SOU 1964:14
Svensk namnbok 1964
199
Namnlag
given Stockholms slott den 11 oktober 1963
I. Om släktnamn
Barns förvärv av släktnamn
1 5.
Barn i äktenskap förvärvar vid födelsen faderns släktnamn. Barn under aderton år, som erhåller äktenskaplig börd genom att föräld- rarna ingå äktenskap med varandra, förvärvar därvid faderns släktnamn. Får barn äktenskaplig börd sedan det fyllt aderton år, äger barnet genom anmälan hos pastor antaga faderns släktnamn.
Barn i äktenskap, som ej fyllt aderton år, må genom anmälan hos pastor antaga det släktnamn modern hade som ogift, såframt rätten funnit namn- bytet vara förenligt med barnets bästa. Har barn i äktenskap fyllt aderton år må barnet, om särskilda skäl äro därtill, efter ansökan hos namnmyndig- heten erhålla släktnamn som nu sagts.
2 &.
Barn utom äktenskap förvärvar vid födelsen moderns släktnamn. Har mo- dern förvärvat sitt namn genom vigsel eller genom anmälan som avses i 6 & andra stycket, må barnet genom anmälan hos pastor antaga det släktnamn modern hade som ogift.
Är barnet trolovningsbarn eller har fadern medgivit att det förvärvar hans namn, må barnet genom anmälan hos pastor antaga faderns släktnamn.
3 5.
Den som antages till adoptivbarn förvärvar därigenom adeptantens eller, om han adopteras av makar, adoptivfaderns släktnamn, såframt ej rätten tillåter, att han behåller det släktnamn han hade före adoptionen. Har adop- tivbarn behållit sitt tidigare släktnamn, må barnet senare genom anmälan hos pastor antaga det släktnamn, som barnet enligt vad nyss sagts ägt för- värva genom adoptionen.
Barn, som adepterats av makar och som ej fyllt aderton år, må genom anmälan hos pastor antaga det släktnamn adoptivmedern hade som ogift, såframt rätten funnit namnbytet vara förenligt med barnets bästa. Av ma-
kar adopterat barn som fyllt aderton år må, om särskilda skäl äro därtill, efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla släktnamn som nu sagts.
Adoptivbarn som förvärvat adoptants släktnamn må framför detta bära det släktnamn barnet hade före adoptionen. Har adoptivbarnet behållit sitt tidigare släktnamn, må barnet framför detta bära det namn, som barnet en- ligt första stycket ägt förvärva genom adoptionen. Anmälan om tilläggsnamn som nu sagts må göras hos pastor.
4 5.
Barn under aderton år, vars moder är gift med annan än barnets fader, må genom anmälan hos pastor antaga styvfaderns släktnamn, om denne samtycker därtill och rätten funnit namnbytet vara förenligt med barnets bästa.
Vad nu sagts skall ock gälla i fråga om adoptivbarn och adoptivmeders man, som ej tillika är barnets adoptivfader.
5 5.
Barn under aderton år, som för fostran och vård stadigvarande omhän- dertagits av annan än barnets föräldrar, må genom anmälan hos pastor antaga fosterfaderns eller, i fall då barnet omhändertagits av ensamstående kvirma, fostermoderns släktnamn, om den vars namn avses samtycker därtill och rätten funnit namnbytet vara förenligt med barnets bästa.
Hustrus förvärv av släktnamn
6 &.
Hustru förvärvar vid vigseln mannens släktnamn, om hon icke dessförin— nan till pastor eller vigselförrättaren anmält, att hon ämnar behålla det släktnamn hon hade som ogift. Anmälningen må i stället avse annat släkt- namn som tillkom henne vid äktenskapets ingående, om namnmyndigheten efter ansökan funnit särskilda skäl föreligga att hon behåller detta släkt- namn.
Har hustru behållit henne tidigare tillkommande släktnamn, må hon un- der äktenskapet genom anmälan hos pastor antaga mannens släktnamn.
Hustru som förvärvat mannens släktnamn må framför detta bära det släktnamn hon hade som ogift. Har hustru behållit henne tidigare tillkom- mande släktnamn, må hon framför detta bära mannens släktnamn. Anmälan om sådant tilläggsnamn må göras hos pastor. Vad nu sagts om tilläggsnamn gäller även beträffande änka och frånskild hustru.
7 %.
Upplöses äktenskap genom äktenskapsskillnad eller genom mannens död, må hustru, som förvärvat mannens släktnamn, genom anmälan hos pastor återtaga det släktnamn hon hade som ogift. Detsamma gäller, om hustru vid återgång av äktenskap tillåtits behålla mannens släktnamn.
8 5.
Svensk medborgare, vars släktnamn icke är tillräckligt särskiljande eller eljest är mindre tjänligt, äger efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla annat släktnamn.
Rätt att efter ansökan erhålla släktnamn tillkommer ock svensk medbor- gare, som saknar sådant namn.
Lika med svensk medborgare anses utlänning, som är gift med svensk medborgare. Annan utlänning, som stadigvarande vistas här i riket, äger, om skäl äro därtill, erhålla släktnamn enligt vad nu är sagt.
9 &.
Såsom nytt släktnamn må godkännas endast namn, som till bildning, ut- tal och stavning överensstämmer med inhemskt språkbruk. Har sökanden utländskt släktnamn, må dock namn som innebär en anpassning av namnet till svenskt språk godkännas.
Namn som är i bruk såsom förnamn må godkännas som nytt släktnamn endast om särskilda skäl äro därtill.
Såsom nytt släktnamn må ej godkännas namn, vilket kan uppfattas såsom benämning på järnvägsstation eller postanstalt eller annan dylik beteckning och därigenom medföra olägenhet eller som eljest är ägnat att vilseleda allmänheten. Ej heller må godkännas namn, som kan väcka anstöt eller som kan antagas leda till obehag för bäraren.
10 &.
Såsom släktnamn må ej godkännas namn, som lätt kan förväxlas med
1. annan tillkommande släktnamn eller ock släktnamn, vilket annan en- ligt lag äger rätt att förvärva eller eljest bära;
2. allmänt känt släktnamn, vilket tillkommit utdöd släkt;
3. allmänt känt utländskt släktnamn;
4. annans konstnärsnamn eller likartat namn, som är allmänt känt;
5. beteckning för stiftelse, ideell förening eller därmed jämförlig sam— manslutning;
6. annans här i riket skyddade firma eller varumärke eller ock annat kännetecken, som i näringsverksamhet här i riket inarbetats för annan.
Har någon efter ansökan förvärvat nytt släktnamn, utgör vad i första stycket under 1 stadgas ej hinder för hans föräldrar, syskon eller syskons barn att med hans samtycke efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla namnet. Har det ursprungliga förvärvet gjorts av flera, erfordras samtycke av dem alla.
Den som efter födelsen förvärvat släktnamn må, om särskilda skäl äro därtill, efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla honom tidigare tillkom— mande släktnamn, såframt han ej enligt vad i 15—18 åå stadgas förlorat detta namn.
12 5.
Äro synnerliga skäl därtill, må namnmyndigheten bifalla ansökan om för- värv av släktnamn, ehuru hinder föreligger enligt 8—10 åå. Avser ansök- ningen barn, som ej fyllt aderton år, må namnmyndigheten uppställa som villkor för bifall, att rätten funnit namnbytet vara förenligt med barnets bästa.
Gemensamma. bestämmelser om förvärv av släktnamn
13 5.
Förvärva makar släktnamn, tillkommer namnet jämväl makarnas barn och adoptivbarn, som hava makarnas namn, stå under makarnas vårdnad och icke fyllt aderton år. Förvärvar någon eljest släktnamn efter ansökan hos namnmyndigheten eller genom annan anmälan hos pastor än som avses i 6 och 7 åå, tillkommer namnet jämväl hans barn och adoptivbarn, som hava hans namn och icke fyllt aderton år, såvida han ensam har vårdnaden.
Har någon efter ansökan förvärvat nytt släktnamn, må hans barn eller adoptivbarn, som ej enligt första stycket förvärvat samma namn, så ock dess avkomling med hans samtycke genom anmälan hos pastor antaga namnet. Har namnet förvärvats av makar, erfordras samtycke av dem båda.
14 &.
Hava makar samma släktnamn, kunna de endast gemensamt förvärva annat släktnamn; dock må hustrun efter prövning enligt 11 & ensam förvärva henne tidigare tillkommande släktnamn.
Förlust av släktnamn
15 &.
Förklaras någon icke hava äktenskaplig börd och har hans moder annat släktnamn än mannen, förlorar han dennes släktnamn och förvärvar i stället moderns släktnamn. Om synnerliga skäl äro därtill, må dock rätten tillåta att han behåller mannens namn.
Häves adoptivförhållande, förlorar adoptivbarnet adoptantens släktnamn och återförvärvar det namn barnet hade före adoptionen. Om synnerliga skäl äro därtill, må dock rätten tillåta att barnet behåller adoptantens namn.
Dömes till återgång av äktenskap, förlorar hustrun släktnamn som hon enligt 6 5 första eller andra stycket förvärvat och återförvärvar det släktnamn hon hade före äktenskapet. Om synnerliga skäl äro därtill, må dock rätten tillåta att hon behåller mannens namn.
16 5.
Har någon i annat fall än som avses i 15 % genom anmälan hos pastor för— värvat släktnamn, som rätteligen icke tillkommer honom, skall rätten på talan av den vars namn han förvärvat förklara honom namnet förlustig, om ej synnerliga skäl äro att han må behålla det. Den som enligt vad nu sagts förlorar namn återförvärvar det släktnamn han hade före anmälningen.
17 &.
Har någon efter ansökan hos namnmyndigheten erhållit släktnamn enligt vad i 8 eller 12 % sägs och lider annan förfång till följd av sådan risk för förväxling som avses i 10 5 första stycket 1, 3, 4, 5 eller 6, skall rätten på talan av denne förklara den som erhållit namnet detta förlustig, om ej syn- nerliga skäl äro att han må behålla det. Den som sålunda förlorar namn återförvärvar det släktnamn han förut hade.
18 &.
Förlorar någon släktnamn enligt vad i 15—17 åå stadgas, skall tillika, så- framt talan föres därom, den som förvärvat eller eljest äger bära hans namn av rätten förklaras detta förlustig, om ej synnerliga skäl äro att han må be- hålla namnet. .Har någon som enligt 16 eller 17 % bort gå släktnamn förlustig avlidit, må den som förvärvat eller eljest äger bära hans namn ändock för— klaras namnet förlustig enligt vad nyss sagts.
Förklaras någon enligt första stycket släktnamn förlustig, skall rätten med tillämpning av 1—7 åå fastställa det namn som förvärvas i stället för det förlorade.
Särskilt skydd för egenartat släktnamn 19 &.
Har någon förvärvat egenartat släktnamn, må nanm som lätt kan förväx- las därmed icke bäres av annan, med mindre han enligt vad i denna lag stadgas kan åberopa rätt till namnet, eller han eller hans släkt av ålder eller eljest enligt ortens sed burit det såsom tillnamn.
Ej må någon obehörigen, till förfång för den som förvärvat egenartat släktnamn, i näringsverksamhet använda firma, varumärke eller annat kän- netecken, som lätt kan förväxlas med namnet. Lika med firma anses beteck- ning för stiftelse, ideell förening eller därmed jämförlig sammanslutning.
Släktnamn anses som egenartat, om det är ägnat att utmärka tillhörighet till viss släkt.
2,0 5. Har konstnärsnamn eller likartat nanm blivit allmänt känt eller har kän— netecken som sägs i 19 å andra stycket inarbetats, må utan hinder av vad som stadgas i 19 5 rätt därtill bestå vid sidan av äldre rätt till egenartat
släktnamn med vilket konstnärsnamnet eller kännetecknet lätt kan förväx- las, såframt namnhavaren ej inom rimlig tid inskridit mot användningen därav.
I fall som nu sagts må rätten efter vad som finnes skäligt föreskriva, att konstnärsnamnet eller kännetecknet må användas endast på särskilt sätt.
21 5.
Talan om fastställelse huruvida rätt till egenartat släktnamn består eller icke består eller huruvida visst förfarande utgör intrång i sådan rätt eller ej, må av domstol upptagas till prövning, där ovisshet råder om förhållandet och denna länder käranden till förfång.
22 5. Gör någon intrång i annans rätt till egenartat släktnamn, är han, om han insett eller bort inse att hans förfarande länder namnhavaren till förfång, pliktig att till denne utgiva ersättning för lidande och annan skada.
11. Om förnamn
23 &. Barn skall, om det lever, givas förnamn inom sex månader efter födelsen. Har förnamn givits annorledes än vid dop inom svenska kyrkan, skall namnet före utgången av nämnda tid anmälas hos pastor.
24 å.
Äger dop eller motsvarande religiös fötträttning rum efter det förnamn gi- vits enligt 23 &, må därvid givas ytterligare förnamn. Sådant namn skall, om det ej givits vid dop inom svenska kyrkan, anmälas hos pastor.
Efter ansökan hos namnmyndigheten må ock eljest, om särskilda skäl äro därtill, den som förvärvat förnamn erhålla ytterligare sådant namn.
25 5. Om synnerliga skäl äro därtill, må efter ansökan hos namnmyndigheten den som förvärvat förnamn i stället för detta erhålla annat förnamn så ock vinna förklaring, att han ej längre skall bära visst förnamn.
26 %. Såsom förnamn må ej godkännas namn, som kan väcka anstöt eller som kan antages leda till obehag för bäraren eller som eljest uppenbarligen icke är lämpligt såsom förnamn.
Förfarandet vid anmälan
27 5.
Anmälan hos pastor enligt denna lag skall göras i den församling, där den som anmälningen avser är eller skall vara kyrkobokförd eller, om han var- ken är eller skall vara kyrkobokförd i svensk församling, där han vistas.
Anmälan skall ske muntligen vid personlig inställelse eller skriftligen. Vad nu sagts gäller ock sådan anmälan till vigselförrättare, varom stadgas i
65.
28 &.
Finner pastor gjord anmälan ej kunna upptagas, skall han med angi— vande av grunden därför meddela beslut att anmälningen ej föranleder an- teckning i kyrkobok. Meddelas beslutet ej genast i anledning av muntlig anmälan eller är anmälningen skriftlig, skall han ofördröjligen om beslutet underrätta den som gjort anmälningen. I underrättelsen skall angivas vad den som vill fullfölja talan mot beslutet har att iakttaga.
29 5.
Den vars rätt beröres av beslut, som pastor meddelat enligt 28 5, eller av annan åtgärd, som pastor vidtagit i namnärende, må söka ändring däri. Talan föres hos domkapitlet genom besvär.
Talan mot domkapitlets beslut i fråga, som enligt första stycket dragits under dess prövning, föres hos Konungen genom besvär.
Förfarandet vid ansökan hos namnmyndigheten 30 &.
Ansökan Om namn skall göras skriftligen hos namnmyndigheten och in- nehålla uppgift om sökandens postadress ävensom de skäl på vilka ansök- ningen grundas.
Vid ansökningen skall fogas prästbevis med uppgift om sökandens full- ständiga namn och födelsetid. Avser ansökningen förvärv av släktnamn, skall prästbeviset tillika innehålla uppgift om sökandens civilstånd och barn under aderton år, som står under hans vårdnad och har hans släktnamn.
Vid ansökan skall erläggas avgift till belopp som Konungen föreskriver.
3i1 &.
Har sökanden icke iakttagit vad om ansökan är föreskrivet eller finner namnmyndigheten eljest hinder föreligga för bifall till ansökningen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avgiva yttrande eller vidtaga rättelse, vid äventyr att ansökningen avskrives.
Finner namnmyndigheten även efter det yttrande avgivits hinder för bi- fall föreligga, skall ansökningen avslås, där ej anledning förekommer att giva sökanden nytt föreläggande.
32 5. Äro i fall som i 8 eller 12 å sägs ansökningshandlingarna fullständiga och finnes ej hinder föreligga för bifall till ansökningen, skall den av namn- myndigheten kungöras i allmänna tidningarna. Den som vill framställa invändning mot ansökningen skall göra detta skriftligen till namnmyndigheten inom en månad från kungörelsedagen.
33 &. Efter utgången av tid, som sägs i 32 5, skall namnmyndigheten företaga ansökan enligt 8 eller 12 5 till fortsatt prövning.
34 5.
Sedan slutligt beslut i ansökningsärende fattats, skall namnmyndigheten därom underrätta sökanden och den som i behörig ordning framställt in- vändning mot ansökningen. Om talan må föras mot beslutet, skall underrät- telsen innehålla uppgift om skälen för beslutet samt vad som skall iakttagas vid fullföljd av talan.
35 &.
Klagan över namnmyndighetens slutliga beslut i ansökningsärende må föras av sökanden ävensom, i fall då ansökan bifallits oaktat invändning framställts i behörig ordning, av den som gjort invändningen. [Klagan föres genom besvär, som skola hava inkommit till namnmyndigheten inom en månad från beslutets dag.
För prövning av besvär skall hos namnmyndigheten finnas särskild be- svärsavdelning. Avdelningen är beslutför med tre ledamöter, av vilka minst två skola vara rättskunniga.
Över besvärsavdelningens beslut må klagan icke föras.
36 &. Har ansökan om namn bifallits, skall namnmyndigheten sedan beslutet vunnit laga kraft utfärda namnbevis till sökanden.
Förfarandet inför domstol 3'7 &. Ansökan om förklaring att namnbyte, som avses i 1 & tredje stycket, 3 & andra stycket, 4, 5 eller 12 &, är förenligt med barnets bästa upptages av den rätt som har att upptaga fråga rörande vårdnaden om barnet.
38 5.
I ärende som avses i 37 & skall rätten, där så kan ske, höra den vars släktnamn barnet har och den vars släktnamn barnet avses skola förvärva, även om de icke äro vårdnadshavare. Har barnet fyllt tolv år skall, om det finnes lämpligt, jämväl barnet höras. Äro skäl därtill, skall yttrande in- hämtas från barnavårdsnämnden.
39 &.
Sådan tvist angående släktnamn, varom talan må föras i särskild rätte— gång, instämmas till den domstol, där den mot vilken talan väckes skall svara i tvistemål i allmänhet. Finnes icke sålunda behörig domstol, väckes talan vid Stockholms rådhusrätt.
Talan som avses i 17 å så ock talan enligt 18 ”& mot någon, som enligt 13 & förvärvat av annan efter ansökan hos namnmyndigheten erhållet släktnamn, må ej väckas senare än fem år efter det beslutet i anledning av ansökningen vunnit laga kraft.
Särskilda bestämmelser 40 &.
-Medgivande av fader att barn utom äktenskap antager hans släktnamn må lämnas samtidigt med och på samma sätt som erkännande av faderskapet. Föreligger ej medgivande i sådan ordning, när anmälan om namnet sker, lämnas medgivandet muntligen inför pastor, hos vilken anmälningen sker, eller ock skriftligen med vittnen.
41 &.
Samtycke varom förmäles i 4 eller 5 &, så ock samtycke som avses i 13 å andra stycket skall lämnas muntligen inför pastor, hos vilken anmälan om antagande av namnet sker, eller ock skriftligen med vittnen. Samtycke som avses i 10 å andra stycket skall lämnas skriftligen med vittnen.
42 %. För den som står under annans vårdnad och ej fyllt aderton år göres anmälan eller ansökan av vårdnadshavaren.
43 %. Namnmyndighet är patent- och registreringsverket. De närmare föreskrifter som erfordras för tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen.
IV. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 44 5. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.
45 5.
Genom denna lag upphäves med de begränsningar som nedan stadgas förordningen den 5 december 1901 angående antagande av släktnamn, så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot bestäm- melserna i denna lag.
Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till författ— ningsrum, som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall den bestäm- melsen i stället tillämpas.
46 ä.
1 mom. Släktnamn, vilket vid denna lags ikraftträdande finnes för någon antecknat i kyrkobok, tillkommer denne som om han förvärvat det enligt denna lag.
2 mom. Släktnamn, som någon fått godkänt på sätt angives i 5 1 punkt 5 förordningen den 5 december 1901 angående antagande av släktnamn men som ej vid denna lags ikraftträdande är antecknat för honom i kyrkobok, skall tillkomma honom som om han förvärvat namnet enligt denna lag, om han inom ett år från den dag namnet godkändes anmäler det hos pastor till införande i kyrkobok.
Den som vid denna lags ikraftträdande saknar släktnamn äger inom två år därefter antaga sådant namn enligt bestämmelserna i & 1 punkt 31 nyss- nämnda förordning. Har han ej inom sagda tid förvärvat släktnamn, skall tillnamn, under vilket han är antecknad i kyrkobok, tillkomma honom så- som släktnamn enligt denna lag. _
Kvirma, som är gift när denna lag träder i kraft, äger inom två år från ikraftträdandet genom anmälan hos pastor återtaga det släktnamn hon hade som ogift. Har äktenskap upplösts före lagens ikraftträdande, skall vad i 7 % stadgas äga tillämpning.
3 mom. Vad i denna lag stadgas utgör ej hinder för prövning av sådan före lagens ikraftträdande väckt talan angående ensamrätt till namn, som kunnat föras enligt äldre rätt. I fråga om släktnamn, som godkänts på sätt angives i 5 1 punkt 5 förordningen den 5 december 1901 angående antagande av släktnamn, må talan väckas även efter lagens ikraftträdande, dock ej senare än två år från den dag namnet godkändes.
47 å.
Skall någon enligt denna lag förvärva annans släktnamn och saknar den— ne sådant namn men finnes för honom i kyrkobok antecknat tillnamn, gäller under denna övergångstid, som angives i 46 5 2 mom. andra stycket, förvär- vet detta namn.
Vad i 6 % och 46 5 2 mom. tredje stycket första punkten stadgas om rätt för hustru att behålla eller återtaga släktnamn, som hon hade såsom ogift, skall, om hon saknar eller före äktenskapet saknat sådant släktnamn, under den ovan i första stycket omförmälda övergångstiden i stället gälla tillnamn, som är eller varit för henne såsom ogift antecknat i kyrkobok.
För den som enligt denna paragraf förvärvat eller behållit tillnamn gäller vad i 46 5 2 mom. andra stycket sägs.
209 Bilaga 2
Kungl. Maj:ts Kungörelse
med tillämpningsbestämmelser till namnlagen den 11 oktober 1963 (namnkungörelse) ;
given Stockholms slott den 11 oktober 1963
Kungl. Maj:t har, med stöd av 30 och 43 åå namnlagen den 11 oktober 1963 (nr 521) funnit gott förordna som följer.
1 5.
Kungörelse av ansökan om släktnamn som omförmäles i 32 5 namnlagen införes, förutom i allmänna tidningarna, i en av patent- och registrerings- verket utgiven tidning för kungörelser om släktnamn.
Kungörelsen skall innehålla förteckning över sökta släktnamn samt upp- gift om kungörelsedagen. Härjämte skall i kungörelsen tillkännagivas, att den som vill framställa invändning mot ansökningen enligt 32 & namnlagen har att göra detta till namnmyndigheten skriftligen i två exemplar inom en månad från kungörelsedagen.
2 &. Framställes invändning mot ansökan om släktnamn och är invändningen ej uppenbart obefogad, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avgiva yttrande.
3 &.
Finner namnmyndigheten rättens prövning jämlikt 12 % namnlagen er- forderlig, skall sökanden föreläggas att inhämta rättens beslut. I föreläg- gandet skall namnmyndigheten lämna upplysningar, huru sökanden skall förfara, samt utsätta viss tid, inom vilken sökanden skall visa sig hava gjort ansökan hos domstol.
4 &.
Har beslut om bifall till ansökan om erhållande av namn vunnit laga kraft, skall namnmyndigheten omedelbart om beslutet underrätta pastor i den församling, där den som avses med beslutet är kyrkobokförd. Underrät- telse till pastor skall jämväl ske, där någon vunnit förklaring, att han ej längre skall bära visst förnamn.
5 %.
Namnbevis skall utfärdas för varje sökande särskilt; dock må bevis rö- rande släktnamn utfärdas gemensamt för man och hustru samt deras barn och adoptivbarn, som ej fyllt aderton år.
Namnbevis avseende rätt för hustru att under äktenskap behålla annat släktnamn än det hon hade som ogift skall innehålla erinran om vad hon har att vidare iakttaga för att behålla namnet.
6 &.
Vid prövning av besvär enligt 35 5 första stycket namnlagen skall beträf— fande besvärsavdelningens sammansättning samt beträffande omröstning och utredning vad i 8 & tredje stycket patentförordningen stadgas angående patentärenden äga motsvarande tillämpning.
7 5.
Vid ingivande av ansökan i namnärende till namnmyndigheten skall sö- kande erlägga ansökningsavgift med femtio kronor. Upptager ansökan om erhållande av släktnamn mera än tre namnförslag, skall för varje förslag utöver de tre första därjämte erläggas en tilläggsavgift om tio kronor.
Göres ansökan om släktnamn gemensamt av personer, för vilka enligt 5 & gemensamt namnbevis må utfärdas, skall i ärendet erläggas avgift allenast såsom för en sökande. 'Göres eljest ansökan om släktnamn gemensamt av flera, må ej mer än dubbel avgift uttagas i ärendet.
8 &. Har domstol i ärende som avses i 3 & funnit namnbytet icke vara förenligt med barnets bästa, skall den därom underrätta namnmyndigheten så snart beslutet vunnit laga kraft.
9 5.
Har domstol jämlikt 16, 17 eller 18 & namnlagen förklarat någon släkt- namn förlustig, skall så snart beslutet vunnit laga kraft meddelande tillstäl- las pastor i den församling, där den som förlorat namnet är kyrkobokförd, med uppgift om det namn som förlorats och det namn som förvärvats i dess ställe.
Om domstols skyldighet att lämna uppgift till kyrkobokföringen i fall som avses i 15 % namnlagen stadgas i kungörelsen den 16 december 1949 om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldra- balken samt kungörelsen den 7 mars 1952 angående äktenskapsregistret.
Rättens dom eller beslut angående släktnamn eller förnamn skall genom domstolens försorg i avskrift sändas till namnmyndigheten.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1964. Föreligger den 1 januari 1964 till handläggning hos namnmyndigheten an- sökan angående släktnamn, som skall prövas av myndigheten, eller har från riksbyrån för folkbokföringen efter sagda dag dit överlämnats förnamns- ärende, skall sökanden föreläggas att inom viss tid erlägga avgift, som stad- gas ovan i 7 5, vid äventyr att ärendet eljest avskrives.
212 Bilaga 3
RIK—SLISTAN ÖVER DE VANLIGASTE SVENSKA SLÄK'INAEMINIEN
I följande förteckning upptas de 154 svenska släktnamn som vid en av namnrättskommittén företagen frekvensundersökning visade sig vara de van— ligaste. Namnen är förtecknade i den s. k. rikslistan som redovisas i namn- rättskommitténs betänkande (SOU 196015, 5. 274—275). Nedan har dessa namn upptagits i bokstavsordning; siffran efter varje namn anger namnets plats bland de 154 vanligaste namnen. I listan har olika stavningar av namn sammanförts till en enda uppslagsform; sålunda innefattar t. ex. formen Dal även skrivningen Dahl och formen Eriksson alla existerande skrivningar av detta nanm. Vidare har i vissa fall genom parenteser angivits att skilda namnformer sammanförts till en uppslagsform; sålunda innebär t. ex. Vi(c)klund att under denna form redovisas såväl namnet Vicklu'ncl som namnet Viklund.
Abrahamsson 86 Fredriksson 29 Lund 77 Adolfsson 97 Friberg 130 Lundberg 25 Andersson 1 Gunnarsson 87 Lundgren 27 Andreasson 73 Gustavsson 11 Lundin 46 Aronsson 122 Göransson 83 Lundkvist 30 Arvidsson 70 Haglund 144 Lundström 60 Augustsson 125 Hallberg 107 Lövgren 57 Axelsson 28 Hansson 14 Magnusson 17 Bengtsson 16 Hedberg 117 Malm 151 Berg 31 Hedlund 85 Martinsson 98 Berggren 65 Hellström 82 Mattsson 24 Bergkvist 53 Henriksson 36 Melin 152 Berglund 32 Hermansson 78 Moberg 154 Bergman 54 Holm 47 Molin 149 Bergström 26 Holmberg 52 Mårtensson 44 Björk 59 Holmgren 72 Möller 100 Björklund 69 Holmkvist 93 Nilsson 4 Björkman 126 Holmström 114 Norberg 94 Blom 84 Håkansson 33 Nord 141 Blomkvist 58 Höglund 119 Nordin 71 Boman 121 Isaksson 50 Nordkvist 146 Borg 112 Ivarsson 143 Norén 153 Boström 106 J akobsson 19 Nordström 62 Bäckström 110 Jansson 13 N or(r)man 113 Dal 116 Johannesson 79 Nyberg 61 Dalberg 89 Johansson 2 Nygren 108 Dalgren 145 Jonasson 67 Nyman 115 Dalström 148 Jonsson 12 Nyström 48 Danielsson 34 Josefsson 95 Olofsson 18 Ek 96 Jönsson 15 Olsson 7 Eklund 45 Karlsson 3 Oskarsson 138 Ekman 136 Klasson 49 Ottosson 103 Ekström 76 Kristiansson 135 Palm 99 Eliasson 63 Larsson 6 Persson 10 Englund 101 Lind 37 Pettersson 8 Engström 40 Lindal 133 Pålsson (Pauls-) 56 Eriksson 5 Lindberg 20 Ros 150 Erlandsson 142 Lindblom 127 Rosén 132 Falk 104 Lindgren 23 Samuelsson 42 Forsberg 39 Lindholm 109 Sandberg 35 Fransén 134 Lindkvist 22 Sandström 75 Fransson 38 Lindström 21 Sjöberg 41
Sjögren Sjöström Skog Skoglund Stenberg Strand Strandberg Ström Strömberg Stål
74 105 118 124 139 131 137
91 147
Sundberg Sundkvist Sundström Svensson Söderberg Söderlund Söderström Törnkvist Vallin Val ( 1) ström
90 92
55 120
129 128
Vesterlund Viberg Vi ( c) klund Vi(c)kström Åberg Öberg Öman Östlund
111 140
102 123
'SLUTLEDSFÖRTECKNING I följande förteckning har upptagits dels samtliga slutleder (sammansätt— ningsleder och avledningsändelser) som kommit till användning i förelig- gande namnbok, dels ett mindre antal andra i och för sig användbara slutleder.
1. Sammansättningsleder och avledningsändelser utan huvudtryck
a fjord klinten ros toft alm fjorden krans rot torn ar fjäll kull rud torp are fjärd kullen rung tun arp fjärden kvist runge udd arve flod land runger udden back fors ler rup ulv backe forsen lid ryd um backen fält liden röd ung bark gran lind rönn unge berg gren ling sand unger berger grim linge sel us björk grund linger sjö vad blad gård ljung skans vall blom gården lod skog vallen bo gärde lund skogen vang bom hag lunden skär vi borg hage lung son vid born hagen lunge Sparr vik brand hall lunger Spång viken brant hammar löv stad ving bratt hamn malm stam vinge bring hed man stav vingen brink hede mark stedt vret bro heden marken sten vreten bråten hem mo stig vång by holm mosse stigen vången båge holmen mossen strand vänge bäck holt myr stranden värn bäcken horn myren ström å dal hult ner strömmen åker dalen hus nor stål ånger e häll näs städe ås ed hällen om stäve åsen ede ing palm sund älv eke inge ram sved älven el inger re sveden äng en ius red säter änge er klev ring teg ängen falk kleven ringe tegen 6 fall klint ringer tjärn örn
2. Avledningsändelser med huvudtryck
ander enius iander nell sanius anius ér in nér sell elin erén inder onius selius elius erin lander rell senius ell erius lér rin serius i én erus lin reus sm ] enander eus linder Sander sanius
215
PRAKTLSKA ANVISNINGAR TILL LEDNING FÖR NAMNSÖKANDE
Förfarandet vid byte av släktnamn regleras sedan den 1 januari 1964 i namnlagen och namnkungörelsen av den 11 oktober 1963. Bortsett från de automatiska namnbyten som inträffar vid t. ex. adoption och vigsel räknar man med två huvudtyper av byten, sådana som sker efter ansökan hos namnmyndigheten och sådana som sker genom anmälan hos pastor. De an- visningar som här lämnas avser förfarandet hos namnmyndighetenl; endast i ett par fall har för undvikande av missförstånd uppmärksamheten riktats på nanmbyten genom anmälan hos pastor.
N amnm yndigheten
Namnmyndighet är Kungl. Patent— och registreringsverket, där namn- ärendena i första instans handlägges på namnbyrån. Dess postadress är Box 5055, Stockholm 5, och gatuadressen Artillerigatan 64 11. b., ”Stockholm Ö, med telefon 08/22 55 40 och postgiro 15684. Namnbyråns expedition är öppen vardagar 9—14 och lördagar (okt.—mars) 9—12.
Namnmyndigheten utger Tidning för kungörelser om släktnamn, som i allmänhet utkommer varannan fredag. Prenumeration på kungörelsetid— ningen kostar 10 kronor per år.
Till namnbyrån är knuten en kommissionär för namnärenden, som mot en av patentverket fastställd taxa biträder allmänheten med undersök- ningar angående namnlikhet o. dyl. samt med att upprätta och inge ansök- ningar m. m. För ärende som kommissionären självständigt sköter är arvodet 10—30 kronor, beroende på det arbete ansökningen kräver. Kom- missionären har mottagning på namnbyrån alla dagar 10—12 utom lördagar under tiden april—september.
Byte till nytt ( : ej tidigare existerande) släktnamn Vilka släktnamn får bytas?
Person vars släktnamn inte är tillräckligt särskiljande eller eljest är mindre tjänligt har rätt att efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla annat släktnamn.
Med namn som inte är tillräckligt särskiljande menas framförallt sådana som är mycket vanliga här i landet. Under förarbetena till lagen gjorde man upp en särskild lista över sådana namn, den s.!"kr'irikslist'an,
1Det bör observeras att anvisningarna utgår från bestämmelser, taxor, blanketter m. m. gällande i april 1964.
vilken upptog 154 släktnamn. Bland dessa återfirms en stor mängd sonnamn, som Andersson, Johansson och Karlsson, men även åtskilliga andra släktnamn som har relativt hög frekvens, t. ex. Lindberg, Berg, Melin, Norén och Mo- berg. De på rikslistan upptagna namnen får bytas utan att sökanden behöver ange några särskilda skäl. Listan är intagen som bilaga 3 till Svensk namn— bok 1964.
Undantagsvis kan lokala förhållanden medföra att ett namn som ej förekommer på rikslistan bedömes som ej tillräckligt särskiljande. I sådana fall måste sökanden genom särskild utredning styrka att namnet är vanligt på orten och att behov av namnbyte i det enskilda fallet föreligger.
Med namn som av andra skäl än bristande särskiljningsförmåga är mindre tjänliga menas t. ex. sådana som kan uppfattas som löjeväckande el- ler som företer för svenska förhållanden egendomligt utseende eller krånglig stavning. Även i dessa fall måste sökanden särskilt motivera sitt behov av namnbyte.
Val av nytt släktnamn
Ett nytt släktnamn skall till bildning, uttal och stavning överensstämma med inhemskt språkbruk. Har en sökande utländskt släktnamn, kan det emellertid tillåtas att det nya namnet bildas på grundval av det gamla på sådant sätt att detta närmare anpassas till svenskt språk, utan att namnet därför kommer att helt te sig som svenskt. Namn som är i bruk som förnamn kan i allmänhet inte godkännas. I regel kan inte heller godkännas namn vilket kan uppfattas som benämning på järnvägsstation eller postanstalt eller därmed jämförhg beteckning. Namn som kan väcka anstöt eller som kan antagas leda till obehag för bäraren godkännes ej.
Svensk namnbok 1964 är avsedd att innehålla helt nya namn, men som i inledningen till namnboken påpekas kan det ha inträffat att även namn som kan förväxlas med redan existerande kommit att upptas i boken. Det bör också observeras att namnförslagen efter hand kommer att utnyttjas. En namnsökande kan innan han inger sin ansökan låta kommissionären vid namnbyrån undersöka vilka namnförslag som med hänsyn till dessa förhål- landen kan "väntas bli godkända. Detta gäller också om sökanden med stöd av anvisningarna i inledningen till Svensk namnbok 1964 vill på egen hand bilda ett nytt släktnamn. Det måste emellertid understrykas att kommissio— närens förhandsbesked inte kan betraktas som bindande; namnmyndighetens prövning är med nödvändighet mera ingående än kommissionärens, och dessutom kan under ärendets gång hos myndigheten invändning komma från någon som anser ett föreslaget nytt släktnamn vara alltför likt ett redan existerande namn.
För sitt arbete har kommissionären rätt att uppbära ett arvode av 2—5 kronor per granskat namn.
Varje vuxen person ——- och som sådan anses i namnlagen den som fyllt 18 år — skall själv göra ansökan. För den som är under 18 år göres ansökan av vårdnadshavare, d. v. s. i allmänhet föräldrar eller adoptivföräldrar.
Ansökan bör lämpligen göras på blankett -N 1, som jämte anvisningar tillhandahålles av namnmyndigheten (se nedan).
Ansökningen skall undertecknas av sökanden, hans vårdnadshavare (gäl- ler den som är under 18 år) eller befullmäktigat ombud. Göres gemensam ansökan av flera skall underskrift alltså föreligga från alla sökande. För underårig som står under föräldrars eller adoptivföräldrars gemensamma vårdnad skall ansökningen undertecknas av båda vårdnadshavarna.
Till ansökningen skall fogas åldersbetyg, som utvisar sökandens fullstän— diga namn, hans födelsetid och hans barn under 18 år som står under hans vårdnad och har hans släktnamn. Att barnen skall upptas i åldersbetyget beror på att de i den angivna situationen automatiskt följer med vid namn- bytet. 'Har makar samma släktnamn, kan de byta namn endast genom ge- mensam ansökan, och de bör därför foga ett gemensamt åldersbetyg till ansökningen. Söker syskon eller andra släktingar gemensamt ett nytt släkt- namn, skall släktskapen mellan dem styrkas genom prästbevis eller annan släktutredning.
Avgift
Då ansökan om nytt släktnamn inges till namnmyndigheten skall sökan- den samtidigt erlägga en ansökningsavgift. Denna är 50 kronor för en ansökan som upptar högst tre namnförslag; upptar en ansökan flera namn utgår en tilläggsavgift om tio kronor för varje föreslaget nanm utöver de tre första. Varje sökande erlägger i princip full avgift. Dock belägges gemensam ansökan för familjer —— man och hustru samt deras barn eller adoptivbarn under 18 år _— endast med avgift såsom för en sökande. Söker i andra fall flera personer gemensamt nytt namn — t. ex. vuxna syskon eller föräldrar och deras vuxna barn — får de erlägga var sina avgifter; dock uttages i sådana fall av samtliga aldrig mer än dubbla avgifter, d. v. s. 100 kronor i grundavgifter och 20 kronor för varje namnförslag utöver de tre första.
Även om icke något av de föreslagna namnen blir godkänt återbetalas ej erlagd avgift. Detta förhållande kan ge en sökande särskild anledning att före ansökan, genom kommissionären eller på annat sätt, noga låta under— söka om önskat namn på grund av förväxlingsrisk eller eljest kan komma att underkännas av namnmyndigheten.
Ansökans behandling hos namnmyndigheten
Innehåller ansökan flera namnförslag, prövas de av namnmyndigheten i den ordning i vilken de är upptagna i ansökningen. Innan myndigheten fattar be-
slut får sökanden tillfälle att ta del av och yttra sig över de hinder mot god- kännande av sökt namn som kan framkomma vid namnbyråns första gransk- ning och prövning av ärendet.
Finner namnbyrån att sökt namn bör kunna godkämias, kungöres namn- förslaget i Post- och inrikes tidningar samt i den ovannämnda Tidning för kungörelser om släktnamn. Den som anser att bifall till ansökan om ett sålunda kungjort namn innebär ett intrång i hans namnrätt eller att hinder eljest föreligger för bifall, kan inom en månad från kungörelsedagen göra invändning mot namnförslaget. Invändningen skall göras skriftligen i två exemplar och innehålla de skäl invändaren vill åberopa. Upptages invänd- ningen av namnbyrån, får sökanden tillfälle att yttra sig. Därefter fattar namnbyrån beslut.
Går ett beslut sökanden emot eller bifalles en ansökan trots invändning, kan beslutet överklagas av sökanden eller invändaren. Sådana besvär över namnbyråns beslut skall inges till namnmyndigheten inom en månad från beslutets dag. Besvären prövas av patentverkets besvärsavdelning, som är sista instans i namnärenden.
Enligt den äldre ordningen skulle en sökande, som hade fått ett namn godkänt av namnmyndigheten, själv inom en viss tid anmäla namnet hos pastor. Detta gäller icke längre. Har ett beslut om bifall till ansökan om namnbyte vunnit laga kraft, underrättar namnmyndigheten pastorsämbetet, och namnbytet kommer omedelbart att bli gällande. Skulle en namnsökande ångra sin ansökan måste han alltså återkalla den hos namnmyndigheten, innan beslutet vinner laga kraft. Därefter kan han återfå sitt tidigare namn endast efter särskild ansökan, och möjligheterna härtill är, som nedan skall närmare utvecklas, relativt begränsade.
Byte till redan existerande släktnamn Byte till nära anhörigs namn
Barn i äktenskap som fyllt 18 år kan om särskilda skäl förebringas efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla det släktnamn modern hade som ogift. Motsvarande gäller för adoptivbarn över 18 år som önskar sin adoptiv— moders flicknamn. De skäl som kan åberopas är givetvis av skiftande natur. Emellertid skall enligt förarbetena till lagen tillräckligt skäl för bifall anses föreligga om det nanm som sökanden redan bär finns på rikslistan eller eljest får bytas och moderns (adoptivmederns) namn är mera särskiljande eller eljest mera tjänligt som släktnamn.
I detta sammanhang bör observeras att ansökningar av detta slag endast gäller personer över 18 år. Vill vårdnadshavare att en minderårig skall förvärva sin moders (adoptivmoders) flicknamn, förekommer en prövning av annan art. Själva namnförvärvet sker genom anmälan h05 pastor, men dessförinnan skall den s. k. vårdnadsdomstolen avgöra om namnbytet är förenligt med barnets bästa. Denna prövning avser att skydda barnet mot
_ _ _ _ :: _ ..... __ _ _...._.._______ __
namnbyte som ur dess synpunkt är olämpligt. Namnbyte av denna typ kan också äga rum för styvbarn och fosterbarn som ej fyllt 18 år.
Med hänsyn till att släktnamnet fungerar som familjesymbol upp- ställes i namnlagen vissa regler, som innebär att en person vars nära anhö- riga har förvärvat ett nybildat släktnamn med förvärvarnas samtycke kan erhålla samma namn. Har föräldrar eller adoptivföräldrar efter ansökan förvärvat nytt släktnamn, kan de medge att deras vuxna barn och adoptiv- barn förvärvar samma namn. Detta sker genom anmälan hos pastor utan att någon särskild prövning av namnbytet förekommer. Önskar någon erhålla ett namn som tidigare efter ansökan förvärvats av hans barn, syskon, farbror, faster, morbror eller moster, skall ansökan göras hos namnmyndig— heten. En förutsättning för bifall är därvid att det namn som sökanden bär icke är tillräckligt särskiljande eller eljest är mindre tjänligt och alltså får bytas enligt ovan angivna huvudregler. I samtliga nu avsedda fall gäller att alla de personer som gjort det första förvärvet måste samtycka till det senare.
Åter-gång till tidigare släktnamn
Om en person bytt namn kan han under vissa förhållanden återfå sitt tidigare namn. Det första namnbytet kan i princip ha varit av vilken beskaf- fenhet som helst; det kan ha varit en automatisk följd av adoption eller giftermål, det kan ha skett genom anmälan hos pastor eller efter ansökan hos namnmyndigheten. Huvudregeln är att återgång till ett tidigare namn kan ske endast efter ansökan och att särskilda skäl för återgången skall visas föreligga. Som exempel kan anges att en person som minderårig genom föräldrarnas initiativ förvärvat ett namn, med vilket vederbörande som vuxen ej är nöjd. Ett annat typfall föreligger då en kvinna genom vigsel förvärvar mannens namn men senare under äktenskapet önskar återupptaga en verksamhet i vilken hon blivit känd under sitt flicknamn.
För änka eller frånskild kvinna gäller en enklare regel. Hon har — om hon genom vigseln förvärvat mannens namn — rätt att utan angivande av skäl efter äktenskapets upplösning genom anmälan hos pastor återta sitt flicknamn.
Med hänsyn till att gift kvinna enligt de nya bestämmelserna i namnlagen äger rätt att behålla sitt flicknamn under äktenskapet, har i en övergångs- bestämmelse stadgats att kvinna som var gift när lagen trädde i kraft den 1 januari 1964 har rätt att inom två år därefter, alltså senast den 31 december 1965, genom anmälan hos pastor återta sitt flicknamn. Efter sistnämnda dag måste hon ansöka hos namnmyndigheten på sätt ovan angivits.
Byte till andra existerande släktnamn
Vill en sökande förvärva redan existerande släktnamn i annat fall än som ovan sägs, måste han förebära synnerliga skäl för sin ansökan.
Som sådana kan åberopas annan släktskap mellan sökanden och tidigare bärare av namnet än den ovan angivna eller annan speciell anknytning till namnet. Bland släktskapsfallen kan nämnas sådana som då den som fyllt 18 år önskar förvärva styvfars namn och då make önskar antaga hustrus flick- namn. Anknytning av annan art till ett namn kan föreligga t. ex. genom att sökanden använt namnet som pseudonym och sålunda blivit känd under namnet eller genom att sökanden brukar en gård vars innehavare enligt ortens sed brukar bära namnet. iDenna undantagsbestämmelse skall enligt förarbetena till lagen tillämpas restriktivt, varför utredning som åberopas till stöd för en ansökan i dessa fall bör vara uttömmande.
ll.x.,.w »: ;.
Kvinnashansökan att efter giftermål få behålla visst släktnamn
Om kvinna som skall ingå äktenskap vill behålla sitt flicknamn skall hon anmäla detta före vigseln, antingen under lysningstiden till pastor eller också till vigselförrättaren. Bär hon vid äktenskapets ingående annat namn — hon har t. ex. tidigare varit gift och bär den förre mannens släktnamn — kan hon under vissa omständigheter i det nya äktenskapet i stället få behålla sådant namn. Hon måste emellertid ansöka därom hos namnmyndigheten och framlägga särskilda skäl för sin önskan. 'Sådana skäl kan vara att hon tidi- gare i förvärvsverksamhet inarbetat namnet eller att hon har barn i det tidigare giftet och önskar bibehålla namngemenskapen med dem.
Kvinna som var gift den 1 januari 1964 har möjligheter att före utgången av 1965 återfå sitt namn som ogift, se avsnittet Återgång till tidigare släkt- namn.
Ansökningen
Ansökan om befintligt namn bör göras på blankett N 2, som jämte anvisning- ar tillhandahålles av namnmyndigheten (se nedan).
Beträffande sättet för ansökningens undertecknande och åldersbetyg hän- visas till vad ovan sagts om ansökningar om nytt släktnamn. Vill sökanden åberopa särskild anknytning till det sökta namnet, bör givetvis denna styrkas genom prästbevis, släktutredning eller andra tillförlitliga intyg. Även för fall av denna typ gäller som huvudregel att makar som har samma släktnamn endast gemensamt kan ansöka om nytt släktnamn. Önskar hustru som genom vigsel förvärvat makens namn återfå sitt flicknamn, har hon dock rätt att ensam ansöka därom.
Avgift Ansökningsavgift utgår enligt vad som ovan sagts. Då det i dessa fall ej kan bli fråga om flera namnförslag, blir avgiften för enstaka sökande eller för
familj 50 kronor och för flera personer som söker gemensamt i andra fall 100 kronor.
Den förberedande behandlingen hos namnmyndigheten överensstämmer med den som sker för ansökningar om nytt släktnamn. Finner namnbyrån vid första granskningen hinder ej föreligga för bifall, behandlas ansökningar om redan existerande namn på något olika sätt alltefter den anknytning sö- kanden har till namnet. Är ärendet av sådan beskaffenhet att sökanden måste åberopa synnerliga skäl för sin ansökan, skall det sökta namnet kungöras och ärendet i övrigt behandlas såsom ärende angående ansökan om nytt släktnamn. Övriga ärenden som avser byte till existerande släkt- namn avgöres utan kungörelse.
Kungl. Patent- och registreringsverket Box 5055 Stockholm 5
ANSÖKAN Blankett N 1 om släktnamn (nybildat namn) Datum
Kassastämpel
Läs noga genom anvisningarna innan Ni fyller i blanketten. Skriv tydligt, helst med skrivmaskin.
Uppgifter om sökande och ombud
1. Efternamn Alla förnamn Kyrkobokföringsförsamling
2. Ombuds namn, adress och telefonnr
Förslag till nytt släktnamn
3. I första hand önskas godkännande av släktnamnsförslaget 1 .. 4. Om detta förslag icke kan godkännas 2 önskas att följande namnförslag prövas ' i tur och ordning 3 ......
Skäl för namnbyte
5. D Nuvarande namn är icke särskiljande. 6. |__—__| Andra skäl Bilagor 7. Grundavg. 8. Tilläggsavg. 9. Betalningssätt 10. Ombuds- 11. Aldersbetyg kr. kr. __| fullmakt _| 12. Annat prästbevis 13. Övriga handlingar
14. Underskrift 15. Adress under vilken meddelande skall sändas (om ombud saknas)
Anvisningar för ifyllande av blankett till ansökan om nybildat släkt- namn (N 1 ).
Ansökan om godkännande av nybildat släktnamn bör göras på särskild ansökningsblankett (EN 1), som kan fås hos patent— och registreringsverket. För ansökan om släktnamn, som redan finnes, användes annan blankett (N 2). Handlingar, som fogas till ansökan, bör ej vara i större format än an- sökningsblanketten.
Plats för att datera ansökningshandlingen finnes överst på blankettens högra del.
Fältet överst på blanketten med rubriken ”Kassastämpel” är avsett för patentverkets kassaanteckningar. Det skall icke ifyllas av sökanden.
I övrigt bör följande iakttagas (numreringen hänför sig till motsvarande nummer på blanketten).
1. För hustru skall även hennes släktnamn som ogift antecknas, lämpligen föregånget av ordet ”född".
2. Anlitande av ombud är ej obligatoriskt. Upplysningsvis meddelas att i patentverket finnes en kommissionär för namnärenden, som åtager sig uppdrag för namnsökande.
3. Förslag till nytt släktnamn kan erhållas bl. a. ur namnböcker, som ut- arbetats på offentligt uppdrag. Namnböcker finnes för läsning bl. a. på namnbyrån hos patent- och registreringsverket och hos pas- torsämbetena. N anmförslag ur namnböckerna kan också erhållas genom kommissionären för namnärenden. Denne åtager sig att meddela namn— förslag ur namnböckerna, om önskat antal namnförslag och önskad begynnelsebokstav anges. För sitt besvär äger kommissionären uppbära ersättning enligt fastställd taxa. 'Hinder möter icke att föreslå namn, som sökanden själv bildat. Nya namnförslag kan konstrueras med ledning av namnböckerna eller ur andra källor. Namnförslag kan icke garanteras bli godkända, även om de erhållits ur namnböckerna. Preliminär undersökning om visst namnförslag kan tänkas bli godkänt med hänsyn till existerande namnlikheter utföres av kommissionären mot ersättning.
4. Förutom det i första hand sökta namnförslaget kan sökanden för sam- ma grundavgift medtaga ytterligare två namnförslag i ansökningen. Medtages mer än tre namnförslag, kan de ytterligare förslagen anteck- nas på baksidan, varvid bör angivas den ordningsföljd i vilken de sökes. Beträffande särskild tilläggsavgift i sådant fall, se nedan under 7—9.
7-9.
11.
12»
13.
14.
Bär sökanden vanligt sonnamn eller annat släktnamn, som förekommer på den s. k. rikslistan över de vanligare svenska släktnamnen, sättes kryss i rutan under denna punkt. Rikslistan kan erhållas hos namn-
byrån.
. Annat skäl för namnändring än att namnet ej är tillräckligt särskiljan- de är att namnet eljest är mindre tjänligt som släktnamn. Exempel härpå är nanm, som så strider mot svenskt språkbruk att det i allmän- het ej kan uttalas eller stavas och namn som väcker anstöt eller löje eller av andra skäl är till direkt obehag för bäraren.
Ansökningsavgift skall erläggas, då ansökan göres. Grundavgiften är 50 kronor. I en ansökan och för samma avgift kan namnändring sökas för familj med barn under 18 år. Innehåller ansökan mer än tre namn- förslag, tillkommer 10 kronor för varje ytterligare namnförslag. Gör flera sökande eller familjer gemensam ansökan, skall dock högst dubbel avgift erläggas. Anteckna i fält 7 och eventuellt 8 att avgift bifogas ansökan. Ansökan upptages ej till prövning förrän föreskriven avgift erlagts. I fält 9 angives betalningssätt med ordet ”kontant”, ”check”, ”post- giro” e. d.
Aldersbetyg skall innehålla uppgift om sökandes civilstånd och barn under 18 år, som står under .hans vårdnad och har hans släktnamn. För gifta bör användas åldersbetyg enligt formulär för äkta makar. Markera i detta och följande fält vilka handlingar som bifogas ansökan.
Gör syskon eller andra släktingar gemensam ansökan om nytt släkt- namn, skall släktskap styrkas genom födelse- och dopboksutdrag eller annat prästbevis.
Under denna punkt antecknas sådana övriga till ansökan fogade hand- lingar, som åberopas till stöd för namnändring.
Ansökningen skall undertecknas av alla sökande, som fyllt 18 år. An- litas ombud och underskriver denne ansökningen, skall fullmakten vara undertecknad av alla sökande över 18 år.
Om uppgift som skall lämnas ej rymmes i därför avsett fält på blanketten, kan hänvisning göras till blankettens baksida eller till särskild bilaga. I så fall angives fältets nummer.
Till ANSÖKAN Blankett N 2 Kungl. Patent- och registreringsverket om släktnamn BOX 5055 (befintligt namn) Stockholm 5 Datum Kassastämpel
Läs noga genom anvisningarna innan Ni fyller i blanketten. Skriv tydligt, helst med skrivmaskin.
Uppgifter om sökande och ombud
1. Efternamn Alla förnamn Kyrkobokföringsförsamling
2. Ombuds namn, adress och telefonnr
Uppgifter om det sökta släktnamnet
3. Namn Anknytning till namnet finns genom __| släktskap | | på annat sätt.
Skäl för namnbyte
!
Nuvarande namnet ej särskiljande & | Det sökta släktnamnet bäres av
:>
Andra skäl för ändring av det
."
nuvarande nanmet ...................................
&_l Andra skäl för att få det sökta
Bilagor 9. Avgift 10. Betalningssätt 11. Ombuds- 12. Åldersbetyg 13. Annat präst— kr. _| fullmakt _| _Ibevis 14. Bevis om 15. Övriga handlingar __| Släktskap 16. Underskrift , 17. Adress under vilken meddelande
skall sändas (om ombud saknas)
Anvisningar för ifyllande av blankett till ansökan om släktnamn, som redan finnes (N 2 ).
Ansökan om godkännande av släktnamn, som redan finnes, bör göras på särskild ansökningsblankett (N 2), som kan fås hos patent- och registrerings- verket. För ansökan om nybildat släktnamn användes annan blankett (N 1). Handlingar, som fogas till ansökan, bör ej vara i större format än ansök- ningsblanketten.
Plats för att datera ansökningshandlingen finnes överst på blankettens högra del.
Fältet överst på blanketten med rubriken ”Kassastämpel” är avsett för patentverkets kassaanteckningar. Det skall icke ifyllas av sökanden.
I övrigt bör följande iakttagas (numreringen hänför sig till motsvarande nummer på blanketten).
1. För hustru skall även hennes släktnamn som ogift antecknas, lämpligen föregånget av ordet ”född”.
2. Anlitande av ombud är ej obligatoriskt. Upplysningsvis meddelas att i patentverket finnes en kommissionär för namnärenden, som åtager sig uppdrag för namnsökande.
36. Åberopas till stöd för ansökan att sökanden är släkt med bärare av det sökta namnet, angives detta genom kryss i rutan för ”släktskap”. Före— ligger annan anknytning än släktskap beträffande det begärda släkt— namnet anmärkes detta genom kryss i den därför avsedda rutan .
4-5. I detta fält anges skäl för ändring av det släktnamn som sökanden nu bär. Bär sökanden vanligt sonnamn eller annat släktnamn, som förekommer på den s. k. rikslistan över de vanligare svenska släktnamnen, sättes kryss i rutan vid punkt 4. Rikslistan kan erhållas hos namnbyrån. Annat skäl för ändring av det burna namnet kan vara att namnet eljest är mindre tjänligt som släktnamn. Exempel härpå är namn som så strider mot svenskt språkbruk, att det i allmänhet ej kan uttalas eller stavas, och namn som väcker anstöt eller löje eller av andra skäl är till direkt obehag för bäraren.
6-8. I detta fält anges skäl för att få det sökta släktnamnet. Rutan vid punkt 6 markeras med kryss om namnet bäres av t. ex. syskon eller barn till sökanden. På raden vid punkt 6 antecknas ”broder”, ”syster” eller i förekommande fall ”barn”. Har det sökta släktnamnet t. ex. burits av sökandens moder som ogift, markeras kryssrutan vid punkt 7 och till— skrives på raden ”moder”. Åberopas andra skäl än släktskap för att få det sökta släktnamnet, markeras kryssrutan vid punkt 8 och skälen antecknas under denna punkt.
12.
13.
14.
15.
16.
nor per sökande. Man, hustru och deras barn och adoptivbarn under 18 år behöver tillsammans ej erlägga mer än en avgift. Finnes eljest flera sökande skall ej mer än dubbel avgift erläggas. Anteckna i fält 9 och 10 att avgift bifogas ansökan. Ansökan upptages ej till prövning, förrän föreskriven avgift erlagts. I fält 10 angives betalningssätt med ordet ”kontant”, ”check”, ”post- giro” e. (1.
Aldersbetyg skall innehålla uppgift om sökandens civilstånd och barn under 18 år, som står under hans vårdnad och har hans släktnamn. För gifta bör användas åldersbetyg enligt formulär för äkta makar. Markera i detta och följande fält vilka handlingar som bifogas ansökan.
Gör syskon eller andra släktingar gemensam ansökan om nytt släkt- namn, skall släktskap styrkas genom födelse- och dopboksutdrag eller annat prästbevis.
Annat bevis om släktskap än födelse- och dopboksutdrag eller annat prästbevis markeras i detta rum.
Under denna punkt antecknas sådana övriga till ansökan fogade hand- lingar, som åberopas till stöd för namnändring.
Ansökningen skall undertecknas av alla sökande, som fyllt 18 år. An- litas ombud och underskriver denne ansökningen, skall fullmakten vara undertecknad av alla sökande över 18 år.
Om uppgift som skall lämnas ej rymmes i därför avsett fält på blanketten, kan hänvisning göras till blankettens baksida eller till särskild bilaga. I så fall angives fältets nummer.
T* ." flå-"trea
| I_——._ _".— _-. | -'
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINCAR 1964
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)»
Justitiedepartementet
Företagsinteckning. [10] Svensk namnbok 1964. [14]
Socialdepartementet
Bättre åldringsvård. [5] Arbetstidsförkortningens verkningar. [9]
Finansdepartementet
Värdesäkrlngskommittén 1. Indexlån. Del I. [1] 2. Indexlän. Del II. [2] Alkoholreklamen. [6] Statens skogar och skogsindustrler. [7]
Ecklesiastlkdepartementet liliaalårs utredning kyrka-stat III. Religionsfrihet. !.
Jordbruksdepartementet
Kapitalutvecklingen 1 det svenska lantbruket. [B] Älgfrågan. [11] Veterinärmedicinsk forskning och undervisning. Del II. [12]
Handelldepartementet Effektivare konsumentupplysning. [4]
Inrikesdepartementet Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden. [3]
AKTIEBOLAGET E G JOHANSSONS BOKTRYCKERI KARLSHAMN 1964