SOU 1964:4
Effektivare konsumentupplysning
1. Byrådirektör högst Ae 27 chef för avdelningen
2. Konsulent Ae 21 utställningsverksamhet; rådgivn. i vissa kval. frågor
3. Konsulent Ae 19 rådgivn. på textilområdet
4. Redaktör Ae 19 redaktör i Råd och rön
5. Konsulent Ae 19 permanenta utställningen i
Stockholm; rådgivn. ang. kök och hushållsmaskiner
6. Konsulent, halvtid f. n. Ae 19 medredaktör i Råd och rön, re- digerar icke-periodiska tidskrif- ter
7. Assistent Ae 13 rådgivn. betr. tvättmaskiner, tvättfrågor m. m.
8. Kansliskrivare Ae 11 bibliotek; bildservice
9. Kontorsbitråde Ao 5 skrivgöromål
10. Konsulent1 Ag 13 allmän rådgivn.; biträder i ut- ställningsverksamheten 11. Konsulent, deltid1 timarvode allmän rådgivn.; medverkar i publiceringsarbetet 12. Konsulent, deltid1 timarvode medverkar i publiceringsarbetet 13. Konsulent, deltidl timarvode allmän rådgivn. 14. Redaktör arvode A 19 medverkar i publiceringsarbetet, huvudsakligen Råd och rön 15. Tekn. biträdel Ag 9 biträder med diverse inom upp- lysningsavdelningen, mest ut- ställningar
För a v l 6 n i n g a r vid upplysningsavdelningen belastas konsumentin- stitutets avlöningsanslag med 270 000 kr. för ordinarie och extraordinarie personal samt med 15 000 kr. för extra och tillfällig arbetskraft. De från statens konsumentråd för 10—13 samt 15 utgående lönemedlen utgör räk- nat för helt år ca 70 000 kr.
Även vid undersökningsavdelningarna utförs en hel del arbete, som hör till den egentliga upplysningsverksamheten. Det gäller besvarande av vissa frågor, som av upplysningsavdelningen hänskjuts till den eller dem som ut- fört den ifrågavarande undersökningen, specialintervjuer för tidningar, tek- nisk granskning inom utställingsverksamheten, förarbeten för artiklar i institutets skrifter m. m. Kostnaderna för dessa arbetsuppgifter varierar.
Slutligen ankommer det på personalen inom kansliet att utföra all ex- pediering m. in. som hör till upplysningsverksamheten, dock ej distribue- ring av Råd och rön. Omfattningen härav torde i lönemedel motsvara ca 70 000 kr. om året. Råd och rön distribueras genom postverkets försorg.
Konsumentinstitutets o m k 0 s t 11 a d e r är i riksstaten för budgetåret 1963/64 upptagna med 478000 kr. Därav kan 315000 kr. beräknas falla på upplysningsverksamheten. Huvudparten av sistnämnda belopp, eller 275000 kr., gäller publiceringsverksamheten, inklusive konsumentinstitu- tets ersättning till postverket för distribuering av Råd och rön. Publika- tionskostnaderna beräknas normalt täckas av inkomster från försäljning av publikationer. Inkomsterna redovisas under särskild titel på riksstatens inkomstsida. Från statens konsumentråd har till utställningar m. m. un- der det senaste året erhållits drygt 50 000 kr.
Av konsumentinstitutets avlönings— och omkostnadsanslag för budgetåret 1963/64 belöper alltså på den egentliga upplysningsverksamheten avrundat 700 000 kr., varemot svarar en beräknad inkomst av 300 000 kr. Därtill kom— mer de avlöningsmede-l och särskilda anslag för utställningar m. m., som statens konsumentråd ställer till institutets förfogande. Storleken härav under de senaste året utgjorde ca 120 000 kr.
' Avlönas med medel från statens konsumentråd.
Utredningen har tidigare understrukit att en av framgångsvägarna för att snabbt och till måttliga kostnader vinna en effektivare konsumentupplys— ning ligger i ett bättre utnyttjande av olika existerande, utanför konsument- institutet stående forsknings- och provningsinstitutioner. Hur en dylik sam- verkan på sikt skall utformas, främst i vad gäller urvalet av nya undersök- ningsobjekt, har utredningen ansett böra bli föremål för särskild gransk- ning. Men redan från och med den 1 juli 1964 föreslås konsumentinstitutet skola etablera ett nära samarbete med åtskilliga utomstående hel- och halv- statliga forsknings- och provningsinstitutioner, vilka i sin verksamhet kom- mer in på konsumentområdet. Syftet därmed är att tillföra den statliga konsumentupplysningen erfarenheter och rön, som dessa utomstående in- stitutioner redan nu gör i sitt arbete. Utredningen räknar med att ett så- dant samarbete kommer att resultera i en ej oväsentlig breddning av under- laget för den statliga upplysningsverksamheten på konsumentområdet.
I samma mån som primärmaterialet till upplysningen på detta sätt pro— duceras av flera från varandra oberoende institutioner växer kraven på självständighet hos det organ, vilket skall samla ihop, sätta upp och till konsumenterna vidarebefordra upplysningsstoffet. Med den utgångspunkten har i debatten om den statliga konsumentupplysningen ofta framförts önskemål om inrättande av ett helt fristående organ som samordnare och utövare av den egentliga upplysningsverksamheten.
Vid bedömning av den frågan får inte bortses från att upplysningsmate- rialet är produkten av ett nära samarbete mellan dem, som undersöker en viss vara, och dem, som skall informera konsumenterna om resultatet 'av undersökningen. Så länge verksamheten inom en undersökningsinstitution bildar den huvudsakliga basen för informationsarbetet, är det därför na- turligt att samma institution också svarar för upplysningen. Vid en de- centralisering enligt utredningens huvudtanke av konsumentvaruforsk- ningen ändras betingelserna. Utredningen har emellertid vid sin gransk- ning av frågan funnit att även vid bifall till utredningens förslag om ett effektivare samarbete från och med den 1 juli 1964 mellan olika forsk- nings- och provningsinstitutioner, för att tillföra den statliga konsument- upplysningen mera material, så kommer konsumentinstitutet ännu några år att vara den huvudsakliga producenten av underlag för upplysnings- verksamheten. Därutinnan torde ändrade förhållanden kunna inträda först efter genomförande av_den tidigare föreslagna forskningsutredningen på konsumentområdet. _
Även om tiden sålunda ännu inte är mogen att förverkliga tanken på en helt fristående upplysningsinstitution har utredningen med hänsyn till det förväntade ökade samarbetet med utomstående institutioner och en be- tydande utbyggnad av verksamheten jämväl i övrigt sett som naturligt, att konsumentinstitutets upplysningsavdelning skall äga ett avsevärt mått av självständighet i sitt arbete. I det syftet föreslär utredningen, att frågor
rörande offentliggörande av forskningsresultat samt övriga med upplys- ningsverksamheten sammanhängande frågor skall ankomma på styrelsen, vilken sedan kan överflytta visst eller vissa ärenden till ett inom styrelsen upprättat arbetsutskott. I frågor som gäller upplysningsarbetet skall chefen för upplysningsavdelningen vara föredragande såväl i styrelsen som i ar- betsutskottet. De ökade arbetsuppgifterna för berörda styrelseledamöter bör föranleda omprövning av utgående arvoden.
Enligt nu gällande regler ankommer det på direktören att efter de av styrelsen uppdragna riktlinjerna ombesörja bl. a. offentliggörandet av forskningsresultat. Utredningens förslag nyss om överflyttning av beslu- tanderätten m. m. i frågor rörande upplysningsverksamheten till styrelsen- arbetsutskottet föranleder därför i sin tur förslag om ändringar i kons-u- mentinstitutets instruktion. Vissa smärre ändringar som syftar till att nå närmare överensstämmelse med andra liknande instruktioner har också ansetts påkallade. Utredningen förordar att instruktionen får den lydelse, som framgår av Bilaga C till detta betänkande.
Vid bifall till vad utredningen tidigare i olika praktiskt-organisatoriska hänseenden har förordat i avsikt att vinna en effektivisering av den statliga konsumentupplysningen, kommer arbetsuppgifterna inom konsumentinsti- tutets upplysningsavdelning att förändras både vad gäller innehåll och om- fattning. Det blir i stora delar också fråga om helt nya funktioner. Som en allmän bakgrund till förslagen i det följande om ökade löne— och omkost- nadsmedel för den statliga konsumentupplysningen vill utredningen sam- manfatta sina förslag sålunda.
Publiceringsverksamheten förutsätts bli avsevärt utbyggd. Med en direkt till konsumenterna riktad ny periodisk tidskrift som viktigaste språkrör kommer sålunda konsumentinstitutet att presentera erfarenheter och rön från även ett stort antal utomstående forskningsinstitutioner. Och i tid— skriften kommer att'tas in uppsatser, intervjuer, reportage, referat etc. i skilda ämnen inom konsumentområdet. Särskilda skrifter, folders, stenciler etc. kommer även att omfattas av publiceringsverksamheten, vilken om- besörjs av redaktionen.
I syfte att förbättra de betydelsefulla och i vad gäller omfånget växande kontakterna mellan konsumentinstitutet samt press, radio och TV föreslås nyinrättande av en tjänst som pressombudsman.
Som en i praktiken helt ny funktion bedömer också utredningen ett förut- satt nära samarbete —— inklusive en omfattande studie- och presservice från konsumentinstitutets sida — med studie-, löntagare- och kvinnoorganisatio— nerna m. fl. vidareupplysare på konsumentområdet. Arbetet föreslås skola bedrivas inom en för ändamålet inrättad studiesektion.
Utredningen understryker betydelsen av att konsumentrådgivningen via olika kanaler når långt ut på fältet. För det ändamålet föreslår utredningen
en utbyggnad av utställningsverksamheten, särskilt när det gäller anord- nande av lokala specialutställningar och vandringsutställningar. I samma syfte gör utredningen uttalanden till förmån för ett effektivare utnyttjande i upplysningsverksainheten av hushållningssällskapens hemkonsulenter och folkbiblioteken.
För att förbättra särskilt den muntliga rådgivningsverksamheten till all- mänheten och till vidareupplysarna förordas inrättande i de tre största stä- derna i riket och i Umeå av särskilda upplysningscentraler. Till upplys- n'ingscentralen i Stockholm förutsätts på sikt skola knytas ett konsument- bibliotek med uppgift att betjäna framförallt skilda grupper av vidareupp— lysare. Vid upplysningscentralerna kommer också att finnas tillgängliga olika litteratur- och forskningsregister på konsumentområdet.
En viss integration mellan upplysningsavdelningens olika enheter är nöd- vändig med hänsyn till arbetsuppgifternas art och till önskvärdheten av att effektivt utnyttja tillgängliga personella resurser.
Av utredningen föreslagna nyheter och information-sverksamhetens i vä— sentliga delar ändrade inriktning motiverar att upplysningsavdelningens organisation och personaluppsättning prövas om från grunden. Utred- ningen föreslår därför att avdelningen fr. o. m. den 1 juli 1964 får den personalorganisation, för vilken utredningen nu vill lämna en närmare redogörelse.
Vad då först gäller medelsbehovet till avlö nin gar vill utredningen angående tjänsten som chef för upplysningsavdelningen göra följande ut- talanden. Innehavaren av tjänsten förutsätts vara ansvarig utgivare för den periodiska tidskriften och bör äga praktiska erfarenheter av journalistyrket. Han bör också ha en viss vana vid administrativa göromål. De disparata ar— betsuppgifterna och kravet på självständighet i deras utförande, liksom verk- samhetens utåtriktade och ömtåliga karaktär, ställer anspråk på allmän duglighet, samarbetsförmåga och gott omdöme hos vederbörande. Det är utredningens uppfattning att effekten av de olika upplysningsåtgärder, som föreslås i detta betänkande, i hög grad kommer att bli beroende av vem som kan knytas till tjänsten som chef för upplysningsavdelningen. Utredningen räknar med lönegradsplacering såsom för avdelningsdirektör.
Vid bifall till vad utredningen tidigare har föreslagit om en ny konsu- menttidskrift och om service till folkbildnings— m. fl. organisationer för de- ras studie- och tidskriftsverksamhet måste publiceringsverksamheten av- sevärt förstärkas. Redan nu arbetar åtskilliga befattningshavare inom konsumentinstitutet med redigeringen av Råd och rön samt övriga skrif- ter. Förutom två heltidsanställda tjänstemän, såsom huvudredaktörer för Råd och rön resp. de icke-periodiska skrifterna, medverkar i det redak— tionella arbetet två tjänstemän på vardera halvtid. Ytterligare en konsulent
hjälper i mindre omfattning till att sammanställa underlag för artiklar och skrifter. För lay-out anlitas en utomstående specialist, och för skrivgöromål finns en kontorsbiträdestjänst. Det gör för publiceringsverksamheten sam- manlagt drygt fyra hela tjänster jämte biträde av specialist för lay-out.
Innehållet i den nya konsumenttidskriften kommer att bli mera omfat- tande och mera variationsrikt än vad som nu gäller för Råd och rön. Den omständigheten att material skall tas in i tidskriften från även utomstående forsknings- och provningsinstitutioner nödvändiggör ett fortlöpande nära samarbete mellan konsumentinstitutet och de utomstående institutionerna. I det samarbetet bör tekniskt utbildad personal medverka. Som en helt ny uppgift på publiceringssidan måste även bedömas att förse press, radio och TV samt folkbildnings— m. fl. organisationer med ett skriftligt informations- material, som i varje särskilt fall är differentierat med hänsyn till sprid- ningsformen och syftet med upplysningen.
Det tryckta ordet används i nästan varje form av upplysningsverksamhet. Publiceringen är också den sektor inom den statliga konsumentupplysning— en, som i särskild grad behöver förstärkas. På de skäl, som utredningen nyss anfört _ främst nytillkommande arbetsuppgifter — synes i och för sig en kraftig förstärkning av den med institutets skrifter sysselsatta persona- len motiverad redan fr. 0. In. den 1 juli 1964. Med hänsyn till önskvärdhe- ten ur praktiska och ekonomiska synpunkter av att utbyggnaden sker suc- cessivt, begränsar sig utredningen till att föreslå att från och med budget- året 1964/65 till en särskild sektion inom upplysningsavdelningen, kallad redaktionen, knytes följande tjänster, nämligen en byrådirektör, tre redak- törer, en ingenjör och ett biträde. Därutöver torde böra beräknas 15 000 kr. för att möjliggöra arvodesanställning av en fotograf. Tillika föreslår utred— ningen att 10 000 kr. anvisas för arvodering av praktikanter, som skall söka in vid journalistinstitutens konsumentupplysningslinje, samt enahanda be— lopp för extra arbetskraft. En av de föreslagna redaktörerna förutsätts skola ägna en viss del av sin arbetstid åt uppföljningen av den internationella litteraturen på konsumentområdet.
När efter något eller några är närmare erfarenheter har erhållits av den nya konsumenttidskriften, och samarbetet med de utomstående forsknings- och provningsinstitutionerna har vunnit i stadga, räknar utredningen med att det skall föreligga behov av ytterligare minst en redaktör och en ingenjör.
Något fast organiserat samarbete mellan konsumentinstitutet samt press, radio och TV äger inte f. 11. rum. Detta anser utredningen vara en olägenhet, som kommer att öka i styrka i samma takt som massmedia allt mer tar ak- tiv del i konsumentupplysningsarbetet. Utredningen föreslår därför inrät— tande från och med den 1 juli 1964 ax en tjänst som pressombudsman. Han hör till sitt förfogande ha ett biträde.
Pressombudsmannens arbetsuppgifter kommer inte att begränsas till att
5—313616
förse pressen och Radio-TV med lämpligt material för införande i tidning— arna eller Radio-TV:s nyhetsprogram. Det viktigaste för honom blir visser- ligen att allmänt sörja för goda löpande kontakter mellan konsumentinstitu- tet samt pressen och Radio—TV. Men inom ramen därför möter han den grannlaga uppgiften att balansera de olika mediernas intressen av att få tillgång till de undersö-kningsresultat, som är av publik betydelse. Det-ta sammanhänger med de förut (s. 47 o. 48) angivna olika förutsättningarna för tidningarna och för Radio-TV att tillgodogöra sig framkommande upp- lysningsmaterial.
Utredningen har tidigare (s. 52—54) ingående redogjort för betydelsen av och formerna för ett aktivt samarbete mellan konsumentinstitutet och folk- bildnings- m. fl. organisationer såsom vidareförmedlare av det konsument- upplysande materialet. Sådan samverkan äger nu rum i blott begränsad ut— sträckning. I vart fall finns inte särskilda avlönings- eller omkostnadsmedel anvisade till ändamålet.
Utredningen föreslår att fr. o. m. den 1 juli 1964 inom upplysningsavdel- ningen inrättas en sektion för service åt studieorganisationerna m. fl. Denna studiesektion bör förestås av en befattningshavare (konsulent) med peda- gogis-k utbildning. Då det är önskvärt med en successiv förnyelse av metodi— ken i de arbetsuppgifter, om vilka nu är fråga, föreslår utredningen att inte någon fast tjänst inrättas för ändamålet. I stället bör befattningen rekryte- ras med erfaren lärare, vilken kan åtaga sig föreståndanskapet för sektio— nen mot anställningsvillkor i likhet med vad som kommer att gälla för vissa konsulentbefattningar i Skolöverstyrelsen.
Det kompletterande personalbehovet inom studiesektionen är svårt att bestämma. För en verkligt effektiv hjälp på bred bas åt organisationerna skulle i och för sig behövas en rätt stor personal. Jämförelser, som utred- ningen gjort med hur motsvarande arbetsuppgifter handhas på andra håll, leder fram till att sektionen borde omfatta sammanlagt åtminstone fem, sex befattningshavare. Utredningen har å andra sidan ansett som rimligt, att man i fråga om en verksamhet av denna art prövar sig fram i mindre skala och tar vara på därvid vunna erfarenheter innan ytterligare utbyggnad sker.
Utgående därifrån stannar utredningen för att föreslå att studiesektionen nu tillföres —— förutom den tidigare nämnda konsulentbefattningen — två befattningar, nämligen en assistenttjänst och en biträdestjänst. På inneha- varen av assistenttjänsten skall ankomma att vårda lagret av åskådnings- materiel samt att svara för alla kontakter, som sammanhänger med tillverk- ning, uthyrning resp. utlåning, distribuering etc. av denna materiel. Då an- ställningstiden för sektionens chef förutsätts vara begränsad, blir det också vid byte på den posten assistenten som tills vidare kommer att svara för kontinuiteten inom sektionen. För anlitande av teknisk expertis vid behov av ritningsarbeten, diagramteckningar etc. bör i konsumentinstitutets icke- ordinariepost inräknas 15 000 kr.
Utredningen har tidigare (s. 56) understrukit betydelsen av att kon- sumentinstitutet aktiverar sin utställningsverksamhet, särskilt i vad gäl- ler special- och vandringsutställningar för tillgodoseende av de lokala be- hoven.
Inom konsumentinstitutets utställningsverksamhet sysselsätts f. n. fem personer. Då en del av dessa även har andra arbetsuppgifter, motsvarar in- stitutets nuvarande insatser på utställningssidan tre heltidstjänster.
Med hänsyn till det värde ur upplysningssynpunkt, som utredningen till- mäter en effektivt organiserad och arbetande utställningsverksamhet föreslår utredningen, att utställningssektionen fr. o. m. den 1 juli 1964 organiseras med tre tjänster som konsulent och en biträdestjänst. Utredningen förut— sätter därvid att det skall vara möjligt för utställningssektionen att i sitt ar- bete på det lokala planet utnyttja hushållningssällskapens hemkonsulen- ter eller av kommunerna anställda sådana konsulenter. För extra arbetskraft vid genomförande av olika framträdanden på det lokala planet räknar ut- redningen med behov av 15 000 kr.
Vad härefter gäller rådgivningen ser utredningen i de särskilda upplys- ningscentralerna med anslutande regionala och kommunala stödjepunkter verksamma hjälpmedel att föra den statliga konsumentupplysningen ut bland människorn-a. Det är också mycket tillfredsställande att den förbätt- rade spridningen, såvitt gäller medverkan av hushållningssällskapens hem- konsulenter och folkbiblioteken, kan ske genom utnyttjande av redan existe- rande institutioner och därmed till ringa eller inga kostnader alls.
Verksamheten vid upplysningscentralerna bör givetvis nära knytas an till den rådgivning, som utövas inom institutet per brev, telefon och vid per- sonliga besök. Därmed sysselsätts f. n. nio personer. En del har också andra arbetsuppgifter, några är anställda på halvtid. De samlade insatserna mot- svarar därvid mellan fyra och fem heltidstjänster.
Erfarenheten visar att om massmedia ägnar konsumentupplysningsfrå- gorna ökad uppmärksamhet, då ökar också vid konsumentinstitutet antalet förfrågningar från allmänheten. Såsom vi i dag bedömer utvecklingen på konsumentupplysningsområdet finns det därför all anledning att sörja för att rådgivningen blir personellt väl tillgodosedd. För den från institutet ut- gående rådgivningsverksamheten uppskattar utredningen personalbehovet till en tjänst som konsulent, två tjänster som kontorsskrivare och två tjäns- ter som kansliskrivare. Under konsulenten bör även sortera de särskilda upplysningscentralerna, för vilka utredningen tidigare har uppskattat det samlade personalbehovet till fyra tjänster som föreståndare och två tjäns- ter som kansliskrivare. Ytterligare bör till rådgivningssektionen hänföras en tjänst som bi-blioteksassistent (för konsumentinstitutets nuvarande bib— liotek). Gemensamt för upplysningscentralerna torde för extra arbetskraft, exempelvis i anslutning till särskilda aktioner, böra anvisas 20 000 kr. Däri
är då inräknade även särskilda medel för avbytare åt föreståndarna i Malmö och Umeå.
Lokalfrågan för upplysningscentralerna _ till vilken utredningen åter- kommer senare —— kan ta någon tid att lösa. Centralerna torde inte komma att vara i funktion förrän omkring den 1 januari 1965. Vid sådant förhål- lande kan för budgetåret 1964/65 lönemedel till centralernas fyra förestån— dare och två kansliskrivare samt extra arbetskraft beräknas blott för halvt år.
Vid bifall till de tidigare förslagen om utbyggnad av upplysningsavdel- ningen blir en viss utökning nödvändig även beträffande kansliet. Inom kansliet utförs nämligen åtskilligt expeditionsarbete för upplysningen, så- som mottagande av beställningar av skrifter, lagerbokföringen, fakturering- en etc. Kansliet omfattar f. n. en tjänst som förste byråsekreterare, åtta bi- trädestjänster samt en tjänst som vaktmästare.
Konsumentinstitutet bedömer denna personaluppsättning otillräcklig re- dan vid nuvarande arbetsuppgifter. Utredningen instämmer häri och före— slår att kansliet den 1 juli 1964 förstärks med två biträdestjänster samt en tjänst som vaktmästare.
Vid bifall till vad utredningen nu föreslagit får konsumentinstitutets upplysningsavdelning den organisation, som framgår av följande.
Avdelningsdirektör Redaktionen Pressombudsmannen Studiesektionen Utställningar Rådgivningen 1 byrådirektör 1 pressombudsman 1 konsulent 3 konsulenter 1 konsulent 3 redaktörer 1 biträde 1 assistent 1 biträde 4 föreståndare 1 ingenjör 1 biträde 2 kontorsskri- 1 biträde vara 1 biblioteks- assistent 4 kansliskri- vare
Personalen vid den nya upplysningsavdelningen kommer sålunda att omfatta 28 befattningshavare. Kostnaderna härför, inklusive kostnaderna för tre nya befattningshavare vid kansliet, uppskattas av utredningen för budgetåret 1964/65 till drygt 800 000 kr., innebärande en ökning av nu utgående lönemedel för upplysningsarbetet med 445000 kr. Budget- året 1965/66 tillkommer 90 000 kr. med hänsyn till att lönemedel för upp- lysningscentralerna då skall beräknas för helt år.
Utredningen vill understryka, att en personalorganisation av föreslagen storleksordning av utredningen bedöms nödvändig för att Vinna en till- fredsställande upplysningsverksamhet redan med nuvarande forsknings- och undersökningsvolym och med den utökning därav, som förutsätts äga rum från och med den 1 juli 1964. Det innebär att framtida ytterligare utbyggnad av forsknings- och undersökningsverksamheten i och för sig motiverar en motsvarande förstärkning av upplysningssidan, ehuru det väl
därvid främst kommer att gälla befattningshavare i mellan- och lägre grader.
Vad härefter gäller anslagsbehovet till o m k 0 s t 11 a d e r bör i första hand medel beräknas för anskaffning av inventarier, såsom kontorsmöbler, gardiner, mattor etc., till nya tjänsterum. Härför tar utredningen upp 40 000 kr. För anskaffning av skriv- och räknemaskiner anser utredningen 14 000 kr. erforderliga och för utensilier till ett mörkrum för fotoändamäl 4500 kr. Till sjukvård är f. n. anvisade 7 000 kr. Till detta ändamål bör räknas med ytterligare 2 000 kr. Delposten till bränsle, lyse och vatten är innevarande budgetår uppförd med 12 000 kr. Utredningen anser motiverat att för detta ändamål ta upp ytterligare 2 000 kr.
Konsumentinstitutets nuvarande telefonväxel har en helt otillräcklig kapacitet. På rådfrågningstid är det för flertalet sökande nästan omöjligt att komma fram. Enligt trafikmätningar, som utförts av televerkets telefon- byrå, motiverar den nuvarande (okt. 63) starka trafiken i växeln, att in- stitutet anskaffar en »90 nummers automatisk växel av typ TV, modell 1952». Inträdesavgiften utgör i kostnadsläget oktober 1963 omkring 35 000 kr. Kvartalsavgifterna uppskattas till 2 100 kr.
Det är självklart att konsumentinstitutets mottagningsmöjligheter per telefon snarast måste förbättras. Slutligt ställningstagande till lämplig typ av telefonväxel bör emellertid inte tas, förrän den nya organisationen fast- ställts och lokalfrågan för den av utredningen föreslagna särskilda upplys— ningscentralen i Stockholm har blivit löst under sommaren eller hösten 1964. Det är bl. a. ett önskemål att institutet och upplysningscentralen i Stockholm får gemensam växel. En förutsatt allmänt ökad aktivitet inom institutet, jämfört med undersökningstillfället i oktober 1963, kan också påverka bedömandena om växelns storlek. Då det efter prövning härav torde dröja ett år, innan växeln kan levereras, erfordras ingen medelsanvisning nästa budgetår för anskaffande av en ny telefonväxel. En provisorisk för- bättring av telefonmottagningen måste emellertid åstadkommas snarast möjligt. Det är därför angeläget att konsumentinstitutet utan dröjsmål tar upp nya kontakter i frågan med televerket. Enligt vad utredningen under hand erfarit bör ett provisorium kunna åstadkommas inom en kostnadsram av ca 8 000 kr. Utredningen föreslår att ett belopp av den storleksordningen ställs till institutets förfogande. I sammanhanget ev. uppkommande ökade personalkostnader torde få bestridas genom överskridande av anslagsposten för icke-ordinarie personal.
Till löpande expenser, såsom papper och skrivmaterial samt städning, är innevarande budgetår anvisade 66 500 kr. Utredningen föreslår uppräkning därav med 28 000 kr.
Kostnaderna för publikationstryck är för innevarande budgetår beräknade till 275 000 kr. Storleken därav vid en utbyggnad av upplysningsverksam-
heten enligt utredningens förslag är svår att bestämma på förhand. Det kommer bl. a. att ta någon tid, innan den nya organisationen kan verka med full kraft. Man får också tänka sig att institutet, när det gäller utform- ningen av den nya konsumenttidskriften, prövar sig fram för att nå den lämpligaste avvägningen mellan framställningskostnad och utförsäljnings- pris, ställda i relation till det objektivt bedömda upplysningsvärdet. I fråga om finansieringen av tidskriften — liksom i princip även av de icke-perio- diska skrifterna — bör samma regler gälla som nu tillämpas, d. v. 5. att publikationerna skall bära sina egna trycknings- och bildkostnader m. m.
Vissa kategorier av vidareupplysare bör tillhandahållas institutets skrif- ter kostnadsfritt. Det gäller bl. a. hemkonsulenterna och folkbiblioteken. Gratisutdelning till dem är helt enkelt en av förutsättningarna för en så- dan aktiv medverkan från deras sida i konsumentupplysningsarbetet, som utredningen räknar med. I fråga om den periodiska tidskriften anser utred- ningen eljest att med en prenumerationsavgift som understiger tio kro- nor bör en rätt stor återhållsamhet kunna iakttas, när det gäller att be— stämma kretsen av dem som skall erhålla tidskriften gratis. Däremot synes motiverat att i runt tal 1 000 exemplar reserveras för att i ackvisitionssyfte vid olika tidpunkter gratis tillställas olika organisationer m. m. En gratis- utdelning av så relativt begränsad omfattning som nu angivits synes inte motivera särskild medelsanvisning under anslagsposten till publikations— tryck.
Under åberopande av det anförda föreslår utredningen att anslagsposten Publikationstryck i omkostnadsstaten för konsumentinstitutet för budget- året 1964/65 bestäms till 325 000 kr., innebärande en höjning med 50 000 kr. Samtidigt bör vederbörande inkomsttitcl på riksstatens inkomstsida skrivas upp med 50 000 kr.
Till reseersättningar — som för innevarande budgetår beräknas till 13 500 kr. — bör anvisas ytterligare 6 500 kr.
För annan upplysningsverksamhet (än publikationer) finns under om- kostnadsanslaget en särskild anslagspost. Den är för budgetåret 1963/64 uppförd med 19 000 kr. och förutsätts av utredningen kunna för nästa bud— getår minskas med 4 000 kr. vid bifall till förslagen i det följande. Anslags- posten disponeras nu för mycket varierande ändamål, bl. a. utställningar och demonstrationsmateriel. Som utredningen antytt tidigare är f. n. sär- skild medel-sanvisning av statens konsumentråd en förutsättning för att konsumentinstitutet självt skall kunna arrangera utställningar och andra liknande framträdanden. Det är emellertid konsumentrådets mening, att den mera kontinuerliga utställningsverksamheten bör täckas av institutets ordinarie budget och ej bekostas av rådet.
Under hänvisning till vad utredningen tidigare har anfört ifråga om kon- sumentinstitutets utställningsverksamhet, föreslår utredningen att institu- tet t. v. årligen tillföres 15 000 kr. för i genomsnitt fem specialutställningar
om året samt 39000 kr. för genomsnittligt tre vandringsutställningar om året. En specialutställningsverksamhet av den omfattningen innebär en måttlig ökning jämfört med vad som gäller f. n. Vandringsutställningar däremot kommer nu till utförande bara en gång vart eller vartannat år.
Kostnaderna för bildband till undervisningsändamål varierar med ämnet och med tillverkningssättet. Genomsnittligt kan för varje hand räknas med en kostnad av 10 000 kr. Härtill bör läggas 2 000 kr. för den kompletterande texten. Konsumentinstitutet förfogar f. n. över underlag till sex eller sju olika bildband. Utredningen föreslår att för nästa budgetår medel beräknas för framställning av tre bildband. Det gör sammanlagt 36 000 kr.
Vid framställning av materiel för flanelltavla bör räknas med en kostnad av 2 000 kr. per sats. Utredningen föreslår att för budgetåret 1964/65 medel tas upp för tillverkning av fyra satser i vardera fyra olika ämnen. Det gör 32 000 kr. Den åtföljande texten beräknas kosta 6 000 kr. för alla satserna. Därvid uppkommer ett årligt medelsbehov av 38 000 kr.
För annan åskådningsmateriel såsom prover etc. i anslutning till bildban- den och tavelmaterielen bör räknas med 30 000 kr.
Utredningen föreslår att de nu angivna kostnaderna för utställningar, bildband etc. bestrides ur ett särskilt reservationsanslag med rubriken Sta- tens institut för konsumentfrågor: Upplysningsmateriel. Som motiv härför åberopar utredningen att planering och utförande av såväl utställningar som bildband och vissa andra former av åskådningsmateriel som regel äger rum på ganska lång sikt.
Bildbanden och flanelltavelsatserna med kompletterande texter bör hyras ut eller försäljas till intresserade organisationer m. fl. Intäkterna bör tas till upphörd under förevarande reservationsanslag och användas för de med anslaget avsedda ändamålen. Under det första verksamhet-såret blir inkomsterna begränsade, eftersom intäkterna flyter in i efterhand. Med understrykande av det osäkra i bedömningen uppskattar utredningen intäkterna vid uthyrning och/eller försäljning av bildband och flanelltavel- materiel under budgetåret 1964/65 till 20 000 kr.
Vid bifall till vad utredningen nu föreslagit blir under i övrigt oför— ändrade förhållanden —- medelsbehovet för budgetåret 1964/65 under om— kostnadsanslaget resp. det särskilda reservationsanslaget för upplysnings- materiel 629000 och 138000 kr. Det innebär i förhållande till nu utgå- ende anslag av statsmedel för motsvarande ändamål ökningar med sam- manlagt 239 000 kr., varav 66 500 kr. är engångsutgifter.
Rörande l 0 k a 1 f r ä g 0 r n a har utredningen vid underhandskontak- ter med byggnadsstyrelsen erfarit, att konsumentinstitutets upplysningsav- delning redan nästa sommar kan få disponera ett väsentligt ökat antal tjänsterum inom den barackbyggnad vid Rålambsvägen i Stockholm, som institutet delar med Vägförvaltningen i Stockholms län. Vägförvaltningen kommer nämligen under sensommaren 1964 att flytta till andra lokaler,
varigenom i byggnaden vid Rålambsvägen åtminstone ett 25-tal tjänsterum kommer att kunna frigöras för användning av konsumentinstitutet. Erfor— derliga reparationsarheten m. m. torde kunna utföras av byggnadsstyrelsen inom ramen för tillgängliga medel.
Lokalbehoven för upplysningscentralerna förutsätter utredningen skall kunna tillgodoses huvudsakligen genom förhyrning. Det bör ankomma på byggnadsstyrelsen att ombesörja den saken. Som en tänkbar lösning bör därvid övervägas att på samma sätt som i fråga om de permanenta utställ- ningarna gå samman med Svenska Byggtjänstgruppen på resp. orter. För Stockholms del kan man också på något längre sikt tänka sig att inrymma upplysningscentralen i den nybyggnad, som staten f. n. placerar vid syd- östra delen av Sergels torg.
IV. Sammanfattning
Utredningsarbetet har syftat till att i praktiSkt-organisatoriska hänseen- den vinna en effektivisering av den statliga konsumentupplysningen. För det ändamålet har utredningen granskat betingelserna för både den grund- läggande forskningen om konsumentvarornas pris, kvalitet, service etc. och den egentliga informationsverksamheten.
Angående konsumentvaruforskningen ivårt land konstate- rar utredningen, att den knappa volymen därav och forskningens ensidiga inriktning påverkar effektiviteten hos hela den statliga konsumentupplys- ningen. För att bredda underlaget för denna verksamhet föreslår utred- ningen, att det etableras ett nära samarbete mellan konsumentupplysnings- organen och flera utomstående hel- och halvstatliga forsknings- och prov- ningsinstitutioner, vilka i sitt arbete kommer in på konsumentområdet. För- utsättningar skapas därvid för att i den statliga konsumentupplysningen utnyttja erfarenheter och rön, som dessa utomstående institutioner redan nu gör i sitt arbete. I möjligaste mån bör också resultat, som kommer fram i den utländska konsumentuaruforskningen nyttiggöras.
Frågan om en önskvärd ytterligare utbyggnad av underlaget för upplys- ningsverksamheten har utredningen ansett vara av den storleksordningen, i kostnadshänseende och eljest, att den bör bli föremål för särskild under- sökning. En sådan undersökning hör utföras så snart som möjligt av en statlig kommitté. I det sammanhanget bör också prövas om inte den stat- liga konsumentupplysningen under vissa betingelser skall kunna hämta kon- sumentnyttigt material från ex.-vis kommunala företag eller det privata nä- ringslivet.
Rörande den egentliga upplysningsverksamheten understry- ker utredningen, att upplysningsmaterialet för att nå en så stor del av kon- sumenterna som möjligt måste spridas på många olika vägar och i så många olika former, som motiveras av syftet med upplysningen. Ökat utrymme bör även beredas en mera på allmän konsumentfostran inriktad upplysnings— verksamhet. Utredningen understryker samtidigt betydelsen av att konsu- mentupplysningsorganen strävar efter en successiv förnyelse av metodiken i upplysningen. Verksamheten riskerar eljest att stelna i sina former och därmed förlora i intresse och aktualitet.
Under särskild rubrik gör utredningen uttalanden till förmån för ett ak-
tivare samarbete mellan konsumentinstitutet samt pris- och kartellnämnden för att i vidgad utsträckning möjliggöra samtidig information om en varas pris, kvalitet och andra egenskaper.
I betänkandet behandlas vidare frågan om en ny statlig periodisk tid— skrift på konsumentupplysningsområdet. Utredningen föreslår att en så- dan tidskrift, avsedd att ersätta Råd och rön, ges ut av konsumentinstitu- tet. Däri bör informeras om resultaten av även sådant forsknings- och nu— dersökningsarbete avseende konsumentvarorna, vilket äger rum vid andra statliga och statsunderstödda institutioner. I tidskriften skall också tas in konsumentupplysande uppsatser, intervjuer, reportage, referat ctc. Inne- hållet i tidskriften förutsätts skola redigeras med tanke på att gå direkt ut till konsumenterna.
Utredningen förordar ett aktivare samarbete mellan upplysningsorganen samt press, radio och TV. För ändamålet föreslås inrättande av en tjänst som pressombudsman.
Ett fast organisatoriskt underlag bör även skapas för goda löpande Icon— takter med skolorna, liksom med studie-, löntagare- och kvinnoorganisatio- nerna såsom vidareförmedlare av det konsumentupplysande materialet. För dessa arbetsuppgifter förordas en särskild studiesektion med t. v. tre be- fattningshavare.
En förbättring av bildtjänsten, upprättande av litteratur- och forsknings- register på konsumentområdet samt särskild medelsanvisning på omkost- nadssidan för tillverkning av bildband och liknande åskådningsmateriel är andra inslag i den serviceverksamhet, som utredningen föreslår att konsu- mentinstitutet skall utöva gentemot de olika kategorierna av vidareupply— sare.
I betänkandet uppmärksammas även den roll, som den personliga råd— givningen spelar i en aktiv konsumentupplysning. Såsom betydelsefulla led i en utbyggnad och förbättring av rådgivningsverksamheten föreslås sålunda att hushållningssällskapens hemkonsulenter och folkbiblioteken, alltefter dessa båda institutioners allmänna förutsättningar, skall fungera som re- gionala resp. lokala upplysningsställen. I de tre största städerna i riket och i Umeå bedöms inte den organisationen tillräckligt. Där bör inrättas sär- skilda upplysningscentraler. Till dem skall finnas anslutna utrymmen för film, föredrag, utställningar etc. Upplysningscentralen i Stockholm — vil— ken förutsätts ligga i centrum av staden, så att den lätt kan nås från olika delar av storstadsregionen — bör på sikt även omfatta ett bibliotek för kon- sumentlitteratur.
Dessa många olika nyheter och verksamhetens i stora delar ändrade in- riktning motiverar en väsentlig utbyggnad av det organ som svarar för upplysningsarbetet. Utredningen anser att som sådant även t. v. bör fun— gera statens institut för konsumentfrågor. Den allmänna breddningen av underlaget för informationsarbetet motiverar emellertid att institutets upp-
lysningsavdelning tillerkänns ett avsevärt mått av självständighet i det utåt- riktade arbetet. Förslag härom framläggs av utredningen. Samtidigt före- slås personella förstärkningar, så att upplysningsavdelningen _ inklusive tre nya tjänster på kansliet för tidskriftsförsäljningen etc. — kommer att omfatta 31 befattningshavare under ledning av en erfaren journalist. Det är ungefär en fördubbling jämfört med vad som gäller nu. Organisatoriskt föreslås avdelningen inrymma en redaktion, dit publiceringsverksamheten förläggs, en pressombudsman, en studiesektion för samarbetet med folk- bildningsorganisationerna m. fl., en sektion för utställningsverksamheten samt en sektion för rådgivningsverksamheten. Till rådgivningen hänförs då också de särskilda upplysningscentralerna med anslutande regionala och lokala stödjepunkter.
En så utformad verksamhet och organisation kommer för budgetåret 1964/65 att öka statens utgifter för konsumentupplysningen med i runt tal 680 000 kr. Den nya organisationen — som förutsätts komma att efter nå- got eller ett par års erfarenheter behöva förstärkas med ytterligare fyra är fem befattningshavare — föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1964. Dock torde de särskilda upplysningscentralerna med hänsyn till lokalfrågornas lösning ej hinna träda i funktion förrän omkring den 1 januari 1965.
KONSUMENTUPPLYSNINGSUTREDNINGEN FRÅGESKRIV ELSE I
Bilaga A 1
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 22 februari 1963 har en arbetsgrupp tillsatts för att utreda frågan om den framtida organisationen av upplysningsavdelningen vid statens institut för konsumentfrågor. Till ledamöter i utredningen har förordnats byråchefen Erik Berggren och direktören Oscar Westerlind. Dessa båda äger att med sig adjungera den ytterligare expertis m. m., som de finner behov av.
Det är utredningens uppgift att söka medverka till en effektivisering och utvidg- ning av konsumentupplysningen. I det syftet kommer utredningen att ta upp bl. a. frågan om ett vidgat samarabete på upplysningssidan mellan sådana statliga och statsunderstödda institutioner, vilka bedriver forskning och undersökningar på konsumentområdet. Utredningen kommer också att granska i vilken form och på vilka vägar upplysningsmaterialet, med hänsyn till sin användning i det särskilda fallet, bör publiceras och spridas för att nå en så stor del av konsumenterna som möj- ligt.
Som grund för sitt arbete är utredningen beroende av en aktuell redovisning över vilka statliga och statsunderstödda institutioner, som bedriver forskning och upp— lysning på konsumentområdet, samt i Vilken omfattning och under vilka former verk- samheten utövas. Därför hemställs att Ni måtte besvara härefter upptagna frågor. I den mån Ni inte bedriver forskning och upplysning på något av de ifråga 1 angivna områdena förfaller skrivelsen för Eder del. Utredningen är tacksam att i så fall få ett meddelande därom.
1. På vilket eller vilka av härefter upptagna varuområden bedriver Eder institution forskning och undersökningar rörande pris, kvalitet, service m. in.? Till vilka ungefärliga belopp för år räknat utför Ni inom resp. varuområden sådant forsk— nings- och undersökningsarhete? (markera med kryss samt angiv under resp. rutor den approximativt uppskattade kostnadsvolymen)
1. 2. 3. 4. Livsmedel Textilier, bekläd- Kemiskt tekniska Hem- och nad, skodon, lä- produkter hushållsapparatcr dervaror, textil- rengöring kr. kr. kr. kr. 5. 6. 7. 8. Andra redskap för Möbler, köksin- Värmepannor, Radio, TV, band— hem och hushåll, redningar, sanitä— kaminer och an-
spelare, kameror,
köksutensilier ra inredningar dra uppvärm- klockor m. m. inkl. bostadspla— ningsanordningar, neringsfrågor med tillbehör I kr. kr. kr. kr.
9. 10. 11. Elektrisk materiel Personbilar, mo— Sportartiklar och ej förut åsyftad, peder, cyklar, andra fritids- ex.vis hörappara— småbåtar, båt- varor, ej förut ter, torkappara- motorer åsyftade ter, belysnings- armatur, glöd- lampor m. m. kr. kr. kr.
2. I vilken form blir resultaten av Edert forsknings- och undersökningsarbete inom resp. varuområden föremål för spridning? (markera i rutorna med siffror, mot- svarande varuområdena i fråga 1)
tryckta skrifter stencilerade föredrag utställningar skrifter annan spridningsform: ..................................................
......................................................................
Bedriver Ni här avsedd konsumentvaruforskning och konsumentupplysning i samarbete med annan statlig eller statsunderstödd institution? (angiv i förekom- mande fall den främmande institutionens namn samt, inom parentes efter namnet, med siffror enligt fråga 1 det eller de varuområden som samarbetet gäller) ................................................................
......................................................................
. Är den upplysning, som Ni på någon av de i fråga 2 angivna vägar sprider om resultaten av Edert forsknings- och undersökningsarbete på konsumentvaru- området avsedd huvudsakligen för internt bruk inom Eder institution och/eller för en vidare krets, ex.vis personer och företag, som arbetar inom det berörda facket, och/eller för allmänheten? (markera i rutorna med siffror, motsvarande varuområdena i fråga 1)
en vidare krets allmänheten
internt bruk
. Begagnar Ni något eller några av följande media för att på konsumentområdet sprida upplysning om forsknings- och undersökningsresultat, som i och för sig kan antagas vara av intresse för allmänheten? (markera med kryss) TV fackpressen dags- 0. veckopressen radio
6. Om Ni aldrig eller sällan begagnar något av de i fråga 5 angivna media för att sprida upplysning om där åsyftade forsknings- och undersökningsresultat _- beror det av något av följande skäl? (markera med kryss)
sekretesskrav bristande personella resurser
Annat skäl: ............................................................
. Om Ni ofta eller alltid begagnar något av de i fråga 5 angivna media för att sprida upplysning om där åsyftade forsknings— och undersökningsresultat — i vilken form tillhandahåller Ni materialet åt pressen resp. radion och TV? (mar- kera med kryss)
efter redaktionell om-
i obearbetat skick, där- vid förutsätts att mot— tagaren själv gör de ändringar med avseende på redovisningsform, som gör materialet läm- pat att publiceras i pres-
i form av pressmedde- landen, presskommuni- keer, presskonferenser med eller utan tillhanda- hållande av primärma— tarialet
arbetning i sådan form, att materialet direkt lämpar sig för publice- ring i pressen resp. fram- förande i radio eller TV
sen resp. framföras i radio eller TV
8 Ja 9. Ja 10. 11.
D II
. Finns det i och för sig ett önskemål hos Eder institution att i större utsträckning än som sker f. n. sprida upplysning i populär form om sådana forskningar och undersökningar, som Ni utför på konsumentvaruområdet och som kan bedömas vara av intresse för allmänheten? (markera med kryss)
Nej
Är Ni för att åstadkomma en breddning och intensifiering av upplysningsverk- samheten på konsumentområdet villig att ta upp ett ökat samarbete med andra konsumentforskande och konsumentupplysande statliga och statsunderstödda institutioner? (markera med kryss)
Nej
Om frågorna 8 och/eller 9 besvaras nekande — angiv orsaken ................
Olika former är tänkbara för ett vidgat samarbete på konsumentupplysnings— området. Som utgångspunkt kan väljas att de skilda konsumentforskande in- stitutionerna även framgent skall — med anlitande av antingen den öppna fack- pressen eller egna tidskrifter — svara för publiceringen av de mera vetenskapligt
utformade berättelserna över utförda forskningar och undersökningar. Samar- betet skulle därvid komma att gälla framställning av sådant i övervägande grad populärt hållet upplysningsmaterial, som Via olika media skall gå direkt ut till konsumenterna eller som skall fylla skolornas och det frivilliga studie- och folk- bildningsarbetets behov av ett väl differentierat grundmaterial för utbildnings- verksamheten. Önskemål har framförts om att dylikt konsumentupplysande material för överblickens skull bör publiceras gemensamt för hela konsument- området. Om en sådan gemensam publicering skulle administreras av statens institut för konsumentfrågor, såsom det största konsumentvaruforskande och konsumentupplysande statliga organet -— vilketdera av följande alternativ för arbetets uppläggning anser Ni vara att föredraga? I båda alternativen förutsätts att vid den gemensamma publiceringen resp. institutioner framträder under egen rubrik eller på annat sätt med bibehållande av sin individualitet. (markera med kryss)
vederbörande institution själv svarar för att det önskvärda löpande samarbetet med konsumentinstitutet upprätthålls samt sätter upp och redigerar sådant upplysningsmaterial, som enligt vad nyss angivits kan vara ägnat att flyta in i en gemensam konsumenttidskrift
ansvaret för att det blir ett aktivt löpan- de samarbete mellan konsumentinsti- tutet och andra statliga och statsunder- stödda institutioner, vilka sysslar med konsumentforskning, läggs på konsu- mentinstituetets upplysningsavdelning, som för det ändamålet förstärks med bl. a. en redaktörsgrupp med uppgift att i intimt samarbete med de utomstående institutionernas »upplysningschefer» ar- beta fram sådant upplysningsmaterial, som enligt vad nyss angivits kan vara ägnat att flyta in i en gemensam konsumenttidskrift
12. Har Ni andra förslag till en ökad samordning på konsumentupplysningsområdet? (använd ev. särskild bilaga) .........
.....................................
Utredningen hemställer att Ni så snart som möjligt och senast den 17 april 1963 återställer denna skrivelse med svaren ifyllda. Handlingen torde benäget översändas till amanuensen i Handelsdepartementet Christina Gartz (tel. 22 45 00 ank. 1944), som biträder utredningen med vissa sekreterarsysslor.
Stockholm den 16 mars 1963.
För konsumentupplysningsutredningen
Erik Berggren
Bilaga A 2
Frågeskrivelse I lillslälls:
28. 29. 30. 32. 33. 34.
. Arbetarskyddsstyrelsen . Arméintendenturförvaltningen . Armétygförvaltningen . Bostadsstyrelsen . Byggstandardiseringen . Centrala sjukvårdsberedningen . Chalmers tekniska högskola . Farmaceutiska institutet iStockholm . Flygförvaltningen . Försvarets fabriksstyrelse . Försvarets forskningsanstalt . Försvarets sjukvårdsstyrelse . Gymnastiska centralinstitutet . Göteborgs universitet . Institutet för metallforskning . Institutet för optisk forskning . Jordbrukets forskningsråd . Karolinska institutet
. Konstfackskolan
. Lantbrukshögskolan . Lantbruksstyrelsen . Lennings textiltekniska institut . Lunds universitet . Marinförvaltningen . Medicinalstyrelsen . Medicinalstyrelsens sjukvårdsbe-
redskapsnämnd Skolöverstyrelsen Sprängämnesinspektionen Statens brandinspektion
Statens institut för folkhälsan Statens jordbruksnämnd Statens lantbrukskemiska kontroll— anstalt
35. 36.
37. 38. 39. 40. 41. 42.
43.
44.
FF
Statens trafiksäkerhetsråd Statens institut för hantverk och industri Statens provningsanstalt Veterinärstyrelsen
Statens växtskyddsanstalt Stiftelsen för näringsforskning Stockholms universitet Svenska färgindustriens forsknings- laboratorium Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund Svenska institutet för konserverings- forskning
. Svenska silikatforskningsinstitutet . Svenska Slöjdföreningen . Svenska textilforskningsinstitutet . Svenska träforskningsinstitutet . Sveriges hantverks- och industri-
organisation
. Sveriges standardiseringskommission . Tandläkarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Umeå . Tekniska högskolan i Stockholm . Uppsala universitet . Veterinärhögskolan . Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen . Överstyrelsen för yrkesutbildning . Statens institut för byggnadsforsk-
ning
" . Sveriges industriförbund ' . Jordbrukstekniska institutet
. Statens veterinärmedicinska anstalt
Fråga 1 f: På vilka områden forskar statliga eller statsunderstödda institutioner?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Elektrisk .. materiel, ägg: Värme- ej förut P son-
T 't" _ . pannor, ' åsyftad, er _ ...,... Kemiskt Hem- och p 1 ar oc
Institutionl Livs- skodon,lä— för hem inredning- och andra bandspe— hörappa- mopeder, ' . , _ .. _ c kla andra fri- m 0 del dervaror, teknlska hushålls och hus- ar inkl. uppvarm lare, rater, y 1',
_ . _ _ _s åbåt , tidsvaror,
textilren- Produkte apparater håll, köks- hostads- 033515" 135315ng gig-33%; "Ihåg" ej förut göring utensilier II)-lår;- m.tilg1— ' lysnihgs: motorer åsyftade _ behör armatur, frågor glöd- lampor
1 Arbetarskyddsstyrelsen. )( x X 2 Arméintendenturför— valtningen. . . . ...... x x x x x x x 6 Centrala sjukvårdsbe- redningen ........... X )( x x 10 Försvarets fabrikssty- relse ........... . )( 11 Försvarets forskningsu- anstalt ............. x x 18 Karolinska institutet. . . x X 23 Lennings textiltekniska institut ............. x X 28 Skolöverstyrelsen ...... x x 30 Statens brandinspektion )( X 32 Statens institut för folk- hälsan. . . ........... x x X X x x )( X X x 33 Statens jordbruksnämnd )( 34 Statens lantbrukske- miska kontrollanstalt )( x 35 Statens trafiksäkerhets— råd ........... X 36 Statens institut för hant- * verk och industri. . . . x )( )( x x x
37 Statens provningsan- stalt............... )( X X X X X X X )(
Institution1
8 9
10
11
Livs- medel
Textilier, beklädnad skodon, lä- dervaror, textilren- göring
Kemiskt tekniska produkter
Hem- och hushålls- apparater
Andra
redskap för hem och hus- håll, köks- utensilier Möbler, köksin- redningar, sanitära inredning- ar inkl. bostads- plane- rings- frågor
Värme- pannor, kaminer och andra uppvärm- ningsan- ordningar med
tillbehör
Elektrisk materiel, ej förut åsyftad, . ex. vis hörappa- rater, torkappa- rater, be— lysnings- armatur, glöd- lampor
Radio, TV bandspe- lare, kameror, klockor
Person- bilar, mopeder, cyklar, småbåtar, båt- motorer
Sportar- tiklar och andra fri- tidsvanor, ej förut åsyftade
38 Veterinärstyrelsen ..... 42 Svenska färgindustriens forskningslaborato- rium ........ . . . . . . . 44 Svenska institutet för konserveringsforsk- ning ...... . ......... 46 Svenska Slöjdföreningen 47 Svenska textilforsk- ningsinstitutet ....... 48 Svenska träforsknings- institutet ...... . . . . . 50 Sveriges standardise- ringskommission ..... 51 Tandläkarhögskolan i Stockholm .......... 52 Tekniska högskolan i Stockholm. . . . ...... 54 Veterinärhögskolan .. . . 55 Väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen ........ 57 Statens institut för byggnadsforskning. . . 59 Jordbrukstekniska institutet ..... . .....
)(
1 Kommentarer av uppgiftslämnarna återges efter tabellen.
Kommentarer av uppgiftslämnarna:
2 Avser materialundersökningar i samband med leveranskontroll, utarbetande av kvalitetshestämmelser för upphandling av livsmedel, utarbetande av tillverkningsbestämmelser i samband med projektering av ny materiel, omfattande kvalitetskontroll i samband med tillverkning och/eller leve- rans; prisundersökningar och vägning mellan pris och kvalitet i samband med upphandling; kostnadsvolym kan ej anges.
6 Kostnadsvolymen för år inom varugrupperna 2, 5, 6 och 9 utgör resp. 40 000, 5 000, 5 000 och 15 000 kr.
10 Avser uteslutande undersökningar inriktade på de speciella problem, som finns vid industriell tvättbehandling av textilpersedlar från sjukvårdsin- rättningar eller militära förband; den approximativa kostnadsvolymen för år 40 000 kr.
11 Under varugrupp 3 avses smörjmedel och korrosionsskyddsmedel samt skyddsmateriel, bl. a. andningsskydd mot giftiga industrigaser; kostnads— uppgift går ej att lämna. —— undersökningarna ingår som led i annan forskning för försvaret och kan ej särskiljas.
18 Under grupp 1 avses undersökningar rörande allergier mot i livsmedel ingående ämnen, under grupp 9 undersökningar beträffande elektriska hör- apparater; i sistnämnda fall utgör årskostnaden uppskattningsvis 2 000 kr.
23 Kostnadsvolymen 15 000 kr. för år.
28 Under grupp 1 avses undersökningar på livsmedelsområdeti anslutning till skolmåltidsverksamheten, under grupp 4 forskning beträffande storhus- hållsapparater och under grupp 8 undersökningar beträffande skivspelare, projektorer, högtalare, ljudband m. m.; för sistnämnda varugrupp utgör kostnadsvolymen ca 40 000 kr. för år;
30 Under grupp 2 varierar årskostnaden mellan 1 000 och 20 000 kr., under grupp 3 utgör den ca 3 000 kr. för år.
33 Verksamheten gäller inte undersökningar om kvalitet och pris i konsumentledet utan närmast i producent- eller partihandlarleden.
34 Under grupp 3 avses krukväxtjord och krukväxtnäring; grupp 1 årskostnad 1 000 kr., grupp 3 årskostnad 5 000 kr.
35 Undersökningarna avser personbilar; kostnaderna utgör ca 300 000 kr. för år.
36 Under grupperna 1, 2, 3, 6, 7 och 10 räknas med årskostnader av resp. 50 000, 30 000, 15 000, 5 000, 50 000 och 3 000 kr.
42 Kostnadsvolym 250 000 kr. för år.
44 Kostnadsvolym 1 300 000 kr. för år. 47 Kostnadsvolym 1 200 000 kr. för år.
48 Gäller snickeriområdet, bl. a. möbler, samt normkontroll av plywood och spånskivor; årskostnad 30 000 kr.
50 Årskostnaden för fastställande av sådan standard, som kan sägas vara av direkt intresse för den enskilde intressenten, utgör uppskattningsvis 150 000 kr.
51 Årskostnaderna under grupperna 1, 3 och 9 utgör uppskattningsvis resp. 15 000, 20 000 och 5 000 kr.
52 Under grupp 6 avses sanitära inredningar för en uppskattad årskostnad av 25 000 kr.; årskostnaden under 7 utgör 100 000 kr.
54 Årskostnad 20 000 kr.
55 Under varugrupp 6 avses sanitära installationer, sammanhängande med vatten- och avloppsledningsnätet, under grupp 10 avses undersökningar beträffande motorfordonens konstruktion ur trafiksäkerhetssynpunkt.
57 Årskostnaden under 6 utgör ca 180 000 kr. och under 7 ca 300 000 kr.
59 Under varugrupp 1 (utsäde m. m.) räknas med en årskostnad av 250 000 kr., under 9 (torkapparater, belysningsarmatur för lantgårdar m.m.) med 10 000 kr. samt under 10 (traktorer) med 50 000 kr.
Nr
1.
10.
11.
23.
28.
30.
32.
33.
34.
35.
36.
Institution
Arbetarskyddssty— relsen
. Arméintendentur-
förvaltningen
. Bostadsstyrelsen
. Centrala sj ukvårds—
beredningen
Försvarets fabriks- styrelse
Försvarets forsk- ningsanstalt
Lennings textiltek- niska institut
Skolöverstyrelsen
Statens brandin— sp ektion
Statens institut för folkhälsan
Statens jordbruks- nämnd
Statens lantbruks- kemiska kontroll- anstalt
Statens trafiksä- kerhetsråd
Statens institut för hantverk och industri
Bilaga A 4
Samarbetetar med (inom varuområde enl. fråga 1 f)
svenska elektriska materialkontrollanstalten (4), statens institut för hantverk och industri (7), statens institut för konsumentfrågor (4), statens institut för folkhälsan (3)
veterinärstyrelsen (1), veterinärhögskolan (1), statens in- stitut för folkhälsan (1), svenska institutet för konserve- ringsforskning (1), statens veterinärmedicinska anstalt (1), statens växtskyddsanstalt (1), statens institutet för hant- verk och industri (1), försvarets forskningsanstalt (2), svenska textilforskningsinstitutet (2), armétygförvalt- ningen (2 och 3), statens provningsanstalt (2)
byggnadsstyrelsen, statens institut för byggnadsforsk- ning, statens institut för konsumentforskning Sveriges standardiseringskommission (2, 5)
arméintendenturförvaltningen (2), centrala sjukvårds- beredningen (2), svenska textilforskningstinstitutet (2) Lunds universitet (2), ingeniörsvetenskapsakademien (3), statens institut för folkhälsan (3)
svenska textilforskningsinstitutet (2)
statens institut för folkhälsan (1 och 4), statens institut för konsumentfrågor (1 och 4), statens provningsanstalt (8) civilförsvarsstyrelsen (2), försvarets forskningsanstalt (2), statens provningsanstalt (3)
statens institut för konsumentfrågor (1), statens institut för byggnadsforskning (6 och 7)
statistiska centralbyrån (1), statens pris- och kartell— nämnd (1)
varudeklarationsnämnden (3), akademiens trädgårdsskola (3)
skogs- och lantbruks-
tekniska högskolan (10), statens väginstitut (10), Uppsala universitet (psykologiska institutionen) (10)
varudeklarationsnämnden (1), statens konsumentråd (2), statens råd för byggnadsforskning (7), ingeniörsveten- skapsakademien (3)
42.
44.
47.
50.
52. 57.
59.
Svenska färg— industriens forsk- ningslaboratorium
Svenska institutet för konserverings- forskning
Svenska textilforsk- ningsinstitutet
Sveriges standardi- seringskommission
Tekniska högskolan
Statens institut för byggnadsforskning
Jordbrukstekniska institutet
byggstandardiseringen, Sveriges standardiseringskom- mission, statens institut för byggnadsforskning
statens institut för konsumentfrågor (1)
statens institut för konsumentfrågor (2), statens institut för byggnadsforskning (2), varudeklarationsnämnden (2)
statens institut för konsumentfrågor, varudeklarations- nämnden
statens institut för byggnadsforskning (6, 7) bostadsstyrelsen (6, 7), byggnadsstyrelsen (6, 7) gymnas— tiska centralinstitutet (6, 7), Skolöverstyrelsen (6, 7), statens trafiksäkerhetsråd (6, 7), statens institut för hantverk och industri (6, 7), statens provningsanstalt (6, 7), svenska Slöjdföreningen (6, 7), svenska textil- forskningsinstitutet (6, 7), svenska träforskningsinstitutet (6, 7), Sveriges standardiseringskommission (6, 7) lantbrukshögskolan, hushållningssällskapen, lantbrukets byggnadsförening LBF, statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader
KONSUMENTUPPLYSNINGSUTREDNINGEN Bilaga B 1 FRÅGESKRIVELSE II
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 22 februari 1963 har en arbetsgrupp tillsatts för att utreda frågan om den framtida organisationen av upplysningsavdelningen vid statens institut för konsumentfrågor. Till ledamöter i utredningen har förordnats byråchefen Erik Berggren och direktören Oscar Westerlind. Dessa båda äger att med sig adjungera den ytterligare expertis m. m., som de finner behov av.
Det är utredningens uppgift att söka medverka till en effektivisering och utvidg- ning av konsumentupplysningen. I det syftet kommer utredningen att ta upp bl. a. frågan om ett vidgat samarbete på upplysningssidan mellan sådana statliga och statsunderstödda institutioner, vilka bedriver forskning och undersökningar på konsumentområdet. Utredningen kommer också att granska i vilken form och på vilka vägar upplysningsmaterialet, med hänsyn till sin användning i det särskilda fallet, bör publiceras och spridas för att nå en så stor del av konsumenterna som möjligt.
Skolorna liksom studie- och folkbildningsorganisationerna spelar en betydelsefull och växande roll i en aktiv konsumentupplysning. Detsamma gäller löntagare- och kvinnoorganisationerna. Det är därför viktigt att goda kontakter finns mellan konsumentupplysningsorganen och skolorna respektive de nämnda organisationerna. Frågan härom berördes av 1960 års prisövervakningskommitté i dess betänkande SOU 1961: 3 och i remissyttrandena över betänkandet. Kommittén föreslog bl. a. ett vidgat samarbete mellan statens pris- och kartellnämnd och statens institut för konsumentfrågor för att skaffa fram och via konsumentinstitutets skrifter sprida ett material, som belyser hela sammanhanget pris—kvalitet—service. Samtidigt lämnade kommittén i fråga om den enbart på priser inriktade konsumentupplys- ningen vissa exempel på hur ett direkt samarbete mellan pris- och kartellnämnden och organisationerna skulle kunna utformas.
Den nu tillsatta utredningen har aktualiserat frågan om ej konsumentinstitutet med fördel borde kunna sprida upplysning om — förutom den egna forskningen, i förekommande fall kompletterad med material från pris- och kartellnämnden _ även sådana forskningar och undersökningar på varu- och prisområdet, vilka äger rum vid andra statliga och statsunderstödda institutioner. Det förutsätts att kon— sumentinstitutet därvid får de behövliga personella och materiella resurserna att kontinuerligt hålla nära kontakt med nämnda institutioner. Underlag skulle då finnas för att åstadkomma en löpande samlad redovisning i tidskriftsform över hela det statliga och statsunderstödda konsumentforskningsområdet. En dylik gemensam konsumenttidskrift skulle kunna tänkas väsentligen ta sikte på att tillgodose det i flera tidigare sammanhang redovisade behovet av en i lätt tillgänglig stil hållen, direkt på konsumenterna inriktad upplysningsverksamhet. Däremot skulle de olika pris— och varuforskande institutionerna även framgent själva svara för publiceringen av de huvudsakligen i vetenskaplig form upprättade rapporterna m. m. över hos dem gjorda undersökningar.
Det skulle vara till hjälp för utredningen att höra Eder uppfattning om värdet av en sådan samordning på konsumentupplysningssidan. Utredningen är givetvis också intresserad av att veta om Ni har andra önskemål i fråga om service från kon— sumentupplysningsorganen i syfte att främja Edert studie— och utbildningsarbete
eller Eder publiceringsverksamhet via egna tidskrifter rn. m. Därför hemställs att Ni så snart som möjligt och senast den 17 april 1963 kommer in till utredningen med svar på de i härvid fogade Bilaga upptagna frågorna. Svaren torde benäget tillställas amanuensen i Handelsdepartementet Christina Gartz (tel. 22 45 00, ankn. 1944), som biträder utredningen med vissa sekreterarsysslor. Stockholm den 16 mars 1963.
För konsumentupplysningsutredningen:
Erik Berggren
Bilaga till frågeskrivelse studieorganisationerna m.fl.
I Studie- och folkbildningsarbetet (använd för svaren särskild bilaga)
1. I vilken utsträckning skulle en sådan för hela konsumentområdet gemensam upp- lysningstidskrift, varom talas i huvudskrivelsen till denna bilaga, vara av värde för Eder organisation vid planering och genomförande av utbildnings- och under- visningsverksamheten?
.2. I vilket eller vilka (ytterligare) hänseenden anser Ni Er vara i behov av service från de statliga och statsunderstödda konsumentupplysningsorganen för att erhålla ett tlllfredsställande grundmaterial för utbildnings- och undervisningsverk- samheten?
3. I SOU 1961: 3, s. 113 och 114, har beträffande den enbart på priser inriktade kon- sumentupplysningen lämnats konkreta exempel på hur ett kontinuerligt samarbete mellan pris- och kartellnämnden och studieorganisationerna m. fl. kan läggas upp. Skulle det vara av värde för Eder att i liknande och/eller andra former vinna ett närmare samarbete med konsumentinstitutet såsom samordnare — enligt vad antytts i huvudskrivelsen till denna bilaga — av den statliga konsument- upplysningen?
4. Har Ni andra synpunkter på utformningen av en aktiv statlig konsumentupp- lysning?
]] Publiceringsverksamheten
1. I vilken utsträckning tar Ni in konsumentupplysande artiklar i Edra periodiska publikationer? (markera med kryss)
ofta sällan aldrig
2. Varifrån brukar Ni i förekommande fall hämta det konsumentupplysande materia- let för publicering? (markera med kryss)
Dags- och vecko- Konsumentinsti— Pris- och kartell- Annat statligt pressen tutets publika— nämndens publi- konsumentupp- tioner kationer lysande organs
publikationer
Annan källa (publikationer inom närinslivet, muntliga informationer från upp- lysningsorganen etc.)
3. Hur presenterar Ni det konsumentupplysande materialet? (markera med kryss)
I refererade delar efter redaktionell efter redaktionell in extenso omarbetning, omarbetning i som Ni själv nära samråd med utför vederbörande
upplysningsorgan
4. Studie-, löntagare- och kvinnoorganisationerna m. fl. har uttryckt önskemål om att få tillgång till mera konsumentupplysande material för bl. a. publiceringi resp. organisationers tidskrifter m. 111. Om de statliga konsumentupplysnings- resurserna byggs ut med sikte bl. a. på att möjliggöra en dylik breddning av upp- lysningsarbetet -— skulle det därvid för planering och genomförande av Eder organisations publiceringsverksamhet i vad gäller konsumentområdet vara av värde att ha tillgång till en sådan för hela området gemensam konsumenttidskrift, varom talas i huvudskrivelsen till denna bilaga? (markera med kryss)
ja ' nej
5. Skulle det vara av Värde för planering och genomförande av Eder organisations publiceringsverksamhet om konsumentinstitutet såsom samordnare — enligt vad antytts i huvudskrivelsen till denna bilaga —- av den statliga konsumentupp- lysningen fick de personella resurserna att lämna journalistisk och annan service, avseende — förutom fortlöpande informationer om planerade och pågående undersökningar — ex. vis redaktionell omarbetning av sådant konsumentupp- lysande material, vilket med hänsyn till den vetenskapliga utformningen eller av annan grund ej är ägnat att via Edra tidskrifter m. m. föras direkt ut till kon- sumenterna? (markera med kryss)
ja nej
6. Om fråga 4 och/eller 5 besvaras nekande —— angiv orsaken.
7. Har Ni när det gäller Eder publiceringsverksamhet andra önskemål i fråga om service från konsumentupplysningsorganen? (använd ev. särsk. bilaga)
Bilaga B 2
Frågeskrivelse II tillställs:
1.
tDOONlcäbW-låww
NNNNNNNHHHHHHHHHH QUIÄWNHOQOOONICIOWÅCONHO
27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37.
Arbetsmarknadens kvinnonämnds kansli
. Arbetarnas bildningsförbund (ABF) . Brevskolan
. Centerpartiets kvinnoförbund . Centerns ungdomsförbund . Centralförbundet Folk och försvar . Folkpartiets kvinnoförbund
. Folkpartiets ungdomsförbund
. Fredrika—Bremer-Förbundet
. Förbundet Hem och ungdom . Godtemplarordens studieförbund . Hermods . Hushållningssällskapens förbund . Hushållslärarnas riksförening . Högerns kvinnoförbund . Högerns ungdomsförbund . Jordbrukare-Ungdomens förbund . K A K . Kooperativa förbundet . Kooperativa kvinnogillesförbundet . Kursverksamheten . Landsorganisationen i Sverige
. Liberala studieförbundet
. Motormännens riksförbund
. Målsmännens riksförbund . Nationaltemplarordens studieför— bund
N K I Riksförbundet landsbygdens folk Riksförbundet Sveriges 4 H SACO SECO Samverkande bildningsförbunden Skolöverstyrelsen Svenska sparbanksföreningen Sparfrämjandet Statstjänstemännens riksförbund Studieförbundet Medborgarskolan
38. 39.
40. 41.
42. 43. 44. 45. 46. 47.
48. 49.
50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59. 60. 61.
62.
Svenska kvinnors vänsterförbund Svenska landsbygdens kvinnoför- bund Svenska landsbygdens studieförbund Svenska landsbygdens ungdomsför- bund Svenska lanthushållslärarnas förening Svenska scoutförbundet
Svenska slöj dföreningen Sveriges blåbandsförenings studie- förbund Sveriges folkpensionärers riksorga— nisation Sveriges hantverks- och småindustri- förbund Sveriges hemkonsulenters förening Sveriges husmodersföreningars riks— förbund Sveriges lantbruksförbund Sveriges lottakårer
Sveriges socialdemokratiska kvinno- förbund Sveriges socialdemokratiska ung- domsförbund
Tjänstemännens bildningsverksam- het Tjänstemännens centralorganisation Unga Örnar V eterinär- och medicinalstyrelsernas hygienkommitté YKR, Yrkeskvinnors klubbars riks- förbund
Yrkeskvinnors samarbetsförbund Överstyrelsen för yrkesutbildning Svenska hemslöj dsföreningarnas riks- förbund
Sveriges köpmannaförbund
91 Bilaga B 3
Nr Organisation Fråga ] u
Är Ni för planering och genomförande av Eder utbild- nings— och undervisningsverksamhet intresserad av en sådan gemensam konsumenttidskrift, som här åsyftas?
2. Arbetarnas bild- Det vore en stor tillgång i ABF:s arbete, om upplys- ningsförbund ningsverksamhet från hela konsumentområdet samlades i en gemensam upplysningstidskrift. Dit skulle då lätt kunna hänvisas som komplement i studiearbetet.
3. Brevskolan En gemensam konsumenttidskrift skulle vara av stort värde för Brevskolans verksamhet — skolan skulle då kontinuerligt kunna följa utvecklingen på konsumentom- rådet, vilket skulle medverka till en bättre planering i kursutgivningen.
5. Centerns ungdoms- Förbundet genomför årligen tillsammans med Sv. lands— förbund bygdens studieförbund eller LT:s Korrespondensskola studiekampanjer, kombinerade med rikstävlingar. Ofta tas därvid upp konsumentupplysning på mycket bred bas. Det skulle såväl för planeringen av dessa kampanjer som för informationen till deltagarna vara värdefullt att ha deklarationer och undersökningar samlade och lättill- gängliga. Presentationen i SLU-bladet skulle även under- lättas. Förbundet genomför dessutom inom den lokala organisationen kontinuerligt tävlingar om varukunskap. Ej minst för frågeframställning och kommentarer, såväl lokalt som centralt, skulle det vara värdefullt med den gemensamma upplysningstidskriften.
8. Folkpartiets ung- Innehållet i konsumentupplysningen faller normalt utan- domsförbund för ramen för en politisk organisations verksamhet. Där- emot diskuterar förbundet naturligtvis de politiska problemen, som kan vara förenade med konsumentupp- lysning, reklam etc.
11. Godtemplarnas Konsumentupplysningen intar f. n. en begränsad plats studieförbund på förbundets program. En gemensam upplysningstid— skrift skulle emellertid fylla ett stort behov i förbundets successiva information till lokalavdelningarna och dess- utom vara av betydelse vid planeringen för framtiden.
12. Hermods I någon utsträckning för att få egna uppslag från skilda håll, möjligen också för att sprida information om egen verksamhet.
13. Hushållningssäll- skapens förbund
14. Hushållslärarnas riksförening
15. Högerns kvinno- förbund
17. Studiefrämjandet
19. Kooperativa förbundet
Otvivelaktigt skulle en samlad redovisning vara till för- del. Den av utredningen skisserade tidskriften i populär- form skulle dock bli av begränsat värde för planering av utbildningsverksamheten —- materialet kan knappast få den bredd och det djup, som erfordras för att utgöra un- derlag för konsulenters och studieledares framställning vid kurser, demonstrationer etc. Däremot torde man vid förfrågningar och i andra jämförbara sammanhang kunna hänvisa till artiklar och sammanfattningar, som publice- rats i tidskriften.
Det skulle vara av värde för föreningens medlemmar om en sådan tidskrift distribuerades så att den när alla hus- hållslärare.
En sådan tidskrift skulle underlätta för medlemmarna att följa den utveckling och forskning, som gäller hemarbete och konsumtionsvaror. Tidskriften bör informera om hela konsumtionsområdet och kompletteras med material även från den privata sektorn, från företag med välkänt gott namn, som bedriver omfattande varuforskning. Även om man den vägen får uppgifter enbart om en varas positiva egenskaper, kan dessa ligga till grund för jämförelser och underlätta bedömningen av nya varor, som ännu inte hunnit undersökas neutralt. Konsument- upplysningen måste anpassas efter en marknad som hastigt förändras. Men man kan inte i framtiden räkna med att kunna göra grundliga provningar av alla varor. Resultaten blir då föråldrade redan innan de publiceras.
Det skulle vara av .stort värde för Studiefrämjandet att ha tillgång till en för hela konsumentområdet gemensam upplysningstidskrift. Den bör även innehålla en avdel- ning för litteraturtjänst, bestående av artikelreferat och bokanmälningar. Det skulle även vara värdefullt om det via en gemensam upplysningstidskrift och anslutande verksamhet kunde skapas ett organ som fungerade som en dokumentationscentral för uppsamling, sovring och spridning av informationsmaterial på konsumentområdet.
En i lättillgänglig stil hållen, direkt till konsumenterna riktad konsumenttidskrift framstår icke som ett angeläget behov. Den statliga och statsunderstödda konsumentupp— lysningen bör i stället i första hand inrikta sig på att arbeta genom förefintliga massmedia, d. v. s. radio, TV, dagspress, veckopress och specialtidskrifter. Däremot finns behov av bättre samordning av upplysningen från olika statliga och statsunderstödda forsknings- och upp— lysningsorgan. Samtidigt bör informeras om en varas egenskaper och pris, köpvillkor och andra förhållanden, som kan vara av intresse ur konsumentsynpunkt. Man bör sålunda pröva möjligheten att åstadkomma en sam—
20. Kooperativa kvinno- gillesförbundet
22. Landsorganisationen
ordnad upplysning genom en särskild upplysningscentral. Denna kan tänkas bl. a. sprida upplysning via en tidskrift, som har till uppgift att informera bildningsorganisa- tioner, hemkonsulenter, hushållsskolor och särskilt in- tresserade konsumenter. Av denna tidskrift bör givet- vis krävas en vaken, journalistiskt skicklig redigering. Informationen via massmedia bör kompletteras med mer djupgående och mer varaktig upplysning iform av sammanfattande undersökningsrapporter och köpråd.
I förbundets upplysningsverksamhet skulle det vara av stort värde att ha tillgång till den fylligare konsumentin— formation, som en av statlig institution redigerad kon- sumenttidskrift skulle kunna bjuda. Tidskriften skulle otvivelaktigt få störst effekt, om den presenterade aktuellt grundmaterial för i första hand organisationer och tid- ningspress för vidareinformation. Den statliga informa- tionen skulle vara av större värde för konsumenterna, om den var samordnad, så att man samtidigt kunde få upplysning om en varas egenskaper, pris, köpvillkor och andra förhållanden ur konsumentsynpunkt.
LO är visserligen engagerad i en intensiv studieverksam- het, men den sker i stor utsträckning i samarbete med ABF. En sådan upplysningstidskrift som avses i utred- ningens skrivelse vore av mer direkt betydelse för LO:s medlemmar. En stor del av LO:s verksamhet på kon- sumentområdet går ut på att väcka medlemmarnas in- tresse för konsumentproblematiken. LO sysslar därför mindre med detaljproblem om t. ex. varors egenskaper men mer med allmänna problem, typ köpteknik. I frågor av denna principiella art finns mycket litet material. En konsumenttidskrift i lätt tillgänglig stil, riktad direkt till konsumenterna torde kunna fylla en uppgift även som
'idégivare för dem som sysslar med »väckelseverksam-
heten» genom att stimulera till debatt. »Råd och rön» samt »Pris- och kartellfrågor» skulle ej bli överflödiga — de skulle fylla en uppgift för dem som vidarebefordrar sakkunskaper och vill ha specialkunskaper. »Råd och rön» har fyllt en mycket viktig uppgift i sitt försök att kombinera uppgiften att vara en både direkt till konsu- menterna och en till vidareförmedlarna riktad upplys- ning. Men huvuduppgiften för »Råd och rön» torde ha varit att ställa upplysning till förfogande för dags— och veckopressen. En ny konsumenttidskrift torde kunna göra en stor insats för att lära konsumenten den allmänna problematik som finns i konsumentens valsituation. Det är väsentligt vem som blir huvudman för tidningen —— den bör ges ut av ett organ som samtidigt kan få uppgifter från alla de organ som sysslar med pris—kvalitet och övrig konsumentforskning och -upp1ysning och som kan överblicka hela fältet.
23.
28.
29.
30.
34.
35.
Liberala studie— förbundet
Riksförbundet landsbygdens folk
Riksförbundet Sveriges 4 H
SACO
Svenska sparbanks- föreningen
Sp arfrämj andet
En sådan gemensam konsumenttidskrift, som åsyftas av utredningen, måste bli av stort allmänt värde. Den kan givetvis också användas i kurs— och cirkelverksamhet som värdefullt kompletteringsmaterial. Det går dock ej att basera cirkelarbetet mer eller mindre helt på en sådan periodisk tidskrift.
En för hela konsumentområdet gemensam upplysnings- tidskrift, redigerad och utformad efter journalistiska principer, bör kunna vara av värde för många av för- bundets medlemshushåll.
Förbundet medverkar i främst tre hänseenden i kon— sumentupplysningen, nämligen genom 1) programinslag från ämnesområdet vid centrala och lokala kurser för 4 H-ledare, 2) särskilda arbets- och studieuppgifter av Värde ur konsumentupplysningssynpunkt, ex.vis kun- skapstävlingar, demonstrationer och färdighetsprov, 3) initiativ till och medverkan i genomförande av studie— tävlingar under ledning av Studiefrämjandet. För samtliga dessa grenar torde en gemensam upplysnings- tidskrift av den art utredningen åsyftar kunna bli av stort värde som inspirationskälla och vägledning vid planeringen.
SACO erinrar om att organisationen vid flera tillfällen framhållit, att det finns behov av ökade insatser för att förbättra den statliga konsumentupplysningen. Organisa- tionen är därför positivt inställd till en utökad verksamhet på detta område och till tanken på att skapa en gemen- sam upplysningstidskrift för hela det statliga och stats- understödda konsumentforskningsfältet.
Som svar hänvisar föreningen till vad Sparfrämjandet (35) anför i frågan.
Det skulle vara av värde för de centrala sparbanksorga- nisationerna, inklusive Sparfrämjandet, som förutom tidskriftutgivning har en omfattande kursverksamhet, och även för de lokala sparbankerna om en för hela konsumentområdet gemensam upplysningsverksamhet kunde inrättas, ex.vis i form av en gemensam upplys- ningstidskrift. Det är värdefullt att få en samlad överblick över de fakta, som är av värde vid konsumentupplysning. En sådan tidskrift bör ägna ett ej alltför knappt utrymme åt upplysning även om konsumtionskreditens kostnader och liknande ämnen. Det finns olika alternativ för ut- formningen av en sådan tidskrift. Man kan tänka sig en tidskrift för vidareupplysare, vilken redovisar uppnådda fakta från konsumentupplysningsområdet. Man kan också tänka sig en tidskrift i mer populär form, utgiven direkt till allmänheten på kommersiell bas. Främjandet vill helst ha alternativ 1.
36. Statstjänstemännens riksförbund
37. Studieförbundet Medborgarskolan
40. Svenska landsbyg- dens studieförbund
48. Sveriges hemkon- sulenters förening
49. Sveriges husmoders— föreningars riks- förbund
50. Sveriges lantbruks- förbund
En för hela konsumentområdet gemensam upplysnings- tidskrift skulle vara av stort värde för SR och dess underorganisationer för såväl studie- och utbildnings- arbetet inom organisationerna som för publiceringsverk- samheten via egna tidskrifter. SR tillstyrker därför livligt att en dylik upplysningstidskrift kommer till stånd.
En för hela konsumentområdet gemensam upplysnings- tidskrift skulle för förbundet betydligt förenkla och för- billiga möjligheterna att följa utvecklingen och forsk— ningen inom hemarbets— och konsumentvaruområdena. En sådan tidskrift skulle också underlätta arbetet med att hålla medarbetare inom distrikts- och lokalavdel- ningar å jour med konsumentområdet samt förenkla arbetet med handledarkurserna. Tidningen bör som komplement innehålla information om den privata sek— torn. I sistnämnda hänseende anförs samma motiv, som har refererats under p. 15 Högerns kvinnoförbund.
Naturligtvis skulle det vara värdefullt att ha en tidskrift som den skisserade som kompletteringsmaterial vid studiet av frågor som rör konsumenterna. Av stort värde är just att artiklar från hela det statliga och statsunder- stödda konsumentforskningsområdet kan samlas på ett ställe. Det måste också vara värdefullt att artiklarna är populärt och lätt tillgängligt skrivna, så att man inte behöver göra någon överarbetning.
Hemkonsulenterna behöver ständig tillgång till aktuella uppgifter rörande den forskning, provning och kontroll, som utföres på konsumentområdet. Den åsyftade kon- sumenttidskriften skulle i dessa hänseenden till en del kunna underlätta hemkonsulenternas möjligheter att erhålla uppgifter från de statliga och statsunderstödda forskningsorganen.
En sådan tidskrift skulle genom sin mångsidighet kunna verka stimulerande på intresset för konsumentfrågor och bli det samlade material, som hittills saknats för en fort— löpande upplysningsverksamhet på detta område. Dock bör tidskriften ej i första hand vända sig till den stora allmänheten utan snarare till konsumentupplysare av skilda kategorier såsom skolor, studieorganisationer, jour— nalister rn. fl. samt kvalificerade och särskilt intresserade konsumenter. Tidskriften bör innehålla material även om andra än statliga undersökningar under förutsättning att det rör sig om objektiva och vederhäftiga upplys- ningar. Då skulle tidskriften komma till stor användning inom förbundet, dels som studiematerial i studiecirklarna, dels som underlag för olika typer av mötesprogram.
Förbundet anser det mycket värdefullt om ett ökat samarbete på varuforskningsområdet kan komma till stånd. Den skisserade tidskriften borde förmedla in—
52. Socialdemokratiska kvinnoförbundet
55. Tjänstemännens centralorganisation
56. Unga Örnars Riks- förbund
58. Yrkeskvinnors klubbars riksförbund
61. Svenska hemslöjds— föreningarnas riks- förbund
formation även från icke statlig forskning. Flera av de organisationer ex.vis, som är anslutna till Lantbruks- förbundet, gör omfattande provningar på livsmedels— området och sprider även upplysning om resultaten av dessa provningar, LTK utger konsumentupplysande kursböcker och läroböcker etc. I tidskriften bör också olika slag av konsumentupplysande litteratur kunna recenseras och studieförbundens cirkelverksamhet pre- senteras.
Förbundet anser att det skulle vara bra med en tidskrift så utformad och med ett så bearbetat och lätt tillgängligt material, att den efterfrågades av den stora allmänheten. En dylik tidskrift kan i viss utsträckning tjäna som studie- och mötesmaterial, men det bör inte vara dess primära syfte. Pris- och kartellfrågor, Köpråd, Vår föda etc. är exempel på skrifter, vilka erbjuder ett värdefullt grundmaterial, som efter bearbetning kan nyttiggöras i studieverksamheten. Om konsumentinstitutet eller annat organ bör vara huvudman för tidningen är kvinnoför- bundet inte på nuvarande stadium berett att uttala sig om.
Ur konsumentsynpunkt vore det helt naturligt värdefullt med en för hela konsumentområdet gemensam konsument- tidskrift. Denna bör referera ej enbart resultat från statlig eller statsunderstödd konsumentforskning utan även resultat som framkommer på andra håll. Redaktionen för en sådan tidskrift bör om möjligt ha en sådan omfatt- ning och sammansättning att den även skall kunna utföra egna intervjuer och reportage samt referera utländska forskningsresultat. Tidskriften bör innehålla artiklar som behandlar konsumentfrågorna mera principiellt, ex.vis redogörelser för vilka faktorer som i första hand är av betydelse vid köp av skilda varor.
Förbundet har f. n. ganska litet av konsumentupplysning på sitt program, till en stor del på grund av bristen på lämpligt material. Kunde bristen på information och uppslag undanröjas, skulle säkert föreningslivet kunna göra ökade insatser på konsumentområdet. En för hela området gemensam tidskrift med den utformning, som skisserats i utredningens skrivelse, skulle få en mycket stor betydelse i studiearbetet och för tidningsverksamhe- ten, genom att den skulle ge föreningslivet kontinuerliga upplysningar på konsumentområdet.
En sådan tidskrift kommer att vara värdefull som komplement vid många typer av kurser och diskussioner.
Förbundet är berett att med egna artiklar medverka i en för hela konsumentområdet gemensam upplysningstid— skrift. Det i en sådan tidskrift samlade materialet skulle
62. Sveriges köpmanna- förbund
säkerligen bli till nytta dels för alla dem, som inom hem- slöjden sysslar med upplysningsfrågor, dels för denpubli- ceringsverksamhet, som bedrives i »Hemslöjden», i övriga tidskrifter och dagliga tidningar runt om i landet. Vid sidan om en sådan gemensam tidskrift bör finnas småskrifter upptagande olika detaljer inom resp. områ- den. Dessa skulle utarbetas med anlitande av den sak- kunskap som finns på varje särskilt område.
Den av utredningen skisserade upplysningstidskriften skulle få ett relativt begränsat värde för planeringen och genomförandet av förbundets utbildnings- och undervis- ningsverksamhet, eftersom denna väsentligt måste bygga på primärmaterialet från de pris- och varuforskande in- stitutionerna. En populärt upplagd konsumenttidskrift kan därutöver givetvis fylla en viss uppgift. Svårigheten tycks dock vara att göra innehållet i en sådan tidskrift objektivt och samtidigt intresseväckande och begärligt för konsumenterna. En viktig fråga blir därför att ta ställning till vem som skall stå som utgivare.
98 Bilaga B 4
Nr Organisation
2. Arbetarnas bild- ningsförbund
3. Brevskolan
5. Centerns ungdoms— förbund
11. Godtemplarnas studieförbund
12. Hermods
Frågorna 2 a och 3 11
I vilket eller vilka (ytterligare) hänseenden anser Ni Er vara i behov av service från de statliga och statsunder- stödda konsumentupplysningsorganen för att erhålla ett tillfredsställande grundmaterial för utbildnings- och un- dervisningsverksamheten?
Skulle det vara av värde för Er att på konsumentvaru- området vinna ett samarbete med konsumentinstitutet i sådana former, som avses i SOU 1961: 3, s. 113 och 114?
Svar
Den av statens konsumentråd utgivna programsatsen »Konsumentfrågor på programmet» är ett gott initiativ, som bör följas av fler liknande. Eventuellt bör sådana programsatser kompletteras med filmer, bildband eller stillbilder, som vid behov skall kunna rekvireras till ringa eller ingen kostnad. Även den av statens pris- och kartell— nämnd utgivna »Prisaktuellt» är ett gott initiativ, som ABF varit betjänt av i studiearbetet.
Brevskolan anser det vara av största värde för alla parter om en samordning av den konsumentupplysande verk- samheten kan äga rum genom konsumentinstitutet. Speciellt är det praktiskt att kunna erhålla information om hela området från en institution. Det material som går ut från konsumentinstitutet måste emellertid för att kunna användas i studiecirklarna redan från början få en pedagogisk bearbetning, som gör det lämpat för grupp- diskussioner, eller också vara så utformat, att det kan ligga till grund för en särskilt utarbetad studiehandled- ning.
Förbundet skulle vara betjänt av samarbete med konsu— mentinstitutet i sådana former som avses i SOU 1961: 3. Inom riksorganisationen är två personer helt sysselsatta med studie-, upplysnings- och tävlingsverksamhet bland medlemmarna.
Förbundet är mycket intresserat av både ett vidgat sam— arbete på konsumentupplysningsområdet och förstärkta resurser åt den centrala konsumentupplysningen. Bl. a. önskar förbundet service i form av presentation av fakta och sammanställningar av gjorda undersökningar.
Institutet är knappast intresserat av samarbete med konsumentinstitutet annat än möjligen på vissa tekniska områden.
13. Hushållningssäll- skapens förbund
14. Hushållslärarnas riksförening
15. Högerns kvinnoför- bund
17. Studiefrämjandet
För hushållningssällskapens del föreligger behov av en centralt verkställd redovisning, sammanställning och förmedling av resultat från forsknings- och provnings- verksamhet på konsumentområdet inom såväl statliga och statsunderstödda institutioner som andra organ. För- bundet vill i det sammanhanget hänvisa till Lantbruks- högskolans s.k. spccialrådgivning för konsulenter m. fl. på jordbruksområdet.
Vad föreningen vill ha är bra undervisningsmaterial, avpassat för olika elevkategorier, t. ex. bildband, filmer, material för flanelltavlor, bläddertavlor, utställnings- material m.m., som iordningsställs i samråd med skol- överstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning. Vidare behövs saklig, vederhäftig och aktuell litteratur för dels hushållslärarna, dels de olika elevkategorierna. Slutligen behövs pedagogiskt lämpliga trycksaker (bro— schyrer, arbetsblad m. m.) för eleverna att användas vid grupparbeten. Ett samarbete med konsumentinstitutet i samma former som anges i SOU 1961: 3 är naturligtvis av värde.
Från ett ställe bör alla som vill ha konsumentupplysning kunna få aktuell information om allt det konsumentupp— lysande material som finns i landet, vilka som utger det och vad det behandlar. Det gäller ex.vis bildband, filmer, utställningar, studiecirkelmaterial, litteratur, brevskolor, broschyrer etc. Alla som framställer sådant material borde automatiskt sända det till konsumentinstitutet, som bedömer dess värde och meddelar vidare det som förtjänar att spridas. Konsumentinstitutet bör vidare i större utsträckning än f. n. följa forskning och upplysning inom andra länder samt verka för ett vidgat internatio— nellt samarbctc, fram för allt med de nordiska länderna. Förbundet tror på värdet av ett samarbete med kon— sumentinstitutet i de former som anges i SOU 1961: 3.
Det är angeläget att organisationer för studiecirkel- och folkbildningsarbete får möjlighet att vända sig till ett organ, som för den statliga och statsunderstödda sektorn fungerar som en gemensam informations- och dokumenta- tionscentral, anknuten till konsumentinstitutet. Dess service bör även omfatta möjligheter för studieförbunden till fortlöpande samråd angående produktionen av studie— och informationsmaterial i vederbörande förbunds egen regi, möjlighet till förhandsgranskning av material från studieförbunden, information från ifrågavarande organs sida om möjligheterna till utnyttjande av AV-hjälpmedel etc. För konferenser och kurser m. in. är det vidare värde- fullt att ha tillgång till förteckning över lämpliga med- verkande i ämnen inom ramen av konsumentupplys- ningen, innefattande även uppgifter om kostnader och bidragsmöjligheter för att anlita vederbörande.
19. Kooperativa förbundet
20. Kooperativa kvinnogilles- förbundet
22. Landsorganisationen
Utöver vad förbundet anfört under fråga 1 n vill för- bundet understryka att det bör finnas möjligheter via upplysningscentralen till direktkontakter mellan press, radio och TV å ena sidan samt fackmedarbetarna inom berörda forskningsinstitutioner å andra sidan. Det är vidare angeläget att man eftersträvar både mer aktualitet i undersökningarna och breddning av området för dessa undersökningar. Bl. a. behövs ökade kunskaper om konsumenternas handlingsmönster och preferenser. Fram för allt saknas systematiska bearbetningar av konsumen- ternas egna erfarenheter av t. ex. varaktiga konsum— tionsvaror såsom bilar, TV-apparater, fritidsverktyg. Ej ens inom hushållssektorn finns aktuella undersökningar av hur hemmen använder hushållsmaskiner. För studie- och folkbildningsarbetet vore det av värde att i god tid få förhandsinformation om pågående undersökningar och utredningar. Det önskvärda samarbetet mellan folkrörel— serna och de olika konsumentorganen bör ske i form av direktkontakter med en upplysningscentral, som kan för- medla kontakter, lämna informationer om förefintligt utredningsmaterial och sammanföra de olika konsument- organens undersökningsresultat, då det gäller priser, varu- kvaliteter och andra frågor av betydelse inom berörda områden.
Det angelägnaste önskemålet beträffande den statliga in- formationsverksamheten på konsumentområdet är att den får avsevärt större bredd och en kapacitet som med- ger att väsentliga nya produkter bedöms utan alltför långt dröjsmål. Då först kan konsumentupplysningen tjäna som motvikt till reklamen. Ett samarbete av det slag som åsyftas 1 SOU 1961: 3 skulle otvivelaktigt underlätta för- bundets konsumentupplysning. Förbundet är emellertid inte övertygat om vilket organ som lämpligast bör handha den här förutsatta informationsverksamheten utan före- slår, att organisationsfrågan blir föremål för ytterligare utredningar, innan den slutligen avgörs.
För att konsumentupplysningsorganeu skall kunna till- handahålla tillfredsställande grundmaterial för utbild- nings- och undervisningsverksamheten behövs stora per- sonella resurser. Möjlighet att få tillgång till ledare för konferenser, för studieledarträning och för allmän upp- lysning vore av värde. Speciellt väsentligt är tillhanda- hållande av sådant material, som kan läggas till grund för konsumenternas egen aktivitet på pris- och kvalitets- området. Många lokala organisationer har intresse att handla på konsumentområdet men vet ej hur de skall gå tillväga. En bas för denna verksamhet är en väsentlig ökning av undersöknings- och publikationsverksamheten. Den ökade kontakt med SPK, som kom till stånd som resultat av SOU 1961: 3, har varit av nytta för LO:s verksamhet på konsumentupplysningsområdet. Beträf—
23. Liberala studieför- bundet
28. Riksförbundet landsbygdens folk
29. Riksförbundet Sveriges 4 H
fande en ökad kontakt med andra organ torde inte kon— sumentinstitutet ha den allmänna överblick som är nöd- vändig för att kunna leda ett samarbete mellan studie- organisationerna och SPK och övriga organ på upplys- ningsområdet. Konsumentrådet skall enligt sin instruk— tion vara rådgivande och samordnande på konsument- upplysningsområdet. Rådet bör alltså vara ansvarigt för dessa kontakter. Kontaken också med konsumentinsti- tutet bör intensifieras. »Råd och rön» är grundmaterialför studieverksamheten. Ökade möjligheter att få hjälp med talare och instruktörer från konsumentinstitutet vore av stort värde. Speciellt på det lokala planet torde ett bättre samarbete mellan de konsumentupplysande och infor- mationsframställande organen och studieorganisationerna kunna medföra en mer omväxlande och meningsfylld verksamhet.
Som underlag för studieplaner och studiehandledningar behövs material från forskning och aktuella undersök- ningar. Det skulle vara en stor vinst om sådant grund- material kunde systematiseras och distribueras genom en för de olika forskningsinstitutionerna gemensam upplys- ningscentral. De av forskningsinstitutionerna i veten- skaplig form upprättade rapporterna bör kunna tjäna som grundmaterial för av studieförbunden själva ut- format studiematerial. I andra fall bör det bli fördelaktigt att materialet bearbetas till populära broschyrer eller lättillgängliga skrifter av en gemensam upplysningsavdel- ning. Demonstrationsmaterial, ljusbildsserier och lik- nande material, som kan utnyttjas av många organisa- tioner, bör kunna tillhandahållas. Studieförbundet är intresserat av ett samarbete med konsumentinstitutet i de former som åsyftas i SOU 1961: 3.
En samordning av den statliga konsumentupplysningen är nödvändig. Det nuvarande förhållandet, då varje institution, som bedriver forskning på området, svarar för sin egen upplysning, är mycket otillfredsställande. Förbundet är dock tveksamt beträffande möjligheterna att genom förstärkning av upplysningsavdelningen vid konsumentinstitutet ge denna möjlighet och befogenhet att svara för denna samordnade upplysning. I stället bör en fristående upplysningsinstitution tillskapas. RLF:s eget behov gäller i första hand medlemstidningen. För dem som arbetar därmed måste det givetvis vara till stor fördel med en samordning till en institution, inom vilken upplysningar från olika områden kan ges.
Det är av stort vikt för förbundet att det någonstans — oavsett omfattningen av olika statliga organs infor— mationsverksamhet -— finns en kontaktpunkt, där för- bundet kan få material från hela det statliga konsument— upplysningsområdet. Förbundet skulle vilja ha service
34. Svenska sparbanks— föreningen
35. Sparfrämjandet
36. Statstjänstemännens riksförbund
37. Studieförbundet Medborgarskolan
40. Svenska landsbyg- dens studieförbund
48. Sveriges hemkonsu- lenters förening
även i form av fortlöpande orientering om sådant kon- sumentupplysande material, som helt tillkommit utan medverkan av statliga organ. En sådan information skulle kunna gälla filmer, bildserier, böcker och tidskrifter.
Som svar hänvisar föreningen till vad Sparfrämj andet (35) anfört i anledning av utredningens frågeskrivelse.
Det vore värdefullt om den statliga konsumentupplys- ningen kunde ges ökade möjligheter att ställa grund— material till förfogande för utbildning och undervisning. Ekonomiska och personella resurser bör finnas att bistå med mera individuellt anpassad service. Det vore också värdefullt om konsumentinstitutet samt statens pris- och kartellnämnd kunde få möjligheter att i större omfattning genomföra utredningar och forskningsuppdrag, som en- skilda organisationer ansåg sig ha behov av i sitt konsu— mentupplysande arbete.
Statstjänstemännens riksförbund vill ha möjligheter att från konsumentupplysningsorganen erhålla muntliga in- formationer som komplement till de i upplysningstid— skriften lämnade uppgifterna. Dessa organ bör vidare kunna ställa åskådningsmaterial till SR:s och de andra organisationernas förfogande för deras utbildnings- och undervisningsverksamhet. SR ställer sig positivt till ett samarbete med konsumentinstitutet även på de vägar som anges i SOU 1961: 3.
Förbundet anför i huvudsak samma synpunkter, som refererats under p. 15, Högerns kvinnoförbund.
Förbundet skulle vara betjänt av ett samarbete med konsumentinstitutet i de former som anges i SOU 1961: 3 Vad förbundet behöver är just grundmaterial för fram- ställning av broschyrer, folders och demonstrationsma— terial samt hjälp vid uppläggning av kurser och kon- ferenser liksom vid framställning av filmer och bildband. Det verkar synnerligen vettigt med en samordning av allt det material, som tillverkas och ges ut av de olika kon— sumentupplysande organen. Det är f. n. tidsödande att hos så många olika instanser leta reda på vad man behöver Många gånger skulle det också vara värdefullt att ha reda på vilka undersökningar som pågår och vilka som planeras samt ungefär när de kommer att publiceras och i vilken form. Man kunde då lättare planera för användningen av detta material i studiearbetet.
Förutom uppgifter från statliga och statsunderstödda forskningsinstitutioner på konsumentområdet föreligger behov av central insamling, gallring, sammanställning och förmedling av forsknings- och provningsresultat från övriga organ, som bedriver dylik verksamhet på olika konsumentområden, såväl i Sverige som i andra länder.
49. Sveriges husmoders— föreningars riksförbund
50. Sveriges lantbruks- förbund
52. Socialdemokratiska kvinnoförbundet
Förbundet anser det bra att utredningen aktualiserar tanken att konsumentinstitutet skall sprida upplysning även från andra konsumentupplysande organ, men det förutsätter en genomgripande omorganisation av upp- lysningsavdelningen med avsevärt utökade personella och ekonomiska resurser. —— En föredrags- och föreläsar— service är önskvärd, som omfattar hela konsumentområ- det. Ej minst för arrangörer ute i landet vore det värde- fullt att för hjälp med föredrag och föreläsningar kunna vända sig till en institution. Upplysning via fasta ut- ställningar har givit goda erfarenheter. Denna verksamhet bör få fortsätta och hållas aktuell. Även vandringsut- ställningar bra. De kanske skulle kunna anordnas även för visning i TV och därigenom nå en större publik. Ett löpande samarbete mellan konsumentinstitutet och för- bundet är givetvis önskvärt.
Korrespondensskolornas kurser med konsumentupplysan- de innehåll är i behov av material från de statliga och statsunderstödda upplysningsorganen. Ofta måste detta material uppsamlas från olika håll. Det vore givetvis av största värde om konsumentinstitutet kunde svara för denna samordning. Om institutet redan då en artikel eller en skrift i ett ämne planerades tog kontakt med ex. vis brevskolor, som förser studieförbunden med cirkel- material, skulle artikeln eller skriften kunna så utformas, att den fick ökad användning i studiearbetet. Redan nu används dock institutets böcker i studiecirklarna. —— Sedan konsumentupplysning blivit ett allt viktigare ämne både i skolorna och inom olika organisationer finns behov av ett organ som kan ge upplysning om allt det konsumentupplysningsmaterial av värde som finns inom landet, såväl material från statliga institutioner som material, som framkommer i t. ex. olika företags provkök.
I större utsträckning än som sker f. n. bör de statliga organen arbeta fram material som är lämpat att läggas till grund för upplysning. Rapporter och liknande i ämnen, som är lämpade för bred publicitet, bör utformas så att de lättare kan användas av press, radio—TV, organisationer och andra. Om sådan popularisering skall ske av fackman eller journalist får bedömas från fall till fall. Minst lika viktigt som att få del av sådant material vore det dock för kvinnoförbundet att få hjälp med att genomföra egna uppslag, ex. Vis olika typer av under- sökningar, provningar och enkäter, som kan utföras genom de egna medlemmarnas försorg. Det är naturligtvis önskvärt med ett utvidgat samarbete mellan kvinnoför- förbundet och konsumentupplysningsorganen. Till en del bör detta samarbete alltfort ske genom kontakter direkt mellan förbundet och vederbörande institution. Samtidigt kan emellertid diskuteras om ej för en önskvärd
55. Tjänstemännens centralorganisation
62. Sveriges Köp- mannaförbund
breddning och fördjupning av upplysningsverksamheten ett gemensamt serviceorgan bör inrättas för utformning av upplysningsmaterial av den typ, som tidigare om— nämnts. I så fall kunde dit förläggas den föreslagna kon— sumenttidskriften. För en organisation som kvinno- förbundet, vilken tjänstgör som upplysningskanal ut till konsumenterna, skulle det vara önskvärt att det fanns ett organ, dit förbundet kunde vända sig för att erhålla antigen erforderlig information i olika frågor eller till- förlitlig hänvisning om var sådan kan inhämtas. Om man för dessa samordnande och för flera områden gemen- samma uppgifter skall använda konsumentinstitutet eller något annat redan befintligt organ är förbundet inte nu berett att ta ställning till. Det måste bli föremål för ingående prövning. Upprustning av konsumentinstitutets upplysningsavdelning måste dock under alla förhållanden komma till stånd.
Inom utbildningsområdet på konsumentområdet finns behov av audivisuellt material. Det vore bl. a. önskvärt med tillgång till fler filmer, stillbilder, planscher, demon- strationsmaterial, modeller, principskisser etc. Ett när- mare samarbete med konsumentinstitutet i sådana former som avses i SOU 1961: 3 är givetvis önskvärt. Men det ställer krav inte bara på en tidning och utvidgning av institutets upplysningsavdelning. I betänkandet talas även om att organisationerna skall kunna framställa önskemål om undersökningar, i detta fall önskemål om forskning rörande viss vara eller ett varuområde. En sådan beställningsmöjlighet ställer betydande anspråk på en utvidgning av laboratoriet. För att tillgodose önskemålet om fortlöpande information till organisatio- nerna måste institutet kontinuerligt insamla och sam- manställa de olika forskningsorganens planer, vilket även det kräver ökade personella resurser. Biträde med upp- läggning av studiekurser förutsätter vidare att institutet anställer pedagogiskt skolad och erfaren personal.
Den service som förbundet erhåller från de statliga och statsunderstödda konsumentupplysningsorganen är på det hela taget tillfredsställande. Möjligheter har förelegat att i erforderlig utsträckning begära kompletterande ma— terial. Säkerligen skulle ett ännu närmare samarbete med konsumentinstitutet vara till nytta.
Bilaga B 5
Nr Organisation
5. Centerns ungdoms- förbund
8. Folkpartiets ung- domsförbund
11. Godtemplarnas studieförbund
13. Hushållningssällska- pens förbund
14. Hushållslärarnas riksförening
Fråga 4 11
Har Ni andra synpunkter på utformningen av en aktiv statlig konsumentupplysning?
Svar
Risk för byråkrati föreligger när ett organ skall presentera både egen och andra organs forskning. Det får inte bli så att det presenter-ande organet blir eller uppfattas som en värderingsinstans ovanpå ett undersökande organ.
De knappa resurser, som ställts till konsumentinstitutets förfogande, har ibland resulterat i att undersökningar be- träffande varor, som snabbt förändras, har varit inaktuel- la vid publiceringen, t. ex. angående TV-apparater och tvättmaskiner. De bristande resurserna har också medfört att konsumentupplysningen haft svårt att nå ut till en bred allmänhet. Ej heller har institutet kunnat ge all- mänheten direkt service i önskvärd omfattning. En ut- byggnad av upplysningsverksamheten — som självklart är värdefull av en rad skäl _ skulle troligen också inne- bära ett effektivare utnyttjande av redan nu anslagna medel.
Det skulle vara av värde om forskningen och upplys- ningen beträffande alkoholfria drycker kunde utvidgas.
Massmedia som radio, TV och tidskrifter är värdefulla hjälpmedel i konsumentupplysningen och bör därför utnyttjas i större utsträckning. Den information, som går ut på någon av dessa vägar, medför emellertid en påtaglig ökning av konsumenternas förfrågningar och önskemål om ytterligare upplysningar i anslutning till och med beaktande av de egna förhållandena, förutsätt- ningarna etc. Detta ställer stegrade krav på den upplys- ningsverksamhet, individuell rådgivning etc. som de lokala organen bedriver. Hänsyn härtill måste tas vid avvägningen av de totala resurserna för konsumentupp- lysningen. Bl. a. måste kontakterna mellan den centrala institutionen och de lokalt verksamma organen förstär- kas.
»Aktiv» måste understrykas och betonas. Samordning bör ske även med privat konsumentupplysning. En förstärkt konsumentupplysning bör hålla en fortlöpande intim kontakt med hushållslärarna.
15. Högerns kvinno— förbund
17. Studiefrämjandet
19. Kooperativa förbundet
22. Landsorganisationen
Konsumentinstitutet — som redan f. n. lånar ut bilder till läroböcker, studiecirkelmaterial, tidskrifter och dags- press mot gängse ersättning — borde också utan avgift kunna förmedla bilder, som av olika företag och industrier ställts till institutets förfogande.
Några av förutsättningarna för att en aktiv statlig konsu- mentupplysning skall ge effekt är dessa: 1) understödjan— de av kurs- och konferensverksamhet, anordnande av informationsdagar, 2) information via radio och TV om värdet för lokala sammanslutningar och enskilda personer av att utnyttja material från informations- och dokumentationscentralen, 3) tillhandahållande av bild- serier, stillbilder och smalfilmer, lämpade som inslag i mötesprogram för information till allmänheten om den konsumentupplysande verksamheten, 4) tillräckliga per- sonella resurser för att man från informations- och doku— mentationsorganets sida skall kunna ägna skälig upp- märksamhet åt olika kontaktgrupper och dessas särpräg- lade problem.
Bristerna i den nuvarande statliga konsumentupplys- ningen bottnar dels i otillräckliga resurser på forsknings- området, dels i otillräcklig samordning av upplysningen. Det är sålunda angeläget att forskningsresurserna för- stärks, bl. a. genom att konsumentinstitutet utrustas med ändamålsenliga lokaler och ges möjlighet att utöka sin personalstyrka. Det är också angeläget med en sådan samordning, att prisundersökningar på ett visst område lätt kan samordnas med motsvarande kvalitetsundersök- ningar. Även en bättre samordning av upplysningsverksamheten hör till. Om allt detta genomföres, bör det möjliggöra en snabbare och bredare information till allmänheten, i första hand via radio-TV och press, och en vidgning av folkbildningsarbetet på konsumentupplysningsområdet.
Upplysningen måste bedrivas på flera linjer, som delvis riktar sig till olika grupper. En speciell sort av informa- tion behövs för dem, som handhar primär vidareinforma— tion, d. v. s. journalister, radioreporters etc. På nästa nivå, d. v. 5. den upplysning som riktar sig till cirkel- ledare etc. är det väsentligt att förklara var information finns att få samt att ge synpunkter på allmänna samman- hang, principer och viktiga problem. Konsumenten slut— ligen har behov av dels en allmän konsumentfostran, dels upplysning om metoder för t. ex. hemarbetets rationali- sering. — Men konsumentupplysningen bör ej avse bara hemområdet — hela tjänstesektorn både den privata och offentliga måste räknas som en angelägen del av konsumentupplysningen. Det största problemet för konsumentupplysningen är sammankopplingen av priset med kvaliteten under hänsynstagande till servicen samt
29.
36.
37.
39.
48.
49.
Riksförbundet Sveriges 4 H
Statstjänstem än- männens riksförbund
Studieförbundet Medborgarskolan
Svenska landsbyg- dens kvinnoförbund
Sveriges hemkon— sulenters förening
Sveriges husmoders- föreningars riks- förbund
tid och plats för varans inköp och vård. Konsumentupp- lysningen får ej bli för tekniskt inriktad. Den bör söka uppfostra konsumenten till medvetande men även hjälpa honom till att icke behöva sådan uppfostran genom att ställa information till hans förfogande, som innebär att han behöver mindre allmänkunskaper på konsument- området. —— En utvidgning av mässystemet, typ Bygg— tjänst, är en väg som kanske borde prövas som en lämplig form av köpråd vid disken. En upplysningscentral, som kan meddela dagspriser och kvalitetsinformation är en annan tanke. Dit skulle man kunna ringa och få besked och även kunna köpa konsumentupplysande litteratur.
En aktiv statlig konsumentupplysning måste tillförsäkras erforderliga resurser i fråga om personal m. ni. så att den kan understödja värdefull konsumentupplysning inom ramen av olika organisationers verksamhet etc. Särskilt viktigt är det att få rätt konsumentupplysning för ung- dom. Konkurrens om det samordnade statliga service— organets tjänster kan leda till att ungdomsarbetets in— tressen blir tillbakasatta.
För en aktiv statlig konsumentupplysning bör man i större utsträckning än hittills utnyttja TV, radio och dagspressen.
Studieförbundet anför i huvudsak samma synpunkter, som nyss refererats under 15. Högerns kvinnoförbund.
I skolorna bör man lägga den första grunden. Det statliga stödet genom konsumentrådet till studiecirklar har varit ytterst värdefullt.
Forsknings- och provningsverksamheten till grund för en objektiv konsumentupplysning måste få ökade resurser, så att den kan breddas och intensifieras. Resurserna för konsumentupplysande program i radio och TV bör också utökas. Likaså resurserna för enskild och grupprådgiv- ning. Informationer Via massmedia har nämligen visat sig i hög grad öka konsumenternas behov av ytterligare upplysningar i anslutning till den egna situationen. Vidare bör den direkta kontakten mellan den statliga konsument- upplysningen och utbildade konsumentupplysare för- stärkas, så att framkomna resultat snabbt kan kanaliseras ut till dessa. Slutligen bör ett register över undersökta pro- dukter, aktuella informationer o. dyl. sammanställas och hållas å jour. Detta register bör även innehålla källan- visningar.
Upplysningen borde sikta till att hjälpa köparna att be- döma sina egna behov och ge träning i att använda de hjälpmedel som finns. Behovsanalysen är ett av de vik- tigaste momenten vid ett köp och en förutsättning för bedömning av den aktuella varan. Upplysningsmaterial
50. Sveriges lantbruks- förbund
52. Socialdemokratiska kvinnoförbundet
av typ »Köpråd» och »VDN informerar» borde finnas tillgänglig i köpögonblicket, d. v. s. i butiker som saluför det varuslag som behandlas i resp. broschyrer. De rent intressestimulerande program, som nu i viss utsträckning förekommer i radio och TV, borde kompletteras med and- ra sakligt kunskapsmeddelande program, innefattande även upplysning om varans användning och vård.
Den statliga konsumentupplysningen bör aktiveras. Så mycket som möjligt av den varuforskning, som bedrivs inom och utom landet, bör tas till vara. Alla lämpliga media bör utnyttjas, såsom press, radio och TV, skolor och kursverksamhet.
Det är viktigt att man finner metoder att nå direkt till den enskilde konsumenten. Konsumentupplysningen bör beredas ett betydligt ökat utrymme i TV. Man bör vidare inrikta informationen på nya grupper av konsumenter, bl. a. ungdomen. En annan fråga som måste ägnas upp— märksamhet är utformningen av metodiken för upplys- ningen —— det gäller för de statliga konsumentupplysarna att ta upp tävlan med reklamen. Skall detta lyckas måste upplysningens uttrycksmedel studeras och genomarbetas på ett annat sätt än som hittills varit fallet.
109. Bilaga C
Förslag till
Instruktion för statens institut för konsumentfrågor
Inledande bestämmelse 1 %. Allmänna verksstadgan den 7 januari 1955 (nr 3) skall, med undantag för 3 % l., tillämpas på statens institut för konsumentfrågor.
Verksamhetsområde m. m. 2 %. Statens institut för konsumentfrågor har till uppgift att verka för att arbets-
förhållandena i enskilda hem och kollektiva hushåll rationaliseras samt för att produktion och konsumtion inriktas på goda och ändamålsenliga konsumentvaror.
3 5.
Till fullgörande av sin uppgift har institutet att bedriva forskning och upplys— ning rörande de tekniska, ekonomiska, hygieniska och andra problem, som äro förbundna med hemmen och hushållen som konsumtionscentra och arbetsplatser.
Forskningsverksamheten skall bedrivas främst genom provningar och praktiska undersökningar, varvid samarbete bör ske med andra statliga, kommunala och enskilda organ, som bedriva liknande verksamhet.
För upplysningsverksamheten skall institutet samla i första hand egna men även andra institutioners forskningsresultat och rön på konsumenltvaruområdena och efter lämplig bearbetning bringa dem till allmänhetens kännedom i överensstäm- melse med de allmänna riktlinjer för konsumentupplysningen, som statens kon- sumentråd angiver.
4 %.
Provningar och undersökningar må utföras även på uppdrag av offentlig myn- dighet eller enskild. Uppgift om resultaten av provning eller undersökning, som utförts för uppdragsgivares räkning, må ej offentliggöras utan samtycke av denne.
Därest uppdrag av offentlig myndighet eller enskild föranleder utgift, som in- stitutet prövar icke böra bestridas med institutets medel, äger institutet därför be- tinga sig särskild gottgörelse.
Organisation 5 &.
Ledningen av institutet utövas av en styrelse bestående av ordförande och ytter- ligare fem ledamöter. Av ledamöterna utses en bland ledamöterna i statens konsu- mentråd och en bland ledamöterna i eller tjänstemännen hos statens pris— och kar- tellnämnd.
Chef för institutet är en direktör.
6 &. Inom styrelsen finnes ett arbetsutskott, bestående av styrelsens ordförande samt ytterligare minst en ledamot. 7 %. Institutets verksamhet bedrives är fem avdelningar, nämligen en livsmedels- och kemisk—teknisk avdelning, en textilavdelning, en avdelning för hushållsorganisa- tion m. m., en laboratorieavdelning och en upplysningsavdelning, samt ett kansli.
8 5. Vid institutet äro anställda tjänstemän i enlighet med gällande personalförteck- ning samt dessutom annan personal i mån av behov och tillgång på medel. Institutet äger därjämte för särskilda uppgifter i mån av tillgång på medel anlita experter och sakkunniga, som ej äro anställda vid institutet.
Verksamhetens bedrivande
9 5.
På styrelsen ankomma
1. frågor rörande institutets arbetsordning samt viktigare frågor i övrigt rörande dess organisation och tjänsteföreskrifter;
2. frågor om omfattningen och inriktningen av anstaltens verksamhet;
3. frågor rörande offentliggörande av forskningsresultat samt övriga med upplys— ningsverksamheten sammanhängande frågor;
4. anslagsäskanden, avsedda att föreläggas riksdagen, frågor om grunder för be- stämmande av gottgörelse för provningar och undersökningar samt andra ekono— miska frågor av större vikt;
5. frågor rörande tillsättning av tjänst i lägst lönegraden 21 å löneplan A och antagande av annan personal med arvode motsvarande lägst löneklassen 21 å sagda löneplan;
6. frågor angående åtal mot eller disciplinär bestraffning av tjänsteman;
7. andra frågor av större vikt som arbetsutskottet eller direktören hänskjuter till styrelsens avgörande.
10 &.
Arbetsutskottet äger besluta i sådana i 9 % avsedda ärenden, som av styrelsen överlämnas eller av direktören hänskjutas till utskottets avgörande.
11 &.
övriga ärenden avgöras av direktören. Direktören äger överlämna åt chef för avdelning eller annan tjänsteman att av- göra på direktören eljest ankommande ärende, som icke är av beskaffenhet att höra avgöras av honom.
12 5.
För beslutförhet erfordras, i styrelsen att minst tre ledamöter och i arbetsut- skottet att minst två ledamöter deltaga i avgörandet.
Såsom beslut gäller, utom i fall som avses i 27 % allmänna verksstadgan, den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal den som biträdes av ord— föranden.
13 å.
Uppkommer hinder för direktören, skola dennes åligganden fullgöras av den avdelningschef, som styrelsen utser därtill.
111 14 5.
Ärende avgöres i styrelsen och arbetsutskottet efter föredragning, som ankommer på direktören eller, beträffande frågor som avses i 9 S 3., chefen för upplys- ningsavdelningen. Ärende må ock föredragas av särskilt förordnad föredragande.
Vid handläggning av ärende i styrelsen och arbetsutskottet skola direktören och chefen för upplysningsavdelningen äga att närvara.
15 %. Därest vid handläggning av ärende fattas beslut, som strider mot ledamots, före- dragandens eller annan vid ärendets slutliga handläggning närvarandes åsikt, åligger det denne att låta till protokollet anteckna sin skiljaktiga mening.
Tjänstetillsättning m. m. 16 5.
1 mom. Ordföranden och övriga ledamöter i styrelsen förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av högst tre år.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande. Ledamot i arbetsutskottet, utom styrelsens ordförande, utses av styrelsen. 2 mom. Direktören och chefen för upplysningsavdelningen tillsättas efter anmä— lan av styrelsen.
3 mom. Annan ordinarie och extraordinarie tjänst i lägst lönegraden 24 å löne- plan A tillsättes efter förslag av styrelsen.
4 mom. Tjänster i lönegraderna 10--—23 å löneplan A tillsättas och annan perso- nal med avlöning lägst motsvarande löneklassen 10 å samma löneplan antages av styrelsen.
5 mom. Övriga tjänster tillsättas och annan ej förut nämnd personal antages av direktören.
6 mom. Tjänst med lönegradsbeteckningen Bo tillsättes genom fullmakt. Tjänst med lönegradsbeteckningen Ao tillsättes, om den har lägst lönegradsnumret 19, ge— nom fullmakt och eljest genom konstitutorial.
17 %.
Tjänsteman må ej utan tillstånd i varje särskilt fall för egen eller annans räkning driva eller hava del i företag, som faller inom institutets verksamhetsområde, och ej heller av kommun eller enskild åtaga sig uppdrag, varmed institutet kan taga befattning.
Tillstånd meddelas av Kungl. Maj:t såvitt rör tjänst, som tillsatts av Kungl. Maj:t, och eljest av styrelsen.
Tystnadsplikt 1 8 5.
Ej må någon i oträngt mål yppa vad han i egenskap av ledamot i styrelsen eller såsom tjänsteman, sakkunnig eller expert hos institutet erfarit rörande provning eller undersökning som utföres för uppdragsgivares räkning.
Denna instruktion träder i kraft den 1 juli 1964, då instruktionen för statens in— stitut för konsumentfrågor den 20 augusti 1956 (nr 453) upphör att gälla.
_
-.- T...—"___! KJNGL. Ut. i..
. L. jAN 1.54 _ ' ipcnnj ' _'1__
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964
Systematisk förteckning
(Sturarna inom klammer beteckna utredningarnas nummer 1 den kronologiska förteckningen)
Flusnsdepartementet
Värdesäkrlngskommlttén 1. Indexlån. Del I. [1] 2. Indexlån. Del II. [2]
Handelsdepartementet Effektivare konsumentupplysning. [4]
Inrikesdepartementet Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden. [3]
ESSELTE AB. STOCKHOLM 1964