SOU 1958:21

1955 års universitetsutredning

N 4-0 9

E%

u; (— 3 $" ('OTQ'

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket är 2012

Ecklesiastikdepartementet

rf

lxx &

LÄRARBRIST OCH LÄRARÖVERSKOTT

1955. ÅRS UNIVERSITETSUTREDNING

IV

Stockholm 1958

QUI

Anm. Om sässkild tryckort ej angives, lir tryc nelsebokstäwrna till det departement. under v

Statens offentliga utredningar 1958

Kronologisk förteckning

. Vägplan rör Sverige. 1. Riktlinjer och förslag samt kartbiligor. Idun. 226 5. K . Vägplan för Sverige. 2. Expertutredningar och övriga textblagor. Idun. 200 s. X . Utredning om vissa förhållanden vid konserve- ringsforsknilgsinstitutet. Marcus. 270 5. H. . Promemoria med förslag om fondförvaltning m. m. i sanband med en utbyggd pensionering. Idun. 91 s. i. . Permanent lkördeskadeskydd. Idun. 547 5. Jo. . Författningsutredningen. 1. Kandidatnominering vid andrakzmmarval. Av L. Sköld. Idun. 355 5. J u. . Småbrukarsödet. Marcus. 120 5. Jo. . Gemensam nordisk hälsovårdsutbildning. Nor- stedt. 95 s. (. .Häradsrätts sammansättning i brottmål. Idun. 24 s. Ju. . Förslag till varumärkeslag. Idun. 464 s. Ju. . Reserverna för högre utbildning. Idun. 124 5. E. . Civilförsvarsutbildningen. Idun. 176 8. I. . Civilförsvarets organisation. Idun. 465 s. 1. . Regeringsametet. Idun. 164 s. Ju. . Hälsovård och öppen sjukvård i landstingsom- rådens. mm. 429 s. 1. .Betänkands med förslag till allmän tjänste- pliktslag m m. Idun. 154 8. I

.Socialiörsälring och rehabilitering. Kihlström.

87 S. S. . Gotland. Idun. 195 s. 8. . Supplemen: nr 9 till Sveriges familjenamn 1920. Statens Reproduktionsanstalt. 96 s. Fi. . Behandlingmem och mentalsjukhem för barn och ungdomar. Idun. 78 S. 1 . Lärarbrist )cn läraröverskott. Idun. 110 B. E.

korten stockholm. Bokstävern uket utredningen avgivits, t.

a med fetstil utgöra begyn- ex. E. = ecklesiastikdepsrte-

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1958z21

Ecklesiastikdepartementet

LÄRARBRIST OCH LÄRARÖVERSKOTT

Av Ragnar Lundblad

1955 ÅRS UNIVERSITETSUTREDNING

IV

IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG ESSELTE AB STOCKHOLM 1958

garam Mmdäm såsrwmmem nä ,

_| || |

15:17:51?! GAH" *ltth'ö Jåikizilåq liläa'fylu' I». ' .

. L- | ,...-.. -.- 1 | :| . nu.], 4 '- . ,| | |. -7 | . — l' l_ H I 'i' | i '

J'i'i'..f'11.in.i He?” ' . ..

'.'. ' .-,

' - ' ' en w.;i-ugqgitfounnnwwuna sv ä'? "V"—*

"Sget'réårfq å'nn'fa ' .:: |” ..' ' *T. i . . r.. .. . |. ||' || '_'” | |f— " |||I : "in—"t . | |-

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikclepartementet

1955 års universitetsutredning har som en av sina huvuduppgifter att söka klarlägga hur stor tillströmning av studenter våra universitet och hög- skolor kan påräkna under en nu överblickbar framtid samt hur stort sam- hällets behov av universitets- och högskoleutbildad arbetskraft kan väntas bli under samma period. I enlighet med denna uppgift har utredningen själv, av den anlitade experter och andra i samråd och samarbete med universitetsutredningen utfört en rad undersökningar i syfte att belysa ten- denserna i stort eller på någon sektor av den akademiska arbetsmarknaden. Av detta utredningsarbete har tidigare vissa resultat offentliggjorts.

Sålunda har utredningen själv inom sitt sekretariat utfört en undersök- ning av hur antalet akademiker med olika examina förändrats under perioden 1935—55. Denna undersökning publicerades i Statens offentliga utredningar (1957: 51) under titeln Akademikerräkningen 1955. Den belyser i stora drag den akademiska arbetsmarknaden under de sista 20 åren. För- utom resultaten av denna grundläggande undersökning har resultat publi- cerats av ett antal mer djupgående undersökningar av enskilda utbildnings- eller yrkesgrupper. Sålunda framlades föregående år en utredning rörande behovet av apotekare och receptarier, vilken utredning efter hemställan från universitetsutredningen till medicinalstyrelsen verkställts inom Apotekar— societeten och Sveriges Farmacevtförbund. År 1957 publicerades vidare resultaten av en undersökning av ingenjörsbehovet i Sverige, vilken efter samråd och i samarbete med universitetsutredningen utförts av en inom Sveriges Inrustriförbund särskilt tillsatt kommitté. För arkitekter och högskoleutbildade väg— och vattenbyggare har särskilda undersökningar av det framtida behovet offentliggjorts, vilka undersökningar utförts den förra inom Svenska Arkitekters Riksförbund och den senare inom Svenska Våg- och Vattenbyggares Riksförbund. Arbetsmarknadsstyrelsen har även

utfört ett antal undersökningar efter samråd och i samarbete med universi- tetsutredningen. Av dessa undersökningar har bl. a. offentliggjorts en rörande behovet av agronomer samt en rörande behovet av arbetskraft med högskolemässig trädgårdsutbildning.

För vissa andra akademiska utbildningsvägar föreligger också relativt nyligen gjorda prognosundersökningar, nämligen beträffande läkare, tand- läkare och präster. För läkarnas del har i det nyligen publicerade betän- kandet Hälsovård och öppen sjukvård i landstingsområdena (SOU 1958: 15) offentliggjorts nya uppgifter ägnade att ytterligare belysa behovet av läkare.

Inom universitetsutredningen har dessutom gjorts ett antal undersök- ningar för att belysa behovet av arbetskraft med utbildning inom de juri- diska och filosofiska fakulteterna samt vid handelshögskolorna. Av dessa undersökningar tilldrar sig den som avser behovet av lärare med akademisk utbildning inom skilda ämnesgrupper ett särskilt stort intresse. Denna un— dersökning har utförts av undervisningsrådet Ragnar Lundblad. Genom beslut den 12 juli 1957 erhöll universitetsutredningen tillstånd att i tryck framlägga resultaten av bl. a. denna undersökning. Sedan undersöknings- rapporten nu färdigställts, får universitetsutredningen härmed vördsamt överlämna densamma som sitt betänkande IV.

De tidigare publicerade undersökningarna av behovet av viss akademisk arbetskraft har alla haft det gemensamt, att de relativt otvetydigt utvisat att den nuvarande tillströmningen till respektive yrkesbana är för liten för att tillfredsställa det växande behovet av ifrågavarande arbetskraft. Det skall i detta sammanhang erinras om att resultaten av några av dessa undersökningar föranlett statsmakterna att bredda de utbildningsvägar som varit berörda. Detta gäller t. ex. de tekniska högskolorna och farmaceutiska institutet.

Den nu offentliggjorda undersökningen av lärarbehovet tyder å andra sidan på att den aktuella lärarhristen mycket snart kan vara hävd i humanistiskt betonade skolämnen och att man i stället om några år får räkna med möjligheten av ett överskott på akademiskt utbildade lärare i dessa ämnen.

Som framhäves i undersökningsrapporten måste man dock tolka dessa sifferkalkyler med stor försiktighet. Här skall understrykas, att den före- liggande undersökningen till skillnad från tidigare publicerade avser en yrkesgrupp och ej en utbildningsgrupp. Denna yrkesgrupp —— de akademiskt utbildade lärarna — motsvarar ej ensam hela gruppen examinerade från de filosofiska fakulteterna. Om man enbart utgår från denna undersöknings resultat, måste man därför vara mycket försiktig vid bedömningen av fram— tidsmöjligheterna för personer med filosofisk utbildning. Det är visserligen sant —— det visas klart i utredningen —— att för närvarande en mycket stor del av dem som avlägger examen vid filosofisk fakultet blir läroverkslärare. Men å andra sidan har yrkesplanerna bland studerande vid filosofisk fakul-

tet tidigare växlat snabbt. Så kan även bli fallet i framtiden. Lärarhanan är inte den enda möjligheten för en nyexaminerad filosofie magister eller licentiat. Den expansion, som universitetsväsendet står inför, kräver ett växande antal akademiker på skilda nivåer. Den 5. k. fria sektorn av den akademiska arbetsmarknaden kan tänkas uppvisa ett starkt expansions- hehov under det kommande årtiondet.

Som inledningsvis framhålles i utredningen, är det vidare uppenbart, att beräkningar rörande tillgång och efterfrågan inom en del av arbetsmark- naden genom sin blotta existens påverkar utvecklingen i korrigerande rikt- ning. De upplysningar, som beräkningarna ger, kan nämligen både inverka på de privata avgöranden, som bestämmer tillströmningen, och stimulera statsmakterna till åtgärder för att bättre utnyttja resurserna av akademisk arbetskraft. »Prognoserna kommer då inte att stämma med den verkliga utvecklingen», blir slutsatsen, >>men de har fyllt en uppgift som varnings- signal.» Det bör sålunda understrykas, att de siffror rörande behovet av läroverkslärare som redovisas i undersökningen bygger på nu gällande be- stämmelser och hittills fattade beslut i fråga om skolans organisation och arbetssätt. Vi vet, att reformverksamheten på skolans område under de senaste åren i hög grad hämmats av bristen på akademiskt utbildad lärar- kraft. Denna bristsituation kommer nu mänskligt att döma att omvandlas. En intensifierad reformverksamhet blir möjlig och medför då ett större lärarbehov än man nu kan räkna med. Skulle t. ex. det av en allmän för- äldraopinion omfattade önskemålet om mindre klassavdelningar kunna realiseras inom den tioårsperiod, som undersökningen omspänner, kommer behovet av läroverkslärare att öka högst avsevärt. Vidare kan en i framtiden ändrad politik i fråga om kompetens såsom lärare på enhetsskolans hög- stadium få stor betydelse i sammanhanget. Under alla omständigheter är det emellertid nödvändigt att ytterligare åtgärder vidtages för att öka till- gången på lärare i matematisk—naturvetenskapliga ämnen och att man, i avvaktan på att mera långsiktiga åtgärder får full effekt, icke väjer för provisoriska åtgärder, som kan bli både omfattande och kostnadskrävande. Detta år så mycket angeläguare som en besvärande brist på akademiker med matematisk-naturvetenskaplig examen föreligger även inom andra verksamhetsområden.

Å andra sidan torde det med hänsyn till de nu presenterade siffrorna vara lämpligt att vidtaga särskilda åtgärder i upplysningssyfte. Beräkningarnas resultat bör sålunda på lämpligt sätt delges föräldrar till barn som skall välja gymnasielinje, gymnasister som står i valet av gymnasiegren och stu- denter som står tveksamma i yrkes- och studievalet. Rimligen får man då räkna med att de tveksamma i Viss utsträckning kommer att välja andra gymnasielinjer, andra grenar på det differentierade gymnasiet, andra akademiska utbildningsbanor och andra ämneskombinationer än de skulle ha gjort, om dessa beräkningar icke gjorts och publicerats. Utredningen

är emellertid angelägen att här varna för förhastade slutsatser om en förestående arbetslöshet på den akademiska arbetsmarknaden. En riklig tillgång på akademisk arbetskraft från skilda studiebanor utgör en ound— gänglig förutsättning för fortsatt förbättring av den materiella försörjningen och för en lyftning av vår andliga kultur. Utredningen vill därför under- stryka, att de framlagda resultaten ej motiverar panikartade kastningar i studie- och yrkesval. Det är utredningens övertygelse, att en gymnasist eller student med klar läggning och intresse för humanistiska studier ej skall sakna arbetsmöjligheter i framtidens samhälle.

Universitetsutredningen kommer i ett senare betänkande att utförligt redovisa sina synpunkter och förslag i anledning av såväl den nu förelig- gande undersökningens resultat som resultaten av tidigare och ännu ej publicerade undersökningar. Redan nu vill dock universitetsutredningen med utgångspunkt från föreliggande undersöknings analyser fästa Herr Statsrådets uppmärksamhet dels på önskvärdheten att den framlagda un- dersökningens resultat utnyttjas i den offentliga studierådgivningen och yrkesorienteringen, dels på behovet av fortsatta kraftfulla åtgärder för att öka tillgången på matematisk-naturvetenskapligt utbildade akademiker, dels också på de möjligheter, som den framlagda undersökningen pekar på, då det gäller att tillgodose det allmänt insedda behovet av mindre klass— avdelningar vid de högre skolorna.

Stockholm den 16 maj 1958

Torgny Segerstedt Sune Bergström Henning Fransén Sven Moberg Ingvar Svennilson

/ Håkan Berg