SOU 1964:3
Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden
Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Inrikesdepartementet
Bostadsbyggnadsutredningen, som tillkallats av chefen för socialdepartemen- tet efter bemyndigande lämnat av Kungl. Maj:t den 11 december 1959, har tidigare redovisat ett betänkande (>>Bostadsbyggnadsbehovet», SOU 1961: 51), innehållande en preliminär bedömning av bostadsbyggandets omfatt- ning och inriktning under första hälften av 1960—talet.
Sedan det första betänkandet avlämnades har chefen för socialdeparte- mentet genom beslut den 26 januari 1962 förordnat bankkamreraren Erik Karlsson att vara biträdande sekreterare åt utredningen samt genom beslut den 6 april 1962 entledigat förste aktuarien Ralph Johansson från meddelat förordnande att vara sekreterare och samtidigt tillkallat honom att såsom expert biträda utredningen. Sistnämnda dag förordnades byrådirektören Ingrid Dalén att vara sekreterare åt utredningen.
För att såsom expert biträda utredningen tillkallade chefen för socialde- partementet genom beslut den 29 september 1961 byrådirektören Einar Eriksson.
Redan på ett tidigt stadium fann utredningen att resultat från dittills genomförda statistiska undersökningar rörande bostadskonsumtionen och bostadsefterfrågan inte gav en så differentierad och ej heller en så aktuell bild, som utredningen ansåg sig behöva, av de mönster, efter vilka bostads- marknaden fungerade. Särskilt besvärande var bristen på undersökningar som belyste sambandet mellan hushållens hyresbetalningsförmåga och in- komster samt olika inkomstgruppers bostadspreferenser. Utredningen kun- de även konstatera att 1960 års allmänna bostadsräkning och de till denna knutna undersökningarna inte skulle komma att täcka denna brist.
På grund härav anhöll utredningen hos chefen för socialdepartementet om bemyndigande dels att utföra en statistisk undersökning i egen regi, dels att för uppläggningen av denna och för analysen av de erhållna tabell- materialen anlita särskild expertis. Båda framställningarna bifölls.
Planläggningen av undersökningen omhänderhades av docenten Lennart Holm, förste aktuarien Ralph Johansson och byrådirektören Bengt Svens- son. Den fortsatta ledningen av undersökningen har handhafts av förste aktuarien Ralph Johansson. För inhämtandet av primärmaterialet anlita- des statistiska centralbyråns utredningsinstitut och för den maskinella be— arbetningen dess maskincentral.
I första delen av det betänkande som nu föreligger (A. Bostadsförhål- landen och bostadsönskemål i tre regioner) lämnas en redogörelse för upp— läggningen och genomförandet av samt resultaten från denna undersökning. Redogörelsen har utarbetats av Ralph Johansson.
I samband med denna undersökning inhämtades även uppgifter för en specialundersökning angående yngre ogifta personers lägenhetsefterfrågan. Detta material har ännu ej bearbetats och kommer därför att redovisas i annat sammanhang.
Den andra delen av betänkandet (B. Bostadsmarknaden i ett expanderan- de samhälle) innehåller en studie av bostadsmarknadens struktur, byggd på resultaten från utredningens nyssnämnda undersökning och från vissa andra undersökningar av liknande art, som tidigare utförts. Denna del av betänkandet har utarbetats av fil. lic. Per Holm.
Redigeringen av betänkandet har utförts av Ingrid Dalén. Diagrammen i avsnitt B har ritats av arkitekten Örjan Thorsén. Utredningen avser att i ett kommande betänkande diskutera konsum- tions- och produktionsförutsättningarna för en höjd bostadsstandard och kommer där att till viss del grunda sina bedömningar på de resultat som Ralph Johansson och Per Holm i detta betänkande redovisar och på de teo- retiska modeller som här ställs upp. Enär dessa resultat och modeller be- dömts ha ett stort allmänt intresse i och för sig har utredningen ansett det angeläget att snarast möjligt bringa dem till allmänhetens kännedom och därför låtit utge dem i ett separat betänkande.
Under hänvisning till vad ovan sagts får bostadsbyggnadsutredningen här- med vördsamt överlämna sitt betänkande II, Konsumtionsmönster på bo- stadsmarknaden.
Stockholm den 15 januari 1964
Bertil Olsson
Sven Dahlberg Lennart Holm Alf Johansson
Willy Maria Lundberg Olle Olsson Erik Severin
A. Bostadsförhållanden och bostadsönskemål
i tre regioner
Av förste aktuarie Ralph Johansson
1. Planläggning och utförande
1.1. Bakgrund och syfte
Genom 1960 års allmänna bostadsräk- ning har erhållits en beskrivning av bostadsbeståndet, hushållen och bo- stadsförhållandena i skilda avseenden, såsom lägenheternas antal och beskaf— fenhet, olika befolkningsgruppers lägen— hetsinnehav och bostadsstandard m.m. Vid bostadsräkningen insamlades dock inte uppgifter om bostadskostnader. Uppgifter om inkomster i kombination med bostadsdata bearbetas endast för ett urval av hushåll.
För att möjliggöra en analys av sam- banden mellan inkomster, bostadsstan- dard och bostadskostnader beslöt bo— stadsbyggnadsutredningen att göra en kompletterande undersökning. Denna skulle även belysa hushållens flyttnings- vilja och bostadsönskemål, varvid sär- skilt de ekonomiska möjligheterna att realisera önskemålen skulle beaktas. Slutligen skulle i undersökningen med- tas ett särskilt avsnitt i syfte att belysa hushållens värdering av vissa egenska- per hos bostaden och bostadsområdet samt förekomst av vissa störningar ge- nom buller och luftföroreningar.
Undersökningen utgick från hypote- sen, att bostadsefterfrågan främst be- stäms av hushållets storlek, ålder och in- komst. Från bostadssocial synpunkt be- dömdes det vara mest angeläget att stu- dera barnfamiljernas bostadssituation med hänsyn till de nämnda variablerna.
1.2. Undersökningsområden
För en analys av sambanden mellan olika efterfrågebestämmande faktorer är det en fördel om man kan studera grupper av hushåll som med hänsyn till bostadsutbud och bostadsmarknadsför- hållanden samt allmänna ekonomiska förutsättningar är jämförbara. Med hän- syn härtill var ett antal exemplifieran- de lokala undersökningar att föredra. framför en riksundersökning. En riks- omfattande undersökning, som samti- digt kunde tillgodose anspråken på långtgående geografisk uppdelning, be- dömdes inte vara ekonomiskt försvar- bar, då data till stor del måste insamlas genom intervjuer och undersökningen vidare delvis måste ses som ett experi- ment. Utredningen valde därför att ut- föra lokala undersökningar i tre olik- artade regioner.
Med hänsyn till olikheterna mellan skilda landsdelar i fråga om bostadsför- hållandena valdes ett område i södra, ett i mellersta och ett i norra delen av landet. Vidare togs hänsyn till att re- gionerna borde vara olika i fråga om tätortsgrad, näringslivets struktur och befolkningsutveckling. Ur kostnadssyn- punkt var det angeläget att områdena inte var för stora.
Efter allmänna överväganden utval- des för undersökning Västerås stad, Skellefteå stad och landskommun samt Ljungby stad och delar av den A-region
Tabell A:]:I. Befolkningens åldersfördelning och tätortsbefolkningens antal 1960 samt folkökning 1951—60
Därav, i %, i åldern Folkökning/ minskning 1951—60 i
0/ /O
Folkmängd i tätorter 1 960
Folkmängd
Region 1960 —19 år
20—34 år
35—49 år
50— år
Västerås ............ Skellefteåområdet. . . Skellefteå stad. . . . Skellefteå lk ...... Ljungbyområdet. . . . Ljungby stad .....
77 778 43 871 22 760 21 111 18 583
9 297
32 33 32 34 30 31
22 21 22 20 18 21
23 23 22 24 21 22
23 23 24 22 31 26
76 194 33 894 12 21 800 21 12 094 4 10 803 8
8 751 30
29
Landsbygd ....... 9 286 29 14 20 37 2 052 —— 8
Tabell A:]:Z. Den förvärvsarbetande befolkningen efter näringsgren 1960
Därav, i %, tillhörande
Samt- liga för- värvs— arbe- tande
Region
bygg- nads- och an- lägg- nings- verk- samhet
tillverk- nings- industri m. m.
sam- färdsel
tjänster m. m.
36 044 1 17 695 10 9 516 2 8 179 20
Västerås ................ Skellefteåområdet ....... Skellefteå stad ........ Skellefteå lk .......... därav i Bolidens kyrko- bokföringsdistrikt . . . Ljungbyområdet ........ Ljungby stad ......... Landsbygd ...........
1 551 7 7 843 24 4 119 4 3 724 45
51 10 39 12 42 9 35 15
62 1 38 47 28
(”010100 UQQU!
för vilken Ljungby är centralort. I Ljungbyområdet ingår således förutom Ljungby stad hela Hamneda kommun samt Berga, Tutaryds, Ryssby, Angel- stads och Annerstads församlingar.
Folkmängden och dess åldersfördel— ning samt folkökningen mellan 1950 och 1960 i de tre områdena framgår av tabell A: 1: 1 och de förvärvsarbetan- des fördelning på näringsgrenar 1960 av tabell A: 1: 2.
1.3. Urval
Urvalet av undersökningsobjekt gjordes av statistiska centralbyråns utrednings-
institut. Som målsättning för urvalet uppställdes, att antalet observationer i grupperna av samboende makar med respektive 0, 1, 2 och minst 3 minder- åriga skulle vara så stort att analyser kunde göras för var och en av dem. Av kostnadsskäl skulle antalet intervjuer inom varje region begränsas till om- kring 1 000.
Urvalsenhet var bostadslägenhet en- ligt definitionen i 1960 års allmänna bo- stadsräkning. Som urvalsram begagna— des de 1960 avlämnade folk- och bo- stadsräkningsblanketterna komplette- rade med förteckningar över nybyggda lägenheter under perioden mellan räk-
Västerås
Skellefteå- området
Ljungby- området
Lägenheter med 1 boende ......................... 2—4 boende ...................... 5 och flera boende .................. Nybyggda lägenheter ................
ningstillfället den 1 november 1960 och urvalstidpunkten i mars 1961.
Då urvalet gjordes, var folk- och bo- stadsräkningsmaterialet inte färdig- granskat. Risken för fel och ofullstän- digheter, som kunde påverka urvalet, bedömdes dock vara obetydlig. Popu- lationernas storlek och sammansättning var inte kända utan måste skattas på grundval av äldre uppgifter.
För att tillräckligt många större hus- håll skulle erhållas i undersökningen måste dessa överrepresenteras i urvalet. På grundval av uppgifter från en lokal bostadsräkning i Västerås 1956 uppskat- tades, att urvalet skulle få lämplig sam- mansättning om lägenheter med fem eller flera boende erhöll dubbelt så stor urvalssannolikhet som övriga. I Väster- ås skulle dock även ett antal yngre en- personshushåll utväljas för en special- undersökning, varför där uttogs även ett
större antal lägenheter med en boende. Urvalstätheten i de tre regionerna fram— går av ovanstående tablå.
I Skellefteåområdet medtogs även obe- bodda lägenheter i urvalet.
Då urvalet gjorts, visade det sig att antalet utlottade lägenheter i Västerås utgjorde 1 388, i Skellefteåområdet 1 209 och i Ljungbyområdet 1 207. Antalet måste därför reduceras med nära 400 i Västerås och med omkring 200 i var- dera av de båda andra regionerna.
För att antalet hushåll i olika storleks- klasser skulle bli ungefär lika stort i alla regionerna gjordes dessa reduk- tioner i Västerås och Skellefteåområdet inte lika för alla grupper utan begrän- sades i Västerås till lägenheter med 1 och 2 boende och i Skellefteåområdet till hushåll med 2 eller flera boende. Reduktionerna framgår av följande tablå.
Lägenheter med . . . boende
1 2
Samtliga lägenheter
Nybyggda
4 lägenheter
Västerås Urval 1 ............... Reduktion ............. Urval 2 ...............
Skellefteåområdet Urval 1 ............... Reduktion ............. Urval 2 ...............
Ljungbyområdet Urval 1 ............... Reduktion ............. Urval 2 ...............
1 8 1.4. Uppgiftsinsamlingen
För undersökningen behövliga data om bostaden, frånsett bostadskostnad, kun- de erhållas från folk— och bostadsräk- ningsblanketterna. Likaså erhölls från dessa vissa uppgifter om det hushåll som bodde i lägenheten den 1 november 1960. När urvalet drogs, gjordes där- för en avskrift av blanketternas lägen— hetsuppgifter och av personuppgifter om bostadsföreståndaren och övriga hus- hållsmedlemmar. Denna avskrift använ- des som urvalsblankett. Uppgifterna på den kontrollerades vid intervjun. I de fall lägenheten bytt innehavare, ifylldes uppgifter om det nya hushållet vid in- tervjun. Inkomstuppgifter erhölls från 1961 års taxeringslängder och påfördes i efterhand.
övriga data insamlades genom inter- vjuer, vilka utfördes av statistiska cen- tralbyråns utredningsinstitut.
Intervjuerna utfördes huvudsakligen under april och maj 1961. Besöken avi- serades genom introduktionsbrev som angav undersökningens ändamål. Inter- vjun utfördes i hushåll med samboende makar antingen med enbart hustrun eller med båda makarna tillsammans. Endast om hustrun på grund av sjukdom eller dylikt inte var anträffbar, inter- vjuades enbart mannen. I övriga hus- håll intervjuades den person, som en- ligt urvalsblanketten var bostadsföre- ståndare. Intervjuformuläret återges i bilaga 1.
1.5. Bortfall
Bortfallet utgjorde i Västerås 46, i Skel- lefteåområdet 55 och i Ljungbyområdet 27 lägenheter, eller respektive 4, 5 och 3 procent av antalet utvalda. Det största bortfallet uppkom i gruppen av lägen- heter med en boende. Urval, antal be— arbetade formulär och bortfall med för-
delning efter orsak redovisas i tabell A: 1 : 3.
1.6. Definitioner
1.61. Lägenheter och bostadsförestånda- re m. m. I fråga om begreppen lägenhet, kök, rum och övriga bostadsdata har tillämpats samma definitioner som i 1900 års bostadsräkning. Detsamma gäl- ler begreppen bostadsföreståndare, hus- håll och boende med den avvikelsen att mantalsskrivningsförhållandena, som i bostadsräkningen hade betydelse för huruvida en person skulle räknas som bostadsföreståndare eller boende i viss lägenhet, inte har beaktats vid intervju- undersökningen.
Med hushåll avses således den person eller grupp av personer som bodde i lä- genheten vid intervjutillfället. Bostads- föresfåndare är den person som dispo- nerade över lägenheten i dess helhet. l hushåll med samboende makar har dock alltid mannen räknats som bostadsföre— ståndare, även om hustrun ägde eller hade hyreskontrakt för lägenheten. Med minderåriga avses samtliga boende som ej fyllt 16 år vid slutet av år 1960.
1.62. Inkomst. Inkomstuppgifter påför- des från taxeringslängderna vid taxe- ringskontoren i .de tre representerade länen. Uppgifter erhölls därvid för samt- liga som för år 1961 var taxerade inom länet, dvs. de som varit mantalsskrivna där är 1960. För senare inflyttade bo— stadsföreståndare noterades den före- gående mantalsskrivningsadressen, var- efter inkomstuppgifter erhölls från det län, där vederbörande var taxerad. Ge- nom detta förfarande blev bortfallet i fråga om inkomstuppgifter tämligen li- tet. Det utgjorde i Västerås 22, i Skel- lefteåområdet 31 och i Ljungbyområ- det 17.
Tabell A:]:3. Antal för undersökning uttagna lägenheter, antal bearbetade formulär och bortfallets storlek och orsaker
Region/urvalsgrupp
Antal för undersök- ning uttagna lägenheter
Antal bear- betade formulär
Därav på grund av
att utvald lägenhet ej var bostads— lägenhet
att huset var rivet eller obe- bott att lägen— heten var obebodd
vägran
att Ip ej var an- träffbar
övriga skäl
Bortfall
i % av
för under— sökning uttagna
Västerås. . . . . 1 boende. . 2 3 4 . 5 »
nybyggda lägenheter.
Skellefteåomrddet . . . . 0boende........
nybyggda lägenheter. Ljungbyområdet. .
1 boende.......
2 » . . . . . . . 3 . 5 » ............
nybyggda lägenheter..
v—t
NH
mHvHQv—NI QMMN] IH
068106] IHM N
:|”""l|| moll—Nl]
qqaah
..
..
”(Own-tl— afton—nuv—
..
[**FQLDNCD
Inkomstuppgifterna avser samman— räknad nettoinkomst enligt 1961 års taxering, dvs. för inkomståret 1960. I fråga om gifta inhämtades uppgifter om båda makarnas inkomst och i bearbet- ningen redovisas, om inte annat angi- ves, makarnas sammanräknade inkomst. För övriga hushåll avser uppgifterna bostadsföreståndarens sammanräknade nettoinkomst.
Taxeringsuppgifterna är inte fullt till— fredsställande som mått på inkomsten med hänsyn till undersökningens syfte. De bedömdes dock vara bättre än de uppgifter som skulle ha kunnat erhål- las genom intervjuer. Bristen i uppgif- terna torde främst bestå i att vissa in- komster såsom ersättningar från sjuk- och arbetslöshetskassor eller socialhjälp inte taxeras. Förekomsten av sådan in- komst är av störst betydelse bland dem som har låg deklarerad inkomst.
1.63. Bostadsutgift. Uppgifterna om bo- stadsutgift avser den beräknade årsut- giften för den lägenhet hushållet inne- hade vid intervjun. I utgifterna har inräknats bränslekostnad.
För hyres- och hostadsrättslägenheter med centralvärme inhämtades vid inter— vjun uppgift om den hyra eller avgift som erlagts vid senaste betalningstillfäl- le före intervjun, dvs. i regel för april eller maj månad 1961 eller för andra kvartalet 1961. Vidare frågades om hu- ruvida bränsletillägget under viss del av året var lägre eller högre än under den period uppgiften avsåg. De erhåll- na uppgifterna omräknades vid bearbet- ningen till årshyra. I syfte att erhålla så exakta uppgifter som möjligt ombads intervjupersonerna att ta fram verifika- tioner och kontrollera uppgifterna.
För hushåll som hade familjebostads- bidrag inhämtades uppgift om brutto- hyran. Nettohyran erhölls genom att fa- miljebostadsbidraget avdrogs. Uppgift
om bidragets storlek hämtades ur re- gister, varvid även de lämnade hyres- uppgif'terna kontrollerades.
I fråga om lägenheter utan central- värme erhölls uppgifter om hyran samt om hushållets beräknade utgift för bränsle. De redovisade uppgifterna av- ser hyra inklusive bränsle. Bränsleut— gifter för uppvärmning och utgifter för bränsle till matlagning och dylikt i lä- genheter med vedspis har inte kunnat särskiljas. Bostadsutgifterna för lägen- heter med och utan centralvärme är så- ledes inte fullt jämförbara.
Årsutgiften för enfamiljshus och lä- genhet i tvåfamiljshus som beboddes av ägaren beräknades efter specificering av utgifterna för år 1960. Följande ut- gifter specificerades. A. Låneskuld och kapitalkostnad:
Bottenlån Egnahemslån Andra lån
. övriga utgifter: Tomträttsavgäld Vattenavgift Avgifter för renhållning, sotning Försäkringsavgifter Bränsleutgifter Underhållskostnader övriga utgifter enligt specificering
vid intervjun. I de fall fullständiga uppgifter inte kunde lämnas fick utgiftsposterna upp- skattas av intervjupersonen. Genom att utgifterna specificerades och dessutom uppgifter inhämtades om taxerings- och brandförsäkringsvärde var det möjligt att vid granskningen upptäcka uppen— bart felaktiga uppgifter och uppskatta bostadsutgiften. Från de beräknade ut- gifterna avdrogs inkomster av uthyrda lägenheter eller lokaler, dock inte in- komst av inneboende.
De erhållna uppgifterna måste betrak- tas som ett osäkert mått på bostadsut- gifterna i småhus. Det bör särskilt upp-
märksammas, att ränta på eget kapital inte ingår, eftersom avsikten varit att mäta hushållens utgifter för bostaden. Å andra sidan kan i utgifterna ingå amorteringar som överstiger normal avskrivning och som alltså kan betrak- tas som sparande.
För jordbrukare och andra företaga- re som drev rörelse i anslutning till bo- staden var det speciellt svårt att lämna korrekta uppgifter om bostadsutgifter. Redovisningen av bostadsutgifter har därför i huvudsak begränsats till tät- orter.
1.7. Uppräkning
I redovisningen har talen uppräknats (vägts) med hänsyn till de olika urvals- sannolikheterna. Vägningstalen framgår av nedanstående tablå.
Uppräkningen har gjorts genom dupli- cering av hålkorten. Resultaten har inte uppräknats till totalnivå. Om detta skall göras, skall de vägda talen multipliceras för Västerås med 13, för Skellefteåom- rådet med 1,75 och för Ljungbyområdet med 3,6.
Västerås
Skellefteå- området
Lj unghy- området
Lägenheter med 0 boende .........................
2
5 och flera boende ................. Nybyggda lägenheter ................
NHlvNChw] NHNMNNI
2. Bostadsbeståndet
2.1. Beståndets sammansättning
I tabell A: 2: 1 redovisas bostadsbestån- dets fördelning efter lägenhetstyp, kva- litetsgrupp och hustyp i de tre regioner- na enligt 1960 års bostadsräkning jäm- förd med motsvarande fördelning av de hushåll som ingår i bearbetningen av intervjuundersökningen.
De tre regionerna visar stora skillna-
der i fråga om beståndets sammansätt— ning. I Västerås var sålunda enligt bo- stadsräkningen 68 procent av lägen— heterna om högst två rum och kök, me- dan motsvarande andel i Ljungbyom— rådet var 39 procent och i Skellefteåom- rådet 56 procent. Västerås hade vidare den högsta utrustningsstandarden och en liten andel småhus. Småhusen om-
Tabell A:2:1. Det procentuella antalet lägenheter enligt bostadsräkningen (BR) 1960 och hushåll enligt intervjuundersökningen av olika storlek, inom olika kvalitetsgrupper och i olika hustyper
Västerås Skellefteåområdet Ljungbyområdet
Lägenhetens storlek/lägen- hetens kvalitetsgrupp/
hustyp BR 1960
Intervju— under— sökn .
Intervj 11- under- sökn.
Intervju- under- sökn.
BR 1960 BR 1960
Samtliga lägenheter/hushåll 27 413
Andel (%) lägenheter/hus- håll
Lägenhetens storlek:
Utan kök och 1 rk ....... 2 rk ................... 3 rk ................... 4 o. flera rk .............
Lägenhetens kvalitets— grupp: Eget bad/duschrum, wc och ev ............... WC och ev, ej eget bad/ duschrum ............ Övriga kvalitetsgrupper. .
Uppgift saknas ..........
Hustyp:
Enfamilj shus ............ Tvåfamiljshus ........... Övriga hus .............
9891 9491 6 337 9881
1 Ovägt antal.
fattade 15 procent av lägenheterna i Västerås, 57 procent i Skellefteåområdet och 66 procent i Ljungbyområdet. Skill— naderna mellan regionerna kan delvis förklaras av att glesbygd ingår i olika omfattning. I städerna Skellefteå och Ljungby är småhusandelen sålunda 39 procent respektive 43 procent enligt bo- stadsräkningen och andelen lägenheter om högst två rum och kök 57 procent respektive 42 procent. I båda städerna är andelen lägenheter i den högsta kva- litctsgruppen 64 procent, alltså väsent- ligt lägre än i Västerås, där den är 73 procent.
Av tabell A: 2: 1 framgår även att det finns vissa avvikelser mellan uppgifter- na om bostadsbeståndet enligt bostads- räkningen och uppgifterna om hushål— len enligt intervjuundersökningen. Ef- tersom uppgifterna i det förstnämnda fallet avser samtliga lägenheter och i det senare hushåll, dvs. bebodda bo- stadslägenheter, är de dock inte helt jämförbara. Vidare har inträffat för- ändringar mellan bostadsräkningstill- fället den 1 november 1960 och urvals- tidpunkten i april 1961, vilket också i någon mån påverkar jämförbarheten. Slutligen har snedheten i bortfallet, vil- ket var koncentrerat till enpersonshus— hållen, medfört att de minsta lägenhets— typerna är underrepresenterade i bear- betningen.
Mätfel och definitionssvårigheter kan ha betydelse för jämförbarheten främst i fråga om fördelningen på hustyper, då dessa vid intervjuundersökningen be- stämdes genom intervjuarnas observa- tioner, medan uppgifterna om hustyp vid bostadsräkningen lämnades av de boende och fastighetsägarna samt i vissa avseenden kompletterades av de kom— munala granskningsorganen. Även i and- ra avseenden har ändringar gjorts vid intervjun, då observationerna inte över- ensstämt med uppgifterna på bostads-
räkningsblanketten. Dessa ändringar har varit få och någon undersökning av hur de påverkat lägenhetsfördelning- en har inte gjorts.
2.2. Hyror
Undersökningen medger inte någon när- mare beskrivning av hyresstrukturen. Urvalet är inte gjort i syfte att möj- liggöra en sådan beskrivning, varför åtskilliga grupper av lägenheter är så svagt representerade att det inte går att dra några bestämda slutsatser om hy- resnivån inom gruppen. Vidare är be— skrivningen av lägenheterna inte till- räckligt detaljerad för att möjliggöra närmare analys av hyrorna. För de van- ligast förekommande lägenheterna är dock materialet tillräckligt för att ge vissa uppgifter, som bland annat möj- liggör jämförelser mellan regionerna. Uppgifterna om hyrorna har i Skellef- teå— och Ljungbyområdena begränsats till tätorter.
I tabell A: 2: 2 redovisas medelhyror för de vanligaste lägenhetstyperna. Upp- gifterna inkluderar alla bränslekostna- der. I fråga om flerfamiljshus ingår bå- de hyres— och bostadsrättslägenheter.
Hyresläget för moderna lägenheter synes i Västerås och Skellefteåområdet vara tämligen likartat, medan hyrorna i Ljungbyområdet ligger på en något läg- re nivå. Om årshyran i Västerås sättes : 100 blir värdet för två rum och kök i Skellefteåområdet 102 och i Ljungby- området 98. För tre rum och kök blir jämförelsetalen 96 och 84 samt för fyra rum och kök 104 och 91.
I fråga om enfamiljshusen är skillna- derna mellan regionerna större och me- deltalen är för alla redovisade lägenhets— typer högst i Västerås och lägst i Ljung- byområdet. För exempelvis moderna lä- genheter om fyra rum och kök utgör medelhyran (årskostnaden) iSkellefteå-
Tabell A:2:2. Medelhyra inklusive värmekostnader för vissa lägenhetstyper
Västerås
Skellefteåområdet, tätorter
Ljungbyområdet, tätorter
Antal lä- genheter i under- sök— ningen, ovägt
Hustyp/lägenhetstyp
Antal lä- genheter i under- sök- ningen, ovägt
Antal lä- genheter i under- sök— ningen, ovägt
Flerfamiljshus
Lägenheter med eget bad/ duschrum, wc och ev 1 rum och kök ........ 2 rum och kök ........ 3 rum och kök ........ 4 rum och kök ........ Lägenheter med wc och ev, utan eget bad/duschrum 1 rum och kök ........ 2 rum och kök ........ Enfamiljshus
Lägenheter med eget bad/ duschrum, wc och ev 3 rum och kök ........ 4 rum och kök ........ 5 och flera rum och kök Lägenheter med wc och cv, utan eget bad/ duschrum 3 rum och kök ........ 4 rum och kök ........ Lägenheter utan wc och/ eller cv 3 rum och kök ........ 4 rum och kök ........
2 599 3 250 3 659
1 407 1 855
1 723
1 085
området 85 procent och i Ljungbyområ- det ungefär 70 procent av värdet för Västerås.
Uppgifter för olika årgångar av hus bekräftar att hyrorna för under 1950- talet byggda lägenheter är avsevärt hög- re än för lägenheter i samma kvalitets- grupp, byggda under 1940-talet. Dessa skillnader sammanhänger givetvis med att lägenheter tillkomna under 1950-ta- let har högre standard i skilda avse- enden, t. ex. i fråga om köksutrustning, badrumsinrcdning och dylikt. Likaså torde lägenhetsytan inom varje stor-
lekstyp vara större i 1950-ta1ets lägen- heter än i hus från 1940-talet. Hur stor del av skillnaderna, som är uttryck för hyressplittring i betydelsen att från stor- leks-, kvalitets- och andra synpunkter likvärdiga lägenheter från olika bygg- nadsperioder betingar olika hyror, kan således inte bedömas.
Medelhyrorna för vissa lägenhetsty- per, alla med eget bad- eller duschrum, wc och centralvärme, i flerfamiljshus byggda under 1940-talet och 1950-talet redovisas i tabell A: 2: 3.
Tabell A: 2: 3. Medelhyra inklusive värmekostnader för vissa lägenhetstgper i flerfamiljshus byggda åren 1941—50 och 1951—61
Västerås lrumochkök 2 rum och kök 3 rum och kök
Skellefteåområdet, tätorter 2 rum och kök 3 rum och kök
Ljungbyområdet, tätorter 3 rum och kök .....
Byggnadsår
1941—1950
1951—1961
Antal lä- genheter i under- sökningen, ovägt
Medel- hyra, kr/år
Antal lä- genheter i under- sökningen, ovägt
Medel- hyra, kr/år
Index 1941/50
100
33 125 78
31 126 94
3. Hushåll och bostadsföreståndare
I tabell A: 3: 1 redovisas hushållen och bostadsföreståndarna fördelade på vissa huvudgrupper efter civilstånd och ål- der. Till jämförelse redovisas motsva- rande fördelningar enligt 1960 års bo- stadsräkning.
Liksom förut har konstaterats beträf- fande befolkningens och bostadsbestån- dets sammansättning finns relativt sto— ra skillnader mellan undersökningsom- rådena i fråga om bostadsföreståndar- nas fördelning på de redovisade huv-ud- grupperna. Skillnaderna är dock större mellan glesbygd och tätbygd inom sam- ma region än mellan tätortsområdena i
skilda regioner, vilket framgår av den övre av tablåerna nedan.
I gruppen av makar i åldersklassen 20—64 år var hushållen i Västerås i ge- nomsnitt mindre och andelen hushåll med minderåriga lägre än i de båda andra regionerna. Andelen barnfamiljer var sålunda i Västerås 57 procent och i de båda andra regionerna omkring två tredjedelar.
Den genomsnittliga hushållsstorleken (: antal boende per 100 hushåll) i oli- ka åldersklasser framgår av uppgifter- na nederst på sidan.
I Skellefteå- och Ljungbyområdena
Västerås
Skellefteåområdet Ljungbyområdet
Tätorter Glesbygd Tätorter Glesbygd
Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) hushåll Makar 20—64 år ...................... 65— år ...................... Övriga ——64 år 65— år
756 193 642 346
77 61 53 9 7 14
7 19 22 7 12 11
Antal boende per 100 hushåll
Västerås
Skellefteå- området
Ljungby- området
Makar 20—34 år ......................... 35—49 år ......................... 50—64 år ......................... 65— år ......................... Övriga hushåll ——64 år ......................... 65— år .........................
Tabell A:3:1. Hushållen efter storlek samt efter hushållstyp och bostadsförestån- darens ålder enligt bostadsräkningen (BR) 1960 och intervjuundersökningen
Västerås Skellefteåområdet Ljungbyområdet Antal boende per hushåll]
hushållstyp/bostadsföre- Intervju- Intervju- Intervju- ståndarens ålder BR 1960 under- BR 1960 under- BR 1960 under- sökn. sökn. sökn.
Samtliga hushåll .......... 9891 94191 Andel (%) hushåll
9881
Antal boende per hushåll:
5 eller flera .............
H ushållslyp, bostadsföre— ståndarens ålder: Makar 20—34 år ............. 35—49 år ............. 50—64 år ............. 65— år ............. Övriga hushåll ——64 år ............. 65— år .............
1 Ovägt antal.
kan konstateras att familjerna i åldern gruppen var sålunda i båda tätortsområ- 20—64 år var i genomsnitt större på dena omkring 360 och i båda glesbygds- glesbygden än i tätorterna. Antalet bo— områdena omkring 390. ende per 100 hushåll i den nämnda
4. Inkomster
4.1. Inkomst och ålder
Makar i de aktiva åldrarna har avse- värt högre inkomster än Övriga hushåll och man kan även konstatera, att in- komsterna inom den förstnämnda grup- pen varierar med åldern. Inkomsten är sålunda högst i åldersklasserna 35— 49 år. Skillnaderna mellan regionerna i fråga om inkomstnivån är betydande oavsett om man jämför hela regionerna eller enbart tätorter. Medianinkomsten för makar i åldersklassen under 65 år var sålunda i Västerås omkring 19 000 kronor per år, i Skellefteåområdet om- kring 16000 kronor och i Ljungbyom- rådet omkring 14 000 kronor. I de båda sistnämnda regionernas tätorter var motsvarande belopp respektive 16 700 och 15700 kronor per år. Medianin- komsten på glesbygden var i Skellefteå- området omkring 12 500 kronor och i Ljungbyområdet mindre än 12 000 kro- nor per år.
Medianinkomsten för olika åldersklas- ser av hushåll framgår av nedanstående
tablå. Uppgifterna avser i fråga om ma— kar mannens och hustruns sammanräk- nade inkomst.
För gruppen övriga hushåll med bo- stadsföreståndare i åldern över 64 år har medianinkomst inte beräknats i Skel- lefteå- och Ljungbyregionerna. I båda områdena var ungefär 35 procent av hushållen i den nyssnämnda gruppen upptagna i taxeringslängden utan in— komst. I verkligheten torde dock fler- talet av dessa hushåll ha ålderspension.
4.2. Inkomst och bamantal
Inom gruppen av barnfamiljer minskar inkomsten i alla regionerna vid stigande barnantal. Som framgår av tablån överst s. 29 var sålunda medianinkomsten för hushåll med minst tre minderåriga om- kring 2 000 kronor lägre per år än för hushåll med en minderårig. Man kan även konstatera, att inkomsterna på glesbygden var avsevärt lägre än i tät- orterna.
Inkomstfördelningen för hushåll med
Medianinkomst, kronor per år, 1960
Västerås
Skellefteå- området
Ljungby- området
Makar 20—34 år ......................... 35—49 år ......................... 50—64 år ......................... 65— år ......................... Övriga hushåll ——64 år ......................... 65— år .........................
Samtliga ................. 0 minderåriga ........... 1 minderårig ............ 2 minderåriga ........... 3 och flera minderåriga . . .
Makar, mannen under 65 år
Medianinkomst, kronor per år
Västerås
Skellefteåområdet
Ljungbyområdet
Totalt Tätorter Totalt Tätorter
15 800 16 700 14 100 18 800 16 500 17 000 12 800 19 100 16 400 17 700 15 000 18 900 15 600 16 300 14 400 17 100 14 600 14 900 13 300
15 700 14 900 16 500 15 900 14 900
Tabell A:4:1. Makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga och mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960
Det procentuella antalet hushåll med
Antal Region/antal minderåriga _hushåll en årsinkomst av ...... kronor k" (1 per hushåll 1.5?qu oå an :; :;th _ 12 000— 16 000— 20 000 kål; ' g 11 999 15 999 19 999 _ Västerås .................. 727 13 20 24 40 2 0 ...................... 245 12 19 21 41 7 1 ...................... 202 10 20 25 42 3 2 ...................... 156 6 22 31 40 1 3 o. flera ............... 124 14 23 23 35 5 Skellefteåområdet Hela regionen ............. 685 21 29 23 24 3 O ...................... 211 23 27 17 29 4 1 ...................... 212 21 24 27 24 4 2 ...................... 149 15 38 27 18 2 3 o. flera ............... 113 28 32 21 17 2 Tätorter .................. 530 16 27 25 29 3 0 ...................... 170 17 27 18 35 3 1 ...................... 164 14 21 30 31 4 2 ...................... 116 12 34 30 20 4 3 o. flera ............... 80 26 33 21 20 —— Glesbygd ................. 155 43 35 14 5 3 Ljungbyområdet Hela regionen ............. 615 35 26 17 19 3 0 ...................... 171 44 20 11 21 4 1 ...................... 181 28 29 21 21 1 2 ...................... 143 31 30 19 17 3 3 o. flera ............... 120 39 30 15 12 3 Tätorter .................. 394 21 30 22 24 3 0 ...................... 107 31 22 13 28 5 1 ...................... 124 14 32 27 25 2 2 ...................... 96 19 29 24 23 4 3 o. flera ............... 67 17 42 22 14 4 Glesbygd ................. 221 65 20 7 8 0
olika antal minderåriga redovisas i ta- bell A: 4: 1. Av tabellen framgår bl.a., att andelen hushåll med inkomster över 20 000 kronor var lägre för flerbarns- familjerna än för hushållen i genom- snitt. Iakttagelsen gäller i fråga om alla tre regionerna. Skillnaden i inkomstni- vå mellan de tre regionerna framgår bland annat av att 40 % av makarna i åldersklassen 20—64 år i Västerås hade minst 20000 kronor i årsinkomst, me- dan 29 % av denna hushållsgrupp i Skel- lefteåområdets och 24 % i Ljungbyom— rådets tätorter hade minst 20000 kro- nor i årsinkomst.
4.3. Hustruns inkomst
En av orsakerna till att flerbarnsfamil- jerna har lägre inkomster än övriga sy- nes vara, att andelen hustrur med in- komst är lägre i hushåll med flera barn än bland övriga hushåll. I Västerås hade sålunda hustrun inkomst i ungefär hälf- ten av alla fullständiga familjer i ålders- klassen under 65 år, medan motsvarande andel av hushåll med minst tre minder- åriga var mindre än 40 procent. Motsva- rande andelar var som framgår av tabell A: 4: 2 i Skellefteåområdets tätorter 32 och 12 procent och i Ljungbyområdets tätorter 43 och 33 procent.
Tabell A:4:2. Makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga och hustruns inkomst år 1960
Antal
Det procentuella antalet hushåll, där
hushåll i under- sökning- en, ovägt
Region/antal minder— åriga per hushåll
hustrun saknar inkomst 1—
hustrun har en årsinkomst av ...... kronor
uppgift om hust- runs års- inkomst
saknas
6 000— 12 000
5 999 11 999 —
Västerås .................. 727 245 202 156 124
530 170 164 116 3 o. flera ............... 80
Ljungbyområdet, tätorter . . . . 394 0 107 124 96 3 o. flera ............... 67
30 17 27 21 35 18 32 11 26 6
20 8 21 12 23 11 18 —— 12 —
lemå (”59:30le
29 12 25 13 31 17 32 6 30 1
Hål WN
5.1. Bostadsutgift
Bostadsutgiftens medianvärde för olika hushålls- och åldersgrupper (utgiften sedan familjebostadsbidrag avdragits från den totala bostadskostnaden) framgår av uppgifterna i den översta av tablåerna nedan.
Utgifterna var på glesbygden avse- värt lägre än i tätorterna. Genomsnitts- utgiften för samtliga makar i ålders- klassen under 65 år _— beräknad som aritmetiskt medeltal och alltså inte fullt jämförbar med de ovan redovisade me- dianvärdena —— var sålunda i Skellefteå- områdets tätorter 2550 kronor och på glesbygden omkring 1500 kronor. I Ljungbyområdet var motsvarande tal ungefär 2400 och 1 400 kronor och i
5. Bostadsförhållanden vid undersökningstillfället
Västerås var medeltalet 2660 kronor. Skillnaden mellan glesbygd och tätor- ter inom varje region var således avse- värt större än skillnaderna mellan tät— orter i skilda regioner.
I tätorterna har makar i åldersklas— sen under 65 år fördelats efter antal minderåriga och bostadsutgift. Något påtagligt samband mellan antalet min- deråriga i hushållet och bostadsutgif— tens storlek har emellertid inte kunnat konstateras. Familjebostadsbidragen re- ducerar bostadsutgifterna för hushåll med minst två minderåriga och verkar således utjämnande. Medelutgiften för hushåll med olika antal minderåriga framgår av uppgifterna i tablån nederst på sidan.
Bostadsutgiftens medianvärde, kronor per år
Makar Övriga hushåll 20—34 år 35—49 år 50—64 år 65— år ——64 år 65— år Västerås .................. 2 380 2 600 2 340 1 840 1 570 1 300 Skellefteåområdet ......... 2 170 2 370 1 890 . . 1 540 . . Ljungbyområdet .......... 2 300 2 050 1 520 . . Makar, mannen under 65 år Bostadsutgift per hushåll, kronor per år _ Skellefteåområdet, Ljungbyområdet, V&Sterås tätorter tätorter Samtliga ................... 2 660 2 550 2 390 0 minderåriga ............. 2 540 2 430 2 370 1 minderårig .............. 2 730 2 620 2 400 2 minderåriga ............. 2 750 2 610 2 470 3 0. fl. minderåriga ........ 2 820 2 640 2 250
Tabell A: 5: ]. Makar, mannen under 65 år, efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 och efter bostadsutgift
Antal Det procentuella antalet hushåll med
hushåll
Region/årsm- i un der-
en bostadsutgift av ...... kronor per år
Medelut-
okänd gift,
komst, kronor .. . sokmng-
en, ovägt 1 800—
2 399
1 799
kronor
bostads- per år
2 400— utgift 2 999
3 000— 3 599
3 600
Västerås ....... 727 22 27 —11 999. 92 39 25
12 000—15 999. 145 29 40 16 000—19 999. 178 25 36 20 000—23 999. 118 22 18 24 000— 176 3 12 Okänd årsin— komst ....... 18
Skellefteåområ- det, tätorter . . —11 999. 12 000—15 999 . 16 000—19 999 . 20 000—23 999. 24 000—— Okänd årsin- komst .......
Ljungbyområ- det, tätorter . . -—11 999. 82 12 000—15 999. 16 000—19 999. 86 20 000—23 999. 47 24 000— . 46 Okänd årsin- komst ....... 12
19 15 17 15 10 9 17 7 7 19 12 7 21 23 16 24 22 38
2 659 2 220 2 220 2 339 2 680 3 570
I tabell A: 5: 1 redovisas makar i ål- dersklassen under 65 är fördelade efter mannens och hustruns sammanräknade inkomst samt efter bostadsutgift. Som framgår av tabellen stiger bostadsutgif- ten med inkomsten. Ökningen är dock tämligen svag upp till inkomstgränsen 20000 kronor, varefter den blir star- kare. I de högsta inkomstklasserna ökar också andelen hushåll med bostadsut- gift av minst 300 kronor i månaden kraf- tigt.
5.2. HyresProcent
5.21. Hushåll med olika antal minder- åriga. Bostadsutgiftens andel av in-
komsten har beräknats endast för ma- kar i åldersklassen under 65 år och uppgifterna har dessutom begränsats till tätorter.
För den nämnda gruppen av hushåll var bostadsutgiftens andel av inkoms- ten i alla tre undersökningsområdena i genomsnitt 13—14 procent. Andelen hushåll med bostadsutgifter som upp- gick till 20 procent eller större andel av inkomsten var dock större i Skellefteå- och Ljungbyområdenas tätorter än i Västerås. Som framgår av tabell A: 5: 2 var sålunda andelen hushåll med en hyresprocent av 20 eller däröver i Väs- terås 12 procent, i Ljungbyområdet 19 och i Skellefteåområdet 23 procent. Av
R . / tal Antal hushåll Det procentuella antalet hushåll med Summa bo— meigld); åar ': ga i undersök— en hyresprocent av stadsutgitter er hushåll ningen, i % av sum- p ovägt ——14 15—19 20— ma inkomster
V ästeräs ............. 727 62 0 ................. 245 65 1 ................. 202 62 2 ................. 156 59 3 o. flera .......... 124 60
Skellefteåområdet,
tätorter ............ 532 55 0 ................. 171 62 1 ................. 164 55 2 ................. 117 49 3 o. flera .......... 80 46 Ljungbyområdet, tätorter ............ 394 57 0 ................. 107 58 1 ................. 124 62 2 ................. 96 53 3 o. flera .......... 67 45
26 12 13,3 22 13 12,9 27 12 13,5 33 8 13,4 22 18 14,6
22 23 13,8 19 19 12,4 24 21 14,7 25 26 14,7 22 32 14,8 24 19 14,2 18 24 15,1 21 17 13,6 32 15 14,2 33 21 14,2
hushåll med tre eller flera minderåriga i det sistnämnda området använde om- kring en tredjedel minst 20 procent av inkomsten till bostadsutgifter.
För Västerås är det möjligt att för gruppen av hushåll med två och flera minderåriga jämföra den här beräk- nade hyresprocenten med en undersök- ning som gjordes 19461 och som avser hyres- och inkomstförhållanden 1945. .Iämförbarheten är visserligen inte full- ständig, eftersom beräkningen i 1946 års undersökning avser endast hyres- lägenheter. Endast en mindre del av hushållen bodde emellertid i andra än hyreslägenheter, varför denna begräns— ning inte i högre grad påverkar jäm- förbarheten.
Hyresprocentens medianvärde för hushåll med två eller flera minderåriga beräknades 1945 till 14 och var 1960 ungefär 13. Nivån synes alltså vara ungefär densamma vid båda tillfällena. Även spridningen var likartad enligt de båda undersökningarna. Andelen hus-
håll med en hyresprocent av högst 15 var således 1945 61 procent och 1960 60 procent; 24 respektive 29 procent av hushållen hade hyresprocenter mel- lan 15 och 20, och 15 respektive 11 pro- cent använde minst 20 procent av in- komsten till bostaden.
5.22. Hyresprocent och inkomst. Bo- stadsutgiftens andel av inkomsten mins- kar markant vid stigande inkomst. I alla tre regionerna utgjorde således bo— stadsutgiften i medeltal omkring en fjärdedel av inkomsten i inkomstklas— sen under 12000 kronor och omkring en tiondel i inkomstklassen 24 000 kro— nor och däröver. Man kan också, som framgår av uppgifterna överst på s. 34, konstatera, att den genomsnittliga ut- giftsandelen i varje inkomstklass är nu— gefär lika stor i alla tre regionerna.
1 Hushålls- och bostadsundersökning i Väs- terås 1946, utförd av Statens byggnadslåne- byrå. Stencil hos Kungl. Bostadsstyrelsen.
Makar, mannen under 65 år
Årsinkomst, kronor
Genomsnittlig hyresprocent
Västerås
Skellefteåområdet, tätorter
Ljungbyområdet, tätorter
-—11 999 .............. 12 OOO—15 999 .............. 16 000——19 999 .............. 20 OOO—23 999 ..............
28 16 13 12 11
25 16 14 13
9
Inom en och samma inkomstklass har något bestämt samband mellan antalet minderåriga i hushållet och hyrespro- centens storlek inte kunnat konstateras. Fördelar man hushållen på de två in- komstklasserna 12 000—19 999 kronor samt 20000 kronor och däröver samt på grupperna 0, 1 och minst 2 minder- åriga finner man sålunda exempelvis i Västerås, att bostadsutgiftens andel av inkomsten för alla tre grupperna i den lägre inkomstklassen är 14 procent, me-
dan den i den högre inkomstklassen ut- gör respektive 10, 11 och 12 procent. I de båda andra regionerna ligger talen i båda inkomstklasserna på ungefär sam- ma nivå som i Västerås, men någon tendens kan inte urskiljas.
5.3. Utrymmesstandard
Skillnaderna mellan de tre regionerna i fråga om bostadsbeståndets fördelning på lägenhetstyper återspeglas i bety— dande skillnader i utrymmesstandarden.
Tabell A:6:3. H uvudgrupper av hushåll efter lägenhetens storlek samt antalet bonings— rum per 100 boende
Region/hushållstyp] Antal hus- Det procentuella antalet hushåll i Antal bo—
håll i under- sökningen, ovägt
bostadsföreståndarens ålder
lgh utan kök, 1 rk
ningsrum per 100 boende
4 o. fl.
2 rk rk 3 rk
Västerås
Övriga hushåll år
Skellefteåområdet Makar 20—64 år ............. 65— år ............. Övriga hushåll 65— år ............. Ljungbyområdet Makar 20—64 år ............. 65— år ............. Övriga hushåll ———64 år ............. 65— år .............
SKELLEFTEÄ- LJUNGBY— OMRÅDET OMRÅDET
VÄSTERÅS
2034 35-49 50-64
Bostadsförg-ZO'BÅ 35-49 50-61. 20-34 35—49 50-64 st. ålder,ar
Diagram A:5:1. Lägenhetsfördelningen i olika åldersklasser av hushåll Makar, mannen under 65 år
VÄSTERÅS SKELLEFTEÄ- LJUNGBY— '/. OMRÅDET OMRÅDET
10
4 o. fl. rk
9
80
Antal minder-O 1 2 Soft. 0 1 2 Soil. 0 .l 2 Bott. åriga
Diagram A: 5:2. Lägenhetsfördelningen i hushåll med olika antal minderåriga Makar, mannen under 65 år
Antal rum/ 100 hushåll
390 ***" " 360 330 300 270 240 210 180
OMRÅDET
Bostadstöre- . . sl. ålder,år . 20 St.. & 3549
cc..
' 'ere sm '.
- ' ol':-
LJUNGBY— OMRÅDET
50-61.
Diagram A:5:3. Antal bostadsrum per 100 hushåll i olika åldersklasser
Makar, mannen under 65 år
Antal rum/ 100 hushåll
390 _ ——.— --.,, .,
360
330
300
270
nm
"50.432— ?! '
240
, c.. ... .. ."”
210
130
1 + 7221 551
.:.
o .. . VASTERÅS SKEL EFTEA— OMRÅDET
Antal minder- _ 0 m 1 2 ånga
LJUNGBY- OMRÅDET
133011.
Diagram A:5:5. Antal bostadsrum per 100 hushåll med olika antal minderåriga
Makar, mannen under 65 år
Antal rum/ 100 boende
130
120
110,1
1001
90 80 -
53:35:55?
.
.,.» o ! . I. .
0 . VÄSTERÅS SKELLEFTEA— LJUNGBV— OMRÅDET OMRÅDET
Bostadstörg- . 20'34 & 35-49 50-64 st. ålder,or
Diagram A:5:4. Antal bostadsrum per 100 boende i olika åldersklasser
Makar, mannen under 65 år
Antal rum/ 100 boende
130 120 110 100 90 80 70 60. ' l...; ! 50 SKELLEFTEÅ— LJUN av—
OMRÅDET OMR DET
Antal minder- . 0 1 m 2 E 3 o tl. åriga
Diagram A:5:6. Antal bostadsrum per 100 boende i hushåll med olika antal minderåriga
Makar, mannen under 65 år
Makar, mannen under 65 år
Det procentuella antalet trångbodda hushåll
Västerås Skellefteåområdet Ljungbyområdet
Samtliga ................... 12 0 minderåriga ............. 4 1 minderårig .............. 11 2 minderåriga ............. 12 3 o. fl. minderåriga ........ 48
3
1 1 9 1 12 3 32 16
Denna är högst i Ljungbyområdet och lägst i Västerås.
H'uvudgrupperna av hushåll redovisas i tabell A:5:3 fördelade efter lägen- hetstyp samt efter antalet boningsrum (kök ej medräknade) per 100 boende.
Utrymmesstandarden i olika ålders— klasser av familjer och i familjer med olika antal minderåriga illustreras av diagrammen A: 5: 1—6. Av diagram A: 5:2 framgår bl. a., att familjer med 1 och 2 barn i stor utsträckning bor i två— rumslägenheter både i Västerås och i Skellefteåområdet — omkring 45 pro- cent av ettbarnsfamiljerna och drygt 40 procent respektive en tredjedel av tvåbarnsfamiljerna. Som framgår av dia— grammen A: 5: 4 och A: 5: 6 ökar ut— rymmesstandarden, uttryckt i antal bo- ningsrum per boende, ju äldre hushål- let blir, men minskar, då antalet min- deråriga i hushållet ökar. Tendensen är densamma i alla tre regionerna.
Diagrammen kan kompletteras med ovanstående uppgifter om andelen trångbodda hushåll enligt normen mer än två boende per boningsrum.
5.31. Inkomst och utrymmesstandard. Hushållens utrymmesstandard, uttryckt i antal boningsrum per boende, ökar med stigande inkomst. Likaså ökar den ge- nomsnittliga lägenhetsstorleken vid sti- gande inkomster. Som framgår av dia- grammen A: 5: 7 och A: 5: 8, vilka visar antalet boningsrum per hushåll respek-
tive boende i olika inkomstklasser av makar i åldersklassen under 65 är, ökar dock inte lägenhetsstorleken i alla in- komstklasser. Så är exempelvis i Väster- ås lägenhetsstorleken oförändrad i det stora inkomstskiktet från 12000 till 18 000 kronor, som vid undersöknings- tillfället omfattade ungefär en tredjedel av hushållen. Bostadsutrymmet per per- son visar likaså vissa oregelbundenhe- ter och är både i Västerås och i Skellef- teåområdet större i inkomstklassen 12 OOO—13999 kronor än i de två när- mast högre inkomstklasserna. Fördelningen på lägenhetstyper vi- sar, särskilt i Västerås, tämligen små skillnader mellan olika inkomstklasser under 20000 kronor. Tvårumslägenhe- terna dominerar, och som framgår av tabell A: 5: 4 bor i Västerås 50 a 60 pro- cent av hushållen i varje inkomstklass mellan 12000 och 20000 kronor i lä- genheter om två rum och kök. Det är först vid inkomster över 24 000 kronor som en majoritet av familjerna bor i lägenheter om minst tre rum och kök och endast i den högsta inkomstklassen, 32000 kronor och däröver, dominerar lägenheter om minst fyra rum och kök. En liknande »inkomsttröskel» kan spå— ras i Skellefteåområdet. Tvårumslägen- heterna är där inte lika dominerande och ettrumslägenheter har avsevärt mindre betydelse än i Västerås. I in— komstklasserna mellan 12 000 och 20 000 kronor bor emellertid omkring 45 pro-
Antal rum/ 100 hushåll
480
VÄSTERÅS SKELLEFTEÄ- LJUNGBY- OMRÅDET OMRÅDET
450
420
390
360
330
300
. 150 — ' ' ' ' Arstnk. -11 12- 14- 16- 19- 2024- 32- '" 12- 14- 16- 18- 2024- 32- '11 12— 14— 16' 18— 20 24' 32- 1000-talkr 13-15 17 19 23 31 13-15 17 19 '23 31 13-15 17 19 '23 31
Diagram A: 5: 7. Antal bostadsrum per 100 hushåll i olika inkomstklasser 1 Makar, mannen under 65 år
Antal rum/ VÄSTERÅS SKELLEFTEÄ— LJUNGBY- 100 boende OMRÅDET OMRÅDET
130
120
110
100 —
90—
80
70
60—
. 5 i A . . Arsink. -11 12- 14— 16- 1s- 20 24- 32- -11 12- 14- 16- 18- eo 24- 32- -11 12- 14- 16- 18- 20 24- 32— 100040|kr 13- 15 17 19 23 31 13- 15 17 19 23 31 13- 15 17 19 23 31
Diagram A: 5: 8. Antal bostadsrum per 100 boende i olika inkomstklasser Makar, mannen under 65 år
Tabell A: 5: 4. Makar, mannen under 65 år, efter mannens och hustruns sammanräk- nade netloinkomsl år 1960 samt eller lägenhetens storlek
Region / årsin- komst, kronor
Antal hus- Det procentuella antalet hushåll i håll i under- sökningen, ovägt
lgh utan kök, 1 rk
2rk 3rk 4 o. flera rk
Västerås .............
——11 999 ....... 12 OOO—13 999 ....... 14 OOO—15 999 ....... 16 OOO—17 999 ....... 18 OOO—19 999 ....... 20 OOO—23 999 ....... 24 OOO—31 999 ....... 32 000— Okänd årsinkomst. . . .
Skelle/ledområdet, iälorler .............. —11 999 ....... 12 OOO—13 999 ....... 14 OOO—15 999 ....... 16 OOO—17 999 ....... 18 OOO—19 999 ....... 20 OOO—23 999 ....... 24 OOO—31 999 ....... 32 000— Okänd årsinkomst. . . .
Ljungbyområdet, läiorier ..............
—11 999 ....... 12 OOO—13 999 ....... 14 OOO—15 999 ....... 16 OOO—17 999 ....... 18 OOO—19 999 ....... 20 OOO—23 999 ....... 24 OOO—31 999 ....... 32 000— .......
727 92 55 90 94 84 1 18 101 75 18
532 88 69 76 87 47 49 49 49 18
394 82 52 69 47 39 47 23 23
Okänd årsinkomst. . . .
12
14 25 18 20 15 10 14
6
- H ' 035301! hata—103
:(.—911111»:le
7
33
43 27 16 49 18 8 60 18 4 54 18 8 57 22 6 57 24 9 39 32 14 29 45 19
60
36 31 26 36 28 18 42 29 23 46 37 11 42 28 26 45 23 31 35 37 24 29 36 33
3 34 61 23 42 34 28 41 28 45 34 21 19 50 29 21 47 32 11 57 32 29 38 33 11 34 55 — 18 79
varefter minskar; i den högsta inkomstklassen
andelen
cent i lägenheter om två rum och kök,
tvårumslägenheter
dominerar liksom i Västerås lägenheter om minst fyra rum och kök. I Ljungby- området slutligen synes två rum och kök vara en vanlig familjebostad endast i inkomstläget under 14 000 kronor. Om- kring hälften av hushållen med inkoms- ter mellan 14 000 och 19 999 kronor bor i tre rum och kök. Den följande in— komstklassen visar en ökning av andelen hushåll i tvårumslägenheter till nära 30 procent. Ökningen synes inte vara
helt slumpmässig utan sammanhänger med en minskning i hushållsstorleken. Antalet boende per 100 lägenheter är sålunda 371 i inkomstklassen 18 000— 19 999 kronor och 321 i inkomstklassen 20 000—23 999 kronor.
I tabell A:5:5 har variablerna in- komst och barnantal kombinerats och den genomsnittliga lägenhetsstorleken och utrymmesstandarden beräknats för hushåll med olika antal minderåriga, fördelade på de två inkomstskikten 12 000—19 999 kronor samt 20 000 kro- nor och däröver.
Tabell A: 5: 5. Makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga och årsinkomst samt efter antal boningsrum per 100 hushåll och per 100 boende
Årsinkomst, kronor
12 OOO—19 999
20 000 —
Region/antal minderåriga
per hushåll Antal hushåll i undersök- ningen, ovägt
Antal boningsrum per 100
hushåll
Antal hushåll i undersök- ningen, ovägt
Antal boningsrum per 100
boende hushåll boende
Västerås ................. 95 91
137
208 215 2 o. flera ............... 245 Skellefteåområdet, tätorter. . .
77 83 119
256 273
2 o. flera ............... 298
Ljungbyområdet, tätorter . . . 0 .
38 73 96
349 305 318
2 o. flera ...............
277 308 333
84 65 52
103 84 107
314 322 370
58 49 40
95 76 62
134 89 67
31 31 31
383 367 394
108 91
I Västerås och Skellefteåområdet ökar lägenhetsstorleken inom båda inkomst- skikten, då antalet barn i hushållet ökar, medan man i Ljungbyområdet finner, att ettbarnsfamiljerna i båda inkomst- skikten har i genomsnitt mindre lägen- heter än hushåll utan minderåriga. Den genomsnittliga utrymmesstandarden sjunker starkt i alla tre områdena och i båda inkomstskikten, då antalet min- deråriga i hushållet ökar. Jämför man hushåll med en och med minst två min- deråriga finner man i inkomstskiktet 12 OOO—19 999 kronor att två- och fler- bamsfamiljerna har 20—25 procent färre rum per 100 boende än ettbarns- familjerna. I det högre inkomstskiktet är skillnaden i Västerås ungefär den- samma och i de båda andra områdena är den något mindre. Skillnaderna mel— lan de två inkomstskikten är betydande i alla. tre områdena. Så kan t. ex. för hushåll med minst två minderåriga kon- stateras, att antalet boningsrum per hus— håll i Västerås är 36 procent större i
det högre inkomstskiktet, medan mot- svarande ökning i Skellefteåomradets och Ljungbyområdets tätorter är om- kring 25 procent.
Det kan slutligen i fråga om gruppen av makar i åldersklassen under 65 år konstateras, att trångboddheten enligt normen mer än två boende per bo- ningsrum minskar starkt vid ökande in- komster, vilket framgår av uppgifterna i tablån överst på s. 41.
I fråga om andra hushåll än makar i åldersklassen under 65 år kan i Väs- terås konstateras, att andelen hushåll i större lägenheter ökar vid stigande in- komst. Av de icke gifta bostadsförestån- dare i åldern under 65 år som hade mindre än 8000 kronor i årsinkomst bodde således omkring tre fjärdedelar i lägenheter om högst ett rum och kök och omkring en fjärdedel i två eller fle- ra rum och kök. I inkomstklassen 8 000 ——11 999 kronor ökade andelen hushåll i lägenheter om minst två rum och kök till en tredjedel och i inkomstklassen
Makar, mannen under 65 år
Årsinkomst, kronor
Det procentuella antalet trångbodda
Västerås
Skellefteåområdet , tätorter
Lj ungbyområdet, tätorter
Samtliga ................... 12 —11 999 ............ 22
12 OOO—15 999 ............ 19 16 OOO—19 999 ............ 13 20 OOO—23 999 ............ 9 24 OOO—31 999 ............ 3
12000 kronor och däröver till drygt hälften. Varken i Skellefteå- eller i Ljungbyområdet har någon samvaria- tion mellan inkomst och lägenhetsstor— lek kunnat konstateras i denna hushålls- grupp, vilket dock till en del kan för- klaras av att någon uppdelning på tät- orter och glesbygd inte har gjorts, var— för jämförbarhet med Västerås inte fö- religger.
5.4. Utrustningsstandard
Makar i åldersklassen under 65 år har i alla regionerna avsevärt högre utrust- ningsstandard än övriga. Av denna hus— hållsgrupp bodde således i Västerås om- kring 85 procent och i Skellefteå- och Ljungbyområdena omkring 65 procent i lägenheter med eget bad- eller dusch- rum, wc och centralvärme. Motsvarande andelar var för äldre makar respektive 55, 28 och 33 procent och för övriga hushåll med bostadsföreståndare i ål-
dern 65 år och däröver respektive 44, 35 och 17 procent.
I Ljungbyområdet, där utrustnings- standarden genomsnittligt är lägst, ökar andelen hushåll i moderna lägenheter vid stigande inkomst inom hushålls- gruppen makar i åldersklassen under 65 år. Andelen hushåll som bodde i »moderna» lägenheter var sålunda i in- komstklasserna under 16 000 kronor om- kring 70 procent, mellan 16000 och 24 000 kronor nära 90 procent och i in- komstklassen 24000 kronor och där- över drygt 90 procent.
I gruppen av »övriga» bostadsföre— ståndare i åldersklassen under 65 år ökar andelen hushåll i moderna lägen- heter vid stigande inkomst i alla regio- nerna. Inom denna hushållsgrupp synes således förbättring av lägenheternas tekniska och hygieniska kvalitet komma i första hand vid en inkomsthöjning, medan efterfrågan på utrymme ökar i mindre grad eller inte alls.
»Övriga hushåll» under 65 år
Årsinkomst, kronor Det procentuella antalet hushåll i moderna lägenheter
Västerås Samtliga ................... 59 — 7 999 ............ 44 8 ooo—11 999 ............ 65
............ 72
Skellefteåområdet Ljungbyområdet 48 36 21 22 53 54 64 66
Tabell A:5:6. Makar, mannen under 65 år, i enfamiljshus i procent av samtliga i olika inkomstklasser
Samt—
Årsinkomst, kronor
liga hushåll
11 999
20 000- 23 999
24 000- 31 999
32 000
12 000- 15 999
16 000- 19 999
Västerås Antal hushåll i undersök- ningen, ovägt .......... Andel (%) hushåll i enfamiljshus byggda före 1956 ............ i enfamiljshus byggda 1956—61 ............
Skellefteåområdet, tätorter Antal hushåll i undersök- ningen, ovägt .......... Andel (%) hushåll i enfamiljshus byggda före 1956 ............ i enfamiljshus byggda 1956—61 ............
Ljungbyområdet, tätorter Antal hushåll i undersök- ningen, ovägt .......... Andel (%) hushåll i enfamiljshus byggda före 1956 ............ i enfamiljshus byggda 1956—61 ............
5.5. Hushåll i enfamiljshus
Av makar i åldersklassen under 65 år bodde i Västerås 13 procent och i de båda andra regionernas tätortsdelar un- gefär en tredjedel i enfamiljshus. Det totala antalet hushållsmedlemmar sy- nes ha viss betydelse för valet av hus— typ och likaså tyder uppgifterna på, att bosättningen i småhus ökar efter 35-års- åldern. Av hushållen i åldersklassen 20—34 år bodde sålunda i Västerås 7 procent i småhus, medan motsvarande procenttal i åldersklasserna 35—49 och 50—64 år var respektive 19 och 25. Upp— gifterna ger däremot inte något belägg för, att en ökning av inkomsterna skul- le öka efterfrågan på enfamiljshus. Det enda som tyder härpå är det förhållan- det, att andelen hushåll som bor i en—
familjshus både i Västerås och Skellef- teåområdets tätorter ökar starkt i den högsta av de redovisade inkomstklas- serna, dvs. i inkomstläget över 32000 kronor. Under denna gräns bor i Väs- terås omkring en tiondel av hushållen i enfamiljshus, medan över den nämnda inkomstgränsen så är förhållandet med omkring en tredjedel. Som tidigare nämnts ökar lågenhetsstorleken i in- komstläget över 32 000 kronor till minst fyra rum och kök för en stor del av hus- hållen, dvs. .till en storlek där småhusen har större möjlighet att. kostnadsmässigt konkurrera med flerfamiljshusen.
För varje inkomstklass har även un- dersökts fördelningen på äldre och ny- byggda enfamiljshus. Inte heller andelen hushåll i nybyggda enfamiljshus synes
enligt dessa uppgifter, som redovisas i tabell A:5: 6, ha något samband med inkomsten.
5.6. Hushåll med familjehostadsbidrag
Familjebostadsbidrag kan utgå till hus- håll med barn under 16 år under förut- sättning att bostaden uppfyller vissa standardkrav och den beskattningsbara inkomsten understiger en för varje barn- antal och bidragstyp bestämd gräns. Till familjer med ett barn kunde famil- jebostadsbidrag vid undersökningstill- fället utgå, om den beskattningsbara in- komsten understeg 5 000 kronor. Antalet ettbarnsfamiljer med familjebostadsbi- drag var i urvalet så litet, att någon be- arbetning ej har kunnat göras. De föl- jande uppgifterna avser således endast familjer med två eller flera minderåriga. Huvudregeln beträffande dessa var vid undersökningstillfället, att helt bidrag kunde utgå om hushållet bodde i lägen- het om minst två rum och kök, utrustad med centralvärme, wc och badrum och vidare att makarnas beskattningsbara inkomst för en tvåbarnsfamilj inte över- steg 7 000 kronor. Inkomstgränsen höj- des med 1 000 kronor för varje barn upp till sex och var alltså för hushåll med sex eller flera barn 11 000 kronor i be— skattningsbart belopp. Helt bidrag ut- gjorde i Västerås och Ljungbyområdet 570 kronor per år för hushåll med två minderåriga och ökade med 150 kro— nor för varje barn utöver två. I Skellef- teåområdet var beloppet för två minder— åriga 630 kronor per år. Till hushåll med en beskattningsbar inkomst av 7100—8 500 kronor (för hushåll med två barn) kunde reducerat bidrag utgå och till hushåll med en beskattningsbar inkomst av högst 5000 kronor (likaså för tvåbarnsfamilj) kunde förhöjt bi- drag utgå. Inkomstprövningen avser den beskattningsbara inkomsten enligt taxe-
ringen året före det år då bidrag utgår. Inkomsten kan därefter ha ändrats och i undersökningsmaterialet torde således finnas bidragstagare i högre inkomst— klasser, vilka vid en förnyad inkomst- prövning inte skulle bli berättigade till bidrag.
Antalet hushåll med två eller flera barn som hade familjebostadsbidrag var i urvalet 65 i Västerås, 85 i Skellefteå— området och 90 i Ljungbyområdet, vil- ket utgör respektive 22, 30 och 31 pro— cent av samtliga hushåll med två och fle- ra minderåriga. Hushåll med två barn hade bidrag i mindre omfattning än hus- håll med minst tre barn. Andelen bi- dragsfamiljer var sålunda i de tre re- gionerna respektive 16, 22 och 23 pro- cent av familjer med två barn och re- spektive 34, 43 och 44 procent av famil- jer med minst tre barn. Inkomstfördel- ningen för hushåll med respektive utan familjebostadsbidrag framgår av upp- gifterna överst på s. 44.
Hushållen med familjebostadsbidrag utgjorde i Västerås omkring hälften av samtliga två- och flerbarnsfamiljer i in- komstklasserna under 12 000 kronor och 12 000—15 999 kronor samt 17 procent av hushållen i inkomstklassen 16 000— 19999 kronor. I Skellefteåområdet var andelen familjer med bidrag 48 procent i inkomstklassen under 12000 kronor, 40 procent i inkomstklassen 12 000— 15 999 kronor och 20 procent i inkomst- klassen 16 000—19999 kronor. Motsva- rande tal för Ljungbyområdet var respektive 33, 44 och 35 procent.
Att inte alla hushåll i de lägsta in- komstklasserna har familjebostadsbi- drag kan främst bero på att de bor i lä- genheter, som inte uppfyller bidragsbe- stämmelsernas villkor i fråga om stor— lek, utrustning eller byggnadsår. Även tidpunkten för inkomstprövningen kan inverka. En del hushåll kan sålunda ha haft högre inkomst enligt taxeringen
Makar, mannen under 65 år, med 2 eller flera minderåriga
Antal hushåll i under— sökningen, ovägt
Det procentuella antalet hushåll med
en årsinkomst av ...... kronor
okänd års-
12 000 — 16 000 — 20 000 inkomst 15 999 19 999 ——
Västerås Hushåll med familjebostads— bidrag .................. Hushåll utan familjebostads- bidrag ..................
Skellefteåområdet Hushåll med familjebostads- bidrag ................. Hushåll utan familjebostads- bidrag .................
Ljungbyområdet Hushåll med familjebostads- bidrag ................. Hushåll utan familjebostads- bidrag ................. 173
35 42 20 1 34 24 17 22
1959, som i regel varit avgörande för om bidrag skulle utgå, än vid undersök- ningstillfället.
Som framgår av uppgifterna i tabell A: 5: 7 bodde i Västerås och Skellefteå- området omkring en tiondel av samtliga
två- och flerbarnsfamiljer utan familje- bostadsbidrag i ettrumslägenheter. De kunde följaktligen inte erhålla bidrag, eftersom lägenheterna var för små. An- delen hushåll utan bidrag, som bodde i lägenheter byggda 1940 eller tidigare
Tabell A: 5: 7. Hushåll med respektive utan familjebostadsbidrag efter lägenhetens storlek och husets byggnadsår
V ästerås Skellefteåområdet Lj un gbyområdet
Lägenhetens storlek]
husets byggnadsår Hushåll med bidrag
|Hushåll utan bidrag
Hushåll utan bidrag
Hushåll med bidrag
Hushåll utan bidrag
Hushåll med bidrag
Antal hushåll i undersök-
Andel (%) hushåll
Lägenhetens storlek: 1 rum och kök .......... 2 rum och kök .......... 3 rum och kök .......... 4 o. flera rum och kök . . .
Husets byggnadsår:
—1 940 ............. 1941—1950 ............. 1951—1961 ............. Okänt .................
ningen, ovägt ........... 65 215 85 177 90 173
och i regel inte kunde erhålla bidrag på grund av tidsgränsen i fråga om husets byggnadsår, var i Västerås 19 procent, i Skellefteåområdet 48 procent och i Ljungbyområdet 49 procent. Även en mindre del av hushållen med bidrag bodde i hus färdigställda före 1940. Des- sa torde bo i lägenheter, som byggts om under senare år och som därigenom har blivit godkända för bidrag.
Av samtliga hushåll med familjebo- stadsbidrag i Västerås var 41 procent trångbodda, medan andelen trångbodda av övriga hushåll med minst två min— deråriga var 19 procent. I de båda and— ra regionerna var hushåll med och utan familjebostadsbidrag trångbodda i un- gefär samma omfattning. I Skellefteåom- rådet var det relativa antalet trångbod—
da i de båda grupperna respektive 19 och 16 procent och i Ljungbyområdet var motsvarande tal 7 och 9 procent.
Familjebostadsbidragen medför en be- tydande reduktion av hyresprocenten för de berörda hushållen. Om bidrag inte hade utgått, skulle sålunda i Väster— ås 37 procent, i Skellefteåområdets tät- orter 63 procent och i Ljungbyområdets tätorter 35 procent av »bidragsfamiljer- na» ha haft en hyresprocent av minst 20 för de lägenheter de innehade vid intervjun. Motsvarande andelar sedan den faktiska bostadskostnaden reduce- rats med familjebostadsbidrag är respektive 16, 29 och 16 procent. För- delningen på hyresprocentklasser fram- går av följande uppgifter.
Det procentuella antalet hushåll med en hyresprocent av —14 15—19 20— Västerås Hushåll med familjebostads- bidrag med bidrag ............. 44 40 16 utan bidrag ............. 11 52 37 Hushåll utan familjebostads- bidrag ................. 65 26 9 Skellefteåområdet, tätorter Hushåll med familjebostads— bidrag med bidrag ............. 38 33 29 utan bidrag ............. 12 25 63 Hushåll utan familjebostads- bidrag ................. 53 20 27 Ljungbyområdet, tätorter Hushåll med familjebostads- bidrag med bidrag ............. 51 33 16 utan bidrag ............. 25 40 35 Hushåll utan familjebostads- bidrag .................
6. Flyttningsvilja och bostadsönskemål
6.1. Frågans formulering och syfte
Avsnittet om flyttningsvilja och bostads- önskemål inleddes vid intervjun med en allmän fråga »Funderar Ni på att flytta under den närmaste framtiden?». Om svaret på denna fråga blev ja, fortsattes intervjun med en rad frågor om orsa- ken till flyttningsintresset, vidtagna åt- gärder för att erhålla annan bostad och önskemål om bostad. I övriga fall av- bröts intervjun efter den inledande frågan.
Målsättningen vid planeringen av den- na del av undersökningen var att få ett mått på hur stor del av hushållen i olika hushållsgrupper, som visade in- tresse att flytta, att försöka bedöma sam- banden mellan flyttningsvilja och hus- hällens aktuella bostadssituation och in- komst samt att belysa bostadsönskemå- lens inriktning i stora drag, hushållens uppfattning om flyttningsorsakerna och den aktivitet de visat för att erhålla an- nan bostad. Med den formulering frå- gan har givits, torde man få räkna med att ja-svaren omfattar inte bara bestäm- da och övertänkta önskemål om att by- ta bostad utan också tämligen vaga fun- deringar.
Antalet ja-svar på den inledande frå- gan var i Västerås 343, i Skellefteåområ— det 221 och i Ljungbyområdet 202. Re- lativt sett utgjorde de som visade in- tresse för att flytta omkring en tredje- del respektive en fjärdedel och en fem- tedel av samtliga hushåll i regionerna i nyssnämnd ordning. Dessa hushåll be-
tecknas i fortsättningen som flyttnings- villiga. Det bör dock även framhållas, att flyttningsintresset i en del fall kan vara uttryck för ett tvång att flytta på grund av ändrade arbetsförhållanden, husets rivning eller dylikt och sålunda inte vara uttryck för ett positivt önske- mål. Så vitt man kan bedöma av uppgiv- na orsaker till flyttningsintresset och kommentarer därtill synes dock den grupp som är obenägen att flytta men som ändock måste göra det vara täm- ligen liten.
6.2. Vilka vill flytta?
Som framgår av .sammanställningen överst på nästa sida är det relativa an- talet flyttningsvilliga större bland yngre än bland äldre hushåll. I Västerås vill sålunda ungefär varannan familj i ål— dersklassen 20—34 år flytta, median an- talet i åldern 50—64 år är en av sex å sju familjer.
1 Västerås ökar andelen flyttningsvil— liga med ökat antal minderåriga i fa- miljen. Av makar i åldersklassen under 65 år var således andelen flyttningsvil- liga 25 procent av hushåll utan min- deråriga, 39 procent av hushåll med ett barn och ungefär 45 procent av hus- håll me—d två eller flera minderåriga.
I gruppen av makar i åldersklassen under 65 år är andelen flyttningsvilliga störst i smålägenheter och likaså större i omoderna än i moderna lägenheter. Vi- dare vill de som bor i flerfamiljshus
Samtliga .....
Makar 20—34 år. . . 35—49 år. . . 50—64 år. .. 65— år. . .
Övriga hushåll —64 år. . .
Det procentuella antalet flyttningsvilliga hushåll
Västerås Skellefteåområdet
Ljungbyområdet
65—
år .................
34 24 21 54 32 38 36 29 20 15 14 17 22 12 14 41 28 23 15 21 12
flytta i betydligt större utsträckning än hushåll i enfamiljshus.
Det relativa antalet flyttningsvilliga i olika lägenhetstyper samt i enfamiljs- hus och i flerfamiljshus illustreras av diagrammen A: 6: 1 och A: 6: 2. Som framgår av dessa utgör de som vill flytta över 80 procent av de barnfamiljer som bor i lägenheter om högst ett rum och kök i Västerås och omkring 50 procent av barnfamiljerna i två rum och kök.
Av barnfamiljerna i enfamiljshus vill mindre än en femtedel flytta, medan motsvarande andel i flerfamiljshusen i alla regionerna är mellan 40 och 50 procent.
I Västerås har beräknats andelen flytt- ningsintresserade av hushåll med olika antal minderåriga och med olika in- komst boende i två rum och kök, dvs. den vid undersökningstillfället vanligas— te lägenhetstypen. Uppgifterna som re-
0 A | Samtliga hushåll Hushåll med minderåriga 100 VÄSTERÅS SKELLEFTEÄ- LJUNGBY- OMRÅDET OMRÅDET 80 / 60 2 7 40 7' 20 O & A —lrk 2rk Sofi rk —lrk Zrk Soflrk 2rk Sofl rk
Diagram A:6:1. Den procentuella andelen flyttningsintresserade hetstgper Makar, mannen under 65 år
bland hushåll i olika lägen-
| Samtliga hushåll
VÄSTERÅS
SKELLEFTEÅ- OMRÅDET
Hushåll med minderåriga
LJUNGBY- OMRÅDET
J
Enfo m.— Flerfam- hus hus hus
Enfom.- Flerfomr Entom- Flerfam-
hus hus hus
Diagram A: 6: 2. Den procentuella andelen [lyltningsintresserade bland hushåll i enfamiljshus och
flerfamiljshus Makar, mannen under 65 år
dovisas i följande sammanställning vi- sar, att andelen flyttningsvilliga i den nämnda lägenhetstypen ökar påtagligt med antalet barn i hushållet. Likaså är andelen flyttningsintresserade större bland hushåll med minst 20 000 kronor
Makar, mannen under 65 år
Det procentuella antalet hushåll i Västerås, boendei två rum och kök, som
ej vill
vill flytta flytta
Antal minderåriga 71 59 47
3 eller flera ........ 37
Årsinkomst, kronor —15 999 ..... 64
16 OOO—19 999 ..... ' 63 50
i årsinkomst än bland hushåll med läg- re inkomster.
Att låg utrymmesstandard är ett vik- tigt incitament för flyttningsintresset framgår även av att hushåll som var trångbodda enligt normen mer än två boende per boningsrum ville flytta i större utsträckning än övriga. I Väs- terås visade sålunda 58 procent av de trångbodda och 32 procent av de icke trångbodda familjerna li åldern under 65 år intresse för flyttning. Motsvaran- de tal i Skellefteåområdet är 63 procent och 29 procent. I Ljungbyområdet in- gick i urvalet endast ett tiotal trång- bodda hushåll, av vilka alla utom tre ville flytta.
Det relativa antalet flyttningsvilliga hushåll synes i Västerås och Skellefteå- området vara ungefär lika stort i ny- byggda och i äldre årgångar av hus. I Ljungbyområdet var däremot andelen flyttningsvilliga ungefär en tredjedel i
Makar, mannen under 65 år
Samtliga hushåll Hushåll med minderåriga
Antal hushåll Det Antal Det i under- procentuella hushåll i procentuella sökningen, antalet flytt- under- antalet flytt- ovägt ningsvilliga sökningen ningsvilliga
Västerås
I samtliga hus ................. 727 I hus byggda 1956—61 .......... 184 Skellefteåområdet
I samtliga hus ................. 685 I hus byggda 1956—61 .......... 158 Ljungbyområdet
I samtliga hus .................. 615 I hus byggda 1956—61 .......... 114
35 482 42 39 139 44 25 474 28 22 123 24 22 444 26 32 92 36
hus byggda 1956—61, medan genom— snittet för samtliga årgångar av hus var drygt en femtedel. (Uppgifterna avser makar i åldersklassen 20—64 år.) Skill— naden sammanhänger delvis med att de nybyggda husen till största delen är be- lägna i tätorter, där andelen flyttnings- villiga Över huvud taget är större än på glesbygden.
6.3. Flyttningsorsaker
Det intryck av att låg utrymmesstandard är den viktigaste orsaken till att hushål- len fundcrar på att flytta, som har cr— hållits av de nyss refererade uppgif- terna, bekräftas av de intervjuades egen uppfattning om orsaken till flyttnings- intresset. Som huvudorsak till flyttnings- funderingarna uppger sålunda omkring 40 procent av gruppen makar i åldern under 65 är både i Västerås och i Skel- lefteåområdet att lägenheten är för liten. I Ljungbyområdet, där utrymmesstan- darden är högre men utrustningsstan- darden sämre, anges däremot för liten lägenhet och för omodern lägenhet lika ofta som huvudorsak. Vardera av dessa båda orsaker anges av omkring 15 pro- cent av hushållen. Inga intervjuade i den nyssnämnda hushållsgruppen i Väs-
terås och Ljungbyområdet och bara ett fåtal i Skellefteåområdet anser att flytt— ningsorsaken är, att lägenheten är för stor.
Av andra flyttningsorsaker som har samband med lägenhetens egenskaper är önskemålet att bo i annan hustyp den viktigaste. I Västerås uppger sålunda 20 procent av makarna i åldern under 65 år som huvudorsak till flyttningsintres— set, att de vill bo i en annan hustyp, me— dan denna orsak i Skellefteå- och Ljung- byområdena uppges av respektive 11 och 13 procent av de flyttningsvilliga i nämnda hushållsgrupp. Som framgår av tabell A: 6: 1 är däremot vantrivsel med bostadsområdet eller önskemål om mer centralt belägen bostad tämligen ovan- liga flyttningsanledningar. Endast någ— ra få procent av hushållen anger dessa svar som huvudorsak. Önskemål om att bo närmare arbetsplatsen förekommer oftare som flyttningsorsak och likaså byte av arbetsplats. Orsaker som har anknytning till arbetsplatsens läge upp- ges i Västerås av sammanlagt 8 procent av gruppen makar i åldersklassen un- der 65 år. I Skellefteå- och Ljungbyom— rådena har denna orsaksgrupp större betydelse och omfattar respektive 13 och 15 procent av hushållen.
Tabell A:6:1. Flyttningsvilliga hushåll efter uppgiven huvudorsak till flyttningsintresset
Västerås
Skellefteåområdet Ljungbyområdet
Orsaker till flytt- Bf _64 år
Samt- liga hushåll
ningsintresse Övriga
hus- håll
Ma- kar
Bf ——64 år Bf —64 år
Samt— liga hushåll
Samt- liga hushåll
Övriga hus- håll
Övriga hus- håll
Ma- kar
Ma- kar
Antal flyttningsvil- liga hushåll, ovägt Andel (%) hushåll
Lägenheten är för liten ............ Lägenheten är för stor ............. Lägenheten är för dyr ............. Lägenheten är för omodern ........ Vill bo närmare ar- betsplatsen ...... Skal] byta arbets- plats ............ Vill bo mer centralt Vill ha i annan hus- WP Trivs inte med bo- stadsområdet. . . . Huset skall rivas eller byggas om . . Giftermål .......... Annan huvudorsak .
Ej angiven orsak. . .
Av de flyttningsintresserade uppgivna orsaker till flyttningsfunderingarna har jämförts med de flyttningsorsaker som har uppgivits i fråga om den senaste faktiska flyttningen av alla hushåll som tidigare har flyttat. En jämförelse i frå— ga om de vanligast förekommande sva- ren redovisas i tabell A: 6: 2. Jäm— förelsen visar bland annat, att orsaker med anknytning till lägenheternas egen- skaper, såsom storlek, modernitet och hustyp, är vanligare som svar på frågan om flyttningsintresse än som svar på frågan om senaste faktiska flyttning. Däremot är orsaker med anknytning till arbetet vanligare i fråga om den senaste faktiska flyttningen. Differenserna kan tyda på, att hushållen vid intervjun
främst varit inriktade på önskvärda för- ändringar av bostadsstandarden och att flyttningar till annan ort i samband med byte av arbetsplats inte har kunnat för- utses i så stor utsträckning. Jämförbar- heten begränsas av att de faktiska flytt- ningarna fördelar sig på en längre pc- riod, medan flyttningsintresset är knu- tet till en nära framtid. Det kan även i detta sammanhang nämnas, att de ti— digare flyttningarna har medfört för- bättring av hushållens utrymmes- och ut— rustningsstandard i en omfattning som inte i väsentlig grad synes skilja sig från den förbättring av bostadsstandar- den, som skulle uppnås om de vid in— tervjun uttalade önskemålen realisera- des.
Tabell A:6:2. Flyttningsvilliga hushåll samt hushåll som tidigare har flyttat efter upp- given huvudorsak till flyttningsintresse respektive till senaste faktiska flyttning
Orsaker till flytt- Västerås
ningsintresse respek-
. . Hushåll Hushåll tive sipisttårflgkttska som vill som förut y flytta har flyttat
Antal hushåll i under-
sökningen, ovägt . . 343 790 Andel (%) hushåll Lägenheten för liten . 37 26 Lägenheten för omo-
dern ............. 15 11 Byte av hustyp ..... 14 7
Övriga orsaker med anknytning till lä- genhetens egenska-
per .............. 6 10 Avståndet till arbets—
platsen ........... 3 3 Byte av arbetsplats. . 4 15 Andra orsaker ....... 15 21 Ej angiven orsak. . . . 6 7
Skellefteåområdet Lj ungbyområdet Hushåll Hushåll Hushåll Hushåll som vill som förut som vill som förut
flytta har flyttat flytta har flyttat
221 700 202 625 31 25 1 1 13 17 15 17 1 1 8 8 9 8
1 5 7 9 9 7 1 0 4 4 5 12 7 1 8 1 6 21 33 28 1 2 10 10
6.4. Bostadsönskemål
6.41. Frågorna. Sedan frågorna om flytt- ningsorsaker m.m. var genomgångna, frågades om hushållet redan hade skaf— fat en annan lägenhet, dvs. erhållit kon- trakt eller bindande löfte om ny bo- stad, börjat bygga eget hem eller dylikt. Till dem som svarade ja på denna fråga ställdes sedan ett antal frågor om de faktiska egenskaperna hos den lägen— het de skulle flytta till. Till dem som inte hade skaffat lägenhet ställdes först frågor om vidtagna åtgärder för att er— hålla annan bostad och därefter frågor om bostadsönskemål. Vid bearbetning- en har de båda grupperna inte särredo- visats. Avsnittet med frågor om bostadsönske- mål inleddes med följande uppmaning, som lästes upp av intervjuaren: »När Ni svarar på följande frågor om Era bostadsönskemål, skall Ni försöka att inte känna Er bunden av de nuvarande svårigheterna att få tag i den bostads- typ, som Ni vill ha. Men Ni bör hålla
Er till vad Ni tror, att Ni kan klara eko- nomiskt.»
Därefter ställdes följande frågor: »Skulle Ni helst vilja flytta till enfa- miljshus, radhus, tvåfamiljshus eller flerfamiljshus?»
»Hur stor lägenhet vill Ni helst ha?» »Vill Ni ha en lägenhet med badrum?» och som följdfråga om den föregående besvarades nekande:
»Vill Ni ha en lägenhet med central- värme?»
Sedan dessa frågor hade besvarats lämnade intervjuaren en tablå med un- gefärliga kostnadsuppgifter för nybygg- da lägenheter av den typ intervjuper- sonen hade önskat och frågade om den- ne skulle vilja skaffa en lägenhet till de angivna kostnaderna och i förekom- mande fall kapitalinsatserna. Om frå- gan besvarades med ja, ställdes inga yt- terligare kostnadsfrågor. Blev svaret ne- kande, fick intervjupersonen i fortsätt- ningen uppge beräknad hyra eller års- kostnad och kapitalinsats.
Syftet med denna frågeteknik var dels att ge intervjupersonen tillfälle att om- pröva sina önskemål med hänsyn till de faktiska kostnaderna, dels att för- söka bedöma hur stor del av hushållen som räknade med att realisera sina önskemål genom att flytta till nybygg- da lägenheter. Det visade sig att in- tervjupersonerna med få undantag vid- höll de önskemål som angivits vid be- svarande av de inledande frågorna om hustyp, lägenhetstyp och utrustning. Då kostnadstablån för nybyggda lägenheter presenterades, valde de således antingen en nybyggd lägenhet av den typ de själ- va angivit eller också angav de själva vilka kostnader de räknade med. Möj- ligheten att välja en mindre lägenhet eller exempelvis flerfamiljshus i stället för enfamiljshus, i de fall priset för ny- byggda lägenheter inte kunde accepte- ras av intervjupersonen, utnyttjades så- ledes bara av några få.
6.42. Hustyper. I alla regionerna inne— bär önskemålen en förskjutning mot en- familjshus i jämförelse med förhållan- dena vid intervjutillfället. Mest utpräg—
lat är detta i Västerås. Av samtliga som vill flytta önskade sålunda i Västerås 41 procent, i Skellefteåområdet 33 procent och i Ljungbyområdet 49 procent enfa- miljshus, medan respektive 4, 23 och 29 procent av samma hushåll bodde i enfamiljshus vid intervjutillfället.
Flyttningsönskemålen går dock inte endast från flerfamiljshus till småhus, utan i Skellefteå- och Ljungbyområdena är även önskemål om att flytta från en- familjshus till flerfamiljshus rätt vanliga. Hustypsväxlingarna enligt önskemålen framgår av tabell A: 6: 3. I denna kan exempelvis i fråga om Västerås konstate- ras, att drygt 40 procent av de flyttnings- intresserade hushållen i flerfamiljshus önskar enfamiljshus. I Skellefteåområ— det vill knappt 30 procent av de flytt— ningsvilliga i flerfamiljshusen flytta till enfamiljshus, medan å andra sidan 30 procent av dem som bodde i enfamiljs- hus ville flytta till flerfamiljshus.
Som framgår av tablån på s. 53 är det i alla regionerna främst makar i ålders- klassen under 65 år som vill flytta till enfamiljshus och intresset för hustypen är större bland familjer med flera barn än bland övriga hushåll.
Tabell A:6:3. Flyttningsvilliga hushåll i olika hustyper procentuellt fördelade efter önskad hustyp
Region /hustyp Antal flytt—
Det procentuella antalet hushåll som önskar flytta till
ningsvilliga hushåll, ovägt
vid intervjutill— fället
enfamilj s— hus
ej angiven hustyp
flerfamiljs- hus
tvåfamiljs- hus
Västerås ............. 3 43 41 Enfamiljshus ....... 12 . . Tvåfamiljshus ...... 10 . . Flerfamiljshus ...... 321 41
Skellefteåområdet ..... 221 33 Enfamilj shus ....... 53 44 Tvåfamiljshus ...... 41 31 Flerfamiljshus ...... 127 29
L j ungbgområdet ...... 202 49 Enfamilj shus ....... 69 50 Tvåfamiljshus ...... 42 43 Flerfamiljshus ...... 91 51
3 53
554 46 30
42 54
32 25 24 38
Västerås Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) hushåll i enfamiljshus
vid intervjun .................... enligt önskemål ..................
Skellefteåområdet Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) hushåll i enfamiljshus vid intervjun .................... enligt önskemål .................. Ljungbyområdet Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel ( %) hushåll i enfamiljshus vid intervjun .................... enligt önskemål ..................
Makar Därav med 2 mannexi och flera 91:35] under 65 år minderåriga 261 126 82 4 4 5 55 59 10 160 59 61 22 24 23 41 57 11 136 63 66 29 24 29 65 83 20
I bilagetabellen 13 redovisas makar i åldern under 65 är fördelade efter in- komst och önskemål om hustyp. Av denna framgår att enfamiljshus i Väster- ås önskas av drygt en tredjedel av fa- miljerna i den lägsta inkomstklassen, under 12000 kronor per år, varefter andelen i stort sett stiger med inkoms- ten upp till nära 80 procent av hushåll med minst 24 000 kronor i årsinkomst. I motsats till vad som gällde i fråga om det faktiska innehavet av enfamiljshus vid intervjutillfället tyder således önske- målen i fråga om Västerås på att efter- frågan på enfamiljshus ökar vid stigan— de inkomster. Uppgifterna för Skellef— teåområdet ger också ett visst stöd för (lemna hypotes, medan Ljungbyområdet inte visar något inkomstsamband.
6.43. Lägenhetstyper och utrustning. Av de makar i åldersklassen under 65 år som är flyttningsintresserade bodde vid undersökningstillfället i Västerås om- kring 30 procent i lägenheter om minst tre rum och kök och motsvarande tal i Skellefteå- och Ljungbyområdena var knappt 40 respektive 60 procent. I alla tre regionerna önskar omkring tre fjär-
dedelar av samma hushåll flytta till lä- genheter om minst tre rum och kök, och av familjer med två eller flera minder- åriga önskar omkring 90 procent så sto- ra lägenheter. Önskemålen ger alltså uttryck för en stark ökning av utrym— mesanspråken. Hushållens relativa för- delning på lägenhetstyper vid undersök- ningstillfället och enligt önskemålen il— lustreras av diagram A: 6: 3.
Det vanligaste »flyttningssteget» är en ökning av utrymmet med ett rum, från ett rum och kök till två rum och kök osv. I Västerås och Skellefteåområ- det vill omkring hälften av de flyttande familjerna öka standarden med ett rum, 10—20 procent vill ha en oförändrad lä- genhetsstorlek eller en mindre lägenhet och 25—40 procent vill flytta upp mer än ett steg.
önskemålen 0111 större lägenheter är för en del av hushållen kombinerade med önskemål om bättre utrustning. Vid intervjutillfället saknades sålunda eget badrum i en femtedel av de flyttnings- intresserade familjernas lägenheter i Västerås och i en tredjedel respektive två femtedelar av lägenheterna i Skel- lefteå- och Ljungbyområdena. I alla om- rådena vill mer än 95 procent av de
VÄSTERÅS %
50
Vid intervjuti llföllet Enligt önskemål
"* A'Al
40
30 20
10
O , -'Irk 2rk 3rk 4rk Sof] rk —lrk 2rk 3rk 4rk Sofl rk SKELLEVFTEÄOMRÅDET % Vid intervjutillfället Enligt önskemål so »f—a
40
30
20 * ge"— 10 ' — _— _—
O —'Irk 'Zrk 3rk 4rk Soflrkl 'lrk 'Zrk 3rk 4rk 50f| rk LJUNGBYOMRÅDET %
50 (Vid intervjutillfället Enligt önskemål
40
30 ,; , _ __
20
'lO
—lrk 'Zrk 3rk 4rk Sofi rk
o ' ' " > —'|rk 2rk 3rk 4rk Soil rk
Diagram A:6:3. De flyttningsintresserade hushållen procentuellt fördelade efter lägenhelslyp vid intervjun och enligt önskemål
Makar, mannen under 65 år
Makar, mannen under 65 år
Region/årsinkomst, Antal tiytt- Det procentuella antalet hushåll som vill flytta till kronor ningsvilliga hushåll, högst 2 rum 3 rum 4 och flera ej angiven ovägt och kök och kök rum och kök lägenhetstyp Västerås —15 999 ..... 83 37 40 24 _ 16 OOO—19 999 ..... 70 26 40 34 — 20 000— ..... 96 5 33 62 _- Skellefteåområdet ——15 999 ..... 66 44 36 20 — 16 OOO—19 999 ..... 42 20 53 26 1 20 000— ..... 48 12 34 52 2 Ljungbyområdet ——15 999 ..... 79 19 37 40 3 16 OOO—19 999 ..... 23 16 21 63 — 20 000— ..... 31 12 10 79 -—
flyttningsintresserade familjerna ha lä- genheter med badrum.
önskemålen om lägenhetstyp visar ett tydligt samband med inkomsten. Av ma- kar med inkomster under 16 000 kronor per år ville sålunda i Västerås och Skel- lefteåområdet omkring 40 procent flyt- ta till lägenheter om högst två rum och kök, medan motsvarande andel av ma- kar med årsinkomster av minst 20000 kronor var endast 5 respektive 12 pro- cent. En majoritet av hushållen i den sistnämnda inkomstklassen önskade lä- genheter om minst fyra rum och kök. I Ljungbyområdet var, som framgår av ovanstående tablå, utrymmesanspråken högre i alla inkomstklasser. Önskemål om minst fyra rum och kök var där de
vanligaste i alla de tre redovisade in- komstklasserna.
Som framgår av nedanstående uppgif- ter, vilka liksom de föregående avser makar i åldersklassen under 65 år, före- drar en stor majoritet av de hushåll som önskar minst fyra rum och kök enfamiljshus framför flerfamiljshus och önskemål om stora lägenheter i flerfa- miljshus är således tämligen ovanliga.
I fråga om hushåll med bostadsföre— ståndare i åldern 65 år och däröver hän- för sig skillnaden mellan de innehavda lägenheterna och önskemålen främst till utrustningsstandarden. Som framgår av bilagetabellen 14 önskar dessa hushåll lägenheter som är i genomsnitt mindre än dem de hade vid intervjun, men näs-
Önskar tre rum och kök Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) som önskar enfamiljshus. . .
Önskar fyra eller flera rum och kök Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) som önskar enfamiljshus. . .
Makar, mannen under 65 år Skellefteå— Ljungby- Västerås området området 102 64 37 54 36 62 109 52 75 85 78 85
tan alla vill i stället ha lägenheter med badrum.
Inriktningen på välutrustade lägenhe- ter är utpräglad även i gruppen av icke familjehushåll i åldersklassen under 65 år, men denna hushållsgrupp vill ock- så ha större lägenheter än dem de bod- de i vid intervjun. Denna ökning av lä- genhetsstorleken bör givetvis ses mot bakgrunden av att en del av dessa hus- håll räknar med att flytta i samband med giftermål.
6.431. Föregående flyttning. Den begrän- sade bearbetning som har gjorts om hus- hållens bostäder före och efter den se— naste flyttningen ger i fråga om lägen- hetsstorleken en bild av förändringarna, som ganska nära överensstämmer med den som erhålles vid en jämförelse mel- lan nuvarande och önskade bostadsför— hållanden inom gruppen av hushåll som vill flytta. Ungefär 80 procent av samtliga makar (oavsett ålder) i Västerås hade flyttat någon gång efter giftermålet, medan motsvarande andel i Skellefteåområdet var omkring 75 procent och i Ljungby- området 90 procent.
De hushåll som flyttat redovisas i ta- bell 19 fördelade efter lägenhetsstorlek och lägenheternas utrustning före och efter flyttningen. I fråga om makar har i Västerås minst 47 procent av flytt- ningarna gått från mindre till större lä- genhet, medan omkring en tiondel har varit nedflyttningar från större till mindre lägenheter. I Skellefteåområdet har mer än hälften av flyttningarna gått från mindre till större lägenheter. I Ljungbyområdet avser 40 procent flyttningar från ettrumslägenheter till lägenheter om minst två rum och kök och från tvårumslägenheter till lägen- heter om minst tre rum och kök, medan en lika stor del av flyttningarna har ägt
rum inom gruppen av lägenheter om minst tre rum och kök.
Förbättring av utrustningsstandarden genom flyttning från lägenheter utan badrum till lägenheter med badrum har i gruppen av makar ägt rum vid unge— fär var fjärde flyttning i Västerås, me- dan omkring 40 procent av flyttningar— na i Skellefteåområdet och omkring 35 procent i Ljungbyområdet har gått från lägenheter utan badrum till lägenheter med badrum. Flyttningarna till moder- nare lägenheter har ofta gått från en li- ten omodern till en större modern lägen- het. De faktiska flyttningarna har så- ledes, liksom de vid intervjuerna utta- lade önskemålen om flyttningar skulle göra om de realiserades, i åtskilliga fall medfört mycket stora förändringar av bostadsstandarden, t. ex. genom flytt- ning från en omodern ettrumslägenhet till en modern trerumslägcnhet.
6.44. Nybyggda och äldre hus. I alla tre regionerna var mer än hälften av hus- hållen beredda att flytta till nybyggda lägenheter med de hyror eller årskostna- der som presenterades vid intervjun. Andelen var något lägre för dem som önskade flerfamiljshus än för dem som önskade enfamiljshus. I fråga om två- familjshus presenterades inga kostnads— alternativ vid intervjun, utan de som valt denna hustyp har samtliga själva angivit, vilken kostnad de räknar med. Det har inte angivits om denna avser ett nybyggt eller ett äldre hus. Av sammanställningen överst på s. 57 framgår hur stor del av makar i ålders— klassen under 65 år som accepterade nybyggda lägenheter enligt de förelagda alternativen. Alternativen framgår av bilaga 2. Till dem som hade valt enfamiljshus men inte accepterade något av de vid intervjun presenterade alternativen ställdes en särskild fråga huruvida de
Makar, mannen under 65 år
Västerås
Skellefteå - områ det
Ljungby— området
Har valt enfamiljshus Nybyggt enligt förelagda alternativ .....
Därav rad- och kedjehus ............ Annat hus ...........................
Har valt flerfamiljshus Nybyggt hus enligt förelagda alternativ . Därav insatslägenhet ...............
Annan lägenhet ......................
66 79 64 20 12 8 34 211 36 46 75 60 15 50 20 54 25 40
räknade med att skaffa ett äldre hus. Antalet ja-svar på denna fråga var i Väs- terås 12, i Skellefteåområdet 4 och i Ljungbyområdet 17. Uppräknat innebär detta, att de som räknade med att skaffa äldre hus i Västerås och Skellefteåområ— det kan uppskattas till knappt 10 pro— cent av alla som önskade enfamiljshus, medan motsvarande andel i Ljungbyom— rådet kan uppskattas till nära 20 procent.
6.115. Bostadskostnader. De i det följande redovisade uppgifterna om bostadskost- nader för de önskade lägenheterna avser endast makar i åldersklassen under 65 år. Uppgifterna avser såväl i fråga om de vid intervjun innehavda lägenheterna som de önskade den faktiska hyran el- ler årskostnaden inklusive värmekost- nad och utan avdrag för utgående fa- miljebostadsbidrag. I alla tre regionerna är årskostnaden
för de önskade lägenheterna avsevärt högre än för de lägenheter familjerna hade vid intervjun. I Västerås är sålun- da årskostnaden för de önskade lägen- heterna 58 procent större än kostnader- na vid intervjun och i Skellefteå— och Ljungbyområdena är ökningen 62 och 53 procent.
Den genomsnittliga bostadskostnaden för samtliga makar i åldersklassen 20— 64 år samt för hushåll med två eller fle- ra minderåriga framgår av nedanstå- ende uppgifter.
Fördelningen på hyresklasser redovi- sas i tabellerna 16—18 i tabellbilagan. Av tabell 16 framgår bland annat, att en relativt stor del av hushållen i Västerås och Skellefteåområdet skulle få bostads- kostnader som uppgår till 350—400 kro- nor per månad. Denna klass omfattar omkring en fjärdedel av de flyttnings- intresserade hushållen i Västerås och
Samtliga Vid intervjutillfället ................ För önskad lägenhet ................ Ökning i procent ...................
Med 2 o. flera minderåriga
Vid intervjutillfället ................ För önskad lägenhet ................ Ökning i procent ...................
Makar, mannen under 65 år Bostadskostnad, kronor per år .. Skellefteå- Ljungby— Vasterås området området 2 470 2 156 2 245 3 902 3 494 3 443 58 62 53 2 620 2 180 2 489 4 103 4 010 3 870 57 84 55
Tabell A: 6: 4. Årlig bostadskostnad per hushåll vid intervjutillfället och för önskad lägenhet i olika inkomstklasser
Årsinkomst, kronor
11 999
16 000— 19 999
20 000— 23 999
12 000— 15 999
Västerås Antal hushåll i undersökningen. ovägt . Årlig bostadskostnad, kronor per hus- håll, för lägenhet vid intervjutillfället Årlig bostadskostnad, kronor per hus- håll, för önskad lägenhet ........... Ökning av bostadskostnaden i % ......
Skellefteåområdet, tätorter
Antal hushåll i undersökningen, ovägt .
Årlig bostadskostnad, kronor per hus- håll, för lägenhet vid intervjutillfället Årlig bostadskostnad, kronor per hus- håll, för önskad lägenhet ...........
Ökning av bostadskostnaden i % ......
Ljungbyområdet, tätorter
Antal hushåll i undersökningen, ovägt .
Årlig bostadskostnad, kronor per hus- håll, för lägenhet vid intervjutillfället Årlig bostadskostnad, kronor per hus- håll, för önskad lägenhet ........... Ökning av bostadskostnaden i % ......
37
61 57 49 50
33 14 9 10
2 185 2 429 2 500 3 938
3 389 3 714 4 056 4 813 55 53 62 22
nära en femtedel i Skellefteåområdet, medan 10 respektive 5 procent av hus- hållen skulle få hostadskostnader av 400 kronor eller mer i månaden. I Ljungby- området är nivån lägre och knappt en tiondel av hushållen får bostadskostna- der av 2350—4100 kronor och 3 procent av 400 kronor eller mer per månad.
Den genomsnittliga bostadsutgiften i olika inkomstklasser har beräknats en- dast för Västerås samt tätortsdelarna av de båda andra regionerna. Uppgifterna redovisas i tabell A:6:4. Den genom- snittliga bostadskostnaden stiger med inkomsten både vid intervjutillfället och för de önskade lägenheterna. Kostnads- ökningen för de önskade lägenheterna synes däremot inte ha något samband med inkomsten.
6.46. Insatser för enfamiljshus. Som framgått av det föregående (avsnitt 6.44)
valde en stor majoritet av dem som önskade enfamiljshus nybyggda sådana enligt de vid intervjun presenterade al- ternativen. Uppgifterna om insatsens storlek kan därför i flertalet fall knap- past anses vara ett uttryck för en per- sonlig uppfattning om hur stor den egna kapitalinsatsen högst borde vara. Sva- ren torde i stället få tolkas så, att hus- hållen skulle vara beredda att accepte- ra ett visst belopp, vilket i en del fall kan ha tett sig väl högt men dock inte har verkat direkt avskräckande, medan andra kan tänkas vara beredda att satsa ett större belopp. En stor del av hushål- len räknar med att kunna minska beho- vet av kapital genom egen arbetsinsats.
De vid intervjun presenterade in- satserna hade beräknats med utgångs- punkt från uppgifter om faktiska bygg— nadskostnader för enfamiljshus i re— spektive områden. Det förutsattes att hu-
Makar, mannen under 65 år
Skellefteå- omrädet
Ljungby-
Vasterås omr å de t
Antal hushåll i undersökningen, ovägt . .
Andel (%) hushåll med följande insats, kronor:
— 5 999 .....................
6 000— 9 999 ..................... 10 OOO—14 999 ..................... 15 000— ..................... Ej angiven ........................
143 69 90 3 4 23 63 72 43 16 1 1 15 9 5 6
13
sen skulle egnahemsbelånas enligt vid intervjutillfället gällande låneregler. Då produktionskostnaderna för husen i re- gel översteg det vid denna tidpunkt gäl— lande lånetaket för egnahem, förutsat- tes att högst hälften av toppkapitalet utöver egnahemslånet skulle kunna er- hållas som borgenslån eller dylikt.
Som framgår av ovanstående uppgif- ter understiger de angivna insatserna 10000 kronor för två tredjedelar å tre fjärdedelar av hushållen. Endast 5 å 10 procent har angivit insatser av 15000 kronor eller däröver.
(i./!?. Hyresprocent. Bostadskostnader- nas andel av inkomsten skulle för de önskade lägenheterna komma att i ge- nomsnitt uppgå till 20 procent i Väster- ås, 19 procemt i Skellefteåområdets tät- orter och 21 procent i Ljungbyområdets tätorter. Vid intervjutillfället var mot— svarande tal i Västerås 13 procent, i Skellefteåområdet 12 procent och i Ljungbyområdet 14 procent.
Som framgår av tabell A:6:5 skulle hyran för en stor del av flerbarnsfa- miljerna komma att uppgå till så stor andel av inkomsten som 25 procent eller mer. Det är dock troligt, att dessa hus- håll åtminstone i vissa fall har räknat med att kunna erhålla familjebostads- bidrag, som skulle reducera bostads- kostnaden.
För den lägsta inkomstklassen blir hyresprocenten för de önskade lägen- heterna mycket hög och skulle i Väster- ås komma att uppgå till nära hälften av inkomsten och i Skellefteå- och Ljung- byområdena till omkring 30 respektive 40 procent. Även i inkomstklassen 12 000 ——15 999 kronor blir talen höga, i Väs- terås och Skellefteåområdet således om— kring en fjärdedel och i Ljungbyområdet över 40 procent. Först i inkomstklassen 16 OOO—19 999 kronor sjunker talen till omkring 20 procent i alla tre områdena, i den följande 4 OOO-kronorsklassen till omkring 17 procent och i den högsta inkomstklassen till 13—15 procent. Den- na inkomstklass skulle således för de önskade lägenheterna få ungefär samma hyresprocent som genomsnittet för samtliga familjer i åldersklassen under 65 år vid nndersökningstillfället.
Eftersom hushållen i stor utsträck— ning har önskat nybyggda lägenheter kan en jämförelse med de faktiska hy- resprocenterna för hushåll i nybyggda hus ge en viss ledning för att bedöma »realismen» i önskemålen. Hyrespro- centen har därför beräknats för hushåll i hus färdigställda 1956—61. Beräkning- en avser den faktiska hyran utan reduk- tion för familjebostadsbidrag. Resulta— ten visar, att en stor del av hushållen i de nybyggda husen har hög hyrespro- cent.
Av samtliga makar i åldersklasserna
Tabell A: 6: 5. Flyltningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter hyresprocent vid intervjutillfället samt för önskad lägenhet
Region
Antal hus- håll i under— sökningen, ovägt1
Den procentuella andelen hushåll med en hyresprocent av
—14 | 15—19 I 20—24
Västerås Samtliga hushåll lägenhet vid intervjun ........ önskad lägenhet .............. Hushåll med 2. o. fl. minderåriga lägenhet vid intervjun ........ önskad lägenhet ...............
Skellefteåområdet Samtliga hushåll lägenhet vid intervjun ........ önskad lägenhet .............. Hushåll med 2 o. fl. minderåriga lägenhet xid intervjun ........ önskad lägenhet ..............
Ljungbyområdet Samtliga hushåll lägenhet vid intervjun ........ önskad lägenhet .............. Hushåll med 2 o. fl. minderåriga lägenhet vid intervjun ........ önskad lägenhet ..............
132 111
60 50
10 39
63 14
21 22
52 33 7 9 19 46
1 Skillnaderna i antal beror på att för några hushåll uppgift saknas om hyrans storlek för den önskade lägenheten.
20—64 år hade sålunda i Västerås 26 procent, i Skellefteåområdet 32 procent och i Ljungbyområdet 34 procent bo- stadskostnader som uppgick till minst 20 procent av inkomsten. Motsvarande andelar av hushåll med minst två min— deråriga var respektive 26, 43 och 45 procent.
6.48. Åtgärder för att erhålla annan bo- stad. Av de flyttningsintresserade hus- hållen i Västerås hade ungefär två tred- jedelar antingen redan anskaffat eller fått bestämt löfte om annan lägenhet eller vidtagit en eller flera åtgärder för att erhålla annan lägenhet. I Skellefteå- området var motsvarande andel omkring 60 procent och i Ljungbyområdet 45 procent. Både i Skellefteå- och i Ljungbyområ-
det utgjorde de som redan hade skaffat annan bostad tämligen stora grupper, 16 respektive 18 procent, medan dessa i Västerås endast uppgick till 4 pro- cent. I övrigt framgår av tabell A:6:6 att den vanligaste åtgärden i Västerås, som i motsats till de andra områdena har kommunal bostadsförmedling med omfattande verksamhet, var att kon- takt tagits med bostadsförmedlingen el— ler annat kommunalt organ. Ungefär hälften av dem som vidtagit åtgärder men ännu inte erhållit bestämt löfte om bostad hade haft sådan kontakt. Utöver hushåll som haft bostadsförmedlings- kontakt kan i denna grupp ingå hus- håll som har haft köntakt med annat kommunalt organ för att erhålla pen— sionärsbostad eller annan särskild typ av lägenhet eller enfamiljshus. I samtliga
Tabell A: 6: 6. Hushåll som önskar flytta efter åtgärder för att skaffa annan bostad
Skellefteå- Ljungby- Åtgärder Västerås området området för att skaffa annan bostad . Makar . Makar . Makar Samtliga —64 år Samtliga —64 år Samtliga ——64 år Antal hushåll i undersökningen, ovägt ......................... 343 261 221 160 202 136 Andel (%) hushåll Har skaffat annan lägenhet ....... 4 5 16 15 18 17 Är endast anmäld vid kommunal bostadsförmedling eller annat kommunalt organ ............. 20 17 3 3 4 2 Är anmäld vid kommunal bostads- förmedling eller annat kommu— nalt organ och har dessutom vid- tagit andra åtgärder ........... 12 12 9 6 4 3 Har endast sökt bostad genom ar- betsgivare .................... 9 10 4 5 1 1 Har endast sökt bostad hos bygg- herre, fastighetsägare eller dylikt 3 3 15 13 3 4 Har köpt tomt eller vidtagit annan åtgärd för att skaffa egethem. . . 4 5 7 9 5 8 Övriga som angivit endast en åtgärd 14 15 6 6 10 5 Övriga som angivit två eller flera åtgärder ...................... 2 2 1 1 _— —- Har ej vidtagit någon åtgärd ...... 34 31 38 41 55 60 Uppgift saknas .................. O 0 0 1 — —-
regioner synes dock de som vidtagit åt- gärder i direkt syfte att skaffa egethem eller annat enfamiljshus vara få i jäm— förelse med den stora grupp som vid intervjun uttryckt önskemål om bostad i enfamiljshus. De som uppgivit att de köpt tomt eller vidtagit annan åtgärd
för att skaffa egethem utgjorde sålunda endast omkring 5 procent av alla hus— håll som önskade flytta, vartill troli- gen kommer en del av dem som angivit andra åtgärder, vilka kan innefatta åt— gärder för att skaffa enfamiljshus.
7. Omdömen om bostadsområdet och bostaden
I detta avsnitt fick intervjupersonerna för varje egenskap som lästes upp i frå- ga om bostadsområdet eller bostaden tala om vad de ansåg och gradera om- dömena enligt följande skala:
1. Utmärkt, mycket bra
2. Bra
3. Någorlunda bra, acceptabelt, hygg- ligt, varken bra eller dåligt
4. Dåligt Vid bearbetningen har omdömena 1 och 2 betecknats som positiva och övri- ga som negativa. Frågorna om bostaden har valts med ledning av tidigare undersökningar och är således förut prövade. Ingen tidigare undersökning har dock arbetat med ett så heterogent bestånd av bostäder och hushåll, utan de har i regel varit kon- centrerade till lägenheter av viss typ, hus byggda under en begränsad pc— riod eller till vissa grupper av hushåll. Frågorna om bostadsområdet har inte prövats i tidigare undersökningar. Bearbetningen syftar inte till att be— lysa i vilken utsträckning hushållen är »tillfredsställda» eller »missnöjda» med bostäderna eller bostadsområdena i stort, utan den har i huvudsak begrän- sats till en jämförelse mellan olika egen- skaper, mellan hus av olika ålder och i vissa fall mellan olika lägenhetstyper. Vissa av dessa ger ett utpräglat större utslag än andra i fråga om andelen ne- gativa svar. Svaren är självfallet påver- kade av en rad störande omständighe-
ter, men det torde kunna antagas, att varje hushåll har en betygsnivå, som visserligen är subjektiv men dock till- lämpas lika för alla betygssatta egen- skaper. Om frekvensen av negativa om- dömen om vissa egenskaper väsentligt avviker från övriga, bör man således därav kunna dra slutsatser om att vissa åtgärder är mer angelägna än andra, eller åtminstone få en fingervisning om på vilka punkter särskilda undersök- ningar bör sättas in.
7.1. Bostadsområdet
Andelen negativa svar på vissa frågor om bostadsområdet framgår av diagram A: 7: 1. Uppgifterna avser alla hushåll och staplarna visar ett genomsnitt dels för alla årgångar av hus, dels för hus byggda åren 1956—61.
I alla undersökningsområdena har frågorna om de allmänna anordningar- na inom bostadsområdet erhållit flera negativa omdömen än frågorna om kommunikationer och avstånd. En ut- präglat stor andel negativa svar har i alla tre områdena erhållits på frågan om trafiksäkerheten för barnen. Denna fråga är den enda som i samtliga områ- den besvarats negativt av omkring hälf— ten eller däröver av alla hushåll som svarat. Omdömena på denna punkt är främst ett uttryck för barnfamiljernas åsikter, då större delen av övriga hus— håll inte har besvarat frågan.
. Samtliga % VÄSTERÅS
1. Tillgång till affärer för dagliga inköp
2. Kommunikationer eller avstånd till affärer för andra inköp
3. Kommunikationer eller avstånd till arbets- plats
. Tillgång till lekplatser . Tillgång till parker, friområden . Tillgång till P-platser och garage
amma
. Trafiksäkerheten för barnen
Hus byggda 1956-61.
% SKELLEFTEÅOMRÅDET TÄTORTER
% LJUNGBYOMRÅDET TÄTORTER lo
8 7 6 50
30 2 1
Diagram A: 7: 1. Den procentuella andelen negativa omdömen om vissa förhållanden ibostads- området
Utöver de i diagrammet redovisade frågorna förekom ytterligare tre, näm- ligen om störningar av buller eller luft- föroreningar samt om bebyggelsens ut- seende.
På den sistnämnda frågan var svars— procenten så låg, endast 40—60 procent,
att någon jämförelse med övriga svar inte kan göras. Av dem som svarat var i Västerås och Skellefteåområdet mer än hälften och i Ljungbyområdet omkring en fjärdedel negativa.
Svaren på frågorna om störningar framgår av följande uppgifter.
Frihet från bullerstörningar från trafik, flyg etc. Hushåll i samtliga hus .............. Hushåll i hus byggda 1956—61 .......
Luftens renhet från lukt, sot, damm etc. Hushåll i samtliga hus .............. Hushåll i hus byggda 1956—61 .......
Andel (%) negativa svar .. Skellefteå- Ljungby- Västerås området området 38 39 22 29 36 15 37 44 20
7 .2. Lägenheterna
7.21. Utrustning. Svaren på de frågor som berör lägenheternas tekniska och hygieniska standard visar en hög an- del negativa omdömen av hushåll i äldre hus och i lägenheter utan bad- rum. På frågorna om hur lägenheter- na fungerar med hänsyn till personlig hygien samt tvätt och torkning ges så-
lunda i gruppen av hushåll utan bad— rum negativa omdömen av omkring tre fjärdedelar, medan så görs av mindre än 15 procent av hushållen i lägenheter med badrum. En större andel är även i dessa lägenheter negativa i fråga om tvättmöjligheterna. På denna fråga är så- lunda andelen negativa omdömen av hushåll i lägenheter med badrum drygt
Tabell A: 7:1. Omdömen om lägenheternas funktion för köksarbete, personlig hygien, tvätt och torkning samt kläd/örnaring Därav i hus byggda åren lägen- . Samtliga heter .. . Reg” hushålll med bad/ ålägga —1945 1944—55 1956—61 dum" heter rum, wc och ev Västerås Antal hushåll i undersökningen ovägt ...................... 989 427 339 210 766 223 vägt ....................... 2 053 973 642 410 1 527 526 Andel (%) hushåll med negativa omdömen om lägenhetens funktion för köksarbete .................. 30 43 25 9 23 53 personlig hygien ............. 26 41 16 8 14 63 tvätt och torkning ........... 35 46 28 21 28 58 klädförvaring ............... 41 43 42 33 — —— Skellefteåområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt ...................... 949 508 233 197 577 372 vägt ....................... 7 888 4 320 1 852 1 638 4 741 3 147 Andel (%) hushåll med negativa omdömen om lägenhetens funktion för köksarbete .................. 36 48 26 13 22 57 personlig hygien ............. 37 55 22 9 13 74 tvätt och torkning ........... 53 74 32 19 37 76 klädförvaring ............... 44 49 40 36 —— — Ljungbyområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt ...................... 988 612 220 136 523 465 vä t ....................... 1 723 1 093 369 225 872 851 Andel (%) hushåll med negativa omdömen om lägenhetens funktion för köksarbete .................. 37 50 13 8 13 60 personlig hygien ............. 41 57 16 6 8 75 tvätt och torkning ........... 50 68 21 12 27 74 klädförvaring ............... 38 45 23 32 _ -—
1 I summan ingår även hushåll i hus med okänt byggnadsår.
en fjärdedel i Västerås och Ljungbyom- rådet och inemot 40 procent i Skellef- teåområdet.
Andelen negativa omdömen om lä— genheternas funktion i fråga om köks- arbete, personlig hygien, tvätt och kläd- förvaring redovisas i tabell A:7:1 med fördelning efter lägenheternas bygg- nadsår. I de senast byggda husen är an- delen negativa omdömen i alla tre om- rådena högst i fråga om klädförvaring. Köksarbete och personlig hygien ger lng andel negativa omdömen och funk- tionen »tvätt och torkning» intar en mellanställning. I de äldre husen ligger
andelen negativa omdömen på en avse- värt högre nivå men visar inte samma tydliga avvikelser för vissa funktioner.
7.22. Byggnadstekniska egenskaper. Om- dömena om lägenheternas byggnadstek- niska egenskaper avsåg ljudisolering mot grannar, dagsljusbelysning samt ventilations- och vädringsmöjligheter. Frågorna avser endast hushåll i flerfa- miljshus. I motsats till vad som gällde om de funktioner som är beroende av olika tekniska och hygieniska utrust— ningsdetaljer inom eller i anslutning till lägenheten, visar svaren på dessa
Tabell A: 7:2. Omdömen om vissa byggnadstekniska egenskaper Hushåll i flerfamiljshus
Region Samtligfi Darav I hus byggda åren husm" —1945 1946—55 1956—61 Västerås Antal hushåll i undersökningen ovägt ....................... 823 341 305 168 vägt ........................ 1 749 801 584 343 Andel (%) hushåll med negativa omdömen om ljudisolering mot grannar ...... 46 44 48 49 dagsljusbelysning ............. 12 16 9 8 ventilations- och vädrin gs mö j li g- heter ...................... 22 22 18 26 Skellefteåområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt ....................... 361 121 121 116 vägt ........................ 3 135 1 080 1 018 1 014 Andel (%) hushåll med negativa omdömen om ljudisolering mot grannar ...... 48 53 44 47 dagsljusbelysning ............. 12 18 9 10 ventilations- och vädringsmöj— ligheter ...................... 38 42 38 35 Ljungbyområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt ....................... 280 89 104 82 vägt ........................ 508 164 189 143 Andel (%) hushåll med negativa omdömen om ljudisolering mot grannar ...... 41 42 32 50 dagsljusbelysning ............. 11 11 8 10 ventilations- och vädringsmöj- ligheter ................... 21 25 13 26
5—318297
1 I summan ingår även hushåll i hus med okänt byggnadsår.
Västerås Skellefteåområdet Ljungbyområdet Andel Andel Andel (%> med (%> med (%> med Antal negativa Antal negativa Antal negativa Hushållstyp/antal boende/ hushåll i omdö- hushåll i omdö- hushåll i omdö- lägenhetens storlek under- men om under- men om under- men om sök- möjlig- sök- möjlig- sök- möjlig.- ningen, het att ningen, het att ningen, het att ovägt ordna ovägt ordna ovägt ordna sovplat- sovplat- sovplat— ser ser ser Makar —64 år 2 boende ..................... 125 20 117 15 92 3 därav i 2 rk ....................... 57 5 50 10 27 11 3 boende ..................... 221 25 165 23 151 7 därav i 2 rk ....................... 105 32 78 36 33 12 3 rk ....................... 58 5 48 6 73 3 4 o. flera boende ............... 381 34 403 28 372 14 därav i 2 rk ....................... 136 56 88 48 58 41 3 rk ....................... 135 23 131 27 134 15 4 o. flera rk ................. 96 5 160 4 181 4 Samtliga makar ................. 727 27 685 24 615 10 därav i högst 1 rk .................. 84 61 55 72 4 —— 2 rk ....................... 298 33 216 33 118 24 3 rk ....................... 212 14 212 16 246 8 4 o. flera rk ................. 133 4 202 4 247 4 Övriga hushåll .................. 262 20 264 20 373 15 därav i högst 1 rk .................. 142 29 120 29 182 18 2 o. flera rk ................. 120 12 144 13 191 14
frågor, som framgår av tabell A: 7: 2, inte lika slankt samband med husens byggnadsår.
Andelen negativa omdömen är störst i fråga om ljudisolering och uppgår till mellan 41 och 48 procent i genomsnitt för samtliga hus. Motsvarande tal för hus som har tillkommit under perioden 1956—61 är 47—50 procent.
Frågan om dagsljusbelysning har gi- vit 11—12 procent negativa omdömen, medan andelen negativa svar på frågan om ventilation är omkring 20 procent i Västerås och Ljungbyområdet och i Skellefteåområdet nästan dubbelt så stor, eller 38 procent.
7.23. Utrymme. Svaren på frågan om hur hushållen tycker att lägenheten är med hänsyn till möjligheterna att ord- na sovplatser ger ett tydligt uttryck för värderingen av olika lägenhetstyper ur utrymmessynpunkt. Av makar i åldern under 65 år som bodde i ettrumslägen- heter lämnade sålunda 60—70 procent negativa omdömen, varefter andelen ne- gativa sjunker ner till 4 procent av hus- håll i lägenheter om minst fyra rum och kök. Det finns också, som framgår av ta- bell A: 7: 3, ett tydligt samband med hus- hållets storlek. I fråga om tvåpersonshus- håll sjunker sålunda andelen negativa omdömen till nivån 5—10 procent vid
lägenhetsstorleken två rum och kök, för trepersonshushållen går andelen negati- va ned till denna nivå vid tre rum och kök och för större hushåll först vid lä- genhetsstorleken fyra eller flera rum och kök.
Även svaren på frågan om barnens innelek visar ett positivt samband med lägenhetsstorleken. Av hushåll med fyra eller flera boende i två rum och kök som har besvarat denna fråga var sålun- da i Västerås omkring en fjärdedel, i Skellefteåområdet ungefär 40 procent och i Ljungbyområdet en tredjedel ne- gativa, medan andelen negativa svar av hushåll i minst fyra rum och kök en- dast var 2—4 procent.
67" 7.3. Buller och andra störningar
Utöver frågorna om hushållens värde- ring av bostadsområdet och lägenheter-. na med hänsyn till bland annat utom- liusbuller och ljudisolering ställdes även ett antal mer specificerade frågor om. störningar. Intervjupersonerna tillfrå-_ gades därvid om huruvida de lade mär- ke till en viss störningskälla och hu- ruvida de stördes av den. En översikt, av det relativa antalet hushåll som låg- ger märke till olika slag av buller eller luftföroreningar och hur stor del som störs av dem lämnas i tabellerna A: 7: 4 och A: 7: 5.
Tabell A: 7: 4. Hushåll i flerfamiljshus som lägger märke till och störs respektive icke störs av vissa ljud från grannlägenheter, ledningar och trapphus
Hushåll ! flerfamiljshus
Västerås Skellefteåområdet Ljungbyområdet Därav i Därav i Därav 1 Samtliga hus Samtliga hus Samtliga bus hushåll byggda hushåll byggda hushåll byggda 1956—61 1956—61 1956—61 Antal hushåll i undersökningen ovägt ........................ 823 168 361 116 280 82 vägt ......................... 1 749 343 3 135 1 014 508 143 Andel ( %) hushåll som lägger märke till men ej störs av radio eller TV ................. 29 40 23 21 _ 27 28 barnskrik ..................... 21 48 18 22 22 31 piano- eller annan musik ....... 17 35 15 12 14 20 brus i ledningar ............... 38 53 31 31 25 30 buller från trappa eller hiss ..... 21 31 21 26 24 24 Andel (%) hushåll som störs av radio eller TV ................. 9 9 9 8 11 17 barnskrik ..................... 6 7 7 9 6 10 piano- eller annan musik ....... 5 6 4 4 6 6 brus i ledningar ............... 22 24 18 21 17 31 buller från trappa eller hiss ..... 15 20 13 20 14 19
Tabell A: 7: 5. Hushåll som lägger märke till och störs respektive icke störs av ljud och luftföroreningar utifrån
.. Skellefteåområdet, Ljungbyområdet, Vasterås tätorter tätorter Därav i Därav i Därav i Samtliga hus Samtliga hus Samtliga hus hushåll byggda hushåll byggda hushåll byggda 1956—61 1956—61 1956—61 Antal hushåll i undersökningen ovägt ........................ 989 210 756 184 611 116 vägt ......................... 2 053 410 6 362 1 558 1 082 196 Andel (%) hushåll som lägger märke till menej störs av industribuller ................. 2 0 6 2 4 5 flygbuller ..................... 39 45 7 5 15 14 trafikbuller ................... 32 33 41 46 27 24 annat buller utifrån ............ 2 2 2 1 3 6 dålig lukt från industri ......... 6 4 15 9 1 1 damm eller sot från industri . . . . 5 3 6 5 2 1 andra luftföroreningar .......... 4 5 3 2 3 3 Andel (%) hushåll som störs av industribuller ................. 1 0 3 2 1 0 flygbuller ..................... 14 20 0 0 3 1 trafikbuller ................... 14 8 22 18 15 13 annat buller utifrån ............ 5 5 3 3 5 8 dålig lukt från industri ......... 8 4 11 5 2 1 damm eller sot från industri. . . . 7 5 9 4 4 6 andra luftföroreningar .......... 7 9 7 9 6 8
B. Bostadsmarknaden
i ett expanderande samhälle
Studier av marknadens struktur med särskild hänsyn till bostadsqf'terfrågans inkomstelasticitet
Av 61. lic. Per Holm
1. Inledning
Bostadsmarknaden skiljer sig på ett av- görande sätt från praktiskt taget alla varumarknader. Orsaken är uppenbar; varan bostaden är olik praktiskt taget alla andra varor som »konsumeras» av enskilda individer eller hushåll. Det är en kapitalvara med en enastående lång livstid; varan är interlokalt orörlig, produktionskostnaderna per enhet är höga. Samtidigt är det en livsnödvän- dig »konsumtionsvara»; alla individer »konsumerar» bostadsutrymme.
Dessa grundläggande egenskaper hos varan bostaden medför att bostadsmark- naden i viss utsträckning fungerar på ett annat sätt än de marknader som be- skrives i traditionell ekonomisk teori. Detta förhållande har givetvis observe- rats och studerats av ett flertal fors- kare — men det kan knappast sägas att någon mer komplett bostadsmark- nadsteori framlagts.1 Den följande fram- ställningen skall inriktas på att belysa vissa karaktäristiska drag i bostads- marknadens struktur och söka ge en in- blick i hur bostadsmarknaden fungerar, hur förändringar på både utbuds- och efterfrågesidan initieras och transfor- meras.
Sett från utbudssidan får samspelet mellan utbud och efterfrågan en sär- skild karaktär genom att den konti- nuerliga nyproduktionen av bostäder på de flesta lokala marknader bara är en ringa del av det totala utbudet. Den gamla stocken av bostäder — dess stor- lek, struktur och standard — har en
varierande, men i regel stor, betydelse för nyproduktionens omfattning och in- riktning; nyproduktionen — och där- av betingade förändringar i utbudet — blir av marginell karaktär.
Samma betraktelsesätt kan givetvis användas om analysen utgår från efter- frågesidan. Förändringar i efterfrågans omfattning och inriktning måste tillgo- doses dels genom omflyttning inom det befintliga äldre bostadsbeståndet, dels genom att efterfrågan »på marginalen» riktas mot nybyggda lägenheter av viss storlek och standard.
Detta leder över till hypotesen att strukturen av det gamla bostadsbestån- det — som bestämts av den ekonomisk- historiska utvecklingen under minst femtio år — har en större betydelse för efterfrågans inriktning än den gamla varustocken har på andra varumarkna- der.
I stort sett baseras denna utredning på traditionell marknadsteori och på tidigare kända forskningsresultat. Den gör emellertid ett försök att samman- fatta dessa resultat till en helhetsbild. Denna helhetsbild tjänar som utgångs- punkt för en presentation av några spe- cialundersökningar avsedda att belysa vissa delproblem — framförallt sam— bandet mellan hushållens inkomster och bostadsefterfrågans storlek och in-
1 Olika delproblem på bostadsmarknaden har däremot varit föremål för en ganska in- tensiv ekonomisk-statistisk-sociologisk analys. Härom mera i det följande.
riktning — som tidigare varit mycket ofullständigt behandlade i svensk lit— teratur. När det gäller bostadsefterfrå- gans beroende av bostadens pris kan tyvärr inte något nytt material fram- läggas.
Försöken att finna förklaringar till reaktionerna på bostadsmarknaden byg- ger nästan helt på resultaten från sta- tistiska undersökningar rörande för- hållandena i ett urval svenska städer under efterkrigstiden. Det ligger nära till hands att anse, att förklaringar ba- serade på ett sådant material måste bli meningslösa, eftersom den svenska bo- stadsmarknaden på grund av bostads- brist varit ur balans i omkring tjugo år. Hur bostadsbristen påverkat undersök- ningsresultaten kan tyvärr endast myc- ket ofullständigt beröras i denna utred- ning. Författarens uppfattning är att bostadsbristen icke satt de normala marknadsfaktorerna helt ur spel på de marknader som studerats — sannolikt har reaktionerna blivit trögare och gått långsammare. Denna uppfattning skall utvecklas något i det följande.1
Definitioner. Utbud respektive kon- sumtion av »bostäder» mätes i lägenhe- ter, rumsenheter (ytor) och standard (utrustning — ålder). Bostadskonsum- tionen kan också mätas totalt genom vad hushållen betalar för sina bostäder, hyran eller bostadskostnaden.2
Det är uppenbart att de valda måtten- heterna för bostadsutrymme —— lägen- het och rumsenhet _ vid jämförelser mellan olika orter och framförallt vid
jämförelser i tiden icke är fasta och oföränderliga. I detta avseende skulle lägenhetsytan vara en bättre måttenhet, men ur andra synpunkter är lägenheter och rumsenheter bättre mått.3
På efterfrågesidan blir motsvarande måttenheter hushåll (de som bor i en lägenhet), antalet personer och bostads- utgifterna. (Det behöver här icke ut- vecklas, att hushåll omfattar en till storlek och sammansättning heterogen grupp.) Konsumtionen av bostadsut- rymme skall mätas genom dels relatio- nen »rumsenheter per person» (kallas RPP), dels relationen »personer per rumsenhet» (kallas PPR).4
1 Det kan här tilläggas att i städer av typen Västerås, Växjö, Skellefteå, Ljungby och Lud- vika, varifrån det mesta materialet hämtats, har bostadsbristen haft en annan karaktär än i Stockholm. Marknaden har kunnat överblickas och de enskilda hushållens önskemål tillgodo- ses i en annan utsträckning än i en storstad. 2 För närmare diskussion av dessa begrepps innebörd se P. Holm, »Bostadsefterfrågan på 1960-talet», Stockholm 1959, s. 28 och Louis Winnick, »American Housing and Its Use», The Social Science Research Council, John Wiley & Sons, Inc., New York 1957, s. 12—20. ” »After all, the typical family does not seek to buy or rent an abstract quantity of space. The space that it acquires must have certain attributes: the envelope must be di- stinct and separate from others, all internal space must be interconnected, it must be equip- ped to take care of the nutritional needs of the family. In short, the adoption of such a unit of account takes cognizance of most (but by no means all) of the realities of the housing market.» Winnick, a. a. s. 12. 4 Den sistnämnda relationen användes av bl. a. Winnick. Det inverterade värdet har emellertid vissa fördelar ur kalkylsynpunkt.
2. Bostadsmarknaden: utbudets och efterfrågans struktur
2.1. Utbudets struktur
2.11. Lägenhetsutbudet — storlek och standard. Låt oss antaga att vi studerar en lokal bostadsmarknad och vid en viss tidpunkt har indelat befintliga bostads- lägenheter i 6 storleksklasser — räknat efter rumsenheter — och 6 standard- klasser — räknat efter utrustning och byggnadsår.1 Utbudet av lägenheter på marknaden kan då redovisas på det sätt som illustreras av följande skiss.
KVANTITET (ANTAL LACENHETER)
LÄGENHETENS STANDARD (UTRUSTNING —schqusÅR)
LÄGENHETENS STORLEK (ANTAL RUMSENHETER)
Varje »ruta» kan antas motsvara en »vara» (lägenhetstyp Lu LM Lai), till- hörande varuslaget »lägenhet».
Om i ett sådant diagram antalet lägen- heter inom varje »ruta» i t. ex. Växjö år 1958 (jämför tabell B: 2: 1 och tabell 20) ritas in, erhålles diagram B:2:1 (här har räknats med 8 storleks- och 8 standardklasser).
Bilden visar en tydlig koncentration till vissa storleks— och standardklasser. Således fanns det i Växjö en tydligt markerad grupp omoderna mindre lä- genheter (standardklass 1, storleksklas- serna 2—4). Å andra sidan visar sig de större lägenheterna om minst 4 rum
och kök huvudsakligen bland helmoderna bostäder.
Självklart kan den redovisade ojäm- na fördelningen åtminstone delvis åter- föras pä den här använda klassindel— ningen, framförallt när det gäller ut- rustningsstandard och byggnadsår. I sina huvuddrag ger emellertid diagram- met en riktig bild av lägenhetsstruk- turen i de flesta svenska städer. Det finns ett betydande utbud av äldre smålägenheter men knappast något ut- bud alls av äldre stora lägenheter.
förekomma
2.12. Lägenhetsutbudet — hyra (kost- nad), storlek och standard. Beräknas medelhyran för varje lägenhetstyp, kan det förutsättas att inom varje lägenhets— storlek hyran ökar med stigande stan- dard (jämför tabell 21). Detta skulle betyda att marknadens »hyresstruktur» (medelhyran per lägenhet i en viss grupp) skulle få ungefär det utseende som illustreras i nedanstående skiss. För Ludvika har för år 1958 gjorts
MEDELHYRA PER LÄGENHET, KR.
1 Däremot tas tills vidare ingen hänsyn till bostadens läge och därav betingade kvalitets- skillnader, ej heller till »hustyp».
Tabell B:2: 1. Antal bebodda lägenheter i Växjö 1958 fördelade på 8 storleks— och 8
standardklasser Lägenhetens utrustning och byggnadsår Utan cv Med cv men utan bad Med 'cv och bad .. Samtliga Storleks— Lagenhetens 1921— 1940— .. klass nr storlek —1920 1921— —1920 1939 1940— ——1939 1950 1951— lagen- heter Standardklass nr 1 2 | 3 | 4 | 5 e 7 8 Absoluta [dl 1 Högst 1 rkv . . 46 5 70 191 164 9 9 33 527 2 1 rk ......... 324 77 50 104 147 99 100 146 1 047 3 2 rk ......... 704 199 105 134 55 387 461 530 2 575 4 3 rk ......... 256 77 78 74 23 469 623 542 2 142 5 4 rk ......... 63 21 19 27 5 245 203 281 864 6 5 rk ......... 28 7 13 4 — 159 78 230 519 7 6 rk ......... 5 2 1 1 —— 66 22 61 158 8 7 o. fl. rk ..... 5 —— 4 2 —— 73 6 12 102 Samtliga lägenheter. . 1 431 388 340 537 394 1 507 1 502 1 835 7 934 Procenllal 1 Högst 1 rkv. . 0,6 0,9 2,4 2,1 0,1 0,1 0,4 6,6 2 1 rk ......... 4,1 1,0 0,6 1,3 1,8 1,3 1,3 1,8 13,2 3 2 rk ......... 8,9 2,5 1,3 1,7 0,7 4,9 5,8 6,7 32,5 4 3 rk ......... 3,2 1,0 1,0 0,9 0,3 5,9 7,9 6,8 27,0 5 4 rk ......... 0,8 0,3 0,2 0,4 . 3,1 2,6 3,5 10,9 6 5 rk ......... 0,4 0,1 0,2 . —— 2,0 1,0 2,9 6,6 7 6 rk ......... 0,1 . — 0,8 0,3 0,8 2,0 8 7 o. fl. rk ..... . — — 0,9 0,1 0,2 1,2 Samtliga lägenheter. . 18,1 4,9 4,2 6,7 4,9 19,0 19,1 23,1 100,0
en specialbearbetning av bostadsmark- nadens struktur enligt detta schema; re- sultaten visas i diagram B:2: 2 och i tabell 22. Diagrammet visar hur hyror- na successivt höjs vid en uppflyttning i sidled (storlek) och/eller i »djupled» (standard). Det framgår också att i Ludvika medelhyran i exempelvis en modern l—riunslägenhet (Lu—LM) var högre än i en halvmodern 3-rumslägen- het (Lu—Lä). Till en del _— men en- dast i mycket begränsad utsträckning _— kan detta bero på hyresregleringen.1
hushåll. Om vi vid en viss tidpunkt re- gistrerar antalet hushåll och det råder balans på bostadsmarknaden, kan tydli- gen den totala bostadsefterfrågans för- delning på lägenheter av olika storlek och standard beskrivas genom samma matris som utbudet (tabell B: 2: 1). En- da skillnaden är att det då blir antalet hushåll som redovisas i varje ruta. Här- vid blir antalet hushåll: det totala an- talet lägenheter minus antalet obebod- da lägenheter.
Enligt traditionell teori — som skall diskuteras mer utförligt i det följande
1 Hyresregleringen är numera upphävd i Ludvika.
ANTAL LÄGG NHETER
700
STANDARD' KLASS
STORLEKS' | 2 3 4 5 6 & KLASS
Diagram B: 2: 1. Växjö 1968. Antal lägenheter i olika storleks- och standardklasser
MEDELHYRA. _ KRONOR PCR AR N
3000
6 '$ HELMODERN
STANDARD -
3-5 HALVMODERN. KLASS
I—2 OMODERN
2 5 4 5 S* STORLEKSKLASS ' RUMSENHETER
Diagram B:2: 2. Ludvika 19.58. Medelhyra för lägenheter av olika storlek och standard
ANTAL , LÄGENHETER _— h . . »; 25 =. ' f 5 i 20 - r ; ; Ej ; il % '? k ” |5 ;ANDARDKLASS ., , i 5 l H E y ll ;, l ; EU % U (90 uusuÅLL_ .; 5 '- ; * * , ALDER235—49 AR IO '. å - ' = (— &TORLEK: = 5 ,4 / E ; / | . PERSONER ': / INKOMST— >50.ooo KR. = 711 E! wo HUSHÅLL _ 5 2 ÅLDER155 -49 AR | , (_— sroauzsc I-Z personen ! | mxomsr: (moon KR. o & STOR KLASS | a 5 4 5 ; LEKÖ
— bestäms hushållens efterfrågan av dels demografiska faktorer _— befolk- ningens storlek och struktur — dels ekonomiska faktorer _ hushållens in- komster och lägenheternas pris — och dels slutligen av vad som skulle kunna sammanfattas under benämningen mil- jöfaktorer, nämligen hushållens prefe- renser och, mindre ofta påpekat, utbu- dets struktur, båda betingade av histo- risk tradition.
Den relativa betydelsen av dessa fakto- rer varierar givetvis från samhälle till samhälle. Studeras som här hushållens »bostadskonsumtion» vid ett visst till- fälle, kan det vara ändamålsenligt att först redovisa efterfrågans fördelning med hänsyn till de väsentliga struktur— komponenterna: hushållens storlek, »ål- derl» och inkomster.
Låt oss som exempel tänka oss att vi väljer ut två grupper med 100 hushåll av olika storlek och med olika inkoms- ter och fördelar dem efter storleks— och standardklasser så som illustreras i ovanstående diagramskiss. Vi skulle då kunna mäta karaktäristiska drag i des- sa gruppers sätt att anpassa sig till ett gi-
vet utbud. Vi kan också mäta spridning- en i »preferenserna» för olika grupper.
Det är uppenbart att den »spridning» av efterfrågan inom en grupp som vi får vid en sådan analys till en del är beroende på utbudets struktur och på hyresytans utseende. Jämförelser mel- lan olika marknader för en given hus- hållsgrupp bör kunna ge upplysningar om vad dessa faktorer betyder. Skill- nader skulle eventuellt kunna tolkas som beroende på olikheter i miljöfak- torerna. Inom en miljö skulle sprid- ningen i en tillräckligt homogen grupp kunna betraktas som »ren preferens- spridning».
2.22. Hushållens storlek. Tabell B: 2:2 redovisar hushållen fördelade efter stor— lek i USA (1950), i England (1951) samt i Sverige, tätorter _— glesbygd (1960), i Stockholm (1950 och 1960) och i Växjö och Ludvika (1958 och 1960). Det intressanta är den trots stora olik- heter i fråga om framförallt utbudets struktur relativt stora likheten i hus-
1 Med »ålder» avses här och i det följande lägenhetsinnehavarens ålder.
Tabell B:2: 2. Antal hushåll procentuellt fördelade efter storlek (antal personer) i USA (1950), England och Wales (1951), Sverige, tätorter och glesbygd (1960), Växjö och
Ludvika (1958 och 1960) samt Stockholm (1950 och 1.960)a
Sverige
Antal p ersoner
England? 1951 1960-" Tätorter Glesbygd 19603
Växjö Stockholm Ludvika
19584 19605 19505 19603 19584 19603
16 26 21
21 28
10 29
11 28 25 22 19 19 18 18 10 10 7 10
5 4 3 5 4 3 1 4
21 31 24 15
28 29 20 15
21 27 24 19
19 28 25 18 10
22 24 21 18
21 25 21 19
9 14 9 8 9 4 _ __ 2
100 100 100 100
100
| 100| 100] 100| 100
100
' Källa: Winnick, a. a. s. 79. = Källa: J. B. Cullingworth, »Housing Needs and Planning Policy», Routledge &, Kegan Paul, London 1960, s. 12.
' Källa: Folk- och bostadsräkningen 1960. Se även not 4. ' Källa: Lokala bostadsräkningar. I dessa räknades även ett antal »ungkarlsrum» som lägen- heter, vilket ökar andelen l-personshushåll jämfört med bostadsräkningen 1960.
5 Källa: Allmänna bostadsräkningen i Stockholm 1950. " Understrukna tal gäller för angiven hushållsstorlek och större hushåll.
hållsstrukturen. Den stora skillnaden mellan Sverige och de anglosaxiska län- derna ligger framförallt i Sveriges re- lativt sett många små hushåll (se dia- gram B: 2: 3).1
Hur hushållen fördelar sig på olika storleksgrupper måste uppenbarligen bero dels på rent demografiska fakto— rer, framförallt befolkningens fördel- ning på ålder och civilstånd (se tabell
( ANTAL BOENDE
23), dels på ekonomiska faktorer och miljöfaktorer, som påverkar de vuxna ogiftas benägenhet att skaffa egen lägen- het. De stora hushållen är i främsta rummet »barnhushåll».
Det ligger nära till hands anta att ett rikt utbud av stora lägenheter och en
1 Det kan tänkas, att skillnaden till en icke oväsentlig del beror på olikheter i redovis— ningen.
—— Svens: eco (TÄTORTERNA) ---—+----- ENGLAND" ocu WALES l55l USA 1350
__,___
Diagram B:2:3. Hushållen procentuellt fördelade efter storlek i USA 1.950, England 1951 och Sverige 1960
hög utrymmesstandard skulle vara äg— nad att främja ett betydande samboen- de och motverka barnens flyttning hemifrån. Motsatsen skulle gälla, om ut- budet av små lägenheter vore stort. Det är uppenbart svårt att förklara skillna- den i hushållsstorleken mellan Sverige å ena sidan och USA och England å andra sidan med hänvisning till in- komstskillnader eller till skillnader i befolkningsstrukturen. Det ligger nära till hands att tolka de många 1-persons- hushållen i Sverige som ett resultat av de historiska förhållanden som med— fört, att en så stor del av de svenska bostäderna är smålägenheter.1 Det bör anmärkas, att den genomsnittliga hus- hållsstorleken i USA och England mins- kade under perioden 1930—1950.2 He- la utvecklingen denna period störes na- turligtvis av världsdepressionen och världskriget. Denna reservation gäller även de tal som presenteras i det föl- jande.
2.23. Hushållens inkomster. Enligt teo— rin råder ett starkt samband mellan ett hushålls inkomster och dess efterfrå-
Tabell B:2: 3. Antal hushålls/öreståndare i
gan på bostadsutrymme och bostads- standard. Eftersom bostadskonsumtio- nen varierar med lägenhetsinnehava— rens ålder och civilstånd och med hus- hållets storlek är det av intresse att ve- ta på vad sätt inkomsten samvarierar med dessa faktorer.
Uppgifter om hushållens inkomster har inhämtats för Växjö (1958), Ludvi- ka (1958) och tätorterna i de tre regio— nerna Västerås, Skellefteåområdet och Ljungbyområdet (1960). För inkomst- strukturen i de tre sistnämnda orterna hänvisas till specialredogörelsen (av- snitt A i detta betänkande).3 Som bak- grund till den följande redogörelsen skall ges en detaljerad redogörelse av hushållens inkomststruktur i Växjö år 1958.
För Växjö redovisar tabell B: 2: 3 och diagram B: 2: 4 inkomsttagare med egen lägenhet år 1958 procentuellt fördelade efter inkomstens storlek i olika civil-
1 Sannolikt alltså relationen mellan inkom- ster och hyra under tiden före första världs- kriget. '-' Se Winnick, a. a. s. 37, och Cullingworth, a. a. s. 12. 3 Se 5. 28.
Växjö 1958 i olika civilstånds- och ålders-
grupper procentuelll fördelade efter inkomst
. _ . _ Gifta Icke gifta Gifta 59 år Icke gifta 59 år 60— år 60— år Årsmkomst, kronor män kvinnor linän + före skatt efter skatt före skatt ”m"" före skatt före skatt före skatt Ej deklarerad inkomst . . 1 1 5 7 4 22 — 3 999 ......... 1 1 6 11 6 29 4 000— 7 999 ......... 5 9 16 25 24 27 8 OOO—11 999 ......... 18 36 35 36 27 13 12 000—15 999 ......... 30 29 25 14 15 4 16 000—19 999 ......... 19 14 5 4 9 2 20 000—23 999 ......... 11 4 3 1 4 1 24 000— ......... 15 6 5 2 11 2 Summa 100 100 100 100 100 100 Medianinkomst ......... 15 330 12 420 10 510 8 800 10 280 3 920
20 18
Ånswkomsr,
0 2,5 5 7 91|l$|5|7l$ & QIFTÅ PAR.
'LuusuÅLL 22
0 2.5 57 9 || l115l7I5 fl OGIFTA OCH FÖPUT GIFTA MÄN
'I. HUSHÅLL ao 28 26 24
0 2,5 5 7 9 ll|3l5l7|9 QGIFTA KViNNOB
Zl.
Årsm- . KONST, z's' looo-TAL KRONOR
IOOO: TAL KRONOR
___+___
INKOMST FÖRE SKATT INKOMST EFTER SKATT
_N—
Åreswxonsr,
56 IOOO 'TAL KRONOR
ZHUSLIÅLL
28 26
21
X
X ÄRSIN-
KOMST, lOOO-TAL
7 9 u n ls | |! a,; 5 7 KRONOR 0 i?. " FÖBUT GIFT'A KVINNOR
26
Diagram B: 2: 4. Växjö 1958. Årsinkomster före och efter skatt för olika civilståndsgrupper
MEDIANINKOMST, KRONOR PER ÅR
20.000 '
X)
X XX SAMTLIGA GIFTA pm , "T"
). SAMTLIGA GIFTA MÄN , Iam MÄN VILKA! uusrnu MAR _,,, Ar, ,- INKDMDT
OGIFTA OCH FÖRUT GIFTA MÄN OGIFTA KVINNOR FÖRUT GIFTA KVINNOR ..___.._GIE_TA. KVINNOR MED INKDMST
0
-24 25'23 SK)-54 55-59 40-44 45-49 50—5'1 55'59 60-64 65'65 70
_, ÄLDER, ÄR
Diagram B:2: 5. Växjö 1958. Medianinkomster före skall inom olika ålders- och civilståndsgrupper
ståndsgrupper. Av de gifta paren under 60 år hade över en fjärdedel över 20 000 kronor i årsinkomst före skatt och yt- terligare en femtedel över 16000 kro- nor. Den största gruppen, 30 %, hade dock mellan 12000 och 16000 kronor i årsinkomst och en ganska stor del —— en fjärdedel — hade under 12 000 kro- nor i årsinkomst. Räknat efter skatt hade 47 % av de gifta under 12 000 kro— nor i årsinkomst, 29 % mellan 12000 och 16 000 kronor och 24 % hade över 16 000 kronor i årsinkomst.
Hur inkomsten varierar med åldern inom olika civilståndsgrupper i Växjö framgår av diagram B: 2: 5 och B: 2: 6. I diagram B: 2: 5 redovisas medianin-
komsterna före skatt och i diagram B: 2: 6 medianer och kvartiler efter skatt. Medianer och kvartiler efter skatt redo- visas dessutom i tabell B: 2: 4.
Diagram B: 2: 5 visar att räknat före skatt när medianinkomsten för gifta par maximum i 35—40-årså1dern och sjunker därefter först ganska långsamt, men från och med GO-årsåldern relativt snabbt. I hushåll, där även hustrun har inkomst, ligger inkomsten 2 000 år 3 000 kronor högre än medeltalet för samtli- ga hushåll. I hushåll, där hustrun har inkomst, har männen lägre inkomst än i hushåll, där hustrun saknar inkomst.
Från och med 35-årsåldern har de ogifta och förut gifta männen genom-
INKOMST, KRONOR PER ÅR
IGOOO
INKOMST, KRONOR PER ÅR
[2.000 ' ' * ' ILOOO'
14. 000
,0090, . . _. ' |o.000 0.000 . . .. ,. 0.000 6000 _ ,, ,,. . ,, 5.000 4.000 _. " 4000 2.000 ,. .. . , .. zoom»— _ÄLDER,ÅR
__4__._ o . Å 0 -z4 30—54 410—44 50-54 co-H -z4 30-34 4044 —'——*'—'_>5o.54 co-u 70- ÅLDER. R
SHA—MB- CKE IFTA MÄN.
INKOMST, INKOMST, KRONOR PER ÅR KRONCK PER ÅR
woodjf— ' 10.0 0.000 . . , . 5.000 6.000 ' -- ' ,, — -» 6000 4000 . 4.000 —-
2.000 ' ,. ., - ' ' 1000»
O ———9———+———4——-——o—— Å () -Z*l 30—54 40'44 50—54 60-64 70' ÅLDER' R -24 311-54 40'44 50'54 60'64 QQIFTA KVINNOB. 0 IF I O .
Diagram B:2: 6. Växjö 1958. Medianer samt övre och undre kvartiler för årsinkomsten efter skatt i olika ålders- och civilståndsgrupper
gfende lägre inkomster än de gifta där hustrun arbetar. Det tycks vara männen, och inkomsten sjunker snabbt många män med svag försörjningsför- med åldern. Dessutom har ogifta män måga och låga inkomster som förblir väsentligt lägre inkomst än gif-ta män, ogifta.
Tabell B:2: 4. Medianinkomster (Q, ) samt övre och undre kvartilinkomster (Q1 respektive Q, ) efter skatt1 för hushållsföreståndare i Växjö 1958 i olika civilstånds- och åldersgrupper
Hushållstö- Gifta1 Icke gifta män Ogifta kvinnor Förut gifta kvinnor reståndarens
ålder Qi Qx Qa Qi | Q: Qs Qi Qi Qa Qi Q: Qx
—24 år 7 470 9 510 11 680 5 500 8 000 9 000 6 400 7 350 . . . 30—34 » 10 110 12 130 15 210 8 550 9 770 11 140 7 840 9 270 4 170 6 710 8 380 40—44 10 400 13 080 16 900 6 000 8 860 10 670 8 500 9 670 4 050 6 010 7 790 50—54 9 340 12 210 15 780 4 480 7 250 9 390 7 450 9 940 2 770 5 190 7 450 60—64 6 980 9 760 13 460 2 080 6 390 10 080 4 130 6 760 1 440 3 170 5 240 70— 4 830 7 440 10 270 1 720 3 390 5 930 3 070 6 330 0 3 920 4 970
Samtliga hushåll.. 8 990 11 780 15 390 3 270 6910 9 480 3 810 6 680 8 680 1 750 4 220 6 490
1 Inkomsten efter skatt har erhållits genom att från den sammanlagda nettoinkomsten dragits den statliga skatten. För gifta par avser inkomstuppgifterna mannens och hustruns sammanlagda inkomster.
Årslnkomst före Det procentuella antalet gifta par, —64 år, i olika inkomstklasser i Skatt' kronor Västerås Skellefteå Ljungby Växjö1 —11 999 ....... 11 16 21 25 12 000—15 999 ....... 21 28 31 30 16 OOO—19 999 ....... 25 26 23 19 20 OOO—23 999 ....... 17 10 13 11 24 000— ....... 26 20 12 15
Summa 100 100 100 100
1 Beräkningarna för Växjö omfattar endast åldersgrupperna upp till 60 år.
För de ogifta kvinnorna ökar median- inkomsten fram till 50-årsåldern men sjunker sedan snabbt.
Diagram B: 2: 6 ger i stort sett sam- ma bild. Efter skatt tenderar inkomst- kurvorna att bli något flackare. Kurvor- na för övre och undre kvartilerna i oli- ka åldersgrupper har ungefär samma form som kurvan för medianen.
Det råder tydligen en mycket stark spridning i hushållens inkomster som för en och samma hushållstyp borde leda till stora variationer i fråga om kvaliteten på de bostäder som efterfrå- gas, om efterfrågan vore starkt inkomst— elastisk och utbudet samtidigt starkt kvalitets- och prisdifferentierat. Som senare skall visas är emellertid dessa förutsättningar ofta icke för handen. Dessutom är bostaden en så angelägen vara att hushåll med små inkomster är beredda att betala relativt sett mera för sin bostad än hushåll med större in- komster.
I de följande statistiska bearbetning-
arna kommer särskild uppmärksamhet att ägnas bostadskonsumtionen för gif— ta par i olika inkomstklasser. Tablån ovan sammanfattar inkomstfördelning- en i de nämnda orterna år 1960 respek- tive år 1958, om hushållen fördelas på fem inkomstgrupper.
Det råder ett samband mellan hus- hållsstorlek och civilstånd, bl. a. ge- nom att 1-personshushållen helt består av »icke gifta» och 2-personshushållen till en del av ogifta och förut gifta. Ef- tersom de ogifta och förut gifta hus- hållsgrupperna har lägre inkomster än de gifta paren, blir det för det totala antalet hushåll en viss korrelation mel— lan hushållets storlek och inkomst. Skil- jer man däremot ut de gifta paren un— der 65 år och fördelar dem efter hushål- lets storlek, blir det praktiskt taget inget samband mellan inkomst och hushålls— storlek. Detta framgår av nedanstående tablå för Västerås och Skellefteå 1960 samt för Växjö 1958.
Årsinkomst, kronor per hushåll (gifta par —64 år), Antal före skatt boende Västerås Skellefteå Växjö1 2 .......... 17 820 17 680 16 990 3 .......... 17 940 17 500 16 710 4 .......... 18 100 17 790 17 790 5 .......... 17 830 17 530 18 360
1 För Växjö omfattar beräkningarna endast åldersgrupperna upp till 60 år. Medelinkomsten beräknad på klassindelat material, se tabell 25.
3. Samspelet mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden
3.1. Förändringar i utbud och efterfrågan
Samspelet mellan utbudet och efterfrå- gan på en bostadsmarknad av den ka- raktär som skisserats ovan skall nu be- lysas något mer i detalj.
Förändringar i utbudet av lägenheter (Ul) mellan två tidpunkter kan ske genom (a) nyproduktion, (b) samman-
Ändrat utbud av lägenhe- ter mellan två tidpunkter (dUl) = +produktion av lägenheter — sammanslagning + uppdelning av lägenheter _avgång genom rivning eller annan
slagning eller uppdelning av lägenheter samt (c) »avgång» av befintliga lägen— heter antingen genom »sanering» i be- tydelsen rivning eller genom »över- gång» till annan användning, t. ex. när bostadslägenheter övergår till att bli kontor, lager, butiker eller liknande.1 Vi kan alltså skriva identiteten:
(P1) % (Äl) (Avl)
användning.
Till frågan om vilka faktorer som be- stämmer de olika komponenterna som ingår i dUl skall vi återkomma.
Förändringar i utbudet av rumsenhe- ter (Ure) kan uppdelas i motsvarande komponenter med det viktiga undanta— get att sammanslagning eller uppdelning av lägenheter inte påverkar antalet rumsenheter; vi får alltså identiteten
dUre : Pre — Av re.
3.11. Förändringar i efterfrågan på lä- genheter _— antalsefterfrågan — kan helt återföras på förändringar i antalet hus- håll.2 Förändringar i antalet hushåll kan i sin tur återföras på förändringar i de faktorer, som tidigare sagts bestäm- ma efterfrågan, nämligen demografiska faktorer, ekonomiska faktorer och mil- jöfaktorer. Låt oss förutsätta att vi på traditio-
nellt sätt i tur och ordning varierar var och en av dessa faktorer och håller de båda övriga konstanta eller passiva.
Hur förändringar i de demografiska faktorerna påverkar antalet hushåll finns utförligt redovisat i litteraturen. Framställningen kan därför göras myc- ket kortfattad. Vi kan skilja mellan tre huvudtyper av demografiska föränd- ringar:
a) förändringar i folkmängden,
b) » i åldersstrukturen,
c) » i civilståndsfördel—
ningen.
1 Förändrad användning kan naturligtvis också, även om det är ovanligt, ge tillskott av lägenheter. * Detta hindrar givetvis inte att efterfrå- gan på nybyggda lägenheter eller överhuvud- taget Iägenheter av visst slag kan öka utan att antalet hushåll ökar. Detta diskuteras se- nare.
Det antal hushåll som en given folk- mängd bildar antas vara bestämt av an- talet gifta par samt antalet ogifta och förut gifta män och kvinnor i olika ål- dersklasser. För varje åldersklass be- räknas »hushållskvoten», dvs. antalet personer med egen lägenhet dividerat med det totala antalet personer i klas- sen.1 Om hushållskvoterna är — eller antas vara — oförändrade, är det lätt att mäta hur förändringar i de demogra- fiska faktorerna inverkar på antalet hus- håll och därmed på efterfrågan på lä- genheter (»antalsefterfrågan»). Konkre- ta exempel på sådana samband skall redovisas längre fram i texten.
Det behöver inte närmare motiveras att på en lokal marknad betydande de- mografiska förändringar kan inträffa, som är oberoende av ekonomiska för— ändringar och av miljöförändringar.
De ekonomiska faktorerna _ hushål- lens inkomster och lägenheternas pris
kan direkt antas påverka antalet hus- håll genom att öka de icke giftas benä- genhet att skaffa egen bostad, dvs. ge- nom att öka »hushållskvoterna». Det kan ceteris paribus antas råda en posi- tiv korrelation mellan hushållskvoternas storlek och inkomsterna och en nega- tiv korrelation mellan hushållskvoterna och bostädernas pris. Det intressanta ur bostadsmarknadssynpunkt är givet- vis sambandens styrka.
Utöver det nämnda direkta samban- det har ekonomiska faktorer en indi— rekt effekt på hushållsbildningen via de demografiska faktorerna. Detta gäller särskilt om begreppet ekonomiska fak- torer vidgas utöver den snäva ram som tidigare angetts.
Således bestäms de interlokala flytt— ningarnas omfattning och riktning hu- vudsakligen av förändringar i närings- livets efterfrågan på arbetskraft och -— till en del ——- av lokala differenser i lö- ner och levnadskostnader. Vad gäller
de sistnämnda faktorerna råder dock inte något entydigt samband så, att flytt— ningsrörelsernas storlek kan antas be— stämd av skillnader i inkomstnivå eller i inkomstförändringar mellan olika or— ter. Den sistnämnda slutsatsen gäller i stort sett även hyresnivån. På kort sikt kan visserligen tänkas att i speciella fall interlokala olikheter i läget på bo- stadsmarknaden —— t. ex. höga hyror -— kan påverka flyttningarnas riktning, kanske även omfattning. På längre sikt förefaller det dock mer rimligt att be- trakta hyresnivån som bestämd av flytt- ningsvinstens storlek än tvärtom. I det- ta sammanhang har det av anförda skäl ansetts lämpligt att registrera flyttnings- vinsterna enbart som en demografisk faktor som påverkar hushållsbildningen via folkmängden.
Uppenbart kan vidare inkomstföränd- ringar orsakade av förändringar i löne- nivå och sysselsättningsgrad inverka på civilståndsfördelning och födelsetal. På liknande sätt är dödligheten beroende av levnadsstandarden. Av dessa faktorer torde det dock endast vara civilstånds- fördelningen som via giftermålsfrekven- sen mer påtagligt varierar med de eko- nomiska konjunkturerna. Mer långsökt förefaller det att tänka sig dessa fak- torer påverkade av hyresnivåns höjd, även om ett sådant samband i vissa spe- ciella fall inte är helt otänkbart.
Ekonomiska faktorer —-— i första hand inkonisternas höjd och fördelning — skulle enligt detta resonemang främst påverka hushållsbildningen på två vä— gar:
a) via giftermålsfrekvensen;
b) via »hushållskvoterna». Av dessa torde effekten på hushålls- kvoterna vara den utan tvekan mest
1 För en. mer detaljerad beskrivningav be- greppet hushållskvot, se SOU 1957: 10, s. 129 ff, SOU 1961: 51, s. 27 samt P. Holm, a. a. s. 36 ff.
betydelsefulla.1 Hushållskvoterna kan i sin tur beräknas vara mer känsliga för inkomstförändringar än för pris- förändringar (inkomstelasticiteten är högre än priselasticiteten).
Återstår iniljöfaktorerna. Här skall endast påpekas att t. ex. olikheten i ut- budet av billiga smålägenheter kan tän- kas påverka hushållsbildningen via hus- hållskvoterna.
Vi kan alltså sammanfatta: föränd- ringar i efterfrågan på lägenheter be- ror på förändringar i antalet hushåll. Förändringar i antalet hushåll kan an- tas bestämda av följande faktorer:
A) Demografiska faktorer som kan fördelas på föränd- ringar i a) folkmängd, b) åldersstruktur, c) civilståndsfördelning.
B) Ekonomiska faktorer Förändringar i inkomster och bo- stadskostnader (hyror) som på- verkar a) hushållskvoterna,
b) civilståndsfördelningen.
C) Miljöfaktorer Förändringar i hushållens prefe- renser eller i utbudets struktur
som påverkar :i) hushållskvoterna.
Det borde vara möjligt att genom statistiska analyser av utvecklingen på olika marknader åtminstone i stora drag klarlägga den relativa vikt som bör tillmätas var och en av dessa faktorer.
3.12. Efterfrågan på bostadsutrymme och standard. Efterfrågan på bostadsut- rymme kan antagas vara bestämd av i stort sett samma faktorer som efterfrå- gan på lägenheter _ demografiska och ekonomiska faktorer samt miljöfaktorer
— men med vissa icke oviktiga nyan- ser. Vi ställer upp följande schema:
Förändringar i efterfrågan på bo- stadsutrymme (och standard) kan an- tas hestämda av följande faktorer:
A) Demografiska faktorer
Förändringar i befolkningens storlek och struktur påverkar ef- terfrågan genom förändringar i
a) antalet hushåll,
b) hushållens fördelning på stor- lek,
c) hushållens åldersstruktur.
Ekonomiska faktorer Förändringar i inkomster och bostadskostnader påverkar
a) konsumtionen av rumsenheter per hushåll av given storlek,
b) hushållens fördelning på stor- lek (via hushållskvoterna och civilståndsfördelningen) .
Miljöfaktorer
I första hand utbudets struktur
påverkar
a) konsumtionen av rumsenhe- ter per hushåll,
b) hushållens storlek.
3.13. Faktorer som bestämmer bostads- produktionens erforderliga omfattning. Om vi nu söker att bestämma den erfor- derliga produktionen av lägenheter un- der en period kan vi sammanställa den enkla identiteten2:
1 Se nedan 5. 111. ” »In the fundamental equation (really, iden— tity) underlying all housing market analysis, new construction equals household formation minus conversions plus demolitions plus the change in vacancies ..——-—.—. It is assumed that sooner or later new construction will be brought into equilibrium with household for— mation; that is, new construction will be cut back if vacancies rise and will increase When vacancies decline.» Winnick, a. a. s. 5.
Erforderlig lägenhetspro- duktion (Pl) =
+ hushållstillskott (H) :: ändringar (Äl)
+ sammanslagningar
—— uppdelningar + avgång (Avl)
+ rivning + övergång till annan användning 1- ändringar i lägenhetsreserven (R).
Det är naturligt att i denna »ekva— tion» hushållstillskottet i regel betrak— tas som den viktigaste variabeln — åt- minstone när det gäller utvecklingen på längre sikt.1 Vi har därför i det före- gående särskilt uppehållit oss vid tänk— bara orsaker till förändringar i antalet hushåll. Den följande framställningen skall emellertid visa att man inte kan bortse från övriga i identiteten nämnda faktorer. Särskilt avgången och sam- manslagningen av lägenheter förefaller t. ex. vara starkt beroende av föränd- ringar i hushållens efterfrågan, primärt förorsakade av förändringar i hushål- lens inkomster. Inkomstbildningen skul- le således ha betydelse för bostadsefter— frågan på flera vägar: den inverkar på hushållsbildningen (främst via hus— hållskvoterna), den ökar —— vid givna
Produktion av re:
Denna likhet säger emellertid inte mycket; vi skall i den fortsatta analy- sen söka finna en mer givande formu- lering.
Teoretiskt är bostadsefterfrågans be- roende av demografiska faktorer väl be- lyst i en rad tidigare utredningar.2 I detta sammanhang skall vi därför nöja oss med några praktiska exempel, som belyser sambandet mellan demografisk
priser — hushållens konsumtion av bo- stadsutrymme och standard, den på- verkar avgången av äldre lägenheter ur bostadsbeståndet och förändrar lägen- hetsindelningen via förskjutningar i in— riktningen av hushållens efterfrågan. Den erforderliga produktionen av rumsenheter (re) kan inte beskrivas på samma enkla sätt som produktionen av lägenheter. Som tidigare framhållits på- verkar inte uppdelning eller samman- slagning av lägenheter i det äldre be- ståndet utbudet av rumsenheter. Kon- sumtionen av rumsenheter per hushåll kan öka eller minska beroende på an- tingen förändringar i hushållens för- delning på hushåll av olika storlek el- ler en ökning av den genomsnittliga rumskonsumtionen per hushåll av given storlek. I detta fall skulle vi alltså få:
+ hushållstillskott + ökning av konsumtionen av re per hushåll (i hela beståndet av hushåll) + avgång av re :L— ändringar i lägenhetsreserven.
utveckling och förändringar i bostads- efterfrågan. Uppmärksamheten skall främst koncentreras till frågorna om
* »All this historical data confirm the fact that household formation is the principal de- terminant of new construction. But the rela- tionship between the two appears to hold only over long periods of time.» Winnick, a. a. s. 5. ” Bland utländska utredningar kan särskilt nämnas Winnicks tidigare citerade arbete.
hur inkomstförändringar och — fastän i mindre grad —— prisförändringar kan beräknas inverka på bostadsefterfrågan och på erforderlig bostadsproduktion under en period. Härvid skall vi först presentera en teoretisk modell, som an- knyter till den i det föregående teck- nade bilden av efterfrågans och utbu- dets struktur. I några följande avsnitt skall vi sedan göra ett par ofullständiga försök att empiriskt testa de hypoteser vi kommer fram till.
3.2. Samspelet mellan utbud och efterfrågan. Utkast till en teoretisk modell 3.21. Utkast till en teori för bostads— marknadens reaktion på inkomstför- ändringar. I detta avsnitt skall vi stu— dera hur förändringar i hushållens in- komster kan tänkas inverka på bostads- efterfrågans inriktning. Till en början antas att inkomstförändringar inte in- verkar på hushållsstrukturen och att an- talet hushåll är konstant under under- sökningsperioden. Vi utgår från att ut- budet av lägenheter har registrerats i en standardmatris av den typ som pre- senterats i avsnitt B: 2.1. Vidare antages att utbudet av lägenheter i varje stan-
A. På hela bostadsmarknaden
.STANDARD- KLASS
___? __1
"Lif
| 1 4 $ 6
| | | | | | i . | : i : l | | J ( smatzxs- KLASS
dardruta är detsamma och att det råder balans på marknaden totalt och på var— je delmarknad. Stegen på standardska- lan mätt genom »hyran» är i utgångs- läget lika stora. Vi antager att det sker en inkomstökning bland hushållen. Bo— stadsefterfrågans inkomstelasticitet an- tages vara positiv och densamma för alla hushåll. Det uppstår då en tendens för hushållen att efterfråga större lägen- heter och lägenheter av högre standard. Jämför diagram B: 3: 1 A och B. Hushål- len flyttar uppåt till höger i diagram B:3:1 A. Det förefaller sannolikt att »reaktionshastigheten» på en inkomst- ökning är relativt långsam. Vissa hus— håll »på marginalen» efterfrågar ome- delbart en ny lägenhet, andra kommer efter en viss tid _ delvis beroende på inkomstökningens storlek.
Det kan nu tänkas att uppflyttningen sker i olika riktningar inom olika delar av marknaden. Hushållen kan först ef- terfråga bättre standard eller först ökad lägenhetsstorlek.
Följande enkla numeriska exempel kan belysa reaktionsmönstret. Liksom i diagram B: 3: 1 B antas antalet lägenhe— ter (hushåll) i varje ruta vara : 100
B. Till och från en storleks- och standardruta
Diagram B:.Z: 1. Schematisk bild över hushållens flyttningar på en bostadsmarknad som en följd av en inkomstökning
A. Nettoförändring — 30 hushåll (30 %) flyttar från varje storleks- och standardklass
STANDARD- KLASS
4_____
( 'N '20 *20 '20 420 'lO'
5 -20 10 20 30 30 '20
| 4 -20 :o :o :o :o en:
| 3 -20 :o :o :o :o 020!
2 -20 20 : O 20 :O 'ZO
| —30 .zo -20' -20 -20 olo] 1 STORLEKS- 'KLAss
I L 5 4 5 6
B. Utgångsläge: 100 hushåll ivarje storleks- och standardklass. 20 % flyttar såsom figuren visar.
STANDARD- KLAss
15 då :11 25 då 142 »5 40 »5 om »s 40 —5 du se »40 -20 »s -20 »5 -zo —5 -20 »5 -70
5 85 100 loo |oo IOO
(mal-Ho emo -5 olo fs uo—ss -20 —5 —zo »5 -20 '! -20 's -55
wo |oo No 100
me)—Solo »! om om —5 40.40 —20 —5 -20 —5 -20 's -zo —s -40
loo mo IOD loo
len)—s—lo —s *IO o! 40 45 olo »zs -zo '$ —10 —5 —20 vs -zo »: -25
2 us loo IDO loo lao
mol—solo -s om —s no »! um .,o -10 »5 -20 —5 -20 's -20 —s -10 I no as 55 65 35
lao) (mo) 000) (100) (IDO | 2 3 4 5
J=A TILL— SKOTT
A D U|
u :- U|
STORLEK? KL A 55
Diagram B:s: 2. Förändring i antalet efterfrågade lägenheter inom olika slorleks- och standard- klasser vid uppflyttning av hushåll på grund av en inkomstökning
och vid tillfället efterfrågar 30 av dessa hushåll nya, bättre lägenheter. Av dessa vill i sin tur 10 bara höja standarden, 10 bara ha större lägenhet, medan 10 vill ta bägge dessa steg. Resultatet åskådlig- göres i diagram B: 3: 2.
Eftersom enligt våra förutsättningar i diagram B:3:2A antalet hushåll som vill flytta från en standardruta till en högre ruta är detsamma över hela mark- naden, så kommer tydligen antalet ef- terfrågade lägenheter att bli detsamma för alla lägenhetstyper utom i stan- dardklass 1 och storleksklass 1. över- skott av lägenheter uppstår i rutorna Ln—le utefter x-axeln och Lu—Lls ut- efter y-axeln. Lägenhetsreserven kon- centreras till de minsta och sämsta lä— genheterna. Överskottet är större i rutan Lu än i övriga rutor, eftersom här ingen uppflyttning från »sämre» lägen- hetstyp är tänkbar. På liknande sätt blir överskottsefterfrågan på »hörnlägenhe- terna» endast hälften av efterfrågan på övriga marginallägenheter. En förutsätt- ning för fortsatt marknadsbalans blir givetvis att nyproduktionen är så stor, så fördelad (och sker till sådana priser)
att uppflyttning från de lägenheter som ligger i gränszonen kan ske i sådan omfattning att den totala uppflyttning- en icke hindras.
Den sistnämnda förutsättningen är fö- ga sannolik i ett betydelsefullt avseen- de; det är i regel icke möjligt att öka ut- budet av stora lägenheter av lägre stan- dard. I den mån utbudet av lägenheter förändras genom nyproduktionen är de till helt övervägande del hänförliga till högsta standardklassen. Den enda möj- ligheten att öka utbudet av stora lägen- heter med lägre standard är genom sam- manslagning.
I den mån utbudet inte kan anpassas till »uppflyttningsbenägenheten», måste efterfrågekurvorna i matrisens högra del böja av uppåt. Det »efterfrågetryck» som härigenom uppstår verkar sanno- likt mot lägenheter med högre standard och mot mindre lägenheter. Effekten blir beroende på djupet i standardska- lan i relation till inkomstökningens stor- lek. (Jämför diagram B: 3: 1 A.)
I diagram B:3:2B har vi varierat förhållandena en smula. Liksom i A antager vi att det finns 100 lägenheter
Före inkomst— ökning
Efter inkomst- ökning och om- flyttning
Förändring
antal
7 500 2 500
Folkmängd ........... Antal hushåll ......... Antal lägenheter: totalt ............... nyproduktion ...... ej använda ........ använda ............. Antal rumsenheter: totalt ............... nyproduktion ........ ej använda .......... använda .............
2 500
2 500
10 000
10 000
7 500 2 500
2 630 . + 130 ———130 2 500 3: 0
10 710 + 710 -—370 10 340 + 340
(hushåll) i varje standardruta eller to- talt 2 500 lägenheter. I detta exempel är det dock endast 20 hushåll som vill »flytta», varvid 10 väljer både större lägenheter och högre standard, medan två grupper om 5 väljer bara större lä- genheter respektive högre standard. Vi har i centrum av varje ruta angivit an— talet »kvarboende hushåll» och samti- digt antagit att ingen sammanslagning äger rum, varför överskottsefterfrågan i matrisens högra del antagits rikta sig mot stora nybyggda lägenheter.
Ovanstående tablå sammanfattar vad som inträffar.
I detta fall skulle alltså nettoefterfrå— gan på rumsenheter öka från 10 000 till 10 340, eller med 3,4 %. Efterfrågan på nybyggda helmoderna lägenheter skulle öka med 130 lägenheter, vilket motsva- rar över 5 % av hela bostadsbeståndet vid periodens början. Samtidigt skulle givetvis 130 små och/eller undermåliga äldre lägenheter friställas. Så länge an- talet hushåll fortsätter att vara oföränd- rat och lika med 2500 så skulle alltså den totala bostadsefterfrågan räknad i lägenheter trots efterfrågeökningen va— ra oförändrad. Men det är uppenbart att om efterfrågan på moderna stora lägen- heter tillgodoses genom nyproduktion så kommer de friställda lägenheterna att stimulera både till ökad hushållsbild-
ning genom hushållssprängning och till ökad sanering. Det kan även tänkas, att en del av behovet av stora lägenheter tillgodoses genom sammanslagning av två eller flera smålägenheter till en stör- re.1 Det troliga är alltså att vi efter en anpassningsprocess har fler hushåll än 2500 samtidigt som den genomsnittli- ga hushållsstorleken minskat.
1 Sådana sammanslagningar av lägenheter har i betydande utsträckning skett i Sverige under efterkrigstiden, framförallt genom att s.k. 2-familjshus med eller utan verklig om- byggnad övergått till att i praktiken bli enfamiljshus. Se t. ex. P. Holm, »Befolk- ningsutveckling och bostadsbehov i Hofors 1955—1964», 5. 26—27. (Stencil 1955.) I USA har förändringar i lägenhetsbeståndet genom »uppdelning» varit av stor betydelse för till— skottet av lägenheter åren 1930—1950. »From 1900 to 1930 the number of newly constructed dwelling units per 1,000 increase in population closely matches the number of net additions to the housing stock per 1,000 increase in pop- ulation. But there is a striking difference in the two decades following 1930. . . In the last two decades a significant proportion of the increase in the housing stock came from con- versions of existing structures. Conversions in the twenties were estimated at about 500,000 units or 27.0 units per 1,000 increase in popu- lation. In the 1930—1940 decade 1 ,O70,000 dwel- ling units, or 121.1 units per 1,000 increase in population Were created by conversions. These units account for more than three fourth of the difference between the net additions to the housing stock and new privately financed dwelling units, both per 1,000 population in— crease». L. Grebler m. fl., »Capital Formation in Residential Real Estate», Princeton 1956. s. 87—88.
Genom att de nybyggda lägenheterna i genomsnitt är större än beståndet av äldre lägenheter utgör antalet nybygg- da rumsenheter 7,1 % av beståndet vid periodens början, och det uppstår ett nettotillskott av använda rumsenheter som vid oförändrat hushållstillskott är 3,4 % av beståndet vid periodens bör- jan. Det förtjänar också påpekas att om standardhöjningen ökar utbudet på äld— re billiga smålägenheter och om detta leder till hushållssprängning, så ökar detta i sin tur utrymmesstandarden ut- över den takt som betingas av uppflytt- ningen.
Det må understrykas att vi valt förut- sättningarna helt godtyckligt. En ökning av utrymmesstandarden med 3,4 % mot- svarar ungefär två års standardökning under efterkrigstiden i en rad städer vi undersökt statistiskt. Då har dock även förändringar i hushållsstrukturen kunnat påverka takten i utrymmesstan- dardens ökning.1
Vi har alltså funnit att genom mark— nadsmekanismen leder en inkomstök— ning för hushållen via en ökad efterfrå- gan på storlek och standard över i en ökad efterfrågan på nybyggda lägenhe- ter samt stimulerar till nybildning av hushåll. Den ger samtidigt impuls till sanering av undermåliga och samman- slagning av små lägenheter.2
Analysen har hittills utgått från att det »demografiskt» bestämda antalet hushåll har varit oförändrat. Låt oss släppa denna förutsättning och studera hur marknadsbilden kan antagas bli på— verkad av att det samtidigt med in- komstökningen sker demografiska för- ändringar som tenderar att öka antalet hushåll. Antag att folkmängden ökar genom flyttningsvinster. De inflyttades »struktur» i fråga om ålder, civilstånd och inkomster antages vara i stort sett densamma som »basbefolkning- ens». Det vill säga deras hushållsbild-
ningsbenägenhet och deras bostads- preferenlser överensstämmer i stort sett med basbefolkningens. Resultatet bör bli att konkurrensen om de »äldre» lägenheterna ökar. En del av inflyttarna skulle föredra en äldre, något billigare, lägenhet framför en nybyggd dyrare. Al- las efterfrågan på sådana lägenheter kan dock inte tillgodoses. De som redan bor i samhället har dessutom i regel en för- de] framför de inflyttade. De kan dels bo kvar i den lägenhet de har, om de nybyggda lägenheterna är för dyra, och de har sannolikt bättre överblick av marknaden för lediga lägenheter än de inflyttade. Följden blir att en del av de inflyttare som skulle vilja ha en äldre lägenhet i stället efterfrågar en ny- byggd. Det enda sättet att tillgodose den större efterfrågan är genom nyproduk— tion, dvs. tillskott i figurens övre del, såsom visats i diagram B: 3: 2. Men för- utsatt givna priser är det sannolikt att denna grupps efterfrågan kommer att rikta sig mot genomsnittligt sett mindre lägenheter än efterfrågan från den del av basbefolkningen som på grund av inkomstökning efterfrågar större lägen- heter. Gruppen inflyttade som efterfrå- gar nybyggda lägenheter innehåller hus- håll med genomsnittligt sett lägre in- komster och lägre preferenser för ut- rymme och standard än den grupp bland basbefolkningen som efterfrågar nybyggda lägenheter. Eftersom stan- darden i stort sett är given, kan man endast pruta på utrymmet. Samtidigt förefaller det sannolikt att vissa hus- hållsgrupper kan ha lägre priselastici— tet än andra, småhushåll kan t. ex. vara mindre priskänsliga än stora flerbarns-
1 Se P. Holm, »Bostäder och bostadsbehov i Växjö», s. 32—33. * Härmed är ingenting sagt om den relativa betydelsen av inkomstförändringar för den to- tala bostadsefterfrågan jämfört med andra etterfrågefaktorer.
__._.___._.__t_.__.__> STORLEK-
55 66 77 STANDARDKLASS Diagram B:.3: 3. Hyresstandardlinjer för två typer av marknader
Linje A: Homogen marknad Linje B: Marknad med varierande utbudiolika storleks- och standardklasser
hushåll. Även detta skulle bidra till att stimulera efterfrågan på moderna små- lägenheter. Slutsatsen skulle bli: ju stör- re inflyttning, ju större andel smålägen- heter i nyproduktionen.
Det hittills förda resonemanget har förutsatt att anpassningen på markna- den sker genom att utbudet anpassas till efterfrågans förändringar och att det därför inte sker några förändringar i hyresstrukturen eller i hyrans höjd. Hur kan den beskrivna utvecklingen
A
MEDELHYRA, KRONOR PER, ÄR
STORLEKSKLASS
HELMODERNA LGH. BYGGDA lan—cl -———-— HELMODEQNA Leu. echDA FÖRE mo —-—-— LGH. UTAN wc OCH/ELLER cv.
tänkas påverka respektive påverkas av hyresförändringar? Detta är ett kompli- cerat problem och vi skall här inskrän- ka oss till vissa synpunkter som direkt ansluter sig till den diskussion vi hit- tills fört.
Det måste tydligen på en marknad av den typ vi antagit råda ett mycket be- stämt samband mellan utbudets storlek och struktur och marknadens »hyres- struktur». Hyresstrukturen kan då de- finieras som formen på och läget av den yta som inritats i figuren på s. 73. Om man väljer ut en diagonal i storleks— standardmatrisen och för varje lägen- hetstyp (ruta) beräknar hyran per lä- genhet, så kan tydligen. hyresstrukturen återges i ett vanligt diagram genom »hy— resstandardlinjer».
I diagram B: 3: 3 har inritats två hy- resstandardlinjer, som avser att illustre- ra två olika marknadstyper. Som illu- stration till den följande principiella diskussionen återges dessutom i dia- gram B: 3: 4 A och B faktiska hyresstan- dardlinjer från Skellefteå och Västerås, ritade med hjälp av uppgifter från bo- stadsbyggnadsutredningens treregions- undersökning. Materialet är bristfälligt men ger ändock en uppfattning om hur hyresstandardlinjer kan se ut på en marknad.
B
MEDELt—IYRA. KRONOR PER ÅR
& .. 5000 ———- VASTERÅS
mc.. _ SKELLEFTEÅ
___J soon r
IODO f_— 0 ——+—+——o——o——o——o__> *STORLEK' STANDARDKLASS
Diagram B:3: 4. A. Skellefteå 1960. Hyreslinjer för lägenheter i olika standardgrupper. B. Västerås och Skellefteå 1960. Bostadskostnader för lägenheter av olika storlek och standard
Om marknaden är »homogen», som i vårt tidigare antagande, kan vi antaga att alla hyrestrappsteg är lika stora och som i diagram B:3:3 rita hyresstan— dardlinjen A.1 Om däremot utbudet va- rierar i de olika standardrutorna kan vi få en bruten hyresstandardlinje enligt B. Vid en ökad efterfrågan till följd av ökade inkomster och uppflyttning en- ligt sehemat uppstår en tendens till stark hyresökning för de lägenhetstyper som har litet utbud _ balans förutsät- tes uppnådd genom hyresökning. I stan- dardgrupper där utbudet relativt sett är större än i angränsande grupper ten— derar hyran däremot att bli relativt låg osv.
För standardrutor med litet utbud, t. ex. stora halvmoderna lägenheter, måste efterfrågan underifrån fördelas i andra riktningar; den tenderar att för- skjutas uppåt i systemet. Resultatet bör bli ökad efterfrågan på relativt sett mindre lägenheter av högre standard. Den tidigare påtalade tendensen att det blir lönande att producera moderna re- lativt små lägenheter förstärks.
Problemet kan även angripas utifrån förutsättningen att vi jämför två mark- nader med samma utbud men där bus- hållens inkomststruktur (eventuellt även hushållsstrukturen) är olika. Detta bör leda till olikheter i hyresstandard- linjerna. De får t. ex. det utseende som visas i diagram B: 3: 5, linjerna A och B.
I samhälle (A) antages inkomstfördel— ningen vara mycket ojämn, varför hy- resbetalningsförmågan är låg för de sämst situerade och hög för de bäst si- tuerade. Marknaden skulle här känne— tecknas av en »brant» hyresstandard- linje. Uppflyttningsprocessen går rela- tivt långsamt. De nybyggda lägenheter- na har hög standard och är dyra. Som exempel på en marknad av denna typ kan 30—talets bostadsmarknad tjäna. I
HYRA
._,__,_,_,__._4_.__; STORLEK- " zz 35 44 55 se 77 summa/Ass
Diagram B:3:5. Hyresstandardlinjer i två marknader: (A) en med stora olikheter itn- komststrukluren, (B) en med långt driven in- komstuljämning
fall (B) är inkomstfördelningen rela- tivt jämn. Vid inkomstökning bör det uppstå en stark tendens till uppflytt- ning och stort behov av nybyggda lä- genheter.
Bortses från olikheter i inkomstför- delningen är det emellertid tydligt att antalet av respektive priserna på de ny- byggda lägenheterna måste på ett avgö- rande sätt påverka prisbildningen i he- la kedjan. Om utbudet av nya lägenhe— ter sker i tillräcklig omfattning och till relativt låga priser stimuleras uppflytt— ningen och tenderar priserna på äldre lägenheter att sjunka; hyresstandard- linjen lutar brantare. Härvid uppstår det intressanta problemet om en tendens till uppflyttning och större konsumtion av »bostad» bland hushållen av hus- ägare med äldre lägenheter, för vilka efterfrågan minskar, kan mötas med hy- ressänkningar. I regel torde detta icke vara möjligt. Två undantag kan tänkas. I vissa fall kan hyressänkningen med- föra en substitutionseffekt som medför att hushållen vill öka konsumtionen av någon annan vara än bostaden och där-
1 Linjen borde alltså rätteligen ritas som en trappa.
BOSTADS- KOSTNAD
_ÅSTORLEK- ” zz 35 44 55 cc 77 ca » mo STANDARD
Bosers- KOSTNAD
7
/
/
. . 9 STORLEK- ” n 53 41 55 cc 77 aa 39 om' sTANDARD
Diagram B: 3: 6. Verkan på bostadsmarknaden av en inkomstökning
för avstår från att öka bostadskonsum- tionen. Viktigare är måhända att utbu- det av billiga små lägenheter kan ini- tiera en ökad hushållssprängning och därmed ökad efterfrågan.
I diagram B: 3: (i A och B har vi sökt illustrera hur en inkomstgenererad et- terfrågeökning kan tänkas leda till ett ökat efterfrågetryck på större lägenhe- ter.l Vi ritar prisutbudslinjerna Ul—Ul av samma slag som i diagram B: 3: 3. Vi antar att antalet lägenheter (och antalet hushåll) i varje standardruta är det- samma. Ytan under linjen kan då också antagas motsvara hyresinkomsten (res- pektive hyresutgiften) på marknaden. Marknaden är i jämvikt. Prisefterfråge- linjen lil—E1 sammanfaller med Ul— U]. Genom en inkomstökning ökar hus- hållens hyresbetalningsvillighet till prisefterfrågelinjen E2———E2. De hushåll som efterfrågat lägenheten 11 är nu be- redda att betala 3 i stället för 2 prisen- heter och kan vid givna hyror efterfrå- ga lägenheten 33, de som haft lägenhet 22 efterfrågar nu lägenhet 44 osv. Om producenterna är beredda att producera lägenheter av standard 10,10 så finns det efterfrågan på dem. Överskottsefter- frågan koncentreras på lägenheterna i den högsta standardgruppen (markerat skuggat område i del A av diagram- met). Om utbudet av lägenheter av hög
standard blir tillräckligt stort och sker till priser som motsvarar betalningsvil- ligheten (5,5 å 6,5 prisenheter) uppstår marknadsjämvikt genom att prisutbuds- kurvan och prisefterfrågekurvan för— skjutes åt höger (läget Ug—Ug, som sam- manfaller med den nya efterfrågekur- van). Uppflyttningen kan följa vårt schema. Om ingen hushållssprängning inträffar efterfrågar ingen lägenheterna 11 och 22. De måste saneras.
Om utbudet icke ökar i takt med efterfrågan, uppstår efterfrågetryck som i enlighet med vad som sagts ovan blir störst för de lägenheter som har den högsta standarden. De sämsta lä- genheterna röner ingen ökad efterfrå— gan och de som redan har i dem vill heller inte betala mer för dem bara för att inkomsten ökar. Är marknaden fri bör det uppstå en tendens till prisök- ning. Prisökningen bör bli störst på lä- genheterna i den högsta standardklas- sen och bör under givna förutsättning- ar, bland annat oförändrat antal hus- håll, helt utebli på lägenheter i den sämsta standardklassen, där det inte finns någon ökad efterfrågan. Den streckade ytan i del B av diagrammet
1 Vid utarbetandet av denna illustration och det följande resonemanget har pol. mag. Anders Alvarsson biträtt med vissa uppslag.
antyder var den nya linjen kan komma att ligga.1
En speciell marknadssituation bör uppstå, om i detta fall utbudet hålles tillbaka samtidigt som priserna på de nybyggda lägenheterna är låga och hy- reskontroll råder för äldre bostäder. Efterfrågetrycket på marknaden blir stort — det blir en markant bostads- brist. Och efterfrågetrycket blir störst på lägenheter med hög standard. Om byreskontrollen släpptes bara på de äldre lägenheterna —— man förutsätter att det är de gamla lägenheterna som har låg standardpoäng _ skulle över- skottsefterfrågan — bristen — på större och modernare lägenheter kvarstå. Det kan till och med tänkas att den minska- de lutning på hyresstandardlinjen som hyreshöjningen på de äldre lägenheterna medförde skulle kunna leda till en för- skjutning i preferenserna hos en del hushåll som ökade efterfrågan på ny- byggda lägenheter; de finare lägenhe- terna blev relativt sett billigare och där- för mer attraktiva. Fler hushåll skulle finna den gamla omoderna lägenheten för dyr i förhållande till sin standard och jämförd med priset för nybyggda lä— genheter. Teoretiskt sett skulle en efter- frågeökning av detta slag kunna tänkas bli motverkad av att prisökningen på de äldre lägenheterna minskade efter- frågan på dessa. Detta förutsätter i sin tur att prisökningen minskar hushålls- kvoterna. Det förefaller föga troligt att en partiell prisökning får en sådan ef- fekt, men det kan givetvis inte uteslu- tas.
Hittills har diskussionen utgått från att antalet efterfrågade lägenheter un- der den studerade perioden förblev oförändrat, men att hushållen genom ändrade inkomster efterfrågade större och bättre lägenheter. Låt oss nu anta att antalet presumtiva hushåll vid giv- na inkomster ökat under en period som
en följd av demografiska förändringar — t. ex. genom ökad inflyttning eller förändrad åldersstruktur — utan att ut- budet av lägenheter ökat tillräckligt;2 det på marknaden registrerade efter— frågeöverskottet beror alltså på att an- talsefterfrågan ökat.
Då uppstår frågan i vilken utsträck- ning ökningen av antalet hushåll kan hållas tillbaka genom prisförändringar och vilka förändringar i hyresstandard- linjen som i så fall skulle krävas. Det förefaller mindre givande att studera anpassningsreaktioner på denna mark- nad med hjälp av en modell där man förutsätter att jämvikten på marknaden omgående skapas med hjälp av prisför— ändringar som påverkar utbud och ef- terfrågan.3
Svårigheten med jämviktsmodellen består framförallt i de trögheter och relativt långa anpassningsperioder som karaktäriserar bostadsmarknaden både på utbuds- och efterfrågesidan. Markna- den har så betydande inslag av mono- polism och imperfektionism att det bör vara särskilt angeläget att söka klargöra hur under en tidsperiod uppkomna
1 Ingen hänsyn har då tagits till olikheter i hyran på grund av lägesmonopol eller dylikt. 2 Detta kan t. ex. bli följden om byggnads- företagen underskattar inflyttningens storlek. * En sådan analysteknlk har använts av Bentzel—Lindbäck—Ståhl, »Bostadsbrlsten», Uppsala 1963. »Utbudet av bostäder är i varje ögonblick givet av det förefintliga beståndets storlek, medan efterfrågans storlek vid i övrigt givna förhållanden enligt all erfarenhet (liksom av teoretiska skäl) är beroende av hyrornas höjd. Det måste därför ivarje tidpunkt exi- stera en verklig eller hypotetisk hyreskonstel- lation så beskaffad att efterfrågan och utbud balanserar varandra inte endast för hyres- marknaden betraktad som en enhet, utan även för dess olika delmarknader. Denna konstella- tion kommer i det följande att kallasjämvikts- strukturen (s. 23). På en jämviktsmarknad råder definitionsm'a'ssigt alltid likhet mellan efterfrågan och utbud. Samtidigt måste där råda nhyresparitet», dvs. ett tillstånd i vilket från konsumenternas synpunkt sett likvärdiga bostäder betingar samma hyra (s. 24).
diskrepanser mellan efterfrågan och utbud av bostäder kan påverka utbud, priser och efterfrågan under följande perioder. I detta sammanhang kan det inte bli fråga om någon djuplodande analys, men vi skall söka ge vissa syn- punkter på detta problem som kan bli av betydelse för den fortsatta analysen.
Låt oss precisera förutsättningarna i följande enkla modell: I en tätort har under en 2-årsperiod jämvikt rått på bostadsmarknaden vid en årlig ökning av utbudet med 200 nybyggda lägenhe- ter. Utbudet av lägenheter under en period har bestämts av företagarnas för- väntningar 1 å 2 år tidigare.1
Detta betyder att företagarnas pro- duktionsplan år 0 för antalet inflytt- ningsfärdiga lägenheter perioden 2 har omfattat 200 lägenheter. Genom demo- grafiska förändringar, t. ex. ökad in- flyttning, ökar efterfrågan emellertid år 2 till 300 hushåll. Det uppstår ett underskott på lägenheter vid givna pri- ser; det blir »bostadsbrist». Genom bo- stadsbristen ökar de bostadssökandes betalningsvillighet. Priserna tenderar att stiga. Vi kan nu tänka oss två mark- nadsförlopp; låt oss kalla det ena fri marknad (med jämviktsprisbildning i varje ögonblick) och det andra styrd marknad (med viss prisreglering under perioder med utbudsunderskott, samt exempelvis stimulering av sanerings- verksamhet och efterfrågestimuleran- de åtgärder under perioder med ut- budsöverskott). De tänkta utvecklings- alternativen har illustrerats med två enkla räkneexempel i tabell B: 3: 1.
På den fria jämviktsmarknaden skul- le anpassningsprocessen kunna tänkas följa ungefär följande mönster:
Under period 2 höjes först priserna på nybyggda lägenheter. (Enligt mo- dellen i boken »Bostadsbristen» skulle priserna öka så mycket att jämvikt uppstår på kort sikt.) Företagarna pla-
nerar därefter att öka produktionen. Men denna produktionsökning »ex ante» kan enligt våra antaganden inte beräk- nas öka utbudet på bostadsmarknaden förrän om 2 år, dvs. under år 4. De ome- delbart ökade priserna i nyproduktio- nen sprides successivt, ehuru relativt sakta, till det äldre bostadsbeståndet. Prisökningen bör om den drives enligt modellen minska efterfrågan så mycket att det är mindre sannolikt att produk- tionsplanerna ökar lika mycket som skulle motsvara efterfrågeökningen vid normalpriser. Den planerade produktio- nen antages öka till 250 lägenheter.
På de flesta marknader för konsum- tionsvaror kan i en liknande situation utbudet snabbt ökas genom »import» från marknader med överskott på va- ran eller på produktionskapacitet. Det- ta dämpar snabbt prisökningarna och balansläge kan uppnås i närheten av utgångspriset. Sådana överflyttningar kan inte användas på bostadsmarkna- den för att täcka överskottsefterfrågan.
Även under nästa period (år 3) blir utbudet oförändrat. Det antages i ta- bellen att priset 130 på nya lägenheter alltjämt är tillräckligt högt för att hålla hushållstillskottet vid nivån 200. (Na- turligtvis kan det tänkas att det fordras en ytterligare prisökning för att hålla jämvikt mellan utbud och efterfrågan. Detta skulle exempelvis bli fallet om de hushåll, vilkas efterfrågan icke till-
1 Periodlängden sättes lika med den ge- nomsnittliga tiden att projektera och bygga en lägenhet, även om inga »flaskhalsar» i form av brist på byggbar mark eller stadsplaner föreligger. Normal tid för slutprojektering, pla- nering av företaget. igångsättning och slutfö- rande av bygget torde kunna uppskattas till 1 å 2 år. Detta innebär att perioden mellan tid- punkten när företagarna upptäckt ett efter- frågeöverskott och planerar att öka produk- tionen och tidpunkten när produktionsökning- en resulterar i utbud på marknaden är minst 1 år även utan »flaskhalsar». Ofta blir pro- duktionsperioden betydligt längre. Här har därför antagits en normalprodnktionsperiod av 2 år.
Tabell B:3:1. Lägenhelsproduklion och prisbildning på en styrd och en fri hyresmarknad
Styrd marknad Helt fri marknad
Hus— hållstill- Planerad skott produk- (antal tion (an- hushåll) tal lägen-
Efterfrå- Planerad Efterfrå- geöver- produk— Anåal geöver- skott tion (an- ut] &” skott (antal tal lägen— på??? en (antal vid pris heter) lägen_ hushåll) heter) är äng? hushåll)
100 klar om heterl vid pris klar om begterl vid pris 2 år 100 2 år 100
Antal under perioden färdiga
200 200 200 100 200 200 100 _— 200 200 200 100 200 200 100 _— 300 250 200 (100) 250 200 130 100 300 300 200 (100) 300 200 130 200 300 350 250 (100) 300 250 130 250 300 350 300 (100) 300 300 120 250 300 350 350 (100) 250 300 115 250 300 350 350 (100) 250 300 115 250 300 350 350 (100) 250 250 120 300 300 300 350 50 100 250 250 120 350 300 300 350 — 100 250 250 120 400 300 300 300 _ 100 250 250 120 450 300 300 300 —— 100 250 250 120 500
H OQOOOQG'JU'ÅÄWNHO H H p—A &
1 Motsvarar det antal hushåll som fått sin efterfrågan på nya lägenheter tillfredsställd. ' Åren 2—8 kontrollerat pris för nybyggda lägenheter. ' Det pris för nybyggda lägenheter vid vilket marknadsjämvikt uppstår på kort sikt.
När det. uppstår efterfrågeöverskott tenderar priset att öka. Den år 2 antagna prisökningen med 30 % motiveras av följande resonemang. Antag att det på en ort med 10 000 lägenheter inte förekommer någon hyressplittring (priset för gamla och nya likvärdiga lägenheter är lika). Där friställes normalt varje år genom exempelvis dödsfall 200 lägenheter. Vid en nyproduktion av 200 lägenheter blir det årliga bruttoutbudet alltså 400 lägenheter. Detta motsvaras av en bruttoefterfrågan från 400 nya hushåll (inflyttade plus nybildade hushåll). År 2 ökar efterfrågan till 500 hushåll, som efterfrågar 500 lägenheter vid oförändrad prisnivå. Efterfrågan måste då nedpressas med 100 lägenheter eller med 20 %. Den prisökning, som blir erforderlig för att åstadkomma denna nedpressning, beror givetvis av efterfrågans priselasticitet.
Om efterfrågans priselasticitet (räknat på bruttotillskottet av hushåll) = e = —1,0 blir den erforderliga prisökningen 20 %. Om priselasticiteten = e = —0,5 blir den erforderliga pris- ökningen tydligen 40 %. Vi har antagit att priselasticiteten ligger mellan —0,5 och ——1,0 för denna grupp av hushåll. Kalkylen innebär vidare att efterfrågan för de hushåll, som redan har egna lägenheter, är praktiskt taget oelastisk vid de prisförändringar som här är aktuella. (Prisutvecklingen i det gamla beståndet blir då utan betydelse för resonemanget.)
Det fortsatta förloppet blir nu följande. Genom prisökningen ökar vinstmarginalen och det planerade utbudet för år 4 etc. När produktionsökningen realiseras uppstår på motsva- rande sätt en tendens till prissänkning. Detta minskar i sin tur produktionsinitiativen och en stabiliserad produktions- och prisnivå uppnås. Stabiliseringen antas påverkad av att produk— tionskostnaderna under den relativt långa anpassningsperioden tenderar att närma sig prisnivån. Vi antager därför att priset först successivt sjunker till 115 men när sedan produktionen sta— biliseras vid 250 ökar till 120.
godosetts under år 2 genom att tvingas genheter. Två andra tänkbara effekter vänta till år 3 blir benägna att betala av den högre prisnivån skall påtalas. ett högre pris; ökningen av otillfreds— Den första innebär att prisökningen ställd efterfrågan skulle addera sig år på marknaden för nybyggda lägenheter från år.) Planerat utbud ökar emeller- medför att efterfrågan först förskjutes tid under påverkan av högre priser och mot mindre lägenhetstyper. Företagen hög latent efterfrågan till nivån 300 lä- inriktar sig på att bygga mindre, (lyra-
re lägenheter för hushåll med hög be— talningsförmåga.
Den andra effekten är att de höga pri- serna tenderar att öka byggnadskost— naderna. Produktiviteten i byggnadsin- dustrin tenderar att minska. Detta ut- vecklingsförlopp stöds av både svenska och internationella erfarenheter.1
Processens fortsatta förlopp skulle kunna tänkas förlöpa så, att när ett ökat utbud kommer fram (åren 4 och 5) har hyror och byggnadskostnader stigit kraftigt. Produktionen har förskjutits mot mindre lägenhetstyper. Efterfrågan har dämpats men ett latent efterfråge- överskott films. Det ökade utbudet har under de första perioderna medfört en förbättrad räntabilitet, men företagarna, som bedömer marknaden lokalt, blir rädda för ett omslag på marknaden, vil- ket i första hand kan beräknas drabba de nyaste och dyraste lägenheterna. När det ökade utbudet under perioderna 5 och 6 medför en tendens till pris- sänkning minskar de därför sin plane- rade produktion något. Marknadsjäm- vikt kan alltså förutsättas dels dröja re- lativt länge, dels, och framförallt, nås på en genomsnittligt högre pris- och kostnadsnivå än innan expansionen bör- jade. (Jämför tabell B: 3: 1.) Hushålls— tillskott och produktion skulle också under en lång period hållas tillbaka ge- nom det relativt höga prisläget.
Som kontrast mot detta har i tabell B:3:1 skisserats utvecklingen på en marknad där utbudet under den tidspe- riod expansionen varade var underkas- tat viss priskontroll (men givetvis inga försök gjorts att begränsa utbudet; här- igenom skiljer sig räkneexemplet från 1950-talets svenska bostadsmarknad). Samhället utövar t. ex. via långivningen viss priskontroll på »statsbelånade» lä— genheter. Samtidigt söker samhället öka informationen om marknadsutveckling- en genom olika statistiska utredningar
och uppgifter i syfte att anpassa utbudet till den ökade hushållsbildningen vid givna priser.
I detta läge tilläts hyrorna i nypro- duktionen inte stiga utöver den nivå som behövdes för att tillräckliga pro- duktionsinitiativ skulle uppstå i syfte att täcka en ökad efterfrågan. Utbudet ökades successivt och ökningen fort- gick tills balans nåtts i fråga om mark— naden för nybyggda lägenheter. En viss ökning av priset på äldre lägenheter var att vänta under anpassningsproces- sen. Jämfört med den »fria utveckling- en» skulle förloppet leda till balans på en lägre hyresnivå och givetvis samti- digt till en nivå med större utbud och större konsumtion av bostäder.
Det är svårt att förstå att en sådan reglerad marknadsutveckling skulle be- höva betraktas som mindre överens- stämmande med konsumentens prefe— renser än en fri jämviktsmarknad av den första typen.2 Det sistnämnda skul- le innebära att samhället drev en bo-
1 Om de amerikanska erfarenheterna skriver t. ex. Grebler: »Have the prices of new houses risen strikingly more than other consumer prices because wage rates and materials prices have increased more, and productivity less, in residential building than in the rest of the economy? Although it is difficult to obtain data for residential building alone, data for total building and total construction indicate that the rise in the relative price of residential construction is attributable to all three com- ponents» (a. a. s. 26). 2 Bentzel—Lindbäck—Ståhl förefaller vara av motsatt uppfattning. Man talar emellertid hela tiden om »jämviktsmarknadens fördelar» utan att direkt framhålla att en bostadsmark— nad utan priskontroll ofta och under relativt långa perioder icke är i jämvikt. »De nämnda trögheterna» säger författarna och tänker då förvånande nog främst på trögheter iprisbild- ningen och i konsumentens benägenhet att flytta om efter ändrade prisrelationer — »kan i längden knappast vara av större betydelse än att de kan betraktas som krusningar på den idealiserade bildens yta» (a. a. s. 32). När det gäller byggnadsverksamheten talar man om flaskhalsar som den kommunala planeringen och antyder att den skulle kunna hindra jäm- Forts. högra spalten på s. 98.
stadspolitik som stödde marknadskraf- terna under hänsynstagande till de spe- ciella faktorer som försvårar deras reaktioner på bostadsmarknaden. Det är svårt att finna exempel på en bostads- marknad som under en längre tid fun- gerat tillfredsställande utan ett sådant stöd.
Givetvis kan det i många fall tänkas att en fri marknad fungerar ungefär på det sätt som här beskrivits för den »styrda». Marknadsstörningarna är be- gränsade och de två utvecklingsförlop- pen blir praktiskt taget identiska. De anförda exemplen bör dock ha visat att en traditionell modell för jämviktspris- bildning är ett alltför trubbigt instru- ment för att kunna användas vid för- klaringar av reaktionerna på bostads- marknaden. Hur en marknad med fri prisbildning kan fungera skall till sist belysas med ett citat hämtat från en undersökning av bostadsmarknaden i staden Boston i Amerika.1
»Judging from Boston”s experience, there- fore, the view that the automatic and im— personal price mechanism apportions space efficiently and economically requires sever- al qualifications. The evidence indicates that because of the inelasticity of supply symptoms of shortage will persist for many years even in a free market. Discrimination against groups deemed leSS desirable by the
landlord occurred precisely because many families needed accomodations. To a large extent, the situation degenerated into a freezing of space but a lowering of real income. For some families, economy of space meant overcrowded conditions in re- suscitated slulns. Higher-income groups re- ceived the first relief from new building and the first relief in the form of vacancies and rent reductions when deflationary trends developed. The position of the lower— and some middle-income groups worsened because of reduced income and an inten- sified shortage. Income was redistributed largely from lower- and middle—income groups to their landlords; and space econ- omies were imposed primarily on tenants, rather than on owners, who probably had more space to economize.”
1 Lloyd Rodwin, >>Housing and Economic Progress», Cambridge Massachusetts 1961, s. 64.
Forts. på not 2, s. 97. vikt på byggnadsmarknaden. Problemet om nyproduktionens utmognadstid berörs över- huvudtaget inte. Se dock 5. 38—39, där för— fattarna påpekar att »det tillstånd av dubbel jämvikt — jämvikt på både bostads— och bygg- nadsmarknaden —— som modellen förutsätter endast tidvis kan väntas uppstå i verklig- heten — .——.—.—.» Jämför även 5. 92—95. Den av bostadsmarknadsfrågor intresserade uppmanas jämföra författarnas abstrakta re- sonemang med det som förs av t. ex. Grebler ln. fl. (i det arbete som citerats ovan) rörande den amerikanska marknaden och som grundats icke på en idealiserad jämviktsmodell utan på studiet av en i huvudsak fri marknad under en sextioårsperiod.
4. Empiriska undersökningar av bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer
4.1. Bostadsproduktionens och bostadseftert'rå- gans bestämningsfaktorer 4.11. Bostadsproduktionen och bostads— efterfrågan 1945—1960. Två numeriska exempel. Tidigare har framhållits att efterfrågan på lägenheter i stort sett bestäms av hushållsbildningen och att antalet hushåll inom vissa gränser be- stäms av »demografiska faktorer» -— förändringar i folkmängden samt i be- folkningens ålders- och civilstånds- struktur. För att belysa hur olika demo- grafiska faktorer påverkat hushålls— bildningen i svenska tätorter och hur i sin tur hushållsbildningen påverkat bostadsproduktionen har vi i detalj analyserat befolkningsutvecklingen och förändringarna på bostadsmarknadeni två svenska tätorter, Växjö och Hofors, under efterkrigstiden. För Växjö avser analysen perioden 1946—1958 och för Hofors perioden 1946—1960.1 Bcfolkningsutvecklingen i de båda kommunerna jämförd med utveckling- en i rikets tätorter framgår av nedan- stående tablå.
Folkmängden i Växjö har således vuxit i snabbare och i Hofors i väsent-
ligt snabbare takt än folkmängden i rikets tätorter.
Resultatet av kalkylerna rörande bo- stadsproduktion och bostadsefterfrågan redovisas i tabell B: 4: 1 och i diagram B: 4: 1. Redovisningen bygger till en del på osäkert material och uppskattningar men torde vara väl lämpad som under- lag för en diskussion av hur olika fakto- rer kan inverka på bostadsefterfrågan och bostadsproduktionenfå
I detta sammanhang är det den und- re delen av tabellen som är av intresse.
Hushållstillskottet avser den faktiska ökningen av antalet hushåll under perioden. Uppdelningen av hushålls- tillskottet på olika grupper har skett
1 Utöver de allmänna bostadsräkningarna 1945 och 1960 utfördes i Växjö en lokal räk- ning år 1958 och i Hofors lokala räkningar 1948 och 1954, från vilka vissa uppgifter häm- tats. För Hofors redovisas dessutom vissa uppgifter hämtade från 1939 års allmänna bo- stadsräkning. 2 Felkällorna ligger framförallt i att redo- visningen av antalet lägenheter och antalet hushåll vid de båda bostadsräkningarna tro- ligtvis icke är helt jämförbara. Bortfallet av lägenheter kan vara olika stort; definitionerna av lägenheter och hushåll kan icke förutsättas vara helt likvärdiga etc.
Folkmängd
Index
Rikets
Växjö Hofors Hafo” tätorter
100 120 150
100 114 133
7 790 9 330 11 700
17 260 20 100 23 970
Tabell B:4: 1. Hushållstillskott och bostadsproduktion i Växjö 1945—1958 och Hofors 1945—1960 fördelade på olika komponenter
Växjö Hofors 1945 Bebodda lägenheter (= antalet hushåll)1. . . 5 260 2 500 1945—602 Hushållstillskott, antal hushåll ........... + 2 890 + 1 510 1945—602 Bostadsproduktion, bruttotillskott avlägen- heter ................................ + 3 510 + 2 150 1945—602 Beräknad avgång av lägenheter totalt ..... — 620 — 640 Nettotillskott av lägenheter ( = hushållstill— skott) ............................... + 2 890 + 1 510 19602 Bebodda lägenheter ..................... 8 150 4 010 19602 Totalt bostadsbestånd, lägenheter1 ........ 8 340 4 230 Tillskott Tillskott netto brutto netto brutto Efterfrågeökning i antal lägenheter 1946—19602 i % beroende av: 1. Hushållstillskott p. g. a. förändrad basbefolkning (1945 års hushållskvoter) åldersstruktur ............................... 30 25 17 12 civilståndsfördelning .......................... 9 8 3 2 flyttningsvinst (1945 års hushållskvoter) .......... 36 29 57 40 ökade hushållskvoter (1945—19602) .............. 25 20 23 16 Summa 1 100 82 100 70 2. Ersättning för avgångna lägenheter genom rivning m. m. ............................... _ 18 — 17 sammanslagning ............................. — 13 Summa 2 — 18 — 30 Summal + 2 100 100 100 100
1 Uppgifterna om lägenhetsreserven 1945 är ofullständiga. För Växjö anges det totala antalet lägenheter 1945 till 5480. Bebodda lägenheter avser lägenheter bebodda av i kommunerna mantalsskrivna personer. ” För Växjö 1946—1958 respektive 1958.
Förklaring till tabell B:4: ]
Fördelningen av hushållstillskottet i tabell B: 4:1 har utförts på följande sätt: Först har anta- let hushåll för följande befolkningsgrupper I—V beräknats: I. 1945 års basbefolkning = 1945 års folkmängd med dess åldersstruktur och civilståndsför- delning.
II. 1960 års basbefolkning = 1945 års folkmängd framskriven utan inflyttning. Samma civil- ståndsfördelning inom varje åldersklass som 1945. Samma hushållskvoter som 1945. (Det är alltså åldersslrukturen som ändrats.) III. Samma som 11 men med 1960 års civilståndsfördelning.
IV. 1960 års faktiska folkmängd fördelad på 1960 års ålders- och civilståndsgrupper. 1945 års hushållskvoter. V. 1960 års faktiska folkmängd fördelad på 1960 års ålders- och civilståndsgrupper. 1960 års hushållskvoter. Förändringarna i antalet hushåll på grund av olika demografiska förändringar har därefter beräknats på följande sätt:
A) Tillskott på grund av förändringar i åldersstrukturen, II—I. B) Förändringar på grund av ändrad civilståndsfördelning, III—Il. C) Förändring på grund av flyttningsvinster, IV—III. D) Förändring på grund av ökade hushållskvoter, V—IV.
%TmLJKOTT wo
RIVNING M-M.
BASBEFOLKNJ
HOFORS
Diagram B:4: 1. Tillskotten i bostadsproduktion fördelade på olika komponenter
på det sätt som anges i förklaringen till tabellen.
Under »förändrad åldersstraktar» re- dovisas det tillskott av hushåll som skul- le skett om det mellan 1945 och 1960 (1958) inte hade skett någon inflyttning och om »hushållskvoterna» varit oför- ändrade = 1945. Det visar sig att 30 % av hushållstillskottet i Växjö och 17 % i Hofors beror på sådana förändringar. Att åldersstrukturen har spelat så stor roll i Växjö beror som framgår av ne- danstående tablå framförallt på den mycket starka ökningen av antalet åld- ringar som skulle ägt rum mellan 1945 och 1960 vid en stagnation i befolk-
SAMMANSLAGNINC
'O'KADE HUSHÅLLSKVOTER
FLYTTNINGSVINSTER
'AVGÅNG'
MUSHÄLLSTILLSKOTT
"ÄNDRAD __cwlL- STÅNDSFORDELNING "ÄNDRAD ÅLDERSSTRUKTUR
i Växjö 1946—1958 och i Hofors 1946—1960
ningsutvecklingen. (Observera att tablån endast redovisar åldrarna 20 år och där- över.) Växjö hade också många kvinnor med egna lägenheter.
Effekten av den ändrade civilstånds- fördelningen har belysts genom att på 1960 års framskrivna »basbefolkning» applicera dels 1945 års, dels 1960 års faktiska civilståndsfördelning.1
1 Det kan diskuteras om detta är det mest adekvata sättet att beräkna effekten av änd- ringar i civilståndsfördelningen. Om man i stället utgått från 1960 års faktiska folkmängd och på den applicerat 1945 års civilstånd skulle andelen av hushållstillskottet som var hänför— lig till civilståndsförändringar emellertid bli praktiskt taget oförändrad.
Folkmängden 20 år och däröver procentuellt fördelad på åldersgrupper1
Hofors Ålder, år
Växjö
Kvinnor Män Kvinnor
1945 1960 1945 1960 1945 1960
20—34 35—64 65—
35 58 7
26 66 8
36 56 8
26 65 8
38 51 11
24 60 1 6
36 50 14
23 59 18
S:a 20— 100 100 100 100 100 100 100 100
1 År 1945 = faktisk folkmängd, år 1960 = 1945 års folkmängd framskriven utan flyttnings- vinster till 1960.
uusuÅLLsKvor, 7. IK 70
60- 50' 40' 50'
ÄLDER, ÄR VA"X,1'Q'. ogFIA MÄN
HUSHÅLLSKVOT, % sol] ao - 70 - co, so- _ 40. 30-
. . 20 30 40 50 60 70 ALDER'AR HOFORS. OGlFTÅ MÄN
HUSHÅLLSKVOT, 7.
70
60
so
40
se
20
IO
D eo 50 40 so co o ALDER'ÅR
vaxd'g. OGIFTA KVINNOR
HUSHÅLLSKVOT, 7. IK
so
oo, 70 60 se 40. 50'
ÄLDER, ÅR HQFOBS. OGIFTA KVINNOB
Diagram B:4: 2. Hushållskvoter under olika är för ogifta män och kvinnor i olika åldrar i Växjö
och Hofors
Flyttningsvinsten svarar i båda stä- derna för den största delen av hushålls- tillskottet, 36 % i Växjö och 57 % i Ho- fors. Då har effekten av tillskottet än- dock beräknats med utgångspunkt från 1945 års hushållskvoter.
Återstår hushållstillskott på grund av »ökade hushållskvoter». I bägge kom- munerna omfattade denna grupp om- kring 1/4 av hela hushållstillskottet. Vid bedömningen av dessa tal bör hänsyn tas till att det i Växjö rådde en icke ovä- sentlig bostadsbrist år 1958. I Hofors var bostadsbristen obetydlig år 1960. Om bostadsbristen i Växjö 1958 varit helt eliminerad — vid rådande priser — så skulle det betytt fler lägenheter,
högre hushållskvoter och fler »småhus- håll». Hushållskvoternas relativa bety- delse för bostadsefterfrågan har därför underskattats i tabell B:4:1, särskilt för Växjö.
De förändringar i hushållskvoterna för ogifta som ägt rum under perioden och som är helt avgörande för den efterfrågeökning som redovisas i tabel— len framgår av diagram B: 4: 2. Linjer har inritats för alla undersökta år, i Växjö för 1945 och 19601 och i Hofors för 1939, 1945, 1948, 1954 och 1960.
1 I diagrammet har för Växjö använts hus- hållskvoterna från den officiella bostadsräk- ningen 1960 i stället för kvoterna från den 10— kala räkningen 1958.
Vissa av de skillnader som framträder i diagrammet beror på olikheter i redo- visningen. Vid de lokala bostadsräk- ningarna har vissa av »arbetsgivare ut- hyrda enkelrum» räknats som lägenhe- ter men i 1960 års allmänna bostadsräk- ning har dessa räknats som kollek- tiva bostäder och uteslutits ur redovis- ningen liksom de hit hörande hushål— len. I diagrammet framträder emeller- tid en tydlig och successiv ökning av hushållskvoterna inom praktiskt taget alla åldersgrupper i båda samhällena. (Hofors, tal är något oregelbundna på grund av små frekvenser i vissa ålders- grupper och stora slumpvariationer.) För männen ligger hushållskvoterna år 1960 nästan genomgående högre i Ho- fors än i Växjö, medan det är tvärtom i fråga om kvoterna för de ogifta kvin- norna. I Hofors är kvinnornas kvoter låga därför att det finns få arbetsmöj- ligheter för kvinnor och därför över- huvudtaget mycket få ogifta kvinnor och ännu färre med arbete. Av de ogif— ta kvinnor som finns i samhället bor tydligen en stor del hos föräldrarna.
Till den del bostadsbristen medfört att personer bosatta i »annan» kom— mun icke fått bostad i Växjö eller Ho- fors, skulle en eliminering av denna bostadsbrist i huvudsak ökat flyttnings- vinstens relativa betydelse.1 I Hofors var som nämnts denna bristorsak nära nog betydelselös. Gissningsvis skulle ett läge utan bostadsbrist vid ungefär oförändrad hyresnivå i Växjö år 1960 krävt ett tillskott som var 10 år 15 % större än det som producerades 1946— 58. Den motsvarande ökningen av anta- let hushåll skulle fallit på grupperna »flyttningsvinst» och »ökade hushålls— kvoter», som då skulle ha ökat sin an- del av hushållstillskottet med några procent.
Riktas stället uppmärksamheten i mot bruttotillskottet av lägenheter, dvs.
nybyggnadsverksamheten under perio- den, sä finner vi att i Växjö ca 80 % och i Hofors 70 % av nybyggnadsverk- samheten gick åt att tillgodose ökad efterfrågan på grund av ökat antal hus— håll. Resten, omkring 20 % respektive 30 %, erfordrades för att ersätta lä- genheter som avgått ur bostadsbestån— det genom rivning, sammanslagning eller övergång till annan användning.
De i tabellen erhållna talen för av- gången av lägenheter har i huvudsak erhållits genom beräkningar utifrån jämförelser mellan antalet bebodda lä- genheter 1945 och 1960 samt faktisk lägenhetsproduktion 1946—1960 enligt det schema som redovisas i tabellens övre hälft.2
Det är uppenbart att kalkylen är mycket approximativ. Olikheter i redo- visningen av det totala antalet lägen- heter samt antalet bebodda lägenheter åren 1945 och 1960 kan avgörande på- verka storleken av den restpost som erhållits och som satts lika med »av- gången».3 I Hofors har avgången av lägenheter i stor omfattning skett ge— nom att äldre tvåfamiljshus övergått till att bli enfamiljshus — alltså en sorts sammanslagning av mindre lägenheter till större. Det finns vissa skäl för att antaga att avgången av lägenheter i Växjö är underskattad.
Sammanslagningen av lägenheter be- ror givetvis främst på hushållens öns- kan att höja utrymmesstandarden; in-
1 En viss absolut ökning skulle vid använd räkneteknik även komma på gruppen »ökade hushållskvoter». 2 För Hofors har emellertid även gjorts en mera detaljerad kalkyl. 3 I tabell B: 4:1 har således avgången er- hållits genom att addera talen i raderna 1 och 3 och därefter subtrahera talet i rad 6 (= be- bodda lägenheter). Av dessa uppgifter torde den i rad 3 om bostadsproduktionen vara till- förlitligast. I Växjö fanns dessutom både 1945 och 1960 ett ganska stort antal i staden bo- ende, ej mantalsskrivna hushåll som försvårat jämförelsen.
komstökningen har medfört en för- skjutning av efterfrågan mot större lägenheter. Rivning och avgång av lä- genheter beror på en mer komplicerad orsakskedja. Till en del är rivning och övergång till annan användning en di- rekt följd av tätorternas tillväxt och det i samband därmed expanderande nä- ringslivets ökade behov av lokaler. Denna utveckling brukar också nämnas under begreppen citybildningen och de centrala stadsdelarnas »kontorisering». Till en annan del är rivning och fri— ställande av lägenheter en direkt följd av att lägenheterna genom standard- höjningar och höjningar av anspråk blivit obsoleta. Det lönar sig inte läng- re att hyra ut och underhålla lägen- heterna. Utvecklingen har följt det schema som redovisats i kapitel B:3. Omfattningen av denna byggnadstek- niska sanering är givetvis icke bara beroende av takten i levnadsstandard- höjningen utan sammanhänger även med bebyggelsens åldersstruktur.
Till sist har den växande bilismen fört med sig en viss ökning av vad som brukar kallas »stadsplaneteknisk» sane- ring. Denna torde dock ofta vara svår att skilja från den byggnadstekniska saneringen.
Slutsatser: Resultaten av de båda exemplen torde kunna generaliseras i ungefär följande slutsatser.
(1) I tätorterna torde en avsevärd del av efterkrigstidens bostadsproduk- tion — i våra exempel mellan Ils och 1/a av den totala produktionen — ha gått åt för att ersätta bortfall i utbudet _ genom rivning och övergång till annan användning.
En icke oväsentlig del av detta bort- fall kan sägas bero på levnadsstandar- dens höjning och på de relativt låga hyrorna i äldre hus. En stor del beror sannolikt på ökad eitybildning och lik- nande faktorer.
(2) Omkring 3/4 av hushållstillskottet i tätorterna och drygt hälften av bostads— produktionen kan hänföras till föränd- ringar i de demografiska faktorer på vilka måttliga pris- och inkomstföränd- ringar kan antas ha en mycket liten effekt, främst förändringar i ålders- strukturen och flyttningsvinsterna. Även om prisförändringarna inverkade på ci- vilståndsfördelningen skulle sådana för- ändringar bli av mycket begränsad be- tydelse för totalproduktionens omfatt- ning. Däremot skullc åtgärder som av- sevärt minskade flyttningsvinsternas omfattning och inriktning på olika or- ter kunna få stor betydelse. Det före- faller vara mycket tveksamt om pris- förändringar på bostadsmarknaden som icke var mycket stora skulle ha någon större effekt på flyttningsrörelserna. Eftersom det totala bostadsbyggandet icke skulle minskas, om flyttningsrörel- serna skulle dirigeras från en ort till en annan, måste prisförändringar göras så stora att det försvårade stadsnä- ringarnas rekrytering av arbetskraft. Önskas denna effekt torde det finnas lämpligare metoder än hyreshöjningar.
(3) Ökningar av »hushållskvoterna» för ogifta och förut gifta kan beräknas ha svarat för 20 a 25 % av hushålls— tillskottet och något mindre del av ök— ningen i lägenhetskonsumtionen. Det är troligt att en betydande del av denna ökning beror på inkomstökningar och de relativt låga hyrorna. Den borde alltså ha kunnat hållas tillbaka genom högre priser på bostäder.
4.12. Konsumtionen av bostadsut- rymme inom hushåll av olika storlek. Konsumtionen av bostadsutrymme räk- nas enligt definitionen i rumsenheter. Genom att beräkna konsumtionen av rumsenheter per person (RPP) eller det inverterade värdet PPR, kan man jämföra »utrymmeskonsumtionen» på
SVERlGE l960 (TÄTORTERNA) ——-o—-——- ENGLAND OCH WALES IDSI USA (NON FARM) 1550
___._.___
.USA |550
ENG- LAND 195!
SAMTLIGA HUSHÅLL GENOMSNITT' PPR.
'
Diagram B:4: 3. Utrymmesstandarden — antal personer per rumsenhet (PPR) — i hushåll av olika storlek i USA 1950, England 1951 och Sverige 1960
olika orter och i olika länder. Själv- klart tar en sådan jämförelse endast hänsyn till en sida av bostadsstandar- den; lägenheternas utrustning och and- ra kvalitativa egenskaper lämnas helt utanför analysen.
Forskare i olika länder har med ina— terial från bostadsräkningar visat att konsumtionen av rum varierar med hushållets storlek.1 I diagram B: 4: 3 re- dovisas PPR-tal för USA 1950, England 1951 och Sverige (tätorterna) 1960. Mot— svarande tal återfinns i tabell 3:42 2, som även innehåller uppgifter för Stock— holm 1950, Växjö 1958 och Södertälje 1960. Observera att diagrammet är kon- struerat så, att stigande linjer betyder sjunkande standard.
Diagrammet visar att USA omkring år 1950 hade något högre utrymmes- standard än England? men att båda länderna hade väsentligt högre utrym- messtandard än Sverige tio år senare och att detta gäller inom alla hushålls- storlekar. Det är emellertid intressant konstatera, att trots den mycket stora skillnaden i bostadsbeståndets fördel- ning på lägenheter av olika storlek, så
är lutningen på linjerna, »rumskonsum- tionens» eller utrymmesstandardens variation med hushållsstorleken, prak— tiskt taget densamma i alla tre länder- na. Sveriges linje närmar sig dock nå— got Englands för de större hushållen. Skillnaden i utrymmesstandard illustre- ras av tablån nederst på s. 106.
Man kan således säga att bostads- konsumtionen räknat i rumsenheter i England 1951 låg 10% och i USA 1950 nära 20 % över konsumtionen i Sverige år 1960. Resultatet berodde främst på att Sverige har så många småhushåll med relativt hög utrymmes- standard; jämför man varje hushålls- storlek för sig, var utrymmesstandar- den i England 15 å 53 % och i USA 28 a 59 % högre än i Sverige.
Som jämförelse skall i övrigt endast nämnas, att enligt undersökningar av författaren i ett antal svenska städer konsumtionen av rumsenheter inom varje hushållsgrupp steg med i genom-
1 Se t. ex. för Amerika Winnick, a. a, för England Cullingworth, a. a. och för Sverige P. Holms tidigare nämnda arbete om bostads- efterfrågan.
Tabell B:4:2. Antal rumsenheter per hushåll (RPH ) och antal personer per rums- enhet (PPR) inom hushåll av olika storlek i USA (1950), England (1951) och Sve— rige — olika orter (1950, 1958 eller 1960)1
Sverige
Englanda Hushålls- storlek
Tätorter 1 960”
Stockholm 19505
Södertälje
Växjö 19535 1960,
PPR PPR RPH PPR RPH PPR RPH PPR RPH PPR
0,29 0,46 0,63 0,79 0,93 1,07 1,23 1,41 1,58 2,03
0,30 0,49 0,69 0,87 1,03
)1,25
2,15 3,12 3,47 3,84 4,19 4,51 4,75
CDOOQGQCHÄCONH
]1,57
10 1,90
0,46 0,64 0,86 1,04 1,19 1,33 1,47
1,71 2,60 3,01 3,44 3,98 4,45 4,86 5,17
0,58 0,77 1,00 1,16 1,26 1,35
2,41 3,51 3,79 4,02 4,49 4,90 5,57 5,24 5,52
0,41 0,57 0,79 1,00 1,11 1,22 1,26 1,52 1,63
1,08 2,86 3,23 3,63 4,02 4,28 4,49 4,71 4,67
0,53 0,70 0,93 1,10 1,24 1,40 1,56 1,70 1,93
Medeltal 0,69 0,74A
0,74B
0,82
1 Understrukna tal gäller för angiven hushållsstorlek och större hushåll. ” Källa: Winnick, a. a. s. 31. ” Källa: Cullingworth, a. a. s. 11 (inkl. Wales), A) rent medeltal (crude ratio)
' Urvalsundersökning. 5 Lokala bostadsräkningar.
B) standardized ratio.
' Specialbearbetningar av 1960 års bostadsräkning.
snitt 1 a 2 % per år perioden 1946—— 1960.1 Det skulle, om utrymmesstan- darden fortsatte att öka i samma takt, alltså dröja till 1980 innan Sverige nåd- de den nivå USA hade år 1950. Som
1 P. Holm, »att bo» 1962: 2, »En fri bo- stadsmarknad-enkät», s. 37. Gösta Ahlberg har visat att räknat i PPR utrymmesstandar- den i Stockholm sedan slutet av 1800-talet ökat med omkring 1 % per år. G. Ahlberg: Stockholms befolkningsutveckling efter 1850, Stockholm 1958, s. 30.
Samtliga
Hushåll med. . . boende
hushåll
3
Sverige 1960 ......... England 1951 ........ USA 1950 ........... Index, Sverige = 100 England ............. USA ................
Sverige .............. England ............. USA ................ Index, Sverige = 100 England ............. USA ................
Antal personer per rumsenhet (PPR)
Antal rumsenheter per person (RPP)
0,86 0,69 0,63
0,46 0,30 0,29
65 63
80 73
2,17 3,33 3,45
1,16 1,45 1,59
153 159
125 137
en kuriositet kan nämnas, att utrym- messtandarden i Stockholm år 1990 enligt regionplanen för Stor-Stockholm skulle vara lika med 0,70 (PPR), dvs. något högre än i England 1951 och nå- got lägre än i USA år 1950.
I själva verket sjönk emellertid i USA utrymmesstandarden inom varje hushållsgrupp mellan 1934 och 1950. Mellan 1940 och 1950 skedde en viss obetydlig ökning, men denna var helt en följd av den minskade hushållsstor- leken. Utvecklingen i England visar samma drag mellan 1931 och 1951.l
Världsdepressionen på 1930-talet och andra världskriget satte med andra ord starka spår i utvecklingen. 1950-talet torde ha medfört en icke oväsentlig ökning av utrymmesstandarden både i England och i USA.
Det är uppenbart att skillnaden i ut- rymmesstandard mellan olika orter och mellan olika länder icke helt kan för— klaras genom skillnaden i hushållens in- komster vid en viss tidpunkt. Till en del beror skillnaderna på olikheter i bostadskostnader, som kan återföras på olikheter i utrustningsstandard. Därut- över har säkerligen utvecklingen under tidigare perioder och historisk tradition medfört olikheter i utbudets struktur, som förklarar en del av existerande skillnader i utrymmesstandard. Till detta skall framställningen återkomma.
I Sverige liksom i USA har den ge- nomsnittliga hushållsstorleken kraftigt
minskat under senare år.2 Andelen små- hushåll bestående av 1 eller 2 personer i Sveriges tätorter ökade sålunda från 43 % till 50 % mellan 1945 och 1960.3
Att utrymmesstandarden och därmed konsumtionen av rumsenheter varierar för hushåll av olika storlek betyder givetvis samtidigt att för en given folk— mängd varierar den totala konsumtio- nen av rumsenheter, om hushållens för— delning på storlek förändras. Detta framgår av följande räkneexempel. För- utsättningarna för beräkningen redovi- sas i nedanstående tablå. Där anges för Växjö och rikets tätorter hushållens fördelning efter storlek 1945 och 1958
1 I England minskade PPR totalt från 0,83 till 0,74 mellan 1931 och 1951, men inom varje hushållsstorlek var utrymmesstandarden i stort sett oförändrad. Ett vägt medeltal, där hus- hållsstorleken antages vara densamma som 1951, ger för 1931 ett totalt PPR av 0,74, dvs. exakt samma som 1951. Cullingworth, a. a. s. 11. Jämför Winnick, a. a. s. 37—40. 2 För USA anför Winnick följ ande om denna process: »The most important reason for the long-run decline in average household size has not been the 'spreading out' of adults but, rather, the changing age structure of the population, Which is the result of declining birth and death rates. An older population gives rise to more married couples who have a strong propensity toward establishing sepa- rate households. But, paradoxically, a larger proportion of married people in the middle age groups leads to fewer rather than more households. On net balance, therefore, the effect of an increased proportion of married people on the number of households a given population will form (average household size) is greatly weakened» (a. a. s. 9). 3 För Sverige 1945 se SOU 1945: 63.
Antal Växjö personer % hushåll
per hushåll 1945 1958
(RPP)
Antal re per 0 Antal re per person 1958 /o hushåll
Rikets tätorter
person 1960 (RPP)
1945 1960
16 22 2,44 25 24 1,75 26 21 1,26 17 18 1,00 0,90 0,82 0,79 0,64
OO—JOÄU'JÅODNH
16 22 2,17 27 28 1,56 27 22 1,16 17 17 0,96 7 0,84 3 0,75 1 0,68
(1960) samt konsumtionen av rumsen- heter (RPP) för varje hushållsstorlek år 1958 (1960).
Om vi antar att 1958 (1960) års kon- sumtion av rumsenheter för varje hus-
Antal rumsenheter per 100 personer år 1958 (1960)
hållsstorlek varit gällande även 1945 skulle förändringarna i fördelningen av hushållen efter storlek i tätorterna re- spektive i Växjö ha medfört följande ökning av rumskonsumtionen:
Förändring
vid samma fördelning av hushållen efter storlek som
A 1945
120,6 114,8
Växjö ................... Rikets tätorter ..........
4.2. Bostadsefterfrågans och bostadskonsum- tionens beroende av hushållets inkomst
4.21. Inledning. Vår analys har visat att inkomstbildningen i samhället kan an- tagas inverka på bostadsefterfrågan och därmed bostadskonsumtionen framför allt på två vägar: (a) den påverkar den omfattning i vilken ogifta och förut gifta personer bildar egna bostadshushåll _ efterfrå- gar egna lägenheter; (b) den påverkar ett givet hushålls konsumtion av bostadsutrymme (mätt i rumsenheter) och utrustningsstan- dard.
För båda fallen gäller givetvis att det i viss omfattning är hushållets totala inkomstsumma _ och inte de indivi— duella inkomsternas höjd _ som blir avgörande för konsumtionens storlek. Detta betyder att »yrkesverksamhets- graden» inom olika ålders- och köns— grupper inverkar på bostadskonsum- tionen. ökade arbetsmöjligheter och ökade inkomster för ungdomar, gifta kvinnor och pensionärer kan vid given inkomstnivå öka tendensen att skaffa egen lägenhet och öka konsumtionen av rumsenheter.
Som sagts tidigare har vi i denna utredning som hushållsinkomster för gifta par redovisat mannens och hust- runs sammanlagda inkomst men i öv- rigt endast redovisat lägenhetsinne- havarens inkomst. Det är givet att detta ger en ofullständig bild av sambandet
B 1958 (1960)
124,4 119,2
+ 3,1 % + 3,9 %
mellan bostadskonsumtion och. hus- hållsinkomst.
Den följande statistiska analysen av sambandet mellan hushållsinkomster och bostadskonsumtion kommer helt att begränsas till beräkningarna av »in— komstelasticiteter» genom 5. k. tvär- snittsanalyser.
Det betyder att vi för ett givet till— fälle studerar bostadskonsumtionens omfattning för hushåll i olika inkomst- klasser. Det anses allmänt att sådana tvärsnittsanalyser icke kan ge ett full- ständigt och korrekt mått på »bostads- efterfrågans» inkomstelasticitet.1 Tids- serieanalyser vore ur vissa synpunkter att föredraga. I Sverige saknas emeller- tid praktiskt taget helt detaljerad lokal statistik över bostadskostnadernas för- ändringar under efterkrigstiden.2 Det
1 För referat av och kommentarer till olika svenska utredningar om bostadsefterfrågans inkomstelasticitet hänvisas till P. Holm, »Bo- stadsefterfrågan på 1960-talet», 5. 59—62. Där berörs även beräkningsmetodernas begräns- ning. 2 Den statistik som finns är i huvudsak dels bostadsposten i konsumentprisindex, dels bo- stadsstyrelsens statistik över kostnaderna för nybyggda statsbclånade lägenheter olika år, dels slutligen vissa punktundersökningar för enskilda år eller enstaka orter. Se Bentzel m.fl., »Den privata konsumtionen i Sverige 1931—65», 5. 60—192, P. Holm, »Bostadsef— terfrågan på 1960—talet», 5. 71, samma förfat- tare, »Ludvika: Hushållens inkomster och bo- stadskostnader och efterfrågan på nybyggda lägenheter 1958» (ej publicerad utredning, se dock »att bo» 1961:3, »Var tredje Ludvikabo vill flytta»).
är därför icke möjligt att utan arbets- krävande speeialundersökningar få fram ett material som kan användas för tidsserieanalyser av förändringar it. ex. bostadskostnader och inkomster.
Allvarligare är invändningen att be— räkningen av bostadskonsumtionens inkomstelasticiteter eller överhuvud— taget sambandet inkomster—bostads— konsumtion blir meningslös på en marknad som varit så hårt reglerad som den svenska under efterkrigstiden. Självklart påverkar regleringen resul- taten och försvårar tolkningen; det finns dock skäl som talar för att påver- kan icke är så stor att kalkyler blir »meningslösa». Dessa skäl kan sam— manfattas sålunda:
Bostadsmarknaden under efterkrigs- tiden har karaktäriserats av hög pro— duktionsnivå och stark ökning av bo- stadskonsumtionen. Omsättningen på bostadsmarknaden har samtidigt varit så stor att den »ransonering» och diri- gering av efterfrågan som skett genom t. ex. bostadsförmedlingarna endast kan betecknas som krusningar på ytan. Detta gäller i alla händelser de lokala marknader som vi i det följande skall analysera. Man kan utgå från att vid oniflyttningarna konsumenterna hela tiden strävat mot optimum, dvs. i för- hållande till sina inkomster försökt få en så bra lägenhet som möjligt.
De lägenheter som varit utsatta för direkt hård hyresreglering, dvs. lägen— heter byggda före 1942 och uthyrda i fria marknaden utgör en begränsad del av marknaden; vi uppskattar att den utgjorde (1958 resp. 1960) i Växjö ca 25 %, i Västerås ca 25 %, i Skellefteå ca 12 % och i Ljungby ca 10 % av samt- liga lägenheter. Nybyggda lägenheter har visserligen varit underkastade pris- kontroll, men hyran har hela tiden an- passats efter kostnaderna. På småhus- .marknaden har i praktiken icke någon
effektiv reglering förekommit — även om prisövervakning förekommit på statsbelånade hus.
Trots metodens svagheter bör dess- utom tvärsnittsanalyser kunna ge in- tressant material för jämförelser mel- lan olika orter och olika hushållstyper av sambandet mellan inkomst och bo— stadskonsumtion.
Det är icke möjligt att bestämt uttala sig om i vilken riktning hyresregle— ringen kan ha påverkat utrymmesstan— dardens inkomstelasticitet i vårt mate- rial. Antar vi att utbudet varit oför- ändrat men att en avveckling av regle- ringen genomgående skulle medfört högre hyror, förefaller det sannolikt att de lägsta inkomsttagarnas bostads— konsumtion skulle minskat relativt i förhållande till de högre inkomsttagar- na och att det skett en viss förskjut— ning i konsumtionen så, att större hus- håll som har sämre betalningsförmåga skulle fått minska sin konsumtion till förmån för mindre hushåll. Om föränd— ringen skett på detta sätt skulle fria hyror medfört ökade inkomstelasticite- ter jämfört med de faktiska. Detta är dock endast hypoteser; hur förhållan- dena på en fri marknad skulle utveck— lat sig är givetvis omöjligt att veta.
4.22. Inkomster—hushållskvoter. Efter- som i Sverige gifta par till nästan 100 % efterfrågar egna lägenheter finns ingen anledning undersöka samban- det mellan inkomst och val av egna bostäder för gifta par. För olika grup- per av icke gifta är det däremot av stort intresse att söka klarlägga, hur inkomstens höjd inverkar på benägen- heten att skaffa egen lägenhet. I Sverige är det så vitt bekant tidiga- re endast Rydorff som gjort ett försök att beräkna hushållskvoternas inkomst- elasticitet. Hans beräkningar baserades på ett material för Stockholm från 1945
Tabell B:4: 3. Medianinkomst före skatt för icke gifta män samt för ogifta och förut gifta kvinnor i olika åldersgrupper i Växjö 1958
Medianinkomst, kronor per år, för
icke gifta män ogifta kvinnor förut gifta kvinnor
Åldersgrupp _ Icke Lägen- Icke Lägen- __Icke lagen- hetsinne- lagen- hetsinne- lagen- hetsinne- hetsinne- hetsinne—
havare havare havare havare havare
Lägen- hetsinne- havare
15—19 år ................. 2 069 1 685 — 20—24 » ................. 6 359 6 797 7 873 1 8 334, 25—29 » ................. 10 255 8 333 9 153 30—39 » ................. 10 245 8 750 10 259 7 545 40—49 » ................. 10 125 6 308 11 032 6 882 50—59 » ................. 4 714 5 133 8 964 5 280 60—69 » ................. 3 532 2 600 4 947 3 785
70— Ej dekl. 1 863 3 339 4 041
Samtliga åldersgrupper ..... 5 060 4 868 8 394 4 677 1 _29 år.
Åasw KOMST, KRONOR
nom
ILOOO
IODOO
smo
emo
4ow
zoon
|5-I3 zo-u zs-za llt-5! 40-49 50-53 40-47 ÅLDER» ÄR ICKE CFTA MAN
ÅRmNKomsn KRONOR
lzrw laow 6.000 6.000 4wo zon ÄLDER,ÅR 0 IH! 10-2115'2, 40'4, 50'53 60-67 OGIFTA KVINNOR.
___—- ICKE LÄGENHETJlNNCHAVARE ————————————— LÄGENHETSINNEHAVARE
Diagram B:4:4. Växjö 1958. Medianinkomst före skatt för lägenhetsinnehavare respektive icke lägenhetsinnehavare. Icke gifta män och ogifta kvinnor
års bostadsräkning och undersökningen begränsades till grupperna ogifta och förut gifta kvinnor.1
Som komplettering till detta material har vi på material från Växjö för år 1958 försökt beräkna »hushållskvoter— nas inkomstelasticitet». Beräkningarna har gjorts på följande sätt.
De icke gifta har fördelats på tre grupper:
a) ogifta kvinnor
b) förut gifta kvinnor
c) icke gifta män (ogifta och förut
gifta män).2
Med hjälp av taxeringslängd och man- talslängd har samtliga inkomsttagare inom dessa grupper fördelats efter ål— der och inkomst. Därefter har antalet lägenhetsinnehavare fördelats på sam- ma sätt. Det är sedan möjligt att för varje inkomst- och åldersklass beräkna hushållskvoten, varefter man kan stu- dera inkomsteffekten inom en viss ål— dersgrupp.
För beräkning av inkomstelasticite- ten E för hushållskvoter, liksom i det följande för andra av inkomsten be- roende variabler, har använts följande formel:
log yzE—log x+a
där x': inkomsten och y = den bero- ende variabeln, i detta fall hushålls- kvoten.3
Därefter har värdena på E och a sta- tistiskt beräknats på följande sätt:
n n 210gy—a-n—E-Elogx=0 1 1
n n n Zlogx-logy—a—Elogx—E-2(logx)==0 1 1 1
där 11 är antalet x— och y-värden på vil- ka elasticiteten beräknas. Tidigare har redovisats hur inkoms-
ten varierar med åldern för »icke gifta» lägenhetsinnehavare. Det konstaterades att det rådde en svag positiv korrela- tion mellan inkomst och ålder upp till 40—årså1dern, men att inkomsten där- efter sjönk med tilltagande ålder. I ta- bell B: 4: 3 och diagram B: 4: 4 jämfö- res lägenhetsinnehavarnas medianin- komst före skatt med medianinkomsten för icke lägenhetsinnehavare inom olika åldersgrupper. Det framgår att kurvor- na i stort sett har samma form men att lägenhetsinnehavarnas inkomster ge- nomgående ligger högre än icke lägen— hetsinnehavarnas (endast ett undan— tag!).
I tabell B:4:4 och diagram B:4:5 redovisas _antalet inkomsttagare och hushållskvoter inom olika inkomstklas- ser för kategorierna ogifta kvinnor och icke gifta män oavsett ålder.
Sambandet mellan inkomst och hus— hållskvot blev i detta fall mycket starkt. Följande värden på hushållskvo- ternas inkomstelasticifet erhålles:
De odifierentierade
hushållskvoternas inkomstelasticitet
0,70 1,00
för icke gifta män » ogifta kvinnor
Som framgår av tabell B: 4: 4 är hus- hållskvoterna för inkomsttagare i de lägsta inkomstklasserna nästan genom- gående högre än kvoterna för personer med inkomster mellan 4 000 och 6 000 kronor. Resultat som liknar detta — i förhållande till redovisad inkomst
1 Rydorff, nBostadsefterfrågan», Stockholm 1955, s. 40, 47—51, diagram 1 samt tabell 4. Rydorff anmärker att »vissa smärre felaktig— heter synes finnas i materialet, detta har icke kunnat korrigeras» (s. 40). ” Ogifta kvinnor har genomgående lägre hushållskvoter än förut gifta kvinnor. Sist- nämnda grupp har oftare egen lägenhet, oftare barn boende hemma och har andra inkomster än de ogifta kvinnorna. Ogifta och förut gifta män skiljer sig mindre åt. Dessutom är grup- pen förut gifta män relativt liten. 3 Herman Wold, »Demand analysis», 5. 2—3.
Tabell B: 4: 4. H usha'llskvoter för icke gifta män och ogifta kvinnor (15— år ) i olika inkomstklasser i Växjö 1958 samt inkomstelasticiteterx
Årsinkomst, kronor, före skatt
Icke gifta män
Antal
Ogifta kvinnor icke
gifta mån
ogifta kvinnor
Ej deklarerad inkomst ............ —- 3 999 ................... 4 000— 5 999 ................... 6 000— 7 999 ................... 8 000— 9 999 ................... 10 OOO—11 999 ................... 12 OOO—13 999 ................... 14 OOO—15 999 ................... 16 000—
Hushållskvoter, % 21,6 26,6 25,0 28,3 27,3 31,0 39,8 47,1 70,1
32,3 34,5 25,2 35,4 48,9 62,7 76,0 77,4 88,5
501 379 224 184 260 277 176
70 87
Samtliga inkomstklasser 29,6
Inkomstelasticitet = E1 0,70
2 158
42,4
1,00
1 Vid beräkningen av inkomstelasticiteten har hushåll i inkomstklassen —3 999 kronor ute- slutits.
orimligt. stor konsumtionsvolym — är mycket vanliga i de flesta konsumtions- undersökningar baserade på officiell inkomststatistik.1
Delvis beror resultatet naturligtvis på ofullständigheter i inkomststatisti- ken; den officiella inkomststatistiken ger icke en rättvis bild av konsum-
uusuÅLL's- KVOTER, 7.
IOO 30 80 70
60 50
40
30
20
IO
I 2 3 4 5 !
Diagram B:4:5. Växjö kvinnor i åldern 15— år. Logaritmisk skala. Inkomst före skatt
IO
tionsförmågan på grund av felaktiga uppgifter eller tillfälligtvis låga in— komster. I vårt fall kan resultatet dess-
1 Winnick anmärker t. ex. i »American Housing»: »Quite clearly, at the lowest income levels income is not representative of consumer expenditures or living standard» (a. a. s. 25). Se även 5. 22 och s. 33.
OGIFTA KVINNOR e " 0.995
ICKE GIFTA MÄN E'.O,70|
ÄRSINKOMST.
I5 20 25 30 IOOO—TAL KRONOR
1958. Hushållskvotens inkomstelasticitet för icke gifta män och ogifta
Tabell B: 4: 5. Antal icke gifta män och ogifta kvinnor i Växjö 1958 i olika ålders— och inkomstgrupper samt hushållskvoter för dessa
Årsinkomst, kronor,
Alder, år
före skatt
40—49 50—59 60—69
Icke gifta män Antal inkomsttagare Ej deklarerad inkomst. . —— 3 999 ......... 4 000— 7 999 ......... 8 OOO—11 999 ......... 12 OOO—15 999 .........
Hushållskvoter (%) Ej deklarerad inkomst. . — 3 999 ......... 4 000— 7 999 ......... 8 OOO—11 999 ......... 12 OOO—15 999 ......... 16 000—
Samtliga inkomstklasser
Ogifta kvinnor Antal inkomsttagare Ej deklarerad inkomst . . _ 3 999 ......... 4 00-0— 7 999 ......... 8 0040—11 999 ......... 12 OOO—15 999 .........
Hushållskvoter (%) Ej deklarerad inkomst . . —— 3 999 ......... 4 000— 7 999 ......... 8 OOO—11 999 ......... 12 000—15 999 ......... 16 000—
62 77 32 48 57 50
75 18 32 50
38 33 46 52 67
27 33 43 74 81 81
64 64 77 85 80 93
54 74 62 76
56 50 37 55 76 88
54 32 30 52 75 88
29 43
Samtliga inkomstklasser 54 62 72 67 52 47
utom delvis förklaras av att vi bara registrerat lägenhetsinnehavarens in- komst, medan den som faktiskt betalar lägenheten kan vara en annan hushålls- medlem. I Växjö finns dessutom ett an- tal personer, sjuksköterskeelever, se- minarieelever, militärer och andra personer under utbildning, med låga nominella inkomster som har egen lä- genhet. I det följande kommer vi i re- gel att utesluta den lägsta inkomst- gruppen vid kalkyler över sambandet
mellan bostadskonsumtion och hus- hållsinkomst.
Som framgår av tabellen är hushålls- kvoterna för kvinnor inom varje in- komstklass högre än motsvarande kvo- ter för män. Detta är karaktäristiskt för städer med hög yrkesverksamhet bland kvinnorna. Vidare bör observe- ras att kvinnornas hushållskvoter re- dan i inkomstklassen 12 000—13 999 kronor när så högt som 76 %. Männens kvoter visar enligt tabellen relativt svag
ökning i inkomstklasserna 4 000—11 999 kronor; det är möjligt att den använda beräkningsmetoden överskattar in- komstelasticiteten för majoriteten av hushållen (57% av 1657 »icke gifta män» med deklarerad inkomst tillhör de nämnda inkomstklasserna).
De här påpekade egenheterna kan emellertid bero på en annan viktig faktor. Det råder visserligen svag kor- relation mellan ålder och inkomst bland de icke gifta, men det kan tänkas att den starka tendens till att hus- hållskvoterna ökar med åldern, som vi vet finns och som främst måste vara betingad av en med åldern stigande »preferens» till egen bostad, kan ha in- verkat på vår korrelationskalkyl.1
Vi har därför åldersfördelat materia- let och studerat hushållskvotens stor- lek inom olika inkomstklasser för en- skilda åldersgrupper. Resultatet sam- manfattas i diagram B: 4: 6 (dubbel lo— garitmisk skala). Motsvarande hushålls- kvoter återfinns i tabell B: 4: 5.
HUSHÅLLSKVOT, '/. woA åå . :S 5675?" 50
4q
40
50
)
4.4 ./'. .r/ I / . ARSINKOMST,
coon m.aoo |4.ooo 10.00? KRONOR ICKE QIETA MÄN.
Resultaten kan i stort sett tolkas så: Preferenserna för egen lägenhet är mycket tydligt åldersinfluerade, dvs. hushållskvoterna stiger med stigande ålder. Detta gäller för alla inkomst- klasser.
Liksom av tabell B: 4:4 framgår av tabell B: 4: 5 att många icke gifta med
1 I Amerika tycks man överraskande nog inte ha (eller inte ha observerat) någon ök- ning av hushållskvoterna för äldre personer under de senaste decennierna: »No evidence can be found that older people form independent households much more frequently than in the past. The rise in what is called here the 'head- ship rate” of people over 60 has been quite small over the past 50 years and almost negli— gible between 1940 and 1950. Because their numbers have greatly increased older people, of course, occupy a larger proportion of the housing inventory. But this is not at all the same thing as an increased tendency towards separate living arrangements. These findings are contrary to widespread belief and should be reviewed with care. It is indeed surprising that Social Security, more pensions, and general economic improvement have had, thus far, so little effect on the housing arrangements of the aged.» Winnick, a. a. s. 9.
HUSHÅLLSKVOT, %
IOO 30 60 70
60 50
40
, ÅRSINKOMST, (000 ”1000 IADOO 20.000 KRONOR %":T—ÅKLINNLR—
Diagram B:4: 6. Växjö 1958. Hushållskvotens variation med inkomsterna inom olika ålders— grupper bland icke gifta män och ogifta kvinnor. Logaritmisk skala. Inkomst före skatt
inkomster under 4 000 kronor eller utan deklarerade inkomster har egna lägenheter — hushållskvoterna i dessa inkomstgrupper är förvånansvärt höga. Som tidigare nämnts beror detta till en del på att i Växjö sjuksköterskor, semi- narieelcver och andra unga personer som bedriver fortsatt utbildning har fått möjligheten att bo i egen lägenhet. Men denna grupps höga hushållskvoter be- ror framförallt på att lägenhetsinne- havarens redovisade inkomst icke ger en korrekt bild av hans konsumtions- förmåga.
Studerar man för varje åldersgrupp hur hushållskvoterna förändras när in- komsten ökar så får man inte en lika lättolkad bild. På grund av små frek- venser har kalkyler av inkomstelastici- teterna inte utförts — men i grova drag kan elasticiteterna avläsas genom linjer- nas lutning i det dubbellogaritmiska dia- grammet.
För gruppen ogifta kvinnor råder en tydlig och stark korrelation mellan inkomstens storlek och hushållskvo- ternas storlek. Inkomstelasticiteterna är påtagligt högre för åldrarna under än för åldrarna över 50 år _— vilket ter sig naturligt. För åldrarna under 50 år tycks inkomstelasticiteten vara av stor- leksordningen 0,6—1,0.
För de icke gifta männen är samban- det hushållskvot—inkomst betydligt mindre entydigt, måhända delvis be— roende på det lilla materialet med sär- skilt för åldrarna under 50 år små fre— kvenser av personer med egna lägenhe- ter. Åldersklassen 30—39 år visar dock en stark korrelation mellan hushållskvot och inkomst och en kalkyl över in- komstelasticiteten ger, om man bortser från personer med mindre än 4 000 kronor i årsinkomst, ett så högt värde som E = 1,2.
Men i åldersgruppen 25—29 år med totalt 51 lägenhetsinnehavare redovisas
negativ inkomstelasticitet liksom i ål- dersgruppen 40—49 år, om man håller sig till hushåll med högst 16 000 kronor i redovisad inkomst. De äldsta ålders- klasserna visar svag inkomstelasticitet men där är också hushållskvoterna mycket höga redan vid låga inkomster.
Det erhållna resultatet tyder på att i Växjö hushållskvoternas höjd är starkt beroende av inkomsternas höjd och att särskilt i medelåldern höga inkomster leder till höga hushållskvoter. Inkomst- ökningen under efterkrigstiden torde starkt ha bidragit till hushållskvoternas 'ökning. Vid sidan av inkomsterna tycks
emellertid preferenser och vad vi kallat miljöfaktorer ha spelat en betydande roll för hushållskvoternas ökning — detta gäller särskilt hushållskvoternas ökning i de äldsta och yngsta årsklas— serna, där det finns ett starkt inslag av låga inkomsttagare.
Det är icke möjligt att från detta enda fall dra några generella slutsatser om utvecklingen på andra orter. Å andra sidan finns det icke några spe- ciella skäl som talar för att förhållan- dena i Växjö skulle på ett mera mar- kant sätt avvika från förhållandena i tätorterna i gemen. Genom att lägen- heterna i Växjö är större än normalt, skulle man möjligen kunna påstå, att utbudets struktur motiverade en lång- sammare takt i »hushållssprängningen» i Växjö än i andra orter _ den höga ut- rymmesstandarden skulle motivera att ungdomar bodde kvar hemma eller att rum hyrdes ut mera än i orter med lägre utrymmesstandard. Det bör också påpekas att det relativa antalet »inflyt- tare», som borde vara mer benägna än hemmasöner och -döttrar att efterfråga egna lägenheter, inte har varit större än normalt.
4.23. Inkomster och bostadsutrymme. Enligt vår teori påverkar inkomstens
ANTAL RE.
4 BOENDE 3 BOENDE
2 GIFTA PAR —55 ÅR.
4 BOENDE 2. BOENDE
Z
IO 30
GIFTA DAB ;5-49 ÅR
ANTAL RE.
|D 20 30
CIFT 4 B D .
30
insmxom sr,
40 50 co 10 NOD—TAL. KRONOR
ÅRSINKOMST.
40 50 60 70 IOOO'TAL KRONOR
ÅRSINKOMST,
40 50 6010 lODO-TAL KRONOR
Diagram B:4: 7. Växjö 1958. Utrymmesstandardens (RPH: s) inkomstelasticitet i olika hushålls- typer. Logaritmisk skala. Inkomst före skatt
höjd på ett avgörande sätt ett hushålls val av bostad, dess konsumtion av bo- stadsutrymme och bostadsstandard. Till att börja med koncentrerar vi upp- märksamheten till bostadsutrymmet och mäter konsumtionen av utrymme genom antalet rumsenheter (re).
För USA har Winnick påpekat att om man fördelar samtliga hushåll på en bostadsmarknad efter inkomst och må- ter hur konsumtionen av rumsenheter per person -— RFP-relationen — för-
ändras, blir korrelationen svag.1 En för- klaring är att inkomsten inte varierar med hushållsstrukturen, men det gör bostadskonsumtionen. Spridningen i in- komsten blir därför större än sprid- ningen i utrymmesstandard.
Samma förhållande, svag korrelation mellan total konsumtion av utrymme och inkomstens höjd, erhålles för Sve- rige, om hushållen föres samman utan
1 Se Winnick, a. a. s. 24—29.
Tabell B: 4: 6. Konsumtion av rumsenheter
per hushåll och per person i hushåll av olika
storlek i Växjö 1958 Gifta par —59 år
Årsinkomst, kronor,
Antal boende per hushåll
före skatt
3 4 5 eller flera1
Ej deklarerad inkomst ............ _ 7 999 ................... 8 OOO—11 999 ................... 12 OOO—13 999 ................... 14 OOO—15 999 ................... 16 000—17 999 ................... 18 OOO—19 999 ................... 20 OOO—23 999 ................... 24 OOO—31 999 ................... 32 OOO—39 999 ................... 40 OOO—47 999 ................... 48 000—
3,00 3,13 3,14 3,24 3,42 3,20 3,43 3,36 4,00 4,80 4,50 4,50
Anta l rumsenheter per hushåll (RPH) 4,17 3,67 3,22 3,65 3,29 3,52 3,34 3,56 3,42 3,75 3,65 3,73 3,65 3,98 3,91 4,08 4,29 4,92 4,77 5,36 5,00 5,59 5,47 6,43
4,40 4,24 4,27 4,38 4,28 4,40 4,45 4,92 5,35 6,00 6,00 6,89
Samtliga inkomstklasser 3,39
Ej deklarerad inkomst ............ —— 7 999 ................... 8 OOO—11 999 ................... 12 OOO—13 999 ................... 14 000—15 999 ................... 16 OOO—17 999 ................... 18 OOO—19 999 ................... 20 OOO—23 999 ................... 24 OOO—31 999 ................... 32 OOO—39 999 ................... 40 OOO—47 999 ................... 48 000—
3,61 3,97 4,67 Antal rumsenheter 1,39 1,07 1,09 1,11 1,14 1,22 1,22 1,30 1,43 1,59 1,67 1,82
per person (B 0,92 0,91 0,88 0,89 0,94 0,93 0,99 1,02 1,23 1,34 1,40 1,61
0,78 0,76 0,76 0,78 0,76 0,78 0,79 0,88 0,96 1,07 1,07 1,23
Samtliga inkomstklasser 1,20 0,99 0,83
1 Genomsnittlig hushållsstorlek = 5,6 personer.
differentiering efter storlek eller civil- stånd.
Resultatet blir annorlunda om man utgår från att hushållsstrukturen är av avgörande betydelse för konsumtionen av bostadsutrymme och för varje hus- hållstyp studerar hur utrymmesstan- darden varierar med inkomsten.
För Växjö, där det stora materialet tillåter en betydande differentiering på undergrupper, har sambandet mellan inkomst och konsumtion av rumsen- heter studerats både med hänsyn till hushållets storlek och hushållets ålder.
Diagram B: 4: 7 A—C redovisar sam-
bandet för
inkomst—bostadskonsumtion
samtliga gifta, —59 år, fördelade efter antal boende (4:7 A); gifta, 35—49 är, fördelade efter antal boende (4: 7 B); gifta, 4 boende, fördelade efter hushål- lets ålder (4: 7 C).
Materialet till diagram B: 4: 7 A åter- finns i tabell B: 4: 6, som dessutom redovisar antalet rumsenheter per per- son för de olika familjetyperna och in- komstgrupperna. Materialet till dia- grammen B:4:7B och C återfinnes i
Antal rumsenheter per person i enpersonshushåll
Årsinkomst, kronor, före
Icke gifta män i åldern . . . . år Icke gifta kvinnor i åldern . . . . år
skatt
—34 | 35—49 I 50—59
60— ——34 35———49 50—59 60—
Ej dek1.— 3 999
4 ooo— 7 999 8 ooo—11 999 12 ooo—15 999 16 000—
2,00 1,86 1,64 2,35 3,11
2,33 2,14 2,24 2,26 3,15
2,18 2,24 2,22 2,72 3,33
2,50 2,30 2,37 2,67 3,71
2,83 2,67 3,16 3,14 4,33
1,81 1,73 1,71 1,98 2,35
2,56 2,86 3,41 3,84 3,77
bilagetabell 25, till vilken den intresse- rade hänvisas.
Resultaten är' enkla och entydiga. Hushållens konsumtion av bostadsut- rymme växer för varje hushållsstorlek med inkomsten, och takten i konsum— tionsökningen är ganska likartad för hushåll av olika storlek.
Inom en viss åldersgrupp skiktar sig hushållen på samma sätt efter antalet boende (diagram B:4:7B) men vid givet antal boende och given inkomst så ökar utrymmesstandarden påtagligt med hushållens ålder. Materialet tillåter inte några förfinade kalkyler —— men det kan tänkas att vid ökade inkomster spelar åldern en mindre roll för ut- rymmesstandarden — kurvorna för rumskonsumtionen närmar sig varand- ra, när inkomsten ökar (diagram B: 4: 7 C). I och för sig vore det naturligt om vid höga inkomster och stor bostads- konsumtion ålderns betydelse för kon- sumtionsvolymen skulle avta — mate- rialet antyder möjligheten av en sådan tendens.
Man skulle också vilja tro att ökade inkomster skulle ge ökade möjligheter för större hushåll att låta »behovet tala», och att det därför i diagram B: 4: 7A och B skulle kunna spåras en med in- komsten ökande »spridning» av kur- vorna och alltså en ökad differentie- ring av konsumtionen för olika hus— hållstyper. Något överraskande visar sig inte en sådan tendens i materialet.
Den här för gifta par beskrivna ten-
densen — ökad bostadskonsumtion vid ökad ålder och ökad inkomst — tycks även gälla för »ungkarlshushållen». Detta framgår av uppgifterna i ovan- stående tablå och i tabell 26.
Det mest påfallande är här framför- allt att åldrarna över 60 år har en så hög utrymmesstandard. I inkomstklas- ser upp till 8000 kronor konsumerar »pensionärerna» mer än 2,5 rumsenhe— ter per person, och när inkomsten är över 8000 kronor konsumeras mellan 3,14 och 4,33 rumsenheter. Tablån an- tyder vilken betydelse för rumskonsum- tionen den väntade framtida ökningen av antalet pensionärer kan få.
I vilken utsträckning bostadsbristen har påverkat resultaten har inte kunnat bedömas. Möjligen skulle det kunna tän- kas att de unga barnhushållens (4 boen- de, —34 år) rumskonsumtion har sänkts genom att de hänvisats till ny- byggda lägenheter och tvingats till hög standardkonsumtion på bekostnad av utrymmet. I annat sammanhang redo- visat material visar emellertid att de nya hushållen inte i anmärkningsvärt hög grad är hänvisade till de nybyggda lägenheterna.1
I sammanfattning blir de framräk- nade inkomstelasticiteterna för kon- sumtion av rumsenheter följande för olika hushålls- och åldersgrupper i Växjö år 1958:
1 Se P. Holm, »att bo» 1960: 4, »Vilka bor i de nybyggda lägenheterna?»
Antal personer
Gifta par i åldern . . . . år
per hushåll _34 35—49 50—59 60-—- —59
0,38 0,29 0,38 0,28
0,42 0,44
o. fl.
0,09 0,27 0,32 0,38 0,30
29
0,30
% 0,27
För vissa grupper med låga frekven- ser har inkomstelasticiteter inte fram- räknats. Det kanske förefaller mest an- märkningsvärt att inkomstelasticiteter- na genomgående är så pass låga; med ett undantag ligger de mellan 0,27 och 0,44.
Det kan vidare tänkas att de relativt låga inkomstelasticiteter som erhållits i de ovan redovisade kalkylerna kan bero på att vi hela tiden redovisat in- komster »före skatt». Vi skall därför även redovisa några kalkyler för Växjö, baserade på hushållens inkoms- ter sedan alla skatter fråndragits den taxerade inkomsten. Vi kallar detta in- Icomst efter skatt. Härvid har vi valt gruppen gifta par med 3 och 4 boende och hushållsföreståndare under 60 år. Dessa gruppers konsumtion av rums- enheter framgår av tabell B: 4: 7.
Elasticiteterna blev alltså i detta fall nästan precis lika stora som de vi ti- digare beräknat på inkomster före skatt.
De här från ett fullständigt material erhållna resultaten (omfattande alla hushåll i Växjö) kan jämföras med motsvarande resultat från bostads- byggnadsutredningens intervjuunder- sökning från de tre regionerna.
Eftersom intervjumaterialen är rela- tivt små tillåter de inte en lika fin gruppering av hushållen som skett i Växjö. Korrelations- och elasticitets- beräkningarna blir nödvändigt behäf- tade med stora felmarginaler, kalkyler— na har fått utföras på få vården och spridningen är ofta stor.1
1 Några beräkningar över kalkylresultatens signifikans har inte utförts, varken för Växjö- materialet eller för treregionsmaterialet.
Tabell B: 4: 7. Konsumtion av rumsenheter per person för gifta par, med 3 och 4 boende, i åldrarna under 60 åri Växjö 1958
Årsinkomst, kronor, efter skatt
Antal boende per hushåll
3 4
32 000— Ej deklarerad inkomst och inkomst— uppgift saknas .................. 999
8 OOO—11 999 ............... 12 OOO—15 999 ............... 16 OOO—19 999 ............... 20 OOO—23 999 ............... 24 OOO—31 999 ...............
Samtliga inkomstklasser
Antal rumsenheter per person (RPP)
1,39 1,07 1,11 1,19 1,34 1,50 1,68 1,83 1,60 1,20 1,00
Inkomstelasticitet = E 0,32 | 0,36
0,92 0,90 0,89 0,96 1,10 1,24 1,49
Tabell B: 4: 8. Konsumtion av rumsenheter per hushåll bland hushåll i olika inkomst- klasser och med olika antal boende i Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960
Makar, mannen under 65 år
Årsinkomst, kronor, före skatt
Antal rumsenheter per hushåll (RPH) i hushåll
med . . . boende
4 5 och flera
Västerås
1—11 999 ................. 12 OOO—13 999 ................. 14 OOO—15 999 ................. 16 OOO—17 999 ................. 18 OOO—19 999 ................. 20 OOO—23 999 ................. 24 000—31 999 ................. 32 000—
=...- :c
».
..”—.
».
».
DJ #OJMSAMMCDM O WHWHWJÄOG
Samtliga inkomstklasser
».
Skellefteå
1—11 999 ................. 12 OOO—13 999 ................. 14 000—15 999 ................. 16 OOO—17 999 ................. 18 OOO—19 999 ................. 20 OOO—23 999 ................. 24 OOO—31 999 ................. 32 000—
».»...
_ bs
». ». n
..
w maaywwmw oo Horsens—cupen
u
».»...
..
»....-
Qå »wwyowwww w HQONNHI—ÅHOJ
Samtliga inkomstklasser
..
Ljungby
1—11 999 ................. 12 OOO—13 999 ................. 14 OOO—15 999 ................. 16 OOO—17 999 ................. 18 OOO—19 999 ................. 20 OOO—23 999 ................. 24 OOO—31 999 ................. 32 000—
09 m_s—w.?wwhoo CO 0590—1me
v
Samtliga inkomstklasser
1 Frekvenser 1—4. * Frekvenser 5—9.
Kalkylens resultat sammanfattas i diagram B: 4: 8 som bygger på materia- let till tabellerna B: 4: 8 och B: 4: 9.
Vid kalkylerna har genomgående vär- den för hushåll med inkomster under 12000 kronor uteslutits. Skälen härtill är desamma som tidigare anförts för Växjö —- låt vara att inkomstgränsen kan anses vara dragen väl högt.
Grundmaterialet för treregionsunder- sökningem redovisas i tabell B: 4: 8
medelst RPH-tal och i tabell B:4:9 medelst RFP-tal. I sistnämnda tabell har även uppgifter för Växjö införts och för att underlätta jämförelser mel- lan orterna har de sammanförts inom varje inkomstklass. Med reservation för snedheter i inkomstfördelningen inom varje inkomstklass och olikheter i hus- hållens åldersstruktur skulle alltså RPP-talen för varje hushållstyp för de olika städerna vara jämförbara. Man
, ÄnsmxansT, lQOOO 20.000 30.000 40.000 50000 KRONOR
5 BOENDE.
x LJUNGBY ____________ ' VÄXJÖ ..... SKELLEFTEÅ ___—_- vxstnÅs
';
/
.. u- / o /
0,5 , Ånsmxonsr, 10.000 20.000 30.000 40.000 5000? KRONOR
4 DQENDE.
Diagram B: 4: 8. Antal rumsenheter per person (RPP) i hushåll med olika inkomster (i Växjö 1958 samt i Västerås, Skellefteå och Ljungby _1960. Makar, mannen under 60 resp. 65 år. Logarit- misk skala. Inkomst före skatt
kan uttrycka saken så, att skillnader i RFP-tal för varje hushållstyp måste bero på andra faktorer än inkomsten eller hushållsstorleken. Genom begräns- ningen till gifta par under 60 år respek- tive under 65 år har även påverkan från skillnader i åldersstrukturen be- gränsats. Diagram B:4:8 ger en god översikt över materialet. Det visar sig nu -— och detta är mycket intressant —— att inom en given hushållstyp ökar i alla städer rumskonsumtionen per person (RPF—talet) med inkomsten och den ökar i ungefär samma takt. »Konsum- tionslinjerna» ligger i stort sett lagrade ovanför varandra och för 3-personshus- hållen i ordning nerifrån: Västerås (med lägsta utrymmesstandarden), Skellefteå, Växjö och Ljungby.
Beräkningar över utrymmesstandar- dens inkomstelasticitet har utförts även för Västerås, Skellefteå och Ljungby på samma sätt som för Växjö.
Utrymmesstandardens inkomstelasti- citet enligt de olika beräkningarna jäm- föres i nedanstående tablå.
Bortses från Ljungby med dess, före- faller det, speciellt stora spridning och sannolikt stora slumpvariationer, varie- rar elasticitetstalen såväl mellan hus- håll av olika storlek som mellan olika orter icke anmärkningsvärt mycket. Ut- rymmeselasticiteten i Växjö och Skellef- teå, vilka har högre utrymmesstandard än Västerås, är enligt tablån lägre än elasticiteten för Västerås med sitt mer homogena bostadsbestånd (och bör det kanske tilläggas mer homogena sociala
Utrymmesstandardens ( RPH:s) inkomstelasticitet = E. Gifta par —64 år resp. —5 9 år
Antal personer per Växjö hushåll 1958
Västerås Skellefteå Ljungby 1960 1960 1960
0,27 0,32 0,38 0,30
0,38 0,27 _ 0,06 0,49 0,34 0,51 0,48 0,20 0,43 0,43 0,35 0,21
Tabell B: 4: 9. Konsumtion av rumsenheter per person (RPP) i Växjö 1958 och i Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960 bland hushåll av olika storlek och i olika in- komstklasser samt antal rumsenheter per hushåll (RPH ) och per person och antal per- soner per rumsenhet (PPR) bland hushåll i olika inkomstklasser
Makar, mannen under 60 år (Växjö) resp. 65 år (Västerås, Skellefteå, Ljungby)
Årsinkomst, kronor, före skatt/
Antal rumsenheter per person (RPP) i hushåll med . . . boende
Antall rums- enhe—
Antal1 hus-
område 3
håll
5 o. n. ”
—11 999 Växjö ................... Västerås ................. Skellefteå ............... Ljungby ................
12 OOO—15 999
Växjö ................... Västerås ................. Skellefteå ............... Ljungby ................
16 OOO—19 999
Växjö ................... Västerås ................. Skellefteå ............... Ljungby ................
20 OOO—23 999
Växjö ................... Västerås ................. Skellefteå ............... Ljungby ................
24 OOO—31 999 Växjö ................... Västerås ................. Skellefteå ............... Ljungby ................ 32 000—
Växjö ................... Västerås ................. 2,15 Skellefteå ............... 2,05 Ljungby ................ ——
1,56 1,29 1,65 1,88
1,65 1,40 1,55 2,06
1,67 1,46 1,57 2,00
1,68 1,42 1,50 2,00
2,00 1,55 1,80 2,00
2,34 1,69 1,67 1,60 2,17
1,43 1,28 1,25 1,55
0,85 0,84 0,80 1,06
0,87 0,74 0,82 0,91
0,88 0,79 0,97 0,93
0,98 0,80 0,98 0,98 85
1,07 319 0,90 190 0,92 442 1,08 38
1,26 1,24 140 1,28 396 1,06 39
267
1 För Västerås, Skellefteå och Ljungby är talen vägda. Se 5. 21.
struktur). Materialet ger vissa möjlig- heter till »testning» av hypotesen att »på orter där produktionen av stora lägenheter varit liten är det oftare hus- håll med stora inkomster som lagt be- slag på de stora lägenheterna än på or- ter där utrymmesstandarden genom- gående hållits högre».
I tablån på s. 123 har de gifta par un- der 65 år som bor i lägenheter om 3 eller
flera rum och kök i Västerås, Skellefteå och Ljungby fördelats på två inkomst- grupper. Samtidigt anges andelen lägen- heter om 3 eller flera rum och kök. Relationstalen stöder hypotesen. I Västerås, där endast 52 % av de gifta paren bodde i »stora» lägenheter hade 80 % av dessa hushåll en inkomst av 16000 kronor eller mer _ en rymlig bostad var förbehållen familjer med
Område
Det procentuella antalet lägenheter om 3 eller flera rum och kök
Gifta par under 65 år boende i 3 eller flera rum och kök, procentuellt fördelade
efter inkomst
i totala b eståndet 1960
i materialets »gifta par under 65 år»
—15 999 kr 16 000— kr
Västerås ....... Skellefteå ...... Ljungby .......
..... 33 ..... 47 ..... 64
52 65 83
20 37 48
80 63 52
100 100 100
goda inkomster. I Ljungby bodde 83 % av de gifta paren i stora lägenheter men endast 52 % av dessa hade 16 000 kro- nor eller mer i årsinkomst. För Växjö föreligger inte fullt jämförbara uppgif- ter, men de som finns ansluter sig väl till bilden. I bostadsbeståndet hade 48 % av lägenheterna 1958 3 eller flera rum och kök. Av samtliga gifta par bodde 59 % i »stora» lägenheter och av dessa hade endast 51 % en inkomst på 16 000 kronor och däröver.
De redovisade resultaten kan här som i andra fall ha påverkats av olikheter i hushållsstorlek, hyresnivå och inkomst— fördelning i de tre städerna, men sådana olikheter torde inte kunna förklara hela den redovisade skillnaden.
Det bestående intrycket av dessa analyser blir emellertid att inkomst- elasticiteterna är relativt låga och av samma storleksordning i de olika sam- hällena. Men eftersom »konsumtionen» av rumsenheter stiger när hushållens in- komster ökar, så medför olikheter i in- komster mellan olika städer ceteris pa— ribus olikheter i utrymmesstandard. Det bör observeras att vid given »lönenivå» kan olikheter i inkomsten per invånare uppstå genom olikheter i »yrkesverk- samhetsgraden».
4.24. Inkomster _ konsumtionen av storlek och standard. 4.241. Växjö. Ef- terfrågan pä utrymme och standard inom olika hushållstyper och inkomst- klasser. Hittills har vi endast studerat
hur inkomsten påverkar hushållens kon- sumtion av bostadsutrymme, av rumsen- heter. Det återstår att söka klarlägga sambandet mellan inkomst och den val- da lägenhetens utrustningsstandard el- ler kvalitet.1
I Växjö—materialet finns det vissa möjligheter att studera det nämnda sambandet. Lägenheterna kan fördelas utom efter storlek på de 8 »kvalitets- grupper» som redovisades i avsnitt B: 2. Det är visserligen en ofullständig och delvis godtycklig kvalitetsuppdel- ning, men den torde dock i stort sett riktigt återge befintliga kvalitetsdiffe- renser.
Bearbetningen har skett på följande sätt. I den skiss som presenterades i av- snitt B: 2.1 avseende utbudet av lägen- hetsstandard har vi satt poängen 1_8 på de 8 standardklasserna, varvid 1 motsvarar lägenheter utan bad, wc och cv, byggda före kriget och 8 helmoder-
1 Bostadskonsumtionens totala volym skulle alltså kunna mätas genom antalet lägenhe— ter, lägenhetens storlek, lägenhetens utrust— ning med moderna bekvämligheter samt öv— riga kvalitetsegenskaper, såsom t.ex. läge. »Om vi inkluderar alla dessa egenskaperi begreppet standard och definierar bostädernas genomsnittliga standard som kvoten mellan bostadsvolymen och antalet lägenheter, får man tydligen en uppspaltning av bostadsvoly- men i två komponenter, antalskomponenten och standardkomponenten.» (Bentzel m. fl., a. a. s. 170—171.) Rydorff går sedan ett steg längre och uppdelar standardkomponenteni en utrymmes— och en kvalitetskomponent. Det vi här kallar kvalitet innebär en viss inskränk— ning jämfört med Rydorfts definition (a. a. s. 12).
na lägenheter byggda på 1950-talet. Stor- leken har på vanligt sätt mätts genom antalet rumsenheter. Därefter har hus— hållen fördelats efter storlek (antal personer), ålder och inkomst före skatt. För varje grupp av hushåll har sedan beräknats dels den genomsnittliga stan- dardpoängen, dels den storlekspoäng som motsvarar antalet re per hushåll. Resultaten har redovisats i samman- drag i tabell 25 och 26 i tabellbilagan. (Dessutom ger tabell 24 i tabellbilagan exempel på hur spridningen av hushål- len i standard-storleksmatrisen varierar för hushåll tillhörande olika storleks- och inkomstgrupper.) De tre diagram- men (Bz4: 9 A_C) sammanfattar och illustrerar resultaten, som främst bör betraktas som ett uppslag till fördjupad analys.
I diagram B:4:9 A har för analys utvalts gruppen gifta par i åldern 35— 49 år. Hushållen har fördelats efter stor- lek (antal boende) och efter inkomst. (I diagrammet har endast medelvärden för sju inkomstgrupper redovisats.) För varje hushållsgrupp har utrymmespo- ängen inprickats efter x-axeln och stan— dardpoängen efter y-axeln. Poängvär- den för varje hushållsgrupp har sam— manbundits till en inkomst—standard- linje. (Linjen motsvarar på sätt och vis hyresstandardlinjen i vårt teoretiska diagram i avsnitt B: 3.2.)
Det visar sig att — som väntat _ hushållsgrupperna skiljer sig tydligt åt beträffande den använda lägenhetens storlek. 2-personshushållens linje ligger längst till vänster och 5- och flerper- sonshushållens linje längst till höger i diagrammet. Om vi först jämför två hus- håll av samma typ som har låga, men olika, inkomster, så finner vi att på denna nivå betyder ökad inkomst i första hand ökad utrustningsstandard. Upp till en inkomstnivå av 14 000— 15999 kronor går linjerna nästan lod-
rätt, dvs. hushållen skiljer sig framför- allt genom att hushåll med höga inkoms— ter efterfrågar lägenheter av högre stan- dard än hushåll med lägre inkomst. När inkomsten ökar utöver denna nivå, bör- jar den genomsnittliga utrymmesstan- darden öka mer påtagligt _ kurvorna viker av åt höger och blir flackare. Kan kurvornas konvexa form antas helt bero på utbudets struktur, på att det finns så få stora halvmoderna eller helt omoderna lägenheter? Enligt den tidigare presenterade modellen skulle det ringa utbudet av stora halv— och omoderna lägenheter tvinga hushållen att i första hand höja standarden. Kur- vorna tycks bekräfta denna teori. Det är också uppenbart, att bland de lägsta inkomsttagarna är det de stora hushållen som bor i de stora omoderna lägenhe- terna — om man i stället för hushålls- storleken skulle hållit inkomsten kon- stant skulle vi som framgår av ett nog- grant studium av diagram och tabeller ha fått i stort sett vågräta linjer, vilket skulle antyda att kvalitén inte i påtag- lig grad varierar med hushållsstorleken.
Diagrammen B: 4: 9 B och B: 4: 9 C bestyrker och differentierar den bild av sambandet inkomst—standard som erhållits i diagram B:4: 9A. Inom en given hushållsstorlek, 4 personer, i dia- gram B: 4: 9 B, ligger inkomststandard— linjerna skiktade med de yngsta hus- hållen överst till vänster och de äldsta, 60 år eller däröver, nederst till höger. Här framträder alltså tydligt en tendens till att de yngsta hushållen visserligen har mindre lägenheter men samtidigt högre standard än de äldre hushållen. Detta kan tänkas bero på antingen att de yngre hushållen på grund av mark- nadsförhållandena _ bostadsbristen — i högre utsträckning flyttar in i moder- na, relativt dyra lägenheter eller på att de yngre hushållen mer konsekvent vi- sar större »preferens» för de moder-
STANDARD— Z BOENDE
' X 4 BOENDE ///s—*$_.k__,* ........ )( S' BOENDE
> STORLEKS' 7 KLASS
STANDARD- KLASS
| u
.f !
50—59 AR , ''''' . ao— AR ...."
'Z— ** ___.
v
1 l l l | ; l
>..---_———- -_— --—-.-__ ' F—
?
25 3 7' KLASS
lFTA P
, aTonLEKs -
STANDARD- KLASS (
___... 55-49 Ån ,!'" *r- ,,.» 50-59 Ån
./' _, co— ÅR
xsromnts- 1.1 KLASS
2.5 3 4 5
CIFTA PAR. 4 BOENDE
Änsmxomsr FÖRE SKATT, loco—TAL KRONOR A —7
! l'll
. H-IS
.. IB-H
n 24-51 — 40-47 x 45—
Diagram B: 4: 9. Växjö 1958. Efterfrågan på storlek och standard inom olika ålders- och inkomst- grupper
naste lägenheterna (jämför även här bi- lagetabell 25). Även om det finns skäl som talar för det förra alternativet så kan det senare inte helt frånkännas san— nolikheten att ha inverkat på utveck- lingen.
I diagram B: 4: 9 C, som redovisar hushåll med 2 boende, är det naturligt att linjerna blir brantare än i diagram B: 4: 9 B; vid inkomstökningar kommer högre standard före större lägenhet.
Det begränsade material som här re-
yA'sIEBAs STANDARD- x_LAss A "50 lo sa FRÅNIRK BAD T UTAN BAD UTAN 100 __),b BAD (m ,.smmks— IRK ZRK bokk- KLAss ax IO 34 za FRÅN ZRK T UTAN er IDO S+— —>5 (17) I A IOO _ 7(— 54 FRÅN a RK (50) MED BAD j_ 1 4 1 —”__'—'—9
MÅ MBL & /N : Bl a 77 T T |oo 100 (7 (la) än t—) L' X x N / 1 M 42 | 6 46 T T lao xoo ”_ (24) " "— (zn ” A I & lOO IOO z+— (27) HSO (— (IO) —>ce l i 2 4 s - a n
Diagram B: 4: 10. Västerås, Skellefteå och Ljungby 196. Flyttningsriktning vid senaste flyttning bland gifta par under 65 år
dovisats tycks styrka en i andra sam- manhang gjord iakttagelse, att för de mindre inkomsttagarna är det sanno- likt på grund av utbudets struktur och prisrelationerna på marknaden vanligt att börja med »kvalitetssteget». Först i andra hand tar man utrymmesstandard- höjningen.
4242. Treregionsundersökningen. Val av lägenhet _ storlek och standard vid flyttning. Med hjälp av material från tre- regionsundersökningen har hushållens benägenhet att vid flyttning välja mel- lan lägenhet av olika storlek och stan- dard undersökts på ett helt annat sätt än det som redovisats i föregående avsnitt. I denna undersökning har registre- rats i vad för slags lägenhet hushållen bodde innan de flyttade in i den lägen- het de bodde i vid intervjutillfället. Lä- genheterna har fördelats på tre grup- per: högst 1 rum och kök, 2 rum och kök samt 3 el. fl. rum och kök. I varje lägen- hetsstorlek har lägenheterna sedan för-
delats på lägenheter med och utan bad. Med hjälp av detta grundmaterial är det möjligt att göra en _ låt vara ofullstän- dig _ illustration till det omflyttnings- schema mellan lägenheter av olika stor- lek och standard som introducerats i avsnitt B: 3. I diagram B: 4: 10 redovi- sas resultat från en kalkyl över hur många hushåll per 100 »flyttare» som bott kvar vid oförändrad storlek och standard respektive flyttat upp eller ner och därvid valt att ändra enbart storlek, enbart standard eller både storlek och standard.
Diagrammet visar följande: Av 100 hushåll i Västerås som bodde i ett rum och kök utan bad flyttade 18 % med bibehållen utrustningsstandard till en större lägenhet (en omodern tvåa), 10 % »valde» att bara höja utrustnings— standarden, de flyttade till ett rum och kök med bad, medan 58 % höjde både utrustnings- och utrymmesstandarden genom att flytta till en helmodern lä- genhet om två rum och kök. Återstår
14 % av hushållen som bytte bara till en lägenhet av samma storlek och standard de hade i utgångsläget. Ett närmare studium av diagrammet visar entydigt samma resultat. Den genom- gående tendensen är att flyttningar ut- efter »diagonalen» mot både större lä- genhet och högre standard är domine- rande.
4.25. Treregionsandersökningen. In- komster — total bostadskostnad. Upp- gifter om bostadskostnader finns i tre— regionsmaterialet och i Ludvika-under- sökningen. Hur bostadskostnaderna be- räknats redovisas på annan plats.1 Även om hyresregleringen medför vissa onor- mala relationer mellan hyrorna för lä- genheter av samma standard varierar trots allt hyrorna i stort sett med lägen- hetens storlek och standard.2 Detta be— kräftas av det material som redovisats i bilagetabell 21. Vid undersökningen har de gifta pa- ren under 65 år i de tre regionerna för- delats efter hushållets inkomst på fem inkomstgrupper. Fördelningen på in- komstklasser är grov och om, av skäl 1) Inkomstklass (före skatt) hushåll 5inkomstk1asser a) kvarboende (se ovan) Varje klass h) flyttare
kombinerad med a) e) a + b alla _e) i grupperna 2—5
2) Inkomst per 3) Hyra per kalen-
som anförts tidigare, den lägsta in- komstklassens värden uteslutes, återstår endast värden för fyra klasser för stu- dier av sambandet inkomster—hyror.
Materialet för gifta hushåll har be- arbetats på följande sätt. Hushållen har fördelats efter antalet boende och inom varje sådan storleksklass på de fem in- komstklasserna. För varje inkomstklass har därefter antalet intervjuade hushåll uppdelats i två grupper efter framförda önskemål om de a) vill flytta, h) vill bo kvar i den lägenhet de bodde i vid intervjutillfället. Grupp a) har kallats »flyttare», grupp b) »kvarhoende». För de bägge grupperna har hyran för den bebodda lägenheten registrerats före flyttningen samt för grupp a) dessutom hyran i den önskade lägenheten (hy- ran efter flyttningen).a För att und- vika att en eventuell snedhet i fördel- ningen av hushållen inom de relativt breda inkomstgrupperna skulle inverka på kalkylen har medelinkomsten per hushåll beräknats för varje inkomst- klass. Vi får då följande totala bearbet- ningstabell för hushållen av olika stor- lek:
4) Hyrespro- 5) Hyresök—
derår centen ning i % a) kvarboende a_e som b) flyttare b) flyttare före flyttn. under 3) d) alla
e) flyttare efterflyttn. d) alla före flyttn.
e) alla efter flyttn.
För var och en av regionerna Väs- terås, Skellefteå och Ljungby redovisas motsvarande uppgifter i bilagetahell 27.
Det visar sig att hushållen med in- komster under 12000 kronor på sam— ma sätt som vi tidigare påpekat ofta redovisar i förhållande. till de låga inkomsterna höga hyror. Hyrorna i denna grupp ligger i många fall över hyrorna i närmast högre inkomstklass.1 Hyresprocenterna är höga. Vid de föl- jande korrelations— och elasticitetsbe- räkningarna har alltså den lägsta in- komstklassen uteslutits.
1 Bostadskostnaderna avser i regel faktiskt erlagd hyra men med avdrag för familjebostads- bidrag (se i övrigt avsnitt A, s. 20). För egna hem har angivna utgifter för ränta och normala amorteringarjämte utgifter för bränsle och nor- malt underhåll redovisats av den boende. Av- drag har därefter skett för samma inkomster som vid hyreslägenheter och bostadsrättslägen- heter. Se i övrigt redogörelsen för treregionsun- dersökningen (avsnitt A i detta betänkande). ? I det följande användes ordet hyra som sammanfattande benämning på »bostadskost- nader» eller den årliga utgiften för en lägen- het oavsett om utgiften avser egentlig hyra, avgifter till en bostadsrättsförening eller ut— gifter för ett eget hem. 3 Hur frågan om »önskad lägenhet» formu-
Det är ett sedan länge känt och i undersökningar från olika delar av världen visat förhållande att om ett hushålls inkomst ökar så ökar inte hy- resutgiften i takt med inkomstens ök- ning, den s. k. hyresprocenten sjunker vid stigande inkomst. Denna »Engels lag» gäller även för vårt material. Vad som här skall närmare studeras är ten- densens styrka och hyresutgiftens in- komstelasticitet för olika hushållstyper och inom olika regioner.
Diagram B:4:11 redovisar för Väs- terås, Skellefteå och Ljungby hur hy- ran varierar med inkomsten inom olika hushållsstorlekar. I tabell B: 4: 10 redo- visas det grundläggande materialet för Skellefteå, dvs. medelhyror och hyres- procent inom olika inkomstgrupper för olika stora hushåll.l
Resultatet är entydigt _ lika för alla tre städerna. Inom varje hushållsstor- lek ökar hyran med inkomsten och inom varje inkomstgrupp ökar hyran med hushållsstorleken — låt vara att det förekommer betydande »slumpvaria— tioner» som en följd av det lilla mate- rialet. Tyvärr har inte det begränsade
materialet tillåtit en detaljgranskning av utvecklingen av hyresutgifter för hus- hållen inom inkomstintervallet 12 000_ 20000 kronor, där de flesta hushållen befinner sig. I tahellmaterialet kan spå- ras tendenser till att hyresutgiften ökar förhållandevis långsamt med inkomsten inom detta intervall och detta skulle kunna tänkas bero på ett för litet utbud av stora lägenheter. Denna hypotes har dock icke gått att belägga i detta mate- rial.
I tabell B:4:10 redovisas även hy- resutgiftens inkomstelasticitet för de studerade hushållen i Skellefteå. Elas- ticitetstalen varierar mellan lägst 0,34
1 Se även bilagetabell 27 för Västerås och Ljungby.
Not 3 och 4 tills. 127. lerats framgår av frågeformuläret, till vilket hänvisas. De som önskade flytta fick välja mellan olika typer av lägenheter med olika hyror. Jämför redogörelsen för treregionsun- dersökningen.
' Som framgår av redogörelsen på annan plats är dock antalet »flyttare» ovanligt stort i denna grupp och många flyttare vill trots låg inkomst ha en dyrare ny lägenhet.
Tabell B: 4:10. Hyresutgift per hushåll och hyresprocent i Skellefteå 1960 bland hushåll i olika inkomstklasser och av olika storlek. Hyresutgiftens inkomstelastici e
Makar, mannen under 65 år
Årsi nkom st, Antal boende per hushåll Antal boende per hushåll kronor, fore skatt 2 3 4 5 o. flera 2 3 | 4 l5 o. flera Hyresutgift per hushåll, kr per år Hyresprocent per hushåll 1—11 999 1 854 1 890 2 481 1 984 24 22 29 25 12 OOO—15 999 1 903 2 182 2 361 2 355 14 16 17 17 16 OOO—19 999 2 439 2 259 2 446 2 691 14 13 14 15 20 OOO—23 999 2 5741 2 793 3 0172 3 112 121 13 142 14 24 OOO— 2 680 3 221 3 526 3 931 8 10 10 9 Samtliga in- komstklasser 2 213 2 539 2 631 2 648 Inkomstelasticitet = E 0,34 | 0,53 | 0,46 | 0,46
1 Frekvenser 1—4. * Frekvenser 5—9.
uvazsumrr, KRONOR psn ln
5000. IS'BOENDE e-0,70
! BOENDE (90.54 4 DOENDE e-Olil 2 BOENDE e-o.'s4
|.000 . inanKOMST. 10.000 _ 20.000 50000 40000 50000 ' KRONOR yÄQTE nga.
HYRESUTGIFT, KRONOR pra ÄR
smal—.. auomot evo.”
4 BOENDE :'D.” 4000 mom: e-0,S?.
, 3 BOENDE C' 0 52 0 o ! 5.000 (5 2.000 :;7 ” '7 . 1.000 , ÄRSINKOHS'I;
10000 20000 30000 40.000 50.000 KRONOR LJUNGBY.
uvnssumrT, KRONOR psn Ån N
5.000 s—OocNor e-0.46 4000 f 4 00:an e-o.40 5 som: e-0.50 1000 2 som: 90,34
2.000
1.000 . ÅRSlNKDMST, mooo 10.000 00000 40.000 50000' KRONOR
skatt?—TEL
.- 5' BOENDE
4 DDENDE 3 bOENDE ___—'— =' 2 BOENDE
Diagram B: 4: 11. Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960. Medelinkomst och medelhyra för hushåll av olika storlek och med inkomster över 12 000 kronor. Medelhyrans inkomstelasticitet. Samtliga hushåll före flyttning till önskad lägenhet. Logaritmisk skala. Inkomst före skatt
för 2 boende och högst 0,53 för hushåll med 3 boende. Framställningen skall återkomma till frågan om hyresutgif- tens inkomstelasticitet.
Det är uppenbart att både hyresregle- ringen och bostadsbristen inverkat på hushållens bostadsutgifter och därmed även på hyresutgiftens inkomstelastici- tet för olika hushållsgrupper. Hyres— regleringens inverkan är inte möjlig att belysa i detta sammanhang. Däremot ger intervjumaterialet vissa möjligheter att bedöma hur bostadsbristen inverkat på de framräknade relationerna hyra—in- komst.
Vid intervjun frågades, som tidigare 9—318297
nämnts, om hushållet ville flytta och om svaret blev ja, fick hushållet välja mel— lan olika lägenheter och ange vilken bostad och vilken hyra man var beredd att acceptera. Det var i alldeles övervä- gande del en bostad med högre hyra som man önskade sig. Kombinerar vi den faktiska hyran för de »kvarboende» med den önskade hyran för »flyttarna» efter omflyttning borde vi kunna få åtmins- tone en uppfattning om i vilken rikt- ning hyrans inkomstelasticitet skulle ha förändrats, om den lokala bostads- marknaden bringats i balans genom ett vid rådande hyror tillräckligt utbud av nybyggda, huvudsakligen större lägen-
Tabell B: 4: 11. H yresprocent för kvarboende respektive flyttare före och efter flyttning i olika inkomstklasser i Västerås 1960 samt den procentuella hyresökningen vid flyttning dels för flyttarna enbart, dels för samtliga hushåll
Makar, mannen under 65 år, med 3 resp. 5 och fler boende
3 boende 5 och fler boende Hyresprocent för Hyresökning Hyresprocent för Hyresökning Årsinkomst, kronor, i % för i (jf för före skatt . flyttare ' flyttare " lxvar- kvar- bo- före efter fl 't- bo- före efter fl t ende flytt- flytt- tim alla ende flytt- flytt- hyr ” alla ning ning ( ning ning * e 1—11 999. . .. 25 26 39 49 24 31 25 38 50 19 12 OOO—15 999. . .. 17 14 23 59 16 15 17 26 52 21 16 OOO—10 999. . .. 14 13 22 70 21 14 14 22 62 22 20 OOO—23 999.... 13 11 17 53 18 15 13 18 39 18 24 000— 11 11 15 41 8 13 11 16 42 8 Samtliga inkomst— klasser ......... 14 13 20 56 15 15 14 22 49 16
heter. Som framgått av redogörelsen i avsnitt A motsvarar flyttarnas önskade hyra de faktiskt på marknaden år 1961 gällande hyrorna eller bostadsutgifter- na. Läget kan alltså sägas motsvara en vid bibehållen hyresreglering balanse- rad marknad för utbud och efterfrågan.
Då man bedömer resultaten av en sådan kalkyl måste man ha klart för sig att alla önskemål inte är realistiska — det förefaller t. ex. troligt att in- komsttagare med höga inkomster skulle ha större möjligheter att realisera sina önskemål än inkomsttagare med låga. Det är tänkbart, att en så kraftig om— flyttning, som skulle bli följden av att många flyttningsvilligas önskemål kun— de realiseras, skulle leda till att flera hushåll omprövade och ändrade svaret på frågan om de ville flytta och i så fall till vilken lägenhet. Materialet ger oss emellertid vissa möjligheter att be- döma realismen i uttalade önskemål. För de hushåll som vill flytta kan hyran för den önskade lägenheten (efter flytt— ningen) jämföras med hushållets in—
komst (före flyttningen).
Bilagetabell 27 innehåller ett fylligt material för jämförelser av det slag som här diskuterats. Tabell B: 4: 11 samman— fattar uppgifter för två hushållstyper i Västerås, som belyser vad ett realise— rande av flyttarnas önskemål skulle få för effekt på dels hyresprocenten, dels den totala hyresutgiften. Exemplet av— ser gifta par under 65 år med 3 respek- tive 5 eller fler boende.
Flyttarna inom varje inkomstgrupp har i regel »lägre» hyresprocent (hy— ror) än de kvarboende, dvs. de bor i regel i sämre (äldre) lägenheter. De som vill flytta förklarar sig villiga att öka sin hyra med i runda tal 50 %.
Att hyresutgiften för flyttarna skulle öka kraftigt om deras önskemål kunde realiseras betyder inte att önskemålen är ekonomiskt orealistiska; i inkomst— klasserna 12 000—23 999 kronor skulle hyresprocenten efter flyttning variera mellan 17 och 26; då har ingen hänsyn tagits till eventuella inkomstökningar utöver den för inkomståret redovisade taxerade inkomsten.
Tabell B: 4: 12 redovisar för flyttare
Tabell B: 4:12. H yresutgifter efter önskad omflyttning för flyttningsintresserade hushåll med 3 boende i olika inkomstklasser [ Västerås och Skellefteå 1960
Makar, mannen under 65 år
Västerås Skellefteå
Årsinkomst, Års— Hyresutgift, kronor, Års- Hyresutgift, kronor,
kronor, före skatt inkomst, per hushåll och år inkom st, per hushåll och år kronor, kronor,
per före efter per före efter hushåll flyttning flyttning hushåll flyttning flyttning
1—11 999 ...... 8 710 2 260 3 370 10 4901 1 680 3 6101 12 OOO—15 999 ...... 14 760 2 120 3 380 13 430 2 220 3 370 16 OOO—19 999 ...... 17 910 2 270 3 870 17 660 2 000 3 280 20 OOO—23 999 ...... 22 420 2 490 3 810 21 480 2 650 3 620 24 000— ...... 29 500 3 120 4 390 31 540 3 110 4 120
1 Frekvenser 1—4.
— hushåll med 3 boende — i Västerås och Skellefteå en jämförelse mellan hy- ran före och efter flyttning. Talen åter- ges i diagram B: 4: 12, där även mot- svarande tal för alla hushåll inritats.
Av tabellen framgår den kraftiga hy— resökningen för hushållen i alla in- komstgrupper. Diagrammet visar att flyttare med lägre inkomster vill öka sina bostadsutgifter relativt sett något mer än flyttare med högre inkomster. (Detta innebär i sin tur att hyresutgif- tens inkomstelasticitet för flyttarna skul- le bli något mindre efter en omflyttning än den var före flyttningen.) Jämförel— sen mellan Skellefteå och Västerås visar att hushållen i Västerås önskar öka sin bostadsstandard något mer än hushållen i Skellefteå. Om detta är symptomatiskt och vad det skulle kunna bero på har inte kunnat klarläggas.
De här redovisade resultaten är i stort sett representativa för övriga hushålls- grupper och för övriga städer. För att belysa detta har vi sammanställt tabell B: 4: 13, där hushåll tillhörande in- komstgruppen 16 OOO—19 999 kronor jämförts med varandra. Resultaten är
med hänsyn till materialets bristfällig- heter överraskande enhetliga och enty— diga.
I alla tre städerna finns en betydande grupp hushåll som har i förhållande till sin inkomst låga hyror, 1 900 a 2500 kronor beroende på hushållets storlek, och som vill byta lägenhet. De är bered— da att för en ny bättre bostad öka sina hyresutgifter till i regel mellan 3 000 och 4 000 kronor, om de får den bostad de önskar. Huvuddelen kan erhålla den önskade bostaden genom att betala högst 20 a 25 % av sin inkomst i hyra.
För olika hushållsgrupper av gifta par har, som tidigare nämnts, beräknats inkomstelasticiteter före och efter flytt- ning. Resultaten sammanfattas i tabell B: 4: 14 (jämför även tabell B: 4: 10 och diagram B:4:12). I tabellen har även uppgifter för Ludvika år 1958 medta— gits.
Hyresutgiftens inkomstelasticitet en- ligt vid intervjutillfället rådande förhål- landen (= före flyttning) varierade om- kring talet 0,5. Den lägsta elasticiteten redovisas för 2—personshushåll i Skellef- teå med 0,3 och den högsta (0,9) för
HYRESUTGIFT,_ wagsurew-r, KRONaR paa AR KRONOR PER ÅR 5000 ,, 50.35 5000 ,.” e-o,zc e-0,42 4000 . _ " 9/ 4.000 e- 0,54 M ,- 5032 218-22 3.000 * ' " ' 3.000 ' n ./'- . 2.000 "” 2.000 j_ooo xÄRSlNKDMST, Logo 4 ÄRSINKOMST, 10.000 20000 00.000 40000'KR0N0R (0.000 20.000 00.000 40.000' KRONOR FLYTTNINGSVILLIGA. ALLA HUSHÅLL.
_— -------- oVÄSTERÄS. ESTER FLYTTNING RI: 0 ——-—-— ' SKELLEFTEAJFTER -" _- FÖRE
Diagram B: 4: 12. H yresutgifler för hushåll med 3 boende före och efter flyttning till önskad lägen- het. Hyresulgiftens inkomstelasticitet. Logaritmisk skala. Inkomst före skatt
Tabell B: 4: 13. Hyresutgift per hushåll och hyresprocent före och efter flyttning för hushåll i Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960 samt procentuell hyresökning vid flyttning
Makar, mannen under 65 år, med en årsinkomst före skatt av 16 OOO—19 999 kronor
Hyresutgift, kronor per .. Hyresökning In- hushåll och år, för Hympmcent for i % för komst, Antal boende kr per alla alla per hushåll] hus- hus— flyttare alla hus- flyttare alla område håll håll efter håll efter flyt— alla
och år, före Före Efter flytt- före Före Efter flytt— tare alla flytt- flytt- flytt— ning flytt- flytt- flytt- ning ning ning ning ning ning ning
2 personer Västerås 17 820 2 080 1 8801 3 1002 2 470 11,7 10,51 17,3” 13,8 652 19 Skellefteå 17 680 2 440 2 1201 3 0301 2 680 13,8 11,71 16,71 15,2 431 10
3 personer Västerås 17 940 2 430 2 270 3 870 2 950 13,5 12,7 21,6 16,4 70 21 Skellefteå 17 500 2 260 2 000 3 280 2 700 12,9 11,3 18,6 15,4 65 20 Ljungby 17 950 2 450 2 6102 3 7702 2 760 13,7 14,72 21,22 15,3 442 12
4 personer Västerås 18 100 2 360 2 280 3 700 3 160 13,1 12,6 20,5 17,4 63 34 Skellefteå 17 790 2 450 2 400 3 600 2 890 13,7 13,5 20,3 16,2 50 18 Ljungby 17 860 2 350 2 340” 3 9602 2 630 13,1 13,12 22,12 14,8 692 13
5 personer Västerås 17 750 2 480 2 470 4 010 3 020 14,0 13,8 22,4 17,0 62 22 Skellefteå 17 530 2 690 2 4601 4 7401 2 890 15,3 13,91 26,81 16,5 931 7 Ljungby 17 930 2 440 2 2101 3 6001 2 640 13,6 12,31 20,01 14,7 631 8
1 Frekvenser 1—4. * Frekvenser 5—9.
Tabell B: 4: 14. H yresutgiftens inkomstelasticitet för hushåll av olika storlek i Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960 samt iLudvika 1958
Makar, mannen under 65 år, med en årsinkomst före skatt av 12000 kronor eller mer
Antal Västerås Skellefteå Ljungby Ludvika boende per Före Efter Före Efter Före Före hushåll flyttning flyttning flyttning flyttning flyttning flyttning 2 ...... 0,54 0,62 0,34 0,46 0,89 0,6 3 ...... 0,54 0,42 0,53 0,39 0,52 0,5 4 ...... 0,51 0,46 0,46 0,45 0,73 0,4 5 o. flera 0,70 0,68 0,46 0,35 0,52 0,8
hushåll med 2 personer i Ljungby.1
De redovisade inkomstelasticiteterna är relativt låga. T ill en del skulle detta kunna bero på att vi utgått från inkoms— ter »före skatt». Som nämnts finns skäl för att elasticiteter beräknade på in- komster efter skatt borde bli högre. De i avsnitt B: 4.23 redovisade kalkylerna för Växjö visade emellertid inga stora skillnader mellan utrymmesstandardens inkomstelasticitet räknat före och efter skatt. Något bestämt kan således inte sägas om vilka värden för elasticiteter efter skatt som skulle erhållas på detta material.
Jämförelser med andra undersökning- ar bekräftar att de här erhållna elasti- citeterna är av samma storleksordning som de som tidigare erhållits vid liknan- de undersökningar. I IUI:s undersök- ning redovisades t. ex. elasticiteter på 0,5 å 0,7 beräknade på 1952 års levnads- kostnadsundersökning.2 Rydorff fick på 1945 års material elasticiteter på 0,3 än 0,4.3
En omflyttning enligt redovisade öns- kemål skulle enligt de formella beräk- ningar vi redovisat (se även diagram B: 4: 13) i de flesta fall leda till minsk- ning av hyresutgiftens inkomstelastici- tet (undantag 2-personshushåll). Då får beaktas vad som tidigare framhållits, att de största inkomsttagarna har större ekonomiska möjligheter att realisera
sina önskemål, samtidigt som en del hus- håll med mindre inkomster, om en ökad omflyttning kommer till stånd, kan få möjligheter att flytta till en lägenhet som är billigare än den de angivit vid intervjun. Bägge dessa faktorer skulle öka den elasticitet som redovisades ef- ter flyttning.
4.26. Inkomster — efterfrågan på små- hus i Växjö. I »Bostadsefterfrågan på 1960—talet» redovisas en översikt av de faktorer som kan antas vara bestäm- mande för om ett hushåll efterfrågar en lägenhet i »småhus» eller i flerfamiljs- hus.4 Analysen koncentreras till egent- liga småhuslägenheter, dvs. lägenheter om minst 3 rum och kök. Den följer följande enkla schema:
a) Efterfrågan på »småhus» är kon- centrerad till de hushåll som efter— frågar en lägenhet om minst 3 rum och kök.5
b) Vilka faktorer är avgörande för om hushållen efterfrågar en lägen- het om minst 3 rum och kök?
1 Felmarginalerna i kalkylresultaten är sannolikt stora. Några signifikanstest har inte utförts och resultaten bör användas med stor försiktighet.
2 Bentzel, a. a. s. 181. 3 Rydorff, a. a. s. 56. | A. a. s. 62.
5 Medvetet bortses alltså från de fall då ett hushåll väljer mellan 2 rum och kök i ett flerfamiljshus och 3 rum och kök i ett småhus.
Tabell B: 4: 15. Det procentuella antalet gifta hushåll i Växjö 1958 i olika inkomstklasser, av olika storlek och i olika åldersgrupper boende i lägenheter om tre eller flera rum
och kök Hushållstöreståndarens ålder, år Årsinkomst, 35—49 —34 | 35—59 I 60— kronor, före skatt Antal boende 2 3 4 5 0. fler 3
—11 999 .......... 32 54 51 72 14 54 64
, 12 OOO—15 999 .......... 41 48 54 74 24 48 79 16 OOO—19 999 .......... 68 62 68 81 33 62 70 20 OOO—23 999 .......... 52 74 78 89 55 74 92 24 OOO—31 999 .......... 68 83 95 98 61 83 93 32 000— .......... 88 86 95 100 . . 86 100 Samtliga inkomstklasser 45 59 70 81 30 59 | 70
. Frekvens 4; procenttal har ej beräknats.
c) Om ett hushåll efterfrågar en lä- genhet om 3 eller flera rum och kök, vilka faktorer är det som be- stämmer om det efterfrågar en lä- genhet i ett småhus eller ett fler- familjshus?
De berörda frågorna skall i detta sammanhang belysas med material från Växjö. Enligt de resultat som redovisats tidigare varierar efterfrågan på 3-rums— lägenheter bl. a. starkt med hushållets storlek (antal boende) och med lägen- hetsinnehavarens ålder samt med hus- hållets inkomst.
Tabell B: 4: 15 visar den starka posi- tiva korrelationen mellan val av lägen- hetstyp och de här nämnda 3 kompo- nenterna: hushållets storlek, ålder och inkomst. Som ett exempel kan tas ett hushåll i åldersgruppen 35—49 år med 3 boende. I inkomstklassen 12 OOO—- 15 999 kronor bodde 48 % av hushållen i stora lägenheter men i inkomstklassen 20 OOO—23 999 kronor 74 % av hushål— len i stora lägenheter. I inkomstklassen 20 OOO—23 999 kronor bodde 52 % av 2-personshushållen, 74 % av 3-persons- hushållen och 89 % av 5- och flerper- sonshushållen i lägenheter med 3 eller
flera rum. På liknande sätt stiger inom samma inkomstklass procenttalen med hushållsföreståndarens ålder.
Om vi nu grupperar hushållen efter storlek, ålder (2 klasser) och inkomst på det sätt som skett i tabell B: 4: 16 och sedan inom varje inkomstklass de— lar hushållen i två grupper, andelen boende i småhus respektive i flerfa- miljshus, så borde det framgå att små- husprocenten tenderar att öka med sti- gande inkomst. Som framgår av tabel- len är så icke fallet. Resultatet är san- nerligen överraskande och sensationellt för dem som trott att »småhusboendet» skulle öka med inkomsten.1
Det kan icke spåras någon bestämd tendens att andelen småhusboende ökar med inkomsten och det kan heller icke spåras någon stark tendens till ökad andel småhusboende, när hushållsstor- leken ökar — för de verkligt stora hus— hållen med 5 eller flera personer ligger dock procenttalen påtagligt högre än för övriga grupper. Det kan naturligtvis tänkas att resultatet i tabell B:4:16 beror på speciella lokala förhållanden
1 Till denna grupp hör författaren. Se a. a. s. 67—69.
Tabell B. 4. 16. Antal gifta hushålli Växjö 1958 av olika storlek, i olika inkomstklasser och av olika ålder boende i lägenheter om minst tre rum och kök, fördelade på småhus och flerfamiljshus
”amma—r
Hushållsföreståndarens ålder, är Antal boende/ _59 60— årimkomsb Antal hushåll i Antal hushåll i ronor, . .. . .. före skatt Samtllga Darav, Samtllga Darav, fler- lagen- 1 %, fler- lagen- l %, småhus familjs- heter i småhus småhus familjs— heter i småhus hus hus 2 boende — 7 999 7 6 13 54 38 25 63 60 8 OOO—11 999 17 20 37 46 34 34 68 50 12 OOO—15 999 24 32 56 43 16 24 40 40 16 000—19 999 25 21 46 54 10 24 34 29 20 OOO—23 999 20 27 47 42 4 18 22 18 24 OOO—31 999 13 21 34 38 8 12 20 40 32 000— 8 14 22 36 15 14 29 52 Samtliga in- komstklasser 114 141 255 45 125 151 276 45 3 boende — 7 999 9 13 22 41 34 19 53 64 8 OOO—11 999 38 34 72 53 22 14 36 61 12 OOO—15 999 73 66 139 52 18 15 33 54 16 OOO—19 999 52 70 122 43 12 4 16 75 20 OOO—23 999 38 46 84 45 4 7 11 36 24 000—31 999 21 38 59 36 1 12 13 8 32 000— 20 21 41 49 11 9 20 55 Samtliga in- komstklasser 251 288 539 46 102 80 182 56 4 boende — 7 999 15 14 29 52 12 15 27 44 8 OOO—11 999 52 37 89 58 14 4 18 78 12 000—15 999 87 108 195 45 4 7 11 36 16 000—19 999 57 87 144 40 6 3 9 672 20 OOO—23 999 46 56 102 45 — — _ — 24 OOO—31 999 49 64 113 43 6 2 8 752 32 000— 36 40 76 47 5 1 6 832 Samtliga in— komstklasser 342 406 748 46 47 32 79 60 5 eller fler boende — 7999 31 10 41 76 13 4 17 76 8 OOO—11 999 88 48 136 65 6 4 10 602 12 OOO—15 999 148 76 224 66 9 2 11 82 16 OOO—19 999 81 48 129 63 5 — 5 1002 20 000423 999 34 32 66 52 1 1 2 501 24 OOO—31 999 41 29 70 58 2 1 3 671 32 000— 65 49 114 57 —— 5 5 02 Samtliga in- komstklasser 488 292 780 62 36 17 53 68
1 Frekvenser 1—4. 2 Frekvenser 5—9.
i Växjö. Fortsatta utredningar får klar- lägga detta.1
De informationer som föreligger skulle alltså närmast leda fram till slut- satsen att hushållen tenderar att kraf- tigt öka bostadsutrymmet när inkoms- ten och hushållsstorleken ökar, men när hushållen väl bestämt sig för en »stor» bostad, är det andra faktorer än inkomsten som avgör om bostaden blir i ett småhus eller ett flerfamiljshus; det är de »rena preferenserna».
Att bo i ett småhus fordrar i regel att hushållet satsar ett eget kapital och ett större kapital än vad som fordras om hushållet väljer bostad i ett flerfamiljs- hus. Om förutsättningarna att satsa eget kapital ökar med stigande inkomst (lik- som med stigande ålder), vilket före- faller sannolikt, skulle det vara ett skäl till att »småhusprocenten» ökade med stigande inkomst, övriga faktorer oför- ändrade. Inte ens denna faktor tycks i Växjö ha haft någon större betydelse.
1 Det kan dock påpekas att Göran Albinsson tidigare kommit till samma resultat i en speci- albearbetning av socialstyrelsens levnadskost— nadsundersökning. Se »att bo» 1961: 2, »Efter- frågan på småhus — några synpunkter».
Not 1 till s. 137. Ofullständigheten i sådana beräkningar av bostadsefterfrågans inkomstelasticitet som pre- senterats i vår utredning kan belysas genom jämförelser med beräkningarna i ett omfattan— de arbete av Margaret G. Reid: »Housing and Income», Chicago och London 1962, som jag tagit del av först sedan min utredning av- slutats. I denna bok behandlas problemet bostadsutgifter — inkomster ur alla tänkbara teoretiska aspekter. Reid finner -— på ameri- kanskt material _ att beroende på hur man definierar »inkomst» så erhåller man mycket varierande inkomstelasticiteter. För många hushåll anpassas bostadsutgiften inte till den aktuella inkomsten utan till inkomsten på längre sikt, till den »normala inkomsten». Mätes elasticiteten på det traditionella sättet genom jämförelse mellan aktuell inkomst och bostadsutgift erhålles relativt låga värden: »The income elasticity of housing among con- sumer units tends to be appreciably less than 1,0, being 0,35 for 1950» (s. 6). Men när bostads- utgiften jämföres med »normal income» er- håller Reid högre värden för efterfrågans in- komstelasticitet. Författarinnan summerar: »The estimates imply a coefficient of elasticity of value or rent of housing with respect to normal income between 1,5 and 2,0» (5. 376). Samma värden erhålles vid tidsserieanalyser. »Estimates of intertemporal change derived from census or survey data indicate income elasticity of housing with respect to normal income is between 1,5 and 2,0» (5. 379). Det finns anledning påpeka att skillnader mellan normal inkomst och tillfällig inkomst sanno- likt är större i USA än i Sverige och att skill- naderna i bostadskonsumtion mellan olika inkomst- och socialgrupper också är större, vilket allt bör leda till lägre elasticiteter i det svenska materialet. Reid har också undersökt bostadsutgiftens priselasticitet. Hon samman- fattar: »Cross-section estimates and estimates of intertemporal change imply an elasticity of housing with respect to relative price of at least — 1,0. -— — — The evidence on elasticity of demand with respect to price is less de- finitive than that of income» (s. 381). Finsma- karen av statistisk regressionsanalys hänvisas till detta ovanligt gedigna arbete för vidare information.
5. Avslutande anmärkningar
Det vore naturligt om läsaren nu öns- kade att de empiriska resultat som redo— visats i tidigare avsnitt sammanfattades i en syntes, där olika faktorers effekt på bostadsefterfrågans omfattning och in- riktning preciserades och vägdes mot varandra. En sådan syntes är nödvändig om det skall bli möjligt att nå fram till en mer avancerad prognosteknik. Ty- värr har de medel och den tid som stått till buds icke möjliggjort en sådan sam- manfattande översikt. Följande synpunk- ter kan måhända vara till en viss vägled— ning vid bostadsbyggnadsutredningens fortsatta överväganden.
(1) Förändringen i bostadsefterfrå- gan bestämmes i huvudsak av demogra- fiska och ekonomiska faktorer. Utred- ningen har funnit att när hushållens in- komster ökar tenderar bostadsefterfrå- gan att öka på tre vägar. Inkomstök- ningen:
(a) ökar »hushållskvoterna» för ogif- ta och förut gifta;
(b) stimulerar etablerade hushåll till ökad efterfrågan på större lägenheter och lägenheter av bättre standard, dvs. framförallt efterfrågan på nybyggda lä- genheter;
(c) ökar — via effekten (b) — beho— vet av och möjligheterna att »sanera» äldre lägenheter av låg standard.
Efterfrågans inkomstelasticitet har i det undersökta materialet beräknats va— ra av storleksordningen 0,8 å 1,0 vad gäller faktorn nämnd under (a) men en— dast omkring 0,5 i vad gäller faktorn (b). Kombineras effekten enligt fakto- rerna (a), (b) och (c) blir den totala
effekten av en inkomstökning sannolikt betydande; det synes inte otänkbart att bostadsefterfrågans totala inkomstelas- ticitet mätt på detta sätt kan komma att överstiga 1,0.1
I avsnitt B: 3.2 presenterades en mo- dell, som visade effekten av en inkomst- ökning på efterfrågan på nybyggda rumsenheter [motsvarande punkt (b) ovan]. Modellen visade att under vissa förutsättningar medförde en inkomst- ökning som ökade konsumtionen av rumsenheter med 3 % en erforderlig ny- produktion av rumsenheter motsvaran- de ca 6 % av det utnyttjade beståndet, dvs. initialeffekten fördubblades (vid givet antal hushåll) . Denna effekt berod- de på sambandet mellan faktorerna (b) och (c); inkomstökningen gjorde att en stor del av det gamla beståndet blev outnyttjat (och härigenom tillgängligt för nya hushåll eller för sanering).
I avsnitt B: 4 redovisades för ett par tätorter beräkningar över vilka faktorer som bestämt den realiserade bostads— efterfrågans respektive nyproduktionens omfattning under efterkrigstiden. Det visade sig att i dessa fall 30 a 40 % av efterfrågan på nybyggda bostadslägen— heter under efterkrigstiden kan förkla- ras av »ekonomiska faktorer», främst ökade inkomster och relativt låga bo- stadskostnader. I tätorter där expan— sionen gått långsammare har de ekono- miska faktorernas betydelse varit ännu större. Slutsatsen blir att det vid beräk- ningen av det framtida bostadsbehovet på en ort är nödvändigt att ta stor hän-
1 Noten återfinns på s. 136.
Hushållets storlek Antal rumsenheter per person (RPP) 1960
Antal boende Ljungby Skellefteå Västerås 1 2,44 1,98 1,92 2 1,80 1,56 1»42 3 1,32 1,17 1.09 4 1,05 0,98 0,93 5 0,93 0,86 0.82
syn till ekonomiska faktorer, framför- allt den framtida inkomstvolymen.
(2) Utredningens material visar att den bristande balansen på bostadsmark- naden — bostadsbristen — till stor del beror på att så många hushåll vid rå- dande relationer mellan inkomster och priser vill flytta till en större och bättre utrustad lägenhet men hindras av ett för litet utbud av sådana lägenheter. In- tervjuundersökningar i de tre regioner- na Ljungby, Skellefteå och Västerås har bekräftat, att det relativa antal hushåll som vid en viss tidpunkt vill flytta upp- åt på standardskalan är stort och tycks vara lika stort i alla inkomstklasser. Den alldeles övervägande majoriteten av de hushåll som vill ha en bättre lägenhet tycks ha ekonomiska resurser att vid 1960—1961 års relationer mellan in- komster och hyror realisera sina önske- mål. Undantaget utgör en, icke alltför liten, grupp hushåll med inkomster om- kring eller under 12 000 kronor per år.
Resultaten från intervjuundersökning- arna antyder alltså att bostadsbristen på många orter försvårats genom att byggnadsföretagare — ibland kanske på inrådan av kommunalmän under 1950-talet byggt för små lägenheter i förhållande till konsumenternas betal— ningskraftiga efterfrågan. Konsumen- terna skulle av allt att döma vid rådan- de priser ha varit villiga att hyra (kö- pa) väsentligt större lägenheter än dem som utbjudits på marknaden.
(3) Jämföres den genomsnittliga ut- rymmesstandarden i de undersökta stä-
derna Ljungby, Skellefteå och Västerås t. ex. genom talet för antalet rumsenhe— ter per person (RPP) blir ordnings- följden följande: Ljungby har den högsta standarden, 1,30 rumsenheter per per- son, därefter kommer Skellefteå med 1,14 och sist Västerås med 1,10 rumsen- heter per person. Varför är nu utrym- messtandarden högst i Ljungby och lägst i Västerås? Vi kan endast ofullständigt besvara frågan.
I undersökningen har visats att vid jämförelser mellan olika orter kan skill— nader i utrymmesstandarden mätt ge- nom antalet rumsenheter per person bero på en eller flera av följande fak- torer:
(a) skillnader i hushållsstorlek och hushållsföreståndarens ålder;
(b) skillnader i inkomster; (c) skillnader i bostadskostnader (hy- ror);
(d) skillnader i preferenser, tradition och miljö.
Ovanstående tablå visar att för varje hushållsstorlek är skillnaden i utrym- messtandard mellan de tre regionerna av samma storleksordning som tidiga- re redovisade genomsnittstal.
Det kvarstår att olikheter i ålders- strukturen kan ha påverkat resultatet.
Även när vi håller både hushållsstor- lek och inkomst konstant kvarstår skill- naden i bostadsstandard mellan städer— na. Detta framgår av tablån överst s. 139.
Det är tydligt att den höga utrymmes- standarden i Ljungby beror på andra faktorer än hushållsstorlek och inkomst.
Antal rumsenheter per person (RPP)
Gifta par _ 64 år
3 personer
I 4 personer
Årsinkomst, kronor
12 000—15 999 16 OOO—19 999 | 12 OOO—15 999
16 OOO—19 999
Ljungby ............ 2,30 Skellefteå ........... 1,12 Västerås ............ 1,02
1,40 0,96 1,14 1,21 0,99 0,95 1,04 0,82 0,84
Våra uppgifter om bostadskostnaderna är inte av samma kvalitet som uppgif- terna onl hushållens inkomst. Följande tal (ur tabell B: 4: 13) visar att för de undersökta städerna var skillnaden i by-
resutgift för faktiskt bebodda lägenhe- ter för gifta par med 3 respektive 4 bo- ende och i inkomstgruppen 16 000— 19 999 kr icke anmärkningsvärt stor. Däremot kan det givetvis tänkas att
Gifta par —64 år 3 boende 4 boende hyresutgift hyresutgift årsin- . årsin— . lndex lndex komst, kr kr (Ljungby komst, kr kr (Ljungby
=100) = 100) Ljungby ................. 17 950 2 450 100 17 860 2 350 100 Skellefteå ................ 17 500 2 260 92 17 790 2 450 104 Västerås ................. 17 940 2 430 99 18 100 2 360 100
man för en given »hyra» kunnat köpa mer utrymme i Skellefteå än i Västerås och mer i Ljungby än i Skellefteå. De hyresuppgifter som redovisats (se tabell 21) antyder att hyresnivån för likvär- diga lägenheter är lägst i Ljungby och högst i Västerås. I nedanstående tablå
har vi jämfört »hyresnivån» för likvär- diga lägenheter i de tre städerna och standardiserat hyrestalen efter samman- sättningen på lägenhetsbeståndet i Väs- terås. Hyrorna som beräknats på tabell 21 avser både flerfamiljshus och egna- hem. Liksom tidigare används ordet
»Hyresnivå», kr per lägenhet, för
lägenheter med cv och bad byggda
1951—61 Ljungby ............ 2 620 Skellefteå ........... 2 880 Västerås ............ 3 120
100 110 119
Ljungby ............ Skellefteå ........... Västerås ............
lägenheter samtliga 1941—50 utan cv lägenheter 1 930 810 2 080 2 360 1 190 2 420 2 410 1 330 2 570
Index (Ljungby = 100)
100 122 125
100 147 164
100 116 124
»hyra» som sammanfattande benämning på alla slags bostadskostnader.
Det föreligger alltså betydande skill- nader i hyresnivån mellan de tre stä- derna. Hyrorna i Västerås ligger högre än i Skellefteå och mycket högre än i Ljungby. Det är tydligt att en betydande del av den relativt låga utrymmesstan— darden i Västerås jämfört med i Ljung- by kan förklaras av de relativt sett hög- re hyrorna. Rumsefterfrågan tycks vara relativt priskänslig. Det bör vara möj— ligt att med utgångspunkt från det före- liggande materialet driva analysen nå- got längre än vad som här gjorts.
Det har slutligen ansetts vara av in- tresse att klarlägga i vad mån skillna- den i utrymmesstandard mellan de tre städerna kan sägas bero på »tradition» i den meningen att utrymmesstandarden sedan länge varit högst i Ljungby och lägst i Västerås. Vi har nöjt oss med att jämföra utrymmesstandarden i de tre städerna 1945 och 1960 och utrym— messtandardens förändring under pe- rioden 1945—1960. Härvid har för var- jc stad använts RFP-värden (standar- diserade till 1960 års fördelning på hus- hållsstorlekarl). Talen framgår av föl- jande tablå:
Antal rumsenheter per person (RPP) Ökning iRPP Gifta par — 64 år 1945—1960 1945 1960 Index (Ljungby=100) Standardiserat 1960 års hushållsfördel- i standar- Faktiskt till 1960 års hus- Faktiskt "mg (”serade tal hållsfordelnlng 1945 1960 Ljungby ..... 1,14 1,21 1,30 100 100 7 Skellefteå . . . . 0,87 0,97 1,14 80 88 17 Västerås ..... 0,89 0,91 1,10 75 85 21
Standardiseringen av RFP—talen åstad— kommer endast jämförbarhet 1945— 1960 inom en och samma stad. Olikhe- ter i hushållsstrukturen mellan städerna kan alltså påverka RPF-talen vid lod- rät jämförelse. Det visar sig att spänn- vidden mellan Ljungby och Västerås minskats under 15-årsperioden. Det har dock gått ganska långsamt för Västerås att krympa in på Ljungbys försprång. Slutsatsen av vår analys blir alltså att
Ljumrbys högre utrymmesstandard till en del torde bero på lägre hyror men att den till en del kan återföras på olik- heter i utbudet som uppstått för mer än 15 år sedan.
1 Inom varje grupp har hyran för lägenheter av olika storlek standardiserats efter lägen- hetsbeståndet i Västerås. Uppgifterna avser för lägenheter byggda 1951—1961 lägenheter om 1—4 rk, för lägenheter byggda 1941— 1950 lägenheter om 2—4 rk och för lägenheter utan centralvärme lägenheter om 1—3 rk.
Faktorer som bestämmer hushållskvoternas storlek
Empiriska data över »hushållskvoter» för ogifta män och kvinnor i olika ål- dersgrupper, som t. ex. de i avsnitt B:4.1, diagram B:4:2 redovisade för Växjö och Hofors, visar dels att det rå- der en stark positiv korrelation mellan ålder och hushållskvot (ju högre ålder desto högre kvot), dels att inom varje åldersgrupp finns en tydlig tendens till att hushållskvoterna har ökat sedan för- krigstiden. Vilka orsaker kan tänkas till angivna förhållanden? Låt oss försöka följande ansats:
För en viss ort »samplar» vi 100 ogifta män i åldrarna 20—24 år vid tidpunkten t., och mäter HQ (hushålls- kvoten). Vi upprepar proceduren är t,, nu i åldersgruppen 25—29 år, och finner att värdet på HQ har ökat från 20 år t., till 40 är t,. Under de fem år som gått har individerna i bassamplingen för- ändrats. Genom giftermål och dödsfall samt utflyttning har ett stort antal i ur- sprungsmassan försvunnit. Nya indivi— der har tillkommit genom inflyttning. Bortses ett ögonblick från de senare kan ökningen av antalet personer »med egen lägenhet» tänkas bero på:
a) en ålderseffekt; I)) en inkomsteffekt. Ålderseffekten behöver kanske icke bara tolkas som en »preferensföränd— ring» utan som ett slags »reaktionstid» _ frestelsen att skaffa egen lägenhet ökar ju längre tiden går, individerna
Appendix till avsnitt B: 4.22 om hushållskvoter
bombarderas med skäl för att skaffa egen lägenhet, den ene efter den andre träffas. Denna tidseffekt betyder även att ett ökat antal personer som delar bostad med andra tvingas ompröva sin bostadssituation genom att övriga hus- hållsmedlemmars förhållanden föränd— ras, föräldrar avlider, syskon gifter sig eller arbetskamrater flyttar till annan ort osv. Det är naturligt att det uppstår en tidseffekt, som om övriga förutsätt- ningar föreligger, leder till med åldern högre hushållskvoter.
Härtill kommer att i den mån grup- pen ökar genom inflyttning, de in- flyttande kan väntas särskilt benägna skaffa sig »egen lägenhet». Själva flytt- ningen innebär ju i regel, om den flyt- tande är ogift i åldrarna över 20 år, en tendens att bryta sig ut ur ett annat hushåll, vilket bör öka benägenheten att skaffa egen lägenhet.
Inkomsteffekten skulle innebära att inom en given åldersklass blir HQ större för hushåll med högre inkomster än med lägre och att denna »inkomst- elasticitet» skulle kunna mätas på tra- ditionellt sätt. I utredningen har redo- visats ett försök att mäta denna inkomst- elasticitet för hushållskvoterna i en viss åldersgrupp (se avsnitt B: 4.22). Efter- som inkomsten är föga ålderskorrelerad för åldrarna 25—59 år skulle inkomst- effekten vid en allmän standardökning — förutsatt oförändrade priser —— i stort sett slå lika på alla åldersklasser. Efter- som inkomsteffekten i detta fall huvud-
sakligen bör verka så att vid passeran- det av en viss inkomstgräns får en in- divid »råd» att skaffa en egen lägen- het, så kan det emellertid om inkomst- fördelningen är ojämn inträffa att plöts- ligt ett betydande antal inkomsttagare får råd att skaffa egen bostad och att HQ då visar en tendens till en »språng- vis» förändring. Detta kan naturligtvis också inträffa om bostadskostnaden plötsligt sänks kraftigt. (Exempel på det förra: kraftigt höjda ålderspensio- ner, på det senare: ökat utbud av subventionerade pensionärsbostäder.) Överhuvudtaget bör effekterna av pris- förändringar på HQ vara likartade de som gäller för inkomstförändringar men gå i motsatt riktning. Skäl kan anföras för att »priselasticiteten» är lägre och går långsammare vid prishöjningar än vid prissänkningar.
Låt oss nu tänka oss att vi för en be- folkning har kunnat studera hushålls- kvoterna för ogifta män under en följd av 5-årsperioder och fått nedanstående tabellschema.
Vi kan då registrera tre sinsemellan olika serier av hushållskvoter:
(1) Vi kan för en viss tidpunkt (1945) följa lodlinjen för hushållskvoter, eller t. ex. serien:
Nu,, Nm, Nc2, Nå,, ................ Nk.,
Om en sådan serie värden inritas i ett diagram kan den linje som erhålles när punkterna sammanbindes kallas en ål- dersfördelad tidpunktslinje för hus- hållskvoter.
(2) Vi kan följa hur en viss ålders- grupps, t. ex. 20—24-åringarnas, hus- hållskvoter förändras i tiden, dvs. den vågräta linjen för hushållskvoterna eller t. ex. serien:
Nbl7 sz, Nbs, .................. Nbs
Vi kallar en sådan serie värden och motsvarande diagramlinje för ålders- gruppens (20—24-åringarnas) tidslinje för hushållskvoter.
(3) Vi kan följa hur en viss födelse- kulls (årsklass') hushållskvoter föränd- ras i tiden, t. ex. de som år 1940 var i åldern 20—24 år, dvs. den diagonala linjen för hushållskvoterna eller serien:
Nb” NO2, Nda ................... Nga
Vi kallar en sådan serie värden för årsklassernas tidslinje för hushållskvo- ter.
De tre typerna av »linjer» för hus- hållskvoternas förändring i tiden har il- lustrerats i diagram 1 A—C. Diagram 1 D visar hur man kan sammanföra de tre tidslinjerna i ett diagram och få en typ av diagram som liknar dem som i
Schema för hushållskvoter vid olika tidpunkter
Hushållskvot vid tidpunkten Ålder, år tl ta 113 t4 t5 ts
(1940) (1945) (1950) (1955) (1960) (1965) 2 15—19 Na] Nag Nag Na4 Nas Nas 13 20—24 Nbl sz Nbs Nm Nbs Nbs c 25—29 Nol ch Noa Nc4 Nes Nes d 30—34 Ndl Ndz Nas Ndi Nas Nas e 35—39 Nel Nez Nes Ne; Nes Nes f 40—44 Nfl Nfz Nta Nm Nfs Nie g 45—49 Ngl Ngz Nga Ng4 Ng5 Nge h 50—54 Nhl Nh2 Nha Nm Nha Nhö i 55—59 Nu Nia Nia Nu le Nie ] 60—64 Njl N12 Nja Nj4 Nås, Nja k 65— Nm Nkz Nks Nki Nks NkG
demografien brukar användas för att illustrera hur en befolkningsmassa för- ändras i tiden.
Om vi nu anknyter till det tidigare re- sonemanget, kan vi påstå att den ålders- fördelude tidpunktslinjen approximativt redovisar ålderseffekten på hushållskvo— terna. Detta under förutsättning att in- komsten inte varierar med åldern. Om så är fallet, kan inkomsteffekten elimi- neras genom att vi inkomstfördelar ma— terialet och studerar hushållskvoternas variation med åldern inom en viss in- komstgrupp (jämför avsnitt B: 4.22).
Inkomsteffekten i sin tur kan i grova drag avläsas genom de vågräta ålders— gruppernas tidslinje. Eftersom ändring— arna i detta fall sträcker sig över en —— kanske relativt lång — tidsperiod på- verkas förändringarna i hushållskvoter- na här även av andra faktorer, fram- förallt av preferensförändringar. Här uppstår problemet att inkomstelastici- teten kan vara olika i olika åldersgrup- per samt även i olika inkomstinterval- ler. Men under vissa förutsättningar kan dock åldersgruppslinjen användas som approximativt mått på en inkomstför- ändrings verkan på hushållskvoterna.
Fullföljes tankegången skulle de dia- gonala årsklasslinjerna för hushållskvo— terna avspegla den samlade effekten av inkomst- och ålderseffekten (jämte vissa andra bieffekter).
Prognosproblemet. Antag att vi kän- ner alla eller vissa värden för hushålls— kvoterna under en viss förfluten period, hur skall vi göra en prognos för föränd- ringen i hushållskvoterna.
I diagram 2A och B vänstra delen har vi för Södertälje prickat in värden för hushållskvoterna för ogifta män åren 1945 och 1960. I diagram 2 A har punk- terna sammanbundits till ärsklasslinjer och i diagram 2 B till åldersgruppslin-
jer. Motsvarande linjer för ogifta kvin- nor finns återgivna i diagram 2 C och D.
Låt oss nu föra följande alternativa resonemang för utvecklingen perioden 1960—1970.
Vi antar att det sker en successiv in- komstökning som är lika stor i alla ål— dersgrupper över 20 år och årligen är av samma storleksordning som under föregående period. Därefter prövas föl- jande hypotes. Om vid en viss tid- punkt och en viss inkomstnivå en ål- dersgrupp nått en viss hushållskvot (en viss nivå), så kommer de kvarvarande, som icke är lägenhetsinnehavare, att under den följande perioden utsättas för en viss inkomsteffekt och en viss tidseffekt (i detta sammanhang ett bätt- re ord än ålderseffekt). De antages då reagera inför detta på samma sätt som de personer gjorde som under föregå— ende period befann sig på samma »hus— hållskvotsnivå», var »i samma situation» i förhållande till inkomst- och bostads— miljö. Det skulle innebära att per tids- enhet övergår lika många till att bli lägenhetsinnehavare som föregående period.
Denna tills vidare diskutabla hypotes antar alltså att om av 100 ogifta män i åldern 35—39 år 1945 30 stycken hade egen lägenhet (hushållskvoten var 30 %) så berodde det på en viss in— komsteffekt och en viss tids— (och mil— jö-) effekt under tidigare perioder. Un- der de 15 åren fram till 1960 ledde in- komstökningar och tidseffekten (ålders- effekten) till att 30 av de 70 som 1945 var bostadslösa skaffade egen lägenhet. Hushållskvoten för 50—54-åringar år 1960 blev alltså 60 %. Antag nu att år 1960 hushållskvoten för 20—24-åringar (födda 1936—1940) är 30 %. Vi förutsät- ter nu att om takten i inkomstföränd— ringen perioden 1961—1975 blir den- samma som 1946—1960 så kommer 20— 24-åringarna 1960 att reagera på samma
1 A. Åldersfördelade tidpunktslinjer 1 B. Åldersgruppers tidslinjer ”94% ”Qi-Å loo- |oo - . 50- ao-- 1950 ao / 45 —49 l950 // 40—44 so-- 940 50 . // 35-59 - // 30-34 40-- 40- // 25—29 // zo—z4 zo-- zo // ., / 0 zolzq 25129 sa'-54 3539 40:44 45-49xÄLDER'ÄR a 1940 : 1950 : 1960>T|DJÄR » 1 C. Årsklassers tidslinjer 1 D. Sammanfattande schema , .”t'” * 00, loo — |895'l909 . l895-I909 , eo- bo-- * ; ; ms,-19 . äga-19 i 50' 50 1925-29 .. 4,1. få 29 40- / 40 - - / 1955-39 . 20. 24 20" / 20 1540 : I950 : 1960>T|D' ÄR 0 19'40 ' 1950 ' [960 TID'ÄR
Diagram 1. Schema för studier av hushållskvoters förändring i tiden
sätt som 35—39-åringarna 15 år tidigare. Kvoten för 35—39-åringar är 1975 blir alltså 60 %.
För att testa denna hypotes har vi i diagram 2A — högra delen först ritat in hushållskvotslinjen för årsklass 1921 _25 (20—24 år 1945) perioden 1945— 1960. Härvid sättes år 1945=tidpunk- ten 0 på x-axeln och år 1960 : tidpunk— ten 15. Härefter har motsvarande linje för årsklass 1916—20 (25—29-åringar år 1945) inritats, varvid värdena för år 1945 förskjutits 5 år framåt i tidsska- lan jämfört med årsklassen 1921—25. Följande årsklasser har på samma sätt inritats med successiva 5-årsförskjut- ningar. Av diagrammet framgår att de inritade linjerna i detta fall med rela- tivt god approximation kan ersättas med en ntjämnad linje som anger hur års- klassernas hushållskvoter kan beräknas förändra sig i tiden under angivna för- utsättningar (alternativ A grov heldra- gen linje, kallas årsklassernas utjämnade hushållskvotslinje) .
En alternativ lösning av utjämnings- problemet har prövats. Antag att t.ex. speciella förhållanden påverkat initial- värdena för 1945 så att skillnaden i ut- gångsvärden icke exakt kan anses mot— svara den 5-åriga tidseffekten som kan härledas ur skillnaden i ålder. Vi för- skjuter därför årsklasslinjen icke pre— cis 5 är utan bara så mycket att varje konsekutiv 5-årsklass* hushållskvot år 1945 placeras så att de kommer att ligga på den närmast föregående årsklassens årsklasslinje. Om HQ-koordinaten (y- koordinaten, 1945 års värde) skär två eller flera årsklasslinjer (från lägre lig- gande årsklasslinjer) så placeras x-koor- dinaten på ett vägt avstånd mellan lin- jerna. Från denna utgångspunkt ritas sedan årsklasslinjer. Sedan alla årsklass- linjer ritats drages den utjämnade års- klasslinjen (alternativ B grov streckad linje). Linjen har inritats i diagrammet. 10—318297
Som synes skiljer de två linjerna sig inte mycket från varandra.
Det är också uppenbart att föränd- ringen i de yngsta och äldsta årsklasser- nas hushållskvoter icke kan tänkas helt följa en linje eller en kurva erhållen på angivet sätt.
Den här antydda analystekniken kan även användas för årsgruppernas tids- linje. Om vi utgår från vänstra delen av figur 2 B skulle vi kunna anta att bort- sett från slumpvariationer har utveck- lingen 1946—60 bestämts av en inkomst- effekt. Inkomstökningen kan påverka utvecklingen olika men effekten beror i och för sig inte på åldern utan på hur »högt» hushållskvoten ligger, på hur många personer i en viss årsklass som har skaffat sig egna lägenheter. Härav följer att linjernas olika lutning — bort- sett från slumpvariationer — kan till— skrivas olika inkomsteffekter i olika lä- gen, där »läget» bestämmes av hushålls- kvoternas ursprungliga storlek.
Med utgångspunkt från denna hypo- tes har vi i diagram 28 (högra delen) genomfört samma slags utjämning av åldersgruppens hushållskvoter som tidi- gare i diagram 2 A för årsklasserna.
Varje linje representerar en ålders- grupp med kvoterna för 15—19-åring- arna längst till vänster i diagrammet. I tidpunkten 0 har kvoten för år 1945 in- lagts och kvoten för år 1960 har där- efter inprickats på tidsskalan 15 (år); därefter har punkterna sammanbundits. För årsklassen 20—24 år har 1945 års kvot inprickats på åld-ersskalan 20 år, vilket blir lika med tidsskalan år 5 och kvoten för år 1960 på tidsskalan 20 (år), varefter punkterna sammanbundits och en ny linje erhållits. Det framgår tydligt av diagrammet att linjernas lutning, hushållskvoternas ökning, under den studerade 5-årsperioden varit olika i olika åldersgrupper. Linjerna lutar brantast i mitten av diagrammet för m»—
no,-l. &
IDO
ao - ,x*7
&
60 40-44
40. "' 5549
ltt-34 : 0 25-19
20-24
0 's"! ' . ; : | . . . . XTID ÅR 1945 -so -55 -40 o 5 |O ! 20 25 se 35 40 4 sa 55 co ' '
I åldern . . . år 1945 Födelseår (årsklass) 15—19 år 1926—30 20—24 » 1921—25 25—29 » 1916—20 30—34 » 1911—15 35—39 » 1906—10 40—44 » 1901—05 45— » 1900 eller_tidigare
2 B. Ogifta män. Åldersgruppers tidslinjer. Faktiska och utjämnade värden Hand IN lcc
lo
50" qo-u so-u . ss-n
,- 45-49 40— som
es-sa
30'31' z 0 25-19
26- 24
X / o lS—l9
1945 '50 -55 -60 0 5 to IS 10 15 30 35 40 45 50 55 60
vsk
>T|D,ÄR
Diagram 2. Prognosmelod för beräkning av hushållskvoter Exempel från Södertälje 1945 och 1960
HC I
,'l. x
2 C. Ogifta kvinnor. Årsklassers tidslinjer. Faktiska och utjämnade värden
log
80-
/
|S-l9 . . . . k . . 195 Mio -55 -60 o 5 10 IS 50 zs so .a's db 4' s'o 55 so I åldern . . . år 1945 Födelseår (årsklass)
15—19 år 1926—30 20—24 » 1921—25 25—29 » 1916—20 30—34 » 1911—15 35—39 » 1906—10 40—44 » 1901—05 45— » 1900 eller tidigare
)TID,ÅR
2 D. Ogifta kvinnor. Åldersgruppers tidslinjer. Faktiska och utjämnade Värden
NC /
! &
'!
100
-4.
80-
60
40-
20 - 23-29
50'54 5549 45-43 50.
41,44 3054 3559
26-21 [5 '19
RN
1945 %o -5'5 -co () 5 to 15 z'o z's ao a's 4'a 4' 30 55 to
Diagram 2. Prognosmetod för beräkning av hushållskvoter Exempel från Södertälje 1945 och 1960
>no, ÄR
delåldrarna. De unga och de gamla har flackare linjer och långsammare ökning.
Linjen har utjämnats på samma sätt som för årsklasserna och de två utjäm- ningsresultaten har inritats i diagram 2 B. Även här ger de två metoderna lik- värdigt resultat.
I detta fall är det uppenbart att vi måste räkna med att vissa åldersgrup- per har vissa maximivärden som inte kan tänkas bli överskridna även om in— komstnivån blir mycket hög. Det gäller åldersgrupperna 20—24 år och kanske även den äldsta åldersgruppen 65 år och däröver. För åldersgruppen 15—19 år är det tveksamt om man överhuvudtaget kan räkna med att hushållskvotens ut- veckling följer en linje av analogt slag. I alla händelser blir det nödvändigt konstruera en särskild linje för denna grupp. Vårt material ger ingen direkt ledning för vilket maximivärde man i detta fall skall räkna med.
I diagrammen 2C och 2D har mot- svarande uppgifter om beräkningar för ogifta kvinnor i Södertälje 1945 och 1960 redovisats. Den påtagliga skillna- den i förhållande till männen är att kvinnornas utjämnade åldersgruppslinje har mindre lutning för de lägre åld- rarna än männens. Detta sammanhäng- er sannolikt med att man redan i ut- gångsläget har högre kvoter, ligger nä— ra en asymptot (utjämningen enligt me— tod 2).
Sammanfattning av prognosteknik. Vid uppgörandet av prognoser för hus- hållskvoter synes man för åldersgrup- perna 25—64 år och motsvarande års- klasser lämpligen kunna med data för utvecklingen under en förfluten period konstruera utjämnade årsklasslinjer av det slag som angivits i diagrammen 2 A och C och sedan använda den utjämnade linjen (förslagsvis av den heldragna lin- jens typ) vid prognosen. För åldrarna 20—24 år (ev. även 25—29 år) beräk- nas prognosen med ledning av den ut— jämnade åldersgruppslinjen (figur 213 och D). Den senast kända hushållskvo- tens läge noteras på tidsskalan. Skall prognosen avse en tioårsperiod uppsö- kes den hushållskvot (y-värde) som motsvarar ett x-värde tio år senare på tidsskalan. Nedanstående tablå redovi— sar sådana beräknade värden för Sö- dertälje år 1970, baserade på de faktiska värdena för åren 1945 och 1960.
Beräknade hushållskvoter Ålder, är år 1970 for män kvinnor 15—19 5 7 20—24 33 47 25—29 52 63 30—34 63 67 35—39 66 70 40—44 70 75 45—49 75 78 50—54 80 80 55—59 84 83
Tabeller och bilagor
Tabell 1. Antal hushåll totalt och i tätorter efter hushållstyp, bostadsföreståndarens ålder och antal minderåriga
Västerås Skellefteåområdet Ljungbyområdet Hushållstyp / bo— Antal hushåll i Antal hushåll i undersök- Antal hushåll i undersök- stadsförestånda- undersökningen ningen ningen rens ålder/ antal minderåriga per vägt vägt h håll .. .. .. . us ”vagt vagt ”vagt i hela i tät— ”ägt i hela ität- området orter området orter Makar ........ 786 1 518 746 6 154 4 850 706 1 172 741 20—34 år ..... 205 394 155 1 338 1 079 100 179 150 0 minderåriga 37 97 32 304 254 17 33 24 1 minderårig. 70 146 59 561 477 33 65 60 2 minderåriga 57 106 38 338 238 31 60 51 3 och flera minderåriga . 41 45 26 135 110 19 21 15 35—49 år ..... 323 550 305 2 333 1 923 298 444 312 0 minderåriga 68 158 43 398 363 38 72 49 1 minderårig. 94 176 92 821 671 79 141 112 2 minderåriga 86 138 93 716 611 91 138 100 3 och flera minderåriga . 75 78 77 398 278 90 93 51 50—64 år ..... 199 416 225 1 901 1 396 217 379 200 0 minderåriga 140 327 136 1 273 983 116 223 132 1 minderårig. 38 63 61 450 295 69 117 56 2 minderåriga 13 18 18 4 128 93 21 28 9 3 och flera minderåriga . 8 8 10 50 25 11 11 3 65— år ....... 59 158 61 582 452 91 170 79 Övriga hushåll. . 203 535 203 1 734 1 512 282 551 341 —64 år ..... 150 381 146 1 250 1 138 181 351 210 65— » ..... 53 154 57 484 374 101 200 131 Samtliga hushåll
Tabell 2. Antal hushåll efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 samt efter hushållstyp och bostadsföreståndarens ålder
Makar Övriga hushåll Region [årsin- Samtliga Hela Bostadstöreståndarens H el a Bostadsförestån— komst, kronor hushåll antalet ålder, år antalet darens ålder, år hus”" 20—34 35—49 50—64 65— hum” —64 65— Västerås Antal hushåll i undersökningen ovägt ....... 989 786 205 323 199 59 203 150 53 vägt ........ 2 053 1 518 394 550 416 158 535 381 154 — 3 999. 165 49 25 5 10 9 116 59 57 4 000— 5 999. 125 50 3 3 6 38 75 33 42 6 000— 7 999. 94 36 2 1 7 26 58 46 12 8 000— 9 999. 123 58 10 12 10 26 65 54 11 10 000—11 999. 135 ' 88 28 24 27 9 47 42 5 12 000—13 999. 175 117 26 28 51 12 58 37 21 14 OOO—15 999. 219 171 65 64 39 3 48 45 3 16 000—17 999. 203 179 45 74 52 8 24 21 3 18 OOO—19 999. 175 165 50 72 37 6 10 10 —— 20 OOO—23 999. 237 225 58 86 78 3 12 12 — 24 000— ...... 362 348 68 169 93 18 14 14 _ Okänd årsin- komst ........ 40 32 14 12 6 — 8 8 — Sketlefteåomrädet Antal hushåll i undersökningen ovägt ....... 949 746 155 305 225 61 203 146 57 vägt ........ 7 888 6 154 1 338 2 333 1 901 582 1 734 1 250 484 — 3 999. 858 241 13 23 45 160 617 317 300 4 000— 5 999. 518 370 — 45 158 167 148 72 76 6 000— 7 999. 379 275 20 55 140 60 104 58 46 8 000— 9 999. 641 376 43 88 140 105 265 219 46 10 000—11 999. 604 468 123 165 160 20 136 120 16 12 OOO—13 999. 934 812 219 255 313 25 122 122 _ 14 OOO—15 999. 924 829 269 350 200 10 95 95 »— 16 000—17 999. 909 801 155 401 245 _— 108 108 — 18 000—19 999. 469 461 138 293 30 — 8 8 —— 20 000—23 999. 486 468 93 230 140 5 18 18 — 24 000— ...... 944 898 196 377 295 30 46 46 — Okänd årsin- komst ........ 222 155 69 51 35 —— 67 67 — Ljungbyområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt ....... 988 706 100 298 217 91 282 181 101 vägt ........ 1 723 1 172 179 444 379 170 551 351 200 -—— 3 999. 325 57 2 4 27 24 268 126 142 4 OOO—— 5 999. 174 89 _ 5 34 50 85 45 40 6 000— 7 999. 154 113 4 26 41 42 41 35 6 8 000— 9 999. 166 114 16 36 50 12 52 50 2 10 000—11 999. 154 123 24 33 56 10 31 29 2 12 000—13 999. 152 131 37 47 41 6 21 21 —— 14 000—15 999. 161 143 27 78 34 4 18 14 4 16 000—17 999. 114 99 14 58 19 8 15 13 2 18 OOO—19 999. 75 75 15 46 14 _- _- — — 20 OOO—23 999 . 119 115 24 45 36 10 4 4 — 24 000— ...... 97 89 10 50 25 4 8 6 2 Okänd årsin- komst ........ 32 24 6 16 2 — 8 8 ——
Tabell 3. Antal hushåll efter hushållstyp och bostadsföreståndarens ålder samt efter
bostadsutgi ft
Region/bostads- utgift, kronor per år
Samtliga hushåll
Makar Övriga hushåll
Hela antalet hushåll
Bostadsföreståndarens
Hela antalet hushåll
darens ålder, är Bostadstörestån-
—64 65—
Västerås Antal hushåll i undersökningen ovägt ....... vägt ........ 1—1 199. . .
1 200—1 799. . . 1 800—2 399. . . 2 400—2 999. . . 3 000— ....... Okänd bostads- utgift .........
Skellefteåområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt ....... vägt ........ 1—1 199. . .
1 200—1 799. . . 1 800—2 399. . . 2 400—2 999. . . 3 000— ....... Okänd bostads- utgift .........
Ljungbyområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt ....... vägt ........ 1—1 199. . .
1 200—1 799. . . 1 800—2 399. . . 2 400—2 999. . . 3 000— ....... Okänd bostads- utgift .........
989 2 053 276 457 510 317 483
10
949 7 888 2 098 1 651 1 317 1 189 1 497
136
988 1 723 726 297 285 1 84 1 93
786 1 518 105 269 409 278 447
10
746 6 154 1 346 1 253 1 025
984 1 436
110
706 1 172 377 204 244 149 178
ålder,år
20—34 35—49 50—64 65— 205 323 199 59 394 550 416 158 24 20 30 31 54 82 90 43 123 140 101 45 92 96 76 14 99 209 119 20 2 3 —— 5 155 305 225 61 1 338 2 333 1 901 582 194 345 430 377 345 415 443 50 205 420 350 50 291 460 193 40 293 683 435 25 10 10 50 40 100 298 217 91 179 444 379 170 22 96 151 108 40 79 67 18 33 112 78 21 52 68 25 4 32 87 52 7
203 535 171 188 101
39 36
203 1 734 752 398 292 205 61
26
282 551 349 93 41 35 15
150 53 381 154 102 69 141 47 78 23 33 6 27 9 146 57 1 250 484 436 316 "338 60 248 44 167 38 61 —— —— 26 181 101 351 200 213 136 63 30 27 14 25 10 13 2
Tabell 4. Antal makar, mannen under 65 år, i tätorter och glesbygd efter antal minder- åriga och efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 samt efter
bostadsutgift Antal hushåll . . Region / antal min- i undersök— Bostadsutgift, kronor per år Eigil;- Ifrågasat- deråriga per hushåll] ningen ' ' årsinkomst, kronor 1_ 1 800- 2 400- 1 000' 1 000"
ovägt vägt 1 799 2 399 2999 3000- Okänd tal kr tal kr1
Västerås . . . . . . .. ... 727 1 360 300 364 264 427 5 3 604 27 077 0 minderåriga ....... 245 582 163 155 108 156 — 1 478 11 485 _11 999 ....... 38 91 36 23 18 14 _ 192 620 12 000—15 999 ....... 44 109 41 44 13 11 _ 226 1 507 16 000—19 999 ....... 51 123 36 44 24 19 _ 281 2 195 20 000—23 999 ....... 36 90 34 14 17 25 _ 220 1 995 24000_............ 67 149 7 23 36 83 — 516 5168 Okänd årsinkomst. . . . 9 20 9 7 _ 4 _ 43 _ 1 minderårig. . . . . . . . 202 385 65 110 72 138 _ 1 052 7 785 _11 999 ....... 23 42 18 8 4 12 _ 99 352 12 000—15 999 ....... 41 77 12 33 17 15 _ 195 1 127 16 000——19 999 ....... 50 96 24 39 17 16 _ 217 1 726 20 OOO—23 999 ....... 31 61 10 15 13 23 _ 161 1 348 24 000— ............ 53 102 1 13 18 70 _ 357 3 232 Okänd årsinkomst . .. 4 7 _ 2 3 2 _ 23 _ 2 minderåriga ....... 156 262 40 68 62 89 3 710 5 306 _11 999 ....... 10 17 4 9 _ 4 — 43 180 12 OOO—15 999 ....... 32 57 16 21 13 7 _ 120 829 16 OOO—19 999 ....... 47 81 15 26 17 21 2 201 1 436 20 OOO—23 999 ....... 32 50 3 7 13 26 1 150 1 080 24 000— ............ 32 54 2 4 19 29 _ 185 1 781 Okänd årsinkomst . .. 3 3 _ 1 — 2 _ 11 _ 3 och flera minderåriga 124 131 32 31 22 44 2 364 2 501 _11 999 ....... 21 23 10 4 4 3 2 45 186 12 OOO—15 999 ....... 28 30 11 10 4 5 _ 65 422 16 OOO—19 999 ....... 30 30 8 11 6 5 _ 68 522 20 000—23 999 ....... 19 21 2 5 3 11 _ 62 463 24 000_ ............ 24 25 _ 1 5 19 _ 120 908 Okänd årsinkomst. . . . 2 2 1 _ _ 1 _ 4 _ Skellefteåområdet, tät- orter ................ 532 4 398 1 309 855 864 1 320 50 11 089 80 221 0 minderåriga ....... 171 1 600 530 340 293 407 30 3 814 30 759 _11 999 ....... 30 274 139 75 20 40 _ 490 2 108 12 000—15 999 ....... 46 428 188 85 105 30 20 788 5 666 16 000_19 999 ....... 31 293 95 40 75 83 _ 747 5 126 20 OOO—23 999 ....... 16 148 38 10 35 55 10 406 2 999 24 000— ............ 42 408 70 110 58 170 _ 1 247 14 860 Okänd årsinkomst . .. 6 49 _ 20 _ 29 _ 136 _ 1 minderårig ........ 164 1 443 425 225 335 453 5 3 764 25 637 _11 999 ....... 24 199 104 20 20 55 _ 481 1 782 12 000—15 999 ....... 34 305 115 45 85 60 _ 717 4 292 16 000—19 999 ....... 49 430 150 90 115 75 _ 969 7 596 20 OOO—23 999 ....... 26 240 21 50 90 79 _ 689 5 270 24 000— ............ 23 205 30 20 20 130 5 680 6 697 Okänd årsinkomst . .. 8 64 5 _ 5 54 _ 228 _ 2 minderåriga ....... 117 942 229 220 176 312 5 2 446 16 612 _11 999 ....... 13 111 50 25 26 10 _ 232 894 12 OOO—15 999 ....... 38 324 89 90 65 80 _ 771 4 657 16 000—19 999 ....... 39 284 60 75 75 69 5 699 4 930 20 OOO—23 999 ....... 4 35 10 10 _ 15 _ 87 779 24 000_ ............ 19 155 20 20 10 105 _ 536 5 352 Okänd årsinkomst 4 33 _ _ _ 33 _ 121 _
Tabell 4 (forts.)
Antal hushåll . . _
Re gioniantal min- i undersök— Bostadsutgift, kronor per år gitålfrriå- Ipååmnsat- deråri-ga per hushåll] ningen 1 1 800 2 400 1 000_' 1 000_' årsinkomst, kronor _ - - .. 1
ovägt vägt 1 799 2 399 2 999 3 000" Okami tal 1" tal 1" 3 och flera minderåriga 80 413 125 70 60 148 10 1 065 7 213 _11 999 ....... 21 108 55 5 20 28 _ 234 918 12 000—15 999 ....... 27 135 45 35 15 35 5 310 1 825 16 000_19 999 ....... 15 85 15 20 20 30 — 242 1 523 20 000_23 999 ....... 3 15 5 5 5 5 _ 37 323 24 OOO—— ............ 14 70 5 5 _ 50 5 242 2 624 Okänd årsinkomst. . . . _ _ — _ _ _ _ _ _ Ljungbyområdet, tät- orter ................ 394 662 199 181 126 148 8 1 563 10 996 0 minderåriga ....... 107 205 76 53 35 39 2 481 3 196 _11 999 ....... 33 64 31 17 12 4 — 121 469 12 000—15 999 ....... 24 46 24 13 7 2 _ 83 646 16 000_19 999 ....... 14 27 9 6 6 6 _ 74 482 20 000—23 999 ....... 16 31 8 12 6 3 2 63 637 24 000— ............ 15 27 2 5 2 18 _ 107 962 Okänd årsinkomst. . . . 5 10 2 _ 2 6 _ 33 _ 1 minderårig ........ 124 228 61 58 48 55 6 532 3 923 _11 999 ....... 18 32 14 7 _ 7 4 54 263 12 000—15 999 ....... 40 73 27 17 18 9 2 147 1 015 16 000_19 999 ....... 33 62 13 14 18 17 _ 152 1 117 20 000—23 999 ....... 17 31 5 13 8 5 _ 74 665 24 000— ............ 14 26 2 7 4 13 _ 85 863 Okänd årsinkomst. . . . 2 4 — _ — 4 _ 20 _ 2 minderåriga ....... 96 160 38 49 35 38 _ 395 2 789 _11 999 ....... 19 31 16 4 6 5 — 62 308 12 000—15 999 ....... 29 47 9 23 11 4 _ 101 654 16 000_19 999 ....... 24 39 9 14 6 10 — 93 697 20 000_23 999 ....... 13 22 4 6 6 6 _ 56 480 24 000— ............ 8 15 _ _ 4 11 _ 66 650 Okänd årsinkomst. . . . 3 6 _ 2 2 2 _ 17 _ 3 och flera minderåriga 67 69 24 21 8 16 _ 155 1 088 _11 999 ....... 12 12 5 4 1 2 _ 24 119 12 OOO—15 999 ....... 28 29 12 11 4 2 _ 57 404 16 000_19 999 ....... 15 15 4 4 1 6 _ 36 266 20 000_23 999 ....... 1 1 — _ — 1 _ 4 20 24 000— ............ 9 9 1 1 2 5 _ 30 279 Okänd årsinkomst. . . . 2 3 2 1 _ _ _ 4 _ Skellefteåområdet, gles- bygd ................ 153 1 174 863 120 80 91 20 1 693 14 451 0 minderåriga ....... 40 375 310 15 20 20 10 481 3 876 1 minderårig ........ 48 389 288 35 10 46 10 570 4 689 2 minderåriga ....... 32 240 160 40 30 10 _ 367 3 659 3 och flera minderåriga 33 170 105 30 20 15 _ 275 2 227 Ljungbyområdet, gles- bygd ................ 221 340 256 42 19 23 — 476 3 782 0 minderåriga ....... 64 123 94 12 7 10 _ 158 1 326 1 minderårig ........ 57 95 79 8 2 6 _ 125 1 120 2 minderåriga ....... 47 66 48 15 3 _ _ 86 702 3 och flera minderåriga 53 56 35 7 7 7 _ 107 634
1 lnkomstsumman avser endast hushåll för vilka även uppgift om bostadsutgift finns.
Tabell 5. Antal hushåll efter hushållstyp och bostadsföreståndarens ålder, efter lägenhetens storlek och utrustning och efter hustyp ; samt antalet boningsrum och boende 6”
Lägenhetens
Antal hushåll i Lägenhetens storlek utrustning
Hustyp Region ] hushållstyp] bostadsföreståndarens
ålder
Antal bonings- rum
undersökningen Med wc, Med wc, En— Två- 2 rk 3 rk cv och cv, ej familjs- familjs- ovägt vägt bad bad hus hus
Västerås . . . . . . . . . . . . . 989 2 053 602 772 433 246 1 527 266 216 90 4 596 5 825 Makar. . . . . . 786 1 518 246 653 389 230 1 235 140 196 63 3 799 4 960 20—34 år. . . . . . . . . . 205 394 83 210 85 16 335 25 20 6 828 1 314 35—49 år. . . . . . . . . . . . .. 323 550 53 211 170 116 469 44 76 25 1 536 2 055 50_64 år. . . . . . . . . . . . .. 199 416 61 163 111 81 344 37 80 27 1 092 1 236 65_ år. . . . . . . . . . . . 59 158 49 69 23 17 87 34 20 5 343 355
Övriga hushåll. . . . . . . . . . . . 203 535 356 119 44 16 292 126 20 27 797 865 _64 år. . . . . . . . . . . . .. 150 381 241 90 36 14 225 72 13 12 592 677 65_ år.............. 53 154 115 29 8 2 67 54 7 15 205 188 Skelle/tcåområdet. . . . . . . . . . 949 7 888 1 477 2 781 2 038 1 592 4 741 1 690 2 949 1 804 20 178 24 740 Makar 746 6154 654 2254 1807 1439 3976 1173 2477 1469 16 911 21814 20—34 år . . . . . . . . . . . . . . 155 1 338 216 714 234 174 844 262 340 378 3 075 4 508 35—49 år . . . 305 2 333 115 770 743 705 1 788 235 907 493 6 949 9 461 50—64 år. . . . . . . . . . . . . . 225 1 901 131 545 705 520 1 180 438 1 020 433 5 690 6 381 65_ år. . . . . . . . . . . . . . 61 582 192 225 125 40 164 238 210 165 1 197 1 464 Övriga hushåll. . . . . . . . . . . . 203 1 734 823 527 231 153 765 517 472 335 3 265 2 923 —64 år . . . . . . . . . 146 1 250 575 359 193 123 597 347 334 233 2 437 2 271 65_ år. . . . . . . . . 57 484 248 168 38 30 168 170 138 102 828 652
Ljungbyområdet. . . . . . . . . . . 988 1 723 171 410 618 524 872 178 908 307 5 330 5 206 Makar. . . . . . . . . . . . . . . . . .. 706 1 172 7 257 483 425 711 79 645 196 3 996 4144 20—34 år. . . . . . . . .. 100 179 2 62 86 29 138 14 46 29 515 625 35—49 år. . . . . . . . . . . . .. 298 444 2 84 176 182 321 20 230 75 1 547 1 821
3
50—64 år. . . . . . . . . . . . . . 217 379 64 148 164 196 35 256 56 1368 1 249 65_ år............ 91 170 47 73 50 56 10 113 36 566 449 Övriga hushåll. . . . . . . . . . . . 282 551 164 153 135 99 161 99 263 111 1 334 1 062 _64 år. . . . . . . . . . . . . . 181 351 106 88 82 75 128 51 169 55 885 750 65_ år. . . . . . . .. .. . . . 101 200 58 65 53 24 33 48 94 56 449 312
Tabell 6. Antal makar, mannen under 65 år, i tätorter efter mannens och hustruns sam— manräknade nettoinkomst år 1960 och efter lägenhetens storlek samt antalet bonings-
rum och boende
Region/årsin- komst, kronor
Antal husl låll i undersökningen
Lägenhetens storlek
ovägt vägt
Antal bo— ningsrum
Antal boende
Västerås ....... —11 999. 12 OOO—43 999. 14 OOO—15 999. 16 000—17 999. 18 OOO—19 999. 20 OOO—23 999. 24 000431 999. 32 000— ...... Okänd årsin- komst ........
Skellefteåområ— det, tätorter . . . . _11 999. | 12 OOO—13 999. 14 OOO—15 999. 16 OOO—17 999. 18 OOO—19 999. 20 000—23 999 . 24 OOO—31 999. 32 000— ...... Okänd årsin- komst ........
Ljungbyområdet, tätorter ........ —11 999. 12 OOO—13 999. 14 OOO—15 999. 16 OOO—17 999. 18 OOO—19 999. 20 000—23 999. 24 OOO—31 999. 32 000— ...... Okänd årsin— komst ........
727 92 55 90 94 84 118 101 75
18
18
394 82 52 69
39 47 23 23
1 360 173 105 168 171 159 222 190 140
32
4 398 692 558 634 706 386 438 442 396
146
662 139 85 110 78 65 85 38 39
Utan 4 o. flera kök, 1 rk 2 rk 3 ”* rk
197 584 213 43 84 32 14 19 63 19 4 33 91 30 14 26 98 37 10 16 91 38 14 31 87 72 32 11 56 86 37 —— 10 46 84 18 4 6 4 278 1 584 1 372 1 164 121 248 195 128 33 235 160 130 39 290 235 70 30 295 195 186 —— 175 90 121 20 153 160 105 10 128 160 144 10 10 135 241 15 50 42 39 7 151 279 225 4 39 57 39 —— 38 29 18 2 21 55 32 —— 16 37 25 —— 7 37 21 —— 25 32 28 —— 4 13 21 1 —— 7 31
3 456 389 228 363 377 373 557 541 567
61
12 708 1 769 1 543 1 624 2 017 1 139 1 251 1 341 1 612
412
2 210 436 239 363 260 218 273 143 200
600 333 598 585 543 741 631 478
96
15 808 2 569 2 021 2 346 2 693 1 444 1 446 1 407 1 407
475
2 370 469 313 412 301 241 273 131 152
Tabell 7. Antal makar, mannen under 65 år, i tätorter och glesbygd efter antal minder— åriga, efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 och efter lägen— hetens storlek samt antalet lägenheter i enfamiljshus, antalet boningsrum och antalet boende
Antal hushåll Lägenhetens storlek Antal Region / antal min— i undersök- lädenhe- Antal Antal deråriga per hushåll/ ningen Utan 4 0 tefienfa- bonings- boende årsinkomst, kronor kök, 2 rk 3 rk fl rk mil'shus rum ovägt vägt 1 rk ' 1
Västerås .......... 727 1 360 197 584 366 213 176 3 456 4 605 0 minderåriga ..... 245 582 135 245 124 78 74 1 342 1 488
—11 999 ..... 38 91 35 42 7 7 13 168 238 12 OOO—15 999 ..... 44 109 31 57 15 6 16 219 274 16 OOO—19 999 ..... 51 123 20 74 21 8 9 264 304 20 OOO—23 999 ..... 36 90 24 37 21 8 10 193 212 24 000— .......... 67 149 9 35 56 49 26 470 410 Okänd årsinkomst. . 9 20 16 —— 4 — -— 28 50 1 minderårig ...... 202 385 42 178 102 63 52 987 1 276
—11 999 ..... 23 42 8 19 13 2 4 97 141 12 OOO—15 999 ..... 41 77 11 46 13 7 7 172 255 16 OOO—19 999 ..... 50 96 14 64 14 4 9 200 315 20 OOO—23 999 ..... 31 61 5 28 17 11 8 158 201 24 000— .......... 53 102 2 18 45 37 22 344 343 Okänd årsinkomst. . 4 7 2 3 —— 2 2 16 21 2 minderåriga ...... 156 262 16 110 99 37 23 701 1 108
———11 999 ..... 10 17 —— 12 4 1 —— 40 77 12 OOO—15 999 ..... 32 57 10 30 16 1 -— 124 241 16 OOO—19 999 ..... 47 81 4 41 30 6 8 202 341 20 000_23 999 ..... 32 50 2 15 25 8 6 142 215 24 000— .......... 32 54 — 12 23 19 9 181 220 Okänd årsinkomst. . 3 3 _ _ 1 2 — 12 14 3 o. fl. minderåriga. 124 131 4 51 41 35 27 426 733
—11 999 ..... 21 23 —— 11 8 4 2 84 144 12 000—15 999 ..... 28 30 — 21 5 4 2 76 161 16 OOO—19 999 ..... 30 30 4 10 10 6 5 84 168 20 OOO—23 999 ..... 19 21 —— 7 9 5 6 64 113 24 000— .......... 24 25 — 1 8 16 12 113 136 Okänd årsinkomst. . 2 2 — 1 1 — _— 5 11 Skelle/teåområdet, tätorter ............ 532 4 398 278 1 584 1 372 1 164 1 437 12 708 15 808 0 minderåriga ..... 171 1 600 142 586 569 303 519 4 418 4 241
_11 999 ..... 30 274 39 100 100 35 99 709 713 12 000—15 999 ..... 46 428 38 210 145 35 145 1 048 1 121 16 OOO—19 999 ..... 31 293 20 130 80 63 75 797 812 20 000—23 999 ..... 16 148 10 48 70 20 45 406 416 24 000— .......... 42 408 20 88 150 150 155 1 341 1 071 Okänd årsinkomst. . 6 49 15 10 24 —— —— 117 108 1 minderårig ....... 164 1 443 54 610 405 374 369 4 115 5 142
—11 999 ..... 24 199 34 90 30 45 74 494 742 12 OOO—15 999 ..... 34 305 10 140 110 45 90 825 1 110 16 OOO—19 999 ..... 49 430 10 200 140 80 120 1 185 1 540 20 OOO—23 999 ..... 26 240 _ 90 80 70 60 715 810 24 OOO—. . . . . .. 23 205 — 50 45 110 25 720 720 Okänd årsinkomst. .
TREREGIONSUNDERSÖKNINGEN Tabell 7 (forts.) Antal hushåll Lägenhetens storlek Antal Region / antal min- i undersök- lägenhe- Antal Antal deråriga per hushåll / ningen Utan 4 () terienfa— bonings- boende årsinkomst, kronor kök, 2 rk 3 rk fl rk miljshus rum ovägt vägt 1 rk ' 2 minderåriga ...... 117 942 52 323 288 279 356 2 753 4 090 _11 999 ..... 13 111 28 43 35 5 20 244 464 12 OOO—15 999 ..... 38 324 14 135 100 75 139 894 1 381 16 000_19 999 ..... 39 284 _ 135 45 104 111 849 1 300 20 000—23 999 ..... 4 35 10 10 5 10 _ 85 145 24 000_ .......... 19 155 _ _ 85 70 63 562 653 Okänd årsinkomst. . 4 33 _ _ 18 15 23 119 147 3 o. fl. minderåriga. 80 413 30 65 110 208 193 1 422 2 335 _11 999 ..... 21 108 20 15 30 43 38 322 650 12 000—15 999 ..... 27 135 10 40 40 45 70 400 755 =. 16 000_19 999 ..... 15 85 _ 5 20 60 50 325 485 1 20 000_23 999 ..... 3 15 _ 5 5 5 5 45 75 24 000— .......... 14 70 _ _ 15 55 30 330 370 Okänd årsinkomst. . _ _ _ _ _ _ _ _ _ " Ljungbyområdet, tät- orter .............. 394 662 7 151 279 225 224 2 210 2 370 0 minderåriga ...... 107 205 3 47 87 68 72 701 533 _11 999 ..... 33 64 2 18 33 11 26 190 162 12 000—15 999 ..... 24 46 _ 10 21 15 17 153 112 16 000_19 999 ..... 14 27 _ 3 12 12 10 102 79 20 000_23 999 ..... 16 31 _ 12 10 9 11 98 75 24 000— .......... 15 27 1 4 5 17 8 124 83 Okänd årsinkomst. . 5 10 _ _ 6 4 _ 34 22 1 minderårig ....... 124 228 2 55 95 76 70 737 782 _11 999 ..... 18 32 _ 11 10 11 15 100 113 12 OOO—15 999 ..... 40 73 2 23 35 13 14 212 250 16 000_19 999 ..... 33 62 _ 12 30 20 19 200 212 20 000_23 999 ..... 17 31 _ 9 12 10 14 98 103 24 OOO— .......... 14 26 _ _ 8 18 8 111 90 Okänd årsinkomst. . 2 4 _ _ _ 4 _ 16 14 2 minderåriga ...... 96 160 2 40 68 50 52 527 671 _11 999 ..... 19 31 2 10 8 11 17 101 130 12 000_15 999 ..... 29 47 _ 18 18 11 10 140 201 16 000_19 999 ..... 24 39 _ 8 22 9 13 123 165 20 000_23 999 ..... 13 22 _ 4 10 8 2 73 90 24 000— .......... 8 15 _ _ 4 11 8 72 61 Okänd årsinkomst. . 3 6 _ _ 6 _ 2 18 24 . 3 o. fl. minderåriga. 67 69 _ 9 29 31 30 245 384 *, _11 999 ..... 12 12 _ _ 6 6 5 45 64 ;" 12 000—15 999 ..... 28 29 _ 8 10 11 13 97 162 V 16 000_19 999 ..... 15 15 _ _ 10 5 8 53 86 F" 20 000_23 999 ..... 1 1 _ _ _ 1 _ 4 5 ;, 24 000— .......... 9 9 — _ 3 6 2 36 49 ; Okänd årsinkomst. . 2 3 _ 1 _ 2 2 10 18 V Skellefteåområdet, rv glesbygd ........... 153 1 174 184 445 310 235 830 3 006 4 542 * 0 minderåriga ...... 40 375 65 155 105 50 300 895 955 1 minderårig ....... 48 389 74 180 50 85 250 944 1 467 2 minderåriga ...... 32 240 40 65 100 35 135 620 1 080 3 o. fl. minderåriga. L jungbyområdet, glesbygd ........... 221 340 _ 59 131 150 308 1 220 1 325 0 minderåriga ...... 64 123 _ 25 46 52 112 434 339 1 minderårig ....... 57 95 _ 6 51 38 82 335 355 2 minderåriga ...... 47 66 _ 21 18 27 60 222 299 3 o. fl. minderåriga.
Tabell 8. Antal makar, mannen under 65 år, i tätorter och glesbygd efter antal boende, efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 och efter lägenhetens storlek samt antalet lägenheter i enfamiljshus och antalet boningsrum
Antal hushåll .. Antal R . i under- Lägenhetens Storlek lägen- Antal Utgifts- Inkomst- eglon / antal boende .. _ . . er hushåll/ sokmngen heter 1 bo- summa, summa, å _p . Utan 4 o. enfa- mngs- 1 OOO—tal 1 OOO-tal rsmkomst, kronor k" _ . . _ 1 .. .. ok, 2 rk 3 rk tlera miljs- rum kr kr ovagt vagt 1 rk rk hus Västerås ............ 727 1 360 197 584 366 213 176 3 456 3 604 27 0772 2 boende ........... 125 355 117 166 51 21 15 692 813 6 451 _11 999 ...... 19 56 29 24 _ 3 6 89 115 351 12 000_15 999 ...... 24 69 21 43 5 _ _ 125 136 945 16 000_19 999 ...... 26 75 18 48 6 3 3 144 156 1 337 20 000_23 999 ...... 21 61 24 23 14 _ 3 112 132 1 353 24 000— ........... 27 76 9 28 24 15 3 200 238 2 465 Okänd årsinkomst. . . 8 18 16 _ 2 _ _ 22 36 _ 3 boende ........... 221 449 55 213 119 62 59 1 117 1 234 9 026 _11 999 ...... 27 55 14 29 8 4 6 116 122 476 12 000_15 999 ...... 42 84 18 48 14 4 10 174 198 1 209 16 000_19 999 ...... 56 114 14 74 22 4 10 244 277 2 045 20 000_23 999 ...... 34 71 5 38 18 10 6 177 195 1 572 24 000— ........... 58 118 2 21 57 38 25 390 419 3 724 Okänd årsinkomst. . . 4 7 2 3 _ 2 2 16 23 _ 4 boende ........... 176 334 19 130 117 68 65 930 911 7 349 _11 999 ...... 12 22 _ 12 8 2 5 56 51 195 12 000_15 999 ...... 39 76 11 40 17 8 10 174 172 1 100 16 000—19 999 ...... 47 90 6 50 30 4 10 212 208 1 5933 20 000_23 999 ...... 30 54 2 13 26 13 14 160 158 1 187 24 000_ ........... 47 91 _ 15 36 40 26 324 318 3 274 Okänd årsinkomst. . . 1 1 _ _ _ 1 _ 4 4 _ 5 o. flera boende . . . . 205 222 6 75 79 62 37 717 646 4 251 _11 999 ...... 34 40 _ 19 16 5 2 128 91 3173 12 000_15 999 ...... 40 44 2 23 13 6 5 118 100 628 16 000_19 999 ...... 49 51 4 17 17 13 8 150 126 905 20 000_23 999 ...... 33 36 _ 13 14 9 7 108 107 7744 24 000_ ........... 44 45 _ 2 15 28 15 194 203 1 627 Okänd årsinkomst. . . 5 6 _ 1 4 1 _ 19 19 _ Slcellefteåområdet, tät- orter ............... 532 4 398 278 1 584 1 372 1 164 1 437 12 708 11 089 80 2215 2 boende ........... 93 902 142 446 244 70 219 2 076 1 942 15 561 _11 999 ...... 18 169 39 70 40 20 59 389 313 1 300 12 000—15 999 ...... 29 288 48 160 80 _ 60 608 509 3 782.! 16 000_19 999 ...... 15 150 10 110 30 _ 20 320 366 2 652 20 000_23 999 ...... 6 58 10 96 10 _ 10 116 124 1 0577 24 000— ........... 20 198 20 _ 70 50 70 556 531 6 770 Okänd årsinkomst. . . 5 39 15 10 14 _ _ 87 99 _ 3 boende ........... 134 1 320 14 610 420 276 304 3 658 3 408 26 104 _11 999 ...... 16 154 4 90 40 20 44 384 291 1 350 12 000_15 999 ...... 25 250 _ 170 70 10 60 590 545 3 414 16 000_19 999 ...... 31 305 10 165 80 50 60 800 689 5 338 20 000_23 999 ...... 25 250 _ 90 110 50 70 710 698 5 452 24 000— ........... 31 310 _ 70 110 130 70 1 030 999 10 550 Okänd årsinkomst. . . 6 51 25 10 16 _ 144 186 _
Antal hushåll .. Antal Region / antal boende i under— Lagenhetens storlek lägen- Antal Utgifts- Inkomst- er hushåll / sökningen heter i bo- summa, summa, årsirlikomst kronor Utan 4 o. enfa- nings- 1 OOO-tal 1 OOO-tal ' .. .. kök, 2 rk 3 rk flera miljs- rum kr kr1 ”vagt vagt 1 rk rk hus 4 boende ........... 140 1 317 92 408 438 379 450 3 870 3 506 23 586 _11 999 ...... 21 201 58 58 55 30 45 489 499 1 734 12 000_15 999 ...... 42 399 14 140 135 110 189 1 179 942 5 711 16 000_19 999 ...... 43 399 10 170 120 99 118 1 121 976 7 099 20 000_23 999 ...... 8 80 10 20 20 30 10 230 241 1 757 24 000_ ........... 22 202 _ 10 90 102 80 745 712 7 285 Okänd årsinkomst. . . 4 36 _ 10 18 8 8 106 136 _ 5 o. flera boende . . . . 165 859 30 120 270 439 464 3 104 2 233 14 966 _11 999 ...... 33 168 20 30 60 58 83 507 333 1 319 12 000—15 999 ...... 49 255 10 55 110 80 135 790 589 3 5303 16 000_19 999 ...... 45 238 _ 25 55 158 158 915 627 4 0858 20 000_23 999 ...... 10 50 _ 5 20 25 20 195 156 1 104 24 000— ........... 25 128 — _ 25 103 53 622 464 4 928" Okänd årsinkomst. . . 3 20 _ 5 _ 15 15 75 64 _ Ljungbyområdet, tätorter ............. 394 662 7 151 279 225 224 2 210 1 563 10 99610 2 boende ........... 62 124 2 36 56 30 38 370 274 1 648 _11 999 ...... 20 40 2 12 20 6 14 110 77 281 12 000_15 999 ...... 15 30 _ 8 14 8 8 94 48 415 16 000_19 999 ...... 6 12 _ 2 8 2 4 36 40 216 20 000_23 999 ...... 12 24 _ 10 6 8 10 72 46 487a 24 000— ........... 5 10 _ 4 4 2 2 30 33 249 Okänd årsinkomst. . . 4 8 _ _ 4 4 _ 28 30 _ 3 boende ........... 108 215 2 54 102 57 61 696 495 3 603 _11 999 ...... 20 40 _ 12 18 10 20 124 75 3223 12 000_15 999 ...... 36 71 2 22 36 11 15 206 150 1 028 16 000_19 999 ...... 23 46 _ 10 24 12 10 148 113 826 20 000_23 999 ...... 15 30 _ 10 16 4 6 88 68 642 24 000— ........... 12 24 _ _ 6 18 10 116 79 785 Okänd årsinkomst. . . 2 4 _ _ 2 2 _ 14 10 _ 4 boende ........... 99 196 2 49 75 70 65 659 486 3 631 _11 999 ...... 19 36 2 15 11 8 15 103 59 331:, 12 000_15 999 ...... 23 46 _ 20 16 10 10 132 84 6053 16 000_19 999 ...... 28 56 _ 10 28 18 22 188 131 1 000 20 000_23 999 ...... 11 22 _ 4 8 10 6 78 59 481 24 000_ ........... 14 28 _ _ 6 22 10 132 124 1 214 Okänd årsinkomst. . . 4 8 _ _ 6 2 2 26 29 _ 5 0. flora boende . . . . 125 127 1 12 46 68 60 485 308 2 114 _11 999 ...... 23 23 _ _ 8 15 14 99 51 224 12 000_15 999 ...... 47 48 — 9 18 21 21 170 106 673 16 000_19 999 ...... 29 29 _ 1 14 14 14 106 71 520 20 000_23 999 ...... 9 9 — 1 2 6 5 35 24 192 24 000— ........... 15 15 1 — 4 10 4 65 52 505 Okänd årsinkomst. . . 2 3 _ 1 — 2 2 10 4 _ Skellefteåområdet, glesbygd ............ 153 1 174 184 445 310 235 830 3 006 1 693 14 451 2 boende ........... 24 240 60 120 40 20 180 500 294 2 337 3 boende ........... 31 304 64 160 60 20 180 644 428 3 661 4 boende ........... 29 275 45 90 100 40 175 685 398 4 076 5 o. flera boende . . . . 573 4 377
Antal hushåll .. Antal Region / antal boende i under- Lagenhetens storlek lägen— Antal Utgifts- Inkomst- er hushåll / sökningen heter i bo- summa, summa, årsiåkomst kronor Utan 4 o. enfa- nings- 1 OOO-tal 1 OOO-tal ' .. .. kök, 2 rk 3 rk flera miljs- rum kr krl ovagt vagt 1 rk rk hus
Ljungbyområdet, glesbygd ........... 221 340 _ 59 131 150 308 1 220 476 3 782 2 boende ........... 30 60 _ 18 22 20 50 198 62 627 3 boende ........... 43 86 _ 12 46 28 76 288 103 936 4 boende ........... 46 89 — 14 27 48 82 327 128 1 019 5 o. flera boende . . . . 102 105 _ 15 36 54 100 407 183 1 200 1 Inkomstsumman avser endast hushåll för vilka även uppgift om bostadsutgift finns.
2 Antal hushåll utan uppgift om bostadsutgift: ovägt 3, vägt 5.
a » » » » » » » 1, » 2. | » » » » » » » 1, » 1. 5 » » » » » » » 7, » 50. * » » » » » » » 2, » 20. 7 » » » » » » » 1, » 10. 8 » » » » » » » 1, » 5. 9 » » » » » » » 2, » 10. 1" » » » » » » » 4, » 8.
Tabell 9. Antal bostadsföreståndare, utom samboende gifta män, i åldern under 65 år efter nettoinkomst år 1960 samt efter lägenhetens storlek och utrustning
.. Lägenhetens Antal hus- Lagenhetens storlek utrustning . . håll i un-
Regloi/ålääkomsh dersökningen Med Med 1 o. fl. 1 o. fl. 1 2 3 0. fl. wc, cv, wc, cv, rum rkv rk rk rk eget bad/ ej bad/
ovägt vägt dusch dusch Västerås ........... 150 381 30 52 159 90 50 225 72 Ej taxerad ........ 6 12 _ _ 9 2 1 5 _ 1— 3 999 ..... 20 47 _ 4 27 12 4 17 18 4 OOO— 7 999 ..... 30 79 18 15 28 16 2 39 20 8 000—11 999 ..... 37 96 9 15 41 14 17 62 22 12 000— .......... 54 139 _ 18 49 46 26 100 12 Okänd årsinkomst. . 3 8 3 _ 5 _ _ 2 _ Skellefteåområclet . . . 146 1 250 144 175 256 359 316 597 347 Ej taxerad ........ 15 129 26 24 46 20 13 52 23 1_ 3 999 ..... 22 188 8 16 42 84 38 26 95 4 000_ 7 999 ..... 15 130 24 8 24 48 26 38 50 8 000—11 999 ..... 39 339 50 32 56 81 120 179 73 12 000— .......... 46 397 32 74 76 96 119 253 92 Okänd årsinkomst. . 9 67 4 21 12 30 _ 49 14 Ljungbyområdet. . . . 181 351 18 28 60 88 157 128 51 Ej taxerad ........ 22 43 — _ 10 15 18 10 4 1_ 3 999 ..... 42 83 2 _ 12 36 33 19 6
4 000_ 7 999 ..... 42 80 6 6 10 18 40 16 17 8 000—11 999 ..... 41 79 4 16 16 8 3 43 12 12 000_ .......... 30 58 4 6 10 9 29 38 8 Okänd årsinkomst. . 4 8 2 _ 2 2 2 2 4
Tabell 10. Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga och efter bostadsförhällanden vid intervjutillfället och enligt önskemål
.wwänn. .
Region / lägenhetens storlek /lägenhetens utrustning / hustyp
Västerås Antal hushåll i un— dersökningen
ovägt .......... vägt ...........
Lägenhetens storlek: Högst 1 rum 0. kök 2 rum och kök. . .. 3 o. fl. rum och kök
Lägenhetens utrust- ning:
Med eget badrum . Utan eget badrum.
H ustyp:
Enfamiljshus ..... Tvåfamiljshus . . . . Flerfamiljshus . . . . Ej angiven hustyp.
Skellefteåomrädct
Antal hushåll i un-
dersökningen ovägt .......... vägt ...........
Lägenhetens storlek: Högst 1 rum 0. kök 2 rum och kök. . .. 3 o. fl. rum och kök Ej angiven storlek
Lägenhetens utrust- ning:
Med eget badrum . Utan eget badrum Ej angiven utrustn.
H ustyp:
Enfamiljshus ..... Tvåfamiljshus .. .. Flerfamiljshus . . . .
Ej angiven hustyp .
Antal flyttningsvilliga hushåll Antal flyttningsvilliga hushåll med vidstående lägenhet vid med önskan om lägenhet med intervjutillfället vidstående egenskaper låsta Därav med . . . minderåriga råg]? Därav med . . . minderåriga talet talet hus- 0 1 2 3 hus- 0 1 2 3 håll o. fl. håll
261 60 75 69 57 261 60 75 69 57 475 147 149 119 60 475 147 149 119 60 105 53 36 14 2 16 10 2 2 2 233 70 73 58 32 90 47 31 9 3 137 24 40 47 26 369 90 116 108 55 385 113 120 100 52 470 142 149 119 60 90 34 29 19 8 5 5 _ _ _ 21 4 10 2 5 262 61 96 79 26 11 6 2 1 2 16 7 _ 9 _ 443 137 137 116 53 185 73 51 31 30 _ _ _ _ _ 12 6 2 _ 4 160 38 63 40 19 160 38 63 40 19 1 371 363 569 344 95 1 371 363 569 344 95 223 84 74 50 15 30 10 15 _ 5 641 136 320 140 45 352 202 115 30 5 507 143 175 154 35 974 151 439 299 85 _ _ _ _ _ 15 _ _ 15 _ 805 201 295 239 70 1 311 343 544 329 95 566 162 274 105 25 45 20 25 _ _ _ _ _ _ _ 15 — _ 15 _ 308 104 99 85 20 559 86 224 194 55 275 50 155 50 20 224 54 150 20 _ 788 209 315 209 55 558 223 195 105 35 30 25 5
Tabell 10 (forts.)
Antal flyttningsvilliga hushåll Antal flyttningsvilliga hushåll med vidstående lägenhet vid med önskan om lägenhet med intervjutillfället vidstående egenskaper Region / lägenhetens Sågbbiltn/irllagg/exhlliäyerlps 1231—21 Därav med . . . minderåriga 1:51]? Därav med . . . minderåriga talet talet hus- 0 1 2 3 hus- 0 1 2 3 håll o. fl. håll o. fl. Ljungbyområdet Antal hushåll i un- dersökningen ovägt .......... 136 28 45 31 32 136 28 45 31 32 vägt ........... 223 55 82 52 34 223 55 82 52 34 Lägenhetens storlek: Högst 1 rum 0. kök 3 1 2 _ _ 12 6 4 _ 2 2 rum och kök. ... 84 18 35 22 9 25 12 10 2 1 3 o. fl. rum och kök 136 36 45 30 25 182 35 67 50 30 Ej angiven storlek _ _ _ _ _ 4 2 1 _ 1 Lägenhetens utrust- ning: Med eget badrum . 145 27 55 42 21 210 49 80 51 30 Utan eget badrum. 78 28 27 10 13 10 4 2 1 3 Ej angiven utrustn. _ _ _ _ _ 3 2 _ _ Huslyp: Enfamiljshus ..... 65 26 18 11 10 146 27 48 46 25 Tvåfamiljshus . . . . 29 6 11 9 3 20 8 10 _ 2 Flerfamiljshus . . . . 129 23 53 32 21 51 18 22 6 5 Ej angiven hustyp. 2 2 _ 2
Tabell 1]. Antal makar, mannen under 65 är, totalt och i hus byggda 1951—61 efter antal minderåriga och önskan att flytta
Region/antal minderåriga
Antal hushåll i undersökningen
ovägt
vägt
I hus byggda
1956— 61
Samt- liga
I hus byggda
1951—55 1956—61
Hela antalet
Därav flytt-
nings- villiga
Hela antalet
Därav flytt- nings- villiga
Västerås .......... 0 minderåriga ..... därav i 2 rk ............ flerfamiljshus. . . . 1 minderårig ...... därav i 2 rk ............ flerfamiljshus . . . . 2 o. fl. minderåriga därav i 2 rk ............ flerfamiljshus. . . .
Skellefteåområdel . . . 0 minderåriga ..... därav i 2 rk ............ flerfamiljshus. . . . 1 minderårig ...... därav i 2 rk ............ flerfamiljshus. . . . 2 o. fl. minderåriga. därav i 2 rk ............ flerfamiljshus. . . .
Ljungbyområdet. . . . 0 minderåriga ..... därav i 2 rk ............ flerfamiljshus. . . . 1 minderårig ...... därav i 2 rk ............ flerfamiljshus . . . . 2 o. 11. minderåriga. därav i 2 rk ............ flerfamiljshus. . . .
Samt— hga 1951—— 55 727 122 245 38 99 15 197 34 202 26 90 10 163 22 280 58 109 27 228 47 684 117 211 27 75 7 67 13 212 32 83 15 78 18 261 58 65 16 84 30 615 89 171 19 37 4 47 10 181 29 32 6 56 17 263 41 49 3 75 16
114
1 360 582
245 482 385
178 316 393
161 328
5 572 1 975
741 642 1 832
790 739 1 765
498 618
1 002 328
72 90 323
61 110 351
77 110
150 180 363
113 193
146 38 20 57 12
51
85 37
22 37 18
8 14 30
24 27
270 45
20 45 120
80 100 105
50 90
10 14 10
348 110
39 96 125
44 99 113
35 89
1 310
331
168 201 459
155 301 520
130 235
187 42
8 24 61
16 48 84
15 45
134 29
11 27 49
23 45 56
20 54
290 56
28 56 95
35 85 139
80 109
60
Tabell 12. Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 är, efter lägenhetens storlek vid intervjutillfället och enligt önskemål
Antal hushåll Önskad lägenhetsstorlek Region / lägenhetsstorlek 1 uåieläm' 5 vid intervjutillfället g Högst 2 rk 3 rk 4 rk 0 n Ej ovägt vägt 1 rk rk ”gwen Västerås ................... 261 475 16 90 174 139 56 _ Högst 1 rum och kök ..... 47 105 9 56 34 6 _ _ 2 rum och kök ........... 126 233 5 31 114 81 2 _ 3 o. fl. rum och kök ...... 88 137 2 3 26 52 54 _ Skellefteåomrädet ........... 160 1 371 30 352 544 341 89 15 Högst 1 rum och kök ..... 26 223 _ 134 79 10 _ _ 2 rum och kök ........... 71 641 25 115 335 151 15 _ 3 o. fl. rum och kök ...... 63 507 5 103 130 180 74 15 Ljungbyområdet ............ 136 223 12 25 60 83 39 4 Högst 1 rum och kök ..... 2 3 _ _ 2 _ 1 _ 2 rum och kök ........... 47 84 7 6 28 30 11 2 3 o. fl. rum och kök ...... 87 136 5 53 27 2
-....==r=—z:—.—; rm (m=—=..
Tabell 13. Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 är, efter hustyp vid intervju- tillfället och enligt önskemål samt efter mannens och hustruns sammanräknade nettoin-
komst år 1960
Region / hustyp
Samt- liga hushåll
Årsinkomst, kronor
16 000— 19 999
20 000— 23 999
24 000
Okänd
Västerås Antal hushåll i undersök- ningen
ovägt ................ vägt .................
Hustyp vid intervjutill— fältet:
Enfamiljshus ....... Tvåfamiljshus ...... Flerfamiljshus ......
Huslyp enligt önskemål: Enfamiljshus ....... Tvåfamiljshus ...... Flerfamiljshus ...... Ej angiven hustyp. . .
Skellefteåområdet Antal hushåll i undersök- ningen ovägt ................ vägt .................
Hustyp vid intervjutill- fältet: Enfamiljshus ....... Tvåfamiljshus ...... Flerfamiljshus ......
Hustyp enligt önskemål: Enfamiljshus ....... Tvåfamiljshus ...... Flerfamiljshus ...... Ej angiven hustyp . .
Ljungbyområdet Antal hushåll i undersök— ningen ovägt ................ vägt .................
Hustyp vid intervjutill— fältet: Enfamiljshus ....... Tvåfamiljshus ...... Flerfamiljshus ......
H ustyp enligt önskemål: Enfamiljshus ....... Tvåfamiljshus ......
Flerfamiljshus ......
Ej angiven hustyp..
261
21 11 443
262 16 185 12
160 1 371
308 275 788
559 224 558
30
136 223
65 29 129
146 20 51
_ 12 000— 11 999 15 999 34 49 2 2 3 _ 53 86 21 38 2 2 32 45 3 3 26 40 203 325 83 90 65 80 55 155 69 140 24 30 110 140 _ 15 34 45 55 72 29 18 5 11 21 43 21 57 8 7 20 8
70
125
77 47
42 368
55 75 238
145 65 153
23 38
N (10000
I ewå
39
20 188
30 10 148
83 50 55
14 25
AIF-Nl
lemma
57
28 257
40 30 187
117
50 80 10
17 27
OHQ
|c>l
12
10 15
ut?—M
C)
Tabell 14. Antal flyttningsvilliga hushåll, utom makar i åldersklassen 20—64 år, efter
lägenhetens storlek och utrustning vid intervjutillfället och enligt önskemål
Västerås Skellefteäområdet Ljungbyområdet Bostadsföreståndarens ålder / lägenhetsstorlek / Iägenhets- Vid Enligt Vid Enligt Vid Enligt utrustning intervju- önske- intervju- önske- intervju- önske- tillfället mål tillfället mal tillfället mål -——64 år Antal hushåll i undersökningen ovägt ....................... 61 61 42 42 41 41 vägt ........................ 156 156 349 349 80 80 Lågenhetsslorlek: 1 o. flera rum ............. 15 5 88 4 8 — 1 o. flera rum och kokvrå . . . 22 24 37 68 6 10 1 rum och kök ............ 82 35 84 80 22 18 2 rum och kök ............ 17 61 94 121 19 31 3 o. flera rum och kök.. . .. 20 31 46 76 25 16 Ej angiven storlek ......... -— —— — —— -—— 5 Lägenhetens utrustning: Med bad/dusch, wc och cv . . . 78 145 82 335 36 64 Med wc och ev, ej bad / dusch 23 8 147 14 12 4 Övriga .................... 55 3 120 —— 32 12 65— år Antal hushåll i undersökningen ovägt ....................... 21 21 19 19 25 25 vägt ........................ 59 59 172 172 47 47 Lägenhetsstorlek: 1 o. flera rum ............. — _ 8 _ —— —- 1 0. flera rum och kokvrå.. —— 14 24 58 4 4 1 rum och kök ............ 32 15 26 36 4 14 2 rum och kök ............ 22 30 54 48 16 16 3 o. flera rum och kök .. .. 5 — 60 30 23 11 Ej angiven storlek ......... —— —— — — _ 2 Lägenhetens utrustning: Med bad/dusch, wc och ev . . . 14 54 54 164 8 39 Med wc och ev, ej bad/dusch 14 5 74 8 6 2 Övriga .................... 44 — 33 6
Tabell 15. Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter lägenhetens storlek vid intervjutillfället och enligt önskemål och efter mannens och hustruns sammanräk— nade nettoinkomst år 1960 .
Region / lägenhetsstor- Samt- Årsinkomst, kronor lek vid intervjutill- li a fället / lägenhetsstorlek husäåll — 12 000— 16 000— 20 000— 24 000 Okänd enligt önskemål 11 999 15 999 19 999 23 999 — Västerås Antal hushåll i undersök- ningen ovägt ................ 261 34 49 70 39 57 12 vägt ................. 58 88 131 67 110 21 Lägenhetsstorlek vid in- tervjutillfållet: Utan kök, 1 rum och kök ............... 105 18 28 30 10 5 14 2 rum och kök ..... 233 30 55 70 38 38 2 3 » » » ..... 93 7 5 26 10 42 3 4 » » » ..... 23 1 — 3 7 11 1 5 o. fl. rum och kök . 21 2 -— 2 2 14 1 Lägenhetsstorlek enligt önskemål: Utan kök, 1 rum och kök ............... 16 3 3 6 2 — 2 2 rum och kök ..... 90 20 27 27 3 5 8 3 » » » ..... 174 15 43 53 33 25 5 4 » » » ..... 139 18 13 40 24 41 3 5 o. fl. rum och kök . 56 2 2 5 5 39 3 Ej angiven lägenhets— storlek ............. —- — — — — — — Skellefteåområdet Antal hushåll i undersök— ningen ovägt ................ 160 26 40 42 20 28 4 vägt ................. 1 371 203 325 368 188 257 30 Lägenhetsstorlek uid in- tervjutillfållet: Utan kök, 1 rum och kök ............... 223 88 75 20 20 10 10 2 rum och kök ..... 641 60 165 225 103 78 10 3 » » » ..... 360 40 75 85 55 105 _- 4 » » » ..... 133 15 5 38 10 55 10 5 o. fl. rum och kök . 14 —— 5 — -— 9 —— v & Lägenhetsstorlek enligt # önskemål: Utan kök, 1 rum och kök ............... 30 15 10 —- 5 —— -— 2 rum och kök ..... 352 94 115 73 40 10 20 3 » » » ..... 544 79 110 195 70 80 10 4 » » » ..... 341 15 85 70 73 98 _ 5 o. fl. rum och kök . 89 -— 5 25 —- 59 —— Ej angiven lägenhets- storlek ............. 15 5 — 10 ——
170. Tabell 15 (forts.)
Region / lägenhetsstor- Årsinkomst, kronor
Ej angiven lägenhets- storlek .............
lek vid intervjutill- såg:" fället / lägenhetsstorlek — 12 000— 16 000— 20 000— 24 000 .. enligt önskemål hus”” 11 999 15 999 19 999 23 999 _ Okänd Ljungbyområdet Antal hushåll i undersök- ningen ovägt ................ 136 34 45 23 14 17 3 vägt ................. 223 55 72 38 25 27 6 Lägenhetsstorlek vid in- tervjutillfället: Utan kök, 1 rum och kök ............... 3 — 2 —- — 1 —— 2 rum och kök ..... 84 14 36 16 14 4 — 3 » » » ..... 90 28 23 20 6 9 4 4 » » » ..... 28 7 6 1 5 7 2 5 o. fl. rum och kök.. 18 6 5 1 —— 6 — Lägenhetsstorlek enligt önskemål: Utan kök, 1 rum och kök ................ 12 5 3 2 2 —— — 2 rum och kök ..... 25 14 3 4 4 -— —— 3 » » » ..... 60 22 25 8 5 — -—— 4 » » » ..... 83 11 32 19 5 10 6 5 o. fl. rum och kök.. 39 — 8 5 9 17 ——
Tabell 16. Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga och efter ärlig bostadsutgift för lägenhet vid intervjutillfället och för önskad lägenhet
Region / antal minderåriga per
Antal hushåll
i undersök— ningen
Bostadsutgift, kronor per år
hushåll
ovägt | vägt
2 399
2 400— 3 599
3 600— 4 199
4 200— 4 799
4 800
Okänd
Västerås För lägenhet vid intervju— tillfället: .............. 0—1 minderåriga . . . . 2 o. flera minderåriga.
För önskad lägenhet: . . . . 0—1 minderåriga . . .. 2 o. flera minderåriga.
Skellefteåområdet För lägenhet vid intervju- tillfället: .............. 0—1 minderåriga . . . . 2 o. flera minderåriga.
För önskad lägenhet: . . . . 0—1 minderåriga . . . . 2 o. flera minderåriga.
Ljungbyområdet För lägenhet vid intervju- tillfället: ............... 0—1 minderåriga . . . . 2 o. flera minderåriga.
För önskad lägenhet: . . . . 0—1 minderåriga . . . . 2 o. flera minderåriga.
261 135
135 126
160 101 59
160 101 59
136 73 63
136 73
475 296
296 179
1 371 932 439
1 371 932 439
223 137 86
223 137
249 169
39 12
821 571 250
174 174
140 90 50
37 31
168
84 46
448 303 145
548 408 140
68 40 28
63 38
22 10
72 49
45 20 25
199 114 85
61 37
21
10
70 42
38 28 10
251 131 120
15 12
21 25
14 10
74 20 54
#NOH (Då—!
125 85 40
36 22 14
Tabell 17. Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1.960 och efter bostadsutgift vid intervjutillfället
R ' _ inåfdlågsåfl Bostadsutgift, kronor per år ggg? mäst eglon / årsm- . komst kronor ningen summa, summa, ' — 2 400— 3 600— 4 200 Okänd 1 000- 1 000- ovägt vägt 2 399 3 599 4 199 _ tal kr tal kr1 Västerås .......... 261 475 249 168 22 36 _ 1 136 8 707 _11 999. .. 34 58 33 18 4 3 _ 138 440 12 000_15 999. . . 49 88 63 22 — 3 _ 187 1 263 16 000_19 999. . . 70 131 85 38 4 4 _ 285 2 300 20 000_23 999. . . 39 67 25 39 3 _ _ 163 1 425 24 OOO— ........ 57 110 27 50 9 24 _ 316 3 279 Okänd årsinkomst 12 21 16 1 2 2 _ 47 _ Skellefteåomrädet, tätorter ........... 137 1 169 634 433 45 52 5 2 454 19 636 _11 999. .. 17 133 113 15 5 _ _ 211 1 050 12 000_15 999. .. 34 270 170 85 5 10 _ 519 3 509 16 000—19 999. . . 38 331 163 150 5 8 5 699 5 561 20 000_23 999. . . 19 178 83 85 _ 10 _ 440 3 861 24 000_ ........ 22 227 90 93 20 24 _ 508 5 655 Okänd årsinkomst 7 30 15 5 10 _ _ 77 _ Ljungbyområdet, tätorter ............ 101 170 89 68 6 7 _ 358 2 474 _11 999. .. 16 27 16 11 _ _ _ 53 194 12 000—15 999. . . 38 62 38 23 1 _ _ 118 766 16 000_19 999. . . 20 34 21 13 _ _ _ 68 504 20 000—23 999. . . 11 20 9 9 2 _ _ 45 400 24 000— ........ 13 21 3 10 3 5 _ 63 610 Okänd årsinkomst 3 6 2 2 _ 2 _ 11 _ Skellefteåomrddet, glesbygd ........... 23 200 185 15 _ _ _ 228 2 914 Ljungbyområdet, glesbygd ........... 35 53 51 _ _ 2 _ 62 558
1 Avser hushåll för vilka erhållits uppgift om bostadskostnad både tillfället bebodda lägenheten och för önskad lägenhet. Jfr tabell 18.
för den vid intervju-
Tabell 18. Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter inkomst och bostads— utgift för önskad lägenhet
Antal hus- . . . Bostadsutg1ft kronor per år Utgifts- håll 1 under— ' summa,
Region / årsin- sökningen kom—"* kronor 2 400— 3 600_ 4 200 3013; ovägt vägt 3 599 4 199 _
Västerås .......... 261 475 130 121 1 795 _11 999. .. 34 58 15 14 210
12 000_15 999. . . 49 88 29 24 295 16 000_19 999. .. 70 131 49 37 471 20 000_23 999. . . 39 67 19 21 254 24 000— ........ 57 110 13 20 485 Okänd årsinkomst 12 21 5 5 80
Skellefteåområdel, tätorter ............ 137 1 169 3 783 _11 999. .. 17 133 ' 327
12 000_15 999. . . 34 270 883 16 000_19 999. . . 38 331 ' 1 094 20 000_23 999. . . 19 178 655 24 000_ ........ 22 227 763 Okänd årsinkomst 7 30 111
Ljungbyområdet, tätorter ............ _11 999. . . 12 000_15 999. .. 16 000_19 999. .. 20 000—23 999. . . 24 OOO— ........ Okänd årsinkomst
522 69 183 104 73 77 16
[QUXNQWNUT
Skellefteåområdet, glesbygd ...........
L ]" ungbyområdel, glesbygd ...........
Tabell 19. Antal hushåll, som har flyttat, fördelade efter lägenhetens storlek och utrust-
ning före och efter senaste flyttning
Lägenhetens storlek och utrustning vid intervjutillfället
Re gi o n / häntfhåigz; _ 1 rk 2 rk 3 o. flera rk lägenhetens storlek "k . d" a d" d'" och utrustning SO ningen Samt— ar V Samt- arav Samt- arav fore flyttning liga med .. liga med _. liga med " _ hus" had, W hus" bad, of" hus" bad, ”' ovä gt vägt håll cv, wc riga håll cv, wc nga håll cv, wc riga Västerås Makar .......... 654 1 226 147 85 62 511 412 99 568 523 45 1 rum och kök. . 227 433 87 44 43 247 204 43 99 90 9 Med bad, cv, wc 92 182 27 19 8 105 102 3 50 47 3 Övriga ........ 135 251 60 25 35 142 102 40 49 43 6 2 rum och kök.. 250 464 47 31 16 179 143 36 238 219 19 Med bad, cv, wc 181 338 28 24 4 115 100 15 195 182 13 Övriga ....... 69 126 19 7 12 64 43 21 43 37 6 3 o. flera rum och kök ........... 164 300 7 7 _ 69 52 17 224 207 17 Med had, cv, wc 134 243 4 4 _ 48 39 9 191 181 10 Övriga ........ 30 57 3 3 _ 21 13 8 33 26 7 Ej angiven storlek 13 29 6 3 3 16 13 3 7 7 _ Övriga hushåll ...... 136 358 241 94 147 77 54 23 40 38 2 1 rum och kök.. 77 207 158 54 104 34 22 12 15 15 — Med bad, cv, wc 23 59 39 25 14 12 12 _ 8 8 _ Övriga ....... 54 148 119 29 90 22 10 12 7 7 _ 2 rum och kök.. 34 85 51 25 26 19 16 3 15 15 _ Med bad, cv, wc 19 48 25 10 15 10 7 3 13 13 _ Övriga ........ 15 37 26 15 11 9 9 _ 2 2 _ 3 o. flera rum och kök .......... 18 47 15 6 9 24 16 8 8 6 2 Med bad, cv, wc 7 16 _ _ _ 10 10 _ 6 6 _ övriga ....... 11 31 15 6 9 14 c 8 2 _ 2 Ej angiven storlek 7 19 17 9 8 _ _ _ 2 2 _ Skellefteåområdet Makar ........... 573 4 689 386 79 307 1 636 953 683 2 667 2 232 435 1 rum och kök . . . 194 1 571 174 24 150 688 430 258 709 569 140 Med bad, cv, wc 24 231 18 — 18 148 110 38 65 65 _ Övriga ....... 170 1 340 156 24 132 540 320 220 644 504 140 2 rum och kök.. 225 1 861 142 45 97 660 340 320 1 059 899 160 Med bad, cv, wc 77 654 28 15 13 200 175 25 426 391 35 Övriga ....... 148 1 207 114 30 84 460 165 295 633 508 125 3 o. flera rum och kök ........... 140 1 129 35 _ 35 240 165 75 854 739 115 Med bad, cv, wc 92 724 _ _ _ 135 90 45 589 559 30 Övriga ........ 48 405 35 _ 35 105 75 30 265 180 85 Ej angiven storlek 18 30 45 25 20
Region / lägenhetens storlek och utrust- ning före flyttning
Skellefteåområdet Övriga hushåll ...... 1 rum och kök.. Med had, cv, wc Övriga ....... 2 rum och kök.. Med bad, cv, wc Övriga ........ 3 o. flera rum och kök ........... Med had, cv, wc Övriga .......
Ej angiven storlek
Ljungbyområdet Makar ........... 1 rum och kök.. Med bad, cv, wc Övriga ........ 2 rum och kök.. Med bad, cv, wc Övriga ....... 3 o. flera rum och kök .......... Med bad, cv, wc Övriga ........
Ej angiven storlek
Övriga hushåll ...... 1 rum och kök.. Med bad, cv, wc Övriga ....... 2 rum och kök.. Med bad, cv, wc Övriga ....... 3 c. flera rum ooh kök .......... Med bad, cv, wc Övriga .......
Ej angiven storlek
Lägenhetens storlek och utrustning vid intervjutillfället Antal hus- _ 1 rk 2 rk 3 0. flera rk håll i under- sokningen Samt— darav Samt- darav Samt- darav liga liga liga hus- gg? öv- hus- Såld öv- hus— &? öv- ovä gt vägt håll cv, wc nga håll cv, wc riga håll cv, wc riga 127 1 088 556 182 374 284 128 156 248 225 23 64 538 364 76 288 108 28 80 66 51 15 10 85 50 _ 50 20 10 10 15 5 10 54 453 314 76 238 88 18 70 51 46 5 33 289 116 58 58 98 56 42 75 75 _ 14 124 48 40 8 46 46 _ 30 30 _ 19 165 68 18 50 52 10 42 45 45 _ 24 216 60 32 28 70 44 26 86 78 8 10 90 8 8 _ 24 8 16 58 58 _ 14 126 52 24 28 46 36 10 28 20 8 6 45 16 16 _ 8 _ 8 21 21 _ 475 778 7 7 _ 161 68 93 610 448 162 56 96 2 2 _ 36 25 11 58 39 19 19 35 2 2 _ 17 13 4 16 14 2 37 61 _ _ _ 19 12 7 42 25 17 182 289 2 2 _ 76 25 51 211 151 60 55 87 _ — _ 17 9 8 70 59 11 127 202 2 2 — 59 16 43 141 92 49 211 349 3 3 _ 41 18 23 305 236 69 105 173 1 1 _ 11 6 5 161 151 10 106 176 2 2 _ 30 12 18 144 85 59 26 44 _ _ _ 8 _ 8 36 22 14 150 290 92 30 62 82 17 65 116 54 62 28 56 38 16 22 8 2 6 10 8 2 8 16 8 2 6 2 2 _ 6 6 _ 20 40 30 14 16 6 _ 6 4 2 2 48 92 30 12 18 28 5 23 34 20 14 4 8 4 4 _ 2 _ 2 2 2 _ 44 84 26 8 18 26 5 21 32 18 14 54 102 16 2 14 34 8 26 52 24 28 13 23 2 2 _ 9 7 2 12 5 7 41 79 14 _ 14 25 1 24 40 19 21 20 40 8 — 8 12 2 10 20 2 18
Tabell 20. Antal bebodda lägenheter är 1958 fördelade efter storlek, utrustning och byggnadsår, promille
Lägenhetens utrustning och byggnadsår
Lägenhetens Utan cv Med cv men utan bad Med cv och med bad Samtliga storlek lägenheter 1921_ 1940_ _1920 1921_ _1920 1939 1940— _1939 1950 1951— Högst 1 rkv ...... 87 10 133 362 311 17 17 63 1 000 1 rk .............. 309 74 48 99 140 96 95 139 1 000 2 rk .............. 274 77 41 52 21 150 179 206 1 000 3 rk .............. 120 36 36 34 11 219 291 253 1 000 4 rk .............. 73 24 22 31 6 284 235 325 1 000 5 rk .............. 54 14 25 8 _ 306 150 443 1 000 6 rk .............. 32 13 6 6 — 418 139 386 1 000 7 och flera rk ..... 49 _ 39 20 _ 716 59 117 1 000 Samtliga lägenheter 180 49 44 68 49 190 189 231 1 000 Högst 1 rkv ....... 32 13 206 356 416 6 6 18 66 1 rk .............. 227 199 147 194 373 66 66 80 132 2 rk .............. 492 513 309 249 140 257 307 289 325 3 rk .............. 179 198 229 138 58 311 415 295 270 4 rk .............. 44 54 56 50 13 162 135 153 109 5 rk .............. 20 18 38 7 _ 106 52 125 65 6 rk .............. 3 5 3 2 _ 44 15 33 20 7 och flera rk ..... 3 _ 12 4 _ 48 4 7 13 Samtliga lägenheter 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 | 1 000 | 1 000 1 000 1 000
Tabell 2]. Antal lägenheter fördelade eller storlek, utrustning och byggnadsår samt genomsnittlig bostadsutgift år 1960 [är olika kategorier av lägenheter
Lägenhetens utrustning och byggnadsår
Med cv och wc
l-lcgion/ lagenhetens Utan wc men utan bad Med cv, wc och bad Samtliga storlek lagenheter och/eller cv 1941— 1941_ 1951— 74940 1961 41940 1950 1961
Antal lägenheter för vilka uppgift om bostadsutgift lämnats, ovägt
lr'ästerås .............. 115 79 28 137 277 350 986 1 r, 1 rkv ............. 3 6 20 10 6 9 54 1 rk ................. 56 24 2 25 33 31 171 2 rk ................. 39 32 5 42 126 128 372 3 rk ................. 13 11 1 21 89 107 242 4 rk ................. 2 4 _ 21 14 48 89 5 och flera rk ......... 2 2 _ 18 9 27 58 Skellefteäområdet, tät- orte; ............... 98 108 45 124 90 282 747 1 r, 1 rkv ............. 9 8 19 2 6 14 58 1 rk ................. 35 19 7 3 4 16 84 2 rk ................. 32 54 10 28 20 84 228 3 rk ................. 17 13 6 49 38 76 199 4 rk ................. 5 12 3 25 17 58 120 5 och flera rk ......... _ 2 _ 17 5 34 58 Ljungbyområdet, tätorter 124 41 31 102 100 200 598 1 r, 1 rkv ............. 8 2 18 1 2 4 35 1 rk ................. 13 4 2 2 4 12 37 2 rk ................. 45 16 2 11 12 41 127 3 rk ................. 37 1 1 8 34 44 83 217 4 rk ................. 14 6 1 22 18 39 100 5 och flera rk ......... 7 2 _ 32 20 21 82 Genomsnittlig bostadsutgift, kronor per år Västerås 1 r, 1 rkv ............. . . 1 4901 1 140 1 380 1 6101 1 7701 1 rk ................. 1 180 1 470 .. 1 800 1 760 1 910 2 rk ................. 1 460 1 870 1 5201 2 280 2 130 2 670 3 rk ................. 1 620 2 760 . . 2 450 2 650 3 490 4 rk ................. . . . . _ 2 930 3 420 4 250 5 och flera rk ......... . . . . _ 5 260 4 2001 5 300 Skellefteåområdet, tät- arter 1 r, 1 rkv ............. 8701 1 2301 1 060 . . 1 3801 1 310 1 rk ................. 1 130 1 450 1 0801 .. .. 1 580 2 rk ................. 1 180 1 720 1 500 1 760 2 180 2 590 3 rk ................. 1 480 1 640 1 6801 2 140 2 530 3 200
. . 2 770 2 840 3 780
4 rk ................. 1 2701 1 860 5 och flera rk ......... _ _ 3 680 2 0601 4 170
L jungbyområdet, tätorter
1 r, 1 rkv ............. 1 6601 .. 1 180 ..
lrk ................. 580 .. .. .. .. 1440 2 rk ................. 1 010 1 240 .. 1 680 1 780 2 460 3 rk ................. 1 230 1 510 1 6201 2 080 2 090 2 770 4 rk ................. 1 340 2 4301 . . 2 290 2 320 3 450 5 och flera rk ......... 2 4401 . . _ 2 920 3 440 3 600
Tabell 22. Antal lägenheter är 1958 fördelade efter utrustning, utrymme och upplåtelseform i staden och i landskommunen samt medelhyra för varje grupp
Staden Landskommunen
Lägenhetens utrustning/ Hyres- Bostads- Arbetsgi- Ägare- Övriga Samtliga Hyres- Bostads- Arbetsgi- Ägare— Övriga Samtliga lägenhetens storlek lägen- rättslä— varelä- lägenhe- lägen- lägen- lägen- rättslä- varelä- lägenhe— lägen- lägen- heter genheter genheter ter heter heter heter genheter genheter ter heter heter
Antal fall
Med cv och bad
(moderna lägenheter )
Högstlrkv............ 8 3 1 _ _ 12 1 1 rk ............. 32 14 3 _ 10 59 8 2 rk ............. 66 73 16 4 19 178 27 3 rk . . ........... 26 55 13 15 16 125 12 4 rk . ............ 12 10 2 24 _ 48 2 50.tl.rk ..... 4 4 5 15 1 29 _
Samtliga ............. . . 148 159 40 58 46 451 50
34 9 _ 77 11 _ 16
Il'lll'wo
47 48 — 153
Med en men utan bad (halvmoderna lägenheter)
Högstlrkv ........... . 1rk ............ . 2rk .......... 3rk..... ....... . 4rk............. 50.Il.rk .........
Samtliga ............... 35 6 29
44 1 14 2 36 3 6
120—1th] NH I
10
| OOOOIÖMv—ll "(
mmN— | ] m v-4 N I""I | | " sum—:c | I | H H N
lleDa-(m 92 | I
109
Utan av och bad (omoderna lägenheter) Högst 1 rkv .......... . . 1 rk ............. 2 rk ............. 3 rk ............. 4 rk ............. 5 o. 11. rk ........ .
Samtliga . .............. 15 _
llllll
”||
[* ll”"l|*” IEQHHHR
"I
””| 00ch m N [lm WWII” "|"|I|*"
__Å ______ 41- __ .2- __ -..... ... ___—_ __ ___ _._____ __ _ ______.___ ___________________—t
Tabell 22 (forts.)
Lägenhetens utrustning] lägenhetens storlek
Staden
Landskommunen
Bostads- rättslä- genheter
Arbetsgi- varelä- genheter
Ägare- lägenhe- ter Övriga lägen- heter
Samtliga lägen- heter
Hyres- lägen- heter
Bostads- rättslä- genheter
Ägare- lägenhe- ter
Arbetsgi- varelä- genheter
Övriga lägen- heter
Samtliga lägen- heter
Medelhyra, kronor per
Med en och bad (moderna lägenheter)
Högstlrkv....... 1rk.. 2rk.. 3rk.. 4rk.. 50.tl.rk.
Samtliga. .. . . ..
Med cv men utan bad (halvmoderna lägenheter)
Högstlrkv............ 1rk....... 2rk.. ..... 3rk...... .. 4rk.. .. 50.11.rk.
Samtliga
Utan cv och bad ( omoderna lägenheter)
Högstlrkv.... 1rk. 2rk..... 3rk..... 4rk..... 5o.tl.rk.
Samtliga. . . .
1 786 2 157 2 692
31601
1 373 1 737 2 140 2399 2 886 2931
2 284 2 269
956' 1 122: 925x 9751 6001
1 0001 3551
970 959 7702 9401 1 0301
996
| 6781 |
944
xFrekvenser 1_4. 'Frekvenser 5—9.
Tabell 23. Gifta par år 1958 efter bostadsföreståndarens ålder och efter antalet
boende Därav, i %, med Medel- Bostadsföreståndarens Samtliga antal ålder hushåll 2 3 4 5 o. fl. boende per boende boende boende boende hushåll 20—29 år ................ 511 28 42 22 8 3,1 30—34 » ................ 652 17 31 32 20 3.7 35—39 » ................ 748 10 23 38 29 4,0 40——44 » ................ 609 9 24 33 34 4,1 45—49 » ................ 639 14 24 32 30 3.9 50_54 » ................ 594 19 27 28 26 3,7 55—64 » ................ 799 40 31 16 13 3,0 65_ » ................ 633 ' 63 22 9 6 2,6 Samtliga hushåll 5 185 25 28 26 21 40—49 år ................ 1 248 11 24 33 32 4,0 45_54 » ................ 1 233 16 26 30 28 3.8 ................ 21 19 3,4
Tabelllzzt. Antal hushåll med olika antal boende och i olika inkomstklasser1 år 1958 fördelade efter lägenhetens storlek, utrustning och byggnadsår
Lägenhetens utrustning och byggnadsår
Lägenhetens . storlek _ Med cv men Med cv och bad Samtliga Utan cv
utan bad
_1939 1940——
Hushåll med 2 boende, årsinkomst _11 999 kr Absoluta tal
Högst 1 rk ........ 29 13 8 ' 29 79 2 rk .............. 113 32 41 , 60 246 3 rk .............. 43 16 41 39 139 4 o. fl. rk ........ Samtliga
Promilletal Högst 1 rk ........ 58 26 16 58 158 2 rk .............. 226 64 82 120 492 3 rk .............. 86 32 82 78 278 4 o. fl. rk ........ 10 6 34 20 70
Samtliga 380 128 214 276 1 000
Hushåll med 3 boende, årsinkomst 10 000— 18 999 kr Absoluta tal Högst 1 rk ........ 22 3 2 15 42 2 rk .............. 65 23 26 69 183 3 rk .............. 19 9 26 64 118 4 o ll rk ........ 4 2 10 22 38 Samtliga 110 37 64 170 381 Promilletal Högst 1 rk ........ 58 8 5 39 110 2 rk .............. 171 60 68 181 480 3 rk .............. 50 24 68 168 310 4 o. fl. rk ......... 10 5 26 58 99 Samtliga 289 97 167 446 1 000
Hushåll med 3 boende, årsinkomst 20 000_ kr Absoluta tal
Högst 1 rk ........ —— 1 _ 1 2 . 2 rk .............. 10 5 10 39 64 ' 3 rk .............. 5 3 27 72 107 "' 4 o. 11. rk ........ 1 4 46 70 121 [, Samtliga 16 13 83 182 294 l ä Promilletal |, Högst 1 rk ........ _ 3 _ 3 6 ,, 2 rk .............. 34 17 34 133 218 !" 3 rk .............. 17 10 92 245 364 4 o. fl. rk ......... 3 14 156 239 412 Samtliga 54 44 282 620 1 000
1 Indelningen i inkomstklasser har gjorts efter inkomst före skatt.
182. Tabell 24 (forts.)
Lägenhetens utrustning och byggnadsår
Lägenhetens . storlek Utan cv Med cv men Med cv och bad Samtliga "ta" bad _1939 1940— Hushåll med 5 boende, årsinkomst 16 000— kr Absoluta tal Högst 1 rk ........ 2 1 _ _ 3 2 rk .............. 6 6 1 14 27 3 rk .............. 5 10 8 54 77 4 o. fl. rk ......... 1 6 43 126 176 Samtliga 14 23 52 194 283 Promilletal Högst 1 rk ........ 7 4 _ _ 11 2 rk .............. 21 21 4 49 95 3 rk .............. 18 35 28 191 272 4 o. fl. rk ......... 4 21 152 445 622 Samtliga
Tabell 25. Konsumtionen av storlek (mätt genom antal rumsenheter, re) och standard (mätt genom standardpoängl, sp) bland gifta
par fördelade efter hushållets storlek, mannens och hustruns sammanräknade bruttoinkomst år 1958 samt ålder
_ r__ __ _ _ Antal boende/ 34 år 30 49 år 50 59 år 60 år Samtliga
årsinkomst, 1 OOO-tal kronor
Antal Rel Sp/ Antal Re/ Spl Antal Rel Spl Antal Rel Spl Antal Rel Sp/ hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll
2 boende 0,0. 3,00 4,50 _ _ 3,00 1,00 3,24 4,12 3,20 3,83 0,1_ 7 . 2,83 4,83 3,00 2,50 3,22 3,41 3,23 3,98 3,21 3,88 8—11 . 2,92 5,70 3,03 4,62 3,34 4,62 3,48 4,39 3,33 4,64 12—13. 3,08 5,88 3,30 5,17 3,29 4,29 3,62 4,78 3,36 4,95 14—15. 3,15 6,40 3,26 6,53 3,70 5,57 3,78 5,53 3,53 5,90 16_17 . 2,56 5,94 3,42 5,58 3,60 5,00 4,22 4,35 3,52 5,15 18_19 . 3,18 6,41 3,56 6,16 3,76 5,82 4,19 5,42 3,63 6,00 20—23 . 3,12 7,00 3,61 6,14 3,50 5,31 5,27 6,00 3,67 6,28 24—31 . 3,69 6,94 3,87 6,70 4,57 7,14 5,25 6,15 4,34 6,68 32_39 . _ _ 4,43 6,57 5,12 6,87 6,23 6,38 5,46 6,57 40—47 . . _ _ 5,00 8,00 4,20 6,40 5,75 6,62 5,12 6,81 48— . . . _ _ 6,00 8,00 3,00 1,00 6,25 6,38 5,90 6,00
Summa
3 boende 0,0. 0,1_ 7 . 8—11 . 12—13. 14—15 . 16—17. 18_19. 20—23. 24—31. . 32_39. . 40_47. . 48— . .
Summa
n ..
_ n .. ...-...
vmmmmévwvmmm
..
LÖNOOOIINOOMQ'OOO NLOUOWQWQHQOOOXO
Tabell 25 (forts.)
Antal boende/ ' —34 år » 35—49 år 50—59 år 60— år . Samtliga
årsinkomst, . 1 OOO-tal kronor Antal Rel Sp/ Antal Rel Spl Antal Rel Spl Antal Rel Sp/ Antal Rel Sp/
hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll
4 boende 0,0 . 0,1_ _7 .
. . 2 3,50 8,00 3 4,33 5,33 1 2,00 1,00 . . 7 2,71 5,43 22 3,59 4,36 22 4,00 5,23 . . 72 3,15 5,10 93 3,65- 5,40 51 3,80 4,70 12_13 . . . . . . . 72 3,15 5,76 109 3,65 5,41 35 4,14 5,03 14—15 . . . . . . . 42 3,48 6,19 84 3,75 6,31 24 4,21 5,67 16—17 . . . . . 28 3,43 5,96 80 3,82 6,59 23 3,78 5,35 18—19 . . . . . . . 18 3,56 7,17 60 3,92 6,48 15 4,73 6,00 20—23 . . . . . . . 27 3,63 7,00 89 4,21 6,67 21 4,10 6,67 24_31 . . . . . . . 18 4,50 7,33 72 4,94 7,32 29 5,10 6,72 3 5,00 8,00 27 5,69 6,92 11 5,18 6,18 1 6,00 8,00 8 5,75 7,38 8 5,38 6,62 7,00 6,00 18 5,67 7,00 2 6,00 8,00 16 6,38 7,19 5 6,80 7,20 6,33 6,67 26 6,42 7,19
292 663 245 103 1 503" "
4,17 4,33 12 3,92 4,92 4,03 3,38 83 3,80 4,30 4,08 5,08 241 3,58 5,13 4,38 4,38 224 3,59 5,43 4,00 5,67 156 3,76 6,15 5,00 7,00 134 3,76 6,25 5,00 5,38 101 4,06 6,44 3,00 8,00 138 4,07 6,75 6,12 6,25 127 4,99 7,12 6,00 6,50 43 5,40 6,63
MN
commoocomw—aoN—m
5 0. fler boende 4 0. fler boende2 ' 0,0. . . . . . . 2 5 50 7,00 3 4,67 5,33 5 3,80 3,60 8 4,38 4,00 12 4,50 4,50 0,1_ 7. . . . . . . 7 3,14 4,57 26 4,27 4,31 25 4,52 5,24 49 4,39 3,39 75 4,43 4,44 8—11. . . . . . . 50 4 14 5,98 108 4,21 5,55 37 4,59 5,70 42 4,17 4,62 212 4,27 5,55 12_13. . . 38 4,03 5,89 119 4,47 6,08 37 4,43 5,51 17 4,65 3,94 203 4,40 5,83 14—15. . . . . . . 24 4,25 6,96 70 4,28 6,40 24 4,29 5,50 11 4,27 5,00 123 4,29 6,24 16—17. . . . . . . 15 4,00 6,60 69 4,45 6,29 20 4,55 6,15 6 5,50 6,50 107 4,45 6,30 18—19. . . . . . . 10 4,90 7,30 31 4,32 6,29 14 4,43 6,57 10 5,20 5,50 57 4,51 6,53 20—23. . . . 11 5,00 7,73 48 4,85 6,50 14 5,07 7,14 3 6,33 5,67 75 5,00 6,75 24_31. . . 5 5,60 7,60 48 5,21 7,00 18 5,67 6,44 11 5,82 6,55 74 5,34 6,91 32—39. . . . . . . 3 5,00 7,33 34 5,74 7,35 13 6,92 6,77 2 6,00 6,50 50 6,00 7,20 40—47. . . . . . . 1 6,00 8,00 17 5,70 7,29 8 6,62 7,50 3 6,67 5,67 28 6,04 7,18 48_ . . . . . . . 1 6,00 6,00 23 6,91 7,26 14 6,93 6,21 6 6,50 5,87 41 6,88 6,71 1
Summa 167 596 229 168 1 057
1 Standardpoäng 1 har getts lägenheter utan cv, byggda före 1920 och standardpoäng 8 lägenheter med cv och bad, byggda efter 1951. Jämför tabell B: 2: 1. 2 För de äldsta lägenhetsinnehavarna har hushåll med 4 och fler boende slagits samman till en grupp.
Tabell 26. Konsumtionen av storlek (mätt genom antal rumsenheter, re) och standard (mätt genom standardpoängl, sp) år 1958 bland enpersonshushåll, fördelade eller lägenhetsinnehavarens kön, civilstånd, inkomst och ålder
-—- 34 år 35—49 år 50—59 år 60 —-— år Samtliga
Civilständ och kön årsinkomst Antal Rel Spl Antal Rel Spl Antal Rel Spl Antal Rel Spl Antal Rel
före skatt, 1000-tal kronor hus- hus- hus- hus- hus- hus— hus- hus- hus- hus- hus- hus- hus- hus- håll håll håll håll håll håll håll håll håll håll håll håll
Icke gilla män
Ej taxerad . . . 0.0. . . . . 0,1— . . . . 4— 5__ 3— 10--11 12—15 16—19 20—23 24— .
Samtliga
G= N
3.0 2,5 — 1,8 1,7 2,7 2,6 2,2 2,9 2,2 2,0 2,5 2,3 2,3 2,9 2,0 3,5 3,2 2,4 3,9 3.0 2,7 4,0 3,1 3,5 6,0 3,5 — — 4,7 3,3 5,0 2,5 3,0
H
womhmqmvomoo Hmmm—NHNNNM NCDIDOBOOOWN HH
LOOIÖHQOOHQCDCOQ NH
rsmoov—Mq—zocwn— HNNNNNNNNMM
!# HNmäle—Hmlb NH mmwou—acqcohmoo Q' HNNNNNNNNMCFJ N
"3. N 01 5 N co 02 N :p c:
Icke gilla kvinnor
Ej taxerad . . . 0,0 0,1— 3 4— 5 . . .. 6— 7 . .. 8— 9 10—11 12—15 16—19 5.7 3 3,3 2,9 74 17 2,8 2,4 167 37 2,4 2,7 215 14 2,1 2,8 136 32 2.4 2,9 183 33 2,4 3,0 221 27 2,3 4,1 131 42 2.7 3,8 135 12 3.6 3.5 48 20—23 7.0 2 3,0 4,4 , 11 6.4 24— . — 6.9 3 4,7 4,0 5,5 18 6,1
4,4 1,9 222 2,6 4,4 609 2,9 4,4 1 339 2,3 4,5
6,5 5,4 3.8 4,1 4,4 4.6 5.0
WOCDMGJQOOOMOD
5: 5,4 6,4
MQGDGDNQNVOQQD HNNNNHNNMMM
ammmqmqwho HHHHHÄHHN” "NH—"HÄNNNN
*”. "4
Samtliga
! standardpoäng 1 har getts lägenheter utan cv, byggda före 1920, standardpoäng 8 lägenheter med cv och bad, byggda efter 1951. Jämför tabell ; B:2:1. 01
Tabell 27. Hyresprocent, hyresökning, inkomst och hyra per hushåll bland gilla par, flyttare och övriga, fördelade eller hushållets % storlek och mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960
Hyresprocent Årsinkomst per hushåll Årshyra per hushåll
Hyresökning Flyttare 1 % Flyttare Alla Före Efter Kvar- Flyt- Före Efter Före Efter
flytt— flytt- lilyrå boende tm flytt- flytt- flytt- flytt- ning ning a ning ning ning ning
Region/antal hoende/ årsinkomst,
1 OOO-tal kronor
Västerås 2 boende
—11........ 25,3 . . . . . . 7526 . . 1901 . . 2062 . 12—15. . . . . . .. 15,2 11,52 18,62 14,4 15,9 622 10 13 528 14 3492 13 694 2 055 1 6552 2 6702 1 974 2 180 16—19. . . . . . . . 12,2 10,52 17,32 11,7 13,8 652 19 17 785 17 9052 17 823 2 172 1 8852 3 0982 2 080 2 468 20—23. . . . . . . 9,7 10,01 19,71 9,8 11,2 971 15 22 128 22 4971 22 182 2 155 2 2601 4 4401 2 170 2 490 24— . . . . . . 10,2 8,8 13,7 9,6 11,6 56 20 31 907 33 233 32 430 3 255 2 936 4 548 3 129 3 765
3 boende
—11 . . . . . . . . 25,5 25,9 38,7 25,7 31,8 49 24 8 599 8 707 8 650 2 194 2 258 3 371 2 221 2 750 12—15. . . . 17,3 14,4 22,9 16,4 19,1 59 16 14 217 14 756 14 382 2 465 2 120 3 383 2 360 2 746 16—19. . . . . . .. 13,9 12,7 21,6 13,5 16,4 70 21 17 949 17 912 17 937 2 501 2 269 3 871 2 426 2 946 20—23. . . . . . . . 13,2 11,1 17,0 12,4 14,6 53 18 21 971 22 420 22 135 2 894 2 494 3 810 2 748 3 230 24— . . . . . . .. 11,4 10,6 14,9 11,2 12,1 41 8 32 109 29 497 31 555 3 665 3 116 4 392 3 548 3 819
4 boende
-—-11. . . . . . . . 27,3 22,71 33,01 26,3 28,7 451 9 8 290 113551 8 847 2 266 2 5821 3 7501 2 323 2 536 12—15. . . . . . . . 15,6 15,6 24,5 15,6 19,2 57 23 14 509 14 425 14 475 2 268 2 246 3 538 2 259 2 786 16—19. . . . . . . . 13,6 12,6 20,5 13,1 17,4 63 34 18 121 18 081 18 099 2 471 2 280 3 704 2 365 3157 20—23. . . . . . 13,8 11,42 18,62 13,3 14,9 632 12 21 955 22 0622 21 979 3 043 2 5272 4 1002 2 928 3 278 24— . . . . . . . . 10,0 9,3 15,3 9,7 11,9 64 23 37 708 33 346 35 982 3 758 3 093 5 099 3 495 4 286
5 0. fler boende
-—11. . . . . . . . 31,2 25,2 37,8 28,6 34,0 50 19 7 661 9 524 8 348 2 388 2 398 3 606 2 392 2 835 12—15. .... 15,3 17,0 25,9 15,9 19,2 52 21 14170 14 461 14 276 2171 2 454 3 746 2 274 2 744 16—19. . . . . . .. 14,0 13,8 22,4 14,0 17,0 62 22 17 681 17 877 17 750 2 483 2 470 4 007 2 478 3 021 20—23. . . . . . . . 14,8 12,7 17,7 13,8 16,2 39 18 22 169 22 078 22 125 3 283 2 795 3 900 3 046 3 582 24— . . . . . . . . 12,8 11,3 16,0 12,5 13,5 42 8 37 731 31 288 36156 4 830 3 546 4 998 4 517 4 872
Tabell 27 (forts.)
Årslnkomst per hushåll Årshyra per hushåll
Hyresprocent Hyresökning
Region / antal i % boende / Flyttare Flyttare Alla
årsinkomst . Kvar- Flyt- .. .. ' Före Efter Fore Efter Fore Efter 1 OOO-tal kronor flytt— flytt— lila);- boende tare fly &_ flytt— flytt- fly &_ ning ning ning ning ning ning
Skellefteåområ- det, tätorter 2 boende
—11 . . ' 7 206 9 0642 7 690 12—15. . 13 928 14 958 14120 16—19.. 17519 181321 17683 20—23. 21 8801 22 2371 22 0142 24— . . 35 580 28 3481 34 192
3 boende
——11. . . 8 451 10 4881 8 768 12—15. 13 728 13 427 13 656 16—19. .. 17418 17 663 17502 20—23. . . 22 027 21 482 21 809 24— . . . 34 906 31 539 34 033
4 boende
_11... 8460 101201 8625 12—15. .. 14 229 14 681 14 314 16—19. .. 17815 17 775 17 792 20—23. 22 0401 21 9222 21 9662 37 464 32 674 36 065
5 0. fler boende
_11. 7 842 7 8922 7 850 12—15. 14 080 14 247 14 120 16—19. 17 522 17 6501 17 533 20—23. 22 1882 21 6401 22 078 24— . 42 488 25 3901 41 764
Tabell 27 (forts.)
Hyresprocent Årsinkomst per hushåll Årshyra per hushåll
Hyresökning I Flyttare i % Flyttare Alla
Region/antal boende] årsinkomst, Kvar- 1 OOO-tal kr boende
Kvar- Flyt— Flyt- boende tare tare
Före Efter flytt- flytt— ning ning Före Efter Före Efter flytt- flytt- flytt- flytt- ning ning ning ning
Ljungbyområ- det, tätorter 2 boende -——11. . 22.2 7 811 3 9421 7 044 12—15.. 11,6 13 745 14 3351 13 823 16—19. 19,92 17 7282 19 5301 18 0282 20—23. 9,8” 21 7902 23 0841 22 143 24— . 13,42 24 9342 —— 24 9342
3 boende
———11 . . 25,0 11 532 9 1502 10 738 12—15. . 14,6 14 340 14 8693 14 473 16—19. . 13,3 18 004 17 8082 17 953 20—23. . 10,7 21 220 221831 21413 24— . . 10,12 32 7962 32 5651 32 719
4 boende
—-—11. . 18,5 9 750 9 6001 9 736 12—15.. 13,2 13 781 13 6862 13 747 16—19. 13,1 17 841 17 9222 17 856 20—23. 11,52 21 8782 21 8051 21 864 24— . 10,0 41 448 54 7451 43 348
5 0. fler boende
_11. . . . . . . . 26,6 27,61 30,01 26,8 27,3 91 2 9 541 10 6501 9 734 2 540 2 9361 3 1951 2 608 2 654 12—15. . . . . . . . 14,8 17,6 25,2 15,7 18,2 43 16 14 065 13 905 14 011 2 087 2 443 3 501 2 206 2 558 16—19. . . . . . . . 13,8 12,31 20,01 13,6 14,7 631 8 17 924 17 9801 17 931 2 480 2 2111 3 6001 2 443 2 635 20—23. . . . . . . . 12,02 13,41 19,61 12,32 13,62 461 112 21 4772 20 8301 21 3332 2 5672 2 8001 4 0801 2 6192 2 904, 24— . . . . . . 10,4 9,91 16,11 10,3 11,9 621 16 33 981 32 7481 33 652 3 535 3 2521 5 2801 3 460 4 000
1 Frekvenser 1—4. ” Frekvenser 5—9. . Uppgift ej tillgänglig.
Statistiska centralbyråns % utredningainstitut Frågeformulär. Fack Stockholm 27 P 31,9
BOSTADSEFTERFHÄGAN 1961
Loko nr: Pue nr: Ip nr:
......o-u-n... ...-......uuuu null-econo-oa-
Intervju den från kl. till kl.
....../...... ......... ..."-......
D bostadsföreståndaren Intervjuperson: [] enbart hustrun
D båda makarna
Tag först fram UB (= det ifyllda folk— och bostadsräimingsfomuläret) och kontrollera, om det är samma hushåll, som vid räkningstillfället; om hushållets sammansättning har ändrats eller om lägenheten har änd— rats. Om det är ett annat hushåll, som bor i lägenheten, ifylles per— sonuppgifterna på en ny folk— och bostadsräkningsblankett. Övergå där-* efter till den egentliga intervjun.
I. TIDIGARE BOSTADSFÖRHÅIIANDEN M. M.
Fråga nr
Alter— nativ Markerna av Loke utan fråga enl. UB
Bostadsföreståndarens kön? Man
Kvinna
G (D ni. [nu & & & Oi ON &” C ma #: K! 0) H
Markerae av Loke utan fråga enl. UB
Eostadsföreståndaren är
ogift och född 1926 eller senare
ogift och född före 1926
gift
änka, änkling eller frånskild (= förut gift)
Anm.: .........................;......................................
u...............-...-....-.o-nu-u-c-unuon..........-.--------.........
Fråga 3—# ställes till ogifta f. 1926 el. senare? Hur länge har Ni bott här i ..... qus bostadsort ? Är född här
Inflyttad år .............
. Anm...................................................................
---.....-.-...-..oc-n-..-...-nuu........o-nu......-|-.-.--n-.--.oco.o-
Bor någon av Era föräldrar här i ..... I-zs bostadsort ? Nej
Om JazHur stor är Era föräldrars (Er fars/mors) lägenhet? 1 rum och kök eller kokvrå, enkelrum, dubblett 2 rum och kök
3 eller flera rum och kök
Anm.: ................................................................
uu-uont...-Innoooooo-u-ulcluul-oo.|l|||-ul|]...|In|lll|oo|olo|nlunctlc
Gå t. 9
Gå t. 12
Har Ni haft någon annan lägenhet innan Ni fick den här? Ja Om nej: Vilket år flyttade Ni in i /övertog Ni/ den här lägenheten?
År: ......o....-...
Anm.: ................................................................
...oo........--o--.-.n.-n-.-c..o----o..o...............nu-nooo-nc-u-u-
Fråga 6—8 ställes endast till gifta och förut gifta
Flyttade Ni omedelbart efter Ert giftermål in i en lägenhet som Ni själva disponerade (ägde, hyrde direkt av Värd, innehade med bostads— rätt)? Ja
Om nej: Hur länge saknade NI lägenhet? Högst ett halvt år Mer än ett halvt men högst ett år
Mer än ett år
Anm.: ................................................................
onou-o-nu.r...-n....unnuocn...-.cn....nu.....-u......o-.---..u.-.----o
Hade Ni själv eller Er man/hustru någon lägenhet innan Ni gifte Er?
Om flera äktenskap: före nuvarande äktenskapet?
0 Nej, ingen 1 Ja, endast hustrun 2 Ja, endast mannen 3 Ja, båda Anm.: ................................................................ 8 Har Ni haft någon annan (gemensam) lägenhet än den här sedan Ni gifte Er Om flera äktenskap: under det nuvarande äktenskapet ? 1 Ja Gå t. 12 Om nej: Vilket år flyttade Ni in i den här lägenheten?
Inflyttad år: ..................
Anm.: ................................................................
o'-|.|||-00000...till-ooDen...ooo-|ooo.|.Il'ooononccocoutoo...-lillan-
bakåt till 1950 (samt vid slutet av varje längre tillbaka än från den tidpunkt då ( het /- Ni gifte Er)?
[Endast om 521 el.4831 ställas frågorna 9-11]
Sedan skulle jag vilja veta hur Ni bott vid slutet av varje år från 1960 och
åre--riod dessförinnan), dock ej
Ni först hade egen lägen-
Kol. &: Kol. : Kol. 5 Kol. 5: Kol. 7
o . :
[Frågorna till kol. 2.8 gäller varje lägenhet Bf/makarna haftj
Kol. 2: vad var det för hustyp? (Enfamiljs-, tvåfamiljs- eller annan hustyp)? Hur många rum var det? Hade Ni kök eller kokvrå? Hade Ni centralvärme? Hade Ni vattenklosett? Hade Ni eget bad- eller duschrum? Vär bodde Ni? Namn på stad, kommun el. dyl.
Uppgift om antal boende i kol. 9 ifylles för slutet av varje är oberoende av om Ip bytt lägenhet eller inte.
Kol. 9: Hur många bodde i lägenheten vid slutet av.år
00.00.0000...-
Koder till tablån: Kol. 2= hustyp: Enfamiljs-, tvåfamiljs- eller radhus = 1
Annan hustyp - 2
Om samma lägenhet under flera år: även om samma lägenhet som enligt UB. Om samma antal boende flera år: Upprepa siffran på varje rad i kol. 9. Kol. 4-7: Om kök eller kokvrå resp. centralvärme, wc, bad- el. duschrum fanns, kodas i resp. kolumn med 1. Om någon av uppräknade saker saknades kodas med 0.
Markera med S i kol. 2. Detta gäller
1 2 j ' 4 45
_,
7 8
9 10
Kök kv.?
Antal rum?
Hus- C.v.?
År typ?
Rad
W.c.? Bed/ duscha rum?
Bostadsort?
Antal boende?
Anmärkningar:
1960 1959 1958 1957 1956 1955 195u 1955 1952 1951 1950 12 1945 13 1940 llp 1935 15 1950
ont...-ooo1ooooopooooo
ooooqcooooqoooolnooooo
nu......ool-oooohooooo
l...-oooooqoonoobolooo
suuooooooodveuoonocu-o
Poooqcoooolooooooo-ooo
XD CD _q ON kn #: &» h) PJ
|...qooooo-ooooolnonaa
10 11
bo...—oooncoooo-nouubo
|... Coctean-deonob-oo
DDOOIPOJOODIOIIIFCIIOI
loooooooooooooocboaoov
loop.-oooooooooo-ooool
LICODOIDICUOlOCDIOCOIO
bocooo
.co.u-
so....
I.....
no.-oo
booooo
no...-o I...... nosen.! Lenos-o p...... D...... pose... I...-oo I...... I......
po-oooo
ho...-c Poooooo
bottensatsen- benen...-coo- henne...-ooo. lo...-ooooeoo |||-ooooooooo too...-nuo... loopooooaouou Lon-onoooouo- I......cooioc besannas.-no.
Iaco-oooonooo
ro...-....q-c Protocol-op.. leo-.aouon-oo
|||-ooo... ooo-oci... DI...-.... nuo-no.... I.....OIUO loco-oo... potent.-.- henne.-sn. loco-ll... polo-ago.-
pou-o....-
...nu-ou- .co.cc...
Doe.-olo.-
boooooooooooo-no...-cout... noooaoooooooo-o-o...-nun..- I......OCOIQ......IOOIOI... loco-000000...ooooooooooooo e'odooooo-ooo-o-oouoo-nano. n...-oanoono-o-oo...nu-n... IIOOODODIOOOOOIoooooloioooo POQCOCDOCIOOI......DCIIDODI I......DCO...'...'..IOUIIOO |...I....I..I......OCCOOCOD
I......CICIOOOOC......COOCO betan.-ooo...-too...-'no...
loloooooooooo-soul.-neon..-
Anm-3 DI......IIOOO-liI....IOCOIOOOOOOOOOOCCIO......l...Och......CCIIDIOIOODOOOCIOli......lt
Anser Ni att förändring av Ers (familjens) inkomster spelat någon av— görande roll vid Er (senaste) flyttning?
Nej
Qm_jgz Hade Ni (familjen) fått högre eller lägre inkomst?
Högre inkomst Lägre inkomst
. Anm.. ...................................................................
o...-unnooonl-uss-s'o-nu.|.-.....-nu.sno-||.-cse...locoooouooolloollonolo
:= &» m H
& GNKH
Anser Ni att något av följande har varit en viktig bidragande Orsak till Er (senaste) flyttning? Overlämna kort 1 till Ip
[Alternativ 1—8 läses upp. Flera alternativ får markerasij att lägenheten var för liten?
eller för stor?
att lägenheten var för dyr?
att lägenheten var för omodern?
att Ni ville ha närmare arbetsplatsen ? att Ni ville bo mer centralt?
att Ni ville bo i en annan hustyp (enfamiljshus, radhus, tvåfamiljshus, flerfamiljshus)?
att Ni inte trivdes med bostadsområdet?
Vilket anser Ni vara huvudorsak till flyttningen?
[ange alternativ nr el. om annat än 1—8 anteckna Ipzs svar]
Alternativ nr: Ip:s svar:
n...-......o-o- ...-.nu-c|-neon-ononnnno-c-nnnc-o.
|o-I.usoo-oss.....-cute.-olos-||.no..u...-...l-uuclnooosnsoiloonluolio-||
Ingen orsak kan anges
Anm.. ....................................................................
...-...nu-u-oouuu......u-c-nucnonoun-|.coo-nu:lynne.-n...oc...-...oo-nu-n-
OXU'I-JrUMH
På vilket sätt skaffade Ni den här lägenheten?
[Alt. 1—6 läses upp: Flera alt. får markeras | Har Ni
byggt eller köpt huset? [utesluter följande alternativ] övertagit lägenheten/huset av föräldrar eller sterbhus? utesluter följ— ande alternativ erhållit lägenheten genom Er arbetsgivare?
erhållit lägenheten genom byte med annan lägenhet?
erhållit lägenheten genom bostadsrättsförening, som Ni var medlem i? erhållit lägenheten genom kommunal bostadsförmedling eller annat kommunalt organ?
har erhållit lägenheten på annat sätt, nämligen: ......................... Anm.: ....................................................................
clue-loco.-nunna-ooilossso-ooaulo......ulveoscooo-oslulnssools.a.s.-sousc-
13
|Om huset är byggt 1950 eller senare enl. [Ef]
Var huset nybyggt, när Ni flyttade in (är Ni det första hushåll som flyttat in i lägenheten)?
Nej
Ja
Anm.: .....................................................................
o...-u......-......o-n...-........-.-o..o-...-......ooacunu...-............
lä
Gå t. 21
[Markeras av Loko utan fråga enl. UB]
Ip bor i ett enfamiljshus, tvåfamiljshus eller radhus, som Ip själv (eller Ipzs make) äger Ip har annan bostadsform än alt. 1 Anm.: .....................................................................
essensen-|clue-clesooccoe-nsoul.-oh-|...envetet-noen..-soon-suooocoslnsooa-
II. Eostadskostnader
Fråga nr
Alter—— nativ Fråga 15—20 gäller ägare av enfamiljs-, tvåfamiljs— eller radhus (eget hem).
Jag skall nu be att få några uppgifter om värdet av Ert hus och om Era bostnadskostnader. Om Ni har t.ex. köpekontrakt, låneavier eller brand— försäkringsbrev tillgängliga, är det bra, om Ni kan ta fram dem som
hjälp.
Vad är fastighetens taxeringsvärde?
Kronor: ................... Uppgiften är [:] exakt [:] ungefärlig
A . mmm.. o:|n|0.000.luna-||vi||||onanloll-laulu-lltulboonolooa-Jllano:-not....
...-.-."...-oo...cn-..o..u..-..-.|...-u-uon.-u-co.-...-u...-...oo-uno-nuoc-o
16
Vad är husets brandförsäkringsvärde?
Kronor: ................... Uppgiften är [:] exakt [:] ungefärlig
. nnm.: .....................................................................
|1.000Iolo...-||ooocoloouvlnioaalinto-nu).l|||||.-.cetnoloonltltloaouoolc'll
17
Jag skall nu be Er, att så noga som möjligt uppge Era kostnader för bostaden (huset) under ett helt år. För att Ni inte skall glömma någon viktig post, skall Jag gå igenom dem i tur och ordning. Vi börjar med låneskulder och kapital— kostnader.
A. Låneskuld och kapitalkostnad
Låneskuld den Utgifter under 1960 (eller 31.12 1960 beräknade utgifter under ett Kronor helt år), kronor Ränta Amorte— Samma ring ränta +
amorter. Bottenlån i sparbank eller dylikt .............. .................... ..........
... ...-.....-
Statligt egnahemslån .............................................. Andra lån (borgenslån o. dyl.) ....................................... .......... ...................................................................... ..........
Summa ................................................................ .... ..... .
E. Övriga utgifter
Kronor Markeras av Loko utan särskild fråga
(tomthyra) .................... 1 hela året 1960 Vattenavgift ""'*"""""" 2 annan period nämligen ............. Renhållning, sotning ........,.
nu...-nuuunnuuu...-......cono.-.-.-
I I 1 ( Tomträttsavgäld Uppgifterna avser: |
Försäkring ....................
Bränsle .......................
Underhåll .....................
Övriga utgifter: Ange vilka
Ollolnlio'l-lpunllccl|lllool|ulv
......-u....coouoonnuooon-uunoc
Summa .........................
C. [Om tablån ej har kunnat besvaras!
Ip beräknar utgifterna för helt år till följande belopp: Ränta och amortering kronor
..oo-uonu-ncaocuocu
övriga utgifter kronor
Totalt kronor
Anm.. ..............................................................................
cvcoöo'oouolol-oeulnooctloconlluoctolouulvn-l-|nuv|u|o|ooouuuuonnouuu|oo-n-mo-v-olo-o-
Fråga nr
18
Alter- nativ
[Om hushållet har barn under 16 357]
Hade Ni familjebostadsbidrag under år 1960? Nej Om ja: Hur stort var bidragsbeloppet för hela året?
Kronor:
..................... Anm.. .....................................................................
oooooollIlqociooliooouu-|||-.coulunnooocInuOcctlluluuooollo-onoolllloonlclv
19
[Om hushållet har barn under 16 år]
Har Ni familjebostadsbidrag för närvarande? Nej Om ja: Hur stort är bidragsbeloppet per kvartal?
Kronor:
..................... Anm.: .....................................................................
|o-...ooiiulcvcoonoo......coo-oo-ncoiilaooa|.|||...IOODQDOICIOOOInniloonoco
20 Hade Ni under 1960 någon hyresinkomst genom att hyra ut någon lägenhet eller lokal i huset eller genom att hyra ut rum till inneboende? Om Ja: Hur stor var hyresinkomsten under 1960?
Inneboendes hyra 1960, kronor .................
Andra hyror 1960, kronor ......................
Om nej: Har Ni någon hyresinkomst för närvarande? Nej om Ja: Hur mycket beräknar Ni hyresinkomsten till (per år, månad el. kvartal)? Inneboendes hyra, kronor ................ [:] år [:] månad [:] kvartal
Andra hyror, kronor ..................... [:] år [:] månad [] kvartal
. Anm.. .....................................................................
cun-ocnuoooocilu...-coconoooluuu".cn-.nu-Inu-.co.u-..oonoulooolonucorolnopo|
[Om lä:2 (annan bostadsform än eget hem) ställes frågorna 21-27]
Jag skall nu be att få ställa några frågor om Era bostadskostnader för den här lägenheten. Det är bra om Ni kan ta fram kontrakt eller in— betalningskvitton som hjälp.
21 Är lägenheten en bostadsrättslägenhet (insatslägenhet)? Nej Om ja: Hur stor är grundavgiften (insatsen) Yronor Anm.: ................................................................. 22 Hur mycket betalade Ni 1 hyra (avgift till bostadsrättsföreningen) under den senaste månaden eller kvartalet? Om centralvärme finns, skall bränsletillägg inräknas. Kronor [:] per månad [:] per kvartal Om hyra/avgift inte kan anges: Till hur mycket uppskattar Ni hyresvärdet för lägenheten per månad? Kronor per månad Anm.: .................................................................. ......................................................................... Om centralvärme finns 23 Betalar Ni under någon del av året ett lägre bränsletillägg än Ni har
gjort under senaste månaden/kvartalet?
Nej samma tillägg hela året 99.455 Hur mycket betalar Ni för hyra och bränsle tillsammans, när Ni har det lägre tillägget? Kronor: D per månad [:| per kvartal
.nu-nu......o-nu-n
Hur många månader per år betalar Ni det lägre bränsletillägget?
.................. månader (antal)
Fråga nr
24
Alter- nativ [Öm lägenheten saknar centralvärme]
Till hur mycket uppskattar Ni Era kostnader för bränsle under ett helt år?
Kronor
..................... Anm.: ...................................................................
once...-ounecoooin'let-lunoc-noeoeocnlvlo.-ul.-......colouooclclntoclnolc
25 [Om hushållet har barn under 16 år]
Har Ni familjebostadsbidrag för närvarande? Ja Nej
. Anm.. ...................................................................
|Ilnooovooneuiooutonic.-||.l.....luouco.-Ilnetqlnul'ovoloclnloonioolliocl
26 Har Ni några hyresinkomster från inneboende eller genom att hyra ut rum eller lokaler (t.ex. garage) som hör till lägenheten? Nej Qm_ja; Hur stor är hyresinkomsten per månad? Inneboendes hyror per månad, kronor Övriga hyror per månad, kronor
ooo-ooo'ucouocltucooo Anm.: .....................................;.............................
occu-o...-once..-.eu...o...-oo...nuo-non-ooooncnncuuoo-nuonce...-.ono-cco
27 Är Er hyra lägre än som är vanligt för en sådan här lägenhet på grund av att Ni t.ex. är portvakt, hyr den särskilt billigt av släkting eller arbetsgivare eller liknande orsak?
Ja, Ip:s svar
cool......nuIlie-ctionen.!IDG.no-DelnioononlIOOCDODOCOOIIOO
Nej
Anm.: .cn-oo|o-.||.u...ooo.|.-oon|o|.nun-||uno-on...ce...-...ocuuoaoouooo
unuo-c......|o-o..-uooc-ou'uunu...oqc|nooo..c||u...noten.-oouoo-uuoc-oocoo
III. BEDÖMNING AV LÄGENHEI'EN ocn BOSTADSONEÄDEI'
Fråga - Alter- nr nativ Vi skulle nu vilja höra, hur Ni ser på Er nuvarande bostad och det område som Ni bor 1. Ni får här en lista på egenskaper och Ni skall sätta betyg på varje sådan egenskap. Ni får fyra betyg att välja på: * Overl'aimna kort 2 till Ip ** 1 = utmärkt, mycket bra ; 2 = bra 4j 3 = någorlunda bra, acceptabelt.hyggligt, varken bra el . dåligt ; 1I- = dåligt * 1 Vi tar nu egenskap för egenskap och Ni säger vilket betyg eller vilken 4 poäng (med siffrorna l-Ål), som Ni tycker att Er bostad är värd. Loke markerar med 0, när frågan ej är aktuell, med 5 när svaret är "vet ej" eller uteblir. * 28 Hur tycker Ni att Er bostad är beträffande 1. Köksarbete................ o 1 2 3 4 5 2. Personlig hygien.......... 0 l 2 3 ll 5 5. Klädförvaring............. 0 l 2 3 4 5 4. Tvätt och torkning. .. . . . . . 0 l 2 3 4 5 5. Sovplatser................ O 1 2 5 4 5 6. Barnens innelek........... O 1 2 3 4 5 7. Barnens läxläsning. . . . . . . . o 1 2 5 4 5 Anm.: ................................................................... ......O'...I......OI.....OIDI....OICOIIIIOOIIOIOIODICIOI'......IICIIOODI. 29 Hur bedömer Ni bostaden: : 1. Ljudisolering mot grannar? O 1 2 3 4 5 2. Dagsljusbelysning.2 . . . . . . . . 0 l 2 3 4 5 3. Ventilations— och vädrings- möjligheter-?.............. o 1 2 3 4 5 Anm.: ........
Hur bedömer Ni följande egenskaper hos det område som Er bostad ligger i.
0. tillgång till affärer för dagliga inköp? 0 l 2 3 ll 5
1. kommunikationer el. avstånd till affärer, där
Ni kan göra andra inköp? O 1 2 3 A* 5
2. kommunikationer el. avstånd till arbetsplats? 0 l 2 3 1! 5
3. tillgång till lekplatser? 0 l 2 3 14 5
4. tillgång till parker, friområden? o 1 2 3 I+ 5
5. tillgång till parkeringsplatser och garage? 0 1 2 3 14 5
6. trafiksäkerheten för barnen? 0 l 2 3 13 5 7. frihet från bullerstörningar från trafik,
industrier, flyg etc? 0 l 2 3 5 . luftens renhet från lukt, sot, damm. etc? 1 2 3 lt 5
9. bebyggelsens utseende? o 1 2 3 it 5
Beträffande störningar genom buller och luftföroreningar vill jag ha litet utför— ligare uppgifter. Jag skall gå igenom några sådana störningar och för var och en ber jag Er säga, om Ni märker den och i så fall om Ni blir störd eller ej.
Lägger & Om l "lägger märke till" märke till= 0 Störs Ni av detta? Lägger märke Störs Störs Ej svar
Lägger Ni märke till följande till: 1 ej eller
bullerstörningar (oljud): "Vet ej"
A. Buller från grannlägenheter eller
trapphus [Ställes ej till hushåll i enfamiljshus ]
—1. Radio eller TV 0 l 0 l 2
2. Barnskrik O 1 O 1 2
3. Piano eller annan musik 0 1 O 1 2
4. Brus 1 rör och ledningar 0 l 0 l 2
5. Buller från trapphus eller hiss 0 l 0 I 2
6. Annat buller (oljud) 1 huset o 1 o 1 2
B. Buller (oljud) utifrån
l. Industribuller 0 l 0 l 2
2. Flygbuller O 1 O 1 2
3. Trafikbuller O 1 O 1 2
14. Annat buller eller oljud utifrån _O 1 O 1 2
Fortsättning på 31 på nästa sida
oc...-...co-ooonu...-n......n-noocon.-hoc..-
.co-ooluooliluvlloouolonlolonloonuccoll-|||.
Eprts,_på_£råga 31 ej märke till: 0 Störs Störs Ej svar märke till = 1 ej "Vet ej"
C. Luftföroreningar
1. Matos från grannlägenheter O 2. Dålig lukt från industrier i närheten 0 3. Damm eller sot från industrier i närheten O
4. Andra luftföroreningar 0
m M
F' F' H H 0 o o o FJ F' H H m
see...-nu......-u.......-n...|nu.nu..ou..-nu......-u...-npooouoqinunu.-......
IV. Flyttningsfrågor och bostadsönskemål
32
t. 58
Funderar Ni på att flytta inom den närmaste framtiden? (De närmaste åren)
Nej
Ja
Anm.: ............................................................
010000.-oc...--lll-ooononoonononloloDI...-...IOODIIIOIOIOOOI|||...
33
P'KJ m H
När skulle Ni vilja flytta?
Omedelbart (under första halvåret av 1961) Under andra halvåret av 1961 Under 1962
Efter 1962
. Anm.. ............................................................
Oclo.I.ICool.!D.COOOOIOoco'oc|||ooo-coconut-oloclcootolooonolo-OI!
Funderar Ni på att flytta till annan ort? Ja
Nej
Anm.: ............................................................
oc...-..oouououoouupgo-o-.cnno...-n-o..-o.-nu..-conooooo-no-no-onv
35 Till vilken ort tänker Ni flytta?
[Namn på staglAkommun el.dyl. anges!) ................................
Anm.: ................................................................
Beror Er önskan att flytta på någon förändring av hushållets (familjens) storlek, eller av familjeförhållandena i övrigt (t.ex. giftermål, dödsfall eller skilsmässa, att hushållet blivit större eller mindre, eller att något barn behöver eget ram)?
Gå t. 59 1 Ja, giftermål 2 Ja, äktenskapet är/blir upplöst (genom makens död, skilsmässa) 3 .Ja, hushållet har blivit/blir större Ä Ja, hushållet har blivit/blir mindre 5 Ja, hushållets storlek oförändrad, men något barn behöver eget rum 0 Nej, intet av ovanstående skäl Anm.: ................................................................ 37 Anser Ni.att Er önskan att flytta helt eller delvis beror på förändring av Era (familjens) inkomster? 0 Nej 95_ÄEF Har Ni-fått eller-kommer Ni att få högre eller lägre inkomst? 1 Högre inkomst 2 Lägre inkomst Anm.: ................................................................ ...................................................................... 38 Anser Ni att något av följande är en viktig bidragande orsak till att Ni funderar på att flytta? 1 Att lägenheten är för liten 2 eller för stor 3 att lägenheten är för dyr 4 att lägenheten är för omodern 5 att Ni —vill bo närmare arbetsplatsen 6 att Ni vill bo mer centralt 7 att Ni vill bo i annan hustyp (enfamiljshus, radhus, tvåfamiljshus, flerfamiljshus) 8 att Ni inte trivs med bostadsområdet
Vilket anser Ni vara huvudorsaken till flyttningen?
[Ange alternativ nr el. om annat än 1-8 anteckna Ipzs svar
Ipts svar:
ooooo.|.-.nooon-uoocu-cncuoocnnouo
Alternativ nr
von-no...-
no,-oo..c-o.-soc-octoo...-ucuunuoooo-ueco-oo.-nu-oeuouqcoacnunoo-o-n-n-
Anm.:
Ingen orsak kan anges
Har Ni redan skaffat en annan bostad, sön Ni skall flytta till? (T.ex. fått kontrakt eller bindande löfte om ny bostad, börjat bygga eget hem el.dy1.)
Gå t. 43 Nej Ja Anm.: ................................................................. [Om lägenhet redan har anskaffats? #0 vad är det för typ av hus och lägenhet Ni skall flytta till? 1 2 3 Hustyp Storlek Utrustning lägenhet med: Enfamiljshus, radhus 1 Enkelrum 2 1 rum och kokvrå centralvärme och Tvåfamiljshus 3 1 n " kök badrum Flerfamiljshus # 2 " " " centralvärme utan 5 3 " || " badrum 6 4 " " " Lägenhet utan 7 5 " " " centralvärme 8 Annan lägenhets- storlek, nämligen ...II.......II..'.. AM.: I......C.I|||".C..l.....I...........I......I......IOIICI'.....I.' '...l......l...|.............I.ll....-'...I.I.....IIIOII..OIOIJIJIIOOII 41 Är det en lägenhet som Ni själv kommer att äga eller inneha med bostadsrätt (insatslägenhet)? Nej
'n..-||con....co.cc-unoeuo-o-o'o-nao..-n-uno-occuuouconsuuuuuuunc-.oD-uun Ja, kommer att äga huset/lägenheten Ja, kommer att flytta till bostadsrättslägenhet
0.0-|louloiiooloouvccsooon-Del-||
Om 1 eller 2: Hur stor är Er kapitalinsats (grundavgift till bostads- rättsförening eller egen insats i egethem)'för lägenheten/huset? Kronor
Anm.: ............................,.....................................
Gå t. 58
Skall Ni flytta till ett nybyggt hus? (Är Ni det första hushållet, som flyttar in i lägenheten)?
Nej
Ja
Anm.:
l-ot....Ilooolluoo'ousleos--no.0IoIonll.l.|.'o|lc||lo...-Ollloin
oc0...100.100.on...-0||.oooolccnooooo-oo.!|OOOUIJOCDIlDIIDIlli-III....
Är Ni anmäld som bostadssökande vid kommunal bostadsförmedling eller
hos annat kommunalt organ? Nej Ja
Anm.: co..nu.co.....n...-no...'...|.|.non-c|o'.non-oocouocooeo-Jnoeoo.
n||o-nnoc|...oooolev...-onuoucon|nnuuut.om-nu....-oooeoounnou-uo-eJJ-e
44
*: XM m H
Har Ni vidtagit någon annan åtgärd för att flytta? (T.ex. sökt bostad genom arbetsgivare, hos något byggnadsföretag eller bostads-
rättsförening, skaffat tomt till egnahem eller anmält Er som sök- ande till egnahemstomt)?
[Flera alternativ kan markerasll
Söker bostad genom arbetsgivare
Söker bostad hos byggnadsföretag, fastighetsägare e1.dy1. Har köpt tomt eller anmält Sig som sökande till egnahemstomt Har vidtagit annan åtgärd, nämligen
.uco-occuoooonnoonoo-oa-ooo—enou-
3oc|o|...o|n...-...co-eeluooo...-a.-our-ooo.-:coooonooeeooono-lcunnnu
I....loovcillutsett-l......l....0..I.I.||||||Dl....lolbloilillolltolf
Har inte vidtagit någon åtgärd
Anm.: en...-Doeouonloenoe-o.ooouenconoouocoooloocooooeoolcnoen-no....
n|nunec-oocneonouooooenccvooo-|.otto-oo||.t.....oceooooe-nuo-loueoeoo
Fråga Alter- nr nativ När Ni svarar på. följande frågor om Era bostadsönskemål, skall Ni för- söka att inte känna Er bunden av de nuvarande svårigheterna att få tag i 'den bostadstyp, som Ni vill ha. Men Ni bör hålla Er till vad Ni tror, att Ni kan klara ekonomiskt. "45 Kol. 1: Skulle Ni helst vilja flytta'till enfamiljshus, radhus, två- familjshus eller flerfamiljshus (hyreshus)? 1, Kol. 2: Hur stor lägenhet vill Ni helst ha? i Kol. 3: Vill Ni ha en lägenhet med badrum? ! Ozu-nej: Vill Ni ha en lägenhet med centralvärme? " i 2 3 ? Hustyp Storlek Utrustning Gå t. % l Enfamiljshus/ 1 leelrum Ej 1 Lagenhet med: radhus 2 1 rum 0. kv enfa- l Badrum Gå t. 51 2 Tvåfamiljshus 3 l " " kök miljs- 4 2 " " " hus 2 Centralväme Gå t. 53 Flerfamiljshus utan badrum , 5 3 rum 0. kök- Gå +,, 55 Vet inte, spelar 6 4 " " " ; lägenhet utan ingen roll 7 5 " " " centralvärme 8 Annan storlek, nämligen u..."... Anm.: o...-....en-...connnosoo-o-...ocoqeonunocoooooo-oooolooeooson.-enece |li...-III.II....OI...II'.CCI...'I.I.....IlDIICUICOOOIOOOOOG.....UODCUOOD," _1', [Om _55 kol. 1:l ställes frågorna 136-BOJ % Jag har här några exempel på ungefärliga egna kapitalinsatser och års- kostnader för enfamiljshus som byggs för närvarande; m' Skulle Ni vilja skaffa ett hus till ungefär de kostnader, som-har an- givits för något av husen på kortet? 0 Nej Gå t. 49 om :a: Vilket av husen? Nr 1 tablån o...-...IODOCIODIII
Anm.: |to|.I......ltlooocloltontooil.I...|||OICIIIIOI.loluoouttcooctiltni
.||......|....OIIOOOID.C.....OIOIDII.'CII..l'lIOOIIOICODODOIIIDIIIIDUODOO
147
Iiur stora anser Ni- att Er egen kapitalinsats och Era årskostnader högst får vara, om Ni skaffar ett eget hus? Kapitalinsats, högst kronor
ou-eouooncuo-unoeeeooeo
Årskostnad (räntor, amortering, bränsle o.dyl.) högst kronor
.cnuoooceco- Anm.: ololllllcctolclolooonn'coulnonotloocvloiovouoDJ.-...I-ooooouotocccll
.o-oneocen-o....ooo-...ce-o-uooeeooo-|.nu...|u||..-'na-..o-nuoooucee-oooec
#8 Räknar Ni med. att köpa ett äldre hus?
Gå t. 58
1 Ja Nej, tveksamt Anm.: ................................................................... l+9 Räknar Ni med att kunna minska behovet av egen kapitalinsats genom att göra en del av arbetet på. huset själv? 0 Nej 1 Ja Anm.: .........................,.......................................... 50 Kan Ni ange någon eller några viktiga orsaker till att Ni vill flytta till enfamiljshus? T.ex. något av följande: Alternativ 1-6 läses, flera alt. får markeras 1 att det är bättre för barnen 2 att Ni vill ha tillgång till trädgård, egen tomt 3 att Ni vill bo på—landet 4 att Ni slipper hyresvärd 5 att man betalar till sig själv, eller annan ekonomisk orsak 6 någon man viktig orsak ...n.................................................................... 0 ingen orsak angiven
Anm.: ...................................................................
ooo-ececco-oo[one.-ou.con-u....necoo-|-uo...-.oeoccuo-onooonuccuoonooo-oo
. Intervjun avslutas
|Om ll5 kol. 1:2 ställes frågorna 51-52_|
Vill Ni skaffa" Er ett eget tvåfamiljshus, eller vill Ni hyra en lägen.. het i ett sådant hus?
eget hus
hyra lägenhet
Anm-: |..ouonococaoooooo-oooe.nuovo...ucuo..|ou0ut.00llcuooo-ccsooanuouoe
no.-|.|-.o'.....oo...o...-o...coocoo...en-o...o....nooooooocecone.-enleoou
Hur stor (hyra/bostadskostnad för Er egen lägenhet i huset) anser Ni att Ni högst vill betala per månad?
Kronor
! ? I...-||.......CIOUOIIIOIOQQO ( Anm.: .-..............u.....u......uno-ooo..-ut'-..........o-eoooonuuoceo
.-.co.cc-u......nog......-..uu.-en......loooo-oooo-nocu...nu-coononooouuun
Intervjun avslutas
Jag har här exempel på ungefärliga hyror i hyreshus och insatser och
avgifter i bostadsrättshus, som byggs för närvarande.
Skulle Ni vilja flytta ”till en nybyggd bostadsrättslägenhgt av den stor-
lek, som Ni önskat?-
Ja, nr på lägenheten ..................
Om nej: Skulle Ni vilja-flytta till en nybyggd hyreslägenhet av den storlek, som Ni har önskat?
Nej
Ja, nr få lägenheten ..................
Anm.: ...co.cc-...cnecoc..co.cc-.c|-ua....uncnone-onoo-cuouooo....oooooooa
..onoouononno...-ooo...co||ue.co.cc-eocen...o.too...-00100...-o...-nonan|.
C) nn
:) nu.
Om Ni under den närmaste framtiden (de närmaste åren) inte kan få tag i annat än en nybyggd bostadsrättslägenhet, skulle Ni då skaffa en sådan för att kunna flytta tidigare än eljest?
Nej
Ja
Anm.: ||u|||-...en-co....ooooollleotonen.-ou-oolocono.a...-o.....cooeoo-o
Alter— nativ Om 53:O eller 5 kol. 1:
Hur mycket räknar Ni med ett högst kunna betala för hyra och bränsle tillsammans per månad?
Ungefär kronor
.................... Anm.: ...................................................................
...oc....-.u...........e.u......-u......--o........o...non...-u......e-o.
Ulm-PUMP
Kan Ni ange någon eller några viktiga orsaker till att Ni har valt att flytta till ett flerfamiljshus (hyreshus)? T.ex. något av följande: att Ni träffar mer folk i flerfamiljshus? Alt. 1-6 läses. Flera
att flerfamiljshus är bekvämare? alt. kan markeras! att Ni vill bo centralt?
att Ni vill ha en liten lägenhet, som bara finns i flerfamiljshus?
_att Ni inte har råd med insatsen för ett enfamiljshus?
. nagonannan orsak Beskriv ..
....u..o.......-.-u.-u..-n...|.......-o......n...-..oo-.o...no...-.....-
ingen orsak angiven Anm.: ..................................................................
-.-....c..o......e....o..oo.........-..-....o......uoocouu...nu-...nu...
57
[Om lp har önskat ) eller flera rum och kök (15 kol. 2zkod 5-7)?
Skulle Ni fundera på att flytta till ett enfamiljshus eller radhus, om det funnes sådana hus att hyra?
Nej
Ja
Anm.: ...................................................................
ecco-...oo-oc-oooouaooo-|ue...-cocoa...-.o-...-..oooucooaoocnuu...a-eu...
_EEV
m—==—uwvu——
rum;-—
Huset är
ett friliggande enfamiljshus ett radhus eller kedjehus ett tvåfamiljshus flerfamiljshus
Anm.: ........co.......u.o....oacc-e.o-o-oou||.....o.-..o...eo.oeo..onooo
Särskilda kommentarer beträffande intervjun eller intervju- situationen: (Om kompletteringsintervju har gjorts med ena maken på vissa frågor
ange detta) ......o................................................
o....-oo-...co-'oocooo.o-co-o..-...-coq----of......o-...-otoo.-noo-ocoeonuo-uno-oooooouoo ...-conocnuo-c-o.uou.oon|.ooo-onouco-o-oncluonoou...-noo-oooooooonooooocoou-ono-con...nu. o..-.....locloooluclltlII|.t...-.uolooooolooocooollot!-||.|Du-no.....oounnunle.-ooncvluo. IOOOOOOOOOOCIODOI...OlliI.louuloul00.000.I....IOQOIIOIOOOOCOC......COUOIIIDIIIIl...-..... nooo...--on.-o.-nu...-noneue-...cunuunnooo-oo...»-uno-o.uc-|u-oooooouuolnoooonu...-...en. ...-...nunu.ooo.nu.ooo-ohenne...-.oc...-coco-n-oo|.uoooooolou-ooooouoooloo.|||-once...... oleana..-n......oncoo.on...-conoooounoutoo...-o-ouuoooooouunco-o-o-ocooonooo....en-cute.. ooouno-oncococc-uuqn..-.n...ett-00.000...neue-cu||.oc......o-ouooooouooo-oocol-to.-...... c.-uucouscous-ooo.....ocuocuuouoncucoounn-||...-o..-......ova...-oococouuoo-unu...-nun... o||...oioouolonoinc.-o..|.cocnooolccollouocoouool.||.Onico-cottoooollccoooconliiuooioocco
4.no....|.uu.-|.scenen...-ocj.-ecco-||...ton.-no..|...nuo-uoncononouoonoloov-n...-nuo...-
Vid intervjun förelagda bostadsalternativ
Beräknad erforderlig egen kapitalinsats och månadskostnader för
nygyggda enfamiljshus
Bilaga 2
eller flera 120
12.000:—
' ÅBO:-
15.000:-
lägenhets- Bad. och kedjehus Friliggande hus storlek m2 Lgh Beräknad Beräknad Lgh Beräknad Beräknad nr egen kapi- total nr egen kapi— total
talinsats månads- talinsats månads— kostnad kostnad
Västerås 3 rk 75 En 6.ooo:- no:- 21 7.000:. no:- & rk 85 12 8.000:_ 380:- 22 9.000:_ kom.
5 rk 100 13 11.000:— Ä20:_ 25 12.000:- Ä60:-
6 rk minst 14 minst minst 2Ä minst minst eller flera 120 13.000:- 525:_ 15.000:- 575:-
' Skellefteåområdet
5 rk 75 11 6.000:- 510:- 21 6.000:- 330:- ä rk 85 12 8.000:- 360::_ 22 9.000:— 375:- 5 rk 100 15 11.000:— ”20:- 23 12.000:- nuo:-
6 rk minst lh minst minst 2Ä» minst minst
eller flera 120 lÄ.OOO:- 550:— 15.000:— 575:-
Ljungbyområdet
5 rk ' 75 11 5.000:. 260:- 21 5.000:. 280:- Ä rk 85 12 6.000:- 310:- 22 7.000:— 525:-
5 rk 100 13 9.000:- 380:- 23 10.000:- 400:_
6 rk minst 14 minst minst 2Ä minst minst
500:—
lägenheter i flerfamiljshus
Ungefärliga insatserj månadskostnader och månadshyror för nybyggda
Lägenhets- Yta Bostadsrättshus Hyreshus storlek m2 Lgh Ungefärlig Ungefärlig Lgh Ungefärlig nr insats total må- nr total månadshyra. nadskostnad
Enkelrum 20 _ .. - 41 110:_
l rkv 30 32 2.000:— lll—Oh. 132 1502-
1 rk 143 33 2.800:— 200:- I+) 2203- 2 rk 58 34 3.700:— 265:_ Mt 2901-
3 rk 70 35 4.200:- 310:- 145 3,40:- 4 rk 82 36 5.200:. 360:- 46 390:_
5 rk minst 37 minst minst 1.17 minst 100 6.000:. 160:— 475:-
Skellefteåområdet
Enkelrum 20 _ .. - 41 1001-
1 rkv 30 32 1.800_:- 130:- #2 NO:- 1 rk 1») 33 2.800:- 160:- 133 175:.. 2 rk 58 311» 3.800:- 230:- IUI» 2502- 3 rk 70 35 l+.500:— 27o:- us 290:- # rk 82 36 5.14'oo:- no:- % 3301- 5 rk minst 37 minst minst 137 minst 100 7.000:- 390:— 4202-
Ljungbyområdet
Enkelrum 20 .. - .. 141 SO:-
l rkv 30 52 1.700:- 110:- 142 120:— _l rk #3 33 2.500:— 130:- 43 HD:- 2 rk 58 31L 3.500:— 200:— lm 220:-
3 rk 70 55 4.000:- 240:- HS 260:— 4 rk 82 36 5.000:- 275:_ HS 300:—
5 rk
STATENS * OFFENTLIGA UTREDNINCAR 1964
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
Finansdepartementet
Värdesäkrlngskommittén 1. Indexlån. Del I. [1] 2. Indexiån. Del II. [2]
Inrikesdepartementet Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden. [3]
ESSELTE AB, STOCKHOLM 1964