Socialdepartementet

ÖKAT STÖD TILL BARNFAMILJER

PROMEMORIA AVGIVEN AV FAMILJEBEREDNINGEN

ESSELTE AB STOCKHOLM 196!

• Sida 2
•  Original

1411” " .r '.'".Jlewnj' & . fi? : 1 ”'|'; |"

._u|3:,,l_.,.1

J,,n'iä—Slg .,

nu. » "Twi .' '

_&;1.-'— '?.;.l " :::"...

" "w. nun M..! här” DH. M T*,

FL.

tur?. .,.

,'., ,, NJ_-"u,;

#? 0.1; IL.! . —1 ',.,-;,.,._ ._.... '..|, |'r' 15.591 i|r.'|"-' v J.". ,v.

,'.,|. Uhr.

• Sida 3
•  Original

Till Konungen

Familjeberedningen — tillsatt av Kungl. Maj:t den 6 juni 1962 -— har till huvuduppgift att kartlägga och analysera olika problem i anknytning till samhällets service för barnfamiljerna och inkomma med de förslag bered-

• Sida 4
•  Original

ningen med anledning härav finner påkallade. Vidare har Kungl. Maj:t till beredningen överlämnat ett antal riksdagsskrivelser för beaktande i de delar som inte faller inom ramen för vissa andra kommittéers utred- ningsuppdrag. Till beredningen har sålunda överlämnats bl. a. en skrivelse från 1962 års riksdag med anhållan om utredning rörande frågorna om sam- hällets ansvar för barnkostnaderna och om särskilda åtgärder för att för- bättra barnfamiljernas ekonomiska ställning, samt rörande befolknings- frågans olika aspekter. Vidare en skrivelse från 1963 års riksdag angående ekonomiskt stöd till hemarbetande mödrar med barn i förskoleåldern.

Föreliggande promemoria, vilken härmed överlämnas, innehåller en sam- manställning av vissa uppgifter ägnade att belysa den aktuella ekonomiska situationen för barnfamiljerna. Vidare lämnas en redogörelse för familje- beredningens överväganden i anledning härav och beredningens ståndpunk- ter till vissa ekonomiska stödåtgärder för familjer med barn. I bilaga redo- visas resultaten från en intervjuundersökning avseende bl. a. attitydema till barnantal, barnbegränsning, barnkostnader och samhällets stödåtgärder för barnfamiljerna.

Familjeberedningen har följande sammansättning: Statsrådet Ulla. Lind- ström, ordförande, landstingsdirektören Gillis Albinsson, professorn Ragnar Bentzel, fru Barbro Bomedal, barnavårdsdirektören Karl-Erik Granath, professorn Georg Karlsson, kassörskan Maj -Lis Landberg, redaktören Kerstin Lundberg, bitr. skyddskonsulenten Linnéa Nyman, byrådirektören Ber-til Rehnberg, docenten Bertil Söderling samt fru Katarina VVilandh. På grund av utland—svistelse har ledamoten Bentzel inte kunnat deltaga i behandlingen av de frågor som avhandlas i denna promemoria.

Stockholm i april 1964

Underdånigst Ulla Lindström

/ Gustav Jönsson

• Sida 5
•  Original

#WNH >>me bakåt—*

01133me

vP-CAJNH

CONH (»DMH

Sammanfattning

46 46 46 47 49

51 51 51 53

55 55 59 63

• Sida 6
•  Original

DÖMD-*

£;me

iso—:lol—

Önskat och planerat barnantal . . Önskat barnantal . Planerat barnantal Sammanfattning

Orsaker till att man önskar respektive planerar ett visst barnantal. Allmänt om materialet. . Orsaker till att man önskar ett visst barnantal . Orsaker till att man planerar ett visst barnantal

Sammanfattning

Samhällets stödåtgärder för barnfamiljerna . Rangordning av stödåtgärderna. Önskemål avseende en eventuell ökning av samhällets stöd till barn— familjerna .

Sammanfattning

De uppfattade barnkostnaderna.

Allmänt om materialet. Redovisning av totala barnkostnaderna . . Redovisning av barnkostnaderna fördelade på olika utgiftsposter Sammanfattning . . . . .

Appendix: Redogörelse för medelfelsberäkningar . . . . .

Litteraturförteckning .

Bilaga 2 INTERVJUFORMULÄR

66 68 72

73

73 74 80 87

89 89

91 94

96

96 97 99 102

103 108

109

• Sida 7
•  Original

1 . Inledning

1. 1 Utredningsarbetet

Familjeberedningen, som närmast arbetar med sikte på att öka samhällets serviceåtgärder för barnfamiljerna, har —— inte överraskande —— funnit att mesta delen av den service, som underlättar arbetet med barnens fostran och vård, har ett nära samband med de ekonomiska betingelser, varunder barnfamiljerna lever. Det arbete, som inte modern själv uträttar för sin familj, mäste köpas eller betalas för till utomstående. Priserna på daghems- vård och hemhjälp, bostadskomfort och »färdigköpt» blir —— sammanvägda —— av allt större betydelse för den enskilda familjen i valet mellan en större familjeinkomst genom båda makarnas förvärvsarbete eller en mind— re kontantinkomst varjämte hustruns arbetskraft tillföres hemmet. Detta tydliga samband har föranlett familjeberedningen, sedan den under sitt första arbetsår penetrerat och ställt förslag i daghemsfrågan (Kungl. Maj:ts proposition nr 62: 1963) och beträffande den sociala hemhjälpen (PM om social hemhjälp, stencil 1963: 8), att upptaga även ett par under- sökningar i avsikt att belysa barnfanriljernas ekonomiska läge.

Eftersom den hemarbetande moderns arbetskraft utgör en betydande faktor i barnkostnaderna, har familjeberedningen inlett en undersökning av hem- och bamvårdnadsarbetets omfattning och tidsåtgång. Den beräknas bl. a. kunna ge visst underlag för en värdering av det barnavårdande arbetet i hemmet. Enbart att få fram en realistisk schablonvärdering av detta ar- bete kan bli av värde för bedömningen av de sociala förmåner, ersättningar m.. 111. som anknytes till husmorsarbetet. Denna undersökning, som omfattar ett slumpmässigt urval hushåll med olika barnantal och utföres i samarbete med Statistiska centralbyrån, väntas bli färdig under sommaren 1964.

Vidare har familjeberedningen företagit en intervjuundersökning om familjeplanering och barnkostnader för att tränga närmare in i samman- hanget mellan familjeekonomi och samhällsservice å ena sidan och å andra sidan motiven för det barnantal man önskar sig eller planerar i familjerna. Resultaten av denna senare undersökning, som utförts under hösten 1963, redovisas i det följande. .

Färska kunskaper om de svenska barnfamiljemas ekonomiska-situation ger också 1960 års folkräkning. Familjeberedningen har bearbetat och samw manställt uppgifter ur folkräkningen, av intresse ur de synpunkter bered- ningen företräder. De återges nedan.

• Sida 8
•  Original

I sin diskussion av de material, som sålunda föreligger, har familjebered- ningen även upptagit tankegångarna i ett antal riksdagsmotioner, som ge- nom riksdagsskrivelser och Kungl. Maj:ts beslut överlämnats till bered- ningen för beaktande.

I motion II: 22 till 1962 års riksdag hemställes om utredning av befolk- ningsfrågans olika aspekter i anledning av att födelsetalet i Sverige hör till de lägsta i världen. Motionärerna antar, att den standardsänkning som drab— bar barnfamiljerna, särskilt flerbarnsfamiljerna, är en framträdande orsak till den svaga reproduktionsviljan. I motionerna I: 511 och 11: 584 samma år hemställes om en utredning av samhällets ansvar för barnkostnaderna, varvid också försäkringsvägen borde prövas. Möjligheterna för småbarns- mödrar att få högre tilläggssjukpenning och tillgodoräkna sig pensions- poäng under vissa vårdnadsår önskas utredda. I motionerna I: 652 och II: 805 till 1963 års riksdag ifrågasättes om inte direkt ekonomiskt stöd till kvinnor, som själva tar omvårdnaden om sina barn under de första levnads- åren, borde finnas som alternativ till daghem och annan institutionsvård som samhället ställer till förfogande. Motionärerna tänker sig »någon form av särskilt barnbidrag» och framhåller som motiv dels värdet av att modern själv har hand om vården under de första levnadsåren, dels att kvinnorna bör ha valfrihet mellan förvärvsarbete och att stanna hemma hos sina barn.

Även i den allmänna mötes- och pressdebatten har under senare år vid sidan om krav på en generell och lika höjning av de allmänna barnbidragen förekommit önskemål om s. k. vårdbidrag till småbarnsmödrar och om differentierade barnbidrag för att stötta särskilt flerbarnsfamiljerna. Fa- miljeberedningen har för sin del gjort en genomgång av dessa olika tanke- gångar och funderingar mot bakgrund av fakta ur beredningens eget under- sökningsmaterial och för övrigt insamlade uppgifter. Den har därefter för- utsättningslöst diskuterat olika möjligheter att förstärka familjestödet och de antagliga verkningarna av olika tillvägagångssätt. Beredningens över— väganden har resulterat i ett antal principiella ståndpunkter till stödåtgär- dernas inriktning. Skattefrågorna har lämnats därhän, då de ju behandlas av särskilda sakkunniga. Beredningen förordar inte heller några bestämda bidragsbelopp. Storleken av diskuterade bidrag sammanhänger med det statsfinansiella utrymme, som kan komma att stå till förfogande för ett ökat familjestöd, sedan allmänna skatteberedningen gj ort den omfördelning av skattetrycket som ingår i dess uppdrag; Familjeberedningen har vidare uppehållit sig huvudsakligen vid »normalfamiljer» och lämnat utanför de familjekategorier, som är föremål för uppmärksamhet i annan ordning: ensamstående med barn och familjer med handikappade barn. Förslag om höjda bidragsförskott och barnpensioner samt nya vårdbidrag för handi- kappade barn har sålunda förelagts 1964 års riksdag. Familjeberedningen i sin tur upptar i denna promemoria frågan om allmänna barnbidrag med påbyggnad av vårdbidrag och familjetillägg.

• Sida 9
•  Original

Barnfamiljernas situation bör ses mot bakgrund av nuvarande familjestruk- tur och befolkningsutvecklingen under de senaste decennierna. Här följer en kort beskrivning av denna bakgrund.

Av tabell 1 framgår antalet familjer av olika typ enligt preliminära uppgif- ter från 1960 års folkräkning. Som familjeenhet räknas därvid en grupp om minst två personer, mantalsskrivna inom samma hushåll och bestående an- tingen av samboende äkta makar jämte eventuella hemmavarande barn un- der 16 år eller av en ogift, förut gift eller gift ej samboende person och den— nes hemmavarande barn under 16 år. Till familjeenheten har hänförts samtliga hemmavarande barn under 16 år, inräknat adoptivbarn, fosterbarn och styvbarn. Som vuxna räknas personer födda år 1944 eller tidigare. Det är alltså att märka, att familjeförhållandena belyses endast vad gäller antalet barn under 16 år, medan däremot t. ex. eventuell förekomst av äldre syskon i hushållet inte framgår av tabellen.

Tabell 1. Familjer av olika typ den 1 november 1960

Familjer Personer Familjetyp Vuxna Vuxna S:a Barn under 16 år T .. . otalt Antal % man kvmnor vuxna Antal Antal Antal % Antal % Gifta samboende ma- kar med 0 barn under 16 år 825 300 44,6 825 300 825 300 28,8 . . 1 650 600 1 » » 16 år 447 100 24,1 447 100 447 100 15,6 447 100 25,2 1 341 200 2 » » 16 år 319 300 17,2 319 300 319 300 11,2 638 700 35,9 1 277 300 3 » » 16 är 110 100 5,9 110 100 110 100 3,9 330 200 18,6 550 400 4 » » 16 år 34 500 1,9 34 500 34 500 1,2 138 100 7,8 207 100 5+ » » 16 år 13 500 0,7 13 500 13 500 0,5 73 700 4,1 100 700

Summa 1 749 800 94,4 1 749 800 1 749 800 61,2 1 627 800 91,6 5 127 300

Ensamstående vuxna med 1 barn under 16 år 73 300 4 0 8 000 65 300 1,3 73 300 4 1 146 600 2 » » 16 år 20 500 1 1 2 000 18 500 0,4 41 100 2 3 61 600 3 » » 16 år 6 700 0,4 600 6 100 0,1 20 200 1,1 26 900 4+ » » 16 år 2 300 01 200 2 100 .. 9 800 0 6 12 000 5 6 8 1 'Summa 102 800 10 800 92 000 1,8 144 400 247 100

Vuxna personer ej in- gående i familj:

Gifta ej samboende . . . . . 34 200 24 600 1,0 . . 58 700 Ogifta .............. . . 851 300 688 000 26,9 . . 1 539 300 Änklingar/Änkor ..... . . 117 200 275 800 6,9 393 100 Skilda .............. . . 63 000 62 000 2,2 125 000

Barn under 16 år ej in-

gående i familj. . . . . . . 4 700 0,3 4 700 Summa . . 1 065 700 1 050 400 37,0 4 700 0,3 2 120 800 Totalt 1 852 700 100 2 826 300 2 892 200 100 1 776 00 100 7 495 300

därav barnfamiljer 1 027 400 55,4 935 300 1 016 500 34,2 1 772 100 99,7 3 723 800

• Sida 10
•  Original

Av 5 718 500 vuxna personer är det 1 951 800 eller 34 % som tillhör famil— jer med barn. Hela antalet barnfamiljer utgör 1 027 400. Särskilt bör obser- veras det låga antalet vuxna, som är föräldrar i familjer med 3 eller flera barn. Hela antalet föräldrar i sådana familjer utgör inte mer än 325 200 eller 5,7 % av alla vuxna. Däremot finns 572 000 barn — 32 % av samtliga barn — i familjer med minst 3 barn. De ofullständiga familjerna är 102 800 eller 5,6 % av alla familjer. Barnen i dessa familjer utgör 8,1 % av samtliga barn.

Tabell 2. Befalkningsutvecklingen under 1900-talet

Levande födda .. . År Medelfolkmängd FOIkOkgmg årligen per 1 000 per r 1901—10. . . . . . . . . . . . 136 840 25,8 5 310 120 38 596 1911—20 ............ 126 283 22,2 5 712 967 38 208 1921—30 ............ 105 840 17,5 6 044 818 23 770 1931—40 ............ 90 328 14,5 6 250 791 22 996 1941—50 ............ 123 419 18,5 6 688 203 67 039 1951—60 ............ 107 049 14,8 7 287 639 46 029 Folkmängd 1/1 1954 ................ 105 096 14,6 7 192 316 42 348 1955 ................ 107 305 14,8 7 234 664 55 448 1956 ................ 107 960 14,8 7 290 112 48 879 1957 ................ 107 168 14,6 7 338 991 49 620 1958 ................ 105 502 14,2 7 388 611 41 064 1959 ................ 104 743 14,1 7 429 675 33 148 1960 ................ 102 219 13,7 7 462 823 35 144 1961 ................ 104 501 13,9 7 497 967 44 061 1962 ................ 107 158 14,2 7 542 028 38 778

Som framgår har barnkullarnas storlek varierat avsevärt. De fyra första decennierna visar sjunkande siffror och det lägsta antalet födda noterades under trettiotalet. 1934 var födelsetalet så lågt som 13,68. Fyrtiotalet med- förde en markant omsvängning med 1945 som toppår med 130 392 födda. Under femtiotalet har barnkullarna sedan åter minskat medan ökade tal noteras fr. o. m. 1961. Antalet födda är givetvis beroende av antalet personer i fruktsam ålder. 'Trettiotalets små kullar avspeglas alltså i femtiotalets vikande siffror medan de stora kullarna under fyntiotalet kan väntas med— föra en uppgång i antalet födda under sextiotalets senare år.

Förändringarna i folkmängden bestäms förutom av antalet födda av an- talet döda samt in- och utvandring. Med den ökande medellivslängden i vårt land blir antalet dödsfall'främst beroende av antalet åldringar och blir alltså av sekundärt intresse när det gäller att studera familjer med barn under 16 år. Det förtjänar emellertid att omnämnas, att spädbamsdödligheten av- sevärt minskart sedan århundradets början. Under 1950-talet har invandrings— överskottet utgjort i genomsnitt 10 000 personer per år. De flesta av dessa tillhör de produktiva åldrarna.

• Sida 11
•  Original

1. 3 Nuvarande familjestöd .

Samhällets. nuvarande familjestöd berör olika stadier av barnfamiljernas tillvaro liksom även olika områden av deras konsumtion. Det har sin egent- liga upprinnelse i 1930-talets arbetslöshetskris med de försörjningssvårig- heter den medförde särskilt för barnfamiljerna. Det avsåg att upprätthålla en rimlig levnadsstandard för familjer med barn i förhållande till de barn- lösa hushållen. En del av försörjningsbördan för barnen borde sålunda de- las av samtliga medborgare. Barnen skulle i framtiden komma att svara även för de åldringars försörjning som aldrig haft egna barn. Investeringar i det unga släktet borde alltså betraktas som en gemensam uppgift. Solidari— tets- och rättvisesynpunkter bestämde familjestödets utformning. Under kriget med arbetskraftsbrist och knapphet på varor blev motiveringen för familjestödet delvis annorlunda. Trygghetsmotivet blev starkare accentue- rat i familjepolitiken. Stödet utbyggdes efterhand, och efterkrigstiden har bevittnat hur familjereformer har utformats och gång efter annan revide- rats för att fullständiga den ekonomiska tryggheten så långt möjligt. I dag innefattar det egentliga familjestödet följ ande förmåner:

Moderskapspenning utgår vid enkelbörd med 900 kr. och ökas med 450 kr. för varje ytterligare barn vid flerbörd. Tilläggssjukpenning utgår under högst 180 dagar om kvinnan i samband med barnsbörden avhåller sig från förvärvsarbete under villkor att hon före nedkomsten under minst 270 dagar varit sjukpenningplacerad efter en årsinkomst av 2 600 kr. eller däröver. Det allmänna barnbidraget kommer den 1 juli 1964 att höjas till 700 kr. per barn och år. Barnbidraget, som beslöts av 1947 års riksdag i samband med att barnavdragen slopades vid den statliga beskattningen, kommer därvid så när som på några tiotal kronor att motsvara bidragets ursprungliga köpkraft jämte standardstegring. De fria skolmåltiderna beräknas i medeltal kosta 1:25 per portion. Vid ett utnyttjande under 190 dagar kommer värdet av den fria måltiden att uppgå till ca 240 kr. per barn och år. För att barn— familjen skall vara berättigad till familjebostadsbidrag måste vissa villkor uppfyllas. Bostaden skall uppfylla krav på tillräckligt utrymme och ha viss sanitär utrustning och bidraget är vidare beroende av den beskattningsbara inkomsten. Inkomstgränserna höjdes den 1 januari i år. För t. ex. en 2- barnsfamilj utgår bidraget med 690 kr. (förhöjt 1 020 kr.) vid en högsta beskattningsbar inkomst om 12 000 kr. (8000 kr.). För varje ytterliga- re barn ökas bidraget med 180 kr. och även inkomstgränsen stiger med 1 500 kr. Vidare förekommer reducerade bidrag vid något högre inkomster. Samtliga belopp är något högre i Norrland och norra Svealand. Bidragen till barnstugor har väsentligt höjts genom beslut av 1963 års riksdag.

För de ensamstående föräldrarna finns speciella stödåtgärder. De har sålunda rätt till dubbla ortsavdrag samt förvärvsavdrag vid beskattningen. Har någon av föräldrarna avlidit utgår barnpension. Vidare föreligger för-

• Sida 12
•  Original

slag om utökat skydd genom bidragsförskott fr. o. m. den 1 juli 1964. Från— skilda makars och ogifta mödrars barn garanteras därvid ett indexreglerat generellt underhåll, 1 200 kr., utan begränsning till fastställt bidrags storlek och även oberoende av om sådant bidrag fastställts.

• Sida 13
•  Original

2. Barnfamiljernas ekonomiska situation

2.1. En tioårsperiod för barnfamiljerna

För jämnt 10 år sedan gjorde 1954 års familjeutredning en grundlig analys av barnfamiljernas dåvarande ekonomiska situation i förhållande till de barnlösa hushållens. Utredningens rekommendationer föranledde förslag till 1957 års riksdag om höjning av de allmänna barnbidragen, om utfyllnads- bidrag, om försöksverksamhet med daghem m. 111. Även i bostadspolitiken nyttiggjordes en del av utredningens rön. Fram till 1964 har sedan familje- stödet som tidigare nämnts utvecklats genom ett antal reformer som ökat den ekonomiska tryggheten för barnfamiljer i allmänhet ellerför vissa grupper barnfamiljer.

När 1954 års familj eutredning framlade sitt betänkande 1955, byggde detta på bl. a. uppgifter ur 1950 års folkräkning. Utredningen definierade makar med minst 3 barn samt ensamstående med minst 2 barn såsom personer med »stor barnförsörjningsbörda». Man konstaterade, att ca 8 % av den vuxna befolkningen under 65 år svarade för försörjningen av 38 % av alla landets barn under 16 år och var att hänföra till denna betungade grupp. Utredningen gjörde vidare antagligt, att klyftan i levnadsstandard mellan barnfamiljer och barnlösa hushåll utgjorde vid pass 30 % 'til'l— barnfamil- jernas nackdel. En minskning av denna klyfta vore motiverad både ur. rätt- visesynpunkt och av befolkningsskäl: Även de barnlösa skulle en dag dra nytta av den arbetskraft, som de växande generationerna representerar, och borde rättvisligen betala en del av utgifterna" för barnen. Även det :låga födelsetalet (14,6 promille är 1954 och en barnkull på 105 000) synteskräva åtgärder för att de barn skulle komma till världen, som familjerna skulle» välkomna om de haft bättre råd. .

Under den senaste tioårsperioden har en ansenlig standardhöjning ägt rum för alla medborgare i "vårt land. Reallöneökningen per arbetstimme ”har i genomsnitt överstigit 3 % per år. Familjeinkomsterna har alltså stigit. Under 1950-talet ökade dessutom yrkesverksamheten bland de gifta kvin- norna med 1 % om året, vilket innebär att 15 000—20 000 gifta kvinnor per år tillförts arbetsmarknaden och därmed har också respektive familjer till- förts en inkomst utöver mannens. Härmed har också barnfamiljerna fått det ekonomiskt bättre.

• Sida 14
•  Original

Även om barnfamiljernas situation har blivit bättre absolut taget, är det emellertid en öppen fråga huruvida den blivit relativt bättre, (1. v. s. bättre jämförd med den standardökning, som de barnlösa hushållen kunnat gott- göra sig. Då detta är viktigt, eftersom människan alltid upplever sina egna villkor i relation till omgivningens och hennes attityder bestäms av jäm- förelsen, har familjeberedningen försökt tolka utvecklingen härvidlag bl. a. genom studium av relevant material ur 1960 års folkräkning.

Av tabell 1 kan utläsas att ca 34 % av alla vuxna är 1960 hade barn under 16 år. Resten var barnlösa eller hade endast barn över 16 år. Av samtliga barn fanns 32 % (1950: 36 %) i familjer med minst 3 barn, och för deras försörjning och vård svarade 5,7 % (1950: 6,4 % ) eller 325 200 av alla vuxna personer i landet. Personer med »stor försörjningsbörda» enligt samma de— finition som 1950 utgjorde 6 %. De svarade för 35 % av barnantalet.

Fördelningen av barnfamiljerna 1950 och 1960

1950 1960

Antal % Antal % Familjer med 1 barn. 492 000 50,5 520 000 50,6 2 | . 308 000 31,6 340 000 33,1 3 » . 113000 11,6 117000 11,4 4 » . 40 000 4,1 36 000 3,5 5+ » . 22 000 2,2 14 000 1,4 975 000 100,0 1 027 000 100,0

Förändringarna under tioårsintervallen mellan de båda folkräkningarna är som synes små. En granskning ger vid handen, att andelen 1- och 3-barns- familjer är i stort sett oförändrad, att andelen familj er med 4 eller flera barn har minskat, medan 2-bamsfamiljernas andel har ökat något. De absoluta talen har ökat för 1-, 2- och 3-bamsfamiljerna medan de sjunkit för familjer med 4 eller flera barn. Men alltjämt växer omkring % av de svenska barnen upp i syskonskaror på 3 eller flera minderåriga. De försörjes därvid av ca 1/11 av den vuxna befolkningen. Denna bråkdels försörjningsbördor belyses i följande avsnitt.

2.2. Barnfamiljerna i 1960 års inkomststatistik

I anslutning till 1960 års folkräkning insamlades vissa inkomstuppgifrter av- seende en urvalspopulation för att belysa inkomstfördelningen inom olika familjetyper. Bearbetningen av materialet för familje- och inkomststatisti- ken har tyvärr inte hunnit slutföras när detta skrives, varför här endast kan redovisas vissa preliminära beräkningar, som under hand erhållits från folkräkningen. Materialet, som alltså grundas på en urvalspopulation, har uppräknats till att gälla hela befolkningen. Talen är därför inte exakta, men

• Sida 15
•  Original

Tabell 3. Andelen familjer under viss nettoinkomst 1960 fördelat efter antal hemma— varande barn under 16 år '

Därav familjer med nettoinkomst under Famil'et Summa 1 ” familjer 8 000 kr 12 000 kr 18 000 kr 25 000 kr % % % % A. Samboende makar med 0 barn ............................. 825 300 27 44 70 87 1 » ............................. 447 100 10 25 62 85 2 » ............................. 319 300 8 23 61 83 3 » ............................. 110 100 10 29 66 84 4 » ............................. 34 500 14 37 75 89 5+ » ............................. 13 500 18 46 83 94 Summa barnfamiljer 924 500 9 25 63 84 därav1 Endast mannen förvärvsarbetar 0 barn ........................... 429 100 18 41 76 90 1 » ........................... 323 200 9 27 69 88 2 » ........................... 260 800 8 25 66 85 3 » ........................... 94 400 9 30 70 86 4 » ........................... 30 600 14 38 77 90 5+ » ........................... 12 300 15 46 84 95 Summa barnfamiljer 721 300 9 28 69 87 Båda makarna förvärvsarbetar 0 barn ........................... 196 200 7 14 37 73 1 » ........................... 111 300 5 11 35 74 2 » ........................... 54 100 5 11 33 71 3 » ........................... 13 900 5 15 40 73 4 » ........................... 3 400 9 21 56 85 5+ » ........................... 1 000 15 30 60 70 Summa barnfamiljer 183 700 5 11 36 73 B. Ensamstående kvinnor med 0 barn ........................... 1 050 400 77 92 98 99 1 » ........................... 65 300 68 90 98 99 2 » ........................... 18 500 73 90 98 99 3 » ........................... 6 100 87 95 98 100 4 » ........................... 1 600 100 100 100 100 5+ » ........................... 500 100 100 100 100 Summa barnfamiljer 92 000 71 90 98 99

1 Här redovisas inte mindre grupper, t. ex. samboende, där ingen av makarna eller endast hust- run förvärvsarbetar, varför summan för delgrupperna inte blir densamma som för totalgruppen.

avvikelserna torde inte vara så stora att de har någon betydelse i detta sam— manhang.

I tabell 3 redovisas andelen familjer under en viss nettoinkomst med för- delning efter antalet hemmavarande barn under 16 år. För makar upptas den sammanlagda inkomsten. Med nettoinkomst avses i folkräkningen sum- man av inkomsttagarnas inkomster med avdrag för underskott å förvärvs- källa och exklusive icke skattepliktiga inkomster såsom allmänna barn- bidrag, ersättning från sjukkassa, socialhjälp o. dyl. Det här använda be-

• Sida 16
•  Original

greppet nettoinkomst får alltså inte förväxlas med taxerad eller beskatt— ningsbar inkomst, som framkommer först efter vissa avdrag. Den motsva- rar inte heller det nettobelopp, som återstår sedan skatter och vissa obliga— toriska avgifter erlagts.

Av tabell 3 framgår, att andelen barnfamiljer under en viss nettoinkomst genomgående ökar allteftersom barnantalet i gruppen ökar. Denna tendens gäller oavsett om endast den ene av makarna eller båda är förvärvsarbetan- de och för samtliga angivna inkomstgränser. Enda undantaget utgör två- barnsfamiljerna, där andelen under viss nettoinkomst mestadels synes ligga under motsvarande andel bland ettbarnsfamiljerna. Samma tendenser med minskande familjeinkomster vid ökande barnantal kan utläsas av tabell 4, som visar medianinkomsten inom olika familjetyper med fördelning efter barnantal samt även inkomstgränser för 25 % respektive 75 % av familjer- na. Som framgår av tabellen ligger medianinkomsten för samboende makar, där båda förvärvsarbetar, mellan 3 100 och 7 300 kr. högre än i familjer där endast mannen förvärvsarbetar. Den största inkomstskillnaden redovisas för familjer utan barn och skillnaden minskar därefter med ökande barn- antal i familjerna. Det markant sämsta inkomstläget har ensamstående kvinnor med flera barn.

Det är dock av flera skäl vanskligt att göra jämförelser mellan inkomst— läget i familjer med, respektive utan barn samt i familjer med olika barn- antal. Materialet ger inte information om förekomst av hemmavarande barn över 16 år .i de olika familjegrupperingarna. Dessa äldre barn kan i vissa fall utgöra en ekonomisk belastning, t. ex. studerande, men de kan också vara till hjälp genom eget arbete. Olikheter i makarnas ålder respektive åldern hos de ensamstående kvinnorna i olika grupper kan också påverka inkomstrelartionerna. I tabell 4 redovisas emellertid medianinkomsteni olika familjetyper även med hänsyn till familjeföreståndarens ålder. Därav fram— går, att det negativa "sambandet mellan medianinkomst och barnantal i stort sett kvarstår även inom samma åldersgrupper. _

Enligt inkomststatistiken befinner sig sålunda familjer med 3 eller flera barn under 16 år i ett klart sämre inkomstläge än familjer med färre barn. Inkomstförhållandet mellan dessa senare familjer och familjer utan barn varierar något mellan-olika familj etyper och är därför mera svårtolkat-.- Or— sakerna till dessa inkomstskillnader kan inte fastställas på grundval av det begränsade material, som ännu föreliggerfrån folkräkningen i detta avsnitt. Eftersom lönemarknaden inte tar hänsyn till familjestorleken, torde en del av förklaringen till inkomstskillnaderna vara att mödrarna i flerbarnsfamil- j erna har mindre tid och möjlighet-att bidraga till familjens försörjning med extrainkomster av regelbunden eller tillfällig natur samt att flerbarnsfamil— jerna kan vara överrepresenterade bland befolkningsgrupper med jämförel— sevis låga kontantinkomster, t. ex. lantbrukare samt skogs- och jordbruks- arbetare.

• Sida 17
•  Original

Tabell 4. Inkomst/ördelning inom olika familjetyper efter barnantal och familjeföre- ståndarens ålder

Medianinkomst i . familjer med familje- . . Undre Median- Övre föreståndaren i Familjetyp kvartil inkomst kvartil åldern kr kr kr 30—39 år 40—49 år Samboende makar: Endast mannen förvärvsarbetar 0 barn ........................... 9 700 13 400 18 000 15 000 15 300 1 » ........................... 11 800 15 100 19 600 15 700 16 000 2 » ........................... 12 200 15 500 20 500 15 900 16 200 3 » ........................... 11 500 14 800 19 700 15 100 15 400 4 » ........................... 10 500 13 800 17 700 14 100 14 100 5+ » ........................... 9 600 12 600 15 700 12 900 12 400 Hela gruppen 11 000 14 500 19 200 Båda makarna förvärvsarbetar 0 barn ........................... 15 900 20 700 25 700 22 700 21 700 1 » ........................... 16 400 20 600 25 600 21 600 21 100 2 » ........................... 16 500 20 900 26 300 21 000 21 600 3 » ........................... 15 200 20 300 26 300 19 700 21 200 4 » ........................... 13 700 17 500 21 400 17 300 18 300 5+ » ........................... 11 800 15 700 26 800 14 500 16 000 Hela gruppen 16 100 20 600 25 700 Ensamstående förvärvsarbetande kvinnor Ogifta med 0 barn ........................... 4 300 7 100 10 000 10 500 10100 1 » ........................... 4 300 7 000 9 600 8 500 8 600 2 » ........................... 4 400 7 000 9 100 7 000 7 000 3 » ........................... 3 200 4 000 9 000 4 000 . . 4+ » ........................... . . . . . . . . Hela gruppen 4 300 7 100 9 900 Änkor med 0 barn ........................... 5 100 7 800 11 100 8 900 9 300 1 » ........................... 5 400 8 400 11 800 10 800 7 500 2 » ........................... 4 100 5 900 11 300 7 000 5 500 3 » ........................... 3 100 7 500 9 800 3 500 8 000 4+ » ........................... . . . . . . . . . . Hela gruppen 5 000 7 800 11 200 Frånskilda med 0 barn ........................... 6 200 8 700 11 300 9 700 8 900 1 » ........................... 6 500 9 100 11 500 9 500 8 600 2 » ........................... 5 700 8 200 10 500 8 300 8 200 3 » ........................... 5 600 7 800 9 700 7 800 6 500 4+ » ........................... 3 800 5 200 5 800 5 000 . . Hela gruppen 6 200 8 700 11 300

2.3. Barnen och kvinnornas förvärvsarbete

En eftersläpning i barnfamiljernas levnadsstandard uppkommer redan av det faktum att en inkomst, som konsumeras av flera personer, rent arit-

• Sida 18
•  Original

Tabell 5. Andelen Iörvärvsarbetande kvinnor efter ålder och antal barn av samtliga kvinnor i motsvarande grupp (i procent)

Antal hemmavarande barn . .. , . under 16 år Samthga for— l-xvmnans ålder värvsarbetan- 0 1 2 3 4+ de med barn Gilla samboende kvinnor —24 år ............................ 70,5 20,9 8,5 5,6 . . 16,9 25—34 år ............................ 69,6 29,9 15,4 10,8 7,0 19,7 35—44 år ............................ 48,0 30,1 20,5 14,7 11,1 22,8 45—54 år ............................ 30,3 21,4 17,1 14,5 10,4 19,7 Samtliga över 16 år 25,8 25,7 17,3 12,9 9,4 20,5 Ensamstående kvinnor —-—24 år ............................ . . 68,3 81,3 . . —— 69,1 25—34 år ............................ . . 79,3 66,1 55,4 34,5 72,6 35—44 år ............................ .. 80,0 70,9 52,7 40,6 .3,4 45—54 år ............................ . . 65,6 53,6 40,0 . . 61,5 Samtliga över 16 år .. 71,4 66,2 51,7 35,2 68,2

metiskt ger mindre åt varje konsument. Men härtill kommer som nämnts. att familjeinkomsten ofta blir mindre i barnfamiljerna på grund av att den ena av två potentiella försörjare bindes vid vårdnaden om barnen. Den in— verkan barnen har på kvinnornas möjligheter att förvärvsarbeta framgår av tabellerna 5 och 6. Uppgifterna har erhållits från 1960 års folkräkning, som med förvärvsarbetande avser personer, som vid räkningstillfället (nov. 1960) arbetade minst halv normal arbetstid.

Som framgår av rtabell 5 minskar andelen förvärvsarbetande gifta kvinnor från drygt 25 % bland kvinnor utan barn till mindre än 10 % bland kvinnor med 4 eller flera barn. Därvid är att märka, att andelen förvärvsarbetande bland kvinnor utan minderåriga barn totalt för hela gruppen hålles nere av det relativt stora antalet kvinnor över 54 år. Denna åldersgrupp finns inte särredovisad i tabellen men ingår i totalsumman. Nedgången i förvärvs- intensitet när barn tillkommer är särskilt markant bland de lägre ålders- grupperna, där ju andelen yrkesarbetande kvinnor utan barn är högst, men där motsvarande andel bland 3-barnsmödrarna går ner till en lägre nivå än vad som gäller för något äldre flerbarnsmödrar. Procenttalen för de olika åldersgrupperna visar hur kraftigt det första barnet påverkar'möjligheter- na 'till förvärvsarbete och hur varje ytterligare barn minskar dessa möjlig- heter ännu mer.

Även bland ensamstående kvinnor med barn registreras en nedgång i an- delen yrkesverksamma vid ökande barnantal. Här blir dock inte nedgången lika markant som för gifta kvinnor. Det har sin naturliga förklaring i att de ensamstående är tvungna att för sin försörjning yrkesarbeta även när de har flera barn att ta hand om.

• Sida 19
•  Original

Tabell 6. Andelen förvärvsarbetande kvinnor efter yngsta barnets ålder av samtliga kvinnor i motsvarande grupp (i procent)

Yngsta barnets ålder Samtliga för- Kvinnans ålder värvsarbetan- 0—2 3—6 7—10 11—15 år de med barn Gifta samboende kvinnor —24 år ................. 14,4 28,2 . . — 16,9 25—34 år ................. 14,3 19,2 30,6 51,4 19,7 35—44 år ................. 12,1 15,3 23,4 34,5 22,8 45—54 år ................. 11,0 12,2 17,5 22,0 19,7 Samtliga över 16 år 13,8 17,5 23,3 27,6 20,5 Ensamstående kvinnor —24 år ................. 69,1 .. 69,1 25—34 år ................. 69,5 78,1 72,6 35—44 år ................. 59,5 79,1 73,4 45—54 år ................. 49,9 62,3 61,5 Samtliga över 16 år 65,3 I 68,0 | 71,2 | 68,7 68,2

Av tabell 6 kan vidare utläsas hur möjligheterna till förvärvsarbete på- verkas av det yngsta barnets ålder. Som väntat återfinnes den lägsta andelen förvärvsarbetande i gruppen med de yngsta barnen. Andelen yrkesverksam— ma mödrar med barn i åldern 0—2 år kan ändå synas förvånande hög med hänsyn till att 1/4 av denna tid täckes genom moderskapsförsäkringen. Dess— utom kan man vänta sig att tillsynsmöjligheterna är sämst för denna ålders- grupp. Andelen yrkesverksamma mödrar ökar [sedan med stigande ålder hos barnen. Denna ftendens är mest framträdande bland de yngre mödrarna. Detta kan antas bero på att de äldre kvinnorna i större utsträckning har ytterligare barn, samt att kvinnor, som hunnit upp i medelåldern när bar- nen uppnått tonåren, har svårare att erhålla förvärvsarbete.

Materialet om de ensamstående mödrarna är relativt osäkert och utvisar dessutom inte några klara tendenser. Man kan dock där konstatera den höga förvärvsandelen även bland mödrar med barn i förskoleåldern.

2.4. Barnkostnaderna

Hittills har här endast inkomstsidan berörts. En analys av bamfamjljernas ekonomiska situation förutsätter att även utgiftssidan behandlas, varvid det i första hand är kostnaderna för barnen som är av intresse. Dessa varierar givetvis med ålder och bosättningsort, med familjeinkomst och levnads- vanor, varför alla generella beräkningar av barnkostnadernas storlek måste bli behäftade med stor osäkerhet.

' Flera försök till beräkning av barnkostnaderna har dock gjorts under årens lopp med tillämpning av skiftande metodik. Sålunda försökte 1954 års familjeutredning att med hjälp av uppgifter från socialstyrelsens dåvarande levnadskostnadsundersökning beräkna kostnaderna för barnens individuella

• Sida 20
•  Original

konsumtion. Härtill lades värdet av barnens utnyttjande av för familjen gemensama nyttigheter jämte värdet av arbetsinsatsen för vård och tillsyn av barnen. Man konstruerade bl. a. en konsumtionsskala som urtvisade värdet av konsumtionen för barn i olika åldrar, mätt i relation till en vuxen per- sons konsumtion. Det kan nämnas, att utredningen med hjälp av denna kon- sumtionsskala samt 1952 års inkomsttaxeringar även sökte beräkna hur familj er av olika typ var fördelade i förhållande till ett visst konsumtions- belopp per konsumtionsenhet. Man kom därvid fram till att följande andelar inom respektive familjetyp låg under ett konsumtionsbelopp av

2 500 kr per kon- 3 000 kr per kon- sumtionsenhet sumtionsenhet Ensamstående ........ 10 % 16 % Makar utan barn ...... 10 % 17 % Makar med 1 barn.. .. 14 % 36 % » » 2 » . . . . 18 % 48 % » » 3 » . . . . 35 % 61 %

På basis av material från 1958 års levnadskostnadsundersökning har so- cialstyrelsen senare gjort en uppräkning av barnkostnaderna.1 I stort sett har samma metodik 'som den ovan beskrivna kommit till användning. Till grund för beräkningarna ligger alltså faktiska observationer avseende hus- hållens utgifter för olika grupper av varor och tjänster. Fördelningen av beloppen på vuxna resp. barn i olika familj etyper bygger däremot på schema— tiska uppskattningar. Enligt dessa beräkningar skulle familjens årskostna- der för barnens konsumtion uppgå till följande belopp i 1961 års priser:

Hushåll med Samtliga 1 barn 2 barn 3+ barn barnhushåll Individuell konsumtion ........... 1 800 3 260 4 900 2 860 Andel i hushållets gemensamma kon- sumtion ....................... 1 950 3 210 3 490 2 640 Summa konsumtion 3 750 6 470 8 390 5 500 Kostnad per barn ............... 3 750 3 235 2 470 3 060

Konsumtionskostnaderna per barn beräknas således sjunka med ökande barnantal & hushållet — inte därför att de senare barnen i syskonskaran skulle ha mindre behov att tillfredsställa utan främst därför att den eko— nomiska ramen tvingar till en ofrivillig konsumtionsbegränsning. Social— styrelsen har försökt beräkna värdet även av arbetsinsatsen för vård och till- syn av barnen i hemmet. Man kom därvid fram till årsbeloppen 3 280, 4 830 resp. 5 590 kr. i hushåll med 1, 2 resp. 3 eller flera hemmavarande barn un-

1 Sociala Meddelanden, Statistisk Information nr 6/1961.

• Sida 21
•  Original

der 16 år. Genomsnittligt för samtliga barnfamiljer skulle dessa belopp mot- svara 4 510 kr. per hushåll och ca 2 500 kr. per barn.

Mycket talar för att barnkostnaderna till sitt innehåll inte fördelar sig lika inom olika åldersgrupper. Konsumtionen ändrar i hög grad karaktär från spädbarnsåldern till tonåren och likaså förändras kravet på vård och tillsyn. Enligt socialstyrelsens ovannämnda undersökning beräknas barnkostna- derna till följande belopp för olika åldrar (1961 års priser).

Barnets ålder

0—2 3—6 7—10 11—13 14—16 är år år år år Individuell konsumtion .............. 800 1 120 1 660 1 970 2 480 Andel i hushållets gemensamma kon— sumtion .......................... 1 460 1 460 1 460 1 460 1 460 Summa konsumtion 2 260 2 580 3 120 3 430 3 940

Konsumtionskostnaderna stiger alltså allteftersom barnet växer upp och de skulle enligt dessa beräkningar vara drygt 70 % högre i 14—16-årsåldern än i spädbarnsåldern. Om även barnens vård och tillsyn tas med i bilden, blir dock förhållandet ett annat. Det kan nämnas, att värdet av denna vård och tillsyn enligt socialstyrelsens uppskattning har antagits (1961) uppgå till drygt 3 600 kr. per år, när det gäller barn i åldern 0—2 år. Beloppet sjunker sedan och har beräknats till drygt 1 400 kr. i åldern 14—16 år.

Familjeberedningens intervjuundersökning, som närmare redovisas i nästa kapitel samt i bilaga 1, omfattade bl. a. ett antal frågor om kostnader- na för familjernas barn enligt intervjupersonernas uppfattning. Undersök-. ningen har i detta avsnitt omfattat 617 mödrar med sammanlagt 1 159 hem- mavarande barn, varav 1 060 under 17 år. Frågor ställdes rörande utgifterna för olika poster i familjebudgeten, dels totalt för familjen i dess helhet och dels med uppdelning för varje hemmavarande barn. Avsikten med detta undersökningsavsnitt har varit att belysa hur barnkostnaderna uppfattas inom olika familj er. Uppgifterna baseras inte på någon direkt observation i form av bokföring eller liknande och måste därför tas med stor reservation för bl. a. minnesfel hos intervjupersonerna.

Av efterföljande tablå framgår de genomsnittliga barnkostnaderna enligt intervjupersonernas uppskattningar. Det är att märka, att i de redovisade kostnaderna ingår i huvudsak endast konsumtionskostnader och alltså inte någon uppskattning av värdet av arbetsinsatsen för vård och tillsyn av har- nen i hemmet. Beloppen här ligger som synes lägre än enligt de tidigare redovisade beräkningarna, som delvis grundats på levnadskostnadsunder- sökningar. I håda fallen redovisas dock lägre kostnader per barn med ökande antal barn i hushållet. Delvis kan detta förklaras av att vissa slags konsum- tionskostnader blir lägre per barn i flerbarnsfamiljer: barnen »ärver» var-

• Sida 22
•  Original

Hushåll med .. Totalt Medelkostnad per barn for 1 barn '.! barn 3 barn 4+ barn kr kr kr kr kr

Bostad ........................ 394 451 435 215 410 Mat .......................... 1 385 1 396 1 305 1 056 1 337 Kläder ........................ 385 376 366 273 365 Fickpengar .................... 84 82 68 74 78 Leksaker, hobby, sport ......... 130 121 138 72 122 Semester (inkl. resor) ........... 80 96 103 58 90 Övriga resekostnader ........... 15 24 15 3 17 Hälsovård ..................... 51 46 28 17 39 Tillsyn ........................ 145 132 40 10 99 Skolutgifter ................... 31 28 24 8 25 Övrigt ........................ 76 50 52 30 53

Summa medelkostnad per barn 2 780 2 800 2 570 1 820 2 640 Medelkostnad för familjens samt—

liga barn ................... 2 780 5 600 7 720 7 920 4 930

andras kläder m. m., bostaden förblir ofta densamma fastän barnantalet ökar o.s.v. Den väsentligaste orsaken torde dock vara det ovan antydda faktumet, att familjens totala konsumtionsutrymme förblir i stort sett oför- ändrat även vid ökande barnantal, vilket (innebär att konsumtionsutrymme-t per familjemedlem minskar för varje ytterligare barn. Denna slutsats styr- kes av redovisningen i tabell 60, sid. 98, som visar hur de uppfattade barn- kostnaderna stiger med växande familjeinkomst. Den uppgivna kostnaden per barn uppgår sålunda i medeltal till mer än dubbla beloppet i de högsta inkomstlägena jämfört med de lägsta. Liknande variationer återfinnes även mellan olika socialgrupper, där socialgrupp 1 uppger de jämförelsevis högsta barnkostnaderna medan gruppen jordbrukare redovisar betydligt lägre belopp.

De uppskattade barnkostnaderna har även grupperats med hänsyn till barnens ålder. Därvid erhålles följande fördelning.

Barnets ålder

0—2 år 3—6 år 7—12 år 13—16 år 17—— år Totalt

Medelkostnad per barn 1 790 2 340 2 800 3 420 3 140 2 640

Liksom enligt socialstyrelsens beräkningar stiger här konsumtionskost- naderna med barnets ålder fram till 13—16 år. En viss minskning av kost— naderna synes inträda med högre ålder. Det kan förklaras av att det då blir vanligare artt barnet tjänar egna pengar, vilket minskar föräldrarnas utgif- ter för beklädnad m. 111. Det är också lättförklarligt, att konsumtionskost— naderna stiger allteftersom barnet växer upp. Kraven på kläder, leksaker, hobbyartiklar m. m. är givetvis helt andra hos barn i exempelvis 7—12-års- åldern än hos spädbarn. Man bör också hålla i minnet att de här redovisade

• Sida 23
•  Original

kostnaderna inte innefattar värdet av vård och tillsyn i hemmet. Om en så— dan post tas med i bilden blir förhållandet ett annat, eftersom den största arbetsinsatsen erfordras för barnen i de lägsta åldrarna och avtar successivt med stigande ålder.

Väl medveten om svårigheterna har familjeberedningen inte haft som målsättning att kunna lämna en fullständig och till alla delar tillförlitlig redovisning av barnfamiljernas ekonomiska läge, jämfört med övriga grup- pers, och med hänsyn tagen till familjeinkomster och barnkostnader. Sär- skilt när det gäller de senare erfordras ett långt mer omfattande arbete än beredningen haft möjlighet att nerlägga på uppgiften, för att få fram en nyanserad bild av vad barnen kostar i dagens samhälle.

Här skall endast omnämnas att beredningen, utöver vad som redovisats ovan, har utfört ett antal räkneexempel med utgångspunkt från vissa an— taganden om ett barns genomsnittliga totalkonsumtion i förhållande till en vuxen. Av dessa räkneexempel har bekräftats, att konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet i en familj alltid minskar med stigande barnantal, även när hänsyn tages till samhällets nuvarande familjestöd, och att det inte är möjligt att ge alla barnfamiljer inom samma inkomstskikt en lika konsum.— tionskraft _ lika levnadsstandard —— utan någon form av inkomstförstärk- ning, differentierad efter barnantal. Härtill kommer att barnfamiljernas konsumtion stiger med inkomsterna såsom för alla andra människor, som efterfrågar mera när de får bättre råd.

• Sida 24
•  Original

3. F amiljeplanering —— omfattning och motiv

3.1. Intervjuundersökningen

Här har redan betonats att stödet till barnfamilj erna har sitt främsta motiv i räittviseprincipen. Det kan inte vara rättvist, att de medborgare som drar försorg om de kommande generationerna skall behöva göra detta under för- sakelser som överstiger en viss rimlig »självrisk». Men även befolknings- frågan skymtar i bakgrunden såsom påpekats tidigare. Om det blir alltför oförmånligt och pressande att ha barn, kan födelsetalet sjunka under den gräns, där befolkningen reproducerar sig själv och samhällsaktiviteten kan upprätthållas i medborgarnas gemensamma intresse. Sverige har ett lågt födelsetal —— bland de lägsta i världen. Utvecklingen härav har beskrivits i inledningsavsnittet.

Om folkmängden skall hållas oförändrad krävs, att varje generation efterföljes av lika många som den ursprungligen sj älv omfattat. Härvid bort— ses då från den in- och utflyttning, som kan komma att äga rum. För att be— folkningen skall behålla sin numerär räcker det inte med 2 barn per familj, eftersom en hel del inte bildar familj. För full reproduktion skulle det be- hövas ungefär 2,3—2,5 barn på varje 50-årig gift kvinna. För att uppnå en sådan genomsnittssiffra fordras det uppenbarligen ett stort antal familjer med 3 eller flera barn.

Familjeberedningen beslöt våren 1963 att undersöka hur de svenska fa- miljerna ser på olika frågor som anknyter till barnfamiljernas situation i dag. Målsättning var att såvitt möjligt belysa följande frågeställningar:

a) I vilken utsträckning försöker man i vårt land genomföra någon form av familjeplanering och vilka metoder använder man sig av i barnbegräns- ningssyfte;

b) vilken familjestorlek anser man lämpligast för egen del; 0) hur föreställer man sig de motiv, som bestämmer uppfattningen om en viss familjestorlek som den mest lämpliga;

d) vilka attityder hyser man gentemot samhällets stödåtgärder för barn- familjerna;

e) till vilka belopp uppskattar barnfamiljerna sina utgifter för barnens räkning.

Undersökningen planlades av en arbetsgrupp inom familjeberedningen varefter ett statistiskt representativt urval gifta kvinnor i åldrar upp till 45

• Sida 25
•  Original

år intervjuades genom statistiska centralbyråns utredningsinstitut. Av de ca 870 uttagna intervj uobj ekten har —— efter ett naturligt bortfall av personer som hunnit ändra civilstånd, avlidit etc., och ett egentligt bortfall av 5,2 % som vägrat medverka till en intervju — 810 kvinnor deltagit i undersök- ningen. Med hänsyn till att undersökningen delvis avsett ett högst personligt område är svarsprocenten glädjande hög. Bilaga 1 innefattar en utförlig redogörelse för undersökningens uppläggning, tillförlitlighet och resultat. Här skall endast återges de viktigaste rönen i sammanfattning. Avsnittet om barnkostnaderna har redan berörts.

3.2. Barnbegränsningens omfattning

Enligt undersökningen synes majoriteten av svenska gifta kvinnor i fruktsam ålder försöka planera sitt barnantal. Totalt säger sig 92 % försöka planera sin familj. Så gott som alla _ cirka 96 % — av dem som sagt sig planera sitt barnantal har även uppgivit sig använda någon eller några metoder för barnbegränsning. Tillämpningen av födelsekonxtroll synes ha samband med familjens socialgrupp, kvinnans utbildning och antalet födda barn. Familj e— planering blir sålunda vanligare ju högre utbildning kvinnan har. Vidare synes sådan planering vara vanligast i socialgrupp 1, därnäst kommer i ord— ning socialgrupperna 2 och 3. Jordbrukare planerar sittt barnantal i minst utsträckning — ca 88 % —— bland de olika socialgrupperna.

Vad beträffar sambandet mellan förekomsten av familjeplanering och antal barn i familjen, föreligger en förhållandevis stor skillnad mellan de barnlösa kvinnorna och kvinnor med 1—3 barn. Av de kvinnor som inte har några barn säger sig endast 75 % försöka genomföra någon form av barn- planering mot 93 % bland l-barnsmödrarna. Sedan ökar andelen planeran— de successivt för att stanna vid cirka 97 % hos 3—barnsfamiljerna. Bland dem som har fler än 3 barn minskar därpå andelen som planerar till om- kring 84 %. Det verkar som det just vore 3—barnsfamiljen som är mest rädd för att få flera barn och som planerar för att undvika detta. Helt naturligt är familjeplanering, seddi dess barnbegränsande bemärkelse, minst vanlig i de ännu barnlösa äktenskapen. Yrkesarbetande kvinnor, med ett yrke som hän- förs till socialgrupp 1 eller 2, planerar i större utsträckning än yrkeskvin- nor från socialgrupp 3.

Beträffande barnantalet har frågeställningarna gällt dels vilket barn- antal som ansetts mest lagom (önskat barnantal), dels hur många barn man planerar att skaffa sig (planerat barnantal). Av svaren att döma synes i båda fallen 2 barn vara det ojämförligt populäraste antalet. Som framgår av efterföljande tablå har 48 % ansett 2 barn vara mest idealiskt, medan närmare 46 % själva planerar just det antalet barn. Därnäst kommer 3 barn, som anses mest lagom av drygt 30 % och är det planerade barnantalet för omkring 27 %. På tredje plats kommer 1 barn som önskat och planerat an-

• Sida 26
•  Original

Barnantal Önoskat Planerat /o % 0 barn ............ 0,8 3,4 1 » ............ 7,7 13,8 1—2 » ............ 0,3 0,2 2 » ............ 47,9 45,7 2—3 » ............ 2,8 1,3 3 » ............ 30,8 26,7 3—4 » ............ 1,5 0,3 4 » ............ 6,5 6,0 5+ » ............ 1.7 2,6 100 100

tal. Genomgående tycks det barnantal som anses mest idealiskt genomsnitt- ligt ligga något högre än det barnantal man sagt sig planera att skaffa.

Att familjeplaneringen inte alltid »lyckas» framgår av att en hel del av de tillfrågade kvinnorna faktiskt sagt sig önska ett mindre antal barn än de har. Bland kvinnor med 3 barn har 12 % uppgivit, att de anser 2 barn vara det lämpligaste antalet, och bland 4-barnsmödrarna har drygt 33 % sagt sig föredra ett lägre barnantal än de faktiskt har fått. Det förefaller vidare som om de olika socialgrupperna skiljer sig åt även »i fråga om önskat barn- antal. Bland jordbrukare vill man ha det jämförelsevis högsta antalet barn. Därpå följer socialgrupp 1, medan man inom socialgrupp 3 säger sig vilja ha det jämförelsevis lägsta barnantalet.

När det gäller planerat barnantal i förhållande till antalet redan födda barn i familjen, har närmare hälften av de barnlösa kvinnorna sagt sig inte ämna försöka få några barn. Drygt 45 % av l-barnsmödrarna och 84 % av 2-barnsmödrarna ämnar stanna vid nuvarande barnantal, medan resterande andelar sagt sig planera 1—2 barn ytterligare. Sambandet mellan social— grupp och planerat barnanrtal tycks vara i stort sett detsamma som för önskat barnantal. Vidare synes det föreligga ett samband mellan familjeinkomst och planerat barnantal. Den lägsta inkomstgruppen planerar det genomsnitt— ligt högsta barnantalet, vilket sedan minskar allteftersom man går uppåt i inkomstklasserna. Familjer i hyreshus planerar ett genomsnittligt lägre barnantal än familjer i enfamiljshus och lantgårdar. Detta återspeglas i skillnaden mellan tätort och landsbygd —— familjer i större tätorter planerar det jämförelsevis minsta barnantalet och landsbygdsfamiljerna det största.

3.3. Motiv för barnbegränsning

I anslutning till frågorna till intervjupersonerna om vilket barnantal de a_n- säg. mest lagom respektive hur många barn de planerade att försöka få för egen del, ställdes även frågan om motiven för de uppgivna barnantalen.

Som »positiva» motiv till att man anser ett visst barnantal mest lagom för egen del har i första hand angetts, att man önskar att barnen skall ha

• Sida 27
•  Original

27 syskon, att man önskar barn av visst kön, samt det allmänna motivet att man tycker om barn. Många har endast kunnat hänvisa till att man själv har just det uppgivna barnantalet och är nöjd med detta. Som »negativa» motiv har främst framkommit ekonomiska skäl och meningen att arbetsbördan skulle bli alltför stor vid ett större barnantal än det uppgivna.

Som första nämnda orsaker till att inte stanna vid ett högre barnantal (än ett visst angivet) såsom mest lagom, förekommer ekonomiska skäl (39 %) och arbetsbördan (32 % ). I övrigt nämns sådana skäl som ålder och hälsa, bostadssituationen och hustruns förvärvsarbete. Vissa skillnader i svarsfördelningen kan iakttas vid en uppdelning av materialet på olika bak- grundsvariabler. De ekonomiska motiven är sålunda mest dominerande bland kvinnor utan barn samt bland 1-barnsmödrarna. Dessa motiv före- kommer mest frekvent som angivet skäl till att anse 2—3 barn som lämp- ligaste antalet. De ekonomiska motiven är vidare mest framträdande inom socialgrupperna 2 och 3 samt bland de yngre gifta kvinnorna. Arbetsbördan anges som motiv företrädesvis i flerbarnsfamiljerna och då som orsak till att stanna vid ett visst antal över 3 barn.

När det gäller motiven för att inte planera fler än ett visst antal barn i familjen spelar åldern en betydande roll liksom även här de ekonomiska skälen. Åldersskäl har angivits som främsta_ orsak av 27 % och familje- ekonomin av 26 % av de intervjuade kvinnorna. Därefter kommer arbets- bördan 19 %. hälsoskäl 10 % och vidare bl. a. bostadssituationen samt hust— runs förvärvsarbete. Hur dessa motiv fördelar sig med hänsyn till planerat barnantal framgår av följande tabell.

Främsta orsak till att inte planera fler än ett visst antal barn

Planerat barnantal Totalt Orsak 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn % % % % % % Ålder .................... 37,5 45,6 27,1 16,4 27,0 26,9 Ekonomiska skäl ......... 4,2 6,7 25,7 35,2 37,4 25,9 Arbetsbördan ............. 4,2 6,7 16,1 28,5 25,0 18,6 Hälsa .................... 4,2 15,6 9,3 9,7 6,2 9,7 Bostaclssituationen ........ 4,2 1,1 5,4 5,5 -—— 4,2 Besvär i samband med gra- viditet o. förlossning ..... —— 4,4 5,0 2,4 _ 3,6 Hustruns förvärvsarbete. . . 4,2 10,0 4,3 —— — 3,6 Bundenhet ............... —— 1,1 2,9 0,6 2,1 1,8 Ansvar (oj ekonomiskt) . . . . 8,3 — 1,8 0,6 ,1 1,5 Övrigt ................... 33,3 8,9 2,5 1,2 _ 4,1 Summa procent 100 100 100 100 100 100

Åldersskälen är som synes mest framträdande bland dem som planerar bara 1 barn samt dem som inte avser att försöka få några barn alls. Ekono- min får däremot allt större betydelse ju flera barn man planerar att skaffa sig. Samma tendens gäller beträffande arbetsbördans inverkan.

• Sida 28
•  Original

Vid en uppdelning av materialet med hänsyn till kvinnornas ålder, fram- kommer att i åldersgruppen under 30 år har de ekonomiska motiven nämnts först av 46 % och arbetsbördan av 25—30 %. Dessa motiv får mindre bety- delse i de högre åldersgrupperna, där åldersskälen helt naturligt blir domi- nerande. Arbetsbördan är vidare mest framträdande som motiv inom social- grupp 1, där även hustruns förvärvsarbete angivits som orsak oftare än inom övriga grupper. De ekonomiska motiven är mest framträdande inom social- grupp 3.

3. 4 Vad man anser om samhällets familjestöd

På frågan om vilka av ett antal angivna samhälleliga stödåtgärder för barn- familjerna som man anser viktigast, har drygt hälften av de intervjuade satt det allmänna barnbidraget på första plats. På andra plats kommer den fria tandvården och hälsokontrollen samrt därefter studiebidragen.

Betoningen av barnbidraget är mest markerad bland flerbarnsfamilj erna, men det placeras främst i samtliga familjegrupper, oberoende av barnantal. Den fria tandvården och hälsokontrollen uppnår ungefär samma medel- poäng, oberoende av barnantal, medan studiebidragen når den bästa positio- nen bland gifta kvinnor utan eller med endast 1 barn.

Vidare förefaller det att finnas ett samband mellan socialgruppstillhörig— het och gradering av stödåtgärderna. Detta ger sig tillkänna sålunda, att socialgrupp 3 jämte gruppen jordbrukare ger barnbidraget en mer fram- trädande position än socialgrupperna 1 och 2. Studiebidragen får den jäm- förelsevis bästa positionen inom socialgrupperna 1 och 2, medan de fria Skolmåltiderna föres fram på tredje plats bland jordbrukarna efter tand— vård och hälsokontroll. Sett i förhållande till familjeinkomsten betonas barnbidraget mest i de lägre inkomstgrupperna, dock med en viss avvikelse för den allra lägsta inkomstklassen, som istället givit kontantbidraget vid barnsbörd en jämförelsevis framträdande plats. Studiebidraget betonas mera i de högre inkomstlägena än i de lägre, medan familj ebostadsbidragen av naturliga skäl värdesättes mest i något lägre inkomstgrupper.

Även när det gäller önskemål om utformningen av ett eventuellt ökat familjestöd intar det allmänna barnbidraget en framskjuten ställning. To- talt cirka 40 % av de tillfrågade vill helst se, att ett eventuellt ökat samhälls— stöd får formen av höjda barnbidrag. Dessutom har ett mindre antal fram- fört önskemål om ändring av barnbidragets utformning. Även här är barn- bidragets dominans mest markerad bland flerbarnsfamiljerna. På andra plats kommer önskemålet om förbättrade studiebidrag främst markerat bland 0-barnsfamiljerna, inom socialgrupp 1 samt bland högre inkomst- tagare. Reformerade familjebostadsbidrag framföres som tredje önskemål totalt sett, främst av flerbarnsfamiljer i socialgrupperna 2 och 3 samt läg—e inkomsttagare. Cirka 10 % har satt förbättringar av den fria tandvården

• Sida 29
•  Original

och hälsokontrollen som första önskemål. Slutligen har omkring 9 % inte ansett att det föreligger behov av något ökat familjestöd utan svarat att det är bra som det är.

Att märka är att de ovan redovisade svaren givits med ledning av ett svars— kort, som upptagit sex olika former av familjepoliutiska åtgärder. (Se när- mare därom i bilaga 1, kapitel 6.) Härutöver har dock intervjupersonerna getts tillfälle att ange ytterligare områden, där ett utvidgat familjestöd vore önskvärt. Drygt hälften har inte kunnat ange något sådant område. Bland de önskemål, som framkommit från den övriga delen, dominerar frå- gor rörande barntillsyn och övriga anordningar för barn och ungdom; lek- platser, barnstugor och fritidslokaler. Vidare intar bostadsfrågan en fram- trädande plats med önskemål om flera, billigare och rymligare bostäder för barnfamiljerna. Dessutom nämns olika servicefrågor, t. ex. behovet av hem- hjälp i olika situationer, samt skattefrågor.

• Sida 30
•  Original

4. F amiljeberedningens ståndpunkter

4.1. Några allmänna aspekter på barnfamiljernas situation

Realinkomsrterna har under den senaste lO-årsperioden ökat med omkring 30 procent. Även barnfamiljerna har fått del av denna standardhöjning och de ca 6 % vuxna svenska medborgare, som svarar för vården av en tredjedel av landets barn under 16 år, har i dag för sig och sina barn kanske 30 procent större konsumtionsutrymme än i början av 50-talet. Men avståndet från vad de har råd med till vad barnlösa grannar, släkt och vänner i samma in- komstlägen kan kosta på sig kvarstår. Relationstänkandet i lönefrågor hos arbetstagargrupperna på arbetsmarknaden har sin motsvarighet i standard— hänseende hos den enskilde. Jämförelslerna bestämmer attityderna till bl. a. frågan »fler barn eller inte». Familjeplaneringsundersökningen ger över- tygande belägg för hur starka dessa attityder är. Hälften av alla gifta kvin- nor i barnproducerande åldrar anser, att 2 barn är lagom. De dominerande motiven — ekonomi och arbetsbörda -— må verka svaga vid en jämförelse med vad människor för ett antal decennier sedan orkade med — låt vara ofrivilligt — av stora barnkullar under större försakelser och tyngre arbets- bördor. Men i dagens samhälle är dessa motiv inte desto mindre realiteter. Man jämför inte sina villkor bakåt i tiden med föräldragenerationens utan med nuets värld och med förväntningar på framtiden.

Om man skulle anse, att genomsnittligt 3 barn per familj i de f ruktsamma åldrarna är vad som skulle behövas för att upprätthålla en önskvärd befolk- ningsutveckling, får man försöka minska underlaget för de betänkligheter hos de enskilda människorna. som nu sätter in efter det andra barnet. När kvinnorna i socialgrupp 3 önskar sig färre barn och skjuter fram det eko- nomiska motivet för sin familjeplanering mer än vad medsystrama i högre socialgrupper gör, ligger förmodligen bakom detta en närmare inlevelse i de villkor, som ett större barnantal innebär för lägre inkomsttagare. Det obe- roende som pengar kan ge eftersträvas av alltfler gifta kvinnor och de söker sig egna förvårvsarbeten. De siffror som återgivits i det föregående speglar också denna tendens. Enligt de kvartalsvis återkommande arbetskrafts- undersökningarna, där även gifta kvinnor som förvärvsarbetar bara någon timme i veckan medtagcs i statistiken, försöker dubbla antalet mot i folk- räkningen skaffa sig mer eller mindre tillfälliga deltidsarbeten. Det faktum att 3-barnsfamiljerna och ändå mer familjer med flera barn befinner sig i

• Sida 31
•  Original

lägre inkomstlägen än andra familjetyper torde —— eftersom avtalslöner ut- går efter prestation och inte efter familjestorlek —- till en inte ringa del ha sin orsak i att flertalet mödrar i dessa familjer inte orkar med något som helst förvärvsarbete vid sidan om hemarbetet. Och även om de orkar kan de inte ordna barntillsynen under arbetstiden.

De ensamstående mödrarnas situation är ekonomiskt lika pressande som flerbarnsfamiljemas, men beror inte på att deras arbetskraft är bunden vid barnen och hemmet. Den har istället sin grundorsak i att de som ensamma familjeförsörjare måste överlåta barntillsynen helt eller delvis på andra och för en ofta lägre »kvinnolön» bekosta alla utgifter som ingår i föräldra- funktionen. Dessa ensamstående mödrar har inte ingått i intervj umaterialet för familj eplaneringsundersökningen av främst undersökningstekniska skäl. Härtill kommer att deras attityder ur befolkningspolitisk synpunkt får an- ses mindre intressanta än andra familjers. Men deras faktiska situation är givetvis ingalunda mindre viktig. 1960 års folkräkning visar exempelvis att 90 % av de ensamstående mödrarna hade mindre än 12 000 kr. i årsinkomst. Enförälderfamiljen är emellertid föremål för utredning i annat sammanhang.

Mångbarnsfamiljerna liksom familjer med ensamstående försörjare hör otvivelaktigt till välfärdssamhällets sämst ställda minoriteter f. n. Antalet familjer med 3 eller flera barn utgjorde 1960 167 100 med ett barnantal av i runt tal 572 000 barn. De representerar ett ytterligare trappsteg nedåt i lev— nadsstandard under 2-barnsfamiljens och givetvis under de ändå mindre hushållens nivå. Tillika representerar de — enligt familjeplaneringsunder- sökningen — de starkaste betänkligheterna mot att kliva ner ännu ett trapp- steg: den högsta siffran för medveten barnbegränsning utgår sålunda från 3—barnsmödrarna. lnom samma kategori är det som familjeplaneringsunder- sökningen redovisar sporadiska önskemål om en omformning av familje- stödet, närmast av barnbidragen.

Enligt 1959 års socialhjälpsundersökning var förekomsten av socialhjälp påfallande ymnig bland familjer med tre eller flera barn. Frekvensen var ca 4 gånger större än hos e-ttbarnsfamiljerna, ca 3 gånger större än hos två- barnsfamiljerna (och t. ex. 3—4 gånger större än hos ålderspensionärerna).

De nämnda siffrorna gäller fullständiga familjer. Ser man på både full- ständiga och ofullständiga familjer blir bilden i stort sett densamma, trots att frekvensen av ensamstående kvinnor med ett eller två barn är förhållan- devis stor i socialhj älpsklientelet. Ettbarnsfamilj erna är klart underrepresen- terade, tvåbarnsfamiljerna förekommer bland socialhjälpwstagarna i någon mindre utsträckning än genomsnittet. Fr. o. m. trebarnsfamiljerna går hjälpkurvan brant uppåt, och familjer med fem och flera barn har t. ex. 6 gånger större hjälpfrekvens än ettbarnsfamiljerna. I de familjer som fick socialhjälp 1960 fanns sammanlagt 110 000 barn. De flesta fanns i familjer med tre eller flera barn. Vart 9 :e barn i denna kategori tillhörde socialhj älps- klientelet.

• Sida 32
•  Original

De flesta människor ser inget orimligt i att föräldrarna prutar av på sin egen standard för barnens skull. Någonstans går dock en gräns. Var den skall anses ligga kan alltid diskuteras. Med säkerhet kan man påstå, att när familjen har tre eller flera barn, måste standardsänkningen normalt gå ut också över barnen. Det kan inte vara rätt att barn i en mångbarnsfamilj skall behöva växa upp under sämre yttre betingelser än barn i andra famil- jer. Inte heller kan det vara rätt att föräldrar med många barn skall hän- visas till att leva på en påtagligt sämre standard än familjer med ett par barn.

Om normalfamiljen skaffar sig fler än 1 barn beror på en rad övervägan- den, varav en del återfinnes i familjeplaneringsundersökningen. Det framgår bl. a. att arbetsbördan är en hindrande faktor. Familjeberedningen har som sin huvuduppgift att undersöka hur familjernas arbets-bördor skall kunna minskas genom ökad service från samhällets sida. I det syftet har bered— ningen i andra sammanhang föreslagit utökning av samhällsstödet till insti- tutionsvård och vidgade kriterier för rätten att åtnjuta social hemhjälp. En del andra undersökningar pågår —— om ett bekvämare öppethållande av in- stitutioner som familjer benyttar sig utav, om fritidshem, om barnparkering m. 111. Men den centrala frågan för den enskilde liksom för samhället är det avgörande som ekonomin framtvingar: barn eller inte, stanna hemma och sköta barnet när det kommer, eller ordna tillsyn på annat sätt och yrkes- arbeta parallellt.

I en tidsålder, då preventivtekniken ger familjerna allt större säkerhet mot oönskade barn (familjeplaneringsundersökningen ger ett tvärsnitt av de aktuella barnbegränsningsmetoderna) får man räkna med att det redan finns en viss valfrihet hos medborgarna: de kan undvika vad de inte anser sig ha råd med. Att göra valfriheten fullständig innebär att ge familj erna eko- nomisk trygghet för det barnantal de väljer, även om det blir större än »normalfamiljens». Likaså att låta kvinnan slippa välja mellan barn och yrke, utan möjliggöra för henne ett både/och som kan tillfredsställa henne både som kvinna och individ. Möjligheterna att trygghetsförsäkra med— borgarna även inför de beslut, som sammanhänger med bamalstrandet, är säkerligen inte uzttömda ännu. Här står vi bara i början av en utveckling.

4.2. De allmänna barnbidragen

Sammanfattningsvis kan sägas, att barnfamiljerna generellt sett lever på en lägre standard än ensamstående och familjer utan barn. Samtidigt som bar— nens ankomst ofta innebär ett temporärt eller mera stadigvarande bortfall av ena förälderns förvärvsinkomst ökar familjens utgifter. Det ekonomiska läget för familjen försämras med varje ytterligare barn. Samhällets ekono- miska stödåtgärder för barnfamiljerna måste därför förstärkas, om man vill minska nuvarande mycket betydande standardskillnader mellan barnfamil— jer och övriga. De allmänna barnbidragen utgör i dag både siffermässigt

• Sida 33
•  Original

och —— som tidigare framgått _— enligt familjernas egna värderingar det be- tydelsefullaste familjestödet. Den mest näraliggande åtgärden med standard- utjämnande effekt är därför en höj ning av dessa bidrag.

Det har från början funnits ett klart samband mellan skatter och barn- bidrag. När barnbidragen infördes 1948, ersattes därmed de dåvarande barn- avdragen vid den statliga beskattningen. I flera omgångar har barnbidragen sedan höj ts för att följa penningvärdeutvecklingen och förskjutningar inom skattesystemet —— under senare år förskjutningar från direkt till indirekt skatt. I den pågående skatteberedningens uppdrag ingår följdriktigt frågan om barnbidragen. Som tidigare nämnts har de under årens lopp- genomförda höjningarna av barnbidragen utöver kompensation för penningvärdeföränd— ringarna även räckt till att följa standardutvecklingen ett gott stycke på väg, vilket belyses i tabell 7.

Nuvarande barnbidragets (550 kr.) andel av kostnaderna för barnens kon- sumtion uppgår till ca en femtedel av dessa kostnader enligt socialstyrelsens beräkning, grundad på 1958 års levnadskostnadsundersökning med uppräk- ning till 1961 års prisnivå. Om vidare socialstyrelsens siffror för 1961 skulle justeras till nuläget —— d. v. s. uppåt med ca 10 % —— skulle konsumtionskost- naden för ett barn under 16 år i genomsnitt ligga mellan 3 300 och 3 400 kr. per år. Enligt beredningens intervjuundersökning hösten 1963 uppskattas konsumtionskostnaderna till 2 640 kr. per barn. I båda fallen är förbruk- ningen av moderns arbetskraft (eller hennes ersättares) icke medräknad. Denna kostnad, som varierar med arbetsmarknadsläget, med dagspriset på vårdarbetet och med moderns utbildning och förvärvsförmåga i ett alterna-

Tabell 7. Barnbidrag, penningvärdeförändring (konsumentprisindex) och standard— utveckling (konsumtionsindex)

1947 1948 1950 1952 1958 1960 1962 1963

Allmänna barnbidragen per

barn under 16 år ....... kr/ar — 260 290 400 450 550 550 Konsumentprisindex

1947 = 100 .................. 100 104 107 128 162 169 181 186 1950 = 100 .................. 93 97 100 119 150 157 168 173 Reglerat efter konsumentprisindex

260 kr från 1947 ....... kr/år 260 270 278 333 421 439 471 484

30 kr från 1950. . . . kr/år 30 36 45 47 50 52

Summa kr/år 260 270 308 369 466 486 521 536

Privat konsumtion per in- vånare i löpande priser. . . kr/år 2 390 2 570 2 759 3 370 4 634 5 061 5 845 6 198

Index 1947 = 100 100 108 115 141 194 212 245 259 1950 = 100 87 93 100 122 168 183 212 225 Reglerat efter ovanstående index 260 kr från 1947 ....... kr/år 260 281 299 367 504 551 637 673 30 kr från 1950 ....... kr/ar 30 37 50 55 64 68

Summa kr/år 260 281 329 404 554 606 701 741

• Sida 34
•  Original

tivt yrke, är för övrigt mycket svår att ange i enhetliga belopp. Med den mindre konsumtionen per barn i flerbarnsfamiljer, där varje barn får >>kosta» mindre än i 2-barns- och 1-barnsfamiljerna, har barnbidraget en relativt större betydelse i dessa familjer. Av familjeplaneringsundersök- ningen framgår också, att attityden till barnbidraget är positivare ju fler barn man har och positivare ju lägre socialgrupp man tillhör.

Det enhetliga svenska barnbidraget är uppbyggt på förutsättningen, att alla barn i princip bör få kosta lika mycket. När man i Norge inte ger något. barnbidrag alls till första barnet och när man i Finland differentierar barn- bidragsbeloppen med mindre belopp till första barnet, ett något större till andra och ytterligare större till det därpå följande (se översikten nedan), avviker alltså detta från det svenska systemet. Barnbidragen i nedan redo- visade länder måste dock ses i sammanhang med koordinerade skattelind- ringsbestämmelser.

Barnbidragets konstruktion i några andra länder

Danmark: Bidraget utgår med lika belopp (480 Dkr.) för varje barn under 18 år, som icke beskattas självständigt. För person, som inte sambeskattas med make ut- går förhöjning (300 Dkr. för varje barn).

Finland: Bidrag utgår för barn under 16 år med 180 mark för första barnet (ca 290 sv. kr.) 204 » » andra » (» 328 » ») 240 » » varje ytterligare barn (» 380 » ») Specialbidrag kan utgå efter behovsprövning (högst 288 mark : 465 sv. kr. per barn).

Norge: Bidrag först fr. 0. ni. andra barnet under 16 år med 400 Nkr. som ökar med 100 Nkr. för varje ytterligare barn.

Finland och Norge har därutöver ett familjebeskattningssystem som avser att lindra skatten med hänsyn till antalet barn. I Finland tillämpas vid statsbeskatt- ning lindrigare skatteskala för barnförsörjare, dyrortsavdragen är graderade efter barnantalet och skattebeloppet minskas med 100 kr. för varje barn medan vid kommunalbeskattningen förekommer speciella barnavdrag. I Norge medges stigan- de avdrag från statsskatten efter antalet barn och vid kommunalbeskattningen tillämpas graderade avdrag från inkomsten.

Frankrike har ett invecklat familjebidragssystem, som dock ofta har fått lämna exempel till den familjepolitiska debatten i vårt land. Där är det arbetsgivaren som ensam svarar för den anställdes avgifter för familjebidragen. Dessa betalas alltså inte av staten. Arbetsgivaren erlägger ca 15 % av lönen upp till ett visst års- lönebelopp (ca 7 600 kr. 1961. Samtliga uppgifter härefter avser detta år). Icke löntagaren betalar själv sina avgifter.

Barnbidrag utgår först fr. o. ni. andra barnet (ca 55 kr. per män.) och med ett något högre belopp (ca 80 kr. per män.) för tredje och följande barn. Bidrags- berättigade är generellt barn under 15 år och gränsen höjs till 17 år, resp. 20 år för dem som genomgår lärlingsutbildning eller fullföljer högre studier. Vissa tillägg utgår till barnbidragen vid låg inkomst eller om endast en make arbetar (d. v. s. i

• Sida 35
•  Original

regel kvinnan stannar i hemmet). Detta tillägg utgår även till I-barnsfamiljen tills barnet blivit 5 är (ca 40 kr. per mån.). Moderskapspenning (ca 500 kr.) utgår om modern ej fyllt 25 år eller om barnet föds inom 2 år från äktenskapets ingående. Förmånen utgår även för de följande barnen, om dessa kommer inom 3 år från föregående födsel. Dessutom förekommer havandeskapsbidrag. Vidare är familjen berättigad till bostadsbidrag om dels en viss del av inkomsten (andelen sjunker med antalet barn) anslås till bostadskostnaden, dels bostaden motsvarar vissa krav på bekvämlighet och utrymme. Ålderspensionen ökas med en mindre del om pen- si-onstagaren uppfostrat minst 3 barn.

Det svenska barnbidraget har sedan det infördes 1948 förblivit oförändrat till sin konstruktion. Denna konstruktion har dock gång efter annan srtällts under debatt och olika politiska opinioner i riksdagen har fört fram olika synpunkter på barnbidragets anknytning till barnantal och civilstånd, på dess eventuella differentiering, dess storlek och sammankoppling, resp. fri- koppling från familjebeskattningen.

Barnbidraget till det försrta barnet har sålunda tidvis varit ganska om- tvistat. Det har påpekats, att två vuxna människor tillsammans bör kunna försörja ett barn utan särskilt samhällsstöd och att ett barnbidrag till första barnet varken gör till eller från i familjebildningens intresse eller ur be- folkningspolitisk synpunkt, eftersom de flesta makar ändå vill skaffa sig åtminstone ett barn. Ett inbesparande av detta förs-ta barnbidrag skulle också kunna ge statsfinansiella resurser för ett betydligt ökat stöd åt fler- barnsfamiljerna, har man menat. Mot dessa synpunkter på det första barn— bidraget och för bibehållande av nuvarande ordning har emellertid anförts starka skäl, vartill familjeberedningen ansluter sig. Omställningen i livs- föring, när första barnet anlänt, är så genomgripande och medför så kraftig sänkning av standarden, att det är motiverat med barnbidrag redan för barnfamiljens s.a.s. initialkostnader. Speciellt gäller detta, då det första barnet föds utom äktenskapet. Förslag att bibehålla barnbidraget för först- födda i fall där modern är ensamstående, men eljest avskaffa det, stupar rent. administrativt på svårigheten att avgöra hur pass ensamstående modern är i realiteten, den preventiva verkan det skulle kunna få på legitimeringen av uä-barn, överflyttningar till fosterhem och vid skilsmässa etc.

I debatten om barnbidraget har även uppmärksammats behovet av för- stärkt stöd för flerbarnsfamiljerna. Förslag om förhöjda eller differentiera— de barnbidrag har sålunda vid olika tillfällen framförts i riksdagen. Liksom riksdagen avvisat förslag att slopa det första barnbidraget har den emeller- tid avvisat förslag om en differentiering av de allmänna barnbidragen efter antalet syskon i barnkullen. Invändningarna har varit lika mycket av psyko- logisk natur som administrativ-praktisk. Växande barnbidrag verkar som en premiering av barnafödandet. Det skulle vara stötande, om samhället gav intryck av att vilja »köpa» barn. Att taxera barnen till olika värde är också stötande. Med en förhöjning av barnbidragen till flerbarnsfamiljen skulle det yngsta barnet få högsta bidraget, fast det i regel medför de lägsta kon-

• Sida 36
•  Original

sumtionskostnaderna. När å andra sidan det äldsta barnet upphör att vara bidragsberättigat, skulle man behöva göra en svårförklarig omtaxering av de yngre.

Genom alla åren och debatterna har det nuvarande allmänna och lika barnbidraget bibehållits oförändrat. Det har blivit inarbetat och har för- värvat en ansenlig good-will i sin nuvarande form. Enligt familjebered— ningens uppfattning finns inte heller nu någon anledning att förändra dess konstruktion. Beredningen anser, att det grundläggande stödet även fort- sättningsvis bör vara lika för alla barn och utgå i form av allmänna barn— bidrag. Beredningen anser vidare att detta grundläggande lstöd bör förstär— kas i samband med den omfördelning av skattetrycket och det därigenom ökade utrymme för förbättring av barnfamiljernas villkor, som allmänna skatteberedningen väntas framlägga förslag om.

Behovet av en differentiering av familjestödet bör istället tillgodoses ge- nom en påbyggnad med särskilda familjetillägg, vilket närmare beröres i avsnitt 4.4.

4. 3 Stöd till småbarnsfamiljer

Barntillsynen och dess kostnader

Det allmänna barnbidraget är ett konsumtionsstöd och som sådant ökar dess betydelse ju mer barnet konsumerar. Konsumtionskostnaderna stiger helt naturligt med barnets ålder. I gengäld är behovet av vård och tillsyn störst för det späda barnet och avtar med åldern. Kostnaderna för vård— insatsen _ om den ombesörjes av annan person än modern _ är följakt— ligen mest kännbara för småharnsfamilj en, och de avspeglas även indirekt i den faktiska eller möjliga inkomst, som vårdnadshavaren avstår från när hon sköter barnet. En prissättning av arbetsinsatsen för barnets vård skulle väsentligt höja de beräknade barnkostnaderna och ge en annan bild av kost- nadernas fördelning på barnets åldrar, än när enbart konsumtionen tages med i kalkylen. Familjeberedningen har avstått ifrån att här göra några egna antaganden om den ekonomiska avbränning, som barnens vård och tillsyn förorsakar familjerna. Som nämnts inledningsvis pågår emellertid inom beredningen en undersökning om hemarbetet, som i sig inkluderar den arbetsinsats för barnens räkning som utföres i hemmen. Volymen och karaktären av denna arbetsinsats kan måhända sedermera bilda utgångs- punkt för en ekonomisk värdering av vårdnadsuppgiften.

Det står likväl klart, att vården och tillsynen av barn i förskoleåldern i många fall utgör ett besvärligt problem för familj erna. Här drabbas fåbarns- familjerna i stort sett lika hårt som flerbarnsfamiljema genom att redan det första barnet binder en av föräldrarna vid hemmet och därmed orsakar ett bortfall av dennes förvärvsinkomst. Från att tidigare två personer har

• Sida 37
•  Original

levatt på två inkomster, skall plötsligt tre personer leva på en inkomst. Bort- fallet av den ena förälderns förvärvsinkomst är dock inte ovillkorligt, efter- som barntillsynen ju kan ordnas på annat sätt. Men det blir då en extra kost- nad av varierande storlek, vartill kommer att möjligheterna att ordna barn- tillsynen på ett tillfredsställande sätt ofta är starkt begränsade.

Barnets behov av vård och tillsyn utgör alltså en ekonomisk fråga men även en fråga om vilken service, som finns att tillgå för ändamålet. Vad det senare beträffar har familjeberedningen tidigare avlämnat en promemoria med förslag om utbyggnad av barnstugeverksamheten, medan familjedag— hemsverksamheten och andra former av barntillsyn är föremål för fortsatt behandling inom beredningen. Möjligheten att ordna barntillsynen genom daghem är av stor betydelse för många familjer, särskilt som det även inne- bär en ekonomisk förmån: daghemsverksamheten finansieras ju till större delen av kommunerna med bidrag från staten. Även om en ökad aktivitet när det gäller planerade utbyggnader av daghemmen kan noteras efter riks- dagsbeslutet 1963 om höjda statsbidrag, kan långt ifrån alla småbarns- familjer inom överskådlig tid få sin tillsynsfråga ordnad genom daghem. För flertalet återstår alternativen att antingen den ena föräldern stannar hemma eller att tillsynen ordnas genom familjedaghem eller privat, varvid man som regel själv får svara för hela eller större delen av kostnaden.

Motiv för vårdbidrag Under senare år har diskuterats tanken på ett särskilt vårdbidrag, att utgå speciellt under de första åren av barnets uppväxttid. Två huvudmotiv har anförts för ett sådant bidrag, nämligen dels att det år fördelak—tigast att mo- dern själv vårdar sitt barn under spädbarnsåren, och att hon bör ges tillfälle att göra detta, dels att man bör ge full valfrihet för modern att stanna hem- ma och vårda sitt barn, respektive att gå ut i förvärvsarbete och överlåta barntillsynen på betald arbetskraft. Ett vårdbidrag skulle skapa ekonomiska möjligheter för modern att stanna hemma, samtidigt som det för den för— värvsarbetande skulle utgöra etrt värdefullt bidrag till kostnaderna för barn- tillsynen.

Det förstnämnda motivet bygger på uppfattningen, att barnet får en lugnare och mer harmonisk utveckling i hemmet tillsammans med modern, givetvis under förutsättning att hon är normalt lämpad för barnavård. Sär— skilt värdefull anses moderskontakten vara under de första levnadsåren, då barnets trygghet i tillvaron grundlägges genom intimiteten och den emotio— nella kontakten med en viss vuxen. I hemmet löper barnet mindre risk för infektioner och barnsjukdomar än när det vistas i daghem och familjedag- hem tillsammans med andra barn.

Å andra sidan erbjuder daghemmet pedagogiskt utbildad vårdpersonal, och enda-barnsituartionen (ca 1/3 av alla barn är enda-barn) innebär inte samma fostran till social anpassning som en daglig samvaro med andra barn i ett

• Sida 38
•  Original

kollektiv kan skänka. För barn som växer upp utan någorlunda jämngamla syskon kan daghemmet därför vara att föredraga.

De som betraktar ett vårdbidrag som ett medel att friare välja mellan de här beskrivna alternativen utgår ifrån, att den enskilda familjen inte skall påverkas i sitt val av vårdbidraget annat än av dess roll i den ekonomiska kalkylen. Andra ställer sig kritiska till vårdbidragstanken just ur valfrihets— synpunkt: vårdbidraget skulle kunna bli en moralisk pekpinne, kunna öka det sociala trycket på småbarnsmammorna att göra sin skyldighet och stan— na hemma hos sina barn, kunna bli en dirigerande faktor i ett konjunktur- läge då kvinnorna är mindre välkomna på arbetsmarknaden än nu. När bi- draget ef.ter viss tid upphör, skulle detta i sin tur kunna uppfattas som ett moraliskt tryck på mödrarna att gå ut i förvärvsarbetet, om samhället har bruk för dem just då.

Ett ytterligare motiv som åberopas av både dem, som hoppas att ett vård- bidrag skulle resultera i fler hemmafruar, och dem som hoppas att det skulle tillföra arbetsmarknaden fler förvärvsarbetande kvinnor och bistå kvinnor- na i deras frigörelseprocess är rättvisemotivet. Senast i samband med riks— dagsbeslutet om förstärkta statsbidrag till daghem och fritidshem drevs rättviseargumentationen med stor livlighet. Den utgår ifrån att de mödrar, som har sina barn på daghem, får en mer eller mindre kraftig samhälls- subventionering av vårdkostnaderna, medan de mödrar i likartad ekono- misk ställning, som bor på orter utan daghem eller som inte har kommit tillräckligt långt fram i sin orts daghemskö, får vidkännas ett betydligt större avbräck i familj eekonomin genom en barntillsyn som måste ordnas på annat sätt. Med barnet i familjedaghem, utvalt genom barnavårdsnämndens för— sorg, kan mamman få en mindre subvention. Är hon hemmamamma får hon dock alls inget samhällsstöd för sin ständiga barnpassning. Genom ett särskilt vårdbidrag till samtliga familjer med barn under en viss ålder skulle där- emot föräldrarna själva få avgöra, om någon av dem skall stanna hemma och vårda barnet eller om bidraget skall användas till att täcka de kostna- der för barntillsyn, som uppkommer när båda föräldrarna förvärvsarbetar.

Storleken av eventuellt vårdbidrag och ekonomiska effekter

Hur ett vårdbidrag skulle komma att verka i olika avseenden är i hög grad beroende av vilken storlek det skulle få. Så mycket är tydligt, att om det överhuvudtaget skall vara någon mening med att införa ett särskilt vård- bidrag får det inte röra sig om alltför små bidragsbelopp. Bidraget bör något så när motsvara en rimlig vårdkostnad. Här kan som exempel på tänkbara utgångspunkter för en beräkning nämnas vårdkostnaden vid daghem. År 1963 utgjorde denna i genomsnitt 4 700 kr. per år och plats. Därav uppgick personalkostnadernas andel till närmare 3 700 kr. eller 78 %. Daghems— avdelningarna för de yngsta barnen kräver den största personalinsatsen, och man kan utgå ifrån att personalkostnaderna för en avdelning, avsedd för

• Sida 39
•  Original

barn i åldrarna 6 mån.—3 år, överstiger 3 700 kr. per plats. Daghemmet er— bj uder emellertid särskilt utbildad personal och det kan ifrågasättas, om det vore rimligt att ge alla som blir mödrar ett vårdbidrag, som står i paritet med institutionernas personalutgifter. En annan vårdmöjlighet är som nämnt familjedaghemmen. Ersättningarna till de hem, som anskaffas genom Stock— holms barnavårdsnämnd är f. n. 10 kr. per dag. I andra orter är avgiften någon eller några kronor lägre. De hem, som ordnas utan de kommunala myndigheternas medverkan, tar i Stockholm ofta mer än 10 kr. per dag. Om barnet antages vistas i genomsnitt ca 250 dagar om året i familjedaghem- met, blir årskostnaden således ca 2 500 kr., om man räknar med en genom- snittlig dagavgift av 10 kr. Det finns även andra möjliga anknytningspunk— ter: t. ex. beloppet för barnpension som 1964 föreslagits bli 1 200 kr., eller bi- draget till handikappade barn som föreslås bli 2 400 kr. per år. Vårdbidra- gets storlek sammanhänger med huruvida det blir fråga om en reell ersätt- ning för barntillsynen eller bara ett handtag till denna. Kostnaderna i det förra fallet blir avsevärda.

Det har spekulerats över vilken inverkan ett vårdbidrag skulle ha för mödrarnas yrkesverksamhet. Den lokala tillgången på arbetstillfällen och tillsynsmöjligheter har därvidlag stor betydelse liksom vårdbidragets stor- lek, jämfört med nettointäkten av förvärvsarbetet. Småbarnsmödrarna är överlag unga kvinnor och har en gynnad ställning på arbetsmarknaden. Det är därför sannolikt, att nettointäkten av deras heltidsarbete skulle komma att betydligt överstiga vårdbidraget. Genom sitt förvärvsarbete kan modern dessutom hålla sina yrkeskunskaper aktuella (flera års bortovaro från ar- betsmarknaden betyder försämrat konkurrens- och löneläge); hon kan avancera i ett yrke som hon intresserar sig för; hon förvärvar ATP-poäng och hennes sjukpenning blir högre än den icke förvärvsarbetandes etc. Detta tyder på, att ett vårdbidrag inte skulle verka för en hemmamamma-tillvaro för flertalet. Måhända kommer dock benägenheten att deltidsarbeta för att få ett mindre tillskott till familjeekonomin att minska. Ett sådan tillskott skulle kunna te sig mera betydelselöst.

En annan faktor, som kan komma att påverka mödrarnas ställningstagan- de, är möjligheten att daghems- och familjedaghemsavgifterna skulle komma att avpassas efter vårdbidragets storlek och institutionernas huvudmän komma att tillgodogöra sig bidraget helt eller till större delen. För de famil- jer som redan har tillgång till daghem eller subventionerad familjedag- hemsplats och betalar en låg avgift för detta, skulle värdbidraget då få mindre betydelse.

Ofta har debatten utgått ifrån att vårdbidraget skall avse de tre första barnaåren. Man har ansett det angelägnast, att modern får möjlighet att vårda sitt barn själv under de åren. Men utgår man från valfrihetsmotivet förefaller en sådan gränsdragning mera diskutabel. Behovet av tillsyn och vård kvarstår även efter treårsåldern. Ett bortfall av vårdbidraget vid en så-

• Sida 40
•  Original

dan ålder, att vårdbehov kvarstår, finge en del oberäkneliga verkningar vid skarven. Den förvärvsarbetande, för vilken bidraget helt eller till största delen betalar de faktiska vårdkostnaderna, skulle plötsligt drabbas av en kännbar utgift för fortsatt vård. Kanske skulle de subventionerade vård- formerna avpassa sina taxor nedåt för de ålderskategorier som inte längre är vårdbidragsberättigade. För dem, som hade tillgång till kommunal dag— hems- eller familjedaghemsplacts, skulle bortfallet därmed bli mindre känn- bart än för övriga föräldrar, som betalade tillsynen privat genom lejd ar- betskraft eller avtal med ett annat privat hem. En del skulle inte finna det lönt att betala detta själva som avbränning på lönen utan hellre sluta för- värvsarbeta. Hemmamammor som vant sig vid ett tillägg till familjebud— geten, vilket plötsligt försvinner, skulle däremot kanske kompensera sig genom att söka anställning och tjäna egna pengar.

Beredningens principiella ståndpunkt Verkningarna av ett vårdbidrag kan alltså bli komplicerade, och det är inte säkert att någon får bevittna den verkan han eller hon önskat sig. Det hind- rar inte att det kan vara principiellt riktigt att samhället solidariskt på- tager sig en större andel av den enskildes uppoffringar för barnets vård. Att investera i nya generationer är att investera i framtiden för samhälle-t, för näringslivet och den aktiva befolkningen, som en gång blir orkeslös och beroende av de ungas tjänster. Ett vårdbidrag kan ses som en sådan investe— ring.

Ett vårdbidrag skulle emellertid bli mycket kostnadskrävande. På varje årsklass om grovt räknat 110 000 barn skulle ett vårdbidrag av 2 500—3 000 kr. om året kosta 275—330 milj. kr. Ett vårdbidrag av 10 kr. per dag — analogt med familjedaghemsavgiften _— skulle kosta i runt tal 400 milj. kr. per årsklass. Huruvida belopp av denna storleksordning kan inpassas i sam— hällsekonomin undandrar sig familjeberedningens bedömande. Beredningen har endast — för att hörsamma riksdagens beställning —— velait redovisa de skäl som kan anföras pro et contra särskilda vårdbidrag och ange vilka olika verkningar som ett vårdbidrag skulle kunna få.

I princip anser familjeberedningen att ett extra stöd till småbarnsfamiljer — utöver det allmänna barn— bidraget — är motiverat, i första hand så länge barnet befinner sig i späd ålder;

att ett sådant stöd bör ges alla familjer med barn i den åldersgrupp, vars vårdnad man bestämmer sig för att underlätta, oberoende av om barnets båda föräldrar är förvärvsarbetande eller inte. Hur barnets vård därefter ordnas bör familjen själv avgöra;

att ersättningen för vårdarbetet hellre bör vara realistisk — d. v. s. något så när täcka en rimlig kostnad för barntillsynen _ under en kortare tid än utgå med ett mindre och. otillräckligt belopp under en längre tid, samt

• Sida 41
•  Original

att man bör undersöka huruvida en successiv utbyggnad av ett vård- bidragssystem —— under en relativt lång övergångsperiod _ kan anknytas till socialförsäkringarna med en avgiftsfinansiering av vårdbidragen. Bered— ningen vill för sin del rekommendera att denna möjlighet prövas närmare med utgångspunkt från exempelvis moderskapsförsäkringen.

4. 4 Ökat stöd till flerbarnsfamiljer

Familjeberedningens material har visat att barn utan tvivel medför en dub— bel påfrestning för familjeekonomin. Barnets konsumtion medför ökade direkta kostnader och barnets vård medför minskade inkomster när modern inte kan fortsätta sitt förvärvsarbete. I flerbarnsfamiljer stiger i princip konsumtionsutgifterna proportionellt med barnantalet, men inkomstramen tvingar i praktiken till en sammanpressning av utgifterna med varje nytt syskon som tillkommer. Därmed sjunker familjens totala standard. 1958 års konsumtionsundersökning visade exempelvis att värdet av konsumtio- neni familjer med 3 eller flera barn skilde sig med endast 3 % från 2-barns- familjernas, och inom arbetarhemmen var familjernas totala konsumtion rent av något mindre i familjer med 3 eller flera barn än i familjer med 2 barn. Samhällets konsumtionsstöd 'till flerbarnsfamiljerna måste dock utgå ifrån, att alla familjens barn är lika »dyra» eller borde ha rätt att vara det. Vårdkostnaderna för barnen är i sin tur icke proportionella till barnanta- let vare sig i princip eller i praktiken. Tillsynen av 1—3 barn kräver samma närvarotid, ehuru vederbörande blir mer eller mindre intensivt engagerad av uppgiften. Däremot kan det vara lättare att till en annan familj eller en institution överlämna tillsynen av ett enda barn än tillsynen av två eller flera barn. Den sjunkande sifferserien över procentandelen förvärvsarbetan- de mödrar vid sftigande barnantal bekräftar att så är fallet. Endast hälften så stor andel 3-barns- som l-barnsmödrar förvärvsarbetar sålunda minst halv normal arbetstid. Inkomststatistiken från 1960 års folkräkning be— styrker likaså att flerbarnsfamiljerna genomsnittligt får ett mindre inkomst- tillskott från ena föräldraparten (modern) än fåbarnsfamiljerna. Den abso- luta familjeinkomsten för flerbarnsfamiljerna är lägre, samtidigt som det relativa konsumtionsutrymmet blir mindre när det delas på flera. Samhället-s familjestöd täcker som nämnts endast en del av utgifterna för barnen. I det föregående har påpekats att det allmänna barnbidraget torde svara för ca femtedelen av barnens konsumtionskostnad. Återstoden an- kommer på föräldrarna. Även om 4/5 av l-barnskostnaden skulle anses vara en rimlig uppoffring för glädjen att ha barn — vilket ingalunda är givet —, gäller inte detta om samma andel utgifter multipliceras med tre eller flera. F amiljeplaneningsundersökningen, som visar att barnbegränsningsmetoder allmänt tillämpas i äktenskapen, visar också att svenska familjer i allmän- het och fråmst av ekonomiska skäl hejdar sig inför ett barnantal som över-

• Sida 42
•  Original

stiger två. Hälften av alla gifta kvinnor tycker att det räcker med två barn i familjen, medan en tredjedel kan tänka sig tre barn. Födelsetalet synes också nära överensstämma med de redovisade attityderna. Om attityderna ändras, så ändras även födelsetalet.

Om barn är dyra att föda och fostra för den enskilda familjen, är de också dyrbara _ i annan bemärkelse —- för samhället. Befolkningsstrukturen i Sverige uppvisar en stark förskjutning mot högre åldrar. Antalet ålders- pensionärcr ökar med ca 30 % under innevarande tioårsperiod. Försörj- ningen av de gamla ställer växande krav på de arbetsföra åldrarna och på de nya släktena efter dem. Barnfamiljerna svarar för den framtida arbetskraf- ten säväl kvantitativt som kvalitativt. Det är inte |tillfredsställande, att 5,7 % av den vuxna befolkningen försörjer hela 32 % eller nära tredjedelen av de barn under 16 år som f. n. växer upp -i svenska hem. Enligt familjebered- ningens åsikt är det en orimlig snedbelastning av den försörjningsbörda som barnen åsamkar.

I det föregående har beredningen studerat de aktuella barnkostnaderna. De viktigaste konsumtionsutgifterna för barnen gäller mat och kläder. Kring dessa två huvudposter grupperar sig de många mindre utgifter, som höjer standarden ovan »existensminimum: utgifter för hälsovård och hygien, för skola och sport m. m. När samhället har utformat det hittillsvarande fa- miljestödet, har naturahjälpen fått stå tillbaka för kontantbidragen. De farhågor, som yppades när de allmänna barnbidragen introducerades, att kontantsystemet skulle komma att missbrukas av föräldrarna, besannades inte. Förmyndarinställningen mot familjerna försvann efterhand från det ena området efter det andra. Längst bibehölls naturaprincipen inom mödra- hjälpen tills den även där fick träda tillbaka till förmån för fritt konsum- tionsval och med tillit till människors förmåga att själva bedöma den egna familjens behov. Endast där klarrt praktiska skäl föreligger — såsom be- träffande fri skoltandvård och fria Skolmåltider — har naturastödet för- blivit.

Enda större undantaget är familjebostadsbidraget, som är avsiktligt kon- sumtio—nsdirigerande. I familjeplaneringsundersökningen såväl som i social— styrelsens tidigare konsumrtionsundersökningar har gjorts försök att för- dela bostadskostnaderna på barnen. Dessa försök har med nödvändighet blivit schablonmässiga och mindre exakta än de utgifter för barnen, som kan bokföras på dem direkt. Ett nytt barn i familjen medför inte automa- tiskt någon ökad bostadskostnad. Mera sällan kan familjen omgående flytta till en annan lägenhet och utöka med ett nytt rum för den nya familjemed- lemmen, även om detta vore önskvärt. Familjebostadsbidraget bibehålles dock under en övergångstid av två år om ett nytt barn innebär att familjen blir trångbodd enligt bidragsreglerna. Bostadskostnaden blir därmed mindre per familjemedlem genom det nya barnet, utrymmesstandarden blir lägre. En beräkning av barnets andel i bostadskostnaden blir i sådana fall helt

• Sida 43
•  Original

fiktiv. Detsamma gäller den fjärdedel av alla barnfamiljer, som inte erhåller familjebostadsbidrag, emedan de inte kunnat uppbringa en lägenhet, som fyller storleks- och standardkraven och som inte heller ändrar sina boende- förhållanden efter barnantalet. Familjebostadsbidragen är emellertid till viss mindre del differentierade efter barnantal och utgör ett försök att till— mötesgå flerbarnsfamiljernas behov av ökat stöd samt att på samma gång stimulera barnfamiljerna att välja en högre bostadsstandard. F. 11. utgör familjebostadsbidraget en avsevärd del av det totala familjestödet. Men det kommer inte alla barnfamiljer tillgodo, inte heller speciellt flerbarnsfamil- jerna som har mest behov av ett förstärkt konsumtionsstöd.

Riksdagens andra lagutskott framhöll 1962, att man vid diskussion av stödet åt barnfamiljerna »icke alltför ensidigt» borde inrikta sig på stödet i form av allmänna barnbidrag, och samma utskott tillfogade 1963, att »det kunde ifrågasättas om icke andra och bättre former för samhällets stöd åt barnfamilj erna än barnbidrag kunde tillskapas». Den här redovisade familj e— planeringsundersökningen har visat, att det allmänna barnbidraget är det familjestöd som röner mesta uppskattningen bland barnfamiljerna själva, men att man inte heller är främmande för behovet av kompletterande åt- gärder. Familjeberedningen har redan för sin del uttalat, att det grundläg- gande stödet till barnfamiljerna bör vara lika för alla barn och utgå kontanrt i form av allmänna barnbidrag. Men eftersom behoven varierar mellan olika kategorier barnfamilj er, menar beredningen, att en differentiering av stödet bör ske för att avhj älpa behov som inte tåckes genom grundbidraget.

Päbyggnader av olika slag förekommer redan. Som exempel på komplett- terande bidrag kan nämnas de lagstadgade bidragsförskotten för barn till ensamstående föräldrar, barnpensioner och vårdbidrag för svårt handi- kappade barn. 1964 års riksdag tar ställning till förslag i samtliga dessa av- seenden. På samma sätt bör enligt familjeberedningens mening ett särskilt bidrag urtgå till flerbarnsfamiljerna, här förslagsvis kallat familjetillägg, i syfte att bidraga till en utjämning av standardskillnaderna mellan familjer med olika barnantal. Stödet per barn räknat bör därmed göras större för familjer med 3 eller flera barn och differentieras efter barnantal med ökan- de belopp i förhållande till barnantalet. Storleken av ett dylikt familje— tillägg bör stå i rimlig relation till storleken av det grundbidrag (det all- männa barnbidraget), varpå tillägget bygger. Sannolikt måste det även samordnas med familjebostadsbidragen, som ju berör en viss sektor av den konsumtion, som familjetillägget rent allmänt skulle avse att bistå fler- barnsfamiljerna med. Även om ett visst särskilt bostadsstöd kan komma att vara behövligt länge än för att hjälpa barnfamiljerna ut ur det trånga och undermåliga bostadsbestånd, där blott alltför många av dem hamnar eller stannar på grund av dålig betalningsförmäga, är det åtskilligt som talar för att en del av det på bostadsefterfrågan inriktade familjestödet skulle kunna generaliseras till ett mera allmänt familjetillägg. Detta tillägg skulle utgå

• Sida 44
•  Original

till alla flerbarnsfamiljer för att användas efter deras eget fria val för de konsumtionsändamål, som de känner mest trängande behov av.

Familj eberedningen anser således i princip att ett familjetillägg bör utgå till familjer med 3 eller flera barn, större ju fler barn familjen har, och att storleken av detta familjetillägg bestäms i förhållande till det allmänna barnbidragets storlek och att det samordnas med familjebostadsbidragen eller del därav så att alla flerbarnsfamiljer får ett mera generellt familj etillägg för valfri konsumtion.

4. 5 Sammanfattning

Det material som presenteras i föreliggande promemoria visar, att barn- familjerna generellt sett lever på en lägre standard än ensamstående och familjer utan barn. Samtidigt som barnens ankomst ofta innebär ett tempo- rärt eller mera stadigvarande bortfall av ena förälderns förvärvsinkomst, ökar familjens utgifter. Det ekonomiska läget för familjen försämras med varje ytterligare barn, eftersom en i stort sett oförändrad familjeinkomst skall täcka konsumtionskostnaderna för flera personer. Den ekonomiska faktorn har därför också av naturliga skäl stor betydelse i dagens familje- planering.

Familjeberedningen konstaterar, att samhällets ekonomiska stödåtgärder för barnfamiljerna måste förstärkas, om man vill minska nuvarande mycket betydande standardskillnader mellan barnfamiljer och övriga. Det grund- läggande stödet bör, enligt beredningens mening, vara lika för alla barn och ..utgå i form av allmänna barnbidrag. Detta grundläggande stöd bör förstär- kas i samband med den omläggning av skattesystemet, varom förslag väntas från allmänna skatteberedningen.

Familjeberedningen anser det vidare motiverat med ett extra stöd _ vårdbidrag — till familjer med småbarn, i första hand så länge barnet be- finner sig i späd ålder. Beredningen rekommenderar att olika frågor som hör samman med införandet av ett sådant bidrag blir föremål för närmare utredning. Lämpligen kan moderskapsförsäkringen tagas till utgångspunkt.

Utöver det grundläggande stödet förordar beredningen ett särskilt familje- tillägg till flerbarnsfamiljerna, avsett att bidraga till en utjämning av stan- dardskillnaderna mellan familjer med olika barnantal. Detta familjetillägg bör utgå med ökande belopp i förhållande till barnantalet och beloppen bör därvid stå i rimlig relation till de grundläggande barnbidragen. Införande av ett familjetillägg torde förutsätta en samtidig översyn av reglerna för familjebostadsbidrag.

Familjeberedningen har här endast framfört vissa principiella stäml- punkter vad beträffar samhällets ekonomiska stödåtgärder för barnfamil- jerna. Den närmare fördelningen på de olika komponenterna i bidrags- systemet och möjligheterna till samordning dem emellan kräver en särskild

• Sida 45
•  Original

utredning. Denna bör komma till stånd sedan skatteberedningen framlagt förslag till nytt skattesystem och man vet vilket finansiellt utrymme som står till förfogande för ett förstärkt familjestöd. De olika beståndsdelarna i det framtida familjestödet bör dock enligt familjeberedningens åsikt av- vägas så, att samhället påtager sig en större andel av de konsumtionsutgifter som barnen medför, med sikte på att minska klyftorna i levnadsstandard inte endast mellan barnfamiljer och hushåll utan barn, utan även mellan barnfamiljer med olika barnantal.

• Sida 46
•  Original

FAMILJEPLANERING OCH BARNKOSTNADER

Redovisning av en intervjuundersökning bland gifta kvinnor

1. Planläggning och utförande

Föreliggande undersökning har planlagts av en arbetsgrupp inom familjebered- ningen under ledning av beredningsledamoten och t.f. professorn i sociologi vid Uppsala universitet Georg Karlsson. Själva intervjuundersökningen har utförts av statistiska centralbyråns utredningsinstitut och den maskinella bearbetningen av dess maskincentral. Föreliggande redovisning har i huvudsak utarbetats av fil. kand. Agneta Linné. För redogörelsen beträffande medelfelen (se appendix) svarar aktuarien Lars Lindgren, statistiska centralbyråns utredningsinstitut.

1.1. Undersökningens syfte

Syftet med denna undersökning har varit att söka belysa följande frågeställ-

ningar:

a) i vilken utsträckning försöker man i Sverige genomföra någon form av familje- planering, och vilka metoder använder man sig av i barnbegränsningssyfte;

b) vilken familjestorlek anser man lämpligast för egen del;

c) hur föreställer man sig de motiv som bestämmer uppfattningen om en viss familjestorlek som den mest lämpliga;

(I) vilka attityder hyser man gentemot samhällets—stödåtgärder för barnfamiljerna; samt

e) till vilka belopp uppskattar barnfamiljerna sina utgifter för barnens räkning.

1.2. Population och urval

Frågan om vilken population undersökningen skulle omfatta behandlades in- gående i samband med undersökningens planläggning, och man stannade för att urvalet skulle göras bland gifta kvinnor upp till och med 45 års ålder. Detta val av population har i huvudsak två stora svagheter: dels hade det varit av stort värde att få kännedom även om männens inställning till de här aktuella spörs- målen, dels borde också ensamstående personer ingått i populationen. Dessutom kan den uppställda åldersgränsen ifrågasättas, då urvalet nu kom att innefatta en hel del kvinnor som kommit över den period i livet då barnafödande är möj- ligt, och för vilka de ovan antydda frågeställningarna angående familjeplanering därför inte längre är aktuella. Undersökningens andra huvudsyfte (uppskattning av familjens barnkostnader) fordrade dock att tillräckligt många personer med barn i tonåren ingick i populationen, då en snedvriden bild av barnkostnadernas fördelning annars skulle erhållas.

• Sida 47
•  Original

En av de främsta anledningarna till att den nämnda populationen valts var den ekonomiska ram som givits för undersökningen. För att möjliggöra en menings- full analys av resultaten måste materialet vara stort nog att kunna delas in i mindre grupper utifrån vissa bakgrundsdata hos de undersökta individerna. I de flesta fall kan man nämligen med fog anta att vissa relevanta skillnader i attityder före— ligger mellan exempelvis olika åldersgrupper eller yrkeskategorier. Om under- sökningen skulle ha utsträckts till att gälla även män, skulle urvalet — för att ge samma analysmöjligheter —— behövt göras dubbelt så stort som vid en begräns- ning till enbart kvinnor. En sådan utökning skulle ha medfört betydligt högre kostnader. Samma sak gäller givetvis om undersökningen skulle ha omfattat även ensamstående personer, som likaså måste behandlas som en grupp för sig vid analysen på grund av .sina speciella karakteristika.

En ytterligare anledning till valet av population har varit att statistiska cent- ralbyråns utredningsinstitut därvid kunnat använda sig av ett delvis redan färdig- draget urval, varigenom såväl kostnaderna som tidsåtgången för urvalsdragningen kunnat nedbringas.

Liknande undersökningar som denna saknas nästan helt i Sverige, och den tid som här stått till förfogande har dessutom varit starkt begränsad. Detta gör att föreliggande undersökning närmast är att betrakta som ett slags förundersökning till en mera omfattande undersökning. Därmed bör också de invändningar, som kan resas mot begränsningen av populationen, kunna tillmätas mindre vikt.

Urvalet har omfattat 872 personer, fördelade över hela landet och uttagna ge- nom slumpmässigt urval i två steg med utredningsinstitutets basurval av geogra- fiska områden som första steg. I andra steget har ett urval av individer (oavsett kön, civilstånd och ålder) uttagits ur 1963 års mantalslängder. Personer som inte tillhört undersökningens population har därefter strukits ur urvalet. Individerna har dragits med lika sannolikhet, s. k. självvägt urval.

I detta sammanhang bör även påpekas att 1963 års mantalslängder grundar sig på uppgifter som insamlats i slutet av år 1962. Detta innebär att urvalet inte om- fattar de kvinnor, som ingått äktenskap under tiden från avlämnandet av man- talsuppgift och till intervjuernas genomförande i september 1963. Det hade själv- fallet varit av värde att få med även representanter för dessa kvinnor i under- sökningen, men detta har inte låtit sig göras.

1.3. Materialinsamling

Undersökningen har som nämnts utförts i form av en landsomfattande stickprovs- mässig intervjuundersökning. Intervjuerna har utförts genom personliga besök av för uppgiften särskilt utbildade kvinnliga intervjuare. Varje intervjuperson har i förväg fått ett introduktionsbrev med en kort presentation av undersökningen.

Tidsplanen har i huvudsak varit följande. Undersökningens planläggning på- börjades under våren 1963, och en provundersökning genomfördes under juni må- nad. Frågeformulär förelåg i slutlig utformning vid månadsskiftet juli/augusti, och efter utbildningskurs för de i undersökningen deltagande intervjuarna utfördes det egentliga fältarbetet med materialinsamlingen under september 1963. Den manuella och maskinella bearbetningen av de inkomna svaren pågick sedan i olika omgångar fram till ett stycke in på 1964.

Undersökningens mätinstrument har utgjorts av ett frågeformulär. Vissa” im- pulser, avseende både uppslag till frågeformuleringar och utkast till bearbetnings- plan, har erhållits från befintlig litteratur i ämnet, bl. a. två amerikanska arbeten som behandlar två relativt aktuella undersökningar på familjeplaneringens om-

• Sida 48
•  Original

råde (Freedman, Whelpton, Campbell 1959 samt Westoff, Potter, Sagi, Mishler 1961). Dessa undersökningar har dock utförts under andra förutsättningar och med andra målsättningar än vad som gällt här, varför man endast i viss män kan dra paralleller till dem. Föreliggande undersökning är därför, som tidigare nämnts, närmast att betrakta som en inledande kartläggning på ett område, där ytterligare forskning är nödvändig för att få de aktuella förhållandena tillräckligt belysta.

Frågeformuläret, som föreligger i fullständig form i bilaga 2, är i stort sett upp- byggt av tre huvudavdelningar.

Del I (fråga 1—44) gäller vissa bakgrundsdata. Dessa har ansetts väsentliga för att man vid analysen skall kunna dela in materialet i vissa mindre grupper, mellan vilka man kan förmoda att skillnader föreligger beträffande de attityder undersök— ningen avser att belysa. De viktigaste av dessa 5. k. bakgrundsvariabler utgörs av intervjupersonens ålder, familjens socialgrupp (baserad på makens yrkestillhörig- het), makarnas gemensamma inkomst, intervjupersonens utbildning samt antal barn i familjen.

Del II (fråga 45—71) består av frågor rörande de ungefärliga kostnaderna för familjens barn (gäller endast familjer med barn i hushållet). Frågorna avser dels den totala kostnaden för samtliga barn i familjen, dels kostnaderna för varje barn för sig. Familjens utgifter har därvid delats upp på de viktigaste posterna i familje- budgeten, varav främst bör nämnas kostnaderna för bostad, mat och kläder. Många av dessa frågor saknar fasta svarsalternativ. Denna form av frågor har använts för att man vid analysen lättare skall kunna göra summeringar och beräkna medel— värden.

Del III (fråga 72—103) omfattar frågor på familjeplaneringens område. Frå- gorna 100—102 kan dock i viss mån sägas utgöra en avdelning för sig, då dessa frågor behandlar samhällets stödåtgärder för barnfamiljerna.

Fråga 72 gäller makarnas förmåga att i framtiden kunna få barn, och frågorna 73—99 har ställts endast till kvinnor som ej anser sig ha starka skäl att ifrågasätta sin framtida fruktsamhet. Frågor om hur många barn man planerar att försöka få i framtiden är ju varken aktuella eller på annat sätt lämpliga att ställa till per- soner som betvivlar sin förmåga att kunna få barn. För övrigt består detta fråge- avsnitt av två delar. Dels innehåller det frågor om önskat barnantal och om de uppfattade motiven till en önskan om ett visst antal barn. Dels följer härpå några frågor som mer direkt rör familjeplaneringen. Avsikten med denna form av fråge- konstruktion, som vid en första anblick kan förefalla att innebära en något omoti- verad upprepning, kanske bör påpekas. Det kan förmodas, att intervjupersonen vid frågor om de allmänna önskemålen rörande ett visst barnantal och motiven för detta mer ser till den bakomliggande orsak, som hon generellt uppfattar vara be- stämmande för sin attityd till den nämnda familjestorleken. Däremot tänker hon kanske vid direkta frågor om planering i högre grad på de för stunden mest aktu- ella och mer specifika orsakerna —— t. ex. ålder, plötsligt inträffad sjukdom, före- stående skilsmässa. Det har bedömts vara av intresse att äga information om båda dessa aspekter.

Även huvuddelen av frågorna i avsnitt III saknar fasta svarsalternativ, vilket medfört vissa svårigheter vid bearbetningen. Att trots detta öppna frågor kommit till användning är betingat av strävandena att söka erhålla data om hur kvinnorna själva tänker och uppfattar dessa problem, eftersom undersökningen rör sig på ett så pass okänt område. För att söka undvika en mängd intetsägande och fler- tydiga svar har grupper av frågor vidare konstruerats enligt en teknik där man inleder med en rent allmän fråga, som intervjupersonen får besvara i den dimen- sion hon först kommer in på. För att inte förlora information om andra viktiga

• Sida 49
•  Original

aspekter har därtill följdfrågor konstruerats, där man med avsikt leder in inter- vjupersonen på ett mer preciserat område.

Avsnittet innehåller även en fråga (98) rörande vilka metoder för barnbegräns- ning intervjupersonen och hennes make använder sig av. Denna fråga har ställts enbart till dem som sagt sig på något sätt försöka planera sin familj. På grund av frågans strängt personliga karaktär har använts ett svarskort, försett med numre— rade svarsalternativ. Intervjupersonen fick läsa igenom kortet tyst för sig själv och därefter svara med den eller de siffror som stod framför namnet på den eller de metoder hon använde sig av. Detta system fungerade utmärkt, och ett ytterst obetydligt fåtal av alla tillfrågade har vägrat svara på just denna fråga.

Efter den sista frågan i formuläret har funnits utrymme för personliga anteck- ningar från intervjuarens sida avseende intervjun och intervjusituationen. I in- struktioner till intervjuarna och i introduktionsbrevet till intervjupersonerna fram- lades som önskemål att intervjun om möjligt skulle ske vid en tidpunkt då intervju— personen var ostörd. Detta har man i flertalet fall lyckats genomföra. Givetvis har mindre barns närvaro godtagits —- det väsentliga i sammanhanget har varit att undvika andra vuxna personer. Vidare kan nämnas att ett ovanligt stort antal posi- tiva omdömen om intervjun inkommit, både från intervjupersoner och intervjuare. Man har ansett frågorna mycket intressanta och roliga att besvara, även om inter- vjun tagit förhållandevis lång tid — i genomsnitt mellan en och två timmar.

Avseende bearbetningen är att säga att kodningen av de öppna frågorna skett på så sätt att svaren på de aktuella frågorna i ett hundratal formulär gicks igenom, och de vanligaste förekommande svarskategorierna fick sedan ligga till grund för kodningen. De kodade svaren har därefter stansats på hålkort, och tabeller har framställts med hjälp av konventionella hålkortsmaskiner.

1 . 4. Bortfall

Ett problem vid undersökningar av denna typ utgörs alltid av bortfallet, eftersom ett stort bortfall ifrågasätter möjligheterna att generalisera från stickprovet till populationen. I detta fall har ett betydande arbete nedlagts på att försöka hålla bortfallet så lågt som möjligt, men ansträngningarna därvidlag har givetvis begrän- sats något av tidsskäl. Besvarade intervjuer har slutligen erhållits från 810 personer eller 92,9 % av de uttagna intervjuobjekten. Härigenom har det totala bortfallet begränsats till 62 personer eller 7,1 %.

Det s. k. naturliga bortfallet har mindre betydelse i sammanhanget. Det har ut— gjorts av personer som hunnit ändra civilstånd, avlidit eller emigrerat efter det att senaste mantalsuppgifter lämnats, och som alltså egentligen inte borde kom- mit med i urvalet.

Tabell 1. Olika typer av bortfall

Antal Procent av personer urvalet Naturligt bortfall .................. 7 0,8 Sjukdom .......................... 5 0,6 Intervjupersonen oanträffbar ........ 2 0,2 Vägran ........................... 45 5,2 Uppgift saknas .................... 3 0,3 Totalt bortfall 62 7,1 Genomförda intervjuer ............. 810 92,9 Summa 872 100

• Sida 50
•  Original

Det egentliga bortfallsproblemet utgörs av de 5,2 % som vägrat medverka till en intervju. Man skulle nämligen kunna misstänka, att dessa 45 personers attityder på något sätt avviker från åsikterna hos de 810 kvinnor som deltagit i intervju- undersökningen. Dock kan man inte med fog påstå att detta bortfall är särskilt mycket större än vad som allmänt brukar godtas vid intervjuundersökningar av denna typ. Om man dessutom tar i betraktande att undersökningen till stor del utgörs av frågor om familjens ekonomi, något som i allmänhet brukar erbjuda problem av bortfallsnatur, och att därtill frågor på familjeplaneringens område ju av många kan anses »känsliga» och alltför personliga, får man nog i stället hävda att undersökningens svarsprocent varit glädjande hög.

• Sida 51
•  Original

4.3. Sammanfattning

Undersökningen har sökt belysa dels hur många barn intervjupersonerna helst skulle vilja ha, dels hur många barn de planerar att försöka skaffa sig. Av resul- taten rörande önskat barnantal framgår att nära hälften av gifta kvinnor i frukt- sam ålder förefaller anse 2 barn vara den mest idealiska familjestorleken för egen del. En knapp tredjedel önskar 3 barn, medan ungefär 8 % säger sig vilja ha 1 barn och drygt 8 % uppger 4 barn eller flera vara mest lagom.

Det föreligger ett troligt samband mellan det faktiska barnantalet och det antal barn man anser mest önskvärt för egen del. Detta samband ger sig främst till känna bland kvinnor med mer än 1 barn. Dock synes en del av de tillfrågade kvin— norna helst velat ha ett mindre antal barn än de faktiskt har fått. Om detta beror på bristfällig familjeplanering eller på att intervjupersonerna ändrat inställning efter det att barnen kommit till världen kan inte utrönas här.

Det förefaller vidare som om de olika socialgrupperna skiljer sig åt i fråga om önskat barnantal. Bland jordbrukare vill man ha det jämförelsevis högsta antalet barn, därpå följer socialgrupp 1, medan man inom socialgrupp 3 säger sig vilja ha det förhållandevis lägsta barnantalet. Detta samband tycks kvarstå med vissa avvikelser även sedan ett antal ytterligare variabler förts in i sammanhanget.

Ett visst samband återfinns även mellan hustruns ålder och önskat barnantal. Man tycks sålunda vilja ha flest barn i åldrarna under 30 år och minst antal barn i åldersgruppen 36—40 år. Vidare säger sig de högre utbildningsgrupperna vilja ha något fler barn än personer med enbart folkskola. Bland de religiöst aktiva säger sig kvinnor som tillhör andra samfund än Svenska kyrkan önska fler barn än både. de icke religiösa och de aktiva inom Svenska kyrkan. Familjer som bor i enfamiljs- hus synes vilja ha fler barn än familjer som bor i flerfamiljshus, och hemmafruar uppger sig önska ett högre barnantal än yrkeskvinnor.

När det sedan gäller den planerade familjestorleken, förefaller det som om man i genomsnitt planerar något färre barn än man sagt sig allra helst vilja ha. Nära hälften av alla som sagt sig planera sin familj uppger att de vill stanna för en planerad familjestorlek om 2 barn, medan 27 % tänker försöka skaffa sig 3 barn och 13,8 % planerar att nöja sig med 1 barn. Det förefaller alltså som om nästan två tredjedelar av dem som planerar sin familj inte vill skaffa sig fler än två barn. — Vidare tycks sambandet mellan faktiskt barnantal och planerad familje— storlek här bli ännu tydligare jämfört med önskad familjestorlek och ger sig till känna även bland familjer utan barn eller med endast 1 barn.

Även när det gäller den planerade familjestorleken synes det finnas ett samband mellan socialgrupp och planerat barnantal. Man planerar att skaffa sig flest barn bland jordbrukare och i socialgrupp 1 och minst antal barn i socialgrupp 2. Här kan en skillnad konstateras i jämförelse med Önskad familjestorlek. Denna skillnad ger sig främst till känna i socialgrupp 1 och 2, där man önskar fler barn än man planerar att skaffa sig.

Beträffande hustruns ålder kan noteras att kvinnor i åldern 31—35 år planerar att skaffa sig flest barn, medan de äldsta kvinnorna planerar det minsta antalet. Även detta innebär en skillnad gentemot önskad familjestorlek, då man vill ha flest barn i åldrarna under 30 år och över 40 år.

Också i fråga om inkomstklasser finns en skillnad mellan önskad och planerad familjestorlek. Skillnaden är störst i de högsta inkomstklasserna, där man säger sig planera ett förhållandevis mindre antal barn än man sagt sig vilja ha. I fråga om hustruns utbildning tycks man planera minst antal barn i gruppen »folkskola med yrkesutbildning» och störst antal barn i gruppen »enbart folkskola». Vad beträffar religiös aktivitet, bostadsort och bostadstyp framkommer i stort sett samma tendenser som i fråga om önskad familjestorlek.

• Sida 73
•  Original

5. Orsaker till att man önskar respektive planerar ett visst barnantal

5. 1 Allmänt om materialet

Förutom att belysa hur många barn de intervjuade kvinnorna allra helst skulle vilja ha, respektive planerar att försöka få, har undersökningen även avsett att skapa kännedom om de motiv som ligger bakom en önskan om, respektive en planering för, ett visst barnantal. I anslutning till frågorna rörande önskat respek- tive planerat barnantal har alltså även ställts frågor i avsikt att få fram varför intervjupersonen sagt sig vilja ha, respektive planerar, just det antalet barn och inte ett större eller mindre antal.

Det måste i detta sammanhang återigen betonas, att de resultat som här kommer att presenteras endast kan ge en bild av de motiv och orsaker som intervjuperso- nen uppgivit ligga bakom det barnantal hon stannat för. Huruvida svaren- verk- ligen till fullo ger. rättvisa åt intervjupersonens verkliga, innersta motiv och attityder kan inte helt klarläggas. Redovisningen här kan dessutom endast avse de orsaker intervjupersonen vid intervjutillfället uppgivit ligga till grund för att anse ett visst barnantal mest lämpligt _— hennes inställning i frågan kan givetvis senare påverkas av olika faktorer i omgivningen.

Frågorna om orsakerna till varför man sagt sig vilja ha just ett visst antal barn har så gott som genomgående använts utan fasta svarsalternativ. Detta har inne- burit att undersökning—sledningen sedan intervjuerna blivit utförda har under- sökt vilka svarsalternativ som oftast förekommit på en viss fråga genom att gå igenom svaren från ett hundratal intervjupersoner. De vanligaste svarskategorier- ma har sedan fått ligga till grund för klassificeringen av hela materialet. Med detta system har bl. a. undvikits att en intervjuperson tvingats svara med ett alternativ som egentligen inte varit fullt adekvat för hennes del, därför att något fast svars- alternativ som varit lämpligt'i hennes fall ej funnits.

Slutligen kanske det återigen bör påminnas om skillnaden mellan frågorna om varför man sagt sig vilja ha ett visst antal barn, och frågorna om varför man planerar att skaffa sig ett visst antal barn ytterligare (eller inte planerar att för— söka få fler barn). Man kan nämligen förmoda att intervjupersonen vid en fråga om varför hon allra helst skulle vilja ha just det antal barn hon nämnt i större utsträckning tänker på varför hon rent allmänt tycker det aktuella barnantalet är lämpligast, bortsett från olika speciella förhållanden som kanske gör henne förhindrad att försöka planera att skaffa sig samma barnantal. Det har exempelvis visat sig att några av de intervjuade kvinnorna genomgående nämnt åldern som den främsta orsaken till att inte planera fler än ett visst antal barn, medan denna orsak ej kommit på någon särskilt framskjuten plats vad beträffar anledningar till att inte önska fler än ett visst antal barn. Man tycks i det senare fallet ha sett mera till de orsaker som rent allmänt bestämt inställningen till ett visst barnantal, medan man när det gäller orsaker varför man ej planerar fler än ett visst antal

• Sida 74
•  Original

barn snarare tänker på sin aktuella situation. Man har till exempel lämnat svar som: »förestående skilsmässa», »ett barns sjukdom», »ett barns död».

I de två följande avsnitten redovisas de angivna orsakerna till att helst vilja ha ett visst barnantal respektive till att planera en viss familjestorlek.

5. 2 Orsaker till att man önskar ett visst barnantal

Orsakerna till att ett visst barnantal anses mest idealiskt har undersökts genom frågorna 76—78. Fråga 76 lyder: »Vad är det som gör att Ni säger just . . . barn ?» (D.v.s. det barnantal intervjupersonen sagt sig vilja ha i fråga 75). Fråga 77: >>Hur kommer det sig att Ni säger just barn och inte fler?» Och slutligen fråga 78: »Vad är det som gör att Ni inte säger ett mindre antal än . . .?»

Intervjupersonen fick alltså dels en rent allmän fråga, där hon kunde ta upp den aspekt som hon ansåg mest väsentlig för egen del, d. v. s. antingen orsaken till att inte vilja ha fler barn, eller orsaken till att inte vilja ha färre barn. Man kunde misstänka att den dimension hon först svarade i delvis var betingad av det antal barn hon tidigare sagt sig vilja ha. För att inte intervjupersonen sedan skulle hålla fast vid samma aspekt och därigenom viktig information gå förlorad, hade sedan de båda övriga frågorna utformats för att få fram orsakerna både till att hon inte vill ha fler barn och till att hon inte vill ha färre. I det följande kommer huvud- vikten att läggas vid de angivna orsakerna till att intervjupersonerna inte vill ha fler än ett visst antal barn. Först dock en redovisning av resultaten från den första, rent allmänna frågan.

I tabell 30 lämnas en redovisning av de angivna orsakerna till önskemålen om ett visst barnantal. Med beteckningen »syskon önskas» menas att intervjupersonen t. ex. angivit att barnet/barnen behöver syskon. »Ekonomiska skäl» utgör en sam- lande beteckning för alla svar där ett ekonomiskt resonemang förmärkts, och beteckningen »arbetsbördan» innefattar sådana fall, där man ansett flera barn medföra alltför mycket arbete. De två senare svaren avser alltså varför man inte vill ha fler barn än man uppgivit. Med »visst kön önskas» avses svar där man t. ex. säger sig vilja ha ett barn av vardera könet. Beteckningen »har själv det an- talet barn» avser de fall där intervjupersonen inte kunnat ange något annat skäl än att hon själv fått det aktuella antalet barn. Beteckningen »ålder» och »hälsa» gäller både kvinnan och mannen, liksom »antal barn i föräldrahemmet» avser båda makarnas föräldrahem. Till besvär i samband med graviditeten har hän- förts även svar där kvinnan uppgivit s.k. Rh-negativitet som orsak. »Ansvar (ej ekonomiskt)» betecknar svar som »det är för stort ansvar med att kunna upp- fostra barnen riktigt», d.v. s. mer moraliska aspekter på uppfostringsproblemet. Beteckningen »barns eventuella död» härrör från svar där intervjupersonen exem- pelvis sagt sig vilja ha något barn kvar i händelse av att ett av barnen skulle gå bort. »Befolkningspolitiska skäl» är orsaker av typen »Vi måste tänka på att det inte blir en folkminskning». Med »barn redan avlidna» avses att något eller några av intervjupersonens egna barn gått bort.

De här upptagna orsakskategorierna går i flera fall delvis in i varandra och kan därför inte ses helt isolerade från andra särredovisade orsaker. Detta gäller bl. a. de »återhållande» faktorerna av ekonomisk natur, till vilka även kan hän— föras hustruns arbetssituation. Bundenheten och hustruns förvärvsarbete kan exempelvis i vissa fall gälla samma sak, och vidare torde önskan att kunna ägna tid åt barnen ligga mycket nära beteckningen »arbetsbördan».

Som framgår av tabellen är den totalt sett oftast angivna orsaken till att man önskar ett visst barnantal en önskan om att barnen skall ha syskon. Denna orsak

• Sida 75
•  Original

socialgrupp Social- Social- Social- Jord- Totalt Orsak grupp 1 grupp 2 grupp 3 brukare

% % % % % Syskon önskas ................. 21,6 24,9 24,4 24,1 24,4 Ekonomiska skäl .............. 13,7 15,9 19,1 9,3 16,8 Arbetsbördan .................. 11,8 13,9 12,5 16,7 13,3 Visst kön önskas .............. 7,8 9,0 7,5 13,0 8,5 Har själv det antalet barn ..... 3,9 6,5 7,7 14,8 7,6 Tycker om barn ............... 23,5 7,3 5,1 3,7 7,2 Ålder ......................... 2,0 6,1 2,7 3,7 3,9 Hälsa ......................... 3,9 4,1 3,6 — 3,5 Bostadssituationen ............. 2,0 2,4 4,2 1,9 3,2 Önskar kunna ägna tid åt barnen 5,9 2,0 2,4 1,9 2,5 Antal barn i föräldrahemmet — 1,2 2,1 7,4 2,0 Bundenhet .................... — 0,8 2,4 — 1,6 Hustruns förvärvsarbete ........ 2,0 2,0 1,8 —— 1,6

Besvär i samband med graviditet

o. förlossning ................ —— 1,6 0,9 1,9 1,2 Ansvar (ej ekonomiskt) ......... — 1,2 1,5 —— 1,2 Barns event. död .............. 2,0 0,4 1,2 1,9 1,0 Världsläget .................... —— —— 0,6 _ 0,3 Befolkningspolitiska skäl ........ — 0,4 — — 0, Makens önskan ................ —— — 0,3 —— 0,1 Barn redan avlidna ............ —— — 0,3 — 0,1

Summa % 100 100 100 100 100

Antal ..... 51 245 336 54 687

Ej svar, vet inte: = 44 (6,0 %). Gäller tabellerna 30—32.

har angivits av omkring en fjärdedel av intervjupersonerna. Med det använda klassifikationssystemet kommer de ekonomiska skälen på andra plats och därefter följer arbetsbördan. önskemålet om syskon är främsta orsaken inom alla social- grupper utom socialgrupp 1, där alternativet »tycker om barn» är oftast före- kommande. önskemålet om syskon kommer här på andra plats. Vidare visar det sig att ekonomin och bostadssituationen tycks ha större betydelse för barnantalet inom socialgrupp 3 än inom övriga grupper. Bland jordbrukare ser arbetsbördan ut att få en mer framskjuten plats än ekonomin. Svarsalternativet »har det antalet barn» är också betydligt vanligare bland jordbrukare än bland övriga grupper. Detta svar är minst vanligt inom socialgrupp 1.

Tabell 31 visar hur svaren fördelar sig inom de olika åldersgrupperna. Eko- nomiska skäl som orsak till att man önskar ett visst barnantal förefaller vara något vanligare i åldrarna under 30 år samt över 40 år. önskemål om syskon tycks också vara vanligare ju yngre intervjupersonen är, och även arbetsbördan har angivits något oftare i de yngre åldersgrupperna. Bostadssituationen har angivits oftast i åldersgruppen 26—30 år. Svaret att man »har fått det antalet barn» är vanligast bland kvinnorna över 40 år och blir allt vanligare ju äldre intervjupersonen är.

Av tabell 32 framgår hur man ser på dessa frågor i familjer med olika antal barn. Som synes har önskemålet om syskon nämnts av mer än en tredjedel av dem som har 1 barn. Önskan om barn av visst kön kommer på mer framskjuten plats bland tvåbarnsmödrarna än bland övriga grupper. Ekonomiska skäl synes vara mest framträdande bland kvinnorna utan barn, medan arbetsbördan har angivits av förhållandevis många mödrar med fler än 2 barn. Bostadssituationen har an-

• Sida 76
•  Original

ålder

Orsak _25 år 26—30 år 31—35 år 36—40 år 41—45 år Totalt

% % % % % % Syskon önskas ............ 31,2 26,1 24,4 20,6 21,8 24,4 Ekonomiska skäl ......... 20,8 18,9 11,5 15,6 18,6 16,8 Arbetsbördan ............. 15,6 11,6 14,1 14,9 10,9 13,3 Visst kön önskas ......... 10,4 10,9 5,8 7,1 9,0 8,5 Har själv det antalet barn 1,0 4,4 7,7 9,9 12,2 7,6 Tycker om barn .......... 6,2 9,4 9,6 7,8 2,6 7,2 Ålder .................... _— o,7 2,6 7,8 7,1 3,9 Hälsa .................... 2,1 2,2 3,2 5,7 3,8 3,5 Bostadssituationen ........ 2,1 6,5 3,9 1,4 1,9 3,2

Önskar kunna ägna tid åt barnen ................. 1,0 2,2 5,8 1,4 1,3 2,5 Antal barn i föräldrahemmet 4,2 2,2 1,9 0,7 1,9 2,0 Bundenhet ............... 2,1 1,5 1,3 2,8 0,6 1,6 Hustruns förv.arb ......... —- 0,7 3,2 1,4 2,6 1,6 Besvär i samband med gra-

viditet o. förlossning. _ . . — 1,5 1,9 0,7 1,3 1,2 Ansvar (ej ekonomiskt). . . . 1,0 0,7 0,6 1,4 1,9 1,2 Barns eventuella död ..... 1,0 0,7 1,9 —— 1,3 1,0 Världsläget ............... —— _ — »— 1,3 0,3 Befolkningspolitiska skäl. . . —— — — 0,7 — 0,1 Makens önskan ........... 1,0 — — — 0,1 Barn redan avlidna ....... _ — 0,6 —— — 0,1

Summa % 100 100 100 100 100 100

Antal ..... 96 138 156 141 156 687

Tabell 32. Första nämnda orsak till att önska ett visst antal barn,

i hushållet

lördelat på antal barn

Orsak 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Totalt' % % % % % %- Syskon önskas ............ 23,9 36,7 19,3 16,8 8,1 24,4 Ekonomiska skäl ......... 23,9 15,1 18,1 12,2 16,2 16,8 Arbetsbördan ............. 14,3 11,0 12,7 16,8 18,9 13,3 Visst kön önskas ......... 9,5 6,0 10,8 8,4 5,4 8,5 Har själv det antalet barn. . _ 2,8 6,6 16,8 29,7 7,6 Tycker om barn .......... 8,0 3,7 7,3 13,1 ,1 7,2 Ålder .................... 6,4 4,1 5,4 — — 3,9 Hälsa .................... —— 4,6 3,9 3,7 — 3,5 Bostadssituationen ........ 3,2 2,3 4,2 2,8 2,7 3,2 Önskar kunna ägna tid åt barnen ................. 3,2 0,5 4,2 0,9 5,4 2,5 Antal barn i föräldrahemmet 3,2 2,3 1,5 1,9 — 2,0 Bundenhet ............... 1,6 2,8 0,8 ,9 — 1,6 Hustruns förv.arb.. . . . . . . . 1,6 2,8 1,5 »— 2,7 1,6 Besvär i samband med gra- viditet o. förlossning. . . . — 2,3 0,8 0,9 — 1,2 Ansvar (ej ekonomiskt). . . . 1,6 1,4 1,2 0,9 — 1,2 Barns eventuella död ...... 0,9 0,4 2,8 2,7 1,0 Världsläget ............... — — 0,8 _— — 0,3 Befolkningspolitiska skäl. . . —— 0,5 _ — —' 0,1 Makens önskan ........... ; 0,5 — —— — 0,1 Barn redan avlidna ....... — _ 0,4 —— —— 0,1 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal 63 218 259 107 37 687

• Sida 77
•  Original

förts av fler intervjupersoner bland tvåbarnsmödnarna än bland övriga, men andelen uppgår ingenstans till 5 %. Svaret att man själv har det antalet barn har angivits som främsta orsak till önskat antal barn av närmare 30 % av dem som har 4 eller flera barn. Procentandelen för detta svarsalternativ sjunker kraftigt med minskat barnantal och utgör mindre än 3 % bland ettbarnsmödrarna.

De angivna orsakerna till att man sagt sig inte önska fler barn än det angivna antalet redovisas i tabell 33. Den tidigare beskrivna klassifikationen gäller även här.

Tabell 33. Första nämnda orsak till att inte önska fler än ett visst antal barn, fördelat på önskad familjestorlek1

1 barn 2 barn 3 barn 4 + barn Totalt

Orsak % % % % % Ekonomiska skäl .............. 11,1 40,1 44,5 31,5 38,6 Arbetsbördan .................. 22,2 27,8 38,8 53,7 32,3 Ålder ......................... 13,0 9,1 1,0 _ 5,8 Bostadssituationen ............. 5,6 5,0 3,8 5,6 5,1 Hälsa .............. . .......... 14,8 4,7 1,9 —— 4,0 Antal barn i föräldrahemmet 5,6 3,8 2,9 —— 3,4 Ansvar (ej ekonomiskt) ......... 7,4 2,5 1,4 3,7 2,8 Hustruns förvärvsarbete ........ 9,3 2,5 1,0 3,7 2,7 Bundenhet .................... 5,6 2,2 2,4 — 2,2

Besvär i samband med graviditet

o. förlossning ................ 5,6 0,9 1,9 — 1,5 Övrigt ........................ — 1,3 0,5 1,9 1,5

Summa % 100 100 100 100 100 Antal 54 317 209 54 672

Ej svar, vet inte: antal = 59 (8,0 %). Gäller tabellerna 33—37. 1 Uppgifter har här inte tagits med från dem som önskar 0 barn, 1—2 barn, 2-—3 barn samt 3—4 barn.

Tabellen visar att de ekonomiska skälen utgör den vanligaste orsaken totalt sett till begränsning av barnantalet. Den andra framträdande orsaken synes vara att arbetsbördan anses bli alltför stor, om man skulle tänka sig ytterligare antal barn. Dessa två skäl har anförts som första orsak av totalt drygt 70 % av de intervjuade kvinnorma. Tabell 33 visar också hur första nämnda orsak till att inte vilja ha fler än ett visst antal barn fördelar sig med hänsyn till det önskade barnantalet. Här kan konstateras att såväl ekonomiska skäl som arbetsbördan nämns oftare som orsak ju fler barn man har sagt sig vilja ha. En viss avvikelse från denna tendens beträffande ekonomin iakttages dock för mödrar som önskar sig mer än 3 barn. Ålder och hälsa har däremot oftast angivits som orsaker bland dem som önskar endast 1 barn, och frekvensen avtar med ökande barnantal. Samma tendens kan märkas när det gäller hustruns förvärvsarbete liksom för flertalet övriga mindre frekventa orsaker.

Det synes föreligga ett samband mellan socialgrupp och angiven orsak till begränsningen av det önskade barnantalet. Som framgår av tabell 3-'/ har ekono— miska skäl angivits av drygt 42 % inom socialgrupp 3, men denna andel sjunker med omkring 3 procentenheter till socialgrupp 2 och utgör inte mer än drygt 21 % inom socialgrupp 1. Hälften av de intervjupersoner som tillhör socialgrupp 1 har angivit arbetsbördan som främsta orsak, och även jordbrukare ligger här högt (47 %), medan motsvarande andel för socialgrupp 2 och 3 ligger avsevärt lägre. Bostadssituationen anges oftare som orsak inom socialgrupp 2 och 3 än bland ovriga.

• Sida 78
•  Original

Tabell 34. Första nämnda orsak till att inte önska fler än ett visst antal barn, fördelat på familjens socialgrupp

Social- Social- Social- Jord- Totalt Orsak grupp 1 grupp 2 grupp 3 brukare

% % % % % Ekonomiska skäl .............. 21,2 39,2 42,4 28,6 38,6 Arbetsbördan .................. 50,0 28,4 30,3 47,0 32,3 Ålder ......................... 3,9 8,8 3,6 8,2 5,8 Bostadssituationen ............. 1,9 5,0 5,8 4,1 5,1 Hälsa ......................... 3,9 4,2 4,6 —— 4,0 Antal barn i föräldrahemmet . . . . 5,8 2,9 3,3 4,1 3,4 Ansvar (ej ekonomiskt) ......... 5,8 2,9 2,4 2,0 2,8 Hustruns förvärvsarbete ........ 1,9 3,8 2,1 2,0 2,7 Bundenhet .................... 1,9 2,5 2,4 —— 2,2

Besvär i samband med graviditet

och förlossning .............. —— 1,7 1,2 4,1 1,5 Övrigt ........................ 3,9 0,8 1,8 — 1,5

Summa % 100 100 100 100 100

Antal 52 240 330 49 672

Om man jämför resultaten i tabell 34 med tabell 16, som visar de olika social- gruppernas fördelning avseende önskad familjestorlek, tycker man sig finna att de grupper som önskat flest antal barn (jordbrukare och socialgrupp 1) oftast nämner arbetsbördan som skäl till att inte vilja ha fler barn, medan de grupper som sagt sig vilja ha det förhållandevis lägsta antalet barn oftare nämner ekonomin som orsak till att inte vilja ha fler barn.

Tabell 35. Första nämnda orsak till att inte önska fler än ett visst antal barn, fördelat på hustruns ålder

Orsak _25 år 26—30 är 31—35 år 36—40 är 41—45 år Totalt

% % % % % % Ekonomiska skäl ......... 47,3 46,7 30,5 35,0 37,0 38,6 Arbetsbördan ............. 32,6 29,6 39,7 29,9 29,2 32,3 Ålder .................... —— 0,7 4,6 12,4 9,1 5,8 Bostadssituationen ........ 4,2 8,9 6,0 2,9 3,3 5,1 Hälsa .................... 2,1 2,2 4,0 6,6 4,5 4,0 Antal barn i föräldrahemmet 3,2 4,5 2,0 3,6 3,3 3,4 Ansvar (ej ekonomiskt) . . . . 2,1 2,2 2,0 3,6 3,9 2,8 Hustruns förvärvsarbete . . . 1,1 1,5 4,0 2,2 3,9 2,7 Bundenhet ............... 5,3 2,2 2,7 1,5 1,3 2,2

Besvär i samband med gra-

viditet o. förlossning ..... — 1,5 2,0 1,5 2,0 1,5 Övrigt ................... 2,1 2,7 0,7 2,6 ,5

Summa % 100 100 100 100 100 100

Antal 95 135 151 137 154 672

Av tabell 35 kan utläsas vilka orsaker de olika åldersgrupperna angivit. Ekono- miska skäl har angivits i jämförelsevis störst utsträckning bland kvinnor under 30 år, medan arbetsbördan tycks tillmätas den största betydelsen i åldern 31—35 år. Bostadssituationen synes ha något större inverkan i äldersgrupperna 26—30 år och 31—35 år än bland övriga.

• Sida 79
•  Original

Tabell 36. Första nämnda orsak till att inte önska fler än ett visst antal barn, fördelat på gemensam inkomst, kr/mån.

—1 000 1001— 1 501— 2 001— 3 001— Totalt Orsak kr 1 500 kr 2 000 kr 3 000 kr kr

% % % % % % Ekonomiska skäl ......... 38,3 42,7 38,6 40,1 24,7 38,6 Arbetsbördan ............. 40,4 34,1 28,8 29,0 39,5 32,3 Ålder .................... 2,1 3,8 6,5 8,6 4,9 5,8 Bostadssituationen ........ 6,4 6,5 6,0 4,3 1,2 5,1 Hälsa .................... 2,1 2,7 7,1 2,5 4,9 4,0 Antal barn i föräldrahemmet ,3 1,6 1,6 6,2 3,7 3,4 Ansvar (ej ekonomiskt) . . . . — 3,8 2,7 1,9 4,9 2,8 Hustruns förvärvsarbete . . . _ — 2,7 3,1 9,9 2,7 Bundenhet ............... — 3,2 2,7 2,5 1,2 2,2

Besvär i samband med gra-

viditet och förlossning . . . 4,3 0,5 1,6 1,2 2,5 1,5 Övrigt ................... 2,1 1,1 1,6 0,6 2,5 1,5

Summa % 100 100 100 100 100 100

Antal 47 185 184 162 81 672

Tabell 36 visar att något lineärt samband inte tycks föreligga vad beträffar grupper med olika inkomst. Ekonomiska skäl förefaller vara vanligast i inkomst- gruppen 1 000—1 500 kr och därpå följer inkomstgruppen 2 000—3 000 kr. Arbets- bördan uppges oftast som skäl i den lägsta inkomstgruppen och näst oftast i den högsta. Bostadssituationen anförs däremot oftast i de lägsta inkomstklasserna och får allt mindre betydelse ju högre inkomst intervjupersonens familj har. Hustruns förvärvsarbete nämns oftast i den högsta inkomstklassen.

Tabell 37. Första nämnda orsak till att inte önska fler än ett visst antal barn, fördelat på antal barn i hushållet

Orsak 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 + barn Totalt

% % % % % % Ekonomiska skäl ......... 53,2 40,8 34,2 37,1 33,3 38,6 Arbetsbördan ............. 32,3 24,9 32,3 39,0 57,6 32,3 Ålder .................... 6,5 5,6 8,2 1,0 3,0 5,8 Bostadssituationen ........ 1,6 5,2 6,6 3,8 3,0 5,1 Hälsa .................... — 5,2 4,3 4,8 _ 4,0 Antal barn i föräldrahemmet 1,6 2,8 4,3 3,8 »— 3,4 Ansvar (ej ekonomiskt) . . . . 1,6 3,3 3,1 2,9 — 2,8 Hustruns förvärvsarbete . . . ,6 3,8 2,7 1,0 3,0 2,7 Bundenhet ............... —— 4,2 1,2 3,8 2,2

Besvär i samband med gra-

viditet och förlossning . . . —— 2,3 1,2 1,9 — 1,5 Övrigt ................... 1,6 1,9 1,9 1,0 —— 1,5

Summa % 100 100 100 100 100 100

Antal 62 213 257 105 33 672

Tabell 37 undersöker om det finns något samband mellan angiven orsak till att önska ett visst antal barn och faktiskt barnantal. Enligt den klassifikation av sva- ren som gjorts synes ekonomiska skäl vara vanligast bland dem som inte har några barn och därefter i stort sett minska i frekvens med ökande barnantal. Ar-

• Sida 80
•  Original

betshördan däremot uppges som skäl av över hälften av mödrarna med fler än 3 barn och tillmäts sedan mindre betydelse med minskande barnantal. Bostads- situationen nämns oftast av tvåbarnsmödrarna och hustruns förvärvsarbete samt bundenhet av kvinnor med 1 barn.

5.3. Orsaker till att man planerar ett visst barnantal

Här kan endast redovisas de angivna orsakerna till varför man antingen planerar att försöka få ett visst antal barn ytterligare eller inte planerar att skaffa sig några (fler) barn över huvud. Materialet ger ingen information om hur man resonerat inför de barn man redan har. Olika frågor har ställts till dem som tänker skaffa sig fler barn och till dem som sagt sig inte ämna göra detta. Frågorna har följt i anslutning till frågan om hur många barn man eventuellt tänker försöka få ytter- ligare och har riktats endast till dem som sagt sig försöka pia-nera sitt barnantal.

I huvudsak kommer här följande områden att beröras:

a) den först angivna orsaken till att man tänker försöka få ett visst antal barn ytterligare;

b) den först nämnda orsaken till varför man inte planerar ett mindre antal barn;

e) den främsta orsaken till att man inte planerar fler (än ett visst antal) barn ytterligare ;

d) rangordningen av vissa givna anledningar till att inte planera fler än ett visst antal barn.

Moment a) och b) gäller endast dem som tänker försöka få fler barn, medan moment c) och d) gäller samtliga som sagt sig planera sin familj.

Moment a) har beräknats genom svaren på fråga 87: »Varför tänker Ni försöka få just . . . barn (till) ?» Det är alltså en rent allmän fråga av samma typ som fråga 76. Moment b) grundar sig på svaren på fråga 89: »Vad är det som gör att Ni inte säger ett mindre antal?»

Moment c) har beräknats på grundval av både först angivna orsak till att inte planera fler än ett Visst antal barn ytterligare och på det som sagts vara den främsta orsaken till att inte ämna skaffa sig några fler barn över huvud. Svars- fördelningen har alltså sammanslagits för fråga 88: »Varför vill Ni ha just det antalet barn och inte fler?» och för fråga 93. »Vilken är den främsta orsaken till att Ni inte planerar att skaffa Er några (fler) barn?» för att få fram den främsta orsaken till att inte planera fler än ett visst antal barn.

Moment d) slutligen grundal sig på fråga 96, där intervjupersonerna fått rang- ordnå åtta angivna anledningar till att inte vilja ha fler barn. Frågan lyder: »På det här kortet —- (ett svarskort hade överlämnats) — står angivet olika tänkbara anledningar till att man inte vill skaffa sig barn. Skulle Ni vilja försöka gradera de här orsakerna efter hur viktiga Ni själv anser dem vara för Er egen del, när Ni säger att Ni inte vill skaffa Er lnågna barn/ fler barn /fler än . . . barn till/. Börja med den orsak Ni tycker är viktigast av dem som finns angivna på kortet och fortsätt med den näst viktigaste och så vidare!» De angivna svarsalternativen var följande: 1=besvär i samband med graviditet eller förlossning, 2=sjukdom eller klenhet hos Er själv eller hos Er make, 3 : Er eller Er makes ålder, 4 : fa- miljens ekonomi, 5 : bostadens storlek, 6 : ökad bundenhet till hemmet, 7 = för stor arbetsbörda i hemmet, 8 : svårigheter för Er att behålla Ert förvärvsarbete el- ler återgå till förvärvslivet. Dessa alternativ skulle alltså graderas efter hur väsent- liga intervjupersonen ansåg dem vara. Hon skulle börja med det viktigaste, varför

• Sida 81
•  Original

detta fått värdet 1. Ju lägre värde ett visst alternativ har fått, desto viktigare anser intervjupersonen det alltså vara som orsak till att hon inte vill ha fler än ett visst antal barn.

Tabell 38. Första nämnda orsak till att planera ett visst antal barn ytterligare, fördelat på familjens socialgrupp

Social- Social- Social— Jord- Totalt Orsak grupp 1 grupp 2 grupp 3 brukare

% % % % % Syskon önskas ................. (38,5) 47,5 59,3 (25,0) 50,7 Tycker om barn ............... (15,4) 20,3 10,6 (12,5) 15,1 Visst kön önskas .............. (23,1) 11,9 12,0 (50,0) 15,1 Ekonomiska skäl .............. (15,4) 5,1 12,0 (12,5) 9,6 Arbetsbördan .................. —— 8,5 4,6 —— 5,5 Ålder ......................... (7,7) 1,7 —— _ 1,4 Antal barn i föräldrahemmet . . . . —— 1,7 —- —— 0,7 Barns eventuella död .......... — — 1,5 —— 0,7 Makens önskan ................ _ 1,7 — — 0,7 Religiösa skäl ................. — 1,7 _ —— 0,7

Summa % 100 100 100 100 100 Antal 13 59 66 8 146

Ej svar, vet inte: antal = 17 (10,5 %). Siffrorna inom parentes är mycket osäkra p. g. a. det låga antalet intervjupersoner i gruppen.

&. Först nämnda orsak till att planera ett visst antal barn ytterligare

Moment a) skall här endast i korthet beröras. Av tabell 38 framgår att endast 163 personer — eller drygt 24 % av de 667 som uppgivit sig försöka planera sitt barnantal —— har sagt sig ämna försöka få barn i framtiden. Materialet medger där— för inte några finare uppdelningar på olika bakgrundsvariabler i detta fall. Drygt hälften av dem som vill försöka få barn i framtiden anger önskan om syskon som det väsentligaste skälet till varför de vill ha just det angivna antalet barn ytter- ligare. Skälet att man tycker om barn och önskan om barn av visst kön kommer därefter i frekvens. Vid uppdelning av materialet med hänsyn till socialgrupps— tillhörighet framkommer att önskemålen om syskon är vanligast inom socialgrupp 3, där även ekonomiska skäl nämns oftare än inom övriga grupper.

b. Först nämnda orsak till att inte planera ett mindre antal barn ytterligare

Tabell 39 visar att önskemålet om syskon nu ökar i frekvens från föregående avsnitt. Det har här angivits av 60 % som motiv till att inte vilja ha ett mindre antal barn. Särskilt markant är detta motiv inom familjer med 1 barn, där ungefär tre fjärdedelar säger sig ha detta som anledning. Andelen minskar med ökat antal födda barn. Bland tvåbarnsmödrarna har man i stället i stor utsträckning endast angivit skälet att man tycker om barn, liksom även att man önskar barn av visst kön. Endast 7 personer av dem som har fler än 2 barn och säger sig försöka pla— nera sitt barnantal _— 158 personer — förefaller att planera några barn ytterligare, varför hänsyn här inte kan tas till denna grupp.

c. Främsta orsak till att inte planera fler än ett visst antal barn

Enligt vad som framkommit i tabell 40 förefaller åldern vara den vanligaste anledningen till att man inte vill planera fler (än ett visst antal) barn ytterligare.

• Sida 82
•  Original

Tabell 39. Första nämnda orsak till att inte planera ett mindre antal barn ytterligare, fördelat på antal födda barn

Orsak 0 barn 1 barn 2 barn 3 + barn Totalt

% % % % % Syskon önskas ................. 64,0 74,1 33,3 — 60,5 Tycker om barn ............... 16,0 10,9 42,4 (14,3) 18,5 Visst kön önskas .............. 12,0 8,7 18,2 (71,4) 14,0 Ekonomiska skäl .............. 4,0 1,1 3,0 (14,3) 2,6 Arbetsbördan .................. 4,0 2,2 _ — 1 ,9 Antal barn i föräldrahemmet — 1,1 3,0 —— 1,3 Barns eventuella död ........... _— 1,1 _ 0,6 Makens önskan; ändrad familje-

situation .................... —— 1,1 — _— 0,6

Summa % 100 100 100 100 100

Antal 25 92 33 7 157

Ej svar, vet inte: antal = 6 (3,7 %).

Tabell 40. Främsta orsak till att inte planera fler än ett visst antal barn, fördelat på planerad familjestorlek1

Orsak 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Totalt

% % % % % % Ålder .................... 37,5 45,6 27,1 16,4 27,0 26,9 Ekonomiska skäl ......... 4,2 6,7 25,7 35,2 37,4 25,9 Arbetsbördan ............. 4,2 6,7 16,1 28,5 25,0 18,6 Hälsa .................... 4,2 15,6 9,3 9,7 6,2 9,7 Bostadssituationen ........ 4,2 1,1 5,4 5,5 — 4 2

Besvär i samband med gra-

viditet och förlossning . . . —— 4,4 5,0 2,4 — 3,6 Hustruns förvärvsarbete . . . 4,2 10,0 4,3 —— — 3,6 Bundenhet ............... — 1,1 2,9 0,6 2,1 1,8 Ansvar (ej ekonomiskt) . . . . 8,3 _ 1,8 0,6 2,1 1,5 Övrigt ................... 33,3 8,9 2,5 1,2 —— 4,1

Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal 24 90 280 165 48 616

Ej svar, vet inte: antal = 52 (7,7 %). Gäller tabellerna 40—44. 1 Uppgifter har här ej tagits med från dem som önskar 1—2 barn, 2—3 barn eller 3—4 barn.

Ekonomiska skäl ser emellertid ut att vara nästan lika ofta förekommande och anges av var fjärde hustru. Arbetsbördan kommer på tredje plats som angiven orsak till barnbegränsningen. I tabellen ställs även den anförda orsaken till att inte planera fler än ett visst antal barn i relation till det planerade barnantalet. Därav framgår att ekonomiska skäl samt arbetsbördan anförs som huvudorsak i markant ökande utsträckning ju fler barn man sagt sig planera. Skillnaden före- faller vara särskilt märkbar mellan kvinnor som planerar inget eller 1 barn å ena sidan och kvinnor som planerar 2 eller fler barn å andra sidan. Hustruns förvärvsarbete nämns jämförelsevis oftare bland dem som planerar endast 1 barn än bland övriga.

Vid en jämförelse mellan tabell 40 och tabell 33, som utvisar främsta orsak till att inte önska fler än ett visst antal barn, frapperas man främst av ålderns betyd— ligt mer dominerande betydelse i tabell 40 (ca 27 % mot knappt 6 % i tabell 33).

• Sida 83
•  Original

Tabell 41. Främsta orsak till att inte planera fler än ett visst antal barn, fördelat på familjens socialgrupp '

Social— Social- Social- Jord- Totalt Orsak grupp 1 grupp 2 grupp 3 brukare

% % % % % Ålder ......................... 26,5 26,7 26,6 31,7 26,9 Ekonomiska skäl ............... 14,3 23,1 30,3 22,0 25,9 Arbetsbördan .................. 28,6 20,8 15,8 17,1 18,6 Hälsa ......................... 8,2 9,1 10,2 12,2 9,7 Bostadssituationen ............. 4,1 2,7 5,3 4,9 4,2

Besvär i samband med graviditet

och förlossning .............. 2,0 4,5 3,0 4,9 3,6 Hustruns förvärvsarbete ........ 6,1 4,5 2,6 2,4 3,6 Bundenhet .................... 2,0 2,3 1,6 —— 1,8 Ansvar (ej ekonomiskt) ......... 2,0 2,3 1,0 — 1,5 Övrigt ........................ 6,2 4,0 3,6 4,9 4,1

Summa % 100 100 100 100 100

Antal 49 221 304 41 616

Detta visar vad som tidigare berörts, nämligen skillnaden mellan de angivna sva— ren på frågor som avser orsak till att inte önska, respektive frågor rörande orsak till att inte planera fler än ett visst barnantal. Vad beträffar övriga förekommande svar finner man dock i stort sett samma tendenser i de båda tabellerna.

Vad beträffar socialgruppsfördelningen förefaller det enligt tabell 41 som om ekonomiska skäl tillmäts den största betydelsen inom socialgrupp 3 och jämförel- sevis minsta betydelsen inom socialgrupp 1. Åldersskäl anges som orsak i ungefär samma utsträckning inom alla socialgrupperna, dock något oftare bland jord- brukare. Arbetsbördan nämns däremot oftast inom socialgrupp 1 och minst ofta i socialgrupp 3. Hustruns förvärvsarbete tycks spela in i största utsträckning i socialgrupp 1.

Bortsett från skillnaderna vad beträffar ålderns betydelse i denna tabell jämfört med tabell 34, kan iakttagas i stort sett samma förhållanden mellan olika social- grupper när det gäller orsakerna till att inte önska respektive inte planera: fler än ett visst antal barn. Socialgrupp 1 har dock oftare nämnt hustruns förvärvs- arbete enligt tabell 41 än enligt tabell 34.

Tabell 42. Främsta orsak till att inte planera fler än ett visst antal barn, fördelat på hustruns ålder

Orsak _25 år 26—30 år 31—35 år 36—40 år 41—45 år Totalt

% % % % % % Ålder .................... 2,3 _ 11,7 38,9 70,2 26,9 Ekonomiska skäl ......... 46,5 46,1 27,0 13,5 5,7 25,9 Arbetsbördan ............. 30,2 24,6 21,9 16,7 5,0 18,6 Hälsa .................... 1,2 7,9 13,9 14,3 8,5 9,7 Bostadssituationen ........ 7,0 4,8 6,6 1,6 2,1 4,2

Besvär i samband med gra-

viditet och förlossning. . . —— 4,0 6,6 3,2 2,8 3,6 Hustruns förvärvsarbete. . . 2,3 3,2 7,3 2,4 2,1 3,6 Bundenhet ............... 3,5 2,4 2,9 0,8 — 1,8 Ansvar (ej ekonomiskt) . . . . 1,2 2,4 0,7 2,4 0,7 1,5 Övrigt ................... 5,8 4,8 1,5 6,4 2,8 4,1

Summa % 100 100 100 100 100 100

• Sida 84
•  Original

Av tabell 42 kan man utläsa ett samband mellan kvinnans ålder och främsta angivna orsak till att inte planera fler än ett visst antal barn. I de högsta ålders- grupperna är åldern helt naturligt det dominerande svarsalternativet. I de yngre åldrarna anger däremot nära hälften ekonomiska skäl som den främsta orsaken. Arbetsbördan nämns likaså oftast av de yngre.

Vid en jämförelse mellan tabellerna 42 och 35 finner man betydande skillnader mellan svarsfördelningarna, främst hänförlig till ålderns dominans i de högre åldersgrupperma vad gäller tabell 42. Jämförs enbart åldrarna under 30 år finner man dock i stort sett samma svarsfördelning i de båda tabellerna.

Tabell 43. Främsta orsak till att inte planera fler än ett visst antal barn, fördelat på gemensam inkomst, kr/mån.

——1 000 1 001— 1 501— 2 001— 3 001— Totalt Orsak kr 1 500 kr 2 000 kr 3 000 kr kr

% % % % % % Ålder .................... 13,2 20,3 30,2 28,9 34,7 26,9 Ekonomiska skäl ......... 26,3 32,5 26,5 25,8 10,7 25,9 Arbetsbördan ............. 21,0 19,8 19,1 18,9 14,7 18,6 Hälsa .................... 18,4 9,9 7,4 8,2 14,7 9,7 Bostadssituationen ........ 5,3 7,6 4,9 0,6 2,7 4,2

Besvär i samband med gra-

viditet och förlossning. .. 5,3 4,7 2,5 2,5 5,3 3,6 Hustruns förvärvsarbete. . . 2,6 2,3 2,5 3,2 10,7 3,6 Bundenhet ............... — -—— 2,5 4,4 — 1,8 Ansvar (ej ekonomiskt). . . . 2,6 0,6 1,9 1,9 1,3 1,5 Övrigt ................... 5,3 2,3 2,5 5,7 5,3 4,1

Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal 38 172 162 159 75 616

När det gäller svarsfördelningen inom olika inkomstgrupper utvisar tabell 43 att ekonomiska skäl angivits oftast av dem som har en inkomst mellan 1 000 och 1 500 kr. Några större skillnader är emellertid inte märkbara, utom mellan den allra högsta inkomstgruppen och de övriga. Som synes visar åldersskälen en stigande frekvens med ökande inkomst. Om man bortser från ålderns relativt

Tabell 44. Främsta orsak till att inte planera fler än ett visst antal barn, fördelat på antal födda barn

0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 + barn Totalt

Orsak % % % % % % Ålder .................... 20,8 28,0 29,3 18,4 39,3 26,9 Ekonomiska skäl ......... 33,3 26,9 22,4 27,5 32,1 25,9 Arbetsbördan ............. 14,6 17,1 16,9 28,6 17,9 18,6 Hälsa .................... 4,2 7,8 11,2 13,3 7,1 9,7 Bostadssituationen ........ 2,1 2,6 5,2 7,1 _ 4,2

Besvär i samband med gra-

viditet och förlossning. .. — 3,1 5,6 2,0 — 3,6 Hustruns förvärvsarbete . . . 2,1 6,2 3,6 _— — 3,6 Bundenhet ............... 2,1 1,6 2,4 —— 3,6 1,8 Ansvar (ej ekonomiskt) . . . . 4,2 1,0 1,6 1,0 — 1,5 Övrigt ................... 16,6 5,7 1,6 2,0 — 4,1

Summa % 100 100 100 100 100 100

Antal 48 193 249 98 28 616

• Sida 85
•  Original

dominerande betydelse i tabell 43 är svarsfördelningen i övrigt inom de olika inkomstgrupperna här i stort sett likartad som när det gäller önskat barnantal, tabell 36.

Tabell 44 sätter den främsta angivna orsaken till att inte planera fler än ett visst antal barn i relation till faktiskt barnantal. Det visar sig liksom tidigare att ekonomiska skäl tycks nämnas något oftare bland de barnlösa, men här även bland dem som har mer än 3 barn. Arbetsbördan liksom också bostadssituationen anges oftast av trebarnsmödrarna. Vid en jämförelse med motsvarande tabell (37) avseende önskat barnantal synes — bortsett från åldersskälen — i stort sett lik— artade tendenser göra sig gällande i de båda tabellerna. Ett undantag härvidlag skulle möjligen utgöras av de barnlösa kvinnorna och mödrarna med fler än 3 barn, vilka nämner arbetsbördan förhållandevis mer sällan i tabell 44 än i tabell 37, jämfört med övriga grupper. Detta torde delvis kunna ses mot bakgrunden av ålderns olika inverkan i de båda tabellerna.

d. Rangordningen av vissa bestämda anledningar till att inte planera fler än ett visst antal barn

Tabell 45 visar att ekonomin här ser ut att vara det vanligast förekommande skälet till att inte planera fler barn (än ett visst antal) ytterligare. (Ju lägre poäng ett alternativ har, desto viktigare har intervjupersonerna ansett det vara.) Härnäst i betydelse kommer tydligen arbetsbördan och därpå bundenheten. Al— ternativet »bundenhet», som inte alls nått någon framskjuten plats vid de öppna frågorna, har alltså här kommit som nummer tre. Det kan som tidigare nämnts misstänkas, att intervjupersonerna vid de öppna frågorna lagt in även bunden- heten i vad som betecknats som arbetsbördan, och att de alltså i själva verket kan- ske med ett svar som »det blir alldeles för arbetsamt med fler barn» menat både själva arbetsbördan och bundenheten till hemmet.

Familjens ekonomi har tydligen den förhållandevis största betydelsen beträf- fande barnantalet inom socialgrupp 3, något mindre bland jordbrukare och minst i socialgrupp 1.

Bostaden nämns oftast som orsak inom socialgrupp 3. Till viss del tycks det alltså föreligga överensstämmelse mellan rangordningsfrågan, uppdelad på social- grupper, och den öppna frågan om främsta orsak till att inte planera fler än ett visst antal barn, fördelat på socialgrupp (tabell 41). Dock får åldern tydligen en något mindre framskjuten plats vid rangordningsfrågan än vid den öppna frågan.

Tabell 45. Medelrangnummer för orsaker till att inte planera fler än ett visst antal barn, fördelat på familjens socialgrupp

Soc.gr. 1 Soc.gr. 2 Soc.gr. 3 Jordbrukare Totalt

Orsak Medel- Medel- Medel- Medel- Medel- rang Antal rang Antal rang Antal rang Antal rang Antal Familjens ekonomi ...... 4,51 45 3,70 210 3,11 303 3,36 44 3,44 602 Arbetsbördan ........... 3,54 46 3,84 217 3,76 302 2,75 44 3,70 609 Bundenhet ............. 3,80 44 3,39 214 4,36 300 3,93 41 4,14 599 Alder .................. 3,76 45 4,00 207 4,48 295 3,88 42 4,21 589 Bostadens storlek ....... 4,81 42 4,55 204 4,18 300 5,37 41 4,44 587 Besvär i samband med gra- viditet o. förlossning. . . 5,02 44 4,64 204 4,96 286 4,54 43 4,82 577 Hälsa .................. 4,91 43 4,97 194 4,90 291 4,30 43 4,88 571 Hustruns förvärvsarbete. 4,62 42 5,12 203 5,38 286 6,98 40 5,34 571

• Sida 86
•  Original

Tabell 46. Medelrangnummer för orsaker till att inte planera fler än ett visst antal barn, fördelat på hustruns ålder

—25 år 26——30 år 31—35 år 36—40 år 41—45 år Totalt i Orsak Medel- Medel— Medel- Mcdel- Medel- Medel- rang Antal rang Antal rang Antal rang Antal rang Antal rang Antal Familjens ekonomi . . . . 2,32 84 2,75 126 3,20 138 3,89 128 4,66 127 3,44 602 Arbetsbördan ........ 3,37 86 3,28 128 3,72 137 3,81 127 4,19 132 3,70 609 Bundenhet .......... 4,14 87 3,64 127 3,82 134 4,60 123 4,52 129 4,14 599 Ålder ................ 6,47 74 6,42 114 4,92 130 2,78 133 1,93 139 4,21 589 Bostadens storlek ..... 3,22 83 3,79 121 4,34 133 5,08 125 5,33 126 4,44 587 Besvär i samband med graviditet o. förlossn. 4,86 79 5,03 118 4,80 129 4,83 123 4,63 129 4,82 577 Hälsa ................ 5,01 75 5,38 116 4,90 127 4,64 124 4,59 130 4,88 571 Hustrunsförvärvsarbete 5,68 79 4,97 119 5,26 130 5,61 120 5,29 124 5,34 571

I tabell 46 sätts rangordningspoängen i relation till hustruns ålder, varvid fram— kommer att familjeekonomin oftast har angivits som orsak av den yngsta ålders- gruppen. Även bostadens storlek synes ha stor betydelse i sammanhanget för dem som är under 25 år, medan åldern kommer som klar främsta orsak i åldrarna över 35 år. Arbetsbördan ser ut att tillmätas den förhållandevis största betydelsen av dem som är 26—30 år.

Tabell 47 tar slutligen med inkomsten i bilden. Familjens ekonomi har som synes nämnts oftast bland dem som har en inkomst under 1 500 kr, medan arbetsbördan främst anges som orsak i inkomstklassen under 1 000 kr. Vad beträffar bostaden tycks man tillmäta den störst betydelse för barnantalet bland inkomsttagarna med 1 OOO—2 000 kr per månad.

Även vad beträffar orsaker till att inte önska fler än ett visst antal barn, respek- tive orsaker till att inte planera fler än ett visst antal barn, har analysen i vissa fall utvidgats till att omfatta även en tredje faktor. I fråga om orsaker till att inte önska fler än ett visst antal barn har det antydda sambandet mellan beroende- variabeln och familjens socialgrupp testats genom införande av variablerna in-

Tabell 47. Medelrangnummer för orsaker till att inte planera fler än ett visst antal barn, fördelat pci gemensam inkomst, kr/man.

—1 000 1 OOO—1 500 1 501—2 000 2 001—3 000 kr kr kr kr 3 001— kr Totalt Orsak Medel- Medel- Medel- Medel- Medel- Medel—

rang Antal rang Antal rang Antal rang Antal rang Antal rang Antal Familjens ekonomi. . . . 2,83 41 2,87 181 3,24 166 3,74 141 5,29 ' 65 3,44 602 Arbetsbördan ......... 3,38 40 3,58 178 3,90 167 3,60 149 3,94 67 3,70 609 Bundenhet ........... 4,33 39 4,26 178 4,13 164 3,89 145 4,32 65 4,14 599 Alder ................ 4,63 40 4,72 174 4,30 159 3,68 138 3,65 71 4,21 589 Bostadens storlek ..... 4,78 40' 4,11— 176 4,16 164 4,79 135 5,11 65 4,44 587 Besvär i samband med

graviditet o. förlossn. 4,95 40 4,80 171 5,04 157 4,87 136 4,24 66 4,82 577 Hälsa ................ 4,53 40 4,84 173 4,93 156 5,05 130 4,68 65 4,88 571 Hustrunsförvärvsarbete 6,09 39 6,12 168 5,38 156 4,61 135 4,23 "66 5,34 571

• Sida 87
•  Original

komst, ålder, hustruns utbildning och hustruns yrke. Med viSsa smärre variatio— ner — ekonomin tycks exempelvis nämnas oftare i socialgrupp 2 än i socialgrupp 3 vad gäller inkomstklasseu 2000—3000 kr, yrkesarbetande kvinnor, kvinnor med enbart folkskola samt med realexamen eller högre — förefaller sambandet mellan socialgrupp och orsak till att inte önska fler än ett visst antal barn kvar- stå. Vidare kan nämnas att hustruns förvärvsarbete helt naturligt har angivits som anledning huvudsakligen bland de yrkesarbetande kvinnorna. Samtidigt har dess- utom faktorerna ålder och inkomst satts i relation till första nämnda orsak att inte vilja ha fler än ett visst antal barn. Därvid framkom vissa smärre avvikelser från tidigare skönjda tendenser. På det hela taget förefaller dock de ursprungliga sambanden mellan dels ålder, dels inkomst och orsak att inte vilja ha fler än ett visst antal barn kvarstå.

När det gäller den främsta angivna orsaken till att inte planera att försöka få fler än ett visst antal barn, har inverkan av variablerna socialgrupp, inkomst och antal födda barn analyserats tillsammans med åldersfaktorn, vilken ju visat sig vara speciellt dominerande som uppfattad orsak till att inte planera att skaffa sig fler än ett visst antal barn. Åldern tycks alltjämt vara den oftast nämnda orsaken i åldrarna över 35 är, oberoende av socialgrupp, inkomst och antal födda barn. Dessutom visar det sig att vad som tidigare antagits beträffande samband mellan socialgrupp, inkomst samt faktiskt barnantal och den beroende variabeln tycks bestå med vissa avvikelser, trots att kvinnans ålder konstanthållits vid analysen. (I åldersgruppen 26—30 år anges t. ex. ekonomin förhållandevis oftast som orsak bland kvinnor med fler än 2 barn, vilka ju totalt sett nämner detta skäl mer sällan än kvinnor utan barn eller med ett barn.)

5.4. Sammanfattning

Detta avsnitt av undersökningen har arbetat med i huvudsak två olika begrepp: dels de skäl man anger som orsak till att önska ett visst antal barn, dels de motiv man nämner som anledning till att planera ett bestämt antal barn ytterligare. Dessa båda begrepp har mätts genom två olika typer av frågor och givit två olika typer av svarsfördelningar. Undersökningen har delvis givit belägg för antagandet att man, när det rör sig om det önskade barnantalet, oftast tycks ange de motiv som rent allmänt bestämt inställningen till familjestorleken, medan man däremot förefaller att tänka mer på den förhandenvarande specifika situationen, när det gäller hur många barn man planerar att försöka få i framtiden. Det är viktigt att ha denna skillnad klar för sig.

I fråga om varför man ansett ett visst antal barn mest idealiskt, tycks ekonomin och arbetsbördan av resultaten att döma förekomma oftast bland de uppfattade orsakerna till att man inte vill ha ett större antal barn. När det gäller den aktuella barnplaneringen, visar det sig däremot att åldern totalt sett förefaller vara det vanligaste skälet, tätt följd av ekonomin. Att barnen skall få syskon är tydligen den viktigaste orsaken till att man inte säger sig vilja ha ett mindre antal barn.

Vad beträffar de allmänna önskemålen om ett visst barnantal framkommer vissa skillnader i fråga om de angivna orsakerna mellan olika socialgrupper, inkomst- klasser och å'lderskategorier och mellan kvinnor med olika antal barn, samt mellan kvinnor som önskat olika barnantal. Ekonomiska skäl betonas mest i socialgrupp 3, men nämns i nästan lika hög grad i socialgrupp 2, medan jordbrukare och socialgrupp 1 snarare betonar arbetsbördan. Den sistnämnda orsaken framhävs mest även i de högre inkomstklasserna, medan ekonomiska skäl kommer i främsta rummet bland dem som har en inkomst på 1 000—1 500 kr. Ekonomin förefaller

• Sida 88
•  Original

ha störst betydelse i de yngsta åldersgrupperna, och bland de barnlösa och bland ettbarnsmödrarna tycks man fästa större vikt vid ekonomin än man gör bland kvinnor med fler barn. Flerbarnsmödrarna betonar i stället arbetsbördan. Dock förefaller det som om ekonomin spelar en betydligt mer underordnad roll bland dem som önskat ett barn. Det är i stället kvinnorna som önskat 2 eller flera barn, vilka betonar ekonomin.

När det sedan gäller de angivna motiven för att inte planera fler än ett visst antal barn, tycks ett starkt samband mellan hustruns ålder och nämnd orsak i hög grad vara märkbart. I de högsta ålderskategorierna förefaller åldern vara den alltigenom dominerande anledningen till att man inte vill skaffa sig fler barn, medan ekonomin däremot överväger i åldrarna under 35 år. Vad redan nämnts om sambandet mellan socialgrupp, inkomst samt antal födda barn och främsta orsak till att inte önska fler än ett visst antal barn, synes gälla också när vi kommer till varför man inte planerar fler barn. Dessutom visar sig ett intressant samband mellan planerad familjestorlek och orsak till att inte planera fler barn. Ekonomin och arbetsbördan spelar i stort sett större roll, ju fler barn man planerar att för- söka få.

Ovannämnda samband erhålls i stort sett även när intervjupersonerna rang- ordnat vissa angivna tänkbara orsaker till att inte vilja skaffa sig fler barn, och resultaten sätts i relation till hustruns ålder, socialgrupp och inkomst. —— Dock bör uppmärksammas skillnaden mellan de två olika typerna av frågor som be— handlar önskan och planering. Ålderns dominans i det senare fallet är ju särskilt märkbar.

• Sida 89
•  Original

6. Samhällets stödåtgärder till barnfamiljerna

6.1. Rangordning av stödåtgärderna

Genom fråga 100 har erhållits en uppskattning av hur intervjupersonerna graderar vissa väsentliga stödåtgärder för barnfamiljerna. Samma system har använts som vid den föregående rangordningsfrågan, d.v.s. ju lägre poäng ett svarsalternativ fått, desto betydelsefullare har intervjupersonen ansett det vara. I det följande kommer i huvudsak att redovisas de medelvärdespoäng som räknats fram för varje svarsalternativ på grundval av intervjupersonernas gradering.

Den aktuella frågan lyder: »Samhället bidrar nu till barnkostnaderna genom bl. a. följande åtgärder (svarskort överlämnas): 1 : allmänna barnbidrag, 2 : stu- diebidrag, 3 : kontantbidrag vid barnsbörd, 4 : familjebostadsbidrag, 5 : fria Skolmåltider, 6 : fri tandvård och hälsokontroll. Skulle Ni på samma sätt som förut vilja gradera dessa åtgärder efter hur viktiga Ni anser dem vara. Börja med det Ni tycker är viktigast, sedan näst viktigast och så vidare.»

Tabell 49. Rangordning av allmänna barnbidraget, fördelat på antal barn i hushållet

Rang 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Totalt

% % % % % % 1 .................. 48,8 48,0 54,3 62,6 65,9 53,6 2 .................. 12,5 19,1 16,7 20,3 13,6 17,5 3 .................. 17,0 8,6 10,1 7,3 15,9 10,3 4 .................. 9,1 12,5 8,0 5,7 2,3 8,9 5 .................. 9,1 7,0 7,0 3,3 2,3 6,4 6 .................. 3,4 4,7 3,8 0,8 _ 3,4

Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal 88 256 287 123 44 798

Ej svar, vet inte: antal = 12 (1,5 %).

Tabell 49 visar hur man procentuellt sett graderat åtgärden allmänna barnbi- drag. Över hälften av alla intervjupersoner har satt det allmänna barnbidraget på första plats, och därmed alltså sagt sig anse det vara den viktigaste åtgärden. Det tycks även. finnas ett samband mellan den vikt man fäst vid barnbidraget och det antal bara man har. Bland dem som har fler än 3 barn har nära två tredje- delar placerat barnbidraget på första plats. Inom samtliga grupper vinner dock barnbidraget den största anslutningen, oberoende av faktiskt barnantal.

Tabell 50 redovisar medelvärdespoängen för samtliga åtgärder, totalt samt upp- delat på antal barn. Allmänna barnbidraget kommer på främsta plats, och därnäst i rangordning följer fri tandvård och hälsokontroll. I tredje rummet har man pla- cerat studiebidraget och därpå kommer de fria skolmåltiderna. Allra sist finner vi familjebostadsbidraget och näst sist kommer kontantbidraget vid barnsbörd.

• Sida 90
•  Original

Tabell 50. Medelrang för samhällets stödåtgärder till barnfamiljerna, fördelat på antal barn

hushållet 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Totalt Åtgärd Medel- Medel- Medel- Medel- Medel- Medel- rang Antal rang Antal rang Antal rang Antal rang Antal rang Anta] Allmänna barnbidrag . . . 2,26 88 2,25 256 2,08 285 1,70 122 1,61 44 2,07 795 Fri tandvård och hälso- kontroll ............. 2,77 88 2,66 256 2,67 289 2,84 122 2,70 44 2,71 799 Studiebidrag ........... 3,57 87 3,68 255 4,00 285 4,20 122 4,58 43 3,91 792 Fria Skolmåltider ...... 4,23 88 4,04 250 3,81 289 3,88 122 3,82 44 3,94 793 , Kontantbidrag vid barns- j börd ................ 3,91 87 3,78 254 4,05 286 4,29 122 4,27 44 4,00 793 * Familjebostadsbidrag. . . 4,21 87 4,49 252 4,35 284 4,11 122 3,88 43 4,32 788

Även här synes framgå hur antalet barn i hushållet inverkat på rangordningen av det allmänna barnbidraget. Vad beträffar studiebidraget gör sig däremot en motsatt riktning i sambandet gällande — det placenas främst av dem som ännu ej har några barn samt av ettbarnsmödrarna. Den fria tandvården och hälsovårds- kontrollen kommer främst bland dem som har 1 eller 2 barn, men värderas nästan lika högt bland dem som har mer än 3 barn. Fria skolmåltider betonas mest av mödrar med 2 eller flera barn. Familjebostadsbidraget sätts främst bland dem som har mer än 3 barn.

Tabell 51. Medelrang för samhällets stödåtgärder, fördelat på familjens socialgrupp

Soc.gr. 1+2 Soc.gr. 3 Jordbrukare Totalt Åtgärd Medel- Antal Medel- Antal Medel- Antal Medel- Antal rang rang rang rang

Allmänna barnbidrag ........... 2,20 341 1,98 396 1,93 58 2,07 795 Fri tandvård och hälsokontroll. . . 2,66 344 2,78 396 2,47 59 2,71 799 Studiebidrag .................. 3,52 339 4,17 395 4,19 58 3,91 792 Fria Skolmåltider .............. 3,96 340 3,95 394 3,63 59 3,94 793 Kontantbidrag vid barnsbörd. . . . 3,92 339 4,08 396 3,84 58 4,00 793 Familjebostadsbidrag ........... 4,63 338 3,97 393 4,83 57 4,32 788

Av tabell 51 framgår hur kvinnor tillhörande olika socialgrupper fördelar sig i fråga om rangordningen av stödåtgärderna. Det förefaller som om barnbidraget sätts allra främst bland jordbrukare och inom socialgrupp 3, medan de båda övriga socialgrupperna värderar det något lägre. Dock kommer barnbidraget främst i alla socialgrupper om vi jämför åtgärderna sinsemellan. Tandvården och hälsokontrollen samt de fria skolmåltiderna har de flesta förespråkarna bland jordbrukarna, medan familjebostadsbidraget nämnts i största utsträckning inom socialgrupp 3 och studiebidraget huvudsakligen i de båda högre social- grupperna.

Tabell 52 visar att även inkomsten tycks stå i'samband med'de åtgärder man värderar högst. Sålunda nämns barnbidraget oftast i främsta rummet bland dem som har en inkomst på 1 000—1 500 kr/mån., därnäst kommer den närmast högre inkomstgruppen. Vad beträffar studiebidraget förefinns en tydlig korrelation med inkomsten — denna åtgärd betonas mer ju högre inkomst man har. Kontantbidrag vid barnsbörd har fått en mer framskjuten plats i den lägsta inkomstgruppen,

• Sida 91
•  Original

91 Tabell 52. Medelrang för samhällets stödåtgärder, fördelat på gemensam inkomst, kr/mån. —1 000 1 001—1 500 1 501—2 000 2 001—3 000 3001— kr kr kr kr kr Tata” Åtgärd Medel- Medel- Medel— Medel- Medel- Medel- rang Antal rang Antal rang Antal rang Antal rang Antal rang Antal Allmänna bainbidrag. 2,14 58 1,79 225 1,99 216 2,15 198 2,84 88 2,07 795 Fri tandvård och hälso- kontroll ............. 2,84 58 2,83 225 2,50 216 2,67 200 2,81 88 2,71 799 Studiebidrag .......... 4,91 58 4,33 223 4,07 214 3,45 194 3,10 89 3,91 792 Fria Skolmåltider ...... 3,97 58 4,11 224 4,04 215 3,81 196 3,61 88 3,94 793 Kontantbidrag vid barns- börd ................ 3,57 58 3,95 225 4,05 214 4,05 197 3,99 87 4,00 793 Familjebostadsbidrag. .. 4,12 58 3,91 223 4,32 214 4,66 194 4,64 87 4,32 788

1 medan familjebostadsbidraget förefaller att värdesättas mest av personer med en inkomst av 1 000—1 500 kr. Fria Skolmåltider tycks däremot värderas högst i de översta inkomstgrupperna, medan tandvård och hälsokontroll har sin största be- tydelse i inkomstgruppen 1 500—2 000 kr.

Slutligen har en tredje variabel förts in vid analysen för att undersöka om de ovan relaterade sambanden i själva verket skulle vara att hänföra till denna tredje faktors inverkan. Sambandet mellan socialgrupp och rangordning av de sex åtgärderna ser ut att kvarstå även om antal barn i hushållet konstanthålls vid analysen. Oberoende av antal barn tycks man alltså värdera barnbidraget högre i socialgrupp 3 än i de båda högre socialgrupperna. Detta gäller dock huvudsak— ligen bland kvinnor med mindre än 3 barn. Vidare uppmärksammar man samma tendens vad beträffar studiebidragets placering som i tabell 51. Anmärkas bör kanske att den genomgående låga värderingen av studiebidraget bland kvinnor ur socialgrupp 3 ser ut att vara särskilt tydlig bland dem som har fler än 2 barn. Däremot tycks familjebostadsbidraget värderas'särskilt högt av mångbarnsfamil— jerna i socialgrupp 3. — För övrigt ser även sambandet mellan antal barn i hus— hållet och gradering av åtgärderna ut att kvarstå med vissa smärre variationer oberoende av socialgrupp.

» 1 1 1 l 2

6. 2 ' Önskemål avseende en eventuell ökning av samhällets stöd till barnfamiljerna

Förutom en ren gradering av de ovan nämnda stödåtgärderna för barnfamiljerna har intervjupersonerna även ombetts ange på vilket av dessa områden man helst skulle se en ökning av stödet. Fråga 102 har mått inställningen till en eventuell ökning på något av de nämnda områdena: »Om samhället skulle utvidga sitt stöd till barnfamiljerna på något eller några av de här sex områdena, på vilket eller vilka av dem tycker Ni då det främst borde göras?»

Intervjupersonen skulle alltså endast nämna något eller några av de områden som hon tidigare graderat. Som det senare kommer att visa sig, har det trots detta inkommit en del svar där man t ex. yrkat på en ändring av barnbidragets utform- ning. 1

1 Vad beträffar svarsalternativet »bra som det är» (se tabell 53) bör måhända påpekas att skillnaden i attityd kanske är rätt likartad mellan dem som svarat »bra som det är» och dem som svarat »vet inte». De senare har dock ej räknats in i den procentuella svarsfördelningen utan redovisas separat.

• Sida 92
•  Original

Tabell 53. Första nämnda önskemål avseende en ökning av samhällets stöd till barn- familjerna, fördelat pd antal barn i hushållet

Totalt Åt ärd 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn g % % % % % % Allmänna barnbidrag ...... 24,1 41,9 39,4 45,0 48,8 40,0 Studiebidrag ............. 36,7 21,5 21,8 20,0 4,9 22,0 Familjehostadsbidrag ...... 7,6 15,9 12,2 15,0 24,4 14,0 Fri tandvård o. hälsokontroll 13,9 8,5 10,7 6,7 7,3 9,5 Fria Skolmåltider ......... 1,3 1,2 2,5 4,2 2,4 2,2 Kontantbidrag vid barns— — ' börd ................... 2,5 1,2 1,8 — 2,4 1,4 ! Ändring av barnbidragets * utformning ............. 1,3 0,4 2,1 3,3 —— 1,6 Bra som det är .......... 1' ,7 8,9 8,6 5,8 9,8 8,8 Minskade bidrag .......... —— 0,4 0,7 — _ 0,4 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal ..... 79 246 279 120 41 767 Ej svar, vet inte ......... 12,2 % 5,4 % 3,8 % 3,2 % 10,4 % 5,3 % (antal = 43)

Tabell 53 visar att man bland de sex stödåtgärderna i största utsträckning säger sig föredra en ökning av det allmänna barnbidraget. Härnäst uppger man sig vilja ha högre studiebidrag, och därpå önskas en ökning av familjebostadsbidra— gen. Betoningen av ett ökat barnbidrag förefaller i stort bli starkare ju fler barn intervjupersonen själv har. Däremot gör sig den omvända tendensen gällande vad beträffar studiebidrag — här är det de barnlösa, som främst säger sig vilja få en ökning till stånd. Det är till och med en. större andel av de barnlösa som förordar studiebidrag än som nämner barnbidrag. Likaså i fråga om tandvård och hälso- kontroll vill man tydligen oftast få en ökning till stånd bland dem som inte har några barn. Familjebostadsbidraget nämns däremot oftast bland flerbamsmöd- rarna.

Tabell 54. Första nämnda önskemål avseende en ökning av samhällets stödåtgärder till barnfamiljerna, fördelat på familjens socialgrupp

Social- Social- Social- Jord-

Åtgärd grupp 1 grupp 2 grupp 3 brukare Tgtalt

% % % % /0 Allmänna barnbidrag ........... 31,5 38,9 42,4 37,6 40,0 Studiebidrag .................. 36,8 27,0 16,5 21,5 22,0 Familjebostadsbidrag ........... 1,8 12,2 18,6 3,6 14,0 Fri tandvård o. hälsokontroll. . . . 14,0 10,7 7,6 10,7 9.5 Fria skolmåltider .............. 3,5 1,5 2,6 1,8 2,2 Kontantbidrag vid barnsbörd. . . . —— 0,7 1,6 5,4 1,4 Ändring av barnbidragets utform-

ning ........................ 1,8 1,5 1,8 —— 1,6 Bra som det är ............... 10,5 6,7 8,6 7,9 8,8 Minskade bidrag ............... -—- 0,7 —— 1,8 0,4

Summa % 100 100 100 100 100

Antal ..... 57 270 381 56 767

Ej svar, vet inte: antal = 43 (5,3 %). Gäller tabell 54—55.

• Sida 93
•  Original

Av tabell 54 framgår hur de olika socialgrupperna fördelar sig med avseende på önskemål om ett ökat stöd till barnfamiljerna. Därvid kan konstateras att en höjning av barnbidraget vinner störst anslutning inom socialgrupp 3 och minst inom socialgrupp 1, där man istället i stor utsträckning önskar förbättrade stu- diebidrag. Över huvud ser man ut att betona studiebidraget mest i de högre social- grupperna och minst i socialgrupp 3. Däremot får familjebostadsbidraget en mer framskjuten plats i socialgrupp 3, även när det gäller önskemål om förbättringar. Även socialgrupp 2 är här relativt väl företrädd. Förbättringar beträffande den fria tandvården och hälsokontrollen anses av resultaten .att döma inte fullt så viktiga inom socialgrupp 3 —— socialgrupp 1 ligger här främst. Bland jordbrukarna tycker så många som 18 % att det är »bra som det är» när det gäller stödet till barnfamiljerna.

Tabell 55. Första nämnda önskemål avseende en ökning av samhällets stöd till barn- familjerna, fördelal på gemensam inkomst, kr/mån.

—1 000 1 001— 1 501— 2 001— 3 001 — .. 1 500 2 000 3 000 Totalt Åtgard kr kr kr kr kr % % % % % % Allmänna barnbidrag ...... 35,7 47,6 41,6 36,1 28,8 40,0 Studiebidrag ............. 21,4 9,5 22,5 31,4 30,0 22,0 Familjebostadsbidrag ...... 14,3 17,1 16,7 11,3 6,0 14,0 Fri tandvård o. hälsokontroll 12,5 7,6 7,2 9,8 18,0 9,5 Fria Skolmåltider .......... —— 4,3 1,9 0,5 3,6 2,2 Kontantbidrag vid barns- . börd ................... 3,5 1,0 1,9 0,5 2,4 1,4 Ändring av barnbidragets ut- formning ............... 1,8 1,0 1,9 1,5 1,2 1,6 Bra som det är .......... 10,5 11,9 6,2 7,2 9,6 8,8 Minskade bidrag .......... — _— — 1,5 —— 0,4 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal ..... 57 210 209 194 83 767

Genom tabell 55 kan vi konstatera att även inkomsten tycks stå i samband med de åtgärder intervjupersonerna förordar. Bortsett från den lägsta inkomstklassen minskar betoningen av allmänna barnbidraget med ökade familjeinkomster. Där- emot vill man tydligen oftare se en ökning av studiebidragen ju större inkomst man har. Förbättringen av familjebostadsbidragen får flera förespråkare ju lägre inkomsten är. Dock ser detta inte ut att gälla bland de allra lägsta inkomsttagarna.

Liksom i det föregående har analysen utvidgats till att omfatta även en tredje faktor. Sambandet mellan socialgrupp och önskemål tycks i stort sett kvarstå obe- roende av antal barn i hushållet. Skillnaden mellan socialgrupp 3 och de båda högre socialgrupperna vad beträffar barnbidraget synes dock främst ge sig till känna bland kvinnor med mindre än 3 barn. En liknande tendens förmärktes ju också vad beträffar graderingen av de olika stödåtgärderna. Även sambandet mellan inkomst och önskemål tycks med vissa smärre avvikelser kvarstå oberoende av antal barn i hushållet. Likaså förefaller sambandet mellan antal barn i hushållet och önskemålen om ökade stödåtgärder kvarstå oberoende av socialgruppstillhö- righet och inkomst. Önskemål om en ökning av allmänna barnbidraget förekom- mer dock något mer sällan bland tvåbarnsmödrarna än ettbarnsmödrarna, om socialgruppstillhörigheten konstanthålls.

• Sida 94
•  Original

Tabell 56. Övriga önskemål avseende samhällets stöd till

barnfamiljerna

Önskemål % Bostäder ...................................... 21,4 Daghem ...................................... 12,8 Lekskolor ..................................... 12,2 Skattelättnader ................................ 11,0 Hjälp till handikappade barn ................... 6,1 Lekplatser .................................... 5,2 Utbildning .................................... 4,9 Hälsovård ..................................... 4,9 Fritidslokaler, ungdomsgårdar ................... 4,6 Hjälp till ensamma mödrar ..................... 4,6 Barntillsyn vid tillfällig bortovaro ............... 2,8 Hemhjälp ..................................... 2,4 Övrigt ........................................ 7,0

Summa % 100

Antal ..... 327

404 intervjupersoner (55,3 %) har ej angivit några övriga önskemål.

Tabell 56 grundar sig på svaren från fråga 102 a, vilken lyder »Tycker Ni att samhället borde utvidga stödet till barnfamiljerna på någo-t eller några andra områden än dem vi förut talat om?» _ Avsikten har alltså varit att undersöka om intervjupersonen har några önskemål vad beträffar även andra områden där sam- hället skulle kunna utvidga stödet till barnfamiljerna — förutom de sex tidigare nämnda.

Det är av vikt att här observera att endast 44,7 % av dem som erhållit den aktuella frågan verkligen sagt sig vilja få ett ökat stöd till stånd på något specifi- cerat område. Drygt hälften av de tillfrågade har alltså besvarat frågan nekande. Procentsiffrorna i tabellen hänför sig endast till den andel som nämnt ett visst område, där hon ansett samhällets stöd böra utvidgas.

Tabellen visar att av de områden där man ansett ett ytterligare stöd önskvärt nämns bostadsområdet av förhållandevis flest personer. Svaren innefattar här dels önskemål om rymligare och bekvämare bostäder, dels önskemål om billigare bo- städer. Drygt 12 % nämner just rymligare och bättre bostäder, medan nära 4 % önskar större tillgång på bostäder och ca 3 % är inriktade på kostnadsaspekten. — Det är dock svårt att utläsa vad en. intervjuperson egentligen avser med ett svar som »båttre bostäder», varför det är mindre meningsfullt att redogöra för de olika aspekter som man tyckt sig kunna utläsa av svar som hänför sig till bo- stadsområdet.

Daghem — innefattande även familjedaghem och fritidshem — förordas av en förhållandevis stor andel av dem som angivit några särskilda önskemål. Likaså vill man se en ökad tillgång vad beträffar lekskolor. Man har också önskat skatte- lättnader, och till denna svarskategori har även förts önskemål om ökat förvärvs- avdrag.

6.3. Sammanfattning

Redovisningen av materialet i detta avsnitt ger vid handen att bland samhällets stödåtgärder till barnfamiljerna värderas det allmänna barnbidraget främst. På andra plats kommer den fria tandvården och hälsokontrollen och därefter studie—

• Sida 95
•  Original

[

bidraget samt fria skolmåltider. Värderingen av barnbidraget ökar ju fler barn familjen har. Studiebidraget kommer i stället främst bland dem som inte har några barn och bland ettbarnsmödrarna.

Ett samband förefaller även ge sig till känna mellan socialgruppstillhörighet och gradering av åtgärderna. Barnbidraget intar den mest framträdande positio- nen bland jordbrukare och inom socialgrupp 3, medan de övriga socialgrupperna ger det en något mindre framskjuten plats. Studiebidraget når en jämförelsevis högre position i socialgrupp 1 och 2, medan familjebostadsbidnaget värderas högst bland mångbarnsfamiljerna i socialgrupp 3.

Ett visst samband framträder även mellan inkomst och rangordning av de nämnda åtgärderna. Barnbidraget placeras främst i inkomstklassen 1 000—1 500 kr, medan studiebidraget tycks få en högre position ju högre inkomst intervju- personen har.

Vad beträffar önskemål om ett eventuellt ökat stöd till barnfamiljerna på något av de nämnda områdena, föreligger även här samma dominans för det allmänna barnbidraget. På andra plats kommer önskemål om förbättrade studiebidrag och därpå familjebostadsbidragen. Ju fler barn man har, desto mer betonar man önske- målet om en ökning av barnbidraget, medan studiebidraget oftare nämns bland de barnlösa kvinnorna.

I stort sett återfinnes samband av samma art som när det gällde själva grade- ringen av åtgärderna. Socialgrupp 3 betonar sålunda en förbättring av barnbidra— get och familjebostadsbidraget i högre grad, medan socialgrupp 1 och 2 fäster förhållandevis större vikt vid studiebidraget. Likaså framhäver inkomstgruppen 1 000—1 500 kr oftast en ökning av barnbidraget, medan de högsta inkomstklas- serna anser studiebidraget i första hand böra förbättras.

Utöver de fasta svarsalternativen har Önskemål framförts om bl. a. flera, bättre och billigare bostäder, förbättrade tillsynsmöjligheter för barn i förskoleåldern samt skattelättnader för barnfamiljerna.

• Sida 96
•  Original

7. De uppfattade bamkostnadema

7. 1 Allmänt om materialet

Ett antal frågor i intervjuformuläret har avsett att belysa till vilka belopp inter- vjupersonerna uppskattar kostnaderna för sina barn. Som redan nämnts måste man vara ytterst restriktiv vid tolkningen av de uppgifter som här kommer fram, Inter- vjupersonerna har endast ombetts försöka göra en skönsmässig uppskattning av hur stora utgifter familjen haft för varje barn med avseende på vissa poster i fa- miljebudgeten. I en del fall har kostnadsuppgifterna avsett en så lång tidsperiod som de senaste 12 månaderna. Naturligt nog blir de erhållna svaren i hög grad ungefärliga, och det måste beton-as att det alltså hela tiden rör sig om de uppfattade barnkostnaderna.

Frågeformuläret innehåller en rad frågor som gäller utgifterna för olika poster i familjebudgeten. Totalsumman för familjens barnkostnader har sedan räknats fram genom en summering av utgifterna på de enskilda posterna. Vidare har en- dast utgifterna för barn som vistas i hushållet tagits med. När det gäller hemma- varande barn med egna inkomster har föräldrarnas kostnader för dessa barn räknats in. Föräldrarnas totala utgifter för sina barn kan nämligen ha betydelse för deras inställning till familjestorleken.

Vidare bör nämnas att intervjuerna inte gått ut på att söka »provocera fram» en kostnadsuppgift i de fall där intervjupersonen inte ansett sig ha några utgifter för barnen. Eftersom huvudsyftet med frågorna om kostnaderna för barnen sna- rare varit att söka klargöra vilken inställning man bland mödrar i allmänhet har till barnens andel av familjens utgifter än att 'göra en beräkning av de faktiska barnkostnaderna, har sådana svar godtagits som t. ex. »Jag anser inte barnen ha någon del i bostadskostnaderna, eftersom vi skulle ha samma bostad även om vi inte hade några barn». Svar av denna typ har erhållits i många fall, särskilt när det gällt barnens andel i familjens gemensamma konsumtion, t.ex. bostad och semestervistelse. Inga försök har gjorts att utifrån några yttre oberoende kriterier räkna fram ett »rimligt» värde på barnens andel i den gemensamma konsumtionen, utan intervjupersonens egen uppskattning härav har i princip godtagits. Av bl. a. denna anledning är resultaten i denna undersökning inte fullt jämförbara med de av socialstyrelsen utförda undersökningarna rörande de genomsnittliga barnkostnaderna.

Vad beträffar de enskilda frågorna kan nämnas att fråga 48 avser att mäta kost- naderna för bostaden i genomsnitt för varje barn och månad, medan fråga 51 gäller utgifterna för mat i genomsnitt per vecka. Båda frågorna föregås av en fråga rörande familjens totala utgifter för bostad respektive mat under samma tidsperiod. Detta förmodades vara till hjälp då intervjupersonen skulle försöka ange kostnaderna för varje barn. Dessutom gavs därmed möjlighet att vid bearbet— ningen av de inkomna svaren kontrollera att ingen uppgivit barnkostnaderna till ett större belopp än utgifterna för hela familjen. Därmed erhölls även ett visst mått på tillförlitligheten hos svaren.

• Sida 97
•  Original

Fråga 53 rör kostnaderna för barnens kläder under de senaste 12 månaderna och föregås av en fråga om klädkostnaderna för hela familjen. Fråga 54 avser kost- naderna. för fickpengar i genomsnitt per vecka, medan fråga 55 gäller genom- snittskostnaderna för leksaker, hobby och sport under de senaste 12 månaderna. Fråga 57 behandlar feriekostnader —— både vad beträffar resor och vistelse — under de senaste 12 månaderna, och fråga 58 berör eventuella övriga reskostna- der — i genomsnitt per vecka. Genom fråga 59 erhålls uppgift om eventuella ut- gifter under de senaste 12 månaderna för tandvård och sjukvård, medan kost- naderna för barntillsyn i genomsnitt per vecka belyses genom fråga 65 a. Fråga 66 gäller de senaste 12 månadernas skolutgifter, och fråga 69 avser slutligen even- tuella övriga utgifter för barnens räkning under de senaste 12 månaderna. Här har man tagit upp bl.a. kostnader för möbler och inventarier, nyanskaffningar med anledning av ett barns tillkomst, presenter åt barnen till jul och födelseda- gar, försäkringar. — Vad beträffar frågornas exakta lydelse hänvisas till bilaga 2.

Vid bearbetningen har den genomsnittliga årskostnaden per barn räknats fram. Kvantifierbara svar har erhållits från följande antal mödrar och avseende följande antal barn.

Antal födda barn Antal mödrar Total; antal barn [ ushållen 1 ................ 239 239 2 ................ 255 509 3 ................ 94 282 4 ................ 22 84 5 ................ 5 25 6 ................ 1 6 7 ................ 1 7 617 1 152

Dessutom har uppgifter erhållits avseende kostnaderna för ytterligare 7 barn, medan uppgift om antal barn i hushållet saknas i dessa fall.

7.2. Redovisning av totala barnkostnader

Tabell 57. De uppfattade kostnaderna per barn och år, fördelat på antal barn i hushållet

1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Totalt.1 kr kr kr kr kr Medelkostnad för familjens samt- liga barn ................... 2 776 5 601 7 721 7 915 4 930 Medelkostnad per barn .......... 2 776 2 801 2 574 1 817 2 640 Antal barn .................... 239 509 282 122 1 152 .

* Totalbeloppen har avrundats till närmaste tiotal kronor.

Tabell 57 visar hur de uppfattade totala barnkostnaderna fördelar sig bland familjer med olika antal barn i hushållet. Sammanfattningsvis synes man i ge— nomsnitt uppskatta sina barnkostnader under det senaste året till 4 930 kr per- familj och till 2 640 kr per barn. Familjer med 1 eller 2 barn säger sig ha i stort sett lika kostnader per barn, medan utgifterna per barn sedan sjunker, ju flera barn familjen har. '

7—412849

• Sida 98
•  Original

0—2 år 3.—6 år 7—12 år 13—16 år 17— år Totalt

kr kr kr kr kr _ kr Medelkostnad per barn. . . . 1 789 2 335 2 796 3 419 3 144 2 640 Antal barn ............... 183 320 373 182 99 1 159

I tabell 58 är de uppfattade genomsnittskostnaderna per barn fördelade på barn i olika åldrar. Fram till 16-årsåldern förefaller utgifterna per barn att stiga successivt för att sedan avta efter fyllda 17 år. Detta skulle kanske "kunna för- klaras av att en relativt stor andel ungdomar över 16 är själva delvis bidrar till sin försörjning, trots att de sammanbor med föräldrarna. Det är vidare att märka att de här redovisade utgifterna upptar kostnader för småbarnens vård och tillsyn endast i de fall det förekommit direkta kontantutgifter. Däremot ingår inte värdet av t. ex. moderns arbetsinsats i hemmet.

Tabell 5.9. De uppfattade kostnaderna per barn och är, fördelat på familjens socialgrupp

Social- Social- Social- Jord- grupp 1 grupp 2 grupp 3 brukare Totalt kr kr kr kr kr Medelkostnad per barn ......... 3 857 3 003 2 323 1 811 I 2 640 Antal barn .................... 86 403 585 85 1 159

Av resultaten som presenteras i tabell 59 tycker man sig kunna märka ett visst samband mellan familjens socialgrupp och uppfattade barnkostnader. Vad som här särskilt bör påpekas är jordbrukarnas förhållandevis låga uppskattningar av barn- kostnaderna. Man uppskattar sina kostnader för barnen förhållandevis högst i socialgrupp 1, följt av socialgrupp 2 och därefter socialgrupp 3.

Tabell 60. De uppfattade kostnaderna per barn och är, fördelat på makarnas gemen- samma månadsinkomst

1 001— 1 501— 2 001— —1 000 1 500 2 000 3 000 3 001— Totalt kr kr kr kr kr kr Medelkostnad per barn . . . . 1 578 2 044 2 593 3 114 4 172 2 640 ' Antal barn ............... 86 348 318 273 117 1 159

Att döma av tabell 60 föreligger likaledes —— inte helt överraskande — ett sam- band mellan föräldrarnas gemensamma inkomst och deras uppfattade barn- kostnader. I den lägsta inkomstklassen uppger man sig ha en kostnad av i genom- snitt 1 578 kr för varje barn, medan utgifterna i den högsta inkomstgruppen upp- skattas till 4 172 kr. Kostnadsökningen mellan inkomstklasserna uppgår till unge— fär 500 kr, utom mellan den högsta och den näst högsta gruppen, där ökningen uppgår till det dubbla.

• Sida 99
•  Original

Yrkesarbetande ' Hemma— Social— Social— Totalt fruar Totalt grupp 1+2 grupp 3 kr kr kr kr kr Medelkostnad per barn ......... 3 462 2 671 3 102 2 418 2 640 Antal barn .................... 201 168 369 790 1 159

Tabell 61 visar att man säger sig ha större utgifter för barnen i de familjer där hustrun har förvärvsarbete. Detta borde också falla sig naturligt med tanke på resultaten i föregående tabell, eftersom man bör kunna förvänta sig en viss överens- stämmelse mellan familjens inkomst och hustruns sysselsättning.

Tabell 62. De uppfattade kostnaderna per barn och är, fördelat på familjens bostadsort

Stocholm, Annan . . ' Göteborg, större $$$-f Lgndå— Totalt Malmö tätort yg kr kr kr kr kr Medelkostnad per barn ......... 3 653 2 668 2 488 * ' 2 197 "2 640-"" ' Antal barn .................... 172 312 ' 381 294 1 159

Tabell 62 ställer de uppfattade kostnaderna för barnen i relation till famil- jens bostadsort. Som väntat — eftersom jordbrukarna uppskattat sina barnkost- nader till det förhållandevis lägsta beloppet i jämförelse med övriga grupper _— uppger man sig ha lägre barnkostnader på landsbygden än i övriga orter. Kostnaden tycks bli allt högre ju större tätort man bor i. Skillnaden mellan de medelstora tätorterna och storstäderna uppgår till nära 1 000 kr.

7.3. Redovisning av barnkostnader fördelade på olika utgiftsposter

I de föregående tabellerna har lämnats en redogörelse för de uppfattade totala barnkostnaderna. Resultaten har erhållits genom en summering av de nämnda ut- gifterna på vissa olika poster i familjebudgeten. I det följande skall vi emellertid redovisa kostnaderna uppdelade på dessa olika poster.

Av tabell 63 kan man utläsa att den största utgiftsposten för barnen är matkon- tot. Man har alltså genomsnittligt uppskattat matkostnaderna till 1 337 kr för varje barn och år. Den därnäst mest betydande. posten tycks vara bostadskostnyaderna (410 kr), varefter följer klädkostnaderna (365 kr). Leksaker, hobby och sport betingar en uppskattad kostnad om 122 kr per år, medan man i genomsnitt säger sig betala ca 100 kr för tillsyn och ungefär 90 kr för barnens semester. Utgifterna synes öka med barnets ålder i fråga om mat, reskostnader, hälsovård och skolut— gifter. Vad beträffar de uppfattade kostnaderna för bostad, kläder, fickpengar, leksaker, hobby, sport ökar dessa jämnt fram till 17-årsåldern, där en viss ned- gång ger sig till känna. Vad beträffar semesterutgifterna förefaller skillnaden mel- lan den äldsta och den näst äldsta åldersgruppen vara närmast obefintlig. Till- synskostnaderna är däremot av naturliga skäl störst i åldern 3—6 år. Som tidi— gare nämnts ingår dock här endast direkta utgifter för barntillsynen, t. ex. dag- hems- eller lekskoleavgifter.

• Sida 100
•  Original

Tabell 63. De uppfattade kostnaderna per barn och är, uppdelade på olika utgiftsposter samt fördelat på barnets ålder

Medelkostnad 0—2 345 7—12 13—16 ”_ O_IG Totalt

per barn för år år år är år är

kr kr kr kr kr kr | kr

Bostad ...................... 275 371 430 541 476 405 410 Mat ......................... 1 059 1 208 1 384 1 535 1 728 1 301 1 337 Kläder ....................... 228 295 411 581 272 374 365 Fickpengar ................... 5 21 81 196 171 70 78 Leksaker, hobby, sport ........ 42 99 166 190 57 128 122 Semester (inkl. resor) ......... 14 45 115 157 154 84 90 Övriga resekostnader .......... — — 14 46 67 13 17 Hälsovård .................... ' 26 38 36 46 68 36 39 Tillsyn ....................... 45 220 95 _- — 108 99 Skolutgifter .................. — 6 22 40 123 16 25 Övrigt ....................... 96 31 43 86 27 56 53 Summa kr 1 790 2 334 2 797 3 418 3 143 2 591 2 635 Antal barn 183 320 373 182 99 1 058 1 159

Tabell 64. De uppfattade kostnaderna per barn och år, uppdelade på olika utgiftsposter samt fördelat på antal barn i hushållet

. 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Totalt Medelkostnad per barn för kr kr kr kr kr

Bostad ....................... 394 451 435 215 410 Mat .......................... 1 385 - 1 396 1 305 1 056 1 337 Kläder ........................ 385 376 366 273 365 Fickpengar .................. _. . . 84 82 68 74 78 Leksaker, hobby, sport ......... 130 121 138 72 ' 122 Semester (inkl. resor) .......... 80 96 103 58 90 Övriga resekostnader ........... 15 24 15 3 17 Hälsovård ..... - ....... - .......... 51 46 28 . 17 . 39 Tillsyn ........................ 145 132 40 10 99 Skolutgifter. . . . . . . . . . . ; _. ....... 31 28 24 8 25 Övrigt ........................ 76 50 52 30 53 Summa kr 2 776 2 802 2 574 1 816 2 635

Antal barn ' 239 509 282 122 1 159

I tabell 64 jämförs familjer med olika antal barn vad beträffar skilda utgifts- poster. I fråga om matkostnaderna har tvåbarnsfamiljerna uppgivit sig ha en något högre kostnad per barn än ettbarnsfaniiljerna, medan beloppen raskt sjunker vid ett större barnantal. Samma förhållande tycks gälla vad beträffar bostadskostna— derna. I fråga om de uppfattade klädkostnaderna ser tendensen ut att vara jämnt fallande från ettbarnsfamiljerna till trebarnsfamiljerna, medan kurvan sjunker betydligt i fråga om familjer med fler än 3 barn. Utgifterna för tillsyn synes vara störst per barn räknat i familjer med endast 1 barn, men skillnaden mellan ett- och tvåbarnsfamiljerna är förhållandevis liten. Däremot är kostnaderna betydligt lägre bland familjer med fler än 2 barn. Kostnaderna för leksaker, hobby, sport samt för semester uppskattas till betydligt lägre belopp bland familjer med fler än 3 barn än bland de övriga. Fickpengarna tycks hålla sig relativt konstanta mellan familjer med olika antal barn. -

• Sida 101
•  Original

Tabell 65. De uppfattade kostnaderna per barn och är, uppdelade på olika utgiftsposter samt fördelat på familjens socialgrupp

Social- Social- Social- Jordbru- Totalt Medelkostnad per barn för grupp 1 grupp 2 grupp 3 kare kr kr kr kr kr

Bostad ........................ 751 478 335 264 410 Mat .......................... 1 553 1 424 1 296 984 1 337 Kläder ........................ 451 396 348 247 365 ' F ickpengar .................... 89 89 70 78 78 Leksaker, hobby, sport ......... 191 153 98 70 122 Semester (inkl. resor) .......... 297 130 42 19 90 Övriga resekostnader ........... 52 17 14 7 17 Hälsovård ..................... 47 47 35 18 39 Tillsyn ........................ 278 171 37 —— 99 Skolutgifter ................... 52 26 19 39 25 Övrigt ........................ 97 73 29 85 53 Summa kr 3 858 3 004 2 323 1 811 2 635

-Antal barn 86 403 585 85 1 159

Vad som i anslutning till tabell 59 anfördes beträffande sambandet mellan upp— fattade barnkostnader och socialgrupp får stöd även av resultaten som presenteras i tabell 65. Även vid uppdelning av kostnaderna på de olika utgiftsposterna före- faller alltså sambandet mellan socialgrupp och uppfattade barnkostnader att bestå. Skillnaderna är särskilt stora vad beträffar kostnaderna för mat och bostad, och minst märkbara i fråga om fickpengar, hälsovård och skolutgifter. Bland jord- brukare anger man förhållandevis obetydliga kostnader för barnens semester, reskostnader och tillsyn, medan socialgrupp 1 vad beträffar tillsyn och semester förefaller uppskatta sina kostnader förhållandevis högt, jämfört med övriga social- grupper.

Tabell '66. De uppfattade kostnaderna per barn och är, uppdelade på olika utgiftsposten samt fördelat på makarnas gemensamma mdnadsinkomst

Medelkostnad per —1 000 : ggff ägg?;— å 88,1)"— .3 001—_ Totalt barn för kr kr . kr kr kr kr Bostad ............ 176 268 391 580 669 — 410 Mat ............... 1 016 1 223 1 336 1 438 1 648 1 337 Kläder ............. 172 318 360 405 551 365 Fickpengar ......... 42 48 75 103 152 78 Leksaker, hobby, sport ............ 51 86 119 157 214 122 Semester (inkl. resor) 5 29 56 147 296 90 Övriga resekostnader 3 8 20 10 70 17 Hälsovård .......... 15 28 40 52 60— 39 ' Tillsyn ............. 51 1 12-1 , 98 377 99 Skolutglfter., ....... '29 _ 12 20 39 - 46 25 Övrigt ............. 20 23 - 55 . 87 » . . 90 53 Summa kr 1 580 2 044 2 593 3 116 4 173 2 635 Antal barn 86 348 318 273 117 1 159

• Sida 102
•  Original

AÄven tabell 66 understryker de tidigare konstaterade resultaten. Även vad be— träffar sambandet mellan inkomst och uppfattade barnkostnader tycks nämligen en likartad tendens som beskrivits ovan ge sig till känna vid uppdelning av mate- rialet på olika utgiftsposter. Genomgående anges högre kostnader på de skilda pos— terna ju högre familjeinkomsten är. Dock har den lägsta inkomstgruppen uppgivit sig ha något högre kostnader för tillsyn och skolutgifter än den närmast högre inkomstklassen. Det tycks framför allt vara i de båda högsta inkomstklasserna man anser sig ha råd att kosta på barnen dyrbarare semester. Tillsynskostnaderna har uppgivits till betydligt högre belopp i den högsta inkomstklassen, jämfört med de övriga. Till skillnad från vad som ovan framkom vid jämförelse mellan olika socialgrupper, förefaller man uppskatta kostnaderna för barnens fickpengar till allt högre belopp ju högre inkomst man har.

På samma sätt som i de tidigare avsnitten har en tredje variabel förts in i ana- lysen, för att klarlägga att inte denna tredje faktor i själva verket förorsakat ett funnet samband. Sålunda har undersökts sambandet mellan barnets ålder och uppfattade barnkostnader, oberoende av socialgrupp och oberoende av inkomst, varvid det visat sig att sambandet i stort sett tycks bestå. Likaledes förefaller sam- banden mellan socialgrupp och uppfattade kostnader samt mellan inkomst och kostnader att kvarstå, oberoende av barnets ålder.

7.4. Sammanfattning

Av de resultat som här presenterats rörande de uppfattade barnkostnaderna kan utläsas, att de intervjuade kvinnorna uppskattat sina kostnader per barn och år till i genomsnitt 2 640 kr. Vidare framkommer ett samband mellan de uppfattade barnkostnaderna och det antal barn som ingår i hushållet, på så sätt att de upp- skattade genomsnittskostnaderna per barn minskar successivt i hushåll med fler än 2 barn. Ett samband kan även märkas mellan uppfattad genomsnittskostnad och barnets ålder. Fram till och med 16-årså1dern ökar de uppskattade kostnaderna för barnet successivt med barnens ålder. Härvid har dock kostnaderna för vård och tillsyn medräknats endast beträffande direkta utgifter för familjen.

Vissa samband finns även mellan uppfattade utgifter för familjens barn och variablerna social—grupp, inkomst, hustruns yrke samt bostadsort. Jordbrukare har uppskattat sina barnkostnader till det förhållandevis lägsta beloppet och därnäst följer i ordning socialgrupp 3, socialgrupp 2 och socialgrupp 1. Vidare har den lägsta inkomstklassen också angivit sina barnkostnader till det lägsta beloppet, varefter de uppgivna beloppen ökar med stigande inkomst. Vad beträffar hust- runs yrke ger sig sambandet till känna på så sätt att yrkesarbetande kvinnor säger sig ha större utgifter för barnen än henunafruarna, och yrkeskvinnor med ett yrke som är att hänföra till socialgrupp 1 eller 2 uppger större kostnader för barnen än. yrkeskvinnor med ett yrke som hänförs till socialgrupp 3.

De uppfattade barnkostnaderna har även redovisats uppdelade på olika poster i familjebudgeten. Matkontot innefattar totalt sett den största utgiftsposten. Där- näst kommer" utgifterna _för bostad samt för kläder. Materialet har ävenhär delats upp efter olika bakgrundsfaktorer: barnets ålder, antal barn i hushållet, familjens socialgrupp, föräldrarnas gemensamma inkomst. Även vad beträffar utgifterna för de' enskilda posterna i budgeten synes det finnas samband — av samma typ som de'ovannämnda — mellan var och en av bakgrundsfaktorerna och de uppfattade genomsnittskostnaderna per barn och år.

• Sida 103
•  Original

APPENDIX

Redogörelse för medelfelsberäkningar

Medelfelsiabell 1. Aledelanlal önskade barn, fördelat på socialgrupp (tidigare redovisade i tabell 16), samt medeltalens medel/el

Social- Social- Social— Jord- Totalt

grupp 1 grupp 2 grupp 3 brukare Medelantal önskade barn ....... 2,74 2,42 2,31 2,95 2,43 Medelfel ...................... 0,11 0,05 0,04 0,12 0,03

Anm. Det medelvärde, som man skulle erhålla om undersökningen var en totalundersökning, ligger med approximativt 95 procents säkerhet inom intervallet »det i stickprovet erhållna värdet i två gånger medelfelet». Säkerhetsnivån för intervallet »det erhållna värdet i en gång medel- fclet» är approximativt 68 procent.

Medelfelsiabell 2. Approximativa medelfel för procenttal

Procenttal, p Nama” " "5 10 15 20 30 40 50 95 90 85 80 70 60

100 ............. 2,3 3,1 3,7 4,2 4,8 5,1 5,2 125 ............. 2,0 2,8 3,3 3,8 4,3 4,6 4,7 150 ............. 1,9 2,6 3,1 3,4 3,9 4,2 4,3 175 ............. 1,7 2,4 2,8 3,2 3,6 3,9 4,0 200 ............. 1,6 2,2 2,6 3,0 3,4 3,6 3,7 250 ............. 1,4 2,0 2,4 2,7 3,0 3,2 3,3 300 ............. 1,3 1,3 2,2 2,4. 2,8 .3,0 3,0 . 400 ............. 1,1 1,6 1,9 2,1 2,4 2,6 2,6 500 ............. 1,0 1,4 1,7 1,9 2,1 2,3 2,3 600 ............. 0,9 1,3 1,5 1,7 2,0 2,1 2,1 700 ............. 0,9 1,2 1,4 1,6 1,8 1,9 2,0. 800 ............. 0,8 1,1 1,3 1,5 1,7 1,8 1,9

Anm. 1: Tabellen upptar medelfel för några olika procenttal vid ett antal olika nämnare. Som minsta procenttal har valts fem procent och som minsta nämnare ett hundra. Medelfels- skattningarna är osäkra för små. procenttal respektive nämnare.

Anm. 2: Medelfel för procenttal och nämnare som inte finns upptagna i tabellen kan erhållas genom interpolering. En bättre approximation av medeltalet för procenttalet p och nämnaren n kan erhållas som . 1,1 p (100—p) n

Anm. 3: Det procenttal, som man skulle erhålla om undersökningen var en totalundersökning, ligger med approximativt 95 procents säkerhet inom intervallet »det i stickprovet erhållna värdet &; två gånger medelfelet». Säkerhetsnivån för intervallet »det erhållna värdet 4— en gång medelfelen» är approximativt 68 procent.

• Sida 104
•  Original

104. Beräkning av medelfelet för medelvärden

Den i undersökningen tillämpade urvalsmodellen har tidigare i korthet beskrivits. (Se kapitel 1, sid. 46 ff.)

Som en bakgrund till beskrivningen av variansformlerna måste några ord sägas om basurvalets uppbyggnad. En mera utförlig redogörelse för konstruktionen av utredningsinstitutets basurval kan återfinnas i T. Dalenius: »Sampling in Sweden», Ch. 4 (Uppsala 1957).

Vid konstruktionen har riket indelats i primära urvalsenheter (pue), var och en bestående av en eller flera kommuner. Pue har sammanförts till sjuttio-strata, var- dera innehållande en. eller flera pue. Stratifieringen har gjorts med utgångspunkt från bl. a. pues storlek och läge samt näringsgrensfördelning. I varje stratum har uttagits en pue med urvalssannolikheten proportionell mot storleken av befolk- ningen i åldern 15 år och över. Dessa sjuttio uttagna pue konstituerar det 5. k. bas- urvalet.

Medelvärden har i undersökningen estimerats som 70 119 xm-

_ =1'.=1 :C x=£?ö'_l'n_'—=_7 !]

Z iygi g=1i=1

där g är index för stratum och i för person och nu antalet uttagna personer i stra— tum g. Med x' och y' betecknas sampletotaler (icke uppräknade totaler).

Den relativa variansen för medelvärdet 5: kan estimeras med

S__'(x') + s'(y') 28(2=',y') (x')' (y'): x'y'

där sz(:c') och s!(y') är variansen för x' respektive y' och s(x', y') är covariansen för x', y'.

””(i x):

Variansen, för en total kan beräknas med estimatorn

s'(x')= 7 n =Z— in) —% + (1) "t'—_l i=1xai.) . 1 1 +Z%_M,—1%(F,_E) (x.) + (2)

La, ' a 2 . *— +z.._.z('w—i—:fa-) - —- _ (»

• Sida 105
•  Original

Det första ledet (1) i variansformeln hänför sig till stratum 1—17 i basurvalet. Stratum är här lika med pue, dvs. stnatum består av endast en pue, vilken uttagits med sannolikheten ett. Dessa strata omfattar de större städerna och ett antal om- givande kommuner. I själva verket har viss ytterligare subsampling gjonts bland de nämnda omgivande kommunerna. Detta urvalssteg har ansetts orsaka en så liten variansökning, att man inte tagit hänsyn till denna vid variansberäkningen. Ut- trycket (1) betecknar alltså varianse-n vid stratifierat enstegsurval. De använda symbolerna har tidigare förklarats.

Som urvalsram har mantalslängder använts. Totalt omfattar undersökningens population, gifta kvinnor i åldern 45 år och yngre, endast ca tretton procent av de personer, som ingår i ramen. Först har ett urval av personer dragits ur man- talslängderna, och därefter har de personer, som inte tillhör populationen, ute- slutits ur urvalet. Detta förfarande medför en slumpvariation i antalet uttagna, vilken ger ett tillskott i variansen för totaler. Det andra ledet (2) i variansformler- na ger ett uttryck för detta tillskott i stratum 1—17. Med M ” avses antalet personer upptagna i mantalslängder i stratum g, och m!, är antalet personer, som ursprung- ligen utvalts ur längderna i stratum g.

Vart och ett av de övriga 53 strata innehåller flera pue, varav endast en uttagits per stratum. Det är därför omöjligt att uppställa en förväntansriktig estimator av variansen. Däremot är det möjligt att konstruera en estimator, som något överskat- tar densamma. Strata sammanförs till ett antal grupper (här fjorton) och den to- tala variansen beräknas enligt (3). Man bortser alltså från stratifieringen inom stratumgruppen och därav erhållna precisionsvinster. Index för grupp betecknas med a, L,, är antalet strata i grupp a och A,, och A. är mått på stratums respektive stratumgrupps storlek (här befolkningen 15 år och äldre den 1 nov. 1960).

Covariansen beräknas på analogt sätt enligt följande:

s(x' y')= i: 11 mig”," + at" vi— . a=1ngng1 i-l n,, M —m 1 + ” ”(___—):! y! + ”Zl Mg—l nu 1119 g ”

1411 a , Aag , I Aag I x —— x —— +aZlLa—_19=1( "0 Aa a Une Anya

Några medelvärden och deras medelfel, beräknade enligt ovan beskrivna prin- ciper, finns redovisade i medelfelstabell 1. Beräkningarna har genomförts på sta- tistiska centralbyråns EDB-anläggning IBM 1401/7070 med- användande av utred- ningsinstitutets standardprogram för stickprovsundersökningar. Av programme- ringstekniska skäl har formlerna i programmet uppställts på något annorlunda sätt, än vad som här redovisats.

• Sida 106
•  Original

106. Medelfel för procenttal

Procenttal är en typ av medelvärden, som har skattats på i princip samma sätt som övriga medelvärden i undersökningen:

_ 100 x'! _ y'

100 ":i

Variansen kan på samma sätt beräknas med redan angivna estimatorer. Att så beräkna medelfel för alla de i undersökningen redovisade procenttalen skulle emellertid ställa sig alltför kostsamt. I stället har approximativa variansvärden be- räknats enligt en metod, som utarbetats vid US Bureau of the Census.

Först har varianser beräknats för sammanlagt 95 st. totalvärden bildade genom sammanslagningar i nio av de tabeller som ingår i undersökningen. Tabellerna har utvalts så att flertalet av undersökningsvariablerna skulle bli representerade och sammanslagningarna har gjorts, dels för att begränsa beräkningarnas omfattning, dels för att man skulle få en bättre provkarta på värden av olika storleksordning.

Beräkningarna genomfördes med användande av utredningsinstitutets standard- program för stickprovsundersökningar.

Resultaten i form av värden på absoluta frekvenser (x') och motsvarande va- riansestimat [s2(a:')] har prickats in i ett diagram. Inga större skillnader i varian- sens storlek mellan de olika variablerna har kunnat utskiljas. Alla de erhållna värdena har därför anpassats till en enda funktion. Man har därigenom erhållit en utjämning av de slumpmässiga felen i variansskattningarna (variansen i va— riansen) men även kommit att dölja de faktiska variansskillnader, som kan finnas.

Funktionen har utifrån erfarenhetsmässiga synpunkter fått formen sz(x') : bx' + a (3:02, ' ' ' ' ' - ' '

där 32 (x') är variansen för den absoluta frekvensen, x'.

Det bedömes, att punktsvärmen av_inprickade värden i diagrammet gav en till- räckligt entydig bild för att anpassningen skulle kunna göras på fri hand. Kon- stanten b har åsatts värdet 1,1, vilket torde ge en obetydlig överskattning av va- riansen och konstanten a fått värdet '_ågg' detsamma som vid obundet slump- mässigt urval av samma storlek.

Slutligen har denna funktion använts när man beräknade variansen för ett pro— centtal. . "

Den relativa variansen för p kån skrivas 02 (p) : v'(x') — vz(y') — 20 (x'. ut'/y'), där u(x', :e'/y') är'relativa covariansen för x', :r'lyi

'Ui— den generella funktionen för s*”(x') erhålles "

• Sida 107
•  Original

Om man använder detta generella värde på 02 (x') och v=(y') och antar att rela- tiva covariansen för x', x'ly' är av försumbar storleksordning får man

[7 b 1 1 ()()(>

I termer av procenttal, p (: IOOx'ly') och nämnare n (: y') samt med värdet 1,1 på b insatt, får uttrycket formen

v”(p) = 1,1 (1—09— 3)

pn n

Motsvarande uttryck för variansen blir

1,1 P (100 — P)

sam) = p'v*(p) = n

och för medelfelet

_ /1,1 p (100—p) S(P) — »! _"—

Den sistnämnda funktionens värden. har beräknats för några olika värden på p och 11, med avsikt att användas som approximation av medelfelet (medelfels- tabell 2).

Denna approximationsmetod, med försummande av korrelationen mellan pro'- centtalet och täljaren i procenttalet, har ofta visat sig ge en acceptabel approxi- mation av medelfelet. I denna undersökning har av kostnadsskäl inga försök gjorts att kontrollera metodens giltighet. Allmänt kan sägas att förfarandet ger en bättre approximation vid små procenttal än vid stora sådana.

• Sida 108
•  Original

Litteratur

Dalenius, Sampling in Sweden, Uppsala 1957. Freedman, Whelpton, Campbell, Family Planning Sterility and Population Growth, New York 1959.

Hansen, Hurwitz & Madow, Sample Survey Methods and Theory. Vol. I—II New York, 1953.

Hill, Stycos, Back, The Family and Population Control, The University of North Carolina Press, 1959.

Karlsson (utg.), Sociologiska metoder, Stockholm 1961. Westoff, Potter, Sagi, Mishler, Family Growth in Metropolitan America, Princeton New Jersey, 1961. '

Westoff, Potter, Sagi, The Tird Child, Princeton, New Jersey, 1963.

SOU 1946: 6 Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. m. 1941 års befolkningsutredning, Stockholm 1946. SOU 1955: 29 Samhället och barnfamiljerna, betänkande av 1954 års familjeutred- ning, Stockholm 1955. Hushållens konsumtion år 1958, Sveriges officiella statistik, Stockholm 1961.

Kostnader för barns konsumtion, vård och uppfostran åren 1958 och 1961, Soc. Medd. 1961: 6.

Inget eller högst ett barn idealet för två av tio gifta, SIFO 1 augusti 1957. Modern brud vill skjuta på barnplikten, SIFO 22 november 1957.

• Sida 109
•  Original

BILAGA 2

Frågeformulär

sunsmzsm CENTRALBYRÄNS UTREDNINGSINSTITUT P 458 IIIB-nr m smocxuom 27 Tel. 08/65 05 60

Intervjutmdersölming angående BARNKOSTNADER OCH FAMILJEPIIANERING

Loko nr: ....." Intervju den / 1963 från kl. one'snoo' till kl. 0500...

OBS &

Låt Ip läsa vad som stårpå Ditt legitimationskort innan Du börjar intervjun.

• Sida 110
•  Original

Innan jag börjar intervjun vill jag betona att de uppgifter som inhämtas genom frågorna är konfidentiella och endast kommer att bli föremål för en rent statistisk bearbetning i form av tabel- ler. Han vill t.ex. göra.fördelningar efter de tillfrågades fö- delseår, sysselsättning m.m.

; 1. Jag börjar med att kontrollera att jag fått rätt uppgift beträf— , fande Ert födelseår ] Är Ni född den / 19....? le11 i uppgifter enligt UB ; Om födelsedatum ej stämmer, kontakta UIEJ 2. Vilket—år är"Er make född? 19........ Om det framgår att Ip vid intervjutillfällct är skild eller änka avbrthSIintervjun. Om Ip ligger under hemskillnad antecknas det— )ta här och fortsättes intervjun! loco-oc.ooo...--.ccoon-onouuo-o-ooononu.oouno...-onocuoooooo-ocuoc- , . 3. Har Ni förvärvsarbete utanför hemmet? 1 Ja —————% 10 i Om nej: ' 5 Har Ni tidigare haft förvärvsarbete utanför hemmet? 2 Ja 0 Nej—-——_å10 4. vad hade Ni då för yrke eller sysselsättning? I.......IOCOOIIOOICDIII......IOCOI...III....DIIOUI'OOI'DI..IIIIOI'I..C.. Anm.: ooo..-uno-on-...oo'.scouse-.com».-onnuonoooolooolu'ooloolcouDooccod O'.ll'llI..-l......IOQ....|l'.......l......'...'-I....ll..'.|.l...".ll.. 5. Var Ni ! 1 anställd Som medhjälpande familjemedlem " _ räknas_här person som arbetar 2 egen foretagare i företag, ägt av make eller 3 självständig yrkesutövare släkting,tillhörande samma hus- 4 medhjälpande familjemedlem? håll som IP'

Anm.: ...-cu...-u........o...-o....c...uno-.||.:cnuo-nocconou-o'nonooo. ..II.'..Il...IIOIQ'COOOOCOOI..IIOIDI..IOIIOIII......I..........".......

ossibus-colococoo-noooo-octu-o-u......--n|l..-ouveonosuonoclcuool |||-O

• Sida 111
•  Original

mmpwmg

Nl

När upphörde Ei med att förvärvsarbeta utanför hemmet?

år 1943 eller_tidigare 1944 - 1948

1949 — 1953

1954 — 1958

1959 — 1960

1961 - 1962

1963

Uppgiften gäller Ip-s senaste förvärvsarbete

___———-————_.

Anm.: ................................................................

o-una-.u-...-on-onn-unu...-..noroo-cuq-o-ooo-c...-u....nouuo-nucovuuuu

dumpn—nro..

Hur lång tid hade Ni då sammanlagt varit förvärvsarbetande?

mindre än 1 år 2 - 4 år 5 - 9 år 10—14 år 15-19 år 20 år eller mer

Anm-= enl-luote-a.--o-cc".-|...utlovat.-too..l..-cocoellllolcnooillll

no-..o-......-......u...--o...u-oc.-.uo...»oooo$oouuu.oo-ooo-uuuononoc

8.

mammaumn

Kan Ni-komma ihåg ungefär hur många timmar Ni i genomsnitt arbe- tade per vecka då Niisenast hade förvärvsarbete?

mindre än 15 timmar/vecka

15 - 19 timmar/vecka

20 — 24 "

25 _ 29 ||

30 - 54 "

35 - 39 "

40 - 44 "

45 timmar/vecka eller mer

Anm-: u...-oo..-u...-ounu....un-ucno-ucoucnu..-en......oo-nouucuucouo.

Col.|olluoccu-touo-O-s-ooullloocclol-IIllo...-I...lol-CDQDOOOOIIIIODOI

• Sida 112
•  Original

9.

mm—ammauN—n

Vad var den främsta anledningen till att Ni slutade Ert förvärvs— arbete?

giftermål Läs 21 upp svarsalternativen! Markera endast 333 alternativ, nämligen den främsta anled- 2—a barnets ankomst ningen! 1-a barnets ankomst

3—e barnets ankomst

ytterligare barns ankomst

ville stanna hemma.hos de barn som redan fanns

makens.önskan hälsoskäl 1 övrigt Ange vilket: ..

. Anm.. _._"II....IIII|.ICIOCCOOOIIOOICOIIH|.IOIOOODICOOUCCOOOCOOCOIII......

cooooour-acc-ouocnu.soo-oooouoncooncen.annonsen.-|-nu...-otclollonlooot

10. Vad har Ni nu för yrke eller sysselsättning? '-'.......C..'...|......COO......I...l.l.|.l-.I...'.........DI...".... JIIOIIIOOICCI-olI|......iool|||.|G.|.Itill.|.|.D....IDOOOCCOOOODIIIIIOO

Anm.: anno...cu...ncoco-en.on.-..|.oo.utvec...-o-nu...-uno-o-ouncoooeco

11a.

px,—IN»

i [Om Ip har förvärvsarbete:|

Är Ni Som medhjälpande familjemedlem

" räknas här person som arbetar i

anstalld företag,ägt av make eller släk— egen företagare ting,som tillhör samma hushåll som Ip. ' självständig yrkesutövare medhjälpande familjemedlem? Anm—= ....O'OIOICOOUIU-l'...'..I..DUOIIDl.-UIOIIOCOI....I....'.....||O..|

11b.

mU'l-bWNA

Hur lång tid har Ni utan avbrott haft förvärvsarbete?

"mindre än 1 år 2 - 4 år 5-9år 1 -14 år 15-19 år 20 år'cller mer

Anni: 'CIICDOIIIIII|..."..-IDIIIOOOIOIIICDOOCIIIOOIIODCIIIPIOOIIID'OOODI

cell.nollor....tinnitus-cooncouonu|||noouoobocovllno-olo-||_o|ovulvuquol

• Sida 113
•  Original

12.

0) & m xn 45 VI N .;

Om Ip har förvärvsarbete eller studerar:

Hur många timmar arbetar/studerar Ni i genomsnitt per vecka? Mindre än 15 timmar/vecka

15 — 19 timmar/vecka

20 _ 24 "

25 _ 29 "

30 - 34- "

35 — 39 ”

40 - 44 "

45 timmar/vecka eller mer

Anm.: .........................................,.......................

ooo-|o-noeco-nooooooonncoooooosooounuo-ou..-uno-u....coun-a-unocouonuna

* 15. Vad har Er make för yrke eller sysselsättning? Gluten-onouoo-ococoou.nu-ovan......-toluoocl--lI't'l.lOO|I"CCI"'-"" IIID.....-'...'.IIIIl|...-III.-'...'.ICCIIIIOII......IOI'IIOOIIOU".'..

Anm': "".'-Ol'.--ccoon-von-.co.cc-ooocluoocnueo-lon...-ooneooonutrou

14.

m

# Ul

|Om. maken har föwäxvmrbetezl

Arbetar han.som _

anställd Som medhjälpande familjemedlem räknas här person som arbetar i företag, ägt av make eller släk— självständig yrkesutövare ting,tillhörande samma hushåll xsom Ip-s make. egen företagare medhjälpande familjemedlem?

Anm.: ................................................................

...-..1.I'...'...!....|nu.I...li...-.....lcnocolooollou-I......lioool.

; 15.

N

—J m kn 4: U?

|Om maken har förvärvsarbetel

Är han heltidsarbetande?

Ja

Om nej: Hur många timmar arbetar han i genomsnitt per vecka? mindre än 15 timmar/vecka

15 — 19 timmar/vecka

20 - 24 "

25 _ 29 ||

30 — 34 "

35 timmar/vecka eller mer

Anm-: n...-oneo...en...och-nnuooo-on|.||||-oc.....-ooo—oclcoooouI-cooe

co.-solo....o-nn...-ooo.cc.-ooo.occu-u-coooooonooo-neon-ccluoool-olnoc

• Sida 114
•  Original

—J

Vad har Ni gått i_för skolor? Räkna även med yrkesutbildning som varat minst ett år! folkskola, fortsättningsskola eller liknande folkskola eller liknande samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola)

realexamen (även praktisk), högre folkskola, flickskola, folkhög— skola

realexamen, högre folkskola, flickskola eller folkhögskola samt yrkesutbildning i minst ett är (t.ex. handelsskola, sjuksköterske— skola, folkskoleseminarium, socialinstitut studentexamen (även på faekgymnasium) studentexamen samt yrkesutbildning i minSt ett är (t.ex. folksko- leseminarium, socialinstitut, högskola eller universitet utan examen)

examen från universitet_eller högskola

Markera endast ett'svarsalternativ1_Anteckna nedan all slags utbildning, utöver folkskola, som varat minst ett år:

.c-qcove'no-:bcon'onooooorocooncec-qannzu-onooue.cn:van-Jolene...|p0|tt noe-usas.omoto-'nooa-oouoolaooloosonoo...-nonan.vattnet.-unnooooneec-.- Anm.: ac:-||.Iaco-cunotoctooooopace-n.nnu.....g...-.co.cc-nou-uoouolncl

cc.-capeuöecouucvooo-..:e-n-o-o-paccent-ooouocu-uua...-...n...-.nou-oon

17. Vad har Er make gått i för skolor? Räkna även med yrkesutbildning som varat minst ett år! folkskola, fortsättningsskola eller liknande folkskola eller liknande samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. yrkesskola, verkstadsskola)

realexamen, (även praktisk), högre folkskola, folkhögskola

realexamen, högre folkskola eller folkhögskola samt yrkesutbildning i mänst ett år (t.ex. handelsskole, folkskoleseminarium, socialinsti- tut stu

studentexamen Samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. folkskole- seminarium, socialinstitut, högskola eller universitet utan examen)

entexamen (även på fackgymnasium)

examen från universitet eller högskola

arkera endast ett svarsalternativ! Anteckna nedan all slags utbildning, utöver folkskola, som varat minst ett år:

oor-o-ooon'vona-enuonooonc-ao-o-uoouco..-oncolovoego-ounu..-uoooolnvon

lachey-ulvvo-oluucpou-olluouooocolncououupoonoouonogccuenun-.uoo-oooOOI »

Anm:: onnqvoouicqol...Glooonontlno-nooulollolocool-voInnoo'lcvttoovctlÅ

|||-nocupo-noocoenn-nuovo-05100_|u.-ueu|se|..nu.u-nunnouoooocovoooo-oo

• Sida 115
•  Original

18.

mchmw-a—um

vilka!

Tillhör Ni någon förening eller organisation, som t.ex. fackfö- rening, nykterhetsorganisation, religiöst samfund eller kyrka - förutom Svenska lquan - eller politisk organisation?

Om ja: Vilken/ vilka?

Svenska Missionsförbundet, Svenska Alliansmissionen Baptistsamfundet, örebro Missionsförening, Helgelseförbundet Pingströrelsen

Frälsningsarmén, Svenska Frälsningsarmén Metodistkyrkan

Katolska. kyrkan Jehovas vittnen

Annat religiöst samfund. — anteckna Vilket: CDU....OUI...-'IIIICDOODDI'I

Om Ip tillhör annan förening eller organisation, anteckna vilken/

|'colooscocovuvooo|loc-|ooooIl|Ien.lolllotoonOIOIOOOCOOICIOOUQOo...-OO!

II....UC.OJDIlDDICOIOIOOOOOD......IOCOOIII....|D'....|Olll..ll.....l.l|

Om nej eller om något religiöst samfund ej nämnts:| Är Hi aktiv inom Svenska kyrkan?

Ne,—) Ja

Anm.: o..|...|.so...-oooooooo'ooeocen-.oooop-onuccscenen.-oucou-o-o-col

oll-oo-no...-onun.|.ecco...-|II-!Il.||oo|once...-......-...OCOOIICICOIQ

19.

madam-pun)

Tillhör Er make någon förening eller organisation, som t.ex. fack- förening, nykterhetsorganisation, religiöst samfund eller kyrka - förutom Svenska kyrkan — eller politisk organisation?

Om de.: Vilken/vilka?

Svenske. Missionsförbundet , Svenska Alliansmissionen Baptistsamfundet , örebro Hissionsförening , Helgelseförbundet Pingströrelsen

Frälsningsarmén, Svenska Frälsningsarmén

Metodistkyrkan '

Katolska kyrkan

Jehovas vittnen

Annat religiöst samfund — anteckna vilket:............................ 'Om Ip—s make tillhör annan förening eller organisation, anteckna vilken/vilka!

• Sida 116
•  Original

19.forts.

20.

Ipm nej eller nm något religiöst samfund ej nämntsJ

Är Er make aktiv inom Svenska kyrkan? Nej . Ja

Anm.: ............,....................................................

'voo-cncuuoo'iqoounnooounnoono'uo-nnla-oo-ooonoongo.ooounooocuoaccount-||. . . 1 1

Vad hade Er far för yrke eller sysselsättning under största delen av Er uppväxttid? i

m Ip—s far haft växlande yrke, ange det yrke fadern haft då Ip var 10 år

in...-...IIIIIII'ICOI'OCOOODCIIDOIIl.....'I.II.I.I..O|...I...|.'.l.... Anm.; .......t........................................................ ot.-null-nu..-counlqcuucounoullcicco-o-noooooou-Ono.-looooclccuouoooli

'on.l'o-||||-n.....-|...-lociD_IIc-nuontunoooonloo...uuooooutoltlncououcc

121.

00

Hade Er nor_förvärvsarbete utanför hemmet under största-delen av Er uppväxttid?

Nej

Om ja: Vad hade hon för yrke eller sysselsättning under största delen av Er uppväxttid?

— anamma. __ __..___.___.2__9__1__L__

o..-oocoon-ono|onu.-n......enuo-uttuo-ooo.-u...-oo.-cool-ounuuuuuuouooo

Ami: gucci-con.on'coV-cono-nuu.'un'.nuo'-utechoed-......roc-lolooooolooc1

22. Vad hade Er makes far för yrke eller sysselsättning under största delen av Er makes uppväxttid?

Om makens far haft växlande yrke, ange om möjligt det yrke fadern haft då Ip-s make var 10 år.

til.-Ol....li...-|UIIIIIDIDJOUCGIOOIIO.lillocllvollIOOOOOQDOVJOOQDOOQOÅ ( Anm.: 'ne'-u.oo|o||||||-ooo.nuit.eufon-...l-ooo'unoooni-claoococuconce...

o...-oooc-oooucoo|o-on...-non..-logo.-.c.looo-n...-loonllo'oon.co.cc-o..,

...li'dli.l0IOJÖCIOl.....I...-DIl-JOOIOIOOOCII.||....IUIOOODIUICOOCIIOOI

23.

00

Hade Er makes mor förvärvsarbete utanför'hemmet under största delen av hans uppväxttid?

Nej

Om Ja: Vad hade hon för yrke eller'sysselsättning under största delen av Er makes uppväxttid?

ooo-o'-ooonoe-unoocnanl'osooololncqvoolottoIoonloovoontoo...-locoooouo-ul

Anm.: ||'onno...o||...000.000...-unoooionuooooonolooioooi.doc!llucololo

• Sida 117
•  Original

24.

P- Ul N 4

Var någonstans bodde Ni under största delen av fr uppväxttid

i Stockholm, Göteborg, Malmö Läs och låt Ip bedöma angivna alternativ men ange även ortens namn! _______________________J i annan tätort med minst 20.000 invånare i tätort med mindre än 20.000 invånare

på landsbygden?

Ortens namn:.................s........ Anm.: ...........................;..................................... IIIUIIICOiliolDCIIOIOII....l|...'...'.l|.l|....I'll-CIDIODDOOICIODOIODC

octoouuouuouuåo-cuoc...-oouunnololonloloono-etc...-.o—vo'oololo||.Cln'l

25.

#- U! M 4

Var bodde Er make under största delen av sin uppväxttid

Stockholm, Göteborg, Malmö _ ' Läs ooh lät Ip bedöma i.annan tätort med minst 20.000 invånare angivna alternativ men

ange även ortens namn!

i tätort med mindre än 20.000 invånare

på landsbygden?

Ortens namn: ......................... Anv.:-o.........................................o....................9. ...................................................................oo-a

Ill.-JDIOODOIIIOID.0.0.0...lllI|||.|till..IIII'.'...l'lllI......OOOOVCC

26. Hur många syskon _ även halvsyskon - var Ni i Ert hem under största delen av Er uppväxttid?

Räkna även med Er själv. ................. syskon Anm.: occasus-nuc-..oolo'ql|ooonon...u000.000...nooooolto-onoloocoolcll. I.....ili...l.000.000......OIIDDOUIIIOIOIDIIIlI.II....I...III|.........I

oll-coolclnn|ooo|c0.1010000-volvo-cocotooluoounoluo-cllo'looocnooconcon

27.

00

Vistades några andra barn stadigvarande i Ert hem under största delen av Er uppväxttid?

Nej

SELJEE* Hur många ?

........... burn

Anm.: ................................................................

Quote-o-uont-on..coo--.-cooooooooooonu....eu...account.-Docoooiob'COO'

• Sida 118
•  Original

28. Inberälmat Er själv fanns det alltså_,,,,bam i Ert han under största delen av Er uppväxttid? (antalet i 26+27)

. Anm.. Co.cc.|000.001oct|...||.no.-ooonu.ouoooocolitcuolnonoonnnooloolo

i

Olliloollc..!.-|.|'.'|...IOICOICOOODDIIUOCIIIQIIOIGIOOOICIOIDOO|CCDIQI

29.

Hur många syskon — även halvsyskon - fanns det i Er makes hem Å under största delen av hans uppväxttid? * Räkna även med honom själv. ? ICOOOIIQJOIIIOICODDG syskon 1 1 | Anm.: OOOIDIOOOO|IOI...-luiolooouoaouuuuull.-O'.-al...-ollul-l-ontooul

30.

Vistades några andra barn stadigvarande i Er makes hem under största delen av hans uppväxttid?

] .....................................................................Å*

! Nej i Om ja: Hur många? ! .............. barn ! Anm.: "nu..”.....................................................o?

...I.li......DUO..|.I.|lil...!tool.—'OIICOIOCOOCOOOI....llloutliolilil

' 31.

52.

53-

338-

41 Inberäknat Er make fanns det alltså...".bam i Er makes hem under största delen av hans uppväxttid? (antalet 1 29+50)

! i l i J Aamu: ll||||OIOIDOUIOOOODIOICOolII...D......ICIIUOUIIIICU|...OIDICIII1

IOUDDOUCI-uouloluocnn...—oooonououDonnooooloooonooocc-lounutc'uocooool

När ingick Ni Ert nuvarande äktenskap?

o.s.v.]oc.../couooonnuooo 19....00

Har Ni varit'gift tidigare?

Nej —-—-——-3 35 Om ja: Har Ni varit gift merän en gång tidigare?

Nej Om ja: ange antal gånger Ip tidigare varit gift.

....... gånger

• Sida 119
•  Original

33b- 330-

Hur länge varade Ert/Era tidigare äktenskap? Upplöstes det/de genom skilsmässa eller genom mannens död?

35 a. 33 b. 35 c»

Äktenskap nr

Varaktighet 1 skilsmässa mindre än 2 år 2 makens död 3 - 4 år 5 - 9 år 10-14 år 15 år eller mer

max.—Hv...

.eu-...nuoonnun o..-u......o-n-n-un...- unu-ucn-n-o-n...

continuous-on.. ...-.I-nounlcoutucno-oo too.-'luoouuooll

nu..-...o-nu-uo uoocioucouotloulloounll ...-u......oa-o-

till.-ouno-uquc o..-conueoooooooluI-vlo .co.cc-o-ulonlol Anm.. .................................................................

I....uoIuclooblloohouuno...-|...-loloo.-Ic-nun-l.....o-olcouuuII.-.uluu

34. Hade Ni några barn i Ert/Era tidigare äktenskap? Nej Om ja: Skulle Ni vilja ange kön och födelsår för Ert/Era barn i

tidigare äktenskap. Ange också hos vem det/de stadigvaran— de vistas.

|Om Ip varit gift flera gånger tidigare:|Ange även i vilket äktenskap Ni fått barnet/varje barn.

Äktenskap Barn nr Kön Födelseår Vistas nr 1 pojke 1 hos modern

2 hos fadern

2 flicka 3 annat — beskriv!

nu...-.....

Olllouuuol

..J9....... ..19....... ..19....... ..J9....... ..J9.......

...ocoo-collouucouml

..oouuo-cocoooooulco

nun-coooou'uooco-coo

nu...-.ooooonllooctl

nu...-noo.Ä|.-ounc.eu-cjgo|.no...-oo-u-c-uunococooo.

Anm.: .................................................................

'.u-lc-ovonuonocll....IoI..on||||'...'.Il|l..!I'un'-lltoooulcnnotiqcclu

nu..-..o-..nu-oo-o-o-n...-n.-ooetc...-couounocoonou-o-onon-...co-q-olod

• Sida 120
•  Original

55.

35a.

35b-

Har Er make varit gift tidigare? Nel” —-—-—) 37 gg_15: Har han varit gift mer än en gång tidigare? Nej Qm_jg: Ange antal gånger maken tidigare varit gift.

......... gånger

hustruns död?

1 skilsmässa 2 makans död

Äktenskap nr

.DOIOOIOCOOIOIOIOIOIICIOIIOOCII

...nu-ontouo-olu-o-o-lonlcloooc

i ! Upplöstes Er makes äktenskap genom skilsmässa eller genom I ?

Anm.: ...-zucca..-oc...-nu.....na-onuno...-op-uuoc-oo-uuoo-ocococuo-ooou.

|ID|.|||...OOIOOOOIIIQQOIIOJOCOCI.ICIIIIOOOIIIOIICOOO|...OFI.I.|OI.|..I

36. Hade Er make några barn i sitt/sina tidigare äktenskap? Hej

Om ja: Hos vem vistas det/de stadigvarande? Känner Ni till dess/deras ålder och kön?

[Om maken varit_gift flera gånger tidigareleänner Ni till i Vil— ket äktenskap han fått barnet/varje barn?

" tenskap Barn nr Kön Födelseår Zigtas d nr 1 pojke ”5 mo ern . 2 hos fadern 2 flick? 3 annat - beskriv!

Obu-noun...

00.00.0100!

luvoololno

nuoononeoo

oceanen.-|

too.-oo...

lol.-llolil

..!!-nq-urn

oul'lououll

cui—000000.

cullooco||1

........19. ..19.... .....1.a... ..19.......

velat.-0000

e.o.—bnno-unooooootu

oc....ucoloooll...ol

-..|.oo||-J|Jooooocoo

ooo-unccol-oooonoodc

Anm.: noun-qoucun-nuoooonoououno-n...-..oouo-uoneuroneoooooooonooovoclc ......li...-li...].I'........O........'I.I..'.....I..|............'....

clot.-aofocnuuooout.-onoulou-collelo—uocoouonccoou...-culcooutioonocoou

• Sida 121
•  Original

37. Har Ni några barn i Ert nuvarande äktenskap, egna eller adoptiv- barn? Nej

Om ja: Skulle Hi vilja ange kön och födelseår för det/dem. Börja med det äldsta, om Ni har flera barn. Ange också var det/ de stadigvar

ande vistas.

EGNA ADOPTIVBARN

2 fl.

2 annat - be-

2 fl.

___, __1 Barn Kön Eödelse- Vistas hos Barn Kön Födelse— Vistas hos nr 1 po. år 1 föräldrarna nr 1 po. år 1 adoptiv-

föräldrarna

skriv! 2 annat-hgskrile uno— u-u-n...9..-.o-o...uncu|oou- coon bounce-39-nog...-uoouugnluooo |... ....Idols-lootquboouciucocoi .... |o-|10.09-ennen-onooovoolhooc .cn. oli...olgouololnosclqoolo||| "I. nu||cool?--unouooooulnooooooo inu- IUI...319||u|otl|loiotourucc cou— u|o-|uolgoono-nuuo-ocouoecoo- .nu. i......)gtotloclocläounuo-'n |||. oc'no-olen-.co.cc-ooottcloopo tu.. an..q1-]9uo-oou.ou-ou...-.nu i... ||..DIOISCOCCIUJOOOIIDIIIOIIU Pi.. ...ocullgnonounlouollvllIt'l ooc- nu..-toJSu-ouu...-cicocusooo- |... iögo....9.......ustund...-|. IOUOJI..!...19IIIODI...-IDC....CI.

once ibn-unooauo-onoo-ocoo-.cn-|| ooo. .......)9.........u...-c......o

e...-e......la.....f............. still'|...|.cession-...ooloioulloblo

Anm.: o..-c....ol|nu...|||.volt.-...eocen.|..oo....IIQIOCIDOIOIIIQIOOM

..ocooooncuouoono...-.nocnnunoonnun-o|coo-oto:...-uouooo-oocouoco-o.oo,

38. Har Ni själv några andra barn än det/dem Ni redan nämnt?

0 Nej Om'ja: Skulle Ni vilja ange kön och födelseår för det/dem. Börja med det äldsta, om Ni har flera barn. Ange också var det/ de stadigvarande vistas.

Vistas 1 hos modern 2 hos fadern 3 annat — beskriv!

Kön Födelseår 1 pojke 2 flicka

Barn nr

iioölluuoconilunlln At...-.on-un-o-nc-o Dl....ltcuneloluouu

oc...-'Ooo-coooclcu

..Jgouo-uoö lila.-c.... I.]QIOÖIICC ..19.......

,.J9.......

n...-uunol-ooouontln tuo-cuno-ooo-ooluoou occn-n-ucuououooo'ci loco-oooeo-nuoonco-o uo-ooooc-nvu-ouncoo-

LIJQCIUGOOIIGu...-OIOOIOOIOOUIOC

• Sida 122
•  Original

59. Har Er make några andra barn/än det/dem Ni tidigare nämnt/? 0 Nej

Om ja: Känner Ni till dess/deras kön och ålder samt var det/de stadigvarande vistas?

Barn nr Kön Födelseår 1 hosvågäggn ; på??; 2 hos fadern f 1” a 3 annat — beskriv!

1

.IOI|.|OOICOlill-|...I0n9-|Iuo-O..l||l|lll|til...... .olcnloulooocnlluoolnnoja-ounoouonuonuuuocu uolcollo 00I000l000J|||Il||||-p029070l0u...-IIDGOIOOOICIIIDOI

OIOICI'|||.Il|.|.||ocr-JgoouatoonoollOIIOOIQQOOIIDIO

JOIOICDIltlclotinunnl .] ctoooonlooiolIICICHOODOOII. . F ?

..........J..-......-..19.................--.....-.-'

Anm-= ||.nu.....-too...-oc.nonan.-l...oc-n.c...you.-ounooconcocvcloooun ||...QII'IUIIOOIIDCUIOIJI|||-olooonltl-uuu-Ion.ol'-uouovoonloolilllouoo

......OCÖOOIIll..-...I.lDIG....I.!OUOO|....OIIOOOCIIIODIOI'IIDOUOIIOCOO

40. Har Hi och Er make några fosterbarn för närvarande? 0 Nej

Om ja: Ange dess/deres kön och födelseår.

barn nr Kön Födelseår 1 pojke 2 flicka

IIIIIOIODIIIO.I"I.L '...JSOOOOIOIOI

ICIQCOOOOCOOJCOI'IICIDCJQIIIIDCQOI

......CIIOQOIIOOCIII...]S'O...III. Anm.: ................................................................ e.o.-unco-nouo-noouoan-nonoo-uo-coo-o.o.-o.cucnuonce...-.uu-uoooo-onoozW

o...-...ett...-no...-no..one.-c.to-o-vuonooo-.c.tvn.-...coonocooooonnn

• Sida 123
•  Original

41. Hur stor är Er och Er makes inkomst i genomsnitt per månad, före skatteavdraget? Det räcker, om Ni kan ange den på 100 kr när. Egen inkomst Makens inkomst Anm.: olo-ccooouoovo-oc-oco-0|ollo o ingen O ingen o..-.o-.o-neon-unncuonö-ooounooclo 1 _ 200 1 _ 200 .-'o-nooc.unge.-no-ooo-obuouoo-oc- 2 201 _ 400 2 201 _ 400 |.D......IIOOIIOOOOCIOCOOIlil...-. 3 401 _ 600 3 401 _ 600 .olcuollo.-couiooc0loooouil||looob 4 601 _ 800 4 601_ 800 IODIOOOU...OOVI'I....OIOOODOIICOIOO F — _ ) 801 1000 5 801 1000 Om Ip har svårt att ange ett 6 1001 - 1500 6 1001 — 1500 bestämt belopp per månad för _ sig eller maker,anteckna då 7 1501 2000 7 1501 _ 2000 årsinkomsten ovan. Ange om den 8 2001 - 5000 8, 2001 - 5000 avser Ip eller Ip-s make! Om ; Ip eller Ip-s make studerar 9 5001 _ '9 3001 _ ' och innehar stipendium eller studielån, anteckna detta samt årligt stipendiebelopp eller lånebelopp. Ange om beloppet avser Ip eller maken! 42.

&» A) _! C

Vilka vuxna personer utom Er själv vistas stadigvarande i Ert hem för närvarande?

Ip—s eller makens eventuella hemmavarande vuxna barn skall ej räknas in här. Observera att samtliga alternativ Ip nämner skall markeras'

ingen utom-Ip

Ip—s make

boende hemhjälp en eller flera släktingar - anteckna relation till- Ip / för var

och en cotton-...nu...nccoo.-.uo-.-o-oou-uc-nuu-qn-uqunaynnuno-no-u-oo olo—ooo.nu..-oooocouuoooon...-vouooououuoouuunonooiovoooocc-c'n-uno-oc-

I'|'-oo0.00nu.ou.oooI.|o...ooo...-vittnena.-ooo.-cocoa-ou...antenn.-....

annan person/andra personer än Ip-s make, boende hemhjälp eller släkting - anteckna relation till Ip / för var och en_/. :......n-oocov

....F.............."...........".Il....'....'.'.I........'........".. ......DCQUQ|.I.......|...........-..........-...]..I...'.......DDUCU.... Anm.: outc-oclc-oooooonotouno-o-cnoten.-0000.cool...-enou-betong.-0.000

toolIQ.-ooo-||o|.|.|o.v|.ou...cut.||...occonnouonoco'iuo-ccannette-0.00.

• Sida 124
•  Original

42a.

åWN—n

Om Ip och Ip—s make ej sammanbor — alternativ O:]

Vad är anledningen till ett Er make ej vistas i hemmet?

arbete eller studier på annan ort sjukhusvistelse hemskillnad

annat — anteckna v11ket:....................u.........u.....=.......... ________________ ...vi:våuvåclnvr4-.lal.29;'lc)35':kul...-OD)...ICGIOQOQOOIOOIIOOIOCOEOOIl-OO , , Anm.: ,.....t.,.........»..........,.......ae.................q...._...

succe.-n:o-:vuonnc:4.----:usoununozooonoa-ucnouq-nuconro.-ocoovlnnozoua

43.

kom-saknats».—

Hur många rum består bostaden av?

rum utan kokmöjligheter 'Markcra endast ett svarsalter» ” . . ti"! &. i e o” ana rum utan kokmojligheter P?” I. [uge avv % lser *4 markningsraderna. rum och kokvrå/kokskåp rum och kokvrå/kokskåp rum och kök (och eventuellt matrum) och kök " " " rum och kök " " " rum och kök " " "

rum och kök eller större bostad

Ul-> Ul N 4 N 4 N 4

?

IIOUOIOICICIJIUSDCOCOIDG..I.Il..'l'.'"I......IOIOOICIIODIC".*..

".""""U'."'lI.lIIIJIIIIlliuorlov'cosnounuouconooloo-nopolc:Junil—

'couoeuobno-ooouöunqooo-|||.lo...-ooavoocc-ouconto......o-ooolc-onnuona

44.

UT #! Ul N 4

: nge om Ip bor ij Markera endast ett svars—

alternativ! Ange avvikel- lägenhet i flerfamiljshus ser på anmärkningsradernaå lägenhet i tvåfamiljshus enfamiljshus (ej lantgård) lantgård

inneboende

CIIJIIvbl.I!I(O.0|l.tl|.0.'7.|lIntl-OICOOCOOC.COOOIOJOOOUIDIQUGOINOi...

..IOEOI-lolccbol'...'...evlitläollootnouonIdol.-...ouO-uuocouuttr.-DOD.

» Anm-: o...-seo|.ooo-uo-"ao...once...-ouuonncncnc-nuo-ooo...-'n'-.oonoo1

.co.cc-011.001nu.o.:oounn-|...u|..co.cc||.con-o.co.cc-conuoonooolocoonn

• Sida 125
•  Original

45.

TILL ALLA BED BÅRN,VARE SIG—EGNA ELLER ADOPTIVBARN.

Läses: Vi kommer nu att ställa några frågor om familjens utgifter. Framför allt vill vi försöka få fram Era kostnader för barnet/bar- nen-

Hur många barn vistas alltså. stadigvarande i Ert hem'för närvarande? ...en-ooo. barn Anm.: O......'......DIODO......IO'IOOOIDU|........IIOCIIOOODIDIOIOUCICO

..IDIIIOOIOIIl...|......IOCCOIIOCDOI.OI'...III|U.IIJ|C|CIIIIDUOIOIOUIOO

46.

463.

45b.

460 .

|Om Ip har hemmavarande bax-uj

Har något/några av Era hemmavarande barn regelbunden inkomst

Ned ————) 47 Om ja: Vilket/vilka av barnen?

Hur stor är inkomsten/för varje barn/ i genomsnitt per månad, ”före skatteavdraget?

Betalar barnet/hamen något visst belopp för inackordering i hemmet?

Nej Om ;] : Hur mycket per månad?

Vad beräknas denna summa täcka för utgifter? 46 a 46 b 45 c

Barn nr Födelseår Inkomst Belopp som er— Utgifter som er— läggs för in- lagt belopp be— ackordering i räknas täcka hemmet

neitonen-ooooeouuur...-...opleculluooiooco closet-onloooootc. ....olooulolgouoooIconotec-olooeolooconooo oclc-..ollololouoo o......blloeooonoolocus-oooouoooooooolooul oc...-oooonloonooo

Olocoulunonooloeoorooooovocllnoeooonoooooo o...-.co.coonueuo.

bondeeorcee-uooouuno-oeonouooeoo-nn-eouoco ...nu-coocooonoc-J

Anm.: |...leloecocooooo-ecoooooouo-ocoue.-en..-coe.o.-eo..--|ooooocoooo l....o.Duon...|no...o..-||lolooicOl'!...ilootloclcllnooooolo......-l..!

......I|IC|I......O.I.IID......IlII.I.......IOCIDDII......ODCOUOCIIOOII

• Sida 126
•  Original

47.

kb G) —l ON U1 ån Ul N .4 0

Hur stora utgifter her—Ni och Er man för familjens bostad i genom- snitt per månad, inberäknat bränsle, lyse och i förekommande fall gas?

mindre än 50 kr/månad läs 31 upp svarsalternativen utan anteckna IE—s svar och 50 _ 99 kr/månad markera dessutom lämpligt al- 100 - 149 " ternativ!

150 - 199 "

200 _ 249 " colooolqclI.billi...-...ODODOOICDOO

250 ”299 " . ,...UUÖICUIIUCIOCOIIIOOI......OOOCC 300 — 349 "

350 - 399 " , '

400 - 499 " Summa utgifter för bostaden

500 kr/månad eller mer

innesluten-loanououoiooonoooooeeooo

Clin-occoluoonootolcocl kI/hån. Anm-= -...eloooopooeocen—coooollooolooolooecocoa...con-'oouuooloe-oloo ooo-ooooonoooiuoenc-n...ooooeooueouoel-|oo||.ngone.-ollolooouoeooooolo

De...I..bil......ll.IUOOOOOOOOUI|'CIOOOOIIDl.......ICOIIOUIDIOIIICIII.

48.

,Hur stor del av bostadskostnaderna skulle Ni vilja säga kommer

på barnets/barnens del? Försök om möjligt att ange hur stor del som kommer på varje barn! '

BBTÄ nr 1 one-pcnoo-conoo Barn är 4 ocenu-oooo-u-ooooobntolo-eo-c0tål Barn nr 2 noen-ecooocoonu Barn nr 5 |oooooooo|ll|00| ..a'höoblnnconl-l

Barn nr 5 peace-oceanolel CO...IIIOOlIOIIÖ..|IIOIDO_.OOIDOODOI..IQOOI Andel av bostadskostnaderna för samtliga barn ........;............Å.. Anm.: |uec.oooomooo.nu.noooecoobono-.nunuooonoooole-uinne...-cnooo-oou

49-

UJ 09 —J 03 &” 4x &» IO A

Hur mycket ger Ni i genomsnitt ut för familjens mat varje vecka?

mindre än 50 kr/vecka Läs gjiupp svarsalternativen 50 _ 74 kr/vecka utan anteckna IE—s svar och

. markera dessutom lämpligt al- 75 - 99 " .ternativ. 100-124 "

125—149 " ................................... 150—174 " ................................... 175-199 " Summa utgifter för mat ...-.... 200-249 " ...........; kr/vecka

250 kr/vecka eller mer

Anm.: none-noo-innocent..-ooo.ccuqlooulooooooooooooonoooocnoocloonooor

.o-no......nooooonooo-uooo-ooo.nunoun.-eo...|oonu|o|u|lle|||oolloci...

• Sida 127
•  Original

493-

Om Ip ej kan nämna någon summa per vecka:]

Kan Ni försöka komma ihåg hur stora utgifter Ni haft för mat un- der förra veckan?

................ markera enligt koden ovan! Anteckna även Ip-a svar!

ounoonu....;-o..-ecco...-|....ocu-ncofooonou-uoonc...-...nocoooouoo-oo .....lnouetttAIOOOOIOOC00.10.0000...|||||ou.|OI...-...OIIOIOOCCOOOCDI. Summa utgifter för mat ................. kr under förra veckan

Anm.: .nu|-leone-ue...|JJo|I...-ooooolo|ocoooueooooolnolo...ooctolnllo

1-lueooooooooolo-000000...oocool...-oiltoo|oeeooo-o'leonloooooolU05000

50a.

50b.

50c.

Äter alla familjemedlemmarna regelbundet alla dagens måltider i hemmet?

Ja

Om nej: Brukar Ert barn/några av Era barn regelbundet äta någon dag— lig måltid utanför hemmet?

Nej Om ja: Vilket/vilka av barnen? Barn nr uven-.poueo-o-Aoro

Har Ni några utgifter för detta?

Om &: Kan Ni ange hur mycket Ni brukar betala per vecka för barnets/varje barns måltider utanför hemmet. OBS! Ange inte kostnader för daghem, fritidshem(eftermiddagahem), familjedaghem här! ' '

Barn nr 1 .....,.....u............... kr/vecka Barn nr 2 ooeo...occo-öåeooaooonöoooo kr/VBCka Barn nr 5 ...............a.)......... kr/vecka Barn nr 4 ........................... kr/vecka Barn nr 5 ooooooooennen-ooocoonooocoo kr/vecka |enucoupe-.coonoolnevuoeoneoceooucoonnone-u....-näe-onoeouoovo 'oo-ooo-ooo...-oo-oooåooooooooo-voo|.enopec-counooerooooooooeeo e-ooootoo-unoooooo-yoga.-coon...cv.-uoooeaon-ne-unIconotec-noe Anm.: nuovo-coct-.co.cc||utvunnen-o-o-ovuoooonoooo-aou-o-ooooooooo|||.

oollon...aceton-cocouioooc|Ilon-n.|...nI|ooooooooocolvaccin.-OOOOOUOO-O

• Sida 128
•  Original

SOå. Brukar Ni själv eller Er make regelbundet äta någon daglig mål- tid utanför hemmet?

Nej Ip Maken

Om ja: Har Ni några utgifter för-detta? Nej

Utgifter för Ip-s måltider utanför hemmet ...e.a........ kr/vecka Utgifter för makens måltider utanför hemmet ...z....e.:. kr/vecka

Anm.: r.........-...-oc...-e...a..1__...o.q=-o.ao.-o.ooc-n.unon—acc....

ooovntoee-euunncc-oceuonn-e-nev-ncunc-:..ououcoo-c...-egon.....'oouvocu-

51.

Skulle Ni vilja försöka uppskatta på ett ungefär hur stor del av familjens matkostnader som kommer på barnets/barnens del? Försök om möjligt ange hur stor del som kommer på varje barn!

Barn nr 1 .a............ Barn nr 4 a....ac........n Barn-nr 2 a...-...oncco. Barn nr 5 cane-unocnt-o-uv

Bunnrzoo”|”ru-".nuonouououuuonenlu

I...-...IIOGQJ||.'...'.alu-...Iuoun—cv'lquolu|.|OOO.I....IIIOICIOCCOCDI': oceanen.-to...»...-nuo--||...n.-nounn...-econo-:|oscooouoouooeooovlonoal 999995P'JCPÅ P.S?PPFFFPÅÅOÄ.SoaRtÄÅÅa..b.Q.......,..................c....

Anm.: case...-o......»-:.ucon'oui|.nnnoa.cv.nooo.-...-uno-o-ovuocooo-one.

III.!ODOIIDIOIICGIItDUIICDIK-IltlIUCIIOIIOOII.lo...-.IIIDOUCIQI-I...!O...

Om Ni har barn med egna inkomster, räkna då i fortsättningen'iute med utgifter som barnet/barnen själv/a_belostat, eller som täcks av dess/deras egna bidrag, utan tag endast med de eventuella ut» gifter som Ni och Er make haft för barnet/barnen.

52.

mm-qmvue—uzwao

Hur stora utgifter har Ni haft för familjens kläder och skor under de senaste 12 månaderna?

under 500 kr Läs 21 upp svarsalternativen utan anteck-

_ . ag_lp-s svar och markera dessutom lämpligt 500 749 kr gljernativå ' 750 - 999 kr 1000_1249 kr ånu'-e|neue-poleooo-os..o......o-aloonev-nuo-c- . 1250_1499 kr eeuoeoonuqccuuno.--.o-oo-nonocuc-u-oq.uuoonuc; 1500-1749 kr 599000...cool.-ooocooiuulooou-oeoueooe'ecoc-oo 1750_1999 kr Summa utgifter för familjens kläder

'2ooo_2499 h dl!...tl'!ellleohliålilvocluiluOE h'

2500—259913' Anm-: cette.»Iqoldneontlcu.colonel-...sesalut:-W 3000 kr eller mer NOD-'Ooonuclclis|046010|lolal|||-Cooloollaocai

• Sida 129
•  Original

Hur mycket skulle—Ni vilja säga att barnets/varje barns kläder och skor under de senaste 12 månaderna har kostat Er?

Barn. nr1..........'...'u.... kr Anm.; ...nu-:....nuuocool.ooo-ocouuuocv Barn nr 2................... kr ......-............................... Barn nr Bulcouolluo'uouoounno kr ...-u-uoä-uoco-pouocnonucvunnit.-ou.- Barn nr 4......;............ kr ...........a........................,a Barnnr 5................... kr ....................-.................. oc...-nunno-uocco.-unoocoooacuu IIbuqoooulcoIO|uiuucnlullJnllciooölolv

cancila-l...ilnlocuo-luoulOIOOO'IIOIOOOUU||||.DOlol.-|...lol-nlulbcllllondo

DI......IICIGOI00.0...IIpI.I||IOO.-IIIOCCJIOCOOIIOODIIICIIOlIOIOIOQJIOI'I

Summa utgifter för barnens kläder ................ kr

54.

b4a.

54b-

Brukar Ni ge Ert/Era barn fickpengar? Nej

Om & : Hur stora utgifter brukar Ni ha-rör fickpengar per vecka /för varje barn/?

Barn nr 1 ooo-000.000... Barn nr4 oooöocnoo-nnoo-oe Bam nr2 oo-oooöoocuouo Bam nr5 o...-oooopoluouoiu Barn nr—3 no...-nooooo-o

.....l'I........I'I.'...............'..-......l._..........'.'..'.., .....I|...|.|........|...."....lII.........I.......I...........'.fv Summa fickpengar till barnen .................. kr/vecka

Anm.: l...-.nnvuuco-ldu.one.-"ocoeuoctiv-onan...-scoot...-u-oooeoou

|||I.,.....ILOOUOl.I|||h......OUOQICOCI..O..DCWQCIOIIICCICOOOIUOOV

Vad ska iickpengarna räcka till /£ör varje barn/?

'Bam nr1.u-....................-.-u.n...-u.............-"..-.nu...

Bam nr 20lc-nuionolcuonuo-uolooolonunnolooco..IOOOJJCOOIQOIICIOOOOIOQOCOIJ Barn nr 3.................................................................. Bam nr 40..I'.|00|Icnl.000|0CODÖIDIp....|I.l|OIIIOIIII.-...ODOIOCCOOUIIOUC Bamnr 5.0.0scout..-otyg.ooo-o|..co.cc-o-||.oo:-onoun-ooooooooog'ooooncic DIOOOIDICIIIOIOIICillll'hjtiivnbDIOOIOO-uIUl.IfölI..-.....&COUUOOQICÖOIIIC 'IIOOOIOOOCI...l..-000000.-|||...uuq'oolocoutI|||[bllclnöocoooccOOCOOODa-c

|.'.'...IC,IIII......O....II!..IOODIO.......I..'........|_,..'l'.l...,...OQC Anm-3—notor...»-du..”,ooo-o-oou-|||o||||ono-u'o|ngt-noouquo-oq'ncove-cb....

ooo-onouucllnuponoten.ut'-oloo-onnccncnoo-ooonu|o-oo-eunlooucnoucnoconoon

• Sida 130
•  Original

55.

Kan Ni försöka tala om hur stora Era utgifter för leksaker, hobby— och sportartiklar åt barnet/varje barn har varit under de senaste 12 månaderna? Räkna inte in några kläder eller skor här.

Barnnr1.........u..1a' Bamnr4-n...u-nu..kr Bamnr2 ooo'oooonoco-kr Bam nr5 ...CCOOICOODII kr Bamnr3 'on-onoooo-c'h'

......Ö.......'...................COÖIIIOI'......OI.I'I.II.|'...'-D....; .co.cc-nuovoocoupe—oooooo-cnnn.ooo-oacc-ooo-oncoo-nouooouou..onoouoe-nuÄ ......IOOOIIDOOOOOIIC10.00...-I....DQOICIJCOIOIOJI...looooilnlolclloucc I....IIOODJIOOOIl....l..l|l.l...'..I......ICIO.-I'lllolilllIOIIDUIIIIDI Summa utgifter .......... kr

Anm.: ..oooonoloutv-ooooolcolooooooicuooouooouuconclusioolonaoloviulnot

o...-oooluooo-o..-nolooooonnonunnoo-|...nuollo-oo-ov-ooo-o-nolcca-ODJIO

56.

Var brukar Ert/vart och ett av Era/barn vistas under sommaren? Kode enligt nedanstående

i hemmet i egen sommarstuga

Barn 1 ..................... Barn 2 ..................... Barn 3 ..................... i hyrd sommarstuga Barn 4 .............a....... hos släktingar eller bekanta i somnnrhen hos annan

tillsammans med föräldrarna i tält, husvagn, vandrarhem koloni & övrigt — ange vad!

Barn 5 nu..-ocoocoo-oocn-ona

—J

|

Ami: consensus-'on.-pool.-...oc-stucco-olutouucclno-osl...-...o-conoolw

. _ y ...OIUICOUOIIOODOUIlllovllolit......lluoliiltDoll.-.....l.....ICOOIIUOOl »

57.

Var har barnet/vart och ett av Era barn vistats under ferierna de senaste 12 månaderna - dvs under samtliga ferier? Skulle Ni också vilja försöka uppskatta hur stora särskilda kostnader Ni haft för barnets/varje barns ferievistelser. Försök om det är möjligt att ange eventuella reakostnader för varje ferievistel— se för sig. Räkna inte in utgifter för kläder eller skor här, gj heller utgifter för sportartiklar! Ange även hur många veckor varje ferievistelse varat!

Om Ip har svårt för att exakt ange dessa kostnader, be då Ip i alla fall försöka göra en uppskattning!

Observera att uppgifterna här skall avse yarje ferievistelse för sig!

• Sida 131
•  Original

barn nr

Typ av ferievistelse enl. koden i fr. 56

Varje ferie- vistelses längd

Kostnader för vist.

Kostnader för resa

Sommaren ...........

........ veckor ...-oo-

kr

er.-.. 11;

" 'U'DIII .IIIIIII " III.... " DI)... " annan period ....... .....-.. " ...-... " |1na-a " ' " ...IOIC ..IQQOII " CIO.... " D.C.,ull sommaren ........... ........ " ....... " ...,.a " " || || " ....... ........ ....... ....,. annan period ....... a....... " ....... " .....o " || " || |! ....... ........ ....... ....a. sommaren ........... ........ " ...-... " canto, " " DIDIOI. li...... " ...IIOI " IIIOII x' annan period ....... ........ " ....... ” ...,-. ” " |) || _ Ii ....... ........ ....... ,,,.. sommaren ........... ........ " ......a " .....u " " IIJIIII li...... " ......l " D'åll. " ' || || || annan period ...-... ........ ...-... ,..,,, ll || |! I' 'i'.... D.C..... .....II .H..)— sommaren ........... ........ " ....... " ...—.» " " ..::-oo tone-o'. " ........ " ace-.nu " annan period .a..... ........ " ....... " .o..-u " " H I! 17 once.-| IOIIII.

CIO.....nu-ocnlllc|oli-..ouooiulcononouiouOI'UJUDIJI.!..Unwdo

||!olcoloclJIDOI01180-nooo .......o--.-.s....a.4......--..”.:—.-

.co..-.nu.n...-encoun-cneuenone-onoe-coc-o-vuon-oco-oau.anarr-

Anm.: ..................................................a.........,..,.

'nog...-u|||...ostucco-ODIIU|||||lol-UoclliDillincocololuocoooivcfnfol=

&,” LD Brukar Ert barn/något av Era barn regelbundet resa med allmänna trafikmedel?

Nej

Om ] : Hur mycket brukar Era utgifter för dessa resor gå till per

vecka / för varje barn?

Barn nr 1 ............ kr/vecka Barn nr 3 .............kr/Vecka Barn nr 2 .;.......... kr/vecka Barn nr 4 .............kr/vecka

.ooo-oc......vlooouo-ououoo-cuooo..-nu......o-nuuouö-o.onnnooepoeurrae;

oo.|..ooo..nu-||-ooo-o.-lule-co.nu.-one-oonolocoooo-neoooo-o-"to—4:accu

onuoc...-concen-cnuno-ceooö-ch0|-cooooocuunov.--u...-.ncuco-o-oonouoe;J

Summa utgifter för resor ....a.—...-.—kr/Vecka-

. .. Anm.- ...OVCCOI|...IIOOOIOOCOCOOIOOOUIICIIll'oclltIntoi-O'CODOIOG-JIJKO')

II.|...IIDO|....IIOOOOIOOOIOIII....OOOIODIDIOI..-OIIOIIOIOCIDOOIO:CICCI

• Sida 132
•  Original

59. Ungefär hur mycket har Ni givit ut för tandvård och sjukvård för barnets/varje barns räkning under de senaste 12 månaderna?

Barn nr 1 ............... kr Barn nr 3 .............. kr

Barn nr 2 ............... kr Barn nr 4 .............. kr

'.'..I'III......I'll'llilIII|...IIOOOICIODUCGOIIIIOIIClloll'llllcllltll

Oconee-nh.-ut...'un'-noc-uuoc...-vou-c-u-ooun-nvcouno-...o-c-uunocuunoq

Qccc-on..nu..-oucoenenoc-n'...-on.-...nu-onucuncu-u-c-noccc.------.-ocq

..lll'CUIIOIJIUncut-||.|I.|.u|'|'-'...'oclvli'tll'le-oonclolC..-'...']!

Summa utgifter för tandvård och sjukvård ............ kr

Anm.: ...............................................................u

...CIIIOIOI-COInden-IQJIQUno...-IoneCI-cncltoulullvcocu-uuclclouoouotu4

60.

60a.

60b.

60c.

Har Ni anlitat betald arbetskraft som hjälp till hemmets skötsel under den senaste månaden?

Nej

Om jak Hur många timmar använde Ni Er av betald hjälp under den

senaste månaden?

............. timmar

Anm.: ..nn'..-..n-u...-.....uuun.........n.....o.uo.....o ............................................................... Vad kostade Er denna hjälp under månaden? .....................,.........................................

OOOIUQlooqcoouoc-conuo-...nu-otvuolc-o-cooecocuuovucnocolann-ue

Summa utgifter för hemhjälp gone.-leone... kr under Se— naste månaden.

Anm.: lclitnoii|.I|..-|ull...clIcol'o-love.-10....-litt.-Aqollo

...OODCCCIIIODII|.UIOICIOCU......QIIOCOODIOOIOOOII......O...l'. ,Hur stor andel av hemhjälpens tid skulle Ni vilja säga gick

åt till barnet [barnen ? /Törsök om möjligt an- ge andel tid som gått åt till varje barn/,

Barn nr1................. Bam nr 3 h....c'l-oinooo'uoo

—Bam nr 2 huduc-o-ooo-n-coe Bam nr 4- ooo-c......cnno-uou-

..........................a.................................... ...livtllolnlin......llilO'CIOI-IOCOCCUIIOIIQI...lullcllcillocl Andel tid åt samtliga barn ................................... Anm.: ...-.....................................................

CCI-oonlo|nove-...nocuqoloeonunc-ennooo-o-on-o-ncoolnquoolloo-o

• Sida 133
•  Original

61. Har många timmar ägnade Ni själv åt hemarbetet - inheräknat barn— tillsyn m.m. - under förra-veckan?- O'V' ingen tid alls ——-—) 53 Läs 31 upp svarsalternativen - 1 1 _ 20 ti r utan anteckna IE-s svar och markera dessutom lämpligt dl- 2 2.1 - 30 " _ _ Enigmi. ' . 3 31 - 40 " . 4 41-50 " ' w............... timmar 5 51-60 " Anm.: .............-._......c....*....” 6 61 - 70 " . ...dvtIOOIOMOOIOIOCIIOICISF.:l'allble 7 71 — 80 " 8 81-90 " ...om-coouu-ornunnooono-o-uoocu10.5..7 .9 , merän 90 timar V 62. 1 hur mycket av denna tid skulle Ni vilja säga att vård och till- _ syn av barnet/barnen ingick? Ange svaret i antal timmar. I O. ingen tid alls . ' .Läs_-_ei upp svarsalternativen _ utan ww _1 1' 10 timmar ,. . markera dessutom lämnlizt al»- 2. 11 — 20, F' temativl 3 21 - 30 " -. 4 31- 40 " , onani-cnzsnosiio timar _- " . 5 41 50 Anm.: con-censusol'-X-ouoiooiouac'pznn 5 51 - 60 "* * 7 61_7o || ' love's—|||.luv-coununnouualåo-ocohne- 8 71—80 " ' IC|..le,|lnl_|.|llll|.||e"IUDB'DUEOC 9 mer än 80 timmar 65. Ungefär hunmAnga timmar ägnade Er man åt hemarbetet — inberäknat barntillsyn m.m. - under förra veckan? 0 ' ingen. tid alls _) 65 Läs 311 upp svarsalternativen . _ . utan anteckna Ip—s svar och _ 1 1 5 t r " markera dessutom lämpligt ' 2 6 - 10 " svarsalternativ”, 5 11 - 15 .. " 4 16-20 " timmar . 2 _ n 5 1 30 Anm.: u.-nio.-...euocnncoo-unnesea.- 6 51 - 40 " 7 41_50 ', ..!|COCOODIOIOOOIOOIODIOGDI.IO.l'Ol- 8 51_60 " "lvl-01.40.0019.-noun-e'oonslocuosquo 9 mer än '60 timmar

• Sida 134
•  Original

64. I hur mycket av denna tid skulle Ni vilja säga att vård och till- syn av barnet/barnen ingick? Ange svaret i timmar. 0 ' ingen tid alla Läs 31 upp svarsalternativen 1 1 _ . utan anteckna IE-s svar och 5 timmar markera dessutom lämpligt al— 2 "6 - 10' " ternativ!" ' , * | 3. , 11 - 15 " 4' 16'20 " toes-eccon-cocoo timmar". 5 21- O " ; Anm.: o.nuouncle-uouonooco-on-oo-o-n 5 31» - 40 " 7 -41—50," once...-once....ooo-ooqoooooo'oooooo & _51—60 " 9 mer än 60 timmar 65. Är tillsynen av Ert/Era barn regelbundet ordnad på annat sätt än genom att Ni själv ser efter dem, eller genom att det/de=vis- tas i skolan?” ' 0 Nej—__) 66 Om ja: Hur är denna tillsyn ordnad/för varje barn/? Försök också ange ungefär hur många timmar per vecka Ni anlitar respek- tive form av tillsyn. _ , Kod Tim Kod Tim Kod Tim Läs 51 upp svarsalternativen Barn nr 1 ....................... utan markera Ip-s svar'enligt Bam nr 2 once-ouoecoooonuocuoooo ned?-HStående for-var e- bam. » gm inget av de givna alternati— Barn nr 3»....................... ven passarlygnteckna då Ip—s | Barn nr 4 ooouolovco-oooo-oooooob & _ 1 daghem, eftermiddagshem Barn nr 5 ....................... 2 lekskola ...IOOOOICIICUOODIII.I....IOODDUQ ... . 3 familjedaghem .. ...IOCIIOUOIIOOIIICO0000... 4 maken ................................. 5 släkting 6 granne, väninna - ej famil— Anm.: ..nu..."nu...-......" jetlaghem 7 andra barn - t.ex. syskon OOO......UIIIDUOOOIIIIICDCIOOOOII & hemjälp 9 klarar sig själv 653. Har Ni några kostnader för denna tillsyn? 0 Nej

Om ja: Ange hur mycket kostnaderna för barnens tillsyn i genom- snitt uppgår till per vecka / för varje barn /?

Barn nr 1 ....................... kr/vecka

Bam nr 2 ...OOOOIIIOIUIDIIDlOOOI kr/VGCka

Barn nr 3 ....................... kr/vecka

Bam nr 4 .DI'vlocoouocuvoloueooo. kr/vecka

Barn nr 5 ....................... kr/vecka ................................. kr/vecka Qoob-elbo-so-oouooeoa-coconut-ctt kr*/vecka

l...-obocolooooclu-oBosco.-Iononl kr*/vecka

Anm.: |...I.II.||I|.|I|OIC...IOODOIUIIIOOIoclc-.......IÖIOIDIIQICQOODUI

4 4, 1 ]

• Sida 135
•  Original

66. Hur stora utgifter har Ni haft i samband med benets/barnens skolgång under föregående läsår, dvs. ut ifter som Ni in a t 1: det e ' 37ng om möäligt'mågifter- na för varje barn för sig! Bama: Chenon-netto.... krunder 156530?) Bam nr "pun-"nuncuq k: " Bm nr QOQQOQQOO-Q-Qooeeeie kr "' Hamm "unc-couoeunu kr " Summa utgifter oouuoooeeuoooco' kr under läsåret ?. Anm.: O...-....III.......I.....IIIDOIOOQOCOOICOOC...I'..Q...O..I'OUI... 9..QQQQ.QQ-QQ...IQOIQOOQICIQIQIQI.|..0....,UIIQGOCOCII CO.CDOOOOIOOOOOOOO & Om Ip eller maken har barn som vistas utanför hemmet, t.ex. barn i föregående äktenskap eller utomäktenskapliga bam: Betalar Ni eller Er make mderhålle'bidrag iör något bam? Nej Om ja: Hur mycket uppgår detta till per år och för vilket barn utgår det? Bam nr 0600005000 neon-nun. kr*/år Bam nr afton.-oo Ollie-lotoccjt kr/år Bam nr una-uu nun-p...... kl:/år Bam nr .doooqceoo oc...-vooc-ceu kr/år AMD: "Dipof'DO'POOOpo!,lwoIOIoaonvollo.Dianne-aloe...-conoclcoocooolocco .........I..I_09'I.I|I...II|.I|.|...|.................O...!...'....'...|

• Sida 136
•  Original

66.

Har Ni haft några andra utgifter för barnets/barnens räkning, un- der de senaste 12 månaderna, som Ni inte tycker har kommit med. här?

Nej

. Oman ; Hurdnwoket har. dessa utgifter uppgått till ungefär /för varje barn/? Kos nad 1 kr Ändamål

Barn,nr,....yu......o.ou.-.a 00.00.000ecojoobdscones.-on...... Bam nr blob-Alneooocöo-ooao ..loooooooio'000"iuococ...-ooouuouo' Barn nr >apn.g..ononoooun.yo ...-oo.....5-..-..g..-......w...- Barn nr Ovooooo-cwuooo-O-ooo '.'Cloooooooooopivarsson-olooools Barnum ceooooooovoooueco-ecb c...-o.,c-o-p-ouooooonc..oouou...

......D...DOIb......o...-...l..DOD....'IOOOOIOOI-IIOOCIODDIIQUlo bool-o|soblev|.ooonce...-osor-neue-os....-ooo-oocmueoecouoonu...

......IIIllI.".llO'IDOOIOCIOUOIQICOOCOCIII.I.I_..CCIIOO.II.IDDI....1 Summa övriga utgifter ............... IQ: Anm.: '.'-l"II'.I|I...IDC.-OOOODIIOIOIODJIOICICCI!OVICOJIUIOIIIIOOIOI.

Caoutchouc-o-ooo.ooooooo.....olloc-pensions-...eosooeoe-ou|.so...-ecco-

70.

7030

7017 .

700.

. Har Ni kunnat spara något under de senaste 12 månaderna?

Nej __»7-70 c

% Ungefär hur mycket? ................................................................. ...-...............a..."....................................... Summa sparande ............... kr

Till vilket/vilka ändamål?

.oeeooeseoeo-ice-oooeeoooo-oooä-ooeooccnoooecce-ene..-ooo-s.access»...-

u...-....._..”nu....."g..-...nu..."u...-u......................

Anm.: ....on-ine-emc.-a.cvoasoloceoosoon.-eos-oanse-nosen.-ouneooeeo-no

Har Ni och Er make under de senaste 12 månaderna gjort några skuld— amorteringar, som Ni inte tagit upp under frågan Om sparande?

Nej Om ja: Hur mycket har dessa uppgått till? poeten-oooIwo.on......ooo.coo-neroooo.tools..occnosolcocoooceeo. ......—............"..,...o...""nu..-.."................-... För.vilket/ vilka åndamål.uppstod skulden/skulderna? 66666i|eobbinatio-inclliöådliosöiöi.loci-eboobsioöo-ioöunåiunib- oi.|bbioåösasitä-O'blisölooouoiltiilioiilooiäiolsibööiåoioiiåob-

Anni: los...ooo-||ooen...nuoccur-IODIOOOOUOQUut...sunloonoolcsso-eroqs

• Sida 137
•  Original

71au

III 72b

725—

Vid vilka åldrar anser Ni barnet/barnen vara mest krävande för familjens ekonomi? . ..ICOIOIOOOIIICDDIOOC'...'....OOIOI..|I...l.....IOOCOCIOOIIUIII.DI...... ls.no...-no...i.e.-concise.menneo-ieöioo-oooåöeouÅbo-|...Oooeoooeoseooo

ove-coutu-occaosocnqeosoolsosono|o..-once...-one-uonoi-ossIouolccoovoo-

. Av vilka orsaker—?.

oceanens-bdooooeoo-aengine-eco);onesolioveloc-Lacoste-enseo-oaooo...-vo 0.000..-sin...—olloososnbOIDOOIDA|......|0.00.OC..it...-...OODOCIOÖC...

sent...-oo...-necesse-.coseoneuoo-ouucs-oo.no.-||-ooeooesoouo-co-oooooo

Anna: .-o..-nnm-nuno...-e-.ouo|...une-00000.....oeboachU-uooooi-clocus

o'nu.quo.soner.-nu.causes--||.|nu.usou...en....tool-oooaecueocsu-oooooo

Till Ip med egna barn: Många makar har svårigheter. att få barn. ,Har Ni någon välgrundad anledning att tro, att Ni och Er man inte skulle kunna få fler barn?

Nej Ja ———) 100

Anm.: ooo..-osse...onu.olcooo.se...0.606ooosooonovocooneuoooolonoointe.

eo.-oc...-ocuoooocooes-ocue-n-uuuo-oooecoioou-ooocoooonuo-uooo-cuovoo-o

'Till Ip utan egna barn:[ !

Många makar har svårigheter att få barn. Har Ni någon välgrundad an- ledning att tro, att Ni och Er man inte skulle kunna få några barn?

Nej Ja.—__) 100 Anm.: r...-...o-...—oro....-i...-oco.d.o...-”.....na...—couoneooeocoon-0

...-OIUIJOODIOOCO|I..|I......Oc'iIDDDIIOOOODOCOCQIon...-"DICOOOI...OCO

73.

Hur många barn tycker Ni skulle vara det lämpligaste antalet för en svensk genomsnittsfamilj, alldeles bortsett från Era egna för— hållanden?

bop-.-s.å.lo...-IÖÖo......-|...Docu.Ilillolou'.....-rooovosuootioöcltll ICQOQIOIsassoon-cielöoosoo-ossss|esinolooiouc|.ldoloulnooololCÖOCIloiOÖ Anm.: Ca'Ione.Inolo.sltoo...-o'.I.||.se..-Iouloolnlluocon'OOOÖOQOIICOI'

o...-o.sovvooe'iooo-oc......|||.|u|eosne.o.-s....ooeuooon-oonesous-uooo

74-

Varför tycker Ni att just .......... barn är bäst?

....................................................................... isssueosooooo-ouoooolnrucola-ou.-u.bo.-noewouuueoonosecoIUOCOIOCOOI'Ono asså..-c-use-.onnooecns-c-acoustic-occo-soo-osolo...-..slcenoooolodnoun Anm.: ................................................................- ....................................................J...........-..,...

|||-DUUOQOIUICODscoot...-ons-|s-.|u|uoj.:...ooucqluuooooolcII.-00000...

• Sida 138
•  Original

75.

Hur många barn tycker Ni själv vore meet lagom för Er egen del (allt som allt)? .

...—...........lil......O.II....I-IIIOCUIOI.I.......I....|.'I...I.I..l. elcccoioooovootocovdis-lou|Ideolodlol[00.100lloootoloooso-ooo-essens... Ososclgsoollstoo...-OQ-nuoesolo-conloclrooocooDocol-|||-sooocolu-Ovlvol Om "vet inte" eller dylikt: Har Ni inte någon gång tänkt på unga—

fär hur många barn.Ni tycker vore mest lagom för Er egen del?

Nej *————9 79

Om ja: Vilket antal kom Ni då till?

sonooeoooessoononsens.-ooo-utcoc.a...-osooeooooaooouloelomsou-culoodool od.—|o-scottlotcollootoosoav.|o|en.o.c.:o.|sosou.hosoosocooeollcnoöcnol ..och-Iocoploossenl-olust-|I...nen.-coonloco-|ova...-ooo.no...-|||IDOOI Anno: locos.nano-onooolloessen'e-enes....eu-esco-scene.-scosuntoo-ovosl

Co.cc-cocosososcuscIlos-ooooono-eueoleolcooson-b-olo-oooo-ooocooolioool

76.

Vad är det som gör att Ni säger just .....s..... barn?

(antal_i 35) ......-...............................................................o ....................................................a.................. ....................................................................... gg Ip svarar "lagom","tillräckligt",'"nöjd med det", eller dylikt:

Varför tycker Ni att just ocscpoeoo-o-oo barn är lagom?

(antalet i 15)

sequence-ou-co.-oc....cn-onu|se...»|.oc.....wnooo-ouennuono-accent.-oo- ......'."...........'.IIIO'..'.'.........l...-..l........'.I...-.....- scouse-ocensu-uuouo-uoou.co.e.o.--lu.se-cocoseooo-oec-ucooo.unc-......- Anm.: 01.01|enones-coooo-eo.-u.een.-oooooonnoooo-ooooA-uoboescones.-ooo ODD-0Iltltoov-osicooocololI...Iolo-cloll'ooooooloooloooooavlolocmtoncuc

coconut...||-os|doesde...|o'oooo.-ooo-ooc-eoooosonlomoololeeeonoosonosu

A

• Sida 139
•  Original

Hur komer det sig att Ni säger.-lust ............... barn o'ch inte fler? (antalet i 12)

.co.cc-count...nu.....nonu.o-oo....en.i.udecsseo-ooocseo-oeee-ce-ebööoe nu.nu...-.......e.o.-.....n...-ooo..-no.-ecco-non.-oeeoeeeötc-eooeooooo ort...-...ooonoosen...o|||.omooo.u.o'...|||.|oc...OQÖÖOOIUOUOOOOOOCIOFO Anm.: demot-o.:-|iidJodoidiot.-dcddölvoiod-oseloceuoöioioscenens..-nee.

ons-clodoid-iveuenu.)odlades-Ilotionviltvat-Occident.colouocoooooooouso

78. Vad är det som gör att Ni inte säger att mindre antal än .......a.f? antalet i

----onco-q.........5......i....i-;;....b.a.3..i.............-....n-.1;. '.toooooioooueooosenouo...-nooopceaseJour...t...-Ö'dance'.-econooolonno soon-lcoeoneuo-ooeau.co.cc-cono-adsense-|||.-neces-osoouoooooooocooeolo Anm.: ooo-leo...no.-ocoo-uecooenconuneueecce-ooooo'soosososoocooooooao.

DIIIOIIUIuOOCOODICCOU|..tl....louotulncootl.....OOIIUJOOODUOCOIOIIOOOOO

79.

När Nigifte Er, hur många barn ville Ni då ha under Ert äkten- skap?

.esconceived-ooo|.....co.cc-csoubooo||.sloose.|scoot...-Docilooilllcl'.

|Om Ip ej kan ange något bestämt antal, gå vidare till fråga 81! '

Anm.: OgiomlnulQI.I'll...llllttilloooloonllflli.....ÄIOOOOCUIIOIICIOQOO

uooo-uoounoo-viooosc'I|lo'lo......lg-|...olustio'looc-ioouaceton-lou...

80.

Om antalet skiljer sig från antalet i fråga 753]

Vad är det som gör att Ni inte säger samma antal nu? "...nu-u.......—”'.!-|...n...n....-nn»...u...-on.....nuue-oo Olli-.........O...||I.....COIOOIUOIOOODOOIO.2.000.IIOIIIUOIICOICI'IO... o.........-......u.-u................,...nu-..,...ouo.....-brn.-o..-o-. Ann,: ...-....t..............i-.....)...............................o..

ID....IODOJIOOOOUvOIl-JIbtcllsrlooolllutom."OCOOIOOOÖ.CIO.-...oucisv'.

81.

Hur många barn tror Ni att'Er make helst skulle vilja ha?

coupe-ouneuen-.nonocuno-fann...nonan....enseason.-eoc...-eooonhcnoeo-o- oceanelcooscett...'Insoooceanen-nqeucoosooulcolcoOOOIboolesoeneoeoannso 000.110...oouoosvuooe.o.-lvvososlsooloålloåloovooilICOIOOOUCIOOIIOCCIIC Anm.: QIÖOIIOIIDCOOUGIIUIIsillOdiolltlloOlIOOJDOOIIDOI-.uOIDDIIIICIOODO

elouueouococcneu-ocenoonooeldoenootowconnectiooivliocii.-ooo'eeoulooooc

• Sida 140
•  Original

Väntar;Ni.barn'nu?.. Nea ...... .Ja..

' Anmni.llQWa-tnOAQQQqu'-Diana.-lonlnvliovnovuuncantenn.-cono-op-nuno'ac.

...a—unani-cactus.-coo-:..-||ute!-ooo...oog-o-ov...q-_oo»c-ouo-|.-.-nonco I.II.........I'..I||...III..I|'.I.I'..|I.C...IFOUDCIII'IJOI.Ol'...Ol.-'...'

ententen-nuo...ov|egon..-olono-cn||.-.cIveco.|||..-ung.-lo......oouuo-u

2.0 ..1

rilyckar Ni att han så långt det är möjligt bör försöka planera sin

...familj, så att.man försöker skaffa sig.just det antal barn man

helst vill ha, eller tycker Ni att man inte bör göra _begränsa barnantalet? _

något för att .Ingen planering

Planering-—7———é 85.. cern-ut...-(color:.aibnnuuonucm-n-oncouoonuuo...-.ocopuegnoooooo-ct-u-o

Anm.: lovämcou|olo-01000:onu..-.|||len.-oouolCDÄQ-ncute-oclcooo-'F-ocll

neuen-oung...nnun-ofoo-oneoung...-o.»..-u|root-no...-roo-lcooooooolc-ol

84. '

|Om Ip gl anser att man bör planera sin familjJ

varför tycker-Ni inte att man bör göra det?

....................................................................... .................................................-..................... ..—.................................................................... Anm.: ...n.e...........................................-...............

o'unoouooo-noo-n'cenutåt-ooou'ooluca.over...-coon»;nuevo—.coioloooc:v-cooc

85;

Försöker Ni själv och Er man planera antalet barn så långt det går, eller låter Ni det bli så många det blir?

Planerar

1311 så många det blir —-———)100

...OCOIGOCOCOIGOIOIOOIQIJ20.000...II.I.I....IIIIOIIIOCDIOIIODIIIOICCDQO

Obqoconccuclljolllllloeloonoulo-lcl001001u|.Olvou.-eocvocnno-coouoloncl

Anm.: Goo-|...|-uocn.-uoono..oo-o-uo-n-cl'uooounuloo'ouq-eoo||ucicco-voor.-

cottonlleco-ocaco-ntAco.oplanpunoovlncolo-lollluv-unicoucecololcooooolk

• Sida 141
•  Original

86.

Planerar Ni att skaffa Er några / fler / barn / förutom det Ni nu väntar / .?

_Ne3-——)-92 Ja

Om jag Hur många ytterligare barn?

IICDOOOIQOCOI.iOOIbIIIOICOQIIIIODIIIOtoo...—II..i..lllooooolohllil-0.00 ICDICJOCOIOOIIIID...OCWDIOODDCIDOOIOOOQ'IDQOIIQIIIIDIOUOIICIOOODOIII...

...-Ol."CIOIIUIIOIOOOCOI...DUOOOIOIJ.I...IOOICI.OIIDUOIOIIUOOIPOIOOCGD

. Anno. oacc-coccoOluooooonuoomanocno-e.o.-olucooooro-uucununow...-u...».

'...'-|Du|uooccocoocooovcoooOlonaeooino-00.00.0000...-uooouco+cunnuvuco

87.

' 875.

Varför tänker ni förSöka få just l......IOlIOI barn / till /? ' (antalet 1 86)

lICOO'looclicOOIOOODOD...ltllolvlcoooooonu000000...nannan...-coluucoooo .cn-OICIOQIIOOQOIDQOOCIcon-00.10.00Io'ooo...-ottuuookoo-...inte-buon... I|.|000nu...olu-oouboooiooooouoloollaoo.-o-lotten-nounuoencoognusto.-vo

Om Ip svarar "lagom", "tillräcklint","nöjd med det", "vill ha .. ......__. "barn inallea", eller dilikt:

Hur kommer det sig att Ni Säger I...-...ICOO? ( svaret på 81)

..-|...l.........l..ll|ll'.O...-l.............CIDIGCOIUIIDl....lboliooo l.....OOOUCIO...-.COOOCOCOOOIIOIoeco-...conocconnouoounon-.ca-onoooouof

CIOIIOOOC|OOD...CIÄIOODCOIOODO...-..ooololconlooocccoated-.cooocootuucn

Anm.: O......Ilooonlcolloucou.l..-olooeaoununooO-ounnunouonnonncnoconnw

C......CQOCCIOICOCOOOIII......OIDCCIOCCOOCDIOOCIOOIQOIIIOJIOIIUIOOOOOOO

Varför vill Ni ha just det antalet barn och inte fler?

c......OQIUOOOUCIOOCOOOOlOtoo......Ooclloouooonoonlououuoeuuouo-lnnuoco I......OUOIOCIOOUICCCOCI..l..l.l.'.'.l.l.lu...DIOCIDOIDIO..IOOOOOOIOICO

&.O......OOCOIOCDICDDIOI...IUOOCI...l......DOOOCCC.IIOOOOIOIIOOCOOOQIOO

Anm.: .DI...-O......inuti.-QUOOCICQOQOU.cl-li...-oowoo-ooooololcccl||.-

CICCI...I.....O....'....O..I....I......IDIOIC..IOIOCOJI...IUIIICDQIOIUUO

89.

Vad är det aomgör att Ni inte säger ett mindre antal?

.....QIIOIOUOIOOCODDOOUOOOOOOIICI...-..1.l...-'o'oiiooucoulouoooooovuo I....II......IOCCDOIICO.IOIIOIOOU..III.II..UICDOIUOCICICCIIÖOOOIOIIDDlO

O......ndnoIIJOIOOOOOIDOOOOOOOOOC...-.Ioooll-ooluovlcou00.00.0000000000

Anm.: ...nu-ocooocoolooonl|.olo...ocooonoucu...-acne....|ocen-n.1..au-

.c.OOCIOOIOOOI-OOD.C..-...den...-olnllaeooouoouöo-ulculotcclucoooolntc-

• Sida 142
•  Original

90. Finns det någonting som skulle kunna få Er att ändra Er, så att Ni i alla fall ville försöka få fler barn än ...........till?

(svaret & 86 Nej Ja Om ja: Vad skulle det i så fall vara?

.nu-uuu...-.....o...-..no...-......o...-.coc...-o......nuoo-u-ni Aes-no..-nuo-.nu-uoucnuoo-nuuuun.u...-c...--.|-o-..-ou..n...-o..

.......y..... Anm.. ............................................V._..__._.,...,_._.,..._._.

o...-o....-.-...-nu.....-o...-ucoc-nonon-onoung.-ouuun-uucoonony

91. När planerar Ni att skaffa Er Ert nästa barn /förutom det Ni nu väntar/?

coon-|...-n.......-nun..-o-oououuo-o-nocnccno.-..oco-ooo-oc-o---o|.nu-.

ioann-||...nu..|c-||||-llutnooo|...|nu.-n.-v......'o'-cluoluuv-oololouv

Council.-|G...-o'|..-utan...-IOI-nculnnlnuuon.....luooono-unctlnoltlbho

Anm.: .............................................r——————'—'—-—_””

. ,LGå vidare till . Ifäfågäää- __

...-...oclooclnI-'Ilol|...enD...-cuctuucicolnoucoo ». .. . ..t, .,. .

—92. Varför tänker Ni inte skaffa Er några /fler/ barn?-

n-c-nou-u-on-n-u--:.......-..1w.--1.Wo-uwn” oiw-o-o......n....o-.un-.-o

unoouon1o-on...w.wunuuonoo.nu...-...-oowe-owwoo-ovco-mwccnuon...-.nuoun

Olov..lo......I..n-IolocloouocounoootulDo.-l'oouuuoulooonlulliovotcmolb

Om Ip svarar "lagom"; "tillräckligt", "vi är nöjda nea dem/det vi har", ”vill inte ha fler"/eller dylikt£"'

Vad är det som gör att Ni sägcr_.....,.......?

Mne—3.2)

c-o-oncou-ouo.......-...................-....c----.....—.....-..-----.. COOCOOIOOOIOII-In-ut.-glo-|u|uoo'c|||onani-oi'o-|.lo.anoulaopuopgo'_'-lol.-

||||Inc..-uno-lindy-lila...-...nu-.-lllolluuIII..o-oio'ouocth'u-tolfolbe Anm.: .........»........w..uwma.....w..uw...u....um.ru.................

u...-nun.-uou-uoo-uono-o-nnnuuo-unoun-uuuo.---.|-...--..-.-.------....-

• Sida 143
•  Original

93.

94.

Vilket är den främsta orsaken till att Ni inte planerar att skaf—

fa Er några / fl'er / barn? lil...-'.!OB...-..I-lilfl-COCI;III.............QDCOI...IIICIOOCDOOIOJDIb anno...-|.lu....tnntuuöncitoon|u|cliooouou.»....oucnooooouo-oo-D-n.nu-.

|.c|.nu|||-uuoolooucoopnnoo-ooon.-counno-nöonnoucoconut-coooq-uqonooo-n

. Anm.: u...nn.ooooct-oooccu-oouc-voou-uoou-nen.-ouuno-occup-onuouo-Q-oco

00'...'.00.00...-||looooooccoalconcl-ooyoulooonoolcnnonnuovo-'uuvlooulv

.OIOOOIOOOUIOIIII..IIIIOOIDDIICCIOCIIOICCIDOOOOCODOO...IOOO.....OIIDIDCI

Finns det några andra anledningar till att Ni inte tänker skaffa. Er några / fler / barn?

.-|capetin-oceanen-cunnoccoocon-nnoni-point-||...loci-.ououolttboDen... öninooöiuagoceuoutböolocöoö-lio.buuooöooocuuitio.-oöaciu...-etno-oto-oo ouioöoooinoueicnu.nooboluocoåöb-nu...ochi-bocbibionueåbbuboi-nuna-öö...

O'DCOIDOOIOIJOOOOolcd;clluo|loulhc|.oaction....hit...-illooooooccollenn Anm.: oclc...laco|.co.—ioocJ.JOOJUJOGOOUQIOIOOIDOC|bol|loott|oooooocca| nolla-..ouoclloouolabnbc-oouco-Io.t-lo...-oc......-'line-ocooluoooolool

.c...a-uinnev.-000.000ooonoeluinloloco-ollio......c-ucoiolnolon'oloocvl

954 Finns det någonting som skulle kunna få Er att ändra Er., så att Ni i alla fall ville försöka få / fler / barn?

.Nej Ja

Om ja: Vad skulle 'det i så fall vara?

...-nucno-qo-|..-bioiqiöuoonäbåo-obicoinö.iii|no...-uohdoounöoolouö-tn cui-lou.-|vuintvång-ö.a.-o.iu.-öoön-nuo.-ooo.-onöcob-öuuöböouöbi-iö-uo ..-u6i»...u.|ooo-oo.-bono--nivåu.i...ua.-ooo...ooooiuoiöbc-ni-ö-öuöoöo

......IUI'CID............IU'ICC'OIDOIIDUIICI..I......C...l..'.ll'...'.' Anm.: oo-en|ono-onu...-ocnoonnocouuooo-nonouu...om-....neon-once.....- .....IUIICIIOIOCI....I....I...'..|G.I....ODDIUCIC.0..'.I.I.'II..D...CI|

olen-conco-|.-oooc|.nu...alu.||||unna.on...-cwunucnnoocononoonoc......

• Sida 144
•  Original

96.

Rangordnings- nummer

.nu...

400010

.nu-oå

tool..

bil...

0.100.

0.000)

[Svarskort.1 överlämnasl

Läses: På det här kortet står angivet olika tänkbara anledningar till att man inte vill skaffa sig barn. Skulle Ni vilja förSöka gradera de här orsakerna efter hur viktiga Ni själv anser den va— ra för Er egen'del, när Ni säger att Ni inte vill skaffa Er /någ- ra barn / fler_barn / fler än ........ barn till /. Börja med den orsak Ni tycker är viktigast av dem som finns angivna på kortet och fortsätt sedan med den_näst viktigaste och så vidare! Det räc- ker om Ni anger numren.

1. Besvär i samband med graviditet eller förlossning. 2. Sjukdom eller klenhet hos Er själv eller hos Er make. 3. Er eller Er makes ålder. 4. Familjens ekonomi. 5. Bostadens storlek. 6.'Ökad bundenhet'till-hemmet. 7. För stor arbetsbörda i hemmet. 8. Svårigheter för Er att behålla Ert förvärvsarbete eller åter— gå till förvärvslivet. nation.b.-nuovo-c||.in...|||olo-cous..-||et|o_-loo-uccoc...-uo-mo-ooocl 'ne'-ciuoooolollocl-co|...|-en...en...-ouluo-oo-ucooouoouoonco...-...... .OIOODIOOOICDUÖJIDUOl..-OIUIOODIOIDCDCQOID...IJCOÖO-oonnulooooaobtvoöl ....................,................................»................ öl.tl.-006000ooo-o|.oooI..I|||.nu.ooo.|i.|||...Docolcnuooullnuolaooooo IIDJIO'oI.c.|...||noobuouoolootoo-DonoloultloiöIlol'ucnoolllcuooontdcl .co.cc-...cloö-nnoo-oou|o..-ololuclioloolooocollnåno'00000loaiou-ooo-C

GOOD-Ol'...-'|'...00.00.001-OC....QCIODIOIOCOCI..DOIQICUOOIOQUOoocntcc

97. bm Ip har eget/egna barn, eller om Ip väntar barn:]

Det barn Ni har / Ert yngsta barn / det barn Ni nu väntar /, var det planerat?

Nej

Ja

notice-i...:uino.o.ooo..oo.c0oo-o-oonu.onto-o......oooo-uo-o-...-..... .oiotuiGuido-lualuuoulaloco-boooluunnoonce...-.uloubcononcuosoo..-oo. ocöioå-oocoogo..-nu...nu.o-oooodcuoooönoo-n-ön...-onnoucoouo-uu......-

oo...via...-Duncan..L...-noll.loctnoooooIolocoocuoolollo-II-Ive...-ouc Anm.: |al-nu...ooen-no......o-oooooouotuocoude-c-oucno-o-ulnovlooo-ou

DOD-|||.|...Ono....OOOJIOIOOIIIOOCUCDOtill—.uocooncuotlcoooooollooooh

• Sida 145
•  Original

98. Om Ni och Er make på något sätt försöker förhindra att Ni får barn - nu eller tidigare — t.ex. enom någon eller nå ra av de metoder, som finns på det här kortet -|Svarskbrt 2 överlämnast-'skulle”Ni'då vilja nämna den eller de siffror, som på kortet står framför det eller de sätt Ni använder. Om Ni begagnar Er av någon annan metod än de som finns på kortet, skulle Ni i så fall vilja tala om vilken?

0 Ingen barnbegränsning Läs 31 upp svarsaltennativen, utan 1 Säkr rioder markera endast den eller de siffror . a pe Ip nämner. Observera att-ggg_äg_gg 2 Avhållsamhct under längre tid siffra skall markeras, om Ip nämner _ Avbrut t 3 1 mer än en.wetod. Anteckna svaret, om ) & am ag Ip uppger sig använda annan metod än 4 (ondom (maken skyddsmedel) de sxemplifierade! 5 P-ss Frågan avser'den eller de metoder & ar I och maken använder när barnbe- 6 Kemiskt medel gränsning förekommer, även om de för _ 9 närvarande önskar sig barn och där— 7 Annat Så” i ”& fall Vilcet för inte just för tillfället vid- .....................,,,,.,,,, tar några åtgärder i barnbegränsande > ' ' . syfte. - Se till. att Ip_ återlämnar ......................_...,.__ svarskortet' . OO....i-II!II.|OO.|.......|Q|. Anm': '.'""'""'--oq.|uoo-oo.oooog.-ccnuecco...accenttecocnccgeqounu .com.-..u...-...n....,.-..en..nu.cu...-o-ouo-ononoooooooculo...-ooo-uuo on.-......onnnu........nou..-'o'.u.-u-..-vee.o.con-once......odo-ocnooo |0.........0l.iqII..1olconvitclo'.COOOCOIQOOpOOCCDOOfQOCQin-CIDUOIOCCOI 99. Hur har Ni själv fått kännedom om denna metod/dessa metoder? råvarskort & överlämnas! Observera att mer än ett svarsalter— nativ k markerasl Genom 1 Tidningar, tidskrifter, böcker 2 RFSU (Riksförbundet för Sexuell Upplysning) 3 BB, barnmorska, mödravårdscentral eller barnavårdscentral 4 Läkare, sjukhus eller distriktssköterska — gj RFSU, BB, mödravårdscen— tral eller barnavårdscentral. 5 Skola 6 Make 7 Föräldrar ” 8 Släktingar, vänner, bekanta 9 Annatsätt - i så fall Vilket? on......c'öouooooöollooooooo-oöoooooodv

ldcöooöioouooul...åuse.oöooononlcnonoodnå..-|.å...-...cooooIOUODOIOCO loo-succe.-ininoun-ooo-ni...-nio-.cioöiÖ-cuoouoofuolnodtil...-ooulooo oooncodoocnc-nunnuonno..o-con-cannot-.co-oci-ecoc...-ooeconco-ooouo-u Anm.: ooön.-ooo-ön.-oö-union.-occu-soc.-.öicouuöidi..o-ildåtohohqlio. 04...cd6oao044.050...n4...iooo-cooood-öoooooo-uoooocooooooeoconoloouo

• Sida 146
•  Original

100. Ilsemhället bidrar nu till barnkostnaderna genom bl,s. följande åtgärder: ' Överlämna svarskort och låt Ip behålla det t.o.m. fråga1021 _ '90' 1. Allmänna barnbidrag .... ?. Studiebidrag .... 3. Kontantbidrag vid barnsbörd nu _4. Familjebostadsbidréw' .... 5. Fria Skolmåltider .,... 6. Fri tandvård och hälsokontroll Skulle Ni på samma sätt som förut vilja graders dessa åtgärder efter hur viktiga Ni anser dem Vare. Börja med det Ni tycker är viktigast, sedan näst viktigast och så vidare. Allm.:-.c.o............-...c.s-.noccu.4.n-nno.o...o....oo-uno-no...ooo-o- occa.-A..oo.ooocn..ou.-do.....ö-ooooo-udsoao....-.-..oov.ou.oon...-cow... ........................................................................ 101. Varför har Ni graderat.åtgärderns i.just.den.här.ordningen? lo.........och...-...-n....d-O'ucoli|.|...det..-count-OOOOODOOOQIOOOOOOl u...-...g...ocu-..öa.-uoo..onoob-e.o.-......no...-nouonuquo-uoconno...-o .....................................................,.................. 101a. När Ni rangordnade de här olika åtgärderna tänkte Ni då i första hand på hur viktiga Ni tyckte de var för Er egen familjs del, eller på hur vikti— ga Ni ansåg dem vara för samhället i stort?

1 För egen familjs del —-—+ 101b.

2 För samhället i stort --+ 101c. ......—a......o........o...-.-...a.-.-.an.-......u...o.--o...-......c-cc o'.-u...-quulolou.-uoo|.Un...-ooo|.ioo...|ocooå|lvoodlocnoncooooooo-ooooo ........................................................................ LQE Ip svarat Bför egen familjs del":]

101b. Skulle Ni nu vilje titta på kortet igen ohh den här gången försöka rang- ordna åtgärderna efter hur viktiga Ni tycker de är för samhället i stort. .... 1. Allmänna barnbidrag .... 2. Studiebidrag ..., 3. Kontantbidrag vid barnsbörd .... 4. Familjebostedsbidrng .... 5. Fria Skolmåltider .... 6. Fri tandvård och hälsokontroll

• Sida 147
•  Original

1co |Om ngsvarat "för samhället i stort":|

! , . -

% Skulle Ni nu vilja titta på kortet igen och den här gången försöka rang- ordna åtgärderna efter hur viktiga Ni tycker de är för är egen fggiljs del. '

.... 1. Allmänna barnbidrag

.... 2. Studiebidrag

.... 3. Kontantbidreg vid barnsbörd

.... 4. Familjeboetadsbidrag

.... 5. Fria skolmåltider

.... 6. Fri tandvård och hälsokontroll Ånn—= ......n.....nu....-........oo..ö..........-unoocoa-o-ooaon...-o.. Cdcoconut—91.00...oooo-o-oouöö-Ooolcö'oindootöoOJnetto.-bloooulcooooood I......II....OCII'.CIO-O.......CUDIQIOIl....II.I........IOIDII'CICIOIII.

02.

Oza.

Om samhället skulle utvidga sitt stöd till barnfamiljerna på något'eller några av de här se: områdena, på vilket eller vilka av den tycker Ni då det främst borde göras?

...nu-...ocob-guoooagoonn...-...-....ood-con..o.c.a-conoo-oovc-o-nuoooA- .uooqocn-ce...-ulccoöusolo...icon-nooio-loouoouoeuooco-onQO-ooouecuoooe 0-olo.-ooo—ooh....ooovo-oolhonno'oOoloo-oclcno......oonu.co.cc-coon..- du...-4.404.-no...-ica..-4cnooo..ou.....-......cool-aocooo-nnoöoo-o-nno

00.0...-ut...secolooocoo-oeonooöooudo-lo-i.oo0||.Octone-po....pQQOIOOCI

Anm.: ......-.............--oo..o....-.-.........u...-...ouoouo-uuoooc- en.ooleo-00000...nöcuuöoq-ocllloud-ooooo'nnu...nå..-onuccelooooooo-o-uö

O...-...IODOI...-Oloootcoucloc...—01.0.l...-IOODUCOICUCQJOUOUo.uqllcoln

Tycker Ni att samhället borde utvidga stödet till barnfamiljerna på nå- got eller några andra områden än dem vi förut talat om?

Nej.

Om ja: På.vilket eller vilka områden tycker.Ni då det borde.göras? l.....Ol'-ct.liitåullooiöcCo.chvcnoivåölonoiåolldOliiOOQIOOOOOOQDOOIOCOC ...-.iso.Ituooösöllcöduööcnnouoo.iöii'cöolu.lllåIo-öIOOÖÖOOUDOIOÖDOÖOIA .i-ög...-|...sin......Ol....åui...Oöcoillolnoö...åoooib-lill.-ÅÖÖOIOOID [JIÖÖOOOÖOOOIDÖCUIOCJIOOClo...-IQICOU...tilluiloooil...Glaoollöilltnooc

Anm.: nutid-oi.|..-too...-ooo.o-öcöc-åoonoönöeöo-iuutiiilö.h.iol'uncooo o-.......o.i..-....d....-......-öi....a..........n.........c.o.seocn.c.

nu.ocno.-ooo.||...-...nuulcooonu...ooo...-.....o...-...oononooo-uconbol

• Sida 148
•  Original

105.

# kn N ..

[För Lokes markeriägzl

Agge här om Ip bor '” i Stockholm, Göteborg, Malmö

i annan tätort med minst 20.000 invånare i tätort med mindre än 20.000 invånare på landsbygden

Ortens namn: ...................... ..

)

i-Om Du är osäker på.om orten . . . !ifråga har över eller under ....o...q-cco..o...................... 320.000 invånare, förgök då

i att själv taga reda på detta.

L,

Anm.: ...........--öno.-o..-..ou-.3hc.

uo-o-oö-boöcoooöo-ci..-.oi-oocåuncouoo o...-bo-oi-éo-o-ou-ooöoöonibduooo-oni.

OtilltcinoucltiIiltll-utllootlch-CIC|o..;'OIOCQOOIIODIÅUOIOOODUOOCP

I.....OOOIUOODIO't.v....|-|utlo-clqpuucoloooilcocull...OCIOIIODDCIOQ

..................o.........................................----c--o- ö...-ooo-niuo-no.-pc...-nouoocuun-ooonuon....o...-onooouuuo....v--.oo o.öo-i.i.a..,-o....i....a..a...............-....ad..............-.... Buo.vooooboo...o.............-oo....-......-......ouoo......o..-..... coocgootodancn-uoouoooo--—oo--éo.-.Åuu...tnocoocuccuoo-cn...-.....A.. döööiöuloölå-c|....OCIUÖÖCOÖCIIOCIUCÖIcd...non-|-|100'ccölloooltllool vici-öö-ia-c-oöoni.i.e....ooon...-...cououuououunoooooo-.cooöoocoo-co Ööcöoinoono'ocoöo.d.-066.en...ö...-060...noo-niouooio-uoo-couoonnc-ch Ohio.—nu..-....|oå.-idi-o-.ooo.u.cni-öouonce...-nunuoduooonnncouco.-- vunnen-on-ooooccuo-c-o-u-onunnocao-co..na...-.co.uo-oo-oooooq-no...-- ..................................................................... ...dålllonocvoootncli......cnulnnul..olo-l....tool-Dooeoeluoonoulnu.o enadan...-övp-ndion-nu-aoon'on-occu-o-uuuoooccnn...-oc......opoouicc- Ulli...-unuluolq...Denvoononcooolononctoo.-olooccno-ollobnccolu'n-c.. ......Ol'IOIDOIDIooccelou-ont...-c......-no.-onooonuuuu...concouloooa i...-|Oååöiuouéocoåcii-uculloollnl01.00...|||.lumen.-onnuoonteluonloo OOOÖIÖIIÖVG.OIOCCIOOIICDUOOCOOIUJOUo......CIO.-OQIOOIOCOIrobot.-l...! 6.6.0......-ooojnnooouu.eu..oo-o.-...-..o-cqo-qu-oo'h-uonocc-i.u-o.- no...-oo-uouo-o-ooucuc...-.cn...-on:.on.-u...-uo-n..-o-couc..o...-.co .co.cc-'..runo-66106...cioocuvo-oocoo-o-o-nu...-oco-nooou.n...-6.0... Ocd'...';-i..lnonovclnoc.nu...oo-onuqoonoonu.n...-uooodoo-ooonocu-uco

counccocoooäoo-ucoo-nnuu...onuooo.nu.nunuo-a|u|iuccoooo|o...-co.»...-

• Sida 149
•  Original

• Sida 150
•  Original

||1| |

1

• Sida 151
•  Original

. Teknikerutbildning 1 Danmark, Finland. Norge och Sverige. Del II. 1

2. Nordisk etterutdannelse 1 by- og regionplanleg- 3. 4. Invalidltetsvurderlng, erstatnlngsfastsettelse, ta- glng. Nordiskt institut för elementarpartikeltyslk. bellsystemer m. v. 1 yrkesskadetrydgene 1 Norden

• Sida 152
•  Original

STATENS OFFENTLICA UTREDNINCAR 1964

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningar!»

Justitiedepartementet

Företagsinteckning. [10] Svensk namnbok 1964. [14]

Utlåtande av Juristkommissionen i Wennerström- affären. [15] Rapport av parlamentariska nämnden i Wenner- strömaffären. [17] Lag om förvaltningsförfarandet, [27] Beräkning av pensionsreserv i pensionsstiftelse. [28] Skadestånd II. [31] Förtida tillträde, ex ropriationskostnad m. m. [32] Familjerättskommitt n. Åktenskapsrätt I. Författ- ningstext. [34] Äktenskapsrätt II. Motiv. [35]

Försvarsdepartementet Krigsmaktens törbandssjukvård. [20]

Socialdepartementet

Bättre åldringsvård. [5] Arbetstidsförkortningens verkningar. [9] Behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskoloma.

[24] ökat stöd till barnfamiljer. [38]

Kommunikationsdepartementet

Bilskrotning. [21] statens byggnadsbesparingsutredning 3. Offentliga byggnader. Ekonomiskt byggande. [26]

Finansdepartementet

Värdesäkringskommittén 1. Indexlån. Del I. [1] 2. Indexlån. Del II. [2]

Alkohoireklamen. [6] Statens skogar och skogsindustrier. Kommunal skatteutjämning. [19] Nytt skattesystem. [25] ' Koncernbidrag m. m. [29] .

Ecklesiastikdepartementet

1958 års utredning kyrka-stat III. Religionasfrihei [13] IV. Historisk översikt. Kyrkobegrepp. [16] V. Kristendomsundervlsningen. [30].l

Förbud mot utförsel av kulturförem . [22]

Jordbruksdepartementet

Kapitaiutvecklingen i det svenska lantbrukeet. [8] Ålgfrågan. [11] Veterinärmedicinsk forskning och undervisming. Del II. [12] Kronhjortsreservat m. m. [23]

Handelsdepartementet

Effektivare konsumentupplysning. [4] Översättning av fördrag angående upprättamdet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratoom) oci tillhörande dokument. [ia] Översättning av viktigare följdförfattningar itiil för dragen angående Europeiska ekonomiska ggemen gapet-i och Europeiska koi- och stålgemenskapen 3]

Inrikesdepartementet Konsumtionsmönater på bostadsmarknaden. [[B]