SOU 1965:30

1960 års lärarutbildningssakkunniga

1. Gemensamt för två intagningsgrup- per = 161k

” I medeltal 12 lk per grupp

” Gruppstorlek: 2 lk

* Körsång ge- mensam för olika intagningsgrupper

5 Gymnastik, tillval, gemensam för två intagnings- grupper ” Gruppernas storlek: 32 resp. 16 lk. Antalet timmar beräknat efter gruppstorlekama 24 resp. 12. Timta- let avrundat,

Tablå 1:6. Lågstadielärarutbildning. Behov av lärartimmar

Lärartimmar per termin vid en Antal under- Underv1sn1ngst1mmar 1 grupp om intagnin g av

Ämne visningstim- mar

Anmärkning

48—36 24 12 ( 12 24 72 96

N

Pedagogik. . . . . . . . . . . . .. 200 20 100 80 1 295 570 865 1 140 1 2?" 15 lam" Handledning. . . . . . . . . . . . . . . . . 1 t/lk 24 48 72 96 timmar för gemen- Skolhygien. . . . . . . . . . . . . . 7 7 14 21 35 42 samma seminarier i Metodik. . . . . . . . . . . (225) pedagogik och me- Svenska. . . . . . . . . . . . . 100 252 75 175 350 525 700 todik Matematik. . . . . . . . . . . . . . . . . 50 252 25 75 150 225 300 2 5 timmar för ge- Hembygdskunskap . . . . . . 43 82 35 78 156 234 312 mensamma semina- Tekniska hjälpmedel . . . . 12 2 103 64 128 192 256 rier i metodik och Handskrivning. . . . . . . . . . . . . 20 4 16 36 72 108 144 pedagogik Handledning. . . . . . . . . . . . . . 20 t/lk 480 960 1 440 1 920 ” Gruppstorlek: 4 lk i medeltal

Tablå 1:7. Mellanstadielärarutbildning. Behov av lärartimmar

Ämne

Antal under- visnin gstim— mar

Undervisningstimmar i

grupp om

Lärartimmar per termin vid en intagning av

48—36

24 12 ( 12 24 48 72 96

144

Anmärkning

Svenska. . Röst- och talvård. . . . . . . . . Engelska.......... Matematik............... Religionskunskap. . . . . . . . . Samhällskunskap, obligatorisk kurs tillvalskurs. . Historia, obligatorisk kurs. tillvalskurs. ........ Geografi, obligatorisk kurs. tillvalskurs . . .......... Biologi, obligatorisk kurs. . tillvalskurs . . . . . FySlk Kemi . . .

195 10 190 30 60

20 200 20 200 20 200 40 220 20 20

10 2 15

5

85 2 15 35

100 175 15 20

10 50 10 10 80 40 220 20 20

590 166 725 45 90 80 155

20 45 2003 4 2004 20 45 2003 4 2004 30 45 3 2004 80 120 3 2204 1 45 90 1 45 90

890 250 1 095 135 235

68 2255 68 2255 68 2405 240 3305 135 135

1 180 332 1 450 180 310 90 250 90 250 90 280 320 440 180 1 80 1 770 498 2 175 270 465

135 3755 135 3755 135 4205 480 5505 270 270

1 Enskild handledning

i . 5, N = antalet lk 24 4 timmari grupp om

3 lk, 2 timmar individuellt i medeltal 4 Tillvalskurs endast i två orienteringsämnen

4. Gruppstorlek: 12

5 Grupper i tillvalskurs enligt följande:

Intagn. 144 lk/ termin Intagn. 72 lk/ termin

Ämne

Termin Termin

1 2 1 2

Sk 24 12 48 24 Ge 24 12 48 24 Hi 12 24 24 48 Bi 12 24 24 48

Tablå I:8. Mellansladielärarutbildning. Behov av lärartimmar

Undervisnin stimmar i Lärartimmar er termin vid en Antal under- g p

visningstim- grupp om intagning av

mar

Anmärkning

48—36 24 12 ( 12 24 48 72 96 144

Pedagogik. . . . . . 200 20 100 80 1 295 570 865 1 140 1 710 E _ .. . Handledning. .. . 1 t/lk 24 48 72 96 144 1 24 15 larartlmm” Skolhygien. . . . . . 14 7 7 14 21 35 42 63 för gemensamma semi- Metodik......................... narier i pedagogik och

Svenska. . . . . . . . . . . . . . 50 254 25 75 150 225 300 450 metodik Matematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 202 20 60 120 180 240 360 4 5 undervisningstim— Orienteringsämnen. . . . . . . . . . . . . . 74 244 50 124 248 372 496 744 mar för gemensamma se- B-skolemetodik. . . . . . . . . . . . . . 4 4 4 4 8 8 12 minarier i metodik och Tekniska hjälpmedel. . . . . . . . . . 12 2 103 64 128 192 256 384 pedagogik Handskrivning. . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 4 12 28 56 84 112 168 4 I medeltal 4 lk per Handledning. .. . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 t/lk 480 960 1 440 1 920 2 880 grupp

Tablå I:9. Mellanstadielärarutbildning.

Behov av lärartimmar

Ämne

Antal under- visningstim- mar

Undervisningstimmar i grupp om

Lärartimmar per termin vid en intagning av

48—36 24 12 ( 12

24 48 72 96

144

Anmärkning

Bild— och formarbete. . . . Handledning. . . . . .

Musik, obligatorisk kurs. .

Musikavlyssning. . . . . Instrumentalmusik. . . . Musik, tillvalskurs. . . . . . Körsång ....... . . . Instrumentalmusik. . . . Handledning. . . . . . . . .. Gymnastik, obligatorisk

tillvalskurs. . . . . ......

Handledning. . . . . . . . . .

100

36 24 24 . 102 24 24 kurs...... 60 150

100 stuk

241 24= 10 40 52 24 24 atnk 40 20 100 50 stuk

200 400 72 144 216 288 54 104 158 208 24 24 24 48 192 384 576 768 773 154 226 298 124 24 364 48 144 288 432 576 72 144 216 288 80 160 240 320

1505 2006 3007 400 72 144 216 288

600 800

1 200 432 312 48 1 152

452

72 864 432 480 600 432

1 1/a av intagningsgrup— pen har musikavlyssning. Gruppstorlek 8—24 lk 2 :'/,| av intagningsgrup- pen har instrumental- musik. 2 lk/grupp

” Musik, tillvalskurs, gemensam för två intag- ningsgrupper

4 I medeltal 24 lk per grupp

4 Gymnastik, tillvals- kurs, gemensam för två intagningsavdelningar, totalt 12 manliga och 12 kvinnliga lk

** Gymnastik,.tillvals- kurs, gemensam för två intagningsavdelningar, totalt 24 manliga och 24 kvinnliga lk

" I medeltal 18 lk per grupp

Tablå 1:10. Högstadie- och gymnasielärarulbildning. Behovav lärartimmarförhandled— ning och metodik vid en infogning av 175 ämneslärarkandidater per termin

Ämne

Antal lärartim- mar för

Antal lärartim- mar per

hand-

' .1 ledning metodik

termin läsår

Anmärkning

Svenska .......... Matematik ....... Engelska ......... Tyska ............ Franska .......... Språkämnen5 ..... Religionskunskap. . Filosofi, Psykologi. Historia .......... Samhällskunskap. . Geografi .......... Biologi ........... Kemi ............ Fysik ............ Naturkunskap I . . Ekonomiska ämnen Tekniska ämnen ..

651 1082 759 1082 558 728 403 604 403 604 139 1026 248 42 124 846 325 604 356 604 124 42 294 1082 325 1082 403 1082 77 42 248 42 806 1327

759 867 630 463 463 241 290 208 385 416 166 402 433 511 119 290 938

1 518 1 734 1 260 926 926 482 580 416 770 832 332 804 866 1 022 238 580 1 876

1 30 timmar metodik un— der termin 1 vid lärarhög— skola, varav i genomsnitt 3 timmar skall användas för gemensamma semina- rier i pedagogik och meto» dik. 12 timmar metodik under ämnesstudierna

2 Delning i 2 och 3 grupper 7 Delning i 2 grupper 4 Delning i 2 grupper vid vissa kursmoment 5 Här inräknas spanska, ryska, allmän språkkunv skap, latin och grekiska 8 Varierande antal me— todiktimmar beroende på antalet företrädda ämnen 7 Delning i 6 grupper vid laborationer

Tablå 1:11. Högstadie- och gymnasielärarutbildning. Behov av lärartimmar för hand- ledning och metodik vid en intagning av 150 ämneslärarlcandidaler per termin

Antal lärartim- mar för

Antal lärartim— mar per

handled-

. metodik1 ning

termin läsår

Anmärkning

Svenska .......... Matematik ....... Engelska ......... Tyska ........... Franska .......... Språkämnen5 ..... Religionskunskap . Filosofi, Psykologi. Historia .......... Samhällskunskap. . Geografi. . . . Biologi ........... Kemi ............ Fysik ............ Naturkunskap I .. Ekonomiska ämnen Tekniska ämnen.. .

558 1082 651 108 496 723 356 604 356 604 108 726 217 42 108 506 279 604 310 604 108 42 264 1082 279 1082 356 1082 77 42 217 42 682 1127

666 759 568 416 416 180 259 158 339 370 150 372 387 464 119 259 794

1 332 1 518 1 136 832 832 360 518 316 678 740 300 744 774 928 238 518 1 588

1 30 timmar metodik un- der termin 1 vid lärarhög- skola, varav i genomsnitt 3 timmar skall användas för gemensamma semina- rier i pedagogik och meto- dik. 12 timmar metodik under ämnesstudierna

” Delning i 2 och 3 grup- per

4 Delning i 2 grupper 4 Delning i 2 grupper vid vissa kursmoment 5 Här inräknas spanska, ryska, allmän språkkun- skap, latin och grekiska 6 Varierande antal me— todiktimmar beroende på antalet företrädda ämnen 7 Delning i 5 grupper vid laborationer

Tablå 1:12. Högstadie- och gymnasielärarutbildning. Behov av lärartimmar för hand— ledning och metodik vid en intagning av 100 ämneslärarkandidater per termin

Antal lärartim- Antal lärartimmar " Antal mar för per Amne lk Anmärkning handled— metodikl termin läsår mng Svenska .......... 24 372 50 422 840 1 30 timmar metodik Matematik ........ 28 434 50 484 970 under termin 1 vid lärar- Engelska ......... 21 325 50 375 750 högskola varav i genom- Tyska ........... 15 232 42 274 548 snitt 3 timmar skall använ- Franska .......... 15 232 42 274 548 das för gemensamma se- Språkämnen2 ..... 5 77 7211 149 298 minarier i pedagogik och Religionskunskap . 9 139 42 181 362 metodik. 12 timmar meto- Filosofi, Psykologi. 5 77 503 127 254 dik under ämnesstudierna Historia .......... 12 186 42 228 460 2 Här inräknas spanska, Samhällskunskap. . 13 201 42 243 486 ryska, allmän språkkun- Geografi .......... 5 77 42 119 238 skap, latin och grekiska Biologi ........... 11 170 724 242 484 3 Varierande antal me- Kemi ............ 12 186 724 258 516 todiktimmar beroende på Fysik ............ 15 232 724 304 608 antalet företrädda ämnen Naturkunskap I. . . 3 46 42 88 166 4 Delning i 2 grupper på Ekonomiska ämnen 9 139 42 181 362 grund av laborationer Tekniska ämnen . . 29 449 1025 551 1 102 5 Delning i 3 grupper på grund av laborationer

Tablå 1:13. Högstadie- och gymnasielärarutbildning. Behov av lärartimmar för hand- ledning och metodik vid en intagning av 75 ämneslärarkandidater per termin

Antal lärartim- Antal lärartim- mar för mar per Ämne Alnktal Anmärkning h*"tdICd' metodik1 termin läsår mng

Svenska .......... 18 279 50 329 668 1 30 timmar metodik un- Matematik ....... 21 325 50 375 750 der termin 1 vid lärarhög- Engelska ......... 16 248 42 290 580 skola. 12 timmar metodik Tyska ............ 11 170 42 212 424 under ämnesstudierna Franska .......... 11 170 42 212 424 2 Häri inräknas spanska, Språkämnen2 ..... 4 62 723 134 268 ryska, allmän språkkun- Religionskunskap . 7 108 42 150 300 skap, latin och grekiska Filosofi, Psykologi. 4 62 503 112 224 ” Varierande antal me- Historia .......... 9 140 42 182 362 todiktimmar på grund av Samhällskunskap. . 10 155 42 197 394 antalet företrädda ämnen Geografi .......... 4 62 42 104 208 4 Delning i 2 grupper på Biologi ........... 8 124 42 166 332 grund av laborationer Kemi ............ 9 139 42 181 362 Fysik ............ 11 170 50 220 440 Naturkunskap I . . 2 31 42 73 146 Ekonomiska ämnen 7 108 42 150 300 Tekniska ämnen. . . 22 341 724 413 826

Tablå 1:14. Änmeslärarutbildning. Behov av lärartimmar vid undervisning i pedagogik m m

Antal under- Undervisningstimmar i grupp om Lärartimmar per termin vid en intagning av

vis- Anmärkning nings- tim. > 48 48 24 12 ( 12 1201 1921[ 2161 752 1004 1502

Introduktionskurs 1 Gruppstorlek vid Pedagogik. . . . . . .. 26 10 8 8 116 150 232 266 intagning till fast Seminarier under studiegång vid uni- termin 2, 4, 6 och versitet 8. . . . . .. ..... .. 223 22 88 110 176 198 . 4 Grpppstprlelg vid Röst- och talvård . 4 2 2t/31k 68 86 136 154 mtaemng uu latar- högskola H uvudkurs " Semin arieri peda- Pedagogik. . . . . . .. 114 14 65 35 4 446 604 892 1 050 eogik delvis gemen- Handledning . . . . . 1t/11k 75 100 150 175 samma med meto- Röst- och talvård . 2 6 179 233 356 416 dik. Högstadielärare Muntlig framställ— 18 timmar, gymna- ning. . . . . . . . . . . 8 4 6 96 125 137 219 sielärare 24 timmar. Tekniska hjälp- Beräknat medeltal medel. . . . . . . . .. 10 7 190 250 375 437 22 timmar * Lärartimmar för gemensamma semi- narier i pedagogik . N

och metodik. 52- 9.

Dessa timmar ingår inte i de 114 under- visningstimmarna i kol. 2

" 1 timme i grupp om 3; 2 timmar per lk individuellt

6 4 timmari grupp om 8 lk, 2/3 timme per lk individuellt 7 10 timmari grupp om 4 lk

II. Behov av lärare vid lärarhögskola

På grundval av tablåerna I: 5—1: 12 kan det sammanlagda behovet av lärar- timmar vid »de olika lärarhögskolorna sammanställas. Antalet erforderliga lärartimmar ger underlag för beräkning av behovet av lärartjänster i de olika ämnena. Med utgångspunkt i talen för intagningens omfattning kan lärarutbil-dningsenheterna sammanföras till fyra olika grupper nämligen 1) de tre stora lärarhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö, 2) de något mindre högskolorna i Uppsala och Linköping, 3) lärarutbildningsav- delningen i Umeå samt filialerna i Jönköping, Karlstad och Sundsvall, 4) fi- lialen i Luleå. I tablåerna II:1——4 ges exempel på beräkningen av lärar- timmar vid en av lärarutbildningsenheterna inom varje grupp. I tablåerna upptages också förslag till lärartjänster i de olika ämnena. Vid beräk- ningen av antalet tjänster har utgångspunkten varit den undervisningsskyl- dighet, som föreslås för de olika lärarkategorierna, d. v. s. 410 timmar per år för lektorer i pedagogik, 425—475 timmar för lektorer i ämnesmeto- dik, 500 timmar för lektorer i klasslärarmetodik. De sakkunniga har be- träffande lektorer i övningsämnenas metodik, vars tjänstgöringsskyldig- het nu uppgår till 750 timmar, uttalat, att en sänkning av undervisnings- skyldigheten är motiverad. Med hänsyn därtill har räknats med en under- visningsskyldighet av 600 timmar. För lektorerna i metodik har tiden för skoltjänstgöring fråndragits. Antalet timmar som fullgörs vid lärarhögskola beräknas i genomsnitt bli för lektorer i läroämnenas metodik 350 timmar, för lektorer i klasslärannetodivk 450 timmar och för lektorer i övnings- ämnenas metodik 500 timmar. För lärare 1 röst- och talvård har beräknats samma undervisningsskyldighet som för motsvarande lärare vid universi- tet, d. v. s. 820 timmar. Assistenter, som fullgör undervisning i ämnet peda- gogik, beräknas ha en tjänstgöringsskyldighet av 500 timmar. För lärare i teknisk metodik såttes undervisningsskyl—digheten förslagsvis till 800 timmar.

Det sammanlagda timtalet under. beteckningen »språkämnen» ger under- lag för en hel tjänst. Sådan kan dock inte inrättas, eftersom ett flertal äm- nen (latin, grekiska, spanska, ryska, jämförande språkkunskap) är sam- manförda under denna beteckning.

I hembygdskunskap har beräknats en tjänst i Ao 25 avsedd för en befatt- ningshavare med kompetens i ett par orienteringsäm-nen. Genom denna

tjänst bör vissa möjligheter kunna skapas att ge en integrerad utbildning i ämnet.

För undervisningen i instrumentalmusik beräknas tjänster i A 20 med en undervisningsskyldighet av 900 timmar.

Beräkningar av lärarbehovet har utförts beträffande samtliga lärarhög- skolor och deras filialer. samt lärarutbildningsavdelningen i Umeå med filia— ler. Till det sålunda redovisade personalbehovet kommer behovet av per- sonal för ledning av utbildningen och övrig personal vid den pedagogiska institutionen. De personalkategorier, som upptages under rubriken »Ut- bildningsledning», bokföres i avsnitt II, även om deras funktioner i mycket stor utsträckning gäller den praktiska utbildningen. Antalet utbildnings- ledare kan på grund av ökad intagning behöva höjas utöver det i resp. för- teckning angivna. Personalen inom den pedagogiska institutionen omfattar även den del vars främsta uppgift är forskning. Ingen åtskillnad göres emel- lertid beträffande kostnaderna för utbildnings- och forskningspersonal eftersom de olika uppgifterna griper så intimt in i varandra.

Lönen för rektor för filial till lärarhögskola har beräknats efter Bp 2 med samma avlöningsförstärkning som rektor för lärarhögskola. Av de två assistentkategorierna avses den i lönegrad A 21 användas för undervisning.

Viss del av undervisningen i fördjupningskurserna i läroämnen på klass- lärarlinjer skall omhänderhas av universitetslärare. Denna andel har be- räknats till en början uppgå till 15 procent av det totala timtalet i respektive ämne. Timmarna är angivna i kolumnen 5 »Särskild expertundervisning». Kostnaderna för denna undervisning beräknas enligt bestämmelserna för arvodering av lektorsundervisning vid universitet och anges till 85 kronor per undervisningstimme.

De beräknade kostnaderna för lärarlöner vid de olika utbildningsenhe— terna framgår av tablåerna 11:5—13. Beräkningarna i tablå 11:12 gäller både filialen i Karlstad och Sundsvall. Lönebeloppen är beräknade enligt föreskrifter för petitaberäkningar för 1966/67. De i kostnaderna ingående utgifterna för lärarlöner vid lärarhögskolor och filialer avser kostnader för ämnesundervisning på klasslärarlinjer, för "utbildning i pedagogik och metodik samt för metodik- och pedagogiklektorers handledning av lärar- kandidater vid den praktiska utbildningen. Kostnader för den praktiska utbildningen i övrigt beräknas i annan ordning.

Tablå I I : 1. Sammanlagt behov av lärartimmar och tjänster vid lärarhögskolan i Stockholm

Intagning per läsår: Lågstadielärarlinje (L): 192

Mellanstadielärarlinje (M): 288 Ämneslärarlinje (Ä): 350 Speciallärarlinje (Sp): 180 Klasslärarlinjerna Sär— -- Summa . .. Lärar- . Am- Speci- .. . Tjänster . -— Behov av lärar- Skild Behov neslä— allä— larartlm- timmar Amne . ex- av la- mar utover timmar rar- rar- pert- rar- lin'er lin'e Z 6 + 7 hela under- tim- '] ] + 8 tjänster vis- mar . Löne— Antal L M E ning grad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 _ 27 10 Svenska ........... 1 160 3 540 4 700 705 3 995 1 518 98 5 611 25 6 11

Röstvård ........ 664 996 1 660 1 660 1 140 2 800 21 3 340 Muntlig framställ— ning ............ 438 438 _ — 438 Matematik ......... 540 540 540 1 734 24 2 736 g; g 286 Engelska .......... 4 350 4 350 652 3 698 1 260 64 5 022 g; g 122

27 1 Tyska ............. 926 926 25 1 226 27 1 Franska ........... 926 926 25 1 226 Språkämnen ....... 482 482 — —— 482 Religionskunskap. .. 540 930 1 470 220 1 250 580 1 830 äg g 80 Filosofi,

Psykologi ........ 416 — — 416 Samhällskunskap. .. 240 1 020 1 260 189 1 071 832 160 2 063 å; 3 313 Historia ........... 240 1 020 1 260 189 1 071 770 16 1 857 å; g 107 Geografi ........... 240 1 110 1 350 202 1 148 332 48 1 528 %; g 128 Biologi ............ 560 2 060 2 620 393 2 227 804 384 3 415 3; g 265 Fysik ............. 100 540 640 640 1 022 384 2 046 &; g 296 Kemi ............. 100 540 640 640 866 384 1 890 åå g 140 Hembygdskunskap . 1 120 1 120 1 120 1 120 25 1 770 Naturkunskap I. . . . 238 238 — — 238 Ekonomiska ämnen. 580 580 27 1 230 Tekniska ämnen . . . - 1 876 1 876 27 3 826 Bild— och formarbete 1 280 2 400 3 680 3 680

Handledning ..... 576 864 1 440 1 440 i 5 120 21 10 120 Handskrivning ..... 288 236 524 524 524 — — 524 Musik ............. 1 448 1 624 3 072 3 072

Körsång ......... 96 144 240 240 4 752 21 9 252 Handledning ..... 576 864 1 440 1 440 Instrumental-

musik ......... 2 %& 4 032 6 720 6 720 6 720 20 7 420

1 8 9 10 11 12 Gymnastik ........ 1 720 2 160 3 880 3 880 Handledning ..... 576 864 1440 1440 3 5320 21 10 320 l l l l l i Pedagogik ......... 2 280 3 420 5 700 5 700 3 028 1 455 27 21 403 Handledning ..... 192 288 480 480 350 21 4 Metodik L ......... 2 624 2 624 2 624 Handledning L.. . 3 840 3 840 3 840 6 464 23 14 164 Metodik M ......... 3132 3 132 3 132 Handledning M . . 5 760 5 760 5 760 Metodik Sp ........ 1 504 Handledning Sp.. 720 2224 24 4 424 Skolhygien ........ 84 126 210 210 210 210 Tekniska hjälpmedel 512 768 1280 1280 874 600 2754 20 3 354

8 892 23 19 342

Tablå II: 2. Sammanlagt behov av lärartimmar och tjänster vid lärarhögskolani Uppsala

Intagning per läsår: Lågstadielärarlinje (L): 96 Mellanstadielärarlinje (M): 144 Ämneslärarlinje (A): 300

Klasslärarlinj erna

Sär- -- Lärar- skil d- Behov Am- Summa Tjänster

Behov av nes- lärartim- .. ex- av lärar mar utover hela pert- lärar- . . under- tim- linjer 26 + 7

vis— mar Löne- L M E ning grad Antal

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

timmar

Ämne .. . lärartimmar

tjänster

Svenska ................. 580 1780 2360 354 2006 1332 3338 åå 188

Röstvård .............. 332 500 832 984 1 816 21 176 Muntl. framst .......... 374 374 374 Matematik ............... 270 270 270 1518 1788 22 Engelska ................ 2 190 2 190 328 1 862 1 136 2 998 2;

lower:

38

198 154

27 132

Tyska ................... 832 832 25

Franska ................. 832 832 åå 132

Språkämnen ............. 360 360 360 Reugmmkumkap """"""" 270 470 740 111 629 518 1147 åå 97 Filosofi, Psykologi ........ 316 316 316 Samhällskunskap ......... 120 586 706 106 600 740 1340 %;

HHHHQJUINQD

HM

290

Historia ................. 120 586 706 106 600 678 1278 %; Geografi ................. 120 616 736 110 626 300 926 åå

228 226

HHNHNNWHHHMHM

Biologi ................. 280 1 140 1 420 213 1 207 744 1 951 åå 201 Fysik ................... 50 270 320 320 928 1 248 äg 198 Kemi ................... 50 270 320 320 774 1 094 3; 44 Hembygdskunskap ....... 560 560 560 25 210

1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 l 8 9 | 10 11 Naturkunskap I .......... 238 238 238 Ekonomiska ämnen ....... 518 518 27 1 168 Tekniska ämnen .......... 1 588 1 588 27 2 888 Bild— och formarbete ...... 640 1 200 1 840 1 840

Handledning .......... 288 432 720 720 i 2 560 21 5 60 Handskrivning ........... 144 168 312 312 312 312 Musik ................... 724 772 1 496 1 496

Körsång ............... 48 72 120 120 2 336 21 4 336 Handledning .......... 288 432 720 720 Instr. musik ........... 1 344 2 016 3 360 3 360 3 360 20 3 660 Gymnastik .............. 880 1 080 1 960 1 960 Handledning .......... 288 432 720 720 i 2 680 21 5 180 Pedagogik ............... 1 140 1 730 2 870 2 870 2 600 27 13 180

21 1 Handledning ........... 96 144 240 240 300 6 010 27 21 80 Metodik L ............... 1 312 1 312 1 312 3 232

Handledning L ......... 1 920 1 920 1 920 23 7 82 Metodik M .............. 1 570 1 570 1 570 4 450

Handledning M ........ 2 880 2 880 2 880 23 9 400 Metodik Sp .............. Skolhygien .............. 42 70 112 112 112 112 Tekniska hjälpmedel ...... 256 384 640 640 750 1 390 21 1 590

Tablå I I: 3. Sammanlagt behov av lärartimmar och tjänster vid lärarutbildningsavdel— ningen vid Umeå universitet. Timtalen inkluderar icke ämnesundervisning vid utbild- ning av lärare i läroämnen

Intagning per läsår: Lågstadielärarlinje (L): 96 Mellanstadielärarlinje (M): 96 Ämneslärarlinje (Ä): 150 Klasslärarlinjerna Sär- -- . Lärar- skild Behov Am: S umma TJaHStm timmar -- Behov av nesla- larartlm- .. Amnc .. . ex— av utover lärartimmar .. rar- mar pert larar- lin'er 2 6 +7 hela under- tim- ] tjänster vis— mar Löne- L M 2 ning grad Antal 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 27 4 Svenska ........... 580 1 180 1 760 264 1 496 658 2 154 25 2 54 Röstvål'd ........ 332 332 664 664 494 1 158 21 1 328 Muntl. framst. . . . 192 192 Matematlk ......... 180 180 180 750 930 g; 1 230 Engelska .......... 1 450 1 450 217 1 233 580 1 813 %; g 63 Tyska ............. 424 424 27 1 74 Franska ........... 424 424 27 1 74 Språkämnen ....... 268 268 268 Religionskunskap. . . 270 310 580 87 493 300 793 i; 1 93 Filosofi, Psykologi. . 224 224 Samhällskunskap. . . 120 490 610 91 519 394 913 åå ; 213 Historia ........... 120 490 610 91 519 362 881 g; i 181 Geografi ........... 120 490 610 91 519 208 727 g; i 27 Biologi ............ 280 760 1 040 156 884 332 1 216 5; % 166 Fysik ............. 50 180 230 230 440 670 27 1 320 Kemi ............. . 50 180 230 230 362 592 27 1 242 Hembygdskunskap . 560 560 560 560 25 1 210 Naturkunskap I. . . . 146 146 146 Ekonomiska ämnen. 300 300 300 Tekniska ämnen. . . . 826 826 27 2 126 Bild- och formarbete 640 800 1 440 1 440 Handledning..... 288 288 576 576 i 2016 21 4 160 Handskrivning ..... 144 112 256 256 256 Musik ............. 724 564 1 288 1 288 Körsång ......... 48 48 96 96 1 960 21 3 452 Handledning ..... 288 288 576 576 Instr. musik ..... 1 344 1 344 2 688 2 688 20 2 888 Gymnastik ........ 880 720 1 600 1 600 .. _ Handledning ..... 288 288 576 576 i 2 1'6 21 2 116 Pedagogik ......... 1 140 1 140 2 280 2 280 1 300 3 922 g; ;] 360 Handledning ..... 96 96 192 150

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 | Metodik L ......... 1 312 1312 1 312 3 232 23 7 82 Handledn. L ..... 1 920 1920 1 920 Metodik M ........ 1 044 1044 1 044 2 964 23 6 264 Handledn. M ..... 1 920 1920 1 920 Metodik Sp ........ Skolhygien ........ 42 42 84 84 84 84 Tekniska hjälpmedel 256 256 512 512 512 512

Tablå II: 4. Sammanlagt behov av lärartimmar och tjänster vid filialen i Luleå

Intagning per läsår: Lägstadielärarlinje Mellanstadielärarlinje (M): 48

(L): 48

Klasslararlmj erna ... Lärar- Summa Tjänster timmar -- Behov av .. .. Amne lärartimmar Behov larar— utover av lärar- timmar .. hela timmar Lone- Antal tjänster L M grad 1 2 3 4 5 6 7 8 27 1 Svenska ................ 300 600 900 900 25 1 200 Röstvård ............... 168 168 336 336 336 Matematik .............. 90 90 90 90 Engelska ............... 740 740 740 27 1 40 25 1 Religionskunskap ........ 140 160 300 300 300 Samhällskunskap ........ 60 460 520 520 27 1 170 Historia ................ 60 460 520 520 27 1 170 Geografi ............... 60 60 120 120 ] 27 1 70 Biologi ................. 140 160 300 300 Fysik .................. 26 90 116 116 116 Kemi .................. 26 90 116 116 116 Hembygdskunskap ...... 280 280 280 280 Bild— och formarbete ..... 320 400 720 % 1 008 Handledning ......... 144 144 288 21 2 8 Handskrivning ......... 72 56 128 128 128 Musik .................. 380 310 690 Körsång ................ 24 24 48 1 026 21 2 26 Handledning ......... 144 144 288 Instr. musik .......... 672 672 1 344 20 1 444 Gymnastik ............. 440 460 900 1 188 21 2 188 Handledning ......... 144 144 288 l Pedagogik .............. 590 590 1 180 27 4 Handledning ......... 48 48 96 i 2276 21 1 36 Metodik L .............. 656 656 Handledning L ....... 960 960 i 1 616 23 3 266 Metodik M ............. 526 526 ) 1 486 23 3 Handledning M ....... 960 960 136 Skolhygien ............. 28 28 56 56 Tekniska hjälpmedel ..... 128 128 256 256

Tablå I I:5. Lärarhögskolan i Stockholm. Förteckning över utbildningspersonal och lönekostnader

A. Utbildningsledning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

Rektor för lärarhögskola ............................. Bp 3 67 144 Rektor för försöks- och praktikskola ................... Bp 2 64 280 Rektor för försöks- och praktikskola ................... ABp 27 55 130 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 27/25 (26) 56 616 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 24 50 172 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 23 48 156 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 23/20 (22) 42 692

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 och 3, lektor i A 27 med 2 AT 24 + 3 600 kronor, till rektor i ABp 27, lektor i A 25 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska institutionen Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

Professor ........................................... Bp 3 60 100 Laboratorer. . . ..................................... Bp 1 109 008 Lektorer i pedagogik ................................. Ao 27 1 131 102 Forskningssekreterare ................................ Ao 25 42 221 Skolpsykolog ....................................... Ao 25 42 221 Assistenter ......................................... A 21 137 384 Assistenter ......................................... A 19 123 892

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnesfärdjupning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

52 Lektorer i ämnesmetodik 2 800 824 32 Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 25 1 538 080 4 Lektorer i specialundervisningens metodik .............. A 24 160 368 19 Lektorer i klasslärarmetodik ................... . ..... A 23 723 444 12 Lektorer i klasslärarmetodik A 23/20 433 848 29 Lektorer i ämnesmetodik . . . . A 21 996 034 3 Lärare i röst- och talvård ............................ A 21 103 038 7 Lärare i musik ...................................... A 20 228 284 3 Lärare för undervisning om tekniska hjälpmedel ......... A 20 97 836

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster

Läroämnen Z 6 208 timmar a 75 kronor = 465 600 Övningsämnen 2. 3 160 timmar a 50 kronor = 158 000

E. Kostnader för särskild ezpertundervisning Fördjupningskurser 2 2 550 timmar är 85 kronor = 216 750

F. Totala utbildningskostnader per år kronor 9 910 003

Tablå I I : 6. Lärarhögskolan i Göteborg Förteckning över utbildningspersonal och lönekostnader

A. Utbildningsledning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

Rektor för lärarhögskola ............................ Bp 3 67 058 Rektor för försöks- och praktikskola ................... Bp 2 64 194 Rektor för försöks- och praktikskola ................... ABp 27 54 479 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 27/25 (26) 55 720 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 24 49 362 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 23 47 289 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 23/20 (22) 41 713

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 och 3, lektor i A 27 med 2 AT 24 + 3 600 kronor, till rektor i ABp 27, lektor i A 25 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska institutionen Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

Professor ........................................... Bp 3 60 100 Laboratorer ........................................ Bp 1 109 008 Lektorer i pedagogik ................................. Ao 27 1 009 204 Forskningssekreterare ................................ Ao 25 41 448 Skolpsykolog ....................................... Ao 25 41 448 Assistenter ......................................... A 21 133 616 Assistenter ......................................... A 19 119 900 Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnesfärdjupning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

50 Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 27 2 655 800 34 Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 25 1 605 004 4 Lektorer i specialundervisningens metodik .............. A 24 157 128 19 Lektorer i klasslärarmetodik ......................... A 23 706 971 10 Lektorer i klasslärarmetodik ......................... A 23/20 352 500 26 Lektorer i ämnesmetodik . . . . . ....................... A 21 868 504 Lärare 1 röst- och talvård ............................ A 21 66 808 Lärare i musik ...................................... A 20 189 798 Lärare för undervisning om tekniska hjälpmedel ......... A 20 94 899

Avlöningstörstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster Läroämnen Z 7 601 timmar a 75 kronor = 570 075 Övningsämnen Z 3 676 timmar är 50 kronor = 183 800

E. Kostnader för särskild expertundervisning Fördjupningskurser E 2 665 timmar a 85 kronor = 226 525

F. Totala utbildningskostnader per år kronor 9 572 851

Tablå I I: 7. Lärarhögskolan i Malmö Förteckning över utbildningspersonal och lönekostnader

A. Utbildningsledning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

Rektor för lärarhögskola ............................. Bp 3 66 972 Rektor för försöks— och praktikskola ................... Bp 2 64 108 Rektor för försöks- och praktikskola ................... ABp 27 53 827 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 27/25 (26) 54 786 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 24 48 514 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 23 46 404 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 23/20 (22) 40 752

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 och 3, lektor i A 27 med 2 AT 24 + 3 600 kronor, till rektor i ABp 27, lektor i A 25 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska institutionen Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

Professor. . .. ........................................ Bp 3 60 100 Laboratorer ........................................ Bp 1 109 008 Lektorer i pedagogik ................................. Ao 27 890 613 Forskningssekreterare ................................ Ao 25 40 676 Skolpsykolog ....................................... Ao 25 40 676 Assistenter ......................................... A 21 97 383 Assistenter ......................................... A 19 115 904

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärarljänster för metodik och ämnesfördjupning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

41 Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 27 2 147 990 28 Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 25 1 297 744 3 Lektorer i specialundervisningens metodik .............. A 24 115 302 13 Lektorer i klasslärarmetodik ......................... A 23 472 212 10 Lektorer i klasslärarmetodik ......................... A 23/20 343 460 20 Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 21 649 240 2 Lärare 1 röst- och talvård ............................ A 21 64 924 5 Lärare i musik ...................................... A 20 92 016 2 Lärare för undervisning om tekniska hjälpmedel ......... A 20 61 344

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster

Läroämnen Z 6 427 timmar är 75 kronor = 482 025 Övningsämnen 2 3 742 timmar är 50 kronor = 187 100

E. Kostnader för särskild expertundervisning , FördjupningskurserZ 1 762 timmar a 85 kronor = 149 770

F. Totala utbildningskostnader per år kronor 7 792 850

Tablå II: 8. Lärarhögskolan i Uppsala Förteckning över utbildningspersonal och lönekostnader

A. U tbildningsledning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad

Rektor för lärarhögskola ............................. Bp 3 Rektor för försöks- och praktikskola ................... Bp 2 Rektor för försöks— och praktikskola ................... ABp 27 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 27125 (26) Utbildningsledare (lektor) ............................ A 23

Lönekostnad

66 972 64 108 53 827 54 786 46 404

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 och 3, lektor i A 27 med 2 AT 24 + 3 600 kronor, till rektor i ABp 27, lektor i A 25 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska institutionen Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad

Professor ........................................... Bp 3 Laboratorer ........................................ Bp 1 Lektorer i pedagogik ................................. Ao 27 Forskningssekreterare ................................ Ao 25 Skolpsykolog ....................................... Ao 25 Assistenter ......................................... A 21 Assistenter ......................................... A 19

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnesfördjupning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad

Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 27 Lektoreri ämnesmetodik ............................ A 25 Lektorer i klasslärarmetodik ......................... A 23 Lektorer i klasslärarmetodik ......................... A 23/20 Lektorer i ämnesmetodik A 21 Lärare i röst- och talvård ............................ A 21 Lärare i musik ...................................... A 20 Lärare för undervisning om tekniska hjälpmedel ......... A 20

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster

Läroämnen Z 4 968 timmar a 75 krono Övningsämnen Z 2 796 timmar är 50 krono

372 600 139 800

F: r=

E. Kostnader för särskild expertunderuisning Fördjupningskurser Z 1 328 timmar a 85 kronor = 112 880

F. Totala utbildningskostnader per år kronor 5 606 922

Lönekostnad

60 100 109 008 576 279

40 676 40 676 64 922 57 952

Lönekostnad

1 833 650 880 574 108 972 240 422 454 468

64 924 92 016 30 672

Tablå II: 9. Lärarutbildningsavdelningen vid universitetet i Umeå Förteckning över utbildningspersonal och lönekostnader

A. Utbildningsledning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

+ Kallortstillägg Rektor .......................................... Bp 3 67 058 + 600 Rektor för försöks- och praktikskola ................ Bp 2 64 194 + 564 Rektor för försöks- och praktikskola ................ ABp 27 54 479 + 492 Utbildningsledare (lektor) ......................... A 27/25 (26) 55 720 + 396 Utbildningsledare (lektor) ......................... A 23 47 289 + 372 Utbildningsledare (lektor) ......................... A 23/20 (22) 41 713 + 324

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 och 3, lektor i A 27 med 2 AT 24 + 3 600 kronor, till rektor i ABp 27, till lektor i A 25 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildnings- ledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska institutionen Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

+ Kallortstillägg Professor ........................................ Bp 3 60 100 + 600 Laborator ...................................... Bp 1 54 504 + 540 Lektorer i pedagogik ............................. Ao 27 478 044 + 4 212 Forskningssekreterare ............................. Ao 25 41 448 + 420 Skolpsykolog .................................... Ao 25 41 448 + 420 Assistenter ...................................... A 21 66 808 + 672 Assistenter ...................................... A 19 59 950 + 624

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnesfärdjupning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad +Kallortstiuägg 20 Lektorer i ämnesmetodik ......................... A 27 1 062 320 + 9 360 11 Lektorer i ämnesmetodik ......................... A 25 519 266 + 4 620 Lektorer i klasslärarmetodik ...................... A 23 223 254 + 2 232 Lektorer i klasslärarmetodik ...................... A 23/20 246 750 + 2 520 Lektorer i ämnesmetodik ......................... A 21 300 636 + 3 024 Lärare i röst- och talvård ......................... A 21 33 404 + 336 Lärare i musik ................................... A 20 63 266 + 648

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster

Läroämnen 5.1 3 231 timmar 9. 75 kronor = 242 325 Övningsämnen 2 2 974 timmar så 50 kronor — 148 700

E. Kostnader för särskild expertundervisning FördjupningskurserE 997 timmar är 85 kronor

F. Totala utbildningskostnader per år kronor 4 900 397

Tablå II: 10. Lärarhögskolan i Linköping Förteckning över utbildningspersonal och lönekostnader

A. Utbildningsledning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

Rektor för lärarhögskola (filial) ....................... Bp 3 — 66 972 Rektor för försöks- och praktikskola ................... Bp 2 64 108 Rektor för försöks- och praktikskola ................... ABp 27 53 827 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 27/25 (26) 54 786 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 23 46 404

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 och 3, lektor i A 27 med 2 AT 24 + 3 600 kronor” till rektor i ABp 27, lektor i A 25 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska institutionen Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

Professor ........................................... Bp 3 60 100 Laborator Bp 1 54 504 Lektorer i pedagogik ................................. Ao 27 523 890 Forskningssekreterare ................................ Ao 25 40 676 Skolpsykolog ....................................... Ao 25 40 676 Assistent A 21 32 461 Assistenter ......................................... A 19 57 952

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnesfördjupning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

23 Lektorer i ämnesmetodik 1 204 970 16 Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 25 741 568 9 Lektorer i klasslärarmetodik ......................... A 23 326 916 7 Lektorer i klasslärarmetodik ......................... A 23120 240 422 11 Lektorer i ämnesmetodik A 21 357 082 Lärare 1 röst- och talvård ............................ A 21 32 462 Lärare i musik ...................................... A 20 61 344 Lärare för undervisning om tekniska hjälpmedel ......... A 20 61 344

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster

Läroämnen Z 3 343 timmar är 75 kronor = 250 725 Övningsämnen 2 3 070 timmar a 50 kronor = 153 600

E. Kostnader för särskild Vspecialistundervisning Fördjupningskurser 2 1 328 timmar är 85 kronor 112 880

F. Totala utbildningskostnader per år kronor 4 564 325

Tablå II: 11. Lärarhögskolefilialen i Jönköping Förteckning över utbildningspersonal och lönekostnader

A. Utbildningsledning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

1 Rektor för lärarhögskolefilial ......................... Bp 2 64 108 1 Rektor för försöks- och praktikskola ................... ABp 27 53 827 1 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 23 46 404

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 med 2 AT 24 + 3 600 kronor, till rektor i ABp 27 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska institutionen Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

6 Lektorer i pedagogik ................................. Ao 27 314 334 1 Skolpsykolog ....................................... Ao 25 40 676 1 Assistent 32 461

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnesfördjupning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

13 Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 27 681 070 Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 25 231 740 Lektorer i klasslärarmetodik ......................... A 23 326 916 Lektorer i klasslärarmetodik ......................... A 23/20 240 422 Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 21 454 468 Lärare i röst- och talvård ............................ A 21 32 462 Lärare i musik ...................................... A 20 92 016

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster

Läroämnen Z 2 613 timmar 2) 75 kronor = 195 975 Övningsämnen Z 2 782 timmar är 50 kronor 139 100

E. Kostnader för särskild expertundervisning Fördjupningskurser Z 1 328 timmar är 85 kronor

F. Totala utbildningskostnader per år kronor 3 058 859

Tablå I I: 12. Lärarhögskolefilialen i Karlstad. Filialen i Sundsvall Förteckning över utbildningspersonal och lönekostnader

A. Utbildningsledning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

1 Rektor för lärarhögskolefilial ......................... Bp 2 64 108 1 Rektor för försöks- och praktikskola ................... ABp 27 53 827 1 Utbildningsledare (lektor) ............................ A 23 46 404

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 med 2 AT 24 + 3 600 kronor, till rektor i ABp 27 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska institutionen Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

4 Lektorer i pedagogik ................................. Ao 27 209 556 1 Skolpsykolog ....................................... Ao 25 40 676 1 Assistent 32 461

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnesfördjupning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad

1 Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 27 576 290 Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 25 185 392 Lektorer i klasslärarmetodik ......................... A 23 217 944 Lektorer i klasslärarmetodik ......................... A 23/20 . 240 422 Lektorer i ämnesmetodik ............................ A 21 . 357 082 Assistent i pedagogik ................................ A 21 4 32 462 Lärare i musik ...................................... A 20 61 344

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster

Läroämnen E 1 999 timmar a 75 kronor = 149 925 Övningsämnen E 3 318 timmar är 50 kronor = 165 900

E. Kostnader för särskild specialistundervisning Fördjupningskurser )] 997 timmar a 85 kronor

F. Totala utbildningskostnadcr per år kronor: Karlstad 2 518 538 Sundsvall 2 618 538

Tablå II: 13. Filialen i Luleå Förteckning över utbildningspersonal och lönekostnader

A. Utbildningsledning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad+ Kallortstillägg

1 Rektor för filial .................................. Bp 2 64 280 + 2 256 1 Rektor för försöks- och praktikskola ................ ABp 27 55 130 + 1 968 1 Utbildningsledare (lektor) ......................... A 23 48 156 + 1 488

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 med 2 AT 24 + 3 600 kronor, till rektori ABp 27 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska institutionen Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad + Kallortstillägg

4 Lektorer i pedagogik .............................. Ao 27 215 448 + 1 872 1 Skolpsykolog .................................... Ao 25 42 221 + 1 680 1 Assistent. . '. .................................... '. A 21 34 346 + 1 344

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor

C. Lärartjänster för metodik och ämnesfördjupning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad+ Kallortstillägg

Lektorer i ämnesmetodik ......................... A 27 269 310 + 9 360 Lektorer i ämnesmetodik ......................... A 25 96 130 + 3 360 Lektorer i klasslärarmetodik ...................... A 23 114 228 + 4 464 Lektorer i klasslärarmetodik ...................... A 23/20 108 462 + 4 320 Lektorer i ämnesmetodik ......................... A 21 103 038 + 8 064 Lärare i musik ................................... A 20 32 612 + 1 296

Avlöningsförstärkning

(A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimar utöver hela tjänster

Läroämnen Z 2 208 timmar a 75 kronor = 165 600 Övningsämnen E 1 788 timmar 21 50 kronor = 89 400

E. Totala utbildningskostnader per år kronor 1 479 833

III. Behov av övningsklasser för praktisk utbildning

av klasslärare

1. Den praktiska utbildningens organisation vid utbildning av lågstadielärare

Termin I :

Termin III :

Termin IV:

10 dagar elev- och metodiakttagelser i årskurs 1 (för lärar- kandidat som intagits en hösttermin).

4 lärarkandidater/grupp. 3 dagar förläggs till terminens början, de övriga fördelas över terminen med ökande intervall.

Resterande 5 heldagsbesök i årskurs 1. Summa 21/2 veckor. 3 veckor auskultation och övningsundervisning i årskurs 2 eller 3. 2 lärarkandidater/grupp. Lärarkandidater intagna under hösttermin betecknas med A, under vårtermin B. För lärarkandidater i grupp A gäller: Praktiktjänstgöring en halv termin i årskurs 1 med 1 lärar- kandidat hos 1 handledare i en klass. 3 dagar av praktikperioden anslås till olika slag av hospitering. För lärarkandidater i grupp B gäller: Praktiktjånstgöring en halv termin i årskurs 2 eller 3. Praktiken organiseras med 2 lärarkandidater hos 1 handledare i två klasser. Auskultering i årskurs 2 eller 3 under perioden. 3 dagar hospitering i början av terminen företrädesvis i års- kurs 4. För lärarkandidater i grupp A gäller: Praktiktjänstgöring i årskurs 2 eller 3 i likhet med grupp B under termin III. För lärarkandidater 1 grupp B gäller: Praktiktjänstgöring i årskurs 1 i likhet med grupp A under ter- min III samt hospitering.

För lärarkandidater som intagits en Vårtermin fördelas de 15 dagarna som avsatts för elev- och metodiakttagelser i årskurs 1 så, att 6 enstaka praktik- dagar infaller den första terminen och 9 påföljande hösttermin, varvid 3 i följd förläggs till terminens början och 6 fördelas över terminen med ökande intervall.

Placering av praktikmornent' under

Hösttermin Vår-termin IA IIB

Lk-uvdelning III A

5

N Årskurs Antal ” " " klasser

N

E N D E LE e..- "2: L oå lh IDI- 0 3—5 :O > % + x 0 |. 0.

försöks— och praktikskola

Övningsklasser i

Praktikskolor K lesser för prakti ktjönstgöring

Figur III.-2. Lågstadietäraruibildning. Den praktiska utbildningens organisation vid inlagning av 72 lärarkandidater/termin

Placering av praklikmomenl under

HösH'ermin Vörl'ermin

k—avdelning

Antal klasser

UN " Årskurs r————*—————] H E H H cu > m >

NN

prak'li kskolu

|. U on ln 0 .! nn U' C : > :o

I— 0 0 .! ln ;: +- _! 0 l- 0.

Klasser för prak'l'ik'ljänsigöring

Summa 59

Figur III:3. Lågstadielärarutbildning. Den praktiska utbildningens organisation vid intagning av 48 lärarkandidater/termin

av prak'likmomen'l' under

Höstlermin IA I B 111 A Ill

Lit—avdelning

'

kskola Dem u » —- Årskurs

|.

Klasser

försätts-och Frakt

Praktikskolor

U'! I: &. *S— .). 0 C Z-U ..? .: ... .! U L a. :. :O ”— &. 0 W 'D U !

Tre dagar elev— och metodiak'ltagelser i årskurs l * En dag elev—och *metodiak'l'l'agelser i årskurs l(l2 dagar)

äTre veckor övningsundervisning i årskurs ?.ellerlä Praktiktjönstgöring en halv termin i årskursl

'Praktiktjönstgöring en halv l'ermin i årskurs Zellerö

Vörtermin

1 Varje klass besökes av 6 grupper om lärarkandidater. 2 grupper vistas i under vardera 15 dagar (3+12 enstaka gar), 2 grupper under 9 dagar (3 +6 en dagar) och 2 grupper under 5 enstaka Om tillgången på lämpliga klasser för fortlöpande iakttagelserna är knapp, kan dantagsvis denna auskultering ske i grup om 6 lärarkandidater.

I figurerna 1—3 ges förslag till placering av auskultationsdagar och prak- tikveckor. Av tablåerna framgår också, hur de olika praktikmomenten kan fördelas på erforderliga övningsklasser, och hur stor belastningen av aus- kultationer och övningsundervisning blir på de olika klasserna. Vidare ges förslag om hur praktikterminen skall anordnas.

Anvisningar för tolkning av figurerna

Översta delen av figuren anger lärarkandidatavdelningar. De övriga delarna anger i nu nämnd ordning demonstrationsklasser och klasser för auskulta- tionsdagar och praktikveckor samt klasser för praktiktermin.

Terminerna betecknas med romerska siffror. Sålunda betyder exempelvis II A höstterminskandidaternas andra termin.

De olika auskulterings- och övningspassen anges med i teckenförklaringen upptagna markeringar, som alltså dels visar hur momenten fördelas på de olika utbildningsterminerna för varje lärarkandidatavdelning, dels markerar

Tablå II I:]. Lågstadielärarutbildning. Behov av övningsklasser

Klasser för fort- Klasser Årskurs löpande för prak- iaktta- tikveckor gelser

Klasser för prak- tiktj änst-

göring

S:a antal Erforder- erfoder— ligt antal liga vakanta klasser tjänster

Demon- strations- klasser

Intagning per termin

12 48 24 24

96

62 34 34

#130

36 18 18

72

47 26 26

99

24 12 12

6 48

32 20 20

72

65(4) 12 s 6

S:a 6 (4)| 24

20 (18) 11 11

42 (40)

G= [CMM O') NMM G) [CNN O') MMN

1 Fortlöpande iakttagelser i årskurs 1 iomgångar om 48 lk, praktikveckor i omgångar om 241k 36 ” 24 " 24 ”

5 Inom parentes anges behovet vid auskultering i grupper om 6 lk

den utsträckning i vilken olika klasser engageras för olika slag av övnings- undervisning och för tjänstgöring under praktiktermin.

2. Den praktiska utbildningens organisation vid utbildning av mellanstadielärare

Termin 1: 1 vecka elev— och metodiakttagelser. 4 lärarkandidater/grupp. Förläggs om möjligt till terminens första hälft. Termin II: 3 veckor auskultation och övningsundervisning. 2 lärarkandidater/grupp. Ca 15 timmar anslås till hospitering på lågstadiet. Förläggs om möjligt till senare delen av terminen. Termin III: Praktiktjänstgöring en halv termin. 2 lärarkandidater hos 1 handledare i 2 klasser. Ca 15 timmar utnyttjas för hospitering i låsklinik eller special- klass med 4 lärarkandidater/grupp. Denna hospitering kan förläggas till terminens första hälft. Termin IV: 2 veckor övningsundervisning. 2 lärarkandidater/grupp. Förläggs om möjligt till terminens mitt. Termin V: Praktiktjånstgöring en halv termin. 2 lärarkandidater hos 1 handledare i 2 klasser. Förläggs till terminens sista hälft, om den första praktiktjänst- göringen infallit under den tredje terminens första hälft.

I figur III: 4 ges förslag till placering av praktikveckor. Av figuren fram- går också, hur praktikveckorna kan fördelas på erforderliga övningsklasser och hur stor belastningen blir på dessa. Vidare ges förslag om hur praktik- terminen kan anordnas. För mellanstadielärarutbildningen ges bara ett ex- empel på organisation, eftersom förhållandena blir tämligen lika vid olika storlek på terminsintagningen.

Anvisningar för tolkning av figuren Översta delen av figuren anger lärarkandidatavdelningar. De övriga delarna anger i nu nämnd ordning klasser för praktikveckor och klasser för praktik- termin. Lärarkandidater intagna under hösttermin betecknas A, under vår- termin B. Terminerna betecknas med romerska siffror. Sålunda betyder exempelvis II A höstterminskandidaternas andra termin.

De olika praktikveckorna och praktikterminen anges med i teckenför- klaringen upptagna markeringar, som alltså dels anger, hur momenten för- delas på de olika terminerna, dels markerar den utsträckning, i vilken olika klasser engageras för olika slag av övningsundervisning och för tjänst- göring under praktiktermin.

Figur III:4. Mellanstadielärarutbildning. Den praktiska utbildningens organisation

vid en intagning av 48 lärarkandidater/termin

Planer av praktikmoment under Hösttermin Vår—termin

Llc—avdelning

Antal "" klasser Dem. :— eau-&— Årskurs

Klasser Pra kti kveckor

2 o .: nu få + :|: D |. a. .: u o vn. ;: "i :o

Praktikskolor Klasser för pra k'l'i ktjönstqöring

Summa 72

En vecka elev— och metodiakttagelser åövningsundervisninq, tre veckor under andra terminen och två veckor under fjärde terminen

Tablå III: 2. Meltanstadielärarutbildning. Behov av övningsklasser

Intagning per termin

Årskurs

Klasser för praktik- veckor

Klasser för praktik- tjänstgöring

Demonstra- tionsklasser

S:a antal erforderliga klasser

Erforderligt antal vakanta tjänster

144

18 18 18

48 48 48

68 68 68

24 24 24

54

12 12 12

144

32 32 32

204

46 46 46

72

16 16 16

36

96

24 24 24

48

12 12 12

72

16 16 16

36

48

O') NNN en MMN G= MNN & NNK) Gå NMN

IV. Kostnad för utbildningen vid lärarhögskola

A. Åmnesutbildning, pedagogik och metodik

Kostnaden för ämnesutbildning på klasslärarlinje för pedagogik och för me- todik framgår av tablåerna II: 5—13. Den sammanlagda kostnaden för dessa moment för den av de sakkunniga föreslagna organisationen är 51 922 616 kronor.

I kapitel 29 har framhållits att de sakkunnigas förslag beträffande klass- lärarutbildningen innebär minskade undervisningskostnader i jämförelse med nuvarande utbildning vid lärarhögskolor och folkskoleseminarier. Lek- torsundervisning i läroämnen på klasslärarlinj er skall i princip bestridas för- utom av universitetslärare av lektorer i Ao 27. Enligt nuvarande bestämmel- ser arvoderas dylik undervisning med 75 kronor i timmen. Antalet lärar- timmar i läroämnen vid utbildning av 24 lärarkandidater är enligt de sak- kunnigas förslag ca 1 420 på mellanstadielärarlinje. Av dessa timmar skall enligt de sakkunnigas förslag ca 15 % bestridas av universitetslårare. Ar- vode för sådan undervisning beräknas utgå med 85 kronor. i timmen. Kost- naden för utbildning i Iäroämnen av 24 lärarkandidater på mellanstadie- lärarlinje blir alltså 1 207 X 75 + 213 x 85 = 90 525 + 18 105 = 108 630 kro— nor. Vid nuvarande folkskollärarutbildning vid lärarhögskola uppgår anta- let lårartimunar till ca 1 1501 för utbildning av 24 lärarkandidater. Utbild- ningskostnaden blir alltså 1 150 x 75 = 86 250 kronor. För utbildningen i övningsämnen är behovet av lärartimmar enligt de sakkunnigas förslag på mellanstadielärarlinje 558 förutom instruvmentalmusik. På nuvarande folk- skollärarlinje vid lärarhögskola är motsvarande tal ca 1 140. Från instru- mentalmusiken kan bortses vid en kostnadsjämförelse eftersom timtalet är praktiskt taget detsamma i båda fallen. Arvode 'för undervisningstimme i övningsämnen beräknas till ca 50 kronor. Kostnaden för övningsämnen blir alltså enligt de sakkunnigas förslag 558 )( 50 =27 900 och på nuvarande folkskollärarlinje 1 140 x 50 = 57 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden för ämnesutbildning utom instrumentalmusik för en grupp på 24 lärar- kandidater på mellanstadielärarlinje blir alltså enligt de sakkunnigas för— slag 108 630 + 27 900 = 136 530 kronor och enligt nuvarande bestämmelser

1 I huvudbetänkandets del I kap. 29 har detta tal felaktigt angivits till 1 465. Kostnaden för utbildning i läroämnen enligt de sakkunnigas förslag blir alltså något högre än på nuvarande folkskollärarlinje. '

på lärarhögskolas folkskollärarlinje 86 250 + 57 000 = 143 250. Kostnaden blir följaktligen 143 250 — 136 530 = 6 720 kronor lägre enligt de sakkun- nigas förslag.

På folkskoleseminariernas tvååriga folkskollärarlinje är antalet veckotim— mar i läroämnen, pedagogik och metodik 371/2 + 271/2 : 65. För en jämfö- relse av utbildningskostnade-rna i läroämnen måste timtalen i pedagogik och metodik frånräknas. Inklusive timmar för uppdelning av klassen uppgår det sammanlagda timtalet för pedagogik och metodik till ca 37 veckotim- mar. Till det återstående veckotimtalet, 28 veckotimmar, skall läggas tim- talet för kompletteringskurser, i medeltal 6 veckotimmar. Det totala tim— talet blir alltså 34 veckotimmar. Därtill kommer sommarkurs i engelska och frivillig behörighetskurs i engelska med sammanlagt 130 + 120 = 250 undervisningstimmar och kurs i yrkesvägledning, 30 undervisningstimmar. 34 veckotimmar motsvarar arvodestekniskt 34 X 35 = 1 190 undervisnings- timmar. Det sammanlagda antalet undervisningstimmar blir alltså 1 190 + 250 + 30 = 1 470. Arvodet per undervisningstimme uppgår till ca 65 kronor. Kostnaden blir alltså 65 X 1 470 = 95 550 kronor.

Timtalet för övningsämnen är 12 + 18 + 8 = 38 veckotimmar. Till detta kommer undervisning utanför timplanen och frivillig undervisning med sammanlagt 81/2 veckotimmar. Från undervisningen i instrumentalmusik bortses eftersom timtalet där är i stort sett detsamma som enligt de sak— kunnigas förslag. Det sammanlagda veckotimtalet i övningsämnen blir allt- så 38 + 81/2 : 461/2 veckotimmar. Detta motsvarar arvodesmåssigt 35 )( 461/2 = 1 627 undervisningstimmar. Kostnaden för dessa timmar är 1 627 )( 33 = 53 691 kronor. Den sammanlagda kostnaden för ämnesundervisning blir alltså 95 550 + 53 691 = 149 241 kronor. Kostnaden blir alltså 149 241 — 136 530 = 12 711 kronor lägre enligt de sakkunnigas förslag.

För utbildning av 24 lärarkandidater på lågsta'dielärarlinje ger motsva— rande beräkningar följande resultat. Undervisning i läroämnen omfattar enligt de sakkunnigas förslag 540 lärartimmar. Kostnad: 540 x 75 = 40 500 kronor. Enligt nuvarande timtal på lärarhögskolans småskollärarlinje är antalet lärartimmar 650. Detta motsvarar en kostnad av 650 )( 75 = 48 750 kronor.

För övningsämnen är antalet lärartimmar enligt de sakkunnigas förslag 607. Kostnaden blir 607 X 50 =30 350. På lärarhögskolans småskollärar- linje är antalet lärartimmar 1 120. Detta motsvarar en kostnad av 1 120 x 50 = 56 000 kronor.

Den sammanlagda kostnaden enligt de sakkunnigas förslag blir alltså 40 500 + 30 350 = 70 850. På nuvarande småskollärarlinje vid lärarhögskola beräknas kostnaden till 48 750 + 56 000 = 104 750 kronor.

På tvåårig småskollärarlinje vid folkskoleseminarium är antalet lärartim- mar i läroåmnen 31 + 25 = 56 — 34 = 22 veckotimmar. Detta motsvarar arvodesmässigt 22 X 35 = 770 undervisningstimmar. Kostnaden blir 770 x

65 = 50 050 kronor. Timtalet för övningsämnen är 37 veckotimmar. Till detta kommer undervisning utanför timplanen och frivillig undervisning, samman- lagt 6 veckotimmar. Det totala antalet lärartimmar i övningsämnen blir alltså 37 + 6 = 43 veckotimmar. Detta motsvarar 43 x 35 = 1 505 undervisnings- timmar. Kostnaden blir 1 505 )( 33 = 49 665 kronor. Den sammanlagda kost- naden för åmnesutbildnjng för en grupp på 24 lärarkandidater på folkskole- seminariernas tvååriga småskollärarlinje blir alltså 50 050 + 49 665 = 99 715 kronor.

Kostnaden för utbildning i pedagogik och metodik enligt de sakkunnigas förslag blir i stort sett densamma som på nuvarande klasslärarlinje vid lärar- högskola. I varje fall kommer någon höj ning av kostnaderna inte att inträda. I jämförelse med utbildningen på folkskoleseminariums tvååriga linjer blir kostnaden för dessa moment i utbildningen något lägre enligt de sakkun- nigas förslag.

Utbildningen i pedagogik på ämneslärarlinjer kommer att bli något mer kostnadskrävande än den nuvarande pedagogikutbildningen vid universi- tet, främst beroende på ökade möjligheter till gruppindelning. Beträffande utbildningen i metodik blir kostnaderna i stort sett desamma som för när- varande.

B. Beräkning av kostnader för praktisk utbildning

Som framgår av kapitlen 26 och 27 i del I av huvudbetänkandet skall vid varje lärarhögskola finnas en försöks- och praktikskola och, i den utsträck- ning så befinnes lämpligt, andra praktikskolor. Befattningshavarna i dessa skolor föreslås bli statligt anställda med i stort sett samma löneförmåner som lärarna vid nuvarande externa övningsskolor. Den del av utbildningen un- der praktikveckor, som inte äger rum i praktikskolor, omhänderhas av sär— skilt arvoderade handledare. Arvoden för dessa handledare liksom även för handledare under praktiktermin anges i det följande enligt nu gällande be- stämmelser. För lönegradsplacering och lönekostnad tillämpas vad som budgetmässigt beräknas gälla fr. o. m. den 1 juli 1966.

1. Klasslärarutbildning

Kostnaderna för den praktiska utbildningen beräknas enligt följande:

&. Mellanstadielärare

Klass i praktikskola Utgångspunkten för angivande av lärarutbildningskostnaderna i en övnings- klass i praktikskola är den ökning av löner som äger rum där i jämförelse med en klass i det allmänna skolväsendet.

Medeltalet lärartimmar i årskurserna 4—6 är i läroämnen 26%, i teckning

och musik 62/3 och i slöjd 51/3 veckotimmar. Undervisningsskyldigheten för lärare i praktikskola beräknas till 24 veckotimmar (vtr), varav 1 vte avses för s. k. praktikmetodik. Avlöningskostnaderna uppgår alltså till:

Lärarlön enligt ........................ Ao 20: 22 241 vtr 31 633 kronor Arvode för veckotimmar enligt .......... BT 20 31/3 » 3 943

» » » 6 2/3 » 6 313 » » » 5 1/3 » 3 856

Summa 45 745 kronor 1 Varav 1 veckotimme praktikmetodik. Från lönekostnaderna avgår följande, som skulle utgått som statligt drifts— bidrag, om klassen skulle helt tillhört det kommunala skolväsendet.

Lärarlön enligt ........................ Ao 18: 20 28 392 kronor Arvode för veckotimmar enligt .......... CT 18 3 vtr 2 553 » » » » 5 1/3 » 3 856 »

Summa 34 801 kronor

Den lärarutbildningskostnad, som belöper sig på en klass på mellansta- diet i praktikskola, utgör alltså 45 745 — 34 801 = 10 944 kronor.

Klassen beräknas bli utnyttjad för övningsundervisning och auskultering under ca 50 % av undervisningstiden.

Handledarklass vid utbildning under praktikveckor

I en handledarklass beräknas ca 450 timmar per år bli belastade med öv- ningsundervisning och auskultering. Enligt nu gällande bestämmelser arvo- deras övningsundervisning med 15 kronor per timme och auskultering med 10 kronor. Eftersom lärarkandidaterna i regel vistas i övningsklassen i grupp om 2 blir antalet timmar med undervisningsövningar i regel större än antalet rena auskultatio—nstimmar. I medeltal beräknas arvodet för timme därför bli 13: 50. Handledararvodet per år kan alltså beräknas till 450 x 13: 50 = 6 075 kronor. Till detta måste läggas kostnaden för den nedsättning av undervisningsskyldigheten, som beviljas handledare, nämligen 4 vtr en- ligt CT 18, d. v. s. 4 x 842 = 3 404 kronor. Den totala lärarutbildningskost— naden per handledarklass och år blir alltså 6 075 + 3 404 = 9 479 kronor. Kostnaden för klass i praktikskola blir alltså 10 944 — 9 479 = 1 465 kronor högre än för handledarklass.

Utbildning under praktiktermin Under praktiktermin skall undervisningsskyldigheten i två klasser (tillsam- mans 60 vtr) bestridas av 1 handledare och två lärarkandidater med i medel- tal 20 vtr var. Till handledare utgår ett arvode av 1 000 kronor per lärarkan- didat d. v. s. per år 4 000 kronor. Avlöningskostnaden per år i två klasser på mellanstadiet är fr. o. m. den 1 juli 1965 = lönekostnaden för två tjänster i A 18: 20. Lärarkandidat avlönas enligt Ag 14: 14. Den höjda avlöningskost- naden för två klasser utnyttjade för praktiktermin kan alltså beräknas en-

ligt följande: Löner enligt 2 Ag 14: 14 + 1 Ao 18:20 — 2 Ao 18:20 : 2 Ag 14: 14 — 1 Ao 18: 20 = 41 072 — 28 392 = 12 680 kronor. För varje lärarkan- didat blir alltså kostnaden för praktiktermin 12 680 : 4 = 3 170 kronor.

De sakkunniga föreslår, att även klass i praktikskola skall kunna utnytt- jas för utbildning under praktiktermin. Utbildningskostnaderna i sådan klass beräknas enligt följande: 2 Ag 14: 14 + 1 Ao 22: 22 — 2 Ao 18: 20. Till denna kostnad skall läggas skillnaden mellan arvodet för 6 vtr enligt CT 20 och 6 vtr enligt CT 18, d. v. s. 5 682 — 5 106 = 576, vilket representerar mer- kostnaden för undervisning i övningsämnen. Den totala årskostnaden för utbildningen blir alltså 41 072 + 31 633 — 56 784 + 576 = 16 497 kronor, d.v.s. 4 124 kronor per lärarkandidat. Kostnaden blir alltså i detta fall 954 kronor högre än om klasser i det allmänna skolväsendet anlitas.

b. Lågstadielärare

Med tillämpande av samma beräkningsmetodik som under punkt 1. Mellan- stadielärare får man följande utbildningskostnader för olika övningsklasser vid lågstadielärarutbildningen.

Klass i praktikskola

Lärarlön enligt ........................ Ao 17:19 241 vtr 26 904 kronor Arvode för veckotimmar enligt .......... BT 17 3 2/a » 3 692 »

» » 3 1/3 » 3 156 » » » » 1 1/3 » 964 »

Summa 34 716 kronor 1 Varav 1 vt praktikmetodik.

Från lönekostnaden avgår driftsbidrag. Lärarlön enligt ........................ Ao 13:15 21 666 kronor Arvode för veckotimmar enligt .......... CT 15 1 1/3 vtr 964 »

Summa 22630 kronor

Lärarutbildningskostnaden i en lågstadieklass inom praktikskola är allt- så 34 716 — 22 630 = 12 086 kronor.

Handledarklass vid utbildning under praktikveckor

Handledararvode 450 )( 13:50 6 075 kronor Arvode för veckotimmar enligt .......... CT 13 4 vtr 2 596 »

Summa 8671 kronor

Kostnaden för klass i praktikskola blir alltså 12 086 — 8 671 = 3 415 kro- nor högre än i handledarklass.

Utbildning under praktiktermin : Under den del av praktikterminen, som lärarkandidat tillbringar i klass 1, där systemet 1 lärarkandidat — 1 handledare _ 1 klass tillämpas, blir kost—

naden : handledararvode + lön åt lärarkandidat enligt Ag 9: 9, d. v. s. (2 000 + 15 732) : 4 = 4 333 kronor. Under den del av praktikterminen, som lärarkandidat tillbringar i klass 2 eller 3, där systemet 2 lärarkandidater — 1 handledare — 2 klasser tillämpas, blir kostnaden följande:

Handledararvode 4 000 + löner enligt 2 Ag 9: 9 + 1 Ao 13: 15 — 2 Ao 13: 15 = 4 000 + 2 Ag9: 9 — 1 Ao 13:15 = 4 000 + 31 464 — 21 666 = 13 798. Kostna- den 13 798 kronor skall delas med 8 eftersom 8 lärarkandidater vistas i klassen varje läsår. Kostnaden per lärarkandidat blir alltså totalt 4 333 + 1 724 = 6 157 kronor.

Enligt samma beräkningsteknik blir kostnaden för praktiktermin i klas- ser inorn praktikskola 7 123 kronor. Kostnaden för klass i praktikskola blir alltså 7 123 — 6 157 = 966 kronor högre per lärarkandidat än om klass i det allmänna skolväsendet anlitas.

c. Totalkostnad för den praktiska utbildningen på klasslärarlinje De klasser, som anlitas för den praktiska utbildningen, beräknas tagas i an- språk i medeltal 15 veckor per läsår. Proportionen mellan klass i praktik- skola och handledarklasser beräknas på mellanstadielärarlinje för utbild- ningen under praktikvecka till i genomsnitt 3 : 1. Kostnaden per övningsklass blir alltså i medeltal (3 X 10 944 + 9 479) : 4 = 10 577. Kostnaden under 1 vecka blir följaktligen i medeltal 10 577 : 15 = 705 kronor. Vid lågstadielä- rarutbildningen kommer praktikveckorna att kunna så gott som helt inrym- mas i försöks- och praktikskolan. Med tanke på önskvärdheten av att i viss utsträckning utnyttja klasserna i försöks- och praktikskolan även för prak- tikterminstjänstgöring räknas emellertid med samma proportion mellan de två typerna av klasser som för mellanstadielärarutbildningen, d.v.s. 3 : 1. Den genomsnittliga kostnaden per klass blir alltså (3 X 12 086 + 8 671) : 4 = 11 232 kronor. Kostnaden under 1 vecka blir alltså i medeltal 11232 : 15 = 748 kronor.

Vid utbildning under praktiktermin beräknas maximalt 50 % av de erfor- derliga klasserna finnas inom försöks- och praktikskola eller annan prak- tikskola. Kostnaden per lärarkandidat kan alltså på mellanstadielärarlinje anges till (3 170 + 4 124) : 2 = 3 647 kronor. För motsvarande utbildning på lågstadielärarlinje blir enligt samma beräkningsgrunder den genomsnittliga kostnaden per lärarkandidat 6 640 kronor.

1 vecka som en grupp lärarkandidater tillbringar i en klass benämnes 1 övningsklassvecka. Kostnaden för praktikveckorna är alltså antalet Öv- ningsklassveckor gånger kostnaden för en vecka. Kostnaden för praktikter- min är antalet lärarkandidater gånger kostnaden för varje kandidat. För en grupp om 24 lärarkandidater på vardera av klasslärarlinjerna uppgår kostnaden alltså till:

Mellanstadielärarlinje

Praktikveckor, termin I 1 v i grupp om 4 lk = 6 övningsklassveckor » II 2 v i » » 2 » = 24 » » IV 3 V i » » 3 » = 36 »

66 övningsklassveckor Kostnad ................ 66 x 705 = 46 530 kronor

Praktiktermin ............ 3 647 x 24 = 87 528 » Summa utbildningskostnad 134 058 kronor

Lågstadielärarlinje

Praktikveckor, termin I och II 15 dagar = 21/2 veckor i grupp om 4 lk = 15 övningsklassveckor III 3 » » » » 21k = 36 » 111 eller IV 3 dagar » » » 4 lk = 3 »

54 » Kostnad ....... 54 x 748 = 40392 kronor

Praktiktermin. .. 24 x 6 640 = 159 360 » Summa utbildningskostnad 199 752 kronor

Enligt de sakkunnigas förslag kommer 64 X 24 lärarkandidater att utbil- das årligen på mellanstadielärarlinje och 46 X 24 på lågstadielärarlinje. Den sammanlagda årliga kostnaden för den praktiska utbildningen blir alltså på

Mellanstadielärarlinje ......... 64 x 134 058 8 579 712 kronor Lågstadielärarlinje ........... 46 x 199 752 9 188 592 »

Summa utbildningskostnad 17 768 304 kronor

Kostnaden för utbildning av motsvarande anta—l lärarkandidater enligt nu- varande system

Mellanstadielärarlin j e

204 övningsklassveckor för 24 lärarkandidater Kostnad ................... 204 x 705 = 143 820 kronor Praktiktermin .............. 24 x 3 647 = 87 528 »

Summa utbildningskostnad 231 340 kronor Lågstadielärarlinje

216 övningsklassveckor för 24 lärarkandidater Kostnad ................... 216 x 748 = 161 568 kronor Praktiktermin .............. 24 x 3 6041 = 86 496 »

Summa utbildningskostnad 248 064 kronor

1 Systemet 1 handledare — 2 lärarkandidater — 2 klasser tillämpas genomgående.

Den sammanlagda årliga kostnaden för den praktiska utbildningen blir alltså på

Mellanstadielärarlinje ......... 64 x 231 348 = 14 806 272 kronor Lågstadielärarlinje ........... 46 x 248 064 = 11 410 944 »

Summa utbildningskostnad 26 217 216 kronor

Den praktiska utbildningen av klasslärare enligt de sakkunnigas förslag innebär alltså för den föreslagna utbildningskapaciteten en årlig kostnads- minskning uppgående till 26 217 216 — 17 768 304 = 8 448 912 kronor.

2 . Ämneslärarutbildning

a. Termin 1 vid lärarhögskola Lärarutbildningskostnaden i en klass i praktikskola kan beräknas enligt föl— jande:

På grundskolans högstadium utgår dels avlöningsförstärkning med er- sättning för 2 vtr enligt AT 24 för adjunkt och enligt AT 23 för ämneslärare, dels avlöningsförstärkning med 2 400 kronor. Proportionen mellan anta- let adj unkter och ämneslärare anges till 2 : 1. Den genomsnittliga kost— naden kan då sättas till (2 X 2 AT 24 + 2 AT 23) : 3 + 2 400 = (4 x 1679 + 2 X 1 591) : 3 + 2 400 = 3 299 + 2 400 = 5 699 kronor. För här ifrågavarande lärare nedsättes undervisningsskyldigheten med 11/2 vte. Kostnaden för den- na nedsättning blir för adjunkter 1,5 x BT 23 = 2 784 kronor och för ämnes- lärare BT 21 = 1 249 kronor. Proportionen mellan adjunkter och ämneslä- rare beräknas till 2 : 1. Kostnaden för nedsättning av undervisningsskyldig- heten blir alltsåi medeltal (2 x 2 784 + 1 249) : 3 = 2 016 kronor. Den totala lärarutbildningskostnaden per lärartjänst blir alltså i medeltal 5 699 + 2 016 = 7 715 kronor per år.

På det gymnasiala stadiet kan kostnaden med motsvarande beräknings- metodik anges till följande:

Avlöningsförstärkning 2 AT 24 .......................................... 3 358 kronor Ytterligare avlöningsförstärkning för lektor ......... 3 600 kronor » adjunkt ....... 2400 » i medeltal ........................... 3 000 » Minskning av undervisningsskyldigheten 0,5 vte för lektor i medeltal enligt AT 26 = 963 kronor, för adjunkt enligt AT 23 = 796 kronor, dvs. i medeltal 866 »

7 824 kronor

Belastningen med övningsundervisning på en lärare i klass i praktikskola kan beräknas uppgå till i medeltal 5 serier per termin inklusive de ca 10 timmar auskultering som äger rum i anslutning till varje serie. Varje lärar- kandidat har i medeltal 3,5 serier. En lärare i praktikskola kan alltså i ge- nomsnitt svara för den övningsundervisning, som faller på 5 : 3,5 : 1,4 lärar— kandidater per termin. Även de planerade auskultationerna, som icke äger rum i anslutning till serierna, kan ombesörjas av lärare i praktikskoleklass för i genomsnitt samma antal lärarkandidater, d. v. s. 1,4. En lärare i prak- tikskola kan alltså sörja för den praktiska utbildningen av i genomsnitt 2,8 lärarkandidater per år. Kostnaden per lärarkandidat vid utbildning under den första lärarhögskoleterminen blir alltså på grundskolans högstadium 7 716 : 2,8 : 2 755 kronor och på det gymnasiala stadiet 7 824 : 2,8 = 2 757 kronor. Till denna kostnad kommer för varje lärarkandidat i medeltal 105 kronor för den förberedande utbildningen under terminerna 2, 4, 6 resp. 8. Sammanlagd kostnad per lärarkandidat på grundskolans högstadium alltså 2 860 kronor och på det gymnasiala stadiet 2 862 kronor, d.v.s. praktiskt taget samma kostnad för båda stadierna.

Om särskilt arvoderade handledare inom det allmänna skolväsendet an- litas är kostnaden för varje serie enligt nuvarande bestämmelser 800 kronor. Auskultationstimme arvoderas med 15 kronor. I medeltal torde man kunna räkna med 3 lärarkandidater närvarande vid varje auskultationstimme dock under de förberedande auskultationerna under termin 2, 4, 6 resp. 8, 4 lärar- kandidater per timme. För varje lärarkandidat kan kostnaden beräknas till följ ande:

Övningsserier 3,5 x 800 ................................................ 2 800 kronor Auskultation i anslutning till serier 10 )( 3,5 x 15 = 525 ................... 525 » Auskultation i övrigt under termin 7 eller 9 30 )( 15 : 3 = 150 ............... 150 » Auskultation under termin 2, 4, 6 resp. 8 i genomsnitt 8 x 15 : 4 = 30 kronor per termin, dvs. i genomsnitt (90 + 120) : 2 = 105 kronor per lärarkandidat 105 »

3 580 kronor

Vid klasslärarutbildning har proportionen mellan praktikskoleklass och handledarklass antagits vara 3 : 1. Vid ämneslärarutbildning torde man inte kunna räkna med mer än högst ca 50 procent av utbildningen under första lärarhögskoleterminen förlagd till praktikskola. Troligen blir andelen på många lärarhögskoleorter betydligt mindre. Om man beräkningsmässigt utgår från att 50 procent av utbildningen äger rum i praktikskola blir den genomsnittliga kostnaden (2 860 + 3 580) : 2 = 3 220 kronor per lärarkan— didat. För en utbildning av 1 700 ämneslärare vilket är den föreslagna kapa- citeten på lärarhögskolornas ämneslärarlinjer under uppbyggnadstiden, blir alltså kostnaden under den första lärarhögskoleterminen 1 700 )( 3 220 = 5 474 000 kronor.

b. Handledd praktik Under den handledda praktiken förutsättes undervisningsskyldigheten vara densamma som för närvarande, d.v.s. 14—16 veckotimmar, i medeltal 15 veckotimmar. Enligt de sakkunnigas beräkningar kommer antalet högsta- dielärarkandidater att förhålla sig till antalet gymnasielärarkandidater som 1 : 3.

Kostnaden för utbildning under handledd praktik beräknas enligt föl- jande:

Högstadielärare Utbildningen omfattar 3 ämnen. Enligt nuvarande bestämmelser utgår arvode

med 2 400 kr per praktiklärare och ämne, dvs. sammanlagt ............... 7 200 kronor Varje praktiklärare har nedsättning av undervisningsskyldigheten med 9 vtr

vilket motsvarar en kostnad per termin av hälften av arvodet för 9 vtr enligt BT 19 .............................................................. 5 045 »

Summa 12 245 kronor

Lärare på det gymnasiala stadiet Utbildningen omfattar i regel två ämnen. Arvode 2 x 2400 kronor .............................................. 4800 kronor Nedsättning av undervisningsskyldigheten motsvarar en kostnad per termin av

hälften av arvodet för 6 veckotimmar enligt AT 19 ....................... 3 961 »

Summa 8 761 kronor

Proportionen mellan högstadielärare och gymnasielärare har av de sak- kunniga beräknats till 1 : 3. Medeltalet av kostnaden för handledd praktik blir alltså (12 245 + 3 X 8 761) : 4 = 9 632 kronor.

För en årlig utbildning av 1 700 ämneslärare blir alltså kostnaden 9 632 X 1 700 = 16 374 400 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för den praktiska utbildningen av ämnes- lärare blir alltså 5 474 000 + 16 374 000 = 21 848 000 kronor.

Eftersom de sakkunnigas förslag till praktisk utbildning av ämneslärare mycket nära ansluter till det nu tillämpade systemet för utbildning på lärar— högskolornas. tvåterminslinje torde inga väsentliga skillnader i utbildnings- kostnaderna per lärarkandidat komma att inträda.

Till kostnaderna för den praktiska utbildningen kommer vad som belö- per sig på demonstrationer i försöks- och praktikskola. Det ställer sig i da- gens läge mycket svårt att avgränsa och bestämma kostnaderna för denna verksamhet från vad som är att hänföra till försök och forskning inom sko— lan, och som icke kan anses belasta den praktiska utbildningen. De samman- lagda utgifterna för utbildningen i försöks- och praktikskolan kommer dock att uppgå till endast en liten del av den kostnadsbesparing som de sakkun- nigas förslag beträffande praktisk utbildning i övrigt kommer att innebära.

C. Omkostnader samt materiel och böcker

Vid beräkningarna av utgifterna för omkostnader och för materiel och böc- ker har försök gjorts att i möjligaste mån anknyta till lärarhögskolornas förslag till petita för budgetåret 1966/67. Vissa justeringar har dock måst göras bl. a. på grund av att de interna övningsskolorna enligt de sakkun- nigas förslag skall ersättas av försöks- och praktikskola och andra prak- tikskolor, vilka avses bli externa. För såväl omkostnader som materiel och böcker göres beräkningarna separat för den pedagogiska institutionen och för lärarhögskolan i övrigt. De medel som beräknas för den pedagogiska institutionen avses bli använda företrädesvis för forskning. Beträffande båda posterna föreslås basbelopp, till vilka sedan lägges belopp som är direkt pro— portionella mot antalet studerande. Med utgångspunkt i ovanstående reso- nemang har följande beräkningar gjorts.

a. Omkostnader

För den pedagogiska institutionen vid varje lärarhögskola föreslås ett bas- belopp av 50 000 kronor. För lärarhögskolor med filial ökas basbeloppet med 20 000 kronor. Vid utbildning på speciallärarlinje utgår relativt höga belopp för reseersättningar. Omkostnadsstaten föreslås därför höjas vid lärarhög- skolor med speciallärarlinje beträffande lärarhögskolan i Stockholm med 100 000 kronor, lärarhögskolan i Göteborg med 80 000 kronor och lärarhög— skolan i Malmö med 20 000 kronor. För omkostnader i övrigt beräknas ett

basbelopp på 200 000 kronor för varje lärarhögskola och ett tillägg på 500 kronor för varje närvarande studerande. Med tillämpning av de anförda be- råkningsgrunderna kan tablå IV: 1 över o-mkostnaderna vid lärarhögsko- lorna sammanställas.

Som jämförelse anges i tablå IV: 2 de beräknade utgifterna under posten Omkostnader vid lärarhögskolorna under budgetåren 1962/63—1966/67.

b. Materiel och böcker m. m.

För den pedagogiska institutionen vid varje lärarhögskola beräknas ett bas- belopp på 50 000 kronor. Detta belopp är avsett företrädesvis för forsknings- verksamheten vid institutionen. Ett grundbelopp på 400 000 kronor beräk- nas för varje utbildningsenhet i övrigt, dock för filialen i Luleå endast 300 000 kronor. Dessa belopp må anses svara mot högst 500 inskrivna stude- rande. För varje inskriven närvarande studerande beräknas ytterligare ett belopp enligt följande norm: studerande mellan 500 och 1 000, 500 kronor; mellan 1 000 och 1 500, 400 kronor; utöver 1 500, 300 kronor.

Vid beräkningen av de olika beloppen har behoven för inredning och ut- rustning av nya lokaler inte medtagits. Anslag för dessa ändamål måste be- räknas i vanlig ordning och kan för närvarande icke generellt uppskattas för de olika lärarhögskolorna. Däremot har anslagsbehovet för det kontinuerliga underhållet av redan befintliga lokaler medräknats. Försöks- och praktik— skolor beräknas erhålla normal utrustning med materiel och böcker genom de kommunala skolmyndigheternas försorg. Behovet av ytterligare tillskott av materiel för praktikskolorna har i överensstämmelse med nuvarande regler beträffande externa övningsskoleklasser medräknats i lärarhögskolor- nas anslag för materiel, böcker m. 111.

På grundval av ovanstående resonemang har tablå IV: 3 med beräkningar av medel för materiel och böcker m.m. sammanställts.

Som jämförelse anges i tablå IV: 4 de beräknade kostnaderna för materiel och böcker m.m. under budgetåren 1962/63—1966/67.

D. Kansliorganisationen

Beräkningen av kansliorganisationens omfattning bygger på erfarenheterna från nuvarande lärarhögskoleorganisation. Behovet av kanslipersonal för den pedagogiska institutionen har angivits för sig. Den beräknas schablon- mässigt få samma omfattning vid de olika lärarhögskolorna även om det i praktiken kan visa sig nödvändigt med variationer. För kansliorganisatio— nen i övrigt har fastställts relationstal, som legat till grund för en propor- tionell beräkning av antalet befattningshavare vid de olika lärarhögskolorna. Relationstalen har bestämts på grundval av antalet närvarande studerande

på de olika linjerna. Därvid har tagits hänsyn till att åmneslärarlinj en och viss utbildning på speciallärarlinjen belastar kansliorganisationen mer än klasslärarlinjerna. För var och en av lärarhögskolorna och för lärarutbild- ningsavdelningen vid Umeå universitet har beräknats en byrådirektör i den högre lönegraden. Resultatet av den gjorda uppskattningen av kansliorga- nisationens storlek vid de olika lärarutbildningsenheterna framgår av tablå IV: 5.

I tablå IV: 6 ges förslag till fördelning av kanslipersonalen på befattnings- havare i olika lönegrader.

Tablå IV: 7 anger förslag till vaktmästarpersonal av olika kategorier. Förutom den vaktmästarpersonal som föreslås i tablå IV: 7 bör enligt de sakkunnigas uppfattning också inrättas tjänster som materialförvaltare, in- stitutionstekniker och laboratoriebiträde. Förslag till sådan personal, antal och lönegradsplacering, lämnas i tablå IV: 8.

I tablåerna IV: 9—1V: 18 ges förslag till förteckning över kansli-, biblio- teks- och vaktmästarpersonal vid de olika lärarutbildningsenheterna. I tablå— erna anges också den årliga kostnaden för löner.

Tablå IV: 1. Förslag till omkostnadsstat vid lärarhögskolor, vid lärarutbildningsavdel— delningen vid universitetet i Umeå och vid filialer

Antal när- Lärarhögskola (filial) i varande studerande

Basbelopp + proportionellt belopp

Pedagogiska Speciallärar- institutionen linjen

Stockholm1 .......... 1 737 50 000 100 000 1 068 500 1 218 500 Göteborg ............ 1 593 50 000 80 000 996 500 1 126 500 Malmö1 ............. 1 214 50 000 20 000 807 000 877 000 Uppsala ............. 852 50 000 626 000 676 000 Linköping ........... 752 50 000 576 000 626 000 Umeå ............... 582 50 000 491 000 541 000 Jönköping ........... 552 —— 467 000 476 000 Karlstad ............ 432 — 416 000 416 000 Sundsvall ........... 432 —- 416 000 416 000 Luleå ............... 216 —— 308 000 308 000

1 Den interna övningsskolans omkostnader beträffande städning m.m. har ej medräknats.

Tablå IV: 2. Omkostnadsstaten vid lärarhögskolorna under budgetåren 1962/63— 1966/67

Lärarhögskolan i

Budgetår Stockholm Malmö Göteborg Uppsala

1962/63 ............. 692 000 500 000 197 000 — 1963/64 ............. 724 000 750 000 380 000 — 1964/65 ............. 774 000 830 000 519 000 100 000 1965/66 ............. 1 125 000 1 140 000 815 000 248 000 1966/67 ............. 1 096 000 1 446 000 1 007 500 381 000

Tablå IV: 3. Förslag till anslag för materiel, böcker och utrustning vid lärarhögskolor

och filialer

Lärarhögskola (filial) 1

Antal närvarande studerande

Pedagogiska institutionen Basbelopp

Proportio- nellt belopp

Stockholm .......... Göteborg ............ Malmö ..............

1 737 1 593 1 214

50 000 50 000 50 000

400 000 400 000 400 000

521 100 477 900 335 600

971 100 927 900 785 600

852 752 582 552 432

50 000 50 000 50 000

Uppsala ............. Linköping ........... Umeå1 .............. Jönköping ........... Karlstad ............ Sundsvall ........... 432 Luleå ............... 216

1 Lärarutbildningsavdelningen vid Umeå universitet

400 000 400 000 400 000 400 000 400 000 400 000 300 000

176 000 126 000 41 000 26 000

626 000 576 000 491 000 426 000 400 000 400 000 300 000

Tabla” IV: 4. Beräknadc anslag för materiel och böcker samt inredning och utrustning av nya lokaler vid lärarhögskolorna under budgetåren 1962/63—1966/67

Lärarhögskolan i

Budgetår

Stockholm Malmö Göteborg Uppsala

1962/63 ............. 120 000 457 000

1300 000 757 000

235 000 1200 000

435 000 253 000

155 000

155 000

270 000 1311 000

581 000

500 000 1200 000

700 000

585 000 799 000

1963/64 ............. 150 000

1964/65 ............. 250 000 230 000

175 000 305 000

355 000 436 000

1965/66 ............. 230 000 1966/67 ............. 346 000

1 Inredning och utrustning av nya lokaler.

360 000 350 000

Tablå IV: 5. Kansliorganisationens storlek vid lärarhögskolor och filialer

Antal befattningshavare

Lärarhögskola (filial) i Övrig kansli—

personal

Kansliperson.

Byrådirektör på ped. inst.

Stockholm ............ Göteborg ............. Malmö ............... Uppsala .............. Linköping ............ Umeå1 ............... Jönköping ............ Karlstad ............. Sundsvall ............ Luleå ................

25 23 18 13 11

Tablå IV: 6. Förslag till fördelning av kanslipersonalen på olika kategorier

Lärarhög— skola

Biträde på utbildningsavdelning, kansli- och ekonomiavdelning

Pedagogiska institutionen

Bibliotek

(filial) i

A15 A13 A11 A9 A7

A9 A5

> ou

A7

Stockholm Göteborg. Malmö . . . Uppsala. . Linköping Umeål. . . Jönköping Karlstad . Sundsvall Luleå. . . .

lr—u—u—u—u—u—u—u—n—A

r-u-n-n-n-u-xmwusp HHHNMNMWÖUI lmmwmwwwmm HHHHHHHHHH

1 Lärarutbildningsavdelningen vid Umeå universitet.

Tablå IV: 7. Förslag till tjänster som materialförvaltare (A 13), maskinist (A 10) och vaktmästare (AQ) vid lärarhögskolor och filialer

Lärarhögskola (filial) i

Antal tjänster i

lönegrad

A10 A9

Lärarhögskola (filial) i

Antal tjänster i

lönegrad

A13 A10 A9

Stockholm ............ Göteborg ............. Malmö ............... Uppsala .............. Linköping ............

Umeå1 ............... Jönköping ............ Karlstad ............. Sundsvall ............ Luleå ................

1 Lärarutbildningsavdelningen vid Umeå universitet.

Tablå IV: 8. Förslag till tjänster som instrumentmakare (A 13),

(A 11) och laboratoriebiträden (A 9)

institutionstekniker

Lärarhögskola (filial) i

Antal tjänster i

lönegrad

A13 A11 A91

Lärarhögskola (filial) i

Antal tjänster i

lönegrad

A13 A11

Stockholm ........... Göteborg ............ Malmö .............. Uppsala ............. Linköping ...........

Umeå2 ............... Jönköping ............ Karlstad ............. Sundsvall ............

Luleå ................

1 Högst Ae 9. ' Lärarutbildningsavdelningen vid Umeå universitet.

QQWQQHWQÄHHHNHHHHH

1 1 1 1 1 2 1 1 1 4 3 1 6 7 3 5 6

Tablå IV: 9. Lärarhögskolan i Stockholm Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Personalkategori Lönegrad Lönekostna d Rektor (upp tagen under avsnitt II i betänkandet)

Byrådirektör .......................................... Ao 27 46 817 Bibliotekarie .......................................... Ao 23 38 076 Kamrerare ............................................ A 17 27 940 Kanslist .............................................. A 15 25 189 Kontorsskrivare ....................................... A 13 45 404 Biblioteksassistent ..................................... A 13 22 702 Materialförvaltare ...................................... A 13 22 702 Instrumentmakare ..................................... A 13 22 702 Kansliskrivare ......................................... A 11 81 916 Institutionstekniker .................................... A 11 61 437 Maskinist ............................................. A 10 19 462 Kontorister ............................................ A 9 110 892 Vaktmästare .......................................... A 9 129 384 Laboratoriebiträden (högst) ............................. A 9 55 446 Kanslibiträden (bib1.bitr.) .............................. A 7 99 822 Kontorsbiträden ....................................... A 5 105 238

' Summa kronor 915 119

Tablå IV: 10. Lärarhögskolan i Göteborg

Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Personalkategori Lönegrad Lönekostnad Rektor (upptagen under avsnitt 11 i betänkandet)

Byrädirektör .......................................... Ao 27 46 158 Bibliotekarie .......................................... Ao 23 37 209 Kamrerare ............................................ A 17 26 904 Kanslist .............................................. A 15 24 153 Kontorsskrivare ........................................ A 13 43 332 Biblioteksassistent ..................................... A 13 21 666 Materialförvaltare ...................................... A 13 21 666 Instrumentmakare ..................................... A 13 21 666 Kansliskrivare ......................................... A 11 77 704 Institutionstekniker .................................... A 11 58 278 Maskinister ............................................ A 10 18 426 Kontorister ........................................... A 9 104 790 Vaktmästare .......................................... A 9 122 255 Laboratoriebiträden (högst) .............................. A 9 52 395 Kanslibiträden (bibl.bitr.) ............................... A 7 78 660 Kontorsbiträden ....................................... A 5 85 350

Summa kronor 840 612

Tablå IV: 11. Lärarhögskolan i Malmö Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Personalkategori Lönegrad Lönekostnad Rektor (upptagen under avsnitt II i betänkandet)

Byrådirektör .......................................... Ao 27 45 158 Bibliotekarie .......................................... Ao 23 37 209 Kamrerare ............................................ A 17 25 823 Kanslist .............................................. A 15 23 117 Kontorsskrivare ........................................ A 13 41 260 Biblioteksassistent ..................................... A 13 20 630 Materialförvaltare ...................................... A 13 20 630 Instrumentmakare ..................................... A 13 20 630 Kansliskrivare ........................................ A 11 55 221 Institutionstekniker .................................... A 11 55 221 Maskinist ............................................. A 10 17 408 Kontorister ........................................... A 9 82 235 Vaktmästare .......................................... A 9 98 682 Laboratoriebiträden (högst) .............................. A 9 49 341 Kanslibiträden (bibl.bitr.) A 7 59 308 Kontorsbiträden ....................................... A 5 53 504

' Summa kronor 706377

#ÄwameWHHHMV—ÅHHHH

Tablå IV: 12. Lärarhögskolan i Uppsala Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Personalkategori Lönegrad Lönekostnad

Rektor (upptagen under avsnitt II i betänkandet) Byrådirektör .......................................... Ao 27 46 158 Bibliotekarie .......................................... Ao 23 37 209 Kamrerare ............................................ A 17 25 823 Kanslist A 15 23 1 1 7 Kontorsskrivare ....................................... A 13 20 630 Bihlioteksassistent ..................................... A 13 20 630 Materialförvaltare ...................................... A 13 20 630 Instrumentmakare ..................................... A 13 20 630 Kansliskrivare A 11 36 814 Institutionstekniker .................................... A 11 55 221 Maskinist ............................................. A 10 17 408 Kontorister ........................................... A 9 49 341 Vaktmästare .......................................... A 9 82 235 Laboratoriebiträden (högst)" ............................. A 9 32 447 Kanslihiträden ......................................... A 7 44 481 Kontorsbiträden ....................................... A 5 53 504

_ Summa kronor 586 278

1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 3 1 3 5 2 3 4

Tablå IV: 13. Lärarhögskolan i Linköping Förslag till förteckning över kansli—, biblioteks— och vaktmästarpersonal

Antal Personalkategori Lönegrad Lönekostnad

Rektor (upptagen under avsnitt 11 i betänkandet) Byrådirektör .......................................... Ao 27 45 157 Bibliotekarie .......................................... Ao 23 36 324 Kamrerare ............................................ A 17 25 823 Kanslist . . .' ........................................... A 15 23 117 Kontorsskrivare ....................................... A 13 20 630 Biblioteksassistent ..................................... A 13 20 630 Materialförvaltare ...................................... A 13 20 630 Instrumentmakare ..................................... A 13 20 630 Kansliskrivare ......................................... A 11 18 407 Institutionstekniker .................................... A 11 55 221 Maskinist ............................................. A 10 17 408 Kontorister ........................................... A 9 32 894 Vaktmästare .......................................... A 9 65 788 Laboratoriebiträden (högst) .............................. A 9 32 894 Kanslibiträden (bibl.bitr.) ............................... A 7 44 481 Kontorsbiträden ....................................... A 5 53 504

' Summa kronor 533 538

hwwhmwwHHHHHH—n—AHH

Tablå IV: 14. Lärarutbildningsavdelningen vid universitetet i Umeå Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Personalkategori Lönegrad Lönekostnad Rektor (upptagen under avsnitt 11 i betänkandet) Byrådirektör .......................................... Ao 27 46 158 Bibliotekarie .......................................... Ao 23 37 209 Kamrerare ............................................ A 17 26 904 Kanslist .............................................. A 15 24 153 Kontorsskrivare ........................................ A 13 21 666 Biblioteksassistent ..................................... A 13 21 666 Materialförvaltare ...................................... A 13 21 666 Instrumentmakare ..................................... A 13 21 666 Kansliskrivare ......................................... A 11 19 462 Institutionstekniker .................................... A 11 19 462 Maskinist ............................................. A 10 18 426 Kontorister ........................................... A 9 34 930 Vaktmästare .......................................... A 9 52 395 Laboratoriebiträde (högst) ............................... A 9 17 465 Kanslibiträden ......................................... A 7 47 732 Kontorsbiträden ....................................... A 5 42 675

Summa kronor 473 635

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 3 1 3 3

Tablå I V: 15. Lärarhögskolefilialen i Jönköping Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Personalkategori Lönegrad Lönekostnad Rektor (upptagen under avsnitt II i betänkandet)

Bibliotekarie .......................................... Ao 23 36 324 Kanslist .............................................. A 15 23 117 Kansliskrivare ........................................ A 11 18 407 Institutionstekniker .................................... A 11 18 407 Maskinist ............................................. A 10 17 408 Kontorist ............................................. A 9 16 447 Vaktmästare .......................................... A 9 32 894 Laboratoriebiträde (högst) ............................... A 9 16 447 Kanslibiträden (bibl.bitr.) A 7 44 481 Kontorsbiträden ....................................... A 5 26 752

_ Summa kronor 250 684

MWHMHHHHHHb—l

Tablå I V: 16. Lärarhögskolefilialen i Karlstad Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Personalkategori Lönegrad Lönekostnad Rektor (upptagen under avsnitt II i betänkandet)

Bibliotekarie .......................................... Ao 23 36 324 Kanslist .............................................. A 15 23 117 Kansliskrivare ......................................... A 11 18 407 Institutionstekniker .................................... A 11 18 407 Maskinist ............................................. A 10 17 408 Vaktmästare .......................................... A 9 32 894 Laboratoriebiträde (högst) ............................... A 9 16 447 Kanslibiträden (bibl.bitr.) A 7 29 654 Kontorsbiträden ....................................... A 5 26 752

' Summa kronor 219 420

1 1 1 1 1 1 2 1 2 2

Tablå IV: 17. Lärarutbildningsfilialen i Sundsvall Förslag till förteckning över kansli—, biblioteks- och vaktmästarpersonal Personalkategori Lönegrad Lönekostnad Rektor (upptagen under avsnitt II i betänkandet)

Bibliotekarie .......................................... Ao 23 37 209 Kanslist .............................................. A 15 24 153 Kansliskrivare ......................................... A 11 19 462 Institutionstekniker .................................... A 11 19 462 Maskinist ............................................. A 10 18 426 Vaktmästare .......................................... A 9 34 930 Laboratoriebiträde (högst) .............................. 17 465 Kanslibiträden (bibl.bitr.) 31 464 Kontorshiträden ....................................... 28 450

Summa kronor 231 021

MMHNHHHHHH

Tablå IV: 18. Lärarutbildningsfilialcn i Luleå Förslag till förteckning över kansli—, hihlioteks— och vaktmästarpersonal Personalkategori Lönegrad Lönekostnad Rektor (upptages under avsnitt 11 i betänkandet)

Bibliotekarie .......................................... Ao 23 19 038 Kansliskrivare ......................................... A 11 20 479 Institutionstekniker .................................... A 11 20 479 Maskinist ............................................. A 10 19 462 Vaktmästare .......................................... A 9 18 482 Kanslibiträde (hil)l.hitr.) ................................ A 7 33 374

Summa kronor 131314

V. Lokalbehov vid lärarhögskola

Med utgångspunkt i tablåerna I: 4—14 angående antalet lärartimmar och undervisningsgruppernas storlek samt tablåerna 11: 1—4 angående behovet av lärartimmar vid de olika lärarutbildningsenheterna kan behovet av 10- kaler för utbildningen beräknas. Resultatet av beräkningarna framlägges i tablåerna V: 1—4. I avsnitt 11 i betänkandet har angivits, att man med hän- syn till intagningens storlek kan indela lärarhögskolorna i fyra olika grup- per. Beträffande var och en av dessa grupper redovisas lokalbehovet för en utbildningsenhet som exempel på beräkningarna. Mindre variationer i beho- vet av lokaler uppträder mellan de olika enheterna, men i stort sett kan de anförda typexemplen sägas ange lokalbehovet för var och en av enheterna inom gruppen. Detaljerade beräkningar har utförts beträffande alla lärar- högskolor och filialer, men redovisningen begränsas till ovan nämnda exem— pel. Beträffande filialen i Luleå har endast sammanfattningen av lokalbe- hovet angivits, eftersom denna enhet måste betraktas som en ren undantags- form. _ '

På grund av högt veckotimtal och stark schemabundenhet kan dags- och veckoprogrammct icke göras så flexibelt, att lokalerna kan 100-procentigt beläggas. En nyttjandegrad av ca 480 timmar per termin torde få anses som relativt normal. Beräkningarna har utförts med detta tal som utgångspunkt. Det bör i detta sammanhang framhållas, att undervisningen i skolämnenas metodik kräver relativt stora utrymmen. Vid Vissa tider av terminen kom- mer alla kategorier lärarkandidater att samtidigt behöva undervisas vid lärarhögskolan vars lokaler då blir toppbelastade. Tillräckliga lokalutrym- men måste alltså finnas under dessa perioder av koncentrerad undervisning.

Lokalerna, särskilt de för naturvetenskapliga ämnen, måste disponeras av lärarkandidaterna för individuellt arbete i samband med lektionsförbere- delser och lösande av individuella arbetsuppgifter i metodik. I många fall är det nödvändigt att disponera över lokaler för uppställning av relativt skrymmande materiel. I detta sammanhang kan särskilt nämnas oriente- ringsämnenas metodik.

Om lärarkandidaterna skall få en utbildning som sätter dem i stånd att förverkliga intentionerna beträffande såväl grundskolans som det gymna- siala stadiets arbetssätt måste man ställa stora krav på utrymmen för labo- rativt arbete i samtliga ämnen, icke endast de naturvetenskapliga. Detta stäl-

ler även stora krav på utrymme för samlingar och handböcker i omedelbar anslutning till metodikinstitutioner och på lokaler för diskussioner och ar- bete i både större och mindre grupper.

För lärosalar har räknats med två olika storlekar dels 00 m2 och dels 30 m2. För bestämmande av lokalstorlek i övrigt har förhållandena vid de nuva— rande lärarhögskolorna och. beträffande metodikinstitutionerna, i vissa fall skolöverstyrelsens normer för lokalprogram för gymnasier och fackskolor

tjänat till ledning.

Tablå V: ]. Lokalbehov vid lärarhögskola

Intagning: lk Lågstadielärarlinj e ................... 192 Mellanstadielärarlinj e ................. 288 Ämneslärarlinj e ..................... 350 Speciallärarlinje ..................... 180

Institutioner för ämnesmetodik

Svenska samt röst- och talvård

2 lärosalar a 60 m2 .................. 3 » a 30 m2 .................. 1 grupp— och hiblioteksrum .......... 3 rum för individuell röst- och talvård

a 10 m2 .......................... 1 depårum .......................... 1 lektorsrum ........................ 15 » ä 8 m2 .................

Summa

Matematik

1 lärosal ............................ 1 » 1 grupp- och hiblioteksrum ........... 1 lektorsrum ........................ 5 » ä 8 m2 .................

Summa

Engelska och övriga främmande språk

5 lärosalar a 30 m2 .................. 1 grupp- och hiblioteksrum ........... 30 1 språklaboratorium ................. 80 1 depårum .......................... 15 1 lektorsrum ........................ 15 17 » a 8 m2 ................. 136

Summa 426

Religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, ekonomiska ämnen m" 3 lärosalar ä 60 rna .................. 180 4 » a 30 120 3 grupp- och hiblioteksrum a 30 m2 . . . 90 4 depårum a 15 m2 ................. 60 1 kartritningsrum ................... 30 1 lektorsrum ........................ 15 18 » ä 8 m2 ................. 144

Summa 639 5'—413346

Biologi 2 kombinerade läro— och laborations- m2 salar a 60 m2 ..................... 120 lärosalar a 30 m” .................. 60 grupp- och hiblioteksrum ........... 30 preparationsrum (för lärarkandidater) 30 preparationsrum (för lektorer) ....... 15 rum för samlingar ................. 80 lektorsrum ........................ 15 » a 8 m2 ................. 64

Summa 414

Fysik

2 kombinerade läro- och laborations- salar a 60 m” ..................... rum för samlingar ................. preparationsrum (för lärarkandidater) preparationsrum (för lektorer) ....... lektorsrum ........................ 1 » a 8 m” .................

Summa 288

1 Lektorsrum även för lektorer i tekniska ämnen.

emi

kombinerade läro- och laborations- m2 salar år 60 m2 ...................... 120 vågrum samt stink- och syrarum ..... fotolaboratorium ................... materielrum ....................... preparationsrum (för lärarkandidater) » (för lektorer) ....... lektorsrum ........................ » ä 8 m2 .................

Summa 270

1 Lektorsrum även för lektorer i tekniska ämnen.

Naturvetenskap I Tekniska ämnen Lokalbehovet för metodikundervisning tillgo- doses dels inom institutionerna för fysik och kemi, dels beträffande tekniska ämnen, genom utnyttjande av institutioner för teknologi i lämplig skolanläggning

]iilzl- och [ormarhele Iiandskrizming m2

lärosal ............................. 30 teckningssalar få 60 1112 ............... 120 teckningssal ....................... 30 rum för trä- och metallarbete ......... 60 rum för keramikarlwte .............. 30 lektorsrum ........ . ................ 15

» a 8 ut'-' .................. 72

Summa 357

Musik, körsång, insirumeniaimusik 2m

1 musiksal ........................... 90 1 lärosal ............................. 60 3 lärosalar ä 30 m2 .................... 90 1 materialrum ........................ 30 S uppspelningsrum ä 8 m2 ............ 64 30 övningsrum a 5 m2 ................ 150 1 lektorsrum ......................... 15 8 » ä 8 m2 .................. 6—1 1 lärarrum (för övningslärarc i musik). . . 30

Summa 593

Gymnastik m2 1 lärosal ............................. 60 1 gymnastikhall (delbar genom skjut— vägg) .............................. 650 gymnastiksalar ”a 200 m2 ............ 400 omklädningsrum a 22 m2 ............ 88 duschrum a 15 1112 .................. 30 torkrum a 15 m2 ................... 30 redskapsrum för utomhusidrott ...... 15 lektorsrum ......................... 15 » a 8 m2 .................. 72

Summa 1 360

Institution för pedagogik m2

föreläsningsal, 250 platser ........... 180 lärosal ............................. 90 lärosalar a 60 m2 ................... 180

» in 30 m2 ................... 150 testrum ä 6 in2 ................... '. 24 laboratorium ....................... 60 materialrum ........................ 60 arkiv .............................. 30 rum för professor ................... 30 rum för laboratorer a 15 rn2 ........ 45 rum för docent ..................... 10 rum för forskningssekr. ............. 10 22 rum för lektorer a 8 m2 ........... 176 4— rum för assistenter ä 8 m? .......... 32 6 forskarceller ä 5 m2 ................ 30 Kansliavdelning ...................... 45

Summa 1 152

me;—=>—

., .—

b—Åb—Å'yår—lb—ÅHb—Å

Institutioner för klasslärar- och speciallärar- metodik

Metodik på lågstadielärarlinjel In2 1 lärosal ............................. 60

2 lärosalar a 30 m2 ................... 60 1 grupp— och hiblioteksrum ............ 30

1 materialrum ........................ 15 1 lektorsrum ......................... 15 12 »

Summa 270

1 Här inräknas lokalbehov för ämnesfördjup- ning i hembygdskunskap.

Metodik på mellanstor]ieiärarlinje in2 1 lärosal ............................. 60 2 lärosalar år 30 m2 ................... 1 grupp- och hiblioteksrum ............ 1 materialrum ........................ 1 lektorsrum ......................... 18 » ä 8 1112 .................. 144

Summa 324

Metodik på speciallärarlinje ut'-' 1 lärosal ............................. 60 3 lärosalar a 30 m2 ................... 90 1 grupp- och hiblioteksrum ............ 30 1 lektorsrum ......................... 15 3 » ä 8 m2 .................. 24 1 materialrum ........................ 15

Summa 234

Institution för tekniska hjälpmedel

lärosal .............................

» lärosalar a 15 m2 ................... dupliceringsrum .................... materialrum ........................ studio för bandinspelningar .......... 15 tjänsterum för föreståndare .......... 15

Summa 210

Bibliotek in2

1 utlåningsavdelniug .................. 60 1 läsesal (150 platser) ................. 300 10 studierum ä 4 1112 ................. 40 1 rum för tidskrifter .................. 30 1 » » bibliotekarie ................ 30 1 » » bibliotekshiträde ............ 15 1 bokmagasin ........................ 60

Summa 535

Administrationslokaler m2

1 rum för rektor ..................... 30

4 biträdande Utbildningsledare 60 1 byrådirektör ...............

1 kamrerare ................. 1 kanslist .................... 2 kontorsskrivare ............. övrig kanslipersonal (17 per—

vaktmästarexpedition ............... dupliceringsrum m. m ............... förråd för vaktmästare .............. källarförråd ........................ arkiv (för rektor) ...................

1 arkiv (för kassaavdelningen) ......... 10 1 telefonväxel ........................ 8 1 läkaravdelning ..................... 20

Summa 408

F ortbildningsinstitul

1 rum för föreståndare ................ 1 » » kanslipersonal .............. 1 förråd .............................

Su mma

Läraravdelning

2 lärrarrum a 601112 .................. i rum 21 8 m2 (reservarbetsrum,vilorum) 1 pentry .............................

Summa

Lokaler för studentkår

expedition ......................... klubbrum a 90 in2 .................. arbetsrum a 8 rn2 .................. dupliceringsrum .................... pentry .............................

Summa

Sammanställning av lokalbehov

Institution för pedagogik ............. 1 152 Institutioner för ämnesmetodik: Svenska samt röst- och talvård ........ 420 Matematik .......................... 175 Engelska och övriga främmande språk 426 Religionskunskap, samhällskunskap, hi— storia, geografi, ekonomiska ämnen. . 639 Biologi ............................ 414 Fysik .............................. 288 Kemi ............................... 270 Bild— och formarbete ................. 357 Musik, körsång, instrumentalmusik . . . . 593 Gymnastik .......................... 1 360

Institutioner för klasslärar— och spe— ciallärarmetodik : Metodik på lågstadielärarlinje ......... 276 » mellanstadielärarlinje ..... 324 » » speciallärarlinje .......... 234 Institution för tekniska hjälpmedel. . . . 210 Bibliotek ........................... 535 Administrationslokaler ............... 408 Fortbildningsinstitut ................. 45 Läraravdelning ...................... 162 Lokaler för studentkår ............... 260

Summa 8 548

Tablå V: 2. Lokalbehov vid lärarhögskola Intagning: lk lågstadielärarlinje 96 _)lellanstadielärarlinje .............. 14:! Ämneslärarlinje ................... 200

Institutioner för ämnesmetodik

Svenska samt röst— och talvård

lärosal ............. lärosalar a 30 m2 ................... grupp— och hiblioteksrum ............

rum för individuell tal— och röstvård a 10 1112 ........................... 20 depärum ........................... 15 lektorsrum ......................... 15 » a 8 m2 .................. 56

Summa 256

Matematik in2 1 lärosal ............................. 60 1 grupp— och hiblioteksrum ............ 30 1 lektorsrum ......................... 15 3 » a 8 m2 .................. 2»!

Summa 129

Engelska och övriga främmande språk m2 3 lärosalar a 30 m2 ................... 90 1 grupp— och hiblioteksrum ............ 30 1 övningslaboratorium ................ 50 1 depårum ........................... 15 1 lektorsrum ......................... 15 8 » a 8 m2 .................. 64

Summa 264

Religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, ekonomiska ämnen m2 lärosal ............................. 60 lärosalar a 30 ut'-' ................... 60 grupp- och hiblioteksrum ............ 30 depårum a 15 m2 .................. 30 kartritningsrum .................... 30 lektorsrum ......................... 15

» a 8 m? .................. 64

Summa 289

Biologi m2 2 kombinerade läro— och laborationssa—

lar a 60 m” ....................... 120 1 preparationsrum (för lärarkand.) ...... 30

» (för lektorer) ........ 15

1 rum för samlingar .................. 80 1 lektorsrum ......................... 15 3 » a 8 m2 .................. 24

Summa 284

Fysik m2 1 kombinerad läro— och laborationssal . . . 60 1 preparationsrum (för lärarkand.) ...... 30

» (för lektorer) ........ 15 1 rum för samlingar .................. 60 1 lektorsrum ......................... 15 21 » a 8 m” .................. 16

Summa 196

1 Lektorsrum även för lektorer i tekniska ämnen.

Kemi 2 kombinerade läro- och laborationssa- lar ................................ vågrum samt stink- och syrarum . . .. fotolaboratorium .................... materialrum ........................ preparationsrum (för lärarkand.) ...... » (för lektorer) ........ lektorsrum ......................... 15 » a 8 m2 .................. 24

Summa 254

1 Lektorsrum även för lektorer i tekniska ämnen.

Naturkunskap I Tekniska ämnen

Lokalbehovet för metodikundervisning till- godoses dels inom institutionerna för fysik och kemi, dels, beträffande tekniska ämnen, genom utnyttjande av institutionen för teknologi i lämplig skolanläggning.

Bild- och formarbete Handskrivning in2 1 teckningssal ........................ 60 1 » 30 1 rum för trä- och metallarbete ....... 60 1 » » keramikarbete .............. 30 1 lektorsrum ......................... 15 3 » a 8 rna .................. 24

Summa 219

Musik, körsång, instrumentalmusik in”

1 musiksal ........................... 90 1 lärosal ............................. 60 1 materialrum ........................ 30 4 uppspelningsrum ä 8 m: ............ 32 20 övningsrum a 5 m2 ................ 100 1 lektorsrum ......................... 15 3 » a 8 in2 .................. 24 1 lärarrum (för övningslärare i musik). . . 15

Summa 366

Gymnastik m2 1 lärosal ............................. 60 1 gymnastikhall (delbar genom skjut— vägg) .............................. 650 gymnastiksal ....................... 200 omklädningsrum & 22 m2 ............ 88 duschrum a 15 m2 .................. 30 torkrum a 15 m,! ................... 30 redskapsrum för utomhusidrott ...... 15 lektorsrum ......................... 15 » ä 8 m2 .................. 32

Summa 1 120

Pedagogik m2 föreläsningssal, 250 platser .......... 180 lärosal ............................. lärosalar a 30 m2 ................... testrum a 6 rn2 ..................... laboratorium ....................... materielrum ........................ arkiv .............................. rum för professor ...................

» » laboratorer a 15 m2 ......... forskningssekreterare ........ assistenter ä 8 mlz .......... lektorer ä 8 m2 ............ » 7) I) » )) ))

wNHNHHHHNmHt—l

Summa 620

Institutioner för klasslärarmetodik Lågstadielärarlinje1 m2 1 lärosal .............................

1 » 1 grupp— och biblioteksrum ............ 1 materialrum ........................ 1 lektorsrum ......................... 6 » a 8 m2 ..................

Summa 198

1 Här inräknas lokalbehov för ämnesför— djupning i hembygdskunskap.

Mellanstadielärarlinje m5 1 lärosal ............................. 60 1 grupp- och hiblioteksrum ............ 30 1 materielrum ........................ 15 1 lektorsrum ......................... 15 8 » a 8 m2 .................. 64

Summa 184

Institution för tekniska hjälpmedel m2

1 lärosal ............................. 60 2 lärosalar a 15 m2 ................... 30 1 dupliceringsrum .................... 15 1 materialrum ........................ 30 1 studio för bandinspelningar .......... 15 1 rum för föreståndare ................ 15

Summa 165

Bibliotek m2

1 utlåningsavdelning .................. 50 1 läsesal (100 platser) ................. 200 5 studierum a 8 rn2 .................. 40 1 rum för tidskrifter .................. 1 » » bibliotekarie ................ 1 » » biblioteksbiträde ............ 1 bokmagasin ........................

Summa 425

Administrationslokaler m2

1 rum för rektor ..................... 30 2 » » biträdande utbildningsledare. 30 1 » » byrådirektör ............... 20

rum för kamrerare .................

» » kanslist ....................

» » kontorsskrivarc ............. rum för övrig kanslipersonal (10 per- soner) ............................. vaktmästarcxpedition ............... dupliceringsrum .................... förråd för vaktmästare .............. källarförråd ........................ arkiv för rektor .................... arkiv för kassavdelning ............. telefonväxel ........................ 8 läkaravdelning ..................... 20

Summa 343

HHHHHHHH

Fortbildningsinstitut m2

1 rum för föreståndare ................ 15 1 » » kanslipersonal .............. 15 1 förråd ............................. 15

Summa 45

Liimravdelning m2

2 lärarrum a 50 1112 .................. 100 3 rum a 8 m2 (reservarbetsrum, vilorum) 24 1 pentry ............................. 10

Summa 134

Lokaler för studentkår m2

1 expedition ......................... 15 2 klubbrum a 60 m2 .................. 120 3 arbetsrum a 8 m2 .................. 24 1 dupliceringsrum .................... 15 1 pentry ............................. 10

Summa 184

Sammanställning av lokalbehov m2

Institution för pedagogik ............ 620 Institutioner för ämnesmetodik: Svenska samt röst- och talvård ........ 256 Matematik .......................... 129 Engelska och övriga främmande språk. . . 264 Religionskunskap, samhällskunskap, hi- storia, geografi, ekonomiska ämnen . . 289 Biologi ............................. 284 Fysik ............................... 196 Kemi ............................... 254 Bild- och formarbete ................ 219 Nlusik .............................. 366 Gymnastik ......................... 1 120 Institutioner för klasslärarmetodik: Metodik på lågstadielärarlinje ......... 198 » » mellanstadielärarlinje ..... 184 Institution för tekniska hjälpmedel. . . . 150 Bibliotek ........................... 425 Administrationslokaler ............... 343 Fortbildningsinstitut ................. 45 Läraravdelning ...................... 134 Lokaler för studentkår ............... 184

Summa 5 660

Tablå V:3. Lokalbehov vid lärarhögskole— filial Intagning: lk

Lågstadielärarlinje ..................... 96 Mellanstadielärarlinj e .................. 96

Institutioner för ämnesmetodik

Svenska samt röst och talvård

1 lärosal ............................. 1 » 1 rum för individuell röst— och talvård. . . 1 depårum ........................... 1 lektorsrum ......................... 15 3 » a 8 m2 .................. 24

Summa 154

Matematik * m2 1 lärosal ............................. 60

Engelska m2 2 lärosalar a 30 m2 ................... 60 1 övningslaboratorium ................ 50 1 lektorsrum ......................... 15 2 » a 8 m2 .................. 16

Summa 141

Religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi m2 lärosal ............................. 60 lärosalar a 30 m2 60 grupp- och hiblioteksrum ............ 30 depårum a 15 in1 .................. 30 kartritningsrum .................... 30 lektorsrum ......................... 15 » a 8 m2 .................. 24

Summa 249

Biologi m2 1 kombinerad läro- och laborationssal. . . 60 1 preparationsrum (för lärarkand.) ...... 30 1 » (för lektorer) ........ 15 1 rum för samlingar .................. 80 1 1

lektorsrum ......................... 1 5 8

Summa 208

Fysik m2 1 kombinerad läro- och laborationssal . . . 60 1 preparationsrum (för lärarkand.) ...... 15 1 rum för samlingar (för lektorer) ...... 60

Summa 135

Kemi m3 1 kombinerad läro- och laborationssal. . . 1 preparationsrum .................... 1 vågrum samt stink- och syrarum 1 fotolaboratorium .................... 15 1 materialrum ....................... 15 1 lektorsrum ......................... 15

Summa 140

Bild och formarbete Handskrivning 1 teckningssal ........................ 1 rum för trä- och metallarbete ....... 1 » » keramikarbete .............. 1 lektorsrum ......................... 15 3 » ä 8 m2 .................. 24

Summa 189

Musik, körsång, instrumentalmusik m2 1 musiksal ........................... 1 lärosal ............................. 1 materialrum ....................... 3 uppspelningsrum ä 8 m2 ............ 24 20 övningsrum a 5 m2 ................ 100

Summa 304

Gymnastik m2 1 gymnastikhall (delbar genom skjut- vägg) ............................. 650 omklädningsrum a 20 m2 ........... 40 duschrum a 15 m2 .................. 30 torkrum a 15 m2 ................... 30 redskapsrum för utomhusidrott ....... 15 lektorsrum ......................... 15

» ä 8 m2 .................. 24

Summa 804

Pedagogik mz föreläsningssal, 150 platser .......... 100 lärosal ............................. 60 lärosal ............................. 30 testrum ä 6 m2 .................... 12 materialrum ....................... 30 arkiv .............................. 15 lektorsrum .........................

» ä 8 m2 .................. assistentrum ....................... 8 1 1 1 2 1 1 1 3 1

Summa 294

Institutioner för klasslärarmetodik Lågstadielärarlinje1 1112 1 lärosal ............................. 60 1 » 1 grupp- och hiblioteksrum ............

1 materielrum ........................

1 lektorsrum .........................

6 » ä 8 m2 .................. 48

Summa 198

1 Här inräknas lokalbehov för ämnesfördjup— ning i hembygdskunskap.

Mellanstadielärarlinje

1 lärosal ............................. 1 grupp— och hiblioteksrum ............ 1 materielrum ........................ 1 lektorsrum ......................... 15 5 lektorsrum a 8 m2 .................. 40

Summa 130

Institution för tekniska hjälpmedel 1112

1 lärosal ............................. 30 1 dupliceringsrum .................... 15 1 materielrum ........................ 30 1 studio för bandinspelning ........... 1 rum för föreståndare ...............

Summa 105

Bibliotek m 1

1 utlåningsavdelning .................. 50 1 läsesal (80 platser) .................. 160 4 studierum a 8 m2 .................. 1 rum fö1 tidskrifter .................. 1 » » bibliotekarie ................ 1 » » biblioteksbiträdc ............ 1 bokmagasin ........................

Summa 367

Administrationslokaler m2

1 rum för rektor ..................... 1 » » biträdande utbildningsledare. 1 » » kanslist .................... rum för övrig kanslipersonal (5 per— soner) ............................. vaktmästarexpedition ............... dupliceringsrum m. m ............... arkiv (för rektor) ...................

» (för kassaavdelning) ........... läkaravdelning .....................

Summa 201

Läraravdeluing m2

2 lärarrum a 45 m2 .................. 90 2 rum a 8 m2 (reservarbetsrum, vilo- rum) .............................. 1 pentry ............................

Summa 1 1 6

Lokaler för studentkår m2

1 expedition ......................... 15 1 klubbrum .......................... 2 arbetsrum a 8 m2 .................. 2 dupliceringsrum .................... 1 pentry ............................

Summa 136

Sammanställning av lokalbehov m2

Institution för pedagogik .............. 294 Institutioner för ämnesmetodik: Svenska samt röst— och talvård ....... Matematik ........................... Engelska ............................ 141 Religionskunskap, samhällskunskap, . . . historia, geografi ................... 249 Biologi .............................. 208 Fysik ............................... 135 Kemi ................................ 140 Bild- och formarbete ................. 189 Musik ............................... 301

Gymnastik ........................... 804 Institutioner för klasslärarmetodik: Metodik på lågstadielärarlinje .......... 198 Metodik på mellanstadielärarlinje ...... 130 Institution för tekniska hjälpmedel ..... 105 Bibliotek ............................ 367 Administrationslokaler ................. 201 Läraravdelning ....................... 116 Lokaler för studentkår ................ 136

Summa 3 931

Tablå V: 4. Lokalbehov vid filial

Intagning: lk Lågstadielärarlinje .................... 48 Mellanstadielärarlinje .................. 48

Sammanställning av lokalbehov mi Institution för pedagogik .............. 171

Institutioner för ämnesmetodik: Svenska samt röst— och talvård ....... 116 Matematik ........................... 60 Engelska ............................ 96 Religionskunskap, samhällskunskap, hi- storia, geografi ..................... 136 Biologi och Kemi .................... 195 Fysik ............................... 135 Bild- och formarbete .................. 121 Musik ............................... 171 Gymnastik ........................... 475 Institutioner för klasslärarmetodik: Metodik på lågstadielärarlinje ] 235 Metodik på mellanstadielärarlinje """ ' Institution för tekniska hjälpmedel ..... 105 Bibliotek ............................ 249 Administrationslokaler ................. 89 Läraravdelning ....................... 86 Lokaler för studentkår ................ 116

Summa 2 556

VI. Kostnader för ämnesutbildning vid universitet

Lärarutbildningssakkunniga har i första delen av sitt huvudbetänkande (ka- pitel 18) behandlat vissa frågor, som sammanhänger med tillämpningen vid universiteten av studieplanerna för lärarutbildningen. De sakkunniga har därvid föreslagit, att undervisningen i fråga om organisation och omfatt- ning m. ni. skall anknyta till den nuvarande universitets-automatiken. Dimen- sioneringen av lärarkrafter för en reformerad lärarutbildning bör sålunda regleras genom särskilda organisationsplaner. Mot varje studieplan skall svara en organisationsplan. Liksom nu är fallet hör organisationsplanerna ha karaktären av ramar och ange omfattningen av de resurser, som skall stå till buds för undervisningen, men inte reglera innehållet i den utbild- ning som skall meddelas. Undervisningen kan sålunda fortlöpande anpassas till innehåll och organisation efter ändringarna i lärostoffet. Vidare kan en smidig anpassning ske till skiftande lokala förhållanden, t. ex. vad beträffar tillgången på lärare av olika beskaffenhet.

De sakkunniga förutsätter, att den nu pågående översynen av universi- tetsautomatiken kommer att leda till en långtgående decentralisering till de lokala universitetsmyndigheterna av beslutanderätten ifråga om tilldelning— en av lärarkrafter och andra tillämpningsfrågor. Härigenom torde en avse- värd administrativ förenkling kunna vinnas. De sakkunniga finner det emellertid angeläget framhålla, att mer betydande avvikelser från organisa- tionsplanerna alltjämt bör beslutas av central myndighet såsom en garanti för att utbildningen vid de olika universiteten blir likvärdig. Beslut i dylika frågor bör fattas av universitetskan-slersämbetet och skolöverstyrelsen ge- mensamt. Själva tillämpningen av universitetsautomatiken torde för lärar- utbildningens del bli lättare vid ett genomförande av det system med fasta studiegångar, som de sakkunniga föreslår. Härigenom bör också de problem kunna reduceras, som är förknippade med såväl förutberäkningen av antalet studerande i olika examensämnen som vissa andra prognosfrågor.

De sakkunniga presenterar här preliminära förslag till organisationspla- ner för utbildningen av högstadiets och det gymnasiala stadiets lärare. De har utarbetats för att illustrera uppläggningen och den ungefärliga omfatt- ningen av undervisningen enligt de nya studieplanerna.

Någon uniformering av organisationsplanerna har inte skett och inte heller eftersträvats. Sålunda skiftar förutsättningarna och villkoren för den

undervisande verksamheten från ämne till ämne, vartill kommer att dessa planer i varierande utsträckning får utformas med hänsyn till annan inom berörda ämnen bedriven utbildning, vars uppläggning faller utanför de sak- kunnigas utredning och förslag.

Det är av åtminstone två skäl uppenbart, att en jämförelse mellan de nu gällande kostnaderna och kostnaderna enligt de sakkunnigas förslag inte kan bli meningsfull. För det första avser kostnadsramarna för nuläget de formellt gällande ramarna och inte de reella kostnaderna, som ligger avse- värt högre. Enligt studietidsstatistiken närmar sig genomsnittstiden för nu- varande tvåbetygsstudier i många ämnen tre terminer, vartill kommer att avbrottsfrekvensen synes vara hög. Det andra skälet är, att grundskolan, fackskolan och det nya gymnasiet med nödvändighet kräver nya studiepla- ner i lärarutbildningen och att en jämförelse med nuvarande studie- och organisationsplnner, vilka är inaktuella, därför strängt taget saknar intresse.

1. Jämförelse med nuvarande utbildningsorganisation

Såvitt gäller högstadielärarutbildningen avser jämförelserna de nuvarande standardkurserna för två betygsenheter i filosofisk ämbetsexamen, detta då skol- och universitetsämne är identiska. I de fall då ett Skolämne för när- varande i stort sett svarar mot två universitetsämnen, d.v.s. skolämnena biologi, svenska och samhällskunskap, har alternativa jämförelser anställts. I första hand (alternativ (1) har de av de sakkunniga redovisade planerna jämförts med den minimiutbildning om sammanlagt tre betygsenheter och därmed formellt tre studieterminer, som nu kräves för att den mot nämnda skolämnen svarande kombinationen av två universitetsämnen skall kunna ingå som huvudämne i filosofisk ämbetsexamen. I andra hand (alternativ b) har en jämförelse gjorts med utgångspunkt enbart i den av de sakkun- niga föreslagna utbildningstiden —— två studieterminer _ för blivande hög- stadielärare i dessa skolämnen. Som jämförelseobjekt har enligt alternativ & valts ettbetygskursen i vart och ett av de i varje särskilt fall berörda två universitetsämnena plus halv tvåbetygskurs i dessa ämnen eller också »— därest nuvarande tvåbetygsutbildning icke är trappstegsformad — har de värden angivits som svarar mot trefjärdedels tvåbetygskurs i berörda äm- nen. På motsvarande sätt har enligt alternativ b räknats med antingen kur- serna för en betygsenhet eller halva tvåbetygskurser. Vid jämförelserna har i förekommande fall även beaktats de 5. k. 5 165-kurserna.

Beträffande utbildningen för gymnasiestadiets lärare ställer det sig ge- nomgående svårare att erhålla mera adekvata jämförelser med nuvarande utbildning. En rad olika kategorier av ämnen kan urskiljas. För de dubbel- ämnen som omfattar två terminer (t. ex. svenska och biologi) användes samma tillvägagångssätt som enligt alternativ b för motsvarande ämnen inom högstadielärarutbildningen. Tillkommer ytterligare terminer utöver

de två, får jämförelserna utgå från det nuvarande trebetygsstadiet (t. ex. svenska). För ämnet samhällskunskap begagnas delvis samma modell. Med ledning av nu gällande organisationsplaner för berörda betygsnivåer i veder— börande ämnen —— statskunskap, nationalekonomi och geografi, kulturgeo- grafi respektive naturgeografi — beräknas sålunda lärarkrafter utgå i pro— portion till den andel av ett studieår respektive en studietermin, som anvi— sats respektive ämne i det av de sakkunniga framlagda förslaget till studie— plan. I fråga om ämnet geovetenskap grundas jämförelserna på nuvarande plan för den naturgeografiska ämnesdelen för två betygsenheter i examens— ämnet geografi, varvid denna up-p- eller medräknas alltefter den geoveten- skapliga utbildningens längd i förhållande till vad som gäller för kurserna i naturgeografi. För den grupp av ämnen, där skol- och universitetsämnc sammanfaller och normalstudiekursen omfattar två terminer, baseras jäm- förelsen — i den mån vederbörande ämne är företrätt i högstadielärarutbild- ningen _ på nuvarande standardkurser för tre betygsenheter. Därvid räknas dessa kurser till sitt dubbla värde, (1. V. 5. de tänkes bevistade under två ter— miner. Eljest sker jämförelsen med nuvarande standardkurser för två betygs- enheter (spanska, ryska) respektive tre hetygsenheter (ämnet psykologi, som erhållit tre terminer för normalstudiekursen).

De siffror, som angivits för jämförelseämnena inom den nuvarande utbild- ningsorganisationen är genomsnittsvärden framräknade ur organisations- respektive petitaplanerna för samtliga universitet med undantag av Umeå. Om för ett och samma ämne vid något lärosäte saknats organisationsplan medan dylik plan för ämnet blivit fastställd vid annat universitet, beaktas enbart det eller de ämnen, som har organisationsplan.

I följande förteckning angives de ämnen som jämförelserna omfattar och som betecknas såsom nuläge i de efterföljande tablåer, vilka utvisar resul- tatet av de jämförande granskningarna.

I nedanstående förteckning saknas de klassiska språken och filosofi samt kristendoms- respektive religionskunskap. Beträffande de sistnämnda ämnena har det icke visat sig föreligga några möjligheter till någorlunda rättvisande kostnadsjämförelser med nuvarande utbildning. I fråga om de övriga här nämnda ämnena kan konstateras, att det rör sig om kvantitativt sett mindre sådana, vartill kommer att de — så när som på grekiska _ i varje fall tills vidare synes kunna behålla sin nuvarande uppläggning av un- dervisningen.

Skolämnen enligt de sakkunniga Jämförelseämnen (motsvarande) inom nuva- rande organisation

Högstadielärarulhildningen (direktulbildningen)

Matematik Matematik, 2 betyg Fysik Fysik, 2 betyg + & IG-kurs i astronomi Kemi Kemi, 2 betyg + & 16—kurs i mineralogi Geografi Geografi, 2 betyg

Biologi

Svenska

Historia Samhällskunskap

Engelska Franska Tyska

Gymnasiestadiels lärarutbildning (normalstudiekursema) Matematik Fysik

Kemi

Biologi Geovetenskap

Svenska Historia

Samhällskunskap

Psykologi Engelska Franska Ryska Spanska Tyska

Alternativ a: % tvåbetygskurs i vardera zoo- logi och botanik, samt 5 16-kurser i genetik och hygien. ' ' Alternativ b: 1/2 tvåbetygskurs i vardera zoologi och botanik samt 1/2 & 16-kurs i vardera gene- tik och hygien. ' Alternativ a: % tvåbetygskurs i vardera littera— turhistoria och nordiska språk. Alternativ b: %, tvåbetygskurs i vardera lit- teraturhistoria och nordiska språk. Historia, 2 betyg Alternativ a: ettbetygskurs + % tvåbetygs— kurs i vardera statskunskap och national- ekonomi. Alternativ b: ettbetygskurs i vardera stats- kunskap och nationalekonomi. Engelska, 2 betyg Franska, 2 betyg Tyska, 2 betyg

Matematik, 2 x 3 betyg1 Fysik, 2 >(3 betyg1 Kemi, 2 x 3 betyg1

Som biologi enligt alternativ 1) ovan - Tvåbetygskurs i naturgeografi (fil. mag.—kurs) Som svenska enligt "alternativ h ovan ' Historia, 2 x 3 betyg1

Delar reSpektive hela kurser för 2 och 3 betyg i statskunskap; nationalekonomi" och kultur- geografi, samt delar av naturgeografi. Psykologi, 1 och 2 samt 3 betyg Engelska, 2 X'3 betyg1 Franska, 2 x 3 betyg1 Ryska, 2 betyg Spanska, 2 betyg Tyska, 2x 3 betyg1

- 1 I här avsedda ämnen skulle normalstudiekursen för gymnasiestadiets lärarutbildning när- mast motsvara betygsgraden Utmärkt eller 4 betygsenheter, då högstadielärarutbildningeni dessa ämnen ansetts motsvara två betygsenheter. Enär 4 betygsenheter enbart förekommeri ett mindre antal ämnen och undervisningen därvid' regelmässigt är gemensam med den för 3 betygsenheter, har trebetygsundervisningen räknats till sitt dubbla värde, d. v. s. förutsatts be— Vistad under 2 terminer. '

2. Kastnadsberäkningar

För beräkning av kostnaden per studerande har. alltefter ämne respektive utbildningsnivå tillämpats tre olika beräkningsmodeller, här. betecknade som typ A, B och C. Samtliga modeller bygger på schablonvärden. Typerna A och B är identiska med de kostnadsberäkningar, som legat till grund för fastställandet av de organisations- respektive petitaplaner, med vilka de inom lärarutbildningssakkunniga utarbetade preliminära förslagen till orga- nisationsplaner jämföres. Kostnadsberäkningarna enligt typ A avser ämnen tillhörande de språkvetenskapliga, historisk-filosofiska, samhällsvetenskap- liga (exklusive psykologi) och matematiska ämnesgrupperna, medan typ B

omfattar de laborativa naturvetenskapliga ämnena samt ämnet psykologi. För såväl typ A som B gäller, att de enbart avser lågstadieundervisningen, d.v.s. en och två betygsenheter. Från delvis olika utgångspunkter bygger båda typerna på 1955 års löneläge och kostnaden per studerande framräknas på basis av ett antaget antal av 200 studerande. Det är med huvudsaklig ut— gångspunkt i de nu redovisade beräkningsnormerna som de kostnadsramar per tvåbetygsstuderande framräknats, vilka i proposition 1958: 104 upp- ställts som riktpunkter vid fastställandet av organisationsplaner (proposi- tionen sid. 128 f.). Kostnadsramarna angavs för de laborativa ämnena till 3 000 år 3 500 kronor mot 1 000 ä 1 100 kronor för övriga ämnen. Härvid för- utsattes att kostnaden per ettbetygsstuderande ungefärligen motsvarade hal- va kostnaden per studerande för två betygsenheter.

Systemet med organisations— och petitaplaner har kommit att omfatta även det akademiska högstadiet, tre betygsenheter och högre samt licentiat- examen. För denna utbildningsnivå har emellertid inte angivits några kost- nadsramar utan enbart vissa riktpunkter beträffande professorsundervis- ningens omfattning (propositionen sid. 128). I samband med [fastställandet av organisationsplaner eller vid beslut om petitaplaner synes icke någon sär— skild metodik ha utvecklats för jämförande kostnadsberäkningar av där upptagen undervisning. Inte heller de timarvoden, som nu gäller för de skilda typerna av undervisning ino-m de filosofiska fakulteterna, kan sägas ge en rättvisande bild av de ungefärliga, faktiska kostnaderna för ifrågavarande typ som helhet betraktat. Dels mot bakgrund härav, dels med hänsyn till önskvärdheten att kunna erhålla vissa grunder för en kostnadsbedömning i dagens läge med utgångspunkt i de beräkningar, som utförts enligt typerna A och B, har beräkningsmodellen C utarbetats. Denna modell, som alltså till- lämpas vid jämförelser, vilka ur tidsmässig synvinkel motsvarar trebetygs- stadiet och högre i den nuvarande utbildningsorganisationen, bygger på an- taganden och beräkningar rörande de faktiska kostnaderna i dagens läge för skilda slag av undervisningstimmar. Kostnadsberäkningarna enligt typ C utgår från ett antaget antal av 50 studerande. Denna siffra har valts med hänsyn till dels att ett elevantal av högst denna storlek som regel synes ha tjänat som utgångspunkt vid uppgörandet av gällande organisationsplaner (motsvarande), dels att nämnda studerandeantal — på grund av vad som uttalats i proposition 1958: 104 angående professorsundervisningens omfatt— ning på det 5. k. högstadiet — kommit att ligga till grund för dimensione- ringen av ifrågavarande undervisning på detta stadium vid bl. a. fastställan- det av organisationsplaner.

I det följande anges de ungefärliga kostnader per enskild undervisnings- timme som gäller för de olika typerna av kostnadsberäkning, varvid för jämförelsens skull även redovisats nu gällande timarvoden. För närmare uppgifter beträffande kostnadsberäkningarna hänvisas läsaren till särskild bilaga.

Typ av kostnadsberäkning Nuvarande

Undervisningskategori . A B C timarvode

Professorsandervisning ............ 300 286 382 135—1 1 5

Lektorsundervisning meddelad av a. universitetslektor ............ 80 60 105 85—70 b. speciallärare ................ 80 60 77 85—70

Övrig undervisning meddelad av a. utländsk lektor .............. 60 — 87 60 b. assistent/amanuens .......... 60 26 53 50 c. speciallärare ................ 60 40 50 50

Tablå VI:]. Jämförelser avseende antalet timmar och kostnad per studerande, antalet erforderliga undervisningstimmar jämte dessas relativa fördelning på olika lärarkate- gorier samt genomsnittlig gruppstorlelc

Procentuell fördelning av under- visningstimmar på lärarkate- gorier

Totala antalet under— visnings— timmar

Övrig under- Genom- visning snittlig grupp-

Profes- sorsun— assistent, storlek dervis— visning ut- ama- ' ning ländsk nuens, lektor special- lärare

Lektors- under-

1

A. Högstadielärar- utbildning Matematik De sakkunniga Nuläge ........... Fysik De sakkunniga . . . Nuläge ...........

Kemi5 De sakkunniga . .. Nuläge ...........

Biologi De sakkunniga Nuläge: alt. a ..... alt. b .....

Geografi De sakkunniga1 . . . Nuläge1 ..........

Svenska De sakkunniga Nuläge: alt. a ..... alt. b .....

Historia De sakkunniga . . . Nuläge ...........

Tablå VI:] (förts.)

1

Samhällskunskap De sakkunniga . .. Nuläge: alt. a ..... alt. b .....

Engelska De sakkunniga Nuläge ...........

Franska De sakkunniga . . . Nuläge ...........

Tyska _ De sakkunniga . . . Nuläge .......... ,.

Religionskunskap De sakkunniga . ..

B. Utbildning för gymnasiestadiets lärare Matematik De sakkunniga . . . Nuläge ........... Fysik? De sakkunniga . Nuläge." ..........

Kemi2 De sakkunniga . . . [57 845 Nuläge ........... 11 391

Biologi De sakkunniga . . . 4 077 Nuläge ........... 3 358

Geovetenskap , De sakkunniga aa . 2 093

. - , b . . 615 Nuläge ...... a. . 1 761 b. . 629

Svenska Termin 1 och 23 De sakkunniga .. . Nuläge ........... ”Termin 3: De sakkunniga . . . Nuläge ...........

Historia * De sakkunniga . . . Nuläge ...........

Samhällskunskap Termin 1 och 24 De sakkunniga . . . Nuläge ........... Termin 33 De sakkunniga .. . Nuläge. .........

Tablå VI: 1 (forts.)

1

Engelska De sakkunniga . . . Nuläge; ..........

Franska De sakkunniga . . . Nuläge ...........

Tyska De sakkunniga . . . Nuläge ........... Ryska De sakkunniga . . . Nuläge ........... Spanska De sakkunniga Nuläge ........... Psykologi Termin 1 och 2 De sakkunniga . . . Nuläge. . . . .......

Termin 3 De sakkunniga . .. Nuläge ........... 17,3

Religionskunskap Tvåårig utbildning De sakkunniga . .. 636 A 3 300 4205 84,9

1 Naturgeografi kostnadsberäknad enligt B och kulturgeografi enligt A.

Naturgeografi Kulturgeografi

Timmar/ Kostnad/* Timmar/' ”Kostnad/ studerande studerande studerande "studerande

De sakkunniga." ................. 382 1 256 252 1 273 - Nuläge ......................... 528 1 258 340 ." 1 022

2 Kostnaden för nuvarande trebetygskurser är för fysikens del beräknad med utgångspunkt från innevarande läsårs lärartilldelning för Uppsala, Lund och Stockholm. Grova uppskattningar har härvid fått göras och de erhållna värdena bygger bl. a. på förutsättningen att tilldelningen av assistenttimmar räknas upp i proportion till ökningen av antalet studerande, vilket däremot inte förutsatts beträffande professors- och lektorsundervisning. För kemins del bygger siffrorna för nuläget pä gällande petitaplaner för dels organisk, oorganisk och fysikalisk kemi i Stockholm, dels de två sistnämnda ämnena jämte ämnet analytisk kemi i Lund. Det är sålunda blott i dessa ämnesdelar, som petitaplanerna ger klart besked om under— visningens uppläggning. Beräkningarna i de nämnda kemiämnena har gjorts under samma förutsättningar som ovan angivits beträffande ämnet fysik. 3 Genomsnittsvärden för alternativ 1 och 2 inriktade på litteraturhistoria respektive nordiska språk. ** Termin 1 och 2 inkluderar här all undervisning fram till fördjupningskursen, d. v. s. 45 veckor. Kostnader och antal timmar per studerande fördelar sig enligt följande:

De sakkunniga Nuläge

Tim./stud. Kostn./stud. Tim./stud. Kostn./stud.

Naturgeografi .................... 84 248 158 377 Kulturgeografi ................... 348 1 337 391 1 175 Nationalekonomi ................. 1 00 544 58 255 Statskunskap .................... 80 672 44 287

Siffrorna för nuläget utgör medelvärden för nuvarande tvåbetygskurser i respektive ämnen. För ämnet statskunskap har utelämnats Uppsala universitet, enär undervisningen här icke är trappstegsformad, varför med övriga lärosäten jämförbara siffror icke kunnat erhållas. Den av de sakkunniga framlagda studieplanen i samhällskunskap med dess fördelning av utbildnings- tiden på de enskilda ämnena har beräknats motsvara nuvarande tvåbetygskurser i fil.mag.- examen enligt följande: naturgeografi 30 %, statskunskap resp. nationalekonomi 40 % samt kulturgeografi 115 %.

För termin 3 gäller att de redovisade siffrorna utgör medelvärden för de tre alternativa kurserna i kulturgeografi, nationalekonomi och statskunskap. Kostnad och antal timmar per studerande per alternativ blir följande:

De sakkunniga Nuläge

Tim./stud. Kostn./stud. Tim./stud. Kostn./stud.

Kulturgeografi ................... 81 1 251 84 1 284 Nationalekonomi ................. 80 1 029 92 945 Statskunskap .................... 123 2 383 58 831

5 Den av de sakkunniga presenterade organisationsplanen utgår från den nya kemiinstitu- tion, som är under uppförande i Lund, det s.k. kemicentrum. Undervisningsgruppens storlek vid laborationsundervisningen är här tänkt som 8, medan nu befintliga institutioner — vilket torde gälla samtliga universitet — har sina laboratorielokaler dimensionerade för grupper om 6 elever. ” Bokstaven a) avser kursen för lärare i naturkunskap, vilken omfattar ca 28 veckor. Som jämförelseämne har valts delstudiekursen i naturgeografi för två betygsenheter i cxamensäm— net geografi. Värdena för naturgeografi, som kan sägas omfatta en studietermin (20 veckor) har räknats upp i proportion till kursen i geovetenskap eller med 40 %. Bokstaven b) åsyftar kursen för lärare i biologi, vilken omfattar 10 veckor eller en halv stu- dietermin. Värdena för naturgeografin såsom jämförelseämne har följaktligen reducerats med 50 % i förhållande till nuvarande tvåbetygskurs.

BILAGA

Redogörelse för tillämpade normer m. m. vid beräkningen av kostnaden per stude- rande i samband med de jämförelser som anställts mellan nu gällande organisa- tionsplaner (motsvarande) och de av de sakkunniga redovisade preliminära försla-

gen till dylika planer

1. Kostnadsberäkning typ A. Antaget antal studerande: 200 Kostnad per undervisningstimme: Professorsundervisning 300 kronor Lektorsundervisning (universitetslektor, speciallärare) 80 » Övrig undervisning (utländsk lektor, assistent/amanuens, speciallärare)

2. Kostnadsberäkning typ B. Antaget antal studerande: 200 Kostnaden per studerande beräknas med utgångspunkt i 1955 års löner. Löne- beloppen för de lärarkategorier, som beaktas vid beräkningarna, framgår av föl- jande tablå.

Professor ........................................ 33 180 kronor Universitetslektor ................................ 24 180 Assistent 1:e amanuens .................................... 6 558 2:e amanuens .................................... 4 380

23:e amanuens

Kostnaderna för de enskilda slagen av undervisning framräknas på följande sätt.

a) professorsundervisning: antalet erforderliga timmar omvandlas till hela pro- fessorstjänster respektive del av dylik tjänst, varvid en tjänst motsvaras av 116 undervisningstimmar.

b) lektorsundervisning: antalet erforderliga timmar omvandlas i första hand till hela tjänster som universitetslektor, varvid en tjänst motsvaras av 396 undervis- ningstimmar. överskjutande timmar liksom lektorsundervisning meddelad av s. k. speciallärare kostnadsberäknas efter 60 kronor per timme.

0) övrig undervisning: antalet erforderliga timmar omvandlas i första hand till tjänster som assistent eller amanuens. Överskjutande timmar liksom övrig under— visning meddelad av s.k. speciallärare kostnadsberäknas efter 40 kronor per timme.

3. Kostnadsberäkning typ C. Kostnadsberäkningarna enligt typ C är ett försök att ungefärligen ange kostnaderna i dagens läge för skilda slag av undervisning. De belopp, som härmed erhållits, måste betecknas såsom i hög grad ungefärliga. De bakomliggande beräkningarna, som redovisas i det följande, har utgått från på personalförteckningarna uppförda lärartjänster samt kanslersämbetets s: k. 'grundtilldelning av lärarkrafter för bud- getåret 1964/65 vid de filosofiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm. ' '

_ För beräkningarnas utförande har — såsom kommer att redovisas — en rad uppskattningar och antaganden fått göras. I flera fall har dessa kunnat ske utifrån uppgifter om de faktiska förhållandena vid Lunds universitet för läsåren 1963/64 respektive 1964/65. ' "

Såsom ovan angivits har beräkningarna utgått från kanslersämbetets s. k. grund- tilldelning av lärarkrafter. Stora förändringar kan dock regelmässigt sägas ske i förhållande härtill vid dispositionen av de tilldelade lärarresurserna. I vissa fall har bl.a. måst beaktas, att docentkompetenta universitetslektore'r fullgör profes- sorsundervisning. I övrigt har genomgående förutsatts att inträffade förändringar (omvandlingar och utbyten av lärartimmar m. m.) kostnadsmässigt sett utjämnar varandra. . .

Genomgående gäller att lönekostnaderna beräknats på 1965 års löneläge, dyrort 4 och med en löneklass. Uppgifter rörande antalet lärartjänster m. m. samt univer- sitetskanslersämbetets grundtilldelning av lärarkrafter har hämtats från en inom ecklesiastikdepartementet år 1964 utarbetad sammanställning, benämnd »Högre utbildning och forskning i Sverige. Statistiska data m. m.».

Professorsundervisning Kostnaden 382 kronor per timme har framräknats enligt följande:

Tablå VI:2

Genomsnitt- ligt antal full-

Lärarkategori

Undervis- ningsskyldig— het, antal timmar

Undervis- ningskostnad, per timme2

gjorda under- visningstim- mar efter nedsättning i undervis- ningsskyldig- heten (mot- svarande)a

1

2

3

4

5

6

Professor ............ Laborator (motsva-

Docent ............. Universitetslektor' . . .

rande) ............ ,

222 32 211

116

116 75 396

59 460

53 928 38 868 47 424

513

465 518 15240

100

100 50

1 Avser filosofisk'fakultet vid unversiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm.

” Årslönen dividerad med undervisningsskyldigheten. . ' Utgår från beräkningar vid Lunds universitet för läsåret 1964/65 såvitt gäller professorer, laboratorer. Beträffande docenter har siffran skattats.

* Avser docentkompetent universitetslektor. 5 1 professorstimme = 2 Iektorstimmar.

Tablå VI:3

Professorsundervisningens'fördelning 1964/65 . ' '

Kostnad/timme (jfr.

Antal timmar (tablå tablå VI: 2 kol. 5) VI: 2, kol. 2 och 6)

Total kostnad Lärartyp

Meddelad av professor ....... ' » » laborator (mot— svarande) ....... » » docent ......... Timarvoderad professorsunder- visning .................. a) bestridd av universitets- lektor1 ........... "L ...... b) bestridd av timarvoderad lärare .................. '.

Summa

22 200 '

'3 200 10 550

20 000 ' 6 000

14 000

513 '

' 465 518

240

:115

—11 388 600

1 488 000 5 464 900

1 440 000

1 610 000

55 950 21 391 500

1 Enligt beräkningar vid Lunds universitet för läsåret 1963/64 fullgjordes ca 30 % av antalet lösa professorstimmar av docentkompetenta universitetslektorer inom ramen för dessas under- visningsskyldighet. * Nu utgående normalarvode för undervisningstimme.

21 391 500

Kostnad per timme _: 382 kronor 55 950

Lektorsundervisning a. Meddelad av universitetslektor. Kostnad/timme 105 kronor Vid kostnadsberäkningen har de biträdande lärartjänsterna icke beaktats på annat sätt än att de upptagits som halva universitetslektorat. Detta betingas av att tjäns-

terna f. n. är relativt få, då de successivt indrages och ersättes av universitetslek- torat.

Tablå VI:4

Totalt antal timmar:.

Kostnad per Antal

Tjanster + losa tlmmar timmel tj än Ster”

Universitetslektorat

A 27 .............. Universitetslektorat

A 25 .............. 38 868 98 188 Lösa lektorstimm ar . . — 577 —

*47 424 120 282 98 700 11 844 000

6 448 400 2 856 700

21 149 100

65 800 37 100

201 600

Summa

1 Årslönen dividerad med undervisningsskyldigheten, som normalt är 396 timmar. 5 Till det totala antalet tjänster enligt personalförteckning och tilldelning har fogats dels antalet biträdande lärartjänster dividerat med 2, dels ett antal tjänster, som svarar mot den av universitetslektorerna meddelade professorsundervisningen enligt tablå 2 ovan (cirka 30 tjäns— ter), vilket ger inalles cirka 470 tjänster. Med utgångspunkt i fördelningen vid Lunds universitet för budgetåret 1963/64 kan cirka 60 % hänföras till lönegrad A 27 (ordinarie lektorer + dispu- terade extra universitetslektorer) och 40 % till A 25 (icke disputerad extra universitetslektor). ** För varje universitetslektor kan antalet fullgjorda unvervisningstimmar efter nedsättning anges till ca 350. Denna siffra är resultatet av beräkningen för Lunds universitets vidkommande budgetåret 1963/64. * Beloppet inkluderar avlöningsförstärkning med 4 140 kronor. 5 Medeltalet av timarvodet till disputerad lärare, 85 kronor, respektive icke disputerad, 70 kronor.

M: 105 kronor. 201 600

b. Speciallärare. Kostnad/timme 77 kronor (se not 5, tablå VI: 4)

Kostnad/timme :

övrig undervisning

a. Meddelad av utländsk lektor. Kostnad/timme 87 kronor Lönekostnad per utländsk lektor: arvode enligt A 25, 36 804 kronor. Antalet ut- ländska lektorer 73,5. Undervisningsskyldighet 396 timmar. Utländska lektorstim- mar (lösa timmar) 6 794 a 60 kronor per timme.

Kostnad/timmezäwåösäåwz 87 kronor.

b. Meddelad av assistent/amanuens. Kostnad/timme 53 kronor Assistentlönen enligt lönegrad 19, dyrort 4, 26 628 kronor. Undervisningsskyldighet 500 timmar.

Kostnad/timme: 53 kronor.

0. Meddelad av speciallärare. Kostnad/timme 50 kronor (enligt gällande timarvo- den)

VII. Kompletterande beräkningar av examinationsbehovet av klasslärare åren 1971—1980

1 . Bakgrund

Enligt sina utrednings—direktiv av den 30 september 1960 har lärarutbild- ningssakkunniga bl. a. fått i uppdrag att låta verkställa utförliga beräk- ningar rörande behovet av klasslärare och ämneslärare »för så lång tids- rymd som det överhuvudtaget är möjligt att någorlunda säkert prognos- tiskt överblicka».

I olika sammanhang har de sakkunniga därefter gjort sådana beräk- ningar och redovisat resultaten av sitt prognosarbete. Den 15 februari 1962 överlämnades till departementschefen en av de sakkunniga tillsammans med arbetsmarknadsstyrelsen verkställd ämneslärarprognos »Lärare i läro- ämnen. Behov och tillgång under 1960-talet». Den 12 maj 1962 inlämnades till [departementschelfen en av de sakkunniga verkställd lärarprognos, »Klass- lärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare» (Eckle- siastikdepartementet 1962: 1, stencil). De sakkunnigas fortsatta prognos- arbete, som omfattat bl. a. ett antal fältun'dersökningar rörande lärarnas yrkesverksamhetsgrad och behörighetssituationen i skolorna, har samman- fattats i de sakkunnigas betänkande »Skolans försörjning med lärare» (SOU 1964: 44), som inlämnades till departementschefen den 4 septem— ber 1964.

I samtliga beräkningar har de sakkunniga hävdat, att beräkningarna fortlöpande måste revideras allt efter nya och förändrade betingelser. Be- räkningarna i 1962 års klasslärarprognos grundade sig på statistiska cen- tralbyråns befolkningsprognos av år 1961. De revidering-ar i denna befolk— ningsprognos, som statistiska centralbyrån gjorde 1963, föranledde också de sakkunniga att 1964 göra nya beräkningar av klasslärarbehovet i be- tänkandet »Skolans försörjning med lärare».

2. Nya beräkningar

A. Befolkningsutveklingen När de sakkunniga i senare skeden av sin utredning arbetat vidare på en »rullande» prognos, har det främst varit de stigande födelsetalen, som krävt uppmärksamhet. Bekant i prognossam-manhang är den betydelse för

Iärarförsörjningen, som de stora årskullarna från mitten av 1940-talet haft. Vad som nu inträffat är, att födelsetalet på nytt börjat stiga. År 1964 föd- des i vårt land omkring 122 000 barn mot drygt 100 000 under 1950-talet och 1960-talets första år. Detta har föranlett statistiska centralbyrån att i februari 1965 åter revidera sin tidigare befolkningsprognos. Detta har lett till att de sakkunnigas beräkningar i »Skolans försörjning med lärare» av klasslärarbehovet ävenledes måste revideras.

B. Klassernas storlek

Av övriga faktorer, som påverkar lärarbehovet, har bl. a. utvecklingen be— träffande klassernas storlek diskuterats. De genom grundskolans införande sänkta klassdelningstalen har-lett till ökat lärarbehov. I samma riktning har verkat den samtidigt införda bestämmelsen, att man vid elevernas för— delning på klasser skall utgå från s-kolenheterna och inte som tidigare ofta från hela rektorsområden.wDe sakkunniga har i sitt huvudbetänkandes första del (SOU 1965: 29, kapitel 2) något utförligare diskuterat dessa frågor. _ '

I syfte att undersöka, hur den s. k. elevtätheten i klasserna utvecklats har skolöverstyrelsen sammanställt vissa uppgifter om antalet elever per klass under senare år. Dessa uppgifter ingår i skolöVerstyrelsens långtids— budget för åren 1966/67—1969/70 (stencil 1965). Enligt dessa uppgifter skulle antalet elever per klass vara lägre än vad man väntat. I långtidsj budgeten utgår skolöverstyrelsen också från att elevtalen kan komma att ytterligare sjunka under de närmaste åren.

Genom att låg- och mellanstadiets klasser enligt dessa uppgifter skulle ha genomsnittligt färre elever än vad som räknats med i tidigare klass- lärarprognoser, skulle det alltså ges anledning att även av detta skäl revi- dera prognoserna. De sakkunniga har emellertid funnit, att det elevtät- hetsbegrepp skolöverstyrelsen framräknat i [sin långtidsbudget inte kan jämställas med begreppet klasstorlek, så som detta använts i de sakkun- nigas beräkningar. Skälet härtill är, att skolöverstyrelsen i sitt material räknat med varje årskurs inom klasser av b— och B-typ som särskild klass. Eftersom exempelvis en b— eller Bl—klass vanligen har två årskurser och därmed i skolöverstyrelsens beräkningar tagits som två klasser, blir antalet klasser falskt förhöjt. Om sedan elevtätheten uttryckes i kvoten av anta— let elever i normalklasser och antalet klasser, blir av samma skäl de er- hållna talen för låga.

De sakkunniga, som i sina egna beräkningar särhållit klasser av A- och B-typ (a- och b-typ), har inte funnit de i skolöverstyrelsens långtidsbudget framräknade talen för elevtäthet utgöra grund för förändringar av de sak- kunnigas tidigare beräkningar av utvecklingen beträffande klassernas stor- lek. Andra faktorer, som skolöverstyrelsen pekat på, kan under en över— gångstid påverka elevtätheten. Till dels rör det sig om faktorer, som på

89' administrativ väg låter sig bemästras. och till dels rör det sig om faktorer, som hänger ihop med den nu snabbt fortlöpande urbaniseringen. Utan mera ingående undersökningar kan betydelsen av dessa faktorer ej bestämmas.

C. Klasslärarbehovet

Följande reviderade tal på'klasslärarbehovet under 1970—talet har i allt väsentligt framräknats enligt samma metodik som i de sakkunnigas tidigare beräkningar. Uppgifter om antalet elever i årskurserna 1—3, 4—6 och 7—9 har erhållits från statistiska centralbyrån, vilken utarbetat en prognos över antalet elever 1965—1980. Detta antal har satts i relation till klasslärar- prognosems uppgifter om barnantal i motsvarande åldersgrupper. De kvoter som härigenom erhållits har multiplicerats med klasslärarprognosens upp- gifter om antalet lärare med det undantaget att antalet ämneslärare på grundskolans högstadium hämtas från »Skolans försörjning med lärare» (SOU 1964: 44). Härigenom har behovet av klasslärare beräknats till föl- jande: ' '

Tablå VII:]. Lågstadielärare

De sakkunnigas klass- De sakkunnigas nya beräkningar 1965

lärarprognos 1962 Minimialternativ Maximialternativ

15 357 16 208 16 208 15 597 16 903 16 950 15 971 17 534 17 841 16 327 17 941 18 799 16 690 17 902 19 656 17 015 17 890 , 20 588 17 330 17 959 21 319 17 697 * * 18-1—78 ' - ' ' - 21 949 17 815 - ' 18 336 22 195 18 031 - - 18 721 22 473 18 119 18 703 22 619

Tablå VII:2. Mellanstadielärare

År 4 De sakkunnigas klass- De sakkunnigas nya beräkningar 1965

lärarprognos 19621

Minimialternativ Maximialternativ

'1970...........; ..... 21433 21854 21854 .1971 ................. 21 125 21 646 1 21 646 1972.................' 21149 21800 21800 '1973 .......... '. ...... 21 213 22 090 22 090 1974 ................. 21 431 22 717 22 717 1975 ................. 21 735 23 375 23 636 1976 ................. 22 177 23 845 24 732 1977 ................. 22 595 24 072 25 829 1978 ................. 23 008 24 184 26 945 1979 ................. 23 394 24 343 27 987 1980 ................. 23 738 24 436 28 728

1 Högstadiets behov av vidareutbildade enligt SOU 1964: 44

Kommentarer a) Antalet rektorer har ej lagts till av den anledningen, att antalet rektorer med folkskollärarutbildning är svårt att fixera (ca 1 500).

b) Som framgår har korrigeringen endast tagit fasta på senaste prognosen om antalet födda barn endast med det undantaget att lärarfaktorn för högstadiet ej grundar sig på klasslärarprognosen utan på de nyare beräkningar som gjorts i »Skolans försörjning med lärare» (SOU 1964: 44).

D. Examinationsbehovet

Då 1965 års prognos om barnantalet så radikalt skiljer sig från tidigare prognoser 1961 och 1963, har det synts de sakkunniga berättigat att beräkna examinationsbehovet med en enkel modell. Klasslärarprognosens modell har därför ej helt tillämpats, då den gjordes med en uppdelning av popu— lationerna på kön och åldersgrupper. Här har i stället tillämpats samma modell, som anges i »Skolans försörjning med lärare» (sid. 230). De koeffi— cienter, som ingår i denna beräkningsmodell, återfinnes i samma betänkande på sid. 241—242 och antalet pensionerade i tabell III: 25 sid. 286. Hänsyn till eventuellt föreliggande utbyteshehov, d. v. s. ersättning för icke behöriga lärare, har ej tagits.

Tablå VII:3. Examinationsbehovel 1971—1980

Lågstadielärare M inimlalternati U M aximi alternativ Utvidgningsbehov ...................... 2 771 7 123 Ersättningsbehov I .................... 2 289 2 551 » II (pensionering) ...... 1 259 1 259 S:a 6 319 10 933 per år 632 1 093

Medeltal per år ca 900

M ellanslad ielärare M inimi allemal iv M axim i alternativ

Utvidgningsbehov ...................... 2 867 7 727 Ersättningsbehov I .................... 4 369 4 545 » II (pensionering) ...... 2 960 2 960 S:a 10 196 15 232 per år 1 020 1 523

Medeltal per år ca 1 300

E. Sammanfattning

De i tablå VII: 3 beräknade årsmedeltalen innebär en höjning av examina- tionen i förhållande till tidigare prognoser med 200 år 300 per lärarkategori. Osäkerheten beträffande födelsetalen gör att mera ingående korrigeringar än de som här gjorts knappast kan anses motiverade. Helt visst bör en uppföljning ske beträffande utvecklingen av sådana faktorer som elevtät— het, lärarfaktor, fördelning på skolformer etc. En examination enligt tablåns maxi-mialternativ d. v. s. 1 100 lågstadielärare och 1 500 mellanstadielärare, bör enligt de sakkunniga kunna täcka behovet, även om hänsyn tas till andra faktorer än osäkerheten beträffande det framtida barnantalet.

[Sill—TE ll. PHIL! |! "Bill

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1965

1. Transportekonomlsk forakntn ! Norden. 3. ankeln mellomriksveger mel om Norge og Sve- e.

STATENS

OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1965

- Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet

Sammanställning av remissyttranden över författ-

ningsutredningens förslag till ny författning. Del 1. Allmänna uttalanden samt 1 och 2 kap. i förslaget till regeringsform. [2] De12 Kap. 8.4 och 5 i förslaget till regeringsform. [3] Del 4. Kap. 7. 8. 9 och 10 i förslaget till regeringsform samt över— gångsbestämmelsema. [84] Del 5. Förslaget till riksdagsordning. 1[37] Rättegångshjälp. 13] Godtrosförvärv av lösöre. [14] Faitställaiåde av faderskapet till barn utom äkten- s a Fartygs befälhavare. Gemensamt haveri och dispasch. Ansvarsbestämmelser m.m. Dagstidningarnas ekonomiska villkor. [22] Ändringar i ensittarla ån m. m. [26] Pensionsstiftelser II.

Utrikesdepartementet Sveriges sjöterritorium. [1]

Socialdepartementet

Tandvärdsförsäkring. [4] Institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi. [24]

Kommunikationsdepartementet

Skånes och Hallands vattenförsörjning. [8] Friluftslivet i Sverige. Del II. Friluftslivet i sam- hällsplaneringen. [19] 1960 års radioutredning. 1. Radions och televisionens framtid i Sverige I. Bakgrund och förutsättningar.

rogramfrågor. Organisations- och finans i erings- frågor. [2012 Radions och televisionens framtid i Sverige 11. Bildnings- och undervisningsverksam- het. Forsknin sti-ägor. [21] Vägmärken [38 Nykterhetn i trafik. [35 ] Körkortet och tra!ikutbildn1ngen.[42] Statens trafikveik .4[ 3] Radiolag. [461 Statens vägverk [47]

' "14.7. --.en-

Finansdepattementet

Mättenheter. [5] Uppbördsfragor. [23] Nytt skattesystem. Remissyttranden. [28]

Ecklesiastikdepartementet

Antikvitetskoileglet. [10] * 1963 års universitets- och högskolekommitté 1.1 byggnaden av universitet och högskolor. Lokal! ring och kostnader 1. [1112 .Utbyggnaden av Q versitet och högskolor. Lokalisering och kosu der 11.8pecialutrednlngar. [12] . De svenska utlandsförsamlingarnss ekonomi. [185] 1960 års lärarutbildningssakkunniga III. 1. Stud planer för lärarutbildning. [25] 2. Lärarutgbildn en IV: 1. [29 ] 8. Lärarutbildningen IV:2 ! Specialundersökningar om lärarutbildning V.[ [8 *

Jordbruksdepartementet !

Ny jordförvärvsleg. [16] " 1960 års jord bruksutredning. 1. De svenska jarl bruksprodukternas distributions- och marginslfö hällanden [27] Stöd ät hästaveln. [44]

Handelsdepartementet

Sve 'iges släktnamn 1965. [86] Beredskap mot oljeskador. [45]

Inrikesdepartementet

Kommunalrättskommittén VI. Om den kommun självstyrelsens lokala förankring. [6] VII. Kama hala bolag. [40] Praktik- och feriearbetsförmedling. [7] Arbetsmarknadspolitik. [9] Höjd bostadsstaadard. [82] , Affärstidsutredningen. 1. Affärstidenia. Del I. Mu och lagförslag. [38] 2. Afiärstiderna. Del II. Kl sumentundersökning. [99] *

* A:?H—ESW' - .