2. Utrikeshandel, lager och bruttonationalprodukt

Som framgår av tabell 6 redovisas en förbättring av den svenska handels- balansen med ca 70 miljoner kronor från 1957 till 1958. Genom en nedgång i fraktnivån minskade samtidigt rederiernas nettoinsegling i utländsk sjö— fart med ca 150 miljoner kronor och saldot på bytesbalansen Visade en för- sämring från ett underskott på ca 130 miljoner kronor 1957 till ca 240 mil- joner kronor 1958. Som tidigare nämnts föreligger emellertid av statistiska skål risk för att handelsbalansens och därigenom även bytesbalansens utfall för år 1958 icke är helt jämförbart med tidigare års. En betydande del av den kraftiga ökning som handelsstatistiken visar för såväl exporten som för im- porten under december 1958 i förhållande till tidigare månader, torde nämn— ligen vara betingad av en tillfällig forcering i den statistiska redovisningen av utrikeshandeln.1 Ehuru det inte är möjligt att med någon säkerhet av- göra vilken nettoeffekt detta kan ha haft på 1958 års handelsbalans, så kan dock konstateras att de siffror över utrikeshandeln som återfinns i tabell 6, innebär en överskattning av såväl importen som exporten under 1958.

Importen visade enligt dessa siffror en nedgång med ca 3 procent i värde och en ökning med ca 2 procent i volym från 1957 till 1958. Betraktas i stål- let utvecklingen från januari—november 1957 till januari—november 1958

1 I handelsstatistiken registreras en importvara som importerad när den tullbehandlats och rapport härom ingått till tullstyrelsen samt en exportvara som exporterad när exportörens anmälan om utförseln granskats och inrapporterats till tullstyrelsen. Normalt föreligger av är- betstekniska skäl beträffande importen en Viss eftersläpning i tullbehandlingen av importen i dels den meningen att vissa varor finnes införda till riket utan att ännu vara slutgiltigt tull- behandlade och dels i den meningen att en viss mängd importvaror normalt ligger i import- hamnarna i avvaktan på tullbehandling. Normalt föreligger likaså av arbetstekniska skäl be- träffande exporten en viss eftersläpning i granskning och inrapportering till tullstyrelseu av exportörernas anmälningar av sin utförsel. I samband med övergången till en ny tulltaxa och en ny statistisk varuförteckning vid årsskiftet 1958/59 ägde under december 1958 mm en till. fällig återhämtning av denna eftersläpning på såväl import- som exportsidan. Den beräkning av bruttonationalprodukten från användningssidan, som presenteras i tabellerna 1 och 2, har påverkats härav. Forceringen på exportsidan har haft en höjande effekt på siffran för brutto— nationalprodukten medan forceringen på importsidan haft en sänkande effekt. Delvis har force- ringen på importsidan bestått i påskyndad tullbehandling av varor i importhamnarna. I den mån detta har återspeglats i lager- och investeringsstatistiken motverkas härigenom den sän- kande effekten på bruttonationalprodukten av forceringen på importsidan.

• Sida 14
•  Original

Tabell II: 6. Bytesbalansen 1954—1958 Miljoner kronor

1954 1955 1956 1957 1958 Förändring 1957—1958 i procent

Löpande priser Export av varor, fob .......... 8 196 8 933 10 067 11 062 10 807 — 2 Import av varor, cif .......... 9 192 10 337 11 434 12 567 12 242 -— 3 Handelsbalansens saldo ........ — 996 — 1 404 — 1 367 — 1 505 —— 1 435 - Nettoinsegling1 ................ 712 860 1 057 1 233 1 088 —— 12 Utländska fartygs utgifter i

Sverige .................... 163 165 188 172 160 -— 7 Övriga tjänster m. m. netto .. — 45 — 35 + 25 — 30 — 50 -

Bytesbalansens saldo — 166 — 414 —- 97 — 130 _ 237 1954 års priser Export av varor, fob .......... 8 196 8 680 9 581 10 464 10 380 + 1 Import av varor, cif .......... 9 192 10 212 10 874 11 648 11 881 + 2 Handelsbalansens saldo ........ —— 996 — 1 532 — 1 293 —- 1 184 — 1 501 - Nettoinsegling 1 .............. 712 781 834 935 1 010 + 8 Utländska fartygs utgifter i _ Sverige .................... 163 160 174 153 136 — 11 Övriga tjänster m. m. netto .. — 45 —- 35 + 24 — 28 — 49 . Bytesbalansens saldo — 166 — 626 — 261 — 124 —— 404

1 Bruttoinsegiing i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.

visar importen en nedgång med närmare 6 procent i Värde, vilket kan upp— skattas ha motsvarat en nedgång volymmässigt sett på i runt tal 1 procent. Mellan dessa perioder sjönk importvolymen av bl. a. bränslen och drivmedel, handelsfärdigt järn och stål och textila råvaror, vilket till väsentlig del kan sättas i samband med omslaget från lageruppbyggnad under 1957 till lager— minskning eller avtagande lagerökning i den svenska ekonomin under 1958. Vidare inträffade en minskning av importen av framför allt transportmedel medan däremot importen av maskiner och instrument liksom livsmedelsim- porten visade en mindre stegring.

Exporten visade enligt handelsstatistiken en nedgång med ca 2 procent i Värde och ca 1 procent i volym från 1957 till 1958. Räknat från januari— novemher 1957 till samma period 1958 sjönk exporten med närmare 5 pro— cent i värde och kan uppskattas ha minskat med ca 4 procent i volym. Nedgången i exporten mellan dessa både perioder hänför sig framför allt till järnmalm och trävaror. Även för övriga skogsprodukter inträffade en mindre nedgång i exporten. Den tidigare expansionen av den svenska expor- ten av maskiner och instrument bröts under 1958 och för perioden januari—— november 1958 var exportvärdet för denna varugrupp ca 2 procent lägre än under samma period 1957. Däremot ökade utförseln av transportmedel och för såväl fartyg som bilar noterades en betydande ökning i exportens Värde. Utförseln av jordbruksprodukter, som ökade mycket kraftigt från 1956 till 1957, Visade en fortsatt kraftig uppgång även under 1958.

Genomsnittspriserna för den totala importen sjönk något mer än genom- snittspriserna för den totala exporten från 1957 till 1958 och bytesförhållan-

• Sida 15
•  Original

Tabell II: 7. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden 1954—1958 Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år

1954 1955 1956 1957 1958 prel. 1. Gruvor, järn- och stålverk, andra metall- verk samt järngrossister ................ — 50 + 20 +110 + 190 — 10 2 Verkstads- och varvsindustri .......... — 30 + 690 + 600 + 690 + 90 3. Jord— och stenindustri ................ + 10 + 10 + 20 + 30 — 10 4. Sågverk, pappersmassefabriker och trä- varuhandel ............................ 5. Trävaru- och pappersindustri samt grafisk + 320 + 230 10 + 50 + 110 industri ............................... 6. Livsmedelsindustri och viss livsmedels- handell .............................. — 130 0 — 10 + 40 — 130 7. Textil- och Sömnadsindustri samt textil— handel ................................ + 10 0 — 50 + 80 — 70 8. Läder- och gummivaruindustri, skohan- de], lädergrossister samt kemisk-teknisk industri .............................. + 40 + 30 0 + 50 -— 40 9. Bränsle (utom i egentlig industri) ...... — 80 + 90 + 130 + 130 — 60 10. Summa .............................. + 90 + 1 070 + 790 + 1 260 — 120 11. Förändringar i kreaturskapital .......... — 30 — 80 — 80 + 10 + 10 12. Variation i uttag ur skog .............. _ 150 — 30 — 20 + 20 — 20 13. Summa lagerförändringar — 90 + 960 + 690 + 1 290 — 130 14. Summa lagerförändringar i 1954 års priser — 90 + 890 + 590 + 1 060 -— 120

1 Inkl. lagerförändringar av brödsäd hos jordbrukarna. Amn. För livsmedelsindustri, textilindustri och Sömnadsindustri och läderindustri samt delar av träindustri gäller siffrorna exklusive varor under arbete. Källor: Uppgifter från jordbruksnämnden (för livsmedel och kreaturskapital), från Skogssty- relsen (för skogsuttag), från vinststatistiken samt från kommerskollegium (för övriga områden).

det förbättrades härigenom med i runt tal 3 procent. Den positiva effekten på bytesbalansen av att bytesförhållandet förbättrades motverkades emeller— tid av att nedgången i fraktnivån minskade nettointäkterna från Sjöfarten. Delvis är ett sådant samband en automatisk följd av att importen i motsats till exporten värderas inklusive fraktkostnader; en nedgång i fraktsatserna har härigenom samtidigt en sänkande effekt på importpriserna.

Nu föreliggande reviderade uppgifter över lagerförändringarna under 1958 bekräftar i stort sett den bild av lagerutvecklingen 1957——1958, som läm- nades i den preliminära nationalbudgeten. De uppgifter som ges i tabell 7 beträffande lagerförändringarna inom statistiskt belysta varuområden pe- kar sålunda på att den kraftiga lageruppbyggnad, som ägde rum under åren 1955—1957, icke fortsatt under 1958. Det får uppmärksammas att forceringen av tullbehandlingen av importen vid slutet av 1958 kan ha medfört en ansvällning av lagren inom områden som icke är täckta av lagerstatistik. Har en sådan lagerökning inträffat kommer den ej till ut- tryck i tabell 7.

Lagren inom industrin, Vilka totalt i löpande priser steg med drygt en miljard kronor under 1957 kan uppskattas ha sammanlagt stigit i endast liten utsträckning under 1958 i löpande priser räknat. För flertalet bran- scher syns färdigvarulagren ha fortsatt att stiga medan lagren av råvaror

• Sida 16
•  Original

något reducerats. Inom verkstadsindustrin syns härigenom en viss nor- malisering av råvarulagren ha kommit till stånd under loppet av 1958 att döma av konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar för verkstadsin- dustrin.

Bränslelagren, som ökade kraftigt under åren 1955—1957, har under 1958 reducerats inom såväl handeln som sannolikt även industrin. Inom flertalet övriga statistiskt belysta områden av handeln syns likaså en nedskärning av lagerhållningen ha ägt rum under 1958.

Den totala produktionen inom landet visade en i jämförelse med närmast tidigare är svag stegring från 1957 till 1958. Enligt de beräkningar som här presenterats i tabell 2, skulle bruttonationalprodukten mätt i fasta pri- ser ha stigit med endast ca en halv procent från 1957 till 1958 mot en ök— ning med ca 4 procent från 1956 till 1957. Dessa beräkningar av bruttona- tionalprodukten har utgått från användningssidan, d. v. s. har erhållits ge- nom att summan av konsumtion, investering, lagerökning och export mins— kats med värdet av import och lagerminskning. Kalkyler över bruttonatio— nalprodukten från produktionssidan med utgångspunkt huvudsakligen från statistik över produktionen inom olika näringsgrenar anger en ökning med ca 1 1/2 procent i fasta priser från 1957 till 1958; med hänsyn härtill, samt med hänsyn till den tidigare berörda osäkerheten i beräkningarna av natio- nalprodukten från användningssidan torde det vara realistiskt att räkna med att bruttonationalprodukten ökat något mer än en halv procent i fasta pri- ser från 1957 till 1958.

Den avsaktning i produktionsstegringen som dock alldeles tydligt ägt rum under 1958 hänför sig i första hand till stagnationen i industrins pro- duktion, vilken kan uppskattas ha varit av praktiskt taget samma storlek 1958 som 1957. Vidare syns jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten ha minskat något under 1958 jämfört med 1957. Uppgången i den totala produktionen inom landet beror främst på den kraftiga stegringen i bygg- nads- och anläggningsverksamheten mellan 1957 och 1958 samt på att den offentliga konsumtionen fortsatte att stiga under 1958; staten och kommu- nernas bidrag till denna verksamhet kan uppskattas ha ökat med ca 4 pro- cent från 1957 till 1958.

Som framgår av tabell 1 steg bruttonationalprodukten i löpande mark- nadspriser enligt beräkningarna från användningssidan med drygt 3— 1 / 2 pro- cent från 1957 till 1958. Detta innebär en total genomsnittlig prisökning på ca 3 procent räknat för hela bruttonationalprodukten. Prisuppgången 1957—1958 hänför sig främst till konsumtionsnyttigheterna, medan pris- stegringen för investeringarna blev tämligen begränsad som framgår av följande tablå, där prisindextal för konsumtion och investering beräknats på en halv procent när med utgångspunkt från tabellerna 1 och 2 (1957 = = 100) :

Privat bruttoinvestering . .................. 101 Offentlig bruttoinvestering ............... .. . . 101 Privat konsumtion ........................ 103,5 Offentlig konsumtion ...................... 104

• Sida 17
•  Original

111. Den internationella utvecklingen

1. Förenta staterna

Under intryck av i första hand den påtagliga försvagningen inom det pri- vata investeringsområdet sjönk den amerikanska bruttonationalprodukten i löpande priser från toppnivån under tredje kvartalet 1957 till första kvar- talet 1958 med ca 4,2 procent. Konjunkturförbättringen från våren 1958 med- förde sedan en successiv återhämtning, men siffrorna för fjärde kvartalet ger vid handen att det volymmässigt sett dock fortfarande återstod 0,4 pro- cent att återhämta innan man kommit tillbaka till nivån från tredje kvar- talet 1957 (se diagram 1).

Av de olika huvudkomlponenterna i bruttonationalprodukten utgjorde de inhemska bruttoinvesteringarna den viktigaste n'edgångsfaktorn. Inom före- tagssektorn hade de mycket stora nyinvesteringarna i maskiner och anlägg— ningar skapat produktionsmöjligheter som översteg den rådande totala ef- terfrågan på varor och tjänster. Redan mot slutet av 1956 märktes tecken på att den totala efterfrågan inte kunde hålla jämna steg med utbyggnaden av produktionsmöjligheterna eller ens med den löpande produktionen. In- vesteringsplanerna reviderades men först under fjärde kvartalet 1957 regi- strerades den första minskningen av de totala utgifterna för maskiner och anläggningar. Nedgången blev därefter stark. Under loppet av ett år (3 kv. 1957—_?) kv. 1958) sjönk dessa utgifter med drygt 21 procent; motsvarande volymnedgång var ytterligare ett par procentenheter större. Under de sista tre månaderna 1958 och första kvartalet 1959 noterades sedan en svag åter— hämtning. Denna ökning var dock endast till en mindre del förlagd till in— dustrin. Mot slutet av 1957 inträffade en lagerminskning, som kulminerade redan följande kvartal. Även efter det att industriproduktionen och handelns och industrins leveranser ånyo börjat stiga fortsatte emellertid lagerminsk- ningen om än i avsaktande takt. I november kom den första lagerökningen sedan recessionens början. Denna ökning avspeglade dock huvudsakligen en uppbyggnad av bilhandlarnas lager. I december noterades en allmän och ganska stor lagerökning inom detaljhandeln, som mer än väl uppvägde den samtidiga nedgången inom industrin och partihandeln. Det totala resultatet för fjärde kvartalet blev en viss lagerökning räknat i fasta priser. Denna hänförde sig emellertid helt till jordbruksprodukterna medan lagervolymen i övrigt sjönk svagt.

Inom den kvarstående delen av den privata investeringssektorn, byggnads— verksamheten, var utvecklingen under 1958 oenhetlig. Bostadsbyggandet vi— sade, delvis som en följd av konjunkturpolitiskt motiverade kreditlättnader, en kraftig expansion. Värdet av nyuppförda bostäder var omkring 5 procent 9—590e01

• Sida 18
•  Original

Diagram Ill: 1. Förenta staternas brutto- Diagram III: 2. Bruttoinvesteringarnas ut- nationalprodukt och dess användning veckling inom olika områden i Förenta 1957—1958 staterna 1957—1958

Hlljwdn | Miljarder

lelDl' dollar

Brunonmionolprodukt

""” .— Företagens mosklninuesterinqar as — — W— x _ & ”oj " ”' qugnodsinu. &_z' " . % . % exkl-_boslöder __ m _ . _. Väé

Pnuot konsumtion ] Bostadsbyggande

no— ___/XJ

j_ 10 - — no — ao _ Offentliga lukip/ J 5 | ,— _ Logerför'öndring 70 i _ & PriuoI orunoinoesrerin _ so _ "Inkl. lageci'tömndrmg_ 0 X I 50 _ XM _, -5 _ ' noj- - (| % . . I . m_s . ._.__ . . 44 ] ll Ill & I 11 111 lil I 11 111 N I 11 111 I! 1957 1958 1957 1958

Anm. Kvartalssiffror säsongutjämnade och uppmultiplicerade till årsnivå. 1954 års priser. Källor: Survey of Current Business samt Economic Report of the President.

högre än 1957. Igångsättningen steg samtidigt med 15 procent (räknat i an- tal lägenheter); större delen av denna ökning hänförde sig till senare delen av 1958. Bostadsbyggandets ökning uppvägdes emellertid helt av minskat byggande inom industrin — en nedgång på 31 procent jämfört med 1957 — samt i mindre grad inom public utilities. Industrins byggnadsinvesteringar sjönk successivt till fjärde kvartalet då en viss stabilisering syntes inträda på en nivå som med nästan 38 procent understeg motsvarande läge ett år tidigare.

Nedgångstendenserna inom näringslivet motverkades från början av 1958 av en aktivare offentlig utgiftspolitik. Om man jämför utvecklingen av den totala privata investeringsverksamheten med kurvan för de offentliga inkö- pen av varor och tjänster (jämför diagram 1) ser man dock att den direk- ta utgiftsstegringen för de offentliga köpen var jämförelsevis begränsad under den egentliga nedgångsfasen för att sedan växa samtidigt som de pri- vata investeringarna stabiliserades och återhämtades (framför allt genom avtagande lagerminskningar). Volymförändringen för de totala federala kö- pen av varor och tjänster uppgick till närmare 10 procent (4 kv. 1957—4 kv. 1958). Delstaternas och kommunernas utgifter (framför allt för väganlägg- ningar och skolbyggen) fortsatte att expandera såväl under 1957 som 1958. Den totala Offentliga byggnadsverksamheten, som till största delen ligger

• Sida 19
•  Original

utanför den federala sektorn men som samtidigt erhåller stora federala bi- drag, steg sålunda från december 1957 till samma månad 1958 med omkring 10 procent.

En inte oväsentlig del av höjningen av de offentliga utgifterna tog formen av arbetslöshetsunderstöd och andra transfereringar till hushållen. Från tredje kvartalet 1957 till samma period 1958 steg dessa utbetalningar med 24 procent och bidrog därmed verksamt till den anmärkningsvärda stabilitet som präglade hushållens totala inkomster under konjunkturnedgången. På grund av sysselsättningsminskningen och en förkortning av den genom- snittliga arbetsveckans längd föll löneinkomsterna likväl från tredje kvar- talet 1957 till andra kvartalet 1958 med 3 procent. Däremot ökade jordbru- karinkomsterna och bibehölls höga utdelningar från bolagen. Resultatet blev att de totala personliga inkomsterna när de var som lägst —' under första kvartalet 1958 —— endast understeg toppnivån från tredje kvartalet 1957 med 1,3 procent. Nedgången i de reala disponibla inkomsterna var 2,5 procent. Hushållens konsumtion under nedgångsfasen sjönk mindre än deras in- komster nämligen med 0,7 procent (i löpande priser); det ägde med andra ord rum en inte obetydlig nedgång i den genomsnittliga sparkvoten. Det står klart att denna måttliga konsumtionsminskning knappast utgjorde nå— gon grund för en kumulativ fortsättning av dämpningen inom företagssek- torn.

Från första till fjärde kvartalet 1958 ökade den privata konsumtionen i löpande priser med 3,4 procent, varav större delen utgjorde en volymupp- gång. De disponibla inkomsterna steg samtidigt med 3,2 procent som- en följd av högre lönesatser och ökad sysselsättning. Sparkvoten sjönk således åter något. Den starkaste procentuella konsumtionsuppgången ägde rum i fråga om de varaktiga varorna, bland vilka bilarna under fjärde kvartalet möttes av ökat köpintresse för första gången på ett år. Nedgången i hilinköpen, vilka (inkl. bildelar) under de senaste fyra åren svarat för 5—7 procent av de totala konsumtionsutgifterna, var närmare 15 procent (3 kv. 1957—3 kv. 1958) och utgjorde direkt och indirekt ett starkt återhållande element i konjunkturuppgången från våren 1958. Index för bilproduktionen visar att man trots en mycket stark ökning mot slutet av förra året inte kom upp till nivån från november 1957.

Den amerikanska exporten, vars nedgång kom att sammanfalla med av- mattningen i den inhemska efterfrågan och som fick ett relativt starkt re— cessivt inflytande, behandlas närmare i avsnittet om den internationella handeln.

Under första kvartalet 1959 har uppgången i den amerikanska ekonomin fortsatt efter ungefär samma linjer som under senare delen av förra året. Preliminära beräkningar tyder på att bruttonationalprodukten nu även i. fasta priser överträffat toppnivån från tredje kvartalet 1957. Den totala in- dustriproduktionen uppnådde i mars bl. a. under intryck av en förbättring inom stålproduktionen en nivå som låg drygt 1 procent högre än i juli 1957. Den högre produktionsintensiteten inom stålindustrin, som trots en

• Sida 20
•  Original

väsentlig kapacitetsutvidgning under 1958 utnyttjade över 90 procent av pro- duktionskapaciteten i mars 1959 mot ungefär 52 procent ett år tidigare, har emellertid inte inneburit en normal återhämtning från konjunkturned- gången. Delvis har den varit ett utslag för marknadens farhågor för ett pro- duktionsstopp från mitten av 1959, då stålarbetarnas treåriga löneavtal går ut. Denna faktor är en förklaring till den moderata lageruppbyggnad som ägt rum under de första månaderna och har också påverkat siffrorna för orderingången starkt.

Kapitalvaruindustrierna, vilkas produktionsnivå i februari 1959 alltjämt låg drygt 5 procent lägre än i februari 1957, har _ bortsett från den speci— ella utvecklingen på stålområdet _ inte visat tecken på någon snabbare återhämtning. I detta förhållande återspeglas främst två faktorer. Den förs- ta är den allmänna återhållsamheten i fråga om företagens fasta investe- ringar. De senaste årens kapacitetshöjningar syns fortfarande vara till- räckliga för väsentliga produktionsökningar. Utgifterna för maskiner och anläggningar i näringslivet, vilka under första kvartalet i år beräknas ha varit ungefär 4 procent högre än under fjärde kvartalet i fjol, kan knap- past under den närmaste framtiden väntas öka i någon mera uppdriven takt. Den senaste enkäten över företagens investeringsplaner anger en upp— gång från 1958 till 1959 på ca 4 procent. Häri ryms en sådan återhämtning av industrins investeringsutgifter, att dessa under andra kvartalet beräknas nå upp till en nivå som understiger toppläget under 1957 med omkring 25 procent. Av intresse är att totalinvesteringarna (enligt näringslivets planer) efter den successiva ökningen under första hälften av 1959 väntas komma att ligga kvar på andra kvartalets nivå under senare delen av året.

Den andra faktorn, som hittills verkat tillbakahållande på kapitalvaru— tillverkningen, är bilarna. Den snabba produktionsuppgång, som väntades när de nya modellerna introducerades under senhösten förra året, har un- dan för undan fördröjts av arbetskonflikter av olika slag. Den säsongren— sade indexen utvisar en produktionsnedgång från december till februari på omkring 9 procent varefter en inte oväsentlig återhämtning syns ha ägt rum. Någon klar bild av köpintresset har inte heller framkommit. Till den allmänna osäkerheten bidrar också konkurrensen från den europeiska bil- industrin och planerna på en utbyggd amerikansk småbilsproduktion. Av- sättningsprognoserna för den amerikanska bilindustrin innebär en ökning med ca 30 procent jämfört med 1958.

Konsumtionsvaruindustrin syns räkna med en fortsatt efterfrågeökning. Orderingången har vuxit samtidigt som handelns lager trots en viss ök- ning fortfarande betraktas som alltför små. Dessa ökningstendenser bott- nar först och främst i den gynnsamma utvecklingen av de personliga in- komsterna, som fortsatt att verka stimulerande på den privata konsumtio— nen. Från december till februari steg inkomstnivån med 1,3 procent. Trans- fereringsinkomsterna steg samtidigt något. Medan man vad beträffar den genomsnittliga arbetsveckans längd i industrin återhämtat hela den tidi— gare minskningen har nedgången i arbetslösheten emellertid varit begrän-

• Sida 21
•  Original

sad. Trots att industriproduktionen i mars återvunnit hela nedgången från sommaren 1957 till april 1958 låg arbetslöshetsprocenten närmare en tredje- del så högt som i juli 1957. Detta förhållande, som delvis står i samband med produktionsrationaliseringen inom industrin, förklarar också att trans- fereringsutbetalningarna alltjämt är betydande. Den officiella amerikanska bedömningen syns emellertid gå ut på en relativt kraftig minskning av ar- betslösheten under årets lopp. I samband härmed kan nämnas att den för- längning av tidsperioden för arbetslöshetshjälp som gällt fram till 1 april i år utsträckts till halvårsskiftet.

Den ekonomiska politiken har också i allt högre grad inriktats på att hindra inflationstendenser från att göra sig gällande. De federala inköpen väntas visserligen fortsätta att säga, men minskningen av arbetslöshets- hjälpen antas dämpa de totala utgifternas ökningstakt. Budgetförslaget för 1959/60 utgår från att balans mellan inkomster och utgifter skall kunna ernås. Man räknar med att inkomsterna skall stiga med 13 procent samti- digt som utgifterna skärs ned med 5 procent. Denna minskning innebär dock i realiteten en betydligt mindre inskränkning av det offentliga bidra- get till den totala inhemska efterfrågan då ungefär hälften representerar bortfall av en stor extraordinär utgift (betalning till internationella valuta- fonden). Man torde också kunna räkna med att budgetbehandlingen resul- terar i en viss höjning av det ursprungliga utgiftsförslaget.

De kreditpolitiska åtgärderna har också dikterats av önskemålet att bi- behålla den under andra hälften av 1958 inträdda prisstahiliteten. Ränte- läget har justerats uppåt — i april 1959 var Federal Reserve-bankernas dis- konto 3 procent — och kreditläget har stramats åt. Både parti- och konsu- mentpriserna steg svagt från december till januari varefter en mindre tillba— kagång ägt rum i februari. Farhågorna för en fortsatt prisuppgång stärks av de stora lönekrav som framförts från bl. a. stålarbetarna, vilkas avtalsresul- tat ofta blir normerande för andra grupper.

Frågan är i vilken grad bostadsbyggandet, som räknat i antal påbörjade lägenheter sjönk något från december till januari, skall påverkas av det förändrade kreditmarknadsläget. Enligt en bedömning (gjord vid årsskiftet av Department of Commerce) skulle bostadsbyggandet på grund av kapital- brist mattas under loppet av året _— framför allt under andra halvåret — så att den totala igångsättningen stannar på 1958 års nivå.

De skiss-erade förändringstendenserna inom den amerikanska ekonomin ger som troligaste alternativ för utvecklingen under 1959 en fortsatt upp- gång. Ingen av huvudkomponenterna i bruttonationalprodukten (utom möj— ligen exporten) pekar nedåt. Den fortsatta uppgången i den privata kon- sumtionen och de offentliga utgifterna samt den —— visserligen svaga _ ten— densen till ökade fasta investeringar kan också väntas föra med sig en la- geruppbyggnad i både industrin och handeln. I frånvaron av spekulativa element i konjunkturuppgången (här bortses då från läget på stålområdet) torde ökningstakten dock bli relativt moderat och lägre än den som karak— teriserade uppsvingets första fas.

• Sida 22
•  Original

I|+l+l+++| En

waHHHt—lwwp +++++++o++'

+

Anm. ++ > 3 %.

Källor: Den officiella statistiken för olika länder, officiella prognoser samt prognoser av icke officiella forskningsinstitut.

nien) och skogsvaruindustrierna (Sverige), bidrog absolut sett dock mycket mera än exportminskningen till produktionsstagnationen. Både i Storbri- tannien och i Sverige motsvarade lageromslaget omkring 2 procent av brut- tonationalprodukten. Man får emellertid inte glömma att ändringen i lager- politiken till betydande del sammanhängde med den faktiska och anteci- perade exportnedgången. Lagerutvecklingen utgjorde också huvudorsaken till den inträffade minskningen av importvolymen för i första hand råva- ror, bränslen o. dyl. Förutom den privata konsumtionen bidrog både de offentliga utgifterna och den privata investeringsverksamheten under 1958 till att hålla uppe efterfrågenivån. Den expansionskraft, som präglade den svenska investeringsverksamheten både på industrisidan och inom bostads- byggandet hade emellertid inte någon påtaglig motsvarighet i Storbritan- nien. Bostadsbyggandet sjönk i fasta priser med nära 7 procent från 1957, och den övriga investeringsverksamheten överträffade 1957 års siffror med endast 1 procent; denna ökning var helt förlagd till de tre första kvartalen 1958. Utvecklingen från kvartal till kvartal under 1957—1958 framgår av diagram 3.

Till den andra gruppen kan hänföras länder, vilkas produktionsutveck- ling efter en mer eller mindre kraftig avmattning åter syns tilltaga. För Danmark och Nederländerna inföll konjunkturdämpningen på ett tidigare stadium än annorstädes, delvis som följd av en valutapolitiskt motiverad åtstramningspolitik. Under andra hälften av 1958 blev emellertid tecknen på en återhämtning allt starkare och den förväntade nedgången i brutto- nationalprodukten mellan 1957 och 1958 vändes att döma av preliminära uppgifter i en svag ökning. I båda länderna härrörde den expansiva effek— ten på ekonomin främst från exporten. Volymökningen under andra halv- året var i Nederländerna omkring 10 procent jämfört med samma period 1957 medan motsvarande danska siffra var drygt 8 procent. Det ökade ex-

• Sida 27
•  Original

Diagram III: 3. Storbritanniens bruttonationalprodukt och dess användning 1957—1958 '

Miljoner | Miljoner pund Bruuonotlonolprooukt pund

9500 AV ' Nico

"llOO 9100

Privat konsumtion asoo / — sam 3100 /-J _ imo

Export 1000 x. . _ —1ooo

nh

750 offentlig konsumtion 150 550 Brunoinuesterinqar . 550 exkl.!uger & wo ' x_f-X LoqerrorUndring 1 "” 0 % 0 i | I | | l l ll lll N l H 111 W 1957 1958

Anm. Säsongutjämnade kvartalssiffror uttryckta i 1954 års priser (factor cost). Källa: The Times Review of Industry.

portbidraget till bruttonationalprodukten motverkades i Nederländerna i första hand av en nedskärning av företagens investeringar i fasta anlägg- ningar och lager, medan samtliga huvudkomponenter utom lagren i den danska bruttonationalprodukten blev större än 1957. I denna ländergrupp ingår också Norge, där man enligt nationalbudgeten väntar en total produk— tionsökning på ca 4 procent under 1959 efter den nedgång som ägde rum förra året, samt Belgien, där produktionsutvecklingen nu totalt sett tyder på en stabilisering. Den norska ekonomin karakteriserades under 1958 av en successiv tillbakagång som dock mot slutet av året följdes av en viss för- bättring både vad beträffar exporten och industriproduktionen. Denna till trots blev nedgången av exporten av varor och tjänster mellan 1957 och 1958 värdemässigt 10 procent. I denna minskning avspeglas ett mycket kraf- tigt fraktprisfall, som trots ökad fraktvolym sänkte nettointäkterna från fraktrörelsen med 20 procent. Varuexporten sjönk samtidigt med 6 procent varav ungefär drygt hälften motsvarades av prissänkningar. Förutom ned— gången i exportkonjunkturen medverkade också det felslagna fisket till pro- duktionsdämpningen. Bidragen till bruttonationalprodukten minskade för skogsbruket, fisket, valfångsten och skeppsfarten medan övriga sektorer expanderade.

Den tredje och sista gruppen representeras av länder, vilkas ekonomi präglats av en jämförelsevis stark expansion under de senaste åren men som under 1958 erfarit en sänkning av takten i denna expansion. Hit hör

• Sida 28
•  Original

Frankrike, Västtyskland, Italien och Österrike. Särskilt markerad är denna avsaktning för Frankrike, som längre än andra länder syntes opåverkat av den allmänna konjunkturdämpningen i världen. Bakom denna utveckling, som under 1959 väntas innebära att bruttonationalproduktens volym stan- nar kvar på förra årets nivå, ligger först och främst en nedgång i den pri- vata och offentliga konsumtionsvolymen. Investeringarnas ökningstakt däm- pades visserligen också — främst på grund av minskat bostadsbyggande — men översteg alltjämt 1957 års nivå med 3 procent. För de andra länderna i denna grupp fortsatte den privata och offentliga konsumtionen att stiga om än med något lägre hastighet än under 1957. Till skillnad från de övriga länderna tilltog den västtyska investeringsverksamheten något snabbare än tidigare. En väsentlig roll spelade härvidlag expansionen inom byggnads- och anläggningsverksamheten, som sti-mulerades kraftigt av det lättare lä— get på kreditmarknaden. Tillskottet till bruttonationalprodukten från lager- sidan syns för Västtysklands del helt ha uteblivit under 1958 medan det däremot var betydande i Frankrike. Den italienska och österrikiska lager- utvecklingen, för vilken inga totalsiffror föreligger, torde ha inneburit en reduktion av råvarulagren medan behållningarna för de bearbetade pro- dukterna trots minskningar inom vissa områden under senare delen av 1958 alltjämt låg på en i förhållande till den allmänna ekonomiska aktiviteten hög nivå. I samtliga länder bidrog en dämpning av exportexpansionen till den inträffade produktionsavmattningen. Graden av denna dämpning var dock något olika. Ökningstalet för den franska exportvolymen sjönk från + 10,0 procent till + 3,4 procent; bortser man från utförseln till det övriga franc-"området var ökningen mellan 1957 och 1958 1 procent. Både för Frankrike och Västtyskland, vars exportvolym steg med 3,7 procent mot nära 14 procent mellan 1956 och 1957, präglades utvecklingen under 1958 av en successiv förbättring från kvartal till kvartal. I Österrike vidgades mot slutet av året klyftan gentemot exportnivån 1957 åter; nedgången mel- lan de två åren blev 4,5 procent.

En viss uppfattning om storleken av det produktionsbortfall, som till- hakagången under 1957—1958 inneburit för industrin inom olika länder kan man få genom att jämföra industriproduktionen månad för månad med tidigare högsta kvartalsgenomsnitt och summera avvikelserna (tabell 4). Sätter man detta kumulerade underskott i relation till den maximala pro- duktionsnivån under perioden får man ett tidsmässigt uttryck för under- utnyttjandet (kolumn 5 och 6). Denna mycket schematiska beräkning vi- sar alltså hur mycket man förlorat genom att en redan uppnådd produk— tionsnivå ej kunnat hållas men tar inte hänsyn till att produktionen i själva verket kanske kunnat bli ännu högre på grund av i utgångsläget outnyttjad eller under perioden ytterligare utbyggd kapacitet.

Av tabellen framgår att för de båda åren sammanlagt »förlusten» för Fö— renta staterna och Belgien uppgår till något mer än en månadsproduktion. »Förlusten» i Danmark, Norge och Nederländerna motsvarar drygt en halv månads produktion. För övriga länder är bortfallet ringa (möjligtvis med

• Sida 29
•  Original

Tabell III: 4. Produktionsbortfall inom industrin i olika länder Index: 1953 = 100

Land Produktions— Kumulerat underutnyttjande maximum 1957 1958 2 + 3 Månader Arbets- 4/1 dagar 1 2 3 4 5 6

Förenta staterna ................ 109 4—56 27 111 138 1,27 32 Belgien ........................ 125 1—57 33 117 150 1,20 30 Danmark ...................... 118 1—57 39 30 69 0,58 15 Norge .......................... Gå; 3:25 ) 15 57 72 0,56 14 Nederländerna .................. 129 1—57 39 33 72 0,56 14 Storbritannien .................. Jill? gig? ; 9 33 42 0,36 9 Frankrike ...................... 156 1—58 -—— 30 30 0,19 5 Sverige ........................ 12] 1—58 — 18 18 0,15 4 Tyskland ...................... Gå tåg : 3 3 6 0,04 1 Italien .......................... 139 1—58 — 3 3 0,02 1/2

Anm. I kolumn 1 har även ifrågavarande kvartal angetts. 1 kolumn 6 har räknats med att månaden innehåller 25 arbetsdagar.

undantag för Storbritannien, där underskottet beräknats till 9 arbetsdagars produktion). Det kumulerade underskottet är enligt tabellen klart koncen— trerat till 1958. Endast Danmark och Nederländerna uppvisar en (obetydlig) övervikt för 1957.

För Västtyskland ger emellertid de uppgifter, som finns att tillgå om ka- pacitetsutnyttjandet en annan bild. Från mitten av 1957 till samma tid i fjol sjönk sålunda kapacitetsutnyttjandet med 8—10 procent varefter en svag förbättring inträdde. I detta land kan ju också ökningen av kapacite- ten under senare år beräknas ha varit relativt hög. De nederländska siff- rorna tyder på en nedgång i kapacitetsutnyttjandet på 8 procent från första till fjärde kvartalet 1957, som sedan låg kvar på denna nivå till och med tredje kvartalet 1958 (senare uppgifter saknas). Enligt en engelsk bedöm— ning (gjord vid det senaste årsskiftet) skulle produktionen i de metallbe— arbetande industrierna behöva ökas med bortåt 20 procent för att man där skulle komma upp 'till en normal utnyttjandegrad.

Aktuella utvecklingstendenser

Som framgått av föregående avsnitt har investeringsverksamheten (inklu- sive lagren) tillsammans med exportutvecklingen utgjort huvudelementet i den västeuropeiska stagnationen. Föreliggande prognoser och indikatorer för investeringarna tyder på en begränsad uppgång under 1959. Tendenserna är dock oenhetliga både när det gäller olika investeringssektorer och olika länder. De fasta företagsinvesteringarna hämmas liksom i Förenta staterna på flera områden av en föreliggande överkapacitet hos de existerande pro- duktionsanlåggningarna (se föregående avsnitt). I Storbritannien sjönk

• Sida 30
•  Original

värdet av industriinvesteringarna med 6 procent under fjärde kvartalet jämfört med samma period 1957. Att döma av enkäter om utvecklingen un- der 1959 väntas denna nedgång fortsätta och förstärkas. I denna riktning pekar också orderna för nya industribyggnader som under förra året var 13 procent mindre än 1957; motsvarande jämförelse för fjärde kvartalet anger en nedgång med 24 procent. Även för maskiner och annan utrustning räknar man med en nedgång; orderstocken för hemmamarknaden var för verktygs— maskinerna omkring en tredjedel lägre vid slutet av 1958 än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare trots en samtidig minskning i leveranserna. Upp— hävandet av regleringen av företagens kapitalanskaffning i början av januari syns dock kunna verka i investeringsökande riktning; näringslivets upplå- ning har stigit kraftigt sedan dess. Vidare har avskrivningsreglerna för nyinvesteringar gjorts förmånligare. Industrins uppskattade totala investe— ringsnedskärning beräknas under alla omständigheter bli i det närmaste kompenserad av en fortsatt uppgång inom tjänste- och distributionsområdet, som står mera direkt i samband med den jämförelsevis stabila privata kon— sumtionen än andra sektorer.

För de franska och västtyska företagsinvesteringarna präglas läget av en starkare optimism än i Storbritannien, vilket är naturligt med hänsyn till produktionsutvecklingen under de senaste åren. En allmän avsaktning vän- tas dock äga rum. I Frankrike torde ökningen av företagens totala investe- ringsvolym komma att ligga något under den sexprocentiga stegring som ägde rum 1957—1958. I Västtyskland har förmärkts tecken på en förnyad uppgång för näringslivets hyggnadsinvesteringar, som till skillnad från den övriga byggnadsverksamheten, varit tämligen opåverkade av det lätta läget på kapitalmarknaden under större delen av 1958. Maskinorderna, som sjönk vid mitten av 1958, har åter stigit mot slutet av året; orderingången från hemmamarknaden var sålunda 4 procent större under fjärde kvartalet 1958 än under samma period 1957. Enligt den norska nationalbudgeten väntas maskininvesteringarnas volym öka med omkring 6 procent från 1958 till 1959 medan byggnadsverksamheten exklusive bostäder av allt att döma minskar något. Omkring 70 miljoner kronor av den totala ökningen av ma- skininvesteringarna på 180 miljoner norska kronor beräknas hänföra sig till importsidan. De nederländska företagsinvesteringarna, vilkas volym sjönk med 9 procent från 1957 till 1958 beräknas mellan 1958 och 1959 återta unge— fär en procentenhet av denna nedgång medan de danska prognoserna tyder på en fortsatt investeringsökning. I Finland visar statistiken över beviljade byggnadstillstånd på en viss ökning av näringslivets byggnadsverksamhet under 1959; industrins investeringsbenägenhet syns dock vara relativt låg.

Bostadsbyggandet, som i högre grad än andra fasta investeringar är käns- ligt för ändringar i den ekonomiska politiken och som i ett flertal länder slä- pat efter i förhållande till efterfrågan, har framträtt som ett av de viktigaste expansiva elementen i den västeuropeiska konjunkturbilden. Olika former av offentligt stöd samt räntesänkningar och förbättrad kredittillgång har stimulerat till en ganska allmän aktivitetshöjning mot slutet av 1958. I Väst- tyskland väntar man att hostadsproduktionen efter den säsongmässiga ned-

• Sida 31
•  Original

gången under de första månaderna i år skall visa en fortsatt expansion. I de skandinaviska länderna är förhållandet liknande. För Belgien och Nederlän- derna noterades en ökning av bostadsbyggandet under senare delen av 1958, vilken kan väntas fortsätta under innevarande år. I Storbritannien syns det privata byggandet nu åter tillta men samtidigt är den kommunala bo- stadsproduktionen på nedåtgående vad beträffar antalet färdigställda lägen- heter; en tendens till ökad igångsättning har emellertid gjort sig gällande. Det franska budgetanslaget till bostadsbyggandet har höjts med 25 procent för innevarande år.

Som ett led i den allmänna omläggningen av den ekonomiska politiken har även i övrigt de offentliga investeringsutgifterna ökat i viss utsträckning i ett antal länder. Ändringen av den offentliga utgiftspolitiken under 1958 syns dock mera ha gällt konsumtionsområdet än investeringarna. För innevaran— de år föreligger däremot en ganska allmän tendens till offentlig investerings— expansion. Sitt kanske tydligaste utslag har denna tendens fått i det brit- tiska tillkännagivandet om en tioprocentig investeringsökning under 1959/ 1960 jämfört med föregående budgetår och i den nederländska prognosen om en volymstegring på 12 procent från 1958 till 1959.

Även om förändringen i lagerkonjunkturen i Västeuropa inte präglats av samma häftighet som i Förenta staterna har den haft ett betydande inflytan- de både på de europeiska och transoceana ländernas ekonomi. Övergången från lageruppbyggnad till oförändrad och i många fall minskad lagerhållning har varit tydligast på råvaruområdet. En mycket stor del av den volymmäs- siga minskningen av Västeuropas import från råvaruländerna kan hänföras till denna utveckling. Också för de inhemskt producerade hasprodukterna har den ändrade lagerpolitiken givit starka utslag. Särskilt markerad har minskningen av stållagren varit, framför allt i Västtyskland och Storbritan— nien. Medan man i det förstnämnda landet på basis av en förnyad uppgång i stålorderna räknar med att man nu passerat bottenläget råder stor osäkerhet om den närmaste framtidens utveckling av stållagren i Stobritannien ; någon mera allmän lagerökning väntas i varje fall inte förrän i tredje kvartalet. Även i övrigt syns den allmänna tendensen i Västeuropa ha inneburit en la- geravveckling eller i varje fall en lägre takt i lageruppbyggnaden; det stora undantaget är kollagren som trots en ganska kraftig produktions- och import— begränsning i det närmaste tredubblats under loppet av 1958. Eftersom lager- hållningarna även för andra produkter av allt att döma fortfarande anses vara för stora kan man knappast räkna med någon efterfrågestimulans från denna faktor under de kommande månaderna. Detta torde dock mindre gälla för lagren av importerade råvaror, som efter nedskärningen under loppet av 1958 tycks ha stabiliserats (undantaget härifrån är naturligtvis lagren av importkol) än för andra varor.

Den produktionsavmattning som följt i spåren på efterfrågedämpningen inom export- och investeringssektorn (inklusive lagren) har medfört en höjning av arbetslösheten i de flesta västeuropeiska länderna. Ett genomgå— ende drag har emellertid varit att industrin friställt färre arbetare än vad

• Sida 32
•  Original

nedgången i industriproduktionen skulle låtit förmoda. Inom stora produk- tionsområden har man i stället förkortat arbetstiden samtidigt som produk- tionen per sysselsatt sjunkit. Denna tendens innebär emellertid att en ökad varuefterfrågan inte i första hand behöver leda till någon större minskning i arbetslösheten utan kan i stället ta sig uttryck i ett intensivare utnyttjande av den redan anställda arbetskraften. En sådan utveckling kan komma att äga rum t. ex. i Västtyskland, som till skillnad från andra länder såväl un- der 1958 som i början av 1959 haft en lägre arbetslöshet än ett år tidigare. Antalet korttidsarbetande var här bortåt fyra gånger större vid slutet av för- ra året än vid årsskiftet 1957/1958. Även i Storbritannien där man efter en ganska påtaglig ökning under senare delen av 1958 sett arbetslösheten (i förhållande till labour force) stabiliseras på 2,8 procent under januari— februari för att i mars sjunka till 2,5 procent, har ökningen av antalet kort- tidsanställda varit påfallande stor under förra året.

Om man således kan tänka sig att ett allmänt produktionsuppsving i första skedet får endast en mindre verkan på sysselsättningen, torde också lönehöjningen — både vad beträffar avtalslönerna och löneglidningen _— bli av samma begränsade omfattning 1959 som under 1958. I Danmark och Tyskland har en arbetstidsförkortning skett med full lönekompensation. Den danska löneutvecklingen påverkas vidare av att detaljhandelsprisernas höj- ning utlöst kompensationstillägg till löntagare och pensionärer medan man i Norge med hjälp av subventioner sökt förhindra att konsumentprisindex överskrider den gräns, vid vilken löneförhandlingar skall upptas. I Frankrike har bl. a. minimilönerna höjts för att delvis kompensera de prishöjningar som den skärpta ekonomiska politiken medfört. Även i Nederländerna är en höjning av — det centralt bestämda —— löneläget eventuellt att räkna med.

Den fortgående om än avsaktande höjningen av det allmänna lönelåget beräknas ha inneburit en stabilisering eller förbättring av reallönerna, efter- som konsumtionspriserna samtidigt _ framför allt som följd av de lägre importpriserna — stigit endast i begränsad omfattning. Stabiliteten i de per- sonliga inkomsterna, till vilken bl. a. en utvidgad arbetslöshetshjälp bidragit, har utgjort grundvalen för den hävdade konsumtionsefterfrågan. Någon ten- densändring syns härvidlag knappast vara att vänta utom möjligen i Frank- rike, där konsumtionsvolymen kan komma att pressas ned något från 1958 till 1959 genom subventionsbortfallet, taxehöjningarna och övriga åtgärder i samband med devalveringen vid årsskiftet. I Storbritannien har konsum- tionssiffrorna stigit sedan hösten då avbetalningsregleringen upphävdes. Räknat i fasta priser var den privata konsumtionen närmare 2 procent större under fjärde än under tredje kvartalet. De utestående avbetalningsskulderna steg från oktober förra året till februari i år med inte mindre än 22 procent. En ytterligare ökning av den privata konsumtionen kan emotses som en följd av de betydande skattelättnader och låneåterhetalningar som tillkzän- nagivits i budgeten för 1959/60. I Västtyskland har avsaktningen i konsum- tionstillväxten givit upphov till en diskussion om en allmän prissänkning i syfte att öka konsumenternas köpkraft. Den nederländska och danska k-on-

• Sida 33
•  Original

sumtionsbenägenheten syns å andra sidan vara tilltagande; de officiella kalkylerna för 1959 räknar med en volymökning på 3—5 procent jämfört med förra året.

Den skisserade utvecklingen av investeringarna och konsumtionen under den närmaste framtiden borde i och för sig innebära en viss höjning av den intraeuropeiska handeln. Den statistik som föreligger för de första måna- derna i år ger dock ingen enhetlig bild av läget. Den brittiska exporten har fortsatt att stiga och låg i januari—februari omkring 2 procent över fjolårs- nivån samtidigt som importen från det övriga OEEC-området (non sterling) emellertid sjönk med drygt 4 procent. Den franska exportens ställning har förbättrats påtagligt efter devalveringen strax före årsskiftet, som medförde att prisläget för viktiga produkter (t. ex. stål) kommit att understiga de europeiska konkurrenternas. Importfördyringen syns samtidigt mer än väl ha uppvägt effekten av liberaliseringsåtgärderna — omkring 90 procent av OEEC—importen är nu frisläppt — och vissa tullsänkningar. För Nederländer- nas del visar siffrorna på en ökning av OEEC-handeln (både exporten och importen) under januari och februari på ca 7 procent jämfört med 1958. Den tyska utrikeshandeln har också fortsatt att expandera; OEEC-importen var nära 5 procent större under de två första månaderna i år än under 1958, me- dan exportökningen var drygt 3 procent.

För vissa av de för Sveriges export viktigaste länderna föreligger prognoser för den totala importens förändring från 1958 till 1959. I Danmark och Ne- derländerna räknar man med en volymökning för varuimporten på 10—15 respektive 9 procent medan motsvarande norska siffra (inklusive fartyg) uppskattas till 4—5 procent. I de två förstnämnda länderna torde en inte oväsentlig del av importökningen avse en lagerpåfyllning. Också i Storbri- tannien förutses en importökning, bl. a. som följd av de vidtagna konsum- tionsstimulerande åtgärderna.

Resultatet av de tull- och importkvotändringar som hittills vidtagits inom sexstatssamarbetet har endast i mycket begränsad utsträckning kommit utanförstående länder till del och den princip om nondiskriminering på vil- ken det västeuropeiska samarbetet efter kriget varit grundad, upprätthålles sålunda inte längre. Även om de direkta verkningarna på omfattningen av handelsutbytet hittills torde ha varit små, har de psykologiska konsekvenser— na av den etablerade diskrimineringen varit betydande. Så länge ansträng- ningarna att nå en tillfredsställande långsiktig uppgörelse med sexstats- gruppen ej krönts med framgång, inger hotet om en varaktig ekonomisk splittring i Europa allvarliga farhågor för framtiden.

• Sida 34
•  Original

IV. Utrikeshandeln

1. Bytesbalansen

Liksom i den preliminära nationalbudgeten beräknas nu för 1959 ex- portvolymen förbli oförändrad och importvolymen öka med 2 procent. Det- ta innebär emellertid i realiteten en upprevidering av den absoluta nivån eftersom det faktiska utfallet 1958 av såväl export- som importvolymen bli— vit större än vad som tidigare beräknats. Som framgår av kapitel II så är omkring 3 procent av såväl import- som exportvolymen 1958 att hänföra till den forcerade tullbehandlingen vid årsskiftet. Med hänsyn härtill skulle kalkylen för 1959 innebära en ökning från 1958 till 1959 med 3 procent för exportvolymen och 5 procent för importvolymen.

Exportvärdet uppgick till 10 807 miljoner kronor 1958, vilket är 2 pro- cent mindre än 1957. Importvärdet uppgick till 12242 miljoner kronor, vilket representerar en värdemässig minskning med nära 3 procent. Han- delsbalansen förbättrades med 70 miljoner kronor 1958 jämfört med 1957 och resulterade i ett underskott om 1 435 miljoner kronor. Beräkningarna för 1959 antyder ett väsentligt ökat underskott till 1 800 miljoner kronor.

Bland större förändringar jämfört med tidigare beräkningar må för 1959 på exportsidan nämnas ett lägre värde för skogsindustriprodukter och järn- malm, i båda fallen huvudsakligen beroende på en lägre genomsnittlig pris- nivå.1 En uppjustering i exportvärdet har däremot gjorts för vissa sektorer av verkstadsområdet. På importsidan noteras nu ett högre beräknat värde för maskiner och instrument, handelsfärdigt järn och stål samt bränsle. Även för vissa andra varugrupper har smärre uppjusteringar gjorts.

Genomsnittspriserna för exporten låg 1958 2 procent lägre än 1957 och för importen knappt 5 procent lägre. Terms of trade har alltså under det gångna året förbättrats med mellan 2 och 3 procent. Beräkningarna för 1959 ger vid handen ett med 2 procent försämrat bytesförhållande. Genom- snittligt beräknas exportprisnivån minska med 4 procent och importpris- nivån med 2 procent. (Tabell 1.)

Vad utbytet av tjänster angår förutsättes någon förbättring av sjöfar- tens intäktsnetto framför allt beroende på en ökning av handelsflottans storlek. Nedgången i sjöfartsnettot från 1957 till 1958 med 155 miljoner kro- nor får tillskrivas den låga fraktnivån under året. Nettot för övriga löpande betalningar uppskattas för 1958 till —— 50 miljoner kronor och då för när- varande ingenting pekar på några större förändringar under 1959 har i ta-

1 Här och i den efterföljande behandlingen av de olika varuområdena behandlas inte inver- kan av forceringen i tullstatistiken, då denna är svår att uppskatta annat än för exporten och importen totalt sett.

• Sida 35
•  Original

Procentuella förändringar från föregående är

Export värde .......................... volym .......................... pris ............................

Import värde .......................... volym .......................... pris ............................

Exportpriser

__Importpriser ............................

1957 1958 1959 prel. rev. +10 —2 —2 —4 + 9 1---1 0 0 +1 —2 —2 —4 +10 —-3 0 0 +7 +2 +2 +2 +3 —5 ——2 —2 —2 +3 0 —2

* Genom att siffrorna avrundats brister de skenbart i överensstämmelse.

bell 2 upptagits ett i förhållande till 1958 oförändrat belopp. Underskottet i bytesbalansen 1959 skulle därför jämfört med föregående år uppvisa en för- sämring på mer än 300 miljoner kronor.

Nettot av kapitaltransaktionerna har för 1959 beräknats till —-6'5 mil- joner kronor mot —11 miljoner kronor under 1958. Detta valutautflöde motsvaras av det belopp som Sverige under 1959 ska inbetala till IMF enligt det förslag om ökning av Sveriges kvot i fonden vilket har framlagts för

riksdagen.

2. Valutareserven

Den totala valutareserven har från utgången av 1952 till utgången av 1958 ökat med 31 procent, medan årsvärdet av importen under samma tid

Tabell IV=2. Bytesbalansen 1957—1959

Miljoner kronor

Export av varor, fob ..................... Import av varor, cif .....................

...........

Handelsbalansens saldo

Sjöfartsnetto ............................. Övriga tjänster m. m. netto ...............

[Bytesbalansens saldo

Kända kapltaltransaktioner ............... Valutareservens teoretiska förändring ..... Förskjutningspost . .......................

Valutareservens faktiska förändring

1957 1958 1959

prognos 11 062 10 807 10 400 12 567 12 242 12 200 —- 1 505 — 1 485 — 1 800 +1405 +1250 +1300 . — 30 — 50 — 50 —— 130 —— 235 — 550 — 33 -—- 11 —- 65 — 163 — 246 _ 615 + 236 + 399 . . + 73 + 153

• Sida 36
•  Original

Ökat med drygt 36 procent. Förändringarna i valutareservens »x'al'aktighet» i importmånader framgår av nedanstående tablå:

1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1,5 3,3 2,3 2,8 3,1 3,9 3,3 3,0 2,9 2,7 2,9

En förändring av valutareserven på 1 000 miljoner kronor under 1959 mot- svaras av cirka en importmånad. Den beräknade avtappningen under 1958 på 246 miljoner kronor utbyttes mot ett valutainflöde på 153 miljoner kro- nor och följaktligen uppgick den s. k. förskjutningsposten till 399 miljoner kronor. År 1956 var den 454 och 1957 var den 236 miljoner kronor. Teore- tiskt borde enligt beräkningen i tabell 2 valutareserven minska med 615 miljoner kronor under 1959. Med hänsyn till att kunskapen om förskjut— ningsposten är begränsad kan någon säker prognos över tendensen för in— nevarande år inte göras. Men om reserven antas försämras med nämnda be- lopp, skulle det betyda att dess värde i importmånader sjönk tillbaka till 1950 års nivå. Om å andra sidan förskjutningsposten för 1959 blev av sam- ma storleksordning, som den varit de senaste åren, skulle valutareserven minska med endast omkring ett par hundra miljoner kronor.

Den svenska valutareserven har under efterkrigstiden visat en anmärk- ningsvärd regelbundenhet i säsongvariationerna. Varje år har den nått högs- ta värdet vid december eller januari månads utgång varpå en snabb avtapp- ning följt. Det lägsta värdet under året noteras i allmänhet i april men nå- gon gång har avtappningen fortsatt ytterligare en månad. Den återhämt— ning som därefter inträtt har dock ofta beskrivit ett mindre regelbundet förlopp. Frånsett åren 1949 och 1951 då landets valutareserv fördubblades vid de kraftiga återhämtningarna under dessa års senare del, så har dylika säsongvariationer rört sig inom årsintervall av storleksordningen 300—600 miljoner kronor. Därvid har ett års maximivärde nästan genomgående varit högre än det föregående årets, och den totala valutareserven har vuxit från 0,6 miljard kronor vid slutet av 1948 till 2,3 år 1951 och till 3,0 år 1958.

Affärsbankerna uppnår oftast det största värdet på valutareserven i januari eller februari, medan riksbanken speciellt under senare år upp- nått maximivärdet redan i november eller december. Däremot registreras de minsta värdena samtidigt (april eller maj). Före 1955 var inte en dylik skillnad så påtaglig. Affärsbankerna var då netto räknat valutaskuldsatta och förändringarna i landets totala valutareserv var likformiga med för- ändringarna i riksbankens. De sista fyra åren har emellertid affärsbanker— nas andel av valutareserven varit tilltagande och uppgår nu till omkring 20 procent (ca 600 milj. kr.) därav. Samtidigt tycks den trendmässiga ökning- en i riksbankens valutainnehav ha stannat vid omkring 2 400 miljoner kro- nor, kring vilket värde säsongsvängningarna uppgår till ca 300 miljoner kronor. Affärsbankernas valutareserv kännetecknas av ökande variationer och differensen under ett år mellan högsta och lägsta belopp uppgår nume- ra till omkring 350 miljoner kronor. Därmed har förändringarna i affärs- bankernas valutareserv kommit att avspegla förändringarna i den totala

• Sida 37
•  Original

Tabell IV: 3. Guld- och valutareserven december 1956—mars 1959 Miljoner kronor

31/12 31/12 31/3 31/12 31/3 1956 1957 1958 1958 1959 1. Riksbankens valutareserv

Guld .............................. 1 376 1 134 1 052 1 053 1 058 Konvertibla valutor ................ 1 084 1 229 1 238 1 404 1 419 Övriga valutor .................... — 12 — 3 — 35 — 12 -— Summa 2 448 2 360 2 254 2 445 2 477 2. Affärsbankernas valutabehållning . . . 317 478 403 546 602 Summa totalt 2 765 2 838 2 657 2 991 3 079

reserven. Denna strukturella förändring torde ha sin orsak i ändrat bete- ende från affärsbankernas sida. På grund av det svenska exportöverskottet under hösten är pundvalutan billig och samtidigt är affärsbankernas lik'vi- ditet god. Inför vårens importöverskott och fördyring av pundet behåller därför affärsbankerna influten valuta i stället för att som tidigare sälja den till riksbanken.

På grund av omläggningen i handelsstatistiken vid årsskiftet 1958/59 påverkades handelssiffrorna positivt för december men negativt för januari och möjligen även för februari. J ämför man nu, för att i någon mån elimi- nera effekten av denna felkälla, december 1958—februari 1959 med samma period i fjol, finner man att importöverskottet för den sista 3—månaderspe— rioden var blott 346 miljoner kronor mot 601 miljoner kronor föregående år. Exporten steg nämligen med 9 procent medan importvärdet sjönk med 1 procent. Uppgången i exporten beror emellertid huvudsakligast på två spe— siella faktorer, dels den gynsamma issituationen för skeppningarna av skogsindustriprodukter, dels en tillfällig uppgång i fartygsexporten. De kli- matiuska förhållandena påverkar inte i samma grad importen, men med tanke på det samtidiga importprisfallet torde en volymmässig importstegring ha skett. Någon tendens till ändrad exportkonjunktur döljer sig således knap- past bakom förbättringen av handelsbalansen under denna period. Men den såsongmässiga avtappningen av valutareserven på våren, som under senare år börjat redan i februari, tycks dock i år vara framskjuten ytterligare nå- gon månad. (Tabell 3.)

3. Handeln med olika länderområden

Den svenska handelsbalansen visade 1958 ett starkt minskat underskott på dollarområdet samtidigt som underskottet på EMA-området _ länder anslutna till europeiska monetära avtalet som fr. o. m. 1959 ersatt EPU, den europeiska betalningsunionen -— ökade kraftigt. Utvecklingen var så- lunda vad beträffar dollarområdet den motsatta mot 1957, medan för EMA- området den tidigare tendensen till ökat underskott har intensifierats un—

• Sida 38
•  Original

Tibell IV: 4. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder 1957—1958 Miljoner kronor

Import Export Handelsbalans

1957 1958 1957 1958 1957 1958 EMA—länder .................. 9 031 9 024 8 487 7 994 — 544 —— 1 030 Dollarländer .................. 2 260 1 922 932 1 229 — 1 328 — 693 Övriga länder ................ 1 276 1 296 1 643 1 584 + 367 + 288 Totalt 12 567 12 242 11 062 10 807 — 1 505 — 1 435 Storbritannien ................ 1 741 1 718 1 980 1 766 + 239 + 48 Västtyskland . ................ 2 769 2 855 1 569 1 537 — 1 200 — 1 318 Frankrike, Saar .............. 387 450 572 478 + 185 + 28 Danmark ............... . . 520 491 587 640 + 67 + 149 Norge ................... 463 406 1 090 1 135 + 627 + 729 Nederländerna ........... . . . 849 928 671 527 -— 178 — 401 Förenta staterna .............. 1 608 1 296 529 629 —— 1 079 —- 667

Anm. Importen av flytande bränslen har fördelats efter inköpsland. — Till EMA-länder har förts OEEC-länder, sterlingområdet utom OEEG samt Indonesien.

der 1958. Mot bakgrund av den återgång till regionalt sett mera normala leveransförhållanden för bränslen, som inträffat under 1958, ter sig detta som en naturlig utveckling. Den väsentliga orsaken till försämringen i han- delsbalansen på EMA-området var dock int-e nämnda förhållande eftersom importen i realiteten visade en minskning. Avgörande var att exporten vi- sade en än större nedgång. (Tabell 4.)

Med undantag av Danmark och Norge var exporten till samtliga västeuro- peiska länder mindre 1958 än 1957. Speciellt markant var exportnedgången till Storbritannien, Nederländerna och Frankrike.

På den brittiska marknaden är det framför allt skogsprodukterna, i första hand trävarorna, som rönt minskad efterfrågan. Likaså gick exporten av järnmalm tillbaka medan exporten av fläsk ökade. Även på den nederländska marknaden drabbades i första hand vår export av skogsprodukter av försäm- rade avsättningsmöjligheter. Exportminskningen hänförde sig emellertid även till de flesta andra varugrupperna varvid särskilt spannmål samt bilar må nämnas. Vad Frankrike beträffar minskade exporten av skogsprodukter, maskiner och fartyg. Utförseln till Västtyskland gick inte ned i samma ut- sträckning som exporten till tidigare nämnda länder. Nedgången hänförde sig främst till järnmalm, smör och spannmål, i mindre utsträckning även till trä- varor medan utförseln av papper, järn och stål samt maskiner ökade. Den ökade exporten till Norge föll främst på fartyg och bilar samt i viss mån även på livsmedel. Exportökningen på Danmark bars i första hand upp av ökad efterfrågan på maskiner och bilar.

Importminskningen från EMA-länderna avsåg i första hand Belgien, Norge och de nederländska kolonierna medan importen från Västtyskland och Ne- derländerna ökade. Minskningen av importen från Belgien hänförde sig i första hand till järn- och. metallområdet samt till bränslen. Importen från Norge av bl. a. kopparmalm, svavelkis och nickel gick tillbaka.

• Sida 39
•  Original

Diagram [V: 1. Sveriges export till vissa länder Förändring i miljoner kronor från 1957 till 1958.

Minskning ökning Colombia nu.-1 USA +1oo.3 Finland % + 15.1 Danmark E + su Norge % + us.-. Sovjetunionen ,å + 31.11 Brasilien + 19.1 Austr. Statsförb. + 13.5 Sudofr. Unionen + 1115 Venezuela +1s.o Jugoslavien + 12.1: —15.5 Indien - 16.5 ösngskland - 17.» Belgien — 17. 1. Chile . — aus Spanien - in Japan — 51.3. % Vdsrtqskland. - 1155 % Kino. — 58.9 % Argentina. — 93.1 Frankrike -1'45.e Nederländerna - 21110 Storbritannien

• Sida 40
•  Original

Den förbättrade balansen på dollarområdet 1958 är att hänföra till Förenta staterna. Främst berodde detta på en minskad införsel men även på en något ökad export. Så gott som samtliga varugrupper med undantag av maskiner visade lägre importvärde 1958 än 1957. Den största importminskningen föll på bränslen, men även den mindre importen av livsmedel och färdigtextilier lnå framhållas. På exportsidan märks framför allt den minskade utförseln av järnmalm och den starka exportökningen för bilar.

Bakom den från 1957 till 1958 i det närmaste oförändrade handelsbalansen på Sydamerika döljer sig stora förändringar för de enskilda länderna. Så- lunda gav varuutbytet med Colombia ett stort överskott 1958 jämfört med ett underskott 1957, bl. a. beroende på det gångna årets jagarleveranser. Hu- vudsakligen beroende på de sänkta kaffepriserna förbättrades handelsbalan- sen på Brasilien. Däremot försämrades den på Argentina på grund av ökad import av spannmål och en nedgång i exporten av pappersmassa, järn och stål samt bilar för vilka importrestriktionerna skärptes under året.

Vad beträffar handeln med Östeuropa kännetecknas den av balans mel- lan import och export. Importen av bränslen från Polen och exporten av mas- sa och livsmedel till Östtyskland minskade.

De olika ländernas handels- och valutapolitik kan i vissa fall förväntas komma att avsevärt påverka våra exportutsikter. Beträffande den handels- politiska aspekten må nämnas att Frankrike i väsentlig utsträckning libera- liserat sin handel. De fördelar som detta innebär syns dock delvis motverkas av den samtidigt företagna devalveringen av den franska valutan.

För de ekonomiskt underutvecklade länderna innebar konjunkturomslaget i Förenta staterna och Västeuropa en kraftig belastning på valutareserverna på grund av de minskade råvaruköpen till fallande priser. Bland länder som på tidigt stadium haft valutasvårigheter hör de till EMA anslutna Indien och Indonesien, som redan 1957 skärpte importrestriktionerna samt Australien och Nya Zeeland. Importreglerande åtgärder vidtogs under 1958 även i en del sydamerikanska länder. Bland annat infördes importstopp i Argentina. Från årsskiftet 1959 ersattes detta med en helt fri valutamarknad för alla export- och importbetalningar, kombinerad med ett system av importskatter och de- positionsavgifter för importvaror. Denna omläggning bör ses mot bakgrund av den vid årsskiftet införda konvertibiliteten för EPU-länder. I Peru före- togs under det gångna året generella tullhöjningar, och i Chile höjdes depo- sitionsavgiften för importen. Vad gäller Brasilien har det sjunkande kaffe- priset väsentligt försämrat valutaläget, Vilket resulterat i upprepade in— skränkningar i valutautbudet. Då överskottssituationen på kaffemarknaden är en företeelse, som syns komma att kvardröja, torde Brasiliens valuta- läge inte komma att undergå någon förbättring under 1959.

Med undantag av Sovjet undergick de förhållanden, som är av betydelse för avsättningen av exportvaror på Östeuropa inte någon större förändring 1958, varför exporten 1959, såvitt nu kan bedömas, i det stora hela torde bli av samma omfattning som 1958. Beträffande Sovjet avser det nyss slutna tre- årsavtalet en väsentlig utvidgning av handeln samt en större kontinuitet. Då

• Sida 41
•  Original

avtalet i stor utsträckning är baserat på förväntningar om avsättningen av den ryska oljan i Sverige, medför detta att en viss osäkerhet måste råda be- träffande faktiska utbytet. Avsättningsmöjligheterna på Polen är under 1959 bl. a. beroende på i vilken omfattning leveranser mot betalning i fri valuta kan komma till stånd.

4. Importutvecklingen för olika varugrupper

Den fortsatta importvolymökningen på 2 procent som beräknas inträffa från 1958 till 1959 hänförs främst till bränslen, flygplan och handelsfärdigt järn och stål. I tabell 5 återfinns importvärdet fördelat på varugrupper samt deras relativa förändringar 1957—1959.

Förbrukningen av fasta bränslen minskade något under 1958, vilket i för- ening med en lagernedgång, som främst hänförde sig till förra delen av året, resulterade i en stark minskning i importen av såväl kol som koks. För fly— tande bränslen kom en lagerökning till stånd, som tillsammans med en ökad förbrukning ledde till en ökad import. Den volymmässigt ungefär oföränd- rade totala hränsleimporten 1958 infördes till väsentligt lägre genomsnitts- priser än föregående år, och importvärdet blev därför betydligt mindre 1958 än 1957. Någon lagerförtäring i samma omfattning som 1958 av fasta bräns- len förutses inte för 1959, varför den som något lägre beräknade förbruk- ningen förutses komma att behöva täckas genom en viss ökning av impor- ten. Även för flytande bränslen förutses en ökning i införseln 1959, vilken delvis kommer att gå till en ökad lagerhållning. Beräkningarna ger vid han— den en på grund av höjda priser på vissa produkter något högre genomsnitt- lig prisnivå för flytande bränslen och en väsentligt lägre för fasta. Införsel- värdet beräknas bli högre än i fjol.

Under 1958 syns lagren av handelsfärdigt järn och stål ha skurits ned i samma omfattning som de ökade 1957 varför importen minskade betydligt. För 1959 förutses importen bli lika stor som 1957. Då den genomsnittliga prisnivån beräknas bli lägre 1959 väntas importvärdet bli mindre än 1958. Importen av metaller förutses öka något 1959, men genomsnittspriserna från 1958 torde äter stiga.

Importen av varaktiga konsumtionsvaror (exkl. bilar) visade under 1958 en fortsatt uppgång, huvudsakligen beroende på en ökad införsel av televi- sionsapparater. Ökningen beräknas fortsätta 1959. Exporten av maskiner och instrument torde gå tillbaka 1959. Detta verkar även återhållande på importen av varor ur denna grupp. För 1959 förutses därför en ungefär oförändrad import av maskiner och instrument.

Importen av bilar och sammansättningsdelar ökade 1958 medan antalet nyregistreringar minskade. På grund av att en lageruppgång kommit till stånd och eftersom nyregistreringarna 1959 väntas minska ytterligare be- räknas importen av bilar och sammansättningsdelar bli betydligt lägre 1959. Vidare förutses en fortsatt nedgång av fartygsimporten men en betydande

• Sida 42
•  Original

Tabell IV : 5. Importen av varor 1957—1959 Miljoner kronor

1957 1958 1959 Procentuell förändring

prognos 1957—1958 1958—1959

Livsmedel m. m ......................... 1 861 1 858 1 800 — 0,2 — 3,1 Mineraliska och fossila ämnen ............ 2 615 2 176 2 260 —16,8 + 3,9 Kemiska produkter, färger m. m ..... . 773 774 790 + 0,1 + 2,1 Hudar, skinn, pälsverk, kautschuk 336 320 320 — 4,8 0 Textilvaror . ....................... . . 1 227 1 159 1 145 — 5,5 —— 1,2 Oädla metaller och arbeten därav. . . . .. 1704 1553 1 525 — 8,9 —1,8 Maskiner, transportmedel och instrument . 3 180 3 422 3 360 + 7,6 — 1,8 Övrigt . ................................ 871 980 1 000 + 12,5 + 2,0

Summa 12 567 12 242 12 200 — 2,6 — 0,3

ökning av importen av flygplan. Importen av vapen och ammunition ökade 1958 och beräknas ligga kvar på 1958 års nivå.

Den volymmässigt svaga importökningen för färdigtextilier 1958 uppväg- des av en något lägre genomsnittlig prisnivå så att importvärdet 1958 var lika stort som 1957. Inte heller för 1959 väntas någon ökning. Införseln av ull var större 1958 än 1957 medan förhållandet var det motsatta för de flesta andra textilråvarorna. Lägre importpriser erbjöds under året för de två största råvarorna, ull och bomull. För 1959 har inte räknats med några väsentliga importökningar, och för ull och bomull har förutsetts en nedgång i den kvantitativa införseln. "Under 1958 sjönk ullnoteringarna successivt fram till oktober månad, och genomsnittliga importpriset beräknas komma att ligga lägre 1959 än 1958 ; även importpriset för bomull väntas komma att ligga något lägre 1959. Importvärdet för textila råvaror och garner be- räknas komma att sjunka ytterligare 1959.

Importvolymen för livsmedel var något större 1958 än 1957, och även för 1959 förutses en viss volymökning. Importvärdet 1958 var lika stort som 1957. För 1959 beräknas prisnivån sjunka något och importvärdet för livs- medel torde understiga föregående års.

5. Exportutvecklingen för olika varugrupper

Skogsindustriprodukternas minskade andel av det totala exportvärdet från 38 procent 1957 till 34 procent 1958 berodde främst på en nedgång i trävaru- och massaexporten. Konsumtionen av sågade och hyvlade trävaror i Västeuropa torde ha minskat från 1957 till 1958 samtidigt som befintliga lager i köparländerna syns ha gått tillbaka. Den vid början av 1958 beräk- nade exportkvantiteten fann bl. a. av denna anledning inte avsättning un- der året. Indikatorer för bostadsbyggandet och aktuella uppskattningar av förbrukningen 1959 visar på en något ökad konsumtion i Västeuropa. La- gersituationen för skogsprodukter i Västeuropa utgör även ett positivt in- slag i bilden. Som nämnts har. lagren minskat, troligen dock i allmänhet

• Sida 43
•  Original

inte i sådan utsträckning att de är för små för den löpande konsumtionen. En ytterligare nedskärning får dock bedömas som mindre sannolik inte minst med tanke på att det sänkta ränteläget i köparländerna förbilligat lagerhållningen. Exportvärdet väntas emellertid komma att bli inte obetyd- ligt mindre då beräkningarna för 1959 ger vid handen en avsevärt lägre ge- nomsnittlig prisnivå. En väsentlig nedgång såväl kvantitetsmässigt som värdemässigt kunde 1958 noteras i rundvirkesexporten och en ytterligare sänkning i exportvärdet torde komma att äga rum även 1959.

Massaexporten har sedan 1956 visat en tillbakagång. Denna har under 1958 främst drabbat den mekaniska massan för vilken produktionsinskränkningar fått vidtagas medan nedgången 1957 i första hand hänförde sig till den ke- miska. Den huvudsakliga förklaringen till den lägre exporten av mekanisk massa år det under senare år skärpta läget på tidningspappersmarknaden. För 1959 förutses en viss återhämtning i exportkvantiteten men till lägre priser. Exportvärdet 1959 av kemisk massa torde bli av samma storlek som 1958. För tidningspapper räknas med en mindre exportökning men till lägre priser. Wallboardexporten torde öka i såväl volym som värde.

Leveranserna av järnmalm låg 1958 på en väsentligt lägre nivå än 1957. Exporten minskade framför allt till Västtyskland och Storbritannien. Ex- portpriserna låg på en obetydligt lägre nivå 1958 än 1957. För 1959 kan en ytterligare minskning av leveranserna förutses och till lägre genomsnitts— priser än 1958.

Trots det pressade marknadsläget 1958 kom exportvolymen av handelsfär- digt järn och stål att bli något större än 1957. För 1959 beräknas något större utförsel till lägre genomsnittspriser.

Den avsevärda ökningstakten under senare år i exporten av maskiner och instrument till trots syns den svenska importandelen på viktigare marknader såsom De sex och Storbritannien ha minskat något. Exportvärdet för 1958 blev något större än föregående år, ty efter de tre första kvartalens successiva avmattning i" exportvärdet blev årsnivån ändå hög, på grund av december månads höga exportsiffra. Exportvärdet för varaktiga konsum— tionsvaror (exkl. bilar) ökade något även under 1958, varför minskningen hänförde sig till varor av investeringskaraktär. Inom sistnämnda grupp har dock utvecklingen varit splittrad om man ser till varornas olika använd- ningsområden. Nedgången hänförde sig så gott som uteslutande till maski- ner för byggnads- och anläggningsverksa'mhet medan andra investerings- maskiner levererades i större utsträckning än 1957. Mot bakgrund av det rådande konjunkturläget i Västeuropa och speciellt i fråga om investerings- konjunkturen syns avsättningsmöjligheterna med undantag för ett par länder komma att bli sämre 1959 än 1958. En avsevärd del av maskinexpor— ten riktar sig dock till utomeuropeiska marknader, och ehuru man på vissa håll torde kunna räkna med en ökad avsättning, har andra områden på grund av valutaskål svårigheter att tillgodose sina importbehov i önskvärd omfattning. De försämrade avsättningsmöjligheterna avtecknade sig bl. a. i en inte oväsentlig nedgång-i orderstockarna och minskad orderingång un-

• Sida 44
•  Original

Tabell IV: 6. Exporten av varor 1957—1959 Miljoner kronor

1957 1958 1959 Procentuell förändring

prognos __

1957—1958 1958—1959 Livsmedel m. m ......................... 520 486 370 -— 6,5 —23,9 Trävaror ................................ 1 343 1 059 980 — 21,1 -— 7,5 Massa, papper etc. ...................... 2828 2666 2620 _ 5,7 — 1,7 Järnmalm, järn och stål m. m ........... 2536 2395 2195 —— 5,6 _— 8,4 Maskiner, transportmedel och instrument. 2887 3159 3135 + 9,4 —— 0,8 Övrigt . ................................ 948 1042 1 100 + 9,9 + 5,6 Summa 11 062 10 807 10 400 — 2,3 — 3,8 därav: skogsindustriprodukter .......... 4 171 3 725 3 600 _ 10,7 3,4 verkstadsprodukter1 ............ 3 514 3 814 3 810 + 8,5 — 0,1

* Ur grupp XV: stat. nr 1346—1362, 1396, 1399, 1400, 1403—140421, 1433—1554,1556—— 1570: 3, 1626—1663:2 samt grupperna XVI—XIX.

der 1958. Exporten av fartyg ökade avsevärt under 1958. En viss ökning kan emotses även under 1959. Bilexporten ökade kraftigt även under 1958. Förenta staterna är nu den avgjort största enskilda marknaden och var också den mest expansiva under det gångna året. Ehuru ej av samma om- fattning som 1958 torde en viss ökning kunna förutses även under 1959 framför allt på Förenta staterna. För hela gruppen maskiner, transportme- del och instrument räknas med praktiskt taget oförändrad export såväl värde- som volymmässigt.

Exportvärdet för livsmedelsgruppen minskade 1958 jämfört med 1957. Detta innebar emellertid en väsentlig volymmässig ökning eftersom den genomsnittliga prisnivån låg betydligt lägre än föregående år. Smöröver- skottet på världsmarknaden resulterade i en stark nedgång i exportkvanti- teten för denna vara. Samtidigt reducerades exportpriserna och exportvär- det blev mindre än hälften mot 1957. Det relativt ogynnsamma Skördeut- fallet för brödsäd under 1957 återspeglades 1958 i en betydande nedgång i exporten av råg och vete. 1957 års normala rapsskörd gav däremot utrymme för en exportökning. Vidare må nämnas en väsentlig uppgång i exporten av fläsk och även av korn. Beräkningarna pekar på en ytterligare sänkning av exportvärdet för 1959. Därvid förutses smörexporten komma att ligga på en låg nivå; vidare torde den dåliga rapsskörden under 1958 komma att föra med sig en exportminskning. Härjämte väntas en reducering av exporten av fläsk.

Exportens sammansättning och utveckling 1957—1959 framgår av ta— bell 6.

6. Förändringar i Sveriges andel av världsexporten av vissa varor

Avmattningen av den svenska exporten kan ses som resultatet av en sam- verkan av två olika krafter. Den ena är utvecklingen i den totala efterfrå—

• Sida 45
•  Original

gan på sådana varor som Sverige exporterar — och denna har närmare be- lysts i föregående avsnitt — medan den andra är förändringarna i importan- delen i avsättningsländerna för den svenska exporten. Dessa förändringar i importandelen, som i viss mån ger ett uttryck för utvecklingen av konkur- rensläget skall i detta avsnitt, så långt möjliggöres genom nu tillgänglig sta- tistik, belysas med statistik över utvecklingen inom några varugrupper, till- sammans omfattande ca 60 procent av den svenska exporten i värde räknat.

Det kan emellertid vara av intresse att inledningsvis först ge en allmän bild över utvecklingen av den svenska exporten av vissa industriprodukter ställd i relation till motsvarande utveckling för ett antal av de största indu- striländerna utom östblocket. Av tabell 7 framgår Sveriges och 10 andra industriländers andel av den totala exporten från dessa länder av hel- och halvfabrikat till världen som helhet under åren 1955—1958.

Uppgifterna i tabellen visar att den svenska andelen varit stigande under dessa år. Vidare finner man att andelen för Västtyskland samtidigt ökat kraftigt medan andelarna för bl. a. Storbritannien och Förenta staterna gått tillbaka. Dessa förändringar kan dock vara resultatet även av andra fakto- rer är förändringar i konkurrensläget: Efterfrågan kan ha utvecklats olika för skilda varor och varugrupper och i skilda avsättningsområden —— exem- pelvis OEEC-länderna jämfört med råvaruländerna — och dessa olikheter kan ha varit av sådan art och omfattning att de drabbat de skilda export-

Tabell IV: 7. 11 industriländers andel av den sammanlagda exporten från dessa länder av hel- och halvfabrikat till världen som helhet 1955—1958 samt juli—december 1957 och 1958 Procenttal

Exportländer 1955 1956 1957 1958 Juli—decemb er 1957 1958 Storbritannien ............ 19,7 19,1 18,1 18,0 17,8 17,8 Västtyskland . ............ 15,4 16,4 17,5 18,6 18,4 19,4 Belgien-Luxemburg ........ 6,5 6,7 6,0 5,9 5,8 5,8 Frankrike ................ 9,3 7,8 8,0 8,5 7,6 8,6 Italien .................... 3,4 3,6 3,8 4,1 4.0 4,2 ' 3,8 3.5 3,5 3,9 3,7 4,0 2,7 2,8 2,9 3,0 2,9 3,1 3,5 3,5 3,4 3,4 3,5 3.5 24,5 25,2 25,4 23,2 24,6 22,1 6.1 5,8 5,5 5,4 5,5 5,4 5,1 5,7 5,9 6,0 6,4 6,1 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Anm. Tabellen bygger på uppgifter och beräkningar av exporten -— värderad i dollar— av sådana varor, som hänförs till huvudavdelningarna 5—8 av Standard International Trade Classification (SITC). (Av den totala svenska exportens värde 1957 bestod 57 procent av så- dana varor.) De varor som inte ingår i nämnda kategori är i huvudsak råvaror samt i övrigt alla livsmedelsvaror, drycker, tobak och bränslen. Bland råvaror räknas därvid bl. a. sågade och hyvlade trävaror, massa och malm.

För 1957 beräknas värdet för de i tabellen medtagna ländernas export av ifrågavarande produkter ha utgjort 88 procent av värdet för den totala exporten av dessa produkter från länderna utom östblocket och Kina.

Källa: Board of Trade Journal, 27 March 1959.

• Sida 46
•  Original

Tabell IV: 8. Andelar av importen från samtliga länder till vissa europeiska områden för exporten av sågade och hyvlade barrträvaror från Sverige och från andra iktignre exportområden

Procenttal Från Sverige Övriga Europa Sovjetunionen Canada Perioden januari—september Till 1956 1957 1958 1956 1957 1958 1956 1957 1958 1956 1957 1958 1. Storbritannien ........ 31 34 27 33 31 31 14 18 17 19 14 21

2. Storbritannien, Väst- tyskland, Nederländer- na, Belgien, Danmark 34 35 30 41 40 40 12 14 14 10 7 11

3. Hela Europa ........ 29 28 23 51 51 54 10 12 8

Anm. Uppgifterna gäller importen mätt i standards och avser följande nummer i SITC: 243—02, Lumber, sawn, planed, grooved, tongued, etc. — coniier, samt 632—01, Boxes, cases, crates and parts thereof.

Källa: UN och FAO, Timber Bulletin for Europe.

länderna olika. Detta gör att mer bestämda slutsatser rörande konkurrens- lägets utveckling inte kan dras av tabellen.

I det följande skall utvecklingen i importandelarna för följande större varugrupper behandlas: (1) sågade och hyvlade barrträvaror, (2) papper och papp, (3) massa, (4) verkstadsprodukter utom fartyg och (5) handels- färdigt järn och stål. Dessa varugruppers procentuella andel av den totala svenska exporten 1958 uppgick till respektive 8, 9, 14, 24 och 5 procent.

Främst till följd av begränsningen i föreliggande statistik behandlas här- vid importandelarna endast i vissa industriländer, till vilka dock en större del av ifrågavarande svenska export går. Genom att de skilda varugrupper- na behandlas för sig och genom nämnda begränsning i antalet studerade avsättningsländer kan förekommande förändringar i importandelarna här i större utsträckning än förändringarna i tabell 7 betraktas som ett uttryck för konkurrenslägets utveckling. Vid en jämförelse mellan tabell 7 och föl- jande tabeller i detta avsnitt bör vidare beaktas att bland de varor, på vilka statistiken i tabell 7 bygger, massa och ifrågavarande barrträvaror ej ingår. Sistnämnda båda varugrupper behandlas däremot som nämnts i det föl- jande.

Av tabell 8 framgår importandelarnas storlek under perioden januari—— september av åren 1956—1958 för exporten av sågade och hyvlade barrträ- varor mätt i standards från Sverige och från andra viktigare exportområden till hela Europa, till Storbritannien enbart och till fem av de viktigaste av- nämarländerna för den svenska exporten av dessa trävaror (i det följande kallade importområde 2).

Uppgifterna i tabellen kan ses mot bakgrund av bl. a. att exporten till Storbritannien och till samtliga länder i importområde 2 1958 uppgick till 42 respektive 86 procent av den totala svenska trävaruexporten — mätt i

• Sida 47
•  Original

Tabell IV: 9. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknnden och Storbritannien för exporten av papper och papp (exklusive träfiberplattor) från Sverige, Finland och Canada

Procenttal x Från Sverige | Finland | Canada Perioden januari—juni Till & 1956 1957 1958 1956 1957 1958 1956 1957 1958 Sexstatsmarknaden ............ 25 24 24 17 19 21 3 2 2 Storbritannien ................ 24 22 19 13 15 17 31 33 33

Anm. Tabellen bygger på uppgifter om importen i värde räknat och avser varugrupp 641. i SITC: Paper and Paperboard.

Källa: OEEC Statistical Bulletins, Foreign Trade, Serie IV.

standards. Från 1957 till 1958 minskade den svenska trävaruexporten till såväl länderna i importområde 2 som till världen som helhet med 22 pro- cent. Mellan de perioder av dessa båda är, som uppgifterna i tabell 8 hän- för sig till, alltså januari—september, minskade den svenska trävaruexpor- ten till länderna i importområde 2 ännu mer, nämligen 28 procent. Samtidigt minskade dessa länders totala trävaruimport med endast 14 procent. Hälf- ten av nedgången i den svenska trävaruexporten till nämnda länder under denna tid kan således sägas ha uppstått genom en minskning i den svenska exportens importandel.

Beträffande utvecklingen från januari—september 1956 till motsvarande period 1957 framgår det av tabellen att såväl Sverige som »övriga Europa»— behöll sin importandel nästan oförändrad i importområde 2. Samtidigt ökade Sovjetunionen sin importandel i detta importområde med drygt 2 procentenheter medan Canada minskade sin andel där med 3 procentenhe- ter. Sistnämnda förskjutningar var till största delen följden av en ökning respektive en minskning av Sovjetunionens och Canadas export till Stora britannien.

Från januari—september 1957 till motsvarande period 1958 minskade Svea riges importandel med drygt 5 procentenheter i importområde 2. Denna. minskning berodde i första hand på att importandelen i Storbritannien. sjönk med 7 procentenheter. Nedgången i Sveriges importandel i Storbrif tannien motsvarades praktiskt taget helt av en uppgång i Canadas import- andel i Storbritannien. Ökningen i Canadas importandel i Storbritannien — Canadas export dit ökade med 27 procent till 188 tusen standards — kan ställas i samband med bl. a. att trampfrakterna i oceanfart sjönk kraftigt mellan ifrågavarande perioder. Exempelvis sjönk U. K. Chamber of Shipp- ing's specialindex för träfrakter med i genomsnitt 34 procent från åren 1957 till 1958 som helhet. I detta sammanhang kan också nämnas att Fin- land ökade sin importandel i Storbritannien med närmare 3 procentenheter till 22 enheter mellan ifrågavarande perioder 1957 och 1958. Denna ut- veckling i exporten på Storbritannien, vilken således står i skarp kon-

• Sida 48
•  Original

Tabell IV: 10. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknadcn och Storbritannien för exporten av träniassa från Sverige och fyra andra större exportländer

Procenttal

&. Från Sverige Finland Norge Canada och För-

enta staterna

X x Perioden januari—juni

Till 1956 1957 1958 1956 1957 1958 1956 1957 1958 1956 1957 1958 Sexstatsmarknaden . 44 47 44 16 14 18 10 9 8 12 13 13 Storbritannien .......... 36 34 37 19 20 20 19 19 17 20 20 17

Anm. Tabellen bygger på uppgifter om importen i värde räknat och avser varugrupp 251 i SITC: Pulp and Waste Paper

Källa: OEEC Statistical Bulletins, Foreign Trade, Serie IV.

trast till utvecklingen för den svenska exporten, kan till väsentlig del ha be- rott på de möjligheter att sänka priserna som de finska exportörerna torde ha fått vid devalveringen av den finska marken med 28 procent i september 1957.

Tabell 9 visar importandelarnas storlek under första hälften av åren 1956—1958 för exporten — i värde räknat —— av papper och papp (exklusive triifiberplattor) från Sverige, Finland och Canada till sexstatsmarknaden och Storbritannien.

De tre exportländerna i tabellen är de största exportörerna av papper och papp till sexstatsmarknaden och Storbritannien tillhopa. Dessa båda im— portområden tar tillsammans drygt hälften av Sveriges export av papper och papp. Av exporten 1958 gick sålunda 35 procent till sexstatsmarknaden och 19 procent till Storbritannien.

Av tabellen framgår att Sverige och Canada har hållit sina importandelar på sexstatsmarknaden ungefär oförändrade under de tre halvårsperioderna, medan importandelen för den finländska exporten dit visat en klart stigande trend. Vidare har importandelen för den svenska exporten till Storbritan- nien haft en klart fallande trend, samtidigt som Finlands och mindre markerat _— Canadas importandelar ökat där..Av det sagda framgår att det för papp- och pappersexporten — liksom för trävaruexporten _— syns ha varit främst i Storbritannien som de större exportörerna har konkurrerat om importandelarna. Det ligger vidare nära till hands att associera ned- gången för Sverige och uppgången för Finland och Canada också när det gäller importandelarna för papp— och pappersexporten med samma fakto— rer, som bör ha medverkat till motsvarande förändringar i importandelarna för trävaruexporten från dessa tre exportländer, alltså devalveringen av den finska marken i september 1957 och —— med tanke på exporten från Canada —— minskningar i oceantrampfrakterna från 1957 till 1958. Ett närmare stu- dium av olika undergrupper _ tidningspapper å ena sidan och övrigt pap- per samt papp å andra sidan _ syns också ge vid handen att förändringarna

• Sida 49
•  Original

Tabell IV: 11. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden, Norge; Förenta staterna, Danmark och Storbritannien för exporten av järn och stål från Sverige, Frankrike, Västtyskland och Belgien-Luxemburg

Procenttal l Från Sverige Frankrike Västtyskland Belgien- XX Luxemburg 1,

Till X 1956 1957 1958 1956 1957 1958 1956 1957 1958 1956 1957 1958 Sexstatsmarknaden ..... 4,2 3,7 3,5 20,6 18,6 17,6 15,7 20,9 20,2 30,9 26,4 27,4 Norge, Danmark, Förenta

staterna, Storbritannien 5,8 6,5 7,4 15,3 14,6 8,5 12,4 16,9 16,1 23,4 20,1 19,2

Anm. Tabellen bygger på uppgifter om importen i värde räknat och avser varugrupp 681 i SITC: Iron and Steel. Denna varugrupp omfattar bl. a. hela gruppen handelsfärdigt järn och stål, varom talas i den i detta kapitel ingående prognosen för utrikeshandeln. I den svenska exporten 1957 utgjorde sådant handelsfärdigt järn och stål ca 80 procent av varugrupp 681.

Källa: OEEC Statistical Bulletins, Foreign Trade, Serie IV.

i importandelarna inte till större delen berott på efterfrågeförskjutningar mellan olika varuslag.

Av tabell 10 framgår importandelarnas storlek under första hälften av åren 1956—1958 för exporten av massa _— i värde räknat — till sexstatsmark- naden och Storbritannien från Sveri-ge och fyra andra större exportländer. Av den svenska massaexporten 1958 gick 41 procent till sexstatsmarknaden och 32 procent till Storbritannien.

Uppgifterna i tabellen tyder inte på någon mer påtaglig förändring i im- portandelen för den svenska massaexporten mellan ifrågavarande perioder. Av tabellen framgår vidare att inte heller för de övriga importländerna har någon mer markerad trendmässig förändring i importandelarna inträffat mellan de tre halvårsperioderna vare sig för exporten på sexstatsmarknaden eller på Storbritannien. En viss ökning för Finland och en viss minsk- ning för Norge och för Canada och Förenta staterna tillhopa mellan ifråga- varande perioder 1957 och 1958 kan dock iakttas.

Företagna beräkningar tyder på att från första halvåret 1957 till första halvåret 1958 har exporten till ifrågavarande avsättningsländer av meka- nisk massa och dissolvingmassa hävdat sig markerat sämre än exporten av annan kemisk massa än dissolvingmassa. Denna utveckling syns åtminstone delvis böra ställas samman med nedgången i importandelen för den norska massaexporten, i vilken den mekaniska massan väger mycket tyngre än för de övriga exportländerna.

I tabell 11 finns uppgifter om importandelarna under första halvåret 1956—1958 för exporten av järn och stål — i värde räknat _ från Sverige, Frankrike, Västtyskland och Belgien-Luxemburg till sexstatsmarknaden och till Norge, Förenta staterna, Danmark och Storbritannien.

Bortsett från Sverige år de i tabellen medtagna enskilda exportländerna de tre största exportörerna av järn och stål till OEEC-länderna. Till import- områdena i tabellen gick sammanlagt ungefär två tredjedelar av den sven-

• Sida 50
•  Original

Tabell IV: 12. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden, Norge, Förenta staterna, Danmark och Storbritannien för exporten avverkstadsprodnkter exklusive fartyg från Sverige och vissa andra exportområden Procenttal Från Sverige Förenta Storbritannien Sexstats- Xx staterna marknaden XX Perioden januari—juni Till 1956 1957 1958 1956 1957 1958 1956 1957 1958 1956 1957| 1958 Sexstatsmarknaden . 3,3 3,2 2,8 20,6 20,2 20,0 14,0 13,7 13,1 50,9 52,8! 52,9 Norge, Danmark, Förenta staterna, Storbritannien 7,1 7,1 7,0 11,7 11,7 8,5 17,5 17,7 19,0 39,3 42,1] 43,6

Anm. Tabellen bygger på uppgifter om importen i värde räknat och avser följande nummer i SITC: 699, Manufactures of Metals, 7. Machinery and Transport Equipment utom 735, Ships and Boats.

Källa: OEEC Statistical Bulletins, Foreign Trade, Serie IV.

ska exporten av järn och stål 1958. Hälften därav gick till sexstatsmark- naden enbart.

Av tabellen framgår att importandelen för den svenska exporten på sex- statsmarknaden kol- och stålunionens länder —— haft en minskande trend från första halvåret 1956 till första halvåret 1958, under det att motsatsen gällt för exporten till de övriga fyra importländerna. Beträffande de öv- riga exportländerna i tabellen har importandelarna genomgående haft en vikande trend mellan dessa halvårsperioder för Frankrike och Belgien- Luxemburg medan en ökning inträffat för den västtyska exporten.

Tabell 12 visar importandelarnas storlek under första hälften av åren 1956—1958 för exporten _ i värde räknat _— av verkstadsprodukter, exklu- sive fartyg, till sexstatsmarknaden och till Norge, Förenta staterna, Dan— mark och Storbritannien från Sverige och från de viktigaste exportområ- dena.

Av den svenska exporten av dessa verkstadsprodukter 1958 gick 18 pro- cent till sexstatsmarknaden, 11 procent till Norge, 10 procent till Förenta staterna, 7 procent till Danmark och 4 procent till Storbritannien. Uppgif- terna i tabellen tyder på att importandelen för den svenska exporten till sexstatsmarknaden har minskat mellan ifrågavarande perioder. Importande- larna för den svenska exporten till de övriga i tabellen upptagna länderna har däremot genomsnittligt förblivit ungefär oförändrade.

Denna utveckling för den svenska exporten kan jämföras med vissa, i an- nat sammanhang gjorda beräkningar1 rörande utvecklingen under den förra stagnationsperioden i den västeuropeiska kapitalvaruindustrin, som inträf- fade 1952—1953. Mellan dessa båda är sjönk andelen för den svenska ex- porten av verkstadsprodukter —— till såväl världen som helhet som till bl. a. Nordamerika och Västeuropa tagna för sig. Minskningen i dessa andelar

' Se Meddelanden från Konjunkturinstitutet, hösten 1958 sid. 16 0. f.

• Sida 51
•  Original

blev därvid, relativt sett, avsevärt större för exporten till världen som hel- het än för exporten till de båda sistnämnda områdena.

Beträffande importandelarna för exporten från de övriga länderna och länderområdena visar uppgifterna i tabellen att andelarna för exporten från sexstatsmarknaden haft en klart stigande trend genomgående medan en viss minskning registrerats för Förenta staterna. För exporten från Storbritan- nien är utvecklingen mer svårbestämd.

Värdet för den svenska exporten av de verkstadsprodukter som uppgif— terna i tabell 12 avser _ alltså bl. a. exklusive fartyg _ ökade med ca 4 pro- cent till 2570 miljoner kronor från 1957 till 1958. Därvid ökade export- värdet för färdiga bilar med 34 procent till 277 miljoner kronor medan ex- portvärdet för de övriga varorna i denna grupp ökade med endast drygt 1 procent. Av denna ökning i bilexporten gick en dominerande del till För— enta staterna.

Som framgår av följande tablå över exporten 1957 och 1958 av person- och lastbilar i tusental enheter från de sex största exportländerna i världen syns den svenska exporten ha hävdat sig mycket väl under denna tid.

1957 1958 Förändring 1957— 1958 i procent Västtyskland ............ 584,3 733,1 + 25 Storbritannien .......... 549,6 599,3 + 9 Frankrike .............. 251,9 374,3 + 49 Förenta staterna ........ 373,1 301,7 — 19 Italien .................. 119,1 169,3 + 42 Sverige .................. 24,4 37,1 + 52 Totalt 1902,4 2214,8 + 16

Bilexporten från dessa sex länder torde uppgå till ungefär 98 procent av den totala världsexporten av bilar. Denna export bestod till fyra femte— delar av personbilar och bussar och till en femtedel av lastbilar. Även den svenska exporten av lastbilar enbart hävdade sig bättre från 1957 till 1958 än lastbilsexporten från de övriga länderna i genomsnitt. Den svenska last— bilsexporten ökade nämligen med 2 procent mellan dessa båda år medan lastbilsexporten från de fem övriga länderna minskade med 6 procent.

Slutligen kan här nämnas att den svenska personbilsexportens importan- del i Förenta staterna syns lia sjunkit från 1957 till 1958. Den totala im- porten av personbilar till detta land ökade nämligen med ungefär 80 pro- cent till ca 375 000 bilar mellan dessa båda år medan importen från Sverige endast ökade med 65 procent till 19 300 bilar.

• Sida 52
•  Original

V. De privata konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

a) Löner

Sedan den preliminära nationalbudgeten framlades har på en del områ— den ny lönestatistik framkommit, varigenom löneberäkningarna för 1958 kunnat revideras. Revideringen innebär emellertid endast oväsentliga jus- teringar i förhållande till den preliminära beräkningen. Beträffande indu— striarbetare föreligger numera socialstyrelsens lönestatistik avseende fjol- årets sista kvartal. Enligt denna låg den genomsnittliga tilnförtjänsten i november 1958 4,8 procent högre än vid samma tidpunkt föregående år. Eftersom de avtalsmässiga lönehöjningarna för i fjol beräknas till ca 2 1/2 procent, utgjorde löneglidningen under loppet av 1958 närmare 2 1/2 pro- cent mot ca 3 procent under 1957 och 3 1/2 procent under 1956. Den suc- cessiva avmattningen på arbetsmarknaden har sålunda kommit till uttryck i avsaktande löneglidning. Räknat på årsgenomsnitt steg den genomsnitt- liga timförtjänsten för industriarbetare med 5 procent från 1957 till 1958. Samtidigt förkortades den ordinarie arbetstiden för ca 90 procent av indu- striarbetarna med en timme per vecka, vilket gör att :för dessa stegringen i årsförtjänsterna blev mindre eller endast 3 procent.

För industritjänstemän registrerades en lönestegring på drygt 5 procent, varav ca 3 1/2 procent genom de centrala avtalen. För handelsanställda ut- gjorde löneökningen 4—5 procent. Lantarbetarna fick sina avtalslöner höjda med ca 3 1/2 procent, vartill kom ca 2 procent som kompensation för höjda hostadsavgifter. Löneglidningen på detta område beräknas ha varit obetyd- lig. Statstjänstemännens löner ökade med ca 3 procent till följd av höjda månadslöner och med drygt 1 procent till följd av tjänsteförteckningsänd- ringar m. 111. Om man tar hänsyn till den samtidiga arbetstidsförkortningen uppstår en ytterligare lönelyvftning i relation till arbetstiden med ca 1/2 pro- cent.

Sammianvägs lönehöjningarna för olika grupper och näringsgrenar, finner man att den genomsnittliga lönenivån har stigit med ca 4 1/2 procent från 1957 till 1958. På grund av arbetstidsförkortningen blev stegringen i års- förtjänsterna totalt sett drygt 1 procent lägre. Den totala sysselsättning- en har beräknats varit i stort sett oförändrad mellan 1957 och 1958 och den sammanlagda effekten av överflyttningar mellan näringsgrenar med olika löneläge och av förändringar i övertids- och korttidsarbetets omfattning kan förmodas ha varit endast obetydlig. Ökningen av den totala lönesumman från 1957 till 1958 kan därmed beräknas till omkring 3 1/2 procent eller till samma tal som erhölls vid de preliminära beräkningarna.

• Sida 53
•  Original

Någon underbyggd bedömning av löneutvecklingen under innevarande år kunde inte presenteras i den preliminära nationalbudgeten. Eftersom av- talsförhandlingarna nu i det närmaste har slutförts, kan emellertid inkomst- förändringarna bättre överblickas. Vägledande för hela avtalsrörelsen blev den i mars träffade centrala överenskommelsen mellan SAF och LO. Enligt denna uppgörelse angavs för lönehöjningar under 1959 en kostnadsram motsvarande 2 procent vid arbete på tidlön och 1 1/2 procent vid ackords- arbete. Lönejusteringarnas fördelning inom denna kostnadsram lämnades till parterna inom respektive avtalsområden. De därpå följande förbunds— visa förhandlingarna på SAF—LO-området har snabbt avslutats och i samt- liga fack har den centrala uppgörelsen kommit att tillämpas. För den störs— ta löntagargruppen _ industriarbetarna —— kan den genomsnittliga avtals- mässiga timförtjänsthöjningen för 1959 beräknas till inemot 2 procent. Där- vid har hänsyn tagits till speciella tillägg inom branscher med utpräglad låglönekaraktär såsom sågverk, tändsticksfabriker, bagerier, konservfabri— ker, tobaksfabriker m. m. Även för skogsbruket och för byggnadsarbetarna beräknas de nya avtalen ha resulterat i en genomsnittlig timlönestegring på ca 2 procent.

Enligt uppgörelsen förband sig SAF och LO att verka för att de för överenskommelsen vägledande riktlinjerna skulle följas även för andra grupper än de direkt berörda (avtalsförhandlingarna för sjöfolket och an- ställda inom hotell- och restaurangbranschen undantogs dock från detta åtagande). De avtalsmässiga lönehöjningarna kom också ehuru med vissa undantag att hålla sig omkring 2 procent även för stora grupper utanför SAFzs och LO:s gemensamma område. Bland de grupper som fått sina av— talslöner höjda med mer än 2 procent märks bl. a. handelsanstållda som erhållit en genomsnittlig lönelyftning på drygt 2- 1/2 procent. Eftersom nå- gon reduktion .för den samtidiga arbetstidsförkortningen inte äger rum blir lönehöjningen i relation till arbetstiden drygt 4 1/2 procent.

Industritjänstemännens löner har höjts med ca 2 procent. Statstjänste- männen fick sina löner höjda med 2 procent, vartill kommer upplyftningen av vissa tjänster till högre lönegrader. På grund av arbetstidsförkortningen blir den genomsnittliga lönestegringen per timme räknat ytterligare något större. Den genomsnittliga avtalsmässiga höjningen av lönenivån för samt— liga löntagare under 1959 kan sålunda beräknas till omkring 2 procent.

Lönestegringarna genom löneglidningen är svårare att förutse. Med hän— syn till arbetsmarknadsläget bör man dock kunna räkna med att den av- saktning i löneglidningstakten som ägt rum de senaste åren kommer att fortsätta även under innevarande år. Med detta antagande kan den genom- snittliga lönenivåns stegring till följd av löneglidningen beräknas till ca 11/2 procent. Totalt sett skulle den genomsnittliga lönenivån för samtliga löntagare därmed komma att stiga med omkring 3 1/2 procent från 1958 till 1959.

Den totala lönesumman påverkas också av sysselsättningsläget och ar— betstidsförkortningen. Antalet sysselsatta personer har beräknats komma

• Sida 54
•  Original

Tabell V: 1. De privata konsumenternas inkomster och utgifter 1957—1959

1958 Förändring Miljoner kroylor 1957—1958 1958—1959 1 lopande priser. prognos Inkomster Löner .............................................. 32 200 + 1 100 + 1 000 Enskilda företagares inkomster ...................... 5400 0 O 1) J ordbrukare .................................... 2 500 —— 100 2) Övriga företagare .............................. 2900 + 100 Kapitalinkomster (netto) ............................ 500 0 0 Inkomstöverföringar ................................ 3 800 + 500 + 200 Utbetalda försäkringsbelopp ........................ 1700 + 100 + 100 Ofördelad restpost av inkomster .................... 2900 + 200 + 200 Summa 46 500 + 1 900 + 1 500 Utgifter Direkta skatter och avgifter ........................ 9600 + 450 + 500 Försäkringspremier .................................. 1 800 0 0 Konsumtion ........................................ 33 300 + 1 900 + 1 000 Sparande (exkl. försäkringssparande) ................ 1800 — 450 0 Summa 46 500 + 1 900 + 1 500

Källa för 1957—1958: Konjunkturinstitutets nationalräkenskaper.

att öka något 1958—1959 om man ser till årsgenomsnitten. Genom arbets— tidsförkortningen reduceras emellertid årsförtjänsterna för de berörda grup- perna, främst industriarbetarna, med 2 procent och den totala lönesumman med drygt 1 procent. Den totala lönesummans ökning från 1958 till 1959 kan således beräknas till ca 3 procent, ett procenttal som ligger mellan de två alternativ som kom till användning i den preliminära nationalbudgeten.

b) Övriga inkomster

Ännu föreligger endast osäkra uppgifter rörande utveckligen av andra in- komster än löner under 1958. För jordbrukarnas inkomster beräknas en minskning med ca 3 procent ha inträtt från 1957 till 1958. Övriga företaga- res inkomster syns däremot ha ökat med ca 2 procent, medan kapitalin- komsterna under samma period förblev oförändrade. Något nytt material har ej framkommit som föranleder en justering av den preliminära nationalbud- getens prognos för utvecklingen från 1958 till 1959 — praktiskt taget oför- ändrade jordbrukar— och kapitalinkomster samt en något lägre ökning än 1957—1958 i övriga företag-ares inkomster.

Inkomstöverföringarna från det offentliga till hushållen ökade under 1958 med ca 500 miljoner kronor. Därav svarade folkpensionerna och barnbidra— gen för vardera ca 200 miljoner kronor. Från 1958 till 1959 beräknas ökning— en av inkomstöverföringarna komma att uppgå till ca 200 miljoner kronor. Denna sammanhänger främst med ökade statliga kostnader för folkpensio- neringen. Till hushållen utbetalda försäkringsbelopp ökade 1957-4958 med drygt 100 miljoner kronor. En något mindre ökning har förutsetts för 1959.

• Sida 55
•  Original

c ) Direkta skatter och avgifter samt försäkringspremier

Hushållens inbetalningar av direkta skatter och avgifter ökade 1957—1958 med ca 450 miljoner kronor. För innevarande år har stegringen utöver 1958 års nivå beräknats till 500 miljoner kronor. Inkomstöverföringarna från det offentliga beräknas å andra sidan som nämnts endast stiga med 200 miljoner. Detta innebär att nettot av förändringarna i överföringarna under 1959, i motsats till under 1958, skulle komma att utfalla till förmån för det offentliga. Hushållens utgifter för försäkringspremier ökade med knappt 50 miljoner kronor 1957—1958 och förutses under innevarande år komma att öka ungefär lika mycket.

I betydelsen summa inkomster minus direkta skatter, avgifter och försäk- ringspremier ökade hushållens för konsumtion disponibla inkomster 1957—— 1958 med 1,5 miljard kronor eller nära 4 1/2 procent. Ökningen från 1958 till 1959 kan beräknas till 1 miljard kronor eller ca 3 procent. (Tabell 1.)

Kreditmarknadsaspekter

Som närmare belystes i den preliminära nationalbudgeten utgör variatio- nerna i det statliga utgiftsöverskottet den viktigaste faktorn bakom föränd- ringar i affärsbankernas likvida tillgångar och därmed i hela banksystemets kreditkapacitet. Även de säsongmässiga fluktuationernai statens upplåning motsvaras av en såsongmässig variation i affärsbankernas utlåning till sta- ten och i deras inlåning, medan inlåningen i övriga kreditinstitut visar en

• Sida 63
•  Original

Tabell VI: 4. Vissa kreditinstituts ut- och inlåning 1957—1958 Miljoner kronor

1957 1958 I II Hela I I 1 Hela året året Statens utgiftsäverskott gentemot marknaden — 567 2 187 1 620 — 927 1 946 1 019

Kreditinstttutens utlåning Utlåning till staten Affärsbanker ...................... — 223 1 038 815 —— 312 868 558 Sparbanker och posten ............ 139 182 Övrig utlåning

Affärsbanker1 .................... 499 — 311 188 743 123 866

Sparbanker och posten ............ .. .. 948 .. .. 959

Kreditinstitutens inlåning

Affärsbanker ........................ —— 87 1 260 1 173 74 1 649 1 723 Sparbanker ........................ 240 222 462 235 247 482 Postsparbanken .................... 94 47 141 70 77 147 Postgiro ............................ — 132 220 88 —— 104 98 — 6

¹ Utlåning till allmänheten (disponerat belopp). Anm. Inlåningen i affärsbankerna inkluderar gottgjorda räntor.

jämnare utveckling. Variabiliteten i affärsbankernas utlåning till staten sammanhänger förutom med den totala statsupplåningens variationer också med delvis säsongmässigt betingade motsatta variationer i affärsbankernas utlåning till allmän-heten. Som framgår av tabell 4 överstiger de förra dock avsevärt de senare. Affärsbankernas innehav av statspapper har under höst- halvåren 1957 och 1958 ökat med 1 040 respektive 870 miljoner kronor mot att ha minskat under vårhalvåren med 200—300 miljoner kronor. Utlå- ningen till allmänheten ökade med 500 miljoner kronor under vårhalvåret 1957 och minskade under hösten med över 300 miljoner kronor. Variations— bredden minskades dock under 1958, då en stor utlåningsökning under vår- halvåret följdes av en fortsatt ökning under hösten. Affärsbankernas inlå- ning har under hösthalvåren 1957 och 1958 ökat med 1 260 respektive 1 650 miljoner kronor efter att ha minskat något under vårhalvåret 1957 och ökat något under våren 1958.

Utvecklingen på kreditmarknaden under 1959 kommer liliSom under de senaste åren att domineras av ett stort statligt upplåningsbehov. Då inkomst- överskottet under vårhalvåret blir avsevärt mindre än våren 1958 torde an- svällningen 'av kreditinstitutens och framför allt affärsbankernas inlånings— räkningar komma att fortsätta under våren i snabbare takt än våren 1958 och ytterligare förstärkas under hösten 1959. Utvecklingen av affärsbanker- nas likviditet och inlåningsräkningar kommer vid givet statligt upplånings— behov att bl. a. bero av möjligheterna att placera denna upplåning på mark- naden utanför affärsbankerna och riksbanken. Utvecklingen under tidigare år ger en viss ledning för en bedömning av dessa möjligheter, som med hän-

• Sida 64
•  Original

syn till osäkerheten i en rad faktorer dock med nödvändighet får karaktären av räkneexempel.

Det statliga upplåningsbehovet 1959 kan med ledning av tabell 3 upp- skattas till i mycket runt tal 2 700 miljoner kronor. Härav kan uppskatt- ningsvis 400 miljoner kronor absorberas av kapitalmarknadsinstitutens (för- säkringsbolag, sparbanker, posten, jordbrukskassor) trendmässigt stigande placeringsbehov, som endast obetydligt påverkas av det statliga utgiftsöver- skottets storlek. I riksbanksbalansen motsvaras statens nettoskuld till riks- banken plus riksbankens valutareserv i stort sett av den utelöpande sedel- mängden och girofordringar på riksbanken. En ökning av den utelöpande sedelmängden, som inte motverkas av en minskning av statliga myndighe- ters eller affärsbankernas relativt stabila checktillgodohavanden i riksban- ken, balanseras därför huvudsakligen av en ökning av riksbankens valuta- reserv och/eller en ökning av riksbankens statspappersinnehav. Den utelö- pande sedelmängden har under senare år stigit med 200—250 miljoner kro- nor årligen och för 1959 förutsätts en fortsatt ökning av samma storleksord— ning. Riksbankens valutareserv kan under 1959 komma att minska med säg 200 miljoner kronor. Under förutsättning att inga större förändring- ar inträffar i riksbankens övriga tillgångar och skulder skulle riksbankens innehav av statspapper under 1959 kunna öka med i runt tal 400 miljoner kronor. Behovet att placera statspapper i affärsbankerna skulle under dessa betingelser komma att bli ca 1 900 miljoner kronor eller 3 1/2 gånger större än 1958 och mer än dubbelt så stort som 1957. En dylik ökning av affärs— bankernas utlåning till staten måste kraftigt öka innehavet av statspapper i relation både till den övriga utlåningen och till den totala inlåningen. Den senare relationen har varit stigande under senare år och uppgick vid slutet av 1958 till 26,7 procent mot 26,0 och 22,1 procent vid slutet av 1957 och 1956.

Vissa uppgifter till belysning av affärsbanksinlåningens fördelning på poststorlekar1 samt insättarekategorier har sammanställts i tabell 5. Upp- gifterna avser maj månads slut respektive år, (1. v. 5. en tidpunkt då inlå— ningsräkningarnas belopp regelmässigt är låga på grund av inbetalningarna av kvarskatt och fyllnadsskatt under vårmånaderna. Affärsbankernas to— tala inlåning ökade under femårsperioden juni 1953—maj 1958 med drygt en tredjedel och var störst i fråga om poster med mindre än 100 000 kronors behållning. I fråga om poster på mer än 100 000 kronor var ökningen av det sammanlagda beloppet ungefär 25 procent, samtidigt som antalet poster steg snabbare och den genomsnittliga behållningen sålunda minskade. Inlånings- ökningen under juni 1957—maj »1958 översteg avsevärt årsgenomsnittet för hela femårsperioden.

Uppgifter om affärsbanksinlåningens fördelning på insättarkategorier finns tillgängliga endast för poster över 100000 kronor, vilka svarat för drygt 40 procent av den totala inlåningsökningen under juni 1953—maj 1958

1 Med »post» avses en insättares sammanlagda tillgodohavanden på olika räkningar vid ett bankkontor.

• Sida 65
•  Original

Tabell VI: 5. Affärsbankernas inlåning 1953—1958

Antal poster vid Belopp Förändring Belopp slutet av maj vid (procent) vid slutet slutet 1953 1958 av maj juni juni av maj 1953 1953— 1957— 1958 (mkr) maj maj (mkr) 1958 1958 Total inlåning från allmänheten ........ . . . . 10 585 + 34 + 10 14 143 Poster under 100 000 kronor .......... . . . . 4 762 + 44 + 13 6 856 Poster på 100 000 kronor och däröver . . 5 978 7 712 5 823 + 25 + 8 7287 Industri ............................ 1 377 1 546 2 479 + 7 + 17 2 658 Handel och servicenäringar .......... 1 207 1 377 607 + 9 + 13 662 Samfärdsel .......................... 279 247 374 — 19 — 10 303 Försäkrings- och finansväsen ........ 577 588 635 + 25 —— 7 796 Allmänna verk och inrättningar ...... 1 092 1 461 1 171 + 72 + 3 2 016 statliga .......................... 150 211 354 + 45 — 2 512 kommunala ...................... 942 1250 817 + 84 + 5 1504 Jordbruk .......................... 62 121 12 + 117 + 13 26 Arbetsmarknads- och branschsamman— _ slutningar ........................ 337 435 230 + 33 + 3 305 Övrigt .............................. 1 047 1 937 315 + 65 + 27 521

Källa: Bank- och fondinspektionen.

och vilkas sammanlagda belopp utgjorde drygt hälften av den totala inlå- ningen i slutet av maj 1958. Under femårsperioden som helhet ökade offent- liga myndigheters affärsbankstillgodohavanden mycket starkt men en stag- nation inträffade under det sista året av perioden. Industrins inlåning i af- färsbankerna minskade mellan 1953 och 1957 men ökade med 17 procent från 1957 till 1958. Industrins tillgodohavanden i affärsbankerna (i poster på 100 000 kronor och däröver) steg från maj 1957 till maj 1958 i avsevärt snabbare takt än affärsbankernas utlåning till industrin. Inlåningen i pro- cent av utlåningen som i maj 1953 var 111 och i maj 1957 hade fallit till 102, var i maj 1958 »114. Handelns och servicenäringarnas bankinlåning har utvecklats på ungefär samma sätt som industrins, men inlåning och upplå- ning har mellan 1957 och 1958 utvecklats parallellt. Inlåningens relation till upplåningen var både 1957 och 1958 ca 25 procent.

Sparbankernas inlåning (insättarnas behållning) har från slutet av juni 1953 till slutet av juni 1958 ökat med 3 750 miljoner kronor (42 pro— cent) eller något mer än affärsbankernas inlåning från allmänheten, som från maj 1953 till maj 1958 ökade med 3 560 miljoner kronor (34 procent). Insättarnas tillgodohavanden i postsparhanken har under samma tid ökat med 1070 miljoner kronor eller med drygt 39 procent. Från slutet av juni 1957 till slutet av juni 1958 har däremot såväl Sparbankernas som post— sparhankens inlåning ökat något långsammare än affärsbankernas.

• Sida 66
•  Original

2. Kommunerna

Den kommunala konsumtionen beräknades i den preliminära national- budgeten ha ökat från 1957 till 1958 med 8 procent i löpande priser och med 4 procent i volym. Reviderade beräkningar visar att den kommunala kon— sumtionens volymökning mellan 1957 och 1958 blev 5 procent. Den kom- munala konsumtionens volymmässiga ökning från 1958 till 1959 beräknades i den preliminära nationalbudgeten till 4 procent. Något nytt material som kunnat föranleda en revision av denna prognos har inte framkommit, och prognosen för den kommunala konsumtionen får därför kvarstå oföränd- rad.

De kommunala investeringarnas utveckling behandlas i kapitel VII.

• Sida 67
•  Original

VII. Investeringarna

Trots den under de senaste åren successivt fortskridande konjunkturav— mattningen har det, såsom framgått av kapitel II, inte inträffat någon dämp- ning av den totala investeringsaktiviteten. Volymmässigt har de totala brut- toinvesteringarna under perioden 1954—1958 stigit med i genomsnitt 3,5 pro— cent per år, och ökningen har varit mera markant i slutet än i början av perioden. Även om utvecklingen av de privata investeringarna varit ojäm- nare kan man inte heller vad dessa beträffar konstatera någon dämpning. Det hindrar inte att det under denna period otvivelaktigt har skett en av- mattning i den privata investeringsviljan. Till en början var denna till stor del framkallad av den ekonomiska politiken, senare har den kompenserats genom en successiv liberalisering av politiken kompletterad med vissa di- rekt investeringsstimulerande åtgärder.

Mest påtagligt kan detta utvecklingsmönster konstateras vad gäller bygg- nads— och anläggningsverksamheten, som för övrigt under de senaste åren stigit snabbare än investeringarna i maskiner och apparater. Efter en dras- tisk åtstramning av byggnadsregleringen från hösten 1954 fram till hös- ten 1955 har tillståndsgivningen därefter successivt ökat. Samtidigt har reg- leringen liberaliserats: byggnadstillstånd i tidigare mening krävs inte lång- re utan endast igångsättningstillstånd, vilka meddelas av de lokala arbets- marknadsmyndigheterna. Från och med den 1 april 1959 har försöksvis även kravet på igångsättningstillstånd slopats för vissa städer. Den starka ökningen fr. o. m. 1957 av för industri och handel beviljade byggnads- och igångsättningstillstånd mognade ut i en betydande ökning av dessa i inves- teringar under 1958. Då strömmen av inkomna nya ansökningar för dessa ändamål under 1958 varit av mindre omfattning än de samtidigt beviljade tillstånden, har den tidigare uppdämda kön successivt avverkats. Samtidigt har även bostadsbyggandet och den offentliga byggnads- och anläggnings- verksamheten stigit. Inslaget av beredskapsarheten har emellertid under de två senaste åren blivit alltmera påtagligt. Utvecklingen av arbetsmarknads- läget och sammankrympningen av den tidigare kön av projekt i väntan på byggnads- och igångsättningstillstånd gjorde det nödvändigt med en direkt stimulans av den privata investeringsviljan under 1958. Denna har främst åstadkommits genom att arbetsmarknadsstyrelsen sedan i maj 1958 huvudsakligen efter individuell prövning av de planerade projekten med- givit utnyttjande av företagens investeringsfonder. Konsekvensen härav för investeringsutvecklingen under 1959 skall närmare beröras speciellt i sam- band med diskussionen av industrins investeringar.

• Sida 68
•  Original

1. Utgångspunkten för investeringsprognosen för 1959

I den preliminära nationalbudgeten underströks starkt den betydande osä- kerhet som måste vidlåda en investeringsprognos utförd i ett läge med så oklara perspektiv för konjunkturutvecklingen som det då föreliggande. Detta gör det nödvändigt med en grundlig omprövning av prognosen. Även om konj unkturperspektiven fortfarande är långt ifrån klara föreligger dock på betydelsefulla punkter nytt statistiskt material som möjliggör en sådan revidering. Sålunda har konjunkturinstitutet framlagt nya beräkningar av bruttoinvesteringarna under 1958; en redogörelse för dessa har lämnats i kapitel II. Vidare har kommerskollegium under mars månad företagit en ny undersökning av investeringsplanerna inom industrin. Likaledes har ge- nom Sveriges varvsindustriförenings försorg genomförts en ny undersök- ning av den väntade omfattningen under 1959 av fartygsleveranser till svenska redare. Nya uppskattningar av den sannolika utvecklingen av in- vesteringarna inom statens affärsdrivande verk föreligger också. Vidare kan innebörden av planerna för den statliga bostadslånegivningen för inneva- rande och närmast följande budgetår nu överblickas något klarare.

Det i den preliminära nationalbudgeten redovisade >>räkneexemplet>> för 1959 års tillståndsberoende byggnads- och anläggningsverksamhet (exkl. bostäder) har reviderats. Detta har skett med stöd av nu föreliggande sta- tistik över igångsättningen av här berörda projekt under sista kvartalet 1958 samt fram till mitten av februari 1959. Härvid har också resultaten av den av arbetsmarknadsstyrelsen i mitten av februari utförda byggnads- inventeringen utnyttjats. Enligt den reviderade kalkylen skulle här berörda investeringar komma att Öka med ca 12 procent från 1958 till 1959. Detta innebär en betydande uppjustering i förhållande till den preliminära kal- kylen. Uppjusteringen sammanhänger bl. a. med att såväl beviljandet av igångsättningstillstånd som den faktiska igångsättningen under sista kvar- talet 1958 blev väsentligt större än man tidigare ansåg sig ha anledning att räkna med. Det har också nu synts rimligt att uppjustera antagandet om igångsättningen under innevarande år. Denna har förutsatts bli av en om- fattning som motsvarar genomsnittet av 1957 och 1958 års siffror, vilket dock innebär att den skulle bli i runt tal 15 procent lägre än under 1958. Liksom i den preliminära kalkylen har byggnadstiderna antagits förbli oför- ändrade under 1959.

Denna kalkyl rörande den tillståndsberoende byggnads- och anläggnings- verksamheten är av betydelse speciellt för bedömning av handelns och kom- munernas samt i viss mån även industrins byggnads- och anläggningsinves- teringar under 1959. Det bör dock understrykas att den med nödvändighet är behäftad med betydande felmarginaler beroende såväl på svårigheterna att tolka den statistik på vilken den bygger som på det faktum att resul- taten starkt påverkas av de schablonmässigt fixerade antagandena om bygg- nadstid och igångs—ättning under perioden från byggnadsinventeringen till årets slut.

• Sida 69
•  Original

2. Prognos för investeringsutvecklingen inom olika områden Bostäder

De under våren 1958 fastställda medelsramarna för den statliga bostads- låneverksamheten under innevarande budgetår kunde beräknas medgiva en igångsättning av bostadsbyggen med sammanlagt 59 000 lägenheter varav drygt 40 000 i tertiärhelånade flerfamiljshus. Härtill får läggas uppskatt- ningsvis 4 000 lägenheter i icke statsbelånade hus. I avsikt att befrämja en hög sysselsättningsnivå under vintern sökte arbetsmarknadsmyndigheter— na få till stånd en koncentration av igångsättningen av dessa byggen till tredje kvartalet 1958. Detta medförde att omkring 2/3 av de ursprungliga låneramar- na togs i anspråk redan under hösthalvåret, vilket under rådande arbets- marknadssituation nödvändiggjort en utökning av dessa under våren. De numera genom tilläggsstat utökade medelsramarna för statliga tertiärlån för flerfamiljshus medger med nuvarande helåningsvärden ett påbörjande av dylika byggen med sammanlagt ca 50 000 lägenheter. Häri ingår åtminstone 3 000 lägenheter i hus vilka med stöd av särskilda dispenser beräknas ha igångsatts redan under andra kvartalet 1958 d. v. s. före bndgetårets in— gång. Då likartade dispenser kan förutsättas komma att meddelas även i år torde siffran 50 000 lägenheter kunna gälla såsom en uppskattning av igång- sättningen av tertiärhelånade flerfamiljshus under innevarande budgetår. Inräknas dels pensionärshem vilka beviljats statsbidrag, dels inte statligt belånade hus, syns det vad beträffar flerfamiljshus rimligt att räkna med att under innevarande budgetår sammanlagt skall komma att igångsättas byggen med 54 000 lägenheter. Då igångsättningen av sådana byggen under senare hälften av 1958 uppgick till 32 500 lägenheter skulle det enligt den- na kalkyl komma att falla ca 21 500 på vårhalvåret, d. V. 5. ett par tusen lägenheter mer än under samma period 1958.

Det i den senaste statsverkspropositionen föreslagna minimiprogrammet för bostadsbyggnadsverksamheten under 1959/60 omfattar ca 44 000 lägen- heter i flerfamiljshus (inkl. inte statligt belånade hus). Arbetsmarknads- myndigheternas förhandsbesked om storleken av de ramar som står till de lokala myndigheternas disposition under budgetåret 1959/60 har i år läm- nats tidigare än i fjol. Med anledning härav syns det rimligt att räkna med att igångsättningen under andra halvåret _— såsom avsikten är _ skall komma att ytterligare koncentreras till tredje kvartalet. För andra halvåret såsom helhet har man dock vad beträffar flerfamiljshusen snarast anled- ning att räkna med att igångsättningen kan bli något l-ägre än under sam— ma period 1958. Utvecklingen kommer härvidlag att anpassas till arbets- marknadsläget. Om behov härav visar sig föreligga kommer, enligt vad som anförts i statsverkspropositionen, en utökning av ramen utöver minimi- programmet att ske under våren 1960 i likhet med vad som blivit fallet in- nevarande år.

Vad småhusbyggandet beträffar konstaterades en avmattning av bygg- nadsviljan under 1958. Inom de kommuner för vilka månadsstatistik före-

• Sida 70
•  Original

ligger igångsattes under 1958 småhusbyggen med ca 9 750 lägenheter mot ca 11 200 under 1957. Att döma av statistiken över beviljade ansökningar om egnahemslån har en likartad nedgång skett på landsbygden. De för inne- varande budgetår gällande låneramarna (egnahemslån samt tertiärlån för rad- och kedjehus) skulle fullt utnyttjade medge en total igångsättning un- der innevarande budgetår av småhusbyggen med inemot 19 000 lägenheter häri inkluderat även inte statligt belånade hus. Minimiplanen för budget- året 1959/60 är av samma storlek. Även om man kan räkna med en viss återhämtning av byggnadsviljan syns det dock för närvarande mest realis- tiskt att utgå från att igångsättningen av småhusbyggen under hela kalen- deråret 1959 skall komma att stanna vid i runt tal 18000 lägenheter. Inte desto mindre torde egnahemslåneramen för innevarande budgetår kunna förutsättas komma att utnyttjas till följd av en kompenserande ökning av ombyggnadsverksamheten.

Med stöd av ovan redovisade antaganden och under förutsättning av oför- ändrade byggnadstider samt en viss ökning av bostadsunderhållet har det totala bostadsbyggandet beräknats öka med omkring 200 miljoner kronor från 1958 till 1959, vilket belopp införts i tabell 3.

Jordbruk

Investeringarna i ekonomibyggnader har antagits bli av samma omfatt- ning 1959 som 1958, medan en minskning förutsatts av inköpen av maskiner och redskap föranledd av en beräknad nedgång av traktorinköpen.

Indus tri

Huvudresultaten av den undersökning av de aktuella investeringsplanerna inom industrin som kommerskollegium företagit i mars återges i tabell 1. För jämförelses skull redovisas även oktoberenkäten 1958. Vad beträffar den egentliga industrins investeringar innebär den nya enkäten en uppjus- tering av siffran för 1958 med 1 procent i förhållande till den tidigare.1 Revi- deringen gäller så gott som enbart siffran för maskiner och apparater. En- ligt de föreliggande beräkningarna var den egentliga industrins totala brut- toinvesteringar (inkl. utgifter för reparationer och underhåll) volymmåssigt omkring 11 procent högre under 1958 än under 1957. För byggnader och anläggningar uppges ökningen till 12 procent och för maskiner och appa- rater till 11 procent. Såsom betonats i den preliminära nationalbudgeten måste speciellt den kraftiga ökningen av maskininvesteringarna ses i för— bindelse med investeringsavgiftens slopande fr. o. m. ingången av 1958. Dels kan avskaffandet av investeringsavgiften naturligtvis i och för sig ha ver- kat stimulerande, dels torde dess slopande ha lett till att företagen för att undgå investeringsavgift sökte förskjuta planerade maskinanskaffningar från senare delen av 1957 till början av 1958.

Enligt den nu genomförda marsenkäten planerar företagen inom den egent- liga industrin en ökning av nyinvesteringarna i byggnader och anläggningar

"1 Med egentlig industri avses här grupperna 1—11 i tabell 1.

• Sida 71
•  Original

Tabell VII: l. Investeringsplaner inom industrin för 1959 Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaftning (miljoner kronor)

UMPC» LOV—*

coca—:|

12.

. Gruvindustri ......... . Metall— och verkstads- industri ..............

därav:

järn— och stålverk .. ..

verkstadsindustri (inkl. metallverk, exkl. skeppsvarv) ........

skeppsvarv .......... . Jord- och stenindustri . Träindustri .......... . Massa-, pappers- och

grafisk industri ...... därav: träsliperier och cellu- losafabriker ........ pappersbruk och papp- fabriker ............

. Livsmedelsindustri . . . . . Dryckesvaru- och to-

baksindustri ..........

. Textil- och Sömnads- 10. 11. industri .............. Läder-, hår- och gum- mivaruindustri ........ Kemisk-teknisk indu-

stri ..................

Summa

El-, gas— och vatten- verk ................

Byggnader och anläggningar Investeringar i maskiner och apparater Enligt Enligt vårenkäten Enligt Enligt höstenkäten böstenkäten vårenkäten Be- Pla- Be- Pla- Därav av- Be- Pla- Be- Pla- räk- nera- räk- nera- sedda att räk- nera- räk— nera- nade de nade de påbörjas nade de nade de kost— utgif- kost- utgif- senare än kost- utgif— kost— utgif- nader ter nader ter 1 april nader ter nader ter 1958 1959 1958 1959 1958 1959 1958 1959 94 96 94 96 5 77 74 70 76 398 389 377 465 115 489 608 543 680 91 118 77 130 26 125 287 154 317 233 233 224 270 79 303 274 316 322 74 38 76 65 10 61 47 73 41 30 29 31 24 13 43 37 46 51 31 35 32 36 17 56 31 59 37 113 108 113 150 49 401 309 372 392 57 53 54 65 19 168 127 142 159 40 34 43 55 9 162 137 154 176 82 87 96 90 43 98 78 111 83 13 17 17 15 5 17 12 17 15 13 17 14 22 7 48 39 52 50 4 6 5 7 4 21 18 20 22 55 35 57 49 14 116 96 97 98 833 819 836 954 272 1 366 1 302 1 387 1 504 784 917 767 911 146 165 141 158 168 1 617 1 736 1 603 1 865 418 1 531 1 443 1 545 1 672

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar. Källa: Kommerskollegiums investeringsenkäter.

med 14 procent från 1958 till 1959 medan de i oktober räknade med en minskning på ett par procent. För maskiner och apparater uppgår den nu planerade ökningen till drygt 8 procent att jämföra med en minskning på 5 procent enligt oktoberenkäten. Skillnaden mellan oktober- och marsenkä- ten får inte utan vidare uppfattas såsom ett indicium på en stigande in- vesteringsvilja. Flera års erfarenhet har nämligen, såsom framgår av ta- bell 2, visat att det normalt sker en uppjustering av investeringsplanerna från oktober till mars, vilket med den tillämpade enkättekniken får betrak-

• Sida 72
•  Original

Tabell VII: 2. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar Förändring i procent

1954— 1955— 1956— 1957— 1958— 1955 1956 1957 1958 1959 Byggnader och anläggningar Planerat i oktober året innan ........ + 48 + 22 + 12 + 15 — 2 Planerat i mars samma år .......... + 40 + 33 + 25 + 19 + 14 Faktiskt inträffad förändring: löpande priser .................... + 11 + 9 + 5 + 17 fasta priser ...................... + 7 + 3 0 + 17 Maskiner och apparater Planerat i oktober året innan ........ + 1 — 2 — 10 + 7 — 5 Planerat i mars samma år .......... + 10 + 14 + 4 + 25 + 8 Faktiskt inträffad förändring: löpande priser .................... + 4 + 7 0 + 19 fasta priser ...................... — 2 + 1 — 4 + 19

Källa: Kommerskollegiums investeringsenkäter.

tas såsom en naturlig följd av att planerna under denna tid hunnit bli mera fullständigt utarbetade. Erfarenheterna från tidigare år har emellertid också visat att de i mars uppgivna investeringsplanerna aldrig kommit att realise- ras helt varken då det gällt byggnader och anläggningar eller maskiner och apparater. Vad beträffar byggnader och anläggningar har detta i varje fall till och med 1957 direkt sammanhängt med den återhållande verkan som byggnadsregleringen utövat. Fastän inte heller den för 1958 planerade in- vesteringsökningen (19 procent enligt enkäten i mars 1958) kom att helt realiseras var dock avvikelsen detta år obetydlig. Detta får tillskrivas den tidigare berörda successiva liberaliseringen av byggnadstillståndsgivningen med en stark ökning av beviljade byggnads- och igångsättningstillstånd sedan 1956.

Även om ökningen sedan i höstas av de uppgivna planerna för byggnads- och anläggningsinvesteringar under 1959 till en del kan ha karaktären av en rutinmässig uppjustering av det slag som berörts ovan är det dock påtagligt att det här delvis också är fråga om helt nya projekt, vilka tillkommit sedan i höstas. En verksamt bidragande orsak härtill är de möjligheter som öpp- nats för företagen att efter medgivande från arbetsmarknadsstyrelsen ut- nyttja tidigare avsatta investeringsfonder och i förening härmed vid taxe— ringen göra en extra avskrivning motsvarande 10 procent av de utnyttjade fondmedlen. Under tiden fr. o. 111. maj 1958 fram till mitten av mars 1959 har arbetsmarknadsstyrelsen beviljat tillstånd till utnyttjande av investe- ringsfonder motsvarande ett sammanlagt belopp på 285 miljoner kronor för företag inom den egentliga industrin. Den helt övervägande delen härav gäl- ler investeringar i hyggnader och anläggningar. Tillstånden har i stor ut— sträckning förknippats med krav på en snabb igångsättning av projekten och större delen av de frisläppta medlen avses skola utnyttjas under 1959 och vintern 1959/60. Fram till och med mitten av mars 1959 har omkring

• Sida 73
•  Original

40 miljoner kronor lyfts av den del av investeringsfonderna som enligt be— stämmelserna finns insatta i riksbanken. Detta skulle motsvara ett totalt utnyttjande av investeringsfondsmedel på 100 miljoner kronor, varav upp- skattningsvis tre fjärdedelar kan hänföras till den egentliga industrin. Där- till kommer investeringsfonder enligt äldre förordningar enligt vilka ingen insättning i riksbanken erfordrades. Intresset från företagens sida för att nu söka få utnyttja uppsamlade investeringsfondsmedel förstärks av det faktum att det är oklart huruvida tillstånd av detta slag kommer att bevil- jas efter den 30 juni, vilket är den tidsgräns som arbetsmarknadsstyrelsen tills vidare uppställt. Genom en ändring i lagstiftningen har möjlighet öpp— nats för företagen att erhålla Kungl. Maj:ts medgivande att få ta investe— ringsfond i anspråk för mer tidskrävande investeringar, Vilket ytterligare torde stimulera nyinvesteringar. Det är under sådana omständigheter rimligt att räkna med en inte obetydlig ökning av industrins byggnads- och anlägg- ningsverksamhet från 1958 till 1959. Det förefaller dock sannolikt att ök- ningen inte blir fullt så stor som företagen räknat med i sina uppgifter till kommerskollegium. Beräkningar med utgångspunkt från statistiken över meddelade och utnyttjade igångsättningstillstånd samt de senaste byggnads- inventeringarna pekar på en ökning av storleksordningen 10 procent.

När det gäller maskininvesteringarna under 1959 är utnyttjandet av inves- teringsfonderna främst av indirekt betydelse. Den nu konstaterade uppjuste— ringen av planerna sedan i höstas kan för övrigt mot bakgrunden av erfaren- heterna från tidigare år betraktas som normal. Detta innebär samtidigt ett konstaterande av att det inte skett någon reduktion av investeringsviljan se- dan i höstas, vilket med då rådande läge inte kunde betraktas såsom ute— slutet. Även de nu redovisade siffrorna innebär dock att tendensen vad be— träffar maskininvesteringarna är svagt nedåtriktad inom större delen av industrin. Det bör nämligen framhållas att man för ett enda betydande in- vesteringsprojekt inom järn- och stålindustrin noterar en ökning från 1958 till 1959 som är större än ökningen av totalsiffran för hela den egentliga in— dustrins maskininvesteringar. Borträknas ifrågavarande projekt ändras to- talsiffran från en ökning på drygt 8 procent till en minskning på några pro- cent.

I investeringsprognosen i tabell 3 har antagits att industrins investeringar skall öka med sammanlagt 150 miljoner kronor från 1958 till 1959 eller 4 procent av den motsvarande bruttoinvesteringen under 1958. Av denna ök- ning beräknas 100 miljoner kronor falla på byggnader och anläggningar samt 50 miljoner kronor på investeringar i maskiner och apparater.

Kraftverk m. m.

Även vad beträffar el-, gas- och vattenverkens investeringar visar mars- enkäten, såsom framgår av tabell 1 (grupp 12) något högre ökningstal än oktoberenkäten. Här är emellertid förändringen en följd av såväl en nedjus- tering av siffran för 1958 som en uppjustering av planerna. Det syns mot bakgrunden av de nya siffrorna berättigat att genomföra en viss uppjustering

• Sida 74
•  Original

av ökningstalen för 1959. Den i tabell 3 för kraft- och belysningsverk an- givna ökningen på 125 miljoner kronor innefattar förutom en betydande Ökning av statens vattenfallsverks investeringar samt en ökning av investe— ringarna i AB Atomenergi även en viss ökning av de kommunala kraftverks- investeringarna, medan de privata beräknas komma att bli av ungefär sam- ma omfattning som under 1958.

Handelsflotta

Enligt en under mars företagen enkätundersökning kan de svenska var- vens leveranser till svenska rederier beräknas bli lägre 1959 än de var 1958. Även importen av nya fartyg beräknas komma att minska. Sammanlagt har investeringarna i handelsflottan antagits minska med 75 miljoner kronor från 1958 till 1959.

Handel

Tidigare nämnda beräkningar med utgångspunkt från byggnads- och igångsättningstillståndsstatistiken pekar på en inte oväsentlig ökning av handelns byggnadsinvesteringar. Även investeringarna i handelslokaler i bostadshus får antas komma att öka till följd av den ökade byggnadsverk- samheten i flerfamiljshus. Med stöd av dessa uppgifter har handelns bygg- nadsinvesteringar uppskattats stiga med 75 miljoner kronor från 1958 till 1959. Även här är det fråga om en uppjustering sedan i höstas, vilken lik- som då det gäller industrin delvis får sättas i förbindelse med utnyttjandet av investeringsfonderna. Under perioden maj 1958—mitten av mars 1959 hade arbetsmarknadsstyrelsen medgivit ett utnyttjande av investeringsfon— der till ett belopp av omkring 50 miljoner kronor för investeringar i han- delslo'kaler.

Statliga investeringar

De aktuellaste uppgifterna rörande de statliga kommunikationsverkens investeringar tyder på att ökningen av dessa kan komma att bli något stör- re än man räknade med i den preliminära nationalbudgeten. Detta sam- manhänger delvis med att beräkningarna för 1958 nedjusterats med drygt 40 miljoner kronor. Totalt uppgår den i tabell 3 ingående investeringsök- ningen för kommunikationsdepartementets affärsverk till i runt tal 200 miljoner kronor. Härav faller närmare hälften på vattenfallsverkets in- vesteringar. Även för televerket, statens järnvägar och luftfartsverket för— utses betydande ökningar. För SJ:s del är det närmast fråga om en åter- hämtning av den investeringsminskning som inträffade under 1958.

Under förutsättning att beredskapsanslagen för vägarbeten i arbetslös— hetsbekämpande syfte utnyttjas fullt kan de statliga väginvesteringarna beräknas komma att öka med i runt tal 100 miljoner kronor, inkluderat en ökning även av reparations- och underhållsarbetena. Omfattningen av beredskapsarhetena kommer givetvis att bero på utvecklingen av arbets-

• Sida 75
•  Original

Tabell VII: 3. Prognos för bruttoinvesteringamas utveckling från 1958 till 1959 Miljoner kronor i 1958 års priser

1958 Förändring 1958—1959 Byggna- Övrigt Summa Byggna- Övrigt Summa der och der och anlägg- anlägg— ningar ningar Bostäder ................................ 3 911 — 3 911 + 200 — + 200 Jordbruk, skogsbruk och fiske .......... 561 520 1081 — — 5 — 5 Egentlig industri ........................ 1 120 2 624 3 744 + 100 + 50 + 150 Kraft-, gas— och belysningsverk .......... 830 297 1 127 + 85 + 40 + 125 Handel m. m. (endast byggnader) ........ 451 — 451 + 75 — + 75 Samfärdsel .............................. 813 2 776 3 589 + 110 — 30 + 80 Enskild: motorfordon .................. __ 1 375 1 375 _ —- — handelsflotta ................ — 775 775 — —- 75 — 75 övrigt ........................ 41 46 87 + 15 + 15 + 30 Statlig ................................ 647 503 1 150 + 110 + 40 + 150 Kommunal .......................... 125 77 202 — 15 — 10 — 25 Förvaltnings- och sociala ändamål ...... 587 174 761 + 80 — + 80 Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål .. 290 105 395 + 75 + 5 + 80 Förvaltning och diverse ändamål ...... 297 69 366 + 5 — 5 — Skolor och kyrkor ...................... 545 77 622 + 50 + 5 + 55 Väg- och gatuarbeten m. m. ............ 1 554 73 1 627 + 175 — + 175 Militära investeringar .................... 161 1 428 1 589 + 25 + 100 + 125 Summa 10 533 7 969 18 502 + 900 + 160 + 1 060 därav: enskilda ........................ 5 439 5 284 10 723 + 380 — 35 + 345 statliga ........................ 2 094 2 327 4 421 + 320 + 200 + 520 kommunala .................... 3 000 358 3358 + 200 — 5 + 195

marknadssituationen; inträffar en minskning av arbetslösheten kan ök- ningen av de statliga väginvesteringarna väntas bli mindre.

De militära investeringarna beräknas öka med 125 miljoner kronor. Här- av faller 100 miljoner kronor på materielanskaffning och 25 miljoner kro- nor på anläggningsarbeten delvis bedrivna såsom beredskapsarheten.

Kommunala investeringar

Några nya uppgifter om kommunernas investeringsplaner föreligger inte bortsett från de kommunala industriföretag som ingår i tabell 1. Den före- tagna revideringen av den tillståndsberoende byggnads— och anläggnings- verksamheten har dock föranlett en viss uppjustering av de kommunala investeringarna i jämförelse med prognosen i den preliminära national— budgeten. Ökningen i förhållande till i höstas ligger till stor del på posten skolor där en ökad statlig bidragsgivning beräknas komma att medföra en inte oväsentlig investeringshöjning. En uppjustering har även skett av pos- terna vägar, gator, vatten- och avlopp samt förvaltning och sociala ända- mål. Trots denna uppjustering av prognosen för kommunernas investe— ringar håller sig den totala ökningen från 1958 till 1959 ändå under det belopp på 250 miljoner kronor som kommunerna själva under hösten rap- porterade till statistiska centralbyrån.

• Sida 76
•  Original

Tabell Vllz4. Finansieut sparande 1954—1958 Miljoner kronor

1954 1955 1956 1957 1958 Privata sektorn ............ — 150 —— 300 — 200 + 350 + 450 Offentliga sektorn .......... 0 — 100 + 100 -—- 450 — 650 a) staten ................ — 550 + 150 + 400 — 300 — 200 b) kommunerna .......... + 550 — 250 — 300 — 150 — 450 Utlandet .................. + 150 + 400 + 100 + 100 + 200 Summa 0 0 0 0 0

Anm. Det här beräknade statliga finansiella sparandet avviker från det som beräknats i kap. VI. Skillnaden sammanhänger bl. a. med att vissa statliga utgifter hänförts till olika perioder.

Källa: Konjunkturinstitutet.

3. Kreditmarknadsaspekter

Utvecklingen av det finansiella sparandet 1954—1958 inom olika sekto- rer har behandlats i den preliminära nationalbudgeten. De reviderade be- räkningarna redovisas i tabell 4. Den offentliga sektorn har haft ett från 1957 till 1958 växande negativt finansiellt sparande. Kommunernas finan- siella sparande har kraftigt minskats medan statens något svagare förskju- tits i positiv riktning. Den offentliga sektorns växande finansieringsunder— sko'tt motsvaras av ett ökat underskott i bytesbalansen och en ökning av den privata sektorns finansieringsöverskott. Den senare ökningen samman- hänger med en nedgång i företagens finansieringsunderskott. Företagens reala hruttoinvesteringar (inkl. lager) har minskat vid en i huvudsak oför- ändrad intäktsnivå.

Vissa av företagens viktigare lånetransaktioner under 1956—1958 har sammanställts i tabell 5. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning ökade enligt tabellen under 1958 med i det närmaste 800 miljoner kronor eller med ca 250 miljoner kronor mer än under 1957. Ökningen i upplå- ningen har framför allt ägt rum i affärsbankerna medan ökningen av upp— låningen på kapitalmarknaden var mindre än 1957. Ökningen i upplånings- takten under 1958 hänförde till första halvåret medan upplåningsökningen under senare delen av året var lika stor som 1957. För tiden efter november 1958 saknas ännu uppgifter om affärsbankernas utlåning till näringslivet. Affärsbankernas totala utlåning till allmänheten har emellertid under de- cember 1958—februari 1959 ökat med 150 miljoner kronor jämfört med en minskning under samma tid 1957/1958 på ca 110 miljoner kronor. Även företagens bankinlåning ökade kraftigt under 1958 vilket förklarar att den nyss berörda förskjutningen i positiv riktning av företagssektorns finan- siella sparande (d. v. s. en lägre ökningstakt i företagens nettoupplåning) kunnat ske samtidigt med en betydande upplåningsökning och en inte ovä- sentlig ökning av de kommersiella krediterna från utlandet. Detta utveck- lingsmönster antyder att det totala finansiella företagssparandet varit myc- ket ojämnt fördelat mellan överskotts- och underskottsföretag (eller -bran- scher).

• Sida 77
•  Original

Tabell VII: 5. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning på kreditmarknaden 1956—1958

Miljoner kronor

1956 1957 1958

I II Hela I II Hela I II Hela

året året året

Obligationer och förlagsbevis .. 78 -— 46 32 30 85 115 19 29 48 Aktier ........................ 140 110 250 88 58 146 85 33 118 Försäkringsbolagens reverslån

till näringslivet . ............ 130 72 202 109 140 249 111 123 234 Affärsbanker1 ................ 141 ——159 — 18 32 — 2 30 301 91 392

därav: industri .............. 148 — 96 52 — 90 — 50 —140 149 —- 25 124 handel och service-

näringar .......... — 26 — 22 — 48 80 34 114 85 76 161 samfärdsel .......... 19 — 41 —— 22 42 14 56 67 40 107

Summa 489 — 23 466 259 281 540 516 276 792

1 Uppgifterna avser november—maj och maj—november.

Beträffande utvecklingen under 1959 kan man räkna med en betydande förskjutning i negativ riktning av den offentliga sektorns finansiella spa— rande. Häremot står ett i kapitel IV beräknat underskott i bytesbalansen av storleksordningen 500—600 miljoner kronor. Ett realiserande av den of- fentliga finansiella sparandeminskningen förutsätter emellertid också en ökning av den privata sektorns finansieringsöverskott. Då hushållssektorns sparande kan förutses bli av ungefär samma storlek 1959 som 1958 tyder kalkylen på en fortsatt förskjutning i positiv riktning av företagssektorns finansiella sparande. En sådan utveckling förefaller inte osannolik med hänsyn till att företagens totala realinvesteringar liksom mellan 1957 och 1958 till följd av lagerminskning kan förutses minska även mellan 1958 och 1959.

• Sida 78
•  Original

VIII. Produktionen och arbetsmarknaden

Enligt de reviderade beräkningar som konjunkturinstitutet utfört från bruttonationalproduktens användningssida steg den totala produktionen (bruttonationalprodukten till marknadspris) med en halv procent från 1957 till 1958, vilket är något mindre än vad som kalkylerades med i den preli- minära nationalbudgeten. Alternativa beräkningar, som utgått från nä- ringsgrenssidan och vilkas resultat finns återgivna i tablån på sidan 79, ty- der dock på ett något högre resultat. Totalt sett kan antalet sysselsatta be- dömas ha förblivit ungefär oförändrat 1958.

Fjolårets stagnation i den totala efterfrågan, som låg bakom den svaga produktionsuppgången, syns i enlighet med vad som beskrivits i de tidigare kapitlen under 1959 komma att efterträdas av en ny inte oväsentlig ökning. Efterfrågeökningen väntas sedan en del därav tillgodosetts genom import— stegring och lagerminskning åstadkomma en uppgång i den inhemska pro- duktionen med drygt 2 procent. För sysselsättningens del beräknas återver— kan därav bli, att trenden möjligen vändes uppåt igen, så att sysselsätt- ningen genomsnittligt kommer att ligga högre 1959 än föregående år.

Liksom föregående år väntas byggnads- och anläggningsverksamheten svara för den både relativt och absolut sett största ökningen. Även för jord- bruket, kraftverken, bostadsnyttjandet samt det offentligas verksamhet in- nebär kalkylerna en betydande uppgång. För industrins vidkommande antas möjligheter finnas för någon höjning av produktionsnivån. Relativt kraf— tigt vikande aktivitet förutses för skogsbruket.

1. Produktionen

Industrin

Den totala industriproduktionens volym läg 1958 enligt Industriförbun— dets index kvar på 1957 års nivå. Produktionsökningar förekom som fram— går av tabell 1 främst inom livsmedelsindustrin och trävaruindustrin med 5 resp. 2 procent, men sannolikt också inom verkstäderna. Uppgången för verkstadsindustrin höll kvar produktionen inom industrins metallsektor på en oförändrad nivå trots att minskningar registrerades för järnmalmsgru- vorna samt järn- och metallverken med 7 resp. 1 procent. För träsektorns del kan resultatet också beräknas ha blivit oförändrat genom att ökningen för träindustrin uppvägdes av en lika stor minskning för massa- och pap- persfabrikerna. På konsumtionsområdet orsakade bl. a. den hårda utländ- ska konkurrensen att textil- och heklädnadsindustrin samt läder- och sko- industrin båda måste sänka sin produktion med 6—7 procent från 1957.

• Sida 79
•  Original

Tabell VIII: 1. Industriproduktionen 1956—februari 1959

Procentuell förändring från motsvarande period föregående år 1957 1958 1959 jan.— Helår 1 kv. 2 kv. 3 kv 4 kv. febr. Hela industrin ........................ 3 0 1 —— — 1 0 — 1 Kapitalvaruindustri ................ 4 0 0 -— 1 0 1 — 1 Konsumtionsvaruindustri ............ 1 0 3 — 2 — 3 0 — 2 Malmbrytning och metallindustri .. .. 4 0 0 -— 1 0 1 1 därav: järnmalmsgruvor .......... 4 —— 7 2 — 3 — 10 — 15 —— 13 järn- och metallverk ...... 4 — 1 — 5 — 6 0 6 11 sysselsättning i verkstads- industri ................... 2 — 1 — 1 — 2 — 2 — 2 — 3 Träindustri ......................... 2 2 3 1 3 3 — 13 Massa- och pappersindustri .......... 5 _ 2 0 — 7 —— 5 2 4 Livsmedelsindustri .................. 0 5 10 4 1 3 — 4 Textil- och Sömnadsindustri .......... 1 — 6 — 3 — 7 — 8 — 6 — 3 Läder- och skoindustri .............. 7 — 7 — 2 — 9 — 10 — 9 — 11

Källa: Industriförbundets index.

Även om variationerna i den totala industrins volym varit små kan man dock av den säsongrensade kurvan i diagram 1 utläsa en svagt vikande ten- dens under fjolårets första hälft, varefter någon återhämtning skett. Pro- duktionen under januari—februari 1959 kan beräknas ha varit lika stor som genomsnittet för 1958. Lägre låg främst träindustrin, järnmalmsbrytningen samt läder— och skoindustrin. Högre än genomsnittligt för 1958 låg vid års- skiftet i första hand produktionen av järn och stål samt massa- och papper.

En bedömning av efterfrågeläget och produktionsvillkor inom olika av- snitt har gett till resultat, att den stagnerande utvecklingen för industri- produktionens del kan väntas bli förbytt i en svagt uppåtriktad tendens en bit in på 1959. Därigenom skulle möjlighet finnas, att 1959 års genomsnitt förs upp något över föregåends års nivå. I sammanställningen på sidan 79 är den antagna tendensen markerad med en ökning på 1 procent från 1958 till 1959.

Som framgår av tabell 2 sjönk antalet utförda arbetstimmar inom verk- stadsindustrin (exkl. varven) med 2 procent från 1957 till 1958. Med hän- syn tagen till produktivitetsstegringen kan produktionen beräknas ha blivit ungefär oförändrad. Produktionen ökade sannolikt något inom de meka- niska verkstäderna, minskade något inom de elektriska och blev ungefär oförändrad inom järn- och metallmanufakturområdet. Hemmamarknaden höll sig betydligt bättre uppe än exportmarknaden. Sysselsättningsminsk- ningen i förhållande till föregående år var i början av 1959 av samma om- fattning som genomsnittligt för 1958. Sedan en trolig produktivitetsökning tagits med i beräkningen pekade sysselsättningssiffrorna vid årsskiftet hån mot någon minskning i tillverkningen för export och någon ökning i till- verkningen för hemmamarknaden. Enligt investeringsprognosen ökar efter-

• Sida 80
•  Original

Tabell VIII: 2. Antal utförda arbetstimmar inom verkstadsindustrin (exkl. varven)

Procentuella förändringar vid jämförelse med motsvarande period föregående år Hemmamarknad Export- Totalt marknad 1958 1. kv. ...................... — 2 — 2 — 2 2. kv ...................... — 2 — 4 — 3 3. kv. ...................... —— 1 — 6 — 2 4. kv. ...................... 0 — 8 — 2 Hela året .................. — 1 — 5 — 2 19.59 jan.-febr .................... — 2 —- 4 — 2'l.

Källa: Industrins utredningsinstitut.

frågan på maskiner något på den svenska marknaden under 1959. Även be- träffande de varaktiga konsumtionsvarorna väntas ökningar. Eftersom även exportefterfrågan på verkstadsprodukter syns hålla sig på en relativt hög nivå är det sannolikt att verkstadsindustrins (exkl. varv) produktion kom— mer att stiga något 1959. Om man tar hänsyn till den statistiska förvillelse som utrikeshandelns decembersiffror åstadkommer tyder importkalkylen dock på att en del av efterfrågeökningen för maskiner tillgodoses genom import. Vidare förutses färdigvarulagren minska något. Enligt konjunktur- institutets konjunkturbarometer i april har vissa förbättringstendenser gjort sig gällande inom verkstadsindustrin under första kvartalet i år. Or- deringången har varit större än under senare delen av 1958, vilket framför allt gällt hemmamarknadsorderna. Denna tendens väntas bli bestående även under andra kvartalet.

Uppgången i produktion och sysselsättning vid varven fortsatte även 1958. Om man ser till årsgenomsnitten ökade antalet utförda arbetstimmar med ett par procent från 1957, vilket är en betydligt avsaktad takt jämfört med tidigare år. Den försämrade sjöfartskonjunkturen har gjort sig alltmer märkbar och sysselsättningen har vissa månader under det senaste halvåret legat lägre än nivån ett år tidigare. Beställningarna av nya fartyg har varit mycket få och produktionen har till största delen skett på bekostnad av orderstockarna, som under 1958 sjönk från 278 fartyg på 3,9 miljoner brut— toton till 222 fartyg på 3,2 miljoner bruttoton. För de mindre varven och reparationsavdelningarna har direkta sysselsättningssvårigheter uppstått med permitteringar som följd. För de större varven är däremot en hög sys- selsättningsnivå tryggad även innevarande år.

Utvecklingen inom verkstadsområdet återverkar på järn- och metallver— ken. Efter återhämtningen för deras del under tredje kvartalet 1958 har produktionen fortsatt på en hög nivå. Därigenom kom produktionsnedgång— en vid jämförelse mellan helåren 1957 och 1958 att stanna vid 1 procent. I jan.—febr. 1959 noterades en stegring på 11 procent från samma månader

• Sida 81
•  Original

Diagram VIII: 1. Produktionsvolymen inom industrin juli 1957—januari 1959

Säsongrensad index: 1956 = 100.

Index

110 -

105 -

%*

105 —

';

juli

Hela industrin.

& ,'— ,I N— _ _4 N-_—_

x I , _? '.

Kopitoluaruindustrirl

___—_..--——- ”—_ "

,N—A—

Konsumtionsvaruindustrtn

N I— ! J * 'I Xx I '_*N __," : x , _

mrrz- och / metallverk

'N_—------ SS. susselsönriirzq & _ ? ___x uerkstudsmdustrm ** _'4'_-_-_——__'Od ,

)

. , . . . . . . . . auqseptokt. nov. dec. inn. febr: mors apr. maj juni

Index

NO 05 - 100 — 95

90-

|05 —

HO - IOS —

100—

l05 -

95.

L

iul'L

|

Trulndustrin

Hassa- och pappers- industrin

Liusmedelsindustrin

| ! I N

N

Text'd— och & beklädnadsindustrin &

%

%

| | | | 1 I | I | i aug. sept. okt. nov dec. jan.!ebr. mars apr. maj juni

..---- 1957/1953 _— usa/1959

Källa: Industriförbundets index.

ett år tidigare. Av säsongrensade serier att döma låg produktionen i janu- ari—februari kvar på nivån från slutet av 1958. Den kraftiga stegringen beror således på att produktionen var mycket låg under första hälften av 1958. Inom järn- och stålområdet har nu lageravvecklingen hos förbrukar- na upphört och svaga tendenser till lagerpåfyllnad har uppträtt. Möjlighe- ter syns finnas att något öka fjolårets export av handelsfärdiga varor. När det dessutom kan beräknas att förbrukningen av järn och stål inom verk- städerna ooh byggnadsområdet ökar finns det grund för ett antagande om någon uppgång i produktionen inom järn- och metallverken 1959 jämfört med 1958.

• Sida 82
•  Original

Järnmalmsbrytningen gick ned med 7 procent från 1957 till 1958 och antalet sysselsatta vid gruvorna sjönk med 2 år 3 procent. Bakgrunden här- till var den försvagade stålkonjunkturen, som medförde en avsevärd ex— portnedgång. Konsumtionen av malm var än lägre än produktionen, varför följden blev en lagerökning hos både stålverk och gruvor. Under 1959 räk- nar man med något stigande stålproduktion såväl här hemma som ute i världen, men detta väntas i första hand slå på stålverkens lager. Den svens— ka exporten beräknas sjunka ytterligare något. På grund av trycket från lagersidan måste man kalkylera med en lägre produktion vid järnmalms- gruvorna 1959 än 1958.

För de sex ledande västeuropeiska importländerna beräknas import- minskningen av sågade trävaror ha uppgått till omkring 250 000 standards eller 10 procent. En avsevärd del av denna nedgång i avsättningen föll på Sverige. Trots detta kom de svenska sågverkens produktion att bli så stor att 1957 års nivå passerades med god marginal, vilket bl. a. får ses mot bakgrund av att sågverken planerat för en långt gynnsammare exportkon- junktur än den som realiserades. Den inhemska förbrukningen, som de se- naste åren motsvarat inemot tre fjärdedelar av exporten, steg som en följd av den livliga byggnadsverksamheten. Eftersom tillförseln av trävaror var betydligt större blev dock resultatet en lageruppgång under 1958 på mellan 100000 och 200000 standards. Föreliggande uppgifter tyder på att den västeuropeiska trävaruförbrukningen har börjat vända uppåt igen under intryck av det stigande bostadsbyggandet och läget för exporten har ljusnat något. I utrikeshandelsavsnittet räknar man med en exportuppgång för Sveriges del på 5 a 6 procent från 1958 till 1959. Trots detta kan produk- tionen beräknas minska heroende på den starka depressiva inverkan från lagersidan. Kring årsskiftet föll också aktiviteten vid sågverken ned på en nivå, som är betydligt lägre än ett år tidigare.

De senaste årens betydande uppgång i produktionen inom massa— och pappersindustrin förbyttes 1958 i en nedgång på 2 procent om jämförelse görs med 1957. Minskningen faller helt och hållet på massan (— 5 procent), medan pappersproduktionen låg kvar på föregående års nivå. Antalet an- ställda påverkades inte av den relativt måttliga tillbakagången i produktio- nen utan förblev i det närmaste oförändrat. Bakgrunden till avmattningen är att finna i de avsättningssvårigheter som uppstod på de utländska mark- naderna till följd av låg konsumtionsstegring i kombination med lagerre- duktiön. Hårdast drabbades den mekaniska massan, som fick vidkännas en exportnedgång på drygt 16 procent. Totalt för hela massaområdet in— skränkte sig exportminskningen till 3 procent. Massalagren beräknas ha un- dergått någon stegring under 1958. Pappersexporten ökade däremot något. Som en följd av den befintliga överkapaciteten hos världens skogsindu- strier har konkurrensen tilltagit, vilket bl. a. resulterat i sänkta priser. Av diagram 1 framgår att produktionskurvan varit svagt uppåtriktad sedan bottennivån nåddes under andra kvartalet 1958. Innevarande år väntas en mindre kvantitativ exportuppgång för både papper och massa. Det finns

• Sida 83
•  Original

därigenom underlag för en fortsatt begränsad dragning uppåt av produk- tionen under 1959, trots att massalagren är något större än normalt.

Efter den begränsade uppgången under 1956 och 1957 minskade produk- tionen inom textil- och beklädnadsindustrin under 1958 med 6 procent jämfört med 1957. Antalet anställda arbetare sjönk samtidigt med 5 pro- cent om man ser till årsgenomsnitten; nedgången i förhållande till före- gående år ökade successivt under året och uppgick vid årsskiftet till 8 pro- cent. Importen av färdigtextilier fortsatte att stiga. Samtidigt steg också konsumtionen, fastän i mindre grad, varför resultatet blev en ny ökning av importandelen i den svenska textilkon-sumtionen. Trots att lagren av färdig- varor sjunkit något fanns det enligt konjunkturinstitutets konjunktur- barometer i mars en tendens bland företagen att anse dem som för stora. Den säsongrensade kurvan i diagram 1 antyder att den starkt nedåtriktade trenden i textil- och beklädnadsindustrins produktion skulle ha brutits vid mitten av 1958 och ersatts av en viss stabilitet på den lägre nivån. Enligt den senaste konjunkturbarometern kan emellertid en viss ytterligare nedgång förutses. Orderingången var under vintermånaderna lägre än ett år tidigare men väntas under våren, om man undantar trikåindustrin, bli kvar på fjol- årsnivån.

Jordbruket

Liksom i den preliminära nationalbudgeten räknar jordbruksnämnden nu enligt vad som framgår av tabell 3 med, att jordbrukets produktion 1958 var 1 procent lägre än 1957 och 2 procent lägre än genomsnittet för 1950-talet. Försämringen var framför allt lokaliserad till vegetabilierna, för vilka en produktionsminskning på sammanlagt 15 procent noterades till följd av

Tabell VIII: 3. Jordbrukets produktion 1957—1959

19581 Procentuell volymförånd- milj. kr. ring från föregående år 19581 19592 Vegetabiliska slutprodukter ........................ 790 — 15 27 därav: brödsäd ................................. 230 —— 19 74 potatis och sockerbetor .................. 370 — 7 1 oljeväxter ............................... 90 — 39 17 Animalier ........................................ 3 390 3 —— 1 därav: mjölk och mejeriprodukter ............... 1 650 — 3 — 2 slaktdjur ................................ 1 490 10 1 Total bruttoprodukton ............................ 4 180 — 1 Avgår: förnödenhetera .......................... 1080 0 0 Återstår: jordbrukets bidrag till bruttonational- produkten ............................... 3100 — 1 5

1 Preliminär. = Prognos under antagande av normal väderlek. ” Handelsgödsel= köpfoder, trakter, elektricitet, drivmedel m. m.

Källa: Statens jordbruksnämnd.

• Sida 84
•  Original

nedgång i den odlade arealen och det dåliga vädret under eftersommaren. Animalieproduktionen steg totalt med 3 procent genom att ökningen för kött och fläsk något mer än uppvägde minskningen för mjölk och mejeripro— dukter.

För 1959 förutses för jordbrukets del en uppgång i den totala bruttopro— duktionen med 4 procent. Eftersom inköpen utifrån av förnödenheter antas komma att ligga kvar på fjolårets nivå, beräknas bidraget till bruttonational- produkten stiga med 5 procent. Bakom den kalkylerade ökningen på inte mindre än 27 procent för de vegetabiliska slutprodukterna ligger dels anta- gandet om normal väderlek dels det förhållandet att f jolårsskörden var svag. Den höstbesådda arealen var 1958 nära 50 procent större än 1957 och av ungefär samma storlek som medeltalet för den senaste femårsperioden. Sådden skedde under gynnsamma förhållanden och övervintringen har gått bra. Animalieproduktionen förutses minska något till följd av den fort- satta nedgången för mjölkprodukterna.

Skogsbruket

Skogsbrukets produktion (mått som bidraget till bruttonationalproduk— ten) kan beräknas ha minskat med 1 procent från 1957 till 1958. Under in- nevarande år kan nedgången antas bli av betydligt större omfattning eller omkring 7 procent. Dessa föråndringstal stämmer relativt väl överens med den preliminära nationalbudgetens.

Avverkningarna av massaved gick ned redan förra vintern, då en minsk- ning på närmare 10 procent registrerades. Samtidigt sjönk priserna med nästan lika mycket. Nedgången för massaveden kompenserades 1958 i det närmaste av ett ökat uttag av sågtimmer. Sågtimmerpriserna höjdes 1958 med 5 procent över nivån ett år tidigare. För 1959 förutses en minskning i den totala avverkningsvolymen med omkring 10 procent. Den mest bety— dande nedgången väntas sågtimret undergå, på grund av det inträffade kraf- tiga prisfallet på 20 procent samt den goda lagertillgången i förädlingsledet. Men minskningen är betydande även för massaveden både kvantitets_ och prismässigt. Förklaringen till att bidraget till bruttonationalprodukten be— räknas minska mindre än avverkningarna är, att skogsvårdsarbetena väntas öka och att skogsuttagen uppskattas bli lägre än tillväxten och en pluspost därigenom tillkommer i kalkylerna.

Övriga näringsgrenar

Byggnads- och anläggningsverksamheten noterade en produktionsstegring på 6 procent från 1957 till 1958 och bidrog därigenom med det största till- skottet till ökningen i totalproduktionen mellan dessa år. En närmare be— skrivning av utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten finns i kapitel VII. Enligt de där gjorda kalkylerna kan produktionsökning- en 1959 väntas bli 8 procent.

• Sida 85
•  Original

För de övriga näringsgrenarna framgår de antagna förändringarna av tablån. .Det föreligger inga större avvikelser gentemot den preliminära upp- skattningen vid årsskiftet.

Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar

De antagna volymförändringarna i de olika näringsgrenarnas produktion sammanfattas i efterföljande tablå:

Förändring Förändring 1958—1959 1957—1958 Procent Milj. kr. i 1958

Procent års priser N åringsgren

Industri .......................................... 0 1 200 Kraft- och belysningsverk ........................ 4 5 100 Byggnads- och anläggningsverksamhet .............. 6 8 400 Jordbruk ......................................... __1 5 150 Skogsbruk ........................................ _. 1 _— 7 _ 150 Summa kraft- och varuproduktion 1 2 700

Statens och kommunernas bidrag till produktionen av den offentliga konsumtionen .................. 4 4 250 Bostadsnyttjande ................................. 4 4 150 Handel och samfärdsel ............................ 2 2 250 Konsumenttjänster ................................ 0 2 50 Summa tjänster 2 3 700 Totalt 1 2 1 400

Den framräknade ökningen från 1958 till 1959 uppgår till 1 400 miljoner kronor eller drygt 2 procent. Varorna och tjänsterna bidrar med en absolut sett lika stor ökning, vilket i relativa tal betyder en något större uppgång för tjänstesidan. Uppjusteringarna i förhållande till den preliminära natio- nalbudgeten har nästan uteslutande företagits för varuproduktionens del.

2. Arbetsmarknaden

Sysselsättningen

I den preliminära nationalbudgeten beräknades befolkningen i de arbets- föra åldrarna ha ökat med omkring 45 000 personer under loppet av 1958. Enligt reviderade beräkningar har den faktiska ökningen varit något mind- re. Det visar sig nämligen att invandringsöverskottet har sjunkit mer än man med hänsyn till uppgifterna avseende årets första hälft hade anledning räkna med. Det är givet att åtstramningen på arbetsmarknaden här har gjort sig gällande. Nettoimmigrationen har också under tidigare år visat sig vara starkt konjunkturkänslig. Sålunda sjönk nettoimmigrationen från 11300 under 1952 till endast 1 700 under 1953 för att 1954 stiga till 7 000 och 1955 till 17 400. Konjunkturavmattningen i fjol medförde en ny ned- gång från 18 000 under 1957 till 8 300 under 1958. Särskilt markant har ned- gången varit för den i skogsbruket sysselsatta finländska arbetskraften.

• Sida 86
•  Original

Några direkta uppgifter till belysning av förändringarna i den yrkesverk- samma befolkningen finns inte tillgängliga. Utgående från förändringar i befolkningen i arbetsför ålder och från vissa antaganden om yrkesintensite- ten och dess långsiktiga förändringar för olika kön, civilstånds- och ålders- grupper skulle arbetsstyrkan till följd av naturlig befolkningstillväxt ha ökat med ca 21 000 personer och till följd av nettoimmigration med ca 5 000 per- soner under loppet av 1958. Ovanstående ökningstal torde dock innebära en överskattning av den faktiska förändringen. Den angivna immigrationsvins- ten måste nämligen åtminstone delvis anses ha varit fiktiv, betingad av ef- tersläpningar vid registreringen av utländsk arbetskraft. För det andra bör man kunna utgå ifrån att konjunktnravmattningen har medfört en nå- got svagare ökning av den yrkesverksamma befolkningen än som hade varit fallet under ett högkonjunkturår. De försämrade möjligheterna att erhålla arbete bör sålunda ha lett till sjunkande yrkesintensitet. Inom de yngre års- grupperna har också en påtaglig tendens till förlängd fortsatt utbildning kunnat konstateras. Med hänsyn till ovanstående faktorer har ökningen av den totala arbetsstyrkan under 1958 reviderats till omkring 20 000 personer. Samtidigt har antalet vid arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa ökat med 13 000, antalet sysselsatta vid beredskapsarheten och arkivarheten med ca 3 000 och antalet personer i utbildningskurser för arbetslösa med ca 1 000. Sammanställs dessa uppgifter om arbetsstyrkans tillväxt och arbetslöshe- tens förändring, finner man att det totala antalet sysselsatta personer bör ha stigit endast obetydligt under loppet av 1958. Även om man ser till års- genomsnitten, finner man att den totala sysselsättningen har varit i stort sett oförändrad mellan 1957 och 1958. Utvecklingen inom olika näringsgre- nar har dock inte varit enhetlig. Medan antalet sysselsatta inom industrin samt jord- och skogsbruket har minskat inte oväsentligt, har å andra sidan en motsvarande stor ökning förelegat inom byggnadsverksamheten och på tjänsteområdet.

Ökningen av den totala arbetsstyrkan under innevarande år har beräknats till ca 24 000 personer. Därvid har hänsyn tagits endast till den naturliga befolkningstillväxten. Ökningen är liksom i fjol koncentrerad på de yngsta och på de äldre årsgrupperna, under det att arbetsstyrkan i mellanåldrarna minskar i antal. Arbetskraftstillskottet från nettoimmigration är svårare att uppskatta. Som redan tidigare nämnts visar den utländska arbetskraften stor konjunkturbetingad rörlighet. Därvid är också konjunkturläget i andra länder av stor vikt, särskilt i Våra nordiska grannländer varifrån den ut- ländska arbetskraften i stor utsträckning rekryteras. Det har här antagits att anbetskraftstillskottet från nettoimmigration under innevarande år i lik- het med fjolåret blir endast obetydlig. Med detta antagande skulle ökningen av arbetsstyrkan, räknat på årsgenomsnitt, bli lika stor 1958—1959 som 1957—1958 eller 0,7 procent.

Frågan är nu om den för innevarande år beräknade stegringen i totalpro- duktionen med drygt 2 procent är tillräckligt stor för att kunna leda till en sysselsättningsuppgång som motsvarar denna ökning av arbetsstyrkan. Här-

• Sida 87
•  Original

Diagram VIII: 2. Antal anställda arbetare inom industrin Säsongrensad index: 1956 = 100

index | index | lndustrtrr totalt w" * _____ I —————— _--__ ' "35 ' Mosso- och pappersindustrin " XV W—f _ & —_-— _______ o' 95 — — 100 — ' ' - Metolt— och verkstadsindustrin % ? _____ ———-- — __ 100 - _ _______ - x_— ** Texttl- och beklädnadstndustrirt '_ 100 " _ _-____ 95 ' - ——-..__—— å % 95 _ * __ _ 100 . — _——— Träindustrin ,---—_____ _ _ _ 95 , kx” _ 90 x & 5 _ _. 90 » — 8 % . |" 't 't i | . 't 1 i 1 _t_ . 51 t' t' t 1 l _ L '] f f i" " jult migsept. oktnou. det. Jmfehrmurs apr, maj ]unL juli auqseptoktrtou det. Jantebr. mors apr. maj juni. ..... jga/1955 __ 1958/1957

Källa: Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik.

vid blir produktivitetens utveckling av avgörande betydelse. Räknar man med att produktivitetsförbättringen blir lika stor som i fjol, d. v. s. omkring 1 1/2 procent, skulle den totala arbetsvolymen behöva stiga med ca 1/2 pro- cent för att den angivna produktionsökningen skulle komma till stånd. Ef- tersom sysselsättningen på grund av arbetstids-förkortningen skulle behöva stiga mer än den yrkesverksamma befolkningen, skulle också den från 1957 till 1958 friställda arbetskraften kunna absorberas. En så låg produktivitets- förbättring som i fjol är dock inte sannolik under en uppgångsperi-od. Den var en följd av ofullständigt utnyttjande av sysselsatt arbetskraft som nu kan tas i anspråk. Man vet också erfarenhetsmässigt att produktionsökning- ar efter en konjunkturavmattning i första hand uppkommer genom stegrad produktivitet och först med en viss eftersläpning leder till stigande syssel- sättning. Räknar man i stället med att produktiviteten ökar med drygt 3 procent _— en siffra som utgör medeltalet för efterkrigstiden _— skulle sys- selsättningsnivån bli i stort sett oförändrad 1958—1959. Detta fall innebär en ytterligare ökning av arbetslösheten i ungeför samma omfattning som i fjol. Den sannolika utvecklingen ligger troligtvis någonstans mitt emellan båda dessa hypotetiska fall.

Vad industrin beträffar kan den beräknade produktionsuppgången på ca 1 procent inte väntas leda till någon ökning av antalet sysselsatta arbetare utan man bör räkna med en fortsatt mindre nedgång i förhållande till 1958

• Sida 88
•  Original

Diagram VIII: 3. Antalet arbetslösa

mao-ml tooo—tm ao _ - so w _ - so we — uta

' * J 1 .' . . 0 nov. dec. jon. febr. mars aptit maj jun].

0 ' ' * jutt aug. sept. om.

t

Källa: Arbetstnarknadsstyrelsen.

om man ser på årsgenomsnitten. Däremot torde den successiva minskningen i industrins sysselsättning, som av säsongrensade siffror att döma har ägt rum alltsedan slutet av 1957, komma att upphöra under årets lopp. Av dia- gram 2 framgår att minskningen i antalet anställda industriarbetare har va- rit störst inom textil— och beklädnadsindustrin där nedgången också syns fortsätta. Även inom träindustrin har sysselsättningen sjunkit inte oväsent- ligt alltsedan sista kvartalet 1958. Massa- och pappersindustrin är den enda industrigrupp som i början av innevarande år redovisade högre antal an- ställda arbetare än under samma tid 1958. Stegringen från februari 1958 till februari 1959 utgjorde dock endast 1 1/2 procent. Under samma tid redo- visade textil- och beklädnadsindustrin en minskning med 9 procent, gruv- industrin med 8 1/2 procent och träindustrin med 6 procent. För industrin som helhet var sysselsättningsnedgången 3 1/2 procent.

Inom byggnads- och anläggningsverksamheten bör den enligt investerings- beräkningarna förutse-ddå höga aktiviteten också leda till något ökad syssel- sättning jämfört med årsgenomsnittet för 1958. Däremot tyder produktions- kalkylen på en minskning för den i skogsbruket sysselsatta arbetskraften, under det sysselsättningen inom de tjänsteproducerande sektorerna kan väntas stiga i ungefär samma omfattning som 1957—1958.

Arbetslösheten

Från 1957 till 1958 ökade antalet arbetslösa inte oväsentligt. För inneva- rande år torde man kunna räkna med en i stort sett oförändrad arbetslös- het, om årsmedeltalet för 1959 jämförs med 1958. Uppgifterna om arbets- lösheten under årets tre första månader ger emellertid en ganska dålig väg-

• Sida 89
•  Original

ledning när det gäller att bedöma rådande utvecklingstendenser på arbets- marknaden eftersom de är i hög grad påverkade av den onormalt tidiga vå- ren.

Utvecklingen av det totala antalet vid arbetsförmedlingarna registrerade arbetslösa framgår av diagratn 3. Att arbetslösheten genom den kraftiga sänkningen från januari till mars kommit att understiga fjolårsnivån kan dock inte tas som tecken på en påtaglig konjunkturförbättring. Nedgången måste till viss del hänföras till olikheter i vådcrleksförhållanden under båda dessa år. I motsats till i fjol har särskilt byggnadsverksamheten kunnat hållas på en hög nivå. Även de intensifierade sysselsättningsfrämjande åt- gärder som satts in sedan förra hösten torde ha medverkat härtill. Det visar sig också att av den totala minskningen i antalet försäkrade arbetslösa från mars 1958 till mars 1959 inte mindre än 80 procent faller på minskad ar- betslöshet bland —b 'ggnadsarbetarna. Den höga byggaktiviteten har också gynnat en del andra branscher. Sålunda var arbetslösheten inom byggnads- ämnesindustrin och jord- och stenindustrin väsentligt lägre i mars 1959 än vid samma ti-d 1958. Inom övriga industrigrupper låg arbetslösheten där- emot fortfarande något högre än under förra året. Inom jordbruket har den säsongmässiga minskningen av arbetslösheten kommit minst en månad tidi- gare. Även inom skogsbruket har arbetslösheten sjunkit, den var dock allt- jämt högre än i fjol och en ny stegring kan väntas vid avverkningssäsong- ens slut. Den tidiga våren har i första hand påverkat arbetsmarknadsläget i Syd- och Mellansverige. Inom de nordligaste länen har arbetslösheten sjun- kit mindre och låg i mars kvar på fjolårsnivån.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har alltså under årets första kvartal kännetecknats av utpräglade säsongrörelser. Någon påtaglig förändring i det allmänna läget syns inte ha inträffat. Sysselsättningssvårigheterna syns vara störst för inte utbildad arbetskraft. En markant ökning jämfört med förra året har också ägt rum bland de arbetslösa som inte är med i arbets- löshetsförsäkringen och av vilka drygt en fjärdedel utgörs av ungdomar un- der 18 år.

Balansen på arbetsmarknaden

Vid bedömningen av graden av balans på arbetsmarknaden behöver man gå tillbaka till ett jämförelseår under vilket produktionsresurserna kan för- utsättas ha blivit fullt utnyttjade. Bruttonationalprodukten har emellertid enligt utfallsberäkningen för 1958 legat klart under den nivå man skulle kunna nå upp till under förutsättning av full sysselsättning och av vad man under tidigare år kunnat räkna med som »normal» ökning av produktivite- ten. Innehörden av detta »deflationsgap» skall här illustreras med en kalkyl, som utgår från förutsättningen att det 1957 — då bruttonationalprodukten ökade med 4 procent rådde balans på arbetsmarknaden och att en årlig produktivitetsökning på 3 procent — genomsnittet för åren 1950—1957 ——- kan betraktas som >>norma1>>. Godtyckligheten i dessa antaganden är givetvis

• Sida 90
•  Original

betydande och motiverar att kalkylen på sedvanligt sätt ges den anspråks- lösa benämningen räkneexempel. För att markera detta har de använda siff- ror na rundats till halva procenttal.

Under 1958 kan ökningen av den yrkesverksamma befolkningen beräknas ha uppgått till knappa en procent, men denna ökning mer än uppvägdes av arbetstidsförkortningen, vars effekt på arbetsutbudet kan beräknas till mi- nus 1, 5 procent. Det för produktionsökning disponibla arbetsutbudet mins- kade alltså netto räknat med en halv procent (jämför nedanstående tablå). Det förutsättes nu att man på grund av tillväxten i realkapitalet, fortskri- dande rationaliseringar m. ni. borde kunna räkna med en »normal» produk— tivitetsökning på omkring 3 procent. En dylik »normal» produktivitetssteg- ring borde, vid en minskning av. det disponibla arbetsutbudet med en halv procent, möjliggöra en produktionsökning på 2,5 procent. Eftersom det fak- tiska Ökningstalet för 1958 stannade vid en halv procent, skulle alltså »de- flationsgapet» i betydelsen av under 1958 utebliven men i och för sig möjlig produktionsökning kunna beräknas till omkring 2 procent av 1957 års totala produktion.

Prognos 1958 1959 1. Ökning av yrkesverksam befolkning .............. + 1 + 1 2. Lagstadgad arbetstidsförkortning ................ —— 11/2 — 11/2 3. Från föregående år kvarstående arbetsreserv ...... ' + 1/z 4. För produktionsökning disponibelt arbets- utbud (1 + 2 + 3) .............................. — 1/, o 5. Från föregående år kvarstående produktivitets— reserv. ........................................ + 11/2 6. Hypotetisk produktivitetsökning .................. + 3 + 3 7. Möjlig produktionsökning (4 + 5 + 6) ............ + ?]2 + 41/2 8. Aktuell produktionsökning ...................... + 1/2 + 21/2 9. »Deflationsgap» (7—8) .......................... 2 2

Ökningen av arbetslösheten under 1958 kan uppskattas till en halv pro- cent av arbetsutbudet. Resten av »deflationsgapet» på 1,5 procent skulle, sett från arbetskraftssidan, kunna hänföras till olika former av statistiskt inte registrerad »undersysselsättning» och därmed sammanhängande pro- duktionsförluster. Dylika förluster kan uppkomma såväl genom en inte re- gistrerad förkortning av arbetstiden och en minskning av arbetstempot som genom en av arbetsmarknadsläget betingad kortsiktig omflyttning av arbets- kraft. Antagandet om en >>norma1» produktivitetsökning förutsätter med andra ord en fördelning av arbetskraftsresurserna, som kan ha varit ur struktursynpunkt mer rationell under de år för vilka genomsnittet beräknats än under det år under vilket ett »deflationsgap» uppkommit. »Deflationsga- pet» representerar alltså dels en under det löpande året utebliven produk— tionsökning, dels de häremot svarande outnyttjade resurserna, som kvar-

• Sida 91
•  Original

står till det följande året och då kan utnyttjas för produktionsökning, De outnyttjade resurserna kan, sett från arbetsmarknadssidan, blott delvis loka- liseras i form av arbetslöshet, d. v. s. som en kvarstående arbetsreserv. Res- ten består .av inte kvantifierbara element vilka i tabellen sammanförts under benämningen >>kvarstående produktivitetsreserv».

Man kan nu på analogt sätt göra en på försörjningsbalansen för 1959 grundad »deflationsgapskalkyl». Under 1959 beräknas ökningen av den yr- kesverksamma befolkningen återigen komma att uppgå till nära en procent av totala arbetsutbudet, varemot liksom under 1958 står en något större minskning av arbetsutbudet på grund av arbetstidsförkortningen. Tages emellertid nu också hänsyn till den från 1958 kvarstående arbetsreserven, så skulle totalt sett det disponibla arbetsutbudet — i timmar räknat — ej be- höva minska under 1959. En fortsatt >>normal>> produktivitetsstegring plus ;den från 1958 kvarstående produktivitetsreserven skulle emellertid ge ut- rymme till en produktions-ökning på 4,5 procent. Eftersom den faktiska produktionsökningen enligt nationalbudgeten skulle komma. att uppgå till omkring 2,5 procent, slutar räkneexemplet för 1959 i ett »deflationsgap» på två procent — »gapet» skulle med andra ord bibehållas oförändrat under 1959.1 Förutsatt samma grad av »undersysselsättning» som under 1958 skul- le också arbetslösheten förbli i stort sett oförändrad. Antalet sysselsatta skulle då komma att öka unge-fär lika mycket som ökningen av den yrkes- verksamma befolkningen.

1 Betydande deflationsgap av det slag som här beräknats för Sverige skulle med säkerhet kunna beräknas för flertalet västeuropeiska länder och för Förenta staterna. Som en jämförelse kan nämnas att för Storbritannien angivits en möjlig ökning av bruttonationalprodukten för åren 1959—60 på sammanlagt i runt tal 10 procent (National Institute of Economic and Social Research).

• Sida 92
•  Original

IX. Sammanfattande bedömning

En förnyad beräkning av bruttonationalprodukten för 1958 har givit vid handen att denna jämfört med 1957 torde ha stigit med blott omkring en halv procent, vilket är mindre än vad den tidigare uppskattningen givit an- ledning förmoda. Å andra sidan har den preliminära nationalbudgetens prog- nos för bruttonationalproduktens förändring under 1959 reviderats uppåt från dryga en till dryga två procent. I stället för en i stort sett oförändrad produktionsutveckling på relativt låg nivå skulle man alltså nu kunna räk- na med' någon förstärkning av ökningstakten under 1959 jämfört med 1958. Denna ökningstakt torde inte bli av den storleksordning som redovisats för tidigare högkonjunkturår men framstår icke desto mindre internationellt sett som relativt hög, eftersom den internationella konjunkturutvecklingen i är alltjämt i stort sett syns komma att präglas av en viss fördröjning av konjunkturuppsvinget. I de länder, där produktionsutsikterna för 1959 ter sig gynnsammare än för Sverige, har man i regel — i motsats till i Sverige _ haft att ta igen en tidigare nedgång.

Konjunkturläget i utlandet

I Förenta staterna har produktionen under våren överstigit den nivå från vilken nedgången 1957 startade. Det säsongrensade index för industri- produktionen var i mars 1959 drygt en procent högre än i augusti 1957. Bruttonationalprodukten fjärde kvartalet 1958 låg volymmässigt räknat blott några tiondels procent lägre än tredje kvartalet 1957 och har under första kvartalet i år troligen överstigit den gamla toppnivån med ett par procent.

Att produktionsökningen kommer att fortsätta under 1959 syns det i och för sig knappast råda någon tvekan om. Härför talar det förhållandet att man syns kunna räkna med säkra ökningar i efterfrågan på vissa områden och troliga ökningar på andra samt att ingen klar nedgångstendens före- ligger på något område. Den offentliga byggnadsverksamheten, som till största delen äger rum i delstaternas och de lokala myndigheternas regi, steg med 10 procent under loppet av 1958 och kan förväntas fortsätta att stiga under innevarande år. De federala utgifterna kommer också att öka, om än i svagare takt än under sista halvåret 1958. Lagerförändringarna är som alltid svåra att förutse. Lagerminskningen har totalt sett upphört och bl. a. under intryck av strejkhotet inom stålindustrin förbytts i en viss lager- ökning. Med hänsyn till den kraftiga lageravveckling som redan ägt rum, borde räknat för hela kalenderåret 1959 varje påverkan från detta område få expansiv karaktär.

• Sida 93
•  Original

Den privata investeringen representerar alltjämt det stora frågetecknet. Exklusive bostadsbyggandet registrerades totalt sett en svag ökning från tredje till fjärde kvartalet 1958. Men industriinvesteringarna i maskiner och utrustning visar alltjämt inga tecken till markerat uppsving och industri- byggen-a har sjunkit successivt under hela 1958. Den privata investeringen kommer sannolikt att stiga något under 1959. Industriinvesteringarna kom- mer dock, såvitt man nu kan se, tydligen alltjämt att ligga avsevärt under 1957 års toppnivå. Därför saknas också i den nuvarande konjunkturbilden ett av de viktigaste kännetecken som brukar karakterisera en stabil ex- pansion. Det ser ut som om det skulle ta ännu någon tid innan den av of- fentliga transfereringar och ett relativt lågt sparande stöttade konsumtions— varuefterfrågan skulle leda till ökade beställningar och — efter kanske yt- terligare lagernedgång i vissa led —-— till en klart markerad expansion inom kapitalvarusektorn.

Den antydda eftersläpningen mellan konsumtions- och kapitalvarupro- duktionen illustreras därav att den förra i februari låg knappt 5 procent över toppnivån 1957 men den senare alltjämt 5 procent under. Konsum- tionsindustrins orderingång har ökat kraftigt, under det att t. ex. maskin- orderna har ökat endast måttligt. Inom kapitalvaruindustrin har man dess- utom att räkna med outnyttjad kapacitet på olika områden och förmodli- gen med relativt sett större lagerhållning än i konsumtionsvaruindustrin. Slutligen kan man också peka på det förhållandet att exporten av kapital- varor till Västeuropa lidit och alltjämt lider av stagnationen inom detta om- råde.

En sammanvägning av tendenserna på olika områden pekar emellertid otvetydigt på en fortsatt expansion. Presidentrapporten anger som hållpunkt för bedömningen av 1959 års bruttonationalprodukt en siffra, som med cir- ka 7 procent överstiger genomsnittet för 1958. Denna prognos innebär att ökningen jämfört me-d 1957 skulle komma att uppgå till 4 procent. Arbets- lösheten skulle därmed, även efter amerikanska förhållanden, alltjämt kom- ma att ligga på en relativt hög nivå. Fruktan för förnyade prisstegringar plus den uppfattningen att prisstahilitet är nödvändig för en stabil produk- tionsexpansion har emellertid allt mer kommit att dominera den ekonomiska politiken, vilket kommit till uttryck både i budgetförslaget och de på se- nare tid genomförda räntehöjningarna.

Västeuropas export till Förenta staterna —— särskilt av färdiga konsum- tionsvaror — har hållits väl uppe och i genomsnitt värdemässigt till och med ökat 9 procent mellan 1957 och 1958. Samtidigt har försv-agningen av den västeuropeiska investeringskonjunkturen hårt drabbat den traditionella importen av kapitalvaror från Förenta staterna. En i stort sett samtidig kon- junkturavmattning i de bägge områdena karakteriserad av relativt stabil konsumtion och vikande investeringar har alltså på grund av skillnaden i handelns struktur medfört en avsevärd förbättring av Västeuropas bytesba- lans gentemot Förenta staterna trots att nedgången haft avsevärt mindre omfattning inom förstnämnda område. Det är sannolikt att denna förbätt-

• Sida 94
•  Original

ring står sig under den närmaste framtiden. Med hänsyn till den förbättrade konjunkturen i Förenta staterna borde man kunna räkna med någon ök- ning av Västeuropas export till detta område, samtidigt som Förenta stater— nas export till Västeuropa alltjämt tycks kämpa med vissa svårigheter.

Västeuropas export till råvaruländerna har också hållits uppe relativt väl under det att dessas export på grund av konjunkturdämpningen i industri— länderna sjunkit både till Förenta staterna och Västeuropa. Överskotten gentemot Förenta staterna och råvaruländerna har resulterat i en kraftig ökning av Västeuropas valutareserv, som vid slutet av 1958 var 3,3 miljar- der dollar större än ett år tidigare. I råvaruländerna har valutareserverna tjänat som buffertar, v'ilka fångat upp effekten av försämringen i export- konjunkturen, som härigenom hindrats från att nämnvärt slå igenom i deras import från industriländerna. Den internationella kreditgivningen har ock- så visat sig mer elastisk än man kanske tidigare räknat med. Det är möj- ligt att den befarade krisen för den svagaste länken i trekantshandeln mel- lan Västeuropa, råvaruländerna och Förenta staterna på detta sätt redan kunnat övervinnas eftersom konjunkturen i Förenta staterna nu är på väg uppåt och råvaruprisern—a i stort sett stabiliserats och på några områden t. o. m. noterat kraftiga stegringar (framför allt ull och kautschuk men även i viss mån koppar och tenn). Dessa faktorer skulle möjligen redan under innevarande år kunna ge svängrum för någon uppgång i råvaruländernas efterfrågan på industriprodukter.

Värdet av den västeuropeiska intrahandeln sjönk under första halvåret 1958 och låg för hela året värdemässigt sett 3 procent under genomsnittet för 1957. Under sista kvartalet i fjol nådde den emellertid nästan upp till nivån ett år tidigare. Sammankrympningen i intrahandeln speglar konjunk- turavmattningen under fjolåret och tendensen mot slutet av året till för- nyad uppgång. Intrahandelns samband med konjunktturutvecklingen il- lustreras därav, att den enda väsentliga uppgången på importsidan represen- teras av Västtyskland, som hela tiden fortsatt en oavbruten konjunkturupp- gång, under det att exportökningar noteras för Danmark och Holland, vilka tack vare dessa ökningar dragits upp från en redan 1956—57 inträdd kon- junkturdämpning. Förutsättningen för att en sådan konjunkturstimulans till »småländerna» skall kunna bli av varaktig betydelse är emellertid, att de större länderna — Frankrike, Storbritannien och Västtyskland —— sam- tidigt kommer in i en markerad expansionsfas. _

I Frankrike präglas den ekonomiska utvecklingen i mycket hög grad av skärpningen av den ekonomiska politiken. Industriproduktionen föll under andra halvåret 1958 och låg i december 4 procent under decembersiffran för 1957. Politiken syftar till en nedskärning av den privata konsumtionen och till en ungefär kompenserande ökning framför allt av exporten och den of- fentliga konsumtionen. Ökningen i reala bruttonationalprodukten, som under 1958 uppgick till 2 procent, torde under sådana förhållanden avta och even- tuellt helt upphöra. Importen förutses öka något vad beträffar den del, som härrör från franc-området, men förbli ungefär oförändrad för övriga områ- den.

• Sida 95
•  Original

I Västtyskland syns för närvarande en förnyad u-ppgång vara på väg inom näringslivets investeringar och inom bostadsbyggandet efter en till synes tillfällig uppbromsning under 1958. Orderläget både inom hemmamarknads- och exportindustnin har förbättrats under de senaste månaderna. Däremot har på grund av de relativt blygsamma ökningarna i hushållens realinkoms- ter den privata konsumtionen på senare tid börj at stagnera och detta kan i sin tur medföra en avmattning i den hittills höga ökningstakten för impor- ten. Bruttonationalprodukten ökade med ungefär 3 procent under 1958. Ök- ningen väntas fortsätta under 1959 i ungefärligen oförändrad takt, vilket bör kunna ge utrymme även åt nya realinkomststegringar för löntagarna. Någon nämnvärd ökning av sysselsättningen kan däremot knappast komma till stånd, eftersom arbetslösheten ligger på en rekordlåg nivå och tillskot- ten till befolkningen i de arbetsföra åldrarna successivt avtagit. Denna fak- tor, som tidigare spelat en stor roll i den tyska högkonjunkturen, torde i framtiden komma att få en underordnad betydelse.

I Storbritannien låg den reala bruttonationalprodukten under fjolårets sista kvartal alltjämt något under den toppsiffra, som nåtts redan under andra kvartalet 1957. En mindre uppgång ägde rum mellan tredje och fjär- de kvartalet, men denna kan i sin helhet återföras på den med lättnaderna i avbetalningshandeln sammanhängande ökningen i den privata konsumtio- nen. De i den nya budgeten signalerade skattesänkningarna innebär en ny kraftig stimulans till den privata konsumtionen. Exporten har stigit succes- sivt fr. o. ni. andra kvartalet 1958, men behöver öka stegringtakten något för att 1959 års genomsnitt skall uppnå genomsnittet för 1957. Den offentliga investeringen (inkl. det kommunala bostadsbyggandet) har varit på nedåt- gående under hela 1958 men väntas öka kraftigt fr. 0. ni. det nya budget- året. Under 1958 understeg industrins investeringar 1957 års nivå med en procent. Nedgången under fjärde kvartalet var _ jämfört med läget ett år tidigare _ 6 procent. Den senaste enkäten på detta område tyder alltjämt på en kraftig minskning under 1959. Vid enkättillfället har hänsyn dock ej kunnat tas till den stimulans, som den nya budgetens lättnader i avskriv- ningsreglerna kan tänkas innebära. Näringslivets övriga investeringar har, trots tendensen till successiv avmattning, legat så högt, att totalt sett den privata investeringen under 1958 överskridit genomsnittet för 1957. En sam- manvägning av de motstridiga tendenserna på olika områden tyder på ett par procents uppgång av nationalprodukten under 1959.

Det finns en grupp av smärre, men för den svenska exporten inte desto mindre betydelsefulla länder, som visat en markerad tendens till uppsving under loppet av 1958. I Norge, Danmark och Holland har således industri- produktionen. för sista kvartalet i stort sett återförts till det läge som rådde före nedgången. Även i Belgien och Finland har en uppgång ägt rum under 1958, men i dessa fall ligger den hittills uppnådda nivån alltjämt mer än 10 procent under tidigare uppnådda toppnivåer. Redan bibehållandet av den vid slutet av förra året uppnådda nivån för industriproduktionen innebär för nyssnämnda fem länder att 1959 års genomsnitt kommer att ligga över ge-

• Sida 96
•  Original

nomsnittet för 1958. Det är sannolikt att uppgången kommer att fortsätta även sedan tidigare maxima uppnåtts eller passerats. Men samtidigt kan man för vissa länder peka på tecken till en viss uppbromsning av expan- sionen just som man återhämtat tidigare förlorad terräng och är på väg att ta ytterligare ett steg framåt. I de länder konjunkturkurvan hittills haft en viss likhet med bokstaven »V», skulle denna med andra ord så smått ha börjat anta formen av ett kvadratrottecken.

Småländernas, inklusive Sveriges, chanser att expandera under 1959 är in- timt förknippade med utvecklingen av de större ländernas industriproduk- tion. Det har ovan visats skäl för att man under 1959 skulle kunna räkna med en ganska betydande stegring av nationalprodukten i Förenta staterna, med moderat stegring i Västtyskland, med en mindre uppgång i Storbritan- nien och snarast med stagnation i Frankrike. Industriproduktionen kan av- vika från men ansluter sig i regel ganska nära till utvecklingen av totalpro- duktionen. Nedan har OEEC:s säsongrensade siffror använts för att belysa utvecklingen på industriområdet i nyssnämnda länder (genomsnittet 1958 = 100).

1958 1959

Oktober November December Januari Februari Förenta staterna ............ 103 105 106 107 107 Västtyskland ................ 101 102 101 99 101 Storbritannien .............. 99 101 101 101 100 Frankrike .................. 99 98 97 97 101

Mönstret stämmer inte helt med de prognoser för genomsnitten av för- ändringarna i totalproduktionen (bruttonationalprodukten) som förut an— tytts. I Förenta staterna ligger redan nu industriproduktionen på en nivå som överstiger genomsnittet för 1958 väsentligt. I de övriga länderna har emellertid de senaste månadernas siffror i stort sett visat stagnation kring fjolårsnivån. För Västtysklands och Storbritanniens del betyder detta att en uppgång borde sätta in relativt snabbt och relativt kraftigt om den med prognosen för bruttonationalprodukten förenliga utvecklingen inom indu— strisektorn skall realiseras.

Tendensen i utvecklingen ger inte något intryck av ett sådant uppsving, som följde på avmattningen efter Korea-kriget och inledde de följande årens högkonjunktur. En skillnad ligger som nämnts däri att man i Västtyskland, även vid fullt utnyttjade produktionsresurser, knappast kan hålla samma expansionstakt som tidigare. I de övriga länderna är den ekonomiska politi- ken inte så expansiv, som den med hänsyn till förekomsten av lediga pro- duktionsresurser skulle kunna vara. I Frankrike och Storbritannien spelar valutahänsynen stor roll. För Förenta staterna spelar valutahänsynen ingen roll, men där inriktas som nämnts uppmärksamheten på inflationsfaran. Det råder näppeligen något tvivel om att man för dessa länder skulle kunna räkna fram betydande »deflationsgap».

• Sida 97
•  Original

Det är värt att uppmärksamma, att när här i det föregående talats om Västeuropas konjunktur och Västeuropas intrahandel etc. och skilts mel- lan de små och stora länderna inom detta område, så bör man ha i minnet att dessa distinktioner snart kan visa sig ointressanta vid en fortsatt splitt- ring genom en ensidig integration av sexstatsområdet. Det kan då bli an- ledning att skilja mellan tendenserna för produktion, handel, valutareserv etc. inom sexstatsmarknaden i motsats bl. a. till utvecklingen för övriga Västeuropa. Redan nu torde en medlem i »Sexland» bättre än tidigare kun— na tillgodogöra sig en expansionsimpuls från konjunkturuppgången i något annat medlemsland (t. ex. i Nederländerna) och analogt uppnå att en kon- traktion (t. ex. i Frankrike) i första hand får bäras av »de övriga». Im- portökningar riktas inåt och importbegränsningar riktas utåt. Tendenser till en dylik utveckling via en omriktning av handeln kan göra sig gällande ilman omläggningen av tullmurarna verkligen gjort omriktningen motiverad.

Konjunkturläget i Sverige

Ur svensk synpunkt är det av speciellt intresse att man nu syns kunna räkna med en lyftning av aktivitetsnivån i våra nordiska grannländer och i Nederländerna. Tillsammans svarar dessa länder nämligen för en bety- dande del av vår export. Den norska nationalbudgeten räknar med en volym- mässig importökning på nära 5 procent och den nederländska med omkring 10 procent. Den danska importökningen beräknas bli av storleksordningen 10—15 procent. Med hänsyn till dessa nya siffror och den vikt dessa länder har för den svenska utrikeshandeln ter sig förhoppningarna om en för- bättring av vår exportkonjunktur nu mer motiverade än vad de gjorde vid årsskiftet. Å andra sidan ter sig chanserna _ och riskerna för en allmän internationell högkonjunkturvåg redan under innevarande år snarast något mindre på grund av den till synes bestående långsamheten i produktions- uppgången i de större ländernas produktionsutveckling.

Svagheten i den nuvarande internationella konjunkturen ligger i stagna- tionen i industriinvesteringarna. Just på detta område syns man emellertid räkna med uppgång i våra nordiska grannländer d. v. s. i länder där den svenska verkstadsindustrin har betydande marknader. En pluspost repre- senteras av bostadsbyggandet utomlands, som tycks vara uppåtgående i nästan hela Västeuropa. En dylik utveckling bör gynnsamt påverka vår trä- varuexport. En faktor som hittills syns ha verkat i motsatt riktning repre- senteras av den ökade konkurrenskraften på detta område från Kanada (minskade fraktsatser), från Sovjet (priskonkurrens) och från Finland (de- valvering). Dessa länder har tack vare relativa kostnadssänkningar i viss mån kunnat tränga undan Sverige särskilt på den engelska marknaden. Lik- nande tendenser har gjort sig gällande i fråga om exporten av papper och papp. Däremot syns vår verkstadsexports andel av den totala verkstadsim- porten till våra viktigaste marknader ha hållits relativt väl uppe, och den svenska exportens andel av järn— och stålimporten kunnat öka åtminstone på Storbritannien. Av industriländernas (exkl. östblockets) totala export av 7—590801

• Sida 98
•  Original

övriga industriprodukter syns den svenska andelen hållit sig ungefär kon- stant eller snarast ökat under de senaste åren.

På exportområdet har det inte framkommit något som föranleder nämn- värda korrigeringar av den i den preliminära nationalbudgeten gjorda bedöm— ningen. Jämfört med denna har dock exportvärdet för skogsindustriproduk- ter och järnmalm nedjusterats något, i båda fallen beroende på en sänkning av prisantagandet. Sålunda förväntas för 1959 priserna för trävaror komma att ligga i genomsnitt 12 procent, för massa 7 procent samt för papper och papp 6 procent under genomsnittet för 1958. Å andra sidan har jämfört med tidigare beräkningar en uppjustering av exportvärdet gjorts för vissa sek- torer av verkstadsområdet. För hela exporten beräknas genomsnittliga pris- nivån för i år komma att ligga omkring 4 procent lägre än 1958 och 6 pro- cent lägre .än 1957. Volymmässigt beräknas jämfört med 1958 exporten minska för järnmalm (6 %), minska mycket kraftigt för livsmedel (26 %) men öka för trävaror (6 %), massa (8 %), papp och papper (2 %) samt för oädla metaller och arbeten därav (3 %).

En summering av tendenserna på olika områden tyder på att exportvoly- men i år kommer att förbli i stort sett oförändrad jämfört med 1958. Det är samma prognos som enligt den preliminära nationalbudgeten. Den förnyade prognosen implicerar emellertid en revidering uppåt av absoluta nivån för exportvolymen under 1959, eftersom siffran för 1958 nu höjts jämfört med den som kom till användning i den preliminära nationalbudgeten. Eftersom siffran för 1958 innefattar fiktiva uppjusteringar betingade av en statistisk omläggning vid årsskiftet, implicerar prognosen för 1959 realiter även att exportvolymen för detta år kommer att ligga ett par tre procent över 1958 års nivå.

Det har ej synts föreligga någon anledning att revidera nationalbudgetens pris- och volymantaganden vad beträffar förändringen av importen mellan 1958 och 1959. Importpriserna beräknas genomsnittligt sett komma att sjun— ka med 2 procent. Prissänkningar förutses t. ex. för vissa livsmedel, för kol samt för järn och stål. För volymen har räknats med en ökning om 2 procent, som främst är att hänföra till en större import av bränslen, ke- miska produkter, handelsfärdigt järn och stål. Även för volymberäkningen av importen gäller att jämförelsen mellan 1958 och 1959 blir lidande av den statistiska omläggningen vid årsskiftet, så att prognosen avsevärt under- skattar [den ökning som faktiskt kan förväntas komma att äga rum.

I den preliminära nationalbudgeten beräknades terms of trade förbli oför- ändrade under 1959 jämfört med 1958. Den nu förutsedda ytterligare ned- gången i exportprisnivån på nära 2 procent (till minus fyra procent) inne- bär en lika stor försämring av terms of trade och motsvarar i och för sig en försämring av handelsbalansen med omkring 150 miljoner kronor. Ökningen av importvolymen vid oförändrad exportvolym innebär en ytterligare för- sämring på omkring 200 miljoner kronor. Rent kalkylmässigt framkommer härigenom en ökning av handelsbalansens underskott på omkring 350 miljo- ner kronor, vilket i stort sett skulle betyda en motsvarande försämring av

• Sida 99
•  Original

valutautvccklingen jämfört med 1958. Under sistnämnda är ökade valuta- reserven med 150 miljoner kronor. Förutsatt att den s. k. >>förskjutnings- posten» blir lika stor under 1959 som under 1958 skulle valutareserven un- der 1959 komma att minska med ett par hundra miljoner kronor.

Nya hållpunkter för bedömningen av Iagerutveclclingen under 1959 sak— nas. Den utförda revideringen av lagerberäkningen för 1958 har i stort sett konfirmerat den i den preliminära nationalbudgeten använda förutsättningen om en måttlig total lagerminskning under 1958. Den mest betydande avvi- kelsen avser verkstads- och varvsindustrin. Här räknades tidigare med en lagerminskning, under det att de nya siffrorna anger en lagerökning med omkring hundra miljoner kronor. Under de fyra sista åren har lagerökningen på detta område uppgått till sammanlagt drygt två miljarder kronor i lö- pande priser — en viss minskning i fortsättningen ter sig därför sannolik. Resultatet av konjunkturinstitutets verkstadsbarometer för april anger ock- så att lagren av verkstadsprodukter på sina håll betraktas som för höga och nu är på väg att minskas. Lagren av skogsindustrins produkter ökade med mer än hundra miljoner kronor under 1958 efter att ha legat praktiskt ta- get oförändrade 1956—57 och ökat med omkring en halv miljard kronor åren 1954—55. En viss lagerminskning inträffade under 1958 för textil- och sömnadsbranschens del. Enligt senaste barometerresultatet betraktas textillagren emellertid fortfarande som för höga. I stort sett tyder tenden- serna inom lagerområ-det på en fortsatt nedgång under 1959. Enligt den re- viderade beräkningen mins-kade lagren under 1958 med hundra miljoner kronor. Diskrepansen mellan beräkningen av bruttonationalprodukten för 1958 från produktions- respektive efterfrågesidan kan möjligen tolkas så att lagren i själva verket ökade under detta år. Den från den preliminära na- tionalbudgeten bibehållna prognosen om en lagerminskning på en halv mil- jard kan därför realiter tänkas betyda en ungefär oförändrad lagerhållning under 1959.

Den mest betydande revideringen som gjorts av siffrorna i den prelimi- nära nationalbudgeten avser storleken av investeringen i fast kapital. Med hänsyn till det nya material som framkommit syns det finnas anledning till justeringar uppåt nästan efter hela linjen. Främst gäller detta industrins nyinvesteringar i såväl byggnader som i maskiner och apparater. Kommers- kollegiums marsenkät visar, jämfört med novemberenkätcn, en betydande uppjustering av investeringsplanerna inom flertalet branscher. Visserligen vet man från tidigare enkäter att dylika förskjutningar hör till regeln, lik- som att planerna regelmässigt brukar ligga över det faktiska investerings- utfallet. Förskjutningen är emellertid denna gång [så stor att den bör moti- vera en betydande revidering uppåt av den preliminära nationalbudgetens investeringssiffra.

Enligt höstenkäten planerade företagen inom den egentliga industrin en minskning av byggnadsinvesteringarna (exkl. industrins personalbostäder) med 2 procent -— vårenkäten visar i stället en planerad ökning på om- kring 14 procent. Omsvängningen är särskilt markant inom metall- och

• Sida 100
•  Original

verkstadsindustrin samt inom massa— och pappersindustrin. För industrins investeringar i maskiner och apparater angav marsenkäten en ökning på 8 procent mot en minskning på 5 procent enligt oktoberenkäten. Omsväng- ningen är markant för jord- och stenindustrin samt för massa- och pappers- industrin. En alltjämt i stort sett oförändrad nedgångssiffra redovisas för trävaruindustrin (närmare 40 procent) och för livsmedelsindustrin (25 pro- cent). Med utgångspunkt från enkätresultaten kan ökningen av totala in- vesteringen på olika industriområden uppskattas till drygt ett hundratal miljoner kronor i stället för den minskning med ungefär samma belopp, som kalkylerades med iden preliminära nationalbudgeten.

Nya uppgifter om igångs-atta och pågående arbeten inom bostadsbyggandet motiverar en revidering uppåt av investeringen även på detta område: till en ökning utöver 1958 års nivå på 200 miljoner kronor från 50 miljoner enligt den preliminära nationalbudgeten. Ytterligare justeringar: för kraft- verken en höjning till 125 från 75 miljoner, för handeln till 75 från 50, för vägar till 175 från 115, för de militära investeringarna till 125 från 105, för sjukvård och skolor till omkring 135 från förut 80 miljoner. Till någon del beror dock de nu nämnda uppjusteringarna på att utgångslägets nivå d. v. s. investeringsvolymen för 1958 något överskattats och att i själva verket en del därav faller på 1959 — detta gäller t. ex. investeringarna i bostäder, väg- och gatuarbeten samt de militära investeringarna. Totalt sett har ökningen av investeringen i fast kapital från 1958 till 1959 beräknats till omkring 1,1 miljard, vilket är 600 milj-oner eller omkring en procent av bruttonational- produkten mer än enligt den preliminära nationalbudgeten. Av ökningen mellan 1958 och 1959 faller omkring 350 miljoner på den privata sektorn, 200 miljoner på kommunerna och drygt 500 miljoner på staten, allt räknat i 1958 års priser. Motsvarande procentuella ökningstal blir respektive 3, 6 och 12.

Den volymmässiga ökningen under 1958 av den offentliga konsumtionen angavs i den preliminära nationalbudgeten till fyra procent både vad beträf- far den statliga och den kommunala andelen. Dessa siffror har nu korrige- rats, och enligt de nya beräkningarna ökade den kommunala konsumtionen med fem procent men den statliga blott med två. Den sammanlagda ökning- en blev omkring tre procent. För 1959 förutses en något stegrad öknings— takt —— liksom i den preliminära nationalbudgeten har denna anslagits till fyra procent.

Den statsfinansiella utvecklingen _ upplåningens storlek och fördelning på olika långivare —- har främst intresse ur synpunkten av banksystemets och allmänhetens likviditet (1. V. s. av finansieringsberedskapen inför t. ex. en konjunkturell uppgång av efterfrågan på olika områden. Statens budget har under de senaste åren kännetecknats av stora utgiftsöverskott. För de två åren 1957 och 1958 uppgick den sammanlagda upplåningen i kreditinsti— tuten (inkl. nettoupplåningen i riksbanken) till omkring 2,6 miljarder. Av detta belopp har endast en mindre del eller omkring en halv miljard täckts genom nettoskuldsättning i riksbanken (= förändring av statens

• Sida 101
•  Original

tillgodohavanden i riksbanken och av riksbankens statspappersinnehav). Eftersom riksbankens övriga utlåning och dess valutainnehav varit nästan konstant under de bägge åren, motsvaras riksbankens utlåning till staten i stort sett av en ökning i sedelmängden, som regelmässigt brukar stiga med 200 år 300 miljoner kronor om året. Av den övriga statsupplåningen har om- kring 700 miljoner placerats på kapitalmarknaden (sparbanker, posten och försäkringsbolag) under det att resten eller omkring 1,4 miljarder utgöres av upplåning i affärsbankerna. Ökningen av affärsbankernas innehav av statspapper åren 1957—58 representerar omkring 45 procent av deras sam- tidiga totala utlånings- och inlåningsökning. Genom denna utveckling har affärsbankernas likviditet successivt ökat. Detta illustreras därav att summa riksbanksgiro, skattkammarväxlar och obligationer (väsentligen stats- och hypoteksobligationer) i procent av skulderna (exkl. eget kapital) successivt vuxit från 27,1 procent vid slutet av 1956 till 31,5 resp. 32,8 procent åren 1957 och 1958.

Statens upplåningsbehov under 1959 kan grovt räknat uppskattas till samma belopp som sammanlagt för de båda åren 1957 och 1958 d. v. s. till drygt två och en halv miljard kronor. Den ökning av affärsbankernas likvi- ditet (statspapper plus fordringar på riksbanken), som en dylik upplåning i och för sig kan beräknas medföra, skulle såtillvida kunna förväntas bli större än under perioden 1957—58 som upplåningen på kapitalmarknaden och likviditetsminskningen genom sedelmängdökningen nu hänför sig till ett och inte till två år. Å andra sidan verkar det sannolikt att valutareser- ven kommer att sjunka, vilket i motsvarande mån reducerar affärsbanker— nas likviditet. Netto räknat skulle därmed likviditetstillskottet i affärs- bankerna kunna beräknas bli av samma storleksordning 1959, som den sam— manlagda ökningen åren 1957 och 1958. Härigenom skulle alltså en avsevärd ökning av affärsbankslikviditeten komma till stånd.

Möjligheterna att bedöma utvecklingen av den privata konsumtionen har nu blivit säkrare än de var när den preliminära nationalbudgeten framla- des, eftersom ny löne- och konsumtionsstatistik framkommit för 1958 och resultatet av löneförhandlingarna för 1959 i stora drag kan överblickas. Räknat på årsmedeltalen steg den genomsnittliga timförtjänsten för industri— arbetare med 5 procent från 1957 till 1958. På grund av förkortningen av den ordinarie arbetstiden blev emellertid stegringen av årsförtjänsterna lägre och stannade vid omkring 3 procent. Den totala lönesumman ökade mellan 1957 och 1958 med omkring 3,5 procent. Enskilda företagares inkomster be- räknas ha varit ungefär oförändrade. De för konsumtion disponibla person— liga inkomsterna ökade med omkring 1,5 miljard eller dryga 4 procent. Den privata konsumtionen ökade samtidigt volymmässigt med 2,5 procent och värdemässigt med drygt 1,9 miljard eller ca 6 procent. Det personliga spa- randet minskade alltså med över 400 miljoner kronor.

Enligt uppgörelsen mellan SAF och LO angavs för löneförhöjningar un- der 1959 en kostnadsram motsvarande 2 procent vid arbete på tidlön och 1,5 procent vid ackordsarbete. De faktiska avtalen både inom och utom de

• Sida 102
•  Original

av uppgörelsen direkt berörda områdena har också hållit sig kring dessa procenttal, så att den genomsnittliga avtalsmässiga höjningen av lönenivån för samtliga löntagare kan förutses komma under 1959 överstiga 1958 års nivå med ca 2 procent. Sedan hänsyn tagits till den lagstadgade arbets— tidsförkortningen och under förutsättning _av någon avsaktning i löneglid- ningen samt någon ökning av antalet sysselsatta kan den totala lönesum- mans Ökning beräknas till i runt tal 1 miljard eller omkring 3 procent. (Denna siffra ligger mitt emellan de alternativ, som kom till användning i den preliminära nationalbudgeten.) Övriga inkomster beräknas öka med omkring en halv miljard. Eftersom de hushållens inkomster belastande di- rekta skatterna och avgifterna också förutses komma att öka med en halv miljard, så skulle de för konsumtion disponibla inkomsterna komma att öka lika mycket som lönesumman d. v. 5. med 1 miljard kronor.

Under början av 1959 har konsumentpriserna legat något över genom- snittet för 1958, vilket i och för sig —— under förutsättning av oförändrade priser resten av året _ höjer genomsnittet för 1959 något över fjolårets ge- nomsnitt. Tages vidare hänsyn till en viss effekt av lönehöjningarna på tjänstepriserna kan konsumtionsprisnivån för innevarande år beräknas komma att ligga omkring en procent över fjolårsnivån. En sådan prissteg- ring skulle fördyra 1958 års konsumtion med omkring 300 miljoner kronor. Av den kalkylerade inkomstökningen på en miljard skulle då återstå 700 miljoner, vilket räcker till en volymmässig ökning av konsumtionen med omkring 2 procent. Utvecklingstendenserna på olika konsumtionsområden pekar också på en konsumtionsökning av denna storleksordning, som alltså skulle förutsätta att hushållens sparande förblir oförändrat mellan 1958 och 1959.

Den nationalbudget för 1959, som nedan uppställts på grundval av den förut gjorda bedömningen av efterfrågan på olika områden, Överensstämmer på de flesta punkter med den preliminära nationalbudgeten. Den enda vä— sentliga förändringen avser som nämnts en kraftig uppjustering av den totala investeringen, som dragit med sig en ungefär lika stor upprevidering av bruttonationalprodukten —-— från drygt en procent enligt den preliminära nationalbudgeten till drygt två procent enligt den reviderade. Det kan synas motiverat att nu höja siffran även för importen samt att -— med hänsyn till den på vissa områden nu mer optimistiska bedömningen av utlandskon- junkturen — också revidera prognosen för exportvolymen uppåt. Dylika höjningar impliceras dock av de oförändrade prognossiffrorna. Som för- ut påpekats överskattas statistiskt den av utrikeshandeln under 1958 upp- nådda nivån. En prognos som utgår från denna Överskattning, underskat- tar i motsvarande mån förändringen mellan 1958 och 1959. Eftersom un- derskattningen torde gälla i lika män för importen som för exporten, skulle ett försök att korrigera dessa med hänsyn till den statistiska felkällan dock ej påverka siffran för bruttonationalproduktens eller bytesbalansens förändring.

• Sida 103
•  Original

Nationallmdget för 1959 Miljoner kronor i 1958 års priser

1958 Förändring 1958—59 Miljoner Procent kronor Tillgång Produktion ........................................ 59 600 + 1 400 + 2 Import ............................................ 12 250 + 250 + 2 Lagerminskning .............................. . ..... 100 + 400 . . Summa tillgång 71 950 + 2 050 + 8 Användning Privat bruttoinvestering ............................ 10 750 + 350 + 3 Statlig bruttoinvestering ............................ 4 400 + 500 + 12 Kommunal bruttoinvestering .................. 3 350 + 200 + 6 Export ...................... . . ..... 12 000 0 0 Privat konsumtion ...... . . . 33 850 + 700 + 2 Statlig konsumtion ..................... 3 000 + 100 + 3 Kommunal konsumtion .............................. 4 600 + 200 + 4 Summa användning 71 950 + 2 050 + 3

Den samhällsekonomiska balansen

För den ekonomiska politiken är det av vikt att kunna bedöma förutsätt- ningarna för ett fullt utnyttjande av produktionsresurserna med bibehål— lande av ett stabilt penningvärde. Realiserandet av dessa bägge målsätt- ningar hänger samman med tillräckligheten och utvecklingen av valutreser- ven d. v. s. det »internationella svängrummet» för den ekonomiska politi- ken. Prognosen för försörjningsbalansen ger inte i och för sig svar på dessa frågor men kan användas som en utgångspunkt för bedömningen av den samhällsekonomiska balansen på produktions-, pris- och valutaområdet.

Vid bedömningen av balansen på produktionsområdet kan noteras att bruttonationalprodukten redan år 1958 legat under den nivå man skulle kunna nått upp till under förutsättning av full sysselsättning och av vad man under tidigare år kunnat räkna som »normal» ökning av produktivite- ten. Delvis har detta underutnyttjande av produktionsresurserna kommit till uttryck i en registrerad ökning av arbetslösheten. Dessutom har man sannolikt också haft att räkna med en dold d. v. s. statistiskt icke redovi- sad förkortning av arbetstiden och ökning av arbetslösheten samt produkti- vitetsförluster betingade t. ex. av en med det speciella arbetsmarknadsläget sammanhängande omflyttning av arbetskraft mellan olika produktionsom- I'åden. Denna situation synes i stort sett komma att karakterisera utveck— lingen även under innevarande år.

Under 1959 förutses den yrkesverksamma befolkningen komma att Öka med mellan en halv och en procent. Den lagstadgade arbetstidsförkortning- en motsvarar emellertid i och för sig en något större reducering av utbu- det av arbetskraft. Även om sysselsättningen —— d. v. s. antalet sysselsatta

• Sida 104
•  Original

-— ökar lika mycket som tillskottet till den yrkesverksamma befolkningen, skulle alltså arbetsvolymen —— mätt i antalet arbetstimmar — komma att minska något. Detta är också den prognos för utvecklingen under 1959 man kommer fram till med beaktande å ena sidan av den förutsedda totala pro— duktionsökningen på dryga 2 procent och å andra sidan av en »normal» produktivitetsstegring på omkring 3 procent. Produktionsökningen skulle alltså räcka till att absorbera tillskotten till den yrkesverksamma befolk- ningen men däremot skulle genomsnittligt sett samma arbetslöshet komma att kvarstå som under 1958. Man skulle också, liksom under 1958, under 1959 ha att räkna med ett »deflationsgap» i den meningen att den totala produktionen vid ett fullt utnyttjande av produktionsresurserna skulle kunna bli större än den nu enligt produktionskalkylen faktiskt förväntas bli. En närmare precisering blir emellertid med nödvändighet ganska luftig och får närmast karaktären av ett sådant räkneexempel som givits i sista av- snittet i kap. VIII. Självklart är också att t. ex. en annan utlandskonjunktur eller annan ekonomisk politik än den som förutsetts och förutsatts i före- liggande nationalbudget också direkt kommer att modifiera den bild av ba- lansen på arbetsmarknads- och produktionsområdet som ovan antytts.

Ett försök till konkretisering av balansläget på olika marknader tyder på att, jämfört med genomsnittet för 1958, den största produktionsökningen (8 procent) och en därmed sammanhängande sysselsättningsökning skulle komma till stånd inom byggnads- och anläggningsverksamheten. Även inom tjänsteområdet bör man kunna räkna med en ökning av sysselsättningen. Vad industrin beträffar torde det med hänsyn till den förutsedda efterfråge— utvecklingen på olika områden vara rimligt att räkna med någon procents produktionsökning, varemot svarar en mindre nedgång av genomsnittliga sysselsättningen. Ser man till utvecklingen under året innebär emellertid denna prognos, att den successiva minskningen av industrins sysselsättning, som av säsongrensade siffror att döma har ägt rum alltsedan slutet av 1957, skulle upphöra under årets lopp.

På prisområdet kan stabiliteten för närvarande sägas vara ett faktum. Konsumtionspriserna har legat praktiskt taget oförändrade sedan april 1958 d. v. 5. under omkring ett år. Utvecklingen under fjolåret syns visa, att ett »deflationsgap» inte hindrar vissa autonoma kostnadsstegringar från att slå igenom, men att prisstegringar-na också i stort sett begränsas härtill. Stabiliteten under den närmaste framtiden skulle då i första hand komma att bero på utvecklingen av import- och lönekostnaderna. Importpriserna väntas, som redan nämnts, snarast komma att sjunka under 1959. Den av- talsmässiga lönehöjningen kan under återstoden av året förutses slå ige- nom på vissa prisområden. Men totalt sett torde, så vitt man nu kan se, kon— sumtionspriserna under 1959 inte komma att överstiga genomsnittet för 1958 med nämnvärt mer än en procent.

Vid en konsumtionsprisstegring på en procent skulle den beräknade nomi- nalinkomststegringen för hushållen på 3' procent komma att motsvara en realinkomststegring på omkring 2 procent. Denna stegring är något mindre

• Sida 105
•  Original

än den stegring på dryga 2 procent som beräknats för den reala brutto- nationalprodukten. Vid jämförelsen bör emellertid den senare reduceras med hänsyn till försämringen av terms of trade, som i och för sig motsvarar ett par hundra miljoner kronor. Man skulle därmed komma fram till samma ökning såväl för den reala nationalinkomsten som för hushållens reala in- komster.

Utvecklingen på valutaomrädet beror i stort sett på graden av synkronise- ring mellan utlandskonjunkturen och hemmakonjunkturen. När de två rör sig parallellt, som de till synes gjort under de senaste åren, så händer inget särskilt på valutafronten. Hålls den inhemska konjunkturen tillbaka i för- hållande till utlandets tenderar valureserven att öka, vilket illustreras av ut- vecklingen under de allra senaste åren i Danmark, Nederländerna och Stor- britannien. För Sveriges del pekar utvecklingen på senare tid snarast på möjligheten att hemmakonjunkturen på lite längre sikt kan komma att löpa något före utlandskonjunkturen. Å ena sidan har hemmakonjunkturen visat sig mera expansiv än som räknats med i den preliminära nationalbudgeten, vilket kommit till uttryck i en betydande justering av ökningstalen för in— vesteringen och nationalprodukten. Å andra sidan har utlandskonjunktu— ren ännu inte givit ett klart och entydigt intryck av det rejäla uppsving, som man kanske väntat och hoppats på. Utvecklingen pekar visserligen uppåt men inte mer än att den reviderade prognosen för den svenska natio- nalprodukten _— trots »deflationsgapet» -— ligger relativt högt uppe inter- nationellt sett. Det bör därvid bemärkas att vi inte har någon tidigare abso- lut produktionsnedgång att ta igen, och att en med en dylik »igentagning» sammanhängande och kanske därför relativt instabil expansion karakterise- rar flera länder. Ett symptom på denna skiljaktighet i hemma- och utlands- konjunkturen kan sägas vara att industriinvesteringarna —- det mest dy- namiska elementet i den ekonomiska utvecklingen — i Sverige i motsats till i utlandet expanderat mycket starkt under 1958 och syns komma att fortsätta expansionen under 1959 och in på 1960. På finansieringssidan stöds denna utveckling av en betydande likviditet både hos bankerna och hos företagen. På utrikeshandelssidan kommer nyssnämnda skiljaktighet till uttryck däri att den förutsedda importvolymen för 1959 ligger 4 procent över 1957 års nivå under det att exportvolymen på grund av försvagningen i den utländska efterfrågan inte syns komma upp till 1957 års läge. Detta aktualiserar risken för en sådan betydande valutaavtappning, som illustre- ras av prognosen för betalningsbalansen. Under innevarande år torde ned- gången av valutareserven dock knappast kunna bli av en sådan storleks— ordning att den sjunker under det med hänsyn till den ekonomisk politi- kens svängrum tolerabla.

Uppjusteringen av investerings- och produktionsprognoserna speglar i stor utsträckning statsmakternas ansträngningar att hålla en hög och jämn sysselsättning. Riskerna för en inhemsk likviditetsuppladdning och samti- dig valutaavtappning sammanhänger därför i grund och botten med att ambitionsgraden i den svenska sysselsättningspolitiken är högre än i de

• Sida 106
•  Original

flesta andra länder. I själva verket torde Inan i detta avseende kunna tala om en förskjutning flerstädes utomlands av målsättningarna innebärande en accentuering av prisstabiliteten och valutaförsvaret _- båda uppfattade såsom egenvärden _ på bekostnad av sysselsättningen och produktionen. Denna förskjutning innebär att en till full sysselsättning syftande politik här hemma — full i meningen av sysselsättningsgraden under de senaste hög— konjunkturåren — ej kan räkna på samma stöd som tidigare från en pa- rallell utveckling utomlands. Detta problem för den svenska ekonomiska poli- tiken kan på längre sikt snarast komma att försvåras, vilket sammanhänger därmed att i de stora länderna befolkningstillskotten i de arbetsföra åld- rarna under de närmaste åren kommer att vara relativt sett mindre än t. ex. i de skandinaviska länderna. Dessa behöver då hålla en jämfört med de större länderna relativt hög ökningstakt för produktionen och därmed för importen redan för att bibehålla en viss given sysselsättningsgrad. Om då dessutom ambitionsgraden för sysselsättningen är relativt hög kan den eko- nomiska politiken komma att möta betydande svårigheter på valutafronten.

• Sida 107
•  Original

Summary

This National Budget is a revised version of the Preliminary National Budget published at the beginning of this year. Chapter II contains a de- scription of the Swedish economy in 1958. Chapter III gives an analysis of the international development. The components of the Gross National Pro- duct are discussed in the following chapters, leading up to the Revised National Budget presented in chapter IX.

The Swedish Economy in 1958

Preliminary calculations indicate a rise in total gross fixed investment from 1957 to 1958 of about 7 per cent at current prices and about 6 per cent at constant prices (table 1113! a). The volume of residential building is estimated to have increased by 4 per cent although the number of dwellings completed has decreased. Preliminary figures for investment in manufactur- ing indicate an increase of about 11 per cent at constant prices. Invest- ment in transports and communications (excluding roads) increased by 2 per cent whereas investment in agriculture and forestry decreased by about 2 per cent from 1957 to 1958.

Altogether, private gross investment at constant prices rose by 7 per cent and public gross investment by 3 per cent from 1957 to 1958 (table II: 3b). Central government investment increased by 5 per cent but local govern- ment investment only by about 1 per cent.

From 1957 to 1958 private consumption expenditure increased by 6 per cent at current and 2 1/2 per cent at constant prices (table II: 4). Food con- sumption increased by 2 per cent in volume. There was a substantial fall in the consumption of alcoholic beverages from 1957 to 1958, probably because of higher prices. Purchases of new motor vehicles decreased from 1957 to 1958, whereas operation costs increased. Consumption of textiles increased slightly in volume from 1957 to 1958.

Public consumption increased by 7 per cent at current prices and 3 per cent at constant prices (table II: 5).

Imports decreased by 3 per cent at current prices and increased by 2 per cent at constant prices, exports decreased by 2 and 1 per cent, respec- tively. Terms of trade improved slightly, compared with 1957. Because of statistical technicalities both imports and exports are to some extent over- estimated for the year 1958. The balance of trade improved by approximately Kr. 70 million from 1957 to 1958, but net income from shipping decreased by around Kr. 150 million. The deficit of the balance of current payments increased from Kr. 130 to 240 million (table II: 6).

• Sida 108
•  Original

The trade balance with the dollar—area improved while that With the EMA-area deteriorated. This development is mainly explained by a decline in imports of fuel from the dollar-area and a decline in exports to Western Europe. Exports of wood products to Great Britain, the Neatherlands, and France decreased markedly. A decrease in exports to Western Germany concerned mainly iron ore. On the other hand exports of machinery and cars to Denmark and Norway increased.

Inventories probably have remained about constant during 1958 (table II: 7). An accumulation of stocks of finished products and a reduction of stocks of raw materials seem to have taken place in the manufacturing in— dustry.

Gross National Product at constant prices increased by less than 1 per cent (table II: 2). Output in manufacturing remained constant. Construc- tion increased by about 5 per cent. The net contribution of agriculture declined by about 1 per cent from 1957 to 1958.

The price increase from 1957 to 1958, implied in the calculations at constant and current prices, was 3 1/2 per cent for total private consump- tion and 3 per cent for Gross National Product (p. 10).

The International Economic Situation

During the first months of 1959, the world economic situation has im- proved. In the United States both the Gross National Product and the in- dustrial production have returned to their pre-recession levels. The decline in world commodity prices has stopped and credits and capital aid have eased the liquidity position of primary producing countries. In Western Europe, most of the countries show signs of a moderate economic upturn.

WVhile residential construction and public investment are expanding, business investment still shows a weakness in most countries. This is ex- plained by the low degree of utilization of industrial capacity in spite of the recovery in production. A moderate inventory accumulation has taken place in the United States, while the Western European economy seems to be affected by a continued decrease in the rate of stock—building and in some cases a reduction of existing inventories.

Private consumption which constituted a major sustaining factor in the recession during 1958, is also a main element in the American and European recovery. Retail sales have grown as consumer incomes have advanced. ln Great Britain, consumer durables have benefitted greatly from the relaxa- tion of hire purchase regulations. The announced budget concessions indicate a continued increase for private consumption.

The impact of the international economic development on the Swedish economy seems to be moderately positive during 1959. For some of our main export markets (Norway, Denmark, and the Netherlands) official estimates show a significant recovery.

• Sida 109
•  Original

SUMMARY 103 Foreign Trade.

The volume of exports is expected to be the same as in 1958 and the volume of imports to increase by 2 per cent. Because of peculiarities in last yea1”s trade statistics this forecast actually implies an increase of 3 per cent with regard to exports and of 5 per cent with regard to imports over the 1958 levels.

In 1959 imports of fuel and metals are expected to increase. Imports of cars on the other hand might decrease because of the increase in stocks in 1958. Exports of forest industry products, as well as of iron and steel, are expected to increase in volume but to decrease in price. Exports of machin- ery, transport equipment, and instruments are foreseen to remain unchanged both in value and in volume.

Export and import prices are expected to fall by 4 and 2 per cent, respec- tively, in 1959. Though shipping earnings are expected to improve some- what the calculation points to a considerable deficit in the balance of cur- rent payments. This will however, not necessarily, lead to a corresponding loss of foreign exchange reserves, since deficiencies in the trade statistics make the calculation of the prospective balance of payment very inaccurate. During the last years these »invisible items» have worked at the advantage of the Swedish exchange position.

The competitive position of Sweden's main export products seems to have been about unchanged during the last few years since their percentage share in total world imports has remained stable. Some ground has been lost only in the case of timber which can be explained by such special factors as the Finnish devaluation and the lowering of the Canadian trans— port costs because of the fall in freight rates.

Incomes and Expenditures of Private Households

Between 1957 and 1958 wage rates went up by about 41/2 per cent on an average, half of which was accounted for by wage drift. The correspond- ing earnings rose by one per cent less, because of a reduction of the working week by one hour. This year the wage negotiations resulted in a moderate increase over 1958. Considering the new reduction in working hours and assuming a continued tapering off in the wage drift, the rise in earnings from 1958 to 1959 can be expected not to exceed 3 per cent.

Farmers” incomes declined in 1957—1958 by about 3 per cent whereas for other entrepreneurial incomes a rise of 2 per cent was recorded. No change from 1958 to 1959 is foreseen in farmers' incomes, while those of other entrepreneurs are expected to increase slightly less than from 1957 to 1958.

Transfers from central and local governments to households increased from 1957 to 1958 by more than Kr. 500 million or by about Kr. 100 million more than the rise in fees and direct taxes on households. In 1959, direct transfers to households are expected to increase by some Kr. 200 million,

• Sida 110
•  Original

while direct personal taxes and fees are likely to rise by around Kr. 500 million.

In total, the rise in personal disposable income from 1958 to 1959 is estimated at about Kr. 1,000 million or some 3 per cent. From 1957 to 1958 the increase was nearly 4 1/2 per cent.

'In 1958 consumer prices increased only modestly. During the year the index moved upwards by less than 3 per cent, primarily as a consequence of raised indirect taxes in the first quarter and of higher charges in the service sector. The average price level in 1958 was 41/2 per cent higher than that of 1957.

Since April 1958, consumer prices have remained practically constant and the prospects of a continued stability are fairly bright. Even with regard to possible wage-induced price increases in the service sector, the price level 1958—1959 should in the absence of sizeable increases in fees and indi- rect taxes not rise more than one per cent.

Current calculations indicate a record-low increase in disposable in- come of around Kr. 1,000 million. About one third of the estimated increase in total disposable income should be absorbed by higher consumer prices. That leaves nearly Kr. 700 million which corresponds to a rise in the volume of consumption by 2 per cent, provided that savings do not increase. The fore- cast of a two per cent growth in volume — against 2 1 / 2 per cent in 1958 —— is also consistent with the consumption trends discussed in the Preliminary National Budget.

Public Finances

An overall view of the economic activities of the central government is given in table VI: 3. All figures are given on a cash basis.

Current transfers to the central government are forecast to increase by 5 per cent from the fiscal year (July 1——June 30) 1957/58 to 1958/59. The main part of that increase consists of a rise in indirect taxes. Transfers to the central government are forecast to remain about constant in 1959/60 as compared with 1958/59. Transfers frOm the central government increase considerably from 1957/58 to 1958/59, the rise being due partly to increases in childrens allowances and in old age pensions, partly to an increase in trans- fers to local governments. The rise in total transfers from 1958/59 to 1959/60 is almost entirely automatic. Central government consumption is forecast to increase by about Kr. 100 million at constant prices from the calendar year 1958 to 1959.

The total deficit of the central government is forecast to amount to Kr. 1,870 million in 1958/59 and is estimated at about Kr. 2,850 million in 1959/60. For the calendar year 1959 the total deficit is estimated at about Kr. 2,700 million as compared with about Kr. 1,600 million and Kr. 1,000 million in 1957 and 1958, respectively. The main part of the deficit will have to be financed by borrowing in the commercial banks. The

• Sida 111
•  Original

ratio of treasury bills and bonds to total deposits from the public in the commercial banks, will thus increase sharply in 1959. This ratio was 26,7 per cent at the end of 1958 as compared to 26,0 and 22,1 per cent at the end of 1957 and 1956, respectively.

Investment

In the prognosis for investment in 1959 statements from entreprenuers in mining and manufacturing, from central and local authorities, etc., have been checked against the expected outcome of investment regulating or stimu- lating measures of economic policy. The different sector forecasts have been summed up in table VII: 3. This table and the following comments deal if not otherwise stated with gross investment (including repair and maintenance) at 1958 prices.

Building control has been gradually loosened. It has, as a matter of fact, proved necessary to stimulate building activity in several ways. The grant for government loans to residential building in the fiscal year 1958/59 was extended to permit a production of 70,000 flats instead of 59,000. Private enterprises have to an important extent been allowed to spend so called investment funds and to use (with certain tax-exemptions) those parts of the funds which have been deposited with the Central Bank. Invest- ment activity has also been stimulated by an increase in the contribution from central to local governments and by an increase in public works, mainly road construction, to counteract unemployment.

Residential building activity is forecast to inrease by Kr. 200 million, or 5 per cent, from 1958 to 1959. This change covers an increase in the building of apartment houses as well as of one—family houses.

Entrepreneurial plans for investment in mining and manufacturing, as surveyed in March 1959 indicate a rise in construction of about Kr. 100 million, or 9 per cent which means a significant revision upwards of the plans since the October survey. The revision can partly be explained to be an effect of the spending of the investment funds. Estimates based on the available statistics of works started during 1958 and until April 1959 support the view of a considerable increase. For investment in machinery and other equipment an increase of Kr. 50 million or 2 per cent is forecast.

Investment in power plants is expected to increase by Kr. 125 million altogether. The private part, however, is forecast to be unchanged.

Investment in commerce and other services, also stimul'ated by .the possibility to use the investment funds, is forecast to increase by Kr. 75 million in 1959. For the merchant marine a decrease is forecast while an increase is expected for air transport. Investment in agriculture is assumed to decrease slightly. In total the above mentioned forecasts add up to an increase in private investment of nearly Kr. 350 million, or about 3 per cent.

• Sida 112
•  Original

Public investment is forecast to rise hy 9 per cent or about Kr. 700 million. The central government accounts for more than Kr. 500 million (representing an increase of 12 per cent) the main part of which concerns military equipment, power plants, roads and highways, telephone, railways and air transport.

For local government investment the National Budget foresees an increase of nearly Kr. 200 million, or 6 per cent, compared with 1958.

The separate sector forecasts for 1959 (Table VII: 3) add up to a total increase in gross fixed investment of about Kr. 1,050 million, or 51/2 per cent, distributed between an increase in construction of Kr. 900 million, or 8 1/2 per cent, and in machinery and other equipment of about Kr. 150 million, or 2 per cent.

Production and Labour Market

The Gross National Product rose according to revised figures by 1/2 per cent from 1957 to 1958. The average yearly rise in the period 1955—1957 was almost 4 per cent. The most expansionary sector of the Swedish economy in 1958 was construction, which increased by about 6 per cent. In total, pro— duction in manufacturing remained at the same level as in 1957. Among the manufacturing branches higher production was recorded for food (+ 5 per cent) and sawn and planed goods (+ 2 per cent). Employment figures indicate that an increase of output also occurred in the engineering industry. The largest decreases were in the leather and footwear industry and mining ((&—7 per cent). Production in forestry fell by 1 per cent. The same decrease was registered for agriculture which was caused by the bad harvest. Also trade and transportation, government services and housing contributed to the increase in the Gross National Product.

The stagnation in total demand during last year is likely to be followed by a rise in 1959. This improved demand is expected to cause an increase in Gross National Product by slightly more than 2 per cent. As during the preceding year the largest contribution to the rise is estimated to come from construction (+ 8 per cent). Output in manufacturing was running below the level of last year in the beginning of 1959, but is expected to show an upward trend during the year. The yearly average is forecast to rise somewhat from 1958 to 1959 because of increases of production in the iron and steel industries, the pulp and paper industries and the engineering industries. Production of sawn and planed goods, textiles and iron ore, on the other hand, are assumed to decrease to some extent.

On the strength of present tendencies rises of output are also forecast in agriculture, trade and transportation services, housing and government services. The only industrial branch, where a fall in production has been foreseen is forestry.

The labour force is estimated to have increased by 20,000 persons during 1958. Due to labour market conditions, net immigration decreased con—

• Sida 113
•  Original

siderany from 1957 to 1958 and is supposed to remain on a low level in 1959. The rise in labour force in 1959 is expected to be approximately 24,000 persons or 0.7 per cent. Total employment, which had been approxi— mately unchanged between 1957 and 1958, is expected to show a small in- crease from 1958 to 1959. Employment in manufacturing has been slowly decreasing since the end of 1957; this decrease is now expected to halt. The number of employed workers in manufacturing will, however, be somewhat lower in 1959 as compared with the average for 1958. On the other hand, employment in construction and in trade and other services is expected to rise from 1958 to 1959. As a result of the high activity in the building trades, partly due to the weather conditions, unemployment fell considerably from January to March, 1959. On an average, the number of employed per— sons is forecast to be somewhat higher in 1959 than in 1958.

The increase in the labour force in 1958 was more than compensated for by the reduction of working hours. Total volume of labour is thus calculated to have decreased by approximately one-half per cent. Assuming a »normal» rise in productivity by 3 per cent — the yearly average for the period 1950—1957 _ total production could have risen by 2—3 per cent in 1958. Actually, a rise of only one—half per cent was recorded. To some extent the »gap» between possible and actual production was reflected in the rise in unemployment. The remaining part was due to other forms of unemployment and productiv- ity losses which cannot be accounted for statistically. Also in 1959 the labour force is forecast to increase by one per cent and the volume of labour to decrease by 1 1/2 per cent, owing to the reduction in working hours. A »nor— mal» increase in productivity of some 3 per cent together with the unutilized capacity reserve carried over from the previous year, should make possible a rise in total production of 4-—5 per cent in 1959. Production calculations, however, indicate a rise by about 2 1 / 2 per cent. The gap between the possible and the expected increase in production can thus be estimated at about 2 per cent of Gross National Product in 1959, i. e. the same figure as for 1958. Employment would increase slightly but not enough to reduce the average number of unemployed. These calculations are however very schematic and should be interpreted as pedagogical exercises rather than as a guidance for a precise economic policy.

Conclusions

The forecasts of the economic development in 1959 within different sec— tors of the Swedish economy are summarized in the table on p. 97. They add up to an increase in Gross National Product at constant prices of about 2 per cent. The forecast given in the Preliminary National Budget pointed to an increase of only one per cent. The upward revision of the forecast can mainly be attributed to a more optimistic view with regard to the devel— opment within the investment sector. An inquiry undertaken in November 1958 indicated a fall in industrial investment between 1958 and 1059. A simi—

• Sida 114
•  Original

lar inquiry undertaken in March 1959, however shows, substantial revisions upwards of the investment plans. The surge can to a considerable extent be explained by the release of the so called investment funds which were set aside tax-exempt in previous years but now have been made available with an additional tax incentive. Also within the public sector investment has been pushed as an anti-cyclical measure. All in all total investment is now expected to increase by about Kr. 1,000 million which is about Kr. 500 million more than foreseen in the Preliminary National Budget. This revi- sion in itself amouts to about one per cent of the real Gross National Product.

The remaining components of Gross National Product have been changed very little as compared with the forecasts contained in the Preliminary National Budget. Consequently the revision upwards of the G.N.P. forecast mainly reflects the change in the investment forecast. Imports are expected to increase with about as much as the G.N.P., i.e. about 2 per cent. Because of certain statistical technicalities involved in the computation of imports in 1958 the forecast for 1959 actually implies a somewhat higher increase than 2 per cent over last year's imports. The forecast real private con— sumption also stands at 2 per cent. The implication of this forecast is that personal saving will remain about unchanged since personal income are expected to increase a little less than by 3 per cent and consumer prices to increase about 1 per cent in 1959.

The expected increase in real G.N.P. of about 2 per cent should be suf— ficient to absorb the increase in the labour supply stemming from an in- crease in population since, at the same time, a reduction of working hours will come into effect. The increase in G.N.P. will probably not be enough to reduce the excess unemployment already existing during 1958. The rate of expansion of the Swedish economy will nevertheless keep up well as com- pared with that of other Western European economics. One also has to take into consideration that some of these other countries have had to recover earlier slacks in G.N.P. and in industrial production whereas Sweden has not. One aspect of this difference is that industrial investment in Sweden has been at a record level in 1958 and seems to increase considerably also in 1959. This means that the dynamic element has been and still is present in the Swedish economy whereas it is noticeably absent in most other coun- tries. Another aspect of this development is that whereas exports _ because of the slack in foreign demand —— is expected to remain below the level of 1957, imports — because of the relatively high domestic activity — is ex- pected to reach 4 per cent above that level.

The expansionary domestic policy has partly compensated the slack in the demand for Swedish exports. The availability of unused resources in- dicates that further expansion would be possible. For the moment at least there does not seem to exist any inflationary threat with regard to the internal cost and price level. The trade gap may, however, Widen consider- ably if Sweden pursues a more vigorous expansion without the support of a similar development abroad.

• Sida 115
•  Original

II.

III.

IV.

1. 2 3 3 3 4. 5 6 7 1 2 3

gagna—polo??—

10.

11.

12.

Tabellförteckning

Försörjningsbalansen 1954—1958 i löpande priser ................ . Försörjningsbalansen 1954——1958 i 1954 års priser ..............

a. Bruttoinvesteringar 1954—1958, uppdelade på ändamål ........ b. Bruttoinvesteringar 1954—1958, uppdelade i privata och offentliga c. Bruttoinvesteringar 1954—1958, uppdelade efter typ .......... Privat konsumtion 1954—1958 ................................

. Offentlig konsumtion 1954—1958 .............................. . Bytesbalansen 1954—1958 .................................... . Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden 1954—1958. . . Värdemässiga förändringar i den internationella handeln 1957—1958 . Importvolymens förändring 1957—1958 i vissa västeuropeiska länder . Förändringar i den reala bruttonationalprodukten i vissa europeiska

länder och Förenta staterna 1957—1958 samt 1958—1959 (prognos) Produktionsbortfall inom industrin i olika länder ................ Utrikeshandelns värde—, volym- och prisutveckling 1956—1959 . . ..

. Bytesbalansen 1957—1959 ..................................... Guld- och valutareserven december 1956—mars 1959 ............

. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder 1957—1958. . .. Importen av varor 1957—1959 ................................ . Exporten av varor 1957—1959 ................................ . 11 industriländers andel av den sammanlagda exporten från dessa

länder av hel— och halvfabrikat till världen som helhet 1955—1958 samt juli—december 1957—1958 ................................ . Andelar av importen från samtliga länder till vissa europeiska om—

råden för exporten av sågade och hyvlade barrträvaror från Sverige och från andra viktigare exportområden ........................

. Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden och Storbritannien för exporten av papper och papp (exklusive träfiberplattor) från Sverige, Finland och Canada ................ Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden och Storbritannien för exporten av trämassa från Sverige och fyra andra större exportländer ............................................ Andelen av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden, Norge, Förenta staterna, Danmark och Storbritannien för exporten av järn och stål från Sverige, Frankrike, Västtyskland och Belgien— Luxemburg ................................................... Andelar av importen från samtliga länder till sexstatsmarknaden, Norge, Förenta staterna, Danmark och Storbritannien för exporten av verkstadsprodukter från Sverige och vissa andra exportområden

(DWGEUIUIHBQQON

HH (0—1

20 23 29 29 31 32 36 38

39

40

41

42

43

44

• Sida 116
•  Original

VI.

VII.

VIII.

III.

IV. VIII.

1. De privata konsumenternas inkomster och utgifter 1957—1959 48 1. Statens inkomster 1957—1959/60 .............................. 54 2. Statens löpande utgifter 1957—1959/60 ......................... 54 3. Statens ekonomiska verksamhet 1957—1959/60 .................. 55 4. Vissa kreditinstituts ut- och inlåning 1957—1958 ................ 57 5. Affärsbankernas inlåning 1953—1958 ............................ 59 1. Investeringsplaner för 1959 inom industrin ...................... 65 2. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar ................................................. 66 3. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1958 till 1959 69 4. Finansiellt sparande 1954—1958 ................................ 70 5. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning på kreditmarknaden 1956—1958 .................................................. 71 1. Industriproduktionen 1956—januari 1959 ........................ 73 2. Antal utförda arbetstimmar inom verkstadsindustrin (exkl. varven) 74 3. Jordbrukets produktion 1957—1959 ............................ 77 Diagramförteckm'ng 1. Förenta staternas hruttonationalprodukt och dess användning 1957—1958 ................................................... 12 2. Bruttoinvesteringarnas utveckling inom olika områden i Förenta staterna 1957—1958 ......................... ,. ............... 12 3. Storbritanniens bruttonationalprodukt och dess användning 1957—— 1958 ........................................................ 21 1. Sveriges export till vissa länder ............................... 33 1. Produktionsvolymen inom industrin juli 1957—januari 1959 ...... 75 2. Antal anställda arbetare inom industrin ........................ 81 3. Antalet arbetslösa ............................................. 82

• Sida 117
•  Original

II. 1. 2.

Tables

Balance of resources, 1954—1958, at current prices ............ Balance of resources, 1954—1958, at 1954 prices ................ 3 a. Gross fixed investment, 1954—1958, by destination ............ 3 b. Private and public gross fixed investment, 1954—1958 ........ 3 c. Gross fixed investment in construction and machinery, 1954—1958 4. . Public consumption, 1954—1958 .............................. . Balance of current payments, 1954—1958 ...................... . Changes in stocks of certain commodities, 1954—1958 .......... . Value changes in international trade, 1957—1958 .............. . Volume changes in imports in certain Western European countries,

III

[xD—Axicäui

OO

IV.

QUI—Poolol—"ulå

xi

10.

11.

12.

V. 1. VI. 1.

Private consumption, 1954—1958 ..............................

1957—1959 ................................................

. Changes in the Gross National Products of certain Western European countries and the Unites States, 1957—1958 and 1958—1959 (forecast) . Under—utilization of industrial capacity in certain countries ...... . Foreign trade; value, volume and prices, 1956—1959 ............ . Balance of current payments, 1957—1959 ...................... . Gold and foreign exchange reserves, December 1956—March 1959 . Foreign trade by areas and countries, 1957—1958 .............. . Imports, 1957—1959 ........................................ . Exports, 1957—1959 ........................................ . Individual shares of 11 industrial countries” total exports from these countries of manufactures, 1955—1958 ........................ . Imports of conifcr, sawn and planed, from Sweden and other im— portant export countries in relation to total imports of these pro- ducts to some European areas ................................ . Imports of paper and paperboard from Sweden, Finland and Canada in relation to total imports of these products to EEC and UK . . Imports of pulp from Sweden and 4 other important export coun— tries in relation to total imports of pulp to EEC and UK ...... Imports of iron and steel from Sweden, France, Germany (F. R.) and Belgium-Luxemburg in relation to total imports of these products to EEC and Norway, US, Denmark, and UK .................. Imports of engineering products from Sweden and some other export areas in relation to total imports of these products to EEC, Norway, US, Denmark and UK ...................................... Personal incomes and expenditures, 1957—1959 ................ Central government revenue 1957—1959/60 .....................

2. Central government current expenditures 1957—1959/60 ........

siCDOOOZ'UiUlJåä—WLQ

,—

... =D

20 23 29 29 31 32 36 38

39

40

41

43

48 54 54

• Sida 118
•  Original

VII.

VIII.

III.

IV. VIII.

OTQQOMHCHHAOO

Nå

0.153”me

. Central government finances 1957—1959/60 .................... . Bank lending and deposits with banks 1957—1959 .............. .Deposits with commercial banks 1953—1958 ................... . Investment plans for 1959 in industry ......................... . Planned and realized investment in mining and manufacturing .. . Total gross fixed investment, forecast for 1959 ................ . Financial saving, 1954—1958 ................................ . Borrowing by industry, trade and transport on the credit market

1956—1958 ................................................ . Industrial production, 1956—January 1959 .................... .Working-hours in engineering industry ........................ .Agricultural production, 1957—1959 ..........................

Charts

. Components of Gross National Product in the United States, 1957

-——1959 .................................................... . Gross fixed investments in the United States, 1957—1958 ...... . Components of Gross National Product in Great Britain, 1957—1958 . Swedish exports to some countries ............................ . Industrial production, July 1957—January 1959 ................ . Number of employed in manufacturing and mining ............ .Number of unemployed ......................................

55 57 59 65 66 69 70

71 73 74

12 12 21 33 75 81 82

• Sida 119
•  Original

.; . '_ 35.713 bla. 'i'-_"

agg-H, F4;-

A_n d_t ull;

• Sida 120
•  Original

fått? '.'.f"; i ..

—J ,xLJaLGV ...!

• Sida 121
•  Original