SOU 1961:13

Lantbrukets yrkesskolor

8. Förslag till undervisningsplan för grundlägg ände praktisk-teoretisk yrkeskurs 183

9 Förslag till undervisningsplan för 8- veckors specialkurs i växtod- lingslära 185 10 Förslag till! undervisningsplan för 1-0 veckors specialkurs i nötkrea- tursskötsel . . 188 11 Förslag till undervisningsplan för 8- veckors specialkurs 1 svinskötsel 189 12 Förslag till undervisningsplan för 10- veckors specialkurs i fjäder- fäskötsel. . 190

13. Förslag till undervisningsplan för lil-veckors specialkurs i maskin- lära 191

14. Förslag till undervisningsplan för 10- veckors specialkurs i företags- ekonomi . 193 15 Förslag till undervisningsplan för 42- veckors arbets- och driftsle- darkurs 195

16 Förslag till undervisningsplan för 24- veckors kurs föl utbildning av ladugårdsförmän . . . 197 17 1950 års undersökning angående lantmästarnas sysselsättning. . 199 18 1959 års undersökning angående lantmästarnas sysselsättning. . 200 19 Förslag till undervisningsplaner för lanthushållskolans yrkeskurser 201

20 Förslag till undervisningsplan för 3-veckors avslutande kurs för utbildning av hemvårdarinnor . 204 21 Förslag till undervisningsplan för 6- veckors kurs i lanthushållets och jordbruksföretagets ekonomi . . 205

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet

Genom beslut den 30 juni 1955 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst nio sakkunniga för att verkställa utredning', rörande yrkesutbildningen inom jordbruket.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga lands- hövdingen R. N. Johansson, tillika ordförande, byråchefen 0. A. P:son Arnegren, numera ledamoten av riksdagens II kammare K. Boo, rektorn Sig- ne Borlind, förbundsordföranden F. Edblom, rektorn N. F. Ekerot, länsjäg- mästaren R. Hjorth, numera sekreteraren i Svenska lantarbetareförbundet G. Nilsson samt byråchefen C. G. F. Söderqvist. Med stöd av särskilt bemyn- digande den 21 oktober 1955 utsågs därjämte genom beslut den 8 november 1955 direktören S. J. G. Zachrison att vara ledamot av kommittén.

Sedan Johansson genom beslut den 3 oktober 1955 erhållit begärt entle- digande från uppdraget, utsågs samma dag dåvarande generaldirektören i lantbruksstyrelsen C.-H. Nordlander att vara ledamot, tillika ordförande i kommittén. Denne entledigades på egen begäran genom beslut den 4 decem— ber 1959, varvid samtidigt byråchefen i lantbruksstyrelsen K. G. Ericsson förordnades att vara ledamot, tillika ordförande, i kommittén.

De sakkunniga har antagit benämningen 1955 års lantbruksundervisnings- kommitté.

Efter framställning från kommittén har departementschefen förordnat följande personer att såsom experter biträda de sakkunniga, nämligen den 29 januari 1957 ämnesläraren vid Sätila lantmannaskola J. A. Bjärsdal, den 14 februari 1958 fil. kand. Eva Ernest-Börestam, den 30 juni 1959 förste byråsekreteraren hos lantbruksstyrelsen Ingeborg E.-S. Brodin och byrå- agronomen hos samma styrelse R. J. A. Camstedti samt den 5 februari 1960 överinspektören S. G. V. Andersson och förste byråsekreteraren hos lant— bruksstyrelsen Rut M. Andersson.

Till sekreterare förordnades den 8 november 1955 överinspektören i sta- tens vatteninspektion S. G. V. Andersson. Genom beslut den 30 juni 1959 förordnades byråchefen hos lantbruksstyrelsen K. G. Ericsson att vara bi- trädande sekreterare, vilket uppdrag han fullgjorde, tills han genom beslut den 4 december 1959 förordnades att vara ledamot, tillika ordförande i kom-

mittén. Sedan Andersson genom beslut den 5 februari 1960 erhållit begärt entledigande från uppdraget som sekreterare och i stället förordnats att såsom expert biträda kommittén, förordnades samma dag experten i kom- mittén R. J. A. Camstedt att tillika vara sekreterare åt kommittén.

Under utredningsarbetets gång har jämlikt Kungl. Maj:ts olika beslut till kommittén överlämnats ett flertal framställningar att tagas under över- vägande vid fullgörandet av dess uppdrag. Kommittén har därjämte haft att avgiva remissutlåtanden i ett flertal frågor, som haft samband med dess uppdrag. Vidare har till kommittén från skilda institutioner och organisa- tioner inkommit ett antal skrivelser, berörande olika delar av kommitténs arbete.

Enligt beslut av 1960 års riksdag skulle kungörelsen den 22 december 1939 (nr 910) angående statsbidrag till nybyggnader m. 111. vid vissa anstalter för lantbruksundervisning fr. o. m. den 1 april 1960 tillsvidare icke äga till- lämpning i andra fall än sådana, där före nyssnämnda dag statsbidrag be- viljats eller med bidragsansökan avsedda byggnadsarbeten igångsatts eller därmed avsett förvärv av byggnad ägt rum. Med anledning av riksdagens beslut utfärdades kungörelse den 25 mars 1960 (nr 45). Till följd härav stoppades alla nybyggnadsprojekt vid skolorna. Då det betänkande, som kommittén avsåg att avgiva, icke kunde förväntas föreligga. så tidigt, att de däri framlagda förslagen rörande bl. a. statsbidrag till byggnader vid lant- brukets skolor skulle hinna behandlas i samband med det ordinarie budget- arbetet till 1961 års riksdag, ansåg sig kommittén höra i skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 september 1960 avgiva förslag till nya bestämmelser angående statsbidrag till byggnadsarbeten vid lantbruksundervisningsanstalter.

Kungl. Maj:t uppdrog den 11 november 1960 åt lantbruksstyrelsen att med utgångspunkt i kommitténs nyssnämnda och kommande förslag an- gående den lägre lantbruksundervisningen uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till långsiktig plan för den fortsatta upprustningen och utbyggnaden av ifrågavarande undervisningsanstalter. Kungl. Maj:t föreskrev Vidare, att denna planläggning skulle ske efter samråd med lant- bruksundervisningskommittén och berörda skolors huvudmän samt i er- forderlig omfattning jämväl med domänstyrelsen, Skogsstyrelsen och ar- betsmarknadsstyrelsen.

I kommitténs direktiv ingick också att verkställa en beräkning över det antal lantbrukets yrkesskolor, som kunde bli erforderligt för framtiden. Ef— tersom det uppdrag, som lantbruksstyrelsen sålunda fått, i huvudsak över- ensstämmer med det, som i direktiven givits ät lantbruksundervisnings- kommittén, har kommittén dels låtit lantbruksstyrelsen ta del av sina för- slag rörande lantbruksundervisningens utformning och dels efter samråd med jordbruksdepartementet överenskommit med styrelsen om att denna skall slutföra den prognos över lantbruksundervisningens framtida omfatt- ning, som kommittén planerat och påbörjat.

Sedan utredningsuppdraget nu slutförts, får kommittén härmed vördsamt överlämna Betänkande angående lantbrukets yrkesskolor.

Till betänkandet är fogade särskilda yttranden, ett av herrar Arnegren, Boo, Ekerot och Zachrison, ett av herrar Arnegren, Ekerot och Zachrisson, ett av herr Edblom, ett av herr Hjorth samt ett av herr Söderqvist.

Stockholm den 8 mars 1961

Gösta Ericsson

Arne P:son Arnegren Karl Boo Signe Borlind Folke Edblom Nils Ekerot Ragnar Hjorth Gunnar Nilsson Carl Söderqvist Sten Zachrison

/ Allan Camstedi

...nu. Jfr-.!ualé'lifnr-gi ' '.”:iivöth. anim?!" *) »r'uj. %"!ng ""f5.;1.5;.' Muu.- . .:” k.'f'61(ll:"'_l3" . .lIM' "få fli": H?" "Han Minin?” fil? ]" iw; T.J.-Il ')111 "'I— JT,” :. " 'i' i lli l. Willi-lätt??" ' .' " "HU-"f. .p'l " 'l #" lf'u Emmi. H..”. '.. ."iä'l-li't. .» -

[*.. ,'Jim. 1».:.le_'.'tmi_T|' :Lil r::n ...inl: ._-_. " f'. ”"

'l,f'f!.'iv.*.'*.r.l_.' " '.". '.l l l . J... |. .. . "i . . tum.-La: ”. attt?! _ .. Å __ l'r _ ' . U ' | - »":.- ”gu—'l- ..': . n.. . ' ' ,.if.'—"L'='i.f-,7-".'é* ' 1 _.,'..H_.»'. 'n'. i | ' » _ . _ " . . . | .- . l.- _ _ x. .' . ,. , . ' _.t'.x_5';'*..".'...1 y- v...-f » 'Li-z'» 11.18 # ...man—n . I * *.4 I 1 ! fl II ' | . . a' _ . . . . J,: | 1 ' r' | *I | I'I ' l' ' ' * ..i u. _ _. ! I ll I ' . _ | I

. ' I'.|.-:IA'E,I.. lllf'z- | _I-Iwu tll—Il *1” tu."). *..'.'-I _f'. ' '

*T”.

£...»

. ' . l'if- " '.'Få»..| **. ilf'lll'lh'

familj;-—

KAPITEL I

Utredningsuppdraget

I uttalande till statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 30 juni 1955 an- gav chefen för jordbruksdepartementet direktiven för lantbruksundervisnings- kommitténs arbete. Departementschefen anförde därvid följande:

»Allteftersom utvecklingen på näringsli— vets olika områden går framåt blir yrkes— utövningen mera komplicerad och krävande. lcke minst gäller detta inom jordbruket och skogsbruket. En förutsättning för ett fort— satt framåtskridande är därför, att yrkes— utbildningen vidgas och förbättras. Av de blivande jordbrukarna genomgår emellertid fortfarande endast en mindre del sådan ut- bildning; särskilt är detta fallet med små- brukarna. För lantarbetare, som är i behov av speciell utbildning, finnes ingen ordnad yrkesundervisning.»

Departementschefen erinrade vidare om att den nioåriga enhetsskolan med förberedande yrkesutbildning under i huvudsak det sista skolåret hölle på att prövas och att spörsmålet huru den fort- satta yrkesutbildningen borde anordnas i anslutning till genomförandet av en- hetsskolan varit föremål för utredning av en särskild kommitté, som den 29 april 1954 avgivit betänkande i ämnet (SOU 1954:11). Kommittén hade mera ingående behandlat yrkesutbildningen för näringsgrenarna industri-hantverk, handel och husligt arbete, (1. v. 5. den utbildning, som stode under tillsyn av överstyrelsen för yrkesutbildning. Jord- bruks-, skogs- och fiskeriutbildningens anknytning till enhetsskolans nionde klass samt därmed sammanhängande frågor hade däremot berörts blott i för-

bigående. Sedan Kungl. Maj:t på grund- val av ifrågavarande betänkande före- lagt riksdagen förslag om utbyggnad av yrkesutbildningen inom förstnämnda näringsgrenar (prop. 1955:139), hade statsutskottet i utlåtande över proposi- tionen (SU 19552138) framhållit, att det vore av utomordentlig vikt, att en ut- redning sattes igång rörande utform- ningen av den behövliga utbyggnaden av yrkesutbildningen inom jordbruks-, skogs- och fiskerinäringarna. Riksdagen hade icke gjort någon erinran häremot. Departementschefen anförde, att han även för sin del funne det synnerligen betydelsefullt, att en dylik utredning komme till stånd. Till en början syntes denna böra avse den yrkesutbildning, som skulle meddelas vid de lägre lant- bruksundervisningsanstalterna.

Till ledning för planläggningen av en sådan utredning anförde departements- chefen följande:

»På jordbrukets område utgör lantmanna- skolorna de egentliga yrkesskolorna. För närvarande är anslutningen till dessa i många fall icke så stor som skulle vara önskvärt. En av orsakerna härtill år otvi— velaktigt svårigheten att undvara ungdo- marna i det praktiska jordbruket under den relativt långa tid, som kurserna vid lant- mannaskolorna kräver. Det bör därför un- dersökas, i vad mån kortare kurser kan an- ordnas eller en uppdelning av kurserna kan äga rum. Över huvud torde höra eftersträ- vas att lämna skolorna stor frihet i ifråga- varande hänseende.

I samband med översynen av kursfor- merna bör även kursplanerna omprövas med hänsyn till de senare årens utveckling.

Sålunda torde böra uppmärksammas den omfattande mekanisering, som jordbruks- näringen undergått. Vidare bör övervägas vilket utrymme, som hör lämnas de all- mänbildande och de naturvetenskapliga äm- nena. Uppmärksamhet synes även böra äg— nas spörsmålet, huruvida tidsvinst kan gö— ras genom att undervisningen i vissa av dessa ämnen kan inrymmas i undervisning- en i de tillämpade ämnena. Vidare hör av— vägningen av utrymmet för de tillämpade ämnena sinsemellan omprövas. Vid uppgö- randet av kursplanerna bör stor hänsyn även tagas till den omständigheten, att jordbruk oftast är förenat med skogsbruk. Den skogliga undervisningen torde böra ges avsevärt utrymme i sådana trakter, där skogsbruket är av större vikt.

Av grundläggande betydelse är uppenbar- ligen yrkesutbildningens anpassning till den nioåriga enhetsskolan. Den förberedan- de yrkesundervisningen i bl. a. jordbruk och skogsbruk, som lämnas i denna under det nionde skolåret (9 yj), bör samordnas med den fortsatta yrkesutbildningen på lämpligt sätt. Kursplanerna vid lantmanna- skolorna bör därför lämna tillfälle till en påbyggnadskurs för elever med dylik förbe- redande utbildning. För elever, som valt nå- gon annan linje inom enhetsskolan, bör en grundläggande kurs kunna anordnas.

Även ifråga om lantbruksskolorna, vid vilka i huvudsak utbildas drifts— och ar- betsledare för jordbrukets behov, bör kurs- formerna och kursplanerna bli föremål för översyn. Likaså torde den vid jordbrukets yrkesskolor bedrivna undervisningen böra anpassas till de nya förutsättningar, som genomförandet av enhetsskolan medfört. I detta sammanhang bör även till behandling upptagas de blivande lantbrukarhustrurnas yrkesutbildning vid lanthushållsskolorna. De frågor, som därvid bör utredas, synes i huvudsakliga delar överensstämma med vad jag anfört rörande lantmannaskolorna.»

Departementschefen anförde vidare, att i anslutning till behandlingen av ovannämnda frågor borde även utredas, vilket antal lägre undervisningsanstal- ter, som kunde beräknas bli erforderligt för framtiden. Utredningen borde där- vid tillse, att kurs-erna i möjligaste mån utformades och förlades så, att såväl un- dervisningsanstalternas byggnader och övriga anläggningar som lärarkrafterna

på ett lämpligt och rationellt sätt kom- me till användning. Därjämte borde un- dersökas, i vad mån enhetsskolans för- beredande yrkesundervisning i ifråga- varande avseenden kunde förläggas till här nämnda skolor. Härvid borde sam- råd ske med skolöverstyrelsens försöks- avdelning. Slutligen borde i detta sam— manhang klarläggas, i vilken omfattning de lägre lantbruksundervisningsanstal- terna och lärarna vid dessa kunde och borde, vid sidan om sina ordinarie upp— gifter, utnyttjas för undervisningen i motsvarande yrkesutbildande ämnen under enhetsskolans nionde läsår samt vid hushållningssällskapens rådgiv- nings- och undervisningsverksamhet.

Departementschefen erinrade även om att i förenämnda proposition angå- ende utbyggnad av yrkesutbildningen m.m. (1955:139) uttalats, att en särskild utredning av frågan om den centrala led- ningen av hela yrkesutbildningen skulle igångsättas. Frågan om den centrala led- ningen av jordbrukets yrkesutbildning borde därför prövas i samråd med' den blivande utredningen angående hela yr- kesutbildningens centrala ledning.

Utöven frågorna om den centrala led- ningen borde förevarande utredning även beakta andra problem angående ledningen och tillsynen av yrkesutbild— ningen på jordbrukets område, såsom utformningen av samarbetet med annan yrkesutbildning och med tillsynsmyn- digheten för enhetsskolan. Utredningen borde slutligen också pröva personalbe- hovet vid utbildningsanstalterna på jordbrukets område.

För fullföljande av sitt uppdrag har lantbruksundervisningskommittén före- tagit olika undersökningar och i övrigt sökt utnyttja tillgängligt material på de områden, som beröres av utrednings- uppdraget.

Sålunda har till belysning av frågan

om samordningen av enhetsskolans för- beredande yrkesutbildning på jordbru- kets område och den egentliga yrkesut- bildningen vid lantbrukets undervis- ningsanstalter uppgifter om hittills vun- na erfarenheter inhämtats från de sko- lor av olika slag, där försöksundervis- ning i 9 yj bedrivits.

Av särskild vikt för yrkesutbildning- en på jordbrukets område är frågan om organiserandet av den praktiska utbild— ningen. Frågan om jordbrukets lärlings- utbildning har utretts av en särskild, på initiativ av lantbruksstyrelsen tillsatt kommitté bestående av representanter för lantbruksstyrelsen, Svenska lantar- betsgivareföreningen, Svenska lantarbe- tareförbundet och Sveriges lantbruks- förbund. En redogörelse för denna ut- redning har överlämnats till lantbruks- undervisningskommittén, som beaktat däri framförda synpunkter vid utform- ning av kommitténs förslag angående den praktiska utbildningen i jordbruk.

Lantbruksundervisningskommittén har ansett det vara av intresse att närmare klarlägga orsakerna till att jordbrukets yrkesutbildning används i så relativt li- ten omfattning av vissa grupper av de i jordbruket sysselsatta, särskilt små- brukare och lantarbetare. Kommittén har därför med Kungl. Maj:ts bemyndi- gande låtit statistiska centralbyrån verk- ställa vissa försöksundersökningar med syfte att utröna möjligheterna att få fram signifikativa statistiska data röran- de nämnda förhållanden. För detta än- damål har enquéter rörande inställning- en till jordbrukets yrkesutbildning gjorts dels bland ett urval jordbrukare, som icke genomgått huvudkurs vid lantmannaskola, dels bland ett urval av lantarbetare. Det visade sig emellertid icke möjligt att härigenom erhålla ett någorlunda signifikativt material. I hu- vudsak har därför dessa undersökning- ar icke ansetts kunna läggas till grund

för utredningens arbete. Sedan materia- lets brister konstaterats, har bearbet- ningen av de inkomna svaren för övrigt begränsats till några få sammanställ- ningar.

Ett annat näraliggande spörsmål, näm- ligen vilken praktisk betydelse för yr- kets utövning som förutvarande lant- mannaskoleelever anser sig ha haft av utbildningen i hittillsvarande form, har gjorts till föremål för en särskild under— sökning, utförd inom Jordbrukets ut- redningsinstitut av agr. lic. F. Petrini.1

Kommittén har vidare genom enqué- ter bland rektorer och lärare vid lant- manna- och lanthushållsskolor inhämtat dessa personalgruppers synpunkter ifråga om kursplaner, skoljordbrukens utnyttjande m. m.

Vid överväganden om kursformer och uppgörande av kursplaner har kommit- tén haft vägledning av forskningsmate- rial, som ställts till kommitténs förfo- gande av agr. lic. P. Koort. I förevaran- de sammanhang har slutligen kommit- téns expert, agronom J. Bjärsdal, gett kommittén tillfälle att taga del av erfa- renheter från yrkesutbildningen på jordbrukets område i Förenta staterna.

Såsom underlag för kommitténs be- handling av frågan om yrkesutbildning- en av arbetsledare inom jordbruket har genom arbetsmarknadsstyrelsens för- sorg anskaffats arbetsmarknadsprogno- ser för ifrågavarande grupp av arbets- tagare. Vidare har representanter för i detta sammanhang särskilt berörda sko- lor och personalorgauisationer lämnats tillfälle att framföra synpunkter och förslag rörande arbetsledarutbildning- ens ordnande.

Skogsvårdsstyrelserna har på begäran av kommittén framlagt önskemål och synpunkter på skogsundervisningens

1 Undersökningen, som ej är intagen i betänkandet, redovisas i särskild bilaga (stencilerad).

ställning vid jordbrukets yrkesutbild- ning.

Kommittén har även i övrigt sökt kon- takt med olika myndigheter, utredning- ar och enskilda sammanslutningar, som beröres av utredningsuppdraget.

Slutligen har kommittén genom besök vid ett antal skolor av olika slag velat få en bild av de förhållanden, under

vilka utbildningen i praktiken bedriies. Kommittén har sålunda besökt yrles- skolan _i Gålö, lantmannaskolornz i Finsta, Jälla, Strängnäs, Svalöv, Vilan, Nordvik och Tvillingsta, lantbrukssto- lorna i Ulvhäll och Alnarp, driftale- darkursen i Alnarp samt lanthushäls- skolorna i Kumlan, Benninge, Ud'le- holm, Stöndar och Tvillingsta.

KAPITEL 11

Lantbruksundervisningens nuvarande former

lantbruksundervisningen då när- mast vad som brukar betecknas såsom den lägre lantbruksundervisningen — har tidigare varit föremål för en allmän översyn dels av 1936 års lantbruksun- dervisningskommitté och dels av de år 1945 tillkallade sakkunniga för yrkesut- bildning inom jordbruk och skogsbruk. I anledning av nämnda utredningars förslag genomfördes vid 1939 och 1949 års riksdagar den nu gällande ordning- en för yrkesundervisningen inom jord— bruket

För lantmannaskolornas del innebar beslutet vid 1939 års riksdag bl. a., att dessa skolor organisatoriskt skildes från folkhögskolorna. Vidare påtog sig staten en större andel än tidigare av kostna- derna för skolornas verksamhet. Infö- rande av statsbidrag till byggnader och föreskrift om att till varje skola skulle höra ett lämpligt Skoljordbruk, utgjorde vidare betydelsefulla reformer inom jordbrukets yrkesutbildning.1

Vid 1949 års riksdag genomfördes en del ändringar i undervisningen vid lant- mannaskolorna i syfte att göra densam- ma mera praktiskt inriktad. Bland au- nat beslöts införandet av en ny huvud- kurs, kallad praktisk-teoretisk sommar- kurs. Vidare utvidgades möjligheterna

1 Dispens från anskaffande av skoljord- bruk kan dock alltjämt medgivas för det fall, att lämpligt jordbruk icke kan förvär— vas.

att erhålla statsbidrag till byggnader, varjämte bestämdes att statsbidrag skul- le kunna utgå till anskaffande av mate- riel till maskinundervisning.

Lantbruksskolorna erhöll år 1939 en mera enhetlig undervisningsform med dels en tvåårig huvudkurs och dels en ettårig huvudkurs. De tidigare norrländ- ska lantbruksskolorna, vid vilka anord- nades en teoretisk-praktisk helårskurs och vid vissa skolor därjämte en teore- tisk vinterkurs, omorganiserades till lantmannaskolor.

Vid 1939 års riksdag genomfördes en viss förlängning av huvudkurserna vid lanthushållsskolorna. Vid sidan av hu- vudkurserna skulle kortare undervis- ningskurser, såsom fortbildningskurser för förutvarande elever, för husmödrar m. fl. kunna anordnas. Det framhölls vi— dare, att lanthushållsskola i likhet med lantmannaskola i allmänhet borde vara försedd med Skoljordbruk. Lantmanna- skolas skoljordbruk skulle dock kunna utnyttjas även av lanthushållsskola, om skolorna vore förlagda inärheten av varandra. Vid lanthushållsskola förut- sattes dessutom ett mera fullständigt Skoljordbruk kunna ersättas med an- läggningar för praktisk undervisning i trädgårdsskötsel och smådjursskötsel.

På grundval av de åren 1939 och 1949 genomförda besluten har utformningen av yrkesundervisningcn inom här be- rörda skoltyper utvecklats på följande sätt.

Antalet lantmannaskolor är för när- varande 50, varav 39 äges av landsting, 4 av hushållningssällskap, 6 av förening-

ar och 1 av aktiebolag. Efter den år 1939 genomförda omorganisationen har förändringarna ifråga om antalet skolor och huvudmannaskapet för skolcrna varit följande.

Därav skolor ägda av Läsår Antal lant- mannaskolor lands- hushåll- annan ting mngs- huvudman sällskap 1940/41 ...... 46 16 11 19 1945/46 ...... 48 23 9 16 1950/51 ...... 50 28 10 12 1955/56 ...... 51 34 8 9 1956/57 ...... 50 34 8 8 1957/58 ...... 50 35 8 7 1958/59 ...... 50 39 4 7 1959/60 ...... 50 39 4 7

En förteckning över de lantmannasko- lor, som för närvarande är i verksam- het, lämnas i bilaga 1.

Huvudkurser vid lantmannaskola är enligt stadgan för lantbruksundervis- ningsanstalter1 vinterkurs om minst 125 arbetsdagar, fortsättningskurs till vin- terkurs om minst 125 arbetsdagar, läng— re kurs om minst 250 arbetsdagar, hel- årskurs, praktisk-teoretisk sommarkurs om minst 125 arbetsdagar, maskinskö- tarkurs om minst 60 arbetsdagar samt ettårig landugårdsförmanskurs. Lant- bruksstyrelsen kan medgiva, att huvud- kurs av annan längd än som angives i stadgan får anordnas. »

Specialkurser av olika slag, exempel- vis för utbildning av kontrollassistenter, ladugårdsskötare m. fl. anordnas vid ett flertal skolor vid sidan av ovannämnda huvudkurser. Statsbidrag till dessa kur- ser utbetalas från särskilt härför i riks- staten uppfört anslag.

Vid lantmannaskolas vinterkurs skall meddelas teoretisk undervisning i sven- ska språket, räkning och geometri, na-

1SFS 1951:663 (ändr. 763/1953, 250/1958, SOG/1959).

turlära (kemi, fysik, geologi och bata— nik), jordbrukslära, husdjurslära, lint- bruksekonomi, lantbruksbokföring, ar- betslära, maskin- och redskapslira, Skogshushållning, byggnadslära, träd- gårdsskötsel samt medborgarkunskap. Undervisningen bör ordnas så, att un- der tid, då huvudsakligen teoretisk un- dervisning meddelas, varje elev erhåller i medeltal 40 timmars undervisning i veckan. Förutom i form av lektioner skall undervisning såvitt möjligt tred— delas genom övningar, demonstrationer och exkursioner. I den mån så befinnes lämpligt, skall sådana arbetsformer an- vändas, som befrämjar elevernas sj'ilv- verksamhet. Undervisningen i de tilläm- pade ämnena skall i största möjliga ut- sträckning anknytas till jordbrukets för— hållanden i den bygd, som utgör skolans huvudsakliga verksamhetsområde. Stad- gan medger vidare, att undervisningen vid vinterkurs, vid fortsättningskurs till vinterkurs och vid längre kurs ordnas efter olika studielinier för att giva elev möjlighet att få mera grundlig kunskap i en eller flera speciella grenar. Skolorna äger alltså ganska stor frihet

Antal undervisningstimmar i . lant— Skola 51011?— dhus- maskin— skogshus— brukseko- lälrj_ 11:13:- lära hållning nomi o. bokföring 1 2 3 4 5 6 125—135 dagars kurs Jälla .......................................... 100 140 101 72 129 Vreta kloster .............................. 109 126 134 72 132 Tenhult ....................................... 169 164 73 66 122 Ryssby ....................................... 121 138 41 100 144 Bräkne—Hoby .............................. 145 152 69 40 159 Vilan .......................................... 161 138 112 20 159 Sätila .......................................... 134 133 97 110 121 150—160 dagars kurs å jordbruks- linje Nytorp ....................................... 130 159 55 222 97 Torsta ....................................... 84 146 44 197 154 Vindeln ....................................... 101 131 50 — 45 150—160 dagars kurs å skogs— linje Nytorp ....................................... 68 91 50 386 83 Torsta ....................................... 59 133 39 285 110 Vindeln ....................................... 77 71 30 226 22

vid uppgörande av undervisningspla- nerna, vilka emellertid alltid skall fast— ställas av lantbruksstyrelsen. Att dessa undervisningsplaner kan variera ganska väsentligt mellan olika skolor framgår av ovanstående tabell, som utvisar an- talet undervisningstimmar i huvudäm- nen vid vissa lantmannaskolors vinter— kurser läsåret 1958/59.

Vinterkurser, som läsåret 1958/59 an— ordnades vid sammanlagt 45 skolor, om- fattade vid 27 skolor 125—135 dagar, vid 12 skolor 140—155 dagar och vid 6 skolor 160—170 dagar.

Uppdelning av Vinterkursen på två studielinjer, en jordbrukslinje och en skogslinje, har skett vid lantmannasko— lorna i Ökna, St. Segerstad, Ingelstorp, Osby, Sötåsen, Lillerud, Rättvik, Nytorp, Torsta och Vojakkala. Vinterkursen vid Ingelstads lantmannaskola har uppde- lats på en allmän linje och en skogs- linje och vid Vindelns lantmannaskola på tre linjer, nämligen en jordbrukslin- je, en skogslinje och en trädgårdslinje.

Vid lantmannaskolorna i Svalöv och Hörby anordnas förutom ordinarie vin- terkurser även kurser uppdelade på två vintrar, s. k. tvåvinterskurser. Under- visningen vid sistnämnda kurser omfat- tar c:a 100 dagar per läsår eller sam- manlagt c:a 200 dagar under två vint- rar. Vid lantmannaskolan i Önnestad anordnas vidare vid sidan av ordinarie Vinterkursen en femmånaders träd- gårdsbetonad vinterkurs med c:a 300 timmars teoretisk undervisning i träd- gårdsskötsel. Sommarkurser i trädgårds- skötsel anordnas dessutom vid lantman- naskolorna i Osby och Umeå. Vid lant- mannaskolan i Sånga—Säby (jordbrukets föreningsskola) har undervisningen vid Vinterkursen en speciell karaktär, i det att ekonomiska samt närings— och so— cialpolitiska frågor jämte föreningskun- skap upptager huvudutrymmet, medan de vid lantmannaskolorna eljest, före- kommande fackämnena helt uteslutits. Vid forlsättningskurs till vinterkurs skall förekomma såväl teoretisk under—

visning som praktiska övningar i jord- bruksgöromål. Den teoretiska undervis- ningen skall vidga och fördjupa den un— dervisning, som meddelats under vinter- kursen. I flera nu anordnade fortsätt- ningskurser ingår även kontrollassi- stentutbildning.

Fortsättningskurs anordnades läsåret 1958/59 vid 15 skolor. Undervisningen koncentreras vid dessa kurser i hög grad på de tillämpade fackämnena, såle- des jordbrukslära, husdjurslära, maskin- lära, lantbruksekonomi och lantbruks- bokföring. Undervisningens omfattning inom vartdera av dessa ämnen varierar emellertid högst betydligt vid olika sko- lor. Vid några skolor uppdelas vidare fortsättningskursen på olika studielin- jer. Detta har sålunda skett vid lant- mannaskolan i Bräkne-Hoby (jordbruks- linje och husdjurslinje), vid lantmanna- skolan i Önnestad (allmän linje och trädgårdsbetonad linje) samt vid lant- mannaskolorna i Vilan och Skurup (all- män linje och husdjurslinje).

Vid sidan av ovannämnda fortsätt- ningskurser anordnades under samma läsår vid 9 skolor s. k. fortsättningskur- ser med hemkontakt. Eleverna i dessa kurser praktiserade större delen av kurstiden på sina respektive hemgårdar och erhöll där vägledning genom besök av lärare från vederbörande lantmanna- skola 5 å 6 gånger under kursen. Vistel- sen vid skolan omfattade endast 2—3 veckor av kurstiden.

Vid längre kurs skall undervisningen omfatta vad för vinterkurs är föreskrivet samt därutöver åsyfta fördjupning och utvidgning av elevernas kunskaper i de ämnen, som ingår i vinterkursen. Läng- re kurs anordnades under läsåret 1958I59 endast vid 7 skolor (Finsta, Jälla, Vreta kloster, Ingelstorp, Önnestad, Vilan och Svalöv). Undervisningen omfattade vin- terkursens ämnen, ehuru med i regel rik- ligare tid tillmätt åt vart och ett ämne.

Uppdelning av längre kurs på studielin- jer har skett vid lantmannaskolorna i Finsta (maskinlinje och husdjurslinje) och Vilan (allmän linje och husdjurslin- je). Kontrollassistentutbildning ingår oftast i längre kursen.

Vid helårskurs skall förekomma så- väl teoretisk undervisning som praktis- ka övningar. Den teoretiska undervis- ningen skall i huvudsak omfatta vad för vinterkurs är föreskrivet samt därut— över åsyfta fördjupning och utvidgning av elevernas kunskaper i vinterkursens läroämnen. I några fall är teoriunder— visningen helt koncentrerad till vinter- halvåret. I andra fall är den delvis ock— så förlagd till sommarhalvåret. Helårs- kurs anordnades läsåret 1958/59 vid 12 skolor. Uppdelning av helårskurs på stu- dielinjer har skett vid lantmannaskolan i Ökna (jordbrukslinje och skogslinje).

Vid praktisk-teoretisk sommarkurs, som i första hand ger förberedande yr- kesutbildning i jordbruk för yngre ele- ver, skall huvudvikten läggas på att ge- nom praktiskt arbete, övningar och de- monstrationer ge eleverna kunskap i oli- ka arbetsuppgifters rätta utförande. Den teoretiska undervisningen skall avse att i anslutning till den praktiska undervis- ningen ge eleverna elementära insikter främst i jordbrukslära, husdjurslära, ar- betslära, maskin- och redskapslära, Skogshushållning och trädgårdsskötsel. Praktisk-teoretisk sommarkurs anordna- des läsåret 1958/59 vid 24 skolor.

Vid maskinskölarkurs skall förekom- ma såväl teoretisk som praktisk under- visning. Maskinskötarkurs anordnades läsåret 1958/59 vid 9 skolor. Vid Jord- hammars lantmannaskola förekommer under vinterhalvåret endast sådana ma- skinkurser.

Vid ettårig ladugårdsförmanskurs skall meddelas såväl teoretisk som prak— tisk undervisning. Den teoretiska under- visningen skall ingå i kursen med sam-

manlagt omkring 400 timmar, lämpligt fördelade över hela kurstiden. Undervis- ningen meddelas i form av lektioner och demonstrationer. Vid den praktiska un- dervisningen skall eleverna turvis utfö- ra eller deltaga i alla i en ladugård fö— rekommande arbeten. Ettårig ladugårds- förmanskurs anordnades läsåret 1958/59 vid 10 lantmannaskolor.

Det totala antalet kurser av ovan- nämnt slag samt elevantalet vid desam- ma under senaste femårsperioden fram- går av bilaga 2.

Antalet elever i lantmannaskolornas vinterkurser, längre kurser och helårs- kurser har under senare år varit ganska oförändrat och i genomsnitt för samtli- ga skolor något mindre än antalet till- gängliga elevplatser. Ifråga om såväl praktisk-teoretiska sommarkurser som maskinskötarkurser kan dock noteras en markant ökning av elevantalet.

För att vinna inträde som elev vid lantmannaskola, fordras som regel

att ha genomgått folkskola eller för- värvat motsvarande kunskapsmått,

att ha under minst ett år varit syssel- satt med lantbruksarbete och

att ha fyllt 18 år. Skolans styrelse äger dock att i särskilda fall medgiva inträ- de åt den, som fyllt 17 år, och lant- bruksstyrelsen kan medgiva inträde även åt yngre sökande.

Inträde vid fortsättningskurs förutsät- ter självfallet, att vinterkurs genomgåtts eller att vederbörande på annat sätt för— värvat motsvarande kunskaper. Beträf- fande inträdesåldern gäller vidare sär- bestämmelser för praktisk-teoretisk sommarkurs (att som regel ha fyllt 16 men ej 18 år) och för ettårig ladugårds- förmanskurs (att ha fyllt 19 år); undan- tag kan dock medgivas även i dessa fall. Medelåldern vid vinterkurserna är för närvarande omkring 21 år. Antalet ele- ver i 18 års ålder och även i 17 års ål- der är dock relativt stort, särskilt i mel-

lersta och norra Sverige. Antalet elever i de lägre åldrarna har under senare år ökat betydligt i vinterkurserna.

Under 1950-talet har ett flertal lant- mannaskolor vid sidan av ovan nämnda kurser anordnat fortsättningsskolekur— ser i jordbruk för elever från skoldi- strikt med sjuårig folkskola. Kurserna har i regel pågått 6—8 veckor och om- fattat 30 veckotimmar. Antalet kurser uppgick under nämnda tioårsperiod till c:a 200 med ett sammanlagt elevantal av c:a 3.000.

Lantbruksskolor

Antalet lantbruksskolor är för närva- rande 5. Av dessa är2 statsägda, medan 2 har hushållningssällskap och 1 enskild stiftelse som huvudman. En förteckning över skolorna lämnas i bilaga 1.

Vid lantbruksskola kan följande slag av huvudkurser anordnas, nämligen

tvåårig kurs för utbildande av jord- bruksförmän ;

ettårig kurs för meddelande av all- män praktisk-teoretisk jordbruksutbild- ning;

ettårig kurs för utbildande av ladu- gårdsförmän ;

maskinskötarkurs (omfattande minst 60 arbetsdagar); samt

ettårig arbetsledarkurs.

De tre förstnämnda kurserna före- kommer vid samtliga skolor, maskinskö- tarkurser vid Ulvhäll och Bollerup. Ett- årig arbetsledarkurs — en kursform, som tillkom genom beslut vid 1949 års riksdag — har icke anordnats vid någon skola.

Såväl den tvååriga kursen för utbil- dande av jordbruksförmän som den ett- åriga kursen för meddelande av allmän praktisk-teoretisk jordbruksutbildning avser att ge en teoretisk utbildning, som i huvudsak omfattar vad som är före:

skrivet för lantmannaskolas vinterkurs, ehuru med särskild inriktning på för- hållandena vid större jordbruk. Den öv- riga delen av kurstiden upptages av praktiskt arbete och arbetsinstruktio- ner. Den förstnämnda kursen karakte- riseras därför särskilt av en grundlig praktisk träning i storjordbrukets ar- betsförhållanden, medan den ettåriga kursen i viss mån motsvarar helårskurs vid lantmannaskola.

Lantbruksskolornas ladugårdsför- manskurser och maskinskötarkurser överensstämmer i fråga om undervis— ningens uppläggning och omfattning med motsvarande kurser vid lantman- naskola. . Den ettåriga arbetsledarkursen, som avsetts skola bygga på genomgången vinterkurs. vid lantmannaskola, skall programenligt dels genom teoretisk un- dervisning, omfattande minst 550 tim- mar, vidga och fördjupa elevernas teo- retiska insikt särskilt med hänsyn till förhållandena vid större jordbruk och till arbetsledarens uppgifter, dels genom praktisk utbildning utveckla elevernas arbetsskicklighet samt öva dem i att rätt bedöma; och planlägga olika arbeten.

Antalet kurser vid lantbruksskolorna samt elevantalet vid desamma under se- naste femårsperioden framgår av bila- ga 2.

Antalet elever har under senare år vi- sat en sjunkande tendens, särskilt vid vissa lantbruksskolor. Genom nedläg- gande av två skolor är dock alltjämt antalet elever någorlunda i nivå med platstillgången. Till ladugårdsförmans- kurserna har dock brist på kompetenta sökande gjort sig gällande, varför en del sådana kurser icke blivit fullbe— lagda. '

- För att vinna inträde vid lantbruks- skola fordras ifråga om allmänteoretis- ka förkunskaper att ha genomgått folk- skola. Mi—nimiåldern för inträde — un-

dantag kan i vissa fall medgivas — är 19 år ifråga om landugårdsförmanskurs och arbetsledarkurs samt 18 år för öv- riga kurser. Praktikfordringarna är ett år, varvid dock förutsättes specialprak- tik i djurskötsel för ladugårdsförmans- kurs. För den ettåriga arbetsledarkur- sen, vilken såsom nämnts icke kommit till stånd, är fordringarna på praktik tre år.

Lanthushållsskolor

Antalet lanthushållsskolor är för när- varande 41, varav 34 äges av landsting, 1 av hushållningssällskap, 4 av enskild förening eller stiftelse och 2 av bolag. En förteckning över skolorna lämnas i bilaga 1.

De vid lanthushållsskolorna förekom- mande huvudkurserna är halvårskurs om minst 154 dagar och årskurs om minst 308 dagar. Vid skolor med halv- årskurs anordnas i regel två sådana per år. Några skolor anordnar årskurs jäm- sides med två halvårskurser.

Vid vissa skolor anordnas även andra typer av kurser, såsom 5 månaders yr— keskurser för hemvårdarinnor, 6 måna- ders trädgårdskurser och 6 veckors fe- riekurser för skolungdom. Medel till dessa kurser utgår från anslagen till lantbruksundervisningsanstalterna.

Dessutom anordnas vid vissa skolor i socialstyrelsens regi och med medel från anslag under femte huvudtiteln i riksstaten 3 månaders prov- och kom- pletteringskurser för hemvårdarinnor.

Genom teoretisk och praktisk under- visning meddelas kunskaper i grunder- na för skötseln av ett lanthushåll samt viss orientering om de arbetsuppgifter, som förekommer vid ett jordbruksföre- tag. Den teoretiska undervisningen om- fattar kostlära, bostads- och hemvårds— lära, sömnads- och vävteori, ekonomi— lära, barnavård samt husdjurs- och träd-

gårdslära. Förutom dessa yrkesbetonade ämnen ingår även samhällslära med få- miljekunskap, sång och gymnastik. Den praktiska undervisningen omfattar alla i ett lanthem förekommande arbe- ten, såsom matlagning, slakt, konserve- ring, slöjd samt trädgårdsskötsel och djurvård. Syftet med denna undervis- ning är främst att ge eleverna en allsi- dig träning samt lära dem att rätt utföra olika arbetsmoment.

Lanthushållsskolornas elevantal har under senare år oavbrutet stigit efter hand som antalet platser utökats. An- talet sökande är avsevärt större än an- talet tillgängliga platser.

Antalet halvårskurser och årskurser samt elevantalet vid desamma under se- naste femårsperioden framgår av bi- laga 2.

För inträde vid lanthushållsskola fordras att ha genomgått folkskola samt att ha fyllt 17 (i undantagsfall 16) år. Medelåldern bland eleverna är som re- gel något över 19 år.

Jordbrukets yrkesskolor

Sedan ett tjugotal år finnes ett mindre antal skolor, benämnda jordbrukets yr- kesskolor, speciellt avsedda för ungdom i den ålder, då de nyss lämnat folksko- lan. Antalet sådana skolor är för när- varande tre, nämligen jordbruksskolan i Gålö i Stockholms län, yrkesskolan för jordbruk och lanthushåll i Sorsele» i Västerbottens län samt jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålkem i Norrbot- tens län. Ytterligare en sådan skola har tidigare funnits, men är nu nedlagd. Skolan i Gålö meddelar uteslutande jordbruksundervisning för gossar, me- dan de båda övriga skolorna, förutom sådan utbildning, även meddelar under- visning i lanthushåll för flickor. För skolorna i Gålö och Sorsele är nu—

mera hushållningssällskapet respektive landstinget i respektive län huvudmän medan stiftelsen Norrbottens läns ar- betsstugor är huvudman för skolanli Pålkem.

Kurserna vid yrkesskolorna är för gos- sar ett- eller tvååriga och för flickor ett- åriga. Undervisningen vid skolorna skall reglementsenligt fortgå minst. 300 dagar årligen, sön- och helgdagar inbe- räknade. Undervisningen vid skolorna-i Gålö och i Sorsele har emellertid en annorlunda uppläggning än den, som tillämpas vid skolan i Pålkem. Vid först- nämnda skolor meddelas sålunda under vinterhalvåret teoretisk undervisning under 500—700 timmar för vardera års- kursen. Omfattningen av teoriundervis- ningen torde i dessa fall ungefärligen motsvara den teoriundervisning, som meddelas i lantmannaskolans vinter- kurs. Vid yrkesskolan i Pålkem lämnas teoretisk undervisning, som sammanlagt omfattar endast 320 timmar, genom pe- riodiska kurser i enstaka ämnen, var— vid speciallärare anlitas.

Den teoretiska undervisningen vid de tre yrkesskolorna omfattar både allmän- na läroämnen och fackämnen, varjämte särskild tid är anslagen till vissa öv— ningsämnen samt till gymnastik och idrott. Den praktiska undervisningen bedrives genom att eleverna får deltaga i alla på skolegendomen förekommande arbeten. Övning i Vissa arbetsuppgifter beredes eleverna genom att de får del— taga i s. k. specialturer, såsom ladu- gårdsturer, gårdshantverkarturer o. s. v. Vid skolan i Pålkem anordnas särskilda kurser i träslöjd (210 timmar) samt 'i smide och mekanisk slöjd (85 timmar). Undervisningen för de kvinnliga elever— na vid skolorna i Sorsele och Pålkem bedrives huvudsakligen i överensstäm- melse med undervisningen vid övriga lanthushållsskolor.

Antalet kurser och elever vid här

ifrågavarande skolor under senaste femårsperioden framgår av bilaga 2.

Antalet inträdessökande har vid Gålö- och Sorseleskolorna varit betyd- ligt större än platstillgången. Vid skolan i Pålkem har däremot under se- nare tid vakanta platser funnits.

Särskilt Gålöskolan tillkom ursprung- ligen närmast av arbetsmarknadsskäl. Denna skola har nu till uppgift att ge ungdom från hefolkningsgrupper utan- för jordbruket praktisk-teoretisk utbild- ning i jordbruk. Av de från Gålöskolan under femårsperioden 1951—55 utbil— dade eleverna, har omkring 75 procent i fortsättningen ägnat sig åt jordbruk.

Rådgivnings- och upplysnings- verksamheten bland jordbrukare

Vid vissa skolor anordnas utöver här redovisade kurser även kortare kur- ser, i olika ämnen i enlighet med reg- lementet den 30 juni 1949 (nr 451) för statsunderstödd utbildningsverk- samhet på lantbrukets område. Stats— bidrag till kurserna utgår jämlikt kun- görelsen den 30 juni 1949 (nr 452) och utbetalas från särskilt för ändamålet i riksstaten uppfört anslag. Dessutom medverkar skolornas lärare i viss om- fattning i rådgivningsverksamheten. Omvänt medverkar hushållningssällska- pens tjänstemän genom föredrag och demonstrationer i skolornas undervis— ning.

I nedanstående tabell redovisas om- fattningen av ifrågavarande kursverk- samhet.

I statistiken redovisas endast de kur- ser, som betraktats som skolans egna och för vilka redovisning lämnats av skolan direkt till lantbruksstyrelsen. Huvuddelen av berörda anslag, som budgetåret 1958/59 uppgick till

Skolor A

P antal antal ägts" kurser deltagare k rag ronor 1954/55 65 1.244 64.000 1955/56 65 969 80.900 1956/57 58 955 82.300 1957/58 71 1.020 97.500 1958/59 72 1.270 84.200 1959/60 83 1.204 116.600

1.394.000 kronor, har disponerats av hushållningssällskapen. I betydande ut- sträckning har, vid sidan av ovan an- givna kurser, till skolorna förlagts även sådana kortare kurser, för vilka hushåll- ningssällskapen svarat för redovis- ningen, men där skolornas lärare och materiella resurser utnyttjats.

Skoljordbruk

Enligt gällande stadga skall till lant- bruks- lantmanna- och lanthushållskola höra ett med hänsyn till skolans ända- mål lämpligt jordbruk (Skoljordbruk). Om ett lämpligt jordbruk icke kan an- skaffas, äger Kungl. Maj:t medgiva be- frielse från skyldigheten att inneha skoljordbruk.

Av uppgifter i skolornas redogörelser för läsåret 1958/59 framgår, att lant- hruksskolorna var försedda med skol- jordbruk av betydande storlek (300—500 ha). Av de befintliga 50 lantmannasko- lorna var 48 försedda med skoljordbruk. Deras fördelning i olika storleksgrupper framgår av nedanstående sammanställ- ning.

Storl'eksgrupper Antal skol- ha åker jordbruk ( 20 4 20— 50 15 50—100 25 100—200 3 >200 1

Summa: 3

Det minsta skoljordbruket omfattade 10,9 ha åker och det största 223 ha. Till åtskilliga av skoljordbruken hörde ock- så betydande skogsarealer. Sålunda ha- de 22 skolor mer än 100 ha skog.

Av 41 lanthushållsskolor var 16 för- sedda med egna skoljordbruk. Dessa

var i allmänhet av mindre storlek. I den mån lantmannaskolor och lanthus- hållsskolor varit samförlagda, har lant— hushållsskolorna kunnat utnyttja lant- mannaskolornas jordbruk för sin nn— dervisning.

KAPITEL III

Behovet av lantbruksundervisning

I direktiven för kommitténs arbete framhålles, att utvecklingen på nä- ringslivets olika områden och icke minst inom jordbruket och skogsbruket ställer allt större krav på yrkesutövar— na och att en vidgad och förbättrad yr- kesutbildning därför är en förutsätt- ning för ett fortsatt framåtskridande. I detta sammanhang erinras vidare i di- rektiven om att endast en mindre del av de blivande jordbrukarna genomgår yrkesutbildning. Särskilt är detta fallet i fråga om småbrukarna. Vidare är det endast mera undantagsvis som lantar— betare skaffar sig teoretisk utbildning i jordbruk.

Frågan om jordbrukets framtida be- hov av yrkesutbildning bör också ses mot bakgrunden av den fortsatta struk- turella utvecklingen inom jordbruksnä- ringen. De problem, som är förknippa- de härmed, kommer att behandlas av 1960 års jordbruksutredning, som enligt sina direktiv bl. 3. skall framlägga för- slag rörande riktlinjerna för den fram- tida jordbrukspolitiken. Det är ej möj- ligt att uttala sig om hur denna utred— nings förslag och därav föranledda be- slut kan komma att påverka jordbrukets utformning. Lantbruksundervisnings- kommittén har därför haft att grunda sina förslag på de förutsättningar, som med utgångspunkt i hittills förelig- gande material och på grundval av den redan pågående strukturomvandlingen i jordbruket kan bedömas som mest san- nolika.

Följande uppgifter om de struktur- förändringar, som är att vänta inom jordbruket under 1960-talet, kan häm— tas från den officiella statistiken och vissa specialundersökningar. Enligt en av dessa undersökningar väntas antalet brukningsenheter med mer än 2 ha åker minska under 1960-talet med bortåt 35.000 för att år 1970 nedgå till ett sam- manlagt totalantal för hela riket av un- gefär 200.000 brukningsenheten1 Ned- gången av antalet brukningsenheter är i huvudsak begränsad till de mindre brukningsenheterna eller storleksgrup— perna 2—15 ha åker, medan antalet brukningsenheter inom storleksgrup- perna 15—100 ha åker kommer att .nå- got öka. Enligt en annan prognos, som i allt väsentligt verifierar de anförda uppgifterna, kan avgången av antalet företagare i jordbruket väntas bli 8.000 —10.000 per år, samtidigt som nyrekry- teringen av företagare bedömes ligga mellan 2.000 och 4.000 per år"—). Denna bild av den framtida utvecklingen inom jordbruket utgår givetvis från vissa mer eller mindre osäkra antaganden på grundval av nuvarande ekonomiska, so- ciala och näringspolitiska utvecklings- tendenser. Det torde likväl vara den sannolika utvecklingen inom jordbruket under de närmaste tio åren.

De förväntade strukturförändringar—

1 Folke Larsson, Förskjutningarna i brukningsstrukturen 1951—1956, SOU 1958: 7, bil. 2. 2 Odd Gulbrandsen, Strukturomvandling- en i jordbruket, Stockholm 1957.

na i det framtida jordbruket kan emel- lertid icke tas till intäkt för en inskrän- ning av lantbruksundervisningen. Så- som framgår på annan plats i betän- kandet är det för .närvarande icke möj- ligt att vid lantmannaskolorna taga emot mera än icke fullt 2.000 elever. Det beräknade framtida rekryteringsbe- hovet av företagare inom jordbruket kommer således alltjämt att bli större än de nuvarande skolornas utbildningska- pacitet. Yrkesundervisningen i jord- bruk måste därför utbyggas och förstär- kas både i kvantitativt och kvalitativt hänseende. Till ovan angivna siffror över nya företagare bör vidare läggas det beräknade nyrekryteringsbehovet av lantarbetare. Antalet lantarbetare är för närvarande c:a 30.000. Om alla platser återrekryterades, skulle behovet av nya lantarbetare årligen uppgå till c:a 1.000. Med hänsyn till att även behovet av lantarbetare minskas relativt snabbt, kan nyrekryteringen beräknas uppgå till 500 —1.000 per år.

Intresset för lantbruksundervisning har vidare enligt tillgänglig statistik va— rit vida större bland dem, som tillträtt jordbruk i storlekar över 15 ha än bland dem, som tillträtt mindre jord- bruk. Även om totala antalet jordbruk minskar, har man likväl att räkna med en ökning i storleksgruppen över 15 ha. Strukturförändringen torde därför in- om överskådlig framtid icke komma att påverka skolornas rekryteringsunder— lag i negativ riktning.

Än viktigare torde vara, att behovet av yrkeskunskap för yrkesutövarna vid de bestående brukningsenheterna måste oavsett enheternas storlek bli allt stör- re. Även de mindre jordbruksenheternas lönsamhet kommer sålunda i större ut- sträckning än hittills att vara beroende av brukarens yrkeskunskap och förmå- ga att genom exempelvis högt uppdri- ven specialproduktion utvinna en till-

fredsställande avkastning. De växande investeringskostnaderna ställer dessut- om ökade krav på både produktionstek— nisk och företagsekonomisk yrkeskun- skap hos såväl innehavare av som an— ställda vid medelstora och större bruk- ningsenheter.

Dessa krav på yrkeskunnande kom- mer med all sannolikhet att i framti- den medföra, att en väsentligt större del av blivande företagare och anställda i jordbruket skaffar sig grundläggande yrkesutbildning än vad hittills varit fallet. En utbildning, som i regel be— gränsas till en vinterkurs om fem må- nader, kan enligt kommitténs uppfatt- ning icke anses tillfyllest för flertalet företagare och anställda. Ungdomen bör därför ges möjlighet att anslå längre tid för yrkesutbildning än för närvarande är fallet. Detta medför i sin tur ökade anspråk på skolornas utbildningskapa- citet.

En mera försiktig politik beträffande såväl utökning av antalet elevplatser som krav på t. ex. utbildningstidens längd kunde måhända vara befogad på grund av de närmast gångna årens säm- re konjunkturer för jordbruket. På längre sikt är emellertid en sådan in— ställning icke hållbar, om jordbruket skall kunna hävda en ekonomiskt för- svarbar ställning i svenskt näringsliv.

Det finns i detta sammanhang också anledning att erinra om att en mycket omfattande utbyggnad av yrkesutbild- ningen sker inom andra arbetsområ- den. I en tid, då allt större krav i lön- samhetshänseende ställes på det sven- ska jordbruket, finner kommittén ,det synnerligen angeläget, att resurser ska- pas för en gedigen yrkesutbildning i jordbruk, något som i hög grad är äg- nat att medverka till att jordbruket även i fortsättningen kan hävda sin ställning jämsides med andra närings- grenar.

Både i Sverige och våra grannländer Danmark och Norge:! har framlagts re- sultat av undersökningar, som visar, att ett klart positivt samband föreligger mellan yrkesutbildningen och det eko- nomiska utbytet vid det egna jordbru- ket. Även om delvis andra orsaker kan ha medverkat, exempelvis större ini- tiativkraft över huvud taget, synes ma- terialet dock otvivelaktigt visa, att de, som genomgått yrkesutbildning, driver sina företag med bättre ekonomiskt ut- byte än jordbrukare, som saknar sådan utbildning.

Detta förhållande i förening med de mer eller mindre tvingande krav, som utvecklingen i sig själv uppställer ifrå- ga om utbildning, torde i och för sig vara ett kraftigt incitament för den en- skilde att skaffa sig yrkesutbildning. Ännu större stimulans skulle ges, om myndigheterna i högre grad än hittills varit fallet betraktade yrkesutbildning som merit, exempelvis i samband med vissa statliga åtgärder för jordbrukets rationalisering. Så kunde vara fallet vid beviljandet av statliga lån och bidrag för förvärv av jordbruksfastighet. Kom- mittén avser icke härmed föreslå, att genomgången yrkesutbildning skall ut- göra villkor för statens stöd, men anser att sådan utbildning bör betraktas som en värdefull merit för den, som söker lån eller bidrag, och att detta bör klart uttalas i bestämmelserna för erhållande av statligt stöd i denna form.

För den anställde är värdet av yr- kesutbildning mest uppenbart, i den mån den leder till att han får en högre

1 N. Westermarck: The human factor and success in farming. Acta Agriculture Scan- dinavica, vol. 1:2/1951. Joh. Ridder: Betydninger af landmandens praktiske og teoretiske uddannelse. Det landakonomiske Driftsbureaus Periodiske Beretninger IX/1953. Cato Kvaal: Fagopplzering og ekonomisk resultat. Nordisk lantbruksekonomisk tid- skrift Häfte 1/1959.

lön än han eljest skulle erhållit. En dif- ferentiering av timlönen för yrkesut- bildad och icke yrkesutbildad arbetare tillämpas redan enligt lantarbetaravta- let. Denna lönedifferentiering är av be- tydelse såsom stimulans till yrkesut- bildning. Det är vidare av vikt, att det mera klart definieras, vilka slag av yr- kesutbildning, som ger rätt till benäm- ningen yrkesutbildad i avtalet. Före- komsten av mindre kvalificerade arbe- ten av-tar efterhand i jordbruket, samti- digt som arbetarstammen reduceras nu- merärt. De arbetsuppgifter, som utföres av den kvarvarande arbetarstammen, är av den art, att en gedigen grundutbild- ning erfordras. Alla möjligheter att sti- mulera blivande lantarbetare av olika kategorier att skaffa sig sådan utbild- ning vid lantbrukets skolor bör därför tillvaratagas.

Att elevtillslutningen vid lantbruks- och lantmannaskolorna har varit otill- fredsställande med hänsyn till det ut- bildningsbehov som får anses ha förele- gat, bottnar till viss del i den bristande förståelse för skolmässig yrkesutbild- ning, som ännu är rådande bland de inom jordbruket sysselsatta. Kom- mittén vill i detta sammanhang fram- hålla hur viktigt det är att jordbrukets egna organisationer — både företagar- nas och de anställdas — utnyttjar sin opinionsbildande förmåga genom att ta ställning för och verksamt främja yrkes- utbildningen på lantbrukets område.

Upplysningar om de utbildningsmöj- ligheter och utbildningsvägar, som finns inom lantbruksundervisningen, kommer i framtiden i stor utsträckning att ges i den obligatoriska skolans yrkesvägled- ning. Det är för jordbrukets del synner- ligen angeläget, att dess intressen här tillgodoses genom en saklig och effektiv yrkesvägledning och studierådgivning. Även lärarpersonalen vid lantbrukets skolor bör utnyttjas i detta syfte.

KAPITEL IV

Lantbruksundervisningens allmänna uppläggning

Såsom en bakgrund till kommitténs de- taljförslag i kapitlen V—IX rörande lant- bruksundervisningens ordnande lämnas nedan en'översikt av utformningen av olika kurstyper och av den planerade utbildningsgången. Det bör redan här framhållas, att en del av dessa förslag är avsedda att genomföras på längre sikt och att under en övergångstid nu- varande kursformer bör kunna tilläm- pas vid sidan av den nya organisatio- nen. I förevarande sammanhang be- handlas endast yrkesutbildningen inom jordbruk. Yrkesutbildningen vid lant- hushållsskolorna behandlas i ett sam- manhang i kapitel X.

Kurstyper

En viss förberedande yrkesutbildning efter genomgången folkskola lämnas för närvarande vid lantmannaskolornas praktisk-teoretiska sommarkurser, vid jordbruksbetonade fortsättningsskole- kurser och i enhetsskolans 9y gren 1. Dessutom finns i mindre omfattning möjlighet att direkt efter folkskolan på- börja jordbruksutbildning vid jord- brukets yrkesskolor.

I den försöksverksamhet för enhets- skolans utformning, som hittills bedri- vits, finns i 9y också en gren 1 för jordbruks- och skogsutbildning. Sedan 1957 års skolberedning tillkännagivit vissa principiella ställningstaganden till utformningen av enhetsskolans högsta- dium, har det uppstått osäkerhet om, i

vilken utsträckning undervisning i jord- bruk kommer att meddelas inom 9y. Skolberedningens ställningstagande re- fereras utförligare i kapitel V. Vid sidan om den yrkesutbildning i jordbruk, som eventuellt kan komma att äga rum i den obligatoriska skolan, måste det under alla omständigheter finnas andra möj- ligheter att ehålla förberedande jord- bruksutbildning. Detta bör ske genom praktisk-teoretiska sommarkurser av i huvudsak samma typ, som för närvaran- de. Vidare bör klart yrkesbestämda ele- ver kunna direkt efter enhetsskolans åt- tonde klass fortsätta i en praktisk-teore- tisk kurs av den typ, som för närvaran— de anordnas vid jordbrukets yrkessko- lor. En sådan kurs, som motsvarar första årskursen av den tvååriga kur- sen vid dessa skolor och som i fortsätt- ningen benämnes förberedande prak- tisk-teoretisk yrkeskurs, bör alltså kun- na utgöra sista året i den obligatoriska skolan. För den egentliga yrkesutbildningen finnes för närvarande fem olika utbild- ningsvägar, nämligen 1) lantmannaskolornas vinterkurs, som kan kompletteras med fortsättnings- kurs, 2) längre kurs, 3) helårskurs, 4) lantbruksskolornas ettårskurs och 5) andra årskursen vid jordbrukets yr- kesskolor. Vid vinterkurs och längre kurs med- delas huvudsakligen teoretisk undervis-

ning, medan vid de övriga tre kursty- perna även praktisk utbildning ingår. Det sammanlagda antalet elever vid samtliga här nämnda kurser har under senare år varit omkring 1.900, varav omkring 1.600 vid vinterkurs, omkring 100 vid vardera längre kurs, helårs- kurs och lantbruksskolornas ettårskurs samt 30 vid yrkesskolornas andra års— kurs. Vinlerkursen är sålunda den helt dominerande utbildningsformen.

I den grundläggande yrkesutbildning— en synes i fortsättningen endast två kurstyper behöva förekomma, nämligen

dels en huvudsakligen teoretisk kurs av något varierande längd, dock i regel omfattande minst fem månader, vilken kommittén föreslår bör benämnas grundläggande yrkeskurs,

dels en praktisk-teoretisk helårskurs, utformad i huvudsak såsom de nuva— rande lantbruksskolornas ettårskurs. Denna kurs benämnes i fortsättningen grundläggande praktisk-teoretisk yrkes- kurs.

Den teoretiska utbildningen vid här nämnda kurstyper bör i stort sett vara likvärdig.

Det bör understrykas, att vad som sålunda föreslås beträffande kurstyper— na icke är avsett att medföra någon för- sämring av möjligheterna att variera och anpassa utbildningen efter lokala förhållanden eller utbild— ningsbehov. Förslaget är givetvis ej hel- ler avsett att utgöra hinder för att inom ramen för den grundläggande yrkes- kursen nya utbildningsformer försöks- vis prövas. Sålunda bör systemet med s. k. hemkontakt ytterligare prövas.

Den grundläggande yrkeskursen bör i och för sig syfta till att ge en avrun- dad utbildning. Den pågående struktur- rationaliseringen och den ökade rörlig- heten i produktionen i förening med en viss specialisering av densamma stäl- ler emellertid, som kommittén redan

speciella

framhållit i föregående kapitel, allt större krav på jordbrukets utövare. En mera omfattande och allsidig påbygg- nad av de i den grundläggande yrkes- kursen meddelade kunskaperna kom- mer därför att som regel behövas. Möjligheter härtill ges bl. a. vid de i det följande behandlade arbets- och driftsledarkurserna samt lantmästarkur- sen. Även de jordbrukare och anställda i jordbruket, vilka icke genomgår ar- bets- och driftsledarkurs, bör emeller- tid ha möjlighet att komplettera sin ut— bildning inom vissa specialområden. Sådan kompletterande utbildning kan lämpligen meddelas vid kurser för spe- cialiserad yrkesutbildning. Kurserna bör utformas så, att de avser yrkesverk- samma personer med erfarenhet av praktiskt jordbruk och bör därför ha begränsad tidslängd, förslagsvis omkring tio veckor. Lämpliga ämnesområden för kurser av detta slag synes i första hand vara växtodling, allmän djursköt- sel, maskinskötsel och företagsekonomi. Varje kurs bör koncentreras på ett d_v- likt område och inom detta ge en vä- sentlig fördjupning och utvidgning av de i den grundläggande yrkeskursen in- hämtade kunskaperna. Liknande spe- cialiserad yrkesutbildning bör kunna anordnas i exempelvis specialodling av här och grönsaker, svinskötsel, fjäder- fäskötsel etc. Vissa kurser t. ex. i före— tagsekonomi skall främst vara avsedda för egna jordbruksföretagare, medan andra t. ex. i maskinskötsel och djur— skötsel även bör utgöra en lämplig kompletterande utbildning för lantar— betare.

Under senare år har tendenser för- märkts att söka få till stånd särskilda skolor för olika former av specialnu- dervisning. Såsom exempel härpå kan anföras fjäderfäskolan vid Lida (nu- mera nedlagd) och fruktodlingsskolan i Urshult. Erfarenheten har visat, att

det är svårt att på förhand bedöma elevunderlaget i sådana specialskolor och att de på grund av sin ringa stor- lek lätt får ekonomiska svårigheter. Oli- ka former av specialutbildning inom lantbruket bör därför enligt kommitténs mening knytas till redan befintliga sko- lor på samma sätt som skett med fjäder- fäundervisningen vid Hörby lantmanna- skola.

Den utbildning, som för närvarande meddelas vid lantbruksskolorna, före- slås skola bibehållas, ehuru annorlunda utformad. Den tvååriga kursen för ut- bildande av jordbruksförmän och den ettåriga kursen för utbildande av ladu- gårdsförmän föreslår kommittén sålun- da (kapitel VIII) skola ersättas med dels en ettårig arbets- och driftsledarkurs och dels en sea: månaders ladugårdsför- manskurs. Vid båda dessa kurser skall i motsats till vad som för närvarande är fallet i huvudsak meddelas teoretisk un- dervisning.

Driftsledarkursen vid Alnarpsinstitu- tet föreslås _— med hänsyn till att de från kursen utexaminerade eleverna all- mänt benämnes lantmästare — skola benämnas lantmästarkurs.

Utbildningsgång För närvarande finne-s ingen klar samordning mellan olika utbildnings- former inom lantbruksundervisningen. Det är emellertid i hög grad önskvärt att få till till stånd ett sammanhängande system för utbildningen och en utbild— ningsgång med en någorlunda klart for- mulerad målsättning för utbildningen på olika stadier. Resultatet av kommit- téns överväganden i detta hänseende kan sammanfattas på följande sätt. Efter förbered-ande yrkesutbildning (9 y gren 1 eller praktisk-teoretisk sommarkurs) eller motsvarande utbild- ning följer grundläggande yrkeskurs

om minst fem månader. Den, som skaf- fat sig sådan förberedande yrkesutbild- ning, bör kunna direkt vinna inträde i grundläggande yrkeskurs, varför mini- miåldern för inträde i denna föreslås ' skola vara 16 år. För dem, som icke ge- nomgått förberedande yrkesutbildning, skall för inträde vid grundläggande yr- keskurs fordras ett års praktik i jord- bruk.

Den grundläggande yrkesutbildning- en skall i princip utgöra grundvalen för all fortsatt utbildning. Genomgång av grundläggande yrkeskurs skall sålunda som regel fordras för inträde i spe- ciell yrkeskurs, i arbets- och drifts- ledarkurs och i ladugårdsförmans- kurs. Vidare skall genomgång av ar- bets- och driftsledarkurs med goda vits- ord eller vid inträdesprövning ådaga- lagda motsvarande kunskaper fordras för inträde i lantmästarkurs. Den här skisserade utbildningsgången åskådlig- göres i diagrammet i bilaga 3, i vilket de kortaste utbildningsvägarna med ut— gångspunkt i olika linjer iden obli- gatoriska skolan är angivna.

Målsättningen för de olika stadierna i utbildningsgången förutsätt-es vara un- gefär följande.

Grundläggande yrkeskurs jämte spe- cialkurs inom visst ämnesområde skall ge erforderlig yrkeskunskap för inne- havare av familjejordbruk eller för yr- keskvalificerad lantarbetare.

Arbets— och driftsledarkurs är avsedd att ge erforderliga teoretiska kvalifika- tioner för dem, som i egenskap av in- nehavare eller arbetsledare skall hand- ha ledningen av större jordbruksföre— tag. Den skall även ge kompetens för inträde i lantmästarkurs. Ladugårds- förmanskursen skall, liksom för närva- rande är fallet, ge kompetens för led- ning och övervakning av driften vid större ladugård och svinstall.

Vid lantmästarkursen slutligen skall,

liksom hittills, utbildas såväl brukare av och förvaltare m. fl. vid storjordbruk som instruktörer, yrkeslärare m. fl. hos hushållningssällskap, lantbruksnämn- der, skolor, lantbruksorganisationer m. fl.

Den föreslagna förberedande och grundläggande yrkesutbildningen bör tillsammans ge ungefär samma kun- skapsnivå som den nuvarande vinter- kursen. Om denna utbildning komplet- teras med specialkurs i t. ex. företags- ekonomi, växtodling, maskinskötsel el- ler djurskötsel, bör däremot en avsevärt högre kunskapsnivå uppnås.

Eftersom grundläggande yrkesutbild- ning skall ligga till grund för arbets- och driftsledarkursen, bör den senare kunna ge ett kunskapsmått, som ligger högre än vad som kan uppnås i de nu- varande lantbruksskolekurserna. Som en följd härav kommer även utbildning- en i lantmästarkursen, vilken skall byg- ga på arbets- och driftsledarkursen, att höjas nivåmässigt, samtidigt som stu- dierna blir mindre forcerade.

Skoljordbruk

Om undervisningen vid ovan före- slagna kursformer skall bli kvalitativt tillfredsställande, måste skolorna ha tillgång till lämpliga jordbruk. Behovet av Skoljordbruk är emellertid, som framgår av redogörelsen i kapitel II, i stor utsträckning tillgodosett. Kommit- tén har därför icke funnit anledning fö- reslå några ändringar i hittills gällan- de bestämmelser rörande skoljordbru- ken. I den mån skoljordbruken utnyttjas för förberedande praktisk-teoretisk ut- bildning, bör de vara så stora, att de kan anställa rättare och ladugårdsförman, vilka vid sidan av sina ordinarie ar- betsuppgifter kan handleda eleverna i praktiskt arbete. Av betydelse är givet- vis också, att driften vid skoljordbru-

ket är allsidig och erbjuder både lämp- liga arbetsuppgifter och lämpligt åskåd- ningsmaterial. På de lantbruksskolor, som skall anordna arbets- och driftsle- darkurser och ladugårdsförmanskurser, bör ställas samma krav ifråga om skol- jordbruk, som gäller för de nuvarande lantbruksskolorna.

Ett flertal skolor, speciellt de nuva— rande lantbruksskolorna, är utrustade med stora Skoljordbruk och bedriver en omfattande djurskötsel. Dessa skolor bör, i den mån resurserna icke helt ut- nyttjas för praktisk-teoretiska kurser. även direkt kunna medverka i en prak- tisk utbildning av enskilda elever. En sådan medverkan är speciellt angelägen, när det gäller att ge plats för det prak- tikskede, som föregår den i kapitel VIII föreslagna ladugårdsförmansutbild- ningen. Kraven på denna form av prak- tik måste sättas så höga, att den så långt möjligt bör förläggas till Skoljordbruk med omfattande djurskötsel samt till härför lämpade gårdar med stora djur- besättningar.

Lantbruksundervisning och skogs- undervisning

På skogsbrukets område pågår för närvarande en omfattande utbyggnad av yrkesundervisningen. Denna vänder sig till stor del till samma kategori ungdomar som lantbruksundervisning- en, nämligen till blivande innehavare av jordbruk med skog. Det kan därför icke undvikas, att det uppstår en viss konkurrens om ungdomarna.

Sedan gammalt har, särskilt i de me- ra utpräglade skogsbygderna, i lant- bruksundervisningen ingått utbildning i Skogshushållning. Enligt kommitténs mening är det icke tänkbart, att någon större del av jordbruksungdomen kom- mer att genomgå en långvarig utbild- ning vid olika skolor i dels jordbruk

och dels skogsbruk. Så långt det är möj- ligt, bör därför en samordning komma till stånd mellan den undervisning, som sker i jordbrukets skolor och vid skogs- bruksskolorna eller eljest i skogsvårds- styrelsens regi.

Hur denna samordning skall ske, ut- vecklas närmare i det följande. Sam- manfattningsvis skall här endast näm— nas, att det redan tillämpade systemet med utvidgad undervisning i Skogshus- hållning vid jordbrukets skolor bör ut— byggas och att möjligheter till ytterli- gare komplettering av skogsutbildning bör ordnas åt dem, som genomgått yr— kesutbildning på jordbrukets område och som har behov av sådan komplet- tering.

Regional samordning

En granskning av de förslag till nya kurstyper, som framlägges i detta be— tänkande, ger vid handen, att flera av de föreslagna kurserna icke kan anord- nas vid samtliga skolor. Detta är exem- pelvis fallet beträffande vissa special- kurser, för vilka en skolas normala re- kryteringsområde i regel ger otillräck- ligt elevunderlag. Detta är även för när- varande förhållandet i fråga om vissa andra kurser och en följd därav har va— rit, att flera skolor i ett och samma om— råde anordnat kurser av samma slag med endast ett fåtal elever i varje kurs. Om dessa problem skall kunna lösas på ett tillfredsställande sätt, måste en organi- serad regional samordning av under- visningsverksamheten komma till stånd. Kommittén återkommer i ett senare av- snitt av betänkandet till de praktiska förutsättningar, som finnes för en dy- lik samordning. Med hänsyn till den framställning, som följer i kapitlen V —X rörande undervisningen vid lant— bruksundervisningsanstalterna och dess utformning, skall dock redan här fram-

hållas, att kommittén för denna regio- nala samordning föreslår, att inom var— je län inrättas regionala skolstyrelser.

Mellan å ena sidan undervisningen och å andra sidan rådgivnings- och upplysningsverksamheten förekommer, som tidigare nämnts, sedan gammalt en nära samverkan. En dylik samverkan synes angelägen även i framtiden. Det bör i detta sammanhang erinras om, att en betydande del av de agronomutbil- dade tjänstemännen inom det svenska jordbruket är knutna som lärare till jordbrukets skolor. Belastningen på så- väl lärare sam lokaler är inom lant- bruksundervisningen störst under vin- terhalvåret, under vilken tid ifrågava- rande resurser i regel är fullt utnyttjade. Under sommarhalvåret är beläggningen på skolorna vanligtvis lägre, varför varken lärarpersonalen eller förlägg— ningsmöjligheterna kan helt utnyttjas. I några fall har också variationer i elev- antalet mellan olika år lett till att även under vinterhalvåret en temporär dis- proportion mellan antalet elever och an— talet lärare förelegat. Det är angeläget, att resurserna vid såväl skolor som hus- hållnin-gssällskap tillfullo utnyttja-s för rådgivnings- och upplysningsverksam- heten och att en rätt avvägning av möj- ligheterna på dessa verksamhetsområ- den göres. Detta får dock icke ske så, att en samordnad ledning av rådgiv- nings- och upplysningsverksamheten förloras. Liksom ifråga om samarbetet mellan skolorna är det för samverkan mellan skolor och sällskap av vikt, att vissa organiserade former kommer till stånd. Kommittén får anledning åter- komma härtill i ett senare avsnitt av betänkandet.

Undervisningsanstalternas benäm- ning

För närvarande finnes olika benäm- ningar för de skolor, som ombesörjer

yrkesundervisningen på jordbrukets område, nämligen lantbruksskolor, lant- mannaskolor och jordbrukets yrkessko- lor. Det torde emellertid knappast läng- re föreligga några skäl för att särskilja här berörda skoltyper genom olika be- nämningar. Tvärtom borde en gemen- sam beteekning ha den fördelen, att hela skolsystemet för allmänheten fram- står som en enhet. Detta skulle även in- åt både formellt och kanske också psykologiskt —— underlätta de olika sko— lornas utnyttjande för de kurser och andra utbildningsformer, som vid en viss tid är mest behövliga och lämpli- ga. Vid en lantbruksskola eller jord- bruksskola bör sålunda utan större om- gång i formellt hänseende kunna anord- nas kurser med övervägande teoretisk undervisning, om så anses lämpligt, och på samma sätt bör en lantmannaskola vid behov kunna anordna kurser med övervägande praktisk undervisning. Eftersom flertalet skolor för närvaran-

de kallas lantmannaskolor, vore det i och för sig enklast att låta alla, skolor få denna benämning. Ordet lantmanna- skola kan emellertid icke anses täcka en verksamhet, som sträcker sig från förberedande yrkesundervisning i skol- åldern till utbildning av arbets- och driftsledare. Det ter sig dessutom för nutida språkbruk föråldrat. Benämning- en lantbruksskola är enligt kommitténs mening lämpligare ur olika synpunkter. Denna överensstämmer också med de i grannländerna använda beteckningarna för skolor av detta slag. Kommittén fö- reslår därför, att samtliga tre nu befint- liga skoltyper i framtiden kallas lant- bruksskolor.

Nämnda skoltyper samt trädgårdssko- lor och lanthushållsskolor rubriceras vi- dare ibland som lantbruksundervis- ningsanstalter. Kommittén vill föreslå, att i stället för lantbruksundervisnings- anstalt användes benämningen lantbru- kets yrlcesskola.

KAPITEL V

Förberedande yrkesutbildning

I detta kapitel kommer att behandlas dels förberedande praktisk-teoretisk, ut- bildning i jordbruk och dels praktisk utbildning vid föräldrarnas jordbruk cller hos andra jordbrukare. Med förbe- redande praktisk-teoretisk utbildning avses härvid såväl den utbildning i jordbruk, som planerats komma till stånd inom enhetsskolans ram, som ut- bildning av det slag, som hittills med- delats dels i lantmannaskolornas prak- tisk-teoretiska sommarkurser och dels i första årskursen i tvååriga praktisk-teo- retiska kurser vid jordbrukets yrkessko- lor. Hit hör också den förberedande yr- kesutbildning i jordbruk, som meddelas i de fortsättningsskolekurser, vilka för närvarande anordnas vid en del lant- mannaskolor.

Allmänna synpunkter

Yrkesutbildningen inom andra nä- ringsgrenar än jordbruket inledes ofta vid mycket unga år. Det alltmera ökade kravet på visst yrkeskunnande redan vid tillträdandet av den första anställ- ningen har accentuerat behovet av för- beredande yrkesutbildning i skolform. Utbildningen har på grund härav i större omfattning än tidigare kommit att förläggas till yrkesskolor, varjämte den till företagen förlagda utbildning- en under senare år i ökad omfattning bedrivits under skolmässiga former och omfattat såväl praktisk som teoretisk utbildning.

Lantbruksutbildningen i Sverige, lik- som i övriga skandinaviska länder, har kännetecknats av att den i regel inrik- tat sig på elever, som varit något äldre än eleverna i övrig yrkesutbildning, och att undervisningen, med undantag för lantbruksskolornas och jordbrukets yrkesskolors kurser, huvudsakligen med- delats i form av teoretiska lektioner på lärosal. Den historiska bakgrunden till detta förhållande är det nära samband, som tidigare förefunnits mellan folk- högskolorna och lantmannaskolorna. Skolorna har till största delen frekven- terats av jordbrukarsöner, som på fa- derns gård erhållit den som grund för den teoretiska undervisningen nöd- vändiga jordbrukspraktiken. De elever, som icke kommit från jordbrukarhem, har skaffat sig praktisk utbildning ge- nom att ta anställning hos jordbrukare.

Även inom jordbruket föreligger ett ökat behov av att redan på ett tidigt åldersstadium ge ungdomarna förbere- dande praktisk-teoretisk utbildning i yrket. Då jordbruket i motsats till det stora flertalet övriga näringsgrenar icke har möjlighet att ge yrkesutbildning i skolform inom företagen, måste själv- fallet den teoretiska delen av den för- beredande yrkesutbildningen helt för- läggas till yrk-esskola och i ökad om- fattning numera även den praktiska ut- bildningen.

Unga elever kan för närvarande i begränsad omfattning erhålla praktisk jordbruksutbildning i skolmässig form

dels i lantmannaskolornas praktisk—teo- retiska sommarkurser och dels i ett— eller tvååriga kurser vid jordbrukets yr- kesskolor. Den vid de nuvarande lant- bruksskolorna meddelade praktisk-teo— retiska undervisningen kan i detta sam— manhang lämnas åsido, eftersom det vid dessa skolor icke är fråga om en förberedande utan en grundläggande utbildning i jordbruk.

Kommittén är för sin del övertygad om att ett ökat behov av förberedande praktisk-teoretisk jordbruksutbildning i skolmässig form kommer att uppstå. Detta framgår bl. a. av den ständigt stegrade efterfrågan på elevplatser i lantmannaskolornas praktisk-teoretiska sommarkurser. Antalet ansökningar till jordbruksskolorna har också under se- nare år varit vida större än antalet elevplatser. En utveckling i denna rikt- ning kan av flera skäl väntas fortgå i samma eller t. o. m. i ökad takt. Sam- tidigt som jordbruksbefolkningens an- del procentuellt minskar, kommer in- slaget av jordbruksintressade ungdomar från icke jordbrukarhem att öka. Möjlig- heterna för dessa ungdomar att direkt erhålla anställning i ett mekaniserat jordbruk blir allt mindre. En förbere- dande jordbruksutbildning i skolform är därför många gånger nödvändig för att bereda dem möjlighet att erhålla fortsatt praktisk utbildning genom an- ställning hos jordbrukare. Arbetstekni- ken inom jordbruket har över huvud ta- get inom forsknings- och försöksverk- samheten liksom inom undervisnings- och rådgivningsverksamhcten ägnats fö- ga utrymme. I samma mån, som vi allt- mer närmar oss det optimala utnyttjan- det av övriga produktionsmedel i jord— bruket, måste ansträngningarna inriktas på en effektivisering av arbetsmetoder— na och arbetsplaneringen. Detta aktua- liserar behovet av en efter hand förbätt- rad utbildning på detta område även för

ungdomar, som växer upp i jordbrukar- hem. Denna utbildning bör med fördel kunna meddelas i förberedande yrkes- kurser i direkt eller nära anslutning till den obligatoriska skolan.

Till grund för kommitténs övervägan- den och ställningstaganden till enhets- skolans undervisning i jordbruk och dennas anknytning lill övrig jordbruks- utbildning har legat dels de erfarenhe- ter, som vunnits i den under åren 1953 —1959 bedrivna försöksverksamheten, dels de anvisningar rörande den forl- satta utbyggnaden av undervisningen i 9y gren 1 (jordbruk och skogsbruk) samt dess organisation, som finnes i skolöverstyrelsens >>Timplaner och hu- vudmoment vid försöksverksamhet med nioårig enhetsskola». Kommittén har därtill haft ett flertal överläggningar med skolöverstyrelsens försöksavdel- ning rörande denna utbildning.

Sedan kommittén på denna grundval i huvudsak utformat sina förslag röran- de den förberedande yrkesutbildning- en i jordbruk, har 1957 års skolbered- ning offentliggjort sitt principiella ståndpunktstagande till utformningen av enhetsskolans högstadium. Bered- ningens förslag innebär bl. a., att yrkes- utbildningen inom 9 y koncentreras till grundutbildning inom endast fyra hu- vudområden, varvid eleverna skall ges möjlighet att välja mellan mekanisk lin- je, handelslinje, huslig linje och allmän- praktisk linje. Detta synes medföra, att nuvarande gren 1 (jordbruks- och skogsutbildning) i 9y helt slopas. De jordbruksintresserade 9 y-eleverna skul- le i stället hänvisas till den mekaniska linjen. Av förslaget synes vidare fram- gå, att klart yrkesbestämda elever, lik- som hittills varit fallet, skulle kunna fullgöra det nionde skolåret i yrkessko- la. Därjämte framgår, att vad som hit- tills betecknats såsom linje 9 a (all- mänteoretisk linje) i fortsättningen

skall differentieras och ge en avslutad teoretisk utbildning på någon av följan- de linjer: humanistisk, teknisk, merkan- til eller socialekonomisk.

Med hänsyn till att ovisshet sålunda ännu råder, huruvida det i enhetssko— lans högstadium skall ingå en yrkes- linje i jordbruk eller ej, har kommittén ansett sig böra icke endast redovisa synpunkter och förslag rörande upp- läggningen av den enligt nu gällande riktlinjer avsedda jordbruksundervis- ningen i enhetsskolans 9y utan även klarlägga de alternativa möjligheter till förberedande yrkesutbildning i jord- bruk, som bleve nödvändiga, därest — som skolberedningen tänkt sig 9y gren 1 skulle komma att slopas. Det bör i detta sammanhang framhållas, att de olika formerna av skolmässig förbere- dande jordbruksutbildning, som tillska- pas, så långt möjligt bör överensstäm- ma ifråga om undervisningens upplägg— ning och omfattning. De kommer näm- ligen att utgöra facklig törutbildning till en relativt ensartad grundläggande yrkesutbildning i jordbruk. När kom- mittén i fortsättningen mera ingående behandlar undervisningen i de praktisk- teoretiska ettårskurserna sker detta där- för, att enligt kommitténs mening dessa bör vara normgivande för all förbere- dande jordbruksutbildning i skolmässig form.

Även om säkra hållpunkter saknas för en bedömning av elevantalet i 9y gren 1, tyder dock gjorda beräkningar1 på att denna gren utan tvekan skulle komma att bli den mest frekventerade skolmässiga formen av förberedande jordbruksutbildning. En beräkning med utgångspunkt i de erfarenheter, som vunnits beträffande elevtillslutningen i den hittillsvarande försöksverksamhe—

1 Promemoria rörande jordbruksutbild— ningen i enhetsskolans 9 y, upprättad av lantbruksstyrelsen den 23.2.1960.

ten, tyder på, att antalet eleveri den för- beredande jordbruks- och skogsutbild- ningen skulle komma att uppgå till c:a 2.000 per år vid fullt utbyggd enhets- skola. Det är dock att märka, att långt ifrån alla blivande företagare och an- ställda inom lantbruket i försöksdistrik— ten hittills valt 9y gren 1. Av de dis- kussioner, som i skilda sammanhang förts rörande försöksverksamheten med enhetsskola. har också framgått, att ett betydande antal bland lantbrukarna, särskilt i de utpräglade jordbruksområ— dena, föredrager, att deras söner väljer en teoretisk linje i enhetsskolans hög— stadium för att sedan påbörja den egent- liga yrkesutbildningen efter den obliga— toriska skolan. Kommittén räknar där- för med att ett stort antal av eleverna i de grundläggande yrkeskurserna i stället för 9 y gren 1 genomgår 9 a och därefter skaffar sig yrkespraktik vid föräldrarnas jordbruk. Även desa elever bör ges möjlighet att genomgå förbere— dande praktisk-teoretisk utbildning i skolform. I detta syfte bör de nuvaran— de praktisk-teoretiska sommarkurserna bibehållas och ytterligare utbyggas i takt med efterfrågan på dylika kurser.

Elever i enhetsskolan bör också ha möjlighet att fullgöra det nionde årets skolplikt genom att genomgå förbere- dande yrkesutbildning i jordbruk vid yrkesskola.

Vissa av de lantbruksskolor, som an- ordnar förberedande yrkeskurs, bör som en omedelbar fortsättning på den- na anordna en grundläggande praktisk- teoretisk yrkeskurs. På så sätt får ele- verna möjlighet att genomgå en tvåårig praktisk-teoretisk utbildning vid samma skola, motsvarande den utbildning, som för närvarande meddelas vid sko- lor av Gålötyp, vilket ur pedagogisk synpunkt innebär betydande fördelar. Denna utbildningsväg bör i första hand stå öppen för klart yrkesbestämda ele-

ver i den obligatoriska skolan och bör vara av särskild betydelse för elever från städer och tätorter. Den bör dock även stå öppen för elever, som gått en teoretisk utbildningslinje i enhetssko- lans sista klass.

Sedan kommittén sålunda i korhet re- dogjort för de olika former av förbere- dande skolmässig jordbruksutbildning, som kommittén föreslår och som kom— mer att närmare behandlas längre fram i detta kapitel, övergår kommittén till att diskutera, hur en utformning av en- hetsskolan i enlighet med skolbered- ningens förslag kommer att påverka uppläggningen av den förberedande yr- kesutbildningen.

De ungdomar, som avser att ägna sig åt jordbruk och som vill gå en yrkes- linje inom enhetsskolan, kommer att va- ra hänvisade i första hand till den me- kaniska grenen. Denna gren kan dock icke ersätta 9 y gren 1, eftersom den en- dast ger förberedande yrkesutbildning på det mekaniska området och icke ger utbildning i samtliga arbeten, som före- kommer inom jordbruket. Den ger där- för icke någon lämplig grund för den fortsatta utbildningen i jordbruk och de elever, som sedan skall fortsätta sin grundläggande yrkesutbildning, måste skaffa sig fortsatt yrkespraktik inom jordbruket eller någon form av skolmäs- sig förberedande jordbruksutbildning. Med tanke på den osäkerhet beträffande yrkesvalet, som är utmärkande för ung— domar i den aktuella åldern, år det vi- dare troligt, att många av dem. som tänkt sig fortsatt jordbruksutbildning, genom hänvisningen till den mekaniska grenen påverkas att fortsätta sin yrkes- utbildning inom rent tekniska områden.

Som ett alternativ för dem, som är klart yrkesinriktade på jordbruk, bör därför, liksom hittills varit fallet och såsom nyss redogjorts för, möjligheter finnas att fullgöra det nionde skolåret

i en lantbrukets yrkesskola. Om de av skolberedningen framförda tankegång- arna skulle komma att förverkligas, an- ser kommittén det synnerligen angelä— get, att denna möjlighet bibehålles.

Lantbruksskolorna behöver således, vid en utveckling som den antydda, få ökade resurser att tillgodose behovet av förberedande yrkesutbildning för ele- ver, som fullgör sitt obligatoriska nion- de skolår. Även för ungdomar, som i den obligatoriska skolan väljer teoretis- ka utbildningslinjer och uppskjuter yr- kesutbildningen till efter denna, hör ökade möjligheter finnas att vid sidan om yrkespraktik på föräldrarnas jord— bruk eller hos andra jordbrukare ge- nomgå förberedande yrkesutbildning vid lantbruksskola. Resurserna behöver successivt utökas i förhållande till den efterfrågan, som kommer att uppstå i takt med enhetsskolans fortsatta utbygg— nad.

Vid sidan av åtgärder att öka lant— bruksskolornas resurser ifråga om för— beredande yrkesutbildning måsle dess— utom särskilda anordningar vidtagas i syfte att förbättra praktikmöjligheterna inom jordbruket. Kommittén framläg— ger förslag härom i slutet av detta ka- pitel. Om 9 y gren 1 slopas, måste där- utöver åtgärder vidtagas för att få till stånd en kraftig förstärkning av yrkes- orienteringen i jordbruks- och skogsyr- kena i åttonde klassen. ,

Jordbruksupplysningskommittén har enligt sina direktiv att framlägga för- slag rörande den framtida utformning— en av den statsunderstödda klubbverk— samhet, som för närvarande bedrives av ungdomsföreningar på landsbygden. Lantbruksundervisningskommittén kan dock icke underlåta att i detta samman- hang framhålla, att ifrågavarande verk- samhet utgör ett värdefullt- komplement till yrkesorientering och förberedande yrkesutbildning i jordbruk. Hittills

vunna erfarenheter av verksamheten vi- sar, att den har goda möjligheter att hos ungdom väcka intresse för och ge vär- defull stimulans till utbildning i jord- bruksyrket. Kommittén vill därför för sin del förorda en kraftig utbyggnad av den statsunderstödda klubbverksamhe- ten. på jordbrukets område.

Enhetsskolans förberedande yrkes- utbildning

En redogörelse för den hittillsvaran- de försöksverksamheten med jordbruks- utbildning i enhetsskolan återfinnes i bilaga 4. Denna innehåller. förutom sta- tistiska uppgifter angående elevernas linjeval och uppgifter om timfördel- ningen i 9 y gren 1, även en redogörelse för undervisningens uppläggning och de olika organisatoriska alternativ, som prövats. I ett särskilt avsnitt redogöres för det samarbete, som etablerats mellan den obligatoriska skolan och lantman- naskolorna. Därav framgår bl. a., att lantmannaskolorna i flera fall aktivt en- gagerat sig i den förberedande yrkes- utbildningen i jordbruk genom att an- ordna praktisk-teoretiska kurser för elever, som i enhetsskolan valt 9 y gren ]. Slutligen lämnas i bilagan en kortfat- tad redogörelse för den praktiska yr- kesorienteringen i enhetsskolans klass 8, i vilken lantmannaskolorna i viss ut- sträckning medverkat.

Kommittén vill först något beröra frå- gan hur den förberedande utbildningen i jordbruk helt allmänt bör utformas. Det beror på denna utformning, i vad lantbrukets skolor kan utnyttjas för sådan undervisning. Utbildningen i 9y gren 1 bör också vara en förbere- delse till egentlig grundläggande yrkes- utbildning i lantbruksskolorna och bör sålunda utformas med tanke på den forsatta undervisningen och dennas uppläggning. Enligt de av skolöversty- m än

relsen utfärdade anvisningarna skall den praktiska utbildningen ge eleverna god träning i arbetsteknik och maski- nernas och redskapens handhavande och vård. Av den för yrkesämnen till- mätta tiden beräknas c:a 75 procent skola utnyttjas för övningar och prak- tiskt arbete. Denna avvägning mellan teori och praktik förefaller kommittén ändamålsenlig. Om undervisningen gö- res allsidig och kvalitativt tillfredsstäl- lande, bör de, som genomgått densam- ma, ha möjlighet att fortsätta i grund- läggande yrkeskurs vid lantbruksskola utan att behöva skaffa sig ytterligare jordbrukspraktik före inträdet.

Den teoretiska undervisningen skall enligt skolöverstyrelsens anvisningar omfatta dels allmänna läroämnen, såsom modersmålet, samhällslära och biologi, dels fackämnen, såsom jordbrukslära, maskin- och redskapslära, husdjurslära och Skogshushållning. Kommittén har icke funnit anledning till erinringar mot denna uppläggning. Här skall endast understrykas betydelsen av en god sam- ordning mellan den yrkesteoretiska och praktiska utbildningen, vilket underlät— tas av tillgången till ett Skoljordbruk, som kontinuerligt kan utnyttjas i under- visningen.

I de diskussioner rörande speciellt den praktiska utbildningens utform- ning, som förts i samband med den på- gående försöksverksamheten, har även framkommit förslag till andra lösning- ar än de hittills i regel praktiserade. Des- sa innebär i korthet, att endast den teo- retiska utbildningen skulle förläggas till skola, medan den praktiska utbildning- en skulle ske antingen på föräldragår- den eller på särskilt utvalda gårdar. In- tet av dessa alternativ är emellertid till- fredsställande vare sig ur pedagogiska synpunkter eller med hänsyn till den ålderskategori, det här är fråga om. I den mån förberedande yrkesutbildning

i jordbruk skall ges såsom en del av den obligatoriska skolplikten, bör den enligt kommitténs uppfattning i sin helhet för- läggas till en skola, försedd med skol— jordbruk.

Vad beträffar (len praktiska utbild- ningen skulle det vara önskvärt. att läs- året för 9 y gren 1 a sammanfölle med vegetationsperioden. Detta skulle dock medföra, att eleverna i enhetsskolan finge avsluta sitt åttonde skolår redan i april, d. v. 5. ett par månader före si- na kamrater, vilket icke synes lämp— ligt. Vid vissa av de 9 y-kurser i jordbruk, som anordnats vid lantman- naskolorna, har utbildningen påbörjats så snart som möjligt efter det ordinarie läsårets slut eller i mitten eller senare hälften av juni månad. Detta har gjort det möjligt för eleverna att deltaga i flertalet under vegetationsperioden fö- rekommande arbeten och framstår så— lunda för kommittén som en godtagbar lösning. Att sommaruppehållet härige- nom blir starkt förkortat, torde uppvä- gas av dels att utbildningen den första tiden till övervägande del är praktisk. dels att eleverna efter kursens slut kan komma ut i förvärvsarbete under vår- månaderna, då det i regel råder efter- frågan på arbetskraft inom jordbruket.

Om den praktisk-teoretiska utbild- ningen i jordbruk, som hittills planerats i enhetsskolans yrkeslinje, skall bli kvalitativt tillfred'sställande fordras, förutom en rationell organisation av den praktiska och teoretiska undervis- ningen, tillgång till välutrustade skol- jordbruk och lämpliga förmän, som kan handleda eleverna i praktiskt arbete. De ekonomiska åtaganden, som är förbund- na med investeringar i skoljordbruk, måste många gånger komma att te sig avskräckande för de enskilda skoldi- strikten, särskilt som elevtillslutningen till denna speciella utbildning i många distrikt kan förväntas bli ganska ringa.

De flesta av lantbrukets skolor är för- sedda med välutrustade skoljordbruk, som lämpar sig för praktisk undervis— ning. Kommittén finner det därför självklart, att man vid planläggningen av jordbruksutbildningen i enhetssko- lans yrkeslinje i landets olika delar bör undersöka, i vilken utsträckning utbild- ningen kan förläggas till lantbrukets skolor. Detta blir givetvis i sista hand beroende av hur långt resurserna räc- kcr. Men även om kompletteringar i vis- sa avseenden blir erforderliga, exempel- vis med avseende på lärarkrafter och förläggningsutrymmen, blir detta billi- gare än att inrätta nya yrkesskolor för ändamålet.

Det må nämnas, att lantbruksskolorna med hänsyn till att de i många fall re- kryterar elever från större geografiska områden men även av utbildningsskäl, exempelvis i samband med arbetsupp- gifter inom djurskötseln, måste ha möj- ligheter att inkvartera eleverna.

Lantbruksskolornas möjligheter att anordna förberedande yrkesutbildning kommer emellertid att, om icke en kraf- tig utbyggnad sker, vara otillräckliga, därest anslutningen till denna utbild- ning skulle bli av den storleksordning, som motiveras av rekryteringsbehovet av företagare och anställda inom jord- bruket. Vid sidan av den undervisning, som enligt kommitténs uppfattning lämpligen bör förläggas till lantbruks- skolorna, torde därför ytterligare ut- bildningsmöjligheter i viss omfattning behöva ordnas genom skoldistriktens försorg. Även i sådana fall bör samver- kan äga rum med lantbruksskolorna.

I den mån skoldistrikten genom an- skaffande av Skoljordbruk anordnar förberedande yrkesutbildning i jord- bruk, är det angeläget, att detta sker i samråd med de för lantbruksundervis- ningen ansvariga myndigheterna och med hänsynstagande till vad kommittén

i detta kapitel anfört. Det är ur jord— brukets synpunkt av allra största vikt, att den förberedande utbildning i jord— bruk, som kommer att anordnas inom enhetsskolan, utformas på ett sådant sätt, att den verkar lika tilltalande för eleverna som motsvarande utbildning inom andra yrkesområden.

Kommittén vill i detta sammanhang erinra om att flera hushållningssällskap numera har tillgång till egna gårdar. Åtskilliga av dessa är utrustade med lämpliga lokaler för såväl undervisning som förläggning av elever och har i re- gel välutrustade jordbruk. Vid ordnan- det av förberedande yrkesutbildning i jordbruk ute i länen bör därför även uppmärksammas möjligheterna att för— lägga utbildning till dessa gårdar.

Den teoretiska utbildningen i lant- bruksskolornas grundläggande yrkes- kurser skall till övervägande del handhas av agronomiskt utbildade lä— rare. Dessa lärare kan i viss omfattning medverka även i den förberedande yr- kesutbildningen. Huvuddelen av denna utbildning bör dock enligt kommitténs uppfattning lämpligen handhas av yrkeslärare. Frågan om i vilken ut- sträckning yrkeslärare bör anställas vid lantbruksskolorna kommer att upptagas till behandling i kapitel XIII.

I den förberedande yrkesutbildning- en i 9 y gren 1 a skall även ingå under— visning i skogsbruk. Undervisningen i detta ämne kan handhas antingen av vid skolan anställd jägmästare, skogs- mästare, skogvaktare eller efter överens- kommelse med skogsvårdsstyrelsen av dess befattningshavare.

En annan fråga, som kommittén vill behandla i detta sammanhang, rör un- dervisning i allmänna läroämnen, såsom modersmålet och samhällslära, vilken vid sidan av undervisning i fackämnen skall ingå i den förberedande yrkesut- bildningen i enhetsskolan. I den mån

denna undervisning förläggas till lant— bruksskolorna, torde praktiska skäl ta- la för, att även undervisningen i allmän— na läroämnen meddelas vid den lant- bruksskola, som anordnar förberedan- de yrkeskurs. Undervisning i allmänna läroämnen har redan med gott resultat meddelats vid flera av de lantmanna- skolor, som för närvarande anordnar förberedande yrkesutbildning i jord- bruk. För det fall lantbruksskolornas egna lärare ej kan åtaga sig hela un- dervisningen i dessa ämnen, bör möj- ligheter finnas att anlita speciallärare, t. ex. inom kommunen anställda lärare.

Andra former av förberedande yrkesutbildning

Av det hittills anförda framgår, att lant- brukets yrkesskolor redan i viss ut- sträckning har engagerat sig i den för- beredande yrkesutbildning, som anord- nats inom enhetsskolans ram. Vid sidan härav har lantmannaskolorna under 1950-talet anordnat fortsättningsskole- kurser i jordbruk för elever från skol- distrikt med sjuårig folkskola. Dylika kurser har anordnats vid 24 skolor. An- talet kurser uppgick under nämnda tio- årsperiod till c:a 200 med ett samman- lagt elevantal av 3.000. Kurserna har i regel omfattat 6—8 veckor och under- visningen har handhafts av lantmanna— skolornas lärarpersonal och förmännen vid skoljordbruken. I samma mån som enhetsskolan genomföres, kommer den- na verksamhet att avvecklas, varigenom de härigenom friställda utrymmena kan tas i bruk, antingen för enhetsskolans jordbruksutbildning eller för andra for- mer av förberedande yrkesutbildning i jordbruk.

Andra former av praktisk-teoretisk utbildning, som kan anses motsvara för- beredande yrkesutbildning, meddelas

dels i praktisk-teoretiska sommarkurser vid lantmannaskolorna och dels i förs- ta årskursen av praktisk-teoretiska två- årskurser vid jordbrukets yrkesskolor.

De praktisk-teoretiska sommarkurser— na, som infördes år 1949, har omfattats med stort intresse och under senare år anordnats i alltmera ökad omfattning. Under sommaren 1959 anordnades så- lunda dylika kurser vid inte; mindre än 24 lantmannaskolor med sammanlagt 300 elever. Ett flertal ungdomar har fullgjort sin fortsättningsskoleplikt i dessa kurser. I stor utsträckning har eleverna vid kurserna fortsatt sin ut- bildning vid vinterkurs.

Det är enligt kommitténs uppfattning angeläget, att de praktisk-teoretiska sommarkurserna bibehålles. Det torde också komma att bli behov av att såda- na kurser anordnas vid flera skolor än för närvarande är fallet. För elever, som under nionde skolåret valt en teoretisk utbildningslinje eller annan yrkesgren än 9 y gren 1, kommer praktisk-teoretis- ka sommarkurser att utgöra ett värde- fullt komplement till den praktiska ut- bildningen på föräldragården eller hos andra jordbrukare. Skulle enhetssko- lans högstadium komma att utformas

utan att förberedande Yrkesutbildning i jordbruk ingår i detsamma, behöver praktisk—teoretiska sommarkurser an- ordnas i väsentligt större omfattning än vad som eljest blir fallet.

Då den praktisk-teoretiska sommar- kursen bl. a. skall ge' en grund för fort- satt utbildning i jordbruk, skulle det va- ra önskvärt, att den omfattade hela ve- getationsperioden. Kursen bör emeller- tid kunna genomgås i direkt anslutning till den obligatoriska skolan, varför det- ta icke är genomförbart. Genom att kur- sen påbörjas så snart som möjligt efter den obligatoriska skolans slut eller i mitten eller senare hälften av juni må— nad, blir det dock möjligt för eleverna att deltaga i flertalet under vegetations- perioden förekommande arbeten.

Kommittén har ej funnit anledning föreslå någon ändring av den nu till- lämpade kurstiden om 21 veckor. Kur- sen bör dock, för det fall utvidgad un- dervisning i något ämne, exempelvis skogsbruk, skall ingå i densamma, för- längas med några veckor. Enligt kom- mitténs uppfattning kan för praktisk- teoretisk sommarkurs om 21 veckor föl- jande förslag till undervisningsplan tjä— na som norm.

Undervisningsplan för praktisk-teoretisk sommarkurs

Antal timmar Läroämne Summa Praktik Lektioner Jordbrukslära .......... 260 60 320 Husdjurslära .......... 100 60 160 Maskinlära ............. 115 50 16.5 Skogsbruk .............. 125 30 155 Bokföring ................ 40 40 Summa 600 240 840

Kommittén har i kapitel 11 kortfattat redogjort för de vid jordbrukets yrkes- skolor förekommande kurserna samt un- dervisningens uppläggning och utform- ning vid dessa kurser.

Elevtillströmningen till dessa skolor har under senare år varit mycket stor. Sålunda uppgår antalet ansökningar till den i närheten av Stockholm förlagda Gålö jordbruksskola årligen till 3 a 4

gånger antalet tillgängliga platser. Vid skolan antages i de tvååriga kurserna så gott som uteslutande elever från icke jordbrukarhem, vilka, iavsaknad av praktiskt yrkeskunnande, skulle haft stora svårigheter att finna lämpliga praktikplatser på annat sätt.

Undervisningen i första årskursen av- ser att ge eleverna förberedande prak- tisk—teoretisk utbildning i jordbruk, vil- ken sedan kompletteras och utvidgas i andra årskursen. I första årskursen meddelas sålunda teoretisk undervis- ning av i stort sett samma omfattning och innehåll, som planerats för enhets- skolans förberedande jordbruksutbild- ning, medan den teoretiska undervis- ningen i andra årskursen till omfatt- ning och innehåll motsvarar den under— visning, som meddelas i vinterkurs vid lantmannaskolorna. Eleverna erhåller därjämte en allsidig och omfattande praktisk utbildning.

Genom att nu nämnda kurser sålunda ger en utbildning, som i direkt följd och vid samma skola omfattar såväl de förberedande som grundläggande sta- dierna, vinnes vissa fördelar, bl. a. för- bättrade möjligheter att fördela läro- stoffet på lämpligt sätt. Studietakten blir härigenom lugnare, vilket är ägnat att i hög grad förbättra studieresultatet. Det är därför angeläget, att dessa ut- bildningsmöjligheter bibehålles och ut- bygges i takt med efterfrågan på sådan utbildning. Detta bör tidigare nämnts ske, genom att till en och sam— ma lantbruksskola förlägges såväl förbe- redande som grundläggande praktisk- teoretisk yrkesutbildning, varigenom möjligheter erhålles att under två på varandra följande läsår genomgå såväl förberedande som grundläggande yrkes- utbildning vid samma skola. Sådan ut- bildning bör anordnas även vid andra skolor än de nuvarande jordbrukssko-

som

lorna och ingå som ett led i lantbruks- skolornas ordinarie kursverksamhet.

Nu angivna möjlighet att genomgå såväl förberedande som grundläggande praktisk-teoretisk yrkesutbildning vid samma skola bör bli av särskild bety- delse för elever från städer och tätor- ter. Det bör vidare vara värdefullt för skolpliktiga 9y-elever, som fullgör skolplikten i förberedande praktisk—teo- retisk yrkeskurs vid lantbruksskola, att direkt kunna fortsätta sin utbildning i grundläggande praktisk-teoretisk yrkes- kurs vid samma skola.

De nuvarande jordbrukets yrkessko- lor bör helt inordnas under samma be- stämmelser, som gäller för övriga sko— lor, och även de benämnas lantbruks- skolor.

De i detta avsnitt i övrigt behandlade kursformerna, enhetsskolans 9y gren 1 a och praktisk-teoretisk sommarkurs, syftar i första hand till att ge den kän- nedom om och förtrogenhet med prak— tiskt jordbruksarbete, som är nödvän- dig med tanke på den övervägande teo- retiska undervisning i grundläggande yrkeskurs, som sedan skall följa. Kom- mittén har icke funnit anledning fram- lägga i allo detaljerade förslag rörande kursernas utformning. Det bör eftersträ- vas att kurserna planläggas så, att de utgör lämplig grund för den fortsatta utbildningen.

Praktik vid enskilda jordbruk

Som redan inledningsvis framhållits, sker den övervägande delen av den praktiska utbildningen i jordbruk ge- nom praktik på föräldragården eller hos andra jordbrukare. Även: vid en ut- ökning av antalet elevplatser i praktisk- teoretiska kurser vid lantbruksskolorna, kommer det alltid att finnas behov av praktikplatser vid enskilda jordbruk. Praktik vid föräldrarnas jordbruk kom- mer naturligtvis att utgöra den domine-

rande delen av den praktiska utbild- ningen. Den innebär ur organisatorisk synpunkt inga större problem. Men där- utöver behövs praktikplatser dcls för jordbrukarsöner, som vill skaffa sig praktik vid andra jordbruk än föräld— rarnas, dels för de ungdomar från icke- jordhrukarhem, vilka av olika anled- ningar icke kan beredas plats i prak- tisk-teoretiska kurser av olika slag.

Med ökad mekanisering inom jord- bruket minskas behovet av arbetskraft. Det har bl. a. på grund härav blivit allt svårare att finna lämpliga praktikant- platser hos enskilda jordbrukare, samti- digt som praktiken tenderat att bli mindre allsidig och inriktad endast på vissa av de arbeten, som förekommer inom jordbruket. Jordbrukarnas obenä- genhet att anställa ungdomar är förklar- lig, då de med nuvarande arbetslöner icke är betjänta av yrkesovan arbets- kraft, som kan befaras vålla ökade kost- nader för bl. a. maskinunderhåll.

Frågan om anordnande av en efter bestämda riktlinjer organiserad prak- tisk utbildning i jordbruk har länge va- rit aktuell och gång efter annan varit föremål för utredning. Den senast verk- ställda utredningen på detta område tillkom på initiativ av lantbruksstyrel- sen vid sammanträde den 31 januari 1955 med bl. a. representanter för lant- arbetsgivarnas och lantarbetarnas orga- nisationer. Utredningen överlämnade sitt betänkande —— Utredning angående jordbrukets lärlingsutbildning till lantbruksstyrelsen den 25 mars 1957. Betänkandet, som har legat till grund för lantbruksundervisningskommitténs diskussioner i föreliggande avseende, har behandlat dels lärlingsutbildning av blivande lantarbetare, dels en mera all- män praktisk utbildning vid lämpliga jordbruk, kompletterad med teoretisk utbildning under kortare perioder vid lantbrukets skolor.

Lantbruksundervisningskommittén anser det icke vara erforderligt att vid sidan av den utbildningsgång, som för- ordats i det föregående, uppbygga en helt sidoordnad i huvudsak praktiskt inriktad utbildning för lantarbetare. Kommittén hyser den uppfattningen, att utbildningsvägarna bör vara desam- ma för blivande jordbrukare och i jord- bruket anställda.

Utbildningen bör så långt möjligt för— läggas till särskilt utvalda gårdar, i det följande benämnda praktikgårdar. För ungdomar, som genomgår praktisk ut- bildning vid enskilda jordbruk, har kommittén använt den gemensamma be— nämningen lantbrukselever, oavsett om denna utbildning i tiden är förlagd fö— re eller efter genomgången grundläggan- de yrkeskurs.

Det bör vara angeläget för de för lantbruksutbildningen ansvariga att på ett mera målmedvetet sätt än hittills ta- ga sig an den praktiska utbildningen vid enskilda jordbruk och medverka till att tillräckligt antal praktikplatser kan anvisas.

Möjligheterna att intressera jordbru- kare att åtaga sig praktisk utbildning av ungdomar skulle kunna ökas genom att statsbidrag utginge för verksamhe- ten med ett visst belopp per lantbruks— elev och månad. Vid den med statsbi- drag bedrivna lärlingsutbildningen hos hantverksmästare, vilken står under tillsyn av överstyrelsen för yrkesutbild- ning, tillämpas för närvarande ett lik- nande bidragssystem, varvid statsbi- drag utgår med ett visst belopp per år och lärling till de hantverksmästare, som åtager sig att svara för nämnda ut- bildningl.

Ersättningen till de jordbrukare, som

1 Bestämmelser angående statsbidrag till lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. meddelade i Kungl. brev 28/5 1959 (ändr. 3/6 1960).

åtager sig att svara för praktisk utbild- ning, kan betraktas som en viss kom- pensation från det allmännas sida för de besvär och olägenheter, som är för- enade med utbildningen. Både företa— gare och anställda får i viss mån efter- sätta produktivt arbete för handledning av ungdomarna. Jordbrukarna får dess- utom tillhandahålla kost och logi, vilket i våra dagar utgör en betydande belast- ning på de hushåll, som skall svara härför. Kommittén föreslår, att statsbi- drag till ersättning åt de jordbrukare, som åtager sig att svara för den prak— tiska utbildningen, utgår med 100 kro- nor per lantbrukselev och månad.

Den här avsedda statsunderstödda praktiska utbildningen kan enligt kom- mitténs mening begränsas till tiden mel- lan cnhetssskolans slut och den grund- läggande yrkeskursens början. För att statsbidrag skall kunna utgå, skall där- för även fordras. att vederbörande lant— brukselev fyllt 16 men ej 18 år. Den statsunderstödda utbildningen bör för varje lantbrukselev omfatta minst 6 och högst 12 månader.

Vad beträffar den fortsatta praktiska utbildningen efter grundläggande yrkes- kurs, som exempelvis fordras för inträ- de i arbets- och driftsledarkurs och la- dugårdsförmanskurs, synes något stat- ligt stöd icke vara behövligt. De ungdo- mar, som behöver sådan praktik, bör nämligen besitta så stor yrkeskunskap, att de kan erhålla anställning vid jord- bruk utan att ersättning i form av stats- bidrag behöver utgå till arbetsgivaren (jordbrukaren).

Den praktiska utbildningen bör stå under ledning och överinseende av lant- bruksstyrelsen. Den lokala ledningen och administrationen av densamma bör under styrelsens överinseende omhän- derhas av de regionala skolstyrelserna. Åt lärare vid lantbrukets yrkesskolor hör uppdragas att handha den omedel-

bara ledningen och tillsynen av den praktiska utbildningen. Uppläggningen och utformningen av utbildningen bör såväl centralt som lokalt ske i samråd med arbetsmarknadens organisationer.

Praktikgårdarna bör utses av den re- gionala skolstyrelsen och godkännas av lantbruksstyrelsen. Kommittén vill un- derstryka angelägenheten av att urvalet sker med omsorg, så att verksamheten vinner förtroende. Verksamheten bör till en början bedrivas i form av för- söksverksamhet. Det torde vara lämp- ligt att på detta försöksstadium räkna med c:a 300 elevplatser om 12 måna- ders längd (3.600 elevmånader) årligen. Erfarenheten får sedan visa, i vilken takt verksamheten kan utbyggas.

Ovan föreslagna omfattning av den statsunderstödda praktiska utbildning- en kommer emellertid icke att vara till- räcklig för att bereda alla dem, som så önskar, möjligheter till sådan utbild- ning. Den regionala skolstyrelsen bör genom medverkan av skolornas rekto- rer och lärare ha goda möjligheter att anvisa lämplig jordbrukspraktik även på andra gårdar än här nämnda prak- tikgårdar samt tillse, att också denna praktik blir kvalitativt tillfredsställande.

På samma sätt bör de regionala skol- styrelserna medverka, när det gäller att ordna lämplig specialpraktik för blivan— de arbetsledare och förmän inom jord- bruket. Lämpliga praktikgårdar bör för— medlas av de regiönala skolstyrelserna.

Kommittén har ovan föreslagit, att statsbidrag till ersättning åt jordbruka- re, som åtager sig att svara för den praktiska utbildningen, bör utgå med visst belopp per lantbrukselev och må- nad. Från de medel, som ställes till för- fogande härför, bör även utgå trakta- menten och resekostnadsersättning en- ligt bestämmelserna i allmänna resereg- lementet åt de lärare vid lantbrukets

yrkesskolor, som skall ha hand om den omedelbara ledningen och tillsynen av nämnda utbildning. De för ändamålet anslagna medlen bör disponeras av lantbruksstyrelsen och av styrelsen ut- betalas till vederbörande jordbrukare och till de lärare vid lantbrukets yrkes- skolor, som anlitats i verksamheten. Den preliminära fördelningen av ansla- get och utbetalningen av förskott bör grundas på av de regionala skolstyrel- serna upprättade preliminära ansök- ningar om statsbidrag, åtföljda av plan över verksamheten och de beräknade kostnaderna för densamma. Den slut- giltiga fördelningen av de anslagna medlen bör ske efter verksamhetsårets slut och grundas på redogörelser för

verksamheten, upprättade av de regio- nala skolstyrelserna.

Till de ungdomar, som efter eget åta- gande praktiserar hos enskilda jordbru- kare, utgår för närvarande lön med be- lopp, som överenskommes från fall till fall alltefter vederbörande lantbruks- elevs ålder, eventuella tidigare erfaren- het av jordbruk etc. Då lantbrukselever— na i den här föreslagna praktiska ut- bildningen vid särskilt utvalda gårdar kommer att vara tämligen lika såväl med avseende på ålder som tidigare ut- bildning och erfarenheter, kan lön un- der praktiktiden förslagsvis utgå med samma belopp för samtliga elever, exem- pelvis med viss procent av lantarbetar- lönen enligt gällande kollektivavtal.

KAPITEL VI

Grundläggande yrkesutbildning

I föregående kapitel har under rubri- ken förberedande yrkesutbildning be— handlats första stadiet i den utbild- ningsgång, som kommittén i förevaran- de betänkande föreslår skola tillämpas inom lantbruksundervisningen. I detta kapitel skall behandlas det andra sta- diet i denna utbildningsgång, den grundläggande yrkesutbildningen i jordbruk. Denna utbildning bör med- delas i kurser benämnda grundläggan- de yrkeskurser, som ger allsidig och grundlig utbildning i jordbruk av unge- fär samma omfattning och innehåll som den utbildning, som meddelas i de nuvarande vinterkurserna vid lantman- naskolorna.

I det följande kommer att behandlas tre olika former av grundläggande yr- keskurs, nämligen 1) grundläggande yrkeskurs, omfattan—

de minst 21 veckor och utformad i huvudsak såsom den nuvarande vin- terkursen vid lantmannaskolorna, 2) kortare grundläggande yrkeskurs, omfattande c:a 10 veckor och av- sedd för redan yrkesverksamma jordbrukare och lantarbetare, 3) grundläggande praktisk-teoretisk yr- keskurs, omfattande 42 veckor och utformad i huvudsak såsom den nu- varande ettårskursen vid lantbruks- skolorna.

Vid de två förstnämnda kurserna skall huvudsakligen teoretisk undervis- ning meddelas, medan i sistnämnda kurs _ såsom benämningen på kursen

anger även skall ingå praktisk under- visning.

Kommittén kommer i detta kapitel även att något beröra sambandet mellan den jordbruksundervisning, som skall meddelas vid lantbruksskolorna, och den grundläggande undervisningen i trädgårdsskötsel vid trädgårdsskolorna.

Allmänna synpunkter

Minimiåldern för inträde i de nuva- rande lantmannaskolornas vinterkurser är 18 år, med rätt för skolans styrelse att anta elev, som fyllt 17 år. Därut- över har lantbruksstyrelsen möjlighet att medge skolans styrelse att, då sär- skilda skäl föreligger, antaga även elev, som ej fyllt 17 år. Dessa möjligheter att antaga yngre elever har under sena- re år av vissa skolor utnyttjats i relativt stor omfattning. Detta är speciellt fallet vid norrlandsskolorna och vid de lant- mannaskolor, som är belägna i skogs- bygderna i mellersta och södra Sverige, medan lantmannaskolor i utpräglade jordbruksområden i allmänhet kunnat uppehålla det formella kravet med av- seende på inträdesåldern. Elevkliente- let i lantmannaskolornas vinterkurser kännetecknas dock rent allmänt av en successivt sjunkande medelålder. Kommittén har redan i föregående kapitel berört den strävan, som finns inom annan yrkesutbildning, att ta hand om eleverna så snart som möjligt efter den obligatoriska skolans slut.

Inom lantbruksundervisningen har det hittills ansetts angeläget, att elever- na före inträde i lantmannaskolans vin- terkurs uppnått viss mognad och att de haft erfarenheter av lantbruksarbe- tenas praktiska utförande och någon kännedom om de med jordbrukets drift sammanhängande problemen.

Trots att det har vissa fördelar att få arbeta med ett något äldre elevmaterial. har kommittén dock kommit till den slutsatsen, att minimiåldern för inträde i lantbruksskolornas grundläggande yr- keskurs bör sänkas till 16 år och att un- dervisningen bör avpassas för elever i 16—18 års åldern.

Elever i denna ålder kan lättare av- varas i arbetet på hemgården, vilket på lång sikt bör kunna medverka till att ett större antal blivande jordbrukare än hittills varit fallet kommer att skaffa sig grundläggande yrkesutbildning. Genom sänkningen av inträdesåldern blir det möjligt att undvika längre uppehåll i ut- bildningen mellan den obligatoriska skolan och den grundläggande yrkesut- bildningen. Ett sådant uppehåll leder lätt till att många jordbrukarungdomar antingen icke skaffar sig någon yrkes- utbildning eller i stället för yrkesutbild- ning i jordbruk väljer annan yrkesut- bildning, som ges i omedelbar anslut- ning till den obligatoriska skolan, och som följd härav övergår till andra nä- ringsgrenar.

Det kan också ur andra synpunkter betraktas som en fördel, att den grund— läggande utbildningen sättes in relativt tidigt. De inhämtade kunskaperna bör således möjliggöra ett effektivare utnytt- jande av den därefter följande yrkes- praktiken.

För inträde i grundläggande yrkes- kurs i jordbruk bör utom uppnådd mi- nimiålder fordras, att inträdessökande avslutat sin obligatoriska skolgång samt att han antingen har minst ett års jord-

brukspraktik eller har genomgått prak— tisk-teoretisk sommarkurs eller där— est sådana utbildningsmöjligheter kom- mer att finnas i framtiden förbere- dande yrkesutbildning i 9 y gren 1 a.

Grundläggande yrkeskurs i jordbruk skall även kunna utformas med utvid- gad undervisning i Skogshushållning (sid. 52). För inträde i sådan kurs skall i fråga om fackliga förkunskaper ford- ras minst ett halvt års jordbrukspraktik eller praktisk-teoretisk sommarkurs samt 9 y gren 1 b eller lärlingskurs vid skogsbruksskola. Under en övergångs- tid bör ett halvt års allsidig skogsprak— tik jämställas med sistnämnda utbild- ning.

Genomgången grundläggande yrkes- utbildning förutsättes efter en över- gångstid skola utgöra formellt kompe- tenskrav för tillträde till den speciali— serade vidareutbildning, som utgör näs- ta stadium i utbildningsgången. Till en och samma specialkurs kommer att söka elever, som genomgått grundläggande yrkesutbildning vid olika lantbrukssko- lor och i vissa fall i olika kursformer. Det bör ankomma på tillsynsmyndighe— ten att tillse, att överensstämmelse upp- nås mellan de olika kursformerna, vad beträffar huvudparten av det grundläg- gande lärostoffets omfattning och inne- håll.

I samband med att den grundläggan- de yrkeskursen, vars uppläggning bör vara normerande även för övriga for- mer av grundläggande utbildning i jord- bruk, här nedan närmare behandlas. re— dogöres även för kommitténs synpunk- ter på omfattningen och innehållet i de enskilda läroämnena. Kommittén är medveten om, att den föreslagna inrikt- ningen på något yngre elevklientel mås— te följas av en viss kvantitativ minsk— ning av det meddelade lärostoffet. En dylik reducering är i synnerhet nödvän- dig, om för den grundläggande yrkes-

kursen tillämpas samma kurslängd som i de nuvarande vinterkurserna. Det är därför önskvärt, att kurstiden successivt förlänges, något som också torde vara lättare att genomföra med yngre elever. Detta blir redan från början nödvän- digt, för det fall i yrkeskursen ingår viss specialundervisning, exempelvis ut- vidgad undervisning i Skogshushållning. På längre sikt är det enligt kommitténs uppfattning angeläget, att den grundläg- gande yrkeskursen utvidgas till att om- fatta ett läsår om c:a 35 veckor. Kom- mittén har i föreliggande sammanhang dock stannat för att föreslå en minimi- tid om 21 veckor, men förutsätter, att skolorna och tillsynsmyndigheten efter hand som praktiska möjligheter härför föreligger, vidtager åtgärder för en suc- cessiv förlängning av kurstiden.

Grundläggande yrkeskurs

Som tidigare framhållits i detta ka- pitel, bör minimiåldern för inträde i lantbruksskolornas grundläggande yr- keskurs sänkas till 16 år och undervis- ningen avpassas för elever i 16—18 års åldern. Elevernas fackliga förutbildning kommer att utgöras av antingen minst ett års jordbrukspraktik, praktisk-teore- tisk sommarkurs, oftast i kombination med ytterligare praktik, eller eventu- ellt ett års praktisk—teoretisk undervis- iing i enhetsskolans 9y gren 1. Den allmänteoretiska förutbildningen kom— mer att variera mellan sjunde eller åt- tonde klassen i folkskolan, realskola (samtliga alternativ under en över- gångstid), 9g, 921 (eller motsvarande) samt den teoretiska utbildning, som ges i olika grenar av 9 y. Till följd här- av uppstår omedelbart frågan om he- hov och möjligheter att differentiera undervisningen på olika linjer efter för- kunskaper. Detta problem är aktuellt även i de nuvarande vinterkurserna,

där man försökt lösa detsamma genom parallellundervisning i vissa ämnen, exempelvis räkning och kemi. I den mån enhetsskolan genomföres, bör den grund, som de allmänna läroämnena ut- gör, bli mer ensartad för de olika elev- kategorierna. Den teoretiska undervis- ningen i fackämnena i olika former av förberedande utbildning blir ej så om- fattande, att den i och för sig motive- rar någon långt gående linjeuppdelning i yrkeskursen. Kommittén har därför ej funnit anledning framlägga förslag om en generell linjedifferentiering i grundläggande yrkeskurs efter elever- nas förkunskaper. För det fall elevgrup- per med sinsemellan relativt olikarta- de förkunskaper i vissa allmänna läro- ämnen eller fackämnen skulle bli före- trädda i yrkeskursen, bör emellertid ef- ter anvisningar från tillsynsmyndighe- ten parallellundervisning i dessa äm- nen kunna anordnas.

I vissa delar av landet, speciellt i me- ra jordbruksbetonade områden, torde yrkeskursen i vart fall under en över- gångstid även komma att genomgås av äldre elever än 16—18-åringar. Då des- sa något äldre ungdomar i allmänhet kan förutsättas vara mera mogna och ha grundligare praktisk erfarenhet av jordbruk än sina yngre kamrater, kan för deras del studierna med fördel be- drivas i något hårdare takt i de tilläm- pade fackämnena. Speciellt; i lantbruks- ekonomi kan studierna bli något mera omfattande. Det synes i sådana fall va- ra motiverat att genomföra en uppdel- ning av elevmaterialet genom parallell- undervisning. Detta förutsätter dock, att antalet yngre respektive äldre elever vid de enskilda skolorna är så stort, att uppdelningen med hänsyn till antalet elever i varje avdelning kan försvaras ur främst ekonomiska synpunkter.

Inom de nuvarande vinterkursernas ram har undervisningen i viss utsträck-

ning anpassats efter lokala förhållan- den. Med tanke på de skiftande jord— bruksförhållanden, som råder i olika delar av vårt land, är det givetvis nöd- vändigt, att möjligheter till lokal an— passning av lärostoffet fortfarande fin- nes. Undervisningen i yrkeskursen i så- väl de naturvetenskapliga ämnena som de grundläggande delarna av fackäm- nena bör dock _— med tanke på den efterföljande specialutbildningen vara av i stort sett samma omfattning i samtliga yrkeskurser i landet. Under- visningen skalll vidare vara allsidig och egentlig specialisering i studierna ske först i den vidareutbildning, som följer efter den grundläggande yrkeskursen. Till ledning för skolorna i deras plane- ring av undervisningen i yrkeskurserna bör genom tillsynsmyndighetens för- sorg utarbetas en normalplan med hu- vudmoment och metodanvisningar, var- vid de av kommittén idetta kapitel framförda synpunkterna bör iakttagas. Till ytterligare ledning har kommittén i bilaga 5 låtit utarbeta förslag till under- visningsplan för grundläggande yrkes- kurs, omfattande 21 veckor.

För det fall väsentlig utvidgning av lärostoffet i något eller några äm— nen anses önskvärd, bör detta ske ge- nom förlängning av kursen. En sådan förlängning är exempelvis aktuell i de delar av landet, där skogsbruket är av stor betydelse, och där man sålunda eftersträvar att ge jordbrukaren-skogs- brukaren yrkesutbildning i både jord- bruk och skog. Vid skolor med utvid- gad undervisning i Skogshushållning omfattar vinterkursen redan nu i all- mänhet 25 veckor. Kommittén har låtit utarbeta förslag till undervisningsplan för yrkeskurs med utvidgad skogsun- dervisning (bilaga 6).

Som redan framhållits är kommittén av den uppfattningen, att de nuvarande 21 veckors kurserna är för korta och

att en successiv förlängning av kursti- den bör eftersträvas. En utveckling i den riktningen har också skett vid lant- mannaskolorna under de senaste åren. Ett par exempel på försök att utöka kurstiden och att ytterligare effektivise— ra studierna utgör dels tvåvinterskur- serna och dels fortsättningskurserna med hemkontakt. Kommittén har funnit anledning att något närmare beröra des- sa kursformer. Försök med gjorts vid vissa lantmannaskolor i söd- ra Sverige. Kursformen är närmast att betrakta som en längre kurs, vilken om- fattar 4—5 månader under vardera två på varandra följande vintrar. Genom uppdelningen på två vintrar har man möjliggjort för eleverna att få den ut- bildning, som en längre kurs ger, utan att de för den skull behöver vara borta från förvärvsarbetet under den för jordbruket mest arbetsbråda perioden. En ur administrativ synpunkt betydan- de nackdel är, att kursformen medför ett ökat lärarbehov under endast en kort period av läsåret, eftersom under- visningen i hög grad koncentreras till en del av vinterhalvåret. Tvåvinterskursen utgör ett betydelse- fullt led i här nämnda strävan att för— länga den grundläggande utbildningen och ytterligare effektivisera studierna. Ett ännu bättre resultat i detta avseende bör emellertid enligt kommitténs me- ning kunna uppnås genom inrättandet av en grundläggande yrkeskurs, som på- går från januari till december med ett längre uppehåll under sommarhalvåret enligt det förslag, som framlades redan av 1936 års lantbruksundervisningskom- mitté. En sådan kurs har jämförd med tvåvinterskursen den fördelen, att vege- tationsperioden kan utnyttjas för stu- dier, t. ex. i form av hemkontakt under kursuppehållet, samtidigt som den icke ökar toppbelastningen under vissa ne-

tvåvinterskurser har

rioder av läsåret. Även om avbrott i stu- dierna sker under den för jordbruket mest arbetsbråda perioden, bör en ef- fektiv studietid om 6—7 månader kun- na erhållas.

Nu nämnda kursform anordnas enligt uppgift med gott resultat allmänt i Fin- land. Kursen omfattar här i princip he- la läsåret. Avbrottet i den teoretiska un- dervisningen, vilket omfattar fem och en halv månader under sommaren, utnytt- jas för kontrollerad lantbrukspraktik på praktikantgårdar, som godkänts för det- ta ändamål, varvid varje lantmannasko- la har ett eget distrikt som den överva— kar. Praktikanterna för praktikantbok och ifyller rapportblanketter, som varje månad insändes till skolan för gransk- ning. Inspektion av utbildningen förrät- tas av skolan en gång under sommaren. Intresset för utbildningen är stort och en nära till hands liggande invändning, nämligen att risk kan föreligga, att en stor del av eleverna kommer att avbryta studierna efter vårens undervisning, är enligt företrädare för finsk lantbruksun- dervisning helt oberättigad.

En uppläggning av undervisningen enligt de riktlinjer, som här ovan angi- vits, synes sålunda vara fördelaktig och ge möjlighet att få till stånd såväl en förlängning av den grundläggande yr- keskursen som en ytterligare effektivi— sering av studierna. Kommittén vill därför förorda, att försöksverksamhet efter dessa riktlinjer igångsättes på för- anstaltande av tillsynsmyndigheten. Den nuvarande tvåvinterskursen bör antingen inordnas i denna kursform el- ler helt slopas och ersättas med grund- läggande yrkeskurs, kombinerad med därpå följande specialiserad yrkesut- bildning.

Ett ökat antal 'skolor i södra och mel— lersta delarna av landet har under se— nare år tagit upp en ny kursform be— nämnd fortsättningskurs med hemkon-

takt. Under läsåret 1958/59 anordnades sådana kurser av nio skolor med sam- manlagt 120 elever.

Hemkontakten utgör en fortsättning på den ordinarie vinterkursen och sker i form av 4——5 besök av skolans lärare i elevens hem eller på hans arbetsplats. Redan under vinterkursen förberedes hemkontakten genom att blankett- och tabellmaterial, som skall utnyttjas i den- samma, genomgås. På eleven ankommer att under kursen upprätta växtodlings— plan och grundutfodringsplan för den aktuella gården och att sedan under sommaren föra noggranna anteckningar över allt, som sker inom växtodlingen och husdjursskötseln. Det gäller att i praktiken under lärares överinseende omsätta så mycket som möjligt av de i lantmannaskolan förvärvade kunskaper- na och att genom studier, som löper vid sidan av arbetet, och genom diskussio- ner med de besökande lärarna ytterli- gare fördjupa sitt kunnade. De i hem- kontakten deltagande eleverna samlas någon eller några gånger under somma- ren till skolan för demonstrationer, varjämte avslutning sker genom en 1—2 veckors kurs, förlagd till skolan, var- vid utförda sommararbeten redovisas.

Lantbruksstyrelsen har fastställt när- mare anvisningar och föreskrifter rö- rande uppläggningen av hemkontakt- kurserna, mot vilka kommittén icke fun- nit anledning till erinringar. Erfaren- heterna av kursformen är goda och kommittén vill för sin del förorda en fortsatt utbyggnad av grundläggande yr- keskurs med hemkontakt.

Lärarnas insatser under hemkontak- ten begränsas i stort sett till ett antal besök på elevernas hemgårdar eller ar- betsplatser. Kostnaden för lärarnas re- sor har hittillls helt fått bäras av sko- lornas huvudmän. De övriga kostnader- na för denna kursform, till vilka stats- bidrag utgår, är förhållandevis låga.

Kommittén finner det med hänsyn här- till rimligt, att statsbidrag för framtiden även utgår till en del av resekostnader- na. Kommittén ämnar i kapitel XV an- gående statsbidrag till lantbrukets yr- kesskolor föreslå, att statsbidrag med visst belopp per lärare skall utgå till skolornas resekostnader bl. a. i sam- band med hemkontakten.

Kommittén övergår därefter till be- handling av de i den grundläggande yrkeskursen ingående enskilda läroäm- nena och deras lämpliga omfattning.

Svenska ingår som obligatoriskt äm- ne i de nuvarande vinterkurserna vid samtliga skolor med undantag för ett par skolor. Kommittén vill i detta sam- manhang erinra om att 1945 års sakkun— niga för yrkesutbildningen inom jord- bruket uttalade, att svenska och räkning successivt borde helt försvinna från schemat. Det är i dagens läge och i synnerhet, när enhetsskolan mera all- mänt införts, uppenbart, att svenska såsom särskilt ämne icke bör obligato- riskt ingå i kursplanen. De yrkesbeto— nade praktiska övningar, såsom uppstäl- landet av praktiska skrivelser o. dyl., vilka för närvarande ingår i ämnet, kan inrymmas i samhällsläran.

Undervisningen i räkning upptar ett förhållandevis stort utrymme i de nu- varande vinterkurserna. Detta ämne torde, enligt vad som framhållits från lärarhåll och enligt kommitténs uppfatt- ning icke kunna undvaras i yrkeskur- sen. Ämnet bör dock begränsas till vad som kan anses nödvändigt såsom under- lag för undervisningen i fackämnena och uppläggas på ett sådant sätt, att det får direkt anknytning till dessa. Ämnet bör i anslutning härtill i fortsättningen benämnas yrkesräkning.

Ämnet samhällslära bör kvarstå som särskilt ämne i kursplanen. Tyngdpunk- ten i undervisningen bör ligga på sam- hälls- och nutidsorientering, särskilt

med, anknytning till lantbruket, varjäm- te en viss orientering bör lämnas i fa- miljekunskap. I detta ämne bör, som förut nämnts, även ingå övningar i att uppställa praktiska skrivelser o. dyl.

Undervisningen i naturlära vid de nuvarande vinterkurserna omfattar äm- nena: kemi, fysik, geologi och botanik. Vid ett par skolor har undervisningen i dessa ämnen inlagts inäraliggande fackämnen. Detta torde enligt kommit- téns mening i allmänhet vara lämpligt ifråga om de tre sistnämnda ämnena. Fysiken kan sålunda behandlas som en del av maskinläran samt geologin och botaniken såsom delar av jordbrukslä- ran.

Vad beträffar ämnet kemi tyder dock erfarenheterna på att det bör kvarstå som självständigt ämne. Dels har ämnet anknytning till flera av fackämnena, dels är det av sådan svårighetsgrad, att det bör ges eget utrymme i undervisnings- planen.

I yrkeskurs med utvidgad skogsun- dervisning bör även ämnena geologi och botanik behandlas fristående, då dessa ämnen utgör en grund för under- visningen både i jordbrukslära och Skogshushållning.

Kunskaper i fältmätning och avväg- ning samt kartrilning är numera sällan direkt nödvändiga för den praktiske jordbrukaren. Eleverna behöver dock lära sig förstå täckdikningsplaner samt skiftes- och skogskartor m. m. och be- räkningar i anslutning till dessa planer och kartor. Undervisning i hithörande frågor kan som för närvarande är fal- let inrymmas i jordbruksläran ochi förekommande fall i Skogshushåll- ningen.

Ämnet byggnadslära är i och för sig betydelsefullt. Det torde dock kunna be- gränsas till en mera allmän orientering rörande byggnaders planering och ut—

nyttjande, åtgärder för deras underhåll och vård jämte sådan undervisning i ritning, som syftar till att lära eleverna förstå byggnadsritningar och beräkning- ar i anslutning till dessa.

Den tid, som vinnes; genom ovan för- ordade begränsning av undervisnings- tiden för vissa läroämnen, bör i stället komma fackämnena tillgodo. Till en del blir utökningen av dessa en följd av att naturläran arbetats in i dem. I den mån utökning därutöver kan ske, exempel- vis genom viss förlängning av kursti- den, bör den i första hand komma äm- nena jordbrukslära, husdjurslära och maskinlära till godo.

Jordbruksläran omfattar två avdel- ningar, nämligen allmän jordbrukslära och växtodlingslära. Undervisningen i geologi bör infogas i lämpliga; samman- hang i jordbruksläran, medan undervis- ningen i botanik bör infogas i växtod- lingsläran.

Maskin- och redskapsläran bör enligt skolornas uttalanden beredas väsentligt ökat utrymme i kursplanen. Kommittén vill dock i anslutning härtill understry- ka, att undervisningen i yrkeskursen i detta såväl som i övriga fackämnen en- dast skall avse att ge en allmän grund för fortsatt utbildning. De elever, som önskar erhålla mera omfattande kun- skaper i maskinlära, bör beredas möj- lighet att fortsätta sin utbildning i spe- cialkursen i maskinskötsel (sid. 60).

Vid yrkeskurser med utvidgad under- visning i skogshushållning bör under- visningen i maskinlära i så stor ut- sträckning som möjligt utformas med tanke också på undervisningen, i skogs- hushållning.

Husdjursläran inrymmer i likhet med jordbruksläran ett omfattande kun- skapsstoff. För att medge ett mera ra- tionellt utnyttjande av den för under- visning anslagna tiden bör undervis-

51 ning i mjölklära och sjukvårdslära, vil- ka för närvarande ofta betraktas som självständiga ämnen, infogas i lämpliga sammanhang i husdjursläran.

Vid yrkeskurser med utvidgad under- visning i skogshushållning bör under- visningen i hästens skötsel och vård läggas upp så, att den ger en god grund för den utbildning i skogskörning, som ingår i undervisningen i detta ämne.

Behovet av en utökning av ämnena lantbruksekonomi och redovisningsläm kommer givetvis att bli särskilt markant inom lantbruksundervisning i framti- den. Enligt kommitténs mening bör dock denna utökning främst ske genom att så många elever som möjligt stimu— leras att efter yrkeskursen fortsätta sin utbildning i en specialkurs med före- tagsekonomisk inriktning. Med tanke på att eleverna i yrkeskursen är unga och har bristande erfarenhet i ekonomiska frågor, måste väsentliga delar av un- dervisningen i driftskalkylering ges i specialkursen. Yrkeskursen skall i förs- ta hand ge en god grund för fortsatta studier på det ekonomiska området.

Undervisningen i ekonomi bör i yr- keskursen omfatta bl. a. en redogörel- se för jordbrukets utveckling och ställ- ning i dagens samhälle samt ge oriente- ring om jordbruksekonomiska åtgärder från det allmännas sida jämte en över- sikt över jordbruksadministrationen och till denna knutna centrala och 10- kala institutioner. Den bör vidare ge eleverna kunskap om elementära drifts- ekonomiska begrepp och övning i att uppställa enkla driftskalkyler. Elever- na bör dessutom erhålla kännedom om jordbrukets föreningsrörelse samt ori- enteras om marknadsfrågor, speciellt frågor, som rör anpassningen av pro- duktionen till olika marknadslägen samt köp och försäljning av fast och lös egen- dom. Slutligen bör elementära frågor rörande det driftsekonomiska samban-

det mellan jordbruket och skogsbruket något belysas. Undervisningen i redo- visningslära bör omfatta kassabokföring och en på denna grundad deklaration, varjämte eleverna bör erhålla känne- dom om de viktigaste skattebestämmel- serna.

I undervisningen i ekonomi inrym- mes vid flertalet skolor undervisning i arbetslära. Undervisningen i ämnet har tidigare tillmätts relativt stor betydelse och erhöll på föregående utrednings förslag ställning såsom självständigt ämne. Arbetsläran har emellertid icke kommit att få den betydelse vid de nu- varande vinterkurserna som avsetts. Man har sålunda av olika skäl ej gett ämnet något större utrymme. Kommit- tén anser, att ämnet icke bör ingå så- som självständigt ämne i yrkeskurser- na. Detta får icke fattas så, att kommit- tén skulle betrakta frågor, som samman- hänger med arbetsteknik och arbetsor- ganisation såsom mindre viktiga i yr— keskursen. En stor del av den fortsatta driftsrationaliseringen inom det sven- ska jordbruket kommer i hög grad att beröra dessa båda områden. I föregåen- de kapitel har kommittén betonat vik- ten av att dessa problem ges utrymme redan i den förberedande praktisk- teoretiska utbildningen. På samma sätt bör i yrkeskursen inom fackämnenas ram uppmärksamheten inriktas på ra— tionell arbetsplanering och arbetstek- nik, varvid åskådningsmaterial kan hämtas från skoljordbruket. En samlad och mera omfattande undervisning i ar- betsledning och därmed sammanhäng- ande frågor ligger dock utanför yrkes— kursens ram och bör meddelas dels i arbets- och driftsledarkursen (se kapitel VIII) och dels i företagsekonomiska spe- cialkurser (se kapitel VII).

I de nuvarande vinterkurserna har undervisningen i Skogshushållning ef- terhand fått en allt större omfattning

vid en del skolor. Detta gäller givetv1s i första hand inom områden, där skogs- bruket är av stor betydelse. Vid vissa skolor på slättbygden har däremot ifrå- gavarande ämne helt slopats eller be- gränsats till en mera allmän oriente- ring. Med tanke på den snabba utbygg- nad av skogsutbildningen, som för när- varande genomföres inom skogsvårds- styrelsernas ram, kan det vid ett ytligt betraktande framstå som naturligt, om skogsundervisningen vid lantbrukssko- lorna efterhand inskränkes.

Kommittén har dock efter ingående överväganden kommit till den slutsat- sen, att en relativt omfattande undervis— ning i Skogshushållning även framgent bör meddelas vid lantbruksskolorna in- om de områden, där skogsbruket är av stor betydelse. Flertalet mindre skogs- ägare bedriver skogsbruk i direkt kom— bination med jordbruk. Skogen ingår härvid som en driftsgren vid sidan av växtodling och husdjursskötsel. Det är därför naturligt, att de blivande jord- och skogsägarna får undervisning i Skogshushållning i direkt samband med undervisning i nämnda ämnen. Sär- skilt viktigt framstår detta med tanke på den driftsekonomiska planläggning- en.

Den undervisning i Skogshushållning, som skall ges i den grundläggande yr- keskursen, borde helst till omfattning och innehåll motsvara den undervis- ning, som meddelas på Skogshushåll- ningslinjen i andra årskursen vid skogs- bruksskola. Med tanke på den begrän- sade kurslängden, c:a 25 veckor, är det- ta ej genomförbart utan' en alltför långt gående minskning av de övriga ämne- nas omfattning. Med hänsyn härtill har kommittén funnit, att undervisningen i Skogshushållning bör begränsas till 300 —400 timmar. Genom att undervisning i både jordbruks- och skogsämnena meddelas i samma kurs vinnes en del

tid, eftersom de allmänna läroämnena kemi, geologi och botanik har anknyt- ning både till jordbruks— och skogsäm- Detta gäller i viss utsträckning även maskinläran. På så sätt kan den för undervisning i Skogshushållning an- slagna tiden utnyttjas mera effektivt och bör kunna ge de blivande företa- garna inom det kombinerade jordbruket och skogsbruket en för deras framtida verksamhet i stort sett tillräcklig grundläggande yrkesutbildning även i detta ämne.

Det bör ankomma på lantbruksstyrel- sen att i samarbete med Skogsstyrelsen utarbeta de anvisningar, som erfordras för den utvidgade undervisningen i Skogshushållning vid lantbruksskolorna.

Det är önskvärt, att elever i övriga yrkeskurser erhåller viss orientering i Skogshushållning. Omfattningen av den- na bör begränsas så, att den inte kom- mer att uppfattas som skogsutbildning i egentlig mening. För en sådan orien- tering torde omkring 70 timmars under- visning vara tillfyllest.

Undervisning i trädgårdsskötsel ingår i allmänhet i de nuvarande vinterkur- serna. Detta ämne bör kunna slopas som självständigt ämne i yrkeskursen. I den mån undervisning i trädgårdsskötsel anses böra meddelas, vilket torde vara fallet inom områden, där fältmässig od- ling av grönsaker eller andra trädgårds- växter förekommer, kan undervisning- en i ämnet inrymmas i växtodlingslä— ran.

Som framgått av kapitel 11 anordnas vid några lantmannaskolor 5—6 måna- ders kurser i trädgårdsskötsel. Dessa kurser bör enligt kommitténs mening bibehållas och ges formen av grundläg— gande yrkeskurser i trädgårdsskötsel, vilka till sin uppläggning svarar mot den grundläggande yrkeskursen i jord- bruk. Kommittén återkommer till den- na fråga i slutet av detta kapitel.

nena.

Många aktiva jordbrukare uppmärk— sammar behovet av yrkesutbildning först, när de varit verksamma i yrket ett antal år. Detsamma är fallet med många anställda inom jordbruket. Dessa jord- brukare och lantarbetare kan iregel icke hänvisas till förenämnda grundläg- gande yrkeskurs. Dels är de betydligt äldre än det övriga elevklientelet och dels har de av ekonomiska skäl i all- mänhet icke möjlighet att anslå någon längre sammanhängande tid till yrkes- utbildning.

Kommitténs förslag till utbildnings- gång innebär, att genomgången grund- läggande yrkesutbildning efter viss övergångstid skall utgöra inträdeskrav till olika specialkurser. Detta innebär i sin tur, att många jordbrukare och lantarbetare skulle komma att utestäng- as från specialkurserna. Detta är sär- skilt ogynnsamt för lantarbetarnas del, eftersom genomgången specialkurs i ma- skinskötsel respektive djurskötsel förut- sättes skola utgöra kompetenskrav för kategorien >>yrkesutbildad>> och därmed högre avlönad arbetskraft. En möjlighet vore att låta mångårig praktik inom yr- ket kompensera bristen på grundläggan- de teoretiska fackkunskaper. Enligt kommitténs uppfattning måste emeller— tid alla, som deltager i undervisning i specialkurs, ha inhämtat vissa grundläg- gande teoretiska kunskaper i jordbruk.

I syfte att bereda ovannämnda ka- tegori möjlighet att erhålla en grund- läggande yrkesutbildning, vars främsta målsättning skall vara att ge eleverna tillräckliga teoretiska kunskaper i jord- brukets fackämnen för att de skall kunna tillägna sig undervisningen i specialkur- ser inom olika ämnesområden, bör vid sidan av övriga yrkeskurser anordnas kortare grundläggande yrkeskurser. Så- väl jordbrukare som lantarbetare, vilka

icke tidigare genomgått grundläggande yrkesutbildning, skall kunna vinna in- träde i sådan kurs.

Vid bestämmande av kursens längd bör hänsyn tagas till att flertalet av del- tagarna kommer att utgöras av familje— försörjare med fast anställning. Kursen, som med hänsyn härtill måste göras för— hållandevis kort, bör enligt kommitténs mening omfatta omkring 10 veckor. Av samma orsak bör kursen förläggas till de för jordbruket minst arbetsbråda pe- rioderna. Även en relativt kort kurs bör emellertid förlagd till vinterhalvåret ge goda resultat med tanke på deltagar- nas stora praktiska kunskaper inom yr- ket. Kursen bör vid behov kunna delas i två avsnitt.

Undervisningen i kursen skall avse att ge en orientering om jordbruksnä- ringen och en bild av jordbruksföreta- get som en enhet. Den skall omfatta hu- vuddragen avi jordbruksläran, husdjurs- läran och lantbruksekonomien.Eftersom relativt lång tid förflutit, sedan elever- na slutade den obligatoriska skolan, tor- de därutöver någon tid behöva anslås för undervisning i yrkesräkning. Med hänsyn till kursdeltagarnas ålder och ovana vid studier bör den teoretiska undervisningen ej forceras, utan så långt möjligt löpa parallellt med praktiska öv- ningar. Den teoretiska undervisningen bör i så stor utsträckning som möjligt anknytas till praktiska förhållanden och belysas med exempel, hämtade från ele- vernas egen arbetsmiljö.

Undervisningens omfattning i de oli- ka ämnena framgår av det förslag till undervisningsplan, som kommittén lå- tit utarbeta, vilket återfinnes i bilaga 7.

För det fall vissa kursdeltagare skulle ha möjlighet att anslå en längre sam- manhängande tid för utbildning, kan den kortare yrkeskursen direkt följas av en specialkurs, t. ex. i maskinlära eller djurskötsel. Deltagarna kan på så

sätt erhålla både grundläggande yrkes- utbildning och speciell utbildning inom ett visst ämnesområde på förhållande- vis kort tid.

En viss minimiålder, förslagsvis 25 är, bör uppställas som fordran för in- träde i den kortare yrkeskursen. Detta är nödvändigt för att ungdomar ej skall lockas att välja den kortare utbildnings- väg, som nämnda yrkeskurs innebär. Undantag från detta krav bör dock av tillsynsmyndigheten kunna beviljas i speciella fall.

Ett betydande antal av deltagarna i den kortare yrkeskursen kommer, som tidigare framhållits, att utgöras av fa- miljeförsörjare med fast anställning. Av- görande för dessa deltagares möjlighe- ter att genomgå kursen blir till stor del de ekonomiska betingelser, som kan er- bjudas under kurstiden. Den studie- hjälp, som utgår enligt bestämmelserna i allmänna studiehjälpsreglementet, tor- de vara helt otillräcklig, särskilt som endast stipendier men ej allmänt eller speciellt studiebidrag utgår för kurs, omfattande kortare tid än fyra måna- der. För att göra det möjligt även för lantarbetare med försörjningsplikt mot familj, som under kurstiden måste av- stå från sin arbetsförtjänst, att genomgå den kortare grundläggande yrkeskursen, föreslår kommittén i samband med be- handlingen av frågor rörande statsbi- drag till lantbrukets yrkesskolor (kapi- tel XV), att stipendier till deltagare i ifrågavarande kurs skall utgå enligt de bestämmelser, som gäller för kurs, an- ordnad med medel ur anslaget Kurs- verksamhet för jordbrukets rationalise- ring.

Praktisk-teoretisk yrkeskurs

Vid lantbrukets skolor finnes för när- varande vid sidan av vinterkurserna yt- terligare några kursformer, som ger un—

gefär samma teoretiska utbildning. Så är fallet med de ett- och tvååriga kur- serna vid de nuvarande lantbrukssko- lorna samt den tvååriga kursen vid jordbruksskolorna. Vad först gäller den tvååriga kursen vid lantbruksskolorna för utbildande av jordbruksförmän, fö- reslår kommittén, att den skall ombil- das till en ettårig arbets- och driftsle- darkurs, till vilken genomgången grund- utbildning skall vara formellt inträdes- krav. Denna kursform behandlas i kapi- tel VIII.

Ettårskursen vid lantbruksskolorna har i viss utsträckning utnyttjats av ungdomar, som efter teoretiska studier i realskolor, folkhögskolor eller gymna- sier önskat få både praktisk utbildning i skolmässig form och teoretisk fackut- bildning. Kommittén anser, att behov av motsvarande kursform kommer att finnas även framdeles och föreslår, att vid de framtida lantbruksskolorna skall, i den utsträckning lantbrukssty- relsen finner lämpligt, kunna anordnas grundläggande praktisk-teoretiska yr- keskurser, utformade i huvudsak i över- ensstämmelse med lantbruksskolornas nuvarande ettårskurser.

Som framhållits i kapitel V bör vid vissa lantbruksskolor kunna anordnas såväl förberedande som grundläggande praktisk-teoretiska yrkeskurser. Det blir på så sätt möjligt för eleverna att genom- gå en tvåårig praktisk-teoretisk utbild- ning i en följd vid samma skola, mot- svarande den utbildning som för närva- rande meddelas i den tvååriga kursen vid jordbruksskolorna.

För inträde i grundläggande praktisk- teoretisk yrkeskurs skall fordras, att in- trädessökande antingen genomgått för- beredande yrkesutbildning eller har ett års praktik i jordbruk. Ifråga om det teoretiska kunskapsstoffet bör överens- stämmelse föreligga mellan denna kurs och grundläggande yrkeskurs om 21

veckor. Den praktiska undervisningen skall omfatta praktiskt arbete och prak- tiska arbetsövningar, vari även bör in- gå mera komplicerade och krävande ar- beten, exempelvis inom maskinområdet. Eleverna bör också göras förtrogna med den planering och de arbeten, som in- går i driftsledningen av ett jordbruk. Betonas skall dock, att här icke är fråga om arbetsledarutbildning utan om en grundläggande yrkesutbildning.

Förslag till kursplan för den grund- läggande praktisk-teoretiska yrkeskur- sen återfinnes i bilaga 8.

Grundläggande yrkeskurs i träd- gårdsskötsel

Som framgår av redogörelseni kapi- tel II för lantbruksundervisningens nu- varande uppläggning, förekommer vid några lantmannaskolor en trädgårdsin- riktad undervisning, som till omfattning och utformning nära överensstämmer med den jordbruksundervisning, som skall ges i den grundläggande yrkeskur- sen. Sådan undervisning förekommer också vid vissa lanthushållsskolor och folkhögskolor.

Innan dessa kursers framtida ställ- ning diskuteras, har kommittén funnit anledning göra vissa jämförelser mel- lan trädgårdsundervisningen och övrig lantbruksundervisning.

Utbildning av företagare och tjänste- män inom trädgårdsnäringen sker för närvarande vid tre trädgårdsskolor, nämligen vid trädgårdsskolorna i Aln- arp, vid Experimentalfältet och i Sör- åker. Kurserna omfattar vid. de två förstnämnda skolorna 16 månader och vid sistnämnda skola 12 månader.

Undervisningen i Söråker ges i en ettårig allmän trädgårdskurs. Vid Ex- perimentalfältet förekommer dels en trädgårdsanläggarkurs och dels en växthus- och bänkodlingskurs. I Alnarp fördelar sig eleverna på en växthus- och

bänkodlingskurs och en fruktodlings- och? plantskolekurs. Ett mindre antal av eleverna vid träd-gårdsskolorna har ti- digare erhållit trädgårdsutbildning vid lantmanna-, lanthushålls- eller folkhög- skola. Andra har genomgått en särskild lärlingsutbildning, som består i fyra- årig lärlingspraktik vid minst två olika trädgårdsföretag jämte teoretisk under- visning, omfattande c:a 450 timmar vid trädgårdsskola eller motsvarande teore- tiska kunskaper, inhämtade genom kor- respondensundervisning. Omfattningen av lärlingsutbildningen har aldrig bli- vit den avsedda och endast en mindre del av eleverna har vid inträdet i träd- gårdsskola genomgått sådan utbildning. För flertalet elever i trädgårdsskolorna består förutbildningen av flerårigt praktiskt arbete inom trädgårdsskötseln.

Med hänsyn till det nära samband, som råder mellan trädgårdsundervis- ning och övrig lantbruksundervisning finner kommittén starka skäl tala för att

trädgårdsundervisningen i framtiden inordnas i en utbildningsgång av det slag, som i förevarande betänkande fö- reslås för lantbruksundervisningen. Ef- ter förberedande yrkesutbildning eller minst ett års praktik skulle trädgårds- intresserade ungdomar kunna vinna' in- träde i en grundläggande yrkeskurs i trädgårdsskötsel, omfattande minst 21 veckor. Utbildningen skulle efter ytter- ligare praktik ge kompetens för fortsatt utbildning vid trädgårdsskola. Hur den- na fortsatta utbildning bör utformas är för närvarande föremål för behandling av trädgårdsnäringsutredning—en, varför kommittén icke ansett sig böra ingå härpå.

Grundläggande yrkeskurser i träd- gårdsskötsel bör givetvis i första hand anordnas vid trädgårdsskolorna. För det fall dessa skolors kapacitet skulle visa sig otillräcklig, bör sådana kurser kunna anordnas även vid lantbrukssko- lorna.

KAPITEL VII

Specialiserad yrkesutbildning

Jordbruket karakteriseras för närva— rande av en alltmer ökad specialisering och av att arbetet på större gårdar mer än tidigare utföres av specialarbetare. Dessa specialiseringssträvanden med- för behov av Specialkurser, som ger blivande jordbrukare och anställda möj- lighet att inom bestämda ämnesom- råden utvidga och fördjupa de kunska- per, de inhämtat i den grundläggande yrkeskursen.

Sådan utbildning förekommer redan nu i viss utsträckning i anslutning till vinterkurserna. Fortsättningskurserna ger sålunda en allmän utvidgning och fördjupning av de i vinterkursen in- hämtade kunskaperna. Antalet elever i dessa kurser är dock, som framgår av kapitel II, ganska litet. På husdjursom- rådet och maskinområdet anordnas för närvarande specialiserad vidareutbild- ning i form av kontrollassistentkurser respektive maskinskötarkurser. Ifråga om maskinskötarkurserna har efterfrå- gan på elevplatser varit stor och en suc- cessiv utbyggnad av antalet kurser har skett under de senaste åren.

Vidareutbildning bör sättas in, sedan eleverna förvärvat ytterligare praktisk erfarenhet och genom denna kommit till klarare insikt om vilket område inom jordbruket, de i framtiden speciellt skall ägna sig åt. Denna utbildning bör utfor- mas och anknytas till de grundläggan- de yrkeskurserna på ett sådant sätt, att det för de flesta av eleverna i dessa kur- ser framstår som naturligt att senare

fortsätta studierna inom något för dem aktuellt ämnesområde.

Den blivande jordbrukaren behöver främst skaffa sig ökade kunskaper i fö— retagsekonomi och redovisningslära. Anställda i specialbefattningar, såsom maskin- och traktorskötare eller djur- skötare, behöver utvidgade och fördju- pade kunskaper i maskinlära respekti- ve djurskötsel. Vid sidan härav torde finnas ett icke obetydligt behov av spe- ciell yrkesutbildning för jordbrukare, vilka inriktar sig på specialodlingar av olika slag, t. ex. fältmässig odling av olika grönsaker, eller som bedriver fjä- derfäskötsel e. d.

Behovet av vidareutbildning bör en- ligt kommitténs mening fyllas dels ge— nom kortare specialkurser, för vilkas uppläggning de nuvarande maskinskö- tarkurserna bör utgöra förebild, dels ge- nom en ettårig arbets- och driftsledar- kurs, avpassad för såväl blivande ar- bets- och driftsledare inom jordbruket som blivande företagare, vilka efter ge- nomgången yrkeskurs vill ha en mera allsidig vidareutbildning, dels ock ge- nom en ladugårdsförmanskurs. Arbets- och driftsledarkursen och ladugårdsför- manskursen kommer att behandlas i föl- jande kapitel. Här skall därföri fortsätt- ningen endast specialkurserna behand- las.

Som framhållits i kapitel VI skall ge- nomgången grundläggande yrkesutbild- ning efter en övergångstid utgöra for- mellt kompetenskrav för tillträde till

specialiserad vidareutbildning. Undan- tag från denna regel bör dock göras, då det gäller starkt specialiserade kurser, t. ex. fjäderfäkurser. Kommittén är medveten om, att vissa svårigheter kan uppstå att uppehålla nämnda krav även för mera jordbruksbetonade kurser, så- som maskinskötarkurscr och djurskötar- kurser. Om undervisningen i specialkur- serna skall kunna hållas på en hög nivå och ge en verklig vidareutbildning. mås- te eleverna i dessa kurser emellertid ha samma grundläggande kunskaper. Un— der en övergångstid torde det dock bli nödvändigt att ge dispens för nämnda inträdesvillkor. Det bör ankomma på tillsynsmyndigheten att meddela anvis- ningar härför.

Jordbruket sysselsätter för närvaran- de huvudsakligen två slag av specialar- betare: traktor- och maskinskötare samt djurskötare. Som kommittén redan tidigare framhållit, bör yrkesutbildad arbetskraft ha så mycket mer betalt, jämfört med icke yrkesutbildad, att ut- bildningen lönar sig. I lantarbetaravta- let ingår redan nu en bestämmelse om lönedifferentiering mellan yrkesutbil- dad och ej yrkesutbildad maskinsköta- re respektive djurskötare. Om kommit- téns förslag om specialkurser inom des- sa områden genomföres, kan det förvän- tas, att genomgången maskinskötarkurs respektive djurskötarkurs kommer att utgöra kompetenskrav för anställning som yrkesutbildad maskinskötare re- spektive djurskötare.

Varje enskild specialkurs bör omfatta en tid av c:a 10 veckor. En kurs av den- na längd synes i allmänhet tillräcklig för ett begränsat ämnesområde. Hänsyn måste också tagas till, att kurserna kom- mer att genomgås i en ålder, då elever- na redan nått en viss högre inkomst- nivå eller, då den arbetsinsats, som fullgöres, är så betydande, att vederbö- rande icke kan avvaras i arbetet på

hemgården någon längre tid. Den, som vill skaffa sig mera omfattande utbild- ning genom att genomgå flera special- kurser, har möjlighet att göra detta un- der flera efter varandra följande vint- rar. Å andra sidan bör givetvis möjlig- het förefinnas, att genomgå flera spe- cialkurser i följd under samma läsår. Detta bör underlättas genom att skolor- na, när så befinnes lämpligt, kombine- rar flera specialkurser till en samman- hängande kurs.

När den av kommittén föreslagna ut— bildningsgången genomförts och spe- cialkurser anordnats i tillräcklig omfatt- ning, kan de nuvarande femmånaders fortsättningskurserna slopas. Under en övergångstid bör dock dessa kurser få anordnas vid sidan av de nya kursfor- merna. Det bör ankomma på tillsyns- myndigheten att vid lämplig tidpunkt meddela anvisning om avveckling av de nuvarande fortsättningskurserna.

Det är uppenbart, att icke alla skolor kan ordna specialkurser inom alla tänk- bara ämnesområden. Enligt kommitténs hedömande torde specialkurser i före- tagsekonomi och maskinskötsel komma att fånga det största intresset, varför det framstår som rimligt, att kurser i des- sa ämnen efter en tid av successiv ut- byggnad anordnas vid flertalet lant- bruksskolor. Vad beträffar övriga speci- alkurser måste ett samarbete etableras, i första hand mellan skolor inom ett och samma län, men i många fall också över länsgränserna. Planeringen bör syfta till dels att ett tillräckligt antal special— kurser i olika ämnen kommer till stånd och dels att icke ett alltför stort antal kurser anordnas i vissa ämnen, så att antalet elever i varje enskild kurs blir för litet. En riktig planering på detta område förutsätter ett intimt samarbete mellan skolstyrelserna och tillsynsmyn- digheten.

Liksom ifråga om den grundläggande

yrkeskursen är det, när det gäller speci- alkurserna av vikt, att tillsynsmyndighe- ten genom bl. a. normalplaner och me- todanvisningar medverkar till att kur- serna vid olika skolor får en lämplig och så långt möjligt likartad upplägg- ning.

I det följande kommer att närmare behandlas specialkurser i växtodling, djurskötsel, maskinskötsel och företags- ekonomi.

Växtodling

Denna kurs är i första hand avsedd för blivande eller redan verksamma jordbrukare. Kurstiden bör omfatta 8— 10 veckor och förläggas till de för jord- bruket minst arbetsbråda perioderna.

Kursen bör inledas med en repetition av de viktigaste delarna av den allmän- na och speciella jordbruksläran. Utbild- ningen skall därefter i första hand in- riktas på en utvidgning och fördjup— ning av de i yrkeskursen inhämtade grunderna i såväl allmän som speciell växtodlingslära. Utbildningen i speciell växtodlingslära skall givetvis anpassas till förhållandena i respektive bygder. Förslag till undervisningsplan för en 8 veckors specialkurs i växtodling återfin- nes i bilaga 9.

Djurskötsel

Den nuvarande specialiserade kurs- verksamheten på detta område omfat- tar i huvudsak kurser för utbildning av ladugårdsskötare och svinskötare. La- dugårdsskötarkurserna omfattar tre må- nader och svinskötarkurserna sex må- nader. En väsentlig del av kurstiden ut- nyttjas för praktiskt arbete i ladugård eller svinstall. Särskilt ladugårdsskötar- kurserna har hittills icke spelat någon större roll för utbildning av djursköta-

re utan har i huvudsak bevistats av ung- domar, som för sin fortsatta utbildning behövt skaffa sig praktik i djurskötsel. De arbetare, som tjänstgör som djurskö- tare, saknar sålunda i allmänhet teore- tisk yrkesutbildning, med undantag för en del djurskötare, som genomgått ett— årig ladugårdsförmanskurs. De främsta orsakerna till att kurserna i så liten ut- sträckning utnyttjas av blivande djur- skötare torde vara dels den relativt långa utbildningstiden och dels att möj- ligheter saknas att med stöd av gällande avtal erhålla högre lön efter genomgång- en sådan utbildning.

De nuvarande kurserna i djurskötsel bör ersättas av specialkurser i nötkrea- tursskötsel och svinskötsel, omfattande c:a 10 veckor med övervägande teore— tisk undervisning. Kurserna bör avpas- sas för såväl jordbrukare som anställda djurskötare och bör, med tanke på de sistnämnda, ge lämplig utbildning för framtida anställning som yrkesutbildad djurskötare (ladugårdsskötare, svinskö- tare).

För inträde i djurskötarkurs bör, ut- över grundläggande yrkesutbildning i form av 21 veckors yrkeskurs eller 10 veckors förkortad yrkeskurs, fordras minst ett års praktik i ladugård eller svinstall. _

Utbildningen skall utvidga och för- djupa i yrkeskursen inhämtade kunska— per i avelslära, utfodringslära och dju- rens skötsel och vård. En relativt stor del av kurstiden bör anslås till övning- ar och demonstrationer i djurstallarna.

Kommittén har låtit utarbeta under- visningsplaner för kurser i nötkreaturs- skötsel och svinskötsel, omfattande var- dera 8——10 veckor. Undervisningspla- .nerna återfinnes i bilagorna 10 och 11.

Ett annat område inom djurskötseln, där specialutbildning torde komma ifråga, är fjäderfäskölsel. Specialkur- ser i detta ämne har under senare år

anordnats vid lantmannaskolan i Hör- by. Ett behov av kontinuerlig utbild- ning i fjäderfäskötsel för egna företa- gare och anställda torde komma att fö- religga allt framgent. Kommittén vill därför förorda, att kurser med samma uppläggning som de förut föreslagna kurserna i djurskötsel om c:a 10 veckor, anordnas med specialinriktning på fjä- derfäskötsel. Sådana kurser torde kun- na utformas i huvudsaklig överensstäm- melse med den i bilaga 12 angivna pla- nen för sådan kurs.

Andra områden inom djurskötseln, där specialutbildning torde komma ifrå- ga, är fårskötsel och pälsdjursuppföd- ning. Behovet av utbildning på dessa områden är emellertid mera begränsat än inom övriga här nämnda ämnesom- råden, varför kurser torde kunna ord- nas i mån av behov och utformas i sam- råd med tillsynsmyndigheten. Även på dessa områden bör emellertid en kurs- verksamhet i skolform följa de princi- per, som angivits i det föregående, och vara inriktad på teoretisk utbildning, kompletterad med övningar och de- monstrationer och icke avse elevprak- tik för enstaka personer. På grund av att ifrågavarande kurser avser i hög grad speciella områden och kommer att anordnas i relativt liten omfattning, an- ser kommittén, att kravet på genom- gången yrkeskurs, till skillnad från öv- riga specialkurser, icke bör uppställas som fordran för inträde.

Maskinskötsel

Särskilda kurser i maskinskötsel an- ordnas för närvarande som huvudkur- ser vid de nuvarande lantmanna- och lantbruksskolorna. De har omfattats av betydande intresse och synes fylla ett stort behov. Kommittén anser, att dessa kurser bör bibehållas och anordnas i ungefär samma former som hittills.

Specialkurserna i maskinskötsel bör omfatta c:a 12 veckor. Kurserna skall avpassas för såväl blivande jordbrukare som anställda inom jordbruket. De skall med' tanke på de sistnämnda ge kompe- tens för anställning såsom yrkesutbildad maskinskötare.

Undervisningen skall främst inriktas på att utvidga och fördjupa de kun- skaper, som inhämtats i yrkeskursen rö- rande maskinlärans tekniska och eko- nomiska sida. Genom övningar och de- monstrationer skall eleverna lära sig utföra enklare reparations- och under- hållsarbeten samt meddelas kunskaper om maskinernas rätta skötsel och hand- havande. En stor del av undervis- ningstiden skall ägnas åt övningar och praktiska reparationsarbeten. Förslag till undervisningsplan för maskinskö- tarkurs lämnas i bilaga 13.

Företagsekonomi

De företagsekonomiska problemen har, särskilt under de sistförflutna åren, blivit alltmer aktuella inom jordbruket. Det är därför angeläget, att såväl egna jordbrukare som arbetsledare får möj- lighet att skaffa sig utvidgade kunska- per i lantbruksekonomi och redovis- ningslära.

I samband med behandlingen av frå- gan om ekonomiundervisningen i den grundläggande yrkesutbildningen har redan framhållits, att den egentliga ut- bildningen i lantbruksekonomi bör ges i en specialkurs, avpassad för något äld- re elever med erfarenheter av driftseko- nomiska spörsmål inom jordbruket. Den bör, liksom flertalet här redovisade specialkurser, omfatta c:a 10 veckor och inledas med en kort repetition av de delar av jordbruksläran och hus- djursläran, som är av särskild betydelse för ekonomiundervisningen.

Undervisningen skall i övrigt inriktas

på att ge eleverna fördjupade kunska- per i lantbruksekonomi, såväl allmän lantbruksekonomi som driftsekonomi med driftskalkylering. Förhållandevis stort utrymme bör ägnas åt tillämpad driftsekonomi, speciellt produktions- medlens utnyttjande, såsom den mänsk- liga arbetskraftens användning, maskin- kapitalets utnyttjande o. s. v. I sam- band härmed bör inom de delar av lan- det, där skogsbruket) är av stor betydel- se, avvägningen och samspelet mellan jordbruks- och skogsbruksdriften sär- skilt belysas. Undervisningen i redovis- ningslära bör omfatta ungefär samma antal timmar, som undervisningen i driftsekonomi och innefatta, förutom bokföring och deklaration, en redogö- relse för olika betalningsmedel, kontors- teknik m. m. Slutligen bör även under- visning i marknadslära ingå i kursen.

Kommittén har låtit utarbeta ett för— slag till undervisningsplan för en 10 veckors specialkurs i företagsekonomi, vilket intagits som bilaga 14.

Skogshushållning

I kapitel VI har föreslagits, att den grundläggande yrkeskursen vid lant- bruksskolor, belägna i landets skog- rika delar, skall ge ganska omfattande undervisning i Skogshushållning. För de elever, som genomgått grundläggan- de yrkeskurs med endast kortare orien- terande undervisning i Skogshushåll- ning, finnes genom skogsvårdsstyrelser- na möjligheter till fortsatt skogsutbild- ning, exempelvis i andra årskursen vid skogsbruksskolorna. Någon anledning att vid lantbruksskolorna ordna speci- alkurser i Skogshushållning torde så- lunda ej förefinnas. Detta hindrar dock icke, att skogskurser kan förläggas till lantbruksskola i län, där skogsundervis- ningens lokalresurser bäst tillgodoses på detta sätt.

Övriga specialkurser

Specialkurser skall givetvis, i mån av behov och om tillräckligt elevunderlag kan påräknas, kunna ordnas även i andra ämnen än ovan angivna, såsom i husdjurskontroll, trädgårdsodling, frukt- odling m. fl. ämnen.

Kontrollassistentutbildning anordnas för närvarande dels ingående i fortsätt- ningskurser och längre kurser, dels ge- nom fristående kurser, omfattande 8 veckor. För inträde i kurserna fordras genomgången vinterkurs.

Kontrollföreningarnas organisation är för närvarande föremål för översyn. Kontrollassistenternas arbetsuppgifter för framtiden är på grund härav för närvarande icke fullt klarlagda. I av- vaktan på en lösning av detta spörsmål synes det ej påkallat att föreslå någon ändring av nuvarande utbildningsmöj— ligheter. Utbildning av kontrollassisten- ter bör sålunda tills vidare meddelas i en 8 veckors specialkurs med samma ut- formning som den nuvarande utbild- ningskursen. I föreliggande samman- hang må erinras om att genomgången kontrollassistentutbildning för närva- rande fordras för inträde vid de av ve- rinärhögskolan anordnade kurserna för veterinärsassistenter inom seminför- eningsverksamheten.

Vidare må anföras, att en ny kontroll- verksamhet håller på att växa fram, nämligen gödsvinskontroll. Det är där- för troligt, att ett behov av specialkurs inom en .nära framtid kan uppkomma, avseende utbildning av assistenter inom denna verksamhet.

Kommittén har i kapitel VI förordat, att den grundläggande teoretiska utbild- ningen i trädgårdsskötsel fön framtiden bör organiseras på samma sätt som motsvarande utbildning i jordbruk ge- nom att grundläggande yrkeskurs i trädgårdsskötsel anordnas vid träd-

gårdsskolorna och i mån av behov även vid vissa lantbruksskolor. I viss ut- sträckning bör en motsvarande samver- kan mellan trädgårdsundervisning och övrig lantbruksundervisning kunna etableras även ifråga om specialiserad vidareutbildning på trädgårdsområdet.

Elever, som genomgått trädgårdssko- lornas längre kurser, kan således behö- va en något grundligare utbildning in- om exempelvis maskinområdet. Dessa elever bör hänvisas till specialkurser i maskinskötsel vid lantbruksskolorna.

Å andra sidan bör, i den mån behov av trädgårdsinriktad specialutbildning uppstår hos personer, som genomgått grundläggande utbildning i jordbruk, detta i första hand tillgodoses genom att specialkurser anordnas vid trädgårds- skolorna, som har tillgång till kvalifice- rad lärarpersonal för undervisning in- om olika områden av trädgårdsskötseln.

Ett sådant behov kan ibland vara en följd av en inom ett visst område före- kommande intensiv odling av trädgårds- betonade specialgrödor. Kommittén har redan i kapitel VI framhållit, att i områ- den, där fältmässig odling av grönsaker eller andra trädgårdsväxter förekom- mer i stor skala, möjligheter bör finnas att i yrkeskursen låta undervisningen i växtodlingslära omfatta även sådana od- lingar. För det fall inom sådana områ- den skulle uppstå ett behov av specia- liserad vidareutbildning i trädgårds- skötsel eller fruktodling, bör erforder- liga specialkurser kunna anordnas vid lantbruksskola efter anvisningar från tillsynsmyndigheten.

Kommittén har i detta kapitel endast gett vissa exempel på specialområden, inom vilka vidareutbildningskurser är erforderliga. Till följd av de snabba för- ändringar, som sker inom jordbruket, torde det komma att föreligga ett stän— digt behov av nya typer av specialkur- ser. Det är därför av största vikt, att till-

synsmyndigheten ges möjligheter och befogenheter att medge förändringar avsedda att smidigt anpassa utbildning- en till skiftande förhållanden.

De av kommittén i föreliggande kapi- tel behandlade specialkurserna förut- sättes bl. a. skola ersätta den nuvarande specialutbildningen i ladugårds- och svinskötarkurser m. fl. kurser, till vilka statsbidrag utgår ur särskilt härför upp— fört anslag, och ingå i lantbruksskolor- nas ordinarie kursverksamhet.

Fruktodlingsskolan i Urshult

Genom remiss har uppdragits åt kom- mittén att behandla frågan om den spe- cialutbildning i fruktodling, som med- delas vid fruktodlingsskolan i Urshult.

Vid fruktodlingsskolan i Urshult, som började sin verksamhet år 1952, anord- nas årligcn en 10 månaders praktisk-

teoretisk kurs i frukt- och bärodling. Denna kurs har hittills ej lockat elever i någon större omfattning. Antalet sö— kande har dock årligen i stort sett mot- svarat antalet elevplatser, som uppgår till c:a tio. Under de sistförflutna åren har elevtillslutningen emellertid varit lägre än som motsvarar skolans resur- ser. Av eleverna har ungefär en tredje- del kommit från Kronobergs län. Till följd av den ringa elevtillslutningen har det icke gått att bedriva den avsedda undervisningen till rimliga kostnader.

Kommittén har tidigare framhållit, att det över huvud taget torde vara för- enat med stora vanskligheter att inrätta särskilda skolor för utbildning inom specialområden och att sådan under- visning i stället bör knytas till redan be- fintliga skolor. I sitt år 1956 avlämnade betänkande har 1954 års trädgårdssko- leutredning anfört liknande synpunkter rörande undervisningen ifruktodling och förordnat en förläggning av den-

samma till särskilda avdelningar vid trädgårdsskolor och lantbruksskolor. Med hänvisning till vad ovan anförts får kommittén föreslå, att Urshults fruktodlingsskola nedlägges. Det bör an- komma på tillsynsmyndigheten att i samråd med skolans styrelse och huvud-

man vidtaga erforderliga åtgärder för skolans avveckling. Det aktuella utbild- ningsbehovet på detta område bör i stället tillgodoses genom att en special- kurs i fruktodling anordnas vid träd- gårdsskolan i Alnarp eller vid någon av lantbrukets yrkesskolor i södra Sverige.

KAPITEL VIII

Utbildning av arbets- och driftsledare samt ladugårdsförmän

Den i föregående kapitel behandla- de specialiserad—e vidareutbildningen fyller enligt kommitténs mening två uppgifter. Den ger möjligheter för den blivande jordbrukaren att inom vissa ämnesområden fördjupa och komplette- ra de kunskaper, som inhämtats i den grundläggande yrkesutbildningen. Den ger också lantarbetaren möjligheter att skaffa sig kunskaper, som ger kompe- tens för anställning som specialarbetare, exempelvis inom maskinområdet eller djurskötseln.

Vid sidan av Specialkurserna förelig- ger behov av möjligheter till mera om- fattande och grundlig vidareutbildning såväl inom jordbruksdriften i sin helhet som inom djurskötseln. Redan nu anser många blivande jordbrukare, att de be- höver mera ingående kunskaper i allt sådant, som sammanhänger med ett jordbruks skötsel, än vad som ges i lant- mannaskolornas vinterkurser. Vissa av dem genomgår därför längre kursen eller efter vinterkurs vid lantmannasko- la även en fortsättningskurs. Andra går till de nuvarande lantbruksskolornas ettårskurser eller tvåårskurser. Vidare blir, som närmare skall behandlas i ett följande kapitel, åtskilliga av dem, som senare genomgått även den nuvarande driftsledarkursen vid Alnarp, egna jord- brukare eller arrendatorer.

Kommittén har därför ansett sig kun- na förutsätta, att många jordbrukare icke kommer att nöja sig med den yt- terligare påbyggnad på den grundläg—

gande yrkesutbildningen, som en eller två specialkurser ger, utan att de i' stäl- let föredrar en längre och mer omfat- tande vidareutbildning. Vid större fö- retagsenheter inom jordbruket syssel- sättes vidare ett antal arbetsledare och driftsledare. Till denna kategori hör rättare, bokhållare, befallningsmän, la- dufogdar, inspektorer och förvaltare.

Samtliga dessa befattningshavare be- höver en mera omfattande teoretisk yr- kesutbildning i jordbruk, än vad som motsvaras av grundläggande yrkeskurs, åtföljd av en eller ett par specialkurser.

Kommittén vill därför föreslå, att ett- åriga arbets- och driftsledarkurser an- ordnas vid sidan av Specialkurserna. Den nuvarande driftsledarkursen vid Alnarp bör, såsom förut nämnts, i fort- sättningen för undvikande av förväx- lingar benämnas lantmästarkurs (kapi- tel IX).

Även inom djurskötseln finns förmän anställda, nämligen ladugårdsförmän och ladugårdsföreståndare. I den mån dessa har ansvaret för större djurbesätt- ningar, som sysselsätter två eller flera anställda, kan den i specialkurser i djurskötsel meddelade undervisningen ej anses tillfyllest. Utöver sistnämnda kurser bör därför, liksom hittills, an- ordnas ladugårdsförmanskurser.

Arbets- och driftsledarkurs

Utbildning av arbetsledare för jord- bruket sker för närvarande vid lant-

bruksskolornas tvåårskurser. Minimiål- dern för inträde är 18 år, varjämte krä- ves genomgången folkskola och minst ett års praktik inom jordbruk. Eleverna är i regel över 20 år och har flerårig er- farenhet av jordbruksarbete redan vid inträdet i kursen. Samtidigt som antalet elever i sådana kurser under senare år minskat, rekryteras en ökande andel av arbetsledarna bland personer, som ge- nomgått lantbruksskolas ettårskurs eller bland elever i lantmannaskolornas kur- ser.

Undervisningen i lantbruksskolornas tvååriga kurser för utbildande av jord- bruksförmän består till stor del av prak- tiskt arbete vid skolegendomen samt av regelbundna >>turer>> som förman i oli— ka befattningar och i samband därmed övningar i arbetsplanering. Den teore— tiska undervisningen har inte nämnvärt större omfattning än den, som medde- las i lantmannaskolornas vinterkurser.

Trots en strävan från skolornas sida att ge en avancerad praktisk utbildning, särskilt på maskinområdet, kvarstår dock det faktum, att eleverna får ägna en stor del av undervisningstiden åt ru- tinmässiga arbetsuppgifter, med vilka de redan förut är väl förtrogna. En av- görande orsak till den minskade elev- tillströmningen till dessa kurser torde vara att omfattningen av de meddelade praktiska och teoretiska kunskaperna icke motiverar en så lång utbildningstid som två år. Mot lantbruksskolornas två- årskurser kan sålunda riktas den in- vändningen, att alltför lång tid ägnas åt praktisk utbildning och att den teoretis- ka undervisningen är av alltför ringa omfattning.

En god teoretisk och praktisk yrkes- utbildning i jordbruk bör uppställas som ett oeftergivligt krav på arbetsle- dare, som helt eller delvis skall svara för driften av medelstora eller större gårdar.

Kommittén föreslår, att de nuvarande tvååriga kurserna för utbildande av jordbruksförmän skall upphöra. I stället införes ettåriga arbets- och driftsledar- kurser med högre inträdesfordringar. Minimiåldern för inträde i arbets- och driftsledarkursen skall vara 19 år. Vid sidan av kravet på uppnådd minimiål- der skall fordras, att sökande har genom- gått grundläggande yrkeskurs eller där- med jämförbar utbildning samt har minst två års yrkespraktik i jordbruk eller därmed jämförbar annan praktik. Praktiken bör vara fullgjord efter ge- nomgången grundläggande yrkesutbild- ning. För det fall den sökande har flera års praktik före inträdet i grundläggan— de yrkeskurs, bör det ankomma på till— synsmyndigheten att avgöra, i vilken ut- sträckning denna praktik skall få tillgo- doräknas för inträde i arbets- och driftsledarkurs.

Kommittén har ansett sig endast bö— ra ange mera allmänna riktlinjer för hur undervisningen i arbets- och drifts- ledarkursen skall organiseras. För dessa kurser, liksom ifråga om övriga hittills behandlade kurser, bör det ankomma på tillsynsmyndigheten att genom nor- malplaner och metodanvisningar när- mare utforma undervisningen. I den mån arbets- och driftsledarkurser kom- mer att anordnas vid flera skolor, är det av vikt, att undervisningens upp- läggning och omfattning blir ensartad. Detta är särskilt angeläget med tanke på att genomgången arbets- och drifts- ledarkurs skall fordras för inträde i lantmästarkurs (kapitel IX).

Kommittén har kommit till den upp- fattningen, att arbets- och driftsledar- kursen bör ge kunskaper i växtodlings- lära, allmän djurskötsel, maskinlära och företagsekonomi av i stort sett samma omfattning och innehåll som de i ka— pitel VII föreslagna Specialkurserna i dessa ämnen.

Undervisningen i nämnda ämnen skall främst avse att utvidga och för- djupa de kunskaper, som meddelas i den grundläggande yrkeskursen. Därut- över skall i arbets- och driftsledarkur- sen ges stort utrymme för undervisning i arbetsledning och därmed samman- hängande problem av både arbetsorga— nisatorisk och psykologisk art. I det förslag till undervisningsplan, som kommittén låtit utarbeta och som åter- finnes 1 bilaga 15, framgår upplägg- ningen och omfattningen av undervis- ningen i de olika ämnen, som skall in- gå i arbets- och driftsledarkursen. En- ligt denna plan skall kursen omfatta en tid av 42 veckor. Rutinmässigt praktiskt arbete skall icke ingå i kursen. Den teo- retiska undervisningen bör komplette- ras med demonstrationer och övningar. De senare förutsättes till en del komma att bestå i arbetsövningar under lärares ledning. Övningar i maskinernas inställ- ning, skötsel och vård torde vara sär- skilt angelägna som komplement till un- dervisningen i ämnet maskinlära.

Eleverna i de föreslagna arbets- och driftsledarkurserna kommer att ha rela- tivt enhetliga förkunskaper, eftersom den fackliga teoretiska förutbildningen i allmänhet kommer att utgöras av grundläggande yrkeskurs. Undervis- ningen bör därför grundas på de kun- skaper, som meddelats i den grundläg- gande yrkeskursen, utan att mera om- fattande repetition av innehållet i den- na torde komma att erfordras. Elever- nas teoretiska kunskaper bör efter ge- nomgången arbets- och driftsledarkurs komma att ligga över den nivå, som uppnås i nuvarande längre kurser vid lantbruks- och lantmannaskolor, men torde icke nå upp till den nuvarande driftsledarkursens nivå. En sådan ut- bildning, sedermera kompletterad med kontinuerlig fortbildning, har bedömts

som tillfredsställande för flertalet ar- bets- och driftsledare inom jordbruket.

Mot den nu föreslagna uppläggningen av arbets- och driftsledarutbildningen skulle måhända kunna riktas den an- märkningen, att den ej ger de blivande arbetsledarna tillräcklig praktisk utbild- ning. Kommittén har dock icke förbi- sett vikten av att dessa erhåller sådan utbildning. Omfattande praktisk utbild- ning ingår nämligen i ett tidigare skede av utbildningsgången och meddelas dels i samband med den förberedande och i viss utsträckning —— den grundläg- gande yrkesutbildningen och dels ge- nom två års yrkespraktik i jordbruk, fullgjord efter sistnämnda utbildning.

Från representanter för lantbruks- tjänstemannakåren har framhållits vik- ten av att en driftsledare vid det kom- binerade jord- och skogsbruket också har tillfredsställande kunskaper i äm- net skogshushållning. Av arbetsgivarna uppställes ofta krav i detta hänseeende, som ej kan fyllas av den som endast har jordbruksutbildning. Kommittén är klar över betydelsen av att eleverna i arbets- och driftsledarkursen får möjligheter att erhålla undervisning i Skogshushållning, men har icke ansett sig böra föreslå, att ämnet skall vara obligatoriskt och ingå i undervisnings- planen för själva arbets- och driftsledar- kursen. I stället bör lantbruksstyrelsen och Skogsstyrelsen i samarbete utforma en kurs i Skogshushållning, vilken bör kunna förläggas till någon skogsbruks- skola och i vilken de elever, som så öns- kar, kan fortsätta sin utbildning ome- delbart efter arbets— och driftsledarkur- sens slut. Kommittén vill i detta sam- manhang också erinra om att möjlighe- ter finns att redan på ett tidigare skede i utbildningsgången inhämta kunskaper på skogens område genom att genomgå av skogsvårdsstyrelserna anordnade kurser i Skogshushållning.

Det är svårt att med säkerhet be- räkna erforderligt antal elevplatser i de föreslagna arbets- och driftsledarkurser- na. Vissa beräkningar över rekryterings- behovet kan göras med utgångspunkt från antalet inom jordbruket som ar- bets- och driftsledare verksamma be- fattningshavare. Enligt uppgifter, som sammanställdes av arbetsmarknadssty- relsen i april 1956, uppgick antalet lantbrukstjänstemän (befallningsmän, ladugårdsfogdar, inspektorer, bokhålla- re och förvaltare) detta år till c:a 1.500 och antalet rättare till c:a 1.300. Sam- tidigt visades att minskningen från 1950 till 1956 uppgått till c:a 3,5 pro- cent per år.Rättarekategorien uppvisade den största minskningen eller i medel— tal c:a 4 procent per år. Enligt uppgif- ter från lantbrukstjänstemannaförbun- det har minskningen under åren 1957 -—1959 varit av samma storleksord- ning. Från lantarbetareförbundet, i vil- ket rättarna är organiserade, uppges, att förhållandena inom denna kår tyder på, att minskningen avtagit något under sistnämnda tidsperiod. Antalet anställ- da arbets- och driftsledare bör med stöd av dessa uppgifter år 1960 kunna be- räknas uppgå till c:a 2.400.

Minskningen av antalet arbetsledare, som varit mest framträdande i de mel- lansvenska länen, beror på rationalise- scringen och den därmed sammanhäng- ande mekaniseringen av jordbruksdrif— ten. Utvecklingen har alltmer gått i den riktningen, att jordbrukarna även på de större gårdarna själva övertagit led- iingen av det arbete, som till följd av mekaniseringen utföres av en succes- sivt minskande arbetarstam.

Det finns ej anledning förmoda, att minskningen av antalet arbetsledare kommer att upphöra under de närmas- te åren. Om den årliga rekryteringen sättes till 3 procent och antalet befatt- ningshavare beräknas uppgå till c:a

2.000, skulle det årliga antalet nytillträ- dande komma att utgöra c:a 60. Så länge minskningen pågår, kommer dock den sålunda beräknade nyrekrytering- en att innebära en överskattning av be- hovet. Vissa av de platser, som fristäl— les genom pensionering eller avgång ur yrket av andra anledningar, kommer kontinuerligt att återbesättas genom om- placeringar inom kåren till följd av in- dragningar av tjänster. Å andra sidan kommer även en annan kategori elever att genomgå arbets- och driftsledarkur- serna, nämligen sådana som efter fort- satt utbildning i lantmästarkursen av- ser att söka anställning som yrkeslärare, jordbruks- eller lantbruksinstruktörer eller som tjänstemän i olika slag av in- köps- och försäljningsorganisationer m. m. Antalet sådana sökande har för- siktigt beräknats till c:a 25 per år.

Vid bedömandet av erforderligt; antal elevplatser måste ännu en faktor med— tagas, nämligen hur stort antal blivande jordbrukare som kan tänkas komma att välja denna längre utbildning i stället för att söka sig till olika slag av spe- cialkurser. Här saknas över huvud taget hållpunkter för en bedömning. Med tanke på att kommittén i föregående kapitel ansett, att de nuvarande fort- sättningskurserna och längre kurserna vid lantmannaskolorna övergångsvis skall få anordnas vid sidan av övriga specialkurser, finns det anledning att, i vart fall under de första åren, uppskat- ta antalet blivande jordbrukare i arbets- och driftsledarkurserna ganska försik- tigt.

Kommittén har därför funnit anled- ning föreslå, att till en början endast tre å fyra arbets- och driftsledarkurser bör anordnas, var och en beräknad för 20—30 elever. Utbildningen bör i första hand förläggas till lantbruksskolorna i Alnarp, Bollerup och Ulvhäll. Samtliga dessa skolor är försedda med jordbruk

av lämplig storlek och med allsidig driftsinriktning.

' Lantbruksskolan i Ultuna har av jordbrukshögskoleutredningen föresla- gits skola utnyttjas för en propedeutisk kurs för studerande vid lantbrukshög- skolan. Utredningens förslag har, enligt vad lantbruksundervisningskommittén inhämtat, avstyrkts av ett flertal remiss- instanser. Det är emellertid alltjämt ovisst, om Ultuna lantbruksskola för framtiden kommer att utnyttjas för ar- bets- och driftsledarutbildning. Om den pröpedeutiska kursen icke skulle kom- ma till stånd och möjligheter fortfaran- de finnes att förlägga här ifrågavarande utbildning till Ultuna bör till nämnda skola tills vidare, intill dess erfarenhet vunnits beträffande anslutningen till arbetsledarutbildningen, förläggas en arbets- och driftsledarkurs.

I området runt om Stockholm råder mycket stor efterfrågan på platser i för- beredande och grundläggande yrkesut- bildning i jordbruk. Vid Berga lant- bruksskola bör därför den nuvarande förmansutbildningen i första hand er- sättas av förberedande och grundläg- gande praktisk-teoretiska yrkeskurser.

i Om behov i framtiden skulle uppstå av flera elevplatser i arbets— och drifts- ledarkurs, än vad som kan åstadkom- mas vid de här föreslagna skolorna, bör utan större svårigheter ytterligare en el- ler flera sådana kurser kunna anordnas vid någon av de lantbruksskolor, som har Skoljordbruk av tillräcklig storlek och som i övrigt lämpar sig härför.

Ladugårdsförmanskurs

Utbildningen av ladugårdsförmän sker för närvarande i ettåriga praktisk- teoretiska kurser för ladugårdsförmän, som anordnas vid såväl lantbruksskolor som lantmannaskolor. Undervisningen består till största delen av rutinmässigt

praktiskt arbete i djurstallarna. Den teo- retiska und-ervisningen uppgår endast till c:a 400 timmar. För att underlätta en lämplig anknytning av densamma till det praktiska arbetet är den teoretiska undervisningen jämnt fördelad över he- la kurstiden.

Antalet elever i kurserna har varit lågt, både totalt och per kurs. Mot de ettåriga ladugårdsförmanskurserna har från elevernas sida riktats samma an- märkningar som mot de tidigare i detta kapitel behandlade tvååriga kurserna för utbildande av jordbruksförmän. Från arbetsgivarnas sida framhålles å andra sidan ofta den gedigna praktiska utbildningen och att den därigenom för- värvade arbetsrutinen utgör ett värde- fullt resultat av den i kurserna medde- lade undervisningen. En bidragande or— sak till den bristande elevtillslutningen torde också vara det minskade intresset för djurskötsel i våra dagar.

Liksom ifråga om den övriga arbets— ledarutbildningen har kommittén även ifråga om utbildningen av ladugårds— förmän funnit anledning rikta upp- märksamheten på den otillräckliga om- fattningen av den teoretiska undervis- ningen. Som inträdeskrav gäller avslu- tad obligatorisk skolgång, ett års prak- tik samt att ha fyllt 19 år. Några krav på teoretisk förutbildning i jordbruk föreligger således icke. Detta medför. att en avsevärd del av den för teoretisk undervisning anslagna tiden måste äg- nas åt undervisning i grundläggande ämnen, vilket i sin tur inkräktar på stu- diet i fackämnena, i första hand hus- djurslära.

Kommittén har i föregående kapitel bl. a. framlagt förslag om inrättande av särskilda specialkurser i husdjurssköt- sel, vilka skall ge kompetens för anställt- ning som yrkesutbildad djurskötare. De föreslås skola omfatta en tid av c:a 10 veckor, som skall ägnas åt teoretisk un-

dervisning, demonstrationer och öv- ningar. För inträde i kurserna skall fordras, förutom avslutad obligatorisk skolgång, genomgången grundläggande yrkesutbildning.

Det är uppenbart, att de ettåriga la- dugårdsförmanskurserna icke kan be- hållas i sin nuvarande form vid sidan av djurskötarkurserna, som bör ge till- räcklig utbildning för skötare av besätt- ningar, som endast sysselsätter en an- ställd (ensamskötare). Men enligt kom- mitténs uppfattning behöver därjämte möjligheter finnas att erhålla grund- ligare och ytterligare fördjupad utbild- ning på husdjursområdet än vad djur- skötarkurserna ger. Kommittén har där- vid särskilt haft i åtanke behovet av för- män i de större kreatursbesättningar, som sysselsätter två eller flera anställda.

Kommittén föreslår därför, att vid si- dan av arbets- och driftsledarkurserna skall anordnas kurser för utbildande av ladugårdsförmän. För inträde i kurser- na skall fordras, att sökande genomgått grundläggande yrkeskurs om minst 21 veckor samt att han har minst två års praktik i djurskötsel, fullgjord efter yr- keskursen. Liksom ifråga om arbets- och driftsledarkursen skall det få ankomma på tillsynsmyndigheten att avgöra, i vil- ken utsträckning flerårig praktik före yr- keskursen skall få tillgodoräknas. Alter- nativt skall kortare yrkeskurs plus djurskötarkurs godtagas för inträde i ladugårdsförmanskurs.

Undervisningen i ladugårdsförmans- kursen skall omfatta c:a 24 veckor och främst syfta till att utvidga och fördju- pa de kunskaper i husdjurslära, ekono- mi och redovisningslära, som inhämtats i yrkeskursen, samt att ge de blivande ladugårdsförmännen för deras framtida verksamhet erforderliga kunskaper i ar- betsledning. Kursen skall ge grundliga insikter i avels- och utfodringslära, hus- djurens skötsel och vård, djurhygien,

ladugårds- och mjölkhygien, driftseko- nomiska problem, som har samband med husdjursskötsel, samt behandla med arbetsledningen förbund-na psyko- logiska och arbetsorganisatoriska pro- blem. Den teoretiska undervisningen skall kompletteras med övningar och demonstrationer. Genom den föreslagna uppläggningen av ladugårdsförmanskur- sen uppnås överensstämmelse med det förslag till arbets- och driftsledarkurs, som tidigare behandlats i detta kapitel. På samma sätt som i denna skall i ladu- gårdsförmanskurseu en del av tiden äg- nas åt arbetsövningar under lärares led- ning. Praktiskt arbete i den form, som hittills förekommit, skall däremot ej in- gå i kursen.

Kommittén har låtit utarbeta ett för- slag till undervisningsplan för ladu- gårdsförmanskursen, vilket intagits i bilaga 16.

Med hänsyn till den vikt, som bl.a. ar- betsgivarna tillmätt den i de nuvaran- de ladugårdsförmanskurserna ingående skolmässiga praktiska utbildningen, vill kommittén föreslå, att de praktikplatser, som genom den föreslagna omläggning- en av ladugårdsförmansutbildningen kommer att friställas vid berörda lant- bruks— och lantmannaskolor, i stället ut- nyttjas för en på utbildning av ladu- gårdsförmän inriktad praktisk utbild— ning i djurskötsel. Denna utbildning bör planläggas i samråd med rektorer- na vid de lantbruksskolor, som fram- deles kommer att anordna ladugårdsför- manskurser.

Behovet av elevplatser i de föreslagna ladugårdsförmanskurserna är svårt att förutsäga. Enligt den statistik, som sam- manställts av arbetsmarknadsstyrelsen och som tidigare åberopats, uppgick antalet ladugårdsförmän i april 1956 till c:a 1.400. Vid en beräknad minskning med c:a 4 procent per år utgör antalet år 1960 c:a 1.200. Om nyrekryteringen

beräknas till 3 procent, blir den årliga rekryteringen för samma år c:a 35. Med hänsyn till att minskningen kan väntas fortgå i oförändrad omfattning, samti- digt som en del av de som ladugårds- förmän redovisade utgöres av ensam— skötare, vilka i stor utsträckning i fram- tiden kan förutsättas nöja sig med den utbildning, som djurskötarkursen kom- mer att ge, reduceras siffran ytterligare. Å andra sidan kan ett antal blivande jordbrukare med utpräglat intresse för husdjursskötsel tänkas välja denna kurs

i stället för den kortare djurskötarkur— sen.

Kommittén föreslår, att årligen två kurser med vardera 15 elever anordnas för ladugårdsförmän. Med hänsyn till det stora behovet av åskådningsmateriel och övningsobjekt i undervisningen får ej antalet elever i varje kurs vara alltför stort. Då stora fördelar synes vara för- enade med att olika former av arbets- ledarutbildning förlägges till samma skolor, vill kommittén därjämte föreslå, att kurserna förlägges till Bollerups och Ulvhälls lantbruksskolor.

KAPITEL lX

Utbildning av lantmästare

Utbildningens nuvarande utformning

I samband med den utredning, som fö- regick inrättandet av lantbrukshögsko- lan, väcktes förslag om att vid Alnarps lantbruks-, mejeri och trädgårdsinstitut anordna en speciell kurs, benämnd lant- bruksskolans högre kurs, som skulle va— ra avsedd för såväl blivande driftsle- dare — inspektorer och förvaltare ——- som innehavare av större jordbruk. Se- dan 1931 års riksdag beslutat, att en så- dan ettårig högre kurs skulle inrättas vid institutet, började den första kursen år 1933. Kursen kom sedermera att offi- ciellt benämnas driftsledarkurs.

De nuvarande bestämmelserna för driftsledarkursen finnes i stadgan för Alnarps lantbruks-, mejeri— och träd- gårdsinstitut den 22 september 1938 (nr 632) med däri genom kungörelserna nr 214/1946 och 350/1958 gjorda änd- ringar.

För att vinna inträde som elev i driftsledarkursen fordras:

att ha fyllt 22 år samt vara fri från värnpliktstjänstgöring under den tid kursen genomgås;

att äga god hälsa och goda kropps- krafter, vilket skall styrkas med läkar- intyg, utfärdat enligt av institutets sty- relse fastställt formulär;

att ha genomgått lantbruksskola eller lantmannaskolas längre kurs, varmed jämställes lantmannaskolas huvudkurs jämte fortsättningskurs;

att ha från vederbörande skola erhål- lit minst betyget med beröm godkänd i jordbrukslära, husdjurslära, fysik, kemi och botanik;

att äga insikter i modersmålet och matematik, motsvarande minst betyget godkänd i realexamen samt

att ha med goda vitsord deltagit i praktiskt jordbruksarbete under minst tre år, vari dock må inräknas den tid, då vederbörande genomgått lantbruks— skola.

Institutets styrelse kan efter avdel- ningskollegiets hörande medgiva un- dantag från något av ovan angivna in- trädesvillkor. Bland de kompetenta sö- kandena äger de företräde, som innehar goda vitsord om praktisk duglighet och ledaregenskaper.

Under de första tio åren var antalet elever c:a 30 per år. Under en därpå följande period fram till och med läs- året 1948/49 var elevantalet i medeltal 36. På grund av det stora antalet sö- kande medgav Kungl. Maj:t rätt för in- stitutets styrelse att från och med läs- året 1949/50 antaga 50 elever och upp- dela kursen på två avdelningar. För läs- året 1959/60 antogs efter nytt sådant medgivande 60 elever.

Antalet sökande har under åren 1955 —1959 varit sammanlagt 620 eller i me- deltal 124 per år. Här är dock att mär- ka, att många sökande icke antages för- sta gången de anmält sig som sökande utan i flera fall kanske först andra el- ler tredje gången de sökt inträde. An-

talet nya sökande är därför mindre än 124 per år.

Tillgänglig statistik över de antagna elevernas praktik och teoretiska för— kunskaper under de sista tio åren visar, att den sammanlagda praktiktiden i me- deltal uppgått till 70,3 månader eller nära sex år. Elevernas medelålder har under samma tid varit 26,4 år. Av ele- verna har 14,6 procent avlagt student- examen medan 41,7 procent avlagt real- examen eller gått någon ring i gymna- siet. Återstoden har genomgått folk- högskola (28,4 procent), tenterat eller på annat sätt styrkt sig äga erforderliga allmänteoretiska kunskaper. Samtliga elever har dessutom genomgått lantman- naskola eller lantbruksskola.

Kursen pågår från 1 november till senast 24 oktober påföljande år och om- fattar c:a 45 effektiva undervisnings- veckor. Undervisningen omfattar c:a 1.400 timmar enligt nedanstående tim- plan (1958/59).

Antalet undervisningstimmar per vec- ka uppgår till i medeltal c:a 31.

Undervisningen meddelas i form av dels föreläsningar, dels demonstrationer och exkursioner under ledning av ve- derbörande lärare, dels ock övningar en- ligt lärares anvisning och under hans ledning. Skriftliga prov förekommer härvid i så stor utsträckning, som prö- vas lämpligt, och är obligatoriska i äm- nena jordbrukslära, husdjurslära, lant- bruksekonomi, redskapslära samt lant- bruksbokföring.

Några större ändringar ifråga om tim- fördelningen har under årens lopp icke företagits. I lantbrukskemi har dock timantalet minskats från 73 till 55. I redskapslära har skett en ökning med c:a 30 timmar. Undervisningens inne- håll har givetvis undergått förändringar med hänsyn till den utveckling, som ägt rum inom de olika ämnesområdena och

Ämne Antal timmar Jordbrukslära ........................ 120 Husdjurslära ........................... 132 Lantbruksekonomi med arbetslära 147 Handelslära ........................... 50 Mjölkhushållning med kontroll- föreningsverksamhet ............... 43 Husdjurens hälso- och sjukvårds— lära ....................................... 28 Kulturteknik ........................... 102 Redskapslära ........................ 142 Husbyggnadslära ..................... 72 Lantbrukskemi ........................ 55 Lantbruksbotanik ..................... 52 Lantbrukszoologi ..................... 26 Nationalekonomi ..................... 22 Rättslära ................................. 60 Lantbruksbokföring .................. 128 Skogshushållning ..................... 80 Arbetspsykologi ..................... 30 Exkursioner ........................... 40 Demonstrationer ..................... 28 Fristående föredrag ............... 18 Speciell föreningskurs ............... 24

Summa timmar: 1.399

de nya rön och erfarenheter, som fram- kommit genom försök och forskning.

I varje läroämne skall elev undergå tentamen. För erhållande av avgångsbe- tyg erfordras att elev nöjaktigt tillgodo— gjort sig undervisningen, vilket utröues genom avlagda muntliga och skriftliga prov. Minst betyget godkänd fordras i ämnena jordbrukslära, husdjurslära, lantbruksekonomi med arbetslära, kul- turteknik, redskapslära och lantbruks- bokföring. Avgångsbetyget skall förutom vitsord om kunskaper även innehålla vitsord om flit, punktlighet och uppfö- rande.

Förslag till ändringar i lant- mästarutbildningens uppläggning Under utredningsarbetets gång har

kommittén tagit del av vissa förslag till förändringar av undervisningens upp- läggning i lantmästarkursen. Då de där- vid framlagda synpunkterna är av vår- de vid ett slutligt ställningstagande till frågan om kursens lämpliga utformning, skall här i korthet redogöras för några av förslagen.

Redan för tio år sedan framhöll Sven- ska lantbrukstjänstemannaförbundet, att icke alla, som genomgått lantmästarkur- sen, kunnat få anställningar som arbets- eller driftsledare, utan att många fått anställning såsom instruktörer »hos hus- hållningssällskap och lantbruksnämn- der samt som lärare vid lantbrukets sko- lor eller övergått till befattningar inom industri och handel.

Förbundet anförde vidare, att utveck- lingen inom jordbruket, omorganisatio- nen av hushållningssällskapen och till- komsten av lantbruksnämnderna samt behovet av yrkeslärare nödvändiggjorde en viss omreglering av rekryteringen av befattningarna hos vederbörande organ. Enligt förbundets mening syntes lant- mästarkursen vid Alnarp vara en lämp- lig form för utbildning av såväl drifts- ledare vid jordbruket som instruktörer hos hushållningssällskap och lantbruks— nämnder samt yrkeslärare vid lantbru- kets skolor, därest kursen uppdelades på vissa speciella linjer. En för alla ele- vor gemensam huvudkurs, omfattande omkring nio månader och en härpå föl- jande uppdelning av eleverna på vissa speciallinjer, såsom jordbruks-, hus- djurs- och maskininstruktörslinjer, vore enligt förbundets mening en tänkbar lösning.

Lantbruksavdelningskollegiet vid Al- narpsinstitutet har i en promemoria den 24 september 1957 framlagt vissa förslag angående den framtida under- visningen vid lantmästarkursen. Kolle- giet framhöll att, även om ett stort an- tal av lantmästarna återginge till det

praktiska jordbruket antingen som egna företagare eller som anställda i drifts- ledarbefattningar, en tendens förefun- nes att allt fler av dem sökte sig till un- dervisande och rådgivande institutio- ner på lantbrukets område samt till lantbruket närstående organisationer och företag. Detta kunde enligt kollegiet motivera en viss specialisering av ut- bildningen. Ett relativt stort antal av eleverna hade, innan de komme till kur- sen, varit verksamma hos hushållnings- sällskap som försöksassistenter, många hade varit kontrollassistenter under lång tid och andra hade arbetat inom för- eningsrörelsen. Dessa elever ville ofta inhämta fördjupade kunskaper inom sina speciella områden, vilket dock icke vore möjligt med den utformning, som kursen hade.

Kollegiet föreslog därför, att en ned- skärning av timantalet i vissa ämnen, bl. a. Skogshushållning, kulturteknik, mjölkhushållning och rättslära, skulle vidtagas och att den tid, 150—175 tim- mar, som därigenom vunnes, skulle an- vändas till specialarbeten inom ettdera av ämnesområdena kulturteknik och försöksteknik, husdjurslära, maskin- och redskapslära, lantbruksekonomi med ar- betslära samt Skogshushållning.

Svenskalantbrukstjänstemannaförbun- det har i maj 1960 till kommittén över- lämnat en promemoria med vissa syn- punkter på utbildningen av bl. a. arbets- och driftsledare. Med utgångspunkt från förutsättningen att lantbruksskolornas tvåårskurser skulle ombildas till ettåri- ga arbets- och driftsledarkurser, till vil- ka genomgången vinterkurs vid lant- mannaskola skulle utgöra inträdeskrav, har förbundet föreslagit, att lantmästar- kursen skulle ombildas till ett lantbru- kets gymnasium. Som motiv anför för- bundet, att denna kurs allt mer blivit en kurs för utbildning av tjänstemän vid hushållningssällskap, skolor och andra

till lantbruket knutna institutioner och organisationer. Lantbruksgymnasiet skulle även berättiga till inträde vid lantbrukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan. Studietiden skulle omfatta tre år och undervisningen upp- delas på tre linjer, nämligen en befäls- linje för utbildning av driftsledare på större gårdar samt egna jordbrukare, en allmän linje för utbildning av instruk- törer, yrkeslärare, lantbruksjournalister m. fl. samt en handelslinje för utbild- ning av affärsledare, försäljningskonsu- lenter samt innehavare av liknande ad- ministrativa befattningar inom företag med anknytning till jordbruket. Förut- om i rena lantbruksämnen skulle under- visning meddelas i matematik, fysik, ke- mi, botanik och främmande språk. För inträde skulle fordras enhetsskolans 9 a eller 9 g samt facklig förutbildning, motsvarande grundläggande yrkeskurs enligt kommitténs förslag i kapitel VI. Förbundets förslag skulle sålunda en- ligt kommitténs uppfattning kunna sä- gas innebära en sammanslagning av nu- varande driftsledarkursen med special- gymnasiet vid Hvilansl folkhögskola.

Lantmästarutbildningen i framtiden

Utbildningens allmänna utformning Kommittén anser, att det alltjämt be- hövs en kvalificerad jordbruksutbild- ning på ungefär samma nivå som den nuvarande driftsledarkursen, d. v. 5. mellan den utbildning, som meddelas i lantbruksskolorna, däri inberäknad ar- bets— och driftsledarkursen, och agro- nomutbildningen. Ifrågavarande utbild- ning bör liksom hittills vara förlagd till Alnarp.

De från driftsledarkursen utexamine- rade benämnes lantmästare. För undvi- kande av förväxlingar med de tidigare

föreslagna arbets- och driftsledarkurser- na vill kommittén för berörda utbild- ning föreslå benämningen lantmästarut- bildning. Den hittillsvarande driftsle- darkursen bör av samma skäl i fortsätt- ningen benämnas lantmästarkurs. Innan kommittén behandlar frågan om vilka utbildningskrav, som bör upp- ställas för lantmästare i olika befatt- ningar, skall först lantmästarnas verk- samhetsområden jämte de förändring- ar, som inträtt ifråga om dessa under senare år, siffermässigt något belysas. En undersökning, som gjordes år 1950 (bilaga 17) visade, att över 70 procent av de dittills utexaminerade lantmästarna var sysselsatta i jordbru- ket som egna företagare eller som an- ställda arbets— eller driftsledare. Under perioden 1949—1959 (bilaga 18) har motsvarande tal minskat till 57,5 pro- cent. Samtidigt har ett ökat antal lant- mästare sökt sig till befattningar som jordbruks-, husdjurs- och maskinin- struktörer hos hushållningssällskap el- ler som lantbruksinstruktörer vid lant- bruksnämnder. Andra tjänstgör som ma- skininstruktörer, yrkeslärare m. 111. vid lantbruksundervisningsanstalterna och vid förberedande yrkesutbildning i jordbruk inom enhetsskolan. Ett bety- dande antal har också anställning i jordbrukets föreningsrörelse eller vid företag, som driver handel med jord- bruksprodukter och -förnödenheter. Enligt kommitténs uppfattning kom- mer antalet platser för lantmästare i andra befattningar än som arbets- och driftsledare vid jordbruk att ytterligare öka. Flera än för närvarande torde så- lunda exempelvis komma att sysselsät- tas inom lantbruksundervisningen. Kommittén föreslår i ett senare kapitel, att vid lantbruksskolorna skall inrättas yrkeslärartjänster, vilka bör besättas med lantmästare. Om den förberedande yrkesundervisningen i jordbruk i en-

hetsskolans nionde klass utformas en- ligt de hittills gällande premisserna, kommer inom den obligatoriska skolan att behövas ett stort antal yrkeslärare i jordbruk. Om däremot 9 y skulle få den utformning, som 1957 års skolberedning förutskickat, måste, som kommittén re- dan framhållit, en kraftig utökning ske av den förberedande yrkesutbildningen vid lantbruksskolorna, vilket i så fall i stället leder till en ytterligare utök- ning av antalet yrkeslärare vid dessa skolor. Det må vidare nämnas, att ett ge- nomförande av jordbruksupplysnings- kommitténs i dess betänkande ( SOU 1960:39 ) framlagda förslag till organisa- tion av rådgivnings- och upplysnings- verksamheten skulle innebära en utök- ning av antalet instruktörstjänster. In- om föreningsrörelsen liksom inom jord- brukets övriga organisationer har även under senare år anställts ett ökat antal lantmästare. De företag, som köper och säljer jordbrukets produkter och förnö- denheter, anställer också allt flera per- soner med lantmästarutbildning.

Å andra sidan bör den av kommittén föreslagna arbets- och driftsledarkursen i många fall i stället för lantmästarkur- sen kunna utgöra lämplig utbildning för driftsledare vid medelstora och större jordbruk. För inträde i arbets- och driftsledarkursen skall krävas genom- gången grundläggande utbildning. Kur- sens längd föreslås skola uppgå till c:a 42 veckor, vilket innebär, att den blir något kortare än den nuvarande lant- mästarkursen. Visserligen uppställes ifråga om allmänteoretisk grundutbild- ning större krav för inträde i den nu- varande lantmästarkursen än för inträ— de i arbets- och driftsledarkursen, sam- tidigt som eleverna i förstnämnda kurs har mera omfattande fackkunskaper och större praktisk erfarenhet än vad som kan förutsättas komma att bli fal- let med eleverna i arbets— och driftsle-

darkursen. Men den teoretiska utbild- ningsnivån i den senare kommer dock att ligga betydligt högre än i någon av de kurs-er, som för närvarande anordnas vid lantmanna- eller lantbruksskolorna, och en stor del av kurstiden kommer att ägnas åt de för driftsledningen betydel- sefulla företagsekonomiska spörsmålen. Kommittén har också redan i- föregåen- de kapitel framhållit, att den utbild- ning, som skall ges i arbets- och drifts- ledarkursen, kan anses vara tillräckligt omfattande för flertalet inom jordbru- ket anställda arbets- och driftsledare.

Förekomsten av ytterligare en form av omfattande vidareutbildning i jord- bruk utöver arbets- och driftsledarkur- sen torde emellertid för framtiden mo- tiveras av de utbildningskrav, som upp- ställes för såväl andra här nämnda tjäns- temannagrupper som arbets- och drifts- ledare vid större jordbruk. Även i fram- tiden torde nämligen komma att finnas ett betydande antal blivande egna före- tagare och anställda driftsledare, vilka vill ha en grundligare och mera omfat- tande teoretisk utbildning i jordbruk än vad som kommer att ges i en grund- läggande yrkeskurs och en därpå föl- jande arbets- och driftsledarkurs. Det har från en del håll ifrågasatts, om icke de båda utbildningsbehoven skulle bäst tillgodoses, om lantmästarutbildningen differentierades genom en ganska långt gående linjeuppdelning. Kommittén an- ser emellertid, att en sådan differen- tiering skulle medföra en icke önskvärd begränsning av kompetensområdet och försvåra en övergång mellan olika fram- tida verksamhetsområden. Många av eleverna torde vidare vid kursens bör- jan icke ha bestämt sig för om de skall bli egna företagare eller söka anställ- ning som driftsledare, instruktörer, yrkeslärare etc.

Kommittén har i föreliggande sam- manhang också diskuterat lantbruksav-

delningskollegiets förslag om att efter en för alla elever gemensam grundkurs införa en specialisering under kursens två sista månader. En sådan upplägg- ning av undervisningen skulle ge ele- verna möjlighet att erhålla fördjupade kunskaper inom det ämnesområde, som intresserar vederbörande mest med hänsyn till de förväntade framtida ar- betsuppgifterna. Möjligheter härtill bör emellertid enligt kommitténs mening i viss utsträckning kunna erhållas, utan att en specialisering av utbildningen under sista delen av kursen genomföres. Detta bör kunna ske genom att de, som så önskar, genom självstudier och en— skilt arbete tränger djupare in i något av de ämnesområden, som ingår i kur- sen. Kommittén vill sålunda för sin del förorda, att lantmästarutbildningen även i fortsättningen meddelas i en för alla elever gemensam kurs, som ger en utbildning lämpad för såväl olika tjänstemannagrupper som innehavare av och driftsledare vid större egendo- mar. Undervisningen bör sålunda ut- formas med hänsyn till detta.

Särskilt med tanke på de olika tjän- stemannagrupperna är det därvid av vikt, att vid undervisningen i lantbruks- ekonomi mer än hittills uppmärksam- mas de driftsekonomiska problemen vid familjejordbruken. Detta kan ske genom att de speciella driftsekonomiska förhållandena vid dessa jordbruk tas upp till behandling och får exemplifie- ra undervisningen i driftsekonomi och driftskalkylering.

Beträffande utbildningskraven må vi- dare framhållas, att lantmästarkursen skall ge grundliga kunskaper i matema— tik samt i de naturvetenskapliga ämnen, som är av särskild betydelse för jord- bruket, d. v. s. kemi, fysik, botanik och zoologi. Kunskaper i dessa ämnen är av vikt både för undervisningen i och för förståelsen av fackämnena på såväl

det biologiska och tekniska som det eko— nomiska området.

Vidare bör undervisningen i fackäm— nena ge en avsevärd fördjupning av de i grundläggande yrkeskurs inhämtade kunskaperna. Detta mål har tidigare uppställts även för arbets- och drifts- ledarkurserna. Undervisningen i dessa kurser liksom i de grundläggande yr- keskurserna skall emellertid mera in- riktas på att ge kunskaper, som kan omedelbart tillämpas i praktisk jord- bruksdrift. Förklaringar av orsakssam- manhangen skall där ges endast i den mån detta är nödvändigt för att i un- dervisningen meddelade fakta skall för- stås och lättare ihågkommas av elever- na. Den knappt tillmätta tiden tillåter icke lärarna att i arbets- och driftsle- darkurserna gå djupare in på de ba- komliggande vetenskapliga förklaring- arna. Elevernas begränsade kunskaper på det naturvetenskapliga området kom- mer dessutom att utgöra ett hinder här- för.

Undervisningen i lantmästarkursen bör i väsentligt större omfattning än i arbets- och driftsledarkurserna ägnas åt icke endast att fördjupa de rent prak- tiskt tillämpbara delarna av fackämne- na utan även att belysa de naturve- tenskapliga orsakssammanhangen. På lantmästarna kommer i framtiden att i högre grad än för närvarande ställas stora krav på kunnande såväl i fackäm- nena som i de naturvetenskapliga äm- nena. Detta gäller, oavsett om de ägnar sig åt undervisning och rådgivning el- ler anställes i olika befattningar vid or- ganisationer eller företag med anknyt- ning till jordbruket. I samtliga fall blir det i stor utsträckning fråga om att fun— gera som förbindelselänk mellan jord- bruksforskningen och det praktiska jordbruket.

De ökade kraven på lantmästarnas teoretiska utbildning får ej medföra, att

kraven på praktiska erfarenheter och kunnande eftersättes. En bidragande or- sak till att lantmästarna kunnat förstär- ka sina positioner inom jordbruket och kommit att bli synnerligen användbara på olika områden, är deras gedigna praktiska kunnande. De är ofta väl för- trogna med allt, som sker på ett mo- dernt jordbruk, samtidigt som de väl känner de förhållanden, under vilka jordbrukaren lever. Fordringarna för inträde i lantmästarkursen hör vad gäl- ler praktiskt kunnande även för fram- tiden ställas mycket höga.

Kommittén har icke ansett sig ha an- ledning att gå närmare in på det förslag om inrättande av ett lantbrukets gym- nasium, som framförts av lantbruks— tjänstemannaförbundet. En utbildning av detta slag torde knappast kunna ut- göra en ersättning för den nuvarande lantmästarkursen, utan får betraktas som ett ytterligare alternativ vid sidan av denna kurs. Kommittén vill erinra om att hela frågan om gymnasieorgani- sationen är föremål för utredning av en nyligen tillsatt särskild kommitté. Av direktiven för denna framgår, att även fackgymnasiernas ställning skall om- prövas.

Undervisningens uppläggning m. m. Innan kommittén närmare diskuterar hur lantmästarkursen bör utformas för att kunna uppfylla de krav, som nu upp- ställts, skall här nedan diskuteras på vad sätt den kan och bör inplaceras i den utbildningsgång, som kommittén föreslår för lantbruksutbildningen.

Som redan framgått av redogörelsen för den nuvarande lantmästarkursen skall inträdessökande ha bl. a. kunska- per i svenska och matematik, som sva- rar mot minst betyget godkänd i real- examen.

Med tanke på det mål, som uppställts för lantmästarutbildningen, är det upp-

enbart, att för inträde i lantmästarkurs ifråga om allmänteoretiska förkunska- per bör krävas kunskaper i ämnena svenska, matematik, fysik, kemi, biologi samt engelska av samma omfattning som i den nuvarande realexamen. De som genomgått någon av enhetsskolans yr- keslinjer måste därför komplettera sina kunskaper i dessa ämnen. Kravet på kunskaper i engelska är angeläget, bl. a. därför att lantmästarnas verksamhet alltmer kräver, att vederbörande kan följa utländska facktidskrifter samt att de i sin verksamhet ofta får kontakt med utländska studiebesökare.

Vad gäller facklig förutbildning är det uppenbart, att de kunskaper, som inhämtas i grundläggande yrkeskurs är helt otillräckliga som grund för under- visningen i lantmästarkursen. Redan för nuvarande lantmästarkurs kräves, att inträdessökande har genomgått anting- en lantbruksskola eller längre kurs al- ternativt vinterkurs, kompletterad med fortsättningskurs vid lantmannaskola. En önskvärd höjning av lantmästarkur- sens utbildningsnivå kan enligt kommit- téns mening uppnås, om som krav för inträde uppställes genomgången arbets- och driftsledarkurs. Eleverna kommer därigenom också att ha mera ensartade såväl allmänteoretiska som fackliga grundkunskaper.

Inom kommittén har såsom ett alter- nativ diskuterats att anordna lantmäs- tarutbildning såsom en tvåårig samman- hängande kurs vid sidan av arbets- och driftsledarkursen, varvid samma inträ- deskrav med avseende på facklig för- utbildning skulle uppställas som för ar- bets- och driftsledarkursen, d. v. s. ge- nomgången grundläggande yrkesutbild- ning samt minst två års jordbruksprak- tik efter yrkeskursen. En tvåårig sam- manhängande utbildning skulle ur pe- dagogisk synpunkt medföra åtskilliga fördelar. Undervisningen i de naturve-

tenskapliga ämnena skulle då kunna läggas i början av kursen, varefter un- dervisningen i fackämnena skulle kun- na ges i ett sammanhang. Detta skulle medge ett rationellt utnyttjande av stu- dietiden och en god disposition av lä- rostoffet. En fördelning av undervis- ningen på två läsår med endast en slut- tentamen skulle också ge en lugnare studietakt, än vad som blir fallet när samma kunskapsstoff genomgås i två på varandra med vissa års mellanrum följande kurser, som var för sig utgör ett avslutat helt.

Skälen för att, liksom hittills, låta den egentliga lantmästarutbildningen bli ettårig [har emellertid kommittén funnit överväga och vill för sin del för- orda denna lösning. De erfarenheter, som vunnits av den hittillsvarande upp- läggningen av lantmästarkursen, är go- da. Eleverna behöver icke ta definitiv ställning till frågan, om de skall välja den mer omfattande lantmästarutbild- ningen, förrän de genomgått arbets- och driftsledarkursen. Många kommer dess- utom att efter arbets- och driftsledar- kursen skaffa sig mer omfattande prak- tiska erfarenheter som arbets- och driftsledare m. 111. vid jordbruksföretag eller från anställningar vid skolor, hus- hållningssällskap etc.

Även personer, som ej genomgått ar- bets- och driftsledarkurs, men som skaf- fat sig motsvarande kunskaper genom att de genomgått ett antal av de av kom- mittén i kapitel VII föreslagna special- kurserna eller på annat sätt inhämtat kunskaper, som kan anses motsvara de i arbets- och driftsledarkursen medde- lade, bör kunna vinna inträde i lant- mästarkursen. Något avkall ifråga om kravet på allmänteoretiska kunskaper bör ej göras. Sökande, som ej genomgått arbets- och driftsledarkurs, bör för att styrka, att de har kunskaper i fackäm- nena, svarande mot de i arbets- och

driftsledarkursen meddelade, genomgå muntliga och skriftliga inträdesprov. Beträffande övriga sökande bör inträ- desfrågan avgöras med utgångspunkt från betygen i dels de allmänna teore- tiska ämnena och dels arbets- och driftsledarkursens ämnen. Goda vitsord om praktisk duglighet och ledaregen— skaper bör också tillgodoräknas. Som framgår av diagrammet över utbild- ningsgången i bilaga 3, är den lägsta tänkbara åldern för inträde, med hän- syn till här uppställda inträdeskrav, 20 år. Kommittén föreslår därför, att minimiåldern för inträde i lantmästar- kursen fastställes till 20 år. Härvid är dock att märka, att i nämnda diagram hänsyn ej tagits till den värnplikts- tjänstgöring, som fullgöres i åldern 19 -—20 år. Då denna bör vara avslutad före inträdet i lantmästarkursen, kom- mer eleverna i allmänhet ej att kunna påbörja sin utbildning förrän de upp- nått minst 21 års ålder.

Då arbets- och driftsledarkursen skall utgöra kompetenskrav för inträde i lantmästarkursen, kommer eleverna att ha betydligt mera omfattande teoretiska förkunskaper i jordbrukets fackämnen, än som erhålles i någon av de lantman- na- respektive lantbruksskolekurser, som fordras för inträde i den nuvarande lantmästarkursen. Avslutad lantmästar- utbildning kommer därför att ge betyd— ligt större fackkunskaper än den nuva- rande utbildningen, även om lantmäs- tarkursen göres något kortare och an- passas till en undervisningstid av 42 veckor. Kommittén får därför föreslå, att lantmästarkursen skall omfatta 42 veckor.

Med hänsyn till att eleverna i lant- mästarkursen nått mogen ålder och ti- digare genomgått en omfattande förut- bildning, bör de ha goda förutsättning- ar att efter lärarnas råd och anvisning- ar bedriva självständiga studier i till-

gänglig facklitteratur. Undervisningen på lärosal bör därför i rätt stor omfatt- ning kunna begränsas till de mera krä- vande kursavsnitten, medan eleverna hänvisas till att självständigt inhämta övriga delar av lärostoffet från anvisad facklitteratur. Stort utrymme bör ges åt laboratorieövningar och självständiga övningar, enskilt eller i grupp, i ma- skinhall och verkstad liksom i djurstal- lar och på fältet. Den schemabundna undervisningen bör uppgå till c:a 25 timmar per vecka, så att utrymme ges åt elevernas självverksamhet. Kommit- tén vill ytterligare understryka, att möj- lighet självfallet bör finnas för den, som så önskar, att genom självstudier och enskilt arbete tränga djupare in i något av de ämnesavsnitt, som ingår i kursplanen.

Genom att avlägga muntliga och skriftliga prov bör eleverna styrka, att de tillgodogjort sig undervisningen i förekommande läroämnen.

Kommittén har ej ansett sig böra ut- arbeta något detaljerat förslag till un- dervisningsplan. Undervisning bör meddelas i följande ämnen, i vilka också efter avlagda prov avgångsbetyg bör ges.

Lantbrukskemi Lantbruksbiologi (botanik och zoologi) Jordbrukslära med hydroteknik Husdjurslära med mjölkhushållning Lantbruksekonomi med arbetslära Marknadslära med nationalekonomi Redovisningslära Maskinlära med fysik Byggnadslära

Undervisning i mer begränsad om— fattning bör jämväl ges i ämnena mate— matik, engelska, psykologi och pedago- gik, rättslära och Skogshushållning med särskild inriktning på skogsekonomi. Undervisningen i engelska bör främst syfta till en komplettering och utvidg-

ning av tidigare inhämtade kunskaper i den utsträckning, som erfordras för att eleverna skall kunna hjälpligt tillgodo- göra sig innehållet i engelskspråklig facklitteratur. I nu nämnda ämnen bör i betyget endast anges timantalet samt att eleven deltagit i undervisningen.

Kommittén vill särskilt framhålla, att i ämnet Skogshushållning bör endast en kortare orientering ges, som avser att belysa sambandet mellan jordbruk och skogsbruk. De som icke i samband med arbets- och driftsledarkursen redan ge- nomgått den speciella kursen i skogs- hushållning, som anordnas i anslutning till denna, bör ha möjligheter att efter lantmästarkursen göra detta.

För att undervisningen i lantmästar- kursen skall kunna hållas på en hög nivå, är det av vikt, att kvalifice- rade lärare kan knytas till densam- ma. Med hänsyn till undervisningens nivå bör för lärarna i huvudämnena jordbrukslära, husdjurslära, lantbruks- ekonomi, maskinlära och lantbrukskemi med lantbruksbiologi inrättas lektors- tjänster. Kommittén återkommer till denna fråga i samband med behandling- en av lärarnas anställningsförhållanden och utbildning i kapitel XIII.

Liksom ifråga om arbets- och drifts- ledarkursen är det ifråga om lantmäs- tarkursen svårt att fastställa, vilket an- tal elever som årligen bör antagas. Som framgår av den tidigare redogörelsen har antalet elever i den nuvarande lantmästarkursen utökats från 30 till för närvarande 60.

Av 1959 års undersökning angående lantmästarnas sysselsättning (bilaga 18) framgår, att under perioden 1949— 1958 i medeltal per år 15 har blivit eg- na företagare, 13 fått anställning som driftsledare och förvaltare vid jordbruk och 9 som instruktörer eller yrkeslära- re, med'an 7—8 anställts inom handel och industri. En viss ökning även av

den senare gruppen kan för framtiden förväntas. »

På grund av den osäkerhet, som för närvarande råder ifråga om utbild- ningsbehovet, bör antalet elevplatser i lantmästarkursen tills vidare begränsas till högst 60. Det torde liksom hittills böra ankomma på Kungl. Maj :t att för varje år bestämma det antal elever, som får antagas i lantmästarkursen.

Om behovet av lantmästarutbildning för framtiden skulle bli så stort, att det ej kan tillgodoses med här föreslagna kurser i Alnarp, bör ytterligare en lant— mästarkurs anordnas i mellersta Sve- rige, exempelvis i Ultuna.

Det har redan förut framhållits, att undervisningen i lantmästarkursen skall bygga på de i arbets- och drifts- ledarkursen inhämtade kunskaperna. För att en god ömsesidig anpassning av undervisningen i de båda kurserna skall kunna uppnås, är det angeläget, att till Alnarp även förlägges en arbets— och driftsledarkurs.

Kommittén är medveten om att många elever i lantmästarkursen efter avslutad utbildning kommer att i stör- re eller mindre utsträckning speciali- sera sig inom vissa områden. Den här- för erforderliga specialutbildningen bör enligt kommitténs uppfattning ges ef— ter avslutad lantmästarutbildning i spe- cialkurser, som anordnas i den utsträck- ning bchov därav föreligger. Som exem- pel härpå vill kommittén framhålla, att de lantmästare, som avser att bli in- struktörer vid hushållningssällskap och lantbruksnämnder eller yrkeslärare vid

lantbrukets yrkesskolor, behöver mera omfattande undervisning i psykologi och pedagogik, än de erhåller i den orienteringskurs, som skall ingå i lant- mästarutbildningen. De bör hänvisas till den pedagogiska grundutbildning, som kommittén i kapitel XIV föreslår bör inrättas. På motsvarande sätt kan spe- ciella vidareutbildningskurser komma att visa sig behövliga även för andra kategorier av lantmästare. Det bör an- komma på tillsynsmyndigheten att, då behov uppstår, föranstalta om tillfälliga kurser av detta slag.

Jordbrukshögskoleutredningens för- slag rörande bl. a. hortonomutbildning- en och den statliga försöksverksamhe- ten kommer, om det genomföres, att påverka de administrativa förhållande- na vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Den högre trädgårds- utbildningen jämte försöksverksamhe- ten på såväl lantbruks- som trädgårds- området kommer nämligen i sådant fall att inordnas under lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök. Vidare kommer mejeriingenjörsutbildningen —— om ett framlagt förslag genomföres —— att förläggas till teknisk högskola. Det synes under sådana förhållanden lämpligt, att den övriga verksamheten vid institutet, som då —— utom lantmäs- tarkursen _— kommer att bestå av lant- bruks-, mejeri- och trädgårdsundervis- ning på samma nivå som vid övriga yr- kesskolor, samordnas under en gemen- sam styrelse för institutet. Detta bör lik- som hittills stå under lantbruksstyrel- sens överinseende.

KAPITEL X

Lanthushållsskolorna

I olika sammanhang har betonats värdet av yrkesutbildning för husmödrar. Yr- kesskickligheten på det husliga området är av största betydelse främst för de en- skilda hemmen, men är även av sam- hällsekonomiskt intresse. De ekonomis- ka värden, som husmödrarna förvaltar, representerar stora belopp. Härtill kom- mer den känsla av trivsel i arbetet, som yrkesskickligheten ger. Detta gäller gi- vetvis på alla arbetsområden, men är icke minst viktigt i hemarbetet, där hus— moderns kunnighet på ett så påtagligt sätt inverkar på hela familjens välbefin- nande. Lanthushållsskolans stora bety- delse för utbildning på det husliga om- rådet har allmänt erkänts. De olika kur- serna har varit mycket eftersökta och antalet sökande är såsom tidigare nämnts betydligt större än antalet till- gängliga elevplatser. Det må därjämte nämnas, att lanthushållsskolans års- kurs om 308 dagar eller speciell yr— keskurs om 154 dagar jämte praktik— tjänstgöring vid barnavårds- och sjuk- vårdsinstitutioner medför kompetens för hemvårdarinneyrket. Skolorna har vidare i viss utsträckning utnyttjats för att ge en grundläggande huslig utbild- ning åt ungdom, som ämnar utbilda sig för andra vårdyrken eller till lärare på det husliga området. Såsom framgår av kapitel II anordnas även vid Vissa sko- lor utom den ordinarie undervisningen kurser av annat slag. Enighet torde råda därom, att undervisningen vid lanthus- hållsskolor ger eleverna en god utbild-

ning på lanthushållsområdet, samtidigt som internatformen, vilken av praktiska skäl här måste användas, har fostrande betydelse genom kontakten dels mellan elever från olika samhällsgrupper och dels mellan lärare och elever.

Lanthushållsskolan torde enligt kom— mitténs mening redan fylla högt ställda anspråk på nutida lanthushållsutbild- ning. Kommittén har därför icke ansett sig böra föreslå några mera genomgri- pande förändringar beträffande denna skolform. Med hänsyn till den snabba utveckling, som förhållandena på det husliga området och då särskilt inom lanthushållet under senare år undergått, synes det emellertid angeläget att något närmare ingå på lanthushållsskolans framtida arbetsuppgifter. Likaså har kommittén funnit, att bestämmelserna om undervisningens innehåll bör över- ses dels för att successivt kunna ankny- ta enhetsskolans husliga utbildning till vissa av lanthushållsskolornas kurser och dels med tanke på att kurserna bör anpassas efter pågående utveckling, vil- ket nödvändiggör vissa ändringar av kursplanerna.

Uppgifter Kommittén vill till en början beröra lanthushållsskolornas möjligheter att medverka vid den förberedande yrkes- utbildningen i enhetsskolan.

1957 års skolberedning har, såsom ovan påpekats, i ett uttalande sommaren 1960

angående undervisningen i enhetssko- lans högstadium förklarat sig i princip anse, att utbildningen i nionde årskur- sen i fortsättningen borde utformas på annat sätt än i den hittillsvarande för— söksverksamheten. Vad beträffar den i detta sammanhang aktuella linjen 9 y anser tydligen beredningen, att den för— beredande yrkesutbildningen skulle koncentreras från nuvarande åtta gre- nar till fyra huvudområden, varav en allmän huslig gren. Den hittillsvarande uppdelningen av sistnämnda gren på olika alternativ skulle slopas. Lant- bruksundervisningskommittén förutsät- ter emellertid, att vissa variationsmöj- ligheter ifråga om undervisningens in- riktning fortfarande skall förefinnas. Så- lunda bör enligt kommittén om så be- finnes önskvärt, undervisningen inom 9y kunna ges en mera lanthushållsbe- tonad inriktning, eventuellt i likhet med den tidigare inom 9y 2e. Syftet med denna gren är att ge eleverna en första utbildning i göromål, som före- kommer i ett hem på landsbygden. En- ligt kommitténs mening måste under- visningen härvid i särskild grad göras åskådlig och de praktiska övningarna läggas så, att de i görligaste mån kom- mer att likna husmoderns arbete i ett lanthushåll. Härjämte erfordras såväl ändamålsenliga undervisningslokaler som lämplig undervisningsmateriel.

Det synes enligt kommitténs mening vara värdefullt, att lanthushållsskolorna medverkar i denna förberedande husli- ga utbildning, så långt tillgängliga re- surser medger. Även om möjligheterna att förlägga lanthushållsinriktad under- visning av detta slag till lanthushålls- skola är starkt begränsade på grund av det stora elevantalet, som för närvaran- de söker sig till dessa skolor, bör dock sådan medverkan kunna ske i viss ut- sträckning. Detta samarbete skulle un— derlättas, om enhetsskolans undervis-

ning i vissa speciellt lanthushållsbeto- nade- ämnen kunde koncetreras till en kortare kurstid om exempelvis 6—8 vec- kor och förläggas till lanthushållsskola. Ett annat tänkbart alternativ vore, att eleverna överflyttades till en lanthus- hållsskola, exempelvis ett par veckor un- der vardera höstterminen och vårtermi- nen, för undervisning i sådana ämnen, som speciellt sammanhänger med hus- moderns arbetsuppgifter i ett lanthem. Detta senare alternativ torde vara att fö- redraga, med hänsyn till att undervis- ningen i trädgårdsskötsel är säsongbeto- nad. Förutsättningen för att en lösning av problemet skall ernås är emellertid, att eleverna kan inkvarteras på skolan eller att Skolskjutsar kan ordnas. Möjlig- heterna att utnyttja lanthushållsskolans resurser för nu ifrågavarande ändamål bör noga prövas av de regionala och lo- kala skolmyndigheterna. Lanthushållsskolans främsta uppgift bör emellertid även i fortsättningen va- ra att ge den för husmodern på lands- bygden nödvändiga husliga grundutbild- ningen. I detta syfte bör den framdeles ge dels en grundutbildning för de ele- ver, vilka icke i enhetsskolan erhållit huslig utbildning, och dels en fortsatt utbildning åt dem, som genomgått 9y huslig linje, men som önskar fördju- pade kunskaper i lanthushållsbetonade ämnen. Vid planering av lanthushålls- skolans kurser måste därför hänsyn tagas till elevernas förkunskaper, så att kurserna icke blir en upprepning, utan bygger vidare på det kunskapsstoff och de färdigheter, som tidigare inhäm- tats. Vissa kurser torde därför böra ut- formas som direkt påbyggnad till ut- bildningen vid enhetsskolans hushålls- linje. Även andra typer av kurser än de nu förekommande kan dock komma att visa sig erforderliga. Det bör därför an- komma på de lokala och regionala myn- digheterna att följa behovet av kurser.

Lanthushållsskolan bör även liksom hit- tills medverka vid den grundläggande utbildningen i vårdyrken o. dyl. Det sy- nes lämpligt, att ungdomar, som avser att bli yrkesverksamma på landsbygden, även i fortsättningen söker sig till lant- hushållsskolan. Särskilt för blivande hemvårdarinnor på landsbygden torde denna skolform vara en lämplig utbild— ningsväg.

Då lanthushållsskolorna i stor ut- sträckning vänder sig till kvinnlig jord— brukarungdom, kan skolorna vid sin un- dervisning givetvis icke helt bortse från förhållanden, som är rådande inom jordbruket. Enligt kommitténs mening ligger det dock icke inom ramen för lanthushållsskolans uppgift att medde- la yrkeskunskaper i rena jordbruks- och skogsämnen. Kurser i dessa ämnen anordnas av lantbruksskolor och hus- hållningssällskap och de kvinnor, som önskar utbilda sig på dessa områden, bör hänvisas dit.

Även om lanthushållsskolan sålunda icke bör engageras i den direkta yrkes- utbildningen i jordbruksämnen, är det enligt kommitténs mening viktigt, att lanthushållsskolan ger sina elever en orientering om själva jordbruksproduk- tionen för att klargöra sambandet mel- lan jordbrukets olika driftsgrenar. En sådan inblick i jordbruksdriften är en nödvändig del av utbildningen för den som kommer att som lantbrukarhustru bli delägare i ett jordbruksföretag. Men även för den, som får sin framtida verk- samhet inom annan hushållstyp, är den- na undervisning av betydelse. Den in- blick, den ger i livsmedelsproduktionen och i jordbruksbefolkningens villkor, skapar förutsättningar för en ökad för- ståelse mellan jordbrukets folk och and- ra yrkesutövare.

Det har i olika sammanhang diskute- rats, om arbetet i landsbygdens hushåll numera skiljer sig från motsvarande ar—

bete i tätort—erna och om icke utbild- ningen i stort sett skulle kunna vara densamma för alla husmödrar. I detta hänseende må framhållas, att i fråga om rent husliga sysslor stora likheter före- finnes mellan olika kategorier av hus- håll, medan däremot, när det gäller pla- nering och arbetsorganisation, skillna- den mellan lanthushållet och övriga hushållstyper alltjämt är betydande. Det bör dessutom beaktas, att jordbrukar— hustrun är delägare och medarbetare i jordbruksföretaget och att hon i denna egenskap behöver ha allmänna insikter i driften av detsamma. Grundläggande kunskaper i driftsekonomi är därför av värde för jordbrukets husmödrar, enär dessa icke endast skall kunna lägga eko- nomiska synpunkter på hushållsarbetet, utan även bör kunna förstå planeringen av jordbruksdriften. Härtill kommer att husmodern ofta är nödsakad att direkt deltaga i jordbruksarbete och husdjurs- skötsel. Detta arbete är av ganska varie— rande omfattning, beroende bl. a. på åkerarealens storlek och gårdens belä- genhet. Särskilt vid de mindre och me- delstora jordbruken är kvinnornas ar- betsinsats i produktionen tidvis bety- dande och vid de norrländska jordbru— ken svarar husmödrarna ofta regelmäs- sigt för en del av arbetet vid gårdarna, särskilt skötseln av djuren. Det torde också vara ganska sannolikt, att kvin- norna i lanthushållen i större utsträck- ning än nu måste biträda vid traktor- körning och andra maskinarbeten samt lantbruksbokföring.

I ett lanthushåll är det om möjligt mer än i andra hushåll av vikt, att alla möjligheter till förenkling och under— lättande av hushållsarbetet utnyttjas. Där värdefull arbetstid åtgår till impro- duktiva arbeten ges icke utrymme för en rationell användning av arbetskraf- ten. Utvecklingen på hushållsarbetets område har emellertid gått snabbt.

Bättre bostäder med god maskinell ut- rustning för hemarbetets utförande har åstadkommits, vartill kommer den ra- tionalisering av hemarbetet, som skett genom den alltmer ökade användning— en av industriellt beredda produkter av livsmedel och andra förnödenheter. Ge- nom fortgående rationalisering av lant- hushållet minskas husmoderns arbete, varigenom hon får tillfälle till ökad fri- tid eller till att göra insatser antingen i det egna jordbruksföretaget i syn- nerhet under tidsperioder av ökad ar- betsbelastning eller i annan förvärvs- verksamhet. Då möjligheterna att erhål- la förvärvsarbete utanför jordbruket är betydligt mera begränsade på den egent- liga landsbygden än i tätorterna, torde det ofta bli så, att husmodern i stället deltar i jordbruksarbetet, vilket också är av ekonomisk betydelse för familjen.

Utbildningens innehåll och anordnande

För närvarande anordnas vid lanthus- hållsskolorna, som tidigare anförts i ka- pitel II, två slag av huvudkurser, nämli- gen dels årskurser om 44 veckor och dels halvårskurser om 22 veckor. Även i fortsättningen synes lanthushållssko— lornas centrala arbetsuppgift, husmo- dersutbildningen, böra tillgodoses ge- nom kurstyper av detta slag. Ämnesfördelningen i den nuvarande 22 veckorskursen är i huvudsak den- samma som i årskursen. Självfallet kan dock undervisningen icke ges samma grundlighet i den kortare kursen i va- re sig praktiska eller teoretiska ämnen som i den längre kursen. Det kunde där- för synas lämpligt att uteslutande anord- na årskurser. Lanthushållsskolan måste emellertid räkna med ungdomens önske- mål att snabbt komma ut i förvärvsarbe- te. Kostnaderna för genomgång av en längre kurs blir också, speciellt för äld—

re elever, relativt höga på grund av ute- bliven arbetsförtjänst. Sannolikt beroen- de på den kortare kurstiden vid halvårs- kursen har denna kursform blivit syn- nerligen populär. Med hänsyn till den stora efterfrågan på utbildning i lant- hushåll och angelägenhveten av att bere- da så många som möjligt plats vid sko- lorna är det önskvärt, att nuvarande system med halvårskurser bibehålles. Den längre kursen (årskursen) bör utan väsentlig olägenhet kunna förkor- tas till förslagsvis 39 veckor. Med en nå- got mera koncentrerad undervisning sy- nes nämligen, enligt vad som uttalats från ett flertal skolor, lika gott resultat kunna erhållas som med nuvarande kurstid. Genom en dylik förkortning skulle personal och lokaler kunna frigö- ras för anordnande av bl. a. fortbild- ningskurser, varigenom skolornas sam- manlagda utbild'ningsinsatser skulle ökas. Kommittén föreslår i kapitel XII, att läsåret vid lantbruks- och lanthus- hållsskolorna skall omfatta 42 veckor. Den kortare kursen (halvårskursen) måste därför avkortas med en vecka och sålunda komma att omfatta endast 21 veckor. Båda de här nämnda kurserna föreslås skola benämnas yrkeskurser. Undervisningen vid lanthushållssko- lorna bör syfta till att bibringa eleverna praktiska färdigheter i skötseln av ett lanthem, men den skall även ge den teo- retiska bakgrund, som är nödvändig för att arbetet skall kunna bedrivas på rätt sätt. För vinnande av detta mål har ti- digare den mera praktiskt inriktade un- dervisningen varit dominerande vid lanthushållsskolornas yrkeskurser. Ut— vecklingen mot mera maskinell drift i hushållet och mot en större sortering på varumarknaden samt nödvändigheten av att eleverna får insikter i företagseko- nomiska problem har emellertid väsent- ligt ökat behovet av teoretiska kunska- per. Under årens lopp har därför den

teoretiska undervisningen kommit att ta allt större utrymme i anspråk på kurs- planerna. Med hänsyn härtill föreslår kommittén, att undervisningen vid lant- hushållsskolornas yrkeskurser skall om- fatta 45 veckotimmar, varav 15—16 tim- mar teoretisk undervisning.

I bilaga 19 har kommittén framlagt förslag till kurs- och timplaner, varav avvägningen mellan olika ämnen fram- går. Kommittén anser det nödvändigt, att skolorna ges viss frihet vid tillämpning- en av timplanerna, så att undervisning- en kan anpassas till de lokala förhållan- dena i den bygd, där skolan är belägen. Uppdelningen av de olika ämnena på ett bestämt antal undervisningstimmar får icke heller hindra en samordning av undervisningen i närstående ämnen, så att dessa på ett naturligt sätt komplette- rar varandra. Vad beträffar kurs- och timplanernas innehåll må i övrigt fram- hållas följande.

Undervisningens innehåll i ämnena kostlära, bostads- och hemvårdslära, hy- gien med hemsjukvård, arbetsorganisa- tion, arbetsteknik och hållningslära, barnavård samt slöjd torde i huvudsak framgå av kursplanerna. Ekonomiläran föreslås omfatta, förutom hemmets eko- nomi, även en orientering i lantbruks- ekonomi. Arbetsorganisation och arbets- teknik skall ges större utrymme på sche- mat; likaså bör eleverna speciellt. i den längre yrkeskursen få ägna mera tid åt enskilda arbetsuppgifter. Ämnena hus- djurslära med mjölkhygien och träd- gårdsskötsel bör uppläggas med beak- tande av förhållandena inom jordbru- ket i olika bygder. Det är sålunda vid utformningen av dessa tre ämnen, som en något större inriktning på jord- bruksnäringens ekonomiska frågor och produktionsbetingelser förutsättes skola ske. Under den nya ämnesbeteekningen samhällslära med familjekunskap inord- nas undervisningen i medborgarkun-

skap, varjämte ökad vikt lägges vid sam- hällets och organisationernas funktio— ner samt familjesociala och familjerätts- liga frågor.

För närvarande utbildas såsom fram- går av kapitel II hemvårdarinnor vid vissa skolor dels i årskursen, dels i en speciell yrkeskurs om 22 veckor. För inträde i den senare fordras att ha ge- nomgått lanthushållsskolans halvårs- kurs eller annan likvärdig utbildning. Dessutom erfordras fem månaders prak- tiktjänstgöring inom barnavård, sjuk- vård och åldringsvård för erhållande av hemvårdarinnekompetens, oavsett vil- ken utbildningsgången varit. Vid några lanthushållsskolor anordnas därjämte tre månaders prov- och kompletterings- kurser, som avser att ge äldre prak- tiskt erfarna kvinnor möjlighet till en kortare och mera koncentrerad utbildning för hiemvårdarinneyrket. Dessa kurser anordnas av socialstyrel- sen i samråd med överstyrelsen för yr- kesutbildning och lantbruksstyrelsen. Denna utbildning har i stort sett likar- tad inriktning som den längre utbild- ningen oeh ger samma kompetens.

Enligt kommitténs mening bör hem- vårdarinneutbildning vid lanthushålls- skola i fortsättningen omfatta antingen yrkeskurs om 39 veckor eller 21 veckor med en på sistnämnda kurs följande sär- skild yrkeskurs om 18 veckor. Annan likvärdig utbildning, inhämtad inom andra skolformer, bör även kvalificera för inträde till den sistnämnda kursen. Vidare bör, i likhet med vad som nu gäller för erhållande av hemvårdarinne- kompetens, utbildningen vid såväl 39 veckors yrkeskursen som 18 veckors yr- keskursen kompletteras med fem måna- ders praktik inom sjukvård, barnavård och åldringsvård. Efter denna praktik- tid bör eleverna vid skolan genomgå en avslutande specialkurs om tre veckor. Yrkeskursen för hemvårdarinnor bör

kunna begränsas till att omfatta 18 vec— kor. Undervisningen bör i likhet med vad som föreslagits för 39 veckors kursen omfatta 45 veckotimmar, varav 15 tim— mar teoretisk undervisning. Genom att koncentrera undervisningen och över- föra vissa ämnesavsnitt till den avslu- tande treveckorskursen bör trots den avkortning av yrkeskursen, som sålun- da föreslås, en tillfredsställande hem- vårdarinneutbildning kunna ernås. Det synes skäligt, att praktik t. ex. på barnavårds- eller sjukvårdsinstitutioner, som kan ha fullgjorts mellan lanthus- hushållsskolans 21 veckors kurs och yr- keskursen för hemvårdarinnor, får till- godoräknas för inträde vid den avslu- tande kursen. Den här förslagna utbild- ningsgången skiljer sig från den nu till- lämpade främst genom införandet av den avslutande treveckorskursen. Det har sedan länge varit ett önskemål, icke minst från socialstyrelsens sida, att ge- nom en dylik kurs ge eleverna tillfälle att under kompetent ledning sammanfo- ga de olika utbildningsmomenten till en helhet. Eleverna skall således efter att ha praktiserat under föreskriven tid vid olika barnavårds- och sjukvårdsinstitu- tioner samt på ålderdomshem, samlas vid skolan för tre veckors teoretisk un- dervisning. För att ge de blivande hem- vårdarinnorna goda förutsättningar för att på ett rätt sätt kunna utöva sitt yrke bör undervisningen i denna avslutande kurs främst inriktas på att ge dels yr— keskunskap, dels fördjupade kunska- per om samhället och dess hjälpåtgär— der. Förslag till kursplan återfinnes i bilaga 20.

För närvarande är inträdesåldern vid lanthushållsskola 17 år, skolans styrelse dock obetaget att medgiva inträde åt den, som fyllt 16 år, och efter tillstånd av lantbruksstyrelsen i varje särskilt fall även åt yngre sökande. Kommittén före- slår, att inträdesåldern sänks till 16 år,

så att lanthushållsskolans kurser kan ge- nomgås i direkt anslutning till enhets- skolan.

Specialkurser m. m. Även om lanthushållsskolans grundläg- gande kurser i och för sig ger en till- fredsställande yrkesutbildning på det husliga området, kan det föreligga behov av ytterligare utbildning i skolmässiga former. Det bör sålunda erinras om att eleverna är unga och att de i de flesta fall först efter ett antal år självständigt kommer att förestå ett hushåll. Särskilt kan utbildningen behöva kompletteras och fördjupas för dem som genomgått de kortare 21 veckors yrkeskurserna. Dessutom medför självfallet utveckling- en på detta liksom på andra områden ett ständigt behov av fortbildning.

I syfte att tillgodose behov av här nämnt slag har kommittén ansett sig bö- ra överväga en särskild fortbildnings- kurs för dem, som tidigare genomgått lanthushållsskola eller erhållit motsva- rande utbildning inom hushåll och har mera bestämda planer på att ägna sig åt jordbrukarhushållet. Såsom framgår av förslag till kursplan i bilaga 21, skulle kursen omfatta en tid av sex veckor med omkring 200 undervisningstimmar. Med hänsyn till att eleverna vid dessa kurser i många fall kommer att vara husmödrar, har härvid förutsatts att un- dervisningen endast skulle pågå fem da- gar per vecka, varigenom deltagarna skulle kunna återvända till sina hem över lördag och söndag. Av antalet un- dervisningstimmar skulle omkring 140 timmar i huvudsak ägnas åt komplet- tering och fördjupning av husliga fackkunskaper på aktuella områden, varvid förutsättes att dessa anknyter till förhållanden inom lanthushållet. Åter- stående 60 timmar skulle ägnas åt lant- bruksekonomi, vilket ungefärligen mot- svarar kommitténs förslag till ämnets

omfattning vid lantbruksskolans grund- läggande yrkeskurs. Såsom lärare bör, förutom skolans egna lärare, även kun- na anlitas speciallärare från t. ex. lant- bruksskolor och hushållningssällskap.

Det må vidare nämnas, att vid lant- hushållsskolorna redan nu anordnas specialkurser för blivande hushållslära- re, som har för avsikt att genomgå lant- hushållsinriktade grenar vid semina- rium. Behov av sådana kurser föreligger alltjämt.

Behovet av fortbildning i olika äm- nen har ökat. Med hänsyn till att nu- mera många ungdomar inom olika skol- former, t. ex. vid enhetsskolans högsta- dium, husmodersskolor och andra yr- kesskolor, får en förberedande eller grundläggande huslig utbildning är det av vikt, att lanthushållsskolorna i sam- råd med hushållningssällskapen tillgo- doser önskemålet om specialkurser in- om olika områden med anknytning till landsbygdens förhållanden. En sådan samverkan mellan å ena sidan undervis- ningen och å andra sidan rådgivnings- verksamheten förekommer, som tidigare nämnts, sedan gammalt. Kortare kurser har förlagts till lanthushållsskolorna, varvid skolornas lärare medverkat. Om- vänt medverkar sällskapens tjänstemän genom föredrag och demonstrationer i

skolornas undervisning. Eftersom såväl blivande husmödrar som andra med kanske mångårig vana vid arbete i hem måste ha tillgång till fortbildning och upplysning inte minst med hänsyn till den mängd av nya varor, som den stän- digt fortlöpande tekniska utvecklingen för med sig, är det angeläget, att skolor- nas resurser ifråga om både lärare, un- dervisningslokaler och förläggningsut- rymmen ställes till förfogande för råd- givnings- och upplysningsverksamheten i den utsträckning detta kan ske, utan att undervisningsverksamheten efter— sättes.

Genom den föreslagna förkortningen av årskursen blir lanthushållsskolornas möjligheter att mottaga kortare kurser betydligt utökade. Även kortare kurser om exempelvis en åt två veckor bör då kunna anordnas och kan förslagsvis be- handla ämnen som ekonomilära med hushållsbokföring, maskin- och elkun— skap, konsumentupplysning med in- köps- och distributionskunskap, ratio- nellt hemarbete, omfattande bl. a. mat— lagning och hemvård samt heminred- ning, trädgårds- och smådjursskötsel. Även kortare kurser i barnuppfostran och samhällslära med familjekunskap bör kunna förläggas till lanthushålls- skola.

KAPITEL XI

Lantbruksundervisningens organisation

I direktiven för lantbruksundervis- ningskommitténs arbete föreskrives, att kommittén borde tillse, att kurserna vid lantbrukets yrkesskolor i möjligaste mån förlades så, att såväl skolornas byggnader och övriga anläggningar som länarkrafter på ett lämpligt och ratio- nellt sätt komme till användning. I sam- band härmed borde undersökas, i vil- ken omfattning lantbrukets yrkesskolor och lärare vid dessa kunde vid sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter ut- nyttjas för yrkesundervisning i enhets- skolans nionwde läsår samt i hushåll- ningssällskapens upplysnings- och råd- givningsverksamhet. Dessa frågor, som även sammanhänger med lantbruksun- dervisningens organisation på det loka- la och regionala planet, behandlas i an- nat sammanhang i detta betänka—nde. Vi- dare har kommittén enligt direktiven att i samråd med 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning behandla frå- gan om l'antbruksundervisningens cen- tra-la ledning.

I detta kapitel lämnas inledningsvis en översikt av d-en nuvarande organisa- tionen, därefter behandlas de organisa- toriska och andra åtgärder, som enligt kommitténs uppfattning bör vidtagas för att åstadkomma dels en ökad inbör- des samverkan mellan lantbrukets yr- kesskolor, dels en bättre samordning av undervisnings— och rådgivningsverksam- heten på lantbrukets område och dels ett förbättrat samarbete mellan lant-

bruksundervisningen och övrig under- visning och yrkesutbildning.

Nuvarande organisation

Huvudmän för skolorna är numena i övervägande antalet fall landsting. Av redogörelsen i kapitel II framgår sålun- da att läsåret 1959/60 omkring 80 pro- cent av skolorna hade landsting som huvudman. övriga huvudmän är staten, hushållningssällskap, stiftelser, för- eningar och i enstaka fall aktiebolag.

Enligt gällande stadga1 för lantbruks- undervisningsanstalter skall vid varje skola finnas en skolstyrelse, utsedd på det sätt och för den tid Kungl. Maj:t för varje skola bestämmer. Antalet styrel- seledamöter skall vara lägst fem. Minst två av ledamöterna i lanthushållsskolas styrelse skall vara kvinnor. Då lantman- na- och lanthushållsskola är förlagda till samma plats, kan gemensam styrel- se utses för båda skolorna.

I styrelsens uppgifter ingår att över- vaka att gällande föreskrifter efterleves, att skolans verksamhet bedrives i en- lighet med dess ändamål samt att i öv- rigt främja skolans bästa. Styrelsen bör vidare i största möjliga utsträckning samverka med hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen i området. Det tillkommer vidare styrelsen att tillsätta och entlediga rektor och lärare och att besluta om tjänstledighet och semester

1 SFS 1951/663 (ändr. 763/1953, 250/1958 och 306/1959).

samt, då så erfordras, förordna om be- fattnings uppehållande under ledighet. Vidare skall styrelsen uppgöra förslag till undervisningsplaner och underställa tillsynsmyndigheten dessa förslag för godkännande, årligen efter förslag av rektor uppgöra utgifts- och inkom-ststat för skolan samt till skolans huvudman och tillsynsmyndigheten avgiva berät- telse över skolans verksamhet under sist- förflutna läsår. Styrelsen har därjämte inseende över skolans ekonomi. Styrel- sens ledamöter svarar gemensamt för de medel styrelsen har under sin för- valtning.

Rektor är självskriven ledamot av sty- relsen och ska—ll närmast under denna handha skolans ledning samt deltaga i och ansv-ara för undervisningen vid skolan. Rektor skall tillse, att skolans verksamhet bedrives i enlighet med gäl- lande föreskrifter samt att lärare och elever fullgör sina skyldigheter. Vidare skall rektor under styrelsens inseende han-dha (skolans ekonomi, bereda och föredraga de frågor, som skall behand- las av styrelsen, samt handha skötseln av skoljordbruket och till skolan för- lagd försöksverksamhet.

Skol-ans lärare är skyldiga att fullgö- ra sina åligganden enligt gällande be- stämmelser och enligt de föreskrifter, som meddelas av skolans styrelse eller rektor. Varje ämneslärare är därutöver skyldig (att fullgöra de arbetsuppgifter inom skoljordbruket, som skolstyrelsen bestämmer, varjämte ordinarie lärare är skyldig att under högst tre månader var- je läsår efter särskilt förordnande full- göra rektorsgöromål vid skolan.

Skolorna står under överinseende av lantbruksstyrelsen, som äger utfärda närmare föreskrifter för undervisning- ens ordnande vid skolorna. Lantbruks- styrelsen skall främja skolornas verk- samhet och med uppmärksamhet följa lantbruksundervisningens behov och ut-

veckling och framlägga de förslag rö- rande undervisningens ordnande, som kan anses påkallade. Det åligger lant- bruksstyrelsen bl. a., att efter Kungl. Maj:ts bemyndigande årligen fastställa det antal huvudkurser, som må anord- nas vid varje skola, samt fastställa un- dervisningsplaner för sådana kurser. Lantbruksstyrelsen äger vidare att med hänsyn till verksamhetens omfattning bestämma det antal ordinarie, extra or- dinarie och extra ämneslärartjänster, som skall finnas vid varje skola, samt meddela beslut om inrättande av ordinarie tjänster. Vid tillsättandet av ordinarie tjänst skall lantbruksstyrelsen pröva de sökandes behörighet och på förslag uppföra de tre mest meriterade. I disciplinmåt skall skolstyrelses beslut om lärares skiljande från skolan under— ställas lantbruksstyrelsen för godkän- nande.

Kommitténs förslag

Allmänna synpunkter För att lantbrukets yrkesskolor skall kunna fylla sin uppgift i den produkti- vitetsbefrämjande verksamheten på jordbrukets område, kräves ett nära och intimt samarbete dels mellan skolorna inbördes och dels mellan skolorna å ena sidan och olika organ på jordbrukets och skolväsendets områden å den andra sidan. Det är därvid av vikt, att den lo- kal-.a, regionala och centrala organisa- tionen är sådan, att den främjar en önskvärd samverkan. Kommittén har vid sina överväganden av dessa frågor utgått från följande synpunkter. Lantbruksundervisnlingens allmänna uppläggning samt det begränsade rekry- teringsunderlaget gör, att undervisning- en enligt kommitténs mening knappast kan bli en kommunal (primärkommu- nal) angelägenhet. Redan den grundläg- gande yrkesutbildningen skulle kräva

ett invecklat system av interkommunal samverkan, något som måste bedömas vara ur det allmännas synpunkt föga ra- tionellt. En aktuell och effektiv lant- bruksundervisning fordrar, att skolorna är mångsidiga och välutrustade och där- för relativt stora. Liksom hittills måste därför lantbruksundervisning anses som regel vara en uppgift för landstings- kommun eller annan länsomfattande in- stitution. Detta har också fått sitt ut- tryck bl. a. däri, att landstingen i allt större omfattning inträtt som huvudmän för lantbrukets yrkesskolor. I de fall skolorna har andra huvudmän åtnjuter de i regel landstingsbidrag av betydan— de storlek.

Ett organiserat samarbete mellan sko- lori större områden, exempelvis län eller landstingsområden är av flera skäl moti- verat. En skolas normala rekryteringsom- råde är ofta otillräckligt ifråga om flerta- let specialiserade yrkeskurser. Kommit— téns förslag rörande lantbruksundervis- ningen medför bl. a., att antalet sådana kurser kommer att öka. För att rationellt utnyttja möjligheterna kräves därvid en för flera skolor gemensam planläggning av kurserna. Vidare är att förutse att under i vart fall en övergångstid verk- samheten vid skolorna kommer att lik- som hittills vara väsentligt större un- der vinterhalvåret än under somm-ar- halvåret. Det kan under sådana förhål- landen i många fall] vara lämpligt att be— gränsa verksamheten und-er sommaren till en eller två skolor i området, för att i stället helt frigöra lärarna vid öv- riga skolor för annan tjänstgöring. En samverkan mellan olika skolor inom ett större område kan också visa sig ända- målsenlig i det hänseendet, att lärare med viss specialutbildning anställes för två eller flera skolor gemensamt.

Problem, som bör vara föremål för skolornas inbördes samverkan, skulle lättare kunna lösas, om för alla l-ant-

brukets yrkesskolor inom ett visst om- råde, förslagsvis landstingskommun, funnes en gemensam eller regional skol- styrelse. Hur denna styrelse bör vara sammansatt, påverkas i sin tur även av det samarbete, som erfordras med and- ra organ inom lantbruksförvaltningen.

Skolornas främsta uppgift är att med— dela grundläggande yrkesutbildning i jordbruk, varförutan ingen effektiv råd— givnings- och upplysningsverksamhet kan bedrivas. De har vidare att svara för den specialiserade vidareutbildning till olika befattningar inom jordbruket, som i överensstämmelse med nu pågå- ende utv-eckl'ing kommer att krävas i allt större omfattning. Jordbrukets möjlig— heter att åt sina företagare och anställ— da ge skälig utkomst är vidare i hög grad beroende av den takt, i vilken forsknings- och försöksverksamhetens rön och erfarenheter inom och utom landet kan förmedlas till och tillämpas av de inom jordbruket verksamma. Den— na fortlöpande information omhänder- has i vårt land främst av hushållnings- sällskapen, men även av lantbruksnämn- dern-a. Den bedrives i stor utsträckning i form av kortare kurser, demonstratio- ner, fältvandringar och andra samman- komster m. in. Som redan tidigare påvisats, har skolorna resurser, som kan utnyttjas i sällskapens och nämn- dernas verksamhet, och kommittén har även framhållit vikten av att des- sa resurser användes på sådant sätt, att hela verksamheten gagnas därav. Detta förutsätter ett intimt samarbete mellan skolorna och nämnda organ. Be- hovet härav framstår ännnu klarare, om hänsyn tas till att på hushållningssäll- skapen i stor utsträckning lagts ansva- ret för den fortsatta rationaliseringen av jordbruksdriften inom jordbruket och på lantbruksnämnderna ansvaret för den yttre och inre rationaliseringen. All yrkesutbildning måste vara aktuell

och bör bedrivas i nära kontakt med näringen. Ett gott samarbete mellan sko- lor och hushållningssällskap respekti- vc lantbruksnämnder ger garantier för en undervisning, som är aktuell med av- seende på rationaliseringssträvandena och den tekniska och ekonomiska ut- vecklingen i jordbruket inom länet. Samarbetet kan bestå i att lärarna, där så befinnes lämpligt, medverkar i säll- skapens och nämndernas verksamhet, att personalen hos sällskap och nämn- der medverkar i undervisningen vid skolorna i vissa speciella avsnitt samt att även representanter förskolorna del- tar i sådana konferenser på länsplanet, då rationaliseringsarhetet planlägges, ävensom i gemensamma fortbildnings- kurser. Alla dessa form-er av samverkan kräver en gemensam planering.

Lantbrukets yrkesskolor bör vidare samarbeta med skolor inom andra for- mer av yrkesundervisning. Kommittén har sålunda i tidigare kapitel föreslagit, att lantbruksskolorna skall meddela så- väl kombinerad jordbruks- som skogs- undervisning. Planläggningen av skogs- undervisningens omfattning och upp- läggning måste ske i samråd med skogs- vårdsstyrelserna. Även ifråga om de personella resurserna måste ett samar- bete äga rum, eftersom lantbruksskolor- na, såsom hittills varit fallet, i stor ut— sträckning blir hänvisade till skogs- vårdsstyrelsernas personal för sin skogsundervisning. Ett dylikt samarbete skulle enligt kommitténs mening i hög grad främjas om lantbruks- och skogs- bruksskolor, där möjligheter härtill fun- nes, förlades i anslutning till varandra.

Vad beträffar lanthushållsskolorna bör planering av nya utbildningsresur- ser på det husliga området ske i samråd mellan företrädare för både lanthus- hållsskolor och husmodersskolor.

Ett utökat samarbete mellan lant- bruksundervisningen och övrig yrkesut-

bildning är främst angeläget, när det gäller pedagogiska och undervisnings- metodiska spörsmål. Detta kan ske i form av gemensamma pedagogiska da- gar eller på annat sätt planerad gemen- sam fortbildning av lärarpersonalen.

Lantbruksundervisningskommittén har ifråga om den förberedande yrkes- utbildningen i jordbruk framhållit vik— ten av ett samarbete med de ansvariga lokala (kommunala) skolstyrelserna och regionala myndigheterna inom den ob- ligatoriska skolan. Detta blir särskilt angeläget, om i den obligatoriska sko- lans niond-e klass kommer att finnas en yrkeslinje med jordbruksundervisning. Även om enhetsskolan skulle komma att organiseras utan 9 y—linje i jordbruk, måste emellertid ett dylikt samarbete äga rum. Kurserna i yrkesskolan måste anpassas efter de kunskaper, som givits i den obligatoriska skolan. Yrkesvals- lärare och andr-a i yrkesvägledningen verksamma måste ha fortlöpande infor- mationer om v-ilka utbildningsvägar och utbi-ldningsmöjligheter, som finnes för den jordbruksintresserade. I detta sam- manhang är också en ständig kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna på- kallad med tanke på arbetsmarknads- frågorna inom jordbruket.

Frågan om en organisatoriskt utbyggd samverkan inom lantbruksundervisning- en har uppmärksammats även i tidigare utredningar på området. Sålunda före- slog 1945 års sakkunniga för yrkesut- bildning inom jordbruk och skogshan- tering, att särskilda yrkesundervism'ngs- nämnder skulle till-sättas inom varje landstingsområde. Dessa sk-ulle bestå av representanter för landsting, hushåll- ningssällskap och skogsvårdsstyrelser och ha till huvuduppgift att trygga s-am- arbetet mellan skolor, hushållningssäll— skap och skogsvårdsstyrelsen Nämnda förslag behandlades i Kungl. Maj :ts pro- position nr 124 till 1949 års riksdag an-

gående utbildning inom jordbruk och skogshantering. I propositionen anförde departementschefen, att en regional samordning torde vara erforderlig för att trygga, att verksamheten bedreves planmässigt och utvecklades på önsk- värt sätt och att de föreslagna yrkes- undervisningsnämnderna borde vara väl ägnade att medverka till en lämp- lig samondning och planering av verk- samheten. Han ansåg sig emellertid med hänsyn till uttalanden av ett fler- tal remissinstanser icke kunna an— sluta sig till förslaget att inrättandet av dylika nämnder skulle göras obligato- riskt. I stället borde det ankomma på varje landsting att avgöra, hur en sam- ordning och enhetlig ledning »av yrkes- undervisningen inom området bonde åstadkommas.

Under den tidsperiod, som förflutit sedan nämnda förslag godkändes av riksdagen, har den förutsatta samord- ning-en icke kommit till stånd i den ut- sträckning, som kan anses nödvändig och önskvärd. Detta beror enligt kom- mitténs uppfattning till väsentlig del på att den nuvarande organisationen icke underlättat ett sådant samarbete. Hu- vudmännen för skolorna i vissa län har emellertid övervägt möjligheterna att samordna verksamheten inom länet. Landstinget i Norrbottens län har så- lunda verkställt en utredning om inrät- tande av en central styrelse för samtliga skolor med landstinget som huvudman. Landstinget i Malmöhus län har föresla— git inrättande av ett samarbetsorgan för icke landstingsägda skolor inom länet såsom villkor för erhållande av lands- tingsbidrag. Vissa bestämmelser i gäl- lande stadga och avsaknaden av före- skrifter om regional samordning av sko- lornas verksamhet har emellertid bidra- git till att en tillfredsställande lösning av organisationsfrågan icke kommit till stånd.

Förslag om skolstyrelse Vad här anförts visar, att behov före- ligger av ökad samverkan dels mellan lantbrukets yrkesskolor inbördes i res- pektive län och dels mellan skolorna och andra organ inom lantbruksadmi- nistrationren och skolväsendet. Detta sy- nes bäst kunna åstadkommas genom en gemensam styrelse för samtliga lantbru- kets yrkesskolor inom ett visst område. Med hänsyn till att landstingen på det lokala planet har det huvudsakliga an- svaret för lantbruks- och lanthushålls- undervisningen, bör 'en sådan styrelse lämpligen omfatta ett landstingsområ- de. En för alla skolor gemensam styrel- se innebär i och för sig, att bättre möj- ligheter skapas för samarbete även med andra instanser på länvsplanet, varjämte ansvaret för all lantbruks- och lanthus- hållsundervisning överflyttas till ett enda organ. Då det gäller att inrätta en sådan styrelse, synes i första hand böra undersökas, om dess funktioner lämpligen kan fyllas av något redan be- fintligt organ. Bland de institutioner, som skolorna enligt den här lämnade redogörelsen har att närmare samarbe- ta med, är hushållningssällskapen de viktigaste. För sällskapen såsom sam- lande organ för rådgivnings- och upp- lysningsverksamheten på jordbrukets område är det i hög grad betydelsefullt att god kontakt hålles med den grund- läggande utbildningen inom jordbruket med därav följanlde möjligheter till ge- mensam planläggning av verksamheten. Kommittén vill här erinra om att säll- skapen i många fall mycket aktivt med- verkat vid tillkomsten av nya lantbruks- undervisningsanstalter och »att de un- der årens lopp lämnat betydande eko- nomiska bidrag till skolornas drift. Vi— dare är sällskapen alltjämt huvudmän för ett icke ringa antal skolor. Väsentli- ga för-delar ifråga om planläggningen och ledningen av såväl rådgivnings- och

upplysningsverksamheten som lant- bruksundervisningen skulle uppnås, om det uppdroges åt sällskapets förvalt- ningsutskott att jämväl fungera som ge- mensam skolstyrelxse för samtliga lant- brukets yrkesskolor i området. Någon ändring i huvudmannaskapet skulle ic- ke erfordras härför. En sådan lösning skulle heller icke vara oförenlig med rå- dande förhållanden ifråga om huvud- mannaskapet för skolorna, eftersom säll- skapens förvaltningsutskott består av förutom den av Kungl. Maj:t utsedde ordföranden, fyra av sällskapets valda ombud, sällskapets sekreterare och lant- bruksdirektören fyra av landstinget utsedda ledamöter. Om förvaltningsut- skottct på angivet sätt skulle fungera som skolstyrelse, finge landstinget så- lunda automatiskt ett betydande infly- tande inom styrelsen.

Även om en lösning av skolstyrelse- frågan på ovan antytt sätt skulle inne- bära uppenbara fördelar, har kommit- tén dock ansett, att vägande skäl kan anföras för att landstingen, som är huvudmän för 80 procent av skolorna, bör äga ett större inflytan- de i en sådan skolstyrelse. För den- na uppfattning talar också det stora in- tresse, som från landstingens sida vi- sats lantbrukets yrkesskolor och som ta- git sig uttryck i mycket bety-dande eko- nomiska insatser för främjande av dessa skolor. En förutsättning för att så även i fortsättningen skall bli fallet torde vara, att landstingen har ett mera av- görande inflytande över skolornas led- ning. Kommittén finner därför, att den föreslagna gemensamma skolstyrelsen för lantbrukets yrk-esskolor inom et-t landstingsområ-de bör organiseras som ett självständigt organ med nära an- knytning till landstingen, förslagsvis be- nämnt styrelse för lantbrukets yrkes- skolor. Anknytningen till övriga organ på länsplanet, som har verksamhet nära

sammanhängande med lantbruks- och lanthushållsundervisningen, bör lösas genom att dessa får representation i sty- relsen. Lantbruksundervisningskommit- tén föreslår därför, att skolstyrelsen skall bestå av sju ledamöter, varav fyra ledamöter utses av landstingets förvalt- ningsutskott, två ledamöter av hushåll- ningssällskapets förvaltningsutskott och en ledamot av skogsvårdsstyrelsen i lä- net. Suppleanter för dessa bör utses på enahanda sätt. Styrelsen skall inom sig utse ordförande och vice ordförande. Vid utseende av ledamöter i styrelsen skall tillses, att styrelsen erhåller en så- dan sammansättning, att jämväl lanthus- hållsundervisningens intressen blir be- aktade. Arvoden, reseersättningar o. dyl. till styrelsens ledamöter torde få utgå från det organ, som utser respektive le- damöter. Administrativ organisation, expensmedel m. m. förutsättes skola ställas till förfogande av landstingen på det sätt som inom varje område befin- nes lämpligast.

Den här föreslagna lösningen av sty- relsefrågan torde icke medföra några svårigheter i d-e landstingsområden, där endast landstingsägda lantbruks- och lanthushållsskolor finnes. Det torde emellertid kunna tänkas, att i vissa län, t. ex. i Malmöhus län och i Göteborgs och Bohus län där samtliga skolor har annan huvudman än landsting, en an- nan lösning av samordnings- och styrel- sefrågan kan vara erforderlig. Vidare kan i enstaka fall starka skäl föreligga att enskild skola med annan huvudman än landsting skall ha egen styrelse. Ehu- ru kommittén i princip anser, att samt- liga skolor, oberoende av vem som är huvudman, bör inordnas under den ge- mensamma styrelsen, torde dock möjlig- het böra finnas att med Kungl. Maj:ts medgivande skolas styrelse utses på an- nat sätt, då särskilda skäl härför före— ligger.

Vad beträffar skolornas medverkan i den kursverksamhet, som bedrives med medel från anslaget Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m., före- Ligger ett speciellt samord—ningsproblem. Vid skolorna anordnade tillfälliga kur- ser av detta slag måste nämligen inord- nas i programmet för hela upplysnings- verksamheten, om de skall få avsedd effekt. Kommittén har i denna fråga haft samråd med jordbruksupplysnings- kommittén. Denna kommitté har i sitt den 17 november 1960 avlämnade betän- kande (SOU 1960:39) föreslagit, att hos varje hushållningssällskap skulle finnas en programnämnd, med uppgift att va- ra ett samordnande organ för upplys- nings- och rådgivningsverksamheten på lantbrukets område. Av nämndens tio ledamöter har en föreslagits skola ut- ses efter förslag av lantbrukets yrkes- skolor. Programnämnden skulle årligen upprätta program för (len allmänna upplysnings- och rådgivning-sverksam- heten och en plan för i denna verksam- het ingående kurser av olika slag. Vid lantbrukets yrkesskolor anordnade kur- ser, som bekostas med bidrag från här berörda anslag, skulle upp—tagas på den- na plan. Kommittén ansluter sig i stort sett till detta förslag. Representanten för skolorna bör föreslås av den gemen- samma skolstyrelsen.

De nuvarande skolstyrelsernas befo- genheter bör i huvudsak överföras till den gemensamma skolstyrelsen men bör i viss utsträckning t. ex. i mera rutin- mässiga frågor kunna anförtros åt rek- tor. Styrelses och rektors skyldigheter och befogenheter torde i huvudsak kun- na regleras på nedanstående sätt.

Styrelsen ska-ll ha ledningen för lant- bruksundervisningen i landstingskom- munen och tillse, att erforderligt samar- bete sker med dels de kommunala skol- myndigheterna och dels med andra or- gan såsom hushållningssällskap, skogs-

vårdsstyrelse, länsskolnäm-nud m. fl. Til-l styrelsens uppgifter skall vidare bl. a. höra att tillsätta och entlediga lä— rare, att besluta om disciplinära åtgär- der mot befattningshavare och om Skill- jan-de av elev från skola, då så prövas nödvändigt, att uppgöra förslag till un- dervisningsplaner och att uppgöra in- komst— och utgiftsstat för skolorna in- om området samt att i övrigt ansvara för skolornas medelsförva-ltning.

Rektor skall under styrelsens överin- seende ha den närmaste vården och tillsynen över skolan samt bereda och föredraga de frågor angående skolan, som behandlas av styrelsen.

Rektor, ämneslärare och yrkeslärare skall tillsammans utgöra skolans lärar- råd. I dettas sammanträden skall även andra lärare äga deltaga i frågor, som angår hans ämne och ämbetsutövning. Lärarrådet åligger att på rektors kallel- se sammanträda för överläggningar om åtgärder till främjande av undervis- ningen samt om vad som i övrigt kan lända till gagn för skolan och ele- verna, att uppgöra förslag till under- visnings- och timplan, ondningsstadgar samt lärarnas tjänstgöring m.m., vilka förslag skall underställas skolstyrelsen, samt att avgiva yttranden i de frågor rörande skolans verksamhet, som hän- skjutes till lärarråduet.

Kommittén vill i detta sammanhang framhålla, att de hittillsvarande skol- styrelserna på ett förtjänstfullt sätt ver- kat för skolornas bä-sta. Vid sidan av sina administrativa uppgifter har de kunnat .svara för en värdefull kontakt med bygden. Den här föreslagna organi- sationen innebär i detta hänseende en viss försvagning. Det torde emellertid böra erinras om att vid flertalet skolor finnes elevförbun—d, bestående av f.d. elever, och att dessa förbund utgör vär- defulla kontaktorgan för skolorna. Kom- mittén förutsätter även, att rektor lägger

särskild vikt vid att knyta kontakt med bygden.

Slutligen må tlantbruksundervi—sning- ens ställning gentemot länsskolnämn- derna något beröras. Nämnderna är statliga organ, som dels övertagit de uppgifter vilka tidigare ålegat folksko- leinspektörerna och dels tillldelats vis- sa av de befogenheter, som tidigare ut— övats av de centrala tillsynsmyndighe- terna. Kommittén har icke funnit anled- ning föreslå, att styrelsen för lantbru- kets yrkesskolor, som i sig själv utgör ett länsomfattande organ, skall under- ordnas länsskolnämnden, men förutsät- ter givetvis att samråd skerl bl. a. i pla- neringsfrågor. I detta syfte bör läns- skolinspektören eller den, nämnden i hans ställe förordnar, äga närvara vid styrelsens sammanträden.

Lantbruksundervisningens centrala ledning Enligt för lantbruksundervisni-ngskom— mittén gällande direktiv skall kommit- tén i samråd med 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning behandla frå- gan om lantbruksutbildningens centrala ledning. Kommittén har haft överlägg- ningar med nämnda sakkunniga. Dessa har dock ännu icke tagit ställning till frågan om yrkesutbi-Idningens centrala ledning. Enär kommittén icke ansett sig böra avvakta resultatet av de sakkunni- gas utredning, får kommittén här redo- visa sina synpunkter på denna fråga. Under lantbruksstyrelsen, som nu ut- övar den centrala ledningen av lant- bruksundervisningen, sorterar ett sy- stem av regionala organ —— hushåll- ningssällskap och lantbruksnämnder _— på jordbruksrationaliseringens områ- den. Kommittén har i sina förslag efter- strävat en nära organisatorisk anknyt- ning mellan skolorna och nämnda re- gionala organ. Det är självfallet, att de

kontakter med näringen och utveckling- en inom densamma, som härigenom ska- pas, måste vara av mycket stor betydel- se för lantbruksundervisningen. Styrel- sen har därjämte tillsyn över eller nära kontakt med institutioner i övrigt inom jordbruket.

De ärenden, som berör verksamheten vid lantbrukets yrkesskolor, handläg- ges inom lantbruksstyrelsens undervis- ningsbyrå. Denna handläggning under- lättas därigenom, att den kan ske i sam- arbete med den expertis på olika om- råden, som finnes representerad inom styrelsens övriga fackbyråer. På under— visningsbyrån handlägges vidare ären- den, som berör hushållningssällskapen's rådgivningsverksamhet. Byrån har ock- så att svara för de fortbildningskurser, som anordnas för personal vid skolor, hushållningssällskap och lantbruks- nämnder. Detta skapar möjligheter att sammanföra olika personalkategorier till gemensamma överläggningar om ak- tuella problem, samtidigt som härige- nom samordning på förevarande verk- samhetsområde främjas.

En överflyttning av lantbruks- och lanthushållsundervisningen till ett sär- skilt ämbetsverk för yrkesundervis- ning, som icke har den sakkunskap och de betydelsefulla kontaktmöjligheter på förevarande område, som lantbrukssty— relsen äger, måste i hög grad försvåra lantbruksun-dervisningens samarbete med lantbrukets övriga organ. En oav- bruten kontakt med jordbruksnäringen är en oavvislig förutsättning för att denna undervisning skall kun- na fylvla sin uppgift. Vid en så- dan överflyttning torde dessutom kunna befaras, att lantbruksundervisningen, som är tämligen särpräglad och utgör en relativt obetydlig del av yrkesunder- visningen, icke vinner det beaktande, som med hänsyn till dess betydelse för jordbruksnäringen alltid är påkallat.

Härtill kommer att vissa av undervis- ningsbyråns nuvarande arbetsuppgifter, exempelvis ledningen av hushållnings- sällskapens rådgivningsverksamhet, fortbildningen av sällskapens och lant- bruksnämndennas tjänstemän m.m., svårligen sku—Ile kunna överflyttas, var- för personal inom lantbruksstyrelsen även efter en överflyttning måste syssla med lantbrulkspedagogiska problem. Vid ett överförande av lantbrukets yrkessko— lor till ett annat ämbetsverk måste vi- dare inom detta verk finnas särskild personal för handläggning av de med dessa skolor förenade undervisningsfrå— gorna i minst samma omfattning som för närvarande, varför någon besparing ur administrativ eller ekonomisk syn- punkt av en sådan åtgärd icke är att förvänta.

Kommittén finner sålunda med hän- syn till det nu anförda övervägande skäl tala för, att den nuvarande organisatio- nen me—d lantbruksstyrelsen som cen— tral tillsynsmyndighet för lantbruksun— dervisningen bör bibehållas.

Kommittén har här behandlat he— la lantbruksundervisningen. Uttrycket- lantbruksundervisningen har således använts i vid bemärkelse och innefat- tat även lanthushållsundvervisningen. I kapitel X har kommittén påvisat, att be- hov föreligger av en speciell lanthus- hållsinriktad undervisning för blivande husmödrar på landsbygden. Såsom av nämnda kapitel framgår kommer i lant- hushållsskolornas undervisning även framdeles att i viss omfattning ingå ämnen med direkt anknytning till jord- bruksdriften, såsom lantbruksekonomi, husdjursskötsel och trädgårdsskötsel. Härav följer behov av samarbete med lantbruksskolorna, bl.a. genom att lä- rare vid -de senare anlitas för undervis- ningen i vissa ämnen. Att lanthushålls- skolorna samarbetar med hushållnings- sä'llskapen och den rådgivnings- och

upplysningsverksamhet, som bedrives av deras hemkonsulenter bland lands- bygdens husmödrar, är lika angeläget som att lantbruksskolorna samordnar sin kursverksamhet med den av hushåll— ningssällskapen bedrivna rådgivnings- och upplysningsverksamheten på jord- kets område. Frågor, som rör hemkon- sulenternas kursverksamhet handlägges också för närvarande på lantbrukssty- relsens undervisningsbyrå.

Kommittén har därför funnit, att star- ka skäl ta'lar för att även lanthushålls- undervisningen alltjämt skall stå under lantbruksstyrelsens överinseende. Ett samarbete med överstyrelsen för yrkes- utbildning framstår dock som angeläget och detta förekommer redan nu, exem- pelvis ifråga om kursplaner, fortbild- ningskurser för lärarpersonalen m.m. Den nuvarande organisationen utgör intet hinder för att detta samarbete yt— terligare utbygges.

Lantbruksstyrelsens undervisningsbyrå

Den centrala tillsynen av lantbruks- och l-anthushållsundervisningen omhänder— has såsom förut nämnts närmast av un- dervisningsbyrån inom lantbruksstyrel- sen. På byråns personal ankommer att svara för inspektion av skolornas verk- samhet, att granska och att faststäl- la från skolorna inkomna förslag till undervisningsplaner samt att pröva och granska skolornas ansökningar om statsbidrag till olika ändamål, så- som avlöningar och driftkostnader, byggnadsarbeten, studiehjälp m.m. Inom byrån handlägges också ärenden angå- ende lönegrads- och löneklassplacering av lärare vid skolorna samt behörighets- förklaring av sökande till ordinarie rek- tors- och ämneslärartjänster. Byrån be- handlar vidare motsvarande ärenden rörande hushållningssällskapens verk- samhet samt svarar för fortbildningen av skolornas, sällskapens och lantbruks-

nämndernas personal. Med denna verk- samhet följer givetvis därjämte, att by- råns personal i betydande omfattning är engagerad i frågor, som rör metoder- na i lantbruksundervisningen. Detta är av särskild betydelse med hänsyn till lantbruksundervisningens speciella ka- raktär.

På undervisningsbyrån är för närva- rande anställda en byråchef och en förste byråinspektör på ordinarie stat, två förste byråsekreterare varav en på extra ordinarie och en på extra stat samt en extra ordinarie byråagronom, vartill kommer erforderlig kontorsper- sonal. Redan i tidigare utredningar lik- som också under ett flertal år i av lant- bruksstyrelsen avgivna petita har fram- lagts förslag om inrättande av en sär- skild byråinspcktörstjänst på ordinarie stat för lanthushållsundervisningen. För erforderlig inspektion m.m. av skolor på detta område har tidigare endast disponerats ett arvode på 3.000 kro- nor för avlönande av deltidsanställd in- spektri-s.

I samma takt som lanthushållsu'nder— visningen ökat i omfattning, har de ärenden, som sammanhänger med den- na undervisning, ökat inom undervis- ningsbyrån. Samtidigt har kraven sti- git på en effektiv central ledning av det arbete med att utveckla och förbättra undervisningsmetoderna, som ständigt bedrives vid skolorna. Av betydelse i detta sammanhang är vidare, att även den genom hemkonsulenterna bedrivna kursverksamheten ständigt utvidgats

och att motsvarande behov efterhand gjort sig gällande även ifråga om denna. De arbetsuppgifter, som ankommit på inspektrisen, har därför måst överfö- ras på en extra förste byråsekreterare i lönegrad 21. Kommittén anser, att den- na befattning bör ändras till en tjänst som ordinarie förste byråinspektör, med uppgift att inom undervisningsby- rån handlägga ärenden, som rör lant- hushållsskolornas arbetsområde samt hemkonsulentverksamheten. Tjänsten bör placeras lägst i lönegrad 23.

För handläggning av ärenden, som sammanhänger med lantbruksskolornas verksamhet, finnes redan nu en ordina- rie förste byråinspektörsbefattning in- rättad. På förste byråinspektören an- _ kommer att biträda med inspektion av verksamheten vid lantbruksskolorna och i samband därmed utöva en rådgivande verksamhet med avseende på under- visningsplaner, undervisningsmetoder, hjälpmedel i undervisningen m.m. Han skall vid—are handlägga löpande ärenden som berör lantbruksskolorna. Den nu- varande tjänsten är placerad i lönegrad 23 eller samma lönegrad, som gäller för vissa av de ordinarie lärartjänsterna vid lantbruksskolorna. Med hänsyn till de stora krav som måste ställas på en be- fattningshavare med de arbetsuppgifter, för vilka ovan redogjorts, måste tjänsten hesättas med en person med flerårig lärarerfarenhet. Kommittén anser där- för att tjänsten bör omändras till en ordinarie byrådirektörstjänst i löne- grad 24.

KAPITEL XII

Vissa organisatoriska problem

Innan kommittén i nästa kapitel över- går till att behandla lärarpersonalens arbetsuppgifter, anställningsförhållan- den m. m. vid lantbrukets yrkesskolor skall här vissa skolorganisatoriska pro- blem behandlas.

Läsår och undervisningstid

Den årliga undervisningstiden vid lant- brukets yrkesskolor varierar för närva— rande från 21 veckor och upp till 50 veckor. Lärarna är i princip tjänstgö- ringsskyldiga hela året och åtnjuter för- fattningsenlig semester. Omfattningen av de enskilda lärarnas årliga undervis- ning, mätt i antal veckor, kommer där- för att variera, beroende på den egna semesterns längd.

Vid andra skolformer pågår under- visning i regel 39 veckor under ett lås- år. Variationer förekommer både uppåt och nedåt. Att undervisning pågår mer än 42 veckor under ett och samma läs- år är dock sällsynt. Under tid då ingen undervisning pågår, åtnjuter såväl ele- ver som lärare ferier. Förekomsten av ferier betingas främst av elevernas be- hov av uppehåll i studierna, men även av skolorganisatoriska skäl, såsom kur- sernas längd, nödvändigheten av att ur schematekniska synpunkter samtliga lärare bör vara i tjänst samtidigt m. m.

Det förhållandet, att undervisningen vid lantbrukets yrkesskolor i många fall är utsträckt över hela året, har, enligt vad kommittén inhämtat, lett till att se-

mester i ökad omfattning måste uttagas under pågående kurs. Detta medför, att antingen undervisningen under vissa perioder måste upprätthållas med min- dre antal lärare än normalt, eller att semestervikarier måste anställas. Det senare är speciellt förhållandet vid lant— hushållsskolorna, vid vilka undervis- ningen i regel nu pågår i full utsträck— ning, praktiskt taget alla veckor under hela året. Det torde dock icke kunna undvikas, att dessa förhållanden för- rycker schemaläggning eller över huvud är till förfång för undervisningens lämpliga anordning.

Kommittén har ansett sig böra övervä- ga, huruvida icke även vid lantbrukets yrkesskolor lämpligen borde införas ett system med fixerad lästid (läsår) re- spektive ferier, som nu tillämpas vid flertalet övriga skolor. Det har nämligen visat sig, att svårigheter kan uppstå att sysselsätta lärare under de uppehåll, som av hänsyn till eleverna måste för- läggas i anslutning till större helger. I princip är lärarna tjänstgöringsskyldi- ga under dessa tider. Kvalificerade ar- betsuppgifter för lärarpersonalen har då ofta icke funnits att tillgå, varför man, enligt vad kommittén erfarit, ibland varit nödsakad gå med på att lärare fått vara fria från tjänsteuppgif— ter under sådana kursuppehåll. Enligt bestämmelser i avlöningsreglementet för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter den 27 augusti 1951 (nr 615) med däri seder-

mera vidtagna ändringar erhåller extra eller extra ordinarie lärare, som avlö- nas enligt bestämmelserna om s. k. läs— årsdaglön, full årslön efter 42 veckors undervisning under ett och samma läs— år. Vissa reduceringsregler gäller i frå- ga om lön till ordinarie lärare, som ej kan beredas tjänstgöring under hela läs- året. Enligt dessa regler sker reduce— ring av lönen dock först vid en tjänst- göringstid, som understiger 42 veckor per år. Tjänstgöringsskyldigheten kan sålunda på sätt och vis redan nu anses vara fastslagen till 42 veckor.

Med hänsyn till nu anförda olägenhe- ter och i överensstämmelse med vad kommittén tidigare föreslagit beträffan- de längden av vissa kurser har kommit- tén ansett sig böra förorda införandet av en bestämmelse om att undervisning- en vid lantbrukets yrkesskolor i regel skall pågå 42 veckor per läsår och att lärarnas tjänstgöringsskyldighet skall omfatta undervisning med visst antal timmar per vecka under 42 veckor. öv- rig del av året bör helårsanställd lärare åtnjuta ferier.

Ferier kommer alltid mera regelmäs- sigt att uttagas i samband med de större helgerna jul och påsk. Ferier i övrigt bör icke ovillkorligen förläggas till som- marhalvåret. Hur stor del "av ferierna, som kan förläggas till sommaren, måste bli beroende av skolans kursprogram. Det torde i åtskilliga fall, åtminstone vad lantbruksskolorna beträffar, bli lämpligt att förlägga en del av ferierna till oktober månad. Det torde då ofta förekomma, att kursuppehåll göres, in- nan grundläggande yrkeskurs (förutva- rande vinterkurs) påbörjas. Vid lant- bruksskolorna pågår kurser med prak- tisk-teoretisk undervisning även under sommarhalvåret. Kommittén har erfarit, att man redan nu vid, skolorna eftersträ- var att göra vissa kursuppehåll för att under dessa kunna medge samtliga lä-

rare semester samtidigt. Kursuppehåll vid lantbruksskolorna kan sommartid med fördel förläggas till för jordbruket arbetsbråda perioder, varigenom elever— na får möjlighet deltaga i arbetet på hemgården. De elever som har långt till sina hem eller kommer från icke jord- brukarhem, bör, om de så önskar, kun- na beredas möjlighet att praktisera på skoljordbruket eller av skolan placeras på lämpliga praktikgårdar.

Förslagets innebörd belyses närmare genom följande praktiska exempel.

Vid en lantbruksskola med 21 veckors grundläggande yrkeskurs (förut vinter- kurs) och 21 veckors förberedande (praktisk-teoretisk) yrkeskurs börjar den förstnämnda kursen den 1 novem- ber. Denna kurs kommer då att i regel avslutas omkring den 15 april och om- kring tre veckors ferier vid jul och eventuellt påsk har infallit under den- samma. Efter kursens slut bör ytterliga- re två veckors ferier kunna inläggas, varefter förberedande yrkeskurs börjar den 1 maj och pågår fram till midsom- mar. I samband med midsommar ges fe- rier i tre veckor. Förberedande yrkes- kursen kommer då att avslutas omkring den 15 oktober, varefter ferier pågår fram till den 1 november, då ny kurs börjar. Alternativt kan förberedande yr- keskursen påbörjas omedelbart efter den grundläggande den 15 april, vilket medför, att ferieuppehåll får göras un- der hela oktober månad.

Kommittén har i kap. VI förordat för- söksverksamhet med grundlägande yr- keskurs, som börjar i januari och avslu- tas i december med ett längre kursuppe- håll under sommaren, vilket utnyttjas för studier i form av hemkontakt. Denna kurs kan lämpligen inledas med ett skol- skede, som avslutas omkring den 15 april, följt av ett kursuppehåll till om- kring den 7—8 oktober, varefter kursen avslutas med ett nytt skolskede som på- går till jul. De skolor, som anordnar denna form av grundläggande yrkes- kurs, bör dessutom kunna anordna en förberedande praktisk-teoretisk yrkes- kurs, som börjar omkring den 1 juli och avslutas i början av december. På så sätt blir det möjligt för elever, som så önskar, att genomgå den förberedande yrkeskursen direkt efter den obligato- riska skolans slut för att sedan fortsätta i den grundläggande yrkeskursen i ja- nuari följande år. Månaderna april—maj bör utnyttjas dels till hemkontakt med

eleverna i den grundläggande yrkeskur- sen, varunder dessa bör samlas någon vecka efter vårbruket till skolan för de- monstrationer m. m. och dels till anord- nandet av kortare kurser. Under juni gö- res ett kursuppehåll, varunder lärarna åtnjuter ferier. övriga kursuppehåll får göras i samband med större helger och på tider i övrigt, som passar undervis— ningen.

I fråga om lanthushållsskolorna kan olika alternativ tänkas. Om förutsätt- ningen är, att vid en skola skall genom- föras två efter varandra följande yrkes- kurser om vardera 21 veckor och en kurs påbörjas den 1 november kan un— gefär samma fördelning av kurstid och ferier tillämpas, som ovan visats för lantbruksskola. Eventuellt kan uppehål— let mellan kurserna göras något längre och sommaruppehållet då inskränkas i motsvarande grad. Därest i stället något som under senare år blivit allt vanligare yrkeskurs om 21 veckor på- börjas i början av januari, kan ett längre uppehåll göras mellan kurserna på som- maren. Om yrkeskurs om 39 veckor an- ordnas vid sidan av två yrkeskurser om 21 veckor kommer eleverna i förstnämn- da kurs att åtnjuta ferieri samband med det kursuppehåll, som anordnas mellan 21-veckors-kurserna. Som kommittén redan tidigare framhållit, bör den tid, som vinnes till följd av att 39-veckors— kursen är tre veckor kortare än den normala lärotiden, användas till kortare kurser.

Rektor bör liksom hittills vara tjänst- göringsskyldig hela året samt åtnjuta författningsenlig semester. Under rek- tors semester bör lärare kunna förord- nas som vikarie. I den mån detta sker under kursfri tid, bör särskild ersätt- ning härför utgå efter i huvudsak sam- ma regler, som gäller för motsvarande förhållande inom det obligatoriska skol— väsendet.

Som redan antytts kan tiden för bör- jan och slutet av läsåret, som i första hand utgör en ekonomisk redovisnings- period, behöva variera från skola till skola. Vid flertalet skolor löper läsåret från 1 november till 31 oktober påföl— jande år. Enligt gällande stadga må lant- bruksstyrelsen på framställning av sko- lans styrelse medge jämkning härutin-

nan. Kommittén anser, att gällande be- stämmelser därmed medger den smidig- het, som erfordras, och har icke funnit anledning att i detta avseende föreslå ändringar.

Undervisningsavdelningarnas storlek

Antalet lärare vid lantbrukets yrkessko- lor bestämmes för närvarande av lant- bruksstyrelsen på förslag av respektive skolstyrelse. Lantbruksstyrelsen följer härvid vissa riktlinjer, enligt vilka an- talet lärare ställes i relation till det ge- nomsnittliga elevantalet vid respektive skola. En lantmannaskola med 15—30 elever i vinterkurs, längre kurs eller hel- årskurs får sålunda anställa rektor och en ämneslärare, medan en skola med 31—45 elever får anställa rektor och två ämneslärare o.s.v. Antalet elever per lä- rare uppgår alltså i genomsnitt till 10— 15. Normerna för lärartilldelningen är som synes mycket schematiska. I de fall kurserna vid en skola är uppdelade på två eller flera studielinjer eller då flera kurser med väsentligt olika studieinrikt- ning pågår samtidigt, har jämkningar gjorts.

Uppdelning av eleverna på studielin- jer har, som framgått av kapitel II, en- dast genomförts vid ett fåtal skolor och företrädesvis vid lantmannaskolornas vinterkurser. Vid en del skolor har ele- verna uppdelats på parallellavdelningar i vissa ämnen, exempelvis räkning och kemi. I stor utsträckning har dock un- dervisningen i de teoretiska ämnena måst ske med hela kursen eller studie- linjen. Detta innebär, att antalet elever, som samtidigt undervisats i vissa äm— nen, blivit jämförelsevis stort och ibland uppgått till 40 elever eller flera. Vid den praktiska undervisningen har en något längre gående uppdelning av kurserna på läraravdelningar eller grupper ge-

nomförts, speciellt i ämnena maskin- lära, jordbrukslära, husdjurslära och Skogshushållning.

Vad nu anförts gäller förhållandena vid lantbruks- och lantmannaskolorna. Vid lanthushållsskolorna meddelas över- vägande praktisk undervisning. Genom- gående göres en uppdelning av eleverna på smärre grupper än vid övriga skolor. Detta har ökat behovet av lärartimmar, vilket i sin tur inneburit, att andra reg- ler måst tillämpas vid fastställandet av antalet lärare.

Med hänsyn till de speciella förhål- landen, som råder vid lantbrukets yr- kesskolor, kan icke några helt allmän- giltiga regler för undervisningsavdel- ningarnas storlek uppställas. En bedöm- ning måste i regel göras i varje enskilt fall. Kommittén har endast ansett sig böra förorda vissa principiella riktlin- jer. Det bör ankomma på tillsynsmyn- digheten att närmare utforma de före- skrifter, som kan befinnas erforderliga.

Antalet ordinarie samt extra ordina- rie och extra lärare vid lantbrukets yr- kesskolor bör, liksom hittills, fastställas av tillsynsmyndigheten efter förslag av skolstyrelsen. En avvägning torde böra göras med hänsyn till lärarnas tjänstgö- ring fördelad på hela året, så att icke en alltför långt driven gruppindelning under toppbelastningsperioderna ska- par ytterligare. disproportion i behovet av lärare under vinter- respektive som- marhalvåret.

Beträffande yrkesskolor inom industri och hantverk, handel samt husligt arbe- te har föreskrifter utfärdats rörande minimi- och maximiantalet elever per läraravdelning. Minimiantalet elever skall enligt dessa föreskrifteri kurs eller avdelning uppgå till minst åtta. översty- relsen för yrkesutbildning har dock möjlighet att på därom gjord ansökan medgiva, att bidrag må utgå till kurs, som vid igångsättandet har minst fem

elever, vilka på grund av läroämnenas fackliga natur ej lämpligen kan samman- föras med elever i annan kurs. Förut- sättningen härför är, att den undervis- ning, som skall meddelas i kursen, an- ses vara av särskild betydelse under re- dovisningsåret. Maximiantalet elever skall i regel utgöra vid kurs för husligt arbete 16 och vid kurs för handel samt kurs för industri och hantverk av över- vägande teoretisk karaktär 30.

Kommittén vill föreslå, att i princip samma regler rörande minimiantal till- lämpas även för kurserna vid lantbru- kets yrkesskolor.

Ersättning åt lärare för extra

undervisningstimmar (övertimmar) Lärare, som åtager sig flera undervis- ningstimmar per vecka än som svarar mot deras undervisningsskyldighet, har vid flertalet andra skolformer rätt att uppbära särskild ersättning för övertim— mar enligt bestämmelserna i timlärar- kungörelsen. Någon motsvarande möj- lighet finnes icke vid lantbrukets yrkes- skolor. Kommittén finner det dock skä- ligt, att ersättning för övertimmar kan utgå även till lärarna vid här ifrågava- rande skolor. I god tid före varje läsårs början bör vid varje skola upprättas en plan över antalet undervisningstimmar i de olika kurserna samt över undervis- ningstimmarnas fördelning på skolans lärare. Denna plan hör sedan ligga till grund för skolstyrelsens och tillsyns- myndighetens bedömande av bl. a. he- hovet av lärare vid skolan. Sedan varje lärare tilldelats det antal timmar, som svarar mot hans undervisningsskyldig- het under den avsedda tidsperioden — i regel ej kortare än halva läsåret åter- står oftast, utöver undervisningen i vis- sa Specialämnen, ytterligare ett antal undervisningstimmar, för vilka timlä- rare får anlitas. Ibland kan svårigheter

uppstå att finna timlärare i den utsträck— ning, som erfordras. Om i sådant fall ersättning finge utgå till skolans egna lärare, i den mån de åtoge sig fler un- dervisningstimmar än som motsvarade deras undervisningsskyldighet, skulle en önskvärd elasticitet skapas i fråga om utnyttjandet av lärarpersonalen. Det skulle enligt kommitténs mening vara av värde att kunna temporärt få taga i anspråk vissa lärare utöver deras tjänst- göringsskyldighet i synnerhet vid lant- bruksskolorna med hänsyn till den där- städes förekommande ojämna .belast— ningcn av undervisningstimmar under olika delar av året. I vissa fall torde härigenom kunna undvikas, att skolan måste anställa en ny heltidsanställd lä- rare under en toppbelastningsperiod.

Kommittén får med hänvisning till det anförda föreslå, att lärare vid lant- brukets yrkesskolor skall äga åtaga sig tjänstgöring utöver den fastställda un- dervisningsskyldigheten, då detta av skolan och tillsynsmyndigheten bedö- mes ändamålsenligt. Beslut om i vilken utsträckning detta skall få ske bör av tillsynsmyndigheten fattas i samband med att antalet timlärartimmar faststäl- les för visst läsår. För sådan extra un- dervisning bör lärarna äga uppbära extra ersättning med samma belopp, som utgår till timlärare. Statsbidrag härför bör utgå efter samma bestäm- melser, som gäller för timlärare vid lantbrukets yrkesskolor och för vilka bestämmelser närmare redogöres i ka- pitel XV (sid. 135).

Någon ersättning för övertimmar till rektor bör ej utgå. Däremot bör rektor

vid lantbruksskola i egenskap av för- valtare vid skoljordbruket liksom hit- tills äga rätt uppbära förvaltararvode enligt Kungl. Maj:ts bestämmande i var- je särskilt fall.

Kurser och kurstyper Enligt nuvarande stadga för lantbruks- undervisningsanstalterna skall vid sko- la under varje läsår anordnas en eller flera huvudkurser. Uppläggningen av dessa huvudkurser, som är av olika slag för lantmannaskola, lantbruksskola och lanthushållsskola, är närmare angiven i stadgan. Utöver dessa kurser har —— utan att detta föranlett stadgeändring — vissa med huvudkurserna jämställda kurser tillkommit. Vidare må enligt stadgan efter medgivande av lantbruks- styrelsen vid skola anordnas kortare un- dervisnings- och utbildningskurser. Även om tyngdpunkten i skolornas undervisning alltjämt kommer att ligga på den grundläggande yrkesutbildning- en, blir enligt kommitténs i det föregå- ende framlagda förslag förekommande kurser och kurstyper för framtiden vä- sentligt flera och till sin utformning be- tydligt mera varierande, än vad nu är fallet. Under sådana förhållanden och då kursernas gradering ur angelägen- hetssynpunkt måste ske med utgångs- punkt i de aktuella förhållandena, synes det knappast längre motiverat att defi- niera vissa av dem som huvudkurser och att använda sig av häremot svaran— de indelning eller terminologi. Kommit- tén vill därför föreslå, att begreppet hu- vudkurs ej längre användes i berörda sammanhang.

KAPITEL XIII

Lärarpersonalen vid lantbrukets yrkesskolor

I detta kapitel skall behandlas lärarper- sonalens anställningsförhållanden, ar- betsuppgifter m. m. Kapitlet inledes med en redogörelse för nuvarande förhållan- den i dessa avseenden vid de olika skol- formerna.

Nuvarande förhållanden

Lantbruks- och lantmannaskolor

Varje skola står under ledning av en rektor. Förutom rektor finnes en el- ler flera ordinarie, extra ordinarie eller extra ämneslärare. Vidare tjänstgör vid skolorna i varierande utsträckning tim- lärare. Några skolor har anställt ma- skininstruktörer, som biträder med öv— ningar och demonstrationer. Vid skolor med praktisk undervisning medverkar i regel förmanspersonalen vid skoljord- bruket som handledare i praktiskt arbe- te. Antalet anställda rektorer, ordinarie samt extra ordinarie och extra ämnes- lärare läsåret 1959/60 uppgick till sam- manlagt 210. Av dessa hade 196 avlagt agronomcxamcn, (i civiljägmästar- eller skogsmästarexamen medan 8 hade an- nan utbildning.

Lärarnas anställningsförhållanden är reglerade i stadgan för lantbruksunder- visningsanstalter1 och avlöning utgår enligt bestämmelserna i särskilt avlö- ningsreglemente.2 Samtliga lärare är an- ställda vid skolan och tillsättes av sko- lans styrelse. Vid tillsättning av rektor

1 SFS 1951:663 (jmfr not 51 sid. 16). 2 SFS 1951 :615 (jmfr not å sid. 127).

och ordinarie ämneslärartjänst har lant— bruksstyrelsen att pröva de sökandes behörighet och att på förslag till befatt- ningen uppföra de tre, som med hänsyn till såväl teoretiska som praktiska meri- ter finnes främst böra ifrågakomma. Över lantbruksstyrelsens beslut kan be- svär anföras hos Kungl. Maj:t.

För att kunna antagas som rektor el- ler ämneslärare vid lantbruks- eller lant- mannaskola fordras, att sökande avlagt agronom- eller civiljägmästarexamen. Då särskilda skäl föreligger, kan lantbruks— styrelsen medgiva undantag från denna föreskrift. Därjämte fordras för behörig- het som rektor, ordinarie ämneslärare eller extra ordinarie ämneslärare i den högre av de båda lönegrader, som fin- nes för sistnämnda befattning, att sö- kanden under minst fyra läsår tjänst- gjort i ämneslärar- eller motsvarande befattning vid undervisningsanstalt, varvid tjänstgöringen skall ha omfattat antingen minst 84 veckors undervisning vid huvudkurs vid lantmannaskola, lant- bruks-, trädgårds- eller fruktodlingssko- la eller minst 40 veckor vid sådan kurs jämte minst 72 veckors undervisning vid annan undervisningsanstalt. För be- hörighet som extra ordinarie lärare i den lägre av de båda lönegrader, som finnes för denna befattning, kräves, att sökanden under minst två läsår tjänst— gjort i ämneslärar- eller motsvarande befattning vid undervisningsanstalt och därvid fullgjort tjänstgöring, omfattan- de antingen minst 42 veckor vid huvud-

kurs vid lantbruksundervisningsanstalt eller minst 20 veckor vid sådan kurs jämte minst 36 veckor vid annan under- visningsanstalt.

Undervisningsskyldigheten för rektor och lärare vid lantbruksskola är fast- ställd till för rektor 10—12 och för äm- neslärare 16—20 timmar per vecka. För motsvarande befattningshavare vid lantmannaskola uppgår undervisnings- skyldigheten till 14—20 respektive 20— 24 timmar per vecka. Dessa bestäm- melser avser tid, då huvudsakligen teoretisk undervisning meddelas. Då särskilda skäl föreligger, kan lantbruks- styrelsen medge minskning i nu angivna undervisningsskyldighet. Ämneslärarna är därutöver skyldiga att fullgöra till undervisningen hörande arbetsuppgif- ter, som ej ingår i undervisningsskyl- digheten, men som styrelsen tilldelar dem med stöd av arbetsordning och un- dervisningsplaner eller särskilda av lantbruksstyrelsen meddelade föreskrif- ter. Som exempel på sådana uppgifter må nämnas skötseln av skoljordbruk, tillsyn av elevinternat och skolans bib— liotek, biträde med expeditionsarbete och andra administrativa göromål m. m.

Rektor eller ämneslärare, som ej helt tas i anspråk för skolans verksamhet är skyldig att efter förordnande av lant— bruksstyrelsen fullgöra fyllnadstjänstgö- ring. Läsåret 1958/59 fullgjorde 75 av de 210 rektorerna och lärarna vid lant- bruks— och lantmannaskolorna fyllnads- tjänstgöring av varierande längd. I 36 av fallen omfattade tjänstgöringen högst 9 veckor och i återstående 39 fall mellan 10 och 30 veckor. I 24 fall fullgjordes fyllnadstjänstgöringen vid hushållnings- sällskap. Som fyllnadstjänstgöring räk- nas också undervisning i till skolan för- lagd jordbruksbetonad fortsättningssko- la. Sådan fyllnadstjänstgöring fullgjor- des nämnda läsår av sammanlagt 40 rek- torer och lärare.

Timlärare anlitas i varierande ut- sträckning vid olika skolor och i olika ämnen. Nedanstående tabell utvisar i vilken omfattning timlärare anlitats un- der läsåret 1958/59 vid lantbruks- och lantmannaskolor. Med praktisk under- visning avses handledning i praktiskt arbete, övningar i grupp, exempelvis i ämnet maskinlära, samt den del av un- dervisningen i Skogshushållning, som varit förlagd till övningsskog.

Timantalet varierar givetvis mycket från skola till skola beroende på under- visningens omfattning i ifrågavarande ämnen, kurstyper, skoljordbrukens stor- lek och utrustning med maskiner o. s. v. Bland >>övriga ämnen», i vilka timlärare anlitats, ingår dels allmänna läroämnen, såsom svenska och samhällslära, dels vissa fackämnen, exempelvis sjukvårds- och hovbeslagslära, vissa delar av kon- trollassistentutbildningen, byggnadslära m. fl. ämnen.

Som timlärare i den praktiska utbild- ningen i maskinlära anlitas dels maskin- instruktörer och dels de vid skoljord- bruken anställda förmännen. Som tim- lärare i skogshushållning anlitas främst tjänstemän från skogsvårdsstyrelsen, så- som jägmästare, skogsmästare och skog- vaktare. För elevernas praktiska utbild- ning vid skoljordbruket och i djurstal- larna anlitas som timlärare i första hand de vid jordbruket anställda förmännen. Dessa är heltidsanställda och avlönas av skolans huvudman. För undervisning i praktiskt arbete utgår i viss utsträck- ning timlärararvoden till vilka skolan uppbär statsbidrag.

Jordbrukets yrkesskolor Som redan framgått av kapitel II anord- nas vid jordbrukets yrkesskolor dels 1— 2-åriga kurser för pojkar, dels ettåriga kurser i lanthushåll för flickor. Före- ståndarna för de manliga kurserna be- strider samtidigt rektorsgöromålen vid

Antal skolor med tim— Antal undervisnings- lärare i timmar Skolform, ämne Teoretisk Praktisk Teoretisk Praktisk undervisning undervisning undervisning undervisning 1. Lantbruksskolor Maskinlära ........................... — 2 — 1 210 Skogshushållning 3 2 90 740 Praktiskt arbetc på skoljord- bruk och i djurstallar .............. —— 3 — 4 700 Övriga ämnen ........................ 3 2 89 5 Summa 3 3 179 6 655 2. Lantmannaskolor Maskinlära ........................... 12 33 223 8 876 Skogshushållning .................. 43 39 3 968 10 854 Praktiskt arbete på skoljord- bruk och i djurstallar .............. 1 23 2 7 664 Övriga ämnen ........................ 45 39 2 339 3 833 Summa 50 46 (i 532 31 227

skolorna. Två av dem har avlagt agro- nomexamen. Därutöver finnes för de manliga elevernas undervisning yrkes- lärare vid två av skolorna, av vilka en har avlagt lantmästarexamen, en assi- stent (vid Gålö) samt förmän. Förmåns- personalen utgöres av ladugårdsförmän, trädgårdsmästare och gårdshantverkare. För den teoretiska undervisningen i fackämnena svarar föreståndarna med biträde av yrkeslärare eller assistent. De sistnämnda medverkar därjämte i den praktiska utbildningen biträdda av för— manspersonalcn. För undervisningen i de kvinnliga kurserna svarar kursernas föreståndarinnor tillsammans med lä- rarinna eller husmor.

Vid sidan av de till skolorna fast knutna lärarna medverkar i undervis- ningen även vid dessa skolor timlärare. Timlärare anlitas främst i svenska, Skogshushållning, snickeri, smide och sadelmakeri samt i viss utsträckning även i matematik, jordbrukslära, hus- djurslära, hemvård m. fl. ämnen.

Föreståndare, föreståndarinna, yrkes-

lärare, assistent, lärarinna och husmor tillsättes av skolstyrelsen på samma sätt som rektor och ordinarie ämneslärare vid lantmanna- och lantbruksskolor. Be- stämmelser om undervisningsskyldighet är ej fastställda för lärarpersonalen vid jordbrukets yrkesskolor.

Lanthushållsskolor

Vid lanthushållsskolorna finnes förutom rektor, ordinarie, extra ordinarie samt extra ämneslärare. Timlärare anlitas i viss utsträckning även vid dessa skolor. Antalet rektorer och ämneslärare läs- året 1959/60 uppgick till sammanlagt 204. Av dessa hade 156 avlagt lanthus- hållslärarinneexamen, 41 skolköks-, söm- nads- eller vävnadslärarinneexamen me- dan 7 hade annan utbildning.

Lärarnas anställningsförhållanden re- gleras av samma författning, som gäller för lärarna vid lantbruks- och lantman- naskolor. För tillsättning av rektorer, ordinarie och extra ordinarie ämneslä- rare gäller i huvudsak samma bestäm-

melser som vid lantbruksskolor och lantmannaskolor.

För anställning som rektor eller äm- neslärare vid lanthushållsskola kräves, att sökanden avlagt avgångsexamen från lärarinnekurs vid statsunderstött lanthushållningsseminarium. Lantbruks- styrelsen kan dock medge undantag från detta krav. För behörighet som rektor kräves vidare, att sökanden under minst fyra år tjänstgjort i ämneslärar- eller motsvarande befattning vid undervis- ningsanstalt och att tjänstgöringen om- fattat antingcn minst 88 veckors under- visning vid huvudkurs vid lanthushålls- skola eller ock minst 42 veckors under- visning vid sådan kurs jämte minst 72 veckors undervisning vid annan under- visningsanstalt. För behörighet såsom ordinarie eller extra ordinarie ämneslä- rare kräves, att sökanden under minst två läsår tjänstgjort i ämneslärar- eller motsvarande befattning vid undervis- ningsanstalt och att tjänstgöringen om- fattat antingen minst 44 veckors under- visning vid huvudkurs vid lanthushålls- skola eller ock minst 21 veckors under- visning vid sådan kurs jämte minst 36 veckors undervisning vid annan under- visningsanstalt.

Gällande stadga innehåller ej några bestämmelser om undervisningsskyldig- hetens omfattning utan det stadgas en- dast, att rektor och ämneslärare är skyl- diga att fullgöra de till skolans verk- samhetsområde hörande uppgifter, som skolans styrelse må tilldela dem med stöd av arbetsordning och undervis- ningsplaner eller särskilda av lantbruks- styrelsen meddelade föreskrifter.

Kommittén har undersökt omfattning- en av lärarnas arbetsuppgifter läsåret 1957/58 och därvid funnit, att undervis- ningen för flertalet lärare vid skolorna omfattar 35—40 timmar i veckan, varav en femtedel till en sjättedel avser teore- tiska lektioner och demonstrationer och

resten praktiska arbetsövningar. Lä- rarna ansvarar därjämte för till under- visningen hörande arbetsuppgifter inom trädgårds- och smådjursskötsel, tillsyn av elevinternat och skolans bibliotek, expeditionsarbete och andra administra- tiva göromål.

Lärarna vid lanthushållsskolorna kan förordnas att fullgöra fyllnadstjänstgö- ring på samma sätt, som lärarna vid lantbruks- och lantmannaskolor. Sådana förordnanden förekommer vid lanthus- hållsskolorna dock endast i mycket be- gränsad omfattning. Huvudsakligen har det gällt lärare vid skolor, som av en eller annan anledning, exempelvis där- för att de är inrymda i samma lokaler som lantmanna- eller folkhögskolor, ej kan anordna undervisning mer än halva året.

Timlärare anlitas vid lanthushållssko- lorna i begränsad omfattning. En redo- görelse över förhållandena i detta hän- seende läsåret 1958/59 lämnas i nedan- stående tabell.

Bland >>övriga ämnen» ingår psykolo- gi, husdjurslära, heminredning. rörelse- och hållningslära m. fl. ämnen. För un- dervisning i liälso- och sjukvård anlitas medicinskt utbildad personal, exempel- vis distriktssköterskor och i ämnet bar- navård, barnavårdslärare eller på annat sätt barnavårdsutbildad personal. För undervisning i husdjurslära anlitas ofta lantmannaskolornas lärare.

Kommitténs förslag

Lantbruksskolor

Allmänna synpunkter De av kommittén i tidigare kapitel före- slagna förändringarna av lantbruksun- dervisningens uppläggning medför för många skolor, att arbetsövningar och liknande kommer att ingå i utbildning- en i ökad omfattning. Detta samman-

Antal skolor med tim- lärare i

Antal undervisnings- timmar

Ämne

Teoretisk undervisning undervisning undervisning undervisning

Praktisk Teoretisk Praktisk

Medborgarkunskap ..................... 32 —— 888 Sjukvård och hälsovård ............... 36 9 1 215 177 Barnavård ................................. 29 6 843 602 Övriga ämnen ........................... 35 9 1 140 442

Summa 41 17 4 086 1221

hänger i första hand med den föreslagna utbyggnaden av den förberedande yr- kesutbildningen. Även vid den grund- läggande utbildningen och vidareutbild- ningen sker emellertid en utökning av den på praktiska göromål inriktade ut- bildningen, exempelvis i maskinlära, jordbrukslära och husdjurslära. Samti- digt härmed kommer — därest kommit- téns förslag genomföres »" kurserna att i ökad omfattning bevistas av yngre ele- ver med mindre omfattande erfarenhet av jordbruk än de nuvarande eleverna. Detta medför i sin tur ett ökat behov av handledning och instruktion i un- dervisningen. I viss omfattning torde sålunda komma att framställas krav på att det skall finnas lärare, som är läm- pade för just detta slag av undervisning.

Dessa förhållanden gör, att enligt kommitténs mening vid lantbrukssko- lorna bör anställas lärare med annan ut- bildning än vad ämneslärarna har. Kom- mittén föreslår, att yrkeslärartjänster vid sidan av ämneslärartjänsterna in- rättas vid ifrågavarande skolor. För er- hållande av anställning som yrkeslärare bör krävas lantmästareutbildning. Ut- bildning av detta slag synes kommittén vara en lämplig grund för dem som skall bli yrkeslärare vid lantbrukssko— lorna. I särskilda fall bör vid skolor, där mera omfattande skogsutbildning eller trädgårdsutbildning förekommer,

även yrkeslärare med annan utbildning än lantmästarexamen anställas.

Yrkeslärarna vid lantbruksskolorna bör anlitas för att i förberedande prak- tisk-teoretiska yrkeskurser meddela teo- retisk undervisning i yrkesämnen, plan- lägga och leda praktiska arbetsövningar i anslutning till denna undervisning samt med biträde av förmännen vid skoljordbruket handha instruktionen i praktiskt arbete. De bör vidare i grund- läggande yrkeskurser och vidareutbild- ningskurser kunna meddela teoretisk undervisning i vissa avsnitt av de till- lämpade fackämnena, i första hand i maskinlära, men även i viss utsträck- ning i jordbrukslära, husdjurslära m. fl. ämnen. Dessutom bör de handha den in- struktionsmässiga handledningen av ele- verna i dessa kurser i anslutning till praktiska arbetsövningar och praktiskt arbete, i sistnämnda fall med biträde av förmännen vid skoljordbruket. Yrkeslä- rartjänsterna bör inrättas successivt i samband med att skolor nyinrättas eller ämneslärartjänster blir vakanta. Det bör ankomma på tillsynsmyndigheten att med hänsyn till undervisningens inrikt- ning och utformning vid den aktuella skolan avgöra, om lärartjänst bör besät- tas med ämneslärare eller yrkeslärare. Till frågor om anställningsförhållanden m. m. för yrkeslärarna återkommer kommittén i det följande.

Under förutsättning att kommitténs nu framförda förslag om inrättandet av yrkeslärartjänster genomföres, kommer undervisningen vid lantbruksskolorna att för framtiden handhas av

1) rektor 2) ämneslärare 3) yrkeslärare 4) förmän vid skoljordbruket samt 5) timlärare

Rektor Enligt gällande stadga skall rektor vid de nuvarande lantmanna- och lantbruks- skolorna dels under skolstyrelsen hand— ha skolans ledning och därmed förena- de administrativa uppgifter och dels deltaga i samt ansvara för undervisning- en vid skolan. Motsvarande uppgift bör även i fortsättningen åligga rektor vid lantbruksskola. Hans undervisnings- skyldighet bör vara mindre omfattande än lärarnas. Med utgångspunkt från vad som nu gäller i detta hänseende vid lantmanna- och lantbruksskolorna (sid. 104), har kommittén stannat för att före- slå, att undervisningsskyldigheten för rektor vid lantbruksskola skall omfatta 12—20 undervisningstimmar per vecka. Undervisningsskyldighetens omfattning för rektorerna vid de enskilda skolorna bör inom denna ram fastställas med hänsyn tagen till de ämnen, som rektor undervisar i samt omfattningen av de arbetsuppgifter, som åligger honom vid sidan av undervisningen.

För behörighet som rektor vid lant- bruksskola bör gälla samma behörig- hetsvillkor som för ordinarie lärare. Rektorsbefattning bör således kunna sö- kas och innehas av den, som är behörig inneha ordinarie ämneslärare- eller or- dinarie yrkeslärarebefattning. För be- hörighet som rektor skall vidare fordras minst fyra års väl vitsordad lärartjänst- göring, av vilken minst två år med minst

21 veckors undervisning per år skall ha fullgjorts vid lantbruksskola. Med lärar- tjänstgöring bör, vad återstående tid he- träffar, jämställas för agronomer, horto- nomer och lantmästare väl vitsordad tjänstgöring hos hushållningssällskap och för skogsutbildad personal väl vits- ordad tjänstgöring vid skogsvårdsstyrel- se. Det är nämligen enligt kommitténs uppfattning angeläget. att behörighets- villkoren erhåller sådan utformning, att de underlättar för blivande rektorer och ämneslärare att skaffa sig värdefulla er— farenheter från andra verksamhetsom- råden inom lantbruket. Skillnaden mel- lan nu gällande behörighetsvillkor och de här föreslagna bortsett från vissa ändringar i kravet på lärartjänstgöring —— är den, att enligt förslaget yrkeslära- re beredes möjlighet att erhålla rektors- befattning vid lantbruksskola.

Ämneslärare Som inledningsvis redogjorts för i detta kapitel omfattar undervisningsskyldig- heten för ämneslärare vid lantbrukssko- la för närvarande 16—20 timmar per vecka och för ämneslärare vid lantman- naskola 20—24 timmar per vecka. Kom- mittén föreslår, att undervisningsskyl- digheten för ämneslärare vid lantbruks- skola skall omfatta 20—24 undervis- ningstimmar per vecka, om det gäller undervisning i teoretiska ämnen. Då praktisk undervisning meddelas, bör en och en halv timmes sådan undervisning anses motsvara en timmes teoretisk un- dervisning. Såsom teoretisk undervis- ning skall räknas teorilektioner och de- monstrationer, men ej övningar, vilka hänföras till praktisk undervisning. Undervisningsskyldigheten bör såle- les liksom hittills kunna variera inom vissa gränser. Detta påkallas dels av att undervisningen i skilda ämnen är olika krävande, dels av att lärarna i olika grad har andra arbetsuppgifter att full-

göra vid sidan av undervisningen. Un- dervisningsskyldigheten för ämneslä— rarna vid de enskilda skolorna bör inom ramen för angivna gränser samt även med beaktande av att ämneslärarna har vissa arbetsuppgifter vid sidan av den schemabundna undervisningen _ fastställas till ett visst antal undervis- ningstimmar per vecka för viss tidspe- riod, exempelvis vinterhalvåret respek- tive sommarhalvåret.

Undervisningsskyldigheten bör vara lägre för lärare i ämnen eller ämnesav- snitt, som fordrar omfattande förbere- delsearbeten, t. ex. i form av anskaff- ning och iordningställande av övnings- och undervisningsmateriel (bokföring, kemi, vissa delar av växtodlings— och maskinlära m.fl. ämnen) än för lä- rare med mindre krävande undervis- ning. Som exempel på arbetsuppgifter vid sidan av undervisningen, till vilka hänsyn bör tagas vid fastställande av undcrvisningsskyldigheten, må nämnas åtgöranden i fråga om skoljordbruket, som har samband med undervisningen, tillsynen och vården av maskinhallen, elevinternatet, skolans bibliotek m. m. Medverkan i sådan kursverksamhet på lantbrukets område, som anordnas av hushållningssällskap, bör, oavsett om den är förlagd till skolan eller ej, få in- räknas i undervisningsskyldigheten. Detta bör också vara fallet i fråga om undervisning, som fullgöres vid lanthus- hållsskolan (sid. 115). I den mån grund- läggande yrkeskurser med hemkontakt förekommer, meddelas utbildning dels vid skolan och dels i samband med lä- rarnas besök på elevernas hemgårdar eller arbetsplatser. Tid som åtgår för dessa besök bör i skälig omfattning få jämställas med undervisning vid skolan. Förslagsvis bör hel tjänstgöringsdag an- ses motsvara fyra teoretiska undervis- ningstimmar.

För anställning som ämneslärare vid

lantbruksskola bör liksom hittills ford- ras, att sökande avlagt agronom- eller civiljägmästarexamen. För det fall att trädgårdsutbildning kommer att medde- las vid lantbruksskolorna, bör sökande till ämneslärarbefattning i trädgårds- skötsel ha avlagt hortonomexamen. För behörighet som ordinarie ämneslärare eller som extra ordinarie ämneslärare i den högre av de båda lönegrader, som en- ligt gällande avlöningsreglemente finnes för sistnämnda lärare, bör vidare ford- ras, att sökande har minst fyra års väl vitsordad lärartjänstgöring. Av denna tjänstgöring bör minst två år med minst 21 veckors undervisning per år ha full- gjorts vid lantbruksskola. För behörig- het som extra ordinarie ämneslärare i den lägre av de båda lönegrader, som finnes för dessa lärare, skall på motsva- rande sätt fordras, att sökande har minst två års väl vitsordad lärartjänstgöring, varav minst ett år med minst 21 veckors undervisning vid lantbruksskola. Med lärartjänstgöring hör vad återstående tid beträffar kunna jämställas för agro- nomer och hortonomer väl vitsordad tjänstgöring hos hushållningssällskap och för jägmästare väl vitsordad tjänst- göring hos skogsvårdsstyrelse. Jämfört med nu gällande bestämmelser innebär kommitténs förslag till behörighetsvill- kor, att för framtiden även personer med hortonomcxamen skall kunna för- klaras behöriga för ämneslärarbefatt- ning vid lantbruksskola samt att tjänst- göring hos hushållningssällskap respek- tive skogsvårdsstyrelse skall — under förutsättning att i den sammanlagda tjänstgöringstiden ingår viss minimi- tjänstgöring som lärare vid lantbruks- skola — jämställas med lärartjänstgö- ring. Kommittén kommer i kapitel XIV att behandla frågan om pedagogisk ut- bildning för lärarna vid lantbrukssko- lorna. Om en sådan utbildning kommer till stånd, anser kommittén, att det efter

en övergångstid för erhållande av ordi- narie tjänst bör uppställas krav på ge- nomgången pedagogisk utbildning.

Yrkeslärare Undervisningsskyldigheten för yrkeslä- rare vid lantbruksskola torde böra be- stämmas med utgångspunkt i vad som gäller för yrkeslärare inom yrkesskol— väsendet. Bestämmelser om undervis- ningsskyldighet för yrkeslärare vid cen- trala verkstadsskolor finns i kungörel- sen 1958: 419 med avlöningsbestämmel— ser för rektorer och lärare vid centrala verkstadsskolor. Yrkeslärare vid sådan skola skall anses ha full tjänstgöring, om han undervisar dels under 39 veckor av läsåret 34—37 veckotimmar i yrkes- arbete och 4 veckotimmar i teoretiska ämnen och dels under återstoden av läs- året 42—45 veckotimmar i yrkesarbete. Undervisningsskyldigheten för yrkeslä- rare, som innehar lärartjänst vid kurser i industri och hantverk av verkstadssko- lekaraktär vid kommunal yrkesskola, uppgår f. n. enligt överenskommelse mellan landskommunernas förbund och facklärarförbundet till 40 praktiska un- dervisningstimmar per vecka under ett läsår, omfattande 42 veckor.

Yrkeslärarna kommer liksom ämnes- lärarna att åläggas vissa uppgifter vid sidan av den schemabundna undervis- ningen. Till en del skall de ju ersätta ämneslärare. Arbetsuppgifterna av detta slag kan komma att bli av varierande omfattning. De bör emellertid beaktas vid fastställandet av undervisningsskyl- digheten. Kommittén föreslår därför, att undervisningsskyldigheten för yrkeslä- rarna skall fastställas till 34—40 prak— tiska undervisningstimmar per vecka. Då yrkeslärare fullgör teoretisk under- visning, bör en timmes sådan undervis- ning anses motsvara 1,5 timmes prak- tisk undervisning.

För anställning som yrkeslärare vid

lantbruksskola bör som redan nämnts, fordras, att sökande avlagt lantmästar- examen. För behörighet som ordina— rie yrkeslärare bör därutöver fordras, att sökande har minst fyra års väl vits- ordad lärartjänstgöring. Minst två år av denna tjänstgöring med minst 21 vec- kors undervisning per år skall ha full- gjorts vid lantbruksskola. Tjänstgöring såsom yrkeslärare vid jordbrukslinje in- om enhetsskolans högstadium här till- godoräknas enligt samma grunder som tjänstgöring vid lantbruksskola. Med lä- rartjänst hör vad återstående tid beträf- far kunna jämställas väl vitsordad tjänstgöring som instruktör hos hushåll- ningssällskap eller — i aktuella fall — motsvarande tjänstgöring hos skogs- vårdsstyrelse. I fråga om pedagogisk ut- bildning bör vidare gälla samma krav som för ämneslärare.

Yrkeslärarna vid de nuvarande jord- bruksskolorna uppbär jämlikt bestäm- melserna i Kungl. brev den 31 maj 1957 (ändr. 3 juni 1960) räknat fr. o. m. den 1 juli 1960 lön med belopp, som skulle ha utgått, om de varit placerade i löne- grad A 15. Enligt bestämmelserna i kun- görelsen nr 1958z419 åtnjuter fast an- ställd yrkeslärare med full tjänstgö- ring vid centrala verkstadsskolor årslön, motsvarande lönen i någon av löneklas- serna 15—18 (beroende på antalet tjänsteår). I vissa fall kan dock yrkes- lärare efter överstyrelsens för yrkesut— bildning bestämmande erhålla årslön, motsvarande årslönen i löneklassen när- mast över den, i vilken han med tillämp- ning av nu angivna bestämmelser Skulle ha åtnjutit lön. Förutsättningen härför är, att läraren dels genomgått viss pe- dagogisk utbildning, dels fullgjort prak- tik av viss omfattning inom det verk- samhetsområde, undervisningen omfat- tar, och dels tjänstgjort som fast anställd yrkeslärare under viss tidsperiod.

Lön åt yrkeslärare vid lantbrukssko-

la bör enligt kommitténs mening utgå i huvudsak enligt de grunder, som gäller för yrkeslärare vid de nuvarande jord- bruksskolorna och vid de centrala verk- stadsskolorna. För att möjliggöra en till- lämpning av i stort sett samma avlö- ningsbestämmelser för både ämneslära- re och yrkeslärare vid lantbruksskolor- na vill kommittén förorda, att yrkeslä- rarna inordnas i den statliga löneplanen och att de i likhet med ämneslärarna placeras i vissa bestämda lönegrader. Då yrkeslärarna vid nuvarande jordbru- kets yrkess-kolor är placerade i lönegrad 15, torde även yrkeslärarna vid lant- bruksskolorna böra tills vidare placeras i samma lönegrad. Sedan frågan om lä- rarnas pedagogiska utbildning lösts, bör ordinarie yrkeslärare, som genomgått sådan utbildning, kunna placeras i löne- grad 16. De ordinarie yrkeslärarna kom- mer härigenom att erhålla samma löne- förmåner som yrkeslärare med pedago- gisk utbildning vid centrala verkstads- skolor. Detta är, enligt kommitténs upp— fattning, rimligt med hänsyn dels till att lantmästarutbildning inklusive arbets- och driftledarknrs kommer att om- fatta minst fem års praktisk och teoretisk jordbruksutbildning och dels till att för anställning som ordinarie yrkeslärare, förutom lantmästarexamen och pedago- gisk utbildning, skall fordras minst fyra års lärartjänstgöring. Fördelning av yr- keslärartjänsterna på ordinarie och extra ordinarie tjänster bör ske av till- synsmyndigheten enligt samma princi— per som för närvarande tillämpas vid fördelningen av motsvarande ämneslä- rartjänster. Yrkeslärarnas anställnings- förhållanden bör i övrigt överensstäm- ma med dem, som gäller för ämneslä- rarna vid lantbruksskolorna.

Förmån Förmän vid Skoljordbruk bör liksom hit- tills även i fortsättningen medverka vid

elevernas praktiska utbildning. Det är enligt kommitténs uppfattning i hög grad angeläget, att de förmän, som an- ställes vid skoljordbruken, har genom- gått arbets- och driftsledarkurs eller la- dugårdsförmanskurs. De bör dessutom ha praktisk erfarenhet som arbetsledare eller som ladugårdsförman. Utöver nu nämnda fackkunskaper och praktiska erfarenheter bör fordras vissa pedago- giska kunskaper. Frågan om förmän- nens pedagogiska utbildning bör lösas i samband med spörsmålet om motsva- rande utbildning för lärarna.

Förmännen förutsättes, liksom hittills, skola vara anställda vid skoljordbruket och uppbära lön enligt gällande kollek- tivavtal. I den mån de i mera betydande omfattning medverkar vid den praktiska undervisningen, bör de av skolans hu- vudman kunna uppbära särskild ersätt- ning härför.

Timlärare Som framgår av den inledningsvis i det- ta kapitel lämnade redogörelsen, anli- tas timlärare för närvarande främst i ämnena maskinlära och Skogshushåll- ning. Vad först beträffar maskinläran kommer — i samma mån som yrkeslä- rare anställes vid skolorna — de nuva- rande timlärarnas uppgifter på detta område att i stor utsträckning övertagas av yrkeslärare. Däremot torde vid den utökning av undervisningen i Skogshus- hållning, som kommittén föreslagit för skolor belägna i landets skogrika delar, timlärare, i den mån lärarbehovet ej tillgodoses genom ökat antal skogsutbil- dade ämnes— och yrkeslärare, behöva i ökad omfattning anlitas i detta ämne. Vad beträffar allmänna läroämnen, så- som samhällslära, samt vissa fackämnen, såsom sjukvårds- och hovbeslagslära, vissa delar av kontrollassistentutbild- ningen, byggnadslära m. fl. ämnen torde

för framtiden timlärare behöva anlitas i stort sett i samma utsträckning som hittills. För att kunna anställas som tim- lärare bör liksom nu fordras, att veder- börande äger grundlig insikt i sitt ämne och har erforderlig undervisningsvana.

Tillsättning av rektors- och lärartjänster Som inledningsvis framhållits i detta kapitel tillsättes för närvarande såväl rektor som samtliga lärare av skolans styrelse. I fråga om rektors— och ordina- rie ämneslärartjänster skall de sökandes behörighet prövas av lantbruksstyrel- sen, som därvid har att upprätta ett förslag, som upptar de tre enligt lant- bruksstyrelsens mening mest meritera- de av de sökande. Det synes enligt kom- mitténs uppfattning riktigt, att tillsyns- myndigheten bör ha avgörandet, när det gäller tillsättandet av rektor. Kommittén föreslår därför, med ändring av vad som nu gäller, att befattning som rektor vid lantbruksskola skall — i likhet med vad som tillämpas för motsvarande be- fattningar inom andra skolformer — tillsättas av tillsynsmyndigheten. Va- kant rektorsbefattning bör liksom hit- tills ledigförklaras av skolans styrelse, som har att efter ansökningstidens ut- gång insända inkomna ansökningshand- lingar till tillsynsmyndigheten. Till an- sökningshandlingarna skall fogas förord för den eller de av de sökande, som skolstyrelsen funnit i första hand böra ifrågakomma för befattningen. Befattning som ämneslärare eller yr- keslärare bör tillsättas av skolans sty— relse. De av kommittén tidigare i detta kapitel föreslagna behörighetsvillkoren för berörda lärare är enkla och enty- diga och bör sålunda ej ge anledning till misstolkning. Det bör därför vara möjligt att förenkla det nu tillämpade förfaringssättet vid tillsättandet av or—

dinarie lärartjänster. Detta bör kunna ske genom att dessa tjänster — liksom nu är fallet beträffande extra ordinarie och extra lärartjänster tillsättes av skolstyrelsen utan föregående behörig— hetsförklaring av tillsynsmyndigheten. Mot skolstyrelsens beslut bör besvär kunna anföras hos tillsynsmyndigheten.

Bifall till kommitténs här framlagda förslag bör även föranleda ändring i er- forderlig omfattning av bestämmelserna om tillsättning av rektor respektive fö- reståndare samt ämneslärare vid Ultu— na lantbruksskola och Alnarpsinstitutets lantbruksavdelning.

Befordringsgrunderna för sökande till rektors— eller lärarbefattning bör i nu nämnd ordning vara: 1) vederbörandes lämplighet för befattningen i fråga och förutsättningar att kunna fullgöra med denna förenade arbetsuppgifter, 2) kunskaper och färdigheter, vitsordade genom betyg eller på annat sätt samt 3) längden av väl vitsordad lärartjänstgö- ring eller därmed i behörighetshänseen- de jämställd tjänstgöring. Hänsyn bör även tagas till arbetsuppgifter, som sam- manhänger med skötseln av skoljord- bruket.

Fyllnadstjänstgöring

Kommitténs i föregående kapitel fram- lagda förslag om undervisningens upp- läggning och utformning vid lantbrukets yrkesskolor torde medverka till en jäm- nare sysselsättning för lärarpersonalen. Detta bör vara möjligt, dels genom att den grundläggande yrkeskursen efter- hand förlänges och dels genom att sko— lorna under sommarhalvåret i ökad ut- sträckning anordnar förberedande prak- tisk—teoretisk undervisning. Trots de förbättringar, som härigenom kan vän- tas inträffa i fråga om utnyttjandet av lärarnas kapacitet för undervisning un- der olika delar av året, torde det dock

även i fortsättningen visa sig behövligt att bereda vissa lärare fyllnadstjänstgö- ring utanför skolan. Härvid bör emeller- tid framhållas, att fyllnadstjänstgöring i viss omfattning också är av värde för lantbruksundervisningen som sådan. Särskilt yngre lärare — för vilka fyll- nadstjänstgöring i första hand blir ak- tuell — beredes genom densamma till- fälle att samla erfarenheter från områ- den inom rationaliseringsverksamheten och jordbruksadministrationen, som de eljest icke skulle komma i kontakt med. I den mån tjänstgöringen består i fält- arbeten, ger den därtill goda möjlighe- ter att lära känna jordbruksbefolkning- en och dess förhållanden inom det om- råde, från vilket skolan rekryterar sina elever.

Om fyllnadstjänstgöringen skall ge ett tillfredsställande utbyte för såväl lära- ren som för den institution, vid vilken tjänstgöringen fullgöres, måste den på ett rationellt och ändamålsenligt sätt kunna inordnas i verksamheten vid in- stitutionen. En del brister i detta avse- ende har hittills förekommit. Ofta har det blivit alltför sent bestämt, att fyll- nadstjänstgöring skall förekomma, och tillräcklig tid har därför-ej stått till buds för planläggning av arbetsuppgifterna. Det är mycket betydelsefullt, att plan- läggningen och organisationen av fyll- nadstjänstgöringen och därmed förena- de arbetsuppgifter sker i god tid före tjänstgöringens början och genomfö- res i samarbete mellan skolan och ve- derbörande institution. Denna plan— läggning underlättas givetvis, om det är samme lärare, som år efter år fullgör fyllnadstjänstgöring vid institutionen i fråga. En annan viktig förutsättning för att tjänstgöringen skall bli kvalitativt tillfredsställande torde vara, att den om- fattar en icke alltför kort sammanhäng- ande period. Den bör därför i regel omfatta minst åtta veckor. Lärare, som

fullgör fyllnadstjänstgöring, skall under tiden för tjänstgöringen stå helt till den institutions eller myndighets disposi- tion, vid vilken tjänstgöringen fullgöres. Kommittén har utöver vad här anförts ej funnit anledning föreslå ändringar i nu gällande bestämmelser rörande för- ordnande om fyllnadstjänstgöring för rektor och lärare vid lantbrukets yrkes- skolor.

Lanthushållsskolor Undervisningen vid lanthushållsskolor- na beräknas även för framtiden komma att handhas av

1) rektor 2) ämneslärare samt 3) timlärare.

Rektor Rektor vid lanthushållsskola skall enligt gällande stadga handha skolans ledning och därmed förenade administrativa uppgifter samt deltaga i och ansvara för undervisningen vid skolan.

Som tidigare påpekats är bestämmel- ser om undervisningsskyldighet för rek- tor vid lanthushållsskola ej intagna i gällande stadga. Kommittén anser, att undervisningsskyldighet för framtiden jämväl bör vara fastställd för rektor vid berörda skolform. Den bör omfatta sam— ma antal timmar per vecka som tidigare föreslagits för motsvarande befattnings- havare vid lantbruksskola, d. v. s. 12— 20 undervisningstimmar per vecka. Inom denna ram bör undervisningens omfattning fastställas enligt enahanda principer som för rektor vid lantbruks— skola.

För anställning som rektor vid lant- hushållsskola fordras för närvarande bl. a., att sökande genomgått statsunder- stött lanthushållningsseminarium. Enligt den av 1960 års riksdag beslutade omor- ganisationen av lärarutbildningen på det husliga området (prop. nr 95) skall

ifrågavarande utbildning fortsättnings- vis ske vid fyra eller eventuellt fem statliga seminarier och omfatta utbild- ning av dels hushållslärare och dels tex- tillärare. Hushållslärarutbildningen skall uppdelas på en allmän linje och en lin- je med lanthushållsinriktning. Utbild- ningen av textillärare skall på motsva- rande sätt uppdelas på en allmän och en vävinriktad linje. Med beaktande av de ändringar, som sålunda skett, föror- dar kommittén, att för behörighet som rektor vid lanthushållsskola bör fordras, att sökande antingen avlagt examen vid statsunderstött lanthushållningssemina- rium eller avlagt hushållslärar- eller tex- tillärarexamen vid statligt seminarium. Därutöver bör fordras, att sökande har minst fyra års väl vitsordad lärartjänst— göring. Av denna tjänstgöring bör minst två år med 21 veckors undervisning per år fullgöras vid lanthushållsskola. Med lärartjänstgöring bör vad återstående tid beträffar jämställas väl vitsordad tjänstgöring hos hushållningssällskap.

Ämneslärare Vid lanthushållsskolorna meddelas i re- gel av samme lärare både teoretisk och praktisk undervisning inom ett visst ämne eller ämnesavsnitt.

I gällande stadga saknas såsom re- dan nämnts bestämmelser om undervis- ningsskyldighet för ämneslärare vid lanthushållsskola. Kommittén anser, att bestämmelser härom bör fastställas bl. a. för att underlätta bedömningen av lä- rarbehovet vid de enskilda skolorna. Undervisningsskyldigheten för berörda ämneslärare bör vara densamma som ti- digare föreslagits för motsvarande lä- rare vid lantbruksskolorna, d. v. s. 20— 24 teoretiska undervisningstimmar per vecka. I den teoretiska undervisningen skall ingå demonstrationer men däremot ej övningar, vilka bör hänföras till prak- tisk undervisning. En och en halv tim-

mes praktisk undervisning bör anses motsvara en timmes teoretisk undervis- ning. Ämneslärarna vid lanthushållssko- lorna meddelar som tidigare framhållits (sid. 106) redan nu undervisning i unge- fär samma omfattning som här föresla- gits. Förslaget innebär sålunda ej någon reell förändring i fråga om utnyttjandet av lärarpersonalen vid berörda skolor, utan innebär endast att lärarnas upp- gifter i den schemabundna undervis- ningen särskiljes från de arbetsuppgif- ter, som åligger dem vid sidan av des- sa uppgifter.

Undervisningsskyldigheten för (len enskilde läraren vid de olika skolorna bör fastställas inom ramen för den här föreslagna undervisningsskyldigheten och bör således omfatta lägst 20 och högst 24 teoretiska undervisningstim— mar per vecka eller däremot svarande antal praktiska undervisningstimmar. Vid fastställandet av undervisningsskyl- digheten bör, liksom vid lantbrukssko- lorna, hänsyn tagas till såväl undervis- ningens art som omfattningen av de ar- betsuppgifter, vilka lärarna har att full- göra vid sidan av undervisningen.

För anställning som ämneslärare vid lanthushållsskola fordras för närvaran- de bl. a., att sökande genomgått statsun- derstött lanthushållningsseminarium. I enlighet med den tidigare omnämnda, av 1960 års riksdag beslutade omorgani- sationen av lärarutbildningen på det husliga området bör för framtiden för behörighet som ämneslärare vid lant- husliga området, bör för framtiden för tingen avlagt examen vid statsunderstött lanthushållningsseminarium eller avlagt hushållslärar- eller textillärarexamen vid statligt seminarium. I fråga om kra- ven på lärartjänstgöring har kommittén ej funnit anledning föreslå några änd- ringar. För behörighet som ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare bör så- lunda fordras, att sökande har minst två

års väl vitsordad lärartjänstgöring. Av denna tjänstgöring skall minst ett år med minst 21 veckors undervisning ha fulltgjorts vid lanthushållsskola. Med lä- rartjänstgöring bör vad återstående tid beträffar jämställas väl vitsordad tjänst- göring hos hushållningssällskap.

Timlärare

Av inledningen till detta kapitel har framgått, att lanthushållsskolorna hit- tills anlitat timlärare i förhållandevis begränsad omfattning. Någon mera vä- sentlig ändring i detta avseende torde ej vara påkallad. Timlärare bör liksom för närvarande är fallet i första hand anlitas för undervisning i hemsjukvård, barnavård samt i vissa allmänna läro- ämnen, såsom samhällslära med familje- kunskap, psykologi m. m. Hittills har också i viss omfattning anlitats timlära- re för undervisning i husdjurslära och mjölkhushållning. För undervisning i sistnämnda ämnen bör i första hand an- litas lärare från närbelägna lantbruks- skolor. Detta bör också vara fallet i frå- ga om den orientering i lantbrukseko- nomi, som kommittén i kapitel X före- slagit skola ingå i undervisningen vid lanthushållsskolorna. Denna undervis- ning bör som förut nämnts inräknas i undervisningsskyldigheten för nämnda lärare.

För att kunna anställas som timlärare bör liksom hittills fordras grundlig in- sikt i det ämne, vari undervisning skall meddelas, samt erforderlig undervis- ningsvana.

Övrig personal

Rektor och lärare vid lanthushållssko- lorna handhar för närvarande vid sidan av undervisningen en del arbetsuppgif- ter, som ej direkt kan hänföras till un- dervisning. Bland dessa må nämnas fö- reståndarskap för skolans bibliotek, åt- gärder i trädgård och djurstallar samt

icke minst tillsyn över elevinternatet. Denna tillsyn har en särskild prägel vid dessa skolor genom att elevinternatets skötsel till stor del ombesörjes av ele- verna själva. Först under senare år har vid flertalet skolor anställts biträden, som svarar för exempelvis städning av gemensamma utrymmen och i viss ut- sträckning för sådan matlagning, som ej ingår i undervisningen. Till stor del handhas dock fortfarande internatets skötsel av eleverna under direkt tillsyn av rektor och lärare, som därjämte har att övervaka ordningen i skollokaler och elevhem, ombesörja inköp av matvaror och andra förnödenheter, ansvara för skolans förråd m. m. Vid de större sko-' lorna är omfattningen av nu nämnda arbetsuppgifter betydande och blir i hög grad betungande i synnerhet för rektor, som därjämte har ansvaret för omfattande administrativa arbetsuppgif- ter. Kommittén anser därför, att vid lanthushållsskolorna — allteftersom dessa utbygges till större enheter — bör anställas en husmor. Denna skulle bl. a. närmast under rektor svara för den di- rekta tillsynen av elevinternatet, leda och övervaka biträdenas arbete samt övervaka den allmänna ordningen i skollokaler och elevhem. Vidare skulle hon svara för inventarieunderhållet och skolans förråd m. m. samt i samråd med lärare för respektive ämnesområde sva- ra för inköp av matvaror och andra för- nödenheter. Lärarna skulle på så sätt avlastas från en stor del tidskrävande arbetsuppgifter av rutinmässig karaktär och mera odelat kunna ägna sig åt un- dervisning och sådana uppgifter, som har direkt anknytning till densamma. Husmor bör avlönas av skolans huvud- man.

Tillsättning av reklors— och lärartjänster Vid tillsättning av rektor och lärare vid lanthushållsskolorna bör tillämpas sam—

ma förfaringssätt, som tidigare fö- reslagits böra gälla för tillsättning av motsvarande befattningshavare vid lantbruksskola. Detta innebär, att rektor vid lanthushållsskola skall tillsättas av tillsynsmyndigheten, medan samtliga lä- rare skall tillsättas av skolstyrelsen utan föregående behörighetsförklaring av nämnda myndighet. Vid prövningen av de sökandes behörighet bör liksom vid lantbruksskolorna hänsyn i första hand tagas till vederbörandes lämplighet för den sökta befattningen, i andra hand till kunskaper och färdigheter vitsordade genom betyg eller på annat sätt samt i tredje hand till längden av väl vitsordad lärartjänstgöring eller därmed i behö- righetshänseende jämställd tjänstgöring.

Vissa lärartjänster vid Alnarpsinstitutets lantbruksavdeluing Kommittén har i kapitel IX framhållit, att utbildningen av lantmästare skall ligga på en nivå mellan å ena sidan den undervisning, som meddelas i arbets- och driftsledarkursen, och å andra si- dan agronomutbildningen. För att den- na kunskapsnivå skall kunna uppnås, är det av avgörande betydelse, att kvalifi- cerade lärare handhar lantmästarut- bildningen. Kommittén har därför för- ordat, att lektorstjänster inrättas i äm- nena jordbrukslära, husdjurslära, lant- bruksekonomi, maskinlära och lant- brukskemi med lantbruksbiologi. De nuvarande ämneslärartjänsterna i dessa ämnen bör alltefter de blir vakanta, om- bildas till lektorstjänster. Dessa bör in- rättas som ordinarie tjänster.

För behörighet för sådan tjänst bör i fråga om teoretiska fackkunskaper ford- ras, att sökande avlagt agronomie licen- tiatexamen och därvid erhållit minst be- tyget Med beröm godkänd i det exa- mensämne, som motsvarar läroämnet, eller, då tjänsten omfattar. flera läroäm- nen, ett av dessa..Dessutom bör fordras,

att lektorerna genomgått pedagogisk ut- bildning av samma omfattning, som kommittén tidigare föreslagit i fråga om ordinarie ämneslärare.

Särskilda föreskrifter rörande under- visningsskyldighetens omfattning finnes ej utfärdade för ämneslärare vid lant- bruksavdelningen. Enligt vad kommittén inhämtat uppgår antalet undervisnings- timmar per ämneslärare i medeltal till c:a 600 per år.

Undervisningsskyldigheten för lekto- rerna vid institutet bör enligt kommit- téns uppfattning motsvara den undervis- ningsskyldighet, som gäller för lektorer vid högre allmänt läroverk. Denna skall enligt läroverksstadgan omfatta 18—30 undervisningstimmar per vecka. Inom denna ram är undervisningsskyldighe- ten fastställd till ett visst antal timmar per vecka, beroende på till vilket sta- dium undervisningen hänföres. Under- visningsskyldigheten på det högsta sta- diet (ringarna I3—III3 och II4—IV4) omfattar för heltidsanställd lektor i me- deltal 21 veckotimmar under 39 veckor eller sammanlagt c:a 820 undervisnings- timmar per läsår.

Undervisningen vid lantmästarkursen kan anses ligga på en nivå som närmast svarar mot det högsta stadiet vid högre allmänt läroverk. Kommittén anser där- för, att undervisningsskyldigheten för lektorerna vid institutet bör fastställas med ledning av den undervisningsskyl- dighet, som gäller för de lektorer, vilka vid läroverken meddelar undervisning på ifrågavarande stadium. Då 820 un- dervisningstimmar per läsår vid 42 vec- kors läsår motsvarar c:a 20 veckotim- mar per vecka, vill kommittén föreslå, att lektorernas undervisningsskyldighet fastställes till 16—24 undervisningstim- mar per vecka. Undervisningstiden bör inom denna ram för varje enskild be- fattningshavare fastställas med hänsyn dels till i vilken omfattning undervis-

ning sker jämväl i den arbets- och drifts- ledarkurs, som är förlagd till institutet, dels ock till tjänstgöringens beskaffen- het och omfattningen av den tid, som åtgår för fullgörande av vissa särskilda åligganden i samband med undervis- ningen, såsom uppgifter i samband med skoljordbrukets drift samt i till institu— tet förlagd försöksverksamhet m. m.,

granskning av skriftliga arbetsuppgifter och laboratorieredogörelser, förekoms- ten av tentamina och prov, handledning i samband med enskilda arbeten, insti- tutionsföreståndarskap, vård av under- visningsmateriel m. m. Av den totala undervisningsskyldigheten bör åtmin— stone tre fjärdedelar fullgöras i lant- mästarkursen.

KAPITEL XIV

Pedagogisk grundutbildning och fortbildning för

lärare vid lantbrukets yrkesskolor m. fl.

Nuvarande former av pedagogisk utbildning

Den grundläggande pedagogiska utbild- ning, som ges till ämneslärare vid lant- bruks- och lantmannaskolor och till konsulenter hos hushållningssällskap och lantbruksnämnder, inskränker sig till den utbildning, de erhåller vid lant- brukshögskolan. Denna utbildning om- fattar för närvarande en 40 timmars fö- reläsnings- och övningskurs, varvid vik- tigare och för lantbruksundervisningen betydelsefulla frågor behandlas. Under senare år har den pedagogiska utbild- ningen vid högskolan kompletterats med några auskultationer och undervis- ningsövningar, förlagda tilllanbtruks- skolor och lantmannaskolor i närheten av Ultuna. Fr. o. m. år 1955 har de stu- derande möjlighet att medtaga ämnet pedagogik för såväl förhör som tenta- men enligt 3 % stadgan den 2 februari 1951 (nr 174; ändr. 658/1954) angående agronomexamen vid lantbrukshögsko- lan.

Lantbruksstyrelsen har anordnat kor- tare kurser i psykologi och pedagogik för såväl ämneslärare vid lantbrukets yrkesskolor som konsulenter hos hus- hållningssällskap och lantbruksnämn- der. Kurserna, som närmast haft) karak- tären av fortbildningskurser, har omfat- tat vardera omkring en vecka. Under åren 1953—1960 har anordnats sexton sådana kurser med sammanlagt c:a 475 deltagare.

I den nuvarande driftsledarkursen vid Alnarp meddelas undervisning i ar- betspsykologi, omfattande c:a 30 tim- mar. Eleverna i denna kurs får härige- nom en utbildning, som till vissa delar kan anses utgöra grund för fortsatt pe- dagogisk utbildning.

Under senare år har särskilda peda— gogiska kurser anordnats för utbildning av yrkeslärare inom jordbrukets områ- de. Under 1950-talet anordnade sålunda skolöverstyrelsen sammanlagt fem pe- dagogiska kurser i Linköping för bli- vande lärare i yrkesbetonade fortsätt- ningsskolor i anslutning till jordbruk. Till kurserna, som vardera omfattade tre veckor, antogs kvalificerade yr- kesmän, vilka i flertalet fall genomgått utbildning till lantmästare. År 1954 an- ordnade skolövcrstyrelsen i anslutning till dessa kurser en tre veckors fortsätt- ningskurs på Sånga—Säby, avsedd bl. a. för inom jordbruket sysselsatta lant- mästare m. fl., som önskade förvärva pedagogisk meritering för lärarbefatt- ning på enhetsskolans jordbrukslinje.

Nu nämnda kurser för blivande yr— keslärare i jordbruksbetonade fortsätt- ningsskolor och i enhetsskolans jord— bruksutbildning har sedermera ersatts av pedagogiska utbildningskurser, för- lagda till Alnarp och avsedda för såväl blivande lärare i enhetsskolans jord- bruksliuje som för instruktörer hos hus- hållningssällskap och lantbruksnämn- der. Vid dessa kurser ges såväl en psy-

kologisk-pedagogisk utbildning som en orientering om enhetsskolans organisa- tion och även om arbetet inom sällskap och lantbruksnämnder. Två sådana kur- ser, omfattande vardera åtta veckor, har genom lantbruksstyrelsens försorg hit- tills anordnats med sammanlagt 40 del- tagare, företrädesvis lantmästare.

Kommitténs förslag Den pedagogiska grundutbildning, som lärarna vid lantbruks- och lantmanna- skolorna erhåller, är i jämförelse med motsvarande utbildning för lärare vid lanthushållsskolorna och inom det all- männa skolväsendet och yrkesskolvä- sendet av mycket begränsad och otill- fredsställande omfattning. Kommittén har därför ansett sig böra närmare be— röra denna fråga. Vid behandlingen härav har kommittén samrått med 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbild- ning, vilka fått i uppdrag att utre- da frågor, som sammanhänger med re— kryteringen och utbildningen av lärare och instruktörer i yrkesämnen vid den utbildning i jordbruk, som planeras in— om enhetsskolans ram. Samråd har även förekommit med jordbruksupplysnings- kommittén, som i sitt den 17 november 1960 avgivna betänkande behandlat den pedagogiska utbildning, som erfordras för inom rådgivningen på jordbrukets område verksamma konsulenter m. fl. Lantbruksundervisningskommittén an- ser, i likhet med sistnämnda kommitté, att undervisningen vid skolorna och den av hushållningssällskapen bedrivna upp- lysnings- och rådgivningsverksamheten i många hänseenden omfattar så likar- tade arbetsuppgifter, att i stort sett samma krav bör ställas på befattnings- havarna i fråga om pedagogiskt kun- nande och att därför gemensam pedago— gisk grundutbildning för dessa perso-

nalkategorier bör kunna anordnas. Den pedagogiska grundutbildningen av här avsedda kategorier av lärare m. fl. bör meddelas i särskilda kurser, som bör genomgås, sedan fackutbildningen avslu- tats. Kommittén vill erinra om att jord- brukshögskoleutredningen i betänkande den 16 december 1959 (SOU 1960:2) också framhållit, att den pedagogiska utbildningen ej borde ingå i agronom- utbildningen, utan ges i särskild ord- ning efter agronom- och hortonomexa- men. Tidigare i detta betänkande har kommittén även framhållit, att lärarut- bildning ej bör ingå i lantmästarkursen utan meddelas blivande lärare efter ge— nomgången av densamma. Utbildningen synes böra förläggas till redan befintliga skolor för lant- bruksutbildning. Speciella krav bör där- vid uppställas såväl i fråga om skolans resurser i olika hänseenden som beträf- fande dess läge i förhållande till univer- sitet eller högskola, där pedagogisk forskning och undervisning bedrives. En väsentlig del av den pedagogiska ut- bildningen kommer att utgöras av öv- ningslektioner. Svårigheterna att inom ett begränsat område finna tillräckligt antal skolor (kurser) för undervis- ningsövningar gör, att antalet elever i en och samma pedagogiska grundutbild- ningskurs ej kan tillåtas bli alltför högt, utan torde böra begränsas till 15. När- mare undersökningar har givit vid han- den, att två skolor är särskilt lämpade för här ifrågavarande utbildning, näm- ligen Jälla lantmannaskola och Alnarps- institutet. J älla ligger i närheten av så- väl Uppsala universitet som lantbruks- högskolan. Vidare finnes för undervis- ningsövningarna lantbruksskolor att till- gå på ganska kort avstånd från skolan. Det må nämnas, att kommittén vid över- läggningar med representanter för Upp- sala läns landsting, som är huvudman för J älla lantmannaskola, erfarit, att ett

positivt intresse finnes hos landstinget att medverka till att en utbildning av antytt slag skall kunna förläggas till Jälla. Å andra sidan ligger Alnarpsinsti- tutet i närheten av Lunds universitet varjämte tillgången på närbelägna lant- bruksskolor är större.

Den årliga rekryteringen av ämneslä- rare vid lantbrukets yrkesskolor och konsulenter hos hushållningssällskap kan uppskattas till cirka 15. Jordbruks- upplysningskommittén har dessutom uppskattat rekryteringsbehovet av lant- mästarutbildade lokalrådgivare (in- struktörer) hos hushållningssällskapen till 6 a 7 per år. Såsom framgår av kapi- tel XVI bör man, allteftersom de av lantbruksundervisningskommittén före- slagna yrkcslärartjänsterna inrättas, räk- na med att så småningom sammanlagt ett femtiotal yrkeslärare kommer att vara anställda vid lantbruksskolorna. Den är- liga rekryteringen skulle då i medeltal komma att uppgå till 2—3 yrkeslärare. Ett visst ackumulerat behov av yrkeslä- rartjänster torde emellertid föreligga. Även vad beträffar ämneslärare och konsulenter torde det vara riktigt att räkna med ett ackumulerat behov under de närmaste åren. Det torde även kun- na förväntas, att i tjänst varande äm- neslärare och konsulenter i viss omfatt- ning kommer att använda sig av möjlig- heten att få pedagogisk grundutbildning, som härigenom skulle öppnas. Kommit- tén anser därför i likhet med jord- bruksupplysningskommittén —— att be- hovet av platser i pedagogiska kurser för personal vid lantbruksskolor och hushållningssällskap kommer att uppgå till 25 a 30 per år.

Med hänsyn till föreliggande stora ut- bildningsbehov för såväl ämneslärare (konsulenter) som yrkeslärare (lokal- rådgivare) bör utbildning i vart fall under de första åren förläggas till två skilda skolor. För att undvika onödiga

investeringar torde det dock vara lämp- ligt att anordna utbildning av perma— nent karaktär vid endast en skola, me- dan utbildningen vid den andra skolan ges en mera provisorisk karaktär. Först- nämnda utbildning bör förläggas till Jälla lantmannaskola, medan Alnarps- institutet bör handha den mera tillfäl- liga undervisningen. Sedan det ackumu- lerade utbildningsbehov, som nu är för handen, blivit tillgodosett, torde utbild- ningen av såväl ämneslärare som yrkes- lärare kunna förläggas till Jälla.

Intet hinder föreligger för att ämnes- lärare och konsulenter å ena sidan samt yrkeslärare och lokalrådgivare å and- ra sidan sammanföres i samma kur- ser. Med hänsyn till att elevunderlaget kan bedömas bli tillräckligt stort för minst två kurser årligen, har kommittén dock funnit det ändamålsenligt att före- slå, att lärare och konsulenter utbildas i en kurs, förslagsvis den som förlägges till Jälla, medan yrkeslärare och in- struktörer utbildas i den andra kursen, som förlägges till Alnarp.

Jordbruksupplysningskommittén har i sitt förenämnda betänkande framlagt förslag till undervisningsplan för peda- gogisk utbildning av personal vid lant- bruksskolor och hushållningssällskap. Detta överensstämmer i sina huvud- drag med vad 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning i betänkande den 28 februari 1959 föreslagit i fråga om utbildning av lärare i handelsämnen. I den av jordbruksupplysningskommittén förordade planen har emellertid vissa justeringar av ämnesinnehållet företa- gits, vilka synes vara betingade dels av lantbruksundervisningens och de till- ämnade övningsskolornas speciella ka- raktär och dels av att även rådgivnings- metodik ansetts böra ges avsevärt ut- rymme i kurserna. Kurstiden har av jordbruksupplysningskommittén före-

slagits till tre månader eller 12 veckor, under det att utbildningen av handels- lärare omfattar cirka 18 veckor. Enligt lantbruksundervisningskommitténs me- ning bör en grundläggande kurs för pe- dagogisk utbildning av lärare vid lant- bruksskolor m. fl. omfatta omkring 15 veckor med c:a 30 elevtimmar per vecka.

Den pedagogiska utbildningen bör omfatta såväl teoretisk som praktisk ut- bildning. Utbildningens teoretiska av- snitt beräknas omfatta psykologi, peda- gogik och sociologi, allmän och speciell undervisningsmetodik, åskådningsme- del, röst- och talvård samt muntlig och skriftlig framställning, bok- och biblio- tekskunskap, skolhygien, yrkesvals— och arbetsmarknadsfrågor, viss orientering om svensk lantbruksadministration samt specialstudier. Lärarutbildning- ens praktiska avsnitt skall till huvud- saklig del utgöras av auskultationer och demonstrationslektioner samt undervis- nings- och rådgivningsövningar.

Då som tidigare framhållits ingen av lantbrukets yrkesskolor är av tillräcklig kapacitet för att ensam kunna tjänstgö- ra som övningsskola för lärarutbildning- en, är det nödvändigt att för den prak- tiska delen av utbildningen utnyttja flera skolor i närheten av Jälla respek- tive Alnarp. Detta medför bl. a., att den teoretiska undervisningen måste förläg- gas till skilda perioder under kursen. Under den första perioden, som för- slagsvis bör omfatta de fem inledande veckorna, bör övervägande teoretisk un- dervisning meddelas. I begränsad ut- sträckning bör dock även under denna period förekomma vissa praktiska öv- ningar, såsom auskultering enskilt eller i grupp och några demonstrationslek- tioner och övningslektioner. På så sätt kan ett nära samspel mellan teori och praktik redan på ett tidigt stadium komma till stånd. Den följande perio-

den, som föreslås skola förläggas till veckorna 6—11, skall disponeras för auskultering och övningsundervisning, varvid kursdeltagarna utplaceras på olika övningsskolor. I denna praktikpe- riod skall även ingå hospitanttjänstgö- ring hos hushållningssällskap, varige- nom deltagarna erhåller en viss orien- tering om och erfarenheter av upplys- nings- och rådgivningsverksamheten. Lärarutbildningens avslutande skede, som kommer att omfatta veckorna 12—15, bör utnyttjas för repetitio- ner och sammanfattningar samt redogö— relser för och diskussioner i anslutning till erfarenheterna under praktikperio— den. Under de avslutande veckorna bör vidare kursdeltagarna ges tillfälle att bedriva specialstudier och i sluttenta- mina redovisa under utbildningstiden förvärvade insikter. På grundval härav bör deltagarna efter avslutad utbild- ning erhålla betyg enligt av tillsynsmyn- digheten fastställt formulär.

Kommittén har utarbetat ett förslag till undervisningsplan för en kurs för pedagogisk grundutbildning av lärare vid lantbrukets skolor rn. fl. Hänsyn har därvid tagits till både av 1955 års sak- kunniga och av jordbruksupplysnings- kommittén framförda förslag och syn- punkter. Det bör ankomma på tillsyns- myndigheten att med utgångspunkt i här framlagt förslag till undervisnings- plan utarbeta ett detaljerat program för undervisningen.

1. Teoretisk utbildning

Psykologi .................................... 50 Pedagogik ................................. 60 Sociologi .................................... 15 Allmän undervisningsmetodik ...... 50 Speciell undervisnings- och rådgiv- ningsmetodik .............................. 40 Åskådningsmedel ........................ 20 Röst- och talvård samt muntlig framställning .............................. 10 Journalistik och skriftlig framställ- ning .......................................... 14 Bok- och bibliotekskunskap ......... 8

skolhygien, elevinternat m. m. ...... 8 Orientering om lantbruksadmini- strationen inklusive forsknings- och försöksverksamheten samt jord- brukets föreningsrörelse ............ 15 Yrkesvals- och arbetsmarknadsfrå- gor ............................................. 10 Specialstudier .............................. 20 320 2. Praktisk utbildning Auskultationer och demonstrations- lektioner .................................... 80 Undervisnings- och rådgivningsöv- ningar .................. . .................... 40 Studiebesök ................................. 10 130

Summa elevtimmar 450

Vad beträffar innehållet i de olika ämnena kan kommittén ansluta sig till vad jordbruksupplysningskommittén an- fört i sitt betänkande.

Utöver hittills behandlade personal- kategorier tillkommer ytterligare en, för vilken viss pedagogisk utbildning be- funnits önskvärd, nämligen förmännen vid lantbruksskolornas skoljordbruk. Dessa medverkar i viss utsträckning i undervisningen, bl. a. som instruktörer i praktiskt arbete. Då deras arbetsupp- gifter i undervisningen är mindre om- fattande än lärarnas och uteslutande begränsade till praktiska kursmoment, bör utbildningen kunna göras betydligt kortare än utbildningen av ämneslärare och yrkeslärare och förslagsvis omfatta fem veckor. Denna utbildning bör kun- na inpassas vid sidan av övrig pedago- gisk utbildning vid Jälla.

För att den pedagogiska utbildningen skall kunna infogas i berörda skolors or- dinarie program, är det nödvändigt, att rektorn vid Jälla respektive föreståndao ren för lantbruksavdelningen vid Aln- arp är kursledare och svarar för tidspla- nering, schema m. m. Den pedagogiska utbildningen bör vid Jälla handhas av en helårsanställd lärare med pedago- gisk skolning. Denne bör ha avlagt filo- SOfie licentiatexamen i pedagogik eller

psykologi. Utöver sin undervisning i lä— rarutbildningskursen bör ifrågavarande lärare även svara för huvuddelen av undervisningen i femveckorskursen för utbildning av skoljordbrukens förmän m. fl. samt medverka i pedagogiska fort- bildningskurser, som anordnas för per- sonal från lantbrukets skolor, hushåll- ningssällskap och lantbruksnämnder. Vid Alnarp bör anställas en extra lära- re i psykologi och pedagogik med mot- svarande uppgifter. För handledning i speciell undervisningsmetodik och un- dervisning i olika Specialämnen bör vid sidan av rektor och ämneslärare anlitas

speciallärare.

Under utbildningstiden bör ersätt— ning utgå till deltagare i lärarutbild- ningskurs efter i huvudsak samma reg- ler, som gäller för deltagare i lärarut- bildningskurs anordnad för medel från anslaget Utbildning av lärare vid yr- kesundervisningen (1960/61, VIII ht, J 22; Kungl. brev 28/7 1960 och 1/9 1960). Kursdeltagare bör sålunda åtnju- ta ersättning med ett belopp av 1.020 kronor per månad under kurstiden samt ersättning för resa från hemorten till kursorten och åter med belopp, som motsvarar biljettkostnaden för resa i andra klass å järnväg eller fartyg inbe- gripet i förekommande fall tilläggsav- gifter för snälltågs— och sovplatsbiljett. Kursdeltagare, som åtnjuter lön med B- avdrag under tjänstledighet för kursens bevistande, bör icke äga uppbära nå- gon av här nämnda ersättningar. Till deltagare i kurs för pedagogisk utbild- ning av förmän m. fl. bör utgå ersätt- ning för resa från hemorten till kursor- ten och åter efter samma bestämmelser som i lärarutbildningskurs samt trak- tamentsersättning med 14 kronor för dag under kursen.

Den pedagogiska utbildningen bör liksom övrig i detta betänkande behand- lad utbildning —— stå under central led-

ning av lantbruksstyrelsen. Såsom fallet är inom andra former av lärarutbild- ning bör staten svara för de kostnader, som är förbundna med ifrågavarande pedagogiska utbildning för lärare vid lantbruksskolor m. fl. Kommittén åter- kommer i kapitel XVI med beräkningar över kostnaderna för förslagets realise- rande.

Fortbildning för lärare vid lantbrukets yrkesskolor

Med fortbildning avses all utbildning, som syftar till att göra lärare, konsulen- ter m. fl. mera skickliga för de tjänster de innehar. Den kan med hänsyn till arten uppdelas i facklig och pedagogisk fortbildning. Såväl facklig som pedago— gisk fortbildning har under 1950-talet anordnats för lärare vid lantbrukets yr- kesskolor och för konsulenter m. fl. hos hushållningssällskap och lantbruks- nämnder. Vid de fackliga fortbildnings- kurserna, som i regel omfattat 3—6 da- gar, har behandlats skilda tekniska och ekonomiska ämnen inom jordbrukets och lanthushållets områden. Pedagogis- ka fortbildningskurser omfattande om— kring en vecka har som tidigare nämnts anordnats av lantbruksstyrelsen vid jordbrukets föreningsskola. Under se- nare år har anordnats särskilda fortsätt- ningskurser i anslutning till dessa kur— ser avsedda för deltagare, som tidigare genomgått fortbildningskurs i pedago- gik. Huvuddelen av fortbildningskurser- na har organiserats och anordnats av lantbruksstyrelsen i samarbete med oli- ka myndigheter, institutioner och orga- nisationer på lantbrukets område. Un- der senare år har därutöver i viss om- fattning anordnats såväl fackliga som pedagogiska regionala fortbildningskur— ser.

Det är av stor betydelse, att de kun- skaper, som förmedlas genom undervis-

ning och rådgivning, är aktuella och att nya erfarenheter och rön snabbt över- föres från forsknings- och försöksinsti- tutionerna till lärare och konsulenter m. fl. för att sedan komma det praktis- ka jordbruket och lanthushållet till godo genom dessas verksamhet vid skolor, hushållningssällskap och lantbruks- nämnder. Detta i förening med den snabba utvecklingen på olika områden inom lantbruket understryker vikten av att den fortbildningsverksamhet av facklig och pedagogisk art, som upp- byggts under de senare åren, ytterligare utbygges och förstärkes. Kommittén kommer i det följande att ange vissa riktlinjer för såväl, den framtida fort- bildningsverksamheten inom lantbru- kets område som de åtgärder, vilka främst bör vidtagas för att ytterligare effektivisera ifrågavarande verksamhet.

Facklig fortbildning

Vid de hittills anordnade fackliga fort- bildningskurserna har undervisning i regel meddelats i form av föreläsningar åtföljda av diskussioner. Denna under- visningsform ger möjlighet att på en begränsad tid behandla relativt omfat- tande problem inför ett stort antal del— tagare. Den ställer sig därjämte betyd- ligt billigare än en på mindre grupper fördelad undervisning i annan form. Fortbildningskurserna torde bl. a. ur sistnämnda synpunkt även för framti- den böra omfatta relativt kort tid och vända sig till ett förhållandevis stort antal kursdeltagare. Detta innebär, att en föreläsningsbetonad undervisning i stor utsträckning kommer att ingå i fortbildningsverksamheten även i fort- sättningen. Trots detta bör det vara möjligt att betydligt effektivisera fort- bildningsverksamheten genom att ökad omsorg nedlägges på förberedelse och organisation av densamma. Material till kurserna, såsom kompendier, samman-

fattningar av föredrag och övningsupp- gifter i anslutning till dessa, bör iord- ningställas och utskickas till deltagarna på förhand, så att dessa i god tid kan göra sig förtrogna med kursprogram- mets innehåll. På så sätt bör det vara möjligt att vid kurserna i ökad omfatt- ning låta timmar med föreläsningsbeto— nad undervisning omväxla med under- visning i annan form, exempelvis semi— narieövningar och grupparbete, vilket är ägnat att förbättra utbytet av utbild- ningen. Då lärarnas och konsulenternas (instruktörernas) utbildningsbehov icke alltid sammanfaller, torde vidare ett för- bättrat utbyte av utbildningen ibland kunna uppnås genom att skilda kurser i samma ämne anordnas för de olika ka- tegorierna. Detta får dock icke utesluta, att, när så befinnes lämpligt, även ge- mensamma kurser anordnas.

Vid den hittillsvarande fackliga fort- bildningsverksamheten har övervägande behandlats teoretiska ämnen. Som tidi- gare nämnts kommer vid lantbrukssko- lorna praktisk utbildning för framtiden att ingå i ökad omfattning, samtidigt som kurserna kommer att bevistas av yngre elever med mindre omfattande er- farenhet av jordbruk än de nuvarande eleverna. Vid lanthushållsskolorna be- räknas även i fortsättningen komma att meddelas praktisk utbildning i stor om- fattning. Dessa förhållanden gör det an- geläget, att man i högre grad än nu är fallet, uppmärksammar behovet av fort- bildning i arbetsteknik, speciellt lant- bruks- och hushållsmaskinernas hand- havande och vård, arbetsorganisatoriska frågor m. m.

I detta sammanhang förtjänar även att uppmärksammas möjligheterna till fortbildning genom yrkesstudier inom näringslivet. Tillfälle till sådan fortbild- ning bör kunna erhållas, exempelvis vid rationellt drivna jordbruksföretag och lanthushåll, maskinstationer m; m.

Lärare vid bl. a. centrala verkstadssko- lor har sedan 1950 möjlighet att under vissa villkor kunna bedriva yrkesstu- dier med bibehållen lön.

Pedagogisk fortbildning Även på det pedagogiska området sker i våra dagar snabba och genomgripande förändringar. Nya kursformer tillkom- mer ständigt, vilka fordrar sin speciella undervisningsmetodik, nya och effek- tivare undervisningsmetoder utarbetas, samtidigt som nya hjälpmedel i under- visningen tillkommer. En god pedago- gisk grundutbildning utesluter därför icke behovet av en kontinuerlig fort- bildningsverksamhet i pedagogiska frå- gor.

De hittills anordnade pedagogiska fortbildningskurserna har behandlat frågor av mera grundläggande psykolo- gisk och pedagogisk karaktär och varit gemensamma för såväl lärare vid lant- manna- och lanthushållsskolor m. fl. skolor som konsulenter och instruktörer hos hushållningssällskap och lantbruks- nämnder. Sådana kurser bör även i fort- sättningen anordnas under en över- gångstid. I och med att den pedagogiska utbildningen utbygges, bör det emeller— tid vara möjligt att mera än hittills va- rit fallet avpassa den pedagogiska fort— bildningen till de speciella undervis- ningsmetodiska frågor, som samman- hänger med de olika lärarkategoriernas respektive konsulenternas och instruk- törernas verksamhet. Vidare bör för framtiden mera än hittills uppmärksam- mas de undervisningsmetodiska frågor, som sammanhänger med den praktiska utbildningen vid lantbrukets yrkessko— lor. Såväl teoretisk genomgång av olika metoder i samband med denna under- visning som övningar i praktisk tillämp- ning av ifrågavarande metoder bör så- lunda ingå i undervisningen vid fort- bildningskurserna.

Administrativa och organisatoriska frågor Fortbildningsverksamheten inom lant- brukets område har hittills i stor ut- sträckning organiserats centralt av lant- bruksstyrelsen. Som tidigare nämnts har i viss omfattningi samråd med den- na anordnats regionala fortbildnings- kurser, exempelvis i hushållningssäll- skapens regi. Det framstår för lant- bruksundervisningskommittén som an- geläget, att en samordning och enhetlig planering sker av all fortbildning för personalen vid de organ, som står un— der lantbruksstyrelsens tillsyn. Detta har hittills varit fallet, i och med att an- svaret härför åvilat undervisningsbyrån inom lantbruksstyrelsen. Härigenom har skapats möjligheter för ett rationellt ut- nyttjande av de för fortbildning till- gängliga medlen. Fortbildningsverksamheten bör även i fortsättningen genomföras i form av centrala fortbildningskurser med delta- gare från hela landet. Vid sidan härav synes dock i viss omfattning regionala fortbildningskurser av olika slag böra anordnas. Även sådana kurser bör ledas av lantbruksstyrelsen. På lantbrukssty- relsen bör därför liksom hittills ankom- ma att planlägga och leda fortbildnings- arbetet i stort samt upprätthålla kontak- ten med de institutioner, företag och organisationer, som på olika sätt kan medverka i forthildningsverksamheten. Det skall också ankomma på styrelsen att hos Kungl. Maj:t göra framställning- ar om erforderliga medel och svara för deras fördelning. De tillgängliga med- len bör fördelas med beaktande av de behov, som hushållningssällskap, skol- styrelser, personalföreningar och andra regionala organ redovisar för styrelsen. Deltagare i fortbildningskurs bör lik— som hittills erhålla oavkortad lön under

kurstiden jämte resekostnadsersättning och traktamente enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet. Kostnader- na för deltagarnas resor bör såsom nu är fallet täckas genom bidrag från sta- ten, medan traktamentena bör betalas av respektive skola eller institution. Om fortbildningsverksamheten skall kunna utbyggas och effektiviseras i enlighet med de riktlinjer, som här föreslagits, erfordras en uppräkning av anslaget till ifrågavarande verksamhet. Till denna fråga återkommer kommittén i kapitel XVI.

Central information

En viktig sida i all fortbildning är den fortlöpande information, som ges i form av försöksberättelser, vetenskapliga ar- tiklar, genom facktidskrifter m. in. Om- fattningen av denna facklitteratur hotar dock att bli så stor, att det icke längre är möjligt för lärar- och rådgivnings- personalen att själv kunna följa med i densamma. Det har därför efterhand blivit alltmer uppenbart, att ett centralt organ måste åtaga sig att genom sam- mandrag och systematisering av fackar- tiklar, försöksberättelser etc. underlätta för de olika personalkategorierna att följa med utvecklingen på såväl lant- brukets som lanthushållets område. Problemet har också uppmärksammats av jordbruksupplysningskommittén, som i sitt betänkande framlagt förslag om en Lantbrukets informationstjänst. Lant- bruksundervisningskommittén delar de av jordbruksupplysningskommittén framförda synpunkterna angående be- hovet av en central information av här antytt slag och vill understryka, att be- hovet är lika stort för undervisnings- verksamheten vid lantbrukets skolor som för rådgivningsverksamheten vid hushållningssällskapen.

KAPITEL XV

Statsbidrag till lantbrukets yrkesskolor

Nuvarande bestämmelser Enligt kungörelsen den 27 augusti 1951 (nr 664) med däri sedermera vid- tagna ändringar utgår för närvarande statsbidrag till lantbruksundervisnings- anstalt under förutsättning, bl.a. att Kungl. Maj:t förklarat skolan berättigad till sådant understöd samt att skolans verksamhet bedrives i överensstämmel— se med gällande stadga för lantbruks— un-dervisningsanstalter och av lant- bruksstyrelsen utfärdade föreskrifter. Skolan är också skyldig underkasta sig den kontroll, lantbruksstyrelsen i varje särskilt fall finner skäl föreskriva. Statsbidrag utgår till en mångfald speciella ändamål från icke mindre än nio olika anslag under IX huvudtiteln. Villkoren för statsbidragens beviljande är detaljerat reglerade i olika författ- ningar. Kommittén lämnar här nedan en kortfattad redogörelse för de olika anslagen och de viktigaste bestämmel- serna för statsbidragsgivningcn.

Byggnadsarbeten Ur reservationsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksun— dervisningsanstalter utgår jämlikt kun— görelsen 1939:910 (ändr. 120/1945, 454/ 1949, 398/1951 och 582/1951) statsbidrag till nybyggnader m.m. vid vissa anstal- ter för lantbruksundervi—sning. Nämnda kungörelse skall emellertid enligt kun- görelse 1960z45 fr. o. m. den 1 april 1960 tills vidare icke äga tillämpning i andra fall än sådana, där före nyssnämnda

dag statsbidrag beviljats eller med bi- dragsansökan avsedda byggnadsarbeten igångsatts eller därmed avsett förvärv av byggnad ägt rum.

Undervisningsmateriel för maskinunder— Visning Ur reservationsanslaget Bidrag till undervisningsmateriel för maskinunficr- visning utbetalas jämlikt kungörelsen 1949z455 (ändr. 182/1954 och 197/1957) i mån av tillgång på medel statsbidrag för anskaffning av maskiner m.m. till lantbruks-, -lantrnanna-, lanthushålls-, trädgårds- och fruktodlingsskola ell-er jordbrukets yrkesskola med 75 procent av skolornas totala kostnader för an- skaffning och montering av maskiner, redskap och dylikt, som erfordras för undervisning i maskin- och redskapslä- ra eller, ifråga om lanthushållsskola, för undervisning rörande de viktigaste hus- hållsmaskinerna ävensom för undervis- ning i husdjurslära med miölkhushåll- ning och i trädgårdsskötsel. Bidrag till materiel, avsedd att användas både för undervisningsändamål och jordbruks- driften vid skolan, utgår endast med 75 procent av den del av anskaffningskost- naden, som beräknas motsvara materie- lens användning vid undervisningen. Därest viss materiel således avses att i lika mån begagnas i jordbruksdriften vid skolan och i undervisningens tjänst, utgår statsbidraget för materielen ifråga med 75 procent av halva anskaffnings— kostnaden.

Statsbidrag beviljas av lantbrukssty- relsen på grundval av de i varje särskilt fall redovisade kostnaderna för förvärv och montering av materielen. Under se- nare år har statsbidrag i första hand beviljats för anskaffning av en första uppsättning maskiner och verktyg m. m. för skolornas maskinhallar. Anslaget har dock även använts för sådan komplette- ring av maskiner och redskap, som varit nödvändig på grund av den snabba tek- niska utvecklingen.

Skoljordbruk

Ur investeringsanslaget Lån för an- skaffande av jordbruk vid lantman- na- och lanthushdllsskolor må jäm- likt kungörelsen 1948:676 (ändr. 350/ 1952 och 27/1953) lån beviljas för inköp av jordbruksfastighet eller till utvidg- ning av befintligt Skoljordbruk vid lant- manna- och lanthushållsskola. Lånet får utgå med högst 90 procent av fastighe- tens uppskattade värde; dock högst 200.000 kronor för lantmannaskola och 75.000 kronor för lanthushållsskola.

Avlöningar m. ma åt lärarpersonalen

Ur förslagsanslaget Bidrag till vissa lantbruksunderuisningsanstalier: Avlö- ningar utgår jämlikt kungörelsen 1951: 664 (ändr. 178/1953 och 185/1957) stats- bidrag till lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor

dels med 90 procent för avlöningar åt ordinarie, extra ordinarie och extra be- fattningshavare, för sjukvårds- och be- gravningskostnader enligt bestämmel- serna i avlöningsreglementet för stats- understödda folkhögskolor och lant- bruksundervisningsanstalter m.m.1 samt för kallortstillägg, pensionsavgifter, av-

1 SFS 1951:615 (ändr. 76/152, 442/1952, 390/1954, 770/1954, 326/1955, 661/1955, 285/ 1956, 457/1957, 290/1958, 415/1958, 335/1959 och 28811960).

giftskompensation för förhöjda folkpen- sioner och arbetsgivarbidrag i anled- ning av den allmänna sjukförsäkringen enligt vad därom är stadgat i olika för- fattningar,

dels ock till arvoden åttimlärare med belopp, som lantbruksstyrelsen i varje särskilt fall bestämmer, dock högst med 14 kronor för undervisningstimme.

Såsom allmänt villkor för erhållan- de av statsbidrag till avlöningar åt rek- tor och lärare är föreskrivet, att sko— lan är skyldig att tillämpa bestämmel- serna i gällande avlönings— och pen- sionsreglemen'te. Skolan får vidare icke utan Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall till rektor eller lärare ut- betala lön eller annan ersättning för ar- bete i tjänsten, utöver vad som utgår enligt avlöningsreglementet och i an- slutning därtill utfärdade bestämmelser.

Bestämmelser om avlöning m.m. åt lärarpersonalen vid jordbrukets yrkes— skolor har meddelats i särskilda Kungl. brev. I vissa hänseenden, såsom ifråga om löneklassuppflyttningar, löneavdrag vid tjänstledighet m. m., tillämpas bestämmelserna i ovan nämnda avlö- ningsreglemente. Statsbidraget till des- sa skol-or utbetalas från förslagsanslaget Bidrag till jordbrukets yrkesskolor och utgår till

dels lärarpersonalens — och i före- kommande fall vikariers — avlöningar —— häri inräknade sjukvårds- och be- gravningskostnader, kallortstillägg, pro- visoriska extra tillägg, avgiftskompen- sation för förhöjda folkpensioner och arbetsgivarbidrag i anledning av den allmänna sjukförsäkringen med be- lopp, som skulle ha utgått, om lärarna varit inplacerade i vissa i Kungl. brev den 31 maj 1957 (ändr. genom Kungl. brev den 3 juni 1960) angivna lönegra- der, sedan avdrag gjorts för de hyror lärarna respektive vikariema har att er-

lägga till skolornas huvudmän för sina tjänstebostäder,

dels förmanspersonalens och i fö- rekommande fall vikariers — avlöning- ar med 50 procent av förmännens res- pektive vikariernas avlöningar efter av- drag för deras bostadshyror,

dels ock arvoden åt timlärare med belopp, som lantbruksstyrelsen bestäm- mer, dock högst med 14 kronor för un- dervirsningstimme.

Driftkostnader Från förslagsanslaget Bidrag till vissa Iantbruksundervisningsanstalter: Drift- kostnader utgår enligt föreskrift i kun- görelse 1951:664 (ändr. 178/1953 och 185/1957) statsbidrag till lantbruks-, lantmanna-, lanthushålls-, trädgårds- och fruktodlingsskolor för deras drift- kostnader med

dels ett grundbidrag av vid lantbruks-, lan'tmanna— och lanthushållsskola 26 kronor för varje dag, då undervisning pågår, samt vi-d trädgårds- och frukt- odlingsskola av 12.900 resp. 6.450 kro- nor för läsår,

dels ett tilläggsbidrag av 2 kronor 80 öre om dagen för varje elev, som del- tager i maskinskötarkurs och 1 krona 40 öre om dagen för elev, som deltager i annan undervisning, dock att stats- bidraget till driftkostnader icke får överstiga tre fjärdedelar av skolans av lantbruksstyrelsen godkända driftkost- nader, sedan avdrag gjorts för influtna hyror av elevbostäder.

Ur driftkostnadsanslag—et utbetalas också arvode åt Skolläkare — enligt kungörelsen 1946:634 (ändr.16/1954 och 186/1957) med bestämmelser angående den statsunderstödda hälsovården vid vissa lantbruksundervisningsanstalter — med 4 kronor 50 öre för varje elev, som deltager i undervisningen, dock högst med belopp, som motsvarar skolläka- rens verkliga arvode.

Vissa allmänna villkor och förutsätt- ningar måste vara uppfyllda för att statsbidrag till driftkostnader skall ut- gå. Undervisningen vid huvudkurs mås- |te sålunda, för det fall lantbruksstyrel- sen icke annorlunda förordnat, pågå minst så lång tid, som i gällande stadga är föreskrivet. Vidare skall gälla att vid lantmanna- och lanthushållsskola anta- let elever i huvudkurs uppgår eller ock i medeltal för de fem sista åren eller det mindre antal läsår, som skolan va- rit i verksamhet, uppgått till minst 15 samt att det icke överstiger vid lant— mannaskola 60 och vid lanthushålls- skola 30. Då fråga är om praktisk-teo- retisk sommarkurs eller ladugårdsför- manskurs eller då särskilda skäl före- ligger, kan statsbidrag dock beviljas, oaktat de nämnda villkoren ifråga om elevantalet icke är uppfyllda.

Till jordbrukets yrkesskolor utgår från förslagsanslaget Bidrag till jord- brukets yrkesskolor statsbidrag till sko- lornas driftkostnader med ett grundbi- drag av 7.020 kronor per skola och läs— år samt ett tilläggsbidrag av 42 kronor per elev och månad.

Särskilda utbildningskurser Från reservationsanslaget Särskilda ut- bildningskurser utgår statsbidrag till ett flertal olika specialkurser, såsom kon- trollassistentkurser, ladugårdsskötarkur- ser, mejerikurser, svinskötarkurser m. fl. Till dessa specialkurser utgår en- ligt för varje kurstyp meddelade be- stämmelser statsbidrag med dels olika maximerade grundbidrag per kurs, av- sedda att täcka skolornas kostnader för lärare och instruktörer, dels tilläggsbi- drag till kostnaderna i övrigt med va— rierande belopp per elev och kurs, dels ock i vissa fall bidrag ti-ll eleverna för resekostnader, traktamentsersättningar och stipendier för förlorad arbets- tid. Från anslaget har också fått dis-

poneras medel för anordnande av fort- bildningskurser för lärarpersonalen vid lan-tbruksundervisningsanstalterna samt konsulenter, assistenter och instruk-tö- rer hos hushållningssällskap och lant- bruksnämnder.

Studiehjiilp åt elever Från förslagsanslaget Sludiehjälp dt ele— ver vid vissa lanlbruksundervisningsan- staller m. m. utgår studiehjälp enligt kungörelse 1953:515 (ändr. 615/1957) åt elever vid vissa lantbruksundervisnings- anstalter m. m. samt (all-mänt studiebi- drag) enligt 2 kapitlet Allmänna studie- hjälpsreglementet 19581326. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering Från förslagsanslaget Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. ut- går bidrag —- enligt bestämmelserna i kungörelse 1949z452 (omtryck 152/1955; ändr. 194/1957) angående statsbidrag till utbildningsverksamhet på lantbrukets område — för muntlig undervisning el- ler kombinerad skriftlig och muntlig undervisning, anordnad av hushåll- ningssällskap och i vissa fall av lant- bruksundervisningsanstalt.

Kommitténs förslag

Allmänna synpunkter För att skapa garantier för att stat-s- bidragen användes på föreskrivet sätt har i kungörelserna införts detaljerade föreskrifter om kontroll av statsbidra- gens användning. Detta har medfört en stor arbetsbörda både för skolorna, som måste avgiva detaljerade slutrekvisitio- ner, och för den centrala tillsynsmyn- digheten, lantbruksstyrelsen, som vid granskningen av ansökningarna måste ingå i en noggrann sak- och sifferkon- troll. Visserligen kan sägas, att tillsyns- myndigheten har intresse av att följa

skolornas verksamhet på olika områden, men en väsentlig del av arbetet med statsbidragsärendena består dock av en detalj- och sifferkontroll, som ur nämn- da synpunkt icke kan anses alldeles nödvändig. Den arbetsbelastning, som följer med denna detaljgranskning, är av olika omfattning för olika slag av statsbidrag. Den mest arbetstyngande delen av lantbruksstyrelsens arbete med den ekonomiska avräkningen staten och skolorna emellan hänför sig till gransk- ningen av lönekostnaderna. Denna granskning innefattar kontroll av lön enligt vederbörlig löneklass, ortsgrupp, kallortstillägg, provisoriskt extra tillägg, pensionsavgifter, löneavdrag under tjänstledighet, ersättning för sjukvård samt begravningshjälp, kompensations— avgifter i anledning av förhöjda folk- pensionsavgifter, vikariatsersättningar samt speciallärararvoden. Enbart arbetet med granskningen av lönekostnaderna sysselsätter för närvarande en tjänste- man hos lantbruksstyrelsen mer än hal- Va året.

Kommittén har funnit det angeläget att i samband med översyn av statsbi- dragssystemet även undersöka möjlighe- terna att förenkla detsamma. Längre fram i detta kapitel kommer att redovi- sas de fall, där enligt kommitténs me- ning en viss förenkling bör kunna upp- nås genom sammanslagning eller scha- blonisering av stattsbidragen.

Innan kommittén övergår till att re- dogöra för sina förslag rörande den fort- satta statsbidr-agsgivningen till lantbru- kets yrkesskolor, vill kommittén föreslå vissa kompletteringar och ändringar av de inledningsvis i detta kapitel redo- visade allmänna villkoren och förut— sättningarna för statsbidragsgivningen.

Flera av de nuvarande lantmanna- och lanthushållsskolorna är dimensio- nerade för ett elevantal på 20—30 ele- ver. Kommittén anser, att en skola nor-

malt bör kunna ta emot ett större antal elever samtidigt. Vad beträffar lant- bruksskolorna bör sålunda cirka 60 ele- ver kunna åtminstone under vissa tider av året samtidigt erhålla undervisning. Vid lanthushållsskolorna borde det -— med lämplig organisation _ som regel icke var omöjligt att samtidigt bereda ett 45-tal elever plats. Var den lägsta gränsen skall sättas kan naturligtvis dis- kuteras. Det har emellertid förefallit kommittén som om en lämplig rikt- punkt vore, att sammanlagda antalet ele— ver i de till en lantbrukets yrkesskola förlagda kurserna uppginge till åtmin- stone 32 under vinterhalvåret. Mer än en kurs bör kunna pågå samtidigt. Svå- righeterna att snabbt bygga ut vissa av skolorna gör, att kommittén dock an- sett sig icke nu kunna föreslå ett stats— bidragsvillkor av denna innebörd, utan att samtidigt förutsätta en omfattande dispensgivning. Från tillsynsmyndighe- tens sida bör i samverkan med re— spektive huvudmän eftersträvas en suc- cessiv ökning av de mindre skolor- nas kapacitet, i den mån tillgången på elever motiverar detta. Efter en över- gångstid, som bl.a. blir beroende på i vilken takt statsbidrag kan ställas till förfogande för en önskad utbyggnad vid vissa av yrkesskolorna, torde ett sådant villkor för erhållande av statsbidrag bö- ra uppställas.

Då skola nyinrättas bör dock, såsom allmänt villkor för att den skall förkla- ras statsbidragsberättigad, redan nu in- föras bestämmelsen, att skolan skall ha sådana dimensioner, att den på en gång kan mottaga minst 32 elever.

Liksom hittills bör vissa villkor om minimiantal elever i olika kurser upp- ställas. Sålunda bör antalet elever vid början av varje kurs uppgå till i kurs med övervägande teoretisk under— visning minst 16 och i kurs med övervä- gande praktisk undervisning minst 8.

Till kurser med övervägande praktisk undervisning bör därvid räknas både olika former av praktisk-teoretiska yr— keskurser och vissa slag av specialkur- ser, såsom maskinskötarkurser, kontroll- assistentkurser m. fl. Tillsynsmyndig- heten bör erhålla befogenhet att, när så anses påkallat med hänsyn till kur- sernas art, uppläggning och angelägen- heten av att viss utbildning kommer till stånd, medge undantag från angivna villkor. Statsbidrag bör dock i intet fall få medgivas, om elevantalet i en kurs understiger 5.

Det är för närvarande relativt van- ligt, att elever i en lantbrukets yrkessko- la kommer från andra orter i landet än dem, s-om ligger inom skolans naturliga upptagningsområde, exempelvis från annat län. I den mån platser finnes till- gängliga, bör dessa elever tas emot vid skolan på samma villkor, som gäller för elever från det egna länet. Bestämmel- se härom bör införas bland de allmän- na statsbidragsvillkoren.

Kommittén har ej funnit anledning föreslå ändringar i övriga nu gällande allmänna villkor och förutsättningar för erhållande av statsbidrag till lantbru- kets yrkesskolor, utan övergår här- efter att redovisa sina förslag rörande den fortsatta statsbidragsgivningen till nämnda skolor.

Byggnadsarbeten

Som tidigare nämnts har bestämmelser- na om statsbidrag till byggnader vid lantbruksundervisningsanstalterna från och med den 1 april 1960 tills vidare satts ur kraft med undantag för vissa redan påbörjade bygnadsarbeten. Se- dan lantbruksundervisningskommittén i skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 sep- tember 1960 avgivit förslag till nya be- stämmelser för statsbidrag till bygg- nadsarbeten vid lantbrukets yrkessko- lor, har Kungl. Maj:t i statsverksproposi-

tionen till innevarande års riksdag un- der nionde huvudtiteln, punkt 69, fram- lagt förslag till nya grunder för bidrag till stadigvarande byggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommittén förordat.

Undervisningsmateriel

Jämföres de inledningsvis i detta kapitel redovisade bestämmelserna om statsbidrag till anskaffande av maskiner m.m. vid lantbrukets yrkesskolor med de bestämmel- ser, som gäller för yrkesskolor, lydande under överstyrelsen för yrkesutbildning (kungörelsen 1957z480 ändr. 361/1958, 376/ 1959 och 303/1960) finner man, att stats- bidrag i det senare fallet generellt utgår till anskaffning av en första uppsättning stadigvarande undervisningsmateriel. Över- styrelsen beslutar själv om statsbidrag för ändamålet. Bidragsansökan skall vara åt- följd av utredning om behovet av materie- len ifråga samt en förteckning eller plan beträffande anskaffningen jämte specifice- rad uppgift om de beräknade anskaffnings- och monteringskostnaderna för materielen. Anskaffningcn, som kan fördelas över två eller i undantagsfall flera år, skall ske ef- ter en av överstyrelsen godkänd förteckning eller plan. Såsom första uppsättning sta- digvarande undervisningsmateriel räknas även anskaffning, som föranledes av kurs— nmläggningar eller utvidgningar.

Att för lantbrukets yrkesskolor helt tillämpa det system, som gäller för öv- riga yrkesskolor, skulle i jämförelse med nuvarande statsbidragsgivning vid förstnämnda yrkesskolor innebära bå- de en utvidgning och en inskränkning, så till vida som statsbidragsgivningen å ena sidan skulle utsträckas att om- fatta undervisningsmateriel i allmänhet och icke endast materiel för maskinun- dervisning, men å andra sidan begrän- sas att endast avse en första uppsätt- ning stadigvarande undervisningsmate- riel. Kraven på att undervisningen vid lantbrukets yrkesskolor skall hållas ak- tuell gör emellertid, att kommittén an- ser sig böra föreslå, att statsbidrag jäm- väl skall utgå för anskaffning successivt av nytillkommande maskiner och red- skap. Den tekniska utvecklingen sker

nu så snabbt, att sådan materiel, som ut- göres av maskiner och redskap för jord— bruket, ofta hinner bli tekniskt föråld- rad, innan den blivit nersliten. Beslut om statsbidrag för anskaffning av un- dervisningsmateriel bör, liksom hittills varit fallet, meddelas av den centrala tillsynsmyndigheten. I anslutning till vad som gäller för övriga yrkessko- lor, bör anskaffningen av undervis- ningsmaterielen ske efter en av denna myndighet godkänd förteckning eller plan, varjämte bidragsansökan bör åt- följas av en utredning om skolans be— hov av materielen ifråga jämte specifi- cerad uppgift på anskaffnings- och mon- teringskostnaderna för densamma. I den mån den centrala tillsynsmyndighe- ten prövar materielen erforderlig, bör skolan vara berättigad att utfå statsbi— drag för anskaffningen av densamma. Den skolform inom yrkesskoleväsen- det, som lantbrukets yrkesskolor när- mast är att jämföra med, är de centrala verkstadsskolorna. Kommittén anser därför, att statsbidrag till anskaffning av undervisningsmateriel vid lantbru- kets yrkesskolor liksom vid de centra- la verkstadsskolorna bör utgå med 90 procent av kostnaderna för förvärv och montering av densamma. För förvärv av materiel, som avses att begagnas bå- de i jordbruksdriften och i undervi—s— ningens tjänst, bör statsbidrag 'kunna utgå med 90 procent av halva anskaff- ningskostnaden. Detta kan bli aktuellt, då till skolan anskaffas en jordbruks- maskin och förvärvet icke enbart kan motiveras med att maskinen behövs för jordbrukets drift, utan även med att den är behövlig på skolan för att eleverna i maskinundervisningen skall kunna gö- ras förtrogna med den. Som tidigare nämnts tillämpas för närvarande en motsvarande reduktionsregel för stats— bidraget till undervisningsmateriel för maskinundervisning.

Den föreslagna höjningen av statsbi- draget från 75 till 90 procent av an- skaffningskostnaderna liksom förslaget attAutvidga statsbidragsgivningen att omfatta undervisningsma-teriel över hu- vud och icke bara materiel för maskin- undervisning bör föranleda ökad me- delsanvisning. Medel bör ställas till för- fogande i den utsträckning tillsyns- myndigheten finner skäligt med hänsyn till nyinrättande av skolor och kurser samt till kursomläggningar. Med hänsyn till att medelsbehovet undergår växling— ar, som svårligen låter sig förutsägas, anser kommittén, att anslaget bör upp- föras såsom förslagsanslag.

Skoljordbruk

Med hänsyn till vad kommittén i ett tidigare kapitel (kap. IV) sagt om önskvärdheten av att i vissa fall utöka skoljordbrukens storlek och med tanke på att eventuellt ytterligare skolor kan komma att inrättas, bör möjligheter till län för anskaffande av Skoljordbruk fin— nas även fortsättningsvis. Kommittén har ej funnit anledning föreslå ändring i gällande bestämmelser för beviljan- det av sådana lån.

Avlöningar m. m. åt lärarpersonalen Statsbidragsreglerna för lantbrukets yrkesskolor bör enligt kommitténs upp- fattning i görligaste mån anpassas efter vad som gäller för övriga yrkesskolor. Detta har föranlett kommittén att jäm- föra de inledningsvis i detta kapitel re— dovisade bestämmelserna om statsbi- drag till avlöningar vid lantbrukets yr- kesskolor med motsvarande bestämmel- ser för yrkesskolor, som står under till- syn av överstyrelsen för yrkesutbild- ning. Kommittén lämnar här nedan en kortfattad redogörelse för ifrågavaran- de bestämmelser (kungörelsen 1957z480, ändr. 36111958, 376/1959 och 303/1960). Vid central verkstadsskola utgår stats-

bidrag till avlöning åt rektor, fast an— ställd ämneslärare och fast anställd yr- keslärare, vikarier och timlärare med belopp, motsvarande skolans samtliga minimilönekostnader enligt särskilt av- löningsreglemente; dock utgår statsbi- drag icke till ersättning för sjukvårds- kostnader. Vid övriga yrkesskolor är statsbidragsunderlaget maximerat till 4/3 av de kontanta avlöningsförmåner, som skulle ha tillkommit en å skolorten stationerad tjänsteman, placerad i vis- sa angivna löneklasser i statens löneför- ordning. Vid. central yrkesskola utgår statsbidrag med belopp som motsvarar hela bidragsunderlaget, medan för 10- kal yrkesskola statsbidraget uppgår till 78 procent av detta underlag.

Lantbruksundervisningskommittén har som nyss nämnts ansett sig höra i görligaste mån anpassa statsbidragsreg- lerna för lantbrukets yrkesskolor till vad som gäller för de i det föregående berörda centrala verkstadsskolorna. Kommittén har därvid också beaktat vad riksdagens revisorer anförde i sin berättelse år 1955 angående grunderna för statsbidrag till yrkesskolor.

Då lantbrukets yrkesskolor liksom de centrala verkstadsskolorna hämtar sina elever från en större region, i regel ett landstingsområde, anser kommittén, att statsbidrag bör utgå med i princip 100 procent av avlöningskostnaderna.

Med utgångspunkt i nu angivna hu- vudprinciper har kommittén diskuterat oli-ka förslag till lösning av frågan rö- rande den närmare utformningen av bi- dragsreglerna. Härvid har också beak- tats vad tidigare anförts om önskvärdhe- ten av att i görligaste mån förenkla bi- dragssystemet. Kommittén har sålunda övervägt att bibehålla nuvarande sys- tem med statsbidrag beräknat på sko- lornas egna uppgifter över verkliga lö- neutbetalningar. Detta skulle då förenas med en stickprovskontroll rörande rik-

tighet-en i skolornas löneutbetalningar. Även ett system med en central utbetal- ning av lärarlönerna — i likhet med vad som för närvarande sker exempel- vis inom försvaret och lantmäteriorga- nisationen _ har varit under övervä- gande. Kommittén har emellertid kom- mit till den slutsatsen, att en statsbi- dragsgivning, grundad på en för varje skola och läsår uppskattad normallöne- kostnad, skulle innebära en lämpligare lösning. Denna anordning skulle också föra med sig, att kontrollen kunde av- sevärt förenklas i jämförelse med nuva- rande förhållanden. Kommittén får där- för föreslå, att statsbidrag tilll lärarlö— ner vid lantbrukets yrkesskolor fort- sättningsvis utgår på grundval av en för varje skola och läsår beräknad normal- lönekostnad.

Beräkningen av normallönekostnaden bör, såsom närmare utvecklas i det föl- jande, baseras på det antal fast anställ- da lärare, som den centrala tillsyns- myndigheten fastställt med hänsyn till såväl kursverksamhetens omfattning som elevantalet vid respektive skola. Det må erinras om att en på normallöne— kostnad baserad beräkning av statsbi- drag till lärarlöner redan tillämpas in- om folkskoleväsendet och vid högre kommunala skolor. Sålunda har 1957 års riksdag (prop. 122, statsutsk. ut]. 104; riksd. skriv. 274) efter förslag av allmänna statsbidragsutredningen (SOU 1956:8) beslutat, att statsbidrag till av- löningskostnaderna för lärare vid nämn- da skolor icke skall beräknas på grund- val av de faktiska lönekostnaderna, utan med utgångspunkt i en för varje lärartjänst på visst sätt uppskattad nor- mallönekostnad. Vidare har 1960 års riksdag (prop. 101; statsutsk. ut]. 118; riksd. skriv. 294) i anslutning till stifts- kansliutredningens betänkande om för- enklad reglering av pastoratens och kyrkofondens ekonomiska mellanhavan-

den beslutat, att avräkning mellan pas- toraten och kyrkofonden skall ske på grundval av en efter vissa regler upp- ställd normallönekostnad för präst- och kyrkomusikertjänster. Även det för yr- kesskoleväsendet gällande statsbidrags- systemet är i stora delar baserat på en beräknad lönekostnad. ' ' '

Genom att beräkna statsbidraget till lönekostnaderna vid lantbrukets yrkes- skolor med utgångspunkt i en uppskat- tad normallönekostnad bör en önskvärd förenkling av statsbidragsgivningen kunna uppnås. Gjorda överslagsberäk- ningar har givit vid handen, att det bör vara möjligt att utforma normallöne- kostnaden så, att statens bidrag till sko- lornas lönekostnader blir i huvudsak lika stora när statsbidragsgivningen ba- seras på nämnda kostnad som när de faktiska lönekostnaderna ligger till grund för bidragsgivningen.

För att göra framräkningen av den årliga normallönekostnaden per skola så enkel som möjligt, är det nödvändigt att begränsa antalet i normallönekost— naden ingående utgiftsposter till såda- na, som är av större ekonomisk bety- delse för skolorna och som lätt kan be'- stämmas på förband, i regel vid läsårets början. Kommittén förordar därför, att i normallönekostnaden för rektor, äm- neslärare och yrkeslärare skall ingå dels direkta lönekostnader —— innefattande lön enligt vederbörlig löneklass och ortsgrupp, allt räknat på förhållandena vid läsårets början —— samt provisoriskt extra tillägg (kallortstillägg), dels ock vissa avgifter, som erlägges av arbetsgi- varen och till vilka statsbidrag utgått eller anses böra utgå, nämligen arbets- givarebidrag i anledning av såväl den allmänna sjukförsäkringen som den all- männa tilläggspensioneringen. Vid be- stämmandet av normallönekostnaden skall beaktas, om lärarnas tjänstgöring omfattar hela året eller del därav. För-

ändringar i lärarnas tjänstgöringsför- hållanden till följd av att nya kurser tillkommer under året utöver de i pla- nen föreslagna, får regleras i efterhand. Kostnaden för arvode åt timlärare bör beräknas med utgångspunkt i den av tillsynsmyndigheten för varje skola och läsår fastställda omfattningen av timlä- ramas undervisning i olika ämnen.

I vissa fall bör skolorna ha möjlighet att i efterhand rekvirera statsbidrag till löneutgifter, som ej ingår i normallöne- kostnaden. Detta gäller exempelvis ifrå— ga om under läsåret inträffade allmän- na löneregleringar. Vidare kan, på grund av reglerna om lön under tjänst— ledighet, skolorna stundom tvingas utge avsevärda belopp till såväl tjänstledig lärare som vikarie för denne. Det tor- de därför vara nödvändigt, att skolor- na i efterhand får möjlighet att erhålla statsbidrag till lön åt vikarie för lärare, som varit tjänstledig på grund av sjuk- dom under hela läsåret med bibehållan- de av viss del av lönen eller för studier eller offentligt uppdrag under minst 30 dagar i följd med bibehållande av lö- nen helt eller delvis. Rekvisition av statsbidrag i efterhand i fall, som här avses, bör ske på grundval av skolornas faktiska kostnader för avlönande av vi- karie, minskade med de avdrag, som gjorts å tjänsteinnehavarens lön. Mot- svarande regler tillämpas vid beräk- ning av lärarlönebidrag inom folkskole- väsendet.

Kommittén har verkställt provberäk- ningar i syfte att jämföra skolornas fak- tiska statsbidragsberättigade lönekost- nader med en framräknad normallöne— kostna-d. Normallönekostnaden har be- räknats med utgångspunkt i förhållan- dena den 1 november 1957 på grundval av lantmannaskolornas respektive lant- hushållsskolornas slutrekvisitioner av statsbidrag till avlöningar för läsåret 1957/58. Den framräknade normallöne-

kostnaden har jämförts med de i slut- rekvisitionerna för samma läsår av sko- lorna angivna och av lantbruksstyrelsen kontrollerade lönekostnaderna. Provbe- räkningarna utvisar, att en på angivet sätt beräknad normallönekostnad un- der läsåret 1957/58 vid såväl lantmanna- skolorna som lanthushållsskolorna upp— gick till 100,2 procent av skolornas verk- liga avlöningskostnader. Den genom- snittliga avvikelsen mellan den beräk- nade normallönen och de faktiska löne- kostnaderna är således obetydlig. över- ensstämmelserna mellan beräknad och verklig lönekostnad kan givetvis icke bli lika goda för varje enskild skola. Beräkningarna visar emellertid, att av— vikelserna för flertalet skolor är relativt obetydliga, men att variationer dock fö- religger. Detta framgår närmare av föl- jande tabell, som visar normallönekost- naden uttryckt i procent av den stats- bidragsberättigade lönekostnaden vid olika skolor.

Skolorna kan sålunda vissa är få mer än 100 procent av sina lönekostnader täckta. Detta kan exempelvis samman- hänga med att löneavdrag under korta- re tids tjänstledighet, varunder särskild vikarie icke varit anställd ej beaktas vid beräkningen av normallönekostna- derna. Å andra sidan får skolorna vissa är mindre än 100 procent av lönekost- naderna täckta, beroende på att sko- lorna haft att svara för vissa extra lö- nekostnader, såsom vikariatsersättning- ar, sjukvårdsersättningar m.m., till vil- ka statsbidrag ej utgår. Härtill kommer att lönegrads- och löneklassförändring- ar under året ej beaktas vid statsbi- dragsberäkningen, vilket i sin tur kan le— da till såväl statsbidragsöverskott som -underskott enligt ovan. På längre sikt bör underskotten respektive överskotten bli utjämnade. Enligt kommitténs me- ning behöver därför det på normallöne- kostnad framräknade statsbidraget icke

Den beräknade normallönekostnaden uttryckt i procent av den statsbidragsberätti- gade lönekostnaden enligt skolornas slutrekvisitioner läsåret 1957/58

Procent 88—92 93—97 98—102 103—107 108—117 Antal lantmannasko— lor ..................... 3 9 26 8 4 Antal lanthushålls- skolor ............... 2 10 14 9 5

förknippas med villkor, att statsbidrag må utgå med högst det belopp, som sva- rar mot skolornas verkliga löneutgifter.

Kommittén vill i detta sammanhang även framhålla, att skolorna för under- visningen har vissa lönekostnader, för vilka statsbidrag föreslås icke skola ut— gå. Till tjänst för undervisningen är skolorna försedda med skoljordbruk, som utnyttjas för demonstrationer och övningar samt för praktisk utbildning. De på grund härav ökade kostnaderna för driften av skoljordbruken bäres helt av skolornas huvudmän. För driften av skoljordbruken har skolorna olika ka- tegorier förmän och andra yrkesmän anställda enligt kollektivavtal. Den i jordbruket anställda personalen utnytt- jas många gånger i stor utsträckning som handledare för eleverna i praktiskt arbete. Kommittén har i kapitel XIII be- handlat denna fråga och därvid fram- hållit, att viss ersättning utöver lönen bör kunna utgå till nämnda personal, i den mån sådan medverkan i den prak- tiska undervisningen blir av större om- fattning. Kommittén anser dock, att statsbidrag icke skall utgå för detta än- damål.

Skolornas utgifter för timlärare skall, som tidigare framhållits, inräknas i nor- mallönekostnaden och beräknas med ledning av den av tillsynsmyndighe- ten för varje läsår fastställda omfatt- ningen av timlärarnas undervisning. Till timlärarna utgår ersättning i form av timarvoden. Några särskilda bestäm— melser om arvodenas storlek finnes ej

utfärdade. Statsbidraget är för närva- rande maximerat till 14 kronor per un- dervisningstimme. Lantbruksstyrelsen fastställer årligen, såväl i vilken ut- sträckning statsbidrag skall utgå till timlärartimmar som med vilket belopp per undervisningstimme bidraget skall utgå. I praktiken har lantbruksstyrelsen medgivit statsbidrag med 14 kronor för teoretisk och 7 kronor för praktisk un- dervisningstimme. Skolorna har för närvarande stora svårigheter att få kva- lificerade timlärare i vissa ämnen till så låga arvoden och tvingas därför i många fall utge betydligt högre timarvo- den. Med hänsyn härtill kunde anled- ning förefinnas att föreslå, att statsbi- draget till timlärare skulle utgå efter mer differentierade grunder. En möj- lighet härtill skulle erbjudas, om timlä— rarkungörelsen tillämpades även vid lantbrukets yrkesskolor. Antalet timlä- rare är stort vid skolorna, samtidigt som många av timlärarna anlitas endast ett fåtal timmar per år. Med hänsyn här- till finner kommittén metoden med allt- för differentierade och även ortsgrup- perade timlärararvoden enligt timtaxan onödigt tungarbetad. Kommittén vill förorda en ordning med statsbidrag till enhetliga timlärararvoden. Med timlä- rartimmar jämställes då även övertim- mar av vid skolorna anställda lärare. För den undervisning, som enligt den av tillsynsmyndigheten godkända pla- nen skall meddelas av timlärare, före- slår kommittén, att statsbidrag beräknas för teoretisk undervisningstimme med

belopp, som motsvarar timarvodet en- ligt timtaxan i ortsgrupp 3 efter BT 15 vid lanthushållsskolorna och BT 17 vid lantbruksskolorna, d.v.s. med f. 11. 17,20 respektive 19,30 kronor per timme. För övningar och praktisk undervisning bör statsbidrag utgå med 2/3 av arvodet för teoretisk undervisningstimme vid re- spektive skolform. De nu föreslagna reg- lerna för beräkning av statsbidrag till timarvoden får också ses mot bakgrun- den av att lanthushållsskolornas extra ordinarie lärare tillhör lönegrad 15, me- dan motsvarande lärare vid lantbruks- skolorna tillhör lönegraderna 17—19.

Driftkostnader

Jämföres de inledningsvis i detta ka- pitel redovisade bestämmelserna om statsbidrag till driftkostnader vid lant- brukets yrkesskolor med motsvarande bestämmelser vid övriga yrkesskolor finner man, att statsbidrag —— vid sidan av bidrag till avlöning åt lärare -— i bå- da fallen utgår till övriga kostnader för undervisningen. Vid övriga yrkesskolor beräknas statsbidraget efter vissa be- lopp per år och yrkesavdelning eller kurs. Beloppen varierar med hänsyn till kursernas olika karaktär.

Höjning av de grundbidrag per un- dervisningsdag och de tilläggsbidrag per elevdag, som utgår vid lantbruksunder- visningsanstalterna enligt kungörelse 1951:664, har icke skett i takt med den allmänna kostnadsstegringen. Då de nu- varande bidragsreglerna fr. o. m. läs- året 1951/52 trädde i kraft avsågs, att statsbidraget till driftkostnader skulle täcka högst 75 procent av de totala kost- naderna för skolornas drift exklusive influtna hyror för elevbostäder. Se- dermera har visserligen en höjning av bidragen skett fr.o.m. den 1 november 1953, men denna har icke varit till- räcklig. Gjorda beräkningar visar så- lunda, att driftkostnadsbidraget läsåret

1957/58 endast täckte i genomsnitt 31 procent av lantmannaskolornas totala driftkostnader exklusive influtna hyror för bostäder och 47 procent av lanthus- hållsskolornas motsvarande kostnader.

Enligt kommitténs mening bör staten liksom hittills i form av statsbidrag del- vis svara för de kostnader utöver lärar- lönerna, som är förknippade med sko- lornas drift. Med hänsyn till den minsk- ning den reella bidragsprocenten ge- nomgått under senare år anser kommit- tén en höjning av driftkostnadsbidraget synnerligen motiverad. Statsbidraget bör enligt kommitténs mening täcka i genomsnitt 50 procent av de verkliga driftkostnaderna, sedan avdrag gjorts för influtna hyror. Ifråga om de verk- liga driftkostnaderna förefinnes alltid olikheter mellan olika skolor, även i de fall verksamhetens omfattning är lika stor. Vidare uppstår stora svängningar i de sammanlagda kostnaderna vid en och samma skola olika år, till följd av att vissa av kostnaderna såsom bygg- nadsunderhåll och materielanskaffning växlar från år till år. Sådana variatio— ner skall liksom hittills icke påverka statsbidragets storlek, utan detsamma bör ges formen av ett schablonbidrag. Någon begränsning uppåt, i likhet med den nu gällande att statsbidraget får uppgå till högst viss del (f. n. 3/4) av de verkliga kestnaderna, kan ej heller vara erforderlig. Den skulle dessutom kräva en mer omfattande detaljkontroll än kommittén anser nödvändig i detta sammanhang.

Särskilt statsbidrag har hittills ej ut- gått till skolorna för utgivna rese- och traktamentsersättningar till lärare. Så- dan ersättning utges dock av skolorna bl. a. till lärare, som medverkar i hem- kontaktkurser. Detsamma gäller även för de resekostnader, som i många fall är förenade med att timlärare utnyttjas i vissa ämnen. Lärarna vid lantbrukets

yrkesskolor företar dessutom i viss om- fattning resor för att upprätthålla en för all yrkesutbildning nödvändig kon- takt mellan skola och näringsliv. Det- ta sker genom besök hos blivande och forna elever, vid andra skolor för att orientera om lantbruksundervisning- en, för kontakt med ungdomsorganisa- tioner av olika slag på landsby-gden m. m. Även kostnaderna för sådana re- sor har hittills helt fått bäras av sko— lornas huvudmän, i den mån de icke bekostats av lärarna själva. Då det är önskvärt, att skolornas kontakt med det praktiska jordbruket underlättas, har kommittén funnit skäligt, att statsbi- drag även utgår till en del av skolor- nas kostnader för reseersättningar och traktamenten åt lärare. Kommittén har därför i det bidragsunderlag, som legat till grund för kommitténs beräkningar av nya bidragsbelopp, inräknat rese- och traktamentskostnader med ett be- lopp av 600 kronor för läsår för varje helårsanställd ämnes— och yrkeslärare vid ifrågavarande skolor.

För bidragsreglernas utformning har olika alternativ övervägts. Statsbidra- get kan sålunda tänkas utgålmed vis-s klumpsumma per kurs, såsom sker vid bl. a. de centrala verkstadsskolorna. Kommittén har dock ej ansett sig kun- na förorda denna metod, eftersom kur- serna vid lantbrukets yrkesskolor är alltför heterogena med avseende på så- väl omfattning och ämnesinriktning som antal elever. Kommittén har även disku- terat möjligheten att låta driftkostnads- bidraget utgå med visst ospecificerat belopp per lärare och läsår. Driftkost- nadsbidraget bör eljest i princip förde— las med hänsyn till verksamhetens om- fattning, mäft i antal kurser och antal elever. Ett enhetligt belopp per lärare förutsätter i så fall, att fullständig över- ensstämmelse råder mellan antalet lä- rare och verksamhetens omfattning un-

der hela året. Som redan tidigare nämnts, är detta icke all-tid fallet vid lantbrukets yrkesskolor, varför kom- mittén ansett sig icke heller kunna fö- reslå en sådan lösning.

De nuvarande driftbidragen vid lant- brukets yrkesskolor är, som tidigare nämnts, uppdelade på dels grundbidrag, som utgår med visst belopp per dag, då undervisning pågår, och dels tilläggsbi- drag, som utgår med visst belopp per elevdag. Detta system är baserat på att skolorna har dels fasta och dels i re- lation till elevantalet rörliga kostna- der för driften och medger med hän- syn härtill en god fördelning av stats- bidragen de större och mindre skolor- na emellan. Då dessutom erfarenheter- na av det nuvarande bidragssystemet är goda, vill kommittén föreslå, att stats— bidragsgivningen till skolornas drift- kostnader även fortsättningsvis sker på grundval av särskilda grund- och till- läggsbidrag, varvid den nuvarande re- lationen mellan bidragen bör bibehål- las. För att i möjligaste mån förenkla bi- dragssystemet, bör emellertid grundbi- draget respektive tilläggs-bidraget utgå med visst belopp per undervisningsvec- ka respektive elevvecka i stället för —— som för närvarande är fallet — per ar- betsdag respektive elevdag. Med arbets- vecka skall härvid avses varje vecka, var- under undervisning pågår vid skola un- der minst tre dagar i följd, oavsett om en eller flera kurser pågår samtidigt. Elevvecka skall på motsvarande sätt av- se varje vecka, varunder elev deltager i undervisningen under minst tre på varandra följande dagar.

För att kompensera skolorna för de jämförelsevis höga driftkostnader, som är förenade med maskinundervisning- en, utgår för närvarande högre tillägg-s- bidrag till maskinskötarkurser än till övriga kurser. Med hänsyn till den ti- digare i detta kapitel föreslagna höj-

Beräknat statsbidrag till driftkostnader läsåret 1957/58, uttryckt i procent av de verkligt utbetalade driftkostnadsbidragen samma år.

Procent 106—125 126—145 146—165 166—185 186—195 Antal lantmannasko- lor ..................... 6 5 18 20 1 Procent 104—108 109—115 116—120 Antal lanthushållssko- lor ........................ 2 36 ?

ningen av statsbidraget 'till undervis- ningsmateriel, innefattande bidrag jäm- väl för anskaffning successivt av nytill— kommande maskiner och redskap, vill emellertid kommittén föreslå, att det nu- varande systemet med högre tilläggs- bidrag till maskinskötarkurserna slo- pas. Detta förslag sammanhänger ock- så med önskvärdheten av att i görligas- te mån förenkla bidragsreglerna.

Med utgångspunkt i skolornas räken- skaper för läsåret 1957/58 har kommit- tén räknat fram de nya belopp ifråga om grundbidrag per undervisningsvec- ka och tilläggsbidrag per elevvecka, som bör utgå för att statsbidraget skall täcka 50 % av bidragsunderlaget. En omräkning har skett från undervisnings— dagar till undervisningsveckor och från elevdagar till elevveckor. Härvid har också beaktats de förändringar, som blir en följd av att kommittén i kapitel XII föreslår, att vid lantbrukets yrkes- skolor skall tillämpas ett läsår om 42 veckor. Beräkningarna visar, att grund- bidraget respektive tilläggsbidraget för att täcka i genomsnitt 50 % av bidrags- underlaget borde ha uppgått till 264 kronor per undervisningsvecka respek- tive 14 kronor per elevvecka vid lant- mannaskolorna och 211 kronor respek- tive 11,50 kronor vid lanthushållsko- lorna.

Såväl omräkningen från dagar till vec- kor som införandet av 42 veckors läsår leder till vissa förskjutningar skolorna emellan, om de statsbidrag, som skulle ha utgått vid tillämpningen av de nu fö- reslagna beloppen, jämföres med de bi- drag, som utgått enligt hittills gällande regler. För att få en siffermässig belys- ning av de ekonomiska verkningarna för de enskilda skolorna av en statsbi- dragsgivning, baserad på nu framräkna— de grundbidrag och tilläggsbidrag, har kommittén för samtliga skolor räknat fram de statsbidrag, som med tillämp- ning av dessa bidragsbelopp skulle ha utgått läsåret 1957/58. Dessa belopp har sedan för varje skola uttryckts i procent av de statsbidrag till driftkostnader, som verkligen utbetalats samma läsår. Beräkningarna visar, att lantmannasko- lorna vid en tillämpning av de här framräknade bidragsbeloppen skulle i medeltal ha fått ett statsbidrag, som är 54 procent högre än det, som nu utgått. För lanthushållsskolorna skulle de nya normerna i medeltal ha gett ett statsbi— drag, som är 12 procent högre än det som verkligen utgått.

Tabellen ovan visar, att de nya nor- merna skulle ha utfallit något olika för olika skolor under läsåret 1957/58. Ifråga om lanthushållsskolorna, som har sinsemellan ganska likartad kursverk-

samhet, har avkortningen av läsåret och omräkningen till veckor haft en ganska obetydlig inverkan. Huvudparten av skolorna ligger väl samlade kring det beräknade medeltalet för höjningen. Lantmannaskolorna uppvisar däremot betydligt större svängningar. Förutom avkortningen av läsåret, som ensidigt drabbar skolor med helårskurser av oli- ka slag, tillkommer för lantmannasko- lorna även att förhöjt driftkostnadsbi- drag icke längre föreslås utgå för ma- skinskötarkurser. I gruppen 106—125 procent återfinnes bl. a. två skolor, vil- kas verksamhet till övervägande del be- stått av maskinskötarkurser. Kommittén anser dock, att de utförda provberäk- ningarna visar, att en tillämpning av de av kommittén föreslagna reglerna, med de bidragsbelopp för driftkostnadsbi— drag vid lantbrukets yrkesskolor som ovan angivits. skulle ha tillfört skolor- na skäliga och rättvisa bidrag för läs- året 1957/58.

De hittills redovisade beräkningarna avser endast ett läsår. Kommittén har därför funnit anledning att dels pröva om läsåret 1957/58 med hänsyn till drift- kostnaderna kan anses ha utgjort ett >>normalt>> år vid lantbrukets yrkessko- lor, dels undersöka hur kostnaderna, un- der en följd av år utvecklats vid sko- lorna. Uppgifter om driftkostnaderna för 24 lantmannaskolor och 16 lanthus- hållsskolor har hämtats från skolornas slutrekvisitioner för åren 1954/55—1958/ 59. Materialet visar, att driftkostnader- na under denna tid stigit med drygt 30 procent vid lantmannaskolorna, samti— digt som verksamheten uttryckt i antal elevdagar ökat med drygt 20 procent. För lanthushållsskolorna är motsvaran- de siffror c:a 20 procent respektive c:a 10 procent. Materialet visar vidare, att året 1957/58 icke på något onormalt sätt bryter sig ur den allmänna utveckling- en, utan kan godtagas som grund för en

beräkning av nya bidragsbelopp. Kom- mittén föreslår därför, att bidrag till öv- riga driftkostnader beräknas utgå med följande belopp: grundbidrag per un— dervisningsvecka med 264 kronor vid lantbruksskola och 211 kronor vid lant— hushållskola samt tilläggsbidrag per elevvecka med 14 kronor vid lantbruks- skola och 11,50 kronor vid lanthushålls— skola.

Det har redan visats, att kostnader- na vid skolorna ökat i snabbare takt än verksamheten utvidgats. Härtill kommer att genom bidragssystemets utformning en utökad verksamhet endast delvis kom- penseras i form av ökade driftkostnads- bidrag. Kommittén vill därför under- stryka vikten av att ett driftkostnads- bidrag konstruerat på föreslaget sätt justeras i takt med dels den allmänna kostnadsstegringen, dels de mera bety- dande ändringar i driftkostnaderna vid lantbrukets yrkesskolor, som kan bli en följd av att kursverksamheten i sin helhet omlägges. Kommittén är också medveten om att en viss utjämning av skillnaden i driftkostnader vid lant- bruksskolor och lanthushållsskolor kan förväntas. Även med hänsyn härtill tor- de vissa justeringar av bidragsbelop- pen bli erforderliga i framtiden.

Praktikgårdar

Kommittén har i kapitel V föreslagit, att statsbidrag skall utgå till jordbrukare, som åtar sig att svara för praktisk ut- bildning av lantbrukselever. Utbildning- en bör för varje lantbrukselev omfatta minst 6 och högst 12 månader varjämte skall fordras, att vederbörande elev fyllt 16 men ej 18 år. Kommittén föreslår, att statsbidrag bör utgå med 100 kronor för lantbrukselev och månad. För detta ändamål bör ett särskilt reservationsan- slag uppföras i riksstaten.Till denna frå- ga återkommer kommittén i kapitel XVI.

Pedagogisk utbildning och fortbildning för lärare m. |].

I kapitel VII har kommittén föresla- git, att vissa av de specialkurser, till vil- ka bidrag nu utgår från reservationsan— slaget Särskilda utbildningskurser, skall inordnas i skolornas ordinarie kursverk- samhet. Härav följer, att statsbidrag till ifrågavarande specialkurser i framtiden kommer att utgå från avlönings- och driftkostnadsanslagen. Vad beträffar de från anslaget nu utgående bidragen till en mejeriskola och till fortbildningskur- ser för mejeripersonal må nämnas, att en särskild utredningsman i ett den 12 oktober 1959 framlagt betänkande med förslag rörande omfattningen och orga- nisationen av den lägre mejeriundervis- ningen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut föreslagit, att den- na utbildning i framtiden bör förläggas till Alnarpsinstitutet. Under förutsätt- ning att detta förslag genomföres, skulle denna bidragsgivning ej längre behöva ske med anlitande av ifrågavarande an- slag.

Statsbidrag från anslaget utgår även till Svenska svinavelsföreningen och Svenska fåravelsföreningen för special- utbildning i svinskötsel respektive får- skötsel. Kommittén anser, att särskilt statsbidrag till nämnda föreningar för sådan utbildningsverksamhet bör utgå även i fortsättningen. Statsbidraget sy- nes dock lämpligen kunna utgå från annat anslag, förslagsvis nionde huvud- titelns anslag Befrämjande av husdjurs- aveln.

Från anslaget utgår dessutom bidrag till trädgårdskurser, förlagda till vissa folkhögskolor. Dessa kurser har under de sistförflutna åren anordnats i allt mindre omfattning. Då behovet av ifrå- gavarande utbildning sålunda kan förut- sättas bli relativt begränsat i framtiden, bör utbildningsbehovet kunna tillgodo- ses genom kurser vid lantbrukets yrkes—

skolor. Kommittén vill därför föreslå, att den nuvarande bidragsgivningen till trädgårdskurser vid vissa folkhögsko- lor från här ifrågavarande anslag upp- hör och att i den mån liknande kurser kommer att anordnas vid lantbrukets yrkesskolor, statsbidrag till sådana kur- ser skall utgå enligt samma grunder, som gäller för bidrag till övriga kurser vid dessa skolor.

Under förutsättning att här föreslag- na ändringar genomföres, bör statsbi- dragsgivningen från anslaget sålunda kunna begränsas att avse fortbildnings— kurser för lärarpersonalen vid lantbru- kets yrkesskolor samt för konsulenter, assistenter och instruktörer hos hus— hållningssällskap och lantbruksnämn- der. Statsbidrag bör utgå dels 'till ar- voden, resekostnadsersättningar och traktamenten åt föreläsare, dels till un— dervisningsmateriel och övriga expen- ser, dels ock till resekostnadsersättning- ar och i förekommande fall traktamen- ten åt kursdeltagare. Bidrag till fortbild- ningskurserna bör liksom hittills utbeta— las av tillsynsmyndigheten.

Under anslaget bör också anvisas me- del för den i föregående kapitel behand- lade pedagogiska grundutbildningen för lärare vid lantbrukets yrkesskolor m.fl., vilken föreslagits skola helt bekostas av staten. Till kostnaderna för denna ut— bildning återkommer kommittén i ka— pitel XVI.

Studiehjälp åt elever vid lantbrukets yrkesskolor Kommittén förordar, att elever vid lantbrukets yrkesskolor med undan— tag av eleverna vid de kortare grund- läggande yrkeskurser-na fortsätt— ningsvis bör erhålla studiehjälp enligt nu gällande bestämmelser.

I kapitel VI har kommittén föreslagit, att kortare grundläggande yrkeskurser skall anordnas i syfte att meddela redan

yrkesverksamma jordbrukare och lant- arbetare de teoretiska kunskaper i jordbrukets fackämnen, som erfordras för inträde i specialkurser inom olika ämnesområden. Med tanke på att härav berörda jordbrukare och lantarbetare oftast har försörjningsplikt, är det nöd- vändigt, att deltagarna i dessa kurser får förmånligare ekonomisk hjälp un— der kurstiden än den, som följer av de vanliga studiehjälpsbestämmelserna. Kommittén förordar därför, att elever i dessa kurser erhåller traktamentsstipen- dier och stipendier för förlorad arbets- tid enligt samma bestämmelser (SFS 1949:451; ändr. 352/1952. 151/1955 och 136/1960) som gäller för de kurser, vil- ka anordnas med statsbidrag från an- slaget Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Detta innebär, att kursdeltagarna skulle erhålla ersätt— ning, beräknad efter billigaste klass för erforderliga järnvägs-, ångbåts- eller bussresor mellan hemmet och kursplat- sen samt, om de icke under kursen vis- tas i hemmet, tillika traktamentsstipen- dium med 5 kronor om dagen. Härut- över skulle stipendium för förlorad ar— betstid utgå efter behovsprövning med högst 17 kronor om dagen till familje- försörjare och med högst 10 kronor om dagen till icke familjeförsörjare. I det- ta sammanhang bör framhållas, att stu- diehjälp åt trädgårdslärlingar under de skeden av utbildningen, som är för- lagda till trädgårdsskola enligt kun- görelse 19491496 (ändr. 354/1952) utgår enligt dessa grunder.

Då bestämmelserna om studiehjälp icke uteslutande är tillämpliga på elever- na vid lantbrukets yrkesskolor utan på eleverna vid flertalet andra skolformer, har kommittén ej funnit anledning att närmare ingå på frågan om studiehjäl- pen. Det oaktat vill kommittén dock här

ifrågasätta lämpligheten av att vid be- viljandet av studiehjälp hänsyn tages till föräldrarnas bundna tillgångar i den utsträckning, som nu sker. Då en stor del av eleverna vid lantbrukets yrkes- skolor kommer från jordbrukarhem, kommer såväl taxeringsvärdet på föräld- rarnas gårdar som värdet av levande och döda inventarier därstädes att vid stipendiegivningen jämställas med reda penningar eller andra likvida tillgång- ar, trots att sagda värden ej kan lösgö- ras. På grund härav torde eleverna vid lantbrukets yrkesskolor i stipendiehän- seende tillhöra en av de mera missgyn- nade elevkategorierna. Kommittén vill därför förorda sådan ändring i de nu- varande studiehjälpbestämmelserna, att bundna tillgångar icke i den utsträck- ning, som nu är fallet, kommer att in- verka på stipendiegivningen i framti- den.

Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering De frågor, som sammanhänger med statsbidragsgivningen från anslaget Kursverksamhet för jordbrukets ratio- nalisering m. ni. har behandlats av jordbruksupplysningskommittén i be- tänkande den 17 november 1960 (SOU 1960:39) angående rådgivningsverksam- heten på jordbrukets område. Förslaget innebär ifråga om statsbidragsgivning- en till ifrågavarande kurser inga större ändringar, och lantbruksundervisnings- kommittén har i stort icke funnit anled- ning till några erinringar. Kommittén kan dock ej biträda det i betänkandet framlagda förslaget om att statsbidrag ej längre skall utgå till s.k. kombinerade kurser, utan anser, att statsbidrag även fortsättningsvis skall kunna utgå till så- dana liksom hittills.

KAPITEL XVI

Kostnadsberäkningar

Kommitténs förslag om införande av en utbildningsgång vid lantbruksskolorna förutsätter på vissa punkter omlägg— ningar i nuvarande kurstyper samt in- förande av nya sådana. Det har tidigare framhållits, att omläggningarna i vissa fall borde få formen av en successiv övergång från de nu gängse kurstyper- na till de nya. Härav följer emellertid stora svårigheter, när det gäller att be- döma vilket antal kurser av olika slag, som kommer att bli aktuella under de närmaste åren. Kommittén håller för troligt, att ovannämnda omläggningar kommer att öka anslutningen till under- visningen. Denna ökning bör emellertid genom ett effektivare utnyttjande av lä- rarpersonalen till betydande det kunna ske utan väsentliga kostnadsökningar. Kommittén har därför ansett sig kun- na vid beräkningar av de merkostnader, som de framlagda förslagen kommer att medföra, i huvudsak utgå från den be- dömning av undervisningsverksamhe- tens omfattning, som lantbruksstyrelsen framlagt i sina petita för budgetåret 1961/62. Denna har grundats på från skolorna infordrade uppgifter om den planerade verksamheten under detta budgetår. Kommittén har sålunda i frå- ga om förberedande och grundläggande yrkeskurser ansett sig böra helt utgå från i petitan lämnade uppgifter om an- tal kurser och antal elever. I fråga om den specialiserade vidareutbildningen föreslår kommittén en rad nya kursty- per. Övergång-en till dessa kommer

emellertid att åtföljas av en samtidig minskning av nuvarande fortsättnings- kuser samt i viss mån även av helårs- kurser och längre kurser. Kommittén har ansett sig kunna förutsätta, att des- sa förändringar under en övergångstid balanserar varandra. En kostnadsberäk- ning, som är grundad på den för bud- getåret 1961/62 planerade kursverksam- heten, bör därför ge ett någorlunda till- förlitligt resultat, även om visst utbyte sker till de av kommittén föreslagna nya kurstyperna. Särskild hänsyn har i be- räkningarna dock tagits till kommitténs förslag om anordnandet av kortare grundläggande yrkeskurser samt, till att vissa av de utbildningskurser, till vil- ka hittills medel anvisats från anslaget Särskilda utbildningskurser, i fortsätt- ningen kommer att ingå som special- kurser i lantbruksskolornas ordinarie kursprogram. Vad beträffar arbetsledar- utbildningen visar beräkningarna, vilka kostnadsförändringar som skulle upp- komma budgetåret 1961/62, om fr. o. m. detta budgetår en övergång skedde till de av kommittén föreslagna arbets- och driftsledarkurserna samt ladugårdsför- manskurserna. Två av de skolor, vid vilka enligt kommitténs förslag sådana kurser skulle anordnas, nämligen Ultu— na och Alnarp, är ej medtagna i lant- bruksstyrelsens petita. Medel till nämn- da skolor anvisas över lantbrukshögsko- lans respektive Alnarpsinstitutets stater. De föreslagna ändringarna torde vid dessa skolor medföra relativt små kost-

nadsjusteringar. Detta är också fallet med kommitténs förslag om ombildning av vissa ämneslärartjänster vid Alnarps— institutet till lektorstjänster. Kommittén har därför icke ansett sig behöva räk- na med några förändringar vid Ultuna och Alnarp i kostnadsberäkningarna. För lanthushållsskolorna föreslås inga större ändringar i fråga om undervis- ningens uppläggning. Det i petita för budgetåret 1961/62 beräknade antalet kurser och elever svarar mot den maxi- mala kapacitet, skolorna för närvarande har i fråga om lokalutrymmen. Det fri- ställda utrymme, som vid vissa skolor blir en följd av att den nuvarande 44 veckorskursen föreslås avkortad till 39

1. Bidrag till undervisningsmateriel ........

veckor, förutsättes helt bli taget i an- språk för förheredande yrkesutbildning i 9 y och vidareutbildningskurser.

Kommitténs förslag är, som förut nämnts, avsedda att genomföras succes- sivt under en övergångstid. Vid de föl- jande beräkningarna har emellertid kommittén funnit lämpligt, att med ut- gångspunkt i uppgifterna i lantbrukssty- relsens petita för budgetåret 1961/62 framräkna de kostnadsändringar, som jämförda med de i 1961 års stats- verksproposition föreslagna anslagsbe- loppen skulle uppkomma under bud- getåret 1961/62, därest kommitténs för- slag hade genomförts under detta bud- getår.

Minsk— ning

] 1 961 års statsverks- propOSition föreslaget belopp

165.000

ökning

165.000

II. Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor

A. Bidrag till avlöningar 1. Förändringar till följd av nya bidrags-

normer

a) avlöning m. m. åt rektorer och lärare

b) arvoden åt timlärare ........................ Förändringar till följd av kommitténs öv—

riga förslag

Lantbruksskolor :

a) höjda avlöningskostnader vid nuvaran- de jordbrukets yrkesskolor

b) nedläggning av Urshults fruktodlings— skola

c) minskning med 30 ämneslärartjänster

d) ökning med 45 yrkeslärartjänster ......

e) ökat antal undervisningstimmar för timlärare (inkl. övertimmar)

Lanthushållsskolor :

f) minskning med 5 ämneslärartjänster

B. Bidrag till driftkostnader ...........................

1. 2.

Förändringar till följd av

normer

Förändringar till följd av kommitténs öv— riga förslag Lantbruksskolor :

a) nedläggning av Urshults fruktodlings- skola

b) förändring av tvååriga kurser för ut— bildning av jordbruksförmän till arbets- och driftsledarkurser

c) två ladugårdsförmanskurser om 24 vec— kor i stället för 13 ettåriga d:o .........

nya bidrags-

10.940.000

2.291.000

866.000 145.000

19.000

845.000 86.000

706.000

18.000

70.000 705.000

94.000

14.000

26.000

111. IV.

V.

d) bidrag till kursverksamhet, till vilken anslag tidigare utgått från anslaget Sär-

skilda utbildningskurser .................. 16.000 e) två kortare grundläggande yrkeskurser 4.000 Bidrag till praktikgårdar ................................. 360-000 Bidrag till pedagogisk utbildning och fortbild- ning av lärare m. fl. ....................................... 113.000 1. Utbildningskurser .................................... 48.000 2. Pedagogisk utbildning a) avlöning åt lärare (inkl. timlärare och handledare) .......................................... 100.000 b) ersättning till kursdeltagare (inkl. reseer— sättning) ............................................. 135.000 c) resor i samband med den pedagogiska grundutbildningen ................................. 5.000 d) lokalhyra ............................................. 10.000 e) årliga kostnader för materiel och bokinköp 4.000 f) utrustning av lokaler vid Jälla (engångs— anslag) ................................................ 45.000 3) Fortbildningskurser .................................... 60.000 Lantbruksstyrelsens undervisningsbyrå 1. En byrådirektör i stället för en förste byrå- inspektör ................................................ 2.000 2. En förste byråinspektör (nyinrättad tjänst) 31.000 3. Arvode åt inspektris ................................. 3.000 VI. Studiehjälp åt elever vid lantbrukets yrkesskolor 2.700.000 -—— — VII. Befrämjande av husdjursaveln Anslag till Svenska svinavelsföreningen och Svenska fåravelsföreningen ........................... 3.000 S u m m a 3.625.000 960.000

De av kommittén framlagda förslagen skulle sålunda, om de genomfördes un- der budgetåret 1961/62, medföra en kost- nadsökning för staten under detta bud- getår med sammanlagt 2.665.000 kronor. I detta belopp ingår ett engångsanslag på 45.000 kronor till inventarier m. m. vid Jälla lantbruksskola under punkt IV 2 f, varför den årliga kostnadsök- ningen skulle stanna vid 2 620 000 kro- nor.

Motiv

I. Anslaget, som hittills har benämnts Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning, bör i fortsättning- en benämnas Bidrag till undervisnings- materiel. Med hänsyn till dels innebör- den i kommitténs förslag i kap. XV och dels att ett ackumulerat behov av stats- bidrag till undervisningsmateriel före- ligger, bör anslaget uppräknas med 165 000 kronor till 330 000 kronor. Sam-

tidigt bör anslagets karaktär ändras från reservationsanslag till förslagsanslag.

II. Här har först angetts, vilka kostnadsförändringar som följer av kommitténs förslag till nya normer för statsbidrag till lantbrukets yrkessko- lor i jämförelse med vad som beräknats av lantbruksstyrelsen i petita för bud- getåret 1961/62. Beräkningarna, som av- ser verksamheten läsåret 1961/62, är grundade på av lantbruksstyrelsen läm- nade uppgifter om antal lärare, erfor- derligt antal timlärartimmar, kurstyper, antal kurser och antal elever. Hänsyn har dock tagits till kommitténs förslag om att den årliga lästiden skall utgöra 42 veckor. Med utgångspunkt i dessa förutsättningar har sedan framräknats, vilka ytterligare kostnadsförändringar som följer av kommitténs övriga förslag, i den mån detta med någon grad av sä- kerhet kan förutsägas.

II A. Anslaget Bidrag till vissa lant-

bruksundervisningsanstalter: Avlöning- ar har i 1961 års statsverksproposi- tion föreslagits skola uppföras med 10 880000 kronor. Det i beräkningarna angivna beloppet, 10 940 000 kronor, har erhållits genom att från förstnämn- da belopp dels avdragits ett belopp av 233 000 kronor utgörande bidrag till av- löningar vid trädgårdsskolorna och dels tillagts ett under anslaget Bidrag till jordbrukets yrkesskolor uppfört be- lopp av 293000 kronor utgörande bi- drag till avlöningar vid dessa skolor. II A 1. Statsbidraget föreslås utgå med 100 procent beräknat på en normallön enligt kommitténs förslag i kapitel XV. 11 A la. Under denna punkt liksom även under II A lb _ ingår nuvarande lantbruks-, lantmanna- och lanthushålls- skolor ävensom fruktodlingsskolan i Urshult, men ej jordbrukets yrkesskolor. II A lb. Statsbidrag beräknas utgå med 100 procent av ett på grundval av timlärararvode enligt BT 17 (ortsgrupp 3) vid lantbruksskolorna och BT 15 (ortsgrupp 3) vid lanthushållsskolorna beräknat bidragsunderlag i enlighet med kommitténs förslag i kapitel XV. Med hänsyn till att kommittén föresla- git att särskilt statsbidrag icke vidare skall utgå för extra ersättning till skol- jordbrukens förmän för deras medver- kan med handledning i praktiskt ar- bete, har antalet timlärararvoden för övningstimmar minskats i motsvarande grad. II A 2a. Kommittén föreslår, att nuva- rande jordbrukets yrkesskolor skall omorganiseras till lantbruksskolor och erhålla statsbidrag efter samma normer. Rektorslönerna har därför beräknats efter lönegrad A 26. Vidare har räknats med en ämneslärare i Gålö. I stället har det statsbidrag med 50 %, som hittills utgått till förmanspersonalen, indragits. Vid beräkningarna har förutsatts, att undervisning i lanthushåll för flickor

liksom hittills kommer att anordnas i Sorselegården och Pålkem.

II A 2b. Till följd av nedläggning av fruktodlingsskolan i Urshult kan vissa ökade kostnader tänkas uppstå vid Al- narp. Vid beräkningarna har dock icke hänsyn tagits härtill.

II A 2c—e. Med utgångspunkt i de av kommittén i kapitel XII föreslagna rikt- linjerna rörande undervisningsavdel- ningarnas storlek samt de undervis- ningsplaner, som i kapitlen V—VIII an- givits såsom exempel och under hän- synstagande jämväl till de förändringar beträffande kurstyper m. m., som fram- går under punkt B 2, har lärarbehovet och behovet timlärartimmar framräk- nats för samtliga skolor. I den utsträck- ning detta varit möjligt, har därvid un- dervisning överförts på yrkeslärare. Av ämneslärarna beräknas ett 20-tal vara helt sysselsatta endast halva året vid skolan. De har dock här medtagits som helårsanställda, varvid förutsatts, att de kan beredas fyllnadstjänst för den del av läsåret, under vilken de ej undervi- sar vid skolan. För ämneslärarna har räknats med i medeltal lönegrad 19, ortsgrupp 3, och för yrkeslärarna med i medeltal lönegrad 15, ortsgrupp 3. Vid beräkningarna har kommittén vidare ut- gått från en undervisningsskyldighet av i medeltal 17 timmar per vecka för rek- tor, 23 timmar för ämneslärare och 37 praktiska undervisningstimmar för yr- keslärare. En och en halv praktisk un- dervisningstimme har motsvarat en teo- retisk. Under punkt II A 2e ingår kost- naden för s. k. övertimmar. Kostnadsök- ningen sammanhänger dels med ändra- de statsbidragsnormer och dels med de ändringar beträffande undervisningsav- delningarnas storlek, som kommittén fö- reslagit.

II A 2f. Genom att göra en ny bedöm- ning av lärarbehovet vid lanthushålls- skolorna under hänsynstagande till de

av kommittén föreslagna undervisnings- planerna och riktlinjerna för undervis- ningsavdelningarnas storlek har kom- mittén funnit, att antalet lärare vid des- sa skolor skulle kunna minskas med 5. Därvid har förutsatts, att husmorstjäns- ter inrättas vid de större skolorna. För ämneslärarna har räknats med i medel- tal lönegrad 15, ortsgrupp 3. Undervis- ningsskyldigheten har i medeltal be- räknats uppgå till 15 timmar för rektor och 23 timmar för ämneslärare.

II B. Anslaget Bidrag till vissa lant- bruksundervisningsanstalter: Driftkost- nader har i 1961 års statsverksproposi- tion föreslagits skola uppföras med 2200 000 kronor. Det i beräkningarna angivna beloppet, 2 291 000 kronor, har erhållits genom att från förstnämnda belopp dels avdragits ett belopp av i runt tal 49 000 kronor utgörande bidrag till driftkostnader vid trädgårdsskolor- na dels tillagts ett under anslaget Bi— drag till jordbrukets yrkesskolor upp- fört belopp av 80 000 kronor utgörande bidrag till driftkostnader vid dessa sko- lor.

II B 1. Statsbidraget är beräknat med utgångspunkt i de normer, kommittén föreslagit i kapitel XV. Omräkning har skett till en årlig undervisningstid om 42 veckor. I övrigt är kurstyper, antal kurser och antal elever samma som lant— bruksstyrelsen uppgivit i sin petita- skrivelse. Nuvarande lantbruksskolor (utom Ultuna och Alnarp), lantmanna- skolor, lanthushållsskolor och jordbru- kets yrkesskolor ingår jämte fruktod- lingsskolan i Urshult.

11 B 2. Under denna punkt har fram- räknats de förändringar i fråga om bi- drag till övriga driftkostnader, som blir en följd av den övergång till nya kurs- typer, vilka redan nu kan förutses. III. I kapitel V föreslås, att statsbi- drag under vissa förutsättningar skall utgå till jordbrukare, som åtager sig att

ta emot lantbrukselever. Kommittén fö— reslår, att för detta ändamål ett nytt re— servationsanslag uppföres i riksstaten, förslagsvis benämnt Bidrag till praktik- gårdar. Antalet praktikgårdar har bc- räknats till 300 och statsbidraget till varje praktikgård till 1200 kronor.

IV. Anslaget har hittills benämnts Sär- skilda utbildningskurser. Då vissa av ut— bildningskurserna skall inordnas i lant- bruksskolornas ordinarie kursprogram och andra utgå. bör medelsanvisning— en från anslaget kunna begränsas till att avse pedagogiska grundutbildningskur- ser samt fackliga och pedagogiska fort- bildningskurser för lärarpersonalen vid lantbrukets yrkesskolor samt för kon- sulenter, instruktörer m. fl. hos hushåll- ningssällskap och lantbruksnämnder. Kommittén föreslår därför att anslaget i fortsättningen benämnes Bidrag till pedagogisk utbildning och fortbildning för lärare m. fl.

Anslaget Särskilda uthildningskurser har i 1901 års statsverksproposition fö- reslagits skola uppföras med 136 000 kronor. Det i beräkningarna angivna beloppet, 113000 kronor, har erhållits genom att från förstnämnda belopp av- dragits ett belopp av 23 000 kronor ut— görande bidrag till fortbildningskurser för mejeripersonal. Som framhållits i kapitel XV, har en särskild utrednings- man i ett den 12 oktober 1959 framlagt betänkande med förslag rörande omfatt- ningen och organisationen av den lägre mejeriundervisningen föreslagit, att ifrågavarande kurser i framtiden bör förläggas till Alnarpsinstitutet. Under förutsättning att detta förslag genom- föres, skulle medel till dessa kurser ej behöva anvisas från detta anslag.

IV 1. Under denna punkt ingår för— utom de utbildningskurser för ladu- gårdsskötare, kontrollassistenter m. fl. vilka medtagits vid beräkningen av an- slaget till övriga driftskostnader vid

lantbrukets yrkesskolor under punkt II B 2d, även kurser för mjölkbedöma- re samt trädgårdskurser vid vissa folk- högskolor. Någon kurs för mjölkbedö- mare har icke anordnats under senare år, varför anslaget till sådana kurser torde kunna indragas. Trädgårdskur- serna vid vissa folkhögskolor föreslås i fortsättningen skola förläggas till lant— bruks-, lanthushålls- eller trädgårdssko- lor och inordnas i det ordinarie kurs- programmet. Från anslaget Särskilda utbildningskurser utgår också ett årligt anslag till Svenska svinavelsföreningen på 1200 kronor och till Svenska får- avelsföreningen på 2 000 kronor. Dessa medel bör i fortsättningen utgå från anslaget Befrämjande av husdjursaveln (jfr punkt VII).

IV 2. Kommittén har i kapitel XIV fö- reslagit inrättandet av pedagogiska grundutbildningskurser i Jälla och Alnarp för lärare och konsulenter m. fl. Till Jälla föreslås skola förläggas dels en grundutbildningskurs för ämneslära— re och konsulenter omfattande 15 vec- kor och dels en motsvarande kurs för förmän vid skoljordbruken, omfattande 5 veckor. Till Alnarp föreslås skola för- läggas en motsvarande grundutbild- ningskurs för yrkeslärare och lokala rådgivare, omfattande 15 veckor. Vid sidan härav beräknas i Jälla också att bedrivas fortbildningsverksamhet i viss omfattning.

IV 2a. För den pedagogiska utbild- ningen i Jälla har beräknats en helårs- anställd lektor i lönegrad 24. I Alnarp har räknats med en halvårsanställd äm- neslärare i lönegrad 23. Övriga lärar- kostnader utgöres av arvoden åt timlä- rare. Lärarkostnaderna har med denna utgångspunkt beräknats uppgå till cirka 60 000 kronor i Jälla och till cirka 40000 kronor i Alnarp. I dessa be- lopp ingår också arvoden åt kursledare vid övningsskolorna.

IV 2 b. Ersättning till kursdeltagarna i 15 veckorskursen i Jälla och Alnarp har beräknats utgå med 1 020 kronor per deltagare och månad. Till deltagar- na i 5 veckorskursen har ersättning be- räknats utgå i form av traktamenten med 14 kronor per deltagare och dag. Därutöver har räknats med ersättning åt kursdeltagarna för resa från hemor- ten till kursorten och åter.

IV 2 c. Den beräknade kostnaden för resor i samband med grundutbildnings- kurserna avscr huvudsakligen lärarnas och kursdeltagarnas resor på grund av undervisningens förläggning till öv- ningsskolor.

IV 2 d. Erforderliga lokaler för ut- bildningen i Jälla beräknas kunna ställas till förfogande av skolans huvud- man. Den beräknade årliga hyreskost- naden hänför sig helt till dessa lokaler. Tillgängliga lokaler i Alnarp är enligt vad kommittén inhämtat tillräckliga.

IV 2 f. För inventarier, bibliotek, un- dervisningsmateriel m. 111. vid Jälla har beräknats ett engångsanslag på 45 000 kronor.

IV 3. Den föreslagna höjningen av an- slaget till fortbildningsverksamheten är erforderlig, för att den utbyggnad och effektivisering av ifrågavarande verksamhet, som kommittén förordat i kapitel XIV, skall kunna genomföras.

V. ökningen hänför sig till kommit- téns förslag i kapitel XI angående dels ombildning av den nuvarande ordinarie förste byråinspektörstjänsten i lönegrad 23 på lantbruksstyrelsens undervis- ningsbyrå till en ordinarie byrådirek— törstjänst i lönegrad 24, dels nyinrät- tandet av en vid samma. byrå ordinarie förste byråinspektörstjänst i lönegrad 23. Innehavaren av sistnämnda tjänst skall bl. a. biträda vid inspektionen av lanthushållsskolorna, varför den nu ut— gående ersättningen till en deltidsan- ställd inspektris kan indragas.

VI. Genom att en årlig lästid om 42 veckor införes vid lantbrukets yrkes- skolor, torde viss minskning av studie- bidrag och stipendier kunna förutses. Denna minskning uppväges i viss mån av kommitténs förslag om att stipendier skall utgå till elever i den nytillkom- mande kortare grundläggande yrkeskur- sen enligt samma bestämmelser som gäl- ler för kurser, vilka anordnas med statsbidrag från anslaget Kursverksam- het för jordbrukets rationalisering m. m. På grund av den osäkerhet, som över

huvud taget gäller beräkningen av me- delsbehovet under detta anslag, har kommittén avstått från att försöka ange, i vilken utsträckning kommitténs för- slag kan väntas påverka ifrågavarande medelsbehov.

VII. Till detta anslag föreslås skola överföras de tidigare under punkt IV 1 omnämnda bidragen till Svenska svin- avelsföreningen och Svenska fåravels— föreningen, vilka f. n. utgår från an- slaget Särskilda utbildningskurser med 1 200 respektive 2 000 kronor per år.

KAPITEL XVII

Sammanfattning

Lantbruksundervisningskommitténs för- slag berör den yrkesutbildning inom lantbrukets område, vilken meddelas vid lantbruks-, lantmanna— och lanthushålls- skolorna samt vid jordbrukets yrkessko— lor. Kommitténs förslag syftar till en ut- byggnad och förbättring av denna yr- kesutbildning för att göra den bättre anpassad till de alltmera ökade krav, som ställes på yrkesutövarna inom lant- bruksnäringen. Vid utformningen av kommitténs förslag har även hänsyn ta- gits till yrkesutbildningens anpassning till den nioåriga enhetsskolan.

I kapitel II redogöres för omfattning- en och utformningen av den nuvarande yrkesutbildningen inom lantbrukets om- råde.

Det framtida behovet av lantbruksun- dervisning behandlas i kapitel III. Det- ta måste bedömas mot bakgrunden av de strukturförändringar inom jordbru- ket, som kan förväntas under 1960-talet. Den beräknade nedgången av antalet brukningsdelar under denna tioårspe- riod kan enligt kommitténs mening ej tagas till intäkt för en inskränkning av lantbruksundervisningen. Ett allmera ökat krav på yrkeskunnande kommer nämligen med all sannolikhet att med- föra, att en betydligt större del av bli- vande företagare och anställda i jord- bruket skaffar sig yrkesutbildning än hittills varit fallet.

I de närmast följande kapitlen fram- lägger kommittén förslag till utbild-

ningsgång för yrkesutbildningen i jord- bruk, omfattande förberedande och grundläggande yrkesutbildning samt vi- dareutbildning. Därmed sammanhäng- ande frågor behandlas först översiktligt i kapitel IV och utvecklas sedan närma- re i kapitlen V———IX. Kommittén under- stryker i kapitel IV bl. a. vikten av ett fortsatt samarbete mellan skolor och hushållningssällskap och av att skolor nas resurser, när så är möjligt, utnyttjas även för hushållningssällskapens upplys- nings- och rådgivningsverksamhet. Vi- dare föreslår kommittén, att samtliga nu befintliga tre skoltyper för yrkesut- bildning i jordbruk, lantbruks- och lantmannaskolorna samt jordbrukets yr— kesskolor, benämnes lantbruksskolor samt att i stället för lantbruksundervis- ningsanstalter användes benämningen lantbrukets yrkesskolor, som då inne- fattar även lanthushållsskolorna.

Den förberedande yrkesutbildningen inom jordbrukets område" behandlas i kapitel V. Kommittén framhåller, att det föreligger ett ökat behov av sådan ut— bildning. I den mån den förberedande yrkesutbildningen i jordbruk skall ingå i den obligatoriska skolan förordar kommittén, att denna i den utsträck- ning, som resurserna medger, förlägges till lantbruksskolorna. Om förberedande yrkesutbildning i jordbruk —— i enlighet med 1957 års skolberednings principi— ella ställningstagande till utformningen av enhetsskolans högstadium—för fram-

tiden ej skulle komma att ingå i enhets- skolan, bör lantbruksskolorna få ökade möjligheter att tillgodose behovet av ifrågavarande utbildning. Kommittén förordar en utbyggnad av såväl de praktisk-teoretiska sommarkurserna som praktisk-teoretiska kurser av den typ, som för närvarande anordnas vid jord- brukets yrkesskolor. Vidare förordar kommittén en förstärkning av yrkes- orienteringen i jordbruk i enhetssko- lans åttonde klass.

' Kommittén behandlar äVen den prak- tiska utbildningen hos enskilda jordbru- kare och föreslår, att statsbidrag med ett visst belopp per lantbrukselev och månad i viss utsträckning skall kunna utgå till de jordbrukare, som åtager sig att sVara för denna utbildning.

I kapitel VI behandlas den grundläg- gande yrkesutbildningen. Denna bör ges i antingen grundläggande yrkeskurser, omfattande minst 21 veckor och utfor- made i huvudsak som de nuvarande vinterkurserna vid lantmannaskolorna eller i grundläggande praktisk-teoretis- ka yrkeskurser, utformade i huvudsak som den nuvarande ettårskursen vid lantbruksskolorna. Vid sidan härav bör anordnas kortare grundläggande yrkes— kurser, omfattande c:a 10 veckor och avsedda för redan yrkesverksamma jordbrukare och lantarbetare. Minimiål- dern för inträde i grundläggande yrkes- kurser föreslås till 16 år och i de kor- tare yrkeskurserna till 25 år.

Kommittén anser, att de nuvarande 21 veckorskurserna med fördel kan gö- ras något längre och att en successiv förlängning av kurstiden bör eftersträ- vas. Detta kan ske bl. a. genom att hemkontakt under sommarmånaderna anordnas i anslutning till yrkeskurser- na. I den mån utvidgad undervisning i Skogshushållning ingår i undervis— ningen, bör yrkeskursen omfatta minst 25 veckor.

Beträffande de i yrkeskursen ingåen- de läroämnena föreslår kommittén, att svenska ej bör ingå som obligatoriskt ämne, varjämte undervisningen i vissa av de naturvetenskapliga ämnena bör infogas i näraliggande fackämnen. Ifrå- ga om fackämnena föreslås inga mera omfattande förändringar med undantag för ämnet Skogshushållning. Undervis- ningen i detta ämne bör i grundläggan- de yrkeskurs-er inom områden, där skogsbruket är av stor betydelse, om- fatta 300—400 timmar, medan undervis- ningen i ämnet i yrkeskurser inom mer jordbruksbetonade områden bör begrän- sas till c:a 70 timmar.

Vidareutbildningen omfattar dels specialiserad yrkesutbildning och dels arbetsledar- och lantmästarutbildning. I kapitel VII behandlas den specialiserade yrkesutbildningen, omfattande special- kurser inom olika ämnesområden i hu- vudsak utformade på samma sätt som de nuvarande maskinskötarkurserna. För inträde i flertalet av Specialkurserna skall i regel fordras genomgången grundläggande yrkesutbildning. Kom- mittén framlägger förslag till 8—12 vec- kors specialkurser bl. a. i växtodlings- lära, djurskötsel, maskinskötsel och fö- retagsekonomi. Kurserna i djurskötsel och maskinskötsel bör medföra kompe- tens som yrkesutbildad djurskötare re- spektive maskinskötare.

Kommittén föreslår, att fruktodlings- skolan i Urshult nedlägges och att be- hovet av utbildning i fruktodling i stål- let tillgodoses genom specialkurser vid trädgårdsskolan i Alnarp eller vid någon av lantbrukets yrkesskolor i söd- ra Sverige.

Utbildningen av arbetsledare behand- las i kapitel VIII. Kommittén föreslår, att de nuvarande tvååriga kurserna för utbildning av jordbruksförmän ersättes med arbets— och driftsledarkurser, om- fattande 42 veckor, samt att de nuva—

rande ettåriga kurserna för utbildning av ladugårdsförmän ersättes med ladu- gårdsförmanskurser, omfattande 24 vec- kor. För inträde i arbets- och driftsle- darkursen fordras en minimiålder av 19 år, genomgången grundläggande yrkes- kurs eller därmed jämförbar utbildning samt minst två års jordbrukspraktik efter den grundläggande yrkeskursen. För inträde i ladugårdsförmanskursen skall fordras genomgången grundläggan- de yrkeskurs samt minst två års prak- tik i djurskötsel, fullgjord efter yrkes- kursen. I såväl arbets- och driftsledar- kursen som landugårdsförmanskursen skall meddelas huvudsakligen teoretisk undervisning kompletterad med de- monstrationer och arbetsövningar. Kom- mittén föreslår, att årligen bör anord- nas tre å fyra arbets- och driftsledar- kurser med vardera 20—30 elever samt två ladugårdsförmanskurser med varde- ra 15 elever.

I kapitel IX behandlas utbildningen av lantmästare. Denna utbildning anord- nas för närvarande vid den till Alnarps- institutet förlagda driftsledarkursen. För att undvika förväxling med den i kapitel VIII behandlade arbets- och driftsledarkursen föreslår kommittén, att den nuvarande driftsledarkursen i Alnarp i fortsättningen benämnes lant- mästarkurs, och att utbildningen be- nämnes lantmästarutbildning. Kommit- tén föreslår, att lantmästarutbildningen även i fortsättningen skall meddelas i en för alla elever gemensam kurs, an- passad för såväl blivande driftsledare som för lärare och andra tjänstemän inom jordbruket.

För inträde i lantmästarkursen skall fordras en minimiålder av 20 år samt kunskaper i svenska. matematik, fysik, kemi, biologi och engelska av samma omfattning som i den nuvarande real- examen. Därjämte skall fordras genom- gången arbets- och driftsledarkurs eller

motsvarande kunskaper inhämtade på annat sätt. För att undervisningen skall kunna hållas på en hög nivå, är det av vikt, att kvalificerade lärare knytes till kursen. Kommittén förordar därför, att lektorstjänster inrättas i de viktigaste av de i kursen ingående fackämnena. Antalet elever i kursen bör tills vidare utgöra högst 60 per år.

Utbildningen vid lanthushållsskolor- na, vilken behandlas i kapitel X, bör även i fortsättningen ha till huvudupp- gift att ge den för husmodern på lands- bygden nödvändiga grundutbildningen. Kommittén förordar en anpassning av kurserna till utbildningen ienhetsskolan, varjämte skolorna i all den utsträck- ning resurserna medger bör medverka i den husliga utbildningen i enhetssko- lan. Vidare förordar kommittén, att lant- hushållsskolan bör ge eleverna en ori— entering om själva jordbruksproduktio- nen, avsedd att klarlägga sambandet mellan jordbrukets olika produktions- grenar.

Utbildningen hör även i fortsättning- en ges i två kurstyper, motsvarande de nuvarande kurserna om 44 resp. 22 vec- kor. Kommittén förordar, att kurstiden förkortas till 39 resp. 21 veckor. Samti- digt föreslår kommittén, att minimiål- dern för inträde i kurserna bör sänkas till 16 år. Vid lanthushållsskolorna bör liksom hittills även i fortsättningen ut- bildas hemvårdarinnor. Denna utbild- ning föreslås skola omfatta antingen 39 veckorskursen eller 21 veckorskursen, den senare kompletterad med en kurs om 18 veckor.

Vid sidan av nu nämnda kurser här vid lanthushållsskolorna anordnas spe- cialkurser och fortbildningskurser. Kommittén framlägger förslag till en 6 veckors specialkurs, i vilken ingår nu- dervisning i dels husliga ämnen och dels lantbruksekonomi.

I kapitel XI behandlas lantbruksun-

dervisningens organisation. Efter att in- ledningsvis ha lämnat en översikt av den nuvarande organisationen, behand- lar kommittén de organisatoriska och andra åtgärder, som bör vidtagas för att åstadkomma dels en ökad inbördes sam- verkan mellan lantbrukets yrkesskolor, dels en bättre samordning av undervis- nings- och rådgivningsverksamheten på lantbrukets område, dels ock ett förbätt— rat samarbete mellan lantbruksundervis- ningen och övrig undervisning och ut- bildning. För åstadkommande av denna samverkan och samordning föreslår kommittén, att inom varje landstings- område inrättas en för alla lantbrukets yrkesskolor inom området gemensam regional skolstyrelse. Denna styrelse bör organiseras som ett självständigt organ med nära anknytning till landstingen och förslagsvis benämnas styrelse för lantbrukets yrkesskolor. Styrelsen, som skall bestå av sju ledamöter, skall inom sig utse ordförande. Av ledamöterna skall fyra utses av landstingets förvalt- ningsutskott, två av hushållningssällska- pets förvaltningsutskott och en av skogsvårdsstyrelsen i länet. Rektor vid resp. skola inom området bör bereda och föredraga de frågor, som skall behandlas av skolstyrelsen. Länsskolinspektören eller den länsskolnämnden i hans stäl- le förordnar, skall äga närvara vid skol- styrelsens sammanträden. Beträffande lantbruksundervisningens centrala led- ning föreslår kommittén, att lantbruks- styrelsen liksom hittills skall vara till- synsmyndighet för lantbrukets yrkes- skolor. Vidare föreslås viss förstärkning av de personella resurserna vid under- visningsbyrån inom lantbruksstryelsen.

I kapitel XII behandlas vissa skolor- ganisatoriska problem, såsom läsår och undervisningstid, undervisningsavdel- ningarnas storlek m. m. Kommittén för- ordar, att undervisningen vid lantbru- kets yrkesskolor i regel skall pågå 42

veckor per läsår, varunder lärarna skall vara skyldiga att fullgöra undervisning med ett visst antal timmar per vecka. Under övrig del av året bör lärarna åt- njuta ferier. Rektor bör i motsats till lä- rarna liksom hittills vara tjänstgörings- skyldig under hela året och åtnjuta för- fattningsenlig semester. Lärare vid lant- brukets yrkesskola, som åtar sig flera undervisningstimmar per vecka än som svarar mot hans undervisningsskyldig- het, bör —— i likhet med lärarna inom flertalet andra skolformer —— erhålla er- sättning för övningstimmar. Statsbidrag till sådan ersättning bör utgå enligt samma bestämmelser, som gäller för timlärare.

Några allmängiltiga regler för under- visningsavdelningarnas storlek vid lant- brukets yrkesskolor kan enligt kommit- téns uppfattning icke uppställas. Ifråga om minimiantalet elever i avdelningar- na vid lantbrukets yrkesskolor bör dock i princip kunna tillämpas samma regler som inom yrkesskolväsendet i övrigt.

Lärarpersonalens anställningsförhål- landen, arbetsuppgifter m. m. behand— las i kapitel XIII. Inledningsvis lämnas en redogörelse för nuvarande förhållan- den i dessa avseenden. Kommittén framhåller beträffande lantbruksskolor- na, att de i tidigare kapitel föreslagna förändringarna i undervisningens upp- läggning vid många skolor kommer att medföra, att praktisk undervisning kom- mer att ingå i utbildningen i ökad om- fattning. För bl. a. handhavande av den- na undervisning föreslår kommittén, att yrkeslärartjänster inrättas vid sidan av ämneslärartjänsterna vid lantbrukssko- lorna. Sådana tjänster bör i erforderlig omfattning inrättas successivt i sam- band med inrättande av nya skolor eller ——i vissa fall —— när ämneslärartjänster blir vakanta.

Undervisningsskyldigheten per vecka för rektor och ämneslärare vid lant—

bruksskolorna bör i stort sett överens- stämma med den, som i gällande stadga är fastställd för motsvarande befatt- ningshavare vid de nuvarande lantman— naskolorna. För behörighet som rektor och ämneslärare bör vidare i princip gälla samma krav som hittills, dock med vissa kompletteringar. Bl. a. bör även yrkeslärare, som uppfyller behörighets— kraven för ordinarie tjänst, kunna för- klaras behörig att söka och inneha rek- torstjänst.

Yrkeslärarnas undervisningsskyldig- het föreslås böra fastställas till 34—40 praktiska undervisningstimmar per vec- ka. För behörighet som yrkeslärare skall fordras avlagd lantmästarexamen eller motsvarande utbildning. Ifråga om or- dinarie yrkeslärartjänst bör därutöver uppställas samma krav på lärartjänst- göring som för ordinarie ämneslärar— tjänst.

Om kommitténs förslag om pedago— gisk grundutbildning för lärare vid lantbrukets yrkesskolor m. fl. genomfö- res, förordar kommittén, att för erhål- lande av ordinarie lärartjänst bör — ef- ter viss övergångstid —— uppställas krav på genomgången sådan utbildning. Or- dinarie yrkeslärare, som genomgått pe- dagogisk utbildning, bör placeras i löne- grad 16. Övriga yrkeslärare bör i likhet med motsvarande lärare vid de nuva— rande jordbrukets yrkesskolor placeras i lönegrad 15.

Ifråga om tillsättning av rektors- och lärartjänster föreslår kommittén, med ändring av vad som nu gäller, att rektor skall utses av tillsynsmyndigheten och ordinarie lärare av skolstyrelsen utan föregående behörighetsförklaring av nämnda myndighet.

I anledning av den av 1960 års riks- dag beslutade omorganisationen av lä- rarutbildningen på det husliga området föreslår kommittén vissa komplettering-

ar av behörighetsvillkoren för rektor och ämneslärare vid lanthushållsskolor- na. Vidare föreslås, att bestämmelser om undervisningsskyldighet jämväl bör fastställas för lärarpersonalen vid des- sa skolor. Denna bör omfatta samma antal timmar per vecka som för rektor och ämneslärare vid lantbruksskolorna. För att avlasta rektor och lärare från en del arbetsuppgifter, som ej kan di— rekt hänföras till undervisning, föreslår kommittén, att vid de större skolorna bör anställas en husmor, avlönad av skolans huvudman. Vid tillsättning av rektor och ämneslärare vid lanthushålls- skola bör tillämpas samma bestämmel- ser som vid tillsättning av motsvaran— de befattningshavare vid lantbruks- skola.

Med hänvisning till förslaget i kapitel IV om inrättande av ordinarie lektors- tjänster i vissa fackämnen i lantmästar- kursen, föreslår kommittén, att sökande till sådan befattning skall ha avlagt agr. lic.-examen.

I kapitel XIV behandlas pedagogisk grundutbildning och fortbildning för lä- rare vid lantbrukets yrkesskolor m. fl. Kommittén anser, att den pedagogiska grundutbildningen bör vara gemensam för lärare av olika kategorier och för konsulenter m. fl. hos hushållningssäll- skap, och att den bör ges i särskilda kurser, omfattande c:a 15 veckor, vilka genomgås sedan fackutbildningen avslu- tats. Kommittén föreslår, att utbildning- en förlägges till Jälla lantmannaskola och Alnarpsinstitutet. Vidare förutsätter kommittén, att staten skall svara för de med den pedagogiska utbildningen för- enade kostnaderna.

Kommittén finner det i hög grad an- geläget, att den fortbildningsverksam- het, som uppbyggts under senare år, yt- terligare utbygges och förstärkes. Såväl den pedagogiska grundutbildningen som fortbildningen bör enligt kommit-

téns mening stå under lantbruksstyrel- sens ledning och överinseende.

I kapitel XV, som behandlar statsbi- dragen till lantbrukets yrkesskolor, läm- nar kommittén inledningsvis en kort- fattad redogörelse för de olika ansla- gen och de viktigaste bestämmelserna för statsbidragsgivningen. Kommittén anför därefter vissa allmänna syn- punkter på den nuvarande statsbidrags- givningen och de med densamma för- knippade villkoren. I samband därmed föreslås vissa ändringar i gällande vill- kor om minimiantalet elever i kurserna. I det följande redovisar kommittén si- na förslag rörande den fortsatta statsbi- dragsgivningen.

Vad först gäller statsbidrag till bygg- nader har kommittén i skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 september 1960 framlagt förslag till nya statsbidragsbe- stämmelser. Kungl. Maj:t har i stats- verkspropositionen till 1961 års riksdag under nionde huvudtiteln, punkt 69, framlagt förslag till nya grunder för bi- drag till stadigvarande byggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommittén förordnat.

Ifråga om statsbidrag till undervis- ningsmateriel föreslår kommittén, att bidrag i fortsättningen bör utgå till den första uppsättningen stadigvarande un- dervisningsmateriel för såväl maskinun— dervisning som annan undervisning. Statsbidrag föreslås utgå med 90 pro- cent av anskaffningskostnaden. Förut- om till den första uppsättningen under- visningsmateriel bör bidrag även utgå till anskaffning successivt av nytillkom- mande maskiner och redskap.

Statsbidrag till avlöning åt lärarper- sonalen föreslås utgå med i princip 100 procent av avlöningskostnaden. Vidare föreslås en förenkling av statsbidrags- givningen genom att densamma baseras på en för varje skola och lärartjänst på visst sätt beräknad normallönekostnad.

Denna bestämmes i princip på samma sätt som det bidragsunderlag, som lig- ger till grund för beräkningen av stats- bidraget till lärarlöner inom bl. a. folk- skoleväsendet och vid högre kommunala skolor.

Kommittén föreslår, att statsbidraget till driftkostnader även i fortsättningen bör utgå i form av särskilda grundbi- drag och tilläggsbidrag. Dessa bidrag bör dock utgå med visst belopp per under- visningsvecka och elevvecka i stället för —— som nu är fallet —— med visst belopp per arbetsdag resp. elevdag. Vid beräk- ningen av nya bidragsbelopp har kom- mittén utgått från att statsbidraget i ge- nomsnitt bör täcka 50 procent av sko- lornas driftkostnader eft-er avdrag för influtna hyror.

Från anslaget Särskilda utbildnings- kurser utgår för närvarande statsbidrag till dels vissa utbildningskurser, dels fortbildningskurser för lärare, konsu— lenter m. fl. Kommittén föreslår, att an- slaget i fortsättningen disponeras för pedagogiska grundutbildningskurser och fortbildningskurser för lärare vid lantbrukets yrkesskolor m. fl.

Eleverna vid lantbrukets yrkesskolor bör även i fortsättningen erhålla studie- hjälp enligt nu gällande bestämmelser. Undantag göres dock för eleverna i kortare grundläggande yrkeskurser, till vilka studiehjälp föreslås utgå enligt de bestämmelser, som gäller för kurser, vil- ka anordnas med statsbidrag från ansla- get Kunrsverksamhet för jordbrukets ra- tionalisering.

Kommitténs förslag är avsedda att ge- nomföras under en övergångstid. I sina kostnadsberäkningar i kapitel XVI har emellertid kommittén funnit lämpligt att med utgångspunkt i uppgifterna i lant- bruksstyrelsens petita för budgetåret 1961/62 framräkna de kostnadsändring- ar, som jämförda med de i 1961 års

statsverksproposition för nionde huvud- titeln föreslagna anslagsbeloppen skulle uppkomma under budgetåret 1961/62, därest kommitténs förslag i sin helhet skulle ha genomförts under detta

budgetår. De av kommittén framlagda förslagen skulle med denna förutsätt- ning under nämnda budgetår ha med— fört en kostnadsökning för staten med sammanlagt 2.665.000 kronor.

Särskilda yttranden

Av herrar Arnegren, Boo, Ekerot och Zachrison

I direktiven för lantbruksundervis- ningskommittén framhålles bl. a. att av de blivande jordbrukarna genomgår fortfarande endast en mindre del yrkes- utbildning. Särskilt är detta fallet med småbrukarna. Vidare påpekas, att för lantarbetarna finnes ingen ordnad yr- kesutbildning. För att i nämnda avseen- den åstadkomma förbättringar har kom- mittén föreslagit vissa åtgärder. Den viktigaste av dessa torde vara införan- det av en utbildningsgång, som bygger direkt på den obligatoriska skolan. Des- sa åtgärder torde sannolikt bidraga till en ökad anslutning av elever till lant- bruksskolornas kurser men är enligt vårt förmenande icke tillräckliga för att uppnå en i nuvarande läge icke endast önskad utan nödvändig utvidgning av yrkesutbildningen på jodbrukets områ- de. Vi anser, att frågan om ytterligare åtgärder för att stimulera elevrekryte- ringen borde ha prövats i samband med kommitténs behandling av det i direkti- ven angivna spörsmålet om antalet un- dervisningsanstalter och därmed också elevplatser, som kan beräknas bli erfor- derligt i framtiden. Emellertid har Kungl. Maj:t den 11 november 1960 upp- dragit åt lantbruksstyrelsen att uppgöra och inkomma med förslag till långsiktig plan för den fortsatta upprustningen och utbyggnaden av undervisningsan- stalterna. Visserligen har Kungl. Maj:t i

sagda skrivelse förutsatt, att ifrågava- rande planläggning skulle ske efter sam— råd med bl. a. kommittén, men för att icke ytterligare försena framläggandet av kommitténs övriga förslag har kom- mittén efter samråd med jordbruksde- partementet avstått från att deltaga i den slutliga behandlingen av berörda frågor. I samband med planläggningen bör enligt vår mening göras en samlad översyn av alla de åtgärder, som kan leda till en ökad elevanslutning.

Av herrar Arnegren, Ekerot och Zachrison

I kap. XIII har kommittén bl. a. be- handlat frågan om tillsättning av rek- tors- och lärartjänster vid lantbrukets yrkesskolor och därvid förordat en an- nan ordning än den nu gällande i vad avser rektorer och ordinarie ämneslä— rare. Kommitténs majoritet har sålunda föreslagit, att befattning som rektor skall tillsättas av lantbruksstyrelsen och att befattning som ämnes- och yrkes- lärare bör tillsättas av skolans styrelse. Som enda skäl härför har beträffande rektor angivits, att det synes riktigt att tillsynsmyndigheten — i likhet med vad som tillämpas för motsvarande befatt- ningar inom andra skolformer — skall ha det avgörande inflytandet. Som stöd för förslaget att skolstyrelsen bör utan föregående behörighetsförklaring av lantbruksstyrelsen utse lärare anföres,

att behörighetsvillkoren för berörda lä- rare är enkla och entydiga samt att de ej bör ge anledning till misstolkning. Vi- dare framhålles, att det på grund härav bör vara möjligt att förenkla det nu till- lämpade förfaringssättet vid tillsättan- det av ordinarie lärartjänster. Undertecknade har icke kunnat an- sluta sig till ovan angivna förslag utan anser, att hittillsvarande förfaringssätt alltjämt bör tillämpas vid tillsättandet av rektorer och ordinarie lärare. Detta innebär enligt vår mening en lämplig avvägning och fördelning av befogenhe- terna i berört hänseende mellan tillsyns- myndigheten och skolstyrelsen. Erfaren— heterna av ifrågavarande system, vilket tillämpats sedan år 1940, är mycket go- da och de skäl, som åberopats för en ändring, synes oss ej vara tillräckligt bärande för en övergång till ett nytt för- faringssätt, vilket dessutom sannolikt skulle medföra en väsentlig utökning av antalet besvärsärenden i hithörande frågor. Ifråga om rektorerna bör vidare uppmärksammas, att dessa — vid sidan av sin uppgift att vara skolledare — även ha ansvaret för skoljordbrukets skötsel och ekonomi. Det är här ofta frå- ga om mycket betydande värden. Med hänsyn härtill synes det motiverat att huvudmannen äger ett avgörande med- inflytande vid utseendet av den, som skall vara ledare för såväl skolan som jordbruket. Vi vill även framhålla, att skolstyrelsen torde bättre än en central myndighet kunna avgöra vilken av de på förslaget uppförda sökandena, som med hänsyn till skolans och de lokala förhållandena är den mest lämplige. Det må även erinras om att vid folkhögsko- lorna, med vilka lantbruksundervis- ningsanstalterna sedan gammalt haft mycket gemensamt, tillkommer det skol- styrelsen att bland de av skolöverstyrel- sen behörighetsförklarade sökandena utse såväl rektor som ordinarie lärare.

Beträffande lärarna har kommittéma- joriteten — som framgår av det ovan sagda —— gått åt rakt motsatt håll och ansett, att tillsynsmyndigheten ej skulle ha någon som helst befattning med frå— gor, som sammanhänger med ordinarie ämnes- och yrkeslärares tillsättande. Det är enligt vår mening att gå för långt, eftersom det skulle få till följd, att pröv- ningen av behörighet som lärare skulle uppdelas på minst 24 olika skolstyrel- ser. Även om skolstyrelserna torde vara väl skickade att bedöma de sökandes lämplighet är därmed icke sagt, att samtliga skolstyrelser kommer att följa enhetliga regler vid behörighetspröv- ningen. För att garantera en objektiv och rättvis behörighetsprövning synes denna bör göras av en myndighet, nämligen lantbruksstyrelsen. När det gäller tillsättandet av ordinarie lärare bör således lantbruksstyrelsen även fortsättningsvis medverka på sätt som nu sker genom att pröva de sökandes behörighet och upprätta förslag, uppta- gande de tre mest meriterade. Det bör sedan tillkomma skolstyrelsen att bland de på förslaget uppförda utse innehava- ren av den ledigförklarade befattningen.

Slutligen vill vi framhålla, att i nuva- rande stadga för lantbruksundervis- ningsanstalter är bl. a. föreskrivet, att vid antagande av rektor eller ämneslä- rare må särskilt avseende fästas vid väl vitsordad praktisk verksamhet inom äm- nesområdet för den sökta befattningen. Vidare stadgas, att vid besättandet av rektors- eller lärarbefattning, med vilken är förenad skyldighet att handhava skötsel av skoljordbruk, bör särskilt uppmärksammas vikten av att sökanden äger de insikter och egenskaper, som ha betydelse för en god skötsel av skolegen- domen. Enligt vår mening är nu angiv- na bestämmelser av sådan aktualitet och betydelse, att de alltjämt höra ingå och angivas bland behörighetsvillkoren.

Det moderna jordbruket i dag — och ännu mer i framtiden — kräver en om- fattande utbildning hos sina utövare. Den enskilda jordbrukaren behöver för att kunna utvinna ett gott resultat av sitt arbete en allt mer omfattande såväl teo- retisk som praktisk utbildning. Kravet på utbildning framträder särskilt starkt dels mot bakgrunden av det förhållan- det att jordbrukaren i sin verksamhet måste vara insatt i ett flertal olika kun- skapsområden som t. ex. djurskötsel, växtodling, maskinteknik och företags- ekonomi, som vart och ett motsvaras av ett allt mer omfattande och mångskif- tande vetenskapligt underlag. Dels stäl- ler de växande investeringsbehoven helt naturligt ökade krav på både tekniskt och företagsekonomiskt kunnande, då detta i utpräglad grad kommer att bli en slags garanti för att den enskilda jordbrukaren överhuvudtaget skall' kun- na göra de stora investeringar som er- fordras i modern specialiserad jord- bruksproduktion.

Det bör därför inte råda något tvivel om att behov av en utbildning utöver den grundläggande yrkesutbildningen kommer att föreligga och att detta även kommer att öka rent numerärt fram- över. Denna utbildning bör ges en så- dan utformning att den utgör ett mel- lanting mellan den grundläggande samt arbets- och driftsledareutbildningen och den högskolemässiga agronomutbild- ningen i likhet med vad kommittén skisserat i form av en lantmästarutbild- ning.

Den av kommittén förordade upplägg- ningen av lantmästarutbildningen synes emellertid vara mest lämpad för dem som söker sig till denna utbildningsväg i avsikt att bli tjänstemän på olika om- råden men mindre lämpad för blivande egna företagare. I detta avseende synes kommitténs förslag lida av samma svag-

heter som den nuvarande ordningen, som även sammanhänger med den alltför be- gränsade intagningen av studerande. Genom den starka begränsningen av an- talet intagna elever har detta antal icke kommit att stå i rimlig proportion till antalet sökande och därmed efterfrågan på en utbildning av detta slag. Detta har dels medfört en strävan efter högre be- tyg och andra kvalifikationer än vad som normalt skulle motsvara de formel- la kraven, dels att många ansökt om in- träde under flera år. I den sålunda ska- pade onormalt hårda konkurrensen är det sannolikt att många sökande, som avsett att bli egna företagare, varken haft möjligheter eller velat offra tid och arbete på att öka sina intagningskvali- fikationer i samma utsträckning som öv- riga sökande. I realiteten har de där- med avstängts från en utbildning, som de med hänsyn till de växande kraven i olika avseenden i övrigt bedömt vara erforderlig som grund för sin yrkesut- övning. Sannolikt utgör dessa förhållan- den en del av förklaringen till den minskning av andelen utexaminerade lantmästare, som varit sysselsatta i jord- bruket som egna företagare eller som anställda arbets- eller driftsledare. Det är önskvärt att uppläggningen av utbild- ningen för framtiden undanröjer des— sa verkningar och ger fritt tillfälle för kvalificerade sökande att skaffa sig den utbildning de anser erforderlig.

Med hänsyn till dessa förhållanden är det sannolikt att behovet av en utbild- ning av' detta slag är större än som kan tillgodoses med det av kommittén före- slagna högsta antalet elevplatser. Av denna anledning bör omfattningen re- dan från början beräknast efter ett stör- re antal elever. Då det ej är möjligt att tillgodose ett större behov enbart genom de föreslagna kurserna vid Alnarp bör en lantmästarkurs snarast anordnas även vid Ultuna.

Beträffande lantmästarkursens upp- läggning i övrigt har kommittén disku- terat alternativet att kursen anordnas som en tvåårig sammanhängande kurs vid sidan av arbets- och driftsledarkur- sen. Man har även pekat på de pedago- giska fördelarna av en sådan upplägg- ning och att denna skulle medge ett ra- tionellt utnyttjande av studietiden. I sitt ställningstagande har emellertid kom- mittén frångått detta alternativ, då man ansett skälen för att göra den egentliga lantmästarutbildningen som en ettårig påbyggnad på arbets- och driftsledar- kursen överväga. Bland annat har man pekat på att eleverna med en sådan upp- läggning inte från början behöver ta ställning till frågan om den mer omfat- tande lantmästarutbildningen. Det är sannolikt att detta kommer att passa bra för dem som av olika anledningar önskar gå fram etappvis och söka sig fram på olika vägar och utnyttja olika möjligheter. Det är emellertid lika san- nolikt att denna ordning är klart otill- fredsställande för dem som från början har en klar inriktning och som så snabbt och effektivt som möjligt vill-full- följa den önskade utbildningen. Detta kan t. ex. ofta vara fallet med dem som avser att bli egna företagare men i stor utsträckning även sådana som har en annan inriktning. En sammanhängande utbildningsgång bör även på sitt sätt kunna bidra till att göra både utbild- ningen och inriktningen på yrket mer attraktiv, främst för de unga blivande egna företagarna.

Av denna anledning bör lantmästar- kursen anordnas som en sammanhäng- ande tvåårig kurs vid sidan om arbets- och driftsledarkursen. För inträde i lantmästarkursen bör kvalifikationer av ungefär samma slag och omfattning krävas som vid inträde i arbets- och driftsledarkurs vad avser praktik och grundläggande yrkesutbildning samt i

fråga om teoretisk grundutbildning real- examen, enhetsskola 9g eller motsva- rande kunskaper. För att få genomgå lantmästarkursens andra år bör fordras minst betyget godkänd i första årskur- sen i samtliga ämnen. Möjligheter att tentera in i andra årskursen bör finnas t. ex. för sådana som önskar komplette- ra med denna utbildning efter genom- gången arbets- och driftsledarkurs eller på grundval av motsvarande kunskaper som inhämtats på annat sätt.

Av herr Hjorth

I fråga om den regionala ledningen av lantbrukets skolor har jag en i viss mån avvikande mening mot kommitténs majoritet och vill därför något utveckla mina synpunkter på denna punkt. Som kommittén i kap. XI påpekat kräves det ett nära och intimt samarbete mellan skolorna inbördes och mellan skolorna å ena sidan och olika organ på lantbru- kets och skolväsendets områden å den andra sidan, om lantbrukets skolor skall kunna fylla sin uppgift i den produk- tionsbefrämjande verksamheten på lant— brukets område. Enligt min mening borde man låta detta förhållande påver- ka den organisatoriska uppläggningen inom lantbruksutbildningen i högre grad än vad som kommit till uttryck i kommittémajoritetens förslag.

Jordbruket och skogsbruket äger, till skillnad från övriga näringsgrenar, re- gionala organ, vilka sedan gammalt haft undervisning, upplysning och rådgiv- ning som en av sina huvuduppgifter. Dessa organ —— hushållningssällskapen och skogsvårdsstyrelserna — har en mycket nära kontakt med respektive nä- ringar och utgör på länsplanet samlan- de organ för upplysningsverksamheten i vidsträcktaste bemärkelse på näring- arnas område.

Den utbildning, som lantbrukets sko- lor skall svara för, måste ske i intim kontakt med näringen och med den fortlöpande information av olika slag, vilken åvilar nämnda organ. Genom den föreslagna regionala skolstyrelsen skul- le visserligen samordningen av under- visningen de olika skolorna emellan kunna förbättras, men anknytningen till näringen och informationsverksamhe- ten synes ej bli så effektiv som önskvärt vore. Under utredningsarbetet har tyd- ligt framkommit ett behov av att bättre samordna de personella resurserna hos lantbrukets skolor och hushållningssäll- skapen till fromma för den samlade un- dervisnings- och informationsverksam- heten. Inte minst den under olika delar av året mycket växlande beläggningen på många av skolorna medför personal- organisatoriska problem, som lättare skulle kunna bemästras om personalen under smidigare former än systemet med fyllnadstjänstgöring medger kunde disponeras för olika aktuella uppgifter inom hela undervisnings-, informations- och upplysningsområdet.

Redan nu griper skolornas och hus- hållningssällskapens undervisningsverk- samhet i viss mån över varan-dra. Efter- som skolmässig utbildning, fortbild- ningskurser och andra former av upp- lysning enligt mitt sätt att se endast är olika sidor av undervisningsverksamhe- ten sedd såsom en större enhet, borde det vara mest ändamålsenligt att led- ningen för hela detta verksamhetsområ- de ordnades så enhetligt som möjligt. Stöd för värdet av en sådan organisa- tionsform kan man få på det skogliga området, där skogsvårdsstyrelserna sva- rar för både skolmässig utbildning, fortbildning och upplysningsverksam- het av olika slag när det gäller skogs- ägare, skogsarbetare och lägre skogsbe- fäl. Det synes vara allmänt omvittnat att detta varit en lycklig anordning med av-

seende på både verksamhetens resultat och det effektiva utnyttjandet av per- sonalresurserna.

Jag anser därför att man bör allvar- ligt överväga om ej hushållningssällska- pens förvaltningsutskott lämpligen skul- le kunna fungera som regionala skolsty- relser för lantbrukets skolor. Inom dessa förvaltningsutskott har landstingen huvudmän för flertalet skolor -— ett mycket stort om ej dominerande infly- tande genom att hälften av de ej själv- skrivna ledamöterna utses av dem. Då det kan tänkas att de av landstingen ut- sedda ledamöterna i hushållningssäll- skapens förvaltningsutskott ej i tillräck- lig grad representerar lantbruksskolein- tressena bör tingen beredas tillfälle att ompröva valet av sina ledamöter i nämn- da utskott.

Någon ändring av huvudmannaskapet för de olika skolorna behövs ej heller vid denna lösning av organisationsfrå- gan. Den regionala skolstyrelsens befo- genheter såsom de utformats i betänkan- det och vilka jag i princip godtar inne- bär ju icke att huvudmannen frånhän- der sig avgörandet i några väsentliga avseenden. Gentemot huvudmannen fun- gerar skolstyrelsen främst dels som ett planläggand-e och anslagsberäknande or- gan, dels inom den av huvudmannen uppdragna ekonomiska ramen som ett verkställande och förvaltande organ. I alla frågor, som mera väsentligt berör huvudmannens ekonomiska intressen t. ex. utvidgning av verksamheten, bygg- nationer, anskaffning av dyrare utrust- ning m. m. kvarstår ju huvudmannens beslutanderätt ograverad. Detsamma gäl- ler i allt väsentligt även undervisnings- verksamhetens allmänna uppläggning och inriktning. Det synes mig därför icke behöva från landstingens synpunkt sett innebära något uppgivande av vä- sentliga befogenheter att godtaga hus- hållningssällskapens förvaltningsutskott

som regionala skolstyrelser även om landstinget ej utser majoriteten av leda- möterna i detta utskott. Mycket talar för att en enhetlig ledning på sätt här an- tytts skulle bli till fördel för den sam- lade undervisnings- och upplysnings- verksamheten på jordbrukets och lant- hushållningens område sett ur synpunk- ten att tillgängliga resurser utnyttjas på effektivast möjliga sätt.

Enligt kommittémajoritetens förslag skulle skogsvårdsstyrelsen utse en leda- mot i den fristående regionala skolsty- relsen. Med den av mig förordade orga- nisationen kan detta ej ske. Emellertid anser jag att samordningen av den skog- liga utbildningen inom lantbrukets sko- lor med den av skogsvårdsstyrelserna bedrivna verksamheten bör kunna till- fredsställande lösas dels genom den fö- reslagna regeln att även timlärare skall äga deltaga i lärarrådets sammanträden, dels genom införande av en regel att länsjägmästaren eller den han sätter i sitt ställe skall äga rätt att närvara när hushållningssällskapets förvaltningsut- skott diskuterar frågor rörande skoglig undervisning i lantbrukets skolor samt att därvid vid behov få sin mening an- tecknad till protokollet. Reellt sett torde de synpunkter skogsvårdsstyrelsen har att företräda bli lika väl tillgodosedda på detta sätt som genom en formlig re- presentation i en fristående styrelse. När det gäller sällskapens upplysnings- och kursverksamhet fungerar ju f. n. ett liknande system där länsjägmästaren deltager i sällskapets undervisnings- nämnd.

Mot förslaget om hushållningssällska- pens förvaltningsutskott som regionala skolstyrelser kunde måhända invändas, att sällskapen torde komma att beröras av de organisationsöverväganden, vilka åvilar 1960 års jordbruksutredning. Den ovan redovisade grundinställningen till organisationsfrågan, nämligen att sko-

lorna bör så nära som möjligt knytas till jordbrukets regionala organ, leder i antaget fall till följande slutsats. Den re- gionala ledningen av lantbrukets skolor kan i avvaktan på en eventuell omorga- nisation av de offentliga organen till jordbrukets stöd möjligen behöva få provisorisk karaktär. Därvid bör en även provisorisk förläggning till hus- hållningssällskapens förvaltningsutskott föredragas framför tillskapande av fri- stående regionala skolstyrelser av pro- visorisk karaktär. Betydelsen av en re- gional samordning är så stor att pågå- ende utredning på organisationsområ- det ej bör få hindra frågans lösning även om denna ej skulle kunna bli de- finitiv.

Av herr Söderqvist

Kommittén har i kapitel XI gjort ett ut- talande om den centrala ledningen för lantbruksundervisningen, som jag inte kan biträda. I samma kapitel har kom- mittén också framlagt vissa förslag om skolstyrelsernas sammansättning m. ni. Jag har en annan uppfattning än kom- mittémajoriteten om hur skolstyrelserna bör vara sammansatta och utses. Ett ut- talande av kommittémajoriteten i här berörda sammanhang angående lämp- liga huvudmän för lantbruksundervis- ning föranleder viss erinran från min sida och även ett förslag.

För min del anser jag att övervägande skäl talar för att den centrala ledningen av lantbrukets yrkesskolor lantbruks- skolor och lanthushållsskolor —— utövas av den myndighet, som svarar för större delen av yrkesutbildningen i övrigt här i landet, nämligen överstyrelsen för yr— kesutbildning. Jag föreslår sålunda, att en överflyttning kommer till stånd.

Lanthushållsskolornas uppgift är att meddela huslig yrkesutbildning. Att denna utbildning i vissa avsnitt får en

speciell inriktning på förhållandena i jordbrukarhushållen ändrar i och för sig inte karaktären härvidlag. Vikten av samverkan med överstyrelsen för yrkes- utbildning, när det gäller betydelsefulla frågor om utbildningen vid lanthus- hållskolorna, har också kommittémajo- riteten understrukit. Inom överstyrelsen finns en särskild byrå för den husliga yrkesutbildningen. Det utan tvekan ef- fektivaste för att uppnå den erforder- liga samordningen på detta fält är, att lanthushållsskolorna får överstyrelsen såsom tillsynsmyndighet och inordnas under nämnda byrå. Kommittémajoriteten har framhållit betydelsen av kontakter med näringen och ansett att bättre möjligheter till så- dan kontakt föreligger, om ledningen av lantbrukets yrkesskolor kvarligger hos lantbruksstyrelsen. Angående behovet av samråd i rent fackliga frågor har jag ingen från kommittémajoriteten avvi- kande uppfattning. Det är emellertid ingenting som är speciellt för jordbru- kets område i detta, och jag anser, att all erforderlig kontakt av betydelse för skolornas verksamhet kan upprätthållas även av överstyrelsen för yrkesutbild- ning. Samråd och samverkan med myn- digheter, organisationer och enskilda, som har speciella insikter i någon eller några frågor av betydelse för utform- ningen av yrkesutbildningen. inom skil- da fack, är något som normalt alltid mås- te förekomma i överstyrelsens verksam- het. Av stor betydelse är enligt min me- ning att lantbruksundervisningen när- mas till övrig yrkesutbildning. Jag an- ser, tvärtemot vad kommittémajoriteten synes göra, att detta skulle vara ägnat att medföra, att yrkesutbildningen inom jordbrukets område skulle vinna det be- aktande, som den med hänsyn till sin betydelse för jordbruksnäringen behö- ver. Behovet av fackkunskap inom över- styrelsen för yrkesutbildning bör, när

det gäller lantbruksundervisningen, till- godoses genom att där inrättas en sär- skild fackbyrå under en fackbyråchef. På nämnda byrå skulle sålunda hand- läggas bl. a. ärenden rörande organisa- tionen och undervisningens anordnande vid lantbruksskolorna.

Även ledningen av den i betänkandet föreslagna lärarutbildningen anser jag bör förläggas till överstyrelsen för yr- kesutbildning, som har en särskild byrå för lärarutbildning och yrkespedagogisk reformverksamhet.

En naturlig följd av att lanthushålls- skolor och lantbruksskolor får översty- relsen för yrkesutbildning såsom till- synsmyndighet bör vara, att skolorna också inordnas under de regionala or— gan, som numera finns på skolväsendets område, länsskolnämnderna. Framför- allt bör det bli planerings- och samord— ningsfrågor, som nämnderna i fråga om dessa skolor kommer att behöva taga be- fattning med. Efter vad jag har känne- dom om har länsskolnämnderna vid sin planeringsverksamhet för yrkesutbild- ningen icke kunnat undgå att beakta också lantbruksundervisningens del av det hela. Det har emellertid rått tvek- samhet om och i vilken mån nämnder- na här kunnat agera.

Det är naturligtvis viktigt, att de sam- ordningsproblem, som kan föreligga, lö- ses på bästa sätt. Någon lösning av des- sa problem, som icke lika väl kan vin- nas på annat sätt, anser jag emellertid inte att kommittémajoritetens förslag om den gemensamma skolstyrelsen in— om landstingskommunerna anvisar. Kontakter i samordningssyfte bör kun- na åstadkommas, även om man behåller möjligheten att ha särskilda styrelser för de olika skolorna.

Flertalet skolor har landstingskom- mun som huvudman. Jag anser att landstingen själva i dessa fall bör få ut- se styrelse. Bestämmelserna bör utfor-

mas så. att möjligheter föreligger att, om så befinnes lämpligt, utse gemensam styrelse för två eller flera skolor. För närvarande är rektor självskriven leda- mot av skolstyrelse. Jag föreslår ingen annan ändring i det hänseendet än att, om gemensam styrelse väljes för flera skolor, en av rektorerna bör ingå i sty- relsen. Hur denne skall utses, bör få fastställas av tillsynsmyndigheten. De valda ledamöternas antal synes böra va- ra minst fyra. För de valda ledamöterna bör finnas suppleanter. Styrelsen bör in- om sig få utse ordförande och vice ordfö- rande. Om gemensam styrelse utses för flera skolor, bör de rektorer, som inte vara föredragande var och en för ärenden, som berör enbart den egna skolan.

I fråga om val av styrelse för lands— tingskommuns yrkesskola gäller en be- stämmelse, som säger, att det bör väljas lämpliga personer, däribland represen- tanter för arbetsgivare och. arbetare till lika antal. Ledamöterna bör, sägs det, äga god kännedom om skolområdets ar- arbetsliv i allmänhet och om de yrken, som undervisningen avser. Jag anser, att liknande bestämmelser bör kunna gälla för val av styrelse för lantbruks— skola eller lanthushållsskola, som har landstingskommun såsom" huvudman.

För skolor, som har annan huvudman än landstingskommun, synes i huvudsak nu gällande regler i fråga om styrelses sammansättning m. ni. kunna utan olä- genhet alltjämt få gälla.

Vad kommittémajoriteten framhåller angående behov av större rekryterings- områden för lantbrukets yrkesskolor torde väl i huvudsak vara riktigt. Jag anser emellertid, att man inte får ute- är ledamöter,

stänga kommunerna enskilda eller i samverkan -— från möjligheterna att ordna yrkesutbildning också inom lant- brukets områden.

I propositionen nr 124 till 1949 års riksdag uttalade departementschefen, att han intet hade att erinra mot ett av sak- kunniga för yrkesutbildning inom jord- bruk och skogshantering gjort förslag om att jordbruksutbildning skulle kun- na meddelas även vid kommunala an- stalter för yrkesundervisning. Sådana kurser borde, framhöll departements- chefen, liksom övriga kurser vid dessa skolor stå under tillsyn av överstyrelsen för yrkesutbildning och erhålla bidrag från anslag under åttonde huvudtiteln. I viss omfattning förekommer också kurser för undervisning på vad som kan betecknas lantbrukets områden vid yr- kesskolor, huvudsakligen dock deltids- kurser.

Om det i något fall befinnes lämpligt att vid kommunal yrkesskola anordna heltidskurser av de slag, som kommittén i detta betänkande förordar, anser jag att det bör få ske. Statsbidraget bör få utmätas efter de grunder, som kommit- tén föreslår för lantbrukets yrkesskolor. Därest rekryteringsområdet emellertid blir mindre än en landstingskommun, bör statsbidraget till lärarlöner utgå med, i stället för av kommittén för sko- lorna i övrigt föreslagna 100 procent av på visst sätt beräknade kostnader, 78 procent. Till stadigvarande undervis- ningsmateriel bör i så fall få utgå stats- bidrag med hälften eller, i undantags- fall, högst två tredjedelar av kostnader- na. Denna regel gäller nu i fråga om statsbidrag till yrkesskola med kommun som huvudman.

Förteckning över lantbruksundervisningsanstalterna

Skola

Län

Ägare

Skoljord- bruk

Huvudkurser

. Lantmanna- skolor Hamra

Sånga—Säby Finsta

Jälla

Stenkvista

ökna Vreta Kloster

Tenhult St. Segerstad Ingelstad

Ryssby

Gamleby

Ingelstorp

Lövsta Bräkne-Hoby

Önnestad

Ägare: B

Stockholms

))

Uppsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings »

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

= aktiebolag F : förening : hushållningssällskap

F

I.

landsting stiftelse

Helårskurs. ladug.förm. kurs

V interkurs

Vinterkurs, fortsättn.kurs, längre kurs, prakt.teor. sommarkurs, helårskurs

Vinterkurs, längre kurs, helårskurs

Vinterkurs, prakt.teor. sommarkurs, maskinskö- tarkurser (2 st)

Vinterkurs, helårskurs, ladug.förm.kurs

Vinterkurs, längre kurs, ladug.förm.kurs

Vinterkurs Vinterkurs, fortsättn.kurs

Vinterkurs, fortsättn.-kurs, fortsättn.kurs med hem- kontakt, prakt.teor. som- markurs

Vinterkurs, fortsättn.kurs, fortsättn.kurs med hem- kontakt

Vinterkurs, fortsättn.kurs med hemkontakt, prakt. teor. sommarkurs

Vinterkurs, förberedande vinterkurs, fortsättn.kurs med hemkontakt, längre kurs, prakt.teor. sommar- kurs, helårskurs, maskin- skötarkurs

Vinterkurs, fortsättn.kurs med hemkontakt

Vinterkurs, fortsättn.kurs, prakt.teor. sommarkurs Vinterkurs, trädgårdsbeto- nad vinterkurs, fortsättn. kurs, trädgårdsbetonad fortsättn.kurs, längre kurs, prakt.teor. sommarkurs, ladug.förm.kurs, maskin- skötarkurs

Skola

Län

Ägare

Skoljord- bruk

Huvudkurser

Tomelilla Osby

Hammenhög

Vilan

Svalöv

Skurup

Hörby

Plönninge Dingle

Jordhammar

Nuntorp Sätila

Skara

Klagstorp

Sötåsen

Lillerud

Kyrkerud

Kävesta

Fellingsbro

Kristianstads

))

Malmöhus

))

Hallands

Göteborgs och Bohus

))

Älvsborgs

>)

Skaraborgs

Värmlands

örebro

Vinterkurs

Vinterkurs, skogshetonad vinterkurs, sommarkurs, trädgårdsbetonad sommar- kurs, fortsättn.kurs, prakt. teor. sommarkurs, ladug. förm.kurs

Vinterkurser (2 st.). fort- sättn.-kurs, prakt. teor. sommarkurs, helårskurs, maskinskötarkurser (2 st), ladug.förm.kurs

Vinterkurs, fortsättn.kurs, längre kurs, prakt.teor. sommarkurs

Vinterkurs, tvåvinterskurs. fortsättn.kurs, längre kurs, prakt.teor. sommarkurs, helårskurs

Vinterkurs, fortsättn.kurs, prakt.teor. sommarkurs, helårskurs, maskinskötar- kurs

Vinterkurs, tvåvinterskurs, prakt.te0r. sommarkurs, kurser i fjäderfäskötsel. Vinterkurs, fortsättn.kurs

Vinterkurs, fortsättn.kurs, prakt.te0r. sommarkurs

Prakt.teor. sommarkurser (2 st), maskinskötarkurser (2 st)

Vinterkurs

Vinterkurs, fortsättn.kurser i skogshushålln. resp. eko- nomi, fortsättn.kurs med hemkontakt, maskinskötar- kurs

Vinterkurs, fortsättn.kurs, prakt.teor. sommarkurs

Maskinskötarkurser (2 st), ladug.förm.kurs Vinterkurs, praxkt.teor. sommarkurs

Vinterkurs, prakt.teor. sommarkurs

Vinterkurs, prakt.teor. sommarkurser (2 st)

Vinterkurs

Vinterkurs

Skola Län Ägare Skgijuolrd- Huvudkurser

Sala Västmanlands L J Vinterkurs, fortsättn.kurs, prakt.teor. sommarkurs

Vassbo Kopparbergs H J Vinterkurs, helårskurs, ladug.förm.kurs

Rättvik » L J Vinterkurs, fortsättn.kurs med hemkontakt, prakt. teor. sommarkurs

Nytorp Gävleborgs L J Vinterkurs, fortsättn.kurs med hemkontakt

Nordvik Västernorrlands L J Vinterkurs, prakt.teor. sommarkurs, helårskurs, ladug.förm.kurs

Tvillingsta » L J Vinterkurs Hussborg » L J Vinterkurs

Torsta Jämtlands L J Vinterkurs, 6 mån. komb. ladug.- och hushållskurs

Umeå Västerbottens L J Helårskurs, maskinskötar- kurs, ladug.förm.kurs, 6 mån. trädgårdskurs

Vindeln » L J Sommarkurs

Skellefteå >> L J Vinterkurs, fortsättn.kurs, prakt.teor. sommarkurs

Malgomaj » L J Sommarkurs med fortsättn. kurs, prakt.teor. sommar- kurser (2 st)

Gran Norrbottens L J Vinterkurs, prakt.teor. sommarkurs

Vojakkala » L J Vinterkurs, prakt.teor. sommarkurs

Björkfors » L J Helårskurs

2. Lantbruks- skolor Berga Stockholms Staten J Tvåårig kurs, ettårig kurs, ladug.förm.kurs

Ultuna Uppsala » J Tvåårig kurs, ettårig kurs, ladug.förm.kurs

Ulvhäll Södermanlands H (hu- J Tvåårig kurs, ettårig kurs,

vudman) maskinskötarkurser (2 st),

ladug.förm.kurs

Bollerup Kristianstads S J Ettårig kurs, manskinskö_ tarkurser (2 st), ladug. förm.kurs

Alnarp Malmöhus Staten J Tvåårig kurs, ettårig kurs, 1adug.förm.kurs

Skoljord-

Skola Län Agare bruk Huvudkurser Lanthushålls— skolor Vackstanäs Stockholms S J Halvårskurs, vinter » sommar årskurs, 6 mån. trädgårds- kurs Källgården Uppsala L J Halvårskurs, vår » höst Benninge Södermanlands L J Halvårskurs, vinter » sommar årskurs Rimforsa Östergötlands L J Halvårskurs, vinter » sommar Borghamn » F — Halvårskurs, vår » höst 6 mån. trädgårdskurs Tenhult Jönköpings L — Halvårskurs, vinter » sommar 5 mån. forts.kurs St. Segerstad » L _ Halvårskurs, vår » höst Ryssby Kronobergs L _— Halvårskurs, vinter » sommar Högsby Kalmar L —— Halvårskurs, vinter » sommar Bräkne-Hoby Blekinge L — Halvårskurs, vår (2 st) » höst 5 mån. fortsättn.kurs 6 mån. trädgårdskurs Hammenhög Kristianstads L — Halvårskurs, vår » höst Osby » L _ Halvårskurs, vinter » sommar årskurs Tollarp » L J Halvårskurs, vår » höst 6 mån. trädgårdskurs Apelryd » F — Halvårskurs, vinter >> sommar årskurs, 6 mån. trädgårds- kurs Åkersherg Malmöhus S J Halvårskurs, vinter » sommar 6 mån. trädgårdskurs Plönninge Hallands L J Halvårskurs, vinter >> sommar Dingle Göteborgs och H — Halvårskurs, vinter Bohus >> sommar Nuntorp Älvsborgs L — Halvårskurs, vinter » sommar Sätila » L Halvårskurs, vinter

» sommar

Skoljord-

Skola Lan Agarc bruk Huvudkurser

Bjertorp Skaraborgs L — Halvårskurs, vår

» höst

Brunsbo » L — Halvårskurs, vinter

» sommar Sötåsen » L -— Halvårskurs, vinter » sommar Uddeholm Värmlands B J Halvårskurs, vinter » sommar 6 mån. trädgårdskurs Kyrkerud » L —- Halvårskurs, vår » höst Kvinnersta Örebro L — Halvårskurs, vinter » sommar

Tärna Västmanlands L J Halvårskurs, vinter

>> sommar

Rättvik Kopparbergs L — Halvårskurs, vinter

» sommar

Snöån » B _ Halvårskurs, vinter

>> sommar årskurs

Helsingegården Gävleborgs L J Halvårskurs, vinter

» sommar

Hussborg Västernorrlands L Halvårskurs, sommar Stöndar » L J Halvårskurs, vinter

» sommar 6 mån. trädgårdskurs

Tvillingsta » L _ Halvårskurs, vinter

>> sommar

Rösta L J Halvårskurs, vinter

» sommar

Levar Västerbottens L — Årskurs

Vindeln » L — Halvårskurs, sommar

Skellefteå » L -— Årskurs

Dalkarlså » L J Årskurs

Malgomaj » L _— Halvårskurs, vinter

Gran Norrbottens L —— Halvårskurs, vinter

>> sommar Tornedalen » L — Halvårskurs, vår » höst Vittjärvsgården » L J Halvårskurs, vinter » sommar 4. Jordbrukets

yrkesskolor

Gålö Stockholms H (hu- J Tvåårig kurs för pojkar

vudman)

Sorselegården Västerbottens L J Ettårig och tvåårig kurs för pojkar, ettårig kurs i lanthushåll för flickor

Pålkem Norrbottens 5 J Ettårig kurs för pojkar,

ettårig kurs i lanthushåll för flickor

BILAGA 2.

Antalet huvudkurser och elever vid lantbruksundervisningsanstalterna läsåren 1954/55—1958/59

Läsår

1954/55 1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 Skolform, kurser Elever Elever Elever Elever Elever Medel- få: Medel- KST; Medel— K;; Medel- K;; Medel— Totalt tal per Totalt tal per Totalt tal per Totalt tal per Totalt tal per kurs kurs kurs kurs kurs

Kur- ser

1. Lantmannaskolor

Vinterkurs och därmed jämförlig sommarkurs 49 1 505 31 51 1 574 31 40 1 575 32 49 1 635 33 49 1 658 34 Fortsättningskurs (inkl. fsk. med hemkontakt) 17 159 9 13 214 16 16 258 16 25 340 14 25 359 14 Längre kurs .. 6 103 17 7 104 15 7 130 19 6 104 17 7 121 17 Prakt.teor. sommarkurs 14 138 10 16 200 13 20 238 12 25 307 12 27 337 12 Maskinskötarkurs 7 74 11 7 100 14 8 112 14 10 138 14 13 175 13 Helårskurs 9 108 12 9 92 10 9 113 13 10 100 10 12 132 11 Ladugårdsförmanskurs 8 26 3 10 43 4 9 38 4 10 38 4 10 46 5

Summa elever —— 2 113 — — 2 327 —— 2 464 »— 2 662 — 2 828 — Antal skolor 51 51 50 50 50

2. Lantbruksskolor . Tvåårskurs yngre avd äldre avd. Ettårskurs Ladugårdsförmanskurs Maskinskötarkurs

55 9 37 9 69 10 71 10 43 6

24 12

68 14 26 5 50 13

!)*!!!an 63001me '—

51 h Q'wrlnä'm CO I-C & [* Q'V'DCDQDIQ =,— v—4 m 00 ”Q'—91051 :::—th

'— O :O

Summa elever —— 262 —— —— 215 — _. 228 -— —— 188 —— -- 210 —— Antal skolor 7 6 6 5 5

Läsår

1954/55 1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 Skolform, kurser Elever Elever Elever Elever Elever

Kur- Kur- Kur- Kur- Kur- ser Medel- ser Medel- Medel— Medel- Medel-

Totalt tal per Totalt tal per ser Totalt tal per ser Totalt tal per ser Totalt tal per kurs kurs kurs kurs kurs

3. Lanthushållsskolor Halvårskurs (vinter- cl. vårkurs) 31 858 28 32 912 29 33 909 28 34 994 29 35 1050 30 Halvårskurs (sommar- el. höstkurs) 35 821 23 36 875 24 37 935 25 37 991 27 38 1083 29 Årskurs 8 162 20 8 157 20 8 162 20 8 166 21 7 152 22

Summa elever — 1 841 —— 1 944 —— 2 006 —- 2 151 —— — 2 285 —

Antal skolor 39 39 40 40 41

4. Jordbruksskolor Tvåårig kurs för pojkar yngre kursen 3 49 16 äldre kursen 3 47 16 Ettårig kurs för pojkar 2 15 8 Ettårig kurs för flickor 2 27 14

29 15 40 13 13 7 26 13 28 14 23 12 26 13 27 14 28 14 26 13

P( !—

'— N NNNN

=O

N

V'! NNNN NNNN NCONN

28 14 28 14 28 14

Summa elever — 138 — 108 —— — 93 -— 93 — —— 103 ——

Antal skolor 4 4 3 3 3

Schema över kommitténs förslag till utbildningsgång i lantbruksundervisningen

Vidareut— bildning

Grundläg- gande yrkes- utbildning

Förberedan- de yrkesut- bildning

Lantmästarkurs

Arbets- och driftsledarkurs

Ladugårdsför- manskurs

Praktik och specialiserad vidareut— bildning

Grundläggande yrkeskurs

9 y gren 1 a eller förberedande prak- tisk-teoretisk yrkeskurs vid lantbruks— skola 8:e klass

Ålder 22

21 20 19 18 17 16 15 14

Lantmästarkurs

Arbets- och driftsledarkurs

Ladugårdsför- manskurs

Praktik och specialiserad vidareut- bildning

Grundläggande yrkeskurs

Praktik eller någon form av skolmäs- sig förberedande yrkesutbildning

9 a, 9 g eller 9 y (utom gren 1 a)

8:e klass

BILAGA 3.

Vidareut- bildning

Grundläg- gande yrkes— utbildning

Förberedan- de yrkesut— bildning

Anmärkning: Flertalet av eleverna i arbets- och driftsledarkurser, ladugårdsförmanskurser och lantmästarkurser kommer att vara äld-

re än som framgår av schemat, då värnpliktstjänstgöringen 1 a

llmänhet kommer att fullgöras före inträdet i dessa kurser.

Försöksverksamhet med nioårig enhetsskola

Vid 1950 års riksdag fattades princip- beslut om införande av nioårig enhets- skola i vårt land. Denna skall efterhand ersätta folkskolan, fortsättningsskolan, den högre folkskolan, kommunala mel- lanskolan och realskolan. Den nya sko- lan skall ge alla elever en god grund att bygga vidare på. Detta gäller såväl de mera teoretiskt intresserade som dem, vars håg och fallenhet är inriktad åt mera praktisk verksamhet.

Sedan 1949 pågår en försöksverksam— het rörande enhetsskolans utformning. Denna omfattade första läsåret 13 skol- distrikt och har sedan ökat successivt. Läsåret 1958/59 omfattade förverksam- heten 142 skoldistrikt. Totala antalet elever inom dessa områden utgjorde 227.000. Enhetsskoleområdena omfatta- de 1958/59 c:a 23 % av befolkningen.

Läsåret 1959/60 tillkommer ytterliga- re 76 skoldistrikt. Utbyggnaden fortsät- ter sedan fram till och med läsåret 1968/69, då enhetsskolan beräknas va- ra införd i hela landet. Sker utbyggna- den enligt nu uppgjorda planer kommer således från och med läsåret 1972/73 nionde klass att finnas i samtliga skol- distrikt.

I den nuvarande försöksverksamhe- ten är den nionde klassen indelad i en utpräglad teoretisk linje (9 g), en all- mänteoretisk linje (9 a) och en yrkes- linje (9 y). Klass 9 y är sedan uppdelad i 8 grenar. Gren 1 omfattar jord- och

skogsbruk, gren 2 husligt arbete, gren 3—5 industri- och hantverksyrken, gren 6 detaljhandel och kontor, gren 7 hant- verk och blandade yrken. Gren 8 slut- ligen avser att ge en teknisk utbildning.

Elevernas lin jeval Elevernas fördelning på olika linjer i klass 9 läsåren 1953/54—58/59 framgår av följande tabell.

Antalet elever på yrkeslinjen har ut- gjort drygt hälften av samtliga elever. Flickorna har i något större utsträck- ning än pojkarna valt de mera teoretis— ka linjerna. Antalet pojkar på yrkeslin- jen uppgick under de första åren till mellan 60 och 65 % av samtliga pojkar, men har under senaste åren sjunkit till något under 60 %. Antalet pojkar, som valt gren 1 samt deras procentuella an- del av pojkarna på yrkeslinjen framgår av nedanstående tabell.

Antalet pojkar, som valt 9y gren 1 är begränsat. Då ännu ej någon flicka valt denna gren, anger ovanstående ta- bell det totala antalet elever, som i ett obligatoriskt nionde skolår erhållit för- beredande utbildning i jordbruk eller skogsbruk.

Enligt av skolöverstyrelsen utfärdade timplaner och huvudmoment vid för- söksverksamhet med nioårig enhetssko- la har för gren 1 till och med läsåret 1957/58 funits tre olika alternativ, näm- ligen gen 1 a med tyngdpunkt på jord-

9 y 9 a 9 g Samtliga Läsår Antal % Antal % Antal % Antal % 1953/54 ............... 358 56,8 168 26,7 104 16,5 630 100,0 1954/55 ............... 682 51,8 383 29,1 252 19,1 1 317 100,0 1955/56 ............... 1 306 56,9 644 28,0 347 15,1 2 297 100,0 1956/57 ............... 1 827 54,7 855 25,6 658 19,7 3 340 100,0 1957/58 ............... 2 356 53,9 1 165 26,6 858 19,5 4 379 100,0 1958/59 ............... 3 520 51,2 1 941 28,3 1 408 20,5 6 869 100,0

Läsår Pojkar i 9 y gren 1 .Undervisade i

klass 9 y Antal i % lantmannaskola 1953/54 196 41 20,9 1954/55 400 38 9,5 — 1955/56 717 32 4,5 —— 1956/57 993 76 7,8 20 1957/58 ............... 1 319 77 5,8 16 1958/59 ............... 1 933 121 6,3 41 Summa 5 558 385 6,9 77

bruk, gren 1 b med tyngdpunkt på skogsbruk samt gren 1 c omfattande trädgårdsundervisning. Ungefär hälften har genomgått gren 1 a och hälften gren lb. I några distrikt har yrkesämnena enbart omfattat skogsbruk. Anslutningen till 9 y gren 1 har varit störst i Norrland. Av de 386 eleverna var 239 från Norrland, 58 från Svealand och 89 från Götaland. Elever från 20 enhetsskoledistrikt har valt 9 _v gren 1.

1 de flesta fall har antalet elever varit så lågt, att undervisningen ordnats ge- mensamt för elever från flera distrikt.

Timfördelningen i olika alternativ i 9y gren 1 Från och med läsåret 1959/60 har fastställts följande fyra alternativ jämte förebilder till timplaner för klass 9y gren 1.

Antal veckotimmar för gren 1 a 1 bl 1 bz 1 c Läroämnen: Lika för de fyra grenarna Modersmålet ............................................. 4 Samhällskunskap ....................................... 2 Geografi ................................................... 1 Biologi med hälsolära ................................. 2 Fritt valt arbete ....................................... 13 Summa 12 Gymnastik med lek och idrott ..................... 23 Yrkesämnen: Jordbruksekonomi .................................... 2 1 —- —— Jordbrukslära .......................................... 7 2 12 Husdjurslära ............................................. 6 2 — —— Allmän skogsbrukskunskap ........................ 1 2 2 _— Skogsvård ................................................ 1176 5 6 — Avverkning ............................................. 2% 8 9 —— Yrkesräkning (med skogsmätning) ............... 3 3 3 -— Maskin- och redskapslära ........................... 32 32 5 ] Trädgårdslära .......................................... — —— _ 4 12 Summa 25 25 25 25 Summa summarum 40 40 40 40

1 T. ex. engelska eller tyska med praktisk inriktning eller tilläggskurs' i modersmålet. 2 Kan inställas under vecka, som helt ägnas åt yrkesarbete i näringslivet. 3 Eventuellt ytterligare 3 timmar som fritt valt ämne. 4 Jämte yrkesräkning.

Totala antalet veckotimmar utgör 40, varav antalet timmar i yrkesämnena ut- gör 25. Då läsåret omfattar 36 effektiva arbetsveckor, uppgår totala antalet un— dervisningstimmar under läsåret till 1.440 respektive 900. Undervisningen i de allmänna läroämnena omfattar c:a 1/3 och i yrkesämnena c:a 2/3 av det totala timantalet. I gren 1 a ligger tyngdpunkten på jordbruksundervis- ningen med c:a 75 % jordbruk och 25 % skog. I gren 1 bl är förhållandena mellan jord och skog omvända. Gren 1 bg omfattar endast skogsundervisning och i gren 1 c ligger tyngdpunkten på trädgårdsskötsel.

Undervisningens uppläggning i 9y gren 1

Undervisningen i gren 1 a har till uppgift att bibringa eleverna grundläg- gande kunskaper och färdigheter i jord- bruks- och husdjursskötsel, dess natur- liga förutsättningar samt tekniska be- tingelser. Den skall även meddela ele- verna en kort orientering om skogsnä— ringens betydelse och om viktigare skogsvårdande åtgärder samt ge dem någon övning i vanligen förekommande skogsarbeten.

Undervisningen i gren 1b1 har till uppgift att ge eleverna kännedom om skogsnäringens betydelse och organisa- tion. Den skall lära eleverna att förstå vikten av god skogsvård samt ge dem grundläggande kunskap om skogssköt- seln och någon färdighet i att utföra de enklaste skogsvårdsarbetena. Undervis— ningen skall därjämte bibringa elever- na kunskap om och färdighet i hugg- ningsarbete, kännedom om handred- skap och färdighet i deras skötsel och vård samt en grundläggande kunskap om avverknings- och transportarbete i övrigt. Dessutom har den till uppgift att orientera eleverna om jordbrukets betydelse och naturliga förutsättningar samt lära dem grunderna i jordbruks- och husdjursskötsel.

Gren 1 bz har till uppgift att ge en väl avpassad undervisning för sådana ele-

ver, som räknar med att i huvudsak sys- selssäta sig inom skogsbruket.

Gren 1 c är avsedd för blivande före- tagare och anställda inom trädgårdsnä- ringen.

I de av skolöverstyrelsen utfärdade anvisningarna har angivits, att under- visningen skall ge eleverna en avrundad förberedande utbildning, som dels kan bilda underlag för fortsatt utbildning i yrket och dels kan ge en god grund för praktiskt arbete inom yrket. Eleverna skall vid undervisningen i olika arbets- moment få en allsidig träning, som sik- tar till att lära dem ett rätt utförande av arbetet med lämpliga hjälpmedel och arbetsmetoder. Stor vikt bör läggas vid rätt skötsel och vård av maskiner. Den teoretiska och praktiska undervisningen bör i möjligaste mån samordnas. De- monstrationer och övningar bör kom- plettera den teoretiska undervisningen. Undervisningen skall bedrivas på ett sådant sätt, att den tillgodoser både bli- vande företagare och anställda inom näringen.

Olika alternativ att administrativt lösa frågan om enhetsskolans förberedande jordbruksutbildning Vid uppläggningen av den föreberedan- de jordbruksutbildningen i 9 y gren 1 har under de gångna årens försöks- verksamhet olika vägar prövats. Man kan i huvudsak urskilja tre olika alter- nativ:

1. All undervisning under det nionde skolåret har handhafts av enhetssko- lan.

2. Eleverna har efter åttonde klassen överflyttats från enhetsskola till lantmannaskola, som svarat för all undervisning under det nionde skol- året.

3. Undervisningen under det nionde skolåret har dels skett vid enhetssko— la och dels vid lantmannaskola. En- hetsskolan har då handhaft de all- männa läroämnena och lantmanna- skolan har svarat för yrkesämnena.

Som exempel på skoldistrikt, där all undervisning i klass 9 y gren 1 skett in- om enhetsskolans ram kan nämnas Oland i Uppland, Vifolka i östergöt- land och Älghult i Småland. De två första var bland de distrikt, som påbör- jade försöksverksamheten 1949, och har haft nionde skolår sedan läsåret 1953 /54. I Oland träffades första läsåret av- tal med en enskild jordbrukare om att få disponera egendomen för jordbruks- undervisning. Yrkeslärare anställdes och den teoretiska och praktiska yrkes- undervisningen skedde på gården. Efter ett läsår frångick man denna lösning av jordbruksutbildningen. Den teoretis- ka yrkesundervisningen har sedan. läsåret 1954/55 skett i enhetsskolan och de praktiska övningarna på en åker- areal, som tillhör kommunen.

I Vifolka var yrkesundervisningen under läsåret 1053/54 förlagd till en kommunen tillhörig egendom. Sedan läsåret 1955/56 får eleverna genom av— tal mellan kommunen och Östergötlands distrikt av Jordbrukarungdomens för— bund sin undervisning i yrkesteori och yrkespraktik vid Valla gård, Linköping. Undervisningen har handhafts av en lantmästare, som är anställd som yr- keslärare av Vifolka kommun med pla- cering vid Valla gård. Vid de praktiska övningarna har även egendomens ar- betsledare medverkat. Eleverna har va- rit inkvarterade vid Valla gård måndag —torsdag varje vecka och har under fredagar och lördagar erhållit under— visning i de allmänna läroämnena vid hemkommunens centralskola.

Älghult har haft sitt första nionde skolår läsåret 1958/59. Yrkesundervis- ningen i gren 1 har skett vid ett av kommunen ägt jordbruk. Detta har va- rit utarrenderat till en lantmästare, som samtidigt varit anställd av kommunen som yrkeslärare.

I några distrikt, där så få elever an- mält sig, att man ej kunnat anordna en särskild gren, har yrkespraktiken skett i hemmen eller på enskilda gårdar och yrkesteorin bedrivits som korrespon- densstudier.

I flera fall har all undervisning under det nionde skolåret förlagts till lant- mannaskola. Sålunda har vid Nordvik och Hörby lantmannaskolor under tre läsår anordnats praktisk-teoretiska hu- vudkurser för elever i enhetsskolans klass 9 ygren 1. Eleverna har kom- mit från ett flertal skoldistrikt och va- rit inkvarterade vid lantmannaskolan under pågående kurs. Timplanerna har godkänts av lantbruksstyrelsen och skolöverstyrelsen. Kurstiden har omfat- tat vid Nordvik omkring 1 juli—om- kring 15 april och vid Hörby omkring 1 augusti—mitten av juni. Vid Hörby har det varit ett kursuppehåll från höst— terminens slut till omkring 1 mars. Den teoretiska undervisningen såväl i de allmänna läroämnena som i yrkesämne- na har handhafts av lantmannaskolans lärare. För undervisningen i Skogshus- hållning har anlitats jägmästare och skogsmästare från respektive skogs- vårdsstyrelser. De praktiska övningarna har skett vid respektive skoljordbruk. På grund av den begränsade åkerarealen vid Hörby lantmannaskola har prakti- ken i viss omfattning skett vid tre styc- ken intilliggande enskilda jordbruk. Som handledare har främst tjänstgjort vid skoljordbruket anställda arbetsleda- re samt, då det gällt skogsarbeten, skog- vaktare. Eleverna har i princip efter åttonde läsåret överförts från enhets- skolan till lantmannaskolan.

Vid Skurups lantmannaskola samt Nytorps skogs- och lantmannaskola har ett samarbete skett med enhetsskolorna i Svedala respektive Bollnäs skoldi- strikt. Eleverna har under vissa tider av läsåret varit inkvarterade vid lant- mannaskolan. Vid Nytorp har detta skett under tiden 1 augusti—30 septem- ber och 15 maj—IO juni samt vid Sku- rup under tiden 1 augusti—31 oktober och 15 april—12 juni. Lantmannasko- lorna har i dessa fall icke haft möjlig— het att ta emot 9 y-elever under den tid, som den ordinarie vinterkursen pågått vid skolorna. Lantmannaskolan har

handhaft undervisningen i yrkesteori och yrkespraktik och enhetsskolan har ombesörjt undervisningen i de allmän— na ämnena. I Bollnäs har viss del av undervisningen i skog skett under vin- tern i enhetsskolan och då handhafts av skogsvårdsstyrelsens personal. I Sve- dala har också viss undervisning i yr- kesteori förekommit vid enhetsskolan under vintern och då handhafts av lä- rare från Skurups lantmannaskola. Den teoretiska undervisningen har handhafts av agronomer och jägmästa- re, den praktiska huvudsakligen av in- struktörer och arbetsledare vid skol- jordbruken. Skoldistrikten har betalat för elevernas inkvartering, resor, läro- böcker m. m. Vid Skurups lantmanna- skola har två sådana kurser förekom- mit läsåren 1955/56 och 1956/57 med sammanlagt 10 elever. På grund av det begränsade elevantalet på jordbrukslin- jen i Svedala enhetsskola har dessa från och med läsåret 1957/58 sammanförts med eleverna från de övriga skoldistrik- ten i Skåne och erhållit sin förberedan- de yrkesutbildning vid Hörby lantman- naskola. Vid Nytorp har samarbetet med enhetsskolan i Bollnäs fortgått un— der tre år sedan läsåret 1956/57. I dessa kurser har deltagit 45 elever.

Eleverna i klass 9 y gren 1 från Hieta- niemi skoldistrikt erhöll under läsåren 1953/54 och 1954/55 under c:a 9 veckor sin jordbruksutbildning vid Vojakkala lantmannaskola. Deras undervisning i skog och mekanisk verkstad liksom i de allmänna läroämnena gavs i hemkom- munen.

I huvudsak har endast ovan angivna lantmannaskolor deltagit i försöksverk-

samheten med den förberedande jord- bruksutbildningen inom enhetsskolan. I övrigt har några elever från olika di- strikt erhållit denna utbildning som ele- ver vid Gålö jordbruksskola eller som elever i praktisk-teoretisk sommarkurs eller 5 månaders vinterkurs vid någon lantmannaskola.

Praktisk yrkesorientering i jordbruk i enhetsskolans klass 8

I enlighet med enhetsskolans timplan förekommer i klass 8 som tillvalsämne praktisk yrkesorientering med fyra veckotimmar. Dessa kan lämpligen kon- centreras till en sammanhängande tids- period och omfattar då fyra hela läs- veckor. Eleverna skall under denna tid bilda sig en uppfattning om några yr- kens krav, möjligheter och förhållan- den. Eleverna har tidigare i klass 7 och 8 erhållit teoretisk yrkesorientering. För att ge ett gott och riktigt utbyte är det. viktigt, att den praktiska yrkesori- enteringen blir förlagd till lämpliga ar- betsplatser. I många fall erhålles en god bild av yrkesmiljö och arbetsförhållan- den genom praktik på enskilda gårdar. Enligt skolöverstyrelsens anvisningar bör praktiska utbildningsanstalter ock- så i vissa fall utnyttjas för detta ända- mål. Sedan läsåret 1952/53 har c:a 100 elever från enhetsskolans åttonde klass erhållit praktisk yrkesorientering vid sammanlagt 8 lantmannaskolor. Dessut— om har vid ungefär hälften av samtliga lantmannaskolor under senare läsår ett stort antal elever från folkskolans åtton— de klass erhållit yrkesorientering.

BILAGA 5.

Förslag till undervisningsplan för 21-veckors grundläggande

yrkeskurs i jordbruk1

_1. Ämnesplan

Läroämne Antal timmar Samhällslära 20 Yrkesräkning 50 Lantbrukskemi 30 Jordbrukslära (med geologi o. botanik) 165 Maskinlära (med fysik) 130 Husdjurslära (med ärftlig- hetslära) 170 Lantbruksekonomi 75 Redovisningslära 50 Byggnadslära 20 Skogshushållning 70 Demonstrationer, exkursio- ner m. m. 40 Gymnastik och idrott 20 Summa: 840

2. Ämnenas omfattning

Samhällslära (20 tim.): Människan och samhället. Yrkesräkning (50 tim.): Repetition, omfattande reguladetri, procenträk- ning, geometri, tillämpningsövning— ar med exempel, hämtade från jord- bruket och skogsbruket. Lanlbrukskemi (30 tim.): Kemins grundlagar, de viktigaste grundäm- nena, tillämpad oorganisk och orga- nisk kemi.

1 Detta förslag till undervisningsplan är — i likhet med härefter följande förslag till undervisningsplaner för olika slag av kurser ,_ avsett att ytterligare klarlägga kommitténs uppfattning om undervisning- ens uppläggning, Det skall icke betraktas som ett slutgiltigt förslag utan är endast avsett att ligga till grund för den framtida planeringen av undervisningen vid skolor- na, som skall ske i samråd med tillsyns- myndigheten.

Jordbrukslära med geologi och botanik Geologi (historisk geologi, bergarter, lösa jordlager) 1 Marklära och klimatlära 15 Torrläggning och bevatt- ning 15 Jordens bearbetning 15 Växtnäring, gödselmedel, kalkning 25 Allmän botanik (anatomi, fysiologi) 10 Systematisk botanik 5 Växtföljder, utsäde 10 Ogräs, växtsjukdomar, skadedjur 25 Odling av olika växtslag 35

Maskinlära med fysik Fysik (mekanik, värmelära, el-lära) 20 Materiallära, maskinele- ment, elmotorer 15 Traktorer 25 Lantbruksmaskiner 30 Maskinövningar 40

Husdjurslära med ärftlighelslära Anatomi och fysiologi 15 Ärftlighetslära, raser och avel 30 Utfodringslära 55 Skötsel 20 Sjukvårdslära 15 Mjölkhushållning 10 Praktiska övningar 25 Lantbruksekonomi Allmän orientering om svenskt lantbruk 5 Lantbrukets samhällsekono- miska uppgifter 5 Fastighetsekonomi, fastig- hetsbildning, arrendering, investering, finansiering 20

130

170

Olika produktionsgrenars ekonomi, arbetslära Marknadslära och för- eningskunskap

Redovisningslära Kassabokföring Deklaration Driftsanalys

35 10 75 25 15 10 50

Byggnadslära (20 tim): Byggnads- material, utrymmesberäkning, plan- läggning av byggnader, värmeisole- ring, byggnadsdelar, vatten, avlopp och vattenvärd, el-installationer, byggnadsvård, ekonomiska frågor.

Skogshushållning Allmän skogsbrukskunskap 15

skogsbruket i samhället, före- tagsformer och ägargrupper, skogslagar, naturvård, skog- lig information;

Skogsskötsel marklära och skogsbiologi, maskin och redskapslära, be- ståndets anläggning, vård och avveckling;

Drivning (avverkning) allmänna drivningsfrågor, redskaps- och maskinlära, avverkning, transporter;

Driftsekonomi och planlägg- ning skogsmätning, skogsekonomi, korttids- och långtidsplan- läggning

25

15

15

70

BILAGA 6.

med utvidgad undervisning i Skogshushållning

] . Ämnesplan

Läroämne Antal timmar Samhällslära 20 Yrkesräkning 50 Lantbrukskemi 30 Lantbruksbotanik 20 Jordbrukslära (med geolo- gi) 110 Maskinlära (med fysik) 120 Husdjurslära (med ärftlig- hetslära) 130 Lantbruksekonomi 60 Redovisningslära 40 Byggnadslära 20 Skogshushållning 340 Demonstrationer, exkursio- ner m. m. 40 Gymnastik och idrott 20 Summa: 1.000

2. Ämnenas omfattning

Samhällslära (20 tim.): Människan och samhället Yrkesräkm'ng (50 tim.): Repetition omfattande reguladetri, procenträk- ning, geometri, tillämpningsövning- ar med exempel, hämtade från jord- bruket och skogsbruket. Lanlbrukskemi (30 tim.): Kemins grundlagar, de viktigaste grundäm- nena, tillämpad oorganisk och orga- nisk kemi. Lanlbruksbotanik (20 tim.): Allmän botanik (anatomi och fysiologi), sy- stematisk botanik.

Jordbrukslära med geologi och botanik Geologi (historisk geologi; bergarter, lösa jordlager) 10 Marklära och klimatlära 15 Torrläggning och bevatt- ning 10

Jordens bearbetning Växtnäring, gödsling och kalkning Växtföljder, utsäde Ogräs, växtsjukdomar, skadedjur

Odling av olika växtslag

Maskinlära Fysik (mekanik, värmelära, el-lära) Materiallära, maskinele- ment, el-motorer Traktorer Lantbruksmaskiner Maskinövningar

Förslag till undervisningsplan för 25-veckors grundläggande yrkeskurs

10

15 10

20 25 110

20

15 20 25 40 120

Husdjurslära med ärftlighetslära Anatomi och fysiologi Ärftlighetslära, raser och avel Utfodringslära Skötsel Sjukvårdslära, hovvård, hovbeslag Mjölkhushållning Praktiska övningar

Lantbruksekonomi

Allmän orientering om svenskt lantbruk Lantbrukets samhällsekono- miska uppgifter Fastighetsekonomi, fastig- hetsbildning, arrondering, investering, finansiering Olika produktionsgrenars ekonomi

Arbetslära

Redovisningslära Kassabokföring Deklaration Driftsanalys

10

25 45 15

10 10 15 130

15

25 10 60

25 10 5 40

Byggnadslära (20 tim.): byggnads- material, utrymmesberäkning, plan- läggning av byggnader, värmeisole- ring, byggnadsdelar, vatten, avlopp och vattenvård, el-installationer, byggnadsvård, ekonomiska frågor.

Skogshushållning

Allmän skogsbrukskunskap 20 skogsbruket i samhället, företagsformer och ägar— grupper, skoglig administra— tion, skogliga organisatio- ner, övriga organisationer, skoglig utbildning, skogsla- gar, naturvård, skoglig in- formation Skogsskötsel 90 marklära och skogsbiologi, maskin- och redskapslära, beståndets anläggning, be- ståndsvård, beståndets av- veckling Drivning (avverkning) allmänna drivningsfrågor, redskaps- och maskinlära, avverkning (huggning), transporter, avtalskänne- dom, virkesvård Driftsekonomi och drifts- planläggning 100 skogsmätning, skogsekono- mi och skogsbokföring, korttidsplanläggning, lång— tidsplanläggning, försälj- ning Praktisk hästvård och skogs- körning 30 340

100

3. Anvisningar för undervisningspla- nens tillämpning

En del av den tid, som i undervis- ningsplanen är anslagen för undervis- ningen i allmänna läroämnen och fack- ämnen, avser för jordbruk och skogs- bruk gemensam undervisning. Det är angeläget, att detta beaktas vid kurs- uppläggningen för undvikande av dub- belundervisning. En klar gränsdrag- ning mellan ämnena bör göras i sam- råd med samtliga berörda lärare. För jordbruk och skogsbruk gemensam un- dervisning bör i första hand förekom— ma i nedanstående ämnen.

Yrkesräkning Lantbrukskemi Lantbruksbotanik Jordbrukslära med geologi och botanik geologi marklära och klimatlära torrläggning och bevattning Maskinlära fysik materiallära, torer traktorer Husdjurslära med ärftlighetslära (avseende hästen) anatomi och fysiologi ärftlighetslära, raser och avel, utfodringslära sjukvårdslära, hovvård, hovbeslag Lantbruksekonomi investering, finansiering, olika pro- duktionsgrenars ekonomi Redovisningslära

maskinelement, el-mo-

Förslag till undervisningsplan för 10-veckors kortare

grundläggande yrkeskurs

1. Ämnesplan

Läroämne Antal timmar Yrkesräkning 25 Jordbrukslära 40 Växtodlingslära 60 Maskinlära 90 Husdjurslära 100 Ekonomilära 55 Studiebesök 15 Diverse 15

Summa: 400

2. Ämnenas omfattning Yrkesräkning: Sorträkning, procent- räkning, reguladetri, geometri, till- lämpningsövningar med exempel hämtade från jordbruket. Jordbrukslära: Marklära, torrlägg- ning och bevattning, jordbearbet- ning, växtnäring, gödselmedel och kalkning, praktiska övningar. Växtodlingslära: Växtföljder, grö- dornas sådd, skötsel, skörd och för— varing, bekämpning av ogräs och växtsjukdomar, praktiska övningar. Maskinlära: Materiallära, maskinele- ment, el-motorer, förbränningsmoto- rer, traktorer, lantbruksmaskiner, maskinövningar.

Husdjurslära: Anatomi och fysiologi, utfodring av olika husdjur, husdju- rens skötsel och vård, ladugårdshy- gien, mjölkhygien, praktiska övning- ar. Ekonomitära: Jordbrukets ställningi samhälls- och näringsliv, fastighets- ekonomi, finansiering, olika produk- tionsgrenars ekonomi, produktions- planering, arbetsfrågor, arbetar- skydd. Studiebesök: Exkursioner, studiere- sor till gårdar i skolans närhet.

Diverse: Föredrag i allmänna äm- nen, diskussioner m. m.

3. Anvisningar för undervisnings-

planens tillämpning

Yrkesräkning: Undervisningen skall främst syfta till att göra deltagarna förtrogna med återkommande och viktiga beräkningsuppgifter inom jordbruket. Jordbruksläm: Undervisningen skall främst ge praktiskt betydelsefulla kunskaper om olika bearbetnings- metoder, gödselmedel och deras egenskaper o. s. v. Den skall också ge förklaringar och en bakgrund till olika åtgärder, som vidtas exempel- vis ifråga om jordbearbetning, av- vägning av gödselgivorna o. s. v. En del av undervisningen bör om möjligt ges i form av praktiska öv- ningar. Växtodlingslära: Undervisningen skall i första hand ge praktiskt till— lämpbara kunskaper om de olika grödornas sådd, skötsel, skörd och förvaring. För varje gröda kan be- handlas lämplig plats i Växtföljden, lämplig gödselgiva, betning av ut- sädet, utsädesmängd, sådjup, skötsel under växttiden innefattande ogräs- bekämpning och bekämpning av skadedjur och växtsjukdomar, olika skörde- och bärgningsmetoder, för- varing. I samband härmed bör ges förklaringar och en bakgrund till olika åtgärder, som vidtas exempel- vis ifråga om betning av utsädet, ogräsbekämpning, lagring av pro- dukterna o. s. v. En del av undervis- ningen bör om möjligt ges i form av praktiska övningar.

Maskinlära: Undervisningen skall omfatta grunddragen av traktorer- nas och lantbruksmaskinernas kon- struktion och funktion samt inställ- ning, skötsel och vård. En stor del av undervisningen bör förläggas till maskinhall och ges i form av demon- strationer och praktiska övningar Husdjurslära: Undervisningen i ana- tomi och fysiologi bör omfatta foder— smältnings- och fortplantningsorga— nens samt juvrets byggnad och funk- tion. Vid undervisningen i utfod- ringslära skall deltagarna lära känna fodermedlen, deras egenskaper och användning samt inverkan på dju- rens hälsotillstånd. Deltagarna skall i anslutning härtill upprätta enkla foderstater för olika djurslag 'och göra beräkningar och planeringar i anslutning till dessa. Undervisningen i djurens skötsel och vård samt ladu- gårdshygien skall främst behandla de åtgärder djurskötaren kan vidta för att påverka djurens trivsel och hälsa samt produktion. I samband med undervisningen i mjölkhygien, mjölkningens utförande och mjöl- kens behandling redogöres för

mjölkningsanläggningens konstruk- tion och skötsel. En stor del av un- dervisningen bör förläggas till djur- stallarna och ges i form av demon- strationer och praktiska övningar. Ekonomitära: Inledes med en redo- görelse för jordbruksbefolkningens relativa storlek samt jordbrukets struktur och de förändringar, som desamma undergår, samt jordbruks- produktionens omfattning och bety- delse i landets näringsliv. I samband med undervisningen i fastighetseko— nomiska frågor såsom företagsstor- lek, arrondering, värdering m. m. behandlas grunddragen i svensk jordbrukspolitik. Genom bidragskal- kyler och andra beräkningar bely— ses de olika produktionsgrenarnas ekonomi ställda i relation till hela företagets ekonomi. Undervisningen i arbetsfrågor skall behandla arbets- psykologi, arbetsfysiologi och ar- betsteknik samt journalföring och beräkningar i anslutning till olika arbetsuppgifter. I samband härmed behandlas olika åtgärder i syfte att minska riskerna för olycksfall i ar- betet.

Förslag till undervisningsplan för grundläggande

praktisk-teoretisk yrkeskurs

1 . Ämnesplan

Läroämne Antal timmar Samhällslära 20 Yrkesräkning 30 Lantbrukskemi 40 Jordbrukslära (m. geologi

0. botanik) 160 Husdjurslära (m. ärftlig- hetslära) 160 Maskinlära (m. fysik) 140 Lantbruksekonomi 80 Redovisningslära 65 Byggnadslära 30 Skogshushållning 70 Exkursioner 40 Diverse 25

Summa: 860

2. Ämnenas omfattning

Samhällslära (20 tim.): Människan och samhället Yrkesräkning (30 tim.): Repetition av sorter, procenträkning, geometri m. m. Tillämpad räkning med exem- pel från lantbruk och skogsbruk. Lanlbrukskemi (40 tim.): De vikti- gaste grundämnena liksom de enkla- re kemilagarna genomgås. Tillämpad oorganisk och organisk kemi med anknytning till lantbruket. Genom- gång av gödselmedlens och foder- medlens kemi.

Jordbrukslära med geologi och botanik Geologi 10 Marklära, klimat m. m. 15 Torrläggning 0. bevattning m. arealmätning 15 Allmän botanik (anatomi, fysiologi) 10 Systematisk botanik (mest ogräskännedom, även på be- sprutningsstadium) 5

Växtnäring, mikroorg., göd- selmedel, kalkning 30 Utsäde, växtföljder 10 Ogräs, sjukdomar, skade- djur 30 De olika växtslagens odling och skörd 35 160

Husdjurslära med ärftlighelslära Anatomi och fysiologi 20 Ärftlighetslära, raser, avel 30 Utfodring och skötsel 60 Sjukvårdslära med stallhy- gien 15 Mjölkhushållning 10 Praktiska övningar bl. a. i mjölkning 25 160 Maskinlära Fysik (mekanik, värmelära, el-lära) 20 Materiallära, maskinele- ment, motorer 15 Traktorer 25 Lantbruksmaskiner 35 Övningar som delvis för- lägges till sommaren 45 140 Lantbruksekonomi Sveriges jordbruk 5 Nationalekonomiska be-

grepp, marknadslära med föreningsrörelse 15 Fastighetsekonomi, förvärv av fastighet och finansie-

ring 15 Planering av olika drifts- grenar 25 Arbetslära 20 80 Redovisningslära Kassabokföring 25 Enkelt bokslut 20 Deklaration 15 Driftsanalys 5 65

Byggnadslära Allmän planläggning 5 Byggnadsmaterial 5 Ventilation 5 Planlösningar och inred— ningsdetaljer 15 30 Skogshushållning Allmän skogsbrukskunskap 15 skogsbruket i samhället, före- tagsformer och ägargrupper, skogslagar, naturvård., skog- lig information;

marklära och skogsbiologi, maskin och redskapslära, beståndets anläggning, vård och avveckling;

Drivning (avverkning) allmänna drivningsfrågor, redskaps- och maskinlära, avverkning, transporter; Driftsekonomi och planlägg- ning skogsmätning. skogsekono- mi, korttids- och långtids- planläggning

15

70

Förslag till undervisningsplan för 8-veckors specialkurs

1 . Ämnesplan

Läroämne Botanik Växtfysiologi 4 Växternas fortplant- ning 2 Växtsystematik 4 Allmän jordbrukslära Jordarter 7 Jordens bearbetning 8 Gödsellära 20 Allmän växtodlingslära Facktidskrifter 2 Växtförädling 3 Försöksverksamhet 10 Utsäde och frö- kontroll 20 Skörde- och bärg- ningsmetoder 15 Ogräsbekämpning De vanligaste ogräsen 10—15 Förebyggande åtgär- der mot ogräs 5 Kemisk »ogräsbe- kämpning 20 Växtskydd Växtsjukdomar, all- mänt 7 De olika växtsla- gens sjukdomar 15—20 Skadegörare, all- mänt 8 De olika växtsla- gens skadedjur 15—20 Handhavandet av växtskyddsmedel 5 Speciell växtodling Växtföljder 10 Tillämpad växtod- lingslära 95 Lönsamhetsberäk- ningar 10

i växtodlingslära

Antal timmar

10

35 50 35—40 50—60

Växtodlings- och gödslingsplaner 15 Kontakt med hus- hållningssällskapet 5 135

Summa 315—330

2. Ämnenas omfattning

Botanik Växtfysiologi: Kolassimilationen; växternas andning, vattenupptag- ning och näringsupptagning. Växternas fortplantning: Könlös och könlig förökning; själv- och kors- polination; befruktning Växlsystematik: Växtrikets indel- ning; hur man examinerar en växt; bakteriernas och svamparnas bygg- nad och livsbetingelser.

Allmän jordbrukslära Jordarter: Mineraljordar; organoge- na jordar. Demonstration i fält och/eller de- monstration av för trakten karak- teristiska jordprover, som i förväg insamlats och bestämts. Jordens bearbetning: Jordens struk- tur; jordbearbetningsredskapens an- vändning; höst— och vårbruk; om möjligt demonstration i fält. (Ev. SOL—filmerna: Plöjningsarbe— tets utförande och Såbäddens bered- ning samt diskussion i anslutning härtill). Gödsellära: Växternas näringsäm- nen; naturlig gödsel och urin; kvä- ve-, fosfor-, kaliumhaltiga och sam- mansatta gödselmedel; mikroele- ment; enkla beräkningar rörande näringsinnehåll m. m.; kalkning; markkartering. (Val av gödselmedel, mängder och

spridningstider behandlas lämpli- gen i den speciella växtodlingläran för varje växt).

Allmän växtodlingsliira Fackstidskrifter: Olika facktid- skrifter; anvisningar om hur man finner olika uppgifter. Växtförädling: Våra växtförädlings- anstalter; förädlingsmetoder. Försöksverksamheten: Försöksverk- samhetens organisation och ända- mål; medelfel och M—diff.; ev. någon beräkning i anslutning härtill; för- sökssammanställningarnas uppställ- ning och tolkning. Utsäde och frökonlroll: Värdebe- stämmande egenskaper hos utsädet; frökontrollväsendets organisation, verksamhet och befogenheter; stats- plombering samt övrig kontroll över saluförda utsädesvaror; allmänna krav på utsädesodlingar; val av ut- säde; studium av frökataloger; öv- ningar i grobarhetsundersökningar samt enkel fröanalys. Skörde- och bärgningsmetoder: Skör- metoder; principer för ensilering; lagring av spannmål och fröer. Demonstration av skulltork, siloty- per, torknings- och lagringsanord- ningar (vid besök på gårdar); kost- nadsberäkningar och kostnadsupp- gifter.

Ogräsbekämpning

De vanligaste ogräsen: Annuella, bienna och perenna ogräs; de vanli— gaste ogräsens egenskaper, utbred- ning och förekomst; (kan under sommaren demonstreras i fält, under vintern med hjälp av tejpade eller pressade exemplar i för bekämp- ning lämpligt stadium); groning av ogräsfrön på groningsapparat. Förebyggande bekämpningsåigär- der: Utsädets och växtföljdens be- tydelse; mekanisk ogräsbekämpning. Kemisk ogräsbekämpning, Kemiska ogräsmedel; val av bekämpningsme- del; ogräsbekämpning i olika grö-

dor; bilagen, varningsföreskrifter, förgiftningsrisker och skyddsbe- stämmelser; ogrässprutor, deras in- ställning och skötsel.

(Vid genomgången kan förslagsvis >>de vanligaste ogräsen», »förebyg- gande bekämpningsåtgärder» och »kemiska ogräsmedel» behandlas före den speciella växtodlingsläran. Val av bekämpningsmedel samt ogräsbekämpning i växande gröda kan sedan tagas upp till behandling i samband med genomgång av de olika växterna i det tillämpade växt- odlingsavsnittet. Då den speciella växtodlingsläran genomgåtts sam- manfattas, utvidgas och slutföres ka- pitlet om ogräsbekämpning).

Växtskydd Växtsjukdomar, allmänt: Fysiogena växtsjukdoms- och skadeorsaker; pa- rasiterande svampar, bakterier och virus; förebyggande bekämpning; kemiska bekämpningsmedel. De olika växtslagens sjukdomar: Lektioner, övningar, demonstratio- ner i fält. Skadedjur, allmänt: Högre djur; in- sekter; övriga lägre djur; förebyg- gande bekämpning; kemiska be- kämpningsmedel. De olika växlslagens skadedjur: Lektioner, övningar, demonstratio- ner i fält.

Handhavande! av växtskyddsmedel: Bilagen, varningsföreskrifter, för- giftningsrisker och skyddsbestäm- melser.

(»Växtsjukdomar, allmänt» och »skadedjur, allmänt» kan lämpligen behandlas före genomgången av den speciella växtodlingsläran. De olika växtslagens växtsjukdomar och skadedjur behandlas kortfattat i samband med genomgången av varje växt i den tillämpade växtodlingslä- ran. Då den speciella växtodlingslä— ran genomgåtts sammanfattas, utvid- gas och slutföres kapitlet om växt- skydd).

Speciell växtodling Växtföljder: Faktorer av betydelse för valet av växtföljd; exempel på Växtföljder. Tillämpad växtodlingslära: De olika grödornas omfattning och betydelse inom länet; odling av våra vanli— gaste åkerbruksväxter. Ev. fältmässig köksväxtodling, frö- odling). (Vid genomgång av den tillämpade växtodlingsläran bör försöksresulta— ten från länet eller försöksområdet ligga till grund för undervisningen. Eleverna kan — i många fall — ef- ter gruppstudier själva redogöra för t. ex. sort-, gödslings- och andra frå- gor i anslutning till studier av för- söksresultaten) . Studieresor och exkursioner till går- dar med olika driftsinriktningar. De-

monstrationer i fält. Ev. praktiskt försöksarbete. Lönsamhetsberäkningar: Exempel på kalkylmodeller för olika grödor. Växtodlings- och gödslingsplan: Ele- verna kan lämpligen i grupper ar- beta med en gödslings- och växtod- lingsplan under i förväg givna för- utsättningar. (Övningsmarkkarta kan erhållas från någon kemisk station. Lämplig karta finnes också i Jord— bruksläran, del I). Gödslings- och växtodlingsplan uppgöres sedan in- dividuellt för den egna gården eller annan valfri gård. Kontakt med hushållningssällskapet: Sort-, gödslings- och övriga växtod- lingsfrågor tages upp till diskussion med länets jordbrukskonsulent; hus- hållningssällskapets verksamhet.

Förslag till undervisningsplan för 10-veckors specialkurs

i nötkreatursskötsel

1 . Ämnesplan

Antal timmar på lärosal i stallar lekt. övn. övn. Yrkesräkning 40 Läroämne Fodermedel 10 10 5 Utfodring 25 70 10 Skötsel 20 20 20 Avels- och ras— lära 10 10 10 Ekonomi 30 30 Sjukvårdslära, hygien, byggna- der 20 10 10 Studieresor 40

Summa: 195 150 55 Totalsumma: 400

2. Ämnenas omfattning Utfodring Foderstater enligt grundutfodrings- planer; praktiska övningar i foder- tilldelning.

Skötsel Könsorganens byggnad och funktio- ner jämte övningar i stallarna be- träffande brunstkontroll; kontroll av den sexuella hälsan; veterinärernas arbete m. m.. Djurets byggnad och funktioner, mjölkning och mjölkhy-

gien med övningar i laboratorium, t. ex. beträffande diskmetod-er, kyl- ning m. m. Dagliga skötseldetaljer med demonstrationer och övningar, ryktmetoder, bekämpande av parasi- ter, klövvård, klippning, avhor.ning, ringning, tjurdressyr och tjurtrim- ning, journalföring.

Avels- och raslära Sveriges raser och deras ekonomiskt viktiga egenskaper, härstamningsbe- vis och i samband härmed övningar iavkommeundersökningar, avkom- mebedömningar, uppskattning av avelsvärde enligt Korkmans metod, övriga allmänna åtgärder för aveln. Skolbesättningens pålägg och utgall- ringar, exteriörbedömning och slakt— kvalitetsbedömning i anslutning till leverans av slaktdjur.

Ekonomi Val av inköpt foder, mjölkproduk- tionens intensitet, köttproduktionen, arbetsrationalisering, betesskötselns ekonomi.

Studieresor Till slakteriet med övningar i be- (lömning före och efter slakt; semin- stationer m. m.

Förslag till undervisningsplan för 8-veckors specialkurs i svinskötsel

1. Ämnesplan

Antal timmar på lärosal i stallar lekt. övn. övn. Yrkesräkning 10 Utfodring (inklu- sive fodermedel) 30 70 20 Läroämne Skötsel 15 20 Avels- och ras- lära 15 15 10 Ekonomi 10 30 Sjukvårdslära, hygien, byggna- der 15 10 10 Studieresor 40

Summa 135 125 60 Totalsumma 320

2. Ämnenas omfattning Utfodring

Fodermedel; foderstater, bl. a. efter uppgjorda grundutfodringsplaner; fod- rets inverkan på tillväxt— och slaktkvali- tet.

Skötsel Arbetsordning; brunst, parning, gris- ning, smågrisarnas skötsel, kastrering; journalföring och parasitbekämpande.

Avels- och raslära Våra svinrasers bruksegenskaper och deras bedömning; allmänna åtgärder för svinaveln; antavlor m. m.

Ekonomi

Smågrisproduktionen; gödsvinsproduk- tionen; utfodringens intensitet; bestäm- ning av slaktvikt; arbetsrationalisering; nettoberäkning.

Sjukvårdslära, hygien, byggnader Utöver läroboksgenomgången i dessa ämnen följes den veterinära kontrollen i skolbesättningen.

Studieresor Besök vid svingårdar med och utan automatisk utfodring, firmor, som blan- dar svinfoder; bedömning av slaktkva- litet före och efter slakt vid slakteri.

Förslag till undervisningsplan för 10-Veckors specialkurs i fjäderfäskötsel

Läroämnen Antal timmar

Fjäderfäskötselns förutsättning, omfattning och betydelse Utfodringslära

AveIs-, ras- och exteriörlära Kläckning, maskiner och redskap Kyckling- och ungdjursuppföd- ning

Hönshesättningens gallring Byggnadslära med inredningar Sjukdomar, hygien

Allmän skötsel Gås-, ank— och kalkonskötsel Ekonomi (lönsamhetsberäkning- ar jämte driftsplan för viss pro- duktionsinriktning)

10 45 15 15

15 35 20 25 20 20

40

Kvalitetsproduktion, klassifice- ring och produkternas använd- ning i hushållet 30 Handels- och marknadslära 10 Övningar och demonstrationer 40 Studieresor 40 Enskilda och allmänna ämnen jämte överläggningar 20

Summa 400

Omkring halva undervisningstiden avser undervisning i form av lektioner och återstoden av tiden demonstratio- ner, övningar och dylikt.

Förslag till undervisningsplan för 12-veckors specialkurs i maskinlära

1 . Ämnesplan

Läroämne

Fysik ........................................... Materiallära och maskinelement .......

Verkstadsutrustningens handhavande Traktorer Lantbruksmaskiner

Lantbrukets el-utrustning ................. Maskinanvändningens ekonomi ........

Svetsning Maskinreparationer och maskinvård Traktorer Skördetröskor Övriga lantbruksmaskiner Arbetarskydd

Enskilda uppgifter .......................... Studieresor

2. Ämnenas omfattning Fysik

Repetition och inlärning av viktiga grundbegrepp inom mekanik, värmelå- ra och cl-lära.

Materiallära och maskinelement Undervisningen skall ge förtrogenhet med olika former av järn och deras egenskaper, viktiga legeringar, skruvar, muttrar och gångsystem, kilar, nitar, axlar, lager, kopplingar och transmis- sioner.

Verkstadsutrustningens handhavande Genomgång och demonstration samt öv- ningar med de verktyg och verkstads- maskiner, som kommer att utnyttjas vid maskinvårds- och reparationsarbetena under kursen.

Antal timmar

demonstra- praktiska lektioner tioner och reparations- .. . o. svetsn. ovningar arbeten ........ 10 5 ........ 10 5 ...... 5 5 ....... 20 20 ....... 25 10 ....... 5 5 ....... 15 10 ........ 10 10 60 ........ 10 90 ........ 5 40 ........ 5 4.5 ....... 5 ....... 5 15 ....... 30 110 135 235 Totalsumma: 480 Traktorer

Repetition av traktorläran med utvidg- ning främst i avsnitt som rör trak- torernas underhåll och reparationer (= reparationsteori). Här bör också in- gå övningar med olika metoder att kon- trollera traktorernas kondition.

Lantbruksmaskiner Ämnet bör omfatta ett begränsat ur- val av de för orten viktigaste lantbruks- maskinerna. Jämsides med en genom- gång av maskinernas konstruktion och funktion bör i förekommande fall ma- skinens utnyttjande och användning be- handlas. Sålunda: plogar och plöjning, Skördetröskor, självbindare' och skörde— metoder, torkar och torkning etc.

Lantbrukets el—utrustning Undervisningen skall ge en orientering om landsbygdens el-distribution med ta-

ritter samt en mera ingående kunskap om el-installationer och el-utrustning på en lantgård med underhåll och vård samt olycksrisker.

Maskinanvändningens ekonomi Undervisningen skall ge kunskaper och övning i att bedöma och göra beräk- ningar över jordbrukets maskinkost- nader.

Svetsning Undervisningen skall omfatta såväl gas- som el—svetsning och vara inriktad på jordbrukets behov.

Maskinreparationer och maskinvård Traktorer reparationerna bör om- fatta helrenoveringar, d. v. s. fullstän— dig genomgång av traktorns alla delar. Det är önskvärt, att varje deltagare får arbeta med såväl dieseltraktor som för- gasartraktor.

Skördetröskor — bör bli föremål för

grundlig genomgång, då de utgör myc- ket viktiga och dyrbara maskiner för jordbruket med kort användningstid. Reparations- och underhållsarbetena bör omfatta grundlig kontroll och ge- nomgång av tröskans alla delar.

Övriga lantbruksmaskiner. Reparations- och underhållsarbeten bör omfatta för orten aktuella lantbruksmaskiner såsom plogar, såningsmaskiner, gödselsprida- re, slåttermaskiner, självbindare etc.

Enskilda uppgifter De enskilda uppgifterna hör omfatta frågor inom ämnesområdet. Som exem- pel på sådana uppgifter kan nämnas planering för maskinuppsättning på en viss gård, planering för reparationsut— rymme med utrustning, insamlande av uppgifter om en viss grupp lantbruks- maskiner etc. (Eventuellt kan resultaten av de enskilda uppgifterna delges kur- sen i form av inledningsanföranden med efterföljande diskussion.

Förslag till undervisningsplan för 10-veckors specialkurs

i företagsekonomi

1 . Äm nesplan

Läroämne Antal timmar Lantbruksekonomi Jordbrukets ställning i sam- hället i Sverige och övriga länder 5 Samhällsekonomi 15 Lantbrukets juridik 15 Fastighetsekonomiska frågor 25 Lantbruksföretagets finansie- ring 10 Arbetets effektivitet och orga- nisation 10 Driftsekonomi 100 Redovisningslära 100

Olika betalningsmedel Inventering och bokföring m. m. Redovisningens användning för driftsekonomiska beräk- ningar Kontorsteknik Deklaration Marknadslära 40 Psykologi m. m. Psykologi 10 Maskinskrivning 15 Exkursioner 25

Summa: 370

. Ämnenas omfattning Lantbrukseknomi

Samhällsekonomi: Olika termer så- som nationalinkomst, nationalpro- duktion, konsumtion; inkomst- och förmögenhetsfördelning; allmänt om finanspolitik, inflation—deflation; statliga organisationer på jordbru- kets område. Lantbrukets juridik: Förvärv och byte av fast och lös egendom; arren-

de, handlingar i samband med ar- rende; arbetstids- och semesterla- gen; diverse allmänna juridiska spörsmål. Fastighetsekonomiska frågor: Svensk jordbrukspolitik; företagsstorlek, ar- rondering, värdering; jord kontra skog. Lantbruksföretagets Lån, likviditet. Arbetets effektivitet och organisa- tion: Faktorer påverkande arbets- och dragkraftsförbrukningen; sä- songvariation och variation för oli- ka grödor; arbetets organisation och planering (häri ingår ej arbetstek- nik, d. v. s. redskapens handhavan- de och praktiska användning i fäl- tet. Detta måste inhämtas på annat håll). Driftsekonomi: Ekonomisk termino- logi, funktionsplaueringens teori, in- vestering; växtodlingens ekonomi — korttidsplanering och dylikt; djur- skötselns ekonomi _ kött, mjölk, fläsk m. m.; skogsekonomi; lönsam— hetsberäkningar; planering av driftsinriktningen på den enskilda gården inklusive skogen. Minst halva tiden beräknas använd till övningar. Övningstimmarna bör i första hand användas till träning i uppgörande av kalkyler (bidrags- kalkyler) eller andra snabbkalkyler, som kan komma att bli aktuella för driftsekonomisk planering på kort sikt. Alla vid ett lantbruk förekom- mande driftsgrenar bör bli föremål för lönsamhetsberäkningar varjämte kostnadskalkyler bör uppgöras för olika investeringsalternativ i t. ex. maskiner, byggnader och skogsvä- gar.

finansiering:

Inventering och bokföring: Inven- tering, kassabokföring, kontolära, affärsbokslut (enkelt), kontoplan, bokslutstablå.

Kontorsteknik: Blanketter m. m., tekniska hjälpmedel, affärskorres- pondens.

Deklaration: Beskattningsprinciper; allmän självdeklaration med bilagor för jord och skog, rörelse, annan fastighet; skatteberäkning och kon- troll.

Prisbildningens teori, handelns upp- gift, handelns organisation; produ- cent- och konsumentkooperation, pris- och marknadsreglerande åtgär- der; internationell handel.

Psykologi Arbetspsykologiska faktorer m. m.; arbetsledning.

BILAGA 15.

Förslag till undervisningsplan för 42-veckors arbets- och driftsledarkurs

1. Ämnesplan Läroämnen

Jordbruks- och växtodlingslära

Jordbrukslära Växtodlingslära, allmän Ogräsbekämpning Växtskydd Speciell växtodling

Maskinlära Materiallära och maskin- element, verkstadsutrust- ning Traktorer Lantbruksmaskiner Lantbrukets el-utrustning Svetsning Maskinreparationer maskinvård Arbetarskydd Enskilda uppgifter

och

Husdjurslära Fodermedlen Utfodring Skötsel Avel och raser Sjukvårdslära, hygien, byggnader

Företagsekonomi Lantbruksekonomi Redovisningslära Marknadslära

Arbetsorganisation och ar- betsledning Arb'etet och arbetskostna- derna i lantbruket Företagsekonomiska syn- punkter på arbetsförbruk- ningen Psykologi Arbetsfysiologi, arbetsstu- dier, löneformer, avtal m. m. Arbetsledning

30 45 30 50 100

25 30 30 10 55

150 5 20

20 120 65 20

25

170 100 40

10

55 60

40 100

Antal timmar

255

325

250

310

Praktisk arbetsträning 25 Arbetsplanering (övn.) 30 Studieresor och exkursio-

ner 120 Gymnastik och diverse 100 540 Summa: 1.680

2. Ämnenas omfattning Jordbruks- och växtodlingslära Jordbrukslära: Jordarter, bearbetning, gödsellära. Växtodlingslära, allmän: Växtföräd- ling, försöksverksamhet, utsäde och frökontroll; skörde— och bärgnings- metoder. Ogräsbekämpning: De vanligaste ogräsen, förebyggande åtgärder mot ogräs, kemisk ogräsbekämpning. Växtskydd: Växtsjukdomar (all- mänt), de olika växtslagens sjukdo- mar, skadegörare (allmänt), de olika växtslagens skadedjur, handhavan- det av växtskyddsmedel. Speciell växtodling: Växtföljder; tillämpad växtodlingslära, växtod- lings- och gödslingsplaner; hushåll- ningssällskapens verksamhet på växtodlingens område.

jordens

Maskinlära Materiallära och maskinelement, verkstadsutrustning: Olika former av järn och deras egenskaper, lege- ringar; skruvar, muttrar, gängsy- stem, kilar, nitar, axlar, lager, kopp- lingar och transmissioner; verktyg och verkstadsmaskiner (handhavan- de och vård). Traktorer: Repetition av traktorlä- ran, traktorernas underhåll och re- paration. Lantbruksmaskiner: De viktigaste lantbruksmaskinernas konstruktion, utnyttjande, inställning och använd- ning.

Lantbrukets el-utrustning: Lands- bygdens el-distribution, tariffer, el- installationer, el-utrustning på en lantgård, underhåll och vård; olycksfallsrisker. Svetsning: Gas- och el-svetsning. Maskinreparationer och maskin- vård: Reparations— och underhålls- arbeten på traktorer, Skördetröskor och övriga lantbruksmaskiner. Enskilda uppgifter: T. ex. planering för maskinuppsättning på en viss gård eller planering för reparations- utrymmen med utrustning.

Husdjurslära Fodermedlen: De vanligaste foder- medlens egenskaper, användning och inverkan på produkternas kvali- tet och djurens hälsotillstånd. Utfodring: Grundutfodringsplan, fo- derstater för olika husdjur (nötkrea- tur, svin), praktiska övningar i fo- dertilldelning. Skötsel: Könsorganens byggnad och funktion, brunstkontroll, betäckning, kalvning, grisning; smådjurens och ungdjurens skötsel. Djurens dagliga skötsel, ryktmetoder, parasitbekäm- pande, klövvård, klippning, avhor- ning, ringning, tjurdressyr och tjur- trimning; journalföring. Juvrets byggnad och funktion, mjölkning och mjölkhygien, diskmetoder.

Avel och raser: Sveriges raser och deras ekonomiskt viktiga egenska- per; härstamningsbevis, avkomme- undersökningar, avkommebedöm— ningar, uppskattning av avelsvärdet, antavlor; exteriörbedömning; be- dömning av slaktkvalitet.

Företagsekonomi

Lantbruksekonomi: Jordbrukets ställ- i samhälls- och näringsliv; national- ekonomiska termer och begrepp; jordbrukets juridik; fastighetsekono- miska frågor, finansiering. Drifts- ekonomisk terminologi, funktions- planeringens teori, investering; oli- ka produktionsgrenars ekonomi

(växtodling, djurskötsel, skog), lön- samhetsberäkningar, planering av driftsinriktningen. Redovisningslära: Inventering och bokföring; kontorsteknik, beskatt- ningsprinciper, allmän självdeklara— tion (jord och skog, rörelse, annan fastighet), skatteberäkning och skat- tekontroll. Marknadslära: Prisbildningens teo- ri, handelns uppgift, handelns orga- nisation; producent- och konsument- kooperation, pris- och marknadsreg- lerande åtgärder; internationell han- del.

Arbetsorganisation och arbetsledning Arbetet och arbetskostnaderna i lantbruket: Arbetet som socialt, eko- nomiskt, psykologiskt och fysiolo- giskt problem; arbetskostnaderna i lantbruket och deras beroende av klimat, gårdsstorlek, driftsform och planering. Företagsekonomiska synpunkter på arbetsförbruknin-gen: Driftsformens, arronderingens, driftsintensitetens, mekaniseringsgradens och byggna- dernas (planlösning, inredning och utrustning med mekaniska hjälpme- del) inverkan på arbetsförbruk- ningen. Psykologi: Allmän människokun- skap, arbetspsykologi. Arbetsfysiologi, arbetsstudier, löne- former, avtal m. m.: Arbetsfysiologi; arbetsstudier (teori, hjälpmedel, ma— terialets bearbetning och utnyttjan- de); löneformer; formulär för ar- betsledning, arbetsredovisning och avlöning; lagstiftning rörande lant- abetet, semester m. m. Arbetsledning: Planering på längre och kortare sikt; arbetsmetoder och —studier rörande arbeten i ekonomi- byggnader samt arbeten med växtod- lingen på fälten, transportarbeten och diverse arbeten, reparations- och underhållsarbeten. Arbetsplanering: Övningar i arbets- plan-ering.

Förslag till undervisningsplan för 24-veckors kurs

för utbildning av ladugårdsförmän

1 . Ämnesplan

Antal timmar

Läroämne lektioner o. demon- övningar summa strationer

Avelslära ............................................. 60 60 120 Utfodringslära ....................................... 165 50 215 Husdjurens skötsel och vård ..................... 80 300 380 Mjölkhygien .......................................... 10 — 10

Driftsekonomiska problem och redovisnings-

frågor .................................................. 50 50 100 Psykologi och arbetsorganisation ............ 20 20 40 Studieresor och exkursioner ..................... 50 50

Diverse ................................................ 25 — 25 Summa: 410 530 940

2. Ämnenas omfattning Avelslära Fortplantningsfysiologi Könsorganen och deras funktioner Åtgärder för att förebygga utebli- ven dräktighet Brunstkontroll och bevakning av husdjurens könsliga hälsa Ärftlighetslagarna Arv och miljö Avelsvärde

Urval av avelsdjur

Avelsmetoder Husdjurskontroll Kontrollbokföring Härstamningskontroll, identitets- kontroll, märkning Härstamningsbevis Slaktdjursbedömning Exteriörbedömning

U tfod ri ngs lära

Utfodringens roll i animalieproduk- tionens ekonomi Husdjurens krav på fodret Fodersmältningsfysiologi och äm- nesomsättning (spec. våmfysiologi) Gränsområdet mellan ekonomi, växt- odlingslära och husdjurslära

Bärgning, konservering och lagring Fodermedelskännedom och inköps- planering (spec. kraftfoder) Grundutfodringsplan och fodersta- ter Sommarutfodring Foderbyten och foderövergångar Utfodringen speciellt av högmjöl- kande kor Utfodringen omkring kalvningen Ungdjursuppfödning Köttdjursproduktion Utfodringsfel hos kalvar (Svinens utfodring)

Husdjurens skötsel och vård Husdjurens krav på klimat, stall och skötsel

Byggnadsmaterial, inredning, isole— ring, ventilation Mjölkning Mjölkningsanläggningen Ladugårdens övriga maskiner och transportanordningar, el-låra Klövvård Ringning, avhorning, kastrering Sjukvård Förlossning Sinläggning

Mjölkhygien Allmän och personlig hygien Disk; varmvattenberedare Silning Kylning, kylapparater Driftsekonomiska problem och redo- visningsfrågor Foderproduktionens ekonomi Mjölkproduktionens ekonomi Ungdjursuppfödningens ekonomi Fläskproduktionens ekonomi Marknadslära Journalföring

Foderkontroll

Psykologi och arbetsorganisalion Arbetets effektivitet och organisa— tion Psykologi Arbetsledning Arbetslagstiftning, semesterlagen Arbetsmarknadens organisationer Arbetslistor

Studieresor och exkursioner Wiad, Statens husdjursförsök, semin- station, vet.-lab., djursjukhus, slakt- teri, mejeri.

3. Anvisningar för undervisnings- planen tillämpning

Avelslära Fortplantningsfysiotlogi : Eleverna övas i att upptäcka brunst och i att bevaka husdjurens könsliga hälsa. De går dagligen (eventu- ellt viss del av kurstiden) rond i skolbesättningen. Varje elev får sig tilldelad vissa kor, som han sedan har ansvaret för under hela kursen (eller den del av kurstiden, som des- sa övningar pågår). De åtgärder, som bör föranleda förklaringar från lärare, diskuteras sedan gemensamt. Dessa övningar inräknas i ämnet avelslära och beräknas till en halv tim. per dag. Sammanlagd övnings- tid i fortplantningsfysiologi c:a 50 timmar.

Sedan de tre först angivna huvud- momenten genomgåtts, fortsätter un- dervisningen med att eleverna får besöka särskilt utvalda gårdar (stu- diegårdar) med olika inriktning av animalieproduktionen och med oli- ka uppläggning av utfodringen. Des- sa gårdar följes sedan under kur- sens gång. Därmed vinnes, att ele- verna får förståelse för betydelsen av

1) att producera förstklassigt foder 2) att tillvarataga fodret rationellt 3) att planera utfodringen rationellt 4) att kombinera fodermedlen rätt 5) att köpa in fodermedel på ett ekonomist sätt 6) att undvika foderombyten

Eleverna lär sig dessutom mer än ett utfodringssystem. Läraren kan i undervisningen anknyta till för ele- verna kända förhållanden.

Husdjurens skötsel och vård Mjölkning: Eftersom det visat sig hur mycket det betyder, att mjölk- ningsarbetet utföres rätt, skall stor vikt läggas vid utbildningen i mjölkning. Lektioner, demonstratio- ner och några timmars övningar kan vara av stort värde för nybörjaren, men är av begränsat värde för en blivande ladugårdsförman. Den ti- digare praktiken kan vara av myc- ket skiftande kvalitet.

Med hänsyn till det ovan anförda föreslås, att eleverna i grupper un- der kurstiden eller en större del där— av får svara för mjölkningen av ett antal kor under kvalificerad ledning och med effektiv kontroll, vars re— sultat fortlöpande delgives elever— na. Juverhälsan kontrolleras vid öv- ningsperiodens början och fortlö— pande under kursens gång. Silnings- prov och reduktasprov uttages då och då.

1950 års undersökning angående lantmästarnarnas sysselsättning

Undersökningen omfattade 398 av de t. o. m. 1949 utexaminerade lantmästar- na eller mer än 80 % av samtliga.

Antal % Egna jordbrukare ...................................................... 133 33,5 Lantbrukstjänstemän Förvaltare ......................................................... 49 Inspektorer ...................................................... 78 Befallningsmän, ladufogdar ................................. 4 Kamrerare, kassörer .......................................... 2 Bokhållare ......................................................... 10 Annan driftsledare ............................................. 6 149 37,4 Betesinspcktörer ......................................................... 14 3,5 Konsulent, instruktör, kamrer, jordbrukssakkunnig eller assistent hos hushållningssällskap, lantbruksnämnd, do- mänv-erket eller JUF ................................................... 30 7,5 Lärare vid lantmanna-, lantbruks-, jordbruksskola eller jord- bruksbetonad fortsättningsskola .................................... 9 2,3 övriga ........................................................................ 63 15,8 Summa: 398 100,0

Av gruppen >>övriga» var flertalet an- ställda hos jordbrukets ekonomiska och fackliga organisationer, arbetsförmed- lingar, firmor, som tillverkar eller säl- jer lantbrukskemikalier, korrespondens- institut med lantbruksundervisning, sta- tens maskinprovningar, statens centrala

frökontrollanstalt, egendomsförvaltning vid universitet och städer, utsädesfirmor och växtförädlingsanstalter, Landsbyg- dens byggnadsförening (LBF), Skandi- naviska kreatursförsäkringsbolaget samt konservindustrien.

1959 års undersökning angående lantmästarnas sysselsättning

1949—53 1954—58 1949—58 Antal % Antal | % Antal % Egna jordbrukare ............ 45 19,2 40 16 85 17,6 Arrendatorer .................. 39 84 16,7 35,9 23 63 9,2 25,2 62 147 12,8 30,4 Lantbrukstjånstemän ...... 54 23,1 _ 76 —30,4 — 130 27 Instruktörer .................. 30 15,4 54 21,6 90 18,5 Anställning i industrien .................. 20 18 38 handeln ..................... 21 41 17,5 19 37 14,8 40 78 16,1 Diverse ........................... _ 19 3,1 _ 20 8,0 _ 39 8,0 100,0 100,0 100.0 Summa 234 250 484

Förslag till undervisningsplaner för lanthushållskolans yrkeskurser

1 . Ämnesplan

18 veckors yrkes- . . 21 veckors 39 veckors .. Teoretiska lektioner yrkeskurs yrkeskurs kgiå'idiorgnlåirln— Praktisk kemi och fysik ..................... 20 10 Kostlära ............................................. 55 70 25 Bostads- och hemvårdslära .................. 35 60 30 Sömnads- och våvteori ........................ 25 40 20 Ekonomilära (hushålls— och företagseko- nomi jämte föreningskunskap) ............ 35 75 40 Hygien, hemsjukvård och hållningslära 30 40 35 Barnavård .......................................... 20 35 25 Husdjurslära och mjölkhygien ............ 30 50 5 (enbart mjölk- Trädgårdslära .................................... 35 50 hygien) Arbetsorganisation och arbetsteknik ...... 15 30 20 Psykologi och samhällslära med familje- kunskap ............................................. 30 60 40 Sång, gymnastik ................................. 20 40 30 Summa timmar 330 570 280 Praktisk undervisning med övningar och demonstrationer Matlagning, slakt, konservering ............ 145 300 120 Familjehushåll .................................... 87 150 120 Hemvård ............................................. 116 210 120 Slöjd ................................................ 174 300 120 Trädgårdsskötsel, ladugårds— och små- djursskötsel ....................................... 87 210 60 (frivJ) Summa timmar 609 1170 540

1 får bytas mot praktiska övningar i andra ämnen.

2. Ämnenas omfattning

Här nedan lämnas en kortfattad redo- görelse för de olika ämnenas omfatt- ning. Det torde ankomma på tillsyns- myndigheten att lämna närmare anvis- ningar för undervisningens bedrivande.

Praktisk kemi och fysik Kemi: grundläggande organisk och oor- ganisk kemi jämte biokemi. Endast av- snitt, som utgör underlag för under-

visning i övriga teoretiska och praktis- ka ämnen, skall behandlas. Fysik: de delar av fysik-en, som är till— lämpliga i det praktiska arbetet, bl. a. elektricitetens användning i hushållet, beräkning av förbrukning av elektrisk energi m. m.

Kostlära Närings- och födoämneslära: närings- ämnenas förekomst och egenskaper,

kroppens behov av näring under olika åldrar och betingelser, näringsvärde och pris, näringsämnenas förändringar vid olika behandlingsmetoder, födoämne- nas sammansättning och värde, såväl ur närings- som ekonomisk synpunkt, för- varing av livsmedel, sambandet mellan fullvärdig kost och god hälsa. Varukännedom: livsmedelsforskningen och dess rön, livsmedelslagstiftning, varudeklaration, kvalitetskontroll, varu- bedömning. Möjlighet att ge god varu- kunskap bör beaktas i ämnets samtliga avsnitt.

Matlagningslära med tillämpningsöv- ningar: principer för rationella matlag- nings-, baknings- och konserveringsme- toder, systematisering av metoderna -— såväl grundläggande som avancerade, olika arbetsmoment med användande av kraft- och tidsbesparande hjälpmedel, praktiska arbetsuppgifter vid tillagning av måltider, tillvaratagande av slaktpro- dukter, konservering m. m., matsedels- förslag för olika kategorier av hushåll, halvfabrikat, prisberäkningar, diet- och skonkost. Stor vikt skall vid skötseln av olika typer av mindre hushåll läggas vid samordningen av olika sysslor.

Bostads- och hemvårdslära med tillämpningsövningar Bostadslära: kort historik över bosta- dens utveckling och samhällsplanering, bostadens planlösning och funktioner, bostadshygien, bostadssociala åtgärder, planlösningar och inredningsförslag, färglära, arbetsplaner, maskin-, el- och redskapslära, varvid stor vikt lägges vid de olika hjälpmedlens rätta skötsel och vård, praktiska övningar i olika hem- vårdsarbeten.

Inventarievård: småreparationer som lämpligen kan utföras i hemmet. Klädvård : Förebyggande, daglig och säsongbetonad kläd- och Skovård ur ma-

terialekonomisk och hygienisk syn- punkt. Tvättlära: tvättarbetets rationella ut- förande med hänsyn till material och metod, arbetsplaner, lönsamhetsheräk- ningar för hemtvätt, kollektiv tvätt och inlämningstvätt, handtvätt, maskintvätt, kemisk tvätt enligt uppgjord arbetsplan, användning av olika maskintyper, red- skap och tvättmedel.

Sömnads- och vävteori med tillämpninge- övningar Sömnadsteori: textil materiallära, ma- skin- och verktygslära, tyg- och kost- nadsberäkningar, pris- och kvalitetsbe- räkningar mellan å ena sidan hemma- producerade och å andra sidan beställ- da eller fabrikstillverkade varor. Vävteori: materiallära, redskapslära, bindningsteknik, garnberäkningar, hus- behovsvävningens ekonomiska betydel- se samt vävningens betydelse som kul— turbevarande faktor, nyttosömnad med omsyning av olika plagg, användning av kommeriella mönster, prydnadssöm m. m.

Ekonomilära

Sambandet mellan hemmens och sam- hällets ekonomi, hushållsekonomi med bokföring och budgetberäkningar, in- köps- och distributionskunskap, pris- sättning, rabattsystem, reklam, skatter, försäkringar, deklaration, arbetsekono- mi, grundläggande lantbruksekonomi, jordbrukets föreningsrörelse, gruppar- bete och diskussion i'anslutning till de olika avsnitt-en. * '

Hygien, hemsjukvård och ”hållningslära

Hygien: kort repetition av den obli- gatoriska skolans kurs, som behandlar människokroppens byggnad Och funk- tioner, personlig hygien, mentalhygien, sexualhygien, arbetshygien och sam-

hällshygien, motion — kondition, me- dicinska synpunkter på njutningsmed- lens användning.

Hemsjukvård: enligt Svenska Röda Kor- sets kursprogram. Hållningslära: rätta arbetsställningar, god hållning, husmoderns yrkessjukdo- mar, träning av för praktiskt arbete viktiga muskelgrupper.

Barnavård Undervisningen skall bygga på tidiga- re i olika sammanhang inhämtade kun- skaper samt skapa förståelse och intres— se för barn, spädbarnets vård, barnets fysiska och psykiska utveckling under spädbarns- och koltåldern, uppfostrans mål och medel, åtgärder för att skydda barn mot olycksfall och förgiftningar i hemmet, övningar i anslutning till de teoretiska lektionerna.

Husdjurslära och mjölkhygien med tillämpningsövningar Husdjurslära: orientering om husdjurs- raser, husdjurens anatomi, sjukdomar och deras bekämpande, utfodring och skötsel av olika husdjur, ekonomiska synpunkter på olika produktionsgrenar. Mjölkhygien: mjölkningsarbetets utfö- rande och mjölkens rätta behandling, kvalitctsbedömning och betalning, mjölkprodukter, praktiskt arbete i djur- stallar, utfodring och skötsel av får, svin och fjäderfä, i förekommande fall även nötboskap, mjölkning där förhål- landena så medger, skötsel av mjölkkär] m. m.

Trädgårdsskötsel

med tillämpningsövningar Växternas odlings- och livsbetingelser, växtsjukdomar och skadedjur, olika ar-

betsmoment i trädgården under vege- tationsperioden, planering av en hem- trädgård, ekonomiska synpunkter på odling av nyttoväxter, blommor ute och inomhus, praktiska övningar i skolans övningsträdgård med användande av ändamålsenliga redskap och metoder, som förenklar rutinarbetet, tillvarata- gande och förvaring av trädgårdspro- dukter.

Arbetsorganisation och arbetsteknik Organisationsproblem för olika typer av hushåll, maskiner, redskap och tek- niska hjälpmedels rätta användning och vård, arbetsmetoder, arbetsträning, de- monstration i anslutning till de olika avsnitten samt tillämpning i det prak- tiska arbetet.

Psykologi och samhällslära med familjekunskap Psykologi: barn- och ungdomspsykolo- gi, samarbets- och samlevnadsfrågor. Samhällslära: kort återblick på det nutida samhällets uppbyggnad, lands- bygdens speciella problem, olika sam- hällsinstitutioners syfte och verksam- het, stödåtgärder för familjer, barn och ungdom, gamla och sjuka, arbetsmark- naden, yrklesrådgivning, yrkesutbild- ning, mellanfolkligt samarbete, press, radio, television, förenings- och diskus- sionsteknik med övningar i anslutning därtill.

Familjekunskap: hemmens betydelse för individ och—samhälle, äktenskapet och familjerättsliga frågor, familjen —— den nybildade, växande och åldrande familjen _, hemarbetande och yrkes- arbetande husmor, samlevnadsproblem, generationsmotsättningar.

Förslag till undervisningsplan för 3-veckors avslutande kurs för utbildning av hemvårdarinnor

Infrädesfordringar: Att ha genomgått 39 eller 18 veckors yrkeskurs vid lant- hushållsskola samt fullgjort föreskriven praktiktjänstgöring.

1. Målsättning

1. Sammanfatta de olika undervisnings- momenten från tidigare genomgång- na kurser till en enhet.

2. Ge teoretiska kunskaper om hemvår- darinneyrket.

3. Fördjupa elevernas kunskaper om samhällets hjälpåtgärder.

2. Ämnesplan

Yrkeskunskap ............... 20 timmar Psykologi ..................... 40 » Samhällslära .................. 40 Föredrag med dikussioner 20

Summa 120 timmar

3. Ämnenas omfattning Yrkeskunskap: Undervisningen syftar till att ge god överblick inom verksam- hetsområdet och bör anknyta till prak- tiska situationer, som beräknas kunna uppstå i arbetet. Den sociala hemhjäl- pens historia, organisation och uppgif- ter skall behandlas och i anslutning därtill bör författningar, instruktioner och avtal kommenteras. Vidare bör hemvårdarinnornas skyldigheter och rättigheter belysas liksom vikten av ar- betsmoral och arbetsdisciplin. Under- visningen skall även ge grundläggande kunskaper om smitto-, yrkesskade- och

olycksfallsrisker i arbetet. Övningar i att sätta upp enkla skrivelser och rap- porter skall ingå i undervisningen. Psykologi: Undervisningen i detta äm- ne skall vara en fördjupning av de i ti- digare kurser behandlade momenten. Särskilt intresse bör ägnas samarbetets och samlevnadens problem, frågor rö- rande barn- och ungdomspsykologi samt åldrandets psykologi. Beteenderubb- ningar och neuroser samt något om de- ras uppkomst och behandling bör berö- ras. Stort utrymme hör under dessa lek- tioner lämnas åt frågor och diskussio- ner i anslutning till elevernas egna er- farenheter. Samhällslära: Kort repetition av det nutida samhällets organisation och funktioner. De fortsatta studierna i det- ta ämne skall ge orientering om de so- ciala förmåner, som i dag erbjudes in- dividen med särskild tonvikt på vad samhället gör för familjen, för ensamma föräldrar med barn i uppväxtåldem, för ungdom samt för sjuka och gamla. I samband härmed belyses de ekono- miska förutsättningarna inom olika fa- miljetyper. Undervisningen i detta äm- ne bör läggas så, att den grundlägger in- tresse för allmänna frågor Och stimule- rar till aktivt deltagande i samhällslivet. Föredrag och föreläsningar: Dagsak- tuella frågor. Diskussioner med inled- ningsanföranden av elever om problem, som dessa möter i press, radio och tele- vision. Studieresor företages till sociala institutioner, som eleverna senare i sin yrkesutövning kommer i kontakt med.

Förslag till undervisningsplan för 6-veckors kurs i lanthushållets

och jordbruksföretagets ekonomi

1. Målsättning

Skapa förståelse för sambandet mel- lan hushåll och företag inom familje-

jordbruket.

Ge grundläggande kunskaper i lant- bruksekonomi.

3. Fördjupa elevernas kunnande när det gäller möjligheterna till rationell skötsel av jordbrukarhushållet. b:)

2. Ämnesplan

tim. Lantbruksekonomi ..................... 60 Arb'etskunskap ........................... 20 Yrkeshygien .............................. 15 Maskinlära med kostnadskalkyler (hushållsmaskiner) ..................... 25 Inköpskunskap ....................... 10 Familjekunskap ........................ 25 Rationell matlagning och konser- vering .................................... 30 Föreläsningar och diskussioner 12 Studiebesök .............................. 6

Summa 203

3. Ämnenas omfattning Lantbruksekonomi: befolkningsutveck- lingen, inkomstförhållandena inom jordbruket, grundläggande ekonomiska begrepp, principer för lönsamhetsbe- räkningar, investeringsobjektens kon- kurrenskraft, arbetet som produktions- faktor, säsongvariationer i arbetsför- brukningen, prisbildningen samt något om pris— och marknadsregleringar, oli- ka produktionsgrenars förutsättningar, produktionsplanering, förädling av jordbruksprodukter, ekonomiska och fackliga föreningsrörelsen samt lant- bruksbokföringens syfte och uppgift.

Arbetskunskap: värdering av arbets- kraften i hushållet, värdering av arbets- kraften i jordbruket, olika arbetsmeto- der, tidsvinster och tidsförluster, ar- betsplanering samt arbetsorganisation. Yrkeshygien: hälsorisker i hushålls— arbetet, olycksfallsrisker i hushållsar- betet, arbetsplatsens utformning, ar- betsställningar samt arbetstid och vilo- pauser. Maskinlära med kostnadskalkyler: hus- hållsmaskinernas konstruktion och sköt- sel, installationsfrågor samt kostnads- kalkyler och lönsamhetsberäkningar. Inköpskunskap: företagstyper inom de- taljhandeln, handeln och distributions- arbetet, kundens insats i distributions- arbetet, reklamens vägar och verkning- ar samt prissättning och prisrabatte- ring.. Familjekunskap: samarbetets psyko- logi, rättigheter och skyldigheter famil- jemedlemmarna emellan. barnens eko- nomiska fostran, hemarbetande barns avlöning samt familjen och samhället. Rationell matlagning och konservering: metoder, lönsamhet samt planering och organisation. Föreläsningar och diskussioner: aktuel- la ämnen inom ramen för kursens mål- sättning. Sludiebesök: besök vid slakteri och me- jeri, där särskilt förädlingen av produk- terna studeras, samt vid lämpliga går- dar.

4. Metodanvisningar Lantbruksekonomi

Undervisningen anknytes så nära som möjligt till de lokala förhållandena samt

till elevernas praktiska kunskaper från föräldragårdar, egna gårdar eller prak- tikgårdar. Vid behandlingen av lön- samhetsberäkningar skall anknytas till elevernas egna hushåll. I detta hänseen- de skall tillämpningsövningar förekom- ma avseende dels jordbruket och hus- hållet var för sig och dels jämförelse mellan dessa båda.

Vid behandlingen av arbetet som pro- duktionstaktor och säsongvariationer i arbetsförbrukningen skall varje elev ut- arbeta en årsarbetsplan, som syftar till att kapa arbetstopparna inom hushållet och jordbruket genom en förnuftig pla- nering av den gemensamma arbetskraf- ten.

Köksträdgårdens storlek och sortval beräknas i produktionsplan-eringen. Ele- ven bör själv göra upp en plan över vad köksträdgården för det egna hushållets behov skall omfatta. Huvuddelen av un- dervisningen i rationell matlagning och konservering bör komma före denna ar- betsuppgift, så att eleverna får möjlig- heter att omsätta sina erfarenheter här- ifrån i sin trädgårdsplan. Vidare måste vid planens utformning hänsyn tagas till tillgången på arbetskraft. Behovet av arbetskraft till trädgården måste så- lunda kunna inrymmas inom den års- arbetsplan, eleven tidigare utformat.

Arbetskunskap

Eleverna skall praktiskt: pröva olika ar- betsmetoder och göra iakttagelser be- träffande energi- och tidsåtgång. De bör vidare sätta upp förslag till begränsade arbetsplaner, som de sedan ges tillfälle att praktiskt pröva. En betydande del av undervisningen i arbetskunskap mås- te sålunda ske i form av övningar.

lav—— AK am:—:..;(.___w_ KUNGL BiBL.t

Yrkeshygien Övningar i riktiga arbetsställningar samt avslappningsövningar.

Maskinlära med kostnadskalkyler Undervisningen sker huvudsakligen i form av övningar, varvid eleverna får plocka isär och sätta ihop de olika ma- skinerna. I samband med dessa övning- ar demonstrerar läraren, hur maskiner- na arbetar.

Vid behandlingen av kostnadskalky- ler och lönsamhetsberäkningar skall eleverna göra prisjämförelser mellan ar- betsuppgifters utförande på olika sätt, t. ex. kostnaden för tvätten när den skö- tes a) i hemmet utan maskinell utrust- ning, b) i hemmet med maskinell ut- rustning, e) i andelstvättstuga, d) av tvättinrättning.

Inköpskunskap Eleverna skall göra upp förslag på vilka förråd av livsmedel, rengörings- medel och andra förbrukningsartiklar, som bör finnas i hemmet, och med ut- gångspunkt härifrån göra upp förslag till, hur inköpen skall ordnas. Stor vikt bör härvid läggas vid att hushållets ut- gifter lätt kan kontrolleras.

Familjekunskap

Undervisning-en i detta ämne bör i stor utsträckning ske i form av grupp- arbete och diskussioner.

Rationell mallagning och konservering Undervisningen meddelas i form av de- monstrationer och övningar. Särskild vikt här här läggas vid lönsamheten av tillvaratagande av egna produkter samt vid användningen av tids- och arbets- kraftsbesparande tillagningsmetoder.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1961

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningsman nummer i den kronologiska förteckningen)

Juetitiedepartementet Begravningsplatuer och gravar. [5]

Underrätterna. [6] Den allmänna brottsregistreringen. [11]

Försvarsdepartementet Enhetlig ledning av krigsmakten. [7]

Kommunikationsdepartementet

Statliga belastningsbestämmelser av år 1960 för byggnadsverk. [12]

Finansdepartementet Sparstimulerande åtgärder. [2] Automatisk databehandling inom folkbokföringe- och upphördsväsendet. [4] Preliminär nationalbudget för år 1961. [10]

J ordbruksdepurtementet

Totalisatprverksamheten. [ll Lantbrukets yrkesskolor. [18]

Handelsdepartmente! Effektivare prisövervakning. [8]

Inrikesdep-rtementet

Om låknrbehov och läka-tillgång. [8] Principer för en ny kommunindelning. [9]