Socialdepartementet

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

BETÄNKANDE AV

NYKTERHETSVÅRDSUTREDNINGEN

IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG ESSELTE AB STOCKHOLM 1961

• Sida 2
•  Original

• Sida 3
•  Original

Sammanfattning

1. Utredningen uppfattar alkoholmissbruket som ett sammansatt socialt och medicinskt problem. Rehabiliteringen av alkoholmissbrukare måste om- fatta såväl sociala åtgärder som psykologisk och medicinsk behandling. Allt- efter det individuella fallets natur kommer tyngdpunkten att ligga på ett- dera av dessa områden. (Kap. 2).

2. Någon ändring av den kommunala nykterhetsnämndens ställning som primärorgan för den samhälleliga nykterhetsvården ifrågasättes icke. (Kap. 2).

3. Den fortsatta utbyggnaden av nykterhetsvården bör inriktas på att ytterligare skjuta tvångsåtgärderna i bakgrunden och att utöka de öppna och frivilliga vårdformernas resurser och möjligheter. Denna utveckling kräver vidgad samverkan mellan nykterhetsvården och andra vårdområden, framför allt sjukvården och arbetsvården. Nykterhetsnämndens ansvar för eftervården fastslås genom föreskrift i nykterhetsvårdslagen. (Kap. 2, 13). 4. För att stimulera nykterhetsnämnderna att utbygga systemet av hjälp- åtgärder bibehålles det sjuttiofemprocentiga statsbidraget till dessa nämn— der. Någon omläggning av bidragsprinciperna förordas ej för närvarande. I nämnda bidrag inkluderas statsbidragen till familjevård och till länksam— Inanslutningar. (Kap. 6.)

5. Utredningen föreslår att det skall ankomma på sjukvårdshuvudmännen att ansvara för såväl klinisk som poliklinisk medicinsk vård av alkoholska- dade. Statsbidraget till av nykterhetsnämnder anordnade alkoholpolikli- niker avvecklas under en övergångstid. Frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och sjukvårdshuvudmännen förutsättes bliva prövad i sam- band med huvudmannaskapsreformerna på sjukvårdens område. (Kap. 5, 6.)

6. Nykterhetsnämnd föreslås skola träffa avtal med läkare om åtagande att såsom konsult biträda med den medicinska bedömningen av nämndens undersökningsfall. Nuvarande föreskrift i nykterhetsvårdslagen om läkares ledamotskap i nykterhetsnämnd föreslås utgå liksom den stadgade skyl- digheten för tjänsteläkare att deltaga i nykterhetsnämnds sammanträde. (Kap. 2.)

7. Vid dimensioneringen av arbetsvårdens resurser skall dess ökade bety-

• Sida 278
•  Original

delse för nykterhetsvården beaktas. Åtgärder för vidgat samarbete mellan nykterhetsvård och arbetsvård föreslås. (Kap. 4.)

8. Ytterligare utbyggnad av inackorderingshem stimuleras medelst höjda anordningsbidrag, 75 procent av anordningskostnaden, dock högst 10000 eller "i vissa fall 15 000 kronor för vårdplats. Driftbidraget förenklas. (Kap. 3, 6.)

9. Sammanblandningen av frivilligt ingångna och tvångsintagna på sam- ma anstalt avskaffas. Bestämmelserna i 58 & nykterhetsvårdslagen om fri- villigt ingående på allmän vårdanstalt upphäves. Frivilligt vårdsökande hänvisas till särskilda vårdhem, där vårdtagaren ej kan kvarhållas mot sin vilja. Landstingskommunerna föreslås skola svara för att behövliga vårdhem, drivna av antingen landsting eller annan stabil huvudman, står till buds för nykterhetsvården enligt fastställd vårdhemsplan. Befintliga enskilda vårdanstalter ävensom vissa för närvarande erkända anstalter föreslås sko- la överföras till vårdhemsorganisationen. För anordningsbidrag till vård- hem föreslås skola gälla samma maximibelopp per vårdplats som för in- ackorderingshem. Driftbidrag föreslås skola utgå för vårddag med ett en- hetligt belopp av samma storleksordning som driftbidraget till nuvarande enskilda vårdanstalter. Vården föreslås bli helt avgiftsfri. (Kap. 8.) 10. Utredningen föreslår att upprepade fylleriförseelser såsom special- indikation för tvångsåtgärd utmönstras ur nykterhetsvårdslagen. (Kap. 9.) 11. Utredningen föreslår sådan ändring i nykterhetsvårdslagen att upp— repade, på varandra följande intagningar på vårdanstalt enligt 55 & (åter- intagning av den som brutit mot i samband med utskrivning meddelade föreskrifter) ej kan ske. Frågan om förnyad tvångsintagning av den som blivit utskriven efter en återintagning jämlikt 55 5 skall prövas i den ord- ning som gäller för nya fall. (Kap. 9.) 12. För vården av tvångsintagna inrättas en statlig anstaltsorganisation. Denna skall omfatta dels nuvarande statliga anstalter, dels vissa erkända anstalter, som förstatligas. Som konsekvens av förskjutningen mot öppna och frivilliga vårdformer föreslås att den statliga anstaltsorganisationen skall omfatta ca 1400 vårdplatser mot för närvarande befintliga ca 2 100 platser vid statliga och erkända anstalter. Reduktionen av platsantalet sker dock successivt på så sätt att övergångsvis vissa erkända anstalter bibe- hålles. De för mera ordinära vårdfall avsedda anstalterna grupperas i två rä- jonger med Gudhem respektive Venngarn som centralanstalt samt i mindre upptagningsområden med var sin upptagningsanstalt. Asylfall och vissa andra klientelgrupper hänvisas till riksanstalter. I syfte att öka vårdresur- serna, särskilt vid central— och upptagningsanstalter, föreslås utbyggnad av vissa anstalter samt ökade insatser av kvalificerad personal. (Kap. 14.) 13. Rörande organisationen av anstalternas arbetsdrift föreslås särskild

• Sida 279
•  Original

utredning. Härvid överväges möjligheterna att låta arbetsmarknadsstyrel- sen handlägga frågor rörande arbetsdriften inom olika vårdområden.

Flitpenningen till de intagna föreslås ersatt av dagpenning eller, vid pro- duktivt arbete, arbetsersättning. (Kap. 10.)

14. Socialstyrelsen föreslås vara centralmyndighet för den statliga an- staltssektorn. I övrigt förutsättes styrelsens uppgifter med avseende på nykterhetsvården förbli i princip oförändrade. Medicinalstyrelsen före- slås få en särskild föredragande i nykterhetsvårdsfrägor. (Kap. 16, 5.) 15. I princip förordar utredningen att på länsplanet nykterhetsvårdskon- sulentens verksamhet samordnas med närbesläktad konsulentverksamhet och att länsnykterhetsnämnden därmed upphör. Den närmare utformningen av denna omorganisation föreslås bli föremål för särskild utredning. (Kap. 17.) 16. För utbildning av nykterhetsvårdspersonal i ledande ställning före- slås påbyggnadskurser vid socialinstitutet i Stockholm. Beträffande anstalternas vård- och tillsynspersonal uttalar sig utredningen i princip för en grundutbildning i nivå med motsvarande utbildning inom mentalsjukvården. Med hänsyn till personalutbildningsberedningens upp- drag föreslås dock att tillsvidare den nuvarande kursverksamheten fort- sätter efteri huvudsak oförändrade riktlinjer. (Kap. 18.) 17. Kostnader. Anslaget Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder är för budgetåret 1961/62 upptaget med 17 milj. kronor. Bidragskostnaderna har i överensstämmelse med bidragets stimulerande syfte visat en fortlöpande stegring. Vad utredningen i olika avseenden föreslagit torde ej i väsentlig grad påverka medelsåtgängen. Vad angår statsbidragen till inackorderingshem och vårdhem torde de av utredningen föreslagna höjda anordningsbidragen medföra fortsatt snabb utbyggnad av sådana hem. Under utbyggnadsskedet kan uppskattningsvis räknas med ett anslagsbehov motsvarande en fördubbling av vad som på senare år har utgått till anordnande av inackorderingshem och enskilda vårdanstalter, d. v. s. en ökning med i runt tal 1 milj. kronor. Medelsanvis- ningen får dock för varje budgetår anpassas efter det aktuella läget. De ändrade grunderna för driftbidragen torde inte i och för sig medföra ökade kostnader.

Vad slutligen angår den föreslagna statliga anstaltsorganisationen beräk- nas ekonomisk sanering av vissa anstalter i samband med förstatligande draga en kostnad av 1,2 milj. kronor. För utbyggnad och upprustning av anstalter i samband med övergången till den nya organisationen förutses ett omedelbart investeringsbehov av 9,3 milj. kronor. Föreslagna förbätt- ringar och utbyggnader inom den statliga anstaltssektorn beräknas medföra en ökning av den årliga driftkostnaden med uppskattningsvis 2 milj. kro- nor, huvudsakligen avseende avlöningsanslaget. (Kap. 15.)

• Sida 280
•  Original

Reservationer och särskilda yttranden

Reservatiou av ledamöterna Brita Elmén och Lundquist

Frågan om den öppna nykterhetsvårdens organisation på länsplanet bör enligt utredningens uppfattning göras till föremål för särskild utredning bl. a. syftande till länsnykterhetsnämndernas avskaffande och en samord- ning mellan konsulentverksamheten på nykterhetsvårdens och andra vård— områden.

Då vi anser, att majoritetens överväganden i och ställningstagande till denna fråga innebär ett föregripande av den påyrkade utredningen och där— till en större utredning av olika med den allmänna länsförvaltningen sam- manhängande organisationsfrågor nyligen tillsatts, vilken utredning knap- past torde kunna undgå att även taga upp dessa frågor, har vi icke kunnat ansluta oss till utredningsmajoritetens ståndpunkt angående länsnykter- hetsnämndernas framtida ställning.

Frågan om länsorganet för nykterhetsvårdsverksamheten bör enligt vår mening ses i ett större sammanhang och lösas med sikte på att dels trygga lekmannamedverkan i detta organ, dels få till stånd en verklig samord— ning av olika former av nykterhetsfrämjande verksamhet på länsplanet. Ärenden angående t. ex. alkoholförsäljningen bör även på detta plan bedö- mas av ett specialorgan, som har ingående och fortlöpande kännedom om alkoholens sociala skadeverkningar genom befattning med enskilda fall av alkoholmissbruk.

De kommunala nykterhetsnämnderna torde mångenstädes tyvärr icke ännu ha den stabilitet och kapacitet, att möjligheten till ingripande av ett länsorgan i konkreta fall av alkoholmissbruk f. n. kan avvaras. Dessutom vet vi ännu ingenting om effekten av kommunindelningsreformen, som f. n. är under diskussion. Redan den lagliga möjligheten till ingripande av läns- nykterhetsnämnd — utan att denna utnyttjas — spelar säkerligen en myc- ket stor roll till fortskridande effektivisering av den kommunala nykterhets— vården. Att länsorganet är en på lämpligt sätt sammansatt nämnd och allt- så inte består av en tjänsteman har därvid säkerligen stor psykologisk bety- delse.

Med anledning av ovan framförda synpunkter är vi icke beredda att taga slutlig ställning till nu antydda, i hög grad komplicerade och delvis kontro-

• Sida 281
•  Original

versiella spörsmål, innan en ingående och förutsättningslös utredning rö- rande dessa frågor verkställts.

Reservation av ledamoten Engkvist

Till den ståndpunkt som utredningen deklarerar i fråga om organisationen på länsplanet liksom till den anförda motiveringen kan jag i princip ansluta mig. Såsom en oundgänglig förutsättning för ett avskaffande av länsnyk- terhetsnämnderna måste dock enligt min uppfattning gälla, att landstingen på sätt som utredningen avser engagerar sig i uppgifter berörande den sam- hälleliga nykterhetsvården. Jag anser sålunda att ett avskaffande av läns- nykterhetsnämnderna icke bör komma i fråga förrän landstingens ifråga— varande engagemang blivit säkerställt.

Särskilt yttrande av experten Hag

Utredningen föreslår att systemet med enskilda vårdanstalter (vårdhem), avsedda för frivilligt ingående vårdbehövande och utan retentionsrätt, skall utbyggas. Detta står helt i överensstämmelse med den numera allmänt för- fäktade uppfattningen, att vården av alkoholmissbrukare så långt ske kan bör ges en frivillig karaktär. I samband härmed föreslår emellertid utred- ningen, att möjligheten att låta vårdbehövande gå in frivilligt på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare skall bortfalla genom att 58 & NVL upp- häves. Underlaget för sistnämnda förslag synes mig icke övertygande. Även om vårdhem rent kvantitativt kommer att stå till förfogande för alla de vårdbehövande, som kan vara villiga att frivilligt ingå på vårdinstitution, finns bland dessa otvivelaktigt vissa personer, som inte lämpligen kan vårdas på vårdhem utan retentionsrätt. Som exempel kan nämnas personer, som erfarenhetsmässigt inte vill stanna på vårdhemmet erforderlig tid. Så- dana personer kan emellertid stundom vårdas såsom frivilligt ingångna på allmän vårdanstalt, där de kan kvarhållas under den tid de förbundit sig att stanna. Den av utredningen anvisade utvägen att tillgripa tvångsintag— ning för sådana personer kan innebära större våld än nöden k1 ävei 58 & NVL kan förväntas alltjämt ha en uppgift att fylla, varför den lämpligen bör bibehållas

Utredningen föreslår, att vården av tvångsintagna alkoholmissbrukare skall ske inom en statlig anstaltsorganisation, vilken — efter erforderlig övergångstid — skall omfatta 1 400 platser. Vissa anstalter —— räjonganstal- ter — uppdelas efter sitt läge i landet på två räjonger, som i sin tur uppde— las i mindre upptagningsområden. De övriga anstalterna —— som kan be- traktas som specialanstalter — benämnes riksanstalter och föreslås stå utom räjongsystemet. Intagning skall i normala fall ske på den för upptagnings- området avsedda upptagningsanstalten, varifrån efter undersökning place— ring kan ske på annan anstalt. Fråga om placering av vårdbehövande skall

• Sida 282
•  Original

regelmässigt avgöras av upptagningsanstaltens chef, som förutsättes få be- fogenhet att anvisa plats även på annan anstalt inom räjongen eller på riks— anstalt. I det senare fallet erfordras medgivande från vederbörande riks- anstalt. Den myndighet, som önskar få vårdplats anvisad, d. v. s. nykter- hetsnämnd eller länsstyrelse, skall i första hand vända sig till upptagnings— anstalten inom området. Om intagning på riksanstalt uppfattas såsom själv- klar, skall emellertid myndigheten kunna vända sig direkt till sådan an- stalt. Beslut om överflyttning mellan anstalter inom samma räjong medde- las av chefen för centralanstalten inom räjongen. Vid flyttning mellan rä- jonger förutsättes överenskommelse kunna träffas mellan de båda central- anstalternas chefer.

I ekonomiskt eller administrativt hänseende beräknas inte centralanstal- ten erhålla någon uppgift avseende de övriga anstalterna inom räjongen. Dock förutsättes visst samarbete komma till stånd mellan anstalter inom samma räjong.

Sedan ett tjugotal år tillämpas för de allmänna vårdanstalterna för alko- holmissbrukare ett centraliserat platsanvisningsförfarande, innebärande att ansökan om vårdplats göres hos socialstyrelsen, som anvisar plats på lämplig anstalt. De platssökande myndigheterna har en enda adressat att vända sig till och tillgängliga vårdplatser kan utnyttjas rationellt. Vid be- hov av överflyttning av vårdbehövande har vederbörande anstalt att vända sig till socialstyrelsen, som efter erforderlig utredning beslutar i frågan.

Den hittills praktiserade ordningen för intagning och överflyttning av vårdtagare synes mera enkel, smidig och ändamålsenlig än den av utred— ningen föreslagna, som dessutom säkerligen inte är personal- och kost- nadsbesparande. Vidare synes vårdområdet — även om den uppställda rikt— punkten om nedskärning av anstaltssystemet till 1400 platser synes väl optimistisk _ vara för litet för den föreslagna uppdelningen i räjonger och riksanstalter. Jag delar sålunda inte utredningens uppfattning att anstalts- systemet bör uppdelas i räjonger och att intagnings- och flyttningsärenden bör decentraliseras.

Utredningen har jämväl uttalat sig för ett avskaffande av länsnykterhets— nämnderna och en samordning mellan konsulentverksamheten på nykter- hetsvårdens och andra områden. I denna fråga ansluter jag mig till den uppfattning, som framförts i reservation av ledamöterna Elmén och Lund- quist, och vill jag för övrigt framhålla, att länsnykterhetsnämnderna som sådana visat sig vara av stort värde för nykterhetsvården.

• Sida 283
•  Original

Den av ledamöterna Brita Elmén och Lundquist avgivna reservationen över- ensstämmer med min uppfattning angående länsnykterhetsnämnderna och behovet av ett länsorgan med lekmannainslag för bedömning av både frågor angående vård av enskilda fall av alkoholmissbruk och angående försälj- ning av alkoholdrycker m. fl. allmänt nykterhetsfrämjande frågor.

Jag får därför såsom särskilt yttrande uttala min anslutning till nämnda reservation.

• Sida 284
•  Original

BILAGA A

Författningsförslag.

Förslag till

ändringar i lagen den 27 juli 1954.- om nykterhetsvård

(Gällande bestämmelser) (Föreslagna bestämmelser)

55.

Kommunal nykterhetsnämnd — —

— -— —— —— kommunens socialnämnd.

Konungen äger _— — — _ —— — av länsnykterhetsnämnden.

Ledamöter i särskild kommunal nykterhetsnämnd utses av kommu- nen till det antal, som med hänsyn till folkmängden och andra förhål- landen erfordras, dock minst fem. Suppleanter utses av kommunen till minst ledamöternas halva antal. Så- väl män som kvinnor skola vara re- presenterade i nämnden. Om möjligt bör läkare vara ledamot av nämn— den.

Ledamöter i särskild kommunal nykterhetsnämnd utses av kommu— nen till det antal, som med hänsyn till folkmängden och andra förhål- landen erfordras, dock minst fem. Suppleanter utses av kommunen till minst ledamöternas halva antal. Så- väl 1nän som kvinnor skola vara re- presenterade i nämnden.

Vid val —————— till tjänstgöring. I fråga _______ skälen därför. I fråga ______ stadsfullmäktige meddelar.

6 5.

Om i kommunal nykterhetsnämnd icke finnes ledamot, som är läkare, skall vederbörande tjänsteläkare närvara vid nämndens sammanträ- den, i den mån han icke hindras av andra tjänsteåligganden. Han skall därvid äga rätt att deltaga i över- läggningarna samt att få sin mening antecknad till protokollet.

I stad med mer än en tjänsteläka- re skall vad sålunda stadgats gälla förste stadsläkaren.

(6 & utgår; jfr 7 å andra stycket.)

• Sida 285
•  Original

(Föreslagna bestämmelser)

75.

I den ————————— och kvinnor.

Nämnden skall såvitt möjligt träf- fa överenskommelse med läkare om medverkan av denne i nämndens ar- bete.

15 5. Den som ————————— störande levnadssätt. Samma lag vare, där någon, som är hemfallen åt alkoholmissbruk,

blivit dömd för minst tre under de två senast förflutna åren begångna gärningar, innefattande fylleri, brott, som i 26 kap. 13 eller 14 5 straffla- gen sägs, därest han vid brottets be- gående varit berusad av starka dryc- ker, sä att det framgått av hans åt- börder eller tal, eller brott, som av- ses i 4 5 lagen den 28 september 1951 om straff för vissa trafikbrott, där— est brottet varit en följd av förtäring av starka drycker, eller

utan att söka ärligen försörja sig för ett kringflackande liv.

Beslut om _________

Samma lag vare, där någon, som är hemfallen åt alkoholmissbruk, utan att söka årligen försörja sig för ett kringflackande liv.

laga kraft.

34 5. Länsstyrelsen har att föranstalta om verkställighet av slutligt beslut om

tvångsintagning,

a) därest beslutet grundats därpå attfden som beslutet avser är farlig för annans pelsonliga säkerhet eller kroppsliga eller själsliga hälsa eller för eget liv eller att han utan att söka årligen försörja sig fört ett kringflac- kande liv;

b) då eljest polismyndighet gjort ansökan 0111 tvångsintagning enligt 19 Q 1 mom.;

c) då fråga är om person som av- ses i 19 5 2 mom.; samt

(1) då beslutet tillkommit efter an- mälan, som avses i 10 & sista stycket.-"

b) då eljest polismyndighet gjort ansökan 0111 tvångsintagning enligt 19 5 1 mom.; samt ' c) då fråga är om person som av- ses i 195 2 mom. - '

I övriga .— — »— .—— — — —- _ — om verkställigheten.

• Sida 286
•  Original

(Gällande bestämmelser) (Föreslagna bestämmelser)

39 å.

Där verkställighet av beslut om tvångsintagning ej påbörjats genom att den som beslutet avser intagits å allmän vårdanstalt för alkoholmiss- brukare inom ett år eller, ifall varom i34 _? under d) sägs, inom två år efter beslutets meddelande, vare det för- fallet.

42 &. Socialstyrelsen äger förordna om överflyttning av intagen person från en allmän vårdanstalt till en annan; sådant förordnande må genast gå i verkställighet.

Där verkställighet av beslut om tvångsintagning ej påbörjats genom att den som beslutet avser intagits ä allmän vårdanstalt för alkoholmiss- brukare inom ett år efter beslutets meddelande, vare det förfallet.

42 5.

Socialstyrelsen äger förordna om överflyttning av intagen person från en allmän vårdanstalt till en annan. Socialstyrelsen äger ock bemyndiga föreståndare för allmän vårdanstalt att i den utsträckning som social- styrelsen bestämmer förordna där- om.

Förordnande som ovan sagts må genast gå i verkställighet.

43 &. Behandlingen av ————————— nyktert liv.

Envar intagen —— —— _ —— —— —— _

Om flitpenningar eller liknande ersättningar till de intagna förord— nar Konungen eller, efter Konung- ens bemyndigande, socialstyrelsen.

— — ålägges honom.

46 5.

Vid beräkning _______

Har någon jämlikt 58 5 frivilligt ingått å allmän vårdanstalt och på- kallas, medan han är intagen, verk- ställighet av beslut om tvångsintag- ning, skall den tid, under vilken han frivilligt vistats å anstalten, likale— des inräknas i vårdtiden.

—— — eller 37 g.

49 ä.

1 mom. Där det —————— anstalten (försökspermission).

• Sida 287
•  Original

(Gällande bestämmelser) Anstaltens styrelse äger uppdraga ät föreståndaren för anstalten att be- sluta om sådan permission.

Skyldighet för anstaltens styrelse eller föreståndare att upptaga fram- ställning om försökspermission före- ligger icke, med mindre fyra måna- der förflutit av vårdtiden.

51 &.

Där det ej på grund av särskilda omständigheter finnes obehövligt, skall anstaltens styrelse ställa den permitterade under övervakning el- ler uppdraga ät nykterhetsnämnd att besörja därom. Därvid skall vad som stadgas i 17 5 äga motsvarande till- lämpning.

Vare sig övervakning anordnas el- ler ej, må anstaltens styrelse såsom villkor för permission meddela den permitterade lydnadsföreskrifter, därvid bestämmelserna i 36 å andra ——fjärde styckena skola äga motsva— rande tillämpning.

Anstaltens styrelse äger uppdraga åt föreståndaren att i fråga om den, som av honom permitteras, meddela beslut, som avses i denna paragraf, samt att besluta om ändringar och tillägg av mindre vikt i lydnadsföre- skrifter, som styrelsen utfärdat.

Beslut, som ________

(Föreslagna bestämmelser) Anstaltens styrelse äger uppdraga ät särskild inom eller utom styrelsen bildad delegation eller åt förestånda- ren för anstalten att besluta om så- dan permission. Närmare bestäm- melser om delegations sammansätt- ning meddelas av Konungen.

Skyldighet att upptaga framställ- ning om försökspermission förelig- ger icke, med mindre fyra månader förflutit av vårdtiden.

51 5.

Där det ej på grund av särskilda omständigheter finnes obehövligt, skall den som beslutar om permis- sion ställa den permitterade under övervakning eller uppdraga åt nyk- terhetsnämnd att besörja därom. Därvid skall vad som stadgas i 17 & äga motsvarande tillämpning.

Då övervakningen ombesörjes av nykterhetsnämnd åligger det nämn- den att föranstalta om de hjälpåt- gärder som finnas erforderliga och lämpliga.

Vare sig övervakning anordnas el- ler ej, må den som beslutar om per- mission såsom villkor för denna meddela den permitterade lydnads- föreskrifter, därvid bestämmelserna i 36 % andra—fjärde styckena skola äga motsvarande tillämpning.

—— laga kraft.

• Sida 288
•  Original

(Gällande bestämmelser) (Föreslagna bestämmelser)

52 &. Undandrager sig ————————— hans återhämtande. Har ej ————————— ä slutdagen. Om den permitterade hämtas åter eller eljest återvänder till anstalten efter det beslut om hans återhäm- tande meddelats, skall den tid, var- under han vistats utom anstalten, icke inräknas i vårdtiden.

Om den permitterade hämtas åter eller eljest återvänder till anstalten efter det beslut om hans återhäm- tande meddelats, skall den tid, var- under han vistats utom anstalten, icke inräknas i vårdtiden. Dock skall i vårdtiden inräknas tid, varunder den intagne varit permitterad till vårdhem som avses i 58 5.

53 5.

Om utskrivning före vårdtidens utgång beslutar anstaltens styrelse.

Om utskrivning före vårdtidens ut- gång beslutar anstaltens styrelse el- ler, efter styrelsens bemyndigande, delegation som i 4!) 5 1 mom. andra stycket sägs.

När skäl — —— —— — _ — — — — om utskrivning.

54 5.

Vid utskrivning ________

57 å.

Misstänkes den, som tvångsinta- gits å allmän vårdanstalt eller, på sätt i 58 5 sägs, frivilligt ingått å så- dan anstalt och därvid förbundit sig att kvarstanna å anstalten ett år, att hava före utskrivning från anstalten begått brott, varå enligt lag icke kan följa högre straff än böter eller fäng- else i sex månader, och hör brottet under allmänt åtal eller har det av målsäganden angivits till åtal, an- kommer det å statsåklagaren att ef— ter hörande av anstaltens styrelse

— — för utskrivningen.

Beslut som ovan sagts mä dock icke meddelas beträffande den som intagits med stöd av förordnande en- ligt 55 5.

57 5.

Misstänkes den, sem tvångsinta— gits a allmän vårdanstalt, att hava före utskrivning från anstalten be'- gått brott, varå enligt lag'icke kan följa högre straff än böter eller fäng- else i sex månader, och hör brottet under allmänt åtal eller har'det av målsäganden angivits till åtal, an- kommer det å statsåklagaren att ef- ter hörande av anstaltens styrelse av- göra, huruvida åta'l lämpligen bör ske. Har brottet begåtts innan den intagne fyllt aderton år, skall frå-

• Sida 289
•  Original

(Gällande bestämmelser) avgöra, huruvida åtal lämpligen bör ske. Har brottet begåtts innan den intagne fyllt aderton år, skall frågan om åtal prövas i nämnda ordning ändå att högre straff än nyss sagts kan följa å brottet.

58 5.

Vill någon, som är hemfallen åt alkoholmissbruk, frivilligt ingå å allmän vårdanstalt, må han intagas under villkor, att han i egenhändigt underskriven ansökan hos anstaltens föreståndare eller hos socialstyrelsen gjort framställning därom samt skriftligen förbundit sig att kvar— stanna å allmän vårdanstalt under viss tid, som dock ej må överskrida ett år. Är han omyndig, erfordras samtycke av den, som enligt lag har att sörja för hans person.

Vid ansökningen skola fogas ål- dersbevis ävensom läkarbetyg, avfat- tat enligt av socialstyrelsen meddela- de anvisningar.

Den, som är sålunda intagen å all— män vårdanstalt, må kvarhållas un- der den tid, som angives i den skrift— liga förbindelsen, men må, när om- ständigheterna därtill föranleda, ut- skrivas tidigare.

Vad i 42, 43, 4.7 och 48 595, 49 & utom 1 mom. tredje stycket samt 50—53 och 56 &? stadgats äger mot— svarande tillämpning rörande frivil- ligt intagna.

(Föreslagna bestämmelser)

gan om åtal prövas i nämnda ord— ning ändå att högre straff än nyss sagts kan följa å brottet.

58 5.

Vårdhem för alkoholmissbrukare enligt denna lag är sådan av lands- tingskommun, annan kommun, för- ening eller stiftelse för vård av al- koholmissbrukare anordnad anstalt, vilken av Konungen godkänts för ändamålet.

För varje landstingskommun skall Konungen, efter förslag av lands- tinget, fastställa plan, i vilken skola upptagas vårdhem till sådant antal och av sådan art, att behovet av vårdhem blir ändamålsenligt till- godosett. Även ändring av planen fastställes av Konungen.

Två eller flera landstingskommu- ner må upprätta gemensam plan och jämväl förena sig om gemensamma vårdhem.

Landstingskommun har att inrät- ta och driva de vårdhem som finnas upptagna iplanen, i den mån annan icke drager försorg därom. Det ålig- ger även landstingskommun att, om erforderliga medel icke på annat sätt tillhandahållas, bestrida kostnader- na för anordnande och drift av an- nan tillhöriga vårdhem, som uppta- gits iplanen, dock endast i den ut- sträckning dessas vårdplatser äro av- sedda för landstingskommunens be— hov.

Vad i denna paragraf stadgas om landstingskommun äger motsvaran-

• Sida 290
•  Original

(Gällande bestämmelser)

60 5.

Beslut av anstaltsstyrelse eller fö- reståndare må överklagas av den som beslutet rörer, om beslutet avser frå- ga om försökspermission, utskriv- ning eller annan vårdfråga eller om det innebär förordnande om över- vakning eller meddelande av lyd- nadsföreskrift.

Talan föres ________

69 &.

Lämnar någon alkoholhaltiga drycker åt den som honom veterli— gen är underkastad föreskrift enligt denna lag om avhållsamhet från bruk av sådana drycker eller är in- tagen å allmän vårdanstalt eller hjälper någon eljest sådan person att åtkomma dylika drycker, straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

(Föreslagna bestämmelser) de tillämpning på stad, som ej till- hör landstingskommun.

Vad i 40 & andra—femte styckena, 4-1 5 samt 43 5 stadgats äger motsva- rande tillämpning rörande vårdhem för alkoholmissbrukare.

60 5.

Beslut av anstaltsstyrelse, delega- tion som i 49 5 1 mom. andra stycket sägs eller föreståndare må överkla- gas av den som beslutet rörer, om beslutet avser fråga 0111 försöksper- mission, utskrivning eller annan vårdfråga eller om det innebär för- ordnande om övervakning eller med- delande av lydnadsföreskrift.

— om beslutet.

69 &.

Lämnar någon alkoholhaltiga drycker åt den som honom veterli- gen är underkastad föreskrift enligt denna lag om avhållsamhet från bruk av sådana drycker eller är in- tagen å allmän vårdanstalt eller å vårdhem som avses i 58 5 eller hjäl- per någon eljest sådan person att åt- komma dylika drycker, straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Rörande tillämpningen av vad som i 44 5 första stycket och 45 % första stycket stadgas beträffande den, som förut varit intagen å allmän vård— anstalt, bör meddelas en övergångsbestämmelse av den innebörden, att så— som föregående intagning å allmän vårdanstalt må räknas allenast tvångs- intagning.

• Sida 291
•  Original

Förslag till

kungörelse om statsbidrag till anordnande av vårdhem för alkoholmissbrukare

1 &.

Landstingskommun, annan kommun, förening eller stiftelse mä i mån av tillgängliga medel kunna erhålla statsbidrag i enlighet med vad nedan stad- gas till kostnaderna för anordnande av vårdhem för alkoholmissbrukare, vilket upptagits i sådan plan, varom omförmäles i 58 5 lagen om nykterhets- vård.

2 5. Statsbidrag utgår med högst tiotusen eller, om särskilda skäl för högre bidrag föreligga, högst femtontusen kronor för vårdplats.

3 5.

Ansökan om statsbidrag skall, ställd till Kungl. Maj:t, ingivas till social- styrelsen samt vara åtföljd av

a) upplysningar rörande den avsedda inriktningen av vårdhemmets verk— samhet,

b) ritning och specificerad kostnadsberäkning rörande vårdhemmets an— ordnande,

c) förbindelse av den som ämnar anordna vårdhemmet, att om hemmet nedlägges, avyttras eller tages i bruk för annat ändamål än det därmed av- sedda, återbära uppburet statsbidrag eller så stor del därav, som av Kungl. Maj:t bestämmes, samt

(1) såvitt hemmet skall anordnas av annan än kommun, åtagande att, där så låter sig göra, säkerställa fullgörandet av i e) omförmäld förbindelse ge- nom överlämnande av inteckning i vårdhemmets fastighet, liggande inom det för fastigheten senast fastställda taxeringsvärdet eller det värde, som vid särskild, av socialstyrelsen godkänd värdering åsatts fastigheten.

4 5.

Socialstyrelsen har att med eget utlåtande överlämna ansökan till Kungl. Maj:t för avgörande. Om sökanden är annan än landstingskommun eller stad, som ej deltager i landsting, skall socialstyrelsen dessförinnan inhämta yttrande av landstingets förvaltningsutskott respektive stadsfullmäktige i stad, som nyss sagts.

5 &.

Beviljat statsbidrag utbetalas av socialstyrelsen, sedan i förekommande fall till styrelsen överlämnats sådan inteckning, varom stadgas i 3 5, samt styrelsen förvissat sig om att den åtgärd, vartill bidraget skulle användas, blivit på tillfredsställande sätt vidtagen och att övriga betingelser för bidra- gets erhållande äro för handen. Å statsbidraget må socialstyrelsen i mån av de avsedda anordningarnas vidtagande lämna förskott med belopp motsva- rande sammanlagt högst tre fjärdedelar av det beviljade statsbidraget.

• Sida 292
•  Original

6 &. . Socialstyrelsen har att utfärda de närmare föreskrifter som erfordras för tillämpningen av denna kungörelse.

Denna kungörelse träder i kraft den

Förslag till

kungörelse om statsbidrag till driftkostnader vid vårdhem för alkoholmissbrukare

1 5.

Statsbidrag må i enlighet med vad nedan sägs utgå till landstingskommun, annan kommun, förening eller stiftelse till driften av vårdhem för alkohol- missbrukare, vilket upptagits i sådan plan, varom omförmäles i 58 5 lagen om nykterhetsvård.

2 &.

Statsbidraget utgår med kronor för dag och å vårdhemmet intagen person.

3 &. Såsom villkor för statsbidraget gäller att vårdhemmet icke i vidare mån än vad i andra stycket sägs uttager avgift av något slag av den vårdade. Enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av socialstyrelsen, må vårdhem av där intagen, som uppbär inkomst av anställning utom vårdhem- met, uttaga avgift med skäligt belopp för honom tillkommande naturaför— måner vid vårdhemmet.

4 5.

1 mom. Statsbidrag utgår för kalenderår i efterskott. 2 mom. Ansökan om statsbidrag, åtföljd av styrkt uppgift om antalet vårddagar, skall ingivas till socialstyrelsen senast den 1 mars och avse näst- föregående kalenderår.

3 mom. Statsbidrag beviljas och utbetalas av socialstyrelsen. Statsbidra— get skall därvid minskas med belopp som influtit .i enlighet med bestäm-mel- serna i 3 5 andra stycket.

På därom gjord framställning äger socialstyrelsen utanordna förskott å statsbidrag, dock ej till högre belopp för varje kalenderår än som motsvarar tre fjärdedelar av det belopp, vartill statsbidraget för året beräknas uppgå. Erhållet förskott avräknas vid statsbidragets slutliga utanordnande.

55.

Socialstyrelsen har att utfärda de närmare föreskrifter som erfordras för tillämpningen av denna kungörelse.

Denna kungörelse träder i kraft den

• Sida 293
•  Original

BILAGA B

Läkarmedverkan och medicinsk behandling

inom anstaltsvården

Följande redogörelse för de allmänna vårdanstalternas resurser i fråga om me- dicinsk undersökning och behandling bygger på uppgifter som nykterhetsvårds— utredningen tidigare inhämtat från anstalterna och som sedermera, hösten 1960, kompletterats genom socialstyrelsen.

Statliga vårdanstalter

Å Svartsjöanstalten ombesörjes kroppssjukvården av provinsialläkaren, som be- söker anstalten regelbundet för mottagning två dagar i veckan. Rådgivande psykia- ter besöker anstalten en gång i veckan. Båda läkarna åtnjuter fast ärsarvode, mot- svarande ca 50 kronor per vårdplats.

Särskild Sjukavdelning finnes med 20 vårdplatser, varav 13 varit avsedda för tbc-fall. Dylika fall hänvisas dock numera som regel till Hessleby sanatorium. För sjukavdelningen, till vilken läkarmottagning och poliklinisk vård är förlagd, finnes en tillsynsman och en förste vårdare. Någon medicinsk behandling speciellt för alkoholsjukdom förekommer icke. Förslag föreligger om ny Sjukavdelning.

Samråd rörande behandlingen sker i enstaka fall med kroppssjukläkaren. Alla permissions- och utskrivningsärenden underställes psykiatern för yttrande.

Även vid anstalten å Venngarn finnes kroppssjukläkare och rådgivande psykia- ter. Den förre har regelbundet mottagning å anstalten en dag i veckan och i övrigt förekommer telefonkonsultationer och besök å läkarens privata mottagning i Sig- tuna i stor omfattning, ofta dagligen. Allvarligare akutfall remitteras av läkaren till sjukhus i Upplands Väsby eller Uppsala. Rådgivande psykiatern besöker an- stalten minst två gånger i veckan. Telefonkonsultationer förekommer vid akuta fall, då även extra besök kan påkallas. Kroppsläkaren uppbär årsarvode motsvaran- de ca 50 kronor per vårdplats. Arvode till psykiatern utgår med dels 1,200 kronor för år, dels 35 kronor per timme som besöksarvode; årskostnaden uppgår till ca 30 000 kronor.

Sjukavdelningen vid Venngarn har 54 vårdplatser, fördelade med 8 på en halv- öppen intagningsavdelning, 21 på behandlingsavdelning och 25 å konvalescent- avdelning. Förutom vårdare finnes en tillsynsman, en översköterska och tre förste vårdare.

Olika former av medicinsk behandling meddelas enligt läkarnas ordinationer. Samråd rörande behandlingen i övrigt sker regelbundet med såväl kroppssjuk— läkaren som psykiatern och i flertalet fall även vid handläggningen av permissions- ärenden.

Poliklinikbesök förekommer i stort antal. För år 1957 redovisade Svartsjöanstal- ten 177 sådana besök, varav 59 å tbc-dispensär, och Venngarnsanstalten ca 300. A all-mänt kroppssjukhus hade samma år vårdats 43 patienter, flertalet från Venn- garn. Till mentalsjukhus hade överförts 7 från Svartsjö och 8 från Venngarn med vårdtider från 5 till 99 dagar, tillhopa 606 vårddagar.

• Sida 294
•  Original

Vid statens vårdanstalt & Gudhem började verksamheten hösten 1959. I enlighet med det av utredningen framlagda programmet har där anordnats en särskild sjuk- och mottagningsavdelning med 25 vårdplatser med utrustning för medicinsk be- handling. Personalstaten upptager bl. a. en heltidsanställd läkare, en deltidsanställd rådgivande psykiater, en psykolog, en kurator, en översköterska och två sjukskö— terskor. Tjänsten som heltidsanställd läkare kunde, på grund av brist på sökande, icke tillsättas förrän den 1 oktober 1960.

Vårdanstalten vid Salberga sjukhus är i fråga om läkarvården samordnad med sjukhuset, vars chef även är föreståndare för alkoholistavdelningen.

För tandvård åt de intagna anlitas vid Salbergaanstalten i allmänhet folktand- vården i Sala. Vid Svartsjö finnes en av ortens Röda Kors anordnad tandklinik, som anlitas av anstalten. För tandvården vid Venngarn finnes vid anstalten ett särskilt behandlingsrum med utrustning. Tandläkare från Sigtuna besöker anstalten en dag i veckan, varvid även tandsköterska medföljer. Ersättning till tandläkaren utgår med timarvode. Anstalten håller utensilier och material. På liknande sätt är tandvården ordnad vid Gudhemsanstalten.

Vid de statliga anstalterna beslutar anstaltsstyrelsen i tandvårdsärenden. Kropps- sjukläkaren bedömer vårdbehovet; om detta icke är trängande får patienten i regel betala en tredjedel av den med ledning av folktandvårdstaxan beräknade kostnaden.

Erkända vårdanstalter

Bland de erkända vårdanstalterna intager Hessleby sanatorium en särställning i sjukvårdshänseende. Vid sanatoriet finnes två heltidsanställda läkare.

Av övriga 25 erkända vårdanstalter har 6 (Holmforshemmet, Kalbo, Karoliner- gården, Stornäset, Västerbyhemmet och Öjestrand) besök av kroppsläkare en gång i veckan. Tre anstalter (Årsbrohemmet, Rällsögården och Älvgården) har sådant besök varannan vecka, och en (Lindåsen) en gång i månaden. Vid övriga anstalter anlitas i allmänhet provinsialläkaren.

Ersättning till läkarna utgår i allmänhet efter provinsialläkartaxan. I ett fall betalas 15 kronor för varje undersökning. Vid de anstalter, som har regelbundna besök, utgår ersättning efter olika beräkningsgrunder: 125—150 kronor per besök; 55 kronor per vårdplats och år; 2 200 kronor per är, motsvarande 75 kronor per vårdplats; 5 000 resp. 3000 kronor per år, motsvarande 22 resp. 30 kronor per vårdplats (besök varannan vecka).

Tillgång till psykiater finnes i regel ehuru i starkt växlande omfattning. En anstalt (Lindåsen) har dock ej kunnat uppbringa någon psykiater. Vid en anstalt (Karolinergården) har kroppsläkaren psykiatrisk utbildning. Tidigare förfogade även Hessleby sanatorium över en läkare med sådan utbildning, men efter dennes avgång har regelbunden psykiaterkonsultation icke kunnat ordnas; under år 1961 räknar man dock med att kunna anställa en rådgivande psykiater.

Vid 7 anstalter (Edshemmet, Karlsvik, Ribbingebäck, Vårnäshemmet, Östfora samt Stornäset och Västkusthemmet) avlägger psykiatern regelbundet besök en gång i veckan. Av övriga anstalter har 7 (Holmahemmet, Hägerstad, Pålyckehem- met, Ryds brunn, Åsbrohemmet, Älvgården och öjestrand) sådant besök varannan vecka; i vissa fall vid behov oftare. Vid 6 anstalter förekommer besök av psykia- tern en gång i månaden eller var tredje vecka och vid en anstalt varannan månad, medan vid återstående två anstalter psykiatern konsulteras endast då särskilt be— hov föreligger. '

• Sida 295
•  Original

På anstalter, där särskild kroppssjukläkare icke finnes, fungerar psykiatern en- sam som anstaltsläkare och utfärdar i förekommande fall remisser vid somatiska sjukdomar.

Ersättning till psykiatern utgår vid 11 anstalter i form av besöksarvode med belopp varierande från 75 till 200 kronor. Vid det högsta beloppet är angivet, att besöket omfattar en tid av 7—8 timmar, i andra fall att besöket varar minst 4 timmar. Vid 3 anstalter utgår årsarvode jämte ersättning per besök. Årsarvodet upp- går, beräknat per vårdplats, till 14 kronor (besök varje vecka), 16 och 20 kronor (besök var tredje resp. varannan vecka). I det första fallet utgår besöksarvode med 145 kronor per gång, vid de båda andra anstalterna med 35 kronor per timme. Vid 4 anstalter utgår fasta årsarvoden, uppgående till 6 000, 3 000, 4 000 och 4 800 kronor, vilka beräknade per vårdplats motsvarar ca 27, 36, 53 och 185 kronor. De lägre beloppen avser anstalter med besök högst varannan vecka. Det högsta arvodet per vårdplats utgår vid Edshemmet, där läkaren utöver ordinarie vecko- besök kommer till anstalten vid behov och regelbundet deltager i behandlingen av vårdtagarna. Slutligen förekommer enbart ersättning per timme vid två anstalter, 40 resp. 50 kronor, varvid även läkarens restid inräknas, och vid tre anstalter ersättning för varje undersökt patient.

Besök vid polikliniker förekommer vid en del anstalter i mycket stort antal, i allmänhet efter remiss av anstaltsläkaren men i akuta fall även utan remiss. År 1957 redovisade 17 erkända anstalter tillhopa 1 645 poliklinikbesök under året. Från samma anstalter hade under nämnda år 85 personer intagits för vård å kroppssjukhus och 31 överförts till mentalsjukhus.

Samråd med läkarna rörande behandlingen å anstalten med avseende på arbets- placering o. dyl. sker i allmänhet endast i enstaka fall, som betecknas såsom komplicerade eller tveksamma. Regelbundet samråd med psykiatern i alla eller flertalet permissionsärenden rapporteras från 7 anstalter, där psykiatern, med ett undantag, också är ledamot av anstaltsstyrelsen. Beträffande s. k. farliga alkoho- li-ster förekommer dock sådant samråd i större omfattning, sedan socialstyrelsen i cirkulär manat till ökad uppmärksamhet i fråga om denna grupp.

Särskilda sjukavdelningar eller sjukrum, i allmänhet i förening med mottag- ningsavdelning, finnes vid 7 anstalter och håller på att anordnas vid ytterligare 2 anstalter. Nya för ändamålet uppförda sådana avdelningar finnes vid Vårnäs- hemmet (8 platser) och Åsbrohemmet (24 platser). Även vid anstalter utan sjuk- avdelning förekommer i allmänhet någon medicinsk behandling, såsom medici- nering med vitaminpreparat och lugnande medel, särskilt i början av anstaltsvistel- sen. Sjukvårdsutbildad personal redovisas vid 16 anstalter. Vid 11 av dessa hand- haves sjukvården av för ändamålet särskilt anställd personal, och i övriga fall av annan befattningshavare, t. ex. husfader, med sjukvårdsutbildning. Vid 7 an— stalter, som ej har egen sjukvårdspersonal, finnes möjlighet att vid behov, t. ex. för injektionsbehandling, anlita distriktssköterskan eller annan sjuksköterska i orten.

Tandvård kan nöjaktigt ordnas vid flertalet anstalter. Folktandvården anlitas av 18 anstalter, varvid dock i en del fall endast akutvård kan meddelas. I en del fall rapporteras särskilt tillmötesgående med förtur, medan i andra fall vänte- tiden är så lång att någon mera omfattande tandbehandling ej kan medhinnas under anstaltsvistelsen.

I de fall då privatpraktiserande tandläkare anlitas, tillämpas s. k. socialvårds— taxa (folktandvårdstaxan med en förhöjning av 50 procent). Kostnaden ersättes av statsmedel efter prövning av socialstyrelsen, varvid i allmänhet patient-en själv får bidraga med någon del. I förekommande fall lämnas bidrag även till rese- kostnader.

• Sida 296
•  Original

Enligt i slutet av år 1959 inhämtade uppgifter från de enskilda vårdanstalterna förekommer vanligen läkarbesök en gång i veckan. I ett fall uppgives ett besök i månaden, och i ett annat fall två besök i veckan. Ett vårdhem har besök av kropps- läkare en gång i veckan och av psykiater två gånger i månaden, medan i ett annat fall psykiaterbe—sök redovisas varannan vecka och kroppsläkare anlitas vid behov. Vid ett vårdhem, som är anordnat i anslutning till sjukvårdsinrättning, förekom- mer läkarrond varje dag, varjämte psykiater har mottagning en gång i veckan.

Medicinsk behandling av växlande omfattning och inriktning förekommer vid samtliga vårdhem. Utöver ordinär stärkande och lugnande medicinering före- kommer undantagsvis mera kvalificerade behandlingsmetoder, t. ex. insulinbe- handling. Flertalet vårdhem har sjuksköterska eller annan befattningshavare med sjukvårdsutbildning. I ett par fall anlitas sjuksköterska som vissa dagar besöker vårdhemmet för att utföra injektioner o. dyl.

• Sida 297
•  Original

manisk; IJ'DRE'DNINGSSERIE- (NU) 1961

1_.- Tim nordiske basun diamanten. :, _Norde'lis folken'ge blåaåloml

' Nordlek mm:-bel

& mt omordIske Matrester.

• Sida 298
•  Original

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1961

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarna nummer i den kronologi-kn förteckningen)

Justitiedepartemcntet

Begravningsplatser och gravar. [5] Underrätterna. [6] Den allmänna brottsregistreringen. [11] Pensionsstiftelser. I. [14] Kriminalvård i frihet. [ls] Vissa frågor rörande allmänna val. [20] Författningsutredningen. V. Organisationer. Besluts- teknik. Valsystem. [21] Redareansvarets begränsning. [33] Djurplågeri, vetenskapliga djurförsök samt djur- skyddsordning. [45] Reviderad hyreslag. [47] Utsökningsrlitt. I. Partieua reformer. [53]

Utrikesdepartementet

Administrationsutredningen för biståndet till ut- vecklingsliinderna. 1. Den svenska utvecklings- hjälpens administration. [22] 2. Den svenska ut- vecklingshjälpen. Expertrekrytering och stipen- diatmottagning. [50]

Fönvarsdepartementet

Enhetlig ledning av krigsmakten. [7] Totalförsvarets upplysningsverksamhet. [18] Flygbuiler som samhällsproblem. [25]

Socialdepartementet

Byggnadsindustrins arbetskraft. [191 Förtidspensionering och sjukpenningförsilkring m. m. [291 Handla gning av bostadslån. [32] Åndam senliga studentbostäder. [35] stöd åt barnaföderskor. [38]

Lag om allmän försäkring, m. m. [39]

Bostadsbyggnadsbehovet. [51] Effektivare arbetsförmedling för tjänstemun. [55]

Sociallagstiftningen och de 8. k. beroende uppdrags- tagarna. [57] översyn av nykterhetsvården. [58]

Kommunikationsdepartementet

Statliga belastningsbestlmmeiser av år 1960 för byggnadsverk. [12] . 1953 års trafikutredning. 1. svensk trafikpolitik. I. [23] 2. Svensk trafikpolitik. II. Bilagor. [24]

Byggnadsstyrelsens organisation. [48]

Flnensdenartementet

Sparstimulerande åtgärder. [2] Automatisk databehandling inom folkbokförings- , och upphördsviisendet. [4] % Preliminär nationalbudget för år 1901. [10] ' Reviderad nationalbudget för år 1961. [28] ;' Stämpel- och expeditionsavgifter. [37] . Mål och medel i stabiliseringspolitiken. [42] ;] Förenklingar i utskänkningslagstiftningen — cide frågan. [521 :! minä-ade bestämmelser om ackumulerad inkomst; 5

Eckleslastikdepartementet :

1957 års skolberedning. 5. Hjälpmedel i skolarbetet. [17] 6. Grundskolan. [80] 7. Läroplaner för grund' skola och fackskolor. [31] Kungl. Teatern. Verksamhet och ekonomi. [28] , Tandsjukvården vid de odontologiska läroanstalt terna. [36] Användningen av August Abrahamsons stiftelse : Nääs. [43] Folkblldningsarbete och ungdomsverksamhet. [u]

Jordbruksdepartementet

Totalisatorverksamheten. [1] Lantbrukets yrkesskolor. [13] Förslag till jordförvlirvslag m. m. [in]

Handelsdenartemeutet

Effektivare risuvervalming. 3 Skifferoljefr gen. [27] []

Inrikesdepartementet

Om läkarbehov och llkartillgång. [8] Principer för en ny kommunindelning. [9] Polisens brottsbekämpande verksamhet. [15] Huvudmannaskapet för polisväsendet m. m. [34] Länsindelningen inom stockholms— och Göteborgs- områdena. [40] Reviderad giftiagstiftnlng. [41] Boxningssportens skadeverkningar. [46] Ersättning för kommunala förtroendeuppdrag. [54]