SOU 1959:9

Lokala skyddstjänstemän samt Arbetarskyddsstyrelsens organisation

Sammanfattningsvis föreslår vi, att ett laboratorium för tekniskt-yrkeshygieniska rutinundersökningar in- rättas hos arbetarskyddsstyrelsen,

att de två kemispecialisterna vid yrkesinspektionen med bibehållande av sin nuvarande arbetsinriktning överföres till arbetarskyddsstyrelsens per- sonalstat,

att laboratoriet förlägges inom den föreslagna allmäntekniska byrån och förklaras sortera under byrådirektören för kemiska och kemi-tekniska ärenden,

att för laboratoriet inrättas fyra nya tjänster, nämligen en förste kemist- tjänst i lönegraden Ae 21, en förste laboratoriebiträdestjänst i lönegraden Ae 10, en laboratoriebiträdestjänst i lönegraden Ae 9 och en laboratoriebiträ— destjänst i lönegraden Ae 7,

att laboratoriets lokaler förlägges så nära arbetarskyddsstyrelsen som möjligt,

att laboratoriet förses med instrument och annan utrustning till ett belopp av ca 106 000 kronor samt

att arbetarskyddsstyrelsens omkostnadsanslag höjes med 20 000 kronor för laboratoriets driftskostnader.

FJÄRDE KAPITLET

Kostnadsberäkningar

Arbetarskyddsstyrelsens avlöningsanslag

Arbetarskyddsstyrelsen föreslås förstärkt med sammanlagt tio och en halv tjänst, vilket medför följande lönekostnader:

årslön åt ny personal på de tekniska byråerna (s. 47) .............. 122 076: — årslön åt en biblioteksassistent (s. 50) ............................ 13 608:— årslön åt ett halvtidsanställt kanslibiträde åt läkarna (s. 55) ,, 5538:— årslön åt laboratoriepersonal (s. 67) ............................ 59 052:—

200 274: —

Härtill kommer, att en byrådirektörstjänst och en förste distriktsingen- jörstjänst föreslås överförda från yrkesinspektionens personalstat, vilket medför en ökning för arbetarskyddsstyrelsen med 49 404 kronor. Denna ökning motsvaras av en lika stor minskning av yrkesinspektionens avlö- ningsanslag.

Arbetarskyddsstyrelsens avlöningsanslag bör alltså vid bifall till våra för- slag ökas med 249 678 kronor.

Arbetarskyddsstyrelsens omkostnadsanslag

torde om vårt förslag genomföres böra ökas med ett engångsbelopp av sam- manlagt 133 500 kronor, nämligen 106 000 kronor för laboratorieutrustning (s. 67), 25 000 kronor för anskaffning av möbler och andra inventarier till nya tjänsterum och 2 500 kronor till en kopieringsapparat (s. 51). Anslaget bör vidare ökas med 34 000 kronor för resekostnader, 22 500 kronor för ökade städningskostnader, telefonsamtal m. fl. expensutgifter, däri inbe— gripet inköp av förbrukningsmateriel och underhåll av apparatur för labo- ratoriet, samt 10 000 kronor för årlig nyanskaffning av för laboratoriet erforderliga instrument och apparatur (s. 68).

Beträffande resekostnaderna må framhållas, att såväl den föreslagne nye byråchefen som förste byråingenjörerna och laboratoriepersonalen kommer att ha behov av resemedel. Därjämte ingår i resekostnadsökningen 14 000 kronor för de två kemispecialisternas resor, vilken ökning motsvaras av lika stor minskning av yrkesinspektionens anslag.

Arbetarskyddsstyrelsens omkostnadsanslag skulle sålunda för det första budgetåret bli 200 000 kronor högre än anslaget för 1958/59 och följande budgetår 66 500 kronor högre än för 1958/59.

Ytterligare lokaler behöver förhyras för styrelsens räkning, om persona- len utökas och ett laboratorium inrättas. Kostnaden för lokalhyran beräk— nas till 20 500 kronor per år, varav 16 000 kronor avser laboratoriet. Belop- pet 20 500 kronor skulle belasta byggnadsstyrelsens delfond av statens all- männa fastighetsfond. Engångskostnaden för den fasta inredningen av labo- ratoriet torde kunna uppskattas till 75 000 kronor.

Yrkesinspektionens anslag

kan, om kemispecialisterna överförs till arbetarskyddsstyrelsens personal- stat, minskas med 49 404 kronor på avlöningsanslaget och 15 500 kronor på omkostnadsanslaget. Av det sistnämnda beloppet avses 14 000 kronor till resekostnader och 1 500 kronor till expenser.

De sammanlagda kostnaderna för de i detta betänkande framlagda förslagen beräknas sålunda i enlighet med nedanstående uppställning för det första budgetåret till 480 300 kro- nor och därefter till 271 800 kronor.

Första budgetåret Andra budgetåret

Avlöningar ........... 200 300: —— 200 300: — Omkostnader ......... 184 500: — 51 000: _ Hyra och fast inredning 95 500: _ 20 500: —

Summa 480 300: — 271 800: ——

Sammanfattning

Denna del av betänkandet behandlar frågan om viss utbyggnad av arbetar- skyddslagens regler 0111 lokal skyddsverksamhet samt arbetarskyddsstyrel— sens organisation och arbetarskyddsverkets behov av ett tekniskt-yrkes- hygieniskt laboratorium. I en följande del av betänkandet kommer vi att behandla yrkesinspektionens arbete och redogöra för viss pågående försöks- verksamhet, som avser att pröva, om det vore lämpligt att i någon mån ersätta den rent geografiska uppdelningen av den inspekterande persona- lens tillsynsområden med en branschspecialisering.

I kap. 1 redogöres för behovet och förekomsten av särskilda skydds— tjänstemän inom industrien. Vi har funnit det odiskutabelt, att det vid vissa slags arbetsställen är av synnerligen stort värde för arbetarskyddet att en huvudsakligen för skyddsuppgifterna avsedd person finns anställd. Vi föreslår därför ett tillägg till 39 & arbetarskyddslagen av innebörd, att det på stora arbetsställen och arbetsställen med sådan drift, att sundhets— och säkerhetsfrågorna i särskilt hög grad kräver fortlöpande beaktande, bör finnas en av arbetsgivaren anställd skyddstjänsteman med huvudsak- lig uppgift att i arbetsgivarens ställe utöva den omedelbara ledningen av skyddsarbetet. Sådan skyddstjänsteman skall genom sin utbildning eller eljest ha förvärvat sådan insikt i skyddsarbete, att han kan anses lämpad för uppgiften. Vi har diskuterat lämpligheten av att genom sanktioner fram- tvinga anställande av skyddstjänstemän men har funnit övervägande skäl åtminstone för närvarande tala'för att regeln utformas som en rekommen- dation. Det betonas, att arbetsgivaren ej kan avhända sig sitt ansvar för arbetsställets sundhet och säkerhet genom att anställa en skyddstjänsteman.

"Kap. 2 behandlar arbetarskyddsstyrelsen med tyngdpunkten lagd på dess tekniska byrå. Byrån har ej möjligheter att i erforderlig utsträckning ut- arbeta generella tekniska anvisningar angående skydd mot yrkesfara. Efter- som denna och andra föreliggande brister i avsevärd grad sammanhänger med byråchefens alltför stora arbetsbörda, föreslår vi, att byrån uppdelas på två byråer, en allmänteknisk och en maskinteknisk byrå. Vi anser det emellertid oundgängligt, att utöver den nya byråchefstjänsten ytterligare personalförstärkning genomföres, om de arbetsuppgifter varom är fråga utan åsidosättande av kravet på uttömmande behandling skall kunna full- göras snabbare än för närvarande är möjligt. Vid bedömande av personal-

förstärkningen har vi med hänsyn till våra direktiv iakttagit sträng begräns- ning och endast föreslagit tre förste byråingenjörstjänster jämte en biträ- destjänst.

Vi anser, att det från arbetsbesparingssynpunkt icke minst för yrkes- inspektionens personal skulle vara av stort värde, om hos styrelsen funnes en bibilioteksassistent, och föreslår därför inrättande av en tjänst härför.

Vi anser vidare angeläget, att ett effektivare utnyttjande av styrelsens läkare möjliggöres. De har för närvarande i avsaknad av biträdesmedverkan ej möjlighet att ägna sig åt vissa dem åvilande arbetsuppgifter. Över huvud taget bör läkarna så långt som möjligt befrias från administrativt arbete. Vi föreslår därför inrättande av en kanslibiträdestjänst med halvtidstjänst- göring för sekreterargöromål åt läkarna.

Slutligen redogöres i kap. 2 för vissa rationaliseringsåtgärder, som vid- tagits på styrelsens kassa- och avlöningskontor.

I folkhälsoinstitutsutredningens i slutet av år 1956 avlämnade betänkande föreslogs, att vid arbetarskyddsstyrelsen skulle inrättas ett yrkeshygieniskt laboratorium, som från institutet kunde övertaga mera rutinbetonade under- sökningar, påkallade från arbetarskyddssynpunkt. Detta förslag har i av- vaktan på vår utredning ej upptagits till prövning av statsmakterna. Vi har nu genom arbetarskyddsstyrelsens försorg fått till stånd en utredning om yrkesinspektionens behov av tekniskt-yrkeshygieniska undersökningar. Med stöd av vad som framkommit därvid föreslår vi i kap. 3 inrättande av ett tekniskt-yrkeshygieniskt laboratorium vid arbetarskyddsstyrelsen under omedelbar ledning av en förste kemist och med tre biträden. Laboratoriet bör inordnas i den föreslagna allmäntekniska byrån samt sortera under innehavaren av den för närvarande i yrkesinspektionens personalstat upp- tagna tjänsten som byrådirektör för kemiska och kemi-tekniska ärenden. Därför föreslår vi, att byrådirektören och den honom underställde förste distriktsingenjören överföres från yrkesinspektionens till arbetarskydds- styrelsens avlöningsstat. Vi understryker, att detta överförande ej är av- sett att inverka på arten av de två kemispecialisternas arbetsuppgifter utan att de även fortsättningsvis skall tjänstgöra som konsulter i yrkesinspek- tionens fältarbete.

Totalkostnaderna för de sålunda föreslagna åtgärderna beräknas till 480 300 kronor. Däri ingår emellertid engångskostnader med 208 500 kronor, varför utgiftsökningen efter det första budgetåret skulle uppgå till 271 800 kronor. Sistnämnda belopp skulle fördelas på

avlöningar ................................................ 200 300 kronor omkostnader ................................................ 51 000 » hyra ...................................................... 20 500 »

Summa 271 800 kronor

BILAGA 1

Förteckning över Råd och anvisningar till arbetarskyddslagen

Anvisningar ang. skydd mot yrkesfara utfärdade av yrkesinspektionens chefs-

myndighet

Nr 1 ang. lastning och lossning av fartyg. Nr 3 ang. sprängningsarbete (Spränganvisningar). Nr 6 ang. skogsförläggningar. Gemensamma skogsarbetarhushåll (handledning för deras anordnande och handhavande). Nr 7 aug. bruk av lågtrycksångpanneanläggningar. Nr 8 ang. bruk av varmvattenpanneanläggningar. Nr 9 aug. hissar Nr 10 ang. vissa anrikningsverk. Nr 12 ang. sprutmålning. Nr 14 ang. uppfordringsanordningar för personbefordran i gruvor och stenbrott. Nr 15 ang. grustag. Nr 16 aug. bruk av stubbrytare. Nr 19 ang. vissa arbeten å fartyg med oljetankar. Nr 20 ang. bruk av stationära gasgeneratorer. Nr 23 ang. anordning, beskaffenhet och inredning av personalrum m. 111. (Per- sonalrumsanvisningar) . Nr 24 aug. införande eller förvaring i lokal av fordon eller redskap drivet me- delst förbränningsmotor. Nr 25 ang. skyddsåtgärder vid slipmaskiner (Slipmaskinanvisningar). Nr 26 aug. märkning av gasbehållare m.m. Nr 27 aug. bruk av gengasdrivna motorfordon, traktorer och motorredskap. Nr 28 ang. förebyggande av blyförgiftning. Nr 29 ang. allmänna skyddsåtgärder vid maskiner, redskap och verktyg (All- männa maskinanvisningar) att iakttagas av leverantörer och installatörer. Nr 30 ang. förebyggande av förgiftning vid betning av utsäde med kvicksilver- haltiga betningsmedel. Nr 31 ang. arbetsstolar. Nr 32 ang. husbyggnadsarbete (Bygganvisningar). Nr 33 ang. bergrums bestånd. Nr 34 aug. utrymnings- och transportvägar i gruva, stenbrott eller annat berg- brytningsutrymme under jord. Nr 35 ang. skyddsåtgärder vid mekaniskt drivna excenterpressar (Pressanvis- ningar).

Nr 36 ang. varningsanslag vid traverser, kranar och andra lyft- och transport- anordningar med blanka kontaktledningar. Nr 37 ang. utförande, besiktning m. in. av linbanor av enlinetyp för person-

befordran.

Nr 38 ang. flottnings- och flottledsbyggnadsarbete (Flottningsanvisningar). Nr 39 ang. arbetsställningar m. m. vid sortering av smutstvätt i tvättinrätt- ningar e. (1. Nr 40 ang. skyddsåtgärder vid bultpistoler och tillbehör (Bultpistolanvisningar). Nr 41 ang. arbete med hyggeständare. Nr 42 ang. skyddsåtgärder vid motorgräsklippare.

Råd och anvisningar, PM. m. m., utgivna av yrkesinspektionens chefsmyndighet Råd och anvisningar vid inredande av restaurangkök och därtill hörande eko- nomilokaler. » » » ang. skydd mot yrkesfara vid skogsavverkningsarbete. ang. första hjälpen vid olycks- och sjukdomsfall i skogs- och flottningsarhete.

» » » ang. arbetsställningar. » » » ang. lyftteknik (Bär och lyft rätt). » » » rörande brännskador.

Har Du jobb i kikarn, broschyr ang. minderårigas användande i arbete. PM ang. minderårigas användande i arbete, varå arbetarskyddslagen äger till— lämpning. skyddsåtgärder vid snickerimaskiner. vissa vattenvärmare. cykelgeneratorer.

ventilation av pannrum in. in.

ritningar över maskin— och brytskiverum för hissar, som falla under arbetarskyddslagen.

» » montering av bildäck på hjul med enkel, hel låsring. Råd till arbetare rörande montering av bildäck på hjul med enkel, hel låsring.

))

»

$%8*U

» » » sysselsatta i slakterier, charkuterier, restaurangkök och liknande arbetsställen. » » » rörande handhavandet av kaustik soda och svavelsyra i mejerier

och liknande arbetsställen. Aktuella Yrkesrisker, serie informationsblad avsett för läkare utgivet av arbe- tarskyddsstyrelsen och medicinalstyrelsen. Hittills utkomna blad behandlar alkyl- kvicksilverförgiftning, glassliparsjuka, peroneus- och tibialispares (s. k. betför- lamning), parathionförgiftning, skrivkramp, tröskdammsjuka, metylbromid, nitrösa gaser, tri, pyridin, tryckfallssjuka (dykarsjuka).

Yrkesinspektionens upplysningstjänst, utgivna av yrkesinspektionens chefsmyn— dighet

Nr 1 Olycksfall vid tröskverk Nr 2 Svetsning och skärning av plåtfat eller annan behållare Nr 3 Råd till pannskötare Nr 4 Trädgårdssprutor

Yrkesinspektionens skyddsbilder, utgivna av yrkesinspektionens chefsmyndighet Nr 1 Golvluckor för säckhiss Nr 2A Skydd vid bandsåg Nr 4 överskydd vid stockcirkelsåg Nr 5 Skydd för kombinerad kap— och klyvsåg

Nr 6 Manometerskala Nr 7 Styrstockar för rikthyvel

Nr 8 Kilning av skaftverktyg Nr 9 Ställbara ingreppsskydd vid mindre remskivor Nr 10 Skärpning av sågklingor Nr 11 Vedkapsåg med vagga Nr 12 Fingerskydd vid häftmaskin Nr 13 Skyddsskärm vid remskiva Nr 14 Fast ingreppsskydd Nr 15 Överskydd vid cirkelklyvsåg Nr 16 Skyddskåpa för matarvals vid cirkelklyvsåg Nr 17 Skydd vid balanskapsåg Nr 18 Lyftbord för stuveriarbete. Löstagbara beslag Nr 19 Skydd vid cylinderöppningen på tröskverk med övermatning, jämte kompletteringsskiss Nr 20 Skydd vid axel och axelända Nr 21 Skydd vid remtransmissioner Nr 22 Skydd vid torvströrivare Nr 23 Skydd vid foderöppningar Nr 24 Skydd vid gröpkvarn Nr 25 Skyddshylsa till friktionskoppling på förbränningsmotor Nr 26 Fotskydd vid hästräfsa (självavläggande hjulräfsa) Nr 27A Skydd vid kraftöverföringen mellan traktor och maskin eller redskap Nr 28 Ventilationsanordningar i skogsstall Nr 505AVentilationshuv (avsedd för anläggning med naturligt drag) Nr 506 Utblåsningshuv (avsedd för anläggning med fläkt)

Normer m. m., utgivna av Ingeniörsvetenskapsakademien m. fl. Normer för hållfasthetsberäkning av tryckkärl (Tryckkärlsnormer), utarbetade av Ingeniörsvetenskapsakademiens tryckkärlskommission, godkända av arbetar- skyddsstyrelsen. Normer för öppna stående svetsade cylindriska cisterner för brännbara eller frä— tande vätskor (Cisternnormer 1), 2:a uppl. 1956, utarbetade av Ingeniörsveten- skapsakademiens tryckkärlskommission, godkända av arbetarskyddsstyrelsen. Normer för ångpannors utförande, registrering, besiktning m. m. (Ångpanne— normer), utarbetade av Ingeniörsvetenskapsakademiens tryckkärlskommission, godkända av arbetarskyddsstyrelsen. Normer för svetsning av tryckkärl (Pannsvetsnormer), utarbetade av Svetskom- missionen, fastställda av arbetarskyddsstyrelsen. Normer för beräkning av stålkonstruktioner till lyftkranar och kranbanor (Kran- normer), utarbetade av Sveriges Mekanförbund, godkända av arbetarskydds- styrelsen. Normer för beräkning av stållinor till maskinerier å lyftkranar o. d. (Kranline— normer), utarbetade av Ingeniörsvetenskapsakademiens kran— och hisskommis- sion, godkända av arbetarskyddsstyrelsen.

Normer angående gränsbrytning för lyftrörelse vid elektriskt drivna kranar, ut— arbetade av Ingeniörsvetenskapsakademiens kran— och hisskommission, god- kända av arbetarskyddsstyrelsen. Riktlinjer för bedömande av när i drift varande stållinor till maskinerier vid hissar (ej gruvhissar), lyftkranar, telfrar och därmed jämförbara lyftdon skall kasseras (Linkassationsnormer), utarbetade av Ingeniörsvetenskapsakademiens linkommitté, godkända av arbetarskyddsstyrelsen. Stopp risken är Din. Broschyr om arbetarskydd inom sjukhus, vård- och ålder-

domshem o. likn., utgiven av försvarets sjukvårdsstyrelse, karolinska sjuk- huset, medicinalstyrelsen samt en rad organisationer, utarbetad av arbetar- skyddsstyrelsen. Du kan inte räkna med turen. Broschyr om arbetarskydd inom restauranger, ut- given i samarbete med arbetarskyddsstyrelsen. Skyddsföreskrifter för skolornas slöjdsalar, utgivna av skolöverstyrelsen i sam- arbete med arbetarskyddsstyrelsen.

BILAGA 2

Förslag till utrustning för laboratoriet

Vågar Uppskattad kostnad Analysvåg .................................... 2 500: — Förvåg ...................................... 1 700: _— Kemikalievåg .................................. 500: —

Mikroskop ...................................... 2 600: -—

Kolorimeter .................................... _

pH—apparat ...................................... 1 600: —— Potentiometertillsats ............................ 600: — Spektrofotometer UV ............................ 17 500: — Gaskromatograf, komplett ........................ 19 000: — Analytisk destillationsapparat .................... 5 000: _— Papperskromatograf ............................ 2 000: — Polarograf ...................................... 6 800: — Refraktometer .................................. 2 800: _— Konduktometrisk apparatur ...................... 1 000: —— Torkskåp, ugnar ................................ 3 000: _ Elektroanalysutrustning .......................... 1 500: — Elektriska mätinstrument ........................ 3 000: — Elementaranalysapparater ........................ 3 000: _— Luftpumpar, gasur .............................. _

Koloxidindikator ................................ _—

Bullermätare .................................... 2 000: —— Vibrationsmätare ................................ 2 000: — Temperaturmätare .............................. 1 000: — Lufthastighetsmätare ............................ 1 000: —— Infraröd gasindikator ............................ _

» » , komplettering .............. 1 000: — Termostat ...................................... 1 000: —— Kylskåp ........................................ 2 000: — Kvicksilverindikator ............................ 2 500: — Halogenindikator ................................ 2 500: _— Dammätare

Enkla filter och hållare ........................ 300: —- Konimetrar .................................. 3 000: — Impinger .................................... 1 000: »— Milliporfilterutrustning ........................ 1 500: — Termalprecipitator och elektrostatisk precipitator. , 4 000: ——

Gasanalysapparat ................................ —

Glas och allmän utrustning (gummislangar, korkar, proppar, handdukar etc.) ...................... 7 000: ——

105 900: —

De instrument, för vilka inget pris angivits, finns redan hos yrkesinspektionens kemispecialister.

Instrumenten behövs för följande undersökningar. Vågar. Allmänt nödvändiga vid kvantitativt analysarbete. Mikroskop. Erforderligt för den okulärbesiktning som i många fall är till hjälp vid utredningsarbete beträffande okända ämnen och föremål. Kolorimeter. Många analysmetoder bygger på intensiteten i en viss inträdd färg- förändring. Denna mätes i kolorimeter. Analysexempel: Aldehydbestämningar (formalin, furfurol), svaveldioxidbestämning. pH—apparat användes för bestämning av surhets-(alkalitets-)grad, en faktor som ofta är av betydelse, t. ex. för egenskaper hos lösningsmedel och mjuk- göringsmedel.

Potentiometer användes för elektrometrisk titrering, d. v. s. kvantitativ bestäm— ning, allmänt sett. Spektrofotometer UV. Användbar för snabb, praktisk och säker bestämning av t. ex. bensol i närvaro av ett stort antal andra ämnen. Kan även användas för ett flertal metallanalyser. Gaskromatograf är ofta det snabbaste medlet för skiljeanalys av t. ex. lösnings- medelsblandningar. Analytisk destillationsapparatur användes vid en äldre metod för skiljeanalys, som fortfarande i vissa fall är att föredra. Papperskromatografisk utrustning är den snabbaste och enklaste utvägen att skilja en hel mängd organiska ämnen som är svårflyktiga. Här är t. ex. polyaminer av intresse (eksemdragande i plast).

Polarograf kan användas för aldehyd och metallbestämning. Snabb metod. Refraktometer användes för bestämning av brytningsindex för identifiering av ämnen. Konduktometrisk apparatur användes för kvantitativ analys, allmänt. Torkskåp och ugnar erfordras för analyser. Elektroanalysutrustning användes lämpligen för bl. a. kopparbestämning. Elektriska mätinstrument fordras för kontroll både på arbetsplatser och i labo— ratoriet. Elementaranalysapparater erfordras här närmast för identifiering av okända ämnen. Luftpumpar, gasar erfordras för uttagande av gasprover. Koloxidindikatorer användes för mätning av koloxidhalt. Bullermätare användes för akustiska mätningar. Vibrationsmätare behövs för att utröna vibrationsförhållanden, som tröttar arbets- tagarna. Temperaturmätare och quthastighetsmätare behövs för att fastställa inneklimatet. Infraröd gasindikator används för indikering och registrering av t. ex. koloxid— halt. Med viss komplettering kan också andra gaser mätas. Termostat behövs för vissa laboratorieförsök, som kräver konstant temperatur. Kylskåp erfordras bl. a. för vissa prover, som förändras vid hög temperatur. Kvicksilverindikator användes för bestämning av halten kvicksilverånga i luft. Halogenindikator användes för bestämning av halten halogenföreningar (t. ex. tri) i luft. Dammätare erfordras för bestämning av dammkoncentration och dammstruktur. Impingerutrustning är allmänt användbar för tagande av luftprover. Gasanalysapparat användes för analys av gasblandningar.