SOU 1959:10

Författningsutredningen

KAPITEL 1.

KAPITEL II. KAPITEL III.

KAPITEL IV.

KAPITEL V.

Sammanfattningsvis kan planen för fältarbetet åskådliggöras med nedan- stående figur; siffrorna i denna anger antalet faktiskt utförda intervjuer (urvalet minus >>bortfall») under de tre intervjuomgångarna.

Intervjuomgång och tid för fältarbetets Summa genom—

Intervjuer genomförda med

början förda intervjuer I —— personlig intervju Panel 26 augusti ........................... 521 521 II -— personlig intervju Panel Kontrollgrupp 26 september ........................ 506 481 987 III _ brevformulår Panel Kontrollgrupp 13 oktober .......................... 473 447 920

Intervjuprogrammet medförde att undersökningens tyngdpunkt kom att förläggas till den andra intervjuomgången, som ju ägde rum vid tiden för kampanjens kulmen. Detta betraktades också såsom önskvärt. Intervjufor— muläret var vid denna omgång mera omfattande än vid den första personliga intervjun. Brevintervj un efter folkomröstningen avsåg främst att ge upplys- ning om de intervjuades slutliga röstning och i formuläret ingick därutöver endast ett fåtal frågor. Att den tredje intervjun utfördes med hjälp av brev— formulär betingades främst av kostnadsskäl.

Till sist må några påpekanden av teknisk natur göras. Såsom tidigare nämnts har i tabellerna icke någon korrigering gjorts för det förhållandet, att den äldsta tioårsklassen vid bearbetningen representerats med dubbla hålkort. Som följd härav anger tabellerna genomgående ett totalantal inter— vj upersoner (förkortat IP), som något överstiger uppgifterna i ovanstående sammanställning. Hela antalet intervjupersoner (d. v. s. egentligen hålkort) anges därför i tabellerna till 1 037 och antalet personer vid intervjuomgång II till 1 022 (987 + 35).

Under undersökningens gång uppkom ett visst »bortfall», till följd av att ett antal individer antingen inte alls lät sig intervjuas eller vägrade att med— verka vid någon av de följande intervjuerna. Det förstnämnda slaget av bort- fall har helt naturligt inte alls kunnat medtagas vid bearbetningen. Den andra gruppen av bortfall _ väsentligen personer, som inte besvarade brev— formuläret —— har däremot medtagits i ett flertal tabeller. I regel har mate— rialet i dessa tabeller uppdelats med hänsyn till de intervjuades röstning en- ligt uppgift i brevformuläret. De intervjupersoner, som inte besvarat det- samma, här då fördelats med hänsyn till deras åsikter vid det senaste inter- vjutillfället. För inemot hälften av denna kategori förelåg dock intet behov härav, eftersom de enligt röstlängden inte deltog i omröstningen och alltså i tabellerna kunnat föras till kolumnen »Icke-röstande». Återstoden utgöres av 37 individer, som sannolikt har röstat på någon av de tre linjerna, och 11 individer, som hänförts till gruppen >>Uppgift saknas».

I ett flertal tabeller har gruppen >>Uppgift saknas» (d. v. 5. personer som röstat men inte givit någon upplysning om hur de röstade) sammanslagits med gruppen »Blankröstande». Anledningen är att det på grund av dessa gruppers litenhet (22 resp. 28 personer) ansetts omotiverat att särskilt ange den procentuella svarsfördelningen för dem. Eftersom de båda grup- perna naturligt nog inte behöver ha någon annan egenskap gemensamt än just litenheten, bör kolumnen betraktas som en restpost i tabellerna.

Endast i undantagsfall har uppgifter beträffande konfidensintervall in— förts i texten eller tabellerna. Då så har skett åtföljes procentsiffrorna av tecknet 1- och en annan siffra, vilken anger det dubbla värdet av medelfelet, avkortat till heltal. Uppgiften skall tolkas så, att det sanna värdet för val- manskåren i dess helhet med 95-procentig säkerhet ligger inom de angivna gränserna. Vid signifikansanalys av observerade skillnader mellan olika ka- tegorier i urvalet har samma konfidensgrad accepterats.

För att ge en allmän uppfattning om konfidensintervallen för i tabellerna förekommande procentsiffror har en särskild tabell utarbetats. I denna har konfidensintervaller beräknats för procentsiffror, som baserar sig på dels hela antalet intervjuade, dels antalet röstande på var och en av de tre lin— jerna samt icke-röstande. Siffrorna torde kunna användas även för en unge— färlig bedömning av konfidensintervallen för procentsiffror, som grundar sig på absoluta tal av ungefär samma storlek som de där angivna. Tabellen har införts i Bilaga 11: »Anmärkningar rörande urval, bortfall och metodpro- blem» (sid. 126). I denna bilaga återfinnes också en detaljerad redogörelse för urvalets sammansättning med avseende på sociala bakgrundsdata samt för bortfallets omfattning.

KAPITEL II

Frågeställningar

Flera olika synpunkter på de slag av information, som kan erhållas genom intervjuundersökningcn vid 1957 års folkomröstning, har varit vägledande för materialets bearbetning och disposition. Det närmast till hands liggande önskemålet är kanske, att man helt enkelt vill veta något 0111 storleken av förändringarna i opinionsläget under kampanjen och om karaktären av dessa förändringar. På samma, rent deskriptiva plan ligger en redogörelse för åsiktsfördelningen i pensionsfrågan inom skilda väljarkategorier, t. ex. inom socialekonomiska grupper.

Därutöver har det emellertid ansetts vara angeläget att knyta an till den mera principiella diskussionen rörande folkomröstningsinstitutet såsom så- dant för att med undersökningsresultatens hjälp granska vissa centrala föreställningar rörande folkomröstningsinstitutets funktionssätt. I denna del av undersökningen behandlas alltså speciellt statsvetenskapliga fråge- ställningar med sociologisk metod. Till sist erbjuder folkomröstningskam- panjen också ett tillfälle att belysa mera allmänna problem inom valsociolo- giens område. Det blir här fråga om att undersöka såväl propagandans räck- vidd som väljarnas reaktioner inför åsiktspåverkan genom media och genom personliga kontakter.

Undersökningsresultaten rörande åsiktsfördelningen inom olika väljar- kategorier har sammanförts till kapitel III. En redogörelse för opinionsläget vid de tre intervjutillfällena jämte en analys av de omgrupperingar inom valmanskåren, som framkallade förändringar under kampanjens lopp, åter- finnes i kapitel IV.

I kapitel V behandlas några frågeställningar av principiellt intresse för bedömningen av folkomröstningsinstitutets roll i det politiska livet. Syftet har därvid — såsom ovan nämnts — varit att söka konfrontera några sär— skilt väsentliga synpunkter på frågan om folkomröstningsinstitutets verk- ningssätt med undersökningsresultaten.

Av naturliga skäl måste en sådan prövning bli begränsad till sin räckvidd. Materialet ger endast möjlighet att studera folkomröstningsinstitutet på ' opinionsplanet. Vidare har diskussionen kring folkomröstningsinstitutet delvis gällt dess verkningar på längre sikt, d. v. s. sedan det blivit ett mera normalt inslag i demokratiens arbetsformer.

Härtill kommer, att också andra skäl inskränker möjligheterna att av undersökningsresultaten draga säkra slutsatser beträffande folkomröst— ningar i allmänhet. Främst bör här nämnas, att det allmänna politiska läget — t. ex. graden av engagemang från de politiska partiernas och intresse— organisationernas sida självfallet påverkar betingelserna för opinionsbild- ningen. Folkomröstningen i högertrafikfrågan ger ett exempel på ett refe- rendum, där de allmänna politiska förutsättningarna var radikalt olikartade dem som förelåg 1957. I viss mån kan materialet från de båda undersök- ningarna användas för komparation. Dessa båda folkomröstningar uttömmer emellertid på intet sätt variationsmöjligheterna i här nämnda avseende. Med hänsyn till de nämnda omständigheterna har i kapitel V intresset koncen- trerats till sådana frågeställningar, som aktualiseras i samband med använ- dandet av referenduminstitutet i partiskiljande frågor.

Innan vi övergår till att redogöra för de enskilda frågeställningarna av det- ta slag, bör också något nämnas 0111 förfaringssättet vid analysen. Detta har tämligen genomgående varit följande. Först anges frågeställningarnas all- männa innebörd och deras relevans för bedömningen av referenduminstitu— tet. Därefter har frågeställningarna i flera fall preciserats och begränsats till sin innebörd. Anledningarna härtill är två. Den ena är att problemen i detta sammanhang endast kan diskuteras i den mån de kan appliceras på erfaren- heterna från ett enda referendumtillfälle. Den andra anledningen är, att materialets beskaffenhet — även inom den angivna ramen — ofta lägger hinder i vägen för uttömmande analys av de sidor hos opinionsbildningen, som vi velat studera. Särskilt i det senare fallet har följden ofta blivit, att problemläget måst medvetet förenklas. Båda dessa reservationer bör beaktas vid tolkningen av undersökningsresultaten.

Undersökningsresultaten tillsammans med uppgifter om det rent tekniska förfaringssättet har sammanförts till kapitel V, varemot den allmänna redo- görelsen för undersökningens inriktning återfinnes i detta kapitel. Resulta- ten har kommenterats i kapitel V endast med avseende på förhållandena vid 1957 års omröstning. Däremot har författaren icke diskuterat i vilken mån resultaten kan anses vara allmängiltiga i den meningen, att de kan läggas till grund för en generell bedömning av referenduminstitutet. För- fattaren till denna skrift har alltså haft det begränsade syftet att framlägga ett material, som kan användas såsom underlag för diskussionen kring de behandlade frågeställningarna, snarare än att söka besvara dessa frågeställ- ningar.

Följande frågeställningar har upptagits i kapitel V:

(1) »Representativitetsproblemet»: Det har såsom motivering för en vidgad tillämpning av referenduminstitutet framhållits, att val till representativa församlingar inte ger medborgaren möjlighet att ge uttryck åt sin uppfatt- ning mera än på det allmänna sättet, att han markerar, att han sympatiserar

med ett parti i högre grad än med övriga partier. Därav följer emellertid inte, att han i alla frågor delar >>sitt>> partis mening. Valet mellan politiska par— tier försätter m. a. 0. medborgaren i den situationen, att han måste välja en »korg» vars innehåll han i stort sett accepterar, utan att han därför nödvän— digtvis önskar allt det som »korgen» innehåller. Det är därför inte heller säkert, att den valda församlingen blir »representativ» vid behandlingen av enskilda frågor, särskilt om de har sekundär politisk vikt eller icke betrak- tas såsom partiskiljande.

Folkomröstningsinstitutet ger däremot väljarna möjlighet att ta ställning till en bestämd fråga oberoende av deras uppfattningar om partiernas håll— ning i andra sakfrågor och oberoende av deras syn på partiernas mera all— männa strävanden. Ett ställningstagande till folkomröstningsinstitutets värde förutsätter ett omdöme om betydelsen av denna möjlighet. När fråge— ställningen appliceras på en bestämd folkomröstning, kan den formuleras så: I vilken utsträckning avviker den bild av folkopinionen i den bestämda sakfrågan, som folkomröstningen ger, från den bild som partival till en representativ församling skulle ha givit?

Ett sådant sätt att formulera frågeställningen är emellertid — vilket bör understrykas — inte entydigt. Anledningen är att det senare ledet i jämförel- sen — alltså resultatet av ett partival —— inte är preciserat till sin innebörd. Avgörande för den tänkta jämförelsen är bl. a. vilken roll, som den fråga folkomröstningen gäller skulle ha spelat i valdebatten vid ett partival. Om den skulle bli en fråga av första rangen i valdebatten är läget t. ex. helt an- norlunda än om dess vikt icke understrykes av partierna. I det förstnämnda fallet förefaller det rimligt att skillnaderna mellan partival och folkomröst- ning skulle bli små, i det senare fallet kan de kanske tänkas bli stora. (Man kan t. ex. jämföra pensionsfrågans roll i 1956 års andrakammarval med dess roll i 1958 års upplösningsval.) Ett enkelt sätt att kringgå denna svårighet är att jämföra folkomröstningens utslag med det beslut, som skulle ha fat— tats av den vid närmast föregående allmänna val utsedda representativa för- samlingen. (Vi får då förutsätta, att ledamöterna i denna inte utformar sin ståndpunkt under hänsynstagande till folkomröstningsutfallet.) Det enk- laste fallet är givetvis det, att partierna intagit fasta ståndpunkter. Man kan då jämföra folkomröstningens resultat med mandatfördelningen. Jämförel- sen ger då helt enkelt besked om, huruvida folkomröstningen visat, att par— tiställningen är representativ för opinionsläget i den aktuella frågan.

Överföres detta betraktelsesätt till väljarplanet, leder det till att man gör en jämförelse mellan å ena sidan väljarnas ställningstagande vid folkomröst— ningen och å andra sidan deras röstning vid närmast föregående val. Bedöm- ningen av det politiska valets representativitet blir då beroende av i vilken utsträckning, som partisympatier vid föregående val sammanfaller med röstningen vid referendum (vi utgår fortfarande från, att det gäller en fråga, där partierna intagit bestämda ståndpunkter). Är överensstämmelsen

mellan de båda formerna av opinionsyttring hög, så framstår resultatet av det föregående partivalet såsom »representativt» även för folkmeningen i den speciella fråga, som folkomröstningen gällt. Blir överensstämmelsen låg, så är givetvis motsatsen fallet. Förklaringen till bristande »representa- tivitet» kan givetvis vara av skiftande slag, såsom att den speciella frågan över huvud taget inte varit aktuell eller att den för väljarna framstått som sekundär i partivalet.

Man kan sålunda konstatera, att motiveringen ur »representativitetssyn- punkt» för att referendum tillämpas såsom ett komplement till den repre- sentativa demokratien, synes innefatta, att det finns ett behov av en möjlig— het till opinionsyttringar vid sidan av de politiska valen, och att detta behov bör komma till uttryck i att väljarna i viss utsträckning röstar obero- ende av sina allmänna partisympatier i sådana fall, då partierna tagit ställ— ning.

På basis av intervjuundersökningens resultat kan man få ett mått på i vilken utsträckning väljarna vid 1957 års folkomröstning på detta sätt ut- nyttjade möjligheten att genom sin röstning markera en annan ståndpunkt än den de intog vid närmast föregående val. Resultatet av en sådan analys återfinnes i avsnittet »Partilinjer och folkomröstningslinjer», kapitel V sid. 44. Det ligger emellertid i sakens natur, att resultaten endast kan ge upplysning om hur det faktiskt förhåller sig, inte om huruvida förhållan- dena bör betraktas såsom tillfredsställande eller ej. Man kan m. a. o. kon— statera, att ungefär en femtedel av väljarna röstade på en annan linje än den, som rekommenderats av det parti de röstade med vid närmast före- gående val. Men det måste falla utanför ramen för presentationen av under- sökningsresultaten att diskutera, om denna siffra är »lagom», >>för hög» eller »för låg».

(2) Partiernas opinionsledarskap under kampanjen: Med hänsyn till par- tiernas starka engagemang i sakfrågan, vilket vid kampanjens slut var väl känt av en mycket stor majoritet av de intervjuade, är det av intresse att undersöka, i vilken mån tendensen att ta ställning i pensionsfrågan i över- ensstämmelse med tidigare partisympatier förstärktes eller försvagades un— der den tid de tre linjekommittéerna bedrev sin verksamhet. Detta problem belyses i avsnittet »Utvecklingen under kampanjens gång», sid. 46.

(3) Förhållandet mellan ställningstagande i en folkomröstningsfråga och allmänna partisympatier: Det karakteristiska för folkomröstningar till skill— nad från allmänna val är ju, att de förra avser en bestämd fråga, medan de senare gäller hela politiska handlingsprogram. Välj arna ges en möjlighet att markera en särmening i förhållande till de partier, som de eljest normalt röstar på, utan att därför behöva stödja partier, vilkas allmänna strävanden

de ogillar. (Då referendum gäller en fråga, till vilken partierna icke på för- hand tagit ställning, blir ju denna synpunkt inaktuell.)

Av vikt för bedömningen av folkomröstningsinstitutets roll i det politiska livet är det då att studera, i vilken utsträckning som detsamma i partiskil- jande frågor faktiskt fungerar på det angivna sättet, d. v. 5. så att väljarna skiljer mellan sitt ställningstagande i sakfrågan och sina allmänna parti- sympatier. Detta borde då taga sig uttryck i att väljarna inte ändrar sina allmänna partisympatier, till följd av att de i den konkreta folkomröstnings- frågan avviker från >>partilinjen>>. I den mån så inte är fallet, minskas näm— ligen skillnaden mellan referendum ooh allmänt val ur opinionsbildnings- synpunkt. Referendum blir liksom ett allmänt val ett tillfälle för partipoli- tiska omgrupperingar inom valmanskåren, fastän detta icke kommer till omedelbart uttryck i folkrepresentationen. Om omgrupperingen av parti- sympatier blir bestående —- d. v. 5. kommer att återverka på följande all- männa val _— kan det icke heller sägas, att folkomröstningsfrågan blivit föremål för ett från allmänna partisympatier isolerat ställningstagande.

Ett försök att besvara denna frågeställning på grundval av undersöknings— materialet måste omges med bestämda reservationer. Man kan nämligen få uppgift om i vilken utsträckning de intervjuade faktiskt ändrat partisym— pati, men däremot är det svårare att fastställa både vilket samband änd- ringar i partisympatier hade med folkomröstningsfrågan och hur bestående dessa ändringar kan ha blivit.

En utförligare redogörelse för det metodiska förfaringssättet vid studiet av denna frågeställning samt en redogörelse för resultaten återfinnes i kapi- tel V, sid. 49.

(4) Kollektiv opinionsbildning eller självständigt ställningstagande: Såsom ett av motiven till förmån för folkomröstningsinstitutet har anförts, att det moderna partiväsendets utveckling medfört, att partierna på en mångfald sätt blivit opinionens språkrör, varmed då anses ha följt en tendens till >>lik- riktning». Detta synsätt har vidare formulerats så, att opinionsbildningen >>kollektiviserats>> i hög grad på det individuella ställningstagandets bekost— nad. Folkomröstningsinstitutet har då ansetts fungera så, att de nämnda tendenserna försvagas.

Spörsmålet om i vilken utsträckning opinionsbildningen är mindre >>kol— lektiviserad» inför folkomröstningar än inför politiska val kan inte besvaras utan en närmare precisering av dess innebörd. Det torde vara karakteristiskt för all opinionsbildning i omstridda samhällsfrågor (d. v. s. sådana frågor, där man över huvud har anledning att tala om »allmän opinion»), att indi— vidernas åsikter utformas under inflytande av andra individers uppfatt— ningar. Detta inflytande kommer till stånd genom organiserad propaganda via massmedia, genom verksamhet i organisationer och genom informella kontakter i den sociala miljön. I denna mening är all opinionsbildning kol—

lektiv. Mera meningsfyllt blir det att undersöka, i vilken mån väljarnas ställningstagande är oberoende _ d. v. s. självständigt —— i förhållande till bestämda kollektiv eller typer av kollektiv, t. ex. partiorganisationer.

I en demokrati med ett väl utvecklat partisystem tenderar detta att spela en avgörande roll i opinionsbildningen genom att partiorganisationerna: (a) har en initiativtagande funktion — partiorganisationerna och deras ledning— ar har ett stort inflytande vid utväljandet av de politiska stridsfrågor, som kommer att bli de dominerande i debatten; (b) omsätter väljarnas Önskemål och föreställningar i politiska handlingsprogram —— partierna fungerar här både såsom en clearingcentral för kompromisser mellan olika önskemål och som tekniska expertorgan; resultatet av denna verksamhet blir att med- borgarnas valfrihet inskränkes till att gälla ett begränsat antal utarbetade lösningar av varje enskild fråga; (c) förfogar över särskilt stora möjligheter att argumentera för sina ståndpunkter via massmedia; (d) kan räkna på ett visst mått av traditionell lojalitet, förtroende och ideologisk anslutning från betydande medborgargruppers sida — en allmänt positiv inställning till ett visst parti gör i stor utsträckning medborgaren benägen att acceptera även partiets ståndpunkter i enskilda frågor.

Vid sidan av partierna verkar emellertid andra kollektiv, som konkur— rerar med partierna vid utövandet av de nämnda funktionerna. Såsom exem- pel kan nämnas intresseorganisationer, religiösa samfund och andra ideella sammanslutningar. .

Den tankegång vi utgick från ”— nämligen att opinionsbildningen >>kollek- tiviseras» vid politiska val (val mellan partier) _ kan då omformuleras till påståendet, att politiska val tenderar att starkt gynna partiorganisationerna på andra kollektivs bekostnad i opinionsbildningsprocessen. Detta får i sin tur en effekt både på urvalet av frågor, som blir föremål för ingående poli- tisk debatt, och på det sakliga ställningstagandet i bestämda frågor. Folkom- röstningsinstitutet skulle då kunna tänkas medföra, att andra kollektiv finge större möjligheter att konkurrera med partierna —— eller rättare sagt med partisystemet i dess helhet — i fråga om inflytande på opinionsbildningen. Partiorganisationernas krav på lojalitet, förtroende och särskilt intresse för vissa slag av problemställningar kommer att i ökad utsträckning få konkur— rera med andra kollektivs motsvarande anspråk.

Även om man som nämnts måste utgå från att all opinionsbildning i en mening har en kollektiv prägel, kan >>självständighetssynpunkten» mot bak- grunden av det ovan förda resonemanget också föras in i bilden. I anslut— ning till vad som förut sagts kan nämligen »ökad självständighet» definieras som en minskad benägenhet hos den enskilde väljaren att låta sitt ställnings- tagande påverkas enbart av argumentation från något bestämt kollektivs sida. När det gäller att särskilt jämföra folkomröstningsinstitutets verk- ningssätt med de vanliga partivalens, blir det av mindre intresse att studera den »självständighet», som kommer till uttryck i att en viss grupp av med-

borgare av olika skäl flyttar över sina allmänna sympatier från ett parti till ett annat parti. Inslaget av sådana åsiktsändringar innebär —- såsom fram- hållits ovan — snarare att likheterna mellan ett referendum och ett partival understrykes.

Vill man få fram det för folkomröstningssituationen specifika, bör intres- set i stället inriktas på att undersöka, i vilken mån intresseorganisationer och grupper av annat slag har modifierat partiernas roll vid åsiktsbildningen i pensionsfrågan. En lämplig metod torde härvid vara, att studera effekten av en konkurrens mellan å ena sidan partilojalitet eller tidigare partisym- patier och å andra sidan opinionsinflytande från gruppbildningar vid sidan av partiväsendet.

Det mått man på detta sätt kan få på i vilken mån folkomröstningen med- förde, att opinionsbildningen blev mera oberoende —— eller om man så vill självständig -— i förhållande till partiernas opinionsledarskap, är med nöd- vändighet ofullständigt. Bland annat kan den invändningen med fog göras, att man inte kan avgränsa effekten av linjekommittéernas propaganda från åsiktspåverkan inom organisationer eller andra, mindre formella grupper. Om en individ under kampanjen utsattes för påverkan från sin intresseorga- nisations sida, som gjorde honom mindre benägen att acceptera »sitt» partis uppfattning, så var han ju också samtidigt föremål för andra former av pro- paganda, vilka verkade i samma riktning.

Även 0111 en sådan avgränsning inte kan göras, har man emellertid möj- lighet att undersöka, om linjekommittéernas ansträngningar att vinna an- slutning utöver partigränserna kröntes med särskild framgång inom väljar- kategorier, där resp. linjekommitté kunde påräkna stöd från t. ex. en in- tresseorganisations sida. Omvänt kan man undersöka om den samlade effek- ten av partisympati och organisationsinflytande medförde en särskilt stark uppslutning kring det egna partiets ståndpunkt. Det är i realiteten också detta, som resultaten ger besked om.

I avsnittet »Opinionsbildningen inom intresseorganisationer och social- ekonomiska grupper», kapitel V, sid. 51, har redovisats resultatet av en bearbetning av materialet från denna utgångspunkt. Till grund för bearbet- ningen har därvid legat dels organisationsmedlemskap, dels socialgrupps- tillhörighet, varvid det sistnämnda betraktats såsom en indikator på arten av den organiserade eller oorganiserade åsiktspåverkan, som väljarna utsatts för i sin miljö. Genomgående har vi därvid sökt undersöka, i vilken mån den allmänna tendensen att rösta på »partilinjen» har förstärkts resp. försva— gats av opinionsbildningen inom sådana grupper.

I ett avseende måste analysen dock kompletteras, för att man ens i denna mycket begränsade mening skall kunna få någon uppfattning om såväl par— tiernas som intresseorganisationernas inflytande. Hittills har vi nämligen baserat analysen på medborgarnas »tillhörighet» till partier och andra or- ganisationer. Ett minimikrav för att ett direkt inflytande från dessas sida

över huvud taget kan ha förelegat är emellertid, att väljarna 'arit medvetna om, vilka ståndpunkter de har företrätt. I avsnittet »Väljarinformationen rörande partiernas och intresseorganisationernas ståndpunkter», kapitel V, sid. 56, redogöres för dels den allmänna informationsnivån i detta avseende, dels effekten av bristande information om det egna partiets hållning.

(5) Personligt intresse och engagemang: Det har i diskussionen kring folk- omröstningsinstitutet framhållits, att användningen därav också skulle tjäna syftet att fostra medborgarna till större politisk kunnighet och insiktsfull- het. Samtidigt har det framhållits, att folkomröstningsinstitutets sakliga värde är beroende av att vissa förutsättningar uppfylles. Bland sådana förut- sättningar har nämnts, att medborgarna i tillräcklig grad skall vara infor- merade om frågans innebörd, och att det skall föreligga ett allmänt intresse för frågan.

Frågan om i vilken mån väljarna var informerade om folkomröstnings— förslagens innebörd behandlas i kapitel VI tillsammans med en redogörelse för informationsnivåns förändringar under kampanjens lopp. Däremot dis— kuteras undersökningsresultaten rörande graden av intresse och engage- mang i sakfrågan i kapitel V (sid. 57) varvid också frågeställningens inne- börd och det metodiska förfaringssättet kommenteras utförligare.

((i) Den statliga upplysningsverksamheten: Den opartiska upplysningsverk— samhetens betydelse behandlas väsentligen i kapitel VI i samband med re- dogörelsen för massmedias räckvidd och effekt. I kapitel V har den opar- tiska broschyren endast medtagits såsom ett led i analysen av de faktorer, som under folkomröstningskampanjen kunde antagas stimulera väljarna till en »självständig» åsiktsbildning. Vi har därför undersökt, om broschy- ren lästes särskilt mycket eller blev särskilt uppskattad bland de väljare, som föredrog att rösta på en annan folkomröstningslinje än den deras tidigare parti företrädde.

Såsom ett jämförelsematerial har en motsvarande bearbetning gjorts med syfte att belysa dagspressens roll. Resultaten redovisas under rubriken »Den opartiska broschyrens och dagspressens roll», kapitel V, sid. 62. En jämfö- relse kan också lämpligen göras med undersökningsresultaten beträffande organisationstidskrifternas inflytande (se avsnittet »Opinionsbildningen inom intresseorganisationer och socialekonomiska grupper», kapitel V sid. 53).

Undersökningen har _ såsom inledningsvis nämndes —— också innefattat ett studium av vissa problem, som icke enbart har relevans för frågan om folkomröstningsinstitutets verkningar utan mera allmänt gäller opinions- bildningens betingelser och former under en propagandakampanj av större

omfattning. Denna del av undersökningen behandlas i kapitel VI: »Propa- gandakampanjens räckvidd och effekt» (sid. 64).

Kapitlet inledas med en översikt av räckvidden hos propagandan och upp— lysningsverksamheten genom radio och genom broschyrer. Därjämte disku- teras sambandet mellan tidningsläsningsvanor och åtsiktsbildning i pen— sionsfrågan. En deskription av detta slag ger inte i och för sig något mått på massmedias faktiska roll. Däremot kan man med dess hjälp få en upp- fattning om den ram, inom vilken propagandan via massmedia över huvud taget hade möjlighet att utöva ett direkt inflytande på opinionsbildningen. Gränserna för denna ram bestämdes naturligt nog av i vilken utsträckning propagandisterna lyckades tillvinna sig uppmärksamhet och intresse inom valmanskåren.

Mot bakgrunden av denna redogörelse för kampanjens förutsättningar i ett betydelsefullt avseende upptages därefter ett antal mera preciserade fråge- ställningar till behandling. Följande problem har därvid särskilt beaktats:

(1) »Mediaexposition» inom olika delar av valmanskåren: Man kan utgå från, att inte alla individer nåddes av propagandan i samma utsträckning. Därmed aktualiseras följande frågeställning: Hade propagandans »audi— torium» en sammansättning, som någorlunda väl motsvarade ett tvärsnitt av valmanskåren med avseende på sådana sociala hakgrundsdata som yrkes— tillhörighet, ålder, bosättningsort och kön? Eller var det så, att vissa delar av valmanskåren inte alls eller endast sporadiskt berördes av argumenta- tion i radioprogram och broschyrer?

Frågeställningen har studerats genom att materialet uppdelats med hänsyn till de nämnda kriterierna, och de sålunda erhållna kategorierna har där— efter jämförts med avseende på »mediaexposition», en term som vi här använder såsom en sammanfattande beteckning på hroschyrläsning och ra- diolyssnande i samband med folkomröstningen.

Vi har därvid också undersökt, om folkomröstningen i pensionsfrågan skapade förutsättningar för en upplysningsverksamhet på lika bred bas som en valrörelse av vanligt slag. För att möjliggöra en sådan jämförelse har materialet kompletterats med motsvarande data från en intervjuundersök- ning vid 1956 års andrakammarval. Resultaten av en materialbearbetning efter dessa linjer har sammanfattats i ett avsnitt med ovanstående rubrik i kapitel VI (sid. 69).

(2) »Selektion» i väljarnas mediaezposition: Erfarenheter från tidigare un- dersökningar har givit vid handen, att det i väljarnas reaktioner inför de in- bördes motstridande propagandaströmmarna föreligger en tendens till urval eller selektion. Innebörden härav är, att väljarna i viss mån »avskärmar» sig från sådan propaganda, som ifrågasätter eller bestrider riktigheten av deras egna uppfattningar. Effekten skulle alltså bli, att varje givet slag av

propaganda främst når ut till dem, som redan på förhand accepterat dess innehåll.

Möjligheterna att pröva denna hypotes är begränsade. I flertalet radio- program framträdde de tre linjernas förespråkare samtidigt, och någon påvisbar selektion kunde därför inte så lätt komma till synes. Ifråga om tidningsläsningsvanor föreligger i någon mån en tendens till selektion i den meningen, att varje partis press har en särskilt stark ställning bland sina po- litiska sympatisörer. Detta är emellertid en långsiktigt verkande faktor, som inte kan antagas ha undergått några väsentliga förändringar under folkom- röstningskampanjen. I huvudsak kan hypotesen därför endast prövas på resultaten beträffande broschyrläsning. (Jfr kap. VI, sid. 71.)

(3) Informationsnivåns utveckling: Det är i grund och botten två skilda, men med varandra nära förbundna problem, som uppkommer vid en under— sökning av väljarnas kunskaper om pensionsfrågan.

Det ena sammanhänger med, att det ur allmänt demokratiska synpunkter framstår såsom önskvärt, att väljarna tar ställning på grundval av en till- räckligt saklig information. Undersökningsresultaten belyser de faktiska förhållandena i detta avseende. Om dessa sedan bör betraktas som »tillfreds- ställande» eller »otillfredsställande» är däremot en fråga, som författaren inte har ansett sig ha anledning att diskutera.

Den andra och mera preciserade frågeställningen kan formuleras på föl- jande sätt: Vilka förändringar i informationsnivån inträdde under kampan— jens gång, och vilket samband hade dessa förändringar med propaganda- och upplysningsverksamheten? Till grund för analysen ligger främst ett antal intervjufrågor, vilka gällde såväl pensionsfrågans sakliga innebörd som de formella arrangemangen vid folkomröstningen. Flera av dessa frågor ställdes till panelen vid den första intervjuomgången och till kontrollgruppen vid den andra omgången. Genom jämförelser mellan panelen och kontroll- gruppen kan man därför mäta förändringar i informationsnivån från tiden för den egentliga propagandakampanjens start till dess kulmen. Därutöver har också sambandet mellan mediaexposition och informationsgrad under- sökts. (Se kap. VI sid. 73.)

(4) »Äsiktsrörligheten» under kampanjen: För dem som organiserade och bedrev propagandaverksamheten måste den primära uppgiften väl ha varit att söka påverka opinionsläget. När man söker bedöma effekten av propa- gandakampanjen, kommer därför de väljare, som på ett eller annat sätt ändrade sin hållning, i blickpunkten. Dessa väljare bildar emellertid inte någon enhetlig kategori. Strömningarna inom valmanskåren bestod dels i rena övergångar mellan linjerna, dels i att tveksamma, obeslutsamma eller oinformerade väljare så småningom anslöt sig till något av alternativen. Hur skiljer sig då dessa grupper från varandra och från valmanskåren i övrigt i sitt sätt att reagera inför propagandan?

Analysen kan här knyta an till en teoribildning, som utformats på grund— val av tidigare undersökningar av liknande slag.

I en banbrytande undersökning på valsociologiens område har den ameri— kanske sociologen Lazarsfeld och hans medarbetare funnit, att väljare, som fattade sitt definitiva beslut vid en jämförelsevis sen tidpunkt inför ett poli— tiskt val, skilde sig från valmanskåren i övrigt i bland annat följande avse— enden: (a) de var genomsnittligt mindre politiskt intresserade; (I)) de utsatte sig i mindre utsträckning för propaganda via massmedia; (c) deras slut- liga ställningstagande bestämdes ofta av rent personlig åsiktspåverkan inom deras allra närmaste sociala miljö.

Enligt Lazarsfeld föreligger det vidare ett samband mellan å ena sidan åsiktsändringar och obeslutsamhet och å andra sidan förekomsten av en situation, som han betecknar med termen »cross pressure». Med cross pres— sure — eller korstryck —— syftar Lazarsfeld på den konfliktsituation, som uppkommer genom, att en individ inom sin sociala miljö utsättes för rivali- serande slag av åsiktspåverkan, vilka är förbundna med konkurrerande lojalitetskrav. (Jfr Lazarsfeld et al., The People's Choice, 2nd ed., 1952.)

Senare undersökningar i USA och andra länder har på väsentliga punkter bekräftat Lazarsfelds resultat, samtidigt som teoribildningen på detta om- råde vidareutvecklats. Av principiellt intresse är särskilt en intervjuunder- sökning, som vid 1952 års amerikanska presidentval utfördes av Survey Research Center, University of Michigan. I motsats till The People's Choice lägger denna undersökning huvudvikten vid väljarnas subjektiva motive— ringar, d. v. s. deras uppfattningar om presidentkandidaterna och om poli- tiska sakfrågor samt deras känsla av förtroende för eller samhörighet med något av partierna. Man prövade därvid bl. a. hypotesen att konflikt mellan olika slag av motivation resulterar i fördröjt ställningstagande, minskat aktivt intresse för valet och även en ökad sannolikhet för icke-röstning. SRC:S undersökning bygger visserligen på en annan typ av data än Lazarsfelds korstryckshypotes, men i båda fallen förutsättes såväl politisk instabilitet som passivitet vara förbundna med någon form av konflikt mellan krafter, som utövar inflytande på individerna i motsatta riktningar. (Jfr Campbell et al., The Voter Decides, 1954.)

Vid den föreliggande undersökningen har tillfället att pröva dessa hypo- teser på svenska förhållanden utnyttjats. I samband därmed har också effekten av olika slag av åsiktspåverkan i individernas allra närmaste om- givning — familjen, bekantskapskretsen och arbetsplatsgruppen —— stude- rats. (Se kap. VI, sid. 91 och jfr även kap. V, sid. 55.)

KAPITEL III

.Åsiktsfördelning och deltagande i folkomröstningen inom skilda väljarkategorier

Röstningen inom intervjuurvalet i dess helhet

Den i detta avsnitt redovisade delen av undersökningsmateriatet har sam- manställts främst för att belysa skillnader mellan olika väljarkategorier med avseende på såväl åsiktsfördelning som deltagande i omröstningen. För bedömningen av resultaten av sådana jämförelser är givetvis graden av överensstämmelse mellan intervjuurvalet och valmanskåren i sin helhet av betydelse. I annat sammanhang behandlas representativitetsfrågan mera allmänt; här torde det vara tillräckligt att konfrontera siffrorna för röst- fördelning och deltagande inom hela valmanskåren med motsvarande upp- gifter från intervjuundersökningens material.

Då en sådan jämförelse göres med avseende på valdeltagande, måste hän- syn tagas till det förhållandet att intervjuundersökningens bortfall i särskilt hög grad utgjordes av icke-röstande personer. Icke mindre än 53 % av de individer, som ingick i urvalet men ej blev intervjuade, deltog sålunda icke i omröstningen. (Såsom förut nämnts insamlades uppgifter om deltagande i omröstningen direkt från röstlängderna för samtliga individer i urvalet.) I nedanstående tabell redovisas därför omröstningsdeltagandet dels för urvalet i dess helhet, dels för dem som faktiskt blivit intervjuade.

Tabell III:]. Procentuell andel röstande inom hela riket samt inom intervjuurvalet

Intervju- Intervju— Hela riket urvalet inkl. urvalet exkl. bortfall bortfall Män ................. 75 80 83 Kvinnor............. 70 75 77 Samtliga ............. 72 77 80

Som synes är valdeltagandet inom urvalet högre än inom valmanskåren. Andelen röstande är sålunda 8 % för hög inom intervjuurvalet exkl. bort— fall. Medräknas bortfallet sjunker skillnaden till 5 %. Det bör kanske här erinras om, att individer över 80 år överhuvudtaget icke ingår i intervju- undersökningens urval, vilket i och för sig bör något höja andelen röstande inom urvalet; effekten härav är emellertid ringa. En jämförelse mellan

intervjuundersökningens urval och folkomröstningens faktiska utfall med avseende på röstfördelning ger följande resultat:

Tabell III::Z. Röstfördelningen inom hela valmanskåren samt inom intervjuurvalet

, Intervjuunder- Valmanskåren sökningen

Förslag 1 ................... 46 43 Förslag 2 ................... 15 17 Förslag 3 ................... 35 34 Blankt ..................... 4 3 Uppgift saknas ............. . 3 Summa % 100 100

(Antal IP 825)

Undersökningsresultatens överensstämmelse med rikssiffrorna torde kun— na betraktas som tillfredsställande.

Röstningen inom åldersgrupper

En jämförelse mellan åldersgrupper inom intervjumaterialet ger, såsom framgår av nedanstående tabell, vid handen, att vissa skillnader föreligger såväl i fråga om åsiktsfördelning som i fråga om röstningsdeltagande. (Jfr även T abellbilaga, tab. I.) I likhet med vad som brukar vara fallet vid de politiska valen är deltagandet särskilt lågt bland de yngsta och bland de äldsta väljarna. (Såsom ovan anmärkts är emellertid andelen icke—röstande i materialet genomgående något för låg. Jfr Statistiska centralbyråns siffer- material rörande valdeltagandet, sid. 129.) I de yngre åldersgrupperna har linje 1 en övervikt över linje 3, som utjämnas i de högre åldersgrupperna.

Tabell III:3. Åsiktsfördelning och röstningsdeltagande inom åldersgrupper

.. .. .. Blank Forslag Förslag Forslag . Icke Summa Antal Åldersgrupp 1 2 3 Upp glft röstat % IP saknas 21—29 ................. 31 13 23 6 27 100 163 30—39 ................. 39 14 27 5 15 100 260 40—49 ................. 34 16 27 4 19 100 218 50—59 ................. 34 14 30 4 18 100 201 60—79 ................. 29 9 30 5 27 100 195 Samtliga ............... 34 13 28 5 20 100 1 037

Jämförelse med avseende på kön och civilstånd

Såsom framgår av den följande tabellen (jfr även Tahellhilaga, tab. II) skiljer sig ogifta oavsett kön från de gifta genom att de förra dels deltagit i omröstningen i klart mindre utsträckning, dels — i den mån de röstat —

har givit linje 1 ett svagare stöd. Det sistnämnda är särskilt markant för de ogifta kvinnornas del. Totalt sett har linje 1 större övervikt över linje 3 bland männen än bland kvinnorna.

Tabell III:4. Röstning — kön och civilstånd

Förslag Förslag Förslag ååå Icke Summa Antal 1 2 3 saknas rostat % IP

Gifta män .............. 41 13 28 5 13 100 377 Ogifta män — inkl. från-

skilda och änklingar. . . 25 17 23 3 32 100 114

Samtliga män ........... 37 14 27 5 17 100 491

Gifta kvinnor ........... 36 14 26 6 18 100 389 Ogifta kvinnor — inkl.

frånskilda och änkor. . . 19 9 34 * 2 36 100 157

Samtliga kvinnor ........ 31 13 28 5 23 100 546

Röstningen inom inkomst- och yrkeskategorier

I syfte att belysa åsiktsfördelningen inom skilda socialekonomiska grupper har materialet studerats dels med utgångspunkt från de intervjuades in— komstförhållanden, dels med hänsyn till deras yrkestillhörighet och yrkes- ställning. Inkomstuppgifterna, vilka avser sammanräknade nettoinkomster, har hämtats från 1957 års inkomsttaxeringslängd. För gifta intervjupersoner har jämväl uppgifter rörande makens resp. makans inkomster medtagits. Ifråga om klassificeringen med hänsyn till yrke och yrkesställning före- ligger en skillnad i förhållande till Statistiska centralbyråns stickprovs- undersökning rörande valdeltagande m. m. I den sistnämnda har nämligen till grund för klassificeringen lagts befolkningsregistrets indelning i närings- grenar, varvid individerna inom dessa uppdelats i företagare, tjänstemän och arbetare. Då denna metod tillämpad på intervjumaterialet skulle leda till en alltför långtgående uppsplittring på numeriskt mycket små grupper, har det bedömts lämpligare att här använda en klassificering, som ansluter sig till den i valstatistiken tidigare förekommande indelningen i socialgrupper. Den har dock modifierats så till vida att vissa grupper, som i förevarande sammanhang synts vara av särskilt intresse, har särredovisats i några tabel- ler. För fördelningen på socialgrupper har använts Statistiska central— byråns >>PM angående den vid 1952 års valstatistik förekommande sociala yrkesgrupperingen m. m.» jämte tillhörande »Yrkesförteckning».

Sambandet mellan röstning och inkomstförhållanden belyses dels av den följande tabellen, dels av tab. III—IV i Tabellbilaga.

Gifta intervjupersoner har klassificerats med hänsyn till summan av makarnas sammanräknade nettoinkomster; ogifta har fördelats med hänsyn till egen sammanräknad nettoinkomst

.. .. .. Blank _ _ Forsla Forsla Forsla . Icke Summa Antal Inkomstklass 1 g 2 g 3 g Uppgift röstat % IP saknas 0— 2 999 21 7 20 7 45 100 121 3 000— 9 999 26 20 27 4 23 100 360 10 000—19 999 47 10 24 5 14 100 467 20 000— 17 11 61 4 7 100 89

Linje 1 har tydligen vunnit en särskilt stark anslutning inom inkomst- skiktet mellan 10 000 och 20 000 kronor, medan dess ställning är avsevärt svagare i såväl de högre som de lägre inkomstklasserna. Det bör kanske här särskilt understrykas, att inkomstklassificeringen för gifta personers del avser deras sammanlagda inkomster. Som man kan utläsa ur tabell IV (Ta- bellbilaga), i vilken de gifta männen fördelats enbart med hänsyn till sin egen inkomst, framstår denna inkomstklaSS som linje 1:s starkaste fäste, även om man bortser från hustrurnas inkomster. Påfallande är vidare linje 2 :s relativa styrka i det näst lägsta inkomstskiktet; häri återspeglas givetvis deSs särskilda förankring inom jordbruksbefolkningen. Linje 3 har slut- ligen en tämligen jämn styrka inom inkomstklasserna, med undantag för de högsta inkomsttagarna, vilka med klar majoritet slutit upp kring denna linje. De icke-röstande befinner sig till övervägande del i de allra lägsta inkomst- skikten.

En jämförelse mellan linjernas väljarunderlag inbördes kompletterar bil- den (jfr tab. III—IV, Tabellbilaga). Linje 2:s särställning markeras vid en sådan jämförelse genom att ej mindre än 58 % av dess väljare hade inkom— ster, som understeg 10000 kronor. Linje 1 hämtade ungefär en tredjedel av sina väljare från detta inkomstskikt, medan nära två tredjedelar kom från skiktet 10 000—20 000 kronor. Linje 3 fick ungefär 40 % av sina väljare från vart och ett av de nämnda skikten och skiljer sig slutligen från de två andra linjerna genom att en jämförelsevis stor del av dess väljare — ca 20 % _— hade inkomster överstigande 20 000 kronor. Tillsammans vittnar det anförda tabellmaterialet om, att linje 1 och 3 var ungefär jämstarka i skiktet med högst 10 000 kronors inkomst, att linje 1 vann sin övervikt genom en större anslutning i det närmast högre inkomstskiktet, samt att den starka anslutningen till linje 3 bland de högsta inkomsttagarna inte kunde uppväga linje 1:s vinster i mellanskiktet.

Det ligger i sakens natur att de ovan behandlade inkomstklasserna ifråga om yrkessammansättning är starkt heterogena. Sambandet mellan yrkestill— hörighet och röstning belyses därför klarare av den uppdelning av materia— let i socialgrupper, som också gjorts, även om också de sistnämnda inne— fattar mycket breda befolkningsskikt. Kriterierna för socialgruppsindel-

ningen kan i korthet beskrivas på följande sätt. Till socialgrupp I föres större företagare och högre tjänstemän och vissa fria yrkesutövare. Socialgrupp II innefattar mindre företagare (t. ex. köpmän och hantverkare), jordbrukare samt lägre tjänstemän och annan lägre förvaltningspersonal, medan social— grupp III utgöres av arbetare inom såväl industri som andra näringsgrenar. Gifta kvinnor har vid klassificeringen förts på makens socialgrupp. I tabel— lerna redovisas resultaten för dessa tre socialgrupper samt för vissa under— grupper. Den fullständigaste redovisningen av undergrupper återfinnes i tabell V (Tabellbilaga), i vilken de olika linjernas väljarunderlag jämföres med avseende på socialekonomisk sammansättning.

Tabell III:6. Röstning inom socialgrupper samt inom vissa yrkeskategorier

Förslag Förslag '_Förslag L?anikft Icke Summa Antal 1 2 3 sägas röstat % IP

Socialgrupp I ........... 14 9 69 3 5 100 77

Socialgrupp II .......... 19 20 38 5 18 100 453 Företagare utom jord- brukare .............. 10 19 46 6 19 100 85 Jordbrukare .......... 6 49 27 6 12 100 123 Tjänstemän o. övr... . 28 7 40 4 21 100 245

Socialgrupp III ......... 51 8 12 5 24 100 496 Industri—, byggnads— o. grovarbetare .......... 61 4 8 6 21 100 271 Andra arbetare m. fl.. . 40 12 16 4 28 100 225

Betydande skillnader ifråga om såväl åsiktsfördelning som deltagande i omröstningen framträder vid en jämförelse mellan de socialekonomiska grupperna. Deltagandet har _ liksom vid politiska val — varit livligare inom socialgrupp I än inom de båda övriga; socialgrupp III uppvisar det lägsta valdeltagandet medan socialgrupp II intar en mellanställning.

En jämförelse med avseende på röstfördelningen åskådliggör linje 1:s starka ställning inom socialgrupp III. Vissa skillnader föreligger dock mellan olika kategorier av arbetarpersonal. Den största uppslutningen kring linje 1 föreligger inom gruppen >>industri-, byggnads- och grovarbetare», vilken därjämte uppvisar ett något högre valdeltagande än övriga arbetare. Inom den särskilt heterogena socialgrupp II varierar åsiktsfördelningen helt natur- ligt mycket starkt. Linje 2 har sitt starkaste stöd inom jordbrukarebefolk- ningen och har i övrigt en jämförelsevis stark ställning bland de mindre företagarna. Såväl tjänstemän som småföretagare ger dock en klar övervikt för linje 3. Den högsta socialgruppen domineras slutligen påtagligt av linje 3. Såsom framgår av tabell V hämtade linje 1 ungefär tre fjärdedelar av sina röstande från socialgrupp III, medan linje 2 och 3 hämtade resp. en fjärde- del och en femtedel från samma grupp.

Jämförelse med avseende på ortstyp

Urvalsmetodens beskaffenhet och begränsningen i urvalets storlek lägger hinder i vägen för en mera ingående analys av regionala skillnader. Vi har därför i den följande tabellen nöjt oss med att uppdela de intervjuade i tre grupper med hänsyn till bosättningsort. Till gruppen storstäder har då förts Stockholm, Göteborg och Malmö. Gruppen landsbygd innefattar även personer, som är bosatta i andra tätorter än städer. Såsom man har att vänta framträder här klart den starkare anslutning, som linje 2 vunnit på lands- bygden, medan linje 1 har haft särskild framgång i storstäderna.

Tabell III: 7. Röstning inom olika ortstyper

Förslag Förslag Förslag Blank Upp gift Icke Summa Antal

1 2 3 saknas röstat % IP

Storstäder ..... 41 5 34 3 2 15 100 199 Övriga städer. . 35 6 30 3 1 25 100 348 Landsbygd . . . . 30 21 23 3 3 20 100 490

Pensionsförhållanden

Vid den andra av undersökningens intervjuer ställdes en serie frågor rö— rande de intervjuades pensionsförhållanden och deras egen bedömning av hur deras försörjningsmöjligheter på ålderdomen skulle komma att te sig. Med hjälp av dessa frågor har materialet bearbetats med syfte att belysa sambandet mellan den egna pensionssituationen och ställningstagandet vid omröstningen.

Uppgiften att för denna bearbetning åstadkomma en klassificering av de intervjuades pensionsförhållanden och andra försörjningsmöjligheter på ålderdomen har naturligt nog inte varit alldeles okomplicerad. Först och främst är det inte tillräckligt att konstatera, huruvida de intervjuade har rätt till något slag av pension utöver folkpensionen. Pensionsrätten kan va- riera starkt ifråga om den framtida pensionens storlek och värdebeständig- het och i vissa fall kan den vara knuten till anställningen vid ett visst före- tag. Särskilt ifråga om s. k. >>trotjänarpensioner», som utgår till anställda vid enskilda företag, kan den framtida möjligheten att få pension dessutom framstå såsom oviss, 0111 den anställde inte räknar med att kvarstå i sin anställning. Variationer av liknande eller annat slag föreligger också beträf— fande pensioner eller livräntor, som grundar sig på privat försäkring. Hår- till kommer att avsaknad av pensionsrätt ibland kompenseras av ett ålder— domsskydd, som består i äganderätten till ett företag eller ett jordbruk.

Genom intervjufrågorna föreligger främst uppgift om huruvida den inter- vjuade har något slag av pension. Gifta personer tillfrågades därjämte om makens pensionsförhållanden. Till dem som hade pension ställdes vidare en

fråga om vem som stod för pensionsutfästelsen, d. v. s. om pensionsrätten grundade sig på statstjänst, kommunal tjänst, medlemskap i SPP, privat försäkring eller någonting annat. Däremot ställdes icke någon direkt fråga beträffande pensionens storlek. För att undersöka, om de intervjuade istället för pension eller såsom ett komplement till pension hade något annat slag av ålderdomsskydd ställdes dessutom följande frågor: >>Man kan ju ha det ordnat för sin försörjning på ålderdomen på annat sätt än genom pensione— ring. Gäller det i Ert fall? (Om svaret blev jaz) På vilket sätt har Ni ordnat för Er försörjning på ålderdomen?» Det ligger i sakens natur, att svaren på dessa båda frågor måste ge mycket mera oprecisa upplysningar än de direkta frågorna om pensionsrätt. Följden härav är att särskilt ett försök att klas- sificera företagare och jordbrukare med hänsyn till deras reella försörjnings- läge i pensionsåldern vilar på ett svagt underlag i materialet.

Vid materialbearbetningen har två klassificeringsgrunder använts paral- lellt. Den ena av dem delar helt enkelt materialet i personer med pensions- rätt (d. v. 5. rätt till någon pension utöver folkpensionen) och pensionslösa. Gifta personer har förts till den sistnämnda kategorien endast, om båda ma— karna saknat pension. Härvid har icke någon skillnad gjorts mellan olika slag av pensionsförmåner. Användningen av denna klassificering har be— tingats av att bearbetningen på ett par punkter måst anpassas efter fråge- tekniken i intervjuformuläret, vilket försvårat en förfinad analys.

Vid användandet av den andra klassificeringsgrunden uppdelas materialet i följande fyra delar: (A) Intervjupersoner med pension från statstjänst eller kommunal tjänst samt personer med pension från SPP eller jämförbar pensionskassa. (B) Privatanställda med pensionsutfästelse från arbets- givaren, t. ex. genom pensionsfond i företaget; i huvudsak består gruppen av arbetarpersonal. (C) Personer som har privat pensionsförsäkring eller liv- ränta. Därjämte har personer, som saknar pension men säger sig ha sin ålderdomsförsörjning ordnad på annat sätt förts till denna kategori. (D) Pensionslösa som inte har något annat ålderdomsskydd.

Gifta kvinnor har vid tillämpningen av den sistnämnda metoden konse— kvent klassificerats med hänsyn till makens pensionsförhållanden. Förfaran- det har givetvis nackdelar ifråga om yrkesarbetande kvinnor. Det torde emellertid i de flesta fall ändå vara mera realistiskt även beträffande denna grupp än en klassificering på grundval av hustruns egen pensionssituation. En sammanvägning med hänsyn till makarnas gemensamma pensionsför- måner skulle givetvis ha varit tänkbar men samtidigt ur bearbetningssyn- punkt ytterst svårgenomförbar.

Beträffande kategori C gäller att det övervägande flertalet inom denna har förts dit på grund av det andra av de båda angivna kriterierna. Den består alltså i huvudsak av pensionslösa, som anser sig ha sörjt för sin ålderdom på annat sätt än genom pension. Med hänsyn till den redan påpekade bristen på exakthet i svaren på just dessa intervjufrågor, måste det förutsättas att

gruppen i realiteten är sammansatt av individer med högst skiftande ekono- misk situation.

Tabell III:8. Röstande på de tre linjerna fördelade med hänsyn till pensionsförhållanden

Alla

Förslag Förslag Förslag (inkl. icke

1 2 3 röstande m. fl.) Stats—, kommunal-, SPP-pension el. motsv. (A). . . 24 10 41 25 Pension från enskilt företag (13) ................ 14 2 G 9

Privat pensionsförsäkring el. ålderdomsförsörjning

ordnad på annat sätt än pension (C) .......... 11 34 20 18 Har ej rätt till pension utöver folkpension (D). . . 51 54 33 48 Summa % 100 100 100 100 Antal IP 353 283 137 1 022

En jämförelse mellan de tre linjernas väljarunderlag visar _ såsom fram— går av tab. Ill: 8 —— att betydande skillnader föreligger mellan dem. De som röstade på linje 3 har i väsentligt större utsträckning än de övriga en formell pensionsrätt säkrad genom statlig eller kommunal tjänst eller försäkring i någon pensionskassa för anställda. Bland linje 1:s väljare var sådan pensionsrätt mycket mindre vanlig. Däremot hade en jämförelsevis stor del av de sistnämnda att påräkna någon form av pension direkt från sitt företag; i huvudsak synes det här ha varit fråga om informella pen- sionsåtaganden från företagens sida. Linje 2 slutligen fick nästan enbart stöd av väljare utan någon som helst form av tjänstepension.

Skillnaderna mellan de tre linjerna är till stor del ett uttryck för deras olikhet i yrkessammansättning. Inslaget av företagare och andra självstän— diga yrkesutövare är särskilt starkt bland dem som röstade på linje 2, medan det motsatta är fallet bland linje 1 :s anhängare. Tabellen ger därmed också en antydan om att en uppdelning av materialet enbart i de fyra >>pensi0ns- kategorierna» inte ger en klar bild av sambandet mellan pensionssituation och röstning.

Förhållandet belyses ganska väl genom en jämförelse mellan tabellerna III: 9 och III: 10. Den första av dessa baserar sig på samma material som tabell Ill: 8 — d. v. s. samtliga intervjuade — fastän procenträkningen här gjorts i annan led. Tabell III: 10 innefattar däremot icke företagare, företags- ledare (även om de är anställda vid sitt företag, t. ex. verkställande direktö- rer), jordbrukare, fria yrkesutövare och andra personer inom socialgrupp 1 och II, som inte betraktats såsom löntagare. Liksom vid socialgruppsindel- ningen har gifta kvinnor klassificerats med hänsyn till mannens yrke.

.. -.. .. Blank »Pensionskategori» Förslag P orslag Forslag Uppgift Summa Antal

1 2 3 , % IP

saknas A ....................... 38 6 53 3 100 221 B ....................... 68 4 22 6 100 71 C ....................... 26 31 38 5 1 00 151 D ....................... 48 20 25 7 100 375

Tabell III:10. Åsiktsfördelning inom löntagarkategorier med skilda pensionsförhållanden

.. _ .. 4 .. Blank »Peusionskategori» FOI slag Porslag Förslag Uppgift Summa Antal 1 2 3 (” IP saknas fo A ....................... 39 6 52 3 100 207 B ....................... 69 3 22 6 100 69 C ....................... 54 12 27 7 100 70 D ....................... 63 12 18 7 100 259

Helt naturligt kan en skillnad egentligen bara föreligga mellan de två tabellerna med avseende på fördelningen inom kategorierna C och D. Inom de båda sistnämnda framträder däremot betydande olikheter, vilka fram— kallas av att företagare och jordbrukare i mycket ringa utsträckning röstat på linje 1.

En jämförelse mellan de olika löntagargrupperna (tab. 111110) ger vid handen, att klara skillnader föreligger. Linje 1 har vunnit ett särskilt svagt och linje 3 ett särskilt starkt stöd bland dem som har pensionsrätt genom statlig eller kommunal tjänst eller genom försäkring hos SPP eller motsvarande. Den lilla gruppen av löntagare med pensionsrätt enbart ge- nom pensionsutfästelse från sitt eget företags sida har däremot en bety— dande majoritet för obligatorielinjen. Detsamma gäller för den stora grup- pen av löntagare (D) som saknar pensionsrätt och inte anser sig ha kom- penserat detta på annat sätt. I intervjumaterialet har linje 1 en svagare ställning inom kategori C, vilket ju kanske är att vänta; skillnaden mellan C och D är dock icke statistiskt säkerställd. Linje 2 har slutligen vunnit en mycket liten anslutning bland dem som har någon form av pensions- rätt, men har däremot fått ett något starkare stöd bland de övriga.

Såsom ett komplement till intervjufrågorna rörande pensionsförhållan- den innehöll formuläret också en fråga, Vilken gav de intervjuade tillfälle att ge ett omdöme om sina försörjningsmöjligheter på ålderdomen. Fråge— formuleringen varierades med hänsyn till intervj upersonernas pensionssitua- tion. Följande frågevariant användes för personer, som saknade rätt till

någon som helst pension utöver folkpensionen: »Anser Ni att folkpensionen blir (är) tillräcklig, inte fullt tillräcklig eller alldeles otillräcklig för Er försörjning på äldre dagar?» För personer, som hade rätt till någon form av pension utöver folkpensionen användes i stället denna formulering: >>On1 Ni tänker på Era och Er makas (makes) gemensamma pensionsförmåner, anser Ni då att Er pension kommer att bli (är) tillräcklig, inte fullt till- räcklig eller alldeles otillräcklig för Er försörjning på äldre dagar?» När frågan ställdes till ogifta personer, ändrades givetvis inledningssatsen. Gifta personer fick den andra frågevarianten, under förutsättning att endera av makarna hade pensionsrätt.

I tabell VIaVIII (Tabellbilaga) redovisas svarsfördelningarna på dessa frågor på ett sådant sätt, att de tre linjernas valmanskårer kan jämföras inbördes. I tabell VIII har pensionsberättigade och pensionslösa förts till- sammans och de intervjuade har fördelats på de tre svarsalternativen, oav- sett vilken av frågevarianterna de har besvarat. En jämförelse mellan mar- ginalfördelningarna i tabell VI och VII ger som väntat vid handen, att de pensionsberättigade genomsnittligt bedömer sin ålderdomsförsörjning mera optimistiskt än de pensionslösa. Oavsett pensionsinnehav anser dock linje 115 anhängare i väsentligt mindre utsträckning än övriga att deras ålder- domsförsörjning ter sig tillfredsställande (antalet personer med pensions- rätt inom linje 2 är dock så litet att någon jämförelse icke kan göras med denna grupp).

En sammanfattande bild av relationen mellan å ena sidan väljarnas be- dömning av sina försörjningsmöjligheter i pensionsåldern och å andra sidan deras röstning erhålles genom tabell III: 11, vilken bygger på svaren på båda frågevarianterna. Sambandet mellan uppfattning i pensionsfrågan och tillfredsställelse med den egna åldersförsörjningen framträder här mycket klart; linje 1 är särskilt starkt representerad bland de mest missnöjda och särskilt svagt bland dem, som anser sig ha ett tillräckligt ålderdomsskydd, medan det motsatta är fallet för linje 2 och 3.

Tabell III:11. Uppfattningar om pensionsförmånernas tillräcklighet och åsikt i pensionsfrågan

Folkpensioncn resp. .. .. .. . , . Forslag Förslag Forslaa _ Uppgift Summa Antal folkpensmn jamte annan 1 2 3 ” Blank saknas % IP

pension blir

Tillräcklig .............. 28 19 47 4 2 100 363 Inte fullt tillräcklig ...... 54 14 27 3 2 100 290 Alldeles otillräcklig ...... 67 10 19 3 1 100 102

KAPITEL IV

Åsiktsutvecklingen under folkomröstningskampanjen

Framställningen i detta avsnitt syftar endast till att ge en allmän beskriv- ning av de förändringar i de tre linjernas styrka inom valmanskåren, som kunnat observeras, samt att redogöra för omfattningen av dessa föränd- ringar. I de följande kapitlen kommer sedan mera principiella frågeställ— ningar rörande opinionsbildningens förutsättningar och former under kam- panjen att behandlas. Underlaget för redogörelsen i denna del utgöres vä— sentligen av de direkta frågor rörande intervjupersonernas inställning till förslagen resp. deras slutliga röstning, som framställdes vid de tre in- tervjuerna.

F rågetekniken

Själva frågetekniken saknar i detta sammanhang icke betydelse. Vid ut— formningen av denna bedömdes det vara av vikt att icke onödigtvis för- stärka den rena intervjueffekten, d. v. s. stimulera till ett ställningstagande eller ett intresse för sakfrågan, som eljest icke skulle ha förelegat. Särskilt viktigt ansågs detta vara vid den första intervjuomgången. I formuläret för den första intervjun med >>panelen>> insattes därför en »spärr», vilken inträdde efter några frågor rörande den kommande folkomröstningen och pensionsfrågan i allmänhet (närmare bestämt vid fråga 12). »Spärrfrågan» innebar helt enkelt, att de intervjuade ombads att tala 0111 vad något av folk- omröstningsförslagen >>går ut på». Om denna fråga besvarades med >>vet inte», ställdes inga ytterligare frågor om pensionsförslagen, utan intervjun avslutades med några frågor rörande ett annat ämnesområde. Mycket blyg- samma krav ställdes på vad som skulle kunna betraktas som ett svar på frågan. Vidare tillämpades spärregeln inte rigoröst, eftersom man måste räkna med, att ett >>vet-inte-svar» kunde bero på en tillfällig svarsovillighet eller svårighet att uttrycka sig. Instruktionen angav därför, att intervjuarna i tveksamma fall skulle försöka fortsätta intervjun om pensionsfrågan. Endast om den intervjuade var »påtagligt och fullständigt okunnig» (inter— vjuarinstruktionen), skulle spärregeln tillämpas. Icke desto mindre föll en ansenlig del av panelen för denna spärr. En följd härav är att vissa frågor under den första intervjun kom att ställas endast till en >>elit>> inom panelen. En annan följd är att en grupp av individer i panelen icke fick någon fråga

om vilket förslag de sympatiserade med vid den första intervjun. I ett fler- tal tabeller har denna grupp förts till kategorien »obestämda», vilken även innefattar personer, som själva sagt sig tveka mellan flera förslag. I tabell IX (Tabellbilaga) särredovisas den under beteckningen »oinformerad om alla förslag».

I det andra formuläret fanns för »kontrollgruppens» men ej för panelens del en motsvarande spärr, men den medförde då endast att en speciell del av frågeformuläret överhoppades. Denna omfattade dels en direkt fråga om vilket förslag de intervjuade sympatiserade med, dels några relativt tek— niskt betonade frågor om de tre förslagens utformning. Vidare användes vid den andra intervjun (som alltså för kontrollgruppens del var dess första) en kompletterande frågemetod. Alla intervjupersoner, som antingen fallit för »spärren» eller som vid direkt muntlig fråga icke kunde tala om vilket förslag de sympatiserade med, förelades då ett tryckt kort, vilket upptog folkomröstningsförslagens text. De ombads läsa igenom texten samt att därefter ange vilket förslag som »verkar bäst». Denna extra möjlighet att ta ställning till förmån för något av folkomröstningsförslagen gavs under den andra intervjun åt intervjupersonerna i såväl panelen som kontroll- gruppen. (Betr. »spärrfrågan» och frågekortet, jfr Bilaga II, »Anmärk- ningar rörande urval, bortfall och metodproblem», sid. 123.) Några uppgifter om effekten av den använda frågetekniken torde här vara av intresse. Det kan då först nämnas, att 49 % av panelen föll för den nämnda »spärren» under den första intervjuomgången. Motsvarande siffra för kontrollgrup- pen under den andra intervjuomgången var 31 %. Skillnaden torde kunna betraktas som ett slags mått på den stigande allmänna informationsgraden mellan de båda intervjuomgångarna. Effekten av frågekortets an— vändning belyses av nedanstående tabell, som avser urvalet i dess helhet:

Frågekortet ej använt — IP har angivit sin åsikt vid tidigare fråga under intervjun . . 79 % Frågekortet använt —— IP utpekade ett av förslagen såsom bäst .................... 14 % Frågekortet använt —— IP kunde ej ange vilket förslag som var bäst ................ 7 % Summa ..................................................................... 100 % Antal IP .................................................................... 1 022

Beträffande procentsiffrorna bör det nämnas, att i siffran 79 % ingår också personer, som på en tidigare muntlig fråga sagt sig tveka mellan två särskilt nämnda förslag, här rör det sig alltså om sakligt grundad tveksam- het, vilken icke kan påverkas av frågetekniken. Frågekortets användning medförde sålunda totalt sett att andelen »vet-inte-svar» nedbringades med 14 procentenheter. Till allra största delen åstadkoms denna effekt inom kontrollgruppen, och den innebär där främst att »spärrfrågans» verkan minskades. Som nämnts kunde 31 % av intervjupersonerna i kontrollgrup- pen inte vid denna fråga ange vad något av förslagen gick ut på. När denna

grupp fick läsa frågekortet, tog ungefär två tredjedelar ställning till förmån för något av förslagen.

En jämförelse mellan de båda slagen av frågeteknik torde visa att båda har såväl fördelar som nackdelar. Fördelen med frågekortets användning är att ett antal personer med oklara uppfattningar om förslagens innebörd och bristande information om deras beteckningar får ett stöd för minnet, som gör det möjligt för dem att tala om hur de tänker rösta. Nackdelen är att frågekortet eventuellt ger den intervjuade en information, vilken i sig själv åstadkommer ett ställningstagande under intervjun. I det senare fal- let har givetvis en icke önskvärd intervjueffekt uppkommit.

Det ligger nära till hands att tänka sig, att i den mån själva frågetekni- ken resulterar i ett ställningstagande, så bör detta vara av mera tillfällig karaktär än eljest. I nedanstående tabell har de intervjuade inom kontroll- gruppen uppdelats i två kategorier: å ena sidan de som förklarade sig sym- patisera med ett bestämt förslag redan vid den muntliga frågan, och å andra sidan de som tog ställning först då frågekortet Visades (de som Överhuvud icke kunde bestämma sig har utelämnats). De båda kategorierna jämföres med avseende på sin slutliga röstning.

Kontrollgruppen gflifligngågfvnsgy Svarade på den Svarslieaiped muntliga frågan frå gekortet Fullföljde röstningsavsikten

från intervjun före omröst— ningen ................... 77 58 Röstade på annan linje ...... 8 18 Röstade ej ................. 15 24 Summa % 100 100 Antal IP % 313 104

Tabellen bestyrker det gjorda antagandet i den meningen att en förhål— landevis mindre del av »frågekortsgruppen» fullföljde sin avsikt från. in- tervjun vid själva omröstningen. Materialet antyder, att orsaken ligger så- väl i en högre frekvens av åsiktsändringar som i oftare förekommande icke- röstning inom denna grupp. Det kan i detta sammanhang nämnas, att, se- dan den muntliga frågan och frågekortet kommit till användning, 11 % inom panelen kvarstod som »tveksamma eller vet inte», medan motsvarande siffra för kontrollgruppen var 13 %. Mellan de båda grupperna föreligger sålunda icke någon skillnad av betydelse.

För att inte alltför mycket komplicera materialets redovisning har vid bearbetningen icke någon skillnad gjorts mellan dem som tog ställning redan vid den muntliga frågan och dem som gjorde det först med stöd av

frågekortet. Emellertid bör man vid jämförelser mellan första och andra intervjuomgången inom panelen hålla i minnet, att skillnaden till en del framkallas av själva frågetekniken; för panelens del fanns vid det senare tillfället icke någon spärrfråga och dessutom tillkom möjligheten att svara med hjälp av frågekortet (denna möjlighet användes av 5 % av individerna i panelen).

Äsiktsfördelningen vid de tre intervjuerna

Såsom framgår av redogörelsen för undersökningens planering i kapi- tel I omfattade densamma två personliga intervjuer och en brevintervju. Urvalet var uppdelat i två ungefär likstora delar. Av dessa intervjuades den s. k. panelen vid samtliga tre tillfällen. Urvalets andra halva, den s. k. kontrollgruppen medtogs endast i den senare av de personliga intervjuerna samt vid brevintervjun. Den första personliga intervjun utfördes kring månadsskiftet augusti—september med tyngdpunkten förlagd till den första veckan. Den andra intervjuomgången började den 26 september. Även vid detta tillfälle utfördes flertalet intervjuer under första veckan. Brevformu— låren utsändes på själva folkomröstningsdagen. För både panel och kon— trollgrupp föreligger sålunda uppgifter om dels den slutliga röstningen, dels förslagssympatier under veckorna före omröstningsdagen. Intervju— personerna i panelen hade dessutom tillfrågats om sin åsikt drygt en må- nad före folkomröstningen.

I tabell IX (Tahellbilaga) redovisas åsiktsfördelningen inom intervju- urvalet vid de tre tillfällena. En jämförelse ger vid handen att linje 3 hade starkast stöd bland dem som bestämt sig för någon linje vid det första in- tervjutillfället. Det var emellertid en mycket 'stor andel av de intervjuade, som vid denna tidpunkt saknade bestämda åsikter om förslagen. Vid den andra intervjuomgången är läget förändrat. Linje 1 har nu berövat linje 3 dess försprång. Samtidigt har de obestäindas antal minskats kraftigt (jfr vad som ovan sagts betr. frågetekniken). Fördelningen mellan de tre lin— jerna överensstämmer nu nära med den, som förelåg vid själva omröst— ningen.

Ingenting tyder sålunda på att någon mycket stor förändring i linjernas inbördes styrkeförhållanden skulle ha inträtt under de allra sista veckorna före omröstningen. Härmed är emellertid inte sagt, att alla röstade på det sätt de angav vid det senaste intervjutillfället före omröstningen. Några avstod i praktiken från att rösta, andra bytte ståndpunkt i sista stund. Men nettoeffekten härav har varit ringa. Linje 2:s under hela undersöknings— perioden stabila andel av de röstberättigade, som bestämt sig, är vidare på- fallande. Inte heller i detta fall får man emellertid omedelbart dra slut- satsen, att denna linje varken vunnit eller förlorat anhängare under kam- panjen.

Åsiktsförändringar under kampanjens gång

Den tidigare redovisningen av materialet har så att säga givit tre ögon- blicksbilder av opinionsläget under kampanjen. Så långt det är möjligt bör uppgifter av detta slag kompletteras med en analys av opinionsförskjut- ningarna mellan intervjutillfällena. Det är främst två frågeställningar, som är av intresse. Den ena gäller förändringarnas omfattning: man vill då få ett mått på hur stor del av valmanskåren, som över huvud taget ändrade sin hållning under kampanjtiden. Den andra gäller opinionsförändringar— nas riktning: i vilken utsträckning vann de tre linjerna på varandras bekost— nad, vilken linje valde de från början tveksamma och i vilken utsträck- ning lyckades de tre linjerna mobilisera sina anhängare till faktisk röst- ning"?

Beträffande båda frågeställningarna gäller, att de kan besvaras endast i den begränsade utsträckning, som undersökningsmetoden medger. Vi har inte från dag till dag kunnat följa intervjupersonernas reaktioner inför propaganda och övertalningsförsök utan får nöja oss med att inregistrera äsiktsförändringar, som kommit till uttryck vid de tre intervjutillfällena. Arten och omfattningen av opinionsförskjutningarna mellan de båda första intervjuomgångarna belyses av nedanstående tabell:

Tabell IV:]. Åsiktsutuecklingen mellan intervjuomgång I och II

Oförändrad sympati för något förslag ............................................ 37 14 Övergång till annat förslag eller tveksamhet ...................................... 7 352 Obestämd vid första intervjun _— tagit ställning vid den andra ..................... 46 :|:4 Obestämd vid båda intervjuerna ................................................ 10 iz Summa % ................................................................... 100 Antal IP ..................................................................... 524

Den avgörande förändringen i opinionsläget består som synes i att en myc— ket stor del av valmanskåren, som tidigare varit obestämd, nu tagit ställning. Beteckningen >>obestämd>> får givetvis ,inte tolkas så att hela eller ens större delen av denna kategori skulle bestå av individer, vilka vid den första in- tervjun var reellt tveksamma i den meningen att de ännu vägde bestämda argument till förmån för de olika linjerna emot varandra. Obestämdheten var i stället i huvudsak ett uttryck för bristande information om innebör- den av samtliga förslag. (Kategorien >>obestämda» innefattar både »oin- formerade om alla förslag» och tveksamma. Det bör här erinras om, att frågetekniken i omgång 11 till en del förklarar minskningen i de »obestäm- das» andel; användningen av frågekort utgör däremot icke i och för sig en förklaring till linje 115 frammarsch.)

Omkastningen av styrkeförhållandena mellan linje 1 och linje 3 betinga— des endast i obetydlig utsträckning av rena övergångar mellan linjerna.

Linje 1:s ökade styrka förklaras i huvudsak av att denna fick ett större tillskott än linje 3 av tidigare obestämda. Förhållandet belyses i tabell IV : 2. På grund av att procenttalen till stor del baseras på mycket små numeriska tal (det gäller givetvis särskilt för linje 2) kan detaljerade slutsatser knappast dragas beträffande andra förändringar i opinionsläget. Materialet ger dock en antydan om, att linje 1 gjorde färre förluster än de båda andra linjerna genom övergång till annan ståndpunkt eller tveksamhet.

Tabell IV:2. Åsiktsalvecklingen från intervjuomgäng I till II

Åsikt under intervjuomgång II Åsikt under Tveksam intervjuomgång I Förslag Förslag Förslag eller Summa Antal

1 2 3 blank % IP Förslag 1 ................ 94 2 3 1 100 81 Förslag 2 ................ — 68 27 5 100 41 Förslag 3 ................ 9 1 84 6 100 104 Obestämda ............... 41 11 26 22 100 298

Opinionsatvecklingen mellan den andra intervjun och folkomröstnings— dagen kan analyseras på grundval av ett större material än vad som var fallet beträffande det första skedet, eftersom såväl panelen som kontroll- gruppen intervjuades vid de båda senare tillfällena. Även här är syftet att söka belysa dels opinionsförändringarnas omfattning, dels deras effekt på linjernas styrka inom valmanskåren.

Vid studiet av åsiktsförändringarna mellan de båda första intervjuom- gångarna fanns icke anledning att diskutera icke-röstningens effekt, d. v. s. linjernas förluster genom att en del av deras sympatisörer avstod från att rösta. Jämföres opinionsläget under veckorna före omröstningen och den faktiska röstningen blir denna faktor däremot av betydelse. Den har där- för beaktats i nedanstående tabell, som avser att ge en bild av utvecklingen under kampanjens sista skede, d. v. 5. från intervjuomgång II till III.

Tabell IV: 3. Röstningsavsikter vid intervjuomgång II och faktisk röstning

Procent

Fullföljde röstningsavsikten från intervjun före omröst— ningen ......................................... 64 :l: 3 Övergick till annat förslag ......................... 7 i 2 Sympatiserade med något förslag vid intervjun före om- röstningen — men röstade ej ..................... 16 d: 2

Tveksam vid intervjun före omröstningen —— men röstade för ett av förslagen ............................. 7 i 2 Tveksam vid intervjun före omröstningen —— röstade ej 5 :E 1 Uppgift saknas ................................... 1 i 1

Summa % 100 Antal IP % 981

Den stabilitet i de tre linjernas inbördes styrkeförhållande, som rådde från intervjuomgången före omröstningen till själva omröstningsdagen, har så- ledes ingalunda inneburit att opinionsförskjutningar saknats. Mellan en fjärdedel och en tredjedel av de intervjuade synes på något sätt ha ändrat sin hållning under perioden (häri inräknas då väljare, som sympatiserade med något förslag före omröstningen men sedan ej röstade). Nettoeffekten härav har emellertid varit ringa. Förhållandet belyses av de två tabellerna IV: 4 och IV: 5, vilka baserar sig på samma material, procenträknat i vågrät resp. lodrät led. Den förra tabellen ger sålunda besked om hur de intervjua- de, fördelade efter åsikter vid intervjuomgäng II, faktiskt röstade. Den se- nare tabellen utgår däremot från den faktiska röstningen och sätter denna i relation till tidigare åsikt. Det bör starkt understrykas, att de låga procent— talen är behäftade med stor osäkerhet (»Blank» och »Uppgift saknas» har endast medtagits för fullständighetens skull, några slutsatser kan icke ba- seras på dessa procenttal).

Tabell IV:4. Åsiktsutvecklingen från intervjuomgång II till III (1)

Åsikt under Slutlig röstning niteerppmgång Förslag Förslag Förslag Blank Upp gift Icke Summa Antal 1 2 3 saknas röstat % IP Förslag 1 ...... 78 0 2 1 1 18 100 369 Förslag 2 ...... 5 65 8 — 3 19 100 154 Förslag 3 ...... 4 4 72 3 0 17 100 316 Blankröstning . 11 8 12 27 — 42 100 26 Tveksamma . . . 20 12 20 7 2 39 100 116

Tabell IV:5. Åsiktsutvecklingen från intervjuomgång II till III (2)

Åsikt under Slutlig röstning intervjuomgäng F" .. .. . orslag Forslag Forslag Uppgift Icke II 1 2 3 Blank saknas röstat Alla Förslag 1 ............... 87 2 2 11 37 32 38 Förslag 2 ............... 2 77 4 — 36 14 16 Förslag 3 ............... 3 9 84 35 9 26 32 Blankröstning .......... 1 2 1 25 — 6 3 Tveksamma ............ 7 10 9 29 18 22 11 Summa % 100 100 100 100 100 100 100 Antal IP 333 131 274 28 11 204 981

De tre linjerna har gjort förluster, genom att sympatisörer avstått från att rösta, i ungefär samma utsträckning. Däremot synes egentliga åsikts- byten i form av övergångar ha drabbat linje 1 i något mindre utsträck- ning än linje 2 och linje 3. Klart är att övergångarna från de båda sistnämn-

då linjerna till väsentlig del innebar ett inbördes utbyte av anhängare mel— lan dem.

I övrigt är materialet alltför begränsat för att kunna läggas till grund för mera detaljerade slutsatser rörande de tre linjernas vinster och för— luster i förhållande till varandra. Rent numeriskt gjorde linje 1 en netto— vinst under det senare skedet, om man jämför tillströmningen från andra linjer eller blankt med motsvarande avtappning av tidigare anhängare. Linje 2 och 3 gjorde däremot nettoförluster. Förändringen i resp. linjes andel av de röstande härigenom begränsar sig till ungefär 1 % för vart och ett av alternativen. Exaktheten i sådana siffermässiga uppskattningar är givetvis endast formell. Materialet torde emellertid kunna berättiga till slutsatsen, att nettoeffekten av de egentliga övergångarna under det sista skedet icke på något väsentligt sätt påverkat linjernas styrka.

Ett slags mått på stabiliteten inom de tre linjernas väljarunderlag torde följande beräkning kunna ge. För varje linje adderas dess förluster genom övergångar till annan ståndpunkt och dess faktiska röstetal inom urvalet. Summan kan sägas vara en maximinivå, som linjerna skulle ha uppnått, om de gjort enbart vinster och ej några förluster (vi bortser här från för- luster genom icke—röstning liksom från vinster genom tillskott av tidigare obestämda). Inom ramen för maximinivån kan summan av vinster och för- luster betraktas såsom ett inslag av politiskt rörliga väljare. Den sistnämnda summans andel av maximinivän ger därför för varje linje ett mått på i vilken mån linjen i fråga över huvud taget har berörts av övergångar mel— lan linjerna. Resultatet av en sådan beräkning redovisas här nedan.

Vinster och förluster genom övergångar i % av resp. linjes maximinivä

Linje 1 ........................ 12 % Linje 2 ........................ 30 % Linje 3 ........................ 22 %

Beräkningen har utförts på grundval av hela urvalet och baserar sig på svaren i samtliga tre omgångar. Eftersom endast panelen intervjuades vid den första av dessa, är sammanställningen mindre lämplig som ett mått på den totala frekvensen av övergångar. Syftet är emellertid här endast att jämföra de tre linjerna inbördes, och då blir denna olägenhet av mindre

betydelse. Jämförelsetalen ger vid handen, att linje 1 — såsom också in- direkt framgått av de tidigare tabellerna — haft en mindre >>omsättning>> inom sina led än de båda andra linjerna. Materialet ger också en antydan om att »omsättningen» varit särskilt stor inom linje 2.

En sammanfattande redogörelse för opinionsutvecklingen under hela undersökningsperioden kan tyvärr endast baseras på data beträffande pane-

len. Inom denna halva av urvalet får man följande bild av rörlighet respek- tive stabilitet inom valmanskåren.

Tabell IV:6. Rörlighet och stabilitet inom valmanskåren

Samtliga Förslag Förslag Förslag röstande 1 2 3 (inkl. blank- röstande) Samma åsikt vid samtliga tre intervjutillfällena 36 37 51 41 i 5 Samma åsikt vid de två senare intervjuerna — obestämd vid den första ................ 417 33 28 37 :|:5 Obestämd vid den andra intervjun före. om- röstningen — röstade .................... 5 12 10 8 i 3 Övergick från en ståndpunkt till en annan un- der kampanjen ......................... 12 18 11 14 i 1 Summa % 100 100 100 100 Antal IP 176 51 148 392

Såsom framgår av kolumnen längst till höger hade bland dem som del- tog i omröstningen omkring 40 %. haft sin ståndpunkt klar redan från den första intervjun. Ungefär en tredjedel var oinformerade eller tveksamma i kampanjens inledningsskede men intog sedan en ståndpunkt, som de vid- höll vid omröstningen. Ungefär 15 %, av urvalet övergick under undersök- ningsperioden från en ståndpunkt till en annan. En jämförelse mellan linje 1 och linje 3 vittnar om att den sistnämnda hade en större andel väl- jare, som bestämde sig på ett tidigt stadium. Ett uttryck för detta förhål- lande är linje 3zs övervikt över linje 1 vid den första intervjun. Vid tiden för den andra intervjun hade denna övervikt eliminerats, genom att linje 1 vunnit ett större tillskott från tidigare obestämda, vilket också framgår av tabellen.

Tid för beslut

Den analys av opinionsutvecklingen under kampanjen, som här företagits på grundval av de intervjuades uppgifter om sina åsikter vid de tre in— tervjutillfällena, kan givetvis inte bli uttömmande. I enlighet med under- sökningens planering utfördes ju endast en av intervjuerna under den tid, då propagandakampanjen hade full omfattning. Den första intervjun ut- fördes avsiktligt innan kommitteernas verksamhet startat på allvar, och brevintervjun utfördes först efter folkomröstningen. Om det varit prak- tiskt genomförbart att under själva ka'mpanjtiden göra flera observationer rörande de intervjuades åsikter, är det fullt möjligt att föränderligheten i opinionen skulle ha framstått som starkare. Eftersom mellanintervjun i det övervägande flertalet fall utfördes före den sista kampanjveckan, har

t. ex. tveksamhet i sista stund väsentligen kunnat inregistreras endast i den mån den ledde till en faktisk övergång.

Andra felkällor föreligger också. Till kategorien »obestämda» har här förts alla som inte förklarat sig sympatisera med något förslag. I viss utsträckning ingår i denna kategori givetvis personer, som väl haft en bestämd åsikt men inte velat röja den för intervjuaren. Samtidigt har inte alla, som här betraktats såsom anhängare till respektive linjer, varit absolut säkra på sin sak. Det kom till synes vid en intervjufråga, där de intervjuade tillfrågades, om de var »mycket bestämt övertygade» eller om de kunde tänkas ändra åsikt före omröstningen. Vid första intervjuom— gången förklarade 10 % och vid den andra 15 %, att de kunde tänkas ändra åsikt. Frågan ställdes endast till dem, som utan hjälp av det s. k. fråge— kortet kunde ange vilket förslag de sympatiserade med. Till sist har det också visat sig, att den observerade andelen »obestämda» vid detta slag av undersökningar delvis blir beroende av vilken frågeteknik man använder. En möjlighet att komplettera analysen föreligger genom en fråga i brevfor- muläret, där de intervjuade ombads ange, vid vilken tidpunkt de bestämt hur de skulle rösta. I frågan ingick tre fasta svarsalternativ, nämligen: »under sista veckan före folkomröstningen», »tidigare under hösten eller sommaren» samt >>redan i våras eller tidigare».

Enligt de intervjuades svar på denna fråga ansåg sig ungefär en tredjedel ha bestämt sig först under den sista veckan, ungefär hälften hade bestämt sig tidigare under hösten eller sommaren, och omkring en sjättedel uppgav sig ha haft sin åsikt färdig redan på våren (uppgifterna avser givetvis endast röstande). En jämförelse mellan de tre svarskategorierna med av- seende på deras slutliga röstning ger följande resultat:

Tabell IV:7. Tid för beslut — röstning

Slutlig röstning BeStämde Slg Förslag Förslag Förslag Blank Uppgift Summa Antal 1 2 3 saknas % IP

»Under sista veckan före

folkomröstningen» ..... 42 19 28 9 2 100 247 »Tidigare under hösten el-

ler sommaren» ........ 45 17 36 2 — 100 392 »Redan i våras eller tidiga-

re» .................. 41 11 47 1 — 100 130

Den bild, som denna tabell erbjuder av opinionsutvecklingen och som allt- så vilar direkt på de intervjuades egna bedömningar, överensstämmer i grova drag med resultaten av den tidigare analysen: I ett tidigt skede —— innan kampanjen ännu startat — hade linje 3 en starkare ställning än se— nare. Bland dem som bestämmer sig under mellanskedet är linje 3 svagare

representerad, vilket får till följd att linje 1 får en klar ledning. Den lilla blankröstande gruppen i urvalet har tydligen uppskjutit sitt definitiva ställningstagande in i det sista. Bland dem som bestämde sig under sista veckan har vidare linje 3:s ställning ytterligare försvagats. Däremot ökade icke linje 1 under detta skede på linje 3:s bekostnad.

Över huvud taget ger svaren på denna fråga ett intryck av en något större förändring i opinionsläget under kampanjens slutskede och en något mera ogynnsam utveckling för linje 3 till förmån för linje 2 och blankröst- ning, än vad de tidigare redovisade resultaten anger. Om man räknar med att tidangivelsen »sista veckan» ungefärligen motsvarar vad som skedde mel- lan den andra intervjun och folkomröstningsdagen, finner man nämligen att inte fullt en femtedel av de röstande enligt den föregående analysen skulle ha bestämt sig eller ändrat åsikt under denna tid. Jämförelser av detta slag kan emellertid inte pressas alltför hårt; kriterierna för tids— bestämning av besluten kan helt naturligt inte bli fullt jämförbara.

KAPITEL V

Folkomröstning och politiskt val

I den allmänna redogörelsen för undersökningens inriktning i kapitel II har det framhållits, att syftet vid bearbetningen främst har varit att fram- lägga ett material, som kan utgöra underlag för diskussionen kring några centrala frågeställningar rörande folkomröstningsinstitutets faktiska funk- tionssätt. De därvid behandlade frågeställningarna kan i huvudsak sägas vara av två slag: Den ena gruppen av frågeställningar gäller de speciella betingelserna för opinionsbildningen i en referendumsituation och leder fram till jämförelser mellan ställningstaganden vid ett referendum och vid ett partival. Den andra gruppen avser mera allmänna problem i samband med opinionsutvecklingen under en propagandakampanj. I detta samman— hang påpekas det också, att undersökningsresultaten inte utan vidare kan tillmätas allmängiltig innebörd, eftersom de grundar sig endast på ett enda referendumtillfälle.

Reservationen är särskilt väsentlig ifråga om de resultat, som i detta kapitel redovisas i anslutning till det förstnämnda slaget av frågeställ- ningar. Författaren till föreliggande skrift har emellertid inte sett det så- som sin uppgift att diskutera i vilken mån erfarenheterna från 1957 års folkomröstning kan antagas ha en vidare tillämplighet.

Partilinjer och folkomröstningslinjer

I kap. II diskuterades under beteckningen >>representativitetsproblemet>> en av folkomröstningsinstitutets principiella motiveringar. I korthet inne- bär den åsyftade tankegången, att det föreligger ett behov av ett komple- ment till den representativa demokratien i folkomröstningsinstitutets form, på grund av att partivalen inte alltid ger en representativ bild av folkme- ningen i bestämda sakfrågor. I vissa fall bör väljarna därför beredas möj- lighet att taga ställning till politiska sakfrågor helt oberoende av de all- männa partisympatier, som måste komma att fälla utslaget vid ett partival.

Med hänsyn härtill synes det vara av intresse att klarlägga i vilken ut- sträckning väljarna vid 1957 års omröstning begagnade tillfället att i pen- sionsfrågan ge uttryck åt en annan mening än den deras partier företrädde. Av skäl som närmare redovisas i kap. II är det därvid lämpligast att sätta röstningen vid referendum i relation till de intervjuades partisympatier

vid närmast föregående val (d. v. s. i de flesta fall 1956 års andrakammar- val). Under den andra intervjun tillfrågades de intervjuade dels om hur de skulle rösta »om det vore val i är», dels om vilket parti de röstade på »senaste gången». Det är alltså svaren på den senare av dessa båda frågor, som utnyttjas i detta sammanhang.

På frågan om röstningen vid föregående val gav 88 % upplysning om sin partisympati vid detta tillfälle. Den omständigheten, att svaren för en del intervjupersoner, som inte röstade 1956, refererar till ett tidigare val, torde inte här behöva tillmätas någon betydelse. Av de återstående 12 pro- centen hade 2 % inte tidigare haft rösträtt medan de övriga svarade, att de aldrig begagnat sin rösträtt eller vägrade att besvara frågan. De båda sistnämnda kategorierna kommer att lämnas utanför diskussionen i detta kapitel. Resultaten avser sålunda endast dem, vilkas tidigare partisympatier är kända. Ett undantag har gjorts i tabellerna X och XI i Tabellbilaga, i vilka även intervjupersoner utan känd partisympati vid tidigare val med- tagits. Såsom framgår av tabell XI deltog endast omkring hälften av denna grupp i omröstningen. Om hänsyn tages till att den till en del består av personer, som icke förut haft rösträtt, kvarstår en restpost på drygt 6 % av de röstande, beträffande vilka uppgift 0111 tidigare partisympati saknas.

I tabellerna X och XI (Tabellbilaga) redovisas sambandet mellan tidigare partival och ställningstagande vid folkomröstningen.1 Såsom framgår av tabell XI har inom samtliga partier en stark majoritet av de röstande slu- tit upp kring partiets linje. Sammanhållningen kring partilinjen var sär- skilt stark inom Högerpartiet och Centerpartiet (Landsbygdspartiet Bon— deförbundet), medan den var svagast bland folkpartiväljarna. Tillskottet till linje 1 från de borgerliga partierna kom i huvudsak från Folkpartiet. Bland socialdemokraterna röstade ungefär lika många på linje 2 som på linje 3, d. v. s. (i resp. 8 %.

En jämförelse mellan linjerna med avseende på den politiska samman- sättningen hos deras väljarunderlag visar naturligt nog, att de tre linjerna främst rekryterat sina väljare från närstående partier. Drygt fyra femte- delar av linje 1:s anhängare hade tidigare röstat socialdemokratiskt, och en ungefär lika stor del av dem som röstade på linje 3 kom från Höger- partiet och Folkpartiet. Minst politisk homogenitet uppvisar linje 2. Av dess väljare hade omkring hälften tidigare röstat med Bondeförbundet medan omkring 40 % hade röstat med andra partier. Tillskotten av folk- partister och socialdemokrater var ungefär likstora, 17 resp. 18 % av hela antalet röstande på linje 2. Uppgifterna beträffande kommunisternas röst- ning har medtagits endast för fullständighetens skull. Med hänsyn till det ringa antalet individer i denna grupp kan givetvis icke några slutsatser dragas på grundval av föreliggande material. En sammanfattande bild av

1 Motsvarande procentfördclningar med utgångspunkt från hur de intervjuade skulle ha röstat vid ett val 1957 återfinnes i tabellerna XII och XIII.

i vilken utsträckning väljarna följde partilinjer vid folkomröstningen ges i nedanstående tabell:

Tabell V:]. Röstning efter partilinjer vid folkomröstningen

Röstade på det egna partiets linje1 ............................................ 79 i?: Röstade på annan linje eller blankt ........................................... 19 323 Uppgift saknas betr. röstn. vid folkomröstningen ............................... 2 i 1 Summa % ................................................................. 100 Antal IP .................................................................. 752

1 Egna partiet = det parti IP röstat senast på.

Om man som här har skett utgår från de intervjuades röstning vid det senaste politiska val, som de deltagit i, har sålunda omkring fyra femte- delar av de röstande följt partilinjer även vid folkomröstningen.

Utvecklingen under kampanjens gång

När man vill söka bedöma vilken roll partiernas engagemang 1 folkomröst- ningsfrågan har spelat, bör också opinionsutvecklingen under kampanjen beaktas. Av särskilt intresse blir det då att undersöka huruvida förändring- arna i opinionsläget under det att propagandakampanjen pågick medförde en förstärkning eller en försvagning av uppslutningen kring partilinjerna.

Till utgångspunkt för diskussionen kring denna frågeställning kan lämpli- gen tagas tab. XIV (Tabellbilaga). De intervjuade har där liksom tidigare uppdelats på partier med hänsyn till sin röstning vid föregående val. För varje parti anges åsiktsfördelningen vid var och en av de tre intervjuerna. Uppgifterna beträffande den tredje intervjun, som ju avser faktisk röstning, gäller endast den del av urvalet, som deltog i folkomröstningen. Även bort- sett från att endast panelen medtogs i intervjuomgång I har procentsiffrorna för partierna alltså inte beräknats på ett helt identiskt underlag. Avsikten har emellertid just varit att jämföra åsiktsfördelningen under kampanjen med det resultat som uppnåddes, sedan de obeslutsamma bestämt sig, sedan alla åsiktsbyten genomförts och sedan avtappningen genom icke-röstning ägt rum.

Den åsyftade jämförelsen ger som synes vid handen, att partiståndpunk- terna successivt tillvann sig en allt starkare anslutning inom samtliga par- tiers väljarunderlag från kampanjens start till omröstningsdagen. Samtidigt Visar materialet emellertid, att »frondörernas» relativa andel inom partierna i stort sett var oförändrad från den andra intervjun till själva omröstningen. I den mån övergångar skedde till partilinjen, så har detta tydligen i stort sett kompenserats av förändringar i motsatt riktning.

Förhållandet ger anledning till ett mera ingående studium av opinions— förändringarna under kampanjen. Sådana förändringar i opinionsläget har framkallats dels genom övergångar mellan linjerna, dels genom att väljare,

som varit tveksamma eller oinformerade, bestämde sig. För att studera den förstnämnda kategorien, har de intervjuade uppdelats med hänsyn till deras åsikter under intervjun närmast före omröstningen och med hänsyn till om deras åsikt då sammanföll med vad som här betecknats såsom partilinjen. I detta sammanhang bortser vi till en början helt från dem, som vid denna intervju saknade åsikt i folkomröstningsfrågan.

Eftersom det allmänt sett förelåg en tendens till att väljarna i allt större utsträckning tillägnade sig det egna partiets åsikt i folkomröstningsfrågan, ligger det nära till hands att antaga, att övergångar mellan linjerna under kampanjen skulle ha skett i överensstämmelse med denna tendens.Detskulle alltså innebära, att de som från början sympatiserade med en annan åsikt än partiets i särskilt stor utsträckning ändrade uppfattning före omröstnings- dagen. Såsom framgår av tabell V: 2 får antagandet ett visst stöd i mate- rialet. De som under kampanjen avsåg att rösta på annat sätt än vad som rekommenderats av det parti, som de tidigare röstat på, fullföljde som synes sin röstningsavsikt i klart mindre utsträckning än de som tänkte rösta på »partilinjen». Skillnaden består icke endast i att en relativt stor del av den förstnämnda gruppen ändrade åsikt, utan också i att icke-röstning var särskilt vanlig inom densamma.

Tabell V:2. Åsiktsstabilitet bland dem som sympatiserade med partiets linje och bland dem som sympatiserade med annan linje

Slutlig röstning

Åsikt under intervjuomgång II Ältdmde Ändrade Uppgift Röstade Summa Antal mke åsikt saknas icke ? IP åsikt 0 Sympatiserade med partiets linje. . 83 3 1 13 100 610 Sympatiserade med annan linje eller blankt ...................... 49 25 1 25 100 172

Av flera anledningar medförde icke den jämförelsevis höga frekvensen av åsiktsändringar bland dem, som hade för avsikt att rösta på ett annat alter- nativ än sitt partis linje, att andelen »frondörer» minskade väsentligt från tiden för intervjun till själva omröstningen. Ett av skälen är att inte alla åsiktsbyten inom denna grupp ledde fram till röstning på partiets linje, även om flertalet gjorde det. Ett annat är att övergångarna till röstning på det egna partiets linje möttes av en motström av övergångar i andra riktningen. Härtill kommer ett tillskott av väljare, som tidigare varit obestämda.

Det återstår att klargöra, hur utvecklingen tedde sig bland dem som under kampanjens tidigare skeden saknade ståndpunkt i pensionsfrågan. Vi har tidigare använt beteckningen »obestämda» för denna kategori och innefattar däri både oinformerade och reellt tveksamma väljare.

I tabell V: 3 har de >>obestämda>> vid såväl den första som den andra intervjun fördelats med hänsyn till sin slutliga röstning. För jämförelse har också motsvarande fördelning för hela materialet angivits (liksom tidi— gare har endast individer med känd partisympati vid föregående val medta- gits). Den stora gruppen obestämda (till största delen oinformerade) vid kampanjens början har som synes i mycket stor utsträckning vid en senare tidpunkt bestämt sig för att rösta på sitt partis linje. Läget är delvis annor— lunda bland dem som i ett senare skede fortfarande inte bestämt sin röstning. En stor del av dem deltog inte alls i folkomröstningen, och bland de röstande var det en svagare majoritet, som röstade på partilinjen.

Tabell V:3. De tveksammas och de oinformerades ställningstagande

Röstade Röstade å ”& på annan Uppgift Röstade Summa Antal P P? . linje eller saknas icke % IP ets lmJC blankt Obestämda vid intervjuom— gång I ................. 60 16 1 23 100 248 Obestämda vid intervjuom- gång 11 ................ 39 24 2 35 100 84 Samtliga med känd parti- sympati vid föregående val 66 16 1 17 100 900

Det ligger nära till hands att antaga, att olikheten i de båda kategoriernas beteende är ett uttryck för en reell skillnad i opinionsläget. Vid kampanjens början var obestämdhet i största utsträckning ett resultat av bristande infor- mation och icke av att man hyste en från sitt parti avvikande mening. Det sistnämnda har däremot i högre grad varit fallet, när kampanjen närmade sig sitt slut. De som då ännu tvekade mellan flera linjer har oftare haft bestämda skäl att ogilla sitt eget partis hållning; vid omröstningen har en jämförelsevis stor andel av dem antingen definitivt bestämt sig för en annan linje än partiets eller avstått från att rösta.

Det förtjänar här att erinras om, att ett lågt valdeltagande även karakte- riserade den grupp, som under kampanjen hade för avsikt att rösta på en annan linje än partiets. I viss utsträckning har tydligen icke-röstning blivit resultatet av en konflikt mellan partilojalitet och en avvikande mening i folkomröstningsfrågan.

Även om hänsyn tages till att kategorien »obestämda» ur opinionssynpunkt ändrade sammansättning under kampanjens lopp, är det tydligt, att den suc- cessivt stegrade anslutningen till partilinjerna främst berodde på en till— strömning av väljare, som tog ställning först på ett sent stadium. Netto- effekten av de förändringar i opinionsläget, som bestod i rena övergångar mellan de tre linjerna och »blankt» inbördes, verkade emellertid i samma riktning. Härtill kommer effekten av ett lågt valdeltagande bland dem som

ännu vid tiden för den andra intervjun var obestämda eller ogillade sitt eget partis ståndpunkt.

Såsom redan påpekats inträdde icke någon väsentlig förändring från den andra intervjun till själva omröstningen ifråga om den andel, som sympa- tiserade med ett annat alternativ än det egna partiets linje; den sistnämnda kategoriens relativa styrka var sålunda ungefär lika stark bland de faktiskt röstande som den hade varit inom hela valmanskåren någon vecka före om- röstningen. Av undersökningsresultaten framgår emellertid också, att detta förhållande inte motsvaras av en reell stabilitet i opinionsläget. Övergångar mellan linjerna under de sista veckorna och ett tillskott av obestämda, som tog ståndpunkt först under kampanjens allra sista skede medförde i stället, att >>frondörgruppens>> personsammansättning förändrades väsentligt. En relativt stor andel av dem, som inte röstade på partilinjen, bör därför ha fattat sitt definitiva beslut vid en sen tidpunkt.

Antagandet bestyrkes av de intervjuades svar på intervjufrågan om när de bestämde hur de skulle rösta, vilket framgår av tabell V: 4. Bland dem som röstade på partiets linje var det endast en fjärdedel, som själva ansåg sig ha fattat sitt definitiva beslut under den sista veckan, medan omkring hälften i jämförelsegruppen hade intagit sin ståndpunkt vid denna sena tidpunkt.

Tabell V:4. Tid för beslut bland dem som röstade på sitt partis linje och dem som röstade på annan linje eller blankt

Röstade på Röstade på annan

Tld for beslut partiets linje linje eller blankt

Under sista veckan före folk-

omröstningen ............. 25 53 Tidigare under hösten eller

sommaren ................ 54 42 Redan i våras eller tidigare. . . 20 5 Ej svar .................... ' 1 —— Summa % .................. 100 100 Antal IP ................... 573 137

Förhållandet mellan ställningstagande i folkomröstningsfrågan och förändringar av allmänna partisympatier

Frågan om i vilken utsträckning väljarna skiljer mellan sin uppfattning i en viss referendumfråga och sina allmänna partisympatier kan även betrak- tas ur en annan synpunkt än den som anlades i föregående avsnitt. Där ut— gick vi från de intervjuades partisympati vid föregående val och undersökte

i vilken utsträckning de röstade på >>pa1'tilinjen». Man kan emellertid också undersöka, i vilken mån en från partilinjen avvikande mening ledde fram till en ändring av allmänna partisympatier.

Såsom mera utförligt diskuterades i kap. II har frågan betydelse vid en jämförelse mellan referendum i partiskiljande frågor och allmänna politiska val ur opinionsbildningssynpunkt. Det för referendumsituationen karakte- ristiska, d. v. 5. att väljarna ges en möjlighet att ge uttryck åt sin mening i en isolerad sakfråga, framstår såsom mindre betydelsefullt om väljarna i reali- teten inte gör den förutsatta distinktionen mellan uppfattning i sakfrågan och allmänna partisympatier. Om så är fallet bör detta i intervjumaterialet komma till uttryck i att väljare, som inte röstade på partilinjen (i den mening som termen här användes), också lämnade sitt tidigare parti. Av nedanstående tabell framgår i vilken utsträckning detta inträffade i sam— band med 1957 års folkomröstning (endast individer, vilkas tidigare parti- sympati är känd, har medtagits).

Tabell V:5. Stabilitet i partisympatier

Samtliga . . . .. Röstade på Röstade på .. (vilkas Partlsgxggåäåld foiegålegidetival _ partiets annan linje R;)sltéade tidigare e par lsy pa linje1 eller blankt e e partisympati är känd) Oförändrad partisympati .......... 91 60 80 84 Förändrad partisympati ........... 4 19 7 7 Tveksam om nuvarande partisym- pati, skulle icke röstaa .......... 5 21 13 9 Summa % 100 100 100 100 Antal IP 595 145 148 900

1 Partiets linje = den linje, som stöddes av det parti IP röstade på vid föregående val. ' Till denna grupp har förts alla, som inte kunde (eller ville) säga, vilket parti de skulle rösta med, om det vore val »i år».

Av samtliga, som röstade på sitt tidigare partis linje, hade som synes 91 % förblivit detta parti trogna. Bland dem som hade en avvikande mening i pen- sionsfrågan var däremot endast 60 % säkra på att de skulle rösta på samma parti som tidigare. Förhållandet kan också uttryckas så, att ca 40 % av alla partipolitiska åsiktsändringar ägde rum bland de 16 % av samtliga väljare, som röstade på något annat alternativ än det tidigare partiets linje (jfr tab. V : 3).

Resultaten tyder sålunda på, att åsiktsbrytningarna kring referendum- frågan hade ett väsentligt inflytande på de partipolitiska förskjutningarna inom valmanskåren. Till en sådan slutsats måste emellertid samtidigt ett par reservationer göras. Den ena gäller motiven för åsiktsändringarna. På en direkt intervjufråga svarade endast en mindre del av den i detta samman-

hang särskilt betydelsefulla gruppen, (1. v. s. de som inte röstade på parti- linjen och dessutom hade ändrat partisympati, att pensionsfrågan varit avgörande för dem. Emellertid kunde samtidigt mycket få vid en särskild följdfråga ange något annat skäl för sin åsiktsändring. Bortsett från att materialet på denna punkt är alltför litet för att kunna analyseras i detalj, bör därför >>motivfrågans>> resultat betraktas kritiskt. Därtill kommer att intervjumetoden är särskilt vansklig, när den användes för att låta de inter- vjuade själva ange >>varför>> de tillägnat sig en viss åsikt.

Mera väsentlig är den andra reservationen, som gäller själva grundvalen för analysen, nämligen kriteriet för partipolitisk åsiktsändring. Detta har ju varit de intervjuades svar på frågan, om hur de skulle rösta vid ett val >>i år». Det förefaller i varje fall rimligt, att de intervjuade då särskilt har tänkt på ett val, vid vilket pensionsfrågan finge en central roll. I så fall bör detta ha bidragit till den här observerade tendensen till en särskilt hög frek- vens av allmänpolitisk omprövning bland väljare, som ogillade sitt tidigare partis hållning i pensionsfrågan. Oavsett hur härmed förhåller sig kan man givetvis inte på grundval av föreliggande material uttala sig om hur bestå- ende de partipolitiska åsiktsändringarna kan ha blivit.

Opinionsbildningen inom intresseorganisationer och socialekonomiska grupper

Avsikten är att i detta avsnitt knyta an till den i kap. II (sid. 16) diskuterade frågeställningen, om de särskilda betingelserna för opinionsbildningen vid folkomröstningen i pensionsfrågan medförde, att intresseorganisationer och andra kollektiv vid sidan av partiväsendet fick ett vidgat inflytande på väl- jarnas ställningstagande.

Anledningen till att denna frågeställning upptogs till behandling var, att det i diskussionen kring folkomröstningsinstitutets verkningssätt framhål- lits, att referenda i politiska sakfrågor borde motverka den tendens till opinionsbildningens kollektivisering, som ansetts vara en följd av det mo- derna partiväsendets utveckling. Såsom närmare utvecklas i kap. II kan frå— geställningen i sin allmänna form av flera skäl inte prövas på grundval av det föreliggande undersökningsmaterialet. Däremot borde det vara möjligt att undersöka, om t. ex. intresseorganisationernas engagemang i sakfrågan för- svagade tendensen att rösta i överensstämmelse med allmänna partisympa- tier, d. v. s. ledde till ett ökat mått av självständighet i förhållande till de politiska partiernas s. a. s. normala opinionsledarskap.

Mot detta sätt att formulera problemet kan givetvis invändas, att partierna inte formellt framträdde under själva folkomröstningskampanjen. Vi kom- mer därför att i det följande också taga upp frågan om i vilken utsträckning väljarna var tillräckligt informerade för att kunna identifiera partierna bakom folkomröstningslinjerna.

En allmän redovisning av sambandet mellan medlemskap i ekonomiska

intresseorganisationer och ställningstagande vid folkomröstningen ges i ta- bell XV—XVI (Tabellbilaga). I jämförelsesyfte har även icke organisa- tionsanslutna medtagits i tabellerna; det är här givetvis fråga om en ytterst heterogen kategori. Som väntat vittnar tabellerna om, att en stor majoritet av LO-medlemmarna anslutit sig till linje 1, medan linje 3 har en klar över- vikt inom tjänstemannaorganisationerna och linje 2 en motsvarande ställ— ning inom jordbrukets föreningsrörelse. I övrigt torde tabellerna inte tarva någon kommentar utan har införts främst såsom en bakgrund till den föl- jande framställningen. Det konstaterade allmänna sambandet mellan orga- nisationsmedlemskap och röstning ger nämligen icke ett direkt svar på frågan. om tendensen att rösta i överensstämmelse med allmänna partisym— patier försvagades genom organisationernas inflytande på opinionsbild- ningen. För att klarlägga detta kan man däremot med fördel studera effek- ten av en konflikt mellan allmänna partisympatier och åsiktspåverkan inom intresseorganisationerna. I det följande kommer vi därför att genom olika uppdelningar av materialet söka göra jämförelser mellan å ena sidan väljare, som kan antagas ha varit utsatta för sådan konkurrerande åsiktspåverkan, och å andra sidan övriga väljare.

Vi har därvid utgått från att det inflytande, som t. ex. intresseorganisa— tionerna kunnat utöva, väsentligen begränsats till deras egna melemskadrer. Situationen kompliceras givetvis av att varken alla tjänstemannaorganisa- tionerna eller jordbrukets föreningsrörelse entydigt kan betecknas såsom företrädare för bestämda folkomröstningslinjer. Vid bearbetningen av mate- rialet har en medveten förenkling av det faktiska läget förutsatts, vilket dock bedömts såsom försvarligt med hänsyn till röstfördelningen inom huvudorga- nisationerna. De intervjuade har först uppdelats med hänsyn till sin parti- sympati vid föregående val (liksom tidigare uteslöts personer utan känd tidigare partisympati). Varje part-is väljare har därefter uppdelats i tre grupper: De som tillhör en partiet »närstående» organisation, de som till- hör en annan organisation och slutligen de icke organisationsanslutna. Den sistnämnda kategorien består till stor del av hustrur till de organisations— anslutna. Beteckningen »närstående» får inte fattas alltför bokstavligt. Där- med har endast avsetts att en viss organisations rekryteringsbas sammanfal— ler med resp. partis sociala >>tyngdpunkt» inom valmanskåren. Sålunda har LO betraktats såsom en till det socialdemokratiska partiet närstående organi- sation. Företagarorganisationer och liknande samt TCO, SR och SACO har räknats såsom närstående —i' förhållande till såväl Folkpartiet som Höger- partiet. Såsom närstående -till Centerpartiet har till sist RLF och andra jord- brukarorganisationer betraktats.

Det antagande Vi velat pröva är, att väljare, som tillhör en till sitt parti »närstäende» organisation, i särskilt'stor utsträckning har följt partiets linje, medan den motsatta tendensen gjorde sig gällande bland medlemmar i »andra» organisationer. För att undgå en alltför långt gående uppsplittring

av materialet redovisas dessa i följande tabell icke för vart och ett av par- tierna för sig utan en sammanläggning har gjorts.

Tabell V:6. Röstning på partiets linje— organisationsmedlemskap

Röstade Röstade

__ ' . . på på annan Uppgift Röstade Summa Antal Intresseorgamsatlon partiets linje eller saknas icke % IP linje blankt

Närstående organisation. . . . 78 11 0 11 100 314 Annan organisation ........ 54 30 0 16 100 77 Ingen organisation ........ 61 17 2 20 100 509

Oberoende av organisationstillhörighet har — som framgår av tabellen — väljarnas majoritet givit sitt stöd åt partiets linje. Samtidigt visar emellertid tabellen, att uppslutningen kring partilinjen har varit starkast bland dem, som tillhörde en >>närstående organisation». Medlemskap i en annan orga- nisation har däremot särskilt ofta åtföljts av röstning på något annat alter- nativ än partiets linje. Kategorien »ingen organisation» intar — såsom man har anledning att vänta en mellanställning. Resultatens vittnesbörd får givetvis inte pressas alltför hårt, med hänsyn till att den grundläggande klassificeringen av organisationerna innebär en grov schematisering av verkligheten. De ger dock visst stöd åt antagandet att referendumsituationen ger ett vidgat spelrum för mera eller mindre organiserad opinionsbildning inom ramen för gruppbildningar vid sidan av partiväsendet.

Organisationstidskrifternas roll har också studerats. De intervjuade till- frågades om huruvida de brukade få någon tidskrift från någon facklig or- ganisation eller yrkessammanslutning, som de var medlemmar i. Till dem, som uppgav sig få en sådan tidskrift, ställdes frågan: »Har Ni märkt om den tidningen (tidskriften) uttalat sig till förmån för något av förslagen vid folk- omröstningen? (om svaret blev ,ja':) Vilket förslag?» I tabell V: 7 har de intervjuade uppdelats med hänsyn till svaren på denna intervjufråga.

Tabell V:7. Röstning på partiets linje —— läsning av arganisalionstidskrifl

Röstade Röstade Läsning av organisationstid- på på annan Uppgift Röstade Summa Antal

skrift partiets linje eller saknas icke % IP linje blankt

Läser tidskrift som”"stöder partiets linje i folkomröst- ningen ................. 82 9 — 9 100 214

Läser tidskrift som stöder annan linje i folkomröst- ningen ................. 62 21 — 17 100 52

Läser tidskrift som är neutral eller känner icke till dess ståndpunkt ............. 65 20 1 14 100 188

Den slutsats, som med någon säkerhet kan grundas på resultatet, är att ett samverkande opinionstryck från parti och organisationstidskrift medför både en stark majoritet för partiets linje och ett högt valdeltagande, medan frånvaron av ett sådant kombinerat inflytande åtföljes av de motsatta ten— denserna. De inbördes skillnaderna mellan de två grupper, som icke uppvi— sar ett sådant gemensamt opinionsinflytande, är icke tillräckligt stora för att kunna tillmätas någon betydelse.

Av redogörelsen i kapitel III har det framgått att betydande skillnader i åsiktsfördelningen förelåg mellan olika socialekonomiska skikt. Man torde därför kunna använda yrkestillhörighet och yrkesställning såsom en — vis- serligen osäker _ indikator på arten av den åsiktspåverkan, som väljarna har utsatts för i sin sociala miljö. Effekten härav har undersökts med samma metod som ovan använts ifråga om organisationsmedlemskap och läsning av organisationstidskrifter.

Till grund för bearbetningen har legat en något modifierad socialgrupps— indelning. Materialet har delats i fyra grupper med följande sammansätt— ning: Grupp A innefattar socialgrupperna I och II, exklusive jordbrukare och kategorien >>förmän, verkmästare, affärsbiträden och liknande». Grupp B omfattar jordbrukare. Till grupp D har förts industri-, byggnads- och grovarhetare samt jordbruks- och skogsarbetare. Återstoden av socialgrupp III — d. v. s. stats— och kommunalanställda av lägre grad, anställda i hant- verk, handel, samfärdsel, servicenäringar och husligt arbete — har fått bilda grupp C. Till denna har också förts »förmän, verkmästare och affärs- biträden». Modifieringen av den gängse socialgruppsindelningen har gjorts med syfte att såvitt möjligt renodla skillnaderna ifråga om åsiktsfördel- ning i pensionsfrågan utan att därför splittra materialet alltför starkt i små- grupper. Hänsyn har därvid tagits till partifördelningen inom yrkesgrup- perna (på denna punkt har också motsvarande resultat från 1956 års val— undersökning utnyttjats).

Åsiktsutvecklingen och den slutliga röstningen inom de fyra socialekono- miska grupperna redovisas i tabell XVII (Tabellbilaga). Resultaten vittnar om att den inom varje grupp starkaste folkomröstningslinjen successivt

Tabell V:8. Röstning på partiets linje inom »närstående» och andra socialekonomiska

grupper

Röstade Röstade Parti/socialekonomisk på på annan Uppgift Röstade Summa Antal grupp partiets linje eller saknas icke % IP

linje blankt

»Nårståen de » socialekono- misk grupp ............. 70 13 2 15 100 654

Annan socialekonomisk grupp .................. 57 24 — 19 100 246

växte i styrka under kampanjens gång i takt med att de obestämdas andel minskades.

De intervjuade har, med ett förfarande av samma typ som det tidigare an— vända, uppdelats i väljare, som tillhör en sitt parti >>närstående» social— ekonomisk grupp, och väljare tillhörande någon annan grupp. Grupp A har därvid betraktats såsom närstående Högerpartiet och Folkpartiet, grupp B såsom närstående Centerpartiet. Båda grupperna C och D har räknats såsom närstående till de socialdemokratiska och kommunistiska partierna. De sålunda bildade kategorierna har därefter jämförts med hänsyn till sitt ställ— ningstagande vid folkomröstningen och resultatet härav framgår av tabell V: 8.2

Bortses från de icke-röstande ger materialet vid handen, att 82 % av dem, som tillhörde en »närstående» socialekonomisk grupp, stödde sitt partis linje, medan motsvarande siffra för den andra kategorien är 70 %. Av samt— liga röstande (med känd tidigare partisympati) hörde omkring tre fjärde- delar till en socialekonomisk grupp, som enligt den använda definitionen betecknats såsom >>närstående>> till deras parti. Vid bedömningen av resul- taten måste självfallet beaktas, att de har erhållits genom användandet av en långt ifrån nyanserad metod.

Röstning på partiets linje överväger alltså inom båda kategorierna, men övervikten är större bland väljare tillhörande en till sitt parti närstående socialekonomisk grupp. De politiska partierna har sålunda mött särskilda svårigheter, när det gällt att vid folkomröstningen mobilisera väljare, som socialekonomiskt tillhörde perifera delar av deras väljarunderlag.

Något vid sidan av den egentliga frågeställningen i detta avsnitt, vilken ju avser sambandet mellan individens åsiktsbildning och hans relation till större organisationer och grupper, kan det i detta sammanhang vara befo- gat att något beröra opinionsbildningen inom de små kontaktgruppernas ram. I intervjuerna ingick tre frågor rörande åsikterna i pensionsfrågan på arbets- platser, bland bekanta utanför arbetsplatsen och i familjen. På basis av de tre frågorna har en klassificering av individerna gjorts med hänsyn till i vilken grad åsikterna i deras närmaste omgivning varit ägnad att understödja par— tiets linje i pensionsfrågan. (För en närmare redogörelse för förfarings- sättet, se kap. VI, sid. 91.)

Uppenbarligen har de personliga kontakterna utgjort ett mycket betydelse- fullt led i opinionsbildningsprocessen. Ju mera enstämmigt stöd åt partiets linje en väljare mött i sin omgivning, desto sannolikare har det varit att han också själv röstat på denna linje. Liksom vi i andra sammanhang kunnat konstatera betingas en minskad anslutning till partiets linje av en kombi-

” Av högermän och folkpartister i »närstående» grupp röstade 70 % på partiets linje och 14 % på annan linje eller blankt. Av högermän och folkpartister i aannan grupp» röstade 54 % på partiets linje och 25 % på annan linje eller blankt. Motsvarande siffror för socialdemokrater och kommunister är 68 % resp. 13 % i märstående grupp» samt 54 % resp. 28 % i »annan grupp».

Röstade Röstade på på annan Röstade Summa Antal partiets linje eller icke % IP linje blankt

Åsikter i miljön

Starkt stöd för egna partiets linje ..... 86 3 11 100 360 Svagt stöd för egna partiets linje ...... 69 8 23 100 86 Inbördes motstridande uppfattningar . 59 26 15 100 232 Stöd för annat partis linje ............ 21 49 30 100 81

Känner inte till någonting om åsikter i miljön ........................... 49 20 31 100 199

nation av lägre valdeltagande och röstning på andra alternativ. Förhållandet belyses av tabell V: 9.

I detta avsnitt framlagda resultat rörande det inflytande, som intresseorga- nisationer och andra grupper vid sidan av partiväsendet utövade på åsikts- bildningen i pensionsfrågan, kan sammanfattas på följande sätt: Om sådana gruppers opinionspåverkan sammanfallit med väljarnas tidigare partisympatier, har effekten blivit att uppslutningen kring det egna par- tiets linje accentuerats. När däremot en sådan påverkan i motsatt riktning förekommit (eller kunnat antagas förekomma), har väljarna i större ut— sträckning svikit sitt parti. Till en del har detta kommit till uttryck i ett minskat valdeltagande bland väljare, som varit utsatta för rivaliserande krav på lojalitet.

I och för sig behöver dock icke de här observerade inslagen i opinionsbild- ningen enbart vara resultatet av en aktiv propagandainsats från de nämnda gruppernas sida. Till större eller mindre del har de rimligen åstadkommits av de officiella linjekommittéernas propagandaverksamhet, vilken ju inrik- tades på att över partigränserna vädja till bestämda väljarkategoriers pen- sionsintressen. I praktiken torde det vara ogörligt att här klart avgränsa linjekommittéernas roll.

Väljarinformationen rörande partiernas och intresseorganisationernas ståndpunkter

En förutsättning för att de politiska partierna och intresseorganisationerna skulle kunna utöva något inflytande på sina anhängares och medlemmars åsiktsbildning var rimligen, att väljarna kände till deras ståndpunkter i pen- sionsfrågan. Ett mått på informationsnivån inom valmanskåren i detta av- seende kan erhållas genom en fråga, som ställdes vid den andra intervjun. De intervjuade förelades först en lista upptagande de fem politiska partierna samt fyra större intresseorganisationer och ombads därefter att ange vilka ståndpunkter dessa intagit. De på listan upptagna intresseorganisationerna

var: Svenska Arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens Centralorganisation, Landsorganisationen och Riksförbundet Landsbygdens Folk.

I tabellerna XVIII och XIX (Tabellbilaga) redovisas resultaten av denna fråga. Tabell XVIII anger den fullständiga svarsfördelningen inom hela urvalet för varje parti och organisation, som upptagits i frågetexten. Pro— centsiffrorna i tabell XIX avser däremot endast andelen >>rätta svar» och kan användas för jämförelser beträffande informationsgraden bland var och en av de tre linjernas anhängare. Såsom framgår av tabellerna har väljarna all- mänt sett varit mycket väl informerade om vilka grupper och partier, som stod bakom de tre linjerna. Folkpartiets och Kommunistiska partiets stånd- punkter har dock varit mindre kända än de övriga partiernas. Vidare utgör svaren beträffande RLF och TCO två mycket betydelsefulla undantag; i fråga om dessa var väljarnas information påfallande dålig. Endast ett fåtal hade uppmärksammat, att RLF nöjt sig med att rekommendera sina med- lemmar att rösta på endera av de båda »frivilliglinjerna»; flertalet inter— vjuade identifierade istället RLF med linje 2. Inte heller TCO:s neutrala hållning var känd av mer än ett fåtal; denna organisation blev dock inte lika entydigt förbunden med någon bestämd linje som fallet var ifråga om RLF.

Finns det då något samband mellan »partitrohet» och kännedom om det egna partiets uppfattning i pensionsfrågan? Av tabell V: 10 framgår, att bristande information härom visserligen varit något vanligare bland >>fron- dörerna» än bland övriga röstande, men att det övervägande flertalet även inom den förstnämnda kategorien kände till sitt partis hållning. (Här liksom tidigare har utgångspunkten varit den intervjuades partisympati vid före- gående val.)

Tabell V:10. Information om det egna partiets ståndpunkt

.. Röstade på liftsitåcslelååe annan linje Röstade icke p ' ] eller blankt Informerad om egna partiets ståndpunkt . 94 73 72 Icke informerad om cg- na partiets stånd— punkt .............. 6 27 28 Summa % 100 100 100 Antal IP 595 145 148

Det personliga intresset och engagemanget

Med en mycket allmän formulering kan det sägas, att det vid såväl ett val som vid en folkomröstning kräves ett visst mått av intresse och engagemang från medborgarnas sida, för att utslaget skall kunna uppfattas såsom ett uttryck för en reell »folkvilja». Med termerna »intresse» och »engagemang»

åsyftas då helt enkelt, att medborgarna i valet eller omröstningen ser ett betydelsefullt avgörande, vid vilket de har att söka främja för dem själva angelägna önskemål. Tankegångar av denna eller liknande art har även anförts såsom motivering för en vidgad tillämpning av referenduminstitu— tet. Man har då framhållit, att just referenda rörande politiska sakfrågor bör på ett särskilt sätt stimulera medborgarnas intresse för allmänna angelägenheter. Samtidigt har det emellertid också påpekats, att förutsätt- ningen för att ett referendumutslag skall få ett sakligt värde är, att ämnet kunnat påräkna ett tillräckligt allmänt intresse inom valmanskåren. Något objektivt mått på om de nämnda kraven uppfyllts i »tillräcklig» utsträck- ning vid 1957 års omröstning kan undersökningsresultaten inte ge. Fram— ställningen i detta avsnitt syftar därför endast till att behandla några aspekter på den allmänna frågeställningen. Först redovisas därvid resul— taten av några intervjufrågor, vilka gav de intervjuade tillfälle att uttala sig om sitt intresse för pensionsfrågan och om själva folkomröstningen. Därefter diskuteras frågan om väljarnas engagemang i sakfrågan med ut— gångspunkt från det >>egna pensionsintressets» roll vid ställningstagandet.

Vid slutet av en ganska detaljerad frågeserie rörande de intervjuades egna pensionsförhållanden ställdes under den andra intervjun en fråga av följande lydelse: >>Är Ni själv mycket intresserad av hur frågan om till- läggspensionen kommer att lösas?» Svarsfördelningen på denna fråga redo- visas i tab. V: 11. De intervjuade har i tabellen uppdelats med hänsyn till sin slutliga röstning.

Tabell V:11. Intresse för frågan om tilläggspension

_. s.. .. Blank Forlslag ] oroslag Forålag Uppgift rIöcsltåt Alla

' saknas Ja, mycket intresserad ..... 76 59 64 51 53 65 Oklara svar ............... 4 4 6 9 9 6 Nej ...................... 18 34 29 36 35 27 Ej svar .................. 2 3 1 4 3 2 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal IP 353 137 283 45 204 1 022

Intresset för pensionsfrågan har tydligen varit något större bland linje 1:s anhängare än bland övriga röstande. Totalt sett har ungefär två tredje- delar av de intervjuade sagt sig vara mycket intresserade av frågan, medan ca en fjärdedel har haft motsatt uppfattning. "

Vid samma intervjutillfälle ställdes också en fråga om lämpligheten av att anordna en folkomröstning rörande pensionsfrågan. Intervjufrågan var formulerad på detta sätt: »Tycker Ni att det hade varit bättre, om rege- ring och riksdag hade beslutat om pensionsfrågan utan folkomröstning, eller

anser Ni att det var bäst att ordna folkomröstning i detta fall?» Såsom framgår av nedanstående tab. V: 12 anslöt sig en betydande majoritet till uppfattningen att pensionsfrågan borde underkastas folkomröstning. Av resultaten kan man däremot icke draga någon slutsats rörande »intensite- ten» i denna opinion. Man får m. a. o. inte besked om, hur viktigt eller ange- läget önskemålet om en folkomröstning i pensionsfrågan har varit bland väljarna i gemen. I varje fall tycks det emellertid vara klart, att endast en liten del av valmanskåren var direkt negativt inställd till omröstningen.

Tabell V:12. Åsikter om folkomröstningens berättigande

.. _ :. Blank _ Forslag ] orslag l orslag Uppgift Icke Alla 1 2 3 _ rostat saknas

Hade varit bättre om rege— ring och riksdag beslutat utan folkomröstning ..... 24 15 19 27 22 21 Bäst att folkomröstning an— '

ordnades ............... (37 77 75 58 62 69

Ej svar .................. 9 8 6 15 16 10

Summa % 100 100 100 100 100 100

Antal IP 353 137 283 45 204 1 022

Slutligen tillfrågades de intervjuade också, om de ansåg, att diskussionen kring pensionsfrågan varit tillräckligt klargörande. Det skedde genom följande intervjufråga: »Det har sagts ibland, att diskussionen före den här folkomröstningen blivit så invecklad, att vanliga väljare, som inte är experter på pensionsfrågan, har fått svårt att sätta sig in i vad de tre för— slagen egentligen innebär. Instämmer Ni för egen del med den åsikten?»

Innan resultaten av denna fråga lägges till grund för några slutsatser, bör det framhållas, att svaren på frågor av detta slag ofta kan påverkas av själva frågeformuleringen. Det är sålunda inte osannolikt, att man genom måttliga förändringar i frågetexten skulle ha kunnat höja eller sänka pro— centandelen instämmanden. Frågan ger alltså inte något säkert, absolut mått på missnöjet inom valmanskåren med debattens karaktär. Vi har emellertid i detta fall möjlighet att göra en jämförelse med utfallet av en nästan likalydande fråga, vilken ingick i en intervjuundersökning vid 1956 års andrakammarval. Intervjufrågan gällde givetvis den då aktuella val- kampanjen: »Del har sagts ibland, att diskussionen före det här valet blev så invecklad, att det blev svårt för vanliga väljare, som inte är experter på politik, att sätta sig in i vad som egentligen skilde partierna åt. Instämmer Ni för egen del med den åsikten?»

I den mån frågeformuleringen påverkat svaren bör detta ha haft en Iik- artad effekt vid båda tillfällena. En jämförelse mellan resultaten från de två intervjuundersökningarna bör därför ge ett någorlunda säkert svar på

60 frågan, om folkomröstningsdebatten 1957 blev mera eller mindre lättbe- griplig för väljarna än den allmänpolitiska diskussionen inför 1956 års val. Resultaten redovisas i tabell V: 13.

Tabell V:13. Var diskussionen under kampanjen för invecklad? lejarnas åsikter vid folkomröstningen 1957 och vid andrakammarvalet 1956

Uppfattning om påståendet att Folkomröst- Andrakammar— diskussionen varit för invecklad ningen 1957 valet 1956 Instämmer ................. 76 57 Instämmer icke ............. 20 28 Ej svar .................... 4 15 Summa % 100 100 Antal IP 1 022 1 118

Vid båda undersökningarna var det som synes en majoritet av väljarna, som inte ansåg, att debatten varit tillräckligt klargörande. Det förhållan- det, att folkomröstningen 1957 gällde endast en enda fråga, tycks inte ur denna synpunkt ha medfört någon förbättring.

Tillsammans tyder resultaten av de tre frågorna på, att pensionsfrågan tilldragit sig ett vidsträckt intresse, att tanken på folkomröstning i frågan vann betydande anslutning, men att samtidigt en stor del av valmanskåren funnit det svårt att utvinna någon saklig vägledning ur meningsutbytet mellan de tre linjernas företrädare.

Det ovannämnda kravet på »engagemang» från väljarnas sida är inga- lunda entydigt. Däri kan inläggas, att väljarna bör hysa en fast övertygel- se om att vissa politiska åtgärder ur mera allmänna eller ideologiska syn- punkter är till gagn för samhället, men det kan också innebära, att väljar- na bör känna sig ha ett viktigt och legitimt enskilt intresse att tillvarataga. Någon klar gräns mellan de båda slagen av föreställningar torde sällan kunna dragas.

Vid bearbetningen av materialet från intervjuundersökningen har fråge- ställningen medvetet förenklats och begränsats till sin innebörd. Vi har nöjt oss med antagandet, att ett starkt engagemang i själva sakfrågan bör komma till uttryck i att väljarna lät sina egna pensionsförhållanden snara- re än partisympati fälla utslaget vid valet mellan de tre folkomröstnings— alternativen. Med en metod av samma slag som tidigare beskrivits i. detta kapitel har vi därför studerat, om denna faktor motverkat den allmänna tendensen att rösta i överensstämmelse med partilinjer.

Givetvis har det inte varit möjligt att på något objektivt sätt fastställa vilka »pensionsintressen», som de intervjuade hade anledning att bevaka vid folkomröstningen. Som framgått av redogörelsen i kapitel III förelåg

dock ett samband mellan de intervjuades pensionsförhållanden och deras åsikter i folkomröstningsfrågan. Detta kom mindre klart till uttryck, om samtliga intervjuade uppdelades endast med hänsyn till faktiskt pensions- innehav ; sambandet blev däremot klarare, om jämförelsen gjordes endast mellan löntagarkategorier med skilda pensionsförhållanden. Mest entydigt framträder dock det nämnda sambandet, om de intervjuade klassificeras med hänsyn till den egna bedömningen av försörjningsmöjligheterna på ålderdomen (jfr tab. III: 11). Det visade sig då, att en mycket stark ma- joritet av dem, som ansåg sina pensionsförmåner vara >>tillräckliga», anslöt sig till någon av de båda frivilliglinjerna. Bland de övriga (»inte fullt till- räcklig» eller >>alldeles otillräcklig» pension) förelåg däremot en övervikt för linje 1.

På basis av dessa tendenser i materialet torde man ha aneldning att förutsätta, att den egna pensionssituationen påverkade partiernas väljare på olikartat sätt. Väljare med borgerliga partisympatier borde i särskilt stor utsträckning rösta på sitt partis linje, om de själva hade tillräckliga pensionsförmåner, medan det motsatta borde vara fallet bland socialdemo- krater och kommunister. Resultatet av en bearbetning, som företagits i syfte att pröva detta antagande, redovisas i tab. V: 14.

Tabell V:14. »Partitrohet» och egen pensionssituation

Röstade Röstade '

på egna på annan Röstade Summa Antal partiets linje eller icke % IP linje blankt

Borgerliga med tillräcklig pension + socialdem. och kommunister utan till— räcklig pension ...................... 74 10 16 100 495 Borgerliga utan tillräcklig pension + socialdem. och kommunister med till- räcklig pension ...................... 56 26 18 100 335

_ Resultatet är icke entydigt i fråga om de borgerliga partiernas anhänga- re, eftersom ju dessa kunde lämna sitt partis linje endast för att övergå till den andra av frivilliglinjerna. Endast beträffande folkpartiet är anta- let individer i undergrupperna tillräckligt stort för att en detaljanalys över huvud taget skall ha någon mening. En sådan antyder, att den lägre anslut- ningen till partiets uppfattning bland anhängare utan tillräcklig pension betingas av en ungefär lika stor ökning för linje 2 som för linje 1. För de borgerliga väljarnas del kan sålunda endast den slutsatsen dragas, att miss— nöje med de egna pensionsförhållandena över huvud taget minskat benä- genheten att acceptera det egna partiets uppfattning. Beträffande socialde- mokrater och kommunister föreligger ingen sådan oklarhet. Bland dem har tillfredsställande egna pensionsförmåner uppenbarligen minskat intres— set för en obligatorisk tjänstepension.

I kapitel VI kommer väljarnas intresse för den under kampanjen bedrivna propaganda— och upplysningsverksamheten att behandlas mera utförligt. Det synes emellertid vara befogat att redan i detta sammanhang något beröra frågan om det inflytande på opinionsbildningen, som den av 1957 års folkomröstningsnämnd publicerade opartiska broschyren kan ha utövat.

Det ligger ju nämligen nära till hands att tänka sig, att den opartiska broschyren skulle ha varit ett särskilt värdefullt stöd vid ställningstagandet för just de väljare, som vid folkomröstningen inte ville acceptera sitt partis uppfattning i pensionsfrågan. Så tycks emellertid icke ha varit fallet. Inom denna kategori uppgav sig 32 % ha läst broschyren >>Hur vill Du ha Din pensionsfråga löst?», medan motsvarande siffra var 31 % bland övriga röstande (med känd partisympati vid tidigare val).

Materialet ger också en möjlighet att undersöka, hur värdet av den stat- liga upplysningsverksamheten bedömdes av olika väljarkategorier. Vid den andra intervjun ställdes nämligen följande fråga: »Den här broschyren har ju utarbetats av en statlig nämnd och skall ge en opartisk beskrivning av förslagen vid folkomröstningen. Tycker Ni att det är önskvärt eller tycker Ni, att det är onödigt att staten ger ut en sådan här upplysnings- broschyr för folkomröstningen?» (Broschyren visades för de intervjuade.) En mycket betydande majoritet ansåg denna form av upplysningsverksam- het vara önskvärd. Någon större skillnad förelåg inte i detta avseende mel- lan de jämförda väljarkategorierna. 82 % av dem som röstade på sitt partis linje var positivt inställda till broschyren, medan 89 % av övriga röstande hade denna mening.

Dagspressen tycks däremot ha varit en betydelsefull informationskälla för väljare, som inte röstade efter partilinjer, vilket framgår av tab. V: 15. I tabellen har de intervjuade uppdelats med hänsyn till vilka slag av tid- ningar, som de prenumererade på. Vid bearbetningen har det förutsatts, att höger— och folkpartitidningar har gett sitt stöd åt linje 3, medan centerpar- titidningar arbetat för linje 2 och socialdemokratiska tidningar för linje 1. (Kommunistiska väljare och uppgifter om läsning av kommunistisk press har ej medtagits i tabellen.) Särskilt om man beaktar, att den brett upp- lagda propagandaverksamheten i radion gav samtliga tre linjer tillfälle att framlägga sina synpunkter för en mycket stor del av valmanskåren, fram- står överensstämmelsen mellan läsvanor och röstningsbeteende som an- märkningsvärds.

3 Räknas tabellen i vågrät led, visar det sig att 75 % av dem, som prenumererade på en tidning, vilken företrädde partiets linje, också röstade på denna linje. Bland de övriga röstade 57 % på partiets linje. Av högermän och folkpartister, som röstade på partiets linje, prenumererade 90 % på en linje 3-tidning. Motsvarande procentsiffra för högermän och folkpartister, som röstade på annan linje eller blankt, var 64 %. Av linje 1-röstande socialdemokrater prenumererade 46 % på en socialdem. tidning. Motsvarande procentsiffra för socialdemokrater, som röstade på annan linje eller blankt, var 21 %.

Röstade på Röstade på Tidningsprenumeration . . . annan linje eller Röstade icke partiets linje _ blankt

Prenumererar på tidning som stöder par-

tiets linje .......................... 62 40 44 Prenumererar icke på tidning som stöder

partiets linje ....................... 38 60 56

Summa % 100 100 100

Antal IF 586 144 142

KAPITEL VI

Propagandakampanjens räckvidd och effekt

Vilken roll spelade den omfattande propaganda— och upplysningsverksam- het, som pågick under några höstveckor före folkomröstningen i pensions- frågan? I de föregående kapitlen har vi sökt besvara frågan genom att be— skriva arten och omfattningen av förändringarna i opinionsläget. Problemet har emellertid också andra aspekter, som kan sammanfattas i frågorna: Hur långt ut i valmanskåren trängde propagandan, och i vilken utsträckning nådde den fram till olika väljargrupper? Vilken effekt fick propaganda- kampanjen på väljarnas kunskaper om folkomröstningsförslagens inne— börd och argumentationen i meningsbytet mellan de tre linjernas företrä- dare? Har de, som ändrade uppfattning under kampanjen, varit särskilt intensivt utsatta för propaganda? När man vill studera kampanjens effekt med utgångspunkt från det sistnämnda slaget av frågeställningar, riktas uppmärksamheten i första hand mot opinionsbildningen via massmedia, d. v. s. radio och tidningar m. m. Några ord bör därför nämnas beträffande den del av undersöknings- materialet, som avser massmedia.

Vissa av de propagandamedel, som kom till användning under kampanj en, har en särställning i den meningen, att de inte kontinuerligt utnyttjas för opinionspåverkan. Till dem hör radion och televisionen men också mera tillfälliga arrangemang såsom den omfattande distributionen av broschyrer och andra trycksaker samt affischering. Dagspressen arbetar med helt andra förutsättningar, genom att den via ledaravdclningar och nyhetsredigering utövar ett oavbrutet inflytande på opinionsbildningen. Även i dagspressen förekom dock ett speciellt tillskott under kampanjen i form av de tre linjer- nas talrika annonser. Organisationstidskrifterna torde på grund av sin snävare intressesfär vanligen intaga en mellanställning.

Skillnaderna mellan media ifråga om arbetsformer medför, att de inte alla är lika lämpliga som underlag för en analys av den specifika kampanj- effekten. Praktiskt taget alla läser en eller flera tidningar dagligen, och det är undersökningstekniskt svårgenomförbart att påvisa om läsvanorna undergick någon förändring. Däremot kan man utan sådana svårigheter undersöka, i vilken utsträckning väljarna följde debatter och frågestunder i radion eller läste propagandabroschyrerna, och man kan också inbördes jämföra väljare med olika grad av media-exposition i detta avseende.

(Mediaexposition användes här som en sammanfattande beteckning för broschyrläsning och radiolyssnande.) De sistnämnda propagandamedlen har därför av metodiska skäl ägnats särskild uppmärksamhet.

Intervjufrågorna rörande radiolyssnande ingick idet brevformulär, som utsändes efter omröstningen. I detta fanns en lista Över de nio radioprogram i samband med folkomröstningen, vilka sändes under tiden 22 september— 11 oktober. (Jfr tabell XX, Tabellbilaga.) De intervjuade ombads att i sär- skilda rutor markera, vilka program de hade lyssnat på via radio eller tele— vision. Program som sändes enbart i television medtogs däremot inte i formuläret.

Lika fullständiga kunde frågorna beträffande den rikhaltiga floran av propagandatryck inte bli. Här gjordes i stället ett urval omfattande sam- manlagt 7 broschyrer. Vid den andra intervjun medförde intervjuarna broschyrerna och förevisade dem för intervjupersonerna. De tillfrågades om vilka broschyrer de fått och om vilka de läst. Broschyruppsättningen omfattade dels den opartiska broschyren, dels två broschyrer från var och en av de tre linjekommittéerna. En broschyr från varje linje var av det slag, som distribuerades via postverket till alla hushåll i landet (enligt uppgifter från rikskommitte'erna utsände vardera linjen endast en broschyr av detta slag). För linje 3:s del valdes såsom andra broschyr en trycksak, som med posten tillsändes alla villaägare, medan linje 2:s trycksak hade utsänts till alla jordbrukare. Linje 1:s andra trycksak vände sig främst till de kvinnliga väljarna och var avsedd att spridas till hushållen genom frivil— liga >>valarbetare>> (lokalt torde även postutsändning i viss utsträckning ha förekommit). En förteckning över trycksakerna återfinnes i tab. XXI (Tabellbilaga). De tre linjebroschyrer, som sändes till alla hushåll, har pla- cerats före de övriga.

Enligt uppgifter från rikskommittéerna bör distributionen av trycksaker- na ha varit avslutad i god tid före intervjun. Ett undantag utgör dock linje 2:s »Den personligt frivilliga pensionen», som utsändes mycket sent.

Ett propagandamedel, vilket _ åtminstone kostnadsmässigt _ torde ha varit betydelsefullt, har måst nästan helt förbigås vid undersökningen. Det gäller de av de tre linjerna publicerade annonserna. Anledningen är, att det inte fanns någon intervjutekniskt lämplig form att mäta intresset för annonserna. De medtogs däremot i en frågai brevformuläret, i vilken de intervjuade ombads att ange, vilken informationskälla de ansåg vara bäst (se nedan). Även den kanske mindre viktiga affischpropagandan förbigicks vid undersökningen av medias räckvidd.

Jämförelser mellan propagandamedlen

Det allmänna intryck, som man får av resultaten beträffande radiopropa— gandans räckvidd, är att de tre linjernas företrädare vid varje program

kunde vända sig till en mycket betydande del av valmanskåren. I särskilt hög grad gäller detta den stora avslutande radiodebatten, som i sin helhet följdes av 40 % av väljarna; endast omkring en tredjedel hade helt försum- mat att lyssna på denna. Övriga debatter, frågestunder och appeller hade ett auditorium, som omfattade mellan en femtedel och en tredjedel av val- manskåren, om man endast inräknar dem, som uppgav sig ha hört pro- grammen i sin helhet. (Jfr Tab. XX, Tabellbilaga). Procentsiffrorna i tab. XX har räknas på antalet individer inom varje undergrupp; dock baserar sig procentsiffrorna i de tre kolumnerna längst till höger på hela antalet intervjuade, som besvarat brevformuläret. Trycksakerna möttes däremot av mindre intresse. (Jfr Tab. XXI, Tabellbilaga). Endast två av dem fick en läsekrets av ungefär samma storlek som auditoriet vid de enskilda radio— programmen. Den ena var den statliga upplysningsbroschyren, vilken om— kring en fjärdedel av väljarna sade sig ha läst, och den andra var en av linje 1:s trycksaker.

Skillnaden mellan de båda propagandamedlens räckvidd belyses av föl- jande siffror. Nästan hälften (48 %) av de intervjuade hade inte läst någon enda av de 7 trycksakerna. Radion täckte däremot nästan hela valmans- kåren — 87 % hade åtminstone delvis lyssnat på något av programmen. Om- kring en tiondel (9 %) av de intervjuade hade varken lyssnat på något ra- dioprogram eller läst någon broschyr. Intresset för de båda slagen av pro— paganda uppvisar ett visst inbördes samband. De som lyssnat mycket på radion har något oftare än andra läst broschyrerna. Förhållandet framgår av tab. VI: 1.

Tabell VI:]. Radiolyssnande och broschyrläsning

Antal lästa broschyrer Antal helt eller delvis hörda Summa Antal radioprogram O 1 2 eller % IP flera 0—1 ............................... 63 22 15 100 181 2—5 ............................... 47 27 26 100 377 6—9 ............................... 41 25 34 100 390

Tabellerna i det närmast följande avsnittet ger kompletterande uppgifter om radiolyssnandets och broschyrläsningens omfattning. Såsom framgår av dessa, hade omkring 40 % av samtliga intervjuade lyssnat på sex eller flera radioprogram.

Ifråga om pressen finns det _ såsom ovan nämnts — inte någon möj- lighet att på samma sätt som beträffande radio och propagandabroschyrer åstadkomma något mått på graden av mediaexposition. I ett tidigare sam- manhang (kap. V, sid. 62 och 53) har det dock framhållits, att både dags- pressen och organisationspressen påverkade åsiktsbildningen i den formen, att tidningarna inom en del av sin läsekrets förstärkte och inom en annan

del försvagade benägenheten att rösta efter partilinjer. Sambandet mellan röstning och läsning av organisationstidskrifter belyses ytterligare i tab. XXIII—XXIV (Tabellbilaga). Med hänsyn till intresseorganisationernas starka engagemang i pensionsfrågan är det inte förvånande, att detta sam- band är mycket entydigt. Endast en ringa del av väljarna (omkring 7 %) läste en organisationstidskrift, som motarbetade den linje de själva rösta- de på.

För dagspressens del är läget annorlunda, vilket sammanhänger med att folkpartipressen och även högerns landsortspress i så stor utsträckning läses av anhängare till andra partier. Detta förhållande kom till synes ock- så vid folkomröstningen. Såsom framgår av tabell XXVI (Tabellbilaga) var det endast omkring en tredjedel av de nämnda tidningsgruppernas läsare, som anslöt sig till resp. tidnings uppfattning. Läsarna av Högerns storstads- press och av den socialdemokratiska pressen har däremot med stor majori- tet intagit samma ståndpunkt som tidningarna; även detta utgör en åter- spegling av läsekretsens partipolitiska sammansättning. (Jfr VVesterståhl— Janson, Politisk press. 1958). Stockholms—Tidningens och Aftonbladets lä— sare fördelade sig mellan de tre linjerna på ungefär samma sätt som den folkpartistiska storstadspressens läsekrets.4

Det tidigare nämnda resultatet beträffande dagspressens inflytande får alltså inte undanskymma det väsentliga inslaget ibilden, nämligen att en betydande del av valmanskåren väljer sin dagstidning utan hänsyn till dess politiska färg.

Ett kompletterande >>minimimått>> på dagspressens möjligheter att på- verka opinionen kan man få genom att undersöka, i vilken utsträckning tidningsläsarna kände till sin tidnings åsikt i pensionsfrågan. I tabell XXII (Tabellbilaga) redovisas resultatet av en sådan intervjufråga. Tabellen an- ger, hur stor procent av varje tidningsgrupps läsare (d. v. s. både prenume- ranter och lösnummerköpare), som var informerade om tidningarnas stånd- punkter. Såsom framgår av tabellen var direkt felaktiga svar på frågan mycket ovanliga, medan däremot en ganska stor del av de intervjuade inte hade någon mening alls om saken. Bäst informerade var läsarna av Hö- gerns storstadspress, centerpartipressen och den socialdemokratiska pres- sen. Tre fjärdedelar eller mera av dessa tidningars läsare gav korrekta svar. De övriga tidningskategoriernas ställningstagande hade blivit mindre uppmärksammat; andelen rätta svar ligger för dem mellan 50 % och 60 %.

Genom ett par intervjufrågor fick de intervjuade tillfälle att själva ut— tala sig om propagandamedlen. Vid den andra intervjun tillfrågades de

4 Till resp. presskategoris läsekrets har i detta sammanhang såväl prenumeranter som lös— nummerköpare räknats.

intervjupersoner, som läst minst två broschyrer, om vilken de ansåg vara mest intresseväckande. Bland dem som fick frågan (269 IP) hade den statliga opartiska broschyren vunnit störst uppskattning. Den nämndes av 30 %, medan 19 % satte tidningen »Ettan» främst. Därnäst följde den andra broschyren för linje 1 med 9 %. Övriga trycksaker samlade endast mellan 4 % och 2 %, och ungefär en tredjedel av de tillfrågade kunde inte ge något omdöme.

De intervjuade tillfrågades också, om de ansåg det >>önskvärt>> eller »onödigt» att den statliga upplysningsbroschyren utgivits (jfr kap. V, sid. 62). Det stora flertalet (79 %) ansåg, att broschyren var önskvärd, och endast ett fåtal (14 %) hade motsatt mening.

I brevformuläret fick de intervjuade slutligen ge ett sammanfattande omdöme om kampanjen genom följande fråga: >>Man kunde ju få upplys- ningar om de tre förslagen på flera sätt under tiden före folkomröstningen. Var anser Ni själv, att man fick upplysningar på det bästa och klaraste sättet?» Frågan följdes av ett antal givna svarsalternativ, av vilka intervju— personerna skulle markera ett. Resultatet framgår av tabell XXV (Tabell- bilaga). Allmänt sett har radion tydligen varit den viktigaste informations- källan. Omkring en tredjedel av samtliga intervjuade hade fått »bäst och klarast» upplysningar genom radion. Mera anmärkningsvärd är kanske ändå den opartiska broschyrens roll. Inte mindre än en fjärdedel av de intervjuade föredrog denna framför övriga alternativ. Den höga siffran förutsätter, att en del intervjupersoner har läst denna broschyr under ti- den mellan den andra intervjun och omröstningsdagen. Dagspressen sattes i första rummet av en knapp femtedel av de intervjuade, medan endast några få procent främst hade förlitat sig på annonser, linjekommittéernas broschyrer eller organisationstidskrifter.

En jämförelse mellan linjerna inbördes visar bl. a., att linje 3:s an- hängare har fäst något större vikt vid dagspressen och något mindre vid radion än övriga röstande. De som röstade på linje 1 har slutligen i mindre utsträckning än andra nämnt den opartiska broschyren som sin viktigaste informationskälla.

Vid bedömningen av resultaten från denna intervjufråga måste beaktas, att frågeformuleringen lägger tyngdvikten vid de olika propaganda— och upplysningsmedlens informationsvärde. Intervjufrågan ger alltså inte nöd- vändigtvis något mått på propagandamedlens värde ur propagandisternas synpunkt, d. v. s. på deras effektivitet såsom medel att påverka opinions- bildningen. Annonspropagandans innötning av ett litet antal paroller och argument behöver alltså inte ha varit betydelselös, även om mycket få be- traktade annonserna såsom det bästa informationsmedlet. Inte desto mindre torde det med fog kunna sägas, att väljarna själva ansåg annonseringen

och linjernas broschyrdistribution vara inslag av underordnad vikt i jäm- förelse med radion, den opartiska broschyren och tidningarna.—"'

En nästan likalydande intervjufråga i en undersökning vid 1956 års val— rörelse visar, att partibroschyrerna då möttes av ungefär lika liten upp- skattning som linjebroschyrerna vid folkomröstningen. I övrigt försvåras jämförelser av att det 1956 inte fanns någon opartisk broschyr. Radion sattes 1956 främst av omkring hälften av de intervjuade, medan ungefär en tredjedel föredrog tidningarna.

Mediaexposition inom olika delar av valmanskåren

Tillsammans uppnådde radio— och broschyrpropagandan en nära nog full— ständig täckning av valmanskåren. För många väljare inskränkte sig emel— lertid kontakten med dessa propagandaformer till att de lyssnade på något enstaka radioprogram eller kanske läste något flygblad. Till en del har väl detta uppvägts genom propaganda av annat slag och främst då tidningarnas ledaravdelningar. Erfarenheter från tidigare undersökningar (i samband med valrörelserna 1954 och 1956) visar emellertid, att tidningsledarnas mera begränsade läsekrets främst består av individer, som också följer den poli— tiska debatten i andra media med jämförelsevis stort intresse. Man kan därför räkna med, att flertalet av de väljare, som endast sporadiskt nåd- des av radio— eller broschyrpropaganda, hade särskilt små möjligheter att få en någorlunda allsidig information om de tre linjernas argumentation. Eftersom dessa medias räckvidd av metodiska skäl också är lättast att stu- dera, har undersökningen rörande graden av mediaexposition inom skilda väljarkategorier grundats på resultaten beträffande radiolyssnande och broschyrläsning.

Avsikten med denna del av undersökningen är — såsom anfördes i kapitel II (sid. 20) — att studera sammansättningen av propagandans auditorium med hänsyn till dels graden av mediaexposition, dels sådana sociala bak- grundsfaktorer som socialgrupp, kön, ålder m. 111. För att möjliggöra en jämförelse mellan folkomröstningen i pensionsfrågan och en allmänpolitisk valrörelse behandlas härvid också vissa resultat från 1956 års valunder- sökning.

l tabellerna VI: 2 och VI: 3 redovisas väljarnas mediaexposition vid 1956 års val och 1957 års folkomröstning, efter en uppdelning av materialet

5 Beträffande det tekniska förfaringssättet vid bearbetningen kan nämnas, att en del intervju- personer markerat flera svarsalternativ. Om flera än två sådana markerats, har svaret betraktats som liktydigt med »vet inte» (kategorien Ej svar i tab.). IP som markerat två alternativ har ut- proportionerats på resp. alternativ; hälften av dem, som markerade både »radio» och »tidnings— artiklar», har t. ex. förts till svarsalternativet »radio» och den andra hälften till svarsalt. »tid- ningsartiklar». Om icke denna korrigering gjorts, skulle procentsumman för totalmaterialet ha höjts till 108 %; andelen för radio skulle ha stigit med ca 3 procentenheter, för tidningsartiklar med ca 4 och för opartiska broschyren med ca 2.

med hänsyn till kön. Som framgår av tabellerna har männen genomsnittligt lyssnat på något flera radioprogram och något oftare läst propagandabro- schyrer än kvinnorna. Härvidlag föreligger inte någon förändring mellan 1956 och 1957. En jämförelse mellan de båda kampanjerna visar, att intres- set för propagandan var något större vid folkomröstningen än vid det före- gående andrakammarvalet. Särskilt påfallande är den kraftiga nedgången i procentandelen kvinnor, som antingen inte alls lyssnade på radioprogram- men eller lyssnade endast på ett av dem.

Tabell VI:2. Radiolyssnande vid folkomröstningen 195: och vid andrakammarvalet 1956 _ materialet fördelat med hänsyn till kön

Folkomröstningen Andrakammarvalct Antal (helt eller delvis) hörda 1957 1956 program

Män Kvinnor Män Kvinnor 0—1 ............................ 16 22 25 43 2—3 ............................ 15 21 18 23 4—5 ............................ 23 20 25 18 6—7 ............................ 21 21 20 9 8—9 ............................ 25 16 12 7 Summa % 100 100 100 100 Antal IF 456 492 608 523

Tabell VI:3. Broschyrläsning vid folkomröstningen 19.57 och vid andrakammarvalet 1956 — materialet fördelat med hänsyn till kön

Folkomröstningen Andrakammarvalet Antal lästa broschyrer 195' 1956

Män Kvinnor Män Kvinnor 0 ............................... 42 56 53 60 1 ............................... 24 25 18 16 2 ............................... 15 12 12 10 3 eller flera ...................... 19 7 17 14 Summa % 100 100 100 100 Antal IP 456 536 602 516

Anmärkning: 1957 ställdes frågor beträffande 7 trycksaker. Antalet trycksaker 1956 var 13, 10 eller 15 beroende på om den intervjuade bodde i storstad, annan stad eller på landsbygden.

I tabellerna XL—XLV (Tabellbilaga) har materialet uppdelats med hän- syn till socialgrupp, ålder och bosättningsort, varvid frekvensen av radio— lyssnande och broschyrläsning anges för varje kategori. I tabellerna rö- rande radiolyssnande har också medtagits motsvarande data från 1956 års valundersökning. Siffermaterialet torde inte behöva kommenteras i detalj. Ehuru vissa mindre skillnader föreligger mellan jämförelsegrup- perna i de sex tabellerna, ger materialet nämligen det helhetsintrycket, att

variationerna ifråga om mediaexposition inom valmanskåren inte på något mera väsentligt sätt varit betingade av dessa sociala bakgrundsfaktorer.

Ett sammanfattande omdöme om propagandakampanjens räckvidd för- utsätter egentligen något objektivt kriterium för vilken grad av media- exposition bland väljarna, som bör anses vara »tillräeklig». I brist på ett sådant kriterium kan det kanske ändå vara motiverat att karakterisera opinionsbildningens förutsättningar i detta avseende med hjälp av ett mera godtyckligt mått. Ett rimligt kriterium skulle t. ex. kunna vara, att väl- jarna vid åtminstone fyra tillfällen borde ha antingen lyssnat på ett radio- program eller läst en propagandabrosehyr, för att de skulle kunna bilda sig en allsidig uppfattning om förslagens innebörd och de olika linjernas synpunkter. (Med >>fyra tillfällen» avses alltså att en väljare t. ex. lyssnat på tre radioprogram och läst en broschyr eller lyssnat på två program och läst två broschyrer.) Ungefär tre fjärdedelar av dem, som deltog i omröst- ningen, motsvarade det i ett sådant kriterium inlagda kravet på media— exposition. Omkring en fjärdedel av de röstande hade däremot bara vid nå- got enstaka tillfälle varit utsatt för propaganda via massmedia.

Av resultaten kan man vidare dra slutsatsen, att det »auditorium», som någorlunda allsidigt följde debatten under kampanjen, till sin samman- sättning tämligen väl motsvarade valmanskåren i dess helhet med avseende på socialgruppstillhörighet, ålder och bosättningsort. Propaganda- och upp- lysningsverksamehten bedrevs alltså på en mycket bred social bas och dess räckvidd har väl kunnat mäta sig med vad som uppnåddes under kani- panjen inför 1956 års andrakammarval.

»Selektion» i väljarnas mediaexposition

Det ligger i sakens natur att de tre linjernas propaganda var för sig främst inriktades på att framhålla den egna ståndpunktens företräden. Liksom alltid vid en fri opinionsbildning motvägdes dock propagandisternas en- sidighet av att de konkurrerade med varandra om väljarnas stöd. Väl- jarna bereddes just genom detta förhållande tillfälle till allsidig informa- tion om de motstridiga uppfattningarna i pensionsfrågan. Vid folkomröst- ningen tillkom ju vidare den särskilda omständigheten, att en opartisk broschyr med redogörelse för de tre förslagens innebörd hade utarbetats och distribuerats genom den statliga kommitténs försorg.

Resultat från vissa tidigare undersökningar rörande propagandakam— panjers räckvidd pekar emellertid på, att propagandisternas möjligheter att bemöta sina motståndares argumentation begränsas av en tendens till ensi- dighet i valet av informationskällor inom auditoriet. Ensidigheten tar sig uttryck i att väljarna i särskilt hög grad läser och lyssnar på propagan- da, som härrör från organisationer eller grupper, vilka de på förhand har

förtroende för eller vars åsikter de delar, medan de ägnai mindre intresse åt andra slag av propaganda.

Såsom framhållits i kapitel II (sid. 20) ge1 dock uppläg gningen av en svensk vahö1else ellei folkomlöstningskampanj ganska linga utiymme för en sådan tendens till selektion från väljarnas sida. Om man bortser från tidningsläsningsvanorna, vilka ju bestämmes av långsiktigt verkande fak- torer, kunde den under tiden före omröstningen i pensionsfrågan väsent— ligen göra sig gällande ifråga om ett av de undersökta propagandamedlen, nämligen linjekommittéernas broschyrer.

Vi har därför undersökt, 0111 de tre linjernas broschyrer lästes i större utsträckning av respektive linjes anhängare än av övriga röstande. Av tab. VI: 4 framgår, att så också var fallet. En dryg tredjedel av dem, som rös— tade på linje 1, har t. ex. läst någon av de två broschyrer från denna linje, som ingick i undersökningen, medan endast omkring en fjärdedel av linje 2:s och linje 3:s anhängare läste någon av dessa broschyrer. Skillnaderna i proportioner är ännu mera markerade för de båda andra linjekommit— téernas broschyrer. Här inverkar emellertid även formerna för broschyr— distributionen. En av linje 2:s trycksaker utsändes endast till jordbru- kare och en av linje 3:s broschyrer var avsedd för villaägare. (Jfr även tab. XXI, Tabellbilaga.)

Tab VI:4. Broschyrlc'isning bland anhängare och motståndare

Andel i % som läst någon broschyr från

Väljarkategori linje 1 linje 2 linje 3

Bland resp. linjes an- hängare ............ 37 35 24

Bland anhängare till nå— gon av de andra lin- jerna .............. 25 12 13

Flertalet av radions program inför folkomröstningen vai alrangerade så att de tre linjerna framträdde samtidigt inför lyssnarna, varföl väljarna häl hade små möjlighetel att »avskärma sig» från 1110tståndarpropaganda. Vid tre tillfällen förekom emellertid fristående anföranden av ledande repre— sentanter för linjekommittéerna, och vid de tre frågestunderna ställdes dessa också på ett särskilt sätt i förgrunden.

Av tab. XX, i vilken de intervjuade uppdelats med hänsyn till sin röstning, framgår att varje linjes anhängare vid just dessa sex program visade ett särskilt intresse för att lyssna på den egna linjens företrädare. Tenden- sen framträder klarast inom linje 1:s väljarunderlag. Av denna linjes an- hängare lyssnade 65 % på förutvarande statsrådet Gustav Möllers anfö— rande den 9 oktober, medan motsvarande siffror vid de två andra appel-

lerna av samma slag var resp. 34 % och 45 %. I övrigt är variationerna mera måttliga. Särskilt om hänsyn tages till de över lag höga lyssnarsiffrorna, framstår därför inslaget av »selektion» såsom föga betydelsefullt. Härtill kommer att de tre frågestunderna ingalunda gav tillfälle till oemotsagd propaganda. Med visst skäl kan man tvärtom hävda, att frågeställarna vid dessa radioprogram hade särskilt goda möjligheter att framlägga kritiska synpunkter inför motståndarlinjernas mera eller mindre övertygade an- hängare.

Det kan givetvis ifrågasättas, 0111 man —— såsom här har skett — bör lägga den faktiska röstningen istället för åsikter under ett tidigare skede till grund för analysen. Anledningen till att detta förfaringssätt använts är, att den studerade tendensen blir av egentligt intresse, endast om den kommer till synes vid väljarnas slutliga ställningstagande.

Sammanfattningsvis kan man av materialet draga slutsatsen, att bro- schyrpropagandan i något större utsträckning nådde meningsfränder än meningsmotståndare, vilket dock delvis betingades av linjekmnmittc'ernas dispositioner för broschyrutsändningen, samt att radiopropagandans räck— vidd även i detta avseende var mindre begränsad än broschyrernas.

I nformationsnivåns utveckling

En folkomröstning ställer andra krav på väljarnas insikter än ett politiskt val. Skillnaden består icke endast i att en folkomröstning gäller ett enda spörsmål, medan en valdebatt brukar omspänna ett flertal »stora frågor». Härtill kommer att den politiska valhandlingen kan innefatta såväl en mani- festation av förtroende för en partiledning som ett val mellan politiska rikt- linjer och tendenser, om vilka väljaren kan hysa en bestämd mening utan att för den skull behöva vara mera än ytligt informerad om de vid ett visst val aktuella tvistefrågorna.

Vid ett politiskt val räcker därför allmänna föreställningar om partiernas syften och om vilka »intressen» de företräder långt såsom rationell grund för ställningstagandet. Uppfattningar av detta slag är ofta förankrade i starka politiska traditioner inom valmanskåren. Ett visst parti kommer kanske därigenom att mera eller mindre oomstritt uppfattas såsom särskilt inriktat på att hävda något ekonomiskt gruppintresse, medan ett annat för- knippas med tanken på varm försvarsvilja eller nykterhetsintresse. Stabi- liteten hos sådana föreställningar medför, att de kan tjäna som oriente- ringsmärken för väljarna vid val efter val.

Vid en folkomröstning är läget annorlunda. Ställningstagandet förutsättes kräva insikter och åsikter rörande en bestämd sakfråga. Såsom en av moti- veringarna för folkomröstningsinstitutet har också anförts, att detta kan väntas stimulera väljarna till åsiktsbildning på ett mera konkret plan än vad som är fallet vid de politiska valen. Eftersom valet inte står mellan

partier, med vilkas strävanden väljarna sedan lång tid har kunnat göra sig förtrogna, får också upplysnings- och propagandaverksamheten inför om— röstningen en särskilt betydelsefull uppgift. Det statliga stödet till upplys— ningsverksamheten rörande pensionsfrågan bör ses mot denna bakgrund.

Hur väl uppfylldes då kravet på väljarinformation vid folkomröstningen. i pensionsfrågan? Redan i den översiktliga redogörelsen för frågeställning— arna i kap. II underströks, att en deskriptiv och analyserande undersökning av föreliggande slag icke kan mynna ut i värderande omdömen. Den an- givna frågan kommer därför endast att besvaras i den formen, att under- sökningsresultaten ger vissa objektiva mått på hur stor del av valmans— kåren, som vid olika tidpunkter under kampanjen var informerad om olika sidor av pensionsproblemet och om själva omröstningsproceduren. I detta sammanhang behandlas också några åsiktsfrågor, som ger upplys- ning om huruvida de intervjuade kände till och accepterade linjekommit— téernas argumentation.

Både med hänsyn till de krav, som ur principiellt demokratisk synpunkt måste ställas på den offentliga debattens förmåga att vägleda väljarna, och med hänsyn till centrala problemställningar inom masskommunika- tionsforskningens område är det vidare av intresse att klarlägga, om kam- panjen medförde förändringar i informationsnivån. Såsom redan antytts erbjuder undersökningsmaterialet möjlighet till jämförelser i tiden; en rad kunskapsfrågor ställdes nämligen till panelen vid den första intervju- omgången men till kontrollgruppen först under den andra omgången. Mass- medias roll har också studerats mera direkt. Avsikten har därvid varit att pröva, om effekten av massmedias insatser kommer till uttryck i att de väl- jare, som i särskilt stor utsträckning var utsatta för propaganda, också var mera informerade än andra. I den mån ett sådant samband föreligger föl- jer emellertid icke utan vidare därav, att det har framkallats av propagandan under själva kampanjen. Det kan ju nämligen förhålla sig så, att de redan på förhand bäst informerade var mera intresserade än andra av att följa linjekommittéernas argumentation. Undersökningens planläggning medger att eventuella samband i båda riktningarna kan studeras. Vid tiden för den första intervjun hade nämligen varken radio- eller broschyrpropagandan startat. Väljarna kunde alltså icke vid denna tid ha fått någon information genom den egentliga propagandakampanjen. Genom att jämföra individer med samma grad av mediaexposition, får man alltså upplysning om kam— panjens »nettoeffekt».

Innan vi övergår till resultatredovisningen torde slutligen några komplet- terande anmärkningar rörande materialets beskaffenhet och det metodiska förfaringssättet vara erforderliga. Vid undersökningens planläggning måste hänsyn tagas till, att det erfarenhetsmässigt kan vara förenat med vissa svå— righeter att ställa ett större antal kunskapsfrågor under en intervju. Allt— för många kunskapsfrågor kan vålla irritation hos dåligt informerade in-

tervjupersoner och därmed försvåra det fortsatta intervjuarbetet. Följderna härav blir särskilt besvärande vid en panelundersökning, då intervjuerna skall upprepas. Vidare riskerar man — såsom i annat sammanhang på- pekats — att en intervjueffekt uppkommer, genom att intervjupersonerna stimuleras till att i efterhand komplettera sina kunskaper, något som om möjligt också bör undvikas vid användande av paneltekniken (jfr sid. 8 och 33).

Kunskapsfrågorna uppdelades därför i två huvudgrupper, varav endast den ena i princip skulle ställas till samtliga intervjuade. Den andra frågegrup- pen ställdes däremot endast till intervjupersoner, som inte visade sig helt oinformerade om samtliga förslag vid en sakligt sett enkel »spärrfråga». Frägans lydelse var: »Skulle Ni vilja tala om vad något av förslagen går ut på?» (Beträffande spärrens tillämpning, se sid. 123.) Flertalet frågor inom den andra gruppen gällde den tekniska utformningen av det förslag, som individerna vid intervjutillfället sympatiserade med. På grund därav kunde de icke heller ställas till den kategori, som visserligen var informerad om förslagens innebörd men inte sympatiserade med någon av de tre lin- jerna.

Vid bearbetningen övervägdes möjligheten att kombinera kunskapsfrå- gorna till något slag av >>informationsindex>> eller skala, d. v. s. ett samlat mått på informationsgrad. Framförallt på grund av frågetekniken, som ju fick till följd att inte alla kunskapsfrågor ställdes till samtliga intervju— personer, befanns detta dock vara mindre lämpligt. Analysen har därför grundats på de enskilda kunskapsfrågorna tagna var för sig. Emellertid föreligger genomgående klara samband mellan de olika slag av kunskaper, som frågorna gäller. En av intervjufrågorna bildar själv en enkel »skala» och har i vissa delar av analysen använts såsom en sådan. Den bestod i att de intervjuade tillfrågades om vilka ståndpunkter sammanlagt 9 partier och organisationer intagit i pensionsfrågan. Jfr sid. 56 och tabell XVIII, Tabellbilaga.) Frågan ställdes under den andra intervjuomgången. Antalet rätta svar på denna fråga har visat sig kunna användas även som ett mera allmänt mått på information. (Jfr Bilaga II: »Anmärkningar rörande urval, bortfall och metodproblem», sid. 125.)

Vi har tidigare haft anledning att beröra det förhållandet, att endast 51 % av de intervjuade vid den första intervjun, som ju ägde rum före kampanjens början, kunde säga något om vad något av förslagen innebar. Vid den andra intervjun var däremot 69 % av de intervjuade i kontrollgrup- pen i stånd att ange vad som karakteriserade åtminstone ett av förslagen. Redan härigenom får man ett enkelt mått på arten och omfattningen av förändringarna i informationsnivån. I tabellerna XXVII—XXXII (Tabell- bilaga) återfinnes svarsfördelningarna för en rad mera konkreta kunskaps- frågor i anknytning till folkomröstningen. De intervjuade har i tabellerna

genomgående uppdelats med hänsyn till sin slutliga röstning och därjämte anges särskilt procentfördelningarna för panelen (P) och kontrollgrup- pen (K). Uppställningen medger alltså jämförelser såväl mellan de tre linjernas anhängare som mellan olika tidpunkter under kampanjen. Frå- getexterna återges ordagrant i anslutning till varje tabell. Tabellerna XXVII XXIX gäller frågor, som ställdes till både panelen och kontrollgruppen, fastän vid olika tidpunkter. Frågorna i tabellerna XXX XXXII ställdes en— dast till individerna i panelen.

Intervjuerna inleddes (under första omgången för panelen och under andra för kontrollgruppen) med en fråga om vad höstens folkomröst- ning skulle komma att gälla. Vid svarsmarkeringen gjordes en bestämd

skillnad mellan preciserade svar _ såsom >>tjänstepensionsfrågan» eller »tilläggspensionering» _ och allmänt hållna svar av typen >>pensi0nsfrå- gan». Som framgår av tabell XXVII gav en tredjedel av individerna i pane- len det helt korrekta svaret medan andelen steg till över hälften vid den andra intervjuomgången. Tendensen till ökad information är sålunda klar, även om frågan inte utgör ett alldeles pålitligt mått, på grund av att till- fälligheter i viss utsträckning kan ha påverkat hur de intervjuade formu— lerade sina svar. Vid den första intervjun saknade omkring en fjärdedel helt kännedom om den förestående omröstningen eller gav alldeles fel- aktiga svar; motsvarande andel sjönk vid den andra intervjun till om- kring en tiondel. Under kampanjens slutskede kände praktiskt taget alla — eller nio tiondelar _ till att striden stod mellan tre olika förslag, medan mindre än två tredjedelar av de intervjuade kände till detta vid tiden för den första intervjun (tabell XXVIII).

Alla de tre framlagda förslagen i tilläggspensionsfrågan förutsatte ju att den allmänna folkpensionen skulle höjas väsentligt, och under de— batten inskärptes ständigt, att väljarna borde ta detta i beaktande. I under- sökningen medtogs därför en fråga om hur stor folkpensionen skulle bli, sedan de planerade höjningarna genomförts; de intervjuade fick därvid ange antingen pensionen för två äkta makar eller för en ensam pensionär. Frågan ställdes under intervjuomgång I endast till dem, som passerade spärrfrågan, medan alla individer i kontrollgruppen fick tillfälle att besvara den. Möjligheterna att jämföra panel och kontrollgrupp påverkas dock en- dast i ringa grad därav, eftersom endast ett fåtal av de individer i kon- trollgruppen, som misslyckades med spärrfrågan, kände till någonting 0111 folkpensionshöjningen. Frågetekniken återverkar dock på resultatredovis— ningen i tabell XXIX, genom att man där får en särskild kategori, vilken ej fått frågan. Full jämförbarhet erhålles, om de båda frågorna kopplas samman även för kontrollgruppen. Det visar sig då att 23 % av indivi- derna i denna gav ett korrekt svar på båda frågorna, jämfört med 11 % vid den första intervjuomgången. Tabellen anger också hur stor del av de in- tervj uade, som givit svar i rätt storleksordning (jfr tabellkommentaren), och

77 inräknas dessa, så stiger andelen informerade till 24 % för panelen och 41 % (efter korrigering 37 %) för kontrollgruppen.

Tabell VI:5. Väljarnas åsikt om folkpensionshöjningen

Fråga l:3 och II: 2. Det finns ju olika meningar om hur en tilläggspensionering skall ordnas. Men i riksdagen har ju alla partier uttalat sig för att själva folkpensionen skall höjas kraftigt. Gillar Ni eller ogillar Ni att riksdagen uttalat sig för en kraftig höjning av själva folkpensionen?

Blank Icke Uppgift P K Alla

Förslag Förslag Förslag ' röstat saknas

1 2 &

Gillar en kraftig höj— ning av folkpensio- nen.............. 86 74 73 62 73 74 80 77

Ogillar en kraftig höj- ning av folkpensio— nen .............. 6 14 14 12 13 11 11 11

Tveksam eller reserve- rad beträffande kraf- tig folkpensionshöj- ning .............. 3 9 8 14 6 9 3 6 Ej svar ............. 5 3 5 12 8 6 (i 6 Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal IP 353 137 285 50 212 539 498 1 037

Anmärkning: Frågan ställdes under intervjuomgång I till P och under II till K.

Även om en stor del av väljarna alltså var bristfälligt orienterade om folkpensionshöjningens faktiska storlek, var en mycket stor majoritet dock i princip positivt inställda till densamma. Detta belyses av tabell VI: 5, som grundar sig på en åsiktsfråga i ämnet.

Tabellerna XXX—XXXII (Tabellbilaga) gäller några mera speciella in- tervjufrågor, vilka ställdes endast till panelen. Särskilt vid kampanjens början utspann sig en partipolitisk debatt om röstsedelstextens utformning, varvid som bekant högerpartiet och folkpartiet kritiserade riksdagsmajori- tetens beslut. Meningsmotsättningarna synes emellertid ha blivit mycket litet uppmärksammade bland väljarna. Endast 13 % av de intervjuade kände till att en tvist uppkommit och vilka partier som var missnöjda. Siffran är dock något högre för linje 3:s anhängare. Frågan ställdes vid den andra intervjuomgången, då saken kanske förlorat något i aktualitet. (Jfr tabell XXX.) Just med hänsyn till diskussionen om förslagstexternas lydelse tillfrågades intervjupersonerna i panelen vid den första intervjun, om de haft tillfälle att läsa texten på de röstsedlar, som skulle komma att användas. Endast de som passerat spärrfrågan tillfrågades härom. Som framgår av tabell XXXI hade 13 % av hela antalet i panelen läst röstsedelstexten, vil- ket innebär, att den var känd för omkring en fjärdedel av dem, som hade någon bestämd åsikt om förslagen i detta tidiga skede.

Av frågeresultatet kan man icke utan vidare draga slutsatsen, att röst— sedelns beskrivning av alternativen saknade betydelse för omröstningens utgång. Vid intervjuundersökningar brukar man räkna med att formule— ringen av åsiktfrågor utövar ett visst inflytande på svaren, särskilt om de intervjuade saknar insikter eller en mycket bestämd mening i ämnet. I jämförelse med en folkomröstning har emellertid intervjusituationen en artificiell prägel, varför det är ovisst om samma faktorer gör sig gällande vid båda formerna av meningsyttringar. Någon undersökningstekniskt lämp- lig form för att mera ingående studera betydelsen av röstsedelns utform- ning har tyvärr icke stått till buds.

Under den andra intervjun ställdes till panelen en fråga om folkomröst— ningens formella karaktär. Resultaten visar (tabell XXXII), att 5957 0 av de intervjuade visste om, att folkomröstningen endast var rådgivande, me- dan omkring en femtedel trodde att utslaget var bindande för regering och riksdag.

Såsom ett mått på väljarnas kunskaper om det allmänpolitiska sam— manhang, i vilken pensionsfrågan ingick, kan den ovannämnda frågan om partiernas och intresseorganisationernas ståndpunkter användas. De in— tervjuades bedömningar av de enskilda partierna och organisationerna har i ett tidigare sammanhang diskuterats mera i detalj (jfr sid. 56 och tab. XVIII—XIX, Tabellbilaga). En sammanfattande bild av väljarinformationen på denna punkt ges i tabell VI: 6. Vid slutet av folkomröstningskampanjen hade som synes nästan hälften av männen en mycket god överblick (7—9 rätta svar) över pensionsfrågans politiska roll. Kvinnorna var sämre infor— merade än männen. Inemot hälften av dem kunde dock ge korrekta svar beträffande minst fem partier eller organisationer, vilket kan anses betyda, att de kände till huvuddragen av de politiska meningsmotsättningarna kring pensionsfrågan.

Vi har här också möjlighet att göra en jämförelse beträffande informa- tionsläget vid en tidpunkt, som ligger ungefär ett år före folkomlöstningen. I 1956 års valundersökning ingick nämligen en fråga om vilket parti, som

Tabell VI:6. Väljarinformationen om partiernas och intresse— organisationernas ståndpunkter i pensionsfrågan (intervjuomgång II)

Antal rätta svar Blå/in KV:)nnor ,o %> 0 .......................... 3 14 1—2 ....................... 7 1 8 3—4 ....................... 1 2 24 5—6 ....................... 33 32 7—9 ....................... 45 12 Summa 100 1 00 Antal IP 486 536

krävt införande av obligatorisk tjänstepension genom lagstiftning. Tjänste— pensioneringen blev ju redan 1956 en av valdebattens huvudfrågor, men det socialdemokratiska partiets hållning var då endast känd av omkring en tredjedel av väljarna (43 % bland männen och 20 % bland kvinnorna). Inför omröstningen 1957 hade siffran stigit till 85 %. De båda procentsiffrorna illustrerar hur meningsmotsättningarna kring pensionsfrågan fördes över från ett plan till ett annat. Från att ha varit en av de sakfrågor i den politiska debatten, som huvudsakligen engagerar de mest aktiva och intresserade väljarna, blev den en djupgående skiljelinje i opinionsbildningen.

I intervjuundersökningen ingick ett antal frågor, som — till skillnad från de ovan behandlade _ avsåg pensionsförslagens tekniska utformning. I redogörelsen för undersökningsmetoden har redan nämnts, att frågorna ställdes så, att de intervjuade fick uttala sig om det förslag, som de själva sympatiserade med, och att frågeserien endast medtogs vid intervjuerna med personer, som dels passerade »spärrfrågan», dels kunde ange vilket förslag de sympatiserade med utan hjälp av frågekortet med förslagstex- terna. Som en följd härav avser resultaten endast en jämförelsevis välinfor- merad del av urvalet, vilken omfattar 43 % av panelen och 62 % av kontroll- gruppen. Frågorna ställdes vid den första intervjuomgången för panelen och vid den andra för kontrollgruppen.

Svarsfördelningarna redovisas i tabellerna XXXIV XXXVIII i Tabell- bilagan. De intervjuade har därvid fördelats med hänsyn till sin åsikt om folkomröstningsförslagen vid intervjutillfället. Tabellerna grundar sig på hela antalet individer som fått frågorna, oavsett om de tillhör panelen eller kontrollgruppen. Liksom tidigare återges frågetexten i anslutning till varje tabell.

Serien inleddes med en fråga om hur tilläggspensionens storlek skulle komma att bestämmas enligt det förslag den intervjuade anslöt sig till. Som framgår av tabell XXXIV var drygt tre fjärdedelar av de tillfrågade informe— rade om hur deras eget förslag var utformat i detta avseende (för linje 315 anhängare bör båda svarsalternativen »av den enskilde själv» och »genom avtal mellan arbetsgivare och löntagare» betraktas som korrekta).

De tre pensionsalternativens finansiering behandlades i tvenne frågor (Tab. XXXV XXXVI). Först tillfrågades de intervjuade, om de ansåg att det var någon viktig skillnad mellan förslagen på denna punkt. Till dem, som hade någon mening härom, ställdes en fråga beträffande sättet för av— giftsbetalningen. Vid den första frågan ansåg 59 % att skillnaderna ifråga om avgiftsbetalningen var viktiga, medan endast 12 % hade en motsatt uppfattning. Ungefär en fjärdedel gav svar av typen »vet inte» eller liknande (kategorien »ej svar» i tabellen) och fick alltså icke följdfrågan. Vid den sistnämnda frågan svarade 60 % av linje 1:s anhängare, att arbetsgivarna skulle erlägga avgiften. Bland linje 2:s sympatisörer förklarade 65 %, att den enskilde själv skulle komma att få betala avgiften. De mest skiftande

svaren kom naturligt nog från linje 315 anhängare. En dryg fjärdedel av dem räknade med att avgiftsbetalningen skulle bli individuell. Reglering av avgiftsfrågan genom kollektivavtal nämndes av 11 %. Samtliga procentsiff- ror baserar sig endast på den grupp av intervjupersoner, som fick tillfälle att besvara frågan (ca 40 % av samtliga).

Slutligen ställdes också två frågor om fondförvaltningen, vilkas resultat anges i tabellerna XXXVII XXXVIII (Tabellbilaga). Som framgår av den första tabellen var det även inom denna jämförelsevis välinformerade halva av urvalet påfallande många, som saknade kännedom om hur avgiftsmedlen skulle förvaltas. Endast något mer än hälften av de tillfrågade hade någon uppfattning om saken; andelen är dock något högre för linje 125 anhängare. Direkt felaktiga svar var dock sällsynta. De som hade någon uppfattning om den egna linjens utformning av fondförvaltningen, tillfrågades där- efter om det i detta avseende fanns någon viktig skillnad mellan förslagen. Frågan ställdes alltså endast till de särskilt väl informerade, d. v. s. omkring en tredjedel av urvalet. Bland dessa ansåg 61 %, att sättet för fondförvalt- ningen innebar en viktig skillnad mellan förslagen. Om endast de, som dess— utom kunde lämna uppgift 0111 vari skillnaden skulle bestå, inräknas, sjun- ker siffran till 51 %. Bland linje 3:s anhängare tillmättes fondfrågan dock något större betydelse.

Tabeller-nas uppställning medger inte jämförelser mellan panelen och kon— trollgruppen och ger därför inte heller upplysning om eventuella föränd— ringar under kampanjens gång. Tyvärr försvåras också en analys av de båda halvorna av urvalet var för sig av att antalet personer i undergrupperna blir mycket litet, och någon detaljredovisning i tabellform har därför inte ansetts erforderlig. Vid bearbetningen har emellertid svarsfördelningarna i panelen och kontrollgruppen jämförts med avseende på dels procentan- delen >>realistiska>> eller >>rimliga>> svar, dels andelen >>vet-inte-svar». Jäm- förelsen gav vid handen, att inga förändringar av sådan storlek, att de kan tillmätas någon betydelse, inträdde mellan de båda intervjutillfällena. Förhållandet kan synas överraskande, eftersom övriga kunskapsfrågor tyder på en klar höjning av informationsnivån. Förklaringen ligger emellertid uppenbarligen i frågetekniken. Användandet av spärrfrågan sållade vid den första intervjun bort ungefär hälften av individerna i panelen, och frå— gorna ställdes därefter endast till väljare med en bestämd åsikt om tjänste- pensioneringen. Dessa har utgjort en redan vid kampanjens start välin- formerad kategori.

Man måste alltså hålla i minnet, att den här behandlade frågeserien endast ger en bild av uppfattningarna om pensionsförslagen inom ett informations- mässigt >>övre skikt» bland väljarna. Som framgår av det följande kan bilden kompletteras, om man använder en frågeteknik, som ställer lägre krav på intervjupersonernas kunskaper och förmåga att muntligt uttrycka bestämda åsikter.

Vi har redan förut (jfr sid. 34) haft anledning att påpeka, att både en »lätt» och en »svår» frågeteknik har såväl fördelar som nackdelar. An— vänder man intervjufrågor, som förutsätter orientering om ämnet, får man svar just från de insiktsfulla, medan den mera diffusa väljaropinionen för— svinner ur bilden. Gör man det däremot lättare att svara —— t. ex. genom att begagna färdigformulerade svarsalternativ, som de intervjuade endast be- höver välja mellan _ möter en annan svårighet. Då uppkommer nämligen risken, att en del av svaren över huvud taget inte grundar sig på någon bestämd åsikt utan istället betingas av någon tillfällig impuls eller kanske enbart en önskan att göra intervjuaren tillfreds. Felkällor av sistnämnda slag får emellertid mindre betydelse om analysen — såsom här har skett — inriktas på att studera skillnader i frekvenserna av olika svarstyper samt på jämförelser mellan undergrupper; de kan nämligen inte väntas åstad- komma omkastningar i tendenserna i materialet.

Frågetekniken utformades i denna del av undersökningen med syfte att ge i stort sett hela urvalet ett tillfälle att uttala sig om de viktigaste argumen— ten i pensionsdebatten. Under själva kampanjen utfördes en kvantitativ innehållsanalys av argumentationen i några av de större dagliga tidningar— nas ledare. Resultaten härav jämfördes med innehållet i de tre linjernas propagandabroschyrer. På grundval av innehållsanalysen utvaldes där- efter 12 av de mest frekventa argumenten. Dessa formulerades såsom korta påståenden, vilka trycktes på ett särskilt frågekort. Vid den andra intervju- omgången visades frågekortet för intervjupersonerna, samtidigt som föl— jande fråga ställdes: »På det här kortet har vi ställt samman några olika uppfattningar om tilläggspensionen. Skulle Ni vilja läsa igenom det som står på kortet och peka ut de uppfattningar, som Ni själv vill instämma i?» Frågetekniken innebar som synes att inga som helst krav ställdes på, att de intervjuade själva skulle formulera någon uppfattning. Som väntat blev följden, att »vet-inte-procenten» blev mycket låg. Inte mindre än 94 % av ur- valet instämde med minst ett av påståendena.

Texten på frågekorten återges i tabell XXXIII tillsammans med svars- fördelningarna. I tabellen har argumenten sammanförts till en grupp för varje linje, vilket markerats med ramar kring procentsiffrorna. Flera av argumenten har betraktats som gemensamma för båda frivilliglinjerna. Nummerbeteckningarna längst till vänster anger i vilken ordning påståen— dena förekom på frågekortet. I tabellen har de intervjuade uppdelats med hänsyn till sin åsikt vid intervjutillfället, d. v. s. omgång II. Procentsiffrorna anger hur stor andel av varje linjes anhängare, som instämde med vart och ett av påståendena.

Avsikten med frågan var i första hand att klarlägga i vilken utsträckning de intervjuade kände till och accepterade argumenten i propagandan från den linje, som de sympatiserade med, och hur konsekvent de tog avstånd från andra linjers propaganda. Ett sätt att mäta ett propagandaarguments

effektivitet med hjälp av intervjuresultaten är att undersöka hur starkt upp- fattningarna om detsamma skiljer de tre linjernas anhängare från varandra. Om ett stort antal individer, som accepterar ett visst argument till förmån för någon av linjerna, också röstar på denna linje, kan argumentet med andra ord sägas vara effektivt. Det har nämligen dels vunnit stark sprid- ning, dels accepterats av väljarna, som bestämt sig i önskad riktning. Om alla tre linjernas anhängare i ungefär samma utsträckning ansluter sig till ett av argumenten, har det däremot haft liten effektivitet, även om många sä- ger sig gilla det. Detsamma gäller om ett argument, som visserligen vun— nit anklang endast inom en viss linjes väljarunderlag, men samtidigt endast blivit känt av ett fåtal.

I kolumnen längst till höger finns en serie jämförelsetal, som anger argu— mentens effektivitet ur den här anförda synpunkten. Jämförelsetalen anger helt enkelt differensen mellan procentandelen av >>instämmanden>> bland resp. linjes egna anhängare och motsvarande procentandel bland väljare, som sympatiserade med något annat förslag. För frivilliglinjernas gemen- samma argument har procenträkningen grundats på en sammanläggning av de båda grupperna i intervjumaterialet.

Genom en detaljgranskning av resultaten får man en ganska god upp- fattning om hur de tre förslagen uppfattades av Väljarna. De fem första påståendena i tabellen har hämtats från propaganda för linje 1. Beträf- fande fyra av dem gäller, att omkring två tredjedelar av linje 1:s anhängare instämde med dem. Det femte i ordningen, som uttrycker en allmän misstro mot arbetsgivarinflytande på tjänstepensionens storlek, stöddes däremot endast av en knapp tredjedel. Frekvenserna av instämmanden är genom- gående lägre inom frivilliglinjernas välj arunderlag, men härvidlag föreligger vissa olikheter, som är värda att noteras. Inte mindre än en fjärdedel inom linje 2 och omkring en tredjedel inom linje 3 delade nämligen uppfattningen, att ett enhetligt pensionssystem för alla löntagare vore önskvärt. Nästan lika stark anslutning vann uppfattningen, att »det är orättvist att inte alla löntagare har rätt till pension». Resultaten kan tolkas på olika sätt. En möj- lighet är att de uttrycker en delvis kritisk inställning till det egna förslaget bland frivilliglinjernas sympatisörer. Till någon del har väl svaren berott på ren missuppfattning eller bristande information. Det sannolikaste är dock att flertalet individer verkligen ansåg, att deras egen linje tillgodosåg de i påståendena inlagda synpunkterna. De argument, som klarast skiljer linje 1:s anhängare från övriga, tycks därför vara dels principuppfattningen att lagstiftning ger större trygghet, dels kravet på att pensionsavgifterna skall erläggas av arbetsgivarna.

Flertalet argument till förmån för en frivillig lösning har som synes i tabellen betraktats såsom gemensamma för linje 2 och 3. Ifråga om de prin- cipiella argumenten för frivillighet och rätt att välja mellan pensionering och andra former av sparande skiljer sig de båda linjerna inte alls. Mellan

75 och 81 % av dessa linjers anhängare anslöt sig till sitt förslags grund- princip. Det kan synas inkonsekvent, att 13—14 % av linje 1:s anhängare gillade frivilligprincipen. En ungefär lika hög procentandel av inkonsekventa svar föreligger emellertid vid principuttalandet till förmån för lagstiftning. Anledningen torde helt enkelt vara en nästan total brist på kunskap om vad saken gällde bland en del av de intervjuade.

Uppfattningen att en stor statlig pensionsfond blir ett hot mot det en- skilda näringslivet, har också betraktats som ett för frivilliglinjerna gemen- samt argument. Det äl måhända något oegentligt, eftersom även linje 2 förutsatte en viss statlig fondbildning. Inom linje 115 väljarunderlag har praktiskt taget ingen instämt i kritiken mot statlig fondbildning. Bland linje 2:s sympatisörer instämde 23 % och inom linje 3 36 %. Med hänsyn till den roll, som fondfrågan spelade i debatten, framstår siffrorna som på- fallande låga. Uppfattningen att löntagare, som redan har pensionsfrågan ordnad, riskerar försämringar, om de måste gå in i ett nytt system, vann starkast stöd inom linje 3, där 37 % anslöt sig till densamma.

De argument, som gällde endast endera av frivilliglinjerna, har inte upp- märksammats i samma höga grad som de gemensamma principargumenten. Klarast utslag ger argumentet, att pensionen är en del av lönen och alltså bör regleras genom kollektivavtal. Ett ganska märkligt resultat erhölls beträffande påståendet, att »skattepengar» inte bör användas för att finan- siera tilläggspensioneringen. Detta argument användes mycket ofta av linje 3 i polemik mot linje 2. Inte desto mindre är differensen mellan linje 2 och linje 3 jämförelsevis liten; procentandelen instämmanden var resp. 37 % och 49 %. Inom linje 1 instämde 40 %. I den mån motståndarna till linje 3 kände till att de med sitt svar anslöt sig till ett av denna linjes argument, så har de tydligen ändå inte funnit argumentet så betydelsefullt, att det på— verkat deras ståndpunktstagande.

För frivilliglinjerna liksom för linje 1 gäller tydligen, att det är förslagens huvudprinciper — >>frivillighet» contra »tvång» eller »lagfäst rätt» —— som har nått fram till väljarnas flertal och bestämt deras bild av förslagens innebörd.

Massmedias roll

Undersökningen av massmedias inflytande på informationsnivåns utveck- ling har begränsats till att gälla upplysnings- och propagandabroschyrerna saint radion. Till skillnad från t. ex. dagspressen har dessa karaktären av speciella kampanjmedia. I tabell VI: 7 belyses sambandet mellan broschyr- läsning och kännedom om pensionsfrågans partipolitiska och intressemäs— siga bakgrund. Den halva av urvalet, som (vid den andra intervjun) inte hade läst någon broschyr, var särskilt illa orienterad. Redan vid en enda broschyr föreligger en skillnad och de som läst flera broschyrer är klart

84 bättre informerade än övriga. (Samma tendenser föreligger både bland män och kvinnor.)

Tabell VI:7. Broschyrläsning och information om partiers och intresseorganisationers ståndpunkter i pensionsfrågan

Antal låsta broschyrer Antal rätta svar 0 1 2 eller flera

O .................... 14 5 3 1—4 ................. 40 29 16 5—6 ................. 29 40 33 7—9 ................. 17 26 48 Summa % 100 100 100

Antal IP 503 249 270

Resultaten innebär inte nödvändigtvis, att broschyrläsarna hämtat sina större kunskaper enbart från broschyrerna. Det kan — som tidigare nämnts — också förhålla sig så, att broschyrerna lästes särskilt mycket av dem, som redan tidigare varit intresserade för pensionsfrågan. Tabell VI: 8, vilken avser resultaten från några av de kunskapsfrågor, som ställdes till panel och kontrollgrupp vid olika tidpunkter, ger möjlighet att undersöka sambandets art. I tabellen har materialet uppdelats i panel (P) och kontrollgrupp (K) och dessa har därefter delats med hänsyn till broschyrläsningsfrekvens.

Tabell VI:8. Broschyrläsning och information vid olika tid- punkter (siffrorna anger procentandelen rätta svar inom varje

undergrupp) Antal lästa broschyrer Rätta svar beträffande 0 1 2 eller flera Den planerade folkpensionshöj— ningen1 .................. P 5 10 23 K 17 24 47 Innebörden av minst ett förslag2 P 37 58 70 K 60 70 86 Antalet förslag vid omröst- ningena .................. P 47 65 83 K 89 97 94 Antal IP P 247 132 145 K 256 117 125

1 På grund av att denna fråga ställdes endast till individer i pane— len, som passerat spärrfrågan, medräknas för kontrollgruppen endast personer, som svarat rätt på båda frågorna. Korrigeringen har i prak- tiken en mycket liten betydelse; jfr sid. 76 och tab. XXIX, Tabell- bilagan. ? Härmed avses den s. k. spärrfrågan. 3 Jfr tab. XXVIII, Tabellbilagan.

Vid tiden för den första intervjuomgången hade varken radio- eller broschyrpropagandan startat. Inte desto mindre föreligger det även inom panelen, som ju fick frågorna vid den första intervjun, ett samband mellan broschyrläsning och information. Det förhåller sig alltså så, att broschyrerna lästes i särskilt stor utsträckning av väljare, som på förhand var jämförelse- vis väl informerade. Samtidigt visar resultaten från kontrollgruppen, att en allmän höjning av informationsnivån inträdde under kampanjens gång. Därmed eliminerades emellertid inte skillnaderna mellan väljare med hög och låg grad av mediaexposition. Fortfarande är broschyrläsarna mera in- formerade än andra. Upplysnings- och propagandaverksamhet genom olika kanaler — varav broschyrerna blott är en — medförde alltså ett »netto- tillskott» av information över hela linjen. Intervjufrågan om antalet förslag utgör i någon mån ett undantag från huvudtendensen. Ett klart samband mellan information och broschyrläsning framträder nämligen för denna fråga bara inom panelen. Förklaringen är att kännedomen om antalet förslag hade spritt sig även till de mest ointresserade vid kampanjens slut.

Radions roll har studerats med en metod av samma slag som den ovan beskrivna. Resultaten framgår av tabell VI: 9. I tabellen har materialet upp- delats i tre grupper. En av grupperna omfattar personer, som inte hörde mera än högst ett av programmen inför folkomröstningen. De två andra grupperna har erhållits genom att dela materialet i två ungefär likstora delar.

Tabell VI:9. Radiolyssnande och information vid olika lid- punkter (siffrorna anger procentandelen rätta svar inom varje undergrupp)

Antal (helt eller delvis) Rätta svar beträffande hörda radioprogram 0—1 | 2—5 6—9

Den planerade folkpensionshöj-

ningen ................... P 6 13 13 K 14 21 31 Innebörden av minst ett förslag P 32 56 59 K 60 70 78

Antalet förslag vid omröstning- en ....................... P 51 65 67 K 85 95 98 Minst 5 partier eller organisa— tioner ................... P + K 40 64 71 Antal IP P 102 204 182 K 79 173 208

Också för radions del framträder de förut observerade tendenserna ifråga om mediaexposition och information. En betydelsefull skillnad föreligger emellertid mellan radion och broschyrerna. Bland radiolyssnarna är det nämligen endast den lägsta extremgruppen, som klart skiljer sig från de

övriga. Detta beror icke på valet av gränser mellan kategorierna (observera att materialet inte delas på samma sätt som i tabellerna beträffande broschyr— läsning). För alla kunskapsfrågorna finns det nämligen en gräns någonstans mellan 1 och 3 radioprogram, ovanför vilken frekvenserna av rätta svar endast obetydligt påverkas av antalet hörda radioprogram.

Resultatet torde kunna betecknas som överraskande, särskilt med hänsyn till att tidigare utförda undersökningar (i samband med 1954 och 1956 års val) pekat mot ett mycket klarare samband mellan radiolyssnande och politisk information. En rent undersökningsteknisk omständighet torde ha bidragit till att framkalla olikheten i resultaten rörande radiolyssnande och broschyrläsning. Intervjufrågan om vilka broschyrer väljarna hade läst ställdes nämligen vid den andra intervjun samtidigt som kontrollgruppen fick tillfälle att svara på kunskapsfrågorna. Individerna i kontrollgruppen hade alltså verkligen läst broschyrerna före intervjutillfället. Frågan om radiolyssnande ingick däremot i det avslutande brevformuläret. Serien av radioprogram pågick emellertid under tiden före intervjuomgång 11. En del av svaren i brevformuläret avser därför radioprogram, som i själva verket ägde rum efter den personliga intervjun. Tidsföljden mellan mediaexpo- sition och kunskapsfrågor är alltså inte lika säker som ifråga om broschy- rerna, vilket just bör försvaga det observerade sambandet. Tänkbart är vidare att de intervjuade lättare överskattade sitt intresse för propagandan, när de fyllde i brevformulären, än när de besvarade frågorna vid den munt— liga intervjun. Hur härmed förhåller sig är emellertid ovisst.

Det mest sannolika är väl dock, att resultaten i stort sett återspeglar verkligheten. En del av de välinformerade har med andra ord inhämtat kunskaper genom andra media än radion, medan samtidigt ganska många har lyssnat — kanske förstrött — på ett flertal radioprogram utan att egentligen lägga på minnet mycket av vad som sagts. Detta antagande vin— ner stöd genom att sambandet mellan radiolyssnande och informationsgrad är så svagt även inom panelen. Innebörden härav är att radion med sin — jämfört med broschyrerna — mycket stora räckvidd nådde ut till ett skikt av väljare, som från början var mindre intresserade och som även vid kampanjens slut låg under genomsnittet i fråga om information.

Det är också värt att notera, att lyssnarfrekvensen allmänt sett var högre än vid 1956 års andrakammarval. Särskilt stark är ökningen av radiolyss- nandet bland kvinnorna. En detaljanalys av materialet visar vidare, att det fanns en oproportionerligt stor kategori av kvinnor, som på en gång lyssnade mycket på radiopropagandan och var dåligt informerade. Det förefaller där- för inte osannolikt, att den höjda lyssnarfrekvensen medförde, att skillna- den mellan radions och broschyrernas auditorier blev större än tidigare.

Vilka ändrade mening?

I anslutning till de teorier rörande betingelserna för opinionsändringar under en valkampanj, som i korthet refererades i kap. II (sid. 22), har följande två hypoteser prövats vid undersökningen av 1957 års folkomröstning: (1) De som på något sätt ändrade uppfattning under själva kampanjen var genomsnittligt mindre aktivt intresserade och mindre välinformerade än andra väljare. (2) Om en väljares uppfattning i pensionsfrågan under kam- panjen fick ett starkt stöd i miljön, var det mera sannolikt att röstnings- avsikten fullföljdes, än om ett sådant stöd saknades.

Vid prövningen av den förstnämnda hypotesen har de intervjupersoner, som deltog i omröstningen, fördelats på tre kategorier. En av dessa innefattar väljare, som hade bestämt sin ståndpunkt redan vid det första intervju- tillfället och sedan också fullföljde sin röstningsavsikt. Till en annan kate- gori _ »åsiktsbytare» _ har förts de intervjupersoner, som övergick från en linje till en annan (eller eventuellt gick till eller från blankröstargrup- pen). Den tredje kategorien består slutligen av väljare, som ändrade upp- fattning endast i den meningen, att de vid något intervjutillfälle var »obe- stämda». På grund av frågetekniken är det nästan definitionsmässigt givet att en betydande del av kategorien »obestämda» (d. v. 5. de som var tvek- samma vid någon av intervjuerna eller inte passerade spärrfrågan under intervjuomgång I) utgöres av mindre intresserade och informerade intervj u— personer. Störst vikt måste därför fästas vid utfallet av jämförelserna mel— lan de »stabila» och >>åsiktsbytarna». Individerna i panelen har klassifice- rats med hänsyn till sina svar vid båda intervjuerna före omröstningen, medan man beträffande kontrollgruppen endast har data rörande ett inter- vjutillfälle under kampanjen. Följden härav är att kategorien »stabila» med säkerhet är större än vad den skulle ha blivit, om även kontrollgruppen medtagits vid den första intervjun. I övrigt finns det inte anledning att an- taga, att tendenserna i materialet påverkas på annat sätt än att skillnaderna mellan »stabila» väljare och andra skulle bli mera framträdande, om hela urvalet intervjuats vid den första intervjuomgången.

I tabellerna VI: 10 och VI: 11 jämföres de tre kategorierna med avseende på mediaexposition och i tabell VI: 12 användes intervjufrågan om de poli- tiska partiernas och intresseorganisationernas ståndpunkter såsom ett mått på informationsgraden. Tabellerna visar att den väntade tendensen före- ligger. Kategorien »stabila» har mera än andra, som deltagit i omröstningen, intresserat sig för propagandan via radio och broschyrer och de är också genomsnittligt bättre informerade. Några skillnader av betydelse förelig- ger däremot inte mellan >>åsiktsbytarna>> och de »obestämda».

De tre kategorierna »stabila», >>åsiktsbytare» och >>obestämda>> skiljer sig också i ett icke egentligen väntat avseende, nämligen ifråga om proportio- nerna av män och kvinnor. Förhållandet framgår av tabell VI: 13.

Antal lästa broschyrer Stabila Åsiktsbytare Obestämda O ................... 40 57 57 1 ................... 25 21 24 2—7 ................ 35 22 19 Summa % 100 100 100 Antal IP 460 94 212

Tabell VI:11. Åsiktsstabililet och radiolyssnande

Antal (helt eller delvis)

hörda radioprogram Stabila Åmktsbytare Obestamda

0—1 ................ 11 23 21 2—5 ................ 40 45 45 6—9 ................ 49 32 34 Summa % 100 100 100

Antal IP 460 94 212

Tabell VI:]2. Åsiktsstabilitel och information

Antal rätta svar beträffande partier Stabila Åsiktsbytare Obestämda och organisationer

0 ................... 2 8 13 1—4 ................ 22 34 37 5—6 ................ 36 30 31 7—9 ................ 40 28 19 Summa % 100 100 100

Antal IP 460 94 212

Den mycket höga procentandelen kvinnor inom gruppen »obestämda» sammanhänger med att denna till övervägande del består av personer, som var tveksamma eller oinformerade om alla folkomröstningsförslagen vid den första intervjun med panelen. Det ger i sin tur en antydan om arten av linje 1:s frammarsch från den första till den andra intervjuomgången. Till stor del bestod den i en nyrekrytering av kvinnor inom arbetarklassen, som

Tabell VI:13. Åsiklsstabililel — kön

Stabila Åsiktsbytare Obestämda

Män ................ 60 46 30 Kvinnor ............ 40 54 70 Summa % 100 100 100

Antal IP 460 94 212

först när kampanjen fått större omfattning fick en klar uppfattning om folkomröstningsfrågans innebörd. Även bland åsiktsbytarna är kvinnorna något överrepresenterade, men mellan denna kategori och de »stabila» är skillnaden mindre.

Det finns anledning att ställa frågan, om inte de observerade skillnaderna mellan den »stabila» kategorien och övriga väljare betingas av skillnaderna i könsproportioner, eftersom ju kvinnorna allmänt sett var mindre infor- merade och intresserade än männen. När materialet uppdelas även med hän- syn till kön, blir det numeriska underlaget för analys tyvärr ytterst bräck- ligt. En detaljanalys av svarfördelningarna visar emellertid, att de »stabila» både bland män och kvinnor är mera aktivt intresserade. Bland kvinnorna är tendensen genomgående; för männens del är den säkerställd beträffande intresse för broschyrpropaganda (och även betr. intresse för sakfrågan, se nedan). Sambandet mellan intresse och stabilitet framkallas alltså icke av att fler kvinnor än män fattade sitt definitiva beslut vid en sen tidpunkt; däremot är det möjligt att det gör sig mera entydigt gällande bland kvin- norna än bland männen.

Intresset för sakfrågan, d. v. s. tilläggspensioneringen, var också mest ut- brett bland de stabila väljarna, vilket framgår av resultaten från en fråga med följande lydelse: >>Är Ni själv mycket intresserad av hur frågan om tilläggspensionen kommer att lösas?» Eftersom denna åsiktsfråga ställdes under den andra intervjuomgången, har materialet i tab. VI: 14 uppdelats enbart med hänsyn till förhållandet mellan röstningsavsikt vid denna tid- punkt och slutlig röstning. (Endast röstande ingår i tabellen.)

Tabell VI:14. _Åsikisstabilitet och intresse för pensionsfrågan

men... röst- ..?,Ziritåtettt.

om

e om än 111 tveksam vid in—

g g tervjuomgång [1 Ja, »mycket intresserad» ...... 72 57 Svar med reservationer ...... 4 7 Nej, är icke »mycket intresse-

rad» ..................... 23 31 Ej svar .................... 1 _ 5 Summa % 100 100 Antal IP 625 141

Slutligen har också den statliga upplysningsbroschyrens roll gjorts till föremål för ett särskilt studium. Syftet har varit att undersöka, om denna möjlighet till opartisk vägledning var särskilt betydelsefull för de väljare, som på något sätt ändrade uppfattning under kampanjen. Så synes emeller- tid inte ha varit fallet. Tvärtom visar tabell VI: 15, att de åsiktsmässigt stabila har läst den opartiska broschyren i klart större utsträckning än

andra röstande. På grund av undergruppernas numerära litenhet har vi här sammanslagit åsiktsbytare och tveksamma; svarsfördelningarna inom dessa båda kategorier är emellertid inbördes överensstämmande.

Tabell VI.-15. Åsiktsstabililet och läsning av den statliga upplysningsbroschyren

Övergick till annan linje eller blankt eller var tveksam vid in— tervjuomgång II

Fullföljde röst—

Läsning av opartiska ningsavsikten broschyren från intervju-

omgång 11

Hade läst broschyren ........ 34 20 Hade fått men ej läst broschy-

ren ...................... 35 47 Hade ej fått broschyren ...... 31 33

Summa % 100 100

Antal IP 625 141

Tillsammans ger de här anförda resultaten ett visst stöd åt den inlednings— vis uppställda hypotesen, att det främst är de mindre intresserade och infor— merade väljarna, som åstadkommer förändringar i opinionsläget under loppet av en propagandakampanj. Samtidigt måste man dock hålla i minnet, att ingen av de jämförda väljarkategorierna inom sig är homogen eller enhetlig; skillnaderna gäller endast proportionerna av aktivt intresserade väljare. Även bland dem, som bestämde sig vid en sen tidpunkt, finns en grupp av intresserade och välinformerade väljare, liksom den »stabila» kategorien innefattar även mindre aktiva väljare. Det förhållandet att en viss skillnad mellan män och kvinnor ifråga om sambandet mellan åsikts- stabilitet och intresse iakttagits, torde vidare bara vara ett exempel på att bilden kompliceras, när flera faktorer — t. ex. utbildning och ålder »— beaktas.

Även om slutsatsen formuleras med en sådan försiktighet, har den ett principiellt intresse. Man möter nämligen ibland _ både i den politiska debatten och i den statsvetenskapliga litteraturen —— en tankegång av rakt motsatt slag. Förskjutningar i de politiska riktningarnas inbördes styrke— förhållanden tänkes då återspegla opinionsutvecklingen inom ett skikt av särskilt politiskt medvetna väljare, som med aktivt intresse följer den poli- tiska debatten. Resultaten från intervjuundersökningen vid folkomröst- ningen i pensionsfrågan liksom andra valsociologiska undersökningar vitt- nar emellertid om, att åtminstone mera kortsiktiga politiska opinionsför- ändringar — d. v. s. de som äger rum under kampanjerna — icke har denna karaktär."

5 Översikter rörande valsociologiska undersökningar finnes bl.a. i: Lipset et al., The Psycho- logy of Voting: An Analysis of Political Behavior, (ingår i: Lindzey, Handbook of Social Psy- chology, II.) samt Berelson et al., Voting: A Study of Opinion Formation in a Presidential Cam- paign, spec. sid. 327—347.

Den andra hypotesen rörande betingelserna för åsiktsmässig stabilitet innebär, att sannolikheten för åsiktsändring under en kampanj blir särskilt liten, om individens uppfattning får ett starkt stöd inom den sociala miljön. Hypotesen är en speciell tillämpning av den mera generella >>konfliktteori>>, som behandlades i kap. II (sid. 22). Teorien kan formuleras så, att om ett ställningstagande är förbundet med konflikt eller konfliktmöjlighet, ökar benägenheten att fördröja det definitiva beslutet eller att oscillera mellan uppfattningar och eventuellt att avstå från öppet ställningstagande, t. ex. genom icke—röstning.

Såsom hypotesen här formulerats gäller den effekten av konfliktmöjlig- heter i förhållande till andra individer. Som Campbells undersökning (jfr sid. 22) visat, påverkas individens beteende emellertid på samma sätt av en >>inre>> konflikt mellan motstridande uppfattningar eller önskemål. De båda betraktelsesätten skiljer sig metodiskt men är inte inbördes ofören- liga. I det ena fallet utgår man från arten av individens interaktion med andra individer — i det andra fallet utgår man från individens åsikter, vilka emellertid kan uppfattas såsom betingade av social interaktion.

I kap. V har vi behandlat några drag i opinionsbildningen, som kan betrak— tas just såsom uttryck för en sådan >>inre>> konflikt mellan >>partilojalitet>> och andra slag av motiv för individernas slutliga val mellan folkomröst- ningsalternativen. Tabell V: 2 belyser t. ex. hur konflikten medförde såväl ökad åsiktsrörlighet som minskat valdeltagande.

Med avsikt att pröva den ovan angivna hypotesen ställdes under den andra intervjuomgången .en serie frågor om åsikterna i de intervjuades familjer, på arbetsplatserna och bland bekanta utanför arbetet. Frågetex- terna och svarsfördelningarna återges i tabell XXXIX (Tabellbilaga). I de allra flesta familjer har man som framgår av tabellen varit enig i pensions- frågan. Även bland bekanta utanför arbetsplatsen har väljarna avsevärt oftare mött meningsfränder än motståndare. Detsamma gäller åsikterna på arbetsplatserna, men det bör observeras, att denna del av tabellen icke innefattar dem, som inte är yrkesverksamma eller är ensamma på sin arbetsplats. En intressant omständighet, som inte framgår av tabellen, är att linje 2:s väljare i betydligt mindre utsträckning än de båda andra linjer- nas hade kontakt med individer med samma åsikter. Bland de röstande på linje 1 och linje 3 var det resp. 77 och 76 %, som förklarade att alla andra i familjen skulle rösta på samma förslag, medan motsvarande siffra inom linje 2 var 60 %. Att bekanta utanför arbetsplatsen hade samma mening som de själva ansåg 59 % av linje 1:s och 61 % av linje 3:s anhängare, men endast 30 % av de som röstade på linje 2.

De tre intervjufrågorna har kombinerats och utgör tillsammans under- laget för klassificeringen i tabell VI: 16. Kategorien »starkt stöd» består av individer, som uppgivit att deras egen uppfattning delades av alla i familjen och i den närmaste bekantskapskretsen samt av de flesta på arbetsplatsen.

Till samma kategori har förts de individer, som haft stöd inom två grupper, men icke varit i stånd att ge något svar beträffande den tredje (icke—yrkes- verksamma, ensamstående eller helt enkelt ovetande om åsikterna i någon grupp). Kategorien »svagt stöd» omfattar personer, som endast givit något bestämt svar beträffande en av grupperna, men inom denna fått stöd för sin uppfattning. De båda andra kategorierna innefattar de återstående kom- binationsmöjligheterna och kriterierna torde framgå av deras beteckningar i tabellen. Klassificeringen har gjorts med hänsyn till intervjupersonernas åsikter under den andra intervjuomgången.7 I tabellen har endast med- tagits individer, som sympatiserade med någon av de tre linjerna vid detta tillfälle.

Tabell VI:16. Åsiktsstabilitet under kampanjens slutskede och åsikter i miljön

. . . .. . _ Fullföljde röst- Uppgift Åsxkterimiljoanostnmgs ningsavsikten Ändrade Röstade saknas Summa Antal avs1kt under interVJu- å . . å . . k 0 IP

omgång II fr n interv1u- Sikt 1c e " om A, omgång II rastning

Starkt stöd för röstnings—

avsikten .............. 83 3 13 1 100 397 Svagt stöd för röstningsav-

sikten ................ 62 6 30 2 100 122 Inbördes motstridande upp—

fattningar eller stöd för annan linje ............ 71 15 14 0 100 250 Känner inte till någonting

om åsikter i miljön ..... 50 13 33 4 100 70

Resultaten överensstämmer som synes med hypotesen, att frekvensen av åsiktsändringar under kampanjens slutskede var lägst inom den kategori, som fick ett starkt miljöstöd för sin röstningsavsikt. De som mötte mera eller mindre enhetligt motstånd ändrade också särskilt ofta åsikt före om- röstningen. Både de som fick ett svagt stöd för sin röstningsavsikt och de som helt saknade kännedom om omgivningens politiska åsikter karakteriseras av ett jämförelsevis lågt valdeltagande.

Om det väntade sambandet mellan miljö och åsiktsbildning föreligger, bör det också komma till uttryck i att väljare, som röstade i överensstäm- melse med uppfattningarna inom en åsiktsmässigt homogen miljö, fattade sitt definitiva röstningsbeslut tidigare än andra. Denna kompletterande hypo- tes kan prövas med hjälp av en fråga i det avslutande brevformuläret. Inter- vjupersonerna fick nämligen själva ange, vid vilken tidpunkt de bestämt sin röstning (jfr sid. 42). I tabell VI: 17 har materialet klassificerats med hän- syn till förhållandet mellan åsikterna i miljön (vid intervjuomgång II) och

7 I princip samma förfaringssätt ligger till grund för tabell V: 9, fastän åsikterna i miljön där satts i relation till individernas partisympati vid föregående val. I tab. V: 9 har också »motstri— dande uppfattningar eller stöd för annat partis linje» delats i två specificerade kategorier.

den slutliga röstningen. Av naturliga skäl har de icke-röstande ej medtagits i tabellen; däremot ingår även personer som var tveksamma eller tänkte rösta blankt vid intervjun före omröstningen.

Tabell VI:17. Tid för beslut och åsikter i miljön

Tid för beslut enligt uppgift i brevformuläret

Åsikt i miljön] »Tidigare. Slutlig röstning »[Sjilsléia er under hösten »Reälan Ej Summa Antal eller , svar % IP veckan» våras» sommaren»

Starkt stöd för röstnings— beslutet ............. 19 59 22 0 100 341

Svagt stöd för röstnings— beslutet ............. 35 49 16 —— 100 86

Inbördes motstridande uppfattningar eller stöd åt annan linje. . . . 35 51 14 —— 100 235

Känner inte till någon- ting om åsikterna 1 mil- jön ................. 58 32 8 2 100 76

Tabellen bekräftar, att konflikter eller konfliktmöjligheter kring det slut- liga röstningsbeslutet tenderade att försena detsamma. Omkring en tredje- del av individerna i den kategori, som karakteriseras härav, bestämde sig först under den sista veckan före omröstningen. Endast en femtedel av dem, som fått starkt stöd för sin röstningsavsikt i familjen och bekantskaps- kretsen och på arbetsplatsen, uppsköt ställningstagandet så länge. Ett icke väntat resultat är att även frånvaron av åsiktspåverkan åstadkommer en försening av röstningsbeslutet. Flera efterhandsförklaringar är tänkbara. Bristande kännedom om åsikterna i omgivningen kan betingas av att indi- viden själv är politiskt ointresserad eller av att intresset för politik över huvud taget är lågt inom den miljö, som individen har kontakt med. Ett svagt intresse kan i sin tur tänkas ha medfört, att dessa väljare antingen väntade med att bestämma sig till dess att omröstningen var omedelbart förestående eller avstod från att rösta.

I tabell VI: 18 har materialet slutligen uppdelats med hänsyn till åsikts- stabilitet samt såväl socialekonomisk bakgrund som röstningsavsikt vid intervjun närmast före omröstningen. Liksom i kap. V har valstatistikens socialgruppsindelning använts i en något modifierad form (jfr sid. 54). Tabellens övre del innefattar väljare, vilka under kampanjen avsåg att rösta på den linje, som hade starkast ställning inom deras egen socialgrupp. Inom grupp A är det alltså fråga om personer, som tänkte rösta på linje 3, medan linje 2 var den starkaste inom grupp B och linje 1 dominerade inom gruppen C—D. Den nedre delen av tabellen gäller däremot individer, som tänkte rösta på annat sätt. Endast intervjupersoner, som under intervju-

omgång II sympatiserade med något bestämt folkomröstningsalternativ, har medtagits.

Tabell VI:]S. Röstningsavsikt — socialekonomisk bakgrund —— dsiktsstabilitet under kampanjens slutskede Fullföljde —— .. .. . , . _ . .. . Andrade Rostade Summa Antal RostnmgsavSikt/Socialgrupp rostnmgs- åsikt icke % IP aVSiktcn

(a) lntcrvjupersoner som under intervju— omgång 11 avsåg att rösta på den linje, som hade starkast anslutning inom deras socialgrupp A. Socialgrupp I—II exkl. jordbru-

kare m. m .................... 84 5 11 100 182 B. Jordbrukare ................. 88 9 3 100 58 C—D. Socialgrupp III(inkl. verkmästare

förmän, affärsbitr.) ........... 79 3 18 100 297 Samtliga som avsåg att rösta på den linje som hade starkast anslutning inom deras socialgrupp ......................... 82 4 14 100 537 (b) Intervjupersoner som under intervju— omgång 11 avsåg att rösta på en annan linje än den, som hade starkast anslutning inom deras socialgrupp A ................................. 65 14 21 100 110 B ................................. 68 16 16 100 43 C—D .............................. 52 16 32 100 166 Samtliga som avsåg att rösta på en annan linje än den, som hade starkast anslutning inom deras socialgrupp 59 15 26 100 319

I första hand bör sammanfattningsraderna i tabellens övre och nedre del jämföras. Man finner då att väljare, som under kampanjen avsåg att rösta på den inom deras egen socialekonomiska grupp starkaste folkomröst- ningslinjen, i klart större utsträckning än andra väljare verkligen fullföljde sin avsikt. Olikheten beror både på att åsiktsrörligheten var mindre och på att valdeltagandet var mera omfattande inom den förstnämnda kategorien. Procentsiffrorna för de enskilda grupperna grundar sig i flera fall på så små absoluta tal, att bestämda slutsatser inte kan dragas. De har medtagits endast för att illustrera, att den observerade tendensen gör sig gällande inom alla sociala skikt. Resultatet har alltså icke framkallats av speciella betingel- ser inom någon bestämd del av materialet. Det synes vara ett rimligt an- tagande, att arten av den åsiktspåverkan inom den sociala miljön, som väl- jarna var utsatta för under kampanjen, till väsentlig del bestämdes av deras yrkestillhörighet och yrkesställning, d. v. s. de faktorer som ligger till grund för socialgruppsindelningen. Resultaten ger därför ett ytterligare stöd åt den hypotes vi velat pröva.

Materialet bekräftar alltså på alla punkter hypotesen, att väljare, som mötte ett starkt stöd för sin uppfattning i pensionsfrågan inom sin sociala miljö, fullföljde sin röstningsavsikt i särskilt stor utsträckning. Ett ställ- ningstagande, som medförde konflikt eller konfliktmöjlighet, åtföljdes där- emot jämförelsevis ofta av åsiktsbyte under kampanjens sista skede eller icke-röstning. Vidare har det — utan att det förutsetts i hypotesen — fram- kommit, att en hög grad av åsiktsrörlighet och övergång till icke-röstning också karakteriserar en kategori av väljare, vilka var omedvetna om de politiska åsikterna inom sin närmaste omgivning.

XIX.

xx. xx1. xxn. XXIII. erv. xxv. xxv1. xxvn. XXVIII. xxrx. xxx.

XXXI. XXXII. XXXIII. XXXIV. XXXV. XXXV I.

BILAGA I

Tabeller

Tabellförteck'ning

. Röstning — ålder II. III. IV. . Röstning — socialgruppsfördelning VI. VII. VIII. IX.

. Partisympati vid senaste valtillfälle — röstning (a) XI. XII. XIII. XIV. XV. XVI. XVII. XVIII.

Röstning — kön och civilstånd . Röstning _ inkomstfördelning (a) Röstning —— inkomstfördelning (b)

Räcker enbart folkpensionen? . Är de samlade pensionsförmånerna tillräckliga? . Blir pensionsförmånerna tillräckliga?. Åsiktsutvecklingen under kampanjens gång .

Partisympati vid senaste valtillfälle — röstning (b) Partisympati 1957 — röstning (a) . Partisympati 1957 — röstning (b). Partierna under de tre intervjuomgångarna

Medlemskap i fackliga organisationer eller yrkessammanslutningar (a) . Medlemskap i fackliga organisationer eller yrkessammanslutningar (b) . Socialgrupperna unde1 de tre intervjuomgångarna. folkomröstningsförslagen (a)

folkomröstningsförslagen (b) Lyssnande på anföranden och debatter" 1 radio i såmhånd med folkomröstningen . 109

Broschyrläsning . . .

Läsarnas uppfattning om sina tidningars ståndpunkter 1 folkomröstningsfrågan . 110 . 111 . 111 . 112 . 112 . 112 . 113 Kännedom om meningsmotsättningarna rörande folkomrostmngsforslagens for-

Föreningstidskriften och folkomröstningsförslagen (a) . Föreningstidskriften och folkomröstningsförslagen (b) . Jämförelse mellan media . . . Tidningsläsningsvanor och åsikter i pensionsfrågan

Vad gäller folkomröstningen? . . . Hur många förslag får man rösta om vid folkomröstningen? Hur hög skall folkpensionen bli?

mulering. . Kännedom om folkomröstningsförslageiis lydelse Beslutande eller rådgivande folkomröstning? . Åsikter 1 pensionsfrågan . Vilka skulle bestämma om tilläggspensionens storlek? Viktig skillnad mellan förslagen ifråga om avgiftsbetalningen? Formen för avgiftsbetalningen

Sid. 98 98 98 99 99

. 100 . 100 . 101 . 101 . 102 . 102 . 102 . 103 . 103 . 104 . 104 . 105

Information om partiers och intresseorganisationers ståndpunkter ifråga om . 106 Information om partiers och intresseorganisationers ståndpunkter ifråga om . 107

108

110

. 113 . 114 . 114 . 115 . 116 . 116 . 117

XXXVII. XXXVIII. XXXIX. XL.

XLI. XLII. XLIII.

XL IV. XLV.

Förvaltningen av avgiftsmedlen. Skillnad ifråga om förvaltningen? .

Åsikter i miljön . . . . . . . Radiolyssnande — socialgrupp . Radiolyssnande —— ålder . Radiolyssnande — ortstyp . Broschyrläsning —- socialgrupp . Broschyrläsning — ålder . Broschyrläsning — ortstyp .

. 117 . 118 . . 118 . 119 . 119 . 119 . 120 . 120 . 120

Anmärkning: I de tabeller, där icke annat särskilt angivits, har materialet uppdelats med hänsyn till de intervjuades slutliga röstning.

Tabell 1. Röstning — ålder.

.. .. .. Blank .. Förslag Förslag Förslag . Icke Födelseår 1 2 3 Uppgift röstat saknas 1935—27 (21—29 år) .............. 14 16 13 18 21 1926—17 (30—39 år) .............. 29 26 25 28 18 1916—07 (40—49 år) .............. 21 26 21 16 19 1906—1897 (50—59 år) .............. 20 20 21 16 18 1896—92 (60—64 år) .............. 5 4 8 8 10 1891—87 (65—69 år) .............. 5 7 4 6 4 1886—77 (70—79 år) .............. 6 1 8 8 10 Summa % 100 100 100 100 100 Antal IP 353 137 285 50 212 Tabell II. Röstning — kön och civilstånd. .. .. " .. Blank Forslag Förslag Forslag . Icke 1 2 3 Uppglft röstat saknas Gifta män .......................... 44 36 37 40 22 Ogifta män (inkl. frånskilda) .......... 6 14 8 8 14 Änklingar .......................... 2 — 1 — 3 Summa % män ..................... 52 50 46 48 39 Gifta kvinnor ....................... 40 40 35 44 34 Ogifta kvinnor (inkl. frånskilda) ....... 5 7 13 2 17 Änkor ............................. 3 3 6 6 10 Summa % kvinnor .................. 48 50 54 52 61 Summa % 100 100 100 100 100 Antal IP 353 137 285 50 212

Tabell III. Röstning — inkomstfördelning (a).

I tabellen har gifta klassificerats med hänsyn till summan av makarnas sammanräknade netto- inkomster; ogifta har fördelats med hänsyn till egen sammanräknad nettoinkomst. Uppgifterna har hämtats från 1957 års inkomsttaxeringslängd.

.. .. —— Blank Förslag Forslag Forslag . Icke Inkomstklass 2 3 Uppgift röstat Alla

saknas 0— 2 999 kronor ........... 7 6 8 16 26 12 3 000— 9 999 kronor ........... 27 52 34 32 39 35 10 000—19 999 kronor ........... 62 35 39 44 32 45 20 000—29 999 kronor ........... 4 5 13 6 2 6 30 000 kronor och däröver ........ — 2 6 2 1 2 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal IP 353 137 285 50 212 1 037

Tabell IV. Röstning — inkomstfördelning (b).

Gifta män fördelade med hänsyn till sammanräknad nettoinkomst.

.. .. .. Blank Inkomstklass Forslag Forslag Forslag Uppgift Ifke Alla 1 2 3 rostat saknas Har icke någon inkomst ......... 2 — 1 10 9 3 1— 2 999 kronor ........... 1 _ 3 10 2 2 3 000— 9 999 kronor ........... 32 49 32 40 57 38 10 000—19 999 kronor ........... 64 45 45 25 32 50 20 000—29 999 kronor ........... 1 4 15 15 — 6 30 000 kronor och däröver ........ — 2 4 — — 1 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal IP 155 49 106 20 47 377 Tabell V. Röstning — socialgruppsfördelning. .. ., .. Blank Socialgrupp Forlslag For251ag Fogslag Uppgift riiiltåt Alla saknas SOCIALGRUPP I .............. 3 19 4 1 7 Socialgrupp II — tjänstemän ..... 10 8 27 14 15 16 Socialgrupp II — förmän, verkmäs— tare, affärsanställda och liknande 8 2 4 6 5 6 Socialgrupp II — företagare (utom jordbrukare) .................. 3 12 14 10 8 8 Socialgrupp II — jordbrukare (hem- mansägare, arrendatorer) ....... 2 44 11 14 12 Socialgrupp II — övriga ......... 1 1 3 — 2 SOCIALGRUPP II — SUMMA. . . 24 67 59 44 40 44 Socialgrupp III — byggnads-, grov— och industriarbetare ........... 47 9 8 30 26 26 Socialgrupp III—jordbruks-, skogs- och flottningsarbetare ......... 8 10 2 4 10 7 Socialgrupp III — stats— och kom— munalanställda ............... 7 5 2 5 5 Socialgrupp III — övriga ........ 11 6 6 12 15 10 SOCIALGRUPP III — SUMMA .. 73 28 21 48 56 48 Uppgift om socialgruppstillhörighet ' saknas ....................... — — 1 4 3 1 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal IP 353 137 285 50 212 1 037

Tabell VI. Räcker enbart folkpensionen?

Frågan ställdes till a) gifta, där ingendera maken får pension utöver fokpensionen, b) ogifta som icke får pension utöver folkpensionen.

Fråga: Anser Ni att enbart folkpensionen blir (är) tillräcklig, inte fullt tillräcklig eller alldeles otillräcklig för Er försörjning på äldre dagar?

För försörjningen på äldre dagar Förslag Förslag Förslag ålanät Icke Alla är enbart folkpensionen 1 2 3 stilfngas röstat

Tillräcklig ...................... 16 50 41 40 33 33 Inte fullt tillräcklig ........... . . . 53 31 41 36 44 44 Alldeles otillräcklig .............. 24 7 10 9 12 14 Ej svar ........................ 7 12 8 15 11 9 Summa % 100 100 100 100 100 100

Antal IP 209 111 130 33 149 632

Tabell VII. Är de samlade pensionsförmånerna tillräckliga?

Frågan ställd till a) gifta, där endera maken har någon pension utöver folkpensionen, b) ogifta som har någon pension utöver folkpensionen.

Fråga: Om Ni tänker på Era och Er makas (makes) gemensamma pensionsförmåner, anser Ni då att Er pension kommer att bli (är) tillräcklig, inte fullt tillräcklig eller alldeles otillräcklig för Er försörjning på äldre dagar? Anser Ni att Era pensionsförmåner kommer att ge (ger) Er en pension som är tillräcklig, inte fullt tillräcklig eller alldeles otillräcklig för Er försörjning på äldre dagar?

För försörjningen på äldre dagar Förslag Förslag Förslag älanikft Icke Alla är den samlade pensionen 1 2 3 5523” röstat

Tillräcklig ...................... 48 58 76 58 54 61 Inte fullt tillräcklig .............. 32 26 16 17 28 24 Alldeles otillräcklig .............. 12 8 5 8 15 9 Ej svar ........................ 8 8 3 17 3 6 Summa % 100 100 100 100 100 100

Antal IP 144 26 153 12 55 390

(Samtliga intervjuade)

För försörjning på äldre dagar Förslag Förslag Förslag [331821th Icke Alla blir pensionen 1 2 3 såkprfas röstat Tillräcklig ...................... 29 52 60 44 39 44 Inte fullt tillräcklig .............. 45 30 28 31 40 36 Alldeles otillräcklig .............. 19 7 7 9 12 12 Ej svar ........................ 7 11 5 16 9 8 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal IP 353 137 283 45 204 1 022

Anm.: Såsom framgått av de föregående två tabellerna ställdes en fråga beträffande folkpen- sionens tillräcklighet till dem, som inte får någon ytterligare ålderspension, och en fråga beträf- fande de samlade pensionsförmånerna till de övriga (till gifta intervjupersoner ställdes den senare frågan, om endera av makarna får någon ålderspension utöver folkpensionen). Ovanstående tabell utgör en sammanfattning av de båda föregående och redovisar alltså samtliga intervjuades värdering av sin pensionssituation.

Tabell IX. Åsiktsutvecklingen under kampanjens gång.

Tabellerna redovisar åsiktsfördelningen under var och en av de tre intervjuomgångarna. Den övre raden anger fördelningen för samtliga intervjuade. Den nedre raden anger däremot endast fördelningen bland dem, som sympatiserade med (resp. röstade på) någon av de tre linjerna.

Intervjuomgång I (Panelen).

För— För— För— Tveksam Oinformerad Summa Antal slag slag slag blankl om alla 0/ IP 1 2 3 förslag” 0 Samtliga ............... 15 8 20 8 49 100 539 De tre linjerna .......... 35 18 47 - - 100 232

Intervjuomgång II (Samtliga)

För— För— För- slag slag slag Blank Tveksam Summa Antal 0 1 2 3 47 IF Samtliga ............... 38 16 32 2 12 100 1 022 De tre linjerna. . . ., ..... 45 18 37 - - 100 874

Intervjuomgång III — Slutlig röstning (Samtligas)

För- För- För» . Uppglft Icke Summa Antal 51? g 8]; g Sl; g Blank saknas röstande % IP Samtliga .............. 34 13 28 3 2 20 100 1 037 De tre linjerna ......... 45 18 37 - - — 100 775

1 Antalet som uttryckligen sade sig ämna rösta blankt var i denna omgång så litet att de blank— röstande ej särredovisats. ' 2 Till denna grupp har förts personer, som vid intervjuns inledande frågor visade sig sakna kännedom om samtliga förslag och därför ej direkt tillfrågades om sin åsikt. 3 Vid procentfördelningen har medtagits även personer, som ej besvarat brevformuläret men intervjuats vid tidigare tillfälle. I den mån de röstat (enligt röstlängd) har de förts till det förslag, som de vid senaste intervjutillfälle sympatiserade med eller till »Uppgift saknas».

Tabell X. Partisympati vid senaste valtillfa'lle — röstning (a).

Fråga 11:97 Vilket parti röstade Ni på senaste gången Ni röstade?

.. .. . Blank .. Forslag Forslag Förslag . Icke Rostade senaste gången med 1 2 3 Uppgift röstat saknas Högerpartiet ....................... 1 6 40 5 9 Landsbygdspartiet Bondeförbundet. . . . 1 50 2 9 3 Folkpartiet ......................... 5 17 39 33 19 Socialdemokratiska partiet ........... 83 18 13 31 38 Kommunistiska partiet .............. 2 '— 0 — 3 Ej svar, »har ej haft rösträtt vid tidigare val», »har aldrig röstat» ............ 8 9 6 22 28 Summa % 100 100 100 100 100 Antal IP 353 137 283 45 204 Tabell XI. Partisympati vid senaste valtillfälle — röstning (b). Fråga II:97 Vilket parti röstade Ni på senaste gången Ni röstade? .. .. .. .. Blank Rostade senaste F orslag Forslag Forslag U ift Icke Summa Antal gången med 1 2 3 sägas röstat % IP Högerpartiet ........... 1 6 79 1 13 100 144 Landsbygdspartiet Bondeförbundet ....... 2 78 7 5 8 100 88 Folkpartiet ............. 9 11 54 7 19 100 206 Socialdemokratiska partiet ............... 66 6 8 3 17 100 446 Kommunistiska partiet . . 56 — 6 — 38 100 16 Ej svar, »har ej haft röst- rätt vid tidigare val», »har aldrig röstat» ..... 23 10 13 8 46 100 122 Tabell XII. Partisympati 1957 — röstning (a). Fråga 11:96 Vilket parti skulle Ni rösta på, om det vore val i år? .. .. .. Blank Skulle i år rösta med ”251353 Forglag Forsslag Uppgift räfst saknas Högerpartiet ....................... 1 4 43 4 8 Centerpartiet ....................... 1 50 2 9 3 Folkpartiet ......................... 5 19 37 32 21 Socialdemokratiska partiet ........... 80 9 7 22 37 Kommunistiska partiet .............. 2 — — — 3 Ej svar, »skulle ej rösta», »tveksam». . . . 11 18 11 33 28 Summa % 100 100 100 100 100 Antal IP 353 137 283 45 204

Tabell XIII. Partisympati 1957 — röstning (b). Fråga II:96 Vilket parti skulle Ni rösta på, om det vore val i år?

.. .. .. Blank Skulle i år rösta med Forlslag Forzslag Förälag Uppgift rIöcsltZt Sug/lma ArIlPaI saknas Högerpartiet ........... 1 4 82 1 12 100 149 Centerpartiet ........... 2 81 6 5 6 100 84 Folkpartiet ............. 10 12 50 7 21 100 208 Socialdemokratiska partiet ............... 71 3 5 2 19 100 401 Kommunistiska partiet . . 50 — — — 50 100 12 Ej svar, »skulle ej rösta», »tveksam» ............ 24 15 18 9 34 100 168

Tabell XIV. Partierna under de tre intervjuomgångarna.

Partiuppdelningen har gjorts med hänsyn till vilket parti de intervjuade röstade på vid senaste valtillfälle. Tveksam, Förslag Förslag Förslag 0131"? g Iom Summa Antal 1 2 3 a 3 or? ag (y IP eller for 0 blankröstning

Högerpartiet Intervjuomgång I ...... — 10 62 28 100 78 Intervjuomgång II ..... 2 9 81 8 100 144 Intervjuomgäng III ..... 2 6 91 11 100 124 Centerpartiet Intervjuomgång I ...... — 41 5 54 100 39 Intervjuomgång II ..... 2 79 7 12 100 88 Intervjuomgång III ..... 2 90 8 —1 100 77 Folkpartiet Intervjuomgång I ...... — 8 35 57 100 106 Intervjuomgång II ..... 11 13 58 18 100 206 Intervjuomgång III ..... 11 14 68 71 100 164 S oc ialdemokraterna Intervjuomgäng I ...... 29 3 6 62 100 237 Intervjuomgång II ..... 70 7 12 11 100 446 Intervjuomgång III ..... 80 7 10 31 100 365

1 För intervjuomgång III anger siffran i denna kolumn endast procentandelen blankröstande. De icke-röstande och gruppen »uppgift saknas om röstning» har icke medtagits vid procentför- delningen för omgång III.

Tabell XV. Medlemskap i fackliga organisationer eller yrkessammanslutningar (a).

.. .. .. Blank . . Forslag Forslag Forslag . Icke Organisation 1 2 3 Uppgift röstat saknas LO — utom kommunalarbetare och statstjänare ...................... 39 10 4 22 18 LO — kommunalarbetare och statstjä- nare ............................. 6 1 2 TCO, SACO och SR ................. 8 6 23 RLF och jordbrukets ekonomiska för- eningsrörelse ..................... 1 21 3 4 2 Förening för företagare eller fria yrkes- utövare .......................... O 3 7 — 2 Ej medlem ......................... 46 59 61 66 68 Summa % 100 100 100 100 100 Antal IP 353 137 285 50 212

Tabell X VI. Medlemskap i fackliga organisationer eller yrkessammanslutningar (b)

. .. .. Blank . . Förslag Forslag Forslag . Icke Summa Antal Organisation 1 2 3 Uppgift röstat % IP saknas LO — utom kommunalar— betare och statstjänare. 66 6 5 5 18 100 208 LO — kommunalarbetare och statstjänare ....... 54 2 12 5 27 100 41 TCO, SACO och SR ..... 24 7 57 2 10 100 115 RLF och jordbrukets eko— nomiska föreningsrörel— se ................... 5 66 18 5 6 100 44 Förening för företagare el- ler fria yrkesutövare. . . 3 13 67 — 17 100 30 Ej medlem ............. 27 14 29 6 24 100 599 Summa IP 1 037

Tabell X VII. Socialgrupperna under de tre intervjuomgångarna.

Tveksam, Förslag Förslag Förslag okunni g om Summa Antal 1 2 3 alla forslag 0/ IP eller for ” blankröstning A. Socialgrupp I II —ea:lcl. jordbrukare m. fl. Intervjuomgåiig I ...... 8 7 44 41 100 179 Intervjuomgång II ..... 19 12 55 14 100 344 Intervjuomgång III ..... 21 13 64 21 100 278 B. Jortlbrukare Intervjuomgåiig I. . . . . . 2 22 13 63 100 62 Intervjuomgång II. . . . . 6 52 26 16 100 124 Iiitervjuomgång III ..... 8 59 32 11 100 103 C.Socialgrupp III—exkl. grupp D Intervjuomgåiig I ...... 17 5 9 69 100 117 Iiitervjuomgång II ..... 45 11 25 19 100 219 Intervjuomgåiig III ..... 58 9 29 41 100 161 D. Socialgrupp III — in- dustri—, byggnads- och grovarhetare m. [I. Intervjuomgåiig I ...... 26 4 7 63 100 181 Intervjuomgång II ..... 65 9 15 11 100 335 Intervjuomgång III ..... 74 10 11 51 100 259

1 För intervjuomgång III anger siffran i denna kolumn endast procentandelen blankröstande. De icke-röstande och gruppen »uppgift saknas om röstning» har icke medtagits vid denna pro- centräkning. Andelen icke-röstande i % av hela antalet inom resp. grupper var: A: 17 %, B: 12 %, C: 26 %, D: 22 %. Anm.: Beträffande tabellens gruppindelning, se kap. V, sid. 54.

Tabell X VIII. Information om partiers och intresseorganisationers ståndpunkter ifråga om folkomröstningsförslagen (a). (Intervjuomgång II.)

Fråga: Nedtill på kortet finns en lista på partier och organisationer. Vilket av förslagen tror Ni att . . . . stöder? - (Tryckt kort med nedanstående lista över partier/organisationer visades för IP. Frågan ställdes för varje parti/organisation.)

Andel i % av samtliga intervjuade, som anser att resp. parti/organisation stöder: Parti/intresseorganisation 513 För- För- För- För— Blank Organisa- Vet % slag slag slag slag röst- tionen inte 1 2 3 2—3 ning neutral Högerpartiet ............... 3 7 73 1 — — 16 100 Bondeförbundet ............. 4 71 6 1 — 0 18 100 Folkpartiet ................. 4 16 56 2 — 0 22 100 Socialdemokratiska partiet . . . 85 1 2 — — — 12 100 Kommunistiska partiet ....... 49 2 2 — — 1 46 100 Arbetsgivareföreningen (SAF). 7 6 56 1 — 0 30 100 Tjänstemännens Centralorga- nisation (TCO) ............ 17 6 28 1 0 7 41 100 Landsorganisationen (LO). . . . 65 5 3 0 — — 27 100 Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF) .............. 5 56 5 3 — 1 30 100 Antal IP 1 022

Anm.: Tabellen anger för varje parti och intresseorganisation hur de intervjuade uppfattade partiets/organisationens ställning. För TCO har till kolumnen »Organisationen neutral» även förts svar av typen »organisationen delad mellan 1 och 3» och »vissa förbund för 1, vissa för 3». För att minska tabellens omfång har vissa felaktiga kombinationer förts till »vet inte»-kolumnen; det gäller t. ex. kombinationen av förslag 1 och 2 för ett parti eller en organisation.

Tabell XIX. Information om partiers och intresseorganisationers ståndpunkter ifråga om folkomröstningsförslagen ( b ). (Intervjuomgång II.)

Andel i % av varje undergrupp samt av hela urvalet som gav rätt svar beträffande resp. parti/organisation Parti/intresseorganisation " __ __ Blank Forlslag ForZSIag Foraslag Uppgift rtlizltiåt Alla _ saknas Högerpartiet ................... 77 76 80 64 53 73 Bondeförbundet ................. 69 89 78 64 53 71 Folkpartiet ..................... 75 63 70 55 38 56 Socialdemokratiska partiet ....... 92 83 88 78 73 85 Kommunistiska partiet .......... 54 50 58 40 30 49 Arbetsgivareföreningen (SAF) ..... 63 44 66 49 38 56 Tjänstemännens Centralorganisa— tion (TCO) ................... 7 6 8 11 1 6 Landsorganisationen (LO) ........ 76 58 67 58 47 65 Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF) ....................... 2 4 3 — 2 3 Antal IP 1 022

Anm.: Tabellen bygger på samma siffermaterial som (a) ovan. I tabell (b) anges andelen rätta svar beträffande resp. partier och intresseorganisationer dels för de olika förslagens anhängare m. m., dels för samtliga intervjuade. För RLF har såsom »rätt svar» accepterats endast att or- ganisationen stöder förslagen 2 och 3, däremot inte enbart 2 eller enbart 3. För TCO har såsom »rätt svar» accepterats dels »neutral» eller »opai'tisk», dels svar av typen »organisationen delad mellan 1 och 3» och »vissa förbund för 1, vissa för 3».

Tabell XX. Lyssnande på anföranden och debatter i radio i samband med folkomröst- ningen. (Intervjuomgäng III.)

Fråga III:A I radion förekom det ju ett flertal program, som handlade om folkomröstningen. Försök komma ihåg vilka av dem, som Ni hörde på (eller såg i television) och kryssa för dem nedan i tillämpliga rutor!

Andel i % av varje undergrupp Andel i % av samt- som lyssnade på hela eller del av liga intervjuade som respektive radioprogram - . 1 ssnade Radioprogram " " " Blank y ej For- For- For— Upp Icke lyss- slag slag slag . ' .. på på en gift rostat nade 1 2 3 saknas hela del Anförande av folkomröstnings— nämndens ordförande 22/9 ..... 39 43 34 44 31 15 22 63 Diskussion mellan representanter för de tre förslagen 23/9 ....... 63 60 58 56 51 34 24 42 Vad innebär linje 1? En frågestund 27/9 ........................ 63 55 50 49 47 32 22 46 Vad innebär linje 3? En frågestund 1/10 ........................ 53 53 55 49 43 28 24 48 Vad innebär linje 2? En frågestund 4/10 ........................ 45 66 40 36 36 25 19 56 Anförande för linje 2. 7/10 ....... 34 69 39 31 30 21 18 61 Anförande för linje 3. 8/10 ....... 45 50 59 44 42 29 20 51 Anförande för linje 1. 9/10 ....... 65 53 46 38 42 34 18 48 Avslutande debatt 11/10 ........ 74 76 68 69 57 40 29 31 Antal IP 333 131 274 39 171

Tabell XXI. Broschyrläsning.

Fråga 11: 34 Jag har här några broschyrer och liknande trycksaker, som har sänts ut före folk- omröstningen i år. Har Ni fått den här? Har Ni läst den? Intervjuaren medförde 7 broschyrer, vilka förevisades för IP. Såsom framgår av frågeformule- ringen tillfrågades IP betr. var och en av dem, om IP fått resp. läst broschyren ifråga. Siffrorna i nedanstående tabell anger procentandelar av antalet individer i dels de fem undergrupperna dels hela urvalet. Siffror utan parentes anger den andel, som läst resp. broschyr. Siffror inom parentes anger den andel, som uppger sig ha fått dem.

.. .. .. Blank Forslag Forslag Forslag . Icke - Broschyr 1 2 3 Uppgift röstat Alla saknas »Hur vill Du ha Din pensionsfråga

löst?» (opartisk) ............... 30 (64) 28 (71) 34 (72) 22 (71) 20 (49) 28 (64) »Ettan» (linje 1) ................. 31 (62) 25 (55) 24 (54) 38 (64) 23 (43) 27 (55) »Den personligt frivilliga pensionen»

(linje 2) ..................... 9 (31) 20 (35) 10 (25) 4 (22) 4 (19) 10 (27) »Linje 3 (nr 3)» (linje 3) .......... 11 (31) 11 (23) 19 (40) 9 (31) 9 (29) 13 (32) »För vår skull — trygga pensionen»

(linje 1) ...................... 11 (25) 2 (15) 5 (19) 4 (13) 6 (16) 7 (20) »Varför vi röstar just på linje 2»

(linje 2) ..................... 3 (12) 23 (37) 5 (12) 4 (13) 3 (12) 6 (15) »Linje 3 (nr 2)» (linje 3) .......... 7 (19) 9 (18) 12 (31) 7 (16) 5 (14) 8 (19)

Antal IP 353 137 283 45 204 1 022

Tabell XXII. Läsarnas uppfattning om sina tidningars ståndpunkter i folkomröstnings— fra'gan. (Intervjuomgång II.)

Uppfattningar bland resp. presskategoris läsare

T'dmngsgmpp % % % Summa Antal rätt svar fel svar vet inte % IP

Högerpress, storstad ................. 86 1 13 100 97 Högerpress, landsort ................. 60 6 34 100 261 Centerpartipress .................... 77 5 18 100 92 Folkpartipress, storstad .............. 54 8 38 100 395 Folkpartipress, landsort .............. 50 9 41 100 322 Socialdemokratisk press, storstad ...... 92 _ 8 100 78 Socialdemokratisk press, landsort ...... 83 1 17 100 225 Stockholms-Tidningen och Aftonbladet 51 10 39 100 143

Anm.: De intervjuade ombads tala om vilka tidningar de brukar läsa dagligen; en tilläggsfråga ställdes beträffande prenumeration på de nämnda tidningarna. Vidare tillfrågades de inter- vjuade betr. varje tidning om vilken linje i folkomröstningen som tidningen stödde. Idenna tabell har både prenumeranter och lösnummerköpare medtagits såsom läsare av resp. partis press. Procentsiffrorna anger i vilken utsträckning de som läste ett visst partis press kände till tid- ningens hållning i folkomröstningsfrågan. I kol. »Antal IP» anges det antal, som uppgivit sig prenumerera på eller köpa lösnummer av tidningar inom resp. grupp. Såsom »rätt svar» har betrak- tats: förslag 1 för SD-press samt Stockholms-Tidningen och Aftonbladet, förslag 2 för Center- partipress, förslag 3 för H-press och FP-press. Såsom storstadspress har räknats tidningar ut- kommande i Stockholm, Göteborg och Malmö; för Centerpartipress har icke någon uppdelning gjorts i storstads- och landsortspress. Beträffande Folkpartiets storstadspress kan nämnas, att procentsiffrorna för enbart prenumeranter var följande: »rätt» 58 %, »fel» 7 % och »vet inte» 35 %.

Tabell XXIII. Föreningstidskri/ten och folkomröstningsförslagen ( a ).

(Frågan avser tidskrift från facklig organisation eller yrkessammanslutning, Intervjuomgåiig II).

.. .. .. Blank . . Forslag Forslag Forslag . Icke _ Tidskriftens ståndpunkt 1 2 3 Uppgift röstat Alla , saknas För förslag 1 ................... 35 9 5 20 12 18 För förslag 2 .................... 0 14 3 — 1 3 För förslag 3 .................... 3 3 15 2 3 6 Icke för något av förslagen, opartisk 2 5 8 —— 2 4 Ej svar (men får tidskrift) ........ 16 24 18 16 20 19 Får icke någon tidskrift av detta slag ......................... 44 45 51 62 62 50 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal IP 353 137 283 45 204 1 022

Anm.: Frågornas lydelse var följande: (11:39) Brukar Ni få någon tidning eller tidskrift från någon fackförening eller yrkessammanslutning, som Ni är medlem i? (11:40) Vad heter tidningen (tidskriften)? (11:41) Har Ni märkt om den tidningen (tidskriften) uttalat sig till förmån för något av förslagen i folkomröstningen? (Vilket förslag?)

Tabell XXI V. Föreningstidskriften och folkomröstningsförslagen (b).

I denna tabell ingår endast IP, som får någon tidskrift

.. .. .. Blank

Tidskriftens ståndpunkt Forslag Forslag Forslag uppgift Icke Alla 1 2 2 rostat

saknas För förslag 1 .................. 62 16 10 53 31 36 För förslag 2 .................. 0 25 7 _— 4 6 För förslag 3 .................. 5 5 30 6 8 13 Icke för något av förslagen, opartisk 4 11 15 — 6 8 Ej svar (men får tidskrift) ...... 29 43 38 41 51 37 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal IP 200 76 138 17 78 509

Tabell XXV. Jämförelse mellan media. (Intervjuomgång 111.)

M . . _ .. .. .. Blank

an fick upplysningar på det basta Forslag Forslag Forslag U ift Icke Alla och klaraste sättet genom 1 2 3 såååas röstat Radio .......................... 41 37 23 28 43 35 Tidningsartiklar ................. 14 17 25 15 16 18 Annonser ....................... 1 — 2 —— 1 1 Föreningstidning ................ 5 2 3 —- —— 3 Den opartiska broschyren från folk— omröstningsnämnden .......... 19 31 35 39 17 26 Andra broschyrer ............... 7 4 4 — 2 4 Ej svar (inkl. kryssat flera än två

alternativ) .................... 13 9 8 18 21 13 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal IF 333 131 274 39 171 948

Tabell XX VI. Tidningsldsningsvanor och åsikter i pensionsfrågan.

Bl k Press Förslag Förslag Förslag Upggift Icke Summa Antal 1 2 3 saknas röstat % IP

Högerpress

Storstad ............. 17 5 675310 3 8 100 97 Landsbygd ........... 25 16 33:13 6 6 20 100 261 Folkpartipress

Storstad ............. 36335 8 34 4 18 100 395 Landsbygd ........... 26 14 32335 4 24 100 322 Centerpartipress ......... 17 465310 21 11 100 92 Socialdem. press

Storstad ............. 675311 6 13 4 10 100 78 Landsbygd ........... 643136 6 9 5 16 100 225 Stockholms-Tidningen 0.

Aftonbladet ........... 38 i 8 10 30 4 18 100 143

Anm.: Tabellen anger hur läsarna av varje presskategori röstade. Eftersom en stor del av de in- tervjuade uppgav sig läsa flera tidningar dagligen, blir summan av antalet personer i de olika grupperna avsevärt större än totalantalet intervjuade personer. För det högsta värdet i varje rad har det dubbla medelfelet avkortat till heltal angivits. I övrigt hänvisas till kommentaren vid tab. XXII.

Tabell XX VII. Vad gäller folkomröstningen? Fråga 1: 1 och II: 1. Känner Ni till vad folkomröstningen i höst gäller? (Vad kommer den att gälla?)

.. .. .. Blank For— For— F or— U _ Icke Folkomröstningen gäller slag slag slag pr .. P K Alla 1 2 3 gi t rostat saknas »Tilläggspension» eller »tjänste- pension» .................... 43 48 48 42 34 33 53 43 »Pensionsfrågan» ............... 39 34 39 44 37 40 36 38 »Folkpensionen» ................ 5 8 4 4 2 6 3 5 Ej svar ....................... 13 10 9 10 27 21 8 14 Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal IP 353 137 285 50 212 539 498 1 037

Anm.: Frågan ställdes under intervjuomgång I till P och under 11 till K.

Tabell XX VIII. Hur många förslag får man rösta om vid folkomröstningen? Fråga 1:11 och II: 4 Hur många förslag får man rösta om vid årets folkomröstning?

.. .. .. Blank 53; Egg- få? Upp" ICke P K Alla 1 2 3 gift röstat

saknas Rätt svar ..................... 75 81 86 82 63 62 92 77 Felaktigt svar eller ej svar ....... 25 19 14 18 37 38 8 23 Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal IP 353 137 285 50 212 539 498 1 037

Anm.: Frågan ställdes under intervjuomgång I till P och under 11 till K.

Tabell XXIX. Hur hög skall folkpensionen bli?

Fråga 1:268 och lI:3 Som vi nyss talade om har ju alla partier enat sig om en plan för folk- pensionernas höjning. Känner Ni möjligen till hur stor man har tänkt sig att folkpensionen skall bli för t. ex. två äkta makar, som båda har folkpension, eller för en ensam folkpensionär, när planen genomförts 1968?

För— För— För— [åa'llf Icke

slag slag slag Pp .. P K Alla gift rostat

1 2 3 _ saknas

Rätt svar beträffande folkpensio- nen för ensamstående och/eller för äkta makar .............. 13 29 23 20 13 11 25 18

»Nästan rätt svar» beträffande cn— samstående och /eller äkta ma- kar1 ........................ 15 15 17 14 10 13 16 15 Felaktigt svar, cj svar .......... 46 38 42 38 40 27 59 42 Ej fått frågan2 ................. 26 18 18 28 37 492 -3 252

Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal IP 353 137 285 50 212 539 498 1 037

Anm.: Frågan ställdes under omgång 1 till F och under 11 till K. Under omgång 1 överhoppades frågan för dem, som tidigare svarat »vet inte» på en fråga, där de ombetts att tala om vad något folkomröstningsförslag »går ut på».

1 Som »nästan rätt» har betraktats 3 OOO—4 000 kronor och 5 OOO—6 000 kronor för resp. ensamstående och två äkta makar. 2 IP i P-urvalet, som ej fått frågan, se ovan. 3 Frågan ställdes till samtliga i K—urvalet.

Tabell XXX. Kännedom om meningsmotsättningarna rörande folkomröstningsför- slagens formulering. (Intervjuomgång II. Endast för P-urvalet.)

Fråga 11: 27 Känner Ni till om anhängarna till alla tre förslagen var nöjda med den beskrivning, som deras förslag fått på röstsedlarna vid folkomröstningen?

.. .. Blank I orslag Forslag Forslag Uppgift Icke Alla 1 2 3 rostat saknas

Kände till vilka partier, som varit missnöjda med förslagens formu- lei'ing1 ....................... 13 7 22 17 1 13 Kände inte till någon meningsmot- sättning i frågan eller givit fel svar beträffande Vilka partier, som varit missnöjda ........... 87 93 78 83 99 87 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal IP 187 55 153 23 106 524

1 Såsom rätta svar har betraktats: Högerpartiet och Folkpartiet, ettdera av dessa partier samt »treans anhängare».

Tabell XXXI. Kännedom om folkomröstningsförslagens lydelse. (Intervjuomgäng 1. Endast för P—urvalet.) F råga 12260 På röstsedlarna kommer det ju att stå en kort beskrivning av vad de olika förslagen går ut på. Har ni haft tillfälle hittills att i en tidning eller på något annat ställe läsa den text, som kommer att stå på röstsedlarna?

Har läst förslagstexteii ........... Har inte läst förslagstexten samt

ej svar ....................... Ej fått frågan1 ..................

Summa % Antal IP

.. .. ., Blank

For—lslag Fogslag Forgslag Uppgift Icke Aila _ rostat

saknas 13 10 21 1 1 5 1 3 37 45 45 39 26 38 50 45 34 50 69 49 100 100 100 100 100 100 187 55 1 55 28 1 14 539

1 IP i denna grupp fick ej frågan, på grund av att de besvarat en tidigare fråga om folkom- röstningsförslagens innebörd med »vet inte», (1. v. s. de kunde inte ange vad något av förslagen »går ut på».

Tabell XXXI I . Beslutande eller rådgivande folkomröstning? (Intervjuomgång II. Endast för P—urvalet.)

Fråga 11:26 Blir folkomröstningens resultat absolut bindande för regering och riksdag eller är folkomröstningen endast rådgivande?

.. .. .. Blank _ .. . _ ,. Forslag Forslag Forslag . . Icke

Folkomrostningens utgång är 1 2 3 Uppgift röstat Alla

saknas

Absolut bindande för regering och riksdag ...................... 26 18 20 9 16 21 Endast rådgivande .............. 54 60 66 87 51 59 Ej svar ........................ 20 22 14 4 33 20 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal IP 187 55 153 23 106 524 !;

Tabell XXXIII. Åsikter i pensionsfrågan. (Intervjuomgång 11.)

12.

11.

10.

. Alla anställda bör vara med i

samma pensionssystem, så att man inte riskerar att få sämre pension, om man byter anställ- ning ........................

. Lagfäst rätt till tjänstepension ger störst trygghet på ålderdo— men ........................

. Arbetsgivarna bör betala avgif- terna för sina anställdas tilläggs— pcnsioner ....................

. Det är orättvist att inte alla lön- tagare har rätt till pension från sin anställning ................

Det går inte att ordna med full— goda pensioner för löntagarna, om arbetsgivarna får vara med och bestämma om hur stor pen- sionen skall bli ...............

. För att inte avgifterna skall bli

för höga, bör tilläggspensionen begränsas till högst 3 000 kronor per år .......................

. Tilläggspensionen bör vara fri— villig och utformas valfritt .....

. Var och en bör själv få bestämma om han vill sätta in sina pengar i ett eget hem eller egen rörelse i stället för att betala pensions- avgifter .....................

En stor statlig pensionsfond blir ett hot mot näringslivets frihet.

. De som redan har sin pensions-

fråga ordnad riskerar försämring, om de måste gå in i ett nytt pen- sionssystem ..................

. Inga skattepengar bör användas för tilläggspensioneringen ......

De anställdas pensionsförmåner är en del av lönen och bör därför bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och löntagare .....

Antal IP

Åsikt vid intervjuomgång I I Övervikt

bland resp.

Förslag Förslag Förslag linjes (linjers)

1 2 3 anhängare1 68 28 32 + 38 % 67 10 15 — 54 % 65 9 13 + 53 % 62 23 33 J— 32 % 31 9 10 + 21 % 20 38 23 _ 16 % 14 79 81 - 66 % 13 75 | 75 + 62 % 2 23 . 36 + 29 % 10 12 37 + 19 % 40 37 49 + 10 % 12 17 44 + 31 %

388 160 326

1 Jfr Kap. VI, sid. 82.

Tabell XXXIV. Vilka skulle bestämma om lilldggspensionens storlek?

Fråga 1:18 och II:18 Vilka skulle bestämma hur stor tilläggspension man skulle få enligt det

förslag Ni tycker bäst om?

Åsikt under intervjuomgång I respektive II Tilläggspensionens storlek skulle bestämmas Förslag Förslag Förslag Alla 1 2 3 Genom lagstiftning ............... 79 8 4 35 Av den enskilde själv ............ 1 76 42 32 Genom avtal mellan arbetsgivare och löntagare ..................... 3 2 38 17 Annat svar ...................... 5 3 2 3 Ej svar ......................... 12 11 14 13 Summa % 100 100 100 100 Antal IP 214 102 223 539

Anm.: Tabellerna XXXIVfXXXVIII redovisar svarsfördelningar på ett antal frågor beträff- ande folkomröstningsförslagens tekniska utformning, som ställdes till panelen under intervju— omgång I och till kontrollgruppen under intervjuomgång II. Frågorna ställdes dock endast till intervjupersoner, som dels på en tidigare fråga visat sig känna till något om, vad minst ett av förslagen »går ut på», dels vid intervjutillfället sympatiserade med någon bestämd linje. Jfr kap. VI, sid. 79 och beträffande »spärrfrågan» kap. IV, sid. 33. I tabellerna XXXIV—XXXVIII har individerna i panelen fördelats med hänsyn till vilken linje de sympatiserade med vid intervju- omgång 1, medan däremot kontrollgruppen fördelats med hänsyn till åsikter under intervju- omgång II.

Tabell XXXV. Viktig skillnad mellan förslagen ifråga om avgi/lsbetalningen?

Fråga 1:19 och 11:19 Anser Ni att det är någon viktig skillnad mellan de olika förslagen ifråga om betalningen av avgifterna för tilläggspensionen?

Åsikt under I respektive II Förslag Förslag Förslag

1 2 3 Alla Ja, viktig skillnad ................ 59 55 60 59 Nej, inte viktig skillnad ........... 11 13 13 12 Oklara svar ..................... 5 5 3 4 Ej svar ......................... 25 27 24 25 Summa % 100 100 100 100 Antal IP 214 102 223 539

Tabell XXXVI. Formen för avgiftsbetalningen.

Fråga I:19B och II:19B Hur skulle betalningen av avgifterna ordnas enligt det förslag, som

Ni tycker bäst om?

Åsikt under I respektive 11 Form för avgiftsbetalningen . __

Förslag Forslag Forslag Alla

1 2 3 * *

Arbetsgivaren erlägger avgiften. . . . 60 1 12 29 Den enskilde betalar själv sin avgift

(även enbart svaret »frivilligt»). . . —— 65 28 23 Formen för avgiftsbetalningen blir beroende av avtal mellan arbets-

givare och anställda. . . .. . . . . . . . —— 3 11 5 Avgiften delas mellan arbetsgivare

och anställda .................. 7 1 10 7 Avgiften uttages genom löneavdrag

eller genom skatter ............. 20 12 16 17

Ej svar. . ...................... 13 18 23 19

Summa % 100 100 100 100

Antal IP 159 74 171 404

Anm.: Frågan ställdes ej till dem, som svarat »vet inte» på frågan i föregående tabell. Till alter- nativet »arbetsgivaren erlägger avgiften» har förts även svar, som anger att de anställda indirekt kan få komma att bära hela eller en del av kostnaderna (t. ex. »erlägges av arbetsgivaren, tages ur produktionen»). Till detta alternativ har också förts svar, som utsäger, att arbetsgivaren betalar för löntagare men att företagare ansluter sig enskilt (alltså en mera fullständig beskriv- ning av l:ans förslag). Till det tredje alternativet i tabellen har även förts svar, som avser både »förhandlingsvägen» och möjligheten till privata försäkringar.

Tabell XXXVII. Förvaltningen av augi/ismedlen.

Fråga I:20 och Ilr20 Hur skulle förvaltningen av de pengar, som kommer in genom avgifter till tilläggspensioner, ordnas enligt det förslag Ni tycker bäst om?

Åsikt under 1 respektive 11 Form för förvaltningen Förslag Förslag Förslag Alla 1 2 3 * Statlig försäkringsinrättning, statlig fond (även: »staten») ............ 49 16 3 24 Privata försäkringsföretag, banker. . 0 23 23 14 Arbetsgivare, som erlagt försäkrings— avgifter (även enbart svaret »ar— betsgivarna») .................. 2 1 1 1 6 »För produktiva ändamål» eller »en fond» _ utan närmare precisering 13 6 14 11 Oklara svar och ej svar ........... 36 54 49 45 Summa % 100 100 100 100 Antal IF 214 102 223 539

Tabell XXX VIII. Skillnad ifråga om förvaltningen?

Fråga 1:208—20C och II:20B—2OC Tror Ni att det skulle bli någon skillnad ifråga om avgif- ternas förvaltning, om något annat förslag än det Ni tycker bäst om skulle genomföras? Vilken skillnad tror Ni att det skulle bli?

Åsikt under I respektive II

Förslag Förslag Förslag

1 2 3 Alla

Ja, det skulle bli någon skillnad — kunde ange något om vari skillna- den skulle bestå ................ 40 44 66 51

Ja, det skulle bli någon skillnad — kunde ej ange något om vari skill- naden skulle bestå ............. 13 13 5 10 Nej, det skulle inte bli någon skillnad 21 10 7 14 Ej svar ......................... 26 33 22 25

Summa % 100 100 100 100 Antal IP 142 48 122 312

Anm.: Frågan ställdes ej till dem, som svarat »vet inte» på frågan i föregående tabell. Såsom framgår av frågetexterna ovan redovisar tabellen svaren på en inledande fråga och en följdfråga beträffande skillnaderna mellan förslagen ifråga om avgiftsförvaltning. I ovanstående tabell har följdfrågan utnyttjats endast för att skilja den grupp, som svarat att det skulle bli en viktig skillnad, i två kategorier: 1) de som på följdfrågan kunde nämna något om vari skillnaden skulle bestå, 2) de som svarade »vet inte» på följdfrågan eller gav helt innehållslösa svar. Svar på följd— frågan behövde endast uppfylla mycket blygsamma krav på att innehålla något slag av synpunkt eller någon sakuppgift för att kunna föras till kategori 1).

Tabell XXXIX. Åsikter i miljön.

Fråga 11:43—45 Vilket förslag tror Ni att de flesta på Er arbetsplats kommer att rösta på vid folkomröstningen? —— Om Ni tänker på de 3——4 bekanta, som Ni umgås mest med utanför arbetet, vilket förslag tror Ni att de kommer att rösta på vid folkomröstningen? — Hur tror Ni att de övriga i Er familj kommer att rösta?

De”eStsa;;anstalter,;ekmf 312555. Famn-en Samma linje som den intervjuade ............... 66 54 73 Flera olika linjer1 ............................. 5 11 Annan linje” ................................ 14 11 Ej svar ...................................... 15 24 18

Summa % 100 100 100 Antal IF8 370 772 710

1 Beträffande arbetsplatsen = jämnt fördelat på flera linjer. 2 Beträffande arbetsplatsen = de flesta på annan linje; betr. övriga i familjen och bekanta utanför arbetsplatsen = alla utom intervjupersonen tänker rösta på en viss linje. 3 Beträffande frågan om familjen har intervjupersoner, som enbart svarat, att de är ensam- stående icke medtagits. Beträffande arbetsplatsen: ej yrkesverksamma och yrkesverksamma, som är ensamma på arbetsplatsen, har ej medtagits.

Tabell XL. Radiolyssnande — socialgrupp.

Antal (helt eller delvis) hörda program

Socialgrupp S

, umma Antal

0—1 2—3 4—5 6—9 % IP

Socialgrupp I 1957 ........... 14 27 25 34 100 76 1956 ........... 19 24 26 31 100 78

Socialgrupp II 1957 ........... 18 20 23 39 100 304 (exkl. jordbr.) 1956 ........... 34 23 23 20 100 301 Jordbrukare 1957 ........... 17 16 22 45 100 116 1956 ........... 34 18 18 30 100 157

Socialgrupp III 1957 ........... 23 16 19 42 100 452 1956 ........... 34 20 22 24 100 581

Tabell XLI. Radiolyssnande — ålder. Antal (helt eller delvis) hörda program Ålder .

0—1 2—3 4—5 6—9 än)” Antal

% IP

21—29 1957 .................... 18 24 20 38 100 146 1956 .................... 39 27 19 15 100 184

30—44 1957 .................... 21 17 25 37 100 338 1956 .................... 33 22 20 25 100 372

45—59 1957 .................... 16 19 22 43 100 298 1956 .................... 30 21 25 24 100 340

60—80 1957 .................... 23 15 14 48 100 166 1956 .................... 35 13 22 30 100 235

Tabell XLII. Radiolyssnande — ortstyp. Antal (helt eller delvis) hörda program

Ortstyp Summa Antal

0—1 2—3 4—5 6—9 % IP

Storstäder1 1957 .............. 18 24 18 40 100 179 1956 .............. 33 23 23 21 100 215

Övriga städer 1957 .............. 19 18 24 39 100 312 1956 .............. 33 18 24 25 100 346

Landsbygd2 1957 .............. 20 17 20 43 100 457 1956 .............. 34 21 20 25 100 570

* Stockholm, Göteborg och Malmö. 2 Inkl. tätorter som inte är städer.

Tabell XL III. Broschyrläsning — socialgrupp.

Antal lästa broschyrer

Socialgrupp O 1 2 3 eller Summa Antal

flera % IP

Socialgrupp I ................... 46 30 9 15 100 76 Socialgrupp II (exkl. jordbrukare) 51 23 14 12 100 324 Jordbrukare .................... 52 19 13 16 100 124 Socialgrupp III ................. 48 26 14 12 100 489

Tabell XL] V. Broschyrläsning — ålder. Antal lästa broschyrer

Ålder 0 1 ,, 3 eller Summa Antal

" flera % IP

21—29 ......................... 54 26 11 9 100 159 30—44 ......................... 51 23 11 15 100 359 45—59 ......................... 46 24 15 15 100 312 60—80 ......................... 48 26 16 10 100 192

Tabell XL V. Broschyrläsning — ortstyp. Antal lästa broschyrer

Ortstyp 0 1 2 3 eller Summa Antal

flera % IP

Storstäder1 ..................... 50 26 13 11 100 195 Övriga städer ................... 53 24 12 11 100 340 Landsbygd2 .................... 47 24 14 15 100 487

1 Stockholm, Göteborg och Malmö. 2 Inkl. tätorter som inte är städer.

BILAGA II

Anmärkningar rörande urval, bortfall och metodprohlem

(1) Urvalets och bortfallets storlek Antalet genomförda intervjuer samt bortfallets storlek vid de tre intervjuomgång- arna framgår av nedanstående tabell. Siffror inom parentes anger summan av bortfallet under en viss omgång och bortfallet i tidigare omgångar.

Intervjuomgång Intervjuomgång Intervjuomgång Ursprungligt antal individer l ' ll III i urvalet G | 13 G 13 G E Panel 551 IP ......... 521 30 506 15 (45) 473 33 (78) | Kontrollgrupp 521 IP ......... (ej intervjuad) 481 40 447 34 (74) ! Hela urvalet 1 072 IP ......... 521 | 30 987 55 (85) 920 67 (152)

antalet genomförda intervjuer bortfallets storlek

(.; tl |]

Följande tabell anger bortfallets storlek i procent, varvid samtliga procentsiff- ror beräknats på det ursprungliga antalet individer i resp. panelen, kontroll- gruppen och hela urvalet. Siffror inom parentes anger storleken av det totala bortfallet efter avslutandet av den andra och (len tredje intervjuomgången, medan de övriga siffrorna avser bortfallet vid var och en av omgångarna.

Bortfallet i procent av antalet individer i urvalet Intervjuorngång Intervjuomgång Intervjuomgång II III Panel ...................... 5,44 2,72 (8,17) 5,99 (14,16) Kontrollgrupp .............. (ej intervjuad) 7,68 6,53 (14,20) Hela urvalet ................ 5,13 (7,93) 6,25 (14,18)

Individer, som vid den första eller andra intervjuomgången visat sig oanträff— bara eller vägrat att låta sig intervjuas, uteslöts därefter definitivt. Antalet per— soner, som söktes (personligt eller per brev) för intervju, sjönk därför från om- gång till omgång.

Den tredje intervjuomgången genomfördes med hjälp av brevformulär, som ut- sändes på folkomröstningsdagen. Efter en vecka hade svar inkommit från ungefär två tredjedelar av antalet intervjupersoner. Till de återstående sändes den 21/10 ett påminnelsebrev tillsammans med ett nytt formulär. Såsom en sista åtgärd för att nedbringa bortfallet utfördes under tiden 4/11—11/11 54 telefonintervjuer med personer, som då ännu icke återsänt brevformuläret. Sammanlagt erhölls svar från 93 % av adressaterna.

Såsom nämndes i kap. I (sid. 11) har de individer, som intervjuades under någon omgång men därefter blev bortfall, medtagits i tabellerna, om de haft till- fälle att besvara den intervjufråga tabellen avser. Eftersom det icke finns någon uppgift om deras slutliga röstning enligt brevformuläret, har de klassificerats med hänsyn till sina åsikter vid det senaste intervjutillfället. Personer, som enligt röstlängd icke har röstat, har dock förts till gruppen »Icke-röstande». I tabeller, som gäller förhållandet mellan röstningsavsikt och slutlig röstning har de röstande inom denna kategori ej inräknats, på grund av att man ingenting vet om deras definitiva ställningstagande. Beträffande de icke-röstande har man däremot säker information, oavsett om de besvarade brevformuläret eller ej.

(2) Urvalets sammansättning Panelens, kontrollgruppens och hela urvalets sammansättning med hänsyn till vissa grundläggande sociala bakgrundsdata redovisas här nedan. I tabellerna in-

. Panel Kontrollgrupp Samtliga Procent A??? Procent Alllltjal Procent A;?)al Kön Män ........................... 45 243 50 248 47 491 Kvinnor ....................... 55 296 50 250 53 546 Summa 100 539 100 498 100 1 037 Ålder 21—29 år ...................... 16 88 15 75 16 163 30—39 år ...................... 25 136 25 124 25 260 40—49 år ...................... 21 110 22 108 21 218 50—59 år ...................... 19 104 19 97 19 201 60—69 år ...................... 12 65 12 60 12 125 70—79 år ...................... 7 36 7 34 7 70 Summa 100 539 100 498 100 1 037 Socialgrupp I .............................. 8 42 7 35 7 77 11 (utom jordbrukare) ........... 30 163 33 166 32 329 Jordbrukare .................... 12 62 12 62 12 124 III ............................ 49 264 47 232 48 496 Uppgift saknas ................. 1 8 1 3 1 11 Summa 100 539 100 498 100 1 037 Utbildning Folkskola ...................... 76 410 81 402 78 812 Realskola, flickskola, folkhögsk. m. m ........................ 15 83 12 59 14 142 Studentexamen och därmed jäm— förlig el. högre utbildning ...... 9 46 7 37 8 83 Summa 100 539 100 498 100 1 037 Ortstyp Storstäder ...................... 19 99 20 100 19 199 Övriga städer ................... 35 190 32 158 34 348 Landsbygd (inkl. tätorter som ej är - städer) ....................... 46 250 48 240 47 490 Summa 100 539 100 498 100 1 037

går samtliga individer, som intervjuats vid minst ett tillfälle. Överensstämmelsen mellan panel och kontrollgrupp är som synes genomgående god.

Av samtliga röstberättigade utgjorde männen vid 1957 års folkomröstning 49 % och kvinnorna 51 %. Procentandelen män är alltså 2 procentenheter för låg i intervjuurvalet; avvikelsen ligger dock väl inom ramen för slumpmässiga varia- tioner vid samplingen.

Åldersfördelningcn i Statistiska centralbyråns Var,-urval framgår av nedanstå- ende tabell. Om man tar hänsyn till, att den äldsta åldersgruppen (80 år eller äldre) uteslöts ur intervjuurvalet, framstår överensstämmelsen även här såsom god.

21—29 år ...................... 15 30—39 år .................... 21 40—49 år ...................... 22 50—59 år ...................... 18 60—69 år ...................... 13 70—co år ...................... 11 Summa % ...................... 100

Enligt valstatistiken hade valmanskåren ur socialgruppssynpunkt följande sam- mansättning vid 1956 års andrakammarval: Socialgrupp I 6 %, Socialgrupp II (inkl. jordbrukare) 41 % och Socialgrupp III 53 %. I intervjumaterialet är alltså socialgrupp III:s andel något för låg. Vid klassificeringen uppkommer emellertid ofrånkomligen en del gränsfall, där socialgruppstillhörigheten inte är helt entydig. Det är därför ovisst, om den lilla skillnaden mellan fördelningarna i intervju- materialet och i valstatistiken har någon reell innebörd.

(3) Frågorna om röstningsavsikt Den i texten omnämnda »spärrfrågan» hade följande lydelse: »Skulle Ni vilja tala om vad något av förslagen går ut på?» Frågan fungerade som en »spärr» endast, om IP gav ett rent »vet-inte-svar». Den föregicks vid båda intervjuerna av några inledande frågor om bl. a. vad den förestående folkomröstningen skulle gälla och om de intervjuades åsikter rörande den planerade folkpensionshöjningen. En intervjuperson, som icke passerade spärren, fick vid intervjuomgång I icke någon direkt fråga om sin åsikt beträffande förslagen.

Vid intervjuomgång II kombinerades muntliga frågor (»Vilket förslag vid folk- omröstningen tycker Ni bäst om?» — »Vilka förslag tvekar Ni mellan?») med ett frågekort, som upptog texten till de tre folkomröstningsförslagen. »Spärrfrågan» användes vid intervjuomgång II endast för individerna i kontrollgruppen. Alla individer i panelen fick vid detta intervjutillfälle den muntliga frågan. Fråge- kortet användes för följande kategorier: (1) IP som inte passerat »spårrfrågan» och därför inte fick den muntliga frågan; (2) IP, som fått den muntliga frågan, men inte tagit ställning vid denna. Som »ställningstagande» räknades då, att IP antingen förklarade sig sympatisera med något av alternativen eller uttryckligen sade sig tveka mellan två bestämt angivna alternativ.

Hur starkt svarsfördelningarna påverkas av frågetekniken vid åsiktsfrågor av detta slag framgår av några resultat från 1956 års valundersökning. Vid detta till— fälle förelades de intervjuade ett tryckt kort, vilket bl. a. upptog två påståenden beträffande tjänstepensionsfrågan. Det ena innebar ett krav på lagstadgad tjänste- pension och det andra rekommenderade höjd folkpension i kombination med fri— villig tilläggspension. Intervjupersonerna ombads att ange vilket av påståendena de instämde med. 94 % av männen och 86 % av kvinnorna gav uttryck åt någon åsikt vid denna fråga. Vid en intervju några veckor senare med samma intervju-

personer ställdes frågan: »Kommer Ni ihåg vilket av partierna, som ville införa obligatorisk tjänstepension för alla löntagare genom lagstiftning?» Då visade det sig att endast 43 % av männen och 20 % av kvinnorna kunde ge ett korrekt svar.

I nedanstående tabell anges för varje partis väljare hur stor procentandel, som instämde med det egna partiets ståndpunkt i pensionsfrågan. Den övre raden gäl- ler samtliga individer, medan den nedre raden avser endast individer, som kände till vilket parti, som krävt obligatorisk tjänstepension.

Procentuell andel som instämde med det egna partiets ståndpunkt 1956 H BF FP SD Samtliga inom resp. parti ......... 61 64 56 59 Endast personer, som kände till vil- ket parti, som krävde obligatorisk tjänstepension ................. 75 77 70 71 Bland de icke—informerade var det ca 55 %, som — när de fick välja mellan två alternativ anslöt sig till det egna partiets ståndpunkt. Av väljare, som kunde sätta in pensionsfrågan i ett partipolitiskt sammanhang, anslöt sig däremot något mera än 70 % till partiståndpunkten. Tillsammans visar de båda frågorna, att en stor del av de intervjuade inte hade någon kännedom om att pensions- rcformen hade någon politisk aktualitet, och att samtidigt kunskapen härom hade ett påvisbart samband med de intervjuades val av svarsalternativ. Flertalet av både de informerade och de oinformerade besvarade dock åsiktsfrågan, genom att ge uttryck åt någon åsikt. Den »lätta» frågetekniken nedbringade alltså »vet—inte- procenten», men det är i varje fall diskutabelt, om svarsfördelningen för hela ur— valet gav en realistisk bild av opinionsläget.

(4) Intervjueffekt

Om intervjuerna i sig själva åstadkom ett stegrat intresse för folkomröstningen, bör detta framträda vid jämförelser mellan panel och kontrollgrupp. Eftersom kontrollgruppen inte medtogs vid den första intervjuomgången, skulle en intervju- effekt få till följd att kontrollgruppen vid den andra intervjuomgången uppvisade mindre intresse för propagandan och lägre informationsgrad än panelen. Till grund för en sådan jämförelse har här lagts dels broschyrläsning, dels kunskaps- frågan om partiernas och organisationernas ståndpunkter. Båda intervjufrågorna ställdes under den andra intervjuomgången. Som framgår av de nedanstående tabellerna, föreligger icke någon skillnad av betydelse mellan panel och kontroll- grupp. Någon intervjueffekt kommer alltså icke till synes.

Broschyrläsning Information Antal lästa Antal broschyrer Kontroll- rätta svar Kontroll-

Panel grupp Panel grupp

0 47 51 0 10 9 1 25 24 1—4 30 32 2 15 12 5—6 31 34 3—7 13 13 7—9 29 25

Summa % 100 1 100 Summa % 100 100

Antal IP 524 * 498 Antal IP 524 498

I det avslutande brevformuläret ingick en fråga om lyssnande på radions de- batter och intervjuer inför folkomröstningen. Inte heller i fråga om radiolyss- nande visade panelen något större intresse än kontrollgruppen.

Antal helt eller delvis hörda radioprogram Panel Kontrollgrupp

0—1 ....................... 21 17 2—3 ....................... 20 17 4—5 ....................... 22 21 6—7 ....................... 19 22 8—9 ....................... 18 23 Summa % 100 100

Antal IP 488 460

(5) Samband mellan olika slag av information På ett par punkter har antalet rätta svar på intervjufrågan om partiernas och intresseorganisationernas ståndpunkter i pensionsfrågan använts såsom mått på informationsgraden. Frågan ställdes under intervjuomgång II. (Jfr tab. XVIII— XIX, Tabellbilaga, samt sid. 75.) I nedanstående tabell har materialet uppdelats i kategorier med hänsyn till antalet rätta svar på denna fråga och i tabellens vågräta rader anges procentandelen rätta svar på en rad andra kunskapsfrågor för varje kategori. De sistnämnda kunskapsfrågorna ställdes till panelen under intervjuomgång I och till kontrollgruppen under intervjuomgång II. Som synes föreligger det genomgående ett tydligt samband mellan information om partier och organisationer och annan information.

Antal rätta svar på frågan om partiernas och Rätta svar beträffande intresseorganisationernas ståndpunkter

0 1—2 3—4 5—6 7—9

Den planerade folkpensionshöjningenl. . 4 6 9 17 35 Innebörden av minst ett förslag2 ...... 10 23 50 69 90 Antalet förslag vid omröstningen3 ..... 33 54 71 83 97 Ämnet för folkmnröstningen4 ......... 16 27 34 43 66 Antal IP 93 132 185 332 280

Jfr tab. XXIX, Tabellbilaga. Härmed avses den s. k. »spärrfrågan». Jfr tab. XXVIII, Tabellbilaga. * Jfr tab. XXVII, Tabellbilaga; såsom rätta svar har här betraktats endast de preciserade svaren »tilläggspensionering» el. »tjänstepensionering». Frågan är inte helt lämplig som mått på information, eftersom tillfälligheter kan ha varit anledningen till att de intervjuade valde en mindre preciserad formulering. Jfr sid. 76.

l 2 S

(6) Konfidensintervall

I nedanstående tabell anges konfidensintervall för procentsiffror, som baserar sig på de i tabellerna mest förekommande kategorierna av intervjupersoner. Vid beräkningen har hänsyn icke tagits till att den äldsta åldersgruppen (35 indivi- der) representeras av dubbla hålkort, och att det verkliga antalet individer så- lunda något understiger de i tabellerna förekommande uppgifterna. Siffrorna i

tabellen anger det dubbla värdet av medelfelet avkortat till heltal och motsvarar konfidensgraden 95 %. d.v.s. det sanna värdet för populationen ligger med 95—procentig säkerhet inom de angivna gränserna. Ett exempel torde klargöra tabellens användande: Om man vill veta konfidensintervallet för procentsiffran 30, baserad på antalet röstande på linje 1, går man från den vågräta raden nled beteckningen 30 (70) % till kolumnen »Förslag 1» och finner där siffran 5. Kon- fidensintervallet är då 30 35 %. Konfidensintervallet för en viss procentsiffra, p, är alltid lika med konfidensintervallet för (100—p).

Kategori av intervjupersoner Procentandel Förslag Förslag Förslag Icke Panel Kopltroll- Alla 1 2 3 röstat (P) % PP

(K) i: i :|: i i &: :!: 50 % .................. 5 9 6 7 4 4 3 40 (60) % .............. 5 8 6 7 4 4 3 30 (70) % .............. 5 8 5 6 4 4 3 20 (80) % .............. 4 7 5 5 3 4 2 10 (90) % .............. 3 5 4 4 3 3 2

5 (95) % .............. 2 4 3 3 2 2 Antal IP 353 137 285 | 212 539 | 498 | 1 037

De i tabellen angivna konfidensgränserna kan icke användas för signifikans- bedömning av skillnader mellan procentsiffror, som baserar sig på olika kate- gorier inom urvalet.

BILAGA III

Röstsedlarna

För vart och ett av förslagen fanns en särskild röstsedel. På röstsedlarna fanns dels en ingress, vilken var gemensam för de tre folkomröstningsförslagen, dels en kort beskrivning av resp. förslag. Den som inte ville rösta för något av förslagen kunde länlna blank röstsedel.

Den gemensamma ingressen hade följande lydelse:

Avsikten är att successivt höja folkpensionerna, enligt pensionsberedning- ens enhälliga förslag så att de år 1968 uppgår till 5 400 kronor för två pen- sionsberättigade makar och 3 600 kronor för ensamstående. Avsikten är vidare att bygga på dem med särskilda tilläggspensioner. Tre olika förslag har lagts franl om utformningen av sådana tilläggspensioner.

I övrigt innehöll röstsedlarna för de tre förslagen endera av följande texter: Jag röstar för förslag nr 1. Detta förslag innebär: Löntagare får lagfäst rätt till tilläggspensioner, som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt värde. Andra förvärvsarbetande — företagare m.fl. — får möjlighet att till be- gränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt värde.

Jag röstar för förslag nr 2. Detta förslag innebär: Löntagare, företagare och andra får möjlighet att till begränsat belopp fri- villigt försäkra sig för tilläggspensiöner, sonl med garanti av staten behåller sitt värde.

Jag röstar för förslag nr 3. Detta förslag innebär: Löntagare, företagare oeh andra får frivilligt försäkra sig för tilläggspen- sioner, och i gällande lagstiftning genomföres ändringar, som underlättar att tilläggspensionerna utan garanti av staten behåller sitt värde. Anslutningen till tilläggspensioneringen kan ske genom kollektivavtal eller genom andra överenskommelser, enskilt eller gruppvis.

f.. .: ._- _ "... ..r.l)||_._

=...r ' -' 'H...=.I

.' :| Hi.—J..... ...a—.H.."

-4 .. .. ,. .|. — . ”.

'.vll

'|'

.,ij

"..-Uh _";h " .”” 3.15” . —u" ""'th ,].._ _..I"

...'.”:'II , lll ! I I ".. .. 1... .l..

m.,... .||'.=' .. ”j...:

APPENDIX

Statistiska centralbyråns redogörelse för folkomröstningen i pensions-

frågan den 13 oktober 1957

Sedan anslag beviljats till statistiska undersökningar i anslutning till folk- omröstningen i pensionsfrågan den 13 oktober 1957, har statistiska central- byrån utfört en bearbetning av det föreliggande materialet i huvudsaklig överensstämmelse med ämbetsverkets förslag. Statistiken omfattar dels en total bearbetning av uppgifter om rösträtt, röstningsdeltagande och röst- fördelning, dels en stickprovsundersökning grundad på urval i röstläng- derna av personer, som är födda den 15 i någon månad och därigenom tillhör det i statistiska centralbyrån förda hefolkningsregistret.

Skyldigheten att tillställa statistiska centralbyrån erforderligt statistiskt primärxnaterial har reglerats genom kungörelse den 16 augusti 1957 (SFS 497) om insändande till statistiska centralbyrån av protokoll, röstlängder och statistiska uppgifter i samband med folkomröstningen. De grund— läggande bestämmelserna om röstningsförfarandet är meddelade i lag den 31 maj 1957 om folkomröstning i pensionsfrågan (SFS 348).

Den totala bearbetningen.

Rösträttezr Rösträtt vid folkomröstningen hade samtliga svenska män och kvinnor, som enligt 1957 års röstlängd var röstberättigade vid val till riks- dagens andra kammare, d. v. s. året före omröstningen uppnått minst 21 års ålder och icke stod under förmynderskap.

Uppgifter om antalet röstberättigade infordrades av statistiska central- byrån från varje omröstningsdistrikt i riket på en för ändamålet fastställd blankett. Liksom under år då andrakammarval förrättas kunde uppgifterna för landsbygdens distrikt införskaffas genom förmedling av landsfiskalerna och för städerna genom magistrater och kommunalborgmästare. För Stock- holms stad gällde särskilda bestämmelser. En sammanställning av antalet röstberättigade män och kvinnor i olika län lämnas i tab. l.

I jämförelse med motsvarande siffror vid andrakammarvalet 1956 hade antalet röstberättigade i 1957 års röstlängd ökats med inalles 20 376 per— soner eller 0,4 %. Ökningen är relativt obetydlig och torde bl. a. få sättas i samband med att den för året nytillkomna årsklassen hör till de jämförelse- vis små födelsekullarna från mitten av 1930-talet.

Deltagandet i folkomröstningen. Uppgifter för varje län om antalet i folk— omröstningen deltagande män och kvinnor, absolut och i procent av antalet röstberättigade, redovisas i tab. ]. Uppgifterna har liksom vid andrakammar- val insänts till statistiska centralbyrån av de röstsammanräknande myn- digheterna. De har lämnats för varje omröstningsdistrikt och bygger på sammanräkning i röstlängderna av antalet instreckade personer, som del— tagit i omröstningen, varvid även inräknats de genom länsstyrelses egen försorg verkställda instreckningarna av personer, som röstat inför röstmotta- gare (poströstande). Uppgifter om relativa antalet i omröstningen deltagande på landsbygden och i städerna jämfört med motsvarande siffror för valdelta- gandet i riksdagsmannavalen 1956 och 1952 samt kommunalvalen 1954 med- delas i följande tablå.

Lb St Riket Män 1957 ................. 73,4 76,3 74,8 1956 ................. 80,8 82,4 81,5 " 1954 ................. 80,0 81,3 80,6 1952 ................. 79,9 81,8 80,8 Kvinnor 1957 ................. 67,0 72,7 70,0 1956 ................. 76,2 80,0 78,2 1954 ................. 75,7 79,4 77,6 1952 ................. 75,3 79,6 77,5

Deltagandet i 1957 års folkomröstning var avsevärt livligare än i folk- omröstningen 1955 i högertrafikfrågan, då röstfrekvensen utgjorde endast omkring 53 %, men väsentligt mindre än deltagandet i de allmänna valen under senare år. I själva verket får man gå tillbaka till andrakammarvalet 1944 och kommunalvalen 1946 för att finna en röstfrekvens av ungefär samma storleksordning som vid folkomröstningen år 1957.

En sammanställning av deltagandet i folkomröstningen i de olika länen lämnas i tab. 1. Vid en jämförelse mellan länen visar Malmöhus län det livligaste deltagandet i folkomröstningen (79,7 %), närmast följt av Jön- köpings och Södermanlands län (76,8 % resp. 75,4 %). Lägsta siffran note- ras för Gotlands län (64,5 %). Länssiffrorna för männens röstningsdel- tagande varierar från 80,9 % till lägst 67,9 %; om Gotlands län utelämnas, blir undre gränsen 70,3 %. Detta innebär, att övriga länssiffror har ett spridningsområde av ungefär 10 %. Siffrorna för kvinnornas röstningsdel- tagande i olika län har ett större spridningsområde än männens, ungefär 15 % (från 78,6 till 63,2 %, om Gotlands län utelämnas).

De nämnda regionala olikheterna i deltagandet i folkomröstningen är del- vis desamma, som konstaterats vid de senaste årens allmänna val. Länen med den högsta röstfrekvensen vid folkomröstningen hade sålunda det livligaste valdeltagandet vid 1956 års riksdagsmannaval. Den mest frapperande olik-

heten är den låga röstfrekvensen i Gotlands län vid folkomröstningen. Vid nämnda riksdagsmannaval låg valdeltagandet på Gotland över riksmedeltalet, och skillnaden mellan riksdagsmannavalets och folkomröstningens frekvens— tal utgjorde icke mindre än 17 %. Andra län med väsentligt lägre deltagande i folkomröstningen än i riksdagsmannavalet var Blekinge och Uppsala län, där motsvarande skillnad uppgick till 11 resp. 10 %.

.lntalet avgivna godkända röstsedlar och dessas fördelning på folkomröst- ningens olika alternativ. Antalet avgivna godkända röstsedlar redovisas i tab. 2 länsvis med fördelning på de i lagen om denna folkomröstning före- skrivna alternativen: förslag nr 1 (>>linje 1»), förslag nr 2 (>>linje 2»), för- slag nr 3 (»linje 3») samt blanka röstsedlar. Uppgifterna härom grundar sig på avskrifter av röstsammanräkningsprotokollen, vilka enligt meddelad föreskrift insänts till statistiska centralbyrån av länsstyrelserna. Tabellen meddelar även för varje län en procentuell fördelning på olika alternativ.

1 de anförda länssiffrorna ingår även godkända röstsedlar, som avläm- nats till röstmottagarc (poströster). I den till röstsammanräkningsprotokol- let fogade tabellen har poströsterna redovisats i en för hela länet gemensam summa. Detta förfarande, som för övrigt överensstämmer med vad som är föreskrivet om redovisning av poströster vid andrakammarval och allmänna kommunalval, är anledning till att deni tab. 2 lämnade särredovisningen för Göteborgs stad icke upptager poströsterna.

Antalet avgivna röstsedlar utgjorde 3 552 865, varav 3 542 583 giltiga och 10 282 ogiltiga. Häri ingick 85 414 poströster, varav 84 952 giltiga.

De godkända röstsedlarna fördelade sig med 1624 131 eller 45,8 % på förslag nr 1, 530 576 eller 15,0 % på förslag nr 2, 1251477 eller 35,3 % på förslag nr 3 samt 136 399 eller 3,9 % på blanka röstsedlar.

Förslag 1 erhöll halva antalet röster eller mera i åtta län i mellersta och norra Sverige. Endast i tre län, nämligen Gotlands, Skaraborgs och Kristian- stads, understeg antalet röster på förslag 1 en tredjedel av de avgivna. Högsta värdet kom på Norrbottens län (64,6 %), närmast följt av Gävleborgs och Västmanlands län. Inslaget av röster till förmån för förslag 2 var störst i Gotlands och Hallands län (37,6 resp. 34,8 %), följda av Kronobergs, Kalmar och Skaraborgs län, men nådde ej en tiondel av antalet avgivna röstsedlar i Stockholms stad och län samt Göteborgs och Bohus län. I Stockholms stad och i Göteborgs och Bohus län var däremot anhängare av förslag 3 starkt företrädda (44,4 %); närmast kom Kristianstads, Skaraborgs och Jönkö— pings län. Antalet röstsedlar på förslag 3 understeg å andra sidan en fjärde- del av de avgivna i Norrbottens, Kopparbergs och Gävleborgs län. Antalet blanka röstsedlar var relativt störst i Örebro län (5,6 %).

Efter antalet röstsedlar, som de tre förslagen samlade, var rangordningen mellan dessa i allmänhet 1—3—2. Detta var förhållandet i samtliga län i Svealand och Norrland. I tre län (Jönköpings, Kristianstads och Skaraborgs)

blev emellertid rangordningen 3—1—2 och i två län (Gotlands och Hal- lands) 2—1—3.

Fördelningen av poströsterna på olika alternativ jämfört med den totala fördelningen utmärkes framför allt av en kraftig röstanhopning på förslag 3. Rösterna fördelade sig med 24,2 % på förslag 1, 7,7 % på förslag 2 och 65,2 % på förslag 3; återstående 2,9 % utgjordes av blanka röstsedlar. Mot- svarande fördelning av godkända poströster för varje län framgår av tab. 3.

Antalet vid sammanräkningen ogiltigförklarade röster uppgick till 10 282, motsvarande 2,9 promille av samtliga avgivna röster. I jämförelse med sta- tistik från allmänna val under senare år får denna siffra betecknas som låg.

Stickprovs undersökningen

Materialet. Urvalet har verkställts i röstlängderna för samtliga omröstnings- distrikt i riket och omfattar alla i röstlängd upptagna personer, som är födda den 15 dagen i månaden. Med vissa undantag, som närmare beröres i fort- sättningen, återfinnes i urvalet ingående personer i statistiska centralbyråns befolkningsregister, varigenom stickprovsundersökningen kan tillgodogöra sig uppgifter i befolkningsregistret.

De statistiska uppgifterna i befolkningsregistrets hålkortskartotek hade. då stickprovsundersökningen påbörjades, aktualiserats fram till den 1 januari 1956, varför alla data i registret avsåg läget vid denna tidpunkt. 1957 års röstlängd avser däremot närmast förhållandena tio månader senare. (1. v. 5. vid tidpunkten för mantalsskrivningen för år 1957. Denna tidsskill— nad medför, att i röstlängden ej ingår till registret hörande personer, som avlidit, utvandrat eller överförts till bok över obefintliga efter den 1 januari 1956. Däremot ingår i röstlängden och därmed även i urvalet ett antal per- soner, som invandrat i riket eller överförts från bok över obefintliga efter den 1 januari 1956 och mantalsskrivits samma år. Av det anförda följer. att befolkningsregistret icke innehåller några uppgifter för sistnämnda grupp av personer. De har därför i föreliggande sammanhang uteslutits från fort— satt bearbetning. Urvalets omfattning blir av anförda skäl något beskuret. vilket framför allt drabbar kategorien ej röstberättigade. Då den föreliggan- de undersökningen uteslutande inriktas på kategorien röstberättigade, torde resultaten ej nämnvärt beröras av att urvalets omfattning minskats. Sam— manfattningsvis kan alltså sägas, att det för undersökningen bearbetade ur- valet omfattar i 1957 års röstlängd upptagna röstberättigade personer födda den 15, som tillika återfinnes i befolkningsregistret den 1 januari 1956.

Bearbetningen Bearbetningsproeeduren har i korthet varit följande. För varje person i

längden, som tillhörde urvalet, överfördes på hålkort genom 5. k. mark- sensingförfarande uppgift om födelsår, födelsemånad och födelsenummer,

vidare uppgift om rösträtt respektive hinder för rösträtt (utlänning; omyn- digförklarad; född 1936) samt slutligen uppgift om deltagande i omröst- ningen, varvid deltagande genom poströstning fick särskild markering. Ar- betsinstruktionen föreskrev i den mån kostnadsramen så medgav viss kon- troll för att säkerställa i största möjliga utsträckning att ingen person i urvalet blev överhoppad eller eventuellt medtagen mer än en gång. Genom collatorförfarande sammanfördes dessa hålkort med korten i befolknings— registrets hålkortskartotek. Från registerkorten överfördes till omröstnings- korten uppgifter om bosättningsort (län, tätort), civilstånd, näringsgren och yrkesställning (egen och makes) samt inkomst (sammanräknad nettoin- komst) enligt 1956 års taxering. Fördelningen efter yrkesställning (företa- gare, tjänstemän och arbetare) har skett enligt inkomststatistikens mate- rial beträffande uppdelningen på företagare och anställda, medan bland de senare tjänstemän och arbetare särredovisats i enlighet med de klassifice- ringsprinciper, som tillämpas vid folkräkningarna. Som företagare har räk— nats var och en som driver egen rörelse även inbegripet personer, som arbe- tar för egen räkning utan anställd personal. Fördelningen efter inkomst har skett efter den sammanräknade nettoinkomsten, d. v. s. summan av in— komsttagarnas enligt förordningen om statlig inkomstskatt uppskattade inkomster av olika förvärvskällor (jordbruksfastighet, annan fastighet, rö- relse, tjänst, tillfällig förvärvsverksalnhet och kapital), sedan avdrag gjorts för eventuellt underskott å förvärvskälla men icke för övriga allmänna av- drag, såsom skatter, försäkringsavgifter o. (1.

Som förut nämnts, finnes en tidsskillnad mellan röstlängdens och befolk- ningsregistrets uppgifter i fråga om aktualitet. Detta förhållande har dock ej ansetts utgöra hinder för att med hjälp av registeruppgifter närmare be- lysa faktorer, som kan antagas påverka röstfrekvensen. Vid den regionala redovisningen kan dock inträffa, att kyrkoskrivningsortens tätortskaraktär enligt befolkningsregistret ej alltid svarar mot den som gäller enligt 1957 års röstlängd. Det har därför ansetts tillrådligt att i den här framlagda tabel- lariska redovisningen begränsa den regionala uppdelningen till tre områden: Stockholms stad, Göteborgs stad och riket i övrigt.

Samtliga i 1957 års röstlängd upptagna personer har beräknats till 5 130000, varav 4907 700 röstberättigade. Det urval, som verkställts ur denna population och där de enskilda individerna kunnat indentifieras i befolkningsregistret, omfattar 165 421 personer, varav 159 618 röstberätti- gade. Av skäl, som anförts i det föregående, motsvarar detta urval en urvals- kvot (0,03225), som är något mindre än den som normalt skulle ha gällt vid en uttagning av samtliga personer födda den 15 (0,03285). I förhållande till antalet röstberättigade i populationen representerar det för bearbetning ut- tagna urvalet av röstberättigade en. urvalskvot av 0,03252, varav 0,03259 för män och 0,03246 för kvinnor. Uteslutningen av vissa personer i det ur— sprungliga urvalet från fortsatt bearbetning minskar stickprovets relativa

134 omfattning med mindre än 2 %, vilket i förevarande sammanhang ej ger anledning till erinran.

Bearbetningen av stickprovets material har begränsats till röstberättigade personer. Tre råtabeller har utarbetats, vilkas resultat i sammandragen form redovisas i tab. 4, 5 och 6.

Vid planeringen av dessa tabeller har det i främsta rummet gällt att stu- dera, hur deltagandet i röstningen varierat med de röstandes kön, ålder, civil- stånd, yrkesförhällanden och ekonomiska villkor. I sistnämnda hänseende har fördelning skett efter inkomst. Det är särskilt angeläget att i detta sam- manhang understryka, att gift inkomsttagare, som är samboende med make, genomgående grupperats efter makarnas sammanlagda inkomst i stället för den egna inkomsten.

I tab. 4 har samtliga i stickprovet ingående röstberättigade personer för- delats på yrkesverksamma och ej yrkesverksamma. Inom dessa huvudgrup- per har uppdelning ägt rum efter kön och ålder. Bland de yrkesverksamma har särredovisats personer med minst 3 000 kronors inkomst år 1955.

Av de i urvalsundersökningen ingående röstberättigade personerna deltog 72,5 % i folkomröstningen. Röstfrekvensen uppgick till 74,9 % för männen och 70,2 (7, för kvinnorna. Dessa frekvenstal avviker med endast en å två tiondels procent från procenttalen enligt den totala räkningen.

Åldersuppgifterna avser antalet under året före folkomröstningen fyllda åldersår. Födelseåret 1935 svarar sålunda mot en ålder av 21 år, födelseåret 1934 mot 22 år 0. s. v.

Om man jämför de båda könens röstfrekvens i olika åldrar, visar sig denna med undantag för den lägsta åldersgruppen vara genomgående högre bland männen. Differensen ökas med åldern och är betydande i den högsta ålders- gruppen. Deltagandet i folkomröstningen var livligast i åldern 40—49 år, och frekvensen höll sig bland männen på samma nivå även i närmast högre åldersgrupp men sjönk däremot bland kvinnorna. Personer över 70 år hade relativt låg röstfrekvens, vilket framför allt gäller kvinnorna.

Sammansättningen i åldershänseende av den population, som deltog i om- röstningen, kommer i stora drag till synes, om man beräknar median- och kvartiltalen för vartdera könet. I nedanstående tablå meddelas dessa median- och kvartiltal beträffande 1957 års folkomröstning, och för jämförelser har motsvarande tal beträffande 1956 års riksdagsmannaval medtagits.

Deltagare i Folkomröstningen Riksdagsmanna- 1957 valet 1956 Män Kvinnor Män Kvinnor Undre kvartilen, år.. 35,1 34,6 34,9 34,7 Medianen, år ........ 46,0 45,5 45,7 45,8 Övre kvartilen, år . . . 57,9 57,5 58,0 58,0

De manlida deltagarnas ålder var vid folkomröstningen genomgående nå- got högre än kvinnornas. Såtillvida föreligger en skillnad i jämförelse med 1956 års riksdagsmannaval, då talen var i det närmaste lika för män och kvinnor. I jämförelse med riksdagsmannavalet visar i fråga om männen undre kvartilen och medianen obetydligt högre värden, men i övrigt förelig- ger en sänkning av åldern. Eftersom de pågående förändringarna i den totala vuxna befolkningens ålderssammansättning tenderar mot högre åldrar, har i realiteten genomgående en förskjutning nedåt av omröstningsdeltagarnas ålder ägt rum. Denna förskjutning har varit starkast för kvinnornas vid- kommande.

Röstfrekvensen var i alla åldersgrupper lägre vid folkomröstningen än vid det senaste riksdagsmannavalet. I de arbetsföra åldrarna uppgick skill- naden till 5 år 7 % men steg till det dubbla i de högsta åldrarna, där delta- gandet i folkomröstningen, som nämnts, var relativt svagt.

En jämförelse mellan röstfrekvensen i landets båda största städer å ena sidan och riket i övrigt å den andra ger vid handen, att i de förstnämnda del- tagandet var väsentligt livligare bland äldre personer i åldern 60 år och däröver. Särskilt bland kvinnorna fanns en markant skillnad.

Vid en jämförelse mellan röstfrekvensen inom olika civilstånd framgår, att såväl gifta män som gifta kvinnor inom alla åldersgrupper visat ett avse— värt livligare valdeltagande än de ogifta och förut gifta. De sistnämnda hade särskilt låg röstfrekvens i åldern under 50 år.

De yrkesverksammas röstfrekvens översteg i allmänhet de icke yrkesverk— sammas. Om man från de yrkesverksamma utesluter dem, som under år 1955 antingen saknade inkomst eller hade inkomst understigande 3 000 kr., torde man kunna räkna med att de återstående i stort sett utgöres av hel- tidssysselsatta personer jämte makar. Inom denna grupp konstateras ett betydligt livligare deltagande i omröstningen än bland de lägsta inkomst— tagarna, något som var genomgående för alla åldrar. Röstfrekvensen var högst i åldern 50 59 år med 82,5 % bland män och 79,5 % bland kvinnor.

Tab. 5, som upptar fördelningen efter näringsgren och yrkesställning, är begränsad till yrkesverksamma med minst 3 000 kronors inkomst år 1955. Deltagandet i omröstningen var livligast bland tjänstemännen, vilket gällde såväl män som kvinnor. Särskilt hög röstfrekvens kan konstateras bland manliga tjänstemän inom industri och allmän förvaltningstjänst med 85 % deltagande i omröstningen. Röstfrekvensen var bland männen högre hos företagare än hos arbetare, medan förhållandet var det motsatta bland kvinnorna. Bland de manliga arbetarna drages medeltalet ned av jordbruks- arbetarnas och de inom samfärdsel och handel anställdas lägre röstfrekvens. På samma sätt verkar den låga röstfrekvensen bland kvinnliga jordbruks- företagare, vilka till stor del utgöres av äldre personer (änkor o. d.). En annan grupp med lågt deltagande i omröstningen var de i husligt arbete yrkesverksamma.

I tab. 6 har fördelning skett efter inkomst, kön och civilstånd inom tre större åldersgrupper, nämligen åldrarna 21»—29 år, 30—59 år samt 60 år och däröver. Ett tydligt samband mellan röstfrekvens och inkomst gör sig märk- bart såtillvida, att den förra snabbt stiger med inkomsten och når maximum bland inkomsttagare med 30000 kr. inkomst och däröver. Medan röst- frekvensen i den lägsta inkomstklassen utgjorde endast 49,8 % för män och 45,4 % för kvinnor, steg den för inkomsttagare i skiktet 10 000—19 999 kr. till 83,0 resp. 81,3 % och i den högsta inkomstklassen till över 90 %. Detta samband mellan röstfrekvens och inkomst är en företeelse, som är genomgående för var och en av de nämnda åldersgrupperna och även för de olika civilstånden.

Tabell ]. Folkomröstningen den 13 oktober 1957:

röstberättigade och deltagare i

omröstningen Röstberättigade I omröstningen deltagande Län Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa Antal % Antal % Antal %

Stockholms stad 251 032 304 962 555 994 187 300 74,6 221 884 72,8 409 184 73,6 Stockholms ..... 127 890 131 368 259 258 95 410 74,6 93 993 71,5 189 403 73,1 Uppsala ........ 53 048 56 196 109 244 38 509 72,6 37 781 67,2 76 290 69,8 Södermanlands. . 72 388 74 260 146 648 56 483 78,0 54 143 72,9 110 626 75,4 Östergötlands. . . 117 969 121 594 239 563 89 217 75,6 85 153 70,0 174 370 72,8 Jönköpings . . . . 93 418 94 100 187 518 74 846 80,1 69133 73,5 143 979 76,8 Kronobergs ..... 55 456 52 672 108 128 41 060 74,0 35 714 67,8 76 774 71,0 Kalmar ........ 80 446 79 221 159 667 58 251 72,4 52 074 65,7 110 325 69,1 Gotlands ....... 18 249 18 169 36 418 12 389 67,9 11 083 61,0 23 472 64,5 Blekinge ....... 48 436 48 741 97 177 34 072 70,3 31 566 64,8 65 638 67,5 Kristianstads. . . 86 648 87 212 173 860 64 508 74,4 60 108 68,9 124 616 71,7 Malmöhus ...... 197 983 215 176 413 159 160 266 80,9 169 139 78,6 329 405 79,7 Hallands ....... 56 571 56 306 112 877 42 417 75,0 39 021 69,3 81 438 72,1 Göteborgs och

Bohus ....... 197 802 210 143 407 945 143 196 72,4 145 846 69,4 289 042 70,9 Göteborgs stad. . 126 987 140 029 267 016 93 509 73,6 99 495 71,1 193 004 72,3 Alvsborgs ...... 123 124 ”125 691 248 815 93 910 76,3 88 656 70,5 182 566 73,4 Skaraborgs ..... 84 739 83 961 168 700 62 928 74,3 56 151 66,9 119 079 70,6 Värmlands ..... 99 901 97 266 197 167 74 532 74,6 65 768 67,6 140 300 71,2 Örebro ......... 86 150 88 098 174 248 63 438 73,6 60 978 69,2 124 416 71,4 Västmanlands. . . 70 718 69 722 140 440 53 137 75,1 48 530 69,6 101 667 72,4 Kopparbergs. . . . 93 603 92 881 186 484 66 687 71,2 59 487 64,0 126 174 67,7 Gävleborgs ..... 98 923 98 699 197 622 70 661 71,4 64 131 65,0 134 792 68,2 Västernorrlands. 96 146 95 093 191 239 74 168 77,1 68 112 71,6 142 280 74,4 Jämtlands ...... 48 834 45 647 94 481 34 481 70,6 28 855 63,2 63 336 67,0 Västerbottens. . . 77 933 72 633 150 566 59 892 76,9 50 764 69,9 110 656 73,5 Norrbottens . . . . 77 970 72 513 150 483 55 211 70,8 46 649 64,3 101 860 67,7 Hela riket ...... 2 415 377 2 492 324 4 907 701 1 806 969 74,8 1 744 719 70,0 3 551 688 72,4 Landsbygden . . . 1 250 686 1 178 187 2 428 873 918 079 73,4 789 715 67,0 1 707 794 70,3 Städerna ....... 1 164 691 1 314 137 2 478 828 888 890 76,3 955 004 72,7 1 843 894 74,4

Tabell 2. Folkomröstningen den 13 oktober 1957: absolut och relativ fördelning av god— kända röstsedlar på de olika alternativen

Antal godkända röstsedlar Fördelning i % på Län _ , _ Summa Förslag nr * '. ;" l'o 's 4 " * F .. 1; n— 1 31:11!" nlr IS” 1 825125 Blanka rost— Bk; sedlar 1 2 3

Stockholms stad.. . 185 441 20 557 181 064 20 838 407 900 45,5 5,0 44,4 5,1 Stockholms ....... 88 896 18 272 73 737 8 156 189 061 47,0 9,7 39,0 4,3 Uppsala ......... 35 463 12 186 24 848 3667 76 164 46,6 16,0 32,6 4,8 Södermanlands. . . . 56 556 12 386 36 795 4 587 110 324 51,3 11,2 33,3 4,2 Östergötlands ..... 85 738 26 448 55 538 6 134 173 858 49,3 15,2 32,0 3,5 Jönköpings ....... 52 894 27 970 58 434 4 448 143 746 36,8 19,5 40,6 3,1 Kronobergs ....... 27 018 22 670 24 435 2 526 76 649 35,2 29,6 31,9 3,3 Kalmar .......... 4—1 676 28 724 33 713 2 982 110 095 40,6 26,0 30,6 2,8 Gotlands ......... 7 162 8 818 6 530 929 23 439 30,6 37,6 27,9 3,9 Blekinge ......... 31 262 7 972 24 891 1 554 65 679 47,6 12,1 37,9 2.4 Kristianstads. . . . . 40 733 25 002 53 569 4 884 124 188 32,8 20,1 43,2 3,9 Malmöhus ........ 143 357 41 842 130 187 11 952 327 338 43,8 12,8 39,8 3,6 Hallands ......... 27 052 28 258 21 986 3 993 81 289 33,4 34,8 27,0 4,8 Göteborgs o. Bohus 130 482 20 580 127 863 9 265 288 190 45,3 7,1 44,4 3,2 Göteborgs stadl. 90 069 7 327 84 662 6 040 188 098 47,9 3,9 45,0 3,2 Älvsborgs . . . . . . . . 73 410 34 520 68 081 6 055 182 066 40,3 19,0 37,4 3,3 Skaraborgs. . . . . . . 37 051 28 566 48 567 4 747 118'931 31,2 24,0 40,8 4,0 Värmlands ....... 72 016 19 562 43 904 4 546 140 028 51,4 14,0 31,4 3,3 Örebro ........... 62 849 20 266 34 090 6 928 124 133 50,7 16,3 27,4 5,6 Västmanlands . . . . 57 286 13 830 25 954 4 302 101 372 56,5 13,7 25,6 4,2 Kopparbergs ...... 65 548 25 479 28 709 6 119 125 855 52,0 20.2 22,8 5,0 Gävleborgs ....... 76 921 22 211 30 911 4 533 134 576 57,2 16,5 22,9 3,4 Västernorrlands. . . 77 022 22 356 38 842 3 980 142 200 54,2 15,7 27,3 2,8 Jämtlands ........ 31 167 12 087 17 719 2 260 63 233 49,3 19,1 28,0 3,6 Västerbottens ..... 48 415 18 917 38 940 4 259 110 531 43,8 17,1 35,2 3,9 Norrbottens. . . .. . 65 716 11 097 22 170 2 755 101 738 64,6 10,9 21,8 2,7 Hela riket ........ 1624 131 530 576 1251 477 136 399 3 542 583 45,8 15,0 35,3 3,9 Landsbygden1 ..... 716 433 419 274 467 226 59 423 1 662 356 43,2 25,2 28,1 3,5 Städerna1 ......... 887 138 104 747 728 854 74 536 1 795 275 49,4 5,8 40,6 4,2 Poströster ........ 20 560 6 555 55 397 2 440 84 952 24,2 7,7 65,2 2,9

1 Röstsedlar, som avgivits vid röstning inför röstmottagare (poströster), ej inräknade.

Tabell 3. Folkomröstningen den 13 oktober 1957: antalet på postanstalt, beskickning ovh konsulat avgivna godkända röstsedlar ( poströster) med procentuell fördelning på omröstningens olika alternativ

Därav med fördelning i procent på Antal av- omröstningens olika alternativ Län givna gim- kaZSSISSt- Förslag Förslag Förslag Blanka 1 2 3 röstsedlar

Stockholms stad ................. 10 263 17 4 76 3 Stockholms ...................... 4 736 21 6 69 4 Uppsala ......................... 2 317 19 6 72 3 Södermanlands ................... 2 482 25 8 64 3 Östergötlands .................... 4 542 24 9 65 2 Jönköpings ...................... 3 513 21 10 67 2 Kronobergs ...................... 1 833 25 12 60 3 Kalmar ......................... 2 521 21 12 65 2 Gotlands ........................ 487 19 13 66 2 Blekinge ........................ 1 553 23 6 69 2 Kristianstads .................... 2 895 17 9 71 3 Malmöhus ....................... 7 700 19 6 73 2 Hallands ........................ 1 633 18 13 67 2 Göteborgs o. Bohus .............. 6 148 18 5 74 3 Älvsborgs ....................... 3 898 23 9 65 3 Skaraborgs ...................... 2 804 19 9 70 2 Värmlands ...................... 3 387 31 7 61 1 Örebro .......................... 3 185 26 7 64 3 Västmanlands .................... 2 189 31 7 59 3 Kopparbergs ..................... 2 853 31 9 57 3 Gävleborgs ...................... 2 997 35 7 55 3 Västernorrlands .................. 3 557 35 9 54 2 Jämtlands ....................... 1 846 35 11 52 2 Västerbottens .................... 2 923 36 7 55 2 Norrbottens ..................... 2 690 39 7 51 3 Hela riket 84 952 24 8 65 3

Tabell 4. Folkomröstningen den 13 oktober 195 7: röstberättigade Yrkesverksamma Därav med minst Män Kvinnor Män Kvin- Åldersår __ __ __ Röst- Rostande Röst— Rostande Röst— Rostande Röst- ber. Antal ' % ber. Antal % ber. Antal % ber.

Stockholm. . . . . . . . . .. 7 321 5 523 75,4 6 326 4 767 75,4 7 030 5 374 76,4 5 901 21———29 .............. 1 149 742 64,6 1 186 835 70,4 1 017 653 64,2 1 078 30—39 .............. 1 832 1 368 74,7 1 498 1 128 75,3 1 784 1 348 75,6 1 451 40—49 .............. 1 812 1 402 77,4 1 535 1 179 76,8 1 780 1 392 78,2 1 469 50—59 .............. 1 395 1 137 81,5 1 261 1 005 79,7 1 357 1 126 83,0 1 181 60—64 .............. 533 423 79,4 444 331 74,5 519 418 80,5 385 65—69 .............. 316 247 78,2 262 198 75,6 310 244 78,7 221 70—w .............. 284 204 71,8 140 91 65,0 263 193 73,4 116 Göteborg ............. 3 695 2 819 76,3 2 638 1 905 72,2 3 554 2 740 77,1 2 421 21—29 .............. 603 415 68,8 585 400 68,4 546 375 68,7 526 30—39 .............. 978 728 74,4 672 491 73,1 965 723 74,9 637 40—49 .............. 862 681 79,0 643 480 74,7 848 674 79,5 617 50—59 .............. 703 559 79,5 488 354 72,5 682 550 80,6 452 60—64 .............. 264 211 79,9 125 100 80,0 252 205 81,3 109 65—69 .............. 164 132 80,5 87 61 70,1 154 128 83,1 58 70——w .............. 121 93 76,9 38 19 . . 107 85 79,4 22 Riket i övrigt ........ 61 238 46 988 76,7 31 359 22 705 72,4 57 266 44 808 78,2 27 025 21129 .............. 10 063 6 756 67,1 8 344 5 605 67,2 8 918 6 083 68,2 7 165 30—39 ............. 13 819 10 727 77,6 7 460 5 637 75,6 13 410 10 508 78,4 6 934 40—49 .............. 14 628 11 871 81,2 6 900 5 361 77,7 14 200 11 671 82,2 6 259 50—59 .............. 12 044 9 767 81,1 5 460 4 133 75,7 11 421 9 430 82,6 4 575 60—64 .............. 4 435 3 500 78,9 1 565 1 085 69,3 4 060 3 285 80,9 1 142 65—69 .............. 3 254 2 423 74,5 972 611 62,9 2 871 2 194 76,4 607 70—w .............. 2 995 1 944 64,9 658 273 41,5 2 386 1 637 68,6 343 Hela riket ........... 72 254 55 330 76,6 40 323 29 377 72,9 67 850 52 922 78,0 35 347 21—29 .............. 11 815 7 913 67,0 10 115 6 840 67,6 10 481 7 111 67,8 8 769 30—39 .............. 16 629 12 823 77,1 9 630 7 256 75,3 16 159 12 579 77,8 9 022 40—49 .............. 17 302 13 954 80,6 9 078 7 020 77,3 16 828 13 737 81,6 8 345 50——59 .............. 14 142 11 463 81,1 7 209 5 492 76,2 13 460 11 106 82,5 6 208 60—64 .............. 5 232 4 134 79,0 2 134 1 516 71,0 4 831 3 908 80,9 1 636 65—69 .............. 3 734 2 802 75,0 1 321 870 65,9 3 335 2 566 76,9 886 70—w .............. 3 400 2 241 65,9 836 383 45,8 2 756 1 915 69,5 481

1 Uppgifterna grundar sig på ett urval omfattande cirka 1/30 av antalet i röstlängderna upp- tagna personer.

och deltagare i omröstningen efter kön och ålder1

3 000 kr Ej yrkesverksamma Samtliga nor Män Kvinnor Män Kvinnor Röstande Röst- Röstande Röst- Röstalldc Röst- Röstande Röst- Röstande Antal % ber- Antal % ber- Antal % ber- Antal % her- Antal %

4 531 76,8 546 348 63,7 3 282 2 326 70,9 7 867 5 871 74,6 9 608 7 093 73,8 773 71,7 62 48 77,4 114 83 72,8 1 211 790 65,2 1 300 918 70,6 1 104 76,1 10 3 .. 485 389 80,2 1 842 1 371 74,4 1 983 1 517 76,5 1 154 78,6 14 5 531 445 83,8 1 826 1 407 77,1 2 066 1 624 78,6 958 81,1 23 9 515 410 79,6 1 418 1 146 80,8 1 776 1 415 79,7 291 75,6 19 9 . . 341 255 74,8 552 432 78,3 785 586 74,6 172 77,8 78 53 67,9 371 255 68,7 394 300 76,1 633 453 71,6 79 68,1 340 221 65,0 925 489 52,9 624 425 68,1 1 065 580 54,5 1 788 73,9 313 190 ,7 1 726 1 183 68,5 4 008 3 009 75,1 4 364 3 088 70,8 362 68,8 24 16 . . 63 38 60,3 627 431 68,7 648 438 67,6 477 74,9 12 6 288 237 82,3 990 734 74,1 960 728 75,8 468 75,9 7 5 346 263 76,0 869 686 78,9 989 743 75,1 334 73.9 15 9 291 223 76,6 718 568 79,1 779 577 74,1 88 80,7 19 9 192 135 70,3 283 220 77,7 317 235 74,1 45 77,6 43 34 . . 182 126 69,2 207 166 80,2 269 187 69,5 14 193 111 57,5 364 161 44,2 314 204 65,0 402 180 44,8 20 409 75,5 5 600 3 085 55,1 35 574 23 910 67,2 66 838 50 073 74,9 66 933 46 615 69,6 4 948 69,1 347 247 71,2 1 979 1 331 67,3 10 410 7 003 67,3 10 323 6 936 67,2 5 352 77,2 98 32 32,7 6 213 4 822 77,6 13 917 10 759 77,3 13 673 10 459 76,5 5 003 79,9 108 36 33,3 7 165 5 652 78,9 14 736 11 907 80,8 14 065 11 013 78,3 3 643 79,6 238 109 45,8 6 589 4 905 74,4 12 282 9 876 80,4 12 049 9 038 75,0 851 74,5 336 202 60,1 3 349 2 322 69,3 4 771 3 702 77,6 4 914 3 407 69,3 428 70,5 644 434 67,4 3 349 2 071 61,8 3 898 2 857 73,3 4 321 2 682 62,1 184 53,6 3 829 2 025 52,9 6 930 2 807 40,5 6 824 3 969 58,2 7 588 3 080 40,6 26 728 75,6 6 459 3 623 56,1 40 582 27 419 67,6 78 713 58 953 74,9 80 905 56 796 70,2 6 083 69,4 433 311 71,8 2156 1 452 67,3 12 248 8 224 67,1 12 271 8 292 67,6 6 933 76,8 120 41 34,2 6986 5 448 78,0 16 749 12 864 76,8 16 616 12 704 76,5 6 625 79,4 129 46 35,7 8 042 6 360 79,1 17 431 14 000 80,3 17 120 13 380 78,2 4 935 79,5 276 127 46,0 7 395 5 538 74,9 14 418 11 590 80,4 14 604 11 030 75,5 1 230 75,2 374 220 58,8 3 882 2 712 69,9 5 606 4 354 77,7 6 016 4 228 70,3 645 72,8 765 521 68,1 3 902 2 452 62,8 4 499 3 323 73,9 5 223 3 322 63,6 277 57,6 4 362 2 357 54,0 8 219 3 457 42,1 7 762 4 598 59,2 9 055 3 840 42,4

Tabell 5. Folkomröstningen den 13 oktober 1957: röstberättigade och deltagare iomröstningen

yrkesställning, Män - _ . #* ; V . _ Näringsgrenar 21 29 ål 30 59 ar 60 m är Samt Yrkesställnin —- '- -- g Röst— Rostallde Röst— Rostande Röst— Rostande Röst- ber— Antal D;, ber. Antal (;(, ber- Antal % ber- Jordbruk med binä-

ringar ............. 1 766 1 206 68.3 9 622 7 499 77,9 3 684 2 601 70,6 15 072 Företagare .......... 185 134 72,4 5 857 4 808 82,1 2 896 2 053 70,9 8 938 Tjänstemän .......... 79 57 72,2 618 515 83,3 108 87 80,6 805 Arbetare ............ 1 502 1 015 67,6 3 147 2 176 69,1 680 461 67,8 5 329 Byggnadsverksamhet. . . 876 608 69,4 5 704 4 521 79,3 1 176 896 76,2 7 756 Företagare .......... 10 7 . . 561 430 76,6 209 154 73,7 780 Tjänstemän .......... 90 72 80,0 458 386 84,3 61 50 82,0 609 Arbetare ............ 776 529 68,2 4 685 3 705 79,1 906 692 76,4 6 367 Industrio.hanluerkiöur. 4 321 2 966 68,6 16 923 14 073 83,2 3 469 2 791 80,5 24 713 Företagare .......... 50 39 78,0 1 389 1 150 82,8 390 296 75,9 1 829 Tjänstemän ......... 600 481 80,2 3 396 2 932 86,3 602 510 84,7 4 598 Arbetare ............ 3 671 2 446 66,6 12 138 9 991 82,3 2 477 1 985 80,1 18 286 Samfärdsel .......... 1 271 748 58,9 4 780 3 586 75,0 760 612 80,5 6 811 Företagare .......... 25 16 . . 624 498 79,8 85 67 78,8 734 Tjänstemän. . . . . . . . . 192 136 70.8 1 006 760 75,5 303 257 84,8 1 501 Arbetare ............ 1 054 596 56,5 3 150 2 328 73,9 372 288 77,4 4 576 Handel .............. 1 430 993 69,4 5 513 4 430 80,4 1 125 901 80,1 8 068 Företagare .......... 46 33 . . 1 581 1 250 79,1 482 389 80,7 2 109 Tjänstemän ......... 993 716 72,1 2 907 2 434 83,7 438 363 82,9 4 338 Arbetare ............ 391 244 62,4 1 025 746 72,8 205 149 72,7 1 621

Allmän lörvallnings— tjänst ............. 710 515 72,5 3 096 2 690 86,9 534 451 84,5 4 340 Tjänstemän ......... 646 473 73,2 2 637 2 317 87,9 451 384 85,1 3 734 Arbetare ............ 64 42 65,6 459 373 81,3 83 67 80,7 606 Fria yrken .......... 104 72 69,2 768 599 78,0 151 119 78,8 1 023 Företagare .......... 6 3 . . 302 236 78,1 65 51 78,5 373 Tjänstemän. . . . . . . . . 69 49 71,0 385 300 77,9 73 59 80,8 527 Arbetare ............ 29 20 . . 81 63 77,8 13 9 . . 123 Husligt arbete ........ _ — — 1 — . . 1 1 . . 2 I övrigt ............. 3 3 . . 40 24 . . 22 17 . . 65 Samtliga näringsgrenar 10 481 7 111 67.8 46 447 37 422 80,6 10 922 8 389 76,8 67 850 Företagare .......... 322 232 72,0 10 315 8 373 81,2 4 129 3 012 72,9 14 766 Tjänstemän ......... 2 670 1 985 74,3 11 412 9 648 84,5 2 039 1 711 83,9 16 121 Arbetare ............ 7 489 4 894 65,3 24 720 19 401 78,5 4 754 3 666 77,1 36 963

1 Uppgifterna grundar sig på ett urval omfattande cirka 1/30 av antalet i röstlängderna upptagna personer.

bland den yrkesverksamma befolkningen med minst 3 000 kronor inkomst efter näringsgren, kön och ålder1

Kvinnor liga 21—29 år 30;59 är 60—w fn' Samtliga

Höstande Röst- Röstande Röst- Röstande Röst- Röstallde Röst- Röstande Antal % bef- Antal % bcr- Antal (7, ber- Antal % ber- Antal % 11 306 75,0 250 169 67,6 1 344 991 73,7 429 235 54,8 2 023 1 395 69,0 6 995 78,3 8 6 .. 340 239 70,3 296 145 49,0 644 390 60,6 659 81,9 13 9 . . 39 30 . . 4 4 . . 56 43 76,8 3 652 68,5 1.29 154 67,2 965 722 74,8 129 86 66,7 1 323 962 72,7 6 025 77,7 51 42 82,4 152 124 81,6 24 16 . . 227 182 80,2 591 75,8 — —— — 3 3 . . 1 — . . 4 3 . . 508 83,4 41 35 . . 40 35 . . 4 3 . . 85 73 85,9 4 926 77,4 10 7 .. 109 86 78,9 19 13 .. 138 106 76,8 19 830 80,2 2 067 1 438 69,6 6 803 5 389 79,2 633 486 76,8 9 503 7 313 77,0 1 485 81,2 24 14 .. 285 211 74,0 74 53 71,6 383 278 72,6 3 923 85,3 665 496 74,6 954 793 83,1 63 53 84,1 1 682 1 342 79,8 14 422 78,9 1 378 928 67,3 5 564 4 385 78,8 496 380 76,6 7 438 5 693 76,5 4 946 72,6 632 469 74,2 1 115 882 79,1 118 87 73,7 1 865 1 438 77,1

581 79,2 1 — — 9 7 . . 2 1 . . 12 8 . 1 153 76,8 588 441 75,0 797 640 80,3 80 63 78,8 1 465 1 144 78,1 3 212 70,2. 43 28 . . 309 235 76,1 36 23 . . 388 286 73,7 6 324 78,4 2 967 2 034 68,6 7 488 5 803 77,5 887 648 73,1 11 342 8 485 74,8 1 672 79,3 24 17 . . 631 491 77,8 291 214 73,5 946 722 76,3 3 513 81,0 2 443 1 729 70,8 4 621 3 702 80,1 335 252 75,2 7 399 5 683 76,8 1 139 70,3 500 288 57,6 2 236 1 610 72,0 261 182 69,7 2 997 2 080 69,4

3 656 84,2 1 883 1 327 70,5 4 806 3 927 81,7 551 435 78,9 7 240 5 689 78,6 3 174 85,0 1 676 1 195 71,3 3 338 2 773 83,1 365 298 81,6 5 379 4 266 79,3 482 79,5 207 132 63,8 1 468 1 154 78,6 186 137 73,7 1 861 1 423 76,5 790 77,2 370 274 74,1 823 641 77,9 97 80 82,5 1 290 995 77,1 290 77,7 15 12 . . 191 147 77,0 33 25 . . 239 184 77,0 408 77,4 220 167 75,9 371 296 79,8 37 32 . . 628 495 78,8 92 74,8 135 95 70,4 261 198 75,9 27 23 . . 423 316 74,7

1 . . 531 318 59,9 944 656 69,5 245 150 61,2 1 720 1 124 65,3

44 67,7 18 12 . . 100 80 80,0 19 15 . . 137 107 78,1

52 922 78,0 8 769 6 083 69,4 23 575 18 493 78,4 3 003 2 152 71,7 35 347 26 728 75,6 11 617 78,7 73 50 68,5 1 462 1 100 75,2 698 439 62,9 2 233 1 589 71,2 13 344 82,8 5 668 4 087 72,1 10 254 8 347 81,4 914 726 79,4 16 836 13 160 78,2 27 961 75,6 3 028 1 946 64,3 11 859 9 046 76,3 1 391 987 71,0 16 278 11 979 73,6

Tabell 6. Folkomröstningen den 13 oktober 1957: röstberättigade och deltagare i omröst—

Män Civilstånd 21—29 år 30—59 år 60-co år Samt— Inkomst " " —- Röst- Rostandc Röst— Rostande Röst- Rostande Röst— ber. Antal % ber. Antal % ber. Antal I % ber. Ogifta ................ 8 099 5 188 64,1 8 629 5 528 64,1 2 211 1 173 53,1 18 939 ( 3 000 kr 1 588 986 62,1 1 361 592 45,5 1 070 436 40,7 4 019 3 000— 9 999 » . . . . 5 232 3 331 63,7 4 940 3 192 64,6 934 577 61,8 11 106 10 000—19 999 » .. . . 1 260 855 67,9 2 208 1 651 74,8 170 130 76,5 3 638 20 000—29 999 » . . .. 18 15 . 98 75 76,5 19 16 .. 135 30 OOO—w » ... . 1 1 22 18 . 18 14 41 Samboende gifta ...... 4 064 2 995 73,7 38 051 31 767 83,5 11 989 9 038 75,4 54 104 ( 3 000 kr. . . . 90 59 65,6 477 288 60,4 1 037 577 55,6 1 604 3 000— 9 999 » . . .. 1 709 1 202 70,3 11 436 8 816 77,1 6 741 4 829 71,6 19 886 10 000—19 999 » . . . . 2 077 1 572 75,7 21 642 18 596 85,9 3 306 2 800 84,7 27 025 20 000—29 999 » . . . . 169 144 85,2 3 205 2 865 89,4 542 497 91,7 3 916 30 OOO—w » . . . . 19 18 1 291 1 202 93,1 363 335 92,3 1 673 Samtliga. . . . . . . . . . .. 12 248 8 224 67,1 48 598 38 454 79,1 17 867 12 275 68,7 78 713 ( 3 000 kr. . . . 1 685 1 046 62,1 1 995 934 46,8 3 761 1 726 45,9 7 441 3 000— 9 999 » . . . . 6 987 4 555 65,2 17 338 12 576 72,5 9 257 6 401 69,1 33 582 10 000—19 999 » . . . . 3 368 2 444 72,6 24 557 20 706 84,3 3 827 3 216 84,0 31 752 20 000—29 999 » . . . . 188 160 85,1 3 366 2 991 88,9 606 552 91,1 4 160 30 OOO—m » . . . . 20 19 . 1 342 1 247 92,9 416 380 91,3 1 778

1 Uppgifterna grundar personer.

sig på ett urval omfattande cirka 1/30 av antalet i röstiängderna upptagna

ningen efter inkomst (för samboende gifta familjeinkomst), kön, ålder och civilstånd 1

Kvinnor liga 21—29 år 30—59 år GO—w år Samtliga

Röstande Röst— Röst-ande Röst- Röstande Röst- Röstande Röst- Röstande Antal % ber. Antal % ber. Antal % ber. Antal 1 % ber. Antal % 11 889 62,8 5 002 3 064 61,3 6 758 4 397 65,1 4 152 2 062 49,7 15 912 9 523 59,8 2 014 50,1 1 356 748 55,2 2 226 1 062 47,7 2 376 891 37,5 5 958 2 701 45,3 7 100 63,9 3 413 2 134 62,5 3 445 2 402 69,7 1 449 910 62,8 8 307 5 446 65,6 2 636 72,5 227 177 78,0 1 025 881 86,0 286 226 79,0 1 538 1 284 83,5 106 78.5 3 2 . 52 44 84,6 36 30 91 76 83,5 33 3 3 10 8 . . 5 5 . . 18 16 . . 43 800 81,0 7 104 5 135 72,3 38 036 30 439 80,0 8 798 6 008 68,3 53 938 41 582 77,1 924 57,6 442 271 61,3 823 478 58,1 886 433 48,9 2 151 1 182 55,0 14 847 74,7 2 715 1 871 68,9 11 853 8 677 73,2 5 180 3 411 65,8 19 748 13 959 70,7 22 968 85,0 3 526 2 617 74,2 20 719 17 175 82,9 2 178 1 678 77,0 26 423 21 470 81,3 3 506 89,5 358 317 88,5 3 274 2 845 86,9 334 282 84,4 3 966 3 444 86,8 1 555 92.9 63 59 93,7 1 367 1 264 92,5 220 204 92,7 1 650 1 527 92,5 58 953 74,9 12 271 8 292 67,6 48 340 37 114 76,8 20 294 11 390 56,1 80 905 56 796 70,2 3 706 49,8 1 850 1 047 56,6 4 310 2 248 52,2 7 927 3 095 39,0 14 087 6 390 45,4 23 532 70,1 6 232 4 065 65,2 17 213 12 347 71,7 8 977 5619 62,6 32 422 22 031 68,0 26 366 83,0 3 762 2 799 74,4 22 071 18 323 83,0 2 727 2 102 77,1 28 560 23 224 81,3 3 703 89,0 361 319 88,4 3 355 2 912 86,8 409 343 83,9 4 125 3 574 86,6 1 646 92,6 66 62 93,8 1 391 1 284 92,3 254 231 90,9 1 711 1 577 92,2

__ _ —*_———_—'*7—*'"_*————"_——

| ."

"»". ,'E'lll [

>=, 1)

r . vllll1n'|*|*'*i,, .