SOU 1957:6
Statens instituts för folkhälsan arbetsuppgifter och organisation
7. Vitaminavdelningen
. Undervisnings- och upplysningssektionen ...................... 160
. Apparaturutrustning för fackavdelningarna m.m. .............. 160 . Lokaler
. Omorganisationens genomförande . ............................ 171 . Anslagsbehov m.m. ......................................... 175
Sammanfattning
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Inrikesdepartementet
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1950 tillkallade dåvarande chefen för inrikesdepartementet den 9 juli 1951 förste stadsläka- ren, docenten K. G. B. Roos, professorn E. L. Abramson, pappersarbetaren, ledamoten av riksdagens andra kammare G. L. Andersson, professorn S. P. M. Forssman och e.o. byrådirektören H. H. Wihlborg att inom inrikesdepar- tementet biträda med översyn av statens instituts för folkhälsan arbetsupp- gifter och organisation samt därmed sammanhängande spörsmål. Åt Roos uppdrogs att vara de sakkunnigas ordförande.
Såsom sekreterare åt de sakkunniga, vilka antagit namnet folkhälsoinsti- tutsutredningen, har efter förordnande tjänstgjort,
1 oktober 1951—13 juli 1953 e.o. kanslisekreteraren i inrikesdepartemen- tet B. A. B. Langton,
14 juli 1953—31 januari 1956 förste kanslisekreteraren i civildepartemen- tet Ingvar Börs,
1 februari—22 april 1956 sekreteraren vid karolinska institutet Bengt Fogelberg samt
fr.o.m. den 23 april 1956 e.o. byrådirektören i arbetsmarknadsstyrelsen XVaste Lingren.
Såsom biträdande sekreterare har tjänstgjort, under tiden 16 augusti— 18 september 1954 fiskalen i kammarkollegium J. M. Lillieros och under tiden 20 september 1954—31 juli 1955 e.o. byråsekreteraren i bostadsstyrel- sen Stig Kulle. Därjämte förordnades den 5 april 1956 förste byråsekreteraren Stig Linell att fr.o.m. den 6 samma månad t.v. biträda utredningen med sekreteraregöromål.
Såsom expert åt utredningen har tillkallats laboratorn vid universitetet i Uppsala F. Nydahl och, fr.o.m. den 1 februari 1956, förste kanslisekretera- ren Ingvar Rörs (jfr ovan).
Utredningens ledamöter — i synnerhet ledamoten XVihlborg — har i olika
etapper påtagit sig arbetsuppgifter, avseende införskaffande och bearbetande av uppgifter samt utformning av redogörelser och förslag till ställnings- taganden.
Utredningen har under sitt arbete avgivit remissvar i ärenden som hän— skjutits till utredningen för särskilt yttrande.
Sedan utredningsuppdraget nu slutförts, får utredningen vördsamt över- lämna betänkande med förslag rörande statens instituts för folkhälsan ar- betsuppgifter och organisation. Betänkandet är enhälligt. Stockholm den 26 oktober 1956
Bertil Roos
Ernst Abramson ' Gösta Andersson
Sven Forssman H. Wihlborg
/ Waste Lingren
FÖRSTA KAPITLET
Inledning
A. Inrättandet av statens institut för folkhälsan
Redan 1897 hemställde medicinalstyrelsen att en statsanstalt för allmän hälsovård och rättsmedicin skulle inrättas. En med anledning därav till— satt kommitté föreslog i ett den 30 november 1899 avgivet betänkande, att en under medicinalstyrelsens ledning stående statsmedicinsk anstalt skulle inrättas. Dess verksamhet ansågs böra vara fördelad på tre sinsemellan skilda laboratorier, därav ett för bakteriologiska arbeten, ett för kemiska och fysikaliska undersökningar, hörande till hygienens och farmaciens om- råden, samt ett för rättsmedicinska undersökningar. I huvudsaklig överens— stämmelse härmed föreslog Kungl. Maj:t i proposition till 1907 års riksdag, att en statsmedicinsk anstalt skulle inrättas, vari — med uteslutande av den ifrågasatta farmacevtiska avdelningen — skulle ingå en medicinskt-bakterio— logisk, en veterinärbakteriologisk, en teknisk-hygienisk och en rättskemisk avdelning. Förslaget bifölls i så måtto att riksdagen på hemställan av statsutskottet beslöt att från och med ingången av år 1909 inrätta en stats— medicinsk anstalt, bestående av en medicinskt-bakteriologisk och en rätts- kemisk avdelning. Den veterinärbakteriologiska avdelningens uppgifter an- sågs lämpligen kunna tillgodoses genom dåvarande veterinärinstitutet. 1908 års riksdag beslöt att inrätta en veterinärbakteriologisk anstalt. Behovet av en teknisk-hygienisk avdelning ansågs däremot icke så trängande.
Frågan om en hygieniskt-teknisk avdelning återkom vid 1914 års riksdag, sedan medicinalstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt att den stats- medicinska anstalten skulle utbyggas med en hygieniskt-teknisk avdelning och ett farmaceutiskt laboratorium. Riksdagen biföll enligt Kungl. Maj:ts förslag framställningen i sistnämnda hänseende. Någon proposition om in- rättande av en hygieniskt-teknisk avdelning framlades icke, då vederbörande departementschef ansett att behovet därav icke vore mera brådskande än att med dess tillgodoseende kunde anstå. .
I sitt utlåtande över ett av 1916 års livsmedelslagstiftningskommitté fram- lagt betänkande betonade medicinalstyrelsen ånyo nödvändigheten av att styrelsen erhölle biträde av ett tekniskt-hygieniskt laboratorium. Då emel- lertid det framlagda förslaget till livsmedelslag icke föranledde någon fram- ställning till riksdagen, förföll därmed åter frågan om ett tekniskt-hygie- niskt laboratorium.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 december 1935 hemställde medicinal- styrelsen om utredning rörande inrättandet av ett statens socialhygieniska institut.
Den 6 juni 1936 tillkallade Kungl. Maj:t särskilda sakkunniga för utred- ning rörande inrättande av ett statens socialhygieniska institut jämte andra i samband därmed stående frågor, i det följande kallade 1936 års sakkun- niga eller de sakkunniga. Beträffande huvudpunkterna i de sakkunnigas direktiv hänvisas till 1937 års riksdagsberättelse (s. 46). Dessa sakkunniga avgav den 24 september 1937 ett betänkande med förslag angående inrät- tande av ett statens institut för folkhälsan (SOU 1937: 31).
1936 års sakkunniga framhöll i sitt betänkande, att behovet av ett social- hygieniskt institut genom den vetenskapliga utvecklingen hade nått en sådan omfattning, att ett tillgodoseende av hithörande uppgifter icke längre kunde uppskjutas. Sådana institutioner hade under det sistförflutna årtiondet in- rättats såväl i våra grannländer som i ett antal stater, vilka i övrigt icke uppnått samma sociala och kulturella utveckling som vårt land. Även här hade utvecklingen inom angränsande områden redan medfört åtgärder, som ytterligare accentuerade det sedan länge föreliggande behovet. Medan så— lunda den allmänna sjukvården genom samhälleliga åtgärder och förbätt- rade behandlingsmetoder medfört ett förstärkt försvar mot inträffade sjuk— domar, hade den förebyggande hälsovården i vissa avseenden kommit i efter- hand. Ehuru behovet av ett statligt organ på detta område vid upprepade till- fällen understrukits, hade realiserandet därav av olika anledningar fått an- stå. Men om sålunda en lösning av detta spörsmål numera icke längre utan olägenheter kunde undanskjutas, hade likväl utvecklingen under tiden med- fört en successiv förskjutning med avseende å det föreslagna institutets allmänna uppgifter och inriktning. Av i medicinalstyrelsens ursprungliga förslag är 1897 skisserade uppgifter hade numera flertalet successivt för- verkligats genom tillkomsten av en rad sinsemellan självständiga institu- tioner. Att under sådana omständigheter inom en och samma ram söka till- godose samtliga inom den allmänna hälsovården förekommande uppgifter skulle innebära en i olika avseenden svårlöst och ingripande omorganisation av dessa "specialinstitut". För den socialhygeniska avdelningens vidkom- mande hade dessutom problemställningen under tiden vidgats på så sätt, att ett dylikt organ icke längre kunde betraktas enbart såsom en del av den medicinska förvaltningsorganisationen. Av dithörande uppgifter fölle så— lunda yrkeshygien, livsmedelskontroll och läkarutbildning inom områden, vars myndigheter med lika stor rätt borde erhålla anknytning till det nya institutet.
På grundval av nu återgivna synpunkter angav de sakkunniga de arbets- uppgifter, som borde tillkomma ett socialhygieniskt institut. Såsom ett organ för hälsovården borde dess verksamhet företrädesvis inriktas på före- byggande åtgärder, ägnade att bevara och höja folkhälsan. För täckande
av dittills föreliggande behov finge sålunda till institutets verksamhetsfält hänföras allmän hygien, yrkeshygien samt födoämneshygien och livsmedels- kontroll, inom vilka huvudområden i första hand de praktiska synpunkterna borde tillgodoses. Institutet borde sålunda på uppdrag av myndigheter och enskilda utföra undersökningar ävensom i erforderlig utsträckning bedriva därav direkt eller indirekt betingad vetenskaplig forskning. Med hänsyn till det på dessa områden föreliggande behovet av utbildning av olika funktio- närsgrupper måste dessutom bland institutets uppgifter stort utrymme be- redas åt undervisning. Då emellertid denna åtminstone i första hand endast riktade sig till inom hälso- och sjukvård arbetande personer, måste jämsides härmed även bedrivas en mera allmän, systematisk upplysningsverksamhet i hygieniska frågor.
Vid genomgången av de uppgifter, som ur praktisk undersöknings- och forskningssynpunkt kunde tänkas bli föremål för institutets verksamhet, hade de sakkunniga tills vidare ansett sig böra anbefalla en viss återhållsam- het. Genom att giva institutet ett alltför omfattande och mångskiftande ar— betsprogram riskerade man nämligen, att uppgifterna redan från början skulle kunna medföra en alltför stark splittring i arbetet på bekostnad av resultatet i dess helhet. I stället syntes försiktigheten bjuda, att vid gräns- dragningen för institutets verksamhetsområde sådana uppgifter uteslöts, som kunde förutsättas bearbetade vid universitetsinstitutionerna eller för vilka organ med sannolikhet kunde tänkas komma till stånd i annan ord- ning.
På basis av nu framkomna arbetsuppgifter uppdrog de sakkunniga där- efter riktlinjerna för institutets organisation. Uppgifterna hade vid den föregående prövningen visat sig kunna inrangeras inom tre sinsemellan skilda huvudområden, vilka såsom självständiga avdelningar borde ingå i den nya organisationen. Sammanfattningsvis skulle sålunda avdelningen för allmän hygien dels utföra hithörande undersökningar av praktiskt— vetenskaplig natur, dels meddela undervisning i socialhygien för tjänste- läkare, distriktssköterskor och hälsovårdstillsyningsmän. Avdelningen för yrkeshygien skulle såsom en allmän uppgift ha att tillvarataga och på ett auktoritativt sätt företräda grundläggande hygieniska synpunkter på arbe- tarskyddets område. Avdelningen för födoämneshygien och livsmedelskon- troll skulle främst tillkomma att företaga erforderliga undersökningar i syfte att förebygga tillverkning och försäljning av för hälsan skadliga livs— medel och att söka närmare bestämma olika födoämnens värde ur folknä- ringssynpunkt samt med ledning därav giva råd och anvisningar rörande kostens lämpliga sammansättning i olika hänseenden. Delvis i anslutning härtill men även i övrigt skulle avdelningen stå myndigheter och enskilda till tjänst med undersökningar beträffande vitaminer i livsmedel, foder- medel och läkemedel ävensom bedriva självständig forskningsverksamhet på området. Till denna avdelning borde av praktiska skäl även förläggas den
hygieniska vattenkontrollen. Slutligen skulle avdelningen meddela undervis- ning i födoämneslära, näringshygien och livsmedelskontroll. För att ernå önskvärt samarbete med karolinska institutets hygieniska avdelning förut- sattes därvarande professor i hygien ingå i institutet såsom chef för dess avdelning för allmän hygien med uppgift att leda och övervaka dithörande praktiskt-vetenskapliga undersökningar. För de båda övriga fackavdelning- arna skulle tillsättas chefer i professors ställning.
Institutet beräknades erhålla en sådan omfattning, att det uppenbarligen kunde ifrågasättas, huruvida icke för institutet i dess helhet borde inrättas en särskild administrativ chefsbefattning. I avsaknad av säkra hållpunkter för ett bedömande av verksamhetens framtida omfattning förordade emel- lertid de sakkunniga, att den omedelbara ledningen av institutet i dess hel- het anförtroddes åt en av avdelningscheferna. En förutsättning härför vore dock, att till dennes förfogande ställdes tillräckligt kvalificerad personal för ombesörjande av flertalet löpande ärenden.
För att tillgodose behovet av erforderlig samverkan mellan institutet och av dess verksamhet berörda verk och institutioner borde för institutet till- sättas en särskild styrelse, där de intressen, som berördes av verksamheten, kunde erhålla tillbörligt inflytande. I styrelsen borde såsom självskrivna ledamöter ingå medicinalstyrelsens chef, en av karolinska institutets lärar- kollegium inom kollegiet utsedd ledamot, riksförsäkringsanstaltens chef samt den avdelningsföreståndare, som tjänstgjorde såsom institutets chef.
På förslag av intresserade korporationer borde dessutom Kungl. Maj:t för viss tid förordna tre, eventuellt fyra ledamöter jämte suppleanter. Vid förfall för de självskrivna ledamöterna skulle i stället resp. ställföreträdare eller vikarie såsom ledamot inträda i styrelsen. Ordförande och vice ordfö- rande borde förordnas av Kungl. Maj:t.
Efter att ha dryftat institutets förläggning, lokalbehov och utrustning hemställde de sakkunniga därefter på grundval av gjorda kostnadsberäk- ningar att för budgetåret 1938/1939 måtte beräknas anslag för inrättandet av ett statens institut för folkhälsan i överensstämmelse med i betänkandet uppdragna riktlinjer.
Vid ärendets föredragning i statsrådet (se prop. 1938 nr 139 ) uttalade de- partementschefen sin principiella anslutning till de synpunkter, som av de sakkunniga andragits rörande behovet av ett statligt organ för tillgodoseende av praktiska undersöknings- och forskningsuppgifter inom socialhygienen.
En för utformningen av institutet grundläggande fråga vore dess förhål- lande till läkarutbildningen. Den av de sakkunniga härutinnan föreslagna anordningen, varigenom utbildningen i hygien förlades till institutet, före— föll innebära avsevärda och påtagliga fördelar. För hälsovårdsarbetets ut- veckling syntes nämligen intet mera angeläget än att ett tillräckligt omfat— tande materia] tillhandahölles den grundläggande läkarutbildningen. Sam- tidigt som denna i detta avseende blev jämbördig med den kliniska utbild-
ningen vore det i hög grad ägnat att främja undervisningen i hygien, därest ämnets målsman vid den medicinska högskolan i sitt dagliga arbete hade an— ledning att sysselsätta sig med de praktiska uppgifter, som möter vid hygie- nens tillämpning iliv och samhälle. Medicinalstyrelsen hade vid remissbehand— lingen i denna del velat modifiera förslaget så till vida att karolinska institu— tets hygieniska institution visserligen skulle lokalt förenas med institutet men för övrigt göras oberoende av detsamma. Då man emellertid på denna väg icke skulle nå det med förslaget avsedda syftet, förordade departements- chefen, att den grundläggande läkarutbildningen förlades till folkhälsoinsti- tutet, i vilket karolinska institutets hygieniska institution alltså skulle ingå som en integrerande del.
Av institutet tillkommande arbetsuppgifter syntes åtskilliga med hänsyn till sin heterogenitet komma att bearbetas av olika specialister. Så vore bl. &. fallet inom yrkeshygienen, där på olycksfallsskyddets område flertalet för sin behandling förutsatte tillgång till såväl teknisk som medicinsk sakkun— skap. I övrigt hade arbetsuppgifterna genom sin mångfald och heterogenitet visat sig erfordra såväl en begränsning som ett internt samarbete mellan målsmännen för de olika grenarna av socialhygien och medicin, vilket även- ledes syntes ha beaktats vid de sakkunnigas bedömande av frågan om insti- tutets organisation.
Bland de organisatoriska spörsmålen framstode i synnerhet frågorna om institutets administrativa ställning och ledning såsom de mest betydelsefulla. Beträffande institutets ledning fann departementschefen den av de sakkun— niga förordade lösningen tills vidare vara den mest ändamålsenliga. Även om de egentliga chefsgöromålens omfattning åtminstone till en början måhända icke motiverade inrättandet av en särskild befattning, torde likväl de fak- tiska förhållandena snart nog göra den i och för sig naturliga anordningen med en särskild chef nödvändig. Vad åter angick frågan om institutets ad- ministrativa ställning funnes utöver de av de sakkunniga framhållna andra intressen, vilka vid remissbehandlingen under åberopande av sin anknytning till institutet framställt krav på att bliva företrädda i styrelsen. I vad mån dessa skulle beaktas borde lämpligen avgöras i samband med utformandet av erforderliga författningsföreskrifter, varvid man emellertid måste tillse, att styrelsen icke blev så mångtalig, att den riskerade att förlora i arbets- förhet.
Då sakkunnigförslaget i övrigt i stort sett icke givit anledning till några erinringar, hemställde Kungl. Maj:t till riksdagen att den måtte godkänna föreliggande personalförteckning och avlöningsstat för institutet för budget- året 1938/39 samt anvisa för ändamålet erforderliga medel.
Sedan förslaget efter behandling i statsutskottet bifallits av riksdagen, ut- färdades den 27 maj 1938 (nr 327) instruktion för statens institut för folk- hälsan (ändr. 534/1939, 661/1947, 754/1948, 328/1950, 261/1952 och 446/1953). Efter det institutet till en början bedrivit sin verksamhet i provi-
soriska lokaler kunde det under 1940 och 1941 successivt taga i bruk de byggnader, som för institutet uppförts på Norrbackaområdet i Solna och till vilka verksamheten fortfarande är förlagd.
B. Folkhälsoinstitutsutredningens tillkomst och direktiv
Den 29 december 1950 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för inrikesdepar- tementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom nämnda departe— ment biträda med översyn av statens instituts för folkhälsan arbetsuppgifter och organisation samt därmed sammanhängande spörsmål.
I anförande till statsrädsprotokollet ovannämnda dag lämnade dåvarande chefen för inrikesdepartementet en kort redogörelse för institutets tillkomst, arbetsuppgifter och organisation samt anförde vidare:
Då institutet planerades, beräknades kostnaderna vid full verksamhet till, för avlöningar 240 000 kronor och omkostnader 110 000 kronor. Det framhölls emel- lertid, att dessa beräkningar voro i hög grad approximativa. Kostnaderna ha sedan dess ständigt stegrats och uppgingo sålunda för budgetåret 1949/50 till 1 423 000 resp. 576 000 kronor. För innevarande budgetår ha avlönings- och omkostnadsan- slagen uppförts med 1 516 000 resp. 614 000 kronor. Även om man vid bedömandet av särskilt avlöningskostnadernas stegring måste beakta de relativt betydande höjningar av löner och arvoden, som föranleddes av bl. a. 1947 års lönereglering, framgår tydligt av de redovisade siffrorna, att institutet utvecklats i en betydligt större omfattning än man ursprungligen räknade med. Till en del berodde detta säkerligen på med andra världskriget och därav följande avspärrning, ransone- ringar m. m. sammanhängande förhållanden. Dessa satte nämligen i hög grad sin prägel på de födoämneshygieniska och yrkeshygieniska avdelningarnas verksam- het. Men därtill kom som en mycket väsentlig omständighet, att det uppenbarligen förelåg ett oväntat stort latent och dittills icke tillgodosett behov av praktiskt- vetenskapliga undersökningar på hygienens olika områden. Ehuru någon princi- piell utvidgning av de arbetsuppgifter, som ålades institutet vid dess tillkomst, icke ägt rum, har arbetsbördan under de gångna åren därför oavbrutet ökat. Sty- relsen för institutet har också vid flera tillfällen framhållit, att allt större krav ställas på institutet från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Huvud- delen av institutets arbete utgöres nämligen av utifrån kommande framställ- ningar om utredningar och undersökningar. Endast i begränsad omfattning har institutet därför haft möjlighet att själv taga initiativ till undersökningar och utredningar av större omfattning. De utifrån kommande uppdragen ha numera nått en sådan omfattning, att institutet i icke obetydlig utsträckning måst avböja nya uppdrag, bl.a. sådana, som påkallats av myndigheter och gällt spörsmål av stor allmän betydelse. Härvid har i flera fall angivits, att undersökningarna en- dast kunna utföras, om särskilda medel anvisas för erforderlig arbetskraft och material. Svårigheterna ha varit särskilt framträdande på det yrkeshygieniska om- rådet.
Här berörda omständigheter synas motivera en utredning med syfte att angiva ramen för institutets verksamhet och åstadkomma en rationell inre organisation. Möjligheterna att få till stånd förenklingar och besparingar böra härvid särskilt uppmärksammas. Åtgärder i detta syfte torde i vissa fall kunna genomföras redan under utredningens gång och i direkt samarbete med institutets ledning. Även i övrigt är det angeläget, att utredningen bedrives under dylik samverkan. 14
En av de frågor, som i detta sammanhang synes böra upptagas till behandling. är, i vilken utsträckning målforskning och och mera abstrakt vetenskaplig forsk- ning skall bedrivas vid institutet. Det är uppenbart, att praktiskt-vetenskapliga undersökningar i många fall förutsätta undersökningar av mera abstrakt natur eller av målforsknings karaktär. Å andra sidan är det klart, att dessa icke böra få göras vidlyftigare än som är nödvändigt med hänsyn till lösandet av de praktiskt- vetenskapliga uppgifterna. Det är angeläget, att institutets tjänstemän i första hand tagas i anspråk för lösande av föreliggande sådana uppgifter. Den lämpliga av- vägningen mellan de olika vetenskapliga arbetsuppgifter, som institutet bör ägna sig åt, måste därför närmare klarläggas. För att avdelningsföreståndarna mera odelat än hittills varit möjligt skola kunna ägna sig åt större problem och direkta forsk- ningsuppgifter, synes böra övervägas, i vilken utsträckning en minskning av dessas och övriga högre tjänstemäns administrativa arbetsbörda och befattning med rutinärenden kan ske utan men för kontinuitet och överblick. Eventuellt kan därvid en ytterligare uppdelning av verksamheten inom avdelningarna befinnas lämplig. Vidare bör undersökas i vad mån tjänstemännens utbildning och kvali- fikationer anpassats efter göromålens art och omfattning.
Även om en översyn av den inre organisationen kan medföra en ökad effektivitet är det tydligt att institutet likväl icke utan betydande personalförstärkning, ökade materielanslag och avsevärd utbyggnad kan åtaga sig alla de undersökningar och utredningar, om vilka önskemål nu föreligger. Det blir därför en angelägen upp- gift att undersöka, huruvida det är nödvändigt eller ens ändamålsenligt, att alla dessa uppdrag hänskjutas till institutet. Det bör sålunda prövas, om uppgifter, som nu åvila institutet, kunna överföras på andra, mindre hårt belastade organ eller om de kunna lösas utan det allmännas medverkan. Man bör därvid bl.a. undersöka, huruvida icke en minskning av institutets nuvarande arbetsbelastning kan ernås genom en decentralisering av vissa uppgifter.
Verkningarna av den sedan ett tiotal år pågående alltmer utbyggda och effektivi- serade utbildningen av hälsovårdstillsyningsmän har förbättrat tillgången på sak- kunniga medhjälpare åt de olika hälsovårdsnämnderna. På grund härav torde institutet — framför allt sedan verkningarna av den nya kommunindelningen gjort sig gällande —— i viss utsträckning kunna frigöras från enklare undersökningar, vilka kunna och höra utföras lokalt av hälsovårdsnämndernas tjänstemän eller av landstingens hälsovårdskonsulenter. En på så sätt framkallad avlastning torde kunna få betydande verkningar särskilt för de allmänhygieniska och yrkeshygie- niska avdelningarnas verksamhet. Vissa enklare undersökningar av mera teknisk art torde sålunda i ökad utsträckning kunna utföras genom yrkesinspektionens för- sorg. Därest en sådan avlastning icke skulle vara tillräcklig, bör frågan om en uppdelning av den yrkeshygieniska avdelningen prövas. Enär det ur flera syn- punkter måste anses värdefullt, om andra industriorter än Stockholm ha tillgång till yrkeshygieniska laboratorier, bör samtidigt undersökas, huruvida en yrkes- hygienisk institution icke kunde knytas till något av universiteten eller till den nya medicinska högskolan i Göteborg. I fråga om födoämneshygieniska avdel- ningen torde åtskilliga undersökningar vid dess vattenlaboratorium kunna decen- traliseras till enskilda behöriga vattenundersökare eller till vissa lokala laborato- rier, där andra bakteriologiska undersökningar utföras. Sedan numera de vikti- gaste kemiska undersökningsmetoderna för livsmedel publicerats, torde förutsätt- ningar för en decentralisering även av vissa andra undersökningar föreligga.
I anledning av utredningen eller eljest uppkommande byggnadsfrågor rörande institutet böra jämväl prövas.
Utredningen bör bedrivas i samråd med statens organisationsnämnd och sta- tens sakrevision.
ANDRA KAPITLET
Folkhälsoinstitutets utveckling och nuvarande organisation
A. Allmänna synpunkter
Redogörelsen för den nuvarande organisationen avser läget i juli 1956. Avdelningarnas personal redovisas enligt den indelning av personalen i un- deravdelningar, som då tillämpades. Underavdelningarna har upptagits med benämningar, som användes internt inom institutet. Utredningen vill be- tona, att den medtagit den interna indelningen enbart av praktiska skäl. Den omständigheten att utredningen redovisar underavdelningar, vilka är att anse såsom arbetsgrupper, enligt läget i juli 1956 får sålunda icke tolkas som ett fastlåsande av den ifrågavarande interna organisationen eller ett god— kännande av dennas lämplighet. Personalens indelning i grupper är genom- gående betingad av den aktuella arbetssituationen och vederbörande avdel- ningsföreståndares bedömande av hur den tillgängliga personalen vid varje tillfälle bäst utnyttjas.
Redogörelsen för respektive avdelningars och arbetsgruppers arbete upp- tar endast de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Stundom har redogörelsen kunnat anslutas till tabeller. Beträffande dessa måste emellertid framhållas, att det icke är möjligt att med ledning av dem utläsa arbetsbördans storlek eller jämföra arbetsbördan vid skilda arbetsgrupper. Tabellerna upptager nämligen i allmänhet endast det antal prov eller analyser, som undersökts eller utförts på begäran utifrån, och återspeglar således icke det arbete av samma slag som utförts t.ex. för metodprövningar. Men även om antals- uppgifterna kompletterades, erfordras för jämförelser av ovan antydd art ett närmare studium av bl.a. de arbetsinsatser, som fordras för varje prov eller analys etc. I anslutning till denna redogörelse lämnas även i viss om- fattning uppgifter om de organisatoriska förändringar som skett sedan in- stitutets tillkomst och om utvecklingen av verksamheten, det senare i första hand i form av tabeller över antalet ärenden m. m. vid avdelningarna under de gångna verksamhetsåren.
Gränsen mellan utifrån begärda praktiskt-vetenskapliga undersökningar och forskningsverksamhet är med hänsyn till arbetsuppgifternas art mycket obestämd och de olika arbetsuppgifterna av forskningskaraktär har icke kunnat närmare utredas och redovisas. Det ligger emellertid i sakens natur, att de praktiskt-vetenskapliga undersökningarna, vare sig de är rutinbeto-
nade eller mera av utredningskaraktär, alltid förr eller senare medför forsk— ningsarbete och metodutveckling.
Av den på nu antytt sätt upplagda redogörelsen för de nuvarande arbets- uppgifterna framgår endast mera specifika större uppgifter. Vid bedömande av arbetsbelastningen och det däremot svarande personalbehovet måste i fråga om den vetenskapligt utbildade personalen även beaktas, att arbets- tiden i icke obetydlig omfattning tages i anspråk av rådfrågningar per tele— fon eller brev eller vid personliga besök, av diskussioner och överläggningar med andra befattningshavare vid institutet i frågor inom angränsande äm- nesområden m.m. samt av handläggning av inkommande remisser från myndigheter och domstolar. Bland annat infordras icke så sällan institutets yttrande i olika författningsfrågor. Att nu berörda personalgrupp också i betydande omfattning deltar i institutets undervisningsverksamhet framgår av redogörelsen för denna. Främst avdelningsföreståndare och laboratorer men även andra med vetenskaplig utbildning anlitas i varierande utsträck- ning för att företräda institutet vid sammanträden med myndigheter och organisationer. I fråga om all vetenskaplig personal tillkommer slutligen att den för att bibehålla sin kapacitet och användbarhet måste ha tillfälle och tid att följa den vetenskapliga litteraturen på området.
B. Institutets allmänna arbetsuppgifter och organisation
Statens institut för folkhälsan har enligt sin instruktion till uppgift att på uppdrag av myndigheter, sammanslutningar och enskilda utföra prak— tiskt-vetenskapliga undersökningar ävensom eljest idka forskningsverksam- het inom den allmänna hygienens, yrkeshygienens och födoämneshygienens områden i syfte att förbereda och främja förebyggande åtgärder, ägnade att bevara eller befordra folkhälsan, samt att utgöra centralt undersöknings- organ för livsmedelskontrollen enligt livsmedelsstadgan.
Institutet utgör tillika karolinska mediko-kirurgiska institutets hygieniska institution och fullgör i denna egenskap de uppgifter, som, enligt vad därom finnes stadgat, åligger sagda institution.
Genom institutets försorg skall jämväl bedrivas undervisnings- och upp- lysningsverksamhet i de hänseenden, som närmare angives i instruktionen.
De sålunda angivna allmänna arbetsuppgifterna fördelas inom institutet mellan ursprungligen tre, numera fyra fackavdelningar, nämligen
allmänhygieniska avdelningen, yrkeshygieniska avdelningen, födoämneshygieniska avdelningen samt vitaminavdelningen.
Den sistnämnda utbröts fr.o.m. budgetåret 1947/48 ur födoämneshygie- niska avdelningen.
Vidare finnes ett för institutet gemensamt kansli och vissa övriga gemen- samma organ.
I instruktionen föreskrives att närmare bestämmelser rörande undersök- ningsverksamhetens bedrivande skall meddelas av institutets ledning. Där- vid skall särskilt iakttagas, att företräde i möjligaste mån gives åt under- sökningar, som påkallas av medicinalstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen eller andra statliga myndigheter, att undersökningar, som påkallas av medicinal— styrelsen eller arbetarskyddsstyrelsen, planeras och genomförs i samråd med nämnda myndigheter, samt att tillfälle till självständig forskning, i den mån så lämpligen kan ske, beredes vid institutet anställda vetenskapsidkare ävensom andra forskare inom institutets verksamhetsområde.
Institutets avdelningar skall, var och en inom sitt ämnesområde, meddela undervisning åt befattningshavare, verksamma å det socialhygieniska arbets- fältet, samt yrkeshygieniska avdelningen jämväl åt personal inom yrkesin- spektionen. På grundval av de vid institutet vunna undersökningsresultaten ävensom annat tillgängligt material av betydelse skall genom institutets för— sorg bedrivas en på allmänheten inriktad upplysningsverksamhet i social- _ hygieniska frågor, därvid institutet har att söka samarbete med organisa- tioner och institutioner, som är lämpliga och villiga att medverka. Planer för undervisnings- och upplysningsverksamheten fastställs av institutets led- ning efter samråd med medicinalstyrelsen samt, i vad angår yrkes- hygienen, jämväl med arbetarskyddsstyrelsen.
Enligt stadgan för statens distriktssköterskeskola den 26 maj 1954 (nr 353) ingår skolan som ett led i den av statens institut för folkhälsan bedrivna undervisningsverksamheten och har till uppgift att bibringa sina elever sär- skild utbildning för vinnande av behörighet till sjuksköterskebefattning inom den förebyggande hälso- och sjukvård, till vilken statsbidrag utgår, samt att anordna repetitions- och kompletteringskurser för dessa befattningshavare.
Såsom nedan närmare framgår skall institutets styrelse tillika vara styrelse för skolan.
En översikt över den nuvarande organisationen framgår av tablån på föl- jande sida.
C. Institutets styrelse och föreståndare samt kansli och övriga gemensamma organ
1. Styrelsen Institutet ansågs redan från början böra erhålla en självständig ställning. Det inordnades direkt under det dåvarande socialdepartementet. Ledningen av institutet anförtroddes åt en styrelse, i vilken olika av institutets verk- samhet berörda intressen skulle vara representerade. Styrelsen skulle ursprungligen bestå av minst 8 och högst 10 personer. Enligt numera, från den 1 januari 1949 gällande föreskrifter skall styrelsen
Styrelse
Institutets föreståndare Statens distriktssköterskeskola; utbildning och fortbildning av distriktssköterskor
Pressombudsmannen
Kansli och övriga ge- mensamma organ
Förste byråsekreterare Expedition och kassa Centralförråd Verkstad
Vakt— och städpersonal in. 111.
Allmänhygieniska av- delningen
Föreståndare och expedition Bakteriologisk hygien F ysiologisk hygien och ”renhållningshygien” Undervisning för tjänste— o. ämbetsläkare, häl- sovårdsinspektörer m. fl.
Yrkeshygieniska avdelningen
Föreståndare och expedition Föreståndarens laboratorium (dammlaborato- rium m. m.) Allmän sektion Kemisk specialsektion
Teknisk ,, Medicinsk ,,
Konsulter
Djuravdelning
Födoämneshygieniska avdelningen
Föreståndare och expedition Föreståndarens laboratorium Kostassistenter Livsmedelskemiskt laboratorium Biologiskt laboratorium Vattenlaboratorium
Vitaminavdelningen
Föreståndare och expedition Kemisk sektion Mikrobiologisk sektion Djurlaboratorium
bestå av minst 10 och högst 12 personer; det faktiska antalet är för närva- rande 11.
Av styrelsens ledamöter är fem självskrivna, nämligen chefen för medici- nalstyrelsen, chefen för riksförsäkringsanstalten, chefen för arbetarskydds- styrelsen, en av karolinska institutets lärarkollegium inom kollegiet för en tid av högst fyra år i sänder utsedd ledamot samt institutets föreståndare.
Övriga ledamöter utses av Kungl. Maj:t för en tid av högst fyra år. Av dessa utses en efter förslag av socialstyrelsen, en efter förslag av veterinär- högskolans lärarkollegium, en efter förslag av kommerskollegium sedan samråd ägt rum med styrelsen för Sveriges industriförbund, en efter förslag av lantbruksstyrelsen sedan samråd ägt rum med lantbruksakademins för- valtningsutskott och styrelsen för Sveriges allmänna lantbrukssällskap samt, därest institutets verksamhet bedrives i organiserat samarbete med Stock— holms stad, en efter förslag av Stockholms stadsfullmäktige. Den ledamot som nu finnes utöver de självskrivna och de fem efter förslag enligt ovan— stående utsedda är en förtroendeman inom fackföreningsrörelsen. Utan att denna rörelse haft förslagsrätt vid förordnande av ledamöter har den konti— nuerligt haft företrädare inom styrelsen.
Vid förfall för verkschef, som är självskriven ledamot av styrelsen, inträ— der såsom ledamot i styrelsen verkschefens ställföreträdare eller den per- son, som verkschefen sätter i sitt ställe, samt vid förfall för föreståndaren vikarien för denne. För övriga ledamöter inträder suppleanter, som utsetts i enahanda ordning som de ordinarie ledamöterna.
Avdelningsföreståndare fick från den 1 januari 1949 (SFS 1948: 7.34) rätt att, därest hans mening i ärendet avviker från styrelsens, låta till proto- kollet anteckna sin skiljaktiga mening.
För besluts fattande fordras, att jämte tjänsteförrättande ordföranlen och institutets föreståndare eller vikarien för denne minst fem ledamöter är närvarande, dock att vid tillsättning av arbetsutskott samtliga ledamöter skall vara tillstädes. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst.
För utövande av styrelsens beslutanderätt beträffande löpande ärenlen eller angelägenheter av mindre vikt äger styrelsen enligt instruktionen utse ett arbetsutskott. Ett dylikt arbetsutskott utsågs vid styrelsens andra sam— manträde i september 1938 men fungerade endast under byggnadstiden och upplöstes i samband med att ledamöterna avgick ur styrelsen.
I maj 1948 föreslog föreståndarna för yrkeshygieniska och allmänhygieni- ska avdelningarna i skrivelse till institutets styrelse inrättande av ett råd, bestående av avdelningsföreståndarna och eventuellt även några andra be- fattningshavare vid institutet, en förste provinsialläkare och en förste stads- läkare samt eventuellt även chefen för medicinalstyrelsens hälsovårdsbyrå. Rådet skulle enligt förslaget avgöra de fackliga ärenden, som ankomme1 på styrelsen, och styrelsen skulle förbehålla sig budget- och personal- sxmt andra administrativa frågor. Vid sammanträde den 22 december 1948 beslöt
styrelsen, att skrivelsen icke skulle föranleda någon åtgärd. Styrelsen utta- lade samtidigt att
det syntes värdefullt, om institutets avdelningsföreståndare och eventuellt andra institutets befattningshavare under föreståndarens ordförandeskap regelbundet samlades för överläggning i vetenskapliga eller andra frågor, som kunde anses vara av värde att gemensamt diskutera inom institutet.
Så kallade avdelningsföreståndarsammanträden har därefter årligen före- kommit i växlande antal. De har huvudsakligen ägnats åt diskussion av administrativa frågor.
Styrelsen åligger enligt instruktionen
att, med iakttagande av vad i 6, 15 och 17 55 sägs, fastställa arbetsordning för institutets befattningshavare ävensom efter samråd med avdelningsförestån- darna meddela i övrigt erforderliga föreskrifter rörande arbetets planläggning och bedrivande samt angående arbetsresultatens offentliggörande,
att, i den mån så erfordras, efter samråd med rektor vid karolinska mediko- kirurgiska institutet utfärda ordningsföreskrifter för de befattningshavare och elever, som deltaga i den till institutet förlagda akademiska undervisningen i häl- sovårdslära,
att besvara eller genom institutets föreståndare eller föreståndaren för den av- delning, till vilken ärendet hör, låta besvara från Kungl. Maj:t eller chef för stats— departement inkommande remisser,
att tillsätta och entlediga, respektive hos Kungl. Maj:t föreslå tillsättande och entledigande av befattningshavare i den omfattning denna instruktion angiver,
att handlägga frågor om tjänstledighet för institutets befattningshavare, att årligen avgiva förslag och äskanden rörande institutets stat och anslags- behov,
att vaka över, att institutets anslag och övriga inkomster i behörig ordning hand- havas och redovisas,
att fastställa i 6 & omförmälda taxa, att genom en av styrelsens ledamöter vid varje budgetårs utgång förrätta inven- tering till styrkande av den i räkenskaperna utbalanserade behållningen,
att före den 1 november varje år till inrikesdepartementet avgiva berättelse över institutets verksamhet under det sistförflutna budgetåret,
samt att i egenskap av styrelse för statens distriktssköterskeskola fullgöra de särskilda uppgifter, som, enligt vad därom finnes stadgat, åvila sagda styrelse.
I fråga om styrelsens arbetsuppgifter må framhållas, att bestämmelsen att styrelsen skall fastställa taxa för vid institutet utförda undersökningar tillkom 1950 (SFS 1950: 328). Utfärdandet av ny taxa skall ske efter sam— råd med statens sakrevision ävensom i förekommande fall andra myndig- heter och institutioner. Tidigare skulle taxan fastställas av Kungl. Maj:t. Ändringen syftade till att ernå en smidigare anpassning till rådande kost- nadsläge. Styrelsen har utfärdat taxa med giltighet från den 1 juli 1950, varefter reviderade taxor utfärdats med giltighet från den 1 juli 1951 och från den 1 april 1952. En betydelsefull ändring i taxans tillämpnings- område genomfördes från den 1 juli 1952 (SFS 1952: 261), då tidigare stad— gande att ersättning endast skulle utgå för undersökningar, som påkallats
av kommunala myndigheter, organisationer och enskilda (alltså ej statliga myndigheter) ändrades därhän att ersättning skulle utgå för alla undersök- ningar, alltså för såväl statliga som kommunala organs och enskildas räk- ning. För undersökningar eller utlåtanden, för vilka avgifter icke är angivna i taxan, bestämmes avgifterna av institutets föreståndare enligt samma grunder, som gäller för i taxan upptagna avgifter.
Enligt den förutnåmnda stadgan för statens distriktssköterskeskola är institutets styrelse tillika styrelse för skolan och har i denna egenskap
att efter samråd med medicinalstyrelsen fastställa plan för utbildningen; att övervaka utbildningen samt tillse, att denna meddelas enligt fastställd plan; att antaga elever vid skolan samt, då anledning därtill föreligger, besluta om elevs skiljande från skolan;
att träffa erforderliga avtal angående elevernas praktiska utbildning i därför lämpade distrikt eller institutioner;
att antaga lärare samt bestämma arvoden för dem; samt att före juli månads utgång varje år till medicinalstyrelsen avgiva berättelse över skolans verksamhet under nästföregående budgetår.
Av praktiska skäl har styrelsens beslutanderätt i skolans angelägenheter i huvudsak delegerats till institutets föreståndare. Denne samråder härvid regelmässigt med laboratorn och överläraren samt med skolans föreståndare.
Protokoll vid styrelsens sammanträden föres av förste byråsekreteraren vid institutet.
2. Föreståndaren
Institutets föreståndare utses bland avdelningsföreståndarna och förord- nas av Kungl. Maj:t efter anmälan av styrelsen för en tid om högst sex år.
1936 års sakkunniga övervägde — som förut framgått— att utrusta in- stitutet med en särskild administrativ chef. Med hänsyn till att säkra håll- punkter då ej ansågs föreligga för ett bedömande av verksamhetens omfatt- ning föreslog de sakkunniga dock att den omedelbara ledningen av institutet i dess helhet skulle anförtros åt en av avdelningsföreståndarna. Denne skulle härför äga uppbära ett särskilt arvode, 2 000 kronor för år. Departements- chefen, som fann ett av medicinalstyrelsen framfört alternativ ej praktiskt realiserbart, ansåg den av de sakkunniga förordade lösningen vara ända— målsenlig och att närmare erfarenhet borde avvaktas innan frågan om sår- skild institutschef upptoges till ny prövning. Riksdagen följde departements- chefens förslag. Nuvarande föreståndaren för födoämneshygieniska avdel- ningen har alltsedan institutets tillkomst fungerat som institutets förestån- dare. Annan ändring i föreståndarens formella ställning har ej företagits än att han, som förut nämnts, från och med den 1 januari 1949 är medlem i styrelsen. Föreståndararvodet nedsattes till 1 200 kronor för år från den 1 juli 1952 i samband med löneregleringen för professorer.
Föreståndaren är närmast under styrelsen ansvarig för arbetet och ord- ningen inom institutet. Han har enligt instruktionen särskilt
att leda och övervaka fullgörandet av de för institutet i dess helhet gemensamma arbetsuppgifterna,
att efter samråd med vederbörande avdelningsföreståndare förbereda och hand- lägga personalärenden i den omfattning denna instruktion angiver,
att tillse, att å institutet föras diarier över inkommande och utgående skrivelser, journal över utförda arbeten, konceptbok över avgivna utlåtanden ävensom i öv- rigt erforderliga anteckningar rörande verksamheten vid institutet,
att hava tillsyn å institutets lokaler, inventarier och övriga tillhörigheter samt låta föra erforderlig inventarieförteckning,
att årligen efter samråd med vederbörande avdelningsföreståndare i god tid upprätta förslag till dels inkomst- och utgiftsstat för institutet, dels arbetsplan och anslagsäskanden, dels ock styrelsens årsberättelse,
att meddela beslut rörande utanordning av institutets medel; skolande anord— ningsbeslut tecknas å vederbörlig avlöningslista eller räkning, varvid skall an- givas den riksstats- eller räkenskapstitel, varå utgiften bör avföras i räkenska- perna,
att övervaka, att institutets inkomster vederbörligen redovisas, samt ansvara för att de till institutets förfogande ställda medel användas i enlighet med gällande föreskrifter.
att inom föreskriven tid till riksräkenskapsverket insända institutets räken- skaper,
samt att minst en gång varje budgetår på förut ej bekantgjord tid hos kassören verkställa kassainventering med särskilt beaktande av att kassaposterna äro på ett tillfredsställande sätt verifierade samt att inga utbetalningar verkställts utan an- ordningsbeslut; skolande instrument över sålunda förrättad inventering biläggas räkenskaperna.
Dessa instruktionsföreskrifter har i huvudsak varit oförändrade sedan institutets tillkomst.
3. Kansli och övriga gemensamma organ
Kansliet liksom övrig för institutet i dess helhet gemensam personal står —— med undantag för pressombudsmannen, som lyder direkt under institu- tets föreståndare —— under närmaste chefskap av en förste byråsekreterare. Organisationen i nu förevarande hänseenden framgår av följande:
Chef: 1 förste byråsekreterare Ca 29
Kansli (expedition och kassa):
1 kassör Ce 151 1 kanslibiträde . Cell 2 kontorsbiträden Ce 8 1 telefonist Ce 8
1Vikariatslön i Cg 17 enl. kungl. brev den 12 maj 1955.
1 förste expeditionsvakt Ca 11 1 expeditionsvakt Cg 10 1 stallförman Ce 12 8 städerskor kollektivanställda Verkstad:
1 instrumentmakare Ca 141 1 institutionsvaktmästare Ce 12 2 hantverkare (snickare) Cg 12 Centralförråd:
1 materialförvaltare Ce 142 1 vaktmästare (förrådsbiträde) Ce 10 1 vaktmästare (förrådsbiträde) Cg 10 1 maskinist (deltidsarbetande) arvode
Institutets pressombudsman årsarvode 7 404 kr
För att biträda föreståndaren med administrativa och ekonomiska göromål fanns ursprungligen endast en kassör i lönegrad Eo 11 (motsvarande nuva- rande Ce 15), ett kontorsbiträde och en vaktmästare. I den ursprungliga per- sonalstaten för institutet upptogs även en förste aktuarietjänst i dåvarande lönegrad B26 (motsvarande nuvarande Ca 29). Innehavaren av ifrågava- rand tjänst skulle som huvuduppgift ha att bearbeta statistiskt material i anslutning till socialhygieniska uppgifter, men därutöver var det enligt de sakkunnigas förslag avsett, att han skulle biträda institutets chef med band- läggning av organisatoriska spörsmål samt andra ärenden, som kunde upp- dragas åt honom. Tjänsten besattes aldrig och indrogs från och med den 1 juli 1947.
Beträffande tillkomsten av förste byråsekreterartjänsten må anföras föl- jande. Under de första tio åren av institutets verksamhet hade såväl utgifter som inkomster mångdubblats, och institutet hade från den 1 juli 1946 blivit huvudförvaltning. Ökningen av de administrativa arbetsuppgifterna med- förde, att en befattning som kamrerare i lönegrad Ca 25 inrättades från och med den 1 juli 1947. I samband därmed indrogs kassörstjänsten. Kamreraren fick övertaga förutom de löpande kamerala göromålen även de arbetsupp- gifter, som åvilat styrelsens arvodesavlönade sekreterare. Av formuleringen av kamrerarens åligganden i institutets instruktion samt av kompetenskra- ven för befattningen (SFS 1947: 661, 14 a och 20 55). framgår, att kamre- raren skulle ha vissa rent administrativa uppgifter. Det sucessiva övertagan- det av administrativa göromål från föreståndaren och dessas ökning både totalt och proportionellt föranledde, att kamrerarbefattningen enligt förslag i 1952 års statsverksproposition omändrades till en förste byråsekreterar-
1Förordnad i Cg 16. 2Förordnad i Cg 16.
befattning i lönegrad Ca 27. Samtidigt inrättades en kassörstjänst i lönegrad Ce 15, varvid den förutvarande kanslibiträdestjänsten å kansliet indrogs. Befattningen som förste byråsekreterare uppflyttades till lönegrad Ca 29 i samband med den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen vid 1952 års höst- riksdag (prop. 1952: 241 s. 110). Befattningens ökade administrativa karak- tär medförde jämväl vissa mindre ändringar i de befattningshavaren enligt instruktionen åvilande arbetsuppgifterna, vilket emellertid endast utgjorde ett stadfästande av i praktiken redan tillämpat förfarande.
Förste byråsekreteraren åligger enligt gällande instruktion
att bereda och i den omfattning styrelsen bestämmer föredraga kamerala och administrativa ärenden,
att med biträde av institutets kassör handhava institutets kassarörelse och ansvara för dess skötsel,
att i överensstämmelse med gällande föreskrifter låta upprätta ävensom granska institutets avlöningslistor,
att granska till institutet inkommande räkningar samt därå teckna gransknings- bevis,
att enligt föreståndarens anordningsbeslut verkställa utbetalningar, att föra institutets räkenskaper i enlighet med fastställt formulär, att noga följa de särskilda för institutet anvisade anslagens ställning samt att, såvitt på honom beror, tillse, att utgifter ej göras i vidare mån än medel därför finnas anslagna,
att tillse, att betalning inflyter för verkställda uppdrag m. m., ävensom ombe- sörja indrivning av förfallna fordringar,
att i enlighet med Kungl. Maj:ts föreskrifter fullgöra särskilda åligganden i av- seende å kassaärenden, _
att biträda vid upphandling av förnödenheter och inventarier, att föra styrelsens protokoll och föredragningslistor, att uppsätta och kontrasignera skrivelser i ärenden, som avgöras av styrelsen eller föreståndaren, ävensom tillse, att skrivelserna expedieras,
att under överinseende av föreståndaren utöva tillsyn över institutets fasta och lösa egendom samt byggnadernas uppvärmning, belysning m.m. ävensom tillse, att institutets vägar, öppna platser och planteringar väl vårdas,
att hava tillsyn över vaktmästarpersonalen samt att föra institutets matrikel och förteckning över inventarier.
De diarieförda föreståndarärendena utgöres till huvudsaklig del av per- sonalärenden (98 % av antalet under budgetåret 1954/55), av vilka huvud- parten handlägges av förste byråsekreteraren under föreståndarens över- inseende.
I samband med de förändringar med avseende å den administrativa per— sonalen vilka, enligt vad ovan nämnts, genomfördes 1947, ändrades den dit— tillsvarande arvodestjänsten såsom styrelsens sekreterare till en på samma sätt avlönad tjänst som administrativ-juridisk rådgivare åt föreståndaren. På förslag av institutets styrelse har denna arvodestjänst indragits fr. o. m. budgetåret 1956/57.
Som i det föregående omnämnts inrättades vid avdelningen en kassörs-
tjänst i lönegrad Ce 15 samtidigt med omändringen av kamrerarbefattningen till en förste byråsekreterarbefattning. Innehavaren av kanslibiträdestjänsten hade redan förut fullgjort kassörsgöromålen med förordnande enligt styrel- sens medgivande i lönegrad Cg 13 från den 1 mars 1951. Från och med bud- getåret 1955/56 har institutet medgivits rätt att förordna kassören att med vikariatslön bestrida göromål, som ankommer på tjänsteman i 17:e löne- graden.
Särskild verksregistrator saknas vid institutet. Diarieföring och registre- ring ombesörjes vid respektive avdelningar, därvid kassören svarar för regi- streringen av föreståndar— och styrelseärenden. Före 1947 diariefördes avdel— ningsärendena såväl vid avdelningsexpeditionerna som vid kansliet.
Kansliets övriga personal utgöres av ett kanslibiträde, som huvudsakligen handhar fakturagranskning och upprättande av utanordningsbeslut i sam- band härmed, två kontorsbiträden för utskrift av skrivelser, protokoll m. m. och för expediering av post från samtliga avdelningar — det ena kontorbiträ- det hjälper även centralförrådet med bokföring angående in- och utgående materiel — en växeltelefonist samt två expeditionsvakter. De sistnämnda har förutom sedvanliga expeditionsgöromål att ombesörja stencildragning. Under budgetåret 1955/56 drogs på stencil 306 500 exemplar, varav 100 000 för undervisningsverksamheten.
Beträffande vaktmästarpersonalen upptogs i de sakkunnigas förslag en- dast två befattningshavare, den ene för expeditionsgöromål, den andre för reparation och underhåll av apparatur. Personalen utökades under åren 1942—46 med två vaktmästare. Sistnämnda år utfärdade institutet instruk- tion för vaktmästarna med sådan fördelning av arbetsuppgifterna att en vaktmästare ställdes till kansliets förfogande för expeditionsgöromål, en skulle biträda laboratorierna med skötsel och reparation av apparatur, en avdelades till djurhuset för skötsel av djuren och en skulle se till värme- och ventilationsanläggningarna, motorer m.m. och lämna ut destillerat vatten till avdelningarna. På grund av ökad arbetsbelastning har ytterligare personal måst anställas för nämnda och liknande arbetsuppgifter. Därvid har benämningen vaktmästare oegentligt bibehållits för samtliga. Inom den interna personalredovisningen har emellertid med arbetsuppgifterna korresponderande benämningar använts, såsom expeditionsvakt, mekaniker, snickare och stallförman. Den ordinarie vaktmästaren erhöll i samband med löneregleringen den 1 juli 1952 tjänstebenämningen förste expeditionsvakt.
Den här redovisade stallförmannen i Ce 12, som är arbetsledare för de sammanlagt fyra djurvårdare, som finnes vid allmänhygieniska och yrkes- hygieniska avdelningarna, är ansvarig för skötseln av dessa avdelningars försöksdjur, i huvudsak kaniner och möss. I detta sammanhang må om— nämnas att vitaminavdelningen har egen djuravdelning, vilken även sköter födoämneshygieniska avdelningens försöksdjur.
I fråga om verkstaden, som sorterar under byråsekreteraren, avdelades,
som nyss nämnts, ursprungligen en vaktmästare för underhåll och repara- tion av apparatur. Särskilt under krisåren visade det sig nödvändigt att få erforderliga service- och reparationsarbeten utförda på en verkstad inom institutet. Kostnaderna för till andra verkstäder utlämnade arbeten för till- verkning av apparatur kom vid verksamhetens ökning att uppgå till stora belopp (för budgetåret 1945/46 ca 35 000 kronor). Då verksamheten tagit denna omfattning, genomfördes en väsentlig utökning av verkstaden åren 1947—48. En mekaniker nyanställdes och verkstaden försågs med erforder- lig maskinutrustning. Senare lades till verkstaden ett intilliggande rum, som inreddes som snickarverkstad och utrustades med maskiner för sådant ar— bete. Två yrkesutbildade snickare nyanställdes. Som arbetsledare och när- mast ansvarig för arbetet på såväl den finmekaniska som snickarverkstaden har den först anställde ”vaktmästaren” tjänstgjort. Tjänsten har i olika om- gångar höjts och är fr. o. m. den 1 juli 1956 upptagen som instrumentmakare i Ca 14.
Till verkstadens åligganden hör även att utöva tillsyn över motorer, fläk- tar, kompressorer, autoklaver, ett större antal in- och utsugningsfläktar med regleringsaggregat, kyl- och tryckluftsanläggningar, elektriska ledningar, vatten och avlopp på laboratorierna och dusch- och toalettrum, luftskydds— och eldsläckningsmateriel. Därjämte fordrar aggregaten för institutets för- seende med värme och varmvatten ständig tillsyn, så att en jämn temperatur erhålles, vilket är av särskild betydelse för arbetet i laboratorier och djur- rum. Nu nämnda tillsyn och underhållsarbeten i samband därmed hand- haves sedan 1947 på deltid av en pensionerad maskinmästare. Till denne utgår arvode per timme.
Under byråsekreteraren sorterar även centralförrådet. Laboratoriebehovet av förbrukningsartiklar av skilda slag anskaffades ursprungligen genom att var och en av avdelningarna själv gjorde erforderliga inköp. Emellertid ge- nomfördes successivt en centralisering av inköpen, och därvid fick till en början förste avdelningsingenjören på födoämneshygieniska avdelningens vattenlaboratorium ansvara för inköpen. Lagerhållning och utlämning om- besörjdes av en vaktmästare. År 1947 inrättades ett centralförråd. En mate- rialförvaltare anställdes mot arvode och centralförrådet inordnades under kansliet. Från den 1 juli 1948 erhöll institutet en materialförvaltartjänst i lönegrad Ce 14. Under förrådet har därefter lagts allt fler sortiment. Under senare delen av 1952 överfördes till kansliet även inköpen av glasvaror. Kansliet handhar numera inköp, lagerhållning och utlämning till avdel— ningarna av samtliga kemikalier, glasvaror (inkl. glasapparatur), kontors- förnödenheter och städmateriel. Materiel, som inköpes för den för budget- året 1956/57 till 265 000 kronor uppgående anslagsposten till förbruknings— materiel, handhas av centralförrådet liksom vissa artiklar, som inköps med anlitande av anslagsposten till övriga expenser. Mindre inköp sker enligt av materialförvaltaren uppgjorda skriftliga rekvisitioner. I likhet med rekvisi-
tioner från avdelningarna granskas dessa rekvisitioner av förste byråsekre- teraren, innan de expedieras; beslut om större inköp och upphandlingar fattas av institutets föreståndare och föregås i allmänhet av anbudsförfa- rande. De senaste årens utveckling av centralförrådet har nödvändiggjort ökad personal och större lokalutrymmen. För uppackning, sortering och utlämning av varorna har måst anställas två förrådsbiträden med placering i högst Cg 10, den ene från maj 1950 och den andre från oktober 1952. Be- hovet av ökade lokalutrymmen har endast kunnat tillgodoses genom ian- språktagande av mindre utrymmen på olika håll och för närvarande är cen- tralförrådet splittrat på sex ställen, varjämte verkstadskorridoren måst ut- nyttjas för skåputrymmen.
Pressombudsmannen arbetar direkt under institutets föreståndare. Han är redaktör och ansvarig utgivare för institutets tidskrift ”Vår föda” och ombe- sörjer även redaktionellt arbete med avseende å den propaganda som in— stitutet, ensamt eller i samarbete med andra, bedriver genom artiklar i dags- pressen och tidskrifter, speciella ströskrifter, film och filmband, studiebrev, utställningar m.m. Därjämte tillställer han i den mån det anses lämpligt pressen uppgifter om institutets verksamhet. Han besvarar även muntliga och skriftliga förfrågningar från allmänheten och pressen i ämnen, som har samband med institutets arbete.
1936 års sakkunniga föreslog, att en arvodestjänst för en institutets pro- pagandachef skulle inrättas, under framhållande av att till institutets upp- gifter skulle höra att organisera och bedriva en lämpligt lagd hälsovårdspro— paganda, varvid särskilt åsyftades den upplysningsverksamhet, som riktar sig direkt till allmänheten-. De sakkunniga framhöll i detta sammanhang bl.a. följande.
Principiellt bör det åligga varje avdelning och varje till institutet knuten arbets- kraft med vetenskaplig eller hygienisk facklig utbildning att i större eller mindre utsträckning medverka i detta arbete. Härmed åsyftas närmast, att de skola ställa sina kunskaper till förfogande vid utövandet av institutets upplysningsverksamhet. Organiserandet av propagandan kräver emellertid en särskild målsman, vilken jämväl bör handhava hithörande undervisning för läkare och övriga hälsovårds- funktionärer. Att för detta ändamål tillskapa en ordinarie befattning synes dock knappast lämpligt. Möjlighet bör nämligen finnas att tid efter annan byta inneha- vare av ifrågavarande post och därmed tillföra verksamheten nya impulser och uppslag. Ej heller föreligger visshet, att för sagda verksamhet erfordras en per- sons hela arbetstid. Befattningen såsom institutets propagandachef torde därför böra givas karaktären av en arvodestjänst med en relativt väl tillmätt ersättning, förslagsvis 6 000 kronor för år. Befattningen bör enligt de sakkunnigas mening i första hand besättas med en därför lämpad läkare, men även andra för ändamålet väl ägnade krafter böra kunna komma i fråga.
På grund av den kritik, som från vissa håll mötte de sakkunnigas förslag, fann sig departementschefen vid institutets inrättande endast böra förorda, att visst belopp anvisades för ändamålet utan att detsamma bundes vid viss
person. Han uttalade därvid att erfarenheten av en sådan anordning finge bli vägledande för upplysningsverksamhetens vidare utformning.
I anslagsframställningen för budgetåret 1940/41 begärde styrelsen ett belopp av 2 000 kronor för propagandaverksamhet. I dåvarande statsfinan- siella situation ansåg emellertid departementschefen att medel icke borde anvisas för ändamålet.
Styrelsen för institutet återkom till frågan i sin anslagsframställning för budgetåret 1945/46 och anförde bl. a. följande:
Då styrelsen nu återkommer med en hemställan i ämnet vill styrelsen, som under hand fått del av medicinalstyrelsens synpunkter på frågan, framhålla, att det med tiden blivit alltmera klart för den medicinska sakkunskapen, att en mängd sjukdomsfall lätteligen skulle kunna förebyggas, om den för sjukdomsrisk utsatte besutte vissa elementära hygieniska kunskaper. En på medicinskt-hygie- niska frågor inriktad upplysningsverksamhet skulle fördenskull med all säkerhet kunna bidraga till en allmän förbättring av hälsotillståndet bland olika befolk- ningslager, under förutsättning givetvis att verksamheten bedreves på ett lämp- ligt sätt.
Det upplysningsarbctc, varom här är fråga, kan antingen hava formen av all- män hälsovårdspropaganda eller vara med hänsyn till vissa aktuella förhållanden specialiserat. Den allmänna hälsovårdspropagandan syftar till att bibringa landets befolkning i dess helhet eller vissa grupper inom densamma grunderna för hälso- vården. Propaganda av detta slag mötes dock tyvärr icke alltid av intresse. I sin andra form utgår hälsovårdspropagandan från vissa aktuella förhållanden: inträf- fade sjukdomsfall, utbrutna epidemier m.m. Den vid propagandainstitutionen bedrivna upplysningen kan vidare ske antingen direkt, då institutionens medar— betare själva hålla föredrag m.m., eller ock indirekt, då institutionen går en- skilda intresserade personer eller sammanslutningar på hälsovårdens område till- handa genom utlåning eller anskaffande av litteratur m. m.
En efter dessa riktlinjer organiserad propaganda torde naturligt ansluta sig till den av institutet bedrivna verksamheten inom allmänhygienens, födoämneshygie- nens och yrkeshygienens områden. På medicinalstyrelsen torde böra ankomma att handhava upplysning i övrigt. Mellan dessa båda myndigheter bör för främ- jande av enhetlighet och effektivitet i verksamheten ett intimt samarbete äga rum.
Under åberopande av det ovan anförda hemställde styrelsen att en sär- skild befattningshavare för handhavande av upplysningsverksamheten skulle få anställas med ett årsarvode av 10 000 kronor. Departementschefen, som fann det ur hälsosynpunkt angeläget, att en populär men vetenskapligt försvarlig upplysning bedreves genom institutets försorg, ansåg att upplys- ningsverksamheten vid såväl institutet som medicinalstyrelsen borde hand— havas av en och samma befattningshavare. Ett anslag på 5 000 kronor ställ— des till institutets förfogande för bedrivande i samråd med medicinalstyrel- sen av ifrågavarande upplysningsverksamhet. Anslaget har i samband med allmänna lönekostnadsutvecklingen höjts och utgår för närvarande med 7 404 kronor per år. För samma ändamål har anslag med lika stort belopp ställts till medicinalstyrelsens förfogande. Sedan november 1945 har insti- tutet och medicinalstyrelsen haft en gemensam pressombudsman anställd. Denne är därjämte mot särskilt arvode chef för statens upplysningsbyrå.
D. Avdelningsindelningen och avdelningsföreståndarna
På sätt framgår av instruktionen träder vid sidan av institutets undervis- ningsuppgifter särskilt tre huvudområden i förgrunden såsom verksamhets- fält för institutet, nämligen 1. allmänhygien 2. yrkeshygien samt 3. födo- ämneshygien med livsmedelskontroll. Med hänsyn härtill organiserades in- stitutet ursprungligen på tre avdelningar, motsvarande dessa huvudområden. Det sist nämnda av dessa, födoämneshygien med livsmedelskontroll, kom emellertid efter hand att omfatta så många arbetsuppgifter på skilda forskningsfält att en delning av avdelningen syntes nödvändig. Då vitamin- laboratoriet så småningom fått en relativt självständig ställning, beroende bl.a. på att dess arbetsuppgifter var väl avgränsade och huvudsakligen fordrade en speciell metodik, förelåg naturliga förutsättningar för den om- organisation som skedde, då vitaminlaboratoriet från den 1 juli 1947 bröts ut ur födoämneshygieniska avdelningen och gjordes till en självständig av- delning, benämnd vitaminavdelningen.
Som chef att leda och planlägga respektive avdelningars arbete står avdel— ningsföreståndare i professors ställning. Löneställningen för dessa var ur- sprungligen lönegrad A 30 (motsvarande nuvarande Ca 33). Från och med den 1 juli 1951 flyttades de upp till lönegrad Ca 37 i samband med lönerevi- sionen för vissa statliga chefstjänstemän. I anslutning till 1952 års löne- och pensionsreglering för professorer och vissa andra akademiska lärare vid universitet och fackhögskolor beslöts ändrad lönegradsplacering för pro- fessorsbefattningarna vid vissa institutioner, däribland statens institut för folkhälsan. Professorsbefattningarna vid såväl universitet och fackhögsko- lor som ifrågavarande institutioner är sålunda från och med den 1 juli 1952 placerade i lönegrad C0 14 enligt löneplan 2.
Avdelningsföreståndare åligger enligt instruktionen
att besvara sådana remisser från Kungl. Maj:t eller chef för statsdepartement, vilka av styrelsen överlämnas till honom, ävensom skrivelser och remisser i övrigt, som inkomma till institutet och angå avdelningens verksamhet,
att leda den underordnade personalens arbete ävensom tillse, att densamma är å tjänsterummet tillstädes föreskriven tid dagligen,
att utan dröjsmål företaga och med så stor skyndsamhet, som är förenlig med vinnande av tillförlitligt resultat, utföra eller låta utföra på avdelningen ankom- mande undersökningar och andra arbeten, dock att avdelningsföreståndare, som tillika är professor i hälsovårdslära vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, äger att, i den mån han så finner nödigt och det kan ske utan men för uppdragets fullgörande, överlåta dessa undersökningar å laboratorn och överläraren i enlig- het med vad i 14 % sägs,
att, då så påkallas, inför institutets styrelse föredraga inom avdelningens verk- samhetsområde fallande ärenden ävensom inom medicinalstyrelsen och riksför- säkringsanstalten deltaga i handläggning av ärende, som varit föremål för behand- ling å institutet,
att med uppmärksamhet följa den vetenskapliga utvecklingen inom avdel-
ningens verksamhetsområde samt, då han därtill finner anledning, efter samråd med föreståndaren framställa förslag rörande verksamheten å avdelningen,
att inom området för sin kompetens meddela undervisning i den omfattning styrelsen efter samråd med honom bestämmer,
samt att fullgöra de andra uppdrag vid eller utom institutet, som för dess räk- ning anförtros honom, ävensom att, i den mån ärendenas art så påkallar, företaga resor till annan ort, dock att avdelningsföreståndare, som tillika är professor i hälsovårdslära vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, äger rätt att låta sig företrädas av laboratorn och överläraren.
Genom ändringar är 1953 (SFS 1953: 446) i instruktionsbestämmelserna för styrelsens och avdelningsföreståndarnas åligganden fastställdes, att remisser från Kungl. Maj:t och departementschef skulle utgöra styrelseären- den; styrelsen dock obetaget att genom institutets föreståndare eller före- ståndare för den avdelning, till vilken ärendet bör, låta besvara remisserna.
Såsom tidigare angivits utgör folkhälsoinstitutet karolinska institutets hygieniska institution och professorn i hälsovårdslära vid karolinska insti- tutet skall vara föreståndare för en av folkhälsoinstitutets avdelningar. In— struktionen anger vidare att han, därest ej Kungl. Maj:t annorlunda för- ordnar, skall förestå den allmänhygieniska avdelningen. Något sådant för- ordnande har hittills icke givits, varför professorn i fråga alltsedan institutets tillkomst varit chef för nämnda avdelning. Som ersättning för chefskapet för avdelningen och därmed förenad övervakning av undersökningsverksam— heten har ett arvode utgått, som ursprungligen sattes till 1 000 kronor men som från den 1 juli 1945 höjdes till 2000 kronor per år. I samband med löneregleringen för professorerna nedsattes arvodet från den 1 juli 1952 till 1 500 kronor. Denna samordning av karolinska institutet och folkhälsoinsti- tutet har vid flera tillfällen kritiserats. Bland annat uttalade medicinalsty- relsen under 1945 att styrelsen icke ansåge det vara lyckligt, att allmän— hygieniska avdelningen eller annan avdelning inom institutet samtidigt ut- gjorde karolinska institutets hygieniska institution och att denna fråga efter ytterligare erfarenhet borde upptagas till omprövning. Sedan profes- suren i hälsovårdslära vid karolinska institutet under 1956 blivit vakant, har Kungl. Maj:t den 11 maj 1956 föreskrivit, att i kungörelsen om ledig- förklarande av professuren skall intagas förbehåll om skyldighet för bli— vande innehavare av professuren att underkasta sig de förändringar med avseende å professurens förenande med befattning vid folkhälsoinstitutet som Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.
Vid tillsättning av befattning som avdelningsföreståndare skall sakkun- nigförfarande tillämpas sålunda, att styrelsen skall inhämta yttrande rö— rande de sökandes kompetens och skicklighet och därefter uppföra på för- slag tre sökande, om så många anmält sig och befunnits kompetenta till tjänsten, i den ordning de anses böra ifrågakomma, varefter samtliga hand- lingar skall överlämnas till Kungl. Maj:t. Tillsättning av avdelningsföre- ståndarbefattning, som är förenad med professuren i hygien vid karolinska
institutet, sker i den ordning, som är föreskriven för karolinska institutets professorsbefattningar, varjämte styrelsen för statens institut för folkhälsan skall, sedan ansökningstiden utgått, yttra sig angående de sökandes kompe- tens såsom avdelningsföreståndare där.
Beträffande kompetenskraven gäller för befattningen som föreståndare för den allmänhygieniska eller den yrkeshygieniska avdelningen, förutom legi- timation som läkare, grundlig vetenskaplig utbildning samt beprövad erfa- renhet i de ämnen, som tillhör avdelningens verksamhetsområde, för befatt- ningen som föreståndare för födoämneshygieniska avdelningen grundlig vetenskaplig utbildning och beprövad erfarenhet i näringsfysiologi och födo- ämneshygien samt ingående förtrogenhet med upprättande av koststater för olika anstalter och ändamål och för befattningen som föreståndare för vita- minavdelningen grundlig vetenskaplig utbildning samt beprövad erfarenhet rörande vitaminernas kemi och biologi.
På grund av de speciella förhållanden som råder vid den allmänhygieniska avdelningen genom sammankopplingen med karolinska institutets hygieni- ska institution har vid denna avdelning inrättats en befattning som laborator och överlärare. Innehavaren av denna befattning skall företräda professorn vid dennes frånvaro och svara för den del av avdelningens arbete, som pro- fessorn icke personligen handlägger. Han skall dessutom leda avdelningens utbildningsverksamhet för icke-läkare. Det åligger sålunda laboratorn och överläraren enligt instruktionen
att övervaka och ansvara för sådana på avdelningen ankommande praktiskt- vetenskapliga undersökningar, med vilka avdelningsföreståndaren icke själv tager befattning,
att, i den mån avdelningsföreståndaren icke själv tager befattning därmed eller annorlunda förordnas, organisera och leda undervisningen vid institutet,
att inom området för sin kompetens meddela undervisning i den omfattning styrelsen efter samråd med honom bestämmer,
samt att i övrigt fullgöra de uppdrag vid eller utom institutet, som för dess räk- ning anförtros honom.
Vid tillsättning av befattningen som laborator och överlärare skall samma sakkunnigförfarande tillämpas som ovan angivits för avdelningsföreståndar- befattningarna. För att komma i fråga såsom laborator och överlärare er- fordras, förutom legitimation såsom läkare, god vetenskaplig utbildning och erfarenhet i något av de ämnen, som tillhör den allmänhygieniska avdel- ningens verksamhetsområde. Sökande bör därjämte ha ådagalagt särskild förtrogenhet med bostadshygienens undersökningsmetoder och problem.
Befattningen som laborator och överlärare ordinariesattes vid institutets tillkomst i 28:e lönegraden eller två lönegrader högre än institutets övriga laboratorer. Den högre lönesättningen motiverades med att denne laborator skall dels träda i avdelningsföreståndarens ställe när så erfordras och dels leda avdelningens undervisningsverksamhet. Lönegradsskillnaden bibehölls
vid den allmänna löneregleringen 1952, då befattningen som laborator och överlärare placerades i lönegrad Ca 33 och övriga laboratorsbefattningar i 31 :a lönegraden.
E. Den allmänhygieniska avdelningen och distriktssköterskeskola
1. Allmänhygieniska avdelningen
Alltsedan folkhälsoinstitutets tillkomst har professorn i hälsovårdslära vid karolinska institutet varit föreståndare för allmänhygieniska avdel- ningen. Detta innebär bl.a. att under samma chef arbetar såväl personal tillhörande folkhälsoinstitutets stat som personal tillhörande karolinska in- stitutets stat. Därjämte har i enlighet med instruktionen huvuddelen av den till folkhälsoinstitutet knutna undervisningsverksamheten organisatoriskt tillhört denna avdelning. En redovisning av avdelningens utveckling påver- kas av dessa förhållanden.
Under de första åren av folkhälsoinstitutets verksamhet upptog avdel- ningens personalstat endast en avdelningsföreståndare (tillika professor i hälsovårdslära vid karolinska institutet), en laborator och överlärare, en läkarassistent, en föreståndare för distriktssköterskeskolan samt ett kon- torsbiträde.
Den nuvarande personalen vid avdelningen framgår av följande tablå:
Chef och gemensam personal: 1 avdelningsföreståndare (tillika professor
vid karolinska institutet) arvode 1 500 kr 1 laborator och överlärare Ca 33 1 förste laboratoriebiträde Ce 15 1 kontorist Ce 13 1 laboratoriebiträde Ce 13 2 kontorsbiträden Ce 8 1 djurvårdare Ce 6
Personal, huvudsakligen sysselsatt med bakteriologiskt-epidemiologiska arbets- uppgifter: 1 laborator Ce 31 1 laboratorieläkare Ce 29 2 laboratoriebiträden Ce 11 varav 1 för substratberedn. 2 laboratoriebiträden Ce 8 4 diskbiträden Ce 6 varav 2 substratbitr. Personal, huvudsakligen sysselsatt med bostadshygieniska samt fysiologiska ar- betsuppgifter: 1 laborator arvode 19 464 kr 1 hälsovårdsassistent Ce 231 2 laboratoriebiträden Ce 11
lFörordnad i Cg 25.
Därutöver anlitas för undervisningen även personal från de andra avdel- ningarna samt personal utom institutet.
Vid karolinska institutets hygieniska institution är för närvarande för- utom professorn anställda en docent i lönegrad Cg 30, en kontorist i Ce 13, två laboratoriebiträden, varav ett i Ce 13 och ett i Ce 11, samt en vaktmäs- tare 1 Ge 10. Kontoristen är bl. a. handsekreterare åt professorn.
De arbetsuppgifter, som enligt instruktionen tillkommer allmänhygieni— ska avdelningen, är företrädesvis
att utföra erforderliga undersökningar till främjande av en förbättrad hygien i fråga om bostäder, sjukhus, skolor och andra offentliga byggnader,
att ägna uppmärksamhet åt vatten- och avloppsfrågor samt andra spörs— mål av hygienisk-teknisk natur,
att även i övrigt såsom centralt undersökningsorgan biträda vid övervak- ningen av den allmänna hygienen i riket
samt att i de delar, som icke tillhör institutets övriga verksamhetsområ- den, meddela undervisning i socialhygien och socialmedicin åt tjänsteläkare, distriktssköterskor och hälsovårdstillsyningsmän ävensom, i den mån så lämpligen kan ske, åt andra, som är verksamma på det socialhygieniska arbetsfältet.
Med hänsyn till de ovannämnda arbetsuppgifternas fullgörande kan den allmänhygieniska avdelningens undersökningsverksamhet hänföras till föl- jande områden:
]. Frågor rörande dricksvatten, avlopp, had, bakteriologiska luftförore- ningar och luftdesinfektion, smittor och smittspridning, smittrening och desinfektion samt andra frågor av bakteriologisk-epidemiologisk natur.
2. Frågor som berör bostäder och individens omgivning i allmänhet utan- för arbetet, dvs. ljus, värme, kyla, fukt, ventilation, buller, kemiska och * fysikaliska luftföroreningar m.m.
3. Återstående allmänhygieniska frågor, bland vilka kan nämnas spörs- mål om offentlig renhållning och anordnande av begravningsplatser samt om utrotning av vissa skadedjur och skadeinsekter. För ärenden tillhörande den första gruppen, vilken här benämnes bakte- riologisk-epidemiologisk hygien, används väsentligen bakteriologiska och virologiska samt i viss mån även kemiska undersökningsmetoder. För ären- den tillhörande den andra gruppen, som här benämnes bostads- och annan fysiologisk hygien, fordras främst fysiologiska, fysikaliska, kemiska och meteorologiska arbetsmetoder. Inom den tredje gruppen, vilken lämpligen kan sammanfattas under benämningen renhållningshygien, ligger tyngd- punkten på det bakteriologiska området, men där fordras tillgång till sak— kunskap även från andra områden, bl. a. det kemiska och zoologiska. Undersökningsverksamhetens fördelning på olika grupper av ärenden framgår av tabell 1.
Tabell 1. Fördelning på ämnesgrupper m.m. av ärenden, inkomna till all- mänhygieniska avdelningen budgetåren 1944/45—1954/55
Bakterio- Under- Hela logisk- Ren- Fysiolo- vis- Diver- anta- Budgetår epidemio- håll- gisk nings- se let logisk nings- hygien ären- ären- ären- hygien hygien den den den 1944/45 ................. 44 12 17 — 37 110 1945/46 ................. 115 46 40 —— 4 205 1946/47 ................. 107 34 47 — 2 190 1947/48 ................. 115 26 29 — 8 178 1948/49 ................. 73 27 54 12 22 188 1949/50 ................. 74 38 72 9 30 223 1950/51 ................. 68 31 65 35 39 238 1951/52 ................. 49 26 71 9 35 190 1952/53 ................. 49 17 76 8 45 195 1953/54 ................. 71 33 70 11 57 242 1954/55 ................. 46 21 95 11 38 211
Forskningsarbetet vid avdelningen har delvis utförts av personal som varit anställd vid karolinska institutet. Ett klart särskiljande av forsknings- uppgifter, utförda av denna personal och av personal vid allmänhygieniska avdelningen, är icke möjlig. Forskningsuppgifterna har berört olika problem inom den allmänna hygienen med tydlig övervikt för bakteriologiskt-epide- miologiska spörsmål. Särskilt under de senaste åren har bostadshygieniska och fysiologiska problem fått en något större plats. Från avdelningen under de fjorton verksamhetsåren t.o.m. 1954/55 publicerade arbeten av veten- skaplig karaktär samt översikts- och populärvetenskapliga arbeten fördelar sig på ämnesområden på följande sätt:
Översikts- Vetenskapliga och populär- Summa arbeten vetenskapli- ga arbeten Bakteriologisk-epidemiologisk hygien ............ 7 7 41 1 18 Fysiologisk hygien ............................ 18 16 34 Renhållningshygien ............................ 11 27 38 Andra områden .............................. 13 51 64 Summa 119 135 254
Vad angår arbetsuppgifternas fördelning inom avdelningen må framhål- las, att i den förut intagna tablån över den nuvarande personalen avdel— ningen icke uppdelats i sektioner eller andra underavdelningar. Någon sådan uppdelning av personalen förekommer heller icke i verkligheten, enär den icke ansetts påkallad av verksamhetens art eller eljest. Tablåns uppdelning av personalen 1 tre grupper får endast betraktas som ett försök att åskådliggöra hur avdelningens personal för närvarande fördelar sig mellan de två huvuddelarna av verksamheten i den mån fråga är om prak-
tiskt-vetenskapliga undersökningar och forskningsverksamhet. Såsom föl- jande redogörelse för arbetsfördelningen visar tar undervisningsverksam- heten i ett par fall en betydande del av befattningshavarnas arbetsinsats i anspråk.
Chef och gemensam personal
Avdelningsföreståndaren fullgör de på avdelningsföreståndare ankom- mande allmänna åliggandena. Som förut nämnts har hans ställning såsom tillika professor vid karolinska institutet medfört inrättandet av en tjänst som laborator och överlärare i Ca 33, på vilken föreståndaren kan överlåta praktiskt—vetenskapliga undersökningar och uppgifter i samband med under- visningen i den mån han själv icke tager befattning därmed. Laboratorn inträder i dessa fall i avdelningsföreståndarens ställe. De till laboratorn överlämnade undersökningarna fördelas av denne bland avdelningens per- sonal, och laboratorn är under avdelningsföreståndaren ledare för avdel- ningens hela verksamhet i den mån icke personal direkt arbetar åt avdel- ningsföreståndaren. Undervisningsfrågorna handläggs i praktiken helt av laboratorn, som beräknas ägna närmare halva sin tid däråt.
Utöver sina uppgifter som avdelningsföreståndarens ställföreträdare handlägger laboratorn och överläraren själv ärenden tillhörande renhåll- ningshygienen i förut angivna bemärkelse och remissärenden i vissa lagstift- ningsfrågor o.d. Han svarar även själv för organiserandet och genomföran- det av de nedan redovisade kurserna för läkare och meddelar undervisning vid dessa och andra kurser i avsevärd omfattning.
Avdelningsföreståndaren anlitar som handsekreterare kontoristen vid hy- gieniska institutionen även i fråga om göromål för folkhälsoinstitutet. Den vid avdelningen anställda kontoristen biträder laboratorn och överläraren, svarar för avdelningens diarieföring m.m. och leder arbetet vid avdel- ningens expedition.
Avdelningens laboratoriebiträden i Ce 15 och Ce 13, vilka redovisats som gemensam personal, biträder avdelningsföreståndaren respektive laboratorn och överläraren med laboratoriearbeten men fungerar också som ledare för avdelningens övriga biträdespersonal.
Djurvårdaren tjänstgör tillsammans med yrkeshygieniska avdelningens djurvårdare i djurhuset, där denna avdelning har gemensam djurhållning med allmänhygieniska avdelningen. För dennas del erfordras djurförsök såväl för den bakteriologiSkt-epidemiologiska som den fysiologiska delen av verksamheten.
Personal, huvudsakligen sysselsatt med bakteriologiskt-epidemiologiska arbetsuppgifter Laboratorn i Ce 31 svarar under laboratorn och överläraren för den bakte- riologiSkt—epidemiologiska delen av verksamheten, huvudsakligen ärenden
rörande vatten och avlopp. Han handlägger också vissa remissärenden samt meddelar undervisning. Överslagsvis torde hans arbete med undervisningen taga ca 30 % av hans tid i anspråk. Laboratorieläkaren biträder honom och handlägger även vissa ärenden på egen hand.
Den här redovisade diskpersonalen ombesörjer all disk vid avdelningen och vid karolinska institutets ifrågavarande institution.
Personal, huvudsakligen sysselsatt med bostadshygieniska och andra fysiolo- giska arbetsuppgifter
För nu ifrågavarande del av verksamheten, som i dagens läge främst avser ärenden rörande olägenheter av flygplanbuller och rökgaser från in— dustrier, svarar den arvodesanställde laboratorn under laboratorn och över- läraren.
Hälsovårdsassistenten, som har viss lägre ingenjörsutbildning, är avdel- ningens ende tekniker. Han biträder i fråga om tekniska spörsmål huvud- sakligen i bostadshygieniska sammanhang men även i den mån sådana spörsmål blir aktuella inom avdelningens verksamhet i övrigt. Under labo- ratorn och överlärarens tillsyn ombesörjer assistenten det väsentliga arbetet med organiserandet och genomförandet av kurserna för hälsovårdstillsy— ningsmän. Denna del av hans verksamhet beräknas taga halva hans tid i anspråk. Under senare år har en extra hälsovårdsassistent måst anställas under de tider den teoretiska delen av dessa kurser pågått.
Anmärkas må, att på grund av bristande utrymme och utrustning sedan 1950 en väsentlig del av avdelningens arbete inom den fysiologiska hygienen utförts vid Uppsala universitets klimatlaboratorium, vilket tidigare tillhörde fysiologiska institutionen men numera är självständigt. Den tidigare inne- havaren av den arvodesavlönade laboratorsbefattningen hade sitt arbete för- lagt till klimatlaboratoriet men är nu docent vid universitetet och förestån- dare för laboratoriet. Han anlitas alltjämt som expert av folkhälsoinstitutet, företrädesvis i frågor rörande flygplansbuller.
Undervisningsverksamheten är en väsentlig del av avdelningens uppgifter och organisation och medför såsom förut anförts en avsevärd arbetsbelast- ning för avdelningens personal, vartill kommer personalens medverkan vid distriktssköterskeskolans kurser. Avdelningens egen undervisning avser hu- vudsakligen undervisning i socialhygien och socialmedicin åt tjänsteläkare och hälsovårdstillsyningsmän. En översikt över antalet kurser jämte kursdel- tagare under verksamhetsåren fr. o. m. 1938/39 lämnas i tabell 2, vilken även omfattar distriktssköterskeskolan. Angående undervisningsbördans fördel- ning på lärarkrafter inom och utom institutet lämnas uppgifter i tabell 3. Motsvarande uppgifter beträffande distriktssköterskeskolan lämnas för hud- getåret 1955/56 i nästa avsnitt.
Tabell 2. Antal kurser och kursdeltagare vid allmänhygieniska avdelningens kursverksamhet
Kurser för distriktssköterskor Kurser för hälsovårds_
Tjänsteläkarekurser Ämbetslåkarekurser til [s.-män
Utbildningskurser Repetitionskurser
Budgetår Antal Antal Antal Antal Antal
kurser delta- kurser delta- kurser delta- kurser delta- kurser delta- gare gare gare gare gare
1938/39 ....... 2 28 1939/40 .......... 1 11 1940/41 . ......... 1 14 1941/42 .......... _ _ 1942/43 ....... 1 9 1943/44 .......... _ _ 1944/45.......... 1 11 1945/46 ..... _ _ 1946/47 ..... 1 15 1947/48 ...... _ _ 1948/49 .......... 1 9 1949/50 . ......... 1 12 1950/51 ...... _ _ 1951/52 .......... _ _ 1952/53 .......... _ _ 1953/54 .......... _ _ 1954/55 ...... _ _ _
68 67 58 95 97 100 101 108 123 94 101 91 98 104 102 93 82 60 60 27 20 20 30 26 34 36 28 38 28 23 20
19
25 35 51 27 31 32 32 39 55 71
m H III"|"III"II"*|"II
NNNMCOMMQQQ'QQQ'YFQQQ |
Summa 1938/55 .... ...... 9 109
& LG 00 =O LG
1.582
h '—
545
N v—(
222
Tabell 3. Antal föreläsningar (F) och demonstrationer (D) samt medverkan av tjänstemän vid institutet samt av utomstående experter vid kurser för ämbetsläkare, tjänsteläkare och häIsovärdsinspektörer.1
Allmänhygieniska Yrkeshygieniska Födoämneshygieniska Utomstående
S 11 m m a avd. avd. avd. experter
Äm- Tjäns- Hälso- Äm- Tjäns- Hälso- Äm- Tjäns- Hälso- Åm- Tjäns- Hälso- Födo- Budget- bets- telä- vårds- bets- telä- vårds- bets- telä- vårds- bets- telä- vårds- Allm.- Yrkes- äm- Utom- ål' läkar- kar- insp. läkar- kar- insp. läkar- kar- insp. läkar- kar- insp. hyg. hyg. nes- stå- Totalt
kur- kur- kur- kur- kur- kur- kur- kur- kur- kur- kur- kur- avd. avd. hyg. ende ser ser ser ser ser ser ser ser ser ser ser ser avd. exp.
F+D F+D F+D F+D F+D F+D F+D F+D F+D F+D F+D F+D F+D F+D F+D F+D F+D
-—— 20 — 39 39 111 —— 81 18 87 21 90 61 -— 74
— 123
—— 96
1943/44 1944 /45 1945/46 1946/47 1947/48 1948/49 1949/50 1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56
7 -— —— 129 20 6 — — 120 39 7 129 159 6 120 168 35 273 481 21 300 457 30 298 448 35 308 472 56 351 518 76 181 337 14 127 149 46 181 361 meal
30 — 125 148 150 15 152 —— 148 129 18 — 122 176 105 29 —— 132 176 111 42 162 — 189 108 76 — — 181 74 — 127 —— —— 6 46 —— — 181 123
nox—moonwa— N v—lv—C v—t
216' 32 — 159 125 241 191 577
Illmlåwllllll || omI*f"'|3[*'”|f-*IE
| |ll|*”||”1*”'||'*=
| Illläll'ålwllå
O N
1I tabellen redovisas utbildningskurserna för hälsovårdsinspektörer. Under 1955/56 anordnades dessutom en fortbildningskurs för hälsovårdsinspektörer, vid vilken hölls 119 föreläsningar, varav resp. 45, 2 och 24 av tjänstemän vid allmänhygieniska, yrkeshygieniska och födoämneshygieniska avdelningarna samt 48 av utomstående experter. Dessutom hölls vid denna kurs 22 timmars seminarieöv- ningar, samtliga ledda av tjänstemän vid allmänhygieniska avdelningen.
2Därav 60 laborationer.
Avdelningens kurser är följande. Tjänsteläkarkurserna syftar till att meddela tjänsteläkare och blivande tjänsteläkare ökade kunskaper i hygien och socialmedicin. De har anordnats på uppdrag av medicinalstyrelsen, som redan före folkhälsoinstitutets till- komst organiserat liknande kurser. Genomgång av tjänsteläkarkurs utgör icke kompetenskrav för erhållande av befattning som tjänsteläkare. Kurserna har omfattat 7 veckor. Före budgetåret 1950 / 51 anordnades kurser varje eller vart- annat år. Från och med 1950/51 har annonserade kurser ej anordnats, då antalet sökande varit för litet. Skälen till att kurserna ej varit så attraktiva torde enligt uppgift vara, att de ej anses ge tillräcklig meritering så länge de är frivilliga samt att den ekonomiska uppoffring deltagande däri medför har synts relativt stor.
Ämbetsläkarkurserna har tillkommit för att ge läkare möjlighet att för- värva i allmänna läkarinstruktionen angiven kompetens till befattning som förste provinsialläkare. Kurser av denna typ anordnades tidigare av medi— cinalstyrelsen. Sedan folkhälsoinstitutets tillkomst har kurserna på medici— nalstyrelsens uppdrag anordnats vid allmänhygieniska avdelningen. Kurs— programmet har huvudsakligen omfattat hygien, statsmedicin och apoteks- kontroll. Kurser av denna typ, som tagit en tid av ca 7 veckor, har anordnats när behov därav ansetts föreligga, vanligen med 2—4 års mellanrum.
De ordinarie kurserna för hälsovårdstillsyningsmän omfattar för närva- rande 9 månader. Efter 5 månaders praktik vid någon större hälsovårds- nämnd meddelas teoretisk undervisning vid folkhälsoinstitutet under 4 må- nader. För deltagande i kursen fordras i regel realexamen eller styrkta kun- skaper motsvarande denna examen. Som regel har antalet sökande till kur- serna varit stort. Sedan institutets tillkomst har en kurs anordnats årligen med undantag för några enstaka år, då kurserna inställts. Vid antagande till utbildning har avseende fästs utom vid kunskapshetyg även vid teknisk och socialpolitisk utbildning samt lämplig praktisk verksamhet exempelvis i byggnadsverksamhet eller livsmedelshantering. Det ligger i sakens natur att den teoretiska utbildningen vid denna kurs delvis måste vara ganska elementär. Detta gäller särskilt bakteriologi, epidemiologi, fysiologi och sta— tistik. Den tekniska hygienen och bostadshygienen får en ganska stor plats i kursprogrammet. Även livsmedelshygien och hälsovårdsförfattningar får en noggrann genomgång. I övrigt ges översikter över yrkestillsyn och delar av socialmedicinen. Undervisningen omfattar också demonstrationer, labo- rationer och instrumentövningar. I fråga om de senare har uppgivits, att de icke kunnat ges erforderlig omfattning på grund av att det tillgängliga in- strumentbeståndet varit otillräckligt. Då kurstiden ej medger tillräcklig utbildning i byggnadsmateriallära och husbyggnadslära, har kursledningen verkat för att eleverna genom korrespondensundervisning skall förskaffa sig extra kunskaper på dessa områden. Flertalet elever har också utnyttjat denna möjlighet.
Ett av styrelsen sedan många år anmält behov av efterutbildningskurscr för hälsovårdstillsyningsmän har icke kunnat förverkligas förrän våren 1956, då en första sådan kurs om 6 veckor anordnades.
Upplysningsverksamheten har för avdelningens vidkommande varit kon- centrerad till tidskriften Hygienisk Revy, avsedd bl.a. för hälsovårdsnämn- dernas ledamöter och personal samt andra inom den allmänna hälsovården verksamma personer. I mindre omfattning har också andra tidskrifter, exempelvis berörande vattenhygien och byggnadsverksamhet, försetts med uppsatser av upplysningskaraktär. 1 Övrigt har avdelningens personal i ganska stor omfattning ställt sig till förfogande som föredragshållare åt Föreningen för Allmän Hälsovård, hälsovårdsförbund och liknande sam- manslutningar inom hälsovårdens område.
2. Distriktssköterskeskolan
Personalen vid statens distriktssköterskeskola omfattar, förutom tillfälligt anlitade lärarkrafter, följande.
1 föreståndare Ca 23 1 biträdande föreståndare Ce 20 1 kanslibiträde Ce 111
Föreståndarens arbetsuppgifter är angivna i 3 & stadgan för skolan (nr 1954: 353) och innebär i huvudsak ansvaret för den omedelbara ledningen av skolans verksamhet och skyldighet att medverka vid undervisning. Biträ- dande föreståndaren är föreståndaren behjälplig vid fullgörandet av dennes åligganden i fråga om såväl skolans ledning som undervisningen.
Fördelningen av undervisningsarbetet vid skolan på skolans egen personal (föreståndaren och biträdande föreståndaren), befattningshavare vid fack- avdelningarna och utom institutet stående lärarkrafter belyses av nedan- stående uppgifter, som avser verksamhetsåret 1955/56. Under året anordna- des 4 ordinarie utbildningskurser, beträffande den teoretiska undervis— ningen samordnade till två dubbelkurser, samt 2 repetitionskurser för distriktssköterskor. Föreläsnings- och lektionstimmarna vid dessa kurser fördelar sig i nu berörda hänseende enligt tabellen på följande sida.
Skolans undervisning omfattar följande kurser. De ordinarie kurserna för distriktssköterskor omfattade t.o.m. budget- året 1953/54 en tid av 6 månader. Utbildningen var uppdelad på en 3 må- naders teoretisk kurs vid institutet och en efterföljande 3 månaders hospite— ringstjänstgöring inom olika grenar av hälsovården. Från och med budget- året 1954/55 är utbildningen förlängd med ca 2 månader, som ägnas åt teo— retisk undervisning. Vid distriktssköterskeskolan anordnades t.o.m. bud-
1 Förordnad som kontorist i Cg 13.
Antal föreläsnings— och lektionstimmar Undervisare vid utbildnings- vid repetitions- kurserna kurserna um_ l:a dub- 2:a dub- l:a 2:a man- belkur- belkur- kur- kur- lagt sen sen sen sen 1. Befattningshavare vid distriktssköter- skeskolan ....................... 110 106 35 30 281 2. Befattningshavare vid folkhälsoinsti- tutets a) allmänhygieniska avdelning 34 31 10 8 83 b) födoämneshygieniska avdelning . 12 8 6 2 28 3. Lärare utom institutet a) läkare och andra akademiker .. 200 184 100 93 577 b) övriga ....................... 29 29 6 6 70 Summa 385 358 157 139 1039
getåret 1944/45 3 kurser per år med i allmänhet ca 30 deltagare per kurs. Från och med 1945/46 har årligen 4 kurser anordnats, samtidigt som viss ändring av kurserna vidtagits på försök. Intagning av elever sker nu två gånger årligen, vardera gången samtidigt för två kurser, vilka genomförs som parallellkurser. Varje kurs omfattar ca 25 elever och tillsammans in- tages alltså ca 100 elever per år. Genom denna koncentration av de fyra kurserna har den förut berörda förlängningen av kurstiden från 6 till ca 8 månader varit möjlig och en bättre samordning av teoretisk och praktisk ut- bildning ernåtts. Efter ca 8 veckors teoretisk utbildning följer 12 veckors praktisk utbildning. Därefter avslutas kursen med en andra period av 8 vec- kors teoretisk utbildning. Ett avbrott på 3 veckor göres vid jul—nyårstiden, vilket utnyttjas för obligatoriskt hemarbete.
Kompletterings- och fortbildningskurser för distriktssköterskor. Dessa kurser, som är frivilliga, omfattar 6 veckor och avser att meddela nyare erfarenheter inom hygien och socialmedicin. Därjämte ges undervisning i bl.a. psykologi, mentalhygien och sociallagstiftning. Besök på olika sociala institutioner ingår också i kursprogrammet. En kompletterings- och fort— bildningskurs har tidigare i allmänhet anordnats varje år. Sedan budget- året 1953/54 har två kurser givits per år. Antalet deltagare har i allmänhet varit omkring 35 per kurs. Dessa kurser har också fungerat som komplette- ringskurs för sådana sjuksköterskor, som under vissa villkor kunnat få dis- pens som distriktssköterskor.
Kurser för första distriktssköterskor började anordnas 1947 efter fram- ställning från medicinalstyrelsen. Vid 1947 års kurs, som omfattade 6 vec- kor, behandlades såväl allmänhygieniska som socialmedicinska ämnen, och särskild uppmärksamhet ägnades åt nya medicinalförfattningar och frågor rörande distriktssköterskornas praktiska arbetsuppgifter. Denna kurs av- sågs huvudsakligen för i tjänst varande första distriktssköterskor. Våren
1955 anordnades en 4 månaders kurs, avsedd för blivande första distrikts- sköterskor. I kursprogrammet ingick nu också arbetsledning och pedagogik.
För fullständighetens skull bör framhållas, att undervisningslokalerna vid folkhälsoinstitutet icke endast används för de vid allmänhygieniska av- delningen och distriktssköterskeskolan anordnade, här redovisade kur- serna. Sålunda hålls där av karolinska institutet kurser i hygien för medi- cine kandidater 3 gånger per år. Varje sådan kurs pågår 2 månader med ca 8 timmar föreläsningar eller demonstrationer per vecka. Vidare tillkom— mer de i redogörelsen för yrkeshygieniska och födoämneshygieniska avdel- ningarna nämnda kurserna för industriläkare, industrisköterskor och tjän- stemän vid yrkesinspektionen i yrkeshygien, för hälsovårdstillsyningsmän i preliminär livsmedelsanalys samt för skolköks- och lanthushållslärarinnor i näringslära och näringshygien m.m.
F. Yrkeshygieniska avdelningen
Från början var avdelningens personal en läkare såsom professor och chef för avdelningen, en läkare i laborators ställning, en läkarassistent med arvode och en kemist med förste avdelningsingenjörs tjänstebenämning, varjämte en yrkesinspektörsassistent kunde förordnas på viss tid mot ar- vode för att tillgodose behovet av mekanisk sakkunskap och samtidigt ge yrkesinspektionens personal tillfälle till utbildning i yrkeshygien. Perso- nalen indelades på en medicinsk och en kemiskt-teknisk underavdelning. Laboratorstjänsten tillsattes först fr. o. 111. mars 1944.
Arbetsuppgifterna och personalen tillväxte successivt. Från och med den 1 juli 1949 genomfördes en ny intern organisation och personalen — för- utom chefen och 38 biträden — hade då nätt följande omfattning:
Medicinska lab. Tekniska lab. Analytiska lab. 1 laborator Ca 29 1 1:e avd.ing. Ca 27 1 1:e avd.ing. Ce 27 1 laborator Ce 29 1 assistent Ce 24 1 1:e kemist Ce 25 3 läkarass. Ce 27 1 assistent Ce 20 2 assistenter Ce 24 1 sjuksköt. Ce 13 1 assistent Ce 23 1 hudläkare (arvode 1 assistent Ce 20 4 500)
Sedan hösten 1952 tillämpas i huvudsak den indelning i arbetsgrupper, som framgår av följande tablå:
Chef och expedition Föreståndarens laboratorium a) Dammlaboratoriet 1 professor Co 14 1 assistent Ce 23 1 kontorist Ce 13 1 assistent Cg 21 1 kanslibiträde Ce 11 2 laboratoriebiträden Ce 11 3 kontorsbiträden Ce 8 1 laboratoriebiträde Ce 8
b) övrig personal (för övriga arbetsuppgifter, arbetsuppgifter gemensamma för samtliga sektioner samt för enskilt arbetande forskare):
1 laboratorieläkare Ce 29 Tekniska specialsektionen 1 1:e laboratoriebitr. Ce 15 1 laborator Ca 31 2 laboratoriebitrgden Ce 13 1 avdelningsingenjör Ce 27 1 laboratoriebiträde Ce 8 1 laboratoriebiträde Ce 13 1 diskbitrade Ce 6 '1 laboratoriebiträde Ce11 Allmänna sektionen
1 laborator Ce 31 Medicinska specialsektionen 2 laboratorieläkare Ce 29 1 1:e kemist Ce 27 1 Ithoraior Ca 31 2 assistenter Ce 25 1 SJUkSkOteFSk? " (3614 1 assistent Ce 21 (Cg 23) 1 laboratoriebltrade Ce 8 1 laboratoriebiträde Ce 13 3 laboratoriebiträden Ce 11 3 laboratoriebiträden Ce 8 Konsult
1 hudläkare arvode 4 500: -—
Kemiska specialsektionen 1 laboratoriebiträde
1 laborator Ce 31 (för hudläkaren) Ce 11 1 assistent Ce 21 1 laboratoriebiträde Ce 13 , _ 1 laboratoriebiträde Ce 11 Djuravdelning 4 laboratoriebiträden Ce 8 1 djurvårdare Ce 10 1 diskbiträde Ce 6 2 djurvårdare Ce 6
Förutom konsulterna omfattar personalen för närvarande 51 personer, varav 35 i 15:e lönegraden eller lägre.
Avvikelser från den nuvarande indelningen i arbetsgrupper förekommer i den utsträckning, som erfordras för att lösa avdelningens arbetsuppgifter, vilka ofta kräver ett från uppgift till uppgift växlande samarbete mellan personal från de av yrkeshygienen berörda skilda vetenskapsområdena. Men för arbetet i allmänhet gäller, att avdelningens personal är organiserad på ovan angivna sätt.
De i instruktionen särskilt angivna uppgifterna på det yrkeshygieniska området, vilka sålunda i första hand faller på avdelningen, är
att utföra undersökningar rörande skador och ohälsa, som uppkommer genom ogynnsamma yttre inflytanden i samband med arbete, ävensom rö- rande yrkesskador av infektiös natur,
att ägna noggrann uppmärksamhet åt arbetstidsproblemens samband med hälsan, särskilt beträffande minderåriga och kvinnor,
att utarbeta förslag till såväl allmänna hygieniska anvisningar rörande arbetslokalers anordnande och användande som speciella hygieniska före- skrifter under anpassning till olika industriers särförhållanden,
att föreslå åtgärder, som ur medicinsk synpunkt finnes påkallade för att minska risken för olycksfall och ohälsa i arbetet,
Tabell 4. Ärenden vid yrkeshygieniska avdelningen, fördelade efter
uppdragsgivare.
Budgetår
Sjukhus
Läkare utanför sjukhus Arbets- givare- och tackor- ganisa- tioner Medici- nalsty- relsen
Arbetar- skydds- styrel- sen
RFA, yr- kes- och spräng- ämnes- inspekt.
Försva- rets institu- tioner
Övriga statli- ga myn- digheter
Kommu- nala myndig- heter Enskilda
Övriga
Summa
1944/45 . 1945/46 . 1946/47 . 1947/48 . 1948/49 . 1949/50 . 1950/51 . 1951/52 . 1952/53 . 1953/54 . 1954/55 .
104 126 211 216 218 225 263 277 162 150
72 33 32 28 43 53 41 39 43 30 33
146 178 227 245 251 307 265 238 276 252 254
$$$:Gmww5ha 31 37 35 32 29 13 20 18 10 13
3
29 24 18 19 30 22 23 27 26 11 23 37 25 41 43 54 37 74 32 47 42 59 12 18 27 16 25 17 27 14 17 20 20 17 27 32 22 39 41 50 36 46 23 29
350 459 557 629 695 752 756 704 772 582 603
Tabell 5. Fördelning på vissa grupper av till yrkeshygieniska avdelningen inkomna ärenden (exkl. ärenden, vudsakligen omfattat kemiska analyser)
som ha-
Budgetår
Ärenden, som avse skador till följd av inverkan av
kemiska agens
Ären- Ärenden, som avse skador till följd av inverkan av fysikal. agens och av arbetets mekaniska natur
gaser
lös- nings- medel
metal- ler, -oider
andra ke- miska agens
den som avse hud- ska- dot
temp. och fuk- tig- het
damm
arbets - rörel- ser, arbets— ställn.
vibra- tioner
bul-
ler
skad- lig ljus- stråln.
elek- tris- ka ska- dor
Övrig ären- den (skif- tes, natt- arb., paus)
Ärenden, som avse allm. yr- keshyg. frågor, remisser o. dyl.
Summa
03
10
N 1.1 m _
[17
18
1942 /43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 1947/48 1948/49 1949/50 1950/51 1951/52 1952/53 1953 154 1954/55
19 34 34 50 55 59 50 58 60 60 79 42 33 31 33 40 35 29 43 41 35 40 42 44 17 14 24 31 48 38 32 23 56 45 35 28 28 13 11 25 18 19 21 20 22 16 20 28 12 26 18 21 13 18 24 26 20 35 26 23 26 23 34
10 14 18 25 17 19 27 12 16 10 26
_
NHmowNmth—CNNGJ
I.— l—a—uleMNNv—sv—c—n lill—"ss 15 12
13 11
n—mw—wwmm—mvm v—(F'l v—( |
v-1
mama—cmmmh—
18 18 15 13 15 25 23 28 29 39
113 110 166 187 237 241 221 244 283 247 255 242 316
Summa
629 488 419 251 307
Q' LD
203
O N
|I|l|l"lll"""*”
65
eo N
|"Ill""""|”"l2
CD 10
"|l""l"|"'|'*ll'*
LO =D
253
2862
att föra ett för läkare och myndigheter avsett specialregister över prepa- rat, som kommer till användning inom industrin eller annan verksamhet och som kan eller antages kunna inverka menligt på hälsan,
samt att meddela undervisning i yrkeshygien åt de i 2 5 angivna grup- perna befattningshavare, som är verksamma på det socialhygieniska om- rådet, ävensom åt personal inom yrkesinspektionen.
De vid avdelningen förekommande undersökningarna är i fråga om art och omfattning så varierande att det icke är möjligt att närmare analysera arbetsbördans fördelning mellan olika kategorier arbetsobjekt. Tabellerna 4 och 5 torde dock ge en allmän bild av läget. Tabell 4 utvisar de till avdel- ningen inkomna ärendenas fördelning på olika uppdragsgivare. Ärendena från sjukhus och läkare utanför sjukhus omfattar huvudsakligen analyser å biologiskt material (blod, urin etc.). De från arbetsgivare- och fackorga- nisationer härrörande ärendena omfattar till alldeles övervägande delen utredningar på arbetsplatser, där yrkeshygieniska risker befaras eller har konstaterats. Tabell 5 visar ärendenas fördelning på vissa grupper men upptar icke ärenden, som huvudsakligen omfattat kemiska analyser. Antalet diarieförda dylika ärenden åren 1952/53—1954/55 var följande
Budgetår Hela Därav enbart ana- antalet lys å biol. material
1952 /53 ....... 479 270 1953 /54 ....... 393 219 1954 /55 ....... 376 234
Då antalet diarieförda ärenden icke ger någon bild av det därmed för- enade analysarbetets omfattning, har gjorts en undersökning av antalet ut- förda analyser i anledning av sådana ärenden. Resultatet framgår av tabell 6. Undersökningen har av praktiska skäl måst knytas till kalenderår, varvid åren 1948, 1950 och 1954 valts för att ge en bild av utvecklingen. Av tabel- len framgår, att analysantalet i många fall är betydande. Emellertid måste kraftigt understrykas, att tabell 6 endast anger antalet analyser i diarie- förda ärenden. Därutöver utföres inom avdelningen en mycket betydande analysverksamhet i samband med arbetet på att finna nya eller förbättra och förenkla kända analysmetoder. Som exempel må nämnas att det kräv— des ca 5 000 analyser för att komma fram till den nu använda metoden för att fastställa trikloretylen i luftprover.
För vissa större undersökningar, som utförts vid avdelningen, har sär- skilda medel ställts till förfogande. För fullföljande av en på enskilt initia- tiv påbörjad undersökning av hälsoriskerna vid smältverket i Rönnskär be- viljades sålunda reservationsanslag för budgetåret 1945/46 med 55 000 kro- nor och för budgetåret 1947/48 med 35 000 kronor. Resultatet av under- sökningen har i vissa delar sammanställts och publicerats. Genom ett reser- vationsanslag 51 105 000 kronor för budgetåret 1946/47 ställdes medel till
Tabell 6. Antal analyser i diarieförda ärenden vid yrkeshygieniska avdelningen åren 1948, 1950 och 1954
Antal år
Slag av analyser m.m. 1948 1950 1954
1 2 3 4
I. Analyser d biologiskt material. . &) Koloxid i blod ...................................... 777 942 552
b) Triklorättiksyra i urin ................................ 1.172 1.224 394 e) Porfyrin i urin ...................................... 312 289 259 d) Kvicksilver, bly, arsenik m.m. i urin, blod och organ ...... 1.187 826 1.174
Summa 3.448 3.281 2.379
II. Analyser d icke biologiskt material.
A. Insända prover.
a) Tvättmedel och lösningsmedel ..................... 139 153 92 b) Diverse ........................................ 26 135 4 Summa 165 288 96
B. Luftprover, uttagna på arbetsplatser. Med direktvisande instrument.
a) Koloxid ......................................... 1.329 780 c:a 2.500 b) Kvicksilver ...................................... 130 154 » 123 e) Trikloretylen .................................... » 2.000 d) Bensol och lösningsmedel ......................... 8 » 100
Summa 1.459 942 c:a 4.720
Med icke direktvisande apparater. e) Kemiska analyser av koloxid, kolsyra, syre,bensol, nitrösa
gaser, svaveldioxid, aldehyder, metan och bly ......... 390 210 c:a 2.650 1") Kemiska analyser av diverse ämnen ................. 113 45 » 150 g) Dammätningar genom impigner—, konimeter— och damm-
iilterupptagning .................................. 249 533 700
Summa 752 788 c:a 3.500
Summa ärenden med analyser 385 469 341
Anm. 1. Som serieanalyser av mera rutinbetonad karaktär kan räknas samtliga analyser utom de under 11. A. b. och 11. B. f. upptagna.
Anm. 2. Förutom de under II. B. a.—d. har även en del av de under II. B. e.——g. angivna analy- serna utförts på de undersökta arbetsplatserna.
förfogande för en undersökning av skiftarbetets inverkan på hälsotillstån- det. För budgetåret 1948/49 beviljades 45000 kronor för att yrkeshygie- niska avdelningen skulle kunna speciellt studera frågan, om en förkortning av arbetstiden eller förlängning av semestern kunde väntas minska de med skiftarbete förenade skadeverkningarna. I anslutning härtill utfördes under- sökningar om metoder för studiet av trötthet. Budgetåren 1951/52 och 1952/53 'anvisades sammanlagt 112000 kronor för undersökning rörande vissa ryggskador och dessas samband med tungt arbete. Sedan institutet fått i uppdrag att utreda behovet av en utvidgning av lagbestämmelserna om för- säkring för vissa yrkessjukdomar såvitt anginge yrkeshudsjukdomar, anvi- sades för budgetåret 1951/52 27 000 kronor. Resultatet av undersökningen, som innefattade en kartläggning av yrkeshudsjukdomarna i Sverige, har redovisats bl.a. i en vetenskaplig uppsats. Landsorganisationen och arbets- givareföreningen har gemensamt bidragit med 22 000 kronor för utförande av en teknisk undersökning beträffande arbetsförhållandena i bergverk- städer.
Ett första reservationsanslag å 47 000 kronor har anvisats för budgetåret 1955/56 för en undersökning rörande hörselskador till följd av buller. För budgetåret 1956/57 har för samma ändamål anvisats 45000 kronor. Till denna undersökning har arbetsgivareföreningen utfäst sig att bidraga med 35 000 kronor.
Den vid avdelningen bedrivna forskningsverksamheten ansluter till de praktiskt-vetenskapliga undersökningarna. Det må nämnas, att sedan 1942 till våren 1955 från avdelningen utgivits 177 tryckta skrifter. Av dessa be— handlar 92 skador till följd av inverkan av gaser, lösningsmedel, metaller och metalloider samt andra kemiska agens, 13 hudskador, 10 skador till följd av inverkan av fysikalisk agens, exempelvis damm, och av arbetets mekaniska natur, 1 infektioner och de 61 återstående andra frågor. Vissa skrifter innehåller redogörelser av informationstyp för allmänna och spe- ciella yrkeshygieniska frågor, under det andra utgör redovisning av vid av- delningen utförda praktiskt—vetenskapliga och vetenskapliga undersök- ningar, vilka i flera fall utförts i samarbete med andra institutioner. Där- utöver har tjänstemän vid avdelningen närmast som ett led i upplysnings- verksamheten bidragit med korta notiser om aktuella yrkeshygieniska frå— gor under rubriken Aktuellt om Yrkeshygien i tidskriften Arbetarskyddet.
Angående arbetsfördelningen mellan de i ovan intagna uppställning över den nuvarande organisationen redovisade arbetsgrupperna må här anföras följande.
Chef och expedition
Avdelningsföreståndaren är — som förut berörts —— tillika förordnad som överläkare i arbetarskyddsstyrelsen. Han uppbär härför ett årligt arvode av 9 600 kronor för en tjänstgöringstid av 6 timmar i veckan.
Kontoristen svarar för, leder och fördelar arbetet inom expeditionen, för diariet i vad angår avdelningen samt svarar för expediering av avdelningens skrivelser. I samband härmed skall kontoristen tillse, att i förekommande fall uppgift lämnas till kansliet om avgifter, som skall uttagas. Kontoristen svarar också för övriga inom avdelningen förekommande register. Det i in- struktionen omnämnda registret över farliga eller misstänkt farliga preparat påbörjades men arbetet blev så omfattande att det efter något år efter beslut av styrelsen inställdes. Däremot har upprättats ett register över de ämnen, som berörts av inom avdelningen handlagda ärenden eller verkställda ut- redningar. För detta register svarar kontoristen, som härvid samråder med vederbörande tjänstemän. Vidare ansvarar kontoristen för ett numera i an— slutning till diariet fört register över uppdragsgivare och arbetsplatser. Med hänsyn till den omfattande utländska korrespondensen, frekvensen av utländska besökare samt behovet av översättningar av utländska tidskrifts- artiklar m.m. måste kontoristen behärska engelska, tyska och franska i tal och skrift.
Kanslibiträdet tjänstgör som kontoristens ställföreträdare och sysselsätts med mera kvalificerat kontorsarbete bl.a. i samband med diarieföringen. Tillsammans med kontorsbiträdena utför hon utskrift av utländska manu- skript, registrering och ordnande av särtryck samt utsändningen av avdel- ningens informationsblad ”Aktuellt om yrkeshygien". Kanslibiträdet del- tager jämte kontorsbiträdena i skrivarbetet för avdelningens behov.
Föreståndarens laboratorium
Vid föreståndarens laboratorium, som står under avdelningsförestånda— rens direkta ledning, handlägges särskilt ärenden av yrkesmedicinsk eller allmänt yrkeshygienisk natur berörande främst damm, metaller och me- talloider. Personalen fördelar sig på ett dammlaboratorium och övrig per- sonal.
Dammlaboratoriet har organiserats för att man skall kunna i tillräcklig omfattning bearbeta silikosfrågan. Trots tekniska åtgärder för dammbe- kämpning och trots att personal i arbeten med misstänkt silikosfara ställts under medicinsk kontroll, har på senare tid silikosfall likväl uppträtt. Det har därför ansetts nödvändigt med en ökad förebyggande kontroll på arbets- platserna. Härvid har svårigheter framträtt, i det att nu tillämpade meto— der anses osäkra, men det har likväl ansetts bättre att anlita dessa något osäkra metoder än att avstå från all förebyggande kontroll. Kontrollen byg— ger bl.a. på impingermetoden, en metod att bestämma luftdamm. Damm- laboratoriets främsta uppgift är att kartlägga dammsituationen vid landets olika arbetsplatser med silikosrisk. Samtidigt ägnas uppmärksamhet åt ut- prövning av nyssnämnda metod. Kartläggningen av arbetsplatserna kom- bineras med det nedan omnämnda centrala silikosregistret för att man om
möjligt skall kunna få fram en bedömningsgrund för riskerna vid olika dammhalter. I samband med nu berörda verksamhet har beräknats, att en- bart ersättningarna till silikosdrabbade arbetare i anledning av att de nödgas övergå till ofarliga men lägre betalda arbeten uppgår till närmare 0,5 milj. kronor om året.
Ett laboratoriebiträde i Ce 11 är helt sysselsatt med ett register, vari alla fall av silikosskada, om vilka avdelningen i samarbete med enskilt arbetande forskare fått kännedom, redovisas med uppgifter om tidigare arbetsförhål- landen, sjukdomsförloppet, eventuella sjukersättningar och livräntor m.m. Registret kompletteras fortlöpande.
1 vad angår den till föreståndarens laboratorium hörande övriga perso- nalen må framhållas, att laboratorieläkaren fungerar som assistent åt avdel- ningsföreståndaren i sådana ärenden angående damm och metaller, som kräver ett medicinskt bedömande. Han svarar även för undersökningar med syfte att få en biologisk bedömning av silikosrisken vid förekomst av damm av skilda slag. Assistenten handlägger mera rutinbetonade undersökningar av dammfaran på arbetsplatser i den mån dessa undersökningar icke kan inordnas i den av dammlahoratoriet omhänderhavda kartläggningen av ar- betsplatserna. Assistenten i Ce 25, som för närvarande är civilingenjör, utför analyser å kvarts i damm och — som ett försök att få fram en ny metod — även i urin. Därjämte sysslar denne befattningshavare med försök att få fram bättre metoder för koloxidbestämningar. Slutligen svarar assistenten för analyser å porfyrin i blod (se tabell 6).
Laboratoriebiträdet i Ce 15 har viss statistisk utbildning och är numera helt upptagen med mera kvalificerade och omfattande räknearbeten för hela avdelningens behov.
Allmänna sektionen
Här handlägges i huvudsak ärenden av allmänt yrkeshygienisk natur, huvudsakligen berörande gaser och lösningsmedel.
Till sektionen överlämnas inkommande ärenden inom sektionens verk- samhetsområde. Detta medför, att arbetsplatsundersökningar och i sam- band därmed stående forskning är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Därtill kommer en mot de löpande uppgifterna svarande metodforskning.
I arbetsplatsundersökningarna deltager — förutom laboratorn eller någon av laboratorieläkarna i sådana fall då medicinsk sakkunskap anses erfor— derlig vid själv undersökningen —— förste kemisten, som är civilingenjör, eller assistenten i Ce 21, som likaledes avlagt civilingenjörsexamen.
Assistenten i Ce 25 svarar bl.a. för de i tabell 6 upptagna analyserna av koloxid i blod och triklorättiksyra i urin. Ät assistenten överlämnas även större utredningsuppdrag i kemiska frågor.
Denna sektion är i princip ett hjälporgan för hela avdelningen i fråga om kemiska analyser, ehuru praktiska hänsyn ansetts motivera att det kemiska analysarbetet i viss utsträckning även förlägges till andra arbetsgrupper.
Vid sektionen utföres de i tabell 6 upptagna analyserna å kvicksilver och bly i biologiskt material, analyserna av tvätt- och lösningsmedel samt de kemiska analyserna med icke direktvisande apparatur.
Laboratorn är främst sysselsatt med ledningen av det omfattande löpande analysarbetet men ägnar sig även åt metodforskning.
Tekniska specialsektionen
Denna sektion är i princip avsedd att vara ett hjälporgan i tekniska frå- gor för hela avdelningen. Sektionen biträder i enlighet härmed övriga arbets— grupper i den mån teknisk specialkunskap erfordras.
Till sektionens handläggning överlämnas ärenden, som huvudsakligen eller endast fordrar teknisk bedömning, bl. a. vissa ärenden rörande person- liga skydd.
Laboratorn, som är civilingenjör, har på senare tid huvudsakligen varit sysselsatt med en i samarbete med arbetarskyddsstyrelsen bedriven utred— ning om risker i samband med svetsning.
Medicinska specialsektionen
Vid sektionen handlägges vissa av de i tabell 5 under kol. 9 och 10 redo- visade ärendena angående arbetsrörelser och arbetsställningar samt an— gående skador till följd av vibrationer. I princip skall vid sektionen hand- läggas större utredningar av medicinsk karaktär. Emellertid har laborators— tjänsten varit vakant i flera år, varunder den uppehållits på vikariatsför— ordnande av olika legitimerade läkare. Detta har nödvändiggjort en viss an— passning av arbetsuppgifterna efter respektive vikariers förutsättningar.
För närvarande är sektionen i första hand sysselsatt med undersökningar rörande olika individers känslighet för koloxid. Till sektionen överlämnas sådana inkommande ärenden, som står i samband med de vid sektionen bedrivna större undersökningarna.
Konsult
Hudkonsulten är tillika underläkare vid karolinska sjukhusets hudklinik. Han handlägger inkommande hudärenden (se tabell 5 kol. 6) och bedömer härvid av avdelningens kemister verkställda analyser av misstänkta ämnen ur dermatologisk synpunkt. Han utför även arbetsplatsundersökningar, vilka i hudärenden i allmänhet icke endast omfattar en teknisk—hygienisk
och kemisk bedömning utan också undersökningar av berörd personal. Vid arbetsplatsundersökningarna biträder ofta den till medicinska specialsek- tionen knutna sjuksköterskan.
Utöver vad i tablån angives har nyligen med anlitande av tillgängliga medel kunnat anställas en tekniker, som biträder med tekniska special- kunskaper vid handläggningen av ärenden angående störningar genom bul- ler. Han meddelar även utbildning i bullermätning åt den personal vid av— delningen och vid yrkesinspektionen, som deltar i den förutnämnda utred— ningen om bullerskador. Denna undersökning utföres i samarbete mellan folkhälsoinstitutet och arbetarskyddsstyrelsen, och den omhänderhas av avdelningsföreståndaren och en vid avdelningen icke tjänstgörande forskare (med. doktor) med biträde av en med. kand., som förordnats uppehålla hälften av den under allmänna sektionen redovisade vakanta laboratorie- läkartjänsten.
Den vid avdelningen bedrivna undervisningsverksamheten har — utöver undervisning, som meddelats vid allmänhygieniska avdelningens olika kur- ser —— omfattat kurser för industriläkare och industrisköterskor samt per- sonal vid yrkesinspektionen.
Industriläkarkurser har anordnats under åren 1948, 1949, 1950, 1951 och 1954 och omfattat ca 15 deltagare utom sista året, då deltagarantalet upp- gick till 26. Kurserna, som pågått under tre veckor, har i huvudsak hållits som fortbildnings— eller översiktskurser för redan verksamma industri- läkare, under det att grundläggande kurser ännu ej kunnat anordnas på grund av lokal- och personalbrist.
I samarbete med distriktssköterskeskolan har avdelningen under oktober 1955 anordnat en kurs för industrisköterskor under fyra veckor. Denna kurs, som är den första i sitt slag i landet, har kunnat anordnas sedan sven— ska arbetsgivareföreningen ställt medel till förfogande för avlöning av före- läsare, som icke är tjänstemän vid institutet. Kursen har avsetts som en fortbildningskurs för i industrins tjänst anställda sjuksköterskor. Dessutom har anordnats kurser i yrkeshygien för yrkesinspektionens befattningsha— vare. Under 1956 har sålunda ordnats en kurs för förste distriktsingenjörer vid den allmänna yrkesinspektionen och en kurs för socialinspektörer, var- dera kursen av omkring en veckas längd och med ca 10 deltagare.
I institutets upplysningsverksamhet har avdelningen medverkat dels ge- nom deltagande i den av vissa organisationer anordnade vandringsutställ- ningen ”Industriens säkerhetstjänst”, vilken visats i olika delar av landet, dels genom medverkan i filmen ”Folkhälsans detektiver”, som visar avdel- ningens arbetssätt, och dels genom att tjänstemän vid avdelningen medver- kat i skilda facktidskrifter bl.a. i tidskriften Arbetarskydd, där aktuella yrkeshygieniska problem behandlas under rubriken ”Aktuellt om yrkes- hygien” under redaktion av en av avdelningens tjänstemän. Slutligen be— drives av avdelningens tjänstemän en omfattande föredragsverksamhet.
G. Födoämneshygieniska avdelningen
Avdelningens vetenskapliga personal, utöver vitaminlaboratoriets, utgjor— des från början av en avdelningsföreståndare i professors ställning, en arvo— desavlönad kostassistent samt två laboratorer, varav en kemist och en bio- log-bakteriolog, en förste kemist och två arvodesavlönade assistenter (ke— mist resp. biolog-bakteriolog).
Åt avdelningen uppdrogs vid institutets grundande fullföljandet av vissa utredningar angående lämplig sammansättning av kosten såväl för befolk— ningen i allmänhet som vid olika offentliga inrättningar, vilka tidigare hade omhänderhafts av det den 1 januari 1936 inrättade näringsrådet. Avdel— ningen övertog också från början de uppgifter, som tillkommit hälsovårds- nämndens i Stockholm kemiska och biologiska laboratorier. En uppgörelse härom träffades mellan Kungl. Maj:t och Kronan samt staden, och den innebar i huvudsak, att staden mot viss ersättning överlät laboratoriernas utrustning och boksamlingar till institutet. Institutet förband sig därjämte att under 10 år mot ersättning av 30 000 kronor per år för stadens räkning utföra ett visst antal undersökningar, som erfordrade sakkunskap inom dess ämnesområden. Därjämte avtalades att staten skulle överta huvuddelen av laboratoriernas personal. Övertagandet av laboratorierna skedde från den 1 juli 1941, då institutets byggnader i sin helhet var färdiga. Numera betalar Stockholms stad för dess räkning utförda undersökningar efter vanlig taxa.
Avdelningens nuvarande organisation framgår av följande sammanställ- ning:
Chef och expedition 6 laboratoriebiträden Ce 8 1 professor Co 14 2 diskbiträden Ce 6 ' 1 ; tåg:?ilblistträ den &: ;? Biologiska laboratoriet 3 kontorsbiträden Ce-Ca 8 1 laborator Ca 31 1 laboratorieläkare Ce 29 Föreståndarens laboratorium 1 assistent Ce 25 1 l:a laboratoriebiträde Ce 15 1 l:a laboratoriebiträde Ce 15 2 laboratoriebiträden Ce 11 1 laboratoriebiträde Ce 13 1 laboratoriebiträde Ce 8 3 laboratoriebiträden Ce 11 Kostassistenter 5 laboratoriebiträden Ce 8, 1 kostassistent Ce 25 varav 1 substratbitr. 1 bitr. kostassistent Ce 21 6 diskbiträden Ce 6, Livsmedelskemiska laboratoriet varav 3 substratbitr. 1 laborator Ca 31 Vattenlaboratoriet 1 assistent Ce 27 1 laborator Ce 31 1 1:e kemist Ce 27 2 assistenter Ce 25 1 assistent Ce 25 2 assistenter Ce 21 1 assistent Ce21 2 laboratoriebiträden Ce 13 1 l:a laboratoriebiträde Ce 15 5 laboratoriebiträden Ce 11 2 laboratoriebiträden Ce 13 3 laboratoriebiträden Ce 8 6 laboratoriebiträden Ce 11 3 diskbiträden Ce 5, 1Förordnad i lönegrad Cg 15. varav 1 packbiträde
Folkhälsoinstitutets arbetsuppgifter i fråga om födoämneshygienen och såsom centralt undersökningsorgan för livsmedelskontrollen enligt livsme- delsstadgan omhänderhas av födoämneshygieniska avdelningen jämte vita- minavdelningen, vilken 1947 utbröts ur förstnämnda avdelning. I dessa hän- seenden tillkommer det enligt instruktionen institutet huvudsakligen
att utföra erforderliga undersökningar i syfte att förebygga framställning och försäljning av livsmedel, som äro skadliga att förtära eller på annat sätt otjänliga till människoföda,
att för dylikt ändamål, bland annat, verkställa systematiska undersök- ningar av liVSmedel, som förekomma i marknaden, samt att, då dessa under- sökningar giva anledning till anmärkning, söka åstadkomma rättelse genom förhandlingar med tillverkaren eller säljaren eller genom annan liknande åtgärd,
att bestämma olika födoämnens värde ur folknäringssynpunkt, att utföra undersökningar rörande vitaminer i livsmedel, läkemedel och fodermedel samt handhava för ändamålet erforderliga standardpreparat,
att utarbeta och pröva erforderliga analysmetoder samt meddela anvis- ningar rörande vad som skall iakttagas vid provtagning och analys av livs- medel,
att tillhandahålla förteckning över personer och anstalter i olika delar av landet, åt vilka undersökning av prov av olika slag av livsmedel lämpligen kan uppdragas,
att på begäran tillhandagå med råd och anvisningar rörande kostens lämpliga sammansättning vid anstalter och institutioner av skilda slag, där utspisning i större omfattning förekommer,
samt att meddela undervisning i födoämneshygien, näringslära och livs- medelskontroll åt befattningshavare, om vilka förmäles i 2 &.
I vissa författningar har institutet särskilt ålagts uppgifter, som inom institutet handlägges vid födoämneshygieniska avdelningen. Dessa uppgif- ter är i huvudsak följande:
1. Liusmedelsstadgan. Enligt livsmedelsstadgan den 21 december 1951 (nr 824) tillkommer tillsynen över stadgans efterlevnad i högsta instans medicinalstyrelsen och veterinärstyrelsen. Statens institut för folkhälsan utgör centralt undersökningsorgan för livsmedelskontrollen samt har i så- dan egenskap bland annat att utföra systematiska undersökningar av olika i handeln förekommande livsmedels sammansättning. Enligt särskild be- stämmelse i stadgan skall godkännande av vara eller ämne såsom tillsats av livsmedel meddelas av kommerskollegium. Vid handläggningen av sådant ärende i kollegium skall bl.a. representanter för institutet vara närvarande. Avdelningen utför vidare på institutet ankommande granskning av i han- deln förekommande förpackningar av barnmat (32 5 ) samt av reklam för livsmedel, vari antytts att varan innehåller vitaminer, mineralämnen och liknande näringsämnen (34 5).
Beträffande vara, som anges innehålla vitaminer, sker granskningen i samarbete med vitaminavdelningen, som utför erforderliga undersökningar av vitaminhalt.
De ifrågavarande systematiska undersökningarna är avsedda att genom- föras såsom mera ingående undersökningar angående kvalitet m. ni. av visst livsmedel. Arbetet utföres i regel såsom undersökning av ett större antal genom institutets försorg införskaffade stickprov.
2. Utminuteringsapparater för mjölk. Enligt kungl. brevet den 25 april 1952 (nr 402) angående fastställelse av normallivsmedelsordning enligt livs- medelsstadgan får särskild utminuteringsapparat för mjölk användas, om typen godkänts av folkhälsoinstitutet efter samråd med statens maskinprov- ningar.
3. Margarinvarukontroll. Enligt förordningen den 21 december 1951 (nr 830) om införsel och utförsel av margarinvaror samt om kontroll över till- verkningen av dessa varor står tillverkningen inom riket av margarinvaror under särskild kontroll av folkhälsoinstitutet. Hälsovårdsnämnd, som godkänt lokal för tillverkning av margarin, skall genast till institutet översända under- rättelse om tillverkarens namn m.m. Det åligger institutet beträffande varje fabrik i landet, där margarinvara tillverkas, att minst fyra gånger årligen låta i allmänna handeln inköpa eller från fabrikens lager uttaga prov av tillverkningen samt att utföra de undersökningar av dessa prov, som är er- forderliga för kontrollen av efterlevnaden av livsmedelsstadgans bestämmel- ser. Dessa undersökningar avser fett-, vatten- och stärkelsehalt. Då prov in— sänts i originalförpackning, skall institutet jämväl tillse, att förpackningen är så märkt, som livsmedelsstadgan föreskriver, samt att å varan eller dess förpackning, omslag eller dylikt icke förekommer benämning, uppgift, bild, teckning eller meddelande, som står i strid mot 63 5 livsmedelsstadgan. An- gående provtagning och undersökning av prov samt skyldighet att ersätta kostnader därför gäller bestämmelserna i 92 & livsmedelsstadgan. Den som annorledes än till förbrukning i eget hushåll tillverkar margarinvara är skyldig att enligt de närmare bestämmelser som meddelas av institutet över tillverkningen föra bok, upptagande de myckenheter av olika fettämnen samt av smör, grädde, mjölk, potatisstärkelse, sesamolja och andra varu— slag, som används vid tillverkningen. Sådan bok skall vid anfordran hållas tillgänglig för den, som jämlikt förordnande av institutet för dess räkning verkställer inspektion av tillverkningen. I livsmedelsstadgan lämnas föreskrifter angående margarinvaras fett— och vattenhalt samt angående sådan varas försättning med potatisstärkelse eller sesamolja m.m. Vidare lämnas föreskrifter angående märkning och saluhållande.
4. Vitaminerade livsmedel. Institutets åligganden beträffande vitamine— rade livsmedel redovisas i avsnittet om vitaminavdelningen. Den bedöm- ning av vitaminerade livsmedels värde ur folknäringssynpunkt som författ—
ningsenligt skall verkställas företas i samarbete mellan vitamin- och födo- ämneshygieniska avdelningarna.
5. Automatapparater. Enligt kungörelsen den 21 juli 1948 (nr 609) om typgranskning av automatapparater skall sådan apparat, som avses i 2 5 6 butikstängningslagen, vara till typen godkänd av folkhälsoinstitutet efter samråd med statens kriminaltekniska anstalt.
6. Vattenlaboratoriet. Enligt förordningen den 19 juli 1941 (nr 654) om kontroll av vattenledningsvatten är ägare av vattenverk skyldig att i viss omfattning låta vattnet undergå fysikalisk-kemisk och bakteriologisk un- dersökning. Fysikalisk-kemisk undersökning må utföras allenast av folk- hälsoinstitutet eller av den, som av medicinalstyrelsen förklarats behörig därtill. Bakteriologisk undersökning må utföras allenast av institutet, av statens bakteriologiska laboratorium eller av den, som av medicinalstyrelsen förklarats behörig därtill. Angående sättet för undersökningarnas utförande samt om avfattande av protokoll meddelas närmare föreskrifter av medi- cinalstyrelsen, som därjämte skall utfärda allmänna råd och anvisningar till ledning för bedömandet av undersökningarna. Fysikalisk-kemisk under- sökning skall i princip ske en gång om året. Bakteriologisk undersökning skall ske en gång i veckan eller en gång i månaden eller var tredje månad alltefter det antal personer, till vilka vattenverket tillhandahåller vatten.
Enligt kungörelsen den 19 december 1941 (nr 984) med föreskrifter om förvärv av behörighet för vissa vattenundersökningar enligt förordningen om kontroll av vattenledningsvatten fordras för sådan behörighet bland annat praktisk erfarenhet från tjänstgöring vid folkhälsoinstitutet eller — i fråga om bakteriologiska undersökningar —— alternativt vid statens bakte- riologiska laboratorium eller annat av medicinalstyrelsen för ändamålet godkänt vattenlaboratorium.
7. Växtskyddsmedel. Enligt kungörelsen den 22 september 1953 (nr 589) angående registrering av växtskyddsmedel m.m. omhänderhas registre- ringen av statens växtskyddsanstalt, som har att granska anmälan samt bevilja eller avslå registrering. På folkhälsoinstitutet ankommer att, för den händelse växtskyddsmedlet finnes ha giftverkan eller annan skadlig verkan på människor och föreskrifter till skydd mot sådan verkan av medlet ej ges i giftstadgan den 26 november 1943 (nr 877), fastställa sådana före- skrifter, avsedda att upptagas i påskrift på förpackning.
Antalet vid avdelningen undersökta prov m.m. framgår av tabellerna 7 och 8.
Vid avdelningen bedrives forskning i anslutning till de praktiskt-veten- skapliga undersökningarna. Det kan nämnas, att från avdelningen under tiden 1/7 1941—30/6 1955 utgått omkring 150 tryckta skrifter, av vilka dock ett 20-tal får anses falla utanför avdelningens egentliga ämnesområde. Av de övriga har ca 1/3 karaktären av vetenskapliga arbeten, medan åter-
58 stoden ä
[' OVCI'SI
Tabell 7. Fördelning efter analysmetod m.m. av vid födoämneshygieniska avdelningen analyserade prover å livsmedel
Biologiska laboratoriet Kemiska laboratoriet Summa förbäda lab.
Budgetår System. System. exkl. inkl.
Charku- Total-
bildade vitaminavdelningen. 1947 överflyttades från födoämneshygieniska avdelningen till den då ny- Angående arbetsuppgifternas fördelni ngi 'nom avdelningen m å i anslut- och likaså ett tiotal berörand
ev1
taminfrå
gor av tjänst eman, som den 1 juli
ktsartiklar och populärvetenskapliga uppsatser. Ett tiotal av de tryckta arbetena har forfattats av tjänstemän vid vattenlaboratoriet
under- Andra sökn.
Summa
under- sökn.
Andra
Summa
teriprov1
summa
charku- teriprov charku- teriprov
1941/42 . . . . 1942/43 . . . 1943/44 . . . 1944/45 . . . . 1945/46 . . .
1946/47
1947/48 :::.
1948/49 . .
1949/50 .. . 1950/51 1951/52 .. 1952/53 .. .
1953/54
1.000' 1.487 2.727 1.272 944 1.416 1.250 -— 1.596 — 1.444 01 1.367 229 1.514 715 2.292 8
1. 2 1. 1. 1. 33 2.130
1.000 1.487 2.727 1.272
944 1.416 1.250 1.596 1.444 2.379 2.743 4.007 3.963
426 310 540 483
1.061' 1.461 2.403 2.600 2.632 2.497 2.276 2.596 1.997 1.453 832 1.059 1.020
1.061 1.461 2.403 2.600 2.632 2.497 2.276 2.596 1.997 1.879 1.142 1.599 1.503 4.913 6.313 8.006 7.511 7.603 6.825 6.977 7.319 7.506 6.000” 5.974 7.774 10.409 10.111 10.235 9.322 9.253 9.915 9.053 7.9003 1.142 1.599 1.503 2.061
2.948 5.130 3.872 3.576 3.913 3.526 4.192 3.441 4.258 3.885 5.606 5.466
6.974 9.261 13.136 11.383 11.179 10.738 10.503 11.511 10.947 10.250:. 3.885 5.606 5.466
* Hit ha hänförts rutinanalyser å vissa charkuterivaror.
* Provens fördelning mellan laboratorierna uppskattad till ungefär hälften på varje.
” Ungefärlig siffra.
Som förut framgått har föreståndaren for födoämneshygieniska avdel- ningen tillika varit institutets föreståndare alltsedan dess tillkomst. På Chef och expedition ning rörande den nuvarande personalen, anföras följande. ning till den interna organisation, som framgår av ovan intagna uppställ-
Tabell 8. Fördelningen efter vattnets art av vid vattenlaboratoriet analyserade prover
Vatten- lednings- vatten
Budgetår
1 2
Dricks- och hus- hålls- vatten
3
Badvatten (bassäng)
4
Badvatten (frilufts)
5
Avlopps- vatten (utredning)
6
Övriga
vatten
7
Summa prover
Totalt 8 därav
bakteriol.
9
kemisk 10
1941/42 ....... 515 1942/43 ....... 1.465 1943/44 . . ..... 1.917 1944/45 ....... 2.555 1945/46 . . . . . . . 2.733 1946/47 ....... 2.433 1947/48 . . ..... 2.798 1948/49 . . . . . . . 3.123 1949/50 . . . . . . . 2.849 1950/51 . ..... . 1.033 1951/52 680 1952/53 ....... 562 1953/54 ..... . . 583 1954/55 . . . . . . . 438
510 1.417 2.528 3.993 5.606 7.792 8.655 6.774 8.731 6.135 3.149 3.054 2.842 1.786 243 283 351 672 381 458 686 647 923 891 966 972 817 995
1 15 256 157 406 638 638 839 953 969 633 588 572 704 543
720 699 502 779 1.875 3.124 3.091 3.658 3.303 2.323 2.289 2.454 2.601 3.844
2.103 4.120 5.455 8.405 11.233 14.445 16.069 15.155 16.775 12.286 10.254 8.729 8.714 7.864 1.320 2.978 4.182 6.002 7.508 9.116 10.570 10.505 11.370 7.515 5.946 4.979 5.395 4.414
783 1.142 1.273 2.403 3.725 5.329 5.499 4.650 5.405 4.771 4.308 3.750 3.319 3.450
föreståndaren såsom avdelningschef ankommer i instruktionen angivna uppgifter för sådan befattningshavare. Föreståndaren har därutöver själv påtagit sig den direkta ledningen av vissa laboratoriearbeten och andra ar- betsuppgifter.
Kontoristen svarar för samt leder och fördelar arbetet inom expeditionen. Kontoristen för avdelningens diarium samt svarar för expediering av avdel- ningens skrivelser. Kontoristen svarar också för övriga inom avdelningen förekommande register, delvis av hemlig karaktär. Därutöver tjänstgör kon- toristen som föreståndarens handsekreterare och har i denna egenskap bl. a. att svara för mera kvalificerade statistiska räknearbeten. Med hänsyn till den omfattande utländska korrespondensen samt det stora antalet utländska besökare måste kontoristen behärska engelska, tyska och franska i tal och skrift. Kontoristen är tillika ansvarig för institutets bibliotek och anskaf- fande av tidskrifter, utlåning m.m. Tjänstens nuvarande innehavare har med hänsyn till göromålen placerats i Cg 15.
Av kanslibiträdena tjänstgör ett som kontoristens ställföreträdare och sysselsätts med mera kvalificerat kontorsarbete bl. a. i samband med diarie— föringen. Hon utför utskrivning av svårare tabeller och utländska manu- skript. Ett kanslibiträde utför uteslutande räknearbete åt kostassistenterna. Det tredje kanslibiträdet är uteslutande avdelat för diarieföring och skriv- arbeten i samband med vattenlaboratoriets rutinärenden. Ett kontorsbiträde sysselsättes uteslutande med skrivarbeten för avdelningens behov och ett huvudsakligen med räknearbeten åt kostavdelningen. Den i staten upptagna tredje kontorshiträdestjänsten är tillsatt endast på halvtid och innehavaren ägnar sig uteslutande åt att biträda kontoristen med bibliotekets skötsel.
Föreståndarens laboratorium
Det på senare år framkomna behovet av ökad kännedom om giftigheten hos olika växtskyddsmedel och medel som tillsättes livsmedel har föranlett institutet att särskilt uppmärksamma dessa problem, vilka behandlas vid födoämneshygieniska avdelningen. För detta arbete har inom avdelningen under föreståndarens direkta ledning sammanförts ett första laboratorie- biträde, två laboratoriebiträden i Ce11 och ett i Ce 8, vilka enligt vad nedan sägs sysselsättes med fysiologiska försök (djurförsök) och andra försök i syfte att bland annat konstatera i vad mån förut berörda medel kan framkalla skador, såväl av akut som kronisk art. I viss utsträckning har föreståndaren vid arbetet härmed biträtts av innehavaren av laboratorie- läkartjänsten (se under biologiska laboratoriet). Djurförsök erfordras främst för arbetsuppgifterna vid föreståndarens laboratorium men behövs undantagsvis även vid avdelningens andra arbetsgrupper. Vissa kortvariga försök ombesörjes helt av personal från nämnda laboratorium. —- Utfod- rings— och tillväxtkontroll vid långtidsförsök utföres (efter samma principer som vitaminförsök på djur) av vitaminavdelningens djurbiologiska labora-
torium, som i regel tillhandahåller försöksdjuren även för korttidsförsök från sin uppfödning. Övriga undersökningar vid långtidsförsök (ämnesom- sättnings-, blod— och organundersökning) utföres på föreståndarens labora- torium. Det under föreståndarens laboratorium redovisade laboratoriebiträ- det i Ce8 är placerat i djurhuset och närmast underställt vitaminavdel— ningens laboratorieassistent i Ca 19.
Att ett särskilt föreståndarens laboratorium inrättats beror på att avdel- ningen i fråga om fysiologiska undersökningar icke har tillgång till annan vetenskapligt utbildad befattningshavare än föreståndaren själv.
Kostassistenterna
Folkhälsoinstitutets uppgift att på begäran tillhandagå med råd och an- visningar rörande kostens lämpliga sammansättning har föranlett att två kostassistenter anställts vid födoämneshygieniska avdelningen. De syssel- sättes under föreståndarens direkta ledning med uppgörande av förslag till nya koststater och beräkning av näringsvärdet i tillämpade koststater m.m. En viktig uppgift för dem är att lämna råd och upplysningar till allmän- heten och andra av kostfrågor intresserade. Inom avdelningen deltar de vid organoleptiska undersökningar och beredning av maträtter m.m. för under- sökning. Som förut framgått anlitas personal vid expeditionen för räkne- arbeten, som erfordras i samband med kostassistenternas verksamhet.
Livsmedelskemiska laboratoriet
Här utföres på folkhälsoinstitutet ankommande kemiska livsmedelsunder— sökningar (med undantag för vitaminundersökningar), bl.a. alla under- sökningar i anledning av bestämmelserna om margarinvarukontroll. Varje kvartal undersökes ett 70-tal prover å margarin i fråga om fett—, vatten— och stärkelsehalt. Liksom det biologiska laboratoriet utför förevarande labora- torium systematiska undersökningar enligt livsmedelsstadgan.
Laboratorn sysslar — förutom med ledning av arbetet inom laborato- riet —,i stor utsträckning med metodologiska undersökningar. Han är för närvarande sekreterare i den svenska nationalkommittén av nordisk meto- dikkommitté för livsmedel. Den nordiska kommittén är en organisation för enhetlig beskrivning och klassifikation av livsmedel samt för utarbetande av föreskrifter för provtagning och undersökningsmetoder. Med hänsyn till att motsvarande laboratorium saknas i grannländerna utförs vid folkhälso- institutet åtskilliga arbeten även för de övriga nordiska länderna. På förste kemisten faller företrädesvis ärenden av utredningsnatur angående tillsats- medel till livsmedel. Han arbetar även med metodstudier. Tillsammans med assistenten i Ce 25 leder han på laboratoriet ankommande livsmedelskemi- ska rutinundersökningar. Under dem sorterar direkt den övervägande delen av den tillgängliga biträdespersonalen. Assistenten i Ce 27 är till övervägande delen sysselsatt med kvalificerat forskningsarbete.
Det kemiska laboratoriet samarbetar med det bakteriologiska i alla ären— den där såväl kemiska som biologiska metoder måste användas. Självfallet samarbetar de båda laboratorierna även vid utarbetandet av metodföre- skrifter m. m.
Biologiska laboratoriet
Inom biologiska laboratoriet bedrivs dels en mikrobiologisk och dels en botanisk och zoologisk verksamhet. Mikrobiologiska metoder kommer till användning exempelvis i ärenden angående uppkomsten av matförgiftning och bakterieförekomst i olika livsmedel (mjölk, glass, charkuterivaror, mjöl m.m.). Vid den botaniska och zoologiska verksamheten användes främst mikroskopi. De här tillämpade vetenskaperna är växt- och djurana- tomi samt histologi. I allmänhet är det fråga om att konstatera beståndsde- larna i de undersökta proven. Verksamheten vid biologiska laboratoriet avser icke endast att konstatera om livsmedel är farliga att förtära utan också om livsmedel är otjänliga ur estetiska synpunkter eller med hänsyn till smakligheten (organoleptiska undersökningar). På laboratoriet hand- lägges också ärenden angående automatapparater och mjölkportionerings- apparater enligt förutberörda författningsbestämmelser.
Laboratorn sysslar — förutom med ledning av arbetet inom labora- toriet — i stor utsträckning med ärenden enligt kungörelsen om regi— strering av växtskyddsmedel. För det mikrobiologiska arbetet svarar i första hand innehavaren av laboratorieläkartjänsten, f. n. en veterinär, och för den botanisk-zoologiska delen en assistent i Ce 25, fil. kand. i botanik och zoo- logi. Av laboratoriebiträdena sysslar ungefär två tredjedelar med mikrobio- logiska och resten med botanisk-zoologiska arbeten. Till biologiska labora- toriet har knutits en relativt stor disk med tre biträden. Denna disk svarar även för diskmaterialet från vattenlaboratoriets bakteriologiska undersök- ningar, såsom petriskålar, provrör etc. Därjämte sorterar under laboratoriet ett för detta och vattenlaboratoriet gemensamt substratkök.
Vattenlaboratoriet
Laboratorn handlägger vid sidan av sina allmänna åligganden som chef för vattenlaboratoriet till detta överlämnade remissärenden i vattenhygie— niska frågor. I stor utsträckning behandlas dessa ärenden i samråd med allmänhygieniska avdelningen.
Laboratoriets kvantitativt största arbetsuppgift är bakteriologiska och kemiska rutinundersökningar av inkomna vattenprover. De flesta proven kommer från statliga och kommunala myndigheter. Laboratoriet tar i regel hand om prov från hälsovårdsnämnder i Stockholms närhet, oavsett om proven är av speciell art eller ej. I övrigt mottages prov från hälsovårds- nämnder och enskilda endast om det är fråga om rättegång _ särskilt om- fattande undersökningar förekommer i samband med de stora vattenregle—
ringsföretagen — eller fråga är om något specialproblem. Laboratoriets ka- pacitet i övrigt ägnas praktiskt-vetenskapliga undersökningar och forskning i anslutning till rutinverksamheten.
En assistent 1 Ge 25 är sysselsatt med forskning angående förorening av vattentäkter med oljor och bensin. Den andre assistenten är avdelad för utveckling av metoder för bakteriologiska vattenundersökningar.
De två assistenterna i Ce 21 svarar för rutinverksamheten och sysslar därjämte med metodprövning. Assistenterna undertecknar själva analys- bevisen. Den ene assistenten svarar med hjälp av 5 biträden för de bakte- riologiska undersökningarna, den andre har till sitt förfogande 6 biträden för de kemiska proven.
Två laboratoriebiträden tjänstgör hos den assistent, som sysslar med olje— och bensinföroreningar. Av de tre diskbiträdena arbetar två huvudsakligen åt den personal, som utför kemiska rutinanalyser. Det tredje diskbiträdet svarar för mottagning och uppackning av inkommande lådor med vatten— prov samt ställer i ordning och expedierar lådor, som rekvirerats av olika beställare. Den av de bakteriologiska undersökningarna föranledda disken omhänderhas som förut nämnts av biologiska laboratoriets diskerskor.
Utöver de ovan redovisade arbetsuppgifterna för olika arbetsgrupper inom avdelningen tillkommer avdelningens befattning med undervisnings- och upplysningsverksamhet.
Befattningshavare vid födoämneshygieniska avdelningen deltager i all- mänhygieniska avdelningens undervisningsverksamhet för tjänste- och äm- betsläkare, hälsovårdstillsyningsmän och distriktssköterskor samt yrkes- hygieniska avdelningens kurser för industriläkare och industrisköterskor.
Därutöver har födoämneshygieniska avdelningen anordnat särskilda kur- ser. Sålunda anordnade avdelningen under budgetåren 1940/41 och 1941/42 samt 1949/50 en kurs i näringslära och näringshygien m.m. för skolköks— och lanthushållningslärarinnor. Årligen utbildas ett antal personer vid av- delningen för att få författningsenlig behörighet att utföra vattenundersök— ningar. För att utbreda kunskapen om de vid avdelningen utarbetade för- enklade analysmetoderna för undersökning av livsmedel anordnade avdel- ningen under budgetåret 1951/52 kurser i preliminär livsmedelsanalys, i vilka deltog ett 50-tal vid hälsovårdsnämnderna verksamma personer, hu- vudsakligen hälsovårdstillsyningsmän. Redogörelser för metoder som an- vänds för undersökning av livsmedel har dessutom tillhandahållits i en stencil. Därjämte har i stencilerade upplagor utgivits ”Kemiska undersök- ningsmetoder för livsmedel”, ”Förslag till materialutrustning av laborato- rium för kemisk livsmedelskontroll” och ”Anvisning rörande provtagning och undersökning av prov enligt livsmedelsstadgan”.
Avdelningens upplysningsverksamhet sker numera i huvudsak genom tidskriften Vår Föda, som utges gemensamt med vitaminavdelningen. På
försök intogs 1949 ett fyrsidigt avsnitt om födoämneshygieniska frågor under denna samlingsrubrik i tidskriften Hygienisk Revy. Sedan den 1 ja- nuari 1955 har Vår Föda utgivits som självständig tidskrift och har därmed vunnit ökad spridning inom den läsekrets den i första hand vänder sig till. I Vår föda, som utges med 10 nummer per år, redovisas de viktigaste fram— stegen inom livsmedelsforskningen och behandlas praktiska problem inom näringsområdet. Kostnaderna för tidskriftens utgivande täckes numera till betydande del av intäkterna.
Vid sidan av Vår Föda har från födoämneshygieniska avdelningen publi- cerats vissa särtryck, som delvis gått ut i stora upplagor.
H. Vitaminavdelningen
1936 års sakkunniga uttalade att en central vitaminkontroll avseende livs— medel, läkemedel och fodermedel borde inordnas som ett led i folkhälso- institutets verksamhet i fråga om födoämneshygienen. De framhöll, att de hade övervägt att redan från början föreslå inrättandet av en självständig vitaminavdelning inom institutet. Med hänsyn till den ringa erfarenheten inom landet på detta område föreslog de emellertid att ett vitaminlabora- torium tills vidare skulle inordnas som en med det kemiskt-biologiska labo- ratoriet jämställd underavdelning inom den födoämneshygieniska avdel- ningen. Så skedde också. Vitaminlaboratoriets personal utgjordes till en början av en laborator i lönegrad B 26, en vetenskapligt utbildad assistent och en amanuens, båda arvodesanställda, ett första laboratoriebiträde i löne- grad B 11 för de vid vitaminundersökningarna nödvändiga djurförsöken samt ett antal laboratoriebiträden. Arbetsuppgifternas ökning föranledde undan för undan förstärkning av laboratoriets personal. Från den 1 juli 1947 uppdelades den dittillsvarande födoämneshygieniska avdelningen i två avdelningar, i institutets instruktion benämnda avdelningen för födoämnes- hygien i allmänhet och avdelningen för vitaminundersökningar. Chefen för vitaminavdelningen erhöll professors ställning.
Avdelningens nuvarande organisation framgår av följande tablå:
Chef och gemensam personal AKemisk sektion 1 professor Co 14 1 assistent Ce 27 1 laborator Ce 31 1 assistent Ce 23 1 kanslibiträde1 Ce 11 1 l:a laboratoriebiträde Ce 15 1 l:a laboratoriebiträde Cg 15 1 laboratoriebiträde Ce 13 6 laboratoriebiträden Ce 11 1 laboratoriebiträde Cg 11 1 laboratoriebiträde Ce 8 2 diskbiträden Ce 6
1 Förordnad i Cg13. 64
Mikrobiologisk sektion Djurlaboratorium
1 assistent Cg 21 l laboratorieassistent Ca 19 1 laboratoriebiträde Ce 13 1 laboratoriebiträde Ce 13 1 laboratoriebiträde Cell ] laboratoriebiträde Cell 1 laboratoriebiträde Cg 11 7 laboratoriebiträden Ce 8 1 laboratoriebiträde Cg 8 3 diskbiträden Ce 6 1 diskbiträde Ce 6 summa 37 befattningshavare.
Vad angår vitaminavdelningens arbetsuppgifter må först framhållas, att folkhälsoinstitutets instruktion icke anger någon egentlig uppdelning mellan födoämneshygieniska avdelningen och vitaminavdelningen. I 4 5, som anger institutets huvudsakliga uppgifter i fråga om födoämneshygien och såsom centralt undersökningsorgan för livsmedelskontrollen enligt livsmedelsstad- gan, anges emellertid bl. a., att institutet har att utföra undersökningar rö— rande vitaminer i livsmedel, läkemedel och fodermedel samt handhava för ändamålet erforderliga standardpreparat. Det får anses ligga i sakens natur, att vitaminavdelningen närmast får hand om de inom nyss angivna ram för institutets verksamhet fallande ärenden, vilka berör vitaminspörsmål.
Vitaminavdelningens arbetsuppgifter fördelar sig på praktiskt-vetenskap- liga undersökningar, forskning, främst rörande metoder för vitaminbestäm- ningar, samt kontrollverksamhet.
Praktiskt-vetenskapliga undersökningar
A. Praktiskt-vetenskaplig forskning 1. På uppdrag av myndigheter och andra 2. På eget initiativ 13. Forskning rörande metoder för vitaminbestämningar (metodikforskning)
De praktiskt-vetenskapliga undersökningar och den forskningsverksam- het, som avdelningen bedrivit utöver metodikforskningen, har i flertalet fall avsett inventeringar av vitaminhalten i olika slag av födoämnen. I en del fall har därjämte studerats olika faktorer, som inverkar på vitaminhalten, såsom sort-, odlings-, ras- och utfodringsförhållanden,»hållbarhetsförhållan- den vid lagring m.m. Vidare har undersökts vitaminförlusterna vid indu— striella beredningar av livsmedel och vid tillredning i köket. Vissa tand- kariesfrågor har studerats i samarbete med födoämneshygieniska avdel- ningen och tandläkarhögskolan i Malmö. Hittills vid avdelningen utförda undersökningar av nu berörd art har emellertid i regel endast gällt smärre och mindre arbetskrävande problem. Sådana forskningsuppgifter har måst väljas, vilkas bearbetning kunnat kombineras med det löpande kontroll- arbetet. De personella och materiella tillgångarna har till allra största delen tagits i anspråk för vitaminkontrollverksamheten och för den metodikforsk- ning som varit nödvändig för att avdelningen över huvud skall kunna fun- gera som kontrollorgan på vitaminområdet. '
Den vid avdelningen bedrivna kontrollverksamheten fördelar sig med hänsyn till de varor, som kontrolleras, och till uppdragsgivarna på följande sätt:
A. På uppdrag av myndigheter eller med anledning av stadganden i författ- ningar (statsbegärda kontrollanalyser) 1. Läkemedel a) Farmaceutiska specialiteter b) Farmakopévaror c) Andra apoteksvaror 2. Livsmedel a) Vitaminerade livsmedel (SFS 1941: 268) b) Livsmedel enligt 34 & livsmedelsstadgan (SFS 1951: 824) 3. Fodermedel (SFS 1950: 521) a) Vitaminfodermedel och fodertran b) Vitaminerade foderblandningar B. På uppdrag av industri- och affärsföretag, sjukhus och andra institutio- ner samt enskilda personer (privatbegärda kontrollanalyser) 1. Läkemedel 2. Livsmedel 3. Fodermedel 4. Kliniskt material
Kontrollverksamheten, vars omfattning närmare belyses i kap. III, för- anleder ett betydande antal analyser såsom framgår av tabell 9. Allmänt må påpekas, att kraven på vitaminanalysernas precision och specificitet undan för undan skärpts, allteftersom utvecklingen på vitaminområdet fortskridit.
Kontrollen i fråga om farmaceutiska specialiteter, farmakopévaror och andra apoteksvaror bygger på förut berörda föreskrifter i institutets instruk— tion och utföres på uppdrag av statens farmaceutiska laboratorium och apo- teksinspektionen.
Kontrollen rörande vitaminerade livsmedel grundar sig på förordningen den 23 maj 1941 (nr 268) om framställning och införsel av dylika varor. Jäm— likt denna får vitaminering av livsmedel för avsalu inom riket eller införsel dit för avsalu av sådana livsmedel ske endast efter tillstånd av kommers- kollegium. Innan ansökning om tillstånd göres, skall prov av den vitamine- rade varan undersökas vid folkhälsoinstitutet, som har att över undersök- ningen avge utlåtande, angående dels varans halt av det eller de vitaminer som vitamineringen avsett, dels huruvida varan särskilt med hänsyn till vitamineringen kan anses äga någon för hälsan menlig egenskap, dels ock andra omständigheter av betydelse för bedömande av vitamineringens värde. Sedan tillstånd meddelats, skall prov av varan av institutet inköpas i all— männa handeln och kontrolleras å sin halt av det eller de vitaminer som
Tabell 9. Antal analyser vid vitaminavdelningen, verksamhetsåren 1950/51—1954/55
Verksam- hetsår
biologiska analyser
kemiska analyser
mikrobiologiska analyser
hela antalet analyser
läke— medel
livs— medel
foder- medel
sum-
ma
läke- medel
livs-
medel
foder- medel
di-
verse
sum- ma läke- medel
livs- medel
foder- medel
di—
verse
sum- ma läke- medel
livs-
medel
foder- medel
di—
verse
total s :a
1950/51 . 1951/52 . 1952/53 . 1953/54 . 1954/55 .
30 43 33 36 31
110 94 94 72 83
53 42 69 52 56
193 179 196 160 170 264 301 222 173 184
2.163 1.056 1.396 1.703 1.290
257 284 264 310 304
72
151 27 57
2.756 1.647 2.033 2.213 1.835
36 61 91 61 49
141 135 185 246 341
98 128 101 149 144
169 3 12 11 444 324 380 468 545 330 405 346 270 264
2.414 1.285 1.675 2.021 1.714
408 454 434 511 504 241 6 154 39 68
3.393 2.150 2.609 2.841 2.550
vitamineringen avsett. Sådana kontrollundersökningar företas två till fyra gånger årligen. Folkhälsoinstitutets befattning med vitaminerade livsmedel faller huvudsakligen på vitaminavdelningen, där alla analyser utföres. Det förutnämnda utlåtandet från institutet, vilket skall åtfölja ansökning om vitamineringstillstånd, avser jämväl en bedömning av den begärda vitami- neringen ur folknäringssynpunkt. Dylika utlåtanden avges därför — såsom förut nämnts — av vitamin- och födoämneshygieniska avdelningarna ge- mensamt eller av vitaminavdelningen efter samråd med födoämneshygie- niska avdelningen.
Folkhälsoinstitutet skall enligt 86 Q 2 mom. livsmedelsstadgan den 21 de— cember 1951 (nr 824) utföra systematiska undersökningar av olika, i han— deln förekommande livsmedels sammansättningar för att kontrollera efter— levnaden av föreskrifterna i 34 & samma stadga. Dessa undersökningar ut- föres vid vitaminavdelningen i vad de avser vitaminer. De åberopade före- skrifterna anger bl.a. att uttryck, som antyder att en vara innehåller vita— miner, får användas å förpackning vari livsmedel saluhålles eller i annons eller annan reklam rörande varan endast om tillika närmare angives arten och halten av dylika ämnen. Uppgift om halten behöver dock icke lämnas beträffande vissa i paragrafen uppräknade varor.
Enligt kungörelsen den 29 september 1950 (nr 521) om tillverkning av och handel med vissa fodermedel, ändrad den 30 juni 1953 (nr 500), skall folkhälsoinstitutet verkställa kontroll av vitaminhalten i s.k. Vitaminfoder- medel ävensom i andra fodermedel, som uppges vara försatta med vitami— ner. Tillsynsmyndighet är i detta fall statens jordbruksnämnd.
Från verksamhetens början har vitaminlaboratoriet och sedermera vita- minavdelningen i mycket stor utsträckning anlitats av myndigheter, sam— manslutningar och enskilda för utförande av vitaminanalyser. De privat- begärda analysernas omfattning belyses av att under budgetåret 1954/55 ca 41 procent av inkomsterna av samtliga på avdelningen utförda analyser härrörde från sådana analyser.
Vid avdelningen används kemiska, mikrobiologiska och djurbiologiska analysmetoder. Såsom framgår av tabell 9 var av 2 550 under budgetåret 1954/55 utförda vitaminanalyser 1835 kemiska, 545 mikrobiologiska och 170 djurbiologiska; för de sistnämnda användes omkring 5 000 försöksdjur (albinoråttor). Bestämningar av vitamin D;, som måste utföras på kyck- lingar, verkställes på folkhälsoinstitutets begäran vid statens husdjursför— sök. Enligt avtal med denna institution översänder vitaminavdelningen dit de prov som fordrar sådana försök.
I anslutning till den interna organisation, som framgår av förut intagna sammanställning angående den nuvarande personalen, må framhållas föl— jande rörande de huvudsakliga arbetsuppgifterna för viss personal och för— delningen av biträdespersonalen:
Chef och gemensam personal
Avdelningsföreståndaren fullgör de uppgifter, som enligt instruktionen ankommer på avdelningsföreståndare. Han har själv den direkta ledningen av det djurbiologiska arbetet och viss del av det kemiska analysarbetet samt utarbetar på avdelningen ankommande remissvar och andra större skrivel- ser. Han omhänderhar även själv de med de nedan omnämnda internatio- nella kontakterna sammanhängande arbetsuppgifterna.
Laboratorn är avdelningsföreståndarens ställföreträdare. Han handhar den direkta ledningen av det kemiska och mikrobiologiska analysarbetet, i den mån denna enligt vad nyss sagts icke ankommer på avdelningsförestån— daren, samt leder tillsammans med avdelningsföreståndaren hithörande vetenskaplig verksamhet.
Kanslibiträdet fungerar som avdelningsföreståndarens handsekreterare, omhänderhar avdelningens diarium och svarar för expedieringen av ären- dena. Hon utför därjämte avdelningens skrivarbete.
Kemisk sektion
Vid sektionen utföres i första hand de kemiska kontrollanalyserna men även övriga för avdelningen erforderliga kemiska analyser samt det kemiska metodforskningsarbetet.
Assistenten i Ce 27 är praktiskt taget helt avdelad för metodforsknings— arbete. Han disponerar i regel ett laboratoriebiträde för sina uppgifter.
Assistenten 1 Ge 23 har närmast under avdelningsföreståndaren hand om vissa kontrollanalyser (B.— och E-vitamin) samt vissa detaljer i metodik- forskningsarbetet. Han har till sitt förfogande 3 laboratoriebiträden.
Sektionens biträdespersonal sorterar i övrigt direkt under laboratorn och biträder med den del av det kemiska arbetet, för vilken denne svarar.
Mikrobiologisk sektion
Vid denna sektion utföres avdelningens mikrobiologiska analyser och er- forderlig metodikforskning på detta område.
Den direkta ledningen åvilar — såsom förut nämnts — laboratorn, som själv svarar för det i samband med analyserna förekommande kemiska ar- betet. Detta omfattar väsentligen dels extraktion av de vitaminer, som skall prövas mikrobiologiskt, och dels tillredning av de komplicerade specialsub- strat, som användes vid de mikrobiologiska bestämningarna.
Assistenten i Cg 21 svarar under laboratorn för de bakteriologiska arbets- operationerna (sterilisering, framställning av ympkulturer, ympning etc.). Han deltar även i metodikforskningsarbetet och ombesörjer viss distribu- tion till andra laboratorier av stamkulturer för mikrobiologiska vitamin- analyser. Han har sig underställt ett laboratoriebiträde.
Sektionens övriga biträdespersonal lyder direkt under laboratorn.
Som angivits i det föregående svarar avdelningsföreståndaren själv för ledningen av arbetet vid detta laboratorium, dit det djurbiologiska arbetet med tillhörande uppfödning av erforderliga försöksdjur är förlagt. Labora- toriet har också, vilket redan berörts, hand om huvuddelen av födoämnes- hygieniska avdelningens försöksdjur.
Laboratorieassistenten i Ca 19 leder och övervakar den vid aveln och de djurexperimentella arbetena sysselsatta biträdespersonalen. Aveln syssel- sätter 3 laboratoriebiträden.
På grund av avdelningens omfattande kontrollverksamhet och ett ökat antal sådana uppdrag hade i början av 1950—talet arbetsbelastningen blivit så stor, att det i fråga om de fasta kontrollåliggandena uppstått en eftersläp— ning, som måste inhämtas. Då institutets framställningar om personalför— stärkning icke givit resultat, tvingades vitaminavdelningen hösten 1951 med- dela enskilda uppdragsgivare att institutet tills vidare icke kunde åtaga sig att verkställa sådan vitaminkontroll, som påkallades av enskilda.
I underdånig skrivelse den 17 januari 1952 hemställde Sveriges kemiska industrikontor, att åtgärder skyndsamt måtte vidtagas i syfte att möjliggöra för vitaminavdelningen att erhålla den arbetskraft och den materiel, som kunde befinnas erforderlig för att avdelningen skulle kunna åtaga sig att —— intill dess folkhälsoinstitutsutredningen avslutat sitt arbete och dess för- slag prövats av statsmakterna —— verkställa sådan vitaminkontroll som på— kallas av enskilda. lndustrikontoret anförde i sin framställning bl.a. föl- jande:
Ur allmänhetens synpunkt kan det visserligen vara tillräckligt, om institutet i fråga om margarin, fodertran, läkemedel och övriga nämnda varor utövar den för- fattningsenliga kontrollen. Men näringslivet synes ha full rätt att kräva, att avdel- ningen även åtager sig vitaminanalyser i fråga om de råvaror, som användas vid tillverkningen av de kontrollerade produkterna. Detta har bl. a. mycket stor eko- nomisk betydelse vid inköp av sådana råvaror från utlandet. Särskilt i fråga om vitamin A finnes intet annat laboratorium i världen, som de utländska säljarna och de svenska köparna skulle kunna ena sig om för att utföra de analyser, som skola vara avgörande för betalningen av varan. För att ge en uppfattning om stor- leken av de ekonomiskavärden, det här rör sig om, kan nämnas, att ett enda parti A-vitaminolja, som importeras för margarinindustrins räkning, kan repre— sentera ett värde av flera hundratusentals kronor. Det måste utan tvivel anses vara en riktig lösning, att praktiskt taget alla vitaminanalyser på så sätt centrali- serats till institutets laboratorium, särskilt som detsamma såsom chef har en veten- skapsman med höga kvalifikationer och som ägnar hela sitt intresse åt laborato- riets arbetsuppgifter. Det kan här vitsordas, att institutets vitaminavdelning vunnit t. o. m. internationellt erkännande.
Även Föreningen svensk trankontroll hemställde i underdånig skrivelse den 15 februari 1952 av liknande skäl om en förstärkning av vitaminavdel- ningen. I till 1952 års riksdag avlämnad proposition (nr 117) föreslog de- partementschefen att medel skulle anvisas för en förstärkning av vitamin-
avdelningen och framhöll bl.a. att den snabba utveckling, som under de se- naste åren ägt rum inom vitaminområdet, ställt allt större krav på avdel- ningen och dess kontrollerande verksamhet och att det var angeläget, att institutet bereddes möjlighet att återupptaga de undersökningar för det enskilda näringslivet som det varit nödsakat att frånsäga sig. Departements- chefen föreslog sålunda, att vid avdelningen tills vidare fr.o.m. budgetåret 1952/53 skulle i enlighet med ett av avdelningens föreståndare framlagt för— slag anställas en assistent i högst lönegrad Cg 20, 1 första laboratoriebiträde i lönegrad Cg 15, två laboratoriebiträden i lönegrad Cg 11 och ett laboratorie- biträde i lönegrad Cg 8. lfrågavarande personal föreslogs erhålla Cg-anställ— ning för att icke pågående utredning om institutets organisation och arbets- uppgifter skulle föregripas. Riksdagen beslöt i enlighet med departements- chefens förslag. Sedan denna förstärkning sålunda erhållits från den 1 juli 1952 kunde vitaminavdelningen återupptaga undersökningar på uppdrag av enskilda. Det blev även möjligt för avdelningen att i fortsättningen mera systematiskt än tidigare bedriva metodikforskningsarbete rörande mikro- biologiska vitaminbestämningar.
Vitaminavdelningen har stått i livlig kontakt med det internationella ar- betet rörande standardisering av vitaminbestämningsmetoder för livsmedel och fodermedel samt med det inom Världshälsoorganisationen bedrivna standardiseringsarbetet rörande biologiska bestämningsmetoder i allmänhet.
Avdelningen har deltagit i institutets allmänna undervisningsverksamhet för olika kategorier hälsovårdstjänstemän.
Som tidigare nämnts utger födoämneshygieniska avdelningen och vitamin- avdelningen gemensamt tidskriften Vår Föda. Avdelningen har intill den 1 juli 1955 av trycket utgivit ett 60-tal skrifter. Ett 40-tal av dessa har karaktären av vetenskapliga arbeten, i vilka rönen från avdelningens forsk— ningsverksamhet redovisats.
I. Lokaler
De för institutet avsedda byggnaderna beräknades ursprungligen vara färdigställda vid årsskiftet 1940/41. För att institutet skulle kunna börja sin verksamhet i enlighet med 1938 års riksdags beslut blev det därför nödvän- digt att anskaffa provisoriska lokaler. Under budgetåret 1939/40 var insti- tutets verksamhet förlagd till fyra olika delar av staden. Lokalerna i insti- tutets nya byggnader togs successivt i bruk i den ordning de blev färdig- ställda. Institutsbyggnadernas invigning förrättades den 20 oktober 1941.
Då verksamheten snabbt tillväxte visade sig institutets lokalresurser snart ej tillräckliga för ett rationellt bedrivande av verksamheten. Redan i juni 1945 ansåg sig styrelsen nödsakad hemställa om åtgärder för utvidgning av institutets lokaler. Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med styrelsen utarbeta förslag till utvidgade lokaler för insti- tutet, hemställde byggnadsstyrelsen i skrivelse den 17 oktober 1946 att Kungl. Maj:t måtte föreslå årets riksdag att anvisa ett anslag av 1 080 000 kronor för beredande av utvidgade lokaler för institutet i huvudsaklig över- ensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen i samråd med institutets sty- relse uppgjort förslag. Förslaget föranledde emellertid icke proposition till riksdagen.
I december 1948 erhöll institutets föreståndare uppdrag av statssekrete- raren i inrikesdepartementet att verkställa utredning rörande möjligheten för institutet att genom påbyggnad av den i en våning uppförda nord- östra flygeln kunna dels utbilda ytterligare 30 distriktssköterskor och dels till institutet överflytta centralskolans för specialutbildning för barn- sjuksköterskor B-kurs, som var förlagd till Norrtulls sjukhus. Ifråga- varande utredning resulterade i en framställning från institutets styrelse den 10 februari 1949 om en påbyggnad med en våning av dels förenämnda undervisningsflygel och dels av den av karolinska institutet disponerade s. k. stora föreläsningssalen. Styrelsen framhöll därvid bl.a. att redan innan in- stitutionsbyggnaden färdigställts var det uppenbart, att det för distrikts- sköterskeskolan tillmätta utrymmet var för litet för den från början avsedda undervisningen, som därefter ökat såväl beträffande kursernas antal som längd. Den ökade undervisningen för distriktssköterskeeleverna hade dock kunnat genomföras tack vare att för andra ändamål avsedda lokaler kunnat utnyttjas. Sålunda hade skolan vid många tillfällen kunnat disponera den för karolinska institutets undervisning av medicine kandidater avsedda stora föreläsningssalen, varjämte från det för samma studerande avsedda kurslaboratoriet avdelats först ett dagrum för distriktssköterskeeleverna och därefter ett rum för biträdande föreståndaren. Resterande del av kurs- laboratoriet hade även utnyttjats som föreläsningssal, ehuru denna lokal såväl till form som inredning och beträffande ventilationsanordningar vore olämplig som föreläsningssal. Det vore därför enligt styrelsens mening ute- slutet att i institutets undervisningslokaler bereda plats jämväl för under- visningen vid de sociala barnavårdskurserna. Även om den av byggnadssty- relsen i dess förenämnda förslag den 17 oktober 1946 förordade utvidgningen av undervisningslokalerna komme till stånd, kunde nämnda kurser icke inrymmas i lokalerna.
I skrivelse den 31 augusti 1949 till chefen för inrikesdepartementet framhöll styrelsen att kraven på undervisnings- och kursverksamhet vid institutet ökat samt hemställde att i styrelsens skrivelse den 10 februari 1949 föreslagna utbyggnad för utökade undervisningslokaler snarast måtte igångsättas. I anslagsframställningarna för följande budgetår har styrelsen upprepat sitt framhållande av nödvändigheten av att undervisningsloka- lerna utökades i enlighet med det av byggnadsstyrelsen år 1949 till 300 000 kronor kostnadsberäknade förslaget.
Institutet är inrymt i sex med varandra sammanställda byggnader på sätt som framgår av nedanstående skiss. Två av byggnaderna, på skissen beteck- nade II och IV, har tre våningsplan, två (I och 1111) har två våningar, en (V) har ett våningsplan, och den segmentformade byggnaden (VI) upptages till dubbel våningshöjd av en amfiteatraliskt utformad hörsal. Dessutom finns en fristående djurbyggnad (VII).
Byggnadernas huvudsakliga disposition framgår av följande tablå.
II
III
IV
VI
VII
Bottenvåning
Yrkeshygien. avd.
Födoämneshyg. avd.
Födoämneshyg. avd., Yrkeshygien. avd., Admin.
Admin. (verkstäder, för- råd m.m.), Allmänhy- gien. avd., skyddsrum
Allmänhygien. avd. (statens distriktssköter- skeskola) samt KI:s hy- gieniska institution
Aula för KI:s hygieni- ska institution
.Djurbyggnad
Våning 1 tr.
Yrkeshygien. avd. Födoämneshyg. avd.
Admin. (kansli m.m.), Födoämneshyg. avd., Yrkeshygien. avd.
Allmänhygien. avd. samt Karolinska institu- tets hygien. institution + rum för telefonväxel
Våning 2 tr.
Vitaminavd. samt ett styrelse- och biblioteks- rum, lunchrum
! Allmänhygien. avd. samt KI:s hygieniska institution
. .
nu 91
1
010 20 30 40 50 60 II.
Fördelningen av laboratorierum och andra lokaler på avdelningarna m. m. belyses av nedanstående tablå, som avser rumsfördelningen den 1 september 1956. Lokalutrymmena har däri angivits i fönsterenheter (varje enhet = = 8,75 m”).
Antal fönsterenheter labora- tjänste- övriga summa torier rum lokaler
Allmänhygieniska avdelningen med statens distrikts-
sköterskeskola samt karolinska institutets hygie- niska institution:
Kl 15 hörsal ................................ —— — 1 1 1 1 övriga lokaler .............................. 39 24 18 81 Yrkeshygieniska avdelningen ................... 39 31 2 72 Födoämneshygieniska avdelningen ............... 72 30 23 125 Vitaminavdelningen ........................... 33 %, 5 1 1/2 40
Kansli, styrelse- och bihlioteksrum, centralförråd, verkstäder m.m. ........................... — 8 41 49 Lunchrum med kök .......................... —— — 4 4 Summa 183 1/2 98 IOOVZ 382 Djurbyggnad ................................. —— —- 51 51 Totalt 183 1/2 98 151V2 433
Utöver ovan angivna lokaler finns toaletter, skyddsrum, pannrum, trap- por och korridorer etc., varav dock skyddsrummet delvis inräknats i ovan- stående tablå. Av utrymmena i djurbyggnaden disponerar yrkeshygieniska och allmänhygieniska avdelningarna gemensamt ca 120 m” samt födoämnes- hygieniska avdelningen och vitaminavdelningen gemensamt ca 350 m2. Dess- utom har en för rastgårdar avsedd altan om ca 130 in2 tagits i anspråk av yrkeshygieniska avdelningen för provisoriska förråd m.m. i samband med djurhållningen. !
J . Institutets ekonomi
För innevarande budgetår (1956/57) utgår följande anslag till institutets verksamhet:
Kronor Statens institut för folkhälsan: Avlöningar, förslagsanslag ............ 2 593 000 Statens institut för folkhälsan: Omkostnader, förslagsanslag ......... 667 200
Båda anslagen utbetalas och disponeras av styrelsen för institutet. Genom kungl. brev den 25 maj 1956 har fastställts följande avlöningsstat för institutet:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 320 000 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................................. 32 000 3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga biträden,
förslagsvis . ................................................ 226000 4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................... 1 548 000 5. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................... 467 000
Summa 2 593 000
Av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, må enligt nyssnämnda kungl. brev för nedan angivna ändamål disponeras följande belopp:
Kronor Ersättningar till ordförande och ledamöter i institutets styrelse,
förslagsvis
Arvode till institutets föreståndare . Arvode till en avdelningsföreståndare Arvode till en laborator Arvode till en pressombudsman Ersättningar till vikarier för institutets föreståndare och en avdelnings- föreståndare, förslagsvis ........................................
Summa 32 000
Av anslagsposten till speciallärare, experter och tillfälliga biträden må dispone- ras till
arvoden till speciallärare, högst . .................................. ersättning för hospitering av distriktssköterskeskolans elever, förslagsvis ersättning för hospitering av elever i nybörjarkurs för hälsovårdstillsy- ningsmän, förslagsvis .......................................... ersättningar till experter och tillfälliga biträden, förslagsvis .......... 142 200
Summa 226 000 Genom samma kungl. brev har fastställts följande omkostnadsstat för institutet:
. Sjukvård m.m., förslagsvis .................................... 14000 . Reseersättningar, förslagsvis .................................... 40 000 . Expenser, förslagsvis .......................................... 176000 . Publikationstryck, förslagsvis .................................. 3500 . Övriga utgifter: Inköp och underhåll av inventarier, högst ............ 85 000 Inköp och underhåll av djur, förslagsvis ............ 58 000 Inköp av förbrukningsartiklar, förslagsvis . 265000 Inköp av undervisningsmateriel, förslagsvis .......... 3 000 Inköp av böcker, högst ............................ 7000 Stipendier till deltagare i tjänsteläkarkurs, högst ...... 6 000 Yttre renhållning och underhåll av planteringar m. m.,
högst 2 500 Diverse utgifter, högst . ............................ 7 200 433 700
667 200
Av anslagsposten till expenser må tagas i anspråk, till bränsle, lyse och vatten förslagsvis 75000 kronor och till övriga expenser högst 101000 kronor.
Institutet har också inkomster vid sidan av riksstatsanslagen. Till över- vägande del utgöres dessa inkomster av ersättningar för vid institutet på uppdrag från enskilda samt från statliga och kommunala organ verkställda undersökningar.
Tabell 10. Avlönings- och omkostnadsanslag till statens institut för folkhälsan m. m.
Avlöningar Omkostnader Inkomster Budget- år Anslag Belastning Anslag Belastning Beräknade Verkliga Kronor Kronor Kronor Kronor Kronor Kronor
1938/39 . . .. 120.000 50.571: 46 60.000 43.427: 48 _ —— 1939/40 . . . . 194.000 129.568: 31 90.000 67.989: 59 — 4.682: — 1940/41 . . .. 200.000 156.543: 99 80.000 72.992: 79 50.000 22.131: —— 1941/42 . . . . 255.000 271.846: 34 120.000 128.836: 69 60.000 86.333: 09 1942/43 . . . . 269.000 343.474: 35 125.000 255.582: 36 70.000 133.217: 81 1943144 .... 282.500 375.818: 47 128.000 230.303: 05 120.000 141.712: 84 1944/45 . . . . 290.000 491.672: 49 148.800 310.263: 62 130.000 141.999: 21 1945/46 . . . . 404.000 669.445: 42 200.000 374.591: 53 200.000 224.249: 41 1946/47 . . . . 640.000 900.595: 27 309.000 544.110: 51 230.000 260.311: 19 1947/48 .. . . 1.230.000 1.242.704: 27 549.800 568.364: 76 250.000 277.432: 55 1948/49 . . . . 1.387.000 1.319.895: 58 550.000 582.241: 95 260.000 276.941: 58 1949/50 . . . . 1.465.000 1.383.489: 33 555.000 564.573: 05 325.000 291.578: 57 1950/51 .... 1.516.000 1.520.631: 68 614.000 621.341: 77 300.000 262.107: 66 1951/52 . . . . 1.493.000 1.745.161: 19 571.000 580.963: 82 275.000 234.516: 01 1952/53 . . . . 1.871.000 2.040.015: 29 674.000 679.744: 89 275.000 430.463: 97 1953154 . . . . 2.305.000 2.162.055: 35 662.200 680.112: 03 300.000 460.915: 04 1954/55 . . . . 2.337.000 2.197.722: 79 627.200 578.753: —— 450.000 433.477: 54 1955/56 . . . . 2.388.000 2.350.296: 78 667.200 597.492: 71 450.000 399.900: 78
Institutets ekonomiska utveckling belyses av den såsom tabell 10 intagna sammanställningen av uppgifter om avlönings- och omkostnadsanslag samt belastningen på dessa anslag ävensom beräknade och verkliga inkomster vid sidan därav från institutets första verksamhetsår till och med budget- året 1955/56. Den avsevärda ökningen av sistnämnda inkomster från och med budgetåret 1952/53 sammanhänger med att undersökningar på begäran av statliga myndigheter, vilka tidigare utförts utan att kostnaderna därför debiterats uppdragsgivarna, avgiftsbelagts från och med ingången av nämn- da budgetår.
För att ge en bild av fördelningen på institutets olika delar av avlönings- kostnader och inkomster utöver anslagen återges här nedan uppgifter i nämnda hänseende för budgetåret 1954/55.
. Belastning på
Avdelning m.m. avlönin gsansla g Inkomster
Allmänhygieniska avd. ......... 288.795: 55 7.350: 85 Yrkeshygieniska avd. .......... 616.366: 80 69.877: 95
Födoämneshygieniska avdelningen 766.112: 51 158.122: 05 Vitaminavdelningen ............ 363.539: 25 195.575: 64
Kansli m.m. .................. 162.908: 68 2.551: 05 Summa kronor 2.197.722: 79 433.477: 54
TREDJE KAPITLET
Allmänna synpunkter
I detta kapitel lämnas en redogörelse för de allmänna synpunkter, som i an- ledning av utredningsdirektiven eller av vad som framkommit under utred- ningsarbetet varit bestämmande för utredningens i det följande framförda förslag. Den närmare motiveringen har i allmänhet anslutits till förslagen i nästföljande kapitel rörande de särskilda avdelningarna, under vilka av- snitt även diskuteras vissa ytterligare synpunkter, som framkommit.
De i direktiven angivna riktlinjerna för utredningsarbetet kan i korthet angivas på följande sätt:
1. Angivande av ramen för folkhälsoinstitutets verksamhet.
2. Åstadkommande av en rationell inre organisation, därunder inbegripet undersökning i vad mån tjänstemännens utbildning och kvalifikationer anpassats efter göromålens art och omfattning samt frågan om avlastning av avdelningsföreståndarna och övriga högre tjänstemän från admini-l strativa bestyr och rutinärenden.
3. Klarläggande, i vilken utsträckning målforskning och mera abstrakt ve- tenskaplig forskning skall bedrivas vid folkhälsoinstitutet, samt avväg- ningen mellan de olika vetenskapliga arbetsuppgifter, som folkhälso— institutet bör ägna sig åt. . Decentralisering av vissa uppgifter från folkhälsoinstitutet. Eventuell ytterligare uppdelning av verksamheten inom avdelningarna. Uppdelning av yrkeshygieniska avdelningen och upprättande av en yrkes- hygienisk institution, ansluten till något av universiteten. _r—
GP!
A. Den allmänna ramen för folkhälsoinstitutets verksamhet
Avvägningen av folkhälsoinstitutets arbetsområde är i princip bestämd därigenom att institutet inrättats för att vara ett socialhygieniskt under- sökningsorgan, företrädesvis inriktat på förebyggande åtgärder, som medel— bart eller omedelbart är ägnade att bevara eller höja folkhälsan. Inom denna ram är institutets verksamhet främst inriktad på uppgifter, som kräver laboratorie- och fältundersökningar. Man bör också tillägga, att folkhälso-
institutets verksamhet även inkluderar utbildning av personal för olika grenar av den socialhygieniska verksamheten samt upplysningsverksamhet inom området.
Enligt utredningens åsikt har den utveckling, som ägt rum efter institutets inrättande, icke gjort en förändring av den nu angivna allmänna gränsdrag- ningen för institutets arbetsområde påkallad. Icke heller har utredningen funnit anledning framlägga något förslag angående ändrad gränsdragning för folkhälsoinstitutets kompetens i förhållande till andra myndigheter och institutioner.
B. Översikt av de viktigare behoven av förstärkning av folkhälsoinstitutet
Även om utredningsarbetet sålunda icke givit anledning till förslag om ändring av den allmänna ramen för folkhälsoinstitutets verksamhet, har utredningen likväl funnit det nödvändigt föreslå en rad åtgärder för för— stärkning av institutets kapacitet.
De mest framträdande behoven av ökad kapacitet kan sammanfattas på följande sätt. Såvitt angår allmänhygieniska avdelningen har samhällets behov av undersökningar i bostadshygieniska frågor, klimatfrågor och andra till avdelningens verksamhetsområde hörande spörsmål, som för sin lösning kräver tillämpning av fysiologiska metoder, undan för undan blivit alltmer framträdande utan att institutet beretts motsvarande möjligheter att taga upp dem till behandling. Vid yrkeshygieniska avdelningen är arbetsbalan- sen särskilt stor. Därtill kommer ett betydande latent behov av yrkeshygie- niska undersökningar även om institutets yrkeshygieniska program icke utvidgas till att omfatta arbetsfysiologiska och mentalhygieniska frågor i större omfattning. I vad angår födoämneshygienen må erinras om att utred- ningen i remissutlåtande den 15 november 1955 över ett förslag om inrättande av ett näringsforskningsinstitut uttalat, att utredningen hade för avsikt att i sitt kommande förslag förorda en sådan organisation, att folkhälsoinstitutet såväl inom födoämneshygieniska avdelningens som vitaminavdelningens om- råden kunde bedriva en i förhållande till nuläget betydligt utökad forsk- nings- och undersökningsverksamhet, inriktad på direkta folkhälsoproblem. Genom beslut den 29 juni 1956 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för han- delsdepartementet att tillkalla särskilda sakkunniga för att deltaga i utred- ning om nordiskt samarbete på näringsforskningens område. Enligt utred— ningens uppfattning är en utbyggnad av folkhälsoinstitutet på det nu aktu- ella området ofrånkomlig med hänsyn till de uppgifter, som — alldeles oav- sett om ett näringsforskningsinstitut organiseras eller ej — måste kunna fullgöras av institutet såsom samhällets praktiskt-vetenskapliga undersök- ningsorgan inom socialhygienen. På det toxikologiska området föreligger ett särskilt behov av förstärkning av avdelningen. På vitaminavdelningens
område erfordras en kraftig utbyggnad, om en tillfredsställande kontroll av livsmedel, läkemedel och fodermedel, som innehåller vitaminer, skall kunna upprätthållas och om institutet skall kunna utföra bl. a. vissa ur allmänna näringssynpunkter angelägna utredningar i vitaminfrågor. I första hand vid allmänhygieniska men också vid andra avdelningar föreligger behov av för- stärkning av undervisnings- och upplysningsverksamheten.
Vidsamtliga avdelningar erfordras ökad metodikforskning för att till— godose institutets eget behov av metoder för olika analyser och andra be- stämningar för att få fram metoder, som kan användas vid andra laborato- rier och göra det möjligt att decentralisera motsvarande analyser m. m. från institutet.
Omfattningen av de nu erforderliga åtgärderna bör bedömas mot bak.- grunden av att under institutets verksamhetstid den vetenskapliga utveck- lingen inom arbetsområdet medfört att flera delar av verksamheten, som förut icke var så krävande, numera icke kan upprätthållas på en tillfreds- ställande nivå utan att institutet beredes tillgång till specialutbildad per- sonal. Utbyggnaden av institutet har visserligen varit betydande, men trots detta har den varit otillräcklig, vilket medfört att på flera väsentliga punk— ter kraven på kapacitet icke tillnärmelsevis blivit tillgodosedda. Den allt- sedan institutets tillkomst pågående utbyggnaden av personalen nödvändig- gör vissa ganska ingripande åtgärder i fråga om såväl ledningen som den inre organisationen. Slutligen har institutets lokaler icke undergått någon utvidgning sedan institutet inrättades. Genom att institutets behov av ökad kapacitet och ökade lokaler på nu antytt sätt icke successivt tillgodosetts, har behovet undan för undan ackumulerats. Följden har blivit att den nu företagna översynen med nödvändighet måste leda till konstaterande av behov av betydande förstärkningar i fråga om såväl personal som lokaler och annan utrustning.
C. Vissa frågor angående folkhälsoinstitutets organisation
I utredningsdirektiven har åstadkommande av en rationell inre organisa— tion angivits som ett av huvudsyftena med utredningarbetet. Utredningen, som ansett sig i princip icke höra ingå på lönegrads- och löneplansspörsmål, har vid fullgörande av sin uppgift sökt systematiskt granska den nuvarande organisationen. I detta avsnitt har upptagits vissa frågor, som måste lösas, för att folkhälsoinstitutets verksamhet skall få en sådan organisation, att de medel, som anvisas till löner och omkostnader, kan förväntas bli effektivt utnyttjade. De förordade åtgärderna avser främst en omorganisation av in- stitutets ledning, avlastning av en del av fackavdelningsföreståndarnas och annan kvalificerad vetenskaplig personals arbetsbörda samt förbättrade lokalförhållanden.
1. Styrelsen
De uppgifter, som ankommer på folkhälsoinstitutets styrelse, kan i stort sett hänföras till tre grupper, nämligen
a) uppdragande av riktlinjerna för institutets verksamhet inom hygienens olika områden samt planläggning och samordning av verksamheten,
b) verksamhetens administration i vidsträckt mening (anslag, personal, planering och ledning av arbetet etc.) och
c) ärenden, till vilka institutet som sådant har att taga ställning i egen— skap av fackmyndighet.
Styrelsens nuvarande storlek och urvalet av ledamöter torde närmast ha bestämts med tanke på att styrelsen skulle vara ett forum för de av folk- hälsoinstitutets verksamhet berörda intressena. Erfarenheterna under den tid folkhälsoinstitutet varit i verksamhet har emellertid visat, att en annan sammansättning av styrelsen är erforderlig. Den nuvarande styrelsen med minst 10 och högst 12 ledamöter är för stor för att den skall kunna göra en tillräckligt aktiv insats i institutets verksamhet. Med undantag för institu- tets föreståndare är ledamöterna dessutom representanter för andra myn— digheter eller organisationer, vilka direkt kan beröras av samma frågor, som kommer före i folkhälsoinstitutets styrelse och där bör beaktas och bedömas ur institutets synpunkter i första hand. Det kan även förekomma, att de i folkhälsoinstitutets styrelse representerade myndigheterna och orga- nisationerna har sinsemellan stridande önskemål rörande ett ärendes ut— gång eller avstå från att yttra sig i styrelsen, enär de skola yttra sig i samma fråga i annat sammanhang. Nu berörda förhållanden medför, att ett utta- lande av folkhälsoinstitutets styrelse alltför ofta blir en kompromisslösning, avvägd i första hand så att den icke innehåller något, som icke kan accep- teras av något av de i styrelsen representerade intressena. Det ligger i sa- kens natur, att en sådan kompromisslösning icke på avsett sätt represen- terar de folkhälsosynpunkter, som institutet förväntas och även bör före- träda t. ex. vid ett ärendes remissbehandling.
Spörsmålen angående folkhälsoinstitutets högsta ledning och den erfor- derliga representationen av olika intressen inom verksamhetsområdet synes böra lösas så, att institutet får en mindre och främst med hänsyn till insti- tutets egna intressen och behov sammansatt styrelse. —— I detta samman- hang har diskuterats att vid sidan av en på detta sätt sammansatt styrelse inrätta ett folkhälsoinstitutets råd, vari skulle ingå representanter i första hand för de intressen, som nu är företrädda i styrelsen men enligt utred- ningens förslag icke längre skulle vara detta, och eventuellt även represen- tanter för andra av institutets verksamhet berörda intressen. Emellertid skulle ett råd av detta slag medföra en komplicering av institutets ledning samt en viss oklarhet i fråga om ansvaret för inriktningen av verksamheten vid institutet. Erforderliga kontakter med allmänna och enskilda intressen
torde kunna upprätthållas utan att man inrättar ett särskilt organ därför. Utredningen har med hänsyn härtill icke ansett sig böra framlägga förslag om inrättande av ett rådsorgan vid institutet. Om erfarenheterna skulle komma att visa att ett sådant organ behövs, erbjuder ett inrättande därav vid en senare tidpunkt inga organisatoriska svårigheter.
2. Inrättande av en särskild befattning som chef för folkhälsoinstitutet
Institutets föreståndare är nu tillika avdelningsföreståndare. Vid bedöm— ningen av denna ordnings lämplighet må först erinras om att de sakkunniga i betänkandet med förslag om folkhälsoinstitutets inrättande beräknade lönekostnaderna till 240 000 kronor för institutet vid full utbyggnad. Vid 1937 års löneläge var denna summa tillräcklig för 40 å 50 anställda. För när- varande är antalet anställda omkring 210 och avlöningsutgifterna budget- året 1955/56 uppgick till ca 2 350 000 kronor. Denna tillväxt, som inneburit en i viss mån proportionerlig ökning av bestyret med folkhälsoinstitutets administration, har icke medfört annan förstärkning av den administrativa ledningen än att fr.o.m. den 1 juli 1947 tillkommit en kamrerare, numera förste byråsekreterare. Antalet ärenden, som handlagts av institutets före- ståndare, var 1 574 under budgetåret 1945/46 och 2 423 budgetåret 1955/56. Låt vara att huvuddelen härav utgjorts av enkla personalärenden, så är det likväl uppenbart, att redan den del av arbetsbördan som består av löpande ärenden numera är avsevärd. Det är utan vidare klart, att utvecklingen av det med föreståndarskapet förenade arbetet för länge sedan överskridit den gräns, vid vilken en avlösning av provisoriet bort ske, icke minst med tanke på den avdelning, vars föreståndare tillika är institutets föreståndare. Det är icke längre möjligt för en och samma person att i längden bära det direkta ansvaret såväl för institutets administration som för arbetet inom en av fackavdelningarna.
Utredningen vill här nämna några av de mera betydelsefulla arbetsuppgif- terna, som bör åvila institutets chef. Verksamheten vid institutet berör icke blott vidsträckta och olikartade områden inom förvaltning, forskning och undervisning utan också i stor utsträckning näringslivet och dess organisa- tioner. Detta medför, att frågor om samarbete och samordning med andra institutioner, myndigheter och organisationer är vanliga. De kräver ofta en bedömning icke blott ur facksynpunkt utan också ur mera allmänna synpunkter, som knappast bör företrädas av en fackavdelnings förestån- dare. Den stora betydelsen av att institutet i sådana sammanhang har en chef, som företräder icke en viss avdelning utan hela institutet, är uppenbar. Anslags-, personal- och byggnadsfrågorna kommer alltid att kräva avsevärda arbetsinsatser. Ansvaret för dessa frågor bör vara en av chefens huvuduppgifter. Folkhälsoinstitutets internationella förbindelser vidgas un- dan för undan. Härvid är det önskvärt att institutets chef kan påtaga sig vissa uppgifter, även om den fackliga delen av det internationella samarbetet
även i fortsättningen främst bör ankomma på avdelningscheferna. Vad angår chefens befattning med institutets interna förhållanden framstår det såsom både ur principiella och praktiska synpunkter angeläget att chefen icke samtidigt företräder en viss del av institutet. Det i direktiven angivna önske- målet om avlastning av avdelningsföreståndarnas administrativa arbets- börda kan icke tillgodoses, om icke vissa uppgifter övertas av en särskild chef. Härvid kan särskilt nämnas organisatoriska och ekonomiska problem i samband med delegering av ärenden från folkhälsoinstitutet. Ett ytterligare skäl för inrättande av en särskild chefsbefattning har varit, att genomföran— det och upprätthållandet av en rationell inre organisation vid folkhälsoinsti- tutet eljest icke kan förväntas. Utan en chef, som har en samlad överblick över avdelningarnas arbete och resurser, är det icke möjligt att samordna avdelningarna och få till stånd ett ändamålsenligt utnyttjande av resurserna. Avdelningarnas verksamhetsområden tangerar varandra, och samarbete mel- lan två eller flera avdelningar är ofta nödvändigt för att undgå dubbelarbete. Ansvaret för erforderligt samarbete och samordning bör ligga på en särskild chef, som även bör genom sammanträden med avdelningsföreståndarna verka för främjande av det vetenskapliga samarbetet mellan avdel— ningarna och för vetenskaplig information dem emellan. Beträffande den inre organisationen bör också understrykas, att de flesta avdelningar nu nått en sådan storlek, att berättigade krav på ett planmässigt och effektivt utnyttjande av personal m. m. icke alltid kan väntas bli tillgodosedda utan att en särskild chef ägnar härmed sammanhängande spörsmål ständig upp- märksamhet. Om utredningsförslaget genomföres och institutet får fler avdelningar, varav en i Göteborg, kommer behovet av särskild verkschef att ytterligare skärpas.
Utredningen har av nu anförda skäl funnit, att inrättandet av en särskild chefsbefattning vid folkhälsoinstitutet är en nödvändig förutsättning för en effektivisering och rationalisering av folkhälsoinstitutets verksamhet. För- slag framlägges i kap. IV.
3. Avdelningsföreståndarna
Folkhälsoinstitutets och därmed fackavdelningarnas successiva utbygg- nad har bl.a. haft till följd, att avdelningsföreståndarnas arbetsbörda i olika hänseenden ökat så avsevärt att det är nödvändigt att systematiskt avlasta dem göromål för att de skall kunna huvudsakligen ägna sig åt sin centrala uppgift, nämligen att som den främste vetenskaplige representanten för av- delningens verksamhetsområde leda och främja utvecklingen. I direktiven har också framhållits, att utredningen bör undersöka i vad mån avdelnings- föreståndarnas och övriga högre tjänstemäns administrativa arbetsbörda och befattning med rutinärenden kan minskas utan men för kontinuitet och överblick.
Innan berörda frågor närmare behandlas bör framhållas ett par omstän—
digheter, som — oavsett vilka åtgärder som vidtas för att lätta arbetsbör— dan —— måste beaktas vid en bedömning av de faktiska möjligheterna att effektivt utnyttja avdelningsföreståndarnas kapacitet som chefer för sina respektive avdelningar. Utredningen syftar här på frågorna om avdelning- arnas storlek och avdelningsföreståndarnas övriga engagemang.
Blir en avdelning för stor, kan följden snart nog bli att avdelningsföre- ståndarens möjligheter att leda och överblicka avdelningens arbete försva- gas i så hög grad att effektiviteten i arbetet nedgår. Detta innebär ett slöseri med personal och övriga resurser. Det är därför nödvändigt att avdelning- arnas tillväxt följes med ständig uppmärksamhet av institutets ledning. Utredningen har för sin del sökt att beakta den nu berörda synpunkten bl. a. genom att föreslå en uppdelning av den nuvarande allmänhygieniska avdel- ningen på två avdelningar och upprättande i Göteborg av en parallellavdel— ning till den nuvarande yrkeshygieniska avdelningen. I samma riktning ver— kar förslaget i fråga om överföring av vattenfrågor från födoämneshygie- niska avdelningen till den avsevärt mindre allmänhygieniska avdelning, som förslaget avser, samt utbrytning av vitaminkontrollen från institutet.
Tre av de nuvarande fyra avdelningarnas föreståndare har betydande arbetsuppgifter vid sidan av chefskapet för avdelningen. Chefen för födo- ämneshygieniska avdelningen är sålunda tillika institutets föreståndare, chefen för allmänhygieniska avdelningen är samtidigt professor i hälso- vårdslära vid karolinska institutet och föreståndaren för yrkeshygieniska avdelningen tjänstgör på deltid i arbetarskyddsstyrelsen som dess överlä- kare. Utredningen har funnit, att dessa dubbelengagemang permanent in- skränker avdelningsföreståndarnas möjligheter att ägna sig åt respektive avdelningars skötsel i sådan grad, att engagemangen i samtliga fall så snart förhållandena det medger bör bringas att upphöra. Därest, såsom nyss för— ordats, en särskild chefsbefattning inrättas, frigöres en av avdelningsföre- ståndarna från arbetet med institutets gemensamma angelägenheter. Olägen- heterna för allmänhygieniska avdelningen av att avdelningsföreståndaren är chef för karolinska institutets hygieniska institution kommer visserligen att begränsas något, därest denna avdelning uppdelas på två, såsom utred- ningen föreslår i det följande. Arbetsuppgifterna för var och en av de nya avdelningarna blir dock så omfattande och betydelsefulla, att varje avdel- ning måste anses kräva avdelningsföreståndarens hela kapacitet. Utred- ningen har emellertid ansett det tills vidare, tills avdelningarna efter del- ningen blivit utbyggda och fått sin slutliga storlek, kunna godtagas att che- fen för karolinska institutets hygieniska institution är chef för en av dem. Att föreståndaren för yrkeshygieniska avdelningen tillika är överläkare vid arbetarskyddsstyrelsen är i vissa hänseenden till fördel för institutets ar- bete. Bland annat får avdelningen därigenom tillfälle att kontinuerligt följa utvecklingen inom den praktiska arbetarskyddsverksamheten. Arbetsbelast- ningen vid yrkeshygieniska avdelningen är emellertid så stor, att det likväl
skulle vara en alldeles övervägande fördel för institutet om denna personal— union upphörde. Till dess det i det följande föreslagna yrkeshygieniska labo- ratoriet inom arbetarskyddsstyrelsen hunnit byggas upp och verksamheten där stabiliserats, erfordras dock i särskilt hög grad en nära och fortlöpande kontakt mellan institutet och styrelsen, vilket det nuvarande sambandet möjliggör. Utredningen förordar med hänsyn härtill icke någon åtgärd för att bringa nu berörda personalunion till ett omedelbart upphörande. Fram— delen bör emellertid på annat sätt sörjas för den kontakt mellan institutet och arbetarskyddsstyrelsen som alltjämt behöver finnas.
Den administrativa arbetsbördan, till vilken här torde böra räknas även frågor om avdelningarnas inre organisation, tilltar oundvikligen med avdel— ningarnas stigande storlek. Det är icke möjligt att helt befria den kvalifi- cerade vetenskapliga personalen från befattning med administration, men tillkomsten av en särskild chef för institutet kommer att medföra, att avdel- ningsföreståndarna kan avlastas visst arbete i samband med anslagsäskan- den, lokalfrågor, åtgärder för delegering av ärenden från folkhälsoinstitutet etc. Även det i det följande framlagda förslaget om tillsättande av en ingen- jör som ledare för folkhälsoinstitutets verkstad m.m. kommer att medföra att åtskilliga frågor om personalens effektivare utnyttjande genom anskaff- ning av arbetsbesparande apparatur m.m. kan avlastas avdelningsföre- ståndarna och deras närmaste medhjälpare.
Det är ur många synpunkter angeläget, att de mest kvalificerade befatt- ningshavarna, dvs. avdelningsföreståndarna, i största möjliga utsträckning kan ägna sig åt särskilt kvalificerade uppgifter i den mån deras arbete mera direkt inriktas på vid avdelningen aktuella problem. Avdelningsförestån- darna bör sålunda avlastas icke blott administrativa ärenden och rutinären— den utan även viss del av de uppgifter, som kräver vetenskaplig självständig insats. I detta sammanhang aktualiseras den i kap. IV närmare berörda frågan om rekryteringen till laboratorstjänsterna.
För det vetenskapliga arbete som avdelningsföreståndarna själva utför måste de givetvis disponera laboratorieutrymme och personal. Utredningen har emellertid ej räknat med att särskilda laboratorieutrymmen eller viss personal skall permanent avdelas för avdelningsföreståndarnas egna arbeten utan har förutsatt såsom självfallet att avdelningsföreståndarna i den mån så erfordras skall kunna disponera avdelningens resurser i båda nu nämnda avseenden för arbetsuppgifter, vilkas fullgörande föreståndarna anser sig själva böra omhänderha.
Under utredningsarbetets gång har framförts förslag om inrättande av särskilda befattningar som avdelningsföreståndarnas ställföreträdare. Utred- ningen har emellertid ansett sig böra framlägga förslag härom endast med avseende å allmänhygieniska avdelningen, där en sådan anordning ansetts nödvändig med hänsyn till avdelningsföreståndarens ställning som chef för karolinska institutets hygieniska institution. I övrigt har förutsatts, att insti-
tutets styrelse genom särskilt beslut skall kunna ålägga viss laborator såsom ett tjänsteåliggande, för vilket särskild ersättning icke skall utgå, att under avdelningsföreståndarens tillsyn handlägga vissa av en avdelnings ärenden på eget ansvar.
I fråga om den högre vetenskapliga personalens befattning med rutin— ärenden torde en viss avlastning kunna vinnas genom att varje kategori av ärenden fortlöpande och systematiskt granskas i syfte att i möjligaste mån delegera ansvaret för enklare ärenden till lägre personal. Utredningen har icke kunnat på denna punkt framlägga något utformat förslag, då det prak- tiska genomförandet av den avsedda arbetsfördelningen i hög grad är bero- ende av befattningshavarnas personliga kvalifikationer.
I detta sammanhang bör närmare beröras förhållandet mellan styrelsen och institutets föreståndare, å ena, samt fackavdelningarnas föreståndare, å andra sidan. Enligt gällande instruktion skall, såsom förut framgått, styrel- sen bl. a. övervaka verksamheten och efter samråd med avdelningsförestån- darna meddela utöver arbetsordningen erforderliga föreskrifter rörande arbetets planläggning och bedrivande. Institutets föreståndare har bl.a. att leda och övervaka de för institutet gemensamma arbetsuppgifterna, att efter samråd med avdelningsföreståndarna förbereda och handlägga personal- ärenden, att tillse att diarier m.m. föras samt att årligen efter samråd med vederbörande avdelningsföreståndare upprätta förslag till dels inkomst— och utgiftsstat för institutet, dels arbetsplan och anslagsäskanden. Avdelnings- föreståndare är ansvarig för arbetet och ordningen vid den avdelning, som av honom förestås. Instruktionens reglering av avdelningsföreståndarnas ställning synes icke tillfredsställande, enär övervakningen av verksamheten och befogenheten att ge föreskrifter om arbetets planläggning och bedri- vande förlagts till styrelsen, vars praktiska möjligheter att utöva en effektiv ledning av verksamheten enligt sakens natur är begränsade. Den ledande och övervakande verksamhet som institutets föreståndare skall utöva är uttryckligen inskränkt till för institutet gemensamma ärenden. Hans befo- genhet att ingripa i avdelningarnas verksamhet är därmed reducerad till vad styrelsen möjligen kan delegera till honom. Detta kan emellertid förut— sättas ske endast i undantagsfall. Någon egentlig övervakning av verksam- heten inom avdelningarna är kort sagt icke förutsatt i instruktionen och förekommer icke heller i praktiken. Med denna organisation är det uteslutet, att styrelsen eller _— efter dess uppdrag — institutets föreståndare skall kunna följa arbetet inom avdelningarna i den utsträckning som är ound— gänglig för att styrelse och föreståndare i realiteten skall kunna bära något ansvar t. ex. för att en avdelnings personal utnyttjas så effektivt som möj- ligt eller för att ett gott samarbete mellan avdelningarna äger rum.
Enligt utredningens uppfattning erfordras av olika skäl en förstärkning av styrelsens och institutets föreståndares ställning i förhållande till avdel- ningarna. Urvalet i stort av arbetsuppgifter och avvägningen av arbetskapa-
citetens fördelning mellan praktiskt-vetenskapliga undersökningar och upp— gifter, som tages upp efter initiativ inom institutet, samt avgörandet om den ordning, vari arbetsuppgifterna skall tagas upp, bör ankomma på styrelsen och institutets föreståndare i intimt samarbete med och i allmänhet efter förslag från avdelningsföreståndarna. Även överläggningar med represen— tanter för berörda intressen inom stats— och kommunalförvaltningen, veten- skap och näringsliv bör förekomma i samband med valet av arbetsupp— gifter. Däremot bör det vara avdelningsföreståndarens sak att bestämma, hur föreliggande uppgifter skall lösas, varvid skall beaktas att arbetet icke göres vidlyftigare än som erfordras härför. Avdelningsförestån- darna skall sålunda bära ansvaret för att ärendena får en ur fackliga syn— punkter riktig behandling. Emellertid får detta icke innebära, att styrelsen och institutets föreståndare anses befriade från allt ansvar för hur avdel- ningarnas arbete bedrives. Dessa instanser måste följa arbetet så, att de kan ingripa, om det i något fall skulle visa sig att en avdelning icke arbetar med tillräcklig effektivitet eller icke följer arbetsplanerna.
Vad nu anförts bör föranleda ändringar och tillägg i nu gällande instruk- tion. Denna bör uttryckligen fastslå, att undersökningar och försök vid en avdelning skall utföras enligt fastställd arbetsplan samt i förekommande fall enligt direktiv som lämnats av styrelsen eller, efter dess bemyndigande, av institutets föreståndare. Förslag till arbetsplan eller ändring av sådan skall framläggas i första hand för institutets föreståndare. Styrelsen bör ha en i instruktionen särskilt angiven generell befogenhet att i arbetsordning eller eljest meddela bestämmelser angående sättet för ärendenas handläggning och avgörande samt angående den ordning, i vilken utgående skrivelser och ut- låtanden skall undertecknas och expedieras. Vad i 10 5 3 och 4 styckena in- struktionen sägs om skiljaktig mening vid handläggning av ärende i styrelsen bör gälla jämväl, då ärende handlägges av institutets föreståndare. Det kan ifrågasättas om icke till protokollet antecknad skiljaktig mening bör bringas till uttryck i den utgående expeditionen även om denna icke är ställd till Kungl. Maj:t eller chef för statsdepartement.
Utredningen vill framhålla, att förslaget om inrättande av en särskild chefstjänst och om ökat inflytande över avdelningarnas verksamhet icke på något sätt motiverar en sänkning av kompetenskraven för avdelningsföre- ståndarna, som alltjämt skall bära det fackliga ansvaret för institutets verk— samhet, var och en inom sitt område. Enligt utredningens åsikt bör i fråga om dessa befattningshavare i sak upprätthållas samma krav på vetenskaplig kompetens som i fråga om universitets- och högskoleprofessorer och där— jämte fordras ådagalagd duglighet som ledare för arbete av det slag, som förekommer vid folkhälsoinstitutet. Däremot bör det nu i instruktionen för uppförande på förslag som föreståndare för den allmänhygieniska eller den yrkeshygieniska avdelningen uppställda kravet på legitimation som läkare
utgå. Meritering till dessa tjänster bör kunna vinnas inom respektive avdel- nings hela ämnesområde, och rekryteringen av tjänsterna bör enligt utred- ningens uppfattning ske utan den begränsning av kretsen av sökande som kravet på legitimation som läkare innebär.
I+. Undervisnings- och upplysningsverksamhet
Undervisningen avser personer, som aktivt deltar i hälsovårdsarbetet —— läkare, hälsovårdstillsyningsmän, sjuksköterskor och befattningshavare hos yrkesinspektionen samt distriktssköterskor. Upplysningsverksamheten rik- tar sig icke blott till dessa kategorier utan även till myndigheter och orga- nisationer samt till den stora allmänheten och grupper därav.
För undervisningsverksamhetens nuvarande organisation och omfattning har redogjorts i kap. II i samband med redogörelsen för respektive avdel- ningar och för distriktssköterskeskolan.
Den nuvarande undervisningsverksamheten vid folkhälsoinstitutet har ansetts otillräcklig på flera punkter. Behovet av kursverksamhet hos institu— tet beräknas därjämte öka avsevärt under en nära framtid. Sålunda har läkarutbildningskommittén i sitt betänkande (SOU 1953: 7) föreslagit, att tjänsteläkarkursen vid institutet skall göras ungefär dubbelt så omfattande som nu samt att, i motsats till vad nu är fallet, kursen skall vara obligato- risk för den som avser att bli tjänsteläkare. Vidare har anmälts ökat behov av kurser för industriläkare, och i ett betänkande med förslag till hälso- vårdsstadga (SOU 1953: 31) påyrkas, att antalet undervisningstimmar vid kurserna för hälsovårdstillsyningsmän skall ökas avsevärt. Önskemål om ordnande vid institutet av särskilda kurser för förste hälsovårdsinspektörer har framförts. Enligt beräkningar, som utförts inom medicinalstyrelsen, för- utses en icke oväsentlig ökning av behovet av distriktssköterskor under de närmaste tio åren, vilket kommer att ställa ökade krav på distriktssköterske- skolans kapacitet. I olika sammanhang har påyrkats att fortbildningskurser för hälsovårdstillsyningsmän och för distriktssköterskor skall anordnas i ökad omfattning. Utredningen vill därutöver framhålla som ett angeläget be- hov att personer, som erhållit behörighet som vattenundersökare, får tillfälle att genomgå kortare repetitionskurser vid institutet bl. a. för att få del av nya erfarenheter inom detta område. Å andra sidan må nämnas, att utredning pågår om utbildning av ämbetsläkare i samarbete mellan de nordiska län— derna och att förslag framförts om inrättande av en nordisk hälsovårdshög- skola i Göteborg. Skulle en sådan inrättas, kan man förutse att så små- ningom större delen av utbildningen för ämbetsläkare kommer att övertagas av denna. För varje land finns emellertid en del författningar och speciella ämbetsläkaruppgifter, som ej lämpligen kan genomgås vid en samnordisk undervisning. För Sveriges del torde detta komma att gälla vissa delar av statsmedicinen, visitation av apoteksinrättningar m.m. I dessa hänseenden torde under alla förhållanden undervisningen komma att åvila folkhälso-
institutet. Ämbetsläkarkurserna utgör emellertid endast en liten del av un- dervisningen vid institutet, och en minskning i detta hänseende skulle en— dast i obetydlig mån motverka den ökning av undervisningsverksamheten som förutses enligt ovanstående.
Enligt utredningens uppfattning bör även i fortsättningen undervisningen för andra kategorier än distriktssköterskor vara förlagd till institutet. Starka skäl kan åberopas härför och någon annan förläggning synes i praktiken icke kunna ifrågakomma. Emellertid innebär undervisningen, såsom fram- gått av tabell 2 och av redogörelsen i kap. 11 för undervisningens fördelning mellan olika grupper lärare, en icke ringa belastning för institutet, vars kapacitet med avseende å andra arbetsområden minskas i den mån fackmän— nen ägnar sin arbetstid åt undervisning eller förberedelser därför. Undervis— ningen kräver också ett betydande administrativt arbete och utgör en känn- bar belastning i lokalhänseende. Institutet saknar f.n. möjligheter att på- taga sig en ökad utbildningsverksamhet, och redan den nuvarande verksam- heten bereder allvarliga svårigheter. En utvidgning och intensifiering av undervisningsverksamheten vid institutet är dock nödvändig för att detta i tillräcklig omfattning skall kunna sprida kännedom om den vetenskapliga utvecklingen inom hygienen, vilket i vissa hänseenden är av den största betydelse för det praktiska nyttiggörandet av institutets verksamhet. Detta erfordras även för att institutet skall kunna sörja för utbildning av den personal i allmän eller enskild tjänst som erfordras för att det skall bli möj- ligt att från institutet delegera olika uppgifter.
Den allvarligaste bristen ur organisatorisk synpunkt är att institutet sak- nar tillgång till pedagogisk sakkunskap, som kan svara för att utbildningen planeras och genomföres på ett ur undervisningssynpunkt riktigt sätt och med användande av moderna hjälpmedel. Denna brist blir särskilt fram- trädande på grund av att utbildningen i stor utsträckning bygger på ett mer eller mindre tillfälligt anlitande av befattningshavare vid institutet och andra experter, vilka saknar pedagogisk utbildning och i många fall icke heller har nämnvärd praktisk erfarenhet av att undervisa. Detta är en väsentlig brist och utan tvivel skulle en sakkunnig pedagogisk handledning åt dessa experter bidraga till ett bättre utbildningsresultat. Även för distriktssköterskeskolan torde behov av pedagogisk fackkunskap föreligga. Vidare saknas nu tillgång till en särskild befattningshavare, till vilken kan koncentreras bestyret att planera kurser, skaffa lärare till dem samt ombe- sörja andra sådana uppgifter i samband med undervisningsverksamheten. Dessa organisatoriska och administrativa uppgifter har visat sig mer och mer svårlösta och arbetskrävande. De måste nu fördelas på olika befatt- ningshavare vid institutet allt efter arbetsläget. De kräver, när de kommer i oerfarna bänder, orimligt lång tid, och trots detta blir resultatet stundom ändock mindre gott. Någon bättring är icke att vänta så länge uppgifterna i fråga på nu antytt sätt måste påläggas än den ene och än den andre vid
sidan av de vanliga arbetsuppgifterna. För att råda bot för de nuvarande svagheterna och skapa förutsättningar för en effektivisering och utvidgning av kursverksamheten föreslår utredningen, att vid institutet inrättas en be— fattning för en studierektor med främsta uppgift att svara för den nu ber rörda undervisningsverksamheten i pedagogiskt och organisatoriskt hän— seende.
Vidare har erfarenheten visat, att det med hänsyn till folkhälsoinstitutets kontakter med allmänheten och samarbete med olika organisationer skulle vara fördelaktigt om undervisnings- och upplysningsverksamheten för hela institutets vidkommande samordnades och koncentrerades till en särskild enhet. Detta skulle i hög grad främja planmässighet och effektivitet i nu berörda hänseenden. Utredningen har med beaktande härav och även med hänsyn till kraven på en lämplig inre organisation funnit sig böra föreslå inrättande av en särskild undervisnings- och upplysningssektion, direkt underställd institutets föreståndare. Studierektorn bör vara chef för denna sektion, i vilken även pressombudsmannen bör ingå. Angående denne hän- visas till sista delen av detta avsnitt.
Till undervisnings- och upplysningssektionens arbetsuppgifter bör även höra skötseln av institutets bibliotek. Detta, som är både omfattande och värdefullt, ligger nu under institutsföreståndarens direkta tillsyn, och det löpande arbetet ombesörjes av personal vid födoämneshygieniska avdel- ningens expedition. Det synes böra anförtros studierektorn att ha vård om biblioteket och tillsyn över utlåningen därifrån samt att inför instituts— chefen föredraga ärenden om komplettering av bibliotekets bok— och tid- skriftsbestånd. Det löpande arbetet med bibliotekets skötsel (katalogisering, prenumeration på tidskrifter, övervakning av låneverksamheten och allmän kontroll av bok- och tidskriftsbeståndet) bör ingå i arbetsuppgifterna vid sektionens expedition.
Vad därefter angår undervisningen för distriktssköterskor må erinras om att 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildning i sitt betänkande (del 11) om högre utbildning av sjuksköterskor m.m. (SOU 1951: 33) föreslagit upprättande av ett särskilt institut för sådan utbildning. I samma betän- kande behandlas frågor angående den praktiska utbildningen för elever vid statens distriktssköterskeskola. Kommittén har därvid utgått från att di- striktssköterskeskolan icke skulle ingå i det föreslagna institutet för högre sjuksköterskeutbildning utan fortfarande inrymmas inom institutet för folkhälsan.
Enligt utredningens uppfattning föreligger icke lika starka skäl för distriktssköterskeundervisningens anknytning till institutet som i fråga om undervisningen för läkare, hälsovårdstillsyningsmän, yrkesinspektionens personal m.fl. Nackdelarna för institutet med den nuvarande anordningen är betydande, samtidigt som en förläggning av undervisningen för distrikts— sköterskor till annat håll knappast kan medföra egentliga olägenheter för
denna. Ett utbrytande av distriktssköterskeskolan skulle minska undervis- ningsarbetet för institutets befattningshavare och även medföra ett fristäl- lande av lokaler, av vilka institutet är i trängande behov. En samordning av distriktssköterskeskolan med det planerade institutet för högre sjukskö- terskeutbildning skulle erbjuda avsevärda fördelar med avseende å ledning, undervisning och anordningar för praktiskt elevarbete. Förläggs det nya institutet i anslutning till statens sjuksköterskeskola i Solna, vilket nyss- nämnda kommitté förordat, kommer kontaktmöjligheter med folkhälso- institutet alltjämt att finnas. Med hänsyn till vad nu anförts förordar utred- ningen, att frågan om distriktssköterskeskolans framtida förläggning göres till föremål för fortsatta överväganden. I enligt härmed har utredningen utgått från att distriktssköterskeskolan endast tills vidare skall kvarligga vid folkhälsoinstitutet med bibehållande av nuvarande organisation och uppgifter.
Slutligen må här nämnas ett förslag om att till folkhälsoinstitutet över- flytta den fyra månaders kurs i social barnavård, som för närvarande anord- nas vid karolinska sjukhusets barnklinik av centralskolan för specialutbild- ning av barnsjuksköterskor. Denna kurs är en påbyggnad på en vid samma skola anordnad ettårig utbildning i barnsjukvård och barnavård och är främst avsedd för sådana sjuksköterskor som vill vinna kompetens för be- fattning vid barnavårdscentral eller såsom skolsköterska. Medicinalstyrel— sen hemställde i skrivelse den 11 juli 1946 att styrelsen för folkhälsoinsti- tutet måtte undersöka möjligheterna att i institutets lokaler ordna kurser i social barnavård. Institutets styrelse ställde sig positiv till förslaget men meddelade, att institutets lokalförhållanden för det dåvarande icke med- gåve den föreslagna inordningen. I skrivelse den 13 januari 1949 upprepade medicinalstyrelsen sin tidigare framställning och framhöll bl.a. följande:
Av skäl, som styrelsen utvecklat i sin tidigare skrivelse i ämnet, anser styrelsen — bortsett från lokalfrågan — det angeläget, att de sociala barnavårdskurserna överflyttas till statens distriktssköterskeskola där utbildning gives, vilken i många avseenden sammanfaller med den, som lämnas i de sociala barnavårdskurserna.
Med anledning härav föreslog institutets styrelse, som redan 1945 gjort framställning om utökning av undervisningslokalerna, i underdånig skri- velse den 10 februari 1949, en påbyggnad av distriktssköterskeskolan, var- vid styrelsen bl.a. framhöll:
Av handlingarna framgår, att den sociala barnavårdundervisningen inom kort måste lämna sina gamla lokaler vid Norrtulls sjukhus samt att någon överflyttning av denna undervisning till karolinska sjukhuset icke är möjlig. Under sådana förhållanden återstår intet annat än att antingen bygga särskilda lokaler för dessa kurser eller ansluta dem till någon redan befintlig likartad undervisning. Det är uppenbart att, såsom medicinalstyrelsen särskilt framhållit, det måste innebära betydande fördelar ur organisatorisk och ekonomisk synpunkt att i lokalt avse- ende förena undervisningen för B-kurserna med distriktssjuksköterskeundervis- ningen.
Denna skrivelse överlämnades den 28 juli 1951 till folkhälsoinstitutsutred- ningen att tagas i beaktande vid utredningsuppdragets fullgörande. Ungefär vid samma tidpunkt överflyttades den sociala barnavårdskursen till karo— linska sjukhuset, där den fortfarande bedrives.
Utredningen har granskat den senaste planen för ifrågavarande kurs och därvid funnit, att gemensam undervisning för deltagarna i denna kurs och distriktssköterskeskolans elever lämpligen skulle kunna ske i flera ämnen, vilket kan tala för den ifrågasatta samordningen. Emellertid är endast en mycket ringa del av undervisningen vid kursen —— 8 lektioner av samman- lagt ca 250 —— av sådan art, att det kan anses innefatta särskild fördel att denna del av undervisningen ombesörjs av andra befattningshavare vid folk- hälsoinstitutet än distriktssköterskeskolans. Med hänsyn härtill och till det ökade lokalbehov för institutet som ett överflyttande av kursen till insti- tutet skulle medföra anser utredningen sig böra bestämt avstyrka att kursen samordnas med distriktssköterskeskolan, så länge denna skola fortfarande utgör en del av folkhälsoinstitutet.
För institutets upplysningsverksamhet har pressombudsmannen varit till stor nytta. Han har effektivt bidragit till att institutets verksamhet och de där nådda resultaten blivit kända icke blott i fackligt intresserade kretsar utan också bland den stora allmänheten. Erfarenheten har visat, att institutet har stort behov av en erfaren journalist med förmåga att i populär och lättläst form förmedla vederhäftig upplysning. Under nuvarande förhållanden mot- svarar pressombudsmannens deltidstjänstgöring emellertid endast ungefär en fjärdedelstjänst. Detta medför, att upplysningsverksamheten med nöd- vändighet blir allt för begränsad. En intensifiering måste anses synnerligen angelägen, och utredningen föreslår därför, att pressombudsmannen an— ställes med halvtidstjänstgöring för att kunna i väsentligt ökad grad ägna sig åt institutets problem.
Även i övrigt bör upplysningsverksamheten intensifieras. I den samord- nade undervisnings- och upplysningsverksamheten bör ingå att institutet anordnar eller biträder vid anordnande av korta upplysningskurser även för andra kategorier än dem som den egentliga undervisningen avser. -— Som led i upplysningsverksamheten kan även räknas de många visningar av institutet för utomstående som äger rum. För närvarande måste institutets föreståndare och andra befattningshavare ställa en icke ringa del av sin tid till förfogande för ciceronskap vid sådana visningar. Det synes lämpligt att studierektorn ombesörjer och delvis själv leder sådana visningar av insti- tutet, när det gäller besök av grupper och enskilda utan fackkunskap inom institutets arbetsfält.
5. Folkhälsoinstitute ts lokalfrdga
En följd av att institutets lokaler icke utökats sedan dess tillkomst är att praktiskt taget för alla delar av institutet nu föreligger en avsevärd lokal-
brist. I många fall hindrar den i hög grad ett effektivt utnyttjande av per- sonal och andra resurser. Särskilt gäller detta yrkeshygieniska och vita— minavdelningarna. I flera fall har personal där måst anvisas arbetsplatser i korridorändar, och vidare har skrivplatser måst anordnas i laboratorier till förfång för laboratoriearbetet. Vid yrkeshygieniska avdelningen måste djurförsök och kemiska arbeten utföras i samma lokaler, vilket medför stora olägenheter. För undervisningen är lokalbehovet mycket trängande. Därjämte råder brist på arkiv-, förråds- och liknande lokaler.
Mot denna allmänna bakgrund har utredningen funnit, att betydande lokalökningar måste ingå som ett led i åtgärderna för att uppnå en ratio- nell inre organisation och ökad effektivitet samt bättre arbetsförhållanden för personalen. Utredningen har företagit en ingående prövning av de olika lokalbehoven och framlägger i nästföljande kapitel förslag till åtgärder för tillgodoseende av de viktigaste av dessa behov.
D. Frågan om forskningsarbetete ställning och inriktning vid folkhälsoinstitutet
I utredningsdirektiven har upptagits frågan om i vilken utsträckning mål- forskning och mera abstrakt vetenskaplig forskning skall bedrivas vid folk- hälsoinstitutet samt avvägningen mellan de olika vetenskapliga uppgifter, som folkhälsoinstitutet bör ägna sig åt.
Institutet skall enligt sin instruktion på uppdrag av statliga myndigheter m.fl. utföra praktiskt-vetenskapliga undersökningar ävensom eljest idka forskningsverksamhet inom sitt område. Vid sidan av dessa huvuduppgifter skall institutet även bedriva viss undervisnings— och upplysningsverksam- het. Den formulering, som använts vid angivande av de två huvuduppgif- terna praktiskt-vetenskapliga undersökningar och forskningsverksamhet, visar, att man vid instruktionens tillkomst dels beaktat, att praktiskt-veten- skapliga undersökningar kan innefatta viss forskningsverksamhet, och dels velat understryka, att folkhälsoinstitutet även eljest, dvs. på eget initiativ, skall kunna taga upp viss forskning.
Alla praktiskt-vetenskapliga undersökningar vid folkhälsoinstitutet måste med hänsyn till institutets ställning som landets centrala undersöknings- organ inom sitt område genomföras på sådant sätt, att vetenskapens krav i fråga om använd metod och noggrannhet blir uppfyllda. Härför erfordras bl. a. tillgång till vetenskapligt utbildad personal av tillräcklig standard. Emellertid tillkommer, att många hos folkhälsoinstitutet begärda praktiskt— vetenskapliga undersökningar för att över huvud taget kunna genomföras kräver en arbetsinsats, som helt eller delvis innebär ett vetenskapligt forsk- ningsarbete. Den vetenskapliga forsknings- och utvecklingsverksamhet, som föranledes av att folkhälsoinstitutet vid sidan av de praktiskt—vetenskapliga undersökningarna har att ”eljest idka forskningsverksamhet", är icke till art och beskaffenhet avvikande från den motsvarande verksamhet, som er-
fordras för genomförandet av vissa praktiskt-vetenskapliga undersökningar. Skiljaktigheten ligger endast däri, att den förra upptages av folkhälsoinsti- tutet på eget initiativ. Bland annat framträder detta i fråga om arbetet med utprövning och utveckling av olika analys- eller andra metoder eller vad man vanligen benämner metodforskningen. På detta område bestämmes ar- betsuppgifterna i vissa fall av att hos folkhälsoinstitutet begärts praktiskt- vetenskapliga undersökningar, som förutsätter utarbetande av en analys- metod, men i andra fall upptages en motsvarande arbetsuppgift på institutets initiativ därför att institutet skall kunna avlastas vissa praktiskt-vetenskap- liga undersökningar.
Enligt utredningens mening bör den vetenskapliga verksamheten vid folk- hälsoinstitutet liksom vid andra praktiskt-vetenskapliga inrättningar inrik- tas på frågor av direkt och aktuell betydelse för arbetet vid folkhälsoinsti- tutet. De vid institutet verksamma vetenskapsidkarnas val av forsknings— uppgifter blir härigenom mera bundet än vid högskole- och andra forsk- ningsinstitutioner. Denna ståndpunkt, som ofrånkomligen måste upprätt- hållas för att folkhälsoinstitutets egna intressen skall tillgodoses, innebär emellertid i och för sig icke något hinder för att vid folkhälsoinstitutet be- drives även grundforskning. Ehuru forskningen vid folkhälsoinstitutet en- ligt sakens natur till övervägande delen måste bli målforskning, ställs insti— tutet stundom inför nödvändigheten att taga upp arbetsuppgifter av grund— forsknings natur för att få möjlighet att genomföra sin instruktionsenliga verksamhet. Utredningen vill emellertid här framhålla, att i princip grund- forskning bör förläggas till forskningsinstitutionerna och upptagas vid folk- hälsoinstitutet endast i den mån erforderlig sådan forskning icke utföres vid forskningsinstitutionerna.
Beträffande frågan om den lämpligaste fördelningen av den vetenskapliga kapaciteten mellan utifrån begärda praktiskt-vetenskapliga undersökningar och på folkhälsoinstitutets initiativ upptagna undersökningar eller utveck- lings- och forskningsarbeten har utredningsarbetet med all tydlighet visat, att det är av grundläggande betydelse för folkhälsoinstitutets verksamhet, att institutet har tillräcklig möjlighet att på eget initiativ taga upp olika arbetsuppgifter, vare sig dessa fordrar mera omfattande vetenskapliga in- satser eller icke. Härunder faller bl.a. angelägna större undersökningar för att få överblick över läget i visst hänseende beträffande olika grupper män- niskor, arbetslokaler, vattentäkter osv. Vidare erfordras, att folkhälsoinsti- tutet på eget initiativ kan taga upp frågor, som visserligen icke direkt aktua- liserats av begärda praktiskt—vetenskapliga undersökningar men som måste lösas för att folkhälsoinstitutet på längre sikt skall kunna fylla sin uppgift som centralt undersökningsorgan eller för att viss grupp av ärenden skall kunna decentraliseras från folkhälsoinstitutet. I förra fallet avses huvud— sakligen frågor, vilka man kan förutse bli aktuella på grund av utveck— lingen. Det kan gälla undersökningar rörande en ny grupp av ämnen, t. ex.
plaster, växtskyddsmedel eller de hygieniska konsekvenserna av nya arbets— metoder. I det senare fallet avses främst arbete för att få fram analysmeto- der av sådant slag, att de kan användas vid andra laboratorier som standard— metoder. Denna metodforskning är på längre sikt nödvändig för att kunna suc- cessivt avlasta folkhälsoinstitutet olika rutinuppgifter. Genom utarbetandet av lämpliga metoder har ett stort antal analyser redan kunnat avlastas födo- ämneshygieniska avdelningen.
Med anledning av nyss berörda förhållanden vill utredningen framhålla, att den på folkhälsoinstitutets eget initiativ upptagna undersöknings- och forskningsverksamheten är av stor vikt. Det måste därför alltid för insti- tutets ledning vara en väsentlig uppgift att avväga arbetet inom institutet på sådant sätt, att de utifrån kommande kraven på praktiskt-vetenskapliga undersökningar icke hindrar att tillräcklig kapacitet avdelas för arbetsupp- gifter, upptagna på institutets eget initiativ. Utredningen har vid sina för- slag angående personal m. m. sökt beakta detta.
Förut har framhållits, att forskningsverksamhet måste ingå i många prak- tiskt-vetenskapliga undersökningar. Härvid aktualiseras det i utrednings— direktiven berörda problemet om hur långt en undersökning bör drivas. Detta är ett svårt avvägningsproblem. Å ena sidan är det klart, att en prak- tiskt-vetenskaplig undersökning icke får göras vidlyftigare än som är nöd- vändigt med hänsyn till vad som erfordras för att besvara den aktuella pro- blemställningen. Åsidosättes detta krav mera allmänt, minskas med nödvän— dighet antalet slutförda ärenden och därmed folkhälsoinstitutets kapacitet i ett avgörande hänseende. Men å andra sidan förekommer icke allt för sällan ärenden, där den uppställda frågan i och för sig icke kräver något vidlyftigare arbete men där det är klart, att en begränsad ytterligare insats av forskningskaraktär kan ge värdefulla resultat. Det är icke möjligt att meddela detaljerade direktiv angående sättet för undersökningsverksam- hetens bedrivande. Det måste ankomma på institutets ledning att med be- aktande av nu anförda synpunkter från fall till fall taga ställning till upp- kommande avvägningsfrågor av detta slag.
Beträffande forskningens ställning vid institutet må vidare erinras om att instruktionen förutsätter, att institutets ledning skall meddela närmare bestämmelser rörande undersökningsverksamhetens bedrivande. Därvid skall särskilt iakttagas bl.a., att tillfälle till självständig forskning, i den mån så lämpligen kan ske, beredes vid institutet anställda vetenskapsidkare ävensom andra forskare inom institutets verksamhetsområde. Det är nöd- vändigt att möjlighet till sådan forskning finnes vid folkhälsoinstitutet i icke alltför obetydlig omfattning. Detta betingas dels av hänsyn till folk— hälsoinstitutets möjligheter att över huvud taget rekrytera vetenskaplig personal och dels för att den vid folkhälsoinstitutet anställda personalen av denna kategori skall hålla kontakt med vetenskapens utveckling och därmed bevara sin förmåga att utföra kvalificerat vetenskapligt arbete. Att den nu
berörda forskningen rubriceras som "självständig” bör emellertid icke tol- kas så, att de berörda vetenskapsidkarna skall kunna vid folkhälsoinstitutet taga upp vilka uppgifter som helst. Tvärtom synes det ligga i sakens natur, att denna forskning i allt väsentligt bör inriktas på frågor, som är av direkt och aktuellt intresse för folkhälsoinstitutets verksamhet. Även i detta av- seende bör ledningen följa utvecklingen och i fråga om ämnesvalet söka tillgodose nyss berörda synpunkt.
Det är slutligen med hänsyn till rekryteringen av kvalificerad vetenskap- ligt utbildad personal inom de ämnen, som faller inom institutets verksam— hetsområde, nödvändigt att verksamheten även innefattar viss utbildning av forskare. Tillkomsten av hygieniska institutioner vid högskolorna m.m. kan visserligen sägas minska detta behov, men det är likväl alltjämt nödvändigt att folkhälsoinstitutet kan sörja för viss utbildning av forskare. Med hänsyn härtill har utredningen ansett sig böra avväga personalkadern så att ett mindre antal tjänster kan användas som utbildningstjänster och rekryteras i enlighet härmed. Främst avses härmed att tillgodose institutets eget behov, men utbildningen blir givetvis av värde även i fall, då tjänsternas innehavare framdeles övergår till annan institution. Det bör tilläggas, att utbildningen förutsättes ske på så sätt att innehavarna av dessa tjänster samtidigt utför ett forskningsarbete av värde för institutets verksamhet i övrigt.
E. Decentralisering
I utredningsdirektiven har framhållits, att, även om en översyn av den inre organisationen kunde medföra ökad effektivitet, det vore tydligt, att institutet likväl icke kunde åtaga sig alla undersökningar, om vilka önske— mål förelåge. Man borde därför undersöka möjligheterna till decentralise- ring av vissa uppgifter. Utredningen har för sin del funnit, att en genom- gripande rationalisering av den inre organisationen efter de förut uppdragna linjerna kan väntas medföra en betydande effektivitetsökning. Dennas stor- lek låter sig icke uppskattas i siffror lika litet som landets behov av under- sökningar och utredningar inom institutets arbetsområde. Man nödgas här- vidlag bygga på en allmän uppskattning och bedömning. Även den mest re- striktiva bedömning av angelägenheten bakom olika framkomna krav på folkhälsoinstitutets kapacitet ger emellertid vid handen, att vad som kan vinnas genom inre rationalisering är klart otillräckligt. De nu framlagda förslagen om utökad personal m.m. medger icke heller, att folkhälsoinsti- tutet kan tillmötesgå mer än mycket angelägna anspråk. En utbyggnad så att alla önskemål kan tillgodoses ligger långt utanför det möjligas gräns. Även om utredningens utbyggnads- och rationaliseringsförslag genomföres till fullo, kommer därför behovet av decentralisering att kvarstå.
Principiellt bör folkhälsoinstitutet av flera olika skäl, bl.a. ekonomiska, vara inriktat på kvalificerade arbetsuppgifter inom den allmänna ramen för
verksamheten, främst utifrån begärda eller på eget initiativ upptagna under- sökningar av krävande art, men också i stor omfattning på utvecklings- och forskningsarbete av direkt och aktuell betydelse för institutets verk- samhet som praktiskt-vetenskapligt undersökningsorgan. Detta leder dels till att arbeten av grundforsknings- eller liknande karaktär — såsom förut uttalats — i möjligaste mån bör förläggas till de egentliga forskningsinstitu- tionerna och dels till att ärenden av enklare rutinkaraktär bör avlastas folkhälsoinstitutet. Även om den nu angivna principen i praktiken icke kan följas utan avvikelser på viktiga punkter, har den likväl av utredningen tagits till allmän utgångspunkt för bedömningen av decentraliseringsfrågan.
Det har icke varit möjligt, att under utredningsarbetet taga upp och be— arbeta olika uppslag till decentralisering så att utformade förslag kunnat framläggas. Utredningen har i denna del måst begränsa sig till att framföra mera allmänna synpunkter på avlastningsproblemet och vill härvid till en början framhålla några synpunkter på frågan om den omfattning, i vilken folkhälsoinstitutet bör åläggas utföra i lag eller författning föreskrivna analyser, vilket redan skett i åtskilliga fall.
Vid födoämneshygieniska avdelningen utförs således systematiska under- sökningar av livsmedel enligt föreskrift i livsmedelsstadgan och viss kontroll av margarin enligt kungörelsen SF 1951/830. Samma avdelning har enligt kungörelsen angående registrering av växtskyddsmedel m.m. den 22 sep— tember 1953 (nr 589) att biträda statens växtskyddsanstaltmed viss gransk- ning av växtskyddsmedel ur toxikologisk synpunkt. Vid vitaminavdelningen utförs enligt olika författningar kontrollanalyser å läkemedel, livsmedel och fodermedel för utrönande av vitamininnehållet. Det har visat sig, att även en relativt begränsad men ofrånkomlig skyldighet att utföra rutinana- lyser kan allvarligt inkräkta på en avdelnings laboratorieresurser till förfång för andra arbetsuppgifter. Denna tendens har framträtt i flera fall. Det är enligt utredningens uppfattning nödvändigt att icke blott minska folkhälso— institutets nuvarande skyldighet att utföra rutinanalyser utan också för framtiden systematiskt undvika att belasta folkhälsoinstitutet med nya sådana skyldigheter. I vissa fall torde en begränsning av den nu föreskrivna frekvensen av rutinanalyser vara möjlig. Beträffande nya ålägganden har erfarenheten visat, att de har en tendens att öka utöver den från början beräknade omfattningen och inkräkta på folkhälsoinstitutets möjligheter att utföra andra uppgifter. I den mån nya analyser likväl åläggs institutet, måste detta beredas speciella, för ändamålet anpassade resurser så att ge- nomförandet av folkhälsoinstitutets övriga uppgifter icke eftersättes.
I vad angår frågan om delegering av arbeten av grundforsknings- och lik- nande karaktär har tillkomsten av forskningsinstitutioner av olika slag inom det socialhygieniska området medfört, att möjligheterna att få kva— lificerade arbeten utförda icke längre — såsom fallet var, då folkhälsoinsti- tutet inrättades — är väsentligen begränsade till institutet. Denna utveck-
ling har redan beaktats av institutet, varifrån man sökt intressera forsk— ningsinstitutionerna till att taga upp ur folkhälsosynpunkt aktuella pro- blem. I viss mån har detta lyckats. Det är av vikt att denna linje fullföljes och att grundforskning eller annan forskning av sådan art, att problemens bearbetning vid forskningsinstitutionerna är lämplig, i möjligaste män för- lägges till institutionerna i fråga.
Om man bortser från uppgifter av den karaktär, att de bör omhänderhas av forskningsinstitutioner, kvarstår som möjliga delegeringsobjekt vissa grupper av ärenden av mer eller mindre utpräglad rutinkaraktär i vid- sträcktare mening, vilka utförs vid folhälsoinstitutet antingen på begäran utifrån eller enligt författningsbestämmelse. I allmänhet innefattar dessa ärenden enbart analysarbete och eventuella åtgärder i anledning av analys- resultaten, men även ett par grupper egentliga praktiskt-vetenskapliga un- dersökningar av mindre omfattning synes kunna avlastas folkhälsoinstitutet.
De nu avsedda praktiskt—vetenskapliga undersökningarna omfattar vissa utredningar i vatten- och avloppsärenden samt yrkeshygieniska utredningar om förhållandena på olika arbetsplatser, vid vilka ärendens handläggning relativt standardiserade utredningsmetoder kan tillämpas. De nu berörda två grupperna bör med fördel kunna överföras till den föreslagna vatten- vårdsinspektionen respektive arbetarskyddsstyrelsen, därest dessa myndig- heter utrustas med erforderlig vetenskapligt utbildad personal och nödvän- diga laboratorieresurser. Genom en decentralisation av nu ifrågavarande praktiskt-vetenskapliga undersökningar från folkhälsoinstitutet skulle ernås icke blott en avlastning för folkhälsoinstitutet utan också att de berörda myndigheterna får bättre möjligheter att tillgodose uppkommande under- sökningsbehov av brådskande art. Med nuvarande ordning försenas ofta dessa utredningsärenden i väntan på att kapacitet skall bli ledig vid folk- hälsoinstitutet. Visserligen föreskriver instruktionen företrädesrätt för un- dersökning, som begärs av statlig myndighet, men genom att folkhälsoinsti- tutet måste tillgodose flera olika statliga myndigheters önskemål kan kon- kurrens om folkhälsoinstitutets kapacitet och därav föranledda förseningar även av brådskande ärenden icke undvikas. Vid utformningen av sitt nedan framlagda förslag har utredningen utgått ifrån att vattenvärdsinspek- tionen kommer till stånd och blir så utrustad att en del av de praktiskt— vetenskapliga undersökningarna inom vatten- och avloppsområdet kan över- föras dit. Vidare föreslår utredningen inrättande av ett yrkeshygieniskt laboratorium vid arbetarskyddsstyrelsen.
Vad därefter angår de undersökningar, som uteslutande eller praktiskt taget uteslutande innefattar utförande av en eller flera analyser, har man att ur laboratorieteknisk synpunkt hålla i sär två grupper vid övervägande av decentralisationsmöjligheterna. Till den första gruppen kan hänföras de fall, då den erforderliga analysen är av den art, att den icke kan överföras till annat laboratorium på grund av sin svårighetsgrad eller därför att den
är så sällan förekommande, att det icke anses ekonomiskt möjligt att utföra den vid andra laboratorier. I den mån dessa ärenden icke kan överföras till nyinrättade speciallaboratorier, är en delegering från institutet knappast möjlig. De största kategorierna analyser i denna grupp utgöres av de med den offentliga vitaminkontrollen sammanhängande analyserna samt vissa vid yrkeshygieniska avdelningen utförda analyser. Den andra gruppen om- fattar analyser, vilka redan utförs eller utan egentlig olägenhet kan utföras vid andra laboratorier. Hit hör främst ett betydande antal konventionella vattenanalyser, som utförs vid folkhälsoinstitutet.
Rent allmänt gäller", att institutet — både med tanke på det lämpligaste utnyttjandet av institutets resurser och av ekonomiska skäl —— bör, om icke särskilda skäl talar däremot, avlastas sådana analyser, som kan utföras vid andra laboratorier med organisation och utrustning för att huvudsakligen arbeta med oftare förekommande analyser efter kända och utprövade me- toder. Detta gäller även de fall, där analyserna utförs vid folkhälsoinstitutet till följd av författningsbestämmelser.
Det praktiska genomförandet av en avlastning begränsas och kompliceras av en mängd faktorer, däriblad självfallet främst bristen på laboratorie- resurser på annat håll. Utredningen har undersökt möjligheterna att helt eller delvis avlasta folkhälsoinstitutet den största gruppen kontrollanalyser, näm- ligen vitaminkontrollen, men har icke kunnat finna något annat befintligt laboratorium, dit en överflyttning skulle kunna ske med fördel. I detta fall har dock utredningen av skäl, som redovisas närmare nedan, funnit, att olägenheterna med den nuvarande ordningen är så stora att en särskild orga- nisation bör komma till stånd för att folkhälsoinstitutet skall kunna avlas- tas den nuvarande kontrollverksamheten. (Se nedan under H.) Vissa vid yrkeshygieniska avdelningen utförda analyser bör kunna överföras till något kvalificerat kemiskt laboratorium av övervägande rutinkaraktär. Något så- dant står icke nu till buds, men det bör framdeles gå att finna en avlast- ningsmöjlighet. Härför erfordras emellertid ett energiskt och systematiskt ar- bete från folkhälsoinstitutets sida.
I fråga om den grupp analyser, som utföres eller kan utföras vid andra laboratorier utan egentlig olägenhet, har institutet på senare år på ett par punkter kunnat avsevärt begränsa antalet analyser. Såsom framgår av tabell 8 har antalet vattenanalyser från budgetåret 1949/50 till budgetåret 1954/55 nedgått från 16 775 till 7 864. Här må också erinras om att de vid födoäm- neshygieniska avdelningen undersökta livsmedelsproven kunnat nedbringas från 9 053 förstnämnda budgetår till ca 5 500 budgetåret 1953/54. I båda fallen har avlastningen möjliggjorts bl.a. genom att folkhälsoinstitutet kunnat få fram vissa enkla metoder eller sörja för utbildning av personal åt perifera organ. Avlastningsmöjligheterna är emellertid icke blott beroende av andra laboratoriers möjligheter att åtaga sig analyser. En viss begräns- ning i fråga om den utsträckning, vari analyser i förevarande grupp kan av-
lastas folkhälsoinstitutet, ligger även däri, att folkhälsoinstitutet av olika skäl bör mottaga ett begränsat antal rutinanalyser av olika slag. Bland annat måste folkhälsoinstitutet såsom det centrala organet på sitt område ha erforderlig kontakt med utvecklingen och egen erfarenhet av tillämpade standardmetoder. Det senare är betydelsefullt även ur den synpunkten att folkhälsoinstitutet i sin nyss berörda egenskap icke kan undgå att i sådana fall, då riktigheten av ett perifert laboratoriums analyser ifrågasättes, utföra för en kollationering erforderliga analyser. Vidare tillkommer, att folkhälso- institutet för att kunna genomföra undersökningar av olika slag måste ha möjligheter att utföra ofta ganska omfattande serier standardanalyser av rutinkaraktär. Särskilt framträdande är detta behov i fråga om metodforsk- ningen, som regelmässigt kräver ett vidlyftigt analysarbete för att utprova ett nytt förfarande. Utredningen har särskilt velat påpeka dessa förhållan- den, vilkas sakliga konsekvens är att även med en omfattande delegering av rutinanalyser folkhälsoinstitutet likväl måste ha icke obetydliga laboratorie- resurser för sådana analyser.
Utredningen vill härefter närmare beröra några faktorer, som enligt ut- redningens mening måste beaktas för att delegering av ärenden från folk— hälsoinstitutet skall kunna genomföras i den utsträckning som är möjlig och önskvärd.
I samband med undersökningen av frågan om delegering har framträtt ett starkt behov av ett utvidgat och ständigt fortgående systematiskt arbete vid institutet för att få fram i möjligaste mån enkla och tillförlitliga metoder för utförande av olika slag av analyser. En omfattande verksamhet av denna art är en grundläggande förutsättning för att delegering i större skala skall kunna äga rum och därmed för att folkhälsoinstitutet på längre sikt skall kunna begränsa omfattningen av verksamheten. Utredningen har i sina förslag beaktat folkhälsoinstitutets behov i nu berört hänseende. Här må också framhållas, att en delegering av analyser och även andra arbetsupp— gifter från folkhälsoinstitutet kräver, att man vid institutet kan taga emot personal från andra håll för utbildning. Så sker redan i viss omfattning, men det är likväl angeläget understryka, att en konsekvent och omfattande sådan utbildning är en av förutsättningarna för att delegeringssträvandena skall kunna genomföras med framgång.
Även om metodutveckling och personalutbildning är förutsättningar för delegering, skulle denna säkerligen i många fall underlättas, om folkhälso- institutet, även sedan delegering av visst slag av analyser skett, genom någon form av övervakning följde utvecklingen vid de institutioner och laboratorier, dit delegering skett. En sådan övervakning i syfte att garan- tera att fastställda metoder verkligen tillämpas och att bestämningarna ut- föres med erforderlig noggrannhet skulle i många fall underlätta godtagan- det av en delegering över huvud taget och vidga kretsen av organ, till vilka en delegering kan komma i fråga. Med en betryggande övervakning från
folkhälsoinstitutets sida torde delegeringsmöjligheterna bl.a. kunna vidgas till att även omfatta privata laboratorier av olika kategorier, vilka stundom har bättre möjligheter än de icke privata att snabbt taga upp en ny verk- samhetsgren eller anpassa sig efter arbetsbelastningens växlingar. Analys- arbetets svårighetsgrad är icke något hinder i och för sig för en delegering till ett privat laboratorium. De ifrågakommande analysernas betydelse ur allmänna synpunkter kan emellertid medföra, att de ansvariga myndig- heterna icke vill taga på sitt ansvar att lämna dem till ett privat laborato- rium utan att detta blir underkastat en sådan insyn från folkhälsoinstitutets sida att man kan anse säkerheten för korrekta analyser vara lika stor som vid en delegering till ett statligt eller kommunalt laboratorium. Institutets möjlighet att efter överenskommelse med andra — även privata — laborato- rier låta där utföra analysarbeten av olika slag bör därför förenas med en sådan kontroll från institutets sida, att analyserna kan godtagas som om de utförts vid folkhälsoinstitutet. I vissa fall kan det endast bli fråga om dele- gering av analysarbetet, medan bedömningen av analysresultatens innebörd ur hygienisk synpunkt måste förbehållas institutet. Så kan bli fallet vare sig analysarbetet utförs vid statliga, kommunala eller privata laboratorier.
Utredningen vill i detta sammanhang ifrågasätta om icke folkhälsoinsti- tutet borde genom särskilda författningsbestämmelser ges formell befogen- het att utöva kontroll över verksamheten vid andra laboratorier, som över— tagit uppgifter från institutet eller eljest utför kontroll, som faller inom institutets arbetsområde, t. ex. enligt livsmedelsstadgan.
Ytterligare må i fråga om delegeringsproblemen framhållas de tekniska, administrativa och organisatoriska insatser dessa för en framgångsrik lös- ning kräver från folkhälsoinstitutets sida, i första hand ledningens. För att ett visst slag av analyser skall kunna avlastas, erfordras till en början att analys— metoden och för denna erforderlig apparatur grundligt genomarbetas och i möjligaste mån förenklas. Sedan den nödvändiga metodforskningen och apparatutvecklingen genomförts, måste institutet vidtaga åtgärder för att få den nya metoden godkänd, för den händelse denna skall fastställas av Kungl. Maj:t eller av annan myndighet. Vidare ankommer på folkhälso- institutet att söka finna något laboratorium, som är villigt åtaga sig analys- arbetet, och få till stånd erforderlig överenskommelse med detta laborato- rium. Denna överenskommelse kan icke träffas utan att övervakningsfrågan klarlägges och övervakningsåtgärderna fixeras. Vidare skall ersättnings— frågan lösas. Utarbetandet av metoden bör falla på vederbörande avdelning. Även de övriga momenten i samband med delegeringens genomförande an- kommer med nuvarande ordning närmast på denna avdelnings förestån- dare. De bör dock, om institutet får en särskild chef, i första hand övertagas av denne, så att avdelningsföreståndarens arbete begränsas till att bevaka ärendet ur facksynpunkt. Sedan delegeringen genomförts, bör för avdel- ningsföreståndaren i huvudsak återstå att övervaka, att hans avdelning
sköter kontrollen av det anlitade laboratoriet systematiskt och effektivt. Det nu anförda är ägnat att på en viktig punkt närmare belysa behovet av en förstärkt ledning vid folkhälsoinstitutet och vad därigenom kan vinnas i fråga om avlastning av fackavdelningarnas föreståndare.
Sammanfattningsvis får utredningen i fråga om delegeringsmöjligheterna framhålla följande. Om vattenvärdsinspektionen och arbetarskyddsstyrelsen får tillräckliga laboratorieresurser och ett särskilt organ inrättas för vita- minkontrollen, kan vissa praktiskt-vetenskapliga undersökningar av mindre omfattning samt den av vitaminkontrollen föranledda kvalificerade analys- verksamheten avlastas folkhälsoinstitutet. Av analysärenden, som nu hand- lägges vid folkhälsoinstitutet men kan övertagas av befintliga laboratorier, kan vissa grupper delegeras utöver de stora grupper vatten— och livsmedels- analyser, som redan överförts till annat håll. För den fortsatta delege- ringen fordras dock i allmänhet metodutveckling och utbildning av personal för analysernas utförande vid andra laboratorier. Man har att räkna med att nya delegeringsobjekt framkommer undan för undan, varför arbetet med att avlasta folkhälsoinstitutet uppgifter, som kan anförtros andra organ, får anses permanent ingå i institutledningens verksamhet, även om insti- tutet av olika skäl alltid självt måste syssla med rutinärenden i begränsad omfattning och även vara till vissa delar organiserat härför. Så snart en undersökningsverksamhet får karaktären av rutin, bör frågan om dess över- förande till annat laboratorium tagas under övervägande. Målet härvidlag måste vara att alltid hålla rutinverksamheten vid institutet inom gränserna för vad som behövs med hänsyn till institutets ställning och hindra den från att inkräkta på möjligheterna att vid institutet taga upp kvalificerade upp- gifter. ?
F. Verksamhetens fördelning på fackavdelningar-
Den i kap. 11 lämnade redogörelsen för allmänhygieniska avdelningens nuvarande organisation och arbetsuppgifter visar, att verksamheten på ett naturligt sätt med hänsyn till de vetenskapliga metoder, som huvudsakligen kommer till användning vid arbetsuppgifternas fullgörande, kan i huvudsak uppdelas i en fysiologisk och en bakteriologisk-epidemiologisk del. Inom den fysiologiska delen av verksamheten intager de klimathygieniska frågorna och av dessa främst de bostadshygieniska en dominerande ställning. Beträf- fande de problemställningar, som faller inom klimathygienen med dess delområden, må framhållas följande. _
Klimathygienen behandlar de fysiologiska och kemiska faktorer i mån- niskans omgivning — värme, kyla, fukt, drag, ljus, radioaktiv strålning, vibrationer, ljud och buller, luftföroreningar m.m. _ vilka direkt eller
indirekt kan påverka hälsotillståndet. I princip gäller problemen de nu an- givna faktorernas inverkan på den mänskliga organismen och vilka åtgärder som kan vidtagas för att skydda kroppen mot skadlig inverkan och för att bevara ett gott hälsotillstånd. Klimathygienen omfattar inte bara utomhus- klimat utan även inomhusklimat, i vilket fall man talar om bostadshygien, samt klimatet närmast kroppen, vilket influeras av klädedräkten (bekläd— nadshygien) .
Klimathygienens praktiska tillämpningsområden utgör i första hand hygienen inom bostäder, samlingslokaler och arbetslokaler. Den snabba utvecklingen inom de grenar av tekniken som formar dessa miljöer — byggnadsteknik, uppvärmnings- och ventilationsteknik, belyningsteknik, byggnadsakustik etc. — har medfört allt starkare krav på att de hygieniska fordringarna i berörda avseenden kan utredas, motiveras och preciseras. Problemen är både av allmän och speciell karaktär och leder ofta in på rent medicinska och fysiologiska problemkomplex av stor betydelse.
Såsom exempel på aktuella problem inom bostadshygienen kan nämnas: betydelsen av kalla rumsytor för den lokala respektive den allmänna värmebalansen hos kroppen; möjligheten att genom ökning av lufttempera- turen kompensera det ensidiga ”strålningsdraget” från en sådan yta; krop- pens topografi i fråga om känsligheten för lokal avkylning t. ex. av ansiktet, fötterna eller korsryggen; reaktioner vid sådan avkylning beträffande nju- rarnas och luftvägsslemhinnornas genomblödning ; tolerabla temperatur- skillnader i ett rum mellan fot- och ansiktshöjd;
sambandet mellan luftkuben per person och ventilationsbehovet i en lokal; inverkan av luftfuktigheten på den subjektiva förnimmelsen av värmegrad och på slemhinnornas uttorkning och infektionskänslighet; motiv för fukt- ning eller avfuktning av luften i vissa lokaler; anledningen till att kombi— nationen av fukt och kyla är så fruktad av personer med s.k. reumatiska åkommor;
betydelsen ur luftdesinfektions- och liknande synpunkter av dagsljuset och solljuset i bostäder;
hänsyn vid planering av bostadsområden till olägenheter — befarade eller verkliga — av trafikmedel och industrier m.m. i fråga om buller, besvä- rande lukt etc.
Ovanstående exemplifiering av bostadshygieniska problem kan komplet- teras med ett påpekande, att åtskilliga praktiska rekommendationer inom bostadshygienen är utformade endast på grundval av allmänna erfarenheter och icke bygger på vetenskaplig grund beträffande de skadliga faktorernas inverkan på människan. Detta gäller även i stor utsträckning de krav på bostä- ders hygieniska kvalitet, som f.n. tillämpas och som har utformats i hälso— vårdsstadgans tämligen allmänt hållna bestämmelser om bostäder och andra lokaler. F ränvaron av teoretiskt vetenskaplig bakgrund försvårar ofta möj- ligheterna att vinna förståelse för praktiska hygieniska åtgärder och hindrar
en på vetenskapliga rön baserad bedömning ur hygienisk synpunkt av olika uppslag och önskemål i samband med den tekniska utvecklingen på om— rådet. Denna osäkerhet i bedömningen kan i vissa fall tvinga de hygieniska synpunkternas företrädare att för säkerhetens skull ställa högre krav i olika hänseenden än vad som med en bättre kunskap om de inverkande faktorerna skulle varit nödvändigt. Det säger sig självt att även en relativt obetydlig fördyring av bostadsbyggandet till följd av opåkallat höga krav i fråga om t. ex. luftkub och luftomsättning medför stora onödiga kostnader, när de skall tillämpas generellt. Å andra sidan kan uppställandet av för låga krav föra med sig, att i enlighet därmed uppförda byggnader blir mindre värde- fulla till följd av att de anses otrivsamma eller obekväma. Bostadshygienen berör emellertid icke endast tekniska och ekonomiska frågor. Även sociala aspekter måste beaktas vid bostadshygienisk forskning, som bör ske i sam- arbete med bl. a. representanter för socialmedicinen.
Inom beklädnadshygienen är många grundfrågor rörande den ur fysiolo- gisk synpunkt lämpligaste beklädnaden t. ex. för vistelse i olika klimat ännu olösta. Här kan även nämnas sådana frågor som hur värmeskyddet bör för- delas mellan bål och extremiteter, hur fuktkondensering skall kunna und- vikas vid tjock och köldskyddande beklädnad osv. Åtskilliga problem har aktualiserats genom tillkomsten av nya syntetiska textilmaterial.
Utöver ovannämnda praktiska problem och tillämpningsområden finns åtskilliga frågor av såväl bostads— som beklädnadshygienisk natur, vilka måste lösas i samarbete med klinisk forskning. Här kan nämnas sådana frågor som olika klimatfaktorers inverkan på reumatiska och andra smärt- tillstånd (neuralgier och myalgier).
Fysiologin utgör den viktigaste grundvetenskapen för denna del av hygie- nen. Forskning i större omfattning inom klimat- och bostadshygien påbör— jades i mitten på 1800-talet i Tyskland och har sedan utvecklats vid diverse hygieniska institutioner och vid särskilda bioklimatologiska laboratorier. I England och USA finns även på flera håll institutioner i s.k. fysiologisk hygien, på vissa håll kombinerade med forskning i muskelfysiologi och ar- betsfysiologi.
Tidigare verksamhet inom bostadshygienen i Sverige har framför allt bestått i praktiskt-vetenskapliga undersökningar. Sedan omkring 1940 har emellertid vid fysiologiska institutionen i Uppsala upptagits viss forskning angående klimathygieniska problem. Ett klimatfysiologiskt laboratorium inrättades i Uppsala 1953, sedan riksdagen beviljat medel därtill och bidrag lämnats från flyg- och navalmedicinska nämnden samt statens tekniska forsknings- råd. Statens nämnd för byggnadsforskning har beviljat ett forskningsanslag under perioden 1954—59, och samarbete med folkhälsoinstitutet bedrives genom att en av laboratorerna vid allmänhygieniska avdelningen fungerat som det nyssnämnda klimatfysiologiska laboratoriets föreståndare. Vissa specialproblem inom klimathygienen, såsom arbete i stark värme, har bear-
betats på fysiologiska institutionen vid Gymnastiska centralinstitutet samt vid den nyinrättade industrifysiologiska avdelningen där. Behovet av ytter- ligare såväl grundforskning som målforskning inom bostadshygienen har under senare tid framhållits från olika håll, bl.a. inom statens nämnd för byggnadsforskning, där expertutskottet för byggnadsvärme ansett proble- met om ”människan och inomhusklimatet” som den viktigaste forsknings- uppgiften för närvarande.
Utredningen har från byggnads- och bostadsstyrelserna samt från statens nämnd för byggnadsforskning inhämtat yttranden rörande behovet av forsk- nings- och utvecklingsarbete inom detta område. Yttrandena ger ett klart belägg för att stora möjligheter till betydande besparingar i såväl investe— rings- som driftskostnader för bostadsbeståndet till icke ringa del beror av den bostadshygieniska forskningen. Yttrandena visar också på det stora otillfredsställda behovet av ett kvalificerat permanent utrednings- och un- dersökningsorgan, som kan bearbeta de med utvecklingen inom samhällspla- nering och byggnadsteknik sammanhängande hygieniska problemen. Då folkhälsoinstitutet synes böra fungera som det centrala praktiskt-veten- skapliga undersöknings- och utredningsorganet på dessa områden, har utred- ningen med hänsyn till bostadsfrågans centrala sociala och ekonomiska be- tydelse funnit det nödvändigt, att det bostadshygieniska forsknings- och utvecklingsarbetet vid folkhälsoinstitutet ges avsevärt större resurser än hittills.
Den nuvarande anordningen med en allmänhygienisk avdelning, som skall ansvara för såväl frågor inom fysiologisk hygien som frågor med övervä- gande bakteriologisk-epidemiologiska aspekter, är icke tillfredsställande. Med den utveckling som ägt rum finnes icke någon vetenskapsman, som kan behärska båda delarna av allmänhygieniska avdelningens nuvarande verk- samhetsområde. Svårigheterna att leda en sådan avdelnings arbete ökar genom att föreståndaren för avdelningen har stora arbetsuppgifter vid sidan av föreståndarskapet, då han tillika är professor i allmän hälsovårdslära vid karolinska institutet.
Som framgår av redogörelsen för folkhälsoinstitutets verksamhet i kap. 11 har mera ingående forskning inom bostadshygienen bedrivits vid institutet endast i begränsad omfattning. Den allmänhygieniska avdelningen har hu- vudsakligen varit upptagen av bakteriologiSkt-hygieniska problem, medan forskning och praktiskt-vetenskapliga undersökningar inom bostadshygie- nens område främst kräver erfarenhet inom tillämpad fysiologi och bostads- hygien. Inrättande av en särskild avdelning vid institutet för klimat- och bostadshygien skulle vara ett betydelsefullt led mot den ökade specialisering, som numera erfordras inom hygienen, samtidigt som det angelägna behovet av ökad forskning och av praktiska undersökningar inom klimat- och bo- stadshygien skulle tillgodoses. Med hänsyn härtill och till de nu berörda frågornas omfattning och skiftande karaktär, som medför att de icke kan
väntas få en tillfredsställande handläggning vid folkhälsoinstitutet utan en organisatorisk förändring, förordar utredningen att vid institutet inrättas en särskild bostadshygienisk avdelning för den fysiologiskt betonade delen av verksamheten vid nuvarande allmänhygieniska avdelningen. Sistnämnda avdelnings verksamhet i övrigt bör jämte nedan nämnda uppgifter omhän- derhavas av en ny allmänhygienisk avdelning.
Folkhälsoinstitutets arbete i vattenfrågor är f.n. uppdelat mellan allmän- hygieniska och födoämneshygieniska avdelningarna i huvudsak så att utred- ningar rörande bad och andra spörsmål angående risker för smittoämnens överföring genom vatten handläggs vid förstnämnda avdelning, medan födo- ämneshygieniska avdelningens vattenlaboratorium huvudsakligen utför rutin- analyser å vatten och handlägger vissa tekniska vattenfrågor. Denna uppdel- ning är ur olika synpunkter mindre lycklig. För att vattenfrågorna vid folk- hälsoinstitutet skall samlas till en avdelning föreslår utredningen, att per- sonalen vid födoämneshygieniska avdelningens vattenlaboratorium skall överföras till den av utredningen föreslagna allmänhygieniska avdelningen.
I samband härmed torde en ytterligare nedskärning av befattningen med enkla rutinanalyser från utomstående uppdragsgivare böra genomföras. Härvid bör i första hand komma i fråga den vid laboratoriet nu utförda kontrollen av vatten från vissa vattenverk enligt förordningen om kontroll av vattenledningsvatten. Denna kontrollverksamhet kan utan olägenhet övertas av för uppgiften behöriga vattenundersökare utanför institutet. Vidare bör förhandlingar upptas med hälsovårdsnämnden i Stockholm om att befria institutet från de rutinmässiga undersökningar av vatten från inom- och utomhusbad, plaskdammar m.m., vilka nu utförs där men som borde kunna utföras antingen på stadens laboratorier eller av i staden lig- gande privata laboratorier. Utan olägenhet bör vidare en betydlig nedskär- ning av utifrån mottagna uppdrag rörande såväl dricks- och hushållsvatten som ”övriga vatten” kunna komma till stånd.
Även om institutet i princip icke bör utföra enkla rutinmässiga undersök- ningar för utomstående uppdragsgivares räkning, behövs där —— som förut nämnts -— viss tillgång till prover för metodprövningar, för kontakt med de aktuella problemen och för undervisningsändamål. Införskaffandet av härför erforderliga prover bör genom åtgärder från institutets sida kunna mycket nära anpassas efter det aktuella behovet. I princip bör prov mot- tagas även från utomstående uppdragsgivare endast om undersökning därav år av speciellt intresse för institutet. Efter en successivt genomförd nedskär- ning av antalet utifrån inkommande prov enligt dessa riktlinjer torde man icke behöva räkna med att denna del av analysverksamheten kommer att omfatta mer än omkring 4 000 prov årligen, motsvarande cirka hälften av det nuvarande antalet.
Den nya allmänhygieniska avdelningens uppgifter inom den vattenhygie- niska verksamheten torde i huvudsak komma att ligga inom fyra områden.
För det första är behovet av enhetliga normer för bedömning av resultaten av vattenundersökningar mycket stort. Utarbetandet av dylika normer är emellertid icke ett engångsarbete. Normerna måste ständigt anpassas efter vetenskapens och metodikens utveckling. En andra viktig och med den före- gående nära sammanhängande uppgift är att pröva och utarbeta nya meto- der för vattenundersökningar på såväl det bakteriologiska som kemiska om- rådet. Det är härvid bl.a. ett önskemål att om möjligt söka få fram förenklade undersökningsmetoder för preliminära undersökningar, särskilt avsedda för fältarbete eller för undersökare med begränsade laboratorieresurser. Som en tredje huvuduppgift kan nämnas utbildning av behöriga vattenundersö- kare. Den nuvarande utbildningen behöver nämligen förbättras såväl i teo- retiskt som praktiskt hänseende. En ökning av antalet årligen utbildade be- höriga vattenundersökare är även av behovet starkt påkallad. Slutligen skall laboratoriet omhänderha sådana mera kvalificerade utredningar och under- sökningar som anförtros detsamma av myndigheter.
Dessa förändringar medför även i personalhänseende vissa förändringar, vilka närmare behandlas i kap. IV. Här må endast framhållas att institutet genom den föreslagna laboratorsbefattningen i bakteriologi vid allmänhygie- niska avdelningen skulle få möjlighet att för vattenhygieniskt arbete dispo- nera högt kvalificerad sakkunskap på detta område. Då det även på det kemiska området krävs en högt utbildad ledare av verksamheten föreslås den nuvarande laboratorn i vattenkemi också skola ingå i laboratoriet.
I detta sammanhang aktualiseras även vissa frågor rörande den nu vid såväl allmänhygieniska. som födoämneshygieniska avdelningen bedrivna beredningen av substrat för bakteriologiska undersökningar. Vid födoämnes- hygieniska avdelningen, som har behov av substrat dels för vattenundersök- ningarna, dels för den födoämneshygieniska verksamheten, finns anställda tre biträden i 6 och ett i 8 lönegraden. På allmänhygieniska avdelningen tas i anspråk för substratberedning två biträden i 6 och ett i 8 lönegraden. När vattenlaboratoriets verksamhet överförs till allmänhygieniska avdelningen minskar födoämneshygieniska avdelningens substratbehov kraftigt. Ur ratio- naliseringssynpunkt blir det då nödvändigt att samla all substratberedning till en avdelning, enligt utredningens förslag allmänhygieniska avdelningen. Härigenom torde antalet biträden kunna nedbringas avsevärt. Detta. förut- sätter emellertid att arbetet ledes och organiseras effektivt. Vidare måste beaktas verksamhetens utomordentliga betydelse i det bakteriologiska ar- betet och mängden av olika substrat, vilkas sammansättning och beredning fortlöpande måste övervakas och kontrolleras. Den omedelbara ledningen av verksamheten måste därför anförtros en för ändamålet väl kvalificerad befattningshavare med erforderliga kunskaper i kemi. Eljest riskerar man att vetenskapligt utbildad personal måste belastas med detta övervaknings- och kontrollarbete.
Med hänsyn till den mångfald av arbetsuppgifter på olika områden inom yrkeshygienen som ankommer på institutet finner utredningen en avsevärd utökning av institutets möjligheter att lösa dessa uppgifter böra ske. Att förlägga den utökade yrkeshygieniska verksamheten till en avdelning inom institutet skulle medföra att denna avdelning bleve för stor för att kunna ledas på ett tillfredsställande sätt. Utredningen förordar därför att utöver den nuvarande yrkeshygieniska avdelningen i Solna inrättas ytterligare en yrkeshygienisk avdelning, förlagd till Göteborg. Därjämte förordar utred- ningen att vissa yrkeshygieniska undersöknings- och forskningsarbeten, vilka direkt påkallas av arbetarskydsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet, skall överföras från institutet till ett yrkeshygieniskt laborato— rium, vilket föreslås skola inrättas inom arbetarskyddsstyrelsen. Dessa för- slag redovisas närmare i nästföljande avsnitt.
C. Vissa yrkeshygieniska frågor 1. Behovet av yrkeshygieniska undersökningar m.m.
En uppdragsgivare av särskild betydelse för institutets yrkeshygieniska avdelning är arbetarskyddsstyrelsen. Vid överläggningar med representan- ter för styrelsen har dessa uttalat i huvudsak följande.
Samarbetet mellan styrelsen och yrkesinspektionen, å ena, samt yrkes— hygieniska avdelningen, å andra sidan, är tillfredsställande. Trots att styrel- sen och inspektionen i egenskap av statliga myndigheter har företrädesrätt beträffande utförandet av yrkeshygieniska undersökningar, har dock deras behov av sådana undersökningar icke kunnat tillgodoses tillräckligt snabbt eller i tillräcklig omfattning. Arbetarskyddslagen kräver på åtskilliga punk- ter för sin tillämpning en kvalificerad yrkeshygienisk insats. De nuvarande svårigheterna att få praktiskt-vetenskapliga undersökningar utförda har medfört att yrkesinspektionen i stor utsträckning tvingats att avstå från att begära medverkan av folkhälsoinstitutet. Av betydelse i detta samman- hang är bl.a. 59 5 arbetarskyddslagen, enligt vilken arbetsgivare är pliktig att på anmodan av arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektör föranstalta om undersökning av ämne eller material, som han använder eller fram- ställer i sin verksamhet, till utrönande av huruvida detta innebär fara för att hos honom sysselsatt arbetstagare ådrager sig ohälsa eller drabbas av olycksfall, eller ock tillhandahålla erforderliga prov för sådan undersökning. För att denna bestämmelse skall kunna tillämpas i nödig omfattning fordras att landet förfogar över tillräckliga undersöknings- och utredningsorgan. En svaghet är även de nuvarande svårigheterna att ordna justering och kalibre— ring av yrkesinspektionens instrument, för vilka uppgifter fordras erfarna fackmän och kvalificerade laboratorieresurser. Behov föreligger av under- visning genom institutets försorg för befattningshavare inom arbetarskydds-
verket. Styrelsen önskar också bistånd från institutets sida vid sin upplys— ningsverksamhet. En delegering till styrelsen av praktiskt-vetenskapliga undersökningar (fältarbete) och analysarbete i viss omfattning kunde ske, om styrelsen finge ett tekniskt-kemiskt laboratorium. Om en yrkeshygie- nisk institution upprättades i Göteborg, skulle det vara möjligt att där handlägga en del ärenden av den art som de av styrelsen nu till folkhälso- institutet överlämnade. En förutsättning härför vore emellertid att göte- borgsorganet ställdes under samma ledning som institutet i övrigt, så att enhetligheten i den yrkeshygieniska verksamheten icke äventyrades.
Vid ett sammanträde mellan utredningen och representanter för Lands— organisationens arbetarskyddskommitté framkom i huvudsak följande.
Kommittén har hos institutet hemställt om undersökning rörande skift- arbetets inverkan på arbetarnas hälsa samt tillsamman med Svenska arbets— givareföreningen begärt att institutet skall anordna kurser för industri- läkare. Vidare har kommittén påyrkat undersökning av hälsoriskerna vid svetsning, rörande skador av trikloretylen, konsthartslim och cellulosapre- parat samt rörande yrkesskador till följd av bensolförgiftning, framför allt inom skoindustrin. Dessa undersökningar har i stor utsträckning redan på- börjats. Samarbetet mellan institutet och arbetarskyddskommittén har varit bra men kan dock göras bättre. Förhållandena inom arbetslivet ändras undan för undan genom tekniska ändringar, ändrade arbetsmetoder och nya ämnen i produktionen. Nya undersökningar behöver ständigt göras och härför erfordras en vetenskaplig insats med tillräckliga resurser. Kommittén anser, att den tekniska delen av den yrkeshygieniska avdelningen bör ges en starkare ställning än den för närvarande har. Institutets arbetsbelastning bör vidare minskas genom att mindre viktiga och enklare arbetsuppgifter övertas av andra organ. I detta syfte bör yrkesinspektionen förstärkas. In- spektionen bör som första instans kunna sortera ärendena och endast de viktigaste bör gå vidare till folkhälsoinstitutet. Vissa rutinundersökningar kan även utföras av vederbörande företag själva, om de har erforderliga resurser härför. Förutsättning härför är dock att undersökningarna sker i samförstånd med vederbörande säkerhetskommitté på platsen för att undan- röja alla tvivel om undersökningarnas objektivitet. Tanken på att inrätta en ny yrkeshygienisk avdelning, exempelvis i Göteborg, stödes av kommittén. Inom fackföreningsrörelsen finns mycket stort intresse för upplysning i yrkeshygieniska frågor. Det vore önskvärt att man finge goda och vederhäf— tiga föreläsare. I upplysningssyfte skulle det vidare vara av värde, om man kunde ordna kurser inom institutet för fackförbundsomhudsmän, som ägnar sig åt arbetarskyddsfrågor.
Professor Forssman har i egenskap av ledamot av utredningen haft en konferens med representanter för företagsledare, ingenjörer och industri— läkare särskilt inom järn—, stål- och verkstadsindustrierna, den kemisk-tek- niska industrin samt gruvnäringen. Vid konferensen var även personal från
yrkeshygieniska avdelningen samt från yrkesmedicinska kliniker närva- rande. Överläggningarna avsåg främst att klarlägga vilka krav på yrkes- hygieniska undersökningar som ställs från industrihåll, samt vilka delar av det yrkeshygieniska arbetet som kan decentraliseras eller måste förläggas till en central institution för undersöknings- och forskningsarbete. Det fram- gick, att industrin har ett stort icke tillfredsställt behov av yrkeshygieniska undersökningar och att komplicerade problem måste bearbetas centralt. Därjämte underströks vikten av att inom landet finns ett yrkeshygieniskt väl kvalificerat organ, vars opartiskhet icke ifrågasätts vare sig från arbets- givare- eller arbetstagaresidan. Den medicinska delen av yrkeshygieniska avdelningens arbete ansågs relativt väl tillgodosedd. Vid arbetsplatsunder— sökningarna, som successivt blivit mera omfattande genom ökad tillgång på apparater för fältbruk, dominerar de medicinska undersökningarna och de teknisk-kemiska analyserna av luft, damm, biologiskt material osv. Där- emot borde den tekniska delen av den yrkeshygieniska verksamheten vid folkhälsoinstitutet och annorstädes utvecklas, särskilt för att möjliggöra på yrkeshygieniska rön och erfarenheter grundade korrigerande och rådgivande insatser. Den tekniska kapaciteten vid avdelningen behövde förstärkas främst ur dessa synpunkter. Därjämte ansåge man inom näringslivet att avdelningen i mycket stor utsträckning borde ägna sig åt specialutbildning av olika personalgrupper vid företagen, bl.a. laboratoriebiträdena vid större industriers yrkeshygieniska laboratorier.
Beträffande den yrkeshygieniska verksamhetens decentralisering fram- hölls under konferensen, att undersökningar av yrkesskadade eller fall av misstänkt yrkesskada borde förläggas till de yrkesmedicinska klinikerna och även till centrallasarett utan sådana kliniker. Vissa analyser av biolo- giskt material kunde överföras till centrallasarettens kliniska laboratorier, förutsatt att analyserna förekomme i tillräcklig omfattning och något så när regelbundet. Andra yrkeshygieniska bedömningar, särskilt i fråga om tekniska problem och bedömning av expositionsrisker med tekniska meto- der, borde kunna övertagas av arbetarskyddsstyrelsen under förutsättning att styrelsen finge ett laboratorium med kompetent personal. Vissa under- sökningar kunde decentraliseras till branschorganisationer, såsom för gru- vorna. En decentralisering kunde också ske till enstaka företag, men vid konferensen bedömdes möjligheterna till en dylik decentralisering som rela- tivt små, då man måste räkna med att sådan verksamhet endast kan bedri- vas vid större företag med minst 500 ä 1 000 anställda. Först vid denna stor- lek kunde man i regel räkna med tillgång på tillräckligt kvalificerad per- sonal och tillräckliga laboratorieresurser för utförande av yrkeshygieniska undersökningar.
På begäran av utredningen har inom yrkeshygieniska avdelningen verk- ställts en beräkning av den tid avdelningen med nuvarande kapacitet skulle behöva för att slutföra nu aktuella större arbetsuppgifter. Härvid har anta-
gits, att inga nya uppdrag skulle tillkomma under tiden utöver löpande ärenden såsom rutinanalyser, remisser, utbildningskurser, enklare fältun- dersökningar etc., vilka ärenden beräknas taga i anspråk 25 än 50 % av avdel- ningens kapacitet. De större uppgifter som avdelningen härvid medräknat utgörs av utrednings- och forskningsuppgifter, i huvudsak sådana som åter- finns på den av institutets styrelse godkända arbetsplanen. Den gjorda be— räkningen visar att under angivna förutsättningar avdelningens personal skulle vara sysselsatt för en tid av 6 a 7 år framåt. Belastningen är något större för den kemiska och tekniska personalen, uppskattningsvis 9 år, medan på den medicinska personalen, innefattande avdelningsförestånda- ren, laborator, lahoratorieläkare m.fl., arbetsprogrammet är belagt 4 1/2 a 5 år framåt.
En beräkning av detta slag blir givetvis approximativ, men även om man räknar med avsevärda felmarginaler är det uppenbart, att avdelningen är sysselsatt flera år framåt med redan påbörjade eller förutsedda uppgifter och för lång tid framåt icke kan påtaga sig nya uppgifter av nämnvärd om- fattning utan att avstå från eller uppskjuta fullgörandet av andra. Det måste emellertid tilläggas, att det nu anförda ingalunda ger en uttömmande bild av landets behov av yrkeshygieniska undersökningar och yrkeshygie- nisk service. Som av det följande framgår måste man räkna med ytterligare avsevärda behov, vilka icke kommit fram i form av begäran om undersök- ning eller på annat sätt, därför att det är allmänt känt att avdelningen icke kan taga sig an nya uppgifter utan mycket lång väntetid, ofta så lång, att det ter sig som meningslöst att söka anlita avdelningen.
Den under utredningsarbetet framkomna bilden av de icke tillgodosedda behoven av kvalificerad yrkeshygienisk verksamhet visar, att endast de mest angelägna behoven kan fyllas även genom den mest omfattande utbygg- nad av folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska verksamhet som med hänsyn till tillgången på kvalificerad personal och tillgängliga resurser i övrigt kan räknas som praktiskt genomförbar. Detta förhållande har tagits till utgångs- punkt för utredningens förslag, vilka åsyftar dels utbyggande av institutets möjligheter att utföra praktiskt-vetenskapliga undersökningar och forsk- ning, och dels genomförande av åtgärder för att decentralisera och bredda den yrkeshygieniska verksamheten över huvud taget.
2. Riktlinjer för utbyggnaden av den yrkeshygieniska organisationen
Den nyss lämnade redogörelsen visar, att den yrkeshygieniska organisa- tionen i vårt land icke på långt när har den kapacitet som verksamhetens humanitära och samhällsekonomiska betydelse motiverar. Vid övervägande av en utbyggnad av den statliga yrkeshygieniska verksamheten bör i första hand upptagas frågan om de statliga insatsernas art och omfattning. All-
mänt taget torde dessa problem böra lösas i anslutning till arbetarskydds— lagens principiella linje, att ansvaret för yrkeshygienen, som utgör en del av arbetarskyddet vid företagen, i första hand är arbetsgivarens, även om lagen också förutsätter medverkan från arbetstagarnas sida. Utredningen har i enlighet härmed utgått från att de yrkeshygieniska insatserna från statens sida principiellt bör begränsas till kontrollverksamhet och till vissa andra uppgifter, vilka av olika skäl bör regelmässigt åvila statliga organ. Kontrollverksamheten, som står under arbetarskyddsstyrelsens ledning, och därmed sammanhängande problem faller utanför utredningens uppdrag. Övriga statliga uppgifter kan, om man bortser från den forskning beträf— fande yrkeshygieniska frågor, som bedrivs vid universitets- och liknande forskningsinstitutioner, sägas vara
att tillhandahålla resurser för företrädesvis kvalificerade praktiskt-veten— skapliga undersökningar pä begäran av myndigheter och enskilda;
att utveckla metoder och hjälpmedel för den perifera yrkeshygienen; att utbilda personal för den perifera yrkeshygienen samt att meddela upplysning och rådgivning i yrkeshygieniska frågor. Med perifer yrkeshygien avses i detta sammanhang yrkeshygieniskt arbete av olika slag utanför det eller de centrala yrkeshygieniska organen, dvs. vid vissa kliniker och laboratorier samt vid näringslivets yrkeshygieniska organ.
Att utredningen utgått från att ovan angivna uppgifter regelmässigt skall ankomma på statliga organ innebär givetvis icke någon negativ inställning till eventuella kommunala och enskilda initiativ inom detta område. Vissa sådana initiativ har tagits; bl.a. har arbetsgivareföreningen och landsorga- nisationen gemensamt genom arbetarskyddsnämnden ordnat en omfattande utbildning av skyddsombud, och arbetsgivareföreningen har tagit upp ut— bildning av skyddsingenjörer. Enligt utredningens mening är det med tanke på arbetsfältets storlek och mängden av problem i hög grad önskvärt att kommuner och enskilda träder in även på dessa delar av det yrkeshygieniska arbetet.
I fråga om kvalificerade undersökningar och forskning har landet nu icke andra resurser än folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska avdelning —- om man bortser från de egentliga forskningsinstitutionerna. Uppgifter av detta slag måste utföras vid organ, som är icke blott vetenskapligt väl kvali- ficerade utan även oberoende av enskilda intressen och kan endast i undan- tagsfall tänkas delegerade till näringslivets egna laboratorier eller till andra perifera organ. Tillkomsten av hygieniska institutioner vid universitet och högskolor innebär givetvis en utökning av den hygieniska forskningens kapa— citet. Det är dock svårt att förutse huru stor betydelse detta kan få för yrkes- hygienen. Enligt utredningens uppfattning bör man icke vara alltför opti- mistisk härvidlag. De ifrågavarande institutionerna bestämmer i praktiken själva sitt arbetsprogram och skall därjämte med sin forskningsverksamhet täcka hela det hygieniska området, av vilket yrkeshygienen endast är en del.
Man torde därför icke kunna räkna med att nuvarande och förutsedda forsk- ningsinstitutioners insatser — i varje fall icke i fråga om praktiskt-vetenskap- liga insatser — skall minska behovet av utbyggnad av folkhälsoinstitutets verksamhet på detta område.
Här bör nämnas att på två områden av yrkeshygienen forskningsverk- samheten huvudsakligen sker på andra håll än vid folkhälsoinstitutet. Det ena avser vad som vanligen rubriceras såsom mentalhygien på arbetsplatsen — studier av psykologiska faktorer, som inverkar på de arbetandes förhål- landen i arbetet, och anlitande av de psykologiska vetenskaperna vid försök att på olika vägar öka effektiviteten i arbetet bl.a. genom att söka placera arbetarna efter lämplighet och arbetets krav. Denna del av yrkeshygienen har i viss mån blivit föremål för forskningsinstitutionernas intresse. Där- jämte har det inom arbetsgivareföreningen bildade personaladministrativa rådet tillskjutit betydande belopp för arbetspsykologisk forskning. Folk- hälsoinstitutets insats på detta område har varit begränsad, och institutet saknar för närvarande speciellt utbildad personal härför. Det synes emeller- tid nödvändigt att hithörande problem åtminstone i någon omfattning blir föremål för kontinuerlig bearbetning vid folkhälsoinstitutet såsom det cen- trala organet för praktiskt-vetenskapliga undersökningar på yrkeshygienens område. Förslag i sådant syfte framläggs i det följande i samband med den planerade yrkeshygieniska avdelningen i Göteborg. Det andra av nu ifråga- varande områden utgör arbetsfysiologien. Folkhälsoinstitutet arbetar för närvarande icke i nämnvärd omfattning med enbart arbetsfysiologiska frå— gor. Anledningen härtill är närmast att denna del av yrkeshygienen Bearbe- tas på andra håll, främst vid den fysiologiska institutionen vid gymnastiska centralinstitutet, där en speciell industrifysiologisk avdelning finns. Med hänsyn härtill anser utredningen att folkhälsoinstitutet, som icke är spe- ciellt rustat härför i fråga om personal eller apparatur, i nuvarande läge icke bör taga upp arbetsfysiologiska frågor på sitt program.
Vid övervägande av en utbyggnad av folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska verksamhet uppkommer frågan om man skall förutsätta, att större under- sökningar och forskning inom yrkeshygienen för framtiden kommer att följa samma linjer som hittills eller få en ändrad allmän inriktning. Hittills har de vid yrkeshygieniska avdelningen behandlade problemen i stor utsträck- ning rört frågor med starkt medicinskt inslag, såsom yrkesskadors och yrkessjukdomars orsaker, uppkomst och förlopp samt försök att finna de gränsvärden för förekomst av farliga ämnen, som icke får överskridas med hänsyn till risker för arbetstagarnas hälsa. Många hithörande frågor återstår att behandla och nya sådana kan väntas uppkomma. Man har redan uppnått betydande resultat inom yrkeshygienens medicinska sektor och en del yrkes- skador och yrkessjukdomar har klarlagts. Samtidigt har forskningen emel- lertid funnit nya yrkesrisker, i synnerhet sådana som tidigare förbisetts,
därför att konsekvenserna därav i form av sjukdom eller skada framträtt först efter lång tid. De inom yrkeshygienen verksamma läkarna har alltmer kommit att intressera sig för dessa långsiktiga risker och möjligheterna att upptäcka deras verkningar så tidigt som möjligt. Förefintligheten av dylika risker inverkar på den tekniska utformningen av skyddsåtgärder. Under institutets verksamhetstid har industrin undergått en snabb teknisk utveck- ling, som bl.a. medfört att de yrkeshygieniska problemen numera berör tekniskt mera komplicerade förhållanden än tidigare. Undan för undan har framträtt ett ökat behov av att genom korrigering och rådgivning utnyttja den kännedom man fått om yrkesskador och yrkessjukdomar för att före- bygga dem. Detta utgör ett stöd för det önskemål från industrin som om- nämnts i det föregående, att verksamheten vid folkhälsoinstitutet på det yrkeshygieniska området skall ges en mera tekniskt betonad inriktning än nu. Syftet med ändringen bör bl.a. vara att kunna ge det erforderliga kun- skapsunderlaget dels för förebyggande åtgärder i syfte att undanröja kända eller befarade risker och dels för en rådgivning åt industrier och andra ar- betsgivare, så att de redan vid planering av ny verksamhet eller omläggning av driften kan beakta och förebygga yrkeshygieniska risker.
Vid yrkeshygieniska avdelningen finns nu, om 4 assistenter utan hög- skoleexamen medräknas, 6 tjänster för läkare (inklusive avdelningsföre- ståndaren) och 10 tjänster för kemister eller ingenjörer med kemiutbildning. Av personalen med högskoleexamen utgör läkarna hälften. De tidigare redo- visade försöken att uppskatta arbetsbalansens fördelning mellan övervä- gande medicinska och övriga ärenden synes visa, att balansen för den förra gruppen visserligen är betydande men dock klart mindre än för den senare. Såsom förut nämnts anses också avdelningens service otillräcklig särskilt med avseende å den tekniska delen. Utredningen har med hänsyn till dessa förhållanden kommit till den slutsatsen att, inom den ram för förstärk- ningar som utredningen anser sig böra räkna med, förstärkningen av den med yrkeshygieniskt arbete sysselsatta högre personalen till övervägande del bör avse nya tjänster för teknisk och kemisk personal.
Därest de av utredningen i det följande omnämnda och i kap. IV i detalj redovisade förslagen angående förstärkning av den nuvarande yrkeshygie- niska avdelningen i Solna samt inrättande av en yrkeshygienisk avdelning i Göteborg och ett laboratarium vid arbetarskyddsstyrelsen genomförs, kom- mer, om avdelningsföreståndarna men icke konsulter inräknas, den högre personalen vid dessa tre organ, vilka bör jämföras med den nuvarande yrkeshygieniska avdelningen, att bli den i tabell å nästa sida angivna.
Den totala ökningen om 13 befattningshavare fördelar sig sålunda på 11 i lönegrad 27 eller högre och 2 assistenttjänster. Av de högre tjänsterna utgörs 6 av de nya befattningarna för en avdelningsföreståndare och två laborato- rer i Göteborg samt chefen, en förste avdelningsingenjör och en förste kemist
Antal befattningshavare
enligt utredningens förslag vid nu, Vid k h d - arbetar _ es . av . 1 ' $'%-ägg?; yr yg skydds— Sum- Ök— avdeln. Solna Göte- få?” t ma "mg borg ? ora 0" rium Lönegrad 27 och högre: Läkare ................. 6 5 2 — 7 1 Ingenjörer ............... 2 4 2 2 8 6 Kemister ................ 2 3 2 1 6 4 Summa 10 12 6 3 2 1 1 1 Assistenter: Kemister och ingenjörer . . . . 6 6 1 1 8 2 Totalsumma 16 18 7 4 29 13
vid arbetarskyddsstyrelsens laboratorium. De 5 återstående avser en teknisk laborator, en förste avdelningsingenjör och en förste kemist vid yrkeshygie- niska avdelningen i Solna samt en avdelningsingenjör och en förste kemist vid avdelningen i Göteborg. Utöver nu nämnda befattningar tillkommer över- gångsvis en kemilaborator vid solnaavdelningen.
3. Den yrkeshygieniska avdelningen i Solna
Vid avvägningen av sina utbyggnadsförslag beträffande institutets yrkes- hygieniska verksamhet har utredningen beaktat att den yrkeshygieniska avdelningen i Solna icke bör bli alltför stor, då avdelningsföreståndaren eljest icke kan utöva erforderlig ledning av personalens arbete. Utredningen anser att avdelningen bör organiseras så, att den —- förutom avdelnings- föreståndare och expedition — omfattar tre facksektioner: en medicinsk, en teknisk och en kemisk. Kemisektionen bör i princip tillhandagå de två först- nämnda sektionerna med kemiska analyser och biträda med den kemiska sakkunskap, som erfordras vid bedömningen av avdelningens ärenden. De medicinska och tekniska sektionerna bör ha vardera två laboratorstjänster; två sådan tjänster finns vid den nuvarande medicinska sektionen. Inrättan- det av ytterligare en teknisk laboratorstjänst är enligt utredningens upp- fattning erforderligt med hänsyn till att avdelningens möjligheter att lösa kvalificerade frågor av teknisk natur för närvarande är helt otillräckliga. Med hänsyn till det trängande behovet av ökade kemiska insatser, särskilt för att få fram metoder, lämpade för perifera laboratorier, föreslår utred- ningen att även kemiska sektionen övergångsvis får två laboratorer. Anhop- ningen av kemiska uppgifter är allvarlig men enligt utredningens bedö- mande i viss mån temporär. Till stor del beror den på att kvalificerad per- sonal icke kunnat avdelas för vissa uppgifter och på att laboratorieresur—
serna är i hög grad otillfredsställande. Man kan därför beräkna att avdel— ningen, om den tillföres en ny tjänst för en laborator i kemi och dessutom får behålla den nuvarande laboratorstjänsten, så länge denna är besatt med nuvarande innehavaren, bör kunna lösa sina kemiska metodproblem i erfor- derlig takt. I övrigt har utredningen i fråga om den kemiska sektionen förut- satt, att den skall omfatta en arbetsgrupp, huvudsakligen sysselsatt med metodfrågor och andra uppgifter av forskningskaraktär, samt en arbets- grupp, huvudsakligen sysselsatt med analyser efter fastställda metoder.
Avdelningens behov av kemisk och teknisk sakkunskap kräver i stor ut- sträckning tillgång till specialister inom olika områden av dessa ämnen. Utredningen har emellertid ansett sig kunna begränsa utbyggnaden av avdel— ningen på sätt förut angivits, då utredningen anser att avdelningen i större omfattning än nu bör få möjlighet att för speciella frågor anlita utom insti- tutet stående specialister, bl. a, vid de tekniska högskolorna, där angrän- sande problem ofta är aktuella.
4. Den yrkeshygieniska avdelningen i Göteborg
En väsentlig förstärkning av folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska kapa- citet utöver den som kan erhållas genom utbyggnad av den nuvarande yrkes- hygieniska avdelningen i Solna är nödvändig och kan ernås endast genom att inrätta ytterligare en sådan avdelning. Utredningen har övervägt om den nya avdelningen bör förläggas i anslutning till den befintliga eller till annan ort. I det senare fallet uppkommer vissa olägenheter, främst genom de minskade möjligheterna till personlig kontakt med den nuvarande yrkes— hygieniska avdelningen i Solna och med övriga fackavdelningar där samt med institutets ledning. Utredningen har emellertid funnit, att en förlägg- ning av en ny avdelning till Göteborg skulle innebära avsevärda fördelar i flera hänseenden, vilka skulle mer än väl uppväga nyssberörda olägenheter. För en förläggning till Göteborg talar i första hand de möjligheter, som därigenom skulle erhållas till en fortlöpande och nära kontakt i yrkeshygie- niska frågor med näringslivet i landets västra delar och med universitetet i Göteborg, Chalmers tekniska högskola och den nordiska hälsovårdshög- skola, som väntas bli inrättad i Göteborg. Den nordiska kommittén för häl- sovårdsutbildning har i skrivelse till utredningen meddelat, att en yrkes- hygienisk institution skulle bli av värde för vissa delar av undervisningen vid den planerade hälsovårdshögskolan samt att kommittén räknat med att en självständig yrkeshygienisk avdelning komme att inrättas i Göteborg och därför icke i sin preliminära plan upptagit någon egen institution för arbetshygien inom hälsovårdshögskolan. Vid förfrågningar från utred- ningens sida har framkommit, att hos industrier i Göteborg och dess närhet föreligger intresse för att få en yrkeshygienisk avdelning av folkhälsoinsti- tutet förlagd till Göteborg. Därvid har anförts, att den starka koncentratio- nen av varvs-, textil-, sten- och konservindustrierna till göteborgsdistriktet
och fiskerinäringens stora omfattning på västkusten kan väntas medföra, att en yrkeshygienisk enhet i Göteborg får nära förbindelse med dessa delar av näringslivet och på ett naturligt sätt i viss mån kommer att specialiseras på där förekommande yrkeshygieniska problem. För en förläggning till Göte- borg talar därjämte, att utsikter synes föreligga att där på kort tid erhålla åtminstone under ett första skede för avdelningen lämpliga lokaler, var— igenom verksamheten snart skulle kunna påbörjas.
Avdelningarna i Solna och Göteborg bör i kompetenshänseende vara fullt likställda. Om utredningens nedan närmare angivna förslag att till göte— borgsavdelningen anknyta en central för industrihälsovård realiseras, kom- mer göteborgsavdelningen dock att delvis få en speciell karaktär. I övrigt måste fördelningen av arbetsuppgifter mellan de båda avdelningarna bli en praktisk fråga, vars ändamålsenliga lösning bör överlämnas åt institutets ledning och kan tänkas växla från tid till annan med sådana faktorer som personalens speciella kunskaper och erfarenhet, arbetsbelastningen vid av- delningarna etc.
Olika alternativ med avseende å göteborgsavdelningens administrativa ställning har diskuterats. I direktiven har berörts möjligheten att anknyta den till medicinska högskolan (nu fakulteten) i Göteborg. Utredningen an- sluter sig emellertid av flera skäl helt till arbetarskyddsstyrelsens förut redovisade uppfattning, att göteborgsavdelningen bör stå under samma led- ning som solnaavdelningen. Den bör sålunda inordnas i folkhälsoinstitutet.
De förslag beträffande den nya avdelningen som utredningen framlägger i nästföljande kapitel bör betraktas som en första etapp av avdelningens utbyggnad och har begränsats till vad som oundgängligen erfordras för att avdelningen skall bli funktionsduglig. Med hänsyn härtill har utredningen förutsatt, att avdelningen under de första åren i möjligaste mån skall ägna sig åt kvalificerade undersökningar och att mera rutinbetonade ärenden, främst vissa kemiska rutinanalyser, då skall hänvisas till annat håll eller till den yrkeshygieniska avdelningen i Solna. Utredningen är av den uppfatt- ningen att, sedan göteborgsavdelningen hunnit organiseras och stabiliseras, en kraftig utbyggnad av avdelningen kommer att visa sig nödvändig. Huru denna framtida utbyggnad lämpligen bör ske, får avgöras med ledning av erfarenheterna, sedan den utvidgade yrkeshygieniska organisationen fun- gerat ett antal år.
För närvarande har yrkeshygieniska avdelningen i Solna ingen egen kli- nisk verksamhet. Det med yrkeshygienen förenade kliniska arbetet är för- lagt till olika yrkesmedicinska kliniker, och avdelningen samarbetar här- vidlag främst med yrkesmedicinska kliniken vid karolinska sjukhuset. På andra håll har yrkeshygieniska avdelningen motsvarande institutioner egen klinisk verksamhet, exempelvis i Finland, där det nya institutet för arbets- hygien i huvudsak byggts upp på en omfattande klinisk verksamhet. Utred-
ningen har emellertid icke blivit övertygad om lämpligheten att vid folk- hälsoinstitutet, vare sig vid yrkeshygieniska avdelningen eller vid någon av de andra avdelningarna, taga upp klinisk verksamhet. En yrkeshygienisk klinik i Solna synes med hänsyn till förefintligheten av den yrkesmedicinska kliniken vid karolinska sj ukhuset icke erforderlig. Det är angeläget att det samband bibehålles som följer av att överläkaren vid nyssnämnda klinik nu är konsult vid folkhälsoinstitutet. Även för den blivande göteborgsavdel— ningen beräknas erforderlig kontakt med klinisk verksamhet kunna erhållas.
Under sitt arbete har utredningen emellertid fått ett starkt intryck av att folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska verksamhet för att ge fullgoda resultat kräver en intim och ständig kontakt med de praktiska förhållandena inom industrin och de övriga näringsgrenar som behöver yrkeshygienisk service. Den nuvarande yrkeshygieniska avdelningen har en omfattande kontakt med näringslivet, men denna kontakt kan av förklarliga skäl icke bli systematisk och än mindre kan den ske i de former som fordras för att avdelningens befattningshavare av olika kategorier skall få de för deras arbete i vissa hänseenden erforderliga praktiska erfarenheterna. Frågan är icke begrän- sad till den medicinska utan omfattar även den teknisk-kemiska sidan av yrkeshygienen. Utredningen har övervägt olika möjligheter att lösa denna fråga effektivt men samtidigt med minsta möjliga kostnader för statsverket och har därvid funnit den lämpligaste lösningen i princip innebära att folk- hälsoinstitutet till sig anknyter ett försöksdistrikt inom industrin. Genom institutets försorg skulle till distriktet anslutna industrier och deras anställda tillförsäkras en tidsenlig och allsidig yrkeshygienisk service, samtidigt som institutet skulle tillgodogöra sig de erfarenheter därav, som kan vara av betydelse för den yrkeshygieniska forskningen vid institutet. I anslutning härtill framlägger utredningen följande förslag.
Till den yrkeshygieniska avdelningen i Göteborg anslutes snarast möjligt en central för industrihälsovård. Centralens arbetsfält bör icke vara geogra- fiskt bestämt utan bestå av ett antal frivilligt anslutna företag av växlande storlek och art. Verksamheten bör begränsas till att omfatta företag med sammanlagt högst 1 500 arbetstagare. Bland de företag som vill ansluta sig till centralen bör utväljas i första hand sådana, där en service åt företagen kan ge avdelningen en allsidig inblick i de yrkeshygieniska problemen vid industriföretag av olika karaktär. Företagen bör icke få någon särställning i förhållande till yrkesinspektionen eller andra myndigheter på grund av sin anslutning till centralen. Denna anslutning skall för företagen i princip icke innebära annat än att folkhälsoinstitutets personal svarar för det yrkeshygieniska arbetet vid företagen.
I detta sammanhang vill utredningen framhålla, att ordnandet av yrkes- hygienisk service för mindre företag är ett trängande och svårlöst problem. I många fall har mindre företag små och otjänliga lokaler med besvärliga arbetsförhållanden. Företagets ledning saknar ofta insikt om de med före-
kommande arbeten förenade riskerna för olycksfall eller yrkessjukdomar, och en del skyddsåtgärder, som vidtas vid större företag, är av ekonomiska skäl svårare att genomföra eller helt uteslutna. Denna kategori företag, som sysselsätter en mycket stor del av landets industriarbetare, är i själva ver- ket det i nuvarande läge angelägnaste området för en intensifierad yrkes- hygienisk insats. De mindre företagen kan icke ensamma hålla industri- läkare, industrisköterskor, skyddsingenjörer och laboratorier som god yrkes- hygien numera kräver. Om icke samhället skall nödgas sörja för de mindre företagen i nu nämnda hänseenden, synes icke återstå annan utväg än att söka få till stånd ett samgående av sådana företag till tillräcklikt stora en- heter. Härför fordras praktiska erfarenheter, icke blott fackmässigt utan även ekonomiskt och organisatoriskt. Dylika erfarenheter har här i landet inhämtats endast i mycket ringa omfattning. Utredningen anser att en av den föreslagna serviceverksamhetens betydelsefullaste funktioner bör vara att ge underlag för allmänna riktlinjer för organiserandet av yrkeshygienen vid de mindre företagen.
För yrkeshygienikerna synes det angelägnaste vara att få fortlöpande kon- takt med ett antal arbetsplatser och få möjlighet att under längre perioder stu- dera olika förhållanden vid arbetsplatserna, bl.a. för att få material för att klarlägga kostnaderna för och vinsterna med en rationellt driven yrkeshy- gien vid mindre företag.
Till göteborgsavdelningen bör knytas en särskild läkare, som i fråga om de till centralen för industrihälsovård anslutna företagen fullgör en industri- läkares åligganden och som därjämte till avdelningen systematiskt redo- visar iakttagelser och erfarenheter från nämnda verksamhet. Han bör där- jämte ha att medverka vid de speciella undersökningar av de anslutna före- tagens personal som avdelningen finner böra utföras. För hans verksamhet bör vid avdelningen ordnas en undersökningslokal. Företagen bör därjämte erhålla teknisk och kemisk service av avdelningens personal i övrigt, som därvid i första hand bör fullgöra en säkerhetsingenjörs uppgifter i fråga om yrkeshygienen men därutöver utföra fortlöpande provtagningar och mätningar samt erforderligt tekniskt och kemiskt laboratoriearbete för yrkeshygieniska studier. Avdelningen bör söka intressera företagen att pröva olika metoder för eliminering av hälsorisker och följa dessa metoders användning såväl ur facksynpunkt som med hänsyn till de ekonomiska fak- torerna. Utredningen utgår ifrån att de anslutna företagen skall erlägga avgifter motsvarande normala kostnader för en yrkeshygienisk verksam— het av ovan angiven art utom vad som belöper på åtgärder som betingas av verksamhetens forskningskaraktär.
Utredningen har i ett föregående avsnitt förordat, att vid folkhälsoinsti- tutet skall bedrivas forskning angående mentalhygienen på arbetsplatserna. Då det synes lämpligt att bedriva denna forskning i samband med verk— samheten vid industrihälsovårdscentralen, förordar utredningen att hithö-
rande frågor skall handläggas av göteborgsavdelningen. Till avdelningen bör för detta ändamål knytas en arvodesanställd psykiater och såsom assistent en psykolog.
5. Arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium
Arbetarskyddsstyrelsen har, såsom berörts i det föregående, funnit folk- hälsoinstitutets bristande möjligheter att utföra undersökningar, som på- kallas ur arbetarskyddets synpunkt, i erforderlig omfattning och inom rim- lig tid innebära stora olägenheter för styrelsen och för yrkesinspektionen. Styrelsen har med hänsyn härtill anslutit sig till tanken på inrättande av ett yrkeshygieniskt laboratorium vid styrelsen. Utredningen anser, att vad styrelsen anfört och vad utredningens egna undersökningar av läget visar väl motiverar inrättandet av ett sådant laboratorium. Otvivelaktigt skulle det vara till gagn för arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verk- samhet om styrelsen hade egna resurser att utföra mera rutinbetonade undersökningar, i första hand arbetsplatsundersökningar, som nu i allmän- het begärs av arbetsgivare, på eget initiativ eller efter begäran från yrkes- inspektionen. Dessa undersökningar, som nu måste utföras av yrkeshygie- niska avdelningen, tar en mycket stor del av dennas kapacitet i anspråk. De är därjämte i många fall av sådan art att de icke kan uppskjutas utan måste påbörjas och slutföras snarast, därför att situationen rimligen kan misstän- kas innebära omedelbara risker för personalen på arbetsplatsen. Följden härav blir att avdelningens övriga arbete förryckes och splittras på ett sätt som i hög grad nedsätter arbetseffektiviteten. En överflyttning av en mera betydande del av dessa undersökningar till arbetarskyddsstyrelsen skulle därför innebära, att yrkeshygieniska avdelningens möjlighet att utföra övriga uppgifter ökades i högre grad än som direkt motsvarar det överflyt- tade arbetet. — Utredningen har även haft kontakt med arbetarskyddsutred- ningen, vilken därvid meddelat, att den för sin del anser förslaget om inrät— tande av ett yrkeshygieniskt laboratorium vid arbetarskyddsstyrelsen ägnat att öka effektiviteten i styrelsens och yrkesinspektionens arbete.
Av vad nu anförts har utredningen blivit övertygad om att inrättandet av ifrågavarande laboratorium icke endast skulle innebära en ökning över huvud taget av kapaciteten på berörda områden utan också ge påtagligt större möjligheter att ekonomisera med den tillgängliga arbetskraften. Den avsedda effekten kan emellertid icke uppnås utan att det nya laboratoriet får en ur facksynpunkt betryggande kvalitet. Laboratoriets ställning skulle äventyras, om dess arbeten icke blir godtagna av berörda parter eller om dess undersökningar måste regelmässigt göras om, i de fall ärendet går vidare till folkhälsoinstitutet. Med hänsyn härtill måste laboratoriet vara så rekryterat och utrustat, att där utförda undersökningar blir ur facksyn- punkt invändningsfria. Av särskild vikt är att laboratoriets chef är väl kva- lificerad.
Utredningen föreslår sålunda inrättande av ett yrkeshygieniskt laborato— rium vid arbetarskyddsstyrelsen. Detaljförslag härom framläggs i nästföl- jande kapitel. Vid utformningen därav har hänsyn tagits till de krav som utredningen enligt vad ovan nämnts anser ovillkorligen måste ställas på laboratoriet.
6. Utbildning i yrkeshygien för näringslivets behov
Det är praktiskt taget uteslutet att kunna bygga upp och vidmakthålla för vårt lands behov erforderlig kapacitet och standard på yrkeshygienens område utan att näringslivet självt påtager sig en stor del av detta arbete. Denna linje kräver emellertid att man inom näringslivet har tillgång till kvalificerad personal, som utöver sin egentliga fackutbildning erhållit spe- ciell utbildning i yrkeshygien. Tillgång på sålunda utbildade krafter är en förutsättning för att näringslivets egna organ med framgång skall kunna anlitas inom yrkeshygienen i större omfattning än nu. Den härför erforder- liga specialutbildningen och fortbildning i anslutning därtill bör i vissa delar meddelas genom folkhälsoinstitutets försorg.
Utredningen finner med hänsyn härtill nödvändigt, att folkhälsoinstitutet bereds större möjlighet än hittills att ge specialundervisning i yrkeshygien åt inom näringslivet anställda industriläkare, industrisköterskor, skydds- ingenjörer och viss laboratoriepersonal. Angeläget är även att fackförenings- och liknande funktionärer som handhar arbetarskyddsfrågor bereds sådan utbildning vid institutet. Tilläggas må, att den specialutbildning av nu be- rört slag, som institutet bör bedriva, ingalunda minskar behovet av grund— läggande utbildning i yrkeshygien i samband med fackutbildningen av häl— sovårdspersonal samt av olika kategorier tekniker och andra arbetsledare.
H. Vissa frågor angående vitaminavdelningens organisation
De spörsmål, som avhandlas under detta avsnitt, sammanhänger med att vitaminavdelningens kontrollverksamhet jämte den forskningsverksamhet rörande analysmetoder, som erfordras för kontrollens utövande, numera kommit att ta en så stor del av avdelningens kapacitet i anspråk, att avdel- ningen endast i obetydlig omfattning har kunnat ägna sig åt arbetsupp- gifter därutöver. De praktiskt-vetenskapliga undersökningar utan samband med kontrollen, vilka utförts vid avdelningen, har som förut nämnts i regel gällt frågor av mindre omfattning. Man har nämligen nödgats välja sådana uppgifter, vilkas bearbetning kunnat kombineras med det löpande kontroll- arbetet. Avdelningen har saknat resurser för att engagera sig i några större systematiska undersökningar på folkhälsoområdet. De utförda undersök- ningarna har merendels bestått i speciellt aktuella inventeringar av vitamin— halten i olika slag av födoämnen. I en del fall har man därjämte sökt studera
olika faktorer, som inverkar på födoämnenas vitaminhalt, såsom sort, odlingsbetingelser, ras och utfodringsförhållanden, vidare hållbarheten vid lagring m.m. Även vitaminförlusterna vid tillredningen i köket av vissa färska födoämnen har undersökts liksom vitaminförlusterna vid vissa indu— striella beredningar av livsmedel. I samarbete med födoämneshygieniska avdelningen och en avdelning vid tandläkarhögskolan i Malmö har vissa tandkariesfrågor experimentellt studerats på djur.
Ehuru folkhälsoinstitutets kapacitet för utförande av annat arbete på vitaminområdet än det som sammanhänger med kontrollverksamheten i allt- för hög grad inkräktats av den sistnämnda, visar den följande redogörelsen att ej heller kontrollverksamheten kunnat bedrivas i den utsträckning, som får anses erforderlig. Avdelningens personella och materiella resurser har varit otillräckliga.
Vid en översyn av folkhälsoinstitutets organisation måste den primära synpunkten vara att sätta institutet —— dvs. i detta fall närmast vitamin- avdelningen — i stånd att i tillräcklig omfattning kunna bearbeta problem av central betydelse för folkhälsan. Det är emellertid icke möjligt att dis- kutera, hur avdelningen bör vara uppbyggd, utan att taga ställning till frågan huruvida vitaminkontrollen fortfarande skall vara förlagd till folk- hälsoinstitutet eller icke. I detta avsnitt har det för ett principiellt stånd- punktstagande beträffande avdelningens verksamhet och organisation aktu- ella utredningsmaterialet sammanställts, varjämte utredningens övervägan- den och förslag i dessa hänseenden redovisas.
I. Vitaminkontrollens nuvarande och förutsedda omfattning
De nu gällande författningar och andra bestämmelser, som reglerar vita- minkontrollen, har angivits i kap. II i samband med redogörelsen angående vitaminavdelningen.
Utredningen har för att få en bild av kontrollbehovets nuvarande och vän- tade omfattning i samarbete med avdelningen och respektive övervakande myndigheter gjort en undersökning för att få fram det minsta antal analy— ser, som får anses erforderligt för upprätthållande av vitaminkontrollen på olika områden. Resultatet av denna undersökning framgår av sammanställ- ningen på nästa sida. I denna har det minsta antalet erforderliga analyser jämförts med antalet under kalenderåret 1954 verkställda analyser. Såväl erforderliga som verkställda analyser har härvid grupperats efter tillämpad analysmetod. Redovisning efter antalet analyser i stället för efter antalet prov har valts för att få en riktigare bild av belastningen ur arbetssynpunkt, eftersom antalet analyser per prov varierar starkt. I anslutning härtill må framhållas, att såväl jordbruksnämnden som farmacevtiska laboratoriet och apoteksinspektionen förklarat, att den nuvarande begränsade kapacite- ten vid vitaminavdelningen medfört, att dessa myndigheter måst inskränka antalet prov långt under vad som kan anses erforderligt och försvarligt.
Beräkningen av antalet för den offentliga kontrollen erforderliga analyser har även nödvändiggjort en uppskattning av utvecklingen i fråga om antalet analyser, begärda från privat håll, dvs. från industrier, affärsföretag och enskilda. Erfarenheten har nämligen visat, att det föreligger ett direkt sam- band beträffande antalet analyser tillhörande nämnda två kategorier. Anta- let privatbegärda analyser av olika slag har därför i stort sett beräknats komma att öka i samma proportion, som antalet analyser för den offentliga kontrollen. Beräkningen av antalet analyser av det senare slaget har också redovisats i nyssnämnda sammanställning.
Sammanställning
av det beräknade antalet erforderliga analyser av vitaminhalt enligt olika metoder och antalet verkställda sådana under kalenderåret 1954.
A n a l y 5 m e t o d Övervakande myndighet m.m.; varu- _ slag, beräknad provfrekvens m.m. Biologisk Ke- glk' S . - :a A+D, D, S:a ""Sk biol. 1 2 3 4 5 6 7 1. Statens institut för folkhälsan. Livsmedel enl. 34 % livsmedelsstadgan; 1 gång per år. Erforderliga analyser ................... 51 — 51 177 81 309 Verkställda » ................... 6 — 6 23 9 38 Privatbegärda. Erforderliga analyser ................... 11 — 11 59 20 90 Verkställda » ................... — — — 18 2 20 2. Kommerskollegium. Vitaminerade livsmedel; 2 ggr per år+ 1 gång, om något prov är otillfredsställande. Erforderliga analyser ................... 35 — 35 162 114 311 Verkställda » ................... 67 — 67 7 1 87 2 25 Privatbegärda. Erforderliga analyser ................... 6 — 6 423 27 456 Verkställda » ................... 6 —— 6 407 27 440 3. Statens jordbruksnämnd. Vitaminfodermedel (även för förbrukning vid egen fabrikation av fodermedelsblandningar) ; 2 ggr per år. Erforderliga analyser ................... 52 62 114 178 164 456 Verkställda » ................... 22 28 50 81 62 193 Fodertran med A+ D; 2 ggr per år hos varje importör. Erforderliga analyser ................... — 36 36 36 —— 72 Verkställda » ................... -——- 6 6 18 — 24 Foderblandningar (244 för fjäderfä med A+ D,, och 140 för svin m.fl. med A+ D.); 1 gång vart 4. år för A- och D-vitamin, 1 gång vart 8. år för 3 st. B-vitaminer. Erforderliga analyser ................... 35 60 95 145 100 340 Verkställda » ................... — 7 7 16 — 23 Privatbegärda. Erforderliga analyser ................... 20 64 84 132 70 286 Verkställda » ................... 3 34 37 56 18 111
A n a l y 5 m e t o d Övervakande myndighet m.m.; varu- , slag, beräknad provfrekvens m.m. Biologisk Ke- Mlk' S ___—___ . ro- :a A+ D, | D, | S:a ""Sk biol. 1 | 2 | 3 4 | 5 6 7 4. Medicinalstgrelsen. Statens farmacevtiska laboratorium Farmacevtiska specialiteter; 1 gång vart 3. år. Erforderliga analyser ................... 10 — 10 88 41 139 Verkställda » ................... 4 -— 4 31 28 63 Apoteksinspektionen Farmakopévaror samt apoteksberedningar inkl. ACO-preparat; 1 gång vart 3. år för ACO-pre- parat och andra centraltillverkade beredningar och c:a 10 prov per preparat och år för icke centraltillverkade beredningar. Erforderliga analyser ................... 68 — 68 244 139 451 Verkställda » ................... 2 — 2 53 10 65 Privatbegärda. Erforderliga analyser ................... 23 — 23 37 15 75 Verkställda » ................... 5 —-— 5 3 3 11 , 5. Övriga prov, ej hänförbara till 1.—4. Erforderliga analyser ................... — — — 986 276 1262 Verkställda » ................... — — —— 520 103 623 Summa statsbegärda. Erforderliga analyser ................... 251 158 409 1030 639 2078 Verkställda » ................... 101 41 142 293 196 631 Summa privatbegärda. Erforderliga analyser ................... 60 64 124 1637 408 2169 Verkställda » ................... 14 34 48 1004 153 1205 Totalantal. Erforderliga analyser ................... 311 222 533 2667 1047 4247 Verkställda » ................... 115 75 190 1297 349 1836 Totalantal erforderliga analyser i % av totalan- tal verkställda ............................ 270 296 281 206 300 231
Beräkningen av de i sammanställningen angivna antalen prov har skett efter följande grunder.
Livsmedel enligt 34 5 livsmedelsstadgan
Behovet har beräknats med ledning av uppgifter från vitaminavdelningen, som därvid utgått från de produkter, å vilka — såvitt avdelningen hade sig bekant _- 34 & livsmedelsstadgan var tillämplig i mars 1955. Undersök- ningen har förutsatts begränsad till ett prov om året av varje produkt.
Under hand har från varudeklarationsnämnden inhämtats, att nämndens kontroll över VDN-märkta varor med vitamininnehåll avser produkter, som är hänförliga till 34 & livsmedelsstadgan eller står under kommerskollegiums kontroll jämlikt förordningen om vitaminerade livsmedel. Nämnden låter uttaga prov i allmänna handeln, vilka därefter insänds till vitaminavdel-
ningen. Nämndens kontroll är en oregelbunden stickprovskontroll, vilken anses kunna hållas relativt gles bl.a. med hänsyn till att en tillverkare för att få använda VDN-märket har att avge en särskild förbindelse att hålla varans innehåll i enlighet med deklarationen.
Det har ansetts möjligt att samordna denna kontroll med folkhälsoinsti— tutets kontrollverksamhet enligt 34 & livsmedelsstadgan och med kommers- kollegiums kontroll över vitaminerade livsmedel på ett sådant sätt, att nämndens kontroll icke behöver innebära någon ökning av det eljest före- liggande totala kontrollbehovet. Motsvarande synpunkter har medfört, att icke heller apoteksinspektionens kontroll över på apotek saluförda varor, som faller under 34 5 livsmedelsstadgan, beräknats medföra någon sådan ökning.
Vitaminerade livsmedel
Analysbehovet och antalet verkställda analyser av olika slag har uppgivits av kommerskollegium. Behovet har beräknats efter två prov per år för varje livsmedel och tillverkningsställe, dvs. det minimiantal som vitaminerings— förordningen stadgar, och därutöver ytterligare ett, om något prov visat underhalt.
För vitaminering av mjölk med D-vitamin har kommerskollegium med- delat tillstånd åt sjutton mejerier, av vilka dock endast tre mejerier företar vitaminering av mjölk. Innehavaren av tillståndet för de fjorton återstående mejerierna har på förfrågan upplyst, att någon vitaminering av mjölk från dessa mejerier med största sannolikhet ej kommer att företas. I beräk- ningarna har hänsyn därför icke tagits till de prov, som genomförandet av en vitaminering vid de återstående fjorton mejerierna skulle medföra.
Vitaminfodermedel och vitaminerade foderblandningar
Frågan om utformningen och omfattningen samt organisationen av kon— trollen över handeln med fodermedel skall enligt Kungl. Maj:ts beslut utre- das av lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd gemensamt. För när- varande omhänderhas kontrollen av nämnden.
De överläggningar, som utredningen haft med nämnda ämbetsverk, jämte uppgifter från vitaminavdelningen har lett till följande bild av behovsläget.
Den viktigaste kontrolluppgiften är att effektivt övervaka de egentliga vitaminfodermedlen, dvs. koncentrat avsedda för inblandning i foder av olika slag för att tillförsäkra djuren en viss vitamintillförsel. År 1954 fanns 72 märken av sådana fodermedel. Det anses nödvändigt, att kontrollen av dessa omfattar 2 prov per år. Med hänsyn till antalet i fodermedlen ingå- ende vitaminer erfordras ca 450 undersökningar av dessa prov efter olika metoder.
Fodertran, som innehåller vitaminerna A och D,, är att jämställa med Vitaminfodermedel. Kontrollen har beräknats omfatta 2 prov om året hos varje importör och tillverkare.
Vitaminerade foderblandningar tillverkades och salufördes år 1954 i sådan omfattning att det skulle erfordras 244 prov av blandningar för fjäderfä och 140 prov av blandningar för svin m. fl. för att få ett prov från varje till- verkningsplats av alla saluförda blandningar. Vid överläggningarna med lantbruksstyrelsen och jordbruksnämnden har från utredningens sida fram- hållits, att det med hänsyn till de resurser som över huvud taget kan påräk— nas för kontrollanalyser å fodermedel är nödvändigt att begränsa antalet till ett minimum och använda kapaciteten i första hand till övervakningen av Vitaminfodermedel och fodertran. I fråga om foderblandningarna borde övervakningen i möjligaste mån läggas på en kontroll av själva tillverk- ningen i avsikt att få garantier för att inblandning av vitamin verkligen sker. Ämbetsverken hade i mitten av maj 1956 ännu icke avgivit sitt förslag. Ut- redningen har för fodermedelsblandningar räknat med att i medeltal 1 prov vart 4:e år analyseras beträffande A- och D-vitamin och ca 1 prov vart 8:e år beträffande B—vitaminer (3 st B-vitaminer).
På förfrågan har styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruks- försök meddelat, att man där kan möta en ökning av antalet på kycklingar gjorda bestämningar av vitamin Ds från 75 utförda 1954 till ca 200 om året. För ökningen erfordras endast en mindre utbyggnad av hönseriet vid Ultuna.
Läkemedel
Beträffande de farmacevtiska specialiteterna har i samråd med förestån- daren för statens farmacevtiska laboratorium behovet av provtagning beräk- nats till i genomsnitt 1 prov vart 3:e år.
I samråd med apoteksinspektionen har i fråga om farmakopévaror samt centraltillverkade apoteksberedningar, de sistnämnda inkluderande ACO- preparaten, räknats med 1 prov vart 3:e är liksom för specialiteterna. Av icke centraltillverkade apoteksberedningar har beräknats ca 150 prov per år. Härvid har apoteksinspektionen uppskattat, att antalet preparat multipli— cerat med antalet tillverkare uppgår till drygt 2 100.
Övriga prov
I tablån har även upptagits en grupp prov, som ej är hänförliga till någon av de ovan redovisade fyra kategorierna. Det är här fråga om vitaminhalts- bestämningar i allehanda prover av livsmedel och fodermedel, som inläm- nats till vitaminavdelningen av vissa statliga institutioner, industri- och affärsföretag och enskilda i syfte att erhålla officiellt utlåtande över provens vitamininnehäll.
Undersökningen visar sålunda, att det finns ett betydande icke tillgodo- sett behov av ökad vitaminkontroll. Med hänsyn till den högst varierande arbetsinsatsen vid olika analysmetoder har inom vitaminavdelningen beräk- nats de mot respektive provantal svarande analysavgifterna. Då dessa av— gifter i princip avvägts så att de kan anses ge en bild av relationen mellan de erforderliga arbetsinsatserna för respektive analyser, bör en sådan beräk- ning ge en tillförlitligare uppfattning om den motsvarande erforderliga kapacitetsökningen än siffrorna för antalet analyser. Nedan har dessa be- räkningar sammanställts med de i tablån framkomna summorna beträf- fande det uppskattade antalet erforderliga analyser och antalet under år 1954 verkställda analyser. I båda fallen har bestämningarna av vitamin D,, som utförs av statens husdjursförsök vid Ultuna, frånräknats.
Antal analyser Avgifter (c:a) för analyser Analysmetod verk- erforder- .. . verk- erforder- .. . ställda liga enl. få?” ställda liga enl. gå?""; 1954 beräkn. " 1954 beräkn. ” Biologisk (A + D,) ......... 115 311 170 68.000 185.000 172 Kemisk .................. 1.297 2.667 106 91.000 208.000 129 Mikrobiologisk ............ 349 1.047 200 60.000 180.000 200 Summa 1.761 4.025 129 219.000 573.000 162
2. Behovet av personal, lokaler m.m. vid olika alternativ för kontrollverk- samhetens förläggning
Avdelningsföreståndaren har i skrivelse den 22 februari 1952 för utred- ningen framlagt förslag till personalorganisation enligt två alternativ och med skrivelse den 15 juni 1955 kompletterat och jämkat förslagen. Enligt det ena (alternativ 1) bibehåller man vid vitaminavdelningen kontrollverk- samheten jämte erforderlig metodikutveckling — båda verksamheterna ve- derbörligen utökade för att tillfredsställa det förutsedda behovet och samtidigt genomföres en viss utbyggnad för att sätta avdelningen i stånd att utföra praktiskt-vetenskapliga undersökningar och forskning av allmän folkhälsoinstitutskaraktär inom vitaminområdet. Enligt det andra alterna- tivet (alternativ 2) skulle avdelningen organiseras uteslutande för sist- nämnda uppgifter. Alternativ 2 förutsätter att vitaminkontrollen i sin helhet förlägges till annat håll. Den tänkbara möjligheten att åvägabringa en par- tiell avlastning av avdelningens kontrollverksamhet genom att vissa delar av densamma utbrytes och förlägges annorstädes, har av avdelningsföre- ståndaren avvisats. Han har därvid åberopat en motivering, som redan 1936 års folkhälsoinstitutssakkunniga anfört (prop. nr 1938: 139, s. 21— 22), och framhållit att de synpunkter, som de sakkunniga då framförde, alltjämt äger giltighet.
Vid båda alternativen är det nödvändigt att söka klarlägga det för kon- trollverksamheten erforderliga personal-, lokal— och apparatbehovet. I detta syfte har utredningen som expert anlitat laboratorn i analytisk kemi vid universitetet i Uppsala, filosofie doktorn F. Nydahl. —— Det bör framhållas, att redan avdelningens nuvarande verksamhet i själva verket har sprängt ramen för nu tillgängliga lokaler. Avdelningens arbetsförhållanden är ur lokalsynpunkt helt otillfredsställande, och en lokalutvidgning med minst 25 fönsterenheter är sålunda redan nu nödvändig.
Alternativ 1, alltså med kontrollverksamheten alltjämt ansluten till vita- minavdelningen, skulle enligt avdelningsföreståndarens skrivelse till utred- ningen den 15 mars 1954 kräva en ökning av personalen —— föreståndaren inräknad — från 37 till 78. Personal i 20 lönegraden och högre skulle öka från 5 till 14 och personal t.o.m. 19 lönegraden från 32 till 64. Lokal- behovet skulle öka från nuvarande 41 till 161 fönsterenheter, varvid ök- ningen i fråga om djurrum icke inräknats.
Det av föreståndaren enligt alternativ 2 uppgjorda förslaget omfattar sammanlagt 39 befattningshavare, varav 9 i 20 lönegraden och högre och 30 i högst 19 lönegraden. Detta alternativ förutsätter, att avdelningen uteslu- tande skulle ägna sig åt praktiskt-vetenskapliga undersökningar och därmed sammanhängande forskning samt att ett nytt organ för kontrollverksamheten och för denna nödvändig metodikforskning inrättas.
Lokalbehovet vid alternativ 2 har ej särskilt beräknats men kan (exklu- sive djurutrymmen) uppskattas till ca 600 111”. Detta innebär en ungefärlig fördubbling av det nuvarande beståndet om 41 fönsterenheter.
Den av Nydahl verkställda utredningen är utförd i samarbete med avdel- ningens föreståndare och laborator och har i första hand inriktats på beho- vet av biträdespersonal och lokaler enligt alternativ 1. Det har uppgjorts under förutsättning att kontrollen omfattar i huvudsak det antal prover av olika slag, som enligt en i början av detta avsnitt intagen sammanställning beräknats vara erforderligt. För beräkning av biträdesbehovet har därvid gjorts en ingående undersökning av vilka vitaminer och vilka metoder som kan väntas komma i fråga vid en sålunda förutsedd utökning av kontrollen. För varje slag av analys har gjorts en beräkning av tidsåtgången enligt det nu tillämpade förfarandet. Beräkningarna har givit till resultat, att kontroll- verksamheten skulle kräva 26 biträden för laboratoriearbetet. För praktiskt- vetenskapliga undersökningar och metodforskning har behovet uppskatt- ningsvis angivits till 15 biträden. Det relativt höga antalet biträden har ansetts behövligt med hänsyn till att såväl undersökningarna som metod— forskningen kräver stora serier analyser, ofta efter komplicerade och tids- ödande metoder. Nydahls utredning anger sålunda det erforderliga antalet biträden (exklusive diskbiträden) till 41, varvid personal i djurhuset icke medräknats. Avdelningsföreståndaren hade i sitt förslag den 15 mars 1954 ävenledes beräknat motsvarande hiträdesbehov till 41. Vid en jämförelse bör
emellertid observeras, att i Nydahls utredning räknats med en icke oväsent- ligt större ökning av kontrollverksamheten än den avdelningsföreståndaren förutsatt.
En utbyggnad av vitaminavdelningen enligt alternativ 1 skulle enligt den av Nydahl gjorda utredningen totalt kräva en nettoyta av omkring 1 500 m”. Avdelningens nuvarande lokalers nettoyta är (41 )( 8,75 =) 358 m”. Ut- rymmen för djurexperiment är här ej medräknade.
I samband med utredningen angående personal- och lokalbehoven enligt alternativ 1 har Nydahl även gjort en överslagsberäkning av kostnaderna för komplettering av apparatur och annan utrustning så, att det vid personal- beräkningen förutsatta effektiva utnyttjandet av personal av alla kategorier kan förverkligas. Kostnaderna härför har uppskattats till omkring 300 000 kronor.
Utredningen har även i samråd med avdelningsföreståndaren och på basis av Nydahls beräkningar överslagsvis gjort en beräkning av personal- och lokalbehovet för en ur vitaminavdelningen utbruten kontrollorganisation, avvägd efter det i den ovan intagna sammanställningen beräknade behovet av verksamhetens omfattning med erforderlig metodikforskning. Persona— len har i enlighet härmed beräknats på följande sätt.
1 Professor ' Co 14
1 Laborator Ca 31 1 Förste kemist Ce 27 1 Mikrobiolog Ce 27 1 Assistent (kemi) Ce 23/25 1 Assistent (mikrobiologi) Ce 23/25 1 Laboratorieassistent (djurbiologi) Ce 19 1 Kanslibiträde1 Ce 11 1 Kontorsskrivare Ce 15 1 Kontorsbiträde Ce 8 1 Expeditionsvaktmästare Ca 12 2 Förste laboratoriebiträden Ce 15 4 Laboratoriebiträden Ce 13 18 Laboratoriebiträden Ce 11 10 Laboratoriebiträden Ce 8 7 Disk- och städbiträden Ce 6
Summa 52
Lokalbehovet har uppskattats till ca 650 m2 tjänsterum, laboratorier och förråd m. m. samt 300 m2 djurhus.
3. Utredningens ständpunktstagande
Det anförda ger vid handen att, samtidigt som avdelningen till följd av den stora del.av kapaciteten som åtgår för kontrollverksamheten icke i till—
ILUppgiften härom bortfallen i stencilupplagan av betänkandet men införd vid tryck- ningen.
räcklig omfattning kunnat fullgöra sina övriga arbetsuppgifter, kontroll- verksamheten måste utbyggas till ungefär dubbla kapaciteten för att bli tillräcklig.
Även om utredningens förslag beträffande folkhälsoinstitutet till alla delar genomföres, är det klart att utvecklingen kommer att föra med sig nya anspråk på tillgodoseende av angelägna egentliga folkhälsouppgifter. Om institutet tar på sig eller bibehåller arbetsuppgifter, som ligger utanför denna ram, kommer institutet snart att överskrida den storlek som kan anses lämplig för en institution av detta slag. För att de egentliga arbets— uppgifterna skall kunna i möjligaste mån tillgodoses är det därför, som tidigare anförts, angeläget och på längre sikt ofrånkomligt att ur folkhälso- synpunkt sekundära uppgifter avlastas från institutet. Det torde med hänsyn härtill vara på sin plats att här något närmare gå in på arten av de prak- tiskt-vetenskapliga arbetsuppgifter av vitaminkaraktär som faller inom in- stitutets egentliga arbetsområde.
Enligt sin instruktion skall folkhälsoinstitutet bestämma olika födoäm- nens värde ur folknäringssynpunkt. Häri inryms en mångfald arbetsupp- gifter avseende vitaminer. I första hand krävs en systematisk inventering av de oberedda födoämnenas halt av de olika vitaminerna. Denna inventering måste företas på bred bas för att lämna representativa genomsnittsvärden och ge kännedom om variationsbredden. Det måste vidare utrönas, huru mycket av födoämnenas vitaminer, som finns kvar i de tillagade produk- terna, ävensom i vilken grad dessa vitaminer utnyttjas i kroppen. Den allt- mer ökade användningen av storindustriellt tillverkad färdiglagad mat måste särskilt beaktas. En ständig övervakning av dylika produkters sam— mansättning är av nöden, och därvid träder vitaminaspekterna i förgrunden, då många vitaminer lätt förstörs vid tillredningsprocessen. Liknande syn— punkter gäller beträffande den kollektiva bespisningen i form av Skolmål- tider, måltider på arbetsplatser m.m., som i vårt nuvarande samhälle får en alltmer ökad betydelse. Även utspisningen inom försvaret och vid sjuk- hus och andra allmänna inrättningar kräver omfattande undersökningar med hänsyn till födans sammansättning särskilt i vitaminhänseende. Av största betydelse är vidare att studera befolkningens vitaminläge (vitamin— status), vilket sker bl.a. genom blod— och urinundersökningar. Sådana stu- dier har utförts bl.a. i USA och Canada men hittills icke i Sverige. Det gäller här icke blott att studera befolkningen i genomsnitt utan även att få en uppfattning om vitaminläget inom olika representativa grupper ev be- folkningen, t. ex. inom olika inkomstklasser, för olika åldrar, för olika regio- ner inom landet, för stadsbefolkning kontra lantbefolkningen etc. Systema- tiska undersökningar av vitaminstatus hos anställda vid industriföretag, där arbeten med giftiga ämnen bedrivs, är av stor betydelse ur yrkeshygie- nisk synpunkt. Nationalekonomiskt viktigt är att utreda frågan, huruvida den omfattande konsumtion av vitaminpreparat av allehanda slag, som
för närvarande äger rum, är ur näringssynpunkt påkallad. Det är förvisso stora belopp, som allmänheten årligen lägger ned på preparat av detta slag-, och därtill kommer att de för preparatens framställning erforderliga vita— minerna måste importeras. — Vitaminavdelningen har även att verkställa sådana praktiskt-vetenskapliga utredningar av vitaminfrågor som kan på- kallas av statliga myndigheter såsom medicinalstyrelsen, skolöverstyrelsen, arméintendenturförvaltningen m.fl. Jämväl spörsmål, som har samband med planerade vitamineringar av livsmedel, t. ex. frågan om vitaminering— arnas värde ur folknäringssynpunkt, skall utredas av avdelningen, som där- vid tjänstgör som ifrågavarande tillsynsmyndighets — kommerskollegiums _ expertorgan.
Den kontroll av vitaminhalten i prover av livsmedel, läkemedel och foder— medel som avdelningen har att verkställa jämlikt folkhälsoinstitutets in- struktion är en rutinbetonad analysverksamhet av kvalificerad art. Den rör sig på komplicerade områden, där forskningen är stadd i snabb utveckling, och till densamma är ofta stora kommersiella intressen knutna. Kontrollens krav på resurser måste ovillkorligen tillgodoses, men det kan näppeligen göras gällande, att kontrollverksamheten har sin givna plats inom institutets ram vid sidan av den omfattande praktiskt-vetenskapliga verksamhet i öv- rigt på vitaminområdet som institutet skall bedriva. Kontrollverksamheten låter sig ej heller i längden utan allvarliga olägenheter förenas med den övriga verksamheten. Då kontrolluppgifterna vanligen är brådskande till sin natur, inträder nämligen enligt all erfarenhet förr eller senare den situationen att de gör anspråk på prioritet i fråga om de tillgängliga perso- nella och materiella resurserna på bekostnad av folkhälsouppgifterna. Det finns därför berättigad anledning att befara, att, även om en förstärkning och omorganisation genomförs för det övriga vitaminarbetet, detta snart åter kommer att bli eftersatt vid en fortsatt förläggning tillsammans med vitaminkontrollen.
Vad ovan anförts är enligt utredningens mening i och för sig tillräckligt för att vitaminkontrollen skall räknas in bland de av folkhälsoinstitutets nuvarande uppgifter som kan ifrågakomma för bortflyttning från institutet. Därtill kommer att vitaminkontrollen förutom det omfattande analysarbe- tet och den därav föranledda metodforskningen innefattar ett betydande administrativt bestyr, bl. a. genom att institutet måste hålla kontakt med tillsynsmyndigheterna för att planera provtagningar och andra åtgärder i detta sammanhang. Även det ofrånkomliga internationella samarbetet inom kontrollområdet medför en avsevärd arbetsbelastning. Det är självklart att vitaminkontrollen, om den inom folkhälsoinstitutets ram utbygges till erfor- derlig storlek, kommer att medföra en ännu större belastning för institutet.
Utredningen har med hänsyn till vad nu anförts kommit till den bestämda uppfattningen, att folkhälsoinstitutet helt måste befrias från sin befattning med vitaminkontrollen. Med hänsyn till vitaminavdelningens eftersatta,
ytterst angelägna forskningsuppgifter på folkhälsoområdet är det nödvän- digt, att en utbrytning av vitaminkontrollen ur institutet kommer till stånd med det snaraste.
En nödvändig förutsättning för att den avsedda utbrytningen av vitamin— kontrollen skall kunna ske är dock att en fullgod lösning kan ges på frågan, hur den erforderliga vitaminkontrollen skall kunna åstadkommas utanför folkhälsoinstitutets ram. Utredningen har övervägt flera möjligheter till denna frågas lösning men anser sig för närvarande ej kunna avge något definitivt förslag till kontrollverksamhetens ordnande. Vitaminkontrollen har nära beröringspunkter med kontroll- och prövningsverksamheten inom vissa angränsande områden. Ett definitivt ställningstagande till denna fråga bör därför basera sig på ett motsvarande utredningsarbete även inom t. ex. jordbrukshögskoleutredningen, som inom sitt område, vilket ju även berör livsmedel och fodermedel, torde komma att taga ställning till frågor av denna art. Det torde med hänsyn till dessa förhållanden vara ofrånkomligt att vitaminkontrollen tills vidare ligger kvar vid folkhälsoinstitutets vita— minavdelning med i huvudsak oförändrade resurser, även om det i det föregående redovisade stora behovet av ökad vitaminkontroll därvid icke kommer att kunna tillgodoses under en övergångsperiod.
Ständpunktstagandet i fråga om vitaminkontrollen har föranlett utred— ningen att i det följande framlägga förslag angående vitaminavdelningens organisation, sedan kontrollen avlyfts därifrån. Detta förslag bygger på avdelningsföreståndarens alternativ 2 men innebär en viss beskärning av detta. Då kontrollen under alla förhållanden måste beräknas bli kvar vid folkhälsoinstitutet under en till sin längd oviss övergångstid och det får anses synnerligen angeläget att vitaminavdelningen snarast sättes i stånd att åt- minstone i begränsad omfattning taga upp egentliga folkhälsouppgifter på vitaminområdet, föreslås därjämte, att avdelningen omedelbart tillföres ett mindre antal tjänster för att bli i stånd att under övergångstiden taga upp praktiskt—vetenskapliga arbetsuppgifter.
FJÄRDE KAPITLET
Utredningens förslag
I detta kapitel framlägges dels de förslag angående folkhälsoinstitutets organisation m.m. som i huvudsak redovisats i samband med i kap. III framlagda principiella överväganden, dels ock vissa andra förslag, vilka icke berörts i nyssnämnda kapitel.
Utredningen vill framhålla, att den ansett sig i princip icke böra taga upp frågor om lönegrads- och löneplansplacering av befintliga tjänster samt att den i fråga om nya sådana anslutit placeringen till vad som gäller för befint- liga motsvarande tjänster. I fråga om några personalgrupper har utred- ningen dock, som framgår under D nedan, av särskilda skäl gjort avsteg från denna princip.
A. Institutets styrelse
I anslutning till de ställningstaganden i fråga om styrelsens storlek och sammansättning m.m. som redovisats i nästföregående kapitel förordar utredningen, att instruktionen för institutet ändras så, att
styrelsen skall bestå av 5 personer; institutets chef skall ingå som självskriven ledamot av styrelsen; icke-självskrivna ledamöter skall utses av Kungl. Maj:t för en tid av högst fyra år;
suppleanter för sistnämnda ledamöter skall utses i samma ordning som de ordinarie ledamöterna;
Kungl. Maj:t skall bland ledamöterna utse en att vara ordförande och en att vara vice ordförande i styrelsen.
Enligt utredningens uppfattning bör arbetsgivare- och arbetstagareintres— sen samt den medicinskt-hygieniska sakkunskapen utom institutet vara representerade inom styrelsen.
Med hänsyn till minskningen av styrelseledamöternas antal måste instruk— tionens bestämmelser om beslutmässighet ändras. För besluts fattande bör fordras att jämte tjänsteförrättande ordföranden minst två ledamöter eller suppleanter skall vara närvarande. Den nuvarande befogenheten för styrel- sen att inom sig utse ett arbetsutskott för utövande av styrelsens beslutande-
rätt beträffande löpande ärenden eller angelägenheter av mindre vikt bör borttagas. I stället bör styrelsens ordförande bemyndigas att utöva styrelsens beslutanderätt i brådskande ärenden ävensom angelägeneter av mindre vikt. Sådana beslut bör anmälas vid nästkommande styrelsesammanträde.
För närvarande utgår ersättning till ordföranden med ett fast arvode av 1 000 kronor för år. Till sådana ledamöter och suppleanter som icke är själv- skrivna i styrelsen utgår arvode med 20 kronor per sammanträdesdag. Med hänsyn till den ökade insats från styrelsens och ordförandens sida som utred- ningen förutsätter komma till stånd efter institutets omorganisation föreslår utredningen att ordförandens arvode höjes till 1 800 kronor per år. För övriga styrelseledamöter och för suppleanter föreslås icke ändring i nuva- rande arvodesföreskrifter.
B. Institutets chef
Av skäl, som framgår av kap. lll, föreslår utredningen inrättande av en befattning såsom överdirektör och chef för institutet. Befattningen föreslås placerad i lönegrad Co 15. Den nuvarande arvodestjänsten såsom institutets föreståndare bör indragas.
Utredningen har icke ansett sig böra föreslå några särskilda kompetens- krav för överdirektörsbefattningen. Överdirektören torde i fråga om ställ- ning och befogenheter böra i princip jämställas med vad som i allmänhet gäller för verkschefer.
C Kansli och övrig för institutet gemensam personal
Institutets föreståndare har på grund av sitt arbete såsom avdelnings- föreståndare måst överlämna en betydande del av de administrativa ären— dena till förste byråsekreteraren. Under föreståndarens överinseende leder denne arbetet för den för institutet i dess helhet gemensamma personalen (utom pressombudsmannen). Utredningen förutsätter att en överdirektör och chef kan ägna mera tid åt administrativa angelägenheter än instituts- föreståndaren hunnit. Med hänsyn härtill anser sig utredningen icke böra föreslå en eljest nödvändig förstärkning av den högre administrativa perso- nalen.
Överdirektörens behov av biträde för översättnings— och skrivarbete m. ni. hör av skäl, som anges under D. 2. nedan, tillgodoses genom att vid kansliet inrättas en befattning såsom kansliskrivare i lönegrad Ce 15.
Underhålls- och reparationsarbeten avseende apparatur för institutets avdelningar samt nytillverkning av apparater, i den mån detta ur kostnads-, tids- eller andra synpunkter anses fördelaktigare än beställning på annat håll, utförs i viss utsträckning vid institutet. Liksom vid andra institutioner
har anspråken på verkstaden vuxit undan för undan och en effektivisering av dess arbete är i hög grad påkallad. Härför erfordras att verkstadsarhetet ställs under ledning och övervakning av en kunnig verkstadstekniker. En så- dan kan även ge fackavdelningarna råd och assistens i tekniskt hänseende vid anskaffning och installation samt ny- och omkonstruktion av apparater och andra anordningar för laboratoriearbetet ävensom vid uppläggning av arbetsgången för vissa rutinarbeten. Institutet har nu ingen befattnings- havare som kan biträda med lösande av interna rationaliseringsfrågor. Detta är bl.a. ur ekonomiska synpunkter otillfredsställande. Utredningen föreslår därför en befattning såsom verkstadsingenjör. Som kompetenskrav bör uppställas examen vid tekniskt läroverk eller däremot svarande utbildning samt praktisk erfarenhet av verksamhet inom industri eller hantverk. Tjän- sten föreslås placerad i lönegrad Ce 23.
Folkhälsoinstitutet gemensamma administrativa personal (exkl. pressom- budsmannen) den 1 juli 1956 och enligt utredningens förslag.
Befattning m.m. Lönegrad 1/7 -56 åå'lå's 1. Överdirektör ....................... Co 15 — 1 2. Institutets föreståndare ............... arvode ( 1) —— 3. Förste byråsekreterare ............... Ca 29 1 1
Kansli och kassa 4. Kassör ............................. 1Ce 15 1 1 5. Kansliskrivare ...................... Ce 15 —— 1 6. Kanslibiträde ....................... Ce 11 1 1 7. Kontorsbiträde ...................... Ce 8 2 2 8. Förste expeditionsvakt ............... Ca 11 1 1 9. Expeditionsvakt ..................... Cg 10 1 1 10. Telefonist .......................... Ce 8 1 1 Centralförråd
11. Materialförvaltare ................... 2Ca 14 1 1 12. Vaktmästare (förrådsbiträde) ......... Ce 10 1 1 13. » » ......... Cg 10 1 1
Verkstad
14. Ingenjör ........................... Ce 23 —— 1 15. Instrumentmakare ................... 3Ca 14 1 1
16. Institutionsvaktmästare (finmekaniker) Ce 12 1 1 17. Hantverkare (snickare) .............. Cg 12 2 2
Djurvård 18. Stallförman ........................ Ce 12 1 1 Fastighetsvård m.m. 19. Förste reparatör ..................... Ce 15 —— 1 20. Maskinist .......................... arvode 1 ——- (3: 50 kr/tim. c:a 5.400 kr/år) Därtill kommer erforderlig städnings- och Summa 17 (18) 20 budsändningspersonal. 1Förordnad i Cg 17. 2Förordnad i Cg 16. * Förordnad i Cg 16. 134
För att man vid institutet skall kunna få smärre installations- och repa- rationsarbeten utförda utan onödig omgång och därav föranledda avbrott i verksamheten behövs en skicklig montör med behörighet att utföra elek- triska installationsarbeten. Han bör utöver nu nämnda arbeten kunna öva löpande tillsyn över motorer och andra elektriska anläggningar samt vatten- och avloppsledningar m.m. Då en sådan montör nu icke finns vid institutet förordar utredningen att en befattning såSOm förste reparatör i lönegrad Ce 15 inrättas med nyss angivna behörighet såsom kompetenskrav.
Med hänsyn till arbetsbelastningen för institutets expeditionsvakter bör institutet få möjlighet att arvodesanställa ett expeditionsbiträde för bud— sändningar och liknande enklare göromål.
Kansliets organisation och personal i nuvarande läge och efter genom- förande av utredningens förslag framgår av tablå å föregående sida.
D. Fackavdelningarna
Innan utredningen framlägger sina förslag beträffande de särskilda fack- avdelningarna m. m. bör redovisas skälen för vissa ställningstaganden i frå- gor om kompetens och lönegradsplacering som berör samtliga fackavdel- ningar.
Laboratoremas Iöneställning Vid upprepade tillfällen har institutets styrelse i sina anslagsäskanden, senast för budgetåret 1957/58, framhållit, att den nuvarande lönegradspla- ceringen för laboratorerna är ägnad att äventyra rekryteringen av veten- skapligt högt utbildad arbetskraft, samt understrukit olägenheterna av allt- för täta ombyten på dessa tjänster. Styrelsen har därför föreslagit att labo- ratorsbefattning, som innehas eller kommer att innehas av befattningsha- vare, som avlagt godkänt disputationsprov i ämne inom tjänstens arbets— område, samt styrkt vetenskaplig skicklighet utöver vad som i regel erford- ras för att antagas som docent vid universitet eller högskola, skall placeras i 34 lönegraden. För övriga laboratorer har däremot ingen ändring i den nuvarande lönegradsplaceringen begärts. Laboratorn och överläraren skulle som hittills vara placerad två lönegrader högre än den grupp laboratorer, till vilken han med hänsyn till vetenskaplig kompetens eljest skulle hän- föras.
Vid folkhälsoinstitutet finnes nu en befattning som laborator och över- lärare i 33 lönegraden samt 9 laboratorsbefattningar i 31 lönegraden. Enligt instruktionen fordras för att komma i fråga som laborator och överlärare, förutom legitimation som läkare, god vetenskaplig utbildning i något av de ämnen, som tillhör den allmänhygieniska avdelningens verksamhetsområde,
och sökande bör därjämte ha ådagalagt särskild förtrogenhet med bostads- hygienens problem. Angående laborator föreskrives, att han skall äga god vetenskaplig utbildning och erfarenhet i det eller de ämnen, som tillhör tjänstens arbetsområde. Tjänsten som laborator och överlärare innehas av en medicine licentiat. De 9 lönegradsplacerade laboratorstjänsterna i Ce 31 innehas eller uppehållas i september 1956 av befattningshavare med följande examina:
fil. doktor (docent) 1 med. doktor 1 fil. licentiat 3 (varav en även med. kand.) med. licentiat 2 civilingenjör 2
Institutet har därjämte en arvodesanställd laborator. Denne är med. licen— tiat.
De två laboratorsbefattningarna för läkare vid yrkeshygieniska avdel- ningen har under fem budgetår uppehållits av 9 olika läkare inberäknat en av de på tjänsterna utnämnda. Den ena tjänsten har under de fem budget- åren över huvud taget icke uppehållits av den därå utnämnde. En labora- torsbefattning i kemi vid födoämneshygieniska avdelningen har haft tre innehavare.
Den nu lämnade redogörelsen visar, att situationen beträffande rekryte- ringen av laboratorstjänsterna är otillfredsställande. Ett sätt att säkerställa hög vetenskaplig standard samt effektivitet och kontinuitet i avdelningarnas arbete vore enligt utredningens uppfattning att vissa laboratorer i nyckel- positioner placerades i högre lönegrad än nu. Laboratorernas lönegradsplace- ring berör emellertid icke allenast folkhälsoinstitutet utan även andra prak- tiskt-vetenskapliga instiutioner, och frågan därom måste sålunda ses i ett större sammanhang. Med hänsyn härtill anser utredningen det ej lämpligt att i detta sammanhang föreslå inrättande av några laboratorsbefattningar i högre lönegrad. I de förslag som framläggs i det följande har i anslutning härtill samtliga laboratorstjänster oförändrat placerats i lönegrad 31.
Vissa kansliskrivaretjänster
På institutets kansli bör finnas en kansliskrivare i Ce 15 för biträde åt överdirektören. Då överdirektören kommer att få omfattande utländska kon- takter måste av kansliskrivaren, som skall vara kvalificerad stenograf, krä— vas goda kunskaper i tyska, engelska och franska. På egen hand bör kansli- skrivaren kunna i viss utsträckning dels sätta upp koncept till utgående skrivelser på nyssnämnda främmande språk, dels ock göra översättningar från och till dessa språk. I detta sammanhang må erinras om att den om- fattande förekomsten av medicinska och tekniska facktermer inom institu-
tets verksamhetsområde erbjuder speciella översättningssvårigheter. I ar- betsuppgifterna skall bl. a. också ingå att taga emot utländska besökande och sköta telefonpassning. Kansliskrivaren skall även kunna övertaga vissa administrativa uppgifter, som nu ankommer på förste byråsekreteraren, t. ex. i samband med uppgörande av årsberättelser. Kansliskrivaren skall även övervaka på kansliet förekommande diarieföring m. m.
Under utredningsarbetet har framförts yrkande om att var och en av de vid de nuvarande fyra fackavdelningarna placerade kontoristerna i Ce 13 (vid vitaminavdelningen i Cg 13), vilka huvudsakligen fullgör handsekrete- rargöremål, skulle utbytas mot kansliskrivare i Ce 15. Vid födoämneshygie- niska avdelningen är kontoristen fr.o.m. den 1 juli 1953 förordnad som kansliskrivare i Cg 15. Som närmare framgår av andra delar av betänkandet föreslår utredningen bl.a., att sex fackavdelningar organiseras, nämligen en allmänhygienisk, en bostadshygienisk, en yrkeshygienisk avdelning i Solna och en sådan avdelning i Göteborg, en födoämneshygienisk och en vitamin- avdelning. Antalet anställningshavare på dessa sex avdelningar, som vardera får en professor i C0 14 som chef, blir 25, 11, 51, 20, 62 respektive 32 (under en övergångstid 44).
Enligt utredningens mening bör kansliskrivartjänster nu inrättas vid de två största fackavdelningarna, nämligen yrkeshygieniska avdelningen i Solna och födoämneshygieniska avdelningen. Arbetsuppgifterna för dessa befattningshavare är så kvalificerade och självständiga att de nödvändiggör minst lika höga kompetenskrav i fråga om språk m.m. som i det föregående angivits för kansliskrivaren på kansliet. Utredningen föreslår därför, att kontoristbefattningarna vid yrkes- och födoämneshygieniska avdelningarna uppförs som kansliskrivare i Ce 15. Därvid indrages tjänsterna i Ce 13, var- jämte förordnandet i Cg 15 för kontoristen vid födoämneshygieniska avdel- ningen skall upphöra. Till de nuvarande arbetsuppgifterna kan efter omor- ganisation av avdelningarna på de två kansliskrivarna överföras vissa arbets- uppgifter som nu ankommer på tjänstemän i högre löneställning. Som exem- pel härpå må beträffande yrkeshygieniska avdelningen nämnas dels upp— läggandet och skötseln av kartoteket beträffande den yrkeshygieniska litte- raturen, dels ock komplettering av vissa uppgifter i läkarjournaler. Vad angår födoämneshygieniska avdelningen skulle kansliskrivaren övertaga ansvaret för register över växtskyddsmedel, utföra vissa statistiska kalkyler i samband med avdelningens undersökningar samt deltaga i viss annons- granskningsverksamhet.
Laboratoriebiträdens lönegradsplacering
Med hänsyn till den mängd olikartade arbetsuppgifter som förekommer vid folkhälsoinstitutets laboratorier måste arbetet uppdelas på i regel för- hållandevis små grupper biträdespersonal. Detta förhållande påverkar på
ett avgörande sätt kraven på den arbetsledning, handledning och allmänna tillsyn, som i rationellt ordnad verksamhet måste vara av tillräcklig om- fattning dels för att biträdespersonalen över huvud taget skall bli effektivt utnyttjad och dels för att de nu berörda uppgifterna icke skall falla på labo- ratorer och annan högskoleutbildad personal. Sistnämnda personalgrupp är uppenbart överkvalificerad för detta arbete och det skulle innebära en rationellare fördelning och en ökning av effektiviteten i laboratoriearbetet. om det vid varje sektion eller motsvarande arbetsgrupp funnes ett väl kvali- ficerat och erfaret biträde, som kunde icke blott leda den övriga biträdes— personalens arbete utan även självständigt utföra vissa av de arbetsupp- gifter som fordrar större yrkeskunnighet och bättre insikter angående syftet med arbetet i fråga än som kan förutsättas hos tränad biträdesperso- nal i allmänhet. Utredningen har med beaktande av vad nu anförts funnit vägande praktiskt-organisatoriska skäl tala för att varje laboratoriesektion i princip bör tilldelas ett förste laboratoriebiträde i Ce 15.
Med anledning härav har folkhälsoinstitutsutredningen tagit kontakt med den inom civildepartementet arbetande utredningen angående vissa spörs— mål, sammanhängande med inrättande och lönegradsplacering av tjänster för viss teknisk biträdespersonal, och därvid presenterat ett förslag till per- sonalstat för biträdespersonalen vid institutets laboratorier, uppgjort med beaktande av vad ovan angivits. Från den sistnämnda utredningens sida framhölls emellertid, att förslaget i fråga innebure ett frångående av nu tillämpade principer för proportionerna mellan antalet laboratoriebiträden i olika lönegrader vid de praktiskt-vetenskapliga forskningsinstitutioner, till vilka folkhälsoinstitutet hör. Bland annat skulle antalet biträden i löne- grad 15 bli för stort i förhållande till antalet biträden i lägre lönegrader. Genom de lönegradsuppflyttningar beträffande vissa tjänster för biträdes- personal vid institutets laboratorier som skett fr. o. m. ingången av inneva- rande budgetår hade nåtts en proportion mellan antalet biträden i de olika lönegraderna som ansågs rimlig med hänsyn till motsvarande förhållanden vid liknande institut, närmast statens bakteriologiska laboratorium och vete— rinärmedicinska anstalten. Den ökning av antalet biträden i högre lönegrader som det framlagda förslaget skulle medföra innebure en väsentlig avvikelse från denna proportion.
Folkhälsoinstitutsutredningen har med hänsyn till nu refererade lönetek- niska synpunkter ansett sig böra avstå från att föreslå någon ökning av antalet förste laboratoriebiträden i Ce 15, oaktat att därigenom vissa sek- tioner och arbetsgrupper som högsta placering för biträdespersonalen endast får tjänster i Ce 13. I den mån biträdespersonalen vid dessa sektioner fram- deles ökas, vilket utredningen finner sannolikt, bör dock behovet av ledar- tjänster i lönegrad 15 tillgodoses. I nedanstående tablå har sammanställts laboratoriebiträdespersonalens fördelning på lönegraderna 8—15 nu och enligt utredningens förslag
Antal befattningshavare
Lönegrad för när- enligt utredningens förslag
varande slutligt övergångsvis
7 7 ( 7) 14 13 (14) 38 25 (30) 41 39 (43)
Summa 100 84 (94)
Anm. Siffrorna inom parentes avser förhållandena under den tid, då vitaminkontrollen enligt utredningens förslag övergångsvis skall bibehållas vid vitaminavdelningen och samtidigt en provisorisk ökning av avdelningens personal för övriga arbetsuppgifter skall ske.
1. Allmänhygieniska avdelningen
Av skäl, som angivits i kap. III, föreslår utredningen att handläggningen av bostads— och klimathygieniska frågor skall överföras från allmänhygie- niska avdelningen till en nyinrättad avdelning, i det följande benämnd bostadshygieniska avdelningen, ävensom att den på allmänhygieniska avdel- ningen nu ankommande särskilda befattningen med institutets undervisande verksamhet skall överföras på en ny utbildnings- och upplysningssektion. Efter dessa utbrytningar återstående delar av allmänhygieniska avdelningen föreslås skola ingå i en avdelning, som skall bibehålla namnet allmänhygie— niska avdelningen. Till denna föreslås också skola överföras arbetsuppgifter och personal från det nu till födoämneshygieniska avdelningen hörande vat- tenlaboratoriet. Den nya allmänhygieniska avdelningens verksamhet kom— mer enligt förslaget att i huvudsak omfatta bakteriologisk-epidemiologisk hygien samt renhållningshygien.
Allmänhygieniska avdelningens personal efter omorganisation enligt ut- redningens förslag framgår av tablå å nästa sida.
I anslutning till det i tablån framlagda personalplansförslaget anföres följande.
Utredningen har 1 kap. IlI framhållit önskvärdheten av att den nuvarande samordningen mellan folkhälsoinstitutet och karolinska institutets hygie- niska institution framdeles skall upphöra men icke ansett sig böra föreslå ett omedelbart upphörande av samordningen i fråga. Förslaget är därför byggt på att professorn i hälsovårdslära vid karolinska institutet även i fortsättningen skall vara avdelningsföreståndare vid institutet, och i för- slaget till personalplan i detta kapitel har denne professor förutsatts vara föreståndare för den nya allmänhygieniska avdelningen. Skulle han i stället bli föreståndare för annan avdelning, kommer detta att föranleda vissa om— flyttningar av tjänster mellan avdelningarna men ej någon ändring av per- sonalens sammanlagda antal och fördelning på lönegrader etc.
Antal befattningshavare ' 1/7 —56 vid Befattning Lonegrad ållrnan— vatten- enl. Anm. ygle- labora- utredn. niska toriet for- avd. slag 1. Professor ................... (Arvode 1 —— 1 1.500 kr.) 2. Laborator .................. Ce 31 1 1 2 därav 1 med ställföreträd- arvode å 1.008 kr/år 3. Laboratorieläkare ........... Ce 29 1 — 1 4. Assistent ................... Ce 25 — 2 1 1 överförs till födoämnes— hyg. avd. 5. Assistent (med hälsovårdstillsm. utbildn.) ................... Ce 23 1 — 1 6. Assistent (för vattenundersök- ningar) ..................... Ce 21 — 2 1 7. Laboratorieassistent .......... Ce 17 _ —— 1 8. Förste laboratoriebiträde ...... Ce 15 1 — 1 9. Laboratoriebiträde ........... Ce 13 — 2 1 10. Kanslibiträde ............... Ce 11 —— -— 1 Överförs från födoämnes- hyg. avd. 11. Laboratoriebiträde ........... Ce 11 3 5 1 12. Kontorsbiträde .............. Ce 8 12 — 1 13. Laboratoriebiträde ........... Ce 8 1 8 9 14. Subsh'at- och diskbiträden Ce 6 4 3 2 15. Djurvårdare ................ Ce 6 1 — 1 16 23 25 39
Allm. anm. I tablån redovisas endast 16 av den nuvarande allmänhygieniska avdel- ningens befattningshavare; de övriga redovisas i motsvarande tablåer för bostadshygie— niska avdelningen (6 st) samt för undervisnings- och upplysningssektionen (distrikts— sköterskeskolans 3 befattningshavare).
1Varav ett förordn. i Cg 11.
Föreståndaren för avdelningen måste ha professors ställning för att man skall kunna räkna med att erhålla en högt kvalificerad vetenskapsman. I hans meritering måste bakteriologi eller bakteriologisk hygien intaga en framstående plats. Såsom under kap. III anförts bör borttagas det nuva- rande kravet att föreståndaren för allmänhygieniska avdelningen skall vara legitimerad läkare.
Med hänsyn till avdelningens arbetsområde föreslås att vid avdelningen skall finnas två laboratorer, den ene med utbildning i bakteriologi och den andre med motsvarande utbildning i kemi, helst med kompletterande in- sikter i vatten- och avloppsteknik. Då avdelningsföreståndarens tid till avse- värd del kommer att tagas i anspråk för undervisningen vid karolinska insti- tutet är det nödvändigt att en av laboratorerna förordnas att vara avdel-
ningsföreståndarens ställföreträdare. För det härmed förenade arbetet hör han erhålla särskilt arvode, vilket föreslås skola uppgå till 1008 kronor för år.
För avdelningens verksamhet fordras vidare en laboratorieläkare samt en assistent med utbildning och erfarenhet såsom hälsovårdstillsyningsman.
Den minskning av biträdespersonalen som förslaget till personalplan inne- bär har föranletts av att utredningen anser att antalet rutinmässiga vatten- analyser planmässigt och successivt bör reduceras till vad som är erforder- ligt för avdelningens verksamhet i övrigt samt för metodutveckling och praktisk utbildning i vattenanalys.
Den personal som överföres till avdelningen i samband med vattenlabo- ratoriets verksamhet förutsättes skola ingå i avdelningen utan att vara bunden till vattenundersökningar. Befattningshavare, som hittills arbetat med bakteriologiskt arbete vid vattenlaboratoriet, bör sålunda kunna syssel- sättas med annat bakteriologiskt arbete eller med nya arbetsuppgifter. Av vattenlaboratoriets personal föreslås att en av de två assistenterna i 25 löne- graden överförs till födoämneshygieniska avdelningen. En ny befattning såsom laboratorieassistent i lönegrad Ce 17 ingår i förslaget. Det anses här— igenom möjligt att reducera antalet assistenttjänster för vattenundersök- ningar i 21 lönegraden från 2 till 1.
För övriga avdelningar inom institutet föreslår utredningen en befattning såsom kansliskrivare eller kontorist för att avdelningsföreståndaren skall kunna erhålla tillräckligt kvalificerat biträde med ledningen av avdelningens expedition, översättnings— och skrivgöromål samt administrativt arbete i övrigt. Om professorn i hälsovårdslära såsom förutsatts blir chef för den nya allmänhygieniska avdelningen, kan man också förutsätta, att han för kvalificerat biträdesarbete av ovan angiven art kommer att anlita konto— risten vid karolinska institutets hygieniska institution. Utredningen har därför icke föreslagit någon befattning för kansliskrivare eller kontorist vid allmänhygieniska avdelningen. Det kan emellertid icke beräknas, att befattningshavare vid karolinska institutet skall kunna anlitas för registre- rings- och andra kontorsgöromål för allmänhygieniska avdelningen. Utred- ningen anser det möjligt, åtminstone tills vidare, att sistnämnda göromål anförtros ett kansli— och ett kontorsbiträde och förordar därför inrättande av två sådana biträdesbefattningar vid avdelningen.
För skötsel av avdelningens försöksdjur erfordras en djurvårdare. I den mån det skulle visa sig att bostadshygieniska avdelningen behöver tillgång till försöksdjur, bör allmänhygieniska avdelningen kunna bistå i detta av- seende.
2. Bostadshygieniska avdelningen För att bostadhygieniska avdelningen skall få erforderlig vetenskaplig standard måste enligt utredningens uppfattning avdelningens föreståndare
få professors ställning. Det måste tillses att inom avdelningen finnes befatt- ningshavare med sakkunskap inom humanfysiologi, och dessutom måste avdelningen tillföras personal med byggnadstekniska och bostadshygieniska insikter och erfarenhet.
Utredningens förslag till personalplan för bostadshygieniska avdelningen framgår av följande tablå.
Enligt Befattning Lönegrad _15/35 ?åifdn' Anm. slag
1. Professor .................... C0 14 — 1
2. Laborator och överlärare ....... Ca 33 1 1 (på övergångsstat) 3. Laborator .................... Ce 31 ——- (1) (tjänsten ej tillsatt så länge
laboratorn och överläraren är i tjänst) 4. Laborator .................... Ce 31 -—— 1 5. Laborator .................... (Arvode 1 — 19.464 kr.) 6. 1:e byråingenjör .............. Ce 29 — 1 7. Assistent (med hälsovårdstills.m.- utbildning) ................... Ce 23 -— 1
8. Kontorist ..................... Ce 13 1 1
9. Laboratoriebiträde ............ Ce 13 1 1 10. Kanslibiträde ................. Ce 11 —— 1 11. Laboratoriebiträde ............ Ce 11 1 2 12. Laboratoriebiträde ............ Ce 8 1 1
Summa 6 11 (+ 1 obesatt tjänst)
Anmärkning. I tablån redovisas såsom personal 1/7 -56 av nuvarande allmänhygie- niska avdelningens befattningshavare 6 st; övriga har redovisats i avsnittet om den nya allmänhygienska avdelningen.
Avdelningsföreståndarens närmaste man i fråga om verksamhetens fysio— logiska sida måste besitta mycket god vetenskaplig utbildning, och utred- ningen föreslår därför att en laboratorstjänst i Ce 31 inrättas. Den på all- mänhygieniska avdelningen nu tjänstgörande laboratorn och överläraren i Ca 33 får emellertid en avsevärd minskning av de arbetsuppgifter som nu ankommer på honom vid ett genomförande av utredningens förslag om inrättande av en tjänst som studierektor. Tjänsten såsom laborator och överlärare bör därför föras på övergångsstat. Den nuvarande innehavaren av tjänsten i fråga, vilken vid sidan av undervisningsverksamheten väsent- ligen sysslat med ärenden, som avses falla under bostadshygieniska avdel- ningen, föreslås skola överföras dit och förordnas att fullgöra de uppgifter, som avses falla på den nyss föreslagne laboratorn. Den nya laboratorstjän- sten bör ej få besättas, så länge tjänsten i lönegrad 33 uppehålles. Detta ar- rangemang kan genomföras, då det i kompetensvillkoren för laborators- och överläraretjänsten ingår, att tjänstens innehavare bör vara förtrogen med bostadshygienens undersökningsmetoder och problem.
För att såväl fysiologi som teknik skall vara representerade inom avdel- ningens ledning erfordras ytterligare en laborator, vilken ävenledes bör pla- ceras i Ce 31. I samband med inrättande av denna tjänst bör den nu vid allmänhygieniska avdelningen befintliga arvodestjänsten såsom laborator indragas. För att tillgodose behovet av teknisk sakkunskap bör därjämte vid avdelningen inrättas en tjänst som förste byråingenjör i Ce 29. '
Därutöver bör vid denna avdelning liksom vid den allmänhygieniska av- delningen finnas en assistent med utbildning som hälsovårdstillsyningsman och med praktisk erfarenhet av bostadshygieniskt arbete. Härigenom skulle institutets behov av sådan personal för fältundersökningar och för under- visningen bli tillgodosett, vilket nu ej är fallet.
Behovet av kanslipersonal anses med hänsyn till avdelningens relativt ringa storlek kunna tills vidare tillgodoses genom inrättande av en konto- rist- och en kanslibiträdesbefattning.
Av laboratoriebiträdespersonal synes tills vidare oundgängligen erfordras endast 1 biträde i 13 lönegraden, 2 i 11 och 1 i 8 lönegraden.
3. Yrkeshygieniska avdelningen i Solna
Under kap. 111 har utredningen närmare redovisat sina allmänna syn- punkter på behovet av utbyggnad av den yrkeshygieniska organisationen och de principer, efter vilka detta behov bör tillgodoses. Åtgärderna bör i huvudsak innebära en omorganisation och en väsentligen kvalitativ för- stärkning av den nuvarande avdelningen i Solna samt nyinrättande av en yrkeshygienisk avdelning i Göteborg och ett yrkeshygieniskt laboratorium vid arbetarskyddsstyrelsen.
Utan att taga ställning till de skäl, som föranlett den nuvarande, under kap. II redovisade organisationen av den yrkeshygieniska avdelningen i Solna, vill utredningen framhålla följande synpunkter. Att avdelningsföre- ståndaren utan biträde av laborator är chef för den till 13 personer upp- gående personalen vid föreståndarens laboratorium, torde med nödvändig- het i oproportionerligt hög grad inkräkta på den tid han kan ägna avdel- ningen i övrigt. Vidare innebär den nuvarande organisationen, att ärenden, som berör kemi och teknik, kan handläggas inom avdelningen utan att laboratorerna i dessa ämnen blir inkopplade eller ansvariga. Detta förhål— lande är ur principiell synpunkt ägnat att inge betänkligheter. Det må slut- ligen framhållas, att kemiska rutinanalyser nu förekommer icke endast vid kemiska specialsektionen utan också i avsevärd omfattning vid förestånda- rens laboratorium.
Utredningen anser, att den rationellaste organisationen med nuvarande verksamhetsområde ernås genom att fördela personalen på de i personal- förslaget upptagna grupperna: chef och gemensam personal samt en medi- cinsk, en kemisk och en teknisk sektion. Vid sektioner med två laboratorer
Löne- Enl, Enl. Befattning m.m. grad nu- för- Anm. läget slaget Chef och gemensam personal 1. Professor .................... Co 14 1 1 2. Statistikassistent ............... Ce 19 — l 3. Kansliskrivare ................ Ce 15 — 1 4. Kontorist ..................... Ce 13 1 —— 5. Kanslibiträde ................. Ce 11 1 1 6. Djurvårdare .................. Ce 10 1 1 7. Kontorsbiträden ............... Ce 8 3 3 8. Djurvårdare .................. Ce 6 2 2 Summa 9 10 Medicinska sektionen 9. Laborator .................... Ca 31 1 1 10. Laborator .................... Ce 31 1 1 11. Laboratorieläkare ............. Ce 29 3 2 12. Förste lab.biträde ............. Ce 15 1 1 13. Laboratoriebiträde ............ Ce 13 2 1 14. » ............ Ce 11 2 1 15. » ............ Ce 8 4 3 16. Sjuksköterska ................ Ce 14 1 -—— 17. Diskbiträde .................. Ce 6 1 1 18. Hudkonsult .................. Arvode 1 l 6 tim/v.; arvodet, nu kr. Summa 17 12 4.500: —, förordas höjt till kr. 7.200: — Kemiska sektionen 19. Laborator .................... Ce 31 -— 1 20. » .................... Ce 31 1 1 21. Förste kemist ................. Ce 29 — (1) Vakant så länge 20 är 22. » » ................. Ce 27 1 1 tillsatt 23. Assistent ........... . ......... Ce 25 1 1 24. » ..................... Ce 23 1 1 25. » ..................... Ce 21 2 2 26. Laboratoriebiträde ............ Ce 13 2 2 27. » ............ Ce 11 3 3 28. » ............ Ce 8 5 5 29. Diskbiträde .................. Ce 6 1 1 Summa 17 18 Tekniska sektionen 30. Laborator .................... Ca 31 1 1 31. » .................... Ce 31 — 1 32. Förste avdelningenjör ......... Ce 29 —— 1 33. Avdelningsingenjör ............ Ce 27 1 1 34. Assistent ..................... Ce 25 1 1 35. » ..................... Ce 21 — 1 36. » ..................... Cg 21 1 —— 37. Laboratoriebiträde ............ Ce 13 1 1 38. » ............ Ce 11 3 3 39. » ............ Ce 8 1 1 Summa 9 11 Summa yrkeshyg.avd., Solna 52 51
bör den ene ansvara för sektionens arbete. Ärendena bör i princip fördelas till handläggning mellan sektionerna med hänsyn till huruvida tyngdpunk- ten i problemställningen ligger på den medicinska, kemiska eller tekniska sidan, och handläggningen bör ordnas så att den sektion, som får ärendet, samarbetar med de övriga i den omfattning, som är erforderlig för att garantera att avdelningens sakkunskap på dessa områden blir utnyttjad. Att ordna och övervaka detta samarbete bör vara en av avdelningsförestån- darens centrala uppgifter. Vad nu sagts om sektionsindelningen och prin- ciperna för ärendens fördelning och handläggning utesluter på intet sätt en fortsatt tillämpning av den nuvarande, ur praktisk synpunkt lämpliga me- toden att för större frågor organisera tillfälliga samarbetsgrupper med representanter för två eller alla tre ämnesområdena. Men även i dessa fall måste erforderlig kontakt med laboratorerna inom de berörda ämnesområ- dena upprätthållas.
Utredningens förslag till personalstat för avdelningen framgår av sam- manställningen å föregående sida.
Utredningen har vid avvägningen av personalbehovet såväl vid yrkeshygie- niska avdelningen i Solna som i fråga om göteborgsavdelningen utgått från att man för större specialutredningar liksom hittills skall kunna disponera tillfälligt anställd särskild personal och i viss utsträckning även anlita institutets expertanslag.
Chef och gemensam personal
Avdelningsföreståndaren bör liksom hittills vara professor och placerad i lönegrad C0 14. Beträffande utredningens ställningstagande i fråga om den nuvarande föreningen av denna befattning med befattningen som över- läkare vid arbetarskyddsstyrelsen hänvisas till vad. som sagts därom under avsnittet om avdelningsföreståndarna i kap. III, vari även uttalats att det nuvarande kravet på legitimation som läkare bör utgå i fråga om föreva— rande tjänst.
Av förut redovisade skäl bör kontoristtjänsten i Ce 13 utbytas mot en kansliskrivartjänst i Ce 15.
Första laboratoriebiträdet i Ce 15 är nu sysselsatt med räknearbeten och enklare statistiska uppgifter för hela avdelningens behov. För mera krä- vande statistiska bedömanden konsulterar yrkeshygieniska avdelningen lik- som institutets övriga avdelningar kvalificerade statistiker. Men erfaren- heten har Visat, att avdelningens försök är av den art och omfattning att ett kontinuerligt behov av kvalificerad räknehjälp och biträde med enklare statistiska uppgifter finnes. De härvid ifrågakommande uppgifterna är av den art att de icke kan handhas av avdelningens fackutbildade personal, som i regel har otillräcklig statistisk erfarenhet. Det är tydligt, att utan den
nu ifrågavarande befattningshavaren dennes arbete måste fördelas mellan befattningshavare med annan och högre utbildning. Detta skulle medföra icke blott att alltför dyrbar arbetskraft skulle anlitas och hindras i sin egent— liga verksamhet utan också att uppgifterna lades i händerna på orutinerade personer med därav följande osäkerhet och tidsspillan. Å andra sidan är en lägre statistisk utbildning tillräcklig, t.ex. betyg i statistik för fil. kand. Den nuvarande innehavaren av tjänsten har avlagt realexamen och även under ett läsår följt undervisningen i statistik för fil. kand. vid högskola. För avdelningen innebär det icke obetydliga olägenheter att en kvalificerad laboratoriebiträdestjänst på detta sätt blivit låst för statistiskt arbete. Ut- redningen föreslår därför inrättande av en tjänst som statistikassistent i Ce 19, varvid den nuvarande laboratoriebiträdestjänsten bör kvarstå vid medicinska sektionen.
Medicinska sektionen
En av laboratorerna bör vara ansvarig för verksamheten inom sektionen.
Med hänsyn till de föreslagna nya befattningarna för läkare vid göteborgs- avdelningen har det ansetts möjligt att minska solnaavdelningens medicin— ska sektion med en laboratorieläkare.
Beträffande den under denna sektion upptagna tjänsten för ett förste laboratoriebiträde i Ce 15 hänvisas till sista delen av ovan intagna avsnitt om avdelningens gemensamma personal.
Sjukskötersketjänsten har tillkommit bl. a. med hänsyn till numera avslu— tade undersökningar rörande minderärigas användande i arbete m.m. Då verksamheten vid avdelningen icke längre kan anses obetingat kräva till- gång till en sjuksköterska, föreslås att denna tjänst indrages.
Bland annat genom bortfallet av en laboratorieläkartjänst har det ansetts möjligt minska antalet laboratoriebiträden i Ce 8 från 41 till 3.
Avdelningens behov av hudkonsult kan anses vara tillgodosett med nuva— rande tjänstgöringsskyldighet om 6 veckotimmar under förutsättning, att timantalet icke behöver användas som kompensation för tidsåtgång under tjänsteresor för arbetsplatsundersökningar. Konsulten måste redan i rela- tivt stor utsträckning anlitas för sådana uppdrag och denna del av hans verksamhet kommer att öka. Hudkonsultens arvode bör i enlighet med styrelsens förslag ökas från 4 500 kronor till 7 200 kronor per år.
Kemiska sektionen
Avdelningens behov av en ökad kapacitet på det kemiska området under en tid framåt har redovisats ovan 1 kap. III. Såsom där framhållits bör frå- gan lösas genom en dubblering av laboratorstjänsten till dess nuvarande laboratorn avgår. En laboratorstjänst i Ce 31 bör därför nyinrättas.
1Felaktig siffra (5) i stencilupplagan av betänkandet rättad vid tryckningen. 146
Utredningen har övervägt att föreslå inrättande av ytterligare en labora- torstjänst vid sektionen såsom en permanent anordning. Ett stadigvarande behov av förstärkning av den kvalificerade arbetskraften föreligger näm- ligen. Emellertid bör med hänsyn till att denna sektion kan beräknas alltid ha en förhållandevis stor rutinverksamhet en förste kemisttjänst i 29 löne- graden vara tillräcklig. Härigenom kan man påräkna att sektionen får en kemist, som kan på ett godtagbart sätt vikariera för laboratorn och även med tillräcklig självständighet svara för så stor del av sektionens verksamhet att laboratorn får tillräcklig tid att ägna sig åt ledningen av sektionens arbete och samarbetet med avdelningen i övrigt. Så länge den nuvarande laboratorn kvarstår i tjänst, bör den nya kemisttjänsten icke tillsättas.
Antalet biträden vid kemiska sektionen är nu 10, vartill kommer ett disk- biträde. Det relativt stora antalet biträden är betingat av bl.a. rutinverk- samhetens omfattning. Tillkomsten av ytterligare en kvalificerad kemist kommer att i avsevärd grad intensifiera sektionens verksamhet, i synnerhet i fråga om metodutvecklingsarbetet, varigenom behovet av såväl kvalificerad som enklare biträdeshjälp ökas. En i och för sig angelägen minskning av rutinverksamheten är en alltför osäker möjlighet för att man därför skall våga föreslå en minskning av nuvarande personal. Det nu anförda föranleder utredningen att föreslå bibehållande av den nuvarande biträdespersonalen i övrigt.
Tekniska sektionen
Med hänsyn till det särskilt stora behovet av ökad kapacitet på det tek- nska området, vilket behov närmare berörts i kap. III, föreslås inrättande av ytterligare en laboratorstjänst i Ce 31 för den tekniska sektionen. En av laboratorerna bör ansvara för arbetet inom sektionen. Av samma skäl har utredningen funnit det nödvändigt föreslå inrättandet av en befattning så- som förste avdelningsingenjör i Ce 29.
Behovet av utredningar i dammfrågor (silikos m.m) är för närvarande mycket stort. Detta utredningsbehov, som måste väsentligen tillgodoses med tekniskt utbildad personal, torde emellertid efter genomförandet av vissa undersökningar av engångsnatur komma att minska om några år. Utred- ningen har därför ansett att det därav föranledda ytterligare personalbeho- vet bör tills vidare tillgodoses med tillfälligt anställda och har därför icke ansett sig nu böra föreslå någon permanent utbyggnad av tekniska sektionen med hänsyn till dammfrågorna. En under utredningsarbetet uppkommen fråga om särskilda anordningar för utredning av dammfrågor, speciellt registreringen av dammskadade, bör enligt utredningens mening behandlas i annan ordning.
Ett bestående behov av en assistent i lönegrad 21 föreligger, varför den nuvarande assistenttjänsten i Cg 21 bör utbytas mot en sådan tjänst i Ce 21.
I fråga om laboratoriebiträdena föreslås ingen ändring.
I enlighet med de under kap. III anförda synpunkterna har utredningen kommit fram till följande förslag till personalplan för denna avdelning.
enl. enl.
Befattning m.m. Lönegrad nu- försla— Anm. läget get 1. Professor ................................ Co 14 — 1 2. Laborator ................................ Ce 31 — 2 3. Laboratorieläkare ......................... Ce 29 — 1 4. Avdelningsingenjör ........................ Ce 27 — 1 5. Förste kemist ............................. Ce 27 — 1 6. Assistent ................................. Ce 23—25 — 1 7. Sjuksköterska ............................ Ce 14 — 1 8. Kontorist ................................. Ce 13 —- 1 9. Laboratoriebiträde ........................ Ce 13 — 1 10. Institutionsvaktmästare ..................... Ce 12 — 1 11. Kanslibiträde ............................. Ce 11 — 1 12. Laboratoriebiträde ........................ Ce 11 — 3 13. » ........................ Ce 8 — 1 14. Industriläkare ...................... 15 vt. Arvode — 1 15. Psykiater .......................... 10 » » — 1 16. Hudkonsult ........................ 6 » » — 1 17. Konsult inv. medicin ................. 3 » » —— 1 Summa — 20
Vid den närmare utformningen av förslaget har utredningen särskilt be— aktat angelägenheten av att den nya avdelningen inom en begränsad ram i fråga om personal och lokaler skall kunna snarast möjligt göra en insats med huvudvikten på det avsnitt, där behovet av ökade resurser är mest trängande, nämligen i fråga om mera kvalificerade undersökningar. I enlig- het härmed har huvudvikten lagts på att få såväl den vetenskapligt utbil- dade som den övriga personalen väl kvalificerad.
Då anspråken på föreståndaren för den nya avdelningen icke kan sättas lägre än för institutets övriga avdelningsföreståndare, föreslås inrättandet av en tjänst för en professor i Co 14 såsom chef för avdelningen.
För att avdelningen skall få vetenskapligt tillräckligt kvalificerad perso- nal inom alla tre ämnesområdena anser utredningen det ofrånkomligt med en laboratorstjänst för vartdera av de områden, som icke företrädes av pro- fessorn. Utredningen föreslår därför två laboratorstjänster, vilka emellertid tills organisationen hunnit prövas bör upptagas som extra ordinarie.
För varje vetenskapsområde erfordras ytterligare en befattningshavare med god vetenskaplig underbyggnad. I enlighet härmed föreslås en labora— torieläkare i Ce 29, en avdelningsingenjör i Ce 27 och en förste kemist i Ce 27.
Den förutsatta arbetspsykologiska verksamheten fordrar att vid avdel— ningen anställes en arvodesavlönad psykiater för att biträda avdelningsföre- ståndaren vid ledningen av den arbetspsykologiska verksamheten och bear-
betningen av de därvid framkomna resultaten. För att denna verksamhet skall få effektivitet och stadga bör psykiaterns tjänstgöringsskyldighet be— stämmas till lägst 10 veckotimmar.
Av kvalificerad heltidsanställd personal erfordras för den arbetspsykolo- giska verksamheten en assistent med fil. kand. eller motsvarande kunskaper i psykologi. Tjänsten bör efter för folkhälsoinstitutet gällande normer placeras i Ce 23/25.
För skötseln i medicinskt hänseende av den planerade centralen för indu- strihälsovård föreslås en arvodestjänst för en läkare. För att distriktet skall få lämplig storlek bör det omfatta ca 1 500 arbetstagare. Enligt normer, som används i fråga om privata företags industriläkare, beräknas en läkare be- höva ägna en veckotimme åt hygieniska frågor och hälsokontroll per 100 arbetstagare. Den planerade verksamhetens art synes icke motivera något avsteg från dessa normer, i synnerhet som hälsovårdscentralens anknytning till avdelningen kommer att medföra en viss extra arbetsbörda i förhållande till den för en industriläkare vanliga. Den föreslagna arvodestjänsten bör därför förknippas med en tjänstgöringsskyldighet om 15 timmar i veckan. Därest denna befattningshavare samtidigt får tillfälle att utöva praktik och sjukvård i fråga om de till distriktet anslutna företagens personal i enlighet med praxis i fråga om industriläkare, kan man vänta sig att kunna rekrytera tjänsten med en tillräckligt kvalificerad läkare.
Till avdelningen bör vidare knytas en hudspecialist och en specialist på in- värtes medicin, båda som konsulter. För den förre bör gälla en tjänstgörings- tid om 6 veckotimmar och för den senare 3 veckotimmar.
Arvodena för nu berörda arvodes- och konsultbefattningar bör i anslutning till de normer, som tillämpas för andra liknande befattningar, utgå med följande belopp per år:
Industriläkare kr 22 500: — Psykiater ,, 15 000:— Hudkonsult ,, 7 200: —— Konsult för invärtes medicin ,, 3 600: —
Avdelningens biträdes- och motsvarande personal har, med tanke på att någon rutinverksamhet av större omfattning icke bör förekomma, ansetts kunna begränsas på sätt framgår av personalförslaget. Sjuksköterskan er- fordras för hälsokontrollen vid hälsovårdscentralen och bör för övrigt bi- träda med laboratoriearbete. Särskilt diskbiträde har icke ansetts erforder- ligt. I den mån diskarbetet ej medhinnes av den anställda personalen torde åtminstone tills vidare detta arbete kunna utföras av tillfällig arbetskraft.
Av kontorspersonal föreslås en kontorist i Ce 13 för diarie- och register- föring och den personal- och medelsredovisning, som måste förekomma vid avdelningen, samt handsekreterargöromål åt professorn. Därutöver erfordras ett kanslibiträde i Ce 11.
Slutligen måste vid avdelningen finnas en institutionsvaktmästare i Ce 12 för vanliga vaktmästargöromål, mindre reparationsarbeten samt skötsel av avdelningens försöksdjur.
Avdelningen bör kontinuerligt stå i kontakt med folkhälsoinstitutets led- ning och med övriga avdelningar inom institutet, närmast med den yrkes— hygieniska avdelningen i Solna. Avdelningsföreståndaren bör närvara vid styrelsens behandling av frågor som berör avdelningens verksamhet.
Med hänsyn till förläggningen på annan ort än institutet i övrigt bör avdel- ningen i erforderlig utsträckning få egen kassarörelse. Närmare föreskrifter härom och om andra praktiska detaljer som sammanhänger med avdel- ningens förläggning bör utarbetas genom institutsledningens försorg.
5. Arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium
Detta laboratoriums allmänna arbetsuppgifter och avgränsningen av dess verksamhet i förhållande till folhälsoinstitutet har berörts under kap. III.
Beträffande laboratoriets ställning inom arbetarskyddsstyrelsen har utred— ningen kommit till den uppfattningen, att det bör inordnas under styrelsens tekniska byrå och utgöra en särskild sektion inom byrån. Övervägande skäl talar för att laboratoriet icke underställes någon av styrelsens läkare. Där- emot förutsätter utredningen, att styrelsens läkare regelmässigt skall sam- arbeta med laboratoriet och svara för den medicinska bedömningen av de resultat laboratoriet kommit till vid sina arbetsplatsundersökningar eller eljest.
Utredningens förslag angående personal för laboratoriet framgår av föl- jande sammanställning.
. .. enligt
Befattnmg Lönegrad 1/7 —56 förslaget
1. Byrådirektör .............................. Ce 31 — 1
2. Förste avdeln.ingenjör ............. . . Ce 29 -— 1
3. Förste kemist ...................... . . Ce 27 — 1
4._ Assistent .................................. Ce 21 —— 1
5. Förste lab.biträde .......................... Ce 15 — 1
'6. Kanslibiträde ...................... . ........ Ce 11 —— 1
7. Laboratoriebiträde ..................... _. . . . Ce 11 — 1 Summa — 7
Med hänsyn till vad i kap. III anförts angående kraven på laboratoriets standard och även med beaktande av laboratoriets vetenskapligt självstän- diga ställning och det ansvar, som därigenom blir förenat med chefsbefatt- ningen, föreslår utredningen att chefen för laboratoriet skall vara byrådirek- tör i Ce 31. Han bör vara vetenskapligt väl meriterad tekniker eller kemist och ha yrkeshygienisk erfarenhet.
Som laboratoriechefens närmaste man bör finnas en förste byråingenjör i Ce 29. På denne bör sättas i stort sett samma krav som på laboratoriechefen. Hans kompetens bör helst avse den gren av verksamheten som ej represen— teras av chefen.
För att ansvara för laboratoriets kemiska verksamhet i samband med arbetsplatsundersökningar och eljest fordras tillgång till en kemist. Den kemi som ifrågakommer i dessa sammanhang kommer att till övervägande delen avse tillämpning av standardiserade metoder, men deras tillämpning förutsätter gott omdöme och stor erfarenhet. Med hänsyn härtill och till att innehavaren av denna tjänst beräknas komma att bära ansvaret för viss apparatjustering åt yrkesinspektionen torde en ingenjör med högre kemisk utbildning vara lämpligast. På innehavaren måste ställas så höga kompetens— krav att tjänsten bör uppföras som förste kemist i Ce 27.
För att möjliggöra viss avlastning av de högre befattningshavarna, särskilt för att i stort sett självständigt utföra arbetsplatsundersökningarna, erford- ras såsom assistent en ingenjör, vilken med hänsyn till de krav på skicklighet och noggrannhet som måste fyllas av honom vid laboratoriearbete och ovan- nämnda fältundersökningar, bör vara minst läroverksingenjör och placeras i Ce 21.
För verksamhetens direkta laboratorieuppgifter bör finnas ett förste laboratoriebiträde i Ce 15 och ett laboratoriebiträde i Ce 11.
Laboratoriets skriv- och övriga kontorsgöromål beräknas kräva ett kansli— biträde i Ce 11.
6. Födoämneshygieniska avdelningen
Utredningen har 1 kap. Ill framfört vissa allmänna synpunkter på spörs- mål inom födoämneshygieniska avdelningens verksamhetsområde. I huvud- sak har härvid framhållits, att folkhälsoinstitutets resurser på födoämnes- hygienens område måste förstärkas, alldeles oavsett om näringsforskningen bygges ut vid andra institutioner. Utredningens förslag i fråga om födoäm- neshygieniska avdelningen framgår av uppställningen å nästa sida:
I anslutning till uppställningen må beträffande de olika underavdelning- arna anföras följande.
Chef och gemensam personal
Genom det tidigare framlagda förslaget om inrättande av särskild chefs- tjänst för institutet kommer föreståndaren för denna avdelning att kunna i betydligt större omfattning än hittills ägna sig åt avdelningens skötsel och åt egen forskning. Inrättandet av ett toxikologiskt laboratorium kommer att verka i samma riktning. Utredningen anser, att man genom att på detta sätt befria avdelningsföreståndaren från andra uppgifter än de med föreståndar-
Löne- enl. enl. Befattning m.m. grad nu- för- Anm. läget slaget Chef och gemensam personal 1. Professor .................... C0 14 1 1 2. Laboratorieläkare ............. Ce 29 1 1 Från bakt.lab. 3. Assistent ..................... Ce 21 1 1 4. Kansliskrivare ................ Ce 15 — 1 5. Kontorist ..................... Ce 13 11 — 6. Kansljbiträde ................. Ce 11 3 2 1 kanslibitr. följer vat- tenlaboratoriet 7. Kontorsbiträde ................ Ce 8 3 2 1 tjänst indrages 8. Laboratoriebiträde ............ Ce 8 — 1 För djurhållningen 9. Djurvårdare .................. Ce 6 _ 2 » » 10. Diskbiträde .................. Ce 6 — 1 » » Summa 10 12 Toxikologiska sektionen 11. Laborator .................... Ce 31 -— 1 12. Assistent ..................... Ce 27 —— 1 13. Förste laboratoriebiträde ....... Ce 15 1 1 14. Laboratoriebiträde ............ Ce 11 2 3 15. » ............ Ce 8 1 1 Summa 4 7 Livsmedelskemiska sektionen 16. Laborator .................... Ca 31 1 1 17. Assistent ..................... Ce 27 1 1 18. Förste kemist ................. Ce 27 1 1 19. Assistent ..................... Ce 252 1 1 20. Förste laboratoriebiträde ....... Ce 15 1 1 21. Laboratoriebiträde ............ Ce 13 2 2 22. » ............ Ce 11 6 6 23. » ............ Ce 8 6 6 24. Diskbiträde .................. Ce 6 2 2 Summa 21 21 Biologiska sektionen 25. Laborator .................... Ca 31 1 1 Övergångsstat 26. Laborator .................... Ce 31 — 1 Bakteriolog 27. Assistent ..................... Ce 25 1 2 därav 1 överförs från vattenlaboratoriet 28. Förste laboratoriebiträde ........ Ce 15 1 1 29. Laboratoriebiträde ............ Ce 13 1 1 30. » ............ Ce 11 3 3 31. » ............ Ce 8 5 5 1 substratbitr. 32. Diskbiträde .................. Ce 6 6 6 3 » Summa 18 20 Kostassistenter 33. Kostassistent .................. Ce 25 1 1 34. Biträdande kostassistent ........ Ce 21 1 1 Summa 2 2 Totalt 55 62 Vattenlaboratoriet ................. -— 23 — Summa summarum 78 62
1Nu förordnad i Cg15. 2Felaktig siffra (27) i stencilupplagan av betänkandet rättad _vid tryckningen.
skapet direkt förbundna kommer att avsevärt öka avdelningens kapacitet i fråga om kvalificerade utrednings- och forskningsuppgifter.
Den nu under biologiska laboratoriet redovisade laboratorieläkartjänsten bör såsom hittills vara rörlig inom avdelningen och har därför redovisats bland gemensam personal.
En assistenttjänst i Ce 21 överförs hit från kemiska laboratoriet, då det är önskvärt att innehavaren därav kan disponeras för avdelningens gemen- samma verksamhet.
Kontoristbefattningen hör av förut anförda skäl utbytas mot en kansli- skrivartjänst i Ce 15. En kanslibiträdestjänst frångår födoämneshygieniska avdelningen med vattenlaboratoriet. En kontorsbiträdestjänst har ansetts kunna indragas, bl.a. med hänsyn till vad som föreslås angående personal för biblioteket (se avsnittet om undervisnings- och upplysningssektionen i det följande).
För skötseln av avdelningens djurbestånd har beräknats ätgå minst 1 labo- ratoriebiträde, 2 djurvårdare och 1 diskbiträde såsom gemensam personal. Djurförsök erfordras i första hand vid toxikologiska laboratoriet. Utred- ningen har förutsatt, att avdelningens djurförsök liksom hittills skall be- drivas i samarbete med vitaminavdelningen, så att personal och lokaler ut- nyttjas på lämpligaste sätt.
Toxikologiska sektionen
Till denna sektion skall samlas det toxikologiska arbete, som nu utföres vid föreståndarens laboratorium samt vid livsmedelskemiska och biologiska laboratorierna. Detta arbete syftar till att klarlägga bl.a., huruvida i livs- medel förekommande tillsatser, såsom färgämnen och konserveringsmedel, rester av växtskyddsmedel och gödningsmedel samt ämnen, som ingår i livs— medelsemballage av olika slag, är skadliga. Utvecklingen på området går snabbt, och de nuvarande möjligheterna att göra erforderliga undersök- ningar på framkommande nya ämnen är otillräckliga. Den nu tillämpade metoden att för dessa frågor organisera ett direkt under avdelningsförestån- daren lydande laboratorium är ett provisorium. Det måste anses angeläget, att avdelningen får en sådan organisation, att den utan onödig omgång kan taga upp till undersökning i vad mån nya medel, som på olika sätt och av skilda anledningar tillförs våra livsmedel, kan orsaka akut förgiftning eller åstadkomma skador, om de under längre tid tillförs människokroppen.
Utredningen föreslår därför, att en toxikologisk sektion organiseras inom födoämneshygieniska avdelningen.
Den föreslagna sektionen är främst avsedd för djurförsök, i huvudsak av samma art som vid farmakologiskt arbete. De kemiska analyser, som erford- ras i samband härmed, förutsättes bli utförda vid livsmedelskemiska sek- tionen. Därjämte skall denna närmast svara för den granskning av på- skrifter på Växtskyddsmedelsförpackningar som skall ske enligt bestäm-
melserna om registrering av växtskyddsmedel. Denna arbetsuppgift åvilar det nuvarande biologiska laboratoriet och avdelningsföreståndaren.
Med hänsyn till den ökning av djurförsöken vid avdelningen som kommer att ske främst för den toxikologiska sektionens verksamhet har dessutom, under gruppen för avdelningen gemensam personal, i förslaget upptagits fyra nya tjänster, 1 för ett laboratoriebiträde i Ce 8, 2 för djurvårdare i Ce 6 och 1 för diskbiträde i Ce 6.
Den vetenskapligt utbildade personalen hör till en början begränsas till en laborator i Ce 31 och en assistent i Ce 27. Den föreslagna biträdespersona- len motsvarar den, som nu tillhör föreståndarens laboratorium, ökad med ett laboratoriebiträde i Cell. Ökningen erfordras för att möta den ökade arbetsmängd för biträdespersonalen som blir följden av att två nya veten- skapliga tjänster tillkommer.
Kostassistenterna Denna arbetsgrupp bör bibehållas oförändrad såväl i fråga om personal som arbetsuppgifter.
Livsmedelskemiska sektionen Denna sektion bör bibehållas oförändrad med undantag att en assistent- tjänst i Ce 21 som tidigare nämnts överförs till gemensam personal.
Biologiska sektionen
Såsom förut angivits drives vid den biologiska sektionen mikrobiologisk, zoologisk och botanisk verksamhet. Inom alla tre grenarna har successivt skett en kraftig ökning av arbetsuppgifterna, men numera framstår den mikrobiolo- giska verksamheten såsom den viktigaste och ur olika synpunkter angeläg- naste. Den omfattar t. ex. utredning av matförgiftningsfall samt inspektion av lokaler för livsmedels tillredning, förvaring och försäljning. De undan för undan samlade erfarenheterna visar, att arbetet med nu exemplifierade och andra liknande frågor kräver human- eller veterinärbakteriologisk ut— bildning. I detta sammanhang må påpekas, att från veterinärt håll tidigare begärts, att med hänsyn till de animala livsmedlens betydelse födoämnes- hygieniska avdelningen skall tillföras en veterinärutbildad laborator.
Den nuvarande laboratorn har övergått till institutet från Stockholms stads hälsovårdsnämnds laboratorium. Han är fil. mag. med ämnena botanik, zoologi och kemi i sin examen samt fil. lic. i botanik. Då han saknar human- eller veterinärmedicinsk utbildning, är innehavaren av den till avdelningen knutna laboratorieläkartjänsten avdelningens högsta sakkunskap i fråga om human och veterinär bakteriologi. Med de anspråk, som måste kunna ställas på ett centralt undersökningsorgan på födoämneshygienens område i fråga om human- och veterinärbakteriologiskt kunnande, synes det ofrånkomligt, att en ändring vidtages, så att födoämneshygieniska avdelningen kan förfoga
över en laborator med grundlig vetenskaplig utbildning inom human eller veterinär bakteriologi. Det synes emellertid icke lämpligt att, såsom ovan— berörda förslag om tillsättande av en veterinär laborator förutsätter, bygga upp avdelningens interna organisation med hänsyn till livsmedlens art. I stället bör den såsom hittills utformas med hänsyn till använda undersök— ningsmetoder. Utredningen anser därför att avdelningen omedelbart be— höver en kvalificerad human- eller veterinärbakteriolog i laborators ställ- ning. Härigenom torde även de från veterinärt håll framförda synpunkterna, i vad de avser krav på hög bakteriologisk kompetens inom avdelningen, bli tillgodosedda.
Utredningen har vid övervägande av den sålunda föreliggande situationen bl. a. beaktat den långa tid, som återstår till den nuvarande laboratorns pen- sionsavgång. Med hänsyn härtill föreslår utredningen, dels att en ny labo— ratorstjänst i Ce 31 inrättas och dels att den nuvarande laboratorstjänsten föres på övergångsstat. Som ovan nämnts har de botaniska och zoologiska spörsmålen redan fått alltmera ökad omfattning och ytterligare verksamhet i fråga om dessa problem erfordras särskilt med anledning av den i livs— medelsstadgan förutsatta kontrollen, vilken hittills icke kunnat ske i till- räcklig omfattning. Den på övergångsstat förda tjänsten torde i sinom tid kunna ersättas med en kvalificerad assistenttjänst för den zoologiska och botaniska delen av laboratoriets verksamhet. Det har emellertid icke ansetts påkallat, att redan i nuvarande läge föreslå, att en sådan tjänst uppföres i staten med anmärkning, att befattningen icke får tillsättas förrän den på övergångsstat förda laboratorstjänsten blivit ledig, då utredningen förut- sätter att den på övergångsstat förde laboratorn kommer att handha dessa arbetsuppgifter. Assistenten i Ce 25 bör kvarstå för zoologiska och bota- niska arbeten.
Den slutliga lösningen av sektionens assistentfråga i vad angår den mikro- biologiska verksamheten bör anstå till dess erfarenhet vunnits av personal- behovet i denna del. Den för avdelningen gemensamma laboratorieläkaren hör till en början kunna i ganska betydande omfattning avdelas att biträda bakteriologlaboratorn. Därjämte föreslår utredningen, att en av assistent- tjänsterna vid vattenlaboratoriet överföres till biologiska sektionen för den närmaste ledningen av bakteriologiska rutinprov.
Som framgår av sammanställningen över utredningens förslag minskas antalet befattningshavare vid födoämneshygieniska avdelningen från 78 till 62.
7. Vitaminavdelningen
Som förut angivits har utredningen funnit sig böra föreslå, att vitamin- kontrollen i sin helhet snarast skall utbrytas ur folkhälsoinstitutet. Utred- ningens i det följande framlagda förslag avser sålunda vitaminavdelningen
sådan denna bör vara organiserad, sedan den helt befriats från sin befattning med vitaminkontrollen. Utredningen har vid avvägningen av sitt förslag be— aktat, att vitaminavdelningen hittills haft endast obetydlig resurser för att vid sidan av kontrollarbetet och det därmed sammanhängande metodforsk- ningsarbetet upptaga egentliga folkhälsouppgifter och att det därför nu föreligger ett sedan länge eftersatt behov av kapacitet på detta senare om- råde.
De i kap. III omnämnda egentliga folkhälsouppgifterna på vitaminområ- det är enligt utredningens uppfattning både ur näringshygieniska och ekono- miska synpunkter synnerligen angelägna. I betraktande av institutets träng— ande arbetsuppgifter på andra områden har utredningen i fråga om vitamin- avdelningen dock sett sig nödsakad att begränsa sitt förslag om avdel— ningens slutliga utformning till vad som kan anses som ofrånkomligen nödvändigt för att avdelningen efter kontrollens bortlyftande skall kunna gripa sig an de väntande uppgifterna med vad som med hänsyn till vitamin— områdets betydelse ur folkhälsosynpunkt får anses som ett minimum av kapacitet. Vid bedömningen av utredningens förslag i fråga om personal av olika kategorier måste beaktas, att det icke är möjligt att med utsikt till ett fullgott resultat bearbeta vitaminproblem utan tillgång till dels personal med vetenskaplig utbildning inom såväl kemi och mikrobiologi som medicin och dels tillräcklig biträdespersonal för det vidlyftiga analysarbete, som erfordras på detta område särskilt med hänsyn till att de praktiskt-veten— skapliga undersökningarna kräver stora analysserier för inventeringsarheten av olika slag och för studier rörande de speciella analysmetoder som an— vänds för undersökningarna.
Utredningens förslag till personal för vitaminavdelningens slutliga orga- nisation, dvs. organisationen sedan kontrollen frånskilts, har i följande tablå sammanställts med personalläget den 1 juli 1956 och med det läge, som inträder sedan de av utredningen nedan föreslagna provisoriska för- stärkningarna tillförts avdelningen.
I anslutning till tablån får utredningen först anföra följande angående de olika tjänsterna i den slutliga organisationen.
Chef och gemensam personal
Avdelningsföreståndaren bör vara professor i Co 14 liksom cheferna för institutets övriga avdelningar.
Avdelningen äger för närvarande ej tillgång till personal med läkarutbild- ning. Så snart avdelningen i nämnvärd omfattning kan börja bearbeta folkhälsouppgifter erfordras emellertid, att till avdelningen knytes en läkare för att omhänderha bedömningen av medicinska spörsmål och biträda med sådan utredningar, som kräver medicinsk sakkunskap. Behovet av en laboratorieläkare är uppenbart. Tjänsten bör även fungera som utbildnings— tjänst med hänsyn till behovet av läkare med speciell erfarenhet av vitamin-
under Vid den Befattning m. m. Löne- 1/7 en över— slutlig-a grad -56 gångstid organisa- tionen Chef och gemensam personal 1. Professor ............................. Co 14 1 1 1 2. laboratorieläkare ...................... Ce 29 — 1 1 3. Kontorist .............................. Ce 13 —- 1 1 4. Kanslibiträde .......................... Ce 11 11 1 1 Summa 2 4 4 Kemisk—mikrobiologisk sektion 5. Laborator ............................. Ce 31 1 1 1 a) Kemisk arbetsgrupp: 6. Förste kemist .......................... Ce 27 — 1 — 7. Assistent 25/27 ......................... Ce 27 1 1 1 8. » 23/25 ......................... Ce 25 — — 1 9. » 21/23 ......................... Ce 23 1 1 —— 10. Förste laboratoriebiträde ................ Ce 15 1 1 1 11. Laboratoriebiträde ..................... Ce 13 1 1 1 12. » ..................... Ce 11 6 7 4 13. » ..................... Cg 11 1 1 — 14. » ..................... Ce 8 1 2 1 15. Diskbiträde ........................... Ce 6 2 2 2 Summa 15 18 12 h) Mikrobiologisk arbetsgrupp: 16. Assistent 21/23 ......................... Ce 23 — 1 1 17. » .............................. Cg 21 1 — — 18. Förste laboratoriebiträde ................ Cg 15 1 1 1 19. Laboratoriebiträde ..................... Ce 13 1 2 1 20. » ..................... Ce 11 1 2 2 21. » ..................... Cg 11 1 l — 22. » ..................... Ce 8 — — 1 23. » ..................... Cg 8 1 1 — 24. Diskbiträde ........................... Ce 6 1 1 1 Summa 7 9 7 Djurhiologiska sektionen 25. Laboratorieassistent .................... Ca19 1 1 1 26. Laboratoriebiträde ..................... Ce 13 1 l 1 27. » ..................... Ce 11 1 1 1 28. » ..................... Ce 8 7 7 4 29. Diskbiträde ........................... Ce 6 3 3 2 Summa 13 13 9 Totalsumma 37 44 32
1 Förordnad i Cg 13.
frågor. Utredningen föreslår därför inrättande av en tjänst för en labora- torieläkare i Ce 29. Läkaren redovisas bland den gemensamma personalen.
Bland denna bör även upptagas en kontorist i Ce 13 och ett kanslibiträde i Ce 11 för att tillgodose behovet av expeditions- och handsekreterarper- sonal samt skrivhjälp.
Det kemiska och det mikrobiologiska laboratoriearbetet förutsättes bli samlat till en sektion. Närmaste chef för denna bör vara en laborator.
Sektionens övriga personal förutsättes bli indelad på en kemisk och en mikrobiologisk arbetsgrupp. Den av utredningen föreslagna fördelningen av personalen mellan dessa grupper framgår av tablån.
Som närmaste ledare för den kemiska gruppen men med arbetets tyngd— punkt förlagd till uppgifter i samband med metodutveckling erfordras en assistent i Ce 25/27 med vetenskaplig utbildning i kemi. Tjänsten bör be- traktas som utbildningstjänst liksom fallet är med den motsvarande tjänst som för närvarande finnes vid avdelningen. Därjämte krävs en assistent med goda insikter i kemi och grundlig erfarenhet av kemiskt analysarbete. Denna tjänst bör placeras i Ce 23/25. Den främsta arbetsuppgiften för denne assistent förutsättes bli övervakning och tillsyn av gruppens rutin- verksamhet med serieanalyser o. d.
Av laboratoriebiträden erfordras för den kemiska arbetsgruppen ett i Ce 15 och ett i Ce 13 för arbetsledande eller andra mera krävande och kvalifice- rade arbetsuppgifter. Med hänsyn till behovet av stora analysserier kan be— hovet av övrig biträdespersonal icke sättas lägre än 4 laboratoriebiträden i Ce 11 och 1 1 Ge 8. Slutligen beräknas med hänsyn till arbetets art behövas tillgång till 2 diskbiträden.
Vid den mikrobiologiska arbetsgruppen bör den kvalificerade personalen begränsas till en assistent i Ce 21/23 till dess närmare erfarenhet vunnits angående avdelningens behov av särskild personal med vetenskaplig utbild- ning i mikrobiologi.
Biträdesbehovet är förhållandevis stort även vid den mikrobiologiska arbetsgruppen, där stora analysserier erfordras. Utredningen föreslår därför, att arbetsgruppen skall ha 1 laboratoriebiträde i lönegrad 15 och 1 labora- toriebiträde i Ce 13 för arbetsledning och kvalificerade uppgifter samt 2 la— boratoriebiträden i Ce 11 och 1 laboratoriebiträde i Ce 8. Därjämte erfordras 1 diskbiträde.
Djurbiologiska sektionen
Vid denna sektion skall utföras försök med djur, företrädesvis råttor. Sektionen måste liksom nu ha egen avel av försöksdjur i sådan omfattning, att sektionens behov täckes. Det är nödvändigt att ha fullständig kontroll över avelsdjurens härstamning och kostförhållanden för att djurförsök på detta område över huvud skall kunna utföras. Djurförsök erfordras för att bestämma vissa vitaminer, som ej analyseras kemiskt eller mikrobiolo- giskt, ävensom för att utröna i vad mån de kemiska och mikrobiologiska bestämningsmetoderna har tillfredsställande specificitet i olika fall. Genom djurförsök fastställes också i vilken grad det på kemisk eller mikrobiolo-
gisk väg bestämda vitamininnehället i t. ex. ett födoämne kan utnyttjas i organismen. Genom långtidsförsök på djur, ofta under flera generationer, utrönes om en viss kostform är fullvärdig ur vitaminsynpunkt. Det är så- lunda uppenbart, att vitaminavdelningen, även sedan kontrollen flyttats därifrån, stadigvarande behöver tillfredsställande resurser för djurförsök. Som närmaste ledare för djurförsöken bör liksom nu finnas en labora— torieassistent i Ca 19. Biträdespersonalen bör omfatta ett laboratoriebiträde i Ce 13 och ett i Cell samt 4 i Ce 8. Av de senare beräknas 2 erfordras enbart för skötseln av avelsdjuren. Diskpersonalen torde kunna begränsas till 2 biträden i Ce 6. För erforderlig städhjälp i djurhuset synes böra anlitas kollektivavtalsanställd personal liksom fallet är vid institutet i övrigt.
Vad därefter angår den provisoriska personalförstärkningen, som bör ske i avvaktan på att frågan om vitaminkontrollens förläggning löses, har ut- redningen funnit sig böra föreslå följande såsom bäst ägnat att möjliggöra ett snart upptagande av de mest trängande folkhälsouppgifterna på vita- minområdet.
Den nuvarande vetenskapliga assistenten i Ce 25/27 är kemist. Han har hittills huvudsakligen ägnat sig åt metodforskningsarbetet. Det har där- för varit ofrånkomligt, att laboratorn i mycket stor utsträckning måst fun— gera som närmaste ledare av det kemiska analysarbetet för kontrollen. Med en dylik anordning blir emellertid laboratorns möjligheter att verksamt deltaga i praktiskt-vetenskapligt arbete av folkhälsokaraktär ringa, i all synnerhet som han även måste i icke oväsentlig omfattning direkt leda och övervaka de mikrobiologiska analyserna i samband med kontrollen. Med hänsyn till vad nu sagts har utredningen funnit, att den effektivaste anord- ningen för att under en övergångsperiod i tillräcklig utsträckning frigöra laboratorn för nya uppgifter är att tillföra avdelningen en tjänst som förste kemist i Ce 27. Innehavaren av denna tjänst avses skola som sin huvud- sakliga uppgift övertaga från laboratorn den omedelbara ledningen av ar- betet med de kemiska analyserna för vitaminkontrollen. Den nu föreslagna tjänsten är icke upptagen i utredningens förslag till vitaminavdelningens slutliga organisation. En sådant tjänst måste emellertid ingå i den blivande organisationen för vitaminkontrollen. Ett ytterligare stöd för förslagen i denna del är angelägenheten att i god tid före en blivande utbrytning av vitaminkontrollen sörja för att utbildad ledande personal finnes tillgänglig för det nya organet.
Vidare bör den ovan föreslagna laboratorieläkaretjänsten finnas även un- der provisoriet, då tillgång till medicinsk personal får betraktas som en förutsättning för att avdelningen skall kunna bearbeta folkhälsouppgif— terna med medicinska aspekter.
Av de i den slutliga organisationen ingående lägre tjänsterna bör redan under övergångstiden inrättas dels kontoristtjänsten och dels följande tjän—
ster för laboratoriebiträden, nämligen 1 i Ce13, 2 i Ce 11 och 1 i Ce 8. Tjänsten i Ce 13 erfordras med hänsyn till att den nuvarande kvalificerade biträdespersonalen är helt upptagen av arbete i samband med kontrollen och att avdelningen därför utan den nu föreslagna tjänsten icke skulle ha något kvalificerat biträde disponibelt för de nya uppgifterna.
Under övergångsperioden kommer vitaminavdelningen sålunda att ha ett visst överskott av personal i förhållande till antalet anställda i den slutliga organisationen. Detta överskott kommer emellertid att elimineras i och med att personal överföres till det organ, som skall omhänderha vita- minkontrollen.
E. Uudervisnings- och upplysningssektionen
Utredningens i kap. III redovisade överväganden angående folkhälso- institutets undervisnings— och upplysningsverksamhet kan sammanfattas enligt följande.
1. Undervisningsverksamheten bör tills vidare avse kurser för i praktisk hygienisk verksamhet arbetande av samma slag som nu ehuru i vissa fall i ökad omfattning, men därtill bör komma upplysningskurser för personer inom andra yrkesgrupper än de som fackkurserna nu avser.
2. Institutets allmänhygieniska avdelning bör befrias från de åligganden beträffande kursers anordnande och bedrivande som avdelningen nu har vid sidan av sina arbetsuppgifter i övrigt.
3. Ledningen av undervisningsverksamheten bör anförtros åt en befatt- ningshavare med pedagogisk utbildning och erfarenhet.
4. Upplysningsverksamheten bör intensifieras.
5. Utbildningsverksamheten och upplysningsverksamheten bör organisa- toriskt samordnas genom upprättande av en från avdelningsindelningen fristående sektion.
6. Institutets bibliotek bör inordnas i den nya sektionen. Dessa överväganden föranleder utredningen att föreslå inrättande av en fristående undervisnings— och upplysningssektion. Vid denna sektion avses — förutom lärarkrafter inom och utom institutet —— skola tjänstgöra befatt- ningshavare enligt vad som angives i tabellen på nästa sida. Angående placering av den nuvarande innehavaren av tjänsten såsom laborator och överlärare vid allmänhygieniska avdelningen hänvisas till avsnittet om nämnda avdelning. En ny befattning med t jänstebenämningen studierektor föreslås för chefen för underuisnings- och upplysningssektionen. Han bör i vad avser undervis- ningen särskilt ha till arbetsuppgift
att vid kursverksamhetens planering och genomförande tillse, att peda— gogiska rön och erfarenheter samt för undervisningens bedrivande lämpliga
enligt
Befattning m.m. Lönegrad 1/7-56 försla— get 1. Studierektor ...................................... Ce 29 — 1 2. Pressombudsman med 1A-tidsarbete .................. (Arvode 1 — 7.404 kr.) 3. Pressombudsman med l/z-tidsarbete .................. (Arvode — 1 14.808 kr.) 4. Kontorist ......................................... Ce 13 — 1 5. Kanslibiträde ..................................... Ce 11 — l 6. Kontorsbiträde .................................... Ce 8 — 1 Statens distriktssköterskeskola 7. Föreståndare ...................................... Ca 23 1 1 8. Biträdande föreståndare ............................ Ce 20 1 1 9. Kanslibiträde ..................................... Ce 11 11 1 Summa 4 8
1 Förordnad i Cg 13.
hjälpmedel och metoder kommer till användning i syfte att uppnå ett full- gott undervisningsresultat;
att i den utsträckning, som kan bli vederbörligen fastställd, meddela undervisning vid de av institutet anordnade kurserna;
att samordna de kurser, som anordnas vid institutet, med hänsyn till möjligheterna att erhålla lärare och disponera undervisningslokaler;
att —— utom i vad angår distriktssköterskeskolan — ombesörja tillkänna- givanden angående kurserna, mottaga och granska ansökningar om delta- gande i kurs samt föredraga ansökningsårenden avseende kursdeltagande inför överdirektören;
att i samråd med avdelningsföreståndarna ombesörja att lämpliga befatt- ningshavare vid institutet ställs till förfogande som lärare vid kurserna;
att — om och i den mån lämpliga lärarkrafter inom institutet ej står till förfogande eller med hänsyn till andra aktuella arbetsuppgifter inom institutet anses icke böra tagas i anspråk såsom lärare — i den omfattning som erfordras för kursernas bedrivande söka ombesörja att lämpliga lärar- krafter utom institutet ställs till förfogande;
att i mån av behov framlägga förslag till kursplaner eller ändring av så- dan plan ävensom förslag till utökning av kursverksamheten;
att ombesörja dispositionen av kurslokaler och undervisningsmateriel samt —— utom i vad angår distriktssköterskeskolan — svara för expeditions- arbetet i samband med undervisningsverksamheten;
att å institutets vägnar underteckna intyg och betyg angående genom- gång av andra kurser vid institutet än distriktssköterskeskolans samt
att i övrigt verka för att vid institutet bedriven kursverksamhet leder till avsett mål.
Institutets bibliotek föreslås skola omhänderhas av undervisnings- och upplysningssektionen.
Med hänsyn till de arbetsuppgifter som skall åvila studierektorn bör som kompetenskrav för denna befattning uppställas pedagogisk vetenskaplig utbildning och praktisk erfarenhet av undervisningsverksamhet av lik- nande art. Vid bedömningen av studierektorns löneställning bör beaktas, att han icke enbart skall sörja för en pedagogiskt fullgod undervisning samt administrera kursverksamheten. Den stora belastning kursundervisningen nu utgör för institutets vetenskapliga personal medför att man måste efter— sträva att studierektorn själv skall åtaga sig undervisning. Härför erfordras helst naturvetenskaplig utbildning i något ämne inom institutets arbets- område.
För att kunna påräkna en fullgod rekrytering för denna betydelsefulla tjänst, vilken torde komma att betraktas som en sluttjänst, bör befattningen placeras i lönegrad Ce 29.
Pressombudsmannen föreslås placerad vid sektionen. I vad avser notiser till dagspressen och periodiska tidskrifter angående förhållanden, som sam- manhänger med institutets verksamhet, hör han emellertid, oavsett sektions— tillhörigheten, direkt lyda under överdirektören. Hans tjänstgöring hos institutet föreslås skola utökas till halvtidstjänstgöring och hans arvode ökas i motsvarande mån.
För statens distriktssköterskeskola föreslås —- med hänsyn bl. a. till utred— ningens tidigare redovisade principiella uppfattning om lämpligheten av skolans utbrytande ur institutet — under nuvarande förhållanden ingen annan organisatorisk ändring än att studierektorn skall inträda i laboratorns och överlärarens ställe i vad avser kontakten mellan skolan och institutet i övrigt. Genom tillkomsten av studierektorsbefattningen bör skolans förestån— dare och biträdande föreståndare få större möjlighet än nu att kortare tider lämna skolans direkta ledning för att inspektera praktikantverksamheten för skolans elever. En ifrågasatt ny befattning såsom särskild inspekterande för denna praktikantverksamhet anses därför icke vara erforderlig.
Utöver studierektorn, pressombudsmannen och personalen vid distrikts- sköterskeskolan erfordras för sektionen biträdespersonal för expeditions- och skrivgöromål samt för skötseln av biblioteket. Kontoristen å födoämnes- hygieniska avdelningen svarar nu för biblioteksgöromålen och har till för- fogande härför ett halvtidsanställt kontorsbiträde. För att biblioteket skall bli tillfredsställande skött bör det närmaste ansvaret åvila en kontorist i Ce 13. Denna befattningshavare bör tillika förestå sektionens expedition. Huruvida expeditionen bör vara gemensam för hela sektionen och alltså även för distriktssköterskeskolan, där det redan finns en kanslibiträdestjänst, är en praktisk fråga, vars lösande bör ankomma på institutets ledning.
F. Apparaturutrustning för fackavdelningarna m. 111.
Det vetenskapliga arbetet och undersökningsverksamheten förutsätter tillgång till en fullgod instrument- och apparatutrustning. Med hänsyn till institutets ställning som centralt forsknings- och undersökningsorgan på hälsovårdsområdet är det nödvändigt att institutet sätts i stånd att i erfor- derlig utsträckning tillgodogöra sig utvecklingen på området. Därtill kom- mer att nya forskningsuppgifter ofta kräver tillgång till ny apparatur. Institu- tets möjligheter att uppta eller äta sig angelägna forsknings- och undersök- ningsuppdrag bör ej begränsas av otillräcklig utrustning. Tillgång till en modern utrustning har emellertid ej blott betydelse ur undersökningssyn- punkt utan även därför att den medger att arbetet kan bedrivas mera ratio- nellt och att antalet undersökningar per tjänsteman kan ökas.
Under tidigare år har de beviljade anslagen i stort sett varit tillräckliga för att tillgodose det nödvändigaste behovet av vetenskaplig utrustning. Under de senare åren har dock en viss eftersläpning kunnat konstateras. Därjämte har äldre apparatur numera i vissa fall blivit så försliten eller omodern att den bör ersättas eller kompletteras.
Utredningen har därför funnit att den organisatoriska och personella upp- rustning av institutet, som föreslagits i det föregående, för att få full effekt måste åtföljas av en komplettering av fackavdelningarnas apparatutrust- ning m.m.
Yrkeshygieniska avdelningens föreståndare har för sin avdelning fram- lagt
a) en förteckning å önskvärda apparater för fältundersökningar och där- med sammanhängande arbeten för en total kostnad av 114 350 kronor,
b) en förteckning å erforderlig större stationär laboratorieutrustning för en beräknad kostnad av 145 000 kronor, däribland röntgendifraktionsutrust- ning för 50 000 kronor, en spektrograf (Hilgers stora) för 33 000 kronor och en expositionskammare för 35000 kronor. Han har vidare meddelat att från laboratorerna på avdelningen anmälts önskemål om inköp där- utöver av två spektrofotometrar, en spektrograf, Geiger—Möller-mätare och ett elektronmikroskop för sammanlagt 252 000 kronor.
Födoämneshygieniska avdelningen har redovisat önskemål om apparatur för 111 500 kronor, varav den största posten (25 750 kronor) avser utrust- ning för automatisk mätning av radioaktivitet.
Vidare har anmälts behov för vattenlaboratoriet av en spektrograf för 4 500 kronor.
Vitaminavdelningens föreståndare har begärt apparatur för avdelningens eget behov för sammanlagt 78 095 kronor och dessutom som gemensamma för hela institutet en registrerande Spektrofotometer med tillsats för upp— tagning av fluorescensspektrum samt en spänningsregulator för tillhopa 55 500 kronor.
Dessutom har utredningsledamoten professor Forssman beräknat utrust- ningsbehovet under de första verksamhetsåren för den nya yrkeshygieniska avdelningen i Göteborg och för arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium och funnit kostnaderna för utrustning böra upptagas till
1. för göteborgsavdelningen a) laboratorieutrustning ca 207 000:— kr. h) klinisk utrustning 48 000:— ,,
Summa 255 000:— ,,
2. för arbetarskyddsstyrelsens laboratorium 50 000:— ,,
Utredningen har granskat de från avdelningarna erhållna förteckning- arna. Inklusive de av professor Forssman enligt ovanstående anmälda beho- ven för göteborgsavdelningen och arbetarskyddsstyrelsens laboratorium upp- tager de önskemål om utrustning för ca 1 065 000 kronor. Däri ingår emeller- tid dels den förut nämnda expositionskammaren, vilkens anordnande kan ingå i byggnadsarbetena för institutet, dels möbler och kontorsutrustning, som bör upptagas i annat sammanhang. De för dessa ändamål upptagna pos- terna, sammanlagt ca 43000 kronor, bör dragas från ovan angivna total- kostnad.
Vid sin granskning av de från avdelningarna lämnade förslagen har ut- redningen funnit, att i en del fall dyrbar utrustning, som föreslagits, bör kunna ersättas med billigare sådan, samt att man i avsevärt större omfatt- ning än avdelningsföreståndarna gjort bör räkna med att samarbeta med andra avdelningar och utomstående institutioner med avseende åt utnytt- jande av särskilt dyrbara apparater och på så sätt minska anskaffnings- behovet.
Utbyggnaden av institutet kommer att ske under en följd av flera budgetår. Vad som nu anmälts som trängande behov av apparaturutrustning kan under denna tid bli inaktuellt eller böra stå i efterhand i förhållande till nya önskemål. Utredningen har därför ansett sig icke böra framlägga någon spe- cificerad uppgift angående erforderlig upprustning i förevarande hänseende utan har ansett att institutets styrelse bör få medel till sitt förfogande för att tillgodose de mest trängande behoven, vilka utredningen uppskattar till ca 550 000 kronor. Med tanke på göteborgsavdelningen, som måste utrustas från början, och till de mest aktuella behoven för institutet i övrigt beträf- fande viss större apparatur samt till den långa leveranstid, som kan emotses, föreslår utredningen att för omorganisationens första budgetår av insti- tutets omkostnadsanslag delposten för inköp och underhåll av inventarier med hänsyn till behovet av komplettering av institutets apparatutrustning tillfälligt ökas med 200 000 kronor. Även under de närmast följande budget- åren erfordras en tillfällig förstärkning av nämnda post. Med hänsyn till
institutets utökning med nya avdelningar bör emellertid även en bestående höjning därav ske.
Arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium kan icke beräknas börja sin verksamhet förrän in på omorganisationens andra budgetår. Utred- ningen framlägger därför intet förslag om medel till laboratoriets utrustning utan detta bör upptagas i arbetarskyddsstyrelsens statframställning för det andra budgetåret.
Utöver apparatur fordras vid omorganisationen nyanskaffning av möbler, kontorsmaskiner och andra kontorsutensilier samt verkstadsutrustning m.m. Någon beräkning av den totala kostnaden härför har utredningen ej verkställt. För det första budgetåret synes utöver unppsättandet av göte- borgsavdelningen möbler etc. endast erfordras för de nya befattningar i övrigt som beräknas tillkomma under detta budgetår; se härom i avsnittet angående omorganisationens genomförande. Detta bör enligt utredningens åsikt niöjliggöras genom en tillfällig höjning av omkostnadsanslagets före- nämnda post för inköp och underhåll av inventarier. I denna del synes en höjning av nyssnämnda post för det första budgetåret böra ske med 37 000 kronor. Även i denna del bör höjningen betecknas såsom tillfällig. I den mån de föreslagna nya lokalerna färdigställs under de därpå närmast föl- jande ären kommer även då behov av tillfällig förstärkning av förevarande post för inköp av möbler etc. att erfordras.
G. Lokaler
Såsom förut nämnts är folkhälsoinstitutets nuvarande lokaler otillräck- liga redan med nuvarande personal och verksamhet. Det nytillskott av lokaler som, enligt vad utredningen kunnat konstatera, är erforderligt för att avhjälpa denna brist och för att tillgodose det ytterligare lokalbehov som uppkommer i samband med omorganisationen framgår av nedanstå— ende redogörelse, i vilken behovet angetts i antal fönsterenheter för labo- ratorier (L), för tjänsterum (T) och för diverse utrymmen såsom biblio- tek, förråd, verkstäder m.m. (D).
A. Först redogörs för lokalbehovet vid institutets byggnader i Solna.
1. Som lokal för styrelsens sammanträden och för andra konferenser används nu 4 enheter av det 11 enheter stora biblioteket. Denna anordning har visat sig olämplig. Genom omdisposition bör ordnas ett särskilt sam- manträdesrum om 4 enheter.
2. För överdirektören erfordras ett tjänsterum om 4 enheter och för hans expedition ett rum om 2 enheter.
3. För kansli och övriga gemensamma organ disponeras nu 45 fönster-
enheter (8 T+ 37 D). Redan i nuvarande läge erfordras ett tillskott av 21 enheter (3 T+ 18 D). Efter omorganisationen behövs därutöver ett tjänsterum om 2 enheter för verkstadsingenjören och ett utrymme om 1 en— het (1 D) för den nya reparatören. Lokalbehovet skulle sålunda samman- lagt uppgå till 69 enheter (13 T + 56 D).
4. De delar av den nuvarande allmänhygieniska avdelningen som sysslar med arbetsuppgifter, vilka avses överförda till den nya avdelningen med samma namn, har för närvarande till sitt förfogande ett utrymme av 40 fönsterenheter (19 L + 12 T + 9 D). För denna del föreligger en utrym- mesbrist i förhållande till det aktuella behovet på 9 enheter. Enligt förslaget skulle emellertid vissa arbetsuppgifter avlastas från den allmänhygieniska avdelningen. Därigenom skulle avdelningens lokalbehov reduceras med 11 till 38 fönsterenheter (22 L + 12 T + 4 D). Därtill kommer utrymmesbehovet för vattenlaboratoriets verksamhet. För denna disponeras nu på födoämneshygieniska avdelningen 29 %» fön— sterenheter. Den avsedda minskningen av vattenproverna anses medföra en minskning av det härför erforderliga utrymmet med 8 enheter till 21 % enheter (12 L + 6 T + 3 1/2 D). Vidare föreslås att disk- och substratberedning skall utföras gemensamt för allmänhygieniska och födoämneshygieniska avdelningarna och anknytas till förstnämnda avdelning. Därför erfordras 10 fönsterenheter (10 D). Sammanlagt beräknas alltså det för den nya allmänhygieniska avdel- ningen behövliga utrymmet uppgå till 59 %fönsterenheter (34 L + 18 T + + 17 1/2 D).
5. Den nya bostadshygieniska avdelningen avses övertaga de utrymmen som den nuvarande allmänhygieniska avdelningen använder för verksam- het, som skall ankomma på bostadshygieniska avdelningen, och vilka upp- går till 15 enheter (8 L + 6 T + 1 D). Ett aktuellt underskott å 3 enheter (3 L) föreligger med avseende å dessa utrymmen. För den nya avdelningen erfordras därutöver 27 enheter (8 L + 9 T+ 10 D). Sammanlagt skulle bostadshygieniska avdelningen alltså förfoga över 45 enheters utrymme (19L+15 T+11 D).
6. Vid yrkeshygieniska avdelningen i Solna beräknas ett ökat behov av lokaler för nuvarande verksamhet om 38 enheter (28 L + 8 T + 2 D) och för avdelningen efter omorganisationen därutöver 6 enheter (6 T). Avdel- ningen disponerar nu 72 enheter och skulle efter omorganisationen förfoga över sammanlagt 116 enheter (67 L + 45 T + 4 D).
7. Födoämneshygieniska avdelningen har nu ett utrymme av 125 enheter (72 L + 30 T + 23 D). Genom utbrytandet av vattenlaboratoriet samt disk- och substratberedning skulle lokalbehovet minska med 29 % + 10 enheter (jfr ovan under 4). Å andra sidan medför den föreslagna utökningen av den biologiska sektionen samt tillkomsten av en toxikologisk sektion ett behov av 21 fönsterenheter. Nettoresultatet av dessa förändringar blir ett utrymmes-
behov för födoämneshygieniska avdelningen efter omorganisationen av 106 1/2 fönsterenheter (67 L + 30 T + 9 1/2 D).
8. Vitaminavdelningen disponerar nu 40 fönsterenheter (33 1/2 L + 5 T + + 1 1/2 D). Här föreligger en aktuell brist på 27 enheter (12 1/2 L + 8 T + +61/2 D). Vid bibehållen vitaminkontroll och föreslagen förstärkning av avdelningen i övrigt tillkommer ett ytterligare behov av 8 enheter (8 T). Sammanlagt behövs då för avdelningen 75 fönsterenheter (46 L + 21 T + + 8 D).
9. För institutets undervisningsverksamhet utnyttjas nu 26 fönsteren- heter (12 L + 6 T + 8 D), varav 6 enheter (T) för tjänsterum åt distrikts- sköterskeskolans föreståndare och skolans expedition. Här föreligger ett betydande underskott i förhållande till det aktuella behovet. Enbart distrikts- sköterskeskolan skulle för att få tillfredsställande lokalförhållanden behöva de nu disponerade lokalerna och därutöver 16 fönsterenheter (D). För under- visningsverksamheten i övrigt behövs 16 enheter (D) för undervisningsloka- ler och elevernas samlingsrum etc. Därtill kommer efter omorganisationen behovet av tjänsterum för studierektorn och undervisnings- och upplys- ningssektionens expedition samt för biblioteket, vilket skall omhänderhas av denna sektion. För biblioteket erfordras 9 enheter (2 T + 7 D), därav 2 för ett expeditionsrum. För undervisnings- och upplysningssektionen erfordras sålunda
a) för sektionen exklusive statens distriktssköterskeskola 32 enheter (9 T + 23 D);
b) för distriktssköterskeskolan 42 enheter. Att distriktssköterskeskolan redovisas separat sammanhänger med utred- ningens uppfattning om lämpligheten av att skolan skall avskiljas från in— stitutet.
10. De lunch— och omklädningslokaler som nu finns vid institutet är otill- räckliga i förhållande till personalstyrkan. Sålunda finns endast ett lunch- rum om 4 fönsterenheter. Även om en del av personalen brukar intaga sin lunch utom institutet, är utrymmet för litet för den övriga personalen. Några omklädningsrum utöver små utrymmen i förrum till en del toaletter finns för närvarande inte. Utredningen beräknar att för tre lunchrum, förlagda till olika delar av institutets byggnadskomplex, erfordras sammanlagt 12 fönsterenheter, alltså en ökning med 8 enheter, samt att för omklädnings- rum hehövs 15 enheter. Det sammanlagda utrymmesbehovet för lunchrum och omklädningsrum beräknas sålunda uppgå till 27 enheter (D). 11. Under punkt 3 här ovan har räknats med arkiv- och förrådsutrymmen för den närmaste framtiden. På längre sikt erfordras emellertid ytterligare utrymmen för nämnda ändamål. Någon kalkyl angående storleken av före- varande behov har icke gjorts, då erforderliga utrymmen beräknas kunna erhållas och iordningställas i källare etc. i samband med den kommande ut- byggnaden av institutets lokaler.
12. Institutet disponerar nu en del utrymmen, vilka enligt särskild upp- görelse avsetts för karolinska institutets hygieniska institution, sammanlagt 13 enheter (9 L + 4 T). Man måste emellertid räkna med att nämnda insti- tution blir i behov av dessa lokaler. I ett utbyggnadsprogram bör därför, utöver de under förestående punkter angivna behoven, institutets lokalut- rymmen ökas med dessa 13 enheter. Vad som angivits under 1.—12. här ovan kan sammanfattas sålunda:
Nuvarande utrymme Föreslaget utrymme Avdelning m.m. L |T D S:a L T | D S:a 1. Sammanträdesrum ..... — —— 4 4 — — 4 4 2. Överdirektören och hans expedition ............ — —— -— —— — 6 —— 6 3. Kansli m.m. .......... -— 8 37 45 — 13 56 69 4. Allmänhygieniska avdel- ningen (nya) .......... 19 12 9 40 34 18 171/_. 69% 5. Bostadshygieniska avdel- ningen ............... 8 6 1 15 19 15 11 45 6. Yrkeshygieniska avdel- ningen i Solna ........ 39 31 2 72 67 45 4 116 7. Födoämneshygieniska av- delningen ............. 72 30 23 125 67 30 91/2 1061/2 8. Vitaminavdelningen 331/2 5 PA; 40 46 21 8 75 9. Undervisnings- och upp- lysningssektionen ...... a) sektionen exkl. distrikts- sköterskeskolan .. .. —— — — — —— 9 23 32 b) distriktssköterske- skolan ............ 12 6 8 26 12 6 24 42 10. Lunch- och omklädnings- rum ................. — — 4 4 — — 27 27 11. Förråds- och arkivutrym- men för framtida behov — — — — ' ' 12. Lokaler avsedda för karo- linska institutets hygie- niska institution men an- vända av folkhälsoinsti- tutet; ersättningsbehov . . -— —— — — 9 4 -— 13 Summa 1831/z 98 891/2 371 254 167 184 605 1831/2 98 891/2 371 Differens 70%, 69 94%; 234
Då distriktssköterskeskolan enligt utredningens förut redovisade uppfatt- ning bör brytas ut ur institutet anser utredningen att skolans behov av ökade lokaler (16 D) icke bör medräknas vid fastställandet av institutets utbygg- nadsbehov — en lättnad i skolans lokalsvårigheter vinnes för övrigt genom att lokaler anskaffas för övrig undervisning vid institutet. Nettobehovet för institutet upptages med anledning härav till (70 1/2 L + 69 T + 781/2 D =) 218 fönsterenheter.
Därtill kommer utbyggnadsbehovet beträffande institutets d jurhus. Vita-
minavdelningen, som nu disponerar ca 4/5 av utrymmet i det nuvarande djur- huset, behöver utrymme för ytterligare djurförsök och bör med hänsyn här- till och till de särskilda anspråk på djurlokalernas kvalitet som måste upp- ställas i fråga om denna avdelning erhålla återstående delar av den nuva- rande byggnaden. Övriga avdelningar, som nu disponerar utrymme i djur- huset, måste erhålla kompensation för de utrymmen de på så sätt skulle förlora. Dessutom behövs för deras verksamhet ytterligare utrymmen. Vi- dare bör anordnas matsal och toaletter för den med djurförsök sysselsatta personalen. Nu angivna utrymmesbehov har beräknats till
för allmänhygieniska avdelningen ca 45 m2 för bostadshygieniska avdelningen ca 45 m2 för yrkeshygieniska avdelningen ca 370 mg för personalmatsal ca 30 m2 för toaletter ca 10 m2
sammanlagt ca 500 m2
B. I detta sammanhang må redovisas utredningens beräkningar angående lokalbehovet för det yrkeshygieniska laboratorium vid arbetarskyddsstyrel— sen som utredningen föreslår skola inrättas. Av flera skäl synes det nämligen lämpligast att detta laboratorium lokalt förläggs till folkhälsoinstitutets byggnader i Solna. Lokalbehovet för detta laboratorium uppskattas till 21 fönsterenheter (11 L + 10 T).
För folkhälsoinstitutet och för arbetarskyddsstyrelsens laboratorium er— fordras sålunda sammanlagt 239 fönsterenheter, om distriktssköterskesko- lans behov av ökat lokalutrymme ej tillgodoses.
Till mindre del synes behovet av ytterligare utrymmen vid institutets byggnader i Solna kunna tillgodoses genom påbyggnad av de befintliga bygg- naderna. Genom påbyggnad med en våning av den på skissen s. 73 såsom I betecknade byggnaden, vilken nu i sin helhet disponeras av yrkeshygieniska avdelningen, kan erhållas 26 enheter. Vidare beräknas den mellan de stora byggnadskropparna liggande förbindelsebyggnaden (III å skissen) kunna påbyggas med två våningar, varav den övre bör ges lägre våningshöjd och på grund härav ej bör inrymma laboratorier. Genom denna påbyggnad skulle vinnas 50 enheter. Därefter skulle återstå 163 enheter (exkl. distriktsskö- terskeskolans behov). Huru detta resterande behov lämpligen skall tillgodo- ses, har utredningen ej sökt utröna; markutrymme för tillgodoseende därav liksom för en tillbyggnad av djurhuset finns emellertid på institutets om- råde.
C. För den av utredningen föreslagna yrkeshygieniska avdelningen i Göte- borg har beräknats ett lokalbehov av ca 40 fönsterenheter under de första åren av avdelningens verksamhet. Senare torde en utvidgning av avdel- ningens verksamhet föranleda ökat lokalbehov.
Då det synes angeläget att göteborgsavdelningen snart kan börja sin verk-
samhet har utredningen undersökt möjligheterna att förlägga avdelningen under dess första verksamhetstid till någon befintlig byggnad. Utredningen har därvid funnit att det skulle vara möjligt att provisoriskt förlägga avdel- ningen till lokaler i jordvåningen i Svenska institutets för konserverings— forskning byggnad i Göteborg och att de ändrings- och inredningsarbeten som därvid skulle erfordras kunde utföras för relativt ringa kostnader. Ut- rymmena i fråga står för närvarande till större delen outnyttjade. Vid kon- takt med styrelsen för konserveringsinstitutet har utredningen erfarit, att styrelsen har för avsikt att successivt taga större delen av utrymmena i an- språk för arkiv m.m. Då lokalerna emellertid lämpar sig för den planerade avdelningens verksamhet avsevärt bättre än andra lokaler i Göteborg som undersökts — bl.a. finns varmvatten, ånga, tryckluft, gasolanläggning samt värme, vatten och avlopp av tillräcklig kapacitet i byggnaden — förordar utredningen att det uppdrages åt byggnadsstyrelsen att söka få lokalerna i fråga disponibla för folkhälsoinstitutets göteborgsavdelning eller att på annat sätt snarast möjligt få till stånd en provisorisk lösning på avdel- ningens lokalfråga.
För den planerade utbyggnaden av institutets lokaler i Solna har utred- ningen, på basis av det ovan såsom erforderligt angivna utrymmesbehovet och gängse å-priser preliminärt beräknat byggnadskostnaden till i det när- maste 3 miljoner kronor. Däri inkluderas kostnaderna för djurhusets ut- byggnad och för inrymmande i institutets byggnader av lokaler för det yrkes- hygieniska laboratoriet vid arbetarskyddsstyrelsen men däremot icke de byggnadskostnader som ett tillgodoseende av distriktssköterskeskolans be- hov av ökade lokaler skulle medföra.
Utöver byggnadskostnaderna kan utbyggnaden väntas medföra en del kostnader för ändrings- och reparationsarbeten i befintliga byggnader i sam- band med tillbyggnader och omdisposition av lokaler samt för yttre arbeten på området. Utredningen har icke kunnat göra någon kalkyl angående stor- leken av dessa kostnader.
Utredningen utgår från att det skall bli möjligt att få disponera förut nämnda lokaler i jordvåningen vid Svenska institutet för konserverings- forskning som provisoriska lokaler för den yrkeshygieniska avdelningen i Göteborg. Kostnaderna för dessa lokalers iordningställande för det avsedda ändamålet har beräknats uppgå till ca 200 000 kronor.
Från folkhälsoinstitutet har i utredningens slutskede framförts önskemål om att ett mindre växthus måtte uppföras för institutets räkning. Därvid har framhållits, att för vissa försök erforderliga växtodlingar hittills skett på frijord men visat sig svåra att genomföra på så sätt, bl. a. beroende på dålig jordmån på institutets område. Utredningen förordar att byggnads-
styrelsen erhåller i uppdrag att i samband med sitt projekteringsarbete be- träffande institutet i övrigt undersöka möjligheterna att anordna ett växt- hus för institutets räkning samt de kostnader detta skulle betinga.
H. Omorganisationens genomförande
Utredningens förslag åsyftar främst att avlasta folkhälsoinstitutet vissa med institutets väsentliga uppgifter icke nödvändigt sammanhängande ålig- ganden -— bl.a. en del rutinanalyser och viss undervisningsverksamhet —— samt att öka möjligheterna att effektivt lösa de uppgifter som alltjämt bör ankomma på institutet.
Avlastningen av rutinanalyser, närmast vattenanalyser, synes kunna på— börjas omedelbart men måste ske successivt. Man får räkna med att det tar avsevärd tid, innan andra laboratorier är beredda åtaga sig vatten- och andra rutinanalyser i den omfattning som erfordras för en tillfredsställande avlastning av folkhälsoinstitutets arbete. Tid måste också beräknas för de underhandlingar institutet måste upptaga med ifrågakommande laboratorier samt med allmänna institutioner och enskilda sammanslutningar som i större utsträckning brukar begära rutinprover hos institutet. Vidare måste förberedas erforderliga åtgärder, i den mån slopande av rutinkontroll eller minskning i dess nuvarande omfattning kräver ändrade författningsbestäm- melser eller ändring i kontrollmyndighets krav med avseende å provtag— ningsfrekvens etc. Dessa underhandlingar och förberedande åtgärder kom— mer att kräva en betydande insats från institutsledningens och närmast överdirektörens sida.
Den avlastning från yrkeshygieniska avdelningen av utredningar, begärda av yrkesinspektionen eller eljest sammanhängande med tillsynen över arbe- tarskyddet, som avses med förslaget om inrättande av ett yrkeshygieniskt laboratorium vid arbetarskyddsstyrelsen kan ej ske förrän lokaler erhållits för laboratoriet i fråga. Utredningen har sökt finna provisoriska lokaler för detta laboratorium men icke lyckats därmed, varför man måste räkna med att laboratoriets verksamhet ej kan påbörjas förrän tidigast under omorga- nisationens andra budgetår.
Beträffande vitaminkontrollen måste man utgå från att det dröjer avse- värd tid innan institutets uppgifter kan överföras på något annat organ.
I fråga om undervisningsverksamheten avser den förordade avlastningen statens distriktssköterskeskola. Då ett utbrytande därav ur institutet måste göras till föremål för särskilda undersökningar, räknar utredningen med att distriktssköterskeskolan under alla förhållanden kommer att kvarligga inom institutet åtminstone under de närmaste budgetåren.
En viktig roll med avseende å omorganisationens realiserande spelar lokal- frågan. Under det första budgetåret efter ett beslut om genomförande av
omorganisationen kan ytterligare lokaler för verksamheten vid institutets byggnader i Solna icke påräknas. I den mån tjänster där utöver de nuva- rande inrättas och tillsätts under det första budgetåret måste plats för deras innehavare beredas inom nuvarande utrymme. Detta kan ske endast i mycket begränsad omfattning, och ökningen av personalen måste därför, särskilt beträffande högre tjänster, inskränkas till att i huvudsak avse vissa tjänstemän, som skall förbereda och detaljplanera omorganisationens full- ständiga genomförande.
För den yrkeshygieniska avdelningen i Göteborg beräknar utredningen, såsom framgår av ett föregående avsnitt i detta kapitel, att provisoriska lokaler skall kunna erhållas och inredas så att de kan tagas i bruk redan under det första budgetåret. För denna avdelning föreslår utredningen där- för tillsättande av nya befattningar under nämnda budgetår i förhållandevis större utsträckning än för institutet i övrigt. Den klinik för industrihälso- vård som avses skola anknytas till denna avdelning torde emellertid ej kunna börja sin verksamhet förrän under loppet av det andra budgetåret.
Med hänsyn till ovan angivna faktorer anser utredningen att av de före— slagna nya befattningarna endast de i nedanstående tablå angivna bör till— föras institutet under omorganisationens första år, vilket utredningen be- räknar bli budgetåret 1957/58.
Antal Tjänsten Kostnad Avdelning etc. Löne- befatt- beräknas d Befattning grad nings- tillsatt 313528 havare fr.o.m. / Administration överdirektör ..................... Co 15 1 . 1/7 1957 35.760: _ Kansliskrivare .................... Ce 15 1 1/8 1957 11.242: —- Ingenjör ......................... Ce 23 1 1/8 1957 16.951: —- Förste reparatör .................. Ce 15 1 1/8 1957 11.242: —— Bostadshygieniska avdelningen Professor ........................ Co 14 1 1/1 1958 17.256: _ Assistent ........................ Ce 23 1 1/8 1957 16.951: —- Yrkeshygieniska avdelningen i Solna Kansliskrivare .................... Ce 15 1 1/8 1957 11.242: — Hudkonsult (arvodesökn.) ......... 2.700: — Yrkeshygieniska avdelningen i Göteborg Professor ........................ Co 14 1 1/1 1958 17.256: — Laborator ....................... Ce 31 2 1/3 1958 17.704: — Laboratorieläkare ................ Ce 29 1 1/3 1958 8.232: — Avdelningsingenjör ................ Ce 27 1 1/3 1958 7.544: —— Förste kemist .................... Ce 27 1 1/3 1958 7.544: — Assistent ........................ Ce 23—25 1 1/3 1958 6.844: -— Kontorist ........................ Ce 13 1 1/2 1958 4.755: — Laboratoriebiträde ................ Ce 13 1 1/3 1958 3.804: — Institutionsvaktmästare ............ Ce 12 1 1/2 1958 4.575: — Kanslibiträde Cell 1 1/21958 4.435:— Laboratoriebiträde ................ Ce 11 3 1/3 1958 10.644: _. » ..... _ ........... Ce 8 1 1/3 1958 3.176: — trpt. 22 219.857: —
Antal Tjänsten Avdelning etc. Löne- befatt- beräknas Kositnad Befattning grad nings- tillsatt "" er 1957 [58 havare fr. o. m. trpt. 22 219.857: — Födoämneshygieniska avdelningen Kansliskrivare .................... Ce 15 1 1/8 1957 11.242: — Vitaminavdelningen Kontorist ........................ Ce 13 1 1/8 1957 10.461: — Laboratoriebiträde ................ Ce 13 1 1/8 1957 10.461: — Undervisnings- och upplysa ingssektionen Pressombudsman (1/2—tidstj änstgörande) .............. arvode 1 1/7 1957 14.808: — Summa 26 266.829: —
Under samma budgetår föreslås nedan angivna befattningar skola indra- gas.
Antal Befattning Avdelning etc. Löne- befatt- beräknas Kostnads- Befattning grad nings- indragen besparing 1957/58 havare fr.o.m. Administration Institutets föreståndare ............ arvode 1 1/7 1957 1.500: —— Pressombudsman ................. » 1 1/7 1957 7.404: —— Maskinist ........................ » 1 1/8 1957 4.950: — Yrkeshygieniska avdelningen i Solna Kontorist ........................ Ce 13 1 1/8 1957 10.461: —- Födoämneshygieniska avdelningen Kontorist ........................ Ce 13 Cg 15 1 1/8 1957 11.242: —— Summa 5 35.557: —
Antalet befattningar vid institutet kommer enligt detta förslag under det första budgetåret att öka med 21 och den ”teoretiska lönekostnaden” med (226 829 — 35 557 =) 231 272 kronor. 15 av de nya befattningarna inrättas vid avdelningen i Göteborg.
Angående vissa detaljer i tablåerna vill utredningen framhålla följande. För att omorganisationen skall kunna genomföras snabbt och systema- tiskt bör den nya styrelsen samt överdirektören träda i funktion redan från början av det första budgetåret. Snarast möjligt därefter bör den av utred— ningen föreslagne ingenjören vid institutets verkstad tillsättas. Med hänsyn till det tidskrävande tillsättningsförfarandet bör befattningarna som avdel- ningsföreståndare för bostadshygieniska avdelningen och för yrkeshygie- niska avdelningen i Göteborg ledigförklaras vid ingången av det första bud-
getåret. Dessa befattningar beräknas i så fall kunna besättas under tredje kvartalet av budgetåret i fråga, dvs. januari—mars 1958. Föreståndaren för göteborgsavdelningen bör under den från hans utnämning återstående delen av första budgetåret förbereda påbörjandet av avdelningens verksamhet, vilket utredningen beräknar kunna ske vid ingången av det andra budget— året. Snarast efter det avdelningsföreståndaren trätt i tjänst bör tillsättas några av de övriga tjänsterna vid avdelningen, nämligen laboratorstjänsterna samt befattningarna såsom kontorist och institutionsvaktmästare. Övriga tjänsters besättande beräknas kunna ske under april—junikvartalet av det första budgetåret. Dock bör de befattningar, som närmast sammanhänger med den föreslagna centralen för industrihälsovård, nämligen industriläka— ren, konsulterna och sjuksköterskan, tillsättas först under budgetåret 1958/59. Den bostadshygieniska avdelningen hör organiseras så snart avdel- ningsföreståndaren tillträtt sin tjänst; de vid nuvarande allmänhygieniska avdelningen tjänstgörande befattningshavare, som huvudsakligen sysslar med bostads- och klimathygieniska ärenden, bör då överföras till den nya avdelningen. De nya tjänster, som föreslagits för bostadshygieniska avdel- ningen, bör däremot med undantag för en assistentbefattning tillsättas först då ytterligare lokalutrymmen blir disponibla. Nyssnämnda assistenttjänst, vars innehavare förutsatts vara hälsovårdstillsyningsman, bör tillsättas i början av första budgetåret, då det särskilt för undervisningen är angeläget att tjänsten tillsätts snarast möjligt. Intill dess bostadshygieniska avdel— ningens organiserats, bör innehavaren av denna tjänst placeras vid den nu— varande allmänhygieniska avdelningen.
Med hänsyn främst till den nuvarande lokalbristen och den tid, som be— räknas åtgå för de omfattande byggnadsarbeten utredningen föreslagit, beräknas flertalet av nu ej särskilt nämnda nya befattningar vid institutet kunna tillsättas först under det andra budgetåret, eventuellt senare. Per- sonalen vid arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium bör, med hänsyn till att lokalfrågan för laboratoriet icke torde kunna lösas under första budgetåret, beräknas bli tillsatt först under det andra budgetåret.
I den mån befattningar föreslagits skola indragas eller föras på övergångs- stat i samband med omorganisationen bör detta ske å sådana tider, att det korresponderar med tillsättandet av motsvarande nya befattningar. Exempel- vis måste arvodestjänsten såsom institutets föreståndare upphöra samtidigt som överdirektören skall tillträda sin tjänst.
Utredningen hemställer att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens medgivande att vidtaga de särskilda övergångsanordningar med avseende å tjänsters till- sättande och indragande etc. som kan betingas av skälig hänsyn till nuva- rande befattningshavare.
I. Anslagsbehov m. m.
Huru omorganisationens genomförande beräknas komma att påverka an- slagsbehoven för folkhälsoinstitutets verksamhet belyses av nedanstående sammanställning med därtill fogade kommentarer. I sammanställningen har upptagits rubrikerna för de anslag som nu utgår samt redovisats dels utredningens förslag till ändringar i medelsanvisningen för det budgetår, under vilket omorganisationen påbörjas, dels beräknande förändringar i för- hållande till nuvarande anslag för ett senare budgetår, under vilket omorga- nisationen antages vara genomförd i sin helhet med undantag för utbrytning- arna ur institutet av vitaminkontrollen och statens distriktssköterskeskola.
Ökning (+) eller minskning (—) av nuvarande anslagsbelopp under
Anslag första bud- ett senare getåret budgetår Statens institut för folkhälsan: Avlöningar 1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän .................. + 54.110: — + 80.684: _— 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t a) ersättningar till ordförande och ledamöter i institutets styrelse ........................................ + 700: — + 700: —— b) arvode till institutets föreståndare (denna post utgår) — 1.200: —— —— 1.200: — c) arvode till en avdelningsföreståndare .............. oförändr. oförändr. d) arvode till en laborator (denna post utgår) .......... oförändr. —— 18.456: _— e) arvode till en pressombudsman .................. + 7.404: —— + 7.404: — f) ersättningar tillvikarier för (institutets föreståndare och) en avdelningsföreståndare ........................ — 150: — — 150: — 3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga biträd en a) arvoden till speciallärare ......................... + 10.000: —— + 35.000:— b) ersättning för hospitering av distriktssköterskeskolans elever ......................................... oförändr. oförändr. c) ersättning för hospitering av elever i nybörjarkurs för hälsovårdstillsyningsmän ......................... oförändr. oförändr. d) ersättningar till experter och tillfälliga biträden ...... + 2.700: — + 70.000: — 4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........... + 116.207: —— +410.201: — 5. Rörligt tillägg ..................................... + 52.351: — +146.627: — _ . Summa +242.122: — +730.730: — Statens institut för folkhälsan: Omkostnader- 1. Sjukvård m.m. .................................... + 1.200: — + 3.500: —— 2. Reseersättningar ................................... + 3.500: — + 10.000: — 3. Expenser ......................................... + 14.000: — + 50.000: — 4. Publikationstryck .................................. oförändr. oförändr. 5. Övriga utgifter. a. inköp och underhåll av inventarier ................ +237.000: —— + 25.000: — b. inköp och underhåll av djur ...................... oförändr. + 12.000: —— c. inköp av förbrukningsartiklar ..................... + 25.000: — + 65.000: — d. inköp av undervisningsmateriel ................... oförändr. + 1.000: — e. inköp av böcker ................................ + 3.000: — + 3.000: — f. stipendier till deltagare i tjänsteläkarekurs .......... oförändr. oförändr. g. stipendier till tjänstemän vid institutet för deltagande i Specialkurser (ny post) .......................... + 1.500: — + 1.500: —— h. yttre renhållning och underhåll av planteringar m.m. + 1.000: — + 2.000: — i. diverse utgifter ................................. + 700: -— + 1.800: — Summa +286.900: — +174.800: —
I anslutning härtill må nämnas följande.
A vlöningsanslaget
Detta anslag uppgår för innevarande budgetår till 2 593000 kronor och skulle enligt utredningens förslag för det budgetår, varunder institutets omorganisation påbörjas, ökas med 242 122 kronor till 2 835 122 kronor. För ett efter omorganisationens genomförande infallande budgetår räknas med en ökning av nu utgående anslag med 730 730 kronor till 3 323 730 kronor. Beräkningarna är gjorda under förutsättning av oförändrade grunder för befattningshavarnas avlönande.
Beträffande beräkningen av delposterna i anslaget kan nämnas följande. Utredningen har ansett sig icke böra föreslå ordinariesättning av andra tjänster än överdirektörstjänsten och de två nya professorstjänsterna för avdelningsföreståndarna vid bostadshygieniska avdelningen och vid yrkes- hygieniska avdelningen i Göteborg. Under delposten för avlöningar till ordi- narie tjänstemän har upptagits grundbeloppen för deras löner, därvid för det första budgetåret beträffande avdelningsföreståndarna räknats lön en- dast för senare hälften av budgetåret.
Anslagsbehovet för ersättningar till ordförande och styrelseledamöter på- verkas av den föreslagna ökningen av ordförandearvodet, av minskningen av antalet styrelseledamöter samt av utredningens antagande att styrelsen mera kontinuerligt än nu skall taga del av institutets verksamhet.
Arvodet till institutets föreståndare bortfaller. Den arvodesavlönade laboratorstjänsten föreslås skola indragas. Däremot föreslås att en laborator vid allmänhygieniska avdelningen skall förordnas att vara avdelningsföreståndarens ställföreträdare samt härför uppbära ett årligt arvode av 1 008 kronor. Delposten för arvode till en laborator hör till följd härav reduceras med (19 464— 1 008 =) 18 456 kronor.
Arvodet till pressombudsmannen bör vid den föreslagna fördubblingen av hans arbetstid ökas i motsvarande mån.
Delposten för ersättningar till vikarier för institutets föreståndare och en avdelningsföreståndare bör ändras till att avse endast vikarie för den sist— nämnde samt minskas i motsvarande män.
En höjning av delposten för arvoden till speciallärare, vilken nu är upp— förd med 65 000 kronor, bör ske för att möjliggöra dels en minskning av den tid, varunder fackavdelningarnas befattningshavare är upptagna av undervisningsverksamhet, dels anordnande av undervisning i ökad omfatt- ning. Utredningen föreslår att posten i fråga höjs med 10 000 kronor under det första budgetåret _ ökat lokalutrymme för undervisningen kan ej be- räknas stå till förfogande under detta år — samt med 35 000 kronor för budgetåren efter omorganisationens genomförande.
Även delposten för ersättning till experter och tillfälliga biträden bör höjas. Höjningen betingas av den föreslagna ökningen av arvodet åt bud-
konsulten vid yrkeshygieniska avdelningen i Solna med 2 700 kronor samt av de nya konsulttjänsterna i Göteborg ävensom av institutets behov att i — ökad utsträckning kunna tillfälligt anlita expertis utom institutet för sär- skilda undersökningar. Posten föreslås fortsättningsvis höjd från 142200 med 70 000 till 212 200 kronor; för omorganisationens första budgetår räk- nas emellertid endast med förstnämnda ökning, 2 700 kronor.
Posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kommer att undergå en avsevärd höjning vid omorganisation enligt utredningens förslag. Inklu- sive rörligt tillägg beräknas lönesumman för ifrågavarande befattnings- havare efter omorganisationens genomförande ökas med 532 728 kronor; i sammanställningen har detta belopp fördelats på förevarande post med 410 201 kronor och på posten rörligt tillägg med 122 527 kronor. För det första budgetåret, varunder endast ett mindre antal nya befattningar före- slås skola tillsättas, beräknas ökningen till inalles 152 396 kronor, vilket fördelats på förevarande post med 116 207 kronor och på posten rörligt till- lägg med 36 189 kronor.
Sammanlagt beräknas posten rörligt tillägg öka, under första budgetåret med (16 162 kronor för ordinarie och 36 189 kronor för övrig personal och sammanlagt) 52 351 kronor samt för ett budgetår efter det omorganisatio— nen genomförts med (24 100 + 122 527 =) 146 627 kronor. I detta samman— hang bör nämnas, att löneökningarna primärt beräknats på bruttolöner samt att kostnadernas uppdelning i sammanställningen på grundlöner och rörliga tillägg endast är approximativ (67 resp. 23 % ). Vidare bör nämnas att samt- liga löneberäkningar grundats på lönerna i respektive lönegraders näst hög- sta löneklasser.
Om kostnadsanslaget Detta anslag uppgår för innevarande budgetår till 667 200 kronor.
Uppräkningen av posten sjukvård m.m. svarar i stort sett mot ökningen av institutets personal under respektive budgetår.
l fråga om resekostnader bör beaktas att tillkomsten av en avdelning på annan ort kommer att medföra ökade resor, särskilt under de år, under vilka omorganisationen skall genomföras, men även i fortsättningen.
Angående posten för inköp och underhåll av inventarier hänvisas till vad som nämnts i avsnittet om apparatutrustning för fackavdelningarna m. m.
Föreslagen ökning av delposten för inköp och underhåll av djur beror på den ökning av djurförsöken som beräknats komma att ske och som även motiverat förslaget om en tillbyggnad av djurhuset. Innan denna tillbyggnad skett, erfordras ingen ökning av denna post.
Uppräkningen av posten för inköp av förbrukningsartiklar baseras i stort sett på personalökningen.
En viss ökning i inköpen av undervisningsmateriel och böcker anses er- forderlig.
En ny delpost å 1500 kronor föreslås tillkomma för att institutet skall kunna, utan särskild framställning till Kungl. Maj:t i varje enskilt fall, lämna bidrag i begränsad omfattning till kostnader för befattningshavares deltagandei specialkurser. där ett sådant deltagande anses av värde för in- stitutets arbete men storleken av kursavgifter och liknande kostnader kan antagas minska befattningshavarnas villighet att utan sådant bidrag deltaga ikurserna.
I anslutning till vad nu angivits förordar utredningen en höjning av om- kostnadsanslaget med 286 900 kronor för omorganisationens första budgetår. Efter omorganisationens genomförande beräknas det erforderliga anslaget vara 174 800 kronor större än för närvarande.
Den utbyggnad av institutets lokaler i Solna som erfordras för genom- förandet av omorganisationen har, som tidigare nämnts, beräknats komma att kosta i det närmaste 3 miljoner kronor inklusive lokaler för arbetar- skydsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium. Byggnadsarbetena kan emel- lertid ej beräknas komma att påbörjas under omorganisationens första bud— getår. Utredningen föreslår därför i detta sammanhang endast att för nämnda budgetår anvisas ett belopp av 100 000 kronor för projektering och andra förberedande arbeten genom byggnadsstyrelsens försorg.
För institutets avdelning i Göteborg har utredningen räknat med att vissa lokaler skall kunna disponeras såsom ett provisorium. För bestridande av kostnaderna för inredande av dessa lokaler för institutets räkning förordas för det första budgetåret ett reservationsanslag å 200 000 kronor.
Arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium
Då utredningen icke lyckats i sina försök att finna åtminstone proviso- riska lokaler för detta laboratorium, så att dess verksamhet skulle ha kunnat påbörjas under omorganisationens första budgetår, framställs icke något yrkande om anslag till laboratoriet för nämnda år. Sedan verksamheten kommit i gång och laboratoriet erhållit personal i enlighet med förslag i ett tidigare avsnitt av detta kapitel, beräknas kostnaden för avlöningar komma att uppgå till 125 928 kronor per år. Laboratoriets utrustande med apparatur beräknas medföra en engångskostnad av 50 000 kronor. Vidare måste möb- ler och kontorsutrustning anskaffas, och även i övrigt kommer laboratoriet givetvis att innebära en ökning av arbetarskyddsstyrelsens omkostnader.
Sammanfattning
I inledningskapitlet redogörs för folkhälsoinstitutets tillkomst, för till— kallandet av sakkunniga för översyn av institutets arbetsuppgifter och orga- nisation samt för folkhälsoinstitutsutredningens direktiv.
I andra kapitlet redogörs för folkhälsoinstitutets nuvarande organisation. De lämnade uppgifterna avser i regel läget i juli 1956.
Institutet står under ledning av en styrelse, bestående av 10—12 ledamöter (f.n. 11). Av ledamöterna är 5 självskrivna, nämligen cheferna för medici- nalstyrelsen, riksförsäkringsanstalten och arbetarskyddsstyrelsen samt en av karolinska institutets lärarkollegium utsedd ledamot ävensom institutets föreståndare. Övriga ledamöter utses av Kungl. Maj:t för en tid av högst fyra år, därav fem efter förslag av vissa statliga och kommunala organ.
Närmast under styrelsen är institutets föreståndare ansvarig för arbetet och ordningen inom institutet. Han utses bland avdelningsföreståndarna och förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av högst 6 år. Den direkta ledningen av institutets gemensamma administrativa personal för kansli och kassa, cen- tralförråd, verkstad, djurvård och fastighetsvård ankommer på en förste byråsekreterare. Till gemensam personal hör även institutets pressombuds- man, vilken dock sorterar direkt under institutets föreståndare.
1 övrigt är arbetet inom institutet uppdelat på fyra fackavdelningar, näm- ligen
allmänhygieniska avdelningen yrkeshygieniska avdelningen födoämneshygieniska avdelningen och vitaminavdelningen.
Till institutet hör också statens distriktssköterskeskola. Enligt instruk- tionen utgör institutet tillika karolinska institutets hygieniska institution.
För varje avdelning finns en avdelningsföreståndare i professors ställning, placerad i lönegrad C0 14. En av dessa avdelningsföreståndare är professorn i hälsovårdslära vid karolinska institutet. Därest Kungl. Maj :t ej annorlunda förordnar skall han förestå den allmänhygieniska avdelningen. Tillsättande av avdelningsföreståndare sker efter prövning genom särskilda sakkunniga av de sökandes kompetens.
I fortsättningen av detta kapitel lämnas för varje avdelning en redogörelse för avdelningens personal och arbetsuppgifter.
I kap. III redovisas de allmänna synpunkter, som i anledning av utred- ningsdirektiven eller av vad som framkommit under utredningsarbetet varit bestämmande för utredningens förslag. Innehållet däri kan sammanfattas på följande sätt.
Utredningen har icke funnit någon förändring påkallad i fråga om den allmänna gränsdragningen för institutets arbetsområde eller för institutets kompetens i förhållande till andra myndigheter och institutioner. Däremot har utredningen funnit det nödvändigt att föreslå en rad åtgärder för för— stärkning av institutets kapacitet med avseende å forskningsverksamheten samt den undervisnings- och upplysningsverksamhet som ankommer på institutet.
För att vinna en mera rationell inre organisation av institutet föreslår utredningen vissa åtgärder, vilka främst avser omorganisation av institutets ledning, avlastning av en del av den vetenskapligt utbildade personalens arbetsbörda och förbättrade lokalförhållanden.
Den nuvarande styrelsen är enligt utredningens uppfattning för stor för att kunna göra en tillräckligt aktiv insats i institutets verksamhet. Vidare anses representationen i styrelsen för andra myndigheter och organisationer, vilka direkt berörs av samma frågor i sin egen verksamhet som de, vilka kommer före i institutets styrelse, mindre lämplig och ledande till att ett uttalande av institutets styrelse ofta blir en kompromisslösning, avvägd i första hand så, att den icke innehåller något som icke kan accepteras av något av de i styrelsen representerade intressena. Institutet bör få en mindre och i första hand med hänsyn till institutets egna intressen och behov sam- mansatt styrelse.
I detta sammanhang diskuteras ett uppslag att vid styrelsens sida inrätta ett rådsorgan med representanter för av institutets verksamhet berörda of- fentliga institutioner och enskilda organisationer. Uppslaget anses emeller— tid, åtminstone för närvarande, inte höra realiseras.
Den nuvarande anordningen att föreståndaren för en av fackavdelning- arna tillika fungerar såsom institutets föreståndare finner utredningen ur flera synpunkter otillfredsställande. Det anses uppenbart att institutet bör ha en chef, som företräder hela institutet och icke har särskild anslutning till någon av institutets avdelningar. Erhålles en sådan chef, kan viss avlast— ning av avdelningsföreståndarnas administrativa arbetsbörda ske. Vidare kan en särskild verkschef, genom den ökade inblick i hela institutets verk— samhet som han kan få, bättre samordna avdelningarnas arbete och få till stånd ett ändamålsenligt utnyttjande av institutets resurser. Särskilt vid en så betydande utökning av institutet som utredningen föreslår anses inrättan- det av en fristående chefsbefattning utgöra en nödvändig förutsättning för en effektivisering och rationalisering av institutets verksamhet.
I samband med den i direktiven berörda frågan om en minskning av högre tjänstemäns arbetsbörda behandlar utredningen två omständigheter av be— tydelse för avdelningsföreståndarnas arbetsbörda. Det ena avser avdelning— arnas storlek. Blir en avdelning för stor, minskas avdelningsföreståndarens möjlighet att leda och överblicka verksamheten i så hög grad att effektivi- teten i arbetet nedgår. Bland annat i syfte att motverka en sådan utveckling föreslås en uppdelning av verksamheten på flera avdelningar samt utbryt- ning av viss kontrollverksamhet från institutet.
Det andra förhållande som nyss berörts gäller tre avdelningsföreståndares engagemang utanför respektive avdelningar. Föreståndaren för födoämnes- hygieniska avdelningen är tillika institutets föreståndare, föreståndaren för allmänhygieniska avdelningen är samtidigt professor vid karolinska insti— tutet och föreståndaren för yrkeshygieniska avdelningen är tillika arbetar— skyddsstyrelsens överläkare. Om en särskild befattning som chef för folk— hälsoinstitutet inrättas enligt utredningens förslag, upphör ett av ovan- nämnda dubbelengagemang. Beträffande samordningen med karolinska in- stitutet har utredningen ansett den nuvarande anordningen tills vidare kunna godtagas, då olägenheterna därav skulle begränsas enligt utred- ningens förslag att uppdela den nuvarande allmänhygieniska avdelningen på två avdelningar. Utredningen räknar emellertid med att anordningen i fråga framdeles skall upphöra. Att föreståndaren för yrkeshygieniska avdelningen tillika är överläkare vid arbetarskyddsstyrelsen är i vissa av- seenden av värde för institutet, och utredningen föreslår nu ingen ändring därvidlag men uttalar, att det på längre sikt skulle vara till övervägande fördel för institutet, om denna personalunion upphörde.
Beträffande avdelningsföreståndarnas administrativa arbetsbörda räknar utredningen med en minskning genom tillkomsten av en chef för institutet och genom förstärkning av den gemensamma administrativa personalen. I övrigt synes en minskning av avdelningsföreståndarnas och övriga högre utbildade befattningshavares befattning med ärenden som icke kräver högre vetenskaplig utbildning kunna vinnas genom att varje kategori av ärenden fortlöpande och systematiskt granskas i syfte att i möjligaste mån delegera ansvaret för enklare ärenden till lägre personal.
I detta sammanhang diskuteras arbetsfördelningen mellan styrelsen och institutschefen, å ena, samt avdelningsföreståndarna, å andra sidan. Den nuvarande regleringen av avdelningsföreståndarnas ställning synes icke tillfredsställande. Övervakningen av verksamheten och befogenheten att ge föreskrifter om arbetets planläggning och bedrivande ankommer på styrel- sen, vars praktiska möjligheter härvidlag givetvis är begränsade. Den le- dande och övervakande verksamhet som institutets föreståndare skall utöva är nu uttryckligen inskränkt till institutets gemensamma ärenden. Utred- ningen föreslår att urvalet i stort av arbetsuppgifter och avvägningen av arbetskapacitetens fördelning mellan praktiskt-vetenskapliga undersök-
ningar och uppgifter, som tas upp efter initiativ inom institutet, samt den ordning, i vilken arbetsuppgifterna skall behandlas, skall ankomma på sty- relsen och institutschefen och böra ske i intimt samarbete med avdelnings- föreståndarna. Däremot bör det vara avdelningsföreståndarnas sak att be- stämma hur föreliggande uppgifter skall lösas och att se till att arbetet icke görs vidlyftigare än som erfordras. De skall sålunda bära ansvaret för att ärendena får en ur fackliga synpunkter riktig behandling.
Den nuvarande undervisningsverksamheten vid institutet har ansetts otill- räcklig i förhållande till nu föreliggande behov, och dessa behov beräknas framdeles komma att öka avsevärt. Undervisningen bör även i fortsättningen vara förlagd till institutet, beträffande den del som avser undervisningen för distriktssköterskor dock endast tills vidare (jfr nedan). Den personal vid institutet som utför vetenskapligt arbete bör emellertid i mindre om- fattning än nu disponeras såsom ledare och lärare vid undervisningsverk- samheten. Ledningen för undervisningsverksamheten bör anförtros en kun- nig pedagog, vilken bör kunna bistå de som lärare anlitade experterna vid och utom institutet med pedagogisk handledning och även svara för orga— nisatoriska och administrativa uppgifter med avseende å undervisnings- verksamheten. Organisatoriskt bör undervisningsverksamheten och institu- tets upplysningsverksamhet samordnas. Utredningen föreslår inrättande av en fristående undervisnings- och upplysningssektion.
Huruvida distriktssköterskeskolan i framtiden skall vara förlagd till in— stitutet eller ej bör enligt utredningen göras till föremål för fortsatta över- väganden. Ett förslag om att med distriktssköterskeskolan skulle samordnas de kurser i social barnavård, som för närvarande anordnas vid karolinska sjukhusets barnklinik, anser sig utredningen böra bestämt avstyrka så länge distriktssköterskeskolan fortfarande utgör en del av folkhälsoinstitutet.
Upplysningsverksamheten, vilken som ovan nämnts föreslås samordnad med undervisningsverksamheten, anses böra intensifieras. I detta syfte före— slås bl.a. att pressombudsmannen anställes vid institutet med dubbelt så omfattande tjänstgöringsskyldighet som för närvarande.
Ett effektivt utnyttjande av personal och resurser hindras nu av lokal- brist, icke blott med avseende å laboratorier och tjänsterum etc. utan även i fråga om arkiv- och förråds- och liknande lokaler. Utredningen förordar åtgärder för avhjälpande av denna brist.
Utredningen behandlar därefter frågan om i vilken utsträckning mål- forskning och mera abstrakt vetenskaplig forskning skall bedrivas vid folk- hälsoinstitutet samt avvägningen mellan de olika vetenskapliga uppgifter som institutet bör ägna sig åt. Enligt utredningens mening bör den veten- skapliga verksamheten vid institutet inriktas på frågor av direkt och aktuell betydelse för arbetet vid institutet. Detta innebär emellertid i och för sig intet hinder för att vid institutet även bedrivs grundforskning, där så er— fordras för att genomföra institutets instruktionsenliga verksamhet.
Det anges vidare vara av vikt att institutet ej endast skall utföra från annat håll begärda praktiskt-vetenskapliga undersökningar utan även skall ha möjlighet att på eget initiativ taga upp olika arbetsuppgifter. Bland så- dana nämns bl.a. frågor som måste lösas för att institutet på längre sikt skall kunna fylla sin uppgift som centralt undersökningsorgan eller för att vissa ärenden skall kunna decentraliseras från institutet —— metodforsk- ning m.m.
Utredningen berör därefter frågan, hur långt en utifrån begärd praktiskt— vetenskaplig undersökning skall drivas, och framhåller att huvudregeln bör vara, att en sådan undersökning icke får göras vidlyftigare än vad som er- fordras för att besvara den aktuella problemställningen. I vissa fall kan dock ett fortsatt forskningsarbete vara befogat. Det måste ankomma på in- stitutets ledning att från fall till fall taga ställning till avvägningsfrågor i detta hänseende.
Utredningen behandlar i samband härmed frågor om möjlighet för befatt- ningshavare att bedriva självständig forskning och om behovet av att verk— samheten vid institutet också omfattar viss utbildning av forskare.
I övrigt kvarstår som möjliga delegeringsobjekt vissa grupper av ärenden av mer eller minde utpräglad rutinkaraktär. I allmänhet avser dessa enbart analysarbete och eventuella åtgärder med anledning av analysresultaten, men det gäller även ett par grupper praktiskt—vetenskapliga undersökningar, nämligen vissa utredningar i vatten— och avloppsärenden samt yrkeshygie- niska undersökningar om förhållanden på arbetsplatser. Dessa två grupper borde kunna delegeras till den föreslagna vattenvärdsinspektionen respek- tive arbetarskyddsstyrelsen.
Även vid ett realiserande av utredningens förslag att öka institutets per— sonal och dess resurser i övrigt kan institutet icke tillgodose andra än mycket angelägna anspråk på undersökningar inom institutets arbetsom- råde. En decentralisering är därför behövlig. Utredningen har icke kunnat taga upp och bearbeta olika uppslag till decentralisering så, att utformade förslag kan framläggas. I två viktiga hänseenden föreslås dock en avlastning av arbetsuppgifter, nämligen i fråga om vissa yrkeshygieniska undersök— ningar och vitaminkontrollen (se nedan). Vidare framhålls, att kvalificerade vetenskapliga undersökningar med avseende å ur folkhälsosynpunkt aktu- ella problem i vissa fall bör utföras av de egentliga forskningsinstitutio- nerna.
Av de undersökningar, vilka uteslutande eller så gott som helt innefattar en eller flera analyser, kan vissa på grund av sin svårighetsgrad eller ovan- lighet icke beräknas bli överförda till andra laboratorier. En annan grupp omfattar analyser, vilka utförs eller kan utföras vid andra laboratorier. Här kan en delegering ske, och på senare år har antalet analyser av detta slag vid institutet redan kunnat avsevärt begränsas.
Vissa av nu berörda analyser skall enligt författningar utföras av folk-
hälsoinstitutet. Då även en relativt begränsad skyldighet att utföra sådana analyser visat sig kunna allvarligt inkräkta på laboratorieresurserna för övrig verksamhet, anser utredningen nödvändigt att institutets skyldigheter i detta hänseende minskas.
En mera omfattande delegering hindras av brist på laboratorieresurser på annat håll. Delegeringen skulle emellertid lättare kunna genomföras, om enkla och tillförlitliga metoder för analyser av ifrågavarande art utarbetas vid institutet och om institutet kan taga emot utomstående personal för utbildning i analysarbete. Institutet bör övervaka arbetet vid laboratorier, dit delegering sker; möjligen bör institutet få formell befogenhet att utöva kontroll över verksamheten vid sådana laboratorier. Delegeringen medför många problem om analysmetoder, övervakning, ersättning för analysernas utförande m.m., vilkas lösande kräver betydande insatser av institutets ledning.
Utredningen övergår därefter till frågan om verksamhetens fördelning på fackavdelningar.
Den nuvarande anordningen med en allmänhygienisk avdelning, som skall svara för såväl frågor inom fysiologisk hygien som frågor med övervägande bakteriologisk-epidemiologiska aspekter, anser utredningen icke vara till- fredsställande. Utredningen förordar därför en uppdelning av avdelningen i fråga på två avdelningar, varav den ena skulle behandla bostads- och klimat- hygieniska frågor och den andra övriga frågor, som faller inom ramen för den nuvarande allmänhygieniska avdelningens arbetsområde. Till den se- nare avdelningen föreslås därjämte skola samlas institutets arbete inom den vattenhygieniska verksamheten, som nu omhänderhas delvis av allmän- hygieniska avdelningen och delvis av födoämneshygieniska avdelningen. Till den nya allmänhygieniska avdelningen föreslås även skola koncentreras all substratberedning.
Den yrkeshygieniska avdelningen vid institutet är synnerligen arbets- belastad. Från olika håll har anförts klagomål över denna avdelnings bris- tande kapacitet. Sålunda har från arbetarskyddsstyrelsen anförts, att yrkes- inspektionens och styrelsens framställningar till institutet om yrkeshygie— niska undersökningar icke kunnat tillgodoses tillräckligt snabbt eller i till- räcklig omfattning. Representanter för landsorganisationens arbetarskydds- kommitté har yrkat på att den tekniska delen av yrkeshygieniska avdel- ningen skall förstärkas. Från industriellt håll har framhållits att industrin har ett stort otillfredsställt behov av yrkeshygieniska undersökningar samt att det är viktigt att inom landet finns ett yrkeshygieniskt väl kvalificerat organ, vars opartiskhet icke ifrågasätts.
På begäran av utredningen har beräknats den tid avdelningen med nu- varande kapacitet skulle behöva för att slutföra nu aktuella större arbets- uppgifter. Enligt beräkningen skulle avdelningens personal vara sysselsatt därmed för en tid av sex är sju år framåt. Även om man räkna med avsevärda
felmarginaler är det uppenbart att avdelningen för lång tid framåt icke kan påtaga sig nya uppgifter av nämnvärd omfattning utan att avstå från eller uppskjuta fullgörandet av andra.
Utredningen anser att dessa förhållanden motiverar att institutets möj- ligheter att utföra praktiskt-vetenskapliga undersökningar och forskning inom yrkeshygienen ökas samt att den yrkeshygieniska verksamheten de- centraliseras. Vidare bör institutet i avsevärd högre grad än hittills ägna sig åt viss arbetspsykologisk forskning, närmast avseende mentalhygienen på arbetsplatsen. Dessutom bör institutets verksamhet på det yrkeshygieniska området ges en mera tekniskt betonad inriktning än nu.
Med hänsyn bl.a. till storleken av den nuvarande yrkeshygieniska avdel- ningen föreslår utredningen att jämte denna avdelning skall upprättas ytter- ligare en yrkeshygienisk avdelning och därjämte att inom arbetarskydds- styrelsen skall upprättas ett yrkeshygieniskt laboratorium.
Den nuvarande yrkeshygieniska avdelningen i Solna bör enligt utred- ningen förstärkas särskilt med avseende å möjligheterna att lösa kvalifice- rade frågor av teknisk natur. Utredningen föreslår härvidlag bl.a. inrät- tande av en teknisk laboratorstjänst utöver den som redan finns. Vidare föreslås att avdelningen även på det kemiska området skall få två labora- torer. Då anhopningen av kemiska uppgifter i viss mån är temporär, bör den nya laboratorstjänsten i kemi dock finnas endast under en övergångstid.
Den nya yrkeshygieniska avdelning, som utredningen anser erforderlig, föreslås skola förläggas till Göteborg. Fördelarna med en sådan förläggning anses så stora, att de överväger de olägenheter, som en uppdelning av insti- tutet på olika orter kan medföra. De båda yrkeshygieniska avdelningarna bör i kompetenshänseende vara fullt likställda, och göteborgsavdelningen bör administrativt inordnas i folkhälsoinstitutet. Göteborgsavdelningen får dock en i viss mån speciell karaktär enligt utredningens förslag att till denna avdelning skall anknytas en central för industrihälsovård vid ett försöksdistrikt, bestående av till centralen frivilligt anslutna industriföre- tag. Genom avdelningen skulle de anslutna industrierna och deras personal tillförsäkras en tidsenlig och allsidig yrkeshygienisk service, samtidigt som institutet skulle tillgodogöra sig de erfarenheter därav som kan vara av betydelse för den yrkeshygieniska forskningen vid institutet.
Det föreslagna yrkeshygieniska laboratoriet vid arbetarskyddsstyrelsen avses skola övertaga mera rutinbetonade undersökningar, i första hand arbetsplatsundersökningar, som påkallas ur arbetarskyddets synpunkt.
Utredningen framhåller vidare att folkhälsoinstitutet bör erhålla större möjlighet att ge specialundervisning i yrkeshygien för vissa funktionärer vid företagen samt för personalfunktionärer som ägnar sig åt arbetarskydds- frågor.
Vitaminavdelningens kapacitet tas nu till så stor del i anspråk för avdel- ningens kontrollverksamhet att avdelningen endast i obetydlig omfattning
kan ägna sig åt problem av central betydelse för folkhälsan. Ej heller kon- trollverksamheten har kunnat bedrivas i erforderlig utsträckning. Utred- ningen har därför undersökt möjligheterna att öka kapaciteten på båda dessa områden. Därvid har diskuterats olika alternativ. Enligt ett alternativ skulle avdelningens kapacitet avsevärt ökas beträffande såväl kontrollverk- samhet som övriga uppgifter. Enligt ett annat alternativ skulle avdelningen organiseras uteslutande för sistnämnda uppgifter och kontrollverksamheten icke längre ombesörjas av avdelningen eller folkhälsoinstitutet. Utredningen finner för sin del nödvändigt att vitaminkontrollen snarast utbryts ur insti— tutet. Då något organ, till vilket vitaminkontrollen lämpligen kan överföras, nu icke finns, anser utredningen dock ofrånkomligt att vitaminkontrollen under en övergångstid fortfarande skall ombesörjas av institutet. Någon utökning av resurserna därför bör dock icke ske under denna övergångstid, oaktat ett stort behov av ökad vitaminkontroll visats föreligga. Däremot bör vitaminavdelningen under övergångstiden tillföras ett mindre antal nya tjänster för att kunna åtminstone i begränsad omfattning taga upp egent- liga folkhälsouppgifter på vitaminområdet.
1 kap. IV redovisas utredningens förslag i detalj. Institutets styrelse föreslås skola bestå av fem personer, däribland insti- tutets chef. Utredningen uttalar att arbetsgivare- och arbetstagareintressen samt den medicinsk-hygieniska sakkunskapen utom institutet bör vara re- presenterade i styrelsen.
Vidare föreslås inrättande av en tjänst som överdirektör och chef för institutet, placerad i lönegrad C0 15.
Med avseende å kansli och övrig gemensam personal föreslås tre nya be— fattningar: en ingenjör, en kansliskrivare och en förste reparatör. Ingen- jören avses som ledare för arbetet vid institutets verkstad samt såsom tek- nisk rådgivare åt fackavdelningarna vid anskaffning och installation samt ny- och omkonstruktion av maskiner och andra apparater för laboratorie- arbetet.
Med avseende å fackavdelningarna nämns inledningsvis att av princi- piella skäl uppflyttning i högre lönegrad av befattningar vid institutet för- ordats endast i två undantagsfall.
Vid institutet skall enligt förslaget utöver kansli och övriga gemensamma organ finnas sex fackavdelningar samt en fristående undervisnings- och upplysningssektion. Fackavdelningarna är
allmänhygieniska avdelningen bostadshygieniska avdelningen yrkeshygieniska avdelningen i Solna yrkeshygieniska avdelningen i Göteborg födoämneshygieniska avdelningen vitaminavdelningen.
Avdelningarnas antal ökas sålunda från fyra till sex. Den nuvarande all- mänhygieniska avdelningen uppdelas i två, en ny allmänhygienisk avdel- ning och en bostadshygienisk avdelning, och en ny, till Göteborg förlagd yrkeshygienisk avdelning inrättas vid sidan av den nuvarande yrkeshygie- niska avdelningen.
Den nya allmänhygieniska avdelningens verksamhet föreslås i huvudsak skola omfatta bakteriologisk-epidemiologisk hygien samt renhållningshy- gien. Till avdelningen överförs arbetsuppgifter och personal från det nu till födoämneshygieniska avdelningen hörande vattenlaboratoriet. Perso- nalbehovet har dock kunnat begränsas med hänsyn till den avsedda redu— ceringen av antalet rutinmässiga vattenanalyser.
Vid den bostadshygieniska avdelningen, som även skall syssla med klimat- hygien, måste finnas sakkunskap inom humanfysiologi, byggnadsteknik och bostadshygien. Liksom övriga avdelningsföreståndare vid institutet bör föreståndaren för denna avdelning ha professors ställning.
Utredningen finner den nuvarande organisationen av den yrkeshygieniska avdelningen i Solna ägnad att inge vissa betänkligheter och uttalar, att den rationellaste organisationen med nuvarande verksamhetsområde vinnes ge- nom att fördela personalen på chef och gemensam personal samt en medi- cinsk, en kemisk och en teknisk sektion. Sektionerna bör samarbeta i den omfattning som erfordras för att avdelningens samlade sakkunskap skall bli utnyttjad, och det bör vara en av avdelningsföreståndarens centrala uppgifter att ordna och övervaka detta samarbete.
För den nya yrkeshygieniska avdelningen i Göteborg föreslås en personal av 20 befattningshavare, däribland en avdelningsföreståndare i professors ställning, två laboratorer, en laboratorieläkare, en avdelningsingenjör och en förste kemist samt flera konsulter, bl.a. för arbetspsykologiska under- sökningar. Till avdelningen föreslås skola anknytas en central för industri— hälsovård under ledning av en industriläkare.
I samband med de yrkeshygieniska avdelningarna framläggs förslag an- gående inrättande av ett yrkeshygieniskt laboratorium vid arbetarskydds- styrelsen. Vid laboratoriet skall finnas en chef, placerad såsom byrådirektör i Ce 31, och bland övrig personal nämns en förste avdelningsingenjör och en förste kemist.
Den födoämneshygieniska avdelningen föreslås förutom chef och gemen- sam personal ha en toxikologisk, en livsmedelskemisk och en biologisk sek- tion. Därjämte skall liksom hittills finnas två kostassistenter. Till den toxi- kologiska sektionen, som saknar motsvarighet i nuvarande organisation, samlas det toxikologiska arbete, som förut utförts vid olika laboratorier inom avdelningen och som bl.a. åsyftar att klarlägga, huruvida i livsmedel förekommande tillsatser samt ämnen som ingår i olika livsmedelsemballage är skadliga. Vid den biologiska sektionen bedrivs mikrobiologisk, zoologisk och botanisk verksamhet. Den mikrobiologiska verksamheten anses numera
som den ur olika synpunkter angelägnaste. Den omfattar t. ex. utredning av matförgiftningsfall samt inspektion av lokaler för livsmedels förvaring, tillredning och försäljning. Med hänsyn härtill föreslår utredningen en för- stärkning av sektionen med en laborator med sakkunskap inom human eller veterinär bakteriologi.
I fråga om vitaminavdelningen bygger utredningen sitt förslag på att vita- minkontrollen i sin helhet snarast skall utbrytas ur folkhälsoinstitutet. Då något organ, till vilket vitaminkontrollen anses kunna överflyttas, nu icke finns, nödgas utredningen emellertid att såsom det för närvarande aktuella framlägga ett förslag, vari vitaminkontrollen bibehålls inom institutet men de egentliga folkhälsouppgifterna på vitaminområdet tillgodoses bättre än nu, om än i begränsad omfattning. Detta senare förslag innebär en förstärk- ning av vitaminavdelningens personal med bl.a. en laboratorieläkare, en förste kemist och viss biträdespersonal. Utredningen understryker också vikten av att vitaminavdelningen får tillfredsställande resurser för djur- försök.
För att möjliggöra en ökning av undervisningen vid institutet samt en intensivare upplysningsverksamhet ävensom en minskning av den arbets— börda med avseende å undervisningens administration och direkta utövande som nu vilar på fackavdelningarnas tjänstemän föreslår utredningen inrät— tande av en fristående undervisnings- och upplysningssektion med en stu- dierektor som chef. Studierektorn, som förutsätts ha pedagogisk veten— skaplig utbildning och praktisk erfarenhet av undervisningsverksamhet, föreslås placerad i Ce 29. Pressombudsmannen föreslås skola placeras vid sektionen men i vissa frågor lyda direkt under överdirektören. Hans tjänst- göring hos institutet föreslås skola ökas.
För att utöver vad ovan anförts summariskt redovisa utredningens i per- sonalplanerna för institutets olika enheter framlagda förslag angående per- sonalbehovet lämnas i tablå å nästa sida en sammanställning av personalens antal och fördelning på ”högre” och ”lägre” befattningar i juli 1956 och efter ett genomförande av utredningens förslag. Med ”högre” befattnings- havare avses i tablån sådana befattningshavare, som tillhör 19 eller högre lönegrad, samt vissa arvodesavlönade befattningshavare. I tablån redovisas även personalen vid det yrkeshygieniska laboratorium som föreslås skola inrättas vid arbetarskyddsstyrelsen.
Enligt utredningens uppfattning måste den organisatoriska och perso- nella upprustning av institutet som föreslagits för att få full effekt åtföljas av en komplettering av fackavdelningarnas apparatutrustning m.m. Insti- tutets styrelse bör få medel till sitt förfogande för att tillgodose de mest trängande behoven härvidlag, vilka utredningen uppskattat till ca 550 000 kronor. Därav bör för omorganisationens första budgetår anvisas 200 000 kronor. Därjämte erfordras anvisande av medel för inköp av möbler och kontorsutrustning.
Folkhälsoinstitutets personal i juli 1956 och efter ge— nomförandet av utredningens förslag i övrigt men med bibehållande inom institutet av vitaminkontrollen och
statens distriktssköterskeskola.
_ Antal befattningshavare Avdelningar m.m.
Högre Lägre Summa
A. Läget i juli 1956. Administrativ personal ........... 3 16 19 Allmänhygieniska avdeln. ........ 8 17 25 Yrkeshygieniska avdeln ........... 17 35 52 Födoämneshygieniska avdeln ...... 16 62 78 Vitaminavdelningen ............. 6 3 1 37
Summa 50 161 211
B. Läget efter genomförandet av utredningens förslag.
Administrativ personal ........... 3 17 20 Allmänhygieniska avdeln. ........ 7 18 25 Bostadshygieniska avdeln. ........ 5 6 11 Yrkeshygieniska avdeln. i Solna . . . 20 31 51 Yrkeshygieniska avdeln. i Göteborg 11 9 20 Födoämneshygieniska avd. ....... 15 47 62 Vitaminavdelningen ............. 8 36 44 Undervisnings- och upplysnings- sektionen .................... 4 4 8 Summa 73 168 241 Arbetarskyddsstyrelsens yrkes- hygien. laboratorium .......... 4 3 7 Totalsumma 7 7 171 248 Total ökning + 27 + 10 + 37
Institutets lokaler är otillräckliga redan med nuvarande personal och verksamhet. Utredningen redogör för det nytillskott av lokaler som erford- ras för att avhjälpa denna brist och för att tillgodose det ytterligare lokal- behov som uppkommer i samband med omorganisationen. Utöver nuvarande lokaler för institutet erfordras 218 fönsterenheter (1 fönsterenhet = 8,75 m2 rumsyta), varav 70 1/2 enheter för laboratorier, 69 enheter för tjänsterum och återstoden för sammanträdesrum, bibliotek, lunchrum, verkstäder, för- råd m.m.
Med hänsyn till det ökade behov av djurförsök som föreligger beräknas institutets djurhus behöva ökas med ca 500 m”.
Arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium synes av flera skäl lokalt böra förläggas till folkhälsoinstitutets byggnader i Solna. Lokalbeho— vet härför uppskattas till 21 fönsterenheter.
Institutets lokalbehov i Solna beräknas delvis kunna täckas genom på- byggnad av vissa av de befintliga byggnaderna.
För den föreslagna avdelningen i Göteborg har utredningen funnit som ett provisorium lämpliga lokaler i jordvåningen i en byggnad, som tillhör Svenska institutet för konserveringsforskning. Sistnämnda instituts styrelse har för avsikt att disponera dessa lokaler för arkiv, men med hänsyn bl.a. till lokalernas särskilda lämplighet för ett forskningslaboratorium föreslår utredningen att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att söka få lokalerna dis- ponibla för institutets göteborgsavdelning.
Byggnadskostnaden för den planerade utbyggnaden av institutets lokaler i Solna har preliminärt beräknats ej överstiga 3 miljoner kronor. lordning- ställandet för den yrkeshygieniska avdelningen i Göteborg av ovannämnda lokaler där beräknas kosta ca 200 000 kronor.
Omorganisationens genomförande beräknas kräva flera år. Flera förhål— landen samverkar härvidlag, främst det, att utbyggnaden av lokalerna i Solna icke kan beräknas bli påbörjad under det första året av omorganisa- tionen. För göteborgsavdelningen räknar utredningen däremot med att loka- ler skall kunna ställas till disposition redan under första budgetåret.
Med hänsyn härtill räknar utredningen med att antalet befattningar vid institutets i Solna belägna delar under det första budgetåret skall kunna ökas endast med 6, däribland överdirektören samt föreståndaren för den nya bostadshygieniska avdelningen. Vid göteborgsavdelningen beräknas 15 befattningar bli tillsatta under samma budgetår. Den nya styrelsen bör lik- som överdirektören träda i funktion redan från början av det första bud- getåret för att omorganisationen skall kunna genomföras snabbt och syste- matiskt.
Personalen vid arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium be- räknas bli tillsatt först under det andra budgetåret.
Kostnaderna för omorganisationen enligt utredningens kalkyler har i huvudsak redovisats genom en jämförelse mellan posterna i nu till institu- tets verksamhet utgående anslag och den beräknade storleken därav dels under det budgetår, varunder omorganisationen börjas, dels under ett bud- getår efter omorganisationens genomförande.
Med ledning av dessa kalkyler föreslår utredningen, att för det första budgetåret anslagen till institutets verksamhet höjs, avlöningsanslaget med 242 122 kronor och omkostnadsanslaget med 286 900 kronor. Av höjningen beträffande sistnämnda anslag betecknas en del, som avser engångsanskaff— ning av apparatur och möbler m.m. för 237 000 kronor, såsom tillfällig. Dessutom föreslås ett särskilt reservationsanslag å 200 000 kronor för in— redande av lokaler för den yrkeshygieniska avdelningen i Göteborg samt anvisande av 100 000 kronor för projektering och andra förberedande arbe- ten för de nya byggnaderna för institutet.
Efter omorganisationens genomförande — utom i vad avser vitaminkon—
trollens och distriktssköterskeskolans utbrytande ur institutet — beräknas för institutets verksamhet utöver nu utgående avlönings- och omkostnads- anslag erfordras respektive 730 730 och 174 800 kronor.
För det första året av omorganisationen erfordras ingen medelsanvisning för arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium. Av de kostnader, som fortsättningsvis kommer att orsakas av laboratoriets verksamhet, be- räknas personalens avlönande medföra en årlig kostnad av 125 000 kronor.
Fifi; (GSE TEC 1 & FEB 1957 STOCKHOLM
.”. ; i]? ”nå..
'l'tw . fl"