SOU 1961:60

Den automatiska databehandlingens teknik

A1. A2. A3.

A4.

. 131. 1 132. i 133. !

C1. C2.

C3. C4. C5. C6. C7. C8.

Sammanfattningsvis kan sägas att engångsutgifterna domineras av två poster, nämligen inköpspriset för den tekniska utrustningen och utgifterna för utbildning, systemuppläggning och ursprunglig programmering, samt att de löpande utgifterna domineras av lönerna till stanspersonal, operatörer och personal för det fortlö- pande programmeringsarbetet. Övriga utgifter är vanligen var för sig av mindre betydelse men kan dock sammantagna spela en stor roll.

E 4. Omräkningen från utgifter till kostnader och intäktsbortfall

Utslagningen av engångsutgifterna på den tid, under vilken ADB-systemet skall användas, kan bereda vissa problem, som hänger samman med bestämmandet av avskrivningstid och räntefot. Synpunkter på valet av dessa storheter ges längre fram. Sedan man har bestämt avskrivningstiden (t år) och räntefoten (p procent per år) kan man beräkna en annuitet a på sådant sätt, att summan av nuvärdena av t stycken annuiteter, utfallande vid mitten av vart och ett av de t närmaste åren efter den tidpunkt, för vilken nuvärdena beräknas, blir lika med engångs- utgiften K. Med en vid överslagsberäkningar tillräcklig noggrannhet kan man beräkna annuiteten a som K/l + K - p/200. Om man exempelvis räknar med en engångsutgift på 1 000 000 kronor, en avskrivningstid av 4 år och en räntefot på 6 procent per år blir annuiteten (1 000 000/4 + 1 000 000 ' 6/200 =) 280 000 kronor.

För den tekniska utrustningen behandlas valet av avskrivningstid separat i det följande i samband med en jämförelse mellan köp, hyra och legokörning. Övriga poster bland engångsutgifterna kan man för att vara på den säkra sidan skriva av på samma tid som den tekniska utrustningen, vars ekonomiska livslängd van- ligen torde bli bestämmande för hur länge hela det automatiska databehandlings- systemet i någorlunda oförändrad form kan bestå.

Det kunde måhända synas rimligt att välja en längre avskrivningstid för vissa delar av utgifterna, nämligen de som motsvarar sådana investeringar som inte är tillspillogivna vid en framtida övergång till .ny datamaskintyp. Förmodligen är emellertid en sådan uppdelning på olika avskrivningstider i dagens läge sällan motiverad, eftersom redan avskrivningstiden för den tekniska utrustningen tyvärr måste fastställas som resultatet av en grov gissning beträffande takten i den tek- niska utvecklingen. Om man måste tillgripa nyanserade avskrivningstider för att få kalkylen att visa lönsamhet, gör man troligen bäst i att tills vidare. inte införa ADB, utan se tiden an.

E 5. Köp, hyra eller legokörning

De flesta större datamaskinleverantörer tillämpar ett system enligt vilket använ- darna antingen kan köpa eller hyra datamaskinerna. Årshyran utgör, då maski- nerna används under högst ett skift, vanligen omkring 25 procent av inköpspriset. Vid användning utöver ett skift uttages ett visst beIOpp per överskjutande timme, vanligen så beräknat att årshyran vid användning i tre skift uppgår till omkring 45 procent av inköpspriset.

I de nämnda hyresbeloppen ingår ersättning för tekniskt underhåll. Om använ- daren har köpt utrustningen i stället för att hyra den, kan han med leverantö- ren teckna kontrakt om underhåll mot en viss årlig avgift, vanligen utgörande cirka 3 procent av utrustningens värde vid användning i ett skift och ungefär dubbelt så mycket vid tre skift.

Installationskostnaderna liksom i förekommande fall importkostnaderna betalas av användaren, oavsett om utrustningen köpes eller hyres.

Vanligen kan ett förhyrningsavtal förenas med avtal om option å köp. Härige- nom tillförsäkras användaren rätt att, om han så önskar, inom viss tid köpa den förhyrda utrustningen, varvid en del av det erlagda hyresbeloppet avräknas från köpesumman. Ett sådant optionsavtal förutsätter i vissa fall att användaren depo- nerar ett mindre belopp hos leverantören, vilket är förverkat om köp inte kommer till stånd.

Huruvida köp eller hyra ställer sig fördelaktigast för användaren från ekono- misk synpunkt beror av maskinens utnyttjningsgrad, kravet på förräntning av investerat kapital samt framför allt avskrivningstidens längd. Figur BIO visar i diagramform maskinkostnaderna — eller mera exakt uttryckt, kostnader plus eventuella intäktsbortfall på grund av ränteförlust — vid hyra och köp. Årshyran har beräknats enligt de grunder som nyss angivits. I köpfallet har räknats med en annuitet, beräknad på sätt som angivits under avsnitt E 4 ——- innefattande av- skrivning jämte ränteförlust på icke avskrivet kapital vid en antagen räntefot av 6 procent — jämte ersättning för tekniskt underhåll enligt de grunder som angivits under E3. Annuiteten har beräknats enbart på inköpspriset för utrustningen. Någon hänsyn har alltså inte tagits till installationskostnader och eventuella im- portkostnader, eftersom dessa kostnader är lika i hyres- och köpalternativet.

Diagrammet ger helt naturligt inte någon uttömmande bild av kostnadssitua- tionen. Bl. a. har räntefoten schablonartat antagits vara 6 procent per år, medan

Kostnad i 100000 kr/ör

Figur B 10. Exempel på årskostnad för en datamaskin vid förhyrning (H) respektive köp (3—7), i sistnämnda fallet under antagande av avskrivningstidcr på 3—7 år. Datamaski- nen antages Icosta 1 miljon kronor i inköp.

man i många situationer torde ha att räkna med helt andra tal. Vidare har det vid diagrammets uppgörande antagits, att kostnaden i köpfallet är jämnt fördelad över ett antal användningsår samt att utrustningens restvärde efter dessa använd- ningsår är lika med noll. Vad diagrammet avser att illustrera är emellertid endast de ungefärliga kostnadsrelationerna mellan hyra och köp samt den, inverkan som utnyttjningsgraden har med hänsyn till leverantörernas praxis i fråga om hyres- debitering för andra och tredje skiftet.

Under de förutsättningar, som har antagits vid uppgörandet av diagrammet i fi- gur B 10, är tydligen köp ekonomiskt förmånligare än förhyrning om maskinen kan avskrivas på mer än tre år vid användning i tre skift eller mer än fem år vid an- vändning i högst ett skift.

Frågan är då närmast, om tre respektive fem år är en rimlig avskrivningstid för materiel av här ifrågavarande slag. Den fysiska livslängden på datamaskin- utrustning är otvivelaktigt väsentligt större än så. Speciellt gäller detta de elek- troniska organen, som saknar mekaniskt rörliga delar och troligen kan hållas i fullgott skick i decennier. Den ekonomiska livslängden måste emellertid med hän- syn till den snabba tekniska utvecklingen sättas väsentligt mindre än den fysiska. Det finns anledning anta, att det under de närmaste åren liksom under de senast förflutna i snabb takt skall komma fram nya datamaskintyper och förbättringar på de gamla, med sänkta kostnader per bearbetad enhet som följd. Dessa kost- nadssänkningar kan vara så stora att de i och för sig skulle motivera ett utbyte av äldre, fullt funktionsdugliga maskiner. Yppar sig möjlighet till ett sådant byte före avskrivningstidens slut, är man i allmänhet ogynnsammare ställd genom att ha köpt maskinen än man skulle vara om man hade hyrt den.. Det gäller att välja en sådan avskrivningstakt, att utrustningen kan beräknas vara helt avskriven

när den tekniska utvecklingen motiverar ett byte till modernare, mera ekono- misk utrustning.

Byte av maskin efter kortare tid än cirka tre år torde normalt inte kunna komma i fråga, eftersom leveranstidernas längd, det eventuella behovet av om- programmering för ny maskintyp etc. lägger hinder i vägen. Slutsatsen härav är att det i allmänhet torde vara motiverat att välja köpalternativet om en data- maskin skall användas i tre skift.

Beräknas maskinen bli använd i ett skift eller mindre, är det mera tveksamt om köp eller förhyrning lönar sig bäst. Det kan hända att ett byte till modernare maskin ter sig motiverat efter tre å fyra år, i vilket fall man skulle ha varit i ett bättre läge vid förhyrning, men det kan också hända att maskinen håller sig kon- kurrensduglig i mer än fem år eller alternativt att beläggningen under dessa fem år blir högre än man förutsett, så att köpet hinner betala sig redan före utgången av dq fem åren. Chansenna för ekonomisk fördel vid köp och förhyrning kan må- hända anses väga någorlunda jämnt under den ovan antagna förutsättningen, att utrustningen enligt ursprungliga planer kan utnyttjas i högst ett skift och att ränteförlusten beräknas efter en räntefot av 6 procent per år.

Det kan synas som om det sagda innebure en väl hög uppskattning av snabb- heten i den tekniska utvecklingen. Emellertid är det åtskilliga betydelsefulla tek- niska förbättringar som står inför sitt genombrott.

Även utvecklingen under de gångna åren har varit mycket snabb. Ett exempel kan tjäna som illustration härtill. En statlig myndighet beställde år 1958 en data- maskin på förhyrningsbasis. Man var väl medveten om att den valda datamaskin- typen inte i längden var lämplig, men någon bättre fanns vid detta tillfälle inte tillgänglig på marknaden för det ändamål som det då gällde att tillgodose. Längre fram samma år tillkännagav maskinleverantören att en ny datamaskintyp med i många avseenden betydligt bättre prestanda än den just beställda maskinens hade konstruerats. Våren 1959, innan den först beställda maskinen ännu hade hunnit levereras, bestämde man sig för att teckna kontrakt på en maskin av den nya typen. Den ursprungligen beställda maskinen levererades planenligt på eftersom- maren 1959. Den nya maskinen har under våren 1961 levererats och ersatt den ursprungliga. Denna kom alltså att få en ekonomisk livslängd av mindre än två år, varför det var mycket gynnsamt att den var förhyrd. Fallet är ingalunda unikt.

Några ord bör sägas om köpt databehandlingsutrustnings restvärde efter en viss tids användning. Om man äger databehandlingsutrustning, som är fullt brukbar, kan det ändock bli aktuellt att skaffa ny utrustning, antingen därför att man anser sig behöva större kapacitet och maskinanläggningen inte kan byggas ut ytterligare eller därför att den nya utrustningen erbjuder stora tekniska fördelar i förhål- llande till den gamla. Man kan då ha tre möjligheter att välja mellan, nämligen att byta till den nya utrustningen, att skaffa den nya för att använda den parallellt med den gamla och slutligen att avstå från nyanskaffningen och försöka att trots allt klara sig med de maskiner man har. Av stor vikt för valet mellan dessa möjlig- heter är vilket värde den gamla utrustningen representerar, dels vid försäljning och dels vid fortsatt bruk.

Vad beträffar försäljningsvärdet av äldre datamaskinutrustning gör man säkert klokt i att inte ställa för stora förhoppningar på marknad-spriset, ty den tekniska utvecklingen gör att nyare materiel i allmänhet har väsentligt bättre prestanda vid givet prisläge, och den som skall betala installations— och uppläggningskostnader för ett databehandlingssystem vill nog i allmänhet inte betala mycket för materiel som redan är delvis föråldrad. Vid byte till ny utrustning av samma fabrikat som den gamla torde man emellertid i vissa fall kunna räkna med ett inbytesvärde

som följer fasta normer och som kan vara förmånligare för köparen än det pris han kan erhålla i marknaden.

Mera gynnsamt kan man bedöma bruksvärdet vid fortsatt egen användning. Detta bruksvärde kan man ju tillgodogöra sig utan att behöva vidkännas några nya utgifter för installation eller uppläggningsarbete. Det årliga bruksvärdet av den gamla utrustningen kan man få fram genom att räkna ut hur mycket det skulle kosta att med nyanskaffad utrustning göra det arbete som den gamla ut- rustningen redan utför — inklusive de kapitalkostnader som härrör från eventuell programmering m. m. — samt dra ifrån de rörliga kostnaderna, dvs. underhåll, operatörspersonal etc., för den gamla utrustningen.

Det är att observera att bruksvärdet, beräknat på detta sätt, är oberoende av vad man en gång har betalat för den utrustning man äger. Om en ägd databehand- lingsanläggning har ett sådant bruksvärde, att det inte lönar sig att ersätta ut- rustningen med ny, är detta alltså inget bevis för att det en gång gjorda inköpet var klokt. Det kan mycket väl hända att det skulle ha varit förmånligare att hyra utrustningen, att köpa utrustning av annan typ eller att över huvud taget inte skaffa sig databehandlingsutrustning, men när man en gång har köpt den och har att dras med kapitalkostnaderna för den, kan det vara bättre att använda den än att sälja den till underpris och köpa ny.

På grund av vad som nu nämnts kan man vänta sig att de datamaskinanvän- dare, som hyr sina maskiner, i allmänhet kommer att finna det med sin fördel förenligt att hålla sina maskinanläggningar mera moderna än som är möjligt för dem som är låsta av köpt utrustning. Tendenser i denna riktning kan redan nu skönjas.

I det förda resonemanget om jämförelse mellan köp och hyra har frågan setts ur användarens privatekonomiska synvinkel, som en fråga om att nå bästa möjliga ekonomi i databehandlingen under hänsynstagande till maskinleverantörernas praxis beträffande hyressättning. Ser man i stället nationalekonomiskt på frågan, kan bilden bli en annan. Ett byte till modernare utrustning betyder ofta att den äldre utrustningen måste kasseras, även om den är fullt funktionsduglig. En icke önskvärd kapitalförstöring kan därvid komma till stånd på grund av att uthyrarna av datamaskinutrustning i stor utsträckning synes föredraga att kassera äldre materiel, som ingen längre vill hyra till fullt pris, framför att sänka hyran.

Hittills har endast alternativen köp och förhyrning diskuterats. En tredje utväg, som i vissa fall står till buds, är legokörning. Härvid sker databehandlingen i en datamaskin som är uppställd på annan plats än i användarens egna lokaler, exem- pelvis hos en s. k. servicebyrå, och som ställts till förfogande mot en viss avgift per tidsenhet. Timpriset för legokörning i en datamaskin är vanligen 200 åt 400 kronor per miljon kronor av datamaskinpriset.

Hur denna prisnivå förhåller sig till kostnaden vid köp och förhyrning illustre— ras av figur B 11. För köp och förhyrning har timkostnaden i figur B 11 härletts ur årskostnaden enligt figur B 10 genom division med antalet utnyttjade timmar per år vid olika utnyttjningsgrad. Man ser ur diagrammet att legokörning under ett halvt skift grovt taget kostar lika mycket som förhyrning under ett helt skift.

Här måste emellertid två väsentliga reservationer göras. För det första är jäm- förelsen inte fullt rättvisande, eftersom i avgiften för legokörning kostnaderna för åtskilliga) tjänster, som servicebyrån normalt åtar sig, är inräknade, t. ex. att hålla lokal, operatörer och viss programmeringspersonal. För det andra — och det är långt viktigare — gäller jämförelsen endast om det är fråga om samma maskin- typ i hyresfallet och legokörningsfallet. Och det är en förutsättning som ofta inte är för handen.

En servicebyrå, som skall betjäna ett stort antal kunder, har givetvis normalt

Kostnod i 100 kr/timme A

2 7KX3H

x— &

1 2 3 SKIFT

Figur B 11. Exempel på timkostnad för en datamaskin vid förhyrning (H), vid legokör- ning (L) och vid köp (8, 5, 7). Kurvorna 3, 5 och 7 motsvarar avskrivningstider på 3, 5 och 7 år. Datamaskinen antages kosta 1 miljon kronor i inköp.

en flera gånger så stor bearbetningsvolym som var och. en av kunderna. Den kan och bör då också hålla sig med en datamaskinanläggning av större kapacitet än någon av kunderna ensam skulle kunna utnyttja. Större datamaskiner år —— vid tillräckligt god utnyttjning _— regelmässigt mera ekonomiska än mindre sådana, i det att snabbheten hos en datamaskin mycket grovt räknat brukar vara pro- portionell mot kvadraten på priset. Om en datamaskinanvändare har en sådan daglig databehandlingsvolym, att den skulle sysselsätta en liten maskin under ett helt skift, kanske den kan klaras i en större servicebyråmaskin på en bråkdel av ett skift och till en kostnad som är betydligt lägre än den som skulle gälla vid användning av den mindre maskinen.

Till de större maskinernas ekonomiska fördelar i fråga om maskinkostnad kom- mer också mången gång en fördel i fråga om programmeringskostnad, Program-

mering av ett givet arbete går i många fall snabbare och blir därmed billigare vid användning av en större maskin, som ofta medger användning av mer avance- rade automatkodningssystem och där man dessutom inte behöver ägna så mycket tid åt att utforma programmet så att det snålar med maskintid och minnesut- rymme.

Vid legoalternativet undgår man vidare en stor svårighet, som eljest uppträder för den som skall införa automatisk databehandling, nämligen tvånget att —— för att databehandlingen skall bli lönsam — på en enda gång, vid leveransen av en data- maskin, lägga över en mycket stor mängd arbete till ADB. Vid legokörning kan man successivt lägga över allt flera delar av verksamheten till ADB utan att vid någon tidpunkt betala för mer maskintid än man utnyttjar. Man kan därvid redan från början utnyttja en stor anläggnings fördelar, under det att man vid köp eller förhyrning kanske frestas att starta med en mindre anläggning, som successivt bygges ut, något som försvårar systemlösningen för de arbeten som först skall läggas om till ADB. Det är dock att observera att man vid legokörning av regel- bundet återkommande arbete bör ha försäkrat sig om att för lång tid framåt få tillgång till maskintid, exempelvis genom tecknande av långtidskontrakt med ser- vicebyrån.

Legokörningsalternativet medför vissa praktiska olägenheter genom att maski- nen inte finns uppställd i användarens egna lokaler och inte heller kan dispone- ras vid vilken tidpunkt som helst. Dessa olägenheter kan i vissa fall, men inte alltid, omräknas till rena kostnader.

E 6. Sammanfattning av kostnadssynpunkterna

Kostnaderna för personalutbildning, systemarbete och programmering är stora, svårberäknade och hittills ofta underskattade. Kostnaderna för maskinanvändning— en är stora och mera lättberäknade. Om datamaskinen måste finnas i användarens egna lokaler står valet mellan hyra och köp. Det sistnämnda ställer sig ekonomiskt sett åtminstone vid treskiftsdrift klart förmånligare, under förutsättning av mått- liga krav på förräntning av investerat kapital. Mera tveksamt är fallet vid drift i högst ett skift. Ofta kan stora ekonomiska fördelar i förhållande till både köp- och hyresalternativet stå att vinna genom legokörning, dels genom att endast använd maskintid behöver betalas och dels genom att större, mera ekonomiska datamaskiner kan utnyttjas.

Sak- och ordregister

Absolut kod 28 Accesstid 19 ADB (automatisk databehandling): se Databehandling Administrativ databehandling 35 Adress 7 Adressmodifiering 8 Adresstabell 33 Analog-digitalomvandlare 19 Arbetsgrupp 60 Aritmetisk enhet 14 Aritmetiska operationer 8, 13 Automatisk databehandling: se Databe- handling Automatisk datamaskin (eller enbart Datamaskin) : För behandling av data med minne utrustad maskin, vars arbete styrs av ett i minnet lagrat program och som automatiskt, genom modifiering av programmet, kan anpassa sitt verk- ningssätt efter under behandlingen erhållna resultat1 Automatisk kodning 28 Automatisk korrigering 25 Ballistiska beräkningar 36 Bandarkiv 72 Batch processing 31 Bearbetning satsvis 31 Berättande orderspråk 28 Bill feed 18 Binärkodad decimal representation 10 Binär maskin 10 Binärt informationselement 9 Binärt talsystem 10 Blockdiagram 64 Buffertminne 19 Cell 7 Centralenhet 14 Checksorterare 17 Data 9

Databehandling : Generellt begrepp för alla former av system för behandling av data. —— Da- tabehandling i en automatisk datama— skin kallas automatisk databehand- ling. — Databehandling med eller utan hjälp av datamaskin där princi- pen är att olika arbetsmoment så långt möjligt samordnats kallas integrerad databehandling. Speciellt används denna term då den information, som utgör resultatet av ett moment & be- handlingen, automatiskt registreras i maskinellt läsbar form — t.ex. på hålremsa, hålkort eller magnetband — så att behovet av mänsklig arbets— kraft för kopiering av data från en handling till en annan minskas.1 Databehandling, administrativ 35 Datafel 24 Datakontaktgruppen 21 Datamaskin: Förkortat uttryck för automatisk (la- tamaskin.1 Datatransmission 21, 41 Decimal maskin 10 Decimalt talsystem 10 Digital-analogomvandlare 19 Direktbearbetning 31 Direktminne 19, 31 Driftsäkerhet 24 Eller—grind 12 Etiketter på magnetband 72 »Fadersband, farfarsband» 32 Felruitiner 55 Ferritkärna 11 Ferritkärnminne: se Kärnminne Fjärrskriftutrustning 22

1 Definition enligt Svenska Elektrotek— niska Normer (SEN 01 16).

Flip-flopsystem 32 Flödesplan 29, 39, 63 Formelskrivande orderspråk 28 FOSDIC 18 Fotoelektrisk hålremsläsare 11 Fördröjningsledningsminne 20, 21 Generation (av magnetband) 32 Grind 12 Hardware checking 25 Hoppinstruktioner 8 Hoppvillkor 8 Hålkort 10, 16, 18 Hålkortskalkylator 9 Hålkortsläsare 15 Hålremsa 10, 16, 18 Hålremsläsare 15 Inbyggda kontroller 25 Indikeringsorgan 20 Information 9 Information retrieval: se Informations- sökning Informationsrepresentation 10 Informationssökning 35,49 Inkörning 28,70 Inmatningsoperationer 8 Instruktion 7 Integration, integrering 55 In-utorgan 15 Integrerad databehandling: se Databe- handling Inverterare 12 Ka'tastroffel 55 Klartextläsare 17 Klockgenerator 13 Kodare 70 Kodning 26 Kodsystem (för datatransmission) 23 Komplementering 13 Komponent 14 Konstruktion av datamaskiner 9 Kontroller 25 Kopiering 8,12 Kostnader 59, 65, 74 Kretsteknisk konstruktion 9 Kärnminne 20 Legokörning 74, 81 Linjär programmering 48 Loggbok 21 Logisk konstruktion 9 Logiskt byggelement 9 Lämplighetstest 61 Magnetband 11, 17, 19

Magnetisk tryckfärg 17 Management by exception 39, 44 Manöverorgan 20 Manöverpulpet 20 Mark sensing 18 Mikrosekund: miljondelus sekund 21 Mikrotempo 13 Millisekund: tusendels sekund 21 Minne 7, 19 Minnescell 7 Minneselement 11 Minnessiffra 13 Modifiering av program 8 Multiprogrammering 32, 36 Nätfrekvens 72 Och-grind 12 Off-line 22, 24, 31 Omkodning 10, 23 Omvandlare 23 On-line 22, 31 Operation 7 Operationsanalys 48 Operationslista 7 Operatör 70 Operatörsfel 24 Ord 7 Orderspråk 28 Parallellbearbetning 73 Paritetskontroll 25 Personalinformation 62 Personval 60, 70 Planering (av databehandlingsarbete; jfr Tillverkningsplanering) 26, 54 Position 10 Post 29 Primärmrinne 20 Program 7 Programmerade kontroller 25 Programmerare 70 Programmering (för datamaskiner) 26, 70 Programmering, linjär och icke linjär 48 Pseudokod 28

Random access memory 19 Real time 31

Register (i registervård; jfr Vippregis— ter) 31 Registervård 30, 37 Registrering 49 Rimlighetskontroll 39, 44 Satellitsystem 24

Sekundärminne 20 Sekvensminne 19,31 Serial access memory 19 Servicebyrå 81 Skivminne 21 Skolschemaläggning 48 Skrivare 18 Skrivskyddsring 73 Slumptalsgenera-tor 52 »Sonband» 32 Sortering 29 Språköversättning 51 Standardprogram 28 Stansning 15,55 Streckmärkning 18 Styrenhet 14 Synkronisering 12 Systemarbete 26 Systemman 26, 70 Systemuppläggning' 67 Tangenter 15 Tecken 9 Telexnätet 22

HKUNGL!"

Testdata 28, 71 Tidsuppdelning 19 Tillverkningsplanering 46 Time sharing 19 Transaktion 31, 39 Transportproblemet 48 Trumminne 20 Udda-jämnkon—troll 25 Underhåll 76 Uppdatering 37 Utmatningsoperationer 8 Vakanser i nummerserie 33 Valör 9 Verktygsmaskiner 19 Villkorlig hoppinstruktion 8 Vippa, vippregister 11 Visuellt register 33 Väderleksprognoser 36 Xerografisk skrivanordning 18 Yttre minne 17 Överlappning 19 Översättningsprogram (jfr Språköver— sättning) 28

"""—J

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1961

sarrwrr

Den nordiske hushotdshmkolen. Nordens folkelige akademi.

. Nordisk filmsamarbeid.

Intel-nordiske flytteattester. Nordisk arbetsmarknad för ljöfolk.

. Gemensam lagstiftning i rlttstillllmpnlngen

Prövning af dentalmterialer.

S TATE N S OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1961

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarna nummer i den kronologisk: förteckningen)

Justitiedepartementet

Begravningsplatser och gravar. [5] Underrätterna. [6] Den allmänna brottsregistreringen. [11] Pensionsstiftelser. I. [14] Kriminalvård i frihet. [16] Vissa frågor rörande allmänna val. [20] Författningsutredningen. V. Organisationer. Besluts- teknik. Valsystem. [21]

Redareansvarets begränsning. [83] _

' ' vetenskapliga djurförsök samt dJur- skyddsordning. [45]

Reviderad hyreslag. [47] Utsökningsrätt. I. Partiella reformer. [58]

Utrikesdepnrtementet

Administrationsutredningen för biståndet till utveck- lingsländerna. 1. Den svenska utvecklingshjälpens administration. [22] 2. Den svenska utvecklings- hjillpen. Expertrekrytering och stipendiatmottag- ning. [50]

Försvarsdepartementet

Enhetlig ledning av krigsmakten. [7] Totalförsvarets npplysningsverkssmhet. [18] Flygbuller som samhällsproblem. [25]

Socialdepartementet

Byggnadsindustrins arbetskraft. [19] Förtidspeäaignerlng och sjukpenningförsiikring m. m. Handläggning av bostadslån. [82] Ändamålsenltga studentbostäder. [35] Stöd åt barnaföderskor. [38] Lag om allmän försäkring, m. m. [89] Bostadsbyggnsdsbehove. [51] Effektivare arbetsförmedling för tjänstemän. 55] Sociallagstiftningen och de 5. k. beroende upp - tagarna. [57] översyn av nykterhetsvården. [58]

Kommunikationsdepartementet

Statliga belastningsbestämmelser av år 1960 för byggnadsverk. [12] 1958 års trafikutredninz. 1. Svensk (Trafikpolitik. I. [28] 2. Svensk trafikpolitik. II. Bilagor. [24] Byggnadsstyrelsens organisation. [48]

Finsnsdepartementet

Spar-stimulerande åtgärder. [2] Automatisk databehandling inom folkbokföring» och uppbördsvilsendet. [4] Preliminär nntionnlbndget för År 1901. [10] Reviderad nntionnlbudset ns: år 1961. [26] Stämpel- och expeditionsavgifter. [87] Mål och medel i stabilisering . [42]

Förenklingar i utskänkningslautiftntnxen -— Ctder- frågan. [52] Ändrade bestämmelser om ackumulerad inkomst. [56]

Den automatiska databehandlingens teknik. [60]

Ecklesiastikdepnrtemontet

1957 års skolberedninc. 5. Hjälp!!!—id i skolarbetet. [17] 6. Grundskolan. [80] 7. Läroplaner för grund- skola och faekskolor. [81] Kungl. Teatern. Verksamhet och ekonomi!. [28] Tandsjukvården vid de odontologisk: liroanstalterna.

[86]

Användningen av August Abrahamsons stiftelse å Nääs. [48]

Folkbildningsarbete och ungdomsverksannhet. [44]

Jordbruksdepsrtementet

Totalisstorverksnmheten. [1] Lantbrukets yrkesskolor. [13]

Förslag till jordförvärvslag m. m. [49]

Kirbtlmverksamheten bland ungdomen pa landsbygden. 59

Handelsdepsrtelmentel

Effektivare prisbvervnknlnl. [8] Sklfferoljefrågan. [27]

Inrikesdepnrtementet

Om läkarbehov och läkas-tillgång. [31 Principer för en ny kommunindelning. [9] Polisens brottsbekämpande verknamhet. [15] Huvudmannasknpet för polisväsendet m. m. [84] Länsmdelningen inom Stockholm!!- och Göteborgsom- rådena. [40] Reviderad Eiftlagstiftninc. [41] Boxnmgssportens skadeverkningar. [46] Ersattmng för kommunala förtroendeuvvdl'ai— [541