SOU 1960:42

1957 års skolberedning

Sammanfattning

För undersökning har utvalts fyra grupper av skolområden, inom vilka återfinnes enhetsskolor av både tidig och nyare årgång, realskola och folk- skola. Dessa fyra områdesgrupper betecknas:

1. Skåne—gruppen

2. Stockholms-gruppen, som uppdelas i en stads- och en läns-grupp 3. Västmanlands-gruppen

4. Norrlands-gruppen, som uppdelas i en nedre och en övre grupp.

I undersökningen deltager sammanlagt 114 skolklasser fördelade på föl- jande skolformer:

1. Enhetsskola av tidig årgång 24 klasser 2. Enhetsskola av nyare årgång 40 >> 3. Läroverk ach realskola 33 » 4. Folkskola 17 >>

Insamling av data har skett vid två fältundersökningar av eleverna och genom två enkäter, en till föräldrar och målsmän och en till lärarna. Dess— utom har data om skolornas organisatoriska förhållanden införskaffats genom skolledarnas medverkan.

KAPITEL'V

Undersökningsmetoder och prövningsinstrument

Inledande synpunkter

I anslutning till framställningen av undersökningsmodell och problemställ- ning (Kap. III) skiljer vi mellan två huvudgrupper av variabler, elevvariab- ler och miljövariabler.

Elevvariablerna definieras av den undersökningsmetod som kommer till användning. Därför måste vi räkna med ett nästan obegränsat antal olika elevvariabler. Ur denna mångfald har vi emellertid begränsat oss till att studera och registrera vissa för våra syften fundamentala variabler eller variabelgrupper. '

Efter sin allmänna omfattning benämner vi dessa variabler:

a) attitydvariabler

b) intelligensvariabler

c) personlighetsvariabler

Huvudproblem för vår undersökning är att undersöka och kartlägga atti— tydvariablerna och sätta dem i relation till olika former av skolorganisa- tion. Elevens attityder kan emellertid på ett väsentligt sätt influeras av olikheter i elevernas intellektuella utveckling och av speciella särdrag i elevens personlighet. Därför är det nödvändigt att undersöka också intel— ligensvariabler och personlighetsvariabler för att kunna kontrollera dessa variablers eventuella inflytanden.

Miljövariablerna är egentligen också mångfaldiga, men av dessa har vi valt ut de grupper av variabler, som kan förväntas vara mest verksamma vid utformningen av elevernas attityder, nämligen kamratgruppens inställ- ning och attityder, Iärarnas uppfattning i uppfostringsfrågor ochunder— visningsproblem, föräldrarnas inställning till skolan och, slutligen den. all— männa miljöbakgrunden.

Alla dessa variabler måste undersökas, mätas och registreras med olika metoder och därefter sättas i relation till varandra och till olika skolfor— mer.

De använda prövningsinstrumentens konstruktion Sociometriska test

Sociometriska metoder har kommit att få stor praktisk användning i peda- gogiska, industriella och även militära sammanhang. I Sverige har Johan-

_ ”___, ...—___ ,___,_—__.__,_..._. "___—___ .WW—_-_.m m

nesson (1954) och Bjerstedt (1956) företagit empiriska studier av de so- ciala relationerna mellan barn i olika skolklasser. Den mest använda tek- niken vid sociometriska studier består däri, att man låter barnen i en skol- klass eller deltagarna i en grupp välja de två eller tre kamrater, som de helst vill samarbeta med för ett visst ändamål. Denna enklare metod med ett begränsat antal val medför emellertid ett antal felkällor, som försvå— rar tolkningen av resultaten. Med ledning av egna erfarenheter från tidi- gare försök och andra forskares, särskilt Bjerstedts (1956, s. 196 ff.), jäm- förelser mellan olika metoder, har vi ansett det nödvändigt att välja en mera avancerad metod.

Bedömningsschema med fem valkategorier För undersökningarna har därför utarbetats ett bedömningsschema, där alla elever i en klass får taga ställning till och värdera varje annan elev i klassen. Schemats konstruktion framgår av nedanstående uppställning.

1 2 3 4 5.

Namn Allra helst Gärna Likgiltigt Inte gärna Inte alls

Andersson, Axel

Berggren, Britt

Bergman, Eva

Bedömningsschemats fem valkategorier kan betraktas som en skala med fem steg. Varje deltagare i testet får för varje annan elev i klassen mar— kera sitt ställningstagande och sin värdering genom att sätta ett kryss i en av de fem kolumner som representerar de fem valkategorierna. För— delen med denna metod framträder särskilt när man vill göra jämförel— ser mellan olika klasser eller mellan smärre grupper inom en viss klass. Alla val kommer med denna metod att bli besvarade, och man kan med ledning av dessa ömsesidiga val beräkna graden av sammanhållning och integration i olika klasser och grupper.

För att om möjligt eliminera tillfälliga inflytanden är det i regel nöd- vändigt att låta eleverna välja sina kamrater utifrån flera olika synpunk- ter. En enskild elevs ställning i kamratkretsen kan i vissa fall variera med de bedömningsaspekter, som anlagts vid de sociometriska valen. Vid våra undersökningar har vi därför låtit eleverna värdera och välja varandra från tre olika aspekter.

Eleverna får ta ställning till och välja varandra ur samarbetssynpunkt, dels vid intellektuellt betonat arbete inne i klassrummet vid grupparbete, dels i en mera fysiskt krävande situation vid en orienteringstävling. Dess- utom får de bedöma varandra i en fritidssituation vid ett biobesök, varvid

man kan förmoda att personliga och vänskapliga synpunkter är mera do— minerande vid de sociometriska valen.

Rangordningsmetod

För att studera elevernas preferenser för varandra användes vid prövning- arna under vårterminen 1959 även en annan form av kamratbedömning, nämligen rangordningsteknik.1

Metodernas tillförlitlighet Sociometriska metoders tillförlitlighet har blivit ganska sparsamt disku— terad i den sociometriska litteraturen.

En väsentlig fråga är om i en testsituation uttalade önskningar överens- stämmer med verkliga förhållanden. Undersökningar av bl. a. Byrd (1951) visar starka samband med korrelationer omkring 0.80 mellan sociomet— riska val och faktiska val, som gjordes efter samma valaspekt. Det inne— bär, att de sociometriska valen ger uttryck för inte endast önskade rela— tioner utan speglar faktiska sociala relationer i gruppen.

Reliabiliteten av sociometriska val bestämmes i regel genom retestme— toden. Vad man då erhåller är emellertid ett mått på Dalens stabilitet och inte en tillförlitlighetsbestämning av testinstrumentet. Vid analys och tolk- ning av sociometriska data måste man också, som Bjerstedt (1956, s. 129 ff.) speciellt framhåller, vara på sin vakt mot »spurious instability» och »spurious stability».

Ett jämförelsevis säkrare mått på sociometriska metoders tillförlitlighet utgör enligt vår mening undersökningar av sociometriska tests samstäm— mighet (>>ekvivalens») med andra likartade metoder. Eng och French (1948) jämförde resultaten av samma grupps val enligt tre olika metoder: obe— gränsade sociometriska val, parvisa jämförelser och en rangordningsme- tod. De' erhöll därvid korrelationer mellan 089—097 vid jämförelser mel- lan de tre metoderna. När de sociometriska valen begränsades till fem val erhölls dock lägre korrelationer. En senare undersökning av Bjerstcdt (1956) med fem olika metoder gav i stort sett likartade resultat. Dessa undersök— ningar synes visa, att olika metoder ger i stort sett likartade resultat, och att de med fördel kan användas som komplement till varandra.

Attitydtest för eleverna För att undersöka elevernas inställning till lärare, kamrater och skol— situationen som helhet har utarbetats två nya attitydtest. 1 Den här använda försökstekniken har utformats i samarbete med docent David Magnusson. Denne svarar också för det insamlade materialets bearbetning och utvärdering, vars resultat redovisas i senare delen av denna volym.

Likert—metod Det ena av attitydtesten är av Likert—typ och benämnes »Vår klass». Det består av 92 uppgifter om en mängd olika förhållanden i skolklassen, ele- vernas uppfattning av lärarens undervisning och elevbehandling, elever- nas relationer till kamraterna och deras beteenden samt anpassningen till skolförhållanden och hela skolsituationen. Uppslag till dessa uppgifter hämtades från tidigare använda attitydformulär, men flertalet uppgifter nykonstruerades, och övriga formulerades så att de skulle motsvara för— hållanden i svenska skolor. Uppgifterna genomdiskuterades med ett fler— tal praktiskt verksamma pedagoger och prövades i ett antal klasser, var- vid oklara uppgifter förkastades och uteslöts.

Några exempel på uppgifter och testets konstruktion framgår av nedan- stående utdrag ur testet.

Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig

1. Geografi är ett roligt ämne .......... D [] |:] [] D 2. Det är roligt att sparka fotboll ...... D D |:] [] [] 3. Våra lärare berättar intressanta saker . . D D [] [j [] 4. Våra lärare är snälla och vänliga .. . . [] [| [:| |:] []

Eleven får för varje testuppgift ange sitt ställningstagande med ett kryss för något av de fem svarsalternativen.

Efter första fältundersökningen i september 1958 uttogs slumpvis sex av de undersökta klasserna (omkring 200 elever), och resultaten från dessa klasser har lagts till grund för en utprövning av delskalor. Svaren gavs poäng efter en fallande skala 5, 4, 3, 2, 1 för de fem olika svarskatego- rierna: Alltid, ofta, ibland, sällan, aldrig. Denna poängsättning gavs obe- roende av om uppgiften kunde tolkas som övervägande positiv eller över— vägande negativ. Därefter uppdelades uppgifterna i tre grupper efter sin art och sitt innehåll, så att en grupp kom att bestå av uppgifter gällande attityder till lärare, en andra grupp uppgifter rörande relationer till kam— raterna och slutligen en tredje grupp uppgifter gällande elevernas inställ- ning till hela skolsituationen.

För att undersöka samband mellan olika uppgifter beräknades i varje grupp phi-koefficienter mellan samtliga i gruppen ingående uppgifter. Med ledning av dessa interkorrelationer utmönstrades de uppgifter, som upp— visade mycket låga och varierande samband med de övriga inom grup- pen. Återstående uppgifter sammanställdes sedan till relativt homogena attitydskalor.

I tabell 6 redovisas dessa beräkningar för Skala 1. >>Attityder till lärare». (Övriga korrelationstabeller återfinnes i tabellbilagan.)

Resultatet av dessa analyser har blivit sammanställande av tre attityd— skalor.

Tabell 6. Interkorrelationer ((i) mellan uppgifter i delskala 1 »Allityder till lärare»

Testuppgift 9 19 25 40 46 51 60 79 4. Våra lärare är snälla och vän— liga ....................... .26 .47 .26 .36 .26 .16 .29 .29 9. Våra lärare berömmer oss. .. . .12 .28 .35 .11 .13 .20 .08 19. De flesta av våra lärare är lugna och på gott humör. .. . . 26 .44 .22 .18 .26 .33 25. Våra lärare behandlar alla elever lika ................. . .27 .33 .36 .31 .29 40. Våra lärare ger oss mycken hjälp i arbetet ............. . .20 .28 .18 .25 46. Våra lärare håller vad de lovat . .13 .38 .26 51. Vi vågar fråga våra lärare om allting .................... . .25 .27 60. Våra lärare lyssnar gärna på våra frågor ................ . .24 79. I vår klass gör vi precis som läraren bestämt ............

Skala 1. »Attityder till lärare». Denna delskala innehåller nio uppgifter alla med en positiv värdering av lärarna. I det ursprungliga testet fanns även ett antal negativa värderingar av lärarna, men sambandet mellan dessa uppgifter har visat sig vara så svagt, att dessa inte i tillräcklig grad kan antagas mäta en enhetlig dimension. Dessa uppgifter har vi därför inte iagit med vid den slutliga utvärderingen av testet.

Skala 2A och 2B. »Attityder till kamrater». Denna skala består av en positiv delskala (2 A) och en negativ (2 B). Den positiva delen innehål- ler sex uppgifter och den negativa sju. Vid utvärderingen av testet behand- las den positiva och den negativa delskalan som två skilda skalor, efter- som korrelationen mellan skalans positiva och negativa del ännu inte fast- ;tällts.

Skala 3A och 3B. »Attityder till skolsituationen». Denna skala omfat- tar också en positiv delskala (3 A) och en negativ (3 B). Här omfattar den positiva delen sju uppgifter medan den negativa delen innehåller elva.

En bestämning av skalornas homogenitet (»internal concistency») har företagits med utnyttjande av Cronbachs (1951(oc -koefficient. Vid beräk- ningen av phi-koefficienter mellan olika 'uppgifter har skärningar i för- delningen för uppgifterna gjorts så nära medianen som möjligt. Detta medför att vi får i stort sett lika varians hos olika uppgifter. Vi har där— för möjlighet att utnyttja Cronbachs formel 42:

ZZZr— ,,: _L 1_f”_ (i>j)

n—-1 114—2???” n = antal items ri,. = korrelation mellan item i och j.

Tabell 7. oc-koe/ficienter för de olika delskalorna i altitydtestet »Vår klass»

Attitydskala Antal uppgifter Koefl'icienter (a) Skala 1 .............. 9 .76 Skala 2 A ............ 6 .67 Skala 2 B ............ 7 .81 Skala 3 A ............ 7 .79 Skala 3 B ........... 11 .81

Denna koefficient ger oss upplysning om den del av den totala varian- sen i en skala, som är beroende av den generella faktorn i denna skala, och koefficienten kan sålunda tolkas som ett mått på skalans homoge- nitet.

De beräknade koefficienterna för de olika delskalorna redovisas i tabell 7. Vid alla psykologiska mätningar är det av fundamental betydelse för tolkningen av resultaten, att kunna erhålla ett mått på de använda mät- instrumentens homogenitet. Den här genomförda analysen och homoge- niseringen av de attitydskalor vi använder, kan därför ge oss en säkrare grundval vid utvärdering av undersökningarnas resultat.

Parvisa jämförelser För att studera elevernas attityder till vissa speciella skolförhållanden har vi valt ut fem väsentliga företeelser i elevernas skolsituation för ett mera ingående studium med hjälp av parvisa jämförelser. Vi vill med denna metod söka fördjupa analysen av elevernas inställning till skoldag, hem- läxor, lärare, vänner och betyg.

Principerna för testets konstruktion och jämförelseparens uppställning framgår av nedanstående utdrag ur attitydschemat, som vi benämner »Vad väljer du?».

VAD VÄLJER DU?

Vilket tycker du är viktigast för att du skall trivas i skolan? Sätt ett kryss i rutan framför det som du tycker är mest betydelsefullt:

1. |:] Inga hemläxor 11. D Låga betyg eller eller [] Kort skoldag E] Många hemläxor 2. [] Snälla lärare 12. |:] Inga vänner eller eller [:] Höga betyg [] Stränga lärare

Parvisa jämförelser som metod har gamla anor inom attitydforskningen, men den speciella utformning som användes här är relativt ny. I Sve- rige har Smith (1951 och 1954) arbetat med ett personlighetsschema, som bygger på både enkla och dubbla parvisa jämförelser. Vårt jämförelse-

schema är uppbyggt på ett något annorlunda sätt genom att de fem jäm- förelsealternativen förses med positiva och negativa attribut. De på detta sätt erhållna fem positiva alternativen väges mot varandra, och vi får på detta sätt tio positiva jämförelsepar. På motsvarande sätt förfares med de negativa alternativen, som också bildar tio jämförelsepar.

Attitydschema för lärarna

Även för lärarna har utarbetats ett attitydschema av Likert-typ. Detta atti- tydformulär består av 50 uppgifter och konstruerades så att det skulle bilda två delskalor, en med sikte på uppfostringsfrågor och en för problem i samband med undervisningen. Här återges några exempel på påståenden som finns i detta attityd- schema:

1. Att ge eleverna en positivinställning till skolarbetet är ++ +0 +— ———- viktigare än att de får höga betyg.

2. Besvärligheterna med barnen skulle troligen bli mindre, ++ +0 »— —— om man behandlade dem mera kamratligt.

3. Vad eleverna tycker och tänker är av mindre betydelse, så ++ + 0 — _— länge de sköter sina uppgifter. ' -

4. I jämförelse med förr är våra dagars ungdomar alltför ++ +0 —— —— liknöjda och saknar ofta förmåga att arbeta hårt.

Ställningstagande till dessa påståenden sker i en femgradig skala från helt ”accepterande (+ +) över tvekan (0) till helt förnekande (— —).

Vid sammanställningen av uppgifter i attitydschemat hade vi från bör— jan valt ut sådana påståenden som innebär en »auto'kratisk» attityd i upp- fostrings- och undervisningsfrågor. Med ledning av egna preliminära un— dersökningar samt Husens (1956) resultat »att de påståenden som gick emot den harncentrerade uppfattningen visade högst diskriminationsinde- ces» förväntade vi att genom vårt val av påståenden erhålla mera enhetliga och homogena delskalor. Med vissa intervall insattes emellertid även på— ståenden med mera »progressivt» innehåll, vilka skulle spela rollen av distraktorer.

En utprövning av delskalor gjordes på uttalanden från omkring 200 lä— rare i samband med en pedagogisk dag. Efter en preliminär uppdelning av uppgifterna i de båda ovannämnda grupperna beräknades även i detta fall phi—koefficienter mellan samtliga i gruppen ingående påståenden. Därefter utgallrades de påståenden som hade alltför låga och fluktuerande inter— korrelationer med de övriga.

Denna analys gav till resultat en delskala avseende lärarnas uppfostringsu attityder, omfattande 15 uppgifter, och en annan delskala angående lärar- nas inställning till undervisningsproblem bestående av 13 uppgifter.

De båda delskalornas homogenitet har undersökts genom beräkning av zac-koefficienter, som redovisas i tabell 8.

Tabell 8. ca:—koefficienter för delskalor i attitydschema för lärare

Attitydskala Antal uppgifter Koefficienter (oz) Uppfostringsfrågor . . . . 15 .84 Undervisningsproblem . 13 .77

Vid bearbetningen av resultaten från vår huvudundersökning har endast dessa båda mera homogena delskalor utvärderats.

Enkätformulär för föräldrar

Vid efterforskningen av attityder hos föräldrar och målsmän har vi an- vänt oss av direkta frågor angående väsentliga skolproblem. Vi har därvid även utnyttjat tillfället att samla in aktuella uppgifter om föräldrarnas yrke och utbildning.

Enkätformuläret innehåller 17 frågor till föräldrarna, vilka har att be- svara dem med antingen »Ja» eller »Nej». Formulärets uppställning fram- går av nedanstående utdrag:

FRÅGOR SVAR

1. Skulle Ni velat ha längre skolutbildning än vad Ni har fått? [] Ja E] Nej

2. Önskar Ni att Ert barn skall få längre skolutbildning än Ni |:] Ja B Nej själv har fått?

3. Har Ni diskuterat Ert barns framtida utbildning med lärarna |:] Ja |:] Nej t. ex. klassföreståndarc eller yrkesvalslärare?

Vid frågorna till föräldrarna har vi främst tagit sikte på deras attityder till barnens vidareutbildning och inriktning mot olika yrkesvägar, men även undersökt vissa detaljprohlem, som kontroll av elevernas hemarbete, inställning till hemläxor, prov och betyg i skolan, samt hemmets allmänna inställning till skolans arbete och föräldrarnas personliga engagemang i barnens skolgång.

Intressetest

Vi har vid våra undersökningar använt ett intresseschema, som tar sikte på elevernas yrkesintressen. Detta är konstruerat av Henricson (1959) med Thurstones Interest Schedule som närmaste förebild och innehåller liksom detta tio intressevariabler.1

Personlighetstest

I undersökningarna har vi använt oss av två personlighetstest, en bearbe— tad och förkortad version av Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI) och Cattell's Junior Personality Quiz (JPQ).

1 Resultaten av intresseundersökningen kommer att redovisas i en separat rapport, som utarbetas av skolpsykologen fil. lic. Sven-Eric Henricson.

40 MMPI Detta test år i sin ursprungliga form ett individualtest. Uppgiften för för— sökspersonen är att placera ett stort antal kort med tryckta påståenden i någon av kategorierna »Sant», »Falskt» eller »Kan inte säga». För sina studier av »Vanart och personlighetsavvikelser» har Eriksson (1957) över- satt och bearbetat testet för svenska förhållanden och utprövat det på flera olika försöksgrupper. För vår räkning har han utarbetat en grupptestver- sion, varvid för våra syften irrelevanta och för åldern olämpliga frågor ut- mönstrats. Efter denna överarhetning består testet av fyra något förkor- tade originalskalor jämte en på grundval av samtliga originalitem nykon- struerad skala, här benämnd test för social anpassning (Sa). Dessa del- skalor kan anses mäta olika delfunktioner av elevernas personlighet och hänför sig till följande områden:

Social anpassning (Sa). Psykopatiska drag (Pd). Paranoida drag (Pa). Schizothyma drag (Sc). Hypomana drag (Ma).

???/"950!”

Vid den här använda grupptestformen får eleverna med kryss markera sitt ställningstagande till de i testhäftet tryckta uppgifterna. Principiellt är alltså även detta test en variant av attitydtestning.

Korrelationsberäkningar mellan den nya delskalan för social anpassning (Sa) och de fyra originalskalorna har givit följande värden:

Pd Pa Sc Ma Sa .73 .72 .78 .66

JPQ

Detta test består av tolv variabelgrupper med tolv uppgifter i varje grupp, sammanlagt alltså 144 item. Cattell, Beloff, Flint och Gruen (1953) ger i sin handledning för testet en utförlig beskrivning av de tolv faktorerna, vilka karakteriseras som motsatspar.l

Intelligenstest

Slutligen har eleverna undersökts med ett intelligenstest, som utgör en mo— difierad del av Härnqvists F-test. Det här använda testet består av två del- prov, motsatser och bokstavsgrupper.

Interkorrelationen mellan de båda deltesten utgör 0.46 för hela elevpopu- lationen. De båda deltesten, varav motsatstestet kan betraktas som verbalt och bokstavsgrupper närmast får anses vara induktivt, kompletterar var- andra på ett tillfredsställande sätt och täcker därmed en större varians av elevernas intellektuella kapacitet än enstaka deltest.

1 Den här använda formen av testet har översatts och bearbetats av docent Åke Bjerstedt.

41 Sammanfattning

Sociometriska metoder, som bygger på en direkt utfrågning av individen om hans sociala relationer, användes i dessa undersökningar i två olikartade former, dels som ett bedömningsschema med fem valkategorier och dels som en rangordningsmetod. Elevernas attityder har även undersökts med två attitydtest, av vilka det ena är utarbetat med Likerts metod som före- bild, och det andra är utformat som parvisa jämförelser. Elevernas intres- sen för olika yrken studeras med hjälp av ett intresseschema utarbetat i analogi med Thurstones Interest Schedule.

Eleverna får dessutom besvara två personlighetsformulär och deltaga i ett intelligensprov med två delprov.

Lärarnas inställning till uppfostringsfrägor och undervisningsproblem ut— forskas med hjälp av ett attitydschema av Likert-typ. Föräldrarnas attity- der och hemmens inställning till skolan undersökes med hjälp av ett enkät- formulär med ett antal direkta frågor.

KAPITEL VI

Plan för bearbetningen

Allmänna principer för bearbetningen

En fullständig och allsidig bearbetning av det insamlade materialet har varken varit ändamålsenlig eller möjlig. Vi har därför från början begrän- sat oss till att bearbeta materialet ur vissa bestämda aspekter. Urvalet av dessa aspekter bestämmes av den övergripande problemställningen: att be— lysa den roll som skolans organisationsform spelar vid utformning av ele- vernas sociala attityder, interaktioner och intressen.

Materialet har vid alla bearbetningar uppdelats i fyra grupper efter de huvudformer av skolorganisation som vi studerat. Vi har två grupper av elever från enhetsskolor, en från skolor av äldre årgång (Ä) och en från skolor av yngre datum (Y), en tredje grupp elever kommer från realsko— lor (R) och den fjärde från folkskolor (F).

Huvudprincipen för samtliga utförda bearbetningar har varit att sam- manställa och jämföra resultaten i dessa olika differentieringsmiljöer, på- Visa eventuella skillnader i elevernas sociala beteenden och söka belysa, i vad mån dessa differenser kan hänföras till olikheter i elevernas skolmiljö, eller om de är betingade av andra faktorer i elevernas sociala fält.

Problemställningar vid bearbetningen

Vi ger här en översikt av de problemställningar, som valts ut att fungera som riktpunkter vid materialets bearbetning.

I kapitlet VII och VIII redovisas resultat, som ger en helhetsbelysning av undersökningens huvudproblem:

1. Hur framträder och utvecklas elevernas inställning till sina kamrater i olika differentieringsmiljöer?

2. Hur framträder och utvecklas elevernas inställning till lärare och till skolsituationen i olika differentieringsgrupper? I kapitel IX redovisar vi resultaten av undersökningar av elevinställningen i relation till elevernas intellektuella prestationer och personlighetsutveck— ling:

3. Vad betyder elevernas intellektuella prestationer vid utbildandet av de— ras sociala inställning?

4. Hur inverkar elevernas personlighetsutveckling vid utformningen av deras sociala attityder? I kapitel X undersöker vi samband mellan vissa yttre miljövariabler och elevernas sociala inställning:

5. Vad betyder elevantalet i klassen för elevinteraktionen och elevinställ- ningen?

6. Hur påverkar den allmänna miljöbakgrunden elevernas inställning? I kapitel XI redovisar vi slutligen resultat av en analys av samspelet mel- lan lärare och elever samt mellan föräldrar och barn. Följande problemställningar kommer därvid att belysas:

7. Vilken roll spelar lärarens attityder till uppfostringsfrågor och under- visningsproblem vid utformningen av elevernas attityder till läraren?

8. Vilken betydelse har föräldrarnas utbildning för barnens attityder till skola, lärare och kamrater?

9. Vad betyder föräldrarnas skolambition för barnens inställning till lä- rare och skolförhållanden?

Bearbetningsmetader

Vid en strikt experimentell studie av elevers utveckling i olika differen- tieringsmiljöer skulle det vara möjligt att sammanställa ekvivalenta, direkt jämförbara grupper med hjälp av olika former av matching-förfarande. Vid våra undersökningar har en sådan uppläggning inte varit möjlig på grund av de omfattande ingrepp i klassernas organisation detta skulle ha medfört. Vi har i stället ur redan förefintliga klasser från olika differen- tieringsmiljöer valt ut ett betydande antal, vilka vid två skilda tidpunkter göres till föremål för undersökningar dels vid höstterminens början, dels strax före vårterminens slut. För varje elev som deltager i båda försöken erhåller vi således ett begynnelsevärde, initialvärde, och ett slutvärde, finalvärde.

Eftersom ideala betingelser för experimentell kontroll i regel är svåra eller rent av omöjliga att åstadkomma i pedagogisk forskning, finns endast utvägen att tillgripa statistiska bearbetningsmetoder, som gör det möjligt att erhålla upplysande och tillförlitliga resultat, trots att de undersökta gruppernas utgångslägen varierar i olika avseenden. En bearbetningsmo- dell som uppfyller dessa villkor är kovariansanalys.1 Med hjälp av ko- variansanalys blir det möjligt att studera utvecklingsresultat i grupper med skilda initialvärden, därför att olika undersökningsgruppers medelvärden i sluttestet genom korrigering kan modifieras så att de blir helt jämför- bara.2

1 Garrett (1958) anför: »Covariance analysis is especially useful to experimental psychologists when for various reasons it is impossible or quite difficult to equate control and experimental groups at the start» (s. 295).

:)

- För den tekniska sidan av bearbetningen hänvisas till statistiska handböcker av Garrett (1958), Lindquist (1953), Mc Nemar (1955) m.fl.

Kovariansanalys kommer därför att bli huvudmodellen för materialets bearbetning, särskilt vid studiet av de sociala attitydernas utveckling un— der undersökningstiden. Detta utesluter emellertid inte att även andra sta- tistiska metoder som variansanalys, medeltalsjämförelser och korrelations— analys 0. a. kommer till användning, där detta visar sig möjligt och lämpligt.

I detta sammanhang har vi endast avsett att skissera den huvudmetod efter vilken materialet bearbetats. Den mera speciella bearbetningstekniken beskrives i samband med resultatredovisningen.

KAPITEL VII

Elevernas inställning till kamrater i olika differentieringsmiljöer

Materialets bearbetning

Sociometriska val Tabellering av materialet För att erhålla en översikt över de sociometriska valens fördelning har vi upprättat sociomatriser över valen i varje klass. Vid denna tabellering av materialet har vi begagnat oss av det system Bonney—Fessenden (1955) föreslagit. Detta system kan sägas innebära, att den vanliga sociomatrisen vikes längs diagonalen, så att parrelationer, som i den traditionella matri- sen tabelleras i två rutor, med denna nyare metod inrymmes i en och samma ruta. Enligt Bonney—Fessenden får matrisen således form av en triangel, där varje ruta kommer att innehålla både avgivna och erhållna val. För att underlätta vidare bearbetningar och som kontroll har vi dock utfört tabelleringen för matrisen som helhet genom att införa resultaten även i tabellens övre del. (Se exempel i tabellbilagan.)

Detta tabelleringssystem lämpar sig synnerligen väl för våra undersök— ningar, där varje elev har att ta ställning till alla övriga elever i klassen. Detta innebär att alla val blir besvarade, och med registrering av valen en- ligt detta system kan man direkt avläsa graden av preferens i elevernas parrelationer.

Bearbetningsmetoder

Med ledning av sociomatriserna beräknades för varje individ antalet av- givna och erhållna val i bedömningsschemats fem valkategorier. Summan av valen i olika kategorier för samtliga elever i en klass ger oss en upp— lysning om valens fördelning inom klassen. Vi har beräknat denna fördel- ning för varje klass och separat för gossar och flickor.

För fortsatta bearbetningar beräknades för varje elev ett poängtal för avgivna och ett för erhållna val. Denna poängsättning gjordes enligt föl- jande formel:

=(5—n1+4-n2+3-n3+2-n4+1-n5)-10 N

Pg

46 Pg : poängtal

"1 = antal val i valkategori 1 .................. (Allra helst) n2 : antal val i valkategori 2 .................. (Gärna) n3 : antal val i valkategori 3 .................. (Likgiltigt) n4 : antal val i valkategori 4 .................. (Inte gärna) n5 : antal val i valkategori 5 .................. (Inte alls) N : samtliga val

En elev, som exempelvis avgivit eller erhållit alla sina val i valkategori 1, får dessa val multiplicerade med 5, varefter produkten divideras med an— talet val. Resultatet blir alltså 5. För att undvika alltför många decimaler multipliceras med 10, varför högsta möjliga poängsumma för såväl avgivna som erhållna val blir 50. Lägsta möjliga poängsumma blir med denna be- räkningsmetod 10. Eftersom vi låtit eleverna välja varandra ur tre olika valaspekter, blir den sammanlagda högsta poängsumman för dessa tre val— aspekter 150, och den sammanlagda lägsta poängsumman 30. Med denna poängsättning förväntar vi oss kunna undvika de sneda fördelningar, som ofta framträder i de sociometriska valens frekvensfördelningar.1

Elevattityder

De båda delskalor för elevernas attityder till kamrater, som erhållits ur attitydformuläret enligt Likert—metoden, innehåller ett olika antal av upp- gifter. För att underlätta jämförelser mellan skalorna har vi därför över— fört de erhållna poängvärdena till en enhetlig niogradig skala, varvid sam— tidigt den negativa delskalan vänts, så att skalvärde 9 alltid kommer att beteckna mest önskvärda (högsta positiva och minsta negativa) attityd, och skalvärde 1 beteckna minst önskvärda (lägsta positiva och högsta negativa) attityd. Vid övergången till niogradiga skalor har det totala för- söksmaterialet fått bilda utgångspunkt, varvid dock endast elever som varit närvarande vid båda försöken har medtagits.

Samband mellan olika undersökningsinstrument

Samband mellan sociometriska val och elevattityder För att undersöka sambandet mellan sociometriska val och elevattityder har vi beräknat korrelationer mellan vissa av de sociometriska variablerna och den positiva delskalan av elevernas attityder till kamrater. Resultaten redovisas i tabell 9. Som synes av tabellen är korrelationen mellan socio- metriska variabler, både avgivna och erhållna valpoäng, och elevernas atti- tyder till kamrater relativt låg. Visserligen är antalet jämförelser så stort, att korrelationskoefficienterna i regel når upp till signifikant nivå, men resultaten av denna analys visar, att de sociometriska variablerna är ut— tryck för väsentligt andra värderingar än den allmänna attityden gentemot

1 Jfr Northway 1952, s. 21, Johannesson 1954, s. 86 ff. och Bjerstedt 1956, s. 160 f.

Tabell 9. Korrelationer (r) mellan olika undersökningsinstrument

Sociometriska val och . . elevattityder Pos1t1v .OCh

Skolform Försök N negativ

Avgivna val Erhållna val delskala Ä ................. I 621 .25 .17 .39 II 624 .20 .15 .50 Y ................. I 1 094 .20 .12 .35 II 1 082 .23 '15 .51 R ................. I 1 075 .27 .18 .44 II 1 046 .31 .24 .48 F ................. I 347 .14 .02 .34 II 357 .21 .08 .45 Samtliga ........... I 3 137 .22 .13 .38 11 3 109 .25 .17 .49

De båda försökstillfällena betecknas alltid med de romerska siffrorna I och II.

kamraterna i klassen. De sociometriska variablerna är framför allt ett ut- tryck för graden av sammanhållning och interaktion mellan eleverna i klassen, och därvid spelar elevernas attityder till kamraterna inte någon mera framträdande roll. Elevernas sociometriska val och deras allmänna attityd till kamraterna i klassen synes på detta åldersstadium vara uttryck för delvis skilda sociala värderingar.

Samband mellan den positiva och den negativa delskalan

I tabell 9 redovisar vi även resultaten av korrelationsberäkningar mellan den positiva och den negativa delskalan i elevernas attityder till sina kam— rater. Av dessa beräkningar framgår, att det finns ett klart positivt sam- band mellan de båda delskalorna. Korrelationerna ligger i regel mellan 0.35 och 0.50 och är genomgående något högre vid det senare försöket. De er- hållna värdena är dock inte av den storleksordning, att de berättigar till en sammanslagning av de båda delskalorna, varför vi vid alla bearbetningar har behandlat dem som separata attitydskalor.

Sociometriska val i olika differentieringsmiljöer

I denna översikt av de sociometriska variablerna redovisar vi jämförelser mellan olika differentieringsmiljöer beträffande elevernas val av klasskam- rater dels vid val av eget kön, dels vid val av motsatt kön. I detta samman- hang anger vi även resultaten från undersökningar av samband mellan avgivna och erhållna sociometriska val.

Val av eget kön

Medeltal och spridning för de poängvärderade sociometriska valen redo— visas i tabell 10. Vid jämförelser mellan olika skolformer finner vi, att

Tabell 10. De sociometriska valens poängvärderade medeltal och spridning i olika skolformer. Avgivna och erhållna val av eget kön

Gossar Flickor Skolform I 11 I II N | M | 8 N | M | 5 N | M | 5 N M 5 Å .......... 305 117.1 1332 311 115,2 12311 316 110,2 13,2 313 109,2 ägd; Y .......... 556 113,0 få; 550 111,4 133 538 114,2 få; 532 113,4 E'?) R .......... 537 108,9 ååå 519 106,7 131; 538 109,9 %% 527 110,3 13,1, , , , , 13,6 14,2 17,4 16,8 F .......... 189 118,0 17,7 191 116,8 18,1 158 115,2 18,5 166 113,1_ 20,6 Samtliga.... 1587 113,o 231571 111,3 &; 1550 112,0 13,1, 1538 111,4 122 , , , ,

Anm. Då medeltalet av avgivna och erhållna val vid valet av eget kön är lika redovisas dessa i samma tabell. Spridningen blir emellertid olika, varför två spridningsmått anges itahellen, av vilka det övre gäller för avgivna och det nedre för erhållna val.

vid båda försöken ligger realskolegruppens poängtal lägre än medeltalet för samtliga elever, medan eleverna från de tre övriga skolformerna har poängtal, som i regel ligger över detta medelvärde. Elever från äldre och yngre enhetsskolor har ganska likartade poängvärden, medan folkskole- gruppen i regel erhållit de genomsnittligt högsta poängtalen.

Utpräglade skillnader mellan gossars och flickors val förekommer en- dast i enhetsskolor av äldre årgång, där gossarnas medelvärden vid första försöket är omkring 7 och vid andra försöket 6 poängenheter större än flic- kornas.

Med variansanalys har vi undersökt den statistiska signifikansen av dessa differenser mellan medeltalen i olika differentieringsmiljöer. Resultaten av denna analys föreligger i tabell 11. I tabellen har varian'sanalysens F-kvoter införts omedelbart under tabellens huvud, och alla skillnader med signifi- kans på minst 5 %-nivån har angivits med motsvarande skolforms bok- stavsbeteckning. Icke signifikanta differenser utmärkes med punkter.

Av dessa beräkningar framgår att gossarna i realskolegruppen har signi— fikant lägre medeltalspoäng än i samtliga övriga skolformer. Dessutom framgår att gossarna i enhetsskolor av äldre årgång och i folkskolor har signifikant högre valpoäng än i enhetsskolor av yngre årgång. Däremot förekommer inga signifikanta skillnader mellan enhetsskolor av äldre är— gång och folkskolor. —— Hos flickorna förekommer inga signifikanta skill— nader mellan enhetsskolor av äldre typ och realskolor. Men både i enhets- skolor av yngre datum och i folkskolor uppvisar flickorna signifikant högre medelvärden i de avgivna valen än i realskolor. I flickornas erhållna val finner vi mindre utpräglade differenser vid det senare försöket.

Tabell 11. Variansanalysens F-kvoter och signifikanta differenser i sociometrisk val- poäng vid val av eget kön1

Gossar Flickor

Jämförelser Avgivna val Erhållna val Avgivna val Erhållna val I II I II I II I II

22,72 24,84 21,54 20,87 11,27 6,63 8,43 4,50

*** *** *** *** *** *** *** **

Ä—Y ......... Å Ä Å Ä Y Y Y Y Ä—R ......... Å Å Å Ä . . . Ä—F ......... . . . . F F F F Y—R ........ Y Y Y Y Y Y Y Y Y—F ......... F F F F . . . . R_F ......... F F F F F F F

1 Som symboler för P vid olika grader av signifikans gäller:

P > .05 P 5 .05 P 5 .01 P 5 .001

* ** ***

Helhetsbilden av denna analys blir dock, att elevernas poängmedelvärden i enhetsskolor och folkskolor visar större inbördes likheter med varandra » än med eleverna i realskolor, vilka som regel har signifikant lägre poäng- medelvärden än eleverna i de Övriga skolformerna.

Val av motsatt kön

Resultaten av dessa val redovisas i tabellerna 12 och 13. Vid val av mot- satta könet erhåller folkskolegruppen i regel de högsta poängtalen både vid första och andra försöket, medan enhetsskolor av äldre årgång i regel får den genomsnittligt lägsta poängvärderingen, och mellan dessa finner vi yngre enhetsskolor och realskolor. Skillnaden mellan de olika skolty— perna är betydligt mera markant vid det senare försöket.

De mest utpräglade skillnaderna vid val av motsatta könet förekommer emellertid vid jämförelser mellan gossars och flickors val. Som framgår av tabellerna ger gossarna genomsnittligt betydligt lägre sociometriska poäng åt flickorna, än de i sin tur får mottaga från dessa.

Skillnaden mellan de olika skolformerna framträder här mest utpräglat i gossarnas val, där differensen mellan äldre enhetsskolor och folkskolor är betydande med 7 till 9 poängenheter. Flickornas val är vid första för- söket ganska likartade i samtliga försöksgrupper, men vid andra försöket har realskolegruppen och folkskolegruppen klart högre poängtal än de båda enhetsskolegrupperna. Med variansanalys har vi även här prövat signifi-

Tabell 12. De sociometriska valens poängvärderade medeltal och spridning i olika skolformer. Avgivna val till motsatt kön

Gossar Flickor

Skolform I 11 I 11

Ä .......... 305 74,6 21,0 311 80,7 21,4 316 86,1 20,8 313 88,4 18,9 Y .......... 556 79,7 22,1 550 85,6 20,0 538 85,7 19,4 532 88,0 17,4 R .......... 537 78,5 21,4 519 84,7 20,9 538 88,3 17,1 527 92,3 18,2 F ........... 189 81,9 20,4 191 89,7 20,6 158 86,4 17,1 166 94,2 15,9

Samtliga 1 587 78,6 21,6 1 571 84,8 20,8 1 550 86,8 18,8 1 538 90,2 18,0

Tabell 13. De sociometriska valens poängvärderade medeltal och spridning i olika skolformer. Erhållna val från motsatt kön

Gossar Flickor

Skolform I II I I I

Ä. . . . .. . . .. 305 85,6 19,8 311 87,2 21,6 316 75,9 19,0 313 82,6 24,9 Y .......... 556 85,7 19,6 550 87,2 21,7 538 80,3 18,0 532 85,6 20,5 R .......... 537 86,1 18,1 519 90,5 21,1 538 80,0 16,1 527 85,7 19,6 F .......... 189 87,8 19,0 191 96,2 22,0 158 82,6 18,1 166 90,5 22,4

Samtliga 1587 86,0 19,1 1 571 89,4 21,5 1550 79,6 17,6 1538 85,5 21,5

Tabell 14. Variansanalysens F-kvoter och signifikanta differenser i sociometrisk val- poäng vid val av motsatt kön

Gossar Flickor

Jämförelser Avgivna val Erhållna val Avgivna val Erhållna val

I II I II I II I II

5,53 8,03 0,63 9,95 1,96 8,94 6,40 5,02 *** *** _ *** . *** *** **

Ä—Y ......... Y Y . Y Y Ä—R ......... R R R R R R Ä—F ......... F F F F F F Y—R ......... . R R . Y—F ......... F F F . F R—F ......... F F . F

kansen av differenser mellan medeltalen. Resultaten av denna analys re- dovisas i tabell 14.

Av tabellen framgår att vi erhåller signifikanta F-kvoter i samtliga fall utom för flickors avgivna och gossars erhållna val vid första försöket. Hos gossarna finner vi signifikanta differenser i de avgivna valen endast mellan enhetsskolor av äldre årgång och de tre övriga skolformerna vid första för- söket, men vid andra försöket visar sig signifikanta skillnader även mellan folkskolorna och enhetsskolor av yngre datum samt realskolor. Dessa re- sultat återkommer hos flickorna i de från gossarna erhållna valen (efter— som dessa val egentligen innebär samma sak). Flickornas avgivna val visar vid andra försöket signifikanta skillnader mellan å ena sidan enhetsskolor och å andra realskolor och folkskolor.

Sammanfattande kan man alltså konstatera, att vid val av motsatt kön finns det vid första försöket signifikanta skillnader endast hos gossarna, och hos dessa främst vid jämförelser mellan enhetsskolor av äldre årgång och folkskolor men även i relation till yngre enhetsskolor och realskolor. Vid senare försöket är dessa skillnader mera utpräglade och förekommer även hos flickorna. Den största skillnaden mellan olika skolformer fram— träder fortfarande vid jämförelser mellan enhetsskolor främst av äldre är- gång och folkskolor, medan förhållandena i realskolor och yngre enhets— skolor är i stort sett likartade.

Denna översiktliga karakteristik av de sociometriska variablerna ger vid handen, att elever i folkskolan genomsnittligt har de högsta sociometriska poängvärdena, och elever i realskolan de lägsta poängtalen vid val av eget kön. - När det gäller val av motsatta könet har även vid dessa val folkskolegrup- pen i regel de högsta poängvärdena, särskilt överlägset vid andra försöket, medan i detta fall enhetsskolegrupperna, både av äldre och yngre årgång, har de lägsta poängtalen. Den stora differensen mellan gossars och flickors värdering av varandra är dock påfallande i alla skolformer. Flickorna är mera angelägna om att få gossar med i sina arbets-, orienterings- och fri— tidsgrupper, än vad gossarna är att få med flickor i sina grupper.

Samband mellan avgivna och erhållna val

I detta sammanhang redovisar vi även en korrelationsheräkning av samban- den mellan avgivna och erhållna sociometriska poängtal dels vid val av eget kön, dels vid val av motsatt kön. De erhållna korrelationerna återfin- nes i tabell 15. Vid en översiktlig granskning finner vi att flertalet kor- relationer är relativt låga, endast i undantagsfall påträffar vi koefficienter med värden större än 0.30. Det finns dock vissa skillnader mellan de olika differentieringsgrupperna. Folkskolegruppen avviker mest från de övriga. Där finner vi nämligen över huvud taget inga signifikanta korrelationer, vilket innebär att elevernas avgivna valpoäng inte har något samband med

Tabell 15. Korrelationer (r) mellan avgivna och erhållna sociometriska poängtal

Val av eget kön Val av motsatt kön SkOIfOTm Gossar Flickor GOSsar Flickor I II I II I II I II Ä ............ .23 .25 .08 .08 .20 .29 .24 .30 Y ............ .30 .21 .02 .10 .24 .21 .26 .28 R ............ .31 .38 .02 .15 .27 .23 .29 .18 F ............ _.01 .17 .11 .16 .13 .06 .07 .10 Samtliga .29 .31 .07 .13 .23 .22 .24 .24

det antal valpoäng de erhåller från sina kamrater. I de övriga skolformer— na finner vi ett svagt men påtagligt samband mellan avgivna och erhållna val till motsatta könet, medan vid val av eget kön endast sambandet hos gossarna når upp över signifikansgränsen.1

Dessa resultat bekräftar vad olika forskare (jfr Bjerstedt 1956, s. 181 f.) kunnat konstatera vid tidigare undersökningar. Det synes alltså inte före- komma någon systematisk överensstämmelse mellan det antal valpoäng en elev avger, och det antal han erhåller från sina kamrater. En elev, som är mycket positiv i sina sociometriska val, mötes alltså i regel inte med sam— ma uppskattande värderingar från kamraternas sida, och en elev som är relativt restriktiv i sina egna val, kan däremot bli föremål för en betydande positiv värdering.

Avgivna och erhållna valpoäng är alltså två skilda aspekter i elevernas normsystem, och båda förtjänar att beaktas med lika intresse vid utvärde- ring av resultaten vid sociometriska undersökningar.

Elevattityder i olika diferentieringsmiljöer

Resultaten av våra undersökningar av elevernas attityder till sina kamra— ter inom olika skolformer redovisas i tabell 16. Av tabellen framgår att re- sultaten blir delvis olika i de båda delskalorna. De högsta skalvärdena fin- ner vi både i den positiva och i den negativa delskalan hos elever i realsko— lor. De lägsta värdena i den positiva delskalan har elever i enhetsskolor av yngre årgång och i den negativa delskalan finner vi de lägsta värdena i folkskolegruppen.

1

Antal jämförelser

Signifikansgrad 150 200 300 400 500 1 000 p( .05 .................. .16 .14 .11 .10 .09 .06 p( .01 .................. .21 .18 .15 .13 .12 .08

(Efter GUILFORD 1954, s. 563—564).

Tabell 16. Elevernas attityder till kamrater inom olika skolformer

Positiv delskala Negativ delskala Skolform Kön Antal Försök 1 Försök 11 Försök 1 Försök 11 M 5 M 8 M s M s Ä ............... G 280 4,96 1,84 4,96 1,92 5,15 1,86 5,30 1,82 Y ............... 499 4,63 1,90 4,63 1,82 5,34 1,90 5,02 1,92 R ............... 490 5,03 1,80 4,75 1,81 5,52 1,84 5,08 1,91 F ............... 176 5,02 1,83 4,88 1,72 4,76 1,81 4,87 1,91

Samtliga G 1445 4,88 1,85 4,77 1,83 5,29 1,87 5,08 1,90

Ä ............... F 291 5,09 1,82 4,94 1,83 5,58 1,85 5,62 1,69 Y ............... 495 4,82 1,76 4,65 1,75 5,67 1,67 5,51 1,71 R ............... 500 5,25 1,54 4,87 1,64 5,95 1,60 5,70 1,58 F ............... 150 5,05 1,72 4,96 1,79 5,18 1,77 5,29 1,77

Samtliga F 1436 5,05 | 1,70 4,82 1,74 5,70 1,71 5,58 1,67

Variansanalysen, vars resultat återfinnes i tabell 17, visar, att differen- serna i den positiva delskalan mellan realskolor och yngre enhetsskolor är klart signifikanta, och även i jämförelse med övriga skolformer finner vi svagt signifikanta skillnader till de yngre enhetsskolornas nackdel. I den negativa delskalan finner vi signifikant lägre värden i folkskolorna i för— hållande till samtliga övriga skolformer, och i regel har realskolorna signi- fikant högre värden än enhetsskolorna.

Som huvudresultat av denna analys framstår realskolegruppens övervä- gande mera positiva attityder och väsentligt mindre negativa inställning till kamraterna än vad som är fallet i samtliga övriga skolgrupper.

Intertemporala variationer i elevinställningen till kamrater

I detta avsnitt kommer vi att analysera de förändringar i elevernas inställ- ning till sina kamrater, som äger rum i de fyra differentieringsgrupperna under tiden från det första till det andra försöket.

Tabell 17. Variansanalysens F-kvoter och signifikanta differenser i elevernas attityder till kamrater

Positiv delskala Negativ delskala Jämförelser Gossar Flickor Gossar Flickor

4,56 5,45 8,08 8,87 ** *** *** ***

Ä—Y ............... Å Ä . . Ä—R ............... R R Ä F ............... . Å Ä Y—R ............... R R . R Y—F ............... F Y Y R—F ............... R R

Beräkningsmetod Vid dessa jämförelser har vi bearbetat materialet med kovariansanalys. Vid jämförelsen mellan de olika differentieringsgrupperna har vi kunnat kon— statera, att det finns vissa skillnader mellan olika gruppers begynnelsevär- den. Därför kan man inte direkt av gruppernas slutvärden avläsa i vilken utsträckning förändringar ägt rum i de olika gruppernas sociometriska poängvärden. Dessa förändringar kan emellertid beräknas genom att jäm— föra de erhållna slutvärdena i olika differentieringsgrupper med förväntade resultat om samtliga grupper haft ett och samma initialvärde. Med ledning av regressionen mellan de faktiska begynnelsevärdena och slutvärdena kan man beräkna korrigerade medelvärden, som sålunda gör direkta jämförel— ser möjliga.

Vid kovariansanalysen beräknas en F-kvot, som ger upplysning om eventuella skillnader mellan de faktiska och de förväntade medeltalen. För att pröva signifikansen av differenser mellan korrigerade medelvärden måste dock för varje sådan jämförelse ett t—värde beräknas.1

Resultaten i de sociometriska variablerna

De sociometriska variablernas korrigerade medelvärden redovisas i tabell 18. Vid elevernas val av eget kön förekommer i alla differentieringsgrup- perna en i de flesta fall obetydlig sänkning av avgivna och erhållna val— poäng. Med kovariansanalysen prövar vi om någon eller några grupper visar en från övriga avvikande förändring.

I tabell 19 sammanfattar vi kovariansanalysens F—kvoter och resultaten av signifikansprövning av differenser mellan korrigerade medelvärden. Av tabellen framgår det att vid de avgivna valen finns klart signifikanta skill— nader mellan gossarna i realskolor å den ena sidan och gossarna i de övriga skolformerna å den andra. Gossar i realskolor uppvisar en signifikant större

Tabell 18. De sociometriska variablernas korrigerade medelvärden i olika skolformer

Val av eget kön Val av motsatt kön Skolform Kön N Avgivna val Erhållna val Avgivna val Erhållna val

Ä ......... G 280 113,6 112,9 84,0 88,2 Y ......... 499 112,1 111,2 85,6 87,4 R ......... 490 109,2 111,2 84,3 90,4 F ......... 176 114,1 113,3 88,5 95,5 Samtliga G 1 445 111,6 111,5 85,2 89,6

Ä ......... F 291 109,8 110,6 89,1 87,0 Y ......... 495 112,5 111,9 88,9 84,6 R ......... 500 111,6 111,9 91,4 85,3 F ......... 150 111,3 111,1 93,8 87,7 Samtliga F 1 436 111,5 111,5 90,3 85,6

1 Formeln för beräkning av medelfelet har hämtats från Lindquist (1953, s. 327).

Tabell 1.9. Kovariansanalysens F-kvoter och signifikanta differenser mellan korrigerade medelvärden

Gossar Flickor

Jämförelser Val av eget kön Val av motsatt kön Val av eget kön Val av motsatt kön

Avg. val Erh. val Avg. val Erh. val Avg. val Erh. val Avg. val Erh. val

9,02 3,91 3,10 14,28 2,79 0,79 5,95 2,84

*** ** * *lol* * _ *** * Ä——Y ......... . . . . Y . . Ä Ä—az ......... " R R . Ä—J? ......... F F F . Y——R ......... . R R . Y—Å” ......... . F . F F F R—J' ......... F F F F .

sänkning av avgivna sociometriska valpoäng än gossar i övriga differentie- ringsmiljöer. Mellan dessa grupper finner vi inga signifikanta skillnader. Hos flickorna finns endast en signifikant skillnad nämligen mellan de båda formerna av enhetsskola, där flickor i äldre enhetsskolor visar större till- bakagång än i enhetsskolor av yngre datum. — Vid de erhållna valen fin- ner vi signifikanta skillnader i de korrigerade medelvärdena endast hos gos- sarna. Hos dessa kan vi konstatera en motsvarande vikande tendens i an- talet valpoäng, och i detta fall är det främst folkskolegruppens elever, som visar mindre tillbakagång än övriga grupper. Signifikant är denna skillnad endast i förhållande till elever i realskolor och i enhetsskolor av yngre år- gång.

Resultaten av beräkningarna av valen till motsatta könet visar i alla differentieringsmiljöer en uppenbar Ökning i valpoäng. Kovariansanalysen av valen av motsatt kön visar, när det gäller avgivna val, signifikanta diffe— renser både hos gossar och flickor. _De säkerställda skillnaderna förekom- mer hos gossarnas val mellan elever i folkskolor å ena sidan och elever i realskolor och enhetsskolor av äldre årgång å den andra. Differenser mel— lan yngre enhetsskolor och folkskolor når ej upp till signifikansgränsen. Hos flickorna finner vi säkerställda skillnader mellan folkskolegruppen och realskolorna å ena sidan och enhetsskolorna å den andra. Folkskolornas och realskolornas flickor ökar sina avgivna valpoäng till motsatta könet i högre grad än flickorna i enhetsskolor.

Vid de erhållna valen finner vi säkerställd signifikans hos gossarna, och det är gossarna främst i folkskolor men även i realskolor, som visar signi— fikanta skillnader från gossar i enhetsskolor genom sin större ökning av valpoäng. Hos flickorna är skillnaderna mindre framträdande, men även här är det främst flickor i folkskolor, men även flickor i enhetsskolor av äldre årgång, som vid val från motsatt kön erhåller större tillskott än flic- korna i övriga skolformer.

Tabell 20. Attitydskalornas korrigerade medelvärden i olika

skolformer

.. Positiv Negativ

Skouorm Ko" N delskala delskala Ä ......... G 280 4,93 5,37 Y ......... 499 4,75 4,99 R ......... 490 4,68 4,96 F.........176 4,82 5,14 Samtliga G 1 445 4,77 5,08 Ä ......... F 291 4,92 5,69 Y ......... 495 4,78 5,52 R ......... 500 4,76 5,58 F ......... 150 4,96 5,53 Samtliga F | 1 436 4,82 5,58

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera, att de sociometriska val- poängen vid val av eget kön visar en svag tillbakagång under försökstiden, och att denna minskning i elevernas valpoäng är störst hos gossarna i real— skolor och minst hos gossar i folkskoleklasser, medan skillnaden mellan olika skolgrupper hos flickorna i regel inte når upp till signifikansgrän- sen. Vid val av motsatta könet förekommer i alla skolgrupper en ökning av antalet avgivna och erhållna valpoäng. Denna ökning är alltid störst i folk— skolegruppen, både när det gäller avgivna och erhållna val.

Resultaten i attitydskalorna De båda attitydskalornas korrigerade medelvärden redovisas i tabell 20, och resultaten av kovariansanalysen återfinnes i tabell 21. Av dessa beräk- ningar framgår, att det inte finns några större skillnader i utvecklingsten- densen inom de olika differentieringsgrupperna under försökstiden. I den positiva delskalan finns inga signifikanta differenser, och i den negativa

Tabell 21. Kovariansanalysens F-kvoter och signifikanta differenser mellan korrigerade

medelvärden Positiv delskala Negativ delskala Jämförelser Gossar Flickor Gossar Flickor 1,50 1,36 4,30 0,66 . . ** . Ä—Y ............... . . Ä Ä—R ............... . . Ä Ä—F ............... . Y—R ............... Y—F .............. R—F ...............

delskalan finner vi endast hos gossarna i enhetsskolorna av äldre modell en påtaglig tillbakagång i de negativa attityderna.

Sociometriska extremgrupper

Vid sociometriska undersökningar har olika forskare visat stort intresse för att studera extremgrupper, dvs. de elever som erhållit det högsta och lägsta antalet sociometriska poäng eller val. I Sverige har Bjöl'sjö (1958) undersökt frekvensen av »ej-valda» elever i olika skolmiljöer (enhetsskola, läroverk, odiff. folkskola och diff. folkskola), och kom med de metoder hon använde till det resultatet, att omkring 20 % av de undersökta 12-åriga eleverna kunde räknas till denna grupp. Några signifikanta skillnader mel- lan de olika skoltyperna kunde hon inte konstatera. Men hon finner att re— sultaten inte kan ge »stöd för tanken att den större konstansen i klass— miljö från år till år skulle bidraga till att göra fler elever i denna ålder mer accepterade och göra det sociala klimatet mera gynnsamt för fler» (s. 21).

Detta problem måste vara väl värt en närmare granskning utifrån vårt material.

Extremgrupper vid poängvärderade sociometriska val

Gruppernas avgränsning

Efter en del överväganden har vi som extremgrupper uttagit 10 % (eller så nära 10 % som möjligt) av samtliga elever med de högsta avgivna och erhållna sociometriska poängvärdena och 10 % av samtliga elever med lägsta avgivna och erhållna poäng. Detta innebär att mellan 320 och 340 ele- ver kommer att utgöra positiva respektive negativa extremgrupper. Där— efter har vi undersökt den procentuella andel av dessa extremgrupper, som faller inom de olika skoltyper vi studerar.

Gruppernas procentuella storlek

Resultaten av dessa beräkningar redovisas i tabell 22. Av tabellen fram— går att det vid val av eget kön finns väsentliga olikheter mellan de olika skolformerna. De skoltyper som uppvisar direkt motsatta tendenser är realskolor och folkskolor. I realskolegruppen finner vi väsentligt större negativa extremgrupper än i andra skolformer både när det gäller avgivna och erhållna val, och hos folkskolegruppen finner vi i regel de procen— tuellt minsta negativa extremgrupperna. Realskolornas positiva extrem- grupper är också avsevärt mindre än i övriga skolformer, av vilka främst folkskolor och även enhetsskolan uppvisar beaktansvärt stora extremgrup— per, när det gäller erhållna val.1

1 Signifikansen har i detta fall beräknats med xz-analys, som visar att differenserna fyller högt ställda krav på statistisk signifikans med P( 0,001 vid båda försöken.

Tabell 22. Procentuella antalet

Val av eget kön Försök I Försök II Skolform

N Avgivna val Erhållna val N Avgivna val Erhållna

Neg. Pos. Neg. Pos. Neg. Pos. Neg.

Ä 622 9,6 11,3 '10,3 16,1 625 9,0 12,3 10,2 Y 1121 9,4 12,0 8,7 10,7 1110 9,5 10,5 9,8 R 1101 12,8 6,7 11,7 4,2 1071 13,3 8,1 13,1 F 348 5,7 14,4 9,2 20,7 357 9,2 14,0 8,7

Samtliga 3192 10,2 10,3 10,1 10,6 3163 10,7 10,4 10,9 Signifikans- # = 38,695 262 = 64,524 752 = 20,364 762 = 28,0' ' beräkning f = 3 P(.OO] f = 3 P(.001 f = 3 P(.001 f= 3 P(

Vid val av motsatt kön finns vid första försöket inga statistiskt säker- ställda differenser mellan olika skoltyper, men vid andra försöket år fram- för allt skillnaderna mellan extremgruppernas storlek vid de erhållna valen klart signifikanta. De betydelsefulla skillnaderna finns här hos folkskole- gruppen, där vi även vid val av motsatt kön har en mindre negativ och avsevärt större positiv extremgrupp än hos övriga skolformer. Enhetssko- lor av äldre årgång uppvisar vid dessa val en överraskande stor negativ extremgrupp, troligen influerad av den påtagligt låga poängvärdering, som kommer flickorna till del i denna grupp.

Procentuella antalet val inom extrema valkategorier Den procentuella fördelningen av antalet sociometriska val inom de båda

extrema valkategorierna 1 och 5 i de olika skolformerna redovisas i ta— bell 23.

Tabell 23. De sociometriska valens procentuella fördelning i de båda extrema valkatego— rierna inom olika skolformer

Val av eget kön Val av motsatt kön Skol- .. form Kon Valkategori 1 Valkategori 5 Valkategori 1 Valkategori 5 I II I II I II I II Ä G 37,8 34,1 5,5 5,0 7,1 9,9 26,1 23,3 Y 32,9 30,7 8,1 7,0 9,1 11,2 23,1 18,0 R 27,3 25,0 8,3 9,7 6,6 9,8 20,8 17,7 F 38,9 37,3 4,3 5,0 8,0 13,8 18,2 14,5 . Samtliga G 32,0 29,8 7,4 7,5 7,6 10,7 22,3 18,6 Ä F 30,9 31,1 6,6 6,9 10,8 12,0 18,0 17,2 Y 31,8 30,4 4,6 4,2 10,0 10,4 17,5 14,9 R 27,3 28,9 5,2 4,8 9,6 12,7 13,6 12,8 " F 32,7 32,5 5,9 7,0 10,5 15,4 15,8 12,2 ' Samtliga F 29,8 30,0 | 5,3 5,2 10,0 12,1 15,9 14,3

lextrema sociometriska poängvärden

Val av motsatt kön Försök I Försök II N Avgivna val Erhållna val N Avgivna val Erhållna val Neg. Pos. Neg. Pos. Neg. Pos. Neg. Pos. 622 13,2 10,3 15,6 11,7 625 13,9 9,3 15,5 9,4 1094 11,5 11,8 10,5 11,3 1082 10,1 9,7 10,4 8,7 1076 8,6 9,9 8,1 9,1 1049 9,6 12,1 9,1 8,8 347 6,6 11,2 10,1 13,3 357 7,8 14,0 7,3 18,8 3139 10,3 10,8 10,6 10,9 3113 10,4 10,9 10,6 10, x? = 7,068 ;? = 5,830 962 = 14,647 # = 28,446 f=3P>.05 =3P>.05 f =3P(.01 f =3P(.001 Dess

a resultat visar att vid val av eget kön har folkskolegruppen den

största procentuella andelen av sina val i den mest positiva valkategorin och realskolegruppen den lägsta, medan enhetsskolornas andel ligger mel- lan dessa. Detta förhållande framstår enligt tabell 24 som signifikant i gos- sarnas val och differenserna mellan skolformerna är störst vid det senare försöket. Flickornas val är mera lika i olika differentieringsgrupper, och

Tabell 24. Variansanalysens F—kvoter och signifikanta differenser i de sociometriska valens procentuella fördelning i de extrema valkategorierna1

Val av eget kön Val av motsatt kön Jämfö- relser lxon Valkategori 1 Valkategori 5 Valkategori 1 Valkategori 5 I II I II I II I II 7,42 5,81 1,14 1,72 2,18 0,86 0,86 1,19 G *** ** . . . . . . Ä—Y . Ä—R Ä Ä—F . Y—R Y Y—F . F R—F F F 3,28 1,35 2,12 1,34 1,51 2,18 1,10 1,52 Ä—Y . Ä—R Ä Ä—F Y—R Y—F R—F

1 Variansanalysen är här utförd på grundval av den procentuella fördelningen av de sociomet- riska valen inom varje klassavdelning.

signifikanta skillnader mellan grupperna förekommer endast vid det första försöket.

Valen i den mest negativa valkategorin uppvisar inte i något fall signi- fikanta skillnader mellan olika skolformer.

Vid val av motsatta könet visar de sociometriska valens procentuella för- delning i regel mindre differenser mellan olika skolformer än valen av eget kön, och några skillnader som når upp till signifikant nivå har vi inte kunnat konstatera.

Absoluta antalet val inom extrema valkategorier Eftersom de sociometriska valens procentuella fördelning är beroende av antalet elever i klassen, har vi även undersökt extremgruppens storlek i olika skolformer genom att beräkna medeltalet av det absoluta antalet so- ciometriska val i de båda extrema valkategorierna. Resultaten redovisas i tabell 25.

Dessa beräkningar ställer elevernas extrema val i en ny belysning. Det visar sig, att medeltalet val av eget kön i valkategori 1 i regel rör sig mellan 4,00 och 5,00 i samtliga skolformer. Här finner vi dock det anmärk- ningsvärda, att elever i folkskoleklasserna har lägre medeltal val i denna valkategori än elever i övriga skolformer. Detta förhållande framstår över- tygande signifikant hos flickorna, men når hos gossarna inte upp till signi- fikant nivå. (Tabell 26.)

I den mest negativa valkategorin finner vi emellertid också de lägsta absoluta medeltalen hos folkskolegruppen. Gossarna i realskolor och i en— hetsskolor av yngre årgång har signifikant större medeltal av negativa val, medan flickorna i denna valkategori visar stora medeltalslikheter utan vä— sentliga differenser mellan olika skolformer. Även vid val av motsatta könet

Tabell 25. Medeltalet sociometriska val i de båda extrema valkategorierna inom olika

skolformer Val av eget kön Val av motsatt kön

Skol- ...

form lxon Valkategori 1 Valkategori 5 Valkategori 1 Valkategori 5 I II I II I II I II

Ä G 4,75 4,45 0,70 0,65 0,93 1,30 3,46 3,03 Y 4,87 4,53 1,19 1,04 1,20 1,45 3,06 2,36 R 4,56 3,99 1,38 1,54 1,06 1,60 2,33 2,63 IF 4,13 3,94 0,46 0,53 0,78 1,42 1,78 1,49 Samtliga G 4,64 4,27 1,08 1,07 1,05 1,47 2,74 2,48 Ä F 4,07 3,98 0,90 0,88 1,37 1,54 2,27 2,20 Y 4,44 4,14 0,62 0,57 1,36 1,42 2,40 2,04 R 4,58 4,74 0,86 0,80 1,52 2,02 2,22 2,02 F 3,27 3,47 0,60 0,74 1,21 1,80 1,83 1,42 Samtliga F 4,28 4,26 0,77 0,73 1,40 1,69 | 2,25 2,00

Tabell 26. Variansanalysens F-kvoter och signifikanta differenser i medeltalet av sociometriska val i de extrema valkategorierna1

Val av eget kön Val av motsatt kön Jämfö- (., . _ , . _ relscr I on Valkategorl 1 Valkategorl 5 Valkategorl 1 Valkategori 5 I II I II I II I II 0,98 0,42 3,17 3,69 2,83 0,47 3,67 3,19 G . ' * * * . * * Ä—Y . . . . Y Ä—R . . R R . . _._ : Ä F . . . . . . A A Y—R . . . Y=F Y Y Y Y R—F R R R R R 8,57 6,23 3,94 1,72 0,41 1,55 1,10 2,30 1? *** *** * . . _ _ _ A=Y . Ä—R . R . Ä—F Å Å Ä Y—R . . Y Y—F Y Y . R F R R R

1 Variansanalysen är i detta fall utförd på grundval av medeltalet sociometriska val inom varje klassavdelning.

finner vi de lägsta absoluta medeltalen i den mest negativa valkategorin hos folkskolegruppen, där resultaten hos gossar visar en övertygande klar signifikans.

Analys av resultaten

Resultaten av dessa undersökningar visar, att det finns en klar tendens i folkskolans klasser till procentuellt större antal elever med höga poäng- värden i avgivna och erhållna sociometriska val och i regel till procentuellt mindre antal elever med låga poängvärden i de sociometriska valen. Sär— skilt markant är skillnaden i förhållande till realskolans klasser. Samma förhållande framträder även vid den procentuella fördelningen av de mest positiva valen.

Skillnaden i resultat inom dessa skolformer kan sökas i klassernas olik— .artade utgångslägen. I realskolans klasser sammanföres i regel elever från ett flertal tidigare klassavdelningar. När första försöket genomfördes strax efter höstterminens början, kan man förmoda att eleverna ännu inte lärt känna varandra i någon större omfattning. Detta kan vara anledningen till att realskolans elever förhåller sig mera restriktiva i sina sociometriska val än eleverna i folkskolans klasser. Denna restriktiva hållning kvarstår emellertid till stor del även vid det andra försöket under vårterminen.

I folkskolans klasser har eleverna till stor del lärt känna varandra från gemensam samvaro i tidigare klasser. Även om sammanslagning av klas- ser äger rum, har samtliga elever i den nya klassen ofta tidigare gått i samma skola och haft möjligheter till kontakter under raster och på fritid-

Sannolikt underlättas folkskoleelevernas sociala interaktion av det be— tydligt lägre elevantalet i dessa klasser i jämförelse med realskoleklasserna med omkring 35 elever. Vår analys av absoluta antalet sociometriska val inom de extrema valkategorierna bekräftar detta. Elevernas önskningar om positiv social interaktion är i regel begränsad till ett litet urval av klas— sens elever. Medeltalet av dessa utvalda elever visar sig i folkskolans klas— ser vara något mindre än i övriga klasser, ett förhållande som hos flickorna visar klar signifikans. Även om antalet mest eftersökta elever förblir i stort sett lika, kommer i en större klass den sociala interaktionen att minskas och försvåras.

Folkskolans elever har emellertid även lägre medeltal i de extremt nega— tiva valen, vilket framstår klart signifikant främst hos gossarna. En ge— mensam samvaro och umgänge i en relativt konstant klassgemenskap sy— nes alltså framför allt motverka tendensen till isolering och uteslutningar av vissa elever vid sociometriska val.

Tabell 27. De sociometriska valens procentuella fördelning i de båda extrema valkatego— rierna inom olika differentieringsformer av enhetsskolor

Val av eget kön Val av motsatt kön Skol- . .. _ form lef- form KO” Valkategori 1 Valkategori 5 .Valkategori 1 Valkategori 5 I II I II I II I II Ä Tyska ........... G 39,4 38,2 2,9 3,7 4,3 7,7 20,4 17,1 Modersmål ....... 35,7 32,8 6,8 5,5 8,4 12,4 30,6 26,0 Nivå-gr ........... 38,7 30,7 5,2 5,9 5,1 6,1 27,5 33,1 Odiff ............. 63,0 43,9 0,3 0,3 14,9 14,5 6,1 5,6 Samtliga G 37,8 34,1 5,5 5,0 7,1 9,9 26,1 23,3 Tyska ........... * 29,5 29,2 5,3 5,7 12,9 13,0 18,9 13,5 Modersmål ....... 31,0 32,8 7,7 8,5 9,4 11,6 19,1 20,1 Nivå—gr ........... 32,2 30,1 8,8 6,6 7,3 9,2 15,4 17,8 ' Odiif ............. 38,6 36,1 0,9 2,8 24,0 20,7 2,8 6,3 Samtliga F 30,9 31,1 6,6 6,9 10,8 12,0 18,0 17,2 Y Tyska ........... G 33,0 29,4 4,3 7,0 7,3 8,6 17,0 15,2 Modersmål ....... 34,3 30,2 7,7 5,7 10,9 14,7 26,5 16,4 Prakt. ämne ...... 32,1 31,7 10,6 7,7 10,3 12,4 29,7 22,8 Samtliga G 32,9 30,7 8,1 7,0 9,1 11,2 23,1 18,0 , Tyska ........... F 28,7 27,0 4,0 4,1 9,8 10,3 13,6 12,0 ; Modersmål ....... 34,6 35,6 4,5 3,1 8,0 10,3 25,0 18,7 Prakt. ämne ...... 37,5 34,4 5,5 5,3 11,5 10,7 18,1 16,3 Samtliga F 31,8 30,4 4,6 4,2 10,0 10,4 17,5 14,9 4

Tabell 28. Variansanalysens F-kvoter vid signifikansprövning av differenser i de sociometriska valens procentuella fördelning i de båda extrema valkategorierna inom olika differentieringsformer av enhetsskolor

Val av eget kön Val av motsatt kön äär? Kön Valkategori 1 Valkategori 5 Valkategori 1 Valkategori 5 I II I II I II I II Ä G 0,57 0,44 2,76 2,94 1,64 1,02 2,09 2,22 ; 0,75 2,16 1,55 2,40 0,04 0,21 0,05 2,17 ' Y G 1,56 0,16 3,97 0,57 2,86 3,49 4,11 3,62 F 7523 4,é1 0,44 0,09 1,07 0,21 3,21 1,85

Sociometriska val inom olika differentieringsformer av enhetsskolor

1 & Valens procentuella fördelning

iVi har även undersökt de sociometriska valens procentuella fördelning linom olika differentieringssystem i enhetsskolor av äldre och yngre år- gång. I de äldre enhetsskolorna har vi studerat tre former av differentie— ring: Linjedifferentiering med uppdelning av eleverna i klasser efter till— valsämnen i tyskläsande klasser och klasser med fördjupningskurs i mo— dersmål är den mest förekommande differentieringsmodellen, nivågrup— pering förekommer i Österåker och en helt odifferentierad enhetsskole- klass finns i Lillhärdal. I de yngre enhetsskolorna förekommer endast linjedifferentiering på tre huvudlinjer efter tillvalsämnen: klasser där samt— liga elever väljer tyska, modersmål eller endast praktiska ämnen.

Valens procentuella fördelning i de båda extrema valkategorierna vid olika differentieringsformer redovisas i tabell 27. Signifikansprövningen av differenser mellan olika differentieringsformer, vilken redovisas i ta— bell 28, visar för de äldre enhetsskolorna inga som helst signifikanta skill-— nader mellan olika differentieringssystem. (Vid denna prövning har den odifferentierade klassen sammanförts med de nivågrupperade till en grupp.) I de yngre enhetsskolorna finner vi ett fåtal svagt signifikanta skillnader. Som helhetsresultat av dessa prövningar kan vi dock konstatera, att några väsentliga och systematiska skillnader mellan de undersökta differentie— ringsformerna av enhetsskolor i regel inte förekommer i de sociometriska valens procentuella fördelning i de båda extrema valkategorierna.

Valens absoluta fördelning

Medeltalet av det absoluta antalet val i de båda extrema valkategorierna vid olika differentieringssystem i enhetsskolor redovisas i tabell 29.

Tabell 2.9. Medeltalet sociometriska val i de båda extrema valkategorierna inom olika differentieringsformer av enhetsskolor

Val av eget kön Val av motsatt kön Skol- . _ ... form lef- form lxon Valkategori 1 Valkategori 5 Valkategori 1 Valkategori 5 I II I II I II I II

Ä Tyska ........... G 3,95 4,13 0,29 0,40 0,61 1,12 2,91 2,50 Modersmål ....... 5,18 4,93 0,99 0,83 1,14 1,53 4,15 3,25 Nivå-gr. ......... 4,40 3,43 0,60 0,65 0,51 0,70 2,76 3,82 Odiff ............. 6,30 4,39 0,03 0,03 2,09 1,88 0,85 0,73 Samtliga G 4,75 4,45 0,70 0,65 0,93 1,30 3,46 3,03

Tyska. . . . . . . . . .. F 4,10 4,05 0,73 0,79 1,39 1,48 2,03 1,53 Modersmål ....... 4,28 4,15 1,12 1,08 1,36 1,70 2,76 2,95 Nivå—gr ........... 3,07 3,28 0,84 0,72 0,86 1,06 1,81 2,06

Odiff ............. 5,02 4,33 0,12 0,33 2,64 2,28 0,31 0,69 Samtliga 1" 4,07 3,98 0,90 0,88 1,37 1,54 2,27 2,20

Y Tyska. . . . . . . . . .. G 3,91 3,47 0,51 0,82 1,13 1,28 2,65 2,28 Modersmål ....... 5,36 4,81 1,20 0,91 1,40 1,74 3,41 2,00 Frakt. ämne ...... 5,39 5,37 1,81 1,30 1,15 1,45 3,28 2,67 Samtliga G 4,83 4,52 1,19 1,04 1,20 1,45 3,06 2,36

Tyska ........... F 4,48 4,07 0,63 0,62 1,19 1,23 1,67 1,45 Modersmål ....... 4,51 4,56 0,58 0,40 1,20 1,52 3,75 2,77 Prakt. ämne ...... 4,32 3,96 0,64 0,60 1,80 1,68 2,81 2,55 Samtliga F 4,44 4,15 0,62 0,57 1,36 1,42 2,40 2,04

Resultaten av variansanalys redovisas i tabell 30. Även vid denna pröv- ning erhåller vi endast ett fåtal fullt signifikanta värden. Det är främst de tyskläsande eleverna i enhetsskolor av yngre årgång, som på ett signi- fikant sätt avviker från de övriga. Gossarna avger ett lägre antal positiva val till sitt eget kön, och flickorna avger ett mindre antal negativa val till motsatta könet. I övrigt finner vi endast svaga och tillfälliga skill— nader i medeltalet av sociometriska val inom olika differentieringssystem. Vid utvärdering av resultaten måste man dock ta hänsyn till att antalet klasser med nivågruppering är begränsat till endast fyra stycken.

Som sammanfattning på dessa detaljundersökningar kan vi emellertid konstatera, att de jämförda differentieringsformerna inom enhetsskolan inte synes ha något mera verkningsbart och avgörande inflytande på elever- nas sociometriska val.

Analys av preferenser inom vissa klasser

Beräkning av preferensindex Ett huvudproblem vid sociometriska studier är att fastställa graden av sammanhållning och samverkan mellan de olika medlemmarna i en grupp. För att kunna göra jämförelser mellan olika grupper med avseende på

Tabell 30. Variansanalysens F-kvoter vid signifikansprövning av differenser i medel— talet av sociometriska val i de extrema valkategorierna inom olika differentieringsformer av enhetsskola

Val av eget kön Val av motsatt kön fsokrä- Kön Valkategori 1 Valkategori 5 Valkategori 1 Valkategori 5 I 11 I 11 1 11 I II Ä G 1,49 1,09 3,90 2,02 1,13 1,01 3,53 0,51 F 0,27 0,61 1,56 1,68 0,15 0,73 1,99 3,10 Y G 5413 5,57 3,16 1,33 2,93 1,20 0,77 0,89 F 0,41 1,08 0,03 1,12 2,70 1,23 556 4,_69

dessa förhållanden har ett flertal index utarbetats. Proctor och Loomis (1951) ger en översikt över förslag till beräkning av >>index of interaction» och >>index of cohesion». Mest användbart vid bearbetning av sociometriska val av enklare modell är Criswells (1943 och 1947) integrationsindex. Som mått på integrationen i gruppen anger hon förhållandet mellan det obser- verade antalet positiva reciproka val i relation till det förväntade förhål—

landet (£> vid en helt slumpmässig fördelning av valen. q Detta index är emellertid inte användbart med den metod vi begagnat,

där alla val blir besvarade val.

För att siffermässigt uttrycka graden av preferens mellan medlemmarna

, i en grupp har i annat sammanhang (Johannesson 1960) föreslagits an-

vändning av preferensindex som uttrycker den genomsnittliga preferen— sen i elevernas parrelationer. Ett lämpligt uttryck för preferensgraden er- håller man genom att taga kvadratroten av aritmetiska medelvärdet för de kvadrerade poängtalen inom varje parrelation, summera dessa värden och beräkna den genomsnittliga preferensen genom att dividera med an- ; talet parrelationer inom gruppen.1

Ett preferensindex (P. 1.) kan då uttryckas i formeln: H 11 X? + X?- >.: 2 /—2 ] P.I. = 100 . ”_ (i( j) n (n—l) 2

3 1 Gardner och Thompson (1956, s. 92 ff.) föreslår användning av ett index, som grundar ,sig på beräkning av geometriska medelvärdet av poängtalen inom varje parrelation. Därvid , stöter man dock på svagheten, att olika poängtal i vissa fall kan ge samma index, exempelvis V4x1 = 2 och V2x2 : 2.

Härvid betecknar X1 och X, individerna i och jzs val av varandra inom ett visst par och n antalet väljande individer i gruppen. Genom att multi- plicera med 100 undvikes decimaler i index.

Om alla val i en grupp utgöres av val i valkategori 1 (»Allra helst»), kommer alla parrelationer att bli av största positiva valens (5—5). Medel-

värdet inom varje par blir sålunda x/52 + 52 : Väg : 5 och preferens- 2 ,

index alltså lika med 500. I en annan grupp, där alla val utgöres av val- kategori 3 (»Likgiltigt»), kommer parrelationernas medelvärde att bli

VBZ + 32 = 1/5 = 3 och preferensindex sålunda lika med 300. 2 )

Klasstillhörighet och elevernas sociala preferenser Vad en tidigare gemensam klasstillhörighet betyder för elevernas sociala preferenser vill vi belysa genom att beräkna preferensindex för ett antal klasser i Stockholms läns-gruppen. Dessa klasser har i regel bildats genom sammanslagning av delar från huvudsakligen två förutvarande klasser. Det problem vi vill belysa är i vad mån en längre klassgemenskap skapar större preferens för de gamla klasskamraterna, och hur snabbt nya rela— tioner uppstår och stabiliseras, när ett antal nya kamrater tillföres en grupp där alla tidigare undervisats gemensamt.

I tabell 31 redovisar vi de beräknade preferensindex, dels vid val inom två grupper av elever från var sin ursprungliga klass (A och B), dels vid val mellan dessa båda sammanslagna klassgrupper. Vi har utfört dessa be— räkningar för enhetsskoleklasserna i Österåker och Gustavsberg samt för folkskoleklasserna i Norrtälje. Klasserna i realskolan i Norrtälje har sam— manförts från så många tidigare klasser, att en direkt jämförelse med för- hållandena i enhetsskoleklasser och folkskoleklasser inte kan bli helt kor- rekt och rättvisande.

Resultaten från både enhetsskola och folkskola visar övervägande mera positiva preferenser mellan tidigare klasskamrater än mellan nyligen sain- manförda kamrater. Differenserna mellan inomgruppspreferenser och mel- langruppspreferenser är emellertid i regel inte särskilt markanta.

Anmärkningsvärd är emellertid den påtagliga och stora stabilitet, som framträder i elevernas preferenser av sina kamrater i olika grupper. Den grad av preferens, som en grupp elever visar mot varandra redan vid första försöket, blir bestående på en frapperande likartad nivå även vid det andra försöket, trots att relativt lång tid förflyter mellan försöken.

Nivågruppering och elevernas sociala preferenser I Österåker har eleverna inte som i flertalet andra skolområden differentie— rats på olika linjer efter tillvalsämnen, utan klasserna har bestått av ele—

67 Tabell 3]. Preferensindex (P.I .) i enhetsskolor och folkskolor i Stockholms läns-gruppen

Gossar Flickor . Val mellan . Val mellan Skol- Klass FPP Val inom grupp grupper Val inom grupp grupper område Sök Grupp A Grupp B Gr. A—Gr. B Grupp A Grupp B Gr. A—Gr. B N P.I. N P.I. N P.I. N P.I. N P.I. N P.I. Österåker 7 11 I 12 394 2 367 2 )( 12 368 6 453 2 468 2 x 6 261 » 7 11 11 12 ' 402 2 340 2 x 12 347 6 427 2 500 2 x 6 374 » 7 v I 10 382 — — —— —— 11 342 —— — — _ » 7 v 11 10 375 _ —— — — 11 326 — _ — —— » 7 x I 9 414 3 477 3x9 382 5 365 3 393 3x5 371 » 7 x II 9 417 3 362 3 x 9 333 5 348 3 434 3 x 5 404 » 7 y I 5 441 3 473 3 x 5 420 6 438 4 423 4 x 6 327 » 7 y II 5 424 3 474 3x5 410 6 442 4 425 4x6 313 Gustavsb. 7 x I 7 371 6 345 6 x 7 346 8 393 2 484 2 x 8 387 » 7 x 11 7 366 6 353 6 x 7 342 8 422 2 353 2 X 8 374 » 7 y I 7 457 4 385 4 x 7 397 9 427 5 416 5 x 9 317 » 7 y II 7 437 4 432 4 x 7 348 9 432 5 413 5 x 9 362 » 7 z I 6 397 5 395 5 x 6 355 7 355 4 388 4 x 7 377 » 7 2 II 6 440 5 430 5 x 6 401 7 388 4 393 4 x 7 406 Norrtälje 7 x I 8 369 3 500 3 )( 8 433 11 360 4 430 4 X11 328 » 7 x II 8 347 3 500 3 x 8 426 11 331 4 393 4 x 11 313 » 7 y I 4 476 3 422 3 x 4 426 11 376 3 330 3 x 11 362 » 7 y II 4 472 3 474 3X4 439 11 366 3 282 3x 11 356 » 7 z I 9 415 2 333 2x9 412 8 356 3 401 3x 8 344 » 7 7. II 9 421 2 417 2 x 9 402 8 358 3 453 3 X 8 370

ver med flera olika tillvalsämnen. Dessa elever har under flertalet vecko— timmar fått gemensam undervisning, men under andra har en nivågrup— pering ägt rum, så att de elever från t. ex. två parallella klasser, som valt tyska undervisas tillsammans i detta ämne under fem veckotimmar, me- dan elever som valt modersmål och praktiska ämnen arbetar tillsammans i andra grupper.

För att studera dessa organisatoriska anordningars inflytande på de sociala preferensernas omfång och utveckling har vi beräknat preferens— index för dessa separata grupper. I tabell 32 kan vi studera resultaten av dessa beräkningar. Av tabellen framgår att preferensindex inom tysk- läsande grupper i regel är något större än inom grupper med praktiska till- valsämnen hos gossarna. Mellan dessa båda grupper är preferensindex av något lägre storlek än inom grupperna, även om differenserna siffermäsv sigt sett inte är speciellt stora.

Hos flickorna finner vi i samtliga klasser vid första försöket väsentligt större index inom den tyskläsande gruppen än inom gruppen av elever med praktiska tillvalsämnen. Samtidigt kan vi konstatera, att preferens- index inom den tyskläsande flickgruppen genomgående har minskat i stor- lek vid andra försöket. Det innebär att den större sammanhållning, som

Tabell 32. Preferensindex (RI .) för nivågrupperade elevgrupper i Österåkers enhetsskola

Gossar Flickor l

. Val mellan . Val mellan

Skol- Klass Fl.”— Val inom grupp grupper Val inom grupp grupper område Sök Tyska Praktiska T——P Tyska Praktiska TfP N P.I. N P.I. N P.I. N P.I. N I P.I. N P. I.

Österåker 7 11 I 6 427 9 390 6 x 9 386 3 500 6 360 3 x 6 380 » 7u II 6 455 9 376 6x9 369 3 452 6 410 3x6 412 » 7 v I 4 339 6 406 4 x 6 377 5 384 8 359 5 x 8 338 » 7 v II 4 355 6 384 4x6 347 5 294 8 342 5x8 313 » 7 x I 4 442 8 408 4 x 8 397 5 434 4 326 4 x 5 359 » 7 ); II 4 408 8 374 4 >( 8 379 5 416 4 356 4 x 5 375 » 7 y I 1 — 7 433 1 x 7 432 6 420 4 367 4 x 6 350 » 7 y II 1 — 7 426 1 x 7 404 6 389 4 397 4 x 6 353

de högre index vid första försöket vid höstterminens början indikerar, i stället för att öka under läsåret företer en utveckling mot lösare samman- slutning. Detta förhållande blir så mycket mera markant, som de tysk- läsande flickornas preferenser för flickor med praktiska tillvalsämnen visar stor stabilitet och i flera fall något större preferensindex vid det senare försöket.

Orsaken eller orsakerna till dessa variationer är omöjliga att fastställa utan ingående individuella analyser. Vårt undersökningsmaterial från ett enda skolområde med endast fyra klasser är också för litet för att utgöra grundval för bestämda slutsatser. Lokala förhållanden och olika elevers individuella egenart kan spela betydelsefulla roller, som vi inte har haft möjligheter att kontrollera.

Diskussion av resultaten

Eftersom sambandet mellan de båda undersökningsinstrument vi använt oss av är relativt lågt med korrelationer mellan 0.20 och 0.25, kan vi inte för— vänta någon större överensstämmelse mellan resultaten av elevernas socio- metriska val och deras attityder till sina kamrater. De båda metoderna synes belysa olika sidor av elevernas sociala beteende. Sociometriska variabler ut- gör ett mått på interaktionen mellan eleverna i en klass, under det att atti— tydtesten ger upplysning om elevernas allmänna hållning och handlings- beredskap.

Både i de sociometriska variablerna och i elevernas attityder till kamrater finner vi vissa differenser mellan de undersökta skolformerna. De största och mest väsentliga skillnaderna förekommer mellan elever i folkskolan och elever i realskolor.

I de sociometriska valen framträder med stor regelbundenhet högre

poängmedelvärden och mera positiva utvecklingstendenser hos eleverna i folkskolans klasser än i realskoleklasserna, och i flertalet fall är dessa skillnader statistiskt fullt säkerställda. Differenserna mellan dessa båda skolformer är mest markanta i gossarnas val. Enhetsskoleelevernas resultat visar i regel större likhet med folkskoleeleverna än med realskolans elever.

De erhållna resultaten tyder på, att folkskoleklasser som differentierings- miljö innehåller vissa faktorer, som underlättar och befrämjar den sociala interaktionen mellan eleverna.

Våra undersökningar av elevernas attityder till kamraterna ger emeller- tid till resultat, att de högsta skalvärdena förefinnes hos realskolans elever. Detta innebär att realskoleeleverna ådagalägger mera positiva och väsentligt mindre negativa attityder till sina kamrater än elever i övriga skolformer. De mest negativa attityderna till kamrater förekommer hos folkskolans elever, och denna skillnad i förhållande till elever i övriga skolformer är (lart signifikant hos både gossar och flickor.

Dessa förhållanden kan till synes vara oförenliga med resultaten i de sociometriska variablerna, där folkskolans elever visar sig i hög grad kon- taktsökande och väljer varandra med övervikt för positiva önskningar om interaktion. Detta kontaktbehov behöver dock inte utesluta spänningar mel— lan elever och negativa attityder. Folkskolebarnens mera negativa attityd gentemot kamrater kan också ha samband med det urval, som äger rum vid övergången från folkskola till realskola, så att de elever som blir kvar i folkskolan präglas av en mera aggressiv inställning och negativa attityder till sina kamrater.

Vid de sociometriska valen spelar otvivelaktigt bekantskapsfaktorn en väsentlig roll. I folkskoleklasserna har eleverna lärt känna varandra under ett flertal år av gemensam samvaro, och i regel skapas inom klassen en stark sammanhållning och en utpräglad vikänsla. Detta framträder när vi under— söker de sociometriska valen inom de delar från tidigare klasser, som åter- finnes i nybildade klassavdelningar. Interaktionen och sammanhållningen inom en elevgrupp med tidigare gemensam klasstillhörighet är i regel större och relationerna genomsnittligt mera positiva än till nya klasskamrater. I folkskolans klasser finner vi signifikant lägre medeltal av de extremt ne— gativa valen. Det gemensamma umgänget i en konstant klassgemenskap synes motverka, att vissa elever uteslutes och isoleras i kamratkretsen. För utvecklingen av en intim och positiv interaktion mellan eleverna borde därför upprepade uppdelningar och sammanslagning av klasser undvikas. I en nybildad realskoleklass sammanföres i regel elever från ett stort antal tidigare klasser. Man kan förmoda att det dröjer en viss tid innan eleverna lärt känna varandra i någon större omfattning. På grund av det stora an— talet elever i realskolans klasser, är det emellertid sannolikt, att en intim interaktion mellan alla klassens elever försvåras, även om dessa visar ut— präglat positiva attityder mot varandra.

För riktigheten av denna tolkning talar framför allt det förhållandet, att det absoluta medeltalet av de extremt positiva valen i realskoleklasserna är minst lika stort som i övriga skolformer, och hos både gossar och sär- skilt hos flickor större än folkskoleklassernas absoluta medeltal i denna kategori. Elevernas önskningar om interaktion är emellertid i alla skol- former begränsat till ett litet urval av klassens elever. När elevantalet i klassen ökar, blir därför den intimare kontakten mellan eleverna försvårad. I ett senare kapitel kommer vi därför att speciellt studera, vad elevantalet i klassen betyder för interaktionen mellan eleverna. De skillnader i attityder till kamrater, som framträder mellan realskolans och folkskolans elever, kan oberoende av differentieringsmiljön vara influerade av differenser i den intellektuella nivån och personlighetsutvecklingen hos dessa elever. Dessa förhållanden kommer att närmare undersökas och ytterligare disku— teras i samband med analysen av dessa variablers betydelse för elevernas inställning.

Sammanfattning

Våra undersökningar visar, att det förekommer vissa differenser mellan de undersökta skolformerna både i de sociometriska variablerna och i ele— vernas attityder till sina kamrater. De mest framträdande differenserna förefinnes mellan folkskoleklasser och realskoleklasser. Detta förhållande framträder med stor regelbundenhet vid bearbetningar av de sociometriska Valen.

Realskolans elever har vid val av eget kön genomgående lägre poäng- medelvärden än elever i folkskolor, och i flertalet fall är dessa skillnader sta- tistiskt fullt säkerställda. Differenserna är mest markanta i gossarnas val. Vid jämförelser mellan de båda undersökningstillfällena visar gossar i folk- skolans klasser mera positiva utvecklingstendenser i sina val än realskolans gossar. I realskolegruppen finner vi väsentligt större andel av elever med låga värden (negativ extremgrupp) vid val av eget kön och en markant mindre andel av elever med höga värden (positiv extremgrupp) än inom övriga skolformer, av vilka folkskolegruppen i regel har de minsta negativa och alltid de största positiva extremgrupperna. Folkskoleelevernas procen- tuella andel av de mest positiva valen av eget kön är signifikant större än realskoleelevernas. Folkskolans elever har signifikant mindre antal absoluta val inom de extremt negativa valkategorierna, särskilt markant i gossarnas val, men anmärkningsvärt nog också lägre absoluta medeltal i den extremt positiva valkategorin.

Elevernas attityder till kamraterna visar sig emellertid vara mera posi— tiva och väsentligt mindre negativa hos realskolans clever än i övriga skol— former. Den mest negativa attityden till kamrater finner vi hos folkskolans elever.

Jämförelser mellan olika differentieringsformer inom enhetsskolor ger till resultat, att några väsentliga och systematiska skillnader mellan de undersökta differentieringsgrupperna inte framträder i elevernas socio- metriska val.

Klasskamrater med en tidigare gemensam klasstillhörighet visar i regel mera positiva preferenser för varandra än elever som nyligen sammanförts till en klassavdelning.

KAPITEL VIII

Elevernas inställning till lärare och skolsituationen i olika differentieringsmiljöer

Materialets bearbetning

Våra undersökningar av elevernas inställning till lärare och till skolsitua- tionen har företagits med två något olika attitydtest. Det ena är ett attityd- schema av Likert-typ och det andra är utformat som parvisa jämförelser.

Attitydschema av Likert-typ

Attitydschemat av Likert—typ har legat till grund för sammanställande av attitydskalor, varvid vi erhållit en skala för elevernas attityder till lärare och en annan skala för deras attityder till skolsituationen som helhet. Denna senare attitydskala består av två delskalor, en av positiva och en av negativa uppgifter.

Dessa attitydskalor innehåller emellertid ett olika antal av uppgifter, vil- ket försvårar direkta jämförelser mellan olika skalor. Vi har därför även här överfört de erhållna poängvärdena till en niogradig skala. Därvid har vi också vänt delskalan med negativa testuppgifter, så att det högsta skalvär— det alltid betecknar de mest önskvärda attityderna och det lägsta värdet be- tecknar mindre önskvärda attityder.

Parvisa jämförelser Vid bearbetningen av attitydschemat med parvisa jämförelser har vi kon- sekvent särhållit de positiva och negativa jämförelseparen. Teoretiskt sett torde de utgöra varandras motpoler, så att elever med många markeringar för ett visst positivt alternativ borde ha ett fåtal markeringar för motsvaran- de negativa. Det är emellertid omöjligt att formulera motsatspar där avstån- den mellan de konträra ytterpolerna är helt lika. Av detta skäl samt i viss mån för kontroll av resultaten har vi funnit det vara fördelaktigt att be— handla och beräkna resultaten av positiva och negativa jämförelsepar var för sig. Eftersom varje deluppgift jämföres med alla de fyra övriga, får vi tio positiva och tio negativa jämförelsepar. Som mått på elevens attityd i relation till en viss företeelse har vi beräknat summan av antalet marke- ringar för var och en av de fem positiva och de fem negativa alternativen. Högsta antalet markeringar för varje alternativ blir då fyra och lägsta lika

Tabell 33. Korrelationer (r) mellan olika attitydvariabler

Attityder till lärare Positiv och negativ Skolform Försök N och attityder till delskala i attityd skolsituationen till skolsituationen Ä I 621 .59 .69 II 624 .66 .71 Y I 1 094 .63 .61 11 1 082 .67 .73 R I 1 075 .59 .69 II 1 046 .64 .63 F I 347 .61 .66 II 357 .61 .74 Samtliga I 3 137 .60 .66 II 3 109 .65 .69

med noll. Vi erhåller alltså de jämförda alternativen i en skala med minimi- värdet noll och ett maximivärde av fyra.

Samband mellan attitydvariabler

Med våra attitydschema har vi sökt kartlägga elevernas attityder i relation till ett antal väsentliga företeelser i skolan och i skolsituationen. Det är sannolikt att de olika delskalor, som vi analyserat fram med statistiska me- toder, visar sig ha ett relativt stort samband inbördes. De utgör endast delmoment av elevernas allmänna hållning, brottstycken av deras inställ- ning till skola, lärare och kamrater. För att få ett siffermässigt uttryck för sambandet mellan vissa attitydvariabler har vi beräknat korrelationer mel— lan elevernas attityder till lärare och den positiva delskalan av attityder till skolsituationen, och mellan den positiva och den negativa delskalan i elever— nas attityder till skolsituationen. Resultaten av dessa korrelationsberäk— ningar redovisas i tabell 33.

Dessa beräkningar visar, att det föreligger ett relativt stort samband mel- lan olika attitydvariabler. Korrelationen mellan elevernas attityder till lä- rare och attityder till skolsituationen uppvisar i regel värden mellan 0.60 och 0.70. Sambanden mellan elevernas attityder gentemot lärarna och deras attityder till skolsituationen som helhet sammanfaller alltså till en väsent- lig grad. Elever 1ned positiva attityder till läraren har även mera positiva attityder till skola och skolförhållanden över huvud taget.

Av tabellen framgår också, att det råder ett förhållandevis stort samband mellan den positiva och den negativa delskalan i elevernas attityder till skolsituationen med korrelationer mellan 0.60 och 0.70 i båda försöken. De erhållna korrelationerna uppnår en storleksordning, som sannolikt skulle berättiga en sammanslagning av delskalorna. Vi har dock vid alla bearbet- ningar behandlat dem som skilda skalor för att kunna studera, i vad mån olika elevgrupper uppvisar en olikartad inställning till positivt och till nega— tivt formulerade testuppgifter.

Tabell 34. Elevernas attityder till lärare inom olika skolformer

Försök I Försök II Korrige- Skolform Kön Antal rade M S M S M " Ä ............. G 280 4,83 1,88 4,53 1,88 4,66 * Y ............. 499 4,65 1,92 4,29 1,90 4,42 ' R . . . .......... 490 4,91 1,76 4,34 1,79 4,33 1 F ............. 176 5,49 1,88 5,17 1,95 4,83 Samtliga G 1 445 4,88 1,87 4,46 1,88 4,46 Ä ............. F 291 5,19 1,74 4,66 1,71 4,70 Y ............. 495 5,17 1,76 4,72 1,83 4,77 R ............. 500 5,18 1,65 4,60 1,64 4,65 F ............. 150 5,93 1,90 5,14 2,00 4,75 Samtliga F 1 436 5,26 1,75 4,71 1,77 4,71

Elevernas inställning till lärare i olika diferentieringsmiljöer

Resultatet av undersökningar av elevernas attityder gentemot läraren inom olika skolformer redovisas i tabell 34, och signifikansprövning av initial- värden återfinnes i tabell 35. Av dessa tabeller framgår att eleverna i folk- skoleklasserna signifikant skiljer sig från eleverna i övriga skolformer genom sin mera positiva attityd till läraren.

Under försökstiden inträder en tillbakagång i elevernas uppskattning av läraren, så att samtliga skolgrupper har lägre medelvärden vid det senare försöket. Med kovariansanalys prövar vi om de olika skolgrupperna här- vidlag visar olika tendenser. Resultaten av kovariansanalysen redovisas också i tabell 35. Här finner vi signifikanta utvecklingstendenser endast hos gossarna. Det är främst gossar i folkskoleklassen, som tillsammans med gossar i enhetsskolor av äldre typ visar en mindre tillbakagång i sina attity— der, än gossar i realskolor och enhetsskolor av yngre årgång.

Huvudresultatet av våra undersökningar av elevernas attityder till lärarna visar, att eleverna i folkskolans klasser har mera positiva attityder till lärar—

Tabell 35. Varians- och kovariansanalysens F—kvoter och signifikanta differenser i elevernas attityder till lärare

Variansanalys Kovariansanalys Jämförelser Gossar Flickor Gossar Flickor 9,10 8,34 4,94 0,62 * ** * * * * * _ Ä—Y ............... . . Ä Ä—R ............... . . Ä Ä—F ............... F F . Y—R ............... R . Y—F ............... F F F R F ............... F F F

Tabell 36. Elevernas attityder till skolsituationen inom olika skolformer

Positiv delskala Negativ delskala

Skolform Kön Antal FörsökI Försök n KDF FörsökI Försök II Kor-

M 8 M 5 rig'M M 5 M s rig'M

Ä ............ G 280 4,48 1,85 4,31 1,91 4,45 4,14 1,89 4,29 1,99 4,60 Y ............ 499 4,63 1,96 4,30 1,82 4,36 4,53 1,93 4,42 1,99 4,49 R. . . ... . . . . .. 490 4,93 1,91 4,31 1,75 4,21 5,16 1,79 4,82 1,79 4,51 F ............ 176 4,98 1,84 4,58 1,76 4,45 4,35 1,82 4,45 1,87 4,63

Samtliga G 1445 4,74 1,91 4,34 1,81 4,34 4,65 1,90 4,54 1,92 4,54

A ............ F 291 5,20 1,85 4,70 1,82 4,81 5,27 1,87 5,08 1,92 5,23 Y ............ 495 5,31 1,90 4,91 1,87 4,95 5,40 1,81 5,31 1,86 5,37 R.......... 500 5,51 1,75 4,81 1,64 4,74 5,75 1,73 5,42 1,71 5,26 r...........150 5,49 1,81 4,74 1,76 4,68 5,41 1,89 5,01 2,04 5,07

Samtliga F 1436 5,38 1,83|4,82|1,77 4,82 5,50 1,81 5,27|1,85| 5,27

na än eleverna i övriga skolformer, och att folkskolans gossar har en ten- dens att behålla detta försteg.

Elevernas inställning till skolsituationen i olika diferentieringsmiljäer

Attitydvariabler erhållna med Likert-metoden

Resultat av våra undersökningar av elevernas attityder till skolsituationen redovisas i tabell 36. Variansanalysens F-kvoter och signifikansprövning av initialmedelvärden föreligger i tabell 37.

Av dessa tabeller framgår att flickorna inte visar några signifikanta dif- ferenser, när det gäller den positiva delskalan. Hos gossarna föreligger där- emot skillnader mellan realskolan och folkskolan å ena sidan samt enhets- skolegrupperna å den andra. I den negativa delskalan framstår realskole- gruppens överlägsenhet gentemot övriga skolformer särskilt markant hos

Tabell 37. Varians— och kovariansanalysens F-kvoter och signifikanta differenser i elevernas attityder till skolsituationen

Positiv delskala Negativ delskala

Jämförelser Variansanalys Kovariansanalys Variansanalys Kovariansanalys

Gossar Flickor Gossar Flickor Gossar Flickor Gossar Flickor

***

4,95 2,20 2,30 2,81 21,40 5,33 0,54 1,93 * **

Ä—Y ......... . . . . Y

? .73 nanm

R 13. a

Inga hemläxor

Snälla lärare

Många vänner

A Enhetsskola & I Enhetsskola g . Realskola )( Folkskola & Gossar ? Flickor

0 ton 2.00 5.00 4.00

Fig. 2. Medelvärden och spridning för de positiva jämförelseparen vid parvisa jämförelser

gossarna, men signifikant även hos flickorna i förhållande till alla övriga skolformer.

Kovariansanalysen ger vid handen, att några väsentliga skillnader i ut— vecklingstendensen mellan olika skolformer knappast kan anses göra sig gällande i dessa delskalor.

Attitydvarinhler erhållna genom parvisa jämföielscr De resultat vi erhållit vid bearbetning av attitydschemat med parvisa jäm- förelser redovisas i form av två diagram (fig. 2 och 3), ett för de positiva jämförelseparen och ett för de negativa. I diagrammen har enhetsskolor av olika årgång, realskolor och folkskolor betecknats med särskilda sym— boler. Symbolens plats i skalan utmärker hela gruppens medelvärde och

Lång skoldag

Många hemläxor

Stränga lärare

lnga vänner

Låga betgg

A Enhetsskola ä I Enhetsskola g . Realskola X Folkskola 3 Gnssur ? Flickor

0 Loo 2.00 5.00 4.00

Fig. 3. Medelvärden och spridning för de negativa jämförelseparen vid parvisa jämförelser

med linjer markeras spridningen kring medeltalen. Dessutom anges de särskilda medelvärdena för gossar och för flickor. För att underlätta jäm- förelser mellan de båda försöken har vi för varje skolform överst utritat resultaten i första försöket och omedelbart därunder resultaten i det andra.

Ett studium av diagrammen visar, att resultaten i de olika skolformerna är i stort sett överensstämmande sinsemellan beträffande alla de jämförda alternativen. Spridningen har emellertid en betydande storlek i samtliga skolgrupper. De förändringar som äger rum från första till andra försöket är relativt små.

Jämför vi de positiva jämförelseparen med de negativa, finner vi en be- kräftelse på det förmodade motsatsförhållandet mellan positiva och nega- tiva jämförelser. Låga värden i de positiva paren motsvaras av höga vär- den i de negativa och tvärtom. Full motsvarighet förekommer inte, men

tendenserna kan ses som en bekräftelse på att resultaten är ett uttryck för relativt stabila attityder hos eleverna.

De erhållna resultaten visar, att betygsresultat och vänskapsrelationer är mera värdeladdade och av större betydelse för eleverna än hemläxornas omfattning och skoldagens längd. Beträffande lärarfaktorn finns en bety— dande ambivalens. Vid andra försöket kan vi konstatera en väsentlig till- bakagång i elevernas markeringar för alternativet »Snälla lärare» och en motsvarande stegring av markeringar för »Stränga lärare». Denna för- skjutning tyder på att lärarens betydelse för elevernas trivsel i skolan minskar under läsåret. Detta resultat bör ses mot bakgrunden av att ele- verna i enhetsskolor och realskolor kommer från ett system med klass— lärare under sjätte skolåret men får göra bekantskap med ett utpräglat ämneslärarsystem. I folkskolegruppen, där klasslärarsystem bibehålles, fin— ner vi en något större positiv värdering av läraren än i övriga skolformer.

De mest markerade positiva alternativen >>Många vänner» och >>Höga betyg» visar en tendens att öka i betydelse under läsåret. Betygens större värdeladdning mot slutet av vårterminen än vid höstterminens början tar sig uttryck i en inte oväsentlig stegring av antalet markeringar för »Höga betyg». Detta gäller speciellt gossarna, för vilka medelvärdet av marke- ringar för >>Höga betyg» ligger över medeltalet för markeringar av »Många vänner». Hos flickorna är resultaten de motsatta. Vänskapsfaktorn spelar för flickorna en minst lika stor roll som betygsfaktorn. Ett liknande för— hållande finner vi i gossars och flickors attityder till lärare. »Snälla lärare»

Tabell 38. Variansanalysens F—kvoter och signifikanta differenser i elevernas parvisa

jämförelser Jämfö- Kön Skoldag Hemläxor Lärare Vänner Betyg ”15” Kort Lång Inga Många Snälla Stränga Många Inga Höga Låga G 6,05 2,39 3,05 3,10 11,03 2,53 4,42 1,09 1,35 0,96 *** . * * *** . ** _ . . Ä—Y . Y Ä—R Ä R R Ä—F Ä A F F . Y—R Y . R R Y—F Y F F . R F . F F F 1,69 0,61 2,96 2,94 4,30 2,39 3,61 6,52 2,21 2,56 . _ * * ** . * *** . _ Ä—Y . . Ä . Y . . Ä Ä—R . . Ä . R . R Ä Ä—F . . . F F . . . Y—R . . . . . . R R—F . . . F . . R F

markeras av flickor i väsentligt högre grad än hos gossar, medan alternati- vet »Stränga lärare» fördrages lättare av gossar än av flickor.

Sammanfattande de viktigaste resultaten finner vi, att de visar att för både gossar och flickor spelar betygsresultaten i skolan en framträdande roll. För flickorna är dock vänskapliga relationer till kamrater av minst lika stor betydelse som höga betyg. De sociala relationerna till jämnåriga och till lärarna framstår i flickornas värderingar som mera betydelsefulla än de gör för gossarna. Yttre förhållanden som skoldagens längd och hem- läxornas antal spelar vid dessa jämförelser inte den betydande roll, som man av flera skäl kunnat förmoda.

Med variansanalys och kovariansanalys undersöker vi eventuella skill- nader i resultaten från olika skolmiljöer. Signifikansprövningens resultat redovisas i tabellerna 38 och 39.

Resultaten av variansanalysen i tabell 38 visar i flera fall inga signifi- kanta differenser mellan de undersökta skolformerna. Betygen får en lik- artad uppskattning i alla skoltyper av både gossar och flickor. Någon klar och genomgående trend är svår att utläsa ur de erhållna resultaten. Yttre företeelser som kort skoldag och ett ringa antal hemläxor anges som mera betydelsefulla av elever i de båda enhetsskolorna, medan lärarfaktorn (»snälla lärare») får sina högsta värden i folkskolegruppen särskilt fram- trädande hos gossarna. Vänskapsfaktorn synes spela sin största roll för elever i realskolorna, som har de högsta Värdena för »många vänner» och de lägsta för »inga vänner».

Tabell 39. Kovariansanalysens F-kvoter och signifikanta differenser i elevernas parvisa-

jämförelser J.. Skoldag Hemläxor Lärare Vänner Betyg .. am- Kön forelser Kort Lång Inga Många Snälla Stränga Många Inga Höga Låga G 3,87 1,38 4,00 5,84 1,35 0,89 0,78 1,83 0,13 1,72 ** . ** *** . . . . . . ' Ä—Y Y Ä—R . ÄVF YÄR Y R Y—F Y . R—F . R

F 3,28 0,53 5,74 3,27 3,60 2,30 0,43 0,78 0,90 1,59 * * _ '

***

vid. 1

Kovariansanalysens resultat i tabell 39 tyder på en tämligen likartad utveckling i flertalet av de jämförda variablerna. Undantag utgör främst inställningen till hemläxornas antal, där elever i realskolor tydligen kän- ner trycket av hemläxor starkare än övriga elever och visar signifikanta differenser i förhållande till övriga skolformer.

Diskussion av resultaten

Elevernas attityder till lärare uppvisar sina mest positiva värden hos elever i folkskoleklasserna. Detta framträder både i resultaten av Likert—skalan och vid parvisa jämförelser. Dessa skillnader mellan folkskolans elever och övriga elevgrupper har sannolikt ett flertal olika förklaringsgrunder i elev- materialets sociala bakgrund, dess intellektuella nivå m.m. En viktig or- ganisatorisk skillnad mellan folkskolan och övriga skolformer är folksko— lornas klasslärarsystem, där en lärare svarar för huvudparten av undervis— ningen. Vid tolkningen av resultaten kan man därför inte bortse från, att olikheter i lärarsystem kan på ett väsentligt sätt influera på elevernas attity— der till lärare.

Den mest framträdande skillnaden i elevernas attityder till skolsituatio— nen som helhet finner vi i den negativa Likert-skalan hos realskolans ele— ver med mindre utpräglade negativa attityder än hos elever i övriga skol- former. Detta förhållande är särskilt markant hos gossarna.

Realskoleelevernas avsevärt mindre negativa inställning till skolsituatio- nen kan till stor del förklaras ur deras upplevelse av sin nya skolsituation. De har efter ofta hård konkurrens lyckats bli intagna i en från deras syn— punkt eftersträvansvärd skolform. Detta är en sannolik förklaring till dessa elevers mindre uttalade negativa attityder i jämförelse med elever från enhetsskolor och folkskolor.

Dessa resultat kan emellertid även influeras av realskoleelevernas högre intellektuella prestationsnivå och även vara beroende av inflytande från föräldrarnas inställning till skola och utbildning. Dessa faktorer kommer därför att bli föremål för närmare undersökningar i det följande.

Sammanfattning

Folkskolans elever skiljer sig från elever i övriga skolformer genom sina mera positiva attityder till läraren. I samtliga skolgrupper inträder en till- bakagång i elevernas uppskattning av läraren. Hos gossar i folkskoleklas- ser och enhetsskolor av äldre typ är denna tillbakagång mindre än i de andra skolformerna. Resultaten vid de parvisa jämförelserna synes visa att för elevernas trivsel i skolan spelar lärarens reaktioner och hållning en mera väsentlig roll i folkskoleklasserna än i enhetsskolans klasser.

Elevernas attityder till skolsituationen visar i den positiva delskalan nå- got högre värden i realskolor och folkskolor än i enhetsskolor. De största differenserna mellan skolformerna framträder emellertid i realskolornas väsentligt mindre negativa attityder till skola och skolsituation. Differen- serna är särskilt övertygande hos gossarna men klart signifikanta även hos flickorna.

Resultaten av de parvisa jämförelserna ger inte lika enhetliga differen- ser mellan olika skolmiljöer. Med denna metod framstår emellertid klart betygsresultatens och vänskapsrelationernas dominerande betydelse för eleverna i jämförelse med sådana yttre förhållanden som skoldagens längd och hemläxornas antal.

KAPITEL IX

Elevernas inställning i relation till intellektuell prestation och personlighetsutveckling

Elevernas inställning på olika intellektuella prestationsnivåer

Elevmaterialets intellektuella struktur Intelligensdifferenser mellan olika skolformer

Elevernas intellektuella prestationsförmåga har bestämts med två modifie- rade delprov av Härnqvists F-test. De båda delprovens summerade råpoäng för elever i olika differentieringsgrupper redovisas i tabell 40.

Medelvärdet för hela elevpopulationen utgör 45,69 med en relativt stor spridning. Den intellektuella nivån är som väntat delvis mycket olika i olika skolformer. Enhetsskolegrupperna har båda sinsemellan mycket lika me— deltal och spridning, medan realskolegruppen har ett betydligt högre me— deltal och folkskolegruppen ett relativt lågt medelvärde. Resultaten utgör sålunda en bekräftelse på realskoleklassernas intellektuella överlägsenhet gentemot både enhetsskoleklasser och folkskoleklasser.

Principen för indelning i intellektuella nivåer För vidare bearbetningar har intelligenstestets sammanlagda räpoäng över— förts till en niogradig skala, i vilken skalvärdet 9 betecknade den högsta och skalvärde 1 den lägsta intellektuella prestationsnivån. Med utgångs— punkt från denna niogradiga nivåindelning av elevernas intellektuella för— måga har vi för avsikt att undersöka eventuella skillnader i sociometriska variabler och i attitydvariabler på olika intelligensnivåer inom olika skol— former. Ett studium av olika sociala variabler på alla de nio nivåerna skulle givetvis ha sitt intresse, men för överskådlighetens skull har vi begränsat

Tabell 40. Intelligenstestets medeltal och spridning i olika skolformer

Gossar Flickor Samtliga elever Skolform

N M S N M S N M 5 Å ..................... 267 42,21 12,00 277 44,72 11,15 544 43,49 11,63 Y ..................... 492 41,48 11,94 452 44,54 11,29 944 42,94 11,73 R ..................... 464 51,77 10,79 488 52,22 10,35 952 52,00 10,57 F ..................... 172 37,93 10,13 145 39,53 10,18 317 38,66 10,17 Samtliga 1 395 44,60 12,49 1 362 | 46,79 I 11,64 I 2 757 45,69 12,13

|

l | I [ i |

83 våra undersökningar till jämförelser mellan tre olika intellektuella nivåer. Vi sammanför elever med skalvärdena 1—3 till en intellektuell låggrupp, elever med skalvärden 4—6 till en intellektuell mellangrupp och slutligen elever med skalvärdena 7—9 till en intellektuell höggrupp och bearbetar och utvärderar resultaten i olika sociala variabler på dessa tre intellektuella prestationsnivåer. ' '

Bearbetningsprinciper

Vid bearbetningen av materialet har vi undersökt i vad mån det- finns signifikanta samband mellan intellektuell prestation och de sociala variab—f lerna vid sociometriska val och vid attitydtest genom medeltalsjämförelser mellan resultaten på lägsta och på högsta intellektuella nivå. Därjämte har vi nled variansanalys undersökt skillnader mellan de olika differentierings- grupperna på de tre intellektuella prestationsnivåerna. Vid dessa-bearbet- ningar skulle en tvåuägsvariansanalys (skolformx intelligensnivå) under vissa förhållanden varit att föredraga. Men eftersom antalet elever i de olika undergrupperna är så varierande, har vi genomfört bearbetningen som enkel variansanalys.

Sociometriska variabler på olika intellektuella nivåer Jämförelser mellan medelvärden För att undersöka samband mellan sociometriska variabler och intellektuell prestation gör vi jämförelser mellan medelvärden i de sociometriska va- riablerna för samtliga elever på lägsta och på högsta intellektuella nivå. Resultaten av dessa jämförelser redovisas i tabell 41. Vi finner där en klar signifikans när det gäller elevernas val av motsatta könet, så'att elever i den högsta intellektuella nivån både avger och erhåller ett större antal

Tabell 4]. Signifikansprövning av differenser i de sociometriska variablerna mellan lägsta och högsta intellektuella nivå '

Intellektuell nlvå Signifikans-

Variabel Kön 1—3 7—9 provnmg

N M s N M 8 ' t P

Avg. val eget kön ....... G 371 113,7 17,44 298 113,2 16,86 + 0,39 . Erh. val eget kön ....... 371 111,8 17,86 298 113,8 16,35 —1,55 . Avg. val mots. kön ..... 371 75,6 23,91 298 80,1 19,26 —3,39 *** Erh. val mots. kön ...... 371 81,5 20,83 298 90,3 17,97 _5,91 *** Avg. val eget kön ....... F 272 114,3 18,15 349 110,7 12,77" + 2,79 ** Erh. val eget kön ....... 272 110,4 18,75 349 113,2 15, 90 ——1,99 * Avg. val mOtS. kön ..... 272 84,2 20,02 349 90,0 17,47 —,3».79 *" Erh. val mots. kön ...... 272 75,5 18, 32 . 349 82,8 16,11 —.5.23 ***

Tabell 42. Signifikansprövning av differenser i de sociometriska variablerna mellan lägsta och högsta intellektuella nivå inom samma skolform

Sk 1 Antal elever vid Val av eget kön Val av motsatt kön

o _ _ ..

form KÖ" jämförelserna Avgivna val Erhållna val Avgivna val Erhållna val

1—3 | 7—9 t P t I P t | P t P

Å G 85 39 + 0,47 . — 1,46 . + 1,20 . —— 2,41 * Y 172 62 — 2,47 ' — 4,06 "* — 3,16 ” — 5,24 *" R 37 194 —— 3,20 " — 2,27 * -— 1,33 . — 5,33 *" F 77 3 + 2,95 " —— 2,97 ** -— 0,14 . — 0,86 . Ä F 69 51 + 1,07 . — 3,09 " + 0,31 . — 2,84 " Y 107 84 + 1,93 . — 0,26 . — 3,07 ** — 3,88 "* R 39 204 — 0,15 . —— 0,45 . —— 2,31 * —— 1,62 . F 57 10 —— 1,36 . _— 2,10 * — 2,07 * _ 2,33 *

valpoäng, alltså intager och mötes av mera positiva valönskningar än ele- ver på den lägsta intellektuella nivån.

Vid elevernas val av eget kön finner vi inga signifikanta skillnader mel- lan lägsta och högsta intelligensnivå hos gossarna. Flickorna i den lägsta intelligensgruppen visar sig mera positiva i de avgivna valen medan flic- korna i den högsta intelligensgruppen erhåller signifikant större antal val- poäng.

Vi har även signifikansprövat differenser mellan högsta och lägsta in- telligensnivå separat för varje skolform. Resultaten redovisas i tabell 42. Av denna tabell framgår att medeltalet avgivna valpoäng inte har någon fast tendens att följa den intellektuella nivån. I vissa skolformer finner vi signifikant lägre, i andra signifikant högre värden i den lägsta intelligens- gruppen och i andra fall ingen signifikans alls.

De erhållna valen visar däremot en enhetlig och likartad tendens i samt— liga skolformer, så att eleverna i de högsta intelligensgrupperna erhåller både från sitt eget och motsatta könet en mera positiv värdering än elever på den lägsta intelligensnivån.

Detta talar för att eleverna i sina sociometriska val är influerade av kam— raternas intellektuella prestationsförmåga, så att elever med högre intelli- gensnivå erhåller mera positiva värderingar än elever med lägre intelligens- nivå.

Vid jämförelser mellan olika skolformer finner vi emellertid i detta sam- manhang inte helt enhetliga och klara differenser. I samtliga skolformer erhåller elever inom det intellektuella högskiktet mera positiva värderingar än eleverna i lågskiktet. Denna tendens synes emellertid vara mindre ut- präglad hos flickorna i realskolor och i enhetsskolor av yngre årgång vid val av eget kön och för flickorna i realskolor även vid val från motsatta könet. Det skulle innebära, att eleverna i dessa fall väljer efter andra nor- mer än intellektuella värderingar, när de gör sina sociometriska val.

Tabell 43. Signifikansprövning av differenser i attitydvariablerna mellan lägsta och högsta intellektuella nivå

Intellektuell nivå Signifikans-

Variabel Kön 1—3 7—9 ”0”ng N M S N M S t P Attityd till lärare ........ G 371 4,83 2,00 298 4,97 1,81 —0,95 . » » kamrater P . . 371 4,74 2,00 298 5,13 1,76 —2,67 "

» » kamrater N . . 371 4,75 2,06 298 5,79 1,71 — 7,19 *" | » skolsit. P . . 371 4,55 2,10 298 5,08 1,84 — 3,49 "* » » skolsit. N . . 371 4,21 1,92 298 5,28 1,76 — 7,53 "'" Attityd till lärare ........ F 272 5,32 1,90 349 5,26 1,58 + 0,43 . » » kamrater P . . 272 4,94 1,84 349 5,27 1,55 —2,38 * » » kamrater N . . 272 5,28 1,79 349 5,94 1,53 —-4,87 *** » » skolsit. P . . 272 5,39 2,01 349 5,46 1,69 — 0,47 . » » skolsit. N . . 272 5,23 1,92 349 5,74 1,68 — 3,49 ***

Variansanalys

Vid variansanalys med materialet uppdelat på de tre intellektuella presta— tionsnivåerna framträder inte några nya resultat utöver dem som redan erhållits vid bearbetningen av materialet som helhet. Vi har därför ute— lämnat sifferresultaten från den företagna variansanalysen. På samtliga intellektuella nivåer finner vi högre poängvärden i folkskolor och enhets- skolor än i realskolor vid val av eget kön. Differenserna är emellertid i regel mera säkerställda inom den lägsta och den mellersta intellektuella nivån än inom den högsta intelligensnivån.

Elevattityder på olika intellektuella nivåer

Jämförelser mellan medelvärden För att studera samband mellan elevattityder och intellektuell prestation har vi jämfört de fyra skolgruppernas sammanlagda värden i de olika atti- tydvariablerna på lägsta och högsta intellektuella nivå. Signifikanspröv- ning av dessa differenser redovisas i tabell 43.

Det framgår av tabellen, att det varken hos gossar eller hos flickor före- finnes några signifikanta skillnader mellan den lägsta och den högsta in— telligensgruppen i deras attityder till läraren. Elevernas attityder till kamra- ter och till skolsituationen har däremot genomgående högre skalvärden hos eleverna på den högre intellektuella nivån. Detta förhållande framträ- der starkt och med övertygande signifikans hos gossar och beträffande de negativa delskalorna även hos flickor. I de positiva delskalorna skiljer sig flickor på den högre intelligensnivån inte lika övertygande från flickorna i den lägre nivån, och i deras attityder till skolsituationen finns ingen säker- ställd skillnad.

Vi har också utfört signifikansberäkningar av differenserna mellan den

,TabelLM. Signifikansprövning av differenser i attitydvariablema mellan lägsta och högsta intellektuella nivå inom samma skolform

3233 Attityder till kamrater Att1tyderti'gijxleikolsltua— . . .. Attityder -- Vld larm till lärare Skolform Kon förel- Positiv Negativ Positiv Negativ serna . delskala delskala delskala delskala 1—3 7—9 t P t P 1; P t P t P Ä G 85 39 + 0,33 . —— 1,13 . —— 4,86 *** — 0,42 . —— 2,07 * Y 172 62—2,09 * —2,78 ** —4,60 *** ——3,15 ** —4,15 *** R 37 194 ——0,33 . —0,64 . ———1,09 . +2,13 * —2,98 ** ' F 77 3—1,15 . + 0,01 . +5,09 *** —1,06 . —-2,69 ** Ä F 69 51 + 1,11 . —1,65 . —1,74 . + 0,57 . —0,33 . Y 107 84 —2,90 ** —0,99 . —2,93 ** —2,31 * —3,52 *** R 39 204 + 0,03 . —— 0,55 . — 0,53 . + 0,59 . — 0,09 . F 57 It)—1,48 . —4,29 *** —1,68 . —0,29 . —0,17

lägsta och den högsta intellektuella nivån separat för varje skolform. Re— sultaten redovisas i tabell 44.

I elevernas attityder till läraren finner vi endast signifikanta differenser till den högre intelligensgruppens fördel inom yngre enhetsskolor.

I elevernas attityder till kamrater och till skolsituationen finner vi som regel negativa t-värden, vilket innebär att eleverna på den högre intelligens- nivån ger uttryck för mera positiva och mindre negativa attityder än ele- verna på den lägsta nivån. De signifikanta differenserna är mera förekom- mande och störst hos gossarna i de negativa delskalorna, vilket innebär att elever i den högsta intellektuella nivån framför allt har mindre negativa attityder till kamrater och till skolförhållanden än elever inom den lägsta intelligensnivån.

Hos flickorna är dessa differenser mindre utpräglade, och i enhetsskolor av äldre årgång och i realskolor förekommer det att den lägsta intelligens— gruppen är mera positivt inställd till skolan än eleverna i det intellektuella högskiktet.

Variansanalys

Vid variansanalysen med materialet uppdelat på de tre intellektuella presta- tionsnivåerna erhåller vi i stort sett samma resultat som vid tidigare jäm— förelser mellan olika skolformer. De erhållna differenserna är emellertid i regel mest utpräglade inom det intellektuella mellanskiktet och på lägsta intellektuella nivå, medan differensen mellan skolformerna på den högsta intellektuella nivån framträder mera sparsamt.

Diskussion av resultaten

Sociometriska variabler Elevernas sociometriska status i sin klass, dvs. antalet erhållna sociomet— riska val eller poäng, har i ett flertal undersökningar befunnits vara högt korrelerad med deras intellektuella prestationsnivå.

Resultaten av våra undersökningar visar också liknande resultat. Elever i det intellektuella högskiktet erhåller både vid val från eget och motsatta könet ett större antal sociometriska valpoäng än elever i det motsvarande intellektuella lågskiktet. Skillnaden mellan högskikt och lågskikt är störst vid valen från motsatta könet och avgjort mindre vid val från det egna könet, särskilt hos gossarna. Vi finner genomgående denna tendens i samt- liga undersökta skolgrupper med mer eller mindre framträdande styrka.

Vid jämförelser mellan olika skolformer, när materialet uppdelats på intellektuella prestationsnivåer, kan vi i regel på samtliga nivåer konsta- tera högre poängvärden i folkskola och enhetsskola i jämförelse med real- skola vid val av eget kön. I gossarnas val finner vi signifikanta differenser framför allt på den lägsta och mellersta intellektuella nivån och i flickornas val endast på den intellektuella medelnivån.

Sambandet mellan avgivna sociometriska val och intellektuell prestation har tidigare inte undersökts i någon nämnvärd omfattning. Våra under- sökningar visar att den intellektuella låggruppen särskilt hos flickorna vid val av eget kön avger genomsnittligt något större antal valpoäng än den intellektuella höggruppen. Kontaktönskningarna hos de svagt begåvade synes alltså i allmänhet vara minst lika stora eller större än hos de högst begåvade. Man kan emellertid förmoda, att de svagast begåvade mera okri- tiskt riktar ett större antal positiva val till eftersökta elever, medan de högt begåvade är mera restriktiva i sina val och främst väljer de kamrater från vilka de kan förvänta likartade val. Vi finner också betydande skill- nader mellan elever i olika skolformer särskilt hos gossarna. Gossarna inom den lägsta intellektuella nivån i realskolor är markant restriktiva i sina val både till eget och till motsatta könet i jämförelse med gossarna i folkskolan på samma intellektuella nivå. Dessa resultat skulle tyda på att svagt begåvade gossar i realskoleklasserna inte känner sig särskilt väl inlem- made i klassens gemenskap och inte lyckats riktigt i sina försök att knyta nya kontakter.

Avgivna val till motsatta könet Visar i regel med klar signifikans sina högsta poängvärden inom det intellektuella högskiktet, vilket innebär att de högt begåvade eleverna är mera positivt inställda till motsatta könet än de svagt begåvade.

Elevattitgder

Elevernas attityder till kamrater synes vara i hög grad beroende av den intellektuella prestationsnivån. Vi finner hos både gossar och flickor avse— värt mera utpräglade positiva attityder och påtagligt mindre negativa attity- der hos de högtbegåvade eleverna än hos de svagt begåvade. Denna tendens finns genomgående i alla de undersökta skolgrupperna med stark och övertygande signifikans hos gossar utom i realskolegruppen, detta senare beroende på att även de svagt begåvade realskoleeleverna har markant mindre negativa attityder till kamrater än elever i folkskolor.

Mellan olika skolformer förekommer signifikanta differenser i elevernas 5 attityder till kamrater främst i det intellektuella mellanskiktet och på lägsta intellektuella nivå när det gäller den negativa delskalan, där folk- skolans elever utmärkes av en framträdande negativ attityd. På högsta in- tellektuella nivå förekommer inga signifikanta differenser mellan olika skolmiljöer.

Elevernas attityder till lärare visar statistiskt säkerställda differenser till folkskoleelevernas favör hos flickorna på alla intellektuella nivåer och hos gossarna endast inom det intellektuella mellanskiktet. Mellan högsta och lägsta intellektuella nivå finner vi i stort sett likvärdiga skalvärden för elevernas attityder till läraren.

Elevernas attityder till skolsituationen uppvisar differenser mellan skol- former främst inom det intellektuella mellanskiktet, där det är realskolans elever, som avviker från de övriga med sina mera positiva och avgjort mindre negativa attityder till skola och skolsituation. I samtliga skolfor- mer ger de svagt begåvade eleverna, särskilt gossarna, uttryck för mera negativa värderingar än de högtbegåvade. Hos flickorna och hos realsko- lans gossar är dessa negativa attityder dock mindre framträdande.

De resultat vi erhållit visar klart, att när eleverna befinner sig på den lägsta delen av intelligensskalan, präglas deras attityder av mera öppen aggressivitet och negativ hållning. I konsekvens härmed finner vi hos folk- skolans elever de mest framträdande negativa attityderna och hos elever i realskolor de minst negativa.

Även om folkskolegruppens intellektuella medelnivå är betydligt lägre än realskolegruppens, kan detta inte helt förklara resultaten, eftersom real— skolans elever på motsvarande intellektuella nivå visar mindre negativa tendenser i sina attityder till kamrater än folkskolans elever. Man kan där— för ifrågasätta, om inte folkskoleelevernas mera negativa attityder är ett utslag av den selektion, som äger rum när en stor andel av klassens studie- begåvade elever övergår till realskolor. Lärarnas attityder och föräldrarnas hållning och skolambition kan emellertid även i väsentlig grad influera på elevinställningen.

Elevernas inställning på olika anpassningsnivåer

Personlighetstesten och materialets indelning i anpassningsm'våer

Personlighetstestens bearbetning

Av tidigare undersökningar (bl.a. Bjersfedt 1956) hade vi vissa belägg för att elevernas personlighetsdrag i regel inte i högre grad synes influera på elevernas sociometriska val. Vi har velat underkasta detta problem en förnyad granskning och har för den skull använt oss av två olikartade personlighetstest.

Cattells JPQ är uppdelat i tolv faktorer på grundval av en noggrann statistisk analys. Ett flertal faktorer synes vid en innehållsgranskning av uppgifterna i väsentlig grad täcka varandra. Sammanslagning av vissa faktorer i Cattells test har också företagits av Eysenck (1953). En logisk analys av uppgifterna ger närmast till resultat att det övervägande antalet uppgifter rör sig mellan polerna emotionell labilitet —— emotionell stabilitet och extraversion —— introversion. Vi har därför efter en preliminär analys av testresultaten i olika faktorer sammanfört resultaten i delfaktorerna 1, 2, 3, 4, 5 och 9 till en gemensam personlighetsskala. På liknande sätt 1 har vi erhållit en poängsumma genom att lägga samman resultaten i del- * skalorna i det andra personlighetstestet, MMPI.

Samband mellan personlighetstesten Med korrelationsberäkningar har vi undersökt sambandet mellan resulta- ten i de båda personlighetstesten. Resultaten visade i samtliga differentie- ringsgrupper relativt låga korrelationer, i regel mellan 0.30 och 0.40. En pre- liminär analys av testresultaten i olika skolgrupper visade att Cattells test i hög grad differentierar mellan gossar och flickor. Bjerstedt (1959) har i sina analyser av testet påvisat stora skillnader i resultaten från de båda könen. Vårt främsta syfte med personlighetstesten är att erhålla ett in— strument, som kan särskilja elever med påtagliga störningar i sin person— lighetsutveckling från elever med en harmonisk och välbalanserad utveck— ling. Ett personlighetstest, som visar så stora differenser mellan könen som vi funnit hos Cattells JPQ, förefaller därför föga användbart för våra syften.

MMPI har vid ett flertal undersökningar av bl.a. Eriksson (1957) visat sig vara ett utmärkt differentieringsinstrument för att särskilja individer med uttalade missanpassningssymtom och psykopatiska drag. Med detta personlighetstest utskiljes med all sannolikhet mera enhetliga grupper med avvikelser i sin personlighetsutveckling och sociala anpassning i negativ och positiv riktning.

Av denna anledning redovisas här resultaten i de sociala variablerna endast vid materialets uppdelning efter resultaten i MMPI.

Indelning i anpassningsnivåer

De sammanlagda råpoängen i olika delskalor av MMPI har överförts till en niogradig skala så att höga skalvärden anger positiva utvecklingsdrag och låga värden innebär personlighetsavvikelser i en negativ riktning.

Med ledning av denna indelning i niogradig skala har vi sammanfört eleverna till tre anpassningsnivåer, ett högskikt med övervägande harmo- nisk personlighetsutveckling och god social anpassning, ett mellanskikt med genomsnittlig utveckling och slutligen ett lågskikt, som visar mest negativa personlighetsdrag i form av påtagliga missanpassningssymtom och störningar i utvecklingen.

Tabell 45. Signifikansprövning av differenser i de sociometriska variablerna mellan lägsta och högsta anpassningsnivå

Anpassningsnivå Signifikans— Variabel 1—3 7—9 provnmg N M S N | M | S t P Avg. val eget kön . . . 605 109,6 16,02 688 114,6 15,66 -—5,77 *** Erh. val eget kön 605 111,6 17,49 688 114,13 16,69 —2,86 ** Avg. val mots. kön. . 605 81,4 20,20 688 84,7 20,82 —2,89 ** Erh. Val mots. kön .. 605 83,5 19,43 688 83,0 17,66 + 0,48 .

Elevernas resultat i de sociometriska variablerna och i attitydvariablerna har därefter undersökts genom medeltalsjämförelser mellan lägsta och högsta anpassningsnivå och genom variansanalys av differenser mellan olika skolformer på de tre nämnda anpassningsnivåerna.

Sociometriska variabler på olika anpassningsnivåer Jämförelser mellan medelvärden

Medelvärdet av de fyra skolgruppernas sammanlagda poäng i de olika variablerna på lägsta och högsta anpassningsnivå jämföres och signifikans- prövas i tabell 45.

Av tabellen framgår att elever på den högsta nivån i regel får ett större antal sociometriska poäng än elever på den lägsta. Dessa differenser är fullt säkerställda utom vid erhållna val från motsatta könet.

Vi har även signifikansprövat differenser mellan lägsta och högsta nivå för varje skolform. Resultaten av dessa beräkningar redovisas i tabell 46.

Vid valen till och från det egna könet finner vi en enhetlig tendens i samtliga jämförda skolgrupper. Elever på den högsta nivån både ger och får i regel högre antal valpoäng än elever på den lägre. Detta innebär att de mera harmoniska Och välanpassade eleverna i alla skolformer är mera positivt inställda till sina kamrater än elever på den lägsta nivån, och att de också i regel erhåller ett större antal valpoäng och således mötes av en

Tabell 46. Signifikansprövning av differenser i de sociometriska variablerna mellan lägsta och högsta anpassningsnivå inom samma skolform

Antal elever Val av eget kön Val av motsatt kön SkOl- Vid jämförel- form serna Avgivna val Erhållna val Avgivna val Erhållna val 1—3 7—9 t P t P 1; P t P Ä - 126 127 _ 3,36 ** — 2,53 * — 1,96 . + 0,04 Y 194 242 ——3,15 ** ——0,81 . ——2,51 * + 0,77 B 188 261 —2,70 ** — 1,88 . + 0,15 . + 0,30 F 97 58 — 4,66 *** —— 2,03 * —— 2,65 * —— 1,06

högre uppskattning än de elever som befinner sig i den lägsta anpassnings- nivån. Signifikansen är klar och övertygande för de avgivna valen, men svagare och mera oregelbunden vid de erhållna.

Vid de avgivna valen till motsatta könet finner vi att elever på den högsta nivån i regel är mera positivt inställda till motsatta könet än elever på den lägsta nivån. Signifikansen är dock svag. Erhållna val från motsatta könet visar ingen som helst signifikant tendens.

Efter denna analys kan vi konstatera, att elevernas anpassningsnivå har ett bestämt och avgörande inflytande på elevernas avgivna sociomet- riska valpoäng, så att elever inom den högsta anpassningsnivån är av— gjort mera positiva i sina val, framför allt val av eget kön, än elever inom den lägsta nivån. Även för elevernas erhållna valpoäng spelar den sociala anpassningen en väsentlig roll, i det att elever på högsta nivå vid val från eget kön regelbundet erhåller större antal valpoäng än elever på motsva- rande lägsta nivå.

Variansanalgs

Vid variansanalysen med materialet uppdelat på de tre anpassningsnivåer- na framträder inga nya resultat utöver dem som redan erhållits vid tidigare bearbetningar av materialet som helhet. På samtliga anpassningsnivåer är vid val av eget kön differenserna störst mellan realskolegruppen och folk- skolorna och signifikansen ställd utom allt tvivel, och vid val av motsatta könet framträder det låga antalet valpoäng som förekommer i enhetsskolor av äldre årgång, klart signifikant dock endast på mellannivån.

Elevattityder på olika anpassningsnivåer Jämförelser mellan medelvärden Samband mellan elevattityder och social anpassning i personlighetstestet har vi undersökt genom jämförelser mellan medelvärden i de olika attityd- variablerna på lägsta och högsta nivå. Signifikansprövning av differenser redovisas i tabell 47.

Tabell 47. Signifikansprövning av differenser i attitydvariabler mellan lägsta och högsta anpassningsnivå

Anpassningsnivå Si gnifikans- Variabel 1—3 7—9 Provnmg

N M 5 N M S t P Attityd till lärare ..... 605 4,59 1,82 688 5,41 1,79 —— 8,25 *** » » kamrater P. 605 4,44 1,79 688 5,34 1,76 _ 9,13 *** » » kamrater N. 605 4,69 1,90 688 6,04 1,67 —— 13,58 *** » » skolsit. P. 605 4,59 1,90 688 5,48 1,89 — 8,46 *** » » skolsit. N. 605 4,43 1,87 688 5,58 1,84 — 12,86 *"

Tabell 48. Signifikansprövning av differenser i attitydvariablerna mellan lägsta och högsta anpassningsnivå inom samma skolform

Attityder till kamrater Att'tå'tdertiälll flm" Antal elever vid Attityder Sl ua e Skolform Jamforelsema ”" lärare Positiv Negativ Positiv Negativ delskala delskala delskala delskala 1—3 7—9 '( P t P t P t P t P Ä 126 127 —5,12 ***—5,63 ***—5,61 ***—5,28 ***—5,34 *** Y 194 242 —5,52 ***—5,66 ***—8,32 ***—4,98 ***—7,65 *** R 188 261 —3,61 ***—3,81 ***—6,41 ***—3,01 ***—4,23 *** F 97 58 ——3,64 ***—3,85 *** ——4,66 *** —4,31 *** —4,30 ***

Av tabellen framgår att vi erhåller höggradigt signifikanta differenser mellan lägsta och högsta nivå för alla attitydvariabler, varvid det genom- gående år den högsta nivån som har de mest positiva och minst negativa attityderna.

Samma företeelse framträder även när vi signifikansprövar differenser mellan lägsta och högsta nivå för varje skolform separat. Resultaten av dessa beräkningar redovisas i tabell 48. Inom alla undersökta skolformer finner vi höggradigt säkerställda differenser i samtliga attitydvariabler.

Variansanalys

Variansanalysen med materialet uppdelat på de tre anpassningsnivåerna visar genomgående samma resultat som vid bearbetningen av materialet som helhet. I regel framträder emellertid inga signifikanta differenser mel— lan de jämförda skolformerna inom den högsta anpassningsnivån i elever- nas attityder till kamrater och i attityder till skolsituationen. Elevernas attityder till lärare framträder emellertid på alla de undersökta nivåerna med mera positiva värden hos elever i folkskolans klasser än hos elever i övriga skolformer.

Diskussion av resultaten Sociometriska variabler

Flertalet tidigare undersökningar av detta problem har givit till resultat, att elevernas personlighetsutveckling och sociala anpassning inte i någon högre grad synes influera på elevernas sociometriska val.

Våra undersökningar kan på viktiga punkter komplettera dessa resultat. Ett resultat som framstår som helt säkerställt är, att elever inom den högsta anpassningsnivån är avgjort mera positiva i sina avgivna val framför allt till det egna könet än elever inom motsvarande lägsta anpassningsnivå. Detta framträder med full signifikans vid val av eget kön i alla de under- sökta skolformerna.

Elever i den högsta anpassningsnivån erhåller i regel signifikant högre valpoäng från eget kön än elever på den lägsta nivån, dock inte med lika övertygande säkerhet, medan val som kommer från motsatta könet tydli- gen influeras av andra värderingsnormer än elevernas sociala anpassning.

Vid jämförelser mellan de undersökta skolformerna framstår på samt- liga anpassningsnivåer även här som huvudresultat realskoleelevernas regelbundet förekommande lägre poängvärden vid val av eget kön i jäm- förelse med övriga skolformer.

Elevattityder

När materialet uppdelas efter elevernas anpassningsnivå framträder inga nya resultat vid signifikansprövning av differenser mellan olika skolfor- mer. Elevernas attityder till kamrater och till skolsituationen visar dock i regel inga signifikanta differenser på den högsta nivån, men väl på de övriga.

Vid jämförelser mellan högsta och lägsta anpassningsnivå finner vi emel- lertid höggradigt signifikanta differenser. På den högsta nivån förekom- mer genomgående de mest positiva och de minst negativa attityderna. Dessa resultat framträder i samtliga attitydvariabler och i alla de under- sökta skolformerna med helt övertygande signifikans. Elever med uttalade missanpassningssymtom och psykopatiska drag uppvisar således i alla attitydvariablerna både till lärare, till kamrater och till skolsituationen som helhet avsevärt mindre positiva och avgörande mera negativa tenden- ser än elever med en harmonisk personlighetsutveckling.

Sammanfattning

Elevinställning och intellektuell nivå Även vid materialets uppdelning på intellektuella nivåer visar eleverna i folkskolor och enhetsskolor mera positiva värderingar i sina sociometriska val av eget kön än eleverna i realskolor på samtliga intellektuella nivåer. Tendensen är mest framträdande i gossarnas val och på de båda lägre in— telligensnivåerna.

Medeltalet avgivna valpoäng Visar inga fasta tendenser att följa den intellektuella nivån. I vissa skolformer finner vi signifikant lägre i andra signifikant högre värden i den lägsta intelligensgruppen, och i andra fall inga signifikanta differenser över huvud taget. _ De erhållna valen visar däremot en enhetlig och likartad tendens i samtliga skolformer, så att elever på de högsta intelligensnivåerna erhåller både från sitt eget och motsatta könet en i regel signifikant mera positiv värdering än som kom- mer elever på den lägsta intelligensnivån till del.

I elevernas attityder förekommer signifikanta differenser främst inom den intellektuella medelnivån, och de resultat som framträder är helt

överensstämmande med dem som erhållits vid tidigare bearbetningar av materialet som helhet.

I elevernas attityder till läraren förefinnes inga signifikanta skillnader mellan lägsta och högsta intellektuella nivå vare sig hos gossar eller flickor- _ Elevernas attityder till kamrater och till skolsituationen har däremot genomgående högre skalvärden hos elever i den högsta intellektuella nivån. Detta förhållande är mera markerat hos gossar än hos flickor.

De signifikanta differenserna mellan högsta och lägsta intellektuella nivåer är mest förekommande och störst i de negativa delskalorna. Det innebär att eleverna och främst gossarna inom den högsta intellektuella nivån har mera positiva och framför allt mindre negativa attityder till kamrater och till skola och skolförhållanden än elever på den lägsta intel-- lektuella nivån.

Elevinställning och anpassningsnivå På samtliga anpassningsnivåer är differenserna i elevernas sociometriska val störst mellan elever i realskolor och elever i folkskolor till folkskole- elevernas förmån.

Elevernas personlighetsutveckling och sociala anpassning synes utöva ett väsentligt inflytande på elevernas sociometriska val. Elever inom den högsta nivån är avgjort mera positiva i sina avgivna val framför allt till sitt eget kön än elever inom motsvarande lägsta nivå, och elever på den högsta nivån erhåller i regel högre valpoäng från eget kön än elever på lägsta nivå.

Inga nya resultat framträder i elevernas attitydvariabler, när materialet uppdelas efter elevernas anpassningsnivå. Däremot framträder med hög— gradig signifikans differenser mellan lägsta och högsta anpassningsnivå i alla attitydvariablerna, varvid elever inom den högsta anpassningsnivån genomgående har de mera positiva och de minst negativa attityderna både till lärare, till kamrater och till skolsituationen som helhet.

KAPITEL X

Elevernas inställning i relation till klassens storlek och

allmänna milj öbakgrund

I detta kapitel kommer vi att undersöka samband mellan vissa yttre miljö- variabler och elevernas inställning. Först studerar vi elevinställningen både i sociometriska variabler och attitydvariablerna i klasser med olika elevantal. Därefter analyserar vi den allmänna miljöbakgrundens inverkan på elevernas inställning genom att uppdela materialet efter de olika geo- grafiska regioner som varit föremål för undersökning.

Elevernas inställning i klasser med olika elevantal

För att undersöka samband mellan elevinställning och klasstorlek har vi i enhetsskolor och i folkskolor spaltat upp materialet efter elevantalet i klassen. Enhetsskoleklasserna har sammanförts i två grupper, den ena med ett elevantal mellan 20 och 30 och den andra med 31 elever och där- utöver. Folkskoleklasserna har också delats i två grupper, men i dessa klasser sätter vi antalet 20 elever i klassen som skiljegräns mellan de båda grupperna. I realskoleklasserna finns genomgående över 30 elever (i regel omkr. 35 elever) i klassen, varför en liknande uppspaltning av dessa klas- ser inte kunnat ske.

Sociometriska variabler

Metod och resultat

Med variansanalys har vi undersökt eventuella differenser mellan initial- medelvärden och prövat signifikansen för skillnader i medelvärden mellan klasser inom samma skolform men med olika elevantal. Med kovarians- analys har vi beräknat korrigerade medelvärden för att studera eventuella skillnader i utvecklingen av de sociometriska valen i klasser av olika stor- lek inom samma skolform. Resultaten av dessa beräkningar redovisas i tabell 49. Slutligen har vi gjort en separat variansanalys för att undersöka i vad mån det finns signifikanta skillnader i initialvärdena mellan klasser från olika skolformer men med lika elevantal. Resultaten av denna analys återfinnes i tabell 50.

Analys av resultaten Resultaten av variansanalysen i tabell 49 visar att det föreligger signifikan- ta skillnader mellan initialvärden i de jämförda grupperna. Hos gossarna

Tabell 49. Varians- och kovariansanalysens F-kvoter och signifikanta differenser i sociometrisk valpoäng mellan klasser med olika elevantal inom samma skolform

Variansanalys Kovariansanalys Val av eget Val av mot- Val av eget Val av mot- Jämförelser Kön kön satt kön kön satt kön Avg. Erh. Avg. Erh. Avg. Erh. Avg. Erh. val val val val val val val val 10,66 10,42 5,25 6,56 1,86 1,26 3,34 9,31 G #11. till. ** *** _ . #* *** Äm (20—30)—Äs (31—35) m m m . Ym (20—30)—Ys (31—38) m m m . m Fm (10—19)—Fs (20—30) m 5 F 8,07 5,69 4,23 5,01 6,56 2,58 4,61 3,30 *** tili: *! ** *** I! tärt ** Äm (20—30)—Äs (31—35) m m . Ym (20—30)—Ys (31—38) . . m . . s Fm (10—19)—Fs (20—30) rn m m m 5 G+F 8,91 7,67 10,77 10,98 3,94 1,84 3,57 6,35 *** *** tilll! *** ** _ ** #*— Äm (20—30)—Äs (31—35) m m m m . m Ym(20—30)—Ys(31-—38) m m m m m Fm (10—19)—Fs (20—30) m m m m s s

Tabell 50. Variansanalysens F-kvoler och signifikanta differenser i sociometrisk valpoäng mellan klasser med samma elevantal från olika skolformer

Val av eget kön Val av motsatt kön Jämförelser Avgivna val Erhållna val Avgivna val Erhållna val 0,70 0,35 0,64 1,31 Äm (.20—30)— Ym (20—30) ................... Äm (20—30)— Fs (20—30) .................... Ym (20—30)— Fs (20—30) .................... 2,89 4,34 11,49 8,07 _ * *** *** Äs (Sl—35)— Ys (31—38) .................... Y Äs (Bl—35)— R (31—36) ........ .... . ....... Ys (Sl—38)— R (31—36) .................... Y R

! ! 1

i enhetsskolor finns vid val av eget kön genomgående signifikant klart högre initialvärden i klasser med ett lägre (20—30) elevantal, medan dessa skillnader i folkskoleklasserna inte når full signifikans. Hos flickorna är det tvärtom. Här finner vi fullt säkerställd signifikans till de mindre klas— sernas förmån endast i folkskoleklasser med 10—19 elever men inte i en- hetsskoleklasserna. En sammanslagning av gossars och flickors val ger dock i samtliga jämförda grupper klart signifikanta skillnader. Klasser med lägre elevantal visar i sina initialvärden en mera positiv uppskattning av elever av eget kön än i klasser med högre elevantal.

Vid val av motsatta könet finner vi i gossarnas avgivna val inga signi- fikanta skillnader mellan klasser med olika elevantal, medan flickorna i enhetsskolor av mindre klasstorlek utvecklar större positiv uppskattning av gossarna. Som konsekvens härav får gossarna i enhetsskolor med mindre elevantal ett signifikant större antal valpoäng från flickorna och här när även folkskolegruppen upp till klar signifikans. Flickornas erhållna val företer däremot inga signifikanta skillnader mellan klasser av olika stor- lek. Vid en sammanslagning av gossars och flickors val får vi klar signifi— kans i enhetsskolorna för både avgivna och erhållna val. Folkskoleklas- serna visar signifikans endast för de erhållna valen.

Vid jämförelser mellan klasser med samma elevantal men från olika skolformer (tabell 50) finner vi inga skillnader mellan enhetsskoleklas- ser och folkskoleklasser med ett elevantal mellan 20 och 30 i dessa klas- ser. En motsvarande jämförelse mellan enhetsskolor med ett elevantal mel- lan 31 och 38 i klassen och realskoleklasserna visar vid val av eget kön en- dast en signifikant skillnad till förmån för enhetsskolor av yngre årgång. Vid val av motsatt kön förekommer fler signifikanta skillnader, och i detta fall är det eleverna i realskoleklasserna som uppvisar mera positiva relationer till elever av motsatta könet än vad fallet är i enhetsskoleklasser av mot- svarande storlek.

Kovariansanalysens resultat i tabell 49 visar endast ett fåtal signifikanta värden främst hos flickorna där elever i folkskoleklasser av minsta storlek (10—19 elever) visar mera positiva utvecklingstendenser än i de större folkskoleklasserna. Mellan elever i enhetsskolor med större och mindre elevantal finns i regel inga eller endast svagt signifikanta ((.05) differen- ser mellan korrigerade medelvärden, vilket innebär att elevantalet i dessa klasser inte på ett påtagligt sätt influerar på de sociometriska valens mera långsiktiga utvecklingstendenser.

Elevattityder Attityder till kamrater I enhetsskolor och folkskolor har vi uppdelat materialet efter elevantalet i klassen för att belysa i vad mån klassens storlek inverkar på elevernas attityder till kamraterna. Resultatet av dessa undersökningar redovisas i

Tabell 51. Varians- och kovariansanalysens F-kvoter och signifikanta differenser i elevernas attityder till kamrater mellan klasser med olika elevantal inom samma skol— ,

form Variansanalys Kovariansanalys Jämförelser Gossar Flickor Gossar Flickor 6,03 2,23 2,36 1,35 *** * * _ Positiv delskala Äm—Äs ................. . ...... m . . Ym—Ys ........................ . . m Fm—Fs ......................... 2,84 1,90 2,45 2,60 * . * * Negativ delskala Äm—Äs ........................ . . . m Ym—Ys ........................ Fm—Fs .........................

tabell 51. De erhållna resultaten visar att i klasser med ett lägre elevantal förekommer så gott som regelbundet högre skalvärden för önskvärda attityder hos eleverna. Kovariansanalysen visar också en mera positiv ut- vecklingstendens i de mindre klasserna. Dessa skillnader är dock i regel så små att de endast i undantagsfall når upp till signifikant nivå.

Av dessa resultat får man alltså draga den slutsatsen att elevantalet i klassen endast i ringa grad influerar på elevernas inställning till varandra.

Attityder till lärare I vad mån klassens storlek influerar på elevernas attityder till läraren har vi studerat i enhetsskolor och folkskolor. Man skulle kunna förmoda att i en klass med ett mindre elevantal skulle finnas förutsättningar för en intimare kontakt mellan lärare och elever och därav följa bättre relationer.

Resultaten av våra undersökningar redovisas i tabell 52. Av denna tabell kan vi utläsa att i enhetsskolor av både äldre och yngre årgång har eleverna i klasser med ett större elevantal (31—38) i regel något högre, alltså mera

Tabell 52. Varians— och kovariansanalysens F-kvoter och signifikanta differenser i elevernas attityder till lärare mellan klasser med olika elevantal inom samma skolform

Variansanalys Kovariansanalys Jämförelser Gossar Flickor Gossar Flickor 8,30 9,62 2,52 1,91 * ** ** * * _ Äm—Äs ........................ Ym—Ys ........................ Fm—Fs ........................ m m

positiva, attitydvärden än i klasser med lägre elevantal (20—30). Inga av dessa skillnader är emellertid signifikanta. Endast i folkskoleklasser med ett elevantal mellan 10 och 19 finner vi mera positiva attityder gent- emot läraren än i klasser med ett elevantal mellan 20 och 30, och endast hos flickorna når skillnaderna upp till signifikant nivå.

Kovariansanalysens resultat visar att attitydernas utvecklingsförlopp inte företer några signifikanta avvikelser när materialet uppdelas i grup— per efter elevantalet i klassen.

Attityder till skolsituationen Resultaten av dessa undersökningar redovisas i tabell 53. Av tabellen fin- ner vi att folkskoleklasser med ett lägre elevantal i sina initialvärden avvi- ker i positiv riktning från klasser med större elevantal. Mellan enhetsskole- klasser med olika elevantal finns däremot inga signifikanta skillnader.

Kovariansanalysen uppvisar inte alls några signifikanta utvecklingsdif— ferenser mellan klasser med olikheter i elevantalet.

Diskussion av resultaten Klassens storlek och elevernas sociometriska val

Att den sociala interaktionen i en grupp i hög grad influeras av antalet medlemmar i gruppen kan man beräkna rent teoretiskt. Om det tillkom- mer en ny medlem i en grupp innebär det lika många nya kontaktmöjlig— heter som antalet tidigare medlemmar i gruppen. Bossard (1945) anger med en här lätt modifierad formel antalet möjliga parvisa kontakter i en

(y—l) 2

i grupp: X= y , varvid X är antalet möjliga kontakter och y utgör l 1 Tabell 53. Varians- och kovariansanalysens F—kvoter och signifikanta differenser i : elevernas attityder till skolsituationen mellan klasser med olika elevantal inom samma

; skolform Variansanalys Kovariansanalys Jämförelser Gossar Flickor Gossar Flickor 4,72 4,88 0,70 2,60 *** ** * . * Positiv delskala Äm—Äs ........................ Ym—Ys ........................ . . Fm—Fs ......................... m m 2,42 2,45 1,32 1,87 * * _ . Negativ delskala Äm—Äs ........................ m Ym—Ys ........................ . . Fm—Fs ......................... . m

antalet individer i gruppen. I en klass med 25 elever blir alltså antalet parvisa kontaktmöjligheter 300. Men om antalet elever i klassen ökar till 35 erhåller vi i det närmaste dubbelt så många möjligheter till parvisa-kon- takter eller exakt 595.

Våra undersökningar visar också, att det förefinnes ett regelbundet sam— manhang mellan elevernas sociometriska valpoäng och antalet elever i klassen. I klasser med ett lägre barnantal finner vi konsekvent högre socio— metriska poängvärden, vilket innebär en högre grad av interaktion mellan eleverna.

Det för elevinteraktionen optimala elevantalet ger undersökningen inte något direkt svar på. De mest positiva relationerna både i förhållande till eget och motsatt kön finner vi i regel i folkskoleklasser med ett elevantal mellan 10 och 19. Dessa klasser är emellertid så särpräglade genom sin geografiska placering och så få, att resultaten från dessa inte kan ges någon mera generell betydelse. Enhetsskolor med större elevantal (31—38) visar däremot genomgående lägre poängvärde och därmed sämre elevinter— aktion än enhetsskolor med ett mindre elevantal (20—30).

Dessa resultat ger en bekräftelse på riktigheten i antagandet, att en in- timare elevinteraktion befrämjas och uppkomsten av positiva relationer underlättas när elevantalet i klasserna blir mindre. De genomsnittligt lägre poängmedelvärden i de sociometriska variablerna som vi erhållit i real- skolans klasser är med all sannolikhet till en väsentlig del betingade av det jämförelsevis stora elevantalet i dessa klasser. Vid jämförelse mellan realskoleklasser och enhetsskoleklasser med motsvarande elevantal finner vi inga nämnvärda skillnader vid val av eget kön, och vid val av motsatta könet uppvisar realskolans elever en signifikant mera positiv inställning än enhetsskolans elever.

Klassens storlek och elevernas attityder Man skulle kunna förmoda att ett lägre elevantal i klassen skulle medföra bättre förutsättningar för en intimare kontakt mellan lärare och elever och därav följa mera positiva attityder mot läraren från elevernas sida. Våra undersökningar synes emellertid visa, att elevantalet i klassen inte på något väsentligt sätt inverkar på elevernas attityder till läraren. I en- hetsskoleklasserna finner vi tvärtom i de större klasserna med ett elev- antal mellan 31 och 38 mera positiva attityder till lärare än i de mindre klasserna med mellan 20 och 30 elever. Dessa skillnader är emellertid inte signifikanta.

I klasser med ett lägre elevantal förekommer så gott som regelbundet mera önskvärda attityder till kamrater än i klasser med större elevantal. Dessa skillnader är dock så små att de endast i få fall når upp till signifi— kant nivå. Endast i de minsta folkskoleklasserna med 10—19 elever finner vi signifikant mera positiva attityder till läraren och till skolsituationen

än i de större folkskoleklasserna med 20—30 elever. Vid jämförelser mel— lan de båda försökstillfällena utgör emellertid inte ens dessa små klasser en bättre utvecklingsmiljö för elevernas attityder.

För enhetsskolornas del visar våra resultat att klassens elevantal inte på något signifikant sätt influerar på elevernas attityder. Eftersom de av- vikande resultaten härrör från ett fåtal särpräglade folkskoleklasser kan vi sammanfattande konstatera att för elevernas attityder till sina kamra- ter, till lärare och till skolsituationen spelar elevantalet i klassen en obe- tydlig roll.

Elevernas inställning i olika geografiska regioner Sociometriska variabler

I detta avsnitt har materialet uppdelats efter de geografiska enheter som valts ut för undersökningen för att studera eventuella differenser i de sociometriska variablerna inom olika geografiska regioner.

Metod och resultat

Vi har med kovariansanalys beräknat korrigerade medelvärden för att möj— liggöra jämförelser mellan utvecklingsförlopp i olika geografiska grupper. I tabellerna 54 och 55 har vi sammanfört signifikansprövning av differen-

Tabell 54. Variansanalysens F-kvoter och signifikanta differenser i sociometrisk valpoäng inom olika geografiska regioner

Val av eget kön Val av motsatt kön Jämförelser Avg. val Erh. val Avg. val Erh. val 22,64 19,13 18,76 18,76 *** *** *** *** SK—SS ......................... SK SK SK—SL ........................ SK SK . . SK—VL ........................ . VL VL SK—NN ........................ . . NN NN SK—NÖ ........................ SK SK . . SS—SL ......................... SL SL SL SL SS—VL ......................... VL VL VL VL SS—NN ........................ NN NN NN NN SS—NÖ ........................ NÖ NÖ . . SL—VL ........................ VL VL VL VL SL—NN ........................ NN NN NN NN SL—NÖ ........................ . . VL—NN ........................ VL VL . . VL—NÖ ........................ VL VL VL VL NN—NÖ ....................... NN NN NN NN SK = Skåne—gruppen SS = Stockholms stads-gruppen SL = Stockholms läns-gruppen VL = Västmanlands-gruppen. NN = Norrland nedre gruppen. NÖ = Norrland övre gruppen.

Tabell 55. Kovariansanalysens F—kvoter och signifikanta differenser i sociometriska valpoäng inom olika geografiska regioner

Val av eget kön Val av motsatt kön Jämförelser Avg. val Erh. val Avg. val Erh. val 6,73 4,18 13,15 9,48 *** *** *** *** SS—SL ......................... SL . SL SS—SK ......................... SK . SK . VL—NN ........................ . . VL VL VL—NÖ ........................ VL . VL VL VL—SS ......................... VL VL VL VL

ser mellan dels initialmedelvärden inom de olika geografiska enheterna, dels differenser mellan korrigerade medelvärden i de regioner som har de tre högsta respektive de tre lägsta medelvärdena jämte en jämförelse mel- lan de regioner som har högsta och lägsta värde.

Analys av resultaten Vid val av eget kön har Stockholms-grupperna genomgående de lägsta initialvärdena medan Skåne-, Västmanlands— och nedre Norrlands-grupper- na har de högsta värdena. Resultaten visar inga signifikanta skillnader mellan Skåne-, Västmanlands- och nedre Norrlands—grupperna vid val av eget kön, men i flertalet fall klar signifikans i relation till de övriga geo— grafiska regionerna. Vid val av motsatta könet har Västmanlands- och nedre Norrlands—grupperna fortfarande de högsta initialvärdena medan de lägsta värdena förekommer i Skåne- och Stockholms stads-grupperna. Mellan dessa grupper av regioner förekommer klart signifikanta differenser i me- delvärden.

Resultaten av kovariansanalysen understryker och vidgar ytterligare differenserna mellan dessa regionala grupperingar så att Västmanlands- gruppen genomgående får högre korrigerade medelvärden och Stockholms stads-gruppen i regel de lägsta värdena.

Elevattityder

Attityder till kamrater Resultat av våra undersökningar av elevernas attityder till sina kamrater inom olika geografiska regioner redovisas i tabell 56. Resultaten visar att eleverna i landsbygdsregioner i Skåne, Västmanland och Norrland genom— gående har högre värden i den positiva delskalan än eleverna i Stockholms stad. Skillnaden mellan Stockholms stad och landsbygdsområdena i tabel- len representerade av Skånegruppen ger vid prövning övertygande signifi- kans. Även mellan Stockholms stad och Stockholms län är skillnaden av

Tabell 56. Varians— och kovariansanalysens F—kvoter och signifikanta differenseri elevernas attityder till kamrater inom olika geografiska regioner

Variansanalys Kovariansanalys

Jämförelser Positiv delskala Negativ delskala Positiv delskala Negativ delskala

Gossar Flickor Gossar Flickor Gossar Flickor Gossar Flickor

17,42 6,43 2,06 1,03 9,73 7,97 3,51 0,76

"* *" _ _ *** n:»: ** SS—SL ........ SL SL . . . SL SK—VL....... . . . . SK ." NN—NÖ ....... . . . . . . . SK—SS ........ SK SK . . SK SK SK SK—NN ....... . SK . . SK .

en storlek som ger svag signifikans. Mellan de olika landsbygdsgrupperna finner vi som regel inga signifikanta skillnader. För den negativa del— skalan visar variansanalysen att ingen signifikant skillnad förefinnes mel- lan olika geografiska regioner.

Vid andra försöket finner vi i regel en svag tillbakagång i elevernas posi- tiva attityder till sina kamrater utom i Skåne-gruppen, där hos gossarna en markant ökning kan konstateras. Resultatet av kovariansanalysen visar också en signifikant tendens till Skåne-gruppens favör jämfört med Stock- holms stads-gruppen. Utvecklingstendensen i den negativa delskalan visar signifikanta differenser endast för gossarna.

Stockholms stads-gruppens signifikant lägre initialvärden än övriga geo- grafiska regioners ochdenna elevgrupps tillbakagång i sin positiva inställ- ning till kamraterna utgör det karakteristiska huvuddraget i dessa analyser av elevernas attityder till kamrater inom olika geografiska regioner.

Attityder till lärare Vi undersöker även i vad mån elevernas attityder till läraren varierar inom olika geografiska regioner. Resultaten av dessa undersökningar redovisas i tabell 57. Signifikansprövningen visar inga skillnader mellan landsorts- grupperna, en svag signifikans för skillnad mellan Stockholms stad och län till länsgruppens fördel och en otvetydig överlägsenhet för landsorts- grupperna i förhållande till Stockholms stad.1

Resultaten av kovariansanalysen visar en stark tillbakagång i Stock— holms stads-gruppen och minst i landsortsgrupperna i Skåne, Västman— land och Norrland.

Inom elevgruppen från Stockholms stad finner vi de minst positiva attity- derna till lärare medan elever från landsortsgrupperna i Skåne, Västman-

1 Signifikansprövningen i tabell 57 har endast utförts för Västmanlands—gruppen men även i förhållande till övriga landsortsgrupper är differenserna mellan dessa och Stockholms- gruppen fullt säkerställda.

Tabell 57. Varians— och kovariansanalysens F-kvoter och signifikanta differenseri elevernas attityder till lärare inom olika geografiska regioner

Variansanalys Kovariansanalys Jämförelser Gossar Flickor Gossar Flickor 31,45 27,55 26,70 19,39

* * * * * * * * * ** * SS—SL ......................... SL SL SK—VL ........................ . . SK—NN ........................ SK—NÖ ........................ VL—NN ........................ VL NÖ ........................ NN—NÖ ........................ . . . . VL—SS ......................... VL VL VL VL

land och Norrland har en betydligt mera positiv inställning till lärare och denna differens har en tendens att öka under försökstiden genom att till- bakagången är betydligt större i Stockholms stad än i landsortsgrupperna.

Attityder till skolsituationen Elevernas attityder till skolsituationen har vi också analyserat med mate- rialet uppdelat i geografiska regioner. Resultaten redovisas i tabell 58. Lik- som vid tidigare uppdelning i geografiska enheter finner vi även vid dessa delskalor signifikanta skillnader mellan Stockholms stad och övriga grup- per med största differensen mellan Stockholms stad och landsbygdsgrup- perna i Skåne, Västmanland och Norrland. Signifikansen är här prövad mellan Skåne-gruppen och Stockholms stads-gruppen. Mellan de olika landsbygdsgrupperna finns i regel inga eller få svaga signifikanta skill- nader, medan differenserna mellan Stockholms stad och landsortsregio- nerna är övertygande säkerställda ur statistisk synpunkt.

Tabell 58. Varians- och kovariansanalysens F—kvoter och signifikanta differenser i elevernas attityder till skolsituationen inom olika geografiska regioner

Variansanalys Kovariansanalys

Jämförelser Positiv delskala Negativ delskala Positiv delskala Negativ delskala

Gossar Flickor Gossar Flickor Gossar Flickor Gossar Flickor

23,91 25,06 5,31 13,53 18,71 13,72 8,43 7,01

*** *** *** *** *** *** *** *** SS—SL ....... SL SL SK—VL ...... . SK NN—NÖ ......

_SK—SS ....... sk sk sk sk sk sk sk sk SK—NN ...... . . . . . .

Kovariansanalysen ger vid handen att utvecklingstendensen i Stock- holms stads-gruppen avviker i negativ riktning från landsortsgrupperna, här representerade av Skåne-gruppen, under det att dessa grupper sins— emellan uppvisar så likartade utvecklingsförhållanden att inga signifikan— ta differenser förekommer.

Diskussion av resultaten

Sociometriska val i olika geografiska regioner Vid dessa jämförelser mellan olika geografiska regioner förekommer vä- sentligt större differenser än vid jämförelser mellan olika skolformer, och differenserna uppvisar alltid samma riktning och tendens. Landsbygds— grupperna i Skåne, Västmanland och Norrland uppvisar i regel väsentligt högre sociometriska poängmedelvärden och mera positiva utvecklingsten— denser både vid val av eget och motsatt kön än elever från Stockholms stads-grupper.

Dessa resultat visar att elevernas sociala kontakter i hög grad- påverkas av vissa faktorer i den allmänna miljöbakgrunden. I ett litet landsortssam- hälle har eleverna större möjligheter att stifta bekantskap och lära känna varandra än i storstaden. I mindre samhällen finns större möjligheter till sammanträffanden även utanför skolan. Rent numerärt finns inte så många kamrater att välja mellan, och eleverna har en mera personlig och intim kännedom 0111 varandras familjer och vanor. Detta skapar utan tvi- vel en viss känsla av samhörighet och ömsesidig uppskattning, som tar sig uttryck i en större frekvens av uttalanden om positiv interaktion. I stor- staden försvåras ofta de sociala kontakterna av ett flertal yttre förhållan- den, genom de stora avstånden och genom bebyggelsens utformning. Där finns också i regel ett större antal kamrater att umgås med. Allt detta bidrager till att göra de sociala relationerna mera splittrade och ytliga samt främjar en viss reserverad hållning i det sociala umgänget.

Elevattityder i olika geografiska regioner

Resultaten av de olika attitydvariablerna inom de sex undersökta geogra- fiska regionerna sammanfattar vi i ett diagram (fig. 4). Därvid visar sig en synnerligen stor likhet i de fem attitydvariablernas skalvärden i flertalet regioner. Denna överensstämmelse är nästan fullständig i Skåne- gruppen, i Stockholms stads- och läns-grupp och i Västmanlands-gruppen. l Norrlands-grupperna är spridningen mellan variablerna betydligt mera framträdande.

Mest frapperande är de låga värden för samtliga variabler utom den negativa delskalan av attityder till kamrater inom Stockholms stad. Sär- skilt stor blir skillnaden när dessa värden jämföres med Skåne- och Väst- manlands-grupperna. Även när det gäller elevernas attitydvariabler är dif—

6,06 5,50— 5,00— 4,50— 4,00 ' ' Skane Sthlms "stod Sthlms lön Västmanland Norrl. övre Nurrl. nedre Attityder till lärare _ _ _ || .. kamrateråpositiv delskala) —-—-_ || || || nequv " —--—--- n " skolsituationen positiv delskala) - _ - - _ . || .. " negativ "

Fig. 4. Medelvärden vid första försöket i de fem attitydskalorna inom olika geografiska regioner

ferenserna mellan olika geografiska regioner större än olikheter mellan de jämförda skoltyperna.

Den allmänna miljöbakgrunden synes alltså spela en mycket betydelse- full roll för utformningen av elevernas attityder till lärare, till kamrater och till skolsituationen som helhet. I storstadsmiljö motverkas utveck- lingen av positiva sociala attityder av ett flertal faktorer. Vi kan nämna de stora skolenheterna, kollektivsituationernas mångfald, de sociala grupper- nas obeständighet och rörlighet samt familjegruppens splittring. Alla dessa företeelser utgör hinder för uppkomsten av primärgrupper, i vilka solidari- tet, samhörighet och andra positiva attityder kan uppövas och utvecklas.

Sammanfattning

Eleuinställning och klasstorlek Våra undersökningar visar, att i en klass med ett lägre elevantal förekom- mer regelbundet högre sociometriska valpoäng än i klasser med större elevantal. Dessa resultat ger oss belägg för att när elevantalet i klassen blir mindre befrämjas en intimare interaktion mellan eleverna och upp- komsten av positiva relationer underlättas. Våra jämförelser mellan real- skolor och enhetsskolor med ett motsvarande elevantal visar i regel inga påtagliga skillnader vid val av eget kön, och vid val av motsatta könet finner vi hos realskolans elever en signifikant mera positiv inställning.

För utvecklingen av elevernas attityder till lärare, till kamrater och till skolsituationen som helhet finner vi däremot att elevantalet i klassen spe- lar en obetydlig roll.

Elevinställning i olika geografiska regioner Både när det gäller de sociometriska variablerna och när det gäller attityd— variablerna erhåller vi de största skillnaderna, när vi gör jämförelser mel- lan resultaten i de olika geografiska regioner vi undersökt, och differen- serna går alltid i samma riktning. Landsbygdsgrupperna i Skåne, Väst- manland och Norrland ligger i regel högst i samtliga variabler både vid sociometriska val och i attitydskalorna, och Stockholms stad ligger ge- nomgående lägst.

Dessa väsentliga för att inte säga avgörande skillnader i elevernas sociala beteende synes alltså inte kunna återföras till skolans organisation eller andra skolinflytanden utan influeras av förhållanden utanför skolmiljön. Den allmänna miljöbakgrunden synes sålunda vara av den största betydelse både för interaktionen mellan eleverna och för elevernas attityder till lärare, till kamrater och till skolsituationen som helhet.

KAPITEL XI

Elevernas inställning i relation till sociala milj övariabler

I detta kapitel kommer vi att redovisa resultaten av våra undersökningar av samspelet mellan elevernas attityder och vissa faktorer i den sociala miljön. Vi analyserar först samband mellan elevernas inställning till lärare och lärarnas attityder i uppfostringsfrågor och angående undervisnings- problem. Därefter studerar vi i vad mån föräldrarnas utbildningsnivå in- verkar på barnens sociala attityder, och slutligen sätter vi föräldrarnas skolambition i relation till barnens attityder till skolsituationen.

Lärarnas attityder och elevernas inställning

Undersökning av lärarnas attityder

Denna undersökning syftar dels till att klarlägga lärarnas attityder i upp— fostringsfrågor och deras inställning till undervisningsproblem, dels till att undersöka samband mellan lärarattityder och elevernas inställning till och uppskattning av sina lärare.

Ur attitydschemat för lärarna utvärderades efter homogenitetsanalys först 15 uppgifter, som utgör en delskala för lärarens uppfostringsattityder och därefter 13 uppgifter, som bildar en delskala för lärarens inställning till undervisningsproblem. Varje deluppgift gavs poäng efter fallande skala 5, 4, 3, 2 och 1, varvid ett helt accepterande av uppgiftens innehåll värde— rades med 5 poäng och ett helt förnekande fick 1 poäng. Den sammanlagda poängsumman kom för delskalan för uppfostringsattityder att sträcka sig mellan 75 och 15 poäng och för delskalan för undervisningsproblem mellan 65 och 13 poäng. Eftersom båda skalorna var sammanställda av påståenden. som präglas av en dominativ inställning, kom en hög sammanlagd poäng att innebära en dominativ lärarattityd och en låg poängsumma avstånds- tagande från dominativa tendenser.1

Vid materialets bearbetning har vi delat upp lärarna efter deras utbild- ning och den skolform i vilken de tjänstgör. Bearbetningens resultat redo—

1 »Behavior is said to be dominative when it is characterized by a rigidity or inflexibility of purpose, by an inability or an unwillingness to admit the contribution of another's experience desires,purposes,or judgmentin the determining of goals which concern others. _ In domination one attempts to make others hehave according to one's own standards or purposes». (Anderson o. Brewer 1945, s. 9)

Tabell 5.9. Lärarnas uppfostringsattityder

Skolform

Lärarnas _, Summa

utbildning A Y R F NM SNM SNM SNM SNM S

Lärare med akadcm.ex. 32 41,1 10,9 43 40,0 9,2 70 40,6 9,0 -— — — 145 40,5 9,4 Folkskoll. ' medvidare— utbilda. 7 38,4 9,8 13 40,5 8,5 1 31,0 — — — — 21 39,4 8,8 Folkskol- lärare ..... 14 44,4 12,7 8 36,5 11,1 10 42,0 11,7 33 46,7 9,2 65 44,2 10,9 Facklärare 11 47,7 8,2 10 40,9 8,3 5 41,2 9.1 15 53,1 9,9 41 47,2 10,1

Summa 64 42,7 11,0 74 39,9 9,1 86 40,7l 9,3 48 48,7 9,8 272 42,3 10,2

visas i två tabeller, en för lärarnas uppfostringsattityder (tabell 59) och en för lärarnas inställning till undervisningsproblem (tabell 60).

Av tabell 59 framgår att de största skillnaderna mellan olika lärarkate- goriers attityder i uppfostringsfrågor förekommer mellan lärare med aka- demisk examen å ena sidan och folkskollärare och facklärare å den andra. De vidareutbildade folkskollärarnas uppfostringsattityder visar stor likhet med de akademiskt utbildade lärarnas och skiljer sig signifikant från atti- tyder hos lärare med enbart folkskollärarexamen (se tabell 61).

Lärarens attityd synes emellertid vara beroende av hans upplevelser av eleverna och deras inställning till skola och skolsituation. Påtaglig är så- lunda likheten i attityd hos samtliga lärarkategorier som tjänstgör i enhets— skolor av yngre årgång och i realskolor, medan folkskollärare och facklärare som tjänstgör i folkskoleklasser uppvisar mera dominanta uppfostrings- attityder. Antalet folkskollärare och facklärare med undervisning i enhets- skolor och realskolor är dock alltför litet i vårt material för att kunna ligga till grund för bestämda slutsatser. Tendensen att dessa lärarkatego-

Tabell 60. Lärarens inställning till undervisningsproblem

Skolform

Lärarnas " Summa utbildning A Y R F

NIMISNMSNMSNMSNMS

Lärare med akadem.ex. 32 39,1 10,4 43 38,0 7,9 70 41,3 8,7 —— _ _ 145 39,8 8,9 Folkskoll. med vida— reutbildn.. 7 34,1 9,4 13 36,9 7,3 132,0 _ — — — 2135,8 7,8 Folkskol- lärare ..... 14 30,3 11,8 8 36,0 10,5 10 41,1 6,0 33 40,5 7,3 65 39,8 8 Facklärare 11 47,2 8,2 10 40,8 7,4 5 40,6 6,3 15 50,3 8,2 41 46,0 8, Summa 64 40,0 10,7 74 37,9 8,0 86 41,1 8,3 | 48] 43,6 8,8 272 40,4 9,1

Tabell 6]. Signifikansprövning av differenser

Attitydskala Jämförelser Uppfostringsfrågor Undervisningsproblem Attityd- Attityd-

diff. C. H. P diff. C. B. P

Ak.ex. —— Fo.v ............ —|— 1,1 0,53 . + 4,0 2,16 * Ak.ex. — Fo .............. — 3,7 2,37 * 3; 0,0 0,00 . Ak.ex. — Fa .............. — 6,7 3,81 ** — 6,2 4,04 ** Fo.v. -— Fo .............. — 4,8 2,04 * — 4,0 1,99 * Fo.v. — Fa .............. — 7,8 3,14 ** — 10,2 4,70 ** Fo — Fa .............. _— 3,0 1,44 . — 6,2 3,65 **

rier uppvisar mera dominanta uppfostringsattityder vid tjänstgöring i folk- skolor än i övriga skolformer är dock otvetydig.

Inställningen till undervisningsproblem är i stort sett likartad hos lä- rare med akademisk examen och hos folkskollärare oberoende av den skol— form i vilken de tjänstgör. Folkskollärare med vidareutbildning synes ha en något mindre dominant inriktning i sin undervisning, medan facklärare även när det gäller undervisningsproblem företräder den mest dominanta attityden och mest utpräglat hos de lärare som tjänstgör i folkskoleklasser.

Dessa skillnader mellan olika lärarkategoriers attityder, när det gäller uppfostringsfrågor och undervisningsproblem, påverkas med all sannolik- het av ett flertal faktorer. De olika lärarkategorierna rekryteras av allt att döma från olika sociala skikt i samhället, och det finns väsentliga olikheter i deras utbildning och tjänstgöringsförhållanden. Vid en uppdelning av ma— terialet på fyra åldersgrupper och efter kön har vi däremot inte kunnat konstatera några signifikanta differenser.

Förklaring till facklärarnas mera dominanta attityder både när det gäller undervisningsproblem och uppfostringsfrågor bör därför sökas på flera håll: i själva ämnet de företräder och hos dessa lärares tjänstgöringsför- hållanden, men kanske framför allt i deras knapphändiga pedagogisk-psy- kologiska utbildning.

Av tabell 62 framgår att det föreligger en påtaglig överensstämmelse mellan lärarnas attityder i uppfostringsfrågor och deras inställning till

Tabell 62. Korrelationer (r) mellan lärarnas upp/oslringsatti— tyder och deras inställning till undervisningsproblem

Lärarnas utbildning N r Lärare med akadem. ex ...... 145 .76 Folkskoll. med vidareutbild—

ning ..................... 21 .78 Folkskollärare .............. 65 .74 Facklärare ................. 41 .73

Samtliga lärare 272 .75

undervisningsproblem. För samtliga lärarkategorier är korrelationen om— kring 0.75. Lärare med dominanta attityder i uppfostringsfrågor har alltså i regel också uppfattningen, att läraren bör vara den dirigerande och domi- nerande när det gäller undervisning. Om man genom lämplig utbildning och pedagogisk träning kunde öppna vägar för en förnyelse av undervisningens metodiska utformning, skulle möjligen också därigenom en uppmj ukning av lärarens dominanta uppfostringsattityder kunna åstadkommas.

Bavelas och Lewin (1942) redogör för ett försök att åstadkomma sådana attitydförändringar genom pedagogisk—metodisk träning. Under en fort— bildningskurs omfattande fyra veckor observerades och registrerades lärar- nas arbetsmetoder, och av sina handledare fick de fortlöpande kritik och upplysningar om hur de skulle effektivisera sin undervisning. Vid slutet av träningsperioden kunde man konstatera en attitydförskjutning, så att lä- rarens dominanta behandling av eleverna hade reducerats i betydande grad. Lärarna visade sig också mera engagerade i sitt arbete och större säkerhet i sin behandling av barnen. Även hos barnen framträdde större initiativ- rikedom och mera aktivt intresse vid arbetets planering.

Samband mellan lärarattityd och elevernas attityder

Några tidigare undersökningar

Relationerna mellan lärare och elever i skolan har blivit föremål för åt— skilliga studier, som givit upplysande och intressanta resultat.

Lewin, Lippitt och White (1939) studerade hur lärares olikartade uppträ- dande och deras attityder kan åstadkomma olika sociala beteenden hos eleverna. Under den dominerande lärarens ledning visade eleverna aggressi— vitet och irritation men även undergivenhet och likgiltighet, medan eleverna under en gruppinriktad ledare arbetade i lugn samverkan i en relativt kon- fliktfri atmosfär.

Anderssons och Brewers (1945 0. 1946) observationer av lärares beteenden i klassrummet gav likartade resultat. De gjorde jämförelser mellan klasser med påfallande dominanta lärare och klasser med övervägande integrativa lärare och kunde därvid visa, att lärarens uppträdande i avsevärd grad influerade och bestämde elevernas beteenden, som i sin tur återverkade på lärarens åtgärder och ingripanden i en ständig kretsgång. Hos såväl domi- nanta som integrativa lärare medförde lärarens åtgärder och attityder, att hos eleverna framträdde beteenden och attityder likartade dem som förekom hos lärarna. Dominanta lärare fick dominanta elever, som ofta visade aggressiva och asociala tendenser mot varandra.

Även Cook, Leed och Callis (1952) kunde vid sina attitydundersökningar konstatera att lärare, som inte lyckades skapa goda kontakter med sina elever, i regel kännetecknades av dominanta attityder.

Det finns alltså goda grunder för antagandet att dominanta attityder hos lärare kan leda till konflikter mellan eleverna och andra svårigheter i skol-

! ! 112 || Tabell 63. Korrelationer (rho) mellan enskilda lärares attitydei Klassföreståndares attityder

äåflh— N Uppfostran Undervisning Uppfostran + Undervisi G F G + F G F G + F G F G —|

Ä 24 .08 .46 .27 .06 .41 .24 .07 .51 Y 34 _.26 .21 .07 .05 .32 .18 —.12 .28 . R 25 —.12 .32 .06 —.27 .10 —.08 _.22 .19 _. F 17 .27 .15 .18 .24 .09 _.05 .24 .03

arbetet. Undersökningar av samband mellan lärarens uppfostringsattityder och elevernas uppfattning av läraren, som utförts av Leeds (1950 0. 1952) och av Della Piana och Gage (1955), visar signifikanta positiva korrelatio— ner. Även i den s. k. Stockholmsundersökningen av Husén, Huse'n och Svens- son (1959) har sambanden mellan lärarens uppfostringssyn och elever- nas attityder till skolan siffermässigt fastställts. I klass 6 konstaterades de största sambanden mellan lärarens attityd i uppfostringsfrågor och ele- vernas inställning till skolan och deras skolmotivation med korrelationer mellan 0.43 och 0.46. En >>barnförstående» attityd från lärarens sida ska— par alltså mera motiverade barn, och hos dessa utvecklas en positiv håll- ning till läraren och skolan, medan omvänt dominanta attityder hos lära- ren verkar hindrande på skollnotivationen och frammanar mindre positiva attityder till skolan.

Bearbetningsmetod och resultat

Genom att beräkna korrelationer mellan lärarnas attityder i uppfostrings- frågor och deras inställning till undervisningsproblem å ena sidan och ele— vernas attityder gentemot lärarna å den andra får vi ett mått på samspelet mellan lärare och elever.

Vid uträkningen av korrelationerna har vi förfarit på det sättet, att vi för varje klassavdelning beräknat medeltalet av elevernas positiva attityder till lärarna dels för gossar och flickor separat, dels för de båda könen till— sammantagna. Därefter har klassavdelningarna rangordnats efter dessa medeltal. På ett liknande sätt har vi rangordnat lärarvariablerna dels för klassföreståndarna, dels för den lärare, som utan att vara klassförestån— dare har största antalet undervisningstimmar i klassen. Vi har även beräk- nat medeltalen för dessa båda lärares samlade attityder, varefter även dessa medeltal rangordnats, och dessutom slutligen rangordnat de summerade attityderna för de fyra lärare, som har haft mest undervisning i respek— tive klass. Högsta poäng i lärarattitydskalorna och lägsta poäng i elevernas attitydskala har därvid givits rangnummer 1 osv. Mellan dessa olika variab- ler har så rangkorrelationer beräknats. Resultaten av korrelationsberäk- ningarna redovisas i tabellerna 63 och 64.

Yostringsfrägor och undervisningsproblem och elevernas attityder till lärarna

Annan lärares attityder

Uppfostran Undervisning Uppfostran + Undervisning

G F G + F G F G + F G F G +F .04 .40 .22 .17 .54 .41 .08 .35 .29 _.06 _.10 —.19 —.02 _.01 —.09 —.05 —.02 —.05 ».07 —.08 +.07 —.22 .10 -—.19 —.13 .08 +.06 —.02 .07 .07 .11 .13 .13 .20 .25 .21

Flertalet av de beräknade korrelationerna är låga och inte signifikanta. Undantaget från denna regel utgör sambanden mellan lärarattityder och flickornas attityder i enhetsskolor av äldre årgång, där vi finner signifi— kanta värden. Även i enhetsskolor av yngre datum och i realskolor finner vi hos flickorna betydligt större samband mellan deras attityder och klass- t'öreståndarens än hos gossarna. Även när det gäller lärarnas summerade attityder finner vi de största sambanden mellan flickornas attityder och lärarattityderna.

Diskussion av resultaten

Eftersom eleverna både i enhetsskolor och i realskolor övergår från ett utpräglat klasslärarsystem till ett ämneslärarsystem och sålunda stiftar bekantskap med ett stort antal nya lärare, kan man inte förvänta alltför stort samband mellan någon enskild lärares attityder och elevernas in- ställning till lärarna i allmänhet. Man kunde dock förvänta att klassföre- ståndarna i enhetsskolor har större inflytande på utformningen av elever- nas attityder än övriga lärare. På enhetsskolans högstadium betonas klass- föreståndarcns uppgifter som fostrare och sammanhållande kraft i klas— sen, och han har ofta ett större antal undervisningstimmar i klassen än övriga lärare. — I folkskolans klasser, där en klasslärare även i årskurs 7 har hand om större delen av undervisningen, borde man också förvänta en väsentlig influens på eleverna från denne lärares attityder.

Tabell 64. Korrelationer (rho) mellan lärares summerade attityder till uppfostringsfrågor och undervisningsproblem och elevernas attityder till lärarna

Klassförest. + Fyra lärares attityder en larare Skol- N form * Uppf. + Underv. Uppfostran Undervisning Uppf. + Underv. G F G+F G F G+F G F G+F G F G+F Ä 24 .10 .57 .34 .33 .71 .56 .13 .57 .37 .26 .68 .49 Y 34 -—.08 .27 .05 _.15 .02 —.10 —.01 .18 .10 .06 .10 .10 R 25 ——.12 .20 .00 +.08 .24 .09 —.14 .31 .08 _.20 .22 —.04 F 17 .14 .14 .09 .00 .12 .05 .04 .01 .05 —.06 _.06 —.03

De erhållna resultaten kan inte sägas bekräfta dessa förmodanden. Några otvetydiga differenser mellan olika skolformer finner vi inte. Mest över- ' raskande är de låga sambanden mellan lärarattityder och elevattityder i folkskoleklasserna, där dock klassläraren utgör den ojämförligt viktigaste faktorn både i fråga om elevernas undervisning och för deras fostran. De låga sambanden kan kanske delvis förklaras därav, att även flertalet elever i folkskoleklasserna har fått nya klassföreståndare vid läsårets början.

Det inflytande som klassföreståndarens och övriga lärares attityder i uppfostringsfrågor och till under-visningsproblem har haft på eleverna kom- mer till klara uttryck endast vid utformningen av flickornas attityder till lärarna. Gossarnas attityder till lärarna är tydligen beroende av andra faktorer än graden av lärarnas dominanta inställning i uppfostringsfrågor och till undervisningsproblem.

Även om flickorna ytligt sett ofta uppvisar en hållning av följ samhet och eftergivenhet gentemot lärarna, synes de sålunda uppleva trycket från den dominante läraren starkare och reagerar med en protest, som tar sig ut- tryck i attitydtestet genom en låg värdering av lärare med dominanta atti— tyder och en hög värdering av de lärare, som tar avstånd från en domine- rande och dirigerande inställning. Denna tendens framträder både i en— hetsskolor av olika årgångar och i realskolor men är genomgående klart signifikant endast i enhetsskolor av äldre årgång och kan förmodligen ses som ett utslag av klassföreståndarnas mera målmedvetna fostrande på— verkan i dessa äldre enhetsskolor.

Gossarna upplever inte lärarnas attityder på samma sätt som flickorna och synes i större utsträckning acceptera dominanta attityder hos klass— föreståndare och andra lärare. I varje fall återverkar inte lärarnas attity— der på gossarnas inställning i så hög grad att vi här kan registrera några signifikanta samband.

Dessa resultat stämmer väl överens med resultaten av våra undersök— ningar med parvisa jämförelser av elevernas attityder till lärare. Där finner vi, att för flickorna är en »snäll lärare» betydligt mera eftersträvansvärd för trivseln i skolan än bland gossarna, och att gossarna har något lättare att acceptera en »sträng lärare» än flickorna.

Föräldrarnas hållning och barnens attityder

Enkätundersökning med elevernas föräldrar Syftet med denna undersökning är tvåfaldigt. Vi vill dels studera och kart— lägga föräldrarnas attityder och inställning till väsentliga problem i sam- band med barnens utbildning och yrkesval, deras uppfattning av läxläsning, prov och betyg i skolan samt söka få en uppfattning av föräldrarnas person- liga engagemang i barnens skolarbete. Dels vill vi med ledning av svaren på de uppställda frågorna söka få fram ett mått på föräldrarnas ambitio-

ner för sina barns utbildning och intresse för skolan (»Skolambition») för att kunna sätta detta i relation till barnens attityder till sina lärare och till olika sidor av skolsituationen.

Bearbetningsmetod

Bearbetningen av materialet har främst tagit sikte på att beräkna procen- tuella fördelningen av antalet »Ja-svar» och »Nej-svar», resultaten har härvid beräknats med tre olika gruppindelningar av materialet. Förutom uppdelningen i de fyra olika skoltyperna har vi dessutom uppdelat svaren på tre socialgrupper och på fem utbildningsgrupper.

Socialgruppsindelningen har utförts med ledning av de uppgifter om yrke som föräldrarna lämnat samtidigt med svaren, och gruppindelningen har företagits med hjälp av statistiska centralbyråns socialgruppsindelning av olika yrken.

lltbildningsgrupperingen har företagits på grundval av uppgifter om föräldrarnas utbildning, som dessa lämnat i samband med besvarandet av enkäten. De fem utbildningsgrupperna har sammanställts på följande sätt:

Utbildningsgrupp 1. —båda föräldrarna endast folkskola

2. _endera av föräldrarna genomgått yrkesskola

3. — endera av föräldrarna genomgått folkhögskola

4. —endera av föräldrarna avlagt realexamen

5. _ endera av föräldrarna avlagt studentexamen eller

akademisk examen.

Huvudresultaten av undersökningen åskådliggöres med hjälp av diagram (fig. 5—7) över den procentuella fördelningen av »Ja-svar» i olika skolty— per, socialgrupper och utbildningsgrupper. (Detaljresultat återfinnes i ta— bell 4 i tabellbilagan.)

Kommentar till resultaten

Skillnader mellan resultaten från enhetsskolor av tidig årgång och nyare årgång är mycket obetydliga i samtliga frågor utom i de två, som berör samarbetet mellan föräldrarna och skolan. I enhetsskolor av äldre årgång diskuterar föräldrarna mera med lärare när det gäller barnens yrkesval, och i de äldre försöksdistrikten förekommer ett flitigare deltagande i för— äldramöten. Resultaten av dessa båda frågor indicerar, att det förekom— mer ett intensivare och mera fruktbärande samarbete mellan föräldrar, lärare och skola i de skolområden, där enhetsskolan varit i verksamhet ett antal år än i de områden, där den nyligen införts.

Skillnader mellan resultat från enhetsskolan å ena sidan och resultat från realskolan och folkskolan å den andra finner vi emellertid också just när det gäller dessa båda frågor om samarbete mellan föräldrar och lärare. I realskolan och folkskolan förekommer diskussion med lärare om elevernas

% o/c> . 100 lOO 4. 50 50 0 .. ' .. lZ?) l2545 AYRF lZö l2545 AYFtF Sociolgrupp Utblidningsgrupp Skolform Soclulgrupp Utbildningsgrupp Skolform Anser Ni att skolan bör ta huvudansvaret Anser Ni att barnens yrkesval främst bt för barnens yrkesval? vara föräldrarnas sak? o/o % 100 l00 _ 50 50—2 n ,, i .. 125 12345 AYRF I23 |2545 AYRF Sotiolgrupp Utbildningsgrupp Skolform Sociclgrupp Utbildningsgrupp Skolform Anser Ni att Ert barniförstahand bör inrik— Anser Ni att Ert barn i första hand bt ta sig på en utbildning för ett praktiskt yrke? inrikta sig på teoretiska studier? % O/o l00 IOO 5o—f 50 o—5 * » .. " 0 .. lZ?) l2545 AYRF IZS |Zål+5 AYRF Sociulqrupp Utbildningsgrupp Skolform Socialqrupp Utbildningsgrupp Skolform

o ::

(J! C

C)

l l l

Har Ni diskuterat Ert barns framtida ut- Anser Ni att Ert barn skulle kunna klara bildning med lärarna t. ex. klassförestån- studentexamen? dare eller yrkesvalslärare? % : tilll : å tio—f 5 .. oi .. lZ?) |.2545 AYHF lZ?) l2545 AYRF Socrolqrupp Utbildningsgrupp Skolform Sociolgrupp Ulbildnlngsgrupp Skolform

Brukar Ni regelbundet förhöra Ert barn och Anser Ni att Ert barn får för mycket hem— kontrollera läxor och hemuppgifter? läxor? (o % oo : 100 : io-j 50% [23 |2545 AYFtF I25 |2545 AYRF Sociolgrupp Utbildningsgrupp Skolform Sociolgrupp Utbildningsgrupp Skolform

ux oo

...- O

Tar Ni reda på och diskuterar resultaten av Är Ni nöjd med de betyg Ert barn erhöll i olika prov, som Ert barn fått utförai skolan? klass 6? 0/0 : IOO _; so 5 .. o .. |25 I2545 AYRF l23 I2545 AYBF Sociolgrupp Utbildningsqrupp Skolform Sociolgrupp Utbildningsgrupp Skolform

Tycker Ert barn att det är roligt med prov Blir Ert barn nervöst och oroligt inför pro1 i skolan? i skolan? % % . 100 : IOD &» 505 50 i 05 .. o .. l_25 |2545 AYRF lZä l251+5 AYRF Socrolgrupp Utbildningsgrupp Skolform Sociolgrupp Uthildningsqrupp Skolform Tycker Ni att Ert barn lär sig nyttiga och Anser Ni att Ert barn får syssla med onödi värdefulla ting i skolan? ga saker i skolan? 0/0 (3/0 [00 lUO : 51) 50—3 U __ 0_=_|_LI__I_LLI_|__LLLL l_7_5 |_2545 AYRF IZÖ |2345 AYRF Souolgrupp Utblldningsgrupp Skolform Sociolgrupp Ulblldningsgrupp Skolform

Har Ni varit på något förra läsåret?

O/O ICO

föräldramöte under

50

yrkesval i mycket ringa omfattning, och deltagandet i föräldramöten är i realskolan betydligt mindre än i enhetsskolan och i folkskolan är delta- gandet överraskande lågt.

Föräldrarna till elever i realskolor skiljer sig emellertid från föräldrar till elever i övriga skolformer genom sin avgörande inriktning mot teore- tiska studier för barnen och genom sina högt ställda förväntningar och aspirationer ifråga om examensresultat samt ett påtagligt engagemang i elevernas skolarbete, diskussion av prov och betygsresultat.

Skillnader mellan olika socialgrupper och utbildningsgrupper är mest markant när det gäller föräldrarnas aspirationer för sina barn, varvid socialgrupp 1 och utbildningsgrupp 5 har långt större förväntningar att barnen skall kunna klara studentexamen än övriga grupper. I dessa båda grupper finner vi också en bestämd inriktning mot teoretiska studier och en avgjord åsikt att yrkesvalet är föräldrarnas privatsak, som skolan inte bör ta något ansvar för.

Föräldrarna i socialgrupp 1 och utbildningsgrupperna 4 och 5 visar också ett otvetydigt och starkt engagemang i barnens skolarbete genom att i större utsträckning än övriga grupper diskutera resultaten av elevernas prov i skolan och genom ett flitigare deltagande i föräldramöten.

Ett detaljresultat av intresse bör slutligen noteras. Föräldrar från social- grupp 2 och 3 med barn i realskola uppvisar på avgörande punkter, när det gäller barnens yrkesinriktning och skolutbildning samt deras engagemang i barnens skolarbete, ett attitydmönster som i hög grad överensstämmer med de ovan sammanfattade grunddragen hos föräldrar i socialgrupp 1. Utan tvivel upplever dessa föräldrar skolutbildningen som möjligheter och chanser till socialt avancemang.

Föräldrarnas utbildning och barnens attityder För att undersöka i vad mån föräldrarnas utbildning inverkar på utform- ningen av elevernas attityder till sina kamrater, till lärare och till skolsitua— tionen gör vi jämförelser mellan elevernas attityder i de två föräldragrup- per, som uppvisar den största skillnaden i utbildning, nämligen dels den grupp där båda föräldrarna inte har någon som helst utbildning utöver folkskolan (Utbildningsgrupp 1), dels de grupper där någon av föräld- rarna avlagt realexamen, studentexamen eller akademisk examen (Utbild- ningsgrupperna 4 och 5). Dessa båda gruppers medelvärden i olika atti- tydskalor jämföres och signifikansprövas.

Resultatet av dessa undersökningar redovisas i tabellerna 65, 66 och 67. Elevernas attityder till läraren är mest positiva då föräldrarna genom- gått endast folkskola och sålunda tillhör utbildningsgrupp 1. Denna ten- dens framträder i alla de undersökta skolgrupperna, men endast hos ele- verna i realskolor når differenserna mellan de jämförda utbildningsgrup- perna övertygande och klar signifikans.

Tabell 65. Elevernas attityder till lärare vid uppdelning av materialet efter föräldrarnas

utbildning Utbildningsgrupp Signifikanspröv- Skolform 1 4_5 mng N M S N M S t P Ä ............ 357 5,14 1,88 69 4,74 1,71 + 1,63 Y ............ 598 4,92 1,87 130 4,69 1,75 + 1,29 . R ............ 444 5,27 1,65 268 4,81 1,76 + 3,51 *** F ............ 207 5,89 1,86 12 5,67 2,23 + 0,41 Samtliga 1 606 5,19 1,83 | 479 4,79 1,76 | + 4,34 ***

Tabell 66. Elevernas attityder till skolsituationen vid uppdelning

föräldrarnas utbildning

av materialet efter

Utbildningsgruvp Signifikans— Del- prövning Skolform skala 1 4—5 N M S N | M | S t P Ä ...................... Pos 357 4,93 1,90 69 5,10 1,66 +0,70 Y ...................... 598 5,01 1,96 130 4,82 1,90 + 1,03 . R ...................... 444 5,51 1,86 268 4,81 1,82 +4,89 *** F ...................... 207 5,35 1,79 12 5,08 2,19 + 0,50 Samtliga 1 606 5,17 1,91 479 4,86 1,83 + 3,23 *** Ä ...................... Neg 357 4,67 2,04 69 5,09 1,67 —1,59 Y ...................... 598 4,96 1,94 130 5,01 1,74 — 0,25 . R ...................... 444 5,69 1,84 268 5,21 | 1,76 +3,43 *** F ...................... 207 5,03 2,00 12 4,50 | 1,93 + 0,90 Samtliga 1606 5,11 1,98 479 | 5,12 | 1,74 +0,13

Tabell 67. Elevernas attityder till kamrater uid uppdelning av materialet efter föräld—

rarnas utbildning

Uthildningsgrupp Signifikans— Skolform Del" 1 4—5 Provmng skala

N M S N M S t P

Ä ...................... Pos 357 4,99 1,89 69 5,70 1,44 — 2,94 ** Y ...................... 598 4,73 1,82 130 4,81 1,86 —— 0,42 . R ...................... 444 5,30 1,70 268 4,89 1,67 + 3,15 ** F ...................... 207 5,07 1,78 12 5,58 1,44 — 0,97 Samtliga 1 606 4,99 1,81 479 5,00 1,71 — 0,11 Ä ...................... Neg 357 5,33 1,87 69 5,77 1,80 — 1,80 Y ...................... 598 5,52 1,84 130 5,60 1,62 — 0,48 R ...................... 444 5,87 1,78 268 5,60 1,72 + 1,96 * F ...................... 207 5,06 1,81 12 5,17 1,27 + 0,21 Samtliga 1 606 5,51, 1,85 479 5,62 1,69 —— 1,22

Elevernas attityder till skolsituationen företer inte en lika enhetlig bild som deras attityder till läraren. De signifikanta differenser som framträder finns även här inom realskolegruppen och visar, att elever med föräldrar i utbildningsgrupp 1 har de högsta medeltalen i båda delskalorna. Det inne- bär alltså, att dessa elever har den mest positiva och den minst negativa inställningen till skola och skolsituation jämfört med elever vars föräldrar själva gått i realskola eller läroverk.

Även när det gäller elevernas attityder till kamrater uppvisar eleverna i realskolegruppen avvikande resultat. I samtliga övriga skolgrupper fram— träder en tendens, att de elever vars föräldrar har en längre skolutbildning visar mera positiva attityder mot sina kamrater än elever vars föräldrar en— dast gått i folkskola. I realskolegruppen är det emellertid motsatta förhål- landet. Här visar elever till föräldrar med endast folkskola signifikant mera positiva attityder gentemot klasskamraterna än elever vars föräldrar hör till utbildningsgrupperna 4 och 5 med avlagd real- eller studentexamen.

Sammanfattande kan vi alltså konstatera, att de väsentliga och signi— fikanta skillnaderna i elevernas attityder mellan de båda jämförda utbild— ningsnivåerna finns i realskolegruppen, där de elever, vars föräldrar har den lägsta utbildningsgraden, uppvisar de mest positiva och de minst nega— tiva attityderna i relation till lärare, skola, skolsituation och skolkamrater.

Föräldrarnas inställning till skolan och barnens attityder

För att få ett mått på föräldrarnas intresse för barnens skolarbete och ambitioner i fråga om barnens skolgång och utbildning har vi sammanställt vissa frågor i enkätformuläret till en skala. Vi har beräknat phi-koeffi— cienter mellan svaren på samtliga frågor, och med ledning av de erhållna inter—korrelationerna har vi sammanfört sex av frågorna till en intresse- skala, som utgör ett uttryck för föräldrarnas skolintresse och skolambition. Vi är medvetna om att denna intresseskala ingalunda utgör ett fullgott mätinstrument för så svårgripbara företeelser som skolintresse och för- äldraambition, men den får ändå anses tillfredsställa rimliga krav. En homogenitetsbestämning med Cronbachs a_koefficient ger ett Värde av 0.61. Med ledning av denna skala har vi valt ut två extremgrupper av elever, dels elever, vars föräldrar har mycket hög skolambition, dels elever, vars föräldrar har särskilt lite intresse för barnens skolarbete och låg ambition i fråga om deras vidare utbildning. Därefter har vi jämfört och signifikans- prövat differenser mellan dessa båda gruppers medelvärden i olika attityd- skalor. Resultaten av undersökningarna redovisas i tabellerna 68, 69 och 70. Av tabellerna framgår att de elevgrupper, vars föräldrar har hög skol- ambition, också uppvisar de mest positiva och de minst negativa attityder— na i samtliga attitydskalor. Tendensen är också fullt likartad i all-a de undersökta skolgrupperna. Differensen mellan de jämförda extremgrup-

Tabell 68. Elevernas attityder till lärare vid uppdelning av skolintresse och skolambition

Skolambition Signifikans- Skolform Hög Låg va'lmg N M S N M S t P Ä ............ 112 5,17 1,81 95 4,90 1,76 + 1,10 . Y ............ 189 5,35 1,86 152 4,31 1,93 + 5,49 *** R ............ 333 5,16 1,65 22 4,86 1,21 + 0,82 F ............ 31 5,81 1,72 76 5,74 2,14 + 0,16 Samtliga 665 5,24 1,75 345 4,82 1,97 + 3,39 ***

Tabell 6.9. Elevernas attityder till skolsituationen vid uppdelning av materialet efter föräldrarnas skolintresse och skolambition

Skolambition Signifikans- Skolform Dd" Hög Låg Provnmg skala N M S N M S t P Ä ...................... Pos 112 5,50 1,90 95 4,42 1,96 + 4,02 *** Y ...................... 189 5,58 1,87 152 4,24 1,98 + 6,42 *** R ...................... 333 5,50 1,77 22 4,81 1,59 + 1,75 F ...................... 31 5,58 2,00 76 5,05 2,06 + 1,21 Samtliga 665 5,53 1,83 345 4,50 1,99 + 7,98 *** Ä ...................... Neg 112 5,54 1,89 95 3,95 1,95 + 5,94 *** Y ...................... 189 5,77 1,84 152 4,10 1,87 + 8,27 *** R ...................... 333 5,76 1,74 22 4,91 1,51 + 2,23 * F ...................... 31 5,10 1,94 76 4,55 2,00 + 1,29 Samtliga 665 5,69 1,66 345 4,21 1,92 +11,95 ***

Tabell 70. Elevernas attityder till kamrater vid uppdelning av materialet efter föräld— rarnas skolintresse och skolambition

Skolambition Signifikans—

Del- .. prövning

Skolform skala Hog Låg

N M S N M S t P

Ä ...................... Pos 112 5,54 1,71 95 4,90 1,53 + 2,81 ** Y ...................... 189 5,20 1,80 152 4,05 1,81 + 5,87 *** R ...................... 333 5,20 1,66 22 5,00 1,51 + 0,55 F ...................... 31 5,13 1,43 76 5,08 1,98 + 0,13 . Samtliga 665 5,25 1,70 345 4,57 1,82 + 5,81 ***

A ...................... Neg 112 6,11 1,76 95 4,93 1,88 + 4,66 *** Y ...................... 189 5,91 1,63 152 4,88 1,96 + 5,32 *** R ...................... 333 5,82 1,70 22 5,05 2,13 + 2,03 ** F ...................... 31 4,97 1,94 76 4,87 1,93 + 0,24 . Samtliga 665 5,85 1,72 345 4,90 1,94 + 7,76 ***

perna är emellertid störst i enhetsskolorna, där vi så gott som genomgående finner en obestridlig och klar signifikans, som framträder starkast i ele- vernas inställning till skolsituationen. Minsta skillnaden förekommer i folk- skolegruppen, som i intet fall når upp till signifikansgränsen. l realskole— gruppen förefinnes bestämda skillnader mellan de jämförda grupperna, men delvis på grund av att gruppen med låg ambition är så obetydlig, upp— nås full signifikans endast i de båda negativa delskalorna.

Dessa resultat visar sålunda, att de elever, vilkas föräldrar visar stort intresse för barnens skolarbete och har höga ambitioner för deras vidare utbildning, i regel uttrycker betydligt mera positiva och avgjort mindre negativa attityder till sina lärare, till skolan och skolsituationen och till sina klasskamrater än barn till föräldrar med låga ambitioner. Sambanden mellan föräldrahållningen och elevernas inställning är i detta fall helt entydiga.

Diskussion av resultaten

Barnens attityder till lärare och skolförhållanden liksom flertalet andra attityder utvecklas och utformas i hög grad under inflytande från föräld— rar och andra närstående personer. Sherif och Cantril (1947) betonar i sin framställning av »The Psychology of Ego-Involvements» identifikationens avgörande betydelse för attitydernas utformning. När ett barn identifierar sig med en annan person, tenderar det att övertaga och upptaga som sitt eget denna persons sätt att tänka och känna. Ur uppfostringssynpunkt är det sålunda av största betydelse vilka personer som barnet kommer att identifiera sig med.

De attityder ett barn uppvisar, när det kommer i skolan, är således grun— dade i tidigare upplevelser och framför allt genom dess identifikation med den egna familjen. Attityder som har sitt ursprung i identifikation med föräldrar och familjemedlemmar är i regel starka och svåra att för- ändra, främst beroende av den uppmuntran och de belöningar som ofta är förknippade med uppvisande av önskvärda attityder. I skolsituationer kan detta attitydernas upphov och ursprung leda både till samstämmighet och konflikt mellan elevattityder och lärarens inställning samt skolans normer.

Om elevens tidigare grundlagda attityder konvergerar med de beteenden skolan anser önskvärda sker en förstärkning och konfirmering av elevens attityd. I de fall där elevens ursprungliga attityder står i motsatsförhål- lande till dem som skolan söker utveckla hos eleven kommer skolans in- flytande med stor sannolikhet inte att bli stort.1

De resultat vi erhållit vid våra undersökningar utgör i stort sett en be- kräftelse på dessa teoretiska överväganden. De samband vi funnit mellan

1 Newcomb (1943) ger detaljerade exempel på sådana konfliktupplevelser i sin studie av för- hållanden i Bennington College.

föräldrarnas utbildning och elevernas attityder kan till synes verka förbryl- lande. Man skulle förvänta, att föräldrar som själva gått i högre skolor, skulle till sina barn överföra positiva attityder till skola och skolförhål- landen. Detta synes emellertid inte ha varit fallet. Tvärtom finner vi i regel mera positiva attityder till lärare och till skolsituationen hos de barn, vars föräldrar endast har genomgått folkskola. Detta framträder starkast hos elever i realskolor. Sambandet mellan föräldraattityd och elevattityd är här både förklarligt och naturligt.

Föräldrar som inte själva fått ytterligare utbildning utöver folkskola, men som fått in sina barn i realskolor, uppfattar och upplever skolgången som en möjlighet till bättre utkomstmöjligheter Och socialt avancemang för barnens räkning. De har därför en synnerligen positiv hållning till lärare, skola och utbildning över huvud taget, och dessa positiva attityder överföres genom identifikationsprocessen till barnen.

På liknande sätt verkar föräldrarnas skolambition. Här är sambanden fullt entydiga. I alla skolformer leder en större föräldraambition till det resultatet, att barnens attityder blir mera positiva och deras negativa atti— tyder till skolförhållanden och även gentemot kamrater i skolan tenderar att minska. — Även i detta fall kan resultaten tolkas som en verkan av iden- tifikationsprocessen. Föräldrar med höga ambitioner för sina barn för- väntar av dessa, att de går in för sitt skolarbete och accepterar skolan utan alltför mycket kritiskt förbehåll, och barnens framgångar i skolan belönas med gillande och beröm. Härigenom frammanas och konfirmeras positiva attityder till skola, lärare och utbildning och negativa attityder dämpas och undertryckes.

Sammanfattning

Lärarattityder och elevinställning Lärarnas inställning till uppfostringsfrågor och till undervisningsproblem synes sammanhänga med deras utbildning och tjänstgöringsförhållanden. Folkskollärare och facklärare uppvisar mera dominanta attityder i upp- fostringsfrågor än lärare med akademisk examen. Även när det gäller in- ställningen till undervisningsproblem har facklärarna den mest dominanta attityden medan i detta fall inställningen hos folkskollärare och lärare med akademisk examen är i stort sett likartad.

Lärarnas attityder synes emellertid även vara påverkade av deras upp— levelser av eleverna och deras attityder. Folkskollärare och facklärare som tjänstgör i folkskoleklasser uppvisar i regel mera dominanta attityder än lärare av dessa kategorier, som tjänstgör i andra skolformer.

De korrelationer vi erhållit mellan lärarens attityder i uppfostrings- frågor och till undervisningsproblem och elevernas attityder till lärare är

i regel låda och under signifikansgränsen utom när det gäller sambanden mellan flickornas attityder och lärarattityderna. Korrelationerna är klart signifikanta i enhetsskolor av äldre årgång men tendensen är starkt fram- trädande även i de yngre enhetsskolorna och i realskolorna. Vid utform- ningen av gossarnas attityder till lärarna synes andra faktorer än lärarnas mer eller mindre dominanta inställning spela en mera betydelsefull roll.

Föräldrahållningen och barnens attityder Enkätundersökningen av föräldrarnas inställning till barnens utbildning och yrkesval och deras intresse och engagemang i barnens skolarbete upp- visar de största skillnader mellan enhetsskolor å ena sidan och realskolor och folkskolor å den andra beträffande de frågor som berör samarbetet mellan föräldrarna och skolan. I enhetsskolor förekommer ett flitigare del- tagande i föräldramöten, och där diskuterar föräldrarna mera med lärarna när det gäller barnens yrkesval. I realskolan och folkskolan förekommer diskussion med lärare om elevernas yrkesval i mycket ringa omfattning och deltagande i föräldramöten är i realskolor betydligt lägre än i enhets— skolor, och i folkskolor är deltagandet överraskande lågt, även med hän— syn till att i vissa klasser inte något föräldramöte blivit anordnat under läsåret.

Föräldrar från socialgrupp 1 som i regel själva avlagt realexamen eller studentexamen visar större engagemang i barnens skolarbete, har högre aspirationer för barnens räkning och en bestämd inriktning mot teoretiska studier. Även föräldrar från socialgrupp 2 och 3, som fått in sina barn i realskolan, uppvisar på avgörande punkter, när det gäller barnens yrkes- inriktning och utbildning samt ifråga om förväntningar och intresse för barnens skolarbete, ett attitydmönster som i hög grad sammanfaller med inställningen till dessa frågor i socialgrupp 1. Dessa föräldrar upplever med all rätt skolutbildningen som öppnande nya möjligheter för barnen.

De väsentliga och signifikanta differenserna i elevernas attityder mellan de två föräldragrupper, som har den största skillnaden i utbildning, näm- ligen föräldrar som inte har någon som helst utbildning utöver folkskola (Utbildningsgrupp 1) och föräldrar som avlagt realexamen, studentexamen eller akademisk examen (Utbildningsgrupperna 4 och 5) förekommer vid jämförelser i realskolegruppen. Elever till föräldrar med den lägsta utbild- ningsgraden uppvisar de mest positiva och minst negativa attityderna till lärare, skola och även kamrater. Dessa föräldrar, som inte själva fått någon längre skolutbildning, men fått in sina barn i realskola, uppfattar och upplever skolans möjligheter till ekonomisk och social framgång för har- nens räkning. Deras positiva hållning till lärare, skola och utbildning över huvud taget synes även överföras till barnen.

Den elevgrupp vars föräldrar har ett stort skolintresse och en hög skol- ' ambition uppvisar de mest positiva och de minst negativa attityderna i samtliga attitydskalor. När föräldrarna visar stort intresse för barnens skolarbete och har höga ambitioner för deras vidare utbildning, inverkar detta på barnens attityder, så att de uttrycker betydligt mera positiva och avgjort mindre negativa attityder till olika företeelser i skolan, till lärare och till kamrater. Dessa samband mellan föräldrahållning och barnens attityder är fullt klara och helt entydiga.

KAPITEL XII

Skolans organisation och elevernas sociala utveckling

De differentieringsåtgärder som vidtages i skolan, organisatoriska såväl som pedagogiska, syftar alla till att tillgodose variationer i elevernas indivi- duella anlag och utvecklingsgång. Utvecklingspsykologiska rön om indi— viduella skillnader i elevernas utveckling utgör därför differentieringens grundval. Ett flertal andra faktorer är emellertid också av stor betydelse och måste beaktas vid lösande av skolans differentieringsproblem. Skolans målsättning utgör en övergripande och dominerande aspekt, mot vilken effekten av olika differentieringsåtgärder kommer att vägas. De rent prak- tiska synpunkterna på vad som är möjligt att genomföra och förverkliga organisatoriskt och metodiskt måste också komma med i bilden.

Huvudproblemet för denna undersökning har varit att studera och belysa vissa organisatoriska differentieringsformers effekt på elevernas sociala utveckling, varvid huvudsakligen två sociala variabler studerats, nämli— gen elevernas värderingar av varandra i sociometriska valsituationer samt elevernas attityder till lärare, till kamrater och till olika företeelser i skol— situationen.

För förståelse och förklaring av de sociala variablernas utveckling har vi emellertid funnit det nödvändigt att studera även ett antal andra miljö- variabler, som lärarnas attityder, föräldrarnas intresse för och inställning till skolan och den allmänna miljöbakgrunden, vilka alla kan antagas vara mer eller mindre verksamma vid utformning av barnens sociala beteende.

H uvudresultat och slutsatser

I denna översikt sammanfattar vi undersökningens huvudresultat och gör en utvärdering av de erhållna resultatens betydelse för diskussionen av differentieringens utformning i skolan.

Skolorganisation och elevinteraktion De sociometriska variablerna utgör ett mått på den sociala interaktionen i en klass. En skolklass, där eleverna ger varandra ett stort antal positiva val, betraktar vi som mera välintegrerad än en klass, där eleverna har ut- präglade tendenser att ge varandra negativa val.

Våra undersökningar ger till resultat att folkskoleklassen som differen- tieringsmiljö innesluter vissa faktorer som befrämjar och underlättar den sociala interaktionen mellan eleverna i klassen. De faktorer som med all sannolikhet spelar en väsentlig roll som bakomliggande orsaker är främst bekantskapsfaktorn och Iclasstoz'leken.

I en klassmiljö, som förblir i stort sett konstant under ett flertal år, lär eleverna bättre känna varandra, och där utvecklas en gemenskapsanda och en samhörighetskänsla, som särskilt visar sig däri att isolering och ute— slntning av vissa elever i klassen förekommer i mycket ringa grad. Denna klassanda av sammanhållning motverkas, när klassen utsättes för uppre- pade uppdelningar varvid delar av tidigare klasser sammanföres till nya.

Elevantalet i klassen har en fundamental betydelse för interaktionen. Det visar sig att elevernas intima kontakter i regel är begränsade till ett litet urval av kamraterna och detta urval är relativt oberoende av klassens elevantal. När elevernas antal förhöjes ökas antalet parrelationer med en starkt stigande progression, så att när elevantalet i klassen blir större, reduceras de sociala kontaktmöjligheterna i stigande grad. Ett lägre elev— antal i klassen underlättar möjligheterna och ökar tillfällena till intimare social kontakt.

Skolorganisation och elevattityder Våra undersökningar av elevernas attityder uppvisar i vissa differentie— ringsmiljöer resultat som starkt avviker från den allmänna attityden.

Folkskolans elever visar mer positiva attityder till läraren än elever i övriga skolformer. Dessa mera positiva attityder framträder sannolikt genom samverkan av ett flertal faktorer i elevernas allmänna miljö, i för- äldrarnas hållning och skolintresse. Även olikheter i lärarsystem i jäm- förelse med realskolor och enhetsskolor kan bidraga till uppkomsten av mera positiva attityder till lärare hos folkskolans elever.

Hos folkskolans elever finner vi emellertid också uppenbart mera ut- präglade negativa attityder både till kamrater och till skolsituationen än i övriga skolformer. Även om hänsyn tages till den intellektuella prestations— nivåns och personlighetsutvecklingens betydelse för attitydernas utform— ning, kan vi inte bortse från det förhållandet, att det sker en selektion i be— stämd riktning vid elevernas övergång till högre studier, varvid de elever som stannar kvar i folkskolan kommer att präglas av en mera aggressiv attityd och negativ inställning till både kamrater och skolförhållanden.

Realskolans elever visar synnerligen positiva attityder till skolsituationen och skiljer sig markant från folkskolans elever genom sin väsentligt mindre negativa inställning till skola och skolförhållanden. Även dessa resultat är med all sannolikhet influerade av den selektionsprocess som äger rum vid övergången från folkskola till realskola. Realskoleelevernas mera uppskat-

tande attityder gentemot skolan kan ses som ett resultat av deras förvänt- ningar av den nya skola, i vilken de vunnit inträde. De har ofta. efter tävlan och konkurrens lyckats komma in i en eftertraktad skolform. Deras in- ställning till denna nya skola präglas därför av en positiv hållning och reducerade negativa tendenser.

Sammanhangen mellan miljövariabler i form av skolorganisation, hem- förhållanden och den allmänna miljöbakgrunden samt individvariabler i form av intellektuell prestation och personlighetsutveckling i relation till elevernas inställning och attityder är emellertid i hög grad komplicerade. Man kan inte med någon säkerhet avgöra vilken eller vilka faktorer som är mest avgörande i detta utvecklingsförlopp.

Alla resultat influeras sannolikt av individernas särdrag, som intelligens- differenser och personlighetsavvikelser, och elevattityderna utformas under evident inflytande av föräldrarnas intresseinriktning och skolambition. Därjämte spelar den allmänna miljöbakgrunden en obestridlig roll både för elevinteraktionen och elevattityderna. Storstadsmiljön synes i väsent- lig grad verka hindrande och hämmande för uppkomsten av en mera intim interaktion mellan eleverna och försvåra utformningen av positiva atti— tyder.

De olika differentieringsåtgärder som vidtages i skolan bör därför av- vägas och avpassas efter den allmänna miljön, så att de om möjligt främ- jar och i varje fall inte motverkar en bättre social utveckling. I en urbani- serad storstadsmiljö är det viktigare och mera betydelsefullt att de åtgärder som vidtages kan motverka de splittrande tendenser, som denna miljö med- för, än i ett litet samhälle på landsbygden, där bekantskaper knytes lät- tare, och där samhörighet har lättare att uppstå och utvecklas.

Slutord

Den skolreform som projekterades av 1946 års skolkommission och beslöts av 1950 års riksdag bygger på två huvudprinciper, upprättande av en en- hetlig skolorganisation och omdaning av skolans inre arbete. Den hittills- varande försöksverksamheten har emellertid främst sysslat med enhets- skolans administrativa och organisatoriska problem, och den förnyelse av skolarbetets metoder, som utgör en integrerad del av skolreformen, har fått en mera undanskymd plats både lokalt och centralt. Detta framgår med all tydlighet av skolöverstyrelsens sammanfattande redogörelse för »För- söksverksamhet med nioårig enhetsskola» (1959).

De enhetsskolor i vilka våra undersökningar företagits motsvarar sålunda inte det skolideal som skolkommissionen skisserat. Vad reformpedagogiska metoder betyder för elevernas sociala utveckling har därför inte kunnat bli föremål för undersökning och evalvering. De differenser i elevernas sociala

beteende, som vi kunnat konstatera vid jämförelser mellan de undersökta skolformerna, har därför utvärderats och diskuterats endast med hänsyn till olikheter i skolformernas yttre organisation.

Organisatoriska reformer kan emellertid endast skapa den yttre ram, som kan befrämja och underlätta en metodisk förnyelse. Skolreformens mål och slutliga syfte är en nydaning av skolans inre liv, en uppgift som emellertid kräver både förberedelse och tid. Därtill fordras främst för- ändrade attityder hos både lärare och föräldrar, men även praktiska peda- gogiska hjälpmedel och mera konkreta erfarenheter av nyare pedagogiska metoders möjligheter och begränsning. Först när dessa förutsättningar fin- nes, blir det möjligt att med tillförlitlighet utvärdera skolreformen som helhet.

Litteratur

Anderson, H. H. & Brewer, H. M. (1945): Studies of teachers” classroom perso- nalities, I. Dominative and socially integrative behavior of kindergarten teachers. Applied psychology monographs No 6. Stanford. Anderson, H. H. & Brewer, J. E. (1946): Studies of teachers' classroom persona— lities, II. Effects of teachers' dominative and integrative contacts on children's classroom behavior. Applied psychology monographs No 8. Stanford. Banks, 0. (1955): Parity and prestige in English secondary education. A study in educational sociology. London. Bavelas, A. & Lewin, K. (1942): Training in democratic leadership. Journal of abn. and soc. psychology. Vol. 37. S. 115—119. Best, J. W. (1959): Research in education. Prentice-Hall. Bjerstedt, A. (1956): Interpretations of sociometric choice status. Lund. Bjerstedt, A. (1959): Könsdifferenser och »status»-differenser på JPQ: En notis. Pedagogisk forskning. Vol. 3. S. 38—43. Björsjö, M. (1958): Val av kamrater i skolklassen. Folkskolan årg. 12. S. 20—25. Bonney, M. E. & Fessenden, S. A. (1955): Bonney-Fessenden sociograph. Los Angeles. Bossard, J. H. S. (1945): The law of family interaction. The American journal of sociology. Vol. 50. S. 292—294. Brubacher, J. (1950): Modern philosophies of education. Second edition. New York. Byrd, E. (1951): A study of validity and constancy of choices in a sociometric test. Sociometry Vol. 14. S. 175—181. Casserberg, T. (1948): Social fostran i amerikanska skolor. Pedagogiska skrifter. Häfte 200—201. Göteborg. Cattell, R. B., Beloff, J., Flint, P. & Gruen, W. (1953): Handbook for the Junior Personality Quiz (»The JPQ») (A questionnaire measuring 12 personality factors in 10—16 year old children). Campaign. Cook, W. W., Leeds, C. H. & Callis, R. (1952) : Minnesota teacher attitude inventory. Manual. Psychological corporation. New York. Criswell, J. H. (1943): Sociometric methods of measuring group preferences. Sociometry. Vol. 6. S. 398—408. Criswell, J. H. (1947): The measurement of group integration. Sociometry. Vol. 10. S. 259—267. Cronbach, L. J. (1951): Coefficient alpha and the internal structure of test. Psychometrika. Vol. 16. S. 297—334. Davis, A. (1950): Social-class influences upon learning. Cambridge. Della Piana, G. M. & Gage, N. L. (1955): Pupils” values and the validity of the Minnesota teacher attitude inventory. The journal of educ. psychology. Vol. 46. S. 167—178. Dewey, J. (1899): The school and society. Chicago.

Edwards, A. L. (1957): Techniques of attitude scale construction. New York. Ekstrom, R. B. (1959): Experimental studies of homogeneous grouping. A review of the literature. Princeton.

Eng, E. & French, R. L. (1948): The determination of sociometric status. Socio- metry. Vol. 11. S. 368—371. Eriksson, K. H. (1957): Vanart och personlighetsavvikelser. Differential-psyko- logiska undersökningar av manliga ungdomsvårdsskoleelever. Eysenck, H. J. (1953): The structure of human personality. London. Folkräkningen (1954): Folkräkningen den 31 december 1950. Del IV. Totala räkningen. Sveriges officiella statistik. Stockholm. Gardner, E. F. & Thompson, G. G. (1956): Social relations and morale in small groups. New York. Garrett, H. E. (1958): Statistics in psychology and education. Fifth edition. New York—London—Toronto. * Green, B. F. (1954): Attitude measurement. I Lindzey: Handbook of social psy- chology. S. 335—369. Cambridge. Guilford, J. P. (1954): Psychometric methods. Second edition. New York. Havighurst, R. J. & Neagarten, B. L. (1957): Society and education. Boston. Henricson, S-E. (1959): Intresseschema. Stockholm. Henrysson, S., Ljung, B-O. och Svensson, N-E. (1960) : Några program för elektro- nisk databehandling. Rapport från pedagogisk—psykologiska institutionen, lärar- högskolan i Stockholm. (Stencil.) Hollingshead, A. B. (1952): Tonåringar (Elmtown*s youth). Uppsala. Hasén, T. (1951): Mätningar av intressen och attityder. I Westerlund: Personalen och företaget. Stockholm. Husén, T. (1956): Interaktionen lärare—elever i klassrummet. Metodologiska pro- blem och några empiriska bidrag. Pedagogisk forskning. Vol. 1. S. 30—43. Husén, L., Husén, T. & Svensson, N.-E. (1959): Elever—lärare—föräldrar. En studie av skolans uppfostrings- och disciplinproblem. Stockholm. Hörnslröm, E. (1957): Den sociala motiveringen för skolkommissionens diffe- rentieringsförslag. Pedagogisk debatt Nr 2. S. 38—41. Lund. Johannesson, I. (1954): Studier av sociala relationer mellan barn i folkskole— klasser. Lund. Johannesson, I. (1960): Valeffektuering och valkonstans. Studier av stabilitet och variabilitet i sociometriska valsituationer. Nordisk psykologi. Årg. 12. S. 132— 138. Justman, J. (1953) : Personal and social adjustment of intellectually gifted acceler- ants and non—accelerants in junior high schools. The school review. Vol. 61. S. 468—478. . 'Kandel, I. L. (1955): The new era in education. A comparative study. Boston. Kungl. Maj:ts proposition (1950): Angående riktlinjer för det svenska skolväsen- dets utveckling. Bihang till riksdagens protokoll 1950. Nr 70. Stockholm. Kungl. Skolöverstyrelsen (1959): Försöksverksamhet med nioårig enhetsskola. ' Sammanfattande redogörelse för läsåren 1949/50—1958/59. Kungl. Skolöver- styrelsens skriftserie 42. Stockholm. Leeds, C. H. (1950): A scale for measuring teacher-pupil attitudes and teacher- pupil rapport. Psychological monographs. Vol. 64. No 312. Washington. Leeds, C. H. (1952): A second validity study of the Minnesota teacher attitude inventory. The elementary school journal. Vol. 52. S. 398—405.

Lewin, A., Lippitt, R. & White, R. K. (1939): Patterns of aggressive behavior in experimentally created »social climates». The journal of soc. psychology. Vol. 10. 5. 271—299. Lindquist, E. F. (1953): Design and analysis of experiments in psychology and education. Boston. London school plan (1947): Development plan for primary and secondary educa- tion adopted by the London County Council under the Education Act 1944. Published by the London County Council, London. McDonald, F. J. (1959): Educational psychology. San Francisco. McNemar, Q. (1955): Psychological statistics. Second edition. New York. Moreno, J. L. (1943): Sociometry and the cultural order. Sociometry monograph No 2. New York. ' Moreno, J. L. (1953) : Who shall survive? Foundations of sociometry, group psycho- theraphy and sociodrama. New York. Newcomb, Th. M. (1943): Personality and social change. New York. Northway, M. L. (1952): A primer of sociometry. Toronto. Ottaway, A. K. G. (1953) : Education and society. An introduction to the sociology of education. London. Petersen, P. (1933) : Jena-planen för en fri, allmän" folkskola. Pedagogiska skrifter. Häfte 143. Lund. ' Pohlmann, V. C. (1956): Relationship between ability, socio-economic status, and choice of secondary school. The journal of educ. sociology. Vol. 29. S. 392—397. Proctor, C. H. & Loomis, C. P. (1951): Analysis of sociometric data. Jahoda, M., Deutsch, M. & Cook, S. W. (1951): Research methods in social relations. S. 561 —585. New York. Riesman, D. (1950): The lonely crowd. A study of the changing American character. New Haven. Sherif, M. & Cantril, H. (1947): The psychology of ego-involvements. Social attitudes and identifications. New York. Sjöstrand, W. (1959): Mognande och differentiering._ I Elmgren—Husén—Sjö- strand—Trankell: Skolan och differentieringen. "Fyra professorer har ordet. S. 101—139. Stoekholm. Skolkommission, 1946 års (1948): Betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. SOU 1948: 27. Stockholm. Smith, G. (1951): Ett personlighetsschema med enkla och dubbla jämförelser. Nordisk psykologi. Årgång 3. S. 1—11. Smith, G. (1954): Ett personlighetsschema med enkla och dubbla parvisa jäm— förelser, II. Med särskild hänsyn till reliabilitet och validitet. Nordisk psyko- logi. Årgång 6. S. 141—155. Terman, L. M. (1935): Det begåvade barnet. Pedagogiska skrifter. Häfte 147. S. 247" —269. Lund.

Thomson, G. H. (1929): A modern philosophy of education. London. ,

Twenty-fourth Yearbook (1945): Community living and the elementary school. The national elementary principal. Washington. Wrightstone, J. W. (1957): Class organization for instruction. What research says to the teacher. No 13. Washington. Wyndham, H. S. (1934): Ability grouping. Recent developments in methods of class-grouping in the elementary schools of the United States. Melbourne. Yearbook (1958): The fifty-seventh yearbook of the National Society for the Study of Education. Part II. Education for the gifted. Chicago.

Tahellbila ga

Tabell 1. Inlerkorrelationer ((#) mellan uppgifter i attitydformulär Tabell 1 A. Interkorrelationer (d)) mellan uppgifter i attitydskala 2, »Attityder till kamrater»

Positiv delskala Negativ delskala Testuppgift 17 38 48 55 59 70 Testuppgift 22 28 33 44 62 81 85 17 . .21 .09 .27 .15 .12 22 . .25 .17 .15 .37 .29 .32 38 . .23 .32 .17 .30 28 . .07 .23 .34 .29 .20 48 . .27 .32 .21 33 . .37 .30 .15 .25 55 . .31 .44 44 . .35 .18 .18 59 . .33 62 . .34 .32 70 . 81 . .28 85

Tabell 1 B. Interkorrelationer ((b) mellan uppgifter i attitydskala 3, »Attityder till skolsitua-

tionen» Positiv delskala Negativ delskala Test- Test- uppgift 6 11 13 15 24 26 54 uppgift 16 27 32 45 47 50 61 66 74 77 84 6 . .28 .43 .46 .35 .32 .47 16 . .35 .22 .23 .22 .24 .27 .30 .17 .18 .27 11 . .29 .41 .29 .36 .28 27 . .25 .19 .28 .16 .20 .27 .19 .21 .23 13 . .50 .34 .29 .37 32 . .24 .19 .21 .34 .36 .20 .20 .26 15 . .35 .40 .34 45 . .28 .35 .45 .39 .27 .30 .27 24 . .26 .39 47 . .24 .29 .27 .24 .27 .23 26 . .23 50 . .43 .38 .19 .22 .20 54 . 61 . .62 .31 .27 .43 66 . .29 .34 .41 74 . .16 .29 77 . .21 84

Tabell 1 C. Interkorrelationer (d)) mellan uppgifter om uppfostringsproblem i attitydschema

för lärare

Testuppgift 7 9 11 13 | 15 18 20 22 25 27 31 33 38 45 46 7 . .30 .43 .25 .16 .22 .21 .16 .34 .05 .33 .24 .23 .13 .19 9 . .32 .34 .14 .18 .28 .23 .28 .19 .36 .29 .21 .13 .36 11 . .37 .20 .35 .32 .33 .26 .26 .27 .34 .26 .31 .31 13 . .26 .37 .37 .33 .31 .28 .27 .38 .19 .25 .24 15 . .38 .24 .30 .17 .35 .12 .29 .29 .21 .24 18 . .27 .35 .23 .30 .29 .34 .24 .23 .16 20 . .49 .32 .35 .17 .28 .20 .19 .18 22 . .31 .29 .19 .34 .24 .27 .20 25 . .34 .24 .29 .18 .32 .35 27 . .10 .35 .12 .22 .30 31 . .26 .20 .13 .18 33 . .24 .18 26 38 . .15 .13 45 . .34 46 .

Tabell 1 D. Interkorrelationer (é) mellan uppgifter om undervisningsproblem i attitydschema

för lärare

Testuppgift 8 12 14 17 | 19 21 26 29 30 34 37 47 51 8 . .25 .11 .13 .15 .19 .22 .29 .22 .17 .19 .10 .05 12 . .23 .11 .06 .23 .15 .26 .23 .32 .28 .32 .13 14 . .11 .15 .25 .24 .23 .27 .09 .14 .14 .24 17 . .15 .19 .18 .09 .25 .29 .26 .30 .06 19 . .13 .35 .30 .11 .18 .14 .12 .41 21 . .08 .21 .13 .25 .14 .14 .14 26 . .18 .24 .11 .20 .10 .29 29 . .27 .32 .29 .34 .30 30 . .15 .17 .26 .04 34 . .40 .32 .12 37 . .40 .16 47 . .16

51 .

sociograph 11 12 13 14 15 16 Elevens nummer Försök Försök Försök Försök Försök Försök Valaspekt 1 II 1 11 I 11 1 11 1 11 1 11 1 15 21 11 22 12 23 13 24 11 11 11 2 15 21 21 31 11 22 24 24 11 11 3 14 11 11 31 12 23 55 14 11 11 1 51 12 32 11 43 23 42 33 31 11 12 2 51 12 43 11 41 22 54 33 52 11 3 41 11 31 11 43 22 52 22 21 11 1 11 22 23 11 12 23 14 13 12 22 13 2 12 13 34 11 12 23 24 13 22 22 3 11 13 13 11 11 23 13 13 21 23 1 21 32 34 32 21 32 32 12 11 22 14 2 11 22 14 22 21 32 32 32 31 22 3 21 32 34 22 11 32 22 22 21 22 1 31 42 24 33 41 31 23 21 12 11 15 2 42 42 45 33 42 31 23 23 12 11 3 55 41 25 22 31 31 22 22 21 11 1 11 11 13 11 21 22 11 22 21 11 16 2 11 11 25 11 22 22 13 22 21 11 3 11 11 12 11 12 33 12 22 12 11

Tabell 3. Resultattabeller över attitydvariabler erhållna vid parvisa jämförelser Tabell 3 A. Skoldagens längd

Kort skoldag

Gossar Flickor Skolform I II I 11 N N M S M S M S M S Ä .......... 267 1,88 1,11 1,70 1,04 277 1,65 1,08 1,60 1,05 Y .......... 492 1,82 1,12 1,87 1,14 452 1,59 1,01 1,58 1,11 R .......... 464 1,64 1,09 1,63 1,04 488 1,54 0,98 1,39 1,04 F .......... 172 1,51 1,04 1,59 1,12 145 1,43 0,96 1,36 1,06 Summa 1 395 1,73 1,11 1,72 1,09 1362 1,57 1,01 1,49 1,07 Lång skoldag Ä .......... 267 2,80 1,02 2,56 1,02 277 2,91 0,93 2,77 0,97 Y .......... 492 2,73 1,03 2,61 1,05 452 2.95 0,99 2,84 0,98 R .......... 464 2,83 1,00 2,71 1,01 488 3,00 0,91 2,88 0,96 F .......... 172 2,97 0,99 2 72 0,97 145 2,96 1,01 2,81 0,97 Summa 1 395 2,81 1,02 2 65 1,02 1 362 2,96 0,95 2,83 0,97

137 , Tabell '3 B. Hemläxornas antal , Inga hemläxor Gossar Flickor L Skolform II I 11 N N M S M S M S M S Ä ........... 267 1,81 1,35 1,75 1,26 277 1,51 1,20 1,61 1,22 Y ........... 492 1,76 1,29 1,62 1,23 452 1,28 1,21 1,33 1,19 R ........... 464 1,58 1,29 1,77 1,29 488 1,26 1,20 1,58 1,25 F ........... 172 1,54 1,23 1,50 1,19 145 1,29 1,14 1,31 1,17 Summa 1 395 1,68 1,30 | 1,68 1,25 1 362 1,32 1,20 1,47 1,22 Många hemläxor Ä ........... 267 2,08 1,12 2,25 1,09 277 2,38 1,12 2,33 1,00 Y ........... 492 2,21 1,12 2,31 1,09 452 2,52 1,02 2,42 1,04 R ........... 464 2,21 1,11 2,11 1,14 488 2,41 1,05 2,29 1,04 F. . 172 2,41 1,04 2,53 1,05 145 2,65 1,02 2,66 1,11 Summa 1 395 2,21 1,11 2,26 1,11 | 1 362 | 2,47 | 1,05 | 2,38 | 1,05 Tabell 3 C. Lärarfaktorn Snälla lärare Gossar Flickor Skolform II I II N N M 5 M S M S M 5 Å ........... 267 1,64 1,20 1,54 1,21 277 2,21 1,15 1,80 1,25 Y ........... 492 1,89 1,26 1,59 1,24 452 2,43 1,15 2,12 1,20 . R ........... 464 2,05 1,21 1,73 1,28 488 2,48 1,15 2,07 1,27 ' F ........... 172 2,27 1,09 1,94 1,26 145 2,57 1,13 2,31 1,22 Summa 1395 1,94 1,23 1,67 1,26 1 362 2,41 | 1,15 | 2,06 1,24 ' Stränga lärare Ä. . 267 2,71 1,15 2,80 1,14 277 2,50 1,18 2,74 1,11 Y ........... 492 2,68 1,15 2,79 1,09 452 2,48 1,20 2,54 1,17 R ........... 464 2,69 1,20 2,73 1,19 488 2,49 1,22 2,63 1,20 F ........... 172 2,43 1,16 2,56 1,21 145 2,21 1,13 2,40 1,19 Summa 1 395 2,66 1,17 2,74 1,15 1 362 2,46 1,20 2,60 1,17 '

Många vänner

Gossar Flickor Skolform I II 11 N N M 5 M S M 5 M S

Ä ........... 267 2,15 1,34 2,33 1,37 277 2,42 1,19 2,53 1,25 Y ........... 492 2,14 1,29 2,31 1,37 452 2,43 1,22 2,64 1,28 R ........... 464 2,41 1,29 2,33 1,39 488 2,64 1,22 2,71 1,26 F ........... 172 2,34 1,33 2,40 1,40 145 2,37 1,20 2,56 1,20 Summa 1 395 2,25 1,31 2,33 1,38 1 362 2,50 1,22 2,63 1,26

Inga vänner Ä ........... 267 1,18 1,21 1,20 1,19 277 1,04 1,12 0,82 1,05 Y ........... 492 1,23 1,20 1,05 1,13 452 0,86 1,02 0,78 1,00 R ........... 464 1,09 1,14 1,11 1,16 488 0,73 0,98 0,71 0,96 F ........... 172 1,16 1,16 1,07 1,12 145 1,03 1,09 0,95 1,10 Summa 1 395 | 1,16 | 1,17 1,10 1,15 1 362 0,87 1,04 0,78 1,01

Tabell 3 E. Betygsfaktorn

Höga betyg Gossar Flickor Skolform I II 11 N N M 5 M 5 M S M 5

Å ........... 267 2,52 1,31 2,69 1,35 277 2,21 1,39 2,45 1,49 Y ........... 492 2,40 1,40 2,60 1,40 452 2,27 1,33 2,35 1,36 R ........... 464 2,31 1,38 2,53 1,39 488 2,08 1,33 2,26 1,38 F ........... 172 2,36 1,38 2,59 1,43 145 2,33 1,25 2,46 1,33 Summa , 1 395 2,39 1,37 2,59 1,39 1 362 2,20 1,34 2,35 1,39

Låga betyg Ä ........... 267 1,23 1,21 1,19 1,23 277 1,18 1,27 1,35 1,33 Y ........... 492 1,15 1,25 1,25 1,23 452 1,19 1,14 1,42 1,27 R ........... 464 1,18 1,26 1,34 1,28 488 1,37 1,26 1,50 1,31 F ........... 172 1,04 1,06 1,12 1,22 145 1,15 1,20 1,18 1,12 Summa 1 395 1,16 1,23 1,25 1,24 1 362 1,25 1,22 1,41 1,28

139 Tabell 4. Resultattabeller av enkätsvar från elevernas föräldrar I. SKOLUTBILDNINGENS LÄNGD Tabell 4 A Föräldrarnas utbildning (Skulle Ni velat ha längre skolutbildning än vad Ni har fått?) J a-svar Nej—svar 58321 Socialgrupp N

Å Y R FS:a%Ä Y R FS:a%%

1 307 68,8 48,7 48,6 66,7 52,1 26,7 44,9 44,6 33,3 41,7 6,2 2 1 159 75,2 74,9 85,1 65,0 77,8 22,3 22,1 11,8 33,3 19,3 2,8 3 1 558 73,5 72,4 87,2 64,6 75,6 24,4 25,2 11,1 31,8 22,1 2,3 Övriga 209 66,0 68,6 73,5 66,7 68,9 29,8 29,1 18,4 29,6 26,8 4,3 Summa 3 233 73,3 71,3 79,4 64,9 73,7 24,2 25,9 17,1 32,2 23,3 3,0 Totalt 952 för socialgrupper = 82,25 Totalt 22 för skolorganisationsg'rupper = 152,46 f = 12 P(.001 f = 12 P(.OOI

Signifikansprövning med xLanalys har endast företagits för tabellerna 4 A, 4 M och 4 T, vilka valts som typexempel.

Tabell 4 B Barnens utbildning (Önskar Ni att Ert barn skall få längre skolutbildning än Ni själv har fått?)

Ohe—

J a—svar Ne'—svar ] svarad

Socialgrupp N

Å Y R F S:a% Ä Y R F S:a% %

1 307 68,9 59,0 56,6 55,6 59,0 26,7 34,6 36,6 44,4 34,9 6,1 2 1 159 88,4 88,5 96,8 73,5 90,2 9,5 8,9 2,0 24,8 8,0 1,8 3 1 558 89,0 88,3 97,1 75,5 89,2 9,5 10,3 1,9 22,9 9,4 1,4 Övriga 209 80,9 88,4 89,8 77,8 85,6 14,9 9,3 6,1 18,5 11,0 3,4 Summa 3 233 86,9 86,4 90,1 74,5 86,5 11,0 11,4 7,8 23,8 11,4 2,1

Tabell 4 C Utbildningsönskningar i olika utbildningsgrupper

Föräldrarnas utbildning Barnens utbildning

Utbildnin s u N Obe— - Obe- g gr pp Ja Nej svarad Ja Nej svarad

% % % % % %

1 1 831 74,8 23,2 2,0 89,5 9,4 1,1 _2 288 86,1 12,2 1,7 91,7 8,0 0,3 3 208 85,6 13,0 1,4 96,2 3,4 0,5 4 210 79,5 16,2 4,3 92,9 5,2 1,9 5 338 52,4 40,8 6,8 61,5 31,7 6,8 Övriga 358 68,4 26,0 5,6 81,0 13,7 5,3

Summa 3 233 73,7 23,3 3,0 86,5 11,4 2,1

II. BARNENS YRKESVAL

Tabell 4 D Diskussion med lärare

(Har Ni diskuterat Ert barns framtida utbildning med lärarna, t. ex. klassföreståndare eller

yrkesvalslärare?) . Obe- . Ja-svar Nej-svar svara d Soelalgrupp N Ä Y R F S:a % Ä Y R F S:a % % 1 307 33,3 25,1 5,1 22,2 15,0 64,4 74,4 93,7 77,8 84,0 1,0 2 1 159 42,1 31,6 7,0 3,4 21,6 56,6 67,0 92,1 95,7 77,3 1,1 3 1 558 33,5 27,9 9,2 4,7 21,2 64,9 70,5 90,3 95,3 77,7 1,1 Övriga 209 40,4 19,8 4,1 0,0 18,2 55,3 75,6 93,9 100,0 78,5 3,3 Summa 3 233 37,2 28,3 7,4 4,3 20,6 61,2 70,1 91,8 95,4 78,2 1,2 Tabell 4 E Skolan lar huvudansvaret (Anser Ni att skolan bör ta huvudansvaret för barnens yrkesval?) J a-svar Nej -svar 535321- (1 Socialgrupp N Å Y R F S:a % Å Y R F S:a % % 1 307 8,8 1,3 1,1 0,0 2,3 84,4 94,9 97,1 100,0 94,8 2,9 2 1 159 22,7 19,8 13,3 8,5 16,8 72,3 73,2 81,0 87,2 77,4 5,8 3 1 558 28,0 29,3 19,6 25,5 26,0 66,5 65,4 76,8 70,8 69,3 4,7 Övriga 209 19,1 23,3 14,3 25,9 20,6 72,3 67,4 75,5 70,4 70,8 8,6 Summa 3 233 24,2 24,0 13,8 19,1 20,1 70,2 70,0 81,8 77,1 74,7 5,2 Tabell 4 F Föräldrarnas-egen sak (Anser Ni att barnens yrkesval främst bör vara föräldrarnas sak?) J a-svar Nej-svar 5351: d Socialgrupp N _ _ Å Y ' R F S:a % A Y R F S:a % % 1 307 73,3 79,5 76,0 77,8 76,5 17,8 14,1 17,1 22,2 16,6 6,8 2 1 159 59,9 57,5 61,3 71,8 60,9 33,9 31,8 30,1 21,4 30,5 8,5 3 1 558 59,1 56,1— 57,2 62,0 57,8 36,3 36,7 "35,7 33,9 35,4 6,8 Övriga - 209 51,1 50,0 49,0 59,3 51,1 38,3 45,3 36,7 33,3 40,2 8,6 Summa 3233 59,8 57,7 61,6 65,5 60,3, 34,3 34,3 . 30,5 26,7 32,2 7,5

Tabell 4 G Inställning till yrkesval i olika utbildningsgrupper

Disk. med lärare Skolans huvudansvar Föräldrarnas sak

Utbildnings- Ob _ Ob _ Ob _ N . e . e . e

ENPI) Ja Ne] svarad Ja Nej svarad Ja Nej svarad % % % % % % % % %

1 1 831 21,7 77,7 0,6 24,4 70,5 5,1 59,4 34,0 6,6 2 288 21,9 76,7 1,4 17,7 78,5 3,8 55,6 34,7 9,7 3 208 21,6 75,5 2,9 13,0 78,4 8,7 56,3 33,2 10,6 4 210 18,6 80,5 0,9 6,2 90,0 3,8 68,6 25,2 6,2 5 338 16,6 82,5 0,9 5,3 91,4 3,3 73,1 18,9 8,0 Övriga 358 18,2 78,2 3,6 26,3 66,8 7,0 53,9 36,9 9,2 Summa 3 233 20,6 78,2 1,2 20,1 74,7 5,2 60,3 32,2 7,5

III. UTBILDN INGENS INRIKTNING

Tabell 4 H Praktiskt yrke

(Anser Ni att Ert barn i första hand bör inrikta sig på en utbildning för ett praktiskt yrke?)

Ja-svar Nej-svar 53321 Socialgrupp N Å Y R F S:a % Ä Y R F S:a % % 1 307 15,6 28,2 14,9 33,3 18,9 80,0 60,3 74,9 66,7 71,7 9,4 2 1 159 55,0 54,7 35,3 85,5 50,5 39,3 38,3 52,5 10,3 41,1 8,5 3 1 558 66,8 67,9 49,0 91,7 65,8 29,3 26,3 44,2 7,3 29,3 4,8 Övriga 209 61,7 67,4 59,2 92,6 67,5 31,9 23,3 30,6 7,4 24,9 7,7 Summa 3 233 58,6 61,3 38,3 88,1 56,0 36,5 32,1 _ 51,9 9,9 37,3 6,8 Tabell 4 I Teoretiska studier (Anser Ni att Ert barn i första hand bör inrikta sig på teoretiska studier?) . Obe— _ J a-svar Nel-svar svara d Soc1algrupp N Y R F S:a % Ä Y R F S:a % % 1 307 82,2 65,4 76,6 77,8 74,6 13,3 20,5 10,9 22,2 14,0 11,4 2 1 159 49,2 52,0 64,7 21,4 53,1 44,6 41,3 26,0 72,6 39,3 7,5 3 1 558 40,9 36,5 60,4 23,4 42,2 52,4 55,1 30,2 68,2 49,6 8,3 Övriga 209 46,8 31,4 40,8 18,5 35,4 40,4 52,3 40,8 74,1 49,8 14,8 Summa 3 233 47,1 42,9 63,9 23,8 48,7 46,1 48,3 25,8 69,0 42,5 8,7

Tabell 4 J Yrkesinriklning i olika utbildningsgrupper

Praktiskt yrke Teoretiska studier Utbildnin s ru - Obe- - Obe- 8 8 PP Ja Nej svara (1 Ja Nej svara d % % % % % % 1 1 831 64,3 31,0 4,7 43,8 48,8 7,4 2 288 53,1 38,2 8,7 51,7 40,3 8,0 3 208 47,6 41,8 10,6 53,8 35,6 10,6 4 210 42,9 48,6 8,6 53,3 37,1 9,5 5 338 17,5 70,7 11,8 73,4 13,3 13,3 Övriga 358 64,2 27,9 7,9 42,7 46,9 10,3 Summa 3 233 56,0 37,3 6,8 48,7 42,5 8,7 IV. FÖRÄLDRARNAS ASPIRATIONSNIVÅ Tabell 4 K Studentexamen (Anser Ni att Ert barn skulle kunna klara studentexamen?) . Obe- ? _ J a—svar Nej-svar svara d _ Socialgrupp N Å Y R F S:a % Å Y R F S:a % % 1 307 75,6 61,5 81,1 77,8 75,2 22,2 21,8 8,6 11,1 14,0 10,7 2 1 159 42,1 36,3 66,1 24,8 47,7 47,1 50,3 18,6 60,7 38,6 13,7 3 1558 26,2 27,7 57,0 16,1 33,8 64,3 59,6 26,1 74,0 53,5 12,8 Övriga 209 21,3 19,8 40,8 18,5 24,9 59,6 60,5 38,8 74,1 56,9 18,2 Summa 3233 35,0 32,1 63,9 20,9 42,2 54,8 54,2 20,7 67,8 44,6 13,3 * Tabell 4 L Studentexamensaspirationer i olika utbildningsgrupper Ja Nej Obesvarad Utbildningsgrupp N % % % 1 1 831 35,6 51,8 12,6 2 288 41,0 45,5 13,5 3 208 51,0 29,3 19,7 4 210 57,1 31,4 11,4 5 338 76,3 12,1 11,5 Övriga 358 30,4 54,2 15,4 Summa 3 233 42,2 44,6 13,3

V. HEMLÅXOR Tabell 4 M Kontroll av hemuppgifter (Brukar Ni regelbundet förhöra Ert barn och kontrollera läxor och hemuppgifter?)

Ja-svar Nej-svar sem-d Socialgrupp N ara Å Y R F S:a % Ä Y R F S:a % % 1 307 35,5 34,6 37,1 66,7 37,1 62,2 61,5 59,4 33,3 59,6 3,3 2 1 159 37,6 34,1 38,5 37,6 36,8 60,7 63,7 58,8 60,7 60,9 2,2 3 1 558 44,2 40,4 39,9 44,8 41,6 53,0 57,9 58,2 53,6 56,4 2,0 Övriga 209 49,9 32,6 44,9 40,7 40,2 44,7 57,0 44,9 55,6 51,2 8,6 Summa 3 233 41,5 37,4 39,1 42,6 39,4 55,9 59,9 58,1 55,7 58,0 2,6 Totalt X= för socialgrupper = 13,41 Totalt 76: för skolorganisationsgrupper = 13,83

i =12 P> .05 f=12 P>.05

Tabell 4 N För mycket hemläxor

(Anser Ni att Ert barn får för mycket hemläxor?)

Ja—svar Nej-svar sååå-d Socialgrupp N Å Y R F S:a % Å Y R F S:a % % 1 307 15,6 9,0 8,0 22,2 9,8 82,2 89,7 88,6 77,8 87,6 2,6 2 1 159 14,9 15,4 15,6 16,2 15,4 83,1 81,0 81,7 82,9 81,9 2,6 3 1 558 18,0 14,6 18,4 20,8 17,1 80,5 82,9 79,2 78,6 80,9 2,1 Övriga 209 12,8 5,8 24,5 7,4 12,2 85,1 89,5 67,3 92,6 83,7 4,3 Summa 3 233 16,3 13,8 15,8 18,3 15,5 81,9 83,2 81,2 81,2 82,1 2,5

Tabell 4 O Inställning till hemläxor :" olika utbildningsgrupper

Kontroll av hemuppgifter För mycket hemläxor

Utbildningsgrupp N Ja Nej Obe- Ja Nej Obe- svarad svarad

% % % % % %

1 1 831 39,5 57,9 2,6 16,0 81,7 2,3 2 288 42,7 55,2 2,1 15,6 81,9 2,4 3 208 35,1 63,5 1,4 14,4 82,7 2,9 4 210 43,3 52,9 3,8 13,8 84,8 1,4 5 338 37,3 59,8 3,0 12,1 84,9 3,0 Övriga 358 38,3 58,9 2,8 17,3 79,3 3,4 Summa 3 233 89,4 I 58,0 2,6 15,5 82,1 2,5

VI. PROV I SKOLAN Tabell 4 P Diskuterar resultaten av prov (Tar Ni reda på och diskuterar resultaten av olika prov, som Ert barn fått utföra i skolan?)

. Ohe- Ja-svar Nej-svar svara d Socialgrupp N Å Y R F S:a % Å Y R F S:a % % 1 307 88,9 80,8 93,1 100,0 89,6 4,4 14,1 4,6 0,0 6,8 3,6 2 1 159 74,4 77,9 91,0 64,1 80,8 24,8 20,4 7,2 33,3 17,6 1,6 3 1 558 72,3 69,9 87,4 70,8 75,2 25,6 26,9 11,1 28,1 22,6 2,2 Övriga 209 63,8 69,8 87,8 66,7 72,2 31,9 20,9 6,1 29,6 21,1 6,7 Summa 3 233 73,6 73,1 89,8 69,0 78,3 24,3 23,6 8,2 29,3 19,2 2,4 Tabell 4 Q Roligt med prov (Tycker Ert barn att det är roligt med prov i skolan?) J a-svar Nej—svar 5832—11 Socialgrupp N Å Y R F S:a % Ä Y R F S:a % % 1 307 44,4 59,0 62,3 88,9 59,6 42,2 32,1 27,4 11,1 30,3 10,1 2 1 159 60,7 62,0 73,3 73,5 67,2 31,8 31,8 22,6 19,7 27,1 5,7 3 1 558 62,2 64,4 72,7 75,0 67,5 34,1 32,7 23,7 22,9 29,4 3,1 Övriga 209 57,4 59,3 65,3 66,7 61,2 36,2 29,1 22,4 29,6 29,2 9,6 Summa 3 233 60,1 62,9 70,9 74,2 66,2 34,0 32,1 23,8 22,0 28,6 5,1

Tabell 4 R Nervös inför prov (Blir Ert barn nervöst och oroligt inför prov i skolan?)

. Obe- J a-svar Nej-svar svara d Socialgrupp N Å Y R F S:a % Ä Y R F S:a % % 1 307 22,2 28,2 22,3 22,2 23,8 77,8 69,2 73,1 77,8 73,0 3,3 2 1 159 19,4 20,4 24,9 17,9 21,6 77,2 77,7 72,9 80,3 76,0 2,4 3 1 558 20,4 20,5 22,5 18,2 20,7 77,4 77,2 75,6 81,3 77,3 1,9 Övriga 209 31,9 23,3 30,6 33,3 28,2 66,0 70,9 61,2 63,0 66,5 5,3 1 Summa 3 233 21,0 21,1 23,8 19,4 21,8 76,6 76,4 73,4 79,4 75,8 2,4

Tabell 4 S Uppfattningen av prov i olika utbildningsgrupper

Diskuterar resultaten Roligt med prov Nervös inför prov Utbildnings- Obe- . Obe- . Obe- N - , _ grupper Ja Ne] svarad Ja Ne] svarad Ja Nej svarad

% % % % % % % % %

1 1 831 75,3 22,7 2,1 68,6 27,4 4,0 21,8 76,1 2,1 2 288 82,6 15,6 1,7 65,3 28,5 6,3 22,9 74,0 3,1 3 208 86,1 12,5 1,4 68,8 27,4 3,8 23,1 76,0 0,9 4 210 87,6 10,0 2,4 62,9 32,9 4,3 22,9 73,8 3,3 _ 5 338 89,1 7,1 3,8 59,8 29,9 10,4 20,7 77,2 2,1 Ovriga 358 70,7 25,1 4,2 61,5 32,1 6,4 20,4 75,1 4,5 Summa 3 233 78,3 19,2 2,4 66,2 28,6 5,1 21,8 75,8 2,4

VII. BARNETS BETYG

Tabell 4 T Till/redsställelse med betygen (Är Ni nöjd med de betyg Ert barn erhöll i klass 6?)

J a-svar N ej-svar 83:12; d Socialgrupp N Å Y R F S:a % Ä Y R F S:a % % 1 307 82,2 64,1 82,3 22,2 75,9 13,3 32,1 14,9 77,8 20,8 3,3 2 1 159 78,1 77,4 87,8 68,4 80,6 18,2 19,3 10,6 29,9 16,8 2,6 3 1 558 79,6 79,2 89,1 74,0 81,3 18,6 18,1 9,9 21,4 16,4 2,3 Övriga 209 80,9 66,3 81,6 70,4 73,7 17,1 25,6 12,2 25,9 20,6 5,7 Summa 3 233 79,3 76,6 87,1 70,4 80,0 18,0 20,0 10,5 26,1 17,3 2,7

Totalt zz för socialgrupper = 86,05 f = 12 P(.OOI

Totalt 952 för skolorganisationsgrupper = 31,31 f = 12 P(.Ol

Tabell 4 U Tillfredsställelse med betyg i olika utbildningsgrupper

J a-svar Nej—svar Obesvarad' Utbildningsgrupp N % % %

1 1 831 82,5 15,0 2,5 2 288 76,0 20,1 3,8 3 208 79,3 17,3 3,4 4 210 72,9 25,2 1,9 5 338 76,9 19,8 3,3 Övriga 358 78,2 19,3 2,5 Summa 3 233 80,0 17,3 2,7

10—007649

VIII. SKOLARBETETS INNEHÅLL Tabell 4 V Nyttiga och värdefulla ting (Tycker Ni att Ert barn lär sig nyttiga och värdefulla ting i skolan?)

Ja-svar Nej -svar 503811 Socialgrupp N V a Ä Y R F S:a % Ä Y R F S:a % % 1 307 93,3 87,2 95,4 88,9 93,2 0,0 2,6 0,0 0,0 0,7 6,2 2 1 159 97,1 95,5 97,7 92,3 96,4 0,4 2,0 0,5 3,4 1,2 2,4 3 1 558 97,3 95,7 95,9 94,3 95,9 1,5 1,9 1,2 4,2 1,9 2,2 Övriga 209 85,1 91,8 93,9 96,3 91,4 4,3 1,2 0,0 3,7 1,9 6,7 Summa 3 233 96,2 94,8 96,5 93,6 95,5 1,2 1,9 0,6 3,8 1,6 , Tabell 4 X Onödiga saker (Anser Ni att Ert barn får syssla med onödiga saker i skolan?) . Obe- _ J a-svar Nej-svar svara d Soelalgrupp N Ä Y R F S:a % Ä Y R F S:a % % 1 307 8,9 10,3 12,6 22,2 11,7 88,9 80,8 80,6 77,8 81,8 6,5 2 1 159 9,9 7,5 7,0 12,8 8,4 85,5 87,2 88,7 79,5 86,6 5,0 . 3 1 558 9,7 8,8 7,0 11,5 8,3 89,9 88,0 89,1 85,9 88,4 3,3 Övriga 209 8,5 5,8 8,2 3,7 6,7 85,1 80,2 85,7 88,9 83,7 9,6 Summa 3 233 8,3 8,3 8,0 11,6 8,5 87,9 86,6 87,4 83,8 86,9 4,6 Tabell 4 Y Inställning till skolarbetet i olika utbildningsgrupper Nyttiga och värdefulla ting Onödiga saker Utbildnin s ru N - Obe- - Obe- g 3 pp Ja Ne] svarad Ja Ne] svarad % % % % % % 1 1 831 96,6 1,5 1 9 8,2 88,4 3,3 2 288 95,5 0,3 4 2 6,9 85,4 7,6 3 208 98,1 0,5 1 4 6,3 88,9 4,8 4 210 94,8 1,4 3 8 10,0 83,3 6,7 5 338 92,3 1,5 6 2 10,1 83,4 6,5 Övriga 358 91,9 3,4 4 7 10,3 84,1 5,6 Summa 3 233 95,5 1,6 2 9 8,5 86,9 4,6

IX. FÖRÄLDRAMÖTE Tabell 4 Z Deltagande i föräldramöte (Har Ni varit på något föräldramöte under förra läsåret?)

J a-svar Nej-svar Obre— d Socialgrupp N sva a Ä Y R F S:a % Å Y R F S:a % %

1 307 95,6 78,2 64,0 44,4 71,7 4,4 21,8 32,0 55,6 26,1 2,3 2 1 159 83,1 70,1 49,3 23,9 60,2 16,9 28,8 48,4 75,2 38,5 1,3 3 1 558 70,7 67,1 48,6 18,2 56,9 28,4 32,4 50,2 80,7 42,2 0,8 Övriga 209 72,3 62,8 49,0 11,1 55,0 23,4 34,9 46,9 85,2 41,6 3,3 Summa 3 233 77,0 68,5 51,4 20,3 59,4 22,2 30,7 46,4 78,6 39,3 1,3

Tabell 4 Å Deltagande i föräldramöte :" olika utbildningsgrupper

J a—svar Nej-svar Ohesvarad Utbildningsgrupp N % % %

1 1 831 56,9 42,1 1,1 2 288 63,5 36,1 0,3 3 208 59,6 37,0 3,4 4 210 70,5 29,5 0,0 5 338 69,8 28,4 1,8 Övriga 358 52,5 45,3 2,2 Summa 3 233 59,4 39,3 1,3

S JÄLVVÄRDERING OCH SKOLMILJÖ

Av David Magnusson

KAPITEL I

Problemställning

Till bilden av en individs personlighetsutveckling hör frågan om hur han upplever omgivningens inställning gentemot honom själv, som accepteran- de och gillande eller som avvisande och fientlig.

Upplevelsen av denna inställning från omgivningens sida är av väsentlig betydelse för den växandes allmänna anpassning och för hans sätt att bete sig i sina sociala kontakter. Upplevelsen av en likgiltig eller alltför kritisk miljö utgör grogrunden för störningar av en harmonisk personlighetsut— veckling. På en sådan miljö kommer olika individer att svara med olika typer av beteenden; trots och opposition, undfallenhet, likgiltighet och resignation eller, vilket kanske särskilt gäller för begåvade elever, med en våldsam anspänning i försök att leva upp till omgivningens krav. Ett ge- mensamt drag i dessa reaktioner är emellertid en störning av de naturliga och spontana relationerna till andra människor.

Hela det problem, som dragits upp, berör frågan 0111 individers själv- värdering. Självvärderingen och dess olika aspekter har behandlats av olika forskare, framförallt som ett väsentligt problem i personlighetsut- vecklingen och som en viktig faktor i socialpsykologiska sammanhang (se t. ex. Johannesson 1954, s. 239). Grovt brukar man skilja på den själv- värdering, som består i individens egen bedömning av sig själv och den självvärdering, som har sin grund i individens uppfattning av omgivningens inställning och bedömning. De två sidorna av självvärderingen hör intimt samman; uppfattningen och bedömningen av den egna personen uppstår och utvecklas ur upplevelsen av omgivningens inställning (se t. ex. Sulli- van, 1947).

Avgörande för hur upplevelsen av omgivningens inställning mot den egna personen uppstår och utvecklas år i första hand den objektiva karak- tären hos den sociala miljö, i vilken individen utvecklas, om den är lik- giltig, fientlig eller alltför krävande eller om den är accepterande och posi- tiv. Till miljön hör under ett betydelsefullt utvecklingsskede i en individs liv också skolan. Den stora roll skolmiljön kan spela just för utvecklingen av de växandes självvärdering har ingående diskuterats av bl.a. Jersild (1952, s. 90—98). Karaktären hos denna miljö bestäms bl.a. av de organi- satoriska åtgärder, som vidtas för utformningen av skolan. Dessa åtgärder syftar ju bl.a. till att skapa en för personlighetsutvecklingen så gynnsam atmosfär som möjligt.

Föreliggande undersökning har till huvudsyfte att pröva, huruvida det föreligger påvisbara skillnader mellan elever i olika skoltyper _ främst mellan elever i kommuner med enhetsskola och elever i andra skolområden med traditionellt utformat skolväsen — med avseende på självvärdering i den form som den avspeglar sig i elevernas upplevelse av omgivningens inställning. Jämförelsen har skett på grundval av skattningar, i vilka varje elev fått ge uttryck för hur han/hon tror sig vara bedömd av kamraterna. Denna skattning kallas i fortsättningen för självskattning och användes som ett mått på den form av individens självvärdering som angivits.

KAPITEL II

Undersökningsförfarande och data

Den form av självvärdering som har studerats i den aktuella undersök- ningen har tidigare behandlats i andra undersökningar. I regel har man därvid gått tillväga så att varje elev, efter att först ha gjort upp en rang- ordning av sina kamrater med avseende på den ordning, i vilken han vill samarbeta eller umgås med dem, har fått ange var i en sådan rangordning han tror att kamraterna har placerat honom själv (se t. ex. Kaila 1935, s. 254, Gästrin 1938, s. 6, Johannesson 1954, s. 241). Data för den aktuella undersökningen har erhållits med en något annorlunda undersöknings— metodik. En variation av detta undersökningsförfarande har tidigare an- vänts av bl.a. Israel (1956, s. 226—227).

Datainsamling

Skattningarna har insamlats i två etapper. Insamlingen gjordes av särskilda provledare, varvid klassläraren inte var närvarande.

1. Varje elev erhöll en lista med namnen på samtliga klasskamrater av samma kön. Det meddelades, att de bedömningar som skulle utföras inte hade någonting med skolans betygsättning att göra. Eleverna fick också det uttryckliga löftet att inga lärare skulle få ta del av bedömningarna. I instruktionen ställdes eleverna inför den situationen, att klassen skulle förflyttas till ett annat klassrum, men att alla klasskamraterna inte fick följa med på grund av utrymmesbrist. Uppgiften bestod nu i att rangordna kamraterna i den ordning man ville att de skulle komma med vid en sådan flyttning.

Efter övningsexempel genomfördes bedömningarna. Pojkarnas rangord- ningar upptog sålunda endast pojkarna i klassen, flickornas rangordningar endast flickorna i klassen.

2. Den andra etappen inleddes med att varje elev erhöll en lista av sam- ma utseende som den som använts i den första skattningsomgången. Där- efter gavs följande instruktion: »Ni fick nyss välja i vilken ordning ni skulle vilja flytta tillsammans med edra kamrater till ett nytt klassrum. Hur tror ni, att kamraterna valde, när de tänkte just på er. På den lista ni nu har framför er skall ni rita ett plus i rutan vid de kamraters namn, som ni tror att de flesta i klassen valde före er själv och ett minus i rutan efter de kamraters namn, som ni tror att de flesta placerade efter er själv».

Även här föregicks skattningen av övningsexempel, tills uppgiften hade förståtts av alla.

Genom den andra skattningen erhölls varje elevs bedömning av sig själv, i som han/hon tror sig ha blivit värderad av kamraterna. Den rangordnings— plats var och en tror sig inta i kamraternas bedömning erhålles som antalet plustecken ökat med 1. Detta värde utgör elevens självskattning.

Bearbetning av råvärden

Det rangordningsvärde varje elev uppfattar som sitt eget i kamraternas bedömning, dvs. självskattningen, kommer att vara beroende av klassens storlek. Om en klass innehåller tjugo pojkar innebär en självskattning av 10 en annan självvärdering än om klassen innehållit endast tolv pojkar. I det förra fallet tror eleven sig vara placerad mitt i kamraternas rangord- ning, medan han i det senare fallet tror sig inta en betydligt lägre rangord— ningsplats.

För att en jämförelse mellan självskattningar avlämnade av elever från klasser av olika storlek skulle vara möjlig, överfördes samtliga självskatt- ningsvärden till standardvärden (z), dvs. till en skala med medeltalet 0 och standardavvikelsen 1.0 för varje klass.

Om varje elev i en klass har en riktig uppfattning om kamraternas be— dömning kommer medeltalet av självskattningsvärdena att bli 0. Detta blir också resultatet om lika många av klassens elever placerar sig över som under medelvärdet i rangordningen, oberoende av om var och en av elever— na därvid gör en riktig uppskattning av kamraternas bedömning. Om ele— verna har underskattat sin ställning i kamraternas ögon kommer detta till uttryck i ett medelvärde för klassen som ligger under 0. Överskattning kommer att visa sig i ett medelvärde som ligger över 0.

Ett medelvärde av 0 kommer, som redan påpekats, att erhållas för klas- sen, om lika många placerar sig över som under medelrangordningen i klassen, oavsett om därvid varje enskild elev gör en riktig uppskattning av hur kamraterna placerat honom/henne eller ej. Klassens medelvärde kommer sålunda endast att ge uttryck för den allmänna nivån på klassens självvärdering, men den säger ingenting om överensstämmelsen mellan kamraternas skattning och självskattning i enskilda fall. Om fler än hälf- ten av eleverna har placerat sig under medelrangordningen i klassen, kom- mer medelvärdet att ange en underskattning ifråga om självskattning, oberoende av om de elever som gjort denna låga självskattning har skattats högt eller lågt av kamraterna.

Elevgrupper

Undersökningsmaterialet har insamlats i samband med genomförandet av de undersökningar, som redovisas av docent Ingvar Johannesson i »Diffe-

Andra skolområden Enhetsskola Summa Läroverk Folkskola Totalt Antal klasser 64 22 17 39 103 Pojkar 890 321 189 510 1 400 Antal elever Flickor 846 398 167 565 1 411

rentiering och social utveckling» (1960 s. 24 ff.). Självskattningar har sålun- da erhållits från eleverna i samtliga de skolor som ingår i nämnda undersök- ning. De principer, som legat till grund för valet av skolområden redo- visas i Johannessons redogörelse, där också en detaljerad beskrivning av fördelningen av klasser på olika skolorganisatoriska former ges.

Det för självvärderingsundersökningen uppställda huvudsyftet utgör en jämförelse mellan elever från skolområden med enhetsskola och elever från andra skolområden. För att därvid jämförelsen så långt möjligt skulle komma att bygga på samtliga elever i de skolområden, som jämförs med varandra har vid bearbetningen av självskattningarna Brännkyrka och Västertorp uteslutits, eftersom från dessa skolområden endast läroverks- elever deltagit i skattningarna.

I den ursprungliga planläggningen var avsikten att isärhålla yngre och äldre enhetsskolor. Då differenserna mellan dem ifråga om självskattningar visade sig helt obetydliga och utan systematiska tendenser har samtliga enhetsskolor behandlats som en grupp.

Vid vissa bearbetningar har materialet i skolområden av annan typ än enhetsskola uppdelats i två grupper: folkskola och läroverk. Till den senare gruppen har därvid hänförts elever från högre allmänt läroverk, kommu- nala realskolor, samrealskolor samt praktiska realskolor.1 Ett gemensamt drag i samtliga de skolformer som ingår i läroverksgruppen är att intag- ningen icke är fri utan att någon form av spärr tillämpas.

Fördelningen av elever på skolområden med enhetsskola och på andra skolområden framgår av tabell 1, där också fördelningen på folkskola och läroverk i den senare gruppen av skolområden redovisas.

Skattningarnas tillförlitlighet

Redan i de första rangordningsförsök, som utfördes konstaterades rent subjektivt den stora överensstämmelsen mellan kamraternas sociala rang- ordningar (se Katz 1922, Reininger 1924, Koskenniemi 1938, Gästrin 1938).

1 Från praktisk realskola har fyra klasser deltagit i undersökningen. Samtliga dessa klasser tillhör Nacka kommun, som egentligen utgör enhetsskolomräde. Det har emellertid ansetts an- geläget, att till läroverksgruppen föra alla skolor, till vilka inträdet är spärrat. Se vidare diskus— sionen s. 167 ff.

Graden av överensstämmelse mellan kamraterna i den första etappen av ! skattningarna som uttryck för s.k. interbedömarreliabilitet (se Magnus- son 1959, s. 81—83) har beräknats med split—halfteknik, dvs. på grundval av korrelationen mellan å ena sidan medeltalet av de skattningar som avgivits av ena hälften av kamraterna och å andra sidan medeltalet av de skattningar, som avgivits av den andra hälften (Ekman 1957, s. 54—55). Före beräkningen av de medeltalsskattningar på vilka korrelationsberäk- ningarna utfördes, överfördes samtliga rangordningar till standardvärden. De korrelationer som erhålles kommer emellertid till storleken att vara systematiskt beroende också av det antal bedömare, som skattat varje in- divid, så att korrelationskoefficienten för sambandet mellan bedömningar avgivna av ena hälften av klassen och bedömningar avgivna av den andra hälften kommer att bli systematiskt större för stora klasser än för små klasser. Med utnyttjande av Spearman-Brown's formel (se Ekman 1957, s. 55) korrigerades därför samtliga korrelationskoefficienter att gälla för grupper av 15 elever, vilket utgör en grov approximering av medeltalet elever av samma kön i varje klass.

I tabell 2 redovisas de erhållna interbedömarreliabilitetskoefficienterua för elever i enhetsskolområden och elever i andra skolområden.

Tabell 2. Interbedömarreliabilitetskoefficienler för rangord— ningsskattningar (för genomsnittlig gruppstorlek av 15 elever)

Enhetsskola Andra skolomr.

Pojkar .................... .826 .796 Flickor .................... .831 .810

Det bör uppmärksammas, att avvikelsen från maximala korrelations- koefficienter (1.0), vilka skulle uttrycka fullständig överensstämmelse mellan olika individers rangordningar, betingas dels av verkliga skillnader mellan individerna i deras uppfattning om kamraternas inbördes placering i rangordningen, dels av osäkerhet och slumpmässighet i den enskilde ele- vens bedömningar.

Varje elev har i undersökningen skattat var och en av sina kamrater två gånger, första gången genom att rangordna sina kamrater och andra gången genom att placera in sig själv i den totala rangordningen genom upprepade jämförelser med var och en av kamraterna. Det är nu möjligt att undersöka konsekvensen och fastheten i dessa rangordningar för den enskilde individen. Om en enskild elev har en alldeles bestämd och fixerad uppfattning om i vilken ordning han skulle vilja ha med kamraterna till ett nytt klassrum, och denna rangordning överensstämmer med den han tror att kamraterna har använt vid sina bedömningar och han tillämpar denna rangordning i båda skattningarna av kamraterna, skall konsekven-

sen visa sig i att de elever som han tror vara högre skattade än han själv skall ligga högre i hans egen rangordning än de elever som han tror vara lägre skattade av kamraterna.

Överensstämmelsen mellan de båda rangordningarna kan beräknas för varje elev med hjälp av biseriala korrelationer (se t.ex. Ferguson 1959, s. 203—204) efter överförande av rangordningsvärdena till standardvärden (Fisher and Yates 1953, s. 76). Sådana korrelationer beräknades för 464 flickor och 469 pojkar slumpmässigt dragna ur enhetsskolematerialet. Det genomsnittliga sambandet mellan de båda rangordningarna för en elev beräknades med hjälp av Fishers z (Edwards 1959, s. 126—128). För pojkar erhölls en genomsnittlig korrelationskoefficient av 0.607 och för flickor en korrelationskoefficient av 0.679. Det bör särskilt beaktas, att dessa koeffi— cienter uttrycker det genomsnittliga sambandet mellan de två rangord— ningarna för en enskild bedömare. Om man med utnyttjande av Spearman- Brown's formel beräknar det genomsnittliga sambandet mellan två enskilda bedömares rangordningar av samma kamrater i den första skattnings— etappen erhåller man värdet 0.23 för både pojkar och flickor. Sambandet mellan de två rangordningarna avgivna av en enskild elev är sålunda vida större _ och avsevärt mycket större än vad den numeriska skillnaden mel- lan värdena 0.68 resp. 0.61 och 0.23 anger — än sambandet mellan två olika elevers rangordningar av samma kamrater.

En förutsättning för en hög överensstämmelse mellan de båda rangord— ningarna för en enskild bedömare är som redan tidigare sagts att den rang- ordning en enskild elev har, överensstämmer med den han tror att kam— raterna tillämpar. I den första skattningen utnyttjar eleven sin egen rang- ordning, i den andra den han tror att kamraterna har. De erhållna koeffi- cienterna tyder dels på att överensstämmelsen mellan dessa två rang- ordninga' är stor, dels på att eleverna avgivit sina skattningar med stor konsekvens och noggrannhet. Om ett av dessa villkor icke varit uppfyllt, skulle koefficienterna blivit avsevärt lägre.

Tabell 3. Frekvenser av självskattningsvärdcn

Pojkar Flickor Klassgränser Andra 7 _ Andra Enhetsskola skolområ den thetsskola skolomr å den

—.225 ——.176 ....... 17 22 16 56 —.175——.126 ....... 37 27 49 15 —.125 —— —.076 ....... 36 30 52 43 —.075 ———.026 ....... 206 131 226 171 —.025 — —.024 ....... 422 230 395 235 .025 —— .074 ....... 132 64 93 39 .075 — .124 ....... 32 5 14 6 .125 — .174 ....... 3 —— 1 — .175 —— .224 ....... 5 1 — — Totalt 890 510 846 565

Frekvensfördelningar

Samtliga självskattningar erhölls i form av rangordningsvärden, vilka för jämförbarhet mellan elever från klasser av olika storlek överfördes till standardvärden (se 3. 54). I tabell 3 redovisas fördelningen av självskatt- ningar på en i nio steg indelad standardskala.

En överskådligare bild av relationerna mellan könen och mellan skol— områden med olika skolformer ges i fig. 1, där frekvenserna på olika skal— steg är angivna i procent av totala antalet pojkar resp. flickor för skolom- råden med enhetsskola och för andra skolområden. Innan vi i ett kom- mande avsnitt behandlar huvudproblemet om skillnader mellan skolom- råden med olika skoltyper, skall vi helt kort studera några från allmän- psykologiska synpunkter intressanta tendenser.

% 50

Pojkar ' " " '

40

30

|__?

20

--,--l $j— 0 l 1 l 1 | ! '%-

50

Ill|||lllilllllllllilllllllllillllllJlLillIIlllll

Flickor

40

30

20

'- r--l || '#'—, "" ill-I'- l I | | | | I | | —225 4.75 -|.25 __j0.75 —(n5 _015 075" 1.15 1.75 2.25 Enhejsskoluåjulvskaitmnq | standardvurde

- - - - Andra skolområden

lllllllllllllIllI||illllillllillllllllLillllillll _

Fig. 1. Frekvenser av självskattningar i procent av totala antalet självskattningar för varje kön och skoltyp

KAPITEL III

Resultat

Generella tendenser hos pojkar och flickor

Redan av fig. 1 torde framgå den tydliga tendens till underskattning från både pojkars och flickors sida, som kommer till uttryck i att fördelningar- na för båda könen i både enhetsskolområden och andra skolområden år förskjutna åt den negativa delen av skalan. Redan tidigare har påpekats att en allmän genomsnittlig underskattning i sjålvvärderingarna kommer till uttryck i att mer än hälften av eleverna anser, att de placerats i den undre hälften i kamraternas rangordningar. Den allmänna tendensen till underskattning framgår då med all tydlighet om eleverna fördelas i dem som trott sig placerade över rangmedelvärdet i klassen och dem som trott sig placerade under klassens rangmedelvärde. En sådan fördelning av eleverna redovisas i tabell 4.

Tabell 4. Frekvenser av självskattningar över resp. under klassens rangmedelvärde

Pojkar Flickor _ Andra Andra Enhetsskola skolomr å den Enhetsskola skolomr å den Över ............... 415 202 325 165 Under .............. 475 308 521 400 x? ................. 4.04 22.04 - 45.40 97.74 p ................... (.05 (.001 (.001 (.001

Tendensen är entydig och densamma för samtliga grupper av elever. Det är möjligt att med f-metoden pröva, huruvida fördelningen av själv- skattningar över resp. under medelrangordningen i klasserna kan ha upp- kommit av en slump eller om de år uttryck för »sanna» tendenser i ma- terialet. %? har beräknats och anges för varje kön och skoltyp tillsammans med de p-värden, som anger hur stor sannolikheten är att den erhållna för— delningen av självskattningar skulle ha uppkommit rent slumpmässigt. I ingen grupp är denna sannolikhet större än 5 %.

Med stora grupper av försökspersoner kan statistiskt säkerställda skill- nader vara så obetydliga att de saknar praktisk betydelse. Den generella tendens till underskattning som självskattningarna i det redovisade mate—

Tabell 5. Medeltal i standardvärden av självskattningar sami genomsnittlig under— skattning uttryckt i rangvärden

Genomsnittlig underskattning

Medeltal 1 Sjalvskattmngar i rangvär de

Pojkar Flickor Pojkar Flickor Enhetsskola ......... —.13 —.25 1.0 2.0 Andra skolområden . . _.28 —.40 2.2 3.0

rialet ger uttryck för är emellertid av en storleksordning som år av bety- delse i det enskilda fallet. I tabell 5 anges medeltalen av sjålvskattningar uttryckta i standardvärden för pojkar och flickor i enhetsskolområden och i andra skolområden. Att samtliga medeltal är minusvärden återspeg- lar det faktum att de är uttryck för en genomsnittlig underskattning.

Det är nu möjligt att omräkna den genomsnittliga underskattningen som är uttryckt i standardvärden till genomsnittlig underskattning i rang- värden. För elever, som i själva verket av kamraterna placerats mitt i rang- ordningen, blir självskattningen i genomsnitt det antal platser lägre, som anges i de två sista kolumnerna i tabell 5 om klassen innehåller nitton andra elever av samma kön. En flicka, som i en klass med tjugo flickor av sina kamrater placerats på tionde plats, kommer sålunda sannolikt att ge sig självskattningen 12 om hon går i något av enhetsskolområdena och själv— skattningen 13 om hon går i annat skolområde.

Skillnader i självskattningsnivå mellan pojkar och flickor

Ytterligare en tendens framträder tydligt i fördelningen av självskatt- ningarna i sådana under resp. över rangmedelvärdet (se tabell 4), om de erhållna frekvenserna överföres till procenttal av totala antalet självskatt— ningar för varje kön och skoltyp (se tabell 6). Det är tendensen till större procentuell andel självskattningar under medelvärdet, dvs. tendensen till större självunderskattning hos flickorna än hos pojkarna i både skolom— råden med enhetsskola och i andra skolområden.

En prövning av frekvensfördelningarna i tabell 4 med xä—metoden, huru- vida det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor från enhets-

Tabell 6. Självskaitningar över resp. under klassens rangmedelvärde i procent av totala antalet självskattningar för varje kön och skoltyp

Pojkar Flickor , Andra Andra Enhetsskola skolomr å den Enhetsskola skolomr å den Över ............... 46,6 39,6 38,4 29,2 Under .............. 53,4 60,4 61,6 70,8

skolområden i den proportion som underskattar sin ställning ger ;(2 : 11.88 (1) ( .001) och samma prövning av skillnaden mellan pojkar och flickor från andra områden 762 : 13.01 (p ( .001). En signifikansprövning av diffe- renserna mellan medeltalen av pojkarnas och flickornas självskattningar (se tabell 5) ger också p-värden, som för båda skoltyperna är mindre än .001. Den skillnad i självskattning som innebär, att flickor underskattar sin ställning i större utsträckning än pojkar är sålunda statistiskt säkerställd och gemensam för olika skoltyper. Den påvisade könsskillnaden överens- stämmer med de resultat Israel erhållit med självskattningar avgivna av högskolelever (Israel 1956, s. 234).

Skillnader i självskattningsnivå mellan elever från olika regioner

Den relativa andelen av olika skolformer är något olika i olika regioner (se Johannesson 1960). Faktiska skillnader mellan regionerna, oberoende av skoltyp, skulle då kunna ge utslag i skillnader mellan skoltyper, så att en skoltyp som dominerade en viss region med signifikant lägre självskatt— ningar därigenom skulle komma att framstå som en skoltyp med lägre självvärdering hos eleverna.

För att utröna huruvida det föreligger skillnader i materialet mellan elever från olika regioner med avseende på självskattning utfördes en va— riansanalys av de medeltal av självskattningar som beräknats för varje region. För att därvid inte olikheter mellan regioner i den relativa andelen av olika skoltyper skulle kunna påverka medeltalen för regionerna hölls skoltyp under kontroll genom att lika många elever från en viss skoltyp fick ingå i beräkningen av medeltalen för var och en av regionerna.

Medeltalen av självskattningar för elever från olika regioner redovisas i tabell 7. I tabell 8 ges resultatet av variansanalysen.

Av resultatet av variansanalysen framgår, att några statistiskt säker- ställda skillnader mellan medeltalen för olika regioner inte föreligger, om kravet på att sannolikheten skall vara mindre än 5 % att resultatet skall kunna vara erhållet av en slump skall upprätthållas. Resultatet innebär, att om vi på nytt skulle ta ut ett antal klasser från olika regioner och låta eleverna i dessa klasser avge självskattningar, kan vi inte räkna med att

Tabell 7. Medeltal av självskattningar för elever från olika regioner (med skoltyp under

kontroll) .. Stockholms- Skåne Västmanland området Norrland

Pojkar

N ................ 1 36 136 136 136 M ................ —.07 ———.19 —.16 _.24 Flickor

N ................ 80 80 80 80 M ................ _.29 —.34 _.37 —.20

Tabell 8. Variansanalys av medeltal för olika regioner

. . .. Kvadrat- Frihets— Medel- Variationskallor summor grader kvadrater F 13 . Mellan regioner . . 2.0716 3 0.6905 Polk” Inom regioner 172.2856 540 03190 2'16 >'05 Totalt 174.3572 543 . Mellan regioner . . 1.4819 3 0.4940 ., ”lek" Inom regioner 109.6971 316 0.3471 ”* >'05 Totalt 111.1790 319 |

medeltalen för olika regioner skall ligga i samma ordning som i tabell 7. Vid den fortsatta bearbetningen kommer vi därför att bortse från indel- ningen i regioner.

Självskattning och klasstorlek

Klasstorleken varierar i materialet systematiskt med skolformen. Folk- skolematerialet omfattar klasser med mellan 11 och 31 elever, läroverks- materialet klasser med mellan 30 och 37 elever och enhetsskolematerialet klasser med mellan 16 och 38 elever. Medianerna för antalet elever i klas— serna i de tre skoltyperna är i heltal 24, 35 och 29. Erhållna skillnader i självskattningarnas medeltal mellan enhetsskola, folkskola och läroverk skulle då eventuellt kunna bero på skillnader i klasstorlek. Det är ju tänk— bart att självvärderingen t. ex. är högre i små klasser. Det borde avspeglas i mindre underskattning i folkskolor än i enhetsskola och läroverk och mindre underskattning i enhetsskola än i läroverk. Innan den viktiga jäm- förelsen mellan olika skoltyper genomfördes prövades därför, huruvida det föreligger något systematiskt samband mellan självskattning och klass- storlek.

Vid en sådan prövning måste fördelningen av olika skoltyper vara den- samma för samtliga klasstorlekar för att icke skillnader i skoltypen skall ge skillnader mellan klasser av olika storlek. På grund av fördelningen av små klasser på folkskolan och stora klasser på läroverk är det emeller- tid möjligt att utnyttja endast en enda klass från varje skoltyp om samt- liga skoltyper skall förekomma i samma proportioner i klasser av olika storlek.

Jämförelsen mellan elever i klasser av olika storlek med avseende på självvärdering genomfördes därför på det totala enhetsskolematerialet. Klasserna fördelas i detta material utefter ett stort område ifråga om an- talet elever — den minsta klassen har 16 elever och den största 38 elever — och skoltypen hålles under kontroll genom att samtliga klasser har samma skoltyp.

Tabell 9. Medeltal av självskattningar för elever från klasser av olika storlek

Klasstorlek Totalt ( 21 21—25 26—30 31—35 >35

Pojkar

N ..................... 9 194 282 361 44 890 M ..................... .04 —.08 —.14 —.16 _.06 ——.13 Flickor

N ..................... 6 220 249 314 57 846 M ..................... —.13 _.23 —.31 -—.21 —.29 ——.25

I tabell 9 redovisas medeltalen av självskattningar för klasser av olika storlek. Trenden i dessa medeltal framgår tydligare i fig. 2. Någon entydig systematisk tendens till samvariation mellan nivån på självskattningarna och klassernas storlek finns inte.

Stand. värde OJO % 0.00 ”._ ”s * 'OPojkor —0,|o 'o' Q— " x ”— —o,zo ._ _ ä * —. —0.30 ”Flickor -D,l.o ( Zl 'Zl—25 26—30 51—55 >35

Antal elever i klassen

Fig. 2. Relationen mellan sfälvskattningsnivå och klasstorlek.

En variansanalys genomfördes för att utröna huruvida —— bortsett från bristande systematiska tendenser — de erhållna medelvärdena för själv- skattning i klasser av olika storlek skiljer sig mer än slumpmässigt åt. Resultatet av variansanalysen återges i tabell 10.

De skillnader som erhållits i självskattningar mellan klasser av olika storlek är sålunda helt slumpmässigt uppkomna både för pojkar (F : 0.927) och för flickor (F = 0.788). Det existerar inga påvisbara skillnader i det material som undersökts mellan klasser av olika storlek med avseende på nivån på den självvärdering, som kommer till uttryck i självskattningarna.

Inte heller råder något statistiskt säkerställt samband mellan nivån på självskattningarna och relationen mellan antalet pojkar och flickor i klas-

Tabell 10. Variansanalys av medeltal för självskattningar i klasser av olika storlek

Variationskällor Kvadratsummor Frihetsgrader Medelkvadrater F Pojkar Mellan klasser av olika storlek ............ 1.3077 4 0.3269 n 927 Inom klasser ........ 312.0815 885 0.3526 Totalt 313.3892 889 Flickor Mellan klasser av olika storlek ........... 0.9925 4 0.2481 0 788 Inom klasser ........ 265.2840 841 0.3154 ' Totalt 266.2765 845

sen. I tabell 11 redovisas medeltalen av självskattningarna för elever från klasser med olika proportioner av pojkar och flickor. Medeltalen ställs i tabellen i relation till kvoten mellan antalet pojkar och antalet flickor. Kvoter under 1.0 anger sålunda att antalet flickor överstiger antalet poj- kar i klassen, medan kvoter över 1.0 anger att pojkarna är flera än flic- korna i klassen. '

Tabell 1]. .Medeltal av självskattningar för elever från klasser med olika proportioner av pojkar och flickor

(.64 .61—1.00 LOG—1.56 >1.56 Pojkar .............. __ .21 _ .19 _ .03 _ .15 Flickor ............. _ .32 _ .25 _ .24 _— .22

Variansanalys av medeltalen visar att skillnaderna i medeltal varken för pojkar (F = 1.91) eller för flickor (F = 0.14) är signifikanta.

Några statistiskt säkerställda skillnader har sålunda icke kunnat påvisas vare sig mellan medeltalen av självskattningar för elever från klasser av olika storlek eller mellan medeltalen för elever från klasser med olika pro— portioner av pojkar och flickor.

Skillnader i självskattningsnivå mellan elever från olika skoltyper

Undersökningens huvudsyfte har varit att studera självskattningar av elever i skolområden med enhetsskola och elever från andra skolområden med på traditionellt sätt utformat skolväsen för att se om det föreligger påvisbara skillnader i den allmänna självvärderingsnivå medeltalen av de avgivna självskattningarna är uttryck för. I tabell 12 återges medeltalen av självskattningar för pojkar och flickor från de båda typerna av skol- områden. Där redovisas också differenserna mellan dessa medeltal samt den sannolikhet (p-värden), med vilken var och en av de erhållna diffe- renserna kan ha uppkommit av en tillfällighet i det här materialet utan

Tabell 12. lVIedeltal av självskattningar från skolområden med enhetsskola och andra

skolområden _ Andra . Enhetsskola skolområden Differens t p

Pojkar

N ................ 890 510 M ................ _— .13 _ .28 .15 4.63 ( .001 Flickor

N ................ 846 565 M ................ — .25 — .40 .15 4.71 ( .001

att vi skulle få tillbaka en så stor differens eller större i samma riktning, om vi skulle göra om undersökningen i andra skolområden av samma karaktär.

Den generella tendensen till underskattning hos elever i alla skolområden har påpekats i tidigare avsnitt. Likaså den kraftigare underskattningen hos flickor än hos pojkar. I tabell 12 framträder den tydliga tendensen till kraftigare självunderskattning hos elever i skolområden med traditio- nellt utformat skolväsen vid jämförelse med elever från enhetsskolom- råden. Differenscrna i självskattningarnas medelnivå mellan elever från de två typerna av skolområden är statistiskt säkerställda för både pojkar och flickor. För båda könen är sannolikheten för differensernas slump— mässiga uppkomst mindre än 1 promille. Uttryckt i standardvärde är underskattningen, som framgår av tabellen, för både pojkar och flickor 0.15 större i andra skolområden än i enhetsskolområden. Det betyder att underskattningen genomsnittligt är 1 rangplats större hos elever i andra skolområden än i enhetsskolområden för elever som i en klass med tjugo elever av samma kön blir placerade mitt i rangordningen av kamraterna. Detta faktum har framgått redan av tabell 5, där den genomsnittliga underskattningen i rangvärden för pojkar och flickor i skolområden med olika skoltyper redovisas.

Som kontroll av skillnaderna i underskattning mellan elever från skol- områden lned olika skoltyper prövades dessa också med f-metoden. Den visar, om det föreligger några skillnader mellan dessa två grupper av elever ifråga om den proportion av elever, som ger sig självskattningar under rangmedelvärdet för den egna klassen. XZ-metoden är alltså oberoende av fördelningens utseende i andra avseenden. För pojkar erhölls f—värdet 6.504 (p ( .02) och för flickor pc?-värdet 13.157 (p ( .001).

Skillnaderna i självskattningarnas allmänna nivå mellan elever i skol- områden med enhetsskola och elever i andra skolområden får sålunda anses väl belagda i materialet. Både pojkar och flickor underskattar sig mera i skolområden med traditionellt skolväsen än i skolområden med enhetsskola.

Den gjorda jämförelsen har avsett elever i enhetsskola och elever i andra skoltyper, vilket också varit huvudsyftet med undersökningen. De elever som går i skolområden utan enhetsskola återfinns i dessa skolområden i folkskola eller läroverk. Dessa två skoltyper utgör så skilda skolmiljöer att också en jämförelse mellan dem inbördes samt mellan var och en av dem med enhetsskolan med avseende på den allmänna nivån hos själv— värderingen har genomförts. Medeltalen av självskattningar för elever från enhetsskola, folkskola och läroverk redovisas i tabell 13.

Tabell 13. Medeltal av självskattningar i enhetsskola, folkskola och läroverk

Enhetsskola Folkskola Läroverk Pojkar ............................. — .13 —— .24 —— .31 Flickor ............................ — .25 —— .19 —— .49

I tabell 14 redovisas differenserna mellan medeltalen av självskattningar för varje skoltyp och medeltalet av självskattningar för varje annan skol-

typ.

Tabell 14. Signifikansprövning av differenser mellan medeltal av självskattning för olika skoltyper

Pojkar Flickor Differens t 1) Differens t p .11 2.34 ( .05 ——.06 1.24 _— .18 4.57 ( .001 .24 6.70 ( .001 Fo-Lå ................... .07 1.20 — .30 5.56 ( .001

Av tabellen framgår att för pojkar den genomsnittliga underskattningen är signifikant större i både folkskola och läroverk än i enhetsskola, medan skillnaden mellan medeltalen för självskattningen i folkskola och läroverk kan vara slumpmässig. För flickorna är den genomsnittliga underskatt— ningen signifikant större i läroverk än i enhetsskola och folkskola medan någon säkerställd skillnad i självskattning mellan enhetsskoleelever och folkskoleelever inte erhålles.

KAPITEL IV

Sammanfattning och diskussion

Resultaten av de beräkningar som utförts på grundval av insamlade själv- skattningar kan sammanfattas i följande punkter.

1. Både pojkar och flickor underskattar genomsnittligen i samtliga skol- typer den skattning de erhållit av kamraterna. För samtliga skoltyper lig- ger medeltalet av självskattningarna signifikant lägre än 0. Detta innebär bl.a. att signifikant större andel än 50 % avger en självskattning som ligger under medelrangordningen för den egna klassen.

2. Säkerställda skillnader mellan pojkars och flickors självskattning föreligger för både skolområden med enhetsskola och andra skolområden. I båda fallen är flickornas självskattningar signifikant lägre än pojkarnas.

3. För både pojkar och flickor föreligger statistiskt säkerställda skillna- der mellan elever från skolområden med enhetsskola och elever från andra skolområden. För båda könen är underskattningen mindre i skolområden med enhetsskola än i andra skolområden.

4. När eleverna i skolområden utan enhetsskola delas upp i folkskola och läroverk föreligger statistiskt säkerställda skillnader i självskattningar mellan enhetsskola, folkskola och läroverk så att a) underskattningen för pojkar är signifikant större i folkskola och läroverk än i enhetsskola och b) underskattningen för flickor är signifikant större i läroverk än i enhets— skola och folkskola.

5. Om proportionerna av olika skoltyper hålls konstant, föreligger inga signifikanta skillnader mellan olika regioner med avseende på självskatt— ningarnas medeltal.

6. Om skoltyp hålls under kontroll föreligger inga signifikanta skillna- der i självskattning mellan elever från klasser av olika storlek. De intressantaste av de erhållna resultaten är självfallet de, som utgör svaret på undersökningens huvudproblem: Finns det påvisbara skillnader mellan elever från skolområden med enhetsskola och elever från skol— områden med på traditionellt sätt utformat skolväsen med avseende på nivån av den självvärdering, som kommer till uttryck i de självskatt— ningar, som varje elev har avgivit? Hur skall då de erhållna skillnaderna kunna förklaras?

En faktor som därvid först måste beaktas är den intellektuella nivån hos eleverna. Det kan finnas ett samband mellan intellektuell nivå och

självskattning, så att underskattningen i relation till den plats i rangord— ningen han erhåller av kamraterna blir större ju högre den intellek— tuella nivån ligger. Den funna skillnaden i självskattningarnas medeltal mellan folkskoleelever och läroverkselever talar för ett sådant samband. Om en sådan relation existerar, skulle den möjligen kunna förklara skill- naden i självskattningsmedeltal mellan elever från enhetsskolområden och elever från andra skolområden. Läroverkseleverna utgör nämligen en något för stor andel av det totala antalet elever i skolområden utan enhetsskola, eftersom i läroverken går elever också från andra skolområden än dem som ingått i undersökningen. En på detta sätt uppkommen skillnad i be- gåvningsnivå räcker emellertid inte som förklaring till de erhållna diffe- renserna i självskattningsmedeltal. Om skillnader i intellektuell nivå mel— lan enhetsskolområden och andra skolområden genom den något för stora proportionen läroverkselever i andra skolområden legat till grund för de erhållna skillnaderna i medeltal av självskattningar, skulle under alla omständigheter medeltalen för folkskoleelever från andra skolområden ligga högre och medeltalen för läroverkselever ligga lägre än medeltalet för elever från enhetsskolområden. Detta är inte fallet. För pojkar ligger både folkskoleelevers och läroverkselevers medeltal inte endast lägre utan signi— fikant lägre än medeltalet för enhetsskoleeleverna. För flickor ligger läro- verkselevernas medeltal avsevärt och signifikant lägre än enhetsskole- elevernas, medan folkskoleelevernas självskattningar ligger på ungefär samma nivå som enhetsskoleelevernas (inga signifikanta skillnader).

De funna differenserna måste uppenbarligen ha sin grund i andra fak— torer än skillnader i intellektuell nivå. Eftersom skolområdena är väl mat— chade med avseende på relevanta variabler av annat slag (se Johannesson 1960), är det rimligt att söka förklaringen i faktorer, som sammanhänger med skillnader i den psykologiska miljö som enhetsskola och traditionellt utformad skola erbjuder. En framträdande och från psykologiska synpunk- ter väsentlig skillnad ligger i det spärrsystem som i den traditionella sko- lan utgör hindret för fri tillgång till högre studier. I dessa skolområden be— stäms bakgrunden till många elevers skolgång av föräldrarnas och lärarnas ambitioner att få ett så gynnsamt resultat som möjligt den dag frågan om inträde till läroverk avgöres. Skolan utgör under de senare åren före intag- ningen till läroverket en miljö som i hög grad präglas av prov, värderingar, misslyckanden och kritik. Om en sådan miljös roll i självvärderingens utveckling skriver den amerikanske barnpsykologen Jersild följande i ka- pitlet The school and self-evaluation i sin bok In search of self, i vilken han diskuterar skolans roll överhuvudtaget i uppkomsten och utveck- lingen av individens uppfattning om sig själv: »The failures, reminders of limitations, and the rejection which children face at school are often artificial and forced. They may have the effect of humiliating the child by depreciating his worth in a manner that does no good to society and

does him great harm. Much of the failure at school is contrived. Much of the depreciation children encounter there is based on false evaluation. Some of it rests upon a punitive approach to education which in some schools has a savage intensity. The cards are stacked against many child- ren. They are stacked when teachers, in league with the prevailing com— petitive pressures in our society, attach greater importance to certain school achievements than they merit, and apply pressures which make the child feel he is worthless in all respects because he does not happen to be a top performer in some respects.» (Jersild 1952, s. 91). Ständiga misslyckanden leder till sänkning av nivån på den allmänna självvärde- ring, som varje individ medvetet eller omedvetet utsätter sig själv för. »Jag har misslyckats. Alltså är jag misslyckad.» Personligheten fungerar i detta såväl som i andra sammanhang som en helhet. Förändringen i självvärdering gäller inte endast i relation till vissa händelser eller vissa andra individer utan utgör en generell sänkning av självvärderingen. »The child toward whom the predominant attitude of significant persons has been one of hostility, disapproval, and dissatisfaction will tend to view the world in similar terms. He will have difficulty in seeing or learning anything better, and, although he may not openly express selfdepreciatory attitudes, he has a depreciatory attitude toward others and toward him- self.» (Jersild 1952, s. 13). Sänkningen i självvärderingens nivå kommer till uttryck på många sätt och visar sig också när eleverna jämför sig med andra individer som de gjort, när de avlämnat sina självskattningar. Det bör nämligen hållas i minnet, att det vid självskattningarna inte endast är fråga om hur eleverna trott att de blivit bedömda av kamraterna utan hur de trott att de blivit bedömda av kamraterna vid jämförelse med andra kamrater.

En sådan effekt som den påtalade borde rimligtvis drabba dem hårdast som på allvar under år varit inriktade på att klara spärren till läroverk, nämligen dem i vårt material som har kommit in i läroverk och dem som försökt att komma in men misslyckats och sålunda går kvar i folkskolan. Den senare kategorin är sannolikt betydligt större bland pojkarna än bland flickorna och kommer därigenom att verka utjämnande på skill— naden mellan medeltalen för folkskoleelever och läroverkselever i större utsträckning bland pojkarna än bland flickorna. I Stockholm utgjorde vid intagningen 1959 sålunda de icke intagna pojkarna 23 procent av samtliga sökande bland pojkarna, medan bland flickorna de icke intagna utgjorde endast 14 procent. Denna tolkning skulle kunna förklara i varje fall en del av skillnaden mellan elever från folkskola och läroverk. Om tolkningen är riktig, borde effekten på fördelningarna av självskattningar bli, att sprid- ningen av självskattningar blir större i traditionella skolor än i enhetssko— lor. I de förra har fördelningen tänjts ut genom att en del av den har på- verkats mera än den andra. I tabell 15 redovisas spridningarna av själv-

Tabell 15. Signifikansprövning av skillnader i standardavvikelse för självskattningar i enhetsskolor och traditionella skolor

Tradi' Enhets- tionella Differens 1: p skolor skolor Pojkar .............. .60 .59 .01 0.33 — Flickor ............. .63 .56 .07 2.35 (.05

skattningarna i standardavvikelser för pojkar och flickor i skolområden med enhetsskola och skolområden med traditionellt skolväsen samt en signifikansprövning av skillnaderna mellan skolområdena med avseende på spridningen.

För båda könen går differensen i den riktning som kunde förutsägas. För flickorna är differensen statistiskt säkerställd. För pojkarnas del kan möjligen den ovan påtalade effekten av att ett relativt sett större antal pojkar, som försökt komma in i läroverk men misslyckats, återfinns i folk- skolematerialet förklara att skillnaden i spridning för pojkarna inte blir större än den som erhållits.

Den problemställning, som behandlas i undersökningen, berör en väsent- lig sida av personlighetsutvecklingen. Det får anses ganska säkert belagt att den självvärdering, som kommer till uttryck i självskattningarna är lägre i de traditionellt utformade skolområden, som deltog i undersökningen, än i enhetsskolorna. Det blir en värderingsfråga, som hör samman med hela det övriga kulturmönstret, om en viss självunderskattning i det av- seende, som undersökts, skall anses riktig och om den lägre självvärde- ringen i de traditionellt utformade skolorna skall vara försvarlig.

Litteratur

Edwards, A. L. (1959) Experimental design in psychological research. New York: Rinehart & Company. Ekman, G. (1957) Testmetodik. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Ferguson, G. A. (1959) Statistical analysis in psychology and education. New York: McGraw-Hill. Fisher, R. A. and Yates, F. (1953) Statistical tables for biological, agricultural

and medical research. London. Gästrin, J. (1938) Uber Klassenrangordnungen in der Spätpubertät. Ein Beitrag zur pädagogischen Psychologie. Helsingfors: Societas Scientiarum Fennica. Israel, J. (1956) Self-evaluation and rejection in groups. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Jersild, A. T. (1952) In search of self. An exploration of the role of the school in promoting self—understanding. New York: Teachers College, Columbia Uni- versity. Johannesson, [. (1954) Sociala relationer mellan barn i folkskoleklasser. Lund: Gleerups. Johannesson, [. (1960) Differentiering och social utveckling. Socialpsykologiska aspekter på skolans differentieringsproblem. Statens Offentliga Utredningar. Kaila, E. (1935) Personlighetens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Katz, D. (1922) Tierpsychologie und Soziologie des Menschen. Zeitschrift fiir Psychologie Bd 88, 253—264. Koskenniemi, M. (1936) Soziale Gebilde und Prozesse in der Schulklasse. Hel- sinki. Koskenniemi, M. (1938) Rangordnungen und Dimension der Distanz des sozialen Lebens in den fiinf ersten Schuljahren. Åbo. Magnusson, D. (1959) A study of ratings based on TAT. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Reininger, K. (1924) Uber soziale Verhaltungsweisen in der Vorpubertät. Wiener

Arbeiten zur pädagogischen Psychologie. Wien. Sullivan, H. S. (1947) Conceptions of modern psychiatry. Washington: The Wil-

liam Alanson White Psychiatric Foundation.

KUNGL BlllL.

l