SOU 1964:53

Organisation av skolledningen i grundskolan

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

% Ecklesiastikdepartementet

ORGANISATION AV SKOLLEDNINGEN I GRUNDSKOLAN

BETÄNKANDE AVGIVET AV

SKOLADMINISTRATIVA UTREDNINGEN

: Stockholm 1964

1.

27.

. Utlåtande

STATENS OFFENTLICA UTREDNINCAR 1964

Kronologisk förteckning

Indexlån. Del I. Kihlström. 96 s. Fi. ..Indexlän Del II. Kihlström. 526 s. Fi. . Konsuxztionsmönster på bostadsmarknaden.

Esselte. 212 s. I.

Effåktirare konsumentupplysning. Esselte. 111 s. .

Bättre ildringsvård. Esselte. 121 5. S. Alkoholreklamen. Norstedt & Söner. 278 s. Fi. Statens skogar och skogsindustrier. Svenska Reproduktions AB. 144 s. Fi. Kapitahtvecklingen i det svenska lantbruket. Esselte. en 5. Jo.

Arbetsstdsförkortningens verkningar. Esselte. ”1 216 8. .

. Företagsinteckning. Tiden-Barnängen Tryckerier AB. 149 s. Ju. . Ålgfrågan. Norstedt & Söner. 188 s. Jo. Veterinlrmedicinsk forskning och undervisning. Del II. Esselte. 302 8. Jo. . Religiorsfrihet. AB Wilhelmssons Boktryckeri. XXVIII+594 5. E. . Svensk namnbok 1964. AB E G Johanssons Bok- tryckeri, Karlshamn. 227 s. Ju. av Juristkommissionen i Wenner— strömaftaren. Norstedt & Söner. 117 s. Ju. . Historia; översikt. Kyrkobegrepp. Almqvist & Wikselli Boktryckeri AB, Uppsala. LIII+ 324 5. E . Rapport av parlamentariska nämnden i Wen- nerströnaffären. Norstedt & Söner. 46 s. Ju. Översättning av fördrag angående upprättan- det av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och tillhörande dokument. Marcus. 187 5. H . Kommunal skatteutjämning. Kihlström. 419 s. Fi. . Krigsmlktens förbandssjukvård. Esselte. 222 s. Fö. . Bilskroming. Esselte. 75 s. K. Förbud mot utförsel av kulturföremål. Kihl- ström. (7 5. E. Kronhjnrtsreservat m.m. Berlingska Boktryc- keriei, Lund. 109 s. Jo. . Behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolor— na. Esselte. 279 s. S. Nytt slattesystem. Esselte. 827 s. Fi. . Offentliga byggnader a. Ekonomiskt byggande. Esselte. 103 5. K. Lag om förvaltningsförfarandet. Esselte. 719 s. Ju.

23.

30. 31.

33.

34. 35. 36. 37.

38.

39. 40. 41. 43.

45. 46. 47.

49. 50. 51.

52. 53.

. Förtida tillträde,

Beräkning av pensionsreserv i pensionsstiftelse. Holmqvist skrivbyrå & kontorstryckeri. 39 s. Ju.

. Koncernbidrag m. m. Esselte. 160 s. Fi. Kristendomsundervisningen. Esselte. 102 s. E. Skadestånd II. Esselte. 170+02 s. Ju. expropriationskostnad m. m. Marcus. 118 s. Ju. Översättning av viktigare följdförfattnlngar till fördragen angående Europeiska ekonomiska ge- menskapen och Europeiska kol- och stålgemen- skapen. Marcus. 521 5. H. åktegskapsrätt I. Författningstext. Marcus. s u Äktenskapsrått II. Motiv. Marcus. 597 s. .Tu. Ökat stöd till barnfamiljer. Esselte. 148 s. S. Lantbrrukets strukturutveckling. Esselte. 251 s. 0. Sammanställning av remissyttranden över för- fattningsutredningens förslag till ny författning. Del 3. Kap. 6 i förslaget till regeringsform. Mar— cus. 98 s. Ju. Rapport och arbetsmaterial från arbetsgruppen för det kommunala sambandet juni 1954. Mar- cus. 179 s. Ju. Mentalsjukvårdslag. Esselte. 410 5. S. Bostadsstöd för pensionärer. Baggström. 105 5. I. Kommunal markpolitik. Esselte. 117 a. I. Social omvårdnad av handikappade. Esselte. 208 s. +16 s. ill. S. Skolans försörjning med lärare n. Esselte. 296 5. E.

Sjuksköterskeutbildningen I. Grundutbildning. Esselte. 819 5. S. Sjuksköterskeutbildningen II. Vissa grundläg- gande undersökningar. Utkommer senare. Friluftslivet i Sverige. Del I. utgångsläge och utvecklingsååndenser. Svenska Reproduktions AB. 218 s. . Farmaceutisk utbildning och forskning. Esselte. 250 s. E. natten till arbetstagares uppfinningar. Norstedt & Söner. 78 s. Ju. Samordnad rehabilitering. Del I. Tiden-Barn- ängen Tryckerier AB. 223 s. S. Samordnad rehabilitering. Del n. Tiden-Barn- ängen Tryckerier A.B. 105 s. S. Statslån till samfundslokaler. Kihlström. 58 5. I. Organisation av skolledningen i grundskolan.

Esselte. 172 5. E.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964:53

Ecklesiastikdepartementet

ORGANISATION AV SKOLLED- NINGEN I GRUNDSKOLAN

BETÄN KANDE AV GIVET AV

SKOLADMINISTRATIVA UTREDNINGEN

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1964

Till Herr Statsrådet och chefen för Kungl. ecklesiastikdepartementet

Den 14 april 1961 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepar— tementet att tillkalla högst tre sakkunniga, därav en såsom ordförande, för att verkställa utredning rörande vissa skoladministrativa spörsmål, även- som att utse sekreterare åt de sakkunniga.

Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade departementschefen den 28 april 1961 såsom sakkunniga skoldirektören i Solna Thorbjörn Eliasson, rektorn vid Nya elementarskolan i Stockholm Nils Erik Anrup, samt dåva- rande förste byråsekreteraren i statskontoret, sedermera organisationskon- sulenten hos Svenska stadsförbundet, numera avdelningsdirektören i skol- överstyrelsen Bengt Gunnar Karlin. Tillika uppdrogs åt Eliasson att såsom ordförande leda utredningsarbetet och förordnades till sekreterare åt de sak- kunniga filosofie magistern, numera byrådirektören i statskontoret, Paul Verner Almefelt.

De sakkunniga antog benämningen skoladministrativa utredningen.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 18 oktober 1963 erhöll chefen för eck- lesiastikdepartemen'tet bemyndigande att tillkalla ytterligare två ledamöter av skoladministrativa utredningen. Jämlikt detta bemyndigande tillkallade departementschefen samma dag såsom ledamöter av utredningen rektorn tillika skolchefen i Finnskoga-Dalby kommun Lars Gunnar Elam och sekre— teraren i Svenska landskommunernas förbund, numera Svenska kommun- förbundet, Karl Sixten Lögdberg.

Att såsom expert biträda skoladministrativa utredningen tillkallade de- partementschefen genom beslut den 28 januari 1963 rektorn vid det obliga— toriska skolväsendet, numera förste rektorn i Norbergs köping Sten Gunnar Bergh. Bergh har från och med den tidpunkt, vid vilken han tillkallades att biträda utredningen, deltagit i utredningens sammanträden.

Under tiden 28 november 1961—31 december 1962 har folkskolläraren, filosofie magistern Karl Bjarne Nylund fungerat såsom biträdande sekrete- rare hos utredningen.

Vid fullgörandet av utre-dningsuppdraget har utredningen haft att beakta följande från ecklesiastikdepartementet överlämnade handlingar: en inom skolöverstyrelsen upprättad skrivelse rörande utbildning av skolledare _ överlämnad den 11 september 1961 _ samt ett av överstyrelsen för yrkes- utbildning framfört förslag att utredningsarbetet även måtte omfatta frågan rörande biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna vid de tekniska läroverken _ överlämnat den 2 maj 1962.

Enligt direktiven till de sakkunniga skulle utredningsarbetet bedrivas i etapper. I första hand skulle läroverksrektorernas arbetsförhållanden 1111— dersökas. Därefter skulle motsvarande frågor beträffande rektorerna vid det obligatoriska skolväsendet behandlas. Förslag, avsedda att lätta läro- verksrektorernas arbetsbörda, borde föreligga till behandling i samband med budgetarbetet hösten 1961. I enlighet därmed har utredningen den 26 ok— tober 1961 till departementschefen överlämnat en rapport, »Vissa förslag till förbättring av läroverksrektorernas arbetssituation» (stencil, ecklesiastik- departementet), med redovisning av de utredningsresultat som nåtts under den första etappen av utredningsarbetet.

I en den 20 november 1962 till departementschefen avgiven rapport, »För- slag till förbättring av läroverksrektorernas arbetssituation» (SOU stencil, ecklesiastikdepartementet 1962:5), har utredningen lämnat slutlig redo— visning av utre-dningsarbetet rörande arbetsförhållanwdena för rektor och rektorsexpedition vid skolenheter av närmast högre allmänt läroverks och högre tekniskt läroverks natur samt förslag till personalorganisation för ledning och administration av dylika skolenheter. I rapporten redovisades även en undersökning rörande elevregistrering vid det obligatoriska skol- väsendet.

Sedan sistnämnda rapport avlämnades har utredningen dels verkställt undersökning rörande arbetsförhållandena för skolledare vid det obligato- riska skolväsendet, dels penetrerat spörsmål angående utbildning och fort— bildning av rektorer och av biträden åt skolledare.

På grund av särskilda remisser har utredningen sedan föregående rap- port avlämnades avgivit utlåtanden till Kungl. Maj:t

den 21 november 1962 över av 1955 års sakkunniga för yrkesutbildning- ens centrala ledning och viss lärarutbildning framlagt förslag angående skol- väsendets centrala ledning (SOU 1962: 28),

»den 29 november 1963 över av 1963 års organisationskommitté för skol- väsendets centrala ledning m. m. framlagda förslag rörande den nya skol- överstyrelsen (SOU stencil, ecklesiastikdepartementet 1963: 9),

den 9 december 1963 över studiehjälpsutredningens betänkande »Bättre studiehjälp» (SOU 1963: 48).

den 7 februari 1964 över 1960 års gymnasieutre-dnings fjärde betänkande »Ett nytt gymnasium» (SOU 1963: 42),

den 7 februari 1964 över fackskoleutredningens betänkande »Fackskolan» (SOU 1963: 50) samt

den 15 oktober 1964 över framställningar från skolstyrelserna i Hagfors, Kalix, Kinna, Mönsterås och Vaxholm om rätt att i underlag för beräkning av arvode och av nedsättning av undervisningsskyldighet för tillsynslärare vid skolanläggning med grundskola och annan skola inräkna samtliga vid skolanläggningen befintliga klasser.

Enligt önskemål från 1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala ledning m. 111. har utredningen under sommaren 1963 efter genom— gång av visst av kommittén sammanställt material rörande fördelning av befogenheter mellan centrala, regionala och lokala skolorgan till densamma framlagt synpunkter i frågan om beslutsinstans för ärenden inom skol- väsendet.

Vid fullgörandet av sitt utredningsarbete avseende arbetsförhållandena för skolledare vid det obligatoriska skolväsendet och avseende utbildning och fortbildning av personal, engagerad i skolledning och skoladministra- tion har utredningen haft kontakter med bl. a. skolöverstyrelsen, vissa läns— skolnämnder, 1960 års gymnasieutredning, fackskoleutredningen samt per- sonalutbildningsberedningen. Mera ingående studier av skolledarnas och rektorsexpeditionernas/skolstyrelsernas kansliers arbetsuppgifter har ut- förts i följande kommuner: Boo, Norbergs köping, Råneå, Skellefteå stad samt Stockholm (Solberga rektorsområde). I följande kommuner har ut- förts översiktliga studier och/eller vissa detaljstu-dier: Arvika, Skellefteå landskommun, Uppsala och Övertorneå. Vid behandling av vissa rationalise— ringsåtgärder har utredningen haft överläggningar med rektorn vid samreal- skolan i Storvik, numera skoldirektören i Mariestad Sven Olsson, som enligt skolöverstyrelsens beslut den 26 mars 1962 haft i uppdrag att såsom sak- kunnig inom överstyrelsen i samarbete med skoladministrativa utredningen »utreda frågan om åtgärder för förenkling, samordning och modernisering av arbetet på skolexpeditionerna, särskilt med hänsyn till frågor vilka upp- kommer vid samorganisation av grundskola och annan skolform (dag- böcker, klassböcker, matriklar, elevkort, hälsokort o. s. v.) >>.

Som resultat av sitt under den tredje utredningsetappen nu slutförda ar- bete får utredningen härmed överlämna bifogade betänkande »Organisation av skolledningen i grundskolan».

Det åt skoladministrativa utredningen anförtrodda utredningsuppdraget rörande rektorernas arbetsförhållanden och organisation för ledning och administration av skolenheter/rektorsområden anses härmed fullgjort.

Genom beslut den 10 november 1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt ma- tematikmaskinnämnden och skolöverstyrelsen att gemensamt och i sam— verkan med skoladministrativa utredningen undersöka möjligheterna att utnyttja automatiska datamaskiner för vissa delar av skolornas planering

av läsåret. Efter matematikmaskinnämndens inlemmande i statskontoret den 1 juli 1963 bedrivs arbetet i samarbete mellan statskontoret och skol— överstyrelsen.

Med hänsyn till att skoladministrativa utredningens medverkan i före- nä-mnda undersökning numera kan betraktas vara av endast formell karak- tär och att det i utredningens direktiv angivna utredningsuppdraget nu an- ses fullgjort hemställer utredningen att bli befriad från medverkan i det i samarbete mellan statskontoret och skolöverstyrelsen sålunda bedrivna undersökningsarbetet.

Stockholm i november 1964

Thorbjörn Eliasson Nils Erik Anrup Lars Elam Bengt Karlin Sixten Lögdberg /Paul Almefelt

KAPITEL 1

Uppdraget

Enligt direktiven för utredningsuppdraget, vilka återfinnes i anförande till statsrådsprotokollet den 14 april 1961 av chefen för ecklesiastikdepartemen- tet, har skoladministrativa utredningen till huvuduppgift att utarbeta kon— kreta förslag, som på ett avgörande sätt kan förbättra läroverksrektorernas arbetssituation. I uppdraget ingår även motsvarande frågor i vad gäller rek— torer inom det obligatoriska skolväsendet samt en begränsad översyn av de regionala skolorganens och, om det skulle visa sig erforderligt, de centra- la skolmyndigheternas arbetsuppgifter, främst avseende frågan vilka och hur många instanser, som skall ha att befatta sig med de enskilda ärende- na. Det förväntas att utredningen kartlägger rektors och rektorsexpeditio- nernas arbetsuppgifter, vidtager möjliga elimineringar och förenklingar av desamma och utreder vilka funktioner ledaren för en skolenhet bör fylla. Därefter bör behandlas frågan om erforderlig organisation för ledning och administration av skolenheter.

Det angivna utredningsuppdraget bör enligt departementschefen bedrivas i etapper, varvid förslag avsedda att lätta läroverksrektorernas arbetsbörda bör föreligga till behandling i samband med budgetarbetet hösten 1961.

Utvidgning av utredningsuppdraget har skett genom att för beaktande från ecklesiastikdepartementet till utredningen överlämnats dels den 11 september 1961 en inom skolöverstyrelsen upprättad skrivelse rörande ut- bildning av skolledare och yttranden däröver, dels den 2 maj 1962 ett av överstyrelsen för yrkesutbildning framfört förslag att utredningsuppdraget även måtte omfatta frågan rörande biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna vid de tekniska läroverken.

Utredningsuppdraget är sålunda centrerat kring frågan om rektorernas arbetsförhållanden. Översynen av fördelningen av befogenheter och arbets- uppgifter mellan länsskolnämnder och centrala eller lokala skolorgan bör ses utifrån detta förhållande. Vid utredningens undersökningar har frågan om fördelning av befogenheter mellan olika skolorgan därför ej tagits upp annat än i den mån den mer eller mindre direkt berör rektorernas arbets- förhållanden. Dock har utredningen enligt Önskemål från 1963 års organisa- tionskommitté för skolväsendets centrala ledning m. m. under sommaren 1963 efter genomgång av visst av kommittén sammanställt material fram- lagt synpunkter och förslag ifråga om beslutinstans för ärenden inom skol- väsendet.

I enlighet med sina direktiv har utredningen i en till departementschefen den 26 oktober 1961 avlämnad rapport, betitlad »Vissa förslag till förbätt— ring av läroverksrektorernas arbetssituation» (stencil, ecklesiastikdeparte- mentet), redovisat resultatet av den första etappen av utredningsarbetet.

Efter att under den andra etappen av sitt arbete ha verkställt en fullstän- dig organisationsundersökning beträffande läroverkens rektorsexpeditioner har utredningen den 20 november 1962 till departementschefen Överlämnat en rapport, »Förslag till förbättring av läroverksrektorernas arbetssitua- tion» (SOU stencil, ecklesiastikdepartementet 1962: 5), med slutlig redo- visning av utredningsarbetet rörande arbetsförhållandena för rektor och rektorsexpedition vid skolenheter av närmast högre allmänt läroverks och högre tekniskt läroverks natur samt förslag till personalorganisation för ledning och administration av dylika skolenheter. Såsom bilaga till rappor- ten redovisades en undersökning rörande elevregistreringen vid det obliga- toriska skolväsendet med ett principförslag till nytt system för elevregistre- ringen.

Utredningens principförslag till nytt elevregistreringssystem vid det obli— gatoriska skolväsendet har sedermera bearbetats och vidareutvecklats av rektorn vid samrealskolani Storvik, numera skoldirektören i Mariestad Sven Olsson, som genom beslut den 26 mars 1962 av skolöverstyrelsen kallats att såsom sakkunnig inom överstyrelsen i samarbete med skoladministrativa ut- redningen »utreda frågan om åtgärder för förenkling, samordning och mo- dernisering av arbetet på skolexpeditionerna, särskilt med hänsyn till frå- gor vilka uppkommer vid samorganisation av grundskola och annan skol- form (dag-böcker, klass-böcker, matriklar, elevkort, hälsokort o. s. v.)».

Den i föreliggande betänkande redovisade undersökningen har inriktats på att

dels utforma en sådan organisation för ledning och administration av rektorsområden i grundskolan som både tillgodoser skolans behov av sam- lad pedagogisk ledning och möjliggör norm—ala arbets—förhållanden för samt- liga i skolledningen engagerade befattnings-havare,

dels skapa sådana organisatoriska förutsättningar för en rektor att för— ena rektors- och skolchefsskap att varken ledning av och planering för kom- munens skolväsende eller ledning av sådan rektors eget rektorsområde skall behöva eftersättas. Vidare framläggs vissa synpunkter på och förslag ifråga om utbildning och fortbildning av rektorer och av biträden åt skolledare.

Ehuru utredningens arbete i vad avser det obligatoriska skolväsendet in- riktats på grundskolan, äger utredningsresultaten i tillämpliga delar giltig— het även ifråga om folkskolan.

Den redovisade undersökningen berör sålunda ej endast arbetsförhållan- dena för rektor och rektorsexpeditionen vid det obligatoriska skolväsendet. Med hänsyn till att ett stort antal rektorer vid den obligatoriska skolan jäm- väl fungerar såsom kommunala skolchefer, har det befunnits nödvändigt

att studera även skolchefers och skolkansliers (skolstyrelsers kansliers) arbetsuppgifter och arbetsförhållanden. I de fall en rektor är rektor tillika skolchef eller förste rektor fungerar för övrigt rektorsexpeditionerna oftast även såsom skolkanslier. Vid studierna av arbetsförhållandena för sådan rektor, som jämväl är kommunal skolchef, har det varit av speciellt intresse att dels söka skilja mellan sådant arbete som är att hänföra till ledningen av rektorsområdet och sådant som är att hänföra till ledningen av kom— munens skolväsende, dels söka utröna hur funktionen som rektor, d. v. s. i detta fall funktionen som ledare för ett rektorsområde, och funktionen som skolchef på ett ändamålsenligt sätt skall kunna utövas av en och sam- ma skolledare. För tillvägagångssättet vid undersökningen redogörs i ka- pitel 2.

Som bilaga 1 till betänkandet är fogat förslag till ändring i skolstadgan den 6 juni 1962 (SFS 1962/439 med däri senare vidtagna ändringar).

Slutligen må här beröras vissa terminologiska spörsmål. Såsom redan framgått av det ovanstående har utredningen valt att benämna skolstyrel- sens expedition, såväl i det fall denna är fristående som i det fall och till den del denna utgörs av rektorsexpedition, skolkansli. Utredningens val av denna benämning är ej att uppfatta som en rekommendation utan endast som en praktisk definitionsåtgärd för undersökningsarbetet. I de mindre och medelstora kommunerna benämnes skolstyrelsens kansli i regel skolkontor. l förtydligande syfte benämnes stundom rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap >>egentlig rektor». För att få en gemensam beteckning på rektorer som förenar rektors- och skolchefsskap, det må gälla rektor tillika skolchef eller förste rektor, använder utredningen begreppet »rektor därj äm- te skolchef». Med begreppet »rektorsskola» avses den skolanläggning vid vilken rektor och/eller studierektor är expeditionellt stationerad.

Folkskolans klasser i årskurserna 1——9 jämställs med grundskolans låg- och mellanstadier.

KAPITEL 2

Undersökningsmetodik

Undersökningen har i huvudsak utförts i form av en organisationsunder- sökning. Därvid har för erhållande av underlag för ställningstaganden och utarbetande av förslag samt rekommendationer företagits en detaljerad kartläggning, analys och kvantifiering av Skolledares, biträdande Skolledares och rektorsexpeditioners/skolkansliers arbetsuppgifter. De härför erforder- liga uppgifterna har erhållits genom en omfattande enkät, genom studier av de författningar och anvisningar som reglerar Skolledares, biträdande Skolledares och rektorsexpeditioners/skolkansliers arbete, genom intervjuer och diskussioner med befattningshavare vid skolöverstyrelsen och länsskol- nämnder, samt genom intervjuer med skolledare (rektorer, rektorer tillika skolchefer, förste rektorer, skoldirektörer), biträdande skolledare och bi- trädespersonal på rektorsexpeditiomer/skolkanslier. Intervjuerna har i vissa fall kompletterats med detaljerade studier och uppföljningar av arbetsupp— gifter under olika skeden av läsåret.

Genom hänvändelse till respektive länders ambassader i Stockholm har utredningen vidare erhållit uppgifter om skolledar— och biträdesorganisation vid skolor närmast motsvarande grundskolan i de nordiska länderna _— utom Island —— samt i Nederländerna och Västtyskland. Sålunda erhållna uppgifter redovisas i kapitel 7. Från Danmark, Finland och Norge har även inhämtats upplysningar rörande förekomsten av organiserad skolledarut- bildning. Dessa upplysningar redovisas i kapitel 10.

Syftet med utredningens enkät var att få ett säkrare underlag för en be- dömning av skolledarnas arbetssituation än vad som kan erhållas genom intervjuer vid ett förhållandevis begränsat antal rektorsområden och kom— muner samt en grundval för förslag och rekommendationer rörande orga- nisationen av ledningen av rektorsområdena och, i begränsad omfattning, av ledningen av kommuners skolväsende. Genom enkäten har sålunda er- hållits uppgifter om den totala årsarbetsmängden hos skolledare, biträdande skolledare och rektorsexpeditionernas/skolkansliernas personal vid rektors- områden och i kommuner av olika struktur, om den årliga tidsåtgången för utförandet av de olika arbetsuppgifterna, om fördelningen av denna tidsåtgång på de olika personalkategorierna och därmed ett ungefärligt mått på arbetsfördelningen, samt, i förekommande fall, om fördelningen av skol— ledarens och dennes biträdespersonals arbete på rektors- respektive skol—

chefsarbete. Enkäten har därmed på ett betydelsefullt sätt kompletterat ut- redningens övriga undersökningar.

Uppgifter om tidsåtgången för olika arbetsuppgifter skulle i och för sig ha kunnat inhämtats genom exempelvis frekvensstudier. På grund av ka— raktären av rektors och rektorsexpeditionens arbetsuppgifter skulle dylika studier dock ha måst bedrivas i ett flertal rektorsområden och kommu- ner och utsträckas över ett helt arbetsår. Mot denna bakgrund har tillväga- gångssättet med en, låt vara omfattande, enkät bedömts vara smidigare och ge ett för praktiska ändamål godtagbart underlag för mätning av arbets- mängderna hos skolledare och personal på rektörsexpeditioner/skolkanslier. Dylika mätningar måste med nödvändighet bli schablonmässiga när det gäl- ler ett så stort antal olika organisationsenheter som i detta fall. ,

Enkäten har under vårterminen 1963 tillställts sammanlagt 147 rektorer, fördelade på 79 egentliga rektorer, d. v. s. rektorer som ej förenar rektors— och skolchefsskap, 48 rektorer tillika skolchefer samt 20 förste rektorer.

I bilaga 3 A redovisas bl. a. den av utredningen vidtagna kartläggningen av skolledares, biträdande skolledares och rektorsexpeditionens/skolkansliets arbetsuppgifter. Bilagans förteckning över arbetsuppgifter är i stort den;- samma som i utredningens enkät.

Ett av problemen vid undersökningen har varit att så vitt möjligt söka beakta sådana faktorer som i olika fall kan tänkas påverka omfattningen och sammansättningen av skolledarnas och rektorsexpeditionernas/skob kansliernas arbetsuppgifter. Bland dylika faktorer kan vad beträffar rektors— arhete nämnas rektorsområdets struktur (dess sammansättning av låg-, mellan- och högstadium), personalorganisation (förekomst av studierektor och dennes arbetsområde) och storlek. Vidare är arbetets omfattning be- roende av om skolledaren _ rektor — därj ämte är kommunal skolchef (rek- tor tillika skolchef eller förste rektor). Om rektorsområdet har tillgång till en kurator kan detta påverka de enskilda befattningshavarnas arbetsmängder. Faktorer som påverkar skolchefsarbetet och arbetet för skolchefens med- hjälpare är främst strukturen av kommunens skolväsende samt organisa- tionen av skolstyrelsens kansli i kommunen, d. v. s. förekomstenav biträa den av olika slag åt skolchefen. Förekomsten av vissa andra personalkate— gorier vid rektorsområdena har beaktats på sätt som närmare angives i det följande. '

Av de nämnda faktorerna har utredningen av förklarliga skäl endast kunnat taga hänsyn till de mera lätt gripbara. Dessa är rektorsområdets/det kommunala skolväsendets struktur, personalorganisation (ifråga 'om skol- chefsarbete närmast skolkansliets) och storlek. '

Bland annat för att erhålla möjligheter att utröna huruvida rektorsom- rådets/det kommunala skolväsendets struktur och personalorganisation (förekomst av studierektor och dennes arbetsområde, skolledarens even—- tuella duhbelfunktion såsom ledare för rektorsdmråde ochchef för kom-

muns skolväsende samt personalorganisation på skolkansliet) är av be- tydelse för arbetsuppgifternas omfattning, har utredningens enkätmaterial sålunda bearbetats fördelat på åtta olika grupper vad beträffar rektors- arbete och på två olika grupper vad beträffar skolchefsarbete. Dessa grup- per ar:

I. ifråga om rektorsarhete grupp RA 1: rektorsområden bestående av endast låg- och mellansta- dierna. Ingen studierektor. Rektor ej skolchef. grupp RA 2: rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor för . högstadiet. Rektor ej skolchef. grupp RA 3: rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor för låg- och mellanstadierna. Rektor ej skolchef. grupp RA 4: rektorsområden med samtliga stadier. Ingen studierektor. Rektor ej skolchef. grupp RB 1: rektorsområden bestående av endast låg- och mellansta-

dierna. Ingen studierektor. Rektor därjämte skolchef. grupp RB 2: rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor för hög- stadiet. Rektor därjämte skolchef. grupp RB 3: rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor för låg- och mellanstadierna. Rektor därjämte skolchef. grupp RB 4: rektorsområden med samtliga stadier. Ingen studierektor.

Rektor därj ämte skolchef.

II. ifråga om skolchefsarbete ske-grupp 1: kommuner med skolkansli utan skolassistent eller mot- svarande. skc-grupp 2: kommuner med skolkansli med skolassistent eller mot— svarande.

Såsom framgår av denna gruppering av enkätmaterialet vid bearbetning i vad avser rektorsarhete, har bearbetningen utförts med materialet upp— delat på två huvudgrupper, nämligen gruppen RA omfattande egentliga rektorer och gruppen RB omfattande rektorer som är därjämte skolchefer. Skillnad har således inte gjorts mellan rektor tillika skolchef och förste rektor.

Grupperingen av enkätmaterialet i vad avser rektorsarhete har gällt även vid beräkning av arbetsmängder hos studierektor och tillsynslärare vid rektorsskola. Beräkning av arbetsmängder hos tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola har skett på grundval av ett ogrupperat en- kätmaterial. Härvid har sålunda bortsetts från dels huruvida rektor i ve- derbörande.rektorsområde därjämte är skolchef, dels de strukturella och per- sonalorganisatoriska förhållandena i rektorsområdet eller vid skolanlägg-

ningen. Studium av primärmaterialet har ej gett anledning att utgå ifrån, att arbetsmängden hos tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektors- skola är beroende av huruvida rektor är egentlig rektor eller rektor därjämte skolchef. Att bortse från de strukturella och personalorganisatoriska för- hållandena vid beräkning av arbetsmängder för tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola motiveras av det förhållandet, att högstadie- klasser ej synes finnas vid i enkätmaterialet representerade skolanlägg- ningar av aktuellt slag annat än i något sällsynt fall. Intensivstudium av primärmaterialet i sistnämnda fall ger ej anledning till särbehandling av detsamma.

Vid beräkning av arbetsmängder för biträdespersonal åt rektor i hans egenskap av ledare för rektorsområde har utredningen utgått ifrån dels att rektors status (egentlig rektor eller rektor därjämte skolchef) ej bör på- verka omfattningen och sammansättningen av biträdespersonalens arbete, dels att man i stort kan bortse från de personalorganisatoriska förhållande- na (förekomst av studierektor och dennes arbetsområde) vid rektorsområ- det. Enkätmaterialet har därför till denna del bearbetats uppdelat på föl- jande tre strukturellt olika grupper:

grupp Bt 1: rektorsområden utan högstadium. grupp Bt 2: rektorsområden med samtliga stadier. Högstadiet mindre än låg- och mellanstadierna tillhopa. grupp Bt 3: rektorsområden med samtliga stadier. Högstadiet större än

låg- och mellanstadierna tillhopa.

Rektorsområdenas/kommunernas storlek har beaktats med hänsyn till antalet klasser och elever. I fråga om kommunerna har även antal skolor beaktats.

Omfattningen av vissa arbetsuppgifter kan betraktas vara oberoende av ett rektorsområdes/en kommuns skolväsendes storlek. Dylika arbetsupp— gifter kan benämnas fasta. *

Omfattningen av andra arbetsuppgifter varierar, förutom med hänsyn till rektorsområdets/det kommunala skolväsendets struktur, i förhållande till något mätt på rektorsområdets/det kommunala skolväsendets storlek. Ut— redningen har därvid vid beräkning av arbetsmängder för egentlig rektor och biträde åt denne såsom variabler använt sig av antalet klasser och an- talet elever vid rektorsområdet i dess helhet eller delar av detsamma, d. v. s. låg-, mellan- och högstadium samt i ett avseende skolanläggning utöver rektorsskola. Vid beräkning av arbetsmängder för skolchef och dennes medhjälpare har såsom variabler använts antal skolor samt antal klasser och antal elever i kommunens skolorganisation eller delar av densamma (skolor, delar av skolor). '

De variabler utredningen sålunda använt sig av, liksom innebörden av desamma, framgår av definitioner i bilaga 3 A. Av denna framgår även hur

utredningen klassificerat de olika arbetsuppgifterna i förhållande till va- riablerna, d. v. s. med vilken variabel omfattningen av en viss arbetsupp- gift ansetts-variera.

Vid studium av variablerna bör beaktas att användningen av desamma vid arbetsmängdberäkningar för rektorsområden och kommuner av olika storlek och struktur med nödvändighet leder till i viss mån schablonmäs— sigt resultat. Såsom i det föregående framhållits, har utredningen emel- lertid i detta avseende med nödvändighet måst arbeta med förenklingar.

.Vad beträffar rektorsvariablerna må noteras, att de använts i sin bok- stavliga betydelse, d. v. s. gällande rektorsområdet i dess helhet, endast vid beräkning av tidsåtgång för arbetsuppgifter utförda av rektor och biträdes- personal åt rektor. Vid beräkning av tidsåtgången för arbetsuppgifter utförda av studierektor, tillsynslärare vid rektorsskola och tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola har grundvariablerna k (: klasser) och e (= elever) hänförts till de olika befattningshavarnas speciella arbetsom- råden —— enheter (stadium/-er, rektorsskola och övrig skolanläggning).

Vid beräkning av arbetsmängder för skolassistent eller motsvarande har använts endast två variabler. Dessa är variablerna f (: fast) och kso (: va- rierande i proportion med antalet klasser i kommunens skolorganisation), vilka hänförts till grupper av arbetsuppgifter _ sakområden — i stället för till enskilda arbetsuppgifter. Variabelvärdet f för varje sakområde utgör sålunda summan av skolassistents beräknade genomsnittliga tidsåtgång för de enskilda i sakområdet med skolchefsvariablerna f och f + sf (: fast vad beträ-ffar det obligatoriska skolväsendet, i övrigt varierande i proportion med antalet skolor i kommunen) betecknade arbetsuppgifterna. Variabel- värdet kso för varje sakområde utgör summan av skolassistents beräknade genomsnittliga tidsåtgång för de enskilda i sakområdet med övriga skol— chefsvariabler betecknade arbetsuppgifterna. Denna förenklade beräknings- metodik har måst väljas, då det vid studium av enkätmaterialet framkom- mit, att skolassistents arbetsinsats från fall till fall fördelas mycket olika på de enskilda arbetsuppgifterna inom sakområdena. Att under sådana för- hållanden basera arbetsmängdsberäkningarna på medianvärden per enskild arbetsuppgift skulle leda till en felaktig bild av »den totala arbetsmängden.

Bearbetningen av enkätmaterialet har föregåtts av en granskning av det— samma. Därvid har vissa korrigeringar måst göras av de i enkätsvaren re— dovisade beräkningarna av den årliga tidsåtgången för vissa arbetsupp-gif— ter och personalkategorier.

Sålunda har årlig ti-dsåtgång för rektors egen undervisning och arbete med anledningdärav beräknats med utgångspunkt från rektors fastställda un- dervisningsskyldighet, d. v. s. exklusive eventuella tilläggstimmar. Av stu- dierektor och tillsynslärare i förekommande fall redovisad tidsåtgång för arbetsuppgifter som de ej kan förväntas utföra i sin egenskap av studie- rektor respektive tillsynslärare, har ej medtagits i beräkningarna.. I en del

.r—lw». # m

enkätsvar har tidsåtgång redovisats för kurator, yrkesvalslärare eller an- nan lärare. Den tidsåtgång som redovisats för dessa befattningshavare har beaktats i den mån densamma har kunnat hänföras till rent expeditionellt eller organisatoriskt arbete av sådan art, som ej kan anses ingå i respek- tive befattningshavares ordinarie åligganden. I fråga om av biträdesperso- nal redovisat arbete mä nämnas att till detta hänförts arbete som angetts utföras av såväl fast som tillfälligt anställd personal vid rektorsexpeditio- nernafskolkanslierna. Vaktmästares arbete har beaktats endast i den mån det kunnat hänföras till arbete av ren expeditionskaraktär och har då in- räknats i biträdespersonalens arbetsmängd.

Vid granskningen av enkätmaterialet kunde konstateras, att man i de olika rektorsområdena/kommunerna vid beräkningen av den årliga tidsåt- gången för utförandet av förekommande arbetsuppgifter ej utgått från en- hetliga värden i fråga om läs- och arbetsårets längd samt i fråga om antal arbetsdagar per läs- och arbetsår. I de fall så varit nödvändigt har enkätsva- ren därför korrigerats i dessa avseendcn. Därvid har ett arbetsår ur skol- ledarens och rektorsexpeditionens/skolkansliets synpunkt beräknats vara 280 arbetsdagar. Av dessa har 210 betraktats såsom läsdagar fördelade på 39 veckor och 70 såsom arbetsdagar under ferietid och lovdagar. Antalet effektiva undervisningsveckor per läsår har förutsatts vara 35. Studierektor har beräknats biträda rektor under ca 230 arbetsdagar, tillsynslärare under ca 220 arbetsdagar.

Totalt sett har bearbetningsbara enkätsvar erhållits från 84 % av de till- frågade skolledarna. 86 % av de egentliga rektorerna, 79 % av rektorerna tillika skolcheferna samt 90 % av förste rektorerna har avlämnat bearbet— ningsbara enkätsvar. Av de aderton bearbetningsbara enkätsvar som av- lämnats av förste rektorerna kunde tre emellertid bearbetas endast i fråga om arbete med anledning av skolchefskapet.

Relaterad svarsfrekvens på utredningens enkät får anses tillfredSStällan- de i en undersökning av föreliggande art. Det sålunda erhållna enkätma- terialet har därför lagts till grund för approximativa beräkningar av års— arbetsmängdens omfattning för olika personalkategorier sysselsatta med ledningen av rektorsområden och kommuners skolväsende och det därmed förbundna administrativt-expeditionella arbetet.

Vid bedömningen av resultatet av de på enkätmaterialet baserade arbets— mängdsberäkningarna bör beaktas, att beräkningarna utförts i huvudsak separat för var och en av de strukturgrupper som enkätmaterialet uppdelats i. Säkerheten i beräkningarna för de olika grupperna torde kunna förut- sättas stå i viss relation till det antal enkätsvar som kunnat hänföras till respektive grupp. Upplysas bör dock i sammanhanget om att enkätmateria- let om-fattar samtliga rektorer vid grundskola i landet — exklusive de i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö —— som haft förutsättningar att på erfoderliga erfarenhetsgrunder besvara enkäten. Antal enkätsvar som

vid beräkning av (egentlig) rektors, studierektors och tillsynslärares vid rektorsskola arbetsmängder kunnat hänföras till de olika grupperna fram- går av nedanstående tablå (observera att studierektor är representerad en— dast i grupperna RA 2—3 och RB 2—3; jfr sid. 20).

Grupp IRA] |RA21RA3|RA4IRBI |BBZ'RB3'RB4

Antal enkätsvar" 16 | 40 | 6 j 6 | 7 | 37 ' 5 | 4

Beräkning av arbetsmängden för tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola har såsom omtalats i samband med redogörelsen för grup- peringen av enkätmaterialet skett på ett ouppdelat material. Vid beräk- ning av årsarbetsmängder för biträdespersonal åt rektor har till grupp Bt 1 kunnat hänföras 23, till grupp Bt 2 77 och grupp Bt 3 21 enkätsvar. Till skolchefsgrupp 1 — skolchef i kommun utan skolassistent eller motsvaran- de — har kunnat hänföras 44 och till skolchefsgrupp 2 — skolchef i kom- mun med skolassistent eller motsvarande — 12 enkätsvar.

Med hänsyn till att enkätmaterialet till vissa delar utvisade relativt stor spridning ifråga om beräknad tidsåtgång per arbetsuppgift, enhet, personal- kategori och år har arbetsmängdsberäkningarna baserats på medianvärden. Vad beträffar arbetsuppgifter, vilkas omfattning kan förutsättas vara i stort oberoende av rektorsområdets/det kommunala skolväsendets struktur, har medianvärdet för tidsåtgång per arbetsuppgift etc. framräknats på hela enkätmaterialet. I fråga om uppgifter, där de strukturella skillnaderna mel- lan två eller flera dylika grupper icke befunnits ha någon inverkan, har medianvärden uträknats på grundval av samtliga de enkätsvar som hän— förts till dessa grupper. Det förhållandet att antalet enkätsvar i vissa struk— turgrupper är för litet för att ge signifikativa värden, har sålunda härigenom beaktats.

Resultatet av bearbetningen av enkätmaterialet redovisas i närmast föl- jande kapitel.

Sedan av utredningen påpekade möjligheter att rationalisera skolledares, biträdande skolledares och rektorsexpeditionens/skolkansliets arbete genom bl. a. överflyttning av arbete från en kategori befattningshavare till en an- nan beaktats, har nya arbetsmängdsberäkningar utförts. De värden som därvid framkommit för den beräknade årliga tidsåtgången per arbetsupp- gift, variabel och personalkategori vid rektorsområden och modellkommu- ner av olika struktur och med olika personalorganisation framgår av bilaga 3 B. Dessa värden har sedermera lagts till grund för utredningens förslag angående organisationen av skolledningen i grundskolan.

KAPITEL 3

Redogörelse för enkätmaterialet

3.1 Inledning

I föreliggande kapitel redovisas resultatet av bearbetningen av utredning- ens enkät till skolledarna. Redovisningen avser helt nuläget.

För att kunna jämföra förhållandena vi—d rektorsområden och kommuner med skolväsende av olika struktur och med olika personalorganisation har utredningen inom de förut nämnda strukturgrupperna konstruerat s. k. modellrektorsområden och modellkommuner. Elev- och klassantal i dessa modellrektorsområden och modellkommuner överensstämmer i stort sett med elev- och klassantal i genomsnittsrektorsområdena respektive -kom- munerna i de olika strukturgrupperna. Elev- och klassantalet vid de olika modellrektorsområdena och modellkommunerna har vidare fördelats på låg-, mellan- och högstadium samt skolanläggningar — i modellkommuner- na även skolor — ungefär så som denna fördelning ter sig vid genomsnitts- rektorsområdena och genomsnittskommunerna i respektive strukturgrup- per. Sammansättningen av sålunda konstruerade modellrektorsområden och modellkommuner redovisas i sammandrag i avsnitt 3.2 nedan. Detalj- organisation av modellrektorsområdena och modellkommunerna redovisas i bilaga 2.

Det som i första hand bedömts vara av intresse att belysa med värden ur enkätmaterialet är den genomsnittliga årsarbetsmängden hos skolledare, biträdande skolledare och biträdespersonal i rektorsområden och kommu- ner av olika struktur och med olika personalorganisation. Av intresse är även att se hur den totala årsarbetsmängden hos personal, sysselsatt med ledning och administration av rektorsområden och kommuners skolväsen- de med olika personalorganisation och av olika sammansättning fördelar sig på olika befattningshavare.

Bl. a. för en bedömning av frågan, vilka kvalifikationer som bör krävas av de befattningshavare, som har att svara för ledning och administration av verksamheterna vid rektorsområden och kommuners skolväsende, är det vidare av intresse att studera fördelningen av skolledares och biträdande skolledares årsarbetsmängd på s. k. kvalifikationsgrunder.

Vidare torde det vara av viss betydelse att studera fördelningen av de olika personalkategoriernas årsarbetsmängder på de arbets- (sak-)områden i vilka arbetsuppgifterna kan grupperas.

Slutligen är ärsarbetsmängdernas fördelning på årets månader, d. v. s. säsongvariationen, av intresse i en undersökning av detta slag.

3.2 Modellrektorsområden och modellkommuner — sammansättning

Sammansättningen av de av utredningen konstruerade sju modellrektors- områden, som är hänförliga till huvudstrukturgruppen RA (strukturgrup- perna RA l—RA 4), omfattande egentliga rektorer, framgår i vad avser elev— och klassantal samt stadiefördelning och personalorganisation av ta- bell 1. I tabellen redovisas även enligt skolöverstyrelsens anvisningar 26.0. 1959 beräknad undervisningsskyldighet för rektor vid vart och ett av nio- dellrektorsområdena. För detaljorganisation av modellrektorsområdena hänvisas till bilaga 2 (tabellerna 71—75).

Sammansättningen av de två modellkommuner _ en med rektor tillika skolchef såsom skolchef (nr I) och en med förste rektor såsom skolchef (nr II) — utredningen arbetat med, framgår av tabell 2. I tabell 3 redovisas sammansättningen av till dessa modellkommuner uppbyggda modellrek- torsområden — skolchefernas egna rektorsområden _— i vad avser elev- och klassantal samt stadiefördelning och personalorganisation. Enligt skol- överstyrelsens ovan nämnda anvisningar beräknad undervisningsskyldighet för skolcheferna i dessa modellkommuner redovisas även i tabellen.

Tabell 1. Sammansättning av modellrektorsområdena 1—7

___——

Rektorsområdets sammansättning

Studierektor Rektors-u-v-

Modell Antal klasser Antal elever för sky Id vtr nr Sum- Sum- Lst- Lst- Lst Mst Hst ma Lst Mst Hst ma Ms t Hst Ms t Hst ___—___ 1 23 18 — 41 460 400 —— 860 — —— 8 — 2 15 15 15 45 300 330 360 990 — x 5 —— 3 10 8 26 44 200 170 620 990 —— x 5 —— 4 15 15 15 45 300 340 360 1 000 x — — 4 5 9 10 27 46 180 220 650 1 050 x — —— 4 6 9 9 7 25 180 200 170 550 — ——- — 11 7 6 4 13 23 120 90 310 520 _— — — 11

M_—

Tabell 2. Sammansättning av modellkommunerna I—I I

___—___—

Ant st1 Antal klasser Antal elever Mg?" Ant stl exkl obl kso= ko2 Ikho2 klmozl khs2 eso2 eo2 | elo2 eso-elmo2 ___—___ I 2 13 37 32 14 18 0 810 710 200 440 II 2 1' 86 79 24 55 0 1 880 1 740 580 1 160

1 = skolformer 2 = skolchefsvariablerna (jfr bilaga 3 A) 3 = kommunal yrkesskola: 5 klasser. Totalavstånd: 10,5 km 4 = kommunal yrkesskola: 7 klasser. Totalavstånd: 21 km

Tabell 3. Sammansättning av modellrektorsområden till modellkommunerna _— skol- chefernas egna rektorsområden

”___-___—

Rektorsområdets sammansättning Studierektor Rektors-u-v-

Modell Antal klasser Antal elever för skyld vtr nr Sum— Sum— L st L st Lst Mst Hst Lst Mst Hst ma Mst Hst Mst Hst ___________________——————- I: 1 10 8 14 32 200 170 340 710 —— x 71 — I: 2 10 8 14 32 200 170 340 710 x —- — 52 11: 1 14 12 15 41 280 270 360 910 _— x 23 _ II: 2 14 12 15 41 280 270 360 910 x — —— 1'i

__________________-——-__-—————

1. Om rektor ej förenar skolchefsskap med rektorsskapet beräknas undervisnings-

skyldigheten vara ......................................................... 10 vtr 2. Dito .................................................................... 8 » 3. Dito .................................................................... 6 » 4. Dito .................................................................... 5 »

För detaljorganisation av modellrektorsområdena hänvisas till bilaga 2 (tabellerna 76 a—c och 77 a—cl.

Modellkom'muner med endast låg- och mellanstadier av grundskola har ej konstruerats, fastän några kommuner av denna typ är representerade i enkätmaterialet. Till modellkommuner hörande modellrektorsområden sam- mansatta av endast låg- och mellanstadier eller av samtliga stadier men utan studierektor, har ej heller konstruerats.

Slutligen vill utredningen i detta sammanhang framhålla att modellrek- torsområdena och modellkommunerna endast är att betrakta såsom genom- snittsrektorsområden respektive genomsnittskommuner av de rektorsom- råden och kommuner som berörs av utredningens enkät.

3.3 Rektorsområden med rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap

3.3.1 Årsarbetsmängder

Rektor Den genomsnittliga årsarbetsmängden för rektorer vid olika modellrektors— områden kan med utgångspunkt från de ur enkätmaterialet erhållna me— dianvärdena beräknas till de i tabell 4 angivna timtalen. (I detta delavsnitt bortses från modellrektorsområden till modellkommunerna.) Visst av rektor utfört arbete med och i samband med schemaläggning ingår i arbetsmäng— derna. _

Studier av säsongvariationerna i rektorsarbetet utvisar att 50—100 tim— mar av detsamma synes ligga i juli och början av augusti, den för rektorer närmast ifrågakommande semestertiden. Med beaktande härav kan ur ta-

Tabell 4. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden _ nuläge

E%— Modell nr , 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 % Antal timmar/årj 1840 ' 1830 | 1870 j 1890 | 2050 | 1870] 1880 ___—_

bell 4 utläsas att i stort sett normal årsarbetsmängd synes föreligga för rek— torerna vid modellrektorsområdena. Dock utgör modellrektorsområde & ett undantag. Årsarbetsmängden för rektor vid detta modellrektorsområde sy- nes med 100—200 timmar överstiga vad som brukar betraktas såsom nor- mal årsarbetsmängd för tjänstemän, sedan hänsyn tagits till semester m. m. Härvid har förutsatts att den del av rektorsarbetet som ligger i juli och början av augusti utförs av en rektors vikarie. Resterande rektorsarhete är sålunda koncentrerat till själva läsåret.

Ur tabellen kan vidare utläsas bl. a. att ett rektorsområde med samtliga stadier och med studierektor för låg- och mellanstadierna synes medföra större arbetsbörda för rektor än ett rektorsområde av i stort sett samma struktur men med studierektor för högstadiet.

Studierektor och tillsynslärare vid rektorsskola De enligt enkätmaterialet beräknade arbetsmängderna för studierektor och tillsynslärare vid rektorsskola vid olika modellrektorsområden framgår av tabell 5. Beträffande studierektors årsarbetsmängder bör beaktas, att däri ingår arbete med och i samband med schemaläggning, vilket på grund av primärmaterialets karaktär ej kunnat göras till föremål för speeialberäk- ningar.

Av tabell 5 kan bl. a. utläsas att studierektor för högstadiet synes utföra proportionsvis större arbetsinsats än studierektor för låg- och mellansta- dierna. Härvid må erinras om att i det föregående konstaterats, att rektor vid rektorsområde med studierektor för låg- och mellanstadierna under i stort sett samma strukturella betingelser relativt sett synes ha större arbets- börda än en rektor vid rektorsområde med studierektor för högstadiet. Re- lativt sett synes tillsynslärares vid rektorsskola arbete störst vid rektors— områden med samtliga stadier men utan studierektor. '

Tabell 5. Studierektors och tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modell- rektorsområden — nuläge

___—___ Modell nr 1 2 3 4 5 6 7

Bet hav Sr Tl S*" T] S*" Tl T] TI Sr H H Tl Sr Tl

LM LM

Ant timmar/år. . ..I _ | 170| s10| me' 1 290| 320' 460| 140| 340| 180] — | 390j _— | 290 R_—

Tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola Av tabell 6 framgår de enligt enkätmaterialet beräknade årsarbetsmäng- derna för tillsynslärare vid de genomsnittsskolanläggningar med tillsynslä— rare utöver rektorsskola, vilka utredningen konstruerat för de olika mo- dellrektorsområden (se bilaga 2).

Tabell 6. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden — nuläge

Skolanläggn vid .

modell nr 1 j 2 5 4 5 j 6 | 7 Antal timmar/är j 65 | 65 | 45 | 50 | 110 | 40 , 60

Biträdespersonat

I tabell 7 redovisas enligt enkätmaterialet beräknade av biträdespersonal åt rektor vid modellrektorsområdena utförda arbetsmängder.

Tabell 7 . Av biträdespersonal vid modellrektorsområden utförda arbetsmängder — nuläge Modell nr | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 Antal timmar/år | 430 | 510 | 850 | 510 l 870 | 410 | 660

Av tabellen framgår att av biträdespersonal åt rektor utfört arbete synes vara proportionsvis störst vid rektorsområden där högstadiet är större än låg- och mellanstadierna tillhopa.

3.3.2 Arbetets fördelning på kvalifikationsgrunder

Rektors arbete sägs innefatta uppgifter av pedagogisk, administrativ och skolsocial natur. I rapport 20.11.1962, »Förslag till förbättring av läroverks- rektorernas arbetssituation», har skoladministrativa utredningen redovisat en av utredningen företagen uppdelning av läroverksrektors arbete på upp- gifter av nämnda slag. Utöver denna uppdelning av rektorsarbetet efter upp— gifternas allmänna natur har utredningen i sagda rapport även föreslagit och redovisat en viss, enligt utredningens mening ändamålsenlig fördelning av den beräknade erforderliga totala ärliga arbetsinsatsen för utförandet av arbetsuppgifter av olika natur på de kategorier av befattningshavare, som utredningen finner böra finnas för administration och organisation av lä— roverken och det därmed förbundna expeditionella arbetet.

Vid remissbehandlingen av utredningens rapport 20.11.1962 har fram- kommit, att man i vissa fall synes ha uppfattat den av utredningen vidtagna uppdelningen av rektorsarbetet på uppgifter av pedagogisk, administrativ

och skolsocial natur innebära, att därmed avses, att av den som skall utföra exempelvis uppgifter, som betecknats som pedagogiska, krävs lärarutbild— ning och -erfarenhet, etc. Vederbörlig uppmärksamhet har ej riktats på det förhållandet, att den av utredningen vidtagna uppdelningen av arbetet i upp- gifter av anförd art skett utifrån endast rektors eget arbete, ej heller den av utredningen i rapporten föreslagna och redovisade fördelningen av er- forderlig total arbetsinsats per uppgift på olika kategorier av befattnings- havare. Denna fördelning har utförts efter det att utredningen genom ana- lys av totalarbetsmängden funnit, att arbetsmängdsmässiga förutsättningar ej föreligger på rektorsexpeditionerna vid läroverk av nuvarande struktur för inrättandet av tjänster för rent administrativa kvalificerade krafter av typen byråsekreterare, och att rektors kvalificerade biträde därför borde vara en lärare vid skolenheten.

Ett flertal remissinstanser synes även ha jämställt begreppen skolhygie- nisk och skolsocial verksamhet och elevvårdande verksamhet. Utredningen avser emellertid i detta sammanhang med begreppet skolhygienisk och skol- social verksamhet rektors och rektorsexpeditionens arbete i samband med eller med anledning av dylik verksamhet, ej verksamheten som sådan. Över- väganden rörande omfattningen och organisationen av den elevvårdande verksamheten vid de av utredningens undersökningar berörda skolorna ingår ej i utredningsuppdraget.

För att eliminera de möjligheter till missuppfattningar som synes ha förelegat i fråga om utredningens tidigare uppdelningen av rektorsarbetet i uppgifter av olika natur, avstår utredningen i förevarande undersökning från att mera allmänt söka dela upp rektors och Skolchefs arbete i upp- gifter av pedagogisk, administrativ och skolsocial natur. Såsom indelnings- grund har i stället valts det slag av kvalifikationer — utöver en viss teoretisk utbildning i regel liktydigt med erfarenheter — som krävs eller enligt utred- ningens mening bör krävas för uppgifternas fullgörande.

De olika slag av kvalifikationer — kvalifikationsgrunder — som utred- ningen arbetar med, benämnes pedagogiska, administrativa och skolsociala. Pedagogiska kvalifikationer förutsätts därvid besittas av befattningshavare med lärarerfarenhet, administrativa av befattningshavare med administrativ erfarenhet, skolsociala av befattningshavare med erfarenhet av och/eller ut- bildning för elevkurativ verksamhet.

Observeras bör att den av utredningen vidtagna, starkt schematiserade, indelningen enligt ovanstående principer skett med utgångspunkt enda-st från skolledares och biträdande skolledares arbete. Att på motsvarande sätt söka indela arbetet hos biträden åt skolledare är överflödigt, då detsamma ständigt är att betrakta såsom arbete som kräver administrativ eller i regel riktigare »expeditionella kvalifikationer».

Indelningen av skolledarnas arbete enligt ovan nämnda principer redo- visas separat för varje arbetsuppgift i förteckningen över rektors och rek-

torsexpeditionens samt Skolchefs och skolkansliets arbetsuppgifter (bilaga 3 A). Därvid används följande beteckningar:

p : arbetet bör helt utföras av befattningshavare med pedagogisk erfa— renhet, arbetet bör till övervägande delen (här beräknat till ungefär 3/4) ut- föras av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med administrativ erfarenhet, arbetet bör helt utföras av befattningshavare med administrativ er- farenhet, arbetet hör till övervägande delen utföras av befattningshavare med administrativ erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med pedago- gisk erfarenhet,

s : arbetet bör helt utföras av befattningshavare med skolsocial erfa- renhet, arbetet bör till övervägande delen utföras av befattningshavare med skolsocial erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, arbetet hör till övervägande delen utföras av befattningshavare med administrativ erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med skolsocial erfarenhet, arbetet hör till övervägande delen utföras av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med skolsocial erfarenhet.

ll

pa

nu ||

_._. vc H

ll

SP

as H

135

I tabellerna 8—11 nedan redovisas den procentuella fördelningen på kva- lifikationsgrunder av de enligt enkätmaterialet beräknade årsarbetsmäng- derna för skolledare och biträdande skolledare vid olika modellrektorsom- råden. I den nedre delen av varje tabell angives fördelningen av årsarbets- mängden på vad som här betecknas som huvudkvalifikationsgrunder. Des- sa ar:

A : summa administrativt arbete i uppgifter betecknade med kvali—fika- tionsgrunderna a, ap, pa och as. P : summa pedagogiskt arbete i uppgifter betecknade med kvalifikations- grunderna p, pa, ap, sp och ps. S : summa skolsocialt arbete i uppgifter betecknade med kvalifikations-

grunderna s, sp, ps och as.

Av tabell 8 framgår bl. a. att rektors befattning med arbete som beteck- nats med P synes vara störst vid modellrektorsområdena 6 och 7. Denna omständighet, som i första hand ej synes kunna tillskrivas vare sig struk— turella eller personalorganisatoriska förhållanden vid rektorsområdena, torde närmast betingas av att dessa rektorsområden är avsevärt mindre än ovriga. ,

Tabell 8. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på kvali/ikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. —— Nuläge

Procentuell fördelning

Kvalifikationsgrund Modell nr

1 | 2 | 3 4 | 5 | 6 | 7 p ............................ 29 25 25 25 23 40 39 pa ........................... 1,5 3 4 3 4 1,5 2 a ............................ 42 41 42 39 39 32 31 p ............................ 21 21 20,5 24 25 20,5 22 s ............................ 1,5 2 1,5 1 1 0,5 0,5 sp ........................... — 1 0,5 1 1 0,5 0,5 ps ........................... 3 4 3,5 3 3 3 3 as ........................... 2 $ 3 4 4 2 2

A ........................... 60 60 60 61 58 50 49 P ............................ 37,5 36 36 36 39 48 49 s ............................ 2,5 4 4 3 3 2 2 Summa 100 | 100 | 100 | 100 [ 100 | 100 | 100

Tabell 9. Studierektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge

Procentuell fördelning

Kvalifikationsgrund Modell nr 21 31 42 | 52 j

p ................................... 21 21 22 20 ) pa .................................. 4,5 9 7 8 a ................................... 29 26 25 24 , ap .................................. 38 34 40 44 s ................................... 0,5 1 1 0,5 sp .................................. 1 1 — —— ps .................................. 4 6 4 3 as .................................. 2 2 1 0,5

Summa 100 100 100 100

A .................................. 61 56 58 61 P .................................. 36 41 40 38 S ................................... 3 3 2 1 Summa 100 100 100 [ 100

1 studierektor för högstadiet ” » » låg— och mellanstadierna

Tabell 9 utvisar bl.a. att studierektors arbete genomgående domineras av med A betecknat arbete. Betraktas fördelningen på kvalifikationsgrun- der framgår av tabellen bl. a. att den procentuella andelen med kvalifika—

ur.

tionsgrunden a betecknat arbete är störst hos studierektor för högstadium. Den procentuella andelen med kvalifikationsgrunden ap betecknat arbete är störst hos studierektor för låg- och mellanstadierna. Det med kvalifika- tionsgrunderna a och ap betecknade arbetet hos studierektor för högstadium är procentuellt uttryckt störst hos studierektor för högstadium vid rektors- område, vid vilket högstadiet är mindre än låg- och mellanstadierna tillhopa. I fråga om studierektors för låg- och mellanstadierna med kvalifikations- grunderna a och ap betecknade arbete kan motsatt ten—dens utläsas ur ta- bellen. Vid studium av i tabell 9 redovisad procentuell fördelning på kvali- fikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder av studierektors arbete

Tabell 10. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. —— Nuläge

Procentuell fördelning

Kvalifikationsgrund Modell nr 1|2|3|4|5|6|7 a ................................... 44 42 41 44 43 57 57 ap .................................. 53 55 56 44 43 37 37 as .................................. 3 3 3 12 14 6 6

Summa 100 100 100 100 100 100 100

A .................................. 85 86 85 86 86 89 89 P .................................. 13 13 14 11 11 9 9 S ................................... 2 1 1 3 3 2 2

Summa 100 | 100 | 100 | 100 | 1000 | 100 | 100

Tabell 11. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvud- kvalifikationsgrunder. _ Nuläge

Procentuell fördelning

Kvalifikationsgrund Modell nr 1 | 2 | 3 | 4 | 5 I 6 l 7 a ................................... 51 51 56 54 51 59 54 ap .................................. 46 46 42 44 47 38 44 as .................................. 3 3 2 2 2 3 2

Summa 100 100 100 100 100 100 100

_ A .................................. 87 87 89 89 88 90 88 P .................................. 12 12 10 10 11 9 11 S ................................... 1 1 1 1 1 1 1

Summa 100 | 100 | 100 | 100 |1oo. | 100 | 100 3—412931

bör hållas i minne de i tabell 5 ovan redovisade kvantitativa skillnaderna i studierektors arbete vid olika modellrektorsområden.

Ur tabell 10 kan utläsas bl. a. att av tillsynslärare vid rektorsskola utfört arbete som betecknats med A synes vara procentuellt störst vid modellrek- torsområdena 6 och 7, d. v. s. rektorsområden utan studierektor. Med kva- lifikationsgrunden as betecknat, av tillsynslärare vid rektorsskola utfört arbete synes vara procentuellt störst vid rektorsområden med studierektor för låg- och mellanstadierna.

3.3.3 Arbetets fördelning på sakområden

Redan under kartläggningen av skolledarnas, biträdande skolledarnas och rektorsexpeditionernas/skolkansliernas arbete har utredningen funnit upp- delningen av arbetet efter de kvalifikationer som bör krävas för utförandet av de olika arbetsup-pgi—fterna ur utredningsteknisk synpunkt föga tillfreds- ställande. Utredningen har därför indelat skolledningens arbetsuppgifter i ett antal grupper, benämnda sakområden. Genom denna indelning möjlig- görs bl. a. en mera direkt funktionell analys av skolledarnas och biträdande skolledarnas arbete. Vart och ett av sakområdena kan innehålla arbetsupp- gifter betecknade med de i det föregående behandlade kvalifikationsgrun- derna. Sakområdena är följande:

I Undervisning samt allmänpedagogisk och administrativ utveckling II Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal III Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppförande och ordning, sti- mulera föreningsverksamhet IV Undervisningens organisation V Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning, avgång etc VI Fastigheter 'VII Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skolbibliotek VIII Expedition — kansli: personaluppgifter, löner, arvoden etc, ekonomi, statistik och expeditionsarbete i övrigt IX Arbete i samband med skolhygienisk och skolsocial verksamhet X Sammanträden, särskilda uppdrag m. m.

Vilka arbetsuppgifter som ingår i vart och ett av de tio sakområdena fram- går av bilaga 3 A. Av bilagan framgår även genom de spärrningar som i kolumnerna 3—6 vidtagits i fråga om vissa arbetsuppgifter, huruvida leda- ren för rektorsområdet eller ledaren för kommunens skolväsende enligt ut- redningens mening bör ha att svara för dem.

Rektor

Den procentuella fördelningen på sakområden av den enligt enkätmate- rialet beräknade genomsnittliga årsarbetsmängden för rektor vid olika ty- per av modellrektorsområden framgår av tabell 12.

Tabell 12. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge

___________———___—

Procent av årsarbetsmängden

Modell nr Sakområde nr

1 |11|111|1v| v|v1|vn|v1n|1x|x II—X

1 ......... 26,5 18 6 10 5 2,5 4,5 24 2 1,5 100 2 ......... 20 21 9 9 6 3 5 22 3 2 100 3 ......... 19 21 9 11 7 2 4 21 4 2 100 4 ......... 17 25 10 11 6 2 4 20 3 2 100 5 ......... 16 24 9 16 6 2 4 18 3 2 100 6 ......... 34 21 7,5 11 4,5 1 5 12,5 1,5 2 100 7 ......... 33,5 19,5 7 15 3 5 1 4,5 12 2 2 100 v

___________-————————————

Av tabell 12 kan utläsas att sakområde I, »Undervisning samt allmänpe- dagogisk och administrativ utveckling», kräver den största delen av rek- tors totala arbetsinsats vid modellrektorsområdena 1, 6 och 7. Vid rektors- områdena 4 och 5 upptages den största delen av rektors arbete av sakom- råde II, »Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal». Vid rektorsområde 3 dominerar sakområdena II och VIII, det senare omfattande huvudsakligen expeditionellt arbete, i lika stor omfattning vardera. Vid rektorsområde 2 domineras rektors arbete av sakområde VIII. Den näst största delen av rektors arbetsinsats ägnas vid rektorsområdena 1, 4 och 5 åt sakområde VIII, alltså huvudsakligen expeditionellt arbete, samt vid rektorsområdena 2, 6 och 7 åt ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal (sakområde II). Såsom tredje sakområde i fråga om domi- nans framträder vid rektorsområde 1 sakområde 11, vid rektorsområdena 2, 3, 4 och 5 sakområde I samt vid rektorsområdena 6 och 7 sakområde VIII. På fjärde och femte platserna kommer genomgående sakområdena IV, »Un- dervisningens organisation», och III, »Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppförande och ordning, stimulera föreningsverksamhet». Härefter kommer vid samtliga modellrektorsområden med undantag av 6 och 7 sak- område V, )Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning, avgång etc». Vid rektorsområdena 6 och 7 kommer detta sakområde i fråga om dominans något efter sakområde VII, omfattande arbete med inventarier, undervis- nings- och förbrukningsmateriel samt skolbibliotek.

Det är även av intresse att studera hur rektors årliga tidsåtgång per sak- område fördelar sig på arbete betecknat med de olika huvudkvalifikations- grunderna. Genom parallellstudium av en dylik fördelning, som redovisas i tabell 13, och årsarbetsmängdens fördelning på sakområden enligt tabell 12, erhålles bl. a. kvantitativa utgångspunkter för åtgärder ledande till en avlastning av arbete från skolledaren.

Det med A betecknade arbetet dominerar således genomgående sakområ— dena III—VIII och sakområde X.

Tabell 13. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning av den årliga tidsåtgången per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder —- Nuläge

___—___— Procent av årlig tidsåtgång per sakområde

Huvudkvali- Sakområde fikations- Modellrektorsområde nr grund

1|2|3|4|5|6|7 ___—_____

I .................... A 17 21 21 23 23 12 12

P 83 79 79 77 77 88 88

II .................... A 44 39 39 41 25 36 36 P 56 61 61 59 75 64 64 III .................... A 50 44 44 43 43 46 47 P 33 33 33 31 30 31 31 S 17 23 23 26 27 23 22 IV .................... A 81 77 74 80 78 88 80 P 19 23 26 20 22 12 20

V .................... A 96 92 91 88 86 94 93

P 4 8 9 12 14 6 7

VI .................... A 89 87 89 85 85 95 94 P 11 13 1 1 15 15 5 6 VII .................... A 81 78 79 77 77 82 82 P 19 22 21 23 23 18 18 VIII .................... A 99 98 98 98 97 99 99 P 1 2 2 2 3 1 1

IX .................... A 36 39 47 69 74 65 69 S 64 61 53 31 26 35 31

X .................... A 100 100 100 100 100 100 100

Parallellstudier av tabellerna 12 och 13 ger vid handen att de största kvantiteterna med A betecknat arbete är att finna inom sakområdena VIII, II, IV och V, i nu nämnd ordning, vad beträffar rektorerna vid modellrek- torsområdena 2 och 4. Vid rektorsområdena 1, 3 och 5 är sakområdesfölj- den denna: VIII, IV, II och V. För rektorsområde 6 gäller ordningsföljden VIII, IV, II och VII, för rektorsområde 7 IV, VIII, II och VII.

Studierektor

Av tabell 14, som är en motsvarighet till tabell 12 avseende rektor, framgår, att den största delen av studierektors arbete oberoende av dennes stadie-

Tabell 14. Studierektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge

Procent av årsarbetsmängden

Modell nr Sakområde nr

IIIIIIIIIIVIVIVIIVIIIVIIIIIXI XII—X

21 ......... 9 34 8 31 12 — 2 3,5 0,5 — 100 31 ......... 5 32 10 34 12 — 2 4 1 — 100 4* ......... 15 39 6 15 10 —— 9 5 1 —— 100 53 ......... 21 38 5 13 9,5 —— 8,5 4,5 0,5 »— 100

1 studierektor för högstadiet ' o » låg- och mellanstadierna

tillhörighet ägnas sakområde II, »Ledning och övervakning av undervis— ning och lärarpersonal». Dock utgör studierektor vid modellrektorsområde 3 undantag. Studierektor vid detta rektorsområde synes ägna den procen— tuellt största delen av sitt arbete åt sakområde IV, »Undervisningens or- ganisation». Sakområde IV synes, om man vad beträffar studierektor för låg- och mellanstadierna bortser från under sakområde I upptaget arbete med allmänpedagogisk och administrativ utveckling, kräva den näst största delen av studierektorernas vid modellrektorsområdena arbete. Därefter kom- mer ifråga om dominans sakområde V, »Flyttning, prov, terminsavslutning- ar, inskrivning, avgång etc». Studierektorerna synes ej i något fall utföra arbete hänvförligt till sakområdena VI, »Fastigheter», och X, »Samman- träden, särskilda uppdrag m. m.».

I tabell 15 redovisas på samma sätt som tidigare skett ifråga om rektorer (tabell 13) hur studierektors årliga tidsåtgång per sakområde under nuva- rande förhållanden fördelar sig på huvudkvalifikationsgrunder.

Av tabell 15 framgår att med A betecknat arbete vid samtliga rektorsom- råden utgör den största delen av studierektors arbete ifråga om sakområ- dena I, IV, V, VII och VIII. I sakområdena II och 111 utgör med P betecknat arbete genomgående den största delen. Den i absoluta tal uttryckt största mängden med A betecknat arbete är vad beträffar studierektorer för hög- stadier störst i sakområde IV, »Undervisningens organisation», samt vad

Tabell 15. Studierektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell för— delning av den årliga tidsåtgången per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. ——

Nuläge Procent av årlig tidsåtgång per sakområde Huvud- Sakområde kvalifikations- Modell nr grund 21 31 42 52

I ............. A 74 74 74 74 P 26 26 26 26 II ............. A 32 20 37 40 P 68 80 63 60 III ............. A 29 25 32 39 P 40 49 46 44 S 31 26 22 17 IV ............. A 85 81 81 80 P 15 19 19 20 V ............. A 86 85 75 91 P 14 15 25 9 VII ............. A 76 76 62 55 P 24 24 38 45 VIII ............. A 97 98 100 100

P 3 2

IX .............. S 100

1 studierektor för högstadiet * » » låg- och mellanstadierna

beträffar studierektorer för låg- och mellanstadier störst i sakområde II, »Övervakning och ledning av undervisning och lärarpersonal».

Tillsynslärare vid rektorsskola

Såsom framgår av tabell 16 åtgår den största delen av tillsynslärares vid rektorsskola arbete genomgående åt sakområde VII, som omfattar arbete med inventarier samt undervisnings- och xförbrukningsmateriel. Starkast framkommer detta förhållande ifråga om tillsynslärare vid rektorsområde- na 1, 6 och 7. Vid dessa rektorsområden finns ej studierektor.

I tabell 17 redovisas hur tillsynslärares vid rektorsskola årliga arbets-

Tabell 16. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. —— Nuläge

Procent av årsarbetsmängden Modell nr Sakområde nr I I II | III | IV | V | VI | VII | VIIII IX | X II—X

72|

1 — 6 6 5 3 4 3 1 — 100 2 5 17 5 7 2 5 51 7 1 —— 100 3 3 16 5 7 2 5 53 8 1 — 100 4 7 25 16 6 2 5 33 5 1 — 100 5 5 24 17 6 2 5 34 5 2 — 100 6 3 2 6,5 — 1 4 69 14 0,5 — 100 7 3 2 7 —— 1 4 69 13 1 —— 100

! Tabell 17. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. | Procentuell fördelning av den årliga tidsåtgången per sakområde på huvudkvalifika- '

tionsgrunder. _ Nuläge * | i I

Procent av tidsåtgång per sakområde Huvud- Sakområde nr kvalifika- Modell nr tionsgrund 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7

— 75 75 75 75 75 75 -— 25 25 25 25 25 25

A P II .................... A 90 83 80 83 81 75 75 P 10 17 20 17 19 25 25 III .................... A 70 85 85 82 81 76 81 S 30 15 15 18 19 24 1 9 IV .................... A 100 100 100 100 100 — — V .................... A 100 100 100 100 100 100 100 VI .................... A 86 93 93 93 92 92 92 P 14 7 7 7 8 8 8 VII .................... A 83 83 82 87 87 88 89 P 17 17 18 13 13 12 11 VIII .................... A 100 100 100 100 100 100 100 IX .................... A 88 88 88 88 88 88 88 S 12 12 12 12 12 12 12

mängd per sakområde under nuvarande förhållanden fördelas på huvud- kvalifikationsgrunder.

Såsom framgår av tabellen dominerar vid samtliga modellrektorsområ- den med A betecknat arbete inom vart och ett av de sakområden inom vilka tillsynslärare vid rektorsskolor utför arbete. Den i absoluta tal uttryckt största mängden med A betecknat arbete ligger vid samtliga modellrektors- områden i sakområde VII, som omfattar arbete med inventarier samt un-der- visnings- och förbrukningsmateriel.

Tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola Av tabell 18, i vilken redovisas den procentuella fördelningen på sakom- råden av den enligt enkätmaterialet beräknade genomsnittliga årsarbets-

Tabell 18. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. _ Nuläge

Procent av årsarbetsmängden Modell nr Sakområde nr

Il IIIIIIIIVI VIVIIVIIIVIIIIIXI XII-X

1 o 2 ....... 5 6 10 5 6 8 52 5 3 _ 100 3 .......... 7 7 13 4,5 9 5 48 4,5 2 — 100 4 .......... 6 6 10 4 8 7 52 5 2 _ 100 5 .......... 3 5,5 5,5 5,5 4 7 62 5,5 2 _ 100 6 .......... 8 7 15 4 11 7 41 4 3 — 100 7 .......... 5 6 10 4,5 7 7 54 4,5 2 — 100

Tabell 1.9. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning av ärlig tidsåtgång per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. -— Nuläge

Procent av årlig tidsåtgång per sakomrde

Huvudkvalifika-

tionsgrund Modell nr

Sakområdenr 1—2I3l4l516l7

75 75 75 75 75 75 25 25 25 25 25 25

A P II .................... A 81 80 80 79 85 82 P 19 20 20 21 15 18 III .................... A 96 98 98 96 98 98 S 4 2 2 4 2 2 IV .................... A 100 100 100 100 100 100 V .................... A 100 100 100 100 100 100 VI .................... A 95 95 96 97 95 95 P 5 5 4 3 5 5 VII .................... A 82 85 86 85 87 84 P 18 15 14 15 13 16 VIII .................... A 100 100 100 100 100 100 IX .................... A 88 88 88 86 88 88 S 12 12 12 14 12 12

mängden för tillsynslårare vid annan skolanläggning än rektorsskola, fram- går att den största delen av tillsynslärarnas arbete genomgående faller på sakområde VII, »Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmaterial, skol- bibliotek». Den näst största delen av arbetet ägnas åt sakområde II, om-fat- tande arbete med övervakning av elevernas skolgång, flit och ordning.

I tabell 19 redovisas den procentuella fördelningen av den årliga tidsåt- gången för tillsynslärares arbete per sakområde på huvudkvalifikations- grunder.

Med A betecknat arbete dominerar genomgående, såsom framgår av ta- bellen, samtliga sakområden. Den i absoluta tal uttryckt största mängden med A betecknat arbete är genomgående att finn-a i sakområde VII.

Biträdespersonal åt rektor I tabell 20 belyses med värden ur enkätmaterialet för-delningen på sakområ- den av arbetsmängder utförda av biträdespersonal åt rektor vid olika mo- dellrektorsområden.

Tabell 20. Av biträdespersonal vid modellrektorsområden utförd arbetsmängd . Procentuell fördelning på sakområden. _ Nuläge

Procent av årsarbetsmängden

Modell nr Sakområde nr

I I II | III | IV | V | VI | VII | VIII | IX | X I I—X 1 .......... — 0,4 0,4 6,6 15 _ 6,6 71 _ _ 100 2 .......... _ 0,6 0,4 7 18 — 2 71,4 0,6 _ 100 3 .......... — 0,4 0,2 6 13 _ 1,2 78,4 0,8 _ 100 4 .......... _ 0,6 0,4 7 18 _ 2 71,4 0,6 _ 100 5 .......... _ 0,3 0,2 6 13 — 1,2 78,5 0,8 _ 100 6 .......... _ 0,5 0,5 4,4 13 _ 2,4 79 0,2 _ 100 7 .......... _ 0,2 0,3 4 8,1 _ 1,5 85,5 0,4 _ 100

Av tabell 20 kan utläsas, att den största delen av biträdespersonals åt rek- tor arbete genomgående ägnas sakområde VIII, som omfattar expeditionellt arbete. Den näst största arbetsinsatsen gäller vid samtliga modellrektors— områden sakområde V, »Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning, avgång etc». Därefter kommer vid samtliga modellrektorsområden sakom- råde IV, »Undervisningens organisation».

3.3.4 Arbetets fördelning på befattningshavare 3.3.4.1 Inledning

Av intresse är att med utgångspunkt från ur enkätmaterialet erhållna vär- den mera konkret än vad som framkommit vid i det föregående lämnad re— dogörelse över omfattning och sammansättning av de olika befattningsha-

varnas arbetsmängder vid modellrektorsområdena, söka analysera hur ar- betet fördelar sig på olika kategorier av befattningshavare. Utredningen har utfört en sådan analys i två avseenden, nämligen dels ifråga om fördelning av arbete utfört av skolledare och biträdande skolledare, dels ifråga om för- delning av med A betecknat arbete som utförs av samtliga personalkatego- rier.

Vid dessa analyser har, vad beträffar fördelning av arbete utfört av skol- ledare och biträdande skolledare, beaktats arbete utfört av rektor, studie- rektor och tillsynslärare vid rektorsskola. Endast dessa befattningshavares jämte biträdespersonals arbete synes bero av hela rektorsområdets storlek, sammansättning och personalorganisation. Arbete som utförs av tillsyns- lärare vid annan skolanläggm'ng än rektorsskola synes vara avhängigt av endast den egna skolanläggningens storlek. Vid analyserna, som i båda fallen utförts i två moment, har vidare bortsetts från, i det ena fallet, arbete under sakområde I, i det andra fallet, arbete under sakområdena I och II. Sakområde I omfattar dels arbete med anledning av egen undervisning (gäl- ler endast rektor), dels sådant arbete som författningsstudier och annan verksamhet, som så att säga utgör en förutsättning för under övriga sak- områden upptagen verksamhet. Visst av under sakområde II upptaget ar- bete år av sådan karaktär att omfattningen av detsamma hos olika befatt- ningshavare kan förväntas vara beroende av den tid som under olika för- hållanden står till buds.

3.3.4.2 Av skolledare och biträdande skolledare utfört arbete

I tabell 21 redovisas med utgångspunkt från värden erhållna ur enkätma- terialet fördelningen av den totalarbetsmängd som utförs av skolledare och

Tabell 21. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund _ exklusive sakområde I. Procentuell fördelning på befattningshavare. _ Nuläge ______________.____————— Total Totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund _ _______________ Mo dell— arbetsmängd A I P | S rektors- ___—___! område nr Procent Procent ___—___.— RIISrllTPlSm RISrITIlS:aI RISr|T1|5:al RlSrITII S:a ___________________————— 1 ....... 89 _ 11 100 87,5 _ 12,5 100 92,5 _ 7,5 100 94 _ 6 100 2 ....... 61 31 8 100 62,5 27 10,5 100 56 40 4 100 73 25 2 100 3 ....... 50 40 10 10053 34 13 10042 54 4 100 61 36 3 100 4 ....... 75 19 6 100 77 15 8 100 71 27 2 100 83 12 5 100 5 ....... 79,5 12,5 8 100 78,5 11 10,5 100 81 16 3 100 86 6,5 7,5 100 6 ....... 77 _ 23 100 72 _ 28 100 91 _ 9 100 88 _ 2 100 7 81 _ 19 100 77 _ 23 100 94 _ 6 100 91 _ 9 100

.......

1 B = rektor, Sr ——'- studierektor, Tl = tillsynslärare vid rektorsskola

Tabell 22. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund _ exklusive sakområdena I och II. Procentuell fördelning på befattningshavare. _ Nuläge ___—___—

Totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund

Total-

Modell— "betsmängd A | P | s rektors- område nr Procent Procent

R1|Sr1|Tl1 S:a RISrITIISmIRISrITIlS:a.R|Sr|TI|S:a M_E— 1 ....... 86 _ 14 100 86,5 _ 13,5 100 82 — 18 100| 94 — 6 100 2 ....... 63 27 10 100 64 26 10 100 57 35 8 100 73 25 2 100 3 ....... 51 37 12 100 53 34 13 100 42 49 9 100 61 36 3 100 4 ....... 78 15 7 100 79 13 8 100 71 26 3 100 83 12 5 100 5 ....... 82 9 9 100 82 8 10 100 81 15 4 100 86 6,5 7,5 100 6 ....... 70 _ 30 100 68 _ 32 100 74 _ 26 100 88 — 12 100 7 ....... 76 _ 24 100 74 _ 26 100 84 _ 16 100 91 _ 9 100

E_— 1 R = rektor, Sr = studierektor, Tl = tillsynslärare vid rektorsskola

biträdande skolledare samt av total arbetsmängd per huvudkvalifikations- grund — exklusive sakområde I _ på olika befattningshavare.

Av tabell 21 framgår, om endast totalarbetsmängdens fördelning beaktas, att rektor vid modellrektorsområden, vid vilka finns studierektor för hög- stadium, synes utföra en relativt sett mindre del av totalarbetsmängden än en rektor vid ett nästan identiskt modellrektorsområde med studierektor för låg- och mellanstadierna. Denna skillnad synes bli allt mer markant ju större högstadiet blir i förhållande till låg- och mellanstadierna. Vad så- lunda konstaterats rörande totalarbetsmängdens fördelning gäller även be— träffande fördelningen av totalarbetsmängden per huvudkvalifikations- grund. Ur tabellen kan även utläsas, att tillsynslärare vid rektorsskola vid modellrektorsområden vid vilka studierektor ej finns, ehuru samtliga sta- dier är förlagda till rektorsområdet, synes utföra en procentuellt sett avse- värt större del av såväl totalarbetsmängd som totalarbetsmängd per huvud- kvalifikationsgrund.

Av tabell 22 framgår hur den totalarbetsmängd som utförs av skolledare och biträdande skolledare samt totalarbetsmängd per huvudkvalifikations- grund fördelas på befattningshavare, sedan man bortsett från under både sakområde I och sakområde II redovisat arbete.

Tabell 22 understryker vad som anförts i kommentaren till tabell 21.

3.3.4.3 Fördelning av med huvudkvalifikationsgmnden A betecknat arbete

Ur tabell 23 kan utläsas bl. a. att av studierektor för högstadiet utfört med A betecknat arbete är procent-nellt sett större än motsvarande arbete utfört av studierektor för låg— och mellanstadierna. Tillsynslärare vid rektorsom- råden utan studierektor utför en större procentuell del av det med A be-

Tabell 23. Med A betecknad totalarbetsmängd _ exklusive sakområde I _ vid modell- rektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. (Biträdespersonals arbete är helt hänförligt till A). _ Nuläge

___—________———__———

Procent per befattningshavare

________________—__———

Modellrektors- ___—___— område nr . Tillsynsl v Biträdes— . Rektor Studlerektor rektsk personal Samthga

1 ................ 62 _ 9 29 100 2 ................ 48 20 8 24 100 3 ................ 37 24 9 30 100 4 ................ 56 1 1 6 27 100 5 ................ 49 7 6 38 100 6 ................ 53,5 _ 21 25,5 1 00 7 ................ 48 — 14 38 100

Tabell 24. Med A betecknad totalarbetsmängd _ exklusive sakområdena I och II — vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. _ Nuläge

___/_

Procent per befattningshavare

___/_—

Modell rektors- ___—___— område nr . Tillsynsl v Biträdes- . Rektor Studierektor rektsk personal Samtliga

1 ................ 59 _ 9 32 100 2 ................ 46,5 19 7,5 27 1 00 3 ................ 35,5 23 8,5 33 100 4 ................ 54 9 5 32 100 5 ................ 48 5 5,5 41 ,5 1 00 6 ................ 49 _ 23 28 100 7 ................ 44 _ 15,5 40,5 100

tecknade arbetet än tillsynslärare vid rektorsskola i övriga modellrektors- områden.

I tabell 24 redovisas på samma sätt som i föregående tabell fördelningen av med A betecknad totalarbetsmängd, sedan man bortsett även från under sakområde II upptaget arbete.

3.3.5 Säsongvariation

Frågan om arbetets fördelning på årets månader utgör en i allt organisa- ti0nsarbete betydelse-full faktor. Utredningen har därför med utgångspunkt från enkätmaterialet företagit vissa beräkningar för erhållande av de olika personalkategoriernas arbetsbelastning under olika månader. I enkäten till skolledarna ombads desamma att redovisa under vilken eller vilka av årets veckor de olika arbetsuppgifterna utfördes. Sålunda erhållna uppgifter har lagts till grund för beräkning av tidsåtgång för olika arbetsuppgifter på årets månader. Biträdande skolledares och biträdespersonals tidsåtgång för olika arbetsuppgifter har i stort för-delats på samma sätt som rektors mot- svarande tidsåtgång.

Figur 1. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområde 2. Fördelning på månader. _ Nuläge

Figur 2. Sludierektorsområde 2. För- delning pä månader. _ Nuläge

Figur 3. Tillsynslärares vid rektors- skola ärsarbetsmängd vid modellrek— torsområde 2. _ Nuläge

Figur 4. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsar- betsmängd vid modellrektorsområde 2. Fördelning på månader. _ Nuläge

Timmar 300 250 200

150 100

50

0 Jan Feb Mar Aug Maj Jun Jul. Aug Sep Okt Nov Dec

Timmar 150 100 50 0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep okt Nov Dec

Timmar 150

100

0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul. Aug Sep Okt Nov Dec

Timmer

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

..! mo

O—lNUI—Mm—IU

Figur 5. Bilrädespersonal utförd års- arbetsmängd vid modellrektorsområde o 2. Fördelning på månader._Nuläge Ju.- Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Resultaten av beräkningarna åskådliggöres i figurerna 1—5. Här redo- visade beräkningar omfattar endast ett modellrektorsområde, nämligen modellrektorsområde 2. Rektorsområden av denna struktur och med denna personalorganisation är de vanligast förekommande i utredningens enkät- material.

Figurerna bekräftar den vedertagna uppfattningen att vårterminens se- nare hälft och höstterminens början utgör arbetstoppar för den personal, som har att svara för ledning och administration av rektorsområden.

3.4 Rektorsområden med rektor som förenar rektors- och skolchefsskap

3.4.1 Inledning

I detta avsnitt redovisas på liknande sätt som i aVSnitt 3.3 rörande egentliga rektorer resultatet av bearbetningen av utredningens enkät i vad avser rek- torer som förenar rektors- och skolchefsskap.

Med de i framställningen brukade modellerna 1: 1—11: 2: 2 förstås så- lunda (jfr avsnitt 3.2):

I: 1 modellkommun I. Studierektor för högstadiet vid skolchefens eget rektorsområde. Ingen skolassistent eller motsvarande på skolkans- liet. I:2 modellkommun I. Studierektor för låg- och mellanstadierna vid skolchefens eget rektorsområde. Ingen skolassistent eller motsva- rande på skolkansliet. II: 1: 1 modellkommun II. Studierektor för högstadiet vid skolchefens eget

rektorsområde. Skolassistent eller motsvarande på skolkansliet.

II: 2: 1 modellkommun II. Studierektor för låg- och mellanstadierna vid skolchefens eget rektorsområde. Skolassistent eller motsvarande på skolkansliet. II: 1: 2 modellkommun II. Studierektor för högstadiet vid skolchefens eget rektorsområde. Ingen skolassistent eller motsvarande på skolkans- liet. II: 2: 2 modellkommun II. Studierektor för låg- och mellanstadierna vid skolchefens eget rektorsområde. Ingen skolassistent eller motsvaran- de på skolkansliet.

3.4.2 Årsarbetsmängder

Rektor. Totalarbetsmängder Den med utgångspunkt från de ur enkätmaterialet erhållna värdena beräk- nade totala årsarbetsmängden (rektors- + skolchefsarbete) för rektorer där- jämte skolchefer i modellkommuner med olika personalorganisatoriska för— hållanden på skolkanslier och vid skolchefers egna rektorsområden fram- går av tabell 25.

Studier av säsongvariationerna i arbete som åvilar rektor därjämte skol- chef i modellkommunerna visar att i tabell 26 redovisade ungefärliga ar- betsmängder synes ligga i juli och början av augusti, den för berörda befatt- ningshavare närmast ifrågakommande semestertiden.

Om man förutsätter, att den del av arbetet som beräknats ligga i juli och början av augusti i regel utförs av en rektors semestervikarie och att övrig årsarbetsmängd sålunda tillfaller rektor själv kan ur tabell 25 utläsas bl. a. att i stort sett normal årsarbetsmängd under nuvarande förhållanden synes föreligga för rektor tillika skolchef i modellkommun I. Rektor därjämte skol- chef i'modellkommun II synes i det fall skolassistent eller motsvarande finns på skolkansliet ha en årsarbetsbörda, som överstiger den för tjänstemän som normal betraktade med 150—250 timmar. I det fall skolassistent eller motsvarande ej finns på skolkansliet i modellkommun II synes rektors

Tabell 2.5. Rektor därjämte skolchef. Total årsarbetsmängd i modellkommuner. _ Nuläge

Modell nr ! I: 1 | I: 2 III: 1: IIII: 2: ll II:1:2|II: 2: 2 Antal timmar/år ..... | 1 950 | 1 900 | 2 200 | 2 120 | 2 440 | 2 360

Tabell 26. Under semestertid föreliggande approximativa arbets- mängder för rektor därjämte skolchef i model lkommuner._N uläge

Modellnr | I:1—I:2 |II:1:1_II:2:1|II:1:2_II:2:2

Antal timmar ........ | 120—170 | 130—180 | 170_220

___ &”

årsarbetsbörda överstiga den för tjänstemän som normal betraktade års- arbetsmängden med 350—500 timmar. Kommuner av aktuell storlek med skolkansli utan skolassistent är dock fåtaliga i utredningens enkätmaterial.

Av tabell 25 framgår även att den totala årsarbetsmängden för rektor därj ämte skolchef i modellkommun II synes överstiga den för en tj änsteman- nabefattning som normal betraktade årsarbetsmängden med 100—200 tim- mar i det fall skolassistent eller motsvarande finns på skolkansliet, samt med 350—450 timmar i det fall skolassistent eller motsvarande ej finns på skol- kansliet. '

Rektor. Rektors- respektive skolchefsarbete I tabell 27 redovisas hur total årsarbetsmängd för rektor därjämte skolchef i modellkommuner fördelar sig på rektors- och skolchefsarbete.

Enligt tabell 27 synes sålunda i modellkommun I arbetet domineras av verksamheten vid det egna rektorsområdet. Arbetet för rektor därj ämte skol- chef i modellkommun II synes fördelas i stort sett lika på rektors- respek- tive skolchefsarbete i det fall skolassistent eller motsvarande finns på skol- kansliet. I det fall skolassistent eller motsvarande ej står till förfogande för rektor därjämte skolchef i modellkommun II synes rektors arbete domineras av skolchefssysslor.

Av intresse i förevarande sammanhang är även att jämföra den del av årsarbetsmängden hos rektor därjämte skolchef, som hänför sig till hans eget rektorsområde med den enligt enkätmaterialet beräknade årsarbets- mängden hos en egentlig rektor vid ett i övrigt jämförbart rektorsområde. Med hänsyn till att omfattningen av rektors undervisningsskyldighet beror på bl. a. huruvida rektor är därjämte skolchef, är det vid en dylik jämförelse lämpligt att bortse från rektors egen undervisning och därav föranlett arbete. Sålunda beräknade årsarbetsmängder redovisas i tabell 28. Upplysningsvis redovisas i tabellen även totalarbetsmängden (egen undervisning och därav föranlett arbete inräknat) för rektorer, som ej förenar rektors- och skol-

Tabell 27. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Total årsarbetsmängd. Fördelning på rektors- respektive skolchefs- arbete. _ Nuläge

Skolchefs- Rektors- arbete arbete Totalt Modell nr Tim- Pro- Tim- Pro- Tim— Pro— mar cent mar cent mar cent I:1 ................. 790 40,5 1 160 59,5 1 950 100 I:2 ................. 790 41,5 1 110 58,5 1 900 100 II:1:1 .............. 1 080 49 1 120 51 2 200 100 II:2:1 .............. 1 080 51 1 040 49 2 120 100 11:12 .............. 1 320 54 1 120 46 2 240 100 II:2:2 .............. 1 320 56 1 040 44 2 360 100

___—___—

Tabell 28. Egentligt rektorsarhete hos rektor därjämte skolchef i modellkommuner samt arbete hos egentlig rektor i rektorsom- råden motsvarande dessa skolchefers egna rektorsområden. _ Nuläge

Antal timmar/år

Egentligt rek- Egentlig rektor torsarbete hos

Made" "” rektor tillika

skolchef (exkl

. . Exkl under- undervxsnlng visn m m Totalt m m)

I:1 .................. 820 1 230 1 690 I:2 .................. 840 1 260 1 660 II:1:1—II:1:2. . . . . . .. 980 1 470 1 770 II:2:1_II:2:2 ........ 950 1 570 1 840

chefsskap. Skolchefs totala, till det egna rektorsområdet hänförliga arbete har redovisats i tabell 27.

Av tabell 28 framgår bl. a. att det arbete rektor därjämte skolchef under nu- varande förhållanden synes ägna det egna rektorsområdet avsevärt under- stiger arbetsmängden hos rektor för ett motsvarande rektorsområde, då rektor ej förenar rektors- och skolchefsskap. Huruvida detta förhållande kan innebära att ledningen av det egna rektorsområdet i vissa avseenden blir eftersatt på grund av att rektor därjämte är skolchef måste bedömas mot bak- grund av bl. a. de arbetsmängder, som utförs av biträdande skolledare vid rektorsområdet, samt med beaktande av hur rektors och biträdande skol- ledares arbete fördelar sig på dels sakområden, dels kvalifikationsgrunder. Förhållandena härvidlag måste jämföras med de förhållanden som kan beräknas för det fall rektor ej förenar rektors- och skolchefsskap.

Studierektor samt tillsynslärare vid rektorsskola De enligt enkätmaterialet beräknade årsarbetsmängderna för studierektor samt tillsynslärare vid rektorsskola vid de till modellkommunerna hörande skolchefernas egna rektorsområden framgår av tabell 29 a. I tabell 29b redovisas motsvarande värden från rektorsområden där rektor ej förenar rektors- och skolchefsskap.

Tabell 29 a. Studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid

skolchefers egna rektorsområden. _ Nuläge Modell nr I:1 I:2 II:1:1_II:1:2 II:2:1—II:2:2 . Stud Tills Stud Tills Stud Tills Stud Tills Befattningshavare rekt lär rekt lär rekt lär rekt lär

Antal timmar/år ............... | 780| 190, 360| 150| 840| 210| 460, 170

Tabell 29 b. Studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden men med rektor som ej

förenar rektors- och skolchefskap. _ Nuläge Modell nr I:1 I:2 II:1:1_II:1:2 II:2:1—II:2:2 . Stud Tills Stud Tills Stud Tills Stud Tills BefatmmgShavare rekt lär rekt lär rekt lär rekt lär Antal timmmar/år .............. | 780 | 200 | 330 | 140 | 830 j 210 | 400 j 150

Av tabellerna framgår att de enligt enkätmaterialet beräknade årsarbets- mängderna för studierektor samt tillsynslärare vid rektorsskola vid de till modellkommunerna hörande skolchefernas egna rektorsområden och vid rektorsområden motsvarande dessa men med rektor som ej förenar rek- tors- och skolchefsskap genomgående är nära nog lika stora.

Tillåynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola Såsom omtalats i föregående kapitel i samband med redogörelsen för gruppe- ringen av enkätmaterialet har vid beräkning av arbetsmängder hos tillsyns- lärare vid annan skolanläggning än rektorsskola bortsetts bl. a. från huru- vida rektor i vederbörande rektorsområde därjämte skolchef. Beräkningar av arbetsmängder hos tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektors- skola av sådan storlek som i skolchefernas i modellkommunerna egna rek- torsområden, har redovisats under 3.3.1 Anledning föreligger därför ej att även i detta sammanhang presentera arbetsmängder hos berörda befatt- ningshavare.

Biträdespersonal åt skolchef

I tabell 30 redovisas enligt enkätmaterialet beräknade, av biträden åt skol- chef i modellkommunerna utförda arbetsmängder.

Tabell 30. Av biträden i modellkommuner utförda årsarbets- mängder. _ Nuläge

Antal timmar/år

Modell nr . . Skolassistent Bitr pers eller motsv Summa I:1_I:2 ............. 800 _ 800 II:1:1—II:2:1 ........ 1 270 1 810 3 080 II:1:2—IIt2'2 ........ 1 990 _ 1 990

Biträdespersonal åt rektor Enligt enkätmaterialet beräknade, av biträdespersonal åt rektor vid skol- chefernas i modellkommunerna egna rektorsområden utförda arbetsmäng-

der uppgår till 460 timmar vad beträffar modellerna I: 1—1: 2 samt till 500 timmar vad beträffar modellerna II: 1: I_ II: 2: 2. Erinra-s må här att ut- redningen vid beräkning av arbetsmängder för biträdespersonal åt rektor utgått ifrån dels att rektors eventuella skolchefsskap ej bör påverka omfatt- ningen och sammansättningen av biträdespersonalens arbete, dels att man i stort kan bortse från de personalorganisatoriska förhållandena (såsom studierektors arbetsområde) vid rektorsområdet.

3.4.3 Arbetets fördelning på kvalifikationsgrunder

I tabellerna 31_33 redovisas hur dels totalarbetsmängd, dels skolchefs- arbete, dels ock rektorsarhete hos rektor därjämte skolchef i modellkommu- ner fördelas på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. Såsom framgår av tabell 31 domineras det totala arbetet hos rektor där- jämte skolchef genomgående av med A betecknat arbete. Denna domirlans framträder starkast beträffande arbete hos rektor därjämte skolchef i mo- dellkommun II, då skolassistent eller motsvarande ej finns på skolkansliet. Svagaste dominansen för med A betecknat arbete föreligger ifråga om ar— bete hos rektor därjämte skolchef i modellkommun I. Denna modellkommun har ej ens hälften så många klasser och elever som modellkommun 11. Tabell 32 visar bl. a. att drygt 70 % av Skolchefs arbete hänför sig till kvalifikationsgrunden a i det fall skolassistent eller motsvarande ej finns på skolkansliet. Då skolassistent finns, uppgår procenttalet till drygt 65.

Tabell 31 . Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Total årsarbetsmängd. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. _ Nuläge

Procentuell fördelning

Kvalifikationsgrund Modell nr I:1 | I:2 | II:1:1 | II:2:1 | II:1:2 | II:2:2 p ...................... 23 19,3 12,1 10 11 9,1 på ..................... 1,7 4,5 1,6 4,5 1,5 4,2 a ...................... 49,7 52 55 55,5 58 59 ap ..................... 22,1 22 27 27 25,5 25 s ...................... 0,5 0,3 0,8 0,8 0,8 0,7 sp ..................... 0,3 _ 0,2 _ 0,2 _ ps ..................... 1,7 1 2,1 1,3 2 1,2 as ..................... 1 0,9 1,2 0,9 1 0,8 Summa 100 100 100 100 100 100 Huvudkvalifikationsgrund 78,5 79 20 19,5 1,5 1,5

100 100

Tabell 3.2. Skolchefsarbete i modellkommuner. Procentuell för- delning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrun- der. — Nuläge

Procentuell fördelning

Kvalifikationsgrund Modell nr

I:1_I:2 II:1:1_II:2:1 II:1:2—II:2:2

pa .................. 1,3 1 0,8 a ................... 73,4 67 71,2 ap .................. 23,3 29 25,6 5 ................... 0,8 1 ,5 1 ,2 ps .................. 0,6 1 0,8 as .................. 0,6 0,5 0,4 Summa 1 00 100 100

Huvud- kvalifikationsgrund

A .................. 92 89 91 P .................. 7 9 8 S ................... 1 2 1 Summa 100 100 1 00

Tabell 33. Egentligt rektorsarhete hos rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Procentuell fördelning på kvalifikations grunder och huvudkvalifikationsgrunder. _ Nuläge

Procentuell fördelning

Kvalifikationsgrund Mcde" "' I 1 ' I 2 p ................... 38,5 pa .................. 2 a ................... 33,5 ap .................. 21,5 5 ................... 0,2 sp .................. 0,4 ps .................. 2,5 as .................. 1,4 Summa 100 Huvud- kvalifikationsgrund A .................. 51 P ................... 47,5 . S ................... 1,5

(IJ : 5 5 9 >.— O O

Betraktas fördelningen på huvudkvalifikationsgrunder kan dock ca 90 % av arbetet genomgående hänföras till A.

Av intresse i sammanhanget är att jämföra [den procentuella fördelning- en på kvalifikationsgrunder av arbete vid det egna rektorsområdet hos rek— tor därjämte skolchef med fördelning av egentlig rektors arbete vid motsva- rande rektorsområde. I tabell 34 redovisas beräknad fördelning av rektors- arbete vid modellrektorsområden motsvarande de i modellkommunerna be— fintliga skolcheferna-s egna rektorsområden. Av tabell 35 framgår den pro- centuella fördelningen på kvalifikationsgrunder av arbete vid det egna rek- torsområdet hos rektor därjämte skolchef samt av egentlig rektors vid motsvarande rektorsområde arbete sedan egen undervisning och därav för- lett arbete borträknats.

Ur tabellerna 34 och 35 kan ej utläsas någon annan skillnad ifråga om fördelning på kvalifikationsgrunder av rektorsarbetet — exklusive under- visning och dårav föranlett arbete —— än den, att egentlig rektor synes anslå relativt sett något mer tid åt arbete, som helt eller delvis betecknats med kvalifikationsgrunden s, än en rektor, som är därjämte skolchef. Relativt sett synes detta ske på bekostnad av sådant arbete som helt eller delvis be- tecknats med kvalifikationsgrunden a. Skillnaden är dock, sedd i stort, täm- ligen obetydlig.

Tabell 34. Egentlig rektors arbete vid modellrektorsområden motsvarande skolchefernas egna rektorsområden i modellkom- muner. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huuudkvalifikationsgrunder. —— Nuläge

Procentuell fördelning

Kvalifikationsgrund Modell nr _ _ Il:1:1—— II:2:1—— 1'1 i 1'2 II:1:2 11:22 p ................... 37 35 27,5 27 pa .................. 3 3 3 2,8 a ................... 35 34 40,3 38 ap .................. 19 22 20,4 23,5 5 ................... 1 0,6 1,6 0,7 sp .................. 0,5 1,2 0,6 1 ps .................. 2 3 3,4 3,2 as .................. 2,5 1,2 3,2 3,8 Summa 100 100 100 100 Huvud- kvalifikationsgrund 59 57 37 38 4 5

100 100

Tabell 35. Arbete vid det egna rektorsområdet hos rektor därjämte skolchef imodellkommu- ner samt egentlig rektors arbete vid motsvarande rektorsområden sedan undervisning och därav föranlett arbete frånråknats. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvatifikationsgrunder. —- Nuläge

Procentuell fördelning

Modell nr Kvalifikationsgrund

I:1 I:2 II:1:1—II:1:2 II:2:1—II:2:2 Rds Eg r Rds Eg r Rds Eg r Rds Eg 1" p ............................. 13,5 13 11,8 15 13,5 13 13 14,5 pa ............................ 3 3,9 9 3,7 2,6 3,5 9 3,5 a ............................. 47 48 48 44,5 49 48,5 47,4 44 ap ............................ 30 26 28 29 28,5 24,5 27 27,5 5 ............................. 0,4 1,8 0,1 0,8 0,2 2 0,2 0,8 sp ............................ 0,6 0,8 —— 1,6 0,5 0,7 _— 1,2 ps ............................ 3,5 3 1,7 3,7 3,7 4 1,8 4 as ............................ 2 3,5 1,4 1,7 2 3,8 1,6 4,5

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Huvudkvalifikationsgrund

A ............................ 72 71 72 68 72,5 70,5 71 67 P ............................ 26 25 27 28 25,5 25 28 27 S ............................. 2 4 1 4 2 4,5 1 6

Summa 100 |1oo |100 |100 |1oo |100 |100 |100

Studierektor samt tillsynslärare vid rektorsskola Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder av arbete som utförs av studierektor samt tillsynslärare vid rektorsskola vid skolchefernas i modell- kommunerna egna rektorsområden framgår av tabell 36. I tabell 37 redo- visas denna fördelning beträffande arbete utfört av studierektor samt till- synslärare vid motsvarande rektorsområden, då rektor ej förenar rektors- och skolchefsskap.

En jämförelse mellan tabellerna 36 och 37 visar bl. a. att den del av stu- dierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola arbete som betecknas med A synes vara något större vid rektorsområden med egentlig rektor än vid rektorsområden med rektor därjämte skolchef. Skillnaderna är dock så obe- tydliga att det synes riktigare att tala om tendenser än om skillnader.

Tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola Då procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder av arbetsmängder hos tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola av sådan storlek som i skolchefernas i modellkommunerna egna rektorsområden redovisats under 3.3.2 föreligger ej anledning att här uppe-hålla sig vid densamma.

Tabell 36. Studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid skol- chefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvud- kvalifikationsgrunder. — Nuläge

Procentuell fördelning

Modell nr Kvalitikationsgrund I:1 I:2 II:1:1—II1112 II:2:1—II:2:2 Sr Tl Sr Tl Sr Tl Sr Tl

p ............................. 19 —- 18,3 —- 19 — 20 —- pa ............................ 6 — 3 3,3 6 — 3 3 a ............................. 26 52,5 28,5 57,9 26,4 53 30 54 ap ............................ 44 47 43 33,5 43,7 46,5 38,6 30 s ............................. — —— 0,3 ——- — — 0,4 — sp ............................ 1,3 —- — — 1,2 —- _— —- ps ............................ 2,4 — 5,5 — 2,5 — 6 — as ............................ 1,3 0,5 1,4 5,3 1,2 0,5 2 13

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Huvudkvalifikationsgrund

A ............................ 61 88 62 89 60 87,7 61 87 P ............................ 37 11,9 36 9,5 38 12,2 37 10 S ............................. 2 0,1 2 1,5 2 0,1 2 3

Summa 100 |100 |100 |100 |100 |100 |100 | 100

Tabell 3 7. Studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid rektors- områden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifika- tionsgrunder. — Nuläge

Procentuell fördelning

Modell nr Kvalitikationsgrund I:1 I:2 II:1:1—II:1:2 II:2:1—II:2:2 Sr Tl Sr Tl Sr Tl Sr Tl p ............................. 20 —— 19,5 — 20 —— 22 —— pa ............................ 4,4 — 7,2 _— 4,4 — 6,5 — a ............................. 28 43 23,3 43 29 43 25 45 ap ............................ 38 53,5 45,5 44 37 54 41 43 s ............................. 0,6 —- 0,3 — 0,6 —- 0,5 _— sp ............................ 1 — — — 1 —- — — ps ............................ 6 — 3,3 — 6 -— 4 —— as ............................ 2 3,5 0,9 13 2 3 1 12

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Huvudkvalifikationsgrund

A ............................ 59 85 59,5 86 60,5 86 58 86 P ............................ 38 14 39 11 37 13 40 11 S ............................. 3 1 1,5 3 2,5 1 2 3

Summa 100 |1oo |100 | 100|100 | 100|1oo | 100

55 3.4.4 Arbetets fördelning på sakområden

Rektor. Totalarbetsmängder Den procentuella fördelningen på sakområden av den enligt enkätma- terialet beräknade genomsnittliga totala årsarbetsmängden hos rektor där- jämte skolchef i modellkommuner framgår av tabell 38.

Tabell 38. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Total årsarbetsmängd. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge

Procent av årsarbetsmängden

Modell nr Sakområde nr

I I II | III | IV | V | VI | VII | VIII | IX | X | I—X I:1 ........ 28 13 3,3 5 3,2 3 3 24,5 2,5 12,5 100 I:2 ........ 25 11,5 2 10,6 3,4 5,3 2,2 25 2,5 12,5 100 II:1:1 . . . . .. 17,3 16 4 6 4 8,7 4,3 25 3,7 11 100 II:2:1 . . . . . . 16 14,6 2,4 9,3 4,2 9,3 3,3 25,6 3,8 11,5 100 II:1:2. . . . . . 15,6 14,5 3,4 5,4 3,7 8 4,8 31,1 3,5 10 100 II: 2: 2 ..... 14,5 13,2 2,1 8,3 3,8 8,3 3,9 32 3,6 10,3 100

Av tabellen kan utläsas att sakområde I, »Undervisning och allmänpeda- gogisk och administrativ utveckling», och sakområde VIII, omfattande ex- peditionellt arbete, tillsammans kräver ca hälften av det arbete som rektor därjämte skolchef i modellkommun I utför. Denna del av arbetet fördelas i stort sett lika på de två sakområdena. Efter sakområdena I och VIII fram- träder ifråga om dominans sakområde II, »Ledning och övervakning av un- dervisning och lärarpersonal», och sakområde X, omfattande främst arbete med anledning av skolstyrelsens och dess eventuella avdelningars verksam- het. Dessa två sakområden kräver ungefår lika stor del vardera av arbets- insatsen. Hos rektor därjämte skolchef i modellkommun II upptages den största delen av det totala arbetet av sakområde VIII, »Expedition— kansli ...» etc. Denna dominans framträder starkast i det fall skolassistent eller motsvarande ej står till skolchefens förfogande (modellerna nr 11: 1: 2 och II: 2: 2). Den näst största delen av det totala arbetet hos rektor därjämte skol- chef i modellkommun II ägnas sakområde I, »Undervisning och allmänpeda- gogisk och administrativ utveckling». Därefter framträder ifråga om do- minans sakområde II, omfattande övervakning och ledning av undervisning och lärarpersonal.

Rektor. Skolchefsarbete

Fördelningen på sakområden av skolchefsarbete hos rektor därjämte skol- chef i modellkommuner framgår av tabell 39.

Av tabellen framgår att sakområde X, omfattande i huvudsak arbete med anledning av skolstyrelsens och dess eventuella avdelningars verksamhet,

Procent av årsarbetsmängden

Modell nr Sakom råde nr

I I II | III | IV | V | VI ' VII | VIII | IX , X I I—X I:1—Iz2 13,2 5,6 0,8 2 1,4 12,5 5 24,5 4,5 30,5 100 II:1:1— II:2:1 13,7 9,6 1,2 3,2 2,2 18 6,1 17,2 6,2 22,6 100 II:1:2— II:2:2 11,2 8 1 2,6 1,8 14,6 6,6 30,3 5,4 18,5 100

synes kräva den största delen av arbetet hos skolchef i modellkommun I och hos skolchef i modellkommun II i det fall skolassistent eller motsva- rande finns på skolkansliet. Denna dominans framträder starkast i modell- kommun I. I modellkommun II domineras skolchefens arbete, i det fall skolassistent eller motsvarande ej finns på skolkansliet, av sakområde VIII, som omfattar expeditionellt betonat arbete. Nära en tredjedel av skolche- fens arbete åtgår härtill. Näst störst ifråga om dominans framträder i mo- dellkommun I sakområde VIII, i modellkommun II med skolkansli med skol- assistent sakområde VI, omfattande arbete med fastigheter och byggnatio- ner, samt i modellkommun II med skolkansli utan skolassistent sakområde X, som omfattar främst arbete med anledning av skolstyrelsens verksamhet. Såsom tredje sakområde i vad avser dominans framträder hos skolchef i modellkommun I —— med relativt knapp marginal före sakområde VI, >>Fas- tigheter» _ sakområde I som i detta avseende omfattar allmänpedagogisk och administrativ utveckling, hos skolchef i modellkommun II med skol- kansli med skolassistent sakområde VIII, »Expcdition — kansli . . .» etc samt hos skolchef i modellkommun II med skolkansli utan skolassistent sakom- råde VI, »Fastigheter». På fjärde plats kommer i modellkommun II, obe— roende av huruvida skolassistent finns på skolkansliet eller ej, sakområde I, som omfattar allmänpedagogisk och administrativ utveckling.

För att erhålla bl. a. kvantitativa utgångspunkter för åtgärder ledande till en avlastning av arbete från skolledare har även beräknats hur skol- chefs årliga tidsåtgång per sakområde fördelar sig på de olika huvudkvali- fikationsgrunderna. Dessa beräkningar redovisas i tabell 40.

Med undantag av sakområde III, som omfattar arbete med övervakning av elevernas skolgång m. m., domineras således varje sakområde helt av med A betecknat arbete. Parallellstudier av tabellerna 39 och 40 utvisar att de största kvantiteterna med A betecknat arbete är att finna inom sakom- rådena X, VIII, VI och I, i nu nämnd ordning, vad beträffar skolchef i mo- dellkommun I. I modellkommun II med skolkansli med skolassistent gäller ordningsföljden: X, VI, VIII och I. I modellkommun II med skolkansli utan

Tabell 40. Skolchefs årsarbetsmängd i modellkommuner. Procentuell fördelning av den årliga tidsåtgången per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. —— Nuläge

Procent av ärlig tidsåtgång per sakområde

Huvudkvali- Modell nr Sakområde fikationsgrund I:1—I:2 II:1:1—II:2:1 II:1:2—II:2:2 (utan ass) (med ass) (utan ass) I ................ A 75 75 75 P 25 25 25 11 ................ A 89 88 88 P 11 12 12 III ................ A 17 15 15 P 66 62 62 S 17 23 23 IV ................ A 100 94 94 P — 6 6 V ................ A 100 100 100 VI ................ A 95 94 96 P 5 6 4 VII ................ A 87 83 85 P 13 17 15 VIII ................ A 94 93 96 P 6 7 4 IX ................ A 80 75 76 S 20 25 24 X ................ A 100 100 100

skolassistent är sakområdesföljden denna: VIII, X, VI och I. Skolchefsarbete hänförligt till sakområde II är av mycket liten omfattning.

Rektor. Rektorsarbete

I tabell 41 redovisas hur arbete vid det egna rektorsområdet hos rektor där- jämte skolchef i modellkommuner fördelas på sakområden. I tabell 42 redo— visas motsvarande fördelning av egentlig rektors arbete vid rektorsområden motsvarande de i modellkommunerna befintliga skolchefernas egna rek- torsområden. Av tabell 43 framgår fördelningen på sakområden av skol- chefs arbete vid det egna rektorsområdet sedan undervisning och därav för- anlett arbete frånräknats. I tabell 44 redovisas hur motsvarande fördelning skulle te sig i det fall rektor ej vore därjämte skolchef.

Såsom framgår av tabell 41 kan i modellkommun I den största delen av arbetet vid det egna rektorsområdet hänföras till sakområde I, »Undervis- ning och allmänpedagogisk och administrativ utveckling». I modellkom- mun II domineras arbetet vid det egna rektorsområdet av sakområde VIII, som omfattar expeditionellt arbete. Sistnämnda sakområde kräver i modell- kommun I den näst största delen av arbetet.

I modellkommun II är den näst största delen rektorsarhete att finna inom sakområde II, som omfattar ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal. Detta sakområde intar tredje plats ifråga om dominans vad

Tabell 41. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Årsarbetsmängd viddet egna rektorsområdet. Procentuell fördelning på sakområden. —— Nuläge

Procent av årsarbetsmängden

Modell nr Sakområde nr

I I II | III | IV | V | VI | VII | VIII | IX | X I I—X I:1 37,5 18 5,2 7,3 4,5 — 2 24,5 1 — 100 I:2 33 16 2,8 17 4,7 0,2 0,3 25 1 —— 100 II:1:1— II:1:2 20,7 22,5 6,4 8,7 6 —— 2,5 32 1,2 — 100 II:2:1— II:2:2 18,7 20 3,6 15,5 6,3 0,2 0,3 34 1,4 _ 100

Tabell 42. Egentlig rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner. Procentuell fördelning på sakom— råden. — Nuläge

Procent av årsarbetsmängden

Modell nr Sakområde nr

I IIIIIIII IVI VIVIIVII'VIIIIIXI XII—X

I:1 33 18 7 8 5 2 4 19 3 1 100 I:2 30 22 6,5 11 5 1,5 4 17 2,1 0,9 100 II:1:1— II:1:2 22,5 20,5 8,5 9 5,8 2,5 4,5 21,5 3,2 2 100 II:2:1— II:2:2 20 24 9,5 11 6 2 4 19 2,5 2 100

beträffar rektorsarbete i modellkommun I. I modellkommun ll intas tredje plats av sakområde I, »Undervisning och allmänpedagogisk och administra- tiv utveckling».

Då jämförelser ifråga om arbete vid eget rektorsområde hos rektor där- jämte skolchef och egentlig rektors arbete vid ett motsvarande rektorsom- råde, såsom i det föregående framhållits, lämpligast göres sedan man bortsett från rektors egen undervisning och därav föranlett arbete, avstås här från kommentarer i anledning av tabell 42.

Såsom framgår av tabell 43 dominerar, sedan arbete med anledning av rektors egen undervisning borträknats, sakområde VIII, »Expedition _ kansli . . .» etc. genomgående arbetet vid det egna rektorsområdet hos rek- tor därjämte skolchef i modellkommunerna. Den näst största delen av rek- torsarbetet — exklusive undervisning m. m. — åtgår vid skolchefernas egna rektorsområden nästan genomgående till sakområde II, »Ledning och över- vakning av undervisning och lärarpersonal». Noteras kan även att rektors insats på sakområde IV, »Undervisningens organisation», synes relativt sett störst vid skolchefers egna rektorsområden med studierektor för låg- och

Tabell 43. Rektor därjämte skolchef imodellkommuner. Årsarbetsmängd vid det egna rek- torsområdet — exklusive undervisning och därav föranlett arbete. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge

| Procent av årsarbetsmängden

Modell nr Sakområde nr

1 | u|111|1v|v|v1|v11|vm|1x| XII—X m 12,1 25,1 7,3 10,2 6,4 — 2,8 34,6 1,5 __ 100 I:2 12 20,7 3,7 22,2 6,3 0,2 0,3 33,3 1,3 — 100 iidå— 10 25,5 7,2 9,9 6,7 _ 2,8 36,5 1,4 — 100 iiååi— 10,5 22 4 17 7 0,2 0,3 37,5i 1,5 — 100

Tabell 44. Egentlig rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner —— exklusive undervisning och därav föranlett arbete. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge

Procent av årsarbetsmängden

Modell nr Sakområde nr

ilnluilivl v|v1|vu|vm|1x| XII—X 1;1 8,2 25,2 9,4 11,1 7,5 2,7 5 26 3,7 1,2 100 12 s 29 8,5 14,5 7 1,5 4,8 22,5 3 1,2 100 iiåiåå— 6,8 24,7 10,3 10,8 7 2,8 5,2 26 3,8 2,6 100 iiååi— 6,3 28,3 11 13 6,7 2,2 4,9 22,2 3 2,4 100

mellanstadierna. Vid dessa rektorsområden synes rektor ägna en relativt sett något mindre del av sitt arbete åt sakområdena II, »Ledning och över- vakning av undervisning och lärarpersonal», III, »Övervakning av elevernas skolgång . . .» etc och VII »Inventarier, undervisnings- och förbrukningsma- teriel, skolbibliotek» än rektor vid motsvarande rektorsområden med stu- dierektor för högstadium.

Såsom framgår av tabell 44 domineras egentlig rektors arbete — exklusive undervisning etc. — vid modellrektorsområden motsvarande skolchefernas i modellkommunerna egna rektorsområden genomgående av sakområde II, »Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal». I tabell 43 har redovisats, att den största delen av arbetet vid det egna rektorsområdet hos rektor därjämte skolchef —— exklusive undervisning etc. — åtgår till sak- område VIII, »Expedition —— kansli . . .» etc. Procentuellt sett synes egentlig rektor ägna även sakområdena III, »Övervakning av elevernas skolgång . . .» etc, VII, »Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skolbiblio- tek» och IX, »Arbete i samband med skolhygienisk och skolsocial verksam- het» något större del av sitt arbete än rektor, som därjämte är skolchef. Jäm-

förelser mellan tabellerna 43 och 44 utvisar även att rektor, som därjämte är skolchef, vid redovisningen av sitt arbete i utredningens enkät synes ha betraktat under sakområdena VI, »Fastigheter», och X, »Sammanträdcn, sär— skilda uppdrag m. m.», upptaget arbete såsom skolchefsarbete. För egentlig rektor beräknad arbetsmängd inom dessa sakområden är dock, sett ur total-- synpunkt, ej av väsentlig omfattning. Vidare kan noteras att den procen- tuellt uttryckt utläsbara skillnaden i andelen rektorsarbete i sakområde IV. »Undervisningens organisation», mellan rektorsområde med studierektor för högstadium och rektorsområde med studierektor för låg- och mellan- stadierna är mindre enligt tabell 44 än enligt tabell 43. Den relativa andelen rektorsarbete i sakområde II, »Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal», är enligt tabell 44 större vid rektorsområde med studierek- tor för låg- och mellanstadierna än vid rektorsområde med studierektor för högstadium. Ur tabell 43 kan det motsatta förhållandet utläsas.

Den procentuella fördelningen på huvudkvalifikationsgrunder av den år— liga mängden egentligt rektorsarbete per sakområde hos rektor därjämte skolchef i modellkommuner framgår av tabell 45. I tabell 46 redovisas inot— svarande fördelning beträffande egentlig rektor. Vid beräkning av i tabel— lerna redovisade procenttal har bortsetts ifrån under sakområde I upptaget arbete med anledning av rektors undervisning.

Tabell 45. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Arbete vid eget rektorsområde. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifika- tionsgrunder. _ Nuläge

___—___— Procent av årlig tidsåtgång per sakområde

Huvudkvali— Sakområde fikations gran d Modell nr I:1 | I:2 | II:1:1—II:1:2 II:2:1_II:2:2 ___—___— 11 ............ A 75 75 75 75 P 25 25 25 25 11 ............. A 37 34 37 32 P 63 66 63 68 111 ............. A 37 45 35 43 P 38 39 41 38 s 25 16 24 19 IV ............. A 77 67 78 56 P 23 33 22 44 v ............. A 89 85 88 86 P 11 15 12 14 VI ............. A _ 100 _ 100 VII ............. A 78 83 79 83 P 22 17 21 17 vm ............. A 91 93 92 95 P 9 7 8 5 rx ............. A 67 82 79 79 s 33 18 21 21 x ............. _ _ _ _ _

m_— 1 Exklusive undervisning etc.

”mv,

Tabell 46. Egentlig rektors arbete vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommunerna. Procentuell fördelning av den årliga arbets- mängden per sakområde på huvudkvalifikationsgrundcr. _ Nuläge

Procent av årlig tidsåtgång pcr sakområde

Huvudkvali— Sakområde fikationsgrund modell nr I:1 | I:2 | II:1:1—II:1:2 II:2:1—II:2:2 I1 ............ A 75 75 75 75 P 25 25 25 25 II ............. A 40 42 40 42 P 60 58 60 58 III ............. A 49 33 45 24 P 29 37 32 30 S 22 30 23 46 IV ............. A 76 78 76 78 P 24 22 24 22 V ............. A 92 88 92 88 P 8 12 8 12 VI ............. A 88 79 88 83 P 12 21 12 17 VII ............. A 79 75 78 78 P 21 25 22 22 VIII ............. A 93 93 97 97 P 7 7 3 3 IX ............. A 47 70 47 70 S 53 30 53 30 X ............. A 100 100 100 100

1 Exklusive undervisning etc.

Jämförelser mellan tabellerna 45 och 46 visar bl. a. att andelen med P betecknat arbete i sakområdena II, III, V och VIII genomgående synes vara procentuellt sett något större hos rektor, som därjämte är skolchef, än hos egentlig rektor vid ett motsvarande rektorsområde. Hos rektor därjämte skol- chef med studierektor för låg- och mellanstadierna märks denna tendens även ifråga om sakområde IV. I absoluta tal är emellertid den med P beteck- nade arbetsmängden för nämnda sakområden snarast mindre hos rektor som därjämte är skolchef än hos en egentlig rektor. Skolchefs arbetsmängd för det egna rektorsområdet understiger nämligen, såväl totalt som per sak- område, motsvarande arbetsmängd hos egentlig rektor med samma rektors- område.

Studierektor samt tillsynslärare vid rektorsskola I tabellerna 47 och 48 presenteras fördelning på sakområden av arbete som utförs av studierektor respektive av tillsynslärare vid rektorsskola vid skol- chefers egna rektorsområden i modellkommuner. I tabellerna 49 och 50 ' redovisas motsvarande fördelning av studierektors respektive tillsynslärares

vid rektorsskola arbete vid rektorsområden motsvarande de i modellkom- munerna befintliga skolchefernas egna rektorsområden då rektor ej förenar

Tabell 4 7. Studierektors årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. _ Nuläge

Procent av årsarbetsmängden

Modell nr Sakområde nr

II | IIII IVI V | VIIVIIIVIIII IXI X |I—X

I:1 .............. 33 7 40,5 13,5 _ 3 3 _ _ 100 I:2 .............. 52 8,7 18 14 _ 5 2 0,3 — 100 II:1:1—II:1:2 . . . . . 34 6,6 41,3 12,6 _ 2,8 2,7 — _ 100 II:2:1—II:2:2. . . . . 50,1 9,8 18,2 14,3 _ 5,1 2,0 0,5 _ 100

Tabell 48. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektors— områden. Procentuell fördelning på sakområden. _ Nuläge

Procent av årsarbetsmängden

Modell nr Sakområde nr 11 | III | IV | V | VI | VII | VIII | IX | X I I—X I:1 .............. 11,5 4,8 3,8 1,1 8,2 64,7 4,8 1,1 _ 100 I:2 .............. 7,3 8 10,2 2,1 20,5 46,7 3,7 1,5 _ 100 II:1:1—II:1:2. . . .. 11 4,5 4 1 8,5 64,6 5,4 1 _ 100 II:2:1—II:2:2. . . . . 6 14 9,1 1,8 19 42,7 3,7 3,7 _ 100

Tabell 49. Studierektors årsarbetsmängd vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning på sakområden. _ Nuläge

Procent av årsarbetsmängden

Modell nr Sakområde nr

11 |111| 1V| v | vr|v11|v111|1x| x |1_x

I:1 .............. 36,1 10,7 33,3 13,1 _ 2,3 3,8 0,7 — 100 I:2 .............. 48,5 7 16 12 _ 11,1 5 0,4 _ 100 II:1:1_II:1:2 . . . . . 34 13,3 — 2,2 3,8 0,7 _ 100 II:2:1—II:2:2 . . . . . 15,7 11,4 10,8 5 7 100

Tabell 50. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner med egentlig rektor. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge

Procent av årsarbetsmängden

Modell nr Sakområde nr

11|111| IVI v |v1|v11|v111|1xl XII—X

I:1 .............. 17,6 7 7,4 2,1 4,8 52,1 8 1 _ 100 I:2 .............. 27 17,3 6,7 2,3 5,3 34,6 5,3 1,5 _ 100 II:1:1_II:1:2 . . . . . 17,2 6,4 7,4 2,5 5 52,7 7,8 1 — 100 II:2:1—II:2:2 . . . . . 25,7 18 6,9 2,8 4,9 34,7 5,6 1,4 _ 100

rektors- och skolchefsskap. För uppnående av jämförbarhet har vid beräk- ningarna bortsetts från av studierektor och tillsynslärare under sakområde I upptaget arbete med författningsstudier och annan verksamhet som kan anses utgöra en förutsättning för under övriga sakområden upptaget arbete..

Såsom framgår av tabell 49 domineras studierektors arbete vid modell- rektorsområdena I: 1 och II: 1: 1_II: 1: 2, i det fall rektor ej förenar rek- tors- och skolchefsskap, av sakområde II, »Ledning och övervakning av un- dervisning och lärarpersonal». Näst störst i fråga om dominans är sakom- råde IV, >>Undervisningens organisation». På tredje, fjärde, femte och sjätte platserna kommer sakområdent V, »Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning, avgång etc.», III, »Övervakning av elevernas skolgång, flit, upp— förande och ordning, stimulera föreningsverksamhet», VIII, »Expedition . . .» etc. och VII, »Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skol- bibliotek». Tabell 47 utvisar att den största delen av studierektors arbete vid modellrektorsområdena I: 1 och II: 1: 1_II: 1: 2, i det fall rektor förenar rektors- och skolchefsskap, åtgår till sakområdena IV, »Undervisningens organisation». Den näst största delen är att hänföra till sakområde II. På tredje, fjärde, femte och sjätte platserna kommer här sakområdena V, III, VIII och VII. Av studierektors arbete vid modellrektorsområdena I: 2 och II: 2: 1_II: 2: 2 åtgår, i det fall rektor ej därjämte är skolchef, enligt tabell 49 den största delen till sakområde II. Näst störst i fråga om dominans är sakområde IV. Därefter kommer sakområdena V, VII, III och VIII. Enligt tabell 47 domineras studierektors arbete vid modellrektorsområdena I: 2 och 11:21 1_II: 2: 2, även i det fall rektor förenar rektors- och skolchefs— skap, av sakområdena IV och V. På fjärde, femte och sjätte platserna kom- mer här sakområdena III, VII och VIII.

Av tabell 50 framgår att tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden, i det fall rektor ej förenar rektors- och skol- chefsskap genomgående domineras av sakområde VII. Näst störst i fråga om dominans är genomgående sakområde 11. På tredje plats kommer i mo- dellrektorsområdena I: 1 och II: 1: 1_II: 1: 2 sakområde VIII samt i modell- rektorsområdena I: 2 och II: 2: 1_II: 2: 2 sakområde III. Fjärde plats in- tas genomgående av sakområde IV. Därefter följer i rektorsområdena I: 1 och II: ]: l—II: 1: 2 sakområde III samt i rektorsområdena I: 2 och II: 2: I _II: 2: 2 sakområde VIII. Även i det fall rektor vid modellrektorsområdena därjämte är skolchef domineras, såsom framgår av tabell 48, tillsynslärares vid rektorsskola arbete genomgående av sakområde VII. Dominansen för sakområdet är dock i detta fall avsevärt starkare. Den näst största delen av tillsynslärares vid rektorsskola arbete åtgår i det fall rektor även fungerar som skolchef i modellrektorsområdena I: 1 och II:1:1—II:1:2 till sak- område II samt i modellrektorsområdena I: 2 och II: 2: 1_II: 2: 2 till sak- område VI, »Fastigheter». På tredje och fjärde platserna kommer i modell- rektorsområdena I: 1 och II: 1: 1_II: 1: 2 sakområdena VI och VIII, i mo-

dellrektorsområde I: 2 sakområdena IV och III samt i modellrektorsområ- dena II: 2: 1—11: 2: 2 sakområdena II och IV.

I tabellerna 51 och 52 redovisas fördelning på huvudkvalifikationsgrunder av arbete per sakområde som utförts av studierektor respektive av tillsyns- lärare vid rektorsskola vid skolchefers i modellkommuner egna rektorsom- råden. I tabellerna 53 och 54 redovisas motsvarande fördelning i vad avser studierektor samt tillsynslärare vid rektorsskola vid rektorsområden mot- svarande skolchefernas egna rektorsområden i modellkommuner, då rektor ej förenar rektors- och skolchefsskap. Även i detta sammanhang bortses från under sakområde I upptaget arbete.

Såsom framgår av tabellerna 51 och 53 utgör med A betecknat arbete, oberoende av huruvida rektor förenar rektors- och skolchefsskap eller ej, största delen av studierektors arbete i fråga om sakområdena IV—VIII. I sakområdena II och III dominerar med P betecknat arbete. Vid jämförelse framkommer även beträffande studierektor för låg— och mellanstadierna att dominansen för med A betecknat arbete i sakområdena II, V och VII synes vara större vid rektorsområde med rektor som därjämte är skolchef än i rektorsområde med rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap.

Den i absoluta tal uttryckt största mängden arbete som betecknats med A är hos studierektor för högstadium i såväl rektorsområde med rektor som därjämte är skolchef som i rektorsområde med egentlig rektor att finna i sak- område IV, »Undervisningens organisation». Noteras kan dock att den med A betecknade arbetsmängden i sakområde IV är störst hos studierektor för högstadium vid rektorsområde med rektor som förenar rektors- och skol-

Tabell 51. Studierektors årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder.

_ Nuläge Procent av årlig tidsåtgång per sakområde Huvud- Sakområde kvalifika- Modell nr tionsgrund I:1 I:2 II:1:1—II:1:2 II:2:1—II:2:2 II ............... A 30 48 31 42 P 70 52 69 58 III ............... A 35 16 33 16 P 35 60 37 58 S 30 24 30 26 IV ............... A 78 76 79 76 P 22 24 21 24 V ............... A 81 95 72 95 P 19 5 28 5 VII ............... A 76 79 73 75 P 24 21 27 25 VIII ............... A 86 100 86 100 P 14 _ 14 _ IX ............... S _ 100 — 100

___—___

Tabell 52. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektors- områden. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvud- kvalifikationsgrunder. _ Nuläge

___—______—__—_———-—

Procent av årlig tidsåtgång per sakområde

Huvud— Sakområde kvalifika- Modell nr tionsgrund I:1 I:2 II:1:1—II:1:2 II:2:1—II:2:2 II ............... A 81 75 77 75 P 19 25 23 25 III ............... A 100 84 100 78 S _ 16 _ 22 IV ............... A 100 100 100 100 V ............... A 100 100 100 100 VI ............... A 98 94 98 94 P 2 6 2 6 VII ............... A 87 89 84 86 P 13 11 16 14 VIII ............... A 100 100 100 100 IX ............... A 88 88 88 88 S 12 12 12 12

Tabell 53. Studierektors årsarbetsmängd vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner med egentlig rektor. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge

Procent av årlig tidsåtgång per sakområde

Huvud- Sakområde kvalifika- Modell nr tionsgrund

I:1 I:2 II:1:1—II:1:2 II:2:1_II:2:2 ____________._________——_——

II ............... A 33 41 32 38

P 67 59 68 62

111 ............... A 25 33 34 30

P 46 44 45 48

,. S 29 23 21 22 f IV ............... A 81 81 81 81 .; P 19 19 19 19

V ............... A 84 77 85 82

P 16 23 15 18

VII ............... A 75 55 76 61

P 25 45 26 39

VIII ............... A 89 100 93 100

P 11 _ 7 —

IX ............... S 100 100 100 100

chefsskap (ca 20 %). Den absolut sett näst största mängden med A beteck- nat arbete hos studierektor för högstadium är, oberoende av huruvida rektor vid rektorsområdet därjämte är skolchef eller ej, att finna i sakområde II. Undantag utgör dock studierektor för högstadium vid modellrektorsområde I: 1 då rektor förenar rektors- och skolchefsskap. Den näst största mäng- den med A betecknat arbete hos studierektor vid detta rektorsområde är att finna i sakområde V. På tredje plats kommer sakområde II. Hos övriga

Tabell 54. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers i egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifika— tionsgrunder. _ N alåge

Procent av årlig tidsåtgång per sakområde

Huvud- Sakområde kvalifika- Modell nr tionsgrund I:1 I:2 II:1:1—II:1:2 II:2:1—II:2:2 II ............... A 82 81 83 81 P 18 19 17 19 III ............... A 88 83 88 83 S 12 17 12 17 IV ............... A 100 100 100 100 V ............... A 100 100 100 100 VI ............... A 94 93 93 93 P 6 7 7 7 VII ............... A 82 87 82 86 P 18 13 18 14 VIII ............... A 100 100 100 100 IX ............... A 88 88 75 75 S 12 12 25 25

studierektorer för högstadium intar sakområde V tredje plats, oberoende av huruvida rektor därjämte är skolchef eller ej.

Hos studierektor för låg- och mellanstadierna är den absolut uttryckt största mängden arbete som betecknats med A, oberoende av huruvida rek- tor därjämte är skolchef eller ej, att finna i sakområde II. På andra och tredje platserna kommer genomgående sakområdena IV och V.

Av tabellerna 52 och 54 framgår att det med A betecknade arbetet, obe- roende av rektors skolchefsskap, utgör den största delen av tillsynslärares vid rektorsskola arbete i fråga om samtliga sakområden. I vissa sakområ- den finns endast med A betecknat arbete. Vid jämförelser mellan tabellerna 52 och 54 framkommer även att dominansen för med A betecknat arbete i sakområdena III, VI och VII synes vara större ifråga om arbete hos tillsyns- lärare vid rektorsskola i rektorsområde med rektor som därjämte är skolchef än ifråga om motsvarande tillsynslärares arbete i rektorsområde med egent- lig rektor. I avseende å sakområdena III och VII utgör »dock tillsynslärare vid modellrektorsområdena II: 2: 1_II: 2: 2 undantag. Även ifråga om sak- område IX är dominansen för det med A betecknade arbetet störst hos stu- dierektor i modellrektorsområdena II: 1: l—II: 1: 2 och II: 2: 1_II: 2: 2 då rektor förenar rektors- och skolchefsskap.

Av följande sammanställning framgår hur sakområdesföljden i tillsyns- lärares vid rektorsskola arbete ter sig under olika personalorganisatoriska förhållanden vid modellrektorsområden då sakområdena ordnats med ut- gångspunkt från den i varje sakområde ingående med A betecknade abso- luta arbetsmängden:

tillsynslärare vid rektorsskola i rek-

torsområde med Sakområdesföljd egentlig rektor samt med studierektor för högstadium VII, II, VIII, IV, III, VI, V och IX rektor därjämte skolchef med studie- rektor -för högstadium VII, II, VI, VIII, III, IV, V och IX egentlig rektor med studierektor för låg- och mellanstadierna VII, II, III, IV, VIII, VI, V och IX

rektor därjämte skolchef med studie- rektor för låg- och mellanstadiernaVII, VI, IV, III, II, VIII, V och IX

Sammanställningen Visar bl. a. att sakområde VI får en mera framskju- ten position hos tillsynslärare vid rektorsskola i rektorsområde med rektor som därjämte är skolchef än i rektorsområde med egentlig rektor. I samman— hanget kan även noteras att den med A betecknade arbetsmängden i såväl sakområde VII som sakområde VI är avsevärt större hos tillsynslärare vid rektorsskola i rektorsområde med rektor därjämte skolchef än vid motsva- rande rektorsområde med egentlig rektor. Den med P betecknade arbets- mängden i sakområde II är för övrigt störst hos tillsynslärare vid rektors- skola i rektorsområde av sistnämnt slag. Påvisade förskjutningar i arbets- mängder hos tillsynslärare vid rektorsskola är relativt sett mest påtagliga i rektorsområden med studierektor för låg- och mellanstadierna.

Tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola Såsom tidigare framhållits föreligger ej anledning att i detta sammanhang behandla arbete hos tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektors- skola.

Biträdespersonal åt skolchef

I tabell 55 redovisas hur enligt enkätmaterialet beräknade arbetsmängder, som utförs av biträden åt skolchef i modellkommunerna, fördelar sig pro- centuellt på sakområden.

Biträdespersonal åt rektor Utredningen har vid beräkning av arbetsmängder för biträdespersonal åt rektor i hans egenskap av ledare för rektorsområde utgått ifrån dels att rektors eventuella skolchefsskap ej bör påverka omfattningen och samman- sättningen av biträdespersonalens arbete, dels att man i stort kan bortse

Tabell 55. Av biträden åt skolchef i modellkommuner utförda årsarbetsmängder. Pro— centuell fördelning på sakområden. — Nuläge

Procent av årsarbetsmängden

Sakområde nr

Modellnr I|Ir|111|1v|v|v1|v11|vm|1x|x[1_x mcmcm—cmcmcmcmemqmememc ( I:1—I:23_3_—_1_7—2—6—66—4_8_100_ II:1:1_ 1 II:1:2 3 84—__24_11_3_8 55878,56 355,5100100 II:1:2— l

II:2:2 2 _3 _——1 :— 7 2 5 73 4 3 —100_

1 Bitr = Personal i den s k biträdeskarriären * Ass = Skolassistent eller motsvarande

från de personalorganisatoriska förhållandena (såsom studierektors arbets- område) vid rektorsområdet. Anledning föreligger därför ej att i detta sam- manhang redovisa någon fördelning på sakområden av denna biträdesper- sonals arbete.

3.4.5 Arbetets fördelning på befattningshavare 3.4.5.1 Skolchefsarbete

I tabell 56 redovisas med utgångspunkt från de ur enkätmaterialet erhållna värdena hur den av skolchef och biträden åt skolchef utförda sammanlagda årsarbetsmängden fördelas på olika befattningshavare.

Tabell 56. Av skolchef och biträden åt skolchef utförd sammanlagd årsarbetsmängd. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge

Procent av total årsarbetsmängd

Modell nr Skolchef Skolass | Bitr pers | Samtliga I:1—I:2 ............. 49,5 _ 50,5 100 I:1:1—II:1:2 ......... 26 43,5 30,5 100 II:1:2—II:2:2 ........ 40 _ 60 100

3.4.5.2 Rektorsarbete

3.4.5.2.l Av skolledare och biträdande skolledare utfört arbete

I tabell 57 redovisas med utgångspunkt från värden erhållna ur enkätmate- rialet fördelning av totalarbetsmängd, utförd av skolledare och biträdande skolledare och av totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund på olika

Tabell 5 7. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund _ exklusive sakområde I _ vid skolchefers egna rektors—

områden. Procentuell fördelning på befattningshavare. _ Nuläge Totalarhets- Totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund

mangd A I P | S Modell nr

Procent Procent

R1|5r1|T11|s:a RISrITIIS:a| RlSrITIlS:a| R |5r|T1|s:a

I:1 45 44 11 100 47 38 15 100 39 56 5 100 54 43 3 100 I:2 64 24 12 100 64 20 16 100 62 34 4 100 44 44 12 100 II:1:1— II:1:2 48 41 11 100 50 36 14 100 41 55 4 100 55 42 3 100 II:2:1— II:2:2 60 28 12 100 61 24 15 100 59 38 3 100 36 43 21 100

1 R = rektor, Sr = studierektor, TI = tillsynslärare vid rektorsskola

Tabell 58. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund _ exklusive sakområdena I och II _ vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. _ Nuläge

Totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund

Totalarbets-

mangd A I P I S Modell nr ___—___—

Procent Procent

Bl Sr1|T11|S:a RISrITIIS:a| RISrlTIIS:a| RISrlTIIS:a

I:1 56 35 9 100 58 30 12 100 49 47 4 100 63 34 3 100 I:2 75 17 8 100 75 14 11 100 73 24 3 100 83 10 7 100 II:1:1— II:1:2 59 32 9 100 61 28 11 100 52 44 4 100 74 24 2 100 II:2:1— II:2:2 76 17 7 100 76 14 10 100 72 25 3 100 88 7 5 100

1 R = rektor, Sr = studierektor, Tl = tillsynslärare vid rektorsskola

befattningshavare i skolchefernas i modellkommunerna egna rektorsom- råden. Vid beräkning av i tabellen redovisad fördelning har bortsetts från sakområde I. Av tabell 58 framgår motsvarande fördelning sedan man bort- sett från under både sakområde I och sakområde II redovisat arbete. I tabell 59 redovisas fördelning av totalarbetsmängd, utförd av skolledare och biträdande skolledare och av totalarbetsmängd per huvudkvalifikations- grund _ exklusive sakområde I —— på befattningshavare i modellrektors- områden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Av tabell 60 framgår motsvarande fördelning, sedan man bortsett från även under sakområde II upptaget arbete. Vid beräkning av i tabellerna 57_60 angivna fördelningar har av skäl som redovisas un- der 3.3.4.1 beaktats arbete utfört av rektor, studierektor och tillsynslärare vid rektorsskola.

Tabell 59. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd

per huvudkvalifikationsgrund _ exklusive sakområde I _ vid rektorsområden mot-

svarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning på befattningshavare. _ Nuläge

Tot alarbets- Totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund

mangd A | P | s Modell nr

Procent Procent

R1ISr1|T11|S:a R |Sr|T1lSza| RISrlTlIS:a| R ] TllSrIS:a

I:1 56 35 9 100 58 30 12 100 49 47 4 100 63 34 3 100 I:2 75 17 8 100 75 14 11 100 73 24 3 100 83 10 7 100 II:1:1— II:1:1_ 59 32 9 100 61 28 11 100 52 44 4 100 74 24 2 100 II:2:2 II:2:2 76 17 7 100 76 14 10 100 72 25 3 100 88 7 5 100

1 B = rektor, Sr = studierektor, Tl = tillsynslärare vid rektorsskola

Tabell 60. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund _ exklusive sakområdena I och II _ vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig

rektor. Procentuell fördelning på befattningshavare. _ Nuläge Totalarbets— Totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund mangd A I P | S Modell nr Procent Procent R1|5r1|T11|s:a R ISr |T1|s:a|R |5r|T1|s:a| RISrITIIS:a I:1 57 32 11 100 59 29 12 100 45 47 8 100 63 34 3 100 I:2 77 13 10 100 78 11 11 100 74 23 3 100 83 10 7 100 II:1:1— II:1:2 61 29 10 100 62 27 11 100 50 42 8 100 74 24 2 100 II:2:1— II:1:2 79 13 8 100 79 12 9 100 74 22 4 100 88 7 5 100

1 R = rektor, Sr = studierektor, Tl = tillsynslärare vid rektorsskola

Jämförelser mellan å ena sidan tabellerna 57 och 58 och å andra sidan tabellerna 59 och 60 visar bl. a. att rektors andel av såväl totalarbetsmängd som totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund är minst i det fall rek- tor förenar rektors- och skolchefsskap. Vid bedömning av i tabellerna redo— visade förskjutningar i arbetsfördelningen må erinras om att i det före- gående konstaterats bl. a.,

att det arbete som en rektor ägnar ledningen av rektorsområdet är av- sevärt mindre om han är rektor därjämte skolchef än om han är egentlig rektor för ett motsvarande rektorsområde,

att de beräknade årsarbetsmängderna för studierektor och tillsynslärare vid rektorsskola vid skolchefernas egna rektorsområden och vid rektors-

;,segw

områden motsvarande dessa men med egentlig rektor genomgående är nära nog lika stora,

att fördelningen på sakområden av arbetsmängder hos skolledare och biträdande skolledare synes förskjutas till förmån för mindre pedagogiskt betonade sakområden då rektor är därjämte skolchef, samt

att fördelningen på huvudkvalifikationsgrunder av arbete per sakom- råde hos skolledare och biträdande skolledare tenderar att förskjutas till förmån för huvudkvalifikationsgrunden A i det fall rektor förenar rektors- och skolchefsskap. Av tabell 61 framgår det procenttal med vilket rektors och biträdande skolledares sammanlagda årsarbetsmängd i skolchefers egna rektorsområ- den understiger den sammanlagda årsarbetsmängden hos rektor och bi- trädande skolledare i motsvarande rektorsområden då rektor ej är därjämte skolchef.

Tabell 6]. Skolledares och biträdande skolledares samman— lagda årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell minskning i jämförelse med förhållandena vid mot— svarande rektorsområden då rektor ej förenar rektors- och skolchefskap. — Nuläge

Procent av sammanlagd årsarbetsmängd

Alternativ Modell nr

I:1 | I:2 |II:1:1_II:1:2|II:2:1_II:2:2

20 19

25 19

Exl sakomr I ........

21 28 Ex] sakomr I—II ..... 21 24

3.4.5.2.2 Fördelning av med huvudkvaliåkationsgrunden A betecknat arbete I tabell 62 redovisas fördelning på de olika kategorierna av befattningshavare av med huvu-dkvalifikationsgrunden A betecknad totalarbetsmängd _ exklu- sive sakområde I _ i skolchefers egna rektorsområden. I tabell 63 redo- visas motsvarande fördelning sedan även sa-kområde II borträknats. Av ta- bell 64 framgår fördelningen på befattningshavare av med A betecknad totalarbetsmängd _ exklusive sakområde I _ i modellrektorsområden mot- svarande skolchefernas egna rektorsområden men med egentlig rektor. Av tabell 65 framgår motsvarande fördelning sedan man bortsett från även under sakområde II upptaget arbete. Jämförelser mellan å ena sidan tabellerna 62 och 63 och å andra sidan tabellerna 64 och 65 visar sålunda bl. a. att rektors andel av med A beteck- nat arbete såväl relativt som absolut sett är minst i det fall rektor förenar rektors- och skolchefsskap. Vid bedömning av de i tabellerna redovisade förskjutningarna må beaktas dels att den med A betecknade totalarbets- mängden är 10—15 % mindre i rektorsområde med rektor som förenar rek-

Tabell 62. Med A betecknad totalarbetsmängd —— exklusive sakområde I _ vid skolche- fers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. _ Nuläge

Procent per befattningshavare

MOde" '” Tills lär rekt Rektor Studierektor Bitr pers Samtliga skola I:1 ................ 33 27 10 30 100 I:2 ................ 41 13 10 36 100 II:1:1—II:1:2 . . . . . . . 36 26 10 28 100 II:2:1—II:2:2 ....... 41 16 10 33 100

Tabell 63. Med A betecknad total arbetsmängd _ exklusive sakområdena I och II _ vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. _

Nuläge Procent per befattningshavare Modell nr . .. Rektor Studierektor THIS lar rekt Bitr pers * Samtliga skola

I:1 ................ 31 25 10 34 100 I:2 ................ 41 9 10 40 100 II:1:1—II:1:2 ....... 35 24 10 31 100 II:2:1—II:2:2. . . . . .. 41 10 11 38 100

Tabell 64. Med A betecknad total arbetsmängd _ exklusive sakområde I _ vid modell— rektorsområden motsvarande skolehefers egna rektorsområden men med rektor som ej förenar rektors— och skolchefsskap. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge

Procent per befattningshavare

Modell nr Tills lär rekt * Rektor Studierektor Bitr pers Samtliga skola I:1 ................ 43 22 9 26 100 I:2 ................ 52 10 8 30 100 II:1:1—II:1:2 ....... 46 21 8 25 100 II:2:1—II:2:2. . ... .. 55 10 7 28 100

Tabell 65. Med A betecknad totalarbetsmängd _ exklusive sakområdena I och II _ vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden men med rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap. Procentuell fördelning på befattnigshavare. —

Nuläge Procent per befattningshavare Modell nr . .. Rektor Studierektor THISSLÄJekt Bitr pers Samtliga

I:1 ................ 42 21 8 29 100 I:2 ................ 50 7 7 36 100 II:1:1—II:1:2 ....... 45 20 8 27 100 II:2:1—II:2:2 ....... 53 8 6 33 100

tors- och skolchefsskap, dels att arbetsmängdsberäkningar i fråga om bi- trädespersonal åt rektor av skäl, som angivits i det föregående, företagits utan hänsynstagande till huruvida rektor därjämte är skolchef eller ej. Vidare må hänvisas till vad ovan anförts rörande förskjutningar i fördelningen på dels sakområden, dels huvudkvalifikationsgrunder per sakområde av skol— ledares och biträdande skolledares arbete.

3.4.6 Säsongvariation

Med utgångspunkt från ur enkätmaterialet erhållna uppgifter har utred- ningen sökt beräkna säsongvariationerna i arbetet även för rektor därjämte skolchef. Dylika beräkningar har i detta sammanhang ej utförts i fråga om andra befattningshavare än rektor. Resultatet av beräkningarna, som om- fattar endast rektor därjämte skolchef i modellkommun I med studierektor för högstadium _ modell 1: 1 _ åskådliggöres i figurerna 6 och 7 nedan. Figur 6 avser total årsarbetsmängd hos rektor därjämte skolchef (: skol- chefsarbete + rektorsarbete). Figur 7 gäller endast skolchefsarbetet.

Ser man på det totala arbetet hos rektor därjämte skolchef finner man, att

Timmar

200 150 100

Figur 6. Total årsarbetsmängd hos rektor tillika skolchef i modellkommun 1. Fördel- 50

Xx” &

rektorsarbete.) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul. Aug Sep Okt Nov Dec

Timmar 150

100

50

Figur 7. Skolchefs i modellkommun 1 års-

arbetsmänngFördelning på månader. — o Nuläge _ Jun Feb Mar Apr Maj Jun JuL Aug Sep Okt Nov Dec

detta liksom arbetet hos egentlig rektor har toppar vid vårterminens slut och höstterminens början. Dock är såsongvariationskurvans lägsta nivå, som är att hänföra till sommarmånaderna, avsevärt högre hos rektor där— jämte skolchef. Skolchefsarbetet synes vara relativt jämnt fördelat över årets månader, dock med viss koncentration till månaderna augusti och septem- ber.

KAPITEL 4

Funktioner och arbetssituation

4.1 Rektor och rektorsexpedition

Rektorsexpeditionen är en arbetsenhet med synnerligen mångskiftande funk- tioner. Dessa är till arten i stort sett oberoende av rektorsområdets eller skol— enhetens storlek, struktur och personalorganisation. Uttryckt helt allmänt kan rektorsexpeditionens funktioner sägas vara att utgöra ett rektorsområ- dets eller skolenhetens ordercentrum, rapporterings- och meddelande— centrum, kontaktorgan och servicecentrum.

Sålunda är rektorsexpeditionen den plats där rektor fullgör de flesta av sina pedagogiskt—administrativa åligganden och mottager besök av bl. a. elever, lärare och föräldrar. Vidare är det på expeditionen som exempelvis rapporter och meddelanden till skolans egna befattningshavare eller olika skolmyndigheter upprättas eller andra uppgifter mottages ochi förekomman— de fall vidarebefordras internt eller externt. På expeditionen upprättas och föres dessutom olika registreringshandlingar rörande elever, inventarier m. m. Expeditionen är även den arbetsenhet på skolan till vilken myndig— heter och allmänhet i regel vänder sig. Det sätt på vilket kontaktverksam— heten handhas, kan vara av största betydelse för den allmänna uppfattningen, ej bara om rektorsexpeditionens, utan om skolans sätt att arbeta.

Tidigare betraktades rektorsexpeditionen enbart såsom ett serviceorgan .åt rektor. Numera bör den betraktas såsom ett serviceorgan för hela rektors- området eller skolenheten.

Den service rektorsexpeditionens biträdespersonal för närvarande lämnar lärare, synes i de fall då så överhuvudtaget sker vara av ringa omfattning. En del mindre kvalificerat registrerings- och rapporteringsarbete, som inte har någon direkt anknytning till det pedagogiska arbetet, bör utan tvekan utföras av biträdespersonal på rektorsexpeditionen och icke av lärare. Exem— pel på dylikt arbete är upprättande av viss skolstatistik och vissa förteck- ningar. Vidare kan 'lärares arbete med terminsbetyg och med registrering av betyg i betygskataloger underlättas genom att expeditionens biträdespersonal i förväg ifyller huvuden på terminsbetyg och betygskatalogens namnkolum- ner.

Med anledning av att chefen för ecklesiastikdepartementet i 1964 års stats- verksproposition i samband med anmälan om anslag för skrivhjälp åt lärare

vid de allmänna gymnasierna finner dylik hjälp böra ges även lärare inom grundskolans högstadium, vill utredningen här erinra om att den i sin rapport 20.11.1962, »Förslag till förbättring av läroverksrektorernas arbets— situation», i samband med behandlingen av rektorsexpeditionens funktioner berört frågan om det organisatoriska inlemmandet av personal för skriv- hjälp åt lärare bland skolans övriga personal. Då vad utredningen därvid anfört äger giltighet även beträffande grundskolan, återges här utredningens uttalande: '

»Med beaktande av vad som anförts angående rektorsexpeditionens funktioner så- som ett hela skolenhetens serviceorgan, finner skoladministrativa utredningen det rationellt att skrivhjälpen åt lärare helt samordnas med den biträdespersonal som i övrigt står till skolenhetens förfogande. De båda biträdeskategorierna bör således sammanföras till en gemensam organisationsenhet, en skolenhetens skriv- central. Härigenom möjliggöres bl a ett rationellt utnyttjande av skolenhetens totala expeditionella arbetskapacitet. Någon anledning särskilja den service rektorsexpe- ditionen skall lämna lärare för skoladministrativt arbete från den som skall lämnas för rent pedagogiskt arbete torde ej föreligga.»

Det ankommer ej på utredningen att närmare taga ställning till frågan om behov av skrivhjälp åt lärare i det pedagogiska arbetet.

Arbetssituationen för såväl rektor som rektorsexpeditionens personal ka- raktäriseras i mycket hög grad av den bristande arbetsro som vissa av expe- ditionens ovannämnda funktioner medför. Genom allehanda besök från lä- rare och andra befattningshavare, från föräldrar och elever och från utom— stående samt genom telefonpåringningar kommer både rektors och biträdes- personalens arbetstid att sönderstyckas i kortare tidsperioder, vilka i vissa fall icke: kan utnyttjas effektivt. Möjligheterna att i högre grad råda bot på detta missförhål'lande torde vara begränsade. Speciella mottagningstider för elever, föräldrar och allmänhet torde i regel vara fastställda för rektorerna och biträdespersonalen. Med hänsyn till lärares tjänstgöringsförhållanden och till förhållandena i övrigt vid en arbetsenhet av det slag som ett rektors- område e'ller en skolenhet utgör, torde det knappast annat än i speciella fall vara möjligt att införa någon form av rektors mottagningstid för lärare. Det må dock understrykas att ett flertal av de detalj spörsmål som nu föranleder att lärare tar kontakt med rektor, bör kunna lösas på ett lägre plan.

Av redovisningen av enkätmaterialet i föregående kapitel framgick bl. a. att 50—60 % av rektors årsarbetsmängd vid samtliga typer av modellrektors- områden utgörs av arbete som betecknats med huvudkvalifikationsgrunden A. Beträffande fördelning på kvadifika-tionsgrunder har i föregående kapitel redovisats att 30—40 % av rektors årsarbetsmängd vid samtliga typer av modellrektorsområden utgörs av arbete som betecknats med kvalifikations- grunden a. Till arbetsuppgifter som helt eller delvis betecknats med p kan hänföras 55—65 % av årsarbetsmängden.

Analys av rektors nuvarande arbetsförhållanden visar även att rektor i

saknad av erforderlig biträdespersonal på rektorsexpeditionen nödgas ut- föra en avsevärd mängd mindre kvalificerat administrativt-expeditionellt ar- bete. En del av detta borde för övrigt kunna överflyttas till skolkansli.

Enkätmaterialet visar även att den pedagogiska ledningen av rektorsområ- dena för närvarande under förhållanden med i stort sett normala årsarbets- mängder hos rektorerna synes vara i hög grad eftersatt i vissa avseenden. Detta gäller både det löpande pedagogiska arbetet och det pedagogiska ut- vecklingsarbete som utgör en förutsättning för förverkligandet av grundsko- lans målsättningar. Om rektor skall vara en i första hand pedagogisk ledare är nu rådande fördelning av rektors arbete på pedagogiska och organisa- toriskt-administrativa uppgifter otillfredsstäl'lande. Förhållandena i detta avseende är under i övrigt lika villkor avgjort sämre för en rektor med stu- dierektor för låg- och mellanstadierna än för en rektor med studierektor för högstadiet. Denna skillnad synes såsom tidigare anförts bli allt mer mar- kant ju större högstadiet bliri förhållande till 'låg- och mellanstadierna. Den enligt enkätmaterialet för rektor och studierektor beräknade sammanlagda mängden arbete, som är hänförligt till den pedagogiska ledningen av ett rek- torsområde, är för övrigt mindre vid ett rektorsområde med studierektor för låg- och mellanstadierna än vid ett motsvarande rektorsområde med studie- rektor för högstadiet.

Den nuvarande studierektorsinstitutionen i grundskolan synes sålunda ej tillfredsställande fylla vare sig det kvantitativa behovet av samlad peda- gogisk ledning av rektorsområdena eller behovet att avlasta rektor arbete. Utredningen har därför eftersträvat att, sedan möjligheter att genom olika rationaliseringsåtgärder reducera skolledningens administrativt-expeditio- nella arbete beaktats, bygga upp en skolledarorganisation för grundskolan (organisation för ledningen av rektorsområden) som dels tillgodoser skolans behov av samlad pedagogisk ledning, dels möjliggör normala arbetsförhål- landen för samtliga i skolledningen engagerade befattningshavare.

4.2[Rektor därjämte skolchef1 och rektorsexpcdition/skolkansli

Rektor därjämte skolchef fungerar samtidigt dels såsom ledare för ett rek- torsområde eller en skolenhet, dels såsom ledare för en kommuns hela skol- väsende. Vad i föregående avsnitt allmänt anförts rörande rektors och rek- torsexpeditionens funktioner och arbetssituation gäller även för rektor där- jämte skolchef i hans egenskap av rektor samt för rektorsexpeditionen/skol- kansliet såsom serviceorgan för rektorsområdet.

I samband med redovisningen av enkätmaterialet i föregående kapitel har konstaterats bl. a. att den totala årsarbetsmängden hos rektor därjämte

1 Beträffande innebörden av begreppet rektor därjämte skolchef erinras om att därmed avses rektor som överhuvudtaget förenar rektors- och skolchefsskap (rektor tillika skolchef och förste rektor).

skolchef i modellkommun I under nuvarande förhållanden i stort synes upp— gå till den för tjänstemän som normal betraktade årsarbetsmängden. Modell- kommun I är att betrakta såsom ett genomsnitt av de av enkätmaterialet be- rörda kommuner, där skolchefen är rektor tillika skolchef. I modellkommun II, som är att betrakta såsom ett genomsnitt av de av enkä-tmaterialet berör- da kommuner, där skolchefen är förste rektor, har skolchefens totalarbets- mängd konstaterats överstiga den för tjänstemän som normal betraktade årsarbetsmängden med upp till c:a 250 timmar i det fall skolassistent eller motsvarande finns på skolkansliet, och med upp till ca 500 timmar i det fall skolassistent eller motsvarande saknas.

Beträffande fördelning av totalarbetsmängd hos rektor därjämte skolchef på arbete hänförligt till ledning av rektorsområde respektive arbete hänför- ligt till ledning av kommuns skolväsende, har i föregående kapitel framgått att arbetet hos rektor därjämte skolchef i modellkommun I domineras av verksamhet vid rektorsområdet (ca 60 % ). Arbetet hos rektor därjämte skol— chef i modellkommun II synes i det fall skolassistent eller motsvarande finns på skolkansliet fördelas i stort sett lika på rektors- respektive skol- chefsarbete. I det fall skolassistent eller motsvarande saknas i sistnämnda kommun domineras rektors arbete av skolchefssysslor (ca 55 %).

I föregående kapitel har översiktligt även analyserats hur det förhållandet att en rektor med ledarskapet för rektorsområdet fö-renar ledarskapet för kommunens skolväsende påverkar dels hans egen insats i ledningen av rek- torsområdet, dels den totala ledningen av rektorsområdet, i detta fall rek- tors, studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola arbete. Resultatet av denna analys innebär i sammandrag,

att det arbete som en rektor ägnar ledningen av rektorsområdet är avse- värt mindre om han är rektor därjämte skolchef än om han är egentlig rektor för ett motsvarande rektorsområde,

att de beräknade årsarbetsmängderna för studie-rektor och tillsynslärare vid rektorsskola vid rektorsområden med rektor som förenar rektors- och skolchefsskap och vid motsvarande rektorsområden med egentlig rektor är i stort sett lika,

att på grund härav arbetsinsatsen i den totala ledningen av ett rektors- område med rektor som förenar rektors- och skolchefsskap avsevärt under- stiger arbetsinsatsen i den totala ledningen av ett motsvarande rektorsområ— de med rektor som ej är därjämte skolchef,

att fördelningen på sakområden av arbetsmängder hos såväl rektor som biträdande skolledare synes förskjutas till förmån för mindre pedagogiskt betonade sakområden då rektor förenar rektors— och skolchefsskap, samt

att fördelningen på huvudkvalifikationsgrunder av arbete per sakområde hos rektor och biträdande skolledare tenderar att förskjutas till förmån för huvudkvalifikationsgrunden A i det fall rektor därjämte är skolchef.

Den omständigheten att rektor med ledarskapet för ett rektorsområde

förenar ledarskapet för en kommuns skolväsende medför sålunda under nuvarande förhållanden en försämring av betingelserna för den pedagogiska ledningen av rektorsområdet. Mellan denna försämring och dels omfatt- ningen av kommunens skolväsende, dels graden av knapphet på mera kvali- ficerat biträde på skolkansliet synes ett påtagligt samband råda. Erinras må i sammanhanget att icke ens i rektorsområden med egentlig rektor betingel- serna för den pedagogiska ledningen är tillfredsställande.

Analysen av det arbete rektor därjämte skolchefer ägnar ledningen av eget rektorsområde visar att rektor i stor omfattning ägnar sig åt mer eller mindre rutinbetonat expeditionellt arbete som skulle kunna utföras av rek- torsexpeditionens biträdespersonal om sådan fanns i erforderlig omfattning. Även i det arbete som rektor därjämte skolchef utför i sin egenskap av skol- chef synes ingå en påfallande stor del sådant arbete, som en skolchef rim- ligtvis ej borde ha att befatta sig med personligen. A-tt så är fallet speciellt i kommuner med skolkansli utan skolassistent eller motsvarande hjälp torde ej tarva någon närmare förklaring.

Enligt gällande bestämmelser består en Skolchefs åligganden beträffande ledningen av en kommuns hela skolväsende främst ri

att närmast under Skolstyrelsen utöva ledning och tillsyn av kommunens skolväsende, samordna de olika skolornas och rektorsområdenas och/eller skolenheter- nas arbete i pedagogiskt, organisatoriskt och administrativt hänseende,

övervaka planeringen för den framtida skolutvecklingen inom kommunen, ansvara för skötseln av skolstyrelsens kansli, att deltaga i skolstyrelsens och dess avdelningars sammanträden och före- draga ärenden, där ej annat beslutats,

att verkställa beslut, som fattas av Skolstyrelsen eller dess avdelningar, därest verkställigheten icke på grund av gällande föreskrifter eller särskilt uppdrag skall ombestyras på annat sätt,

att årligen inom föreskriven tid till Skolstyrelsen inlämna erforderliga uppgifter för uppgörande av förslag till utgifts- och inkomststat för skol- väsendet för nästkommande år samt

att om så påfordras föra styrelsens och dess avdelningars protokoll. Bland dessa skolchefens och därmed i betydande utsträckning också skol- kansliets arbetsuppgifter kan urskiljas dels sådana av pedagogiskt-admi- nistrativ eller pedagogiskt-organisatorisk karaktär, dels sådana av ekono- misk karaktär, dels ock sådana av rent administrativt-expeditionell karaktär.

I de pedagogiskt-administrativa eller pedagogiskt-organisatoriska uppgif- terna ingår i första hand ledning och tillsyn av kommunens skolväsende samt planering för skolväsendets utveckling i kommunen. I såväl planerings- verksamheten som ledningen och tillsynen av skolväsendet ingår givetvis både ekonomiska och administrativa funktioner.

Till arbetsuppgifter av huvudsakligen ekonomisk karaktär hör ekonomi-

och inköpsärenden, avlöningsgöromål samt vissa skolsociala ärenden såsom skolmåltidsverksamhet och handläggning av studiebidrag och stipendier. I denna grupp kan även inräknas sådana i planeringsfunktionen ingående uppgifter som lokal- och fastighetsfrågor samt budgetberäkningar.

Arbetsuppgifter av rent administrativ art på skolkansliet är anställnings- och ent'ledigandeärenden, skolpliktsregistrering samt allmänna kansligöro— mål såsom diarieföring, matrikelföring, maskinskrivning, besvarande av för- frågningar från allmänhet, myndigheter och personal, telefonkoppling m. m.

Av redovisningen av enkätmaterialet i föregående kapitel framgick bl. a. att Skolchefs i modellkommunerna årsarbetsmängd till ca 90 % utgörs av arbete betecknat med huvudkvalifikationsgrunden A. Den procentuella an- delen med denna huvudkvalifikationsgrund betecknat skolchefsarbete är något mindre i kommun med skolkansli med skolassistent än i kommun med kansli utan assistent. Med kvalzifikationsgrunden p helt eller delvis betecknat arbete utgör dock ca 25 % av skolchefens årsarbetsmängd i modellkommun utan skolassistent eller motsvarande och ca 30 % i kommun med assistent.

Enkätmaterialet visade även att i det fall skolassistent eller motsvarande ej finns på kommunens skolkansli utgörs 1/4—1/3 av Skolchefs årsarbets- mängd av rent expeditionellt arbete, (1. v. s. arbete upptaget under sakområ- de VIII. I det fall skolassistent finns, kräver detta sakområde ej mer än ca 1/6 av skolchefens arbete.

Redan av det anförda torde framgå att rektor därjämte skolchef i egen- skap av skolchef i en kommun med skolkansli utan skolassistent eller mot- svarande i stor omfattning ägnar sig åt arbete som kan och bör utföras av befattningshavare med både andra och lägre kvalifikationer. Detaljstudium av enkätmaterialet i dessa avseenden bekräftar detta. Genom att rektor där- jämte skolchef i sin egenskap av skolchef i hög grad upptages av mer eller mindre rutinbetonat administrativt-expeditionellt arbete, beskärs hans möj- ligheter att i erforderlig omfattning ägna sig åt såväl de väsentliga skolchefs- funktionerna som ledningen av det egna rektorsområdet. Att under nuva- rande förhållanden redan den omständigheten att en rektor med ledarskapet för ett rektorsområde förenar ledarskapet för en kommuns skolväsende, oberoende av personalorganisationen vid kommunens skolkansli, försämrar förutsättningarna för den pedagogiska ledningen av rektorsområdet, har ti- digare påvisats.

Mot bakgrund av det anförda har utredningen funnit det angeläget att dels påvisa möjligheter att genom olika rationaliseringsåtgärder befria skolchef från mindre kvalificerat löpande administrativt arbete, dels skapa sådana organisatoriska förutsättningar för en rektor att förena rektors- och skol- chef sskap att varken ledning och tillsyn av kommunens skolväsende, plane- ring för skolutvecklingen i kommunen eller pedagogisk ledning av det egna rektorsområdet skall behöva eftersättas.

KAPITEL 5

Rationaliseringsåtgärder

5.1 Inledning

Av det föregående torde ha framgått att arbetsförhållandena för en rektor och en rektor därjämte skolchef för närvarande är otillfredsställande bl. a. i så måtto att en stor del av deras arbete upptages av uppgifter för vilkas fullgörande det ej krävs sådana kvalifikationer som en skolledare förutsätts besitta. Ett flertal av dessa arbetsuppgifter kan helt eller delvis hänföras till rent administrativt—expeditionellt arbete. Utredningen finner det syn- nerligen angeläget att rektor och rektor därjämte skolchef på olika sätt så långt det är praktiskt möjligt avlastas sådant arbete. Självklart är att även biträdande skolledare i möjligaste mån skall avlastas expeditionellt arbete.

En arbetsenhets arbete kan i huvudsak rationaliseras genom eliminering av icke nödvändiga arbetsuppgifter, förenkling av arbetsrutiner, överföring av arbete från en personalkategori till en annan, överföring i vissa fall av arbetsuppgifter från en arbetsenhet till en annan samt genom förbättring av den kontorstekniska utrustningen. Andra åtgärder är utbildning av per— sonalen och ökad personalinsats. I fråga om utbildning av personal hän- visas till kapitel 9.

I fråga om rationalisering genom förenkling av arbetsrutiner och elimi- nering av icke nödvändiga arbetsuppgifter vill utredningen först hänvisa dels till vissa rationaliseringsobjekt som utredningen behandlat i samband med redovisning av sina undersökningar rörande läroverksrektorernas ar- betsförhållanden, dels till det rationaliseringsarbete som —— till vissa delar ef- ter överläggningar med utredningen —— utförts av skolöverstyrelsens tidi- gare nämnda sakkunnige för utredning av »frågan om åtgärder för förenk— ling, samordning och modernisering av arbetet på skolexpeditionerna . . .» etc. Vissa av de i utredningens rapporter 26.10.1961 respektive 20.11.1962 behandlade rationaliseringsobjekten omfattade såväl högre skolor som det obligatoriska skolväsendet, såväl rektors och rektorsexpeditionens arbete som Skolchefs och skolkansliets arbete. En kortfattad redogörelse över dels dessa av utredningen behandlade rationaliseringsobj ekt, dels vissa delar av det rationaliseringsarbete som utförts av skolöverstyrelsens sakkunnige, lämnas i avsnitt 5.2.

I sammanhanget må även erinras om att genomförandet bl. a. av de decen— traliseringsförslag som framlagts av 1963 års organisationskommitté för

skolväsendets centrala ledning m. m. (stencil, ecklesiastikdepartementet 1963: 9), och av de förslag till förenklad handläggning av studiehjälpsären— den, som studiehjälpsutredningen framfört (SOU 1963: 48), medför såväl vissa elimineringar av arbetsuppgifter som förenkling av rutiner för utföran— de av arbetsuppgifter på rektorsexpeditioner och skolkanslier. Såsom en åt- gärd ägnad att underlätta i första hand Skolchefs och skolkansliets arbete får tillkomsten av kungörelsen om schablonersättningar vid interkommunal Skolsamverkan (SFS 1963/551) betraktas. Kungörelsen har tillkommit efter en utredning som företagits inom kommunförbunden.

Inom ramen för utredningens direktiv föreliggande möjligheter till ra- tionalisering av rektorsexpeditioners och skolkansliers arbete genom för- enkling av arbetsrutiner och eliminering av icke nödvändiga arbetsuppgif- ter synes i huvudsak ha beaktats i ovan nämnd rationaliseringsverksamhet.

Dock har utredningen kunnat konstatera, att nu gällande bestämmelser och anvisningar för ansökan om och rekvisition av vissa statliga driftbidrag till det obligatoriska skolväsendet medför ett omfattande arbete med redo- visning av i regel mycket specificerade detaljuppgifter. Utredningen har därför inom ramen för sina direktiv, d.v.s. med bibehållande av gällande beräkningsgrunder och kostnadsfördelning mellan stat och kommun, sökt påvisa möjligheter att förenkla arbetet med statsbidragsrekvisitioner. Dessa möjligheter behandlas i avsnitt 5.3.

Enligt vad som kunnat konstateras föreligger vidare icke så få möjligheter till rationalisering av lokalt utbildade arbetsformer. Det tor-de emellertid ankomma på rektorsexpeditionernas och skolkansliernas egna befattnings- havare att tillvarata dessa möjligheter att underlätta arbetet. Utredning- ens rationaliseringsarbete har nämligen måst begränsas till sådana arbets- uppgifter och arbetsrutiner som dels förekommer generellt på rektorsexpe- ditioner och skolkanslier, dels befunnits möjliga att behandla i stort utan hänsynstagande till lokalt utbildade arbetsformer på och samarbetsformer mellan rektorsexpeditioner och skolkanslier. Dock redovisas vissa synpunk- ter på bl. a. sistnämnda spörsmål i avsnitt 5.4.

Rationalisering genom överföring av arbete från en personalkategori till en annan behandlas i avsnitt 5.5, »Arbetsfördelning». I avsnittet behandla-de rationaliseringsåtgärder gäller fördelning på befattningshavare av såväl arbete sammanhängande med ledning och administration av rektorsområ- den som arbete sammanhängande med ledning och administration av kom- muners skolväsende.

Vad beträffar rationalisering genom överföring av arbetsuppgifter från en arbetsenhet till en annan vill utredningen hänvisa till att den genom spärr— ningar i kolumnerna 3—6 i den förteckning över rektors och rektorsexpe- ditionens samt Skolchefs och skolkansliets arbetsuppgifter, som bilaga 3 A utgör, angivet huruvida ledare för rektorsområde — rektor, d. v. s. i regel rektorsexpeditionen — eller ledare för kommuns skolväsende — skolchef,

__ __..- (www-ha. - _

mac.—TFT,?A

d. v. s. i regel skolkansliet —— bör ha att befatta sig med de olika uppgifterna. Av bilaga 3 B kan även utläsas det ungefärliga förhållandet mellan rektors och Skolchefs beräknade årliga arbetsinsats per variabel i fråga om sådana arbetsuppgifter som såväl rektor som skolchef, ehuru på skilda plan, har att befatta sig med. Den av utredningen vidtagna, i förteckningen redovisa- de, fördelningen av arbete mellan rektor och skolchef har skett utifrån den, som det synes utredningen, självklara principen att en rektor ej skall be- fatta sig med annat arbete än det som nödvändigtvis måste utföras i sam- band med ledningen av verksamheten inom ett rektorsområde.

Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att den i sitt yttrande över betänkandet »Den nya skolöverstyrelsen», bl. a. funnit att den totala verkan av ett genomförande av de i betänkandet framförda decentralise- ringsförslagen ej torde bli ofördelaktigt för de lokala skolorganen, d. v. s. skolkanslierna och rektorsexpeditionerna. Såsom i det föregående omtalats, har utredningen beretts tillfälle att redan på ett tidigt stadium av det i nämnda betänkande redovisade utredningsarbetet framföra sina synpunk- ter på lämplig beslutsinstans för ärenden inom skolväsendet. Vissa ur effek- tivitetssynpunkt fördelaktiga förskjutningar i arbetsfördelningen mellan olika skolorgan är även att förvänta av genomförandet av förslag som fram- lagts av studiehjälpsutredningen.

Mot bakgrund av det anförda finner skoladministrativa utredningen ej anledning föreligga att i förevarande sammanhang ytterligare behandla frå- gor rörande fördelning av arbetsuppgifter mellan olika skolorgan. Dock berörs mera allmänt i avsnitt 5.4, »Övriga möjligheter till reduceringar av arbetsmängden», bl. a. spörsmål rörande arbetsfördelning dels mellan rek- torsexpeditionen och skolkansliet, dels mellan skolkansliet och andra kom- munala förvaltningar. Det torde ej ankomma på utredningen att framlägga några förslag eller rekommendationer i sistnämnda, rent kommunala ange- lägenheter. Utredningen finner sig ej heller böra framlägga förslag eller rekommendationer i fråga om delegering av beslutanderätt i ärenden från skolstyrelse till skolchef, rektorer eller andra befattningshavare. Samman- ställningar över ärenden i fråga om vilka beslutanderätten kan delegeras eller i olika fall har delegerats, har publicerats i olika sammanhang. Ut- redningen vill dock som sin principiella mening i detta spörsmål deklarera att delegering av beslutanderätt i ärenden alltid bör ske till ur praktiska synpunkter lägsta möjliga nivå. Det är i regel kvantitativt mindre arbets— krävande att fatta beslut i ett ärende än att avgiva yttrande till en annan beslutande instans.

5.2 Tidigare behandlade rationaliseringsåtgärder

Såsom tidigare nämnts omfattade vissa av de rationaliseringsobjekt beträf- fande rektors och rektorsexpeditionens arbete, som utredningen behandlat

i samband med redovisning av sina undersökningar avseende läroverksrek- torernas arbetssituation, såväl högre skolor som det obligatoriska skolvä— sendet, såväl rektors och rektorsexpeditionens som Skolchefs och skolkans— liets arbete. Sålunda behandlades i utredningens delrapport 26.10.1961 möj- ligheterna att utnyttja automatiska datamaskiner för vissa arbetsuppgifter inom skoladministrationen. I utredningens rapport 20.11.1962 framlades dels vissa förslag rörande fastställande av ämneskomhination i lärartjänst vid såväl högre skolor som det obligatoriska skolväsendet, dels ett princip- förslag till ett nytt system för elevregistreringen vid det obligatoriska skol— väsendet.

Av de i utredningens delrapport 26.10.1961 redovisade två projekten för utnyttjande av automatiska datamaskiner inom skoladministrationen, be- dömdes det ena, som avsåg vissa delar av planering av läsåret, främst upp— rättandet av arbetsordning för allmänt läroverk och det obligatoriska skol- väsendets högstadium, såsom det mest angelägna. Genom beslut den 10 110- vember 1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt matematikmas—kinnämnden och skolöverstyrelsen att gemensamt och i samverkan med skoladministrativa utredningen undersöka möjligheterna att utnyttja automatiska datamaski- ner för förenämnda arbetsuppgifter. Denna undersökning pågår, varvid kontakter bl. a. upprätthålles med vissa i utlandet bedrivna undersökningar rörande motsvarande spörsmål. Efter matematikmaskinnämndens inlem— mande i statskontoret den 1 juli 1963 bedrivs arbetet i samarbete mellan statskontoret och skolöverstyrelsen.

Det andra projektet för utnyttjande av automatiska datamaskiner gäll- de proceduren vid tillsättandet av vissa ordinarie lärartjänster, nämligen framräkningen av de sökandes meritpoäng enligt de tre befordringsgrunder— na samt arbetet med placering och fördelning av de sökande till tjänster som skall tillsättas. En sådan undersökning skulle för övrigt även kunna tänkas leda till en reformering av matrikelföringen beträffande lärare, genom att man i samband med tillsättningsförfarandet ackumulerar ur pensionssyn- punkt relevanta data.

Ur utredningens synpunkt har detta projekt lägre prioritet än det först- nämnda, emedan det berör förhållanden som endast indirekt påverkar rek— tors arbetsförhållanden. Det har emellertid synts synnerligen värdefullt om även detta projekt undersöktes. Vid underhandskontakter med mate- matikmaskinnämnden erfor utredningen att nämndens kapacitet icke med— gav att nämnden åtog sig en dylik undersökning. Mot denna bakgrund har efter samråd med utredningen i slutet av år 1961 föreslagits av befattnings— havare hos skolöverstyrelsen att en undersökning av detta projekt skulle verkställas genom överstyrelsens försorg.

Utredningens i rapport 20.11.1962 framförda förslag avseende fastställan- de av ämneskomhination i lärartjänst innebar dels att fastställande av äm- neskomhination skulle decentraliseras till skolstyrelse, dels att rektors arbete

i samband med utarbetande och avlämnande av förslag till ämneskomhina- tion skulle förenklas. I förevarande sammanhang må endast tilläggas att 1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala ledning m. m. i sitt betänkande »Den nya skolöverstyrelsen» bland ärenden om vilka be- slut enligt kommitténs mening bör fattas av skolstyrelse tagit upp bl. a. fastställande av ämneskomhinationer vid grundskolan och vid statliga och kommunala gymnasier. Denna decentraliseringsåtgärd har numera genom- förts.

Grundtanken i det i rapport 20.11.1962 framlagda principförslaget till nytt elevregistreringssystem för det obligatoriska skolväsendet är att in- tegrera den lokala elevregistreringen med folkbokföringsmyndigheternas primäruppgifter om skolpliktiga barn och därmed befria personal på skol- kanslier och skolenheter från arbete med notering av de primära elevdata som skall finnas på olika, rörande varje elev erforderliga registreringshand— lingar. Detta utredningens principförslag har sedermera bearbetats och vidareutvecklats av skolöverstyrelsens tidigare nämnde sakkunnige och utmynnat i dels ett nytt elevregistreringssystem, dels ett i anslutning här- till uppbyggt system för högstadieplanering. Enligt beslut av skolöversty— relsen i februari 1963 skall det nya elevregistreringssystemet införas succes- sivt fr. o. m. den inskrivning av nybörjare, som sker vårterminen 1964. När det planerade ADB-systemet för folkbokföring, taxering och upp-börd om några år sättes i funktion skall de 5. k. Skolkort, som folkbokföringsmyndig— heterna levererar, ersättas med Skolkort i form av dataförsedda självhäf- tande etiketter, tre för varje elev, avsedda för skolpliktkort, elevkort och hälsokort.

I det nya elevregistreringssystemet ingår, förutom nämnda skolpliktkort och elevkort, avgångsanmälan och inskrivningsanmälan.

I samband med utarbetandet av elevregistreringssystem och planerings- metodik har skolöverstyrelsens sakkunnige även utarbetat formulär för de organisationstablåer m. ni. som i olika sammanhang bedömts nödvändiga att upprätta för skolledningens eget eller skolstyrelsens eller annan skol- myndighets praktiska behov. I anslutning till utformandet av lämpliga elev- registreringsformer för skolenheternas-rektorsområdenas intern-a arbete har den sakkunnige utarbetat ett nytt klassbokssystem för grundskolan.

5.3 Förenkling av arbeten sammanhörande med statsbidragsrekvisitioner

En icke obetydlig avlastning av arbete från skolkanslierna anser utredning- en möjlig att åstadkomma genom en mer Välplanerad och på mer allsidig användbarhet inriktad rapportgivning från skolkanslierna till länsskolnämn- derna.

Jämlikt de anvisningar som av skolöverstyrelsen utfärdats (16.2.1963) finns för den interna planeringen av det kommande läsårets högstadieorga-

nisation under slutet av vårterminen 14 olika blanketter för preliminära uppgifter angående beräknat elevantal och elevernas tillval m. m. Den så- lunda verkställda planeringen jämte planeringen för de två lägre stadierna skall därefter redovisas i en femtonde och en sextonde blankett, vilka jämte formulär för beräkning av olika befattningshavares undervisningsskyldig- het (rektors, studierektors, yrkesvalslärares) skall insändas till länsskol- nämnden för fastställelse. Av de först nämnda fjorton blanketterna skall — enligt anvisningarna — fem i duplikat sparas till hösten och då, men först efter omarbetning till de vid läsårets början gällande faktiska förhål- landena, till länskolnämnden ingivas som en s. k. höstrapport.

Denna s. k. höstrapport synes emellertid icke kunna användas av läns- skolnämnden för avgivande av erinringar mot den faktiska högstadieplane- ringen, då läsåret redan påbörjats, eller för beräkning av lärarbehov, efter- som sedermera särskilda uppgifter för detta ändamål infordras, eller som underlag för den kommande statsbidragsgranskningen.

I flertalet län synes vidare vara praxis, att länsskolnämn-derna i samband med granskningen av ingiven driftbidragsrekvisition, vilken av skolkanslier- na i regel sammanställs mer än ett år efter det den ursprungliga arbetsplane- ringen för det aktuella läsåret upprättats, infordrar jämväl en »Arbetsplan och lärarförteekning». I »Arbetsplan och lärarförteckning» lämnas allmänt detaljuppgifter utöver vad som synes påkallat för statsbidragsgranskningen, sålunda icke blott enstaka specialupplysningar. Självfallet måste den som verifikation till statsbidragsrekvisitionen ingivna arbetsplanen redovisa icke de vid läsårsplaneringen sammanställda uppgifterna av preliminär natur, utan de vid kalenderårsskiftet gällande, vilka enligt statsbidragsbestämmel- serna skall ligga till grund för beräknat statsbidragsbelopp av schablonka- raktär. Vad som i detta sammanhang gör skolkansliernas arbete än mer betungande är det förhållandet, att summeringarna i arbetsplanen icke di- rekt kan överföras till nu fastställt formulär för rekvisition av driftbidrag.

Icke ovanligt är vidare, att länsskolnämnd under sitt arbete med gransk- ning av ingiven rekvisition av driftbidrag, måhända igångsatt mer än ett halvår efter det rekvisitionen ingivits och närmare två år efter det den arbetsplanering uppgjorts, vilken legat till grund för det aktuella läsårets undervisning, anmodar skolchef eller dennes kanslipersonal att inkomma med ytterligare detaljupplysningar och redovisningar.

Det förekommer vidare, att länsskolnämnden en tid efter läsårs början infordrar avskrifter av arbetsordningar för samtliga ett rektorsområdes klasser bl. a. under motivering att ifrågavarande material skall användas i samband med statsbidragsgranskningen efterföljande år. Hittills har dess- utom i början av läsår från länsskolnämnderna infordrats uppgifter på då tjänstgörande lärare och aktuellt elevantal. Det s. k. stimulansbidraget har ungefär samtidigt növdvändiggjort en inrapportering av det den första läs- dagen aktuella elevantalet, sifferuppgifter som icke kan förutsättas harmo-

niera med de en eller annan vecka in på läsåret aktuella. Vidare skall upp— gifter om elevantal och andra gällande förhållanden någon månad senare ingivas i samband med den centrala skolstatistiken.

För ett och samma läsår skall sålunda utarbetas och sammanställas icke mindre än tre detaljerade och fullständiga men sinsemellan olikartade re- dovisningar: först planerade, så faktiska och slutligen med utgångspunkt från statsbidragssystemet tänkta förhållanden och vid sidan därav ingivas minst två, måhända flera skriftliga och kompletterande muntliga special- upplysningar, allt inom en tidrymd omspännande närmare två hela är.

Utredningen finner detta förhållande orationellt. »Förslag till klassan- ordning», ingiven under våren före det aktuella läsåret, samt >>Höstrappor— ten», omvandlad till en »Årsskiftesrapport» och kompletterad med de upp- gifter som erfordras för en på centralt håll verkställd beräkning av fram- tida lärarbehov synes utgöra så fylligt underlag för den sedermera kom- mande statsbidragsgranskningen, att en ytterligt förenklad uppgiftskom— plettering i samband med bidragsrekvisitionen möjliggöres. En översyn av nuvarande formulär för rekvisition av driftbidrag jämte rekommenderad »Arbetsplan och lärarförteckning» bör göras så att dessa anpassas efter var— andra och det för granskningen reella uppgiftsbehovet. Utredningen för- utsätter att nuvarande rubricering av det statsbidragsverifierande formulä- ret frångås, då det för närvarande icke vare sig till uppläggning, innehåll eller iordningställande harmonierar med sin nuvarande beteckning »arbets- plan» i överensstämmelse med avsikten enligt 5 kap. 40 & skolstadgan.

Utredningen förutsätter vidare i detta sammanhang att i fortsättningen krav från länsskolnämnders sida på avskrifter av olika klassers arbetsord- ningar icke skall ställas. Utredningen utgår ifrån att hittills av länsskol- nämnderna infordrad redogörelse för tjänstgörande lärare och elevantal i de olika klasserna i samband med läsårets början ej skall infordras. Anses ifrågavarande uppgifter av synnerligt värde för nämndernas inspekterande verksamhet, bör motsvarande uppgifter kunna avges genom till rektors- expeditionerna leverera-de kopieblanketter till den centralt infordrade klass- statistiken.

Hittills har i samband med statsbidrag till Skolskjutsar infordrats dels en våren före det aktuella läsåret ingiven anhållan om statsbidrag för ny- inrättade eller förändrade skjutsar med särskilt insatta fordon, dels en vid läsårets början avlämnad detaljredovisning av skjutsarnas beräknade kost- nader, dels en särskild framställning om förskott å statsbidrag och slutligen en efter läsårets slut ingiven detaljerad — och på sina håll fortfarande med verifierande bilagor kompletterad _ statsbidragsr-ekvisition. Då skolskjuts- verksamheten i samband med grundskolans genomförande synes komma att öka avsevärt, kommer skolkansliernas arbete i samband med rekvisi— tion av statsbidrag härför att bli allt mer betungande. Utredningen finner det därför tillfredsställande att det särskilda ansökningsförfarandet nu av-

skaffats. Utredningen förutsätter att höstprognosen angående Skolskjutsar- na jämväl försvinner. Dess värde som underlag för det centrala petitaarbe- tet synes på intet vis svara mot det arbete prognosgivningen förorsakar de kommunala skolkanslierna, i synnerhet som i det närmaste lika fullgott beräkningsmaterial torde kunna erhållas från ingivna statsbidragsrekvisi- tioner för tidigare läsår.

Utredningen vill sammanfattningsvis konstatera, att icke oväsentliga ra- tionaliseringar i rektorsexpeditionernas och skolkansliernas administrativa arbete kan åstadkommas genom radikalt förenklade rutiner för arbeten i samband med statsbidragsrekvisitioner.

5.4 Övriga möjligheter till reducering av arbetmängden

I detta avsnitt behandlas mera allmänt dels vissa spörsmål rörande statis- tiska m. fl. rapporter från rektorsområden och kommuner, blankettutform— ning, undertecknande av handlingar, kontorsteknisk utrustning och s. k. vardagsrationalisering, dels frågor om samarbete såväl mellan rektorsex- peditionen och skolkansliet som mellan skolkansliet och andra kommu- nala förvaltningar. Förstnämnda spörsmål har tidigare behandlats i utred— ningens rapport 20.11.1962, »Förslag till förbättring av läroverksrektorernas arbetssituation». Då vad därvid anförts äger giltighet även i vad avser ar- betet vid nu berörda rektorsexpeditioner samt arbetet vid skolkanslier och då vissa därvid påtalade olägenheter alltjämt består finner utredningen det angeläget att ånyo ta upp dessa frågor.

5.4.1 Statistiska m fl rapporter från rektorsområden och kommuner

Rektorsområdena/skolenheterna och kommunernas skolförvaltningar av- krävs mer eller mindre regelbundet en mångfald statistiska och andra rap- porter. Vad gäller det obligatoriska skolväsendet har vissa av dessa behand- lats i det arbete som bedrivits av skolöverstyrelsens nämnde sakkunnige för utredning av »frågan om förenkling, samordning och modernisering av arbetet på skolexpeditionerna . . .» etc.

Utredningen vill understryka den stora betydelsen av att behovet av rap- porter, statistiska uppgifter och liknande fortlöpande utsättes för kritisk granskning såväl av den som inhämtar uppgifterna som av den som avläm- nar dem. Därvid skall således bedömas huruvida arbetet är oundgängligen nödvändigt.

Då central eller regional skolmyndighet eller andra myndigheter behöver tillgång till statistiska uppgifter röran-de skolväsendet, bör hänvändelse i första hand ske till statistiska centralbyråns avdelning för undervisnings- statistik. Endast i de fall erforderliga uppgifter ej kan erhållas från det centrala statistikorganet, i förekommande fall efter viss ytterligare bearbet-

ning av där befintligt grundmaterial, kan det vara befogat att inhämta upp- gifter från de enskilda rektorsområdena eller skolförvaltningarna. Även om de sålunda centralt tillgängliga uppgifterna stundom icke är helt aktuella, torde de i flertalet fall vara användbara.

Motsvarande kan i vissa fall gälla i fråga om skolkansliets inhämtande av uppgifter från de enskilda rektorsområdena.

5.4.2 Blankettutformning

I detta sammanhang bör även framhållas betydelsen av att de blanketter vilka rektorsexpeditionerna och skolkanslierna har att arbeta med revi- deras. Den övervägande delen av de blanketter som passerar rektorsexpedi- tioner och skolkanslier saknar för närvarande ändamålsenlig och systema- tisk utformning. Härigenom förhindras en rationell behandling av blanket- terna. Vad som anförts gäller blanketter utarbetade av såväl skolöverstyrel- sen som andra myndigheter.

Utredningen vill därför aktualisera sitt i rapport 20.11.1962 framförda förslag att en särskild blankettrevision bör komma till stånd, förslagsvis genom skolöverstyrelsens försorg. Samarbete bör därvid förekomma med företrädare för kommunala intressen.

5.4.3 Under-tecknade av handlingar

Viss avlastning av arbete från rektor och skolchef torde kunna åstadkom- mas genom tillämpning av förenklade former för undertecknande av hand- lingar.

När en befattningshavare vid ett rektorsområde eller ett skolkansli utfört en bestämd arbetsuppgift, exempelvis sammanställt vissa av överordnade eller andra myndigheter infordrade data, bör befattningshavaren i fråga så- lunda kontrasignera handlingen. För mottagaren av handlingen framgår då vilken befattningshavare som bör efterfrågas, om anledning skulle upp- stå att inhämta kompletterande upplysningar. För närvarande synes det vara långt ifrån ovanligt att man från olika centrala ämbetsverk ringer rek- tor eller skolchef eller rentav skolstyrelsens ordförande i dylika angelägen— heter. Denne kan oftast icke lämna de begärda kompletterande uppgifterna eller upplysningarna utan att först ha hört den befattningshavare som upp- rättat rapporten eller skrivelsen.

Vid centrala eller andra myndigheters utformning av blanketter, som skall behandlas på rektorsexpeditioner och skolkanslier, synes det för öv- rigt icke alltid böra förutsättas att en blankett måste undertecknas av rek- tor eller skolchef. De praktiska och psykologiska konsekvenserna därav blir att rektor eller skolchef ej kan utnyttja de biträden som står till hans för— fogande i största möjliga utsträckning.

Vissa handlingar bör personalen på rektorsexpeditionerna och skolkans- lierna kunna upprätta eller utfärda på eget ansvar och underteckna på rek- tors- eller skolchefsämbetets vägnar eller enligt uppdrag. Förutom vissa sta- tistiska rapporter gäller detta bl. a. intyg av olika slag, arbetsböcker och enklare korrespondens. På vissa håll där biträdespersonalen redan nu ar- betar relativt självständigt i dessa avseenden, har sålunda exempelvis ut- arbetats mallar för skrivelser av olika slag.

Utredningen vill i detta sammanhang uttala förhoppningen att tillkoms- ten av ett permanent skoladministrativt rationaliseringsorgan i form av en utredningssektion inom skolöverstyrelsen skall innebära bl.a. att man vid uppbyggandet av skoladministrativa rutiner ägnar största uppmärksamhet åt frågan hur dessa kommer att påverka ej blott centralorganets utan även lokala och regionala skolorgans arbetsförhållanden. Utredningen vill för övrigt erinra om att den i sitt yttrande över betänkandet »Den nya skolöver- styrelsen» föreslagit, att utredningssektionen skall förses med blankettek- niker.

5.4.4 Kontorsteknisk utrustning

Effektivisering av rektorsexpeditionernas och skolkansliernas arbete kan i vissa fall även nås genom komplettering av den kontorstekniska utrust— ningen. Det ställer sig emellertid icke möjligt att i en undersökning av det- ta slag uttala vad som i olika fall bör krävas. Till stor del är detta beroende av de enskilda arbetsenheternas sätt att arbete samt av behovet av kontors— tekniska hjälpmedel i det pedagogiska arbetet, vilket icke innefattas i ut— redningens uppdrag. I det närmast följande lämnas dock vissa synpunkter på frågan.

Genom utredningens enkät till skolledarna inhämtades även uppgifter om på rektorsexpeditionerna och skolkanslierna befintliga eller för desamma tillgängliga kontorsmaskiner. Rektorsexpedition och skolkansli är lokal- mässigt åtskilda hos endast två av de i enkätmaterialet representerade rek- torerna som förenar rektors- och skolchefsskap. De inhämtade uppgifterna visar att en märkbar upprustning synes ha skett av den kontorstekniska ut- rustningen vid rektorsexpeditionerna/skolkanslierna under senare år. Den- na utveckling tenderar att vara mera påtaglig i fråga om förste—rektors— och rektor—tillika-skolehefs—expedition än ifråga om egentlig rektors expedition.

Vad gäller skriv- och räknemaskiner samt annan utrustning för mång- faldigande än fotokopieringsapparater synes såväl standarden som före- komsten vara förhållandevis god. Även vid nyanskaffningar under senare år har dock i anmärkningsvärt få fall inköpts elektriskt drivna skriv- maskiner och stencileringsapparater. Utredningen vill för sin del rekom- mendera att rektorsexpeditionerna/skolkanslierna fortsättningsvis beredes möjlighet att köpa elektriskt drivna dylika kontorsmaskiner med hänsyn till deras arbetsbesparande effekt.

Vid tidpunkten för enkätmaterialets insamlande fanns fotokopierings- apparat vid 66 % av de av enkätmaterialet berörda förste-rektors-expedi- tionerna. Motsvarande procenttal för rektor-tillika-skolchefs-expeditionerna var 26. Om expeditioner av sistnämnt slag i kommuner med endast låg- och mellanstadierna borträknades, uppgick procenttalet till 31. Endast 4 av de i enkätmaterialet representerade egentliga rektorerna hade tillgång till fotokopieringsapparat.

På vissa håll har rektorsexpeditioner och/eller skolkanslier även tillgång till elektrostencilapparater. I regel används dessa gemensamt av skolkans- liet och flera rektorsexpeditioner i en kommun. I huvudsak torde elektro- stencilapparater komma till användning inom det pedagogiska arbetet i skolan. Utredningen har därför icke närmare undersökt förekomst eller be- hov av dylika apparater.

50 % av de i enkätmaterialet representerade förste rektorerna hade till- gång till dikteringsapparat. För rektorer tillika skolchefer gällde procent- talet 16. Om kommuner med sistnämnda skolchefskategori och med endast låg- och mellanstadierna borträknades, gällde procenttalet 19. Endast 2 av de egentliga rektorerna hade tillgång till dikteringsapparat.

Lokal- eller snabbtelefon var installerad vid 77 % av förste-rektors-ex- peditionerna samt vid 68 % av rektor-tillika-skolchefs-expeditionerna. Bort- räknades expeditioner av sistnämnt slag i kommuner som ej hade samtliga stadier av grundskola, uppgick procenttalet till 81. Lokal- eller snabbtele- fon var installerad vid 55 % av de egentliga rektorernas expeditioner. Om man bortsåg från rektorsområden med endast låg- och mellanstadierna, uppgick procenttalet till 71. S. k. chef-sekreterare-anläggning, d. v. s. tele- fonanläggning som möjliggör slussning av telefonsamtal till rektor, fanns vid 61 % av förste-rektors-expeditionerna samt vid 47 % av rektor-tillika- skolchefs-expeditionerna. Borträknades expeditioner av sistnämnt slag i kommuner med endast låg- och mellanstadierna, uppgick sistnämnda pro- centtal till 56. 49 % av de egentliga rektorerna hade chef-sekreterare-anlägg— ning på expeditionen. Borträknades rektorsområden med endast låg- och mellanstadierna, uppgick procenttalet till 63. 11 % av förste rektorerna, 18 % av rektorerna tillika skolcheferna och 27 % av de egentliga rektorerna var utan både snabb— och lokaltelefon och chef-sekreterare-anläggning. De av enkätmaterialet berörda rektorsexpeditionerna/skolkanslierna var så- lunda förhållandevis dåligt utrustade med tekniska hjälp-medel för den in- terna kommunikationen. Detta gällde speciellt de egentliga rektorernas ex- peditioner.

5.4.5 »Vardagsrationalisering»

Såsom tidigare framhållits har den rationaliseringsverksamhet utredningen berört måst begränsas till mera generella arbetsuppgifter och arbetsrutiner.

Lokalt utbildade, mindre rationella arbetsformer har ej kunnat tagas upp till behandling. Icke oväsentliga reduceringar i arbetsmängden torde emel- lertid stå att Vinna genom en lokal översyn av arbetsrutiner och arbetsfor- mer. I nästföljande stycke berörs bl. a. Vissa dylika möjligheter. I någon män kan utredningen anses ha beaktat förekommande avarter genom att vid sina beräkningar av de olika personalkategoriernas årsarbetsmängder efter påvisade rationaliseringsåtgärder m. ni. ha utgått från de med enkät- materialet som grund framräknade medianvärdena för tidsåtgången för de olika arbetsuppgifterna.

Den fortlöpande förenklingen och effektiviseringen av arbetet, stundom sammanfattat under begreppet vardagsrationalisering, bör lämpligen an- komma på såväl rektorer och skolchefer som andra befattningshavare vid rektorsområden och skolkanslier. Det är att förvänta att den utbildning av både rektorer och biträden åt skolledare som utredningen skisserar i ka- pitel 10 kommer att göra dem mera skickade för detta arbete.

5.4.6 Samarbete mellan skolkansli och andra kommunala förvaltningar

Utgångspunkten för den fördelning av arbetsuppgifter mellan rektor/rek- torsexpedition och skolchef/skolkansli som utredningen verkställt och redo— visar genom spärrningar i bilaga 3, har varit att rektor och rektorsexpedi- tion ej skall belastas med sådant arbete som utan olägenheter med hänsyn till arbetet vid rektorsområdet kan koncentreras till skolkansliet. Exempel på arbete som rektor och rektorsexpeditionen sålunda bör vara befriade från är annat arbete med personalens löner än inlämnande vid läsårets början av primäruppgifter för löneutbetalningar —— »stamrapport» _ och månatliga uppgifter om avvikelser från »stamrapporten». Rektor och rektorsexpedi- tion bör ej heller belastas med upprättande av olika statsbidragsrekvisitio- ner. Arbete av kameral natur bör i all möjlig utsträckning avlastas rektors— expeditionen.

Matriklar rörande lärare och andra rektorsområdets befattningshavare bör vidare föras vid skolkansli eller annat organ och ej på rektorsexpedi- tionen. Ett flertal uppgifter om de tjänstgöringsförhållanden som erfordras för upprättande av tjänstgöringsbetyg/-intyg bör ej föras vid rektorsexpedi- tionerna utan bör vid behov kunna inhämtas från vederbörande organ som handhar matrikelföringen. En till skolkansliet centraliserad anskaffning av lärarvikarier torde i många fall erbjuda fördelar. Möjligheter torde även föreligga att till största delen koncentrera den s. k. undervisnings- och lärar- statistiken till skolkansliet.

S. k. attestbokföring bör ej behöva föras vid vare sig rektorsexpeditioner eller skolkanslier, då sådan utgör ett påtagligt dubbelarbete vid sidan av den av kommunalt medelsförvaltande organ förda medelsredovisningen. En

förutsättning är dock att rektorer och skolchefer periodvis erhåller aktuella bokföringsrapporter av tillfredsställande utformning från det medelsredo- visande organet samt att bokföringen sker med den systematisering som är erforderlig. Genom lämplig utformning av inköpsrutiner m. m. inom en kom- muns skolväsende kan för övrigt rektorsexpeditionerna besparas handha- vandet av själva fakturorna. Inköpsrutiner med dylik verkan har utarbetats bl. a. i samband med vissa av svenska stadsförbundets rationaliseringsav- delning utförda organisationsundersökningar rörande skolförvaltningar.

Genom utredningens enkät inhämtades uppgifter från rektorer som för- enar rektors- och skolchefsskap om instans för uträkning av löner till lä- rare och annan personal inom skolväsendet i kommunen. Av de inhämta- de uppgifterna framkom att i tre av de av enkätmaterialet berörda kommu- nerna ombesörjdes uträkningen av löner av det medelsförvaltande organet. Efter vad utredningen erfarit förekommer detta dock i åtskilliga av kom— muner som ej berörs av utredningens enkät. Att kommunernas medelsför- valtande organ lämnar skolkanslierna dylik service finner utredningen ra- tionellt.

Av utredningens enkät framgår att rektorer stundom anlitas som sekre- terare i skolbyggnadskommittéer eller andra komittéer som handlägger skol- byggnadsfrågor. Att rektor engageras i skolbyggnadsfrågor synes naturligt, men utredningen ifrågasätter lämpligheten av att belasta en rektor med de mer eller mindre verkställighetsbetonade åligganden som ett sekreterarskap medför.

Att skolstyrelserna, d. v. s. i praktiken skolkanslierna, i sitt arbete ut- nyttjar de speciella resurser som vissa andra kommunala förvaltningar be- sitter synes utredningen fördelaktigt. Dock vill utredningen understryka att den överföring av arbetsuppgifter från skolkansli till andra kommunala organ som sålunda kan ske, ej innebär att Skolstyrelsen därmed avhänder sig beslutanderätten i ifrågavarande ärenden.

5.5 Arbetsfördelning

Under det senaste decenniet har arbetet på rektorsexpeditioner och skol- kanslier ökat väsentligt. Ökningen av det administrativa och expeditionella arbetet beror i första hand på den dynamiska såväl organisatoriska som pe- dagogiska utveckling som pågår inom skolväsendet. Därtill har tillkommit nya arbetsuppgifter, framför allt av skolsocial art.

För att rektor och rektor därjämte skolchef1 ej skall nödgas eftersätta sina funktioner som ledare för rektorsområde respektive kommuns skolväsen- de, måste de i erforderlig omfattning avlastas såväl rutinmässigt som mera kvalificerat administrativt-expeditionellt arbete. Naturligt är dock att en i

1 Beträffande begreppet rektor därjämte skolchej jfr sid. 17.

sista hand ansvarig chef för en arbetsenhet aldrig helt kan befrias från be- fattningen med de på arbetsenheten förekommande arbetsuppgifterna.

Den överflyttning av arbete från rektor och rektor därjämte skolchef till andra befattningshavare, som sålunda bör äga rum, utgör i själva verket en tillämpning av välkända arbetsfördelningsprinciper. Enligt dessa bör så- lunda en arbetsuppgift ej utföras av en befattningshavare med större kva- lifikationer än som krävs för arbetet i fråga.

Med ledning av inhämtat material har utredningen verkställt en summa— risk översyn av fördelningen på befattningshavare av dels arbete samman- hängande med ledning och administration av rektorsområden, dels arbete sammanhängande med ledning och administration av kommuners skol— väsende. Vad beträffar arbete sammanhängande med ledning och administra- tion av rektorsområden har utredningen därvid funnit, att ett antal av de ar— betsuppgifter som nu mestadels utförs av rektor, studierektor eller tillsyns- lärare vid rektorsskola, helt eller delvis kan och bör utföras av biträdesperso- nal. En icke oväsentlig del av dessa arbetsuppgifter kräver att de handläggs av biträde som kan arbeta självständigt. I fråga om det med ledning och administration av kommuners skolväsende sammanhängande arbetet har utredningen funnit att en mångfald arbetsuppgifter helt eller delvis kan överföras från skolchef till dels ett mera kvalificerat biträde, dels personal i den s. k. biträdeskarriären. Det mera kvalificerade biträdet åt skolchef benämnes i det följande assistent. Denne förutsätts ha särskilda teoretiska och praktiska kvalifikationer för självständig handläggning av frågor av ekonomisk, administrativ och kameral natur. Utredningen utgår ifrån att assistent ej skall befatta sig med endast kalneralt arbete.

På vissa punkter har den av utredningen sålunda skisserade arbetsfördel- ningen mellan olika personkategorier kunnat konstateras nästan helt över- ensstämma med de faktiska förhållandena vid rektorsexpeditioner/skol—v kanslier vid vilka biträdespersonal i erforderlig omfattning och med nöd- vändiga kvalifikationer finns. De arbetsuppgifter beträffande vilka utred- ningen ansett en ändrad arbetsfördelning i första hand böra komma till stånd framgår av tabell 66. Kolumn 3 avser fördelning av arbete samman- hängande med ledning och administration av rektorsområden. Kolumner- na 4—5 avser fördelning av arbete sammanhängande med ledning och ad- ministration av kommuners skolväsende. Observeras bör att utredningen vid verkställandet av översynen av fördelningen på personalkategorier av arbete av sistnämnda art, utgått ifrån förhållanden vid skolkanslier vid Vilka skolassistent, eller motsvarande ej finns. Tabell 66 utgör till följd' härav, i de delar den utvisar fördelning av arbete mellan skolchef och as-f sistent i stort en förteckning över sådana arbetsuppgifter som assistent för- utsätts befatta sig med eller som nu förekommande skolassistent eller mot- svarande åtminstone delvis redan befattar sig med.

Tabell 66. Arbetsuppgifter som bör överföras, helt eller delvis, dels från rektor, studie- rektor och tillsynslärare till biträdespersonal på rektorsexpeditionen, dels från skolchef till assistent och biträdespersonal för skolkansliuppgifter

Personalkategori till vilken överföring bör ske x = helt (x) = delvis

_ Sakområde Arb vid Arbetsuppglft (näää???) rektors- Arb vid skolkansli område Till Till Till pers i bitr pers assistent bitr karr ; 1 2 ___—_L— 3 l 4 I 5 i i 1. Studium av anvisningar, utredningar, för- fattningar etc ......................... I: 4 (x) 2. Deltagande i kurser och av SÖ, LN eller i annan myndigheter anordnade konferenser I: 5 (x) , 3. Utredningar av pedagogisk och administra- l tiv natur angående utbyggnad av kom- munens skolorganisation ............... I: 6 (x) i 4. Upprätta PM och anslag för rektorer, lärare i och annan personal .................... II: 14 (x) (x) 1 5. Arbete för lärarnas deltagande i studie- ; dagar; planeringsdagar, kurser etc ........ II: 15 (x) ! 6. Åtgärder för elevs tillrättaförande; utred- j ningar etc ............................. Ill: 5 (x) 7. Samarbete med hemmen genom enskilda ! samtal med mälsmän —— ej studieoriente— , ring, disciplinfrågor eller föräldra- och föräldraföreningsmöten ................. Ill: 6 (x) 8. Arbete med anledning av skolsparverksam- het, insamlingar samt tävlingar .......... Ill: 9 (x) (x) 9. A1betsordning: förberedelsearbete (annat ; än tjänstgöringsfördelning — exempelvis i införskaffande av lärarönskemäl etc) ..... IV: 2,1 x 10. Arbetsordning. granskning och fastställan- l de av låg- och mellanstadieschemata ..... IV: 2, 3 (x) 1 11. Arbetsordning: tryckning, duplicering, i distribution ........................... IV: 2, 4 x . 12. Arbete med schemata för flyttningspröv- ? ningar, skrivningar, vakter under raster, vid skolbespisning etc ...................... IV: 4 (x) ; 13. Organisatoriska m fl åtgärder beträffande J frivillig undervisning, skolradio och TV- program, film, teater, föredrag, firande av ' högtidligheter eller minnesdagar ......... IV: 7 (x) (x) 14. Arbete med anledning av elevernas studie- ! besök, studieresor, fjällfärder, idrottsdagar etc ................................... IV: 9 (x) (x) , 15. Förberedelsearbete för och upprättande av högstadieplan(er) eller motsvarande organi- sationsplaner .......................... IV: 10 (x) (x) 16. Arbete med förslag till klasser samt klass- IV: 11 (x) (x) typer ................................ 17. Arbete vid höstterminens början med redo— g. visning av antalet elever i klasserna och k. tjänstgörande lärare .................... IV: 12 x x x , 18. Arbete med förteckning över lärare på hög- ; stadiet i läro-, övnings- och yrkesämnen.. IV: 13 x x x

19. 20.

22. 23. 24.

26. 27. 28. 29. 30.

31. 32.

33. 34. 35. 36. 37. 38.

39. 40. 41.

42. 43.

44.

Arbete före och efter rektorskonferenser (lokaler) .............................. Arbete i samband med elevers ansökan om inträde i andra skolor —— gymnasier, yrkes- skolor etc ............................. . Arbete med klasslistor samt på högstadiet

listor för tillvalsgrupper och alternativ- kurser ................................ Granska betygskataloger, klassböcker och/ eller dagböcker ........................ Arbete i samband med åhörardagar, upp— visningar, termins- och årsavslutningar. . . A1bete med ev premier och stipendier (ej statsstipendier och studiebidrag) ......... . Arbete med registrering av elever (elevbok-

föring) ............................... Ev efterforskning av barn som ej infunnit sig till inskrivning ..................... Tillsyn över och skötsel av skolans fastig- heter och tomter ....................... Åtgärder och yttranden med anledning av byggnads- och reparationsarbeten ........ Ev förhyra skollokaler upprätta avtal eller kontrakt .............................. Utreda behov av nyanläggningar eller ned— läggningar av skollokaler, yttranden över program och ritningar .................. Nyanskaffning, tillsyn, förteckning och in- ventering av inventarier ................ Nyanskaffning, uppställning, förteckning, inventering och vård av undervisnings- materiel (även kontakter och försäljare) . . Granskning, nyanskaffning, förteckning och uppställning av läro- och läseböcker. . Inköp och distribution av annan förbruk- ningsmateriel för undervisningen ......... Ordna undervisningen vid lärares tillfälliga frånvaro .............................. Primäruppgifter vid läsårets början för löneutbetalningar ...................... Månatliga uppgifter för löneutbetalningar, rapporter om sjukdomsfall etc ........... Utfärda tjänstgöringsbetyg och -intyg för lärare och annan personal, ev yttranden över ansökningar om tjänstebyten, avsked etc ................................... Arbete med anställande av icke ordinarie personal .............................. Arbete med personals ansökan om tjänst— ledighet och semester ................... Arbete med lediganmälan av ordinarie lärartjänster, förslag till ämneskomhina- tion — granskning, meritvärdering och sammanställning av ansökningar till ordi- narie lärartjänster, yttranden över sökande Arbete med anställande av annan personal än lärarpersonal ....................... Arbete med anledning av lärarnas/perso- nalens bostadsfrågor ................... Insamlande av debetsedlar, adressuppgifter etc ...................................

IV: 15

V:5

V: 11 V: 12 V: 13 V: 15 VI: 1 VI: 2 VI: 3

VI: 4

VII: 1

VII: 2 VII: 4 VII: 5 VIII: 1 VIII: 2 VIII: 3

VIII: 4 VIII: 5 VIII: 6

VIII: 7—8 VIII: 10 VIII: 11

VIII: 12

(x)

(X)

(x)

(X) (X)

(X)

(X)

(X) (X)

(x) (X)

(x) (X)

(X) (x) (X)

(X)

(X)

(X) (X)

1 2 3 | 4 5 45. Arbete vid uthyrning av skolans lokaler . . VII: 13 x 46. Arbete med ersättningar för skadegörelser etc ................................... VIII: 14 (x) (x) 47. Granskning, kontering och attestering av räkningar ............................. VIII: 15 (x) x x 48. Anslagskontroll ........................ VIII: 16 x x 49. Arbete med infordrad statistik ........... VIII: 17 x x x 50. Planera och leda arbetet, för annan perso- nal än lärare .......................... VIII: 19 (x) 51. Postärenden .......................... VIII: 20 (x) (x) (x) 52. Besvara förfrågningar från personal coh all- mänhet ............................... VIII: 21 (x) (x) (x) 53. Arbete med ordnande, förtecknande och förvaring av skolans/skolstyrelsens arki- valicr ................................ VIII: 23 x x x 54. Renskrivning, stencilering etc som icke redovisats såsom ingående i annan punkt. VIII: 25 x x 55. Behovsberäkningar och framställningar om inrättande av nya ordinarie lärartjänster. VIII: 26 (x) 56. Speciella utredningar etc vid förordnande av ordinarie lärare, arbete i samband med överklagningar ........................ VIII: 27 (x) 57. Rapportering till ländsskolnämnd rörande förordnanden och tjänstledigheter ........ VIII: 28 x 58. Utredningar i lönefrägor ................ VIII: 29 x x 1—2 59. Uträkningar av löner ................... VIII: 30 x x 1—2 60. Rektroaktiva ersättningar, kompensation för pensionsavgifter etc ................. VIII: 31 x x 61. Förande av tjänstematrikel rapporter till försäkringskassa ....................... VIII: 32 x x 62. Utredningar beträffande olycksfallsanmäl- ningar och läkarvårds- och läkemedels- ersättningar ........................... VIII: 33 X x 63. Iukomst— och arbetsgivaruppgifter rörande personal .............................. VIII: 34 x x 64. Årsuppgifter till pensionsanstalten ....... VIII: 35 x x 65. Upprätta personal och lönestatistik ...... VIII: 36 x x 66. Förslag till inkomst- och utgiftsstat ...... VIII: 37 (x) 67. Rekvisition av medel till driftbudget ..... VIII: 38 (x) 1—5 68. Ansökan och rekvisition av statsbidrag till byggnader m m samt rekvisition av förskott till dito ............................... VIII: 39 (x) 69. Rekvisition och redovisning av studie- bidrag och stipendier ................... VIII: 40 x x 70. Redovisning till RRV .................. VIII: 41 x 71. Fondförvaltning ....................... VIII: 42 x 72. Debitering, kreditering och krav (ej elev- kostnader) ............................ VIII: 43 x x 73. Utanordning .......................... VIII: 44 (x) 1—3 74. Organisatoriska m fl åtgärder beträffande läkarundersökningar, tandvård etc, över- vakning av sanitära och hygieniska för- hållanden ............................. IX: 1 (x) (x) 75. Organisatoriska m fl åtgärder avseende bad och simundervisning ....... . ........... IX: 3 x

76. Arbete i samband med skolmåltidsverk- samhet — organisatoriska åtgärder, upp— handling .............................. IX: 4 (x) (x) 77. Arbete i samband med elevernas förvärvs— arbete ................................ IX: 5 (x) 78. Arbete med studiebidrag och statsstipen- dier (ej rekvisition och redovisning) ...... IX: 6 (x) (x) (x) 79. Arbete i samband med Skolskjutsar, elever— nas buss- och järnvägskort (ej rekvisition av statsmedel) ......................... IX: 8 (x) (x) (x) 80. Arbete med elevförsäkringar ............ IX: 10 (x) 81. Förberedelser för skolstyrelsens och dess avdelning(ar)s sammanträden ........... X: 1 (x) 82. Arbete efter skolstyrelsens och dess avdel- ning(ar)s sammanträden (verkställighet protokoll; expediering etc) .............. X: 3 (x) 83. Sammanträden med kommunala myndig- heter ................................. X: 4 (x) 84. Utredningar, remisser, interpellationer. . . . X: 6 (x) 85. Debiteringsarbete för undervisning av elever från annan kommun .............. X: 8 (x) 86. Betala ersättningar till andra kommuner för undervisning av elev från den egna kommunen ............................ X: 9 (x) 87. Övriga kontakter med andra kommuners skolväsende ........................... X: 10 (x)

Fördelningen av den sammanlagt erforderliga tidsåtgången per arbetsupp- gift, variabel och år på de olika personalkategorierna kan utläsas ur bilaga 3 B. I de fall då en arbetsuppgift ansetts behöva kräva endast helt obetydlig arbetsinsats av en av personalkategorierna, har för denna kategori ingen som helst tidsåtgång redovisats för denna arbetsuppgift. När det gäller rek- tor och skolehef får dylik arbetsinsats anses ingå i uppgifter att vara rek- torsområdets respektive skolkansliets chef och således leda och fördela ar— betet och i egenskap av chef ytterst svara för att allt arbete vid rektorsom- rådet respektive skolkansliet utförs tillfredsställande.

5.6 Säsongutjämning

I det föregående har konstaterats att arbetet hos såväl rektor som rektor därjämte skolchef liksom deras medhjälpares arbete präglas av starka sä- songvariationer. Arbetstoppar kan noteras för samtliga personalkategorier under senare hälften av vårterminen och vid höstterminens början. Härav uppstår såväl arbetsorganisatoriska som personalorganisatoriska problem.

Utredningen har sökt beakta även dessa problem, men funnit få möjlig- heter att i detta avseende rationalisera det administrativt-expeditionella arbetet på rektorsexpeditioner och skolkanslier, eftersom detta i så hög grad beror av läs- och arbetsårets rytm. Nämndvärda möjligheter synes ej heller föreligga att åstadkomma avsedda förbättringar genom att ändra

_'_1*———r—-ii- : .

tidpunkter för inlämnandet av vissa mera omfattande rapporter, planer eller redogörelser till centrala, regionala eller lokala myndigheter. Dessa tidpunkter synes under rådande förhållanden så synkroniserade med perio- diciteten i främst det centrala statliga förvaltningsarbetet, att möjligheter ej föreligger till förskjutningar av desamma utan att förhållanden på det centrala förvaltningsplanet berörs.

Dock torde i detta eller andra sammanhang framförda förslag, ägnade att underlätta arbetet på rektorsexpeditioner och skolkanslier, emellertid med- föra viss, i sammanhanget icke oväsentlig, utjämning av säsongvariationer- na. Till en utjämning av dessa variationer, åtminstone mellan olika perso- nalkategorier, bidrager även utredningens förslag angående vissa ändringar i arbetsfördelningen.

De största möjligheterna att åstadkomma utjämningar av säsongvaria— tionerna i rektorsexpeditionemas och skolkansliernas arbete synes finnas vid de enskilda rektorsområdena och skolkanslierna, genom att arbetet pla- neras så att vissa arbetsuppgifter förberedes eller helt utföres under mindre arbetstyngda perioder, till exempel under ferierna. Detta gäller exempelvis i fråga om upprättande av olika schemata, utskrivning av namnkolumner i betygskataloger och huvud på terminsbetyg, förande av elevkort, upprättan- de och komplettering av inventarieförteckningar och vissa andra förteck— ningar, inventering av blankettförråd. Möjligheter föreligger även att på skolkanslierna på detta sätt förbereda upprättandet av vissa statsbidrags- re-kvisitioner.

KAPITEL 6

Ökad tid för pedagogisk ledning av rektorsområdet

I föregående kapitel har behandlats olika åtgärder, ägnade att nedbringa skolledningens arbete av annan än pedagogisk karaktär. Härigenom kan skolledningen i större utsträckning än under rådande förhållanden förvän- tas kunna ägna sig åt den pedagogiska ledningen. Att de sålunda behandlade möjligheterna att befria skolledningen från arbete av icke pedagogisk karak- tär i förekommande fall förutom rektor även gäller studierektor bör upp- märksammas. Då i det följande frågan om erforderliga insatser av skolled— ningen i den pedagogiska ledningen av rektorsområdet behandlas, avses med skolledningens arbete sådant som för närvarande utförs av icke bara rek- tor utan även studierektor. Arbete som utförs av övriga biträdande skol— ledare, tillsynslärare vid rektorsskola och tillsynslärare vid annan skol- anläggning än rektorsskdla, är ej att hänföra till arbete sammanhängande med den egentliga ledningen av rektorsområdet.

Det är förenat med stora svårigheter att fastställa hur lång tid skolled- ningen skall behöva anslå åt det egentliga pedagogiska arbetet. Den genom— snittliga tid som skolledningen enligt enkäten redovisat för arbetsuppgifter av pedagogisk art har utredningen dock ansett klart otillfredsställande i fråga om följ ande arbetsuppgifter: åhöra lektioner (II: 1), handleda lärare, pedagogiska samtal med lärare (II: 2), nyanskaffning . . . av undervisningsmateriel (VII: 2), arbete med anledning av skolbiblioteks och skolbibliotekaries verksamhet

(VII: 3) samt granskning, nyanskaffning . . . av läro- och läseböcker (VIII: 4).

Den enligt enkätmaterialet beräknade genomsnittliga tidsåtgången för rek- tors åhörande av lektioner varierar vid rektorsområden av olika struktur och med olika personalorganisation mellan 1,24- och 2,80 timmar per klass och år. Det högsta värdet avser rektor vid rektorsområde med samtliga stadier och med studierektor för låg- och mellanstadierna, det lägsta rektor vid rek- _ torsområde med samtliga stadier men utan studierektor. För studierektor för högstadium uppgår tidsåtgången för arbetsuppgiften till 2,25 timmar per klass och år. För studierektor för låg- och mellanstadierna är värdet 1,73. För handledning av lärare och pedagogiska samtal med lärare varierar den genomsnittliga tidsåtgången per klass och år för rektor vid rektorsområden

i ; g !. l

med olika struktur och personalorganisation mellan 1,64 och 3,90 timmar. Värdet 1,64 gäller rektor vid rektorsområde med endast låg- och mellansta- dierna. Det högsta värdet, 3,90, gäller rektor vid rektorsområde med samt- liga stadier men utan studierektor. För studierektor för högstadium uppgår tidsåtgången för handledning av lärare och pedagogiska samtal med lärare till i genomsnitt 4,71 timmar per klass och år. För studierektor för låg- och mellanstadierna är värdet 1,14.

Enligt utredningens mening kan dessa genomsnittstider ej bereda skol- ledningen tillfälle att tillfredsställande utöva den pedagogiska ledningen. Ett förverkligande av intentionerna i 1962 års skolreform kräver att skolled- ningen ges avsevärt ökade tidsmässiga möjligheter att ägna sig åt det egent- liga pedagogiska arbetet. För att den nya skolan skall få det innehåll som eftersträvas, måste skolledningen beredas tidsmässiga möjligheter till akti- va insatser ri dels det pedagogiska nydaningsarbetet, dels samordningen och ledningen av skolans inre arbete i övrigt. Skolledningens möjligheter att ge- nom kontakter med lärare i lärosalar och vid enskilda samtal på fältet föra det pedagogiska utvecklingsarbetet vidare intar i detta sammanhang en nyckelposition. Med hänsyn härtill har utredningen ansett sig böra räkna upp genomsnittstiderna för åhörande av lektioner samt för handledning av lärare och pedagogiska samtal med lärare. Vid sina beräkningar har utred— ningen därför i fråga om dessa arbetsuppgifter utgått ifrån en sammanlagd genomsnittstid på åtminstone 5,25 timmar per låg- och mellanstadieklass och år (= i genomsnitt 4,5 timmar per undervisningsvecka vid modellrektors- område 2) samt 13 timmar per högstadieklass och år (:i genomsnitt 5,5 timmar per undervisningsvecka vid modellrektorsområde 2).

Ett effektivt drivet pedagogiskt nydaningsarbete kräver också att skolled- ningen har mera tid för arbete i samband med ämnes- och stadiekonferenser än enkätmaterialet visar. Behovet av ökning av de tidsmässiga möjligheterna för dylikt arbete har beaktats vid ovan redovisade uppskrivningar av tider för åhörande av lektioner respektive handledning av lärare och pedagogiska samtal med lärare.

Med hänsyn till skolbibliotekets centrala roll i skolarbetet finner utred- ningen det angeläget att skolledningen beredes möjligheter att i större om- fattning än för närvarande följa biblioteksverksamheten. Den genomsnitt- liga tid skolledningen nu ägnar detta arbete varierar mellan 3 och 15 tim- mar per år. I utredningens beräkningar har genomsnittstiden för arbetet upptagits till 18 timmar per år (:i genomsnitt 2 timmar per läsårsmånad) vid rektorsområde med samtliga stadier eller endast högstadium samt till 12 timmar per år (= i genomsnitt 1,3 timmar per läsårsmånad) vid rektors- område med endast låg- och mellanstadierna.

Om skolledningen på ett tillfredsställande sätt skall kunna utöva den pedagogiska ledningen samt utveckla skolans arbetsformer, måste den även beredas möjligheter att följa utvecklingen beträffande ny undervisnings-

materiel samt nya läro- och läseböcker. En rationell och väl genomtänkt materielanskaffning torde dessutom borga för inte endast ur undervisnings- synpunkt utan även ur ekonomiska synpunkter fördelaktiga nyanskaff— ningar.

För arbetet i samband med materielanskaffning har i enkätmaterialet ej framkommit någon genomsnittstid för biträdespersonal. Detta torde få tol— kas så, att arbetet i samband med materielens inköp, uppställning, förteck- ning och inventering i regel helt faller på skolledning samt tillsynslärare, i förekommande fall även huvudlärare. Då utredningen emellertid övertygats om att visst arbete i samband med materielanskaffningen kan och bör ut- föras av biträdespersonal har det befunnits motiverat att för detta ändamål räkna med ett behov av arbetsinsats av biträdespersonal under åtminstone i genomsnitt 0,5 timmar per klass och år. Härigenom torde skolledningens behov av tid för behandling av frågor om anskaffning av undervisnings- materiel i stort tillgodoses inom ramen för den i nuläget beräknade genom- snittliga tiden per klass och år för denna arbetsuppgift. Beaktas bör i detta sammanhang att tillsynslärare sålunda ej inräknas i skolledningen.

Den enligt enkätmaterialet beräknade genomsnittliga tidsåtgången per klass och år för rektors arbete med granskning och nyanskaffning av läro- och läseböcker varierar mellan 0,36 och 0,53 timmar. Det lägsta värdet gäller rektor med endast låg- och mellanstadierna, det högsta rektor med samtliga stadier men utan studierektor. För studierektor vid högstadium är motsva- rande Värde 0,86, för studierektor vid låg- och mellanstadierna 0,48. Vid sina beräkningar har utredningen i fråga om skolledningens arbete med gransk- 11!ng och nyanskaffning av läro- och läseböcker utgått ifrån en genomsnitts- tid på åtminstone 0,74 timmar per klass och är vad beträffar arbete som för närvarande utförs av rektor vid rektorsområden hänförliga till struktur- grupperna RA l—RA 3, samt till 0,93 timmar per klass och är vad beträffar arbete som för närvarande utförs av rektor vid rektorsområde hänförligt till strukturgrupp RA 4. I fråga om arbete som för närvarande utförs av studie- rektor, har genomgående räknats med en genomsnittlig tid på 0,74 timmar per klass och år.

I detta sammanhang vill utredningen även beröra frågan om rektors undervisningsskyldighet.

Som pedagogisk ledare har rektor enligt utredningens mening nytta av viss egen undervisning. Den omedelbara kontakt med det pedagogiska skol- arbetet som egen undervisning ger, är ur allmänpedagogiska synpunkter av betydelse för rektors möjligheter att utöva det pedagogiska ledarskapet. Att rektor själv har undervisning ökar såväl hans egen som skolans totala möj- lighet att ge insiktsfull allmänpedagogisk handledning åt lärare. Att detta gäller i hög grad i en skola, vars verksamhet skaHl kännetecknas av ett stän- digt pågående utvecklingsarbete, torde ej behöva motiveras närmare. Värdet av rektors "egen undervisning bör även bedömas ur psykologi—ska synpunk-

ter. Om rektor har direkt kontakt med undervisningssituationen torde näm— ligen effekten av hans handledning av lärare öka. Även om omfattningen av rektors undervisningsskyldighet måste vara avhängig av rektorsområdets storlek, utgår utredningen ifrån att den som regel ej skall understiga den nu gällande minimiundervisningsskyldigheten för rektor som ej förenar rek- tors- och skolchefsskap, d. v. s. 4—5 veckotimmar.

Sedan hänsyn tagits till de i föregående kapite'l påvisade möjligheterna att rationalisera rektors och rektorsexpeditionens arbete har nya arbetsmängds- beräkningar utförts med beaktande av det ovan förda resonemanget rörande erforderlig tidsåtgång för vissa av skolledningens pedagogiska arbetsuppgif- ter. De värden som därvid framkommit för den beräknade årliga tidsåt- gången per arbetsuppgift, variabel och personalkategori vid rektorsområden av olika struktur eller med olika personalorganisation, framgår av bilaga 3 B. På grundval av dessa värden har företagits genomsnittliga beräkningar av den totala årliga arbetsmängden för skdlledningen och biträdespersonalen vid rektorsområden av olika storlek och struktur. Resultatet härav åskådlig- göres grafiskt i bilagorna 4 A—B.

KAPITEL 7

Förhållanden i vissa andra länder

Genom hänvändelser till vissa länders ambassa-der i Stockholm har utred— ningen erhållit uppgifter om skolledarorganisation och biträdespersonal åt skolledare vid skolor närmast motsvarande grundskolan i de nordiska län- derna — exklusive Island _ samt i Nederländerna och Västtyskland.

Den organisatoriska strukturen hos ifrågavarande skolor avviker dock i regel så pass mycket för svenska förhållanden, att frågorna rörande skol- ledarorganisation och biträdespersonal åt skolledare ej torde kunna bedö- mas efter likartade riktlinjer. Då det emellertid kan vara av intresse att se hur man i dessa länder sökt lösa problemen, redovisar utredningen nedan de uppgifter som erhållits.

Danmark

Rörande den danska folkeskolen har från det danska undervisningsministe— riet meddelats följande:

»I den danske folkeskole varetages lederforrettninger ved den landsbyordne-de skole (under 200 elever) af förste- eller enelaereren og ved den kabstadordnede skole i landkommunerne (over 200 elever) samt ved Skoler i Robstaederne af skol— inspektören.

1. Forstelaarerens pligter er som regel fastsat i en instruks godkent av skole- direktionen. Under hans administrative pligter hor—er bl. a. for-deling af arbejdet med förelse af forsömmelselister, utfaerdigelse af meddelelse til statskonsulenten om forsommelser for hele skolens vedkommende, modtagelse af inmeldelse og udmeldelse af björn og uidfaardigelse af flyttebeviser for udmeldte born, förelse af skoleprotokollen og udfaerdigelse af meddelelser for hele skolen til de årlige indberetninger. For udfgörelsen af dette administrative arbejde samt tilsynet med den dagligt: orden oppebaerer förstelaereren et ledertillaeg på p. t. 92 kr+ 128 % årlig pr. klasse, og hans timetal er ved skoler på mindst 7 klasser nedsat i forhold til det normale: 32 ugentlige timer. Der er ikke fastsat regler om kontorhjaelp for förste- laerere.

2. Skoleinspektorens pligter fastsaettes i en instruks, der godkendes of under- visningsministeriet. Hans administrative pligter er af samme art som förstelae- rerens. Hertil kommer hans pligter som lzererpersonalets naermeste foresatte. Ved skoler, der har mindst dobbelte klasseraekker hele skolen igenom bortset fra 9. klasse og 2. og 3. realklasse normeres en viceinspektorstilling for hver dobbelte klasseraekke, dog at der altid normeres en viceinspekterstvilling for hver 500 barn. Viceinspektoren er medhjaelper for skoleinspevkteren ved skolens administration. Det er .i cirkulmre af 14. september 1961 angående det pligtige timetal for folke-

skolelaarere henstillet, at der for skoleinspektören ved större skoler af kommunen stilles kontormedhjaalp til rådighet i fornodent omfang, og at der ved storre skoler af kommunen ydes et vederlag for arbejde med skoleplanelazgningen. Denne henstilling er formentlig fulgt ved de store Skoler.»

Finland

I svaret på utredningens förfrågan rörande förhållandena i Finland berörs ej frågan om skolledarorganisation. Det omtalas blott, att avlönad kansli— personal ej står till förfogande för skolledare vid folk- och medborgarskolor.

Norge

Från Kirke- og undervisningsdepartementet i Norge har följande meddelats rörande administrationspersonal vid skolor motsvarande grundskolan:

»Administrasjonspersonalc

Kommunene har plik-t til å tilsette skoleinspektar, men departementet kan god- kjenne saerordningen for mindre kommuner.

Skoleinspektören kan samtidig vaere skolestyrer (rektor) ved en skole. Skoler der det ikke er tilsatt styrer, blir administrert i samarbeid mellom skolinispektör og laerere.

Skolestyrer

Når kommunestyret samtykker, kan det tilsettes skolestyrer (rektor) ved Skoler der det samlede antall undervisningstimer pr. år ikke er mindre enn 2 500 timer.

Skolestyrerne har leseplikt, gradert etter skolens störrelse. En har nä disse grupper av styrere:

I Barneskolen Undervrsmngstime- Styrerens lesephkt

tall ved skolen timer Styrer I .............. 44 301 100—- 450 Styrcr II ............. 25 601—44 300 250— 700 Styrer III ............ 13 101—25 600 500—1 050 Styrer IVa (bare ved 7-delte skoler 2 500—13 100 900—1 400 Styrer IVb ........... 2 500—13 100 900—1 400 I Ungdomsskolen Klassetall Leseplikt pr. uke Styrer — undervis- 3 klasser ' 18 t. ningsleder 6 » 16 » 10 | 14 o 14 » 12 » 18 » 9 o 22 | 8 » 28 » 6 »

Departementet arbeider med revisjon av disse bestemmelsene. En saerlig »Laerer- regulativ-komité» av 1960 har foreslått å senke .undervismingsplikten for skole- styreren og undervisningsledere.

Farstelzerer (inspektör)

Til hjelp i arbeidet med de-n daglige styringa av skolen kan styreren ha en förste- laerer. I barneskolen kan slik stilling opprettes ved folkeskoler som har styrer I. Til denne stillingen er det lagt en leseplikt som for styrer IV.

Ved en del ungdomsskoler er det tilsat förstelaerere. Men en holder ennå på å preve seg frem, og det er ikke gjort fäste regler gjeldende for dette skoleslag. Forsaksrådet har gjort fremlegg om ä opprette förstelaererstilling ved ungdoms- skoler med mer enn 7 klasser.

Bistillinger

Skolestyret kan, när kommunestyret samtykker, sette en laerer til å fare tilsyn med undervisningen i enkelte fag. En slik tillsynslaarer skal ha nedsat leseplikt, fastsat av skoledwirektaren etter fremlegg fra Skolestyret, men ikke tillegg til hann.

Skolestyret kan også, med kommunestyrets samtykke, sette en laerer til år före tilsyn med undervisningsrom og samlinger. I dette tilfelle skal tillsynslaereren ha saerskilt honorar for arbeidet i tillegg til lönn, men ikke nedsatt leseplikt.

I ungdomsskolen er det opprettet bistilling som rådgiver. Större skoler vil trolig få flere laerere i denne funksjon. Di.sse har til n-å fått en reduksjon i sin leseplikt på 2 timer pr. 100 elever.

Det er videre aktuelt å opprette bistillinger som »velferdslaerer» og stilling som »fritidsle-der», det siste saarlig ved skolinternater.

Kontorutdannet personale Her er det ikke gitt faste regler. Rent generelt heter [det at det er forutsetningen at styreren ved storre Skoler får den kontorhjelp han trenger for å utföre sine pedagogiske og administrative oppg-aver på en fullgod måde. Men der er ikke pålagt kommunen bestemte plikter.

Fordeling av funlcsjoner mellom personalet i administrasjonen For skolestyrer og förstelaerer er det utarbeidet normalinstruks, som spesifiserer de funksjoner som er lagt til disse stillingene under samordning med stillinger og råd under den kommunale skoleadministrasjon (skoleinspektgzir, skolepsykolog, skolestyrer etc.).

Arbeidet med å lage *instruksen for bistillinger i folkeskolen er tatt opp med innsamling av materiale som leg-ges til rette av Forsoksrådet for skoleverket.»

Nederländerna

Rörande administrationen i skolor för primärundervisning i Nederländerna har från ecklesiastikdepartementet i Haag lämnats följande upplysningar (översättning) :

»De allmänna skolorna för primärundervisning förvaltas av kommunerna. Sko— lornas administration sker på kommunens kansli. Enligt stadgar har skolföre- ståndaren (utom vid de större skolorna) jämväl nun-dervisning i klass. Skolföre- ståndarens administrativa uppgifter omfattar bl. a. elevadministration, korrespon- dens med diverse befattningshavare och instanser såsom Skolläkare, skoltandlä— kare, skolpsykolog, socialvår—dssyster, pedagogisk-t centrum, undervisni—ngsinspek- tion samt olika kommunala myndigheter.

Det står kommunalstyrelserna fritt att _ (i det fall de anser det nödvändigt -— vid dessa skolor anställa en vaktmästare, som utöver sina normala åligganden även kan belastas med enkla administrativa uppgifter. Med anledning av den efter det

Huga—_?»

andra världskriget omfattande utvecklingen på de pedagogiska, psykologiskt-di- daktiska samt samhälleliga och sociala områdena har skolföreståndarens uppgifter ökats kraftigt. Detta medför en utökning av den administrativa verksamheten. I olika rapporter från undervisningsorganisationer anförs sålunda att förestån- daren helt eller delvis befrias från undervisning, så att mer tid blir disponibel för övrig verksamhet.

Privatskolornas för primärundervisning administration ombesörjs helt av dessa skolors styrelser. Föreståndaren åläggs ledning av undervisning och därtill höran- de administration. Därtill åläggs han i skolpliktslag, skolpliktsbestämmelser och bestämmelser om elevers skydd mot smittofara föreskriven elevadministration.

Det står skolornas styrelse-r fritt att befria föreståndaren från undervisning. I det belopp som av det allmänna ställs till förfogande för skolans drivande är inbe- räknat ersättning för administrationsarbete. Ersättningen varierar från fall till fall. I allmänhet anses beloppet emellertid vara för litet. Det står privatskolornas styrelser fritt att ställa en administrativ hjälp till föreståndarens förfogande eller att anställa en vaktmästare, som även kan utföra enkelt administrativt arbete. För detta ändamål lämnas dock ej något extra bidrag av det allmänna.

Vad ovan sagts rörande ökningen i arbetets omfattning för förestän—d—arna vid de kommunala skolorna gäller även föreståndarna vid privatskolorna. Därtill be- lastas ofta privatskolornas föreståndare me-d löneadministration.

Sammanfattningsvis kan konstateras att administrativ hjälp i allmänhet ej kan ställas till förfogande för föreståndarna vid skolor för primärundervisning. Det står dock kommunal- och skolstyrelser fritt att vidtaga åtgärder i dessa avseen- den.»

Västtyskland

Av de kortfattade uppgifter som erhållits rörande förhållandena i Västtysk- land framgår att frågan om biträdeshjälp åt skolledare betraktas som en angelägenhet för skolans huvudmän (Gemeinde, Städte, Kreise). När behov av biträdeshjälp föreligger, sägs skolledaren få ta erforderliga kontakter med huvudmannaorgan. Det anges dock att praxis torde vara att någon biträdeshjälp ej ställs till förfogande för skolledare vid folk- och mellan- skolor. Vid högre skolor finns i regel skrivhjälp som samtidigt fungerar som skolledarens sekreterare. Biträdeshjälpens ringa omfattning antas bero av främst det förhållandet att motsvarande tyska, ur organisationsstruktu- rella synpunkter relativt enhetliga, skolenheter är avsevärt mycket mindre än de svenska. Det framgår även att lärare anlitas för vissa skolledningen tillkommande administrativa uppgifter. Kompensation härför ges genom reducering av undervisnings-skyldigheten.

KAPITEL 8

Organisation av skolledningen. Principiella synpunkter och förslag

8.1 Ledningen av rektorsområden

8.1.1 Den egentliga skolledningen i rektorsområden

I det föregående har framkommit att den nuvarande skolledarorganisatio- nen i grundskolan (organisationen för ledningen av rektorsområden) ej möjliggör erforderliga insatser i den pedagogiska ledningen inom ramen av i stort sett normala årsarbetsmängder hos rektorerna. Detta förhållande är mest markant ifråga om de rektorsområden som har studierektor för låg— och mellanstadierna och ett högstadium som är större än 'låg- och mellan— stadierna tillhopa. Vid modellrektorsområde av denna typ är detta fallet trots att årsarbetsmängden hos rektor överstiger den för tjänstemän som normal betraktade årsarbetsmängden.

Vidare har av redovisningen för enkätmaterialet framgått, att 50—60 % av en rektors årsarbetsmängd vid samtliga typer av modellrektorsområden utgörs av arbete, som betecknats med huvudkvalifikationsgrunden A, d. v. s. arbete som i och för sig skulle kunna utföras av en befattningshavare med andra än pedagogiska kvalifikationer. Frågan vilka kvalifikationer ledaren för ett rektorsområde bör besitta, kan emellertid ej besvaras med utgångs- punkt från årsarbetsmängdens fördelning på huvudkvalifikationsgrunder. Den med huvudkvalifikationsgrunden A betecknade arbetsmängden härrör nämligen delvis även från uppgifter som till viss del kan utföras av en be- fattningshavare med administrativa kvalifikationer, till viss del av befatt- ningshavare med andra kvalifikationer. Ett närmare studium av dessa ar- betsuppgifter i vad avser omfattning och antal tillfällen då de återkommer under ett arbetsår, visar att det i regel ej är vare sig möjligt eller ur rationella synpunkter försvarligt att dela upp desamma på flera befattningshavare med hänsyn till huvudkvalifikationsgrunder. Frågan vilka kvalifikationer som bör krävas av ledaren för ett rektorsområde bör därför ej bedömas med utgångspunkt från årsarbetsmängdens fördelning på huvudkvalifikations— grunder, utan med utgångspunkt från dess fördelning på kvalifikationsgrun- der. I det föregående har redovisats att av rektors årsarbetsmängd vid mo- dellrektorsområden 30—40 % kan hänföras till arbete som betecknats med kvalifikationsgrunden a samt 55—65 % till arbete som helt eller delvis be-

_ i ___-___; wat-=.

tecknats med kvalifikationsgrunden p. Arbete som helt betecknats med kvalifikationsgrunden p uppgår till 25—40 % av årsarbetsmängden.

Det sagda gäller under förhållanden då årsarbetsmängden för rektorer vid modellrektorsområden på ett undantag när är i stort sett normal. Såsom redovisats i kapitel 3 överstiger årsarbetsmängden för rektor vid det modell- rektorsområde med studierektor för låg— och mellanstadierna, vid vilket hög- stadiet är större än låg- och mellanstadierna tillhopa, den som normal be- traktade årsarbetsmängden för tjänstemän med 100—200 timmar.Den med kvalifikationsgrunden a betecknade årsarbetsmängden hos rektor utgör vi- dare i intet fall mer än ca % av den för en tjänstemannabefattning i regel beräknade årsarbetsmängden. Vid de modellrektorsområden där studierek- tor finns, uppgår rektors och studierektors sammanlagda, med kvalifika- tionsgrunden a betecknade årsarbetsmängd i ett fall till nära %* av den för en tjänstemannabefattning beräknade årsarbetsmängden. I övriga fall utgör rektors och studierektors sammanlagda, med kvalifikationsgrunden a be- tecknade arbete c:a 2/3 av sistnämnda årsarbetsmängd.

En analys av fördelningen på kvalifikationsgrunder av rektors el'ler rek- tors och studierektors sammanlagda arbete stöder sålunda nu gällande prin- cip, att ledare för ett rektorsområde vid grundskolan skall vara en befatt- ningshavare med pedagogisk bakgrund och övervägande pedagogiska funk- tioner. Gällande bestämmelser rörande antal rektorer vid grundskola i kom— mun möjliggör överhuvud taget ej upprättande av rektorsområden av sådan omfattning att frågan om rektors kvalifikationer utifrån en analys av för- delningen på kvalifikationsgrunder av skolledningens arbete kan bedömas på annat sätt. Härvid må även erinras om att i det föregående framhållits, att rektor i saknad av biträdespersonal på rektorsexpeditionen nödgas utföra zn avsevärd mängd mindre kvalificerat administrativt-expeditionellt arbete.

Avgörandet om ledaren för ett rektorsområde skall vara en befattnings- havare med pedagogiska eller administrativa kvalifikationer måste emeller- tid grundas icke blott på en analys av hur skolledares och biträdande skol- ledares totalarbetsmängder fördelas på kvalifikationsgrunder utan även på en mera direkt funktionell analys av skolledningens arbete. En analys av sistnämnd art visar, att den övervägande delen av rektors arbete är att hän- föra till funktionen arbetsledning. Rektors arbetsledning utövas väsentligen genom hans insatser i skolledningens primäruppgift, den pedagogiska led- ningen av skolan. De arbetsledande uppgifterna är sålunda i huvudsak pe- dagogiska till sin karaktär.

Rektors arbetsledande funktioner utövas gentemot lärarna vid kollegier, klass-, ämnes- och stadiekonferenser, i lärosalar och vid enskilda samtal. Beträffande utrustning och pedagogiska hjälpmedel har rektor att inom ra- men för skolans anslag mot varandra väga de behov som redovisas i ämnes- och stadiekonferenser. Även för många av de arbetsuppgifter som åvilar rek- tor eller faller på hans ansvar i samband med undervisningens organisation,

såsom Vissa problem i samband med elevernas studieval, skollokalernas dis— position, förarbetet till schemaläggningen och icke minst vid uppgörandet av lärarnas tjänstgöringsfördelning, är pedagogiska insikter av värde.

Sålunda visar även en analys av skolledningens arbete utifrån funktio— nella aspekter, att en genom egen ”lärarverksamhet vunnen förtrogenhet med undervisningens liksom det övriga pedagogiska arbetets villkor är av stor betydelse för rektor i hans ställning som ansvarig för arbetet vid ett rektors- område.

Vid utformandet av de formella behörighetsvillkoren för rektorstjänst vid grundskolan bör beaktas det sätt på vilket behörighetsvillkoren för rektors— tjänst vid det nya gymnasiet och vid fackskolan kommer att utformas. I framtiden torde skolenhet med grundskola i vissa fall komma att inrymma även annan skola. Ledningen av och ansvaret för verksamheten måste även vid en sådan skolenhet ligga hos en chef, rektor. Av bl. a. detta skäl måste de formella kompetensbestämmelserna för rektorstjänst vid grundskolan ges en vidare utformning än för närvarande.

Av det föregående har även framgått att om rektor skall vara i första hand pedagogisk ledare, nu rådande fördelning av hans arbete på pedagogiska och organisatoriskt—administrativa uppgifter måste anses vara otillfredsställan- de. Förhållandena härvidlag har under i övrigt lika villkor konstaterats vara avgjort sämre för en rektor med studierektor för låg— och mellanstadierna än för en rektor med studierektor för högstadiet. Denna skillnad har visat sig alltmer markant ju större högstadiet är i förhållande till låg- och mellan- stadierna.

I kapitel 5 har olika åtgärder behandlats, ägnade att nedbringa skolled- ningens arbete av annan än pedagogisk karaktär. Härigenom kan skolled- ningen i större utsträckning än under rådande förhållanden förväntas kunna ägna sig åt pedagogisk ledning. De behandlade möjligheterna att frigöra skol- ledningen från arbete av icke pedagogisk karaktär gäller i förekommande fall förutom rektor även studierektor. Vid behandling av frågan om erfor- derliga insatser av skolledningen i den pedagogiska ledningen avses, såsom tidigare anförts, med skolledningens arbete sådant som för närvarande ut- förs av icke bara rektor utan även studierektor. Arbete som utförs av övriga biträdande skolledare, tillsynslärare vid rektorsskola och tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola, berörs sedan frågan om organisation av den egentliga skolledningen behandlats. Dessa befattningshavares arbete är ej att hänföra till den egentliga ledningen av rektorsområdet.

Frågan om den tid skolledningen skall behöva anslå åt sådana pedagogiska uppgifter, i fråga om vilka utredningen funnit de genomsnittstider som redo- visats i enkäten vara klart otillfredsställande, har behandlats i kapitel 6.

Såsom framgått av kapitel 6 har, sedan hänsyn tagits till dels i kapitel 5 påvisade möjligheter att rationalisera rektors och rektorsexpeditionens ar- bete, dels i kapitel 6 fört resonemang rörande genomsnittliga tider för vissa

av skolledningens pedagogiska arbetsuppgifter, nya arbetsmängdsheråk- ningar utförts. Därvid framkomna värden för beräknad årlig tid per arbets- uppgift, variabel och personalkategori vid rektorsområden av olika struktur eller med olika personalorganisation framgår av bilaga 3 B. De beräkningar av genomsnittlig total årlig arbetsmängd för skolledning och biträdesperso- nal vid rektorsområden av olika struktur som företagits på grundval av an- givna värden redovisas grafiskt i bilagorna 4 A—-B.

I bilaga 4 A redovisas sålunda den beräknade årsarbetsmängden för den egentliga skolledningen (d. v. s. arbete som för närvarande ankommer på rektor och studierektor) vid rektorsområden av olika storlek och struktur, sedan skolledningen så långt detta bedömts möjligt avlastats mer eller mind- re rutinbetonat administrativt-expeditionellt arbete samt beretts tidsmässiga möjligheter att i större omfattning än för närvarande ägna sig åt pedagogiska uppgifter. I de i bilagan redovisade årsarbetsmängderna ingår ej arbete med upprättande av arbetsordning för högstadium, ej heller rektors egen under- visning. Med hjälp av bilagan kan beräknas vid vilket elevantal en som nor- mal betraktad arbetsmängd för en befattningshavare i skolledningen upp- * nås, om hänsyn jämväl tages till att rektor skall ha en undervisningsskyldig- ? het på 4—5 veckotimmar och att visst arbete som nu synes utföras av till— synslärare vid rektorsskola men som utredningen i enlighet med vad som närmare utvecklats i det följande, finner böra åligga den egentliga skolled- W ningen, medräknas. Detta sker vid rektorsområde med endast låg— och * mellanstadierna vid ett elevantal av ca 1 100—1 200,l vid rektorsområde med samtliga stadier, vid vilket högstadiet är mindre än låg- och mellanstadierna ' tillhopa, vid ett elevantal av ca 850—950, vid rektorsområde med samtliga '! stadier vid vilket högstadiet är större än låg- och mellanstadierna tillhopa vid ett elevantal av ca 800——900 samt vid rektorsområde med endast högsta- i dium vid ett elevantal av ca 700—850. Med hjälp av bilaga 4A kan även beräknas att förhållandet mellan den ” totala årsarbetsmängden hos skolledningen i rektorsområden med endast låg- och mellanstadierna och den totala årsarbetsmängden i rektorsområden med endast högstadium är ungefär 1:1,5. Med utgångspunkt från utred- ningens beräkningar kan således nu gällande poängsystem för bedömning av grundskolans omfattning — enligt vilket varje klass av låg- och mellan- stadierna har poängvärdet I, varje klass av högstadiet poängvärdet 1,5 — användas för att ange sambandet mellan ett rektorsområdes omfattning och l total årsarbetsmängd för skolledningen i rektorsområdet. Härvid är dock att . observera att de i bilaga 4 A redovisade beräkningarna utförts sedan hänsyn % tagits till påvisade möjligheter att rationalisera skolledningens arbete ge— nom bl. a. överföring, helt eller delvis, av vissa uppgifter till biträdespersonal

u

1 Härvid förutsätts att rektor vid rektorsområde av detta slag ej behöver befatta sig med | arbete med de elever som från rektorsområdet avlämnats till högstadium vid annat rektors— j område. i i 11

på rektorsexpeditionen. Det nuvarande poängsystemet kan sålunda använ- das endast under den uttryckliga förutsättningen att biträdespersonal i er- forderlig omfattning ställes till rektors förfogande. Detta spörsmål berörs ytterligare i det följande i samband med behandling av frågan om behov av biträdespersonal åt rektor.

I det material på vilket utredningens beräkningar baserats har klassupp- delningen i årskurs 9 skett enligt för försöksskolan gällande bestämmelser. Emellertid kan tillämpningen av skolstadgans bestämmelser om hur linje med övervägande yrkesämnen i årskurs 9 i grundskolan skall anordnas så- som särskild klass, i vissa fall medföra att klassantalet och därmed poäng- talet för rektorsområdet blir lägre än om klassuppdelningen under i övrigt jämförbara förhållanden skett enligt bestämmelserna för försöksskolan. För att poängvärdet per undervisningsenhet av även linje med övervägande yr- kesämnen i årskurs 9 i grundskolan adekvat skall uttrycka sambandet mel- lan förekomsten av undervisningsenheten ifråga och det arbete den för- orsakar skolledningen, bör därför, enligt utredningens mening, klass av 9 pr, tp, ha och ht, som vid undervisning i yrkesämnen är delad, i poänghänse- ende räknas som två klasser. Förslag till ändring i skolstadgan i bl. a. detta avseende lämnas i bilaga 1.

Ovan har redovisats beräkningar, företagna med utgångspunkt från skol- ledningens totala årsarbetsmängder, rörande den omfattning rektorsområ- den av olika struktur kan ha för att ledningen av desamma skall kunna åvila en enda befattningshavare. Uttryckes de olika rektorsområdenas omfattning i klassantal —— genomsnittligt elevantal per klass på olika stadier förutsätts vara detsamma som i utredningens modellrektorsområden --— kan beräknas att behov av biträdande skolledare skulle föreligga vid rektorsområde med samtliga stadier eller med endast högstadium då rektorsområdets klassantal överstiger 35—40 samt vid rektorsområde med endast låg- och mellansta- dierna då klassantalet överstiger 55—60.

Då en reformering av grundskolans ledning enligt utredningens mening måste ske på ett sådant sätt, att normala arbetsförhållanden skapas för däri engagerade befattningshavare, kan behovet av biträdande skolledare emeller— tid ej hedömas endast med utgångspunkt från skolledningens totala års- arbetsmängd. Bl. a. måste säsongvariationerna i skolledningens arbete be— aktas.

Såsom :i det föregående påvisats utgör senare hälften av vårterminen och höstterminens början kraftiga arbetstoppar för skolledningen. Dessa arbets- toppar består förutom av pedagogiska eller pedagogiskt betonade konferen- ser och sammanträden huvudsakligen av organisatoriskt arbete. Samlas skol- ledningens totala arbete på en enda hand, d.v.s. hos rektor, leder arbets- topparna under relativt långa tidsperioder till onormal arbetsbörda hos rek— tor även i de fall skolledningens totala årsarbetsmängd ej överstiger den för en befattningshavare som normal betraktade årsarbetsmängden. Den ogynn-

samma effekt på rektors arbetsförhållanden som säsongvariationerna sålun- da '1eder till, kan undvikas eller åtminstone minskas om rektor erhåller bi- träde med skolledningen även i det fall skolledningens totala årsarbetsmängd icke skulle motivera detta.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts, föreslår utredningen att biträdande- skolledarinstitution må inrättas vid rektorsområde som består av högsta- dium eller högstadium jämte annat stadium av grundskolan, då rektors- områdets poängtal uppgår till lägst 22. Vid rektorsområde med endast låg- och mellanstadierna må biträdande-skolledarinstitution inrättas då rektors— områdets poängtal uppgår till lägst 51. Detta förslag bör ses även mot bak- grund av de ställningstaganden utredningen i det följande redovisar beträf— fande behov av biträdespersonal.

Vad beträffar den närmare utformningen av den biträdande-skolledarin- stitutionen föreslår utredningen att denna skall bestå av en biträdande skol- ledare med hela rektorsområdet som verksamhetsområde. Förslaget innebär sålunda att ledningsfunktionen vid rektorsområden organiseras efter en vertikal i stället för en horisontell princip. Utredningen förutsätter att den biträdande skolledaren skall vara lärare, som regel med sin undervisning inom rektorsområdet. I det föregående har nämligen anförts att skolled- ningens huvudsakliga arbete utgöres av pedagogiska uppgifter. Förvisso innehåller många uppgifter väsentliga moment administrativt eller organisa- toriskt arbete som i och för sig skulle kunna utföras av en befattningshavare med andra än pedagogiska kvalifikationer. En dylik uppdelning synes emel- lertid, såsom av det föregående torde ha framgått, icke vara rationell. När det är fråga om en arbetsuppgift av engångskaraktär är nämligen den icke- pedagogiska delen av uppgiften i regel så liten, att en överföring av densam- ma till annan befattningshavare totalt sett ej skulle medföra vinst utan sna- rare förlust av tid och arbete. Då fråga är om en större, mer eller mindre regelbundet återkommande arbetsuppgift kan visserligen den totala icke pedagogiska delen av uppgiften, per år eller läsår räknat, synas så stor att den med fördel skulle kunna avskiljas. Ett dylikt förfarande vore emellertid felaktigt då bedömningen av möjligheterna att med positivt resultat avskilja den icke-pedagogiska delen av arbetsuppgiften måste ske med utgångs— punkt från den arbetsinsats som åtgår för fullgörande av uppgiften vid vart och ett av de tillfällen då den återkommer, ej med utgångspunkt från den totala arbetsinsatsen per viss period.

Utredningen har även diskuterat andra sätt att organisera grundskolans ledning.

En möjlighet vore sålunda att utforma en biträdande-skol]edarinstitution såsom en flerhövdad studierektorsinstitution med exempelvis en studierek— tor för varje -i rektorsområdet ingående stadium. Studierektorerna kunde åläggas pedagogiska funktioner såsom åhörande av lektioner, handledning

av lärare samt övrig övervakning och ledning av undervisning vid sina res- pektive stadier.

Utredningen har emellertid funnit en lösning efter dessa linjer mindre rationell. Såsom i det föregående påvisats tillgodoser den nuvarande skol- ledarorganisationen ej skolans behov av samlad pedagogisk ledning. En upp- delning av den pedagogiska ledningen på befattningshavare, som var och en endast skulle företräda visst stadium torde ej leda till den samlade pedago- giska ledning, som sålunda måste eftersträvas. En organisation innefattande en pedagogisk ledare för varje i rektorsområdet ingående stadium kan sna- rare vidga än utjämna klyftorna mellan stadierna och i olyckliga fall leda till en konservering av arbetsformerna vid de olika stadierna. En uppdelning av ledningsfunktionen på rektor och flera biträdande skolledare med olika stadier skulle också medföra behov av ökad insats för samordning.

En lösning efter sistnämnda linjer skulle även kräva större insatser av lärartimmar och därmed ställa sig mera kostsam än den lösning utredningen förordar. Uppdelas den biträdande skolledningsfunktionen på flera lärare måste undervisningsskyldigheten för var och en av dem avpassas i förhål— lande till den omfattning i vilken han förutsätts biträda rektor. Härför nöd- vändiga insatser av lärartimmar i skolledningen torde emellertid totalt sett bli större än om den biträdande skolledningsfunktionen koncentreras till en befattningshavare. Då lärartimmar måste anslås, måste det ske på ett sådant sätt att det resulterar i största möjliga effektiva arbete i skolans ledning.

Den lösning utredningen förordar i fråga om organisation för ledning av rektorsområden i grundskolan utgår sålunda ifrån nuvarande ordning att ledarskap för kommuns skolväsende och ledarskap för däri ingående enskilda rektorsområden/skolenheter är utformade såsom skilda funktioner.

Utredningen har visserligen under sitt arbete ifrågasatt, huruvida denna ordning på sikt är den mest lämpliga. Genom exempelvis en koncentration av å ena sidan de organisatoriskt-administrativa ledningsfunktionerna inom kommuns samlade skolväsende till en ledare, och å andra sidan av de där- igenom renodlade pedagogiska ledningsfunktionerna inom kommuns sam— lade skolväsende till en annan ledare, skulle man möjligen kunna effektivi- sera såväl hela den kommunala skoladministrationen som den samlade peda- gogiska ledaraktiviteten inom skolväsendet. Utredningen har emellertid icke funnit förutsättningar för närvarande föreligga för konstruktiva förslag efter de riktlinjer som antytts.

Sammanfattningsvis kan således konstateras, att rektor då rektorsområ- dets storlek så kräver vid sin sida bör ha en biträdande skolledare, att denne skall ha hela rektorsområdet som verksamhetsområde och bör vara lärare med sin undervisningsskyldighet förlagd till rektorsområdet. Utredningen föreslår att arbetsfördelningen mellan rektor och den biträdande skolleda- ren ej fastställes på sådant sätt, att någondera av befattningshavarna låses

till vissa bestämda funktioner. Såväl rektor som den biträdande skolledaren är att betrakta såsom i första hand pedagogiska befattningshavare. Enligt utredningens mening bör rektor ha frihet att med den biträdande skolledaren överenskomma om den arbetsfördelning som med hänsyn till personlig fallen- het och individuella intressen befinns lämplig. Den överenskomna arbets- fördelningen mellan rektor och den biträdande skolledaren bör fastställas av Skolstyrelsen och kungöras för rektorsområdets lärare. Då arbetsfördel- ningen mellan rektor och den biträdande skolledaren föreslås få uppgöras från fall till fall, föreslår utredningen att den biträdande skolledaren till- sättes genom förordnande tills vidare, varvid förordnandet som regel får förutsättas gälla åtminstone tid sammanfallande med vederbörande rek- tors tjänstetid.

För den biträdande skolledaren ci grundskolan skulle utredningen velat föreslå benämningen biträdande rektor eller rektorsassistent. Eftersom bi- trädande skolledare i det nya gymnasiet och i fackskolan föreslagits få be- nämningen studierektor, har utredningen emellertid funnit det lämpligt att även biträdande skolledare i grundskolan får samma benämning. Inte minst med tanke på de möjligheter till samorganisation av olika skolor i en och samma skolenhet som i det föregående berörts, bör de i en skolas ledning engagerade befattningshavarna så vitt möjligt benämnas lika och fylla lik- artade funktioner.

Enligt utredningens förslag bör studierektor vara lärare, men eftersom han icke skall vara knuten till visst stadium av grundskolan bör för behörig- het till befattningen ej krävas lärarutbildning av visst bestämt slag.

Studierektor bör åtnjuta semester, ej ferier, samt vara skyldig mottaga vikariatsförordnande såsom rektor. Det bör också åligga studierektor att närmast under rektor svara för schemaläggningen. Att uppgöra förslag till schema bör dock kunna anförtros annan person.

På grund av det meransvar funktionen som studierektor medför bör studierektor, förutom det att hans undervisningsskyldighet avpassas med hänsyn till insatserna i skolledningen, tillerkännas arvode. Att studierek- torsinstitutionen konstrueras som en arvodesbefattning för en skolans lä- rare torde i varje särskilt fall utgöra den bästa garantin för en väl samman- satt skolledning. Arvodesfrågan får lösas vid förhandlingar mellan berörda parter.

Med utgångspunkt från dels de i bilaga 4 A redovisade årsarbetsmängder- na hos skolledningen, dels ovan föreslagna poänggränser för inrättande av studierektorsbefattning, framläggs i följande kapitel förslag till normer för fastställande av undervisningsskyldighet hos de i den samlade skolledningen engagerade befattningshavarna.

Med hänsyn till att den biträdande skolledaren förutsätts ha hela rektors- området som verksamhetsområde och att arbetsfördelningen mellan rektor och biträdande skolledare föreslås få uppgöras från fall till fall finner utred-

ningen det konsekvent att betrakta frågan om undervisningsskyldighet hos rektor och biträdande skolledare som en fråga om undervisningsskyldighet hos den egentliga skolledningen i rektorsområdet. Det bör därför ankomma på länsskolnämnd att, i stället för att fastställa undervisningsskyldighet för rektor och nedsättning av undervisningsskyldighet för studierektor, fast- ställa den totala undervisningsskyldigheten för den egentliga skolledningen, d. v. s. den sammanlagda undervisningsskyldighet som skall åvila rektor och studierektor.

Det bör ankomma på skolstyrelsen att, efter hörande av rektor, fördela den sålunda fastställda undervisningsskyldigheten mellan rektor och studie— rektor, varvid beaktas att rektors undervisning ej må understiga i skol- stadgan föreskriven minimiundervisningsskyldighet. Vid fördelningen bör dock beaktas att rektor alltid skall ha erforderlig tid för utövande av chefs- funktionerna.

8.1.2 Tillsynslärarorganisatiouen

I grundskolan finns enligt gällande bestämmelser befattningar som tillsyns- lärare vid skolanläggningar som omfattar minst tre klasser, om rektor ej är knuten till anläggningen. Vid övriga skolanläggningar, s. k. rektorsskolor, skall också tillsynslärare förordnas om skolanläggningen omfattar minst elva klasser och poängtalet i kommunen överstiger 14.

Tillsynslärares arbetsuppgifter kan i korthet sammanfattas i följande punkter. Det åligger honom

att ha tillsyn över skolanläggningen, att ha tillsyn över ordningen vid skolanläggningen, att utöva ledning av och tillsyn över anskaffning och vård av inventarier och undervisningsmateriel i den mån sådant ej ankommer på annan,

att utföra förberedelse- och avslutningsarbeten för läsåret, att ordna för skolanläggningen gemensamma arrangemang såsom föräldra- möten, studieutflykter, skolavslutningar m. m.,

att utöva erforderlig tillsyn över ekonomipersonalens tjänstgöring. Såsom kan utläsas ur den lämnade sammanställningen över tillsynslärares åligganden, vilken upprättats med utgångspunkt från bl. a. vad som i skol- stadga och normalinstruktion för tillsynslärare (ASÖ 1964/6) anförs röran- de tillsynslärares arbetsuppgifter, har tillsynslärare att i vissa avseenden ut- öva direkta ledningsfunktioner vid skolanläggningen. Att så måste vara fallet vid en skolanläggning, vid vilken varken rektor eller studierektor är expe- ditionellt stationerad synes utredningen naturligt. Vid en dylik skolanlägg— ning är det nödvändigt att på en bestämd person lägga ansvaret för erforder- lig samordning av de olika företeelserna i skolans dagliga liv, för förbindel- serna mellan skolledningen och skolanläggningen, för skolans materielsam-

lingar samt för skolanläggningen i dess helhet och för dess vaktmästar-, stä- derske- och skolmältidspersonal.

Mot bakgrund av det anförda finner utredningen den nuvarande tillsyns- lärarorganisationen ändamålsenlig för annan skolanläggning än rektors- skola. Tillsynslärarinstitutionen vid dylik skolanläggning förutsätts därför fungera enligt gällande bestämmelser. Dock föreslås den ändringen att till- synslärare skall finnas så snart skolanläggningen omfattar mer än en klass.

Vad angår tillsynslärarinstitutionen vid rektorsskola _— skolanläggning vid vilken rektor och/eller studierektor finns — vill utredningen anföra följande.

De i skolstadga och i normalinstruktion för tillsynslärare angivna rikt- linjerna för tillsynslärares verksamhet gäller såväl tillsynslärare vid rektors- skola som tillsynslärare vid annan skolanläggning. Såsom ovan påpekats innebär dessa riktlinjer bl. a. att tillsynslärare i vissa avseenden har att ut- öva direkta ledningsfunktioner vid skolanläggningen. Då det torde vara realistiskt att räkna med att den studierektor som utredningen föreslår så- som rektors biträde vid ledningen av hela rektorsområde-t i regel kommer att vara expeditionellt stationerad vid samma skolanläggning som rektor, kan således vid en rektorsskola uppstå den situationen, att direkta lednings— funktioner skulle komma att utövas av inte mindre än tre olika befattnings- havare, nämligen rektor, studierektor och tillsynslärare. Vid skolanläggning med rektor eller studierektor skulle direkta ledningsfunktioner ankomma på två befattningshavare. En uppspaltning av angiven art av ledningsfunk- tioner vid en och samma skolanläggning synes utredningen mindre ända- målsenlig ur såväl funktionella som rationella synpunkter. Förutom att den i olyckliga fall kan ge upphov till vissa kompetenstvister, kan den bidraga till att hos skolans lärare och i synnerhet dess övriga personal utveckla en oklar bild av befogenhetsfördelningen mellan den egentliga skolledningen och till- synsläraren. Enligt utredningens mening bör tillsynslärarinstitutionen vid rektorsskola utformas på ett sådant sätt att olägenheter av angiven art und- viks.

Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att den nuvarande till- synslärarinstitutionen vid rektorsskola tillkommit till följd av i proposition 1962: 54 angående reformering av den obligatoriska skolan m. m. framlagt förslag om förstärkning av tillsynslärarorganisationen. Förslaget framför- des under hänvisning till den betydelse en effektiv materielvård har för sko— lans inre arbete. Departementschefen framförde förslaget med bl. a. följ ande ord: »För att underlätta för skolan som helhet att effektivt utnyttja den materiel som ställes till dess förfogande anser jag mig böra förorda viss för- stärkning av tillsynslärarorganisationen i den obligatoriska skolan . . .».

Mot bakgrund av det anförda synes det utredningen välgrundat att uttala, att tillsynslärares vid rektorsskola primära åliggande skall vara att närmast mast under skolledningen utöva ledning av och tillsyn över anskaffning och

vård av undervisningsmateriel. De därmed sammanhängande arbetsuppgif- terna är av sådan omfattning och sådan karaktär att skolledningen för de- ras fullgörande bör ha tillgång till en speciell befattningshavare.

På tillsynslärare vid rektorsskola bör även ankomma att närmast under skolledningen svara för ordningen vid skolanläggningen. Arbetet härmed är av sådan karaktär att det ej helt kan läggas på skolledningen utan att resul- tera i minskad arbetseffektivitet hos denna. Det är ej heller realistiskt att räkna med att ansvaret för ordningen vid skolanläggningen helt skall kunna åläggas lärarna.

De övriga funktioner som enligt skolstadga och normalinstruktion för tillsynslärare nu ankommer på även tillsynslärare vid rektorsskola hör en- ligt utredningens mening till den egentliga skolledningens funktioner och bör sålunda utövas av företrädare för densamma, d. v. 5. vid skolanläggning vid vilken rektor och studierektor finns, av rektor och/eller studierektor samt vid skolanläggning vid vilken endast rektor eller studierektor finns, av rektor eller studierektor. Skulle det befinnas lämpligt, att samma person för— ordnas såväl till studierektor som tillsynslärare vid rektorsskola — med rektorsskola avses här sålunda även skolanläggning vid vilken endast studie- rektor är expeditionellt stationerad — synes principiella hinder härför ej föreligga.

I det föregående har redovisats att utredningen övertygats om att visst, för närvarande av skolledning och av tillsynslärare utfört arbete i samband med materielanskaffningar kan och bör utföras av biträdespersonal. Utredningen har därför räknat med visst behov av arbetsinsats av biträdespersonal för detta ändamål. Med hänsyn till att även tillsynslärare vid rektorsskola här— igenom kan förväntas befrias från visst rutinbetonat expeditionellt arbete, utgår utredningen ifrån att den av utredningen förordade tillsynslärarorga- nisationen skall kunna fungera med bibehållande av gällande regler för fastställande av nedsättning av tillsynslärares undervisningsskyldighet.

Utredningen förutsätter att normalinstruktion för tillsynslärare, avpassad för tillsynslärare vid rektorsskola, utarbetas av skolöverstyrelsen.

8.1.3 Biträdcspersonal åt rektor

I det föregående torde ha framkommit att utredningen bl. a. funnit, att skol- ledningen för närvarande i alltför stor utsträckning får ägna sig åt rutin— göromål på rektorsexpeditionen, vilka bör utföras av personal i den s. k. biträdeskarriären. Utredningen anser det vara slöseri med allmänna medel att dyr, för annat ändamål, nämligen den pedagogiska ledningen av skolan, avsedd arbetskraft brukas för rent expeditionsarbete. Ställes ej erforderliga biträdesresurser till rektors förfogande förhindras ej blott ett optimalt ut- nyttjande av skolledarnas — skolledningens — arbetskapacitet utan även en meningsfylld reformering av skolledarorganisationen i grundskolan.

I avsnitt 5.5 ovan har redovisats de arbetsuppgifter, i fråga om vilka ut- redningen ansett en ändrad arbetsfördelning mellan skolledningen och bi- trädespersonalen på rektorsexpeditionen i första hand bör komma till stånd. Sedan nämnda och vissa andra påtalade möjligheter att underlätta skolledningens och rektorsexpeditionens arbete beaktats har beräkningar utförts rörande arbetsmängder för biträdespersonal vid rektorsområden av olika struktur. De värden som därvid framkommit för det årliga behovet av insatser av biträdespersonal per arbetsuppgift och variabel, framgår av bi- laga 3 B. I bilaga 4 B redovisas grafiskt det med ledning av dessa värden be- räknade totala årliga behovet av biträdestimmar vid rektorsområden av olika storlek och struktur. I de sålunda redovisade årsarbetsmängderna har även inräknats visst expeditionellt arbete som biträdespersonal förutsätts av— lasta tillsynslärare vid rektorsskola och som ej är att hänföra till arbete i samband med materielanskaffning etc. För arbete av det sistnämnda slaget har såsom i det föregående omtalats tid beräknats och inräknats i de i bilaga 3 B redovisade variabelvärdena.

I samband med redovisningen av enkätmaterialet har redogjorts för vissa beräkningar rörande arbetsbelastningen under årets olika månader hos den personal som är engagerad i ledning och administration av rektorsområden. Därvid har bl. a. konstaterats att arbetet hos samtliga berörda personalkate- gorier kännetecknas av påtagliga säsongvariationer. Vårterminens senare hälft samt höstterminens början utgör speciellt arbetstyngda tidsperioder. Vid utarbetandet av utredningens ovan i principiella delar presenterade för- slag till organisation av ledningsfunktionerna vid rektorsområden har de av säsongvariationerna vållade personalorganisatoriska problemen ägnats spe- ciell uppmärksamhet. Dessa problem måste uppmärksammas även vid be- räkning av behov av biträdeshjälp åt rektor. Utredningen har därför, sedan i det föregående berörda möjligheter att i mindre omfattning utjämna säsongvariationerna beaktats, sökt dela upp det beräknade årliga totala be- hovet av biträdestimmar vid rektorsområden av olika storlek och struktur i dels ett konstant behov, dels ett säsongmässigt behov. Dessa beräkningar kan vara till viss vägledning vid utmätning av såväl den fasta som den till- fälliga biträdespersonalen för rektorsexpeditioner vid rektorsområden av viss storlek och viss struktur. Även dessa beräkningar redovisas grafiskt i bilaga 4 B. Vid beräkningarna av konstanta årsarbetsmängder har förutsatts att biträdespersonalen tar ut semester under juli månad, den för rektors- expeditionen minst arbetsbelastade månaden.

Beträffande biträdeshjälpen ät rektor vill utredningen vidare erinra om tvenne i det föregående berörda spörsmål.

Det ena spörsmålet avser frågan om de kvalifikationer som biträdesper- sonalen på rektorsexpeditionen hör besitta. Härvid må endast hänvisas till vad i avsnitt 5.5, »Arbetsfördelning», anförts, nämligen att en icke oväsent- lig del av de arbetsuppgifter som enligt utredningens mening bör utföras av

biträdespersonal på rektorsexpeditionen, kräver handläggning av biträde som kan arbeta självständigt.

Det andra spörsmålet gäller sambandet mellan poängsystemets utform- ning och omfattningen av den biträdeshjälp som ställs till rektors förfogan- de. Såsom av det föregående framgått har utredningen med utgångspunkt från sina undersökningar funnit, att gällande poängsystem för bedömning av grundskolans omfattning i olika sammanhang kan tillämpas endast under den bestämda förutsättningen att biträdespersonal ställs till rektors för— fogande i erforderlig omfattning. Endast om så sker kan gällande poäng- system läggas till grund för bedömning av exempelvis hur arbetskrävande ledningen av ett rektorsområde av viss omfattning kan förväntas vara eller för fastställande av i skolledningen engagerade befattningshavares under- visningsskyldighet. Ur bilaga 4 B kan nämligen även utläsas att behovet av biträdestimmar per högstadieklass, under förutsättning att skolledningen avlastas rutingöromål i önskvärd omfattning, synes vara ungefär dubbelt så stort som behovet av biträdestimmar per låg och/eller mellanstadieklass. Ges rektor ej erforderlig biträdeshjälp kan poängrelationen 1—1,5 mellan låg- och/eller mellanstaduieklassen och högstadieklassen sålunda ej anses ge ett ur arbetsmängdssynpunkt rättvist utslag.

Under de senaste årtiondenas reformarbete inom det obligatoriska skolvä- sendet har vid skilda tillfällen och av skilda instanser berörts frågan om att skapa vissa garantier för att rektorerna vid den obligatoriska skolan skall få erforderlig biträdeshjälp. Därvid har från såväl statliga skolorgan som skol- ledares och lärares fackliga organisationer uttalats sympatier för centralt utformade normerande bestämmelser för anslagstilldelning för biträdes- hjälp. Det har även ifrågasatts om inte statsbidraget till skolledartjänsterna borde göras beroende av om kommunerna tillfredsställande löst biträdes— frågan. I samband med behandling av frågan om behov av biträde åt skolchef under 8.2.2 nedan kommer att återges vissa under diskussionen av denna fråga i skilda sammanhang gj orda uttalanden.

Vid bedömning av förevarande spörsmål har skoladministrativa utred- ningen för sin del kommit fram till att bindande normer för anslagstilldel— ning för biträdeshj älp, vilka har karaktären av i varje kommun automatiskt verkande regler, ej bör uppställas av staten. Grundskolan står under kom- munalt huvudmannaskap. Det synes under dessa förhållanden ej riktigt att den lokala skoladministrationen regleras av generella statliga bestämmelser, som i vissa fall kan försvåra rimliga hänsynstaganden till olika lokala för- hållanden. I detta sammanhang må för övrigt även erinras om att enligt de uppgifter som erhållits och i det föregående redovisats (kapitel 7) rörande skolledarorganisation och biträdespersonal åt skolledare i skolor närmast motsvarande grundskolan i vissa andra länder, är biträdesorganisationen i de berörda länderna ej föremål för statlig reglering utan betraktas som en angelägenhet för skolans huvudmän.

Vad utredningen ovan påvisat rörande såväl pedagogiska som ekonomiska och organisatoriska olägenheter av att erforderlig biträdeshjälp ej ställs till rektors förfogande borde resultera i att kommunerna bereder skolledningen möjligheter att i optimal utsträckning ägna sig åt pedagogiskt ledarskap. Det av utredningen beräknade och redovisade årliga behovet av biträdestimmar vid rektorsområden av olika storlek och struktur bör kunna vara till Väg- ledning vid utformandet av biträdesorganisation vid enskilda rektorsområ- den.

8.2 Ledningen av kommuns skolväsende

3.2.1 Skolchef

I det föregående har konstaterats att den omständigheten, att en rektor med ledarskapet för ett rektorsområde förenar ledarskapet för en kommuns skol- väsende, under nuvarande förhållanden försämrar betingelserna för den pedagogiska ledningen av det egna rektorsområdet. Ett påtagligt samband synes föreligga mellan denna försämring och dels omfattningen av kom- munens skolväsende, dels graden av knapphet på mera kvalificerat biträde på kommunens skolkansli. Av det sistnämnda förstås att rektor därjämte skolchef även i sin egenskap av skolchef får ägna sig åt arbete som kan och bör utföras av befattningshavare med kvalifikationer av både lägre och annan art än de som en skolledare förutsätts besitta. Genom att rektor därjämte skolchefs arbete i icke ringa omfattning upptages av mer eller mindre rubin- betonat administrativt-expeditionellt arbete beskärs hans möjligheter till er- forderliga insatser såväl i ledningen kommunens skolväsende som i den pedagogiska ledningen av det egna rektorsområdet.

Mot bakgrund av vad anförts har utredningen funnit sig böra dels påvisa möjligheter att genom olika rationaliseringsåtgärder befria skolchef från mindre kvalificerat administrativt arbete, dels skapa sådana organisatoriska förutsättningar för en rektor att förena rektors- och skolchefsskap, att var- ken ledningen av kommunens skolväsende eller ledningen av det egna rek- torsområdet skall behöva eftersättas. Olika åtgärder, ägnade att avlasta skolchef administrativt arbete, har be- handlats i kapitel 5. Den största effekten är att förvänta av en ändrad arbets- fördelning mellan skolchef och biträden för skolkansliuppgifter. Utredningen utgår nämligen ifrån att en mångfald arbetsuppgifter helt eller delvis kan överföras från skolchef till dels ett mera kvalificerat biträde, dels personal i den s. k. biträdeskarriären. För det mera kvalificerade biträdet har utred- ningen använt arbetsbenämningen assistent. Assistenten förutsätts besitta särskilda teoretiska och praktiska kvalifikationer för självständig handlägg- ning av frågor av ekonomisk, administrativ och kameral natur och skall ej befatta sig med endast kameralt arbete. Frågan om behov av biträden åt skolchef och biträdenas arbetsområden

m'a-M _W—v—Mäb

m. m. behandlas utförligare under 8.2.2 nedan. Här må endast anföras att utredningen ur både ekonomiska och andra synpunkter finner det ligga i det allmännas intresse att skolchefernas arbetskapacitet utnyttjas rationellt. Detta förutsätter att skolcheferna får erforderliga biträdesresurser.

Sedan påvisade rationaliseringsmöjligheter beaktats har beräkningar ut- förts rörande arbetsmängder för skolchef och biträden åt skolchef — assi- stent och personal i biträdeskarriären. Därvid framkomna värden för den be- räknade årliga tidsåtgången per arbetsuppgift, variabel och personalkategori kan utläsas ur bilaga 3 B. (Såsom omtalats på sid. 00 har vid beräkning av arbetsmängder för assistent använts endast två variabler.) Resultatet av de på grundval av dessa värden företagna beräkningarna av genomsnittlig års- arbetsmängd för skolchef och biträden för skolkansliuppgifter i kommuner med skolväsende av sådan omfattning, att en skolledare har att förena rek- tors- och skolchefsskap, redovisas grafiskt i bilaga 5. Skolväsendets struktur i kommunerna har förutsatts vara i stort densamma som strukturen av skol- väsendet i den av utredningen konstruerade modellkommun, som har förste rektor som skolchef (modellkommun II). I bilagorna redovisad omfattning av skolväsendet i kommunerna har beräknats och angivits enligt gällande poängsystem. Omständigheter har ej heller framkommit som motiverar änd- ring av poänggränserna för inrättande av sådan skolchefstjänst som ej är förenad med rektorstj änst.

Såsom bl. a. framgår av bilaga 5 medför befattningen som skolchef ett om- fattande merarbete för en rektor som därjämte är skolchef. Det är därför motiverat att söka anpassa sådan rektors arbetsbörda vid det egna rektors- området med hänsyn till detta merarbete. Så sker även redan nu i viss ut- sträckning. Enligt gällande bestämmelser och anvisningar kan nämligen den för rektor därjämte skolchef i egenskap av rektor fastställda undervisnings- skyldigheten reduceras med upp till 5 veckotimmar. Geografiska förhållan— den, såsom stora avstånd till skolanläggningar inom annat rektorsområde i kommunen, bör kunna medföra större reducering. Då utredningen emeller- tid anser, att även en rektor som förenar rektors- och skolchefsskap bör kunna fullgöra alla sina åligganden med bibehållande av i stort normal års- arbetsbörda och i övrigt normala arbetsförhållanden, kan de nuvarande or- ganisatoriska förutsättningarna för förenande hos en person av de båda funktionerna ej anses tillfredsställande. Gällande föreskrifter för kompen- sering för av skolchefsskap förorsakat merarbete hos rektor som därjämte är skolchef bygger på en enligt utredningens mening alltför statisk bild av förhållandet mellan omfattningen av kommuns skolväsende och årsarbets- mängden för skolchef.

Med beaktande av det anförda och på grundval av i bilaga 5 presenterade beräkningar av ungefärliga årsarbetsmängder för skolchef i kommuner av olika omfattning har utredningen utarbetat förslag till nya normer för kom- pensering av genom skolchefskap uppkommet merarbete hos rektor som där-

jämte är skolchef.1 Förslaget presenteras under 9.2.1. De föreslagna nor- merna har konstruerats så att de dels bättre än nu gällande normer beaktar sambandet mellan omfattningen av kommunens skolväsende och skolchefs— arbetets omfattning, dels —— även i de största av de kommuner i vilka en skol— ledare har att förena rektors— och skolchef sskap —— tillgodoser behovet av pe- dagogisk ledning vid rektor därjämte skolchefs eget rektorsområde. Det bör understrykas, att tillämpningen av de föreslagna normerna förutsätter, att skolkansliuppgifter av ekonomisk, administrativ och kameral natur själv- ständigt ombesörjes av biträde med för desamma erforderliga kvalifikatio— ner. För uppgifter av nämnt slag skall skolchefen utöva ledningen, ej utföra rutinarbetet.

8.2.2 Biträde åt skolchef

Av det föregående torde ha framgått att ett rationellt utnyttjande av även skolchefernas arbetskapacitet kräver att de som regel i större omfattning än för närvarande bereds möjligheter att avlasta sig arbete på biträden. Framför allt måste möjligheterna att överföra arbete till ett mera kvalifice- rat biträde, ovan benämnt assistent, ökas. Såsom tidigare nämnts utgår ut- redningen ifrån att assistenten ej skall ha att utföra endast kameralt ar- bete, d. v. s. arbete som i utredningens förteckning över skolchefs och skol- kansliets m. m. arbetsuppgifter (bilaga 3 A) är att finna under sakområde VIII, »Expedition — kansli: personal, löner, arvoden etc., ekonomi, statistik, expeditionsarhete i övrigt». En närmare analys av skolchefs arbete visar nämligen att möjligheter föreligger att i större eller mindre utsträckning från skolchef till assistent överföra arbete inom samtliga de sakområden, i vilka utredningen indelat skolchefs arbetsuppgifter. Beträffande de arbets— uppgifter inom de olika sakområdena i fråga om vilka dylik överföring en- ligt utredningens mening kan eller bör komma till stånd vill utredningen här endast hänvisa till avsnitt 5.5 »Arbetsfördelning». Noteras bör i samman- hanget. att den i avsnittet skisserade ändrade arbetsfördelningen redan under rådande förhållanden åtminstone delvis gäller även i fråga om andra sak— områden än sakområde VIII i vissa kommuner med skolkansli med skol- assistent eller motsvarande.

För utförande av rutingöromål på skolkanslierna måste erforderlig perso— nal i den s. k. biträdeskarriären ställas till skolchefs förfogande. Behovet av personal i biträdeskarriären vid skolkansli som jämväl fungerar som rek- torsexpedition måste bedömas i ett sammanhang.

Beräkningar av årligt behov av insatser av personal i biträdeskarriären liksom av mera kvalificerat biträde för skolkansliuppgifter i kommuner med skolväsende av sådan omfattning, att en skolledare har att förena rektors— och skolchefsskap, presenteras i bilaga 5. Ur bilagan kan för exemplifiering ut— läsas bl. a. att totala årsarbetsmängder motsvarande i stort årsarbetsmäng-

1 Beträffande innebörden av begreppet rektor därjämte skolchef jfr sid. 17.

den för 1/2 och 1/1 assistenttjänst föreligger, då poängtalet för kommunens skolväsende uppgår till ca 35 respektive ca 95. I kommun med poängtalet 150 motsvarar det årliga behovet av »assistenttimmar» drygt 1 1/2 tjänst. To— tala årsarbetsmängder motsvarande i stort 1/2 och % tjänst för personal i biträdeskarriären kan beräknas föreligga i kommuner med ett poängtal på ca 60 respektive ca 125. I kommun med poängtalet 150 motsvarar det årliga behovet av biträdestimmar ungefär 1 1/4 tjänst.

Enligt de i bilaga 5 redovisade beräkningarna skulle således det årliga behovet av »assistenttimmar» vara något större än behovet av biträdestim— mar i en kommun med ett givet poängtal. Detta förhållande bör dock ej tagas såsom någo-t definitivt givet. Relationen mellan behovet av insatser av assistent och behovet av insatser av personal i biträdeskarriären är i viss utsträckning även beroende av den sistnämndas kvalifikationsnivå. Vid de beräkningar som utredningen företagit har förutsatts, att biträdespersonalen ej är att hänföra till den övre delen av karriären. Därav har följt att vissa arbetsuppgifter, som i och för sig skulle kunna utföras av biträdespersonal om den vore väl kvalificerad, åtminstone delvis förutsatts utföras av assistent. Detta gäller framför allt det s. k. lönearbetet. I det fall den biträdespersonal som ställs till skolchefs förfogande är att hänföra till den övre delen av bi- trädeskarriären, torde bl. a. sistnämnda arbete liksom vissa andra smärre arbetsuppgifter helt kunna överlåtas åt densamma. Det torde under dylika förhållanden vara rimligt att utgå ifrån att i en kommun med ett givet poäng— tal behovet av »assistenttimmar» är i stort detsamma som behovet av biträ- destimmar.

Också frågan hur rektor som därjämte är skolchef skall garanteras erfor- derliga biträdesresurser även i sin egenskap av skolchef har förts på tal av skilda instanser. Man har därvid i regel ej hållit isär spörsmålet om biträdes- resurser åt skolchef och spörsmålet om biträdesresurser åt rektor. I det följande återges några av de uttalanden som i skilda sammanhang gjorts i frågan. '

Utifrån vissa undersökningar rörande de dåvarande överlärarnas arbets- förhållanden framhöll 1950 års lärarutredning, att en lättnad för överlärar- nai fråga om kameralt arbete och kontorsarbete var nödvändig, om mera tid skulle kunna ägnas den pedagogiska ledningen. Utredningen uttalade också, att det inte vore orimligt om staten som villkor för erhållande av statsbidrag till överlärare ställde krav på att erforderliga kommunala anslag beviljades till biträden på folkskolexpeditionerna. Frågan fick dock anstå i avvaktan på förslag från den samtidigt pågående skolstyrelseutredningen.

1951 års skolstyrelseutredning (SOU 1955: 31) ansåg att biträdeshjälp på skolexpeditioner icke stod till förfogande i tillfredsställande utsträckning. »Det är otvivelaktigt slöseri med statens och kommunens medel, när för- hållandevis dyr arbetskraft måste användas för att utföra rena rutingöromål på skolexpeditionen, såsom maskinskrivning, förande av elevförteckningar,

uthyrning av lokaler, siffergranskning av räkningar o. s. v., vilka bör utföras av billigare och för ändamålet utbildad arbetskraft, så att skolledarna till gagn för skolan kan frigöras för viktigare uppgifter. Blir inte så fallet, för- felas lätt en del av syftet med en bättre utbyggd skolledarorganisation.» Med hänsyn till de betydande statsbidragen till skolledartjänsterna, ansåg skolstyrelseutredningen, att viss garanti borde skapas för att få dessa tjäns— ter utnyttjade på bästa sätt. »Utan tvivel finns starka skäl för sådana bestäm- melser som lärarutredningen ifrågasatte, men utredningen anser det tills vidare vara tillfyllest, om en viss tillsyn över dessa förhållanden sker. Denna bör lämpligen åligga mellaninstanserna, som skall hålla sig väl underrätta- de om hur kommunerna ordnar med kontorshjälp på skolexpeditionerna. Skulle brister härvidlag förekomma, bör mellaninstanser på lämpligt sätt ingripa och försöka åstadkomma rättelse.»

I Kungl. Maj :ts proposition 1956: 182 med förslag till skolstyrelselag m. m. förklarade dåvarande chefen för ecklesiastikdcpartementet, »att det är av vital betydelse för hela skolledarorganisationen, att frågan om skolledarnas biträdeshjälp bringas till en acceptabel lösning. Effekten av de olika åtgär- der, som vidtages i syfte att skapa en tillfredsställande pedagogisk skolled— ning, går ju till väsentlig del förlorad, om resultatet huvudsakligen blir att vi får expeditionsmänniskor, som tynges av administrativa rutingöromål. Om staten åtager sig huvuparten av kostnaderna för den fackliga ledningen, an- ser jag, att det från varje kommuns sida bör betraktas som ett självklart och skäligt åtagande att sörja för att de rent arbetstekniska förutsättningarna för skolledarna blir tillfredsställande ordnade. Så är i alltför stor utsträck- ning ännu inte fallet. Skolstyrelseutredningen har uttalat, att det otvivel— aktigt finns starka skäl för att som villkor för statsbidrag till skolledarnas löner föreskriva, att erforderlig biträdeshjälp skall finnas på skolexpeditio- nen. Utredningen har dock [inte framlagt något förslag härom utan litat till att kommunerna själva, efter eventuella ingripanden från mellaninstansens sida, skall åstadkomma tillfredsställande förhållanden.» Departementsche— fen slutade: »Jag förutsätter, att utredningens förhoppningar i detta avseen- de konnner att infrias. Jag ämnar noga följa utvecklingen på detta område.»

Det sammansatta konstitutions- och statsutskottet underströk departe- mentschefens uppfattning angående behovet av kameral hjälp åt skolledar- na. >>Funktionsdugligheten hos de nya skolstyrelserna är till stor del beroen- de av att dylik hjälp kan ställas till förfogande: icke minst krävs kvalifice- rad hjälp Vid handläggningen av de ärendegrupper, som skall decentraliseras till skolstyrelserna. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t med uppmärk- samhet följer utvecklingen på området samt tager de initiativ, som kan anses påkallade.»

Frågan aktualiserades under en interpellationsdebatt i andra kammaren vid 1958 års höstriksdag. Statsrådet Edenman erinrade om det uttalande, som hans företrädare gjort, och förklarade att han ville ansluta sig därtill.

Frågan om biträdeshjälp åt skolledarna vid det obligatoriska skolväsendet berördes även av 1957 års skolberedning i dess slutbetänkande »Grundsko- lan». Härvid anfördes bl. a. följande: »Skolberedningen framlägger för sin del inte något förslag i denna fråga rörande den obligatoriska skolan men vill starkt understryka vikten av tillräckliga insatser på detta område från kommunernas sida. . .». Beredningen erinrade därvid om departementsche— fens ovan återgivna uttalande i proposition 1956: 182.

I åtskilliga yttranden över skolberedningens slutbetänkande visades frå- gan om biträdeshjälpen åt skolledarna betydande intresse. Flera yttranden innehöll önskemål om eller krav på normerande bestämmelser.

Under 8.1.3, »Biträdeshjälp åt rektor», har utredningen anfört, att anslags- tilldelning m. m. för biträdespersonal på rektorsexpedtionerna ej bör göras till föremål för normering från statens sida. De skäl som därvid anförts för utredningens ståndpunktstagande talar för att ej heller frågan om biträdes- resurser åt skolchef göres till föremål för statlig reglering.

Utredningen utgår således ifrån att kommunerna på det sätt som i varje särskilt fall befinnes lämpligt i full utsträckning tillgodoser även skolchefer- nas behov av biträde. Detta utgör förutsättning för att de av utredningen föreslagna organisatoriska anordningarna skall möjliggöra för en skolledare att på ett tillfredsställande sätt förena rektors- och skolchefsskap. Utred- ningens beräkningar av det årliga behovet av insatser av dels mera kvalifi— cerat biträde (assistent), dels personal i biträdeskarriären i kommuner med skolväsende av sådan omfattning, att en skolledare har att förena rektors- och skolchefsskap, kan tjäna till vägledning vid utformningen av biträdes— organisationen vid de kommunala skolförvaltningarna.

Utredningen är medveten om att det i första hand i de minsta kommuner— na under en övergångstid kan bli svårt att tillfredsställande lösa frågan om kvalificerat biträde (assistent) till skolchefen. Möjligheter bör i sådant fall föreligga för skolstyrelsen att vidtaga särskilda åtgärder, exempelvis att på kommunens bekostnad nedsätta rektors (skolledningens) undervisnings- skyldighet utöver den av länsskolnämnden fastställda nedsättningen.

KAPITEL 9

Förslag till normer

9.1 Ledningen av rektorsområden

9.1.1 Rektors och studierektors undervisningsskyldighet

Utredningen föreslår att undervisningsskyldigheten för den egentliga skol- ledningen vid rektorsområden (rektor och i förekommande fall studierektor) fastställes enligt följande tablå, uttryckt i antal veckotimmar på låg- och mellanstadierna.

Antal veckotimmar på låg- och mellanstadierna för skolledningen inom rektorsområde som består av

Rektorsområdets poängtal

enbart låg- och/ högstadium eller

högstadium

elläagjflläm jämte annat stadium Högst 11 ................... 20—22 16—20 12—21 ................... 17—19 11—15 22—29 14—16 39—41 30—36 ................... 11—13 35—38 37—43 ................... 8—1 0 30—34 44—50 ................... 6— 8 26—29 51—57 ................... 33—34 23—25 58—63 ................... 30—32 20—22 64—70 ................... 27—29 18—19

71— ..................... 26 1 7

I det fall studierektorsbefattning icke inrättas ehuru rektorsområdets poängtal överstiger det lägsta poängtal vid vilket så må ske, beräknas rek- tors undervisningsskyldighet genom reducering av ovan angivna vecko- timtal med 30. Undervisningsskyldigheten för rektor, som ej med rektors- befattningen förenar befattning som skolchef, må dock icke understiga 4—5 veckotimmar.

Den undervisningsskyldighet för den egentliga skolledningen som av länsskolnämnden fastställts enligt ovanstående normer utgör den ram inom vilken skolstyrelsen i samråd med rektor har att utmäta undervisningsskyl- digheten för rektor och studierektor. Den sålunda utmätta undervisnings- skyldigheten för envar av de båda befattningshavama skall därefter i före- kommande fall multipliceras med talet 0,8 för undervisning i läroämnen på

högstadiet och specialundervisning samt med talet 1,2 för undervisning så- som yrkeslärare. Möjlighet bör föreligga att med hänsyn till speciella omständigheter avvika från de föreslagna gränserna vid fastställande av den egentliga skolled- ningens undervisningsskyldighet. Några allmänna anvisningar i detta av- seende kan enligt utredningens mening icke utfärdas.

Speciella bestämmelser förutsätts gälla ifråga om undervisningsskyldighet hos skolledningen i rektorsområden med rektor som jämväl är kommunal skolchef. Förslag till dylika bestämmelser lämnas under 9.2.

9.1.2 Nedsättning av tillsynslärares undervisningsskyldighet Utredningen utgår ifrån att tillsynslärares undervisningsskyldighet nedsätts enligt nu gällande regler.

9.1.2 Biträdespersonal åt rektor

Några normer för tilldelning av anslag för biträdespersonal på rektorsexpe— ditionerna finner sig utredningen ej böra föreslå. Vissa beräkningar, ägnade att vara till hjälp vid utmätande av biträdesbehovet vid rektorsområden av olika storlek och struktur, redovisas grafiskt i bilaga 4 B.

9.2 Ledningen av kommuns skolväsende 9.2.1 Reducering av undervisningsskyldigheten för rektor och studierektor Utredningen föreslår att den för rektor och i förekommande fall för rektor och studierektor fastställda sammanlagda undervisningsskyldigheten vid rektorsområde med rektor som därjämte är skolchef (rektor tillika skolchef eller förste rektor) av länsskolnämnden reduceras enligt följande tablå, ut- tryckt i antal veckotimmar på låg- och mellanstadierna.

Nedsättning uttryckt i vecko-

Kommunens poängtal timmar på grundskolans låg- och mellanstadium Högst 10 Högst 3 11— 40 3— 6 41— 70 6— 8 71—100 8—11 101—130 11—13 Lägst 131 13—14

Skolchef som är rektor vid icke obligatorisk skola föreslås få motsvaran- de nedsättning av för honom i egenskap av rektor fastställd undervisnings- skyldighet, dock med iakttagande av att erforderlig multiplicering av tim- talet kommer till stånd.

Möjlighet bör föreligga att med hänsyn till speciella omständigheter från fall till fall avvika från de föreslagna gränserna för reducering av rektors

och eventuellt studierektors undervisningsskyldighet. Till dylika omständig- heter hör exempelvis geografiska förhållanden, onormalt omfattande skol- skjutsverksamhet, tidskrävande skolbyggnadsärenden samt större omlägg- ningar av kommunens skolorganisation. Till omständigheter av detta slag hör jämväl det förhållandet, att skolchef i kommun utan eget högstadium likväl har att utföra omfattande arbete sammanhängande med högstadie- elevernas skolgång.

9.2.2 Biträde åt skolchef

Några normer för tilldelning av anslag till biträde åt skolchef finner sig utredningen icke böra föreslå. Beräkningar, ägnade att vara till hjälp vid utmätning av behov av biträden av olika kategorier, presenteras grafiskt i bilaga 5.

KAPITEL 10

Utbildning och fortbildning av rektorer _ochiav biträden åt skolledare

10.1 Inledning

Under utredningsarbetets gång har vissa frågor rörande utbildning av skol- ledare och av biträden åt skolledare aktualiserats. Dels har till utredningen överlänmats vissa skrivelser i frågan, dels har utredningen under sitt fält- arbete kunnat konstatera att behov föreligger i fråga om både utbildning och fortbildning av nämnda personalkategorier. Följande handlingar i frågan har tillställts utredningen:

från ecklesiastikdepartementet den 11 september 1961 en inom skolöver- styrelsen upprättad skrivelse rörande utbildning av skolledare, samt

från skolöverstyrelsen den 29 juni 1961 en resolution med till överstyrel— sen av rektor vid högre allmänna läroverket i Växjö ställd skrivelse angåen- de anordnande av studiedagar för biträdeshjälpen på rektorsexpeditionerna.

Representanter för biträdespersonal vid läroverk i södra och mellersta Sverige har såväl muntligen som skriftligen till utredningen framfört önske- mål om utbildning och fortbildning i de med arbetet på rektorsexpeditioner- na sammanhängande spörsmålen.

I sammanhanget må erinras om att även 1957 års skolberedning och 1960 års gymnasieutredning i sina huvudbetänkanden »Grundskolan» (SOU 1961: 30) respektive »Ett nytt gymnasium» (SOU 1963: 42) uttalat behov av skolledarutbildning.

10.2 Utbildning och fortbildning av rektorer 10.2.1 Nuvarande utbildningsmöjligheter

För närvarande finns tre olika typer av organiserade utbildnings- och fort— bildningsmöjligheter för skolledare.

Lärarsammanslutningarna anordnar under ferierna skoladministrativa kurser på några veckors längd. Vid dessa kurser behandlas skolans admi- nistration i stort, arbetet på en rektorsexpedition samt de författningar, som reglerar verksamheten i skolan. Kandidater till lediga rektorstjänster hän— visar ofta i sina ansökningar till deltagande i kurserna.

Den för Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet gemen- samma Kommunskolan i Sigtuna har i samarbete med skolledarorganisa-

Tabell 67. Antal på Kommunskolan anordnade kurser för skolledare åren 1956—1964 samt antal deltagare i kurserna

Deltagarkategori Skolledare | Skolstyrll Skolledare Ämnesområde Adm. / Organisation | Pedagogik | Adm. / Organisation "Antal

Kurser |Deltagare| Kurser *Deltagarel Kurser |Deltagare

1956 ..................... 1 35 1 42 _ _ 1957 ..................... 1 63 _ _ 2 59 1958 ..................... 2 89 _ _ 10 436 1959 ..................... 2 100 _ _ 3 156 1960 ..................... 2 59 _ _ _ _ 1961 ..................... 4 226 _ _ —- —— 1962 ..................... 2 11 1 _ _ 3 126 1963 ..................... 1 38 _ _ _ _ 1964 ..................... 2 110 _ _ 2 75

1 Kommunala förtroendemän.

tioner sedan ett flertal år bedrivit fortbildningsverksamhet för aktiva skol- ledare. I denna fortbildningsverksamhet, som omfattar kurser av i regel en veckas längd, behandlas organisatoriska frågor, framför allt med hänsyn till den aktuella skolutvecklingen. Vid dessa kurser lägges stor vikt även vid författnings— och lönetekniska problem. Kurserna synes ha rönt stort in- tresse bland skolledarna, och antalet sökande till kurserna har, efter vad som inhämtats hos arrangörerna, varje är kraftigt överstigit antalet tillgäng— liga platser på desamma. Av tabell 67 framgår antal på Kommunskolan an— ordnade kurser för skolledare under åren 1956—1964 samt antal deltagare i kurserna.

Under senare år har skolöverstyrelsen lämnat visst ekonomiskt bidrag till av lärar— och skolledarorganisationer anordnade skoladministrativa kur- ser.

Skolöverstyrelsen har numera i sin reguljära kursverksamhet kurser, som speciellt vänder sig till skolledare. Dessa kurser är pedagogiskt inriktade. Behandlingen av rektors uppgifter i fråga om pedagogisk ledning och elev— vård ges i dem en central ställning. Denna skolöverstyrelsens kursverksam- het har dock först under det senaste året haft nämnvärd omfattning.

Nämnas må i detta sammanhang även de informationsmöjligheter som erbjuds skolledare i olika av skolledarorganisationer, centrala eller regionala skolmyndigheter eller andra institutioner mer eller mindre regelbundet an- ordnade kontakt- eller informationskonferenser. Vid dessa konferenser lämnas i regel bl. a. gedigen information om aktuella skolorganisatoriska

spörsmål. Vid konferenserna sker även ett värdefullt erfarenhetsutbyte skol- ledare emellan.

10.2.2 Utbildning av skolledare i utlandet

I andra länder finns exempel på skolledarutbildning i form av fast organise- rade kurser och utbildningsvägar för skoladministrativ personal. Utbild- ningen är därvid ofta förlagd till lärarhögskolor och universitet. Framför allt i USA finns utbildningsanstalter med fasta program för utbildning av skolledare och -administratörer. Denna utbildning bedrivs i samarbete mel— lan pedagogiska och sociologiska institutioner. I kurserna ingår bl. a. orga- nisation och administration av skolenheter, statistiska metoder, pedagogisk forskningsmetodik, kursplaner och metodiska anvisningar. Även i författ- ningskunskap, praktisk skdladministration, rektorsåligganden m. m. ges kurser.

Såsom anförts i kapitel 2 har utredningen inhämtat speciella upplysningar rörande förekomsten av organiserad skolledarutbildning i Danmark, Fin- land och Norge. De uppgifter som erhållits redovisas nedan.

DANMARK Från det danska undervisningsministeriet har meddelats att någon organi- serad utbildning av skolledare icke finns i Danmark. Skolledare i såväl folke— skolen som gymnasiesko'len utväljs bland lärare som i sitt skolarbete doku- menterat framstående pedagogisk förmåga. Erfarenhet av administrativt arbete betraktas som en fördel men icke som en nödvändighet för utnämning till ledarpost.

FINLAND Enligt vad som meddelats från skolstyrelsen i Helsingfors finns ej heller i Finland någon organiserad utbildning av skolledare. Skolstyrelsen anför i övrigt bl. a. följande:

»Folkskoleinspektörer kan nog sammankalla skolledare till speciella överlägg- ningsmöten, vid vilka de efter sitt förgottfinnande kan låta dryfta sådana med skolledarbefattningen sammanhängande frågor, som de anser viktiga. Skolstyrel— sen har några gånger anordnat informations- och överläggningsdagar för skolleda- re för s. k. kommunala mellanskolor (till antalet 73). De behandlade frågorna har varit dels administrativa, dels pedagogiska. Rektorerna vid statens läroverk (till antalet 139) har skolstyrelsen år 1961 för första gången sammankallat till studie- och överläggningsdagar. Först år 1963 kunde skolstyrelsen anordna motsvarande studiedagar för rektorerna vid de 5. k. privata läroverken (till antalet 338). Vid dessa möten, som varat 3 dagar, har behandlats dels pedagogiska frågor, av vilka må nämnas »Bektor som pedagogisk ledare för sin skola», »Lärarens förhållande till elever», »Överdrivet ambitiösa elever», »Stödjande av elevernas fritidsintres- sen», »Klassföreståndartimmen» (avsedd i främsta rummet för medborgarupp- fostran), dels administrativa frågor.»

NORGE

Rörande utbildning av skolledare i Norge har från Kirke- og undervisnings— departementet i Oslo meddelats följ ande:

»Rekrutteringen av skoleledere i Norge foregår på merittbasis, både i den obliga- toriske skolen og i gymnasiale skoleformer. Det har hittil ikke vaert noen fast orga- nisert utdanning i skoleadministrasjon, men mange skoleledere har likevel skaffet seg slik utdanning _— ved selvstudium, ved studier i utlandet, eller ved de korte sommerkurs som gjennom flere år har vaert drevet av Norsk Skolelederlag.

I 1962 sendte Kirke- og undervisningsdepartementet ut et rundskriv som gjorde tilsetting av skoleledere avhengig av at de var villige til å ta denne opplaeringen og få den inn i fastere former. Et utvalg nedsatt av Norsk Skolelederlag leverte et for— slag til et noe utvidet kurs i skoleadministrasjon. Utkastet ble bearbeidet av Kirke- og undervisningsdepartementet ved Lererutdanningsrådet, og hösten 1963 ble det for förste gang arrangert et 6 ukes kurs for skoleledere. Det er meningen å holde et lignende kurs hvert år.

For universitetsstuderende i pedagogikk ved Universitetet i Oslo blir det holdt et frivillig kurs i skoleadministrasjon. Det er to forelesere, en som behandler den lokale og en som behandler den sentrale skoleadministrasjon. Da loven om peda- gogisk embetseksamen ble vedtatt i 1961, hadde regjeringen foreslått en egen linje for administrasjon som del av det pedagogiske studiet, men detta förslaget ble ikke vedtatt av Stortinget.»

I bilaga 6 lämnas en förteckning över de olika moment som ingick i den av Kirke- og undervisningsdepartementet i Norge under hösten 1963 anord— nade >>administrasjonskurs for skoleledere».

10.2.3 Synpunkter och förslag rörande utbildning och fortbildning av rektorer

I den följande framställningen avses med begreppen skolledarutbildning och fortbildning av skolledare utbildning respektive fortbildning av rektorer, d. v. s. ledare för skolenheter eller rektorsområden. Utredningen bortser så- lunda i sammanhanget från spörsmålet rörande behov av utbildning och fort- bildning av skolledarkategorin skolchefer. Mycket talar för att utbildning och fortbildning av sistnämnda skolledarkategori får betraktas såsom en i första hand kommuna'l angelägenhet och ett naturligt inslag i den utbild— ningsverksamhet som anordnas för kommunala chefstjänstemän.

Behovet av skolledarutbildning motiveras primärt av det faktum, att det är av avgörande betydelse för utbildning och fostran vid en skolenhet eller ett rektorsområde vilken förmåga chefen för enheten i fråga har att leda underställd personal till en effektivt och smidigt fungerande verksamhet. Att närmare utveckla i hur hög grad både det mänskliga arbetsmaskineriets sätt att fungera och andan på en arbetsplats kan vara beroende av chefens förmåga att leda organisationens verksamhet torde i detta sammanhang vara överflödigt.

1 vad mån ledarförmåga kan grundläggas eller förbättras genom teoretisk utbildning kan i och för sig diskuteras. Att på detta liksom andra områden,

där man ofta talar om den stora betydelsen av naturlig fallenhet och med- född begåvning, visa vad utbildning kan åstadkomma är svårt. Dock torde man kunna utgå ifrån att teoretiska insikter inom ämnesområdet och en medveten inriktning av intresset på ledarfunktionens problem i allmänhet bör vara till hjälp vid utvecklandet av ledarförmågan. Omfattande erfaren- heter av ledarfunktionens eller — i vidsträckt mening — arbetsledningens problem har samlats och systematiserats. Det bör vara viktigt även för här aktuella befattningshavare, som fått chefsfunktioner att ombesörja, att i tillämpliga delar taga del av detta erfarenhetsmaterial och därav dragna slut— satser.

I debatten kring behovet av skolledarutbildning har även andra motiv an- förts. Bland dessa märks frågan om meritering till skolledartjänster samt frågan om skolledarnas skicklighet såsom ledare för det ständigt pågående nydaningsarbetet i skolan. Sistnämnda fråga hänger på sätt och Vis samman med frågan om utvecklandet av ledarförmågan. Dock måste komponenterna i en utbildning av skolledare med tanke på ledning av utvecklingsarbetet inom skolan ligga på ett annat plan, som mera berör organisatoriskt-admi- nistrativa och pedagogiska frågor, än komponenterna i en utbildning syftan- de till uppammande av den egentliga ledarförmågan.

Av det ovan anförda torde framgå att man kan tala om utbildning för skolledare i två avseenden. Dels behövs en grundläggande skolledarutbild- ning, fortsättningsvis ofta benämnd chefsutbildning,1 syftande till att ut- veckla ledarförmågan hos skolledarna. Dels behövs fortbildning av skolledare i syfte att göra dem skickade att på bästa sätt leda skolans organisatoriska och pedagogiska utvecklingsarbete.

Chefsutbildning för skolledare av det slag utredningen närmare skisserar nedan har helt saknats i hittills i Sverige bedriven utbildningsverksamhet för skolledare. Överhuvudtaget har ledarutbildningen i offentlig verksamhet i vårt land hittills varit av begränsad omfattning. En påtaglig aktivitet på området har emellertid utvecklats under sistlidna år av den av chefen för civildepartementet år 1961 tillsatta s. k. personalutbildningsberedningen. Efter initiativ av beredningen har bl. a. bedrivits försöksverksamhet med administrativ ledarutbildning för högre statstjänstemän.

Utbildningen om ledarskapets problem bör omfatta orientering i de psyko- logiskt betonade kärnämnena personalledning och personaladministration. Dessutom bör ingå orientering om arbetsorganisation, rationaliseringstek- nik, skolförvaltning och skolförfattningar.

I utbildningen i personalledning och personaladministration bör behand- las moment som ledning av skolenhetens arbete, arbetsplatsens psykologi, arbetet och hälsan, introduktion av nyanställda. Den speciella problematiken iskolledarens relationer till elever, föräldrar och lärare bör uppmärksammas.

1 Med chef avses i detta sammanhang den högsta ansvariga ledaren för en institutions eller ett organs verksamhet. Begreppet chef får här sålunda ej förväxlas med begreppet skolchef.

Tid bör även ägnas åt behandling av personalvårdande verksamhet samt in- tervjuteknik och samtalsmetodik.

I de arbetsorganisatoriska och rationaliseringstekniska avsnitten av chefs- utbildningen bör behandlas frågor om organisationsstrukturer, delegering och arbetsfördelning. I dessa avsnitt bör vikt läggas vid orientering i var— dagsrationalisering, förutom delegering och arbetsfördelning, frågor om kontorstekniska hjälpmedel, blanketter, förvaring, kommunikationsanord- ningar, lokaldisposition, möbler, belysning etc. Orientering i statistik för administrativt vardagsbruk torde även vara av värde.

I utbildningsavsnittet rörande skolförvaltning bör även behandlas spörs- mål rörande skolans roll i samhällslivet, spörsmål rörande kommunal eko— nomi och organisation, avlöningsfrågor samt frågor om tjänstemännens rättsliga ställning. Av värde är även att skolans och skolledarens förhållande till statliga och kommunala myndigheter samt till allmänhet och press be- handlas. Innebörden av offentlighetsprincipen bör belysas ur skolans syn- vinkel.

Vissa av de ovan nämnda ämnena eller ämnesomådena i chefsutbildningen behandlas förutom i föredrag och föreläsningar lämpligen även under grupp- arbeten.

En grundläggande skolledarutbildning med den starkt allmänna och prak- tiska inriktning på ledarproblem och administrativa problem, som utred- ningen ovan skisserat, synes, om den komprimeras, kunna genomföras på en relativt kort kurstid. Utredningen räknar med 2—--3 veckor. Kurserna bör förläggas till internat. Detta ger erfarenhetsmässigt en väsentligt ökad peda— gogisk effekt och en starkare emotionell samling åt verksamheten. Nämnas kan i sammanhanget att ovan omtalade försöksverksamhet med administra- tiv ledarutbildning för högre statstjänstemän skett i form av »internatkurs på tre veckor. Åt den skoladministrativa kurs för skolledare som under hösten 1963 anordnades i Norge anslogs sex veckor. Denna kurs synes dock enligt vad som kan bedömas bl. a. mot bakgund av den förteckning över i kursen ingående moment som redovisas i bilaga 6 till väsentliga delar ha varit av annan karaktär än den ovan skisserade, allmänt inriktade chefsutbi'ldnings— kursen. Den norska kursen synes bl. a. ha omfattat en stor del sådana orga- nisatoriSkt-administrativa och pedagogiska frågor som enligt utredningens mening bör ingå i fortbildningen av skolledare.

Anledning synes ej föreligga att differentiera chefsutbildningen med hän- syn till skolledare vid olika skolor (skolformer). Man torde för övrigt för framtiden kunna förvänta sig att 'ledaren för en skolenhet kan komma att fungera som chef för mer än en skola.

Chefsutbildningen för skolledare bör enligt utredningens mening sättas in i det läge, där skolledaren på allvar ställs inför ledarproblemen, d. v. s. som regel vid en tidpunkt strax efter utnämningen till skolledare. Detta torde

vara en pedagogiskt sett lämplig tidpunkt. Då har ledarproblemen aktualise- rats, och skolledaren känner sj älv ett behov av att orientera sig på området.

Genom att utgå ifrån att chefsutbildningen för skolledare bör sättas in efter det att skolledaren utnämnts till sin befattning, tar utredningen även ställning till frågan huruvida en reguljär skolledarutbildning skall ges en grundläggande ställning i meriteringshänseende. Så bör ej vara fallet. Enligt utredningens mening finns det ingenting som å priori talar för att lärare, som visat intresse för skolledande verksamhet genom att deltaga i skolledar— kurser eller skoladministrativa kurser, härigenom dokumenterat personlig lämplighet för skolledarbefattning.

Vid vilken tidpunkt på året utbildningskurserna skall arrangeras torde kräva speciella överväganden. Frågan hänger intimt ihop med spörsmålet huruvida utbildningen skall förläggas i omedelbar anslutning till den första tjänstgöringens början för den nye skolledaren eller till en något senare tid- punkt. Två möjliga alternativ kan här övervägas.

Enligt det ena alternativet kan den grundläggande skolledarutbildningen förläggas till tiden mellan utnämningen och den tidpunkt, då skolledaren tillträder sin tjänst. Härför krävs dock dels att skolledartjänster skulle till- trädas endast vid högst två tillfällen varje är, t. ex. den 1 januari och den 1 juli, som även för närvarande är de vanligaste tidpunkterna, dels att ut— nämningen sker avsevärd tid före dessa data. Med detta arrangemang vun- nes den väsentliga fördelen, att alla nytillträdande skolledare redan vid hör- jan av sin skol'ledartjänstgöring hade en viss gemensam, genom utbildning förvärvad bakgrund på områden av väsentlig betydelse för tjänstgöringen.

Enligt det andra alternativet kan den grundläggande skolledarutbildningen förläggas till en tidpunkt, som infaller exempelvis ett till ett och ett halvt år efter det skolledaren första gången tillträtt skolledartjänst. Härigenom vun- nes den fördelen att skolledaren fått en praktisk erfarenhet av skolledararhe— te under ett helt verksamhetsår innan utbildningskursen genomgås.

Utredningen håller principiellt sett före att den grundläggande utbild- ningen av skolledare bör anordnas enligt det förstnämnda alternativet, d. v. s. i omedelbar anslutning till den första skolledartjänstgöringens början. Det är ett primärt intresse att nytilltrådande skolledare ej skall ställas inför nya, omfattande chefsuppgifter helt utan någon förberedelse. Den problematik i mera konkreta spörsmål, som skolledaren så småningom får erfara i sin fortlöpande verksamhet, bör beaktas och behandlas i den fortbildning för skolledare som utredningen också räknar med. Förutsättningar för anord- nande av den grundläggande skolledarutbildningen enligt detta alternativ kan emellertid ej skapas omedelbart, i den mån detta överhuvudtaget är möjligt sedan samtliga i frågan betydelsefulla faktorer beaktats. Utred- ningen föreslår därför, att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att snarast möjligt starta försöksverksamhet med en skolledarutbildning enligt ovan skisserade principiella linjer, i vilken deltagande erbjuds dels sedan något

är verksamma skolledare, dels nyutnämnda skolledare, som ej tillträtt sina befattningar eller tjänstgjort endast obetydlig tid. En så upplagd försöks- verksamhet torde ge värdefulla erfarenheter för en fortsatt reguljär skol— ledarutbildning.

Den grundläggande utbildningen för skolledare bör handhas och ledas av skolöverstyrelsen. Utbildningen bör utformas i samförstånd med kommun— förbunden, personalutbildningsberedningen eller det eventuella permanenta organ för utbildning av personal inom den statliga förvaltningen som bered— ningens arbete kan resultera i, statskontoret samt skolledarorganisatio— nerna. Av vikt är även att inhämta erfarenheter från näraliggande utbild— ningsverksamhet inom näringslivet.

Med den frekvens av förstagångsförordnanden av skolledare som gällt under de senaste åren, torde under de närmaste åren behov föreligga av

3—4 grundläggande skolledarutbildningskurser per år, med 20—40 delta- gare per kurs.

Fortbildningen av skolledare, motiverad framför allt av den ständigt på— gående pedagogiska och organisatoriska utvecklingen av skolan, bör bestå av kursverksamhet av två slag, dels rent pedagogisk, dels praktiskt-admi- nistrativ. Även fortbildningsverksamheten, som skall handhas av skolöver- styrelsen, bör utformas i samförstånd med kommunförbund och skolledar- organisationer.

De pedagogiska fortbildningskurserna bör organiseras med beaktande av bl. a. de erfarenheter som vunnits av de under 10.2.1 nämnda, av skol- överstyrelsen för skolledare anordnade pedagogiskt-metodiska kurserna. Härvid bör uppmärksammas att möjligheter torde föreligga att i viss ut- sträckning integrera fortbildningsverksamhet för skolledare och fortbild- ningsverksamhet för lärare. Väsentligt år att kurserna ej gives en rent in- formativ karaktär utan läggs upp på ett sådant sätt att skolledarna stimu- leras att på fältet föra det pedagogiska utvecklingsarhetet vidare.

Den praktiskt-administrativa fortbildningen av skolledare bör behandla organisatoriskt-administrativa frågor som skolledarna ställs inför i det löpande arbetet. Dylika spörsmål aktualiseras ofta speciellt genom timade organisatoriska samt författnings- och förvaltningsmässiga förändringar i skolans verksamhet. Denna utbildningsverksamhet kan till stora delar läggas upp med utgångspunkt från de principer som gällt vid anordnandet av de på Kommunskolan givna, under 10.2.1 nämnda, skoladministrativa kurserna för aktiva skolledare. Grupparbeten med s. k. case-studier torde vara ett värdefullt inslag i denna utbildningsverksamhet.

Viss del av fortbildningsverksamheten för skolledare torde av praktiska skäl behöva differentieras med hänsyn till den skola eller de skolor som i kurserna deltagande skolledare representerar.

10.3 Utbildning och fortbildning av biträden åt skolledare 10.3.1 Nuvarande utbildningsmöjligheter

Lika viktigt som det är att biträdespersonal i erforderlig omfattning ställs till skolledarnas förfogande för administrativt-expeditionellt arbete, är det att denna personal har utbildning för ett ändamålsenligt fullgörande av sina arbetsuppgifter. Utbildningen av biträden kan delas upp i introduk- tionsutbildning och fortbildning. Då berörda befattningshavare emellertid båda avlönas och tillsätts av kommunerna -— utredningen utgår härvid ifrån att även gymnasierna i enlighet med förslag av 1960 års gymnasieutredning kommer att kommunaliseras inom en snar framtid »— framför utredningen ej några konkreta förslag rörande utformning och omfattning av utbildning av biträdespersonal ät skolledare, utan anför endast vissa synpunkter röran— de behov och värde av samt tänkbara ämnesområden i en sådan utbildning. Verksamheten får betraktas såsom en kommunal angelägenhet. Utred— ningen utgår ifrån att den utbildningsverksamhet på området som under senare år påbörj ats av kommunförbunden kommer att intensifieras.

Att behov föreligger av utbildning för biträden inom den lokala skol- administrationen verifieras redan av det stora intresse som berörda personal- kategorier visat för deltagande i den utbildning av detta slag som genom Kommunskolans i Sigtuna försorg i begränsad omfattning hittills stått till buds. Deltagare i de av Kommunskolan anordnade kurserna har varit före— trädesvis personal vid skolkanslier, i begränsad omfattning personal på rek- torsexpeditioner. Vissa av kurserna har varit avsedda för skolassistenter eller skolkamrerarc eller motsvarande befattningshavare. Hösten 1962 har även givits en kurs speciellt avpassad för biträdespersonal på läroverkens rektorsexpeditioner. Till här behandlad utbildningsverksamhet kan även hänföras den utbildningsverksamhet som under de senaste åren i begränsad omfattning ägt rum vid Sveriges skolkamerala förenings årskonferenser. I denna utbildning har dock sällan deltagit andra personalkategorier än skol- kamrerare, skolassistenter eller motsvarande. I tabell 68 redovisas upplys- ningsvis antal på Kommunskolan anordnade kurser för skolkanslipersonal åren 1959—1964 samt antal deltagare i dessa kurser.

Tabell 68. Antal kurser för personal på skolkanslier och rektorsexpeditioner på Kom— munskolan åren 1959—1964 samt antal deltagare i kurserna.

År | 1959 | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1964 Antalkurser............. 2 2 2 4 5 2 Antal deltagare ........... 63 50 74 199 210 96

mm;-am

10.3.2 Synpunkter rörande utbildning och fortbildning av biträden åt skolledare En kortare introduktionsutbildning är utan tvivel ägnad att sätta nyanställda biträden, som saknar tidigare erfarenhet av skolförvaltning och skoladmi-

nistration, i tillfälle att snabbare än eljest förstå arbetets krav och förplik- telser liksom dess förmåner och möjligheter, till gagn för dem själva och för skolan. I introduktionsutbildningen synes, förutom orientering om skol— förvaltningens organisation samt om det egna arbetets betydelse i det större sammanhanget, höra behandlas moment sådant som anställdas rättigheter —— inklusive lönefrågor —, kontorsteknik med elementa i kontorsrationalise- ring, gången av ärenden samt problem -i samband med skrivelsers uppställan- de, telefonservice. Utrymme torde även krävas för behandling av samarbets- problem på arbetsplatsen. Avsnittet rörande kontorsteknik bör innefatta in— formation om tidsbesparande arbetsmetoder samt utnyttjandet av maskinella hjälpmedel i kontorsarbetet. Orientering i frågor rörande blanketteknik och systematisk maskinskrivning är även väsentlig.

Utöver den allmänt hållna introduktionsutbildningen föreligger behov av en fortbildningsverksamhet för biträden. I denna fortbildningsverksamhet synes uppmärksamhet böra ägnas åt dels spörsmål föranledda av organisa— toriska, förvaltningsmässiga, lönetekniska etc. förändringar i skolans verk— samhet, dels praktiska studier av och övningar i handläggningen av större och för verksamheten väsentliga och allmänt förekommande arbetsuppgif- ter. Uppgifter av sistnämnd art är lönerapportering eller -uträkning (inklu- sive erforderliga författningsstudier), upprättande av olika slag av schema- ta, (utkast till) organisationsplaner och rapporter, genomgång av flyttnings— bestämmelser eller inträdeskrav, frågor om anställningsförhållanden för lärare, genomgång av sjukbestämmelser, handläggning av studiehjälpsfrå— gor etc. Vid utbildning av detta slag torde vid jämförelser mellan olika rektorsexpeditioners och skolkansliers sätt att handlägga ärenden av samma slag goda tips kunna framkomma för rationalisering och förbättring av ar- betet på rektorsexpeditioner och skolkanslier.

KAPITEL 11

Sammanfattning av förslag samt jämförelser mellan nuläge och förslag

I föreliggande betänkande redovisar skoladministrativa utredningen resultat av sina undersökningar rörande dels skolledarorganisation i grundskolan m. m., dels utbildning och fortbildning av rektorer och av biträden åt skol- ledare.

I betänkandet behandlas möjligheter att rationalisera och effektivisera skolledares m. fl. arbete och framläggs synpunkter och förslag angående dels organisation för ledning och administration av rektorsområden i grund- skolan, dels organisatoriska anordningar som möjliggör för en rektor att förena rektors- och skolchefsskap, dels ock utbildning och fortbildning av rektorer och av biträden åt skolledare.

I fråga om rektorsområdenas ledning och administration innebär utred- ningens förslag att till att biträda rektor i dennes skolledararbete skall, då rektorsområdets omfattning så kräver, finnas en biträdande skolledare med hela rektorsområdet som verksamhetsområde. Ledningsfunktionerna vid rektorsområden föreslås sålunda organiseras efter en vertikal i stället för en horisontell princip, varigenom bl. a. skolans behov av samlad pedagogisk ledning kan tillgodoses. Biträdande skolledarinstitution må inrättas vid rektorsområde som består av högstadium eller högstadium jämte annat stadium av grundskolan, då rektorsområdets poängtal uppgår till lägst 22, och vid rektorsområde med endast låg- och mellanstadierna, då poängtalet uppgår till lägst 51.

Utredningen föreslår att arbetsfördelningen mellan rektor och den biträ- dande skolledaren ej fastställes på sådant sätt, att någondera av befattnings- havarna låses till vissa bestämda funktioner. Rektor bör ha frihet att med den biträdande skolledaren överenskomma om en med hänsyn till personlig fallenhet och individuella intressen lämplig arbetsfördelning. Den överens- komna arbetsfördelningen mellan rektor och biträdande skolledare bör fast— ställas av skolstyrelsen och kungöras för rektorsområdets lärare.

Eftersom biträdande skolledare i det nya gymnasiet och i fackskolan före— slagits få benämningen studierektor, har utredningen funnit det lämpligt att även biträdande skolledare i grundskolan får benämningen studierektor.

Enligt utredningens förslag bör studierektor vara lärare med sin undervis- ningsskyldighet förlagd till rektorsområdet. Eftersom han icke skall vara

"r...—m. ___—___W..,_Em_ .. _

knuten till visst stadium av grundskolan, bör för behörighet till befattningen ej krävas lärarutbildning av visst bestämt slag.

Studierektor bör åtnjuta semester, ej ferier, samt vara skyldig mottaga vikariatsförordnande såsom rektor. Det bör också åligga studierektor att närmast under rektor svara för schemaläggningen. Att uppgöra förslag till schema bör dock kunna anförtros annan person.

På grund av det meransvar funktionen som studierektor medför bör stu- dierektor, förutom det att hans undervisningsskyldighet avpassas med hän- syn till insatserna i skolledningen, tillerkännas arvode.

Med hänsyn till att den biträdande skolledaren förutsätts ha hela rektors- området som verksamhetsområde och att arbetsfördelningen mellan rektor och biträdande skolledare föreslås få uppgöras från fall till fall, finner utred- ningen det konsekvent att betrakta frågan om undervisningsskyldighet hos rektor och biträdande skolledare som en fråga om undervisningsskyldighet hos den egentliga skolledningen i rektorsområdet. Därför föreslås att det bör ankomma på länsskolnämnd att i stället för att fastställa undervisnings- skyldighet för rektor och nedsättning av undervisningsskyldighet för studie- rektor, fastställa den totala undervisningsskyldigheten för den egentliga skolledningen, d.v. 5. den sammanlagda undervisningsskyldighet som skall åvila rektor och studierektor. Det föreslås att det bör ankomma på skolsty- relsen att besluta om fördelningen mellan rektor och studierektor av den sålunda fastställda undervisningsskyldigheten.

Förslag till normer för fastställande av undervisningsskyldighet för den egentliga skolledningen (rektor och i förekommande fall studierektor) läm- nas.

Tillsynslärarinstitutionen vid rektorsskola föreslås omformas såtillvida, att på tillsynslärare vid sådan skolanläggning ej skall ankomma andra upp- gifter än att utöva ledning av och tillsyn över anskaffning och vård av in- ventarier och undervisningsmateriel, i den mån sådant ej ankommer på annan, samt att ha tillsyn över ordningen vid skolanläggningen. Gällande regler för fastställande av nedsättning av undervisningsskyldighet för till— synslärare vid rektorsskola förutsätts bibehållas. Bestämmelser rörande visst klassantal m. m. för rätt att inrätta befattning som tillsynslärare vid rektors- skola förutsätts däremot icke finnas. Tillsynslärarinstitutionen vid annan skolanläggning än rektorsskola förutsätts fungera enligt nu gällande bestäm- melser. Dock föreslås den ändringen att tillsynslärare skall finnas, så snart skolanläggningen omfattar mer än en klass.

Beträffande tilldelning av anslag för biträdespersonal på rektorsexpedi- tionen finner sig utredningen ej böra föreslå några normer. Frågan om den- na hiträdesorganisation är en kommunal angelägehet. Vad utredningen på- visat rörande såväl pedagogiska som ekonomiska och organisatoriska olägen— heter av att erforderlig biträdeshjälp ej ställs till rektors förfogande borde resultera i att kommunerna bereder skolledningen möjligheter att i optimal

utsträckning ägna sig åt pedagogiskt ledarskap. Beräkningar av årliga be- hov av biträdestimmar vid rektorsområden av olika storlek och struktur redovisas.

Utredningens förslag beträffande organisatoriska anordningar som möjlig- gör för en rektor att förena rektors- och skolchefsskap innebär dels att sådan rektor i sin egenskap av skolchef skall avlastas arbete av ekonomisk, admi- nistrativ och kameral natur, dels att det merarbete, som för sådan rektor uppkommer med anledning av skolchefsskapet, kompenseras genom ned- sättning av undervisningsskyldigheten för honom sj älv och i förekommande fall för studierektor. Sker ej det sistnämnda kan behovet av pedagogisk led- ning vid skolchefens eget rektorsområde ej tillgodoses.

Förslag till normer för kompensering av genom skolchefsskap uppkommet merarbete lämnas.

Frågan om biträdesresurser ät skolchef är en kommunal angelägenhet, var- för utredningen ej funnit sig böra föreslå några normer för tilldelning av anslag. Emellertid redovisas beräkningar av behov av biträde av olika slag åt skolchef i kommuner med skolväsende av sådan omfattning, att en skol- ledare har att förena rektors- och skolchefsskap.

] fråga om utbildning och fortbildning av rektorer föreslår utredningen, att det skall ankomma på skolöverstyrelsen att dels igångsätta försöksverk- samhet med grundläggande skolledarutbildning, dels organisera fortbild- ning för_ skolledare. Synpunkter och förslag rörande innehåll i och utform- ning av angiven utbildningsverksamhet lämnas.

Frågan rörande utbildning och fortbildning av biträden åt skolledare har belysts. Dylik utbildningsverksamhet är, liksom utbildningsverksamhet för kommunala skolchefer, att betrakta såsom en kommunal angelägenhet.

Vad beträffar kostnaden för den föreslagna skolledarorganisationen m. m. finner utredningen det ändamålsenligt att endast presentera vissa jämförel— ser mellan nuläge och förslag, eftersom ej ens på kort sikt tillförlitliga be-

Tabell 6.9. Insats av lärartimmar i skolledningen vid modellrektorsområden enligt nu- läge och enligt förslag, uttryckt i antal veckotimmar på låg- och mellanstadiernal.

1 2 3 4 5 6 7 Modell m Nu- För- Nu- För- Nu- För- Nu- För- Nu- För- Nu- För- Nu- För- läge slag läge slag läge slag läge slag läge slag läge slag läge slag Antal veckotimmar . 22 20— 35— 35— 35— 35— 33— 35— 29— 38— 16—19—16—19— 22 40 37 40 37 39 37 33 40 28 21 28 21

1 Vid beräkningarna har i fråga om nuläget i vad avser rektor vid rektorsområdena 1—5 utgått ifrån den för respektive rektor i tabell 1 angivna undervisningsskyldigheten, ifråga om rektor vid rektorsområdena 6 och 7 har undervisningsskyldigheten beräknats enligt bestäm- melserna i skolstadgan. Studierektor har förutsatts finnas även vid dessa rektorsområden. Så är ej fallet enligt tabell 1. Nedsättning av studierektors undervisningsskyldighet (i nuläget) har beräknats enligt bestämmelserna i skolstadgan.

Tabell 70. Insats av lärartimmar i ledningen av skolväsendet i modellkommunerna, och i ledningen av skolchefernas egna rektorsområden enligt nuläge och enligt förslag uttryckt i antal veckotimmar på låg— och mellanstadierna

I: 1 I: 2 II: 1 II: 2 Modell nr —-————— — _— _— Nulägel Förslag Nuläge | Förslag Nuläge [ Förslag Nuläge | Förslag

Antal vecko- timmar ..... 34 38 42 47 31—33 32—38 28—32 32 38 38 43 42 47

1 Vid beräkningarna har utgåtts från den för respektive rektor i tabell 3 angivna undervis- ningsskyldigheten. Nedsättning av studierektors undervisningsskyldighet (i nuläge) har be- räknats enligt bestämmelserna i skolstadgan.

räkningar kan företagas med utgångspunkt från dagens läge. Från stats— verkets synpunkt är därvid i första hand av intresse den insats av lärar- timmar, som skolledarorganisationen kräver. I tabell 69 redovisas därför beräknad insats av lärartimmar i skolledningen vid de av utredningen kon- struerade modellrektorsområdena enligt nuläge och enligt förslag.

Såsom framgår av tabell 69 kan den föreslagna skolledarorganisationen förväntas kräva ökade insatser av lärartimmar endast vid modellrektors- områden med samtliga stadier, där högstadiet är större än låg- och mellan- stadierna tillhopa och där nu studierektor är förordnad för låg- och mellan- stadierna.

I tabell 70 redovisas beräknad sammanlagd insats av lärartimmar i led- ningen av skolväsendet i modellkommunerna och i ledningen av skolchefer- nas egna rektorsområden enligt nuläge och enligt förslag.

Då en skolledare har att förena rektors- och skolchefsskap innebär således utredningens förslag, såsom framgår av tabell 70, en större insats av lärar- timmar än för närvarande.

Utredningen har ej funnit anledning att behandla kostnader för erforder— liga biträdesinsatser i den lokala skoladministrationen, ej heller frågan om eller hur dylika kostnader kan påverka fördelningen av kostnader för skol- väsendet mellan stat och kommun.

BILAGA 1

Förslag till ändring i skolstadgan den 6 juni 1962 (SFS 1962/439

med däri senare vidtagna ändringar)

Första avdelningen

1 kap. Inledande bestämmelser

4 %. 1 b) får ändrad lydelse enligt nedan.

4 5. 1 b) varje klass av högstadiet (klass av 9 pr, tp, ha och ht, som vid under- visning i yrkesämnen är delad räknas som två klasser) .

2 kap. Tillämpningsföreskrifter till 2 samt 5—8 kap. skollagen 8 &. Paragrafen utgår.

3 kap. Skolchefer 11 5. Får ändrad lydelse enligt nedan.

11 &. Beträffande rektor som är skolchef må för honom i egenskap av rektor fastställd undervisningsskyldighet kunna av länsskolnämnden för varje läsår ned- sättas inom gränser angivna i nedanstående sammanställning. Finnes inom rek- torsområdet studierektor skall sådan nedsättning gälla rektors och studierektors sammanlagda undervisningsskyldighet.

Nedsättning av undervisningtskyldig- heten. Antal veckotimmar uttryckti veckotimmar på grundskolans låg- och mellanstadium

Kommunens poängtal

högst 10 högst 3 11—40 3—6 41—70 6—8 71—100 8—11 101—130 11—13 lägst 131 13—14

Äro särskilda skäl därtill må ytterligare nedsättning medgivas.

Andra avdelningen Grundskolan

9 kap. Skolledare och biträdande skolledare 3, 7, 9, 10, 11, 14 och 15 55 får ändrad lydelse enligt nedan. 12 & utgår. 3 5. För behörighet till rektorstjänst fordras att vara med hänsyn till insikter, praktisk erfarenhet och övriga egenskaper skicng och lämplig för tjänsten.

7 3.1 mom. Länsskolnämnden fastställer rektors och i förekommande fall den för rektor och studierektor sammanlagda undervisningsskyldigheten, uttryckt i veckotimmar på låg- och mellanstadierna, för varje läsår inom följande gränser:

Antal veckotimmar uttryckt i veckotimmar på låg- och mellan-

Rektorsområdets stadierna för skolledningen inom rektorsområde som består av poängtal enbart låg- och högstadium eller högstadium mellanstadium jämte annat stadium

högst 11 20—22 16—20

12—21 17—19 11—15 22—29 14—16 39—41 30—36 11—13 35—38 37—43 8—10 30—34 44—50 6— 8 26—29 58—63 30—32 20—22 64—70 27—29 18—19 71—- 26 17

Vad om lärares skyldigheter är stadgat skall äga motsvarande tillämpning be- träffande rektor och studierektor, i den mån de fullgöra undervisningsskyldighet.

4 ' 51—57 33—34 23—25

2 mom. Äro särskilda skäl därtill må av länsskolnämnd lägre undervisnings- skyldighet än som framgår av 1 mom. fastställas.

3 mom. Om möjligheten jämlikt 9 % att i rektorsområde inrätta befattning som studierektor icke utnyttjas, skall rektors undervisningsskyldighet beräknas genom reducering av i 1 mom. angivna veckotimtal med 30. Dock skall därvid iakttagas vad i 6 mom. stadgas.

4 mom. Av länsskolnämnd fastställd undervisningsskyldighet skall i förekom- mande fall av skolstyrelsen efter hörande av rektor fördelas mellan rektor och studierektor.

5 mom. Om rektor eller studierektor undervisar i läroämnen på högstadiet eller fullgör sin undervisning genom specialundervisning, skall vid beräkning av hans undervisningsskyldighet det veckotimtal, som hans undervisningsskyldig- het enligt 1—4 mom. omfattar, multipliceras med talet 0,8. Fullgör han sin under- visning såsom yrkeslärare skall veckotimtalet multipliceras med talet 1,2.

6 mom. För rektor som ej är skolchef skall undervisningsskyldigheten, uttryckt i veckotimmar på låg- och mellanstadierna, vara lägst 5 veckotimmar, såvida ej länsskolnämnden på grund av särskilda omständigheter annat medgiver.

9 &. Uppgår rektorsområdets poängtal till lägst 22 eller, om enbart läg- och mellanstadier ingå i rektorsområdet, till lägst 51, må studierektor finnas.

10 5. För behörighet till befattning som studierektor fordras att inneha lärar- tjänst vid grundskolan i kommunen. Äro särskilda skäl därtill, må länsskolnämn- den medgiva att till studierektor förordnas rektor eller lärare som ej är anställd vid grundskolan i kommunen.

11 8. Studierektor skall biträda rektor i hans arbete som skolledare och svara för schemaläggningen. Studierektor är skyldig vikariera för rektor. Studierektor åtnjuter semester.

12 %. Paragrafen utgår. 14 5. Vid skolanläggning skall finnas en tillsynslärare, om rektor eller studie-

rektor ej är knuten till anläggningen och mer än en klass av grundskolan finns vid anläggningen.

Vid skolanläggning till vilken rektor eller studierektor är knuten må tillsyns- lärare finnas.

Äro skollokaler — —— — tillsyn.

15 5. 1 mom. Tillsynslärare vid skolanläggning, till vilken rektor eller studie- rektor icke är knuten, skall under rektor

a) — _ —

b) — —— —

c) — —- —-

d) _ _ —

e) — —— — dylikt.

2 Inom. Tillsynslärare vid skolanläggning, till vilken rektor eller studierektor är knuten, skall under rektor

a) ha tillsyn över ordningen vid skolanläggningen b) utöva ledning av och tillsyn över anskaffning och vård av inventarier och undervisningsmateriel, i den mån sådant ej ankommer på annan.

3 mom. Vad i 6 5 a) och h) föreskrives skall äga motsvarande tillämpning he- ] träffande tillsynslärare. ;

I övrigt skall tillsynslärare fullgöra vad som bestämmes för honom i instruk- tion, som skolstyrelsen fastställer med ledning av normalinstruktioner, utfärdade av skolöverstyrelsen.

10 kap. Lärare 3 5 får ändrad lydelse enligt nedan. '.

8 5. Efter medgivande av länsskolnämnden må i kommun inrättas icke-ordi- : narie folkskollärartjänst med undervisning i klass, i vilken även rektor eller stu- dierektor undervisar _ -— —— handen.

! l Föranleder — _- — veckotimmar. j I fråga —— — -— bestämmelser. ,

|

Femte avdelningen Yrkesskolor 23 kap. Befattningshavare

16 5 får ändrad lydelse enligt nedan. 16 å. Studierektor skall närmast under rektor

a) utöva den pedagogiska ledningen och tillsynen över det arbetsområde, för vilket han är förordnad,

b) tillse, att föreskrivna eller eljest erforderliga kollegier, konferenser och för- äldramöten hållas,

c) regelbundet besöka klasser och kurser, göra sig förtrogen med skolarbetet och rådgöra med lärarna om arbetets lämpliga uppläggning samt

(1) utföra förberedelse- och avslutningsarbeten för läsåret, såsom att uppgöra förslag till elevernas fördelning på klasser och kurser, till arbetsfördelning mel- lan lärarna och till schema.

Det åligger _ _- _ b) och c).

Sjätte avdelningen Gemensamma bestämmelser

27 kap. Ledighet, vikariat och avsked

1 5 får ändrad lydelse enligt nedan.

1 &. Beträffande skoldirektör, biträdande skoldirektör, rektor vid skola under skolstyrelsens förvaltning och studierektor vid grundskola gäller att

&) semester förlägges till tid, som skolstyrelsen bestämmer,

b) —— _ — månad,

(1) ledighet under längre tid än i b) sägs beviljas av överstyrelsen eller, beträf- fande studierektor, av skolstyrelsen,

d) — — —

e) — — — avgörande.

BILAGA 2

Modellrektorsområden och modellkommuner

Vid uppbyggandet av modellrektorsområden och modellkommuner har totala an- talet klasser 0011 elever på olika stadier, ifråga om modellkommuner även skolor, varit den primära utgångspunkten. Detta emedan variabeln k (avseende antingen hela, del eller delar av rektorsområde eller kommuns skolväsende) med det arbets- mängdsberäkningssystem utredningen begagna-r syn-es skapa de mest påtagliga variationerna i de olika befattningshavarnas arbetsmängder. Härav följer att exakt överensstämmelse ej kan uppnås vad beträffar elevantalet mellan de verkliga genomsnittselevantalen (totala) och de i modellerna beräknade.

Genom beräkningar å hela enkätmaterialet har framkommit, att det genom- snittliga elevantalet per klass på olika stadier av grundskolan vid de i enkätma— terialet ingående rektorsområdena uppgår till 20 på lågstadiet, 22 på mellanstadiet samt 24 på högstadiet. Genomsnittliga antalet elever per klass vid de yrkesskolor (kommunala), som finns i de av enkätmaterialet berörda kommunerna, har beräk- nats till 20. Vid dessa beräkningar har utgåtts endast ifrån yrkesskolor, som är fri- stående och av permanent karaktär. I modellkommunerna förutsätts endast denna typ av yrkesskolor finnas. Enstaka deltidskurscr av mer eller mindre tillfällig na- tur ger ej utslag i de arbetsmängdsberäkningar som kan baseras på enkätmateria- let. Gymnasier förutsätts icke finnas i modellkommunerna, som, vilket bör under- strykas, endast är att betrakta såsom genomsnittskommuner av de kommuner som berörs av skoladministrativa utredningens enkät.

Relationen mellan olika stadier inom modellrektorsområdena och modellkom- munernas skolväsende _ ifråga om modellkommunerna även skolor — har be- räknats såsom genomsni-ttst-al för var och en av de rektorsområdes- respektive kommungrupper, vilka utifrån strukturella och personalorganisatoriska synpunkter kunnat byggas upp av de i det bearbetningsbara enkätmaterialet representerade rektorsområdena och kommunerna. Viss avrundning av talen har skett. Sålunda har :i några fall viss justering fåt-t ske av klassantalen vid rektorsskolor och skol- anläggningar utöver rektorsskolan inom rektorsområdena, emedan modellrek- torsområdena uppbyggts utifrån principen att rektorsområdets samtliga hög- stadieklasser genomgående hänföres till rektorsskolan. Ur det föreliggande en- kätmaterialet har kunnat utläsas att skolanläggningar utöver rektorsskolan med högstad-ieklasser är mycket sällsynta.

Med utgångspunkt från de strukturella och personalorganisatoriska förhåll-an- dena vid de i enkätmaterialet representerade rektorsområdena (egentliga rektors- områdena — ej rektorsområden ledda av rektor tillika skolchef eller förste rektor) har följande sju modellrektorsområden utarbetats:

1. Rektorsområde med endast låg- och mellanstadierna. Studierektor finns ej.

2. Rektorsområde med samtliga stadier. Högstadiet mindre än låg- och mellan- stadierna tillhopa. Studierektor för högstadiet finns.

3. Rektorsområde med samtliga stadier. Högstadiet större än låg- och mellansta- dierna tillhopa. Studierektor för högstadiet finns.

Q'!

6.

Rektorsområde med samtliga stadier. Högstadiet mindre än läg- och mellan- stadierna tillhopa. Studierektor för låg- och mellanstadierna finns. Rektorsområde med samtliga stadier. Högstadiet större än låg- och mellansta- dierna tillhopa. Studierektor för låg- och mellanstadierna finns. Rektorsområde med samtliga stadier. Högstadiet mindre än låg- och mellan- stadierna tillhopa. Studierektor finns ej. Rektorsområd—e med samtliga stadier. Högstadiet större än läg- och mellan- stadierna tillhopa. Studierektor finns ej. Den detaljerade organisationen av dessa sju modellrektorsområden fnamgår av tabellerna 71_74 nedan. I tabell 71 angives klassantal, i tabell 72 elevantal och i tabell 73 antal skolanläggningar i modellrektorsområdena. I tabell 74 redovisas ge- ntomsnittsavstånd mellan rektorsskola och övriga skolanläggningar i rektorsom- rådena. I tabell 75 redovisas antal skjutsade elever, antal skjutsanordningar, yt- vidd i km2 samt folkmängd för de modellrektorsområden, vid vilka dessa faktorer enligt skolöverstyrelsens anvisningar 26.6.1959, bilaga 2, är av betydelse för fast- ställande av rektors undervisningsskyldighet.

Tabell 7]. Antal klasser och dessas fördelning på stadier och skolanläggningar vid modell—

rektorsområden

___—___.—___

Antal klasser

Modellrektorsområde nr

Organisationscnhet 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 ___—___F—

Rektorsområdet: totalt ................ 41 45 44 45 46 25 23 » lägst ................ 23 15 10 15 9 9 6 » mellanst ............. 18 15 8 15 10 9 4 » högst ................ _ 15 26 15 27 7 13 » låg + mellanst ........ 41 30 18 30 19 18 10 Rektorsskola: totalt .................. 20 23 36 21 27 19 14 » lägst ................... 10 3 4 _ _ 5 _ » mellanst ................ 10 5 6 6 _ '7 1 » högst ................... _ 15 26 15 27 7 13 » låg + mellanst .......... 20 8 10 6 _ 12 1 Skolanl med tl: totalt ................. 10 10 6 8 19 5 9 » » » lågst .................. 6 5 4 5 9 3 6 » » » mellanst ............... 4 5 2 3 10 2 3 » » » högst .................. _ — _ — _ _ _ » » »låg + mellanst .......... 10 10 6 8 19 5 9 Skolan] utan tl: totalt ................. 1 2 2 — _ 1 _ » » » lågst ................. 1 2 2 _ _ 1 _ » » » mellanst .............. _ _ — _ _ _ —

» » » högst ................. _ _ _ _ — — _ » » » låg + mellanst ......... 1 2 2 _ _ 1 _

Tabell 72. Antal elever och dessas fördelning på stadier och skolanläggningar vidmodell— rektorsområden

Antal klasser

Organisationsenhet

Rektorsområde: totalt ................

Y) )) )) ))

lågst ................. mellanst .............. högst ................. låg + mellanst. . . . . . ..

Rektorsskola: totalt ..................

)) » » »

lägst ................... mellanst ................ högst ................... låg + mellanst ..........

Skolanl med tl: totalt .................

» )) » ))

» » lägst .................. » » mellanst ............... » » högst ................. » » låg- + mellanst ........

Skolanl utan tl: totalt .................

» » » »

Totalt. . .

» » lå gst ................. » » mel lanst .............. » » högst ................. » » låg- + mellanst ........

Tabell 73. Antal skolanläggningar i modellrektorsområdena

Modellrektorsområde nr

1 | 2 l 3 | 4 | 5 | 6 | 7 860 990 990 1 000 1 050 550 520 460 300 200 300 190 180 120 400 330 170 340 220 200 90

_ 360 620 360 650 170 310 860 630 370 640 400 380 210 420 530 830 490 650 420 330 200 60 80 _ _ 100 — 220 110 130 130 _ 150 20

_ 360 620 360 650 1 70 310 420 170 210 130 _ 250 20 210 210 120 170 400 110 190 120 100 80 10 180 60 120

90 110 40 70 220 50 70 210 210 120 170 400 110 190

20 40 40 _ _ 20 —

20 40 40 _ _ — _

20 40 40 _ — 20 _

Antal skolanläggningar

Skolanläggning

Med tillsynslärare utöver rektorsskola. . . Utan tillsynslärare ....................

1 |

4 2 1

2|_3| 4l 5| 4 3 4 2 2 1 3 1 1 1 _ _

Modellrektorsområde nr

Tabell 74. Genomsnittsavstånd i km mellan rektorsskola och övriga skolanläggningar i modellrektorsområdena

Antal km Modellrektorsområde nr Avstånd 1|213|4|5|617 Genomsnittligt per skolanläggning _ rektorsskola ....................... 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 Totalavstånd ........................ 10,5 10,5 7,0 10,5 3,5 7,0 3,5

Tabell 75. Antal skjutsade elever, antal skjutsanordningar, yt- vidd i km2 samt folkmängd i vissa modellrektorsområden

Antal Modellrektorsområde nr

6

Skjutsade elever ...... 50 95 Skjutsanordning ...... 8 7 thldd km2 .......... 78 295 Folkmängd .......... 8 775 3 825

För sammansättning av skolväsendet i modellkommunerna — en med rektor tillika skolchef såsom skolchef och en med förste rektor såsom skolchef — liksom sammansättningen av respektive skolchefers egna rektorsområden hänvisas till tabellerna 76 a och 77a respektive 76 b—c och 77 b—c nedan.

Tabell 76 a. Sammansättning av modellkommun I

Am sfl & Antal elever

1 AntSf exklobl

kso2 ko2 Ikho2 jklmo2 khsil eso2 eo2 elo2 eso—elmo2

12 ' 37 | 32 | 14 | 18 | 0 ' 810 | 710 | 200 | 440

skolor (skolformer) skolehefsvariablerna kommunal yrkesskola, 5 klasser. Totalavstånd: 10,5 km

1 2 3

Tabell 76 b. tllodellrelctorsområde till modellkommun I

Antal klasser resp elever Organisationsenhet Låg +

Totalt Lägst Mellanst Högst mellanst

Klasser: Rektorsområdet ............... Rektorsskolan ................ Skolanl m tl _ 2 st å .......... » utan tl — 1 st ......... Elever: Rektorsområdet ............... Rektorsskolan ................ Skolanl m tl — 2 st å .......... » utan tl — 1 st ......... Avstånd per skolanläggn _ rektorsskola: 3,5 km totalavstånd: 10,5 km

Tabell 76 c. Antal skjutsade elever, antal skujtsanordningar, ytvidd ikm2 samt lol/:nu'ingd i modellrektorsområde till modellkommun I

Skjuts—

. thidd 1 km2 anordningar

Folkmängd

Skj utsade elever

Antal ............... | 243 | 13 l 195 | 4 070

Tabell 77 a. Sammansättning av modellkommun I I

Ant stl Antal klasser Antal elever exkl obl kso2 ko2 kho2 klmo2 khs2 eso” eo2 elo2 eso-elmo2 ______________.____—__

3 13 | 86 | 79 | 24 | 55 | 0 l1880|1740| ssol 1160

Ant sf1

skolor (skolformer) * skolchefsvariahlerna ' kommunal yrkesskola, 7 klasser. Totalavstånd 21 km

GI.".— || II II

Tabell 77 b. Modellrektorsområde till modellkommun II

Antal klasser resp elever

Organisationsenhet Låg + Totalt Lägst Mellanst Hogst mellanst ________________________—_— Klasser:

Rektorsområdet ............... 41 14 12 15 26 Rektorsskolan ................ 23 4 4 15 8 . Skolanl m tl 2 st a ............. 8 4 4 _ 8 *

» utan tl _ 1 st ......... 2 2 _ _ 2

Elever:

Rektorsområdet ............... 910 280 270 360 550 Rektorsskolan ................ 530 80 90 360 1 70 Skolanl m tl 2 st å ............. 170 80 90 — 170

» utan tl _ 1 st ......... 40 40 _ _ 40

Avstånd per skolanl i rektorsskola: 3,5 km I totalavstånd: 10,5 km

___________________—___———-—

Tabell 77 c. Antal skjutsade elever, antal skjutsanordningar, ytvidd i km2 samt folkmängd i modellrektorsområde till modellkommun II

________________.__——-__——

Sklutsan' * thidd 1 km2 Folkmängd

Enhet Skjutsade elever

ordningar

Antal ............... | 270 | 17 | 330 | 7 570

_.v_ __ ., ___—...aåe. .-__..u-__

BILAGA 3

Rektors och rektorsexpeditionens samt skolchefs och skolkansliets arbetsuppgifter

A. Kvalitikationsgrunder, variabler, rektorsarhete _ skolchefsarbete

I denna bilaga redovisas i de olika kolumnerna följande uppgifter kolumn 1: nummer på sakområde och nummer på arbetsuppgiften inom sakom—

rå—d et,

kolumn 2: sakområde och arbetsuppgift, kolumnerna 3—4: kvallivfiwkationsgrund för arbetsuppgiften _ kolumn 3 avser

rektor, kolumn 4 skolchef.

Kvalifi-kationsgrunderna är följande.

P pa

Zl

ap

5 SP

HS

ps

H ||

|| ll

kolumn

"&

klm

eh

el

II II II

II

II ll

ll

bör helt utföras av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, hör till övervägande delen (här beräknat till ungefär 3/4) utföras av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, i övrigt av befattnings- havare med administrativ erfarenhet, bör helt utföras av befattningshavare med administrativ erfarenhet, hör till övervägande delen utföras av befattningshavare med administra— tiv erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, bör helt utföras av befattningshavare med skolsocial erfarenhet, bör till övervägande delen utföras av befattningshavare med skolsocial erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, bör till övervägande delen utföras av befattningshavare med administra- tiv erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med skolsocial erfarenhet, hör till övervägande delen utföras :av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med skolsocial erfarenhet, 5: variabel _ rektor. Beteckningarna i kolumnerna innebär att arbets- uppgiften ifråga är fast, varierande i proportion med antalet klasser i rektorsområdet, varierande i proportion med antalet klasser vid högstadiet i rektorsom- rådet, varierande i proportion med antalet klasser vid låg— och mellanstadierna i rektorsområdet, varierande i proportion med antalet elever i rektorsområdet, varierande i proportion med antalet elever vid högstadiet i rektorsom— rådet, varierande i proportion med antalet elever vid lågstadiet i rektors- området,

kolumn 6: variabel _ skolchef. Beteckningarna i kolumnerna innebär att arbets-

f

uppgiften ifråga är fast,

kso

ko

kho

klmo

khs

650

60

elo

||

||

||

| |

||

||

fast vad beträffar det obligatoriska skolväsendet. i övrigt varierande i proportion med antalet skolor i kommunen, varierande i proportion med antalet klasser i kommunens skolorganisa- tion, varierande i proportion med antalet klasser vid det obligatoriska skol- väsendet i kommunen, varierande i proportion med antalet klasser v-id högstadiet av det obli- gatoriska skolväsendet i kommunen, varierande i proportion med antalet klasser vid låg- och mellanstadier- na av det obligatoriska skolväsendet i kommunen, varierande i proportion med antalet klasser vid icke obligatoriska (hög- re) skolor i kommunen, varierande i proportion med antalet elever .i kommunens skolorganisat- tion, varierande i proportion med antalet elever vid det obligatoriska skol- väsendet i kommunen, varierande i proportion med antalet elever vid lägsta-diet av det obligc- toriska skolväsendet i kommunen,

eso—elmo : varierande i proportion med antalet elever i kommunens skol-orga-

nisation exklusive elever vid låg- och mellan'stadi—enna av det obligato- riska skolväsendet,

genom spärrningar i kolumnerna 3—6 har angivits huruvida ledare för rektorsom— råde eller ledare för kommuns skolväsende enligt utredningens mening bör ha att befatta sig med uppgiften i fråga.

Rektors och rektorsexpeditionens samt skolchefs och skolkansliets arbetsuppgifter; kva- lifikationsgrunder och variabler

Kvalifika-

Sakomr nr . tionsgrund Variabel Arbuppg nr Sakområde[Arbetsuppgift Rek— Skol- Rek- Skol _ tor chef tor chef 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 1 Undervisning samt allmänpedagogisk och admini- strativ utveckling I: 1 Egen undervisning ............................ p * I: 2 Förbereda lektioner, rättningsarbeten ........... p ** I: 3 Fortbildning i undervisningsämnen och i allmän undervisningsmetodik ...................... p f 1: 4 Studium av anvisningar, utredningar, författ- ningar etc .................................. ap ap f f + sf 115 Deltagande i kurser och av SÖ, LN eller andra myndigheter anordnade konferenser ........... ap ap f f + sf I: 6 Utredningar av pedagogisk och administrativ natur angående utbyggnad av kommunens skol- organisation (ej anläggnings och byggnadsfrågor) ap eso II Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal II: 1 Åhöra lektioner .............................. p klm kh II: 2 Handleda lärare, pedagogiska samtal med lärare . p klm kh II: 3 Deltaga i och leda kollegiesammanträden ........ ap f II: 4 Förberedelser för och arbete efter kollegiesamman- träden .................................... ap f II: 5 Deltaga i och ev leda ämnes- eller stadiekonferenser p f II: 6 Förberedelser för och arbete efter ämnes- eller stadiekonferenser ........................... ap f 11: 7 Deltaga i klasskonferenser ..................... p k II: 8 Förberedelser för och arbete efter klasskonferenser ap k II: 9 Planeringssammanträden med tillsynslärare, studierektor och yrkesvalslärare med anledning av dessas verksamhet ....................... ap k II: 10 Taga kännedom om elevernas skriftliga arbeten, ev åtgärder i samband därmed .................. p eh II: 11 Inspektion och besök i skollokaler utan åhörande av lektioner (ej tid för förflyttning mellan skol- anläggningar) .............................. ap ap k kso II: 12 Arbete i samband med inspektörs-, konsulent-, auskultant-, studiebesök etc ................. ap ap k ko 11:13 Åtgärder i samband med iakttagen försummelse eller överträdelse av befattningshavare ........ a a t f II: 14 Upprätta PM och anslag för rektorer, lärare och annan personal ............................. a a f kso II: 15 Arbete för lärarnas deltagande i studiedagar, planeringsdagar, kurser etc, egen medverkan. . . a ap k kso II: 16 Sammanträden med lärare, enskilt eller i grupp . . | a I kso III Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppförande och ordning, stimulera föreningsverksamhel III: 1 Utarbeta lokala ordningsregler ................. a | f |

* Beroende av rektorsområdets (och i förekommande fall kommunens skolväsendes) organisation " Beroende av antal vtr i fastställd undervisningsskyldighet

2 |3|4|5|6

III: III:

III: III: III:

III:

III:

III:

IV IV:

IV:

'In) ...i

IV:

IV: IV:

IV:

IV:

IV:

IV:

IV:

IV:

IV:

cam

x]

2

01

10

11

Bevilja lov åt enskilda elever .................. Enskilda samtal med elever i andra sammanhang än vid lovgivning och disciplinfrågor .......... Arbete med anledning av elevråds verksamhet, förenings- och hobbyverksamhet etc .......... Åtgärder för elevs tillrättaförande; utredningar etc Samarbete med hemmen genom enskilda samtal med malsmän — ej studieorientering, disciplin— frågor eller föräldra- och föräldraföreningsmöten Samarbete med hemmen genom deltagande i för- äldra- och föräldraföreningsmöten _ ej studie- orienteringsmöten .......................... Förberedelser för och arbete efter föräldra- och föräldraföreningsmöten ...................... Arbete med anledning av skolsparverksamhet, in- samlingar (Röda Korset, Rädda Barnen m fl) samt tävlingar (i stil med nutidsorienteringen).

Undervisningens organisation

Plan för tjänstgöringsfördelning —— innefattande utseende och vidtalande av klassföreståndare, huvudlärare, institutionsföreståndare samt av ledare av gemensam morgonsamling _— fördel- ning av övertimmar .........................

Arbetsordning Förberedelsearbete (annat än tjänstgöringsfördel- ning —— exempelvis införskaffande av lärarönske— mål etc) ...................................

Upprättande —— högstadium samt schemabundna låg- och mellanstadierna .....................

Granskning och fastställande av låg- och mellan- stadieschemata ............................. Tryckning, duplicering, distribution ............. Under läsåret nödvändiga schemaändringar ...... Arbete med schemata för flyttningsprövningar, skrivningar, vakter under raster, vid skolbespis— ning etc ................................... Organisatoriska åtgärder för påbjuden undervis— ning i barnavård, olycksfallsvård, trafikkunskap, brandskydd etc samt arbete med skolsäkerhets- patruller .................................. Organisatoriska åtgärder för studieorientering, yrkesvägledning, yrkesteori och yrkespraktik . . Organisatoriska m fl åtgärder beträffande frivillig undervisning, skolradio och TV—program, film, teater, föredrag, firande av högtidligheter eller minnesdagar ............................... Ombesörjande av särskild undervisning, särskild specialundervisning samt elevs placering i spe— cialklass (ej samtal med målsmän, ej statsbidrag) Arbete med anledning av elevernas studiebesök, studieresor, fjällfärder, idrottsdagar etc ........ Förberedelsearbete för och upprättande av hög- stadieplan(er) eller motsvarande organisations- planer .................................... Arbete med förslag till fördelning på klasser samt klasstyper .................................

aP ps

SP as

])S

pS

pa

a

SP as

ps

ps

a

e 00

k ko

kII

kh- klm1

klm kh

kh ko

k ko

e eo

k kho

kh kho

klm klmo

' Vid rektorsområde med endast låg— och mellanstadierna och vid beräkning av tid för studierektor för låg- och mellanstadierna.

IV: 13

IV: 14 IV: 15 IV: 16

IV: 17

IV: 18

pläw

VÄ

V: 6

V: 7 V: 8

V: 15

VI VI: 1

VI: 2 VI: 3 VI: 4

Arbete vid höstterminens början med redovisning av antalet elever i klasserna och tjänstgörande lärare ..................................... Arbete med förteckning över lärare på högstadiet i lära-, övnings- och yrkesämnen ............... Rektorskonferenser (lokala) .................... Arbete före och efter rektorskonferenser (lokala).. Arbete i samband med ev anhållan om avvikelse från bestämmelser om undervisningens organisa— tion ...................................... Arbete med preliminär plan för undervisningens organisation vid läroverk och högre kommunala skolor Arbete med definitiv plan för undervisningens orga— nisation vid läroverk och högre kommunala

skolor .....................................

Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning, avgång etc Flyttningsprövningar och uppflyttningar av elev, medgiva elev gå om årskurs (ej schemata för flyttningsprövn.) ...........................

Möten med föräldrar för studieorientering .......

Övrigt arbete i samband med studieorientering. . . Arbete i samband med ändring av elevs ämnes-, kurs— och linjeval ........................... Arbete i samband med elevers ansökan om inträde i andra skolor —— gymnasier, yrkesskolor etc ..... Arbete med klasslistor samt på högstadiet listor för tillvalsgrupper och alternativkurser ........... Arbete i samband med upprop ................. Utfärda slutbetyg samt arbete med anledning av fyllnadsprövningar ......................... Granska betygskataloger, klassböcker och/eller dagböcker ................................. Arbete i samband med standardprov ............ Arbete i samband med åhörardagar, uppvisningar, termins- och årsavslutningar ................. Arbete med ev premier och stipendier (ej stats- stipendier och studiebidrag) .................. Arbete med registrering av elever (elevbokföring) Arbete med inskrivning av nybörjare, inklusive skolmognadsprov ........................... Ev efterforskningar av barn som ej infunnit sig till inskrivning ................................ Ev arbete i samband med inskrivning i förskola. .

Fastigheter Tillsyn över och skötsel av skolans fastigheter och tomter .................................... Åtgärder och yttranden med anledning av bygg- nads- och reparationsarbeten ................. Ev förhyra skollokaler, upprätta avtal eller kon- trakt ..................................... Utreda behov av nyanläggningar eller nedläggning av skollokaler, yttranden över program och ritningar .................................. Byggnadskommittés (motsvarande) sammanträden

ap

pa

ap

ap

NS”

&)

ap

N

k ko

kh kho f f f f

kh f khs

khs

klm

eh

eh

k

e

eh

k k f

f f + sf

f f + sf

e eo

el elo elo f

k kso

k kso kso eso

VII: 1 VII: lo

VII: 3

VII: 4 VII: 5 VII: 6

VIII

VIII: 1 VIII: 2 VIII: 3 VIII: 4 VIII: 5 VIII: 6 VIII: 7 VIII: 8

VIII: 9

VIII: 10 VIII: 11

VIII: 12 VIII: 13 VIII: 14 VIII: 15 VIII: 16 VIII: 17 VIII: 18

VIII: 19

VIII: 20 VIII: 21

Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skolbibliotek Nyanskaffning, tillsyn, förteckning och inventering av inventarier ............................. Nyanskaffning, uppställning, förteckning, inven- tering och vård av undervisningsmateriel (även kontakter med försäljare) .................... Arbete med anledning av skolbiblioteks och skol- bibliotekariers verksamhet — även klassb'iblio- tek (ej statsbidrag) ......................... Granskning, nyanskaffning, förteckning och upp- ställning av läro- och läseböcker .............. Inköp och distribution av annan förbruknings- materiel för undervisningen .................. Handhavande av blankettförråd och förråd av kon- torsmateriel ...............................

Expedition — kansli: personaluppgifter, löner, arvo- den etc ekonomi, statistik och expeditionsarbete i övrigt

Ordna undervisningen vid lärares tillfälliga från- varo ...................................... Primäruppgifter vid läsårets början för löneutbe- talningar _— »stamrapport» ................... Månatliga uppgifter för löneutbetalningen, rappor- ter om sjukdomsfall etc ..................... Utfärda tjänstgöringsbetyg och -intyg för lärare och annan personal, ev yttranden över ansök— ningar om tjänstebyten, avsked etc ...........

Arbete med anställande av icke ordinarie lärare . .

Arbete med anledning av personals ansökan om tjänstledighet och semester .................. Arbete med lediganmälan av ordinarie lärartjäns— ter, förslag till ämneskomhination ............ Granskning, meritvärdering och sammanställning av ansökningar till ordinarie lärartjänster, yttran- den över sökande ........................... Arbete i samband med lärarnas ansökningar om medgivande att åtaga sig undervisning vid an- nan läroanstalt ............................. Arbete med anställande av annan personal än lärarpersonal .............................. Arbete med anledning av lärarnas/personalens bostadsfrågor .............................. Insamlande av debetsedlar, adressuppgifter m rn . Arbete vid uthyrning av skolans lokaler ......... Arbete med ersättningar för skadegörelse etc ..... Granskning, hantering och attestering av räkningar

Anslagskontroll .............................. Arbete med infordrad statistik .................

Av SÖ eller LN infordrade redovisningar för verk- samheten (erfarenheter från medgivna avvikelser från stadgebestämmelser, läro- och kursplaner etc) ....................................... Planera och leda arbetet för annan personal än lärare (tid som ej inräknats i andra punkter). . . Postärenden (öppna, diarieföra, fördela) ......... Besvara förfrågningar från personal (exkl lärar—

personal) och allmänhet (även telefon, ej skrivel-

ser) — (tid som ej inräknats i andra punkter). . .

ap

pa al) a

&

aP a

a

ap

ap

a

HP

ap

ap

ap

ap

ap

N

DNUNDNN

pa

NSD

$???

??

57"

Hz

WWWGWW"

kso kso

kso

kso

kso

kso kso

f + sf kso kso eo kso kso kso

f+sf

f + sf kso

kso

Korrespondens och kontakter med allmänhet och myndigheter som ej redovisas i annan punkt. . . Arbete med ordnande, förtecknande och förvaring av skolans/skolstyrelsens arkivalier ........... Verksamhetsberättelse för skolväsendet i kom- munen .................................... Renskrivning, stencilering etc som icke redovisas såsom ingående i annan punkt ............... Behovsberäkningar och framställningar om inrät- tande av nya ordinarie lärartjänster .......... Speciella utredningar etc vid förordnande av ordi- narie lärare, arbete i samband med överklag- ningar .................................... Rapportering till länsskolnämnd rörande förord- nanden och tjänstledigheter .................. Utredningar i lönefrågor (avtalstolkning, löne- grads- och löneklassplacering, uppläggning av lönekort etc) ............................... Lärarpersonal ................................ Övrig personal ............................... Uträkning av löner Lärarpersonal ................................ Övrig personal ............................... Retroaktiva ersättningar, kompensation för pen- sionsavgifter etc ............................ Förande av tjänstematrikel, rapporter till försäk- ringskassa ................................. Utredningar beträffande olycksfallsanmälningar och läkarvårds- och läkemedelsersättningar. . . . Inkomst- och arbetsgivaruppgifter rörande perso- nal ....................................... Årsuppgifter till pensionsanstalten .............. Upprätta personal- och lönestatistik ............ Förslag till inkomst- och utgiftsstat ............. Rekvisition av medel till driftbudget Allmänt driftbidrag ........................... Bidrag till skolmältidsverksamhet .............. Skolskjutsar och inackordering ................. Allmänt bidrag till pedagogisk utrustning m m. . . Ovan ej redovisade driftbidrag (inkl icke statliga bidrag) samt övriga löne- och arvodesmedel. . . . Ansökan och rekvisition av statsbidrag till byggna- der m m samt rekvisition av förskott av dito. . Rekvisition och redovisning av studiebidrag och stipendier .................................

Redovisning till riksrevisionsverket ............. Fondförvaltning .............................. Debitering, kreditering och krav (ej elevkostnader) Utanordning Löner etc för lärarpersonal .................... Löner etc för övrig personal ................... Övriga utbetalningar .........................

Arbete i samband med skolhygienisk och skolsocial verksamhet Organisatoriska m fl åtgärder beträffande läkar- undersökningar, tandvård etc, övervakning av sanitära och hygieniska förhållanden .......... Arbete i samband med skolpsykologisk och skol- kurativ verksamhet ......................... S

IX:

IX: IX:

IX:

IX:

IX: IX:

>4 ??

10

:10

Organisatoriska m fl åtgärder avseende bad och simundervisning ............................ Arbete i samband med skolmältidsverksamhet — organisatoriska åtgärder, upphandling (ej vakt— listor) .................................... Arbete i samband med elevernas förvärsarbete (arbetsböcker m m) ......................... Arbete med studiebidrag och statsstipendier (ej rekvisition och redovisning) ..................

Arbete med elevhem och inackorderingshem (ej rekvisition av statsmedel) ................... Arbete i samband med Skolskjutsar, elevernas buss- och järnvägskort (ej rekvisition av stats- medel) .................................... Arbete med anledning av feriekursverksamhet,

elevernas kolonivistelse etc .................. Arbete med elevförsäkringar ................... Sammanträden, särskilda uppdrag — i den mån dessa ej redovisats under andra rubriker _ övrigt

utöver i det föregående redovisat Förberedelser för skolstyrelsens och dess avdel— ning(ar)s sammanträden ..................... Skolstyrelsens och dess avdelning(ar)s samman- träden .................................... Arbete efter skolstyrelsens och dess avdelning(ar)s sammanträden (verkställighet, protokoll, expe- diering etc) ................................ Sammanträden med kommunala myndigheter. . . . Sammanträden ej redovisade i annan punkt ..... Utredningar, remisser, interpellationer som ej redovisas i annan punkt ..................... Sammanträden med representanter för andra kom- muners skolväsende ........................ Debiteringsarbete för undervisning av elever från annan kommun ............................ Betala ersättningar till andra kommuner för under- visning av elev från den egna kommunen ...... Övriga kontakter med andra kommuners skol- Väsende —— korrespondens —-- telefonkontakter etc .......................................

»:

WN

&!

nl

eh

eh

7?

M: hrs-bm:

___—_

ko

eso- elmo

80

ko

f+sf f+sf f+sf f+sf f+sf f+sf f+sf f+sf

ESO

f+sf

B. Beräknad tidsåtgång per personalkategori, arbetuppgift variabel och år

I denna bilaga redovisas beräknad tidsåtgång (i timmar) per personalkategori, arbetsuppgift, variabel och år vid rektorsområden av olika struktur och med olika personalorganisation samt i kommuners skolväsende sedan olika rationali- seringsmöjligheter och uppskrivning av tider för vissa arbetsuppgifter beaktats. De olika strukturgrup-perna är i vad avser rektors, studierektors och tillsynslära- res vid rektorsskola arbete följande:

RA 1: rektorsområden med endast låg- och mellanstadierna. Studierektor finns ej, RA 2: rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor för högstadiet finns, RA 3: rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor för låg- och mellansta- dierna finns,

RA 4: rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor finns ej; i vad avser arbete hos biträdespersonal åt rektor följande: Btl: rektorsområden med endast låg- och mellanstadierna, Bt2: rektorsområden med samtliga stadier. Högstadiet är mindre än låg- och mellanstadierna tillhopa. Bt3: rektorsområden med samtliga stadier. Högsta-diet är större än låg- och mel- lanstadierna tillhopa.

Rektors och rektorsexpeditionens samt skolchefs och skolkansliets arbetsuppgifter; beräknad tidsåtgång i timmar per personalkategori, arbetsuppgift, variabel och år

Kvalifika- Personalkategori

tionsgrund Variabel

Arbete sammanhängande med ledning och administration av rektorsområden Arb samman. Sakomr _— _ hängande med

nr Studie- . Tills.— . .. ledn o adm av Arbupp g Rektor rektor Tillsynsl v rekt skola lär Bitradespersonal kommzs skolväs.

nr Rek- Skol- Rek- Skol— __ övr

tor chef tor chef Grupp Grupp Grupp sm" Grupp Skol- Assis- Bitr an-

RA 1 [RA 2 IRA 3 IRA 4 RA 2lRA 3 RA 1 IRA 2 IRA 3 IRA 4 läggn Bt 1 | Bt 2 | B 3 Chef ten" Pers

|2|3|4|5l6|7|8|9l10|11|12|13|14|15|16|17|18|19l20l21l22

___—###

Undervisning samt allmänpedagogisk och administrativ utveckling 2

p ” — — — —— p f 50 50 50 50 — —— ap ap f f +sf 78 70 70 70 — — ap f + st 30 30 30 30

I: 6 | ap | eso 0,040 I: 4—6 f 1

xxxxxå

II Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal II: 1 p klm 1,75 1,75 — 1,75 — 1,75 -—— —— — — — — —— — kh —— _ 3,50 3,50 3,50

II: 2 p klm 3,50 3,50 — 3,50 — kh — _ 9,50 9,50 9,50 —

ap f 8 12 12 12 12 12 — —- ap f 6 10 10 10 6 6 —— —— _ —— p f 12 18 35 17 25 9 —- _— — —-

3,50————————

II: II: II: | !

”QIO

1 Med hänsyn till sättet för beräkning av arbetsmängden för assistent kan variabelvärden för de enskilda arbetsuppgifterna ej redovisas. Ikolumnerna markeras endast (x) de arbetsuppgifter assistent bör utföra eller biträda med eller redan nu utför eller biträder med. För varje sakområde redovisas i förekommande fall f— och kso-värde.

2 Beroende av rektorsområdets (och i förekommande fall kommunens skolväsendes) organisation.

” Beroende av antal vtr i fastställd undervisningsskyldighet.

II:

6 10 10 14 13 10 5 —— — —— —— —— —— _ — II: 7 p

8 9

0,33 0,90 1,23 1,10 1,83 0,16 — — — —— — —— —— —— 0,19 0,34 0,46 0,52 0,77 0,06 — »— — -

0,40 0,79 0,79 0,79 0,91 0,91 0,27 0,36 0,36 0,36 0,16 — — _ — 0,015 0,043 0,043 0,023 — — —— —— kso 0,96 0,42 0,46 1,31 0,19 0,03 -— 0,69 0,75 —— 0,11 — — — 0,20 —- ko 0,22 0,54 0,68 0,70 0,67 0,02 —— 0,05 0,04 — —- —- —— -— 0,17 —

f _ _ _. _— _ __ _- __ _ __ __ _. _ _. II: 14 a kso 7 10 10 10 — — 5 10 10 10 1 201 351 351 0,24 )(

II: 15 a ap kso 1,07 0,64 0,59 0,44 1,15 0,41 —— — —— —— —— 0,04 0,04 0,04 0,23 X 11: 16 | kso 0,39

II: 14—16 kso 0,23

II: II: II: 10 p II: 11 ap ap II: 12 ap ap II: 13 a a —— 0,20 0,38

H&M-ägxxuu&_

III Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppförande och ordning, stimulera föreningsverksamhet III: a t 5 5 5 5 — — _ 4 4 4 1 III: 0,005 0,005 0,004 0,014 —— _— _ — — —— — III: 0,007 0,018 0,012 0,012 0,067 —— — —— — — —- III: sp sp -—- 10 20 11 9 — — -—— -— —— _— III: as as eo 0.033 0,057 0,073 0,063 0,047 0,008 0,010 0,012 0,034 0,050 0,003

ap e e f e

III: ps ps e eo 0,023 0,023 0,017 0,051 0,034 0,006 — — —— — k k t'

ps

f

— — 0,004 — — —— 0,05 _— 0,01 —

1 _.

III: ps ps ko 0,54 0,56 0,82 0,74 0,69 0,48 —— —— —- _— III: a a ko 0,26 0,24 0,1 2 0,26 0,22 0,05 —— —— 0,09 — III: a a f 2 2 2 2 -— — —— —— —— _—

Hamvmwhwm

INN |v— lill _

u

lä III””

IV Undervisningens organisation

IV: pa kh —— 1,54 1,37 2,40 1,30 _ —— IV: a k — IV: ap kh _— klm” 0,65 — —— -—— klm 0,12 0,12 0,12 0,12 — — — a kh —— _ _ —— —— a k 0,12 0,20 0,08 0,08 0,59 0,11 _—

a k —— 0,23 0,43 0,16 a

a

Heid

G— G! HN ma-

1,22 4,82 8,24 8,33 — —

IV: IV: IV: IV: IV: IV: k 0,21 0,12 0,09 0,13 0,32 0,11 —— — — a kh ko -— 0,36 0,40 0,17 0,35 — -— —- ——

siden—inom

' Självständigt arbete

2 6/7 självständigt arbete

* Vid rektorsområde med endast låg- och mellanstadierna och vid beräkning av tid för studierektor för låg- och mellanstadierna. ' 1/5 självständigt arbete 5 3/5 självständigt arbete. ' 4/5 självständigt arbete.

N N vd N O N G= _. oo v-4 h H :o H I!) H =! v-t 01 M N v—t v—t H 0 H (» ao [— QD i!) =! en N H

IV: 7 IV: 8 IV: 9 IV: 10 IV: 11 IV: 12 IV: 13 IV: 14

k ko 0,11 0,14 0,14 0,14 _ — 0,14 0,23 0,19 _ 0,08 0,111 0,141 0,141 )( a (: eo 0,024 0,017 0,013 0,009 0,005 0,009 —— —— k kho 0,03 0,08 0,08 0,08 _ _ _ — _ — 0,05 0,071 0,352 0,352 _ 0,75 0,75 0,75 _ — _ — _ _ —- 0,751 0,751 0,02 0,02 klm klmo 0,30 0,30 0,30 0,30 — — — _ _ _ _ 0,382 0,382 0,382 0.05

- _ __ _ — —- 0,32 0,38 0,45

kh kho — _ _ _ ' _ —-— —— — _ _ — _ 0,36 0,36 ——

30 5 5 5 5 5 — — —- 03

:!

(SD—56155

'— H

O— N

nu än

155

IV: 15 a a f f 10 3 3 3 _ _ _ _ _ — _— _ — _ 03 25 44 IV: 16 a a kh f _— _- _. __ __ __ _ _. __ IV: 17 a khs 0,06 IV: 18 khs 0,16

IV: 7—13 kso

x|xxxxx||l>(xxjj|

'# 91 O

V Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning, avgång etc. V: ap e _ 0,003 0,003 0,005 0,014 — _ _ —— _ —— —— _ _ V: ap klm 0,43 0,43 _ 0,43 _ 0,43 — _ kh _ _ 1,79 1,79 1,79 — _ —- _ — _ e 0,013 0,014 0,012 0,019 0,040 0,005 _ 0,014 0,024 0.048 0,034 _ — _ _ _ _ _ — _ _ 0,003 0,003 0,003 _ 0,020'i 0,020' 0,09 0,12 0,12 0,12 _ 0,48 0,62 0,82 e 0,009 0,008 0,009 0,009 0,006 0,005 _ 0,001 0,003 _ —- _ _ _ _ 0,024 0,024 0,024 — — _ _ _ _ _ _ 0,017 0,017 k 0,30 0,30 0,28 ,074 0,50 0,36 —- — —- _ —- 0,05 0,05 0,05 11 k 0,11 0,07 0,07 0,33 0,20 0,20 - , — 0,09 0,05 _4— »— _

HN

V: V: V: V: V: V: V: V:

.."." G) &

& namnsatta-. maintenance.-c

0

|...

1. Självständigt arbete

'-' 4/5 Självständigt arbete 3 Kommun med rektor tillika skolchef.

* Kommun med förste rektor men utan högre skola. 5 Kommun med förste rektor och med högre skola. ' 2/5 självständigt arbete.

f+sf 14 19 10 12 f+sf _ 5 5

eo 0,101 0,151 elo 0,017 0,017 0,017 0,017 0,038 0,038 elo

f

Fastigheter a a ' kso 0,56 0,55 0,33 0,64 ap ap kso 0,52 0,47 0,54 0,35 a kso a eso a f+sf

kn '—

xxxxj 13 N H

VI: 1_6 kso

d

VII Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skolbibliotek

VII: 1 a a k kso 0,30 0,34 0,34 0,34 _ — 0,86 0,161 0,161 0,06 VII: 2 ap ap k kso 0,67 0,78 0,81 1,90 0,14 0,17 2,70 0,50 0,50 0,10

VII: 3 pa ap f f + st 12 18 18 18 18 12 _ _ _

VII: 4 ap ap ko 0,74 0,74 0,74 0,93 0,74 0,74 1,00 0,74 0,40 2,60 0,48 0,04 0,04 0,1 0,0

k VII: 5 a a e ko 0,011 0,005 0,005 0,017 — _ 0,026 0,018 0,009 0,038 0,024 _ — f _ _

VII: 6 a a i 1 1 1 1 — _ _ _ _ 10 10 10 VII: 1_6 f kso

xxxxxxxäg

"

VIII Expedition — kansli: personaluppgifter, löner, arvoden etc, ekonomi, statistik och expeditionsarbete i övrigt VIII: a 0,11 0,18 0,52 0,64 _ — _ _ 0,111 0,261 VIII: a _ _ _ _ _ 0,161 0,241 VIII: a — _ _ _ _ 0,602 0,692 VIII: ap ap 0,22 0,22 0,22 0,22 _ 0,17 0,31 VIII: a a 0,64 0,58 0,33 0,80 _ _ VIII: a a 0,05 0,05 0,05 0,05 _ _ VIII: ap ap 0,06 0,12 0,15 0,12 _ — VIII: ap ap 0,11 0,13 0,13 0,13 _ _ VIII: a a _

xxxxxxxxz Hmmqmwbooa

1 Självständigt arbete 2 1/3 självständigt arbete

VIII: 10 a a ! VIII: 11 a a t

VIII: 12 VIII: 13 VIII: 14

a kso _ —- _ _— a a VIII: 15 a a a k f kso — 2 2 2 e eo 0,002 0,002 0,002 0,002 k kso 0,40 0,38 0,38 0,38 k k f

_ 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 _ 0,11 0,22 0,22 0,22 0,24

VIII: 16 _ _ — — _ — VIII: 17

VIII: 18 pa pa

kso _ _ _ — kso 0,05 0,05 0,05 0,05 i + sf — 5 3 _

vm:19 a a k f+sf 0,70 0,77 0,77 0,77 — _ _ _ _ _ VIII: 20 a VIII: 21 a VIII: 22 a

kso 10 15 15 15 _ _— _ __ __ _ _ kso 2,55 2,55 f + st 5 — — — _— _ _ __ _ _ _. _ _

no.-.M— MGN

VIII: 23 VIII: 24 VIII: 25 a VIII: 26 VIII: 27 VIII: 28 VIII: 29.1 VIII: 29.2 VIII: 30.1 VIII: 30.2 VIII: 31 VIII: 32 VIII: 33 VIII: 34 VIII: 35 VIII: 36

&

kso _ _ _ _ _ _ _ _ — — _ 8 8 f _ _ _ _ _ _ _

N

kso_——_______

f f f kso kso kso

kso kso kso kso kso kso kso kso kso kso

NNNQNNNGNNNNQMNG

1 1/2 själVStändigt arbete 2 2/5 » » 3 1/3 » » 4 1/4 » » 5 1/5 » »

x] |xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

VIII: 37 VIII: 38.1 VIII: 38.2 VIII: 38.3 VIII: 38.4 VIII: 38.5 VIII: 39 VIII: 40 VIII: 41 VIII: 42 VIII: 43

VIII: 44.1 VIII: 44.2 VIII: 44.3 VIII: 5—

44.3

IX

IX: IX: IX: IX: IX: IX:

HNMQWC

IX: IX: IX: IX: 0 IX: 1_10

honan-u

X X:1

QNGNNSMQ 555555

kso kso eso elmo

f f kso kso kso kso

! kso

Arbete i samband med skolhygienisk och skolsocial verksamhet

Sammanträden, särskilda uppdrag — i den mån des

a a

1 Självständigt arbete. 2 1 [5 självständigt arbete. 1 Kommun utan yrkesskola och annan högre skola (skolor)

* » = »

med D

D »

k e

f

f 0,06 0,06 0,06 0,06 _ eo 0,046 0,046 0,046 0,046 f 2 2 2 2 ko 0,06 0,06 0,06 0,06

0,006 0,006 0,006 0,004 0,004 0,004

f + -_ 3 3 3 — sf

men utan annan högre skola (skolor) och annan högre skola (skolor)

0,06

sa ej redovisats under andra rubri

0,06 0,07 0,04 0,071 0,071 0,071 5 _ — _ 0,009

_ _ 0,08 _ 0,004 0,004 1 _ 0,031z 0,044' 0,008

0004 0,005 0,005 0,011

___—1

0,

ker _ övrigt utöver i det föregående redovisat

_ _ _ 251 372 403

XXXXXXXX XXXXXX

X X X

___—___—

|2|3|4|5|6|7|s|9j10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22

___—___—

sf 522 553 f + 301 492 603

a a t f + 20 20 20 20 — 351

kso

1 Kommun utan yrkesskola och annan högre skola (skolor) 3 Kommun med yrkesskola men utan annan högre skola (skolor) = Kommun med yrkesskola och annan högre skola (skolor)

BILAGA 4

Årsarbetsmängd för skolledning och biträdespersonal åt rektor vid rektorsområden av olika storlek och struktur

I följande bilagor 4 A_4 B redovisas grafiskt beräknad årsarbetsmängd för skol- ledning respektive biträdespersonal åt rektor vid rektorsområden av olika storlek och struktur sedan rationaliseringsåtgärder beaktats.

I de i bilaga 4 A redovisade årsarbetsmängderna för skolledningen ingår ej tid för schemaläggning och rektors egen undervisningsverksamhet.

Av bilaga 4 B framgår dels beräkna-t årligt totalt behov av biträdestimmar, dels konstant biträdesbehov, dels ock säsongmässigt behov (: totalt årligt behov _ konstant behov).

A. Beräknad årsarbetsmängd för skolledningen vid rektorsområden av olika storlek och struktur. Exklusive schemaläggning och rektors undervis-

ning 3100 - Rektorsområde med endast tåg-och mellanstadierna

--------- — .. .. samtliga stadier; L+M>H (förh cu 2:11 _ E 2900 ___.__ ,. .. .. .. H>L+M( " » 1.421) ' /' ,__ ___-_— . .. endast högstadium A & 2700 V . , ., ,,,, A— E & / x' ,.

. . , 2300 Y— , . x/ _____ 2100 J— A—j _|—_. '

'x'

_, ,, -- . 1900 I L__ _ vy) » .' ... /,,/ . ..... 1700 ? , . .. ___—+ . 1500 _" ' 1300 4- '

. // ."" 1100 , ,4 ___,”- 700 __"

D 200 300 400 500 500 700 800 900 1000 1100 1200 1300 11.00 1500 Antal elever

2400

t' N I.) o 0

N M = 0

2000

Timmer per :l

1800

lek och ltruktur

............... Rektorsomrdde med endast lag-och mellanstadierna samtliga studier: L0M>H

;H>L+M

endast högstadium

B. Beräknad årsarbetsmängd för biträdespersonal vid rektorsområden ov olika stor-

] (betr törh LM-H_se bil 3Å)

200 300 400

900 1000 1100 1200

»totulbehov

_tntulbehov

,konstqnt behov —konstunt behov —totulbehov

_konstunt behov

—totolhehov

.. —k0nstunt behov

1300 1400 1500 Antal elever

Strukturen på rektorsområdena med samtliga stadier för-utsätts vara i stort densamma som strukturen i de respektive genomsnittsrektorsområden _ modell- rektorsområden _ som utredningen konstruerat.

BILAGA 5

Beräknad årsarbetsmängd för skolchef, assistent och personal i biträdeskarriären i kommuner med skolväsende av sådan omfattning att en skolledare har att förena rek- tors- och skolchefsskap

Skolchef

Assistent

Personal i biträdeskarriären

1950 2170 2390 2500 2820 3040 3250 Antal. elever (avrundat till tiotal) 90 100 110 120 130 140 150 Antal poäng

BILAGA 6

Moment i »administrasjonskurs for skoleldere»

(Momenten har upptagits i den ordning de har .i programmet för berörda kurs.) Skolele—deren i dagens skole Admini-strasjon — prinsipper og generelle retnwingslinjer Skolelederens status og arbeidsoppgaver Skolelederens forhold til skolemyndighetene — de kommunale myndigheter Samarbeidspsykologi og -tekni.kk

Samarbeidsforhold _ personalkonflikter

Samarbeidet med elevene Skoleplanlegging — regionalt og kommunalt. Prinsipper for arbeidet Trivsel på arbeidsplassen Klassedeling — fag og timeplaner Skolens protokoller og dvagboker

Skoleruter —- skyssordning

Eksamen og eksamensordning

Karakterer — evaluering

Reglement og instrukser Lonnsforhold og ldnnsregulativ Norsk skole — samordning, progresjon Spesiell service —spesialskoler, hjelpe- og stdtteundervisning, skolepsykologisk virksomhet, rådgivningstjenesten Skolens helsetilsyn

Undervisningsplaner

Undervisningsmetoder —— differensierin-g

Integrasjon

Skolestyret — saksområde, komp-etanse

Laererråd — skoleråd »— kretstilsyn

P B i Skolen K U D-avdeh'nger og konturer; saksfordeling, sawkkyndige råd Fylkesforvaltning — kommunalforvaltning Aktuelle skolelover Skolebygg —prinsipper, ekonomi Utformning av skolebe-tyg — innredninger

Statens Pensjonskasse —pvensionssaker

Trygdekasse —— permisjonsforhold Refusjoner — stat/fylke

Kretsreguleringssaker

Den etiske oppdragelsen

Kontororganisasjon

Budsjett — budsjettarbeide

Planleggingsdager i skolan

Personalforvaltning

Skolens oppbygning i våre nvaboland Dagens kulturdebatt

1. Teknikerutblldnlng 1 Danmark, Finland, Norge och Sverige. Del II. 2. Nordisk etterutdannelse 1 by— og regionplanleg— sing.

3. Nordiskt Institut för elementarpartlkeltysik.

4. Invaltditetsvurdermg, erstatnlngsfastsettelse, ta— bellsystemer m.v. ! yrkesskadetrydgene 1 Norden.

5. Nordiska rådets öresundskonierens den 13—15 april 1954.

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

J uatitiedepartementet

Företagsinteckning. [10] Svensk namnbok 1984. [14] Utlåtande av Juristkommissionan i Wennerström- affitren. [15] Rapport av parlamentariska nämnden i Wenner- strömaffilren. [17] Lag om förvaltningsfbrfarandet. [27] Berlkning av pensionsreserv i pensionsstiftelse. [28] Skadestånd H. [31] Förtida tillträde, e ropriationskostnad m. m. [32] Familjerättskommitt n. Aktenskapsrltt I. Författ- ningstext. [34] Åktenskaparittt II. Motiv. [35] Sammanställning av remissyttranden över författ- ningsutredningens förslag till ny författning. Del 3. Kap. 8 i förslaget till reger sform. [88] Rapport och arbetsmaterial fr arbetsgruppen för det kommunala sambandet Juni 1064. [39] Rätten till arbetstagares uppfinningar. [49]

Försvarsdepartementet Krigsmaktens förbandssj ukvård. [20]

Socialdepartementet

Socialpolitiska kommittén. s. Bättre åldringavård. [5] !. Social omvårdnad av handikappade. [ll] Arbetstidsförkortningens verkningar. [9] Behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna. [241 Ökat stöd till barnfamiljer. [se] Mentalajukvårdslag. [40] 1962 års utredning ang. sjuksköterskeutbildningen I. Grundutbildningen. [451 11. Visa grundläggan- de undersökningar. [461 Centrala rehabiliterinsutredningen i. Samordnad rehabilitering. Del I. [50] 2. Samordnad rehabili- tering. Del II. [51]

Kommunikationsdepartementet

Bilskrotning. [211 Statens byggnadsbesparingsutredning :. Offentliga byggnader. Ekonomiskt byggande. [26] Friluftslivet i Sverige. Del I. Utgångslilget och ut- vecklingstendenser. [47]

STATENS OFFENTLICA UTREDNINGAR 1964

”9533 '

Fineli-departementet

Värdesiikringskommittén 1. Indexlån. Del I. [1] 2. Indexiån. Del H. [2] Alkoholreklamen. [6] Statens skogar och skogsindustrier. [7] Kommunal skatteutjlimning. [19]

Nytt skattesystem. [25]

Koncernbidrag in. in. [291

Eoklesiastikdepartementet

1958 års utredning kyrka-stat III. Religionsfrih ", [13] IV. Historisk översikt. Kyrkobegrepp. [16] V. Kristendomsundervisningen. [30] Förbud mot utförsel av kulturföremåi. [22] skolans försörjning med lärare IL [44] Farmaceutisk utbildning och forskning. [48] Organisation av skolledningen i grundskolan. [5-

Jordbruksdepartementet

1960 års jordbruksutredning. 1. Kapitalutveckling !. det svenska lantbruket. [B] 2. Lantbrukets str .' turutveckling. [87] Älgfrågan. [11] Veterinärmedicinsk forskning och undervisning. Del 11. [12] Kronhjortsreservat m. m. [23]

Handelsdepafrtementet

Effektivare konsumentupplysning. [!] Översättning av fördrag angående upprättandet &. Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) oc tillhörande dokument. [18] Översättning av viktigare följdiörfattningar till ! dragen angående Europeiska ekonomiska gemel skapen Och Europeiska kol- och stålgemenskape,

[33]

i

i

när?

.a». att

Inrikesdepartementet

Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden. [3] Bostadsstöd för pensionärer. [uj Kommunal markpoiitlk. [42] Statsian till samfundslokaler. [52]

åxå?-?."?

»?

A_

”'å'

F