Sammanfattning

Av den föregående redogörelsen framgår att ett bifall till utredningens i föreliggande betänkande avgivna förslag medför vissa engångskostnader för statsverket ä sammanlagt 11 800000 kronor samt en. ökning av de lö- pande driftkostnaderna med tillhopa 501000 kronor. Utgifterna fördelar sig i enlighet med följande sammanställning:

Engångskostnader

Projektering ................................. 800 000 Nybyggnader ................................ 9 000 000 Utrustning ................................... 2 000 000 11 800 000

Årliga driftkostnader Styrelsearvoden 9000. Avlöningar 281000 Omkostnader 70000 Materiel 55000

Utrustning ................................... 86 000 501 000

• Sida 154
•  Original

I detta sammanhang bör observeras, att den tidigare omnämnda överens- kommelsen om leverans av MK-vaccin från Danmark till Sverige förutsättes skola uppsägas, samtidigt med att erforderliga produktionsresurser ställes till förfogande inom landet. Härigenom uppkommer en besparing, som med hänsyn till beräkningarna vid riksdagens ställningstagande till överenskom- melsen fortfarande torde kunna uppskattas till i genomsnitt 200 000 åt 300 000 kronor per år. Vidare bör beaktas, att beredskapen på förevarande vaccinområde blir flerfaldigt förbättrad.

• Sida 155
•  Original

AVDELNING IV

SAMMANFATTNING

• Sida 156
•  Original

• Sida 157
•  Original

FJORTONDE KAPITLET

Sammanfattning

Veterinärhögskoleutredningen utvecklar i detta sitt första betänkande vissa principiella synpunkter på veterinärmedicinens betydelse samt på behovet av en förstärkning av resurserna på det veterinärmedicinska forsk- nings- och utbildningsområdet m. m. Utredningen framlägger vidare för- slag beträffande gemensam styrelse för veterinärhögskolan och veterinär- medicinska anstalten samt anger riktlinjerna för prövningen av behovet av personal, materiel, lokaler m. m. Slutligen föreslås. i betänkandet en snabb upprustning och utbyggnad av verksamheten på den veterinärme- dicinska virologiens område.

Inledningsvis har utredningen gjort en allmän analys av veterinärmedi- cinens betydelse i ett modernt jordbruk och i ett samhälle under stark utveckling. Härvidlag har beaktats förskjutningarna i husdjursstocken och de eko-nomiska aspekterna på de veterinärmedicinska insatserna i en ra- tionell animalieproduktion.

Utredningen har funnit att förändringarna i husdjursbeståndet icke har medfört någon minskning av de veterinärmedicinska uppgifterna totalt. Ett flertal faktorer visar att betydelsen av de veterinärmedicinska insat- serna tvärtom har ökat. Bl. a. har kreatursbesättningarna blivit större än tidigare och denna trend torde ytterligare komma att förstärkas-. Härige- nom liksom på grund av det ökade hande-lsutbytet, varuområdets allt större differentiering och den livligare re-sandetrafiken förstoras smitt- riskerna. Nya driftsformer, t. ex. lösdriftsladugårdar etc., medför vidare nya krav på veterinärmedicinen och de veterinära uppgifterna. I samman- hanget understryker utredningen den betydelse som veterinärmedicinen har för vårt jordbruks konkurrensförmåga i samband med genomförandet av de europeiska marknadsplanerna.

De ekonomiska förlusterna till följd av husdjurssjukdomar är för den enskilde dju'rägaren i princip av två slag. Dels föranleder husdjurssjuk- domarna direkta utgifter för nyanskaffning av djur till följd av ett genom sjukdom ökat rekryteringsbehov, dels åstadkommer de förluster genom inkomstbortfall till följd av nedsatt produktion eller dödsfall eller slakt, som måste ske på grund av sjukdom. Ekonomiska konsekvenser av annan art betingas av husdjurssjukdomarnas inverkan på animalieproduktionens volym och sammansättning samt på produktpris och produktkvalitet.

• Sida 158
•  Original

Även statsverket har på flera sätt direkta utgifter för husdjurssjukdo- marna. Exempel härpå kan hämtas från den veterinära livsmedelskontrol- len, från, annan veterinär kontroll till skydd för folkhälsan samt från epizootibekämpandet.

Enligt internationella utredningar som företagits beträffande OEEC- länderna i Europa samt Amerikas förenta stater beräknas de samman- lagda förlusterna på grund av husdjurssjukdomar icke understiga 15 pro- cent av värdet i producentledet av den samlade animalieproduktionen.

Utredningen anser att angivna uppskattningar även kan ge en uppfatt- ning om storleken av de förluster som husdjurssjukdomarna förorsakar animalieproduktionen i vårt land. Med utgångspunkt härifrån kan års- förlusten beräknas röra sig i storleksordningen 600 miljoner kronor. I en- lighet härmed skulle en genom utvidgad forskning och upplysning åstad- kommen tioprocentig minskning av förlusterna medföra årliga vinster om 60 mil joner kronor.

Utredningen framhåller, att veterinärmedicinen icke blott har betydelse för bekämpandet av djursjukdomarna. En stor del av insatserna på vete- rinärmedicinens område fyller därutöver en viktig funktion i kampen mot människans sjukdomar.

Veterinärmedicinens betydelse i kampen mot sistnämnda sjukdomar inskränker sig icke till de genom densamma erbjudna möjligheterna att förhindra sådana sjukdomar, som uppstår genom djur eller djurprodukter. Även om zoonoserna torde utgöra den jämförande sjukdomslärans mest påtagliga objekt, rymmer nämligen veterinärmedicinen i övrigt enligt ut- redningens mening knappast någon enda företeelse, där ej jämförelser mel— lan människa och djur kan bidraga till en bättre förståelse av hälsa och sjukdom.

Utredningen framhåller även den för folkhälsan viktiga veterinära livs- medelsko-ntrollen och berör vidare den framträdande roll, som hållandet av vissa djur, såsom sporthästar, hundar etc., kommit att intaga i det mo- derna samhället.

Utredningen har funnit att av de gjorda undersökningarna framgår, att animalieproduktionens utveckling och rationalisering påkallar ökade in- satser från veterinärmedicinens sida. Veterinärmedicinens betydelse för folkhälsan och humanmedicinen och de två medicinska vetenskap-liga om— rådenas nära samhörighet framstår vidare som odiskutabel. Dessa syn- punkter ti-llsammantagna ger enligt utredningen en klar motivering för att ökade resurser bör ställas till förfogande för en utbyggnad av den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen i vårt land.

Efter" att ha klargjort motiven för en utbyggnad på det veterinärmedi- cinska området lämnar utredningen en överblick över verksamhetens ut- veckling under senare tid vid veterinärhögskolan, veterinärinrättningen i Skara och statens veterinärmedicinska anstalt samt redogör för den nu-

• Sida 159
•  Original

varande organisationen av desamma. Härpå övergår utredningen till att diskutera frågan om den veterinärmedicinska verksamhetens ledning.

Utredningen anför därvid, att utöver vad som framgår av stadgar och instruktion ger ett mer ingående studium av arbetsuppgifterna för veteri- närhögskolan och veterinärmedicinska anstalten vid handen, att de båda institutionerna var för sig, trots skilda arbetsuppgifter, kan komma att bedriva likartad verksamhet inom väsentliga delar av veterinärmedicinen och att de på ett flertal områden redan fullgör närbesläktade eller till och med samma uppgifter. Efter att utredningen omnämnt att den i det föl- jande kommer att föreslå institutioner gemensamma för såväl högskolan som anstalten konstaterar den att övervägande skäl talar för att man inför en upprustning av den vid veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten bedrivna verksamheten ställer högskolan och anstalten under en gemensam styrelse.

Denna bör bestå av nio ledamöter varav tre självskrivna. Förutom vete— rinärmedicinen bör jordbruksnäringen samt den humanmedicinska forsk- ningen och undervisningen vara representerade i styrelsen.

Med utgångspunkt från förhållandena vid universitet och andra högre forsknings- och läroanstalter anför utredningen i förevarande betänkande vidare vis-sa principiella synpunkter angående personal, materiel och ut- rustning inom det veterinärmedicinska forsknings- och utbildningsväsen- det. Enligt utredningens mening bör ino-m detta område i stort sett finnas samma typer av befattningar, som förekommer vid universiteten och andra fackhögskolor.

Veterinärhögskolans behov av personal bör enligt utredningens uppfatt— ning tillgodose-s efter i huvudsak samma normer, som universitetsutred- ningen angivit för närmast jämförbara ämnesområden. Normerna för de medicinska fakulteterna synes därvid vara analogt tillämpbara på flertalet av de veterinärmedicinska institutionerna.

Enligt utredningens mening synes skäl tala för att man även vid beräk- ningen av veterinärhögskolans materielanslag tillämpar samma riktlinjer som när det gäller de medicinska fakulteternas materielanslag. Den när— mare beräkningen av kostnaderna för det utrustningsbehov som föreligger i samband med uppförandet av nya vetenskapliga institutioner inom det veterinärmedicinska området bör ske i samband med styrelsens anslags- äskanden, och handläggas i samråd med utrustningsnämnden för univer- sitet och högskolor. När det gäller beräkningen av löpande utrustnings- anslag uttalar utredningen, att förhållandet mellan materielanslag och ny- anskaffningsanslag bör vara detsamma som vid universiteten, där materiel- anslaget är mellan tre och fyra gånger så stort som utrustningsanslaget.

Vad gäller lokaliseringen av verksamheten på det vetenskapliga veteri- närmedicinska fältet har utredningen efter en utförlig motivering fram- hållit att denna verksamhet ej bör förflyttas från sitt nuvarande område.

• Sida 160
•  Original

Efter att ha framlagt i det föregående nämnda mera allmänna förslag och synpunkter beträffande den vetenskapliga veterinännedicinska verk- samheten har utredningen behandlat frågan om en upprustning inom den vete-rinärmedicinska virologiens område. Därvid redogöres först för bety— delsen av insatser på förevarande område. I anslutning härtill lämnas en översikt över hittillsvarande verksamhet. Av vad där anföres finner utred- ningen framgå att det är motiverat såväl av ekonomiska som andra skäl att ställa betydligt förbättrade resurser till förfogande för ifrågavarande verksamhet och att en utbyggnad av denna är särskilt angelägen.

Den upprustning, som utredningen funnit böra ske på den veterinär- medicinska virologiens område, motiveras av såväl forskningens som un- dervisningens behov, varjämte en inhemsk produktion av mul- och klöv- sjuke(MK)-vaccin bör komma till stånd. Utredningen anser att utbyggnaden av den virologiska verksamheten bör ske inom en lokalt sammanhållen enhet, vilken bör vara förlagd till veterinärmedicinska anstaltens. område. För tillgodoseende- av upprustningsbehovet behövs enligt vad utredningen redovisar ett betydligt utökat lokalutrymme i förhållande till vad som nu finnes tillgängligt för ändamålet.

Med beaktande av samtliga omständigheter i ämnet har utredningen föreslagit inrättandet av en virologisk institution förlagd till statens. vete- rinärmedicinska anstalt och ingående i anstalten som en särskild avdel- ning. Föreståndaren för institutionen skall vara avdelningsföreståndare vid anstalten och professor i virologi vid veterinärhögskolan. Som professor i virologi skall han ingå i högskolans lärarkollegium och där ha samma ställning som högskolans andra professorer.

Vid den virologiska institutionen bör närmast under professorn finnas en sektion för forskning och undervisning med personalsammansättning uppbyggd i huvudsaklig överensstämmelse med de principer, som tilläm- pas vid universitet och övriga fackhögskolor. Liksom nu bör i den virolo— giska verksamheten inrymmas en sektor för diagnostik förlagd till den virologiska institutionen. Sektionen bör kunna övertaga bl. a. all erforder- lik diagnostik av MK-fallen inom landet.

Den produktion av virologiska preparat, som nu sker vid serologiska avdelningen bör överflyttas till den för den virologiska verksamheten ge- mensamt planerade nybyggnaden. Ifrågavarande verksamhet bör inlem- mas i en särskild produktionssektion inom nybyggnaden.

På grundval av vissa undersökningar och forskningsresultat har utred- ningen funnit att tekniska och ekonomiska förutsättningar för produktion inom landet av MK-vaccin numera föreligger. Utredningen har i anslutning härtill föreslagit att till upprustningen av den virologiska forskningen och diagnostiken bör anslutas uppbyggnaden av en produktion ino-m landet av MK-vaccin. Ifrågavarande produktion bör förläggas till produktionssektio- nen inom den föreslagna nybyggnaden. Utredningen'har efter överlägg-

• Sida 161
•  Original

ningar med veterinärstyrelsen rekommenderat, att MK—vaccinpreduktionen inriktas på att täcka ett beredskapsbehov av 40 000 doser trivalent vaccin. Den virologiska produktionssektionen bör lokalt sammanföras med den virologiska institutionen i övrigt men administrativt hänföras till den sero- logiska avdelningen, som i fortsättningen bör benämnas produktionsavdel- ningen.

I sammanhanget har utredningen jämväl berört de försvarsmedicinska aspektema på behovet av en veterinärmedicinsk beredskap.

Vid bedömandet av behovet av personal i olika befattningar för den planerade virologiska verksamheten på veterinärmedicinens område har utredningen beaktat ej endast tidigare företagna samt vissa under utred- ningsarbetet på utredningens. uppdrag gjorda specialutredn-ingar på om— råde-t utan även de reformer som under senare år vidtagits i fråga o-m perso—nalorganisationens uppbyggnad vid universitet och andra högskolor, bl. a. de under jordbruksdepartementet sorterande lantbruks- och skogs- högskolorna.

Personaluppsättningen vid den planerade virologiska institutionen före- slås under professorn bli en laborator och en docent eller forskarassistent samt två universitetsassistenter och tre biträden. Vid den särskilda för diagnostisk verksamhet avsedda sektionen bör finnas en förste assistent och fyra biträde-n. En laboratorieveterinär skall under chefen för produktions- avdelningen svara för framställningen av MK-vaccin. Under laboratorieve- terinären bör finnas nio biträden, varav tre gemensamma med sektionen för framställning av virologiska preparat i övrigt. För denna framställning av andra virologiska preparat än MK-vaccin bör inom nämnda sektion dess- utom finnas en assistent och fem biträden. Gemensamt för den virologiska institutionen bör slutligen finnas en kontorist, en institutionsvaktmästare och tre ekonomibiträden.

Utredningens förslag innebär, förutom en väsentlig kvalitativ förstärk- ning av personalresurserna, i det närmaste en fördubbling av personal- styrkan. Därvid bör dock beaktas att den nuvarande verksamheten är lös- ligt organiserad och spridd på flera platser samt att tio befattningshavare avses för den nytillkommande MK-vaccintillverkningen.

Utredningen har som underlag för byggnadsprogram för den virologiska verksamheten på veterinärmedicinens område stannat för ett lokalprogram so-m för institutionsbyggnaden omfattar en yta av cirka 2 100 m2 effektiva utrymmen. Därtill föreslås nybyggnad av djurhus om cirka 400 mg.

Ett bifall till utredningens i föreliggande betänkande» avgivna förslag medför vissa engångskostnader för statsverket å sammanlagt 11 800 000 kro- nor samt en ökning av de löpande driftkostnaderna med tillhopa 501000 kronor i enlighet med följande sammanställning:

• Sida 162
•  Original

Engångskostnader

Projektering ................................. 800 000 Nybyggnader ................................ 9 000 000 Utrustning ................................... 2 000 000

Årliga driftkostnader

Styrelsearvode-n .............................. 9 000 Avlöningar .................................. 281 000 Omkostnader ................................ 70 000 Materiel ..................................... 55 000 Utrustning ................................... 86 000

11 800 000

501 000

Framställningen av MK—vaccin inom landet gör det möjligt att av— veckla avtalet med Danmark om leverans till Sverige av dylikt vaccin. Härigenom uppkommande kostnadsbesparing uppskattas ti-ll mellan 200 000 och 300 000 kronor per år.

• Sida 163
•  Original

Bilaga 1

Till Veterinärhögskoleutredningen.

Ang. byggnadsprogram för institutioner i veterinärmedicinsk virologi

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 16 februari 1962 har veterinärhögskoleutred- ningen hemställt om hyggnadsstyrelsens medverkan med upprättande av byggnads- program för nybyggnad för den virologiska verksamheten på veterinärmedicinens område.

Nybyggnaderna, som tänkts som en tvåvånings institu-hionsbyggnad och ett en- plazns djurhus med destruktionsugn etc. kan förläggas intill veterinärmedicinska anstaltens befintliga fastigheter på experimentaifäilltet med en placering som kan accepteras även med hänsyn till Stockholms universitets utbyggnad. Till det yttre bör de nya byggnaderna anpassas till de befintliga. Den stora smittorisken medför att en omfattande ventilationsantäggning måste installeras samt att planlösning m.m. torde bli komplicerad. Då därtill icke byggnadsprogram titan endast lokal- förteckning föreligger kan styrelsen blott bedömningsvis ange att byggnadskost- naderna ej kommer att understiga 6000 000 kr för institutionsbyggnaden och 2 200 000 kr för djurhuset. Tillsammans med kostnaden för yttre arbeten bedömes hela anläggningskostnaden belöpa sig till c:a 9000 000 kr enligt prisläget den 1 juli 1961.

Projekteringskostnaderna bedöms till c:a 800 000 kr. Projektering fram till och med huvudlhandll'inglavr jämte noggrann kostnadsberäk- ning torde ta 8 51 10 månader i anspråk efter det Kungl. Maj:t fastställt byggnads- programmet och givit styrelsen projekteringsuppdrag. Färdigställande av bygghand- lingar kräver c:a 8 månader efter det uppdrag i detta avseende givits. I byggnadsticl torde åtgå c:a 2 år.

I handläggningen av detta ärende har förutom undertecknade deltagit byråchef Rinman och tf byggnadsrådet Linnman.

Stockholm den 10 juli 1962.

SIXTEN LARSSON

Christer Olrog

Bo Mattsson

• Sida 164
•  Original

Till bilaga I Kungl. byggnadsstyrelsen

Utredningsbyrån Veterinärhögskoleutredningen

Nybyggnad för veterinärmedicinsk virologi Lokalprogram

Lokalerna fördelas i följande fyra grupper:

1. Skriv- och arbetsrum. II. Laboratorieutrymmen och likartade lokaler. lII. Personalrum, lunchrum och vilorum.

IV. Djurstallar, verkstäder och likartade lokaler.

Lokal- Lokal. Anflal it in2 Summa Anmärkningar grupp befattningshavare rum m2

]. Institutionen för virologi (förlägges i vån. 1 tr.)

Antal anställda c:a 15 st.

a) gemensamt för institutionen:

I Professor och i'örc- 1 20 20 ståndare

I Kontorist 1 15 15 Expedition

[ lnstitutionsvakt— 1 10 10 mästare .

ll Laboratorium för 1 25 25 OBS! Lägges ihop med 2c vävnadsodling i B.V.

I I K ylru m 1 20 90

I I Apparatrum 1 20 20

11 Förrådsrum 1 20 20

ll Diskrum 1 50 50

I Reservrum för 2 12,5 25 Skrivrum gästforskare

ll lteservrum för doc, 1 25 25 Laboratorium dokt. ctc. _

S:a 230 m2 (_ 25 m2)

• Sida 165
•  Original

Lokal— Lokal, . Antal : .a man. Summa Anmärkningar grupp befattningshavare rum - -m2 .., . b) sektionen för undervisning och forskning: ll Laboratorium 1 25 25 (professors) l Laborator 1 15 15 H Laboratorium för 1 25 25 d:o I Docent cl. 1 15 15 forsknass. ll Laboratorium för 1 25 25 d:o [ Assistentpersonal 2 = 10 20 Il Laboratorier, all- 2 25 50 männa _ S:a 175 m2 e) sektionen för diagnostik: ] Förste assistent ] 10 10 11 Laboratorium för 1 '.5 25 d:o ' ll Laboratorier, all- 4 25(40) 115 Därav 1 st. med sträng männa . , isolering c:a 40 m2 II Serologiskt labo— 1 40 40 ratorvium ll Ägglaboratorium 1 25 25 Gemensamt för 1, 3 och framför allt 21) 11 » 1 10 10 S:a 225 m= 625 m= (—-2_5 m?)

2. Produktionsavdclningens virologiska sektion Antal anställda c:a 16 st.

1

a) MK—vaccin/ramställning (förlägges i bottenvåningen)

15

10

650 '

25 40 15 10

I Scktionschef ' 1 15 I Expedition 1 15 11 Laboratorier för virusodling c:a c:a 11 Laboratorier. för. 25 _ , 25 vaccinbe-redning ll Laboratorium för 1 50 - aluminium-hydroxid- * beredning . ll . Dispensering 1 25 n' Disk "1 40 III Personalrum . 1 15 III Vilrum _ 1 10 111 1 15 Lunchmm —

15 50

• Sida 166
•  Original

Lokal- Lokal, Amtal är in2 Summa Anmärkningar grupp befattningshavare rum m=

b) annan virusvaccinproduktion (t'örlägges i vån. 1 tr.)

I Assistent 1 10 10

II Laboratorium för c:a 8 25 200 framställning av valpsjuke- och

kattpestvaccizn II Laboratorium för c:a 3 25 75 framställning av andra vacciner ll Dispensering 1 20 20 II Disk 1 40 40 S:a 345 m2 c) gemensamt för avdelningen II Laboratorium för 1 50 50 (Förlägges i bottenvån. Vävnadskultur 3. Diverse gemensamma utrymmen II Frystork 1 15 15 (I B.V. eller i källaren IH Personalrum 1 20 20 (I vån. 1 tr. ej för perso- III Vilruwm 1 10 10 nal "(1 11 3) IV Distribution 1 25 25 (I B.V.) II Speciell apparatur 5 15 (25) 115 Elektromikroskopering m. m. IV Förråd och reserv- Hela källaren ugiräves utrymmen och iordningställ-cs för

bl. a. förrådsändamål.

4. Djurhus (i särskild enplansbyggnad) Lokalerna i djurhuset bör sammanföras i tre olika enheter benämnda: djurs-tallar för MK » » övrig uirusdiagnostik » » övrig vaccinproduktion

Djurstallar för MK. Denna avd. skall ha extremt goda resurser för ventilation och smitt- rening.

Lokal Antal Eff. S:a eff. Anmärkningar rum golvyta golvyta Dju'rrum 3 17,5 52,5 Rummen är avsedda för smådjur men

bör kunna användas för större djur vid speciella behov av utvecklnintgsforsk- nling etc. Golven skall vara jämna, lätta att hålla rena samt ej ha för mycket fogar. De skall tåla rengöring med mycket kraf- tiga rengöringsmedel.

• Sida 167
•  Original

Lokal Antal Eff. S:a eff. Anmärkningar

rum golvyta golvyta Burrengöring 1 12,5 12,5 Operation 1 12,5 12,5 Obduktion 1 33 33 Personal, slussar, korridor, toalett

S:a 110 m2

Djurstallar för övrig virudiagnost-ik. Denna avd. skall utrustas med normala resurser för ventilation och smittrening.

Djurrum 2 15 30 Se Djur-rum i djurstallar för MK. Djurrum 2 10 20

Burförråd 1 10 10

Burrengöring 1 10 10

Operation 1 15 15

Obduktion 1 21 21 Toalett

Korriclorer S:a 106 m2

Slussar

Djurstallar för övrig vaccinproduktion. Normala resurser för ventilation och smit-trening. Djurrum 9 10,0 90,0 Golv en-l. djurstallar för MK. Burrengöring 1 12,5 12,5 Burförråd 1 12,5 12,5 Operation 1 10,0 10,0

l-lunzds-tall 12 1,6 19,0 S:a yta 360 m2 Toalett

Korridorer S:a 144 m2

Slussar

Rastgård 4 12 48

Skulle

Destruktionsugn 1 70 70

• Sida 168
•  Original