SOU 1962:4

Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvårdspersonal

Kap. I Kap. II. Kap. III. Kap. IV. Kap V Kap. IV.

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. inrikesdepartementet

Den 20 februari 1959 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för inrikes- departementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att utreda vissa frågor rörande arbetsuppgifterna för sjuksköterskor och undersköterskor samt undersköterskeutbildningen m. m.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades genom beslut den 16 april 1959 såsom sakkunniga numera talmannen Fridolf Thapper, numera för- bundssekreteraren Einar Binett, numera landstingsdirektören Hans Grön- dal, sekreteraren Inga Johnsson och lasarettsläkaren Olof Odén, varjämte uppdrogs åt Thapper att vara de sakkunnigas ordförande. Såsom sekre- terare åt de sakkunniga förordnades sekreteraren Gillis Albinsson.

De sakkunniga antog namnet utredningen angående Vissa sjuksköters- kornas och undersköterskornas arbetsuppgifter m. m.

Med stöd av chefens för inrikesdepartementet därtill lämnade medgivande har utredningen såsom expert anlitat förste aktuarien hos socialstyrelsen Ingrid Dalén.

Ledamoten av utredningen sekreteraren Inga Johnsson har på grund av vistelse utomlands varit hindrad att deltaga i utredningens arbete efter den 26 augusti 1961. Då sekreteraren Johnsson lämnade utredningsarbetet var hon ense med utredningens övriga ledamöter om de huvudsakliga överväganden och förslag, som redovisas i utredningens betänkande.

Sedan utredningsuppdraget nu slutförts, får utredningen härmed vörd— samt Överlämna betänkande angående arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvårdspersonal.

Stockholm den 2 november 1961.

Fridolf Thapper

Einar Binetl Hans Gröndal Olof Odén

/ Gillis Albinsson

. - , , _ . F:! '|'- ? ' ' d'-. . .' = _ |...1'.ii_"l*'å"""* *::IH'". # - ' ' .": i . | r .r' I'm-Larm. 'l'ull-l—IL—m # terar-3.4 _'.'.'r .1'4'”. ".w'ul .' IHF-flit fin!-'., '_'-'H 'M ".luW' 'n'—"PJ” -' 'III'l'q'IIZMIP'jr l.... 'i HUTI'MI U' nFEV 'IfJI' "— ' ' l Eh & "L L" -'41.' lhluij' ' HMI ##

Mil:-. 1 LT= MW'SEW'W att. "M") M Mmm IIIi':

' T-il' .» lf :$! ären-II;. .JJJ'LHL' jiil'l'hf'ff '"" _ TM! .I, _|'- :..;r'lll .. |-'l|s'.'i-"'i"3'|i'llil'1l'" hMI-MIHIIL - William mm MEN famn—In! åWntTmutl WEW Bernd-Ii 03 'I'wt: M mama.-meiw den w amana II. emma:-III.; II W mnirantibinätum- Mahatma-.net så? atnnonimqum-Idm annat. du: t' I...:III-IIIIIIII ...-I --r"1—'.=II-.'ilr- I" "I'I'JI' Itmnmwhmuwwåthm MIM-swit %&MIWQW-uummmqwd men ”U' ImI- quf lJ J.. —' ”TIM?! mmult .nu—[qadi "fiwiki mande! man tamarin mrmizz III.-" ' mål!!?) linn-H utitiuaiiltmgltlw Indiana MNW met?! namna-1. eibur ! _ gir-ip» =! .n IbO wo Ian—15% | _ I dm WW ngn: ”Bakvänt,an ,;IIII 'f'I Målen» Infiniti .abimrnnii'lö W MI sit sin tid Wlwln'll'r Ii: zgi'itquq'” I: ' ' — .nmzmidu. R&WWIWIMHQ tshimllimöi tam.-mna :Ib Ill 'O'llt'tiäl I; maassa hath shmåM'Wlnu amg. ww infunuzlttua 5” .nu _ki Warm! smulasääawhnu (Iam Intra—å ebn-vielen. II.—Imi Inatt!» III-qmaaqeumnw foi mm I.. frå!!! ballt mhntalaimm amd limhamn "9461" man» han" mimik n'lalllnbu'lhl uni .. _'.-' _, .nålst'l bimnl Han; iq ml neemm. !. Imi Masta-Idee 139an Ira notera:—Ihan ! ' ___ om ”DMT” SWIJQ'IIH i Iläitikth m; bn'rbaidl Han? Mme!» nel'ulmi: m '.'-a 153941:anan Ibumiäiil Im»; ammunition m IHM mogna FIS nef; Whyred eb mu mmm ', Wmäiabuw liian amn liin'l 'In: l: Jimi-ww m Istitnfå tatt—II ?. Whitten nm mä! Item mbanan nm : vb.-IM hunnits! tumma!!! Ill”: damnit!. Hu lamuqmmmno mm?. ;.I, till !#?!le duu IMWW attentatet MIM hotellnatt) trim: .. Ii .ihmmidl'xåvjule nb

Pitti WII-mn 's mi. mimi-l w.]?

' ' . ' ' IIIN Iwata '. _. M IW) Im uma lm ww'lÄ hmm». om I

KAPITEL I

Inledning

Utredningsuppdraget

Direktivcn för utredningen angående vissa sjuksköterskornas och under— sköterskornas arbetsuppgifter m.m. innefattas i ett anförande till stats- rådsprotokollet över inrikesärenden den 20 februari 1959 av chefen för in- rikesdepartemeutet, statsrådet Johansson. Departementschefen anför där följande.

I svar på en inom riksdagens första kammare väckt interpellation angående bristen på viss sjukvårdspersonal konstaterade chefen för inrikesdepartementet den 15 juli 1958 bl. a., att den starka utvecklingen av sjukvårdens alla grenar med- fört, att behovet av sådan personal blivit allt större och att särskilt den senaste tiden bristen på sjuksköterskor aktualiserats. Departementschefen underströk, att tillgången på sjuksköterskor vore en väsentlig faktor vid sjukvårdsplaneringen, samt framhöll, att vid överläggningar i frågan med berörda myndigheter och orga- nisationer olika uppslag framkommit i syfte att komma till rätta med svårigheter- na. Man hade därvid varit ense om att utbildningskapaeiteten genom tillkomsten av de två nya sjuksköterskeskolor, som planerades i Stockholms län resp. Malmö stad, i och för sig torde vara tillräcklig för att täcka behovet av sjuksköterskor. I första hand borde därför åtgärder vidtagas för att stimulera de gifta sköter- skorna att kvarstå i aktiv tjänst. Vidare hade föreslagits, att en särskild reservkår av sjuksköterskor, som skulle kunna åtaga sig att tjänstgöra viss tid varje år, borde inrättas.

I anledning av sistnämnda förslag uppdrog Kungl. Maj:t den 28 juli 1958 åt medicinalstyrelsen att verkställa utredning av frågan om inrättande av en reserv- kår av sjuksköterskor.

Frågan om sjuksköterskebristen berördes ånyo av chefen för inrikesdeparte— mentet den 9 december 1958 i svar på en inom riksdagens andra kammare väckt interpellation angående åtgärder för att komma till rätta med den akuta bristen på medicinskt utbildad personal, särskilt såvitt gällde psykiatrien. I svaret an— knöt departementschefen till vad han den 15 juli 1958 uttalat i ämnet i första kammaren. Beträffande tillgången på sjuksköterskor inom mentalsjukvården er- inrades vidare bl. a. om den fördubbling av de centrala högre kurserna i sinnes— sjukvård för sjuksköterskeelever samt om den högre utbildning av sinnessjuk- vårdspersonal i anslutning till sjuksköterskeutbildningen, som beslutats vid 1958 års riksdag.

Sedermera har vid överläggningar mellan representanter för inrikesdeparte— mentet, medicinalstyrelsen och sjukvårdens huvudmän, m.fl. ifrågavarande spörs- mål tagits upp till förnyad diskussion. Därvid upplystes bl. a., att den beslutade grundutbildningen av sjukvårdsbiträden vid yrkesskolorna numera igångsatts i över hälften av landets sjukvårdsområden samt att förslag framlagts angående ut- bildningen av undersköterskor. Ytterligare åtgärder ansågs emellertid erforder- liga i syfte att minska bristen på sjukvårdsutbildad personal, framför allt sjuk-

sköterskor. Bl.a. ansågs en särskild utredning av vissa organisations- och utbild- ningsfrågor böra verkställas. Sålunda borde undersökas huruvida icke vissa ar- betsuppgifter, som f.n. ålåge sjuksköterska, i stället skulle kunna utföras av un- dersköterska. Därest en sådan undersökning ledde till att mera kvalificerade ar- betsuppgifter kunde läggas på undersköterskorna, syntes en omläggning av dessas utbildning kunna ifrågasättas. Vid överläggningarna föreslogs vidare, att en un- dersökning skulle göras rörande möjligheterna att låta särskilt dugliga underskö- terskor erhålla sjuksköterskekompetens. Härvid framhölls, att en hel del under- sköterskor under lång tjänstgöring inom sjukvården torde ha förvärvat så stor erfarenhet och kunnighet på området, att de skulle kunna anförtros sjuksköter- skans mera krävande uppgifter. Sannolikt torde emellertid _ även om den ifråga- satta omläggningen av undersköterskornas utbildning genomfördes —— en kom- plettering av undersköterskornas teoretiska kunskaper visa sig nödvändig. Den föreslagna utredningen borde få till uppgift att närmare utreda och framlägga förslag också beträffande nu nämnda spörsmål.

I anslutning till utredningsdirektiven vill vi redan inledningsvis fram- hålla, att n' fattat uppdraget på sådant sätt, att däri skulle ingå icke endast en prövning av möjligheterna att överflytta arbetsuppgifter från sjuksköter- skor till undersköterskor eller sjukvårdsbiträden, utan vi har ansett oss oförhindrade att överväga förutsättningurna att överhuvudtaget överflytta arbetsuppgifter från sjuksköterskor till andra grupper av hefattningshavare såsom t. ex. teknisk personal. Inom utredningsuppdraget får vidare anses ligga att undersöka huruvida arbetsuppgifter kan överflyttas mellan andra befattningshavaregrupper, såsom t. ex. från undersköterskor till sjukvårds- biträden. Vi har ock ansett oss höra överväga möjligheterna att lägga vissa arbetsuppgifter på särskild arbetskraft, som inte är direkt knuten till de s.a.s. normala, av oss undersökta arbetsenheterna vid ett sjukhus. Till sådan särskild arbetskraft kan räknas exempelvis personal för budtjänst och transporter, expeditionsbiträden m.fl. I konsekvens härmed har vi an- sett oss kunna anföra vissa synpunkter också på utbildningen av andra be- fattningshavargrupper än undersköterskorna, ehuru deras utbildning —— vårt uppdrag likmätigt —— ägnats det huvudsakliga intresset vid vårt arbete med utbildnings- och kompetensfrågorna.

Sjuksköterskebristen

Av de tidigare återgivna utredningsdirektiven framgår, att utredningen tillkommit för att pröva vissa i direktiven skisserade utvägar att lindra den besvärande sjuksköterskebristen. Det kan måhända vara motiverat att inledningsvis något redogöra för det bristläge som uppkommit i fråga om vissa kategorier sjukvårdspersonal, främst sjuksköterskor. Vi redovisar här resultatet av undersökningar medicinalstyrelsen låtit företaga rörande förhållandena den 30 november 1958, 1 oktober 1959, 1 oktober 1960 och 10 april 1961.

Personalförha'llanden vid vissa sjukvårdsanstalter den 30 november 1958, 1 oktober 1959, 1 oktober 1960 och 10 april 1961

Den 30 nov. 1958 Den 1 okt. 19591 Den 1 okt. 1960 Den 10 april 1961 Vakanta Vakanta. Vakanta Vakanta , tjänster utan tjänster utan tjänster utan tjänster utan Personalkategorl % vikarier % vikarier % __ vikarier % Vikarier 335 du _Så du 532 als vägg) EH ...—” aa af =E ?” ”» »?” 3 ååå. Antal 5332 & 55. Antal 5321 ååå Antal 232 5555. Antal 53; '" så ”% * så 5 "" '” så?-5— ”" så % Sjuksköterskor ..... 9 998 304,0 3,0 10 165 600,0 5,9 11 316 913.0 8,1 11 459 902,5 7,9 Barnmorskor ...... 659 16.0 2,4 601 17,0 2,8 658 17,0 2,6 652 23,0 3,5 Laboratriser ....... 243 4,5 1,9 238 3,7 1,6 307 10,0 3,2 337 22,5 6,7 Undersköterskor med kurs, barnsköter- skor ............ 3 927 73,0 1,9 3 886 69,0 1,8 4 250 69,0 1,5 4 653 85,5 1,8 Sjukvårdsbiträden m.fl ............. 16 259 155,0 1,0 16 612 232,0 1,4 17 478 332,0 1,9 17 355 342,0 2,0 Städerskor för vård- och behandlings- avdelningar ..... 1 547 5,0 0,3 1 525 35,0 2,3 1 695 2,0 0,1 1 669 24,5 1,5 Skrivbiträden för läkarexpedition . . 1 183 — — 1 250 3,5 0,3 1 442 7,0 0,5 1 475 4,0 0,3

Av tabellen framgår, att antalet vakanser på sjukskötersketjänster utan vikarier relativt sett nästan fördubblades under tiden 30 november 1958—— 1 oktober 1959. Antalet vakanser har därefter ökat ytterligare. Denna brist på sjuksköterskor, som så kraftigt accentuerats under de senaste åren, har uppkommit samtidigt med en kraftig ökning av sjuksköterskekåren. An- talet aktiva sjuksköterskor med svensk legitimation var den 31 december 1949 —— alltså vid 1950-talets ingång — 11 869 och den 31 december 1959 —— sålunda vid decenniets slut — 20 885. Det totala antalet i medicinalsty- relsens sjuksköterskeregister upptagna sjuksköterskor var emellertid 1959 28 750. Antalet elevplatser vid statens och av staten godkända sjuksköterske- skolor uppgick den 31 december 1949 till 1 260 och samma dag är 1959 till 1 669. Därefter har antalet ökat ytterligare, bl.a. genom tillkomsten av nya skolor, så att elevplatsantalet vid 1960 års utgång var 1 860 och i april 1961 nära 2 000. Examinationen har från 1950 till 1959 ökat från 960 till 1 476 eller med ungefär 50 %. Under 1960 utexaminerades 1447 nya sjuksköterskor. Minskningen jämfört med 1959 beror på organisatoriska förändringar; om- läggning av kurstiden vid vissa skolor har medfört förskjutning av exa- mensdagen från slutet av 1960 till början av 1961.

Orsakerna till att brist uppkommit trots det betydande tillskottet av sjuksköterskor är huvudsakligen två: dels en ökning av antalet sjukskö- terskebefattningar, som varit större än rekryteringsunderlaget, dels. en ovän- tat stor avgång från yrkesverksamheten. Skälen till avgången är svåra att analysera och beröres ej här. Ökningen av antalet befattningar samman-

1 Exkl. Sahlgrenska sjukhuset.

hänger dels med de omfattande utvidgningar av sjukhus som företagits, särskilt efter byggnadsregleringens upphävande på detta område, dels med inrättandet av nya tjänster för att möjliggöra en intensifierad vård, dels ock med medicinens utveckling, som krävt ökade pcrsonalinsalser. Arbets— tidsförkortningen har också medfört att tjänster måst nyinrättas. Antalet sjukskötersketjänster vid vissa kroppssjukhus, omfattade av medicinalsty— relsens vakansundersökningar, var dell 30 november 1956 8 541, den 30 no— vember 1957 8899 och —— som framgår av tabellen »— den 30 november 1958 9 998, den 1 oktober 1959 10 165 (exklusive Sahlgrenska sjukhuset) , den 1 oktober 1960 11316 och den 10 april 1961 11459. Till jämförelse kan nämnas att det totala antalet vårdplatser för kroppssjukvård under senare år ökat på följande sätt: under 1956 med 1 277, under 1957 med 893, under 1958 med 1 379 och under 1959 med 860.

Sjuksköterskebristen belyses från olika synpunkter förutom i de i ut— redningsdirektiven nämnda intcrpellationssvaren den 15 juli och 9 decem- ber 1958 jämväl i av chefen för inrikesdepartementet den 20 april 1960 och 30 maj 1961 lämnade svar på inom riksdagens andra kammare framställda interpellationer i ämnet.

KAPITEL 11

Nuvarande förhållanden och hittillsvarande åtgärder beträffande utbildning och reglering av arbetsuppgifterna för vissa befattningsbehavaregrupper

Undersköterskor

Undersköterskor med utbildning _ i den betydelse man numera inlägger i denna tjänstebenänming — har funnits inom landstingen sedan 1946. Dess- förinnan hade sedan länge enligt uppgift i betänkandet om sjukvårds- personalens utbildning av år 1916 t.o.m. före nämnda år —— funnits en personalkategori benämnd undersköterskor eller B-sköterskor. Denna per- sonalkategori hade icke erhållit annan utbildning än den som lämnats på arbetsplatsen. I 1916 års betänkande föreslogs en differentierad utbildning, där en ett-årig kurs, avsedd för personal i distriktsvård (privatvård) och vid småanstalter, skulle bereda sjukvårdsbiträdena möjlighet att avancera från biträde till sköterska, dock med benämningen undersköterska. Detta förslag ledde emellertid icke till något resultat. Nära trettio år senare togs frågan ånyo upp. Svenska landstingsförbundets styrelse överlämnade den 29 juni 1945 ett preliminärt förslag till utbildningsplan för undersköter- skor till landstingens förvaltningsutskott med anhållan, att detta förslag skulle underställas nämnda års landsting för godkännande, och en full- ständig kursplan överlämnades till förvaltningsutskotten den 16 april 1946. Denna kursplan tillämpades därefter till 1958 års utgång. Även storstäder- na inrättade undersköterskebefattningal' vid sina sjukhus och anordnade utbildning för blivande innehavare av dylika efter samma riktlinjer som landstingen. I Stockholms stad skilde sig kursplan m.m. dock fram till 1951 något från vad som tillämpades inom landstingskommunerna, men därefter har full överensstämmelse i fråga om utbildningen och tjänstebe- nänmingen rått mellan staden och övriga sjukvårdshuvudmän.

Utbildningen enligt 1946 års plan omfattade åtta veckor med ca 225 un- dervisningstimmar fördelade på teoretisk och teoretisk-praktisk undervis- ning, den sistnämnda i form av demonstrationer, studiebesök etc. Några teoretiska förkunskaper utöver folkskolans uppställdes icke såsom villkor för tillträde till kurserna, ehuru det i kursplanen anmärktes, att teoretisk ut- bildning genom folkhögskolekurs, korrespondensstudier eller dylikt borde tillgodoräknas såsom merit vid uttagning till kurs. Ett krav på minst två års väl vitsordad tjänst som sjukvårdsbiträde uppställdes däremot för in- träde i undersköterskekurs.

Syftet med utbildningell angavs vara att dels bereda sjukhusen en ökad tillgång på mera kvalificerade sjukvårdsbiträden, dels skapa möjligheter till befordran för särskilt kvalificerade sådana biträden.

En viss oklarhet synes ha rätt rörande vilka arbetsuppgifter som lämp- ligen kunde anförtros undersköterska. I 1946 års kursplan angavs, att un- dersköterskans arbetsuppgifter bestämdes av vederbörande läkare i samråd med sjukhusets llusmoder. Denna anvisning var emellertid icke tillräcklig för att åvågabringa någorlunda enhetlighet sjukhusen emellan i fråga om undersköterskebetattningarnas utnyttjande. I en i anslutning till 1949 års överenskommelse mellan Landstingens centrala lönenämnd och Svensk sjuksköterskeförening utarbetad promemoria framhölls som ett viktigt led i strävandena att nedbringa sjuksköterskornas arbetstid angelägenheten av att på andra befattningshavare överföra vissa av sjuksköterskornas arbets— uppgifter. I första hand hänvisades därvid till undersköterskorna, I andra sammanhang påpekades emellertid att undersköterskorna ej alltid utnytt- jats på sådant sätt, att förekomsten av dessa befattningshaval'e medfört någon nämnvärd lättnad för sjuksköterskorna. Anledningen härtill angavs vara främst bristen på närmare föreskrifter om de arbetsuppgifter en ull— dersköterska kunde anförtros. Med anledning härav beslöt medicinalstyrel- sens huvudmannaråd år 1949 att tillsätta ell kommitté med uppdrag att ut- arbeta förslag angående de arbetsuppgifter, som skulle kunna åläggas un- dersköterska. I kommittén ingick representanter för medicinalstyrelsen, Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet. Den utarbetade ett förslag till »Handledning angående arbetsuppgifter för undersköterska, som genomgått särskild undersköterskekurs», vilket först godkändes av medicinalstyrelsen och under slutet av 1950 jämväl av sjukvårdshuvud— männens organisationer.

Handledningen återges här ill extenso.

Handledning angående arbetsuppgifter för undersköterska, som genomgått särskild undersköterskekurs

Utarbetad i samråd mellan medicinalstyrelsen, svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet.

Dagfjänst

På samtliga vård- och bellamllingsavdelningar, där så kan ske, böra under— skötersketjänster inrättas. Härigenom torde vissa arbetsuppgifter helt eller delvis kunna avlastas från avdelningssköterskan. Arbetsuppgifterna på en vårdavdelning äro emellertid svåra att avgränsa från varandra. Om en god standard inom sjuk- vården skall uppehållas, måste alla vara beredda att gripa in i olika uppgifter. Den som t. ex. har sig anförtrott att övervaka ett visst arbete, måste ibland själv utföra detta arbete för att verksamheten skall förlöpa jämnt. Särskilt beträffande det egentliga sjukvårdande arbetet gäller, att de olika personalkategoriernas ar- bete är intimt men på växlande sätt förbundet med vartannat. I vilken omfatt- ning nedan uppräknade uppgifter principiellt skola åligga undersköterska torde

få bedömas av sjukhusledningen. Arbetsledningen, läkare och sjuksköterska, bör fördela arbetsuppgifterna med hänsyn till personalbesättningen å resp. avdel- ningar och vederbörandes kvalifikationer.

Underskötersketjänster böra först och främst inrättas å de vård- och behand- lingsavdelningar, där sjuksköterskeelevcr icke tjänstgöra. Å sådan vårdavdelning llled mer än ca 35 patienter kunna två undersköterskor vara behövliga. Å vård- avdelning med sjuksköterskeelever bör en underskötersketjänst inrättas, om av— delningen icke har avsevärt färre patienter än 30. Underskötersketjänsternas an- tal på de olika behandlingsavdelningarna torde bliva beroende av avdelningarnas storlek och övriga förhållanden. Sannolikt kan man utgå från att varje sådan av— delning behöver underskötersketjänst och ett stort antal av dem två eller flera.

Undersköterskan bör icke ingå i sanlma tjänstgöringsschema som biträdena. Finnas två undersköterskor på en vårdavdelning, bör arbetet läggas så, att om möjligt en alltid finnes i tjänst. Har avdelningen endast en undersköterska, bör denna vid lediga dagar ersättas antingen av en ambulerande undersköterska eller det erfarnaste sjukvårdsbiträdet på avdelningen, om lämplig sådan befattnings— llavare finnes.

På de vårdavdelningar, där endast en sjuksköterska finnes, bör under hennes lediga timmar, såvitt ambulerande sjuksköterska icke ersätter henne, underskö— terskan denna tid vara i tjänst. Avdelningssköterskan på närmast belägna avdel- ning bör därvid ytterst svara för avdelningen och till henne skall undersköterskan i första hand hänvända sig, onl något särskilt skulle inträffa, som kräver hennes ställningstagande.

Undersköterska bör biträda avdelningssköterska i arbetet med företrädesvis de arbetsuppgifter, som nedan uppräknas och som äro avsedda att exemplifiera vad som lämpligen kan utföras av undersköterska.

:l. Administrativa uppgifter Urientera nyanställda biträden och städerskor. Instruera och vid behov handleda biträdena i enlighet med för resp. avdelning gällande arbetsordningar.

Övervaka städningen inom avdelningen och tillse att föreskriven extra städ- ning utföres på härför bestämda tider och vid behov deltaga i dessa göromål.

Ha tillsyn över avdelningens linneförråd och dela ut ren tvätt. Rekvirera förbrukningsartiklar från centralförrådet och ha hand om fördel- ningen av dessa samt tillse att nödig sparsamhet iakttages.

Tillse att ordning råder i de olika hilokalerna. Tillse att förbandsartiklar av olika slag finnas, även steriliserade sådana.

Sterilisera instrument. Iordningställa rondbordet. Biträda vid utskrivningen av patienter och därvid tillse, att dessa få alla sina tillhörigheter med sig.

B. Sjukvårdande uppgifter Medverka vid vården av patienterna. Bäddning. Skötsel av patienternas ryg- gar. Avtvättning. Matning av patienter. Övrig passning vid behov. Temperatur- tagning och räkning av puls.

Mäta sputum och urin samt göra anteckningar häronl. Tagning av avförings- och urinprov. Sätta dropplavemang.

Fylla vattenbäddar.

Enklare omläggningar. Assistera sjuksköterskan vid omläggnillgar och behandlingar. Raka patienter som skola opereras. Tillse att patienter, som skola opereras, äro rätt klädda. Biträda vid transport av patienter till och från operationsavdelningen. Sätta värmebågar och halalampor och lägga omslag. På kronisk vårdavdelning: omläggning av tarmfistlar och spolning av blås- fistlar och liknande.

Biträda avdelningssköterskan med att tillse, att remisser och prov i rätt tid sändas till resp. laboratorier och bellandlingsavdelningar.

Tillse att apoteksrekvisitionerna lämnas till läkemedelsförrådet. Hämta hem läkemedlen och omedelbart överlämna dem till avdelningssköter- skan.

För den händelse vederbörande vårdavdelning har elever från sjuksköterske- skola, torde inskränkningar i de föreslagna arbetsuppgifterna böra göras, framför allt beträffande de sjukvårdande llppgifterna, beroende av avdelningens storlek och karaktär m. 111.

Vid fördelningen av arbetsuppgifterna för undersköterskorna på behandlings- avdelningar, såsom operations-, poliklinik- och röntgenavdelningar samt laborato- rier, torde i viss mån de ovan skisserade administrativa uppgifterna kunna tjäna som ledning.

Nattjänst

Med tanke på att patienterna under natten böra bliva omhändertagna av van personal böra underskötersketjänster inrättas för nattjänst. En undersköterska bör som regel finnas å varje vårdavdelning om ca 30 patienter.

I första hand böra dessa tjänster anordnas på mindre, fristående sjukhus, där särskild nattsköterska icke finnes.

Genomförandet av de sålunda föreslagna normerna måste bliva beroende av tillgången på utbildade och lämpliga befattningshavare.

Den hittills tilämpade längden på undersköterskekursen torde vara tillräcklig, under förutsättning att den så snart möjligheter härför föreligga kommer att bygga på en förberedande biträdeskurs. Organiserandet av en sådan grundutbild- ning för sjukvårdsbiträdena framstår som en viktig angelägenhet i ett rationellt utnyttjande av sjukvårdspersonalen.

Stockholm den 18 november 1950. Det bör här tillfogas, att frågan om undersköterskeutbildningen upp- märksammades också av 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen, som i sitt betänkande I (SOU 1948: 17) dels uttalade, att det vore ange- läget, att en viss precisering komme till stånd beträffande de arbetsuppgif- ter, som åvilade undersköterska, dels föreslog en på viss grundutbildning för sjukvårdsbiträden vilande vidareutbildning för undersköterskor, omfattan- de 150 undervisningstimmar fördelade på sex veckor.

Den av representanter för Svenska landslingsförhundet, Svenska stads- förbundets sjukvårdsdelegation och Svenska kommunalarhetareförbundet sammansatta kommitté, som utarbetade det år 1957 framlagda förslaget till grundutbildning för sjukvårdsbiträden, behandlade även undersköterske- utbildningen. Kommittén upptog kursplanen härför till granskning i syfte att anpassa den dels till de förbättrade grundkunskaper, som kunde väntas

bli följden av grundutbildningen för sjukvårdsbiträden, dels till de för- ändringar i arbetsuppgifterna för undersköterskorna, som i någon mån in- trätt och antogs ytterligare kunna inträda, bl.a. genom översyn av arbets- organisationen vid rationaliseringsverksamhet och i samband med arbets- tidsförkortning. Den kursplan som utarbetades och framlades i slutet av år 1958 gavs. sådan utformning att kurserna kunde infogas i den allmänna statsunderstödda yrkesutbildningen och omfattade 222 undervisningstim— mar fördelade på sex veckors heldagsundervisning. Enligt vad vi erfarit har denna kursplan godtagits av överstyrelsen för yrkesutbildning, men ännu ej hunnit komma i allmän tillämpning.

Kommittén anförde i kommentarerna till kursplanen, att en viss över- syn av 1950 års handledning borde företagas, sedan viss erfarenhet vunnits av den reformerade utbildningen. Syftet med denna översyn borde vara att bl.a. överväga om icke ytterligare arbetsuppgifter kunde överföras till undersköterskor. Någon sådan översyn har hittills icke skett beroende på dels att tillräckliga erfarenheter av utbildningen icke vunnits, dels att dylika överväganden ingår i vårt uppdrag.

I samband med den konsultationsverksamhet rörande upprättande av tjänstgöringsscheman etc., som bedrives av Svenska landstingsförbundet och bl.a. särskilt tagit sikte på att underlätta övergången till 45 timmars arbetsvecka, har inom förbundets byrå utarbetats typförslag till arbetsord— ningar för sjukvårdspersonal, innefattande jämväl arbetsordning för under- sköterska vid vårdavdelning. Förslaget återges här nedan.

Förslag till arbetsordning för undersköterska

Undersköterskan utför under avdelningssköterskans överinseende nedanstående arbetsuppgifter:

Arbetsledande funktioner:

biträder i övervakandet av patientvården, informerar och instruerar sjukvårdsbiträden och städerska i avdelningsarbetet, tillser att fastställt tjänstgöringsschema följes, tillser att personalens arbetskraft användes på ett ändamålsenligt sätt, övervakar städning och tillser att extra arbete utföres, deltager och instruerar vid behov i dessa göromål, tillser linneförråd och dess inventarier, tillser tekök och matförråd, är avdelningssköterskan behjälplig med rekvisitioner av förbrukningsartiklar, tillser att största möjliga varsamhet och sparsamhet iakttages med avdelningens inventarier och förhrukningsartiklar.

Sjukvårdande funktioner:

sköter morgontoalett på rum ,

bäddar med på salar (särskild uppmärksamhet ägnas åt patien- ternas hud med tanke på eventuell uppkomst av liggsår),

dammar rum ,

tillser att prover lämnas före kl. till laboratoriet, förbereder patienter till undersökningar, operationer, behandlingar m.m., gör i ordning före och efter dagens omläggningar, assisterar vid omläggningar, skriver badlista, skriver lista för helövertvättningar, övervakar intravenösa dropp, rengör sprutor, spetsar, instrument och övriga inventarier samt steriliserar vid behov, tillser att patienter, som skall vara uppe, hjälpas ur sängarna, deltar i servering av patienternas måltider och matar patienter,

tager temperatur, hjälper till vid patienters toalett och bäddningar, hjälper till med kvällsarbetet på salarna,

tillser att remisser lämnas till specialavdelningarna.

Vi vill i detta sammanhang understryka att den i denna arbetsordning antydda arbetsuppgiftsfördelningen —— liksom den fördelning av arbetsupp— gifter som tillämpas enligt andra arbetsordningar eller stadgad praxis _— beror av organisationen av arbetet inom vederbörande arbetsenhet.

S jukvårdsbiträden

l föregående avsnitt berördes den vidareutbildning av sjukvårdsbiträden, som föreslogs i 1916 års betänkande om sjukvårdspersonalens utbildning. Någon grundutbildning synes icke ha diskuterats i detta sammanhang. Med vissa undantag var sjukvårdsbiträdenas yrkesträning ända in på 1950-talet förlagd enbart till arbetsplatserna, där vederbörande arbetsledare hade att tillse, att personalen tillägnade sig de praktiska kunskaper som erfordrades för yrkesutövningen. Instruktionen blev därigenom i första hand beroende av vederbörande avdelningssköterskas personliga insats. Utvecklingen inom den slutna sjukvården, varigenom vårdarbetet blev mera komplicerat sam- tidigt som den ledande personalens utökade övriga arbetsuppgifter kollide- rade med önskemålen om fullständig och god instruktion av nyanställda, medförde att frågan om grundutbildning av biträdespersonalen blev aktuell.

1946 års kommitté för sjuksköterskeuthildningen tog i sitt betänkande I (SOU 1948: 17) upp frågan om utbildning av sjukvårdsbiträden. Kommit— tén fann, att det vore ett berättigat krav, att ett nyanställt sjukvårdsbiträde, en blivande sjuksköterskeelev eller en praktikant erhölle en ordentlig in- struktion, innan hon sattes att deltaga 'i den personliga omvårdnaden av patienter. En reglerad utbildning av bl.a. sjukvårdsbiträden tedde sig där- för nödvändig. Kommittén föreslog därför, att nyanställda sjukvårdsbiträ- den vid större sjukhus borde samlas till en kortare informationskurs, om- fattande ca 100 timmars teoretisk och praktisk undervisning under tre veckor, varefter fortlöpande instruktion skulle lämnas under framför allt de första tre månaderna av den följande praktiska tjänstgöringen. Grund-

utbildningen borde anses avslutad efter ett års praktisk tjänstgöring. Kom- mittén fann, att det skulle vara värdefullt om en avslutningskurs om ett par veckor kunde anordnas vid första tjänstgöringsårets slut, varvid de un- der utbildningstiden inhämtade kunskaperna kunde sammanfattas och kom- pletteras. Vid mindre sjukhus syntes det böra överlämnas åt undersköter— skan på den avdelning, där det nyanställda sjukvårdsbiträdet skulle tjänst- göra, att ge henne erforderlig praktisk instruktion. Elementära teoretiska kunskaper borde meddelas av sjuksköterska och läkare. Kommittén ansåg, att det skulle vara av värde om vid den grundläggande utbildningen till- gång funnes till en tryckt handledning med kortfattade upplysningar om vad ett sjukvårdsbiträde borde veta.

Kommitténs förslag ledde emellertid inte till att sjukvårdsbiträdesutbild- ning kom att anordnas mera allmänt. De tre storstäderna Stockholm, Göte- borg och Malmö och några landstingssjukhus anordnade dock sådan utbild- ning efter olika principer.

Det kan vidare nämnas, att kommittén kortfattat berörde frågan om ar- betsfördelningen mellan sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal och i detta avseende lämnade följande redogörelse för hiträdespersonalens upp- gifter. (Sid. 33 i betänkandet.)

Temperaturtagning, morgon- och aftontoalett å sängliggande patienter, utdel- ning av bäcken, givande av lavemang, bäddning, servering av måltider, matning av patienter, som ej kunna äta själva.

Damning, vaskning och vädring av sjuksalarna, städning av korridorer, för- råd m. m., tömning och diskning av handfat, nattkärl (flaskor) och spottkoppar, utplockning av disk från salarna till teköket, skötsel av patienternas blommor, vädring av sängkläder, rengöring av sängar och sängbord efter utskrivna patien- ter, diskning av matporslin.

På avdelningar, där elever icke finnas, utför sjukvårdsbiträde enklare behand- lingar, såsom rektaldropp och behandling med värmebåge, samt hjälper till med iordningställande av förband.

Förutom det dagligen återkommande arbetet har sjukvårdsbiträde s.k. extra arbete, bestående av varje vecka återkommande städning av skåp och hyllor i av- delningens bilokaler, rengöring av patienternas sängbord m. m.

Då särskild städerska finnes på avdelningen ingå sysslor med mindre direkt samband med vården, såsom vaskning av golven, disk och skötsel av teköket, väd- ring av sängkläder samt rengöring av sängar, vanligen i hennes arbete.

Av uppräkningen framgår, att kommittén uppehållit sig vid arbetsupp- gifterna för sjukvårdsbiträden på vårdavdelningar. Arhetsuppgifterna på mottagnings— och hehandlingsavdelningar berördes ej. Längre fram i be- tänkandet (sid. 70) anförde kommittén vidare:

I övrigt torde någon ändring i arbetsfördelningen mellan sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden som nämnts knappast vara att emotse. Liksom hittills bör så- lunda den dagliga omvårdnaden av patienterna under sjuksköterskans ledning utföras av sjukvårdsbiträdena. I dessas åligganden ingå även städning av sjuk- rummen och bilokalerna samt rengöring av för vården nödvändiga utensilier. En viss avlastning från sjukvårdsbiträden av rengöringsuppgifter kan ifrågasättas.

Sålunda torde det vara fördelaktigt att, såsom för närvarande på vissa håll redan sker, skurning av golv, städning av korridorer och bilokaler ävensom diskning anförtros åt städerskepersonalen.

Frågan om sjukvårdsbiträdesutbildning berördes även av den ovannämnda kommitté, som utarbetade handledningen rörande undersköterskas arbets- uppgifter. Kommittén anförde, att den dittills tillämpade längden på under- sköterskekursen vore tillräcklig under förutsättning att den så snart möj- ligheter därtill förelåge komme att bygga på en förberedande biträdeskurs. Organiserandet av en sådan grundutbildning för sjukvårdsbiträden fram- stod som en viktig angelägenhet i ett rationellt utnyttjande av sjukvårds- personalen.

År 1953 igångsatte Svenska landstingsförbundet gemensamt med Svens- ka stadsförbundet och Svenska kommunalarhetareförbundet en utredning angående grundutbildning för sjukvårdsbiträden. Utredningen bedrevs av en kommitté med representanter för de tre organisationerna och med anli- tande av expertis från medicinalstyrelsen och överstyrelsen för yrkesut— bildning. I sitt den 8 maj 1957 dagtecknade förslag till grundutbildning för sjukvårdsbiträden anförde kommittén rörande sjukvårdsbiträdenas arbets- uppgifter bl. a., att de kunde i korthet sägas bestå i att biträda sjuksköterska i hennes arbetsuppgifter och under hennes ledning delta i vården av pa— tient och skötseln av sjukavdelning. Kommittén konstaterade, att sjukskö- terskorna hade mindre tid att ge den personliga vården åt patienterna än vad tidigare varit fallet. Dessa arbetsuppgifter hade alltmer överförts. till sjukvårdsbiträdena. I övrigt återgavs den uppräkning av arbetsuppgifterna som 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen gjort och som cite- rats här ovan.

Den kursplan kommittén utarbetade omfattade en första teoretisk del om fyra veckor, därefter följande praktisk tjänstgöring på sjukhus under nio månader (36 veckor), varav åtta månaders dagtjänst och en månads natt- tjänst, samt en avslutande vecka för repetition och fördjupande av de kun- skaper som förvärvats. För de båda läskurserna omfattade timplanen en- ligt förslaget (162 + 37) 199 timmar, vartill borde komma ca 40 timmars teoretisk jämsidesundervisning under den praktiska tjänstgöringen. Det sammanlagda timantalet blev sålunda 239. Deltagare i utbildningen borde i regel ha fyllt 18 år. Några krav på teoretiska förkunskaper utöver dem folkskolan ger uppställdes icke, men det betonades att tiden mellan av- gången från folkskolan och inträdet i sjukvårdsbiträdesutbildningen borde utnyttjas på ett för det blivande yrket lämpligt sätt, t. ex. med genomgång av husmodersskola. Med den uppläggning av utbildningen kommittén före- slagit komme den att kunna ingå i den statsunderstödda yrkesutbildningen.

Sedan detta förslag framlades, har sjukvårdsbiträdesutbildning snabbt organiserats för de olika sjukvårdshuvudmännens behov. På vissa håll har utbildningen bedrivits inom en av huvudmannen ägd yrkesskola medan

den på andra håll formellt organiserats av en primärkommunal yrkesskola, som samarbetat med landstingskommunala sjukvårdsinrättningar. Över- styrelsen för yrkesutbildning utarbetade sedermera en undervisningsplan för kurs för grundutbildning av sjukvårdsbiträden omfattande en" inledan- de period av teoretisk undervisning omfattande fem veckor, ett skede med praktisk tjänstgöring under nio månader samt en avslutande period med teoretisk undervisning under två veckor. Timantalet under de båda teore- tiska perioderna utgjorde sammanlagt 259, vartill kom 80 undervisnings- timmar jämsides med den praktiska tjänstgöringen. Det sammanlagda tim- antalet var således 100 timmar mera än det i ovan refererade kommittéför— slaget. Fr.o.m. den 1 juli 1960 har överstyrelsen infört två nya alternativa kursplaner, den ena omfattande 399 timmars teoretisk undervisning, för- delad på två perioder om sju och tre veckor åtskilda av 32 veckors yrkes- arbete; den andra omfattande 396 timmars teoretisk undervisning i tre pe— rioder om tre, åtta och två veckor med yrkesarbetet fördelat på två perio- der om 13 och 16 veckor. I den förstnämnda kursplanen ingår 96 timmars jämsidesläsning i de angivna 399 timmarna teoretisk undervisning.

Någon ingående kartläggning av sjukvårdsbiträdenas arbetsuppgifter har icke utförts. I de tidigare omnämnda förslag till arbetsordningar, som utar- betats inom Svenska landstingsförbundets byrå, ingår emellertid också för- slag till arbetsordningar för sjukvårdsbiträden på vårdavdelningar, där ar- betsuppgifter förtecknats på grundval av viss personalorganisation.

Någon särskild utbildning för sjukvårdsbiträden på mottagnings- och be- handlingsavdelningar har hittills icke ordnats. För biträdespersonal på rönt- genavdelningar och laboratorier förekommer på sina håll viss utbildning, för vilken redogöres i följande avsnitt.

Vissa befattningshavare, som ersätter sjuksköterskor

Det torde vara motiverat att här också något beröra den utveckling som lett till att sjuksköterskor i vissa befattningar ersatts med befattningsha- vare med annan utbildning. I vårt land har detta huvudsakligen skett inom laboratorierna vid sjukhusen. Ännu för ett decennium sedan kunde 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen i sitt betänkande III (SOU 1951: 33) konstatera, att nästan allt laboratoriearbete vid landets sjukhus utfördes av sjuksköterskor, som erhållit viss utbildning i laboratorieteknik. Redan i sitt första betänkande uttalade kommittén, att rent teknisk personal efter någon utbildning i sjukvårdsarbete med fördel kunde användas såsom laboratriser vid de större sjukhusen, och i ovannämnda betänkande III för- klarade kommittén, att det syntes berättigat, att två kategorier av labora- toriepersonal utbildades för sjukhusens behov. För att kunna tillmötesgå de krav, som ställdes. på en mera ändamålsenlig utbildning av de större sjukhusens laboratoriepersonal, antog man att det skulle bli nödvändigt att

utbryta utbildningen av denna personal ur sjuksköterskeutb'ildningen och inrätta en särskild kår av sjukhuslaboratriser, som icke skulle vara sjuk- sköterskor. Kommittén föreslog i skrivelse till chefen för inrikesdeparte- mentet, att särskilda sakkunniga skulle tillkallas för utredning av dessa laboratrisers utbildningsfråga. Den andra kategorien laboratoriepersonal skulle utgöras av laboratoriesköterskor, utbildade inom sjuksköterskesko- lorna och avsedda för de mindre sjukhuslaboratorierna. För denna grupp framlades en utbildningsplan.

Efterfrågan på laboratoriepersonal i kombination med bristen på sjuk- sköterskor och möjligheterna att erhålla utbildning för laboratoriearhete på andra vägar än sjuksköterskeskolans har gjort att laboratriser i en suc- cessivt ökande omfattning ersatt sjuksköterskor vid sjukhusens laborato- rier. Det har blivit vanligt, att befattningar i löne- och/eller personalstater upptagas såsom alternativa sjuksköterske- eller laboratrisbefattningar. Ut- bildning för laboratrisyrket har anordnats av Svenska laboratrisföreningen, vid Göteborgs stads yrkesskolor samt vid Centrallasarettet i Örebro. Dess- utom har personer med utbildning vid tekniska skolor eller tekniska läro- verk sökt sig till yrket.

År 1954 framlades ett förslag till laborantutbildning av 1953 års labora- torieteknikerutredning. Den där föreslagna utbildningen byggde på real- examens kunskapsnivå och omfattade fyra månaders provtjänstgöring på laboratorium, ett års teoretisk utbildning i laborantskola och ett års prak- tisk utbildning på laboratorium. Sistnämnda del av utbildningen föreslogs differentierad för olika kategorier av laboranter. Vissa kategorier före- slogs därjämte erhålla en praktisk utbildning i sjukvård.

Förslaget underkastades sedermera en bearbetning av 1956 års tekniska biträdesutredning. Denna uttalade bl. a., att en betydande del av de på sjuk- (husens laboratorier förekommande arbetsuppgifterna. med fördel torde kunna överföras till icke sjuksköterskeutbildad personal. Behov förelåge av en vidare teknisk utbildning av ifrågavarande personal än vad som rimligen kunde förekomma jämsides med den egentliga sjuksköterskeutbildningen inom sjuksköterskeskolorna. Dessutom fann utredningen det överflödigt att sjuksköterskeutbildning i egentlig mening meddelades åt personal, som i sin verksamhet icke eller endast i ringa omfattning finge nyttiggöra denna utbildning. 1956 års tekniska biträdesutrednings förslag till utbildningsplan -— som sedermera i huvudsak följts _— skilde sig i vissa avseenden från den som framlagts av 1953 års laboratorieteknikerutredning. Den grundläggan— de laborantutbildningen lämnas under en ett-årig laborantskola, varpå för sjukhuslaboranternas del följer en ett-årig vidareutbildning av i huvudsak praktisk typ med däri inlagd teoretisk undervisning. Medicinalstyrelsen har den 22 juni 1960 fastställt normalplaner för denna vidareutbildning på tre linjer, nämligen bakteriologisk, histologisk-patologisk och klinisk-kemisk, och 1961 års riksdag godkände inrättande av en fjärde linje benämnd allmän-

kemisk. Utbildning av laboranter bedrives nu vid ett antal yrkesskolor och torde inom den närmaste framtiden komma att betydligt öka i omfattning.

Såvitt vi kunnat utröna, är det huvudsakligen vid klinisk-kemiska och fysiologiska (motsvarande) laboratorier som sjuksköterskor f. n. utnyttjas. Vid bakteriologiska och histologiskt-patologiska laboratorier torde få sjuk- sköterskor vara anställda.

En annan gren av sjukhusverksamheten, där man tidigare diskuterat möjligheterna att använda annan arbetskraft än sjuksköterskeutbildad för kvalificerade arbetsuppgifter, är röntgenologien. I Sverige har man hittills så gott som undantagslöst utnyttjat sjuksköterskor för dylika arbetsuppgif- ter inom såväl diagnostik som terapi. På många håll utomlands använder man i stället personal med annan utbildning för dessa arbetsuppgifter. I Storbritannien fullgöres de av röntgenassistenter, »radiographers» med en två-årig utbildning som bygger på en ungefärlig motsvarighet till vår nor- malskolekompetens. I Tyskland finns medicinskt-tekniska biträden och assistenter för dessa arbetsuppgifter. De sistnämnda har en tvåårig utbild- ning, där som förkunskaper krävs motsvarighet till svensk realexamen eller normalskolekompetens. 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbild- ningen uttalade i sitt betänkande I, att många arbetsuppgifter inom röntgen- arhetet vore av mera utpräglat teknisk natur, varför det borde övervägas, huruvida icke en del av den sjukvårdsutbildade personal som verkade inom fältet skulle kunna ersättas av personal, som mera direkt utbildats för dessa uppgifter. I sitt betänkande III återkom kommittén till frågan. Den meddela- de där, att den rådfrågat experter, som förordat att sjuksköterskor borde an- vändas i röntgenarbetet. Om man valde utvägen med en teknisk utbildning borde denna kompletteras med sjukvårdsutbildning. Kommittén fann ex- perternas åsikt att det erfordrades sjuksköterskor på röntgenavdelningarna vara representativ för uppfattningarna bland läkare och sjuksköterskor inom specialområdet i Sverige. Tänkbart vore emellertid, att utvecklingen komme att gå dithän att hos oss liksom i utlandet en del uppgifter anför- troddes åt teknisk personal. Den ovan refererade uppfattningen bland läkare och sjuksköterskor borde dock få vara utslagsgivande i det dåvarande läget. Kommittén framlade därför förslag till utbildningsgång för sjuksköterskor för röntgenarhete. Frågan har helt nyligen ånyo aktualiserats hos Kungl. Maj:t genom en framställning från Svenska landstingsförbundet. Genom kungl. brev den 30 juni 1961 har därefter uppdragits åt medicinalstyrelsen att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbild- ning och huvudmännens organisationer snarast anordna utbildning för eller i förekommande fall utöka utbildning för laboratoriepersonal, röntgenper- sonal och annan sjukvårdspersonal, som kan avlasta eller ersätta personal med sjuksköterskeutbildning.

På röntgenavdelningar och laboratorier sysselsättes biträdespersonal med speciella arbetsuppgifter. På röntgenavdelningarna vid landstingssjuk-

husen finns röntgenbiträden anställda, vilka uppdelats på två grupper. Be- fattningshavare tillhörande den mera kvalificerade gruppen, som benämnes röntgenbiträde grupp 1, skall enligt gällande kollektivavtal vara fullt kom— petent att självständigt verkställa fotografering och framkallning och syss- lar helt därmed. Vid Stockholms stads sjukhus förekommer en liknande differentiering av biträdespersonalen på röntgenavdelningarna. Vid Sahl- grenska sjukhuset och vissa andra sjukhus har i akuta bristsituationer un- dersköterskor fått ersätta sjuksköterskor inom röntgenarhetet.

På landstingssjukhusens laboratorier finnes — förutom ekonomibiträ- den—laboratoriebiträden, vilka liksom röntgenbiträdena uppdelats på två grupper. Till laboratoriebiträde grupp I hänföres befattningshavare, som under den övervägande delen av sin arbetstid självständigt utför någon eller flera av följande arbetsuppgifter: kvantitativa laborationer (såsom magsaft- titrering, restkväve, blodsocker, protrombin, hämoglobin och sänkor) ; tag- ning av kapillärprov. Till laboratoriebiträde grupp II hänföres befattnings- havare som under den övervägande delen av sin arbetstid självständigt ut- för en eller flera av följande arbetsuppgifter: kvalitativa laborationer (så- som äggvita, socker och gallfärgämnen i urin) ; förberedelsearbeten för mera kvalificerade laborationer (såsom fällning, filtrering, centrifugering, ut- strykning och färgning); EKG (förberedelser och framkallning); registre- ring; sterilisering; laboratoriedisk.

Laboratoriebiträden och röntgenbiträden har vanligen fått sin utbildning på arbetsplatsen. Vid några sjukhus har särskilda kurser anordnats; så har skett för laboratoriebiträden vid Allmänna sjukhuset i Malmö och vid Lunds lasarett samt centrallasarettet i Linköping. Vid Lunds lasarett har även förekommit viss utbildning av röntgenbiträden.

KAPITEL III

Arbetsuppgifterna på sjukhusen och deras

nuvarande fördelning

Bakgrunden till utredningens undersökning

Då vi ställdes inför uppdraget att undersöka huruvida icke vissa arbets- uppgifter, som f.n. åligger sjuksköterskor, i stället skulle kunna utföras av undersköterskor framstod det som nödvändigt att först söka få en redo- visning — så långt möjligt i detalj —— av den nuvarande fördelningen av arbetsuppgifterna inom sjukvården. Vi ansåg oss nämligen kunna konsta- tera, att en sådan undersökning måste utgöra grunden för överväganden rörande överförande av arbetsuppgifter från en befattningshavarekatego— ri till en annan eller för tillhandahållande av arbetskraft för särskilda upp— gifter. Som anförts redan i inledningen, fattade vi nämligen utredningsupp- draget på sådant sätt, att däri skulle ingå icke endast prövning av möjlig- heterna att överflytta arbetsuppgifter från sjuksköterskor till undersköter— skor utan överhuvudtaget rörande möjligheterna att överflytta arbetsupp- gifter från sjuksköterskor till andra grupper av befattningshavare _— t.ex. teknisk personal — eller mellan andra befattningshavaregrupper, såsom från undersköterskor till sjukvårdsbiträden. I utredningsuppdraget har vi vidare ansett inrymmas överväganden rörande möjligheterna att lägga vissa arbetsuppgifter på särskild arbetskraft, som normalt icke är direkt knuten till de vanliga arbetsenheterna vid ett sjukhus. Som exempel på dylik ar- betskraft kan nämnas personal för budtjänst och transporter, skrivbiträ- den etc. Undersökningen av arbetsuppgiftsfördelningen borde sålunda gö- ras total, d.v.s. omfatta alla förekommande uppgifter vid de undersökta enheterna.

En undersökning rörande den nuvarande arbetsuppgiftsfördelningen an- sågs böra bygga på ett ganska stort material, enär det kunde förut- sättas, att fördelningen av arbetsuppgifterna mellan olika befattningshava- regrupper visade stor variation mellan olika anstalter. Vid överväganden rörande huru undersökningen borde företagas, ansåg vi oss böra välja for- men av skriftlig enkät hos ett antal sjukhus av olika typer. Som alternativ till skriftlig enkät diskuterades att till ett antal utvalda arbetsenheter vid sjukhus utsända intervjuare med erfarenhet från sjukvårdsarbete och led- ning därav, vilka skulle ha kunnat på platsen registrera den fördelning av arbetsuppgifter, som förekommit vid undersökningsobjekten. Bland de skäl, som motiverat valet av undersökningsalternativ, kan nämnas svårigheten

att erhålla intervjuare, begränsningen i antalet undersökta enheter, som måste vidtagas vid detta system, och svårigheterna att därvid få uppfattning om berörda sjukhusledningars m. fl. synpunkter på möjligheterna att över- flytta arbetsuppgifter.

Vi ansåg det nämligen också väsentligt att kunna stödja våra övervägan- den på uttalanden från de för sjukvården ansvariga inom sjukhusen och deras olika arbetsenheter rörande möjligheterna att överflytta arbetsupp- gifter mellan olika befattningshavarekategorier. Den planerade undersök- ningen borde därför också innefatta en enkät rörande dessa personers upp- fattning i berörda avseende. Vi enades därför om att enkäten borde omfatta dels uppgifter rörande den nuvarande arbetsuppgiftsfördelningen, vilka uppgifter skulle lämnas av avdelningssköterskor (motsvarande) vid de undersökta enheterna, dels uppgifter rörande möjligheterna att låta arbets- uppgifter utföras av eller överflyttas på annan befattningshavarekategori. Dessa uppgifter borde lämnas dels av den befattningshavare, som lämnat uppgifter rörande den nuvarande fördelningen av arbetsuppgifterna, dels av vederbörande sjukhusledning i samråd med sjukhusets husmoder och klinikcheferna vid de undersökta enheterna. Utvidgningen av kretsen av uppgiftslämnare i fråga om möjligheterna till omflyttningar av arbetsupp- gifter avsåg att ge problemen en mera allsidig belysning.

Sedan riktlinjerna för undersökningarna fastställts, uppdrogs åt ett ar- betsutskott, bestående av herr Odén, fröken Johnsson och sekreteraren, att i samråd med den av oss anlitade statistiska experten, förste aktuarien Ing— rid Dalén, närmare utforma detaljerna i arbetet och genomföra undersök- ningen.

Undersökningens genomförande; uppgiftsinsamling och bearbetning

Iordningställande av enkätformulären Vid närmare granskning av de problem som uppkom vid enkätens plan- läggning fann arbetsutskottet, att undersökningen borde omfatta den slutna kroppssjukvården i dess helhet, sålunda icke blott lasaretten utan även de vanligaste typerna av specialsjukhus, såsom sanatorier, epidemisjukhus, sjukstugor och sjukhem för långvarigt kroppssjuka. I fråga om lasaretten borde enkäten omfatta de vanligaste typerna av arbetsenheter, nämligen vårdavdelningar, mottagningsavdelningar (polikliniker), operationsavdel- ningar, förlossningsavdelningar, kliniskt-kemiska laboratorier och röntgen- avdelningar.

På grundval av detta principiella ställningstagande utarbetades förteck- ningar över de inom de olika typerna av sjukhus och arbetsenheter före- kommande arbetsuppgifterna. Under detta arbete visade det sig, att en allt- för långt gående differentiering av undersökningsobjekten — på sådant sätt att man exempelvisskulle skilja mellan vårdavdelningar för män och kvin-

nor inom olika kliniker såsom medicinsk, kirurgisk, otologisk etc. -— skulle medföra stora svårigheter. Arbetet komme att bli ännu mera omfattande och för att ernå den grad av säkerhet i resultaten som önskades skulle man ha fått infordra uppgifter från alla berörda enheter. En ingående gransk- ning och grundliga diskussioner gav till resultat, att de för olika avdelnings- typer gemensamma arbetsuppgifterna var kvantitativt så övervägande, att en detaljenkät av ovan angivet slag icke syntes behövlig.

Vid uppgörandet av förteckningar över arbetsuppgifterna rådfrågades i stor utsträckning personal, sysselsatt inom de olika typer av arbetsenheter, som beräknades ingå i enkäten. Sedan förteckningarna sammanställts till undersökningsformulär och kortfattade anvisningar utarbetats, gjordes en provenkät, där svar genom välvillig medverkan från Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor infordrades från elever i institutets av- delningssköterske- och husmoderskurser i Stockholm och Göteborg. Mot bakgrunden av erfarenheterna från denna provenkät överarbetades formu- lären ånyo. Deras antal kunde slutgiltigt begränsas till sex, nämligen föl- jande:

1) vårdavdelning 2) mottagningsavdelning/poliklinik 3) operationsavdelning 4) förlossningsavdelning 5) laboratorium 6) röntgenavdelning. De i formulären förtecknade arbetsuppgifterna framgår av bilagorna 1—9.

Särskilda svårigheter mötte vid uppgörandet av förteckningar över ar- betsuppgifterna i fråga om laboratorier och röntgenavdelningar, där upp- gifterna är särpräglade. Vissa speciella arbetsuppgifter lämnades utanför, enär de huvudsakligen förekommer vid de stora centralavdelningarna och ansågs vara av sådan art, att de inte lämpade sig att ingå i en enkät rörande en mera allmänt förekommande gruppering av arbetsuppgifter, utan alltid måste behöva lösas individuellt för varje dylik avdelning.

Erfarenheterna från insamlingen av undersökningsmaterielet bekräftade denna uppfattning. De visade därutöver åtskilliga svårigheter i fråga om genomförandet av en enkät av denna typ. Dessa svårigheter har ytterligare belysts av de kommentarer och råd, som givits vid diskussioner med upp- giftslämnarna under arbetets gång.

Enkätens omfattning; medverkande sjukhus och befattningshavare Det visade sig ganska tidigt under arbetet, att det skulle bli mycket svårt att låta undersökningen omfatta samtliga sjukhus och arbetsenheter. Efter en utredning rörande antalet avdelningar av olika typer och deras benäm- ningar vid statens, landstingskommunernas och storstädernas kroppssjuk-

hus — mentalsjukhusen och sjukhemmen för psykiskt sjuka samt konva- lescenthemmen och vissa andra smärre anstalter ansågs icke böra ingå i sökningen — gjordes en beräkning rörande vilket urval som erfordrades för att de av oss önskade statistiska säkerhetskraven skulle vara tillgodo- sedda. På grundval av denna beräkning fastställdes följande urvalsfraktio- ner för undersökningen:

Lasarett:

var sjätte av samtliga vårdavdelningar, var tredje av samtliga mottagningsavdelningar/polikliniker,

varannan av operationsavdelningarna med undantag av kombinerade mot- tagnings- och operationsavdelningar vid kliniker för ögon- resp. öron-, näs— och halsjukdomar,

samtliga förlossningsavdelningar,

samtliga kliniskt-kemiska laboratorier (motsvarande),

samtliga röntgenkliniker.

Sjukstugor:

samtliga vårdavdelningar; dock ej kombinerade förlossnings- och vårdav- delningar.

Sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka: var fjärde vårdavdelning, (med hänsyn till att sanatorieavdelningar i stor utsträckning ianspråkta- gits för vård av långvarigt kroppssjuka sammanslogs vårdavdelningar vid sanatorier och sjukhem för nämnda klientel).

Epidemisjukhus: samtliga vårdavdelningar.

Sedan urvalsfraktionerna bestämts, uttogs i förekommande fall undersök- ningsobjekten genom ett systematiskt urvalsförfarande från förteckningar över samtliga arbetsenheter, som uppställts med landstingssjukhusen ord— nade länsvis och därefter övriga sjukhus. Förteckningar över undersök- ningsobjekten uppgjordes.

Antalet undersökningsobjekt — inalles 1 174 _ redovisas i tabell A i följande avsnitt tillsammans med uppgifter rörande svarsfrekvensen.

Uppgifter begärdes, enligt vad tidigare anförts, dels i fråga om den nu- varande arbetsuppgiftsfördelningen från avdelningssköterskor (motsvaran- de) vid de uttagna undersökningsobjekten, dels rörande möjligheterna att låta arbetsuppgifter utföras av eller överföras på olika befattningshavare- grupper från nämnda uppgiftslämnare och dessutom från sjukhusledningar- na vid de berörda sjukhusen i samråd med sjukhusens husmödrar och ve- derbörande klinikchefer.

Sedan enkätformulären slutbearhetats och fastställts och anvisningarna likaledes fastställts, utsändes formulär och anvisningar tillsammans med förteckningar över undersökningsobjekten till landstingskommunernas och de landstingsfria städernas sjukvårdsstyrelser samt övriga ingående sjuk- hus' direktioner för distribution till de berörda sjukhusen och avdelningar- na. Utsändningen skedde under april månad 1960. Arbetets omfattning för uppgiftslämnarna och deras begränsade möjligheter att disponera tid där- för medförde betydande överdrag av den avsedda tiden för uppgifternas insändande.

Undersökningens genomförande

Som ovan nämnts visade sig enkätarbetet mera omfattande och svårare att genomföra än vi räknat med. En särskild granskning av de inkomna formu- lären visade sig nödvändig, och en betydande del av formulärmassan måste successivt återsändas under sensommaren och hösten 1960 för komplette- ringar. Ett icke ringa arbete fick ägnas åt att infordra icke inlämnade upp- gifter, då ett bortfall icke kunde anses tolerabelt från statistisk synpunkt. Från åtskilliga sjukhus anmäldes ett mycket positivt intresse för under- sökningen, och ett omfattande arbete har från sjukhusen nedlagts på att genomföra den del av undersökningen som på dem ankommit.

Såvitt känt är det första gången en undersökning av denna typ göres här i landet. Svårigheter har icke kunnat undgås med hänsyn till undersök- ningens art och omfattning. En väsentlig del av dessa svårigheter samman- hänger med sjukvårdsarbetets struktur och organisation. Särskilt bör fram- hållas den s.a.s. kvalitativa differentiering som i fråga om samma arbets- uppgift kan bli nödvändig på grund av patienternas olika tillstånd. ' Granskn'ingsarbetet och kompletteringarna från uppgiftslämnarnas sida pågick även under vintermånaderna 1961 samtidigt som det godtagbara en- kätmaterialet successivt iordningställdes för statistisk bearbetning. Då upp- giftsinsamlingen och bearbetningen, som sålunda av redovisade skäl kom- mit att draga en tid av ungefär tre kvarts år, avslutades, hade det resultat uppnåtts, som framgår av nedanstående tabell.

Vissa av de resultat som framkommit vid bearbetningen av undersök- ningsmaterialet finns redovisade i tab. 1—9 i tabellbilagan. Resultaten hör av olika skäl tas med reservation.

Mätfelen måste antas vara stora och sannolikt större i den del av un- dersökningen som avser framtiden än i den del som avser förhållandena vid undersökningstillfället. Trots att en omfattande testning företogs av de anvisningar och blanketter som skulle användas vid undersökningen vi- sade sig dels att arbetsuppgifterna ej alltid entydigt definierats, dels att en del av de på blanketten angivna arbetsuppgifterna kunnat uppdelas i två eller flera delmoment, vilka kunnat utföras av olika personalkatego- rier. I vissa fall har uppgiftslämnarna på blanketten angett samtliga de

Tabell A. Antal för undersökning uttagna arbetsenheter samt antal redovisade och ej redovisade arbetsenheter

Antal ej redovisade Antal för arbetsenheter "ödets?" 211131 if" Tillfälligt Arbets- Typ av arbetsenhet åmga lår: 0322? stängda Ej själv- enheter gsm :nhem eller helt ständiga ej till- heter nedlagna arbets- hörande arbets- enheter popula- enheter tionen Vårdavdelning vid lasarett ........... 266 1254 10 — 3 Mottagningsavdelning vid lasarett ..... 134 2133 —— 1 —— Operationsavdelning vid lasarett ...... 96 93 1 2 _ Förlossningsavdelning vid lasarett ..... 102 100 2 —— —— Laboratorium vid lasarett ............ 116 1116 — 1 -— Röntgenavdelning vid lasarett ......... 130 124 1 4 1 Vårdavdelning vid sjukstuga ......... 121 98 2 20 1 Vårdavdelning vid sanatorium och sjuk- hem för långvarigt kr0ppssjuka 115 99 15 —— 1 Vårdavdelning vid epidemisjukhus . . . . 94 68 11 12 3

1 En uttagen enhet utgjorde vid undersökningstillfället två självständiga arbetsenheter. ' För en av dessa har sjukhusledningens formulär ej inkommit.

personalkategorier som utförde respektive i framtiden kunde tänkas ut- föra arbetsuppgiften i fråga, i andra fall den eller de personalkategorier som vanligen utförde respektive kunde tänkas utföra den.

Frågan huruvida en viss arbetsuppgift förekom vid undersökningsen- heten eller ej har uppfattats på olika sätt. Ueredningens mening var, att om en viss arbetsuppgift för undersökningsenhetens räkning utfördes på an- nan arbetsenhet än den undersökta eller av andra personalkategorier än de i undersökningsenhetens personalstat upptagna, arbetsuppgiften trots detta skulle anses förekomma vid arbetsenheten i fråga.

Vid bedömningen av möjligheterna att i framtiden överflytta arbets- uppgifter på andra personalkategorier än de som vid undersökningstillfäl- let utförde dem har sjukhusledningarna nästan genomgående gått längre än avdelningssköterskorna. Det var inte möjligt att i anvisningarna ange vilka personalkategorier som skulle finnas i framtiden och vilken utbild- ning olika kategorier kunde tänkas få; undersökningsresultaten skulle ju tvärtom ligga till grund för sådana avgöranden. Man kan därför förmoda att de erfarenheter uppgiftslämnarna vid undersökningstillfället redan förvärvat angående personalkategoriers allmänna kvalifikationer utgjort utgångspunkten för bedömningarna angående framtiden.

På grund av de begränsade resurser som stått arbetsutskottet till buds har det ej varit möjligt att närmare fastställa mätfelens storlek. Vi är medvetna om att detta förhållande i hög grad begränsar möjligheterna at dra slutsatser ur undersökningsresultaten.

Förutom till mätfelen måste för vissa avdelningstyper hänsyn tas till

de fel som kan ha uppkommit genom att ett urvalsförfarande tillämpats. Dessa fel, de s.k. slumpfelen, kan emellertid numeriskt fastställas. Bortfallet har som av tabell A framgår kunnat hållas på en mycket låg nivå. Vad som framgår av tabell A är emellertid endast bortfall av upp- gifter för hela undersökningsenheter. En annan typ av bortfall utgör av- saknaden av markeringar i blanketterna för vissa arbetsuppgifter. Även detta bortfall har dock nästan genomgående kunnat hållas mycket lågt.

Vissa specialundersökningar Förutom de statistiska sammanställningar, som publicerats såsom bila— gor nr 1—9 till detta betänkande har vi föranstaltat om vissa särskilda sammanställningar, i första hand för att söka få belyst huruvida skillna- der i fråga om arbetsuppgiftsfördelningen föreligger mellan likartade ar- betsenheter vid olika typer av sjukhus. Sålunda har jämförelsematerial sammanställts från enkäten rörande fördelningen av arbetsuppgifterna vid å ena sidan vårdavdelningar vid lasarett, där sjuksköterskeelever tjänst- gör, och å andra sidan dylika avdelningar utan sjuksköterskeelever. Vi- dare har jämförelsematerial sammanställts för å ena sidan vårdavdel- ningar vid lasarett, å andra sidan — var för sig — vårdavdelningar vid sjukstugor, vårdavdelningar vid sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka samt vårdavdelningar vid epidemisjukhus. Detta jämförel- sematerial har ansetts för vidlyftigt att publicera, men vi vill i korthet något beröra resultatet av dessa specialundersökningar.

Jämförelserna mellan vårdavdelningar med och vårdavdelningar utan sjuksköterskeelever har bestyrkt antagandet, att vid de förstnämnda van- ligen färre mera kvalificerade uppgifter överlämnats till undersköterskor. Sjuksköterskeeleverna får således i utbildningssyfte utföra en betydande del av de arbetsuppgifter, som vid vårdavdelningar utan elever anförtros undersköterskor. Som exempel på arbetsuppgifter i fråga om vilka skill- naderna måste anses statistiska Säkerställda kan nämnas vissa former av desinfektion och sterilisering, materialvård (instrument, sprutor, spetsar o.s.v.), vissa patientvårdande arbetsuppgifter, enklare omläggningar, om- vårdnad om rondbord och förbandsberedning.

Jämförelserna mellan vårdavdelningar vid lasarett och vårdavdelningar vid sjukstugor har visat, att en rad arbetsuppgifter överlämnats till under- sköterskor i större utsträckning vid lasarettsavdelningarna än vid sjuk— stugornas vårdavdelningar. Det vill synas som om underskötersketjäns- terna vore relativt sett färre vid sistnämnda avdelningar än vid lasaret- tens vårdavdelningar, och materialet bestyrker de påpekanden som 1 an— slutning till enkäten gjorts av sjukstuguläkare rörande personalsam- mansättningen vid sjukstugorna, där man betonat att den nuvarande sjuk- sköterskeuppsättningen vid dessa institutioner är den oundgängligen nöd- vändiga för att täcka behovet för avlösningar, jourtjänst etc., varav följer

att uppgiftslämnarna bedömt möjligheterna att ersätta sjuksköterskor med undersköterskor såsom små.

Jämförelserna mellan vårdavdelningar vid lasarett och vårdavdelningar vid sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka har däremot icke givit särskilt markanta skillnader i fråga om arbetsuppgiftsfördelningen. För de arbetsuppgifter som vid lasarettens vårdavdelningar i viss utsträck- ning överlämnats till undersköterskor eller i vilkas utförande underskö- terskor deltar, visas ungefär motsvarande undersköterskeinsatser vid sana- torierna och sjukhemmen.

Mellan vårdavdelningarna vid lasarett och vårdavdelningarna vid epi- demisjukhus finnes vissa statistiskt Säkerställda skillnader i fråga om undersköterskornas deltagande i en del arbetsuppgifter. Det gäller huvud- sakligen skillnader i fråga om rengöring av instrument, sprutor och spet— sar samt omvårdnad av dessa utensilier, där undersköterskorna medver- kar i större utsträckning vid lasarettsavdelningarna än vid vårdavdel- ningarna på epidemisjukhusen.

Slutligen har jämförelser gjorts mellan vårdavdelningarna vid under-

a

Visningssjukhus och storstadssjukhus a ena sidan och vårdavdelningarna vid landstingslasarett med högst 400 vårdplatser å andra sidan. Dessa jäm- förelser har givit vid handen, att undersköterskornas insatser vid viss ma- terielvård, förberedelser till vissa undersökningar och behandlingar samt medverkan vid vissa undersökningar och behandlingar är större vid de nämnda landstingssjukhusen än vid undervisnings- och storstadssjukhu- sen. De nämnda skillnaderna torde vara betingade av att vårdavdelningarna med sjuksköterskeelever är relativt sett flera i materialet från undervis- nings— och storstadssjukhusen samt av att vissa arbetsuppgifter vid dessa sjukhus utföras utanför vårdavdelningarna i olika slag av centraler.

KAPITEL IV

Utredningens synpunkter på möjligheterna att överföra arbets- uppgifter från en personalkategori till en annan

Synpunkter och förslag rörande fördelningen av arbetsuppgifter

Allmänt och definitioner

Med utgångspunkt från en granskning av de tidigare redovisade uppgifter- na om de nuvarande förhållandena i fråga om arbetsuppgiftsfördelningen och värderingar av uppgiftslämnarnas synpunkter rörande möjligheterna att överföra arbetsuppgifter till andra kategorier personal än de, som f.n. utför dem, har vi övervägt de enskilda arbetsuppgifternas karaktär och sökt komma fram till egna förslag rörande vilken befattningshavaregrupp, som bör kunna handha dem. Det har därvid stått klart för oss, att en och sam- ma arbetsuppgift vid olika tillfällen kan vara olika krävande, beroende på omständigheterna och på tillståndet hos den patient, som uppgiften avser, och att det därför kan vara så, att en uppgift vid det ena tillfället med full- gott resultat kan utföras av befattningshavare med lägre utbildning och/ eller kortare erfarenhet, medan samma arbetsuppgift vid andra tillfällen kan framstå som så krävande, att sjuksköterskeutbildad och/eller mycket erfaren personal måste användas för att fullgöra den. Att fatta avgöranden i dylika frågor rörande dispositionen av tillgänglig personal är ett arbets- ledningsproblem, och vi anser att en väsentlig del av arbetsledarens upp- gifter är att tillse att befattningshavare med rätt kompetens används för rätt arbetsuppgift. Ytterligare bör påpekas, att arbetsuppgifter, som anses höra 'i normalfallet utföras av befattningshavare med viss kompetens, inte så sällan kan delegeras till andra befattningshavare, som visat sig särskilt kunniga eller lämpliga för att ha dylika arbetsuppgifter om hand.

Undersökningen har visat, att önskemål finnes att åtskilliga arbetsupp- gifter skall överföras till olika »centraler», såsom för transporttjänst, städ- ning etc. Förslag härom framlägges i viss utsträckning i det följande, och i övrigt hänvisar vi till vad som därom anförts i Statens sjukhusutrednings betänkande VIII (SOU 1955: 12). Därmed har hänsyn inte kunnat tagas till vid vissa sjukhus förekommande speciella organisationsformer för arbetet, såsom intensivvårdavdelningar och dylikt.

De synpunkter som redovisas i det följande har sålunda framkommit med hänsyn tagen till här åberopade omständigheter och avser fördelningen av arbetsuppgifterna i normala fall.

Följande begreppsbestämningar torde böra göras:

Med undersköterska avses befattningshavare, som genomgått utbildning lagd ovanpå grundutbildningen för sjukvårdsbiträde. Denna utbildning av— ser vi skola bli mera omfattande än den hittillsvarande och anpassad till i det följande skisserade arbetsuppgifter. Förslag till utbildningsplaner redo- visas längre fram i detta betänkande (s. 68). Vi har sålunda med under- sköterska jämställt även befattningshavare som genomgått viss utbildning för laboratorie- eller röntgengöromål (f. n. i regel benämnda laboratoriebi- träde grupp I och röntgenbiträde grupp 1).

Med sjukvårdsbiträde avses befattningshavare med sjukvårdande (mot- svarande) uppgifter för icke sjuksköterskeutbildad eller undersköterskeut- bildad personal. Vi förutsätter att sjukvårdsbiträde skall ha genomgått grundutbildning för sjukvårdsbiträden. Med sjukvårdsbiträde kan alltså förstås även de befattningshavare som f. n. vanligen benämnes röntgen- biträde grupp 11.

Med ekonomibiträde avses i detta sammanhang befattningshavare som huvudsakligen sysselsättes med städning och liknande uppgifter av icke sjukvårdande natur.

Med att en arbetsuppgift utföres under ledning av viss befattningshavare avses, att vederbörande befattningshavare är närvarande, då arbetsuppgif— ten utföres. Med att arbetsuppgiften utföres enligt direktiv av viss befatt- ningshavare avser vi att anvisningar och upplysningar rörande uppgiften lämnas i de enskilda fallen men att den direktivgivande inte är närvarande då den utföres. Slutligen har vi använt uttrycket tillsyn, varmed vi avser att utförandet av en arbetsuppgift kontrolleras i efterhand i det enskilda fallet. Genom att använda dessa termer — liksom överhuvudtaget genom de synpunkter vi lagt på arbetsuppgiftsfördelningen — har vi självfallet inte avsett att inskränka de i arbetsledningen normalt ingående momenten av instruktion och information, övervakning och ansvar från och för arbets- ledaren.

Organisationen av arbetet på de olika avdelningstyperna har vi inte an- sett oss böra beröra. Exempelvis vårdavdelningar är av olika karaktär och storlek och tillhör anstalter med olika förutsättningar, där de lokala för- hållandena och andra omständigheter spelar roll för personalorganisatio- nens utformning. De överväganden, som redovisas i det följande, är så- lunda av principiell natur och grundar sig på arbetsuppgiftens karaktär, inte på förekommande eller såsom önskvärd ansedd personalorganisation.

Vissa föreskrifter i författningar och dylikt kan utgöra hinder mot över- flyttning av arbetsuppgifter från exempelvis sjuksköterskor. Vi har emeller- tid gjort våra överväganden helt från sjukvårdssynpunkter utan hänsyn till nämnda föreskrifter. En redovisning av föreskrifterna lämnas på sid. 55, där våra förslag också sättes i relation till dem.

Sjukvården av i dag står inför en ytterligare differentiering av sjuk- vårdsuppgifterna och som en konsekvens därav en differentiering av sjuk-

vårdskunnandet och uppdelning av arbetskraften. Sjukvårdskunnandet brytes ner i separata kunskaper. Därmed följer en fördelning av arbets- uppgifterna med anpassning till förmåga och kunnande hos olika grupper av befattningshavare i sjukvårdsarbetet. Dessa två moment — differentie- ring av kunnandet och uppdelning av arbetskraften _ kan öppna vägen till sysselsättning för hittills obrukade personella resurser och kan också bli av ekonomiskt värde. Därför fordras emellertid:

a) klassificering av arbetsuppgifterna,

b) fördelning av arbetsuppgifterna på grupper av befattningshavare, som erhållit utbildning för desamma,

c) arbetsledning.

Denna indelning och denna fördelning av arbetsuppgifterna är av intet värde, om inte delarna kan sammanföras till ett helt. Någon måste se som sin uppgift att skapa något helt inför patienten och inom arbetsenheten. Det betyder, att någon måste leda medarbetarna i en bestämd riktning, passa in den ena gruppens kunnande i den andras och hos medarbetarna skapa en laganda — en önskan att förena sina krafter och sitt kunnande med de andras i arbetet mot ett gemensamt mål. Ansvaret härför vilar på sjuksköterskan, arbetsledaren, som enligt läkares direktiv har att tillgodo- se patienternas varierande vårdbehov 1ned hjälp av olika grupper av be- fattningshavare.

Arbetsledning, som i sig innesluter förmåga att kunna bedöma personal- behov med hänsyn till kvaliteten på vårduppgifterna, innebär också för— måga att hjälpa medarbetarna till fortsatt utveckling. Arbetsledning är ett samarbete som stimulerar den handledda befattningshavarens tillväxt och kommer denne att förstå vikten av hans eller hennes bidrag till arbetet.

Undersökningar visar att god sjukvård ges i välorganiserade arbetsen- heter med ett minimum utbildade medarbetare som erhåller ändamålsen- lig handledning.

Dagens sjukvård kräver kunskaper om och erfarenhet av hur välorgani- serade arbetsenheter skapas och ändamålsenlig handledning ges. Det är vår uppfattning att man med beaktande av de synpunkter, som här ovan an- givits, skulle kunna få ett mera rationellt utnyttjande av sjukvårdsperso- nalen —— inte minst den sjuksköterskeutbildade —— utan att därmed efter- sätta sjukvårdens krav. Eftersom detta emellertid inte ligger inom vårt uppdrag, har vi icke kunnat vare sig göra några undersökningar eller fram- lägga några förslag härom. Vi anser emellertid att frågan är av sådan be- tydelse att man genom undersökningar bör söka erhålla uppgifter om vilken storlek och vilken sammansättning sjukvårdslaget bör ha för att man skall kunna tillgodose de inom arbetsenheten förekommande vårdbehoven och kunna åstadkomma ett ändamålsenligt utnyttjande av de olika grupperna av befattningshavare.

Vi är därför angelägna att betona nödvändigheten "av att undervisningen

i arbetsledning och administration ges större utrymme i sjuksköterske- skolornas uthildningsprogram. Samtidigt bör nuvarande former för arbets- ledning bli föremål för värdering och revidering. En större formbarhet, än vad nu gällande arbetsordningar för sjukvårdspersonal medger, synes nöd- vändig om medhjälparnas kunnande och möjligheter till insats skall kunna anpassas till förefintliga behov.

Vårdavdelningar

Vårdavdelningar vid lasarett Städning. Periodisk större städning och storstädning har redan i stor ut- sträckning överflyttats. till icke sjukvårdande personal utanför vårdavdel- ningen och torde helt kunna avlyftas från denna. Den dagliga städningen av sjukrummen ——-- patienternas omedelbara omgivning —— bör skötas av sjukvårdsbiträde, då den får anses ingå i det rutinmässiga vårdarbetet, men städningen av korridorer och bilokaler bör kunna överlämnas till annan personal, förslagsvis ekonomibiträde (avdelningsstäderska) som eventuellt kan vara deltids- eller timanställt och avsett att täcka huvuddelen av ar- betsvolymen. Rengöring och städning efter utskriven patient kan ombesör— jas av ekonomibiträde som också kan svara för inbäddning av tom säng. Det behov av dylik städning, som därefter förekommer, bör tillgodoses. av sjukvårdsbiträden.

Tvättgodsbehandling ( smutstvätt). Arbetsuppgifter med tvättgodsbe- handling förekommer i förhållandevis ringa omfattning inom vårdavdel— ningarna och utföres av annan än sjukvårdspersonal. De bör helt avlyftas från sjukvårdspersonalen, bl. a. med hänsyn till risken för smittspridning.

Rengöringsarbeten. Rengöring av bäcken, handfat, lavemangskannor och dylikt ombesörjes av den befattningshavare, som ansvarar för skölj- rummet, antingen denna tillhör sjukvårdspersonalen -— som ofta torde vara fallet vid mindre anstalter — eller är ekonomibiträde. Rengöring av övriga sjukvårdsutensilier, handskar, injektionssprutor och -spetsar, son— der, katetrar och dylikt kan omhänderhas av sjukvårdsbiträde under tillsyn av undersköterska.

Desinfektion och sterilisering. Samtliga på vårdavdelning förekommande former av desinfektion och sterilisering (även sterilisering av förband) — kokning, autoklavering, torrsterilisering och användning av kemiska me- del — bör utföras av undersköterska. '

Materielvård. Vården av sjukvårdsutensilier ——— instrument, injektions- sprutor och injektionsspetsar — bör anförtros undersköterska. Underskö- terska bör även ansvara för skötseln av förråd av linne, förbands— och för- brukningsartiklar. I hennes arbetsuppgifter kan naturligt ingå att tillse sängutrustning, möbler m.m. och att vid förekommande behov anmäla önskemål om reparationer.

Blomvård bör skötas av sjukvårdsbiträden eller ekonomibiträde, där så- dant finnes.

Patientvårdande arbetsuppgifter. Toalett och bäddning bör i regel kunna omhänderhas av sjukvårdsbiträde. Toalett och bäddning åt orörlig eller svårt sjuk patient bör utföras av undersköterska, dock under sjuksköter— skans ledning eller cnligt hennes direktiv.

Lavemangsgivning bör 'i regel kunna skötas av sjukvårdsbiträde. Mat- utdelning, d. v. s. uppläggning av portioner och ledning av distributionen till patienterna, bör kunna utföras av undersköterska enligt sjuksköterskas * direktiv eller vid behov _ under hennes ledning. Patienternas matning bör normalt kunna skötas av sjukvårdsbiträde.

Liggsårsprofylax måste alltid beaktas vid skötning av patienterna. Dy- lika åtgärder utföres av sjulwårdsbiträden, men undersköterska kontrolle- rar att de skötes på rätt sätt och vid föreskrivna tider. Liggsårsbehandling bör kunna lämnas av undersköterska under sjuksköterskas ledning eller enligt hennes direktiv.

Rutinkontroller. Den rutinmässiga pulskontrollen är en uppgift, som i och för sig mycket väl kan utföras av annan än sjuksköterska. Den fyller emellertid för sjuksköterskan en särskild uppgift som ett led i hennes åt- gärder för att få egna informationer om patienter och kontakt med dem och torde därför icke böra överföras till annan. Temperaturtagning samt mätning och vägning av patient bör såsom hittills kunna utföras av sjuk- vårdsbiträde, som också i vissa fall torde kunna anförtros blodtrycksmät- ning. Sistnämnda kontroll "bör emellertid normalt handhas av underskö- terska.

Provtagning. Mätning av urin, tagning av urinprov, avföringsprov och sputumprov är i och för sig sjukvårdsbiträdesuppgifter, men tages lämp- ligen av den som bistår patienten med den personliga vården. Vid magsafts— prov måste nedsättning av sond ankomma på sjuksköterska; eventuell uppsugning och passning kan ombesörjas av sjukvårdsbiträde.

Tagning av blodprover är en tidsödande arbetsuppgift, som särskilt be- lastar vårdavdelningarna under morgontimmarna, då arbetet i övrigt är koncentrerat. Det kan därför rekommenderas att upptaga till prövning huruvida denna provtagning ej helt kan överföras till laboratoriepersonal. Vi hänvisar till vad som därom anföres i Statens sjukhusutrednings be- tänkande VIII s. 60—61. Om man Väljer att låta tagningen av venprover omhänderhas av vårdavdelningens personal, bör arbetsuppgiften åvila sjuk- sköterska med hänsyn till att sjuksköterska handhar våtsketerapien, som också innebär upprepade punktioner av patienternas vener.

Förberedelser till operation. Avtvättning, rakning, lavemangsgivning är sjukvårdsb'iträdesuppgifter, som bör utföras av den som sköter patienten. Blåstappning av patient före operation bör med hänsyn till sterilitetskravet utföras av sjuksköterska. Premedicineringen är en sjuksköterskeuppgift.

Omhändertagande av patient efter operation. Iordningställande av pa— tientens säng med montering av droppställning och annan speciell utrust— ning bör ombesörjas av den som sköter patienten under tillsyn av under— sköterska. Pulskontroll och blodtryckskontroll får i princip anses vara sjuk- sköterskeuppgifter, men de bör med hänsyn tagen till fallets karaktär kunna delegeras. till annan. Givning av infusionsvätska är alltid en sjuksköterske- uppgift. Passning av dropp och tillsyn av patient kan vila på sjukvårds— biträde eller den som eljest sköter patienten. Anteckning av uppgifter för vätskelista är en sjukvårdsbitrådesuppgift.

Assistans vid omläggningar bör i de delar den avser assistans åt sjuk-- sköterska vara en undersköterske— eller sjukvårdsbiträdesuppgift.

Omläggningar. Skötsel av rondbord åvilar undersköterska. Enklare om- läggningar bör i regel kunna utföras av undersköterska. Större omlägg- ningar får ankomma på sjuksköterska, som också handhar skötseln av dränage och fistlar. Dylika åtgärder bör dock, om fallets natur bedömes medge detta, av sjuksköterskan kunna överlämnas till undersköterska.

Förberedelser till röntgenundersökning. Arbetsuppgifternas noggranna utförande har stor betydelse för att undersökningen skall kunna genom- föras.. De bör tagas om hand av sjukvårdsbiträde eller den som eljest skö- ter patienten.

Förberedelser till undersökningar och behandlingar. De förberedelser som här ”avses är av teknisk natur och avser iordningställande av instru- ment samt dukning av brickor för omläggningar, undersökningar och be- handlingar, där kravet att iakttaga sterilitet i regel har stor betydelse. Ar- betsuppgifterna bör överlämnas till undersköterska.

Assistans vid undersökningar och behandlingar bör i större utsträckning än hittills skett kunna överlämnas till undersköterska.

Behandlingar. Infektionsrisken vid blåstappning och blåssköljning mo- tiverar att dessa uppgifter uteslutande tillkommer sjuksköterskor. Även instillationer bör ligga på sjuksköterska liksom magsäckssköljningar. Va- ginalsköljningar bör kunna överlämnas till undersköterska. Gångövningar och andningsövningar får betraktas som arbetsuppgifter där sjukgymnasts medverkan krävs, men de bör kunna överlämnas till den som närmast sköter patienten att utföras efter sjukgymnastens direktiv. . Iordningställande till och igångsättande av syrgasbehandling får betrak- tas som en sjuksköterskeuppgift, men tillsyn av patient och apparatur bör kunna överlämnas till sjukvårdsbiträde eller den som eljest sköter pa- tienten.

Värme- och köldbehandlingar kan lämnas av sjukvårdsbiträde. Omhändertagande av död patient. Av psykologiska skäl bör den vid till- fållet för avdelningen ansvariga sjuksköterskan deltaga vid omhänderta- gandet av en död patient omedelbart efter dödens inträdande. Fullföljandet av åtgärderna bör kunna överlämnas till undersköterska.

Laborationer & urin. De på vårdavdelning förekommande laborationerna på urin —— numera vanligen med tapetests samt mera sällan Esbach och specifik vikt —— bör kunna utföras av det sjukvårdsbiträde som sköter pa- tienten.

Injektioner. Av gällande föreskrifter rörande utdelning av läkemedel (se 5. 57) följer att injektioner måste göras av avdelningssköterska eller assistentsköterska eller i undantagsfall av ställföreträdare, som av veder— börande läkare därtill förordnas. Visst undantag kan göras för sjukskö- terskeelev. Administration av läkemedel genom injektion synes icke kunna uppdelas i flera moment, utan utgör med hänsyn till ansvarsfrågan en odelbar arbetsuppgift. Någon avlastning av sjuksköterskorna synes därför inte möjlig i detta sammanhang, utan injektionerna får betraktas som ex- klusiva sjuksköterskcuppgifter. Vi återkommer här nedan under rubriken Medicin med ytterligare synpunkter rörande läkemedelsadministration.

Infusioner måste av de skäl, som åberopats i fråga om injektioner, även anses vara uteslutande sjuksköterskeuppgifter.

Kontroll av sugar och syrgasapparater och annan apparatur. Kontrollen hör sammankopplas med anläggandet av apparaturen, och då detta göres av sjuksköterska bör sjuksköterska även ansvara för kontrollen.

Medicin. Ansvaret för medicinskåp _ författningsmässigt benämnt av- delningsförråd för läkemedel —- måste åligga den för avdelningen ansva- riga sjuksköterskan, som också skall förvara nyckeln dit (se 5. 56). Re- kvisition av läkemedel skall — likaledes enligt författning —— göras av lä- kare; vissa varor, som inte är av läkemedels natur, får dock rekvireras av sjuksköterska. Utdelning av läkemedel skall enligt gällande författning (se s. 57) göras av vederbörande avdelningssköterska eller av assistent— sköterska eller i undantagsfall av ställföreträdare, som av vederbörande läkare därtill förordnas. Sjuksköterskeelev får utdela läkemedel under till— syn av avdelningssköterska eller assistentsköterska. Dessa föreskrifter har förorsakat vissa organisatoriska svårigheter särskilt vid mindre anstalter, där nattsköterskor icke funnits och föreståndarinnan eller dagtjänstgöran- de sjuksköterska fått kallas i tjänst nattetid endast för läkemedelsutdel— ning. Vi anser att det borde övervägas huruvida det skulle vara möjligt att i någon mån avhjälpa dessa svårigheter exempelvis genom att läkeme— delsadministrationen uppdelas i två moment, nämligen dels iordningstäl- lande (d. v. s. framtagande ur avdelningsförrådet och uppläggandet i medi- cinkoppar eller motsvarande), dels i utlåmnandet (d.v.s. överlämnandet till patienten). Iordningställandet skulle därvid fortfarande vara en sjuk- sköterskeuppgift men utlämnandet skulle med erforderliga säkerhetsåt- gärder kunna omhänderhas av undersköterska eller sjukvårdsbiträde. På grund av ansvarsföreskrifterna föreslår vi, att medicinalstyrelsen får i upp- drag att särskilt utreda denna fråga.

Det kan i detta sammanhang omnämnas, att medicinalstyrelsen den 13

december 1955 medgivit vissa undantag från bestämmelserna rörande för- varing och utdelning av läkemedel, när det gäller militära sjukvårdsinrätt- ningar, där endast en sjuksköterska finnes anställd. Dessa undantag inne- bär i korthet, att vissa läkemedel förvaras i ett särskilt skåp, till vilket nyckeln under sjuksköterskans kortare bortovaro efter vederbörandes läka- res bedömande får omhänderhavas jämväl av vakthavande sjukvårdare eller det sjukvårdsbiträde läkaren utsett därtill. I skåpet må förvaras dels ett mindre antal, högst tio, i den dagliga sjukvården ofta använda läkemedel, tillhörande grupp II, dels ett mindre antal, högst fem, i den dagliga sjuk- vården ofta använda, till narkotika eller därmed jämställda läkemedel icke hänförliga läkemedel, tillhörande grupp I, dels ock högst två doser morfin- lösning till injektion, vardera innehållande 20 mg morfinhydroklorid (am- piner, ampuller, tubunics.). Särskilt gäller, att läkare bör rådfrågas före användning av morfinlösningen. Vidare har föreskrift ansetts böra meddelas därom, att vakthavande sjukvårdare eller sjukvårdsbiträde skall till veder— börande läkare rapportera (t. ex. genom förande av journal) till vilken person och på vilken indikation läkemedel utlämnas.

I anslutning till vad som tidigare anförts rörande injektioner vill vi framhålla, att många läkemedel finns tillgängliga för administration på annat sätt än genom injektion. Injektion är en tidskrävande arbetsuppgift som i och för sig är mera komplicerad än administration i form av tab- letter, stolpiller eller dylikt. Det kan därför vara arbetsbesparande att söka nedbringa antalet injektioner. Om hänsyn härtill tages vid förskrivningen, erhålles en övergång till andra former av läkemedel än lösningar, och vad ovan anförts om läkemedelsutdelningen skulle kunna bli tillämpligt.

Förbandsberedning. Ansvaret för förbandsberedning bör ligga på under- sköterska men det manuella arbetet — i den mån det förekommer — är en sjukvårdsbiträdesuppgift. Engångsartiklar och fabriksberedda förband bör få allt större användning på sjukhusen.

Transporter. Transporter som inte avser patienter -— alltså transport av matvagn, kläder, apotekslåda, förrådskorg etc. — bör i möjligaste mån avlyftas från vårdavdelningspersonalen och ombesörjas av särskild perso- nal utanför vårdavdelningen. Även en stor del av patienttransporterna bör kunna skötas av särskild transportpersonal. Det gäller främst transporter av patienter från röntgenavdelning, undersökningsavdelningar och bad. Hänsyn måste givetvis tagas till patientens tillstånd, vilket i vissa fall kan nödvändiggöra att sjukvårdspersonal deltager i eller ombesörjer tran- sporten. Vid transport av patient till operationsavdelning är det av psyko- logiska skäl ofta motiverat att sjuksköterska medföljer och att transporten ombesörjes av vårdavdelningens egen personal, och vid transport av pa— tient från operationsavdelning är det av både medicinska och psykologiska skäl önskvärt att sjuksköterska avhämtar patienten och medföljer trans- porten.

Administrativa arbetsuppgifter. In- och utskrivning av patienter bör — i varje fall vid lasarett —— utföras av annan än sjukvårdspersonal, Införing av laboratorieuppgifter m.m. i journaler bör även kunna avlastas från vård- avdelnirigens sjukvårdspersonal och läggas på skrivpersonal, knuten till vårdavdelningen eller till vederbörande laboratorium. Remisskrivning bör också kunna ombesörjas av skrivpersonal efter vederbörande avdelnings- läkares diktamen eller anvisningar. Utskrivning av prov'lappar bör kunna underlättas genom utnyttjande av modern blanketteknik, så att den totala arbetsmängden minskas. Arbetsuppgiften bör kunna överlämnas till under- sköterska, eventuellt expeditionsbiträde. Utskrivning av rekvisitioner göres av den som svarar för förrådet — enligt våra rekommendationer alltså en un- dersköterska — även om rekvisitionen undertecknas av den för avdelningen ansvariga sjuksköterskan. Utskrivningen av beläggningsrapport bör kunna ombesörjas av den som svarar för in- och utskrivning av patienter.

För att ge en bild av vilka arbetsuppgifter vi anser bör kunna överlämnas till ett till vårdavdelning knutet expeditionsbiträde, har vi — bl.a. med ledning av informationer rörande försöksverksamhet på området, som be- drives vid Akademiska sjukhuset i Uppsala _ sammanställt följande för- teckning.

Förslag till arbetsuppgifter för expeditionsbiträde.

Arbetsuppgifterna bör omfatta: att skriva in nya patienter,

skriva beläggningsrapporter, skriva rekvisitioner på eller beställa prov till laboratorium m.m., skriva etiketter till prover och dylikt, skriva matutdelningslistor till avdelningsköket, skriva namn och eventuella diagnoser i nattrapportboken, skriva nya temperaturlistor, när de gamla är fullskrivna, renskriva arbetsordningar, tjänstgöringsschema och liknande, sörja för att svar och utlåtanden blir inskrivna eller införda i jour- nalen, skaffa fram tidigare journaler, beställa tid för konsultationer, röntgen- och andra undersökningar, samt sörja för att erforderliga handlingar blir medsända, rekvirera röntgenfilm och ta fram journalhandlingar till följande dags operationer och undersökningar, vidarebefordra remisser, matlistor, beläggningsrapporter och rekvi- sitioner, sörja för att utlåtanden och svar, som behöver hämtas, kommer till avdelningen,

förbereda patientens utskrivning, ta fram persedelförteckning, jour- nalhandlingar etc., svara i telefon, sortera telefonsamtal, dela ut post, eftersända post, ringa vaktmästare, hjälpa patient att ringa på patienttelefon, att skriva brev m.m., hjälpa utskriven patient att beställa taxi, ambulans, biljetter, m.m., biträda sjuksköterska med liknande arbetsuppgifter enligt hennes anvisningar.

Enligt vår mening behöver ett dylikt expeditionsbiträde icke ha kontors- utbildning. Kunnighet i maskinskrivning är dock önskvärd och erfarenhet från sjukhus och sjukvårdsarbete måste betraktas som mycket värdefull för de arbetsuppgifter det här är fråga om. Vi föreslår ej någon särskild ut- bildning för denna befattningshavarekategori; sjukvårdsbiträdesutbildning bör dock vara en tillgång med hänsyn till arbetsuppgifterna. De skisserade befattningarna skulle enligt vår uppfattning ofta kunna besättas med sjuk- vårdspersonal, som måst omplaceras på grund av sviktande hälsa eller kroppskrafter.

Vårdavdelningar vid epidemisjukhus, sjukstugor, sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka.

Vad vi i det föregående anfört rörande fördelningen av arbetsuppgif- terna vid lasarettens vårdavdelningar torde i huvudsak kunna tillämpas även i fråga om arbetsuppgiftsfördelningen vid vårdavdelningarna på epi- demisjukhus, sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka. Som tidi- gare anförts, är dock personalsammansättningen vid sjukstugor och sjuk- hem ofta sådan _ vilket ock i anslutning till enkäten påpekats av läkare vid dylika institutioner — att någon minskning av antalet sjuksköterskor icke kan vinnas genom en omfördelning av arbetsuppgifterna, på grund av att sjuksköterskebefattningarna är få och icke kan minskas till anta- let beroende på behov av avlösningar, jourtjänst o.s.v. Däremot bör det vara möjligt att avlasta sjuksköterskorna en del av deras arbetsbörda ge- nom att överlämna vissa uppgifter till undersköterskor, vilket medför att sjukskötersketjänsterna vid dessa sjukvårdsinrättningar icke blir så an- strängande som de för närvarande ofta torde vara. Dylika åtgärder kan därigenom underlätta rekryteringen till dessa tjänster. Vi har bibringats den uppfattningen, vari vi styrkts av uttalanden i samband med enkäten, att det på de större sjukhemmen för långvarigt kroppssjuka borde vara möjligt att i betydligt större utsträckning än för närvarande använda un- dersköterskor för att möjliggöra uttunning av sjuksköterskepersonalen på sådant sätt att sjuksköterskorna skulle kunna svara för ett större antal vårdplatser.

Städning. Städning 'i anslutning till den operativa verksamheten får anses vara en arbetsuppgift för de på avdelningen tjänstgörande sjukvårdsbiträ- dena. I den dagliga städningen efter opcrationsarbetets slut bör ekonomi— biträde kunna medverka, men sjukvårdsbiträden torde i viss utsträckning böra tagas i anspråk också för dessa arbetsuppgifter. Storstädningen torde kunna helt avlyftas från avdelningens personal och överlämnas till särskild städpersonal.

Tvättgodsbehandling (smutstvätt), Arbetsuppgifter med tvättgodsbe- handling har relativt liten omfattning. De bör så långt det är möjligt av— lyftas från sjukvårdspersonalen.

Rengöringsarbete. Rengöring av >>kärl» d.v.s. koppar och rondskålar samt instrument, injektionssprutor, injektionsspetsar, sonder och katetrar kan omhänderhas av sjukvårdsbiträde under tillsyn av undersköterska.

Desinfektion och sterilisering. Samtliga på operationsavdelning förekom- mande former av desinfektion och sterilisering — kokning, autoklavering, torrsterilisering och användning av kemiska medel —— böra kunna omhän- derhas av undersköterska.

Materielvård. Vården av instrument bör normalt kunna åläggas under- sköterska, men för mera komplicerade instrument och apparater torde sjuksköterskas medverkan erfordras. Vården av sjukvårdsutensilier, in- jektionssprutor och injektionsspetsar synes kunna anförtros undersköters- ka. I hennes uppgifter bör också kunna ingå skötsel av förråd av linne och förbrukningsartiklar och dylikt. Angående ansvar för förband och för- bandsberedning se nästa sida.

Förberedelser till operation. Till sjukvårdsbiträden bör kunna överläm- nas att iordningställa operationssal och Operationsbord. Iordningställande till narkos av narkosbord och narkosapparat är en sjuksköterskeuppgift. Sjuksköterska med bistånd av undersköterska eller sjukvårdsbiträde tar emot patienten på operationsavdelningen. Uppgiften att »lägga upp» pa- tienten på operations- eller undersökningsbord bör i regel anförtros under— sköterska eller sjukvårdsbiträde under sjuksköterskas ledning. Dukning av Operationsbord 111. m., sterilklädsel av patient och påklädningsservice åt läkare får anses vara sjuksköterskeuppgifter under viss medverkan av sjuk- vårdsbiträde.

Arbetsuppgifter under operation. Anestesiassistans: Assistans åt anest- tesiläkare lämnas av sjuksköterska (narkossköterska). Assistans åt nar- kossköterska kan lämnas av sjukvårdsbiträde, eventuellt av undersköterska, om så bedömes erforderligt. Instrumentassistans är f. n. uteslutande sjuk- sköterskeuppgift. Undersköterska torde i viss utsträckning kunna ombe— sörja instrumentassistans och andra åtgärder under sjuksköterskas led- ning, om arbetsorganisationen anpassas därefter bl. a. genom användande av särskilda färdigställda instrumentförpackningar. En dylik arbetsupp—

giftsfördelning torde dock svårligen kunna genomföras vid mindre opera- tionsavdelningar, där jourtjänstens krav icke gör det möjligt att ersätta sjuksköterskor med annan arbetskraft. Sårassistansen är _ då den ej ut- föres av läkare —— likaledes en sjuksköterskcuppgift, men i vissa fall bör även undersköterska kunna anlitas. Iordningställande och passning av vissa apparater, t. ex. diatermiapparat, kan anförtros undersköterska eller sjuk- vårdsbiträde. För instrumentdisk och dukhängning anlitas f.n. underskö- terska eller sjukvårdsbiträde; dessa arbetsuppgifter bör i ökad utsträck— ning kuuna överlämnas till sjukvårdsbiträde. Assistans vid förbandslägg- ning bör kunna lämnas av undersköterska eller sjukvårdsbiträde.

Arbetsuppgifter efter operation. Kontroll av dukar och instrumenträk- ning skall'enligt gällande föreskrifter (se 5. 57) utföras av sjuksköterska. Iordningställande av narkosbord efter avslutad narkos, sedan narkosme— del m.m. omhändertagits, är en undersköterskeuppgift. Rengöring av sug— flaskor, uppsamling av använda instrument och operationslinne ingår i sjukvårdsbiträdes arbetsuppgifter. Iordningställande, packning och avsänd- ning av operationspreparat torde kunna anförtros undersköterska.

Assistans vid undersökningar och behandlingar bör i större utsträckning än hittills skett kunna överlämnas till undersköterska.

Blodtappning och blodgivning. Se avsnittet blodförsörjning under kli- niskt-kemiska laboratoriet (se s. 51).

Injektioner och infusioner. I fråga om injektioner och infusioner hän- visas till vad som anförts, under vårdavdelningar.

Medicin. Ansvaret för avdelningsförråd samt rekvisition och utdelning av läkemedel regleras, som tidigare nämnts, genom särskilda bestämmelser. Vi hänvisar till vad som anförts under vårdavdelningar.

Förbandsberedning. Isyning av bukduksplattor kan ombesörjas av sjuk- vårdsbiträde men kontrollen vid förpackningen skall utföras av sjukskö- terska. Ansvaret för förbandsberedning bör i övrigt ligga på underskö- terska men det manuella arbetet är _ i den mån det förekommer _ en sjukvårdsbiträdesuppgift. Engångsartiklar och fabriksberedda förband bör få allt större användning på sjukhusen.

Handskvård. Handskvården vilar redan nu på undersköterska och sjuk- vårdsbiträde och någon ändring däri föreslås ej. Engångshandskar bör om möjligt användas till undersökningshandskar. Centraliserad handskvård motiverar användande av maskinutrustning.

Transporter. Rörande transporter hänvisar vi till vad som anförts under vårdavdelningar.

Administrativa arbetsuppgifter. Det får förutsättas, att undersköterska anförtros »att sköta förråden av förbandsmateriel, förbrukningsartiklar etc. och att hon uppgör rekvisitioner av materiel m. 111. för komplettering därav, vilka föreläggs' avdelningens sjuksköterska för granskning och underskrift. Förandet av operationsböcker och dylikt är en uppgift som icke torde kunna läggas på annan än sjuksköterska.

4 3 Mottagningsavdelningar Städning. Den städning, som erfordras under pågående mottagningsar- bete, omhänderhas av sjukvårdsbiträde. För den dagliga städningen efter mottagningens slut bör ekonomibiträde i görligaste mån anlitas. Storstäd— ningen torde kunna helt avlyftas från mottagningspersonalen och Över— lämnas till särskild städpersonal.

Tvättgodsbehandling (smutslvätt). Den tvättgodsbehaudling som före- kommer vid mottagningsavdelningarna synes huvudsakligen bestå i sorte- ring. Arbetsuppgifter sammanhängande med tvättgodsbehandlingen bör helt avlyftas från sjukvårdspersonalen.

Rengöringsarbete. Rengöring av koppar, rondskålar, handskar m.m. samt instrument, injektionssprutor, injektionsspetsar, sonder och katetrar kan omhänderhas av sjukvårdsbiträde under tillsyn av undersköterska.

Desinfektion och sterilisering. Samtliga på mottagningsavdelning före- kommande former av sterilisering —- kokning, autoklavering, torrsterilise- ring och användning av kemiska medel _ bör kunna omhänderhas av un- dersköterska.

Materielvård. Vården av instrument, injektionssprutor och injektions- spetsar samt övriga utensilier bör anförtros undersköterska, men för mera komplicerade instrument torde sjuksköterskas medverkan erfordras. I undersköterskas uppgifter bör också kunna ingå skötsel av mottagningens förråd av linne och förbrukningsartiklar och dylikt. Angående ansvar för förband och förbandsberedning se nästa sida.

Patientvårdande arbetsuppgifter. Mottagandet av inkommande jourfall och olycksfall är sjuksköterskeuppgifter, där övriga befattningshavare har att medverka enligt sjuksköterskas direktiv eller under hennes ledning. Iordningställandet av patient för undersökning, operativt ingrepp och be— handling bör i större utsträckning än f.n. kunna överlämnas till under- sköterska. Tillsynen av patient efter poliklinisk operation eller krävande undersökning måste ske enligt sjuksköterskas direktiv men kan skötas av sjukvårdsbiträde.

Rutinkontroller. Temperaturtagning bör som hittills kunna utföras av sjukvårdsbiträde. Den rutinmässiga kontrollen av puls- och blodtryck bör kunna skötas av undersköterska.

Provtagningar. Förekommande tagning av urinprov, avföringsprov och sputumprov utföres lämpligen av sjukvårdsbiträde. Tagning av sänkor och andra venprover bör överlämnas till undersköterska. Kapillärprover, basal- metabolism, elektrokardiogram och elektroencephalogram får förutsättas vanligen bli utförda på laboratorium. Vid magsaftsprov måste nedsättning av sond ankomma på sjuksköterska, eventuell uppsugning och passning av patient på sjukvårdsbiträde.

Förberedelser till operativa ingrepp. Härför hänvisas i tillämpliga delar till vad som anförts för operationsavdelning på s. 43.

Assistans vid operativa ingrepp. De polikliniska operativa ingreppen är av olika svårighetsgrad. Allmänt kan sägas, att det är angeläget att tillse, att undersköterskor användes för dessa uppgifter i största möjliga utsträck- ning, så att även inom detta arbetsområde en avlastning av sjuksköterskor- na erhålles.

Omläggningar. Skötsel av rondbord eller dylikt ombesörjes av underskö- terska. Enklare omläggningar bör i regel utföras av undersköterska. Under- sköterska torde också i viss utsträckning kunna utföra större omlägg— ningar, som i övrigt utföres av sjuksköterska, om fallets natur kräver detta.

Viss förbandsliiggning. Assistans vid gipsförbandsläggning kan lämnas av sjukvårdsbiträde. Anläggandet av zinklimsförband kan anförtros under- sköterska.

Förberedelser till undersökningar och behandlingar. De förberedelser, som här avses, är av teknisk natur och avser iordningställande av instru— ment och dukning av brickor för omläggningar, undersökningar och be- handlingar, varvid träning att iakttaga sterilitet har stor betydelse. Arbets- uppgifterna bör kunna överlämnas till undersköterska.

Assistans vid undersökningar och behandlingar bör i större utsträckning än hittills skett kunna överlämnas. till undersköterska.

Behandlingar. Infektionsrisken vid blästappning och blåssköljning mo- tiverar att dessa uppgifter uteslutande tillkommer sjuksköterskor. Mag- säckssköljningar och tarmsköljningar fordrar enligt vår uppfattning också sjuksköterskas medverkan. Vaginalsköljningar bör kunna överlämnas till undersköterska. (Sistnämnda uppgifter har angivits sällan förekomma vid mottagningsavdelningar.)

Laborationer å urin. De på mottagningsavdelningen förekommande la- borationerna å urin — tapetests, mera sällan Esbach och specifik vikt _ bör kunna utföras av sjukvårdsbiträde.

Injektioner och infusioner. Under rubriken Vårdavdelningar har vi er- inrat om att gällande föreskrifter rörande utdelning av läkemedel innebär, att injektioner och infusioner måste göras av avdelningssköterska eller assistentsköterska eller i undantagsfall av ställföreträdare, som av veder— börande läkare därtill förordnas. Vi har inte föreslagit någon ändring i denna ordning.

Medicin. Ansvaret för avdelningsförråd samt rekvisition och utdelning av läkemedel regleras, som tidigare nämnts, genom särskilda bestämmelser. Vi hänvisar till vad vi anfört därom under rubriken Vårdavdelningar. För mottagningsavdelningarna torde något behov av ändring av nu tillämpad ordning i dessa avseenden icke föreligga.

Förbandsberedning. Ansvaret för förbandsberedning bör ligga på under- sköterska, men det manuella arbetet _ i den mån det förekommer _ är en sjukvårdsbiträdesuppgift. Engångsartiklar och fabriksberedda förband bör få allt större användning på sjukhusen.

Handskvård. Handskvården vilar redan nu på undersköterska och sjuk- vårdsbiträden och någon ändring däri föreslås ej. Om möjligt bör engångs— handskar användas vid undersökningar. Centraliserad handskvård motive— rar användande av maskinutrustning.

Transporter. Vad som anförts rörande transporter under rubriken Vård- avdeluingar äger tillämpning också på mottagningsavdelningarnas trans— porter. Det får anses vara angeläget att i görligaste mån avlasta dessa ar- betsuppgifter från den sjukvårdande personalen. Vid transport av patient från mottagningsavdelning till vårdavdelning, operationsavdelning eller röntgenavdelning är patientens tillstånd avgörande för om sjukvårdsper- sonal behöver medfölja eller ej.

Administrativa arbetsuppgifter. De administrativa arbetsuppgifterna bör i så stor utsträckning som möjligt avlyftas från sjukvårdspersonalen och läggas på andra befattningshavare. Tidsbeställningar och förande av vänte- lista samt inkallande av patienter på väntelista kan ombesörjas av skriv- personal enligt läkares direktiv. Inskrivning av patienter, skötsel av mot- tagningskort, inskrivning på patientkort, förande av jourfallsregister och mottagningsstatistik är arbetsuppgifter som lämpligen bör överföras på skrivpersonal. Utskrivningen av rekvisitioner göres av den som svarar för förråden — enligt våra rekommendationer alltså en undersköterska _ även om rekvisitionen skall undertecknas. av den ledande sjuksköterskan på mottagningsavdelningen.

Förlossningsavdelningar

Städning. Städning i anslutning till avdelningens löpande verksamhet omhänderhas av sjukvårdsbiträde. I den dagliga städningen hör ekonomi- biträde i görligaste mån deltaga. Storstädningen torde kunna helt avlyftas från avdelningens personal och överlämnas till särskild städpersonal.

Tvättgodsbehandling (smutslviitt), synes av enkätsvaren att döma hu— vudsakligen bestå i uppsamling av smutstvätt för avtransport, undantags- vis av räkning. Arbetsuppgifter sammanhängande med tvättgodsbehand- lingen hör helt avlastas från sjukvårdspersonalen.

Rengöringsarbete. Rengöring av bäcken, handfat, lavemangskannor och dylikt ombesörjes av den befattningshavare, som ansvarar för avdelningens sköljrum. Rengöring av instrument, injektionssprutor, injektionsspetsar, sonder, katetrar och dylikt kan omhänderhas av sjukvårdsbiträde under tillsyn av undersköterska.

Desinfektion och sterilisering. Samtliga de på förlossningsavdelning före- kommande formerna av desinfektion och sterilisering _ kokning, autokla- vering, torrsterilisering och användning av kemiska medel _ bör utföras av undersköterska.

Materielvård. Vården av instrument, injektionssprutor och injektions- spetsar bör normalt kunna anförtros undersköterska. Vissa mera kompli-

eerade instrument och apparater kan dock behöva tillses av barnmorska. Undersköterska bör även ansvara för avdelningens förråd av linne, förband och förbukningsartiklar.

Patientvårdande arbetsuppgifter. Uppgifterna att bistå patient med toa— lett, av- och påklädning samt bäddning och matning är sjukvårdsbiträdes- uppgifter. Matutdelningen bör kunna ombesörjas av undersköterska enligt sjuksköterskas direktiv eller —— vid behov —— under hennes ledning.

Rutinkontroller. Temperaturtagningen är en sjukvårdsbiträdesuppgift. Puls- och blodtryckskontrollen ingår vanligen som ett led i barnmorskans åtgärder för att få egna informationer om patienten, men kan i övrigt över- lämnas till undersköterska.

Provtagning. Undersökning av äggvita i urin bör kunna utföras av sj uk- vårdsbiträde men avläsning och bedömning av provet åvilar barnmorska.

Förberedelser för förlossning. Åt sjukvårdsbiträde bör kunna överläm- nas att iordningställa förlossningssäng och Operationsbord. Iordningställan- de till narkos av narkosbord och narkosapparat får anses vara en barn- morskeuppgift, liksom iordningställande och skötsel av trilén- och lustgas- apparatur. Uppdukning till förlossning bör kunna anförtros underskö- terska.

Patientens förberedande för förlossning. Rakning, lavemang, dusch eller avtvättning av patienten bör vara en sjukvårdsbiträdesuppgift. Desinfek— tionen av patienten i samband med förlossningsarbetets början göres av barnmorska.

Arbetsuppgifter under förlossning. Assistansen åt barnmorska lämnas av undersköterska eller sjukvårdsbiträde, liksom assistans åt barnmorska eller narkossköterska för narkosgivning. Passningen av patient under för— lossning och efterbördsskiftet är självfallet en barnmorskeuppgift.

Arbetsuppgifter efter förlossning. Efterskötningen av patienten med kon- troll av uterus* storlek och urinblåsan vilar på barnmorska. Temperatur- kontrollen kan sjukvårdsbiträde ombesörja. Undersköterska bör ock kunna anlitas för att sköta barnet, medan kontrollen och registreringen av barnet är en barnmorskeuppgift.

Behandlingar. Blåstappning och blåssköljning bör med hänsyn till in- fektionsrisken omhänderhas uteslutande av barnmorska. Anläggande till och igångsättande av syrgasbehandling är likaledes. en barnmorskeuppgift, men tillsyn av patient och apparatur bör kunna överlämnas till sjukvårds- biträde.

Infektioner och infusioner. Under rubriken Vårdavdelningar har vi er— inrat om att gällande föreskrifter rörande utdelning av läkemedel innebär, att injektioner och, infusioner måste göras av avdelningssköterska eller assistentsköterska eller i undantagsfall av ställföreträdare, som av veder- börande läkare därtill förordnas. Vi har inte föreslagit någon ändring i denna ordning.

Medicin. Ansvaret för avdelningsförråd samt rekvisition och utdelning av läkemedel regleras, som tidigare nämnts, genom särskilda bestämmelser. Vi hänvisar till vad vi anfört därom under rubriken Vårdavdelningar. För förlossningsavdelningarna torde något behov av ändring av nu tillämpad ordning i dessa avseenden ej föreligga.

Förbandsberedning. Handskvård. I fråga om förbandsberedning och handskvård hänvisas till vad som anförts i dessa avsnitt under rubriken Operationsavdelningar (s. 44).

Transporter. Vad som anförts rörande transporter under rubriken Vård- avdelningar äger tillämpning också på förlossningsavdelningarnas trans- porter. Det får anses vara angeläget att i görligaste mån avlasta dessa ar- betsuppgifter från den sjukvårdande personalen. Transport till vårdavdel- ning av förlöst moder med barn omhänderhas dock av sjukvårdspersonal.

Administrativa arbetsuppgifter. Inskrivning av patient och utskrivning av journal ombesörjes i regel av barnmorska i anslutning till patientens in- tagning och undersökning. Någon avlastning torde därför icke vara att vinna genom anlitande av skrivpersonal. Vissa andra administrativa arbets.- uppgifter på förlossningsavdelning, såsom födelseanmälningar och förande av liggare, torde icke kunna omhänderhas av annan än barnmorska. För vissa andra uppgifter bör skrivpersonal kunna anlitas., såsom för arkive- ring av journaler, utskrivning av beläggningsrapport etc. Med hänsyn till att de administrativa uppgifterna inte är särskilt omfattande kan det dock vara svårt att inpassa skrivpersonal i avdelningens organisation. Utskriv- ningen av rekvisitioner göres av den som svarar för förråden —— enligt våra rekommendationer alltså en undersköterska — även om rekvisitionen un- dertecknas av den ledande barnmorskan på avdelningen.

Kliniskt-kemiska laboratorier (motsvarande) Vid diskussionerna angående arbetsuppgifterna vid de kliniskt-kemiska laboratorierna har vi kommit till den principiella ståndpunkten, att sjuk- sköterskor med beaktande av de lokala förhållandena _ särskilt labora- toriets storlek och personalantal —— bör tilldelas sådana arbetsuppgifter som innehåller sjukvårdande moment. I övrigt bör det vara möjligt att överlämna arbetsuppgifterna till laboratriser och undersköterskor.

Vi har principiellt utgått ifrån att laborantutbildningen skall minst mot- svara den utbildning för Iaboratoriegöromål som lämnas under sjukskö- terskeutbildningen. Med undersköterska får i detta sammanhang förstås befattningshavare, som genomgått en undersköterskeutbildning med special- inriktning enligt de förslag vi redovisar längre fram i detta betänkande. Med laboratoriebiträde avser vi befattningshavare, som på arbetsplatsen fått viss utbildning för att handha laboratoriedisk och vissa enkla labora— tioner (motsvarande nuvarandc laboratoriebiträde grupp II). Vi har funnit, att för laboratoriebiträden och laboratorieundersköterskor icke hör fordras

sjukvårdsbiträdesutbildning. Deras arbetsuppgifter är av så speciell natur att de i denna utbildning meddelade kunskaperna skulle för dem få ringa tillämpning. För laboratorieundersköterskorna har dock i utbildningsplancn införts viss orientering i sjukdomslära för att ge dem en bakgrund till de- ras arbete på laboratoriet. Det ingår inte i vårt uppdrag att överväga, huru— vida de arbetsuppgifter vi föreslår skall överlämnas till laboratriser kan motivera några förändringar i laborantutbildningen, men vi förutsätter att frågan beaktas av medicinalstyrelsen som tillsynsmyndighet för de på sjuk- husverksamhet inriktade grenarna av denna utbildning enligt det uppdrag som givits styrelsen m.fl. ämbetsverk genom kungl. brev den 30 juni 1961.

Städning. Såväl storstädning som daglig städning har redan i stor ut— sträckning överflyttats till särskild personal (ekonomibiträden). Denna ut- veckling bör fortgå.

Diskning. Laboratoriedisken bör utföras av laboratoriebiträde. Viss komplicerad apparatur kan dock behöva diskas av laboratris.

Desinfektion och sterilisering. Samtliga de på laboratorium förekom— mande formerna för desinfektion och sterilisering bör tilldelas underskö- terska.

Materielvård. Vården av instrument, injektionssprutor och injektions— spetsar bör anförtros undersköterska. Omvårdnaden av apparater bör om- händerhas av den, som sköter apparaten.

Omhändertagande av patient på laboratoriet får förutsättas ombesörjas av den befattningshavare, som sköter provtagningen.

Förberedelser till provtagning. Iordningställande och påfyllning av rör kan lämpligen skötas av undersköterska. Iordningställande av provtagnings1 bricka kan i och för sig ombesörjas av laboratoriebiträde, men det synes naturligt att arbetet i praktiken oftast utföres av den befattningshavare som tar ifrågavarande prover.

Provtagning. Kapillärprover tages lämpligen av undersköterska från la- boratoriet. Tagning av BMB-(basalmetabolism)kurvor och EKG (elektro- kardiogram) kräver enligt vår uppfattning sjuksköterskas medverkan eller ledning. Om laboratoriet sörjer för tagning av venprover kan uppgif— ten utföras av undersköterska. Vi vill i detta sammanhang påpeka att vård- avdelningarnas koncentrerade morgonarbete kan underlättas betydligt, om provtagningen kan spridas ut under dagen. Möjligheterna därtill bör be- aktas.

Förberedelser till laborationer. Beredning av lösningar bör överlämnas till laboratris.

Laborationer. Titrering och undersökning av magsaftsprov (Ewald och fraktionerat) bör kunna utföras av undersköterska. Detsamma gäller urin- prover (reaktion, specifik vikt, kvantitativ bestämning av socker och ägg— vita, Esbach, gallstatus, diastas och Legal). Äggvita i urin och socker, kva- litativt, bör kunna utföras av laboratoriebiträde.

Av avföringsprov bör blod, katalas, jäsning och gallstatus överlämnas till undersköterska, medan maskäggsundersökning, fullständig faecesunder— sökning och undersökning rörande trypsin i faeces bör ombesörjas av labo- ratris.

Undersökning rörande tuberkelbaciller bör åvila laboratris. Av blodanalyserna torde Meulengracht, restkväve och blodsocker kunna anförtros undersköterska, medan övriga utföres av laboratris. Av de sero- logiska undersökningarna bör Meinicke och protrombinbestämning kunna utföras av undersköterska.

Sättning och avläsning av sänkningsreaktion bör kunna ombesörjas av undersköterska.

Preparatberedning och preparatfärgning för mikroskopering bör utföras av undersköterska.

Mikroskopcring bör i regel skötas av laboratris. Där speciell apparatur utnyttjas för mikroskopisk räkning, bör arbetet kunna överlämnas till un- dersköterska.

Bakteriologiska undersökningar förutsättes _ i den mån de förekommer _ bli utförda av laboratris med specialutbildning.

Blodförsörjning. Blodgruppering och Rh-bcstämning vilar helt på sjuk— sköterska eller laboratris. Tappning av blodgivare och därmed samman— hängande kontroller förutsättes vila på sjuksköterska. Enligt vår uppfatt— ning bör samma sjuksköterska av kontrollskäl svara för kallandet av blod- givare. Blodgivarregistret kan föras av skrivpersonal.

Medicin. Rörande läkemedelsförråd och -utdelning hänvisar vi till vad vi anfört i motsvarande avsnitt för vårdavdelningar. För laboratorierna tor- de behov av ändring i nu tillämpad ordning i dessa avseenden ej föreligga.

Transporter av apoteksvaror, förrådsvaror och post bör helt avlyftas från laboratoriets personal. Hämtning av prover från vårdavdelningarna och ut— bärning av laboratoriesvar ombesörjes enligt enkätsvaren redan i stor ut- sträckning av annan personal än laboratoriets och bör likaledes avlyftas denna personal. Ej heller vårdavdelningspersonal bör utnyttjas för dessa arbetsuppgifter utan de bör skötas av bud- eller transportpersonal.

Administrativa arbetsuppgifter. Registrering av laboratorieresultat och förande av arbetsliggare bör kunna i större utsträckning än som skett över- föras till skrivpersonal. Utskrivning av laboratoriesvar omhänderhas även enligt enkäten i viss utsträckning av skrivpersonal, men det torde ej sällan vara motiverat, att uppgiften vilar direkt på den som utför undersökningen. Rekvisitioner bör iordningställas av den som handhar vederbörande för- råd men granskas och undertecknas av arbetsledare.

Röntgenavdelningar Vi vill i detta avsnitt erinra om, att vi i det följande använder benäm- ningen undersköterska för befattningshavare, som efter grundutbildning

för sjukvårdsbiträden tjänstgjort på röntgenavdelning och genomgått en undersköterskeutbildning med specialinriktning enligt de förslag vi redo— visar längre fram i detta betänkande. Vid överväganden rörande fördel— ningen av arbetsuppgifterna på dessa avdelningar har vi också funnit, att det bör vara möjligt att i icke ringa utsträckning ersätta sjuksköterskor med en annan befattningshavarekategori, som f.n. inte ingår i de svenska sjukhusens personaluppsättning. Vi använder i det följande benämningen röntgenassistenter för denna grupp och avser därmed personer, som genom- gått en specialutbildning för röntgcnologiskt arbete, 'som i princip motsva- rar den som på laboratoriesidan meddelas laboratriser. Under vårt arbete har genom kungl. brev den 30 juni 1961 uppdragits åt medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning att i sam- råd med vederbörande kommunförbund snarast möjligt anordna utbild— ning för bl. a. dylik personal. Vi tillstyrker, att en dylik utbildning kommer till stånd. Från våra utgångspunkter har vi här skisserat en arbetsuppgifts- fördelning, där denna pcrsonalkategori ingår. Principiellt har vi därvid ut- gått ifrån att sjuksköterskor skall användas för uppgifter, där ett sjuk- vårdande moment ingår, men att arbetsuppgifterna eljest i stor utsträck- ning skall kunna handhas av röntgenassistenter samt undersköterskor. Den mest betydande avlastningen av sjuksköterskorna beräknas därigenom kun- na erhållas vid de större röntgenklinikerna. Vid mindre kliniker och rönt— genavdelningar, som icke utgör egna kliniker, där arbetsuppgifterna inte lika lätt kan differentieras, blir avlastningen förhållandevis mindre. Vidare må framhållas., att mörkrumsarbetet vid röntgenklinikerna kan över- lämnas till personal —— av oss benämnd fotografiska biträden —— som icke är sjukvårdsutbildad utan erhållit sin yrkesutbildning inom det fotografiska facket.

Städning. Storstädning har redan i stor utsträckning överflyttats till per— sonal utanför röntgenavdelningen och torde helt kunna avlyftas från avdel- ningens personal. Möjligheterna att överflytta även den dagliga städningen på annan än sjukvårdspersonal vid avdelningen förefaller stora. Det bör därför vara möjligt att låta detta arbete utföras av särskild städpersonal.

Tvättgodsbehandling förekommer endast i ringa omfattning och bör kun- na helt avlyftas från röntgenavdelningens personal.

Diskning i beredningsrum och sköljrum bör kunna utföras av ekonomi- biträde, om arbetsvolymen är tillräcklig att sysselsätta särskilt sådant.

Desinfektion och sterilisering. Samtliga på röntgenavdelning förekom— mande former av desinfektion och sterilisering bör anförtros underskö— terska. .

Materielvård. Vården av instrument, injektionssprutor och injektions- spetsar samt övriga utensilier bör i regel anförtros undersköterska. Under— sköterska bör även ansvara för förråd av linne, förbrukningsartiklar och dylikt och i hennes arbetsuppgifter kan naturligt ingå att tillse möbler

m. m. och vid förekommande behov anmäla önskemål om reparationer. Till- synen av röntgenapparaturen och övrig speciell utrustning får anses vara en sjuksköterskeuppgift, alternativt uppgift för röntgenassistent. Vård av kasetter bör vila på den som handhar mörkrumsarbetet.

Patientens förberedande för röntgenundersökning. Mottagandet av pa- tienten i väntrummen kan skötas av sjukvårdsbiträde eller av skrivperso- nal, som stationerats i anslutning till dessa lokaler. Patients omhänderta- gande i undersökningsrum, av- och påklädning liksom uppläggning på un- dersökningsbord bör vara sjukvårdsbiträdesuppgifter men patientens till- stånd kan kräva sjuksköterskas medverkan. Rengöringslavemang ges av sjukvårdsbiträde enligt direktiv av sjuksköterska.

Speciella förberedelser till röntgenundersökning. Assistans vid uppduk- ning kan lämnas av sjukvårdsbiträde. Uppdukning av sterila bord för enk- lare undersökningar bör kunna överlämnas till undersköterska, eventuellt även för större undersökningar tspecialundersökningar) (under sjukskö— terskas ledning). Tillredning av kontrastmedel är redan nu en sjukvårds— biträdesuppgift och någon ändring däri föreslås icke.

Undersökning. Assistans vid kontrastgivning kan vara en mer eller mind- re komplicerad uppgift, beroende på undersökningens karaktär och pa— tientens tillstånd. Sjuksköterska måste ofta tagas i anspråk därför, men uppgiften bör ej sällan kunna överlämnas till undersköterska. Inställning för bildtagning och manövrering av röntgenapparaturen vid genomlysning och exponering är för närvarande en läkaruppgift eller röntgensköterske- uppgift, beroende på undersökningens art och omfattning. Röntgenunder- sökningens utförande är i de flesta fall ett lagarbete. Den som skall utföra den tekniska delen av arbetet måste väl känna till hur en sjuk skall om- händertagas och behöver således förutom röntgentekniska och anatomiska kunskaper också sjukvårdserfarenhet. Röntgenassistent bör kunna med- verka i undersökningsarbetet i den utsträckning som utbildningens om— fattning och inriktning medger. Kasettservice är en sjukvårdsbiträdesupp— gift.

Mörkrumsarbete. Beredning av framkallnings- och fixeringslösningar, laddning och tömning av kasetter, filmmärkning, framkallning och fixering är arbetsuppgifter som bör vila på undersköterska eller fotografiskt biträde. Sköljning, hängning för preliminär granskning samt torkning kan omhän— derhas av sjukvårdsbiträde.

Förberedelser för granskning och demonstration. Sortering av filmer kan överlämnas till sjukvårdsbiträde. Upphängningen av filmer för demonstra- tion bör ombesörjas av röntgenassistent eller undersköterska.

Expeditionsarbete. Enkäten visar, att utskrivningen av utlåtanden, re— gistrering av film och utlåtanden och framtagning av och insättning av film och utlåtanden i arkiv i mycket stor utsträckning handhas av annan personal än sjukvårdspersonal. Fullständig överflyttning till skrivpersonal

av dylika arbetsuppgifter är att förorda. Bokföring och kassagöromål bör avlyftas från sjuksköterskepersonal, som dels saknar utbildning för så- dant arbete, dels kan göra viktigare insatser med sjukvårdsuppgifter.

Jourtjänstgörande personal måste dock vara förtrogen med expeditio— nella arbetsuppgifter.

Medicin. Rörande läkemedelsförråd och -utdelning hänvisar vi till vad vi anfört i motsvarande avsnitt för vårdavdelningar. För röntgenavdel— ningarna torde behov av ändring av nu tillämpad ordning i dessa avseen— den ej föreligga.

Transporter. Transporter, som inte avser patienter _— alltså av apoteks- varor, förrådsvaror och post _— bör avlyftas från röntgenavdelningens per- sonal. Även en stor del av patienttransporterna till och från vårdavdel- ningarna bör kunna skötas av särskild transportpersonal. I vissa fall kan patient böra omhändertagas under transport, men det synes i dylika fall lämpligast att vårdavdelningspersonal svarar för transporten, så att rönt- genavdelningens personal icke behöver frigöras för dessa uppgifter.

Administrativa arbetsuppgifter. Tidsbeställningar och förberedelsean— visningar bör i möjligaste mån överlämnas till skrivpersonal, som har att utföra uppgifterna efter läkares eller sjuksköterskas direktiv. Inskrivning av patienter kan ombesörjas av skrivpersonal. Förande av liggare över röntgen— och ventilrör samt över reparationer på apparaturen ombesörjes lämpligen av arbetsledaren på avdelningen på det sätt som f.n. synes vara fallet. Rekvisitioner av film, framkallningsmateriel och dylikt iordning— ställs av den som svarar för förråden därav och granskas och undertecknas av arbetsledaren på avdelningen.

Förberedelser för röntgenbehandling. [ fråga om mottagning av patient i väntrummet, omhändertagande av patient för behandling, bistånd med av- och påklädning samt patients uppläggande på behandlingsbord hänvisas till vad som anförts rörande förberedelser till undersökning. Tillsyn av dålig patient ankommer på sjuksköterska, dock kan uppgiften delegeras till annan om situationen så medger. Placering av blygummiplattor kring behandlingsfälten och placering av filter i rökkåpan bör kunna anförtros röntgenassistent och även inriktning mot behandlingsfältet och inställning av manöverapparaten med kontroll bör i flertalet fall kunna göras av rönt- genassistent enligt givna direktiv.

Behandling. Övervakning av patient och apparatur under behandling kan utföras av undersköterska, om inte patientens tillstånd kräver sjukskö- terskas medverkan. Assistans åt läkare vid behandling kan vara olika krä- vande och därför erfordras medverkan av sjuksköterska, röntgenassistent eller undersköterska, beroende på uppgiftens karaktär.

Assistans vid provexcisioner bör vara undersköterskeuppgift. Omläggningar är en sjuksköterskeuppgift som efter sjuksköterskas be— dömande kan överlämnas till undersköterska.

Efterarbete efter behandling —— borttagande av plattor, kuddar etc. samt bistånd åt patienten —— bör kunna i största möjliga utsträckning överläm— nas åt sjukvårdsbiträde.

Tillsyn (w ierapiapparuler inklusive dosmäining bör åvila röntgenassis— tent.

Förande av reparationsliggare bör ombesörjas av arbetsledaren på avdel- ningen.

I fråga om medicin, transporter och administrativa arbetsuppgifter på terapiavdelning hänvisas till vad ovan anförts för diagnostikavdelning. In- förandet av uppgifter rörande behandlingen på patientkort och i behand- lingsliggare måste dock ankomma på den, som lämnat behandlingen.

Formella hinder mot omfördelning av arbetsuppgifter

Vid överväganden rörande möjligheterna att överflytta arbetsuppgifter inom sjukhusen från sjuksköterskor till andra befattningshavaregrupper uppkommer frågan, huruvida formella hinder i författning eller dylikt före- ligger mot sådan överflyttning.

Det torde vara motiverat att i detta sammanhang först beröra begreppet legitimerad sjuksköterska. I reglementet för sjuksköterskor (SFS 656/1957) medges rätt för den, som med godkända betyg genomgått statlig eller av staten godkänd sjuksköterskcskola eller eljest förvärvat ett mått av kun- skap och färdighet, som motsvarar vad sådan skola avser att bibringa, att erhålla legitimation som sjuksköterska. Den som på grund av sinnessjuk— dom eller annan rubbning i själstillståndct blir ur stånd att nöjaktigt utöva sjuksköterskeyrket eller som ådagalagt grov oskicklighet vid dess utöv- ning eller eljest visat sig uppenbart olämplig som sjuksköterska, må desle- gitimeras av medicinalstyrelsen. Det är att märka, att begreppet sjukskö- terskeyrket icke definierats någonstädes i reglementet. Det föreskrives exem- pelvis, att sjuksköterska, som avser att å ort inom riket enskilt utöva sjuk- sköterskeyrket genom meddelande av sjukvård i hemmen eller å egen mot- tagning, senast inom två veckor efter det hon börjat verksamheten skall an- mäla sig hos tjänsteläkaren i orten och för denne uppvisa sitt legitimations— bevis.

I sjukhusstadgan föreskrives allmänt (30 5) att till innehavare av tjänst såsom sjuksköterska, barnmorska eller sjukgymnast må endast antagas den som vunnit vederbörlig legitimation. Vad som föreskrivits i fråga om sjuksköterska och barnmorska skall, om medicinalstyrelsen ej medger un- dantag, gälla jämväl vikarie för sådan tjänsteman. Stadgandet avser så- lunda innehavare av tjänst såsom bl.a. sjuksköterska. Någon precisering av vad begreppet sjukskötersketjänst innebär finnes dock icke i stadgan.

Undantag från föreskriften beträffande vikarier har gjorts genom medi— cinalstyrelsens cirkulär den 27 november 1959 (MF 89/1959).

I stadgan finnes ej heller någon antydan om vilka arbetsuppgifter som anses åvila innehavare av sjukskötersketjänst. Stadgans utformning kan tydligen ej utgöra hinder för överflyttning av arbetsuppgifter från sjuk- sköterskor till andra befattningshavare.

I vissa statsbidragsförfattningar finnes föreskrifter rörande kompetensen hos personal, som sysselsättesi den statsbidragsstödda verksamheten. Dylika kompetensföreskrifter finnes för distriktssköterskor och dispensärsköterskor samt sjuksköterskor vid mödra- och barnavårdscentraler. Dessa verksam- hetsgrenar omfattas emellertid icke av utredningen. I statsbidragsförfatt- ningarna rörande barnbördsvård, barnsjukvård och kronikervård finnes allmänna föreskrifter om att vid vederbörande avdelning skall finnas an— ställd vårdpersonal i tillräckligt antal och med erforderlig utbildning.

Direkta föreskrifter om vem som skall handha vissa bestämda arbets— uppgifter synes förekomma endast i ett fåtal fall. I medicinalstyrelsens cirkulär den 27 november 1959 (MF 91/1959) angående tystnadsplikt för dem som meddela sjukvård m.fl. föreskrives bl.a. att förfrågningar an- gående sjuka, som är intagna på sjukhus, bör besvaras av den bland sjuk- vårdspersonalen, som har ansvaret för den avdelning, där den sjuke vårdas. I medcinalstyrelsens meddelande den 19 mars 1943 (MF 31/1943) angående intravenösa injektioner föreskrives i fråga om sjuksköterska anställd på anstalt, att intravenösa injektioner icke må verkställas av å anstalt anställd sjuksköterska annat än på direkt läkarordination vid varje särskilt till- fälle och under den ordinerande läkarens ansvar. Sjuksköterska, som icke anser sig kunna eller böra utföra ordinerad injektion, äger rätt att erhålla befrielse från det givna uppdraget. Av denna bestämmelse torde följa, att annan befattningshavare å sjukhus än läkare eller sjuksköterska. icke äger rätt att ge intravenös injektion. Smittkoppsympning må enligt lagen den 28 juli 1958 (SFS 428/1958) endast utföras av den som är behörig att ut- öva läkarkonsten eller som förordnats till ympare. Som föreståndare för centralförråd för läkemedel må enligt medicinalstyrelsens kungörelse den 4 februari 1942 (MF 13/1942) antagas sjuksköterska som genomgått stat- lig eller av staten godkänd sjuksköterskeskola eller erhållit bevis att hon innehar däremot svarande kompetens och därjämte bevistat s.k. apoteks- kurs. Motsvarande gäller för vikarie för dylik föreståndare. Avdelningsför- råd för läkemedel skall förestås av avdelningssköterska (motsvarande) som också skall förvara nyckeln till förrådet. I medicinalstyrelsens kun- görelse den 19 december 1946 (MF 217/1946) med särskilda föreskrifter angående läkemedelsförsörjningen å sjukvårdsinrättningarna i riket före— skrives bl.a., att utlämning av läkemedel från centralförråd endast må ske mot recept eller daterad och av vederbörande läkare undertecknad rekvi- sition; dock må reagenser och varor för sjukvårdstekniskt bruk (såsom t. ex. handsalva) kunna uppföras på rekvisition som undertecknats av sjuk- sköterska. Annan befattningshavare kan sålunda ej rekvirera några apo—

teksvaror. Utdelning av läkemedel skall göras av vederbörande avdelnings— sköterska eller av assistentsköterska eller i undantagsfall av ställföreträ- dare, som av vederbörande läkare därtill förordnas. Annan befattnings— havare än sjuksköterska får alltså utdela läkemedel endast efter uttryck- ligt förordnande av den på avdelningen tjänstgörande läkaren. Undantag göres dock för sjuksköterskeelever, som får utdela läkemedel under tillsyn av avdelningssköterska eller assistentsköterska.

I medicinalstyrelsens cirkulär den 14 oktober 1943 (MF 120/1943) före- skrives, att s.k. dukkontroll på operationsavdelningar skall utövas av första operationssköterska eller annan på operationsavdelningen tjänstgörande operationssköterska och att denna kontroll icke får överlämnas åt elev eller sjukvårdsbiträde. Motsvarande gäller i fråga om instrumentkontrollen.

Såvitt vi kunnat finna har vi icke föreslagit några åtgärder rörande om— fördelning av arbetsuppgifter, som kan stå i strid med de föreskrifter, för vilka här redogjorts. Vi erinrar dock om att vi i fråga om läkemedelsutdel— ningen ifrågasatt möjligheterna till vissa ändringar i gällande bestämmelser, vilka emellertid föreslagits skola utredas av medicinalstyrelsen.

I våra direktiv har icke berörts frågan huruvida en överflyttning till undersköterskor eller andra befattningshavare av arbetsuppgifter som nu utföres av sjuksköterskor kunde anses böra medföra, att det särskilda disciplinära förfarande vid fel eller försummelse i utövning av verksam— heten, som gäller för sjuksköterskor m.fl., skulle tillämpas på de befatt- ningshavare, som övertagit dessa arbetsuppgifter. F.n. gäller, att inneha- vare av läkar- eller tandläkartjänst och den som eljest utövar läkar- eller tandläkarkonsten samt apotekare och vid apoteken anställd farmaceutisk personal ävensom sjuksköterska, sjukgymnast, barnmorska, abortkurator, tandtekniker, tandsköterska och desinsektör i utövningen av sin verksam- het är underställda medicinalstyrelsens inseende och pliktiga att efterkom- na vad styrelsen i kraft av gällande författningar föreskriver dem. Före- skrifter därom återfinnes i 105 instruktionen för medicinalstyrelsen. I 395 av instruktionen stadgas att ärende om åtal mot eller disciplinär bestraff- ning av tjänsteman hos styrelsen eller under styrelsen ställda statliga organ ävensom ärende rörande ifrågasatt fel eller försummelse i tjänsten eller i utövning av verksamhet, som jämlikt 105 står under medicinalstyrelsens inseende, skall handläggas av styrelsens disciplinnämnd.

Föreskrifter rörande åtgärder vid fel eller försummelse i tjänsten åter- finnes även i av vederbörande sjukvårdshuvudmän för underställda be- fattningshavare fastställda tjänstereglementen och godkända kollektiv- avtal.

Med hänsyn till att frågan inte upptagits i direktiven och i övrigt till dess natur har vi inte ansett oss böra uppta den till behandling. Vi vill emellertid erinra om att problemet föreligger.

KAPITEL V

Utbildningsfrågor

En överflyttning av arbetsuppgifter mellan olika befattningshavarekategorier på sjukhus förutsätter en omprövning av deras. utbildning. En dylik ompröv— ning har också, när det gäller undersköterskorna, förutsatts i våra direktiv. Då vi emellertid inte ansett det möjligt att skissera en omfördelning av arbetsuppgifterna endast mellan sjuksköterskor och undersköterskor, har vi som framgår av det föregående sökt skissera riktlinjer rörande fördel— ningen av samtliga arbetsuppgifter, varigenom även sjukvårdsbiträdesgrup— pen och andra personalkategorier berörts. Vi har därför ansett oss oför- hindrade att behandla också dessa gruppers utbildningsfrågor. När det gäller laboratriserna finns emellertid en nyligen fastställd utbildningsgång och för de av oss föreslagna röntgenassistenterna skall en utbildning plan— läggas av medicinalstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, över— styrelsen för yrkesutbildning och de kommunala sjukvårdshuvudmännen enligt därom i kungl. brev den 30 juni 1961 givet uppdrag. Även för kon— torspersonal vid sjukhusens läkarexpeditioner finns utbildningsplaner ut- arbetade, och vi har inte ansett oss böra föreslå några ändringar däri. Där- emot har vi mot bakgrunden av våra ställningstaganden rörande arbetsupp— giftsfördelningen utarbetat förslag till nya utbildningsplaner för sjukvårds- biträden och undersköterskor och därjämte vissa rekommendationer röran— de den praktiska träning på arbetsplatsen, som vi anser böra givas ekono- mibiträden med städningsuppgifter samt laboratoriebiträden. Dessa förslag redovisas i det följande.

Vi har utgått ifrån, att det skall vara möjligt att anordna de av oss före— slagna utbildningarna för sjukvårdsb'iträden och undersköterskor i lands— tings- eller primärkommunala yrkesskolor med statsbidrag enligt gällande föreskrifter om statsbidrag till yrkesundervisning.

Förslag till plan för utbildning av sjukvårdsbiträden

En kartläggning av sjukvårdsbiträdes arbetsuppgifter är en förutsättning för planeringen av en ändamålsenlig utbildning. Arbetsuppgifter som en— ligt vår uppfattning skall kunna tilldelas sjukvårdsbiträde framgår av föl- jande förteckning, som bygger på vad som anförts i kap. IV.

Arbetsuppgifter som skall kunna tilldelas sjukvårdsbiträde efter genom-

gången sjukvårdsbiträdeskurs

Städning och rengöring Städning av sjukrum och (daglig) Rengöring av sjukvårdsutensilier, in- strument, injektionssprutor, in— jektionsspetsar, sonder, katetrar etc.

sjuksal

Anteckning av uppgifter för västske- lista

Undersökningar och behandlingar

Förberedelse av patient för operation och röntgen 'l'emperaturtagning

Pulsräkning Räkning av andning Mätning av blodtryck

Värme- och köldbehandlingar Lavemang

Patienlvärdande uppgifter Mätning och vägning av patient

Patientens personliga hygien . . Räddning Prontagnmgar och laborationer Urinmätning _— urinprov Avföringsprov

Prov på upphostning Undersökning av äggvita i urin Undersökning av socker i urin

Förebyggande av liggsår Av— och påklädning av patient Servering av patienternas måltider jämte matning

Det är nödvändigt att vid fördelning av vissa arbetsuppgifter hänsyn ta— ges till patientens s-jukdomstillstånd. Det kan sålunda vara lämpligt att låta sjukvårdsbiträde utföra en arbetsuppgift för viss patient men ej för en annan. Likaså kan sjukvårdsbiträde i större omfattning sköta en patient under en del av sjukdomsperioden men ej under en annan, då vårduppgif— ten bör tilldelas undersköterska.

Inträdesfordringar

Vi föreslår, att åldern för inträde i sjukvårdsbiträdesutbildning sättes till lägst 17 år med iakttagande av att eleven senast vid utbildningens avslu- tande skall ha fyllt 18 år. Avsikten med denna sänkning av nu gällande åldersgräns är att söka förkorta tiden mellan avslutandet av elevernas obli- gatoriska skolgång, som vid den nio-åriga skolans genomförande upphör vid 16 år, och inträdet i sjukvårdsbiträdesutbildningen. Det bör på detta sätt vara lättare att intressera ungdomar för sjukvårdsbiträdesutbildning och sjukvårdsyrken, då det kan antagas att de icke definitivt absorberas av andra konkurrerande yrken, om tiden mellan den obligatoriska skolans slut och inträdet i yrkesutbildning göres kortare. Å andra sidan bör eleven vid sjukvårdsbiträdesutbildningens avslutande ha fyllt 18 år för att hennes användbarhet i praktiskt sjukvårdsarbete icke skall inskränkas genom ar- betarskyddslagens föreskrifter rörande minderårigas användande i nattar- bete. Hinder bör alltså inte föreligga att det färdigutbildade sjukvårdsbiträ- det från början sättes in på ett tjänstgöringsschema som innehåller vak- tjänst eller beredskapstjänst.

Någon övre åldersgräns för tillträde till utbildningen bör icke sättas. Möj— lighet bör stå öppen för äldre goda krafter att vinna inträde i utbildningen, varigenom sjukvården kan tillföras insatser från exempelvis kvinnor, som ägnat sig åt skötsel av hem och barn men, då detta arbete ej längre kräver så mycket av deras tid, önskar återupptaga yrkesverksamhet.

I 205 1 inom. a) yrkesskolstadgan föreskrives, att såsom allmänt villkor för inträde i yrkesskola skall gälla bl.a. att sökanden inhämtat den för folkskolan respektive försöksskolan bestämda lärokursen eller fått behörigt tillstånd antingen att lämna sagda skola eller att helt eller delvis fullgöra sin skolplikt i yrkesskola. Anledning finnes icke att för den utbildning, varom här är fråga, fastställa andra villkor i detta avseende.

I nämnda lagrum b) föreskrives, att såsom allmänt villkor för inträde i yrkesskola vidare skall gälla, att sökanden icke lider av sjukdom eller lyte, som gör honom olämplig för det yrke, utbildningen avser. Vi ifrågasätter, om icke detta stadgande bör preciseras, då det gäller inträde vid sjukvårds- biträdesutbildning, på sådant sätt att sökanden genom läkarintyg enligt för sjukvårdspersonal gällande föreskrifter skall styrka sig vara fri från sjuk— dom eller lyte. Någon reell skillnad mellan vårt förslag och yrkesskolstad— gans allmänna föreskrift torde icke finnas, men det är angeläget _ icke minst från elevernas synpunkt — att elev, som genomgått utbildningen, också kan erhålla anställning inom sjukvård. Eventuella medicinska hin— der för anställning bör därför vara klarlagda innan utbildningen påbörjas.

Utbildningens längd och mål m.m.

Utbildningens längd bestämmes av dess innehåll, och detta måste i sin tur bestämmas med utgångspunkt från de arbetsuppgifter, som tilldelats sjukvårdsbiträde. Mot denna bakgrund föreslår vi en utbildning om till- sammans 23 veckor, fördelade på följande sätt:

en teoretisk del, läskurs ................................................ 5 veckor en praktisk del, praktisk utbildning ................................. 16 » en teoretisk del, repetition ............................................. 2 »

Målet med läskurs är att ge sjukvårdsbiträdeselev teoretisk bakgrund till det praktiska hand- landet samt noggrann instruktion i de arbetsmetoder som tillämpas i sjukvårdsbiträdes arbete. Instruktionsmetoden bör i stor utsträckning komma till användning. En riktigt genomförd instruktion ger enligt vår uppfattning eleven goda möj- ligheter att lära och förstå arbetsuppgifterna och meningen med dem och gör eleven på så sätt mera benägen att följa reglerna för arbetet. Vidare bör föreläsningsformen i största möjliga utsträckning undvikas till för- mån för lektionsundervisning.

Målet med praktisk utbildning är att under handledning göra sjukvårdsbiträdeselev förtrogen med sjuk— husmiljön och låta henne tillämpa, befästa och komplettera de i läs— kursen förvärvade kunskaperna samt ge henne träning i det prak- tiska utförandet av arbetsuppgifter, som genomgåtts i den teoretiska utbildningen. Målet med repetition är att ge sjukvårdsbiträdeselev möjlighet till repetition av arbetsmetoder

och deras teoretiska bakgrund, samt

att ge lärare tillfälle att utröna att sjukvårdsbiträdeselev tillgodogjort

sig den teoretiska och praktiska utbildningen.

Antalet elever i varje kurs bör främst av pedagogiska skäl vara det i 15 5 yrkesskolstadgan angivna, nämligen 16. Genom gruppindelning vid de— monstrationer och praktiska övningar —— förslagsvis med fyra elever i varje grupp — bör undervisningen kunna göras mera effektiv. Antalet kurser bör givetvis bestämmas med hänsyn till rekryteringsbehovet hos den huvud- man, som huvudsakligen replierar på utbildningen för att fylla detta behov. På bifogade plan har en kontinuerlig kursföljd skisserats. Denna plan inne- bär, att sju kurser kan genomföras varje år och ger alltså _ vid 16 elever per kurs — en utbildningskapacitet om 112 sjukvårdsbiträden per år. Om det årliga behovet av sjukvårdsbiträden är mindre än angivna antal kan avbrott göras i kursföljden vid den tid på året som anses lämplig därför.

Antalet undervisningstimmar per vecka under teoriperioderna bör ej överstiga 33. Detta timantal kan enligt 12 5 första stycket yrkesskolstadgan medgivas av överstyrelsen för yrkesutbildning och har också tillämpats i de kursplaner för sjukvårdsbiträdesutbildning som följts under de senaste åren. Det i yrkesskolstadgan såsom normalantal angivna timantalet 37 har nämligen visat sig vara krävande för eleverna. Den här nedan intagna kurs— planen har därför utarbetats med utgångspunkt från att ett veckotimantal om 33 skall gälla.

I hittills följda kursplaner för sjukvårdsbiträdes-utbildning — utom en — har upptagits viss teoretisk jämsidesundervisning under det praktiska utbildningsskedet. Dylik undervisning är emellertid krävande för eleverna och svår att arrangera på tillfredsställande sätt. Vi har därför samlat den lektionsmässiga undervisningen till de teoretiska utbildningsskedena.

Kursplan; ämnesfördelning och innehåll Vi föreslår följande ämnesfördelning för

Sjukvårdsbiträdesutbildning Vecka nr 1 2345678910111213141516171819202122232425262728293031323334353637383940414243444546474349505152

lx xxx m x_n/1 *

|. 359

x i l, _4 . ull _5 . l, _5 , 1,

aila—sz länga—glas? | LXJ/Lx Å7/LXx7/LXÅT/LX ' w'I/Ag väg"/311732 x å/zqq %& avd ' VM,/av, ';

: Lx »,le 7/Lx s7/Lx

x NX

ll

x , "; :* lx .,, ,

TX' I

xx X

X

x

Al

lk 'I x & |, 5 > sl— >>> åt?; åxx xx; »| %& fl äh x x

T

Xl

/

q,!

NX &I

_5

k 1/ _/X H*— ,; l

_4 R

l x I tfl/I

_/i *x ,

55,14 QI—jx xx) |) >,.4 i”? »! »? |ij

axx Gl & ;T & |

x x » (ut xxx

,_x R 5 ') _4 m ,, _4 *x

xxx QI

mig;/Lv; (I/LXL/fI/Al/ ”V,-Zu: JÅAG'IÅQK, ,xb/Lx Åv/Lx ——/, &,le All'l/N/ 'l/AL/V/ALI'IÖ Y/ tll—q Pig—Aiga ,- X X—

T

* & W Si

_x &

l,

,, bh

/ .sz , 'a'

,; it V / x] 3, ? ml, 5 i? ,, 4 x , , _5 i)

| '" 35 F" 617 I llV/

7. '; '?

& m .,, l

7 kurser kan påbörjas pr år. 3 15 rare (exkl. timlärare f"r teoretisk undervisning) nr 1, 2 och 3 å planen. Lärarna följer eleverna under den praktiska ulbildningen.

Läroämnen Timmar 1. Orientering ........................................................................... 7 2. Hygien och hälsolära ............................................................ 10 E . Kroppens byggnad och funktioner ............................................. 22 Sjukdoms-lära ..................................................................... 10 Sjukvårdslära ........................................................................ 88 4. Barnavård ........................................................................... 4 5. Vård av långvarigt kroppssjuka och åldringar ........................... 8 G. Praktisk människokunskap ................................................... 6 7. Gymnastik ........................................................................... 10 Summa timmar 165

Vi föreslår vidare, atti de olika ämnena skall ingå följande: ]. Orientering Sjukvårdsbiträdets rättigheter (an-

Sjukvårdsbiträdesutbildningens mål ställningsvillkor 111. ”L).

Sjukvårdsbiträdets arbetsuppgifter & Hygien och hälsolära Utbildnlngens uppläggning och innehåll .?åmän hygien _ samhällets åtgär- .. * _ . . ( bjukhusets organisation Arbetsplatsens hygien —— smittoris- Olika personalgruppers arbetsomrä- ker den —— samarbetet Personlig hygien _ dess betydelse Sjukvårdsbiträdets skyldigheter för individ och arbete

Vi förordar att undervisningen rörande kroppens byggnad och funktio- ner intimt samordnas med undervisningen rörande sjukdomarna och deras vård. Denna uppläggning av undervisningen torde ha betydade pedagogiska fördelar. Vi har därför sammanfört dessa tre undervisningsämnen till en gemensam rubrik och planlagt dem gemensamt, såsom framgår av det föl—

jande. 3. Kroppens byggnad och funktioner Inskrivning och utskrivning av pa- —— Sjukdomslära — Sjukvårdslära tient Vårdavdelningens och sjukrummets Omhändertagande av patient och inredning och utrustning dennes tillhörigheter Dagordning Besvarande av ringning Rengöring och städning Hanterande av urinflaska och Sjukrum bäcken Övriga lokaler Mätning Rengöring av inventarier och ut- Vägning rustning Åtgärder vid utskrivning Sjuksängen och dess utrustning Smitta och smittspridning (jfr även Bäddning av tom säng 2")

Nattduksbordet , . Smittämnen

Smittspridning Förebyggande av infektion Desinfektion Rengöring av sjukvårdsutensi- lier, instrument m. m. Kokning Sterilisering Skyddsåtgärder Handtvätt Munskydd Rock Patientens personliga hygien Hudens anatomi och funktion Morgon- och kvällstoalett Dusch och bad Helövertvättning Skötsel av händer och fötter Rengöring av utensilier Hårvård Kamning Hårtvättning Förebyggande av liggsår Hjälpmedel vid förebyggande av liggsår- Munnens och svalgets anatomi Munvård Bäddning Skelettets och musklernas anatomi och funktion Arbetsställniugar Bäddning med patient i sängen Byte av draglakan Byte av underlakan Byte av överlakan Vändbäddning Patientens läge Lyftning av patient Vändning av patient Flyttning av patient till stol, rull- stol, bårvagn Transport av patient Klädsel för transport Av- och påklädning Ombyte av skjorta På- och avtagning av kläder Patientens måltider Matsmältningskanalens och funktion Vissa sjukdomar i matsmältnings- kanalen Födan

anatomi

Servering av patientens måltid Matning Vätskebalans Kroppens vätskebalans Vätskelista —— noteringar

Patientens uttömningar Njurarnas och urinvägarnas ana- tomi och funktion Vissa sjukdomar i njurarna och urinvägarna Uriumätning; provtagning Laborationer; äggvita och socker Magsäckens och tarmens anatomi och funktion Vissa sjukdomar i matsmältnings- kanalen Provtagning: avföringsprov Kräkning Lavemang Temperaturtagning Värmeregleringen, raturen Vissa febersjukdomar Mätning av kroppstemperatur, re— gistrering

kroppstempe-

Pulsräkning Hjärta och blodomlopp Räkning av pulsen, registrering Andning Andningsorganen Räkning av andningen, registre- ring Sputumprov Mätning av blodtryck Hjärta och blodtryck Mätning av blodtryck, registrering Värme- och köldbehandling Varmvattenpåse Varmvattenkrus Elektrisk Värmedyna Elektrisk värmebåge Isblåsa Skyddsåtgärder Förberedelser till operation Helövertvättning Rakning Lavemang Klädsel för operation Iordningställande av säng Förberedelser till röntgen Lavemang

Klädsel till röntgenundersökning Åldringar Omhändertagande av död Ålderssjukdomarna Särskilda problem vid stigande ål- (ler

4' Barnavård (i. Praktisk människokunskap

Barnets normala utveckling

. Patienten — individen BarnSJukdomar

Patientens behov av trygghet Samtal med patienter

Tystnadsplikten 5. Vård av långvarigt kroppssjuka och åldringar 7. Gymnastik Långvarigt kroppssjuka Gymnastik två timmar per vecka. Vila Även under gymnastikundervis- Föda ningen riktas uppmärksamheten på Sysselsättning riktiga arbetsställningar.

Praktisk utbildning Sedan sjukvårdsbiträdeselev genomgått läskurs, följer 16 veckors prak- tisk utbildning, uppdelad på följande sätt: 8 veckors praktisk utbildning på avdelning för långvarigt kroppssjuka, reu- matiker eller liknande klientel,

8 veckors praktisk utbildning på lämplig vårdavdelning av annan art än ovan- stående. Avdelningarna för det senare skedet utväljes i samråd mellan skola och sjukhusledning vid sjukhus, dit den praktiska utbildningen förlagts, var- efter eleven beredes tillfälle att i samråd med läraren uttala önskemål om placering, vilka bör följas så långt det är möjligt. Det hör eftersträvas att samma avdelningar alltid utnyttjas för praktisk tjänstgöring, så att till- fälliga personalflyttningar i görligaste mån undvikes.

En förläggning av ett skede av den praktiska utbildningen till avdelning för långvarigt kroppssjuka, reumatiker eller liknande har bedömts vara värdefull därför att arbetstakten på dylika avdelningar är mindre uppdri- ven än på avdelningar för akut sjuka. Sjukvårdsbiträdeselev bör därför få goda möjligheter att där tränas i vård av patient i sängen. Med hänsyn till att den praktiska utbildningen för undersköterskor föreslås förlagd till allmän medicinsk och allmän kirurgisk vårdavdelning bör sådana avdel- ningar i första hand reserveras för denna utbildning. Särskilt bör uppmärk- sammas möjligheten att på odelade lasarett mottaga sjukvårdsbiträdesele- ver för praktisk utbildning.

Elevens praktiska utbildning bör följa särskilt tj änstgöringsschema (elev— schema), vari skälig hänsyn tages till utbildningsmomentet. Därav följer att sjukvårdsbiträdeselev icke kan räknas såsom hel arbetskraft. Inom den hittillsvarande sjukvårdsbiträdesutbildningen, sådan den bedrivits vid landstingssjukhusen, har eleverna betraktats såsom halv arbetskraft och två elever har tillsammans beräknats fylla en sjukvårdsbiträdesbefattning. Denna anordning synes oss lämplig från utbildningssynpunkt.

Skyldigheten att ge praktisk handledning åt sj ukvårdsbiträdeselev åvilar avdelningssköterska samt den lärare, som handhaft elev i läskurs. Denna lärare avses, såsom framgår av den illustrerande planen, icke skola ian- språktagas för teoretisk undervisning i närmast följande kurs utan skall följa sin kurs till dess den praktiska utbildningen och repetitionen avslutats. För underlättande och effektivering av avdelningssköterskas handledning bör en vägledande plan för sjukvårdsbiträdeselevs praktiska utbildning utarbetas.

Repetition I repetitionen föreslås följande läroämnen ingå: Läroämnen Timmar 1. Sjukvårdslära ........................................................................ 46 2. Medicinsk medborgarkunskap och sociallagstiftning ..................... 8 3. Studiebesök ........................................................................... 12

Summa timmar 66

I de olika ämnena föreslås ingå följande:

1. Sjukvårdslära 3. Studiebesök Genomgång av i sjukvårdsarbetet Centraltvätt tillämpade metoder m. m. och i sam- Centralkök band därmed bedömning av hur elev Centralförråd tillgodogjort sig den teoretiska och Laboratorium

praktiska utbildningen Röntgenavdelning Operationsavdelning

2. Medicinsk medborgarkunskap och sociallagstiftning Orientering om sjukvårdens organi- sation Sjukhusets organisation Orientering om socialförsäkring och socialvård

Studiebesöken bör utformas så att de ger en bild av vederbörande avdel- nings uppgifter, organisation och ar- betssätt och dess funktioner inom sjukhusets totala verksamhet.

Betyg m.m. Betyg över genomgången utbildning utfärdas enligt föreskrifterna i 23 å yrkesskolstadgan. Sjukvårdsbiträdeselev, som vis-ar sig ej kunna tillgodo- göra sig undervisningen eller av annan anledning ej befinnes lämplig för yrket, bör så tidigt som möjligt underrättas härom. Elev, som under repe— titionen visar sig ej ha tillgodogjort sig utbildningen, bör beredas möjlig- het att omprövas-i de avsnitt där brister förelegat.

Lärare Vi har, som framgår av vad tidigare anförts, utgått ifrån att en lärare skall omhänderha undervisningen i varje kurs och följa kursen från dess

65 början till dess slut genom läskurs, praktisk utbildning och repetition. För lärare vid sjukvårdsbiträdesutbildning torde icke höra krävas. genomgång av tärarkurs vid Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Det är däremot önskvärt att lärare genomgått vid institutet anordnad avdel- ningssköterskekurs, i vilken ingår viss undervisning i pedagogik.

Timlärare torde behöva anlitas endast i mycket begränsad omfattning eller icke alls.

Utbildning för redan anställda sjukvårdsbiträden

På sjukhusen tjänstgör ett icke ringa antal sjukvårdsbiträden, som an- ställts innan sjukvårdsbiträdesutbildning igångsatts. Vidare har det även sedan dylik utbildning startats varit nödvändigt att anställa ett betydande antal sjukvårdsbiträden, som icke genomgått sjukvårdsbiträdesutbildning. Detta har bl. a. berott på att utbildningsresurserna varit otillräckliga, vil- ket delvis sammanhängt med utbildningens omfattning, som accentuerat bristen på lärare och utrymme för den praktiska tjänstgöringen under ut— bildningen, och vidare på vikariebehovet, som måst tillgodoses snabbt och ofta lett till att vikarien kvarstannat på sjukhuset för fast anställning.

Det är önskvärt att dessa redan anställda sjukvårdsbiträden, som inte genomgått utbildning, får en yrkesutbildning motsvarande den som ges de från sjukvårdsbiträdesskolor nyrekryterade. Det är ett arbetsgivareintresse att personalen inom sj ukvårdsbiträdesgruppen har i stort samma kunskaper och användbarhet, och det är ett personalintresse att möjligheterna till vidareutbildning öppnas även för dem, som icke rekryterats från sjuk— vårdsbiträdesutbildning. Med hänsyn till de krav, som föreslås för inträde till undersköterskeutbildning, skulle nämligen sistnämnda grupp eljest stäl- las utanför möjligheterna att vinna inträde vid denna utbildning. Vi före- slår därför, att redan anställda sjukvårdsbiträden får tillfälle att genomgå sjukvårdsbiträdesutbildning. Under förutsättning att deras praktiska er— farenhet av sjukvårdsarbete är tillräcklig — vilket beröres här nedan —— bör utbildningen för deras det" inskränkas till att omfatta läskurs och re- petition. Om utbildningen av de redan anställda lämnas i särskilda för dem anordnade kurser, vilket av olika skäl synes lämpligast, är det möjligt att sammanlägga läskurs och repetition till en sammanhängande kurs, men om de redan anställda beredes plats i kurserna för nybörjare återgår de till sina arbetsplatser under den tid nybörjarna ägnar åt den praktiska ut— bildningen.

Den praktiska erfarenhet i form av anställning vid sjukhus, som bör fordras för att utbildningen för ett redan anställt sjukvårdsbiträde skall kunna inskränkas till läskurs och repetition, bör enligt vår mening faststäl- las till ett år. Det bör icke krävas, att anställningen skall ha varit förlagd till viss typ av avdelning eller sjukhus. Det är dock önskvärt att sj ukvårds- biträden från 1nottagnings-, operations- och röntgenavdelningar beredes

möjlighet till tjänstgöring vid vårdavdelning under någon tid före utbild- ningens början.

Det kan givetvis ifrågasättas, om icke en viss avkortning av den teore— tiska utbildningen vore tänkbar för de redan anställda sjukvårdsbiträdena med hänsyn till att de under sin anställningstid torde ha tillägnat sig vissa kunskaper, främst i sjukvårdslära. Denna avkortning skulle kunna för— läggas till repetitionsskedet, där ju undervisningen i sjukvårdslära för ny— börjarnas del består i en repetition av meddelad undervisning och en kon— troll av att de behärskar de metoder de fått lära sig. Två skäl kan emeller- tid anföras mot en avkortning av lästiden. Det ena sammanhänger med vad vi föreslagit rörande intagningen av elever. Dessa skulle komma från olika typer av sjukhus och avdelningar —— sjukhem för långvarigt kroppssjuka och vårdavdelningar på lasarett, mottagningsavdelningar och operationsav» delningar — och avsnittet sjukvårdslära kan därför för vissa av dem be- höva göras lika omfattande som för nybörjare, medan de har bättre kun— skaper i andra avsnitt, som det är svårare att beskära, därför att andra elever i kursen i dessa avsnitt står så att säga på nybörjarnivå. Det andra skälet är av administrativ art. Det skulle nämligen vara mycket svårt att i de fall, då man tar emot både nybörjare och redan anställda i samma kurs, avkorta repetit'ionsavsnittet för de redan anställda.

Utifrån dessa överväganden har vi stannat för att föreslå, att redan an— ställda sjukvårdsbiträden med minst ett års tjänstgöring på sjukhus bör få möjlighet att genomgå sjukvårdsbiträdesutbildning i form av läskurs jämte repetition —— eventuellt förlagda till en följd »— men att utbildningen för deras del icke skall behöva omfatta det praktiska avsnittet.

Förslag till plan för utbildning av undersköterskor för vårdavdelningar, mottagningsavdelningar och operationsavdelningar

Även planeringen av utbildningen för undersköterskor har gjorts mot bakgrunden av de arbetsuppgifter som vi ansett böra kunna tilldelas denna befattningshavaregrupp. Dessa arbetsuppgifter framgår av följande för- teckning, som bygger på vad som anförts i kap. IV.

Arbetsuppgifter som skall kunna tilldelas undersköterska efter genom- gången undersköterskeutbildning Desinfektion och sterilisering behandlingar Materielvård omläggningar Skötsel av förråd av linne, förband, Skötsel av rondbord förbrukningsartiklar och dylikt Assistans vid omläggningar, under- lordningställande av och/eller upp- sökningar och behandlingar dukning av på avdelningen förekom- Enklare omläggningar mande brickor för Matutdelning

undersökningar

Åtgärder för patient intagen för ob— Vårduppgifter för svårt sjuk, säng— servation och undersökning liggande patient Åtgärder för uppegående patient och Vårduppgifter för medvetslös patient konvalescent

Hittills har rätt viss tveksamhet om den plats undersköterska bör intaga i arbetslaget. Även om ett försök att precisera den gjorts i denna utredning, är det vår uppfattning att det icke är möjligt att göra upp en förteckning som innehåller arbetsuppgifter, som alltid kan utföras av undersköterska. Utgångspunkten vid fördelning av arbetsuppgifter skall vara patientens sjukdomstillstånd och icke arbetsuppgiften i sig själv. Det förekommer i denna förteckning arbetsuppgifter, som i vissa fall kan höra utföras av sjuksköterska på grund av patientens sjukdomstillstånd, men å andra sidan bör ytterligare arbetsuppgifter kunna utföras av undersköterska som har särskilda personliga kvalifikationer eller givits tillräcklig handledning.

Nya arbetsuppgifter tillkommer och tekniken i fråga om tidigare arbets- uppgifter kan ändras, och det är därför angeläget, att arbetsuppgiftsfördel- ningen göres till föremål för översyn med vissa mellanrum och att man kontinuerligt följer utvecklingen för att se om möjligheter att omfördela arbetet föreligger. Härav följer, att det är nödvändigt att tid efter annan kontrollera om utbildningen svarar mot arbetsuppgifterna och de krav som ställes på befattningshavarna i det dagliga arbetet. Dessa synpunkter gäller ej endast för undersköterskeutbildningen utan i princip för all utbildning av sjukvårdspersonal. Vi vill sålunda i detta sammanhang ifrågasätta, om icke tiden vore inne för en översyn av sjuksköterskeutbildningen och före- slår att en sådan kommer till stånd.

Inträdesfordringar

Med hänsyn till vad som föreslagits rörande inträdesåldern för sjukvårds- biträdesutbildningen och till vad som i det följande föreslås rörande krav på praktisk tjänstgöring, konstaterar vi, att den lägsta åldern för inträde i undersköterskeutbildning kommer att vara 20 år (biträdesutbildning av— slutad vid uppnådda 18 års ålder, varefter följer två års tjänstgöring på sjukhus). Ej heller för tillträde till undersköterskeutbildning bör någon högsta åldersgräns fastställas.

Som inträdesvillkor hör fastställas dels sjukvårdsbiträdesutbildning med godkända betyg — vilken utbildning bör ha erhållits enligt den plan som skisserats i vårt förslag eller däremot svarande plan _ dels två års tjänst- göring på sjukhus efter sjukvårdsbiträdesutbildningens slut. Denna prak- tiska tjänstgöring bör krävas av två skäl: dels för att s-jukvårdsbiträdet skall ha befäst och vidgat sin rutin och sin erfarenhet i sjukvårdsarbetet, dels för att sjukvårdsbiträdet skall ha fått möjlighet att själv pröva, om hon vill fortsätta inom yrket. Omsättningen inom sjukvårdsbiträdeskåren är som bekant stor, och det är därför önskvärt, att vidareutbildningen ge-

nom kravet på viss tjänstgöringstid i första hand förbehålles dem som kan väntas vara beredda att stanna inom yrket. Det får förutsättas, att de som genomgår undersköterskeutbildning redan har anställning vid sjukhus, varför läkarintyg för tillträde till kursen icke behöver krävas.

Utbildningens längd och mål m.m. Utbildningens längd bestämmes av dess innehåll, som i sin tur bestäm- mes utifrån de arbetsuppgifter, som tilldelats undersköterska. Mot bak- grunden av våra förslag i detta avseende föreslår vi en utbildning om till- sammans 32 veckor, fördelade på följande sätt:

en teoretisk del, läskurs ................................................ 8 veckor en praktisk del, praktisk utbildning ................................. 24 »

Målet med läskurs är att ge undersköterskeelev det teoretiska underlag, som behövs för att

hon skall kunna tillgodogöra sig den praktiska utbildningen, samt att genom noggranna instruktioner förbereda undersköterskeelev för ar- betsuppgifterna såsom undersköterska. Vad vi under avsnittet om sjukvårdsbiträdesutbildningen anfört rörande instruktionsmetoden och lektionsmässig undervisning gäller i lika hög grad för undersköterskeutbildningen.

Målet med praktisk utbildning är att under handledning ge undersköterskeelev möjlighet att tillämpa, bc-

fästa och komplettera sitt sjukvårdskunnande, särskilt i de avsnitt, som är av betydelse för tjänstgöring såsom undersköterska.

Elevantalet i varje kurs bör vara det i 155 yrkesskolstadgan angivna, alltså 16. Antalet kurser bestämmes av rekryteringsbehovet hos den huvud- man, som huvudsakligen replierar på utbildningen för att täcka detta be- hov och hos vilken eleverna följaktligen redan är anställda.

Antalet veckotimmar under läskursen hör av de skäl som anförts i av- snittet om sjukvårdsbiträdesutbildningen sättas till 33. Ett högre antal timmar per vecka kan antagas bli alltför krävande för eleverna.

Kursplan; ämnesfördelning och innehåll Vi föreslår följande ämnesfördelning för

Läskurs:

Läroämnen Timmar 1. Orientering ........................................................................ 6 2. Allmän hygien och hälsolära ................................................ 14 3. Desinfektion och sterilisering ................................................ 20 4. Kroppens byggnad och funktioner .......................................... 30 5. Sjukdomslära ..................................................................... 33 6. Sjukvårdslära ..................................................................... 84

Läroämnen Timmar 7. Praktisk människokunskap ................................................... 8 8. Närings- och kostlära ............................................................ 14 9. Sysselsättnings- och arbetsterapi ............................................. 6 10. Elenientär orientering om läkemedel ....................................... 4 11. Sjukhusekononli .................................................................. 10 12. Medicinsk medborgarkunskap och sociallagstiftning .................. 15 13. Studiebesök ........................................................................ 20

1.

Summa timmar 264

Vi föreslår vidare, att i de olika ämnena skall ingå följande:

Orientering

l'ndersköterskeutbildningens mål llndersköterskans arbetsuppgifter Utbildningens uppläggning och innehåll Undersköterskans plats i sjukvårds-

laget

. Allmän hygien och Iiälsolära Undervisningens mål: Att utveckla förståelse för faktorer som påverkar hälsan. Allmän hygien Livsmedelshygien Vattenhygien Renhållning Bostadshygieu Yrkeshygien Smittämnen Smittspridning Exempel på infektionssjukdomar och deras smittvägar Kontroll och förebyggande av smitta Isolering och karantän Förebyggande hälsovård Personlig hygien Kroppsliygien Mentalhygien Arbete, rekreation och vila Föda

. Desinfektion och sterilisering Undervisningens mål: Att ge under- sköterskeelev sådana kunskaper rö- rande desinfektion och sterilisering att hon kan åläggas att självständigt handha dylika uppgifter.

Bakteriologi De vanligaste mikroorganismerna och deras egenskaper (jfr 2) Omhändertagande av orent och/eller infekterat material (»smuts») Desinfektion och sterilisering Apparater och metoder för desin- fektion Apparater och metoder för steri- lisering Förberedelse för och utförande av sterilisering av lin-ne förband glasvaror porslinsvaror gummivaror rostfritt materiel instrument injektionssprutor injektionsspetsar Kontrollåtgärder Aseptisk teknik

. Kroppens byggnad och funktioner Undervisningens mål: Att ge under- sköterskeelev vidgade kunskaper om kroppens byggnad och funktioner utöver dem som erhållits i sjuk— vårdsbiträdesutbildningen. Människokroppen som helhet Celler Vävnader

Organ Skelettet Muskler

Kroppsställning Arbetsställningar

01

Huden Cirkulationssystemet Blod Hjärta Blodkärl Blodtryck Puls Lymfkärl och lymfkörtlar Andningsorganen Lungor och övre luftvägar Andningsmekanismen Konstgjord andning Matsmältningssystemet Matsmältningsorganen Matsmältningen

Utsöndringsorgancn Njurar Urinvägarna Urinen Fortplantningsorganen Manliga och kvinnliga könsorga- nen Havandeskap och förlossning

Inresekretoriska organen Hypofysen Sköld- och bisköldkörtlarna Bukspottkörteln Binjurarna Ovarierna Testiklarna

Nervsystemet och sinnesorganen Hjärnan Ryggmärgen Nerverna Örat och hörseln ögat och synen

. S jukdomslära

Undervisningens mål: Att ge under- sköterskeelev kunskaper om de van- ligast förekommande sjukdomarna, deras orsaker, symtom och behand- ling för att därigenom utveckla för- ståelsen för vårduppgifterna. Hjärtsjukdomar

Ekg-undersökning

Vård av hjärtsjuk patient Lungornas och luftvägarnas sjukdo- mar

Luftrörskatarr

Lunginflammation

(i.

Lungtuberkulos Speciell hygien vid tuberkulos Matsmältningsorganens sjukdomar Mag- och tarmsår Vård av patient med eolostomi Förstoppning Diarré Blindtarmsinflammation Bråck Hemorroider Sjukdomar i gallvägarna Sjukdomstillstånd i muskler och ske- lett Benbrott i allmänhet Vård av patient i gips Vård av patient i sträck Gångövning med käppar, kryc- kor, spark, gångstol m.m. Sjukdomstillständ i de inresekreto- riska organen Struma Ämnesomsättningsprov Sockersjuka Vård av patient med socker- sjuka Sjukdomstillstånd i nervsystemet Hjärnblödning Vård av patient med förlamning Sjukdomstillstånd i njurar och urin- vägar Prostataförstoring Njursjukdomar Urinförgiftning Gynekologiska sjukdomar Tumörsjukdomar Hud- och könssjukdomar Epidemiska sjukdomar Mentala sjukdomar

S jukvårdslära Undervisningens mål: Att ge en bild av sambandet mellan olika vårdåt- gärder och därvid särskilt betona dc avsnitt i vården som ankommer på undersköterska. Innebörden i begreppet total sjuk- vård Vad som bör inefattas i begreppet patientens personliga vård (repeti- tion och sammanfattning) Toalett

Morgon- och kvällstoalett

Dusch och bad övertvättning Munvård Hårvård Hand- och fotvård Rakning av manlig patient Bädd Iordningställande av bädd Olika sänglägen Förebyggande av skador i sam- band med sängläge Kost Servering av måltid Matning Vätsketillförsel

Uttömningar Hjälp till patient med bäcken och urinflaska Lavemang Hjälp till patient vid illamående och kräkning Iakttagelser över uttömningar Provtagning Sysselsättning och vila Förberedelser för hemskrivning Rehabiliteringsåtgärder Åtgärder vid patients utskrivning från sjukhus Iakttagelser beträffande patients all- mäntillstånd lakttagelser över puls temperatur blodtryck andning Rapporter hudfärg svettning rörlighet kramper vakenhet uttröttning sinnesstämning tal Åtgärder för patient intagen för ob- servation och undersökning Vägning Mätning Provtagning Urinprov Avföringsprov

Sputumprov Förberedelse av patient för nu- dersökning och behandling Skötsel och dukning av provtag- nings-, behandlings- och under- sökningsbrickor för blodprovstagning rondundersökningar rakning omläggningar pleurapunktion sternalpunktion lumbalpunktion magsaftsundersökning magsköljning vaginalsköljning blästappning blåssköljning Skötsel av rondbord Förbandsläggning Assistans vid vissa undersök- ningar och behandlingar Åtgärder för uppegående patient och konvalescent

Tillsyn av toalett Klädvärd Servering av måltid

Hjälp med kryckor, gångstol m.m. Sysselsättning Rehabiliteringsåtgärder

Vård av svårt sjuk, sängliggande pa- tient Intensifierad liggsårsprofylax Lägeväxlingar Tekniska hjälpmedel Vattenbädd Liggkrans Antidecubitusmadrass

Sängar och specialtillbehör till dessa Sänggrindar Sängbågc Breddningsbord Armstöd övervakningsbehov Värme- och köldbehandling Värmepåse Elektrisk Värmedyna Värmebåge Isblåsa

7.

10.

Vård av medvetslös patient Hudvård Munhålans vård

Förebyggande av skador övervakning

Vid genomgång av arbetsuppgifterna bör följande avsnitt ingå och be— handlas: skötsel av utrustning, utensilier m.m.; organisation av arbetet; ekonomi med tid och materiel; riktiga arbetsställningar.

Praktisk mämlislcokunskap Undervisningens mål: Att skapa för- ståelse för människors beteende. Individ

Grupp

Mänskliga relationer

. Närings- och kostlära Undervisningens mål: Att meddela kunskap om de vanligaste på sjuk- husen förekommande kosterna, så att undersköterska enligt sjukskö- terskas direktiv eller under hennes ledning skall kunna svara för mat- utdelning. Klassificering av födoämnen från näringsvärdessynpunkt Kostvalets betydelse Normalkost Dieten som behandlingsform De vanligast förekommande die- terna Servering av patientens måltid

. Sysselsättnings- och arbetsterapi Undervisningens mål: Att orientera undersköterskeelev om syftet med sysselsättningsterapi och om olika möjligheter att sysselsätta patienter. Lämplig terapi med hänsyn till

sjukdom

beteende intresse Hur undersköterskan kan och bör medverka i sysselsättningsterapi för

barn konvalescenter

långtidssjuka

Elemenir'ir orientering om läke- medel

Undervisningens mål: Att orientera undersköterskeelev om de vanli-

11.

12.

13.

gaste beredningarna av läkemedel, samt om gällande föreskrifter rö- rande läkemedelsförsörjning på sjukhus. Olika slag av läkemedelsbered- ningar Läkemedelsförsöl'jningen på sjuk- hus

Förvaring av läkemedel Utdelning av läkemedel

S jukhusekonomi Undervisningens mål: Att väcka in- sikt om undersköterskans medan- svar i ekonomiskt hänseende samt ge orientering om sjukhusets ad- ministration. Sjukhusets administration Sjukhusets inkomster och utgifter Inkomstkällor Vårdkostnader Undersköterskas medansvar i eko- nomiskt hänseende vid användan- de av elkraft, varmvatten etc., vid användandet av förbrukningsartik- lar och utensilier samt vid handha- vandet och vården av inventarier och utrustning m.m.

Medicinsk medborgarkunskup och sociallagstiftning Undervisningens mål: Att ge under- sköterskeelev en orientering om hälso- och sjukvårdens uppbyggnad och om socialmedicin och social-

politik

Hälso- och sjukvårdens organisation Socialförsäkring, socialvård och annan socialpolitik

Arbetarskydd

Studiebesök

Studiebesöken bör planeras med

hänsyn till lokala förhållanden. dels- och omgivningshygien. Besök Eleverna bör beredas tillfälle att vid sjuksköterskeskola bör också bese institutioner för förebyggande anordnas. vård samt anordningar för livsme-

Prakiisk utbildning Sedan undersköterskeelev genomgått läskurs, följer 24 veckors praktisk utbildning uppdelad på följande sätt:

8 veckors praktisk utbildning på allmän medicinsk vårdavdelning, 8 veckors praktisk utbildning på allmän kirurgisk vårdavdelning, 4 veckors praktisk utbildning på operationsavdelning, alternativt kirurgisk mottagningsavdelning 4 veckors praktisk utbildning på mottagningsavdelning av valfritt slag, alter-

nativt på psykiatrisk vårdavdelning. Den praktiska utbildningen på medicinsk och kirurgisk vårdavdelning avser att ge undersköterskeelev möjlighet att komplettera och tillämpa, de under läskursen förvärvade kunskaperna rörande sjukvårdsarbete i all- mänhet. Undersköterskeelev bör ges erfarenhet av arbete såväl på manlig som på kvinnlig avdelning. Finnes vid sjukhuset intensivvårdavdelning bör undersköterskeelev ges tillfälle att delta i den postoperativa vården av patient.

Den praktiska utbildningen på operationsavdelning, alternativt kirurgisk mottagningsavdelning avser att befästa och komplettera de under läskursen förvärvade kunskaperna om aseptisk teknik och sterilitet och ge övning i desinfektions- och steriliseringsuppgifter. Om centralsteriliseringsavdelning finnes på det sjukhus, där elev erhåller sin praktiska utbildning, bör hon beredas möjlighet att deltaga i steriliseringsarbetet därstädes.

Den praktiska utbildningen på mottagningsavdelning avser att ge under- sköterskeelev kännedom om arbetet på dylik avdelning.

Alternativet praktisk utbildning på psykiatrisk vårdavdelning, som torde väljas av den som har för avsikt att ägna sig åt arbete på vårdavdelningar, avser i första hand att göra undersköterskeelev uppmärksam på patienters individuella problem och behov vid varierande psykiska tillstånd.

Den praktiska handledningen åt undersköterskeelev skall lämnas av den lärare, som lett elevens utbildning i läskurs, och av avdelningssköterska (motsvarande). Läraren bör samverka med avdelningssköterskorna, så att utbildningstiden på sjukhus blir effektivt utnyttjad. Läraren, som förut- sättes ganska väl känna undersköterseelevens individuella förutsättningar genom kontakterna under läskursen, bör vid sin handledning beakta att elevens kunnande och erfarenhet tillvaratages och vidareutvecklas. Med hänsyn till den förhållandevis korta tid varje avsnitt i den praktiska utbild— ningen omfattar är det viktigt att läraren ägnar uppmärksamhet åt elever- nas introduktion till praktiksjukhuset och praktikavdelningen.

Undervisning rörande vård av vissa bestämda typer av patienter, såsom

ortopediska, gynekologiska m.fl. fall, samt handhavande av arbetsuppgif- ter av den typ, som förekommer på mottagningar och dylika arbetsenheter, bör ges de undersköterskor, som placeras på dessa arbetsplatser, i form av en orientering om arbetet och vårduppgiftcrna på ifrågavarande specialav- delning eller institution.

Betyg m.m.

Betyg över genomgången utbildning utfärdas enligt föreskrifterna i yrkes- skolstadgan. Om tveksamhet uppkommer rörande undersköterskeelevs möj- ligheter att med avsett resultat fullfölja utbildningen, bör detta föranleda utredning och prövning och eleven så snart som möjligt underrättas där— om. Elev som ej tillgodogjort sig utbildningen bör beredas möjlighet till omprövning i det eller de avsnitt, där brister förelegat.

Lärare

Det får förutsättas, att fast lärare vid undersköterskeutbildning skall ha genomgått lärarkurs vid Statens institut för högre utbildning av sjukskö- terskor. Hänsyn till behovet av lärare för undersköterskeutbildning bör därför tagas vid beräkningen av utbildningsbehovet vid institutet. Timlä- rare torde komma. att anlitas i viss utsträckning för undersköterskeutbild- ningen. Den fasta lärare, som ansvarar för kursen, torde dock komma att få full syselsättning under läskurs genom att gruppundervisning anordnas i vissa avsnitt, varigenom läraren tages i anspråk med ett timtal, s-om är större än det i timplanen upptagna. Läraren följer kursen från läskursens början till den praktiska utbildningens slut.

Kompletterande utbildning för undersköterskor vid vårdavdelningar, mottagnings- avdelningar och operationsavdelningar, som genomgått tidigare anordnad undersköterskeutbildning

De undersköterskor, som f.n. är anställda vid sjukhusen, har i regel en— dast genomgått den i kap. II omnämnda undersköterskeutbildningen om åtta veckor. Dessa undersköterskor har varit en stor tillgång för sjukvår— den genom sin erfarenhet och rutin, men det torde icke kunna bestridas, att deras teoretiska kunskaper icke kan motsvara vad de undersköterskor kommer att få, som utbildas enligt våra förslag i det föregående, där sjuk- vårdsbiträdesutb'ildningen lagts i botten och därovanpå en undersköterske- utbildning, som är betydligt mera omfattande än den tidigare bedrivna. De arbetsuppgifter vi föreslagit överflyttade till undersköterskor är delvis av den arten, att den tidigare utbildningen tillsammans med en god praktisk erfarenhet dock inte är tillräcklig för att sätta undersköterskan i stånd att på ett säkert sätt utföra uppgifterna och bära ansvaret för dem. Då vi an- sett det önskvärt att dels på ett mera effektivt sätt utnyttja de nuvarande

undersköterskornas kunnande och erfarenhet, dels ge dessa undersköter- skor förbättrade möjligheter att inträda i mera kvalificerade arbetsuppgif- ter, så att de icke skall behöva känna sig ställda åt sidan vid en omför- delning av arbetsuppgifterna, har vi funnit oss böra föreslå en komplette- rande utbildning för redan anställda undersköterskor. Denna utbildning bör göras frivilig, men intresse därför torde icke saknas. Det bör i detta sammanhang omnämnas, att Vissa sjukvårdsbiträden har genomgått under- sköterskeutbildning men avstått från att söka eller mottaga erbjuden under- sköterskebefattning, därför att de icke önskat byta arbetsplats. Det måste förutsättas, att tillträde till undersköterskeutbildning och här avsedd kom— pletteringsutbildning i framtiden medgives endast sådana sjukvårdsbiträ— den, som förklarat sig beredda att söka undersköterskebefattningar.

Utbildningens längd och mål; kursplan Med hänsyn till att denna kompletterande utbildning tillkommit för så- dana undersköterskor, som tidigare genomgått undersköterskekurs eller har prövats ha likvärdig utbildning och som därtill förvärvat lång praktisk er- farenhet i sjukvårdsarbete, har utbildningstiden ansetts kunna begränsas till nio veckor. Vi har beräknat, att den teoretiska delen av utbildningen skall kunna inrymmas inom 165 timmar. Utbildningstiden kommer sålunda att fördelas på följande sätt: en teoretisk del, läskurs ................................................ 5 veckor en praktisk del, praktisk utbildning ................................. 4 »

Följande ämnesfördelning föreslås för

Läskuz's Läroärnnen Timmar 1. Orientering ........................................................................ 2 2. Allmän hygien och hälsolära ................................................ 8 3. Desinfektion och sterilisering ................................................ 12 4. Kroppens byggnad och funktioner .......................................... 20 5. Sjukdomslära ..................................................................... 33 6. Sjukvårdslära ..................................................................... 43 7. Praktisk människokunskap ................................................... 8 8. Närings- och kostlära ............................................................ 10 9. Sysselsättnings— och arbetsterapi .......................................... 6 10. Elementär orientering om läkemedel ....................................... 4 11. Sjukhusekonomi .................................................................. 6 12. Medicinsk medborgarkunskap och sociallagstiftning .................. 10 13. Studiebesök ........................................................................ 3

Summa timmar 165

Innehållet i denna läskurs skall vara detsamma som i läskursen inom den på sid. 68 ff. föreslagna undersköterskeutbildningen. Det bör dock kom— primeras i vissa avsnitt, beroende på elevernas tidigare förvärvade kunska- per. Undervisningen bör läggas upp på sådant sätt att läraren utgår ifrån och bygger sin framställning på elevernas kunnande och erfarenheter, var- vid läraren bör se som sin uppgift att komplettera och sammanfatta inne- hållet i de olika ämnena. Målet för undervisningen i de olika ämnena skall vara detsamma som angivits i kursplanen för ovannämnda undersköterske- utbildning.

Efter läskursen, som förutsättes skola bedrivas med 33 timmars under- visning per vecka, följer praktisk utbildning, som bör beredas på operations- avdelning, kirurgisk 1nottagningsavdelning eller förlossningsavdelning.

Alternativen för den praktiska utbildningens förläggning har valts med hänsyn till önskemålen att hos eleverna befästa och komplettera de under läskursen förvärvade kunskaperna om aseptisk teknik och att ge dem öv— ning i desinfektions- och steriliseringsuppgifter. Om centralsterilisering fin— nes på det sjukhus, där elev erhåller sin praktiska utbildning, bör hon bere- das möjlighet att deltaga i steriliseringsarhetet därstädes.

Ett andra syfte med den praktiska utbildningen är att ge lärare möjlig- het att kontrollera att eleverna förvärvat tillfredsställande kunskaper.

Undersköterska, som innehaft tjänst på operationsavdelning, kirurgisk mottagningsavdelning eller förlossningsavdelning och som med intyg kan styrka att hon förvärvat sådana kunskaper och sådan erfarenhet, att hon kan anförtros desinfektions— och steril'iseringsarbete, bör kunna befrias från deltagande i praktisk utbildning på dylik avdelning och i stället få den praktiska utbildningen förlagd till vårdavdelning.

I fråga om praktisk handledning av elever i kompletteringskurs, betyg och lärarkrafter hänvisas till vad vi anfört rörande undersköterskeutbild— ningen i föregående avsnitt.

Förslag till plan för utbildning av undersköterskor för kliniskt-kemiska laboratorier

Utbildningsplanen för undersköterskor för kliniskt-kemiska laboratorier (i det följande kallade laboratorieundersköterskor) har uppgjorts mot bak- grunden av de arbetsuppgifter som vi ansett böra kunna tilldelas denna be— fattningshavaregrupp. Dessa arbetsuppgifter framgår av följande förteck— ning, som bygger på vad som anförts i kap. IV.

miskt laboratorium efter genomgången utbildning. Kapillärproutagning

llb Röda blodkroppar Vita blodkroppar Differentialräkning Blodsocker l'rotrombinbestämning

Venprovtagning Hemutologi

Bestämning av Hb Räkning av röda blodkroppar Räkning av vita blodkroppar Färgning av blodutstryk Undersökningar av magsaft Urinundersökningar

Reaktion Specifik vikt

Äggvita

Socker: kvant. bestämning Aeeton [trobilin

Urobilinogen

Bilirubin Diastas Centrifugering av sediment Faeces-undersökn ingar Blod i faeces Katalas läsning Gallstatus Blodundersökningar Meulengracht Restkväve Blodsocker Protrombinindex Sättning och avläsning av S.R. (sänk- n ingsreaktion) Serologiska undersökningar Meinicke övriga uppgifter Desinfektion och sterilisering Materielvård Fyllning av provtagningsrör etc. Dukning av provtagningsbrickor

[ förteckningen har medtagits sådana laboratorieundersökningar, som utföres enligt likartad metod på de flesta laboratorier. Ytterligare labora- torieundersökningar bör »— såsom f.n. sker —— kunna utföras av underskö- terska, om hon tillägnat sig särskilda kvalifikationer och arbetar under er- forderlig ledning och tillsyn.

Inträdesfordringar

I det avsnitt som behandlar arbetsuppgiftsfördelningen vid här avsedda laboratorier, har anförts, att vi icke anser att sjukvårdsbiträdesutbild- ning bör fordras för laboratoriebiträden och laboratorieundersköterskor. Deras arbetsuppgifter är av speciell natur och sammanfaller endast i ringa utsträckning med arbetsuppgifterna för sjukvårdsbiträden och underskö— terskor vid vårdavdelningar. En sjukvärdsbiträdesutbildning kommer där— för i regel icke att nyttiggöras i laboratoriearbetet. Tillträde till utbildningen för laboratorieundersköterskor bör därför medgivas utan krav på förut genomgången sjukvårdsbiträdesutbildning. Detta medför bl.a. den förde- len, att elever i laboratorieundersköterskekurs bör kunna antagas vid sam- ma ålder som gäller för tillträde till sj ukvårdsbiträdeskurs, varigenom man har möjlighet att förkorta tiden mellan den obligatoriska skolans slut och inträdet i yrkesutbildningen. Antagningsåldern bör sålunda fastställas till lägst 17 år med iakttagande av att eleven —— av skäl som anförts i fråga om

sjukvårdsbiträdesutbildningen — skall ha fyllt 18 är senast vid utbild— ningens avslutande. Någon övre åldersgräns för tillträde till utbildningen bör icke föreskrivas.

Med hänsyn till arbetets natur och till den uppläggning utbildningen måste få för att tillgodose dess krav, uppkommer frågan, om de i 20 5 1 inom. a) yrkesskolstadgan föreskrivna allmänna inträdesvillkoren bör skärpas, när det gäller laboratorieundersköterskeutbildningen. Dessa all— männa inträdesvillkor innebär, att sökande skall ha inhämtat den för folk- skolan resp. försöksskolan bestämda lärokursen eller fått behörigt tillstånd antingen att lämna sagda skola eller att helt eller delvis fullgöra sin skol- plikt i yrkesskola. Vi har diskuterat, huruvida det vore motiverat att före- skriva, atl; sökande skall ha avlagt realexamen eller erhållit avgångsbetyg från försöksskolans klass 9g eller ha förvärvat någon utbildning utöver folkskolans, men funnit, att dylika krav icke bör uppställas. De allmänna inträdesvillkoren bör därför få gälla, men vi förutsätter, att det skall vara möjligt att vid intagningen fästa särskild vikt vid skolbetygens kvalitet, främst i ämnena matematik och kemi. Vidare förutsätter vi, att det skall vara möjligt att såsom merit för tillträde till utbildningen räkna tjänstgö- ring vid sjukhuslaboratorium, industrilaboratorium, apotekslaboratorium eller motsvarande.

Av det anförda framgår, att det skall bli möjligt att nå undersköterske— befattning vid laboratorium utan att först ha tjänstgjort såsom laboratorie— biträde. Vi har ansett att laboratoriearbetets särart motiverar en dylik an— ordning. Genom att tjänstgöring vid sjukhuslaboratorium särskilt tillgodo— räknas sådana sökande, som i fråga om teoretiska förkunskaper anses kun- na tillgodogöra sig utbildningen, skapas ändock möjligheter för intresserade laboratoriebiträden att efter genomgången utbildning vinna befordran till undersköterskebefattning på laboratorium.

I fråga om läkarintyg hör, av de skäl som vi anfört i fråga om läkarintyg för inträde vid sjukvårdsbiträdesutbildning, gälla, att sökanden genom lä- karintyg enligt för sjukvårdspersonal gällande föreskrifter styrker sig vara fri från sjukdom eller lyte.

Utbildningens längd och mål m.m. Utbildningens längd bestämmes av dess innehåll, som i sin tur bestäm- mes med utgångspunkt från de arbetsuppgifter, som tilldelats laboratorie- undersköterska. Mot denna bakgrund föreslår vi en utbildning om tillsam- mans 24 veckor, fördelade på följande sätt:

en teoretisk del, läskurs ................................................ 8 veckor en praktisk del, praktisk utbildning .............................. 16 »

Målet med läskurs år att ge undersköterskeelev teoretisk bakgrund till och övning i vissa la-

borationsmetoder och andra arbetsuppgifter som ingår i underskö- terskas arbete på laboratorium.

Vad vi under avsnittet om sjukvårdsbiträdesutbildningen anfört rörande instruktionsmetoden och lektionsmässig undervisning gäller även den ut— bildning, varom här är fråga.

Målet med praktisk utbildning är att ge undersköterskeelev träning under ledning, så att hon efter genom-

gången kurs skall kunna självständigt taga vissa laboratorieprover och utföra vissa laboratorieundersökningar.

Elevantalet i varje kurs bör vara det i 15 & yrkesskolstadgan angivna, sålunda 16. Antalet kurser bestämmes av rekryteringsbehovet hos. den eller de huvudmän, som huvudsakligen replierar på utbildningen för att täcka detta behov. Med hänsyn till att personalgruppen är förhållandevis liten och rekryteringsbehovet därför är begränsat kan det vara lämpligt att ut- bildning anordnas gemensamt för flera huvudmäns räkning.

Vi har övervägt, huruvida det vore tänkbart att för läskursen tillämpa det i yrkesskolstadgan såsom normalantal angivna veckotimtalet 37. Av de skäl som anförts i avsnittet om sjukvårdsbiträdesutbildningen förutsätter vi emellertid att antalet veckotimmar fastställes. till 33.

Kursplan; ämnesfördelning och innehåll Följande ämnesfördelning föreslås för

Läskurs Läroänmen Timmar 1. Orientering ........................................................................ 10 2. Allmän hygien och hälsolära ................................................ 14 3. Desinfektion och sterilisering ................................................ 20 4. Kroppens byggnad och funktioner samt tillämpad Sjukdomslära 40 5. Sjukvårdslära ..................................................................... 10 6. Kemi och fysik ..................................................................... 35 7. Matematik ........................................................................ 35 8. Laboratorieteknik och laborationer .......................................... 69 9. Praktisk människokunskap ................................................... 8 10. Sjukhusekonomi .................................................................. 10 11. Medicinsk medborgarkunskap och sociallagstiftning .................. 7 12. Studiebesök ........................................................................ 6

Summa timmar 264

Vi föreslår vidare, att i de olika ämnena skall ingå följande:

1. Orientering Utbildningens uppläggning och Kursorientering innehåll Laboratorieundersköterskeutbild- Yrkesorientering

ningens mål Sjukhuset — laboratoriet

2.

Laboratoriet —vårdavdelningarna Laboratoriet — mottagningsavdel- ningar och motsvarande enheter l.aboratorieundersköterskans ar- betsuppgifter Laboratorieundersköterskans plats i arbetslaget

Allmän hygien och hälsolära Undervisningens mål: Att utveckla förståelse för faktorer som påverkar hälsan. Allmän hygien Smittämnen Smittspridning Exempel på infektionssjukdomar; nosokomiala infektioner Kontroll och förebyggande smitta Isolering och karantän Förebyggande hälsovård Arbetsplatsens hygien Laboratoriehygien Infektionsrisker Brand- och olycksfallsrisker Personlig hygien Kroppshygien Mentalhygien Arbete, rekreation och vila Föda

a V

. Desinfektion och sterilisering Undervisningens mål: Att ge under- sköterskeelev sådana kunskaper rö- rande desinfektion och sterilisering att hon kan åläggas att självständigt handha dylika uppgifter. Bakteriologi De vanligaste mikroorganisxnerna och deras egenskaper (jfr 2) Omhändertagande av orent och/ eller infekterat materiel Desinfektion och sterilisering Apparater och metoder för desin- fektion Apparater och metoder för steri- lisering Förberedelse för och utförande av sterilisering av linne förband glasvaror

")

porslinsvarm' gummivaror rostfritt materiel laboratorieutensilier Kontrollåtgärder Aseptisk teknik

.Kroppens byggnad och funktioner

samt tillämpad Sjukdomslära Undervisningens mål: Att ge under- sköterskeelev vidgade kunskaper om kroppens byggnad och funktioner samt kännedom om vissa sjukdoms- tillstånd för att därigenom utveckla förståelse för laboratoriearbetet. Allmän repetition av människokr0p- pens byggnad och funktioner Hjärtat och blodomloppet

Blodets sammansättning

Vissa blodsjukdomar Koagulationsmekanismen

Matsmältningskanalen

Vissa sjukdomar i magsäck och tarm Vissa leversjukdomar Vissa sjukdomar i bukspottkörteln Njurarna och urinvägarna

Vissa sjukdomar i njurar urinvägar Hjärnan och ryggmärgen

Vissa sjukdomar i hjärna och

ryggmärg De inresekretoriska organen Vätskebalansen

och

. . Sjulcvårdslära

Undervisningens mål: Att ge elev kunskaper om hur man uppträder mot och bemöter patient. Laboratorieundersköterskan tienten Omhändertagande provtagning på laboratoriet vårdavdelningar operations- och andra liknande avdelningar Tystnadsplikten

pa-

av patient vid

. Kemi och fysik

Undervisningens mål: Att repetera och komplettera elevernas kunska-

x'l

per i kemi och fysik för att därige- nom öka deras förståelse för labora- toriearbetet och dess teoretiska bak- grund. Grundämnen. Atomer och molekyler. Kemiska föreningar Kemiska reaktioner: duktion Elektrolys och joner Syror, baser och salter

oxidation, re-

Blandningar. Lösningar. Filtrering. Dekantering. Centrifugering Fällning. Destillation. Indunstning. Titrering. Mätning. Vägning Förbränning

Indikatorer

Matematik

Undervisningens mål: Att repetera de räknesätt, som kommer till an- vändning vid laboratorieundersök- ningars genomförande. Vikt-, volym- och ytenheter Repetition av de fyra enkla räkne- sätten Räkning med decimalbråk och all- männa bråk, allmänna bråks över- föring i decimalbråk Reguladetri Procent- och promilleräkning Grafisk framställning, kurvor etc. Användning av räknemaskiner

. Laboratorieteknik och laborationer

Undervisningens mål: Att lära och träna elev i viss provtagning och att utföra vissa undersökningar, som in- går i laboratorieundersköterskas ar- bete. Allmänt Genomgång av laboratorieglas och pipetter (volym- och mätkärl) Fyllning av provtagningsrör etc. Dukning av provtagningsbrickor Kapillärprovtagning Röda blodkroppar Vita blodkroppar Hemoglobin (blodfärgämne) Differentialräkning Blodsocker Restkväve Venprovtagning

Hematologi Mikroskopet Räknekammare Celloscop, polarimeter Räkning av röda blodkroppar Räkning av vita blodkroppar Färgning av utstrykspreparat Bestämning av Hb Blodundersökningar Meulengraeht Restkväve Blodsocker; t. ex. Folin, Gegelius- Seifert, Hagedorn Protrombinbestämning Serologiska undersökningar Meinickes reaktion Sättning och avläsning av SR (sänk- ningsreaktion) Undersökning av magsaft Titrering (Ewalds provfrukost, fraktionerad provfrukost) Undersökning av urin Reaktion Specifik vikt Bestämningar av: äggvita: Heller, Esbach socker: Benedict aceton: Legals prov urobilin: Schlesingers prov urobilinogen: Ehrlichs prov bilirubin: Hammarstens prov diastas Centrifugering av sediment Färgning av utstryk Undersökning av faeces Blod i faeces: Webers prov, Ben- zidin Katalas Jäsning Gallstatus Förberedelse till undersökning

mikroskopisk

9. Praktisk människokunskap Undervisningens mål: Att skapa för- ståelse för människors beteende. Individ Grupp Mänskliga relationer

10. Sjukhusekonomi Undervisningens mål: Att väcka in-

sikt om undersköterskas medansvar dersköterskeelev en orientering i ekonomiskt hänseende samt ge om hälso- och sjukvårdens upp- orientering om sjukhusets administ- byggnad och om socialmedicin och ration. socialpolitik. Sjukhusets administration Hälso- och sjukvårdens organisa- Sjukhusets inkomster och utgifter sation Inkomstkällor Socialförsäkring, socialvård och Vårdkostnader annan socialpolitik Undersköterskas medansvar i eko- Arbetarskydd nomiskt hänseende vid användande av elkraft, varmvatten, förbruk- 12' Studiebesök ningsartiklar och utensilier och dy- Studiebesök anordnas med hänsyn likt samt vid handhavandet och vår- tagen till de lokala förhållandena den av inventarier och utrustning OCh bör om möjligt avse special- m.m. laboratorier på sjukhus, kemiskt industrilaboratorium och livsme— 11. Medicinsk medborgarkunskap och (lclslabo-ratorium- sociallagstiftning

Undervisningens mål: Att ge un—

Praktisk utbildning Sedan undersköterskeelev genomgått läskurs, följer 16 veckors praktisk utbildning på kliniskt-kemiskt sjukhuslaboratorium. Denna praktiska ut— bildning bör inledas med två veckors arbete i laboratoriets diskrum, om elev icke tidigare förvärvat erfarenhet av laboratoriedisk. En för handled- ningsuppgifter lämplig ]aboratorieskötcrslm (laboratris) bör i erforderlig omfattning friställas från sina löpande arbetsuppgifter för att handleda de på laboratoriet praktiserande undersköterskeeleverna. Handledningen skall ta sikte på att undervisa och kontrollera eleverna så att de blir i stånd att självständigt taga vissa laboratorieprov och utföra vissa laboratorieunder- sökningar.

Betyg m.m. Betyg över genomgången kurs utfärdas cnligt föreskrifterna i yrkesskol- stadgan. Om tveksamhet uppkommer rörande undersköterskeelevs möjlig- heter att med avsett resultat fullfölja utbildningen, bör detta föranleda ut- redning och prövning och eleven så snart som möjligt underrättas därom. Elev, som ej tillgodogjort sig utbildningen, bör beredas möjlighet till om— prövning i det eller de avsnitt, där brister förelegat.

Lärare

Undervisningen i laboratorieämnen bör omhänderhas av lämplig labora- toriesköterska eller laboratris, som efter läskursens slut följer eleverna un- der den praktiska utbildningen. För dessa låraruppgifter torde instruktions- sköterskeutbildning (lärarkurs vid Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor) icke erfordras. Undervisningen i de ämnen, som samman-

faller med tidigare berörd undersköterskeutbildning, bör omhänderhavas av samma lärare som medverkat vid nämnda utbildning. I övrigt torde det bli nödvändigt att anlita timlärare för Specialämnen såsom kemi och mate- matik.

Förslagztill plan för utbildning av undersköterskor för röntgenkliniker

Utbildningsplaneu för undersköterskor för röntgenkliniker (i det följan- de kallade röntgenundersköterskor) har uppgjorts mot bakgrunden av de arbetsuppgifter, som vi ansett böra kunna tilldelas denna befattningshavare- grupp. Dessa arbetsuppgifter framgår av följande förteckning, som bygger på vad som anförts i kap. IV.

Arbetsuppgifter, som skall kunna tilldelas undersköterska vid röntgen- klinilc efter genomgången utbildning

Desinfektion och sterilisering Mörkrumsarbete Matcrielvård . Assistans vid undersökningar enligt Dukning av sterila bord för enkla- direktiv eller under ledning. re undersökningar

Inträdesfordringar

Som inträdesvillkor för röntgenundersköterskeutbildning bör fastställas dels sjukvårdsbiträdesutbildning med godkända betyg — vilken utbildning bör ha erhållits enligt den plan, som skisserats i vårt förslag, eller däremot svarande plan — dels två års tjänstgöring på sjukhus efter sjukvårdsbiträ- desutbildningens slut. Av denna tvååriga tjänstgöring bör minst ett år ha fullgjorts på röntgenklinik eller röntgenavdelning.

Med hänsyn till inriktningen av den i utbildningen ingående teoretiska undervisningen bör goda skolbetyg i matematik och fysik räknas de sö- kande tillgodo såsom särskild merit.

Med ovannämnda inträdesvillkor kommer den lägsta åldern för inträde i här avsedd undersköterskeutbildning att vara 20 år. Det får förutsättas, att de som genomgår utbildningen redan har anställning vid sjukhus, var- för läkarintyg för tillträde till kursen icke behöver krävas.

Utbildningens längd och mål m.m. Utbildningens längd bestämmes av dess innehåll, som i sin tur bestäm- mes utifrån de arbetsuppgifter, som tilldelats röntgenundersköterska. Från dessa utgångspunkter föreslår vi en utbildning om tillsammans 24 veckor, fördelade på följande sätt:

en teoretisk del, läskurs ................................................ 8 veckor en praktisk del, praktisk utbildning .............................. 16 »

Målet med läskurs är att ge undersköterskeelev teoretisk bakgrund till röntgenundersköterskas arbetsuppgifter. Målet med praktisk utbildning är att ge undersköterskeelev handledd övning i och erfarenheter av röntgen— undersköterskas arbete. Elevantalet i varje kurs bör vara det i 15 & yrkesskolstadgan angivna, sålunda 16. Antalet kurser bestämmes. av rckryteringsbehovet hos den eller de huvudmän, som huvudsakligen replierar på utbildningen för att täcka detta behov. Med hänsyn till att personalgruppen är förhållandevis liten och rekryteringsbehovet därför begränsat, kan det vara lämpligt att utbildning anordnas gemensamt för flera huvudmäns räkning. Av de skäl som anförts i fråga om övriga undersköterskekurser föreslår vi att antalet veckotimmar under läskurs fastställes till 33.

Kursplan; ämnesfördehiing och innehåll Följande ämnesfördelning föreslås för

Läskurs

Läroämnen Timma: 1. Orientering ........................................................................ 6 2. Allmän hygien och hälsolära ................................................ 14 3. Desinfektion och sterilisering ................................................ 20 4. Kroppens byggnad och funktioner samt röntgenanatomi ............... 35 5. Sjukdomslära tillämpad med hänsyn till röntgenundersökningar 20 6. Sjukvårdslära ..................................................................... 30 7. Röntgenlära (elementär clektricitctslära, elementär röntgenfysik

och röntgenteknik) ............................................................... 98 8. Praktisk människokunskap ................................................... 8 9. Sjukhusekonomi .................................................................. 10 10. Medicinsk medborgarkunskap och sociallagstiftning .................. 15 11. Studiebesök ........................................................................ 8

Summa timmar 264

Vi föreslår vidare, att i de olika ämnena skall ingå följande:

1. Orientering 2. Allmän hygien och hälsolära

Röntgenundersköterskeutbildningens mål

Röntenundersköterskas arbetsuppgif- ter Utbildningens uppläggning och inne- håll Röntgenundersköterskas plats i ar- betslaget.

Undervisningens mål: Att utveckla förståelse för faktorer som påverkar hälsan. Allmän hygien Smittämnen Smittspridning Exempel på infektionssjukdomar; nosokomiala infektioner

:l:

4,

Kontroll och smitta Isolering och karantän Förebyggande hälsovård

Arbetsplatscns hygien Röntgenhygicn Personalskydd och kontrollåtgär— der Elektriska skador Personlig hygien Kroppshygien Mentalhygien Arbete, rekreation och vila Föda

förebyggande av

. Desinfektion och sterilisering Undervisningens mål: Att ge under- sköterskeelev sådana kunskaper rö- rande desinfektion och sterilisering att hon kan åläggas att självständigt handha dylika uppgifter. Bakteriologi De vanligaste mikroorganismerna och deras egenskaper (jfr 2) Omhändertagande av orent och/ eller infekterat materiel Desinfektion och sterilisering Apparater och metoder för des- infektion Apparater och metoder för sterili- sering Förberedelser för av sterilisering av linne förband glasvaror porslinsvaror gummivaror rostfritt materiel injektionssprutor injektionsspetsar instrument Koutrollåtgärder Aseptisk teknik

och utförande

Kroppens byggnad och funktioner snml röntgenanalomi Undervisningens mål: Att ge under— sköterskeelever vidgade kunskaper om kroppens byggnad och funktio- ner samt kännedom om normalana- tomi i röntgenbilder.

CI!

Anatomi och fysiologi Skelett och muskulatur Andningsorganen Hjärtat och blodomloppet Matsmältningskanalen Njurarna och urinvägarua Könsorganen Hjärnan och ryggmärgen Normalanatomi i röntgenbilder Demonstration av röntgenbilder Organtopografi: förhållande till kroppsytan

. Sjukdomslära (tillämpad med hänsyn till röntgenundersökningar Undervisningens mål: Att ge under- sköterskeelev kunskaper om de van- ligast förekommande sjukdomar, vid vilka röntgenundersökning blir ak- tuell. Sjukdomar och sjukliga förändringar 1 skelett och muskulatur andningsorganen hjärta och blodomlopp matsmältningskanalen njurar och urinvägar könsorganen hjärna och ryggmärg

. Sjukvårdslära

Undervisningens mål: Att ge under- sköterskeelev kunskaper om hur undersköterska deltager i omhänder- tagande av patient och assisterar vid undersökningar och behandlingar på

röntgenklinik.

Mottagande av patient på röntgen— klinik lakttagclser beträffande patients all— mäntillstånd Av- och påklädning av patient Särskilda åtgärder med hänsyn till förband, nålar etc. Förberedelser av patient vid bukundersökningar kontrasttillförsel Dukning av sterila bord för enklare

undersökningar

Assistans vid undersökning Uppläggning av patient för under- sökning

. Röntgenlära

Ordningsföljd för undersökningar Tidsåtgång för olika undersök- ningar Första hjälpen vid olycksfall

(elementär elektrici- tetslära, elementär röntgenfysik och röntgenteknik)

Undervisningens mål: Att ge under- sköterskeelev elementära teoretiska kunskaper i röntgenlära för att öka hennes förutsättningar att deltaga i det praktiska röntgenarhetet. Elektricitetslära (motsvarande real- skolans kurs i elektricitetslära); här- under: mätinstrument, strömkällor, generatorer, omformare, transforma- torer etc. Röntgenfysik och teknik; härunder röntgenstrålarnas uppkomst, rönt- genrör, röntgenstrålningens fysik, bländare, förstärkningsskärmar, bildförstärkare, skärmbild etc. samt hjälpapparater Kontrastmedlen, deras betydelse och användning Fotografisk teknik från röntgensyn- punkt Grundbegrepp Röntgenfilmens speciella egenska- per Mörkrumsarbetet

Röntgenbehandling, härunder röntgenstrålarnas biologiska egenskaper, vävnadsreaktion, cell- känslighet m. m. samt tekniska de- taljer Strålskydd Ändamål och betydelse Gonaddos och genitalskydd m.m. Lagstiftning och inspektion Arbetsdisciplin Personalens skyldigheter

Elektriska skador Huru elektriska skador uppkom- mer och undvikes Första åtgärder skador

vid elektriska

8.

9.

10.

11.

Praktisk människokunskap

Undervisningens mål: Att skapa för- ståelse för människors beteende. Individ

Grupp Mänskliga relationer

Sjukhusekonomi

Undervisningens mål: Att väcka in- sikt om undersköterskas medansvar i ekonomiskt hänseende samt ge orientering om sjukhusets admi- nist'ration. Sjukhusets administration Sjukhusets inkomster och utgifter Inkomstkällor Vårdkostnader Undersköterskas medansvar i ekono- miskt hänseende vid användande av elkraft, varmvatten, förbrukningsar- tiklar och utensilier och dylikt, samt vid handhavandet och värden av in- ventarier och utrustning m.m.

Medicinsk medborgarkunskap och sociallagstiftning Undervisningens mål: Att ge under- sköterskeelev en orientering om hälso- och sjukvårdens uppbyggnad och om socialmedicin och social- politik. Hälso— och sjukvårdens organisa- tion Socialförsäkring, socialvård och an- nan socialpolitik

Arbetarskydd

Studiebesök

Studiebesök bör planeras med hän- syn till lokala förhållanden och om möjligt anordnas vid sjukhusavdel- ningar för speciell radiologi samt industrier för framställning och/ eller reparation av röntgenappara- tur och röntgenfilm.

87 Praktisk utbildning Sedan undersköterskeelev genomgått läskurs följer 16 veckors praktisk utbildning uppdelad på följande sätt: 4 veckors praktisk utbildning på operationsavdelning, alternativt på kirur- gisk mottagningsavdelning, 12 veckors praktisk utbildning på välutrustad röntgenklinik (helst fördelad på röntgendiagnostisk och röntgenterapeutisk klinik).

Den praktiska utbildningen på operationsavdelning eller kirurgisk mot- tagningsavdelning avser att befästa och komplettera de under läskursen förvärvade kunskaperna om aseptisk teknik och sterilitet och ge övning i desinfektions- och steriliseringsuppgifter samt kännedom om det på dessa avdelningar förekommande röntgenarhetet.

Under båda praktiska utbildningsskedena skall handledning lämnas ele- verna. De bör därför sammanföras till en eller två praktikplatser, om så är möjligt, där en sjuksköterska i tillräcklig omfattning befrias från löpande arbetsuppgifter för att handleda och följa eleverna.

Betyg m.m. Betyg över genomgången utbildning utfärdas enligt föreskrifterna i yrkes- skolstadgan. Om tveksamhet uppkommer rörande undersköterskeelevs möj— ligheter att med avsett resultat fullfölja utbildningen, bör detta föranleda utredning och prövning och eleven så snart som möjligt underrättas därom. Elev, som ej tillgodogjort sig utbildningen, bör beredas möjlighet till om— prövning i det eller de avsnitt, där brister förelegat.

Lärare

En viss del av undervisningen bör omhänderhas av lärare, som under— visar vid övrig undersköterskeutbildning, men liksom vid laboratorieunder— sköterskekurs torde det vara nödvändigt att i betydande utsträckning anlita timlärare för undervisning i Specialämnen.

Yrkesintroduktion för vissa ekonomibiträden och laboratoriebiträden

I kap. IV har vi förutsatt, att vissa arbetsuppgifter skall utföras av eko- nomibiträden. Det gäller huvudsakligen städning och rengöring. Ekonomi— bitrådet kan vara knutet till vederbörande avdelning som avdelningsstå- dcrska, eller ingå i centralt administrerad grupp av städpersonal. I båda fallen har hon emellertid att utföra arbete inom sjukhuslokaler med de sär- skilda krav som ställes på städning och rengöring av sådana. Vi har funnit, att det är högeligen önskvärt, att dessa ekonomibiträden får någon intro- duktion till sitt arbete, så att de uppmärksammas på de krav, som ställes just därför att arbetet är förlagt till sjukhus. Denna introduktion förutsättes

förlagd till arbetsplatsen och bestå i kombinerad teoretisk information och praktisk handledning. Den bör lämnas av sjukhusets husmoder tillsammans med arbetsledaren för städpersonalen, om sådan arbetsledare finnes. I sist- nämnda fall torde huvudparten av introduktionen kunna lämnas av denna arbetsledare.

Introduktionen bör omfatta följande:

1. Orientering om sjukhuset 2. Något om smittämnen 3. Sjukhushygien Städning och rengöring som faktorer i sjukhushygienen 4. Städning och rengöring av lokaler Funktion och städfrekvens Arbetsmetoder Redskap Rengöringsmedel Arbetsinstruktion inventarier och utrustning Beskaffenhet _- arbetsmetoder Redskap och rengöringsmedel Arbetsinstruktioner sjukvårdsutensilier Beskaffenhet —— arbetsmetoder Redskap och rengöringsmedel Arbetsinstruktion Introduktionen med information och praktisk handledning torde kunna genomföras på 10—12 timmar. Även om introduktionen icke kan genom- föras så snart ett nytt ekonomibiträde anställts, är det önskvärt att den åter— kommer ganska ofta —— förslagsvis då gruppen nyanställda omfattar 3——4 personer —— så att eventuella felaktiga arbetsmetoder ej hinner befästas. I kap. IV har vi vidare förutsatt att vissa arbetsuppgifter på laboratorier skall utföras av laboratoriebiträden, som med hänsyn till arbetsuppgifter— nas art inte skall behöva ha genomgått sjukvårdsbiträdesutbildning. Den största arbetsuppgiften för dessa laboratoriebiträden år laboratoriedisken. På laboratoriedisk ställes alldeles speciella krav, då en felaktigt utförd disk— ning kan spoliera resultatet av ett omfattande laboratoriearhete. Vidare bör laboratoriebiträdena kunna utföra vissa enkla laborationer på urin samt anförtros att sätta och avläsa sänkningsreaktioner. De bör på arbetsplatsen få en introduktion av i princip samma art som den här ovan skisserade. In- troduktionen hör lämnas av arbetsledaren på laboratoriet och bestå av en kombination av teoretisk information och praktisk handledning. Introduk- tionen bör omfatta följande:

. Orientering om sjukhuset . Något om smittämnen . Laboratoriedisk

Diskningens betydelse för laboratoriearbetet Laboratorieglas och hjälpmedel Rengöringsmedel

Lutar, syror m.m. Bensin, eter, alkohol, aceton 111.111. Diskningens utförande

Grovdiskning Syradiskning Findiskning

Specialdiskning med hänsyn till vissa laborationer Rengöring av

byretter

mätkolvar

pipetter objektglas Skyddsåtgärder Laborationer

Äggvita i urin Socker i urin, kvalitativt Sättning och avläsning av S.R.

KAPITEL VI

Frågan om sjuksköterskelegitimation åt vissa undersköterskor

I våra direktiv förutsattes att en undersökning skulle göras rörande möj- ligheterna att låta särskilt dugliga undersköterskor erhålla sjuksköterske- kompetens. Det hade vid i direktiven åberopade överläggningar mellan vissa berörda parter anförts, att en hel del undersköterskor under lång tjänst- göring inom sjukvården torde ha förvärvat så stor erfarenhet och kunnig— het på området, att de skulle kunna anförtros sjuksköterskans mera krä— vande uppgifter. Sannolikt torde emellertid en komplettering av dessa un- dersköterskors teoretiska kunskaper visa sig nödvändig.

Vi har fattat uppdraget på sådant sätt, att därmed skulle avses de f.n. i tjänst varande undersköterskorna, och därför granskat deras utbildning och jämfört den med den av oss föreslagna undersköterskeutbildningen och med sjuksköterskeutbildningen.

Vi har därvid funnit, att många undersköterskor trots den förhållandevis bräckliga grund den hittillsvarande undersköterskeutbildningen utgjort för- värvat ett aktningsvärt kunnande och stor erfarenhet inom sjukvårdsar- bete. Denna erfarenhet torde dock i de allra flesta fall vara begränsad till ett visst arbetsområde, såsom vårdavdelning »— i dylika fall ofta till vård— avdelning av viss typ, såsom på lasarett eller sjukhem för långvarigt kropps— sjuka etc. — mottagningsavdelning eller operationsavdelning. Inom sina begränsade områden har undersköterskorna gjort betydande insatser och ofta kunnat åläggas även mera kvalificerade arbetsuppgifter. Den mångsi- dighet som sjuksköterskeutbildningen inrymmer har de dock av naturliga skäl inte kunnat förvärva.

Efter dessa konstateranden har vi diskuterat huruvida det vore möjligt att —— efter att undersköterska förstärkt sin teoretiska utbildning genom den av oss föreslagna kompletteringskursen för redan anställda underskö- terskor — anordna en ytterligare kompletteringsutbildning, som skulle göra det möjligt att ge undersköterska en begränsad sjuksköterskelegitimation, t. ex. innefattande rätt att tjänstgöra på sjuksköterskebefattning vid sjuk- hem för långvarigt kroppssjuka eller annan avdelning, där hon förvärvat sin praktiska erfarenhet. Vi har emellertid funnit både sakliga och formella skäl, som talar mot en dylik anordning. Kompletteringsutbildningen skulle få göras ganska omfattande och utbyggas med en praktisk randutbildning inom områden, som är av betydelse för den verksamhet den begränsade le- gitimationen skulle avse. Enligt vår uppfattning vore den kategoriklyvning av sjuksköterskorna, som skulle bli följden av en begränsad legitimation,

icke lycklig från sjukvårdens synpunkt. En begränsad legitimation skulle ej heller för befattningshavaren ge de möjligheter som vore eftersträvans- värda. Dessutom torde en rad formella problem uppkomma vid införande av en begränsad legitimation. Det bör i detta sammanhang erinras om att den av staten bedrivna högre utbildningen för mentalsjukvårdspersonal nu- mera har givits sådan utformning att den motsvarar en sjuksköterskeut— bildning och att de som genomgått denna utbildning erhåller sjuksköterske— legitimation.

Undersökningarna har vidare givit vid handen, att om i tjänst varande undersköterskor skulle erhålla en utbildning som skulle möjliggöra för dem att erhålla fullständig sjuksköterskelegitimation, så skulle denna utbildning för att fylla behovet av teoretiska och praktiska kunskaper bli så omfattan- de att den i praktiken skulle motsvara en fullständig sjuksköterskeutbild— ning. Undersköterskornas nuvarande teoretiska utbildning är, som redan nämnts, föga omfattande, och deras praktiska erfarenhet är, som likaledes framhållits, i de allra flesta fall ensidig. Under dylika omständigheter har det synts oss lämpligast att för Vidareutbildning intresserade undersköter- skor genomgår sjuksköterskeskola.

Av de skäl som sålunda åberopats har vi inte ansett oss kunna föreslå, att några nu i tjänst varande undersköterskor erhåller sjuksköterskelegi- timation och följaktligen ej heller skisserat någon utbildningsplan för att tillgodose sådant syfte.

Då det i direktiven emellertid talas om att undersköterskor skulle kunna anförtros sjuksköterskans mera krävande uppgifter, vill vi understryka att våra förslag i kap. IV rörande arbetsuppgiftsfördelningen i viss utsträck— ning innebär att undersköterska skall övertaga arbetsuppgifter från sjuk- sköterska. Resultatet härav och av den utbildning för arbetsuppgifterna, som vi skisserat, torde bli en undersköterskekategori med andra funktioner inom sjukvården än de hittillsvarande och för sjuksköterskornas del en icke alldeles oväsentlig avlastning av arbete. Redan härigenom skulle en bättre ordning än den nuvarande kunna erhållas.

Möjligheterna till vidareutbildning och avancemang är utan tvivel av be- tydelse för rekryteringen till ett yrke. Vi har kommit till den uppfattningen, att det för sjukvården vore värdefullt om möjligheter skapades. till avance- mang från sjukvårdsbiträdestjänster icke endast till undersköterskebefatt- ningar utan även till sjuksköterskeyrket. Förutsättningarna för en vidare- utbildning till sjuksköterskeyrket bör sålunda enligt vår mening utredas.. Det kan visserligen sägas, att sjuksköterskeskolorna redan nu har ett antal elever, som tidigare varit sjukvårdsbiträden till yrket, och ett ännu större antal, som under någon tid tjänstgjort såsom sjukvårdsbiträden, men detta är enligt vår mening inte tillräckligt. Det borde vara möjligt att på grund- val av sjukvårdsbiträdesutbildning och undersköterskeutbildning enligt våra förslag kunna utforma utbildningsgången vid sjuksköterskeskola på sådant

sätt att tidigare genomgången utbildning tillgodoräknades, varigenom sjuk- sköterskeutbildningen sålunda skulle kunna avkortas. Vi har därför strävat efter att ge kursplanerna sådant innehåll och utformning, att de bör kunna utgöra en god grund i allmän hälso— och sjukvårdslära för de befattnings- havare, som ämnar fullfölja sin sjulwårdsutbildning och utbilda sig för sjuksköterskeyrket. Vi har därvid inte förbisett de problem som ligger i att för tillträde till sjuksköterskeutbildning kräves en viss allmänbildnings— nivå, som givetvis ej bör sänkas. Det torde emellertid kunna antagas, att många inom sjukvården anställda inte skulle tveka att söka komplettera sin allmänna teoretiska förutbildning, om utbildningstiden fram till sjuk- sköterskeexamen förkortades med hänsyn till tidigare genomgången sjuk- vårdsbiträdes- och undersköterskeutbildning. Vidare kan nämnas, att en nyligen av Svenska kommunalarbetareförbundet företagen undersökning visat, att deti varje fall vid landsortssjukhusen finnes ett icke ringa antal sjukvårdsbiträden och undersköterskor med den teoretiska utbildning som kräves för inträde vid sjuksköterskeskola.

Då vi i annat sammanhang förordat en översyn av sjuksköterskeutbild- ningen, har vi inte ansett oss böra göra några överväganden rörande hur en vidareutbildning skulle uppläggas och hur lång tid sjuksköterskeutbild— ningen lämpligen borde omfatta för elev, som tidigare genomgått sjukvårds- biträdes- och undersköterskeutbildning. Vi förutsätter emellertid, att dessa frågor beaktas vid en översyn av sjuksköterskeutbildningen.

Vad vi här anfört rörande vidareutbildning till sjuksköterskeexamen hör i princip vara tillämpligt även på vidareutbildning till kompetens som labo- ratris resp. kompetens för de av oss föreslagna befattningarna som rönt- genassistent för de befattningshavare som genomgått utbildning för labora- torieundersköterskor och röntgenundersköterskor. Även för dessa utbild- ningsvågar bör möjligheterna till en förkortning av utbildningstiden under- sökas för sökande som genomgått de av oss föreslagna specialkurserna för undersköterskor.

KAPITEL VII

Sammanfattning

Efter en redogörelse för sjuksköterskebristens utveckling och omfattning lämnas i kapitel II redogörelser för nuvarande förhållanden och hittills- varande åtgärder beträffande utbildning och reglering av arbetsuppgifterna för vissa personalgrupper inom sjukhusen. I fråga om undersköterskor kon— stateras, att denna befattningshavarekategori —— i den mening man nu läg- ger i tjänstebenämningen — har funnits inom landstingen sedan 1946. Uppgifter om undersköterskeutbildningen lämnas, liksom en redogörelse för de olika försök som gjorts att precisera undersköterskornas ställning och uppgifter inom sjukvårdsarbetet.

Efter ett referat rörande sjulcuårdsbiträdenas utbildningsfråga och de olika planer, som framlagts och använts för denna utbildning, framhålles, att någon ingående kartläggning av arbetsuppgifterna för denna personal- grupp icke tidigare utförts. Vissa synpunkter därpå har emellertid fram- förts i samband med utbildningsplaner och refereras i betänkandet.

Vidare behandlas utbildningsgången för laboratriser (laboranter) och framhålles, att någon motsvarighet till den i vissa länder förekommande icke-sjuksköterskeutbildade kvalificerade personalen på röntgenavdelning— ar — av oss benämnd röntgenassistenter —— hittills icke funnits i Sverige. Arbetsuppgifter och kvalifikationskrav för vissa laboratorie- och röntgen- biträden behandlas också.

I kapitel III redovisas den enkät vi företagit rörande arbetsuppgifterna på sjukhusen och deras nuvarande fördelning. Uppgifter härom har in- hämtats från vårdavdelningar, mottagningsavdelningar (polikliniker), ope- rationsavdelningar, förlossningsavdelningar, kliniskt-kemiska laboratorier och röntgenavdelningar vid lasarett samt vårdavdelningar vid sjukstugor, sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka samt epidemisjukhus. En redogörelse lämnas för den metodik vi använt, för enkätens omfattning och de medverkande däri samt för undersökningens genomförande. Ett särskilt avsnitt har ägnats åt redovisning av vissa specialundersökningar rörande skillnader beträffande fördelningen av arbetsuppgifterna vid vård- avdelningar på olika typer av sjukhus. Genom dessa undersökningar har bl. a. hestyrkts, att sjuksköterskeelever i utbildningssyfte utför en betydan- de del av sådana arbetsuppgifter som eljest överlämnats till undersköter— skor. Vidare har bl. a. framkommit, att undersköterskor utnyttjas i mindre utsträckning vid sjukstugor än vid lasarett.

I enkäten har även ingått inhämtande av synpunkter på den fördelning av arbetsuppgifterna vid de olika typerna av arbetsenheter som enligt upp-

giftslämnarnas åsikter skulle vara möjlig. Dessa synpunkter ha lämnats av dels de ledande sjuksköterskor, som besvarat frågorna rörande den nuv.- rande arbetsuppgiftsfördelningen, dels sjukhusledningarna vid de berörda sjukhusen efter samråd med vederbörande klinikchefer.

I kapitel IV redovisas våra synpunkter på möjligheterna att överföra ar— betsuppgifter från en personalkategori till en annan. Det betonas, att en och samma arbetsuppgift vid olika tillfällen kan vara olika krävande be- roende på omständigheterna och på tillståndet h0s den patient som upp- giften avser. Att fatta avgöranden rörande dispositionen av de tillgängliga personalresurserna i det enskilda fallet är ett arbetsledningsproblem. De synpunkter rörande arbetsfördelningen, som lämnas i betänkandet, har framkommit med hänsyn tagen till dessa omständigheter och avser fördel- ningen av arbetsuppgifterna i normala fall.

Vi har i detta sammanhang framhållit nödvändigheten av att u'ndervis- ning i arbetsledning ges ett större utrymme i sjuksköterskeskolornas ut- bildningsprogram.

Vid vårdavdelningar på lasarett föreslås, att undersköterskor skall kun- na tilldelas i huvudsak följande arbetsuppgifter: Samtliga former av desin- fektion och sterilisering, materielvård och skötsel av förråd, matutdelning, liggsårsbehandling, toalett och bäddning åt svårt sjuka patienter, assistans vid omläggningar, vissa omläggningar, iordningställande och dukning av brickor för omläggningar, undersökningar och behandlingar, ansvaret för förbandsberedning samt dessutom tillsyn över vissa av sjukvårdsbiträde utförda arbetsuppgifter. På sjukvårdsbiträde föreslås vila i huvudsak föl- jande uppgifter: Daglig städning av sjukrum, rengöring av sjukvårdsuten— silier, toalett och bäddning åt patienter, matning av patienter, liggsårspro- fylax, temperaturtagning, mätning och vägning av patient, mätning av urin, tagning av urinprov, avföringsprov och sputumprov, passning vid mag- saftsprov, vissa förberedelser för operationer, passning av patient efter operation, assistans vid omläggningar, förberedelser för röntgenundersök- ningar, enkla laborationer på urin samt medverkan vid förbandsberedning. Till ekonomibiträde (avdelningsstäderska) bör överlämnas städning av bi- lokaler, rengöring av vissa sjukvårdsutensilier, blomvård m. m. Vidare fö- reslås att vissa arbetsuppgifter skall kunna överlämnas till expeditionsbi- träden, placerade på vårdavdelningar.

Fördelningen av arbetsuppgifterna vid vårdavdelningar på sjukstugor, sanatorier, sjukhem för långvarigt kroppssjuka och epidemisjukhus anses kunna vara i princip densamma som vid lasarettens vårdavdelningar.

Vid operationsavdelningar på lasarett bör undersköterskor enligt våra förslag kunna tilldelas i huvudsak följande arbetsuppgifter: Desinfektion och sterilisering, materielvård och skötsel av förråd, medverkan vid pa- tientens iordningställande för operation, viss instrumentassistans och med- verkan vid sårassistans samt assistans vid förbandsläggning. Vidare förut-

sättes att assistans vid undersökningar och behandlingar i viss utsträck- ning skall kunna lämnas av undersköterska och att ansvaret för förbands- beredning skall läggas på undersköterska, dock med undantag av kontroll vid förpackning av bukdukar. Sjukvårdsbiträde anses böra ha huvudsak- ligen följande uppgifter, nämligen städning i anslutning till den operativa verksamheten, rengöring av s. k. ”kärl” m.m., medverkan i förberedelserna för operation, handräckning under operation såsom instrumentdisk och dukhängning, rengöring av sugflaskor samt uppsamling av använda instru— ment och operationslinne samt medverkan vid förbandsberedning och handskvård.

Vid mottagningsavdelningar på lasarett bli undersköterskeuppgifterna enligt vårt förslag i huvudsak följande: Desinfektion och sterilisering, ma— terielvård och skötsel av förråd, iordningställande av patient för undersök- ning, operativt ingrepp och behandling, kontroll av puls och blodtryck, tag- ning av sänkor och andra venprover, medverkan i det polikliniska opera- tionsarbetet, enklare och i vissa fall större omläggningar, dukning av bric- kor m.m. för omläggningar, undersökningar och behandlingar, assistans vid undersökningar och behandlingar samt ansvaret för förbandsbered— ning. På sjukvårdsbiträde bör vila: Städning under pågående mottagnings— arbete, rengöring av sjukvårdsutensilier, medverkan vid mottagandet av inkommande olycksfall o. dyl., passning av patienter efter polikliniska ope- rationer, temperaturtagning, tagning av urinprov, avföringsprov och spu— tumprov, passning vid magsaftsprov, medverkan vid förbandsberedning samt enkla laborationer på urin.

Undersköterskeuppgifterna vid förlossningsavdelningar ha i betänkandet föreslagits vara i huvudsak följande: Desinfektion och sterilisering, ma- terielvård, matutdelning, puls- och blodtryckskontroll, uppdukning till för- lossning, assistans åt barnmorska under förlossning och vid narkosgivning, skötsel av det nyfödda barnet samt ansvar för förbandsberedning.

I det avsnitt, som behandlar arbetsuppgifterna vid kliniskt-kemiska Ia- boratorier har framhållits, att sjuksköterskor bör tilldelas sådana arbets- uppgifter, som innehåller ett sjukvårdande moment. I övrigt bör det vara möjligt att överlämna arbetsuppgifterna till laboratriser och undersköter- skor. Bland arbetsuppgifter, som vi föreslår tilldelade undersköterskor kan nämnas desinfektion och sterilisering, omvårdnad av instrument, in- jektionsspetsar och injektionssprutor, tagning av kapillär- och venprover, titrering och undersökning av magsaftsprover, urinprover, vissa blodana- lyser, preparatberedning och preparatfärgning för mikroskopering m.m. Laboratoriedisk och vissa enkla laborationer på urin bör överlämnas till en hefattningshavarekategori, som vi benämner laboratoriebiträden.

Vid behandlingen av arbetsuppgifterna på röntgenavdelningar anknyter vi till vad som tidigare anförts om röntgenassistenter och definierar denna kategori som personer som genomgått en specialutbildning för röntgenolo-

giskt arbete, som i princip motsvarar den som på laboratoriesidan medde- las laboratriscr. Vidare erinras om att medicinalstyrelsen fått i uppdrag att i samråd med vissa andra organ snarast möjligt anordna utbildning för bl. a. dylik personal. I vårt förslag har skisserats en arbetsuppgiftsför— delning, där denna personalkategori ingår. Vi har utgått ifrån att sjuk- sköterskor skall användas för uppgifter, där ett sjukvårdande moment in- går men att arbetsuppgifterna eljest i stor utsträckning skall kunna hand- has av röntgenassistenter och undersköterskor. Sålunda föreslås, att desin- fektion och sterilisering skall överlämnas till undersköterska, liksom ma- terielvård och tillsyn av förråd, uppdukning av sterila bord för Vissa un- dersökningar, assistans vid kontrastgivning i vissa fall samt upphängning av filmer för demonstration. Mörkrumsarhetet bör skötas av undersköter— ska eller fotografiskt biträde, utbildat särskilt för detta arbete.

För samtliga arbetscnheter gäller att vi rekommenderar överflyttning av transporter på särskild personal i största möjliga utsträckning och att vi förutsätter att inskrivning, registrering och andra skrivarbeten överläm- nas till skrivpersonal.

En redogörelse lämnas för de formella hinder i form av författningsfö- reskrifter och liknande, som föreligger vid överflyttning av arbetsuppgif- ter från vissa personalgrupper. Vi konstaterar, att vi icke föreslagit några åtgärder, som kan strida mot de refererade föreskrifterna. Emellertid har särskild uppmärksamhet ägnats föreskrifterna rörande läkemedelsut- delning och vi föreslår, att medicinalstyrelsen skall få i uppdrag att när- mare utreda därmed sammanhängande frågor.

Kapitel V har ägnats åt utbildningsfrågor. Vårt förslag rörande sjuk— vårdsbiträdesutbildning innebär, att elev skall kunna påbörja utbildningen vid 17 års ålder. Någon övre åldersgräns föreslås ej. Mot bakgrunden av de arbetsuppgifter som förutsatts skola tilldelas sjukvårdsbiträden har en kursplan skisserats, som omfattar totalt 23 veckor, fördelade på en läskurs om 5 veckor, praktisk utbildning under 16 veckor och en teoretisk repeti— tionskurs om 2 veckor. Den teoretiska utbildningen föreslås omfatta (165 +66) 231 timmar. Den praktiska utbildningen föreslås uppdelad på två avsnitt om vartdera 8 veckor, det första förlagt till avdelning för långvarigt kroppssjuka, reumatiker eller liknande klientel, det andra till lämplig vård- avdelning av annan karaktär än nyssnämnda. Redan anställda sjukvårds- biträden med minst ett års tjänstgöring på sjukhus bör få möjlighet att genomgå utbildning i form av läskurs och repetition, eventuellt förlagda i en följd, men deras utbildning skall inte behöva omfatta det praktiska av— snittet.

Förslaget till utbildning för undersköterskor på vårdavdelningar, mottag- ningsavdelningar och operationsavdelningar förutsätter, att eleverna skall ha genomgått sjukvårdsbiträdesutbildning och därefter tjänstgjort två år på sjukhus. Kursplanen omfattar en läskurs om 8 veckor och praktisk ut-

bildning under 24 veckor, sammanlagt sålunda 32 veckor. Läskursen in— rymmer 264 timmar och den praktiska utbildningen förutsättes uppdelad på fyra avsnitt (8+8+4+4 veckor). De båda första avsnitten ägnas åt me- dicinsk och kirurgisk avdelning, ett fyraveckorsavsnitt åt operationsavdel- ning eller kirurgisk mottagningsavdelning och det sista avsnittet åt mot- tagningsavdelning eller —— för undersköterskor som avser att ägna sig åt vårdavdelningsarbete — åt psykiatrisk vårdavdelning.

De undersköterskor, som för närvarande är anställda vid sjukhusen, har i regel endast genomgått den hittills anordnade undersköterskeutbildning- en om i allmänhet 8 veckor. För dessa befattningshavare föreslås en kom- pletterande utbildning med 5 veckors läskurs och 4 veckors praktisk ut- bildning, den sistnämnda förlagd till operationsavdelning, kirurgisk mot- tagningsavdelning eller förlossningsavdelning.

För undersköterskor på kliniskt-kemiska laboratorier föreslås en kurs om 24 veckor, fördelade på 8 veckors läskurs och 16 veckors praktisk ut- bildning. Med hänsyn till den speciella arten av arbetet på ett laboratorium förutsättes, att sjukvårdsbiträdesutbildning icke skall krävas för tillträde till denna typ av undersköterskeutbildning.

För undersköterskor på röntgenkliniker föreslås likaledes en särskild kurs om 24 veckor, fördelade på 8 veckors läskurs och 16 veckors praktisk utbildning. För tillträde till denna form av undersköterskeutbildning för- utsättes sjukvårdsbiträdesutbildning och två års tjänstgöring på sjukhus, varav minst ett år på röntgenklinik eller röntgenavdelning.

Vi har förutsatt, att samtliga här nämnda kurser skall kunna anordnas i landstings- eller primärkommunala yrkesskolor med statsbidrag enligt gällande föreskrifter om statsbidrag till yrkesundervisning.

Vi har vidare föreslagit, att en organiserad yrkesintroduktion skall läm- nas vissa ekonomibiträden samt laboratoriebiträden.

Slutligen har i kapitel VI behandlats den i direktiven berörda frågan om sjuksköterskelegitimation ät vissa undersköterskor, som för närvarande är i tjänst vid sjukhusen. Vi har konstaterat, att undersköterskorna inom sina begränsade områden gjort betydande insatser och ofta kunnat åläggas även mera kvalificerade arbetsuppgifter. Den mångsidighet som sjuksköterske- utbildningen inrymmer har de dock av naturliga skäl inte kunnat förvärva. Vi har därefter diskuterat huruvida det vore möjligt att genom viss kom- pletteringsutbildning göra det möjligt för undersköterska att erhålla en be- gränsad sjuksköterskelegitimation men funnit både sakliga och formella skäl som talar mot en dylik anordning. Om man å andra sidan vill skapa en kompletteringsutbildning, som skall göra det möjligt för undersköterska att erhålla en fullständig sjuksköterskelegitimation; skulle denna utbild- ning bli så omfattande att den i praktiken skulle komma att motsvara en fullständig sjuksköterskeutbildning. Av dessa skäl har vi inte ansett oss kunna föreslå, att några nu i tjänst varande undersköterskor erhåller sjuk-

sköterskelegitimation och följaktligen ej heller skisserat någon utbildnings- plan härför.

Avslutningsvis anför vi, att det för sjukvården vore värdefullt om möj- ligheter skapades till avancemang från sjukvårdsbiträdestjänster icke en- dast till undersköterskebefattningar utan även till sjuksköterskeyrket. Det borde vara möjligt att på grundval av sjukvårdsbiträdesutbildning och un- dersköterskeutbildning enligt våra förslag kunna utforma utbildnings— gången vid sjuksköterskeskolorna på sådant sätt att tidigare genomgången utbildning tillgodoräknades, varigenom sjuksköterskeutbildningen skulle kunna avkortas. Vi förordar, att sjuksköterskeutbildningen överses och att dessa frågor därvid beaktas.

TABELLER

x (Förteckning över de kade ' använts i tabellerna

återfinnes på sid. 165)

Tab. ]. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppgifter, före 254, därav 25 BB

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp-

Antal arbetsenhete

giften enlig

Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället sköterskan 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Städning ,' Daglig städning .............. —— ., 35 35 125 94 — — —— -— 15 15 Periodisk större städning ...... — ;! 23 23 116 109 6 _ _ —— 6 6 Storstädning ................ 1 — 10 10 57 168 17 1 _— -— 2 2 Tväftgodsbehandling Sortering .................... 2 —— 18 16 31 8 197 —— —— —— 16 16 Räkning .................... 1 1 3 3 9 10 231 — 1 1 2 2 Rengöring av utensilier som använts vid patientens vård (handfat, bäcken etc.) .............. — -— 35 35 190 28 -— 1 _ — 17 17 sjukvårdsutensilier (lavemangskanna, rondskål, handskar etc.) ............ 7 —- 108 106 135 6 —— —— — —— 96 96 instrument .................. 50 22 132 120 84 — _ —— 13 4 174 168 injektionssprutor ............ 63 34 127 112 76 2 1 —— 15 5 174 167 injektionsspetsar ............ 64 33 127 111 78 — 1 —— 15 5 174 167 smider, katetrar o. dyl. ...... 50 24 127 116 85 — 3 —— 12 4 173 168 Desinfektion och sterilisering Kokning .................... 51 21 116 104 84 3 9 3 14 2 175 löt Autoklavering ................ —— —— 12 12 9 33 199 1 —— — 17 17 Torrsterilisering .............. 28 15 56 53 39 19 113 2 10 3 86 & Kemiska medel .............. 12 6 47 45 39 8 145 5 4 2 65 65 Materielvård Instrument .................. 137 59 110 77 37 1 2 —— 80 30 164 13( lnjektionssprutor ............ 139 62 110 75 35 2 3 —— 76 28 164 13". Injektionsspetsar ............ 138 62 111 76 36 1 3 — 75 28 164 137 Utensilier i övrigt .......... 133 58 100 58 43 7 6 7 99 35 144 9t Förband o. dyl. .............. 70 19 118 88 74 5 17 —— 40 10 154 131 Linne ...................... 87 47 69 43 35 9 79 1 61 27 94 6( Möbler ...................... 132 85 63 29 54 25 14 — 101 55 91 52 Sängutrustning .............. 136 80 74 37 52 11 17 1 108 52 117 61 Blomvärd .................... 46 9 52 39 135 31 2 1 16 2 47 41 Patientvårdande arbetsuppgifter Toalett ...................... 8 »— 99 93 148 4 —— 1 7 —— 108 102 Lavemang .................... 18 2 110 102 130 2 2 —— 15 2 110 101 Av- och påklädning .......... 13 1 101 91 144 2 4 — 10 1 98 81 Bäddning av tom säng ........ 10 — 88 84 143 13 3 1 4 — 64 6". D:o åt sängliggande rörlig patient .............. 66 — 121 77 102 6 —- 35 —— 140 114 Dzo åt sängliggande orörlig patient ............ 175 4 126 32 26 4 15 2 155 4 169 6: Dzo åt svårt sjuk patient 237 11 128 2 4 4 7 -—— 231 7 170 ll Matutdelning ................ 233 52 83 4 5 11 1 —— 206 37 130 3" Matning av patienter ........ 26 —— 84 73 139 8 6 2 12 —— 102 94 Dzo av dåliga patienter ...... 247 60 98 -—— 2 2 3 —— 246 52 137 I Liggsårsprofylax ............ 147 7 131 46 30 1 30 — 120 2 180 8' Liggsårsbehandling ........... 192 13 124 16 12 1 33 —— 172 7 174 4(

kommande vid vårdavdelningar vid lasarett. Antal redovisade arbetsenheter: vårdavdelningar

id vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna ,ppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se sid. 34—40 samt 56—76) 82 157 —— _ — — 10 10 77 167 -—— —— sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. 44 198 6 — _ —— 2 2 30 216 6 —— särskild städpersonal 13 222 17 —— —— —— 1 1 13 223 17 — >> » 29 11 197 1 —— — 9 9 27 18 198 2 annan än sjukvårdspersonal 9 10 231 1 — — — -— 9 14 231 —— » » » 183 53 — 1 — — 20 20 172 61 —— 1 sjukvårdsbitr.—ekonomibitr. 135 23 —— —— —— — 77 77 148 28 — 1 » » 56 17 — —— 14 2 176 167 41 31 — 1 undersköt.-sjukvårdsbitr. 50 21 1 —— 14 2 179 170 33 36 1 — » >> 50 21 1 —— 14 2 180 171 33 35 1 — » » 51 20 3 —— 9 2 172 167 36 35 3 4 >> » 51 11 9 1 18 2 190 180 35 12 9 -— undersköterska 3 34 199 1 1 — 19 18 3 33 198 1 » 23 25 113 1 16 2 82 74 18 30 114 2 >> 29 9 145 4 6 4 68 66 21 14 146 1 » 25 11 2 — 56 7 203 163 14 9 2 10 undersköterska 25 13 3 — 53 6 202 162 13 12 3 11 » 26 13 3 —— 53 6 201 161 14 12 3 11 » 37 9 6 5 81 8 165 104 32 15 5 17 » 48 16 17 — 26 3 174 155 35 11 17 10 >> 31 15 79 2 28 5 114 95 27 15 78 11 » 47 41 13 1 63 24 107 70 41 53 13 14 » 42 18 16 1 90 31 143 93 35 16 17 3 » 128 67 2 1 8 — 28 24 132 87 2 1 sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. 142 1 — 1 — — 115 115 138 1 _ -— sjukvårdsbiträde 135 — 2 — 9 1 121 117 124 1 2 1 >> 150 1 4 — 8 —— 112 105 137 —— 4 -— >> 164 22 3 — 3 -—— 57 55 179 13 3 1 sjukvårdsbitr.—ekonomibitr. 96 5 3 1 20 1 153 136 94 1 3 —— undersköt.—sjukvårdsbitr. 16 3 15 2 164 3 192 57 17 1 15 — undersköterska 3 3 7 —— 226 6 194 14 5 1 7 1 sjuksköt.-undersköt. 8 7 1 1 207 35 145 33 6 6 1 1 undersköterska 135 4 6 1 12 _— 121 115 119 1 6 1 sjukvårdsbiträde 2 1 3 1 244 40 165 4 3 — 3 -— sjuksköt.-undersköt. 22 1 30 — 120 8 187 88 15 —— 30 1 sjukvårdsbiträde 8 1 33 -— 200 21 174 15 5 — 33 1 sjuksköt.-undersköt.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenhetei _ . . .. . . .. giften enlig Arbetsuppgift glften Vld undersokmngstillfallet sköterskam 1 2 3 4 5 6 | 7 | 8 1 2 3 4 Rutinkontroller Puls ........................ 244 146 27 4 6 _ _ _ 222 103 77 25 Temperatur .................. 14 1 110 105 135 — _ _ 4 _ 111 107 Blodtryck .................... 233 118 34 3 7 _ 11 _ 209 84 94 29 Urinmätning ................ 10 2 112 109 133 _ 2 _ 4 _ 135 132 Mätning av patient .......... 42 23 102 96 101 _ 14 1 10 2 139 133 Vägning av patient .......... 55 30 100 90 104 2 2 1 10 3 148 142 Provtagning Urinprov .................... 31 7 109 97 126 _ _ _ 17 1 146 135 Avföringsprov ................ 7 1 109 107 130 _ 10 _ 2 _ 130 128 Sputumprov .................. 28 12 83 76 105 _ 44 1 15 4 119 110 Magsaftsprov ................ 200 115 7 1 7 — 44 2 194 111 20 9 Mantoux .................... 208 140 _ _ 9 2 33 2 197 124 8 5 S.R. ........................ 212 109 15 5 16 3 18 _ 168 76 61 37 övriga venprov .............. 230 126 5 — 9 4 11 _ 211 114 22 12 Kapillärprov ................ 49 29 1 1 2 26 176 _ 39 23 5 4 Förberedelse till operation Rakning ...................... 52 23 73 58 44 5 95 _ 22 4 114 100 Hudrengöring ................ 48 23 73 56 45 4 101 _ 24 5 1,07 93 Lavemang .................... 6 2 72 70 95 2 80 1 4 1 83 81 Katetrisering ................ 149 76 20 3 6 _ 96 _ 131 63 46 20 Premedicinering .............. 206 176 _ _ _ _ 48 _ 205 169 1 _ Omhändertagande efter operation Tillsyn av patienter .......... 174 36 72 2 2 _ 76 _ 172 33 101 4 Givning av infusionsvätska .... 172 142 _ _ _ _ 82 — 168 134 1 _— Passning av dropp ............ 145 24 79 14 15 — 80 _ 127 16 118 34 Pulskontroll .................. 163 78 46 6 7 — 78 _ 149 56 81 19 Blodtryckskontroll ............ 167 80 42 2 6 _ 79 _ 149 55 79 18 Andningsvård ................ 124 85 11 1 1 35 90 3 111 70 27 10 Förande av vätskelista ...... 156 116 25 7 9 _ 81 1 145 91 51 18 Assistens vid omläggningar .. . . 86 37 51 26 31 _ 73 38 76 27 76 44 Omläggningar Enkla, ex.-vis häftförband och omläggningar vid colestomi . . 141 45 83 29 21 _ 61 2 100 23 139 78 Större ...................... 163 107 17 _ _ _ 91 — 157 96 31 5 Skötsel av dränage .......... 150 97 16 _ 1 _ 103 _ 139 76 45 12 Skötsel av fistlar ............ 149 91 21 2 1 _ 102 — 136 73 49 16 Förberedelse till röntgen- undersökning Laxering . .................... 147 79 77 53 41 _ 13 — 107 48 121 92 Lavemang .................... 10 2 103 100 135 1 8 _ 8 1 112 107 Rakning .................... 55 30 71 58 56 _ 85 _ 22 9 113 103 Förberedelse till undersökning och behandling Rectoscopering .............. 82 33 59 41 42 4 85 _ 66 17 81 58 Cystoscopering ................ 87 46 41 25 25 4 112 1 75 32 60 38 Gastroscopering .............. 43 32 2 — 2 7 202 _ 40 27 5 2 Buktappning ................ 95 48 21 9 8 10 132 _ 83 37 49 25

id vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp-

Förslag till arbetsuppgiftsfördelning

vdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna ppfa'tning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 3 (se Sid. 34—40 samt 56—76) 7 _. _ _ 228 84 103 26 _ _ _ _ sjuksköterska 142 1 _ — 8 — 108 100 146 — _ _ sjukvårdsbiträde 5 _ 11 _ 215 75 111 25 1 _ 13 _ undersköterska 114 2 2 _ 4 — 139 136 111 _ 2 1 sjukvårdsbiträde 96 _ 14 1 8 2 130 127 104 1 14 _ » 98 3 1 _ 8 1 137 132 110 2 1 1 » 100 2 _ _ 17 1 140 127 110 — _ — sjukvårdsbiträde 112 2 10 _ 3 _ 120 117 124 _ 10 _ » 83 1 44 1 16 3 108 102 92 _ 44 _ » 6 _ 44 1 194 106 30 13 3 _ 44 — sjuksköterska 16 2 33 1 202 122 9 6 10 2 33 1 » 18 12 18 1 170 67 74 41 3 21 18 1 » 8 11 11 1 204 105 33 15 3 19 11 2 » 3 32 176 _ 34 23 6 6 2 36 176 _ laboratoriepers. (undersköt.) 32 5 95 _ 19 4 114 104 28 8 95 _ sjukvårdsbiträde 34 2 101 _ 17 2 104 95 34 4 101 3 » 89 _ 80 _ 4 1 86 85 84 1 80 _ » 6 1 96 — 140 66 39 16 2 _ 96 — sjuksköterska 1 _ 48 _ 204 165 _ — _ _ 48 2 » 1 _ 76 1 173 28 118 4 _ 1 76 _ sjukvårdsbiträde 1 _ 84 1 171 133 1 _ _ 1 82 _ sjuksköterska 13 _ 80 _ 117 11 132 47 10 _ 80 _ sjukvårdsbiträde 8 _ 78 _ 148 46 100 26 2 _ 78 _ sjuksköterska 8 _ 79 — 153 44 102 20 2 — 79 — » 2 40 90 1 102 50 38 5 _ 57 90 _ » 9 1 81 _ 143 79 55 23 5 _ 81 2 sjuksköt. - sjukvårdsbitr. 24 _ 73 37 65 20 86 55 17 _ 73 44 undersköterska 15 _ 61 _ 84 17 156 99 9 _ 61 1 undersköterska _ _ 92 — 157 86 42 5 _ _ 91 1 sjuksköterska _ _ 103 _ 143 73 49 9 _ — 102 _ » _ _ 102 — 138 64 60 14 _ _ 102 — » 41 _ 13 1 106 44 137 102 33 _ 13 _ sjukvårdsbiträde 131 _ 8 _ 7 _ 117 114 125 — 8 — » 41 1 85 2 16 5 126 118 35 _ 85 _ » 40 4 85 1 58 16 92 72 35 4 85 _ undersköterska 25 4 112 _ 69 22 63 44 24 4 112 1 » 3 7 202 _ 38 17 11 4 2 6 202 2 » 4 10 132 — 78 31 56 31 4 9 132 _ »

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenhetei . . .. . . .. giften enlig X Arbetsuppgift giften v1d undersokmngstillfallet sköterskan: 1 2 3 4 5 | 6 7 | 8 1 2 3 4 Förberedelse till undersökning och behandling (forts.) Pleuratappning .............. 116 60 22 9 6 7 115 1 101 43 55 26 Blåstappning ................ 185 90 51 27 28 _ 14 _ 148 60 111 71 Blåssköljning ................ 157 79 55 29 32 — 36 — 119 49 111 75 Magsäckssköljning ............ 165 82 43 17 16 _ 56 _ 139 59 82 47 Tarmsköljning .............. 140 67 43 18 13 _ 82 1 109 42 85 52 Vaginalsköljning ............ 72 41 33 20 14 1 146 1 50 25 64 48 Sternalpunktion .............. 112 59 13 7 12 6 116 1 94 44 42 26 Lumbalpunktion .............. 125 62 15 8 13 4 105 1 100 43 51 32 Magsaftsundersökning ........ 148 78 35 22 20 _ 64 _ 128 56 73 47 Njurfunktionsprov ............ 140 54 60 35 28 _ 51 _ 116 42 92 60 Belastningsprov i övrigt ...... 141 70 41 20 25 — 66 2 117 55 71 47 Assistens vid undersökningar och behandlingar Rectoscopering .............. 40 18 1 _ 1 15 198 — 32 10 10 8 Cystoscopering .............. 3 2 _ _ _ 17 234 _ 2 1 2 2 Gastroscopering .............. 4 3 _ _ _ 16 234 _ 3 2 1 1 Buktappning ................ 64 39 2 _ 1 15 172 2 65 33 11 2 Pleuratappning .............. 93 48 5 _ 1 11 149 _ 92 40 14 ] Sternalpunktion .............. 107 57 _ _ 1 11 134 1 103 47 10 3 Lumbalpunktion .............. 120 59 4 — 1 9 124 _ 114 50 13 3 Behandlingar Blåstappning ................ 231 115 32 7 8 — 7 1 203 89 70 33 Blåssköljning ................ 200 97 39 10 12 — 32 — 166 73 74 43 Instillationer ................ 158 102 11 2 7 _ 85 2 146 83 30 15 Magsäckssköljning .......... 197 120 10 _ _ _ 57 _ 189 107 19 5 Tarmsköljning ................ 162 89 22 4 1 — 86 1 150 68 40 16 Vaginalsköljning ............ 82 50 28 19 8 1 144 _ 67 32 53 39 Andningsövning .............. 110 77 9 1 1 86 56 _ 87 55 22 9 Gångövning .................. 78 10 62 22 28 77 49 _ 45 2 76 40 Syrgasbehandling ............ 222 86 67 12 2 _ 18 — 193 60 109 35 Behandlingsbad (fot—hand) 35 12 80 64 60 5 87 3 24 3 106 92 Med Värmedyna .............. 71 17 106 72 69 2 40 _ 51 11 141 107 Med värmelampn ............ 71 21 93 63 76 1 42 1 44 11 136 110 Omhändertagande av död patient ................ 235 21 120 9 3 1 4 2 201 23 176 44 Laborationer & urin Äggvita: Heller eller albustix .. 37 14 48 39 30 16 132 _ 21 5 72 62 Socker: Almén eller klinistix . . 28 10 46 38 30 18 140 _ 14 2 69 60 Esbach ...................... 27 14 19 12 15 19 181 — 14 3 37 30 Spec. vikt .................... 27 13 17 9 18 19 180 1 17 5 37 29 Injektioner Subcutana ................... '. 251 138 1 _ 3 — _ _ 245 129 11 5 Intravenösa .................. 240 226 _ _ _ _ 14 _ 229 212 — _ Intramuskulära .............. 247 136 1 _ 7 _ — _ 245 129 7 1 Infusioner Subcutana .................. 194 132 — — 1 _ 59 — 190 125 3 2 Intravenösa .................. 236 209 _ _ _ 1 17 _ 227 204 _ _ Blodtransfusioner ............ 220 200 — _ _ 6 27 1 212 197 _ _ Rengöring o. kontroll av sugar 103 25 100 66 30 1 53 1 65 11 150 116

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning Uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se Sid. 34—40 samt 56—76) 5 7 115 — 88 32 68 39 6 6 115 _ undersköterska 21 —— 14 —— 127 48 135 94 19 —— 14 —— » 24 —— 36 —— 101 37 119 83 17 —— 36 17 » 12 _— 56 —— 115 44 100 67 16 —— 56 —— » 11 —— 82 —— 98 35 93 60 14 —— 82 —- » 9 1 146 —— 47 17 72 52 6 1 146 2 » 10 7 116 1 89 36 53 32 9 6 116 2 » 11 5 105 1 90 37 66 44 10 4 105 1 » 12 1 64 2 109 40 96 63 17 1 64 _ » 25 1 51 1 119 39 107 70 14 _ 51 _ » 21 1 66 2 122 44 88 50 14 —— 66 2 » 2 14 198 _ 31 7 14 8 1 15 198 1 sjuksköt.-undersköt. _ 16 234 _ 2 1 1 1 _ 16 234 1 » » —— 16 234 —— 4 3 —— —— —— 16 234 —— » » 1 14 172 _ 59 26 18 5 _ 15 173 2 » » 1 11 149 —— 87 35 21 4 —— 13 150 —— » » 1 12 134 1 99 40 20 6 1 13 135 —— » » 3 10 124 _ 113 46 20 5 1 11 124 _ » » 10 _ 7 1 220 96 63 22 4 _ 8 — sjuksköterska 13 _ 32 _ 184 85 65 32 6 _ 32 _ » 5 _ 85 3 156 96 21 9 4 _ 85 — » 1 1 58 _ 189 102 23 6 1 _ 58 _ » 2 —— 86 —— 152 72 43 15 —— —— 86 1 » 4 _ 144 _ 66 36 56 40 3 _ 144 1 undersköterska 2 100 56 _ 73 43 25 8 1 116 56 _ sjukgymn.—sjukvårdsbitr. 21 99 49 _ 40 4 62 31 15 119 49 _ » » 8 _ 18 _ 203 54 129 29 3 _ 18 1 sjuksköterska 45 6 87 _ 16 _ 106 94 52 4 87 1 sjukvårdsbiträde 53 2 40 1 39 6 161 130 43 1 40 1 » 55 1 42 2 33 6 158 133 44 1 42 1 » 3 1 4 1 210 23 175 35 3 _ 4 2 sjuksköt.-undersköt. 20 18 132 1 17 1 79 68 17 19 132 1 sjukvårdsbiträde 20 19 140 1 14 1 74 65 16 18 140 1 » 8 21 181 _ 9 _ 40 34 10 20 181 _ » 9 19 180 — 15 5 42 33 7 19 180 _ » 4 _ _ _ 245 125 22 8 _ _ 1 _ sjuksköterska _ _ 25 _ 229 202 _ _ _ _ 25 _ ,. 8 _ — _ 251 134 9 2 1 _ _ _ » 3 _ 59 — 189 122 5 1 _ _ 59 5 sjuksköterska _ 1 26 — 226 196 _ — — 1 27 _ » 1 6 35 _ 210 193 _ _ — 5 39 _ » 17 3 53 _ 48 5 162 133 19 1 53 _ sjuksköt.-sjukvårdsbitr.

Antal arbetsenheter

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- giften enligt

Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället sköterskans 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Rengöring och kontroll av syrgasapparatcr ............ 106 33 87 55 31 16 45 1 74 20 138 105 Medicin Omvårdnad om medicinskåp .. 250 208 2 _ 4 — _ _ 245 199 8 4 Rekvisition av läkemedel ...... 254 225 _ _ _ _ _ _ 252 223 1 1 Utdelning av läkemedel ...... 254 186 _ _ _ _ _ _ 252 180 1 _ Omvårdnad om rondbord ... . 59 26 93 78 67 — 50 — 36 7 153 128 Förband o. dyl. Beredning .................... 16 5 120 116 85 6 31 _ 6 _ 133 129 Packning .................... 20 9 124 121 85 4 24 — 4 1 147 145 Sterilisering .................. 6 3 42 41 26 32 146 3 1 _ 53 53 Transporter Matvagn .................... _ _ 13 13 119 82 39 1 _ _ 3 3 Kläder ...................... _ _ 18 18 102 71 62 1 _ _ 11 11 Apoteksvaror ................ 15 9 46 43 82 74 39 1 8 4 41 40 Förrådsvaror ................ ' 1 37 37 77 93 43 _ _ _ 23 23 Post ........................ 15 8 18 15 59 102 61 2 2 1 13 13 Patienter till och från: röntgenavdelning .......... 5 1 30 28 76 103 41 1 4 1 19 17 operationsavdelning ........ 162 24 69 6 10 26 50 _ 153 21 81 11 undersökningsavdelning . . . . 19 — 48 39 98 66 31 1 16 1 44 36 badavdelning .............. 1 1 2.5 25 51 85 90 2 1 1 10 10 Administrativa arbetsuppgifter Inskrivning av patienter ...... 174 144 3 _ 1 33 46 _ 114 92 8 4 Utskrivning av patienter ...... 234 202 3 _ 1 11 7 1 180 152 17 8 Rapportskrivning betr. patienter 246 209 7 _ _ 4 3 1 244 203 11 _ Införande i journal av laboratorieuppgifter etc. . . . . 231 201 _ —- _ 12 10 1 170 150 3 2 Remisskrivning .............. 218 198 1 _ _ 3 32 1 178 162 3 2 Utskrivning av s. k. provlappar 234 168 21 5 13 2 _ _ 193 133 47 21 Utskrivning av rekvisitioner .. 253 225 18 _ — 1 _ _ 226 179 51 11 Utskrivning av beläggnings- rapport .................... 242 239 1 — _ 2 9 1 212 205 8 5 TILLÄGG FÖR BB—VÅRDAVD. Dagliga skötseln av mödrar .. .. 21 2 8 2 2 _ — _ 17 2 10 7 Dagliga skötseln av spädbarn 9 _ 4 1 15 _ _ _ 8 _ 3 2 Skötsel av mödrar före amning ................ 9 _ 5 3 13 _ _ _ 6 _ 4 4 efter amning .............. 16 — 7 2 7 _ _ _ 13 _ 5 3 Tilläggning av spädbarn ...... 13 _ 5 3 9 _ _ _ 13 _ 3 3 Vägning av barn ............ 4 _ 5 4 17 _ _ _ 3 _ 3 3 HCG-vaccinering .............. 18 9 _ _ _ 1 6 _ 18 9 — _ Administrativa arbetsuppgifter Förande av barnkurvor ...... 21 9 1 _ 4 _ _ _ 20 7 1 _ Utskrivning av: BCG—kort .................. 21 20 _ _ _ 2 2 _ 20 15 _ _ hälsokort .................. 19 18 — — _ 1 5 _ 18 14 _ — meddelande till mödra- vårdsorgan .............. 23 21 — — _ _ 2 _ 22 18 _ _

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattmng uppfattning reviderade utbildningar 5 5 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se sid. 34—40 samt 56—76) 13 17 45 _ 60 10 150 119 11 18 45 1 sjuksköt.-sjukvårdsbitr. 5 — _ _ 250 205 2 _ 4 _ _ _ sjuksköterska 1 _ _ _ 253 218 — — 1 — _ _ » 2 _ _ — 253 178 1 _ 1 _ _ _ » 40 _ 50 — 32 3 159 139 31 — 50 2 undersköterska 51 36 31 1 4 1 123 120 47 50 31 2 undersköt.-sjukvårdsbitr. 47 33 24 1 4 1 141 138 40 47 24 1 undersköterska 14 40 146 _ 2 1 50 49 9 47 145 2 » 84 127 39 1 _ _ 'i 3 66 145 39 1 transportpersonal 77 104 62 — _ _ 2 2 60 128 63 1 » 44 123 39 _ 6 1 27 23 39 144 39 3 » 58 130 43 _ _ — 7 7 42 160 43 2 » 47 131 61 _ 3 _ 5 3 31 157 60 _ » 64 127 41 1 3 _ 15 12 55 143 40 ] sjukvårdsbitr.-transportpers. 9 31 50 _ 147 24 80 10 8 37 50 2 sjuksköterska 73 98 31 _ 14 2 42 32 63 113 30 2 sjukvårdsbitr.-transportpers. 42 109 90 2 _ _ 12 12 32 116 90 4 » » _ 90 46 _ 81 68 10 6 _ 118 48 1 skrivpersonal _ 59 7 _ 136 117 14 7 _ 103 8 _ » _ 7 3 _ 248 207 15 _ _ 3 3 _ » _ 73 9 _ 133 112 3 2 — 108 9 2 » —— 40 33 1 153 136 4 2 1 65 31 2 » 8 32 _ _ 160 96 64 28 11 55 _ _ skrivpersonal-undersköt. _ 17 _ _ 208 130 83 16 _ 30 _ — undersköterska

_ 27 9 1203185 11 4 1 35 9 2 skrivpersonal

1 _ _ _ 18 1 13 5 1 _ 1 _ 15 _ _ _ 9 _ 4 2 14 _ _ _ 15 _ _ _ 7 _ 5 4 14 _ _ _

9 _ _ _ 13 _ 6 3 9 _ _ _

9 _ _ _ 14 _ 4 3 8 _ _ _ 19 _ _ _ 3 _ 4 4 18 _ _ _ _ 1 6 _ 15 s _ _ _ 1 9 _

5 _ _ _ 22 6 2 _ 2 1 _ _ _ 3 2 _ 19 15 1 _ _ 4 2 _ _ 2 5 _ 15 12 _ _ _ 3 5 2

Tab. 2. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppgifter, förekom- 133 från avdelningssköter-

Anlal arbetsenheter vid vilka arbetsupp-

Antal arbetsenheter

giften enligt

Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället sköterskans 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4

Städning Daglig städning .............. _ _ 16 16 48 69 _ _ — _ 7 7 Periodisk större städning ...... 2 _ 9 9 38 81 3 _ _ _ 2 2 Storstädning ................ 1 _ 6 6 18 97 9 2 _ _ _ _ Tvättgodsbehandling Sortering .................... 1 1 9 9 31 6 86 _ _ _ 7 7 Räkning .................... 1 1 4 4 5 1 121 1 — _ 1 1 Rengöring au utensilier, som använts

vid patientens vård (handfat,

bäcken etc.) .............. 3 _ 25 25 56 3 46 _ 2 _ 20 20 sjukvårdsutensilier

(lavemangskanna, rondskål,

handskar etc.) .............. 2 _ 48 48 75 3 5 _ 1 — 46 46 instrument .................. 18 3 59 58 53 4 _ _ 11 1 74 69 injektionssprutor ............ 21 7 57 54 54 4 — _ 8 1 76 75 injektionsspetsar ............ 23 7 56 52 54 4 _ — 8 1 76 75 sonder, katetrar o. dyl. ...... 15 4 50 49 51 3 15 _ 6 1 63 63 Desinfektion och sterilisering Kokning .................... 18 3 58 54 51 1 9 _ 12 3 74 70 Autoklavering ................ 4 2 11 10 15 10 94 _ 1 _ 18 18 Torrsterilisering .............. 35 14 49 44 27 3 24 _ 18 5 74 69 Kemiska medel .............. 21 9 26 20 23 2 64 3 15 4 39 32 Materielvård Instrument .................. 104 53 49 19 8 1 1 _ 85 39 72 36 Injektionssprutor ............ 91 45 50 26 13 2 1 _ 70 32 73 47 Injektionsspetsar ............ 90 43 52 26 14 2 1 _ 69 30 75 47 Utensilier i övrigt ............ 93 47 47 20 15 1 4 _ 81 35 67 36 Förband o. dyl. .............. 48 17 55 38 36 3 7 1 32 9 69 53 Linne ........................ 49 24 33 20 24 7 32 1 34 15 44 30 Möbler ...................... 70 40 29 17 22 15 8 1 56 29 42 26 Apparatur .................. 113 76 26 5 5 4 5 1 108 68 40 10 Patientuårdande arbetsuppgifter Emottagande av inkommande

jourfall, akutfall, olycksfall 123 26 50 1 — 2 7 _ 118 25 68 6 Iordningställande av patient

för undersökning .......... 105 13 60 11 14 — 3 _ 83 9 78 31 Iordningställande av patient

för operativt ingrepp ...... 79 19 35 2 4 _ 47 1 68 15 50 14 Iordningställande av patient

för behandling ............ 107 17 51 6 6 _ 14 _ 86 9 74 26 Tillsyn av patient efter speciell undersökning . . . . 93 29 35 6 5 1 28 _ 81 22 51 17 efter poliklinisk operation 78 22 32 7 3 _ 45 _ 73 16 46 12 efter speciell behandling ...... 92 38 26 3 3 1 33 1 83 35 41 13

mande vid mottagningsavdelningar vid lasarett. Antal redovisade arbetsenheter: skor, 132 från sjukhusledningar

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se sid. 43—45 samt 56—76) 25 101 _ _ — _ 6 6 25 101 _ _ sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. 17 111 3 _ _ _ _ _ 10 119 3 — särskild städpersonal 4 119 9 1 _ _ _ _ 1 121 9 1 » » 28 10 86 2 _ _ 5 5 28 12 85 2 annan än sjukvårdspersonal 7 2 121 2 1 _ 2 1 4 4 120 2 » » » 56 9 46 — 2 _ 14 14 61 9 46 _ sjukvårdsbiträde 74 7 5 _ 1 _ 24 24 90 10 5 2 » 47 6 — _ 10 1 70 65 43 14 _ _ » 43 7 _ _ 6 1 71 71 38 17 _ _ undersköt.-sjukvårdsbitr. 43 7 — _ 6 1 70 70 39 17 _ _ » ' » 42 6 15 1 4 _ 56 56 41 15 15 1 » » 39 3 9 11 2 76 71 36 5 9 _ undersköterska 10 10 94 _ 1 _ 20 20 8 10 93 _ » 17 5 24 _ 19 5 63 58 16 15 24 _ » 16 2 64 4 16 6 37 31 15 5 63 2 » 7 4 1 _ 67 27 80 50 6 4 1 4 undersköterska 10 5 1 _ 45 20 83 66 9 7 1 4 » 11 5 1 _ 43 19 84 67 10 7 1 4 » 10 1 4 1 53 19 77 52 13 4 4 6 » 30 10 7 1 15 9 73 70 24 11 7 5 » 25 12 32 _ 13 5 49 44 24 13 32 6 » 19 24 8 _ 34 15 46 35 20 31 8 4 » 4 5 5 1 100 55 43 12 5 7 5 3 sjuksköt.-undersköt. _ 2 7 _ 113 29 73 10 1 1 7 _ sjuksköterska 15 _ 3 1 71 6 84 40 17 _ 3 1 sjuksköt.—undersköt. 4 _ 47 _ 64 14 55 17 5 _ 46 _ » » 7 _ 14 _ 77 8 86 34 8 _ 13 _ » » 6 1 28 _ 84 14 64 13 6 1 27 1 sjukvårdsbiträde 3 _ 45 _ 74 12 54 10' 3 1 44 _ » 2 1 33 1 83 25 53 11 4 1 32 1 »

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter Arbetsu ifl gillen vid undersökningstillfället giflen enligt PPS sköterskans 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Rntinlcontroller Puls ........................ 107 66 19 _ 3 _ 23 — 96 50 42 11 Temperatur .................. 37 2 56 32 46 1 17 — 24 _ 63 49 Blod—tryck .................... 104 73 11 _ 2 _ 26 1 99 58 34 7 Provtagning Urinprov .................... 45 5 59 33 43 5 7 _ 24 2 67 54 Avföringsprnv ................ 15 2 28 21 24 3 70 _ 8 _ 32 27 Sputumprov .................. 8 1 13 10 11 2 102 _ 5 _ 15 12 S.R. ........................ 113 53 36 1 3 4 12 _ 90 44 52 19 Övriga venprov .............. 111 78 10 1 1 4 16 _ 102 71 17 7 Kapillärprov ................ 62 29 23 1 3 8 58 1 56 27 28 6 B. M. E. ...................... 19 15 4 1 1 4 108 _ 18 15 4 2 EKG ........................ 39 16 17 _ 1 2 91 _ 32 12 22 5 EEG ........................ 1 1 — _ _ 1 130 1 1 1 _ _ Omläggningar Enklare ss häftförband (motsvarande) ............ 88 13 59 17 14 _ 14 _ 52 7 75 49 Större ...................... 80 38 27 3 _ _ 49 1 72 30 35 10 Viss förbandsläggning Assistens vid gipsförbaudsläggn. 40 5 27 3 4 _ 86 _ 27 3 33 15 Omläggning av gipsförband . . . . 41 32 4 _ _ _ 92 _ 39 27 7 1 Omläggning av zinklimsförb. .. 36 26 6 4 1 _ 93 _ 30 16 15 10 Förberedelser till undersökn. och behandlingar Scupering .................... 62 20 28 9 6 1 55 _ 43 14 42 24 Punktion .................... 80 33 33 9 2 1 40 1 69 26 46 19 Blåssköljning ................ 46 21 18 6 5 _ 76 _ 29 13 29 23 Blåstappning ................ 69 30 34 12 5 _ 47 _ 49 22 48 32 Magsäckssköljning ............ 58 28 19 7 2 _ 66 _ 44 19 33 20 Tarmsköljning .............. 18 10 5 1 1 _ 111 2 11 6 12 9 Vaginalsköljning ............ 16 8 6 2 2 _ 113 _ 5 3 16 14 Provfrukost .................. 45 17 19 8 3 — 76 1 34 10 31 19 Vattenprov .................. 3 1 2 _ 1 _ 129 _ 1 _ 3 2 Belastningsprov .............. 9 6 5 2 2 _ 120 _ 4 3 8 7 Förberedelser till operativa ingrepp Iordningställande av narkosbord 56 28 17 3 6 _ 68 _ 45 18 30 15 Iordningställande av narkosapp. 28 21 2 _ _ _ 105 _ 26 19 5 2 Assistens vid undersökningar och behandlingar Rectoscopering .............. 57 30 13 1 _ _ 75 _ 43 16 30 13 Cystoscopering .............. 12 9 _ _ _ 2 118 1 12 9 2 1 Pleurapunktion .............. 46 35 2 _ _ _ 87 _ 43 32 5 2 Ledpunktion .................. 67 39 12 _ _ _ 66 _ 56 31 22 9

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning Uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 8 (se sid. 43_45 samt 56—76) 3 — 23 84 37 55 20 5 _ 23 _ undersköterska 42 1 17 16 _ 57 47 51 1 17 _ sjukvårdsbiträde 1 _ 25 89 48 43 15 3 _ 24 1 undersköterska 42 6 7 17 1 57 48 56 4 7 _ sjukvårdsbiträde 24 4 70 4 _ 28 25 31 3 69 _ » 12 2 102 3 1 11 9 17 2 101 _ » 6 6 12 83 40 53 24 5 8 12 _ undersköterska 2 6 16 97 64 22 10 1 8 16 — » 3 9 58 51 21 33 11 3 9 58 _ laboratoriepersonal 1 4 108 16 13 5 2 1 5 107 1 laboratoriepersonal 2 3 91 29 10 23 7 3 2 91 _ laboratoriepersonal _ 1 130 1 1 _ _ _ 2 129 _ laboratoriepersonal 18 _ 14 41 5 77 54 22 _ 14 1 undersköterska 1 _ 49 73 32 31 7 1 _ 48 3 sjuksköt.—undersköt. 5 _ 86 31 4 31 10 6 _ 85 _ sjukvårdsbiträde _ _ 93 37 27 5 1 _ _ 93 1 sjuksköterska (i vissa fall) _ _ 93 32 18 12 5 3 _ 92 _ undersköterska 10 1 55 46 12 50 25 7 _ 54 _ undersköterska 3 1 40 66 22 53 22 2 1 39 2 » 5 _ 76 27 10 34 24 6 _ 75 _ » 5 _ 47 47 21 48 31 7 _ 47 _ » 3 _ 66 38 17 34 22 5 _ 66 1 » 2 _ 111 11 7 11 7 3 _ 111 _ » 1 _ 113 5 2 16 13 2 _ 112 _ » 3 _ 76 31 10 30 20 6 _ 75 _ » 1 _ 129 2 _ 3 2 _ _ 128 — » 2 _ 120 5 3 7 6 1 _ 119 1 » 5 _ 68 45 19 28 15 5 _ 67 _ sjuksköterska _ _ 105 28 19 4 _ _ _ 104 _ » 2 _ 75 35 13 34 18 4 _ 74 1 sjuksköt.-undersköt. _ 2 118 12 9 3 2 _ 1 117 _ » » _ _ 87 39 25 11 6 _ _ 86 1 » » 1 — 66 55 34 19 10 2 _ 65 _ » »

Tab. 2. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp— Antal arbååsånålåiei Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället gslköterskalås 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Assistens vid undersökningar och behandlingar (forts.) Sternalpunktion .............. 35 27 2 _ _ _ 98 _ 31 22 7 3 Buktappning ................ 52 32 5 _ _ _ 81 _ 48 28 9 3 Assistens vid operativa ingrepp 78 48 11 _ _ — 50 5 76 39 18 1 Assistens vid narkosgivning .. 55 40 10 4 6 _ 65 3 52 35 14 6 Undersökningar o. behandlingar Blåstappning ................ 79 44 20 3 2 _ 49 _ 70 37 29 13 Blåssköljning ................ 52 33 6 1 2 _ 78 _ 44 25 14 8 Magsäckssköljning ............ 66 45 3 _ _ _ 67 _ 64 42 6 2 Tarmsköljning .............. 20 20 _ _ _ _ 112 1 17 17 4 4 Vaginalsköljning ............ 18 16 4 2 _ _ 113 _ 9 6 15 12 Magsaftsundersökning ........ 40 25 4 _ 1 _ 92 _ 38 24 4 _ Njurfunktionsprov ............ 9 7 1 _ 1 _ 123 _ 8 7 2 1 Belastningsprov i övrigt ...... 8 6 2 1 1 _ 123 _ 8 5 3 1 Inhalationer ................ 27 19 6 2 1 1 102 _ 22 15 13 8 Vaccinationer ................ 103 80 5 _ _ 1 29 _ 103 77 10 1 Mantoux .................... 83 67 1 _ _ 1 49 _ 81 62 7 1 Laborationer & urinprov Äggvita: Heller eller albustix . . 61 7 54 23 21 4 24 _ 37 3 70 46 Socker: Almén eller klinistix .. 58 7 52 24 21 4 26 _ 33 3 68 48 Esbach ...................... 21 4 17 7 7 5 92 1 10 1 23 18 Specifik vikt ................ 22 8 9 1 2 4 104 _ 8 1 19 13 Injektioner Subcutana .................... 132 98 'l _ _ _ 1 _ 130 92 6 2 Intramuskulära .............. 131 97 3 _ _ _ 2 _ 129 93 5 2 Intravenösa .................. 99 98 _ _ _ _ 34 _ 100 100 _ _ Infusioner Subcutana .................... 10 10 _ _ — _ 123 _ 10 10 _ — Intravenösa .................. 49 47 _ _ _ _ 84 — 49 48 _ _ Blodtransfusioner ............ 31 31 _ _ —— 1 101 _ 31 31 _ _ Randbord-omläggningsvagn Omvårdnad .................. 39 12 41 31 17 2 42 2 24 7 64 53 Medicin Omvårdnad om medicinskåp .. 130 115 5 1 1 _ 1 _ 128 112 6 2 Rekvisition av läkemedel ...... 131 124 2 1 1 — _ _ 131 123 2 _ Utdelning av läkemedel ...... 125 118 _ _ _ _ 8 — 125 117 1 _ Förband o. dyl. Beredning .................... 22 2 58 49 49 4 9 — 13 1 65 8 Packning .................... 10 3 60 57 55 2 9 _ 4 1 66 64 Sterilisering .................. 9 1 31 28 26 13 57 _ 4 _ 39 37 Transporter Kläder ...................... _ _ 10 10 23 17 82 1 _ — 5 5 Apoteksvaror ................ 7 3 29 27 50 25 21 3 - 4 1 23 21 Förrådsvaror ................ 1 1 24 24 49 38 20 1 _ _ 15 15 Post ........................ 5 2 7 6 34 51 34 3 1 1 6 6

id vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna ,ppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se Sid. 43—45 samt 56—76) _ _ 98 1 26 19 10 6 2 _ 97 1 sjuksköt.-undersköt. _ _ 81 1 43 25 14 9 _ _ 80 _ » » 1 _ 50 5 77 42 16 1 _ _ 49 5 sjuksköt.-undersköt. 5 _ 65 5 50 29 16 8 6 _ 64 4 se texten, operationsavd. 1 _ 49 _ 74 42 23 7 1 _ 49 1 sjuksköterska 3 _ 78 _ 46 24 17 8 1 _ 77 _ » ——— — 67 —- 63 43 5 2 — _ 67 — » — _ 112 _ 17 13 4 1 _ _ 112 2 » _ — 112 _ 10 6 14 10 _ _ 111 1 undersköterska 1 1 92 1 39 26 6 2 _ _ 91 _ sjuksköterska 1 _ 123 _ 7 5 2 1 _ _ 122 2 » 1 — 123 _ 8 5 2 1 _ — 122 1 » _ 1 102 _ 22 13 14 7 1 1 101 _ » _ 1 28 _ 100 80 6 1 _ 1 30 _ » 1 1 49 _ 79 61 7 1 1 1 49 1 » 21 5 24 _ 21 4 73 60 22 5 24 _' sjukvårdsbiträde 21 5 26 _ 19 4 71 60 22 5 26 _ » 7 6 92 _ 7 1 26 21 7 6 91 _ » 4 4 104 _ 6 1 18 13 4 5 104 _ » _ _ 1 _ 130 87 11 1 _ _ 1 _ sjuksköterska _ _ 2 _ 130 90 7 _ _ _ 2 _ » — _ 33 _ 98 95 _ _ — _ 34 _ » _ _ 123 _ 9 9 _ — _ _ 122 1 sjuksköterska — — 84 _ 49 46 _ _ _ _ 83 — » _ 1 101 _ 31 31 _ _ _ — 100 1 » 10 2 42 2 22 6 60 49 12 2 42 5 undersköterska 2 _ 1 _ 131 116 2 _ _ _ 1 _ sjuksköterska 2 _ _ _ 130 121 1 _ 2 _ _ — » _ _ 8 _ 124 114 1 _ _ _ 8 _ » 40 13 9 _ 7 _ 55 51 43 21 9 1 undersköt.—sjukvårdsbitr. 44 12 9 _ 1 _ 61 60 42 20 9 _ undersköterska 18 17 57 _ 3 — 38 36 15 21 57 _ » 17 29 82 _ _ _ 1 1 19 31 81 _ transportpersonal 41 46 21 _ 1 _ 15 15 28 67 21 _ » 38 59 20 1 _ _ 5 5 25 82 20 — » 20 70 34 2 1 1 2 2 14 81 34 _ »

. Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal argåfånåfltä Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället Sköterskan: 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Transporter (forts.) Patienter till och från: röntgenavdelning .......... 7 _ 33 27 53 15 31 _ 4 — 22 19 operationsavdelning ........ 28 2 26 12 20 4 69 _ 24 4 24 8 undersökningsavdelning . . . . 7 _ 19 15 47 7 57 _ 4 _ 14 12 badavdelning .............. 3 _ 26 23 35 18 54 _ — _ 17 17 Administrativa arbetsuppgifter Tidsbeställningar ............ 82 40 23 1 1 45 4 — 57 33 20 5 Inskrivning av patienter ...... 53 16 27 4 4 66 6 _ 24 5 23 9 Skötsel av mottagningskort etc. 66 54 6 1 1 64 1 _ 40 31 8 2 Journalföring (inskrivning på patientkort) ................ 58 44 10 _ _ 64 11 _ 39 31 8 2 Skötsel av väntelistor för in- tagning .................... 90 89 — _ _ 31 11 1 71 70 _ _ Inkallande av patienter för in— tagning .................... 81 79 _ _ _ 38 13 1 58 55 4 2 Utskrivning av s. k. provlappar etc. ........................ 108 60 31 3 4 7 11 _ 88 50 42 14 Utskrivning av rekvisitioner .. 127 113 12 _ _ 6 _ _ 118 101 24 8 Förande av jourfallregister (motsvarande) ............ 44 40 2 1 _ 37 51 _ 34 31 1 _ Mottagningsstatistik .......... 76 75 — — — 44 13 — 49 48 _ _

d vilka arbetsupp— Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp— Förslag till arbetsuppgiftsfördelning idelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna )pfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 | 7 | 8 1 2 3 4 5 6 7 (se Sid. 43—45 samt 56—76) 48 31 31 3 _ 14 11 42 45 31 sjukvårdspers.-transportpers. 25 7 69 27 8 22 9 21 7 68 sjuksköterska 46 14 57 1 _ 12 11 41 21 56 sjukvårdspers.-transportpers. 33 29 54 _ _ 9 9 32 38 53 » » 2 65 4 46 25 15 2 _ 80 4 skrivpersonal 6 88 6 16 3 15 5 4 101 6 » _ 89 2 31 24 6 1 _ 99 1 » _ 82 10 29 21 8 _ 1 93 9 » _ 50 11 61 59 1 _ _ 60 11 » _ 60 13 46 42 3 _ _ 74 12 » (enl. direktiv) 5 15 10 75 36 45 16 5 22 11 skrivpersonal-undersköt. — 6 _ 103 76 37 12 _ 16 _ undersköterska 1 47 51 27 24 1 — _ 54 50 skrivpersonal _ 71 13 31 30 1 1 _ 86 13 »

Tab. 3. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsupp. redovisade arbets-

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp-

Antal arbetsenhete

giften enlig

Arbetsuppgift giften Vld undersokmngsnllfallet sköterskar 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Städning Efter varje operation ........ — _ 16 16 60 17 _ _ _ _ 9 9 Daglig städning .............. _ _ 13 13 46 34 _ _ _ — 4 4 Storstädning ................ _ _ 9 9 34 50 _ _ _ _ 3 3 Tuättgodsbehandling Sortering .................... 1 _ 7 7 23 11 51 _ 1 _ 3 3 Räkning .................... _ _ _ — 5 2 86 _ _ _ — _ Rengöring av utensilier (koppar, rond- skålar etc.) ................ 1 — 30 29 58 5 _ _ 1 _ 21 20 instrument .................. 10 1 34 30 50 3 _ _ 5 1 34 31 injektionssprutor ............ 19 7 32 27 46 1 _ _ 8 3 48 44 injektionsspetsar ............ 21 10 30 25 46 1 _ _ 8 3 47 43 sonder, katetrar o. dyl. ........ 22 9 28 24 43 1 2 1 13 5 38 33 spec. instrument .............. 75 56 12 9 8 1 _ _ 68 51 21 15 Desinfektion och sterilisering Kokning .................... 7 1 37 36 42 2 6 — 4 1 41 39 Autoklavering ................ 8 1 42 40 36 4 5 _ 5 — 43 41 Torrsterilisering .............. 59 22 27 16 16 1 1 _ 39 11 46 30 Kemiska medel .............. 52 32 17 9 10 3 16 3 38 17 31 18 Materielvård Instrument .................. 91 62 8 1 _ 1 _ _ 83 55 19 8 Injektionssprutor ............ 55 34 24 13 23 _ _ 2 42 25 42 31 Injektionsspetsar ............ 63 41 20 11 19 _ _ _ 42 26 39 31 Utensilier i övrigt ............ 64 42 20 12 15 2 _ _ 55 36 27 17 Förband o. dyl. .............. 39 10 40 23 27 2 1 1 24 9 43 34 Linne ........................ 21 9 28 20 ' 26 7 19 _ 16 7 29 22 Apparater .................... 83 58 13 4 2 4 _ _ 78 56 16 5 Möbler ...................... 31 21 17 12 34 16 _ _ 25 17 18 13 OPERATIVA ARBETET Förberedelser till operation Iordningställande av operations- hord ...................... 32 12 29 22 38 1 _ _ 25 9 33 24 Iordningställande av operations- sal ........................ 10 _ 37 35 47 1 _ _ 8 _ 32 30 Iordningställande av narkosbord 74 35 12 5 13 — 1 _ 69 32 15 5 Iordningställande av narkos— apparat .................... 88 57 2 1 2 _ 2 _ 87 55 2 2 Iordningställande av diatermi- apparat .................... 45 13 29 21 23 _ 3 1 38 11 37 28 Mottagande av patient på operationsavdelningen ...... 72 15 29 6 14 _ _ 1 69 14 34 8 Förflyttning av pat. t. under- söknings— eller Operationsbord 57 1 35 11 24 1 _ _ 45 _ 42 18 Iordningställande av patient för operation eller undersökning 77 5 37 8 6 _ 2 _ 69 4 46 14 Påklädningsservice vid: sterilklädsel, läkare m. fl. .. 83 28 12 5 5 _ _ _ 77 22 16 6 sterilklädsel, patient ........ 93 51 1 — _ _ _ _ 89 46 6 3 dukning av instrumentbord . . 93 48 2 _ _ _ _ _ 88 42 7 3

fler, förekommande vid operationsavdelningar vid lasarett. Antal theter: 93 dvilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka'arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning Idelnings- giften enligt Sjukhuslednmgens vid av utredningen föreslagna opiattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 | 3 (se sid. 41—42 samt 56—76) 60 24 — _ _ 6 6 60 27 _ _ sjukvårdsbiträde 38 51 _ — _ 2 2 39 52 _ _ sjukvårdsl)itr.-ekonomibitr. 10 80 _ _ — 1 1 7 85 _ _ särskild städpersonal 23 15 51 _ _ ') ') 23 12 51 2 annan än sjukvårdspersonal 6 1 86 _ _ _ — 5 2 86 _ » » » 64 8 — — _ 15 15 71 7 _ _ sjukvårdsbiträde 52 5 _ 3 1 30 29 56 5 _ _ undersköt.-sjukvårdsbitr. 38 3 _ 2 1 42 41 44 6 _ _ » » 39 3 _ 3 2 41 40 44 6 _ _ » » 42 3 2 8 1 35 32 45 6 2 _ » » 9 _ — 61 38 27 19 12 1 _ _ undersköterska 41 3 6 1 1 35 35 46 5 6 — undersköterska 36 6 5 3 _ 38 38 36 11 5 _ » 20 3 1 31 9 43 29 24 8 1 _ » 14 5 16 30 10 37 25 14 7 15 2 » 2 _ _ 73 43 32 16 _ 4 _ _ undersköterska 17 3 — 35 16 51 36 14 ' 8 _ _ » 17 3 _ 35 16 49 34 16 5 _ 3 » 18 3 _ 43 21 40 24 16 7 _ 3 » 27 7 1 18 4 44 35 29 7 1 3 » 25 11 19 12 2 31 22 29 9 18 3 » 6 4 _ 74 44 23 9 2 7 _ 1 sjuksköt.-undersköt. 36 19 _ 20 11 26 18 33 21 _ 1 undersköterska 43 1 _ 25 9 37 24 43 1 _ _ sjukvårdsbiträde 54 1 _ 8 1 39 34 50 1 _ _ » 18 _ 1 71 33 22 7 14 _ 1 _ sjuksköterska 1 _ 2 87 56 4 2 2 _ 2 _ » 24 _ 3 41 10 46 30 20 _ 2 _ undersköterska 15 _ _ 70 12 36 9 14 _ _ _ sjuksköterska 28 2 _ 39 — 42 17 32 5 _ _ undersköt.—sjukvårdsbitr. 3 _ 2 63 7 51 19 9 _ 2 _ » » 10 _ _ 77 24 19 7 9 _ — _ sjuksköterska 1 _ _ 89 45 6 2 2 — — _ » 2 _ _ 88 45 6 2 3 _ _ _ »

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp—

giften vid undersökningstillfället

Antal arbetsenhete giflen enlig

Arbetsuppgiit sköterskan 1 2 3 4 | 5 | 6 7 | 8 1 2 3 4

Arbetsuppgifter under operation Anestesiassistens ............ 81 43 9 5 4 _ 2 1 80 40 14 6 Instrumentassistens

(instrumentering) .......... 91 48 1 _ 1 _ 1 _ 87 48 3 2 Passning av diatermiapparat .. 18 4 29 24 46 _ 4 1 15 4 35 29 Sårassistens .................. 61 22 8 3 26 _ 2 1 58 20 19 10 Instrumentdiskning .......... 1 1 38 38 53 1 _ — 1 1 35 35 Dukhängning ................ 2 _ 34 33 48 1 9 _ 1 _ 32 31 Arbetsuppgifter efter operation Dukkontroll .................. 83 55 10 1 1 — _ 85 56 10 — Instrumentkontroll .......... 91 72 5 1 1 _ _ _ 91 73 5 1 Iordningställande av operations-

bord ...................... 11 6 22 21 57 4 _ _ 9 5 23 21 Iordningställande av narkosbord 52 23 12 10 30 — 1 — 45 19 21 16 Iordningställande av narkos-

apparat m. m. ............ 84 59 4 4 3 _ 2 _ 79 56 7 6 Rengöring av sugflaskor o. dyl. 1 1 21 21 65 6 _ — — _ 19 19 Uppsamling av använda

instrument ................ 3 3 33 33 56 1 _ _ 2 2 32 32 Räkning av instrument ...... 93 73 2 _ _ _ _ _ 93 71 3 _ Uppsamling av operations-

linne o. dyl ................. 1 _ 18 18 63 11 _ _ 1 _ 17 17 Räkning av operationslinne 3 2 4 4 10 _ 76 _ 3 2 4 4 Iordningställande, packning och

avsändning av operations— preparat .................. 80 55 11 5 3 4 1 _ 65 40 29 17 Assistens vid scopering .................... 82 26 15 _ — _ 11 _ 78 20 25 3 tappning .................... 73 24 13 1 2 _ 16 1 65 17 30 8 gipsning .................... 62 9 26 3 7 _ 21 _ 49 6 39 13 omläggning .................. 80 28 15 1 _ _ 12 _ 70 20 36 9 Blodtappning ................ 32 27 _ — _ 2 59 — 32 26 2 — Blodgivning .................. 85 73 1 — _ _ 8 _ 82 70 — _ Förband Beredning .................... 26 _ 39 28 29 7 2 1 8 _ 45 40 Isyning av bukduksplattor . . . . 70 64 5 4 7 _ 12 _ 65 54 16 9 Förpackning .................. 35 17 36 28 27 3 _ _ 30 15 41 32 Sterilisering .................. 12 2 42 37 35 5 4 _ 7 _ 48 42 Handskvård Tvättning .................... _ -— 24 24 56 10 3 _ — — 18 18 Lagning ...................... 9 7 26 26 43 5 10 — 4 3 30 29 Kontroll .................... 13 8 28 27 45 4 4 _ 8 3 34 31 Parning ...................... 8 5 30 30 47 5 3 _ 5 2 32 30 Talkning .................... 2 — 28 28 54 6 3 _ 1 — 25 24 Packning .................... 2 _ 32 32 51 5 3 — 1 _ 30 29 Sterilisering .................. 4 2 37 37 39 7 6 — 1 _ 37 36

rid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning ivdelnings— giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna lppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 8 (se Sid. 41—42 samt 56—76) 4 _ 2 77 35 19 8 6 _ 2 — sjuksköterska 1 1 1 91 46 4 1 _ _ _ 1 sjuksköt.-undersköt. 45 _ 4 16 3 43 35 38 _ 4 _ undersköt—sjukvårdsbitr. 23 _ 2 60 20 22 13 17 _ 2 1 sjuksköt.—undersköt. 54 3 _ 2 1 33 32 58 1 _ _ sjukvårdsbiträde 51 1 9 _ _ 33 33 49 1 9 1 » _ _ 8 85 53 11 _ _ _ 8 _ sjuksköterska 1 _ _ 93 70 5 _ — _ _ — » 57 6 — 9 4 23 20 58 6 _ _ sjukvårdsbiträde 30 1 1 42 15 27 21 29 _ 1 _ undersköterska 6 — 2 80 49 14 9 2 _ 2 _ sjuksköterska 66 8 1 _ 22 21 65 6 _ _ sjukvårdsbiträde 59 — _ 3 2 30 30 60 _ _ _ » — _ 89 63 6 2 1 _ _ 1 sjuksköterska 61 14 _ 1 _ 20 20 58 11 _ 3 sjukvårdsbiträde 10 — 76 1 1 4 4 9 _ 76 3 sjuksköterska 5 5 1 68 29 36 19 4 1 1 _ undersköterska 1 _ 11 76 20 24 3 2 _ 11 1 sjuksköt.-undersköt. 4 — 16 63 18 25 7 6 _ 16 1 » » 9 1 21 44 4 46 17 9 2 21 _ undersköt.-sjukvårdsbitr. 2 _ 12 68 12 38 11 3 — 12 1 » » _ 2 59 32 28 _ _ _ 2 59 _ sjuksköterska _ _ 11 83 72 _ _ _ _ 10 _ sjuksköterska 30 13 2 9 2 40 37 31 14 2 _ undersköt.-sjukvård-sbitr. 5 2 12 57 42 20 13 8 2 12 1 sjukvårdsbiträde 23 8 _ 27 11 43 34 22 10 _ _ sjuksköt.-undersköt. 29 11 9 _ 44 38 28 14 _ undersköterska 56 16 3 — _ 17 17 52 21 3 _ undersköt.-sjukvårdsbitr. 41 9 10 3 1 29 28 41 11 10 — » » 42 8 4 11 2 34 29 38 11 4 _ » » 46 9 3 3 _ 31 30 46 11 3 _ » » 54 11 3 1 — 22 22 54 13 3 _ » » 50 10 3 1 _ 29 29 48 12 3 — » » 38 12 6 3 _ 36 34 35 14 6 1 undersköterska

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp-

Anta] arbetsenheter

giften enlig!

Arhetsuppgift giften vid undersökningstillfället sköterskan: 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 i Medicin * Omvårdnad om medvicinskåp .. 89 76 1 1 3 _ _ _ 89 74 1 1 i Rekvisition av läkemedel .. 91 80 1 _ 1 _ _ 1 92 78 1 _ 1 Utdelning av läkemedel ...... 79 76 _ _ _ 1 13 _ 79 74 _ _; Beredning av koksaltslösning . . 27 16 9 6 6 2 52 _ 24 15 13 8 Transporter Apoteksvaror ................ 3 1 10 10 36 27 16 1 2 _ 9 8 Förrådsvaror ................ 1 _ 12 12 32 33 15 _ 1 _ 10 10 Patienter till avdelningar 13 9 _ _ 1 9 70 _ 13 9 _ —* Post ........................ 3 2 2 2 25 35 24 4 3 1 2 2 ! Administrativa arbetsuppgifter Rekvisition av förbands— materiel .................. 77 61 17 9 5 1 1 — 64 47 38 23 Rekvisition av speciella förbrukningsartiklar ........ 87 79 4 1 2 2 1 _ 83 74 12 5 Förande av operationsböcker och -listor ................ 85 81 1 1 1 4 2 _ 78 74 1 1

vid vilka arbetsupp— Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp— Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se sid. 41—42 samt 56—76) 3 _ _ _ 92 77 — — 1 _ _ — sjuksköterska _ _ _ 1 92 84 — _ _ — _ 1 » _ 1 13 _ 79 72 _ — _ 1 13 _ » 6 3 52 _ 25 16 14 9 2 4 52 1 » 28 37 16 2 _ _ 5 5 21 51 16 _ transportpersonal 25 42 15 _ _ _ 6 6 16 57 14 _ » 1 9 70 _ 13 9 1 1 1 7 70 1 sjuksköterska 19 42 24 3 1 1 1 1 15 51 24 1 transportpersonal 5 1 _ — 62 43 42 27 1 3 _ _ undersköterska 2 3 _ _ 84 66 20 8 _ 1 _ _ » 2 11 1 _ 77 70 3 _ _ 14 2 _ sjuksköterska

Tab. 4. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsupp- redouisade arbets-

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal mååånga; Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället sköterskans 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Städning Daglig städning .............. — _ 16 16 71 13 _ _ _ _ 6 6 Periodisk större städning 2 _ 11 10 70 18 _ _ _ — 4 4 Storstädning .................. 1 _ 8 7 48 42 2 _ _ _ 2 2 Tvättgodsbehandling Sortering .................... 5 — 5 4 20 66 _ 1 _ 4 3 Räkning .................... 1 1 1 1 3 2 92 1 1 1 1 1 Rengöring au utensilier, som använts vid patientens vård (handfat, bäcken etc.) ................ 1 — 14 14 81 4 _ _ _ _ 14 14 sjukvårdsutensilier i övrigt (lavemangskanna, rondskål etc.) ...................... 1 _ 22 22 76 1 _ _ _ — 19 19 instrument .................. 12 3 30 27 60 1 _ _ 3 _ 44 43 injektionssprutor ............ 27 18 29 24 48 1 _ _ 7 3 47 45 injektionsspetsar ............ 26 16 28 23 50 1 _ _ 7 3 47 45 sonder, katetrar o. dyl. ........ 16 5 30 27 56 1 _ _ 3 _ 46 45 Desinfektion och sterilisering Kokning .................... 13 3 33 31 54 _ 2 _ 2 1 50 50 Autoklavering ................ 3 1 7 7 9 14 66 1 1 _ 12 11 Torrsterilisering .............. 18 8 24 20 30 4 27 1 7 1 34 32 Kemiska medel .............. 8 3 16 16 23 2 50 1 5 4 19 19 Materieluård Instrument .................. 67 30 28 12 21 _ _ _ 52 21 47 29 Injektionssprutor ............ 62 32 26 13 25 _ _ _ 40 16 49 37 Injektionsspetsar ............ 60 33 25 14 26 _ _ _ 39 16 49 38 Utensilier i övrigt ............ 56 27 24 12 29 _ _ 3 41 17 44 30 Förband o. dyl. .............. 31 11 22 18 48 1 1 1 18 4 40 34 Linne ........................ 33 14 9 4 26 3 33 1 20 5 23 16 Apparatur .................... 73 51 13 3 10 2 11 1 67 44 24 10 * Möbler ...................... 38 24 9 5 36 7 12 2 24 15 20 14 Förberedelser för förlossning Iordningställande av förloss- ningssäng .................. 25 1 29 23 51 1 _ _ 13 1 34 30 Iordningställande och skötsel av narkosbord .............. 82 48 16 5 8 2 3 _ 68 35 36 18 Iordningställande och skötsel av Operationsbord .......... 78 49 10 1 4 2 15 — 70 44 23 9 Iordningställande och skötsel av trilén— och lustgasapparat .. 88 49 19 7 5 — _ _ 81 44 26 12 Uppdukning till förlossning .. 51 10 30 17 32 _ _ _ 35 7 49 36 Patientvårdande arbetsuppgifter Toalett ...................... 8 _ 21 20 71 _ 1 _ 2 _ 23 22 Av- och påklädning .......... 11 _ 24 21 62 _ 6 _ 4 _ 21 19 Bädd-ning .................... 14 _ 26 24 61 _ 1 _ 6 _ 30 27 Matutdelning ................ 65 9 20 6 26 2 1 _ 49 6 30 13 Matning ...................... 14 _ 18 16 55 1 12 2 12 — 22 17

gifter, förekommande vid förlossningsavdelningar vid lasarett. Antal enheter: 100

vid vilka arbetsupp— Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp—

Förslag till arbetsuppgiftsfördelning

avdelnings- giften enligt sjukhusledningcns vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 5 7 8 (se sid. 45—47 samt 56—76) 49 45 _ _ _ _ 4 4 46 50 — _ sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. 36 60 _ _ — — 2 2 24 74 _ _ särskild städ-personal 1 7 79 2 _ — _ 1 1 13 84 2 _ » » 20 9 66 1 1 _ 3 3 18 10 66 2 annan än sjukvårdspersonal 4 1 92 1 _ —— 1 1 4 3 92 _ » » » 76 10 _ _ — _ 10 10 82 8 _ — sjukvårdsbiträde 74 7 _ — _ _ 11 11 82 7 _ — » 50 4 _ — 5 _ 40 38 52 5 — _ undersköt.-sjukvårdsbitr. 41 6 _ 1 8 2 44 42 42 8 _ _ » » 42 6 _ _ 8 2 45 43 41 8 _ — » » 47 5 _ _ 6 _ 44 42 45 7 _ — » » 44 2 2 _ 2 1 47 47 46 3 2 _ undersköterska 6 14 66 2 2 _ 13 1 1 6 14 66 1 » 26 7 27 1 10 4 32 30 21 11 27 1 » 22 5 49 _ 5 3 15 14 24 7 49 1 » 15 3 _ 1 46 12 52 28 20 5 _ 1 undersköterska 18 4 _ 1 33 10 55 42 19 5 _ 1 » 19 4 _ _ 33 10 55 42 19 5 _ 1 » 25 2 _ 2 37 12 52 35 25 2 _ 1 » 41 5 1 1 13 2 45 39 39 6 1 2 » 25 4 33 2 14 2 24 17 28 5 33 3 » 8 2 11 2 72 43 30 9 5 2 11 1 barnmorska—undersköt. 34 13 12 3 22 9 26 20 31 13 12 2 undersköterska 55 2 _ — 10 — 40 35 54 1 _ _ sjukvårdsbiträde 9 2 3 _ 67 33 40 20 9 1 3 _ barnmorska 4 2 15 _ 62 33 34 14 6 1 15 2 sjukvårdsbiträde 6 1 _ _ 84 47 30 10 6 _ _ _ barnmorska 29 _ _ _ 45 11 53 31 23 _ _ 1 undersköterska 73 2 1 _ 1 _ 22 22 76 _ 1 _ sjukvårdsbiträde 69 2 6 _ 2 _ 21 20 72 _ 6 _ » 63 3 1 _ 5 _ 36 34 58 2 1 _ » 34 3 1 _ 53 8 35 17 27 2 1 _ undersköterska 57 1 12 1 8 _ 26 23 55 1 12 1 sjukvårdsbiträde

Tab. 4. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter . . .. . 'll äll giften enligt Arbetsuppgift giften v1d undersokmngsu f et sköterskans 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Behandlingar Blåstappning ................ 100 79 1 _ _ _ _ _ 95 69 10 4 Blåssköljning ................ 54 49 _ _ _ _ 45 1 49 42 6 4 Andningsövning .............. 68 65 _ _ 1 3 23 5 66 60 4 2 Syrgasbehandling ............ 100 84 _ _ _ _ _ _ 93 72 10 5 Behandling med Värmedyna .. 39 24 10 G 10 _ 45 _ 31 17 20 11 Behandling med värmelampa .. 24 17 4 1 7 _ 67 1 19 12 10 5 Injektioner Subcutana .................... 99 65 5 1 _ _ — 94 63 11 3 Intravenösa .................. 96 93 _ _ _ — 4 _ 95 93 _ _ Intramuskulära .............. 99 68 3 1 _ _ _ _ 94 63 11 4 Infasioner Subcutana .................. 55 54 _ _ _ 2 42 1 54 53 1 1 Intravenösa .................. 91 86 _ _ _ 4 5 _ 90 86 1 1 Blodtransfusioner ............ 80 76 _ _ — 10 10 _ 77 73 1 1 Provtagning Urinprov .................... 70 36 24 10 18 2 _ 54 20 44 22 Blodprov .................... 84 57 _ _ 2 9 5 _ 77 52 6 4 Rutinkontroller Temperatur .................. 14 3 27 26 60 _ _ — 9 2 35 33 Puls ........................ 91 66 7 2 7 _ _ _ 77 49 28 16 Blodtryck .................... 99 75 — _ 1 _ _ _ 92 62 16 7 Inskrivning av patient ........ 94 86 5 3 2 1 _ _ 84 75 11 9 Utskrivning au journal ........ 96 94 _ _ — _ 3 1 91 89 _ _ Mätning av patient .......... 40 30 10 6 19 _ 34 1 30 21 19 16 Vägning av patient .......... 39 22 17 11 36 _ 14 _ 25 8 30 22 Patientens förberedande för förlossning Rakning .................... 12 _ 30 28 60 _ _ _ 3 _ 34 32 Lavemang .................... 10 _ 30 27 63 _ _ _ 3 _ 33 31 Dusch ...................... 7 1 30 29 63 _ 1 _ 2 _ 33 31 Desinfektion .................. 84 68 8 3 13 _ — _ 79 58 22 10 Arbetsuppgifter under förloss— ning Assistens vid förlossning (till barnmorska) .......... 4 _ 34 33 63 _ — _ 4 _ 50 48 Assistens vid tångförlossning (till läkare) ................ 98 80 8 — _ _ 2 _ 98 79 9 _ Assistens vid operation ...... 82 73 4 1 1 3 12 1 82 71 8 1 Assistens vid narkos .......... 65 49 8 3 6 14 12 _ 64 48 14 8 Passning av patienten under förlossningen ........ 100 61 12 _ _ _ _ — 98 59 17 1 Passning av patienten under efterbördsskiftet ...... 100 89 2 _ _ — _ _ 99 89 5 _

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings- giflen enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 I 2 | 3 | 4 5 6 7 8 (se sid. 45—47 samt 56—76) 1 _ _ _ 91 69 14 9 — _ _ _ barnmorska 1 _ 45 1 51 42 6 4 — —— 45 — » 2 5 23 2 64 51 7 2 1 9 23 1 » 2 _ — _ 93 66 16 6 1 _ _ _ » 11 _ 45 2 21 11 25 18 16 _ 45 _ sjukvårdsbiträde 9 _ 67 _ 12 7 14 13 9 _ 67 — » 3 — _ _ 94 66 13 5 1 _ _ _ barnmorska _ _ 5 _ 94 89 1 1 _ _ 5 _ » 2 — _ _ 96 71 7 3 1 _ _ _ » _ 1 42 2 57 54 1 _ _ — 42 1 barnmorska _ 3 5 1 91 87 1 1 _ 2 6 _ » _ 10 11 1 78 75 1 1 _ 9 11 1 » 21 3 _ _ 41 13 44 27 31 1 _ _ harnmorska-sjukvårdsbitr. 3 11 5 _ 76 49 14 6 3 10 o — undersköterska 58 _ _ — 5 — 33 32 63 _ — _ sjukvårdsbiträde 7 — _ _ 75 46 34 16 9 _ — _ barnmorska—undersköt. 1 _ _ _ 88 49 30 9 2 _ 1 _ » » 1 6 _ _ 76 68 14 11 2 11 _ _ barnmorska _ 6 3 _ 87 83 1 1 _ 9 3 _ barnmorska 20 _ 34 _ 30 19 21 18 18 _ 34 _ sjukvårdsbiträde 39 _ 14 _ 20 5 36 29 37 _ 14 _ sjukvårdsbiträde 65 _ _ _ 5 _ 47 44 51 _ _ _ sjukvårdsbiträde 66 _ _ — 4 _ 34 32 64 _ _ _ » 66 _ 1 _ 2 _ 31 31 66 — 1 _ » 11 _ _ _ 67 50 29 19 13 _ — 1 barnmorska 47 1 _ _ 1 _ 53 52 47 _ _ _ undersköt.-sjukvårdsbitr. _ _ 2 _ 97 77 11 _ 1 _ 2 _ barnmorska 1 3 12 1 83 67 10 1 2 2 12 _ » 4 13 11 _ 60 41 16 10 7 11 11 1 undersköt.-sjukvårdsbitr. 1 _ _ _ 97 51 26 2 1 _ _ — barnmorska 1 _ _ _ 98 80 8 1 — _ _ 1 »

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal waiting??? Arbetsuppgm giften vid undersökningstillfället åka?/milfs 1 2 3 | 4 5 | 6 7 | 8 1 2 3 4

Arbetsuppgifter efter förlossning Efterskötning av patienten:

Kontroll av utcrus storlek . . . . 100 96 — — _ _ _ _ 100 96 1 _ Kontroll av urinblåsa . ...... 100 96 _ _ _ _ _ — 97 92 2 2

Kontroll av temperatur ...... 23 12 27 25 52 _ _ _ 17 10 39 36 Spolning, »spänna gördel» .. 83 25 22 7 10 _ _ — 70 19 36 20 Skötning av barnet .......... 83 33 19 6 11 _ _ _ 70 27 33 15 Kontroll av barnet ............ 100 82 2 _ _ — _ _ 100 80 6 _ Medicin Omvårdnad om medicinskåp .. 99 90 _ _ — _ 1 — 98 90 1 _ Rekvisition av läkemedel . . . . 98 90 — _ _ 1 1 _ 97 89 1 1 UtdElning av läkemedel ...... 100 91 _ _ _ _ _ _ 100 91 1 _ Förband Beredning .................... 17 _ 26 23 54 3 3 — 9 _ 32 30 Förpackning .................. 15 1 30 26 57 1 1 _ 7 _ 39 37 Sterilisering .................. 4 1 14 14 23 15 44 _ 3 _ 19 18 Transporter Matvagn .................... — _ 5 5 61 13 21 _ _ _ 1 1 Kläder ...................... _ _ 9 9 63 9 17 2 _ _ 5 5 Apoteksvaror ................ 11 7 11 10 51 16 11 1 5 4 10 10 Förrådsvaror ................ — _ 9 9 57 22 12 _ _ _ 6 6 Post ........................ 5 3 2 1 34 33 27 _ 3 1 4 3 Till och från röntgenavdelning 42 8 19 9 37 6 6 — 36 6 19 10 Till BB—avdelning ............ 21 3 16 13 45 4 15 2 14 2 17 14 Administrativa arbetsuppgifter Förande av liggare .......... 83 83 _ — _ 8 9 — 74 74 _ _ Arkivering av journaler ...... 49 49 _ _ _ 14 37 _ 31 31 _ _ Förande av väntelista ........ 11 11 — _ _ 3 85 1 9 9 _ _ Utskrivning av beläggnings-

rapport .................... 72 72 _ _ _ 1 27 — 67 67 1 1 Utskrivning av rekvisitioner .. 98 97 1 _ —— _ 2 _ 93 88 9 4 Födelseanmälningar .......... 97 97 _ _ _ _ 3 _ 96 96 _ _

vid vilka arbetsupp— Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp— Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 8 (se Sid. 45—47 samt 56—76) _ _ _ 98 92 3 1 _ _ _ 1 barnmorska 1 _ _ 97 90 3 2 1 _ _ _ » 47 — _ 15 7 38 35 50 _ _ _ » 10 _ _ 65 19 42 22 13 _ _ _ » 15 _ _ 68 19 37 16 16 _ _ _ undersköterska _ _ _ 99' 81 5 1 _ _ _ _ barnmorska 1 _ 1 98 89 1 _ 1 _ 1 _ barnmorska _ 1 1 98 91 2 _ _ 1 1 _ » _ _ _ 100 88 3 _ _ _ _ _ » 49 9 3 5 — 32 30 51 10 3 1 undersköt.-sjukvårdsbitr. 47 8 1 4 _ 41 40 45 9 1 1 undersköterska 16 19 44 3 _ 18 16 20 17 44 _ » 53 25 21 _ _ 1 1 43 36 20 _ transportpersonal 54 22 17 _ _ 2 2 45 37 16 _ » 43 31 11 2 11 11 33 43 11 _ » 46 36 12 _ 1 1 35 51 12 1 » 27 40 26 _ — _ _ 23 50 26 1 » 36 12 6 25 4 16 11 38 19 6 1 sjukvårdsbiträde 49 8 15 8 _ 12 12 55 10 15 _ undersköt.-sjukvårdsbitr. _ 17 9 73 73 _ _ _ 18 9 _ barnmorska 1 31 37 27 27 2 2 1 33 37 _ skrivpersonal _ 6 85 7 7 1 1 _ 6 85 1 » _ 5 27 66 65 4 3 _ 3 27 1 » _ 1 2 85 76 19 10 _ 3 2 _ » _ 1 3 93 93 1 1 _ 3 3 _ barnmorska

Tab. 5. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppgifter, före-

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp— Antal arbetsenåiåtiei; Zig Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället sköteråkans 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 3 4 5 Städning Daglig städning ...... 1 _ 12 12 49 52 2 _ _ 1 _ 4 4 74 Storstädning ........ _ — 6 6 54 35 14 3 4 — _ 2 2 76 Diskning l faecesrum ........ _ _ 9 9 35 65 1 6 _ _ 5 5 47 l pipettrum ........ 3 1 14 12 17 7.) 2 7 _ 3 1 8 6 33 I specialrum ........ 4 12 10 23 57 2 19 1 4 — 7 5 33 Materielvård Utensilier .......... 58 24 22 10 6 37 _ _ 5 51 22 32 18 9 Instrument .......... 53 27 21 11 3 37 _ 8 4 41 19 32 19 4 Injektionssprutor . . . . 35 14 24 20 2 45 _ 12 2 21 8 35 28 5 Injektionsspetsar . . . . 37 16 24 20 2 45 _ 10 2 23 9 34 27 5 Apparater .......... 101 81 7 _ 2 5 3 4 1 102 81 8 _ 2 Förband ............ 10 7 14 13 3 49 _ 39 2 4 3 23 23 5 Möbler .............. 23 12 8 8 24 46 _ 11 4 18 9 11 10 33 Sterilisering Autoklavering ...... 6 2 3 2 2 4 3 98 1 5 2 5 4 2 'l'orrsterilisering . . . . 21 6 23 22 3 58 1 11 _ 12 4 32 29 5 Omhändertagande av patienter på labora- toriet ............. 97 25 31 5 _ 4 7 2 1 95 23 40 8 _ Patientregistrering . . . 34 18 7 2 _ 1 23 53 3 30 16 11 6 _ Förberedelser till ' provtagning * Iordningställande av rör 62 19 33 17 3 32 1 1 _ 37 6 40 26 5 Fyllning av rör ...... 59 22 35 23 _ 32 1 1 _ 34 9 43 29 2 Iordningställande av provtagningsbrickor 79 34 30 11 _ 25 _ 1 _ 47 18 43 28 _ Provtagning Venprover .......... 102 58 13 2 _ — _ 12 _ 98 51 23 5 _ S. R. ................ 90 39 18 3 _ 1 _ 22 _ 85 36 26 7 _ M. S. R. ............ 105 41 30 1 _ _ 10 _ 98 41 38 7 _ Kapillärprov ........ 115 35 35 _ _ _ _ _ 1 103 31 44 9 _ Hb ................. 115 32 36 _ _ 1 _ _ _ 105 29 46 7 _ Röda ............... 114 35 34 _ _ 1 _ 1 _ 105 32 44 7 _ Vita ................ 114 34 35 _ _ 1 _ 1 _ 104 32 44 8 _ Utstryksprep. för diffräkning ........ 113 49 29 1 _ 1 _ 1 _ 108 49 36 5 _ Blodsocker .......... 107 28 36 4 _ 3 _ 2 _ 98 27 45 9 _ B.M.B. .............. 59 51 7 3 _ 1 1 52 _ 58 52 7 4 — EKG ................ 43 21 9 2 _ 3 3 65 _ 35 19 12 5 _ Förberedelser till undersökning Beredning av lösningar 96 74 4 _ _ _ _ 19 1 97 74 9 _ _ Undersökningar Magsaftsprov: Ewalds prov ....... 67 41 16 6 _ 10 _ 32 1 62 36 25 13 _ Histamin .......... 81 46 27 12 _ 11 _ 11 1 75 41 35 18 _

mmande vid laboratorier vid lasarett. Antal redovisade arbetsenheter: 116

ilka arbetsuppgiften elnings- ppfattning

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp—

giften enligt sjukhusledningens uppfattning

6 7 8 9

Förslag till arbetsuppgiftsför- delning vid av utredningen föreslagna reviderade utbildningar (se sid. 47—49 samt. 76—83)

35 2 _ _ 15 20 3 — 57 1 6 _ 64 2 7 1 53 2 19 _ 33 — _ 5 42 _ 8 2 49 _ 12 1 50 _ 10 1 4 3 4 1 44 _ 38 2 41 _ 10 4

5 2 98 _ 57 2 11 _

2 23 53 1 46 1 1 _— 49 1 1 _— 40 —— 1 _— —— __ 12 1

2 __ 22 _—

1 —— 10 _—

3 __ __ 1

4 _ __ __

3 __ 1 _—

3 __ 1 _—

2 —— 1 _—

7 —— 2 _—

1 1 52 _— 7 4 65 _— __ 1 18 _—

9 —— 32 _— 13 __ 10 _—

VPN)

47 44 24 20 96

5 21

Nus

91

29

35 34

45

94 78 85 95 92 93 93

99 85 56 37

61 79

MQMN—Au—l

m |

>_-

2 3 4 5 6 | 7 | 8 | 9 __ 4 4 78 33 1 —— __ 2 2 85 8 18 3 __ 5 5 49 55 1 6 1 9 8 36 61 2 7 —— 8 5 34 52 2 19 20 34 17 7 38 —— —— 20 35 21 1 39 —- 8 10 39 29 3 45 2 12 6 39 30 3 49 2 10 76 11 1 1 8 3 5 3 23 22 3 43 1 38 9 17 13 30 40 —— 10 1 5 4 1 5 4 98 4 37 36 2 53 5 11 25 38 6 __ 12 4 2 16 11 5 __ 3 25 53 5 44 30 3 46 1 1 7 47 31 3 47 —— 1 11 43 28 —— 42 __ 1 45 29 6 __ 3 —— 12 32 33 11 —— 5 __ 22 35 41 11 __ 9 __ 10 30 47 11 __ 9 __ _— 24 52 14 —— 10 __ _— 32 45 13 __ 9 —— 1 31 47 13 __ 9 __ 1 48 38 10 __ 6 —— 1 26 50 19 __ 10 __ 2 46 11 5 __ 2 1 52 19 17 s —— 4 2 65 73 8 1 __ 1 1 18 39 26 13 __ 9 __ 32 48 33 17 —— 10 —— 10

ekonomibiträde )

laboratoriebiträde » »

undersköterska )) »

» laboratris-undersköt. undersköterska

»

undersköterska »

den befattn.havare som tar provet

skrivpersonal

undersköterska »

den befattn.havare som tar provet

undersköterska

))

VV???

»

» sjuksköterska

»

laboratris

undersköterska »

Tab. 5. Forts. Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenåiåtiegi; Zi; Arbetsuppgift glflen v1d undersokningstillfallet sköterskan: 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 5 Undersökningardorts.) Urinprov: Äggvita .......... 58 9 27 15 1 41 —— 1 43 5 40 24 — Esbach .......... 50 8 26 17 1 43 — 5 35 4 35 22 — Spec. vikt .......... 53 9 25 17 1 43 —— 2 38 3 36 23 -—— NaCl i urin ........ 80 46 14 6 -— 13 — 17 70 39 18 9 —— Socker, kvantitativt . 61 8 30 17 —— 36 — 2 47 5 38 23 —-— Socker, kvalitativt . 53 9 27 16 1 44 —— 2 42 6 36 22 1 Gallstatus i urin . . 59 12 26 16 1 39 —- 1 49 6 37 23 1 Diastas .......... 62 13 28 17 1 35 _- 1 50 7 36 22 1 Legal ............ 55 6 27 16 1 42 _ 2 42 3 36 22 1 Gerhard .......... 52 7 24 14 1 40 — 8 41 3 34 20 1 Avföringsprov : Blodförekomst 52 10 26 17 1 44 —— 2 41 7 34 23 1 Katalas .......... 58 20 22 14 1 38 _ 5 47 15 30 18 1 Jäsning .......... 37 14 15 10 1 30 —— 37 32 11 21 13 1 Gallstatus i faeces . 55 15 25 19 — 37 —— 5 47 12 33 22 — Maskägg .......... 92 45 15 7 — 14 —— 3 90 48 20 7 — Fullständig faeces— undersökning 96 51 11 5 — 5 —— 10 94 53 16 4 — Trypsin i faeces . . . 30 23 3 2 — 3 -— 81 28 20 5 3 — Sputumprov: Tbb .............. 98 66 8 —— 1 _ 16 98 65 12 _— —— Analyser: Meulengraeht ..... 99 69 11 3 — 1 — 13 90 56 22 10 _ Serumäggvita ...... 106 76 6 1 — -— 1 8 103 73 13 3 -—— Restkväve ........ 102 56 24 5 — 4 —— 5 97 52 28 11 —— Blodsocker ........ 102 41 29 6 _ 5 _ 3 94 41 34 13 —— Bilirubin ......... 89 63 4 -— — 1 _ 26 87 60 9 2 — Serumklorid ...... 96 70 8 1 — —— 1 17 95 69 10 2 — Alkalireserv ...... 103 78 7 —— —— —— -— 13 — 102 75 7 1 — Takata ........... 96 64 12 2 —— 2 —— 16 93 60 17 4 -— Osmotisk resistens . 107 84 6 2 _ 1 —— 11 98 77 8 4 — GOT/GPT ........ 62 46 4 1 —- -— 1 52 63 44 5 _ — Kalk i blod ........ 92 71 4 _— _— 1 1 22 91 69 6 1 _— Tymol ........... 82 57 7 2 —— — 1 31 80 56 12 3 —— Serumjärn ........ 66 47 2 —— —— — 1 49 64 44 5 2 —— Fosfataser ........ 68 45 6 1 -— — 1 46 68 46 6 1 —— Sättning och avläs- ning au SR ...... 81 18 32 10 1 16 —— 8 54 8 46 24 — Förberedelser till mikroscopering Preparatberedning 75 34 22 10 _ 17 _ 13 63 25 30 18 — Preparatfärgning 81 31 29 11 1 22 — 1 61 18 42 23 — Mikroscopering Urinpreparat ........ 114 93 4 —— —— —— —- 2 114 92 6 —- -— Bakteriepreparat 113 101 1 —— -— »— —— 3 113 102 1 —— —— Räkning av blodkroppar 112 78 12 1 —— 1 -— 2 105 64 26 6 —— Differentialräkning 115 96 1 —— —— -— — 1 115 97 1 —— —— Trombocyträkning . . . 115 92 8 — —— — —— 1 114 92 9 1 — Reticulocyter ........ 112 93 3 — — —- — 4 111 91 5 1 —

'ilka arbetsuppgiften Antal _arhetsenl'ieter vid vilka_arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsför- lelnings- giften enllgt Sjukhusledningens delning vid av utredningen ippfattmng uppfattmng foreswdäzåggmde 6 | 7 | 8 9 1 | 2 3 | 4 5 6 7 s 9 (se sid. 47—49 samt 76—83) 48 — 1 — 30 3 44 32 _ 53 _ 1 — laboratoriebiträde 54 — 5 _ 24 3 43 31 _ 56 _ 5 _ undersköterska 53 _ 2 _ 29 4 43 33 _ 52 — 2 — » 19 _ 17 1 69 39 26 16 _ 13 — 17 1 » 44 _ 2 _ 48 11 48 32 _ 37 _ 2 _ » 49 _ 2 _ 33 5 45 32 _ 49 _ 2 _ laboratoriebiträde 42 _ 1 _ 46 12 45 30 _ 39 _ 1 — undersköterska 42 _ 1 _ 47 10 45 29 — 39 _ 1 _ » 49 _ 2 _ 35 4 45 31 _ 48 _ 2 _ 46 _ 8 _ 34 4 41 27 _ 47 _ 8 _ 49 _ 2 _ 38 9 46 35 _ 41 _ 2 _ undersköterska 45 _ 5 _ 41 17 42 32 _ 38 _ 5 _ » 33 — 37 _ 29 12 33 25 _ 25 _ 37 _ » 42 _ 5 _ 44 17 42 33 _ 34 _ 5 _ » 16 _ 3 _ 90 55 21 11 _ 12 _ 3 _ laboratris 8 _ 10 _ 90 60 14 8 _ 6 _ 10 2 » 4 — 81 _ 27 21 5 3 _ 3 _ 81 _ » 2 _ 16 _ 98 76 13 1 _ 1 _ 16 _ laboratris 2 _ 13 1 85 58 23 13. — 5 _ 13 _ undersköterska — 1 8 1 98 72 12 6 _ 2 1 8 _ laboratris 2 5 1 92 55 30 14 _ 5 _ 5 _ undersköterska 6 _ 3 — 89 42 40 15 _ 9 _ 3 _ » 1 _ 26 _ 81 57 11 5 _ 4 _ 26 _ laboratris _— 2 16 1 89 66 10 5 _ 3 2 16 1 » __ 1 12 _ 99 76 8 2 _ 2 1 12 _ » 3 _ 16 _ 89 60 17 7 _ 4 _ 16 _ » 3 _ 11 _ 99 76 7 3 _ 3 _ 11 _ » — 1 52 — 61 43 6 2 _ _ 1 52 _ » 1 1 22 _ 86 67 6 3 _ 3 1 22 1 » l 1 31 _ 75 54 12 6 _ 2 1 31 1 » _ 2 48 _ 63 44 5 2 _ 1 2 48 _ » _ 2 45 _ 66 44 7 2 _ 1 2 45 — » 30 _ 8 _ 41 5 52 33 _ 34 _ 8 _ laboratoriebiträde 21 — 13 1 63 29 25 16 — 24 _ 13 _ undersköterska 31 _ 1 _ 59 17 40 20 _ 36 _ 1 _ » 1 _ 1 _ 109 89 6 2 _ 2 _ 1 2 laboratris _ _ 3 _ 113 103 1 _ _ _ _ 3 _ » 3 _ 2 _ 102 68 26 10 _ 2 _ 2 _ » _ _ 1 _ 115 98 _ _ _ _ _ 1 _ » — _ 1 _ 113 94 7 2 _ _ _ 1 _ » _ _ 4 _ 112 93 5 _ _ _ — 4 _ »

Tab. 5. Forts. Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenålneltiert Zig Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället skötersgkans 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 3 | 4 | 5 Bedömning av blödningstid ........ 112 90 6 2 _ _ _ 2 _ 110 84 12 4 _ resistens ........... 91 81 1 _ _ 2 — 22 1 91 77 6 1 _ koaguleringstid. ..... 113 92 6 2 _ _ — 1 _ 111 85 12 4 _ Serologiska undersökningar Blodgruppering ...... 97 92 _ _ _ _ — 19 _ 97 93 _ _ _ Rh-bestämning ...... 94 89 _ _ _ _ _ 22 — 93 89 _ _ _ Meinicke ............ 55 35 9 1 _ 1 _ 59 _ 52 34 12 3 _ Protrombinindex 107 70 21 4 _ 4 _ 1 _ 104 59 30 5 _ Förberedelse för korstestning ...... 94 87 3 1 _ 1 1 19 _ 93 87 4 2 _ Bakteriologiska undersökningar Odling .............. 22 19 _ _ _ — 1 92 1 23 20 _ _ _ Resistensbestämning 15 12 _ _ _ _ 1 99 1 16 13 _ _ — Gonokockodling 6 4 — _ _ _ _ 110 _ 6 4 _ _ — Passning av termostat 22 5 26 19 7 52 _ 12 4 14 5 28 24 8 Medicin Omvårdnad om medicinskåp ...... 60 59 _ _ — _ _ 54 2 60 59 _ _ _ Rekvisition av apoteksvaror ...... 112 107 2 1 _ 1 — 2 _ 112 106 3 1 — Uttagande ur medicin- förvaringsskåp 62 46 _ _ 3 _ 51 _ 63 49 4 _ _ Blodgivarregister 51 38 _ _ 1 8 56 _ 41 30 7 1 _ Kalla blodgivare 49 27 2 _ 3 5 57 _ 37 16 14 5 _ Transporter Apoteksvaror ........ 9 3 15 13 7 52 23 12 _ 5 1 12 10 10 Förrådsvaror ........ 4 _ 12 11 15 52 23 11 _ 4 _ 10 8 14 Post ................ 5 3 6 5 4 27 36 36 3 2 1 3 2 5 Hämtning av prover från avdelningarna 3 1 1 — _ 7 18 88 _ 3 1 1 _ 1 Utbärning av laboratoriesvar 5 _ 1 _ _ 3 21 86 1 3 _ 1 — 1 Administrativa arbetsuppgifter Registrering av laboratorieresultat . 79 31 22 1 _ 2 29 5 _ 49 22 18 5 _ Utskrivning av svar . . 88 40 20 _ — _ 27 1 _ 73 34 20 2 _ Förande av arbetslig- gare ............. 70 60 4 _ _ 2 17 26 1 58 47 6 1 _ Rekvisition av lösningar ......... 111 107 1 _ _ _ 3 1 1 110 105 2 _ _ Rekvisition av glasvaror ......... 101 88 10 3 _ 4 7 1 _ 94 82 15 8 _ Rekvisition av laboratoriemateriel. 107 96 4 _ _ 1 7 1 _ 104 93 6 1 _

rilka arbetsuppgiften Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp-

Förslag till arbetsuppgiftsför-

lelnings- giften enligt sjukhusledningens delning vid av utredningen ippfattning up )fattning föreslagna reviderade utbildningar 6 7 8 9 1 2 3 | 4 5 | 6 | 7 | 3 | 9 (se sid. 47—49 samt 76—83) _ — 2 _ 109 84 12 5 _ _ _ 2 _ laboratris 2 _ 22 _ 88 78 6 4 — 2 _ 22 _ » _ _ 1 _ 110 86 12 5 _ _ — 1 _ » _ _ 19 _ 96 94 _ _ _ _ _ 19 1 sjuksköt.-laboratris _ 1 22 _ 93 89 _ _ _ _ 1 22 — » » 2 _ 59 — 51 37 10 4 _ 1 _ 59 1 undersköterska 6 _ 1 — 96 63 29 11 _ 6 _ 1 2 » 1 1 19 _ 90 86 4 3 _ 2 1 19 1 sjuksköt.-1aboratris _ 1 92 _ 23 21 _ _ _ _ 1 92 _ laboratris _ 1 99 _ 16 14 _ _ _ _ 1 99 _ » _ _ 110 _ 6 5 _ _ _ _ _ 110 _ » 54 _ 12 4 14 5 29 23 3 61 _ 12 3 laboratoriebiträde _ _ 54 2 61 60 _ _ _ _ — 54 1 sjuksköterska 1 _ 2 _ 112 108 1 — _ 2 _ 2 _ » 2 _ 51 _ 64 54 3 _ _ 1 _ 51 _ » 2 16 56 _ 37 29 _ 1 20 56 _ skrivpersonal 4 13 57 _ 29 12 10 _ 18 57 _ sjuksköterska 45 32 12 2 2 2 6 6 7 43 46 12 _ transportpersonal 41 36 11 2 _ _ 4 4 12 36 53 11 _ » 24 45 36 2 _ _ 2 2 6 18 54 36 _ » 5 19 88 _ 1 1 _ _ 1 5 21 88 _ » 4 22 86 — 2 _ 1 _ _ 5 23 86 _ » 8 49 5 _ 48 21 23 9 — 7 47 5 _ skrivpersonal 1 38 1 1 68 32 21 3 _ 1 43 1 _ skrivpers. el. den som gjort undersökningen 3 28 26 _ 57 47 6 2 — 2 29 26 _ skrivpersonal _ 4 1 1 112 107 2 _ — _ 2 2 _ undersköterska 4 9 1 _ 93 76 19 9 _ 4 8 2 _ , 1 9 1 _ 99 87 11 5 — 1 8 3 _ »

Tab. 6. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppgifter, förekom- därav med röntgendiagnostil

Arbetsuppgift

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp-

giften vid undersökningstillfället

Antal arbetsenhetei

giften enlig

sköterskan: 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4

Städning Daglig städning .............. _ _ 4 4 48 71 1 _ _ 1 1 Storstädning .................. 1 — 2 2 35 80 5 1 _ _ 1 1 Tvättgodsbehandling Sortering .................... _ _ 3 26 12 81 2 _ _ 2 2 Räkning ...................... _ _ 2 .) 7 104 2 _ _ 1 1 Diskning I beredningsrum ............ 5 2 20 17 76 14 11 1 1 1 18 18 l sköljrum .................. _ _ 9 9 87 16 11 1 _ _ 8 8 Materieludrd Instrument .................. 72 25 36 19 27 1 3 2 49 13 63 44 Injektionssprutor ............ 70 25 35 19 29 1 3 2 44 12 63 45 Injektionsspetsar ............ 68 24 35 20 30 l 3 2 44 12 62 43 Utensilier i övrigt ............ 68 30 31 15 34 3 1 3 48 16 61 39 Apparatur .................. 85 59 16 6 19 4 7 3 74 43 35 16 Linne ...................... 38 24 12 10 29 14 30 3 23 9 27 22 Möbler ...................... 45 31 9 7 33 21 9 4 30 21 21 18 Röntgen- och ventilrör ........ 56 46 7 5 11 12 38 2 52 41 14 9 Kassetter .................... 48 15 23 15 47 3 10 1 38 13 27 19 Klädsel av plattor ............ 10 3 12 10 50 3 50 1 4 _ 15 14 Tvättning och omstoppning av

kuddar med träull etc. ...... 16 2 11 9 52 5 41 1 6 _ 14 14 Desinfektion och sterilisering . . 41 13 36 24 27 16 7 27 5 55 39 RöN TGEN DI A GN OS TIK Patients förberedande för under-

sökning Förberedelseanvisningar ...... 71 30 22 2 4 33 2 1 55 27 28 10 Mottagande av patienter i

väntrum etc. .............. 52 10 26 8 27 24 1 1 32 3 32 14 Införande av patienter till

undersökning .............. 67 6 31 11 32 2 _ 1 36 1 34 16 Av- och påklädning .......... 54 3 24 7 49 2 _ 1 29 _ 27 12 Uppläggning på undersöknings—

bord etc. .................. 90 i 35 3 17 2 _ 1 62 1 39 7 Renliglietslavemang .......... 2 — 16 16 84 3 7 1 _ _ 17 17 Förberedelser till undersökning Assistens vid uppdukning 59 36 27 17 27 1 8 1 47 25 43 32 Uppdukning av sterila bord

för spec. undersökningar . . . . 95 67 22 6 3 3 5 1 86 56 35 15 Tillredning av kontrastmedel . . 29 1 23 16 65 2 _ 1 23 1 33 24 Undersökning Assistens vid kontrastgivning . . 82 17 26 2 25 1 1 2 76 11 35 6 Inställandve för bildtagning . . . . 112 67 20 _ — — _ 1 111 59 30 1 Manövrering av apparatbordet viq

genomlysning och exponering 11 69 19 _ _ _ _ 1 111 57 30 1 Kaiisettservice ................ 33 3 29 16 59 2 2 1 19 1 33 25

mande vid röntgenavdelningar vid lasarett. Antal redovisade arbetsenheter: 124, 113, med röntgenterapi 75

rid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning tvdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna ippfaumng uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 | 8 (se sid. 49—53 samt 83—87) 29 94 _ _ _ _ _ _ 27 97 _ _ ekonomibiträde 12 106 5 _ _ _ _ _ 12 107 5 _ särskild städpersonal 23 16 82 1 _ _ 1 1 23 17 82 1 annan än sjukvårdspersonal 8 9 105 1 _ _ 1 1 7 10 105 1 » » » 70 24 11 _ 1 _ 14 13 73 26 11 ekonomibiträde 75 29 11 1 _ _ 5 5 76 31 11 1 » 23 3 4 1 41 9 73 53 22 1 3 4 undersköterska 26 4 4 1 38 9 72 53 23 4 3 3 » 27 5 4 1 42 11 79 62 4 3 3 10 » 31 3 2 1 43 13 67 46 26 3 1 5 » 17 6 8 3 77 42 39 17 9 8 8 5 sjuksköt.-röntgenassistent 29 18 31 1 17 5 28 23 36 14 30 4 undersköterska 34 31 10 1 22 10 26 19 39 30 9 5 » 10 12 41 _ 51 36 17 9 10 13 40 1 sjuksköt.-röntgenassistent, alt. teknisk personal 53 3 10 1 38 11 38 26 43 2 12 3 undersköt.-fotografiskt bitr. 52 5 49 _ 2 _ 15 15 53 5 48 1 sjukvårdsbiträde 56 6 41 1 5 _ 10 10 58 9 41 1 » 25 13 16 4 24 6 54 40 23 15 16 6 undersköterska 9 36 3 _ 56 26 29 11 8 36 2 _ sjuksköt.—skrivpersonal * 40 26 _ 1 28 5 30 18 40 27 _ _ sjukvårdsbitr.-skrivpers. 58 3 _ _ 27 1 27 16 67 3 — _ sjukvårdsbiträde 68 3 _ 1 21 _ 24 14 74 3 _ 1 » 42 2 _ _ 59 2 38 8 44 2 _ _ » 85 3 8 _ _ _ 17 17 87 1 8 _ » 24 1 9 _ 42 17 49 34 28 1 8 _ sjukvårdsbiträde 4 3 5 _ 89 57 37 16 — 3 5 _ sjuksköt.-undersköt. 65 1 _ _ 20 1 30 23 69 1 _ _ sjukvårdsbiträde 27 1 2 1 69 10 39 13 29 1 1 _ sjuksköt.-undersköt. 1 _ _ — 112 56 35 1 _ _ _ _ sjuksköt.-röntgenass. _ __ _ 1 110 55 35 1 2 _ _ _ » » 65 2 2 _ 17 1 28 21 71 2 2 _ sjukvårdsbiträde

Antal arbetsenheter giften enlig! sköterskans

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället

123456|7|81234

Mörkrumsarbete etc. Beredning av framkallnings— och

fixeringslösningar .......... 11 1 18 16 71 2 12 1 4 2 21 20 Laddning av kassetter ........ 26 1 25 15 65 1 4 2 16 1 27 20 Tömning av kassetter ........ 25 1 25 15 67 1 4 1 15 1 27 20 Filmmärkning ................ 24 1 26 15 68 1 4 1 14 1 27 21 Framkallning och fixering . . . . 25 2 24 14 55 12 6 1 14 1 27 21 Sköljning .................... 24 3 19 11 57 13 7 1 14 1 22 16 Hängning av film för våtgransk-

ning ...................... 41 8 23 10 46 8 7 1 26 4 30 16 Torkning av film ............ 28 1 16 7 55 11 11 1 16 _ 21 12 »Demonstration»

Sortering av filmer .......... 64 31 19 10 32 6 _ 1 33 10 29 18 Upphängning av film för

demonstration .............. 89 69 12 4 8 10 1 1 63 41 23 12 Expeditionsarbete Utskrivning av utlåtanden . . . . 1 _ 1 _ _ 100 11 1 _ _ _ _ Registrering av film 0. utlåtanden 17 12 3 _ 2 91 2 1 8 6 3 2 Hämtning av arkiverad film .. 18 1 9 3 20 71 _ 1 6 1 8 5 Framtagning av gamla utlåtanden 17 1 11 5 20 64 6 1 4 _ 5 4

Bokföring av kassagöromål (film-

avg. till sjukhuset m.m.) . . . . 27 24 3 1 1 61 22 1 11 11 1 1 Medicin Omvårdnad om medicinskåp .. 110 101 4 _ _ _ 2 1 110 102 4 _ Rekvisition av läkemedel, kon-

trastmedel o. dyl. .......... 112 106 4 _ _ — _ 1 112 107 2 _ Utdelning av apoteksvaror .. .. 94 92 2 1 _ _ 16 2 97 96 _ _ Transporter Apoteksvaror ................ 9 7 13 12 49 27 15 1 8 7 15 14 Förrådsvaror ................ 1 _ 9 8 54 37 12 1 1 _ 12 11 Post ........................ 4 J 1 1 19 57 31 1 1 1 _ _ Till avdelningarna .......... 3 _ 1 1 7 45 53 4 2 _ 1 _ Administrativa arbetsuppgifter Tidsbeställningar ............ 49 13 17 2 5 51 4 2 34 13 17 4 Inskrivning av patienter ...... 28 17 8 3 4 57 20 1 18 12 6 3 Rekvisition av film, framkall-

ningsmateriel m. m. ........ 20 12 6 3 4 68 18 _ 100 98 5 4 Förande av liggare över röntgen-

och ventilrör .............. 63 62 _ _ 1 4 44 1 56 56 _ _ Förande av liggare över repara—

tioner av röntgenapparatur . . 59 58 _ _ 1 8 43 2 54 54 _ _ RÖN T GEN TERA PI Förberedelser för behandling Tidgivning .................. 58 37 5 _ 7 9 _ 1 46 28 10 3 Mottagande av patienter i vänt-

rum ...................... 48 21 9 4 17 5 _ 1 22 5 20 12

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 3 1 2 3 4 5 6 7 (se sid. 49—53 samt 83—87) 74 2 13 _ 5 2 21 19 73 2 14 undersköt.—f0tografiskt bitr. 72 1 3 1 9 1 25 20 79 2 3 » » 74 1 3 _ 8 1 25 20 80 2 3 » » 74 1 3 _ 8 2 25 21 80 1 3 » » 59 13 6 _ 7 1 24 20 66 14 6 » > 61 14 8 _ 6 1 19 16 67 14 9 sjukvårdsbiträde 55 9 — 22 3 27 16 59 9 7 » 60 13 12 _ 9 _ 17 11 69 11 12 » 47 15 _ _ 29 10 29 19 52 13 _ sjukvårdsbiträde 14 22 2 _ 66 42 25 11 12 23 1 röntgenass.-undersköt. _ 102 11 _ _ _ _ _ _ 102 11 skrivpersonal 2 99 2 _ 7 6 3 3 1 100 2 » 20 81 _ 1 3 _ 7 5 20 85 _ » 19 81 5 _ 3 _ 4 3 21 81 5 » 1 81 19 _ 11 11 1 1 _ 84 17 » _ _ 2 1 111 103 2 _ _ _ 2 sjuksköterska _ _ _ 1 113 107 1 _ _ _ _ » »— _ 15 1 98 95 1 _ _ _ 15 » 38 38 15 _ 2 2 15 15 34 47 15 transportpersonal 37 51 12 1 —— _ 9 9 34 58 12 » 12 70 30 _ _ _ 1 1 11 71 29 » 7 49 52 3 _ _ _ — 10 52 51 sjukvårdsbitr.-transportpers. 8 63 4 _ 26 10 13 4 8 69 5 sjuksköt. o. skrivpers. 4 68 20 _ 15 11 2 1 3 74 18 » » » 4 _ 4 1 93 83 9 7 5 3 5 undersköterska 3 5 49 _ 57 55 2 2 2 5 46 sjuksköt.-röntgenass. 2 8 49 _ 53 52 2 2 2 7 47 » » 10 16 _ _ 48 31 9 3 7 16 _ skrivpersonal 32 9 _ _ 15 2 15 9 36 15 _ sjukvårdsbitr.-skrivpers.

Antal arbetsenheter

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- gift en enligt

Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället Sköterskan 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4

Förberedelser för behandling

(forts.) Införande av patienter till be—

handling .................. 59 22 13 3 11 1 _ 1 24 6 23 13 Av— och påklädning .......... 45 22 13 6 21 1 _ 2 16 5 22 17 Uppläggning av patient på be—

handlingsbord .............. 63 25 13 3 8 _ _ 1 36 9 22 10 Tillsyn av dåliga patienter .. 72 39 9 _ 1 1 _ 1 68 30 18 3 Placering av blygummiplattor

kring behandlingsfälten . . .. 70 37 9 _ 4 — _ 1 63 32 16 5 Placering av filter i rörkåpan 70 45 7 _ 2 _ 2 1 67 45 10 3 Inriktning av behandlingsfältet 72 56 5 _ _ — 1 2 73 57 7 1 Inställning av manövcrappara—

ten på avsedd dos .......... 68 44 8 2 4 _ _ 1 70 44 12 3 Behandling Assistens åt läkare .......... 74 52 7 _ _ _ _ 1 74 48 14 1 Kontroll av röntgenapparaten,

så att rätt dos ges patienten 75 66 4 _ — _ _ 1 75 68 4 _ Manövrering .................. 62 36 10 4 8 _ _ 1 53 30 17 10 Assistens vid omläggningar .. 43 28 9 4 5 _ 17 6 40 19 17 7 Omläggningar ................ 58 43 5 _ 1 _ 12 4 56 38 12 2 Efterarbete Borttagning av plattor, kuddar,

papperslakan m. m. ........ 57 27 11 4 12 _ 1 1 27 6 19 10 Utväxling av patienter ...... 55 29 11 4 15 _ _ 1 24 6 20 12 Tillsyn och omvårdnad av

terapiapparater ............ 58 44 9 1 1 1 7 7 56 42 11 1 Medicin Omvårdnad om medicinskåp .. 61 56 1 _ — _ 13 1 62 55 2 _ Rekvisition av apoteksvaror .. 61 57 _ _ _ _ 13 1 62 57 _ _ Utdelning av apoteksvaror . . . . 55 54 _ _ _ _ 18 2 56 54 _ — Förband Beredning .................... 5 3 15 14 30 6 19 1 3 2 18 17 Förpackning .................. 8 4 15 13 32 2 19 1 3 2 19 18 Sterilisering .................. 7 4 15 13 22 6 25 2 7 3 22 19 Iordningställande av öronpinnar 13 7 13 11 38 4 8 1 5 2 19 16 Transporter Apoteksvaror ................ 3 3 5 5 29 15 21 2 3 8 8 Förrådsvaror ................ 3 3 26 25 18 2 1 1 4 4 Patienter till och från röntgen-

terapiavdelniug ............ 1 _ 1 _ 3 30 37 4 _ _ 1 1 Administrativa arbetsuppgifter Inskrivning av behandling på

patientkort ................ 70 60 3 _ 1 2 1 1 64 54 4 1 Uppbärande av avgifter för i

behandling ................ 26 21 3 _ _ 25 22 2 15 11 2 13 Utskrivning av terapijournaler 35 33 1 _ 1 30 8 1 25 23 2 1. Arkivering av terapijournaler 42 33 5 2 13 14 3 1 21 17 6 4

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp— Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 5 7 8 (se sid. 49—53 samt 83_87) 36 2 — — 18 4 19 1- 42 3 _ _ sjukvårdsbiträde 40 2 _ _ 11 4 19 1" 47 — _ 2 » 28 1 _ _ 33 8 20 10 32 _ _ _ » 3 1 _ — 68 26 22 3 4 _ _ _ sjuksköterska 7 _ _ _ 68 35 17 3 4 — _ _ röntgenassistent 3 _ 2 _ 68 48 10 2 2 _ 2 1 » _ _ _ 1 72 58 8 _ _ _ _ 3 » 2 — _ _ 71 51 10 2 2 _ _ _ » -— _ — — 75 46 11 _ _ _ _ _ sjuksköt.-röntgenass.—undersk. _ _ _ _ 73 65 5 1 — _ 1 _ sjuksköt.—röntgenass. 11 — _ 1 57 33 17 9 9 _ — _ » » 9 _ 1 2 37 20 18 9 9 _ 17 3 sjuksköt.—undersköt. 3 _ 12 2 54 34 15 5 1 _ 12 3 » » 37 _ 1 _ 18 4 18 13 44 — _ _ sjukvårdsbiträde 39 _ _ _ 14 5 18 14 46 _ — 1 » 3 1 11 3 58 42 10 1 3 2 10 1 röntgenassistent _ _ 13 _ 62 56 2 _ _ _ 13 _ sjuksköterska — _ 13 _ 62 57 1 _ _ _ 13 — » _ _ 18 1 57 55 1 _ _ _ 18 _ » 26 9 20 _ 3 _ 16 14 27 11 20 _ undersköt—sjukvårdsbitr. 28 6 20 _ 3 _ 1 7 15 27 9 21 _ undersköterska 16 7 26 _ 6 1 18 15 16 11 25 2 » 41 5 8 _ 5 1 14 11 43 8 8 _ sjukvårdsbiträde 19 23 22 — 1 4 4 17 29 22 transportpersonal 16 35 19 _ _ _ 2 2 16 38 19 _ » 2 35 36 1 _ _ 1 1 2 38 34 _ sjukvårdsbitr.-transportp. 1 8 1 — 64 51 8 2 1 7 1 _ sjuksköt.-röntgenass. _ 35 23 1 11 8 3 2 _ 40 22 _ skrivpersonal 1 40 8 _ 22 19 2 1 _ 44 7 1 ,, 13 34 3 _ 16 13 6 4 11 41 3 — »

Tab. 7. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppgifter, före- 98, därav 31 med

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal mååånätiä Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället sköterskans 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4

Städning Daglig städning .............. — _ 12 12 74 12 — — _ — 5 5 Periodisk större städning ...... 1 _ 9 8 59 27 3 _ _ _ 1 1 Storstädning ................ _ _ 3 3 28 64 2 1 _ _ — _ Tuättgodsbehandling Sortering .................... 8 _ 7 6 48 14 22 _ 2 _ 4 3 Räkning .................... 7 2 4 4 31 11 45 — 3 2 2 2 Rengöring av utensilier som använts vid

patientens vård (handfat,

bäcken etc.) ................ 1 1 8 8 87 1 _ 1 _ _ 8 8 sjukvårdsutensilier (lavemangs-

kanna, rond-skål, handskar etc.) 4 3 21 21 72 1 _ _ — _ 23 23 instrument .................. 31 20 31 28 37 2 _ — 10 7 51 50 injektionssprutor ............ 38 25 31 26 30 3 1 — 13 9 55 53 injektionsspetsar ............. 37 24 31 26 31 3 1 _ 12 8 55 53 sonder, katetrar o. dyl. ........ 32 20 30 27 34 4 1 _ 10 6 52 51 Desinfektion och sterilisering Kokning ..................... 35 21 30 28 31 2 2 _ 11 6 50 49 Autoklavering ................ 18 10 13 13 20 12 35 _ 6 3 28 28 Torrsterilisering .............. 34 18 21 19 22 5 18 _ 12 8 38 36 Kemiska medel .............. 31 18 14 12 21 4 30 _ 15 10 29 27 Materielvård Instrument .................. 59 46 26 22 14 2 1 _ 34 26 47 44 Injektionssprutor ............ 60 48 26 22 13 2 1 _ 35 28 47 44 Injektionsspetsar ............ 60 48 26 22 13 2 1 _ 34 27 47 44 Utensilier i övrigt ............ 48 31 23 19 26 _ 1 4 29 21 41 38 Förband o. dyl. .............. 36 17 28 23 39 — _ _ 15 8 44 41 Linne ...................... 48 27 14 11 27 4 8 _ 29 17 29 24 Möbler ...................... 48 33 10 7 28 10 5 _ 34 25 23 19 Sängutrustning .............. 60 36 13 9 25 2 2 _ 38 26 26 22 Blomvård .................... 11 8 31 28 2 56 1 _ 14 3 16 14 Patientvårdande arbetsuppgifter Toalett ...................... 3 _ 20 20 75 —- _ _ 1 _ 19 19 Lavemang .................... 10 4 21 21 66 _ _ 1 2 _ 28 27 Av- och påklädning .......... 7 _ 17 16 75 _ _ — 3 — 20 19 Bäddning av tom säng ........ 3 _ 14 14 81 _ _ _ 1 _ 13 13 Dzo åt sängliggande rörlig

patient .................... 12 — 22 21 65 _ _ _ 3 _ 22 22 D:o åt sängliggande orörlig

patient .................... 58 3 30 19 21 _ — _ 36 3 50 39 Dzo åt svårt sjuk patient 89 3 29 2 6 _ 1 _ 73 2 49 18 Matutdelning ................ 80 14 21 3 14 _ _ 1 65 12 40 20 Matning av patienter .......... 24 2 23 20 54 _ _ _ 12 — 32 30 D:o av dåliga patienter ...... 96 31 23 1 1 _ _ _ 86 29 42 10 Liggsårsprofylax .............. 63 4 33 16 18 — 1 _ 38 4 52 35 Liggsårsbehand—ling .......... 83 14 30 8 5 _ 2 — 61 9 57 30

BB—vdrdavdelning

'id vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning ivdelnings- giften enligt sjukhnsledningens vid av utredningen föreslagna lppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se sid. 40 samt 56—76) 54 39 _ _ _ _ 2 2 55 40 _ 1 sjukvårdsbitr.—ekonomibitr. 35 59 3 —— — — — — 30 65 3 _ särskild städpersonal 17 79 2 _ _ _ _ _ 15 81 2 _ » » 49 22 22 _ 4 _ 1 _ 48 24 22 _ annan än sjukvårdspersonal 33 15 45 _ 3 1 1 _ 32 18 45 _ » » » 85 4 _ 1 _ — 5 5 84 9 _ _ sjukvårdsbitr.—ekonomibitr. 69 6 _ _ _ — 13 13 81 4 _ _ » » 37 1 _ _ 7 3 43 43 44 4 _ _ undersköt.-sjukvårdsbitr. 29 2 1 _ 9 4 45 45 39 4 1 _ » » 30 2 1 _ 9 4 44 44 40 4 1 _ » » 34 2 1 _ 9 3 42 42 41 5 1 _ » » 34 2 2 _ 9 6 43 43 40 4 2 — undersköterska 20 9 35 _ 4 2 22 22 24 12 35 1 » 28 4 18 _ 7 5 33 33 33 7 18 _ » 23 3 30 _ 10 6 24 23 28 6 30 1 » 17 2 1 _ 29 20 51 49 15 4 1 _ undersköterska 16 2 1 _ 28 20 51 49 16 4 1 _ » 17 2 1 _ 27 19 51 49 17 4 1 _ » 28 — 1 2 29 21 28 27 38 _ 1 3 » 42 _ _ _ 13 4 36 34 51 _ _ _ » 32 5 8 _ 21 10 19 18 43 8 8 _ » 29 11 5 _ 28 14 15 12 41 11 5 1 » 32 4 2 _ 33 17 17 14 45 4 2 _ » 65 4 1 _ 5 _ 4 3 74 15 1 _ sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. 78 — _ _ _ — 11 11 87 _ _ _ sjukvårdsbiträde 67 _ — 2 5 _ 22 21 72 _ _ _ » 76 _ — _ 1 _ 15 15 81 _ _ 1 » 84 _ — _ 1 _ 5 5 92 _ _ _ sjukvårdsbitr.—ekonomibitr. 73 _ — _ 2 _ 14 14 81 _ _ 1 undersköt.-sjukvårdsbitr. 23 _ _ _ 36 1 49 36 26 _ — _ undersköterska 6 _ 1 _ 76 10 42 15 6 _ 1 — sjuksköt.-undersköt. 12 _ — 1 62 10 41 22 14 _ _ _ undersköterska 54 1 _ 1 8 _ 26 23 67 _ _ _ sjukvårdsbiträde 1 _ _ 1 85 26 45 11 2 _ _ _ sjuksköt.—undersköt. 24 _ 1 _ 34 2 48 33 30 _ 1 _ sjukvårdsbiträde 4 _ 2 1 61 8 60 30 5 _ 2 _ sjuksköt.—undersköt.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal agääfnålå'å Arbetsuppgjft giften Vid undersokningstilllallet sköterskans 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Rutinkontroller Puls ........................ 98 84 5 _ _ _ _ _ 78 62 32 20 Temperatur .................. 8 1 17 16 74 _ _ _ 4 1 19 18 Blodtryck .................... 92 82 5 _ _ — 6 _ 73 61 28 19 Urinmätning ................ 10 3 27 25 63 _ _ _ 8 3 27 25 Mätning av patient .......... 23 15 21 19 38 — 18 _ 6 3 31 30 Vägning av patient .......... 29 13 24 20 44 _ 5 _ 8 3 38 35 Provtagning Urinprov .................... 35 15 28 24 39 _ _ _ 15 10 38 35 Avföringsprov ................ 27 16 25 23 46 — 2 — 10 9 34 34 Sputumprov .................. 38 28 21 21 21 _ 18 _ 18 16 31 30 Magsaftsprov ................ 78 75 3 1 _ 1 18 _ 73 68 11 6 Mantoux .................... 88 88 _ _ _ 1 9 _ 82 79 8 5 S. R. ........................ 85 70 15 7 1 1 4 _ 47 34 52 42 Övriga venprov .............. 86 82 3 1 _ 4 7 _ 75 71 15 11 Kapillärprov ................ 70 57 6 _ — 7 20 1 50 39 25 18 Förberedelse till operation Rakning .................... 36 25 23 19 16 _ 27 _ 10 9 41 40 Hudrengöring ................ 31 25 20 17 22 _ 28 _ 12 11 36 35 Lavemang .................... 7 3 19 19 43 _ 29 _ 3 2 24 24 Katetrisering ................ 67 59 11 3 _ 28 _ 49 42 28 21 Premedicinering .............. 64 64 — _ _ _ 34 _ 64 63 1 _ Omhändertagande efter operation Tillsyn av patienter .......... 67 29 14 _ 1 _ 30 _ 56 23 32 10 Givning av infusionsvätska . . . . 64 64 _ _ _ 1 33 _ 63 62 2 1 Passning av dropp ............ 52 30 16 7 5 _ 34 — 29 17 37 29 Pulskontroll ................ 67 53 8 1 _ _ 30 _ 48 35 28 19 Blodtryckskontroll ............ 66 52 7 _ _ — 32 _ 53 38 24 13 Andningsvård ................ 58 50 7 2 _ 2 36 _ 50 42 16 9 Förande av vätskelista ........ 54 38 12 4 4 _ 36 _ 33 25 31 26 Assistens vid omläggningar . . . . 38 24 20 15 18 _ 9 18 33 17 36 27 Omläggningar Enkla, ex.-vis häftförband 0. om— läggningar vid colestomi . . . . 65 39 26 17 13 _ 2 1 33 15 55 44 Större ...................... 87 62 14 2 _ _ 8 1 82 57 21 5 Skötsel av d-ränage .......... 76 65 7 3 _ — 19 _ 67 53 19 11 Skötsel av fistlar ............ 83 66 13 5 _ _ 10 _ 68 48 33 19 Förberedelse till röntgenunder— sökning Laxering .................... 43 36 9 8 14 _ 33 _ 31 25 24 20 Lavemang .................... 3 1 15 15 47 _ 33 _ 2 1 17 17 Rakning .................... 15 12 15 14 20 _ 48 1 8 6 20 19 Förberedelse till undersökning och behandling Rectoscopering .............. 40 25 18 11 11 1 35 — 28 16 236 25 Cystoscopering .............. 37 30 5 1 5 1 54 _ 30 20 17 8 Gastroscopering .............. 3 3 _ _ — 95 _ 2 2 _ _ Buktappning ................ 64 59 8 5 1 — 28 _ 46 38 129 21 Pleuratappning .............. 61 58 5 3 2 _ 30 2 45 37 327 19

id vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna .ppfattning Uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se Sid. 40 samt 56—76) _ _ _ _ 68 51 41 28 2 _ — _ sjuksköterska 75 _ — _ 6 — 18 18 74 — _ _ sjukvårdsbiträde _ — 6 _ 72 55 35 20 _ _ 6 _ undersköterska 65 _ _ _ 3 — 25 25 70 _ — _ sjukvårdsbiträde 44 _ 18 _ 5 2 22 21 54 _ 18 _ » 50 _ 5 _ 7 3 26 24 62 _ 5 _ » 48 —— _ — 11 6 35 34 53 »— _ _ sjukvårdsbiträde 51 _ 2 1 11 7 32 32 53 — 2 _ » 32 _ 18 _ 14 10 33 32 34 _ 18 _ » _ 1 18 _ 72 68 7 6 1 1 18 _ sjuksköterska _ 2 9 _ 79 76 9 6 _ 2 9 2 » 4 1 4 _ 46 36 49 42 3 2 4 1 » 1 4 7 _ 72 68 16 13 _ 5 7 1 » 2 8 20 _ 44 34 29 25 1 8 20 _ laboratoriepers. (undersköt.) 21 _ 27 _ 11 8 36 35 25 _ 27 _ sjukvårdsbiträde 23 _ 28 _ 14 11 31 30 26 _ 28 _ » 42 _ 29 _ 3 1 19 19 47 _ 29 _ » _ _ 28 _ 55 48 22 15 _ _ 28 _ sjuksköterska — _ 34 _ 64 64 _ _ _ _ 34 _ » 2 _ 30 _ 53 21 31 14 1 _ 30 _ sjukvårdsbiträde _ 1 33 _ 63 61 3 1 _ 1 33 _ sjuksköterska 5 _ 34 1 33 13 36 25 6 _ 34 _ sjukvårdsbiträde 1 _ 30 _ 43 26 36 24 1 _ 30 _ sjuksköterska _ _ 32 _ 54 34 27 12 _ _ 32 _ » _ 3 36 _ 52 41 13 6 _ 3 36 1 » 3 _ 36 _ 27 20 28 26 _ 36 1 sjuksköt.-sjukvårdshitr. 13 _ 9 16 32 14 36 24 14 _ 9 19 undersköterska 17 1 2 1 24 18 55 52 20 _ 2 _ undersköterska _ 1 8 2 76 56 25 12 2 _ 8 _ sjuksköterska _ 1 19 _ 65 53 20 13 1 _ 19 _ » _ 1 10 _ 63 47 33 23 1 _ 10 1 » 13 1 33 _ 37 32 17 15 11 1 33 1 sjukvårdsbiträde 45 1 33 _ 4 _ 15 14 46 1 33 _ » 22 1 48 _ 6 3 24 24 19 _ 49 _ » 10 _ 35 _ 24 17 36 30 9 _ 35 _ undersköterska 5 1 54 _ 25 20 20 15 4 _ 54 _ >> _ _ 95 1 2 2 _ _ _ _ 95 1 » 3 _ 28 _ 42 38 32 28 _ _ 28 _ » 4 _ 30 _ 40 36 30 26 2 _ 30 _ »

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp-

Antal arbetsenhele

giften enlig

Arbetsuppgifl giflen vid undersökningstillfället sköterskan 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Förberedelse till undersökning och behandling (forts.) Blåstappning ................ 80 72 15 7 2 —— 9 -— 50 40 46 36 Blåssköljning ................ 75 69 13 7 2 — 8 6 42 34 47 39 Magsäckssköljning ............ 71 66 10 6 2 —— 19 _ 50 44 32 26 Tarmsköljning .............. 73 66 11 6 2 — 17 — 47 36 41 31 Vaginalsköljning .............. 54 52 12 11 4 -— 29 —— 28 23 41 37 Sternalpunktion .............. 38 36 1 _ 2 _ 58 —— 28 22 14 8 Lumbalpunktion .............. 53 50 3 1 2 — 42 —— 40 32 22 14 Magsaftsundersökning ........ 62 61 8 7 3 — 26 — 47 41 28 22 Njurfunktionsprov ............ 34 28 13 9 4 —— 49 2 20 16 31 27 Belastningsprov i övrigt ...... 32 28 5 3 1 — 60 2 23 19 17 13 Assistens vid undersökningar och behandlingar

Rectoscopering .............. 42 37 1 — —— 2 54 —— 24 18 22 18 Cystoscopering .............. 22 18 — —- — 2 74 —'— 19 16 4 3 Gastroscopering .............. 5 5 —— — — 2 91 — 4 4 — — Buktappning ................ 61 58 1 —— _ 2 35 —- 50 43 15 11 Pleuratappning .............. 59 57 — — — 2 37 — 49 43 13 9 Sternalpunktion .............. 33 31 -— —— —— 2 63 -— 30 26 5 3 Lumbalpunktion .............. 48 46 — — — 2 48 —— 41 37 9 7 Behandlingar Blåstappning . ................ 96 86 11 1 -— -— 1 —— 78 64 33 19 Blåssköljning ................ 93 85 12 5 -— —— —— —— 66 57 41 32 Instillationer ................ 77 75 2 —— —— -— 21 — 66 62 15 11 Magsäckssköljning ............ 80 76 3 —- —- — 18 —— 78 75 4 2 Tarmsköljning .............. 79 72 11 5 — -— 14 _— 66 57 25 18 Vaginalsköljning ............ 65 60 11 7 1 —— 25 — 44 34 37 28 Andningsövning .............. 55 42 9 1 6 9 26 1 39 29 25 16 Gångövning .................. 47 11 19 13 23 13 2 -— 29 7 34 29 Syrgasbehandling ............ 89 48 16 5 3 — 1 — 62 25 47 29 Behandlingsbad (fot-hand) . . . . 22 7 24 20 52 -— 4 — 10 3 36 32 Med Värmedyna .............. 43 15 26 18 33 1 3 — 17 5 47 40 Med värmelampa ............ 48 24 21 13 28 1 8 —— 19 11 45 39 Omhändertagande av död patient 87 11 24 5 2 2 1 1 59 7 53 33 Laborationer & urin Äggvita: Heller eller albustix 42 25 21 19 16 7 14 —— 17 9 44 41 Socker: Almén eller klinistix .. 41 24 21 19 16 7 15 _— 16 8 44 41 Esbach ...................... 45 34 18 17 11 7 18 -—- 21 14 41 38 Spec. vikt .................... 46 40 13 12 7 6 26 1 22 16 36 33 Injektioner Subcutana ................... 98 96 2 — -— _— —— —— 90 85 11 7 Intravenösa .................. 95 95 — —— —— — 3 _ 94 94 — —— Intramuskulära .............. 98 98 — —— —— —— —— —— 94 94 3 3 Infusioner Subcutana .................. 83 83 — _ — — 15 —— 76 74 8 6 Intravenösa .................. 87 87 —— — _ 1 10 —— 86 86 —— —— Blodtransfusioner ............ 62 62 -— —— -—— 1 35 — 62 62 — —- Rengöring och kontroll av sugar . ...................... 37 14 23 14 24 3 20 -— "19 6 39 34 Rengöring och kontroll av ' syrgasapparater .............. 55 26 25 15 16 8 4 —— 28 12 43 38

id vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag (111 arbetsuppgiftsfördelning vdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna ppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se Sid. 40 samt 560—76) 3 _ 9 _ 49 39 50 40 _ _ 9 — undersköterska 3 _ 8 6 43 34 49 40 2 — 8 5 » 3 _ 19 _ 51 45 30 25 2 _ 19 1 » 3 — 17 _ 48 39 38 30 3 _ 17 _ » 4 _ 29 _ 27 20 45 40 2 _ 29 — » 4 — 58 _ 26 22 16 12 2 — 58 _ » 2 — 42 — 34 29 25 20 2 _ 42 — » 2 _ 26 1 47 39 31 23 2 _ 26 — » 2 _ 49 _ 22 17 29 25 2 — 49 _ » 1 _ 60 1 24 22 14 12 _ _ 60 2 » — 2 54 _ 21 12 28 20 1 2 54 _ sjuksköt.-undersköt. _ 2 74 _ 21 18 4 1 _ 2 74 _ > > _ 2 91 1 3 3 _ _ _ 2 91 2 » » _ 2 35 _ 49 40 20 12 _ 2 35 _ » » _ 2 38 — 47 41 17 12 — 2 37 _ » » — 2 63 — 27 24 9 6 _ 2 63 — » » — 2 48 _ 38 34 13 10 _ 2 48 _ » » _ _ 1 _ 80 72 25 17 _ _ 1 _ sjuksköterska _ _ _ _ 73 66 32 25 _ _ _ _ » —— _ 21 _ 68 64 13 9 _ _ 21 — » _ _ 18 _ 78 74 5 2 _ — 18 — » _ _ 14 _ 69 59 23 15 — _ 14 _ » 1 _ 25 _ 43 32 38 29 1 13 25 — undersköterska 5 11 26 1 41 26 28 15 2 16 26 1 sjukgymnast—sjukvårdsbitr. 25 13 2 _ 25 4 35 28 27 — 2 _ » » 6 _ 1 _ 66 33 41 25 6 _ 1 — sjuksköterska 52 — 4 _ 8 3 29 27 59 — 4 _ sjukvårdsbiträde 37 1 3 — 15 4 38 32 47 1 3 _ » 31 1 8 _ 15 7 38 33 38 4 8 _ » 2 2 1 1 67 14 44 22 6 2 1 _ sjuksköt.-undersköt. 19 7 14 _ 13 6 37 34 30 7 14 _ sjukvårdsbiträde 19 7 15 _ 12 5 37 34 30 7 15 — » 14 7 18 _ 17 12 35 33 23 7 18 _ » 10 6 26 1 20 14 31 27 18 7 26 _ » _ — _ 1 84 77 20 14 _ _ _ — sjuksköterska _ _ 3 1 95 95 _ _ _ — 3 _ » _ _ _ 1 90 87 11 8 — — _ — » — _ 15 1 79 76 7 4 _ _ 15 _ sjuksköterska _ 1 10 1 87 87 _ _ _ 1 10 — » _ 1 35 _ 62 62 _ _ _ 1 35 _ » 22 3 20 _ 16 2 41 37 24 1 20 _ sjuksköt.-sjukvårdsbitr. 17 11 4 _ 27 8 39 35 23 8 4 1 sjuksköt.—sjukvårdsbitr.

Tab. 7. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal Måeåenläaltier Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället gsköteråkadgsl 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Medicin Omvårdnad om medicinskåp .. 97 97 1 1 _ _ _ — 95 95 3 3 Rekvisition av läkemedel . . . . 96 96 _ — _ — 2 _ 95 95 _ — Utdelning av läkemedel ...... 98 97 _ _ _ _ _ _ 98 96 1 _ Omvårdnad om rondbord . . . . 53 37 28 23 11 _ 10 1 31 20 53 45 Förband o. dyl. Beredning .................... 20 7 27 22 52 1 3 _ 5 — 40 39 Packning .................... 23 14 27 26 45 2 2 _ 7 3 43 43 Sterilisering .................. 22 14 22 21 35 7 13 — 6 3 38 38 Transporter Matvagn .................... 1 — 10 10 67 8 12 — — _ 5 5 Kläder ...................... _ _ 7 7 69 14 8 _ _ _ 2 2 Apoteksvaror ................ 7 7 6 6 24 48 13 _ 5 5 8 8 Förrådsvaror ................ 4 3 11 11 44 30 8 1 2 2 7 7 Post ........................ 3 2 1 1 15 64 15 _ 2 1 2 2 Patienter till och från: röntgenavdelning . .......... 21 4 10 7 50 1 19 _ 10 1 13 12 operationsavdelning ........ 43 10 17 3 24 _ 28 _ 29 7 27 13 undersökningsavdelning ..... 16 3 14 10 51 _ 21 _ 8 _ 17 14 badavdelning .............. 4 _ 9 9 47 6 31 1 2 _ 8 8 Administrativa arbetsuppgifter Inskrivning av patienter ...... 85 84 _ _ _ 9 3 1 67 64 11 9 Utskrivning av patienter ...... 92 90 1 _ _ 6 _ _ 76 72 10 7 Rapportskrivning betr. patienter 93 93 _ — _ 3 2 _ 92 90 3 1 Införande i journal av labora- torieuppgifter etc. .......... 92 92 _ _ 1 3 2 _ 78 75 6 3 Remisskrivning .............. 54 54 _ _ _ 8 34 2 51 50 1 _ Utskrivning av s.k. provlappar 86 79 6 _ _ _ 12 _ 66 61 21 16 Utskrivning av rekvisitioner .. 92 83 6 _ _ _ 6 _ 88 80 9 4 Utskrivn. av beläggningsrapport 78 77 1 — _ 4 16 _ 70 68 5 4 TILLÄGG FÖR BB- VÅRDA VDELN IN G Dagliga skötseln av mödrar .. 27 11 _ _ 4 _ _ _ 22 8 1 _ Dagliga skötseln av spädbarn .. 24 8 1 _ 7 — _ _ 19 7 1 _ Skötsel av mödrar före amning .................. 19 9 2 1 11 _ _ _ 14 7 2 2 efter amning ................ 26 14 1 1 4 _ _ _ 21 12 1 1 Tilläggning av spädbarn ...... 21 3 1 _ 9 _ 1 _ 16 3 1 Vägning av barn ............ 18 7 1 _ 13 _ — _ 13 5 2 2 BCG-vaccinering . . . . . .. ....... 15 15 _ _ _ 1 13 2 15 15 _ _ Administrativa arbetsuppgifter Förande av barnkurvor ...... 29 29 _ _ 2 _ _ _ 26 24 — _ Utskrivning av: BCG-kort .................. 29 29 — _ _ 1 1 — 27 27 — _ hälsokort .................. 29 29 _ _ — — 2 — 29 29 _ _ meddelande till mödravårds- organ .................... 31 31 _ _ _ — _ _ 30 30 — —

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se Sid. 40 samt 56—76) _ — _ _ 94 94 4 4 _ _ _ _ sjuksköterska _ 1 2 — 95 95 1 1 _ _ 2 — » _ _ — _ 97 92 6 1 _ — _ _ » 10 1 10 1 33 20 52 45 8 — 10 2 undersköterska 49 2 3 _ 5 _ 36 36 54 _ 3 _ undersköt.-sjukvårdsbitr. 43 3 2 _ 8 3 38 38 48 2 2 _ undersköterska 33 8 13 _ 8 3 38 38 34 5 13 _ » 70 11 12 _ _ — 3 3 74 8 12 1 transportpersonall) 72 16 8 _ _ _ 3 3 75 12 8 _ » 24 48 13 _ 6 6 7 7 21 51 13 _ » 52 29 8 — 4 2 5 ") 51 30 8 _ » 15 64 15 _ — _ 1 1 20 62 15 _ » 50 7 19 — G — 6 5 64 4 19 _ sjukvårdsl)itr.-transportpers.1) 28 _ 28 _ 28 9 17 7 34 1 28 _ sjuksköterska 53 2 21 — 8 8 6 62 1 21 _ sjukvårdsbitr.—transportpers.1) 47 10 31 _ 4 _ 4 4 51 8 31 — » » 3 16 3 _ 62 58 9 7 3 23 3 _ skrivpersonall) 3 12 _ _ 71 67 8 6 4 17 _ _ » _ 3 2 _ 89 88 'i 3 1 3 2 _ » 1 14 2 _ 70 66 13 9 1 16 2 _ » ; _ 12 33 2 50 49 3 2 1 14 31 _ » , 3 _ 12 1 57 53 24 21 6 _ 12 2 skrivpersonall)-undersköt. 1 7 6 — 78 70 17 11 2 1 6 _ undersköterska , — _ 16 _ 68 66 4 2 1 10 15 2 skrivpersonal 1) i 1 8 _ _ 1 22 10 2 2 7 _ _ _ . 11 _ _ 1 17 5 3 10 _ _ 1 15 — — _ 12 6 4 4 13 _ _ 2 9 _ _ _ 16 9 2 2 13 — _ _ 13 _ 1 _ 9 _ 4 3 18 _ 1 — 16 —— __ __ 0 J 3 3 19 —— —— __ _ 1 12 3 17 17 1 1 — _ 11 2 5 _ _ _ 25 23 1 l 4 _ _ 1 1 1 1 1 27 26 2 1 1 _ 1 1 _ _ 2 _ 27 26 3 2 _ _ 2 _ 1 _ _ _ 28 27 2 1 1 _ _ 1

Tab. 8. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsuppgifter, förekom- Antal redovisade

Antal arbetsenheter

Antal arbetsenheter Vld Vilka arbetsupp- giften enligt

Arbetsuppgitt gitten vid undersökningstillfället sköterskans

1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4

Städning

Daglig städning .............. _ — 24 24 47 28 _ _ _ _ 6 6

Periodisk större städning 1 _ 16 16 39 37 6 _ 1 _ 3 3

Storstädning ................ _ _ 7 7 19 68 5 _ _ _ _ —

Tvättgodsbehandling

Sortering .................... 2 _ 12 11 28 16 42 _ 1 _ 7 7 Räkning .................... 2 _ 3 3 18 13 63 _ 1 — 4 4

Rengöring av utensilier som använts vid patientens vård (handfat, bäcken etc.) ................ _ _ 19 19 72 8 _ _ _ _ 10 10

sjukvårdsutensilier ! (lavemangskanna, rondskål, handskar etc.) .............. 10 5 48 45 44 _ _ _ 2 _ 45 44 instrument .................. 53 37 38 27 18 — 1 _ 15 8 73 67 injektionssprutor ............ 59 43 36 23 14 _ 3 _ 22 11 71 61 injektionsspetsar ............ 59 43 36 23 14 — 3 _ 22 11 71 61 sonder, katetrar o. dyl. ........ 57 42 37 27 15 _ _ _ 20 10 74 65 Desinfektion och sterilisering Kokning .................... 55 36 38 25 12 _ 6 1 16 9 72 67 Autoklavering ................ 6 5 4 3 1 11 78 _ 1 1 9 9 Torrsterilisering .............. 38 32 18 13 7 6 34 1 11 7 43 39 Kemiska medel .............. 30 22 26 20 11 5 31 2 15 7 40 34 Materieluård Instrument .................. 77 54 31 13 8 _ 1 _ 41 22 66 49 lnjektionssprutor ............ 75 53 30 13 8 _ 3 _ 40 22 64 48 Injektionsspetsar ............ 74 52 31 14 8 _ 3 _ 39 22 64 49 Utensilier i övrigt ............ 57 33 38 21 17 3 — 1 31 14 67 52 Förband o. dyl. .............. 48 23 45 31 18 1 1 _ 18 6 67 59 Linne ........................ 36 18 23 13 17 6 26 1 26 13 37 27 Möbler ...................... 40 26 20 11 28 9 10 1 34 22 31 21 Sängutrustning . .............. 50 26 28 12 20 5 12 _ 38 18 38 22 Blomvård .................... 35 10 28 16 41 6 1 _ 16 2 24 16 Patientuärdande arbetsuppgifter Toalett ...................... 3 _ 39 36 58 1 — 1 — _ 36 36 Lavemang .................... 14 3 44 40 45 _ _ _ 6 _ 56 52 Av- och påklädning .......... 3 — 41 40 56 _ — _ 1 _ 38 38 Bäddning av tom säng ........ 1 _ 27 26 72 _ _ _ 1 _ 23 22 D:o åt sängliggande

rörlig patient .............. 3 1 40 39 57 _ _ _ 1 _ 42 41 D:o åt sängliggande

orörlig patient ............ 47 2 53 28 23 _ 1 _ 37 2 65 38 010 åt svårt sjuk patient ...... 89 5 55 6 3 _ 1 _ 79 3 73 17 Matutdelning ................ 86 10 52 7 6 _ _ _ 70 8 70 24 Matning av patienter ........ 32 _ 45 27 39 _ 1 _ 20 _ 51 36 Dzo av dåliga patienter ........ 96 22 49 1 1 _ 1 _ 90 19 63 8 Liggsårsprofylax .............. 67 8 53 15 17 _ _ — 61 5 73 28 Liggsårsbehandling .......... 92 18 50 6 1 _ _ — 77 10 72 21

mande vid vårdavdelningar vid sanatorier och sjukhem för långvarigt kroppssjuka. arbetsenheter: 99

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattmng reviderade utbildningar

5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se Sid. 40 samt 56—76) 35 58 _ _ _ _ 3 3 28 68 _ _ sjukvårdsbitr.—ekonomibitr. 14 74 6 1 _ _ 2 2 15 75 6 1 särskild städpersonal

6 88 5 _ _ _ — 7 87 5 _ » » 2.) ..4 42 _ 1 — 7 6 24 26 42 _ annan än sjukvårdspersonal 14 17 63 _ _ _ 3 3 15 19 62 _ » » »

66 22 _ 1 — _ 7 7 71 20 _ 1 sjukvårdsbitr.—ekonomibitr. 48 5 _ _ 1 _ 36 35 59 4 _ _ » » 16 _ 1 _ 12 7 69 64 22 _ 1 _ undersköt.-sjukvårdsbitr. 13 — 3 _ 15 9 71 65 16 _ 3 _ ) > 13 _ 3 _ 15 9 71 65 16 _ 3 _ » » 13 _ 1 _ 14 9 74 69 16 _ _ _ » »

(l _ 6 1 14 8 70 65 13 _ 6 1 undersköterska 1 10 78 _ 3 2 8 7 1 10 78 _ » 8 7 34 _ 13 9 39 35 11 7 33 _ » 11 7 31 1 13 6 42 36 14 6 30 _ »

8 _ 1 _ 41 21 68 49 8 _ 1 _ undersköterska 8 _ 3 _ 39 19 68 49 8 _ 3 _ » 8 _ 3 _ 39 19 68 49 8 — 3 _ » 12 4 _ _ 25 12 74 61 10 3 _ _ » 14 6 1 1 12 5 70 64 16 6 1 — » 12 8 26 _ 19 9 40 31 16 7 26 _ » 24 10 10 _ 22 14 33 26 26 15 10 _ » 17 9 12 1 30 17 39 26 24 7 12 _ »

47 19 1 _ 10 1 12 7 55 25 1 1 sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. 62 1 _ _ _ _ 40 40 58 1 _ _ sjukvårdsbiträde

41 _ _ _ 3 _ 60 58 38 — _ _ » 60 _ _ _ 1 — 24 24 74 _ _ _ »

69 7 _ _ 1 _ 9 8 88 2 _ _ sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. 57 _ _ _ 5 _ 38 3-1 60 _ _ _ undersköt.-sjukvårdsbitr. 23 _ 1 _ 44 1 65 33 20 _ 1 1 undersköterska

2 _ 1 _ 81 4 71 13 3 _ 1 1 sjuksköt.-undersköt. 5 _ _ _ 72 9 65 19 8 _ _ _ undersköterska 42 _ 1 _ 17 _ 47 32 49 _ 1 _ sjukvårdsbiträde _ _ 1 — 95 28 58 3 _ _ 1 _ sjuksköt.—undersköt. 10 _ — _ 51 8 73 37 11 _ _ _ sjukvårdsbiträde

1 _ _ _ 82 10 76 15 2 _ _ _ sjuksköt.-undersköt.

Tab. 8. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter _ . . .. . . .. giften enligt Arbetsuppgift giften v1d undersokmngsnllfallet sköterskans 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Rutinkonlroller Puls ........................ 93 76 9 2 4 _ _ _ 85 63 27 14 Temperatur .................. 6 2 45 44 49 _ _ _ 4 2 47 46 Blodtryck .................... 83 70 6 _ _ _ 16 _ 80 67 13 4 Urinmätning ................ 10 2 47 43 45 _ 1 _ 2 _ 57 55 Mätning av patient .......... 24 19 31 27 20 _ 27 1 6 1 46 43 Vägning av patient .......... 44 27 42 34 18 1 2 _ 11 2 68 62 Provtagning Urinprov .................... 32 15 44 36 28 1 2 _ 17 4 62 54 Avföringsprov ................ 16 10 40 38 36 1 8 — 7 4 52 51 Sputumprov .................. 18 10 32 30 27 1 23 _ 12 6 42 39 Magsaftsprov ................ 57 44 3 _ _ 2 40 _ 56 41 6 1 Mantoux .................... 58 48 _ _ _ 9 31 1 58 48 _ _ 5. B. ........................ 73 63 4 1 1 10 14 _ 65 55 12 8 Övriga venprov .............. 75 65 1 _ _ 9 15 _ 71 62 5 3 Kapillärprov ................ 39 34 4 _ _ 14 46 _ 37 31 7 2 Förberedelse till operation Rakning . .................... 11 8 3 1 1 _ 86 _ 2 1 10 9 Hudl'engöring ................ 11 5 4 1 1 — 86 _ 6 1 7 4 Lavemang .................... 5 2 6 5 3 _ 86 _ 2 _ 9 8 Katetrisering ................ 14 11 1 1 _ _ 84 _ 11 8 3 3 Premcdicinering .............. 22 20 _ _ _ _ 77 _ 22 20 _ —— Omhändertagande efter operation Tillsyn av patienter .......... 18 8 8 1 _ _ 80 _ 18 7 11 ] Givningr av infusionsvätska . . .. 19 18 _ _ _ 1 79 _ 19 17 1 _ Passning av dropp .......... 19 8 9 3 1 _ 76 _ 15 5 15 7 Pulskontroll .................. 21 18 4 2 _ _ 76 _ 19 14 8 4 Blodtryckskontroll ............ 21 17 4 1 _ _ 77 _ 19 12 9 3 Andningsvård ................ 12 8 4 1 _ 8 77 1 9 4 8 4 Förande av vätskelista ...... 19 10 7 2 1 _ 76 1 15 9 11 6 Assistens vid omläggningar . . 31 12 30 20 19 _ 17 12 21 10 44 34 Omläggningar Enkla, ex.-vis häftförband och omläggningar vid colestomi .................. 51 20 42 28 12 _ 8 _ 34 7 59 43 Större . ...................... 81 55 19 3 _ _ 14 1 76 44 30 7 Skötsel av dränage ............ 78 56 14 1 _ _ 23 1 68 50 21 8 Skötsel av fistlar ............ 82 55 18 3 _ _ 14 _ 69 40 33 14 Förberedelse till röntgen— undersökning Laxering .................... 50 37 19 16 1 _ 31 1 40 26 29 25 Lavemang .................... 11 6 31 29 27 _ 31 1 6 1 36 34 Rakning . .................... 17 12 9 6 3 1 72 _ 10 4 15 11 Förberedelse till undersökning och behandling Rectoscopering . .............. 17 15 9 8 2 _ 72 _ 14 10 13 10 Cystoscopering ............... 13 11 4 4 1 _ 81 — 12 7 8 5

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se sid. 40 samt 56_76) —- _ _ _ 84 65 29 15 _ _ _ _ sjuksköterska 49 _ _ _ _ _ 41 41 58 _ _ _ sjukvårdsbiträde _ _ 15 _ 79 69 14 6 _ — 14 _ undersköterska 41 _ 1 _ 1 54 53 44 _ 1 _ sjukvårdsbiträde 24 _ 26 _ 3 2 43 42 28 _ 26 _ » 22 2 2 _ 6 3 59 57 34 _ 2 _ » 25 1 2 _ 22 3 57 43 31 1 2 _ sjukvårdsbiträde 32 1 8 _ 5 3 51 51 34 1 8 _ » 24 1 23 _ 13 7 41 37 25 1 23 _ » _ 2 40 _ 56 44 7 1 _ 2 40 _ sjuksköterska _ 9 31 1 59 54 _ _ _ 9 31 _ » 2 11 13 _ 69 62 9 4 4 9 1 3 _ » _ 1 0 15 _ 74 68 2 2 _ 8 15 _ » _ 14 46 _ 38 33 4 l _ 14 46 _ laboratoriepers. (undersköt.) 2 _ 86 _ 1 1 9 9 3 _ 86 _ sjukvårdsbiträde 3 _ 86 _ 3 _ 9 7 3 _ 86 _ » 3 _ 86 _ 1 _ 7 7 5 _ 86 _ » 1 _ 84 _ 12 10 1 1 1 _ 84 1 sjuksköterska _ _ 77 _ 22 22 _ _ _ _ 77 _ » _ _ 80 _ 15 6 12 4 _ _ 80 _ sjukvårdsbiträde _ 1 79 _ 19 17 1 _ _ 1 79 _ sjuksköterska 1 _ 76 _ 16 6 14 6 1 — 76 _ sjukvårdsbiträde — _ 76 _ 18 9 12 5 _ _ 76 _ sjuksköterska _ _ 77 _ 16 10 11 6 _ _ 77 _ » _ 9 77 _ 8 4 5 2 _ 12 77 _ » 2 _ 76 _ 18 11 10 4 1 _ 76 _ sjuksköt.-sjukvårdsbitr. 18 _ 17 9 24 12 43 32 17 _ 16 10 undersköterska 13 1 8 _ 30 6 65 48 12 _ 8 1 undersköterska _ _ 14 2 79 50 30 4 _ _ 14 2 sjuksköterska _ _ 23 _ 68 55 20 8 _ _ 23 _ » 1 _ 14 1 75 49 33 10 _ — 14 — » 3 _ 31 _ 33 23 30 27 8 _ 31 _ sjukvårdsbiträde 28 _ 31 _ 5 1 39 38 24 _ 31 1 » 5 1 72 _ 5 4 13 13 8 1 72 _ >> 3 — 72 _ 12 7 17 13 2 _ 72 _ undersköterska 1 _ 81 _ 15 9 7 3 _ _ 81 _ »

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal arlaetsenheter . . .. . . .. glften enhgt Arbetsuppgift giften Vld undersokmngstillfallet sköt erskans 1 2 3 4 5 | 6 | 7 | 8 1 2 3 4 Förberedelse till undersökning och behandling (forts.) Gastroscopering .............. 2 2 _ _ _ 1 96 _ 1 1 1 1 Buktappning ................ 44 34 7 2 _ 3 50 _ 38 28 13 7 Pleuratappning .............. 45 35 6 2 _ 4 48 _ 40 31 12 7 Blåstappning ................ 74 52 16 4 2 _ 19 _ 60 41 29 18 Blåssköljning ................ 67 46 22 8 2 _ 20 2 50 33 35 25 Magsäckssköljning ............ 51 39 9 2 2 1 43 _ 46 34 13 7 Tarmsköljning .............. 51 41 13 7 2 _ 39 _ 41 31 26 19 Vaginalsköljning ............. 43 36 11 7 1 _ 48 _ 31 26 22 19 Sternalpunktion .............. 18 16 1 _ _ 8 73 _ 15 13 3 3 Lumbalpunktion .............. 26 21 2 1 2 6 63 1 24 20 4 3 Magsaftsundersökning ........ 34 24 6 2 2 3 58 _ 29 20 12 7 Njurfunktionsprov ............ 36 23 7 2 2 2 57 _ 28 15 16 9 Belastningsprov i övrigt ...... 31 22 6 2 3 1 61 1 25 16 14 9 Assistens uid undersökningar och behandlingar Rectoscopering .............. 6 4 _ _ _ 7 86 _ 5 3 1 1 Cystoscopering .............. 1 1 _ _ _ 5 93 _ 1 1 _ _ Gastroscopering .............. 1 1 _ _ _ 4 94 _ 1 1 _ _ Buktappning ................. 33 24 5 _ _ 7 58 1 32 23 8 2 Pleuratappning .............. 36 26 5 _ _ 9 53 1 33 24 8 3 Sternalpunktion .............. 12 9 _ _ _ 15 72 _ 10 7 2 2 Lumbalpunktion .............. 30 22 3 — _ 9 59 1 29 21 6 2 Behandlingar Blåstappning . ............... 93 68 14 _ 1 1 4 _ 79 54 28 13 Blåssköljning ................ 91 64 18 3 1 4 _ 71 45 39 21 Instillationer ................ 67 55 6 1 _ _ 31 _ 58 48 13 9 Magsäckssköljning ............ 55 45 2 _ _ _ 44 _ 55 44 3 _ Tarmsköljning .............. 63 47 12 3 _ _ 32 1 52 33 25 13 Vaginalsköljning ............ 57 49 10 5 1 _ 36 — 42 34 26 20 Andningsövning .............. 32 26 3 — _ 36 31 _ 24 17 10 4 Gångövning .................. 35 5 28 10 10 38 6 _ 16 2 32 22 Syrgasbehandling ............ 85 42 31 4 1 _ 9 _ 73 25 52 15 Behandlingsbad. (fot-hand) . . . . 18 8 40 33 27 2 18 1 10 3 52 47 Med Värmedyna .............. 30 13 49 41 22 1 5 _ 16 4 64 57 Med värmelampa ............ 41 22 41 33 14 2 9 _ 20 3 60 49 Omhändertagande av död patient ................ 84 10 50 10 2 _ 3 — 75 9 69 20 Laborationer & urin Äggvita: Heller eller albustix 37 29 20 13 1 22 26 _ 18 10 37 31 Socker: Almén eller klinistix . . 36 29 19 13 1 22 27 — 17 10 36 31 Esbach ...................... 26 21 14 9 1 21 42 _ 13 8 25 21 Spec. vikt .................... 24 20 11 7 _ 19 49 _ 15 10 20 16 Injektioner Suhcutana . .................. 98 82 1 1 _ _ _ _ 90 71 12 9 Intravenösa .................. 78 75 _ _ _ _ 21 _ 77 74 1 1 Intramuskulära .............. 97 81 1 1 1 _ _ _ 94 76 7 5 Infusioner Suhcutana . .................. 68 60 1 _ _ 2 29 _ 66 59 3 2 Intravenösa .................. 62 59 1 _ _ 2 34 1 64 60 1 _ Blodtransfusioner ............ 42 38 1 _ _ 2 55 _ 42 39 _ _

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se Sid. 40 samt 56—76) — 1 96 _ _ _ 2 2 _ 1 96 _ undersköterska _ 4 50 _ 33 27 14 11 _ 6 49 _ » _ 4 48 _ 36 30 14 11 _ 5 47 _ » 2 _ 19 _ 57 43 30 21 2 _ 19 _ » 2 _ 20 2 49 31 35 22 3 _ 20 5 » 2 1 43 _ 40 29 16 9 5 — 43 1 » _ _ 39 _ 36 27 26 19 5 — 39 _ » 1 _ 48 _ 33 23 23 15 3 — 48 _ » _ 8 73 _ 13 11 4 4 _ 9 73 _ » 2 6 63 1 21 18 4 4 2 9 63 _ » 2 3 58 _ 22 18 13 10 4 5 58 _ » 2 2 57 1 25 19 14 11 2 4 57 _ » 2 1 61 1 22 19 10 9 2 4 61 1 » _ 7 86 _ 6 5 2 1 _ 6 86 _ sjuksköt.-undersköt. _ 5 93 _ 1 1 _ _ _ 5 93 _ » » — 4 94 _ 1 1 _ _ _ 4 94 _ » » _ 7 58 _ 30 21 6 _ _ 11 58 _ » » _ 9 53 1 32 22 8 2 _ 12 53 _ » » _ 15 72 — 11 6 3 1 _ 15 72 _ » » _ 9 59 _ 28 21 4 1 _ 11 59 _ » » 1 1 4 1 82 63 22 10 2 1 4 _ sjuksköterska 3 _ 4 _ 70 53 34 21 3 _ 4 1 » _ _ 31 1 57 51 13 11 _ _ 31 _ » _ _ 44 _ 54 45 5 1 _ — 44 _ » 1 _ 32 1 48 33 28 17 1 _ 33 _ » 1 _ 36 _ 41 28 32 21 1 — 36 _ undersköterska _ 40 31 — 22 16 13 8 1 37 31 — sjukgymnast-sjukvårdsbitr. 11 44 6 _ 15 3 27 18 13 47 6 — » » 1 1 9 _ 68 23 58 19 3 _ 9 _ sjuksköterska 21 3 18 _ 5 2 49 48 27 1 18 _ sjukvårdsbiträde 20 1 5 _ 11 3 61 58 23 1 5 — » 17 3 9 1 14 3 58 52 20 4 9 _ » 1 _ 3 _ 72 10 63 21 2 _ 3 1 sjuksköt.-undersköt. 2 22 26 _ 12 9 37 35 4 22 26 _ sjukvårdsbiträde 2 22 27 _ 11 8 37 35 4 22 27 _ » 3 21 41 _ 12 8 24 21 4 21 41 _ » 1 19 48 _ 11 8 21 19 2 19 48 _ » _ _ _ _ 91 75 9 7 1 _ _ _ sjuksköterska _ _ 21 _ 79 76 _ _ — _ 20 _ ,, _ _ _ — 94 80 4 4 1 _ _ _ » _ 2 29 _ 65 56 4 2 1 2 29 _ sjuksköterska — 2 33 _ 64 61 _ _ _ 2 33 _ » _ 2 55 _ 42 39 _ _ _ 2 55 _ »

Antal arbetsenheter giften enligt sköterskans

1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället

Rengöring och kontroll av

sugar . ...................... 51 24 28 12 3 2 31 _ 29 13 45 32 Rengöring och kontroll av syrgasapparater .............. 64 38 29 13 3 5 14 _ 38 19 50 33 Medicin Omvårdnad om medicinskåp .. 96 79 4 1 1 _ 1 _ 92 79 7 4 Rekvisition av läkemedel . . .. 97 90 — _ _ _ 2 _ 95 90 _ _ Utdelning av läkemedel ...... 99 87 1 _ _ _ _ _ 97 85 3 _ Omvårdnad om rondbord .. . . 51 38 29 22 10 _ 14 2 24 16 58 51 Förband o. dyl. Beredning . .................. 33 13 41 33 27 4 2 — 11 2 64 58 Packning .................... 41 28 39 33 19 1 5 _ 13 5 70 64 Sterilisering .................. 27 19 21 17 3 16 35 1 9 3 35 31 Transporter Matvagn . .................... 1 _ 6 5 54 27 12 _ 1 _ 6 5 Kläder ...................... _ _ 8 8 30 27 34 _ — _ 7 7 Apoteksvaror ................ 35 22 21 15 14 22 13 — 20 10 28 24 Förrådsvaror ................ 5 2 17 16 42 27 8 1 2 _ 17 16 Post ........................ 27 17 9 7 21 34 10 _ 9 1 16 12 Patienter till och från:

röntgenavdelning .......... 7 _ 13 9 22 25 36 _ 6 _ 14 10 operationsavdelning ........ 14 3 6 2 4 15 64 _ 12 3 8 3 undersökningsavdelning . . . . 10 _ 17 11 22 15 41 _ 9 _ 18 12 badavdelning .............. _ — 10 10 31 26 32 _ _ _ 9 9 Administrativa arbetsuppgifter Inskrivning av patienter ...... 84 78 1 _ _ 12 3 _ 65 59 5 4 Utskrivning av patienter ...... 87 81 1 _ _ 9 3 _ 68 62 4 3 Rapportskrivning betr.

patienter .................. 97 89 1 — — _ 2 — 94 85 3 _ Införande i journal av

laboratorieuppgifter etc. . . . . 77 76 _ _ _ 10 12 _ 57 56 6 5 Remisskrivning .............. 63 60 — _ _ 4 32 _ 58 56 2 2 Utskrivning av s. k. provlappar 82 67 11 4 3 1 9 _ 62 40 35 19 Utskrivning av rekvisitioner .. 96 86 5 _ _ _ 3 _ 86 69 19 6 Utskrivning av beläggnings-

rapport .................... 83 77 _ _ _ 5 11 _ 72 64 7 5

* Om dylik personal anses böra anställas vid vederbörande inrättning.

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning avdelnings— giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattnlng reviderade utbildningar 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 (se Sid. 40 samt 56—76) 4 2 31 1 25 13 46 37 5 1 31 sjuksköt.-sjukvårdsbitr. 6 8 14 _ 36 18 52 35 8 6 14 sjuksköt.-sjukvårdsbitr. 2 _ 1 _ 95 85 6 3 _ _ ] sjuksköterska 2 _ 2 _ 97 92 _ _ _ _ 2 » 2 _ _ — 99 87 3 _ —— _ _ » 8 _ 14 2 24 14 58 50 9 _ 14 undersköterska 21 7 2 _ 6 2 63 60 23 8 2 undersköt.-sjukvårdshitr. 12 5 5 _ 7 4 63 61 20 6 5 undersköterska 4 20 35 _ 9 3 35 31 5 19 35 » 48 33 12 _ 1 _ 3 2 47 37 12 transportpersonall) 30 28 34 _ _ _ 3 3 34 28 34 » 1 3 29 13 _ 17 10 21 16 20 33 13 » 35 37 8 1 1 _ 9 9 43 38 8 » 23 45 10 _ 7 4 15 14 24 44 10 » 20 27 36 _ 5 _ 10 6 25 27 36 sjukvårdsbitr.-transportpers.1) 4 16 64 _ 11 5 6 3 6 15 64 sjuksköterska 19 17 41 1 7 _ 14 8 26 17 41 sjukvårdsbitr.—transportpers.1) 32 26 32 _ _ _ 6 6 31 29 32 » » _ 27 3 _ 63 54 10 5 _ 28 3 skrivpersonal!) _ 25 3 _ 66 57 10 5 _ 25 3 » _ 2 2 1 93 88 1 _ _ 4 2 » _ 24 12 1 62 59 7 4 _ 21 12 » _ 7 32 _ 54 54 4 4 _ 10 31 » 2 7 9 _ 55 38 41 26 2 7 9 skrivpers.1 ) -undersköt. _ 4 3 _ 83 61 27 9 _ 4 3 undersköterska _ 10 11 1 73 66 10 7 _ 8 11 skrivpersonall)

Tab. 9. Fördelningen mellan olika personalkategorier av arbetsupp- redovisade arbets—

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp-

Antal arbetsenheter

giften enligt

Arbetsuppgift giflen vid undersökningstillfället sköterskms 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4

Städning Daglig städning .............. _ _ 5 5 37 26 _ — _ _ 4 4 Periodisk större städning ...... _ _ 5 5 37 26 _ _ _ _ 4 4 Storstädning ................ _ — _ _ 24 44 _ _ _ _ _ _ Tvättgodsbehandling Sortering .................... 1 _ 4 3 11 3 50 _ 1 _ 3 2 Räkning .................... 1 _ 2 1 4 4 58 _ 1 _ 2 1 Rengöring av utensilier som använts vid pa—

tientens vård (handfat, bäcken

etc.) ...................... — _ 13 13 50 5 _ _ _ _ 9 9 sjukvårdsutensilier (lavemangs-

kanna, rondskål, handskar etc.) 4 _ 24 20 41 3 _ _ _ _ 24 24 instrument .................. 29 8 27 18 21 _ _ _ 5 2 56 53 injektionssprutor ............. 30 8 27 17 21 _ _ _ 5 1 55 52 injektionsspetsar ............. 30 8 27 17 21 _ _ _ 5 1 55 52 sonder, katetrar o. dyl. ........ 28 6 27 18 21 1 _ _ 6 1 58 53 Desinfektion och sterilisering Kokning .................... 31 8 27 16 21 _ _ _ 6 1 57 52 Autoklavering ................ 2 2 2 2 _ 4 60 _ _ _ 2 2 Torrsterilisering .............. 21 7 15 10 14 1 17 5 4 1 44 41 Kemiska medel .............. 10 3 20 16 22 3 14 3 4 1 31 28 Materieluård Instrument .................. 45 16 22 12 11 _ _ _ 21 6 54 42 Injektionssprutor ............ 45 16 22 12 11 _ _ _ 21 6 54 42 Injektionsspetsar ............. 44 15 22 12 11 _ — 1 21 6 53 41 Utensilier i övrigt ............ 38 17 19 11 16 _ _ 3 19 5 47 36 Förband o. dyl. .............. 26 8 28 20 22 _ _ _ 14 4 52 42 Linne ...................... 24 10 18 12 10 4 18 _ 21 5 29 16 Möbler ...................... 37 23 14 8 17 1 3 2 31 14 25 11 Sängutrustning .............. 37 22 16 8 9 7 6 1 33 13 29 11 Blomvård .................... 12 2 8 5 47 3 _ 1 5 1 13 13 Patientvårdande arbetsuppgifter Toalett ...................... 1 _ 24 23 44 _ _ _ 1 _ 24 23 Lavemang .................... 1 _ 30 29 38 _ _ _ 1 _ 35 34 Av- och påklädning .......... _ _ 20 20 48 _ _ — _ _ 23 23 Bäddning av tom säng ........ _ _ 15 15 49 3 _ 1 _ _ 18 18 D:o åt sängliggande rörlig

patient .................... 2 _ 22 20 45 1 _ _ _ _ 23 23 D:o åt sängliggande orörlig

patient .................... 33 3 31 19 15 1 _ _ 24 1 44 27 Dzo åt svårt sjuk patient 60 6 30 7 _ 1 _ _ 56 4 42 10 Matutdelning ................ 67 18 19 1 _ _ _ _ 52 12 42 16 Matning av patienter .......... 12 _ 24 15 41 _ _ — 3 — 30 27 Dzo av dåliga patienter ........ 64 8 32 3 1 — _ _ 62 8 46 6 Liggsårsprofylax .............. 35 7 24 16 16 1 _ — 18 3 48 41 Liggsårsbehandling .......... 51 4 30 10 7 _ _ _ 40 2 50 24

:nheter : 68

rid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning [vdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna lppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 | 2 | 3 4 5 6 7 8 (se sid. 40 samt 56—76) 26 38 _ _ _ _ _ _ 22 46 _ _ sjukvårdsbitr.—ekonomibitr. 23 41 _ _ _ _ 3 3 15 50 _ _ särskild städpersonal 8 60 _ _ _ _ 1 1 10 57 _ _ » > 9 6 50 _ 1 _ 1 _ 8 9 50 _ annan än sjukvårdspersonal 4 4 58 _ 1 _ 1 _ 4 5 58 _ >> » >> 50 9 — _ _ _ 11 11 32 25 _ _ sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. 42 2 _ _ _ _ 24 24 30 14 _ _ >> » 10 _ _ _ 6 _ 56 50 12 _ _ _ undersköt-sjukvårdsbitr. 1 0 _ _ 1 2 _ 59 57 9 — _ _ » » 10 _ _ 1 2 _ 59 57 9 _ _ _ » » 9 _ _ _ 2 _ 58 56 9 _ _ 1 » » 10 _ _ _ 2 _ 58 56 10 _ _ _ undersköterska 2 4 60 _ _ _ 2 2 2 4 60 _ » 5 — 17 1 1 _ 44 43 6 1 17 _ » 18 3 14 1 2 _ 40 38 10 3 14 1 » 5 _ _ _ 36 6 54 27 4 — _ 1 undersköterska 5 _ _ _ 35 6 56 29 4 _ — _ » 6 _ _ _ 35 6 56 29 4 __ _ — » 12 _ _ 1 15 3 49 39 6 7 _ 1 » 11 1 _ _ 8 _ 57 49 7 4 _ _ » 9 4 18 _ 6 _ 37 33 4 7 18 _ » 20 2 3 1 18 5 37 28 11 8 3 _ » 10 7 6 1 24 5 40 24 4 10 6 _ » 35 14 _ 1 3 _ 9 8 27 30 _ _ sjukvårdsbitr.-ekonomibitr. 44 _ _ _ 1 _ 24 23 44 _ _ _ sjukvårdsbiträde 32 _ _ 1 _ _ 42 42 26 _ _ _ » 45 _ _ _ 3 _ 21 18 47 _ — — » 43 7 _ _ _ _ 12 12 42 14 _ _ sjukvårdsbitr.—ekouomibitr. 45 _ _ _ _ _ 23 23 45 _ _ _ undersköt.-sjukvårdsbitr. 17 _ _ _ 27 _ 57 34 7 _ _ _ undersköterska 2 _ _ _ 62 3 53 5 1 _ _ _ sjuksköt.-undersköt. -— _ _ _ 58 4 49 7 2 _ _ 1 undersköterska 38 _ _ _ _ — 25 25 43 _ _ _ sjukvårdsbiträde — _ _ _ 60 6 54 7 _ _ _ 1 sjuksköt.-undersköt. 9 — _ _ 16 _ 61 51 1 _ _ _ sjukvårdsbiträde 4 _ _ _ 59 4 54 9 _ _ — _ sjuksköt.—undersköt.

Antal arbetsenheter

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- giften enligt

Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället sköterskans 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4

Rutinkontroller Puls ........................ 65 33 5 _ 3 _ _ _ 57 24 25 8 Temperatur .................. 2 _ 27 25 41 _ _ _ 1 _ 30 29 Blodtryck .................... 63 25 13 _ 5 _ _ _ 51 17 36 14 Urinmiitning ................ 6 1 23 20 42 _ _ _ 1 _ 40 39 Mätning av patient .......... 9 3 25 22 32 _ 5 _ 4 _ 37 33 Vägning av patient ............ 13 5 26 21 34 _ _ _ 4 _ 41 37 Provtagning Urinprov .................... 3 _ 2." 23 42 _ — _ 2 _ 43 41 Avföringsprov ................ 3 _ 27 25 40 _ _ _ 1 _ 44 43 Sputumprov .................. 11 2 26 22 35 _ _ — 4 2 48 46 Magsaftsprov ................ 63 32 2 _ 3 _ 1 _ 58 31 9 7 Mantoux .................... 56 30 3 3 8 _ 1 _ 52 29 5 5 S. R. ........................ 61 26 4 2 5 _ _ _ 43 16 17 13 Övriga venprov .............. 63 28 4 2 2 1 _ _ 46 22 9 8 Kapillärprov ................ 33 12 2 _ 2 8 25 _ 21 9 7 5 Förberedelse till operation Rakning .................... 8 1 5 2 3 _ 55 _ 5 _ 9 6 Hudrengöring ................ 7 1 3 1 3 _ 57 _ 6 2 4 3 Lavemang .................... 1 _ 13 12 9 1 45 _ 1 _ 13 12 Katetrisering ................ 13 _ 9 2 6 _ 47 _ 9 6 7 6 Premedicinering .............. 36 31 _ _ _ _ 32 _ 36 32 _ _ Omhändertagande efter operation Tillsyn av patienter .......... 34 11 13 3 1 _ 30 — 30 12 16 6 Givning av infusionsvätska .. 34 26 1 1 2 _ 31 _ 30 21 3 2 Passning av dropp ............ 29 5 14 4 6 _ 29 _ 16 3 21 14 Pulskontroll ................ 34 7 11 _ 5 _ 29 _ 28 6 21 7 Blodtryckskontroll ............ 34 8 9 _ 5 _ 29 _ 28 7 21 6 Andningsvård ................ 24 15 4 3 11 29 1 23 15 8 1 , Förande av vätskelista ........ 32 14 9 6 _ 29 _ 24 10 15 8 Assistens vid omläggningar .. 22 10 14 9 12 _ 17 8 18 5 24 19 Omläggningar Enkla, ex.-vis häftförband och

omläggningar vid colestomi . . 36 13 20 7 8 — 17 _ 25 4 40 25 Större ...................... 41 24 6 _ 2 _ 24 1 38 21 14 5 Skötsel av dränage .......... 34 27 4 3 4 _ 26 1 33 22 12 7 Skötsel av fistlar ............ 39 29 2 1 5 _ 23 _ 34 21 15 8 Förberedelse till röntgen—

undersökning Laxering .................... 45 21 22 16 7 _ _ _ 27 8 46 33 Lavemang .................. 3 _ 29 26 38 1 _ _ 2 — 38 36 Rakning ...................... 10 6 10 8 9 _ 41 _ 2 1 22 21 Förberedelse till undersökning

och behandling Rectoscopering .............. 30 12 17 8 12 _ 18 _ 22 9 31 19 Cystoscopering .............. 14 3 8 5 3 _ 45 1 9 3 14 11

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- rid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgiftsfördelning ivdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna lppfatming uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 (se sid. 40 samt 56—76) 3 _ _ _ 61 23 25 7 _ _ — _ sjuksköterska 38 _ _ _ _ _ 40 40 28 _ _ _ sjukvårdsbiträde 3 _ _ _ 60 14 46 7 1 _ _ _ undersköterska 28 _ _ _ _ _ 48 48 20 _ _ _ sjukvårdsbiträde 26 _ 5 _ _ _ 43 43 20 _ 5 _ » 27 _ _ _ _ _ 47 47 20 _ _ 1 » 25 _ _ _ _ _ 27 27 38 _ _ 3 sjukvårdsbiträde 24 _ _ _ _ _ 28 28 38 _ _ 2 » 18 _ _ _ 3 _ 35 33 30 _ 2 » 1 _ 2 _ 62 34 1 1 3 _ 2 _ sjuksköterska 9 1 1 _ 59 31 1 1 7 _ 1 _ » 4 7 1 _ 39 10 23 8 5 16 _ _ » 5 8 1 _ 43 18 5 4 5 16 _ _ » 4 13 25 _ 20 5 8 _ 3 21 24 _ laboratoriepers. (undersköt.) 2 _ 55 _ 2 _ 9 8 2 _ 55 1 sjukvårdsbiträde 2 _ 57 _ 3 1 5 5 2 _ 57 1 » 10 _ 45 _ _ _ 16 16 4 _ 45 3 » 6 _ 47 _ 14 14 2 2 2 _ 47 3 sjuksköterska _ _ 32 _ 35 33 _ _ _ _ 32 1 » 1 _ 30 1 27 5 26 10 _ _ 30 1 sjukvårdsbiträde 3 _ 32 1 26 17 1 1 3 _ 37 1 sjuksköterska 8 _ 29 1 18 _ 28 13 7 _ 29 1 sjukvårdsbiträde 4 _ 29 _ 26 6 25 10 2 _ 29 1 sjuksköterska 5 _ 29 _ 26 4 25 10 2 _ 29 1 » 4 11 29 _ 21 16 5 _ 1 16 29 1 » 7 _ 29 _ 20 8 25 17 1 _ 29 1 sjuksköt.-sjukvårdsbitr. 8 _ 17 6 11 2 27 22 8 _ 17 10 undersköterska 1 _ 17 _ 25 5 38 24 1 _ 18 _ undersköterska 1 _ 24 _ 40 22 14 3 _ — 25 _ sjuksköterska 2 _ 26 _ 39 21 12 1 _ _ 27 1 » 3 _ 23 _ 40 20 16 3 _ _ 24 1 » 8 _ _ _ 32 9 50 41 6 _ _ _ sjukvårdsbiträde 30 _ _ _ 19 _ 43 43 25 _ _ — » 4 _ 41 _ 4 _ 20 20 7 _ 41 _ » 8 _ 18 1 24 10 34 27 5 _ 18 1 undersköterska 3 _ 45 _ 7 1 20 17 2 _ 45 _ »

Tab. 9. Forts.

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Antal arhååslfnehåtiegx; Arbetsuppgm giften vid undersökningstillfället gslköterskans 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 | 3 | 4 Förberedelse till undersökning och behandling (forts.) Gastroseopering .............. 3 1 2 2 _ _ 63 _ 3 2 2 2 Buktappning ................ 32 13 11 5 2 _ 29 _ 24 12 20 12 Pleuratappning .............. 52 16 12 4 8 _ 4 _ 36 13 28 18 Blåstappning ................ 48 22 8 3 15 _ 2 _ 33 16 28 20 Blåssköljning ................ 44 21 7 2 15 _ 5 2 29 14 29 21 Magsäekssköljning ............ 49 21 9 3 13 _ 3 _ 34 18 27 20 Tarmsköljning ................ 42 19 11 3 13 _ 10 _ 28 15 30 21 Vaginalsköljning ............ 25 15 9 4 7 _ 31 1 17 8 22 14 Sternalpunktion .............. 54 22 10 3 9 _ 2 _ 39 15 25 15 Lumbalpunktion .............. 49 16 10 3 12 _ 4 _ 33 11 29 18 Magsaftsundersökning ........ 47 18 10 4 14 _ 3 _ 32 14 30 21 Njurfunktionsprov ............ 40 17 14 8 15 _ 5 — 27 12 33 25 Belastningsprov i övrigt ...... 36 15 12 6 14 _ 12 _ 25 11 26 18 Assistens vid undersökningar och behandlingar

Rectoscopering .............. 38 21 1 _ 1 2 26 1 31 13 15 7 Cystoscopering .............. 1 _ _ _ _ 1 66 _ 1 _ 1 _ Gastroscopering .............. — _ _ _ _ _ 68 _ _ _ _ _ Buktappning ................ 35 25 1 _ 1 2 30 _ 30 22 9 4 Pleuratappning .............. 65 32 3 _ 1 _ 2 _ 58 29 12 5 Sternalpunktion .............. 64 35 1 _ 1 _ 3 _ 53 27 9 5 Lumbalpunktion .............. 63 28 1 _ 1 _ 4 _ 52 21 13 6 Behandlingar Blåstappning ................ 57 27 5 1 9 _ 1 _ 47 21 18 11 Blåssköljning ................ 52 26 5 1 11 _ 4 _ 43 17 22 13 Instillationer ................ 42 22 3 1 5 _ 19 1 39 22 6 5 Magsäekssköljning ............ 58 37 _ _ 3 _ 7 _ 56 35 3 2 Tarmsköljning .............. 48 29 6 3 6 _ 11 _ 39 22 23 15 Vaginalsköljning ............ 31 21 4 2 4 _ 31 _ 24 11 17 10 Andningsövning .............. 26 17 2 1 1 31 7 2 18 11 8 5 Gångövning .................. 11 1 13 6 10 33 5 3 6 _ 16 11 Syrgasbehandling ............ 57 9 24 3 7 1 _ _ 46 9 44 17 Behandlingsbad (fot-hand) . . . . 9 23 15 28 6 7 3 4 _ 39 35 Med Värmedyna .............. 17 3 27 19 30 1 _ 1 7 1 50 46 Med värmelampa ............ 20 ' 28 19 29 _ —— — 6 1 52 47 Omhändertagande av död patient 61 4 30 4 2 _ 1 _ 51 2 53 13 Laborationer & urin 1 Äggvita: Heller eller albustix .. 5 2 13 12 8 18 25 _ 2 _ 22 21 Socker: Almén eller klinistix . . 6 4 13 12 8 17 25 — 3 1 21 20 Esbach ...................... 10 4 10 8 7 16 27 _ 4 1 20 18 Spec. vikt .................... 11 2 4 4 7 13 33 _ 2 _ 16 15 Injektinner Suhcutana .................... 60 24 4 3 5 _ _ _ 52 22 8 5 Intravenösa .................. 67 58 _ _ _ _ 1 _ 55 49 1 1 Intramuskulära .............. 59 24 4 2 7 _ _ _ 52 22 10 4 Infusioner Suhcutana .................. 64 39 2 1 2 _ 1 _ 57 34 4 2 Intravenösa .................. 67 62 — _ _ — 1 — 57 51 _ _ Blodtransfusioner ............ 67 61 _ _ _ _ 1 _ 56 50 _ _

vid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- Förslag till arbetsuppgittsfördelning avdelnings- giften enligt sjukhusledningens vid av utredningen föreslagna uppfattning uppfattning reviderade utbildningar 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 (se sid. 40 samt 56—76) _ _ 63 3 2 2 2 _ _ 63 undersköterska 3 _ 29 16 8 31 24 _ _ 28 » 10 _ 4 23 11 46 35 6 _ 4 » 1 3 _ 2 22 10 42 32 12 _ 2 » 11 _ 5 19 8 40 31 10 _ 5 » 1 1 _ 3 25 12 41 31 9 _ 3 » 9 _ 10 16 8 45 37 6 _ 9 » 6 _ 31 10 3 28 21 6 _ 31 » 12 _ 2 29 11 42 30 6 _ 2 » 13 _ 4 21 7 45 34 9 _ 4 » 12 _ 3 22 9 48 37 6 _ 3 » 11 _ 5 20 10 43 36 7 _ 5 » 13 _ 12 17 8 38 32 7 _ 12 » 2 2 26 38 15 10 3 _ 1 26 sjuksköt.-undersköt. _ 1 66 1 _ _ _ _ 1 66 » » _ _ 68 _ _ _ _ _ _ 68 » » 2 2 30 31 15 13 6 _ 1 30 >> >> 3 _ 2 57 20 21 9 _ _ 2 » » 6 _ 3 59 28 10 6 _ _ 3 » » 5 _ 4 52 15 19 9 3 _ 4 » » 9 _ 1 58 21 14 1 7 _ 1 sjuksköterska 8 _ 4 55 19 16 4 5 _ 4 » 4 _ 19 43 23 2 2 4 _ 19 » 3 _ 7 56 30 3 3 2 _ 7 » 3 _ 11 37 18 29 17 3 _ 11 » 3 _ 31 20 7 23 14 3 _ 31 undersköterska 1 37 6 20 6 8 _ 1 41 6 sjukgymn.-sjukvårdsbitr. 8 39 4 _ _ 13 13 10 41 4 » » 4 1 _ 5'. 13 30 13 4 _ _ sjuksköterska 17 5 7 _ _ 38 38 17 6 7 sjukvårdsbiträde 14 1 _ 2 _ 49 49 1 7 _ _ » 15 _ — 1 _ 53 52 15 _ _ » 3 _ 1 54 3 56 13 _ _ 1 sjuksköt.-undersköt. 3 17 25 _ _ 39 39 2 2 25 sjukvårdsbiträde 3 17 25 _ _ 39 39 2 2 25 » 3 16 27 _ _ 23 23 2 15 27 » 4 14 33 _ _ 14 14 4 14 33 » 11 _ _ 60 22 5 1 7 _ _ sjuksköterska —— _ 12 65 58 _ _ _ _ 3 » 12 _ _ 60 24 4 1 7 _ _ » 6 _ 2 59 28 1 1 7 _ 1 sjuksköterska _ 1 10 64 56 _ _ _ _ 4 » 1 1 10 63 56 _ _ 1 _ 4 »

Antal arbetsenheter

Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- gift en enligt

Arbetsuppgift giften vid undersökningstillfället sköterskans 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Rengöring och kontroll av sugar . ...................... 31 4 33 22 11 2 2 _ 12 1 47 41 Rengöring och kontroll av syl'gasapparater .............. 28 5 27 16 9 15 _ _ 9 _ 43 37 Medicin Omvårdnad om medicinskåp .. 64 53 1 1 3 _ _ _ 63 50 3 2 Rekvisition av läkemedel ...... 68 65 _ _ — _ _ _ 68 63 _ _ Utdelning av läkemedel ...... 68 51 _ _ _ _ _ _ 66 49 _ _ Omvårdnad om rondbord ...... 26 8 22 16 15 _ 9 2 13 3 43 37 Förband o. dyl. Beredning .................... 9 2 32 27 25 l 6 _ 3 1 51 49 Packning .................... 11 4 31 26 26 1 4 _ 3 1 56 54 Sterilisering .................. 11 4 11 9 9 7 32 _ 3 _ 24 23 Transporter Matvagn .................... _ _ _ _ 11 48 7 2 _ _ _ _ Kläder ...................... _ _ 9 9 20 28 9 2 _ _ 5 5 Apoteksvaror ................ 18 8 8 7 7 30 6 _ 10 6 15 13 Förrådsvaror ................ 1 1 4 4 26 34 3 _ _ 7 7 Post ........................ 1 l 6 6 21 32 8 _ _ _ 5 5 Patienter till och från: röntgenavdelning .......... _ _ 2 2 17 43 6 _ _ _ 3 3 operationsavdelning ........ 2 _ 3 3 5 30 27 1 3 _ 3 3 undersökningsavdelning _ —— 2 2 6 37 23 _ _ _ 2 2 badavdclning .............. _ _ 2 2 9 18 39 _ _ _ 1 1 Administrativa arbetsuppgifter Inskrivning av patienter ...... 63 43 2 _ —_ 5 _ _ 32 24 5 Utskrivning av patienter ...... 66 58 _ _ _ 2 _ _ 39 33 7 4 Rapportskrivning betr. patienter 68 57 _ __ _ _— _ — 65 52 1 _ Införande i journal av labora— torieuppgifter etc. .......... 68 57 _ _ _ — _ _ 38 33 4 3 Remisskrivning .............. 63 47 .5 _- 1 _ 3 1 47 39 1 1 Utskrivning av s.k. provlappar 58 34 6 1 8 _ _ 1 33 23 15 9 Utskrivning av rekvisitioner .. 68 62 3 _ _ _ _ _ 62 51 10 1 Utskrivning av beläggnings— rapport .................... 55 55 _ _ _ 3 8 2 49 48 _ _

rid vilka arbetsupp- Antal arbetsenheter vid vilka arbetsupp- giften enligt sjukhusledningens uppfattning

1 2 3 4 5 6 7 8

Förslag till arbetsuppgiftsfördelning vid av utredningen föreslagna reviderade utbildningar (se sid. 40 samt 56—76)

ivdelnings- ippfattning 5 6 7 8 9 4 2 _ 4 18 _ _ 3 _ _ _ _; I: :i i: 8 _ 9 1 9 _ 6 1 6 _ 4 1 4 5 32 1 12 49 7 _ 21 32 10 _ 9 30 6 _ 24 34 3 _ 18 37 8 _ 14 45 6 _ 5 30 27 _ 6 37 23 _ 7 21 39 _ _ 31 _ _ _ 25 _ _ 1 2 _ _ _ 27 _ _ 1 13 6 _ 7 19 _ — _ 5 _ _ _ 11 8 —

15 3 29 23 —— 30 —— _— 62 54 4 3 3 —— —— _— 68 65 —— —- —— —— __ _— 68 55 __ -— __ __ __ _— 5 2 49 47 5 __ 9 2 __ __ 38 38 15 1 6 s »_ __ 47 47 8 1 4 s 2 __ 25 25 4 4 32 1

_ _ _ _ 14 47 7 _ - _ 4 4 16 38 10 8 4 12 10 10 34 6 _ _ _ _ _ 17 48 3 _ _ _ _ 17 43 8

__ —— __ __ 13 48 6 1

1 __ __ __ 6 32 27 2 __ —— —— __ 4 40 23 1 __ —— —— __ 9 20 39 -— 21 19 8 7 __ 40 -— —— 28 28 7 7 __ 33 __ —— 63 48 1 1 __ 4 —— _— 25 23 4 4 1 38 —— _— 31 27 1 1 1 34 1 _— 27 21 14 s 10 23 __ _— 48 30 16 1 __ 19 —— _— 31 23 4 1 1 27 8 _—

sjuksköt.-sjukvårdsbitr.

sjuksköt.-sjukvårdsbitr.

sjuksköterska » )

undersköterska

undersköt.-sjukvårdsbitr. undersköterska »

transportpersonal » » )) »

sj ukvård sbitr.—tran sportpers. sjuksköterska sjukvårdsbitr.-transportpers.

» ) skrivpersonal

» »

»

» skrivpers.-undersköt. undersköterska

skrivpersonal

1.116 511), ) ,

vf'llrMMr

_.-,_ 11 ”

311 l(_||'m||

. -. l . 4 J ' ,..1. .. 11 ..1 t - jä...]? 1 11 11 '1 ' .. . 3411 ' '" "ålar" . | "'i'" F". -1'l f:" 'i ”' 01.1 1. ', ..l'. r. 1 "111.12— . .. .. —, 11.w_ : | .' | || ' ' I ..I _ | _ ' '.'—j " '. _ |_ ".I .',1 .. -_-.. . ... _»-1 11 |, ' - - 1 1 "|| 1J ** '1 ' , run — . . . _ , 11 | I1l:|1_ ' _ 1Hifi-å” 1' .I ' "_|".|'. ' . .'_.'.I '. ' .. | _ .. _ _, _ » _ 1 1 *1 _ . .” '1 * ' '.'-4721 .. -- * . — . _ .; . | J . . ....l '.” | :" , ." —_ - "5 f ., . 1' | I | _ '-U'.| . .1_'.._.4I. . . _ .. . _ |u|uII _ U— .JJ". . . A,". .. " 1' ' - ' » .. ",-._ . ' _ 1 ' | ' H .. |A lr ful-"_| ' "| 1 .. "|” ' , .l ' [L" . . (' ' 1 7' ' Å ' L.. . -. . ' 4. | . | ' ' 11 '1'. | 1' 1 | . | | _ 11 .. |” 1.1 . | ' C ' ,. | . .. . . r 1 .1 v», . ' | F | 1 . 1 . 1 1.1.1... 1 ,..1. __1. | | _ .' .." i 1 | |.

:, FEP _ 151,

Samtliga arbetsenheter med undantag av laboratorier:

. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på sjuksköterskor enbart eller tillsammans med annan till arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på sjuksköterskor enbart. . Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på sjuksköterska och undersköterska tillsammans eller på undersköterskor enbart eller tillsammans med annan till arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal.

Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på undersköterskor en- bart eller som arbetsledare för annan till arbetsenheten knuten sjukvårdsper- sonal.

. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på annan till arbetsen— heten knuten sjukvårdspersonal än sjuksköterskor eller undersköterskor, t.ex. sjukvårdsbiträden och sjuksköterskeelever.

. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på centraler eller annan personal än den till arbetsenheten knutna sjukvårdspersonalen, t.ex. kontors- personal, vaktmästare och bud, städerskor, baderskor, sjukgymnaster. . Ej förekom respektive ej skall förekomma vid arbetsenheten. . Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på okända personalgrup-

per (markering har saknats vid arbetsuppgiften ifråga).

Laboratorier:

1.

[0

U'!

Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på sjuksköterskor och/ eller laboratriser enbart eller tillsammans med annan till arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på sjuksköterskor och/ eller laboratriser enbart.

Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på sjuksköterskor (labo- ratriser) och undersköterskor (laboratoriebiträden grupp I) tillsammans eller på undersköterskor och/eller laboratoriebiträden, grupp I, enbart eller tillsam- mans med annan till arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal. . Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på undersköterskor och/

eller laboratoriebiträden, grupp I, enbart eller som arbetsledare för annan tili arbetsenheten knuten sjukvårdspersonal. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på diskerskor och/eller städerskor enbart eller tillsammans med annan till arbetsenheten knuten sjuk- vårdspersonal än sjuksköterskor, laboratriser, undersköterskor eller labora- toriebiträden, grupp I. Markering för städcentral har dock hänförts till kod 7.

. Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på annan till arbetsen-

heten knuten sjukvårdspersonal än sjuksköterskor, laboratriser, undersköter- skor, laboratoriebiträden, grupp I, diskerskor eller städerskor, t.ex. sjukvårds— biträden, laboratoriebiträden, grupp II, och sjuksköterskeelever. . Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på centraler eller annan

personal än den till arbetsenheten knutna sjukvårdspersonalen, t.ex. kontors- personal, vaktmästare och bud. . Ej förekom respektive ej skall förekomma vid arbetsenheten.

Utfördes av respektive kan utföras av eller överföras på okända personalgrup- per (1narkering har saknats vid arbetsuppgiften ifråga).

...'___ ' i . '1 | " ' . . ._ . 1 11. 1 41" . . 1 __. | ' _ » :. ! ',! ' ' '1 i _ . .| 1 . . 1 ' | 1 | ' " . 01.44.1111 ' ' Milf-' * _ . t 7.17 ' ' | J | _ ' t | 1 .r' "'.. 1 | '..- , ' , | ' _|. _ 1 |. ' .. 1 . .' . . . _ . . w .. .. . .111. . | '1, .. |, . ., '. .. , 1 1 _ | '1 I ' u. . . . | |— . . ' 1, ' .; 1 141” 1" ' . 1.— I 1 - .. "1 1 . i I .. . | .. .. . _ "| , . |. | | | | | , | 1' .. | ' I ' | 1 j. . I. N I'll I'll | J:1_x'_ '.i'f runda?- J 71 11.41 .7 f.: -,'-.' j.... 1. r'. ,.1 ”1. ”3.1.1. .” F.” |, 1111 ||... 1—-L1 .. .. 11 . _:_-'1.1,|1|'_11.*9.-'. " ”32% '” "|. ”it-."... Lamm f' '( » ""3— "”U | F.... ' | , || —_"". . ' i"?" '" "' 1 1 | .| ,' , . ',. ' —. '", . |; . |.| ' . ,,| . .. , .; . . . | * |

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 6 2

Systematisk förteckning

(ålfrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Försumlepuwmentet Totalförsvarets personalfrågor. [3]

Socinldepartemenlet Skogstillgångarna i Jämtlands län. [1]

Jordbmksdeputementet Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet. [2]

Inrikeudepartenentet

Arbetsup ifter och utbildning för viss sjukvårdsper- sonal. [lä