Sammanfattning

1 kap. 1 lämnas vissa uppgifter rörande de nuvarande anstalterna för ut- bildning av förskollärare, befattningshavare vid anstalterna, seminariernas ekonomiska förhållanden m. m.

I kap. 2 redogöres för behovet av förskollärare. Vi har funnit, att minimi— behovet kan uppskattas till 2 280 förskollärare år 1965 och 2 660 år 1970. Med en oförändrad utbildningskapacitet av ca 230 förskollärare om året innebär detta, att den nuvarande bristen på minst 100 förskollärare skulle stiga till ett antal av lägst 350 år 1965 och 670 år 1970. För att senast sist— nämnda år uppnå balans mellan behovet av tjänster och tillgången på pedagogiskt utbildad arbetskraft måste den årliga examinationen ökas till 365 förskollärare per år. Vi utgår därvid från att den årliga avgången ej kommer att överstiga 11 % av de inom yrket verksamma.

I kap. 3 behandlas huvudmannaskapet för förskoleseminarierna samt seminarieorganisationen. Vi finner det av följande skäl motiverat att för— statliga förskoleseminarierna: 1) Ifrågavarande utbildning är i princip en statlig uppgift. 2) Utbildningskapaciteten kan ej ökas för att tillgodose det erforderliga utbildningsbehovet utan ett förstatligande av seminarierna. 3) Vid förstatligande av förskollärarutbildningen kan väsentliga fördelar upp— nås genom samordning med annan statlig lärarutbildning. Vi föreslår, att redan vid 1961 års riksdag principbeslut fattas om förstatligande av för— skoleseminarierna. Kommun eller annan som önskar kvarstå som huvud- man bör emellertid under en övergångstid få göra detta under åtnjutande av samma ekonomiska villkor som ett i statlig regi drivet seminarium.

Vi föreslår utarbetande av en stadga för förskoleseminarierna i nära an- slu'tning till stadgorna för övriga statliga seminarier.

I kap. 4 lämnas en närmare redogörelse för hur den erforderliga ök— ningen av examinationskapaciteten skall kunna åstadkommas. I detta syfte föreslår vi, att tre av de nuvarande enkelseminarierna ombildas till dubbel— seminarium samt att ett nytt dubbelseminarium inrättas i södra Sverige.

Våra ståndpunktstaganden i fråga om inträdesålder, teoretisk och prak- tisk förutbildning etc. redovisas i kap. 5. Vi föreslår inte någon ändring av de nuvarande åldersgränserna men förordar en generösare dispensgiv- ning för överåriga sökande. Ej heller i fråga om kraven på förutbildning anser vi några ändringar av nuvarande inträdesfordringar motiverade. I

• Sida 87
•  Original

detta sammanhang tar vi även upp vissa disciplinära frågor och uttalar därvid, att förskoleseminarierna i likhet med t. ex. folkskoleseminarierna bör ha möjlighet att från undervisningen avstänga olämpliga elever.

Kap. 6 innehåller våra förslag i fråga om personaluppsättningen vid se- minarierna m. m. Vid varje utbildningsanstalt för förskollärare bör det — oavsett huruvida utbildningen förlägges till självständiga seminarier eller sammanföres med annan lärarutbildning — liksom nu med något undan— tag är fallet finnas en fast lärartjänst i de för utbildningen centrala äm— nena psykologi och pedagogik. I princip bör lektorskompetens erfordras, men undantag från detta krav bör tills vidare kunna medges. Antalet be- fattningar som praktikföreståndare bör vara en och en halv vid enkel- seminarium och tre vid dubbelseminarium. I övrigt föreslår vi inte några fasta lärartjänster.

Liksom hittills förutsättes en stor del av undervisningen ombesörjas av timlärare. I princip räknar vi med att dessa för sin undervisning skall er- hålla arvode enligt timlärarkungörelsen. För att bereda seminarierna möj- lighet att anlita utomstående specialister av särskilt hög kompetens bör undantagsvis högre arvode än enligt nämnda kungörelse kunna utgå. Dess- utom beräknar vi medel för ett antal extra föreläsningar i valfria ämnen.

För övriga vid seminarierna förekommande arbetsuppgifter, såsom bi- trädesgöromål å rektorsexpeditionerna, biblioteksgöromål, vaktmästaresyss- lor m. m. beräknas vissa arvoden. Medel beräknas även för anordnande av förebyggande hälsovård för eleverna.

Vi har funnit det erforderligt att kraftigt öka de nu utgående beloppen för arvodering av praktikhandledare.

Kap. 7 behandlar den praktiska utbildningen vid seminarierna. Då för- skoleseminarierna efter ett förstatligande för denna del av utbildningen kommer att bli helt beroende av samverkan med andra föreslår vi, att före— skrifter utfärdas om skyldighet för statsunderstödd institution att lämna den medverkan som krävs för att åstadkomma en ändamålsenligt ordnad övningsundervisning vid seminarierna.

I detta sammanhang diskuterar vi —— under hänvisning till föredragande statsrådets uttalande i våra direktiv att ökade statliga insatser för att till- godose utbildningsbehovet bör inrymmas inom ramen för det samlade stö- det till den halvöppna barnavården —— frågan om det statliga stödet till institutionerna. Vi kommer emellertid till det resultatet, att någon minsk- ning av detta stöd inte är tänkbart.

I kap. 8 redovisas behovet av fortbildnings- och specialkurser. Vi före- slår, at't all kursverksamhet koncentreras till en enda läroanstalt, ett spe- cialseminarium. Detta bör organisatoriskt anknytas till ett förskolesemi- narium, varigenom det blir möjligt att utöka den ordinarie utbildnings- verksamheten under de perioder, då behovet av vidareutbildning tillfälligt skulle visa sig mä'ttat.

• Sida 88
•  Original

I fråga om den statliga tillsynen över förskoleseminarierna föreslår vi i kap. 9, att tillsynen överflyttas till skolöverstyrelsen med hänsyn till seminariernas karaktär av lärarutbildningsanstalter. Ehuru det enligt vår uppfattning ej är absolut nödvändigt att samma myndighet har tillsyn över såväl seminarierna som institutionerna anser vi en sådan ordning önsk- värd. Vi föreslår därför, att även tillsynen över daghemmen, lekskolorna och eftermiddagshemmen överflyttas till skolöverstyrelsen. Vi förutsätter, att kommunerna liksom hittills fritt får bestämma hur den lokala led- ningen av institutionerna skall ordnas.

Med ett förstatligande av förskoleseminarierna följer att staten skall svara för samtliga kostnader för seminariernas verksamhet. Ett genom- förande i full utsträckning av våra förslag beräknas öka de totala utgif- terna för utbildningen och därmed statens kostnader för densamma till ca 1 800 000 kronor.

• Sida 89
•  Original

Särskilda yttranden

Av ledamoten Bergh I sin diskussion om personalorganisationcn vid förskoleseminarierna räk- nar kommitténs majoritet med att vid enkelseminarium skulle behöva an- ställas en och en halv praktikföreståndare och vid dubbelseminarium tre. (Kap. 6, sid. 54 o. ff.) De anförda skälen därför är enligt min mening icke övertygande.

Man kan sålunda icke åberopa sig på erfarenheterna från de bägge enkel- seminarier, där man nu har dubblerat praktikföreståndartjänsterna, dels emedan vid det ena kontorspersonal saknas och praktikföreståndarna på grund därav anförtros arbetsuppgifter som för lägre kostnad kan över- lämnas åt därför utbildad arbetskraft och dels emedan vid det andra semi— nariet anställande't av en andra praktikföreståndare motiverats bl. a. med att detta seminarium även utbildar andra än blivande förskollärare. I detta sammanhang bör också framhållas, att kommittén räknat med en avsevärd förstärkning av anslaget till kontorspersonal.

Förslaget om en utökning av antalet praktikföreståndartjänster motive— ras vidare oeh framförallt med att vid en tillämpning av den t. v. gällande timplanen skulle i enkelseminarium 13——14 och vid dubbelseminarium 20—25 veckotimmar teoretisk undervisning kunna bestridas av sådana lä- rare. Med en också enligt min mening lämpligt tillmätt undervisnings- skyldighet för var och en av 8—9 veckotimmar skulle man mot bakgrun- den av detta antagande komma till resp. en och en halv och tre praktik- föreståndare. Mot detta resonemang synes till en början kunna anmärkas, att teoriundervisningen för en praktikföreståndare utgör en ringa del av den totala arbetsuppgiften, medan planläggningen, övervakningen och led- ningen av elevpraktiken utgör den största delen. En hållbar motivering borde följaktligen ha visat, att det för den väsentliga och mest tidskrävande delen av arbetet behövs mer än en praktikföreståndare. Så har icke skett. Min avvikande uppfattning om angelägenheten att anställa en och halv resp. tre praktikföreståndare grundar sig emellertid i väsentlig grad på att praktikföreståndarna icke annat än i undantagsfall erhållit en utbildning som gör det möjligt för dem att fullt tillfredsställande omhänderha teori- undervisning i så stor omfattning som kommitténs majoritet förutsatt, nämligen sammanlagt resp. 13—14 och 20—25 veckotimmar. Den tilltänkta

• Sida 90
•  Original

anordningen skulle såsom framgår av timplanen innebära, att åt dem skulle anförtros att utöver undervisning i tillämpad pedagogik/metodik/institu- tionskunskap och teoretisk småbarnspedagogik, sammanlagt 10 veckotim- mar, även bestrida undervisningen i ämnen som antingen "teckning m. m., slöjd eller sång eller rytmik eller en kombination av dessa ämnen. Vid fixerandet av en generell personalorganisation måste man givetvis begränsa arbetsuppgifterna till vad vederbörande regelmässigt erhållit utbildning för, och vad som i undantagsfall kan vara möjligt bör icke göras till regel. Det måste enligt min mening vara bättre att använda specialutbildat folk, och i den mån förskollärarutbildningen samordnas organisatoriskt med annan lärarutbildning av närbesläktad art, ökas ju också möjligheterna därtill. Jag kan alltså icke anse det vara pedagogiskt tillfredsställande att anförtro så mycken teoriundervisning åt prak'tikföreståndarna som kommitténs ma- joritet tänkt sig. Jag erinrar dessutom åter om den förstärkning av expedi— tionsanslagen som kommittén föreslagit och som bör möjliggöra för både rektor och praktikföreståndare att mera ägna sig åt sina pedagogiska upp- gifter.

Mot majoritetens förslag har jag vidare att anmärka, att den ifrågasatta halvtidsanställningen av den ena praktikföreståndaren vid enkelseminarier kan befaras medföra rekryteringssvårigheter. Det är icke uteslutet, att i sådana fall återstående halvtid tas i anspråk för expeditionsarbete och att man på det sättet bereder en heltidsanställning, som onormalt belastar expeditionsanslaget.

På grund av de nu anförda skälen bör man enligt min mening icke utöka antalet praktikföreståndare utan åtminstone t. v. nöja sig med det antal som f. n. är regel, nämligen vid enkelseminarium en och vid dubbelsemi- narium två.

Av experten Lind

I motsats till kommittén finner jag det inte bara önskvärt utan absolut nödvändigt att samma myndighet har tillsyn över såväl förskolesemina- rierna som institutionerna, då den omedelbara kontakten med arbetsfältet är en nödvändig förutsättning för uppläggningen av utbildningen. Särskilt må framhållas det nödvändiga i att den instruktion som ges till de institu- tioner, där den praktiska utbildningen är förlagd, ges från samma centrala myndighet som de anvisningar, som avser utbildningen i övrigt. Institutionerna är enligt barnavårdslagen att betrakta som barnavårds- anstalter och deras uppgift är av socialpedagogisk karaktär med starka inslag av ren barnavård. I detta sammanhang får inte heller förhises den numera omfattande verksamheten med familjedaghem, vilken uppenbart är en verksamhetsform, som bör handhas av de sociala myndigheterna och till viss del helt naturligt bör vara samordnad med förskoleverksamhet.

• Sida 91
•  Original

Jag finner således icke skäl föreligga att överföra tillsynen av institu- tionerna till annan myndighet än socialstyrelsen.

Med hänsyn till det ovan anförda finner jag det sålunda nödvändigt att socialstyrelsen kvarstår som tillsynsmyndighet även för förskolesemina- rierna.

Såsom följd av det ovan sagda biträder jag ej heller utredningens för- slag om förskollärarutbildningens samordnande med annan lärarutbildning. De nu verksamma fristående förskoleseminariernas utformning av förskol— lärarutbildningen har nått en stabilitet och kvalitet, som så utmärkt fyller de högt ställda anspråk man bör ha på en utbildning av ledare för de yngsta åldersgrupperna, med tonvikt främst lagd på utvecklingspsykologiska aspek— ter och med syftning på en familjestödjande verksamhet, att det enligt min mening ej för närvarande ur pedagogisk synpunkt finns anledning att samordna utbildningen med lärarutbildningen för det obligatoriska skolväsendet. Däremot kan det anses angeläget att, med tanke på den före- slagna utbyggnaden av förskollärarutbildningen, snarast utreda frågan om samordning av all utbildning för barnavårdande yrken.

• Sida 92
•  Original

BILAGA 1

Förslag till organisation av förskollärarlinje, förlagd till folkskole- seminarium, och beräkning av de årliga kostnaderna för en sådan linje

De nuvarande folkskoleseminarierna handhar utbildningen av hade folk- och små— skollärare. Utbildningskapaciteten varierar, främst på grund av tillgången på loka- ler, från 10 till 3 klasser. Det årliga behovet av folk- och småskollärare konsta— teras av Kungl. Skolöverstyrelsen, som sedan bestämmer intagningarnas storlek på de olika linjerna vid varje seminarium. I framtiden tänker man sig denna ut— bildning förlagd till särskilda lärarhögskolor. En sådan är redan i verksamhet, men det successiva upprättandet av de övriga torde sträcka sig över ganska många år. I takt med nya lärarhögskolors tillkomst minskas lärarutbildningen vid folk— skoleseminarierna och lokalerna kan tas i anspråk för annan utbildningsverk— samhet. En lämplig sådan vore utbildningen av förskollärare. Den redan före- fintliga lärarpersonalen kunde därvid tagas i anspråk för undervisningen i läro— och övningsämnen, lokalerna kunde utan omändring användas och nyanskaff— ningen av materiel m. m. bleve obetydlig.

Organisation

Om en utbildning av förskollärare förlägges till ett folkskoleseminarium, måste den organisatoriskt utgöra en särskild utbildningslinje, jämställd med de nuva— rande folk- och småskollärarlinjerna. Skolöverstyrelsen bör ha högsta ledningen av även denna utbildning. Läsår och lästider måste sammanfalla. Enligt normaltim- planen för förskoleseminarierna är den effektiva studietiden där 34 veckor per år. Folkskoleseminariernas läsår omfattar 39 veckor men häri ingår då 1 veckas påsklov, (S&S lovdagar, 14 dagar inträdes- och flyttningsprövningar och 3—4 helgdagar, varför den effektiva lästiden vid ett folkskoleseminarium blir prak- tiskt taget densamma. Några svärigheter möter därför icke här. Enligt timplanen för förskoleseminarierna är halva tiden anslagen till praktisk och halva till teoretisk utbildning. Schemat kan då läggas så, att läsåret uppdelas i perioder och medan den ena årskursen under en period har teoretisk utbildning har den andra praktisk och under följande period blir det tvärt om. Då den praktiska utbildningen är förlagd till kommunala förskolor, kommer endast en årskurs i taget att vara vid seminariet. En förskollärarlinje på två årskurser har därför samma lokalbehov som en seminarieklass. Seminariets lärare förutsättes i regel anlitas för utbildningen i läro- och övningsämnen om vederbörande befinnes vara lämplig. Även vid schemaläggningen kan man därför räkna en förskollärar- linje så som en klass. Den praktiska utbildningen av förskollärare förlägges till kommunala förskolor på seminarieorten på samma sätt som folkskoleseminarierna nu har externa övningsskolor i kommunens folkskola, varför lokaler för denna utbildning ej fordras inom seminariet. En förutsättning är givetvis, att kom-

• Sida 93
•  Original

munens förskolor och daghem är ordentligt utbyggda. Bl. a. bör någon institution vara så anordnad, att möjlighet till fortlöpande barniakttagelser finnes. Lämpliga lärare vid dessa anlitas som handledare vid den praktiska utbildningen.

Vid en förläggning av en förskollärarlinje till ett folkskoleseminarium är det nödvändigt, att linjens ställning och rektors befogenheter fixeras. Förutom den administrativa ledningen bör rektor leda och övervaka utbildningen i läro- och övningsämnena. Den praktiska utbildningen däremot, som på en förskollärarlinje upptar halva tiden och således är mycket omfattande, kan han icke hinna med att leda och övervaka jämsides med motsvarande uppgifter på folk- och småskol- lärarlinjerna. Dä (len praktiska utbildningen på en förskollärarlinje dessutom är av mycket speciell art, är det lämpligt att ledning och övervakning av densamma överlåtes på en särskild praktikföreståndare, som även bör ha viss undervisning i läroämnen. Tjänsten föreslås placerad i lönegrad Ao 20, samma som övnings— skollärartjänsterna vid folkskoleseminarierna.

Rektors och praktikföreståndarens uppgifter bör i sina huvuddrag vara föl- jande:

Rektor åligger att uppgöra schema för denna linje i samordning med övriga linjer att anvisa behövliga undervisningslokaler

att anställa lärare och handledare att föra diarier, liggare och journaler över lärare och elever att utfärda betyg enligt fastställt formulär om genomgången kurs att utfärda tjänstgöringsbetyg ät lärare och handledare att hos vederbörande myndighet rekvirera anslagsmedel att svara för alla utbetalningar att föra föreskrivna räkenskaper att avge yttranden och sköta korrespondensen med myndigheterna att ansvara för kollegiets protokoll och ombesörja uppsättande av utgående expeditioner att leda och övervaka undervisningen i läro- och övningsämnen.

Praktikföreståndaren åligger, förutom viss undervisning, förslagsvis 61/2 vtr, att leda och övervaka den praktiska utbildningen att föreslå lämpliga handledare att biträda rektor vid antagande av elever

att besvara förfrågningar om inträdesvillkor m. m. att inom den givna ramen uppgöra detaljscheman.

Erforderliga renskrivningsarbeten utföres av skrivbiträdet å seminariets kansli. Rektors och skrivbiträdets arbetsuppgifter motsvarar ganska precis dem, som åligger samma befattningshavare vid vissa seminarier, dit skolöverstyrelsen förlagt vidareutbildningskurser för folkskollärare. Motsvarande arvoden föreslås därför utgå. Tillkomsten av en eller två klasser på en helt ny linje medför betydligt mera arbete än vad som faller bort genom indragning av en eller två klasser på redan förefintliga linjer.

Det torde va'a lättast och lämpligast att förlägga en förskollärarlinje till ett större folkskoleseminarium, där plats finnes för 8—10 klasser. I de följande be- räkningarna har jag utgått från förhållandena vid folkskoleseminariet i Lul *å, som är ett av de störr seminarierna och som kan mottaga maximalt 10 klasser. Där liksom vid de lesta folkskoleseminarier tillämpas ämnesrumssystem. Detta innebär, att en klass icke har ett eget klassrum utan undervisningen i de olika ämnena är förlagd till vissa lärosalar eller institutioner. Som ovan påvisats kan

• Sida 94
•  Original

man beräkna, att en förskollärarlinje i fråga om lokalbehov och utrymme på schemat bör jämställas med en klass på folk- eller småskollärarlinje.

Årliga kostnader

Beräkningarna är gjorda för en förskollärarlinje, omfattande en första och en andra årskurs. Undervisningen förutsättes vara kostnadsfri för eleverna.

1. Lokaler Folkskoleseminariernas byggnader, inventarier och undervisningsmateriel till- hör statsverkct, som således kan bestämma, hur de skall användas. Kostnaderna för värme, vatten, lyse och renhållning är praktiskt taget desamma, antingen seminariets maximala kapacitet utnyttjas eller klassantalet ligger något under denna. Detta hänger samman med ämnesrumssystemet, då alla lokaler ut- nyttjas, men antalet timmar, som en lokal användes, minskas något med varje klass som faller bort. Vid minskat klassantal blir inga lokaler lediga. Värmekost- naderna är beroende av dels bränslepriserna, dels genomsnittliga yttertempera- turen under vinterhalvåret. Renhållningskostnaderna är fastställda i kollektiv- avtal, möjligen kan kostnaderna för rengöringsmedel bli något lägre om antalet elever minskas. Kostnaderna för lyse kan även tänkas bli något lägre under samma förutsättningar, men i båda fallen måste det röra sig om mycket blyg- samma belopp. Utbildningskostnaderna per klass och därmed per elev belastas minst med lokalkostnader, om seminariets maximala kapacitet utnyttjas. Av detta följer, att om lokalförhållandena tillåter förläggandet av en förskollärarlinje till ett folkskoleseminarium, medför detta icke några ökade kostnader för lokaler utöver de kostnader härför, som statsverket redan har för seminariet. En uppfattning om lokalkostnadernas ungefärliga storlek för en förskollärar- linje kan man få av följande uppgifter ur räkenskaperna vid folkskoleseminariet i Luleå. Under läsåret 1958/59 uppgick kostnaderna för värme, vatten, lyse och renhållning till kr. 88 907. Fördelas dessa kostnader på det antal klasser, som maximalt kan finnas vid folkskoleseminariet, nämligen 10, blir kostnaderna per klass kr. 8 890. En förskollärarlinje på 2 klasser har som ovan framhållits samma lokalbehov som en seminarieklass. Detta belopp upptages i kostnadssammanställ- ningen men samtidigt måste påpekas, dels att detta belopp icke innebär en mer— utgift för staten, då beloppet måste under alla förhållanden utgå, så länge semi- nariet är i verksamhet, dels att kostnaderna kan variera år från är beroende på vintertemperaturen och bränslepriserna, dels att värmekostnaderna torde vara förhållandevis höga, beroende på Luleås nordliga läge. En expeditionslokal för praktikföreståndaren bör finnas.

2. Expeditionen

Kostnader för skrivmateriel, blanketter, journaler m. m. samt oförutsedda ut- gifter uppskattas till kr. 500.

3. Undervisningsmateriel I huvudsak kan seminariets bestånd användas. Förbrukningsmateriel i trä- och

textilslöjd och teckning samt för tillverkning av lekmatericl beräknas till kr. 2 500. D

4. Litteratur Seminariets bokbestånd kan användas, särskilt vad gäller den allmänna peda- gogiska och psykologiska litteraturen. Inköp av årligen utkommande pedagogisk

• Sida 95
•  Original

och psykologisk litteratur rörande förskoleåldern, facklitteratur och tidskrifter m. m. beräknas till kr. 1 000.

5. Hälsovård Denna kan ombesörjas av seminarieläkaren och seminariesköterskan under sam- ma former som för läkarkandidaterna vid seminariet. Läkaren uppbär härför, dels ett fast arvode, dels en ersättning av kr. 7: 50 per lärarkandidat och år. För 2 klas- ser av 28 elever skulle denna uppgå till kr. 420. Seminariesköterskans lön påver- kas icke, om klassantalet undergår endast mindre variationer.

6. A rvoden

Arvoden till rektor och skrivbiträde har beräknats till samma belopp som utgår vid skolöverstyrelsens vidareutbildningskurser för folkskollärare. Under- visningens organisation och lärarlönerna framgår av bilaga 1.

Enligt den förutsatta organisationen skulle undervisningen i läro- och övnings- ämnen bestridas av seminariets lärare. Detta kommer i de flesta fall att ske i form av timlärartimmar, enär undervisningen å folk- och småskollärarlinjerna i regel fyller lärarnas ordinarie tjänstgöringsskyldighet. Tänkbart är, att om klass- antalet vid folkskoleseminariet minskas starkt, tjänstgöringen på förskollärar- linjen helt eller delvis kan ingå i deras tjänst, varvid lönekostnaderna måste be— räknas på annat sätt.

De flesta lärarna vid ett seminarium har så lång tjänstetid, att de uppnått högsta löneklassen. Samtliga timlärararvoden har därför beräknats enligt denna löne- klass med från 1 juli 1959 gällande belopp. Vidare har beräkningarna gjorts enligt ortsgrupp 5.

Uppdelning av klassen på 2 undervisningsavdelningar har skett i slöjd och hus- ligt arbete dels av pedagogiska skäl, dels med hänsyn till lokalförhållandena. En sådan uppdelning kan åtminstone tidvis vara motiverad även i andra ämnen, för seminarieövningar och gruppövningar, men den bör kunna kompenseras genom motsvarande sammanslagningar, varför hänsyn icke tagits därtill.

Praktikföreståndaren föreslås placerad i lönegrad Ao 20 —— övningsskollärare vid folkskoleseminarium. Här har lönekostnaderna räknats enligt lägsta löne— klass, enär man kan förutsätta, att den blivande innehavaren vid tillträdet icke är berättigad till högre löneklass. Inom parentes har angivits kostnaderna enligt högsta löneklassen. Extra provisoriskt tillägg (kallortstillägg) har ej medräknats.

Ersättningen till handledarna (lärare i kommunens förskolor) har här uppta— gits till kr. 9 800, d. v. s. samma belopp, som nu utgår till handledarna vid Luleå förskoleseminarium, som har en förskollärarlinje. Det kunde synas rimligt att beräkna dessa arvoden efter liknande grunder som dem, som utgår till handle— dare på folk— och småskollärarlinjerna vid folkskoleseminarierna. De arbetsupp- gifter, som handledarna på en förskollärarlinje har, synes mig dock icke vara direkt jämförliga med handledarnas på folk- och småskollärarlinjerna. Något för- slag till denna handlednings organisation kan jag icke komma med utan en utred— ning härom bör göras av någon, som är insatt i linjens utbildningsproblem. Att en ökning av beloppet är motiverad synes mig uppenbart. Jag har därför alterna— tivt räknat med ett belopp av kr. 30000 såsom en uppskattad kostnad vid en justering av ersättningen åt handledarna i viss anslutning till vid folkskolesemi— narierna nu tillämpade ersättningsgrunder. Beloppet har angivits inom parentes.

Ersättning till läkaren, som undervisar i medicinsk barnavård m. m. och som ej är lönegradsplacerad, har beräknats utgå såsom undervisningstimmar enligt timtaxa AT 24 högsta löneklass, ortsgrupp 5.

• Sida 96
•  Original

Arvoden: Rektor ............................................ 1 350: Skrivhjälp ......................................... 1 000: Arvoden till lärare enl. spec. bil. 1 .................... 66 213: Föreläsningsarvoden ................................ 500: 69 063:

Sammanställning av kostnaderna.

1. Lokalkostnader .................................... 8 890: 2. Expeditionen ...................................... 500: 3. Undervisningsmateriel .............................. 2 500: 4. Litteratur ........................................ 1 000: 5. Hälsovård ........................................ 420: 6. Arvoden .......................................... 69 063: 82 373:

40

40

40

(90 109: 40)

(92 959: 40)

(92 959: 40) (106 269: 40)

Anm. Ovanstående gäller de årliga kostnaderna. Några utrustningskostnader för en förskol- lärarlinjes inrättande vid ett folkskoleseminarium har ej medtagits. Utrustningskostnaderna torde bli obetydliga, då seminariet redan har Skolmöbler och undervisningsmateriel. Det som eventuellt skulle behövas, t. ex. för ett arbetsrum åt praktikföreståndaren torde kunna överta— gas för ett blygsamt pris från något förskoleseminarium, som vid utbildningens överflyttande till ett folkskoleseminatium nedlägges.

Luleå den 15 februari 1960.

Nils Wester

Rektor vid folkskoleseminariet i Luleå.

• Sida 97
•  Original

UNDERBILAGAI

Undervisningens organisation.. Arvoden till lärare

Arvoden cnl. timlärartaxan 1/7 1959, efter lärarnas lönegrad, högsta löneklass,

,

ortsgrupp .:). Praktikföreståndare Ao 20:20. Handledararvodenznu utgående. Läkare per undervisningstimme enligt AT 24, högsta löneklass, ortsgrupp 5.

Elev- Lärar— —. .. timmar timmar Tim- Amne Larare per per taxa Kostnader vecka vecka Psykologi Lektor i psykologi o. pedagogik 6 1/2 Teor. ped., pedagogikens » 5 1/2 12 AT 24 13 572 hist. Etik o. livsåskådningsfrå— Lektorikristendom gor 1/2 IA, AT 24 565: 50 Medicinsk hranvård Läkare % Psykopatologi » 1 Mentalhygien » 1/2 68 AT 24 2 196: 40 undtr Allm. hälsolära Lektor i biologi 1/2 Naturstudium » 3/2 1 AT 24 1 131: — Samhällsk. o. soc. barna- Lektor i historia 1 % 1 1/2 AT 24 1 690: 50 vård Språkbehandling Lektor i modersmålet 2 2 AT 24 2 262: — Teckning Övn. lär. i teckning 3 3 CT 22 2 448: —— . Träslöjd Övn.1är. i m_slöjd 3 6 CT 19 4 194: — Textil- och småslöjd Övn.1är. i kv.slöjd I 2 CT 19 1 398: —— Sång Övn.l'är. i musik 2 Röstvård » 1/2 2 1/2 CT 22 2 040: _ Rytmik Övn.lär. i gymn. 2 2 CT 22 1 632: —— Huslig ekon. o. bokföring Övn.lär. i hushåll 1 2 CT 16 1 198: _ lnstitutionskunskap Praktikförestånd. 1 Tillämpad pedagogik » 3 1/2 Grupp el.ensk. arbete » 2 Ao 20:20 22 080: — (25 776) Praktikhandledning Lärare vid komm. förskolor 9 800: — (30 000) Summa kr. 66 213: 40 (90 109: 40)

• Sida 98
•  Original

BILAGA 2

Reglemente för rektor vid Göteborgs Förskoleseminarium

Rektor skall, jämte sina åligganden såsom lärare, under styrelsen handhava semi- nariets ledning.

Rektor skall tillse, att seminariets verksamhet behörigen fortgår i enlighet med gällande föreskrifter och att lärare och övrig vid seminariet anställd personal samt elever fullgöra sina skyldigheter. Därvid skall rektor låta sig angeläget vara att följa såväl den teoretiska som den praktiska utbildningen av eleverna, så att han äger fortlöpande kännedom om bådadera och kan befrämja en ständig, intim växel- verkan mellan utbildningens olika moment. Då han därtill finner anledning, skall han samråda med övriga lärare och handledare om vad han iakttagit ävensom lämna erforderliga råd och anvisningar. Rektor skall befordra samarbete och sam— förstånd vid seminariet.

Det åligger rektor att ansvara för seminariets tillhörigheter och godkänna förteckning över dess inventarier samt att besluta om inköp av inventarier och undervisningsmateriel för seminariet,

att mottaga, förvara och diarieföra till seminariet eller styrelsen inkommande skrivelser samt uppsätta avgående skrivelser och förvara koncept till sådana,

att vara ordförande i kollegiet och som sådan sammankalla teori— och övnings— lärarna till kollegier minst två gånger per termin och praktikhandledarna minst en gång i månaden, och att till styrelsen anmäla de önskemål, kollegiet framställer, samt tillse att kollegieutlåtandena utskrivs och arkiveras,

att vid behov delge eleverna kollegiets synpunkter genom enskilda samtal, att till styrelsen avge förslag till anställande av teori- och övningslärare samt att sköta den dagliga kontakten med dessa och, om anledning till anmärkning finnes mot någon av dem, anmäla detta för styrelsen,

att utfärda tjänstgöringsbetyg för lärare senast inom femton dagar efter härom gjord framställning,

att föra matrikel över skolans lärare samt över dess elever och dem tilldelade vitsord,

att ombesörja, att dagbok föres över undervisningen, och tillse att lärarna häri antecknar det för varje lärotimme behandlade avsnittet av ämnet,

att, om möjligt inom en månad efter avslutat arbetsår, till styrelsen avgiva berättelse angående seminariets verksamhet,

att utarbeta förslag till utgifts— och inkomststat samt ansökan om statsbidrag med kostnadsberäkningar för samtliga föreläsningar och lektioner m. m.,

att disponera och bokföra seminariets ekonomiska medel och på stipulerad tid i föreskriven ordning redovisa fördelningen av statsbidrag och kommunala bidrag,

att i god tid före läsårets början utarbeta förslag till undervisningsplan, timplan samt schema för båda årskurserna, upptagande såväl den teoretiska som den prak— tiska utbildningen, med erforderligt biträde av praktikföreståndarinnan,

• Sida 99
•  Original

att minst tre gånger i veckan under pågående termin hålla mottagning för all- mänhet, lärare, handledare och elever å fastställd tid samt dessutom när så påfordras,

att i samråd med praktikföreståndarinnan uppgöra förslag till nyintagning av elever,

att minst en gång varje termin organisera någon form av samvaro mellan samt- liga teori-, övnings- och praktiklärare vid seminariet, samt

att vid seminariet undervisa i ämnena psykologi och pedagogik minst 12 tim— mar per vecka.

• Sida 100
•  Original

BILAGA 3

Förslag till reglemente för praktikföreståndarinna vid Göteborgs Förskoleseminarium

Praktikföreståndarinna skall, förutom sina åligganden som lärare, under styrelse och rektor närmast ansvara för elevernas praktiska utbildning.

Hon skall befordra samarbete och samförstånd vid seminariet och särskilt med praktikhandledarna.

I samråd med rektor skall hon planera, organisera, leda och kontrollera den praktiska utbildningen. Därvid skall hon i samverkan med barnavårdsnämndcns inspektris för den halvöppna barnavården samt andra, som det vederhör, i god tid före varje läsårs början uppgöra förslag till institutioner, i vilka praktiken lämpligen kan försiggå, och förskollärare, vilka för året lämpligen kan tjänstgöra som praktikhandledare. Hon bör låta sig angeläget vara att ständigt följa utveck- lingen av halvöppen barnavård inom kommunen, så att nytillkomna institutioner kan utnyttjas för praktiken och utbildningen ständigt handhaves av intresserade och skickliga handledare. Förslaget fastställes av rektor och styrelse, på vilkas uppdrag hon träffat uppgörelse med institutioner och handledare för läsåret.

I god tid före varje läsårs begynnelse skall hon vidare uppgöra förslag till plan för elevernas praktikutbildning under detta, vilket förslag före höstterminens början underställes berörda handledare i kollegium och sedan deras önskemål inhämtats, fastställes av rektor.

Under tiden augusti—juni skall hon minst en gång i månaden på fastställd dag och tid samla samtliga fungerande handledare till konferenser, vid vilka rektor är ordförande och praktikföreståndarinnan föredragande. I god tid före "varje läsårs begynnelse skall hon uppgöra förslag till plan för läsårets handledarkonfcrenser, vilken plan, sedan handledarkollegiets önskemål inhämtats, fastställes av rektor. I slutet av varje praktikperiod skall en konferens utformas till betygskollcgium rö- rande praktiken.

Praktikföreståndarinnan skall tillse, att seminariets praktikundcrvisning behöri— gen fortgår i enlighet med fastställd plan och övriga gällande föreskrifter samt att handledare och elever därunder fullgör sina skyldigheter, varvid hon bör låta sig angeläget vara att övervaka, att seminariets teoretiska undervisning omsättes i praktiken.

För den skull skall hon minst två gånger per praktikperiod besöka samtliga praktikinstitutioner och därvid kontrollera handledarnas sätt att undervisa samt följa varje elev i praktiskt arbete under så lång tidsrymd under dagen, att hon får ett sakligt intryck av elevens prestation. Därpå skall hon helst samma dag, men senast inom en vecka, under ett personligt samtal delge handledare och elev sina omdömen.

Praktikföreståndarinnan ansvarar för att protokoll föres vid samtliga hand— lcdarkonferenser och -kollegier samt ombesörjer dess infogande i seminariets arkiv.

• Sida 101
•  Original

Hon ansvarar även för att anteckningar över elevernas närvaro och frånvaro noggrant föras av praktikhandledarna liksom de anteckningar i övrigt angående elevernas tjäsntgöring, som seminariet finner anledning påfordra, och att dessa vid varje praktikperiods slut inlämnas till seminariet och där arkiveras.

Praktikföreståndarinnan skall minst två gånger i veckan under pågående ter- min hålla mottagning för förpraktikanter, elever och praktikhandledare å fast- ställd tid samt dessutom när så påfördras.

Hon skall vidare i samråd med rektor uppgöra förslag till nyintagning av elever. Därjämte skall hon på sätt som styrelsen bestämmer fungera som husmor vid seminariet och föra förteckning över dess inventarier.

Praktikföreståndarinnan skall vid seminariet undervisa i ämnena ............

........................................... minst 10 timmar per vecka.

• Sida 102
•  Original

KUNGL BIBL. riSOKT' 1233

• Sida 103
•  Original