SOU 1960:17

Forskning och högre utbildning på skogsbrukets område

2. Skogsbotanik

3. Skogszoologi Jaktvård Fiskevård

Skogsentomologi

5. Skogsuppskattning och skogsindelning Skogs- och fältmätning Fotogrammetri Skoglig matematisk statistik

7. Skogsteknik Vägbyggnad Arbetarskydd Arbetsfysiologi Arbetsledning Virkeslära

Skogsekonomi Nationalekonomi Jordbruksekonomi Bokföring och budgetteknik

10. Skogsskötsel

Landskapsvård Skogsdikning 11. Rättslära

?

!”

ses»

Dessutom bör föreståndaren vid förläggningen i Garpenberg meddela un- dervisning, som anknyter till skolrevirets planläggning och skötsel och som förslagsvis bör benämnas Skoglig planering, drift och driftkontroll.

Beträffande ämnenas omfattning vill kommittén endast föreslå sådana justeringar, som betingas av förändringarna och utvecklingen inom skogs— bruket. Ämnet skoglig matematisk statistik föreslås upptaget såsom sär- skilt ämne med hänsyn till den betydelse, som kommittén tillmäter det- samma särskilt på forskningsområdet men även på utbildningsområdet,

speciellt i fråga om forskarutbildningen, och som lett till att kommittén föreslagit inrättandet av en särskild professur i ämnet. I fråga om ämnet Virkeslära har kommittén ansett, att dess andel av den sammanlagda ut- bildningstiden för närvarande överstiger ämnets relativa betydelse för jäg- mästarutbildningen. Däremot måste en ytterligare utökning av den redan nu omfattande forskningen på området anses vara eftersträvansvärd. Kom- mittén har därför funnit en icke oväsentlig minskning av antalet undervis- ningstimmar för utbildning till jägmästare i detta ämne möjlig. Härigenom beredes bl. a. utrymme för en önskvärd intensifiering av studierna i övriga huvudämnen. I övrigt gäller justeringarna framför allt specialämnena, som till innehåll och omfattning i vissa hänseenden har kommit att få en mindre tidsenlig utformning. Ämnet jordbruksekonomi, för närvarande benämnt lanthushållning, bör icke såsom nu synes vara fallet i huvudsak innebära en allmän orientering i jordbrukets driftsförhållanden utan i stället inrik- tas på de ekonomiska betingelser, varunder enskilda jordbruk med skog arbetar. Undervisningen i ämnet torde antingen kunna meddelas av de an- ställda vid institutionen för skogsekonomi eller av speciallärare. Ämnet skogs— och fältmätning bör kunna reduceras, särskilt i fråga om antalet övningstimniar, till förmån bl. a. för en förlängning och fördjupning av den fotogrannnetriska utbildningen. Undervisningen i praktisk jaktvård och fiskevård bör vidare kunna koncentreras till garpenbergstiden. Den nu på undervisningsschemat upptagna tiden för husbyggnadslära bör lämpligen kunna helt indragas, enär ifrågavarande arbetsuppgifter inom skogsbruket numera praktiskt taget helt torde omhänderhas av fackmän på området. Det nuvarande ämnet förvaltningslära torde kunna slopas som självständigt ämne, varvid dock förutsättes att erforderliga kunskaper i ämnet meddelas eleverna dels vid föreståndarens kurs i Garpenberg och dels under ämnet skogsekonomi. Likaså torde aktuella förvaltningsproblem och klimatologi kunna avföras som särskilda ämnen från studieschemat. Möjlighet bör gi— vetvis finnas att anordna särskilda föreläsningar, föreläsningsserier och fri- villiga kurser i ämnen, som kan vara aktuella eller som anses böra försöks- vis prövas. '

Nu antydda justeringar av specialämnena är enligt kommitténs mening av icke oväsentlig betydelse för jägmästarutbildningen. Bortsett från den mo— dernisering av undervisningens inriktning, som ovan angivna omläggningar innebär, bör nämligen uppmärksammas, att specialämnena för närvarande upptar ett rätt stort timantal på undervisningsschemat och därigenom in- kräktar på utbildningen i huvudämnena.

Kommittén vill i detta sammanhang ånyo understryka universitetsutred— ningens förut anförda synpunkter på undervisningsformerna i fråga om det sätt, varpå föreläsningar, seminarier etc. bör komma till användning. Särskilt vill kommittén i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att undervisningen organiseras på lämpligt sätt, så att eleverna successivt

kan avsluta studierna i olika ämnen och att tillräckligt utrymme beredes för tentamensläsning. Undervisningen bör vidare, såsom universitetsutred- ningen anfört, organiseras på sådant sätt, att studiedagen icke splittras allt- för mycket och att så liten spilltid som möjligt uppstår.

För att uppnå denna målsättning synes ungefär följande studiegång kunna förordas. Undervisningen i ämnena Skogsteknik och Virkeslära förlägges i huvudsak till den första delen av studietiden. Undervisningen i marklära, botanik och skogszoologi och entomologi bör likaledes påbörjas under gar- penbergsåret och avslutas under de närmast följande terminerna i Stock- holm. Den därefter följande tiden ägnas huvudsakligen åt de tillämpade ämnena skogsskötsel, skogsuppskattning och skogsindelning samt skogs- ekonomi i nu nämnd ordning. Vidare bör studieschemat anordnas på så- dant sätt att elevernas självverksamhet genom fria studier ökas för varje läsår.

Enligt kommitténs mening är det icke lämpligt att statsmakterna genom detaljerade föreskrifter fastställer en viss studiegång. Såsom en riktlinje för en lämplig ordning i överensstämmelse med vad ovan anförts framläg- ges dock i bilaga 5 en plan över hur studiegången med beaktande av ovan an- förda synpunkter kan genomföras. Det torde i övrigt få ankomma på hög- skolans ledning att fastställa studieplan.

Med avseende på omfattningen av undervisningens olika delar och under- visningens innehåll bör högskolans styrelse tillse att en fortgående anpass- ning sker till skogsbrukets behov.

På det skogliga området har liksom på andra vetenskapliga områden ve- tandet och därmed kunskapsmaterialet oavbrutet ökat. Bl. a. av detta skäl har kommittén, såsom tidigare nämnts, övervägt om icke vid jägmästarut- bildningen liksom exempelvis vid agronomutbildningen en viss linjeuppdel— ning vore motiverad. Från skogsbrukets sida har emellertid enligt vad kom- mittén erfarit en sådan linjeuppdelning icke ansetts önskvärd. Man har från olika håll förordat att i vart fall tills vidare utbildningen av jägmästare lik- som nu borde vara så allsidig som möjligt.

Däremot har från olika håll framförts önskemål om att de som studerar till jägmästare borde ha tillfälle att på vissa områden fördjupa sina kunska- per och att samtidigt tränga djupare in i vetenskaplig metodik. Kommit- tén finner för sin del att en sådan differentiering av studierna med inrikt- ning på högsta betyg i något eller några ämnen skulle ur flera synpunkter vara av stort värde. Härigenom skulle sålunda i första hand den vetenskap- liga skolningen över huvud taget fördjupas. Vidare skulle jägmästarutbild- ningen utgöra ett bättre underlag än nu för fortsatt utbildning på högre sta— dium. I viss utsträckning skulle också en dylik betygsdifferentiering kunna ersätta en linjeuppdelning, i det att de studerande allt efter personlig håg och fallenhet skulle förutsättas välja att fördjupa studierna på speciella områden. Kommittén har vid sina överväganden funnit att en dylik fördjup—

ning bör underlättas och befrämjas genom att särskild utbildning för högre betyg än AB ordnas. Sådan utbildning bör företrädesvis avse de s. k. tilläm- pade ämnena, men bör i princip även kunna ske i andra ämnen. Genom en rationalisering av den förberedande utbildningen och av studiegången hör sådan utbildning kunna rymmas inom nuvarande studietid. Kommittén har härvid tänkt sig att erforderlig del av sista läsåret skulle reserveras för sådana högsta betygsstudier. Särskilt för dessa studier till högre betyg men även i övrigt bör undervisning i form av seminarier ske i större om- fattning än hittills.

Kommittén är dock icke beredd att i vart fall för närvarande fordra ge- nomgång av dylik högstabetygskurs i något eller några ämnen för erhål- lande av jägmästarexamen. Enligt kommitténs mening torde det kunna för- väntas att även utan dylika formella krav en mycket stor del av eleverna kommer att eftersträva att genomgå högstabetygskurs i något eller ett par ämnen. Vid uppläggningen av denna speciella undervisning bör en sådan ordning förutsättas att eleverna i allmänhet inriktar sig på ett särskilt om- råde t. ex. de ekonomiska eller tekniska ämnesgrupperna eller skogskötsel- området.

Utbildning på högstadiet

I överensstämmelse med vad universitetsutredningen förordat i fråga om den akademiska utbildningen i allmänhet hör även på skogsvetenskapens område ökad vikt läggas vid studier på högstadiet och på forskarutbild- ning. Behov av personer med högre vetenskapliga kvalifikationer än enbart jägmästarexamen är framför allt påtagligt inom den skogsvetenskapliga forskningen. Om forskningens resultat skall kunna komma det praktiska skogsbruket till godo i största möjliga utsträckning, torde emellertid även inom allmän och enskild Skogsförvaltning visst behov finnas för vetenskap- ligt mera kvalificerad personal.

Genom det föreslagna sammanförandet av den nuvarande högskolan och det nuvarande skogsforskningsinstitutet erhålles organisatoriskt sett bättre förutsättningar för högre utbildning, därigenom att denna kan ske vid ett större antal institutioner. Genom i det följande föreslagna ändringar i tjänstgöringsvillkoren för assistentpersonalen beredes denna dessutom vä- sentligt större möjligheter att avlägga licentiatexamen och att utarbeta dok- torsavhandlingar.

Vad gäller fordringarna för licentiatexamen och doktorsdisputation är enligt kommitténs mening endast en justering av bestämmelserna för först- nämnda examen erforderlig.

Skogsvetenskaplig licentiatexamen avlägges för närvarande i två läroäm- nen, varvid ett skall anses som huvudämne. Det synes emellertid på detta liksom på flertalet andra vetenskapliga områden vara lämpligt att endast

ha ett ämne. i licentiatexamen, eftersom examensarbetet på detta stadium ändå oftast kommer att beröra, utöver examensämnet, jämväl andra, när- gränsande ämnen. I de fall då så icke är förhållandet torde det på annat sätt kunna tillses att vederbörande besitter kunskaper av erforderlig bredd. Kommittén föreslår därför, att bestämmelserna för avläggande av skogs- vetenskaplig licentiatexamen ändras till att motsvara vad som gäller exem- pelvis för agronomie licentiatexamen, för vilken endast ett examensämne är föreskrivet.

KAPITEL 10

Personalorgam'sation

Behovet av personal i olika befattningar vid skogshögskolans vetenskapliga institutioner har ingående övervägts av skogshögskole- och skogsforsk- ningskommittén på grundval av önskemål om personalförstärkningar eller tjänsteförändringar, som framförts till kommittén från institutionsföre— ståndarna. I det följande lämnas först en redogörelse för dessa önskemål och för vissa av skogshögskolans rektor och skogsforskningsinstitutets chef i anslutning härtill framförda yrkanden om personalförstärkningar 111. 111. De i redogörelsen lämnade uppgifterna rörande nuvarande personal avser förhållandena den 1 juli 1959 och inbegriper såväl personal, som avlönas från anslag å riksstaten som personal, som anställts med stöd av prisut- j ämningsavgifts- och konj unkturutjämningsavgiftsmedel eller andra medel. Fältarbetspersonal och dylik mera tillfälligt anställd arbetskraft är i före- varande sammanhang icke medräknad. Kommitténs ställningstaganden till de framställda önskemålen samt till under utredningsarbetet ytterligare aktualiserade personalfrågor redovisas därefter.

F ramställda önskemål Skoglig marklära Föreståndaren för skogshögskolans institution för skoglig marklära har framlagt följande förslag rörande institutionens behov av personella re- surser.

Föreslagen personal Nuvarande personal ökning 1 professor 1 professor

1 laborator 1 laborator 2 förste assistenter 1 förste assistent 1 förste assistent 2 förste amanuenser 1 förste amanuens 1 första amanuens ] tredje amanuens I tredje amanuens ' 3 biträden ' 1 biträde 2 biträden

I motiveringen till föreliggande förslag har institutionsföreståndaren i huvudsak anfört följande. J-ADen skogliga marklåran'omfattarz'ämnen s_om vidiuniversitetoch högskolor företrädes av ett flertal professurer. En viss specialisering är därför önskvärd

och kan häst ske genom att en laboratorsbefattning inrättas i den organiska delen av markläran. Till den oorganiska delen, som skulle företrädas av professorn i ämnet, skulle även det geologiska och klimatologiska ämneskomplexet hänföras. Undervisningen bör i likhet med vad som gäller för skogsbotaniken icke enbart vila på professorn utan en person med tillräcklig kompetens bör anställas att sköta en del av densamma. Kompetensen bör vara så hög att vederbörande får meddela undervisning i form av föreläsningar och verkställa tentamina. Härtill är en förste assistent icke lämplig. Befattningen skulle förslagsvis benämnas labo- rator i skoglig marklära med särskild hänsyn till humuskemi. En sådan befatt- ning skulle ha särskilda uppgifter på det skogliga området, varför någon dubble- ring med lantbrukshögskolans markläreinstitutioner ej skulle behöva befaras.

Vid omorganisationen 1949 erhöll institutionen en extra förste assistentbefatt- ning. Om markläreinstitutionen skall kunna kvarhålla sin förste assistent, måste tjänsten jämställas med andra förste assistenter vid högskolan och sålunda omänd- ras till extra ordinarie befattning. Förslaget att uyinrätta en motsvarande befatt— ning vid institutionen motiveras av att laboratorn måste ha en förste assistent såsom hjälpkraft för forskning och framför allt för undervisning.

Vidare erfordras en förste amanuens för att biträda med undervisningen i Garpenberg. Vid övningarna därstädes utför de studerande karteringar inom stora arealer, varför professorn icke själv kan övervaka övningarna.

Institutionen disponerar för närvarande ett laboratoriebiträde i lönegrad Ae 9. Ifrågavarande tjänst bör med hänsyn till det vetenskapliga arbetets krävande art och för att förhindra ofta förekommande ombyten av tjänsteinnehavare omändras till en förste laboratoriebiträdestjänst i lönegrad Ae 13. Härutöver begäres utök— ning av biträdespersonalen med en ny typ av befattningshavare, nämligen en praktisk assistent i lönegrad Ae 15 och ett laboratoriebiträde i Ae 9. Arbetsupp- gifterna skulle omfatta fältarbeten i form av grävningar samt löpande kontroll och skötsel av årliga fältförsök. Under vintrarna skulle arbetet bestå av bearbet- ning av försöken, mikroskopering, ordnande av slipprovssamlingar, museiarbete etc. Slutligen är ett laboratoriebiträde nödvändigt om den förut föreslagna labora- torns kapacitet icke skall bindas vid enkelt laboratoriearbete.

Skogsbotnnik Föreståndaren för skogshögskolans institution för skogsbotanik har fram- ställt följande önskemål rörande personalorganisationen vid institutionen.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor

1 laborator 1 laborator 1 överassistent 1 överassistent 2 förste assistenter 1 förste assistent 1 förste assistent 2 förste assistenter 2 assistenter 2 ändrade tjänster 1 assistent 1 assistent 2 förste amanuenser 1 förste amanuens 1 förste amanuens 1 tredje amanuens I tredje amanuens 6 biträden 3. biträden 3 biträden

I motiveringen till sina förslag har institutionsföreståndaren bl. &. anfört följande.

För rotröteforskning avsedd förste assistent— och assistentbefattning- vid skogs— forskningsinstitutets avdelning för botanik och marklära bör överflyttas till av- delningen för skogsbotanik och samtidigt omändras till befattningar såsom över- assistent respektive förste assistent. ' '

För att kunna utnyttja skogsbotaniska institutionens resurser och upprätthålla den skogspatologiska och mykologiska forskning, som ända från 1915 tillhört denna institutions viktigaste uppgifter, erfordras en förste assistentbefattning före- trädesvis i skogsmykologi. För närvarande är anställd en forskningsassistent i mykologi på ett tillfälligt anslag från skogshögskolans jubileumsfond. Han arbe- tar med olika skogsträdsrasers resistens mot svampsjukdomar. Skogsträdsföräd- lingens möjligheter överhuvud taget och särskilt möjligheterna att införa lämpliga främmande trädslag är beroende av om sjukdomar —— som alltid brukar åtfölja nya former och importerade trädslag _ effektivt kan bekämpas. En intensiv forskning på detta område —— såväl grundforskning som tillämpad forskning —— är därför i hög grad nödvändig. Det är vidare angeläget att unga, skickliga skogs- mykologer, varpå stor brist räder, kan tillvaratagas. Även för undervisningen och specialutbildningen rörande skogsträdens sjukdomar skulle en sådan assistent- tjänst fylla ett stort behov.

Utöver nyssnämnda förste assistentbefattning bör en dylik tjänst inrättas för forskning på markbiologiens område samt för utförande av mykorrhizaforskning. Vidare erfordras en assistentbefattning för forskning rörande rostsvampar. För nu ifrågavarande ändamål är för närvarande två forskningsassistenter anställda med jubileumsfondsmedel.

För undervisningen i Garpenberg, som ledes av laboratorn, fordras en särskild amanuens att biträda vid kursundervisningen samt under exkursioner i fält. Erfa- renheten har visat, att förste amanuensens arbetstid icke räcker till även för undervisningen i Garpenberg. Liksom på andra akademiska institutioner med stor undervisning, som delvis ombesörjes av en laborator, vore det rimligt att denne erhåller en egen amanuens för preparering av demonstrationsmateriai etc.

För närvarande förfogar institutionen över ett laboratoriebiträde i lönegrad Ae 9. Vidare avlönas två tillfälligt anställda laboratoriebiträden med anslag ur fonden för skoglig forskning för speciella forskningsuppgifter. Med hänsyn till önskvärdheten av att kunna erhålla ett laboratoriebiträde med god biologisk ut- bildning, som kan beräknas kvarstanna en längre tid i sin tjänst, bör förstnämnda laboratoriebiträdestjänst uppflyttas till lönegrad Ae 10. I stället för de två till- fälligt anställda biträdena bör inrättas två förste laboratoriebiträdestjänster. Med hänsyn till nödvändigheten av att på institutionen även förfoga över kemiskt kompetent biträdespersonal med god utbildning föreslås en av tjänsterna placerad i lönegrad Ae 13.

Beträffande biträdespersonalen föreslås härutöver en personalförstärkning med tre befattningar, nämligen en befattning som skogstekniker för provtagning och biträde under fältarbetet, ett ytterligare laboratoriebiträde samt ett kanslibiträde för handhavande bl. a. av en omfattande utlandskorrcspon-dens, av registrerings- uppgifter m. m.

Skognkologi Föreståndaren för skogsforskningsinstitutets nuvarande avdelning för bo- tanik och marklära har framlagt följande förslag beträffande de framtida personella resurserna.

hl

avdelningsföre— ståndare laborator laborator laborator försöksledare förste assistent förste assistenter

A_n—kuu—

1 assistent 18 biträden

1 avdelningsföre- ståndare

1 försöksledare 1 förste assistent 2 försöksledare

4 assistenter

3 assistenter 13 biträden

ökning eller minskning (——)

1 laborator 1 ändrad tjänst 1 ändrad tjänst —— 1 försöksledare ' 1 förste assistent 4 ändrade tjäns- ter ——2 assistenter 5 biträden

I motiveringen till förslaget framhålles, att en viss utökning av personalen är erforderlig, för att pågående undersökningar skall kunna fullföljas och föreslagna nya undersökningar komma till stånd. Framför allt erfordras emellertid, att den relativt stora personal, som för närvarande avlönas med mer eller mindre tillfälliga anslag, får en fastare tjänsteställning.

Vidare anföres bl. a. följande.

Avdelningens arbete bedrives för närvarande efter fem huvudlinjer, nämligen ekologi, växtfysiologi, markbiologi, mykologi och kemi. Vartdera arbetsområdet ekologi och'fysiologi bör företrädas av en kvalificerad forskare (försöksledare eller professor). För forskare inom beskrivande ekologi kräves en annan utbild- ning och läggning än för forskare inom experimentell ekologi och växtfysiologi. Den beskrivande ekologien bör därför ha en egen företrädare i minst förste assistents ställning.

För att den kvalificerade forskarpersonalen skall kunna utnyttjas på ett effek- tivt sätt måste det finnas teknisk personal i tillräckligt stort antal på avdelningen. För närvarande förfogar hela avdelningen endast över två fast anställda laborato- riebiträden. Den övriga tekniska personalen är anställd på mer. eller mindre till- fälliga anslag, vilket försvårar rekryteringen Och möjligheterna att. behålla goda krafter. För arbetets kvalitet är det av stor betydelse att den tekniska personalen är väl utbildad, ansvarskännande och "icke bytes alltför ofta. I första hand bör vissa laboratoriebiträden med examen från'tekniskt institut eller därmed likvärdig kompetens- överföras på stat.

För fältarbetet i ekologi och i mykologi fordras tvenne skogstekniker, vilka under sommaren kan tjänstgöra som provtagare och lagledare samt under vin- .tern biträda med bearbetning _av. material m.m. .

Utöver. den ovan angivna personalen bör arvodesanställningar på olika lönenivå kunna ske för att_utföra mera tidsbegränsade uppgifter.

Avdelningen är beredd att medverka till en väsentligt utvidgad kemisk service- verksamhet. För detta ändamål bör en del av avdelningens kemiska verksamhet överföras till ett särskilt laboratorium, som lämpligen kan vara knutet till avdel— ningen som en relativt fristående sektion.

Denna sektions uppgifter torde böra vara dels ökad verksamhet 'för'utve'ck- lande av kemisk-fysikalisk:metodik för forskning och rutinarbete inom samtliga avdelningar, dels möjligheter att utföra kemiska analyser åt olika avdelningar

och andra uppdragsgivare, vars verksamhet har anknytning till skogsvetenskap- ligt forskningsarbete.

Mekaniska jordartsanalyser och basmineralindexbestämningar bör liksom nu utföras vid avdelningens marklaboratorium.

Visst samarbete med den lantbrukskemiska analy sverksamheten bör ordnas. För att den kemiska sektionen skall kunna fullgöra nu skisserade uppgiftel fordras avsevärda förstärkningar i fråga om personal, utrustning och framför allt lokaler. Beträffande personal må anmärkas, att extra personal bör kunna anställas med medel som inflyter för analysuppdragen. En rätt stor fast stab av kemister i olika grader är dock nödvändig, dels för att sköta utvecklingsarbetet, dels för att säkerställa kontinuiteten i arbetet. Redan svårigheten att för närvarande rekrytera kemister gör det för övrigt nödvändigt att kunna erbjuda dem möjlighet till fast anställning.

Behovet av kemiskt laboratorium har berörts från flera håll. Sålunda anför föreståndarna för institutionerna för skoglig marklära och skogsbota- nik, att ett mindre analyslaboratorium är synnerligen önskvärt för de 0111- fattande kemiska analyser av olika slag, som erfordras vid nyssnämnda institutioner. Det föreslagna laboratoriet avses emellertid även böra tjänst- göra som serviceorgan åt andra institutioner vid högskolan.

Vidare betonar föreståndaren för skogsforskningsinstitutets avdelning fö1 genetik vikten av att isotopforskningen beredes bättre möjligheter på det skogliga området. Enligt föreståndarens mening vore det lämpligast 0111 en kemisk avdelning inrättades vid skogsforskningsinstitutet, dit ifrågavarande forskning och andra kemiska discipliner av betydelse för den skogliga forsk- ningen koncentrerades. De olika avdelningarna skulle dock alltjämt vara oförhindrade att genomföra delundersökningar av mera speciell natur men med möjlighet att utnyttja den kemiska avdelningens apparatur och instru- ment.

Skogsgenetik Föreståndaren för skogsforskningsinstitutets avdelning för genetik har be- gärt följande upprustning av avdelningens personaluppsättning.

Föreslagen personal _ Nuvarande personal ökning eller . . - minskning (_)

1 avdelningsföre- 1 avdelningsföre-

ståndare ståndare - 1'lab'orator 1 försöksledare . 1 ändrad tjänst ' 1 laborator * 1 laborator 1 förste assistent ' 1 förste assistent * — 3 assistenter 4 assistenter .___1 assistent

15 biträden ' 12 biträden ' » ' * 3 biträden "

Till motivering för förslaget har avdelningsföreståndaren i huvudsak an- fört följande.

Vid avdelningen är en laboratorsbefattning i genetik och växtförädling erfor- derlig. Denne laborator skulle ha hand om klonprövningar och avkommeförsök, vilka i avdelningens verksamhet blir alltmera betydelsefulla. Särskilt beträffande plantageverksamheten är det nödvändigt att redan nu fixera på vetenskaplig basis grundade principer för avkonnneprövning av plusträd, som ingår i plan- tagerna, och jämföra tillväxt- och kvalitetsegenskaper hos avkommor från bruks- t'rö, plusbeståndsfrö och olika typer av specialfrö. Befattningshavaren skall även begynna s. k. friihtestförsök. På detta område pågår i utlandet intensiva under- sökningar.

Den genetiska institutionen är försedd med en dyrbar och komplicerad appara- tur bl. a. elektronmikroskop och röntgenutrustning och har därför behov av en finmekaniker som kan handha, sköta och reparera dessa instrument och appa- rater. Avdelningen har lyckats förvärva en framstående kraft med utbildning vid olika svenska och schweiziska institutioner, vilken hittills avlönats med medel från jordbrukets forskningsråd och fonden för skoglig forskning. Han har utfört olika andra arbeten åt genetiska avdelningen och kan utnyttjas också vid andra avdelningar. Lönegradsplaceringen föreslås till A13.1

Vid avdelningen bör för de tekniskt betonade arbetena (clektronmikroskopi, röntgen- och gammabestrålning, etc.) inrättas en förste laboratoriebiträdesbefatt— ning i A 13. För verksamhet beträffande fröanalys bör inrättas en laboratoriebiträ— desbefattning i A 10. Detta biträde bör även kunna medverka vid teoretisk analys av röntgenfotograferingen.

Avdelningen äger för närvarande en biträdande skogsteknikertjänst, som bör omändras till en förste skogsteknikertjänst. Det har vid de olika avdelningarna visat sig svårt att som biträdande skogstekniker erhålla stadigvarande personal. Vad den genetiska avdelningen beträffar, är den nuvarande biträdande skogstek- nikern högt meriterad, han har bl. a. genomgått och tenterat vissa delämnen vid skogshögskolan samt har utfört ett synnerligen intressant och delvis självständigt arbete rörande sticklingsförökning hos barrträd. Han ansvarar dessutom för växt- hus och plantskola vid Experimentalfältet.

De omfattande proveniensförsöken vid avdelningen kräver vidare inrättande av en skogsteknikerhefattning för bearbetning av försök och försöksmaterial. Det alltmer betydelsefulla korsningsprogrammet, liksom fröanalyserna med hjälp av röntgenfotografering, erfordrar likaså inrättande av ytterligare en laboratorie- biträdestjänst.

Avdelningen har ganska omfattande forskningsarbeten igång och utövar en betydande publiceringsverksamhet. Den sistnämnda sker i stor utsträckning på något av de större utländska språken. Genetikens och växtförädlingens interna- tionella karaktär gör att brevväxlingen med utländska forskare och institutioner periodvis blir synnerligen omfattande. Detta gör det nödvändigt för avdelnings- föreståndaren, liksom för den övriga forskarstaben, att ha tillgång till en kontorist, väl förfaren i de engelska och tyska språken, som dessutom tar svenska och ut- ländska stenogram och äger stor färdighet i maskinskrivning. Da avdelningen årligen besökes av ett stort antal utländska forskare, av vilka åtskilliga stannar längre tid, underlättas samarbetet och demonstrationerna om kontoristen även kan ägna viss del av sin tid åt dem och deras arbeten. Under hänvisning till det anförda föreslås omändring av en kontoristtjänst till en kansliskrivarbefattning.

Beträffande personalen vid försöksfälten vid Bogesund förordar avdelningsföre— ståndaren, att den nuvarande skogsmästarbefattningen i Ae 15 utbyte; mot en

' 1 Hänsyn kan detta sammanhang icke tagits till det personalbehov, som kan bli följden, om institutionen förses med en särskild fytotronanläggntng.

assistentbet'attning i Ae 19. Assistenten skulle åligga att samordnavympniugs- metoderna och dessutom fungera som platschef vid försöksfälten. Detta ställer mycket stora krav på denne, som utom ympningsarbeten även skall handha växt- hus, planfskolor, liksom försök i olika delar av landet, ansvarar för bygg- nader, planteringar, hägnader och försöksplantager, anställa förmän och prak- tikanter och ha överinseendet över dem. Assistenten måste för att avlastas från rutinåligganden i samband med försöksfältens skötsel vid sin sida ha en biträdande platschef, en skogstekniker, vilken skall biträda vid skötseln av byggnader. växthus och plantskolor, utlägga och revidera försök. Såsom biträde vid ympningen bör fungera en biträdande skogstekniker, som skall vara behjälp— lig vid den vegetativa förmeringen, såväl i fråga om ympar som sticklingar och dessutom svara för ymprisinsamling och kottplockning. För närvarande finnes vid försöksfälten en tillfälligt anställd biträdande skogstekniker som biträde till skogsmästaren.

Avdelningsföreståndaren anför i detta sammanhang, att den vid avdel— ningen utarbetade röntgenmetodiken lämnat resultat av stort teoretiskt in- tresse och även har utprövats för praktiskt bruk, vad material från domän—- verket, skogsvårdsstyrelser och bolag beträffar. Avdelningens personal har sedan metodikens tillkomst utfört serviceverksamhet, utom för nyssnämnda organisationer, också för samarbetsnämnden för skoglig växtförädling och genetik, föreningen för växtförädling av skogsträd, statens centrala frö- kontrollanstalt, Stockholms högskolas botaniska institution, organisationer och institutioner i Tyskland, Frankrike, England, Jugoslavien och Förenta staterna. Denna utåtriktade och ganska betungande verksamhet kan emel- lertid enligt föreståndarens mening icke utan personalförstärkning inrym— mas under avdelningens program.

Skogmologi Föreståndaren för skogshögskolans institution för skogszoologi har fram- ställt följande förslag till personalförstärkning vid avdelningen,

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor

1 förste assistent 1 förste assistent I tredje amanuens 1 tredje amanuens 3 biträden 3 biträden

lnstitutionsföreståndaren erinrar om att institutionen saknar biträdesper— sonal och hemställer om förstärkning av de personella resurserna med föl— jande tjänster, angivna enligt angelägenhetsgrad: ett laboratoriebiträde med zoologisk utbildning, en djurskötare samt ett skrivbiträde, eventuellt delat med annan institution.

Skogsentomologi Föreståndaren för skogsforskningsinstitutets nuvarande zoologiska avdel— ning har framställt följande förslag rörande personalorganisationen inom avdelningen.

Föreslagen personal Nuvarande personal ökning 1 avdelningsförc- 1 avdelningsföre-

ståndare ståndare 1 laborator 1 försöksledare 1 ändrad tjänst I försöksledare 1 förste assistent 1 ändrad tjänst I förste assistent 1 förste assistent 1 assistent 1 assistent 1 assistent 1 biträde 1 ändrad tjänst 6 biträden 6 biträden

Föreslagna ändringar av personalorganisationen motiveras bl. a. av följande.

En befattning som förste assistent föreslås ombildad till befattning som för- söksledare. Befattningshavaren i denna tjänst åligger en betydande del av försöks- verksamheten inom de centrala delarna av skogsentomologien. Dessa arbeten är av sådan art att de hos ifrågavarande tjänsteman förutsätter en framstående skick- lighet att organisera och leda desamma. - : '

Vidare föreslås, att en befattning som förste laboratoriebiträde i Ae 13 ombildas till assistenttjänst i Ae 19. Befattningshavaren åligger att utföra självständiga u_n- dersökningar inom praktisk och teoretisk parasitologi samt skogsinsekternas eko- logi. Dessutom skall han besitta framstående kunskaper i" insekternas morfologi och systematik. Han skall även ha hand om uppfödning av parasiter och odling av patogena mikroorganismer för undersökningar inom den biologiska bekämp— ningens område.

Avdelningens skriftliga arbeten, såsom korrespondens, cirkulärskrivelser, manu- skript m. m., diarieföring, registrering av inkommande särtryck, registrering av inventarier m. in., har hittills skötts av en tekniker i lönegrad Ae 10. Då avdel- ningen nu ämnar på sitt arbetsprogram upptaga nya omfattande och mycket arbetskrävande forskningsuppgifter, främst då undersökningar över parasiter och patogena organismer, kommer teknikern att helt och hållet tagas i anspråk för dessa undersökningar. Det är därför för avdelningen av vital betydelse att en befattning som kansliskrivare i Ae 10 inrättas.

Avdelningen har sedan början av sin verksamhet lidit brist på tekniskt utbildad fast anställd arbetskraft. Detta har i icke obetydlig grad menligt inverkat på de planerade undersökningarnas omfattning och noggrannhetsgrad. Denna brist har dessutom i betydande omfattning bromsat undersökningarnas arbetstakt. De som arvodister arbetande biträdena lämnar vanligen anställningen, såsnart gynnsam- mare arbetsvillkor bjudes. Resultatet blir att ny arbetskraft måste anställas och uppläras.

Med hänsyn till dessa omständigheter och de planerade omfattande och för det praktiska skogsskyddet synnerligen viktiga undersökningarna är det av stor vikt, att avdelningen får fast anställd, tekniskt, skolad arbetskraft. För att kunna 'be- mästra de redan påbörjade och nu planerade undersökningarna, erfordras i stål- let för fyra tillfälligt anställda biträden ett laboratoriebiträde'och ett tekniskt biträde, båda i lönegrad A 9, och två tekniska biträden i lönegrad A 7! * " "

Skoglig maten:tisk statistik, __ _ - .. . .— » Föreståndaren för skogsforskningsinstitutets kontor för. matematisk stati- stik har uttryckt följande önskemål beträffande personella resurser.. .

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning

1 avdelningsföre- 1 försöksledare 1 ändrad tjänst ståndare [ förste assistent 1 assistent 1 ändrad tjänst 3 biträden 3 biträden

Förslaget att höja assistentbefattningen till en förste assistentbefattning har motiverats med att det är mycket tidskrävande att följa utvecklingen på de för skogsforskningen viktiga områdena av den matematiska statistiken och att bedriva en självständig forskning på dessa fält. Den tid föreståndaren kan ägna åt littera- turstudier och egen forskning är enligt hans mening alltför ringa till följd av att kontorets konsulterande verksamhet och planerandet av de till kontoret förlagda statistiska bearbetningarna blivit alltmer omfattande. Om den nuvarande assistent- tjänsten ombildas till en förste assistenttjänst, skulle vissa nu nämnda arbetsupp- gifter kunna övertagas av ifrågavarande befattningshavare.

I övrigt ansluter sig föreståndaren till ett i styrelsens tidigare anslagsäskanden framfört önskemål om medel för ombildning av en kontoristtjänst vid kontoret till en kansliskrivartjänst. Av denna befattningshavare kräves förtrogenhet med olika tillämpningar av variations- och regressionsanalys, samt att kontoristen även får biträda vid instruktion och övervakning av arbeten av denna art å andra räkne- kontor inom institutet. Slutligen ifrågasätter föreståndaren, om icke de med hål- kortsarbeten sysselsatta tjänstemännen vid kontoret, för närvarande ett kansli— biträde och ett kontorsbiträde, borde erhålla en förbättrad löneställning, då deras arbete är mera ansvarsfullt och krävande än de flesta övriga former av kontors- arbete.

Skogsföryngring Föreståndaren för skogsforskningsinstitutets avdelning för skogsföryngring har framlagt följande personalförslag för avdelningen.

Föreslagen personal Nnvarwtde personal ökning 1, avdelningsföre- 1 avdelningsföre-

ståndare ståndare 1 laborator 1 försöksledare 1 ändrad tjänst 2 försöksledare 2 förste assistenter 2 ändrade tjänster 2 förste assistenter 2 förste assistenter 11 biträden1 11 biträden1

Till motivering för yrkandena anföres bl. a. följande. Avdelningen äger ett mycket betydande material av provytor. För att bearbeta och därigenom nyttiggöra de omfattande och dyrbara observationsresultaten från dessa provytor inom rimlig tid fordras större tillgång till vetenskapligt skolade skogsmän än som för närvarande står till buds. Ett flertal av avdelningens forsk— ningsfält är vidare av sådan omfattning och natur, att framsteg av betydelse icke kan förväntas utan längre tids studium och inlevelse i problemen. Det har därför visat sig nödvändigt att dela upp dessa på olika händer. Denna anordning har

1 Härtill ett rörligt antal biträden.

visat sig vara såtillvida ändamålsenlig,'att den uppenbart stimulerat" de yngre krafterna, genom att dessa blivit medvetna om ansvaret för avgränsade fält. Å andra sidan har det visat sig omöjligt att för mer än ett eller annat år behålla arvodesanställda extra assistenter, som snart finner bättre befattningar på annat håll och för vetenskapligt intresserade jägmästare, som varit ute i praktiken längre tid, spelar avlöningsförhållandena den största rollen.

Avdelningsföreståndarens tid och krafter tas numera i hög grad i anspråk för rådgivning och kritik samt planering och övervakning av de många pågående arbetena. Det är ett framträdande behov, att föreståndaren vid sin sida får en dugande och erfaren kraft, som kan medverka vid avdelningens skötsel. I fråga om forskarpersonalens omfattning bör framhållas, att den under senare år befint- liga personalen praktiskt taget uteslutande arbetat med de norrländska föryng- ringsproblemen. Från praktikens sida har emellertid upprepade gånger behovet av motsvarande forskning i syd- och mellansverige framhållits. Detta berättigade önskemål har dock hittills icke kunnat tillgodoses på grund av personalbrist.

I fråga om forskartjänsterna föreslås följande fördelning på olika arbetsfält. Avdelningsföreståndaren skulle närmast syssla med skogsavverkning och åter- växtvård i norra Sverige medan laboratorn skulle behandla frågor rörande natur— lig föryngring, skogsodling och återväxtvård i södra Sverige. Av försöksledarna skulle den ene arbeta med frö- och plantskoleundersökningar, medan den andre skulle behandla naturlig föryngring och markberedning i norra Sverige. Den ene förste assistenten skulle vidare ha blandskogsföryngring som arbetsfält medan den andre slutligen skulle behandla hormon- och gödslingsfrågor. De två sistnämnda tjänsternas innehavare avses vidare skola medverka vid den övriga personalens arbeten eller under överordnads ledning handlägga vissa delar av dessa.

Avdelningsföreståndaren framhåller beträffande den tekniska biträdespersona- len, att den låga lönesättningen och bristen på fasta tjänster även här medfört svårigheter både att knyta dugande krafter till avdelningen och att dra försorg om en tillfredsställande befordran inom verket. Skogsteknikerna har vidare det omedelbara ansvaret för fältarbetena. Avdelningens verksamhet är helt beroende av att dessa arbeten tillfredsställer höga krav. Med hänsyn till det sagda och med beaktande av vad som anförts i föregående stycke är det enligt föreståndarens uppfattning ett framträdande önskemål, att den tekniska personalen utökas och dess löneplacering förbättras. Han föreslår därför, att ifrågavarande personal, som för närvarande består av en skogstekniker och tre arvodesanställda extra skogstekniker, utökas med en befattning samt erhåller följande sammansättning, nämligen tre befattningar som tekniska assistenter i lönegrad A17 samt två skogsteknikertjänster.

Slutligen föreslår avdelningsföreståndaren en uppjustering av löneplacering av personalen vid avdelningens två räknekontor. Föreståndarinnorna, för närva- rande ett kanslibiträde respektive ett kontorsbiträde, föreslås sålunda erhålla placering som kontorister varjämte två kontorsbiträdestjänster föreslås omändrade till kanslibiträdestjänster.

Skogsproduktion Föreståndaren för skogsforskningsinstitutets avdelning för skogsproduk- tion har framfört följande önskemål rörande avdelningens framtida perso— nalsammansåttning.

Föreslagen personal 'Nuvarande personal Ökning eller . minskning (_) 1 avdelningsföre- 1 avdelningsföre- ståndare ståndare 1 laborator 1 försöksledare 1 ändrad tjänst 3 försöksledare 3 försöksledare 1 förste assistent 2 förste assistenter —1 förste assistent 2 assistenter 2 assistenter 37 biträden 32 biträden 5 biträden

[ motiveringen till ifrågavarande förslag har avdelningsföreståndaren. bl. &. anfört följande.

Avdelningens verksamhet är uppdelad på följande huvudsektioner: 1. Fasta gallringsförsök, 2. Allmänna produktionsundersökningar, 3. Kvalitetsundersök— ningar, 4. Specialundersökningar och skogsuppskattning. Därtill kommer ett labo- ratorium för årsringsmätning. Sektionerna inrymmer var för sig mångskiftande och vidsträckta forskningsuppgifter, vilka alla utgör viktiga länkar i det fast- ställda forskningsprogrannnet. Med hänsyn härtill är det av betydelse att den direkta ledningen av varje sektion anförtros en väl kvalificerad forskare.

De fasta gallringsförsökcn representerar en ytterst värdefull materialgrupp. Vid sidan av de återkommande revisionerna av redan befintliga försöksytor kom- mer planmässig nyanläggning av ytor att i viss omfattning äga rum. Härvid förut— sättes bl. a. nära kontakt med det praktiska skogsbruket. Inom detta område faller gödslingsförsök, som utföres i samarbete med institutets nuvarande avdel- ning för botanik och marklära. Samarbete med genetiska avdelningen äger rum i frågor som gäller uppskattningen av proveniensförsök. Ansvaret för denna viktiga sektion bör åvila en befattningshavare med laborators ställning, och denne bör hiträdas av en förste assistent. Laboratorn skall därjämte vara avdelningsföre- ståndarens närmaste man och biträda denne vid handläggningen av för avdel- ningen gemensamma angelägenheter.

Kännedomen om skogsskötselns inflytande på sådana för virkets industriella an- vändning viktiga kvalitetsegenskaper som t. ex. torrvolymvikt och grenbildning är ännu mycket ofullständig. Detsamma gäller möjligheterna att genom stamkvist- ning förbättra virkets kvalitet. Det synes därför angeläget att avdelningens forsk- ning på dessa områden intensifieras i samarbete med svenska träforskningsinstitu- tet och institutionen för Virkeslära vid skogshögskolan. Ett omfattande mate— rial för studier av detta slag har redan insamlats. Med hänsyn till kvalitetsunder- sökningarnas stora betydelse bör ledningen av dessa forskningsuppgifter anförtros åt en försöksledare.

För att kunna lösa sina forskningsuppgifter är avdelningen i mycket hög grad beroende av tillgång till ett fullgott observationsmaterial. Det direkta ansvaret för materialiusamlingen vilar på lagledarna vid fältarbetet. Det är lagledarnas upp- gift att enligt givna direktiv utvälja lämpliga försöksobjekt, att utföra föreskrivna observationer enligt skriftliga instruktioner och att handha arbetsledningen. Där- till kommer registrering av materialet samt den omedelbara ledningen och kon- trollen av vissa avsnitt av primärbearbetningen. För nämnda arbetsuppgifter svarar i första hand följande befattningshavare vid avdelningen, nämligen en skogsmästare och tre skogstekniker. En önskvärd intensifiering av material- insamlingen förutsätter en förstärkning av ifrågavarande personalgrupp på så sätt, att ytterligare tre befattningar som skogsmästare inrättas. Av dessa erhålles

två genom ombildning av två befattningar som skogstekniker. Med hänsyn till arbe- tets karaktär och avgörande betydelse för forskningens resultat framstår en upp- justering av skogsmästarnas lönegradsplacering till Ao 17 (teknisk assistent) som synnerligen väl motiverad.

I avdelningens organisationsplan ingår ett. räknekontor i anslutning till varje sektion. En viktig förutsättning för att räknekontoren skall arbeta effektivt är att de står under ledning av goda krafter. En särskild ansvarsfull uppgift för dessa består i utbildning av nyanställd personal. För närvarande finnes på avdelningen två befattningar som kontorist och en som kanslibiträde. Ytterligare två befatt- ningar som kanslibiträde föreslås inrättade.

Skogsuppskatming och skogsindelning Föreståndaren för skogshögskolans institution för skogsuppskattning med skogsindelning har föreslagit följande personalförstärkning.

Föreslagen personal Nuvarande personal1 Ökning 1 professor 1 professor

1 laborator 1 förste assistent 1 ändrad tjänst 1 förste assistent 1 förste assistent I tredje amanuens 1 tredje amanuens 1 biträde 1 biträde

Föreståndaren anför bl. a. att forskningen vid instutitionen icke fått önskad omfattning. För fullföljande av aktuella forskningsuppgifter samt för biträde med tentamen på vissa överkurser, för granskning av examens- arbeten etc. behövs en kvalificerad kraft på institutionen. För ändamålet bör den ena förste assistenthefattningen omändras till en laboratur. Vidare behövs ett räkne- och skrivbiträde.

Skogstaxering Föreståndaren för skogsforskningsinstitutets avdelning för skogstaxering har föreslagit följande förändringar av personalorganisationen vid avdel- ningen.

Föreslagen personal Nuvarande personal ökning eller minskning (__)

1 avdelningsföre- 1 avdelningsföre-

ståndare ståndare

1 laborator 1 försöksledare 1 ändrad tjänst 2 försöksledare 1 försöksledare 1 försöksledare 1 förste assistent 2 förste assistenter —-1 förste assistent 1 assistent 6 assistenter ——5 assistenter 31 biträden '30 biträden 1 biträde

Enligt avdelningsföreståndarens förslag skulle laboratorn ha avverknings- statistiken (stubbinventeringen) till huvuduppgift och i övrigt dela inspek- tionsarbetet med avdelningsföreståndaren och tjänstgöra som hans när-

1 F. n. tjänstgör även en docent vid avdelningen.

maste man och i erforderlig omfattning fungera som föreståndarens ställ- företrädare. Av de två försöksledarna skulle den ene handha avverknings— beräkningar och den andre handlägga båtnadsberäkningar och skogsvärde- ringsmål. Av assistentpersonalen avses en för ledningen av den mera rutin- mässiga bearbetningen av riksskogstaxeringens material samt en för biträde vid specialbearbetningar för utarbetande av kuberingstabeller, apterings— tabeller, produktionsöversikter m. m. för mera allmänt bruk. Sistnämnda befattningshavare skulle även biträda vid fältarbetsinspektioner.

Biträdespersonaten vid avdelningen består av fältarbctspersonal och hål- kortspersonat. I fråga om den förstnämnda gruppen anföres i'huvudsak följande.

Underlaget för avdelningens verksamhet utgör det material som insamlas genom fältarbete varje sommarsäsong. Fältarbetet verkställes med den utformning riks- skogstaxeringen erhållit sedan 1953 av 14 taxeringslag. Varje lag består av en lagledare, en förman samt fyra till fem hantlangare. Av lagledaren fordras att kunna självständigt organisera lagets arbete, vilket kräver stor noggrannhet och gott skogligt omdöme. Erfarenheten har visat att man inte kan få högskoleutbildad personal att taga mera stadigvarande anställning för sådant arbete, utan det synes vara nödvändigt att specialutbilda personer med skogvaktarutbildning, som är särskilt skickade för uppgiften. Avdelningen bör därför utrustas med ett antal skogsteknikertjänster, förslagsvis minst sex. Dessa skall ha möjlighet att avancera till en icke akademisk assistentgrad med sluttjänst i lönegrad 17. Vid avdel- ningen skulle med fördel kunna finnas fyra dylika sluttjänster, till vilka bör befordras skogstekniker efter tjänsteår och övriga kvalifikationer. Av dessa fyra bör en vara ledare för hälkortsavdelningen, en ha hand om arkiveringen och registreringen av verkställda utredningar och avgivna rapporter, en vara special- utbildad i flygfotobildläsning samt en ha hand om fältarbetsmaterial och inven- larier.

De nu föreslagna "fyra tjänsterna ger dock icke tillräckliga befordringsmöjlig— heter för sex år sju skogstekniker, vilkas tjänstgöringstider som sådana bör in- skränkas till 10 a 15 år. För att täcka det ytterligare behov som sålunda förefinnes bör motsvarande tjänster utbildas i viss utsträckning även på andra avdelningar med behov av skogligt utbildad arbetskraft av denna typ.

Nu nämnda förslag skulle innebära omändring av en skogsmästartjänst, en mate— rialförvaltartjänst och två skogsteknikertjänster till fyra tjänster i lönegrad A 17, förslagsvis kallade tekniska assistenter, samt utökning med två skogstekniker- tjänster.

Beträffande hålkortspersonalen anföres följande.

Som tidigare framhållits bör en av sluttjänsterna för skogstekniker vara den huvudansvarige för hålkortsbearbetningen. Vid hans sida bör finnas åtminstone två medarbetare, som kan sköta sorteringar och tabuleringar och även självstän- digt driva mindre krävande bearbetningar, då i många fall samtidigt behandlas flera skilda arbetsuppgifter. Den skogligt utbildade ledaren måste därjämte vid vissa tillfällen, exempelvis vid inträffade olycks- och sjukdomsfall bland lagle- darna, biträda vid fältarbetet. Det är vidare nödvändigt att sorteringar och tabu- leringar pågår kontinuerligt över semestrar, sjukledigheter m. m. Den nuvarande närmaste personalen är placerad i lönegrad '7. Dess lönegradsplaccring har mera bestämts med utgångspunkt från räknekontorspersonalen och icke med hänsyn till

de speciella kvalifikationer, som erfordras för detta arbete och det ansvar som åvilar den. Skäl synes föreligga till en lönegradsförflyttning för nu ifrågavarande tjänster liksom för tjänst, som har huvudansvaret för stansningsoperationerna. Det skulle härvid närmast gälla att omföra en nuvarande kontoristtjänst och två kansli- biträdestjänster till två befattningar som kansliskrivare och en kontoristbefattning.

Slutligen föreslås en utökning av biträdespersonalen med ett laboratoriebiträde för borrspånsmätning.

Skogsteknik

Föreståndaren för skogsforskningsinstitutets avdelning för arbetslära har för det fall, att endast en institution, som skall handha såväl undervisning som forskning inrättas, föreslagit följande personalförstärkningar m. m.

Föreslagen personal Nuvarande personal ökning 1 avdelningsföre- 1 avdelningsföre- ståndare ståndare 1 biträdande pro- 1 övningsledare 1 ändrad tjänst fessor 1 laborator 1 laborator 1 försöksledare 1 försöksledare 1 försöksledare 1 övningsledare 1 ändrad tjänst 2 förste assistenter 1 förste assistent 1 förste assistent 1 förste assistent 1 assistent 1 ändrad tjänst 1 assistent 1 assistent 1 tredje amanuens I tredje amanuens 9 biträden 31/2 biträden 5 lie biträden

Till motivering härför anföres bl. a. följande. Södra Sveriges skogsindustriutredning ansåg i sitt betänkande Användningen av barrklenvirke, lövvirke och sågverksavfall (SOU 1954:29) det angeläget, att forskningen i fråga om skogsarbetet särskilt beträffande virkets avverkning och transport intensifieras, och föreslog inrättandet av bl. a. en befattning som för- söksledare. Med hänsyn till önskemålet att kunna rekrytera kvalificerade forskare till avdelningen föreslås att en laboratorstjänst nyinrättas i stället för den av ut- redningen föreslagna försöksledartjänsten.

För att kunna utföra den arbetsfysiologiska forskningen erfordras en försöks— assistent, som genomgått gymnastiska centralinstitutet. Då det visat sig att det från skogsbrukets sida finnes ett starkt behov av medverkan från arbetsfysiologer i yrkesutbildning och kursverksamhet kan denna försöksassistent även i viss ut- sträckning medverka i sådan förmedlingsverksamhet. Vidare erfordras en labora- tris för utförande av erforderliga kemiska analyser i energometriska försök m. m. Försöksassistenten föreslås placerad i lönegrad A 14 och laboratristjänsten i A 10.

I avdelningens forskningsverksamhet erfordras ofta komplicerad mätutrustning. I marknaden förekommande instrument måste ofta ombyggas eller modifieras för att önskade mätningar skall kunna utföras. En instrumentmakartjänst är därför mycket angelägen. Befattningen bör placeras i lönegrad A 11.

För att biträda som tidtagare, protokollförare m. in. vid anordnade försök och undersökningar erfordras i stället för en förman på halvtid en arbetsstudieman i lönegrad A 7.

Vidare erfordras kontorsbiträdestjänst för bearbetning av försök m. m.

Befattningen som biträdande professor jämte en försöksledarbefattning och en befattning som förste assistent erfordras för undervisningens behov. I stället för de två förstnämnda befattningarna finnes för närvarande två med prisutjämnings— medel avlönade övningsledartjänster.

Virkeslära Föreståndaren för skogshögskolans institution för Virkeslära har framlagt följande förslag till personalförstärkningar m. in. vid institutionen.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning eller minskning (_)

1 professor 1 professor 2 laboratorer 2 laboratorer 4 förste assistenter 1 förste assistent 3 förste assisten- ter 1 assistent 2 assistenter ——1 assistent 1 förste amanuens 1 förste amanuens 1 tredje amanuens 1 tredje amanuens 14 biträden 8 biträden 6 biträden

Av den föreslagna personalen avses en laborator, två förste assistenter, en assistent samt fem och ett halvt biträde för den sektion för trämykologi och träskydd, som föreslås överflyttad till förevarande institution från skogsforskningsinstitutets nuvarande avdelning för botanik och marklära. Den personal, som för närvarande finnes anställd för motsvarande arbets- uppgifter är en försöksledare, en assistent och tre biträden. För ifrågava— rande arbetsområde innebär förslaget bl. a., att en försöksledarbefattning föreslås omändrad till laboratorsbefattning, att en assistentbefattning om- ändras till förste assistentbefattning samt att en förste assistentbefattning, en assistentbefattning och två och en halv biträdestjänster nyinrättas.

Till motivering för den begärda personalförstärkningen anföres följande.

Laboratorn skall handha viss del av de praktiska övningarna i Garpenberg samt även en del av undervisningen i Stockholm. Främst med hänsyn till möjligheterna att erhålla kompetent person till befattningen kan det dock vara lämpligt att labo— ratorstjänsten icke inrättas omedelbart. Under denna övergångstid erfordras dock en befattning, förslagsvis kallad övningsledare, i försöksledares ställning.

En tidigare på särskilda medel anställd forskningsassistent föreslås ersatt med' en förste assistent. Under denna förutsättning föreslås nuvarande assistenttjänsten ändrad till en skogsmästartjänst. Med hänsyn till att denne tjänsteman även skall biträda vid de praktiska övningarna och den vikt som måste läggas vid kontinuite— ten i fältarbetena bör tjänsten placeras i lönegrad 17.

För utförande av vissa laboratorieundersökningar, bestående bl. a. av mikro— skoperingar, undersökningar över förloppet vid torkningen och vattenupptag- ningen hos trä m. m. begäres en tjänst som förste laboratoriebiträde. Ifrågavarande befattningshavare skulle även i viss mån handleda studerande, som utför examens- arbeten och licentiatarbeten.

En tjänst som kontorist föreslås nyinrättad. En tjänsteman, som är språkkunnig,

kunnig i stenografi och maskinskrivning skulle på ett effektivt sätt kunna avlasta professorns expeditionsgöromål, vilka för varje år blir alltmer betungande.

En tjänst som kontorist Och föreståndare för räknekontoret föreslås vidare nyinrättad. Därest tjänsten placeras i en så förhållandevis hög lönegrad, finnes en viss möjlighet att erhålla kontinuitet i skötseln av räknekontoret. Räknearbetena är av matematisk-statistisk natur och fordrar god skolunderbyggnad, helst student- examen med speciell fortbildningskurs.

En ny tjänst föreslås slutligen som föreståndare för verkstad. Denne skulle även tjänstgöra som institutionsvaktmästare och ha hand om enklare instrumenttill- verkning, preparering av träprover m. m.

Skogsekonomi

Föreståndaren för skogshögskolans institution för skogsekonomi har redo- visat följande önskemål för framtiden beträffande personella resurser.

Föreslagen personal Nuvarande personal ökning 1 professor 1 professor

1 laborator 1 laborator 2 förste assistenter 1 förste assistent 1 förste assistent 1 assistent 1 assistent 1 tredje amanuens I tredje amanuens 2 biträden 2 biträden

I motiveringen till förslagen anföres bl. a. att den åtgärd som ligger närmast till hands för att underlätta för professorn att ägna sin tid åt de mera centrala skogsekonomiska problemen är att överlåta undervisningen i nationalekonomi till en speciallärare, såsom fallet är för närvarande. En annan åtgärd på längre sikt erbjuder sig dock genom inrättandet av en laboratorstjänst med skyldighet att svara för en del av undervisningen. Det är vidare enligt institutionsföreståndaren ett klart Önskemål att på en institution för skogsekonomi utöver biträdande personal med jägmästar- utbildning även bör finnas en person med utbildning i företagsekonomi. En sådan befattning bör lämpligen placeras i lönegrad Ae 21.

Skogsskötsel

Föreståndaren för skogshögskolans institution för skogsskötsel har föresla- git att institutionen skulle erhålla personalförstärkning enligt följande.

Föreslagen personal Nuvarande personal ökning 1 professor 1 professor

1 laborator 1 laborator 1 övningsledare 1 förste assistent 1 ändrad tjänst 1 förste assistent 1 assistent 1 ändrad tjänst I tredje amanuens 1 tredje amanuens 1 biträde lif-_» biträde l/z biträde

Till motivering härför anföres i huvudsak följande.

Institutionens huvuduppgift bör alltjämt vara undervisning. Avdelningen bör dock utformas så att även forskning kan bedrivas vid densamma.

För undervisningsverksamheten erfordras att institutionsföreståndaren under somrarna till sin disposition har två arbetsgrupper, vardera bestående av en väl kvalificerad övningsledare (en laborator och en övningsledare, den senare i löne- grad Ao 25) samt till hjälp åt var och en av dessa en förste assistent. Detta förut- sätter att under en väsentlig del av sommaren kan erhållas en sådan från en annan institution eller att en särskild sommarassistent kan anställas.

Beträffande övningsledarens lönegradsplacering måste denna bedömas mot bakgrund av de stränga krav i fråga om praktisk duglighet, som måste ställas på den, som skall leda praktiska övningar i skogsskötsel på högskoleplanet.

Slutligen föreslås att en tjänst som kanslibiträde inrättas vid institutionen. Vid denna tjänsts lönegradsplacering måste bl. a. beaktas, att innehavaren under som— rarna under lång tid utan någon fortlöpande handledning har att svara för arbetet i institutionens frölaboratoriuni.

Skogsbiblioteket Rektor för skogshögskolan har framlagt följande förslag beträffande perso— nella resurser för skogsbiblioteket.

Föreslagen personal Nuvarande personal ökning

1 bibliotekarie 1 bibliotekarie 1 biblioteksamanu- 1 biblioteksamanu— ens ens 1 biblioteksassistent 1 biblioteksassistent 2 biträden 11/—: biträde '/2 biträde

Till motivering för nämnda förslag anföres i huvudsak följande. Biblioteket har behov av ökad personal, då nuvarande personal icke kan utföra allt erforderligt arbete på det sätt, som fordras av ett modernt bibliotek för att det skall kunna tjäna sina syften. Arbetet på biblioteket ökar ständigt, bl. a. på grund av utbyggnaden av forskningsverksamheten och på grund av att det allt mer och mer tages i anspråk av utomstående forskare, institutioner, industrier m. fl.

Bibliotekarietjänsten bör höjas från lönegrad A 21 till A24 för att för framtiden tillförsäkra biblioteket en god kraft och ställa det i paritet med bibliotek av mot— svarande storlek och betydelse. En biblioteksamanuensbefattning bör vidare in.- rättas, vars innehavare bör vara väl kvalificerad och som vid bibliotekariens frånvaro kan tjänstgöra i dennes ställe. Ytterligare ett biblioteksbiträde behövs även. Denna befattning bör sättas i lönegrad Ae 9, då det för denna tjänst fordras god allmänbildning och goda språkkunskaper.

Skogsbiblioteket disponerar nu en vaktmästare i lönegrad Ae7 med halvtids- tjänstgöring. Denne är vid biblioteket sysselsatt med bokbindning och fotografe; ring, medan han ägnar sin övriga arbetstid bl. a. åt att biträda institutionsvakt- mästaren vid högskolan. I den nya biblioteksbyggnaden förfogar biblioteket över såväl en hokbinderiverkstad som utrustning för fotografisk reproduktion. Det vore ekonomiskt fördelaktigt om mera inbindningsarbete kunde medhinnas på bibliotekets verkstad. Den fotografiska reproduktionsverksamheten visar ständig ökning, då det blir allt vanligare att sända mikrofilm eller fotokopior, i stället för tunga och eftersökta tidskrifter som lån, särskilt till utlandet. Det bör för biblio- tekets räkning inrättas en befattning som bokbindare och fotograf. Med hänsyn

till den yrkeskunskap, som kräves för en sådan befattning föreslås, att den placeras i lönegrad 10.

Fotografiskt laboratorium Kommitténs expert, professor E. Hagberg, har i samråd med professor E. Björkman vid skogshögskolan på kommitténs uppdrag undersökt frågan om ett gemensamt fotografiskt laboratorium samt ett planerat fotografiskt bildarkiv vid skogsbiblioteket. Denna undersökning har resulterat i ett för- slag om inrättande av ett sådant laboratorium och arkiv med följande per- sonaluppsättning, nämligen en fotograf i lönegrad A 13 och ett biträde i lönegrad A 5 vid laboratoriet samt ett biträde i lönegrad A 5 vid bildarkivet. Beträffande laboratoriet anföres vidare följande.

Å skogshögskolan finnes ett fotografiskt laboratorium, utrustat med standard— kameror, filmkameror, projektorer för film, skioptikon för standardbilder och stereobilder i erforderlig utsträckning samt viss förstoringsapparatur. Dessutom finnes i anslutning till skogsbiblioteket ett laboratorium avsett framför allt för reproduktionsarbeten samt för framställning av skioptikonbilder. Härjåmte finnes enklare utrustning för mikrofilmning av böcker. Dessa laboratorier är för när- varande underställda föreståndaren för institutionen för skogsbotanik.

Lokalerna synes kunna utgöra underlaget för ett centralt fotografiskt laborato- rium för både skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet.

Vid skogsforskningsinstitutet finnes inom den genetiska avdelningen lokaler och utrustning dels för röntgenfotografering, dels för mikroskopfotografering. Avdel- ningen har dessutom bl. a. ett komplett utrustat elektronmikroskop. Vid avdel- ningen förekommande fotografiska specialarbeten bör kvarstå vid densamma, medan standardkopiering, skioptikonbildframställning o. (1. kan överlåtas till det gemensamma fotografiska laboratoriet.

Vid institutets avdelning för botanik och marklära finnes ett särskilt laborato- rium för uppställning och fotografering i huvudsak av försöksmaterial. Verksam- heten är av så speciell natur, att den ej kan förläggas centralt. Däremot kan även här standardkopiering och skioptikonbildframställning överföras till centrala laboratoriet.

Avdelningen för skogstaxering har i flera år försökt lösa frågan om arkivering av fältarbetsblanketter genom mikrofilmning. Här föreligger ett ackumulerat behov, som motsvarar minst fem års blankettmaterial omfattande årligen cirka 50 000 blan- kettsidor. Behov av mikrofilmning torde förefinnas om än i mindre skala vid öv- riga avdelningar med stort material av fältarbetsblanketter.

Fotolaboratoriet bör drivas som rent serviceorgan, där de skilda institutionerna och avdelningarna efter rekvisition kan få skilda kopierings- och förstoringsarbe— ten, skioptikonbilder och mikrofilmning utförda till självkostnadspris i material plus visst pris per timme. Framställning av fotostatkopior bör utföras, endast då det gäller seriearbeten eller kopior av speciellt format.

Fotografisk bildarkiv I fråga om det fotografiska bildarkivet anför professorerna Hagberg och Björkman bl. a. följande.

På skogshögskolans olika institutioner finnes sedan lång tid tillbaka ett omfat- tande negativmaterial med skogliga motiv. Dessa bilder har till större delen icke

varit ordnade i något system och därför varit tämligen otillgängliga. Genom anslag från Fonden för skoglig forskning har numera möjlighet givits att i stor skala framställa kopior av detta material och uppsätta dessa på kort, avsedda att för- varas i ett särskilt kartotek i skogsbiblioteket, där framställning av en beställd bild skall kunna ske genom biblioteksexpeditionens försorg. Avsikten är att skogs- forskningsinstitutets bildmaterial skall inordnas i arkivet och att dess negativ- material likaledes skall förvaras i det gemensamma förrådet på biblioteket. Svenska skogsvårdsföreningen och även andra skogliga institutioner med eget bildmaterial har preliminärt lovat ställa värdefulla kopior till förfogande för det planerade bildkartoteket, som skall vara tillgängligt för allmänheten på skogsbiblioteket, vilket på detta sätt kan bli en central inte bara för det skogliga trycket utan också för den skogliga bilden. Mycket arbete återstår ännu innan ett större bildkartotek kan uppställas. Arbetet pågår emellertid.

För att kontinuerligt kunna utöka och underhålla bildarkivet fordras ett helårs- anställt biträde jämte medel för att täcka vissa årliga kostnader för framställning av kopior.

Mueeisamlingar

Vidare anför rektor, att preparatorn vid skogshögskolan i stort sett har samma åligganden som en konservator vid naturhistoriska riksmuseet och att ett utbyte av preparatorstjänsteu mot en konservator därför vore berätti— gat. Till motivering härför anföres bl. a. följande.

Minst hälften av preparatorns nuvarande arbetsuppgifter faller inom en konser- vators funktioner, nämligen ordnande och underhåll av institutionernas samlingar, vilket fordrar ingående materialkännedom, konservering av sådant material, som ligger till grund för den vetenskapliga forskningen vid skogshögskolan, samt uppstoppning av djur. Dessutom kommer viltforskningen vid högskolan att allt mer kräva biträde av en person med konservatorskompetens sedan den skogs— zoologiska institutionen fått ett djurrum och kokrum, vartill medel beviljats av 1956 års riksdag.

Garpenbergsförliggningen Rektor för skogshögskolan har framlagt följande förslag beträffande per- sonella resurser vid garpenbergsförläggningen.

Föreslagen personal Nuvarande personal ökning

1 föreståndare 1 föreståndare 2 förste assistenter 2 förste assistenter 1 tredje amanuens 1 tredje amanuens 31/2 biträden 3 biträden lA.» biträde

Vidare anföres att den ena assistentbefattningen är extra. Då detta kan medföra täta ombyten av innehavare, vilket innebär en extra belastning av föreståndarens arbetsbörda är det lämpligt att ifrågavarande befattning göres extra ordinarie.

Slutligen framhålles att husmorsbefattningen vid förläggningen i Garpenberg är förenad med arbetsuppgifter, som icke kan inbegripas i hushållet eller i student- kårens angelägenheter, såsom tillsyn och vård av lokaler och inventarier. Hittills har dessa kostnader belastat studenterna. '

Försöksparkcma

Skogsforskningsinstitutets chef har föreslagit, att ett lämpligt område i Norrbottens län måtte avsättas till försökspark för institutet. Ett förverk— ligande av detta förslag medför, att ytterligare en skogsmästartjänst måste inrättas, vilken tjänst, liksom institutets övriga skogsmästartjänster, före- slås placerad i lönegrad A 17. Som motivering till förslaget anföres bl. a. följande.

Till försöksparkerna koncentreras en väsentlig del av institutets försöksverk- samhet. Genom att parkerna har försetts med fasta förläggningsplatser, under- lättas försökens utförande och studiet av deras resultat. Samtidigt möjliggör par- kerna ett studium av skogsvärdsåtgärdernas verkningar vid tillämpning i stor skala. För tillsynen av försöksparkerna och försöksfältet svarar närmast å desamma stationerade skogsmästare. Det är ur forskningens synpunkt synnerligen ange- läget, att försöksparkerna så allsidigt som möjligt återspeglar klimat- och ståndorts- förhållanden inom skilda delar av landet. Institutet disponerar emellertid ännu ej något område, som är representativt för Norrbottens läns höjdlägen. Ett dylikt område skulle komma att utgöra en värdefull komplettering till institutets övriga försöksparker. Försök och undeisökningai, som bedrivits av avdelningen föl skogsföryngring, har redan visat, att de nordligaste delarna av Norrland ei bjuder speciellt stora svårigheter vid skogens föryngring, beroende på klimat- och mark- förhållanden samt på den befintliga skogens egen beskaffenhet. Jämväl för meteo- rologisk och hydrologisk forskning skulle en sådan försökspark vara av stort värde. Det är sålunda ett ytterst angeläget önskemål från institutets sida, att ett lämpligt område inom Norrbottens län avsättes såsom skoglig försökspark.

Kommitténs förslag

Inledningsvis anför kommittén vissa principiella synpunkter på skogshög- skolans personalfrågor i anslutning till universitetsreformerna. Kommittén övergår härefter till den närmare behandlingen av de olika institutionernas och serviceavdelningarnas personalbehov.. Kommittén bör- jar därvid med de högre befattningarna vid institutionerna, nämligen profes— sorer, laboratorer, universitetslektorer, försöksledare och docenter. Därefter behandlas gruppen övningsledare. Med utgångspunkt från vad sålunda före- slagits behandlas sedan behovet av assistent- och amanuenspersonal vid sagda institutioner. Därefter anges översiktligt institutionernas behov av biträdande personal. Slutligen upptages rektorstjänstens lönegradsplacering m. m. samt personalfrågorna vid biblioteket m. fl. serviceorgan till prövning.

Principiella synpunkter- Kommittén delar universitetsutredningens uppfattning, att fackhögskolorna lika väl som universiteten i framtiden måste ha den dubbla uppgiften att vara läroanstalter för utbildning till akademisk grundexamen och centra för forskning och forskarutbildning.

Forskarkarriären bör enligt universitetsutredningcn bestå av professurer och laboraturer, forskardocent- och docentbefattningar samt forskarassi— stent-, assistent- och amanuenshefattningar. För undervisningens behov skall vidare finnas universitetslektorer och biträdande lärare. Härtill kom- mer teknisk, administrativ och övrig biträdande personal i erforderlig om- fattning.

Enligt kommitténs mening bör vid skogshögskolan i stort sett finnas samma typer av befattningar, som förekommer vid universiteten och andra fackhögskolor. Endast i några avseenden, vartill kommittén återkommer i det följande, har kommittén ansett skäl föreligga att för vissa uppgifter föreslå befattningar av i viss mån annan typ.

Liksom vid de tekniska högskolorna och vissa andra fackhögskolor är, när det gäller skogens område, konkurrensen om den vetenskapligt utbildade arbetskraften mycket stor. Det är därför angeläget att skogshögskolan kan förvärva och behålla de vetenskapliga begåvningarna. En organisation med ett tillräckligt antal högre forskarbefattningar för att medge rimliga be- fordringsmöjligheter bör därför komma till stånd även vid skogshögskolan. En viss växelverkan mellan skogshögskolan och skogsnäringen såtillvida att vederbörande befattningshavare under någon tid söker sig ut i prakti- kens tjänst kan visserligen innebära vissa fördelar. Inom nägra institutio- ners forskningsområden, t. ex. skogsproduktion, skogsföryngring, skogs» skötsel etc. synes till och med en viss tids tjäntgöring inom praktiskt skogs- bruk få anses vara direkt erforderlig. Kommittén är dock av den uppfatt- ningen, att det med tanke på den snabba utvecklingen inom forskningen på alla områden är väsentligt, att för forskning lämpade personer skall kunna ägna så gott som hela sin aktiva gärning åt denna uppgift.

Såsom förut anförts, anser kommittén att vid universiteten förekommande befattningstyper i stort sett bör användas även vid skogshögskolan. Sålunda bör enligt kommitténs mening där finnas professorer, laboratorer, docenter, forskarassistenter, assistenter samt förste och tredje amanuenser.

Kommittén har enligt sina direktiv att pröva laboratorernas ställning och uppgifter. Med anledning härav får kommittén anföra, att 1955 års uni— versitetsutredning i sitt betänkande Forskningens villkor och behov (SOU 1958: 32) belyst det inbördes förhållandet mellan professor och laborator, så som detsamma framstår enligt gällande universitetsstatuter. Vad utred- ningen härvid anfört, kan i korthet anges sålunda.

Den erforderliga graden av styrkt vetenskaplig kompetens för att förkl'a-' ras behörig till en laborator torde vara något lägre än den som kräves för en professur. I de ämnen där både professor och laborator finnes, bör pro- fessor, när ej annat stadgas, i fråga om undervisning och administration upp- fattas som den i främsta rummet ansvarige. Han intager sålunda i detta avsende en viss förmansställning och laborator måste i fråga om undervis- ning räknas till den underställda personalen. Å» andra sidan ger uniVersitets-

statuternas avfattning vid handen, att han i fråga 0111 sin vetenskapliga forskning ej är underställd professorn. Denne är därför i sin egenskap av föreståndare för institutionen skyldig att tillse att laboratorn verkligen får möjligheter idka vetenskaplig forskning inom sitt ämnesområde, vilket bl. a. mäste innebära, att; en skälig del av institutionens personalresurser och materiel skall ställas till laboratorns förfogande.

Universitetsutredningens tolkning av gällande bestämmelser rörande labo- ratorernas ställning vid universiteten kan kommittén ansluta sig till. Enligt kommitténs mening bör motsvarande principer kunna gälla för skogshög- skolans laboratorer. Detta synes ej i praktiken utgöra något hinder för en ändamålsenlig uppläggning av forskningsarbetet inom en institution eller inom skogshögskolan i dess helhet. Beträffande uppdelningen av ämnes- området bör enligt kommitténs mening den vetenskapliga kapaciteten vid en institution bäst kunna utnyttjas, om professor och laboratorer är spe- cialiserade inom olika delar av ämnet. En dylik specialisering är även värde— full med hänsyn till den forskarhandledning, som utgör en viktig uppgift för de högre befattningshavarna vid en vetenskaplig institution.

Även i övrigt synes skogshögskolans stadgar böra utformas så, att de i avseende på professorers och laboratorers kompetens, uppgifter och ställ- ning i huvudsak överensstämmer med motsvarande bestämmelser i univer- sitetsstatuterna. I fråga om tillsättning av ifrågavarande befattningar inom tillämpade ämnen bör hänsyn tagas, förutom till ådagalagd vetenskaplig skicklighet, jämväl till erfarenhet av praktisk verksamhet vid skogsbruk.

Med hänsyn till det relativt ringa antal undervisningstimmar, som åvilar professorer och laboratorer vid skogshögskolan, synes behov av universi- tetslektorer i vart fall för närvarande icke föreligga vid denna högskola. Såsom framgår av redogörelsen i kapitel 4 finnes vid skogsforskningsinsti— tutet för närvarande ett antal försöksledare i lönegrad A25 såsom när- maste hjälpkrafter till avdelningsföreståndarna. Kommittén anser, att ifrå- gavarande befattningar efter hand bör ombildas till laboratorstjänster. Försöksledarbefattningarna bör dock tills vidare bibehållas i de fall, då en förändring av tjänsterna till laboratorstjänster skulle medföra att dessa icke kan besättas med personer med erforderlig kompetens. För labora- torstjänst bör nämligen även på detta område erfordras god docentkompe- tens.

Såsom förut anförts, finnes vid den nuvarande skogshögskolan fyra do- centbefattningar, varav tre för närvarande är vakanta. Dä enligt kommit- téns mening möjligheterna att besätta ifrågavarande befattningar torde komma att förbättras, har kommittén icke funnit någon anledning att före- slå minskning i antalet dylika befattningar. Enär forskardocenttjänster är avsedda att i vissa fall utgöra fortsättning på docentförordnanden synes behov av dylika tjänster för närvarande icke föreligga vid den nya skogshög- skolan. Skulle utvecklingen visa, att forskardocenttjänster för att tillvara-

taga forskarbegåvningar längre fram skulle erfordras, bör dock sådana tjänster utan dröjsmål inrättas.

Nuvarande förste assistenter vid skogshögskolan motsvarar närmast uni— versitetens biträdande lärare. I enlighet med 1958 års riksdagsbeslut skall större delen av de biträdande lärarna successivt ombildas till universitets— lektorat eller forskarassistenttjänster. Enligt skogshögskole- och skogs- forskningskommitténs uppfattning skall befattningarna vid skogshögskolan i den mån icke särskild anledning till undantag finnes överensstämma med motsvarande befattningar vid universitet och andra fackhögskolor. Kom- mittén föreslår därför, att huvuddelen av ifrågavarande förste assistent— tjänster efter hand skall ombildas till forskarassistentbefattningar. Även flertalet förste assistenttjänster vid skogsforskningsinstitutet bör efter hand ombildas till dylika befattningar. Såsom angivits i kapitel 5 skall forskarassistent ha avlagt licentiatexamen eller motsvarande. Tjänstgö- ringstiden är begränsad till 800 timmar för år, då tjänstgöringen fullgöres i form av enbart institutionsarbete, och däremot svarande kortare tid, då den fullgöres helt eller delvis i form av undervisning. I övrigt skall forskar- assistent ägna sig åt eget forskningsarbete. Redan de nuvarande förste assistenterna torde i icke oväsentlig omfattning ha sådana arbetsuppgifter, att ett självständigt, meriterande forskningsarbete bedrives under den föreskrivna arbetstiden. Med hänsyn till den kortare tjänstgöringsskyldig— het, som en forskarassistent får i förhållande till en förste assistent, torde ombildningen emellertid böra åtföljas av en viss ökning av antalet tjänster. De ramar, som kommittén i det följande anger för kategorien forskarassi- stenter, torde också lämna utrymme härför. I den mån ifrågavarande befatt- ningshavare deltar i undervisningen bör detta ske på högstadiet. Kan docent— kompetent personal erhållas, bör forskarassistenttjänsterna utbytas mot doeenttjänster. Emellertid finnes vid några av de institutioner, som svarar för jägmästarutbildningen, behov av ytterligare en typ av befattning mellan assistent- och docentbefattningarna för biträde vid undervisningen av de blivande jägmästarna. Med hänsyn till konkurrensen från skogsnäringen om ifrågavarande arbetskraft bör dessa befattningshavare placeras i löne- grad A 23. Befattningarna, som i olikhet med vad som gäller assistent- och amanuenspersonalen bör vara förenade med full tjänstgöringsskyldighet, föreslås erhålla benämningen övningsledare.

Vad gäller assistentpersonal i reglerad befordringsgång bör enligt kom- mitténs mening, såsom sagts, assistenterna från att tidigare ha haft full tjänstgöring i fortsättningen endast fullgöra 1 000 timmar institutionsarbete per år och i övrigt ägna sig åt eget licentiat— eller avhandlingsarbete under institutionsföreståndarens ledning.

Vid beräkningen av erforderligt antal assistenter har kommittén ansett sig böra utgå från de normer som universitetsutredningen uppställt i den mån dessa godtagits av statsmakterna. Såsom tidigare angivits skall en

assistent i reglerad befordringsgång fullgöra 1000 timmars institutions— arbete per år. Motsvarande för förste amanuens utgör 500 assistenttimmar och för tredje amanuens 225 assistenttimmar. I syfte att ge institutions- föreståndaren ökad frihet att välja mellan dessa olika personalkategorier torde det vara lämpligt att angiva tilldelningen av assistent— och amanuens- personal enbart i assistenttimmar.

Flertalet av skogshögskolans institutioner är i fråga om sina ämnesområ- den närmast jämförbara med vad universitetsutredningen betecknat som experimentella, matematiska och samhällsvetenskapliga ämnen, för vilka enligt för universiteten fastställda normer skall räknas med 1 000 assistent- timmar per professor och 500 assistenttimmar per laborator. Institutionen för skogsekologi såsom närmast motsvarande den fysisk-kemiska ämnes- gruppen vid universiteten bör emellertid enligt samma normer tilldelas det dubbla. Utöver förenämnda behov av assistent- och amanuenspersonal för forskning och allmänt institutionsarbete har kommittén funnit sig böra för undervisningsändamål räkna med ett behov av 500 assistenttimmar vid de institutioner, som enligt vad förut anförts närmast skall svara för under- visningen till jägmästarcxamen.

Om man i fråga om behovet av biträdande personal skulle tillämpa samma normer, som universitetsutredningen uppställt för universiteten och vissa fackhögskolor, torde institutionerna för skoglig marklära, skogsbotanik, skogszoologi och skogsentomologi få anses närmast jämförbara med de universitetsinstitutioner, som kan hänföras till den biologisk-geografiska ämnesgruppen. Skogsekologien torde dock även i detta sammanhang böra jämställas med de fysisk-kemiska ämnena. Med ämnen inom ifrågavarande grupp bör även jämställas skogsgenetik, skogsföryngring, skogsproduktion, skogstaxering, Skogsteknik och virkeslära. Övriga ämnen skulle närmast motsvara de tekniska högskolornas teoretiska ämnen. I enlighet med vad sålunda anförts borde i de olika fallen räknas med ett biträdesantal av i genomsnitt 1,9, 3,3 respektive 0,6 biträden per kvalificerad forskare. Till gruppen kvalificerade forskare har vid universiteten hänförts professorer, laboratorer och biträdande lärare. Såsom tidigare påpekats är skogshög- skolans förste assistenter närmast jämförbara med universitetens biträdande lärare. Med hänsyn härtill bör forskarassistentbefattningarna, som utgör omvandlade förste assistentbefattningar, vid beräkningen av biträdesbehovet inräknas i gruppen kvalificerade forskare, dock endast i förhållande till deras beräknade tjänstgöringstid i allmänt institutionsarbete, d. v. s. allmänt uttryckt, med hälften.

Förhållandena inom .vissa av skogsforskningens institutioner är emeller- tid så pass avvikande från vad som i allmänhet gäller vid universiteten, att vissa undantag från de av universitetsutredningen föreslagna schablön- beräkningarna bör göras och antalet biträden'i stället beräknas efter den faktiska arbetsbelastningen vid ifrågavarande institutioner. De skisserade

beräkningsnormerna synes dock kunna ge en viss ledning för beräkningen av det totala biträdesbehovet vid skogshögskolan. Kommittén återkommer senare till den närmare uppskattningen av biträdeshehovet vid de olika institutionerna.

Kommittén anser i likhet med universitetsutredningen att biträdande personal och andra heltidsanställda hjälpkrafter icke blott bör utökas i antal utan möjligheter bör även beredas för en höjning av personalens kva- litativa sammansättning. Sålunda bör för kvalificerad biträdande personal i sjuttonde t. o. m. tjugutredje lönegraderna inrättas så många tjänster att omkring en tiondel av biträdespersonalen kommer att utgöras av personal i angivna lönegrader.

Högre befattningar

Kommittén har i det föregående föreslagit att den skogsvetenskapliga forsk- ningsorganisationen kompletteras med en självständig professur i skoglig matematisk statistik och att kontoret för matematisk statistik ombildas till en institution. Någon ändring i övrigt av antalet institutioner har kom— mittén icke funnit anledning att nu föreslå. Det sammanlagda antalet pro— fessurer vid den nya skogshögskolan skulle därför tills vidare bli 15.

Vad härefter angår laborators- och försöksledarbefattningar vid skogs- högskolan torde till en början få erinras om att kommittén anser att för- söksledarbefattningarna bör ombildas till laboratorstjänster, efter hand som det kan förväntas att sistnämnda tjänster kan besättas med personer med erforderlig kompetens. Kommittén föreslår i det följande inrättande av laboratorsbefattningar endast i de fall där kompetenta sökande till befatt- ningarna enligt dess mening redan nu kan påräkuas.

Kommittén har tidigare föreslagit, att den mykologiska forskningen upp— delas på skogsmykologi och trämykologi och överflyttas från institutionen för skogsekologi till institutionerna för skogsbotanik respektive virkeslära. Med anledning härav bortfaller behovet av en av de. för närvarande två be- fattningarna av ifrågavarande slag vid institutionen för skogsekologi. Den andra befattningen, som närmast handhar den växtfysiologiska forskningen, bör dock bibehållas.

Det gemensamma kemiska laboratorium, som enligt kommitténs förslag skall vara förlagt till nu ifrågavarande institution, bör ha en väl kvalifice- rad forskare som chef, vilken skall ha att ansvara för utvecklingsarbetet på området. Enligt kommitténs uppfattning är det nödvändigt att här erhålla en befattningshavare i minst laborators tjänsteställning. Tjänsten bör enligt kommitténs mening besättas med en kemist. Kommittén föreslår sålunda att för ändamålet inrättas en laboratorsbefattning vid institutionen.

Vid institutionen för skogsgenetik bör jämte professorn finnas två labora- torer, dels en för proveniensforskningens behov och dels en befattning för forskning inom genetik och växtförädling, avkommeförsök, s. k. friihtest—

försök och inetodikarbeten. Kommittén föreslår, att vid denna institution nuvarande försöksledarbefattning ombildas till laboratorstjänst och att en laboratorstjänst härutöver inrättas.

Även vid institutionen för skogsentomologi bör förutom professorn finnas två laboratorer, varav en bör handha vissa avsnitt av försöksverksamheten inom de centrala delarna av skogsentomologien och en bör syssla med forskning rörande markfaunan. Denna forskning ombesörjes för närvarande av försöksledare. Kommittén föreslår, att vid ifrågavarande institution sist— nämnda befattning ombildas till laboratorsbefattning och att ytterligare en laboratur inrättas vid institutionen.

Vad gäller rekryteringen till högre befattningar vid institutionerna för skogsföryngring och Skogsproduktion föreligger speciella problem. På bl. a. dessa områden bör nämligen även forskarna, såsom tidigare nämnts, ha erfa- renhet från det praktiska skogsbruket. För att kvalificerade skogsmän skall söka sig tillbaka till forskarbanan sedan de en gång lämnat densamma måste forskarbefattningarna vid ifrågavarande institutioner ha en relativt hög löneställning. Enligt kommitténs mening bör ifrågavarande befattningar därför icke placeras i lägre löneställning än som motsvarar en revirförval- tares, eller sålunda för närvarande lönegrad A 25. Med utgångspunkt från vad nu anförts föreslår kommittén följande högre befattningar vid de båda institutionerna.

Vad först angår institutionen för skogsföryngring bör jämte professorn finnas tre befattningar av i det föregående angivet slag. Av dessa bör en omfatta frö— och plantskoleområdet. Sagda uppgifter handhas för närvarande av en försöksledare. Av övriga två befattningar skall den ena avse frågor rörande naturlig föryngring, skogsodling och återväxtvård i södra Sverige och den andra naturlig föryngring och markberedning i norra Sverige.

Vad härefter gäller institutionen för skogsproduktion, har kommittén funnit att i ledningen för envar av institutionens fyra huvudsektioner, näm- ligen för fasta gallringsförsök, för allmänna produktionsundersökningar, för kvalitetsundersökningar samt för specialundersökningar, bör sättas en kvalificerad forskare. Kommittén föreslår därför, att vid institutionen bör finnas fyra befattningar av ifrågavarande "typ.

I fråga om institutionen för skogstaxering delar kommittén institutions- föreståndarens uppfattning att avverkningsstatistiken (stubbinventeringen) bör handhas av en kvalificerad forskare. Ytterligare två befattningar av ifrågavarande slag bör inrättas vid institutionen. Av dessa bör den ena avse avverkningsberäkningar och den andra normerna för båtnadsvärderingar och skogsvärderingsmål m. m. Beträffande ifrågavarande institution före- slår kommittén sålunda, att två försöksledarbefattningar nyinrättas.

För kvalificerad forskning i fråga om skogsarbetet, särskilt beträffande virkets avverkning och transport, bör vid institutionen för Skogsteknik fin— nas en laborator. Kommittén har tidigare föreslagit att institutionen för

Skogsteknik skall handha både forskningen och undervisningen på ifråga- varande område. Det synes då vara lämpligt, att professorn frigöres från en betydande del av undervisningen. Med hänsyn till angelägenheten av att undervisningen i ämnet handhas av verkligt kompetent befattningshavare skulle här ett universitetslektorat i och för sig vara lämpligt. Emellertid torde undervisningsskyldigheten för ifrågavarande befattningshavare betyd- ligt komma att understiga den för universitetslektorer normala. Ett bety- dande utrymme för kvalificerad forskning torde förefinnas. Kommittén finner därför, att även denna befattning närmast motsvarar en laborator. Kommittén förordar sålunda att två laboratorsbefattningar inrättas vid institutionen för Skogsteknik.

Enligt kommitténs mening bör den sektion för trämykologi, som enligt kommitténs förslag bör överflyttas till institutionen för Virkeslära, förestås av en laborator. Kommittén föreslår, att en laboratorsbefattning inrättas vid institutionen för virkeslära i stället för den försöksledarbefattning, som föreslagits indragen vid institutionen för skogsekologi.

I övrigt har kommittén icke funnit anledning att föreslå några ändringar- i fråga om antalet här ifrågavarande befattningar. Institutionerna för skogs— botanik och skogsskötsel bör sålunda fortfarande ha en laboratorsbefattning vardera medan institutionerna för skoglig marklära, skogszoologi, skoglig matematisk statistik, skogsuppskattning och skogsindelning samt skogs- ekonomi i vart fall icke för närvarande synes vara i behov av ifrågavarande forskarbefattningar. Det torde dock kunna övervägas om ej institutionen för skoglig marklära i framtiden bör erhålla förstärkning i form av inrättandet av en laboratur. Vid den skogsekonomiska institutionen kan det vidare enligt kommitténs mening ifrågasättas om det icke med hänsyn till skogs- ekonomiens alltmer ökade vikt kan visa sig lämpligt att inrätta en labora- torstjänst, när kompetent sökande härför kan påräknas. Tills vidare bör man dock kunna nöja sig med en övningsledarbefattning. Till denna fråga återkommer kommittén i det följande.

Övningsledare

De institutioner, vilka enligt kommitténs mening tills vidare bör förses med övningsledare för biträde vid jägmästarutbildningen, är institutionerna för skogsbotanik, skogsuppskattning och skogsindelning, Skogsteknik, virkes- lära, skogsekonomi samt skogsskötsel. Vad institutionen för skogsekonomi beträffar bör ifrågavarande övningsledarbefattning lämpligen innehas av en företagsekonom. Såsom tidigare antytts bör det emellertid längre fram övervägas om icke sagda befattning bör utbytas mot en laboratorsbefattning. Även i övrigt bör skogshögskolans styrelse noga följa utvecklingen och så snart det i det enskilda fallet visar sig möjligt föreslå ett utbyte av övnings- ledarbefattning mot någon av de vid universitet och andra högskolor gängse befattningstyperna. Bl. a. med hänsyn till behovet av sammanhäng-

ande undervisning i ämnet skogsskötsel kan övningsledaren vid ifrågava— rande institution behöva utbytas mot universitetslektor.

Assisteut- och umanuenspersonal Kommittén har tidigare föreslagit, att nuvarande förste assistenttjänster efter hand skall ombildas till forskarassistentbefattningar. Vid bestäm— mandet av det antal dylika befattningar, som på längre sikt kan befinnas lämpligt, har kommittén funnit att man lämpligen bör räkna med en fors- karassistent per kvalificerad forskare, professor eller laborator. För skogs- högskolans del jämställer därvid kommittén i detta sammanhang försöks- ledare med laborator.

När det gäller att beräkna härutöver erforderlig assistent- och amanuens- personal vid de olika institutionerna har, såsom förut anförts, kommittén principiellt ansett det lämpligt att angiva tilldelningen av dylik personal i assistenttimmar. Styrelsen bör härvid ha frihet att välja den personal- kategori, assistent, förste amanuens eller tredje amanuens, som i det aktu- ella fallet kan anses lämplig. Kommittén har icke ansett sig böra gå närmare in på denna fråga. Vad härefter gäller fördelningen mellan de olika institu— tionerna har kommittén såsom tidigare anförts räknat med 1 000 assistent- timmar per professor och 500 timmar per laborator för forskning och all- mänt institutionsarbete vid samtliga institutioner utom vid den skogsekolo— giska, där kommittén räknat med det dubbla. Även i förevarande samman- hang bör med laborator jämställas försöksledare. För undervisningsändamå] räknar kommittén vidare med ett behov av 500 assistenttimmar vid följande tio institutioner, nämligen institutionerna för skoglig marklära, skogsbota- nik, skogszoologi, skogsentomologi, skoglig matematisk statistik, skogsupp- skattning och skogsindelning, Skogsteknik, Virkeslära, skogsekonomi samt skogsskötsel.

Biträdande personal I redogörelsen för sina principiella synpunkter på behovet av biträdande personal har kommittén anfört, att förhållandena inom vissa av skogs- forskningens institutioner är så pass avvikande från vad som i allmänhet gäller vid universiteten, att man icke helt kan följa de schablonmässiga normer, som universitetsutredningen uppställt för motsvarande universi— tetsinstitutioner, Kommittén har vid en genomgång av den aktuella situa- tionen vid skogshögskolans olika institutioner funnit att avvikelser både i ökande och minskande riktning i förhållande till nyssnämnda schablonbe- räkningar torde få godtagas. Kommitténs beräkningar leder emellertid totalt till i huvudsak samma resultat som en strikt beräkning efter sagda normer. Sålunda kommer kommittén vid sina beräkningar av biträdesbehovet vid de

skogsvetenskapliga institutionerna fram till ett totalt behov av 148 personer jämfört med ett beräknat behov av 150 personer, om man strikt tillämpar de av universitetsutredningen anvisade normerna.

Kommittén vill betona, att den icke ansett det vare sig möjligt eller lämp— ligt att i detalj ange den biträdande personalens uppdelning på olika befatt— ningar. Det vore enligt kommitténs mening olämpligt att för längre tid låsa organisationen, när det gäller den biträdande personalens samman- sättning, då den snabba utvecklingen på vetenskapens område särskilt be- träffande denna personalkategori kan komma att inom kort medföra helt annorlunda krav. Kommittén har därför nöjt sig med att ange ifrågava- rande personal, uppdelad på vissa huvudgrupper, nämligen kvalificerad skogsteknisk personal, innefattande personal i lägst sjuttonde lönegraden, övrig skogsteknisk personal, laboratoriepersonal samt övrig biträdande per— sonal. Det torde lämpligen böra åvila styrelsen att i samband med de årliga anslagsäskandena framlägga förslag rörande den närmare fördelningen av nu ifrågavarande personal på skilda befattningar.

Sammanställning över personalorganisationen vid de skogsvetenskapliga institutionerna I följande tablå ges en sammanställning över hur personalorganisationen vid de skogsvetenskapliga institutionerna i enlighet med kommitténs nu redovisade överväganden lämpligen skulle kunna tänkas uppbyggd.

Assistenter Biträdande personal Ö Assi- Kva- Ö Pro- Labo- För— v— Forsk- stent— . . vrig Institution fesso- ra— söks- nings- ar- regle- läää- (531315)? 2:28: biträ- rer torer ledare ledare assi- rad be- g. . des- skogs— tekm- rteper— , sten— ford- tekni— ker sonal perso— ter rings- nal gångl ker Skoglig marklära. . 1 1 1,5 1 Skogsbotanik . . . . 1 1 1 2 2 1 4 1 Skogsekologi ..... 1 1 1 3 4 1 1 10 1 Skogsgenetik ..... 1 2 3 2 2 4 5 1 Skogszoologi ..... 1 1 1,5 2 1 Skogsentomologi . . 1 2 3 2,5 1 1 5 1 Skoglig matematisk statistik ....... 1 1 1,5 3 Skogsföryngring . . l 3 4 2,5 2 3 1 5 Skogsproduktion . . 1 4 5 3 2 3 29 Skogsuppskattning och skogsindel- ning ........... 1 1 1 1,5 1 Skogstaxering .. .. 1 3 4 2,5 4 6 2 19 Skogsteknik ...... 1 2 1 1 4 3 1 1 2 3 Virkeslära ........ 1 1 1 2 2 1 1 5 8 Skogsekonomi . . . . 1 1 1 1,5 2 Skogsskötsel ...... 1 1 1 2 2 1 Tillhopa 15 10 12 6 37 33 14 21 37 76 ___—_a 148 261

Vissa gemensamma organ

Vid behandlingen av rektorstjänstens lönegradsplacering måste enligt kom- mitténs mening hänsyn tagas till ett flertal omständigheter. Chefstjänsten vid skogsforskningsinstitutet är placerad i lönegrad Bp4 under det att rektor vid den nuvarande skogshögskolan åtnjuter, förutom lön som pro- fessor i lönegrad B0 3 ett befattningsarvode av 1 320 kronor, vartill kommer representationsbidrag för den sistnämnde med 1 200 kronor. Sammanfö- ringen av skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet till en administrativ enhet samt de förstärkningsåtgärder, som kommittén i övrigt föreslår, med- för nära nog en fördubbling av personal och andra resurser, jämfört med vad som för närvarande finnes vid en var av de nämnda institutionerna. Det av kommittén föreslagna rektorsämbetet innebär också ett ökat ansvar beträffande rektors åligganden. Kommittén har därför övervägt att placera rektorstjänsten i en högre lönegrad än som motsvarar professorstjänst, därvid någon ytterligare avlöningsförstärkning icke behövde förekomma. Kommittén har emellertid stannat för att föreslå, att rektor i vart fall tills vidare placeras i samma lönegrad som professor, ehuru med förordnande för viss tid. Enligt kommitténs mening bör rektor sålunda placeras i löne- grad Bp 3. Utöver lönen enligt denna lönegrad bör till rektor utgå avlönings- förstärkning, vilken med hänsyn till nödvändigheten att för befattningen erhålla en person med de härför erforderliga kvalifikationerna, icke torde kunna sättas lägre än 5 000 kronor för år. Härutöver bör rektor äga åtnjuta representationsbidrag med 2 400 kronor för år. Till den professor, som utses till prorektor vid skogshögskolan, bör enligt kommitténs uppfattning utgå befattningsarvode, minst motsvarande det som utgår till prorektor vid lant— brukshögskolan, eller för närvarande 1 008 kronor för år. Kommittén har i sina kostnadsberäkningar räknat med nu nämnda arvodesbelopp för ifråga- varande befattningar.

Kommitténs förslag beträffande personalen vid kansli- och kameralorga- nisationen har redovisats i kapitel 7.

I kapitel 9 har föreslagits, att kravet på obligatorisk förpraktik skall slopas och att vissa övningar som nu sker vid den förberedande skogskursen skall ingå i högskoleundervisningen. Vidare har antalet elever vid skogs- högskolan föreslagits skola ökas. På grund av det härigenom uppkomna be- hovet av väsentligt utökat övningsområde i anslutning till förläggningen i Garpenberg har kommittén föreslagit att Garpenbergs kronopark upplåtes som särskilt skolrevir åt skogshögskolan. Kommittén framhöll redan i sagda sammanhang, att i samband härmed behov av viss ökning av bl. a. den biträdande personalen torde uppkomma. Kommittén återkommer nu till personalfrågan vid Garpenberg och får därvid anföra följande.

Enligt kommitténs mening bör föreståndaren för garpenbergsförlägg- ningen även vara förvaltare för det föreslagna skolreviret. De bästa förut-

sättningar torde härigenom uppstå för en nära samordning av arbetet på reviret och övningarna enligt skogshögskolans kursplan. Genom den av kommittén föreslagna kursen, anknytande till skolrevirets planläggning och skötsel, som skulle ledas av föreståndaren, torde eleverna vid högskolan bl. a. kunna bibringas en kännedom om förvaltningsproblemen inom dagens skogsbruk, som i effektivitet torde överstiga den kunskap, som praktiken i flertalet fall för närvarande kan förmedla till de blivande högskoleeleverna.

Det kan emellertid icke undvikas att ledningen av ett skolrevir kommer att ställa sådana krav på föreståndaren, att en viss avlastning av dennes un- dervisningsuppgifter bör ske. Kommittén föreslår, att för ändamålet inrättas en övningsledarbefattning vid Garpenberg. För närvarande finnes vid för— läggningen två förste assistenter, som biträder vid undervisningen. Tidigare har föreslagits att förste assistenterna vid skogshögskolans institutioner i Stockholm efter hand utbytes mot forskarassistenter. Nämnda assistent- tjänster vid Garpenberg bör dock icke utbytas mot dylika forskarrekryte- ringsbefattningar. Här föreligger nämligen behov av mer praktiskt inriktade befattningar, lämpade för biträde vid undervisningen på reviret. Kommittén föreslår därför att ifrågavarande förste assistentbefattningar utbytes mot två tjänster som biträdande jägmästare. Därutöver föreligger genom elev- antalets ökning behov av en viss personalförstärkning vid garpenbergsför— läggningen. Även i detta fall bör förstärkningen lämpligast åstadkommas genom inrättandet av befattningar av mera praktiskt teknisk karaktär. Kom— mittén förordar därför, att en nu befintlig amanuenshefattning utbytes mot två kvalificerade Skogstekniska biträdestjänster. Då en av dessa befatt- ningar avses för handläggande av sådana uppgifter, som för närvarande handhas av en assistent vid skogsforskningsinstitutets nuvarande avdel- ning för arbetslära i Stockholm, innebär kommitténs förslag i förevarande avseende ingen utökning utan endast en överflyttning av en befattning från Stockholm till Garpenberg. I fråga om biträdande personal i övrigt synes det vara tillräckligt, om densamma på grund av den föreslagna utbyggnaden utökas från tre till fyra befattningar.

Under utredningsarbetet har i samband med behandlingen av frågan om inrättandet av ett särskilt skolrevir bl. a. framställts krav på att verkstads- lokaler för undervisningen i skogsteknik skall finnas tillgängliga vid Gar— penberg och att för övningarna i Virkeslära bör finnas en mindre cirkelsåg i garpenbergsförläggningens grannskap. Vidare har även förutsatts, att skogshögskolans personalorganisation skulle inrymma jämväl kronojägar- personal för revirets räkning. Kommittén har emellertid ansett, att skol- reviret bör skötas som ett modernt, om möjligt starkt mekaniserat vanligt förvaltningsrevir. Bibringandet av eleverna praktisk erfarenhet av såg- verk och reparationsverkstäder bör då också kunna anknytas till av reviret utnyttjade anläggningar eller andra lämpliga sådana. Särskilda anlägg- ningar av förevarande slag för skogshögskolans räkning synes i vart fall

för närvarande icke böra komma till stånd. Längre fram, sedan nödig erfa- renhet av den nya organisationen vunnits, torde emellertid frågan om dylika anläggningar på nytt kunna upptagas till prövning. Vad gäller den enbart för revirets skötsel avsedda personalen synes det icke erforderligt att upp- föra denna på skogshögskolans personalstat. I den mån så befinnes lämpligt torde ett visst utnyttjande av revirets personal för undervisning kunna ske mot sedvanliga arvoden.

Vad härefter gäller önskemålet om ytterligare en försökspark, vilken skulle förläggas till övre Norrlands höjdlägen, vill kommittén på skäl, som närmare utvecklats i det föregående (5. 120) vitsorda, att ett dylikt område skulle komma att utgöra en värdefull komplettering till de övriga försöks- parkerna. Kommittén föreslår därför att åtgärder vidtages för att avsätta ett lämpligt område till skoglig försökspark under skogshögskolan. Vid bifall till detta förslag uppkommer behov av ytterligare en skogsmästartjänst för tillsynen av sagda försökspark. Såväl denna som skogsmästartjänsterna vid de befintliga försöksparkerna samt vid Bogesunds försöksfält bör med hänsyn till det med sagda tjänster förenade ansvaret enligt kommitténs mening hänföras till gruppen kvalificerad skogsteknisk personal och såle- des placeras i lägst lönegrad A 17.

Kommittén vill i detta sammanhang nämna, att den icke anser skäl före- ligga att längre bibehålla benämningen försöksfält för det av skogsforsk— ningsinstitutet disponerade området vid Bogesund. Enär institutet numera från domänstyrelsen övertagit skötseln av skogen inom området bör det- samma i fortsättningen i likhet med övriga motsvarande områden benämnas försökspark.

Såsom tidigare anförts har kommittén erhållit biträde av statens organi- sationsnämnd beträffande utformningen av den gemensamma administrativa och kamerala verksamheten vid skogshögskolan. Förutom kansli och kame- ralkontor har nämndens undersökningar jämväl omfattat den vid skogs- biblioteket bedrivna verksamheten. Med ledning av organisationsnämndens utredning föreslår kommittén följande personalstat: en bibliotekarie, en biblioteksamanuens, en biblioteksassistent, ett biblioteksbiträde och en bih- lioteksvaktmästare på halvtid. Förslaget innebär en ökning av antalet fasta tjänster med en biblioteksamanuens.

Enligt kommitténs uppfattning är bibliotekariens löneställning med hän- syn till de krav, som måste ställas på ifrågavarande befattningshavare, allt— för låg. Kommittén föreslår, under hänsynstagande jämväl till löneställ- ningen för motsvarande befattningar vid bl. a. lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan, att befattningen ombildas till en tjänst som förste bibliotekarie i lönegrad A 24.

Enligt organisationsnämnden borde biblioteksvaktmästaren under den tid, då han icke sysselsättes med arbeten för biblioteket, utföra i huvudsak fotoarbeten för högskolan i övrigt. Enligt kommitténs mening kräver arbetet

vid det fotografiska laboratoriet särskilt kvalificerad personal, om det rätt skall kunna fylla sin uppgift. På grundval av den tidigare omnämnda utred- ningen angående gemensamt fotografiskt laboratorium samt planerat foto- grafiskt bildarkiv vid skogsbiblioteket, som på kommitténs uppdrag verk— ställts av professorerna Hagberg och Björkman, föreslår kommittén, att laboratoriet utrustas med följande personal, nämligen med en fotograf och ett biträde. Under fotografen bör vidare ställas ett biträde för skötsel av bild- arkivet. I enlighet med organisationsnämndens förslag bör vidare biblio- teksvaktmästaren ha viss tjänstgöring förlagd till fotolaboratoriet.

Kommittén har i sina förslag i regel icke tagit ställning till frågan om lönegradsplacering av olika tjänster. Endast i de fall, då densamma bedömts ha särskild betydelse med hänsyn till utredningens syfte eller då kommit- téns förslag innebär en organisatorisk förändring av de med tjänsten för- enade uppgifterna, har lönegradsplaceringen berörts. Vidare har kommittén i detta sammanhang icke tagit ställning till frågor rörande anställningsform o. (1. Till sistnämnda spörsmål återkommer kommittén emellertid 'i kapitel 12 med vissa principiella synpunkter.

KAPITEL 11

Byggnadsfrågor

Ett flertal önskemål om ökade utrymmen och om förändringar inom befint- liga lokaler har framförts till kommittén från såväl skogshögskolans som skogsforskningsinstitutets sida. Önskemålen avser dels ökat lokalbehov för vissa avdelningar och dels behov av vissa gemensamma utrymmen för olika ändamål. Innan kommittén redovisar sina förslag till lösning av byggnads- frågorna vid en gemensam skogsvetenskaplig organisation lämnas här en kortfattad redogörelse för de sålunda framförda önskemålen.

Framställda önskemål

Föreståndaren för skogshögskolans institution för Virkeslära föreslår, att institutionen får en egen byggnad och anför bl. a. följande.

För institutionen ter det sig som ett ofrånkomligt villkor, att lokalfrågan med det snaraste ordnas. F. 11. disponerar institutionen rum på fyra olika ställen inom högskolan. Redan i oktober 1954 gjordes en utredning av virkeslärans lokalbehov. Denna utmynnade i att den enda tänkbara lösningen på lång sikt var, att institu- tionen fick en egen byggnad. Under de år, som förflutit sedan nämnda utredning gjordes, har arbetsuppgifterna vuxit på ett sätt, som man knappast kunnat före- spå. När det nu enligt mitt förmenande finns underlag —— aktuella arbetsuppgifter — för två samarbetande institutioner, Virkeslära och träskydd, bör man, för att minska kostnaderna och samtidigt göra forskningsarbetet mera effektivt, under- söka möjligheterna att inrymma dessa institutioner i en byggnad. Vissa kostnads— krävande laboratorieutrymmen m. ni. skulle kunna göras gemensamma för dessa institutioner. Sådana gemensamma utrymmen är verkstad, konstantrum, varav ett större och två mindre, ett större laboratorium, mörkrum, institutionsbibliotek med läsrum, forskarutrymme för gästforskare etc.

Skogshögskolans rektor har vidare lämnat kommittén en förteckning över vissa erforderliga byggnadsarbeten. Liksom önskemålet om en ny in- stitutionsbyggnad för Virkeslära har de flesta av dessa frågor tidigare aktua- liserats i de senaste årens anslagsäskanden. Medel för ändamålen har dock hittills icke anvisats. Bland nu angivna frågor märks till en början önske- målet om en ombyggnad av vissa lokaler inom gamla biblioteket i botten— våningen till en institution för skoglig arbetslära m. m. Rektor anför, att ämnet skoglig arbetslära nu delar institutionsutrymme med ämnet virkes- lära, vilket år ogynnsamt för dessa institutioners arbetsmöjligheter. I moti- veringen erinras om att styrelsen för skogshögskolan och statens skogs-

forskningsinstitut i samband med att den begärt anslag för en professur i skoglig arbetslära även begärt anslag till ombyggnad av skogsbibliotekets förutvarande lokaler i högskolan till en institution för arbetslära. Högsko- lans brist på arbetsrum för institutionspersonal skulle även på så sätt i någon mån kunna avhjälpas.

Övriga av rektor anförda byggnadsfrågor är av gemensam karaktär. För högskolans anläggning i Stockholm föreslås sålunda moderniseringar av vissa tjänstebostäder, ombyggnadsarbeten i studentkårens lokaler, ombygg— nad och utbyggnad av högskolans mäss, renovering av högtidssalen och för- bättring av uppvärmningsmöjligheterna i denna och vissa andra lokaler. Vidare bör automatiskt nattljus införas, avloppssystemet ses över och nya toaletter installeras. Slutligen föreslås utbyggande av en personhiss i huvud— byggnaden samt permanentbeläggning av viss del av vägnätet inom hög- skolans tomt. Ur motiveringen för nu angivna förslag må följande nämnas.

Det torde vara nödvändigt att i enlighet med tidens krav höja standarden i institutionsvaktmästarens och portvaktens lägenheter genom inredning av bad- rum m. in. En mindre ombyggnad av entrén till studentkårens lokaler erfordras för att man skall kunna avskilja dessa från den bredvidliggande institutionen för skoglig marklära. Därjämte erfordras vissa renoveringsarbeten inom dessa lokaler.

En utvidgning och modernisering av högskolans mässlokaler skulle göra det möjligt, att dessa även utnyttjades av personalen vid statens skogsforsknings- institut, där nuvarande lunchlokal på så sätt kunde frigöras för institutets behov av utrymme för annat ändamål, i enlighet med vad som föreslagits av 1946 års högskoleutredning. På grund av de personalökningar, som sedan dess ägt rum och som ytterligare kan emotses vid såväl högskolan som skogsforskningsinstitutet synes emellertid detta nu ej längre erbjuda en tillfredsställande lösning på längre sikt. Förslaget att i ett kårhus för studentkåren inrymma tidsenliga och tillräckliga mässlokaler för såväl högskola som institut förtjänar därför att övervägas.

Skogshögskolans högtidssal är i sådant skick att den fordrar en genomgående renovering; På grund av att fönstren med åren blivit alltmer otäta och innertaket icke är tillräckligt isolerat från det direkt påliggande yttertaket, är lokalen numera så kall, att den icke utan extra uppvärmning genom elektriska kaminer kan tagas i bruk vintertid. En väsentligt bidragande orsak till lokalens försämring ur värme— synpunkt är att den ej erhåller någon värme från intilliggande murstock, sedan panncentralen flyttats.

Behovet av hiss i skogshögskolans huvudbyggnad har särskilt understru— kits av föreståndaren för den skogsbotaniska institutionen, som bl. a. anför följande.

Detta önskemål har länge varit aktuellt, icke minst med hänsyn till att aulan är belägen två trappor upp och att vid upprepade tillfällen klagomål framförts sär— skilt från äldre besökare över att hiss ej finnes installerad i en högskolebyggnad, som innehåller aula och moderna institutioner.

önskemålet om hiss motiveras dock främst av att skogsbotaniska institutionen är belägen respektive två och tre trappor upp och att tunga transporter av jord, trä- prov, krukor och laboratorieutrustning m. m. ständigt orsakat stort besvär och extra kostnader under den tid institutionen varit inrymd på dessa våningar. Då ytterligare laboratorier torde komma att inredas på översta våningen bl. a. för

rotröteforskning, som medför upptransporter av mycket tungt undersöknings- materiel, anmäler sig önskemålet om en kombinerad person- och varuhiss på skogshögskolan med förnyad styrka. Enligt tidigare utförda undersökningar finnes lämplig plats för hiss i mitten av byggnaden.

För högskolans förläggning i Garpenberg hemställes om nybyggnad av en assistentbostad samt uppförande av garage för nio bilar. Beträffande ifråga- varande förslag anför rektor bl. a.

Frågan om uppförande av assistentbostäder har varit aktuell under en följd av år. Högskolan har nu vid denna förläggning en extra ordinarie förste assistent och en extra förste assistent för helt år. Sistnämnda assistenttjänst torde komma att bli stationär i Garpenberg för framtiden, varför en ordentlig bostad bör kunna erbjudas innehavaren och hans familj. Förenämnda extra ordinarie förste assi- stent förhyr f. n. av domänverket en äldre bostadsvilla i icke fullgott skick, som domänverket kan komma att behöva för egen personal. Tjänstebostad bör kunna erbjudas bägge assistenterna.

Garage i Garpenberg har länge varit ett trängande önskemål från både lärarnas och de studerandes sida. De av lärare och studenter ägda och i arbetet utnyttjade bilarna står nu utan allt skydd, vilket innebär en betydande olägenhet.

Skogshögskolans studentkår hemställer, att ett kårhus uppföres vid skogs- högskolan. Kårhuset bör enligt studentkårens förslag inrymma matsal med kök och därtill hörande utrymmen, klubbrum samt gillestuga och förråds- rum, styrelse- och sammanträdesrum, kompendierum, bastu och torkrum, motionsrum, materielrum för idrotts- och skytteföreningen och för student- kåren, fotolaboratorium samt gästrum. I sin motivering till förslaget uttalar studentkåren i huvudsak följande.

1946 års högskoleutrednings förslag till lösning av byggnadsfrågorna vid skogs— högskolan innebar för studentkårens del, att dess lokalbehov skulle bli väl tillgodo- sett. Då planerades bl. a. en bespisningsavdelning i källarvåningen för 200 å 250 personer samt klubbrum och övriga utrymmen för studentkåren i de två ovanför liggande planen.

Sedan 1946 års utredning gjordes, har lokalbehovet vid skogshögskolan ökat kraftigt. Bristen på institutionslokaler är stor redan nu och torde bli än större. De utrymmen, som enligt 1946 års utredning skulle få disponeras av studentkåren, har måst upplåtas åt institutionerna.

Av det, som i 1946 års utredning planerades för studentkårens del, har ännu ingenting utförts. Nuvarande lokaler och utrymmen för studentkåren är ur flera synpunkter otillfredsställande. Den mässrörelse, som nu drives för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutets personal och studentkåren, disponerar det gamla köket i högskolebyggnaden. Detta uppfyller enligt hälsovårdsnämnden ej de krav, man måste ställa på ett storkök. Den färdiglagade maten, som är avsedd för insti- tutets personal, måste från köket transporteras omkring 200 meter till institutets matsal.

Även de lokaler och utrymmen, som studentkåren direkt disponerar, är otill- räckliga och bristfälliga. Detta gäller särskilt styrelse- och kompendierum och materielutrymmen. Bastu och motionsrum är förlagda till källarvåningen respek- tive fjärde våningen. De är mycket små och dessutom ofullständigt utrustade.

Det synes studentkåren oundgängligen nödvändigt, att köket inom en snar fram- tid moderniseras och att dess kapacitet ökas. Ett ombyggnadsförslag, omfattande

kök och matsal, bastu och motionsrum, lär redan vara klart och lär för några år sedan ha kostnadsberäknats till omkring 300 000 kronor. Detta förslag innebär ej någon lösning på kårens övriga lokalproblem och kan därför ej anses vara annat än ett provisorium.

Matsalen skall även användas av skogsforskningsinstitutets personal. Vid en diskussion med förre chefen för institutet ansågs detta bidraga till lösningen av dess lokalfråga. Måssen bör således betjäna omkring 300 personer. Klubbrum och övriga kårlokaler bör dimensioneras för omkring 110 studenter. Det övriga lokal- behovet anser sig studentkåren ej närmare behöva motivera.

Studentkåren hänvisar även till förhållandena vid de andra högskolorna under jordbruksdepartementet. Lantbrukshögskolans studentkår erhöll 1949—50 en ny kårhusrestaurang och nya kårlokaler. 1955 invigdes veterinärmedicinska förening- ens kårhus. Vid dessa båda högskolor har studentkårernas lokalbehov blivit väl tillgodosedda.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens utredning om det framtida behovet av jäg- mästare skulle antalet intagna behöva ökas till 45 per år. Studentkåren skulle då få 135 medlemmar i Stockholm. Då kommer de nuvarande kårlokalernas brister att framträda ännu klarare. Det är därför studentkårens förhoppning att lokalfrågan bringas till snar och tillfredsställande lösning.

Såsom förut anförts har även framförts vissa önskemål rörande skogs— forskningsinstitutets lokalbehov. Föreståndaren för institutets avdelning för botanik och marklära påtalar sålunda de mindre tillfredsställande lokalför- hållandena inom avdelningen och anför bl. a. följande.

I skrivelse från styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut till Konungen den 1 oktober 1954 angående anslag för forskningsverksamhet vid statens skogsforskningsinstitut har bl. a. föreslagits ett effektivare utnyttjande av källarlokalerna i den gamla institutionsbyggnaden som odlingskammare, konstant- rum m. fl. speciallaboratorier. De prover, redskap m. ni. som nu förvaras i dessa lokaler, skulle då överföras till en nyuppförd magasinsbyggnad. Utöver vad som äskas i förenämnda skrivelse vore det för avdelningens del mycket önskvärt om källaren under institutionsbyggnadens tämligen nyuppförda flygel också kunde utnyttjas som laboratorier. Dessa lokaler skulle efter ombyggnad kunna bli full— värdiga laboratorier för kemiskt och fysiologiskt arbete. F. 11. disponeras lokalerna emellertid delvis av den zoologiska avdelningen och kan sålunda icke byggas om utan att annat utrymme lämnas denna avdelning.

Även arbetet vid institutets gemensamma driftslaboratorium kräver ökat ut- rymme om laboratoriet skall kunna möta det ökade behov av rutinanalyser, som den pågående utvecklingen synes innebära. Vid den ovan gjorda planeringen av avdelningens behov av utrymmen och analyspersonal har det beräknats, att en betydande del av rutinanalyscrna skulle kunna överföras till driftslaboratoriet. Kan så ej ske på grund av utrymmes- eller personalbrist, uppstår motsvarande behov av ytterligare utrymme och personal för forskningslaboratoriet.

Föreståndaren för den genetiska avdelningen anför, att utbyggnaden av ympningsverksamheten medför, att personalen vid försöksfälten måste till- försäkras lämpliga bostäder. Kallhus och ytterligare ett växthus erfordras vidare vid försöksfälten, varjämte specialväxthus och klimatkamrar för odling av växtmaterial under kontroll av värme, ljus och fuktighet är önsk- värda. I fråga om behovet av personalbostäder anföres bl. a.

F. 11. finnes en bostad för skogsmästaren—platschefen (inklusive expedition) , var- jämte två enkelrum på ovanvåningen kan disponeras av tillfälliga assistenter. Lämpliga familjebostäder finnes i övrigt ej alls. Detta förhållande har påverkat möjligheterna att få dugliga skogstekniker och förmän att stanna kvar vid för- söksfälten, sedan de bildat familj. Ett monteringsfärdigt hus för två familjer med två extrarum för ogifta förmän eller växthusarbetare betingar en totalkostnad på mellan 80 000 och 90 000 kronor.

Enligt föreståndaren för avdelningen för arbetslära erfordras det för att man skall kunna genomföra den planerade skogliga arbetsfysiologiska forskningen lokaler vid skogsforskningsinstitutet bestående av ett rymligt försöksrum eller arbetshall för exempelvis ergometerförsök samt erforder- liga arbets-, laboratorie- och instrumentrum i anslutning härtill. Det vore enligt föreståndaren av stor vikt att även förfoga över en laboratorielokal med vissa möjligheter till klimatkonditionering.

Vid avdelningen har sedan lång tid övervägts lämpligheten att inrätta en försöksstation med anknuten verkstad i likhet med vad de privata arbets- studieavdelningarna anskaffat. Även om en sådan försöksstation skulle vara av stort värde för verksamheten har denna tanke med hänsyn till där— med förenade kostnader övergivits. För den närmaste framtiden skulle man enligt föreståndaren kunna nöja sig med att vid institutet inrätta en instrument- och modellverkstad som lämpligen kan ligga i anslutning till de arbetsfysiologiska forskningslokalerna.

I detta sammanhang kan vidare nämnas, att föreståndaren för arbets- läreavdelningen för kommittén påpekat de föreliggande bristerna i fråga om den grundläggande tekniska utbildningen saJnt överlämnat ett tillsam— mans med rektorn för statens skogsmästarskola utarbetat förslag till inrät- tandet av en särskild teknisk motorskola för skogsbruket, som skogshög- skolan skulle disponera under cirka en månad per år. Sedan den förbere- dande skogskursens kursplaner m. m. upptagits till diskussion inom kom- mittén har avdelningsföreståndaren på särskild anmodan framlagt sina syn- punkter på ett förslag att göra denna skogskurs mera tekniskt inriktad. Föreståndaren har därvid framhållit, att det synes föreligga tre alternativa möjligheter till teknisk utbildning av de skogshögskolestuderande, näm— ligen antingen utbildning vid en för skogsbruket särskild inrättad skola, dit skogshögskolans studenter förlägges för cirka två är tre veckors under- visning, eller vidgad teknisk grundutbildning vid förberedande skogs— kurs samt tillämpad teknisk utbildning vid skogshögskolan eller också fullständig teknisk utbildning vid skogshögskolan, i huvudsak förlagd till Garpenberg. Det ungefärliga lokalbehovet anges till omkring 600, 400 res- pektive 200 kvadratmeter för de olika alternativen.

Chefen för skogsforskningsinstitutet har berört vissa för institutet ge- mensamma byggnadsfrågor. Därvid framföres önskemålet om dels en för

skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet gemensam lunchrestaurang och dels en tjänstebostad åt skogsmästare vid den i det föregående före- slagna nya försöksparken i Norrbottens län. Vidare uttryckes önskemålet om anläggande av ytterligare ett antal parkeringsplatser i anslutning till institutets anläggningar vid Experimentalfältet samt uppförande av en ny redskapsbod inom institutets område såsom ersättning för en befintlig, omkring 60 år gammal bod.

Kommitténs förslag

Vid sina överväganden av lokalbehovet-har kommittén i anslutning till vad som i det föregående föreslagits utgått från att skogshögskolan och skogs- forskningsinstitutet sammanföres till en administrativ enhet och att vissa serviceavdelningar, såsom ett kemiskt laboratorium och verkstäder av olika slag utbygges så, att de kan tjäna hela den föreslagna organisationens behov. Vidare har förutsatts, att den skogsmykologiska forskningen i fort- sättningen förlägges till institutionen för skogsbotanik och att den sektion inom skogsforskningsinstitutets nuvarande avdelning för botanik och mark- lära, som sysslar med mykologi, inriktas på trämykologi och överflyttas till institutionen för virkeslära. Kommittén har därjämte beträffande den nuvarande förberedande skogskursen diskuterat två alternativ. Enligt det ena skulle en förberedande skogskurs för dem som ämnar fortsätta vid skogshögskolan förläggas till Garpenberg och anordnas två gånger om året med 20 år 22 elever i varje omgång. Enligt det andra alternativet skulle någon särskild förberedande kurs icke tillskapas. Det väsentligaste av den till en dylik kursverksamhet hörande undervisningen skulle i stället medde- las under det första läsåret vid Garpenberg. Kommittén har enligt vad som anförts i det föregående stannat för det senare alternativet. Slutligen har föreslagits, att en ny försökspark i Norrbottens län kommer till stånd.

I det följande redogöres för kommitténs förslag till byggnadsfrågornas lösning dels i Stockholm, dels i Garpenberg —— därvid de två angivna alter- nativen beröres _— och dels vid försöksparker m. m.

Anläggningarna i Stockholm *

Enligt kommitténs mening bör institutionerna för Skogsteknik och virkes- lära, studentkårens lokaler och en gemensam mäss inrymmas i en särskild nybyggnad. Härigenom erhålles med rimliga kostnader tidsenliga lokaler för Skogsteknik och Virkeslära, belägna på sådant sätt att kontakten mellan dessa tekniska ämnen befrämjas, en lösning av studentkårens utrymmes- problem och en samlings- och utspisningslokal för hela den nya skogshög- skolan, som befordrar samverkan mellan dess olika institutioner samt mel- lan forskare, lärare och elever. Vidare lösgöres genom överflyttningar till nybyggnaden tillräckliga utrymmen inom de nuvarande lokaliteterna såväl

vid skogshögskolan som vid skogsforskningsinstitutet för att dels täcka det utrymmesbehov som kommitténs olika förslag föranleder, dels ge en viss ut- rymmesreserv för därutöver uppkommande krav. I samråd med byggnads- styrelsen har kommittén övervägt olika alternativ för placering av denna nybyggnad. Det har därvid visat sig, att erforderligt utrymme icke finnes tillgängligt inom det av skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet för närvarande disponerade området. Däremot synes lämplig plats finnas inom ett markområde norr om nya skogsbiblioteket och elevhemmet. Detta område har nu karaktär av naturlig park och är fritt tillgängligt för allmänheten. Kungl. Djurgårdens förvaltning har i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 9 juli 1959 förklarat sig icke vilja framställa någon erinran mot att fortsatt ut- redning äger rum rörande förläggningen och utformningen av byggnaderna inom avsett område. Förvaltningen är dock icke beredd att tillstyrka nu angivna utvidgning av högskolans område annat än under vissa villkor. Sålunda kräver förvaltningen att befintligt stängsel kring högskolans och forskningsinstitutets område borttages och att. området göres fritt tillgäng- ligt för allmänheten, vilket dock icke utesluter, att mycket begränsade de— lar, som erfordras för exempelvis växthus, provplantering, skugghus m. m., får hållas inhägnade. Vidare förutsätter förvaltningen, att en under senare är gjord arrendeupplåtelse av mark längs norra gränsen av högskolans och forskningsinstitutets område upphör.

Djurgårdsnämnden har i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 10 juli 1959, efter samråd med djurgårdsförvaltningen, bl. a. framhållit, att någon utökning av skogshögskolans område utöver den nu föreslagna utvidgningen icke kan påräknas i framtiden. Enligt kommitténs uppfattning synes det aktuella området dock vara tillräckligt för att medge en utbyggnad i den omfattning, som bedömes erforderlig för tillgodoseendet av lokalbehovet un- der nu överbliekbar framtid.

Genom tillkomsten av den föreslagna nybyggnaden frigöres som nämnts en hel de] lokaler, som kan användas för att tillgodose behovet av ökat ut- rymme vid olika institutioner och serviceavdelningar. Kommittén har efter företagen inventering av föreliggande lokalbehov stannat för att föreslå följande omdisposition av utrymmena inom de nu befintliga byggnaderna.

Skogsforskningsinstitutets nuvarande avdelning för zoologi eller, som den föreslagits skola benämnas, institutionen för skogsentomologi, bör flyttas från institutets gamla byggnad till skogshögskolans huvudbyggnad. Mykologiska sektionen inom nuvarande avdelning för botanik och mark— lära delas såsom förut nämnts mellan institutionerna för skogsbotanik och Virkeslära och flyttas sålunda delvis till skogshögskolans huvudbyggnad och delvis till den nya institutionsbyggnaden. Det föreslagna kemilaborato- riet inredes i de frigjorda delarna av skogsforskningsinstitutets gamla bygg— nad. Den gemensamma administrationen förlägges till skogshögskolans hu- vudbyggnad och övertar utrymmen från institutionen för skogsskötsel, som

förflyttas till nya lokaler inom befintliga byggnader. Institutionerna för skoglig marklära och skogsuppskattning och skogsindelning erhåller ytter- ligare lokaler genom ombyggnad inom institutionernas befintliga utrym- men. Inom skogsforskningsinstitutets gamla byggnad göres vissa omdispo- sitioner i källarvåningen. Institutionerna för skogstaxering, skogsproduk- tion och skogsföryngring erhåller slutligen ökade utrymmen i de lokaler, som frigöres genom utflyttningen av lunchrummet, avdelningen för arbets- lära samt institutets administration.

Såväl inom nybyggnaden som inom befintliga byggnader bör erforderliga utrymmen avsättas, vilka tills vidare kan tjäna som arbetsrum för gästande forskare el. dyl. men vilka på längre sikt utgör erforderliga reserver för mötande av det ytterligare lokalbehov, som inom en snar framtid kan för- väntas uppkomma genom alltmer ökade insatser på den skogliga forsk- ningens område. Det vore enligt kommitténs mening olyckligt om man vid en utbyggnad dimensionerar utrymmena så snävt, att institutionerna redan efter en kort tid genom lokalbrist hindras från att tillfredsställande lösa sina viktiga uppgifter i forskningens och samhällsekonomiens tjänst.

I detta sammanhang vill kommittén vidare anföra, att den funnit bärande skäl tala för att skogshögskolans huvudbyggnad förses med en kombinerad person- och varuhiss. Kommittén föreslår därför, att en dylik hiss installe- ras. Slutligen vill kommittén förorda, att en gemensam telefonväxel för skogshögskolans samtliga anläggningar i Stockholm upprättas.

Förläggningen i Garpenberg Såsom tidigare anförts har kommittén diskuterat två förslag beträffande den förberedande skogskursen. Enligt det första alternativet med en fristå- ende förberedande kurs skulle denna begränsas till att avse endast sökande till skogshögskolan samt förläggas till Garpenberg. Årligen borde omkring 45 elever antagas till kursen, som skulle fördelas på två femmånaderskurser, förlagda till höst- respektive vårhalvåret. Ifrågavarande elever skulle då förläggas till nuvarande elevhem vid Garpenberg.

Skogshögskolans elever borde enligt detta alternativ förläggas i en särskild nybyggnad, dimensionerad för 45 elever. Byggnaden skulle vidare utformas så, att det fanns möjlighet för skogshögskolan att i förekommande fall taga emot kvinnliga elever. Elevbyggnaden borde planeras för en elev i varje rum samt förses med dagrum och omklädnadsrum och i övrigt erforderliga ut- rymmen. Standarden borde överensstämma med den som för närvarande användes vid projektering av elevhem för liknande elevkategorier. Genom den föreslagna nybyggnaden skulle man enligt kommitténs uppfattning ernå en smidig lösning av de förläggningsproblem som uppstår i samband med elevantalets ökning från 36 till 45. Förläggningen av den förberedande skogskursen till Garpenberg bedömes icke behöva medföra ett ytterligare behov av undervisningslokaler el. dyl.

Enligt det andra alternativet bör antagningen vid skogshögskolan i stort sett omfatta samma antal elever, som beräknas lämpligen böra årligen av- lägga jägmästarexamen. Kommittén har tidigare angivit detta antal till 40 å 45. Även om någon avgång kan komma att ske under garpenbergsåret synes detta icke i vart fall för närvarande, innan närmare erfarenheter vunnits av systemet, böra leda till någon högre intagning än den föreslagna. En intagning av denna storlek leder till att även vid detta alternativ en viss utbyggnad av förläggningen vid Garpenberg måste genomföras. Även i detta fall bör tillses, att möjligheter skapas att i förekommande fall mottaga kvinnliga elever vid skogshögskolan. Utbyggnaden av elevförläggningen kan antingen få formen av en tillbyggnad till det nuvarande elevhemmet eller av en särskild byggnad för ett tiotal elever.

Med hänsyn till svårigheten att erhålla erforderligt antal bostäder för personalen i Garpenbergs närhet torde det slutligen vara nödvändigt att räkna med att åtminstone en bostad för en av de biträdande jägmästarna eller en av de kvalificerade Skogstekniska befattningshavarna behöver uppföras.

Försöksparker m. 111.

Vid bifall till kommitténs förslag, att ett område i Norrbottens län avsättes till försökspark, uppkommer behov av tjänstebostad för skogsmästaren därstädes. En sådan bostad bör uppföras med i huvudsak den utformning och enligt den standard, som gäller för motsvarande tjänstebostäder vid befintliga försöksparker. Med hänsyn till försöksparkens speciella inriktning på föryngringsforskning i höjdlägena bör parken kompletteras med anläg- gande av ett växthus på lämplig plats.

På hemställan av kommittén har byggnadsstyrelsen utarbetat lokalpro- gram för dels nya elev— och mässlokaler samt nya lokaler för institutionerna för Virkeslära och Skogsteknik och dels nya elevbyggnader i Garpenberg för skogshögskolans elever. På grundval av dessa lokalprogram har bygg- nadsstyrelsen upprättat förslagsritningar över ifrågavarande byggnads- projekt. Genom byggnadsstyrelsens försorg kommer vidare ett detaljerat program för omflyttningarna inom befintliga byggnader i Stockholm att utarbetas.

Kommittén avser att i ett särskilt betänkande senare återkomma med de- taljerade uppgifter rörande nu omnämnda ny- och ombyggnadsförslag.

KAPITEL 12

Kostnadsberäkningar m. m.

Skogshögskole- och skogsforskningskommittén har gjort vissa överslags- mässiga beräkningar rörande statsverkets kostnader för en i enlighet med kommitténs förslag organiserad skogshögskola. Resultaten av kommitténs överväganden i förevarande avseende redovisas i detta kapitel. Kommittén behandlar därvid till en början de kostnader av engångskaraktär, som blir resultatet av ett genomförande av kommitténs förslag. Därefter redogöres för de årliga driftkostnaderna för löner, omkostnader, materiel och utrust- ning m. m. vid skogshögskolan.

Kommitténs beräkningar av medelsbehovet för högskolan avser organisa- tionen i det skick den får efter ett fullständigt genomförande av kommitténs förslag i olika hänseenden. Den förordade upprustningen av forskningen och undervisningen på skogsbrukets område synes bl. a. av personella skäl och med hänsyn till tidsutdräkten vid utförandet av erforderliga byggnadsarbe- ten icke kunna genomföras i ett sammanhang. Kommittén föreslår därför i enlighet med sina direktiv en plan för genomförandet av de olika åtgärderna. Planen bör tjäna som vägledning för i första hand styrelsen för den före- slagna skogshögskolan vid avgivandet av de årliga anslagsäskandena.

Kommittén vill i detta sammanhang betona att de gjorda kostnadsberäk- ningarna är att betrakta som en ramkalkyl över utgifterna för den före- slagna upprustningen. Den närmare preciseringen på olika utgiftsändamål torde sedermera böra göras av styrelsen i samband med anslagsäskandena. Därvid bör det även ankomma på styrelsen att så långt det är möjligt mera i detalj ange angelägenhetsgraden av olika åtgärder.

I förevarande kapitel beröres slutligen några speciella spörsmål i sam— band med utformandet av ny stadga för skogshögskolan, såsom anpass- ningen av bestämmelserna till gällande universitetsstatuter m. m.

Engångskosmader

För ett genomförande av kommitténs förslag erfordras för skogshögskolans räkning såsom förut nämnts en utvidgning av nuvarande skogshögskolans och skogsforskningsinstitutets område på Norra Djurgården med ett om- råde norr om nya skogsbiblioteket och elevhemmet. Vidare krävs en viss utökning av det såsom övningsskog vid Garpenberg avsatta området. Då

statens mark i båda fallen synes kunna i erforderlig omfattning ställas ti.l förfogande för här avsedda ändamål torde detta kunna ske utan att särskild kostnad härför behöver påföras skogshögskolan.

I kapitel 11 har kommittén föreslagit att institutionerna för Skogsteknik och Virkeslära, studentkårens lokaler och en gemensam mäss inrymmes i en särskild nybyggnad. I samband härmed har kommittén föreslagit en ge- nomgripande omdisposition av utrymmena inom det av skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet för närvarande disponerade området vid Experi— mentalfältet. I detta sammanhang har kommittén bl. a. föreslagit, att skogs- högskolans huvudbyggnad förses med en kombinerad person- och varuhiss.

Beträffande undervisningen i Garpenberg har kommittén diskuterat två alternativa lösningar. Enligt det ena skulle en förberedande skogskurs för- läggas till Garpenberg. Enligt det andra alternativet, vilket är det, som kom- mittén stannat för, skulle däremot kravet på praktik och genomgången för- beredande skogskurs slopas. I båda fallen räknas med en ökning av elev- antalet från 36 till 40 a 45. Enligt det förstnämnda alternativet borde skogs- högskolans elever förläggas i en särskild nybyggnad, dimensionerad för 45 elever, vilken byggnad skulle utformas så, att det fanns möjlighet att i före- kommande fall taga emot kvinnliga elever vid skogshögskolan. Även vid det sistnämnda alternativet måste en viss utbyggnad av förläggningen vid Garpenberg genomföras. Utbyggnaden av elevförläggningen kan antingen få formen av en tillbyggnad till det nuvarande elevhemmet eller av en sär- skild byggnad för ett tiotal elever.

En översiktlig beräkning av kostnaderna för ett genomförande av de före- slagna nybyggnaderna i Stockholm samt för uppförande av en ny elevför- läggning i Garpenberg har verkställts genom byggnadsstyrelsens försorg. Enligt dessa beräkningar skulle de nämnda byggnadsföretagen draga en kostnad av i runt tal 5,0 respektive 0,7 miljoner kronor. Vad gäller kostna- derna för omdispositionen av utrymmena inom befintliga byggnader i Stock- holm och för tillbyggnad av elevförläggning enligt det av kommittén före- slagna andra alternativet för undervisningens ordnande i Garpenberg samt för personalbostad i Garpenberg torde närmare uppgifter få lämnas i det särskilda betänkande rörande ny- och ombyggnadsförslagen, som kommit- tén avser att senare överlämna.

Vad slutligen gäller den föreslagna nya försöksparken i Norrbottens län kan kostnaderna för uppförande av skogmästarens tjänstebostad, inrym- mande även tjänstelokal och gästrum för forskare, som har förrättningar på parken, samt för iordningställande av området såsom försökspark be- räknas uppgå till sammanlagt 110 000 kronor. Kostnaderna för att anlägga det i det föregående omnämnda växthuset har av kommittén uppskattats till 200 000 kronor.

I de redovisade byggnadskostnaderna ingår ej kostnader för utrustning. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor räknar emellertid erfa-

renhetsmässigt med att utrustningskostnaden vid nybyggnader vid högre läroanstalter uppgår till mellan 25 och 45 procent av byggnadskostnaden. Den lägre siffran gäller för kontorsbetonade institutioner och den högre för utpräglat experimentellt inriktade institutioner. Om utrustningskostnaden till följd av de vid skogshögskolan föreslagna ny- och ombyggnaderna i genomsnitt antages vara 35 procent av byggnadskostnaderna för ifråga- varande lokaler kan sagda kostnad beräknas uppgå till i runt tal 1,8 miljo- ner kronor för enbart byggnaderna i Stockholm och 0,2 miljoner kronor för nybyggnad i Garpenberg om det större alternativet väljes. Nämnda be- lopp anger emellertid endast den ungefärliga storleksordningen av kostna- derna. Någon närmare precisering är icke möjlig, i synnerhet som byggna- derna ej är detaljplanerade. Därtill kommer att genom den snabba vetenskap- liga utvecklingen behovet av utrustning snabbt förändras. Kommittén föreslår därför, att den närmare beräkningen av kostnaderna för det utrustnings- behov, som föreligger i samband med ny- och ombyggnaderna, bör ske i samband med anslagsäskandena från högskolans styrelse. Därvid bör utrust- ningen av nybyggnaderna vid skogshögskolan i likhet med vad som nu sker vid universiteten och de under ecklesiastikdepartementet sorterande hög- skolorna genomföras i samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Enligt kommitténs mening bör vid skogshögskolan tilläm- pas samma utrustningsstandard som vid nyssnämnda läroanstalter.

Dniftkostnader

Kommittén övergår härefter till att behandla de årliga driftkostnaderna för skogshögskolan, sedan densamma blivit fullt utbyggd i enlighet med kom- mitténs förslag. Med årliga driftkostnader avser kommittén i huvudsak sådana kostnader som för närvarande redovisas under följande anslags- rubriker, nämligen avlöningar, omkostnader, materiel, nyanskaffning och underhåll av utrustning, bokinköp och bokbindning, stipendier m. m.

Avlöningar

För personal, som åtnjuter lön efter löneplan A, har kommittén i likhet med universitetsutredningen genomgående räknat lönerna med en löneklass- uppflyttning (i Stockholm efter ortsgrupp 5 och i övrigt efter ortsgrupp 3). För assistenter med reglerad befordringsgång A 15—A 19 har lönen dock beräknats efter löneklass 17. Lönekostnaderna för den högt kvalificerade biträdande forskningspersonalen i lönegraderna A17——A 23 har beräk- nats på grundval av en genomsnittlig lönegradsplacering i nittonde löne— graden medan kostnaderna för övrig biträdespersonal beräknats efter en genomsnittslön i åttonde lönegraden.

Kostnader för avlönande av fältarbetspersonal m. fl. tillfälliga personal- kategorier har beräknats till ungefär samma belopp, som för närvarande utgår för ändamålet från olika riksstatsanslag, fonder 0. (1. med tillägg av vad som kan beräknas motsvara personalförstärkningarna i övrigt.

Med utgångspunkt från nu angivna förutsättningar har kommittén be- räknat det totala medelsbehovet för avlöningar vid den nya skogshögskolan vid den av kommittén föreslagna utbyggnaden till i runt tal 6 350 000 kro- nor. Detta bör ses i relation till att avlöningskostnaderna för den nuvarande personalen vid skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet sammanlagt uppgår till i runt tal 4600 000 kronor, varav 3 700000 kronor bestrides med medel från riksstatsanslag och 900 000 kronor utgår av pris- och kon- junkturutjämningsavgiftsmedel m. m. Den närmare uppskattningen av lönekostnaderna framgår av bilaga 6.

Omkoamder

Vid beräkning av omkostnadsanslagets storlek vid den nya skogshögskolan har förutsatts att en mot upprustningen svarande uppräkning bör ske i förhållande till nuvarande omkostnadsanslag vid skogshögskolan och skogs- forskningsinstitutet. Frånsett vissa fasta utgiftsposter har kommittén där- vid huvudsakligen räknat upp de olika posterna i proportion till avlö- ningskostnadernas ökning. I fråga om utgifterna för bränsle, lyse och vatten har dock uppräkning skett i proportion till lokalytornas ökning. Detsamma gäller kostnaderna för renhållning, städning och tvätt. Vad gäller utgifter för praktiska övningar för ordinarie studerande vid skogshögskolan har uppräkning skett med utgångspunkt från den föreslagna ökningen av elev- antalet vid högskolan. Från den i skogsforskningsinstitutets nuvarande om- kostnadsstat uppförda posten till särskilda undersökningar slutligen bestri- des utgifter, som enligt kommitténs uppfattning i fortsättningen bör belasta skogshögskolans materielanslag. Till detta återkommer kommittén i nästa avsnitt av kapitlet. På grund av vad nu anförts har medel för ändamålet sålunda icke inräknats i omkostnadsanslaget. Däremot har i anslaget in— räknats vissa utgifter för forskningsresor, vilka hittills belastat skogshög- skolans materielanslag.

Omkostnadsanslaget bör vid angivna förhållanden uppgå till minst 1 300 000 kronor när kommitténs utbyggnadsförslag blivit helt genomfört. Detta innebär en ökning med omkring 500 000 kronor i förhållande till vad som för närvarande anvisas över riksstaten för motsvarande ändamål. Vid bedömningen av uppräkningen av omkostnads-, materiel— och utrustnings- anslagen bör dock beaktas, att prisutjämnings- och konjunkturutj ämnings- medel m. m. för närvarande till ett sammanlagt belopp av i runt tal 900 000 kronor för år användes för bestridande av såväl utgifter av omkostnads— karaktär som utgifter för anskaffning av materiel, utrustning o. dyl.

Materiel

Såsom universitetsutredningen framhållit, behöver forskningen förutom en tillräckligt dimensionerad biträdesstab materiella resurser i form av bl. a. apparatur och förbrukningsmateriel av olika slag för vilka kostnaderna i allmänhet skall täckas av de olika läroanstalternas materielanslag. Enligt universitetsutredningens beräkningar borde, såsom framgår av den i kapitel 5 lämnade redogörelsen, materielanslaget uppräknas så, att förhållandet mellan materielanslagens storlek och summan av avlöningskostnaderna för den fasta personalen blir omkring 30 procent för de fysisk-kemiska ämnena, cirka 20 procent för de biologisk-geografiska ämnena och knappt tio procent för de tekniska högskolornas teoretiska ämnen. Även om sagda beräknings— normer icke direkt ansetts böra tillämpas, har 1959 års riksdag bl. a. på grundval av sagda beräkningar beslutat betydande uppräkningar av mate— rielanslagen vid universitet och under ecklesiastikdepartementet sorterande högskolor.

Vid en tillämpning av universitetsutredningens normer på skogshögsko- lans institutioner torde såsom i kapitel 10 anförts institutionerna för skogs— ekologi, skogsgenetik, skogsföryngring, skogsproduktion, skogstaxering, Skogsteknik och Virkeslära böra jämställas med de till den fysisk-kemiska ämnesgruppen hänförliga institutionerna. Institutionerna för skoglig mark- lära, skogsbotanik, skogszoologi och skogsentomologi får närmast jämföras med institutioner inom den biologisk-geografiska gruppen, medan övriga institutioner närmast motsvarar institutioner inom de tekniska högskolor— nas teoretiska ämnesgrupp.

Med utgångspunkt från nu anförda normer kan materielanslaget för skogshögskolans del beräknas böra uppgå till i runt tal 1300 000 kronor. För närvarande finnes ett förhållandevis obetydligt materielanslag å 63 000 kronor uppfört bland skogshögskolans anslag å riksstaten. Utgifter av mot- svarande karaktär bestrides såsom i det föregående anförts från den i skogs— forskningsinstitutets omkostnadsstat uppförda posten till särskilda under— sökningar, vilken post för närvarande uppgår till 86 700 kronor. Såsom förut nämnts bestrides emellertid härutöver materielutgiftcr i betydande utsträck- ning med hjälp av prisutjämnings- och konjunkturutj ämningsavgiftsmedel och andra medel vid sidan av riksstaten.

För att upprustningen av skogshögskolans materielanslag skall fylla sitt syfte, är det viktigt att detsamma erhåller samma användning som vid uni- versiteten. Det bör sålunda kunna användas för att bestrida kostnaderna för anskaffning av förbrukningsmateriel, såsom kemikalier, glas, skrivma— teriel etc., viss apparatur och mindre instrument samt böcker och övrig ut- rustning för institutionernas handbibliotek. Anslaget i fråga bör även få utnyttjas för bestridande av institutionernas telefonkostnader, av kostna- derna för vissa resor för institutionernas räkning, såsom resor för inköp

av instrument m. m. Slutligen bör anslaget i vissa fall kunna disponeras för bestridande av löner till mycket tillfällig personal. Det är givetvis ett önskemål, att verksamheten på förevarande forskningsområde liksom pi andra områden planeras så noggrant, att medelsanvisningen kan fördelas mellan löner, omkostnader m. in. så ändamålsenligt som möjligt. Vid genom— förandet av mer tillfälliga och hastigt påkommande forskningsuppgifte? torde det emellertid många gånger vara omöjligt att långt i förväg avgöri vad dessa uppgifter exakt erfordrar i fråga om insatser i form av arbets- kraft, materiel i egentlig mening eller instrument. Det är därför synner- ligen viktigt, att högskolan ges möjlighet att disponera materielanslaget på det med hänsyn till de aktuella kraven på forskningen vid respektive insti- tutioner lämpligaste sättet.

Utrustning Skogshögskolans anslag för nyanskaffning och underhåll av utrustning och skogsforskningsinstitutets utrustningsanslag motsvarar universitetens apparatanslag och är närmast avsett att användas för anskaffning av större och dyrbarare apparatur. Någon klar gränsdragning gentemot materiel- anslaget synes icke finnas. Förhållandet mellan materielanslag och nyan— skaffningsanslag synes emellertid böra vara detsamma som vid universite- ten. Vid dessa är materielanslaget mellan tre och fyra gånger så stort som apparatanslaget. I enlighet härmed bör för skogshögskolans del räknas med ett medelsbehov för nu ifrågavarande ändamål av cirka 400000 kronor, innebärande en ökning med över 300000 kronor i förhållande till nuva- rande riksstatsanvisning av medel för anskaffning av utrustning vid skogs- högskolan och skogsforskningsinstitutet. Såsom framgår av vad i det före— gående anförts användes emellertid avgiftsmedel och andra medel utanför riksstaten även för att bestrida utgifter av här ifrågavarande slag.

Boldnköp och bokbindning Enligt kommitténs mening är skogsbiblioteket för sin verksamhet beroende av medel i betydligt större omfattning än som för närvarande ställes till förfogande. I avvaktan på resultatet av den av kommittén i det föregående förordade undersökningen av litteraturtjänsten m. m. inskränker sig kom- mittén till att föreslå en höjning av nuvarande anslag av 30 000 kronor med 20 000 kronor till 50 000 kronor.

Stipendier I 1960 års statsverksproposition har föreslagits, att elevstipendier vid bl. a. skogshögskolan från och med budgetåret 1960/61 skall utgå från det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter, varvid villkoren för erhål—

lande av sagda stipendier skall anpassas efter de för universiteten m. fl. högskolor gällande reglerna. För skogshögskolan avsedda doktorand- och licentiandstipendier föreslås vid sådant förhållande höra i fortsättningen redovisas som en särskild post under omkostnadsanslaget.

I detta sammanhang torde även få erinras om att chefen för ecklesiastik- departementet enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande nyligen tillkallat sär- skilda sakkunniga för att verkställa utredning rörande studiesociala åt- gärder på den högre utbildningens område m. m. Enligt direktiven för sagda utredning har det ansetts lämpligt att de sakkunniga till prövning upptar frågan om det finnes skäl att med avseende på vissa studiesociala åtgärder alltjämt tillämpa särskilda regler för studerande vid fackhögskolorna inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde, till vilka högskolor bl. a. skogshögskolan hör.

Med anledning av vad sålunda skett har kommittén icke funnit anledning att för sin del upptaga stipendiefrågan vid skogshögskolan till behandling.

Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet Såsom framgår av redogörelsen i kapitel 5 rörande de senaste årens uni- versitetsreformer har numera det system för statlig bidragsgivning till före- trädesvis ograduerade forskare, som tidigare endast tillämpats beträffande de medicinska, odontologiska, farmaceutiska och veterinärmedicinska forsk- ningsområdena, på universitetsutredningens förslag utsträckts till att gälla så gott som samtliga övriga fakulteter och fackhögskolor. För skogshög- skolans del har det dock ansetts få ankomma på skogshögskole- och skogs- forskningskommittén att framlägga förslag i förevarande avseende. Kommittén får med anledning av vad sålunda anförts uttala, att den delar universitetsutredningens uppfattning, att medel bör anvisas för bidragsgiv- ning åt ograduerade forskare även på skogsforskningens område. För ändamålet bör under riksstatens nionde huvudtitel uppföras ett särskilt reservationsanslag, betecknat Skogshögskolan: Främjande av ograduerade forskares verksamhet. Anslaget, som i likhet med motsvarande anslag un- der åttonde huvudtiteln sålunda i huvudsak bör användas för ograduerade forskares utgifter för materiel, apparatur, resor m. m. i samband med forsk- ningen, torde i avvaktan på närmare erfarenheter förslagsvis böra uppföras med ett belopp av 100 000 kronor för år. Det bör emellertid ankomma på styrelsen att, såväl när det gäller förevarande anslag som när det gäller de i det föregående omnämnda stipendierna, följa utvecklingen och hemställa om erforderliga höjningar av anslagen. Beslutanderätten i fråga om utdel- ningen av ifrågavarande bidrag bör ligga hos skogshögskolans styrelse. Något särskilt anslag för biträdeshjälp m. m. åt docenter synes tills vi- dare icke behöva uppföras. I den mån docentbefattningar blir mera vanligt förekommande vid skogshögskolan, bör styrelsen äska erforderligt anslag

för ändamålet. Medelsbehovet bör därvid beräknas efter samma normer, som gäller för motsvarande anslag vid universiteten.

Sammanfattning av kostnadsberäkningarna I enlighet med vad i det föregående anförts, erhåller utgiftsstaten för den föreslagna skogshögskolan i fullt utbyggt skick, räknat efter 1959 års löner och priser, följande utseende:

Avlöningar .................................................... 6 350 000 Omkostnader .................................................... 1 300 000 Materiel ....................................................... 1 300 000 Nyanskaffning och underhåll av utrustning ........................ 400 000 Bokinköp och bokbindning ..................................... 50 000 Främjande av ograduerade forskares verksamhet .................. 100 000

9 600 000

För innevarande budgetår har för motsvarande ändamål vid skogshög- skolan och statens skogsforskningsinstitut anvisats 1 687 000 kronor respek- tive 3 188 700 kronor eller tillhopa 4 875 700 kronor. Den årliga kostnads- ökningen skulle sålunda utgöra omkring 4600 000 kronor. Härav belöper cirka 2 600 000 kronor på avlöningar och 2 000 000 kronor på övriga kost- nader.

Av avlöningskostnadernas ökning faller ungefär 900 000 kronor på löner åt personal som för närvarande avlönas med prisutjämnings- och konjunk- turutjämningsavgiftsmedel samt vissa fondmedel och innebär sålunda i denna del icke någon reell ökning av den inom den högre skogliga forsk- ningen och undervisningen sysselsatta personalen. Motsvarande gäller för den årliga ökningen av övriga kostnader, där för närvarande i runt tal 900 000 kronor såsom tidigare nämnts bestrides med särskilda avgifts- och fondmedel.

Ett bifall till kommitténs förslag skulle medföra att den löpande statliga medelsanvisningen för skoglig forskning och högre utbildning ökades med i runt tal 95 procent. Med hänsyn till storleken av de pris- och konjunktur- utjämningsavgiftsmedel och andra medel, som för närvarande förbrukas i verksamheten vid skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut, inne— bär detta en reell medelsförstärkning för ändamålet med drygt 40 procent. Det kan i detta sammanhang vara värt att nämna, att det av kommittén föreslagna totala anslagsbeloppet i förhållande till skogsbrukets produk- tionsvärde torde utgöra mindre än 0,4 procent.

Genomförandet av kommitténs förslag

Upprustningen av forskningen och den högre undervisningen på skogsbru- kets område bör enligt kommitténs mening genomföras i den takt härför erforderliga personella resurser blir tillgängliga. Kommittén vill under- stryka, att ifrågavarande upprustning, om den skall få erforderlig effekt,

bör komma till stånd så snabbt som möjligt. Så stora värden står här att vinna att det icke är tillrådligt att vänta med ifrågavarande upprustning. Varje dröjsmål medför risker för att den skogliga forskningen och undervis- ningen icke kan fullgöra den insats för utvecklingen av det svenska skogs- bruket, som eljest skulle vara möjlig. Härigenom skulle skogsbruket och den därpå byggande skogsindustrien undandragas kanske avgörande re— surser för att i framtiden hävda sin ställning i en alltmer konkurrens- betonad marknad.

Enligt direktiven skall kommittén uppgöra en plan för tillgodoseendet av forskningsbehoven vid skogsforskningsinstitutet och skogshögskolan, i vilken plan borde angivas angelägenhetsgraden av föreslagna åtgärder. Kom- mittén har vid sina överväganden funnit, att det varken är möjligt eller ens lämpligt att i detalj ange i vilken ordningsföljd de olika åtgärderna bör genomföras. Därtill ändras förhållandena på vetenskapens område alltför snabbt för att man även för en begränsad tidrymd med någorlunda säker- het på förhand skall kunna avgöra vad som vid olika tillfällen kan bedömas mest angeläget att genomföra. Grundläggande för upprustningens genom- förande bör emellertid enligt kommitténs mening vara, att därigenom skall möjliggöras ett rationellt utnyttjande av nu tillgängliga personella resurser och ett konsekvent arbete för att tillvarataga forskarbegåvningar på om- rådet.

Under hänvisning till nu anförda synpunkter föreslår kommittén föl- jande turordning för upprustningens genomförande att tjäna som vägled- ning i första hand för högskolans styrelse vid avgivandet av de årliga an- slagsäskandena.

Som en första etapp bör den nuvarande skogshögskolan och skogsforsk- ningsinstitutet sammanföras till en administrativ enhet. Därvid bör de tjänster, vars införande betingas av detta organisatoriska sammanförande, såsom den nya rektorsbefattningen, byråchefs— och intendentstjänsterna m. fl. inrättas. Samtidigt bör befintliga assistentbefattningar utbytas mot sådana befattningar av universitetstyp, s. k. 1 OOO-timmarsassistenter. I den mån tillgång på kompetenta sökande kan förväntas uppkomma bör vidare befintliga försöksledarbefattningar utbytas mot laboratorsbefatt- ningar och förste assistentbefattningar mot forskarassistentbefattningar. Med hänsyn till vikten av att den personal, som för närvarande finnes an- ställd med stöd av prisutjämnings- och konjunkturutjämningsavgiftsmedel, skall kunna behållas inom forskningsverksamheten, bör önskvärd stabilitet i personalorganisationen åstadkommas på så sätt, att sagda personal omedel- bart ges en fastare löneställning och anställningsform. Den fastare ställning, som den på särskilda medel avlönade personalen sålunda enligt kommitténs mening i fortsättningen bör beredas, åstadkommes lämpligen därigenom, att ifrågavarande personal fortsättningsvis avlönas från riksstatsanslag i enlighet med bestämmelserna i statens allmänna avlöningsreglemente.

I den första etappen bör vidare införandet av den nya studieordningen ingå såsom ett viktigt led. För att snabbt stimulera till en ökad forskar- utbildning bör det föreslagna anslaget för bidrag till ograduerade forskare samtidigt uppföras i riksstaten. Vidare bör utbyggnaden av elevförlägg- ningen i Garpenberg genomföras för att så snabbt som möjligt möjliggöra intagandet av ett ökat antal elever vid skogshögskolan. I denna etapp här även beslut fattas om avsättande av ett lämpligt område till försöksparki Norrbottens län.

En andra etapp i upprustningsplanen bör lämpligen bestå i uppförandet av de föreslagna nybyggnaderna i Stockholm, omfattande nya lokaler för institutionerna för Skogsteknik och Virkeslära samt ny matsal och nya kårlokaler m. m. Vidare bör föreslagna byggnadsföretag vid den nya för- söksparken komma till stånd.

I en tredje etapp bör slutligen den föreslagna omdispositionen av frigjorda lokalutrymmen i Stockholm ingå. Givetvis bör omflyttningar, som icke berö- res av tillkomsten av de föreslagna nybyggnaderna, kunna genomföras tidigare.

Det bör tillkomma styrelsen för skogshögskolan att inom ramen för den nu i stora drag skisserade planen äska medel för upprustningens genomfö- rande. Såsom förut sagts är den föreslagna turordningen härvid avsedd att tjäna som vägledning för bl. a. styrelsens handlande. Det är sålunda icke kommitténs mening att en i planen angiven etapp skall ses såsom något från övriga etapper helt avskilt. Gränserna mellan de olika etapperna är givetvis flytande. Likaväl som man kan tänka sig ett snabbare genomfö- rande av upprustningen än kommittén tänkt sig, om möjligheter härför bedömes förefinnas, kan densamma till följd av otillräckliga personella resurser naturligtvis också behöva uppdelas på flera etapper än vad kom- mittén förutsatt.

Vad angår inrättandet av övriga nya befattningar, tjänsteförändringar m. m. samt motsvarande upprustning med materiel och utrustning m. m. torde det sålunda få ankomma på styrelsen att från år till år bestämma den ordning, efter vilken medel härför skall äskas.

Anställningsformen har kommittén icke tagit ställning till annat än när det gäller rektorsbefattningen, som föreslagits vara ordinarie under viss tid med placering i lönegrad Bp 3. I övrigt har kommittén icke ansett sig böra gå in på en bedömning av de olika tjänsterna i förevarande avseende. Det torde i stället böra åvila styrelsen att i samband med de årliga anslagsäskan- dena göra framställning om inrättande av sådana ordinarie befattningar, som med hänsyn till desammas permanenta karaktär kan befinnas erforder- liga. Vad gäller lärarbefattningarna vill kommittén allmänt hävda den upp- fattningen, att anställningsformerna i möjligaste mån bör anpassas efter de för motsvarande personalkategori vid universitet och andra högskolor gäl- lande. I enlighet härmed synes professorer och laboratorer i allmänhet

böra vara ordinarie, medan övriga befattningshavare inom sagda kategori i regel bör vara extra ordinarie. I syfte att uppnå den önskvärda stabiliteten i organisationen bör givetvis tillses att såvitt möjligt användandet av den extra anställningsformen begränsas.

Kommittén vill i detta sammanhang närmare beröra de ekonomiska be— tingelserna för ett genomförande av den som ett led i första etappen för- ordade överföringen av den med konjunkturutjämningsmedel avlönade personalen till fast anställd personal, avlönad med statsmedel. Ifrågavarande konjunkturutjämningsmedel har genom en av Kungl. Maj:t år 1956 god— känd överenskommelse mellan en särskilt tillkallad utredningsman för Kungl. Maj :t och Kronan, å ena, samt svenska cellulosaföreningen, svenska trämasseföreningen, svenska pappersbruksföreningen och svenska trävaru- exportföreningen, å andra sidan, till ett sammanlagt belopp av tio miljoner kronor ställts till förfogande för styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut för att under åren 1955—1967 användas för forsk- ningsverksamhet vid institutet i huvudsaklig överensstämmelse med av styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 oktober 1954 framlagda förslag. Medlen utbetalas till styrelsen av riksgäldskontoret efter rekvisition i mån av behov, varvid utbetalningarna icke vid något tillfälle får överstiga 1500 000 kronor per år räknat.

De genom kommitténs förslag till personalomföringar frigjorda medlen bör inlevereras till statsverket för att på budgetens inkomstsida motväga kostnadsökningen på utgiftssidan. Ifrågavarande medelsöverflyttning synes emellertid formellt förutsätta en ny överenskommelse mellan Kungl. Maj:t och Kronan samt berörda branschorganisationer. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att föranstalta om erforderliga åtgärder för åstadkom- mande av ett dylikt avtal.

Vad här sagts beträffande inleverering till statsverket av de konjunktur- utjämningsmedel, som användes för att bestrida lönekostnader med, bör gälla jämväl de konjunkturutjämningsmedel, som för närvarande användes för att bestrida omkostnads-, materiel- och utrustningsutgifter.

Enligt kommitténs uppfattning finnes det icke någon anledning att vänta med nu föreslagna överföringar. Utvecklingen går otvivelaktigt i den rikt- ningen, att den skogliga forskning, som för närvarande bedrives med hjälp av konjunkturutjämningsmedel, icke kan avvecklas, när ifrågavarande medel är förbrukade. En ökning av forskningsverksamheten även därutöver kommer vidare med säkerhet att visa sig erforderlig.

Speciella frågor

Viss skillnad föreligger för närvarande mellan bestämmelserna rörande den vetenskapliga personalens ledighet vid skogshögskolan och skogsforsknings- institutet. Sålunda äger skogshögskolans lärare enligt gällande stadgar åt-

njuta ferier medan skogsforskningsinstitutets samtliga befattningshavare är berättigade till semester enligt det statliga avlöningsreglementets bestäm- melser.

Frågan om den personal, som har en blandad forsknings- och undervis- ningsuppgift, skall ha ferier eller semester, torde enligt kommitténs me- ning vara av sådan betydelse, att det i och för sig kunde finnas skäl för att densamma bringades till en likformig lösning för hela det högre undervis- nings- och forskningsområdet. Emellertid synes problemet vara av den arten, att det bör lösas genom förhandlingar mellan berörda personalorganisatio- ner och civildepartementet i likhet med vad som sker i fråga om vissa andra avlöningsförmåner. Kommittén har därför icke funnit anledning att närmare ingå på detta spörsmål. Den föreslagna sammanföringen av nuva- rande skogshögskola och skogsforskningsinstitut till en enhet synes i och för sig icke erfordra några väsentligare ändringar i nu rådande förhållan— den i förevarande avseende. Den närmare preciseringen av ifrågavarande bestämmelser torde få ske i stadgarna för den föreslagna skogshögskolan.

Kommittén har utöver de frågor, som särskilt omnämnts i detta betän- kande, icke ansett sig böra i detalj ingå på prövningen av alla de spörsmål, som uppställer sig i samband med upprättandet av sagda stadgar. Kommit- tén vill dock rent allmänt göra det uttalandet, att bestämmelserna rörande skogshögskolan så långt det är möjligt såväl i samband med nu föreslagen omorganisation som i fortsättningen bör anpassas till de för universitet och andra högskolor gällande universitetsstatuterna.

KAPITEL 13

Sammanfattning

I enlighet med direktiven för kommitténs arbete har en allmän översyn skett av skogshögskolans och skogsforskningsinstitutets organisation och resurser. Kommittén har härvid särskilt beaktat skogsbrukets ställning i svenskt näringsliv och de utvecklingsmöjligheter av skogsnäringen, som kan uppnås genom en intensifierad forskning och genom reformering av den högre utbildningen på det skogliga området. Kommitténs förslag får så— lunda ses mot bakgrunden av att förbättrade resurser för forskning och högre utbildning på det skogliga området tillför folkhushållet mycket be- tydande materiella värden. Det har sålunda beräknats, att om man på denna väg uppnår en ökning av volymproduktionen med tio procent och genom förbättrad virkeskvalitet och virkesvård en höjning av bruttovärdet per kubikmeter med fem procent, kan detta innebära en vinst för folkhus- hållet av 400 miljoner kronor per år.

Vid utformningen av sina förslag har kommittén i tillämpliga delar sökt anknyta till de universitetsreformer, som genomförts vid 1958 och 1959 års riksdagar. Personalorganisation och omkostnadsanslag har så— lunda i allt väsentligt grundats på de riktlinjer, som varit vägledande för universitetsreformerna.

I organisatoriskt hänseende innebär kommitténs förslag en genomgri— pande förändring i det hänseendet att skogshögskolan och statens skogs— forskningsinstitut föreslås skola förenas i en gemensam organisation, be- nämnd skogshögskolan. Detta har motiverats såväl med hänsyn till forsk- ningens som undervisningens behov.

Ledningen av den föreslagna nya organisationen skall utövas av en sty- relse och av rektor. Den senare skall ha en fristående ställning och icke med sitt ämbete förena föreståndarskapet för en vetenskaplig institution. Vidare skall finnas ett professorskollegium. För beredning av respektive undervisningsfrågor och samordningsfrågor inom forskningen skall inrättas ett undervisningsråd och ett forskningsråd, förslagsvis bestående av rektor, prorektor och ett par ledamöter av kollegiet. Vidare föreslås en undervis- ningsnämnd med representanter för såväl lärare som elever.

Kommittén har vidare företagit en översyn av de vetenskapliga institu- tionerna inom den föreslagna nya skogshögskolan och föreslår på grund- val härav följande institutionsindelning, nämligen

. skoglig marklära . skogsbotanik . skogsekologi (motsv. skogsforskningsinstitutets nuv. avd. för botanik och marklära) . skogsgenetik . skogszoologi . skogsentomologi (motsv. skogsforskningsinstitutets nuv. zoologiska avd.) . skoglig matematisk statistik (motsv. skogsforskningsinstitutets nuv. kontor för matematisk statistik) . skogsföryngring . Skogsproduktion . skogsuppskattning och skogsindelning . skogstaxering . skogsteknik (motsv. nuv. avd. för arbetslära)

. Virkeslära . skogsekonomi . skogsskötsel

qmaäWNI-ö

Hvit-IH WNHOEDW

HH 0148

Förslaget innebär, att antalet professurer ökas från 14 till 15 genom att en professur i skoglig matematisk statistik inrättas.

Institutionen för skogsteknik bibehålles odelad men föreslås skola er— hålla betydligt förstärkta resurser. Institutionens arbetsuppgifter på forsk- ningssidan har vidare i viss mån förutsatts skola koncentreras till mera centrala Skogstekniska områden.

Då tillräckliga skäl för inrättande av en särskild institution för skogs— mykologi icke ansetts föreligga, har den mykologiska forskningen uppde- lats på institutionerna för skogsbotanik och Virkeslära på så sätt att den förstnämnda institutionen skall behandla svampskador på växande skog, medan den sistnämnda institutionen erhåller en särskild sektion för svamp— skador på virke.

Även i övrigt har vissa justeringar föreslagits mellan olika institutio- ners arbetsuppgifter i syfte att erhålla en rationellare arbetsfördelning.

Kommittén har icke tagit ställning till frågan om träskyddsforskningens ordnande, utan detta område förutsättes bli föremål för särskild utred— ning.

Vissa gemensamma serviceorgan, som dock anknytes till närmast be- rörda institutioner, bör enligt kommitténs mening inrättas, nämligen dels ett kemilaboratorium, dels vissa verkstäder. Vidare bör skogsbiblioteket utrustas med ett fotolaboratorium och ett bildarkiv. Möjligheterna att or- ganisera översättningstjänst och litteraturtjänst för forskare föreslås skola göras till föremål för särskild utredning.

Samtliga institutioner inom den nya skogshögskoleorganisationen avses skola stå till förfogande för samordnade forskningsprogram, ehuru de olika institutionernas insatser i sådana program måste bli beroende av de— ras undervisningsbörda m. m. Licentiand— och doktorandstudier skall vi— dare kunna ske vid samtliga institutioner. Jägmästarutbildningen skall lik- som för närvarande handhas av vissa institutioner, nämligen de för skog— lig marklära, skogsbotanik, skogszoologi, skogsentomologi, skoglig mate- matisk statistik, skogsuppskattning och skogsindelning, skogsteknik, vir—

keslära, skogsekonomi och skogsskötsel. Liksom hittills skall insti- tutionerna för skogsekologi, skogsgenetik, skogsföryngring, skogsproduk— tion och skogstaxering således, frånsett vissa föreläsningar o. d., icke med- verka i utbildningen av jägmästare.

På undervisningens område föreslår kommittén i huvudsak följande. Antalet elever, som årligen antages vid högskolan, skall ökas från 36 till 40 a 45. I fråga om fordringarna för inträde har kommittén efter över- vägande av olika alternativ funnit sig böra förorda en ordning, som inne- bär att de nuvarande kraven på obligatorisk förpraktik och på genomgång av förberedande skogskurs slopas och att eleverna direkt efter student- examen (eller för manliga elever efter därpå följande värnpliktsår) inta- ges vid högskolans förläggning i Garpenberg, dit hela det första läsåret förlagts. Härigenom vinnes en rationellare användning av utbildningstiden. Viss förpraktik förutsättes dock kunna ske under gymnasietiden och under studietiden vid högskolan. Ökade praktiska utbildningsmöjligheter vid Gar- penberg genom anordnande av ett särskilt skolrevir och ett nytt kursämne i skoglig planering, drift och driftkontroll torde dessutom uppväga den nuvarande förpraktiken och den förberedande skogskursen.

Även i övrigt har vissa reformer av studiegången till jägmästarexamen föreslagits. Vissa justeringar av huvudämnenas och särskilt av specialämne- nas omfattning och innehåll föreslås sålunda. Utbildningen föreslås vidare skola fördjupas genom särskilda kurser för högre betyg än AB i ett eller ett par ämnen. Syftet härmed är att uppnå en förbättrad vetenskaplig skol— ning, att med bibehållande av en enhetlig grundutbildning tillåta en viss differentiering efter intresseinriktning och att underlätta övergång till högre studier. Den föreslagna studiegången från studentexamen till jäg— mästarexamen ger utrymme för sådana fördjupade studier utan förläng- ning av studietiden.

Kommittén understryker vidare angelägenheten av att även på det skog— liga området ökad uppmärksamhet ägnas den fortsatta forskarhandled— ningen såsom studierna på högstadiet till licentiatexamen och doktorsgrad. Denna utbildning förutsättes kunna främjas bl. a. genom att dels den nya högskoleorganisationens samlade resurser ökas, dels assistentpersonal rn. fl. föreslås skola få väsentligt bättre tillfälle till självständigt vetenskapligt arbete.

För att forskningens och undervisningens behov inom den nya skogshög- skoleorganisationen skall kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt har kommittén funnit vissa förstärkningar av de vetenskapliga institu- tionernas personella resurser erforderliga (se tablå å s. 158).

Vid fullt genomförande av kommitténs personalförslag och däremot sva- rande förstärkningar av andra resurser kan de årliga kostnaderna för den nya skogshögskoleorganisationen beräknas uppgå till 9 500 000 kronor, innebärande en årlig kostnadsökning om 4600 000 kronor. Av kostnads-

Antal tjänster -- - För närvarande _ Tlanstebenammng . måg-2:15 Föränd Riksstats- Andra Totalt förslag ring anslag medel Professor ........................ 14 14 15 + 1 Laborator ...................... 2 2 10 + 8 Försöksledare .................... 11 3 14 12 —— 2 Övningsledare ............ 2 2 6 + 4 Forskarassistent ...... . . 37 +37 Förste assistent ........ . . 17 2 19 — —19 Assistent ........................ 211 10 31 33 + 2 Kvalificerad skogsteknisk personal . . 14 +14 Övrig skogsteknisk personal ........ 18 101/, 281/, 21 — 71], Laboratoriepersonal .............. 11 17 28 37 + 9 Övrig biträdande personal .......... 46% 22 681], 76 + 71], mot/, 661], | 207 261 I +54

1 Därav 2 förste amanuenser och 8 tredje amanuenser, som beräknas motsvara sammanlagt 3 assistenttjänster (2 x 1/, + 8 x 1I.)

ökningen belöper 2 600 000 kronor på avlöningar och 2 000 000 kronor på öv- riga kostnader. Av ökningen för vardera avlöningskostnader och övriga kost- nader faller dock 900 000 kronor eller tillsammans 1800 000 kronor inom ramen för de utgifter, som för närvarande bestrides med prisutjämnings- och konjunkturutjämningsmedel samt vissa fondmedel. Med utgångspunkt från den faktiska nuvarande organisationen innebär kommitténs förslag sålunda en ökning med 1700 000 kronor för avlöningskostnader och 1 100 000 kronor för övriga kostnader eller med tillhopa 2 800 000 kronor.

Kommitténs förslag medför en ökning av den löpande statliga medels- anvisningen för skoglig forskning och högre utbildning med i runt tal 95 procent. Med hänsyn till storleken av de pris- och konjunkturutjämnings- avgiftsmedel, som för närvarande förbrukas i verksamheten vid skogshög— skolan och statens skogsforskningsinstitut, innebär förslaget en reell medels- förstärkning för ändamålet med drygt 40 procent. Trots detta torde det av kommittén föreslagna totala anslagsbeloppet i förhållande till skogsbru- kets produktionsvärde utgöra mindre än 0,4 procent.

För byggnader och utrustning av dessa tillkommer engångskostnader till ett ännu ej närmare fastställt belopp, som till sin storleksordning kan be- räknas uppgå till omkring 8 miljoner kronor.

Kommittén avser att i ett särskilt betänkande senare återkomma med detaljerade uppgifter rörande sina ny— och ombyggnadsförslag.

De föreslagna reformerna förutsättes skola genomföras i vissa etapper i den takt, som erforderliga personella resurser blir tillgängliga.

.

Särskilt yttrande av ledamoten Kull

Kommittén har erinrat om att det redan vid den utbyggnad av skogshög- skolan och skogsforskningsinstitutet, som beslöts av 1948 års riksdag, ut- talades, att denna utbyggnad icke borde ske på så sätt att särskilda under- visnings- och forskningsavdelningar inrättades inom samma ämnesom- råde. Vid nyinrättade avdelningar borde prövas, om icke både—forskning och undervisning kunde förenas. Kommittén har också understrukit, att det nu i än högre grad än för tio år sedan är motiverat att undvika dubble— ringar av professurer inom ett och samma arbetsområde. Då kommittén nu förordar ett sammanförande till en organisation av högskolan och insti- tutet, skapas därmed bättre förutsättningar än hittills för en omprövning av den institutionella indelningen i stort under beaktande av förut angivna allmänna synpunkter. Av utredningen framgår också, att en omprövning _skett och lett till vissa jämkningar. Kommitténs förslag innebär dock, att den sammanslagna organisationen skulle omfatta 15 institutioner under en professor som föreståndare mot för närvarande 14.

Vid den prövning som skett inom kommittén av skälen för ett samman- förande i organisatoriskt hänseende av högskolan och institutet har jag hävdat, att de personella, ekonomiska och andra faktorer, som talar för kommitténs förslag, med samma styrka talar för mera genomgripande änd- ringar än de av majoriteten förordade. Det torde kunna förutsättas att, därest det nu gällt att från grunden bygga upp en högskola för undervis- ning och forskning på skogens område, den institutionella indelningen i flera avseenden skulle kommit att avvika från den nu gällande. Även om det emellertid icke kan anses realistiskt att på kort sikt räkna med större förändringar, bör det dock — icke minst med tanke på den avsevärda tid, som av personella skäl krävs för omorganisationer — vara angeläget att vid genomförandet av kommitténs förslag beakta alla möjligheter till så- dana förändringar, som på längre sikt leder till den mest rationella lös- ningen av organisationsfrågan. Härför talar även de ändrade grunder för undervisningens bestridande, som följer av universitetsutredningens för— slag. Således synes, i den mån införandet av s. k. universitetslektorat icke är möjligt på grund av det för undervisningen begränsade timtalet vid skogshögskolan, universitetsutredningens intentioner att minska profes- sorernas arbetsbörda beträffande undervisningen på tvåbetygsstadiet böra

tillgodoses på annat sätt. Ett samgående om lärarpersonalen beträffande de naturvetenskapliga ämnena med Stockholms universitet kan härvid ak- tualiseras liksom inrättandet av biträdande lärartjänster och utökad an- vändning av övningsledare. Vid ställningstagandet till den institutionella indelningen har det också synts mig önskvärt att undvika alltför små in- stitutioner.

Med dessa utgångspunkter har jag för min del funnit mig icke kunna acceptera majoritetens förslag beträffande högskolans uppdelning på insti— tutioner. Jag kan således icke finna erforderligt att för skogszoologien och skogsentomologien även framdeles avses två självständiga institutioner. För dessa ämnesområden bör det vara möjligt med en enda institution och undervisningen i dessa för jägmästarutbildningen mera perifera ämnen torde enligt min mening kunna utan olägenheter huvudsakligen handhavas av mindre kvalificerad lärarkraft än professor. Även beträffande andra institutioner, främst de som svarar för ämnena skogsekologi och marklära, synes en lösning av organisationsfrågan efter andra linjer ligga nära till hands. Beträffande matematisk statistik må framhållas, att det matematisk- statistiska kontoret har organiserats som ett för skogsforskningsinstitutet gemensamt kontor för regressions- och variationsanalys och genom beslut vid 1948 års riksdag ställts under ledning av en försöksledare. Några olä— genheter med denna organisation har icke gjorts gällande. För den under- visningsskyldighet i första årskursen, som avses åvila vederbörande, är enligt de av universitetsutredningen angivna riktlinjerna en professur icke motiverad. En självständig institution för matematisk statistik med en professor som föreståndare synes mig icke erforderlig.

För vissa institutioner innebär kommitténs förslag till personaluppsätt- ning, att personalkadern skulle bli större än vid en tillämpning av de av universitetsutredningen uppställda schematiska riktlinjerna. Detta kan en— ligt min mening accepteras med avseende å en och annan av de mera spe- ciella forskarinstitutionerna som t. ex. riksskogstaxeringen. Däremot kan jag icke biträda kommitténs förslag, att personalkadern på institutionerna för skogsbotanik och virkeslära göres större än vad som följer av de sche- matiska reglerna.

Vidare har jag ansett lönesättningen för de båda topptjänsterna vid kansliorganisationen böra ske under beaktande av lönegradsplaceringen för tjänster å liknande administrativa enheter på andra håll inom statzs- förvaltningen.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört, har jag ansett mig kunna fö-r- orda ett sammanförande av högskolan och institutet efter de av kommitté- majoriteten angivna riktlinjerna under förutsättning att de förslag tiill ändringar, som ovan angivits, vidtages vid genomförandet av omorganisa- tionen.

Särskilt yttrande av ledamoten Streyffert

l direktiven för kommitténs arbete har en undersökning beträffande be- hovet av förbättrade resurser för forskningen på skogsbrukets område an- getts som huvuduppgiften. Förutom en allmän översyn härav borde detta behov särskilt undersökas beträffande vissa forskningsområden, nämligen arbetsläran, riksskogstaxeringen och den matematiskt-statistiska forsk- ningen. Förutsättningarna för en intensifiering av forskarutbildningen skulle jämväl undersökas. Som organisatoriska medel att bättre utnyttja tillgängliga resurser skulle slutligen undersökas möjligheten att bereda högskolans professorer ökade möjligheter till forskning genom att befria dem från mindre krävande undervisning av den art, att den kan överläm- nas till biträdande personal. Slutligen skulle som ännu ett organisatoriskt medel att bättre utnyttja tillgängliga resurser undersökas förutsättning— arna för en närmare samverkan mellan högskolan och skogsforsknings— institutet, varvid kommittén skulle vara oförhindrad att även överväga alternativet att sammanföra dessa båda institutioner till en enda. Til'l nu nämnda huvuduppgifter anslöto sig ett antal andra avseende undervisning, antagning av studerande m. fl.

Kommitténs motivering för en sammanslagning av skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet

Kommittén har i enlighet med sitt uppdrag behandlat samtliga ovan nämn- da uppgifter. Här skall närmast tagas upp frågan om en närmare samord- ning mellan skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut. Kommitté- majoriteten har på denna punkt föreslagit ett sammanförande av högsko- lan och institutet till en enda institution, benämnd skogshögskolan. Med utgångspunkt härifrån har kommittén tagit ställning till övriga utrednings- uppgifter.

Även om övriga utredningsuppgifter ej i alla avseenden äro beroende av huruvida högskolan och institutet skola sammanföras till en enda orga- nisation eller förbli fristående från varandra, är denna fråga av så genom- gripande betydelse, att den måste avgöras, innan slutlig ställning kan tas till de flesta övriga frågor. Enär jag för min del ej kunnat ansluta mig till kommittémajoritetens förslag att sammanföra skogshögskolan och skogs— forskningsinstitutet till en enda organisation följer härav, att jag även i vissa andra delar måste anmäla avvikande mening.

Kommittén motiverar närmare sitt förslag att sammanföra skogshög- skolan och skogsforskningsinstitutet till en organisation i kap. 6, Allmänna synpunkter. Kommitténs motiv skola nedan återgivas i ett antal punkter med kommentarer av undertecknad.

1. Kommittén: »Då det gäller att överväga i vad mån den nuvarande upp- delningen av den skogliga forskningens organisation är berättigad, må till en början anföras, att den teoretiska åtskillnaden mellan grundforskning och målforskning icke synes ha någon praktisk betydelse, när det gäller att i vart fall på förevarande område utforma forskningens organisation. Arbetsuppgifter, som kan inrymmas i endera av dessa begrepp, har så- lunda med ungefär samma fördelning utförts vid högskolan och institutet.» Härtill kan sägas, att denna fråga näppeligen är aktuell i detta sam- manhang. Sålunda finnes vid skogshögskolan både institutioner, som ägna sig huvudsakligen åt grundforskning, och sådana, som ägna sig huvud— sakligen åt målforskning, utan att någon bestämd gräns kan dragas mel- lan dessa båda slag av forskning. På ett område, som avser det rationella utnyttjandet av en naturtillgång som skogen, måste i själva verket i av- sevärd grad grundforskning och målforskning gå hand i hand. Det åbe— ropade förhållandet behöver följaktligen ej utgöra något hinder för en sammanslagning. Lika litet kan det emellertid i och för sig anföras som ett motiv för en sammanslagning. 2. Kommittén: En viss olikhet kan konstateras i fråga om arbetsområdet för forskare vid å ena sidan högskolan och å andra sidan institutet, i det de förra särskilt ägnat sig åt mindre omfattande undersökningar, som ofta kunnat genomföras på kort sikt, under det att institutets forskare till be- tydande del engagerats i större och mera personalkrävande undersökningar på lång och ibland på mycket lång sikt. Vid högskolan utförda undersök— ningar har därför ofta fått en prägel av åtaganden av den befintliga inneha- varen av tjänsten, under det att de mera långsiktiga undersökningarna vid institutet måste pågå, oavsett växlingar i vederbörande forskningsin- stitutions ledning och övriga personal. Detta anser emellertid kommittén åtminstone delvis bero på att högskolan hittills haft begränsade resur- ser, varjämte institutionsföreståndarna fått ägna en stor del av sin tid åt undervisningen. Med av kommittén föreslagna förbättringar i dessa av— seenden kan man vänta sig, att även högskolans avdelningar skola upp- taga mera omfattande forskningsuppgifter. Vad kommittén här säger äger endast delvis sin riktighet, i det de fri- stående forskningsinstituten bl. a. i vårt land upprättats inte minst för att genomföra långfristiga undersökningar knutna till institutionerna och ej endast till personen. Detta måste väl alltjämt sägas vara ett skäl för deras upprätthållande. Exempel härpå erbjuder bl. a. produktionsforsk— ningen vid skogsforskningsinstitutet. Om kommitténs uttalande vore rik— tigt, och om detta vore allt som kunde sägas om skillnaden mellan forsk-

ningen vid skogshögskolan och vid skogsforskningsinstitutet, innebär emel- lertid detta liksom vad kommittén anför under punkt 1 endast att något hin- der ej skulle föreligga mot en sammanslagning —— vilket väl i båda fallen torde vara kommitténs avsikt att visa _ medan det alltjämt ej kan utgöra något motiv för en sammanslagning.

Vad kommittén anför under denna punkt är emellertid ofullständigt, så till vida att det ej träffar den väsentliga skillnaden mellan forskningen vid skogshögskolan och vid skogsforskningsinstitutet. Denna är nämligen en annan och hör samman med att man över huvud både i vårt och i andra länder inrättat särskilda fristående institut för skogsforskningen i stället för att tillgripa den närmare till hands liggande utvägen att» ut- bygga den redan existerande fria forskningen vid de högre undervisnings— anstalterna. Det är detta förhållande, som kräver en förklaring. Därmed kommer man in på förhållandet mellan fri och programbunden forsk- ning. Kommittén behandlar detta under nästa punkt. 3. Kommittén håller före, att vad den kallar tudelningen i organisationen av den skogliga forskningen i allt väsentligt synes mindre vila på en tra- ditionell uppfattning om en principiell åtskillnad mellan vad som kan kallas fri forskning och programforskning än på historiska förhållanden som fått bli utslagsgivande vid uppbyggnaden av de olika forsknings- och undervisningsenheterna. Om i detta sammanhang en principiell åtskillnad mellan så kallad fri forskning och programforskning skulle vara grunden för den organisatoriska splittringen av den skogliga forskningen, så skulle högskolan representera den fria forskningen och institutet-den program- bundna. Som definition på den fria forskningen anger konnnittén full frihet att välja arbetsuppgift, givetvis inom institutionens ämnesområde. Å andra sidan sker forskningen vid institutet i huvudsak i anslutning till planer, som fastställts av högskolans och institutets gemensamma styrelse.

Kommittén vänder sig mot detta betraktelsesätt, som enligt dess me- ning utgör ett försök till en teoretisk distinktion, som enligt kommitténs mening inte har nämnvärd praktisk betydelse på förevarande forsknings- område och inte heller bör få påverka den framtida utformningen av skogs— forskningens organisation. De faktiska förhållanden, som i detta princip- spörsmål ha betydelse för vilka forskningsuppgifter, som skall lösas och hur de skall lösas, synas nämligen vara desamma. Kommittén anför vidare, att det torde bl. a. hittills ha förhållit sig så, att både högskolans och in- stitutets institutionsföreståndare om hänsyn tas till de personella och eko- nomiska resurser, som i praktiken förelegat, haft ungefär samma möjlig- heter att inom fastställda uppgifter för institutionerna välja forsknings- objekt. Man har med beaktande av vederbörande institutions resurser in- riktat sig på problem, som förefallit på längre eller kortare sikt aktuella och ur forskningssynpunkt givande och som kunnat motivera finansiellt stöd av medel ur olika källor.

När kommittén som förklaring till den nuvarande organisationen av den skogliga forskningen uppger att denna mindre skulle vila på en traditionell (varför inte hellre en rationell) uppfattning om en principiell åtskillnad mellan vad som kan kallas fri forskning (vid skogshögskolan) och programforskning (vid skogsforskningsinstitutet) än på historiska orsaker, kommer kommittén in på det för bedömandet av denna fråga väsentliga förhållandet mellan fri och programbunden forskning.1 Detta förhållande har nämligen plågat anföras som den väsentliga skillnaden mellan forsk- ningen vid skogshögskolan och vid skogsforskningsinstitutet och därmed också som den väsentliga anledningen till uppdelningen av forskningen på skilda organisationer.

Även på denna centrala punkt håller emellertid kommittén före, att nå- gon principiell skillnad ej föreligger mellan forskningen vid skogshögsko— lan och vid skogsforskningsinstitutet. När kommittén som bevis härför an— för, att institutionsföreståndarna vid skogshögskolan och vid skogsforsk- ningsinstitutet >>om hänsyn tas till de personella och ekonomiska resurser, som i praktiken förelegat, har haft ungefär samma möjligheter att inom fastställda uppgifter för institutionerna välja forskningsobjekt», får man närmast det intrycket, att man har fri forskning vid skogsforskningsinstitu- tet i samma vedertagna bemärkelse som vid skogshögskolan och vid andra högskolor. Visserligen ha avdelningsföreståndarna vid skogsforskningsinsti- tutet ej blott rättighet utan bör väl snarast uppfatta det som en skyldighet att taga initiativ beträffande forskningen vid sina respektive avdelningar. Dessa initiativ liksom över huvud verksamheten vid respektive avdelningar skall emellertid inte blott formellt utan även reellt godkännas av chefen för institutet, i andra hand av styrelsen. Häri ligger den avgörande skillna- den, vilken är inte blott av principiell utan även av praktisk natur. Sani- tidigt understryker kommittén med rätta betydelsen för forskningen av det program, som tillämpats vid forskningsinstitutet. Man kan för övrigt lätt föreställa sig resultatet, om varje föreståndare vid skogsforsknings- institutet hade full frihet att utan auktorisation av något slag bestämma forskningsobjekten för sin avdelning endast med den begränsningen att de skola hålla sig inom avdelningens vagt fixerade verksamhetsomräde samt inom ramen för tillgängliga anslag.

Denna fråga får emellertid sin verkliga betydelse först när man tar del av kommitténs förslag om hur forskningen skall organiseras i den av komi- mittén förordade sammanslagna institutionen. Jag återkommer därför till den i annat sammanhang.

4. Kommittén: Det förhållandet att »i ett flertal länder» undervisningem och den programbundna forskningen på skogsbrukets likSOm på andra

1 I fortsättningen talar kommittén om programbunden forskning, vilket torde få anses likty- digt mcd programforskning.

områden ombesörjes av olika organisationer, har sin grund i »olika tids- bundna institutionella förhållanden beträffande bl. a. de överordnade ad- ministrativa organens ämbetsområde, undervisningsformer, finansie- ringsfrågor m. 111.» Det vore också att märka, att i vissa länder liksom på en del områden i Sverige ledningen av undervisningsinstitutionen och forskningsinstitutionen inom ett ämnesområde vanligen omhänderhas av samma person.

Till detta kan anföras, att kommittén ej funnit anledning att taga upp någon diskussion om hur motsvarande forskning och utbildning har orga- niserats i andra länder. När kommittén likväl ej kunnat undgå att obser- vera, att i »ett flertal länder» undervisningen och den programbundna forskningen äro skilda åt, förklaras detta bero på en traditionsbetingad ef- tersläpning liksom under föregående punkt angivits vara fallet beträffande vårt eget land.

Enär frågan om hur forskning och högre undervisning samordnats i andra länder ej torde vara alldeles utan betydelse vid ett övervägande av denna fråga för vårt eget lands vidkommande, har undertecknad vid en för ändamålet företagen resa studerat dessa förhållanden i våra grannländer Norge och Finland samt i Västtyska Förbundsrepubliken. En redogörelse härför har överlämnats till kommittén.1 En kortare översikt av förhållan- dena i dessa samt i övriga länder med skoglig forskning och undervisning meddelas i bilaga 2. Här skall endast konstateras, att den genomgående re.- geln är, att så snart det praktiska skogsbruket uppställt sådana krav på forskningen, att dessa ej enbart kunnat tillgodoses genom den fria forsk- ningen vid universiteten eller motsvarande institutioner, den har fått egna forskningsinstitut, vilka organiserats på varierande sätt. Med hänsyn till kommitténs argumentering om eftersläpningen som förklaring till nuvaran- de förhållande kan det även vara av intresse att taga del av förhållandena i Sovjetunionen, ett land som ej torde vara belastat av någon traditionsbun— denhet på det ekonomiska området utan är helt inriktat på att genom sin planhushållning samordna alla resurser. I Sovjetunionen finnes för när- varande ett antal lokala forskningsinstitut jämte ett centralt sådant sorte- rande under dess vetenskapsakademi, samtliga fristående från den till uni- versiteten förlagda högre utbildningen på skogsbrukets område. 5. Kommittén: Forskningen på de flesta områden fordrar numera i stigande omfattning samarbete mellan företrädare för olika ämnesspecialiteter. Detta gäller i särskilt hög grad skogsforskningen. För att lösa olika frågeställ- ningar inom skogsbruket behövs ett nära samarbete mellan skogsforsk- ningens olika grenar. Med hänsyn härtill har kommittén, oavsett institu— tionernas uppgifter i fråga om undervisning och forskning, sökt åstad- komma en ökad specialisering av de olika institutionerna.

1 Samordningen mellan högre skogsundervisning och forskning i Finland, Norge och Väst— tyskland år 1957 (stencil).

Härtill vill jag anföra följande. Kommitténs påpekande om samarbetets ökande betydelse med tillta- gande specialisering är självfallet riktigt. Det måste vara en huvudupp— gift vid organiserandet av forskning liksom av all annan verksamhet att beakta detta. Man torde väl få utgå från att detta i så fall är ett huvudmotiv för kommitténs förslag att sammanslå skogshögskolan och skogsforsk- ningsinstitutet. När kommittén säger, att den för att främja samarbetet sökt åstadkomma en ökad "specialisering, är det emellertid svårt att följa denna tankegång." Antagligen avser kommittén härmed det uppdragande av kla— rare gränser mellan samtliga institutioner, som den varit angelägen att genomföra för att därigenom undvika dubbelarbete och onödiga konflikt- anledningar.

På grund av den stora betydelse som samarbetet uppenbarligen har för uppfattningen av forskningens lämpliga organisation, skall denna fråga ytterligare behandlas i samband med den följande diskussionen om forsk- ningens organisation. 6. Kommittén: Även sett ur utbildningssynpunkt synas några strikta grån- ser icke böra uppdragas mellan högskolans och institutets vetenskapliga or- ganisationer. Vad gäller den grundläggande jägmästarutbildningen, är denna huvudsakligen bunden till högskolan. En viss medverkan äger dock rum från skogsforskningsinstitutets sida. Särskilt är detta fallet beträf- fande skogsteknik och skogszoologi. På högre stadier är denna medverkan särskilt påtaglig, i det hithörande utbildning oftast är förenad med an- ställning vid skogsforskningsinstitutet eller vid skogshögskolan.

Enligt undertecknads uppfattning bör bästa möjliga samarbete efter- strävas mellan skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet ej blott på forskningens utan även på undervisningens område. Detta har hittills kun- nat ske tillfredsställande, men det är önskligt, att det kan ytterligare ut- byggas genom en ökad medverkan av institutets forskare på deras special- områden ej blott genom de föreläsningar dessa hittills hållit i mera hög- tidlig form inför högskolan i dess helhet utan även vid kursundervisningen med dess bättre tillfällen till frågor och diskussioner. I sista hand synes emellertid graden av samverkan i högre grad vara beroende av det person— liga förhållandet mellan respektive forskare än av organisationsformen. Av denna anledning är det av vikt att främja kontakten mellan forskarna. 7. Kommittén: Även om avsevärt ökade finansiella resurser ställs till för- fogande för den skogliga utbildningen och forskningen i framtiden, torde det knappast vara realistiskt att förutsätta, att man på en gång skulle kunna tillgodose de ökade kraven på specialisering och ett konsekvent fullföl- jande av den nuvarande dubbelorganisationen.

Härtill skall följande sägas. De ökande kraven på specialisering komma ytterst från forskningens område. Ju mera forskningen specialiseras, desto större blir behovet av

syntes ur utbildningens synpunkt. Forskning är nämligen i enlighet med sin natur analys, undervisningen syntes. Att det sedan i samband med närings- livets eller andra verksamhetsområdens tilltagande specialisering även kan visa sig behövligt att specialisera undervisningen hindrar ej att denna alltjämt skall vara en syntes av den i detta fall ännu längre drivna spe- cialiseringen på forskningens område.

Om detta är riktigt, är det inte forskningens krav på ökande specialise- ring som närmast ställer motsvarande krav på utbildningens specialisering utan —— i detta fall _— det praktiska skogsbrukets krav därpå.

Kommittén har som framgår av detta betänkande efter ingående diskus- sioner — därvid även med representanter för det praktiska skogsbruket —— kommit till den uppfattningen att någon ytterligare specialisering av jägmästarutbildningen på skilda linjer för närvarande ej är erforderlig. Den önskvärda specialiseringen kan erhållas vid den fortsatta utbildning- en via licentiatexamen och doktorsgrad.

I anslutning härtill kan erinras om att inrättandet av en professur i skog- lig genetik vid skogsforskningsinstitutet samt uppdelningen av den förut- varande skogsavdelningen i en professur för föryngringsforskning och en professur för produktionsforskning aldrig aktualiserat några önskemål om ytterligare specialisering av undervisningen vid skogshögskolan. Ej heller har kommittén i samband med sitt förslag om sammanslagning av skogs- högskolan och skogsforskningsinstitutet funnit detta motivera någon sam- manslagning av nuvarande professurer vid skogshögskolan med närmast motsvarande professurer vid skogsforskningsinstitutet. Beträffande deras forskningsområden har kommittén i stället som redan nämnts sökt uppdraga gränserna klarare i syfte att så väl som möjligt tillgodose viktigare forsk- ningsbehov vid tillgängliga resurser.

I detta sammanhang må även hänvisas till universitetsutredningens utta— lande att nya professurer böra inrättas huvudsakligen för forskningens och forskarhandledningens behov.

Mot bakgrunden av det nu sagda är det inte sannolikt att själva organi- sationsformen _— en enda eller två skilda organisationer —— kan ha något verkligt inflytande på graden av specialisering vid forskning och under- visning, vilket i sista hand avgöres av djupare liggande faktorer, så som i det föregående gjorts gällande. Vid begränsad tillgång på resurser —— per- sonliga och andra — har det hittills praktiserats att låta den för forskningen på ett visst område ansvarige övertaga vissa undervisningsuppgifter, res— pektive låta den för undervisningen ansvarige täcka även nytillkommande områden, eventuellt under medverkan av speciallärare eller annan biträ- dande personal på sätt som bedömes lämpligt i varje särskilt fall, alldeles oavsett organisationsformen, intill dess tiden eventuellt kan befinnas mo- gen för inrättandet av en ny professur.

Mot denna bakgrund torde man även få se den nuvarande situationen

på skogsteknikens område med en gemensam professur för programbunden forskning och undervisning. Vid den förstärkning av resurserna, som nu är avsedd och som av kommittén föreslås, blir frågan aktuell, huruvida man därvid skall behålla denna professur odelad eller uppdela den på två med huvudansvar för respektive forskning och undervisning. Till frågan om skogsteknikens organisation återkommer jag senare.

8. Kommittén: Enligt kommitténs mening är det inte heller sakligt berätti- gat att fullfölja den nuvarande dubbelorganisationen av den anledningen, att detta kan leda till försämrade kontakter mellan forskning och under- visning. Detta innebär, att forskningens resultat endast medelbart tillföres undervisningen, vilket försvårar upprätthållandet av den vetenskapliga nivå på undervisningen, som bör prägla utbildningen av blivande jägmäs- tare. För forskarhandledning på högre stadier är det därtill ofrånkomligt att forskning och undervisning samordnas. Till detta kan sägas, att även om man på grundval av det under föregå- ende punkt förda resonemanget ej är benägen att instämma med kom- mittén i dess uppfattning om att specialiseringen av undervisningen genom inrättandet av nya professurer skulle drivas längre vid nuvarande organi- sation än vid en sammanslagning, måste frågan om samordning mellan forskning och undervisning och hur denna påverkas av den ena eller andra organisationsformen under alla förhållanden tillmätas stor vikt. Jag skall därför återkomma till den vid diskussionen angående organisationen. Kommittén: En gemensam organisation ger ökade möjligheter att till fullo utnyttja vetenskapliga resurser i fråga om personal och utrustning både för undervisning och forskning. All erfarenhet ger vid handen, att skilda institutioner såväl i detta fall som vid annan akademisk undervisning och forskning slå vakt om sina egna vanligen knappt tillmätta resurser i fråga om såväl personal som ut- rustning vid forskning, vilka enligt sakens natur äro specialiserade för respektive forskningsområden. De medgivanden som kunna göras måste ske genom frivillig överenskommelse och äro att fatta som ett uttryck för det personliga samarbete mellan forskarna, som även i övrigt är naturligt och önskvärt. Att beordra sådan gemensam användning från högre myn- dighets sida kan endast leda till desorganisation och försämrat samarbete på det personliga planet. Å andra sidan behöver det personliga samarbetet över institutionsgränserna ingalunda hindras av att institutionerna tillhöra skilda organisationer, när förutsättningar härför i övrigt äro för handen, så som erfarenheten också visat. Det gemensamma utnyttjandet av forskningens resurser torde framdeles liksom hittills komma i fråga beträffande mera kostnadsfordrande utrust- ning eller serviceorgan, som upprättas i avsikt att användas gemensamt och för vilkas användning bestämda regler uthrmas. Exempel härpå äro

skogsbiblioteket, det av kommittén föreslagna kemiska analyslaboratoriet samt den fytotron, för vilken anslag nu begäres hos olika forskningsfonder.

En helt annan sak är den möjlighet till mera planmässig användning av resurserna för forskning som åsyftas genom upprättandet av en gemensam plan för en hel forskningsorganisation med åtföljande samordning av forsk— ningen vid däri ingående institutioner. Vi komma härmed in på den pro— grambundna forskningen.

Av förestående kritiska genomgång av kommitténs argumentering för en sammanslagning av skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet har framgått, att dessa argument ta sikte på att visa

att det för närvarande inte existerar någon reell skillnad mellan arbets- uppgifterna vid skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet (punkt 1 och 2),

att den nuvarande uppdelningen såväl i vårt som i andra länder är en följd av traditionsbetingad eftersläpning. Ett bättre utnyttjande av resur- serna kan utvinnas genom programbunden forskning (punkt 3 och 4),

att forskningen i stigande omfattning kräver samarbete mellan företrä- dare för olika ämnesområden (punkt 5),

att även ur utbildningssynpunkt nägra strikta gränser ej böra uppdragas mellan högskolans och institutets institutioner (punkt 6),

att finansiella skäl hindra ett fortsatt utbyggande av två skilda organi- sationer (punkt 7),

att ett sådant utbyggande skulle leda till försämrade kontakter mellan forskning och undervisning (punkt 8), samt

att tillgängliga resurser bättre kunna utnyttjas (punkt 9).

Om man efter vad jag i det föregående anfört ej finner det sannolikt att vid ett förnuftigt utbyggande av forskningen vid skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet med så vitt möjligt utnyttjande av gemensamma serviceavdelningar de finansiella skälen skulle bli särskilt vägande, åter— står framför allt kommitténs uppfattning att sammanförandet till en enda organisation skulle bättre svara mot de stigande kraven på samarbete mel- lan företrädare för olika ämnesområden samt möjliggöra ett mera plan- mässigt utnyttjande av resurserna för forskning.

Dessa organisationsfrågor skall som redan nämnts tas upp i det följande. Vad som frapperar, när man tagit del av kommitténs argument för en sammanslagning, är väl närmast det, att man hade väntat sig betydligt starkare argument, när det gäller en så genomgripande förändring av be- stående förhållanden, särskilt som det framgår av kommitténs förslag till den gemensamma organisationen att denna är av helt revolutionerande art för svensk högskoleverksamhet, som inte tidigare ställts under diskus- sion i detta avseende. Från principiella synpunkter bör därför en sådan

170 diskussion ej begränsas till skogshögskolan utan utvidgas 'till samtliga fackhögskolor. '

Vad som därjämte är ägnat att frappera är att inga som helst olägenheter redovisas som följd av den förordade sammanslagningen. Under sådana förhållanden är det emellertid mera förklarligt, att kommittén anser att det måste räcka med de anförda argumenten för en sammanslagning.

För egen del anser jag, att samarbetet mellan skogshögskolan och skogs- forskningsinstitutet bör ytterligare utbyggas, så långt detta är förenligt med de skilda uppgifter, dessa organisationer alltjämt måste anses fylla för vårt skogsbruk. Av ålder har det ansetts riktigt såväl i vårt land som i alla länder, som ej ha diktatur, att högre undervisning vid en högskola skall för- enas med fri forskning. Motsvarande har även gällt som en naturlig sak beträffande undervisning och forskning vid skogshögskolan. Det speciella behov av forskning för att lösa vissa uppgifter, som har uppstått i skogs— bruket liksom på flera andra områden, har tillgodosetts genom skapandet av särskilda forskningsinstitut för dessa uppgifter. För Iösandet av dessa speciella uppgifter har det ansetts naturligt att denna forskning skall ar- beta efter ett program, som tar sikte på att ge prioritet åt de viktigaste och mest aktuella forskningsuppgifterna under samordning av alla resur- ser, som anvisats för detta forskningsorgan. Motsvarande bör gälla även för skogsforskningsinstitutet.

Enligt min uppfattning måste det alltid vara en viktig uppgift att sörja för bästa möjliga samordning mellan de organ, som ha ansvaret för dessa skilda uppgifter. Man bör emellertid ej fatta det som en lösning härpå att avskaffa en existerande »dubbelorganisation» under förmenande att denna representerar en eftersläpning grundad på historiska orsaker och institu- tionella tröghetsmoment.

Man kanske gör kommittén den största rättvisan, om man uppfattar dess förslag till sammanslagning av högskolan och institutet till en enda organi- sation efter skogsforskningsinstitutets modell som en strävan att kanalisera alla disponibla resurser i en programbunden forskning för att därigenom erhålla bästa samlade resultat av dessa resurser. Ytligt sett kan detta vara riktigt, men man undgår då inte frågan, varför denna näraliggande lösning ej vunnit tillämpning på andra håll. Kommittén har visserligen givit sin egen förklaring härpå, angiven här ovan, men den torde ej behöva några ytterligare kommentarer.

Kommitténs förslag innebär en avsevärd förstärkning av nuvarande resurser för den skogliga forskningen. Detta är helt i enlighet med det. ökade intresse för särskilt den tekniska och den naturvetenskapliga forsk- ningen, som nu gör sig starkt gällande i hela Västerlandet. Kommittén har också haft ett värdefullt stöd i universitetsutredningens positiva princip- inställning till forskningen. Det har varit naturligt för kommittén, att de ökade anslagen för forskning även i viss omfattning skulle komma skogs-

högskolan till godo. Härmed har emellertid kravet på en samordning av resurserna aktualiserats på ett annat sätt än tidigare, såsom även kommit- tén låter förstå.

Om man genom att tilldela företrädarna för den fria forskningen ökade resurser samtidigt gör slut på derasfria forskning, är man emellertid inne på en väg, som kan få vittgående konsekvenser. Å andra sidan torde man inte kunna frångå, att man inte kan tilldela den fria forskningen hur stora resurser som helst på bekostnad av den programbundna forskning, som samhället faktiskt behöver inom olika områden. Det hade varit kommitténs uppgift att diskutera och taga hänsyn till denna väsentliga avvägningsfråga, vilken med ökande resurser för forskning kommer att få stigande betydelse även för andra områden. Detta har nu ej skett.

För kommittén har den nämligen ej utgjort något problem, eftersom kommittén ej synes ha varit medveten om den fria forskningens betydelse. För egen del har jag i mitt organisationsförslag gått in på denna fråga genom vissa konkreta förslag till samordning. Denna fråga kräver dock enligt min mening att diskuteras på ett vidare plan.

Programbunden och/eller fri forskning

Det förefaller naturligt, att forskningsinstitut, som tillkommit i direkt syfte att tjäna forskningen i en viss näringsgren eller på ett mera begränsat område, utför denna forskning enligt en viss plan, ett program. Enligt min mening är det därför fullkomligt logiskt, att även forskningen vid skogs- forskningsinstitutet skall vara programbunden. Man har i själva verket svårt att föreställa sig, att forskningen vid en institution, som skall tjäna det svenska skogsbruket och som för detta ändamål åtnjuter anslag upp- gående till ca 3,5 milj. kronor per år, skulle helt överlämnas åt de anställ- das fria initiativrätt att välja forskningsobjekt. Häri skiljer sig min upp— fattning från kommitténs i ett fundamentalt avseende, när den uttalar, att forskningen i realiteten är lika fri vid skogsforskningsinstitutet som vid skogshögskolan. Till yttermera visso innebär emellertid kommitténs förslag om sammanslagning av skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet en beskärning av den förras möjligheter att bedriva fri forskning. Motsägelsen är anmärkningsvärd. I sin strävan att utplåna skillnaderna mellan skogs— högskolan och skogsforskningsinstitutet har kommittén tydligen stannat vid en slags kompromiss, som förefaller innebära en försvagning av den bindning till program, som synes mig nödvändig vid skogsforskningsinsti- tutet, samtidigt med en inskränkning av den fria forskning, som hittills an— setts oupplösligt förenad med en högskoleinstitution. En sådan kompromiss är därjämte ägnad att skapa oklarhet om gränserna mellan det fria initiati- vet och forskningsprogrammet inom hela den sammanslagna institutionen.

Man kommer här in på den centrala frågan, huruvida den fria forsk- ningen, åtminstone på det tekniska området, har någon uppgift att fylla,

som ej med större fördel kan övertas av den. programbundna, målmedvetet och planmässigt inriktade forskningen. Att den på andra områden är en omistlig del av tankefriheten behöver väl ej särskilt framhållas.

Även på det tekniska området finns det emellertid behov av tankens fri- het och därmed också av forskningens frihet. Det torde ej vara behövligt att gå närmare in härpå.

Om man övergår från denna aspekt av forskningen, som framför allt är en fråga om värderingar, till mera konkreta synpunkter, kan först erinras om att forskningen utgör det moderna dynamiska samhällslivets mest dy- namiska gränsområde. Men dynamiken drivs fram mindre genom nog- grannare utforskning av i huvudsak redan kända samband utan framför allt genom upptäckten av helt nya samband, som kan ställa nya redskap och krafter i vår tjänst. Det måste då vara logiskt att det i ett framåtgäende samhälle skall finnas plats för fri forskning, som obunden av ett program och överordnades godkännande kan inom ramen för därför anvisade och vanligen knappa resurser riktas mot vårt vetandes gränsområden, samti- digt som man för lösandet av vissa bestämda uppgifter avdelar resurser att användas just för dessa uppgifter så målmedvetet som möjligt. Ett uttryck för det senare är det stigande antal forskningsinstitut, som även i vårt land upprättats för forskningsuppgifter av större eller mindre omfattning. Av dessa torde skogsforskningsinstitutet täcka ett större område än något annat forskningsinstitut.

Det sistnämnda förhållandet torde främst bero på att företagsforskning på skogsbrukets område är av mera långsiktig natur än på industriens m. fl. områden och därför ej tilldragit sig samma intresse inom skogsbru- ket som den mera omedelbart givande eller t. o. m. tvingande företagsforsk- ningen inom industrien. Staten har härigenom på detta område fått överta även den målbetonade forskning, som eljest utföres inom företagen. Att märka är dock att den forskning, som är betingad av det jämförelsevis sena och tvingande kravet på avverkningarnas rationalisering initierats av stor- skogsbruket liksom också — märkligt nog —— dess motpol, den långsiktiga men fantasieggande skogsträdsförädlingen på en enskild forskares initia- tiv först upptogs av storskogsbruket. I båda dessa fall har som bekant mot- svarande forskning därefter upptagits på skogsforskningsinstitutets pro- gram.

Att kombinera högre undervisning med programbunden forskning synes ur flera synpunkter förenat med allvarliga olägenheter. En sektor av fri forskning bör därför finnas tillgänglig vid den högre undervisningen. Sär— skilt studierna för licentiatexamen och doktorsgrad, som i sig själva äro en utbildning i forskning, förutsätta full frihet för vederbörande att ut- veckla sina åsikter samt full frihet hos opponenter att framföra sina åsik- ter obundna av nuvarande eller blivande chefers uppfattning om vad som är det rätta eller lämpliga.

Samtidigt är den fria forskningen ett naturligt led i den högre utbild- ningen, som ständigt kräver men också ger impulser till läraren att upp- taga för undervisningen relevanta forskningsuppgifter eller andra upp- gifter, som i samband härmed fångat hans intresse. Man har slutligen an- ledning fråga sig, om ej just forskningens frihet utgör en eggelse och en stimulans av självständigt värde för forskningen.

Det är svårt att samtidigt tjäna två herrar, särskilt om dessa äro ford- rande. Att förena den enligt sin natur programbundna undervisningen med programbunden forskning lärer knappt kunna ske utan att den ena eller andra av dessa uppgifter blir lidande. Det kan allvarligt befaras att ci- viljägmiistarutbildningen, som ej skänker samma publicitet åt sin utövare som forskningen, därvid kommer att bliva eftersatt, utan att någon vinst därmed beredes forskningen, snarare motsatsen.

Avslutningvis äger det sitt intresse att i denna fråga taga del av förre chefens för Norges Skogforsöksvesen i Ås professor Erling Eides syn på samordningen mellan detta forskningsinstitut och Norges Landbrukshög- skole, som även är sätet för den högre skogsundervisningen, sådan denna hans inställning kommer till uttryck i ett yttrande till lantbruksdeparte- mentet i samordningsfrågan, som även i Norge varit aktuell. »Vid diskus- sion av dessa spörsmål bör man ha klart för sig, att Det Norske Skogfor- söksvesen och Norges Landbrukshögskole har helt olika uppgifter (»ett vidt forskjellig mandat»). Medan professorer och docenter vid Norges Landbrukshögskole endast har ansvar för de arbetsuppgifter de själva över- tar, har Det Norske Skogforsöksvesen som institution ansvaret för hela den fackliga utvecklingen inom skogsnäringen. Detta medför, att Skogforsöks- vesenet ständigt måste upprätthålla god kontakt med det praktiska nä- ringslivet och vid varje tidpunkt ge prioritet åt de uppgifter, som det är sär- skilt aktuellt att lösa».

Eide har därmed tryckt på det väsentliga, att det måste finnas en konti- nuerligt arbetande institution, som har ansvaret för att skogsbrukets forsk- ningsuppgifter bli lösta och med prioritet för de viktigaste och mest trän- gande. Detta förutsätter ett långsiktigt arbetsprogram, alldeles bortsett från att en hel del forskningsuppgifter i skogsbruket i och för sig äro av mycket långsiktig natur.

På tidigare anförda grunder kan man också säga, att det måste finnas vissa personer och institutioner, som ha ansvaret för undervisningen, om ej denna skall splittras och försummas under inflytande av det i och för sig glädjande intresse, som nu ägnas forskningen. Skall forskningens resul- tat komma till avsedd nytta, måste undervisningen få en sådan organisa- tion, att man inte försvagar det personliga ansvaret.

Om man mot bakgrunden av det nu anförda blickar ut över världen i övrigt för att se hur man löst denna fråga om fri och programbunden forsk- ning, finner man att svaret ej blivit antingen eller utan både och. Man frå—

gar sig också, varför just skogsbruket, som ger underlaget för en av vårt lands viktigaste näringsgrenar, ensam av alla dessa skall berövas den fria forskningens initiativ. Skogsbruket är ej någon skyddad näringsgren! Man måste slutligen sätta i fråga, huruvida det är lämpligt att hela den av sta- ten finansierade forskningen på ett så viktigt område skall bli i så hög grad beroende av ledningen för en institution, som i kommitténs förslag förut- sättes. Det ligger säkerligen något i det ofta hörda uttalandet, att intet mo- nopol är så farligt som ett monopol på forskningens område.

Kommittén har föreslagit att den sammanslagna organisationen skall be- nämnas skogshögskolan. Om man som hittills varit naturligt anser, att en högskola jämte undervisningen skall bedriva fri forskning, är denna be— nämning helt vilseledande. Den rätta benämningen vore Statens skogs- forskningsinstitut med högre undervisning.

Av samma skäl är ej rektor den rätta benämningen för högskolans chef med hänsyn till att han har det närmaste ansvaret för ledningen av den programbundna forskningen. Med därav följande auktoritet över avdel- ningsföreståndarna blir hans ställning närmast jämförlig med chefen för nuvarande statens skogsforskningsinstitut.

När kommittén föreslår att rektor skall kunna utses även utanför den föreslagna högskolans krets av professorer, är detta ytterligare ett avsteg från de grunder, som gälla för utseendet av rektor vid universitet och hög- skolor i vårt land. Bortsett från att detta kan sägas utgöra en bekräftelse på den från övriga högskolor avvikande naturen hos den föreslagna högsko- lan och dess chef, synes det ej lämpligt att en sådan fråga avgöres isolerat för en högskola, enär ett beslut härom får antas bliva i viss mån prejudi- cerande även för andra högskolor.

Organisationsalternativ Om man utgår från att den rådande tendensen på snart sagt alla områden går mot stigande samordning eller integration är det rimligt att forskning och undervisning med dess nyckelposition i det moderna samhället ej kan ställa sig främmande för dessa tendenser, som ytterst syfta mot ökad effek— tivitet av givna resurser. För ett litet land som Sverige bör det vara särskilt angeläget att tillvarataga integrationens möjligheter. Även om man till äventyrs anser, att vi med hänsyn till skogens betydelse för folkhushållet kunna och höra offra hårt på forskning och undervisning på skogsbrukets område, kvarstår denna sats med oförändrad giltighet. Detta innebär, att vid en diskussion om organisationen av forskning och undervisning på skogsbrukets område frågan om det mest effektiva utnyttjandet av givna resurser måste vara det primära och att organisationsformen skall bedö— mas mot bakgrunden härav.

Med utgångspunkt från denna principiella linje bör den blivande orga— nisationsformen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet prövas

med hänsyn till vad som kan vinnas genom ökad samordning eller integra- tion sinsemellan eller med andra organisationer.

Vid utsträckt samordning mellan skogshögskolan och skogsforsknings- institutet kan utom kommitténs förslag ytterligare två alternativ tänkas.

]. Skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet sammanföras till en organisation med högskole- mässigt fri forskning Härvid skulle samma organisatoriska fördelar vinnas som enligt kommit- tén vore förenade med dess förslag, närmare bestämt ökade organisatoriska förutsättningar för samarbete mellan företrädare för olika ämnesområden samt förbättrade kontakter mellan forskning och undervisning. Gemen- samma serviceorgan samt gemensamt kansli skulle bli en naturlig följd härav. I detta sammanhang kan dock påpekas, att kommittén ej har räk- nat med några sänkta kostnader för administration som en följd av sam- manslagningen.

Mot denna organisationsform kan framför allt invändas, att det praktiska skogsbruket kräver en viss forskning, som systematiskt är inriktad på dess problem med prioritet för de viktigaste uppgifterna. En sådan omfattande och systematisk målforskning, vilken i vissa fall kräver undersökningar sträckande sig över en lång följd av år eller ett omfattande system av fält- försök över hela landet, som måste fortlöpande följas, medför en bunden— het av institutionens resurser och föreståndarens tid och intresse, som stri- der mot den fria forskningens idé. Att en sådan forskning enligt vad som i det föregående visats är nödvändig och fyller en utomordentligt viktig uppgift, innebär blott att den bör organiseras i en sådan form, som tar hän- syn till dess speciella villkor. Den traditionella formen härför i vårt och andra länder har blivit forskningsinstitutets, med mer eller mindre intima personliga, organisatoriska eller enbart lokala förbindelser med motsva- rande institution för högre undervisning och fri forskning.

Detta ger anledning att diskutera ett annat alternativ, som tillvaratar samordningen vid samtidigt tillgodoseende av behovet av såväl fri som programbunden forskning.

2. Skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet bibehållas som självständiga organisationer men utbyggas med särskilda samarbetsorgan och med tillvaratagande av integrationens möjlig- heter beträffande gemensamma serviceorgan m. m. Problemet vid denna organisationsform är uppenbarligen att åstadkomma en närmare organisatorisk samordning och samtidigt en bättre kontakt mellan företrädarna för skilda ämnesområden än för närvarande är fal— let. Närmast till hands ligger då att bilda ett särskilt samarbetsorgan för forskning och för undervisning, sammansatt av lämpligt antal ledamöter valda av respektive lärarråd för högskolan och föreståndarekollegiet för skogsforskningsinstitutet. Hinder bör ej få möta att även i detta fall ge-

mensamt använda vissa serviceorgan i likhet med vad som redan praktise- rats beträffande skogsbiblioteket. Vad beträffar administrationen kan det tänkas, att man vid ett sådant alternativ skulle kunna vinna något genom ett gemensamt organ för kamerala ärenden.

Systemet har nyligen införts mellan skogsavdelningen vid Norges Land- brukshögskole och Norges Skogforsöksvesen. Det är emellertid ännu för ti- digt att draga några bestämda slutsatser härav. Som redan framhållits bety- der i detta fall den personliga kontakten och samarbetsviljan mellan före- trädarna för olika ämnesområden troligen mer än själva organisationsfor- men, vilket givetvis ej innebär, att den senare behöver vara utan betydelse.

Ett steg mot bättre samordning, som gör sig gällande även vid bibehål— landet av skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet som skilda organi- sationer, har kommittén själv tagit genom att klarare dra upp gränserna mellan deras ämnesområden.

Ytterligare ett steg mot ökad samordning efter de nu nämnda represen- teras av kommitténs förslag att dirigera forskningen vid högskolan på sätt kommittén föreslagit. Man kan fråga sig 0111 detta ytterligare steg kan ens teoretiskt inbringa så mycket utöver de nu nämnda, alldeles bortsett från dess långtgående negativa konsekvenser.

Även om nu diskuterat alternativ enligt min mening är klart överlägset det under föregående punkt redovisade, kan något slutligt ställningstagande till detsamma ej göras, förrän även andra möjliga alternativ behandlats. Det blir då aktuellt att diskutera integration med utomstående organisationer.

3. Samordning av skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet med övriga högskolor och forsk- ningsinstitut, som sortera under jordbruksdepartementet En samordning av på lanthushållningens område verksamma högskolor _ dock ej forskningsinstituten — förekommer i Danmark och Norge. För— utom den allmänna fördelen för lärare och studerande att arbeta i en större, mera differentierad och därigenom stimulerande miljö har denna organi- sationsform utnyttjats för gemensam administration samt viss gemen— samhet beträffande dyrare laboratorieutrustning och utbildningen i grund- läggande ämnen. Det senare har dock ej ansetts vara till odelat gagn för undervisningen, som i allmänhet redan på det förberedande stadiet kräver begynnande differentiering för skilda utbildningsområden. Genom denna samordning har man i de nämnda fallen ej löst frågan om integration med forskningsinstituten på annat sätt än att man t. ex. i Norge infört ovannämnda samarbetsnämnder för skogsavdelningen och Norges Skogforsöksvesen. Det framgår av vad som ovan anförts, att fördelarna av den diskuterade samordningen äro väsentligen beroende av att samtliga organisationer äro förlagda i varandras omedelbara närhet. Enär denna förutsättning för när- varande saknas i vårt land, vill jag helt ansluta mig till kommitténs upp-

fattning att några fördelar av en närmare organisatorisk samordning mel- lan här behandlade högskolor och forskningsinstitut åtminstone för när- varande ej synes stå att vinna. Det av kommittén förordade samarbets- organet förefaller att vara en lämplig form för det under alla förhållanden önskvärda samarbetet.

4. Samordning mellan skogshögskolan, skogsforskningsinstitutet och Stockholms universitet

Som kommittén påpekar vid sin diskussion av förutsättningarna för en organisatorisk samordning mellan de under föregående punkt nämnda organisationerna kan det konstateras, att för skogshögskolan och skogs- forskningsinstitutet ett behov av samarbete föreligger ej blott med sagda organisationer utan även med andra högskolor, exempelvis med Stockholms högskola, Handelshögskolan och Tekniska högskolan.

Sedan beslut nu fattats om Stockholms högskolas utbyggnad till Stock— holms universitet samt dess förflyttning till Frescati, d. v. s. till omedelbar närhet av skogshögskolan, har denna fråga fått en aktualitet, som den tidi- gare ej hade med hänsyn till den nyss betonade betydelsen av lokal närhet.

En samordning med Stockholms universitet måste, om den skall ha nå- gon verklig betydelse, innebära att skogshögskolan överger sin ställning som självständig högskola och ingår som en fakultet i Stockholms univer- sitet med samma ställning som tidigare, däri ingående fakulteter. Beträf- fande skogsforskningsinstitutet intar detta en särställning som uppbärare av skogsbrukets programbundna forskning. Med hänsyn till önskvärdheten av möjligast nära samarbete mellan skogshögskolan och skogsforsknings- institutet oavsett organisationsformen måste i så fall skogsforsknings- institutets ställning bli föremål för särskilt övervägande.

En samordning mellan skogshögskolan och Stockholms universitet på här angivet sätt skulle i princip ge skogshögskolan samma fördelar som i föregående punkt diskuterade samordning med under jordbruksdeparte- mentet sorterande fackhögskolor och forskningsinstitut, ehuru i förstärkt grad, varvid dock skogsforskningsinstitutets ställning bleve av mera fri- stående karaktär.

Den viktigaste fördelen anser jag för min del ligga i kontakten för både studenter och lärare med en större och mera differentierad miljö än den skogsforskningsinstitutet med samma fackområde kan erbjuda. På lång sikt måste det vara ett påtagligt intresse att skogsforskningen får så intima förbindelser som möjligt med den fria forskningen på de områden, främst naturvetenskapernas, på vilka skogsforskningen i sista hand vilar. Logiskt” sett måste detta vara det mest naturliga integrationsalternativet för skogs- forskningen. Det bör därför i möjligaste mån eftersträvas även beträffande skogsforskningsinstitutet. Att därjämte en nära kontakt även med andra ämnesområden, såsom ekonomi, matematik, statistik och sociologi är av värde, synes uppenbart. Ett fortsatt utbyggande av den samverkan beträf-

fande högre studier och examina, som redan inletts på skogsbotanikens om- råde, bör också underlättas. En viss gemensamhet beträffande dyrbarare specialutrustning för forskning torde även kunna förutsättas. Detsamma bör gälla beträffande vissa lärare.

Kommittén har vid sin diskussion av en eventuell samordning mellan skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet å ena sidan samt övriga in— stitutioner sorterande under jordbruksdepartementet å andra sidan ut- tryckt farhågor för att en sådan samordning skulle kunna leda till en för- svagning av den nära samverkan, som nu föreligger mellan dessa högsko- lor och respektive näringsgrenar. För egen del vill jag betona värdet av detta samarbete och vikten av att det ej försvagas. För skogshögskolan har det varit naturligt att som länk mellan forskningen och det praktiska skogs- bruket i dess undervisning — men givetvis också i dess forskning —— ha den mest intima kontakt med det praktiska skogsbruket. Denna har främst etablerats genom personliga kontakter men även genom den med skogs- forskningsinstitutet gemensamma styrelsen. Vad skogsforskningsinstitutet beträffar, gäller att detta som främst skall verkställa det planmässiga utfö- randet av det praktiska skogsbrukets forskningsuppgifter, även fram— gent genom denna styrelse men också genom personliga kontakter och på andra vägar (s. k. femårsmöten, etc.) bör hålla en god kontakt med skogs- bruket och dess problem.

Under förutsåttning att dessa kontakter med det praktiska skogsbruket även vid skogshögskolans ingående som en fakultet i Stockholms univer- sitet kan finna en tillfredsställande lösning och att jämväl goda samarbets- former kunna utformas för förhållandet mellan skogshögskolan och skogs- forskningsinstitutet, synes vad som nu anförts ge vid handen, att detta al- ternativ är det bästa av de nu behandlade.

Härvid förutsätter jag att vid utnämningen av professorer i tillämpande ämnen vid den skogsvetenskapliga fakulteten samma hänsyn skall tagas till skicklighet, ådagalagd vid praktisk verksamhet inom befattningens område, som nu fordras enligt för skogshögskolan gällande stadgar. Vidare förut- sätter jag att vid den skogsvetenskapliga fakulteten antagningen av ordinarie studerande sker under beaktande av de speciella fordringar på förutbild— ning, som utbildningen på skogsbrukets område framdeles liksom hittills kan motivera.

Förslag

]. Skogshögskolan ingår som fakultet i Stockholms universitet

På grundval av den föregående diskussionen vill, jag som min mening ut.- tala, att av föreliggande alternativ till vidgad samordning mellan skogshög- skolan och andra vetenskapliga organisationer det alternativ, som innebär att skogshögskolan ingår som en egen fakultet i Stockholms universitet är

det bästa, under förutsättning att samtidigt samordningen med skogs- forskningsinstitutet ej försämras utan om möjligt förbättras samt att kon- takten med det praktiska skogsbruket upprätthålles ävensom att vissa tidi- gare redovisade fordringar beträffande utnämningen av professorer i till- lämpande ämnen samt vid antagningen av ordinarie studerande uppfyllas.

Som benämning för denna fakultet föreslås Den skogsvetenskapliga fa- kulteten vid Stockholms universitet.

Beträffande förenämnda samverkan med skogsforskningsinstitutet och kontakt med det praktiska skogsbruket undergår denna en viss försvag- ning genom att den nuvarande styrelsen ej längre blir gemensam för skogs- högskolan och skogsforskningsinstitutet.

Vad först beträffar kontakten med det praktiska skogsbruket, synes det förhållandet, att rent administrativa ärenden överflyttas från denna sty- relse till fakultetens och universitets myndigheter ej behöva inverka på kontakten med det praktiska skogsbruket. Ur det praktiska skogsbrukets synpunkt synes med undervisningens planläggning och genomförande sammanhörande frågor vara av det största intresset. På detta område bör det även för en blivande fakultet vara ett klart intresse att upprätthålla kon- takten. Detta kan lämpligen ske genom ett uttalande, att representanter för det praktiska skogsbruket, i första hand, för domänstyrelsen och skogs- styrelsen samt för det enskilda skogsbruket böra kallas till gemensamma överläggningar med fakulteten i frågor av principiell betydelse rörande undervisningen. Det är av särskild vikt att hittillsvarande nära samarbete med domänstyrelsen i oförminskad omfattning upprätthålles. Det skall gi- vetvis vara fakulteten obetaget att även i andra frågor föra överläggningar med representanter för det praktiska skogsbruket liksom med representan— ter för andra vetenskapliga eller på näringslivets område verksamma orga- nisationer, när fakulteten finner, att detta skulle vara till gagn för dess verksamhet. Det må i detta sammanhang erinras om att skogshögskolans lärarråd vid överväganden rörande viktigare förändringar på undervis- ningens område plägat kalla representanter för det praktiska skogsbruket till gemensamma överläggningar.

Vad därnäst beträffar samordningen med skogsforskningsinstitutet före- slås att en utbyggnad av denna samordning kommer till stånd genom föl- jande åtgärder.

1. En samarbetsnämnd upprättas för frågor på forskningens och under— visningens områden. Enär den av kommittén föreslagna gränsdragningen mellan olika institutioner vid skogshögskolan och skogsforskningsinstitu— tet torde i det väsentliga hindra uppkomsten av dubbelarbete vid forsk- ningen, bör denna nämnd som huvuduppgift ha att vara ett forum för in— formation beträffande planerade och pågående forskningsobjekt samt på grundval härav att främja initiativ och samarbete på forskningens område, bl. a. genom att verka för aktivt samarbete mellan institutioner och fors-

kare. Beträffande undervisningen skall nämndens uppgift vara att upp- rätthålla önskvärd kontakt mellan fakulteten och skogsforskningsinstitu- tet på utbildningens område. Fakulteten skall kunna hänskjuta vissa sam- arbetsfrågor på detta område till nämnden för beredning och yttrande. Nämnden skall även själv kunna avge förslag i sådana frågor till fakulteten.

Nämnden bör lämpligen vara sammansatt av sex ledamöter, varav tre från fakulteten och tre från skogsforskningsinstitutet, vilka väljas för en tid av tre år. Nämndens ledamöter utse bland sig ordförande.

2. Beträffande undervisningen finnes ej anledning att antaga, att hittills- varande samarbete beträffande utbildningen på licentiand- och doktorand- planen skulle behöva försvagas, enär de reella förutsättningarna synas vara oförändrade. Beträffande civiljägmästarutbildningen är ett ökat del- tagande från skogsforskningsinstitutets sida önskvärt. Detta kan bl. a. ske i form av föreläsningar över speciella aktuella problem, som utan att splittra den ordinarie undervisningen förmedlar insikt i den vetenskapliga meto- diken och arbetsmetoderna. Till den del sådana föreläsningar återkomma regelbundet och ej blott äro av tillfällig art, böra de bli föremål för över— enskommelse mellan fakulteten och skogsforskningsinstitutets styrelse. 3. Beträffande forskningen föreslås jämte ovan nämnda samarbetsnämnd följande organisatoriska åtgärder för att främja en samordning. Institutionsföreståndare vid fakulteten skall kunna frivilligt åtaga sig visst speciellt forskningsobjekt eller avgränsat forskningsområde tillhöran- de skogsforskningsinstitutets forskning. Till den del institutionsförestån- dare vid fakulteten åtar sig sådan forskning, skall denna ingå som en inte- grerande del i institutets forskningsprogram, och institutionsföreståndaren skall beträffande detta åtagande ha samma rätt och skyldighet att delta i överläggningar och beslut som institutets egna avdelningsföreståndare be- träffande sina respektive forskningsområden. Kostnaden för sådan forsk- ning skall enligt uppgjord plan upptagas bland skogsforskningsinstitutets forskningsanslag. Ett exempel på sådant åtagande är den forskning angående rotrötan, som kommittén föreslår överflyttad från institutets naturvetenskapliga avdelning till den skogsbotaniska institutionen vid högskolan.

En annan form av samordning, som i vissa fall likaledes kan befinnas lämplig, skulle bestå i att viss del av en institution vid fakulteten avdelas som en arbetsgrupp med tillhörande resurser i form av laboratorieutrymme eller dylikt för att delta i skogsforskningsinstitutets programbundna forsk— ning på samma sätt som institutets egna avdelningar och följaktligen utan att någon särskild överenskommelse behöver träffas beträffande den pro- grambundna forskning, som där skall bedrivas. Som närmare skall framgå av ett följande avsnitt kommer undertecknad att föreslå att denna orga- nisationsform tillämpas beträffande skogstekniken. Institutionsförestån- dare med viss avdelning för programforskning skall så vitt denna beträf-

far ha samma rätt och skyldighet att delta i institutets överläggningar och beslut som ovan föreslagits beträffande institutionsföreståndare som fri- villigt åtagit sig viss programforskning. Kostnaderna för sådan avdelning för programbunden forskning skall upptagas bland skogsforskningsinsti- tutets forskningsanslag.

4. Det synes slutligen ej behöva möta några hinder att även vid den nu föreslagna organisationsformen gemensamma serviceorgan kunna inrättas, exempelvis det av kommittén föreslagna kemiska analyslaboratoriet. Den härför erforderliga regleringen av rätten till utnyttjande samt fördelningen av kostnaderna synes närmast vara en administrativ fråga.

5. Beträffande skogsforskningsinstitutets ställning till Stockholms univer- sitet för den händelse skogshögskolan skulle ingå i detta som en fakultet finns ej anledning att på detta stadium göra något annat uttalande än att det i enlighet med föregående resonemang måste anses synnerligen önsk- värt, att en närmare anknytning av skogsforskningsinstitutet till Stock- holms universitet må komma till stånd under samtidigt bibehållande av den kontakt med det praktiska skogsbruket, som är en grundläggande förutsättning för en ändamålsenlig inriktning av institutets forskning.

2. Institutioner och personal

På grundval av tidigare diskussion av förhållandet mellan fri och program- bunden forskning samt undervisningens behov anser jag att den nuvarande fördelningen av avdelningarna mellan skogshögskolan och skogsforsknings- institutet bör i viss mån ändras med iakttagande av att skogsforsknings- institutet skall representera den programbundna forskningen och den före- slagna skogsvetenskapliga fakulteten högre undervisning och fri forsk- ning, allt under iakttagande av de organisatoriska åtgärder för samordning, som i det föregående redovisats. I anslutning härtill föreslår jag följande fördelning av nu befintliga avdelningar.

I den blivande skogsvetenskapliga fakulteten: Skoglig marklära

Skogsbotanik Skogszoologi Skogsekonomi Skogsskötsel Skogsuppskattning och skogsindelning Skogsteknik.

I skogsforskningsinstitutet: Skogsekologi Skogsentomologi Skogsgenetik Skoglig matematisk statistik

Skogsföryngring Skogsproduktion Skogstaxering Virkeslära.

Denna fördelning innebär — förutom tillkomsten av en avdelning för skoglig matematisk statistik på skogsforskningsinstitutet _ följande för- ändringar i förhållande till nuvarande läge:

Skogstekniken överflyttas från skogsforskningsinstitutet till den före— slagna fakulteten.

Virkesläran flyttas från skogshögskolan till skogsforskningsinstitutet. Skogstekniken utgör ett viktigt huvudämne vid skogshögskolans under- visning och samtidigt ett högeligen dynamiskt forskningsområde, som av båda dessa anledningar hör hemma inom den fria forskningen och därför bör tillhöra den föreslagna fakulteten. Å andra sidan kan även ur det prak- tiska skogsbrukets synpunkt vissa forskningsuppgifter påkalla prioritet från tid till tid, varjämte vissa samband föreligga med skogsforsknings- institutets övriga forskning, vilket kan motivera det tidigare framförda förslaget att en del av denna institution i form av en arbetsgrupp med tillhörande forskningsresurser ställes till förfogande för skogsforsknings- institutets programbundna forskning. Detta ämne behandlas ytterligare i det följande.

Virkeslära

Enligt nu gällande instruktion för virkesläran skall denna avdelning vid behov stå till förfogande för fullgörande av institutets forskningsprogram. Detta har uppenbarligen sin grund i ett nära samband mellan forskningen på detta område och skogsforskningsinstitutets forskning.

Enär undervisningen på detta område till stor del är förlagd till Gar- penberg, hittills under därvarande föreståndares personliga medverkan samt även i övrigt är av mera underordnad karaktär i förhållande till forsk- ningen, synes det riktigast att forskningen vid denna avdelning helt inord- nas i skogsforskningsinstitutets programbundna forskning, medan under- visningen vid jägmästarkursen, till den del den ej inhämtas vid Garpen- berg, bör meddelas av lämplig personal från virkeslärans avdelning under överinseende av föreståndaren för avdelningen. Det är jämväl önskvärt, att denne personligen medverkar, förutom vid utbildningen på licentiand- och doktorandplanet, jämväl med vissa föreläsningar för jägmästarkursen behandlande aktuella forskningsuppgifter.

Det kan tilläggas, att sedan kommittén föreslagit att den försöksverk- samhet på impregneringsområdet, som nu ledes av viss befattningshavare vid skogsforskningsinstitutet, skall överflyttas till virkesläran _ och som enligt min uppfattning hör närmare hemma vid Träforskningsinstitutet i

analogi med förhållandet i andra länder, och Träforskningsinstitutet även är verksamt på detta område — synes även detta tala för virkeslärans förläggning till skogsforskningsinstitutet. Beträffande detta ämne är av vikt, att redan föreliggande samarbete med Statens träforskningsinstitut upprätthålles och förstärkes.

3. Skogsteknik

Den problemställning som uppstått i samband med uppdelningen av pro- fessuren i skogsteknologi på en professur i arbetslära och en i Virkeslära i enlighet med det förslag, som framlades av 1946 års högskoleutredning, har framför allt bestått däri att man i det praktiska skogsbruket hyste farhågor för att två så krävande uppgifter, som följde med ansvaret för såväl forskning vid skogsforskningsinstitutet som undervisning i ett huvud- ämne vid skogshögskolan, skulle visa sig svåra att förena utan att den ena eller den andra av dessa uppgifter bleve lidande. Detta ledde i sin tur till upprättandet av en personlig professur i arbetslära, vilken dock med inne- havarens inträde i pensionsåldern den 1 januari 1957 upphörde.

Kommittén har för sin del utgått från att de hittillsvarande (inklusive den personliga professuren) resurserna på detta område ej böra försvagas och har i själva verket visat sin förståelse för vikten av detta ämne genom att föreslå ytterligare en avsevärd förstärkning av dess resurser, såväl per- sonliga som materiella. Motivet härför har uppenbarligen varit, att den så- lunda förstärkta institutionen för skoglig arbetslära, för vilken kommittén utan ändring av dess ämnesområde föreslagit beteckningen skogsteknik, skall kunna ombesörja såväl forskning som undervisning på ett tillfreds- ställande sätt och samtidigt under god kontakt sins emellan. Kommittén diskuterar uppdelningen av ämnesområdet på två professurer men finner en uppdelning svår att motivera, åtminstone för närvarande.

Min huvudanmärkning mot detta kommitténs förslag är att det på ett så dynamiskt område som skogstekniken bör finnas en sektor inom forsk— ningen, som lämnar full frihet åt det enskilda initiativet obundet av över- ordnades godkännande och av de prioritetshänsyn som enligt sakens natur bör känneteckna den programbundna forskningen.

Det kan också trots den avsevärda förstärkning av resurserna, som före— slås, visa sig svårt att förena ledningen av en omfattande programbunden forskning med undervisningen i ett huvudämne vid högskolan utan att i avsevärd grad delegera ansvarsfulla uppgifter till biträdande personal, var- vid det är fara för att den mindre tvingande och mindre uppmärksammade men för jägmästarutbildningen så viktiga undervisningen kommer i efter- hand.

På dessa grunder har jag i det föregående föreslagit, att skogstekniken skall utgöra en institution med sedvanlig uppgift att meddela undervisning i förening med fri forskning, medan för samordningen med skogsforsk-

ningsinstitutets övriga forskning samt för att fylla vissa behov av forsk- ning för det praktiska skogsbruket en arbetsgrupp eller underavdelning med tillhörande resurser skall bildas inom denna institution med förestån- daren som samordnande faktor. Den omedelbara ledningen av denna under- avdelning torde böra överlämnas till särskild härför lämpad befattnings— havare (laborator), vilket gör föreståndaren beträffande sina arbetsuppgif- ter jämställd med övriga institutionsföreståndare samtidigt som samord- ningen med skogsforskningsinstitutet och kontakten mellan forskning och undervisning upprätthålles i full omfattning.

Med hänsyn till den stora omfattning som målforskningen på detta om— råde har inom det praktiska skogsbruket och dess härför utrustade organ, kan man utgå från att särskilt den fria forskningen vid denna institution kommer att som en huvuduppgift få grundläggande forskning utan att detta bör vara ett hinder för att även upptaga lämpliga objekt på målforsk- ningens område.

Med hänsyn till nämnda forskning inom det praktiska skogsbruket och dess särskilt härför utrustade organ (Forskningsstiftelsen SDA, Värmlands Skogsarbetsstudier samt Mellan- och Sydsvenska Skogsbrukets Arbetsstu- dier) har kommittén funnit det önskvärt att ett samarbete äger rum på detta forskningsområde mellan institutionen för skogsteknik och övriga forskningsinstitutioner. Detta bör vara lika viktigt som annan samordning, vilken kommittén gjort sig till tolk för. Jag finner det önskvärt att före— ståndaren för den av mig föreslagna institutionen för skogsteknik tar ini— tiativet till ett sådant samarbete, vilket lämpligen kan ha formen av en samarbetsnämnd, helt vilande på frivillig grund.

Jag vill på denna punkt blott tillägga att denna samordning lämpligen bör börja med en orienterande kontakt redan innan man fattar det slut- liga avgörandet beträffande organisationen av institutionen för skogstek- nik, så att man härigenom får en bättre grund för de investeringar, som beslutas.

För den som något följt med utvecklingen på detta område torde det ha bli- vit klart, att den fortsatta utvecklingen främst kommer att bli beroende av våra möjligheter att mekanisera avverkning och transporter med därmed följande samordning av transportleder, bebyggelse och utbildning av ar- betskraften. I jämförelse härmed kommer andra i och för sig viktiga utvecklingslinjer helt beroende av den manuella arbetsinsatsen att förr eller senare nå den punkt, där denna arbetsinsats av naturliga skäl har sin gräns. Detta gäller om förbättring av handredskapen, av hästkörningens förutsättningar, av den viktiga redskapsvården, av anordningar för skogs- arbetarnas hälsa och välbefinnande samt slutligen av det fysiologiska arbe— tets påfrestningar. Samtidigt som det är önskvärt att forskning på dessa områden med all kraft fortsätter, lärer det på lång sikt vara oundvikligt att utvecklingen successivt kommer att i stigande grad kopplas över på

mekanisering och därmed sammanhängande områden.1 Enär detta är ett område, som fordrar stora insatser, är det av vikt, att bästa möjliga sam- verkan även på forskningens område här etableras. Den ovan föreslagna samarbetsnämnden har här en uppgift att fylla.

Undervisningsfrågor

Förberedande utbildning

Kommittén har under denna rubrik behandlat frågan om kravet på förbe- redande utbildning i form av förpraktik och förberedande skogskurs före antagningen vid skogshögskolan. Kommittén har diskuterat två alternativ, det ena med bibehållande av kravet på viss, ehuru något förkortad förprak- tik, i det följande benämnt alternativ 1, det andra utan vare sig förpraktik eller förberedande skogskurs, i det följande benämnt alternativ II. Alterna— tiv Il innebär en förkortning av studietiden i förhållande till alternativ I med ca tre månader. I förhållande till nuvarande studietid (inklusive obli- gatorisk praktik och förberedande skogskurs) är förkortningen ca två må- nader. I verkligheten blir dock förkortningen större genom att obligatorisk praktik och förberedande skogskurs ej kunna passas in mellan militärut- bildningens avslutande omkring 1 september och garpenbergskursens bör- jan den 1 juli utan att man förlorar ytterligare ca nio månader, om man ej har förvärvat praktik före studentexamen. Hittills har detta emellertid haft mindre betydelse, eftersom konkurrensen samt möjligheten att för- värva ytterligare poäng genom förlängd praktik lett till en avsevärd för- längning av den sammanlagda förpraktiken. Sålunda var enligt skogshög- skolans årsberättelser den genomsnittliga förpraktiken för de åren 1956—59 antagna studerande respektive 27, 27, 28 och 24 månader mot obligato- riska 8 månader.2

Den största förlängningen av studietiden för närvarande förorsakas av den långa förpraktik, som blivit en följd av konkurrensen. Uppfattningen om nyttan av en så lång förpraktik har emellertid efter hand reviderats. Studieresultaten vid skogshögskolan bekräfta heller ej nyttan av en för- längd praktik, varvid dock är att märka, att den förlängda praktiken fått kompensera svaga teoretiska betyg.

Mot bakgrunden härav faller det sig naturligt att framdeles ej genom poängberäkningen uppmuntra till förlängning av förpraktiken utöver vad som kan anses nödigt och nyttigt för utbildningen och den blivande verk- samheten. Detta har också förutsatts vid kommitténs båda alternativ.

Om nödvändigheten och nyttan av att bibehålla fordran på en viss för- praktik råda emellertid alltjämt delade meningar både inom vårt eget land

1 Streyffert Th., Skogsbruket och den tekniska utvecklingen. Svenska Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1959, h. 3. 2 Poäng för förpraktik beräknas nu i avtagande skala t. o. m. 20 månader utöver den obliga- toriska förpraktiken.

och i andra länder, som i vissa fall ha stora fordringar på förberedande utbildning, i andra fall ingen alls. Detta inbjuder till en viss försiktighet vid avskaffandet av alla krav på förpraktik. Sedan detta väl gjorts, torde ändring vara svår att genomföra.

Ur utbildningssynpunkt erbjuder kommitténs båda alternativ den stora fördelen, att Garpenbergs kronopark föreslås bliva upplåten som skolrevir, varjämte utbildningen vid Garpenberg föreslås omfatta ett sammanhäng— ande år.

Vad särskilt beträffar kommitténs alternativ II, som utesluter krav på såväl förpraktik som förberedande skogskurs, har själva kursutbildningen härigenom kunnat förlängas med ca sex månader i förhållande till den nu— varande. Den nuvarande förberedande skogskursen har därvid flyttats in i högskoleundervisningen på Garpenberg, som härigenom fått en mera pro- pedeutisk karaktär än för närvarande. Betraktar man detta alternativ ur ren utbildningssynpunkt, synes även detta alternativ kunna försvaras, låt vara med viss tvekan. Även kommittén synes vara medveten om att detta alternativ innebär en viss osäkerhet, så till vida som kommittén vill upp— muntra till praktik under gymnasietiden genom att föreslå att denna skall få beaktas vid poängberäkningen. Även föreslås att i studieplanen visst ut- rymme beredes för praktik, vilket dock ter sig svårt att realisera.

Eftersom kommitténs alternativ II innebär så pass stora osäkerhets- moment i förhållande till dess alternativ 1, och i förhållande till detta en- dast innebär en förkortning av studietiden (inkl. förberedande utbildning) med ca tre månader, förefaller det att det borde ligga närmast till hands för kommittén att förorda alternativ I. Detta är emellertid förenat med vissa olägenheter, som kommittén närmare utvecklar, vilket föranleder kommittén att förorda alternativ II.

Även enligt min uppfattning är alternativ 1 behäftat med avsevärda olä- genheter. Det förhållandet att den förberedande skogskursen för halva års- kursen studerande kommer före praktiken, för den andra hälften efter praktiken, innebär ur utbildningssynpunkt en uppenbar olägenhet. Det är också föga lämpligt att förlägga den förberedande kursen till Garpenberg, varigenom elevernas intresse för den fortsatta utbildningen där berövas det stimulerande element, som en ny omgivning och nya studieobjekt er— bjuder. Denna olägenhet är desto större, som skogshögskolan har ytterli- gare en förläggning i Bergslagen med likartade skogsförhållanden, nämli- gen vid Malingsbo, där sommarövningar bedrivas. Det kan också ifråga- sättas, om den stora anhopning av lärare och elever, som skulle ske genom den förberedande kursens förläggning till Garpenberg, är lämplig. Härtill kommer kostnaderna för byggnader, m. in.

Om man vill så vitt möjligt undgå dessa olägenheter bör man anordna förberedande skogskurser på andra ställen än i Garpenberg. Även detta är emellertid förenat med svårigheter.

För egen del finner jag det vanskligt att helt uppge kravet på obligato— risk förpraktik, mindre dock ur utbildningens synpunkt än av andra skäl. Dessa hänföra sig dels till önskvärdheten att de sökande till skogshögsko— lan genom förpraktiken få en uppfattning om hur de själva passa för sin blivande verksamhet. Därjämte få de genom denna göra bekantskap med skogsarbetarens arbetsvillkor och skogsarbetets natur, vilket är ägnat att skapa förståelse för dem som ha sin utkomst härav i de talrika sam— manhang, då den blivande jägmästaren har att göra med hithörande frågor.

Vad särskilt det första skälet beträffar, kan man vänta sig, att antalet sökande till skogshögskolan kommer att kraftigt stiga — det är för när- varande 2 a 3 gånger större än antalet platser — om kravet på obliga- torisk förpraktik avskaffas, varvid en antagning av studerande enbart på teoretiska betyg med all sannolikhet kommer att leda till en utgallring av dem, som ej finna sig till rätta under utbildningens gång samt —— vad som är värre att sådana som sakna fallenhet för yrket likväl hålla sig kvar, sedan de en gång lyckats komma in på en högskola.

Av förenämnda skäl — men även enär en förpraktik är ägnad att under- lätta den fortsatta utbildningen — anser jag att obligatorisk förpraktik med en längd av 5 år 6 månader bör fordras för att definitivt vinna inträde vid skogshögskolan, respektive den av mig förordade skogsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Detta bör ej hindra, att sökande pre- liminärt antagas omedelbart efter studentexamen.

Om man utgår från att en obligatorisk förpraktik är motiverad väsentli- gen av andra orsaker än för själva utbildningen vid högskolan, finnes emel- lertid allt skäl att också så väl som möjligt utnyttja den för att tjäna den fortsatta utbildningen. I sådant syfte bör om möjligt preliminärt antagna sökande omedelbart efter militärutbildningen genomgå kortare skogskurs med tyngdpunkten på de arbetstekniska momenten. Denna bör vara till- rättalagd för blivande studerande vid skogshögskolan. På grund av i det föregående redovisade olägenheter med dess förläggning till Garpenberg bör den förläggas till andra lämpliga platser, där personal och utrustning för liknande kurser redan är för handen, exempelvis skogsvårdsgårdar. Om denna kurs börjar efter militärutbildningens slut i september, bör den fort— sätta till jul och följaktligen omfatta ca tre månader.

För att även förpraktiken skall ge bästa resultat för den fortsatta utbild- ningen är önskvärt, att denna utföres på sådant sätt, att garantier erhållas för att den får viss lämplig fördelning på olika vanligen förekommande skogsarbeten.

Utbildningen vid skogshögskolan kan i detta fall göras något kortare än enligt alternativ II och närmast ansluta sig till den studieplan, som upp— gjorts för alternativ I (ej återgiven i betänkandet), vilken möjliggör ut- examinering redan vid sommarens början i stället för under loppet av den

följande höstterminen. Härigenom vinnes även en något bättre anpassning för de utexaminerade till arbetsmarknaden. Den totala studietiden jämfört med kommitténs alternativ II kommer härigenom att förlängas med ca tre månader räknat från militärutbildningens avslutande.

Övriga antagningsbestämmelser

Enligt nu gällande bestämmelser för antagande av ordinarie studerande vid skogshögskolan skall poäng för teoretiska betyg räknas på student— betygen (utan konkurrenskomplettering) samt på eventuella akademiska betyg. Avsikten är att dessa bestämmelser skola tillämpas även framdeles.

Härtill vill jag anföra följande. Att det helt allmänt råder ett visst samband mellan goda studentbetyg och yttre framgång är känt och i och för sig naturligt. Detta samband är dock allt för lösligt för att utan vidare kunna tjäna som grund för urvalet till en viss levnadsbana. I själva verket är studentbetyget inte ens en till- fredsställande mätare på begåvningen utan närmast ett intyg om att ve- derbörande vid sin examen befunnits i besittning av ett visst kunskaps— mått i vissa ämnen.

Vid antagning av elever till skogshögskolan har det berett svårighet att göra ett »rättvist» urval genom att poängsumman för de sökande särskilt i det gränsskikt, som är avgörande vid urvalet, ligger mycket jämnt. Det- samma är förhållandet beträffande de teoretiska betygen. Föreliggande skillnader befinna sig inom marginalen för avvikelser vid betygssätt- ningen vid olika läroverk samt inverkan av rena tillfälligheter. Ett sådant urvalssystem är klart olämpligt. Att likväl de för skogsmannabanan mest intresserade torde ha vunnit inträde vid högskolan har i så fall sin grund i att dessa ej låtit sig avskräckas av väntetiden förenad med att komplet- tera praktiken och akademiska betyg.

Med hänsyn till det sagda finner jag nödvändigt att de teoretiska bety- gen kompletteras med ännu en urvalsgrund, nämligen testning. Sådan test- ning bör emellertid ej främst ta sikte på att utröna den intellektuella be— gåvningen, för vilken studentbetyget med vissa i det följande angivna juste- ringar må accepteras som mätare. Viktigare är att utröna de sökandes lämp- lighet för sitt blivande yrke. Här kommer sådana egenskaper som orga- nisationsförmåga, förmåga att leda och samarbeta, omdöme och konstruk- tiv fantasi att vara av betydelse.

Enligt vad jag under hand erfarit, lärer sådana egenskaper kunna utrö— nas genom enklare testning. Frågan om hur den bäst kan anordnas bör emellertid närmare undersökas genom en härför avpassad försöksverksam— het, som ej behöver bli någon stor apparat. Det bör härav också framgå, i vilken omfattning testning behöver tillgripas som kompletterande urvals— grund, i det det är troligt, att sökande med högsta studentbetyg, respek- tive med allt för låga studentbetyg, kunna bedömas utan testning. Tillfälle

till testning bör erbjudas sökande omedelbart efter ansökningstidens ut- gång, i det detta moment ej får förorsaka sådan försening av den prelimi- nära antagningen, som kan vara till hinder för de sökande.

Studentbetygets värde som ledning vid antagningen av elever till skogs— högskolan kan påtagligt ökas, om vissa för utbildningen vid skogshögsko- lan viktiga ämnen ger högre poäng än övriga. Tidigare har gällt, att poäng endast räknats för matematik, fysik, kemi och biologi jämte svensk skriv- ning. Samtliga dessa ämnen torde nu ej böra bli föremål för premiering. Det bör emellertid ske beträffande matematik, biologi och svensk skrivning.

Även beträffande de akademiska betygen, som blivit allt vanligare sedan komplettering av studentbetygen ej räknas som merit, synes det befogat att vidtaga en översyn beträffande urvalet av ämnen, som äro av betydelse för utbildningen vid skogshögskolan, men även av den omfattning, i vilken akademiska betyg må tillgodoräknas i den totala poängsumman. Man riske— rar annars, att en kö åter bildas framför skogshögskolan, denna gång av sökande med akademiska betyg.

Slutligen finner jag det befogat, att med hänsyn till den förskjutning som inträtt med avseende på arbetsuppgifterna för de från skogshögskolan ut- examinerade civiljägmästarna samt det ökande antalet licentiater, stadgar- nas bestämmelser om kraven på synskärpa och färgsinne må göras till före- mål för översyn.

BILAGA 1

Sammanställning över personalen vid nuvarande skogshögskola och skogsforskningsinstitut samt vid den av kommittén föreslagna nya

skogshögskolan

Avdelning, institution m. m.

Nuvarande personal

Riksstats— anslag

Kua- och puamedel

Övriga medel

Totalt

Kommitténs förslag

Administrationen Skogshögskolan

rektor ........................... sekreterare ...................... tredje amanuens .................. preparator ....................... kontorist ........................ maskinist ........................ institutionsvaktmästare ........... kanslibiträde ..................... port- och planteringsvakt .......... vaktmästare ..................... kontorsbiträde ...................

Skogsforskningsinstitulet

chef ............................ förste byråsekreterare ............. kassör ........................... kansliskrivare .................... institutionsvaktmästare ........... kanslibiträde ..................... vaktmästare ..................... kontorsbiträde ...................

Den nya skogshögskolan

rektor ........................... byråchef ........................ intendent ........................ kassör ........................... registrator ....................... materialförvaltare ................ kontorist ........................ förste expeditionsvakt ............. kanslibiträde ..................... maskinist ........................ vaktmästare ..................... förrådsman ...................... kontorsbiträde ...................

y-l

%

Hear-auro—

... $$

blowv-IHHHH

H

1/41

HwHHMH

... $$

grow—HH»—

anHwHMHh—HHHH

26%]

|

26%

23

1 Enligt kommitténs förslag innebär uppförandet av en assistenttjänst, att skogshögskolan bör tilldelas assistent- och amanuenspersonal med en årlig tjänstgöringstid av 1 000 timmar för år. Då motsvarande tjänstgöringstid för förste amanuens är 500 timmar och för tredje amanuens 225 timmar, har för jämförbarhetens skull i förteckningen över nuvarande personal sistnämnda befattningar räknats som 1/2 resp. % befattning.

Nuvarande personal

. . . t' Kommitténs Avdelning, mmm mn "" m' Riksstats— Kua- och Övriga T förslag otalt anslag puamedel medel De vetenskapliga institutionerna Skoglig marklära professor ........................ 1 1 1 forskarassistent .................. 1 förste assistent ................... 1 1 assistent ......................... 1 Vz förste amanuens .................. % 1/z1 tredje amanuens .................. % %1 laboratoriebiträde ................ laboratoriepersonal ............... 1 1 Skogsbotanik 3 % 3 % 4 % professor ........................ 1 1 1 laborator ........................ 1 1 1 övningsledare .................... 1 forskarassistent .................. 2 förste assistent . ................. 1 1 assistent ......................... 3 3 2 förste amanuens .................. % 1/21 tredje amanuens .................. % %] övrig skogsteknisk personal ........ 1 laboratoriebiträde ................ 1 2 3 4 övrig biträdespersonal ............. 1 1 Skogsekologi 4 % 5 9 % 13 professor ........................ 1 1 1 laborator ........................ 1 försöksledare ..................... 2 1 3 1 forskarassistent .................. 3 förste assistent ................... 1 1 assistent ......................... 3 4 7 ' 4 kval.skogsteknisk personal ......... 1 ' förste laboratorebiträde ........... 2 1 2 5 övrig skogsteknisk personal ........ 1 bitr, skogstekniker ................ 1 1 laboratoriebiträde ................ 1 5 1 7 laboratoriepersonal ............... 10 övrig biträdespersonal ............. 1 Skogsgenetik 11 10 4 25 23 professor ........................ 1 1 1 laborator ........................ 2 försöksledare ..................... 1 1 forskarassistent .................. 3 förste assistent ................... 1 1 assistent ......................... 4 4 2 kval. skogsteknisk personal ........ ? finmekaniker ..................... 1 1 skogstekniker .................... 1 ' 1 bitr. skogstekniker ................ 4 2 6 övrig skogsteknisk personal ........ 4 förste laboratoriebiträde ........... 1 1 kansliskrivare .................... 1 1 laboratoriebiträde ................ 1 1 laboratoriepersonal ............... 5

1 Se not sid. 329,

Nuvarande personal

. . . . Kommitténs Avdelning, institution m.m. Riksstats— Kua- och Övriga T förslag otalt

anslag puamedel medel kontorsbiträde ................... 1 1 övrig biträdespersonal ............. 1

14 2 3 19 20 Skogszoologi professor ........................ 1 1 1 forskarassistent .................. 1 förste assistent ................... 1 1 assistent ......................... 1 Vz tredje amanuens .................. 1/1 141 laboratoriepersonal ............... 2 övrig biträdespersonal ............. 1 Skogsentomologi 2 %* Å %! 6 % professor ........................ 1 1 1 laborator ........................ 2 försöksledare ..................... 1 1 forskarassistent .................. 3 förste assistent ................... 1 1 2 assistent ......................... 1 1 2 % kval. skogsteknisk personal ........ 1 förste laboratoriebiträde ........... 1 1 2 bitr. skogstekniker ................ 1 1 övrig skogsteknisk personal ........ 1 tekniker ......................... 1 1 kontorist ........................ 1 1 tillf. biträde ..................... 2 2 laboratoriepersonal ............... 5 övrig biträdespersonal ............. 1 Skoglig matematisk statistik 6 4 2 12 16 1/2 professor ........................ 1 försöksledare ..................... 1 1 forskarassistent .................. 1 assistent ......................... 1 1 1 % kontorist ........................ 1 1 kanslibiträde ..................... 1 1 kontorsbiträde ................... 1 1 övrig biträdespersonal ............. 3 Skogsföryngring 5 5 6 % professor ........................ 1 1 1 försöksledare ..................... 1 1 3 forskarassistent .................. 4 första assistent ................... 2 , 2 assistent ......................... 2 1/2 kval. skogsteknisk personal ........ 2 skogstekniker .................... 1 3 4 övrig skogsteknisk personal ........ 3 kanslibiträde. . . .................. 1 1 laboratoriebitråde ................ 1 1 laboratoriepersonal ............... 1 kontorsbiträde ................... 5 5 övrig biträdspersonai ............. 5

12 3 15 21 1/2

* Se not sid. 329.

Nuvarande personal , . . . . . _ . Kommitténs **.qul-Äl'llg' "mmm" "" "" Riksstats- Kua- och Övriga ."l." tält" " förslag ' anslag - puamedel medel 0

Skogsproduktion _ professor ........................ 1 1 1" försöksledare ..................... 2 1 1 4 3 4 forskarassistent .................. . _ 5 förste assistent. ."." ......... * ........ 1 1 2 ' ” assistent ......................... —3 kval. skogsteknisk personal ........ 2' . skogsmästare .................... 1 1 * - ' skogstekniker ..... . .............. 3 3 ' * övrig skogsteknisk personal ........ ' * 3 kontorist ......................... 2 2 ' kanslibiträde. . . . _. ................ 1 . 1 kontorsbitråde ................... 12 13 *25_ . övrig biträdespersonal ............. 29 Skogsuppskattning och skogsindelning 23 15 1 39 47 professor ........................ ' 1 1 ' 1 övningsledare .................... * ' 1 forskarassistent .................. - 1 första assistent ................... 2 "2" ' assistent.; ........ - ................ 1 V.: tredje amanuens. ................ % 1/41 ' ' övrig biträdespersonal ............. . ;;.izZuF 1 Skogstaxering 3 % 3 %! 5 .%- professor ........................ 1 1 '1 försöksledare ..................... 2 2 3 forskarassistent. .- ...... ; ......... 4 förste assistent ..... -. ............. 2 ' 2 assistent ......................... 5 1 6 2 %- kval. skogsteknisk personal ........ 4 skogsmästare. . . '. ................ 1 1 materialförvaltare . . . . . . . ......... 1 1 . skogstekniker .................... 6 2' * övrig skogsteknisk personal ........ 6 ,. kontorist ........................ 1 1 kanslibiträde ..................... 4 4 laboratoriebiträde ................ 2 2 . laboratoriepersonal ............... . - 2. kontorsbiträde . . __ ................ 11 2 13 övrig biträdespersonal ............. 19 . Skogsteknik 36 5' 41 41 1/2 professor ........................ 1 1 " 1 laborator ........................ 2 försöksledare ....... ' .............. 1 1 ' 1 övningsledare .................... 2 2 * 1” ' forskarassistent .................. 4' ' förste assistent ................... 1 1 ' assistent ......... . ................ 2 2 3 tredje amanuens .................. 1/4 %1 * kval. skogsteknisk personal ........ 1 bitr. skogstekniker ................ 1 1 övrig skogsteknisk personal ........ 1 laboratoriepersonal ............... 2 kanslibiträde ..................... 1 1

1 Se not sid. 329. 113—002692

Nuvarande personal

. . . Kommitténs Avdelning, institution m. m. Riksstats- Kua- och Övriga Totalt förslag anslag puamedel medel förman ......................... . V, 1/2 kontorsbiträde . . . . . ..... . ....... . 1 1 övrig biträdespersonal ............. 3 Virkeslära 7 1/4 2 1 % 10 %1 19 professor ........................ 1 1 1 laborator. . . . . ........ . . . . ....... 1 övningsledare . .................. . 1 forskarassistent .................. 2 förste assistent ................... 1 1 assistent ......................... 1 1 2 2 tredje amanuens .................. 1/4 %* kval. skogsteknisk personal ........ 1 skogstekniker . ................... 1 1 övrig skogsteknisk personal ........ 1 laboratoriebitråde ................ 1 1 laboratoriepersonal . . ............. 5 kontorsbiträde ................... 1 1 räknebiträde ..................... 5 5 övrig biträdespersonal ............. 8 Skogsekonomi 4 1/4 8 12 %! 22 professor (f. n. tillika rektor) ....... 1 1 1 övningsledare . . . ................. 1 forskarassistent .................. 1 förste assistent ................... 1 1 assistent ......................... 1 1 1 % tredje amanuens .................. 1/4 %* kanslibiträde. . ................... 1 1 2 övrig biträdespersonal ............. 2 Skogsskötsel 4 % 1 5 1/41 6 % professor ........................ 1 1 1 laborator. . . . . ................... 1 1 1 övningsledare .......... . . ........ 1 forskarassistent. . . . .............. 2 förste assistent ................... 1 ] assistent ......................... 1 1 2 tredje amanuens .................. 1/4 1/41 kontorsbitråde ................... 1/2 1/2 övrig biträdespersonal ............. 1 . 4% 4%* 8 Skogsblbliotekot m. m. förste bibliotekarie ................ 1 bibliotekarie ..................... 1 1 biblioteksassistent ................ 1 1 1 % fotograf ............... . ......... 1 biblioteksbiträde ................. 1 1 1 vaktmästare ..................... 1/2 % 1 övrig biträdespersonal ............. 1 1 2 4 7 1

Garpenberg 4 % 1/2 & föreståndare ..................... 1 1 1 övningsledare .................... 1 bitr. jägmästare .................. 2

1 Se not sid. 329.

Nuvarande personal . . . . Kommitténs Avdelning, institution m. m. Riksstats- Kua— och Övriga Totalt förslag anslag puamedel medel förste assistent ................... 2 2 tredje amanuens .................. 1/4 1/41 kval. skogsteknisk personal ........ — 2 kansliskrivare .................... 1 1 vaktmästare ..................... 1 ' 1 eldningsbiträde ................... 1 ] övrig biträdespersonal ............. 4 1 Försöksparkerna 6 % 6 /4 10 kval. skogsteknisk personal ........ 5 skogsmästare .................... 4 4 4 4 5

Totalt .......................... 182 1/2 41 25 V, 249 306 y,

1 Se not sid. 329.

BILAGA 2

Högre undervisning och forskning på skogsbrukets område i andra länder än Sverige

(upprättad alv-ledamoten Streyffert)

Uppgifter härom ha sammanställts av FAO för ett antal länder, närmare bestämt för 28_ länder beträffande högre skoglig undervisning och för 31 länder beträffande skoglig forskning. 1 ' '

Vad först beträffar högre skoglig undervisning meddelas sådan i 16 av nämnda 28 länder vid universitet, vanligen i en med lantbruksundervisningen gemensam fakultet, men i några fall gemensam för andra ämnesområden. I vissa länder (Storbritannien, USA, Kanada, m. fl.) meddelas skogsundervisningen vid en sär- skild fakultet. I Västtyskland ha de tidigare fristående skogshögskolorna införli- vats med universiteten, även när de äro belägna på annan ort än universiteten. Av de nordiska länderna är det endast Finland, som har den högre skogsundervis— ningen förlagd till en med lantbruksundervisningen gemensam fakultet, sedan den förra redan för ett femtiotal år sedan flyttades från det i Eveo belägna skogs— institutet till Helsingfors universitet.

I återstående fall har en särskild fackhögskola upprättats för högre skoglig undervisning, även då vanligen i förening med lantbruksundervisningen, stundom också med andra närstående ämnen, såsom veterinärmedicin, lantmäteri, etc. Detta är som bekant förhållandet i Danmark och Norge. I vissa fall ingår skogsundervis- ningen i en teknisk högskola. Det mest kända exemplet härpå erbjuder Schweiz. Så vitt man kan utläsa av FAO:s sammanställning finnas fristående skogshögskolor förutom i Sverige endast i Frankrike och Polen. I Sovjetunionen (ej ingående i FAO:s sammanställning) ingår skogsundervisningen dels i universiteten, dels i särskilda högskolor för lanthushållningens olika områden.

Vad därefter beträffar den skogliga forskningen försiggår sådan liksom annan forskning vid universitet och fackhögskolor i samband med vid dessa meddelad undervisning, givetvis i varierande omfattning allt efter resurser och andra förut- sättningar. Det synes ej finnas skäl att antaga, att den skogliga forskningen vid universitet och fackhögskolor har annan ställning än annan forskning vid dessa.

Den skogliga forskningen vid universitet och fackhögskolor kompletteras i ett stort antal länder med från dessa fristående forskningsorgan. Dessa ha en något skiftande ställning, men två huvudtyper kunna urskiljas, nämligen den mer eller mindre utvecklade forskning som bedrives i det statliga skogsbrukets regi samt fristående forskningsinstitut. Av de 31 länder för vilka FAO redovisar sådana forskningsorgan ha ej mindre än 21 länder forskningen organiserad i den statliga Skogsstyrelsens regi, medan de återstående ha fristående forskningsinstitut. I enstaka fall förekommer viss organisatorisk samordning med universitet och fack- högskolor. Sålunda är i Västtyskland vissa forskningsinstitut med begränsade upp-

1 Directory of Forestry Schools, FAO, Rom 1953. Research in Forestry andJForest Products, F AO, Rom 1953. (Nya upplagor under utarbetande).

gifter samordnade med skogsfakulteterna genom att någon av dessas professorer samtidigt har ledningen av hela eller viss del av ett sådant forskningsorgan. En vanligare form av samverkan består däri, att forskare från forskningsorganen deltaga i föreläsningsverksamheten — som tjänsteplikt eller genom frivilligt åta- gande —— samt att studerande kunna utföra forskningsuppgifter för högre examina vid angränsande forskningsinstitution.

I Indien och Pakistan är detta samarbete mellan högre skoglig undervisning och forskning särskilt utvecklat, i det högskola och forskningsinstitut stå under gemen- sam chef, varjämte forskningsinstitutets forskare i sina resp. ämnen deltaga i undervisningen, varvid högskolans lärarpersonal i motsvarande grad begränsats. Någon egentlig forskning synes ej förekomma vid dessa högskolor. I Pakistan är denna sammanslagna organisation*-ansluten till universitetet i Peshawar. I Indien är den fristående (Dehra Dun).

Som regel är forskningen i nya och underutvecklade länder inbyggd i den statliga Skogsstyrelsen som ett särskilt organ för att direkttiäna behovet av försk- ning för statsskogsbruket som företrädare för den ordnade skogshushållninge'n i dylika länder. Men även i högt utvecklade länder söm USA, Kanada och Stor- britannien är detta fallet, vilket även då kan härledas till statsskogsbrukets fram- för allt i ett tidigare skede ledande ställning som representant _för ett rationellt och uthålligt skogsbruk med därav följandehehov av forskning till ledning för det praktiska handlandet. I ett senare skede har denna forskning i Skogsstyrelsens regi framför allt i USA — trots att den i detta land är utomordentligt väl utbyggd _— kompletterats med en hel serie av fristående forskningsinstitut av olika slag och med olika uppgifter.

I Europa äro forskningsinstituten, så vitt uppgifter äro tillgängliga (18 länder), bortsett från Storbritannien fristående från den statliga skogsförvaltningen, i lik- het med vad fallet är i de, nordiska-länderna. I Sovjetunionen finnas jämte ett centralt forskningsinstitut sorterande under dess vetenskapsakademi med »sju lokala försöksstationer ytterligare ett antal skogsforskningsinstitut, likaledes kom- pletterade med lokala försöksstationer och sorterande under jordbruksdeparte- mentet. *

I ett stort antal länder finnas jämte de hittills behandlade forskningsinstituten på skogens om1åde även motsvarande institut för forskning beträffande olika virkesslag och deras lämplighet för olika produkter och användningsändamål, ävensom för själva förädlingsprocesserna.

En detaljerad redogörelse för högre skoglig und'eivisning och forskning med särskild hänsyn till samm dningen mellan dessa i Norge, Finland och Västtyskland hai av professor Streyffert utarbetats på grundval av en är 1957 företagen resa till dessa länder för att studera hithörande förhållanden.

1 Uppgifterna angående högre skogsundervisning och forskning" 1 sovietunionen från Hardy L. Shirley, Förestry Education and Research in Russia. Journal of Forestry, No”. 12, December 1895 . . _

BILAGA 3

Utkast till vissa stadgebestämmelser för skogshögskolan

I. Allmänna bestämmelser 5.

Skogshögskolans uppgift är att genom vetenskaplig forskning främja skogs- brukets utveckling samt att meddela på vetenskaplig och praktisk grund vilande undervisning i Skogshushållning.

%.

Högskolan utgöres av dess lärare och övriga tjänstemän samt av de studerande, som äro inskrivna i högskolans matrikel.

&. Högskolan står under ledning av en styrelse. I övrigt handhavas högskolans angelägenheter av rektor och kollegium.

5. Högskolan omfattar följande vetenskapliga institutioner, nämligen institutionen för skoglig marklära, skogsbotanik, skogsekologi, skogsgenetik, skogszoologi, skogsentomologi, skoglig matematisk statistik, skogstöryngring,' skogsproduktion,, 10. skogsuppskattning och skogsindelning, 11. skogstaxering, 12. skogsteknik, 13. virkeslära. 14. skogsekonomi, samt 15. skogsskötsel.

P9”FP=5"P?'.NF

%.

Högskolan skall uppehålla förbindelse med övriga för skogsbruket eller för detta närstående näringar arbetande vetenskapliga institutioner ävensom med skogliga myndigheter och undervisningsorgan samt skogsbrukets praktiska utövare.

Högskolan skall i frågor som ligga inom området för dess verksamhet lämna råd och upplysningar våt myndigheter, institutioner och enskilda. _

För undersökningar eller utredningar, som utföras *åt statensaffärsdrivande verk, kommunala myndigheter, institutioner eller enskilda, skall högskolan, 'om

arbetet ej ingår i det ordinarie arbetsprogrammet, äga uppbära ersättning, beräk— nad efter självkostnadspris.

I 1 . Styrelsen

%.

Styrelsen utgöres av chefen för domänverket, chefen för Skogsstyrelsen och högskolans rektor såsom självskrivna ledamöter samt vissa av Kungl. Maj:t för en tid av tre är utsedda ledamöter. Antalet ledamöter bestämmes av Kungl. Maj:t.

Vid utseendet av ledamöter skall särskilt beaktas att skogsnäringens olika grenar bliva företrädda och att styrelsens sammansättning underlättar förbindelse med forskning och akademisk utbildning utanför skogshögskolan.

Kungl. Maj :t utser en av ledamöterna att vara styrelsens ordförande. Styrelsen väljer för ett år i sänder vice ordförande.

Såsom styrelsens sekreterare tjänstgör byråchefen, såframt styrelsen ej annor- lunda bestämmer.

&.

Det åligger styrelsen att hava inseende över högskolan och främja dess verksamhet; att inom ramen för gällande stat handhava högskolans ekonomi; att hos Kungl. Maj:t göra framställningar och avgiVa yttranden rörande hög- skolans angelägenheter;

att uppmärksamt följa den vetenskapliga utvecklingen på skogsbrukets område och föreslå de ändringar i institutionsindelningen och i undervisningens omfatt- ning och innehåll, som anses påkallade;

att fastställa arbetsordning för högskolans befattningshavare samt besluta i sådana personalfrågor, som enligt dessa stadgar ankomma på styrelsen;

att årligen fastställa arbetsplan för verksamheten vid högskolan; att utfärda tjänstgöringsbetyg för professorer och professorsvikarier samt byråchefen;

att vart femte år före den 1 april till Kungl. Maj:t inkomma med förslag beträf- fande antalet studerande, som under nästkommande femårsperiod må vid hög— skolan utbildas för avläggande av civiljägmästarexamen, samt årligen bestämma antalet ordinarie studerande, som högst må intagas vid högskolan;

att årligen avgiva berättelse till Kungl. Maj :t angående högskolans verksamhet och förvaltning ävensom förslag till stat för högskolan;

att föranstalta om inventering av högskolans tillhörigheter samt kontroll av högskolans medel;

att, därest ej annorlunda förordnats, förvalta donationsfonder; samt att i övrigt fullgöra vad enligt dessa stadgar eller eljest meddelade föreskrifter ankommer på styrelsen.

. &.

Styrelsen skall föranstalta om regelbundet återkommande" överläggningar med högskolans forskare, styrelse och administrativa ledning samt företrädare för skogsbruket angående högskolans forskningsprogram. '

Till sådana överläggningar som nu nämnts böra kallas företrädare för angrän— sande forskningsområden inom andra anstalter.-

___—___...___—__L_______.__._.___4.._.._:._.a_a____

III. Rektor och prorektor %.

1 mom. Rektor skall utöva den närmaste ledningen och tillsynen av högskolan. Särskilt åligger det rektor att sammanhålla, samordna och beim dra arbetet inom högskolans olika insti- tutioner. och tillse, att förekommande göromål behörigen fördelas mellan institu- tionerna;

att vaka över att undervisningen och examinationen vederbörligen handhaves;

att tillse att lärare och övriga tjänstemän vid högskolan noggrant uppfylla sina åligganden,

att hålla sig underrättad om skogsbrukets och den skogliga forskningens och undervisningens tillstånd och villkor samt för styrelsen framlägga förslag till åt- gärder för främjande av denna forskning och undervisning och i övrigt påkalla styrelsens.uppmärksamhet å spörsmål, som beröra hithörande verksamhet;

att upptaga och upprätthålla förbindelser med för skogsbruket verksamma insti- tutioner och organ samt med skogsbrukets praktiska utövare;

att upprätta och till styrelsens prövning överlämna förslag till arbetsordning för högskolans personal;

att inför styrelsen föredraga de ä1',enden som ankomma på styrelsens hand- läggning;

atf årligen upprätta och till stylelsen överlämna förslag till anslagsäskanden för högskolan; , _.

att utfärda tjänstgöringsbetyg för andra befattningshavare än. dem, för vilka sådana betyg utfärdas av styrelsen;

att tillse att styrelsens, kollegiets och rektors egna i behörig ordning fattade ,beslut befordras till verkställighet, samt

att vara ordförande 1 kollegium och undervisningsnämnd samt i under-visnings- råd och forskningsråd.

På rektor ankommer att med tillämpning av gällande avlöningsbestännnelser besluta rörande placering och uppflyttning i löneklass av tjänstemän vid hög- skolan.

Rektor äger, då han finner anledning da1t111 låta inventera högskolans kassor och samlingar.

Skyldigheten att inför styrelsen föredraga ärenden må beträffande vissa ären- den eller vissa slag av ärenden efter styrelsens bestämmande fullgöras av prorektor, byråchefen eller annan befattningshavare.

2 mom. Rektor må, i den utsträckning så kan anses lämpligt, uppdraga åt byiåchefen att fatta beslut på rektorsämbetets vägnar. .

1 mom. Till rektor förordnar Kungl. Maj:t, efter förslag av styrelsen, för högst sex år i sänder en av högskolans professorer eller annan person som besitter framstående skicklighet inom skoglig forskning ellerinöm därmed sammanhäng- ande forskningSOmråde ävensom administrativ förmåga samt god inblick .-i och förståelse för den skogsvetenskapliga forskningens och utbildningens villkor och möjligheter.

Styrelsen skall i sitt förslag särskilt yttra. sig om vederbörandes: kompetens i nu nämnda hänseenden. Innan styrelsen avgiver förslag skall kollegiet höras.

Finner-styrelsen två eller flera personer kunna ifrågakomma- som rektor, skall den avgiva förord för en av dessa. .

2 mom. Prorektor utses för viss tid av styrelsen efter hörande av kollegiet. Avgår prorektor före. tjänstgöringstidensslut 'och återstår därav minst en hel lästermin skall styrelsen utse ny prorektor för den återstående tiden.

IV. Kollegiet

»»

s.

Kollegiet utgöres, under rektor som ordförande, av högskolans samtliga profes- sorer.

Är professorsbefattning ledig eller åtnjuter dess innehavare tjänstledighet utan att honom medgivits att därunder bibehålla säte och stämma i kollegiet, äger den som uppehåller befattningen att deltaga i kollegiets överläggningar och beslut, dock ej i fråga om tillsättande av ordinarie tjänst.

Kollegiet äger vid behov tillkalla särskilda sakkunniga med rätt för dem att deltaga i kollegiets överläggningar men icke i dess beslut. Sådan åtgärd må dock ej utan styrelsens medgivande vidtagas, därest den skulle medföra kostnad för högskolan.

&.

'. 1 mom. Det åligger kollegiet _.

att till- styrelsen avgiva förslag till undervisningens planläggning; att för varje termin efter hörande av undervisningsnämnden uppgöra och fast- ställa timplan för undervisningen; ' att antaga ordinarie studerande och specialstuderande vid högskolan;

att pröva ansökningar om skogsvetenskaplig licentiatexamens 'avläggande; . att meddela vitsord åt specialstuderande samt åt dem, som enligt 00 % idka självständiga studier vid högskolan;

att fastställa formulär för examensbetyg och tentamensböcker;

att bestämma tider för tentamensperioder; - '-

att, där ej annat är föreskrivet, utdela stipendier och pris; samt _ att i övrigt vara rådgivande organ för styrelse och rektor säni't fullgöra vad enligt särskilda bestämmelsei i dessa stadgar ankommer på kollegiet.

2 mom. Innan fråga av väsentlig betydelse för forskning och för _,högskolans verksamhet i övrigt föredrages inför styrelsen, bör yttrande inhämtas från kolle- giet.

3 mom. Kollegiet må i den utsträckning så kan” anses lämpligt, uppdraga åt särskilt tillsatt nämnd eller rektor 'att fatta beslut på kollegiets vägnar. '

V; Undervisningsnämnd m. m: 5. ' _ _ . . ' 1 mom.-?Vid högskolan-skalla finnas en undervisningsnämnd med uppgift'att bereda ärenden om undervisningens planmässiga ordnande, granska studieplaner och studiehandböcker samt framlägga förslag i sådana eller .liknande frågor.

2 mom. Undervisningsnämnd består av rektor, prorektor och därutöver fem ledamöter. Av ledamöterna väljer kollegiet två samt utser studentkåren tre på sätt den beslutar.

Nämnden äger, då så anses erforderligt, med sig adjungera ytterligare repreSen- tanter för lärarna och de studerande.

3 mom. Undervisningsnämnd skall sammanträda minst en gång under förra och en gång under senare delen av höst— och vårtermin samt i övrigt, då rektor finner det erforderligt, ävensom då minst tre av ledamöterna för uppgivet ända- mål göra framställning därom.

4 mom. Närmare bestämmelser om undervisningsnämnds verksamhet ankommer det på styrelsen att utfärda.

5 mom. För beredning av frågor. som sammanhänga med undervisningen, skall finnas ett undervisningsråd. Detta råd skall bestå av samma ledamöter som under- visningsnämnden med undantag av de utav studentkåren utsedda ledamöterna.

Då så anses erforderligt, skall föreståndaren för högskolans förläggning i Gar- penberg kallas att deltaga i rådets överläggningar.

VI. Forskninger &.

För att bereda frågor om samordning inom högskolans forskningsverksamhet samt andra med denna verksamhet sammanhängande frågor skall finnas ett forsk- ningsråd, bestående av rektor såsom ordförande samt prorektor och två av kolle- giet utsedda ledamöter.

Forskningsrådet sammanträder vid behov på kallelse av rektor. De föreskrifter rörande forskningsrådet, som må erfordras, ankommer det på styrelsen att utfärda.

VII. Lärarna och deras åligganden m. m. Inled-nde bestämmelse

___—___—____-________________—___..—

Professorer

Det åligger professor särskilt att

a) idka vetenskaplig forskning inom sitt ämnesområde;

b) ombesörja undervisning och förrätta examination i det eller de läroämnen, för vilka han har att svara;

c) handleda de studerande som äro sysselsatta med vetenskapliga specialunder- sökningar inom hans ämnesområde;

d) utöva ledning oeh tillsyn av honom underställd personal;

e) förestå vetenskaplig institution eller annan inrättning inom sitt ämnes- område; samt

f) om i något hans ämne icke finnes lämpliga läroböcker eller kompendier, utarbeta. sådana. '

___—___...—___—___.._._.._._.__._..a.....__._._______-___.

' XIII. Om undervisningen och examinationen

___—___—.____w________.__________.,____.___.__

5.

Undervisningen i kursen till civiljägmästarexamen omfattar följande obligato- riska ämnen:

1) betygsämnena skoglig marklära, skogsbotanik, skogsekonomi, skogsskötsel, skogsdikning, skogsuppskattning och skogsindelning, skogs- och fältmätning, foto- grammetri, skoglig matematisk statistik, skogszoologi, skogsentomologi, skogs— teknik, vägbyggnadsteknik, Virkeslära och rättslära; samt

2) förhörsämnena bokföring, jordbruksekonomi, naturskydd, jakt- och fiske— vård, arbetarskydd, arbetsledning och arbetsfysiologi.

Härjämte meddelas undervisning med frivilligt deltagande i de ämnen kollegiet bestämmer.

Studerande som styrker, att han i något till undervisningen hörande ämne äger insikter, motsvarande minst det kunskapsmått som erfordras för avläggande av civiljägmästarexamen, må efter framställning has kollegiet helt eller delvis befrias från att deltaga i undervisningen i detta ämne.

Skogsvetenskaplig licentiatexamen avlägges i minst ett av följande läroämnen vid högskolan: skoglig marklära, skogsbotanik, skogsekologi, skogsgenetik, skogs- entomologi, skoglig matematisk statistik, skogsföryngring, skogsproduktion, skogs— ekonomi, skogsskötsel, skogsuppskattning och skogsindelning, skogstaxering, skogs- zoologi, skogsteknik Och virkeslära. Ingå i examen fler än ett ämne skall ett av ämnena anses såsom huvudämne.

Huruvida i stället för ämne som nu sagts må i examen medtagas annat läro- ämne samt om examination i sådant ämne beslutar Kungl. Maj:t efter framställning av högskolans styrelse.

XV. Tjänstetillsättning, kompetensfordringar m. m.

Inled-nde bestämmelser 5

1 mom. Ordinarie och extra ordinarie tjänster i lönegraderna 24-——26 å löneplan A ävensom tjänster å löneplan B i statens löneförordning tillsättas av Kungl. Maj:t efter förslag av styrelsen. Oavlönad docent antages av styrelsen efter förslag av kollegiet.

DlhAUA »)

Plan för studiegången vid skogshögskolan

»Garpen- Andra Sommar- Tredje Sommar— Fjärde Sommar- Ämne bergsäret» läsåret övningar läsåret . övningar läsåret övningar F O F O F 0 F Ö F 0 F Ö Ö

Avslutande Summa höstterminl timmar

Skoglig marklära . . Skogsbotanik. . . . . Skogszoologi. . . . . . . . . . .. Jaktvård. Flskevärd....... . 15 10 Skogsentomologi. . . . . . . 10 5 25 10 T Skogsuppskattning och 20 40 T 20 10 T skogsindelning.................... 110 10 30 20 90 30T Skogs- och fältmätning. . . . . . . . . . . 50 200 T Fotogrammetri .. . . . . . . . 25 60 T Skoglig matematisk statistik. . . . . . 20 30 10 35 T Skogsteknik...................... 45 320T 5 45 55210 20 601”

Vägbyggnad.......... 30 701" Arbetarskydd... 15 10T

Arbetsfysiologi. . 10 15 Arbetsledning. . . . . . . . . . . . . .. _ 15 Virkeslära. . . . . . . . . . . 50 240 T 50 80 T Skogsekonom1.. . . . . ...... . . . . .. 10" 20 T 20 100 40 50 T Nationalekonomi................ 40 T Jordbruksekonomi . 15 15 Bokföring och budgettekmk. . . . . 15 30 Skogsskötsel...................... 15 130 15310 20 Tl25180T 20 15 140T Landskapsvård.. . .. 5 10 Skogsdikning................... 10 601” Rättslära......................... 40T Skoglig planering, drift och drift— , . kontroll........................ 70 70T 140

Summa timmar' 445 1 250 220 270 20 680 255 3204 110 515 60 95 140 4380 Beteckningar: F = föreläsningar 0. d., 0 = övningar, T = tentamina'. '

40 50T 55 35T 85T _, 265 40 50T 80100T 70T 340 45 10 25 50 90 290 250 85 95 760 100 25 25 15 420 240 40 30 45 870 15 70 40

.10

*apvdwvun =p auclq

susanna-19: 'auunz mmm ! wuxuu osz—oz SIASSEIGJQJ

Anm.:

1 Under den avslutande höstterminen har summariskt angivits kurs för högre betyg än AB, huvudsakligen bestående" av seminarieövningar. Då vanligen endast ett ämne torde väljas av de studerande har endast tid för en sådan kurs upptagits. Dessa kurser kan i ämnen där utbildningen i övrigt är avslutad genomgås redan före den avslutande höstterminen. *

* Företagsekonomiens grunder.

' Studieplanen är även avsedd att ge utrymme för särskilda föreläsningar, föreläsningsserier och kurser, som kan bedömas intressera endast en del av eleverna och därför icke bör vara obligatoriska. Såsom exempel på dylika kurser har under kommittéarbetet nämnts kurser i aftärsteknik, beskattningsrätt liksom också fortsättningskurser i fotogrammetri och statistik m. m. ' Särskilt beträffande andra tentamina än de som avslutar garpenbergsåret torde oftast förskjutningar äga rum, så att tentamen sker vid början av eller under loppet av perioden efter den där tentamen angivits. Tentamensangivningen betecknar sålunda endast att undervisningen i ämnet eller del av ämnet är avslutad och att tentamen kan ske. För vissa mindre ämnen har särskild tentamenstid icke ansetts böra sättas ut.

BILAGA 6

Lönekostnaderna vid den nya skogshögskolan

Administralian Kronor Styrelsen ................................................... 3 000 Rektor ..................................................... 47 000

Prorektor .................................................... 1 000 Byråchef .................................................... 37 000 Intendent ................................................... 27 100

20 biträden .................................................. 250 100 365 200

De vetenskapliga institutionerna

15 professorer ............................................... 594 700 10 laboratorer .............................................. 370 100 12 försöksledare ............................................. 361 300

6 övningsledare .......................................... . . 162 900 37 forskarassistenter1 ......................................... 905 800 33 assistenter ............................................... 624 100 14 kval. skogsteknisk personal ................................ 309 100

134 biträden ................................................. 1 675 500 5 003 500

Skogsbibliolekel med lololaboralorium och bildarkiv

Förste bibliotekarie ........................................... 28 600 1 biblioteksamanuens ......................................... 18 900 6 biträden ................................................... 75 000 122 500 Speciallärare ................................................. 30 000 Garpenberg

Föreståndare ................................................. 28 900 1 övningsledare .............................................. 25 800 2 bitr. jägmästare ............................................ 46 100 2 kval. skogsteknisk personal .................................. 41 100 4 biträden ................................................... 44 500 186 400 Försöksparkerna 5 kval. skogsteknisk personal .................................. 102 900 Övrigt

Fältarbetspersonal o. d ........................................ 520 000 Vikariats— och övertidsersättning m. m ........................... 20 000 540 000

6 350 500

1 Forskarassistenttjänst här vid tillgång på docentkompetent personal utbytas mot docent- tjänst.