SOU 1958:12

Civilförsvarsutbildningen

N »? ('?

nå (-

- CDL"

&( * IGT?»

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

2. Personalfrågor

Med utgångspunkt från den av 1953 års civilförsvarsutredning föreslagna personalorganisationen har utbildningsutredningen tagit ställning till de personalfrågor, som den till civilförsvarsskolan och dess fältavdelningar för- lagda verksamheten aktualiserar.

A. Lärarpersonal

a) Behov av lärarpersonal för civilförsvarsskolan och dess fältavdelningar Vid civilförsvarsskolan och dess fältavdelningar bör behovet av lärar- personal tillgodoses genom anställande av civilförsvarslärare, som har kom-

• Sida 31
•  Original

petens att omhänderha utbildningen av instruktörer och civilförsvarsperso- nal med kvalificerade uppgifter. Önskemålet om en sådan, helst fast an- ställd, lärarkår har framförts i olika sammanhang och skälen för detta får betraktas som mycket starka. Utredningen håller för sin de] före, att ett mindre antal av civilförsvarslärarna bör fast anställas för att bilda den kärna i utbildningsarbetet, som behövs för att skolarbetet skall få erforderlig stadga och effektivitet. Genom fast anställning av ett mindre antal civilför- svarslärare möjliggöres också den kontinuitet och konsekvens i utbildnings- arbetet, som är nödvändig för ernående av ett gott resultat.

Beräkningen av antalet civilförsvarslärare bygger på förutsättningen, att den årliga utbildningskapaciteten vid civilförsvarsskolan helt utnyttjas och att utbildningsverksamheten vid skolans fyra fältavdelningar pågår c:a 27 veckor.

För civilförsvarsskolans del har utredningen utgått från att utbildnings- arbetet årligen pågår under 40 veckor med 33 veckotinnnar. Det fördelas på två avdelningar med vardera 30 elever, av vilka den ena avdelningen vid instruktörsutbildning och eljest, då behov härav uppkommer, samman— ställes av 2 eller 3 elevgrupper med sinsemellan olika utbildningsmål. Totala antalet veckotimmar vid skolan blir under nämnda förutsättningar maxi- malt 33 + (3 x 33) = 132 veckotimmar. Omfattar varje lärares undervis- ningsskyldighet genomsnittligt 25 veckotimmar, kräver utbildningsarbetet vid den centrala skolanläggningen maximalt lärarpersonal motsvarande 5 1/4 lärarkrafter.

Vad beträffar fältavdelningarna anser sig utredningen kunna räkna med att utbildningsarbetet vid var och en av dessa kommer att omfatta en ut- bildningsavdelning med 30 elever och 33 veckotimmar. Antalet veckotim- mar blir då 132. Om varje lärares undervisningsskyldighet utgör 25 vecko- timmar, erfordras lärarpersonal motsvarande 5 1/4 lärarkraft.

Dock kan, enligt utredningens beräkningar, fältavdelningarnas samman- lagda utbildningsvolym åtminstone till en början icke beräknas bli så stor, att utbildningsarbetet vid dessa årligen behöver pågå längre tid än omkring 27 veckor, eller något mer än 7/10 läsår. Nyss framräknade årsbehov av lärar- personal kan därför approximativt reduceras till 7/10 eller till lärarpersonal motsvarande 3 % lärarkrafter.

Av de beräkningar utredningen i det föregående framlagt rörande detta lärarbehov framgår således, att det — 0111 skolans rektor icke medräknas — totalt utgöres av lärarpersonal motsvarande c:a 9 lärarkrafter.

I dessa beräkningar har hänsyn icke tagits till alla omständigheter, som kan inverka på lärarbehovet. Således har påkallad ämnesfördelning bland lärarna icke beaktats. En dylik är nödvändig men får dock icke leda till en allt för långt driven specialisering, då en sådan kan förorsaka alla de olägenheter för skolans inre arbete, vilka är förknippade med att allt för många lärare endast kan beredas partiell tjänstgöring eller timtjänst. Önsk—

• Sida 32
•  Original

värd stadga och fasthet i skolans arbete förutsätter också lärare, som helt ägnar sig åt skolarbetet.

Det har ej heller varit möjligt att vid beräkningen beakta de förskjut- ningar i lärarbehovet, som kan förorsakas av de olika utbildningskursernas tidsmässighet i förhållande till varandra och de särskilda anspråk som pa- rallellitet mellan kurser av samma slag kan ställa på viss lärare.

För att motverka en ogynnsam proportion mellan heltidstjänstgörande och andra lärare vid civilförsvarsskolan har det visat sig nödvändigt att i viss utsträckning sammanföra två eller flera ämnen till ämneskombinatio- ner. Utredningen är medveten om att de möjliga ämneskombinationerna icke är helt idealiska, bl. a. ur den synpunkten att de framtvingar en bredd- ning av kompetenskraven för de lärare, som skall anställas för heltidstjänst- göring. Denna nackdel kan dock icke undvikas, då ämneskombinationer mäste tillgripas, om behovet av heltidstjänstgörande lärarpersonal skall säkerställas.

Frågan om de lämpligaste ämneskombinationerna har övervägts. De äm- nen, som kan ifrågakomma i kombination med varandra, är allmän civil- försvarskunskap, taktisk ledning av civilförsvarsverksamhet, bevaknings- tjänst, utrynmingstjänst, gasskydd, brandtjänst och räddningstjänst.

Av dessa ämnen äger brandtjänsten och räddningstjänsten ett sådant in- bördes samband, att en kombination mellan dessa synes given. Under ut— rymning har bevakningstjänst och utrymningstjänst i varandra ingripande uppgifter, varför en kombination mellan dessa kan anses motiverad. Under- visningen i allmän civilförsvarskunskap ligger bäst till för den lärare, som skall undervisa i taktisk ledning av civilförsvarsverksamhet, då denne lärare framför de övriga måste äga kunskaper om allt det som rör det krigs- organiserade civilförsvaret.

Återstår frågan om hur utbildningen i gasskydd skall inarbetas i någon av de här nämnda ämneskombinationerna. Den synes kunna kombineras antingen med brandtjänst och räddningstjänst eller med bevaknings- och utrymningstjänst. Med hänsyn till ämneskombinationernas bredd anser ut- redningen, att gasskyddsutbildningen bör ingå i kombinationen bevaknings- och utrymningstjänst. Men även praktiska skäl talar härför, då gasskydds- undervisning skall ingå i gruppchefsutbildningen i utrymningstjänst.

Vid fördelningen av undervisningsskyldigheten vid civilförsvarsskolan har utredningen utgått från i bilaga 2, tabell III angiven preliminär för— delning i timmar på olika lärare av kursinnehållen i utkasten till normal- planer. Denna timfördelning har tillämpats på i tabell I gjord sammanställ— ning, utvisande utbildningsunderlaget och kursfrekvenserna under en tre- årsperiod vid civilförsvarsskolan och dess fältavdelningar. Resultatet härav redovisas i tabell IV »Preliminär fördelning i timmar på olika lärare av undervisningsskyldigheten under en treårsperiod». Det kan sammanfattas på följande sätt:

• Sida 33
•  Original

Timbelastningen per läsår för i tabell IV angivna lärare blir i genom— snitt 1/3 av timbelastningen per lärare under hela treårsperioden eller ut- tryckt på annat sätt:

för lärare i allmän civilförsvarskunskap och taktisk ledning

av civilförsvarsverksamhet ............................ 609 t för lärare i psykologi och pedagogik ........................ 312 » för lärare i bevakningstjänst, utrymningstjänst och gasskydd . , 1 123 » för lärare i brandtjänst och räddningstjänst ................ 2 434 >> för lärare i sjukvårdstjänst ................................ 494 » för lärare i lufor-, tele- och observationstjänst . .............. 73 >> samt för lärare i övriga ämnen ............................ 772 »

Underlag för heltidstjänster erhålles alltså, dels för lärare i ämneskom- binationer, vilka har tillräckligt högt antal undervisningstimmar per läsår, dels för lärare i ämneskombinationer, i vilka undervisningsskyldigheten blott utgör en del av lärarnas tjänstgöringsskyldighet.

I det föregående har utredningen räknat med 25 veckotimmars genom- snittlig undervisningsskyldighet under 40 veckor, (1. v. s. 1 000 undervis- ningstimmar per läsår. Vid en mer exakt bestämning av de enskilda lärar- nas undervisningsskyldighet måste från fall till fall undervisningsskyldig- heten regleras, bl. a. med hänsyn till ämnets särskilda krav på'förberedelser av olika slag. Dessutom måste de arbetsinsatser, som kräves av lärare vid sidan om undervisningen, uppskattas i tjänstgöringstid. Sådana särskilda åligganden innefattar kansligöromål och andra skolgöromål än vanliga lek- tionsförberedelser.

För ämnesrepresentant, som får fullt antal undervisningstimmar per läs- år, kan de särskilda åliggandena föranleda skälig nedsättning av den årli- ga undervisningsskyldigheten under förutsättning, att åliggandena är så beskaffade eller omfattande, att de icke helt kan fullgöras under den mel- lanterminstid eller de kursmellanrum, då lagstadgad semesterledighet icke åtnjutes.

För ämnesrepresentant, som icke kan beredas fullt antal undervisnings- timmar per kalenderår, kan, då så är ändamålsenligt ur skolsynpunkt, för undervisning outnyttjat timantal motsvaras av särskilda åligganden, vilka, vid full sysselsättning, kombinerad med mellanterminssysselsättning, regel- mässigt skulle ha föranlett nedsatt undervisningsskyldighet i jämförlig omfattning. _

Enligt nyss angivna beräkningsgrunder lämnar skolarbetet utrymme för heltidstjänster i följade ämneskombinationer:

1) bevakningstjänst, utrymningstjänst och gasskydd 2) brandtjänst och räddningstjänst 3) psykologi och pedagogik

• Sida 34
•  Original

Heltidstjänsterna i de två första ämneskombinationerna kan motiveras genom hänvisning till de höga antalen rena undervisningstimmar. För den tredje ämneskombinationen lämnar utredningen följande särskilda moti- vering:

För ämnet psykologi m. ni. måste vid bedömningen av förutsättningarna för inrättandet av heltidstjänst hänsyn icke blott tagas till behovet och om- fattningen av schemabunden undervisning utan också till andra vid skolan förekommande uppgifter, vilka har en naturlig anknytning till ämnesom- rådet.

Om höga krav skall ställas på undervisningens kvalitet, bör antalet under- visningstimmar per läsår för en lärare inom ifrågavarande ämnesområde icke överstiga 450. För civilförsvarsskolans lärare i psykologi m. ni. har den beräkneliga undervisningsskyldigheten i det föregående angivits till om- kring 300 undervisningstimmar, av vilka ungefär % faller på instruktörs- utbildning och inkluderar de timmar, som åtgår för lärarens åhörande av elev- och övningslektioner. Skolans övriga kursverksamhet förutsätter emel— lertid också viss tjänstgöring, som — utan att kunna mätas i undervis- ningstimmar _ tillhör det psykologisk-pedagogisk-metodiska änmesom- rådet och därför bör jämställas med undervisningstimmar. Hit hör peda- gogisk och metodisk handledning av civilförsvarsskolans lärare, åhörande av lärarnas undervisning, anordnande av seminarieövningar m. m. Läraren i psykologi m. m. bör kort sagt fungera såsom civilförsvarsskolans huvud- handledare. Särskilt viktigt är, att han i denna egenskap ger tillfälliga lärare råd och anvisningar i allt vad som rör deras andel i utbildnings- arbetet.

Ehuru det givetvis vore önskvärt, kan en sådan tjänstgöringsskyldighet som den nyss skisserade icke på samma sätt som i instruktörsutbildningen beräknas till sitt omfång. Intill dess närmare erfarenheter vunnits om den tid, som åtgår härför, måste följaktligen tidsåtgången uppskattas. Utred- ningen anser, att denna del av pedagogiklärarens tjänstgöringsskyldighet måste jämställas med lägst 100 undervisningstimmar per läsår. Pedagogik- lärarens undervisningsskyldighet och därmed jämförbar tjänstgöring kom- mer således att motsvara lägst 400 undervisningstimmar per läsår.

De särskilda åligganden, vilka därutöver bör åvila läraren i psykologi och pedagogik, kommer att i hög grad påverkas av det förhållandet, att läraren i fråga ur allmänna skolsynpunkter bör anförtros uppgiften att vara ställföreträdare för civilförsvarsskolans rektor. En sådan ställning vid skolan innebär — tillsammans med läraruppgiften — så stora krav på arbetsinsatser av skilda slag, att den verkliga tjänstgöringstiden sannolikt visar tendens att överskrida den i statliga verk normalt förekommande arbetstiden. Utan att närmare ingå på denna särskilda arbetsbelastning vill utredningen blott peka på att ett ställföreträdarskap för en skolchef icke kan renodlas med hänsyn till göromålens omfattning och art.

• Sida 35
•  Original

Det är naturligt, att rektors ställföreträdare i egenskap av pedagogik- lärare i större utsträckning än skolans övriga lärare anlitas vid inspektion av pågående civilförsvarsutbildning. Vad inspektionsverksamheten beträffar vill utredningen icke underlåta att framhålla, att viss inspektion av utbild- ningsarbetet hittills förekommit, centralt från civilförsvarsstyrelsen, regio- nalt från länsstyrelserna och lokalt från civilförsvarscheferna. Även om lov— värda ansträngningar gjorts under denna inspektionsverksamhet i syfte att samordna och berika utbildningsarbetet, anser utredningen, att en av en central utbildningsanstalt anordnad inspektion, som handhas av lärar- krafter, vilka behärskar och företräder i utbildningsarbetet förekommande ämnen, är att föredraga. Härvidlag torde läraren i psykologi och pedagogik ha en synnerligen viktig uppgift att fylla.

En summering av de arbetsuppgifter, som kommer att åvila läraren i psykologi och pedagogik, ger således ett klart utslag till förmån för inrät- tandet av en heltidstjänst för denne.

Änmeskombinationen allmän civilförvarskunskap och taktisk ledning av civilförsvarsverksamhet har, liksom kombinationen psykologi och pedagogik, en genomgripande betydelse för civilförsvarsskolans verksamhet, varför icke heller undervisningen i denna kombination bör anförtros lärare med mindre fast förankring vid skolan. Den uppvisar dock icke så många undervis- ningstimmar per läsår, att enbart dessa motiverar en heltidstjänst. Prak- tiska skäl talar emellertid för en förening av denne lärares undervisnings— skyldighet vid civilförsvarsskolan med tjänstgöring på civilförsvarsstyrel- sens civilförsvarsspels- och övningssektion. Ur utbildningssynpunkt kan en så tillrättalagd tjänstgöringsfördelning betraktas som ofrånkomlig, enär öv- ningsverksamhetens utveckling i taktiska hänseenden utan omgång bör utnyttjas i skolans arbete.

Frågan om hur många heltidstjänster, som —— utöver den som innehas av rektor — behövs för att skapa önskvärd kontinuitet och fasthet i skolans utbildningsarbete och för att skänka erforderlig stadga åt skolans inre arbete kan besvaras med utgångspunkt från olika värderingar. Utredningen föreslår för sin del det antal heltidstjänster, som framgår av nyss redo- visade ämneskombinationer och överväganden. Således bör heltidstjänster inrättas för

en lärare i allmän civilförsvarskunskap och taktisk ledning av civil- försvarsverksamhet,

en lärare i psykologi och pedagogik, en lärare i bevakningstjänst, utrymningstjänst och gasskydd, två lärare i brandtjänst och räddningstjänst. Härvid förutsättes, att förstnämnde lärares undervisningsskyldighet vid civilförsvarsskolan kombineras med tjänstgöring vid civilförsvarsstyrelsens

• Sida 36
•  Original

civilförsvarsspels- och övningssektion. Samtliga dessa heltidstjänster bör ordinariesättas.

Härefter kvarstående lärarbehov vid civilförsvarsskolan måste täckas av lärare med partiell tjänstgöring eller timtjänstgöring. Partiell tjänstgöring bör främst ifrågakomma då det gäller, dels att tillgodose det ytterligare lärarbehovet i bevakningstjänst m. m. och brandtjänst m. m., dels att till- godose lärarbehovet i sjukvårdstjänst och i lufor—, tele- och observations- tjänst. Vid anordnandet av partiell tjänstgöring bör ämneskombinationerna kunna förändras eller upplösas, då så erfordras för anskaffande av lärare med särskilda kvalifikationer inom del av ämneskombination.

Timtjänstgöring måste slutligen anordnas i ämnen, vilka kräver ett rela- tivt litet timantal och icke finns representerade bland civilförsvarsskolans heltids- eller partiellt tjänstgörande lärare.

b) Civilförsvarslärarna. Kompetenskrav och kompetenskomplettering

Civilförsvarsskolans heltidsanställda undervisningsskyldiga personal kommer enligt utredningens förslag att utgöras av en lärare i psykologi och pedagogik, en lärare i allmän civilförsvarskunskap och taktisk ledning av civilförsvarsverksamhet, en lärare i bevakningstjänst, utrymningstjänst och gasskydd samt två lärare i brandtjänst och räddningstjänst.

Härutöver erfordras lärare med partiell tjänstgöringsskyldighet i de två sistnämnda ämneskombinationerna, i sjukvårdstjänst och i lufor-, tele- och observationstjänst samt timlärare i ämnen, som icke kan tillgodoses genom anlitande av civilförsvarsskolans förutnämnda lärarpersonal.

Det är i första hand angeläget, att civilförsvarsskolans heltidsanställda och partiellt tjänstgörande lärare fullständigt behärskar sina ämnen och äger undervisningsskicklighet. Dessa lärare måste dessutom ha god allmän- bildning och en odiskutabel förmåga till aktiv medverkan i civilförsvars- utbildningens förnyelseprocess. De måste också ha allmänna förutsättningar för en efter skiftande utbildningsbehov anpassad rationell och intresse- väckande undervisning. Utbildningens obligatoriska karaktär kan nämligen lätt framkalla utbildningsmotstånd, om icke lärarna har förmåga att i sin undervisning skapa intresse för utbildningens innehåll och förståelse för dess ändamål. De måste också kunna hålla goda och utbildningsstimule- rande elevkontakter. I andra hand är det önskvärt, att motsvarande krav i princip ställes på timlärare.

För det egentliga undervisningsarbetet vid civilförsvarsskolan har en del av nyss angivna fordringar en djupare innebörd än andra, mer allmänt hållna. Till de förra hör kraven på ämneskunskap och på pedagogisk under— byggnad. Dessa bör omgärdas av kompetensvillkor.

Läraren i psykologi och pedagogik bör således äga behörighet att inneha lärartjänst i psykologi och pedagogik vid lärarutbildningsanstalt. För övriga lärare bör i fråga om ämneskunskaper följande kompetensvillkor faststäl-

• Sida 37
•  Original

las, nämligen för läraren i allmän civilförsvarskunskap och taktisk ledning av cinilförsuarsverksamhet:

Goda insikter i allmän civilförsvarskunskap (civilförsvarets organisation och uppgifter, utbildnings- och övningsverksamhet, grunddragen i civil— försvarets krigsverksamhet 111. m.). Goda insikter i den taktiska lednings— verksamheten, främst den, som skall förekomma i huvudcentral eller utövas av ledningschef. Goda förutsättningar för kvalificerade arbetsuppgifter i civilförsvarsstyrelsens civilförsvarsspels- och övningssektion. för lärare i bevakningstjänst, utrymningstjänst och gasskydd:

Behörighet att inneha befattning såsom assistent eller högre polisbefäl i poliskår. Goda kunskaper om civilförsvaret, särskilt om bevaknings och ut- rymningskårens organisation, uppgifter och verksamhet. Goda kunskaper om praktiska gasskyddsåtgärder och om skydd mot radioaktiv strålning. för lärare i brandtjänst och räddningstjänst:

Behörighet att inneha befattning såsom brandmästare eller högre brand- befäl i yrkesbrandkår av kategori 1. Goda kunskaper om civilförsvaret, sär- skilt om beredskapsbrandkårens och räddningskårens organisation, uppgif- ter och verksamhet. för lärare i sjukvårdstjänst:

Sjuksköterskeutbildning och goda kunskaper om civilförsvaret, särskilt sjukvårdskåren, dess organisation, uppgifter, behandlings— och transport- enheter, materiel och verksamhet. för lärare i Infor-, tele- och observationstjänst:

Examen från tekniskt gymnasium eller från teknisk fackskola på tele- teknisk linje. Goda kunskaper om civilförsvaret, särskilt om civilförsvarets lufor-, tele- och observationstjänst. för timlärare:

Framstående ämneskunskap, förvärvad genom studier eller i samband med _tjänsteutövning.

På de heltidsanställda och partiellt tjänstgörande lärarnas pedagogiska underbyggnad måste relativt höga kompetensvillkor ställas. Dessa får för lärare, vilka icke redan äger behörighet för läraryrke, under inga förhållan- den vara lägre än de som utredningen i kapitel 9 ställer på instruktörerna. Den pedagogiska delen av instruktörsutbildningen kan därför här angivas såsom minimikrav.

För timlärarbefattning torde det vara orimligt att fordra pedagogisk skol- ning i samma höga grad. De krav, som måste ställas på lärarnas förmåga att på ett pedagogiskt och metodiskt nöjaktigt sätt göra kunskapsstoffet lättillgängligt för eleverna, kan dock icke helt eftersättas. I regel bör detta i försvarlig grad kunna tillgodoses genom den fortlöpande pedagogiska handledning, som läraren i psykologi och pedagogik har att lämna all lärar- personal vid skolan.

• Sida 38
•  Original

Utredningen anser, att en strikt tillämpning av kompetenskraven på civil- försvarsskolans lärarpersonal bör ske redan vid den första lärartillsätt— ningen trots förhållandet, att fullt kompetenta sökande till vissa lärar- tjänster icke finns utbildade. En eftergift på mer betydelsefulla kompetens— krav skulle nämligen kunna leda till skada för utbildningsarbetet, icke minst under skolans första och säkerligen också mest ömtåliga verksam- hetsår.

Det kan därför bli nödvändigt att i vissa fall uppskjuta en mer definitiv tillsättning av lärarbefattning, som icke funnit fullt kompetent men dock så meriterad sökande, att preliminär anställning kan ifrågakomma under avvaktan på utfyllnad av kompetensbrister.

Sådan kompetenskomplettering kan avse såväl ämneskunskap som peda- gogisk underbyggnad. I förekommande fall bör utbildningsnämnden sam— manställa härför erforderliga utbildningsprogram. Utbildningsnämnden hör också tillse att av nämnden föreskriven komplettering planlägges och genomföres så, att den helst kan avslutas innan civilförsvarsskolans utbild- ningsverksamhet enligt den nya utbildningskungörelsen påbörjas.

c) Civilförsvarsskolans rektor och lärarkollegium

Direktorn skall i egenskap av civilförsvarsskolans rektor i stort sett utöva den skolledning, som vanligen tillkommer rektor vid allmän under- visningsanstalt. Han skall således bära huvudansvaret för skolans under- visning och vaka över undervisningsarbetets ändamålsenliga fortgång även- som över att lärare och övriga befattningshavare vid skolan fullgör sina skyldigheter. Han bör också tillse, att all undervisning är konkret och åskåd- lig samt avser att ge bestämda kunskaper och färdigheter åt eleverna. Rektor är slutligen ansvarig för de kansligöromål, som har direkt samband med skolverksamheten, t. ex. inpassningen av heltidskurserna i skolans årliga utbildningsprogram, schemaläggning, fördelning av lärarnas tjänst- göringsskyldighet på undervisningstimmar och andra skol— och kansligöro- mål, insamling och bearbetning av utbildningserfarenheter och utbildnings- resultat, förberedelser för utgåvor av kompendier m. m.

Direktorn bör med hänsyn till omfattningen av de till honom samman- strålande arbetsuppgifterna vara helt befriad från undervisningsskyldighet.

Civilförsvarsskolans lärarkollegium bör i tillämpliga delar ha samma be- fogenheter och uppgifter som kollegierna vid de allmänna undervisnings- anstalterna. Kollegiet bör sammansättas av rektor och heltidstjänstgörande lärare. Övriga lärare bör få deltaga i kollegiets överläggningar och beslut, då frågor förekommer, som angår undervisning och ordning. Även då frågor förekommer, som rör skolans övriga angelägenheter, må rektor, om han därtill finner skäl, tillkalla nämnda lärare att deltaga i överläggningarna — men ej i besluten. Vid omröstning inom kollegiet bör, i händelse av lika

• Sida 39
•  Original

röstetal, rektor, eller i dennes frånvaro rektors ställföreträdare, ha utslags- röst.

d) Löner och arvoden

Utredningen anser, att de fast anställda civilförsvarslärarnas inplacering i lönesystemet icke uteslutande kan grundas på jämförelser med lönesätt- ningen för andra lärargrupper i samhället. Hänsyn måste också tagas till den exklusiva kompetens, som civilförsvarslärarna bör äga, och till de arbetsuppgifter, som föreslagits åvila dem vid sidan av vanliga lärarupp— gifter. Vidare bör beaktas, att den årliga tjänstgöringsskyldigheten blir längre för civilförsvarsskolans fasta lärarpersonal än för lärarna i allmän- het, då arbetsuppgifterna i civilförsvarsskolans kansli måste beräknas bli så omfattande, att anledning föreligger att omvandla den fasta lärarperso- nalens ferier till lagstadgad semesterledighet.

En jämförelse med den ersättning, som utgår till den provisoriska civil- försvarsskolans lärarkrafter, är icke heller genomförbar, då lärarkostna- derna påverkas av svårigheten att ekonomisera lärarnas tjänstgöringsför- hållanden i den skola, som nu sammansättes av till skilda orter förlagda utbildningsavdelningar.

Utredningen kan därför icke åberopa några direkta paralleller såsom underlag för de fast anställda civilförsvarslärarnas inplacering i lönesyste- met. Utredningens uppfattning i denna lönefråga måste därför anknytas till de allmänna och speciella krav, som i föregående avsnitt av betänkandet angivits såsom vägledande för anställningen av civilförsvarslärare. Under hänsynstagande till dessa krav föreslår utredningen följande inplacering i lönesystemet av vid civilförsvarsskolan fast anställd lärarpersonal:

i löneplan A

1 lärare i bevakningstjänst, utrymningstjänst och gasskydd _ . , , Ao 19 2 lärare i brandtj änst och räddningstjänst .................... Ao 19 1 lärare i allmän civilförsvarskunskap och taktisk ledning av civilförsvarsverksamhet .................................. Ao 21 1 lärare i psykologi och pedagogik .......................... Ao 26

i löneplan B 1 rektor .................................................. B0 1

Arvoden till vid civilförsvarsskolan anställda lärare med partiell tjänst- göringsskyldighet bör enligt utredningens åsikt vid full tjänstgöring i prin- cip utgå med belopp, som motsvarar dags- eller månadslön i högst 19 löne- klassen i löneplan A. Vid annan tjänstgöring bör arvode för partiellt tjänst- görande lärare beräknas i närmast möjliga anslutning till lämpligt arvodes- belopp i timlärarkungörelsen. (nr 495/1950) Storleken av sådant arvode bör fastställas av Kungl. Maj:t.

• Sida 40
•  Original

Det bör också ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa grunderna för be- räkningen av det arvode, som bör utgå till vid civilförsvarsskolan anställd timlärare.

B. Administrationspersonal

Den administrationspersonal, som erfordras för civilförsvarsskolan och inom utbildningsnämndens och civilförsvarsskolans gemensamma kansli, har av utredningen beräknats i samråd under hand med den arbetsgrupp inom statens organisationsnämnd, som under utredningstiden sysslat med frågan om civilförsvarets administration. Vid prövning av behovet av admi- nistrationspersonal har utredningen utgått från en normal arbetsbelastning, och således icke tagit hänsyn till den särskilda arbetsanhopning, som av naturliga skäl kan förväntas under den nya utbildningsorganisationens upp— hyggnadstid.

Utredningen har redan i andra sammanhang berört en del av de arbets- uppgifter, som skall sysselsätta administrationspersonalen. För överskåd- lighetens skull upprepas dessa här i den omfattning, som erfordras för att belysa sambandet mellan individuella arbetsuppgifter och föreslagna inpla- ceringar i lönesystemet och dylikt.

Civilförsvarsskolan är ett internat. Undervisningen pågår under större delen av året. Genomsnittligt löper två kurser samtidigt, vardera med ca 30 elever. Skolan skall utföra rätt mycket skrivarbete, dels för sina egna kurser (i synnerhet för instruktörskurserna), dels för landet i övrigt. Dess- utom skall skolans skrivbiträden i förekommande fall hjälpa eleverna med vissa utskrifter. Skolan skall vidare utbetala reseersättningar och trakta- menten. Vid skolan förlägges i allmänhet de mest materielkrävande kur- serna.

På internatet kommer c:a 80 personer att samtidigt äta och bo. Vid mål- tiderna tillämpas självservering. Eleverna förutsättes bo i enkelrum och er- hålla normal skolinternatservice.

Som chef för civilförsvarsskolan skall en rektor finnas. Under honom kan skolans administrativa del uppdelas i en förvaltningsdel och en inter- natdel.

Förvaltningsdelen

Förvaltningsdelen skall handlägga utrednings- och planläggningsupp- gifter, främst avseende tidpunkt för och kostnadsbesparande organisation av viss utbildning. Vidare skall den ombesörja schemaläggning och detalj- organisation av till skolan och dess fältavdelningar förlagda kurser. Den skall dessutom granska länsstyrelsernas förslag om anordnande av man- skapsutbildning och ge direktiv, bl. a. för sammanslagning av kurser mellan

• Sida 41
•  Original

länen. Förvaltningsdelen skall även handha budgetberäkningar och upp— göra petitaförslag för den totala utbildningsverksamheten. Sammanställ- ning av kompendier m. fl. tryckta eller stencilerade hjälpmedel för under- visningen skall åvila den liksom förberedelser för framställning av under- visningsfihn och likande hjälpmedel. Elevjournaler och andra erforderliga register skall aktualiseras. Denna del skall även handha tillsynen över skolans arkiv, bibliotek och övningsmateriel samt över den centrala skol- anläggningen med tillhörande skolanordningar och övningsområden. För- valtningsdelen skall i övrigt handha korrespondens och andra vanligen före- kommande expeditionsgöromål samt förvalta skolans förskottskassa.

För ett flertal av ovannämnda arbetsuppgifter erfordras specialkunska- per, sådana som lärarpersonalen har, varigenom dylika kunskaper ej erford- ras av administrationspersonalen. Lärarpersonalen skall i dylika arbets- uppgifter biträda förvaltningsdelen under för schemabunden undervisning ej ianspråktagen tjänstgöringstid. Härvid skall lärarpersonalcn vara under- ställd chefen för förvaltningsdelen. '

Ett flertal av de ärenden, som kommer att handläggas vid skolan, fordrar viss juridisk kunskap. Detta gäller såväl förvaltningsdelen som internat- delen. På grund härav föreslås, att chefen för förvaltningsdelen skall ha juridisk utbildning. Med hänsyn till arbetsuppgifter och ansvar föreslås befattningshavaren placerad såsom förste byråsekreterare i lönegrad Ae 21 .

Förvaltningsdelen kan lämpligen uppdelas i två grupper, nämligen kansli och förråd.

Kansliet skall biträda med de planläggande uppgifterna och ombesörja utskriftsarbeten m. m. för samtliga organisationsenheter. Vidare skall kansliet ha hand om förskottskassan och biträda vid petitaarbetet. Kansliet skall även handha arbetet med elevanmälningar, föra elevjournaler och övriga erforderliga register, föra viss dispositionsbokföring samt handha diariet, arkivet och biblioteket. Utskrift av elevarbeten skall ombesörjas, i den mån eleverna icke själva utföra detta arbete. Kansliet skall dessutom övervaka kontorsstädning samt skolbyggnadens undervisnings- och admini- strationslokaler. Kansliet skall föra beställningsliggare över erforderliga bil- transporter samt samordna dessa.

Erforderlig personal på kansliet är en kontorist i lönegrad Ae 9, tre skriv- och kontorsbiträden i reglerad befordringsgång, en expeditionsvakt, som tillika är chaufför, i lönegrad Ae 7, samt en skolvaktmästare, som även är fastighetsskötare, i lönegrad Ae 7. Denne erhåller ersättning för obekväm arbetstid samt övertidsersättning, då han ombesörjer eldning o. d. utanför ordinarie arbetstid. Erforderlig arbetskraft för kontorsstädning är en person för c:a 300 m2 golvyta.

Förrådet skall svara för skolans utbildnings- och övningsmateriels för- varing, vård och underhåll. Större reparationer skall dock ombesörjas av civilförsvarsstyrelsens centralförråd. Efter direktiv av respektive lärare skall

• Sida 42
•  Original

förrådsgruppen tillse, att erforderlig mängd utbildnings- och övnings- materiel utlämnas för utbildningsverksamheten. I mån av behov skall grup- pen även medverka vid distribution av sådan materiel. Uppbördsmannen för civilförsvarsstyrelsens centralförråd förutsättes även vara uppbördsman för skolans utbildnings- och övningsmateriel.

Erforderlig personal i förrådsgruppen är en förrådsförman, som samti- digt är materielredogörare. Denne skall även aktivt deltaga i Vården av materielen. Med hänsyn till arbetsuppgifter och ansvar föreslås befatt- ningen placerad i lönegrad Ae 9. För tillsyn och vård av övningsområden och övningsmateriel erfordras normalt en förrådsman i lönegrad Ae 7. Denne bör vara körkunnig. Vid tillfälliga arbetstoppar anställes extra för- rådsarbetare enligt gällande avtal. Dessutom bör förrådsförmannen ha viss direktivrätt gentemot expeditionsvakten och skolvaktmästaren, vilka i mån av tid och efter chefens för förvaltningsdelen bestämmande, även får bi- träda med förrådsarbete inklusive iordningställande av övningsområde.

Internatdelen

Internatdelen skall handha skolans internatservice, ombesörja inköp av allt som rör internatrörelsen samt svara för internatets materiel. Som chef för internatdelen föreslås en husmor i lönegrad Ae 13, beroende på att hon, förutom vanliga husmorsarbetsuppgifter, även skall planlägga och verk- ställa inköp för bela internatrörelsen.

För matberedning, matlagning, utportionering, diskning, rengöring av köksutrymmen och matsalar o. dyl. åtgår en kokerska i lönegrad Ae 4, ett köks- och ekonomibiträde i lönegrad Ae 3 samt två köks- och ekonomi- biträden i lönegrad Ae 1 eller mot arvode enligt ortens pris. Kokerskan skall även arbeta utanför köket i mån av tid. Vid förfall för henne rycker köks- biträdet i Ae 3 in som kokerska.

För städning och rengöring av internatets utrymmen, såsom elevrum och fritidsrum, åtgår c:a 1/4 timme per rum. I denna tid ingår ej storrengöring, dammsugning o dyl. Vid ett beräknat elevantal av 60 personer åtgår totalt c:a 20 a 25 timmar per dag för städning inklusive storrengöring. Då största delen av arbetet, bäddning m. ni., måste göras klart på förmiddagen, kan heltidsanställning för städning endast beräknas för ett biträde i lönegrad Ae 1 eller mot arvode enligt ortens pris. Därutöver erfordras för förmid- dagsstädning c:a tre halvtidsanställda mot timpenning eller beting.

De på internatdelen heltidsanställda biträdena kommer att i viss utsträck- ning få alternera mellan köks- och städningsuppgifter, beroende på arbets- belastningen. Med tyngre arbeten skall skolvaktmästaren biträda.

• Sida 43
•  Original

KAPITEL 5

Civilförsvarsutbildningen i den nya personalorganisationen

]. Allmänna synpunkter på civilförsvarsutbildningens inriktning och innehåll

Civilförsvarsutbildningen måste kontinuerligt anpassas efter civilförsva- rets verksamhetsformer och förutsättningarna för dessa. Utbildningen måste alltid få ett klart och angeläget syfte. Den måste hållas fast i form men ha rörlighet i inriktning och innehåll. Nödvändigheten härav framstår tyd- ligt vid en återblick på hur de sista årens krigstekniska utveckling krävt förändringar i civilförsvarets verksamhetsformer och därmed också i civil- försvarsutbildningen.

Civilförsvarsutbildningen måste i princip inriktas på kunskaper och färdigheter, vilka mer allmänt beräknas komma till nytta i krigshändelse- förlopp av »normal» karaktär. Sådana kunskaper och färdigheter måste meddelas i den omfattning, som erfordras för att inskriven utbildnings- pliktig civilförsvarspersonal skall få tillräcklig förtrogenhet med tilldelad krigsuppgift. Utbildningsarbetet måste vidare konsekvent inriktas på att tillgodose väsentliga kunskaps- och färdighetskrav i just den uppgift, som den enskildes inskrivning i civilförsvaret avser. Självfallet måste de största kraven på personliga förberedelser för viss civilförsvarsuppgift ställas på den civilförsvarspersonal, som under beredskap och krig främst skall bära ansvaret för de olika civilförsvarsåtgärdernas genomförande, d. v. s. led- nings- och befälspersonalen. Men även en del grupper menig civilförsvars- personal kommer att få uppgifter, som för sin lösning kräver fackkunskap och färdigheter av speciella slag. Härvid bör dock uppmärksammas, att det icke är möjligt att driva utbildningsarbetet så långt, att det helt täcker även civilförsvarsåtgärder vid fientliga anfall, som avviker från tidstypiska och förutsedda angreppsformer. Civilförsvarspersonalen får därför icke under utbildningsarbetet eller i andra civilförsvarssammanhang regelbindas så hårt, att improvisationsinitiativet trängs i bakgrunden. Det bör i stället klargöras för envar, som utbildas för en funktion i civilförsvaret, att impro- visation är nödvändig, då förutbestämda handlingslinjer icke år fram— komliga, och tillåten, då bättre och snabbare resultat härigenom kan utvin- nas än genom slavisk tillämpning av inlärda regler.

Under civilförsvarsutbildningen kan emellertid i stort sett endast en individuell funktionsduglighet grundläggas, ehuru givetvis också frågor om samverkan mellan företrädare för olika civilförsvarsuppgifter behand-

• Sida 44
•  Original

las. Anledningen härtill är att en något så när realistiskt gestaltad funk— tionssamverkan fordrar det organiserade civilförsvarets resurser, såväl i fråga om personaltillgång som i fråga om civilförsvarsanordningar av olika slag. Den individuella funktionsduglighet, som förvärvas på utbildnings- stadiet, måste därför under civilförsvarsspel och praktiska övningar intrim- mas och utvecklas i sitt större sammanhang inom civilförsvarsområdena. Härtill återkommer utredningen i kapitel 6.

2. Utbildningskategorierna, deras uppgifter 1953 års civilförsvarsutredning har i sitt betänkande i huvuddrag angivit den personalutbildning, som på civilförsvarets nuvarande utvecklingssta- dium i fredstid bör ifrågakomma inom allmänna civilförsvaret och verk- skyddet. Utbildningsutredningen kan helt ansluta sig till det som civil- försvarsutredningen härom anfört Och föreslår att följande personalgrup- per obligatoriskt skall utbildas, nämligen

inom allmänna civilförsvaret i ledningskåren

a) personalgrupper med ledningsuppgifter i huvudcentral eller distrikts- central eller på skadeområde (civilförsvarschef, distriktschef, chefsassistent, ledningschef)

b) sambandspersonal (expeditionsföreståndare, lufor- och telegruppchef, telemontör, expeditionsbiträde med krypteringsuppgift),

c) förvaltningspersonal (intendent, depåchef, förrådsförvaltare), i bevaknings-, beredskapsbrand- och räddningskåren:

kårinspektör, gruppchef, manskap (civilförsvarspolis, civilförsvarsbrand- man och räddningsman),

i sjukvårdskåren: kårinspektör, sysslomän på förbandsstation, gruppchef, samarit, i utrymningskåren:

kårinspektör, gruppchef,

inom verkskyddet: verkskyddschef, verkskyddsassistent, brandgruppchef, räddningsgruppchef, brandman, räddningsman, samarit.

Personalgrupperna inom verkskyddet _ utom verkskyddschef och verk- skyddsassistent — skall få samma utbildning som motsvarande personal- grupper i allmänna civilförsvaret.

All inskriven personal i allmänna civilförsvaret och verkskyddet skall instrueras i personligt skydd. Utredningen föreslår, att inskriven perso- nal, som i fredstid skall genomgå obligatorisk civilförsvarsutbildning, med- delas sådan instruktion i ur kostnadssynpunkt lämplig utbildningskurs,

• Sida 45
•  Original

d. v. s. företrädesvis genom deltagande i kursmomentet i fråga i deltids— kurs för manskapsutbildning. För övrig inskriven personal föreslår utred- ningen, att den obligatoriska instruktionen i personligt skydd uppskjutes intill dess Kungl. Maj:t anbefaller densamma.

Viss i det allmänna civilförsvaret och verkskyddet inskriven personal skall —— utöver utbildningen för den huvudsakliga civilförsvarsuppgiften och instruktionen i personligt skydd —— utbildas i atomskydd och gasskydd. Inom allmänna civilförsvaret tillkommer dessutom för viss personal utbild- ning i kryptering.

Utredningen anser, att tidigare civilförsvarsutbildning bör tillgodoräknas. Självfallet följer icke härav att tidigare utbildad personal undantages från deltagande i av länsstyrelse anordnade civilförsvarsspel och praktiska övningar.

Beträffande de uppgifter, som de i fred utbildningspliktiga personal- kategorierna skall fylla, hänvisar utbildningsutredningen till redogörelserna härför i 1953 års civilförsvarsutrednings betänkande. I fråga om de speciella uppgifter, som sammanhänger med behovet av atomskydd och gasskydd, bombröjning och kryptering, vill utbildningsutredningen härutöver anföra följande.

Atomskydd och gasskydd

Även i sådana katastrofsituationer, som uppkommer vid användning av kärnvapen och giftgaser, kan civilförsvarsutbildningens innehåll för större delen av den inskrivna civilförsvarspersonalen i stort sett rättas efter de skadeverkningar, som framkallas av konventionella vapen. Det är nämligen främst förutsättningarna för civilförsvarspersonalens ingripanden, som ställer sig mer ogynnsamma på för kärnvapen och giftgaser utsatta områden. Inom sådana områden begränsas möjligheterna att bispringa människor genom att de sekundära vapenverkningarna tvingar räddningsmanskap och annan personal till overksamhet, i varje fall i den utsträckning, som tillför- litlig atomskydds- eller gasskyddsutrustning icke står till individuellt för— fogande. Under alla förhållanden kan mer omfattande undsättningsåtgärder icke verkställas, förrän de förutsättningar blivit klarlagda, under vilka kvar- dröjande strålning eller gas kan tolereras av räddningsmanskapet.

Det är sannolikt, att då anledning härtill uppkommer, översiktliga besked om den ungefärliga utbredningen av radioaktiv kontamination m. m. del- gives civilförsvaret. Sådana besked måste emellertid av civilförsvaret kompletteras med lokala analyser, för vilka särskild instrumentutrustning erfordras. Instrumentens användning kräver särskild utbildning av viss civilförsvarspersonal.

• Sida 46
•  Original

Vad denna utbildning innehållsmässigt kommer att kräva undandrager sig prövning, så länge som civilförsvarets mer definitiva instrumentutrust- ning för intensitetsmätning m. m. icke är känd. I tidshänseende kan viss ledning erhållas, då enligt vad utredningen inhämtat hittills framställda och i civilförsvaret användbara, ehuru icke slutligt utexperimenterade, in- strument kräver följande utbildningstider i timmar: intensimeter 5, arbets- dosimeter 3—6, dosavläsare 5 och kontamineringsmätare 15.

Vilka personalgrupper, som skall utbildas i instrumentens handhavande, kan icke slutligt bestämmas, förrän kännedom vunnits om instrumentutrust- ningens omfattning och fördelning på de olika personalgrupperna. Preli- minärt anser sig utbildningsutredningen dock kunna utgå ifrån, att instru- ment av nyssnämnda slag i varje fall kommer att anskaffas för personal- grupper, vilka planenligt avdelas för förstahandsuppgifter på skadeområden, d. v. s. räddnings- och sj ukvårdsgrupper. Det är därför sannolikt, att åtmins- tone personal i räddnings- och sjukvårdsgrupp måste utbildas i använd- ning av dessa instrument. Denna utbildning synes i fråga om arbetsdosi- meter böra avse all personal i nämnda grupper, i fråga om intensimeter gruppcheferna i räddningsgrupperna och i fråga om dosmätare och kon- tamineringsmätare gruppcheferna i sjukvårdsgrupperna.

I utkasten till normalplaner för räddnings- och sjukvårdskårerna har utbildningsutredningen med utgångspunkt från det nyss anförda beräknat viss tid för nämnda utbildning. All inskriven civilförsvarspersonal skall dessutom under den obligatoriska instruktionen i personligt skydd bibringas elementär insikt i atomskydd.

Utbildning i gasskyddsåtgärder meddelas gruppcheferna i utrymnings- kåren. Dessutom behandlas gasskyddsåtgärderna i den obligatoriska instruk- tionen i personligt skydd.

Bombröjning

1953 års civilförsvarsutredning har i sitt betänkande angivit i vilken om- fattning och under vilka förutsättningar oskadliggörande av icke explode- rade bomber och dylikt bör bibehållas såsom uppgift för civilförsvaret. Ehuru utbildningsutredningen principiellt anser, att uppgiften i fråga till övervägande del har militär karaktär, kan utredningen ansluta sig till civil- försvarsutredningens förslag i ämnet. Detta förutsätter nämligen, att upp- giftens anknytning till civilförsvaret i huvudsak får organisatorisk innebörd. Från militärt håll kommer nämligen enligt preliminär överenskommelse värnpliktig i bombröjning m. rn. färdigutbildad personal, såväl befäl som manskap, att i erforderlig utsträckning ställas till civilförsvarets disposition genom krigsplacering (motsvarande).

Civilförsvarets utbildningsnämnd behöver härigenom icke ta befatt-

• Sida 47
•  Original

ning med utbildning av bombröjningspersonal utöver det samråd, som kan bli erforderligt för fastställande av utbildningsplaner och dylikt.

Angående bombröj ningsutbildningen efterföljande övningsverksamhet och bestridandet av kostnaderna för denna ansluter sig utbildningsutred- ningen till 1953 års civilförsvarsutrednings förslag härom.

Kryptering

1953 års civilförsvarsutredning har i sitt betänkande lämnat en redo- görelse för hur viss krypteringsverksamhet skall inpassas i civilförsvaret.

Av redogörelsen framgår, att kryptoverksamheten i huvudcentral till- hörig civilförsvaret skall ledas av expeditionsföreståndaren i egenskap av kryptochef och av luforgruppchefen i egenskap av biträdande kryptochef. Det rutinmässiga krypteringsarbetet skall utföras av expeditionsbiträden i egenskap av kryptomedhjälpare. I huvudcentral behövs en, i vissa fall två, kryptomedhjälpare.

Utöver nämnda civilförsvarspersonal erfordras i ett antal huvudcentraler kryptogruppchefer, vilka enbart skall sysselsättas i krypteringsverksamhet.

l huvudcentral fordras slutligen, att civilförsvarschef, chefsassistent och ledningschef är täcktabellskunniga.

Distriktschef skall tillika vara kryptochef och till sitt förfogande ha ett kryptokunnigt expeditionsbiträde.

Utredningen angående vissa sambandsfrågor har avgivit förslag dels om hur kryptoutbildning och övning av ifrågavarande personal skall anordnas, dels om kryptoutbildningens tidsanspråk m.m. Det framgår, att civilför- svarets utbildningsnämnd icke behöver ta befattning med denna utbildnings anordnande och genomförande. Utbildningsutredningen har icke någon erinran häremot, ej heller mot kryptoutbildningens föreslagna omfattning i tids- och andra hänseenden.

Utbildningsutredningen anser emellertid, att _ oavsett sättet för krypto- utbildningens anordnande och genomförande — den inskrivna civilförsvars- personal, som skall deltaga i kryptoarbete, bör ha obligatorisk skyldighet att genomgå kryptoutbildning under den tid och i den omfattning, som utredningen angående vissa sambandsfrågor ansett nödvändig. Av praktiska skäl har i förslaget till ny utbildningskungörelse sådan tid inräknats — eller beträffande civilförsvarspersonal, som i övrigt icke skall civilförsvarsutbil— das — särskilt upptagits i den obligatoriska utbildningsskyldigheten. Hän- syn har härvid icke tagits till möjligheten att i vissa fall till en del anordna kryptoutbildning såsom korrespondensundervisning.

För kryptopersonalens övning (träning) erforderlig tid förutsättes möjlig disponera inom ramen för den tidsmarginal, som i utbildningskungörelsen angivits för länsstyrelsernas civilförsvarsspels- och övningsverksamhet.

• Sida 48
•  Original

3. Verkskyddsutbildningen

a) Hittillsvarande verkskyddsutbildning

Verkskyddspersonal har under utredningstiden utbildats på sätt, som motsvarar utbildningen i det allmänna civilförsvaret, ehuru enligt utbild- ningsplaner med reducerade timantal. Högsta timantalet för kalenderår för utbildning av inskriven befälspersonal utgör nämligen enligt nu gällande utbildningskungörelse 50 timmar i det allmänna civilförsvaret och 40 tim- mar i verkskyddet. För övrig inskriven personal är utbildningstiderna i det allmänna civilförsvaret 40 timmar och i verkskyddet 30 timmar.

I verkskyddsplan namneligen upptagen men icke inskriven personal får för kalenderår utbildas i högst 12 timmar. Verkskyddspersonal får repeti- tionsutbildas högst 12 timmar årligen (enligt civilförsvarsstyrelsens anvis- ningar vartannat eller vart tredje år).

Verkskyddsledare utbildas vid kurser, anordnade antingen av civilför- svarsstyrelsen eller länsstyrelse eller av organisation eller enskild på dessa myndigheters uppdrag eller av verkskydden själva eller av organisation eller enskild på verkskyddets uppdrag.

Utbildningen av annat befäl än verkskyddsledare sker i regel vid veder- börlig anläggning (företag) eller i för flera anläggningar (företag) gemen- samma kurser. Manskap utbildas vid kurser, anordnade av verkskydden själva eller av organisation på deras uppdrag.

Kursplan för verkskyddsutbildning prövas av vederbörande civilförsvars- myndighet (i länen länsstyrelse eller civilförsvarschef), vilken också har att kontrollera utbildningen.

Som instruktörer för utbildning inom verkskydd får endast anlitas perso- ner, vilka innehar civilförsvarsstyrelsens instruktörsbevis. Vid utbildning inom eget företag må dock utnyttjas sådan personal i företaget, som utan att inneha instruktörsbevis äger tillräckliga fackkunskaper och tillfredsstäl- lande undervisningsförmåga.

Det bör uppmärksammas, att skyldighet att deltaga i någon som helst verkskyddsutbildning icke stadgats för anläggnings- eller företagschef, vil- ken icke såsom verkskyddsledare eller i annan befattning tillhör verk- skyddets personal. Av allt att döma synes det dock önskvärt, att chef för anläggning eller företag, där skyldighet att anordna verkskydd föreligger, icke står främmande för bl. a. verkskyddsåtgärdernas innebörd. Härom har civilförsvarsstyrelsen uttalat följande (se AVsk 47: 2), dock utan att beröra frågan om chef för anläggning eller företag i princip bör inordnas i verk- skyddets personalorganisation. »Det är emellertid av synnerlig bety- delse, att chefen för en anläggning förvärvar sådan orientering om det mo-

• Sida 49
•  Original

derna kriget, att han någorlunda kan bedöma dess inverkan på anlägg- ningen och driften vid densamma. Endast om chefen känner den moderna krigföringens mål och medel och vill taga hänsyn härtill, kan verkskydds- ledaren erhålla den förståelse och det stöd, utan vilket ett fullgott civil- försvar vid anläggningen icke är möjligt att upprätta och vidmakthålla.»

Civilförsvarsstyrelsens från och med utbildningsåret 1955/56 allmänt gil- tiga normalplaner för utbildning av verkskyddspersonal avser (i timmar).

Grundläggande utbildning av verkskyddsledare vid verkskydd av kategori I—II

(sammanslagen tjänste- och befälsutbildning) ................................ 34 Utbildning i taktik av d:o ................................................... 32 66 Utbildning av verkskyddsledare vid verkskydd av kategori III (sammanslagen tjänste- och

befälsutbildning) ............................................................... 35 Utbildning av tjänstegrensledare vid verkskydd av kategori I—II (förutsättning: genom-

gången tjänste- och gruppledareutbildning) ........................................ 15 Tjänsteutbildning i ordnings- och bevakningstjänst (avser all i verkskyddets ordnings- och

bevakningstjänst inskriven personal) .............................................. 30 Fackutbildning i ordnings- och bevakningstjänst ..................................... 22 Tjänsteutbildning i observations- och förbindelsetjänst. Avser expeditionspersonal i verk- skyddscentral, observatörer, telefonister (larmposter), luforpersonal (för mottagning av radiolufor) ..................................................................... 20 F ackutbildning av manskap i verkskyddscentral ..................................... 12 Tjänsteutbildning i brandtjänst .................................................... 26 Fackutbildning av motorsprutskötare ............................................... 18 Tjänsteutbildning i räddningstjänst ................................................. 30 Tjänsteuthildning i sjukvårdstjänst ................................................. 30 Repetitionsutbildning av manskap i ordnings- och bevakningstjänst, observations- och för-

bindelsetjänst, brandtjänst, räddningstjänst och sjukvårdstjänst ..................... 12

Normalplanerna för fackutbildning innehåller endast de ämnen, som är nödvändiga att vederbörande behärskar för att kunna utföra en speciell arbetsuppgift, t. ex. som motorsprutskötare. Ämnen avseende orientering om civilförsvarets uppgifter och organisation, personligt skydd o. dyl. har såle- des icke medtagits.

Normalplanerna har emellertid hittills icke fått en genomgående till- lämpning, då skyldigheten att anordna verkskyddsutbildning av civilför- svarsstyrelsen begränsats från och med utbildningsåret 1955/56. Intill budgetåret 1957/58 gällde utbildningsskyldigheten tjänste- och befälsutbild- ning av verkskyddsledare i verkskydd kat. I—III, befäl i verkskydd kat. I—II (dock ej i gasskyddstjänst, utrymnings- och socialtjänst samt undan- försel- och förstörelsetjänst) samt i bevakningstjänst jämväl vid verkskydd kat. III. Manskapsutbildningen inskränktes till tjänsteutbildning av ett man- skap i varje enhet vid verkskydd kat. I—II (dock ej i gasskyddstjänst, utrymnings- och socialtjänst samt undanförsel och förstörelsetjänst). En- bart fackutbildning påfordrades för manskap i verkskyddscentral vid verk- skydd kat. I—-II (dock icke ordonnanser), bevakningsmän och tillsynsmän utöver nyss avsedda inom samtliga verkskydd, samt motorsprutskötare i samtliga verkskydd.

En speciell inskränkning i utbildningsskyldigheten utgjordes dessutom

• Sida 50
•  Original

av att verkskyddsutbildning med vissa undantag icke fick påfordras i verk- skydd kat. III—IV i ett antal angivna civilförsvarsområden (orter).

Från och med budgetåret 1957/58 bestämdes, att utbildningsskyldigheten för verkskyddspersonal tills vidare under utbildningsperioden allenast skulle omfatta tjänste- och befälsutbildning av verkskyddsledare och ersättare för verkskydd kat. I, 11 eller III, ävensom tjänste- och befälsutbildning av befäl och ersättare inom ordnings- och bevakningstjänsten samt fackutbildning av bevakningsmän och tillsynsmän. Nämnda personal skulle därjämte repetitionsutbildas.

Kostnaderna för verkskyddspersonalens utbildning bestrides av ägare eller i vissa fall av nyttjanderättshavare till anläggning eller byggnad, där verk- skydd skall vara organiserat. Dock bekostar statsverket central utbildning av verkskyddsledare, huvudsakligen tillhörande kat. I och II, utom i vad dessa kostnader avser ersättning för mistade löneförmåner, resor och trakta- menten.

Enär 1953 års civilförsvarsutredning föreslagit så genomgripande för- ändringar i verkskyddets organisation m. m., att verkskyddsutbildningen under de senaste åren endast i ringa grad bildar underlag för utbildnings- utredningens förslag i ämnet, har en mer detaljerad utbildningsredogörelse utelämnats.

Utredningen övergår härefter till frågan om den framtida verkskydds- utbildningen, dess mål och medel och härav föranledda utbildningsförslag.

11) Den framtida verkskyddsutbildningen

Civilförsvarsutredningarna anser, att alla företag, som har skyldighet att anordna verkskydd, skall säkerställa verkskyddets uppbyggnad i fred och ledning i krig genom att företagets chef eller, om denne har förhinder i krig, annan person i chefsställning inom företaget, åtager sig uppgiften att i egenskap av verkskyddschef stå i spetsen för företagets verkskydd. För verkskyddets omedelbara ledning skall finnas 1—2 verkskyddsassi— stenter.

Verkskyddschef bör i princip ha skyldighet att under högst två dagar under ett begynnelseår och därefter förslagsvis med tre års tidsintervaller deltaga i av civilförsvarsskolan i samråd med vederbörande länsstyrelse (r) anordnad central eller regional konferens, vilken åsyftar verkskyddschefs orientering i väsentligare frågor angående verkskyddschefs och företags skyldigheter m. m. i fredsmässiga verkskyddsangelägenheter och verk— skyddschefs uppgifter under beredskap och krig. Verkskyddschef, som

• Sida 51
•  Original

avser att själv åtaga sig verkskyddsassistentens uppgifter, samt verk- skyddsassistent skall underkastas obligatorisk verkskyddsutbildning enligt särskild normalplan för utbildning av verkskyddsassistenter.

Övrig i verkskydd inskriven personal skall enligt 1953 års civilförsvars- utredning utgöras av brandgruppchefer, räddningsgruppchefer och man- skap i brandgrupper och räddningsgrupper, verkskyddssamariter och i före- kommande fall också radio- och andra specialister. All denna personal skall utbildas enligt tillämpliga för allmänna civilförsvaret utfärdade nor— malplaner.

Röda korsets arbetsplatssamaritutbildning bör dock godtagas såsom till- räcklig samaritutbildning för verkskydd, varför verkskyddssamarit, som genomgått arbetsplatssamaritutbildning, icke skall ha obligatorisk skyldig- het att deltaga i civilförsvarssamaritutbildning.

Brandgrupper organiseras endast vid verkskydd, som har tung brand- materiel. Gruppchefer och manskap i industribrandkår, som ingår i verk- skydd, må av vederbörande länsstyrelse befrias från skyldighet att genomgå fackutbildning, som ingår i normalplan.

I de fall verkskydd undantagsvis anordnas vid företag med mindre än 100 anställda, bör vederbörande länsstyrelse kunna meddela dispens från gruppchefsutbildning, därest behovet av gruppehefer kan täckas genom anlitande av arbetsledare eller andra i företaget varaktigt sysselsatta och för uppgiften lämpliga personer.

Verkskyddsutbildningen har såväl ett statligt som ett företagsintresse. En strikt gränsdragning emellan dessa intressen kan i de enskilda fallen svårligen åstadkommas och torde icke heller behövas, om statens krav på verkskyddsutbildning icke ställes för högt. Med hänsyn till intressesyn- punkterna har utredningen icke velat driva den obligatoriska verkskydds- utbildningen så långt, att jämväl alla företagsintressen tillgodoses genom denna.

Verkskyddsutbildningen får härigenom karaktär av minimiutbildning, och detta kan medföra, att vissa företag på grund av särskilda företags- förhållanden önskar driva verkskyddsutbildningen längre än som kräves i den obligatoriska verkskyddsutbildningen. Självfallet bör det stå fritt för företag att på eget initiativ och genom egna åtgärder låta fördjupa och vidareutveckla den kunnighet och de färdigheter, som förvärvats av före- tagets verkskyddspersonal under obligatorisk verkskyddsutbildning.

Genom den av 1953 års civilförsvarsutredning föreslagna nedskärningen av verkskyddens antal och begränsningen av verkskyddens personalorga- nisation har den totala verkskyddsutbildningsvolymen minskat på ett sätt, som gör det möjligt för den statliga utbildningsmyndigheten att helt ta hand om all obligatorisk verkskyddsutbildning. Den obligatoriska verk-

• Sida 52
•  Original

skyddsutbildningen behöver därför icke längre ställas i beroende av en- skilda företags förutsättningar och förmåga att anordna densamma. All obligatorisk verkskyddsutbildning kan också härigenom anordnas och ge- nomföras i huvudsaklig överensstämmelse med grundprinciperna för ut- bildningsverksamheten i det allmänna civilförsvaret. I stort sett blir den praktiska konsekvensen härav, att även verkskyddsutbildningen skall ledas och övervakas av civilförsvarets utbildningsnämnd under viss medverkan från lånsstyrelsehåll. Länsstyrelsernas befattning med verkskyddsutbild- ningen inskränkes alltså på motsvarande sätt som vid utbildning i allmänna civilförsvaret. Detta innebär bl. a., att konferenser för orientering av verk- skyddschefer och heltidskurser för utbildning av verkskyddsassistenter och gruppchefer i verkskydd på utbildningsnämndens tillskyndan anordnas och genomföres av civilförsvarsskolan. Utbildning av övrig verkskydds- personal, som i princip skall ske i deltidskurser, anordnas och genomföres av länsstyrelserna i enlighet med gällande normalplaner och övriga av utbildningsnämnden utfärdade föreskrifter och anvisningar.

Från ovannämnda huvudregel för den obligatoriska verkskyddsutbild- ningens anordnande och genomförande m. m. bör undantag i särskilda fall få ifrågakomma. Civilförsvarets utbildningsnämnd bör ha rätt att efter ansökan, över vilken vederbörande länsstyrelses utlåtande inhämtas, med- dela företagsledning tillåtelse att under viss tid, förslagsvis lägst 3 och högst 6 år i taget, själv anordna och genomföra utbildning av företagets verkskyddspersonal, dock icke verkskyddschefer (orientering) och verk— skyddsassistenter. Dispensförutsättning bör vara, att företagets verkskydds- utbildning på ett tillfredsställande sätt synes kunna bedrivas enligt samma normal- och detaljplaner och i minst samma timantal, som gäller för verkskyddsutbildning inom den statliga utbildningsorganisationen.

Företag, som efter dispens anordnar verkskyddsutbildning, bör i förväg meddela vederbörande länsstyrelse, när utbildningen tager sin början och huru länge den skall pågå. Länsstyrelse skall på lämpligt sätt genom stick- prov kontrollera att utbildningen följer fastställda föreskrifter och anvis- ningar. Därest länsstyrelsen finner anledning till väsentligare anmärkning mot utbildningen och företaget uraktlåter omedelbar rättelse, skall läns- styrelse underrätta utbildningsnämnden härom. Om sådan anmälan leder till indragning av tillstånd att anordna verkskyddsutbildning, övergår ut- bildningens anordnande och genomförande automatiskt till den statliga utbildningsorganisationen.

All civilförsvarspliktig personal vid företag, som har skyldighet att an- ordna verkskydd, skall vara skyldig att deltaga i av vederbörande läns- styrelse anordnade civilförsvarsspel och praktiska övningar. Verkskydds- chef och verkskyddsassistent bör dessutom i mån av behov deltaga i över-

• Sida 53
•  Original

läggningar och samråd, föranledda av dylika. För dessa skyldigheter bör i tillämpliga delar 1 g 2 mom. i förslaget till ny utbildningskungörelse gälla.

1953 års civilförsvarsutrednings förslag i fråga om kostnaderna för den framtida verkskyddsutbildningen innebär icke någon principiell föränd- ring i nu gällande regler för kostnadsfördelningen mellan verkskydden och statsverket.

4. Särskilda synpunkter på behovet av utbildning i taktisk ledning av civilförsvarsverksamhet

Det är självfallet, att civilförsvarets verksamhet måste ledas på ett ur taktiska synpunkter riktigt sätt. Härvid får dock icke taktiska spekula- tioner tas såsom intäkt för ett överdrivet teoretiserande kring spörsmål, vilka i ett verklighetsbetonat sammanhang i regel utlöser vanliga förnufts- mässiga handlingssätt.

Utbildningen i taktisk ledningsverksamhet bör således så långt sig göra låter avgränsas bl. a. från ledningsverksamhet av till övervägande del tek- nisk natur. Den bör ha en realistisk bakgrund och företrädesvis omfatta huvudgrunderna för utformningen av den taktiska ledningsverksamhet, som kan förekomma i ett civilförsvarsområde.

Den taktiska ledningsverksamheten i ett civilförsvarsområde skall, enligt vad 1953 års civilförsvarsutredning föreslagit angående personalorganisa- tionen, utövas av civilförsvarschefen med biträde av en eller flera chefs- assistenter. I förekommande fall kan dessutom taktisk ledningsverksam- het av begränsad omfattning överlåtas åt chef för ledningsavdelning eller åt distriktschef, som har chefsassistent till förfogande. Inom verkskydd blir ledningsverksamheten i stort sett av teknisk natur.

Civilförsvarskårerna, vilka i utredningens förslag i stort sett motsvarar hittillsvarande tjänstegrenar, måste regelmässigt bindas vid de taktiska förhållningsorder, som utgår från huvudcentral eller chef för lednings- avdelning eller i förekommande fall från distriktscentral. Inom order- ramen skall främst en teknisk ledning av kårverksamheten utövas. Kår- inspektörerna har därför icke något markerat behov av taktiska kunskaper.

Mot denna bakgrund bör egentlig utbildning i taktisk ledningsverksam- het förbehållas civilförsvarscheferna, chefsassistenterna och cheferna för ledningsavdelningarna.

Enligt 1953 års civilförsvarsutredning är det emellertid av olika anled- ningar önskvärt, att civilförsvarscheferna icke belastas med en alltför om- fattande och tidskrävande utbildning. Hänsyn härtill har tagits i utkastet till normalplan för utbildning av civilförsvarschefer, i vilket åtskillig de- taljkunskap uteslutits. Uppenbarligen måste emellertid då från utbild- ningen uteslutet kunskapsstoff på annat sätt än genom egen utbildning göras lätt tillgängligt för civilförsvarscheferna. Chefsassistenterna, som

• Sida 54
•  Original

bl. a. skall fungera som civilförsvarschefens experter i allt vad som rör civilförsvaret, har därför i utredningens utbildningsförslag förelagts en utbildning, som på ett ingående sätt avhandlar allt som rör det lokala civilförsvaret och dess ledning såväl i taktiska som i andra hänseenden.

Det synes därför ej heller nödvändigt att utbilda civilförsvarscheferna för en mera självständig taktisk ledningsverksamhet, då motiverade tak- tiska ledningsförslag regelmässigt kommer att utformas och föredragas av chefsassistenterna. Den bedömning, som civilförsvarschef måste göra, innan han tar ställning till ett taktiskt ärende, bör i så fall främst grunda sig på personliga överväganden, vilka kompletterar chefsassistenternas expertbetonade förslag till taktiska åtgärder.

Chef för ledningsavdelning skall inom ramen för av civilförsvarschefen lämnade direktiv tillse, att de personella och materiella resurser, som till- delats honom för lösningen av viss uppgift, utnyttjas bl. a. på ett ur tak- tiska synpunkter försvarligt sätt. Utbildningen av cheferna för lednings- avdelningarna har därför föreslagits omfatta även viss utbildning i taktisk ledning av civilförsvarsverksamhet.

Distriktschef, som har uppehållsplats i distriktscentral, skall i förekom- mande fall utöva en taktisk ledningsverksamhet med biträde av chefs- assistent. Sådan distriktschef har därför ansetts böra få samma utbildning som civilförsvarschef.

Övriga distriktschefer och kårinspektörerna orienteras om grundprin- ciperna för civilförsvarschefs och chefs för ledningsavdelning taktiska utformning av den lokala civilförsvarsverksamheten.

I verkskydd kommer, som redan omnämnts, ur civilförsvarssynpunkt ledningsverksamheten att i stort sett få teknisk karaktär. De taktiska över- väganden, som kan ifrågakomma, utgöres nämligen i regel av bedöm- ningar, som har ett mer eller mindre direkt samband med den produktiva eller övriga verksamhet verkskyddet avser att skydda. Utredningen anser därför, att det för verkskyddets del kan vara tillräckligt, om verkskydds- chefer och verkskyddsassistenter genom en orientering om grundprin- ciperna för den taktiska ledningsverksamhet, som utövas inom civilför- svarsområdets allmänna civilförsvar, får en inblick i hur en taktisk led- ningsverksamhet utformas.

5. Utkast till normalplaner a) Allmänna synpunkter

Utredningens utkast till normalplaner för den obligatoriska civilför- svarsutbildningen återspeglar utredningens uppfattning om utbildnings- verksamhetens önskvärda innehåll m. m. vid tidpunkten för utrednings- arbetets avslutande. Den snabba utvecklingen på civilförsvarsområdet till- låter nämligen icke ett mer definitivt ställningstagande i alla utbildnings-

• Sida 55
•  Original

detaljer förrän tiden är inne för normalplanernas tillämpning. Det bör därför åvila utbildningsnämnden att vid en senare tidpunkt låta över- arbeta dessa. Även därefter bör givetvis utbildningsnämnden ha frihet att exempelvis införa de nya moment i undervisningen, som föranledes av fortsatta rön och framsteg, eller att förbigå detaljer, som passerats av utvecklingen. Förutom en sådan successiv anpassning av undervisningens innehåll och tyngdfördelning måste sannolikt tid efter annan mer genom- gripande omläggningar och moderniseringar av normalplanerna vidtagas. Även härvidlag bör utbildningsnämnden ha handlingsfrihet, dock endast inom ramen för i utbildningskungörelsen angivna utbildningstider. Utbild- ningsförändring, vilken kräver längre kurstid än utbildningskungörelsen angiver, bör nämligen enligt utredningens uppfattning underställas Kungl. Maj:t.

I utkasten till normalplaner har utredningen eftersträvat att åstadkomma kongruens mellan planernas innehåll och utformningen av den civilför— svarsverksamhet, som genom utbildning skall förberedas. Härvid har ut- redningen bl. a. utnyttjat resultaten av de genom 1953 års civilförsvars- utrednings försorg genomförda analyserna m. ni. av civilförsvarets krigs- verksamhet. Den skadeavhjälpande verksamheten i de anfallssituationer, som analyserats, har på ett realistiskt sätt å ena sidan ställts i relation till skadornas natur och omfattning och de faktiska möjligheterna till liv- räddande ingripanden inom skadeområde, å andra sidan till tillgången på inskriven civilförsvarspersonal, civilförsvarspliktig personal i övrigt, mate- riel m. m. Analyserna har genom denna utformning gett utbildningsutred- ningen möjlighet att i väsentliga drag med högre säkerhetsgrad bedöma utbildningsbehoven från personalgrupp till personalgrupp.

Utredningen har i annat sammanhang framhållit, att utbildningsarbetet konsekvent måste inriktas på att tillgodose väsentliga kunskaps- och får- dighetskrav i >>just den uppgift, som den enskildes inskrivning i civil- försvaret avser». I enlighet härmed har utredningen i utkasten till normal- planer begränsat planernas innehåll främst till civilförsvarskunskaper och färdigheter, vilka syns äga ett stabilt värde, även där utföringsformer och detaljer snabbt förändras. En del sådana i och för sig relevanta teoretiska och praktiska kunskapsdetaljer har dock uteslutits i de fall dessa antingen måste förutsättas vara mer allmänt spridda (hemsjukvård, matlagning, utspisning m. in.) eller kan utföras på direkt order (viss utrymnings- och inkvarteringsverksamhet m. 111.) eller fordrar oproportionerligt lång ut- bildningstid (knopslagning). Trots uteslutningen i normalplanerna av nyss omnämnda kunskapsdetaljer blir emellertid de viktigaste av dessa repre- senterade i civilförsvarets verksamhet. Inskrivning i civilförsvaret förut- sättes nämligen ske bland civilförsvarspliktiga, Vilka i sin civila yrkes- utövning i åtskilligt tillämpar kunskaper och färdigheter, som utan om- gång kan nyttiggöras i civilförsvaret. Men även militära orienteringar samt

• Sida 56
•  Original

redogörelser för civilförsvarets organisation, verksamhet o. dyl. har ute- lämnats i de delar sådana frågor antingen behandlas i till allmänheten riktade broschyrer o. dyl. eller kan anses som mer allmänt presenterade i dagspressen och i den upplysningsverksamhet, som bedrives kring civil- försvaret.

Den effektivisering och rationalisering av utbildningsverksamheten, som kan åstadkommas i den nya utbildningsorganisationen, har icke tidsmäs- sigt föregripits i utredningens utkast till normalplaner. Härigenom döljer dessa en viss tidsmarginal, som tillåter att på normalplanerna grundade timplaner undan för undan rättas efter vunna erfarenheter om de olika kursmomentens inbördes tidskrav.

b) Anvisningar för instruktion i personligt skydd. (Instruktionstid 5 timmar.)

Instruktion i personligt skydd skall i princip meddelas all i allmänna civilförsvaret och verkskyddet inskriven personal. Den skall dock tills vidare endast meddelas personal, som genomgår utbildning enligt 1 5 i förslaget till ny utbildningskungörelse. Tid för instruktionen har anslagits i utkasten till normalplaner. Övrig inskriven civilförsvarspersonal med- delas instruktion i personligt skydd först sedan Kungl. Maj:t framdeles beslutat härom.

Instruktionens ändamål är att göra civilförsvarspersonalen förtrogen med vissa individuella skyddsåtgärder, vilka i olika avseenden motverkar eller minskar risken för personskador vid vistelse i för fientliga angrepp utsatt område.

Angreppen kan i detta sammanhang schematiskt uppdelas i 1) anfall med konventionella vapen, 2) gasbeläggning och 3) anfall med atomvapen och robotvapen. Givetvis kan också kombinationer av dessa anfallstyper förekomma.

Konventionella vapen åstadkommer direkta personskador genom omedel- bar vapenverkan, indirekta personskador genom ras och brand, genom kringflygande splitter (skrot) eller brinnande ämnen, härstammande från kreverande projektiler (bomber) eller från projektilmål (bombmål).

Skyddsåtgärderna vid fiendens insättning av konventionella vapen måste därför rättas efter nyssnämnda, sannolika vapenverkningar. Instruktion i personligt skydd hör till denna del omfatta enkla regler för hur en person på sin uppehållsplats eller i närheten av denna kan utnyttja närmast till hands befintliga skyddsmöjligheter mot primära eller sekundära vapen- verkningar. Den bör också omfatta valda exempel på och demonstration av olika sätt att söka skydd och av enkelt anordnade provisoriska skydd mot ras, brand, splitter och beskjutning.

Gasbeläggning kan ske genom utspridning av stridsgaser (luftgaser eller markgaser) från flygplan eller från långskjutande projektiler.

• Sida 57
•  Original

Instruktionen i personligt gasskydd bör inledas med en summarisk redogörelse för de personskador, som stridsgaserna kan förorsaka. Vid denna indelas gaserna efter verkningssätt i nervgaser, allmänförgiftande gaser, hudskadande gaser, lungskadande gaser, näs- och svalgretande gaser och ögonretande gaser.

Härefter bör de allmänna principerna för personligt gasskydd behandlas. Gasmask beskrives, demonstreras och utprovas, på- och avtagning av gas- mask inläres och övas. Anvisningar bör också lämnas om gasmaskens förvaring och vård.

I instruktionen skall också ingå genomgång av gasindikering med spe- ciella hjälpmedel, genomgång av indikeringspersonals arbetssätt och genom— gång av avgasningsanordningar och avgasningsmetoder. Marksanering och sanering av kläder m. m. bör även genomgås, ehuru sådana åtgärder ej direkt är hänförhara till personligt skydd.

Instruktionen i personligt skydd vid anfall med atomvapen bör dels omfatta råd och anvisningar om vilka åtgärder en enskild person kan vidtaga före, vid och efter atombombskrevad för att öka sina möjligheter att överleva, dels anvisningar om huru den enskilde bör uppträda inom radioaktivt område.

c. Normalplaner för allmänna civilförsvaret

1. Ledningskåren (normalplan I:1—I:10) I övervägande antal är den utbildningspliktiga personalen i ledningskår direkt eller indirekt anknuten till lednings- och förvaltningssektionerna i civilförsvarsområdes huvudcentral. Vid sammanställningen av normal- planerna för ledningskår har därför huvudcentralens krigsfunktioner tagits till utgångspunkt vid utredningens bedömning av den civilförsvarsutbild- ning, som envar av ledningskårens utbildningspliktiga i sin delfunktion ovillkorligen måste äga, för att icke huvudcentralens funktionsduglighet skall äventyras. Normalplanerna för ledningskåren har ett inbördes sammanhang på så sätt, att planerna tillsammantagna syfta till att representera all den kun- nighet, som bör vara företrädd i huvudcentral för att uppbära civilförsvars- chefs ansvar för huvudcentralens funktionsduglighet i krig. I förekom- mande fall kan dessutom kunnighetsgraden förstärkas genom lämplig be- manning av den expertsektion, som inrymts i huvudcentralen.

Avvägningen av de olika funktionärernas behov av civilförsvarskunska- per har främst skett med tanke på respektive delfunktioners betydelse för huvudcentralens skadeförebyggande uppgifter. Även om alla delfunktioner i och för sig har väsentlig betydelse, måste vid en sådan avvägning viss prioritet ges åt funktioner, som direkt påverkar civilförsvarschefs ställnings- taganden och åtgärder i akuta kritiska situationer. Det är därför naturligt,

• Sida 58
•  Original

att civilförsvarschefs närmaste medhjälpare, chefsassistenterna, utbildas på ett sådant sätt, att de får en fullständig utblick över allt som konsti- tuerar huvudcentralens krigsverksamhet.

Civilförsvarschefen och chefsassistenterna bildar i huvudcentralen en sluten grupp med sammanfallande uppgifter utom i fråga om slutliga stållningstaganden och åtgärder, Vilka förbehållits civilförsvarschefen. Då chefsassistenten ur civilförsvarssynpunkt allsidigt skall förbereda civil- försvarschefs beslut, kan det icke vara nödvändigt att belasta civilförsvars- chefs utbildning med samma rikedom av detaljkunskaper, som chefsassi- stenten måste äga.

I kritiska situationer måste arbetet i huvudcentralens expedition ovill- korligen synkroniseras med verksamheten i ledningssektionen. Organisa- toriskt har detta markerats, genom att expeditionen anslutits till lednings- sektionen. Expeditionsföreståndare måste, särskilt vid pådrag, ha ständig kontakt med en av chefsassistenterna, dels för ömsesidig information, dels för expeditionsarhetets fortlöpande anpassning efter lägets krav. Biträdande expeditionsföreståndare bör i regel ha till uppgift att övervaka mer rutin- mässiga expeditionsuppgifter, utom sådana som ledes av luforgruppchef och biträdande luforgruppchef. Detaljarbetet på expeditionen är till över- vägande del av så enkelt slag, att några förkunskaper utöver viss kontors- vana icke bedömts erforderliga. I normalplanerna för i expeditionen in- gående befälspersonal har därför i huvudsak hänsyn tagits till denna per- sonals behov av civilförsvarskunskaper för arbetsledningen inom expedi- tionen.

Distriktschef, chef för ledningsavdelning och telegruppchef intager en särställning i förhållande till huvudcentralen.

Distriktschef kan betraktas såsom civilförsvarschefens ombud och har endast i undantagsfall, nämligen då han utrustats med chefsassistent, en mer självständig ställning. Endast i sistnämnda fall utbildas han på samma sätt som civilförsvarschef. I normalplanen för utbildning av andra än nyss- nämnda distriktschefer har kursinnehållet anpassats efter distriktschefens begränsade civilförsvarsuppgifter.

Chef för ledningsavdelning får en både ansvarstyngd och utsatt ställning såsom ledare för räddningsaktionerna i områden, vilka utsatts för mer eller mindre förödande fientliga angrepp. Dennes uppgift kan bli hur komplice- rad som helst, då det gäller att hitta utvägar. Det gäller att finna lösningar, som — med de resurser som stå till förfogande -— ger det största möjliga utbytet i form av räddade människoliv. Innehållsmässigt har därför ut- bildningen av chef för ledningsavdelning koncentrerats kring sådana kun- skaper om civilförsvarets organisation, materiella och personella resurser och skadeavhjälpande förutsättningar m. m., vilka är grundläggande för en ledningsverksamhet på skadeområde.

• Sida 59
•  Original

Telegruppchef ansvarar för teleförbindelserna dels mellan huvudcentral och ledningsavdelning på skadeområde, dels mellan ledningsavdelning på skadeområde och på skadeområde insatta enheter. Uppgiften är i vad den avser teleförbindelsernas anordnande och upprätthållande servicebetonad. Den har också ett expeditionellt inslag, nämligen mottagning och avsänd- ning av för ledningsverksamheten erforderliga meddelanden m. 111.

Det lokala civilförsvarets utrustnings- och underhållsfrågor skall under beredskap och krig samordnas i huvudcentralens förvaltningssektion och till denna hörande depåer m.fl. utspridda förvaltningsenheter. Utredningen förutsätter, att i fredsplanläggningen av underhållsverksamheten även ingår att sammanställa personalinstruktioner, materielförteckningar och anvis- ningar om materieluppläggning och materielvård, utrustningslistor, upp- handlingsschemata m. m., vilka kan underlätta personalens arbete under åtminstone ett inledande aktivt skede. Utbildningen av intendent och för- rådsförvaltare har bl. a. inriktats på materielfrågorna, intendentens utbild- ning har i övrigt koncentrerats kring den ledningsverksamhet intendent skall utöva.

Förrådsförvaltare utbildas också i praktisk användning av civilförsva- rets kokmateriel, dock icke i matlagning. Avsikten med detta utbildnings- avsnitt är att ge förrådsförvaltare kompetens att i samband med läns- styrelses övningsverksamhet demonstrera användningen av civilförsvarets speciella kokmateriel för utspisningspersonal.

En depå kan vara både materieldepå och personaldepå. I sådant fall får depåchefen icke blott uppgifter, som tillhör förråds- och underhållssidan, utan också vissa i förhållande till ledningssektionen och kårbefälet avgrän- sande uppgifter, som angår till depån anslutna kårenheter. Hänsyn härtill har tagits i normalplanen för depåchef.

Telemontören har uteslutande serviceuppgifter. Utbildningen avser där- för främst att ge denne förtrogenhet med civilförsvarets radiomateriel.

• Sida 60
•  Original

Civilförsvarschef, distriktschef i distriktscentral med chefsassistent

Mom Ämne Dagar1

Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen.

1 Aktuella perspektiv på modern krigföring. Militär och civil för- svarsberedskap. Försvarsåtgärdernas samordning till totalförsvar 1], 2 De civila statliga och kommunala organens och myndigheternas krigsorganisation. Arbetsmarknadsreglerande åtgärder under be- redskap och krig .......................................... 1/, 3 Det lokala civilförsvarets övergång från beredskap till aktivitet och återgång till beredskap. Efteranfallsproblemen ............ 1], 4 Det allmänna civilförsvarets och verkskyddets normala utbygg- nad i ett civilförsvarsområde. Civilförsvarsanordningar. Inskriven personal. Utrustning ....................................... 1], 5 Civilförsvarschefens fredsmässiga uppgifter. Civilförsvarschefens och chefsassistenternas uppgifter under beredskap och krigstill- stånd. Arbetsfördelningen i ledningssektionen ................. 1], Distriktschefs och ledningschefs åligganden ................... 1/,l Expertsektionen och förvaltningssektionen ................... 1], Verkskyddschef och verkskyddsassistent. Arbetsuppgifter och arbetsfördelning ........................................... 1], 9 Genomgång av ledningssektionens grundläggande utformning av civilförsvarschefens taktiska och övriga ledning av det lokala civilförsvarets verksamhet .................................. 1 10 Synpunkter på civilförsvarschefens lägesbedömning ............ 1], 11 Civilförsvarsspel och övningar med tonvikten lagd på civilförsvars- chefens och chefsassistenternas samspel i huvudcentral ......... 2 12 Demonstration av huvudcentral i verksamhet ................. 1], 13 Orientering om civilbefälhavares och länsstyrelses civilförsvars- verksamhet i fred, under beredskap och krigstillstånd .......... 1/. 14 Socialpsykologi. Det psykologiska försvaret under beredskap och krigstillstånd ............................................. 1], —— Instruktion i personligt skydd2 .............................. 1 Vardagar 10 Helgdag 1 Kryptoutbildning 2 Summa 13

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = i],! dag. " Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 61
•  Original

61 N ormalplan I :2

Distriktschef i distriktscentral (motsvarande) utan chefsassistent

Mom Ämne Dagar1

Förutsättning: Att distriktschef före deltagande i utbildningen genom länsstyrelsens försorg orienterats om civilförsvarets orga— nisation, uppbyggnad och planerade verksamhet inom vederbör— ligt civilförsvarsområde och om den verksamhet distriktschef självständigt eller under civilförsvarschefens ledning skall utöva i sitt distrikt.

1 Civilförsvarsåtgärder i civilförsvarsdistrikt .................... 1 1) Förebyggande åtgärder.

2) Skadeavhjälpande åtgärder. 2 Civilförsvarschefens ledning av civilförsvarsverksamheten ...... 1 1) Huvudcentralen i arbete vid fientligt anfall. 2) Ledningsavdelningar och ledningsgrupper. 3) Underhållsfrågor.

3 Distriktschefens åligganden under beredskap och krig .......... 2

1) Såsom ombud för civilförsvarschefen. 2) Såsom inkvarteringsledare.

—— Instruktion i personligt skydd2 ............................. 1

Vardagar 5 Kryptoutbildning 4 Helgdag 1 Summa 1 ()

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1], dag. 3 Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 62
•  Original

Förste chefsassistent, chefsassistent

Mom Ämne Dagar1

Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen.

1 Aktuella perspektiv på modern krigföring. Militär och civil för- svarsberedskap. Försvarsåtgärdernas samordning till totalförsvar 1/2

2 De civila statliga och kommunala organens och myndigheternas krigsorganisation. Arbetsmarknadsreglerande åtgärder under beredskap och krig ........................................ 1/2

3 Det psykologiska försvaret under beredskap och krig .......... 1/a

Författningsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter, som gäller civilförsvaret (inklusive verkskyddet) eller berör civilförsvars- verksamheten i civilförsvarsområde, Översikt av civilförsvars— styrelsens och länsstyrelsernas allmänna befogenheter och upp- gifter i fråga om civilförsvarets utformning i civilförsvarsområde. Kontakterna mellan länsstyrelses civilförsvarsavdelning och ci- vilförsvarsområdes ledning. Övningsverksamheten i civilförsvars- område. Civilförsvarets utbildningsorganisation ................ 2

5 Översiktlig genomgång av civilförsvarsområdes distriktsindelning, kårindelning, materielutrustning, särskilda civilförsvarsanord- ningar i huvudcentral (ev. distriktscentral), på depåer, på uppe- hållsplatser för ledningschefer, på övriga upphehållsplatser, ut- rustningsplatser m. m ...................................... 2

6 Civil/örsvarskårerna. Verkskyddet

Uppgifter, organisation, verksamhet. Genomgång av befälets åligganden. Civilförsvarsspel och praktiska övningar avseende valda moment i den civilförsvarsutbildning, som föreskrivits för respektive kårer. 1) Ledningskåren ......................................... 2 2) Bevakningskåren ....................................... 2 3) Beredskapsbrandkåren .................................. 2 4) Räddningskåren ........................................ 2 5) Sjukvårdskåren ........................................ 2 6) Utrymningskåren ....................................... 2 7) Verkskyddet ........................................... 1 7 Civilförsvarsområdets skyddsåtgärder vid gas- eller radioaktiv beläggning. Indikering. Avgasning. Sanering. Förutsättningar för en utrymnings- eller skadeavhjälpande verksamhet i belagda om— råden .................................................... 4 8 Civilförsvarsområdes sambandsnät. Telefon och radioanlägg- ningar. Alarmeringsanordningar. Tråd- och radiolufor. Observa- tion och observationsanordningar. Övningar avseende valda mo- ment av samhands-, alarmerings- och observationsverksamheten 2 9 Planläggningen för beredskaps- och krigsverksamhet i civilför- svarsområde .............................................. 10 Verksamheten i huvudcentral .................................

1) Civilförsvarschefens verksamhet

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1/2 dag.

• Sida 63
•  Original

Mom

Ämne

Dagar1

11 12

13

14

15

2) Verksamheten i ledningssektionen Arbetsuppgifter och arbetsfördelning. Taktisk ledning av civilförsvarsverksamhet. Arbetsuppgifter och arbetsfördel- ning i ledningssektionens expedition 3) Verksamheten i expertsektionen 4) Verksamheten i förvaltningssektionen och i depåer. Arbetsupp- gifter och arbetsfördelning 5) Ledningschefernas ställning i förhållande till huvudcentralen. Taktisk ledning av styrkor, som ställes till ledningschefs för- fogande 6) Distriktschefernas ställning i förhållande till huvudcentralen Övningar avseende verksamheten i huvudcentral ..............

Verksamheten inom skadeområde ............................. Förloppet vid insättning av ledningsavdelning eller ledningsgrupp jämte kårenheter. Taktisk orientering från huvudcentral, under— hållsfrågor m. m. Civilförsvarsspel

Verksamheten utanför skadeområde ........................... Trafikreglering, ordningshållning, vattenförsörjning m. m. Anord— ningar för mottagning och vidaretransport av skadade till för— bandsstationer m. m., anordnande av samaritställen, uppsam- lingsplatser och uppsamlingsstråk, omhändertagande av oskadade, anordnande av härbärgen och tillfällig inkvartering m. m. Om- händertagande av döda.

Det lokala civilförsvarets övergång från beredskap till aktivitet och återgång till beredskap. Efteranfallsproblemen ............

Socialpsykologi i anslutning till krigsförhållanden ..............

Instruktion i personligt skydd2 .............................. Vardagar Helgdagar Kryptoutbildning Summa

1la

49

60

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1/2 dag. ” Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 64
•  Original

Expeditionsfäreståndare, biträdande expeditionsföreståndare

Mom Ämne Dagar1 Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen. Huvudcentralen och dess funktioner ......................... 1], Expeditionens uppgifter i samband med civilförsvarschefens, ledningssektionens, expertsektionens och förvaltningssektionens verksamhet ...............................................

3 Expeditionens sambandsmateriel ............................ 2 a) telefonmateriel, även för mottagning av trådlufor, b) radiomateriel, även för mottagning av radiolufor, c) materiel för alarmerings- och markeringsändamål, d) trafikhjälpmedel i övrigt (trafikkartor— och skisser, signal- tablåer och telefonlistor, förkortnings- och täckordstabeller, trafikblanketter m. m.) Val av sambandsvägar. Nödförbindelser. Trafikhestämmelser . . . l/, 5 Expeditionens behandling av inkommande telemeddelanden, (även trådlufor och radiolufor, skriftliga meddelanden och munt- liga meddelanden) ......................................... 1/2 6 Expeditionens behandling av utgående tele- och andra meddelan- den. Sekretesskydd ........................................ 1], Expeditionens arbetsfördelningsfrågor ........................ 1], Övningar i ledning av expeditionsarbetet under olika förutsätt- ningar ................................................... 3 —- Instruktion i personligt skydda .............................. 1 Vardagar 10 Helgdag 1 Summa 11 För expeditionsföreståndare men icke för biträdande expeditions— föreståndare tillkommer kryptoutbildning 18, 9 eller 4 dagar. Kryptoutbildning högst 18 Total utbildningstid högst 29

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1], dag. ' Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 65
•  Original

Normalplan I: 5

a) Luforgruppchef i huvudcentral, biträdande luforgruppchef. b) Telegruppchef i led- ningsavdelning. c) Telemontör

Mom. Ämne Dagar1 Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen.

a) Luforgruppchef i huvudcentral, biträdande luforgruppchef. 1 Orientering om luforgruppens arbetsuppgifter m. m ............ 1/3 2 Luforanordningar i huvudcentral ............................ 1/3 3 Luftförsvarsorienteringens organisation och uppgifter .......... 1/3 4 Gruppchefens ledning av luforgruppens arbete. Arbetets organisa- tion under luforheredskap och vid fullt pådrag ................ 2/a 5 Luforgruppens »mellantidssysselsättning» i på expeditionen före— kommande göromål ........................................ 1/3 6 Övning i mottagning av luformeddelanden, kartmarkeringar o. dyl. Gruppchefens och luforpersonalens övriga åtgärder vid lu- formeddelanden ........................................... 1 7 Övningar i ledning av luforgrupparbetet under olika förutsätt- ningar ................................................... 1 — Instruktion i personligt skydd2 .............................. 1 Vardagar 5 För luforgruppchef men icke för biträdande luforgruppchef till- kommer kryptoutbildning 9 eller 4 dagar. Kryptoutbildning högst 9 Total utbildningstid högst 14 b) Telegruppchef i ledningsavdelning. 1 Orientering om telegruppens arbetsuppgifter m. m ............. 2 Telegruppens materielutrustning. Materielens användning ..... % 11/2 3 Ledningsavdelnings— och ledningsgrupps behov av teleförbindelser 1], 4 Gruppchefens ledning av telegruppens arbete ................. 1], 5 Övningar i anordnandet av fältförbindelser ................... 11], — Instruktion i personligt skydda .............................. 1 Vardagar c) Telemontör. Utbildningsförutsättning: Teleteknisk yrkeskunskap och praktik. 1 Orientering om telemontörens arbetsuppgifter m. m. ........... 1/5 2 Civilförsvarets radioförbindelsenät ........................... 1],

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1/2 dag. ” Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 66
•  Original

Mom. Ämne Dagar1

3 Civilförsvarets radiomateriel ................................ 11/2 4 Trimning av radioanläggning ............................... 1], 5 Felsökning och felavhjälpning ............................... 1 6 Obligatorisk radioanläggningskontroll under beredskap och krig 1/o

7 Civilförsvarets alarmeringsapparater. Kontroll och skötsel under beredskap och krig ........................................ 1],

—— Instruktion i personligt skydd” .............................. Vardagar 5

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1I, dag. 1 Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

Normalplan I:6

Intendent, biträdande intendent

Mom. Ämne Dagar1 Förutsättning: Utbildning enligt normalplan I:8 ............... 10 Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen.

1 Översiktlig genomgång av civilförsvarskårernas organisation och uppgifter. Särskilda civilförsvarsanordningar, utrustningsplatser m. m ..................................................... 1/z 2 Ledningssektionen och intendentens ställning och uppgifter i denna .................................................... 11/8 3 Depåorganisation, depåuppgifter ............................ 1/, Arbetsfördelningen mellan intendent och biträdande intendent. . 1], 5 Författningsbestämmelser, tillämpningsföreskrifter och anvis— ningar, som angår intendentens verksamhetsområden .......... 1 Vardagar 14 Helgdagar 2 Summa 16

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1], dag.

• Sida 67
•  Original

Normalplan I:?

Depåchef, biträdande depåchef

Mom. Ämne Dagar1 Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen.

1 Översiktlig genomgång av civilförsvarskårernas organisation och uppgifter. Särskilda civilförsvarsanordningar, utrustnings— och förläggningsplatser m. m .................................... 1], 2 Översiktlig genomgång av ledningssektionens och förvaltningssek- tionens arbetsuppgifter .................................... 1],

3 Depåchefens ställning och uppgifter i depåorganisationen ....... 2

4 Arbetsfördelningen mellan depåchef och biträdande depåchef . . . 1],

5 Depåchefens ställning till i depå förlagda civilförsvarsenheter. . . 1],

6 Översikt av förrådshållningen på depå och förrådsförvaltarens arbetsuppgifter ........................................... 2 Depåexpeditionens arbetsuppgifter .......................... 1/a 8 Författningsbestämmelser, tillämpningsföreskrifter och anvis— ningar, som angår depåchefens verksamhet ................... 1

9 Social psykologi ........................................... 1],I

— Instruktion i personligt skydda .............................. 1 Vardagar 10

Helgdag 1

Summa 11

1 1 dag = 6 utbildningtimmar, lördag = 1], dag. * Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 68
•  Original

Normalplan I:8

Förrådsförvaltare

Mom. Ämne Dagar1

Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen.

1 Orientering om det lokala civilförsvarets organisation och upp— gifter .................................................... 1/6 2 Civilförsvarets materielbehov och materieltillgång ............. 1/a 3 Förrådsorganisation ....................................... 1/= 4 Materielkännedom ......................................... 31/2 5 Materielredovisning ........................................ 1/2 6 Materieluppläggning och materieldistribution ................. 7 Materielreparation ......................................... 1/2 8 Drivmedelsförsörjning ..................................... 9 Livsmedelsförsörjning och livsmedelsdistribution .............. 1], 10 Civilförsvarets kokmateriel. Genomgång med anvisning om dess användning .............................................. 1 11 Allmän förrådsverksamhet. Praktiska övningar i civilförsvarssko- lans materielförråd ........................................ 11], — Instruktion i personligt skyddz .............................. 1 Vardagar 10 Helgdag 1 Summa 11

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1/2 dag. " Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 69
•  Original

Normalplan I :9

Ledningschef, biträdande ledningschef

Mom.

Ämne

Dagar1

Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen.

Aktuella perspektiv på modern krigföring. Militär och civil för- svarsberedskap. Försvarsåtgärdernas samordning till totalförsvar Översiktlig genomgång av civilförsvarsområdes distriktindelning, kårindelning, materielutrustning, särskilda civilförsvarsanord- ningar i huvudcentral (ev. distriktscentral), på depåer, på uppe- hållsplatser för ledningschefer, på övriga uppehållsplatser, ut- rustningsplatser m. m ......................................

Civilförsvarskårerna. V erkskyddet Uppgifter, organisation, verksamhet. Genomgång av befälets åligganden. Civilförsvarsspel och praktiska övningar avseende valda moment i den civilförsvarsutbildning, som föreskrivits för respektive kårer. 1) Ledningskåren ......................................... 2) Bevakningskåren ....................................... 3) Beredskapsbrandkåren .................................. 4) Räddningskåren ........................................ 5) Sjukvårdskåren ........................................ 6) Utrymningskåren ....................................... 7) Verkskyddet ...........................................

Civilförsvarsområdets skyddsåtgärder vid gas- eller radioaktiv beläggning. Indikering. Avgasning. Sanering. Förutsättningar för en utrymnings- eller skadeavhjälpande verksamhet i belagda om- råden ....................................................

Verksamheten i huvudcentral, företrädesvis den verksamhet, som föregår insättning av ledningsavdelning på skadeområde .......... 1) Civilförsvarschefens uppgifter och verksamhet. 2) Ledningssektionens uppgifter och verksamhet. Orientering om ledningssektionens grundläggande utformning av civilförsvars- chefens taktiska och övriga ledning av det lokala civilförsva- rets verksamhet.

3) Expertsektionens uppgifter. 4) Förvaltningssektionens och depåernas uppgifter och verksamhet 5) Ledningschefernas ställning till huvudcentralen innan led- ningsavdelning insättes och deras ställning till huvudcentralen, sedan ledningsavdelning utgått.

Valda exempel på verksamheten i huvudcentral ...............

Verksamheten inom skadeområde.

Ledningsavdelning och ledningsgrupp. Personalsammansättning. Personlig utrustning. Materiel- och fordonsutrustning. Principen för ledningsavdelnings- och ledningsgrupps komplettering med kårenheter ...............................................

1/2

2. Bevakningskåren (normalplan II:1—II:3)

Enligt 1953 års civilförsvarsutredning kommer bevakningskåren att i stort sett övertaga de uppgifter, som hittills åvilat civilförsvarets ordnings— och bevakningstjänst. Ordningsuppgifterna skall inom bevakningskåren ombesörjas av yrkespolis och civilförsvarspolis, medan bevakningsuppgif— terna helt skall åvila civilförsvarspolisen, som utgörs av civilförsvarsplik- tiga män. Den yrkespolispersonal, som kan ställas till civilförsvarets för- fogande, är nämligen icke tillräckligt stor för att i alla situationer kunna bemästra ordningsproblemen. Civilförsvarsutredningen förutsätter därför, att då så erfordras, yrkespolispersonal i sina ordningsuppgifter skall kunna få förstärkning från civilförsvarspolisen.

I bevakningskåren erfordras icke någon civilförsvarsutbildning av yrkes- polispersonal utöver den som kårinspektör och biträdande kårinspektör skall genomgå. I undervisningen vid statens polisskola ingår nämligen ämnet »civilförsvarstjänst» i polischefs-, kommissarie-, assistent- och kon- stapelklasserna med respektive 11, 7, 16 och 8 timmar. Däremot erfordras civilförsvarsutbildning av civilförsvarspolis och av gruppehefer för bevak- ningsgrupper. Sistnämnda gruppchefer måste i regel hämtas ur civilför- svarspolisens led.

Utbildningshehovet i bevakningskåren kommer således att omfatta av yrkespolispersonal: kårinspektör och biträdande kårinspektör, av civilför- svarspolis: gruppehefer för bevakningsgrupper och manskap.

• Sida 72
•  Original

Normalplan II:]

Kårinspektör, biträdande kårinspektör i bevakningskår

Mom.

Ämne

Dagar1

Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen.

Aktuella perspektiv på modern krigföring. Militär och civil för- svarsberedskap. Försvarsåtgärdernas samordning till totalförsvar Huvudprincipen och exempel på utgångslägen för ledningen av civilförsvarsverksamheten i civilförsvarsområde ...............

Kårinspektörens uppgifter i bevakningskåren, i huvudcentralen (expertsektionen) och i övrigt ............................... Översikt av ordnings- och bevakningsåtgärder i civilförsvarsområ- de. Riktlinjer för bevakningskårens verksamhet t. ex. i samband med anfall, utrymning m.m. Allmän ordningshållning, trafik- reglering, vägvisning, avspärrning, fasta och rörliga bevaknings- uppgifter vid bevakningsställen och bevakningsföremål, säker- hetstjänst, personalkontroll, sekretesskontroll och teknisk skydds- tjänst ....................................................

Bevakningskårens instruktioner. Förläggning, gruppering, utrust- ning och materiel, avlösning. Reservpersonal ..................

Bevakningskårens samverkan med civilförsvaret i övrigt, med 10- kalförsvarsförband och andra militära enheter. Bevakningskårens ställning till krigspolisen ...................................

Demonstration av skyddsvärn och skyddsgropar, hinder och larmanordningar m. m ......................................

Socialpsykologi. Den enskildes och folkmassans psykiska reak- tioner i samband med krigshändelser. Bevakningskårensingri- pande för att hindra eller stävja panikutbrott .................

Civilförsvarsspel med bevakningskårs verksamhet i förgrunden. .

Instruktion i personligt skydd” .............................. Vardagar

1In 1/a

1/2

l/z

ll: 1l:

1/2

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1/2 dag. ' Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 73
•  Original

Normalplan II:2

Gruppchef i bevakningskår-

Mom. Ämne Dagar1 Förutsättning: Utbildning enligt normalplan 11:13. 1 Översiktlig sammanfattning av civilförsvarets organisation och uppgifter i civilförsvarsområde. Redogörelse för bevakningskå- rens ställning i det lokala civilförsvaret, dess förhållande till krigspolisen och det militära försvaret ........................ 1/2 2 Allmän orientering om det ledarskap, som gruppchef enligt in- struktion skall utöva efter närmare anvisningar av kårinspektör eller på ett självständigt sätt. Synpunkter på ett gott ledarskap. . 1/2 Gruppchefs befogenheter ................................... 1/2 4 Översiktliga exempel på bevakningsverksamhetens utformning. Övningar avseende allmän ordningshållning, trafikreglering, väg- visning, avspärrning, fasta och rörliga bevakningsuppgifter på bevakningsställen och bevakningsföremål, säkerhetstjänst, per- sonkontroll, sekretesskontroll och teknisk skyddstjänst ......... 21/2 5 Redogörelse för civilförsvarets utrymnings- och inkvarterings- verksamhet m. rn. Bevakningskårens medverkan härvid under olika utrymningsförutsättningar ............................. 1 Vapentjänst. Skjutning med kpist. Bevakningsövningar ........ Praktiska övningar i skyddsarheten såsom hinder och larmanord- ningar, skyddsvärn och skyddsgropar m. m. .................. 1 8 Social psykologi. Den enskildes och folkmassans psykiska reak- tioner i samband med krigshändelser. Formationer och uppträ- dande i olika situationer ................................... 1/2 Vardagar 10 Helgdag 1 Summa 11

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1/2 dag.

• Sida 74
•  Original

Normalplan II: 3

Civilförsvarspolis

Mom.

Ämne

Timmar

4. Räddningskåren ( normalplan I V:1—I V:3 )

Även om icke räddningskåren på samma sätt som civilförsvarets bevak- ningskår och beredskapsbrandkår kan rekryteras från i fred verksamma specialkårer, finns dock en praktisk möjlighet att utvälja personal för rädd- ningskåren bland yrkeskårer och grupper av yrkesutövare, vilka i sitt arbete använder sig av arbetsmetoder och arbetsredskap m. in. av det slag, rädd- ningskårens krigsverksamhet kräver. Även den tekniskt skolade personal, som planlägger och leder dessa yrkesutövares arbeten, bör ha goda förut- sättningar för motsvarande ledarskap i räddningskåren.

Utredningen har således vid sammanställningen av normalplanerna för räddningskåren ansett sig kunna förutsätta, att till övervägande del den i

• Sida 80
•  Original

räddningskåren inskrivna personalen icke står främmande för räddnings- kårens elementära arbetsmetoder eller för vid grov- och liknande arbeten förekommande anordningar och arbetsredskap. Från denna utgångspunkt har utredningen eftersträvat att på ett realistiskt sätt anpassa civilförsvars- utbildningen i räddningskåren efter kårens mest brådskande uppgift, d. v. s. uppgiften att snabbt omhänderta skadade människor och människor, som försatts i livsfara.

Normalplan IV:]

Kärinspektör, biträdande kårinspektör i räddningskår

Mom. Ämne D agar1

Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen.

1 Aktuella perspektiv på modern krigföring. Militär och civil för- svarsberedskap. Försvarsåtgärdernas samordning till totalförsvar 1/2 2 Huvudprinciperna för och exempel på olika utgångslägen för civilförsvarschefens ledning av civilförsvarsverksamheten ....... 1/z 3 Kårinspektörens uppgifter i räddningskåren, i huvudcentralen (expertsektionen) och i övrigt ............................... 1/2 4 Riktlinjer för den tekniska utformningen av räddningsgruppernas verksamhet. Gruppernas medverkan vid utrymning ............ 1Iz 5 Krigsskador på byggnader, uppförda enligt vanliga byggnads-

principer. Motståndskraften vid normalt förekommande bygg— nadskonstruktioner och byggnadsmaterial. Framkomligheten i krigsskadade byggnader och rasmassor, bl. a. till skyddsrum och andra byggnadsutrymmen, som kan ha ianspråktagits av männi- skor. Arbetsrisker och risker för innestängda .................. 1/2

6 De omedelbara förberedelserna för räddningsarbetet. Grupps uppehållsplats, förflyttning och insättande. Den skadeavhjälpan- de verksamhetens ledning på skadeområde. Ledningschefens be- fogenheter och uppgifter. Riktlinjer för ledningschefens taktiska överväganden och beslut. Kårinspektörens ställning i förhållande till ledningschef ........................................... 1 7 Räddningskårens medverkan för att bereda framkomlighet till och från samt genom skadeområden. Den lokala tillgången på bemannad tung materiel och dess ianspråktagande ............. 1/2 8 Socialpsykologi. Psykiska reaktioners inverkan på individuella och kollektiva beteenden och arbetsprestationer under pressande förhållanden .............................................. 1/2 9 Civilförsvarsspel med tonvikten lagd på teknisk ledning av rädd- ningsverksamhet vid bebyggelseskador av större omfattning. . . . 1 —— Instruktion i personligt skydd2 .............................. 1 Vardagar 7

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1], dag. 2 F ullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 81
•  Original

Gruppchef i räddningskår

Mom. Ämne Dagar1 1 Översiktlig framställning av civilförsvarets organisation och upp— gifter i civilförsvarsområde, särskilt räddningskårens organisation och uppgifter ............................................. 1/2 2 Praktiska råd och anvisningar rörande gruppchefs ledarskap.

Psykiska reaktioners inverkan på individuella och kollektiva be—

teenden och arbetsprestationer under pressande förhållanden. . . . 1 3 Elementär eldsläckning. Övning utan föregående teoretisk genom—

gång i inträngande och uppträdande i rök, dämpning och släck-

ning av brandbomb och släckning av mindre byggnadsbrand. . . . 1/3 4 Omhändertagande av skadade .............................. 2/3

Civilförsvarets bår. Provisoriska bårtyper (tält-, rock- och säck- bår). Lyftning av hår. Svårare moment övas, t. ex. nedfirning och upphissning av skadade. Orientering om livsfarliga blöd— ningar och blodstillning. Chock och inledande chockbehandling före och under transport. Skillnaden mellan chock och med- vetslöshet. Skillnaden mellan andningsstillestånd, som kräver och sådana, som icke tillåter konstgjord andning. Konstgjord andning demonstreras. Första förband, skyddsförband och stödförband demonstreras. Mitellans rika användbarhet exemp— lificras. 5 Riktlinjer för den tekniska utformningen av räddningsgruppens verksamhet. Gruppens medverkan vid utrymning ............. 5/5 6 Krigsskador på byggnader, uppförda enligt vanliga byggnads- principer. Motståndskraften vid normalt förekommande bygg— nadskonstruktioner och byggnadsmaterial. Framkomligheten i krigsskadade byggnader och rasmassor, bl. a. till skyddsrum och andra byggnadsutrymmen, som kan ha ianspråktagits av männi- skor. Arbetsrisker och risker för innestångda .................. 1/2 7 De omedelbara förberedelserna för räddningsarbetes igångsättan— de. Förläggning, förflyttning och insättande av räddningsgrupp. Den skadeavhjälpande verksamhetens ledning på skadeområde. Samverkan mellan räddningsgrupper och andra civilförsvarsen- heter .................................................... 1 Demonstration och övning med speciell materiel ............... 1 Anvisning för körning under anfallsrisk. Flygskydd ............ 1/6 10 Övningar bl. a. i murgenombrott med handverktyg. Sned, hori- sontell och vertikal stöttning (även fönster och dörrstöttning) m. fl. tillvägagängssätt för att bereda tillträde till slutna utrym- men i krigsskadad byggnad ................................. 1 11 Användning av arbetsdosimeter och intensimeter .............. 11/2 — Instruktion i personligt skydd2 .............................. 1 Vardagar 10 Helgdag 1 Summa 11

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1/2 dag 2 Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 82
•  Original

Räddningsman i räddningskår

Mom. Ämne Timmar 1 Räddningskårens uppgifter. Arbetsfördelning och samverkan inom räddningsgrupp ........................................... 1 2 Orientering om de vanliga krigsskadorna i bebyggelse av de slag, som förekommeri civilförsvarsområde ....................... 1 3 Demonstration och övning med speciell materiel, såsom skäraggre-

gat, tryckluftsborrmaskin, kompressor, belysningsaggregat, bär— bar motorspruta m. m. Elementär eldsläckning. Övning utan före- gående teoretisk genomgång i inträngande och uppträdande i rök, släckning av eld i kläder, dämpning och släckning av brandbomb och släckning av mindre byggnadsbrand ..................... 7

4 Omhändertagande av skadade .............................. 4 Civilförsvarets bår. Provisoriska bårtyper (filt—, rock— och säck- bår). Lyftning av här. Svårare moment övas, t. ex. nedfirning och upphissning av skadade. Orientering om livsfarliga blöd- ningar och blodstillning. Chock, inledande chockbehandling före och under transport. Skillnaden mellan chock och medvetslös- het. Skillnaden mellan andningsstillestånd, som kräver och så- dana, som icke tillåter konstgjord andning. Konstgjord andning demonstreras. Första förband. skyddsförband och stödförband demonstreras. Mitellans rika användbarhet exemplifieras.

.) Övningar bl. a. i murgenombrott med handverktyg. Sned, horison- tell och vertikal stöttning (även fönster- och dörrstöttning) m. fl. tillvägagångssätt för att bereda tillträde till slutna utrymmen i krigsskadad byggnad ......................................

Användning av arbetsdosimeter ............................. Instruktion i personligt skydd ..............................

Summa 301

1 Utbildning i heltidskurs kräver 5 dagar.

5. Sjukvårdskåren (normalplan V:1—V:4)

Civilförsvarets sjukvårdskår uppbygges kring en stomme av medicinal- personal. Med medicinalpersonal avses personal, som angives i 43 å krigs- sjukvårdskungörelsen (nr 442/1955).

Till civilförsvarets förfogande ställd legitimerad medicinalpersonal skall i fortsättningen endast ianspråktagas för läkekonstens utövande. Härigenom bortfaller för legitimerad medicinalpersonal det behov av civilförsvarsutbild- ning, som hittills ur ledningssynpunkt ansetts föreligga. Läkare har i viss utsträckning utbildats såsom tjänstegrenschefer i sjukvårdstjänst. Det kan också erinras om att medicinalpersonal, som ställts till civilförsvarets för- fogande eller avdelats för läkartjänstgöring på beredskapssjukhus, under- kastats sjukvårdsbefälsutbildning i 12 timmar. Denna har omfattat 1 t all-

• Sida 83
•  Original

män försvarsorientering, 1 t civilförsvarets organisation och verksamhet, 3 t civilförsvarets sjukvårdstjänst, 1 t sjukvården i krig, 4 t sjukvårdsbefä- lets verksamhet och 2 t samverkan.

Ur läkekonstsynpunkt kan emellertid ifrågasättas om icke med hänsyn till de läkargöromål och sjuksköterskeuppgifter, som väntar i sjukvårds- kåren, åtminstone de läkare och sjuksköterskor, som under längre tid varit verksamma inom medicinska områden av speciell och för sjukvårdskåren mindre relevant karaktär, borde beredas tillfälle till viss förkovran i sjuk- vårdskårens mest fordrande behandlings- och vårduppgifter. Behovet av en dylik kompletterande medicinsk fackutbildning av läkare och sjuksköter- skor lär endast kunna bedömas av medicinalstyrelsen. Därest enligt medi— cinalstyrelsens uppfattning läkare eller sjuksköterska, som avdelats för civilförsvaret, icke kan anses äga tillräcklig förtrogenhet med inom sjuk- vårdskåren förekommande behandlings- och vårduppgifter, bör det därför närmast ankomma på medicinalstyrelsen att föranstalta om kompletterande utbildning.

Utredningen anser, att tandläkarna, näst läkare och sjuksköterskor, utan särskild civilförsvarsutbildning har goda förutsättningar för en aktiv medi- cinsk insats i sjukvårdskåren. Det synes dock önskvärt att vidga de till civil— försvaret överförda tandläkarnas kunskaper och förmåga att på ett mera självständigt sätt behandla exempelvis ytliga och lättare sårskador m. m. Även i detta fall torde det närmast ankomma på medicinalstyrelsen att ta initiativ till, planlägga och anordna exempelvis viss klinisk eller annan tjänstgöring avsedd såsom fortbildning av tandläkare, som skall ingå i sjukvårdskår.

Förutom medicinalpersonal ingår i sjukvårdskår befäl med företrädesvis sjukvårdsorganisatoriska uppgifter och civilförsvarssamariter. Den obliga- toriska civilförsvarsutbildningen av denna personal skall omfatta kår- inspektörer, biträdande kårinspektörer, sysslomän på förbandsstationer, gruppehefer samt civilförsvarssamariter.

Av kårinspektör bör krävas god organisationsförmåga och erfarenheter från arbetsledning, helst också transportledning. Däremot är samarit- eller annan sjukvårdsutbildning ej erforderlig, ej heller gruppchefsutbildning.

Syssloman vid förbandsstation bör ha god organisatorisk och administra— tiv förmåga och erfarenhet från arbetsledning. Ej heller för denna funktion bör samarit- eller annan sjukvårdsutbildning eller gruppchefsutbildning vara obligatorisk.

Gruppchefsutbildningen avser ledningsuppgifter i större sjukvårdsenheter och i tillfälligt sammanställda sjukvårdsenheter. Dessutom erfordras den för ledning av hjälpinsatser från allmänhetens sida. De samariter, som ut- bildas till gruppehefer, bör sysselsättas med samaritgöromål, då de ej ianspråktages i ledningsuppgift.

• Sida 84
•  Original

Civilförsvarssamariternas utbildning har hittills differentierats med hän- syn till samariternas placering på olika behandlings- eller transportenheter. Denna differentiering bör enligt 1953 års civilförsvarsutredning upphöra, enär den dels ökar behoven av samariter och den dels sannolikt icke kan upprätthållas i krig. Alla civilförsvarssamariter bör därför framdeles utbil- das enligt samma utbildningsprogram.

Normalplan V:]

Kåt—inspektör, biträdande kårinspektör i sjukvårdskår

Mom. Ämne D a gar1

Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen.

1 Aktuella perspektiv på modern krigföring. Militär och civil för— svarsberedskap. Försvarsåtgärdernas samordning till totalförsvar 1/2 2 Huvudprinciperna för och exempel på olika utgångslägen för civil— försvarschefens ledning av civilförsvarsverksamheten .......... 1/2 3 Kårinspektörens uppgifter i sjukvårdskåren, i huvudcentralen (expertsektionen) och i övrigt ............................... 1/a 4 Sjukvårdskårens behandlings— och transportenheter. Riktlinjer för utformningen av sjukvårdskårens verksamhet och arbetsför— delningen i denna ......................................... 1/2 5 De omedelbara förberedelserna för sjukvårdsarbetet. Sjukvårds—

enheternas uppehållsplatser, förflyttning och insättande. Den skadeavhjälpande verksamhetens ledning på skadeområde. Led- ningschefens befogenheter och uppgifter. Riktlinjer för lednings- chefens taktiska övervägande och beslut. Kårinspektörens ställ- ning i förhållande till ledningschef ........................... 1

6 Verksamheten på uppsamlingsstråk, uppsamlingsplats, förbands-

station och samaritställe. Transportkapacitet, transportberäk- ningar ................................................... 2/3

7 Sjukvårdskårens omhändertagande av skadade på verkskydds- uppsamlingsplats .......................................... 1/3

8 Orientering om lagar, förordningar och i övrigt gällande bestäm— melser, vilka är tillämpliga i sjukvårdskårs verksamhet ......... 1/2 9 Civilförsvarsspel med tonvikten lagd på sjukvårdskårsverksamhet 1 — Instruktion i personligt skydd2 .............................. 1 Vardagar 7

1 Itdag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1/2 dag. 2 Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 85
•  Original

Syssloman vid förbandsstation

Mom.

Ämne

Dagar1

10

Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen.

Sjukvårdskårens behandlings- och transportenheter. Förläggning, förflyttning och insättande av sjukvårdsenhet. Förbandsstatio- nens uppgifter ............................................ Förbandsstationens personalorganisation. Exempel på arbetsför- delning och utrymmesdisposition vid förbandsstationens upp- rättande. Exempel på arbetsfördelning och arbetsledning i den färdigställda förbandsstationen. Medicinalpersonalens andel i ar- betsledningen ............................................. Förbandsstationens sjukvårdsutrustning. Förpackningsenheter- nas uppmärkning och innehåll, fördelning på fordon. Uppacknings- och nedpackningsschema. Förpackningsenheternas fördelning i förbandsstationsutrymmet ..................................

Förpackningsenheter, som innehåller kirurgiska instrument och läkarutrustning sammanföres till operations- och läkarbehand- lingsutrymmet, där de skall omhändertagas av i läkarlag ingående eller annan tillgänglig sjuksköterska, vilken också svarar för instrumentens uppläggning och sterilisering m. m.. . .

Demonstration av innehållet i varje förpackningsenhet. Redogö- relse för användning och i förekommande fall också montering av utrustning (t. ex. makrodexflaskor, infusionsaggregat, infusions- stativ, operationslampor, stormlyktor osv.) ................... Anvisningar beträffande daglig materielvård, materieltillsyn och komplettering av förbrukningsmateriel ....................... Förbandsstationens kapacitet. Huvudprinciperna för patientbe— läggningen och personalomsättningen. Mottagning, behandling, annan vård, hänvisning till samaritställe, vidarebefordran av transportabla patienter till beredskapssjukhus eller annan sjuk- vårdsinrättning. Patientregistrering. Anordningar för döende pa- tienter. Förvaring och borttransport av döda ................. Civilförsvarsspel med tonvikten lagd på verksamheten i förbands- station ...................................................

Praktiska övningar i ilastning, transport, upprättande och bry- tande av förbandsstation ...................................

Socialpsykologi. Psykiska reaktioners inverkan på individuella och kollektiva beteenden och arbetsprestationer under pressande förhållanden ..............................................

Praktiska råd och anvisningar rörande sysslomannens arbetsled— ning i förbandsstationen ....................................

Instruktion i personligt skydd2 ..............................

1/2

1Iz

21/2

1/2 1/1

Vardagar Helgdagar

19

Summa 21

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1/2 dag. ” Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 86
•  Original

N ormalplan V: 3

Gruppchef i sjukvårdskår

Mom. Ämne Dagarl Förutsättningar: Utbildning enligt normalplan V:4. Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen. 1 Översiktlig sammanfattning av civilförsvarets organisation och uppgifteri civilförsvarsområde, särskilt sjukvårdskårens organisa— tion och uppgifter ......................................... 1], 2 Praktiska råd och anvisningar rörande sjukvårdsgruppchefs le— darskap. Psykiska reaktioners inverkan på individuella och kollek- tiva beteenden och arbetsprestationer under pressande förhållan- den ...................................................... 5/, 3 Sjukvårdskårens behandlings- och transportenheter. Förläggning, förflyttning och insättande av sjukvårdsenhet. Verksamheten på uppsamlingsstråk (-platser), samaritställen och förbandsstationer 1 4 Riktlinjer för gruppchefs detaljorganisation av samaritverksam- het vid anhopning av vårdbehövande. Ex. på organisationsalter- nativ. Gruppchefs kontakt med huvudcentral, kårinspektör och ledningschef .............................................. 1 Anvisningar för körning under anfallsrisk. Flygskydd .......... 1/, Civilförsvarsspel omfattande exempel på detaljorganisation av samaritverksamhet vid samlad eller spridd anhopning av vård- behövande ................................................ 2 7 Användande av arbetsdosimeter, dosavläsare och kontaminerings— mätare ................................................... 4 Vardagar 10 Helgdag 1 Summa 11

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1/3 dag.

• Sida 87
•  Original

Civilförsvarssamarit Mom. Ämne Timmar Allmänna sjuk- och olycksfallsvårdsanvisningar o. dyl. tillställes kursdeltagare för självstudier före kursens början. 1 Översiktlig sammanfattning av det lokala civilförsvarets organi- sation och verksamhet, särskilt i fråga om sjukvårdskåren ...... 1 2 Omhändertagande av skadade .............................. 2 3 Sårskador ................................................ 5 4 Blödningar, ben—, led- och muskelskador, brännskador, köldskador 5 5 Gas-, fosfor- och radiologiska skador ......................... 1 6 Andningsstillestånd, konstgjord andning ..................... 4 7 Lyftning av skadade, bårtyper, bårbäddning och iastbindning på bår, bårbäring, lastning och lossning av sjuktransportfordon. . . . 5 Desinfektion och injektioner ................................ 2 9 Elementär eldsläckning. Övning utan föregående genomgång i inträngande och uppträdande i rök, släckning av eld i kläder, dämpning och släckning av mindre brandbomb och släckning av mindre byggnadsbrand ..................................... 2 10 Användning av arbetsdosimeter ............................. 3 11 Övningari samaritverksamhet .............................. 8 12 Instruktion i personligt skydd .............................. 5 Summa 431

1 Utbildning i heltidskurs kräver 9 dagar.

6. Utrymningskåren (normalplan VI :l—VI :2 ) Utbildningsbehovet i utrymningskåren omfattar kårinspektörer, biträ- dande kårinspektörer och gruppehefer. Någon manskapsutbildning har icke bedömts vara erforderlig, då de uppgifter, som kårens manskap kommer att ställas inför, regelmässigt bör kunna lösas endast med hjälp av kårbefälets direktiv och anvisningar. Utredningen har förutsatt, att kårens befälspersonal så långt sig göra låter rekryteras bland personer, vilka i sin yrkesutövning fått vana och erfaren- het att handskas med människor och viss förtrogenhet med sociala hjälp- åtgärder av olika slag. Härigenom har civilförsvarsutbildningen för denna befälspersonal direkt kunnat inriktas på de särskilda arbetsuppgifter, som uppkommer i utrymningssammanhang.

• Sida 88
•  Original

Normalplan VI:]

Kårinspekiör, biträdande kårinspektör i ulrymningskår

Mom.

Ämne

Dagarl

Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen.

Aktuella perspektiv på modern krigföring. Militär och civil för- svarsberedskap. Försvarsåtgärdernas samordning till totalförsvar Huvudprinciperna för och exempel på olika utgångslägen för civilförsvarschefens ledning av civilförsvarsverksamheten ....... Kårinspektörens uppgifter i utrymningskåren, i huvudcentralen (expertsektionen) och i övrigt ............................... Socialpsykologi. Psykiska reaktioners inverkan på individuella och kollektiva beteenden och arbetsprestationer under pressande förhållanden .............................................. Grundprinciperna för utrymningskårens medverkan vid utrym- ning och inkvartering. Utrymnings- och inkvarteringsplanlägg- ning. Transporthjälp och transporthandräckning. Övrig stöd— verksamhet ............................................... Civilförsvarschefens förstärkning av utrymnings— och inkvarte- ringsverksamheten med personal från andra civilförsvarskårer. Exempel på personaldispositioner i olika utrymningslägen ....... Samverkan med fredssamhällets socialorgan efter verkställd ut— rymning i fråga om utrustningshjälp m. m. åt utrymd befolkning, hemlösa m. fl. Gränsdragningen mellan extraordinär och normalt betingad hjälpverksamhet. Arbetsmarknadsorganens uppgift att bereda arbetstillfällen åt personer, som blivit arbetslösa genom utrymningsåtgärder ....................................... Civilförsvarsspel med tonvikten lagd på utrymningskårsverksam— het ......................................................

Instruktion i personligt skydd2 .............................. Vardagar

1/z

1 1 dag = 6 2 Fullgöres i

utbildningsdagar, lördag = 1/2 dag. anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 89
•  Original

89 Normalplan VI:2

Gruppchef i utrymningskår

Mom. Ämne Dagar1

Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursen.

1 Aktuella perspektiv på modern krigföring. Militär och civil för- svarsberedskap. Försvarsåtgärdernas samordning till totalförsvar 1/z

2 Huvudprinciperna för och exempel på olika utgångslägen för ci- vilförsvarschefens ledning av civilförsvarsverksamheten ........ 1/z Kårinspektörens och gruppchefernas uppgifter i utrymningskåren 1],

Grundprinciperna för gruppverksamheten vid utrymning och in- kvartering. Utrymnings- och inkvarteringsplanläggningen i stort. Transporthjälp och transporthandräckning. Ovrig stödverksam-

het ...................................................... 1 5 Civilförsvarschefens förstärkning av utrymnings— och inkvar—

teringsverksamheten med personal från andra civilförsvarskårer. Exempel på personaldispositioner och verksamhetsformer vid 1

a) av fientliga anfall ostörd utrymning och inkvartering. b) av fientliga anfall störd utrymning och inkvartering samt c) vid fientligt anfall på ofullständigt utrymt område.

6 Praktiska råd och anvisningar rörande gruppchefs ledning och instruktion av underställd personal .......................... 1/21 7 Gasskyddsuppgifter. Andra skyddsåtgärder för människor under utrymning ................................................ 12/3 8 Elementär eldsläckning. Övning utan föregående teoretisk genom—

gång i inträngande och uppträdande i rök, släckning av eld i kläder dämpning och släckning av mindre brandbomb och släckning av mindre byggnadsbrand ..................................... 2/3

9 Omhändertagande av skadade .............................. 5/3

Civilförsvarets bår. Provisoriska bårtyper (filt-, rock och säck— bår). Lyftning av hår. Svårare moment övas, t. ex. nedfirning och upphissning av skadade. Orientering om livsfarliga blöd— ningar och blodstillning. Chock och inledande chockbehandling före och under transport. Skillnaden mellan chock och medvets— löshet. Skillnaden mellan andningsstillestånd som kräver och sådana som icke tillåter konstgjord andning. Konstgjord and- ning demonstreras. Mitellans rika användbarhet exemplifieras.

10 Social psykologi. Psykiska reaktioners inverkan på individuella och kollektiva beteenden och arbetsprestationer under pressande förhållanden .............................................. 1/2 11 Civilförsvarsspel med tonvikten lagd på utrymning ............ 1 — Instruktion i personligt skydd? .............................. 1 Vardagar 10 Helgdag 1 Summa 11

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1/2 dag. 2 Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

• Sida 90
•  Original

90 &. Normalplaner för verkskyddet (VII:1—VII:2)

1. Verkskyddschef

Orienterande konferens under civilförsvarsskolans ledning. Konferenstid 1—2 dagar vart tredje år. Instruktion i personligt skydd förutsättes genom- gången i anslutning till deltidskurs i hemorten.

N ormal plan VI I :]

Konferens för verkskyddschefer. Exempel på konferensinnehåll

t—A Moderna stridsmedel och deras effekt. Krav på verkskydd i fråga om organisation, personalutbildning, materielan- skaffning m. m. Verkskyddets samverkan med allmänna civilförsvaret och militära försvaret. Civilförsvarsstyrelsens och länsstyrelses befattning med verkskydd. Arbetsfördelningen mellan verkskyddschef och verkskyddsassistent. Valda verkskyddsfrågor. Översikt av litteratur, broschyrer m. m. om verkskydd och verkskyddsanord- ningar av olika slag. !”

2. Verkskyddsassistent Normalplan VII:2

Verkskyddsassistent

Mom. Ämne Dagar1

Allmänna litteraturhänvisningar, kompendier o. dyl. tillställes kursdeltagare före kursens början och kompletteras under kursens förlopp. 1 Aktuella perspektiv på modern krigföring. Militär och civil för-

svarsberedskap. Försvarsåtgärdernas samordning till totalförsvar 1/z 2 Arbetsmarknadsreglerande åtgärder under beredskaps- och krigs-

tillstånd .................................................. 1/2 3 Det psykologiska försvaret under beredskaps- och krigstillstånd. 1],

Författningsbestämmelser, tillämpningsföreskrifter och anvis- ningar, som gäller verkskydd och civilförsvarsverksamheten i vad den avser verkskydden i civilförsvarsområde. Översikt över civil- försvarsstyrelsens och länsstyrelsens allmänna befogenheter och uppgifter i fråga om civilförsvarsverksamhetens utformning i civil- försvarsområde. Civilförsvarets utbildningsorganisation. Övnings- verksamheten i civilförsvarsområde. 3 5 Civilförsvarschefens och chefsassistenternas uppgifter i civilför-

svarsområdets huvudcentral ................................ 1 6 Översikt av civilförsvarskårernas organisation, uppgifter och verk-

samhet i vad som har intresse ur verkskyddssynpunkt ......... 1

1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1], dag.

• Sida 91
•  Original

Mom. Ämne Dagar1

Skadeförebyggande åtgärder, där verkskydd anordnas ......... 11/2 Civilförsvarsområdets och verkskyddens skyddsåtgärder vid gas eller radioaktiv beläggning. Förutsättningarna för och tillväga— gångssättet vid utrymning av eller skadeavhjälpande verksamhet i belagt område ...........................................

9 Verkskyddets brandgrupper och räddningsgrupper ............. 1 Organisation, uppgifter, materielutrustning Gruppchefs åligganden.

10 Krigsskador på byggnader, uppförda enligt vanliga byggnads- principer. Motståndskraften vid normalt förekommande bygg- nadskonstruktioner och byggnadsmateriel. Framkomligheten i krigsskadade byggnader och rasmassor, bl. a. till skyddsrum och andra byggnadsutrymmen, som kan ha ianspråktagits av männi- skor. Arbetsrisker och risker för innestängda under räddningsar-

bete ..................................................... 21/2 11 Brandproblemen. Allmänna riktlinjer för begränsning och be-

kämpning av mera omfattande bränder. Vattenförsörjningsfrågan. Olika släckningsmedels effektivitet .......................... 11/2 12 Huvudprinciperna för verkskyddschefens och verkskyddsassisten-

tens ledning av verkskyddet. De tekniska resursernas och perso- nalresursernas utnyttjande i olika skadesituationer. Verkskyddets möjligheter till personal- och materielförstärkning, då de egna resurserna uttömts. Samverkan med hemvärn ................. 3 13 Verkskyddets förbindelsenät ................................ 1/3 14 Ledarskap. Socialpsykologi. Psykiska reaktioners inverkan på individuella och kollektiva beteenden och arbetsprestationer under pressande förhållanden ..................................... 2/3 15 Verkskyddsspel med tonvikten lagd på brand- och räddningsgrup— pernas verksamhet och samverkan med allmänna civilförsvaret 3 — Instruktion i personligt skydda .............................. 1 Vardagar 24 Helgdagar 3 Summa 27

1 1 dag = 6 utbildningstimmar, lördag = 1/2 dag. 2 Fullgöres i anslutning till deltidskurs i hemorten.

3. Övrig verkskyddspersonal

Övrig i verkskydd inskriven personal skall utbildas på samma sätt som motsvarande personalgrupp i allmänna civilförsvaret. Således skall exempel- vis verkskyddets brandgruppchef utbildas enligt normalplan III: 2, rädd- ningsgruppchef enligt normalplan IV: 2, manskap i brandgrupp enligt nor- malplan Ill: 3 och manskap i räddningsgrupp enligt normalplan IV: 3.

6. Behov av repetitionsutbildning Civilförsvarsstyrelsens i bilaga 1 till detta betänkande refererade nya rikt- linjer för repetitionsutbildning visar, att repetitionsutbildningens syfte vid- gats till att omfatta vissa avsnitt av den praktiska användbarhet i krigs-

• Sida 92
•  Original

organiserade enheter, som tjänstegrensfunktionen i det lokala civilförsvaret kräver. Härigenom har till en del i anvisningarna för utbildning och övning i civilförsvarstjänst (AUÖ, 1948) omnämnda övningar i civilförsvarsområde överförts till ett utbildningsled på skolplanet.

Utredningen har föreslagit en gränsdragning mellan utbildningsverksam- het på skolplanet och övningsverksamhet i civilförsvarsområde (kap. 6). I enlighet härmed bör därför i repetitionsutbildning nu ingående övningar med krigsorganiserade enheter återföras till den övningsverksamhet, som skall bedrivas i civilförsvarsområde. Till denna övningsverksamhet måste enligt utredningens mening också höra, att till övning kallad civilförsvars- personal genom övningsledningens försorg underrättas om viktigare för- ändringar i civilförsvarets organisation och uppgifter och instrueras i an- vändningen av nytillkommen materiel 111. m.

Frågan om huruvida repetitionsutbildning med vissa tidsintervaller bör anordnas såsom särskilt utbildningsled enbart i syfte att uppfriska under den nyordnade civilförsvarsutbildningen meddelade kunskaper och färdig- heter, måste bedömas mot bakgrunden av de förbättrade utbildningsförut- sättningarna. Till dessa hör bl. a. att civilförsvarspliktig vid inskrivnings- förrättning icke skall inskrivas i befattning, som fordrar utbildning enligt utbildningskungörelsen, därest det förefaller vara osannolikt, att den civil- försvarspliktige kan följa och tillgodogöra sig avsedd utbildning.

Genom detta stränga urval av utbildningspliktig personal skapas ett bättre utgångsläge än det tidigare för en rationell och effektiv utbildningsverksam- het. Härtill kommer, att den relativt kraftiga förstärkningen av civilför- svarslärarnas och instruktörernas kompetens, i kombination med förbätt- rade organisatoriska och andra utbildningsanordningar och en realistisk och intresseväckande utformning av utbildningens innehåll, också måste förminska behovet av repetitionsutbildning i hittills vedertagen form.

Enligt utredningens bedömning måste även en i modifierad form bibehål- len repetitionsutbildning kunna undvaras. Länsstyrelsernas övningsverk- samhet kommer nämligen också att innefatta presentation av efter utbild— ningstiden inträffade förändringar i fråga om civilförsvarets organisation, uppgifter och materiel. Under övningsverksamheten kommer också kun- skaper och färdigheter att förnyas.

Av allt att döma står följaktligen frågan om behovet av repetitionsutbild- ning i ett direkt samband med de förväntningar, som kan anknytas både till utfallet av den nyordnade utbildningsverksamheten och till länsstyrelsernas övningsverksamhet. Svikas dessa förväntningar, är det icke alldeles säkert, att iakttagna brister på längre sikt kan kompenseras genom repetitionsut— bildning på skolplanet. Det är möjligt att andra utvägar då bör prövas, t. ex. en förstärkning av grundutbildningen i förening med en utvidgad övnings- verksamhet. Utredningen saknar emellertid anledning att närmare ingå på spörsmålet, som i varje fall tills vidare saknar aktualitet.

• Sida 93
•  Original

Såvitt utredningen kan överblicka, finns således icke tillräckliga skäl för framläggande av förslag om särskild repetitionsutbildning.

3. Instruktörsutbildningen i den nya utbildningsorganisationen a. Allmänna synpunkter, rekrytering m. m.

Instruktörsutbildningen i den av utredningen förordade nya utbildnings- organisationen kommer att i vissa avseenden bygga på förändrade förut- sättningar. Såsom framgått av vad tidigare föreslagits kommer utbildningen av ledningspersonal och befäl att ske vid civilförsvarsskolan och dess fält— avdelningar. Undervisningen meddelas av särskilda civilförsvarslärare. Här- igenom har instruktörernas verksamhet i princip kunnat begränsas till manskapsutbildning. Härav följer, att instruktörskurserna innehållsmässigt också kan begränsas till för den uppgiften erforderliga kunskaper och får- digheter. Således kommer i fortsättningen endast ett slags instruktörsbehö- righet att bli behövlig. Den hittillsvarande differentieringen av instruktö- rerna i instruktörer med A-behörighet och instruktörer med B-behörighet kan följaktligen upphöra.

Instruktörernas relativt blygsamma antal i den nya utbildningsorganisa- tionen tillåter, att all instruktörsutbildning kan förläggas till civilförsvars-

• Sida 122
•  Original

skolan. Härigenom blir det möjligt att genomgående bedriva instruktörs- utbildningen efter enhetliga normer. Genom att civilförsvarsskolan utrustas med fast anställd lärarpersonal skapas också gynnsamma förutsättningar för en likformig värdering av de blivande instruktörernas prestationer under utbildningstiden.

Mot bakgrunden av dessa nya perspektiv har utredningen anpassat kom- petensvillkoren för civilförsvarsskolans lärarpersonal också efter instruk- törsutbildningens krav. Utredningen har vidare förutsatt, att såväl moderna tekniska hjälpmedel för undervisningen (kapitel 10) som i civilförsvaret in- gående materielutrustningar anskaffas och ställes till civilförsvarsskolans förfogande i den utsträckning, som skolans instruktörs- och övriga utbild— ningsverksamhet påfordrar.

På en i nämnda hänseenden väl rustad civilförsvarsskola kan stora krav ställas på undervisningens allmänna halt. Under förutsättning att ett för instruktörsverksamhet intresserat och lämpligt elevmaterial står till för- fogande borde följaktligen goda resultat kunna utvinnas i instruktörsut- bildningen.

Utredningen anser, att goda förutsättningar föreligger för att till den nya utbildningsorganisationen utvälja instruktörsaspiranter, som har en för in- struktörsutbildning tillräckligt hög elevstandard. Rekryteringen av dessa hör av naturliga skäl alltjämt ske på frivillighetens väg. Instruktörerna kan i utbildningsarbetet i åtskilligt beredas bättre villkor än tidigare. Deras sys- selsättning har, såsom tidigare omnämnts, fått ett bestämt tidsmässigt mini- miomfång, varigenom också det årliga ekonomiska utbytet av instruktörs- verksamheten blivit mer beräkneligt än tidigare. Till de bättre villkoren bör också räknas, att denna verksamhet i högre grad än tidigare under instruk- törsutbildningen förberedes genom direkt inriktning på just de kunskaper och den undervisningsförmåga, som krävs för ett korrekt genomförande av manskapsutbildning, baserad på av utbildningsnämnden fastställda riks- giltiga kursplaner och särskilda anvisningar.

Fackbetonade grundläggande kunskaper har i princip ansetts böra vara inhämtade före instruktörsutbildningens början. Sådana förkunskaper bör utgöras av goda yrkeskunskaper, motsvarande instruktörsaspiranternas linjeval.

Ansökan om deltagande i instruktörskurs bör i regel av utbildningsnämn- den remitteras till vederbörande länsstyrelse i och för utlåtande om sökan— des lämplighet som instruktör och allmänna förutsättningar att tillgodo- göra sig instruktörsutbildning.

Stor vikt har lagts vid instruktörsaspiranternas pedagogiska utbildning. Några pedagogiska förkunskaper kan ej förutsättas. Instruktörsaspiranter- nas förmåga att meddela kunskaper åt vuxna personer måste byggas upp från grunden.

• Sida 123
•  Original

1). Förslag till utbildning

Med utgångspunkt från dessa huvudsynpunkter på instruktörsutbild- ningens framtida utformning har utredningen sammanställt följande utkast till normalplan för civilförsvarets instruktörsutbildning. I denna har utbild— ningen uppdelats i tvenne avsnitt, det första (I Psykologi och pedagogik) omfattande psykologisk-pedagogisk skolning, det andra (II Fackkunska— per 111. m.) övriga för instruktörer nödvändiga fackkunskaper och oriente- ringar m. m. samt dessas tillämpning i utbildningsarbetet.

Utkast till normalplan för civilförsvarets instruktörsutbildning (240 timmar )

I. Psykologi och pedagogik (112 timmar) 1) Människokunskap och människobehandling ....................................... 25 a) differentiell psykologi b) dynamisk psykologi c) socialpsykologi 2) Undervisningslära ............................................................. 25 a) inlärningspsykologiska problem b) allmänna metodiska riktlinjer c) speciella undervisningsproblem 3) Övningslektioner* ............................................................. 52 a) förebildliga lektioner b) egentliga övningslektioner 4) Lektionstid till disposition ...................................................... 5 5) Slutförhör (skriftlig tentamen) .................................................. 5

Summa 112 * Utredningen använder begreppet lektion i vidsträckt bemärkelse.

II. Fackkunskaper m. m. (128 timmar) A. Utan Iinjeuppdelning 1) Allmänna orienterings— och översiktsämnen ....................................... 15 2) Allmän materielmetodik ........................................................ 10 3) Utbildningsorganisation och utbildningsbestämmelser .............................. 3 4) Demonstration av huvudförloppet vid civilförsvarsspel och ledningsövningar i huvud- central ....................................................................... 6 5) Handledning i instruktion i personligt skydd ...................................... 9 B. Med Iinjeuppdelning 1) Förebildliga lektioner och övningslektioner, motsvarande i normalplan för utbildning av

manskap förekommande lektioner och lektionsmoment ............................. 75 2) Speciell materielmetodik ........................................................ 5 C. Lektionsiid till disposition ....................................................... 5

Summa 128

I. Psykologi och pedagogik

Det psykologisk-pedagogiska kursavsnittet har som sitt främsta syfte att ge de pedagogiska grundvalarna för en fortsatt fackutbildning. Dessutom har kursen ännu ett mycket väsentligt syfte. Under kursens förlopp bör lä- rarna, framför allt läraren i psykologi och pedagogik men även de olika

• Sida 124
•  Original

facklärarna, bilda sig en uppfattning om elevernas lämplighet för vidare ut- bildning. Under kursens lopp bör direkt olämpliga instruktörsaspiranter gallras bort. En fortsatt utbildning av dessa torde vara direkt bortkastad för att icke säga skadlig.

En lärares och instruktörs uppgift är att påverka andra människor, få dem att tillägna sig de kunskaper han vill lära ut. Oavsett hur denna mycket in- vecklade och ännu i stort sett outforskade process sker, beror de resultat en lärare eller instruktör uppnår, i hög grad på deras förmåga att undervisa. Lika viktigt är emellertid, att läraren-instruktören har förmåga att studera och lära känna sina elever och anpassa sin undervisning efter deras förut- sättningar.

En lärare har den stora förmånen att arbeta med levande material, men det innebär också, att det ställes stora krav på hans förmåga att snabbt lära känna sina elever. För att kunna undervisa på ett fängslande och intressant sätt behöver läraren ingående kunskaper om människors beteenden och reaktioner, om deras intressen och attityder. Det innebär, att läraren måste ha goda kunskaper i människokännedom och människobehandling. Men han måste också ha goda kunskaper i den speciella teknik, som undervisningen fordrar, både i fråga om de mer allmänna principerna för hur en god lektion planeras och upplägges för att klart och koncist meddela kunskaper, och i den speciella metodik, som bör användas för olika ämnesgrenar. En instruk- tör bör alltså ha en grundlig kännedom om effektiva undervisningsmetoder. I detta sammanhang bör särskilt vuxenpedagogiska synpunkter beaktas. Detta är av största vikt med hänsyn till åldersstadierna hos de elever, som instruktören skall undervisa och handleda. Härvid kommer en självständig insats att erfordras av läraren i psykologi och pedagogik, eftersom under- visning av vuxna är ett i stort sett obearbetat forskningsfält.

Detta utgör de båda teoretiska grundförutsättningarna, men till dessa måste alltid komma en viss praktisk tillämpning, där den blivande instruk- tören själv kan få träning för sin kommande uppgift.

En pedagogisk utbildning av instruktörer bör alltså innefatta följande tre moment:

1. Människokunskap och människobehandling

2. Undervisningslära

3. Tillämpningsövningar (lektioner)

1. Människokunskap och människobehandling

Denna första del av utbildningen utgöres av en kortfattad kurs i praktisk psykologi. De problem som här upptagas till behandling, bör vara sådana som har en omedelbar relevans till instruktörens uppgift som utbildare. Det är mer värdefullt än en fullständig behandling av ämnets olika aspekter.

Enligt utredningens mening bör denna del omfatta följande huvudmoment. A. Differentiell psykologi. Här behandlas de olikheter, som olika indivi-

• Sida 125
•  Original

der uppvisar sinsemellan eller i förhållande till en viss norm. Med utgångs- punkt från olika människotyper kommer sedan problem om individuella olikheter i begåvning, minne, psykisk energi och temperament att ingående behandlas.

B. Dynamisk psykologi. Här behandlas beteendets dynamiska karaktär med utgångspunkt från behov och motiv och deras framträdande i olika konfliktsituationer. I detta sammanhang studeras personlighetens enhet, det för individen karakteristiska samspelet mellan hans olika egenskaper.

C. Social psykologi. Här behandlas beteendet beroende av den sociala miljön. Speciellt viktigt är här massans och gruppens psykologi, uppkomsten av sociala normer och värderingar, ledarskapets psykologi, suggestion och propaganda samt disciplin.

Denna del bör omfattar 25 timmar, som antingen kan disponeras som föreläsningar eller mer ha karaktären av seminarieövningar, allt eftersom det är lämpligt för det ämne som behandlas.

2. Undervisningslära A. Inlärningspsykologiska problem. Här meddelas huvuddragen av den pedagogiska psykologin med huvudvikten lagd på motivationens betydelse, olika inlärningsmöjligheter och inlärningsprinciper samt övningens bety— delse vid inlärning av kunskaper och färdigheter. B. Allmänna metodiska riktlinjer. Här genomgås huvuddragen av den allmänna metodiken med huvudvikten lagd på aktivitetens och åskådlig— hetens betydelse för inlärandet. C. Speciella undervisningsproblem. Här behandlas problem i samband med lektionernas planläggning (urval av stoff, koncentration, sammanhang och helhet). Till de speciella undervisningsproblemen hör även lektionens framförande, instruktörens allmänna uppträdande, talteknik och framställ- ningskonst, undervisningens olika arbetsformer, såsom klassundervisning, frågemetoder, undervisningssamtal, individualiserad undervisning och grupparbete. Om möjligt bör några specialföreläsningar om tal- och röstvård ingå i varje kurs. Dessa avsnitt beräknas omfatta 25 timmar. Även här disponeras tiden antingen för föreläsningar eller för seminarieövningar med studiecirkels- teknik.

3. Övningslektioner Övningslektionerna bör vara av två slag:

A. Förebildliga lektioner — lärarlektioner — hålles av någon av skolans facklärare. Till dessa lektioner anslås 12 timmar. I varje lektion bör ingå god tid för frågor och diskussion av metodiska problem kring lektionens uppläggning. Vid de förebildliga lektionerna bör läraren i psykologi och pedagogik vara närvarande.

• Sida 126
•  Original

B. Egentliga övningslektioner —— elevlektioner —— hålles av instruktörs- aspiranterna. För sådana lektioner anslås 40 timmar av utbildningstiden. Varje lektion — liksom också den tid som efter lektionen ägnas åt diskus- sion och kritik —— bör vara kort. Detta minskar icke lärarens grund för be- dömning men ökar varje elevs möjlighet att få framträda vid flera tillfällen.

De egentliga övningslektionerna ledes av läraren i psykologi och peda- gogik. Någon av skolans facklärare bör vara medbedömare.

Övningslektionerna kan lämpligen börja redan under andra kursveckan, även om den teoretiska delen av kursen inte är helt avslutad. Övningslek- tionerna ger nämligen ökad aktualitet åt de rent teoretiska problemen, och därigenom skapas ett större behov att erhålla en klarläggande bakgrund till de praktiska övningarna.

Den psykologisk—pedagogiska kursdelen bör således enligt utredningens förslag omfatta 112 timmar, varav 25 timmar ägnas åt människokunskap och människobehandling, 25 timmar åt undervisningslära och 52 timmar åt övningslektioner. Kursen bör avslutas med en skriftlig tentamen för be- dömande av elevernas kunskap och förmåga. Detta förhör bör även omfatta rent praktiska uppgifter, såsom planläggning och utformning av en serie lektioner.

Utredningen vill slutligen framhålla, att det är önskvärt att instruktörs— aspiranterna före den psykologisk-pedagogiska kursen tager del av någon grundläggande lärobok i psykologi, så att de inte står fullständigt främ- mande för de problem, som kommer att möta dem. Detta bör icke vara ett absolut krav för deltagarna, men skulle komma att i hög grad underlätta det egentliga kursarbetet.

För de instruktörsaspiranter, som med godkända vitsord genomgått den psykologisk-pedagogiska kursdelen (del I) följer härefter fackutbildnings- delen (del II).

Instruktörsaspirant bör förbereda fackutbildningsdelen genom att på egen hand inlära ett kompendium, som behandlar grunddragen av samtliga civil- försvarskårers och verkskyddets organisation, uppgifter och verksamhet.

II. Fackunskaper m. m.

Instruktörskursens fackutbildningsdel har till huvudsaklig uppgift att på den psykologisk-pedagogiska kursens och tidigare fackkunskapers grund vidareutveckla den metodisk-pedagogiska skicklighet och den speciella kun— nighet, som måste krävas av instruktör i de olika kursmomenten i normal- planen för utbildning av manskap i viss civilförsvarskår. Fackutbildnings— delen måste således med hänsyn till instruktörsaspiranternas olika utbild— ningsmål differentieras i

1) en bevakningslinje 2) en brandlinje

• Sida 127
•  Original

3) en räddningslinje och 4) en sjukvårdslinje.

Differentieringen i utbildningslinjer behöver emellertid icke genomföras i hela fackutbildningsdelen. I kursmoment, som är gemensamma för samt— liga utbildningslinjer, kan utbildningen sammanföras till en, eller om ele- vernas självverksamhet så fordrar, till högst två avdelningar.

Utredningen anser, att differentieringen på uthildningslinjen icke bör dri— vas längre än instruktörsaspiranternas specialisering på olika fack ound- gängligen fordrar. En sådan huvudprincip leder till att i fackutbildnings- delen ingående allmänna orienterings- och översiktsämnen, allmän mate- rielmetodik, genomgång av utbildningsorganisation och utbildningsbestäm- melser, demonstration av huvudförloppet vid civilförsvarsspel och lednings- övningar i huvudcentral och handledning i instruktion i personligt skydd icke kräver någon linjeuppdelning, medan exempelvis de fackbetonade trä- ningslektionerna och övningarna kräver en sådan. Övningar, som avser samverkan mellan grupper i olika civilförsvarskårer, bör dock i förekom- mande fall kunna anordnas som för två eller flera utbildningslinjer gemen- samma utbildningsmoment.

A. Kursmomenl utan linjeuppdelning 1) Allmänna orienterings- och översiktsämnen

Orienterings- och översiktsämnena har till uppgift att vidga instruktörs— aspiranternas kunskapsunderlag inom vissa ämnesområden, som har ett till övervägande del indirekt samband med utbildningsverksamheten i civil- försvaret.

lnstruktörerna bör nämligen icke stå främmande för övriga grenar av det totala försvaret och civilförsvarets infattning m. m. i dessa, även om kun- skap härom i stort sett faller utanför instruktörernas egentliga utbildnings- verksamhet. Instruktörsaspiranterna behöver därför få översikter och orien- teringar om främst sådan verksamhet i det totala försvaret, som bl. a. har betydelse för förståelsen av i utbildningsarbetet framträdande avgräns- ningar av civilförsvarets uppgifter.

Instruktörerna bör också ha någon kännedom om stats- och kommunal- förvaltningens ställning i förhållande till det totala försvaret, särskilt till civilförsvaret, under beredskaps- och krigsförhållanden.

Till orienterings- och översiktsämnena bör också räknas en sammanfat- tande genomgång av civilförsvarets organisation, civilförsvarskårernas och verkskyddets uppbyggnad och huvudsakliga uppgifter. I samband härmed bör orientering lämnas om den taktiska ledningsverksamhet, som kan ifråga- komma inom civilförsvaret.

• Sida 128
•  Original

Modern utbildningsmetodik fordrar i allt större omfattning tekniska hjälp- medel i utbildningsarbetet. Självfallet bör alla instruktörer äga full förtro- genhet med hur sådana hjälpmedel kan utnyttjas för att förenkla och under— lätta utbildningsarhetet och för att göra undervisningen levande. Detta får instruktörsaspiranterna lära sig i instruktörskursens psykologisk—pedago— giska del. Men instruktörerna måste också på ett tekniskt riktigt sätt kunna använda åtminstone de vanligaste tekniska hjälpmedel, som demonstrerats för dem under den psykologisk-pedagogiska utbildningen. Denna allmänna materielmetodik har av praktiska skäl ansetts böra ingå i fackutbildnings- avsnittet.

Allmän materielmetodik bör omfatta de tekniska hjälpmedlens konstruk— tion, handhavande och vård, felsökning och avhjälpande av fel, handhavande av film o. dyl., filmskarvning och lagning samt övningar i användningen av förekommande tekniska hjälpmedel.

Genom att instruktörsaspiranterna utbildas i allmän materielmetodik, blir nuvarande utbildning av projektorskötare överflödig.

3) Utbildningsorganisation och utbildningsbestämmelser

Genomgång av civilförsvarets utbildningsorganisation och gällande utbild- ningsbestämmelser.

4) Demonstration av huvudförloppet vid civilförsvarsspel och ledningsöv- ningar i huvudcentral

Avsikten härmed är att ge instruktörsaspiranterna en inblick i det lokala civilförsvarets aktivitet i samband med fientligt anfall.

5) Handledning i instruktion i personligt skydd

Instruktion i personligt skydd skall förekomma i all obligatorisk civil- försvarsutbildning. Alla instruktörer måste därför kunna instruera kurs- deltagare i personligt skydd.

B. Kursmoment med linjeuppdelning

1) Förebildliga lektioner och övningslektioner motsvarande i normalplan för utbildning av manskap förekommande lektioner eller lektionsavsnitt

Varje instruktörsaspirant bör för att få tillräcklig säkerhet i undervis- ningen beredas tillfälle att hålla övningslektioner i ämnen, som tillhör respektive normalplaner.

Avsikten med lektionerna är att låta instruktörsaspiranterna med tillämp- ning på det egna facket utveckla tidigare förvärvad metodisk-pedagogisk kunnighet och fackkunskap m. m. i den lektionsform, som bäst passar för olika i normalplanen för manskapsutbildning ingående lektioner. Dessa

• Sida 129
•  Original

övningslektioner kan vara av mer teoretiskt slag eller bestå i praktiska övningar. De praktiska övningarna utgör ett led i strävandena att på ett metodiskt tillfredsställande sätt uppbygga de särskilda färdigheter, som er- fordras vid skadeavhjälpande insatser.

Av vederbörande civilförsvarslärare hållna förebildliga lektioner bör strös in i övningslektionsprogrammet som typexempel.

Aspiranternas prestationer under övningslektionerna bör fackligt bedömas av vederbörande ämnesrepresentant bland civilförsvarslärarna.

2) Speciell materielmetodik

Ämnet speciell materielmetodik har till uppgift att i metodiskt hänseende utveckla instruktörsaspiranternas förmåga att i utbildningssyfte demon- strera och redogöra för och i förekommande fall instruera i användning av i vederbörlig civilförsvarskår eller i verkskydd förekommande materiel, vil- ken kan förväntas stå till manskaps förfogande i en skadeavhjälpande civil- försvarsuppgift.

Varje aspirant bör beredas tillfälle att göra några mycket korta materiel- demonstrationer.

För de instruktörer, som med godkända vitsord genomgått fullständig instruktörskurs, utfärdas behörighetsbevis.

4. Instruktörsutbildning av militär befälspersonal

1953 års civilförsvarsutredning förutsätter i sitt betänkande att i krig viss samverkan skall bliva möjlig mellan det militära försvaret och civil- försvaret. I samband härmed har civilförsvarsutredningen också aktualise- rat frågan om den civilförsvarskunskap, som värnpliktig och annan militär personal behöver äga för att möjligheterna till samverkan effektivt skall utnyttjas.

På militärt håll har åtgärder redan vidtagits i syfte att tillgodose nyss- nämnda utbildningsbehov. Överbefälhavaren har nämligen i februari 1956 i skrivelse till försvarsgrenscheferna gett följande utbildningsdirektiv.

»Alla värnpliktiga orienteras under 1. tjänstgöringen om civilförsvarets organi- sation och uppgifter samt om samarbetet mellan armén, marinen, flygvapnet och civilförsvaret. Vid (fortsatt) befälsutbildning bibringas därutöver den ytterligare kunskap, som erfordras för att god samverkan med civilförsvarsmyndigheter (-enheter) skall möjliggöras.

Då så är lämpligt behandlas militära förbands och civilförsvarsenheters ömse- sidiga behov av och möjligheter till bistånd vid stabstjänstövningar och fält- övningar samt beaktas dessa samverkansproblem vid tillämpningsövningar i bataljon (motsv.) och högre förband.

Särskild utbildning avseende militärt förbands bistånd till civilförsvaret äger rum enligt försvarsgrenschcfs bestämmande.

• Sida 130
•  Original

Utbildningen genomförs främst i form av kaderövningar, men bör i anslutning till större civilförsvarsövning om möjligt äga rum såsom förbandsövning.

För denna utbildning, som kan avse t. ex. militärt förbands bistånd vid utrym- ning eller efter omfattande skadegörelse, böra i första hand ifrågakomma lokal- försvarsförband med uppgifter i anslutning till tätortsbebyggelse.

Vid uppläggning och genomförande av angiven utbildning skall erforderlig samverkan ske med länsstyrelses civilförsvarssektion och/eller lokala civilför- svarsmyndigheter.»

Av överbefälhavarens skrivelse framgår, att de värnpliktigas m. fl. utbild- ning i civilförsvarskunskap och samverkan med civilförsvaret helt kommer att inpassas i det militära utbildnings- och övningsprogrammet. Civilförsva- rets utbildnings- och övningsverksamhet kommer således icke att beröras av nämnda verksamhet i vidare mån än samövningar organiseras.

Från militärt håll har emellertid enligt 1953 års civilförsvarsutredning framförts såsom önskemål att årligen 10 militära befäl beredes tillfälle till för sådant befäl anpassad instruktörsutbildning. Med hänsyn till betydelsen för civilförsvaret av att årligen ett antal militära befäl bibringas bl. a. för trupputbildning i civilförsvar erforderliga instruktörskunskaper anser ut- bildningsutredningen det vara av största vikt, att önskemålet i fråga till- godoses. Den ifrågasatta utbildningen bör därför komma till stånd, särskilt som förutsättningarna härför på civilförsvarsskolan är gynnsamma.

Civilförsvarsskolans utbildningsverksamhet har nämligen föreslagits bli organiserad på ett sådant sätt, att instruktörsutbildning av militära befäl i angivet årligt antal utan svårighet kan inpassas i skolans utbildningspro- gram. Den bör i tillämpliga delar anknytas till i övrigt planlagd instruktörs- utbildning. _

I fråga om kursplaner och andra med den militära instruktörsutbild- ningen vid civilförsvarsskolan sammanhängande problem bör samråd ske mellan försvarsstaben och civilförsvarets utbildningsnämnd.

• Sida 131
•  Original

KAPITEL 10

Tekniska hjälpmedel i utbildningsarbetet

I direktiven för utredningen framhålles bl. a. angelägenheten av att civil- försvarsutbildningen bedrives på ett sätt, som omedelbart väcker intresse. »Från denna synpunkt bör t. ex. undersökas, huruvida filmer och andra tekniska anordningar lämpligen kunna komma till ökad användning som utbildningsmedel.»

I all utbildningsverksamhet spelar olika tekniska hjälpmedel allt större roll. Ett huvudsyfte med användningen av dessa hjälpmedel är att komplet- tera eller ersätta lärarens framställningskonst i sådana utbildningsavsnitt, vilka hos eleverna kräver en högre grad av uppfattningsförmåga eller stegrad uppmärksamhet. Regelmässigt eftersträvas i modern undervisning att tek- niska hjälpmedel utnyttjas så, att kunskapsstoffet genom dessa göres mer levande och lättillgängligt för eleverna.

En ökad användning av tekniska hjälpmedel i civilförsvarsutbildningen utgör otvivelaktigt ett viktigt led i strävandena att rationalisera och effek- tivisera densamma. Även andra synpunkter härpå kan anläggas, men utred- ningen avstår härifrån, då de tekniska hjälpmedlens allmänna betydelse för utbildningsverksamhet sedan långt tillbaka står utom all diskussion.

Utredningen saknar anledning att ingå på de vanliga i praktiskt taget all undervisningsverksamhet förekommande olika tekniska hjälpmedel, vilka också allmänt användes inom civilförsvarsutbildningen. Särskilt stor bety- delse har emellertid sådana tekniska hjälpmedel som film, bildband och andra ljusbilder, grammofoner och bandinspelare, varav särskilt filmen spelar en viktig roll.

Civilförsvarsstyrelsens filmförteckning omfattar för närvarande 34 fil- mer. Av dessa har 23 inspelats genom styrelsens försorg under tiden 1949—1957. Två filmer utgör »klippfilmer», som för styrelsens räkning gjorts på grundval av urvalsmaterial från ovan nämnda 23 filmer. Förteck- ningen rymmer vidare två engelska filmer, som försetts med svenskt tal, två filmer inspelade för civilförsvarets och militära och andra intressenters gemensamma räkning, tre rent militära filmer, en av arméns filmdetalj i samråd med bl. a. civilförsvarsstyrelsen framtagen »klippfilm» samt slut- ligen en civilförsvarsförbundet tillhörig sådan film.

Av de 30 filmer, som inspelats för civilförsvarsstyrelsens räkning eller med dess medverkan eller av styrelsen redigerats för civilförsvarsändamål, är

• Sida 132
•  Original

många rätt föråldrade på grund av krigsteknikens utveckling och därav föranledda förändringar i civilförsvarsverksamhetens utformning. Mot bak- grunden härav har nyligen en granskning av filminnehavet gjorts inom civilförsvarsstyrelsen. Granskningen har lett till att inte mindre än 10 fil— mer har kasserats som utbildningsfilm. Av de återstående 20 filmerna kan enligt samma granskning en del bibehållas. De övriga måste korrigeras.

Civilförsvarsstyrelsen har också vid flera tillfällen redovisat ett stort be- hov av nyinspelning av film, däribland ett ersättningsbehov för redan kas— serad film.

Självfallet har civilförsvarsstyrelsen vid granskningen och ståndpunkts- tagandet till behovet av ny film ej kunnat ta hänsyn till de behov av kor- rigering och nyinspelning, som kan förorsakas av civilförsvarsutredningar- nas förslag i olika hänseenden.

Det är utan tvivel så, att utbildningsutredningens förslag i fråga 0111 civil- försvarsutbildningen måste leda till en ny översyn av nuvarande filmbestånd. Filmerna måste granskas mot bakgrunden av de nya utbildningsplanerna. Filmer, som fortfarande är användbara, bör underkastas erforderliga kor- rigeringar. Om filmens möjligheter såsom hjälpmedel i utbildningsarbetet på ett effektivt sätt skall tillvaratagas, lär därutöver föreligga ett icke obe- tydligt behov av nyinspelning av undervisningsfilm.

Det är nödvändigt, att nyssnämnda filmgranskning och filmkorrigering sker i anslutning till de nya utbildningsplanernas tillämpning. Härvid bör även nyinspelningsbehovet klarläggas och angelägenhetsgraderas, främst ur utbildningsmetodiska synpunkter.

Angelägnast synes vara att sådan undervisningsfilm, som kan få en mer vidsträckt användning i utbildningsarbetet, inspelas före film, som endast avser att berika utbildningen av en mer exklusiv krets civilförsvarsperso- nal. Inspelningen av en film av typen »Vätskeöverföring» (nr 27 i civilför- svarsstyrelsens filmförteckning, avsedd att visas för medicinalpersonal, som tilldelats civilförsvaret) bör icke förekomma, förrän alla andra angelägnare inspelningsbehov tillgodosetts. Exemplet innesluter självfallet icke någon bedömning av nämnda films innehåll och värde för den personal, till vilken den riktar sig.

Då filmframställning kräver relativt höga kostnader, finns anledning att begränsa användningen av undervisningsfilm till händelseförlopp, som fordrar en rörlig framställning och till kunskaps- och övningsmoment, vilka icke med fördel kan åskådliggöras på annat sätt. Användningen av under- visningsfilm måste därför i utbildningsarbetet samordnas med andra bil- ligare tekniska hjälpmedel med motsvarande värde i förhållande till bl. a. den åskådlighet, som eftersträvas.

Utredningens starkt positiva inställning till undervisningsfilmens meto- diska värde utesluter självfallet icke helt filmer med till övervägande del propaganda- eller upplysningsinnehåll från alla utbildningssammanhang.

• Sida 133
•  Original

Dylik film bör emellertid i utbildningsarbetet användas mer sparsamt, eme- dan filminnehållet har mindre betydelse för utbildningens syftemål.

I den hittillsvarande civilförsvarsutbildningen har propaganda- och upp- lysningsfilmer många gånger fått ett ur utbildningssynpunkt opåkallat ut— rymme i utbildningsarbetet. En bidragande orsak härtill kan vara att vid filminspelningarna ofta icke någon klar gränsdragning skett mellan film med propaganda- och upplysningssyften och undervisningsfilm.

Det föreligger ett behov av upplysningsfilm, som tar sikte på den stora allmänhet, som ej är utbildningspliktig. Dessa upplysningsfilmer kan exempelvis ingå som förspel på biograferna. Särskilt angeläget är att inspela instruktiv film, som åsyftar att ge allmänheten en vägledning i personligt skydd. Tillsammans med den broschyr, som utredningen föreslagit i kapitel 2, kommer en sådan film att fylla en viktig uppgift.

Men det är inte bara filmen, som har betydelse i utbildningsarbetet. An- vändningen av bildband och diabilder bör väsentligt utökas i civilförsvars- utbildningen. Bildband med tillhörande text bör sammanställas och på ett metodiskt och pedagogiskt riktigt sätt infogas i utbildningen. Sistnämnda förutsättning måste ovillkorligen vara för handen, då bildbandens utbild- ningsvärde i motsatt fall kan gå förlorat. Diabilder kan på ett utmärkt sätt illustrera detaljer i anslutning till den muntliga framställningen. Om med- hjälpare vid bildvisningen erfordras, bör denne hämtas bland kursdel- tagarna.

Instruktörerna bör givetvis vara väl förtrogna med de tekniska hjälpmed- len och dessas användning. Denna fråga är betydelsefull, och utredningen har därför såsom framgått av föregående kapitel, i instruktörsutbildningen föreslagit särskilda timmar i allmän materielmetodik och speciell materiel- metodik.

Vad filmen beträffar är det av stor betydelse för instruktören att ha till- gång till anvisningar om hur de tillgängliga filmerna lämpligen metodiskt skall inpassas i utbildningen. I avsaknad av sådana anvisningar kan film- förevisningen komma att tjäna mer som utfyllnad av utbildningsprogram- men än som ett led i utbildningen.

Instruktören bör före en filmförevisning rikta deltagarnas uppmärksam- het på vissa betydelsefulla moment i filmen. Särskilt påkallat är detta, när filmlektionen behandlar ett invecklat ämne. En noggrann förberedelse är alltid nödvändig. Icke minst är detta fallet, när på grund av lokalsvårig- heter flera undervisningsavdelningar måste sammanföras till filmvisning, och någon av dessa icke får filmen i rätt utbildningssammanhang. Under pågående visning bör instruktören undvika analyser av filmen. Sådana bör ske efteråt, varigenom kunskaperna ytterligare befästes.

Det bör ingå i civilförsvarsskolans uppgifter att göra den nödvändiga över- synen av hittills inspelade filmer och bildband mot bakgrunden av de nya utbildningsplanerna. Likaså bör civilförsvarets utbildningsnämnd föranstalta

• Sida 134
•  Original

om korrigering och nyinspelning av undervisningsfilm och utfärda erforder- liga anvisningar om dess användning i utbildningsarbetet. Detsamma gäller om bildbanden.

För dessa ändamål bör utbildningsnämnden tilldelas ett nyanskaffnings- anslag och därefter ett årligt anslag för komplettering och underhåll av ut- bildningsmateriel, däribland undervisningsfilm och bildband.

Särskilda medel synes böra anvisas för korrigering och nyinspelning av upplysningsfilm, avsedd för allmänheten. Framställning av dylik film bör planläggas och ombesörjas av civilförsvarsstyrelsen och dess utbildnings— nämnd.

Frågan om storleken av här nämnda medelsbehov kan först bedömas, se- dan på förut angivet sätt en inventering skett av för civilförsvarsutbild— ningen redan tillgängliga tekniska hjälpmedel av de slag, varom här är fråga.

För att undvika en alltför stor eftersläpning i fråga om filmmaterialet bör civilförsvarsstyrelsen beredas möjlighet att förbereda den nya utbildnings- verksamheten genom en preliminär översyn av befintligt filmmateriel, var- vid hänsyn tages till av civilförsvarsutredningarnas förslag betingade för- ändringar i filmernas innehåll. Möjlighet bör också beredas civilförsvars- styrelsen till viss nyinspelning av undervisningsfilm av särskild angelägen- hetsgrad för det kommande utbildningsarbetet.

För den filmkorrigering och nyinspelning, som måste äga rum, innan civilförsvarets utbildningsnämnd och civilförsvarsskolan organiserats, bör därför beräknas ett icke alltför snävt tilltaget årligt anslag, förslagsvis 100 000 kronor.

• Sida 135
•  Original

KAPITEL 11

2. Kostnadsberäkning

Beträffande beräkningen av de årliga kostnaderna för den av utbild- ningsutredningen föreslagna obligatoriska civilförsvarsutbildningen och fri- villiga instruktörsutbildningen hänvisas till kapitel 15 i 1953 års civilför- svarsutrednings betänkande. Till denna utredning har utbildningsutred- ningen, som, så vitt av direktiven framgår, icke har i uppdrag att fram— lägga någon beräkning av utbildningskostnaderna, lämnat en tablå över de årskostnader, som direkt hänför sig till av utbildningsutredningen fram- lagda förslag.

• Sida 138
•  Original

KAPITEL 12

Översikt över utbildningsverksamheten i allmänna civilförsvaret och hemskyddet

1. Inledning

Civilförsvarets utbildningsverksamhet vilar på 12 5 2 mom. civilförsvarslagen och den av Kungl. Maj:t på grund av bemyndigande i 12 5 3 mom. samma lag utfär- dade utbildningskungörelsen av den 18 september 1948, nr 662. Förstnämnda rlagparagraf och huvudinnehållet i utbildningskungörelsen har återgivits i utred- ningens direktiv (sid. 00), varför de ej här behöver upprepas.

Utredningen har, som redan i kapitel 1 omnämnts, från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtat uppgifter om den utbildningsverksamhet, som pågått under tiden 1/7 1953—31/12 1954. Under samma tid bedrev utredningen även fält- studier av utbildningsverksamheten.

Efterföljande översikt av utbildningsverksamheten under denna del av utred- ningstiden har med ledning av dessa underlag utformats som en summarisk redo- görelse för utbildningens omfattning och ändamål m. m., i vilken även tillämpade kursplaner för utbildningen angivits. Redogörelsen visar bl. a., att talrika av- vikelser har förekommit från den i civilförsvarsstyrelsens »Anvisningar för ut— bildning och övning i civilförsvarstjänst (AUÖ)» intagna bestämmelsen, att kurs— planerna skall grundas på av civilförsvarsstyrelsen utfärdade normalplaner (11: 1).

I översikten avser lokal utbildning (L) huvudsakligen kvällsutbildning, anord- nad i civilförsvarsområde, regional utbildning (R) dagutbildning i provisorisk civilförsvarsskola, underställd länsstyrelserna i civilområde eller enskild läns- styrelse och central utbildning (C) dagutbildning, anordnad vid civilförsvars- skolan i Gimo och Österskär.

För senare delen av utredningstiden (tiden efter 1/1 1955) avviker översikten från nyss angivna schema. Utredningen har nämligen, som i kap. 1 angivits, icke bedömt det vara erforderligt att för uppdragets slutförande inhämta detaljerade uppgifter om den utbildningsverksamhet, som pågått efter år 1954. Under tiden i fråga har ej heller sammanhängande fältstudier bedömts erforderliga. Översikten för senare delen av utredningstiden har sålunda begränsats till en refereraude sammanställning av huvudinnehållet i av civilförsvarsstyrelsen utfärdade utbild- ningsföreskrifter för tidsperioden i fråga. Dessa belyser bl. a. vidtagna utbild- ningsförändringar.

2. Tiden 1/7 1953—31/12 1954

A. Allmän utbildning

(L) Allmän utbildning har bedrivits dels enligt civilförsvarsstyrelsens proviso- riska normalplan för allmän utbildning i civilförsvarstjänst (Prov. AUÖ 19, II uppl., 1952), dels efter civilförsvarsstyrelsens förslag till plan för allmän utbild- ning i civilförsvarstjänst (8/12 1953). Utbildningstid 12 timmar.

Förkortad allmän utbildning (6 timmar) enligt provisorisk normalplan har

förekommit i Kopparbergs och Gävleborgs län vid utbildning av ensligt boende civilförsvarspliktiga personer, avsedda att ianspråktagas som inkvarteringsom- bud, rapportombud, skogsbrandförmän, skogsbranduppbådare och telefonister i kontraktväxelstationer m. 111. På grundval av en skrivelse från civilförsvarssty- relsen den 27 november 1952 har förkortad allmän utbildning av personal på kon— traktväxelstationer anordnats i Jönköpings, Kronobergs och Kristianstads län (S'/2 eller 4 timmar).

Allmän utbildning anordnades 1953/54 i 1 992 kurser med 45 936 deltagare och senare halvåret 1954 i 1 028 kurser med 23 385 deltagare. Utbildningsåret 1952/53 var motsvarande tal 2 600, respektive 66 243. Hela antalet »allmänutbildade» ut- gjorde således under tiden 1/7 1952—31/12 1954 135 564 personer, fördelade på 5 620 kurser.

B. Utbildning av ledningspersonal

(R) I Kristianstads län har anordnats en kurs för civilförsvarschefer, ställföre- trädare för dessa och instruktörer i mobiliseringsplanläggning m. m. (15 timmar). Tjänste— och befälsutbildning av ställföreträdande civilförsvarschefer och distriktschefer (48 timmar) och tjänsteutbildning av ledningen i huvudcentral och distriktscentral (35 timmar) har anordnats i Örebro län. I Västerbottens län har dels förekommit utbildning av civilförsvarschefer och ställföreträdare för dessa, distriktschefer och vägtrafikombud (181/-_» timmar), dels en taktikkurs för civil- försvarschefer och ställföreträdare för dessa samt distriktschefer (14 timmar). I Norrbottens län har civilförsvarschefer och ställföreträdare för dessa utbildats (37 timmar). Utbildning av civilförsvarsfogdar har skett i Gotlands län (38 tim- mar), Värmlands län (36 timmar), Kopparbergs län (38 timmar), Gävleborgs län (33 timmar) och Jämtlands län (40 timmar). Repetitionsutbildning av civilför- svarsfogdar har ägt rum i Hallands län (30 timmar), Kopparbergs län (19 timmar) och i Gävleborgs län (15 timmar).

Fjärrhjälpstyrkechefer har utbildats i Östergötlands län (43 timmar). I Blekinge län har anordnats en kurs för styrke— och sektionschefcr i fjärrhjälpstyrkor (18 timmar). I Kopparbergs län har gruppstationschefer, samstyrkechefer och fjärr— hjälpschefer utbildats (50, 55 timmar). Normalplan för utbildning av befäl (styrke- och sektionschefer) vid fjärrhjälpstyrkor utfärdades av civilförsvarssty- relsen 1949 (AUÖ 3: 1, 13 timmar). Den ersattes i april 1951 med en provisorisk normalplan med samma beteckning men med 5 timmars längre utbildningstid.

Skadeområdesbefälhavare har utbildats i Malmöhus län (35 timmar). Repeti- tionskurs för skadeområdesbefälhavare har anordnats i Kopparbergs län (14 timmar).

Hemskyddsinspektörer har utbildats i Stockholms cfo (48 timmar), Söderman- lands län (40 timmar), Malmöhus län (36, 37 timmar) och Kopparbergs län (50 timmar).

(C) På statens civilförsvarsskolas avdelning i österskär har bl. a. följande ut- bildning ägt rum.

Kurs för civilförsvarschefer i områden med orter om högst 12000 invånare (Ö 66, 34 timmar).

Grundläggande kurs för civilförsvarschefer (Ö 77, 36 timmar). Kurs för övningsledare (Ö 79, 36 timmar). Kurs för civilförsvarschefer (Ö 83 och 84, 57 timmar). Kurs för chefer för sambandscentral (Ö 87 och 88, 42 timmar, Ö 93, 35 timmar). Taktikkurs för civilförsvarschefer (Ö 89, 48 timmar).

• Sida 146
•  Original

C. Tjänstegrensutbildning

I. Ordnings- och bevakningstjänst

(L) Kombinerad allmän- och tjänsteutbildning har förekommit i Stockholms cfo, i Malmöhus och Örebro län. Tjänsteutbildning har anordnats i 17 län. I Hallands och Älvsborgs län har tjänsteutbildningen i viss utsträckning grundats på ett i civilförsvarsstyrelsen upprättat förslag till ny normalplan 47, respektive 40 tim- mar. I Kopparbergs län har utbildning skett enligt en av länsstyrelsen utfärdad kursplan (30 timmar).

I Göteborgs och Bohus län har ett antal kommunala poliser och f. d. poliser tjänsteutbildats enligt en av länsstyrelsen fastställd kursplan (15 timmar). I samma län tjänsteutbildades ordningsmän i skyddsrum (9 timmar).

I Uppsala och Västmanlands län har tjänsteutbildning av ordningspersonal samordnats med tjänsteutbildning av bevakningspersonal på så sätt, att ordnings- och bevakningspersonal i stort sett fått en enhetlig och gemensam tjänsteut- bildning.

Befälsutbildning av avdelningschefer och gruppehefer har anordnats i Stock- holms cfo (36 timmar), Södermanlands län (33 timmar), Malmöhus och Väster- bottens län (30 timmar). Civilförsvarschefen i Stockholm uppger, att utbildningen grundades på civilförsvarschefens detaljanvisningar 03: 2, maj 1954. För utbild- ningen i Södermanlands län meddelar länsstyrelsen, att utbildningen byggde på »civilförsvarsstyrelsens plan för befälsutbildning i allmänna civilförsvarets ord- nings- och bevakningstjänst, inkommen till länsstyrelsen den 15 februari 1954». Kurserna i Malmöhus och Västerbottens län grundades »på civilförsvarsstyrelsens normalplan».

Repetitionsutbildning har anordnats 1) enligt civilförsvarsstyrelsens normalplan för repetitionsutbildning av befäls- grupp I samt befälsgrupp II (1948, 12 timmar) i Uppsala län (13 timmar) (ch i örebro län (12 timmar),

2) enligt »normalplan för repetitionsutbildning av befäl och manskap i allmänna civilförsvarets ordnings- och bevakningstjänst» i Östergötlands län (15 timmar),

3) enligt av vederbörande länsstyrelse utfärdad kursplan i Uppsala, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län (15 timmar).

I bevakningstjänst har kombinerad allmän- och tjänsteutbildning ägt run i Stockholms cfo, Malmöhus och Jämtlands län (50 timmar). Tjänsteutbildning lar anordnats i Jönköpings, Kronobergs och Kristianstads län, i sistnämnda län ned starkt reducerat timantal.

I Hallands län har fyllnadskurs anordnats för personal, som överförts från ordningstjänst till bevakningstjänst (20 timmar). Kursplan fastställd av läls— styrelsen.

Befälsutbildning av avdelningschefer och gruppehefer i bevakningspolisen lar anordnats i Stockholms cfo och i Göteborgs och Bohus län (321/2, respektive 30 timmar). Utbildningen i Stockholm baserades på civilförsvarschefens detaljin- visningar 03: 1, november 1953. För utbildningen i Göteborg gällde en av läis- styrelsen utfärdad kursplan.

Repetitionsutbildning av befäl i bevakningssektionen har ägt rum i Götebmgs och Bohus län. Kursplan utfärdad av länsstyrelsen (15 timmar).

Repetitionsutbildning av bevakningspolis har anordnats 1) enligt civilförsvarschefens plan 04:1, april 1953, i Stockholms cfo (141/a timmar),

• Sida 147
•  Original

2) enligt civilförsvarsstyrelsens normalplan år 1953 för repetitionsutbildning av befäl och manskap i allmänna civilförsvarets ordnings- och bevakningstjänst i östergötlands, Kristianstads och Hallands län (15 timmar) och i Uppsala län (8 eller 10 timmar),

3) enligt civilförsvarsstyrelsens normalplan för tjänsteutbildning av ordnings- hållningspersonal inom allmänna civilförsvaret (AUÖ 9) i Västmanlands län (7 timmar),

4) enligt av länsstyrelserna fastställda kursplaner i kronobergs län (71/2, 7 eller 3t/2 timmar), Malmöhus län 12, 13 eller 15 timmar), Hallands län (10 timmar), Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Kopparbergs län (15 timmar), Gävleborgs län (8 timmar) och Norrbottens län (7, 8, 10, 12 eller 15 timmar).

(R) Tjänsteutbildning i ordningstjänst har anordnats i Jämtlands län (36, i ett fall 46 timmar). Kursplan fastställd av civilförsvarsstyrelsen den 30 mars 1954.

Befälsuthildning av avdelningschefer och gruppehefer i ordningstjänst har ägt rum i Västerbottens län (38 timmar) och i Norrbottens län (39 timmar). Kurs- planer fastställda av respektive länsstyrelser.

Kombinerad allmän- och tjänsteutbildning i bevakningstjänst har förekommit i Värmlands län och Norrbottens län (50 timmar) och i Västmanlands län (45 timmar). I Värmlands och i Västmanlands län byggde kursplanerna på civil- försvarsstyrelsens förslag till normalplan för allmän utbildning år 1953 och på normalplanen 2: 2 (12 resp. 40 timmar). I Norrbottens län hade kursplan fastställts av länsstyrelsen.

Tjänsteutbildning i bevakningstjänst har anordnats 1) enligt normalplan 2: 2 (40 timmar) i Uppsala, Blekinge, Skaraborgs, Koppar- bergs och Västernorrlands län,

2) enligt normalplan 2: 2 (39 timmar) i Gävleborgs län, 3) enligt normalplan 2: 2 (35 timmar) i Västmanlands län, 4) enligt normalplan 2:2 (40 timmar), utökad med 10 timmar, i Göteborgs och Bohus län,

5) enligt civilförsvarsstyrelsens plan i februari 1954 (50 timmar) i Göteborgs och Bohus län,

6) enligt en av civilförsvarsstyrelsen den 30 mars 1954 godkänd plan (50 tim- mar) i Jämtlands län,,

7) enligt en av vederbörande länsstyrelse fastställd plan i östergötlands län (42 timmar), Gotlands län (40 timmar), Älvsborgs län 50 timmar), Örebro län (50 timmar), Västmanlands län (35 timmar), Kopparbergs län (40 timmar) och Västerbottens län (35 timmar).

Befälsuthildning av avdelningschefer och gruppehefer i bevakningstjänst har anordnats

1) enligt civilförsvarsstyrelsens provisoriska plan 1953 (32 timmar) i Hal- lands län,

2) enligt en av civilförsvarsstyrelsen granskad plan (36 timmar eller 38 timmar) i Värmlands län,

3) enligt en av civilförsvarsstyrelsen den 26 februari 1954 godkänd plan (30 timmar) i Västernorrlands län,

4) enligt en av civilförsvarsstyrelsen den 30 mars 1954 godkänd plan (33 tim- mar) i Jämtlands län,

5) enligt av vederbörande länsstyrelse fastställd plan, i Älvsborgs län (31 tim- mar), i Kopparbergs län (25 timmar) och i Västerbottens län (35 timmar).

Bepetitionsutbildning av bevakningspolis har anordnats i Västernorrlands län

• Sida 148
•  Original

(15 timmar) enligt en av civilförsvarsstyrelsen godkänd kursplan, och i Värm- lands län (3 timmar) enligt en av länsstyrelsen fastställd kursplan. Utbildning av tjänstegrenschefer har ägt rum 1) enligt civilförsvarsstyrelsens provisoriska plan den 2 november 1953, i Hal- lands län (60 timmar), Västernorrlands län (50 timmar) och Gävleborgs län (49 timmar),

2) enligt till civilförsvarsstyrelsen översänd kursplan, i Södermanlands län (40 timmar),

3) enligt civilförsvarsstyrelsens plan den 14 april 1954, i Gävleborgs län (43 eller 45 timmar),

4) enligt av vederbörande länsstyrelser fastställda kursplaner i Malmöhus län (37 eller 48 timmar), Göteborgs och Bohus län (38 timmar), Värmlands län (36 timmar) och Norrbottens län (37 timmar).

Utbildning av biträdande tjänstegrenschefer har skett i Kopparbergs län (34 timmar). Kursplan fastställd av länsstyrelsen.

Repetitionsutbildning av tjänstegrenschefer har anordnats i Västernorrlands län (15 timmar). Kursplan godkänd av civilförsvarsstyrelsen den 26 februari 1954.

C) Vid civilförsvarsskolans avdelning i Österskär anordnades år 1954 två kur- ser för tjänstegrenschefer i ordnings— och bevakningstjänst (59 timmar).

II. Observations- och förbindelsetjänst

(L) Kombinerad allmän- och tjänsteutbildning har anordnats 1) för lrådtelefonisler i Stockholms cfo (32 timmar), i Stockholms län (36 timmar) och Uppsala län (30 eller 32 timmar),

2) för fältielefonister i Uppsala län (32 timmar). Större delen av utbildnings- tiden gemensam med kurs för trådtelefonister,

3) för radiotelefonisler i Stockholms cfo (35 timmar), 4) för ordonnanser i Uppsala län (21 timmar) och i Malmöhus län (16 timmar), 5) för tornobservalörer i Uppsala län (24 timmar), 6) för Iarmposter i Uppsala län (15 timmar), 7) för signalgrupper och expeditionsbiträden i Göteborgs och Bohus län (37 timmar).

Utbildningsarhetet i fråga har i Stockholm bedrivits enligt civilförsvarschefens anvisningar och på övriga håll efter provisoriska normalplanen för allmän utbild- ning AUÖ 19 (eller förslaget till ny dylik år 1953) och provisoriska normal- planen för tjänsteutbildning i observations- och förbindelsetjänst (AUÖ 27, dec. 1950) med av respektive länsstyrelser föreskrivna avvikelser från desamma.

Tjänsteutbildning på grundval av normalplan AUÖ 27 har förekommit över hela landet (19—27 timmar). Tornobservatörer har tjänsteutbildats i nio län (18—19 timmar) och ordonnanser i åtta län (12—14 timmar). Alarmeringsper- sonal och rapportombud har tjänsteutbildats i tre län (6—7 timmar). Luforper- sonal och markörer har tjänsteutbildats i ett fåtal län.

För utbildning av rapportombud och skogsbranduppbådare har länsstyrelsen i Kopparbergs län fastställt en normalplan för gemensam tjänsteutbildning. Som förkunskap för utbildning enligt denna normalplan fordrades genomgången all- män utbildning, eventuellt förkortad dylik.

Befälsutbildning enligt civilförsvarsstyrelsens provisoriska normalplan för be- fälsutbildning i observations- och förbindelsetjänst (AUÖ 26, juli 1952) har före- kommit i Blekinge län (36 timmar), Västerbottens län (18 timmar) och Norrbot- tens län (12, 13 eller 15 timmar).

• Sida 149
•  Original

Repetitionsutbildning har anordnats 1) enligt civilförsvarschefens anvisningar i Stockholms cfo (15 timmar), 2) enligt en sammanställning ur normalplanen AUÖ 27 i Uppsala län (10 timmar),

3) enligt normalplanen 4: 1 i Södermanlands län (15 timmar), 4) enligt av vederbörande länsstyrelser fastställda kursplaner i Hallands län och Göteborgs och Bohus län (10 timmar), Malmöhus län (12—17 timmar), Älvs- borgs län (14—141/2 timmar), Kopparbergs län (15 timmar) och Västerbottens län (12 timmar).

I några län har repetitionsutbildning med mindre timantal förekommit för t. ex. lornobseruatörer (8 timmar).

(R) Tjänsteutbildning av radioservicemän har skett i Stockholms cfo och Kop- parbergs län (40 timmar) och i Kronobergs län (38 timmar) samt Gävleborgs län (37 timmar). Såvitt utredningen kunnat filma hade icke normalplan eller mot- svarande anvisningar för utbildningen i fråga utfärdats av civilförsvarsstyrelsen.

Tjänsteutbildning av luforpersonal enligt av vederbörande länsstyrelser fast- ställda kursplaner har skett i Kalmar län 8 timmar), Blekinge län (13 timmar) och Västmanlands län (19 timmar).

Tjänsteutbildning av kryptopersonal har anordnats i Östergötlands län (18 timmar), Kristianstads län (11 eller 15 timmar), Älvsborgs län (30 timmar), Väst— manlands län (18 timmar) och Kopparbergs län (24 timmar).

I Kopparbergs län har kryptoutbildning av civilförsvarschefer förekommit i två tredagars »specialkurser» för civilförsvarschefer.

På grund av lokala förhållanden har i Norrbottens län gruppehefer i huvud— central och ljänstegrenschefer meddelats kryptoutbildning under 4 timmar. Dess- utom har i länet utbildning i signal- och kryptotjänst meddelats sambandschefer jämte ställföreträdare inom civilförsvarsområden, som innehar i länsnälet in- gående radio (21 timmar).

Befälsuthildning av gruppehefer (avdelningschefer, sektionsche/er) har skett 1) enligt av civilförsvarsstyrelsen fastställd kursplan, i örebro län (39 timmar), 2) enligt av vederbörande länsstyrelse fastställd kursplan, i Kopparbergs län (41 eller 25 timmar) och Norrbottens län (36 timmar).

Tjänste- och befälsutbildning av tjänstegrenschefer har samordnats i Gävle- borgs län (40 timmar) enligt kursplan, uppbyggd på civilförsvarsstyrelsens nor- malplaner. Motsvarande utbildning har förekommit i Jämtlands län (77 timmar).

Befälsutbildning av tjänstegrenschefer har förekommit i Södermanlands län (40 timmar), Jönköpings län (38 timmar), Kronobergs län (39 timmar), Ble- kinge län (40 timmar), Malmöhus län (37 timmar), Hallands län (38 timmar), Göteborgs och Bohus län (38 timmar), Värmlands län (36 timmar), Västernorr- lands län (36 timmar) och Norrbottens län (26 timmar). I allmänhet har utbild- ningen baserats på av länsstyrelserna upprättade kursplaner. I en del län har normalplan AUÖ 26 lagts till grund för utbildningen, dock med vissa avvikelser.

Utbildning av biträdande tjänstegrenschefer på småorter (25 timmar) har ägt rum i Kopparbergs län enligt en av länsstyrelsen utfärdad kursplan.

Repetitionsutbildning av kryptobiträden har anordnats i östergötlands län (6 timmar).

Repetitionsutbildning av tjänstegrenschefer har förekommit i Västernorrlands län (15 timmar) och Västerbottens län (17 timmar). I Västernorrlands län hade kursplanen godkänts av civilförsvarsstyrelsen, i Västerbottens län av läns- styrelsen.

• Sida 150
•  Original

(C) Vid civilförsvarsskolans avdelning i österskär anordnades år 1954 två kurser för tjänstegrenschefer (61, respektive 60 timmar).

III. Brandtjänst

(L) Kombinerad allmän och tjänsteutbildning har ägt rum i Stockholms cfo (38 timmar), Uppsala län (30—31 timmar), Södermanlands län (32% timmar), Hal- lands län (36 timmar), Kopparbergs län (40 timmar) och Västerbottens län (24 timmar). I Jönköping har kombinerad allmän- och tjänsteutbildning anordnats för Jönköpings brandkårers yrkespersonal (39 timmar, varav 11 timmar allmän utbildning och 28 timmar utbildning enligt brandkårens övningsprogram).

Tjänsteutbildningen har i regel grundats på civilförsvarsstyrelsens provisoriska normalplan för tjänsteutbildning i brandtjänst, december 1950, jämte detaljplan till do. (30 timmar). Sålunda har över hela landet tjänsteutbildning ägt rum enligt denna normalplan. Iakttagna variationer i timantalet har legat mellan 24 och 31 timmar, i några få kurser mellan 15 och 23 timmar. Tjänsteutbildning av 16- åringar har förekommit i mindre omfattning.

Befälsuthildning av avdelningschefer och gruppehefer (motsvarande) har före- kommit i Stockholms län (21 eller 14 timmar), Malmöhus län (32 eller 27 tim— mar), Hallands län (30 timmar), Göteborgs och Bohus län (14 timmar) och Väster- norrlands län (32 eller 14 timmar).

Utbildningsarbetet har byggt på civilförsvarsstyrelsens provisoriska normal— plan för befälsutbildning i brandtjänst, december 1950, jämte detaljplan till do. (för tjänstegrenschefer och avdelningschefer 32 timmar, för gruppehefer 14 timmar).

På grundval av nämnda planer, vilka kombinerats och reducerats från 62 till 50 timmar, har dessutom tjänste- och befälsutbildning ägt rum i Värmlands län.

Repetitionsutbildning har anordnats i 16 län, i allmänhet i enlighet med av vederbörande länsstyrelser fastställda kursplaner. Repetitionsutbildning enligt civilförsvarsstyrelsens normalplan 4: 1 har endast förekommit i Södermanlands län. Utbildningstiden har varierat från 10—15 timmar utom i ett undantagsfall, då 17 timmar ianspråktagits (i Uppsala län).

(R) Den regionala utbildningen har i flesta fall omfattat befälsutbildning av tjänstegrenschefer och avdelningschefer. Utbildningstiden har visat talrika varia— tioner, från 30 till 42 timmar. Kombinerad tjänsle— och befälsutbildning har ägt rum i Jämtlands län (77 timmar).

Tjänste- och befälsutbildning av lägre befäl har förekommit i Jämtlands län (43 timmar), Västerbottens län (38 timmar) och Kopparbergs län (25 timmar). På Borlänge brandstation i Kopparbergs län anordnades den 29 september 1954 av— kortad befälsutbildning för yrkesbrandmän (7 timmar).

Repetitionsutbildning av tjänstegrenschefer har anordnats i Västernorrlands län enligt en av civilförsvarsstyrelsen godkänd kursplan (15 timmar) och i Väster— bottens län enligt en av länsstyrelsen upprättad kursplan (17 timmar).

(C) Vid civilförsvarsskolans avdelning i Österskär anordnades år 1954 en kurs för tjänstegrenschefer (53 timmar).

IV. Teknisk tjänst

(L) I Stockholms cfo har anordnats kombinerad allmän- och tjänsteutbildning i teknisk tjänst, nämligen i röjning (16 timmar) och i byggnadstjänst (131/2 tim- mar), enligt kursplaner, vilka fastställts av civilförsvarschefen.

I Göteborgs och Bohus län har kombinerad allmän— och tjänsteutbildning i tek-

• Sida 151
•  Original

nisk tjänst (räddningssekt) anordnats enligt en av länsstyrelsen fastställd kurs- plan (34 timmar).

Tjänsteutbildning har anordnats 1) enligt ett inom civilförsvarsstyrelsen utarbetat utkast, daterat 5/11 1953 (35 timmar), i Stockholms län (33 timmar), Jönköpings län (35 timmar) och Gotlands län (25 timmar),

2) enligt av vederbörande länsstyrelse fastställd kursplan i Malmöhus län (manskap röjnings-räddningsgrupper, 30 timmar), Örebro län (sektions- och av- delningschefer och ersättare, 36 timmar) och Kopparbergs län (i Borlänge 27 timmar, i Falun 28 timmar, i Grangärde och Ludvika 30 timmar).

I Kopparbergs län anordnades hösten 1954 sex kurser för mörkläggning av motorfordon, enligt en av länsstyrelsen fastställd kursplan (4 timmar, inalles 26 deltagare).

(R) Utbildning av tjänstegrenschefer har anordnats 1) enligt en av länsstyrelserna i IV civilområdet fastställd kursplan, vilken »underställts civilförsvarsstyrelsen för granskning», i IV civilområdet (72 timmar),

2) enligt »en av civilförsvarsstyrelsen utfärdad normalplan» i Malmöhus län (36 timmar),

3) enligt kursplan fastställd av länsstyrelsen »efter civilförsvarsstyrelsens granskning», i Värmlands län (36 timmar).

Utbildning av chefer för räddningsavdelningar har anordnats i Östergötlands län (43 timmar) enligt en av länsstyrelsen fastställd kursplan.

Befäl i räddnings-, respektive röjningsavdelningar har utbildats i Kopparbergs län i enlighet med en av länsstyrelsen fastställd kursplan (27 timmar).

llepetitionsutbildning av tjänstegrenschefer har anordnats i Västernorrlands län, enligt kursplan, godkänd av civilförsvarsstyrelsen (15 timmar).

(C) Vid statens civilförsvarsskolas avdelning i Gimo anordnades år 1954 en fackkurs i räddningstjänst (56 timmar).

V. Gasskyddstjänst

(L) Kombinerad allmän— och tjänsteutbildning har ägt rum

1) enligt en av civilförsvarschefen upprättad kursplan i Stockholms cfo (30% timmar),

2) enligt civilförsvarsstyrelsens provisoriska normalplaner för allmän utbild- ning (12 timmar) och provisoriska normalplan för tjänsteutbildning i gasskydds- tjänst, december 1950 (24 timmar för indikerings- eller saneringspersonal, 26 timmar för avgasningspersonal), i Uppsala län (31 timmar) och Södermanlands län (32% timmar).

Tjänsteutbildning har förekommit i hela landet utom i Kronobergs, Kalmar och Kristianstads län. Utbildningen har i regel omfattat de timantal, som angives i normalplanen. I Västmanlands län har tjänsteutbildning även skett efter en av civilförsvarsstyrelsen godkänd försöksplan (28 timmar).

Befälsuthildning av gruppehefer har skett i Stockholms cfo (19% timmar), Göte— borgs och Bohus län (22 timmar), Västerbottens län (15 timmar) och Norrbottens län (17 timmar). Utbildningen har baserats på civilförsvarsstyrelsens proviso- riska normalplan för befälsutbildning i gasskyddstjänst, december 1950 (38 tim- mar för tjänstegrenschefer och avdelningschefer, 16 timmar för gruppehefer).

Repetitionsutbildning av avdelningschefer och gruppehefer har förekommit i

• Sida 152
•  Original

Stockholms cfo (15 timmar). Detaljanvisningar för utbildningsarbetet har ut- färdats av civilförsvarschefen.

Repetitionsutbildning av manskap har anordnats i Stockholms cfo (15 timmar) och Skaraborgs län (14 timmar).

(R) Tjänstegrenschefer har utbildats i Södermanlands län (40 timmar), Ble— kinge län (41 timmar), Malmöhus län (38 eller 37 timmar) och Göteborgs och Bohus län (38 timmar).

Avdelningschefer och gruppehefer har utbildats i Norrbottens län (38 timmar) och gruppehefer i Västerbottens län (17 timmar).

Repetitionsutbildning av tjänstegrenschefer har anordnats i Kopparbergs län enligt en av länsstyrelsen fastställd kursplan (14 timmar).

(C) Vid civilförsvarsskolans avdelning i Österskär har två kurser för utbild- ning av tjänstegrenschefer anordnats (69 respektive 62 timmar).

VI. Sjukvårdstjänst

(L) Kombinerad allmän- och tjänsteutbildning har anordnats i Stockholms cfo, S ckholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro, Kopparbergs och Norrbottens län. Utbildningen har i Stockholms cfo baserats på civilförsvarschefens anvisningar, i Stockholms, Uppsala, Örebro och Kopparbergs lån på civilförsvarsstyrelsens normalplan Prov. AUÖ 19 och provisoriska normalplan för tjänsteutbildning i sjukvårdstjänst, AUÖ 23, juni 1952, i Södermanlands län på civilförsvarsstyrelsens förslag till normalplan för allmän utbildning år 1953 och förslag till utbildning i sjukvårdstjänst 23,/9 1953 och i Norrbottens lån på av länsstyrelsen fastställd kursplan. Utbildningstiden har varit lägst 331/2 timmar (örebro län) och högst 42 timmar (Stockholms län).

Tjänsteutbildning har förekommit i hela landet. Den har grundats på civilför- svarsstyrelsens provisoriska normalplan AUÖ 23, eller civilförsvarsstyrelsens för- slag till normalplan för utbildning i sjukvårdstjänst den 23/9 1953 eller på av länsstyrelse fastställd kursplan. Även inom samma län har vissa, ibland påfal- lande variationer i timantalet för kurser av samma slag kunnat iakttagas.

Tilläggsutbildning för samariter enligt civilförsvarsstyrelsens förslag till nor- malplaner i mars 1950 för tjänsteutbildning (tilläggsutbildning) för samariter vid motoriserade sjuktransportgrupper, läkarambulanser och förbandsplatser har ägt rum i Malmöhus län (5 eller 9 timmar), i Hallands, Skaraborgs, Värmlands och Norrbottens län (5 timmar). .

Specialatbildning av samariter enligt civilförsvarsstyrelsens förslag till normal— plan den 28/9 1953 har förekommit i Stockholms, Blekinge, Kristianstads och Gävleborgs län.

Utöver nyssnämnda utbildning har våren 1954 i Stockholms cfo anordnats två kurser avseende allmän- och tjänsteutbildning av bårbärare. Civilförsvarschefen i Stockholm har meddelat, att denna utbildning grundade sig på civilförsvarsche- fens detaljanvisningar S 1: 2 i december 1953 och tillägger: »Civilförsvarsstyrel- sen har ej utfärdat någon särskild plan för utbildning av denna personalkategori. Anvisningarna har tillkommit efter kontakt med civilförsvarsöverläkaren. Ytter- ligare några timmar kommer att uttagas efter det materiel till förbandsstation erhållits. Det beräknades, att sådan materiel skulle ha varit disponibel under våren 1954, vilket dock ej blev fallet.»

Gruppchefer har utbildats i Södermanlands, Gotlands, Malmöhus och Gävle- borgs län. Utbildningen har baserats på civilförsvarsstyrelsens förslag till normal- plan för utbildning i sjukvårdstjänst den 30/9 1952, 12/8 eller 23/9 1953. Utbild-

• Sida 153
•  Original

ningstiden har varit lägst 18 timmar (Gotlands län) och högst 35 timmar (Gävle- borgs län).

Repetitionsutbildning av gruppehefer eller samariter har förekommit i Stock- holms cfo, Södermanlands, östergötlands, Jönköpings, Malmöhus, Hallands, Göte- borgs och Bohus, Skaraborgs, Västmanlands, Kopparbergs och Norrbottens län. Utbildningstiden har i regel varit 15 timmar. I Södermanlands län har denna tid i ett fall utökats med 5 timmar under motivering att tidigare genomgången tjänste- utbildning skett enligt äldre normalplan.

(R) Tjänstegrenschefer har utbildats 1) enligt en av länsstyrelserna i IV civilområdet fastställd, civilförsvarsstyrel- sen underställd kursplan; i IV civilområdet (40 timmar),

2) enligt civilförsvarsstyrelsens normalplan i november 1951, i Blekinge län (39 timmar), Malmöhus län (37, 38 timmar),

3) enligt civilförsvarsstyrelsens normalplan den 30/9 1952, i Göteborgs och Bohus län (37, 38 timmar), I

4) enligt civilförsvarsstyrelsens förslag till normalplan den 28/9 1953, i Hal- lands län (44 timmar).

I Jämtlands län har kombinerad tjänste- och befälsutbildning av tjänstegrens- chefer anordnats enligt civilförsvarsstyrelsens förslag till normalplan den 28/9 1953 (77 timmar). '

Biträdande tjänstegrenschefer har utbildats i Kopparbergs län enligt en av läns- styrelsen fastställd kursplan (40 timmar).

Föreståndare för förbandsstationer har utbildats i Södermanlands län (42 tim- mar), Kopparbergs län (26 timmar) och Norrbottens län (41 timmar). Kurspla- nerna har fastställts av länsstyrelserna. I Södermanlands län har kursplanen även underställts civilförsvarsstyrelsen för granskning.

Samaritgruppchefer har utbildats i Norrbottens län (38 timmar). Gruppchefer för ambulansgrupper har utbildats i Örebro län (39 timmar). Gruppchefer för släpambulanser har utbildats i örebro län (39 timmar) och Norrbottens län (38 timmar).

Gruppchefer för transportenheter har utbildats i örebro län (antalet timmar okänt för utredningen) och Kopparbergs län (25 timmar).

Gruppchefer för förbandsplatser har utbildats i Norrbottens län (33 timmar). Gruppchefsutbildningen grundades på av vederbörande länsstyrelser fastställda kursplaner.

Utbildning av medicinalpersonal enligt civilförsvarsstyrelsens normalplan AUÖ 25 (12 timmar) har anordnats i Stockholms cfo, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län. Motsvarande utbildning enligt civilförsvarsstyrelsens förslag till normalplaner för sjukvårdsutbildning den 23/"9 1953 har förekommit i Uppsala län.

Repetitionsutbildning av tjänstegrenschefer har ägt rum i Hallands län (14 timmar) och Västernorrlands län (15 timmar). I Hallands län har länsstyrelsen fastställt kursplanen, i Västernorrlands län har civilförsvarsstyrelsen godkänt den- samma.

(C) Hösten 1953 anordnades i civilförsvarsskolans avdelning i österskär en kurs för tjänstegrenschefer. Under år 1954 har där anordnats två kurser för tjänste- grenschefer (62 och 61 timmar) samt en kurs för läkare (37 timmar).

Beträffande sistnämnda kurs har civilförsvarsstyrelsen föreskrivit, »att läkare skola uttagas med hänsyn till lämpligheten att handha medicinalpersonalens regio— nala utbildning».

• Sida 154
•  Original

VII. Utrymnings- och socialtjänst

(L) I Stockholms cfo har anordnats allmän- och tjänsteutbildning av samarit å härbärge (35 timmar), internatpersonal (17 timmar), kokvagnspersonal (20 tim- mar) och socialtjänstgrnppersonal (25 timmar).

Utbildningen har skett i enlighet med av civilförsvarschefen utfärdade detalj- planer U 1: 4—U 1: 7.

Den lokala utbildningen av personal för utrymnings- och socialtjänsten i landet i övrigt, utom i Västernorrlands län, där dylik utbildning icke förekommit under tiden 1/7 1953—31/12 1954, har enligt länsstyrelsernas uppgifter baserats pä civil— försvarsstyrelsens normalplaner, även om inom några län mer eller mindre be- tydelsefulla avvikelser från dessa uppmärksammats.

Utbildning enligt den provisoriska normalplanen AUÖ 22 för tjänsteutbildning i utrymnings- och socialtjänst i område med planläggning för socialtjänst I, maj 1952 (15 timmar) har anordnats i Uppsala, Jönköpings, Kronobergs, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens län.

Den provisoriska normalplanen för sammanslagen tjänste- och befälsutbildning inom utrymnings- och socialtjänsten i område med planläggning för socialtjänst I, juni 1951, har legat till grund för utbildning i Kronobergs, Kristianstads och Kopparbergs län. Utbildningstiden enligt normalplanen var 44 timmar för tjänste- grenschefer och 37 timmar för inkvarteringsledare och sektionschefer.

Den samtidigt utfärdade provisoriska normalplanen för utbildning av inkvarte- ringsombud m. fl. (30 timmar) har utnyttjats vid utbildning i östergötlands, Jön- köpings, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, örebro, Kopparbergs och Norrbottens län.

Utbildning enligt den provisoriska normalplanen för tjänsteutbildning i utrym- nings- och socialtjänst i område med planläggning för utrymnings- och/eller socialtjänst II, mars 1952 (AUÖ 20) har förekommit i alla län utom i Kronobergs, örebro och Västernorrlands län. Enligt normalplanen var utbildningstiden för väntplats- och vänthemspersonal, härbärgespersonal och kanslipersonal 16 tim- mar, för färdpersonal 14 timmar.

Den provisoriska normalplanen för tjänsteutbildning av internatpersonal (Prov. AUÖ 21, maj 1952, 9 timmar) har tillämpats vid utbildning av internatpersonal i Stockholms, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands och Västerbottens län.

Normalplanen för tjänsteutbildning av fältkökspersonal (fältkökschefer, kok- vagnschefer och kockar) AUÖ 6 (18 timmar) har legat till grund för utbildning av fältkökspersonal i Uppsala, Hallands och Kopparbergs län. I sistnämnda län hade dock utbildningstiden reducerats till 12 kurstimmar.

I viss omfattning har en del länsstyrelser upprättat egna kursplaner för utbild- ningen inom tjänstegrenen. Som exempel härpå kan nämnas kursplaner för ut- bildning av internatchefer (lärare) och internatchefer (icke lärare) i Malmöhus och Göteborgs och Bohus län, för utbildning av skolutrymningsledare i Norrbot- tens län, för utbildning av atrymnings- och byaombnd i Norrbottens län, för ut- bildning av samariter & härbärge i Malmöhus län och samariter i socialgrupp i Göteborgs och Bohus län. Civilförsvarsstyrelsens riktlinjer våren 1954 för orga- niserande av socialtjänstgrupper föranledde utbildning eller fyllnadsutbildning av personal, ingående i sådana grupper, i Jönköpings, Blekinge, Malmöhus, Hal- lands, Örebro och Kopparbergs län. Någon normalplan för utbildning av personal i socialtjänstgrupper förelåg icke vid tidpunkten för dessa kurser.

I Stockholms cfo har anordnats allmän-, tjänste- och befälsutbildning av inter-

• Sida 155
•  Original

natchefer, utrymningsledare m. fl. (19% timmar) av manliga färdledare (22 tim— mar), av internatchefer-lärare (12 timmar) av härbärgeschefer-socialtjänstgrupp- chefer (försökskurs 32 timmar).

För utbildningen gällde av civilförsvarschefen utfärdade kursplaner U 2:2, U5:1,U2:4ochU2:5.

Enbart befälsutbildning för socialtjänstgruppchefer har pågått i Stockholms cfo enligt sistnämnda kursplan i omarbetad upplaga (23% timmar).

I Stockholms cfo har anordnats repetitionsutbildning av socialtjänstgrupp— personal (13 timmar). Av civilförsvarschefen utfärdad kursplan åsyftade om— skolning enligt civilförsvarsstyrelsens nya riktlinjer i februari 1954 för utrym- nings- och socialtjänst.

Repetitionsutbildning enligt av vederbörande länsstyrelse fastställd kursplan har förekommit i Uppsala, Södermanlands, Örebro, Kopparbergs och Norrbot- tens län.

(R) Sammanslagen tjänste- och befälsutbildning av tjänstegrenschefer har an— ordnats

1) enligt kursplan fastställd av länsstyrelserna i IV civilområdct och under- ställd civilförsvarsstyrelsen för granskning, i IV civilområdet (40 timmar, en utrymningslinje och en inkvarteringslinje),

2) enligt kursplan fastställd av vederbörande länsstyrelse, i Kronobergs län (35 timmar), Hallands län (37 timmar) och Norrbottens län (37 timmar),

3) enligt civilförsvarsstyrelsens provisoriska normalplan i juni 1951, i Malmö- hus län (40 timmar, utbildningen omfattade även inkvarteringsledare), Gävle- borgs län (40 timmar, inkvarteringslinjen, utbildningen omfattade även inkvarte- ringsledare och sektionschefer), Västernorrlands län (44 timmar) och Väster- bottens län (38 timmar).

Enbart befälsutbildning av tjänstegrenschefer enligt av länsstyrelsen fastställd kursplan (33 timmar) har förekommit i Göteborgs och Bohus län.

Sammanslagen tjänste- och befälsutbildning av inkvarteringsledare och sek- tiOnschefer har anordnats i IV civilområdet enligt en av länsstyrelserna i IV civilområdet fastställd kursplan, vilken underställts civilförsvarsstyrelsen för granskning (37 timmar) och i Västernorrlands län i enlighet med civilförsvars- styrelsens provisoriska normalplan i juni 1951 (37 timmar).

Sammanslagen tjänste— och befälsutbildning av inkvarteringsledare, sektions- chefer och detaljchefer har anordnats i Västerbottens län (38 timmar), av inkvar- teringsledare i Hallands och Älvsborgs län (37 timmar). Till grund för utbild- ningen låg civilförsvarsstyrelsens provisoriska normalplan i juni 1951.

Sammanslagen tjänste- och befälsutbildning av inkvarteringsombud och chefer för mottagningsplatser har anordnats

1) enligt civilförsvarsstyrelsens provisoriska normalplan i juni 1951 i örebro län (30 timmar) och i Västernorrlands län (30 timmar, endast chefer för mot- tagningsplatser),

2) enligt av länsstyrelsen fastställd kursplan i Kopparbergs län (24 timmar, varav 6 timmar förkortad allmän utbildning),

3) enligt en den 23 december 1953 till civilförsvarsstyrelsen översänd kursplan, i Västerbottens län (37 timmar).

Utbildning av sektionschefer för utspisningssektion (25 timmar) av chefer för utspisningsgrupp (20 timmar) av skolutrymningsledare (37 timmar) och av befäl för socialtjänstgrupper (38 timmar) har anordnats i Kopparbergs län i enlighet med av länsstyrelsen fastställda kursplaner.

• Sida 156
•  Original

I Värmlands län har tjänste- och befälsutbildning skett av seklionschefer för utspisningssekiion i områden med planläggning för sotj I, i enlighet med av läns- styrelsen fastställd kursplan (36 timmar). I Kronobergs län har förekommit kurser för fältkökspersonal enligt civilförsvarsstyrelsens normalplan AU 6 (24 timmar, varav 6 timmar tillämpningsövning).

Bepetitionsutbildning av högre befäl har ägt rum i Stockholms cfo enligt kurs- plan, som godkänts av överståthållarämbetet (18 timmar).

Repetitionsutbildning av tjänstegrenschefer (17 timmar) har i Västerbottens län skett enligt en av länsstyrelsen fastställd kursplan. Tjänstegrenschefer och in- kvarteringsledare har repetitionsutbildats (15 timmar) i Gävleborgs län enligt en av civilförsvarsstyrelsen godkänd kursplan. Inkvarteringsledare har repeti- tionsutbildats (18 timmar) i Kopparbergs län enligt en av länsstyrelsen fastställd kursplan.

(C) En kurs för inkvarteringschefer har anordnats på civilförsvarsskolans av— delning i Österskär (35 timmar).

VIII. Undanförscl- och förstöringstjänst

(C) En kurs för tjänstegrenschefer i undanförsel- och förstöringstjänst har an- ordnats vid civilförsvarsskolans avdelning i Österskär (34 timmar).

IX. Blocktjänst

(L) Under tiden 1/7 1953—-—31/12 1954 har, såvitt utredningen kunnat finna, ut- bildning i blocktjänst icke förekommit i Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Västmanlands, Västernorrlands och Jämtlands län.

I Stockholms cfo har följande utbildning anordnats i enlighet med av civil- försvarschefen utfärdade detaljanvisningar.

1) Kombinerad allmän— och tjänsteutbildning av blocksamariter (38% tim- mar), av blockbrandmän (29 timmar) och av personal (i rapportställe (telefonis- ter, 311/2 timmar),

2) Kombinerad allmän—, tjänste- och påbörjad befälsutbildning (hemskydds- ledareutbildning) av rapportområdeschefer och blockche/er (25 timmar).

I landet i övrigt har blockstyrlcepersonal fått enhetlig utbildning i Göteborgs och Bohus län (24 timmar), Älvsborgs län (40 timmar) och Norrbottens län (28 timmar). Kursplanerna har fastställts av vederbörande länsstyrelse. Personal för räddningsgrupper har utbildats i Göteborgs och Bohus län (25 timmar) och Kop- parbergs län (21 timmar). Blockbrandmän har utbildats i Östergötlands län (24 timmar), Malmöhus län (25 timmar), Göteborgs och Bohus län (24 timmar), Skaraborgs län (18 timmar), Värmlands län (24 timmar) och Kopparbergs län (18 timmar). Samariter i cykelbårlag (blocksamariter) har utbildats i Malmöhus län (28 timmar), Hallands län (32 timmar), Göteborgs och Bohus län (24 timmar), Älvsborgs län (26 timmar), Skaraborgs län (28 timmar) och Värmlands län (25 timmar). I viss omfattning har tjänsteutbildningen av blockbrandmän och samariter i cykelbårlag förenats med allmän utbildning.

Kombinerad tjänste- och befälsutbildning av blockchefer enligt civilförsvars- styrelsens normalplan AUÖ 11 har förekommit i Stockholms, Gotlands, Kristian- stads, Malmöhus, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs och Västerbottens län. Befäls- utbildning av bloclcstyrkechefer har anordnats i Stockholms cfo i enlighet med av civilförsvarschefen utfärdade detaljanvisningar (29% timmar). Utbildningen har föregåtts av tjänsteutbildning för blockbrandmän.

• Sida 157
•  Original

Repetitionsutbildning av blocksamariter (15 timmar) har förekommit i Stock- holms cfo. Kursplan utfärdad av civilförsvarschefen. Blockchefer (blockgrupp- chefer) har repetitionsutbildats enligt civilförsvarsstyrelsens normalplan AUÖ 1 i Östergötlands, Blekinge, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Värmlands och örebro län. Samariler i cykelbårlag har repetitionsutbildats i Malmöhus, Örebro och Kopparbergs län (15 timmar). Bepetitionsutbildning av enhetligt tjänsteut- bildad blockstyrkepersonal har förekommit i Norrbottens län (15 timmar).

X. Hcmskydd

(L) För utbildningen av hemskyddsledare har civilförsvarsstyrelsen utfärdat en normalplan för sammanslagen tjänste- och befälsutbildning (AUÖ 10, 1949), 25 timmar, samt en normalplan för repetitionsutbildning (AUÖ 1) högst 10 timmar.

Utbildningen av hcmskyddsledare har under tiden 1/7 1953—31/12 1954 enligt länsstyrelsernas uppgifter haft den omfattning, som tabell 1 utvisar.

D. Övrig utbildning

Utöver i det föregående nämnd utbildning har på skilda håll anordnats kurser för förrådspersonal och projektorskötare. Till ledning vid utbildningen har civil-

Tabell. ]. Hemskyddsledarutbildning

Uthildn. enl. AUÖ 10 Utbildn. enl. AUÖ 1

Län

Ht 53 VT 54 HT 54 HT 53 VT 54 HT 54 A _ 1615 21 218 4 507 _ _ B — 201 231 _ 136 39 C _ _ _ _ _ _ D 142 260 410 _ _ — E 650 340 153 _ _ 42 F 346 442 304 _ _ _ G 141 _ 123 _ — _ H _ 30 _ _ _ — I 79 _ _ _ — _ K 58 36 21 _ _ — L 24 _ 96 1 020 _ — M 132 604 236 _ _ 442 N 78 131 33 — 304 64 O 32 027 '3 055 2 608 1 445 65 898 P 264 681 42 _ _ 161 R _ 126 145 _ _ _ S 125 80 55 _ 342 139 T 246 229 165 _ _ _ U _ _ 5109 — _ _ W 47 338 93 _ — _ X _ 3258 6165 _ _ — Y _ _ _ _ _ _ Z _ 22 _ _ — _ AC — _ 38 120 18 — BD _ 223 218 23 61 _

1 Allmän-, tjänste- och påbörjad befälsutbildning 595, tjänste- och påbörjad befälsutbild- ning 20. ” Allmän, tjänste- och påbörjad befälsutbildning. 3 Därav kompl. utbildning 18 timmar för 974. 4 7 timmar utbildning 1952 för 203. 5 Utbildning enligt AUÖ 10 och 11, (11 timmar). 5 10 timmars utbildning kvarstår för 163 resp. 117.

• Sida 158
•  Original

försvarsstyrelsen utfärdat en provisorisk normalplan för tjänste- och befälsut- bildning i underhållstjänst (för civilområdes- och distriktsförvaltare) (UÖ 89/1954, 38 timmar) samt en normalplan för utbildning av projektorskötare (för hand- havandet av civilförsvarets stillbilds- och smalfilmsprojektorer) 20/10 1953, 16 timmar).

Kurser för förrådspersonal (uppbördsmän, förrådsförvaltare m. fl.) har an— ordnats i Stockholms län (22, 38 timmar), östergötlands län (38 timmar), Jön- köpings län (32 timmar), Kronobergs län (38 timmar), Kristianstads län (38 timmar), Göteborgs och Bohus län (15 timmar), Värmlands län (36 timmar), Västmanlands län (38 timmar), Kopparbergs län (38 timmar), Gävleborgs län (38 timlnar), Västernorrlands län (38 timmar), Jämtlands län (40 timmar) och Norrbottens län (38 timmar).

Kurser för filmmaskinister eller projektorskötarc har anordnats i Stockholms län (22 timmar), Uppsala län (16 timmar), Blekinge län (16 timmar), Hallands län (16 timmar), Göteborgs och Bohus län (15 timmar), Värmlands län (16 tim- mar), Västmanlands län (7 timmar) och Kopparbergs län (11 timmar).

Sedan civilförsvarsstyrelsen den 22 mars 1954 utarbetat ett förslag till normal- Plan för tjänsteutbildning av bilförare i civilförsvaret, har en försökskurs, av- seende dylik utbildning bl. a. anordnats i Stockholms cfo.

Utbildning av byråföreståndare och administrativ personal har på sina håll anordnats. Byråföreståndare m. fl. har således utbildats i Stockholms län, (21, 24 timmar), Kalmar län (10 timmar), Hallands län (29 timmar), Värmlands län (7, 12 timmar), Kopparbergs län (24 timmar) och i Norrbottens län (44 timmar).

En kllrs för civilförsvarstekniker (Ö 78, 21 timmar) och två kurser för skade- sminlrörer (Ö 90 och 91, 33 timmar) har anordnats på statens eivilförsvarsskolas avdelning i österskär.

3. Tiden 1/1 1955—30/6 1957

A. Våren 1955

Den 29 oktober 1954 hemställde utredningen, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att den allmänna utbildningen av civilförsvarspersonal skulle upphöra.

Med anledning av denna hemställan meddelade civilförsvarsstyrelsen den 5 november 1954 i skrivelse till överståthållarämbetet och länsstyrelserna, att den allmänna utbildningen under tiden 1/1—30/6 1955 tills vidare skulle inställas. Uthildningsverksamheten skulle i stället under nämnda tid koncentreras på

tjänsteutbildning av personal, som tidigare genomgått allmän utbildning, befälsmbildning samt repetitionsutbildning av befäl och manskap.

Allmänna riktlinjer för bedrivande av repetitionsutbildning tillställdes Över- ståthållarämbetet och länsstyrelserna den 20 december 1954. Repetitionsutbildningens syfte angavs vara 3>att göra personalen förtrogen med inträffade förändringar i civilförsvarets, framst i vederbörlig tjänstegren, uppgifter och organisation samt med utvecklingen beträgande materielen och i taktiskt avseende inom vederbörande verksamhets- omr e. __ att Vidmakthålla manskapets förmåga att handha förefintlig materiel och att i OVI'lgt underhålla vunna kunskaper och färdigheter samt

att befästa och förkovra befälets förmåga att utöva befäl och rätt utnyttja under- ställda enheter även i samverkan med andra enheter».

Enligt civilförsvarsstyrelsen fordrade syftet med repetitionsutbildningen, att PCPSUnalen under denna övar sig att arbeta under så verklighetsbetonade förhål-

• Sida 159
•  Original

landen som möjligt, i organiserade enheter och om möjligt under avsett befäl- Re- petitionsutbildningen inriktades därför på övning i uppträdande i tilldelad be- fattning på den verksamhetsplats och i den enhet, där vederbörande ingår i krig.

I riktlinjerna framhölls i övrigt bl. a., att repetitionsutbildningen skulle bedri- vas samtidigt för befäl och manskap för att möjliggöra en sammanslagning av ut- bildningen under gemensamma övningsmoment. Utbildningen skulle — utom i vad den avsåg specialister _ genom byten av befattningar inom enheten göras så allsidig, att personalen i möjligaste mån kunde ersätta varandra. Utbildningen skulle vidare i princip ske lokalt för att ge tillfälle till övning på den verksam- hetsplats, där deltagarna skall tjänstgöra i krig. Repetitionsutbildning av sådant högre befäl, som icke tjänstgör i enhet, kunde dock ske regionalt. Likaledes kunde, då utbildning bedömes ej böra ske lokalt, t. ex. på grund av för få del— tagare, länsstyrelse för särskilt fall medge regional utbildning, om dylik syntes vara ekonomiskt försvarbar och kravet på utbildning i enheter därmed icke efter- sattes.

Repetitionsutbildningen uppdelades i två avsnitt, nämligen i 1) enskild ut- bildning och 2) utbildning i enheter.

För menig personal avsåg enskild utbildning främst repetition och kontroll av sådana under tidigare utbildning förvärvade kunskaper och färdigheter, som den enskilde måste behärska för att fylla sin uppgift. För befäl avsåg enskild utbild- ning huvudsakligen övning i befälsföring samt i att bedöma situationer, plan- lägga åtgärder samt leda underställda enheter.

Utbildningen i enheter fördelades på grundläggande utbildning och tillämpad utbildning. Den förra avsåg repetition av enhetens uppträdande i korta moment, typiska för verksamheten, med särskild uppmärksamhet ägnad åt samarbetet inom enheten. Den senare omfattade tillämpningsövningar med typexempel på enhetens uppträdande under olika förhållanden, även under samverkan med andra (enheter. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas åt befälets planläggande och ledande för- måga såväl beträffande underställd enhet som med avseende på effektiv sam- verkan.

Tills vidare och till dess ytterligare erfarenheter vunnits om repetitionsutbild- ningens omfattning och om länsstyrelsernas möjligheter att medhinna densamma, skulle repetitionsutbildning meddelas den, som erhållit »första utbildning», vart tredje år.

I anslutning till riktlinjerna utfärdade civilförsvarsstyrelsen ett antal nya pro— visoriska normalplaner för bl. a. 15 timmars repetitionsutbildning i allmänna civilförsvaret. Dessa ersattes från och med den 1 september 1955 med ett antal fastställda normalplaner för repetitionsutbildning bl. a. i det allmänna civilför- svaret.1 Dessa normalplaner, som också avsåge 15 timmars utbildning, byggde vidare på de huvudprinciper, som angivits i nyssnämnda riktlinjer.

Den 22 december 1954 meddelade civilförsvarsstyrelsen, att utbildning av tak- tisk ledningspersonal under våren 1955 skulle begränsas till försöksutbildning, anordnad av civilförsvarsstyrelsen och vissa länsstyrelser.

I skrivelse den 14 februari 1955 till överståthållarämbetet och länsstyrelserna återkom civilförsvarsstyrelsen till utbildningsverksamhetens inriktning, denna gång med hänsyn till eventuella förändringar av civilförsvarets organisation. Oklarheten under tiden för utredningsarbetet i fråga om den framtida civilför-

1 UÖ S 37 för befäl och manskap i ordnings— och bevakningstjänst S 29 för manskap i brandtjänst (dock ej motorsprutskötare). S 30 för befäl i brandtjänst (avdelningschefer och gruppehefer). S 41 för samariter och gruppschefer på rörliga förbandsgrupper och transportenheter- S 34 för manskap och befäl i socialtjänstgrupper.

• Sida 160
•  Original

svarsorganisationen föranledde styrelsen att föreskriva, att tillgängliga resurser i första hand skulle insättas för utbildning av personal, som med största sanno- likhet kunde förväntas förbli i organisationen eller anknytas till densamma. I an- slutning härtill utfärdade styrelsen vissa utbildningsdirektiv att gälla tills vidare för första utbildning. Dessa innebar

att utbildningen av befäl i huvudcentral, basområdes- och gruppstationschefer och skadeområdesbefälhavare tills vidare skulle anstå,

att utbildningen i observations- och förbindelsetjänst begränsades till torn-, Infor-, krypto- och radiopersonal och trådtelefonister i huvudcentral med linje- tagareanläggning,

att utbildningen i ordnings- och bevakningstjänst bibehölls i den omfattning gällande planer angav utom i fråga om ordningspolispersonal i kommuner med mindre än 10 polismän i konstapelsgraden, i vilka kommuner utbildningen skulle begränsas till hälften av personalbehovet, räknat efter 1953 års organisations- planer,

att utbildningen i brandtjänst tills vidare icke skulle avse skogsbrandpersonal av någon kategori,

att utbildningen i gasskyddstjänst tills vidare skulle upphöra, att utbildningen i sjukvårdstjänst skulle bedrivas utan annan inskränkning än den, som betingades av leveransförsening av viss sjukvårdsmateriel,

att utbildningen i teknisk tjänst skulle begränsas till personal i räddnings- sektionen,

att utbildning i utrymnings- och socialtjänst tills vidare endast skulle ske i ut- rymningsorter och avse sektionschefer och befäl för utspisningsgrupper, 3/4 av socialtjänstgruppernas personal och 1/3 av övrig personal samt

att utbildningen i blocktjänst och hemskydd tills vidare skulle inställas.

Tiden 1/1 1955—30/6 1957

Skrivelserna av den 22 december 1954 och 14 februari 1955 upphävdes av civil- försvarsstyrelsen, sedan Kungl. Maj:t den 6 maj 1955 utfärdat föreskrifter rörande den allmänna utbildningens upphörande.

I stället utfärdade civilförsvarsstyrelsen den 26 maj 1955 följande riktlinjer för utbildningens bedrivande i allmänna civilförsvaret under utbildningsperioden 1955/56.

»Normalplaner för första utbildning»

U phörandet av den »allmänna utbildningen» som en inom ramen för första- utbi dningen särskild sammanhållen utbildning innebär ett slopande av väsentliga delar av den för utbildning i självskydd avsedda tiden. Vissa ämnen måste dock enli t civilförsvarsstyrelsens uppfattning inarbetas i normalplanerna för första utbi dningen. För detta ändamål har civilförsvarsstyrelsen hemställt att få till- kalla sakkunniga, såväl pedagoger som fackmän, och är det styrelsens förhopp- ning att normal laner för förstautbildning i åtminstone de mest aktuella tjänste— grenarna skall öreligga färdiga i mitten av juli. Som framgår av Kungl. Ma :ts ovannämnda skrivelse skall tiden för första utbildningen överensstämma med en tid som enligt nuvarande normalplaner gäller i fråga om »tjänsteutbildning». En- dast efter Kungl. Maj:ts medgivande kan tiden utökas. I vad mån civilförsvars— styrelsen finner anledning hemställa om sådan förlängd utbildningstid blir be— roende av resultatet av ovan nämnd överarbetning.

I den mån normalplaner saknas för på grund av pågående omorganisation av civilförsvaret m. m. nytillkomna personalkategorier komma sådana planer att ut- arbetas jämsides med ovan nämnd omarbetning.

Planerna komma att utsändas alltefter som de färdigställas.

• Sida 161
•  Original

1. Ledningen. Taktiska anvisningar komma att färdigställas under sommaren, likaså anvisningar för tjänsten i hc o. (1. På grund härav skall utbildningen av talktisk ledningspersonal samt specialbefäl i hc återupptagas eller påbörjas fr. 0. m. i iöst. Civilförsvarsstyrelsens skrivelse den 22/12 1954, nr III: 913, upphäves. 2.1 observations- och förbindelsetjänsten utbildas endast torn-, lufor- och radiopersonalen samt trådtelefonister för hc.

3. I ordnings- och bevakningstjänsten samt sjukvårdstjänsten utbildas all personal.

4. I brandtjänsten utbildas all personal utom skogsbrandpersonal.

5. I gasskyddstjänsten skall ingen utbildning äga rum.

6. I teknisk tjänst utbildas tjänstegrens- och sektionschefer samt personalen i räddningssektionen.

7. I ntrymnings- och socialtjänsten utbildas tjänstegrens- och sektionschefer. I cfo där utrymning och sotj II planlägges utbildas därjämte befäl för utspisnings- grupper, all personal i socialtjänstgrupper samt 1/3 av all övrig personal. I cfo där sotj I planlägges utbildas jämväl inkvarteringsledare.

8. I undanförsel- och förstöringstjänsten utbildas tjänstegrenschefer.

9. I blocktjänslen utbildas all personal utom i de cfo (orter), som angives i civilförsvarsstyrelsens skrivelse den 24 maj 1955, dnr 3613, Baz402, angående fortsatta åtgärder för organiserande av vsk. lf). Hemskyddsledarc utbildas i samma omfattning som ovan sagts angående blocktjänsten.

___—___4_____,___________________________,_____»

Dessa riktlinjer för bedrivande av första utbildning under utbildningsperioden 1955/56 kompletterades i en senare skrivelse den 10 juni 1955. Denna skrivelse innehöll bl. a. följande.

»Utöver i nämnda skrivelse angivna utbildningskategorier må första utbildning planläggas jämväl för sådana kategorier, som tidigare bibringats utbildning inom civilförsvaret utan att direkt vara knutna till någon tjänstegren, såsom förråds- personal, filmmaskinister, bilförare m. fl. samt 18-åriga kvinnor. Därutöver må utbildning icke äga rum utan civilförsvarsstyrelsens medgivande. Beträffande eventuellt nya personalkategorier såsom sambandschefer, basområdeschefer m. fl. komma utbildningsföreskrifter att utfärdas i samband med anvisningar för veder- börandes verksamhet.

Vad angår .repetitionsutbildningen må dylik bedrivas enligt gällande bestäm- melser (jfr ClVilförsvarsstyrelsens skrivelse den 20/12 1954 — [11:906) för all

ersonal, alltså även inom sådana tjänstegrenar eller motsvarande, där första ut- bildning tills Vidare är tillräcklig för att möjliggöra uppträdande i enheter.

Som i skrivelsen den 26 maj nämnts pågår överarbetning av normalplanerna för de utbildningskategorier, som enligt ovan må utbildas under följande utbild- ningsperiod. I avvaktan på dessa planers färdigställande må ingen utbildning äga rum innan vederbörlig utbildningsplan i varje särskilt fall underställts civilför— svarsstyrelsen.

I samband härmed får civilförsvarsstyrelsen fästa länsstyrelsens uppmärksam- het på styrelsens skrivelse den 22/12 1954, nr 1112909, angående insändande av uppgifter om regional utbildning samt insändandc av kurshandlingar. Av särskild vikt är, att kursplan insändes i så god tid att kontroll kan ske och beslut med anledning av eventuella ändringsförslag hinner fattas innan deltagare kallas och andra förberedelser för kursen vidtagas.

Vad slutligen länsstyrelsens planläggning av utbildningen under hösten 1955 och våren 1956 beträffar vill civilförsvarsstyrelsen erinra om Kungl. Maj:ts beslut angående förstautbildningens längd. Denna får endast med Kungl. Maj:ts med— givande överskrida de tider som hittills gällt för tjänsteutbildning, resp. befäls- utbildning. Vidare vill civilförsvarsstyrelsen framhålla att styrelsen av praktiska skäl strävar efter att såvitt möjligt göra normalplanerna allmängiltiga, d. v. s. oberoende av lokala förhållanden. Ur utbildningssynpunkt är det en fördel att kunna samla större, likvärdiga kurser och att kunna följa centralt uppgjorda detaljplaner. Ekonomiskt sett är det viktigt att personalen efter t. ex. ombyte av vistelseort kan utnyttjas i samma slags tjänst med så liten omskolning som möj- ligt. Dessutom är det av betydelse att personalen utbildas på sådant sätt, att den

• Sida 162
•  Original

kan utnyttjas vid fjärrhjälp till andra orter och att utbildningen i den mån så är möjligt även tar sikte härpå. Vad här framhållits utesluter naturligtvis icke att utbildningsplanerna i viss mån kunna anpassas till förhållanden i utbildnings- orten genom att enstaka ämnen kunna ökas eller minskas, men för att nå utbild- ningsmålet få icke utan särskilt medgivande ämnen uteslutas eller planen mera avsevärt minskas. En utökning av planernas totaltider får, som ovan nämnts, i nuläget icke ske, och icke heller hör en minskning äga rum med mer än ca 10 %.»

Frågan om en angelägenhetsgradering av utbildningsuppgifterna blev aktuell, sedan civilförsvarsstyrelsen tagit del av regleringsbrevet för budgetåret 1955/56. Civilförsvarsstyrelsen skrev bl. a. härom den 21 juni 1955.

»Med hänsyn till den begränsade medelstilldelningen måste utbildningsuppgif- terna angelägenhetsgraderas.

Främsta målet skall vara att tillräcklig personal utbildas för det minimibehov av enheter (motsvarande), som länsstyrelsen bedömer ofrånkomligt för lösande av förstahandsuppgifter, så att dessa enheter bli fullt funktionsdugliga. Till denna kategori hänföras även personal inom ledningen och annan personal som, ehuru icke organiserad i enheter, är nödvändig för verksamhetens bedrivande.

I andra hand skall utbildning ske av det befäl, som icke ingår i de enheter, som avses i föregående stycke. Avsikten härmed är att befälet under ett kritiskt skede själv även skall kunna medverka vid organiserandet av enheterna och kunna instruera tilldelat manskap, även om detta tidigare icke är utbildat eller ej er— hållit erforderlig repetitionsutbildning.

Först sedan kostnadsberäkningar givit vid handen att ovan angivna båda ut- bildningsbehov kunna tillgodoses, må utbildning planeras för ytterligare personal

Under nuvarande förhållanden är det viktigt att utbildningen genomföres så rationellt och kostnadsbesparande som möjligt. De mest kostnadskrävande kur- serna äro otvivelaktigt de regionala, där ersättning utgår för förlorad arbetsför- tjänst, traktamenten och resor. Innan dylika kurser beslutas måste kostnadsbe- räkningar uppgöras och avvägning ske, huruvida det icke går att ordna kursen lokalt. Det kan under vissa omständigheter bli billigare om instruktörer resa ut till respektive orter än att eleverna sammandragas regionalt. Även måste över- vägas, om icke vissa kurser kunna och böra delas upp på en regional och en lokal del. Man får nämligen icke bortse från betydelsen av, att all personal erhåller tillräcklig kännedom även om den lokala organisationen och ortens speciella för- hållanden. Tills vidare må regional utbildning anordnas endast där förstahands- behov enligt vad ovan i denna skrivelse anförts föreligger och där det av_ utförda beräkningar klart framgår att dylik utbildning är ekonomiskt fördelaktlgare än lokal eller eljest med hänsyn till ändamålsenlighet är nödvändig. Ej heller må regional utbildning utan civilförsvarsstyrelsens medgivande bedrivas för man- skap med undantag för bevakningspolis.»

I skrivelse den 5 september 1955 meddelade civilförsvarsstyrelsen, att den fun- nit erforderligt, att viss begränsning av utbildningens omfattning tills vidare genomföres, i avsikt att ytterligare höja utbildningens kvalitet.

»Denna begränsning skall så utformas att funktionsduglighet hos personalorga- nisationen uppnås eller bibehålles. I överensstämmelse härmed föreskriver sty- relsen — med upphävande av tidigare meddelade bestämmelser i ämnet — att utbildningen under perioden 1955/56 skall äga rum efter följande riktlinjer. Ut- bildningen skall i första hand koncentreras på första utbildning av befäl samt fackutbildning av vissa manskapsgrupper med speciella arbetsuppgifter: Dess- utom skall i vissa tjänstegrenar en man per grupp bibringas tjänsteutbildning, varigenom gruppen tillförsäkras en föregångsman, som vid behov kan tjänstgora som gruppchefens ersättare. Repetitionsutbildning må, där länsstyrelsen så finner lämpligt och erforderligt, äga rum.»

I skrivelsen framhölls också, att repetitionsutbildning skulle bedrivas enligt de tidigare, den 20 december 1954, utfärdade riktlinjerna.

»Vid bedömandet av i vilken omfattning repetitionsutbildning skall anordnas har länsstyrelsen att beakta funktionsdugligheten inom tjänstegrenarna. I princ1p bör någon eller några enheter inom var'e tjänstegren vara praktiskt användbara även i nuläget. Även om utbildningen s lunda tillmätes stor betydelse synes den

• Sida 163
•  Original

dock under nuvarande förhållanden icke böra hindra genomförandet av första utbildning enligt ovan. När repetitionsutbildning anordnas bör hänsyn tagas till att personalen utväljes från olika gruppstationer (motsvarande) så att möjlig- heten att upprätta vältränade enheter fördelas på olika uppehållsplatser.»

Inom block och hemskydd avsågs ingen utbildning. Utbildning av 18-åriga kvinnor skulle fortgå enligt gällande bestämmelser.

Till grund för utbildningen under utbildningsperioden skulle ligga av civilför- svarsstyrelsen efter den 1 september 1955 utfärdade eller anvisade utbildnings- planer. Härom anförde styrelsen följande.

»Enligt civilförsvarsstyrelsens uppfattning är viss utbildning, som tidigare med- delats under allmän utbildning, av den art och betydelse, att den alltfort bör en- hetligt meddelas civilförsvarspersonalen. Denna enhetliga utbildning omfattar 8 timmar och upptages i samtliga normalplaner för tjänsteutbildning under punk- terna I—IV. Därest någon del av utbildningen ingår i efterföljande fackutbildning upptages icke någon tid för ämnet i fråga. (Jfr ämnet IV ö Eldsläckning i normal— planerna i ordnings- och brandtjänst.) Under punkt V upptages de ämnen som utgöra den egentliga tjänsteutbildningen.

Planerna för fackutbildning innehålla endast de ämnen, som äro nödvändiga att vederbörande behärskar för att kunna utföra en speciell arbetsuppgift, t. ex. som motorsprutskötare. Ämnen avseende orientering om civilförsvarets upp- gifter och organisation, personligt skydd o. dyl. äro följaktligen slopade.»

Beträffande tillämpningen av ntbildningsplanerna hänvisades i skrivelsen till av styrelsen utfärdade »Allmänna anvisningar för tillämpning av huvud- och detaljplaner för utbildning inom civilförsvaret (UÖ—S 13)», vilka skulle gälla under utbildningsåret 1955/56. Dessa allmänna anvisningar innehöll följande.

»Normal- och detaljplanerna äro uppgjorda med tanke på en likformig utbild— ning för hela landet. Civilförsvarspersonal i mindre orter skall sålunda normalt ges samma utbildning som övrig personal, dels på grund av behovet att kunna sända fjärrhjälp till anfallna orter, dels med hänsyn till önskvärdheten av att persona , som utbildats i Viss tjänst, vid flyttning till annan ort icke skall be— höva genomgå kompletteringsutbildning. Planerna må på grund av lokala för- hållanden, sasom t. ex. tillgången på instruktörer, utbildningslokaler, övnings— platser eller utbildningsmateriel i viss mån ändras enligt länsstyrelsens bestäm- mande. För att utbildningsändamålet skall nås få dock icke utan särskilt med- givande ämnen uteslutas eller planerna mera avsevärt minskas. En utökning av plarliåråas totaltider får icke ske och minskning bör icke äga rum med mer än ca 0.

Beträffande ordningsföljden mellan de olika i planerna upptagna ämnena bör följande iakttagas. Varje kurs börjar med den i planerna angivna orienteringen för tjänsteutbildningen följd av redogörelse för civilförsvarets uppgifter och verk— samhet. Utbildningen i personligt skydd, första hjälpen och eldsläckning inlägges under kursen i lämpligt sammanhang med andra ämnen så att teori och praktik omväxla och lämpligt långa kurspass uppnås. Vad beträffar fackämnena ha dessa i regel upptagits i ur undervisningssynpunkt lämplig ordningsföljd. Lokala för- hållanden kunna emellertid föranleda omkastningar. Önskemålen att kombinera vissa utbildningspass (t. ex. den praktiska delen från flera avsnitt) samt att vinna ]qinvälkling eller tillfälle till repetition kan stundom göra en annan ordning amp ig.

Kravet på elevernas förmåga att genomföra sina uppgifter bör stegras allt efter som utbil ningen fortskrider. Sålunda bör övningar i mörker och under försvå- rande förhållanden avhållas, även om detta icke särskilt angives i planerna. Främst tillämpningsövningar böra avhållas under förhållanden, som så mycket som möj- ligt motsvarar vad som kan tänkas förekomma under verklighet.

Stationsvis utbildning kan för viss utbildning ofta vara den lämpligaste för att effektivt tillvarataga utbildningstiden. Möjligheten att använda kunniga elever såsom stationschefer bör uppmärksammas.

Vid befälsutbildning skall utbildningen i ledarskap ges möjligast praktiska ut- formning. Utöver den tid som står till förfogande för behandling av ämnet ledar- skap skall alla tillfällen till träning av ordergivning och befälsföring tillvaratagas under den praktiska utbildningen.

• Sida 164
•  Original

Lektion bedrives antingen som genomgång eller orientering, varvid med genom— gång förstås en relativt grundlig behandling av ämnet med aktivt deltagande även från elevernas sida. Under genomgången skall sålunda förekomma exemplifie- ringar, diskussioner m. m. Orientering avser endast att ge en kort översikt över ämnet under en, i förhållande till ämnets omfattning, mycket begränsad tid. In- struktören måste disponera ämnet med hänsyn härtill under iakttagande av, att hela ämnet skall beröras. Den tillmätta titten blir sålunda avgörande för, hur långt i detaljer instruktören kan gå.

Vid sådan utbildning, som bedrives centralt eller regionalt kunna kunskaper om den lokala civilförsvarsorganisaiionen icke meddelas i tillräcklig omfattning. Personal, som utbildats på detta sätt, skall beredas tillfälle att i samband med lokal utbildning inhämta erforderliga kunskaper om den lokala organisationen.

Allt civilförsvarsbefäl bör lära känna underställd personal, och bör därför, utöver egen utbildning, beredas tillfälle att frivilligt följa manskapsutbildningen vid egna enheter. Det är särskilt lämpligt att befälet medverkar vid genomförande av tillämpningsövningar och därvid föra befäl över sina enheter.

Av betydelse är att instruktören under kursens gång skaffar sig uppfattning om elevernas lämplighet för befälsuppgifter. Detta gäller såväl vid tjänsteutbildning (förslag på befälsämnen) som vid befälsutbildning (befordran, befrielse, ompla- cering). Instruktören skall under all utbildning ha sin uppmärksamhet på (lel— tagare med sådan fallenhet och intresse för arbetet att de kunna lämpa sig att vidareutbildas till instruktörer. Iakttagelse av ovannämnt slag meddelas omgående till överordnad civilförsvarsmyndighet.

För att öka intresset för utbildningen bör deltagarna vid slutet av varje dags kurspass orienteras om vad som kommer att behandlas under nästa.»

Av bilaga (Uö—VSIAI) till skrivelsen framgår dels de utbildningskategorier inom allmänna civilförsvaret, vilka kan kallas att genomgå första utbildning, dels de personalkategorier, som må utbildas inom verkskydd. Inom allmänna civilför- svaret får även sådana kategorier, som tidigare bibringats utbildning inom civil— försvaret utan att vara direkt knutna till någon tjänstegren, såsom förrådsper- sonal, filmmaskinister, bilförare m. fl. kunna kallas till utbildning om länssty- relsen så finner erforderligt. I de fall inom verkskydd antalet personer (utom verkskyddsledare) som skall genomgå utbildning vid ett företag icke rimligen kan fylla en utbildningskurs, kan verkskyddspersonalen eventuellt ansluta till motsvarande utbildningskurs inom allmänna civilförsvaret, i vilket fall företags- ägare har att erlägga de kostnader som proportionellt belöper sig på antalet del- tagande verkskyddspersonal. Utbildningen kan även anordnas vid för flera före- tag gemensamma kurser.

Den 25 juni 1956 bestämde civilförsvarsstyrelsen, att de riktlinjer, som med- delats den 5 september 1955 beträffande den lokala och regionala utbildningens bedrivande under utbildningsperioden 1955/56, i huvudsak skulle gälla även under perioden 1956/57.

4. Riktlinjer för utbildningsåret 1957—1958

Angående utbildningsverksamheten under utbildningsåret 1957—1958 framhöll civilförsvarsstyrelsen den 20 juni 1957 i skrivelse till länsstyrelserna m. fl., att styrelsen icke i föreliggande läge ansett sig böra föreskriva »några mera genom- gripande förändringar av de riktlinjer, som gällt under innevarande och näst föregående utbildningsperiod». Giltigheten av anvisningarna den 25 juni 1956 och 5 september 1955 utsträcktes följaktligen t. o. m. budgetåret 1957—1958, dock med den begränsning, som kunde förorsakas av minskat anslag för utbildnings- verksamheten inom länen.

• Sida 165
•  Original

Bilaga 2

Tabell I . Sammanställning utvisande utbildningsunderlaget och kursfrekvenserna under en treårsperiod vid civilförsvarsskolan och dess fältavdelningar

Anm. Kol. 3 6 % årlig avgång för ledningspersonal och högre befäl, 10 % för gruppehefer och 16 % för instruktörer. Ix'ol. 5 För varje kategori överensstämmer kurstidens längd med den i bilagan till förslaget till ny utbildningskungörelse angivna, minskad med en dag motsvarande tiden för instruktion i personligt skydd och eventuellt dagantal för kryptoutbildning.

Utbildning enligt _ Avgång utkast till Antal (utbildnings- Kursfrekvens Hela antalet personer kursdagar normalplan nr underlag) 1 2 3 4 5 I:1 ............. 124 22 1 10 I:2 ............. 913 165 6 24 1:13 ............. 506 91 3 171 Iz4 ............. 258 47 2 20 I:5 ............. 716 129 4 16 I:6 ............. 243 44 2 26 I:7 ............. 462 83 3 30 I:8 ............. 130 24 1 10 I:9 ............. 267 48 2 104 II:1 ............ 370 67 2 12 III:1 ........... 370 67 2 12 IV:1 ........... 306 55 2 12 V:1. 358 65 2 12 VI:1 ........... 375 68 2 12 Vz2 ............ 195 35 1 20 VII:2 .......... 1 683 303 10 260 II:2 ............ 4 320 1 296 43 , , , 430 III:2 ........... 4 531 1 359 45 ”Qx. ; 450 IV:2 ........... 8 947 2 684 90 . 900 Vz3 ............ 3 061 918 31 310 VI:2 ........... 1 466 440 15 150 Instruktör i bevakning ...... 62 30 1 240 brand .......... 55 27 1 240 räddning ....... 73 35 1 240 sjukvård ....... 50 24 1 240 Summa 30 084 | 8 126 | 273 3 951 Tabell I I . Antalet gruppehefer i allmänna civilförsvaret och verkskyddet Antalet gruppehefer i Be— .. . Ut- Länsgrupper vakn.- Brandgrp Radåigngs- såär; rymn.— Summa grp grp Acf. Acf. Vsk. Act. Vsk. Acf. Acf. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 I F G H K L M ........... 606 500 484 632 1 126 734 276 4 358 11 W X Y Z AC BD ........ 1 460 341 424 1 162 848 792 166 5193 III N O P R S T ............ 1 250 761 615 1 014 1 837 866 369 6 712 IV A B C D E I U .......... 1 004 927 479 400 1 928 669 655 6 062 Summa 4 320 2 529! 2 002 3 208| 5 739 3 061 1 466 23 325 _P— 4 531 I 8 947

• Sida 166
•  Original

Tabell III. Preliminär fördelning i timmar på olika lärare av kursinnehållen i utkasten

till normalplaner

Vid fördelningen har timantalet för instruktion i personligt skydd och för kryptoutbildning uteslutits.

Teckenförklaring: A = allmän civilförsvarskunskap o. taktisk ledning av civilförsvarsverksamhet

B = psykologi och pedagogik O = bevakningstjänst, utrymningstjänst och gasskydd B = brandtjänst och räddningstjänst S = sjukvårdstjänst L = Infor-, tele- och observationstjänst O = övriga ämnen Utkast till Utbild— normalplan ningstid i A P 0 B S L Ö nr timmar 1 2 3 4 5 6 7 8 | 9 I:1 ......... 54 48 3 3 I:2 ......... 24 24 113 ......... 268 125 6 69 32 16 12 6 I:4 ......... 54 30 24 I:5 ......... 24 24 I:6 ......... 24 24 I:7 ......... 48 30 3 15 I:8 ......... 48 6 42 I:9 ......... 240 128 6 48 32 16 10 II:1 ........ 33 15 3 12 3 III:1 ....... 33 15 3 12 3 IV: 1 ........ 33 15 3 12 3 V:1 ........ 33 15 15 3 VI:1 ........ 33 15 3 12 3 V:2 ........ 99 12 6 81 VII:2 ....... 132 40 18 49 12 4 9 II:2 ........ 54 48 3 3 III:2 ....... 54 51 3 IV:2 ....... 54 3 42 9 V:3 ........ 54 30 24 VI:2 ........ 54 34 4 4 12 Instruktör1 i bevakning. . 404 15 216 164 9 brand ...... 404 15 216 164 9 räddning. . . 404 15 216 164 9 sjukvård. . . 404 15 216 164 9

1 Instruktörskurs omfattar utan linjeuppdelning 240 t. Då kursen under 132 t uppdelas på tre elevgrupper ökar timantalet för lärarnas undervisning till 404 t. Vid uppdelning i två elev— grupper blir för lärarna antalet undervisningstimmar lägre.

• Sida 167
•  Original

Tabell IV. Preliminär fördelning i timmar på olika lärare av undervisningsskyldig- heten under en treårsperiod

Instruktörskurs har under 132 t uppdelats i tre elevgrupper. Övriga kurser förutsättes omfatta elevgrupper med 30 elever.

Teckenförklaring: Se tabell III.

Utkast till Antal normalplan k A P 0 E S L Ö urser nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 I:1 ......... 1 48 3 3 I:2 ......... 6 144 Iz3 ......... 3 375 18 207 96 48 36 18 I:4 ......... 2 60 48 I:5 ......... 4 96 I:6 ......... 2 48 I:7 ......... 3 90 9 45 I:8 ......... 1 6 42 I:9 ......... 2 156 12 96 64 32 20 II:1 ........ 2 30 6 24 6 III:1 ....... 2 30 6 24 6 IV:1 ........ 2 30 6 24 6 V: 1 ........ 2 30 30 6 VI:1 ........ 2 30 6 24 6 V:2 ........ 1 6 6 87 Vll:2 ....... 10 400 180 490 120 40 90 II:2 ........ 43 2 064 129 129 III:2 ....... 45 2 295 135 IV:2 ........ 90 270 3 780 810 V:3 ........ 31 930 744 VI:2 ........ 18 612 72 72 216 Instruktör i bevakning 1 15 216 164 9 brand ...... 1 15 216 164 9 räddning. .. 1 15 216 164 9 sjukvård. . . 1 15 216 164 9 Summa 276 1 828 936 3 371 7 302 1 483 220 2 318

• Sida 168
•  Original

Tabell V. Preparandkurser

Ordn. 0. bev.-tjänst Obs. 0. förbindelsetjänst Brandtjänst Län 1953 1954 1953 1954 1953 1954 HT VT HT HT VT HT HT VT HT A B C D 78—*) 78—17 78—*) 78—20 78—26 78—32 E F 73—17 G H I K L M 39—1 39—91 75—11 39—81 N 77—16 77—20 0 74—10 74—7 P 66—14 66—16 R S 78—19 T 40—171 80—18 51—9 U W 92—17 X 69—11 Y 66—18 Z AC BD

• Sida 169
•  Original

1/7 1953—31/12 1954

Gasskyddstjänst Sjukvårdstjänst Utr. o. socialtjänst 1953 1954 1953 1954 1953 1954 HT VT HT HT VT HT HT VT HT 78—19 78—*) 78—16 78—33 78—**) [78_15 75—8 74—23 75—19 77-22 78—11 __ 1 74—16 39—91 39 8 39—91 75—18 73—9 12 74 15 76—12 (77—9 78— _ 70—8 51—9 92—18 94—18 92—9 79—19 79—18

Anm. 1 Pedagogiska delen. ” Faekutbildning. Siffrorna i kol. angiva antalet kurstimmar och antalet kursdeltagare, t. ex. 78—17. De tre med *) betecknade kurserna hade tillsammans 35 deltagare. Deltagarantalet i den med **) betecknade kursen har icke angivits av vederbörande

länsstyrelse.

• Sida 170
•  Original

BD .::

geexaearaaezzrwrweeecewe

Län

H&M

»» N

H HNUI

Ordn.- och bev.tjånst (77)

OJ MNMH

Observations- och (78)

r-u-A G'AbP HDD

u—n—u—u—n HH

förbindelsetj änst (61)

HH

(»GGNUDÅ

NHHMM MH

Summa deltagare

w WHHNN H

Han >_—

Brandtjänst (83)

HH

ameo..- hub-HUD ||—

(81)

HNUJ

4

NUIM m (72)

HAM

HN to»—

MMK)

(64)

I—l NHMNNN MH MMO—=

(63)

>P— »ÅOONG'JCDGAOO

QMMUICÅMIQ

3213

|— >_- Hmowmow

Summa deltagare

NM WWF-Å H

1

Hwb—ÅHH

Teknisk tjänst (64)

MH

|_- Ho—u—u—u—nh

[o— bdb-BH

(66)

MNMH

»wwwuwuauu

H NMCADMMN

Summa deltagare

MM

Antalet kursdeltagare

Gasskyddstj änst (82)

H Nå

u-u-u-x [o

Sjukvårdstjänst (82)

b-l

(78)

... won-u—

u-n-u-n-tw

(73)

MHWHHHH

HHHHH

HHMN NHb—l

(60)

o.: [o'-nappa»-

[Ob-AH

p—u—n—n MHHNM

(59)

..; arrow—hoom»;»wwamwwuauawmhmmpu

Summa deltagare

to.-w_-

Blocktj änst (75)

(67)

Summa 24 17 25 42 24 27 24 23 28126 23| 19 42 7|16| el 20| 26| 26 94 16 25 41] 376

Summa deltagare

Samtliga kurser Hela deltagarantalet

Tabell VI. Civilförsvarsskolans på Gimo instruktörsutbildning under tiden 2/12 1953 Tjänstegrenar. Kursnummer

16/6 195

• Sida 171
•  Original

Tabell VII. Civilförsvarsskolans utbildning av högre instruk— törer och avdelningslärare under tiden 2/12 1953—16/6 1.955

Avdeln. Högre instruktörskurs lärare- nr 76 74 62 58 kurs Län Summa nr 65 Antal Antal deltagare deltagare A ..... 1 2 2 5 B ..... 1 1 1 3 C ...... 1 1 D ..... 1 2 1 4 E ..... 1 2 1 2 6 1 F ...... 1 2 2 1 6 1 G ..... 1 3 4 H ..... 1 2 1 4 I ...... 1 1 2 1 K ..... 1 1 2 L ...... 1 1 1 3 M ..... 4 2 2 3 11 6 N ..... 1 1 1 1 4 0 ..... 2 2 4 2 10 1 P ...... 1 1 1 3 R ..... 1 1 1 3 S ...... 1 5 1 7 4 T ...... 1 1 2 4 U ..... 1 1 1 3 W ..... 1 1 2 1 X ..... 1 1 1 3 1 Y ..... 3 2 1 6 1 Z ...... 2 2 AC. . 1 1 2 2 BD. . 1 1 1 3 1 Summa 26 27 25 25 103 20

• Sida 172
•  Original

Tabell VIII. Schema över utbildningens innehåll vid instruktörskurserna på Gimo under tiden 2/121953—16/6 1955

¹ 2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14 15

Kursnummer

59—60 61 63 64 66 68 72 73 77 78 81 82 83 Anm.

SJV SJV om Br Gsk

Sjv Ofb Br Br Te Tc Br Sjv Ordn Br

I. Fackutbildning

. Militärpolitisk orientering. .......... . . . . . . . . . . . . Moderna stridsmedel och deras verkningar. . . . . . Allmän eivilförsvarstaktik ..................... . . . . Tjänstegrenens taktik (Kurs 66 och 68 räddnings- tjänstenstaktik)................................ 2 — Sjukvårdstjänstens uppgifter och organisation. . . . . 1 Ofbtjänsten vid skadeområde m. m.. . . . . . . . . Rapporttjänst. ............. . . . . . . . . . ........ 4 Tekniska tjänstens uppgifter och organisation. . . . . 1 2 Tjänstegrenens aktuella problem. . . . . . . . . . . . . 1 1 Orientering om PM ang. civilförsvarsplanläggning 1

HNN N v—(Nv-t HNN !#de

II. Pedagogisk utbildning

.Ledarskap ......... 1 1 1 1 2 Befälsföring (ordergivning) . . . . . . . . . . . . . . 1 1 1 1 3. Undervisningslära............................... 2 2 2 2 4. Lektioner: a) Synpunkter på lektioner, deras planläggning och genomförande........ ...... ....... .. .. . 1 1 1 113 b) Planläggning av en lektion . . . . . . . . . . . ......... 1 1 0) Filmen »I katedern» med kommentar d) Lärarledda lektioner.................... e) Förberedande lektioner........................ 5 f) Elevledda lektioner.. ........ 18 18 20 18 10 8 161 14 18 1 g) Diskussion om lektionsproblem. . . . . . . . . . . . . . . . . 5. Övningar a) Synpunkter på övningar, deras planläggning och genomförande................................ 1 1 1 143 1 1 1 1 2 b) Filmen »visa, instruera, öva» med kommentar. . . . . c) Planläggning av en grundläggande övning. . . . . . . . d) Lärarledd grundläggande övning. . . . . . . . . . . . . . . e) Planläggning av en tillämpningsövning. . . . f) Lärarledda tillämpningsövningar. . . . . . . . . . . . . . . . g) Elevledda övningar........................... 1

H

N HNN HNN HNN

H v-(NN

v—l HNN HNN

² Därav 1 tim. ¹ genomföran- ¹ de av lek- ² tion 4 6 1

Nv—l v—(N 1—47—1 HN FIN curl—mm:s.— NHw—ICOIOCDH GIH—Ninac—

01

v—l

1—1

v—1

v—l

v—l

v—i

HHI—t H

NHHNHMCD NHHNHMD N—n—(HHNGO v—(HHOO v—(v—lv—IV v—H—dv—tw HHMQD v—iv—tHCOO Hv—tr—tv—tw H v—iv—IHOO

18 201

H

• Sida 173
•  Original

.Övningsanföranden............... . 3 3 3 3 3 3 . Demonstration av skolans lektions- och övnings— ma ateriel ........................................ 8. Demonstration av övningsplatser vid skolan. . . . 9. Skydd och skyddsställning....................... 10. Pyroteknisk materiel. Säkerhetsbestämmelser. . . . . . . 1 1 1 1 11. Orientering om instruktörsutbildniugen. . . . . . . . . . . . . 1 1 1 1 1 12. Orientering (och diskussion) om instruktörsverksam— heten.......... ...................... ....... 1 1 1 Frågor rörande utbildningsmateriel .............. Materielfrågor ..................... . . . . . . . . . 1 Lärarledd grundläggande övning med tillämpn. av stationssystem.......................... Lärarledd tillämpn. övn. ihev. tj, vid bev. förem. där bev.plan finns. . . . ............... Uppläggning och genomförande av vapenövningar . 13. Användning av brevkurser, gruppstudier och disk. vid utbildn.. . .......................... . ..... .

(Dh

HN

III. Orientering om kursen, reservtid, avslutningsdiskussion 6 4 4 4 3 41

v—lr—lr—lv—lv—t Hv—tv—IHH HHHHH Hrm—(HH

HNv—l

1—4

lx

66 66 67 66 102 100

Härtill kommer för kurs 66 och 68 följande fackutbild- ning, vilken inräknats ' ovannämnda timantal.

&) Civilförsvarets uppgifter och organisation ........... 1 1 b) Röjnings- och byggnadssekt.: Tekn.verken och rep.tjänsten. . . . . . ................ 1 —

c) Matcrialkännedom: satsförräddn.avd......... ..... lyftanordningar ............ belysn.anordn., kompressorer, skäraggregat m. m. . . d) Bombers sprängverkan och skadeverkan på bebyggelse v olika slag ........... e) Stöttning. . . . . f) Murgenombrott.................................. g) Tunneldrivning.................................. h) Allm. skyddsrumskännedom . . . . . i) Brandtjånst.................... . j) Obs och förbindelsetjänst k) Sjukvårdstjänsten....... ..... ]) Gasskyddstjänsten................................ m) Samverkan (försvarsspel). . . . . .. . .

h NCON

MQCOYFNCONYFCVDN

• Sida 174
•  Original

Tabell IX. Schema över utbildningens innehåll i de högre instruktörskurserna på Gimo under tiden 2/12 1953—16/6 1955

G 58 G 62 G 74 G 76 I. Fackutbildning 1. Aktuellt om civilförsvaret a) organisation, mtr rn. m ................... 1 1 1 1 b) utbildning .............................. 1 1 1 1 2. Orientering om acfs tjänstegrenar samt om särsk. cf. a) ordn +bev ............................. 1 1 1 2 b) ofbtj (inkl. rapporttjänst) ................ 2 2 2 4 c) brtj .................................... 1 1 1 3 d) ttj +undanf. +först.tj .................... 1 1 1 2 e) gsktj ................................... 1 1 1 3 f) sjvtj ................................... 1 1 1 3 g) utr +sotj .............................. 2 1 1 3 h) hsk, vsk +b1 ........................... 1 1 1 1 3. Civilförsvarstaktik, teori (lektioner) a) taktiska styrkor, grupperingsplan ......... 1 1 1 b) fjärrhjälp. Civilförsvarets underhållstj ...... 1 1 1 Se not c) skpl, skplbef, sko, skobef ................ 1 1 1 4. Civilförsvarstaktik (tillämpad). Försvarsspel av- seende främst samv. mellan de olika tjgr. 4 4 4 5 5. Krigspsykologi och psykologisk krigföring ...... 1 2 2 2 6. Ekonomisk krigföring ....................... 1 1 1 1 7. Orientering om nya stridsmedel ............... 1 — — 22 21 21 37 Kurs 76, punkt 3: 3. Civilförsvarstaktik a) grundläggande undervisning A. Basområdesorganisation. Enheter, styrkor, grupperingsplan .......... 1 i— B. Fjärrhjälp. Cfs underhållstj ...................................... 1 & 6 t C. HC:s organisation och verksamhet. .. ............................ 1 & ' D. Skpl, skplbef, sko., skobef ....................................... 1 &

• Sida 175
•  Original

II. Pedagogisk utbildning

1.

Försvarsspel

a) försvarsspel, deras planläggning och genom— förande .................................

b) lärarledda försvarsspel ................... . Muntlig befälsövning

a) muntliga befälsövningar, deras planläggning och genomförande ....................... h) lärarledd muntlig befälsföring .............

. Ledningsövningar

a) ledningsövningar, deras planläggning och ge- nomförande ............................. b) lärarledd ledningsövning .................. . Uthildningsmateriel för försvarsspel, muntliga

hefälsövningar och ledningsövningar .......... . Gruppstudier, diskussion och brevcirkel som

studieform ................................. . Elevledda försvarsspel ...................... . Elevledda muntliga befälsövningar och lednings-

övningar .................................. . Befälsföring ................................ . Planläggning av utbildningskurs ............. . Diskussion och reservtid ....................

Summa

Totala antalet kurstimmar

G58 G62 G74 G76 2 31 31 31 2 2 2 1 11 1 1 11 3 21 21 1 11 11 11 11; 11: 111 11 __ 1 1 1 1 1 1 2 16 18 18 18

12 104 101 101

__ __ 1 1

__ __ __ 2 3 3 3 5

42 46 43 49

64 67 37 se

1 Därav planläggning av 1 försvarsspel 1 t.

• Sida 176
•  Original

Tabell X. Sammanfattning av instruktörsutbildningen på civilförsvarsskolan i Gimo under tiden 1/7 1955—30/6 1957.

Instruktörs- Kompletterande Högre utbildning instruktörsutbildning instruktörsutbildning Ge— Ge— Ge— Tjänstegrenar nom— nom- 110111- Antal Antal snitt- Antal Antal snitt- Antal Antal snitt- kurser del- l1g kurser del- hg kurser del— hg tagare utbild— tagare utbild- tagare utbild— nings- nings- nings- tid tid tid a) Ordn. o. bevakn.tj.. . . . 1 19 16 2 32 10 b) Obs. o. förbindelsetj.. . . 1 7 17 2 34 10 c) Brandtjänst .......... 4 45 17 d) Tekn. tjänst .......... 1 21 251 e) Gasskyddstjänst ....... 5 119 20 f) Sjukvårdstjänst ....... 3 26 17 3 81 7 g) Utrymn. o. soc.tjänst. .. 2 23 18 1 23 10 h) Hsk, vsk. block ....... i) Pedagogisk kurs”) . . . . 4 93 8

1 Fack och instruktörskurs. 2 Dessutom har förekommit 1 preparandakurs med 36 deltagare (utbildningstid 13 dagar), samt 2 skadeomrädesbefälhavarinstruktörskurser med inalles 43 deltagare (genomsnittlig ut—

bildningstid 10 dagar).

• Sida 177
•  Original

från lnrlkesdeparte-

tännooom.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Inrikos—

iepwrtementet.

1953 års utredning om civilförsvarsutbildning har vid ofeergronskning av sitt betänkande (SOU 1958zl2) i tabell 1 på sidan 105 uppmärksammat ett sifferfol, fom

efte réeaelse jämväl kräver justeringar av Eiffrorna

i texten p; Sidorna, 28, i? och El. l tg—' ll på sid lui Förekommer viss mifforomknétninå. erorderliga rättel— 1 .,. SOF i betänkandet har nnnivits i bifogade T'i'—tättelser till

b,tänkandet om civilffrsvarsutbildningen” (SOU 1953'12)

, -

Utredningen hemställer vördsant att Herr Stats

det mi"1_t.i:e fåranfat/,».Ål'täjs. om Tilt nyf—wsnän1nrlf1 rättolcr delvi—

(j: ' vos reminomyndigheternu.

Stockholm den Åk april lQ”3

.

Joh. Blidforä

/

/

l.N. Sandström

• Sida 178
•  Original

• Sida 179
•  Original

""; i. 1.5

• Sida 180
•  Original

Statens oifentliga utredningar 1958 Systematisk förteckning

(Siitorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Häradsräizs sammansättning i brottmål. [91 Förslag tll varumärkeslag. [10]

Samir-farming. Allmän statsförvaltning.

Utredning om vissa förhållanden vid konservering?»- _forsknirgsinstitutet. [3] Foriattnhgsutredningen. 1. Kandidatnominering Vid andrakammarval. [6]

Kommunalförvaltning.

Statens och kommunernas finansväsen.

Politi.

Nationalekonomi och socialpolitik.

Hilso- och sjukvård.

Gemensam nordisk hälsovårdsutbildnlng. [8]

Allmänt näringsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binär-ingar. Småbrukarstödet. [7]

Vattenviisen. Skogsbruk. Bergsbrnk.

Industri.

Handel och sjöfart.

Kommunikationsviiseu.

Vägpian för Sverige. Del 1. Riktlinjer och törslm samt kartbilagor. [1] Del 2. Expertutredningar oci övriga textbilagor. [2]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Fö "! . v" _ Promemoria med förslag om !ondförvaitning m. m

i samband med en utbyggd pensionering. [4] Permanent skördeskadeskydd. [5]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig' odlin' ; i övngh' 1955 års universitetsutrednlng. 8. Reserverna fö

högre utbildning. Beräkningar och metoddiskus sion. [11]

Försvusväscn. Civilförsvarsutbildningen. [12]

Utrikes ärenden. Internationell r'a'tt.