SOU 1965:65

Hemarbete och servicekontakter : två kartläggande undersökningar

2. Urval

Urvalet av familjerna har skett så att ortsgrupp och bostadsstandard hållits under kontroll, dvs. varje familjetyp är representerad av samma antal fall i tre olika ortsgrupper _ 1) större tätort, representerad av Stockholm, 2) mindre tätortskommun (med 10 000—20 000 invånare) och 3) glesbygds— kommuner _ samt i två olika bostadsstandardgrupper: 1) låg standard och 2) hög standard. Sju familjetyper har utvalts för studium: Grupp 1 är barnlös, dvs. i dessa familjer finns inga hemmavarande barn under 16 år. I grupp 2 finns ett barn i åldern 0—3 år, i grupp 3 finns ett skolbarn och i grupp 4 finns två barn under skolåldern, varav ett är 0—3 år och ett 446 ar. I grupperna 5, 6 och 7 finns ett barn på 0—3 år och därutöver ett, två resp. tre skolbarn. Urvalet av familjerna skedde i två etapper: först genom en postenkät, som gav underlag för det egentliga urvalet av 630 hushåll, som slutligen uttogs för personliga intervjuer. Endast familjer med två makar medtogs i urvalet för intervjun. Intervjuer utfördes sedan med 571 famil— jer, vilket innebär ett bortfall av 9,4 procent. Dessa var i stort sett jämnt för- delade på familjetyper, ortstyper och bostadsstandardkategori. Intervjuerna utfördes i mars—april 1964.

3. De undersökta familjerna

Interv j ufamil j erna utgör inte något statistiskt representativt urval av svenska hushåll, eftersom t.ex. antalet 4-barnsfamiljer i undersökningen är lika stort som antalet l-barnsfamiljer. Urvalsprincipen har i stället bestämts av det angivna syftet: att studera arbetsmängden i hemmen under jämförelser mellan familjer med olika barnantal eller utan barn. De undersökta famil— jerna omfattar sålunda de i Sverige vanligast förekommande familjetyperna vad sammansättningen angår, i princip lika många av varje »sort», och representerar dessa familjetyper uppdelade på olika bosättningsplatser och bostadsstandard. Att därigenom vissa familje- och ortstyper blivit över— eller underrepresenterade har knappast någon betydelse med den målsätt- ning som undersökningen haft. De uppgifter som framkommit torde ge en god bild av den arbetstid, som användes för olika arbetsinsatser i hemmet, när familjen bor i en viss geografisk miljö och har den sammansättning som studerats här.

De undersökta familjernas fördelning på olika socialgrupper stämmer i stort sett med motsvarande fördelning av hushållen inom landet. Detsam- ma gäller inte om husmödrarnas ålder i de olika familjetyperna. Medianål- dern uppvisar vissa variationer, med den lägsta i familjer med ett litet barn (typ 2; 26 år) och den högsta i familjer med ett skolbarn (typ 3; 42 år). Uppmärksammas bör, att bland de barnlösa hushållen endast medtagits sådana där husmodern är under 50 år ; medianåldern har där blivit den näst högsta eller 38 år.

I den övervägande delen av de undersökta hushållen var skolstandarden för både man och hustru att ha genomgått folkskola. I familjetyperna 2 och 4, dvs. där medianåldern för husmödrarna är lägst, finner man helt natur- ligt den högsta utbildningsnivån. Endast 5 % av totala antalet husmödrar har skaffat sig en mer än ett-årig utbildning inom husliga områden medan omkring 70 % helt saknar sådan.

Av samtliga hustrur hade 40 % någon form av förvärvsarbete utöver hem- arbetet. I gruppen utan barn gällde detta 70 %. Förvärvsintensiteten växlar med barnens ålder och antal. Den är lägst i gruppen med 2 barn under skol- åldern — 23 % % och högst i gruppen med ett skolbarn —# 46 %. Totalt ar- betar 1/3 på heltid av dem som har förvärvsarbete. Nära hälften av de för— värvsarbetande husmödrarna med ett litet barn har uppgivit, att de arbetar på heltid.

Undersökningen visar att förvärvsarbetande mödrar med två eller flera barn till större delen förvärvsarbetar mindre än 20 timmar per vecka. Bland dem med två små barn under ö-årsåldern förvärvsarbetar emellertid 1/3 över 36 timmar per vecka, medan 1/3 t'örvärsarbetar 21—25 timmar och endast 1/3 förvärvsarbetar mindre än 20 tim./vecka. Till jämförelse kan nämnas att av de förvärvsarbetande gifta kvinnorna utan barn i utrednings- materialet nära 2/3 arbetar mer än 36 timmar i veckan. Förvärvsarbetet påverkar helt naturligt kvinnans arbete i hemmet. Gemensamt för alla för- värvsarbetande i utredningen är att de inskränker sitt hemarbete för att få utrymme för förvärvsarbetet och att de förvärvsarbetande i genomsnitt ägnar blott hälften så mycket tid åt hem- och barnavård, som de vilka arbetar uteslutande hemma.

Framförallt förekommer förvärvsarbete inom service- och kontorsyrken _— de förra ger också de bästa möjligheterna till deltidsanställning. Det tycks föreligga en tendens att hustrun tar arbete, så snart det blir möjligt för henne med hänsyn till barnen. Detta gäller särskilt yrken, där arbetstidens omfattning och förläggning ger hyggliga förutsättningar för en kombine- ring av förvärvsarbetet med hemmets skötsel. Barntillsynen ordnas mest inom familjen genom make och syskon (20 % resp. 10 % av fallen) medan släktingar, grannar och hemhjälp hjälper till i sammanlagt 29 % av fal- len. Samhälleliga institutioner som daghem och lekskolor utnyttjas --— eller kan utnyttjas —»— i endast ringa omfattning. Tillsammans med familjedag-

hem bereder de plats för 9 % av barnen. I viss utsträckning får barnet följa med till arbetet eller har husmor sitt förvärvsarbete förlagt till hemmet (16 % resp. 9 %). 5 % slutligen av de små barnen uppges sköta sig själva. Mödrarna i dessa fall arbetar ofta mindre än 10 tim./vecka och det får anta- gas att deras arbete kan utföras under tider då barnet sover.

De olika sysslorna inom hemmet utföres i helt övervägande grad av hustrun, även i de fall där hon har förvärvsarbete på heltid. Betald hemhjälp och annan hjälp i hushållet förekommer i mindre utsträckning: endast i 7 resp. 16 % av samtliga familjer —— och då framförallt i småbarnsfamiljer där husmor förvärvsarbetar. De ägnar sig framförallt åt barntillsyn samt —— hem- hjälparna -— åt städning.

Bostäderna för de undersökta familjerna visar övervägande god standard. De är något större i glesbygdshushållen —— framförallt större än i Stockholm. Bostadsytan växer också något med ökat barnantal med undantag för familjetyp 7 (4-barnsfamiljer) där den är mindre än för 3-barnsfamiljer (typ 6). I typ 7 är det också minst vanligt att familjerna har bil. Innehavet av bil varierar även mellan ortstyper och är vanligast i glesbygd, där 77 % uppgivit sig ha bil, mot 62 % i Stockholm.

Den hushållstekniska utrustningen är genomgående mycket hög hos de _ undersökta familjerna. Nära 90 % av samtliga har exempelvis kylskåp. Detta kan medverka till att man inte märker någon speciellt utpräglad tendens hos de förvärvsarbetande husmödrarna att i större utsträckning än de helt hemarbetande utnyttja färdigvaror eller att köpa service som med- för arbetslättnader. I fråga om tvätt uppgav dock 33 % av de förvärvsarbe- tande pä heltid, att de sänt bort vittvätten, medan motsvarande siffra var 14 % för de hemarbetande.

Några skillnader mellan familjetyperna när det gäller tvättorganisation har inte kunnat konstateras och det verkar inte heller som om husmödrar- nas ålder skulle påverka tvättvanorna. Däremot synes bostadens försörjning med tvättutrustning inverka, vilket understryks av att yngre husmödrar, som oftare bor i bostäder med maskinell utrustning, i något högre grad tvättar i egen maskin än de äldre.

I stor utsträckning uppgavs, att man bakade hemma: i ca 1/3 av hus- hållen mjukt matbröd och i ca 4/5 av hushållen vetebröd respektive kakor. Andelen hushåll som bakar allt slags bröd växer med barnantalet; hela 40 procent av husmödrarna med fyra barn bakade alla tre brödsorterna. Varken förvärvsarbetet eller åldern verkar dock ha någon betydelse, medan däremot andelen, som inte bakat någon hrödsort, är avsevärt större i stä- der och tätorter än i glesbygd. Vad beträffar hemsömnad (exklusive lag- ning) förekommer sådan i omkring 40 % av alla barnfamiljer. Drygt 1/3 av samtliga undersökta familjer med och utan barn har sytt något plagg till familjen, huvudsakligen av enklare beskaffenhet. Färdigvaror används betydligt mera av Stockholmshushållen än av glesbygdshushållen.

Ålder och förvärvsarbete visar dock inget samband med inköpsvanorna. Bland de sex uppräknade varuslagen (se bil. A 2, fråga 31) har djupfryst fisk visat sig vara mest attraktivt; hela 70 % av husmödrarna har köpt sä- dan under senaste månaden. Nära 1/3 har vidare uppgivit att de köpt 4—6 av de varuslag de testades på.

De fyra frågor, som rörde hembakning, hemtvätt, hemsömnad och inköp av färdigvaror, var avsedda att belysa husmödrarnas benägenhet att skaffa sig hushållslättnad. Någon utpräglad sådan benägenhet att utnyttja den service, som finns på ovanstående områden, kunde dock inte märkas och inte heller någon utpräglad skillnad mellan förvärvsarbetande och helt hemarbetande husmödrar. Resultaten ger snarare uttryck för olika attity- der hos husmödrarna. Vissa köper färdig mat för att spara tid, men syr klä- der för att det är roligt och bakar bröd av ekonomiska skäl.

4. Tid för hemarbetet

Som redan nämnts har intervjupersonerna fått ange huvudsysslan för varje kvartstimmc av undersökningsdagen. Det betyder att sysslor som tagit mindre än 7—8 minuter åt gången inte har särskilt noterats. Rader av små ingripanden under passning av småbarnen faller därmed utanför tids- nätet liksom också korta, fast ingalunda betydelselösa handräckningstjäns- ter som make och äldre barn bidrar med. Detta behöver hållas i minnet för att inte bilden av arbets- och ansvarsfördelningen i familjen skall bli allt— för onyanserad.

Tidsåtgången för olika aktiviteter inom de olika l'amiljetyperna vi- sar stor spridning. Dock är variationerna mellan familjetyperna signifi- kant högre än inom familjetyperna. Det bör därför understrykas att tidsuppgifterna i första hand är giltiga för jämförelser mellan olika familje— typer. Sedan de arbetsuppgifter fullgjorts, som sammanhänger med har- nen och hemskötseln, ägnar husmödrarna dygnets återstående timmar åt sömn och fritidssysselsättningar, där de inte förvärvsarbetar, vilket in- skränker på tiden för andra aktiviteter överhuvudtaget. De ej förvärvsarbe- tande ägnar sålunda mer än dubbelt så mycken tid åt hemarbete som de heltidsarbetande, och detta kan endast delvis förklaras av skillnader i barn- antal. Vidare kan tilläggas att männens och barnens deltagande i hemarbe— tet enligt utredningsmaterialet är ringa. Skolbarnen hjälper till med en- staka sysslor i korta tidspass. Majoriteten män har inte alls deltagit i hushållsarbetet, varför medianen är 0 timmar för manligt hushållsarbete. Den lilla andel män, för vilka sysslorna varit aktuella under mätdagen har ägnat ca 15 minuter åt matlagning och diskning, medan tiderna för män- nens städning varierat mellan 15 minuter och 1 timma. I 0- och l-barnsfamil- jerna verkar männen ha varit något aktivare än i övriga familjetyper men i det närmaste passiva i flerbarnsfamiljerna. När hustrun förvärvsarbetar

ökar männens arbetsinsats —— exempelvis beträffande matlagning från 12 '2. då hon är hemmafru, till 29 % när hon förva'irvsarbetar på heltid.

Hustruns förvärvsarbete påverkar givetvis barnskötseln. Den samman- lagda tiden för denna sjunker från 2 timmar (omfattande barnen i alla åldrar) för ej förvärvsarbetande till 45 minuter för heltidsarbetande. Män- nens deltagande i den egentliga barnskötseln synes däremot inte påverkas av om hustrun förvärvsarbetar eller ej. För vård av minsta barnet ägnar en liten del män omkring en kvart, medan det är något vanligare att pappan leker med barnen, ibland upp till 1 1/2 timma.

Två specialbearbetningar har skett av det material som ingår i undersök- ningen. Den första omfattar 49 hushåll, där maken är verksam inom jord- bruk eller näraliggande områden. Avsikten har varit att utröna i vilken omfattning husmödrarna i dessa familjer deltar i olika arbetsuppgifter, som kan hänföras till den gemensamma rörelsen. Bearbetningen visar att nära 80 procent av lantbrukarhustrurna »förvärvsarbetar» -— till största delen inom det egna jordbruket. Hälften av dessa förvärvsarbetar dock högst 20 tim./vecka och endast 10% är heltidssysselsatta, dvs ägnar mer än 36 tim./vecka åt arbetet i rörelsen. I grundmaterialet har 40 % av husmöd- rarna uppgivit att de förvärvsarbetar —— 1/3 därav på heltid. Jämförelser är emellertid vanskliga att göra, då familjetyperna inte visar samma fördelning i specialbearbetningen som i huvudundersökningen.

Genom den andra bearbetningen ville man ta reda på huruvida husmöd— rar med kvalificerad huslig utbildning (mer än ett år) är mera benägna att utnyttja service eller köpa färdigvaror som kan underlätta hushållsarbetet. Materialet, som omfattar 26 husmödrar, är alltför litet för att ge under— lag för några allmänna slutsatser. Men det bör ändå nämnas, att de hus- hållsutbildade i något högre grad köper olika färdigvaror. Deras något större benägenhet för arbetslättnad tar sig också uttryck i mindre bakning än genomsnittshushållen. T vättorganisation och sömnad visar däremot endast små differenser. De husligt utbildade syr dock i något större ut- sträckning medelsvåra plagg än övriga. En jämförelse mellan tiderna för matlagning, diskning, städning och bäddning ger inte besked om att de hushållsutbildade skulle klara uppgifterna på kortare tid än övriga.

5. Barntillsynen

Erfarenheten säger att när en familj får sitt första barn medför detta en omställning av hela dess livsföring. Möjligheterna för båda makarna att förvärvsarbeta minskas eller elimineras genom den nya bandenhet vid hemmet, som tillsynen av småbarnet för med sig. Även fritiden —— den del av dygnet som makarna tidigare kunnat ägna åt föreningsliv och hobby- verksamhet _ måste nu användas för sysselsättning inom hemmet. Det lilla barnet kräver en vuxens ständiga närvaro, en oavlåtlig passning under

varje stund av dess vakna tillvaro för att kläs på, kläs av, tvättas, matas, hindras från att riva ner eller skada sig, plockas upp efter, tröstas, lekas med osv. Mycket av detta är barnavård i egentlig mening. Men åtskilligt är tids- mässiga småsaker som vårdaren kan uträtta så att säga med ena handen och i förbifarten, medan hon för övrigt är upptagen av en huvudsyssla. Barn- passning i minutportioner kan inte registreras och införas i tidschemat på samma sätt som övriga sysselsättningar. Därför har mödrarna i förelig- gande undersökning fått uppskatta mera ungefärligt hur mycken tid de och övriga familjemedlemmar dagligen ägnar tillsynen av det minsta barnet, hur lång tid de känner sig bundna av dess tillsyn. Av tabell 1 framgår att till— synen av det minsta barnet —— detta må vara det förstfödda eller ha äldre syskon _ tar modern i anspråk mellan 8 och l 1 timmar. Man får antaga att denna hennes tid i stort sett omfattar barnets vakna tid med undantag av den tid som de övriga familjemedlemmarna eller utomstående ser till barnet.

Tillsynen av det minsta barnet, som i alla familjetyper är under tre år, tar mindre tid i glesbygd, nämligen i runt tal 8 timmar, än i Stockholm _ 9 timmar __ och på annan tätort _ 10 till 11 timmar. Medianen för samt- liga familjetyper och hostadsorter är 9 till 9 1/2 timmar.

Det finns således vissa variationer mellan olika bostadsorter, som kan förefalla förbryllande. Men förklaringarna behöver inte vara långsökta. Då- hushållsarbetet uppges ta längre tid i glesbygder, där förmodligen avstå-nd m.m. gör hemmets och familjens skötsel mera tungarbetad, kan den kortare tillsynstiden av det minsta barnet vara förklarlig. Bland glesbygdsfamilj erna torde också möjligheterna till fri och trygg lekverksamhet utomhus vara en viktig förklaring till den kortare tillsynstiden. Olika förvärvsintensitet bland mödrar i skilda delar av landet påverkar troligen också bedömningen. Som tidigare konstaterats övertar även fadern och de äldre barnen en del av tillsynen, när mamman förvärvsarbetar. Faderns mera aktiva deltagande i tillsynen kan också utgöra en förklaring till den lägre tillsynstid som uppges för mödrar med två småbarn, som kan splittra mammans uppmärksamhet och krafter. Annars ägnar sig familjefäderna påfallande lite åt sina barn. I 4—barnsfamiljerna har majoriteten män inte ägnat någon tid åt barntill— synen, medan mediantiden för fäderna i Övriga familjer varierar mellan 1/2 timme och 1 timme och 45 minuter. Här bör dock framhållas att även uppskattningen av hur lång tid make och barn ägnat barntillsynen har gjorts av husmodern (se bil. A 2, fråga 46) och en viss underskattning från husmoderns sida av makens och barnens insatser är tänkbar. Om männen själva lämnat uppgifterna skulle sannolikt tiderna blivit längre. Åtskillig handräckning inom familjen under kortare tidspass än 7—8 minuter och detta att hjälpa till att »hålla ett öga på» ungarna kan nog mannen upp- leva som en verklig delaktighet i hemarbetet, medan hustrun, som känner sig ha huvudansvaret, bagatelliserar samma medverkan. En felkälla inne- bär onekligen detta, som dock inte rubbar huvudintrycket av en arbets—

fördelning inom det undersökta familjematerialet, som alltjämt är tradi- tionellt könsbunden.

Tabell 1. Tillsyn av minsta barnet

(Husmoderns tid i antal limnmr per dag)

()rtstyp ' ' ' ' Summa P amiljet) p Stockholm Tätort Glesbygd Med ; an Median Median Median 2. 1 barn O_B år .............. 91/2 101/2 9 ,/2 4. 1 barn 0——3 » 1 barn 4—6 » """"""""" 8 1/2 9 1/2 81/2 9 5. 1 barn 0—3 » 1 j 1 barn 7_15 » .............. 9 11 (_) g /2 l l 6. 1 barn O_3 » 1 2 barn 7__15 » % .............. ll 3/2 11 8 %: 9 7. 1 barn O_B » 1, 3 barn 7_15 » j .............. 9 10 /2 8 9

Anm. För exaktare tidsangivelser samt spridningsmått hänvisas till bil. A 1 tab. XXI.

6. Den egentliga barnskötseln Hur många timmar ägnar då husmodern åt den direkta skötseln av barnen? Tillsynen av minsta barnet, då hon håller dess förehavanden under obser— vation medan hon sköter andra sysslor, är en bundenhet som hindrar arbete utanför hemmet, men inte är barnskötsel i egentlig mening. Det är däremot matning, tvättning, blöjbyte och påklädning, lek och promenader med de små barnen, läxläsning med skolbarnen o.dyl. Anmärkningsvärt är att dessa uppgifter tar lika lång tid i alla familje- typer. Som tabell 2 visar använder mödrarna ca 2 timmar åt barnsköt- seln, oavsett om det finns 1, 2, 3 eller 4 barn i familjen. En förklaring här- till kan vara att lek och promenader oftast kan göras med flera barn samtidigt och därför inte dubbelregistrerats. Men övriga sysselsättningar _ personvård och matning _ ägnas tydligen framförallt de små barnen: ca 1 timme personvård resp. 45 minuter för matning när endast ett barn finns i familjen. Finns äldre syskon reduceras tiden i båda fallen med en kvart. Skolbarnen liksom även lekbarnet i familjetyp 4 ägnas alls inte så- mycken direkt vårdtid, när de har yngre syskon. Endast 1/4 av alla husmödrar har således gett sina barn i åldern 7—15 år hjälp med personvården. Även läxhjälp förekommer tydligen i ringa omfattning. Där det varit aktuellt har det tagit mellan en halvtimme och 45 minuter. Här kan som exempel nämnas att i familjer med enbart ett skolbarn har endast 11 % av husmödrarna hjälpt till med läxorna.

l l Summa 9 10 1/2 8 1/2 9 l

Anmärkningsvärt är också att fäderna medverkar i barnskötseln i så ringa omfattning. Bara 10 % av männen har enligt hustrurnas upp- gifter deltagit i personvården av det minsta barnet. Att fäderna leker med barnen är däremot något vanligare. I vissa familjetyper gör tydligen 1/3 av fäderna detta och tiden kan i vissa fall sträcka sig upp till 1 timme och 30 minuter. Inte heller deltar mannen mera i barnens skötsel, när hustrun tar ett förvärvsarbete, ehuru förvärvsarbetet inverkar på och minskar den tid husmödrarna ägnar sina barn. Den sammanlagda tiden för barnavår— den sjunker därvid från de tidigare nämnda 2 timmarna för icke förvärvs- arbetande till ca 45 minuter för de förvärvsarbetande på heltid. Man måste dock komma ihåg att skötseln i dessa fall övertas av någon annan person, varför det knappast finns skäl att tro att vården av barnet blir mindre till- fredsställande i de fall husmor är förvärvsarbetande.

Det finns här anledning att ånyo erinra om den form av tidsregistrering, som använts i undersökningen och som inte upptar registrering av barnsyss- lor som tagit mindre än 8 minuter. Inte minst torde detta gälla personvård och lek med barnen och kan vara en förklaring till den förhållandevis korta tid som husmödrarna ägnar sina barn.

Tabell 2. Barnskötsel

(Husmors tid i antal timmar per dag)

Ortstyp F- '1' . Summa ("m 19” P Stockholm Tätort Glesbygd Median Median Median Median 1. 0 barn ...................... 0 0 0 0 2. 1 barn 0—3 år .............. 21,43 2 1/5 2 % 2 1/2 3. 1 barn 7—415 » .............. 0 0 () 0 4. lbarn0_3 » . ,, . 3/ 1 bam 4_6 » j .............. .; 2 /2 2 2,4 5. 1 barn O_3 » , , 3 3. 1 barn 7—15 » ] .............. 2 114, 1/1 1/4 6. 1 barn 0—3 » . 3 ,) 1/ 2 barn 7—15 » """""""" 2 A ' l '2 2 7. 1barn 0—3 » , . ,, 3 ham 7_15 » .............. 2 .; y, z _ Summa 13% 1 1/4 1 % 11/2

Anm. För exakta tidsangivelser samt spridningsmått hänvisas till bil. A 1 tab. XXIII.

7. Hushållsarbete

Hushållsarbetet omfattar i denna undersökning matlagning, diskning, tvätt, mangling, strykning, städning, bäddning, kläd- och Skovård, sömnad, repa— ration av bostad och inventarier, uppvärmning av bostaden samt en grupp >>övrigt hushållsarbete». Tidsåtgången för denna sektor av hemarbetet ger

de bästa möjligheterna till jämförelser av arbetsbördan mellan familjer med och utan barn. Hushållsarbetet är också för samtliga familjetyper den mest tidskrävande posten, samtidigt som det ger husmödrarna möjlighe- ter att lägga ned mer eller mindre tid på de speciella uppgifterna, alltefter fallenhet och intresse. Tyngdpunkten i hushållsarbetet ligger på matlagning, diskning och städning, vilka tillsammans med bäddning är göromål som utförs eller måste utföras dagligen. Praktiskt taget alla husmödrar har också ägnat sig åt dessa sysslor vid undersökningstillfället. Tillsammans tar dessa hushållssysslor mellan 3 och 4 timmar i anspråk per dag. Tidsåtgången är lägst i de barnlösa familjerna och stiger sedan successivt med det ökade barnantalet.

Tvätt, klädvård och sömnad förekommer mindre regelbundet, men tar å andra sidan ganska lång tid i anspråk i de fall de är aktuella. Att tvätta tar omkring en timme per dag, såvida det finns barn i familjen, annars räcker det med en halvtimme. Andelen som ägnat sig åt tvätt under mätdagen är också lägre bland de barnlösa familjerna — 30 % — mot ungefär hälften i övriga familjer. Klädvård har 1/5 husmödrar ägnat sig åt, och tiden varie-

gjort detta den aktuella dagen. Tiderna för sömnaden varierar emellertid mycket, den längsta tiden — 2 timmar _ återfinns bland 4-barnsfamiljerna. Den sammanlagda tid som husmödrarna ägnar åt hushållsarbete uppgår — som tabell 3 visar —— till mellan 4 och 7 timmar, beroende på hur många barn familjen har. När husmor förvärvsarbetar inverkar detta i hög grad på hennes tid för hushållsarbetet. Heltidsarbetande använde 2% timme för detta, medan

Tabell 3. Hushållsarbete

(Husmoderns tid i antal timmar per dag)

l l rar mellan 1/2 och 1 timme. Syr gör man däremot något oftare — 1/3 har l l l l l

Ortstyp F .1. Summa amt jetyp Stockholm Tätort Glesbygd Median Median Median Median 1. 0 barn ...................... 3 % 5 1/2 4% 4 2. 1 barn 0—3 år .............. 414 5 6 5 3. 1 barn 7—15 » .............. 4 5 % 7 5 4. 1 barn 0—3 » 1 1 3 3 1barn4—6 » .............. 5/2 6/4 64 5/1 5. 1 barn 0—3 » , 1 1 3 lbarn 7_15 » .............. 3/2 5/2 65/2 BA 6. 1 barn 0—3 » 1 2barn 7_15 » .............. 61/4 614 7 6/2 7. 1 barn 0—3 » 1 1 1 3barn7—15» .............. 6/2 7/2 7/2 7 Summa 5 5% 61/2 55%,

2—7465 65 Anm. För exakta tidsangivelser samt spridningsmått hänvisas till bil. A 1 tab. XXIII.

»hemmafruarna» använder hela 6 timmar eller drygt dubbelt så mycken tid. Skillnaderna betingas delvis av att de heltidsarbetande äter någon mål— tid utanför hemmet och av att männen deltar i något större utsträckning i hushållsarbetet när husmor förvärvsarbetar. Men större planläggning och koncentration är tydligen också en förutsättning för att den förvärvsarbe- tande husmodern skall lyckas med konststycket att sköta sitt hushåll på halva tiden.

Männens insatser i hushållsarbetet är annars mycket låga. Majoriteten män har inte alls deltagit eller deltagit mindre än 8 minuter, varför media- nen blir 0 timmar för manligt hushållsarbete.

8. Inköp och andra »ärenden» Vad slutligen beträffar inköp och andra ärenden för familjen ägnar de flesta husmödrarna drygt en timme per dag åt detta. När endast ett skol— barn finns i familjen reduceras dock tiden till ca en halvtimme. Även för O-barnhusmödrarna är den observerade inköpstiden något lägre. Medan den totala andelen husmödrar, som ägnat sig åt inköp av dagligvaror uppgår till nära 60 % har sammanlagt endast 5 % av männen gjort detta under mätdagen. Männens deltagande vid inköp av ej dagligvaror, är också mindre (3 %) än husmödrarnas (12 %). Däremot är andelen husmödrar och män som besöker serviceställen lika stort — 4 %. Majoriteten husmödrar och deras män har således inte under mätdagen ägnat någon tid åt servicekontakter _ dvs. besök på institutioner och ser- Viceställen, hos läkare, på sjukhus, i skolor etc. _ men för de husmödrar som haft sådana kontakter varierar tiden mellan 3 1/2 och 6 timmar. För

Tabell 4. Inköp (Husmoderns tid i antal timmar per dag)

Ortstyp .1. Summa F jetyp Stockholm Tätort Glesbygd Median Median Median Median 1. 0 barn ...................... 1/2 1 0 1/2 2. 1barn0—3 år .............. 1% 11/2 11/2 11/2 3. 1 barn 7—15 » .............. % 1/2 1/2 1/2 4. 1 barn 0—3 » 1 1barn4—6 » .............. 1111 1/2 1 11/4 5. 1 barn 0—3 » 1barn7—15» .............. 11/2 114 15/4 114 6. 1 barn 0—3 » _ 2 barn 7_15 » .............. 11/2 UA, % 1% 7. 1 barn 0—3 » 3barn 7_15 » .............. 13/4 114 11/4 11/,, Summa 1 % 1 % 1 1 %

Anm. För exakta tidsangivelser samt spridningsmått hänvisas till bil. A 1 tab. XXIV.

närmare uppgifter angående familjernas utnyttjande av samhällsservice, för- delningen av dessa besök på olika familjemedlemmar samt väntetider i samband med besöken m.m., hänvisas till beredningens undersökning om servicekontakter,

9. Slutsatser

Det här summariskt redovisade materialet anger endast hur mycket tid husmor ägnat åt hemarbete, barntillsyn och barnskötsel. Om man beaktar även övriga familjemedlemmars insatser, ehuru förbluffande små även där husmor har ett förvärvsarbete vid sidan om hemarbetet, kan konstate- ras, att de totala hemarbetstiderna ökar från 6 timmar i O-barnsfamiljerna till nära 10 timmar, när ett litet barn tillkommer, samt faller tillbaka till ca 8 timmar, då barnet blivit skolbarn utan syskon. För ett par barnlösa makar är hemarbetet och omvårdnaden av den egna personen och varandra inte större än för två ogifta var för sig, och någon anledning för samhället att intressera sig för det barnlösa hushållets hemarbete ur ekonomiska synpunkter finns inte. Annorlunda är fallet, där förekomsten av barn med- för ett merarbete, som utestänger den ena föräldern från inkomstmöjlig- heter som den barnlöse normalt har.

Familjeberedningen har i en tidigare promemoria (SOU 1964: 36) föror- dat utredning om ett speciellt vårdbidrag till familjer med små barn som kompensation för detta merarbete och för att göra alternativen förvärvs- arbete — hemarbete mera likvärdiga.

Som underlag för en bedömning av storleken av den kompensation, som samhället skulle kunna tänkas ge barnfamiljer, där mödrarna själva sköter sina små, har denna undersökning gjorts. Om man från den sammanlagda tid som barnfamiljerna enligt denna undersökning använder för olika akti- viteter drar den tid de barnlösa hushållen använder, visar det sig att famil— jer med 1—2 barn lägger ner ca 4 timmar per dag och familjer med 3 eller 4 barn ca 6 timmar per dag på arbetsuppgifter, som direkt sammanhänger med barnen och som de barnlösa följaktligen inte har. Att i pengar för— söka värdera dessa prestationer är — som tidigare påpekats _— utomordent- ligt vanskligt. Vilken metod man än använder blir resultaten grovt schema- tiska. Hemarbetets pris på arbetsmarknaden är alltid möjligt att fastställa för en given tidpunkt och en bestämd ort. Det varierar sålunda mellan det aktuella marknadspriset på orten för hemhiträden, städhjälpspersonal och barnvakter å ena sidan och å andra sidan löneläget för den kvalificerade husmorsersättaren på en kommunal hemvårdarinnetjänst. Men medan en sådan jämförelse kan vara acceptabel för den ena husmodern, kan den andra med rätta värdera sin insats avsevärt högre. Kvaliteten på den vård och på de emotionella och utvecklingsfrämjande kontakter, som skapas mellan mor och barn, växlar från familj till familj. Då insatser inom andra områden av arbetslivet betalas efter kvaliteten på det gjorda arbetet, finns goda skäl

för en mera subjektiv värdering även av hemarbetet. En husmor som skaf- fat sig en god huslig utbildning, kan t.ex. ha anledning att värdera sin insats i hemmet högre än vad hennes husligt outbildade »medsyster» gör.

Man kan inte heller bortse från det alternativvärde, som husmödrar med andra sorters yrkesutbildning anser att deras hemarbetsinsats har. Att utbyta ett avlönat yrkesarbete mot ett oavlönat hemarbete är den valsitua- tion som många kvinnor ställs inför, när de får barn som kräver vård och tillsyn på heltid. De försök, som då brukar göras, till ekonomisk kal- kyl över vad familjen förlorar, respektive vinner på att betala annan vår- darinna eller betala daghemsavgifter för barnet såsom avbränning på mo- derns förvärvsinkomst minus skatt utfaller nästa alltid olika i varje indi- viduellt fall. En rad välkända faktorer påverkar bedömningen av om det lönar sig eller inte för familjen att båda makarna förvärvsarbetar. I ännu skarpare belysning ställes frågan om hemarbetets alternativvärde, om hemarbetet, utan att ändra innehåll eller karaktär, mera allmänt skulle utföras av fäderna i stället för av mödrarna. Klyftan mellan de ekonomiska alternativen bleve då ännu bredare och från männens alltjämt högre genom- snittliga inkomster skulle steget ner till hemarbetets värdenivå bli ändå längre. Någonstans på vägen mellan flertalet förvärvsarbetande kvinnors nettoinkomst och de faktiska vårdkostnaderna för ett litet barn får man söka det belopp som skulle kunna bli ett realistiskt vårdbidrag med effekt att underlätta valet av arbetsuppgift. Under barnets första levnadsår är för övrigt arbetet med och tillsynen av barnet så sammanvävda att en arbetsvär- dering i vedertagen mening blir illusorisk. Att objektivt värdesätta den faktiska bundenhet, som det innebär att oavlåtligt passa och ha ansvaret för ett barn, erbjuder hart när oöverstigliga svårigheter. Husmödrarna har i denna undersökning själva uppskattat den tid de känner sig bundna av barnen till mellan 9—91/2 timmar, vilket torde överensstämma med den tid barnen är vakna. I praktiken sträcker sig dock denna bundenhet över dyg- nets samtliga timmar, även om den i viss mån minskas av andra familjemed- lemmars delaktighet i barntillsynen. Bundenheten inskränker framförallt mödrarnas valmöjligheter och detta över hela fältet av verksamheter _ yr- kesarbete, studier, förenings— och annan aktivitet. Den åberopas också i familjeberedningens undersökning av barnfamiljernas planering av sitt barnantal som en av de två huvudfaktorerna för önskan att begränsa barn- antalet i familjen. Därför måste också bundenheten tas med i beräkningen när man försöker värdera det merarbete som utföres inom barnfamil- jerna.

I den här presenterade undersökningen har denna bundenhet studerats närmare och kunnat mätas i kvartar och timmar av arbetsdagen. Resul- taten har enligt familjeberedningens mening inte minskat problemets pro— portioner —— tvärtom visat på behovet i detta hänseende av en utökad sam- hällsservice och samhällssolidaritet.

Appendix 1 a

Redogörelse för resultaten från familjearbetsundersökningen

Av professor Carin Boalt och fil. kand. Annika Johansson

I. Undersökningens bakgrund, uppläggning och genomförande

1. Bakgrund och syfte

Vid den översyn av samhällets familjestödjande åtgärder som företages av Famil- jeberedningen behövs ökad kännedom om de insatser som familjen gör i sam- band med barnen. Detta innebär att familjearbetet bör studeras med utgångspunkt från barnen. I familjearbetet ingår olika grupper av aktiviteter: organisatoriska, färdigställande, återställande, personvårdande m.m. Familjens insatser för barnen berör deras materiella konsumtion, fysiska omvårdnad, emotionella och intellek- tuella utveckling samt deras allmänna sociala anpassning. Familjen gör sina in- satser — uppoffringar — i olika former: pengar, tid och intresse. Den mot uppoff- ringen svarande prestationen innebär i princip tillkomst och uppväxt av barn där det bästa utbytet utgöres av fysiskt och psykiskt välutvecklade och socialt välanpassade barn. I många sammanhang har studier utförts som avser att belysa samband mellan en eller flera komponenter på uppoffrings- respektive presta- tionssidan. Så har t.ex. problem som berör samband mellan tid och intresse, grad av kontakt mellan mor och barn som förvärvsarbetande mödrar ägnar barnen och barnens psykiska hälsa och sociala anpassning studerats. (Blume-Westerberg, Husén, Jonsson.)

I anknytning till hushållsbudgetundersökningar har man i flera sammanhang sökt beräkna uppoffringen mätt i penningutgifter för barn i olika åldrar och vid olika familjesammansättningar. Därvid har man sökt konstruera konsumtionsen- hetsskalor, byggda på penningbudgetdata. Hittills har man endast gjort prelimi- nära ansatser att på motsvarande sätt studera tidsbudgetdata. I vissa tidigare stu- dier (Boalt, Holm) har tidsfördelningen behandlats med huvudvikten lagd vid det manuella hushållsarbetet främst med hänsyn till tekniska förutsättningar såsom bostadens utformning och utrustning med hjälpmedel. Däremot har vare sig organisationsarbetet i samband med familjen eller tidsmässiga insatser i sam- band med familjen eller tidsmässiga insatser i samband med barnen studerats mera ingående. Huvuduppgiften för den nu aktuella undersökningen är att söka belysa den tidsmässiga insats som åtgår för de uppgifter som sammanhänger med barnen. Den tidsmässiga insatsen omfattar olika slag av vård och tillsyn av barnen, ande- len av uppgifter inom hemmen som kan beräknas vara utförda för barnens räk- ning och kontakter med skilda serviceinstanser. Det är uppenbart omöjligt att ren- odla insatser som görs för barnens del. Man har att registrera hela förloppet i fråga om aktiviteter såväl inom som utom hemmet. I fråga om kontakter med andra in- stitutioner har i denna undersökning endast tidsåtgång för kontakter och vem som sköter dessa kontakter registrerats, då dessa frågor behandlas av F amiljebe- redningen i annat sammanhang.

22 2. Uppläggning och genomförande Undersökningen har planerats så att den kan ge en beskrivning av tidsmässiga för- hållanden vid olika familjesituationer och möjlighet för studier av samband mel- lan tidsåtgång och barnens ålder samt kombination av barn i olika åldrar, i det följande kallat familjetyp. Man vill alltså för viss tidsperiod kartlägga de aktivite- ter som har samband med familjen och hemmet för alla personer som är berörda med hänsyn till art och omfattning.

I fråga om familjesituationen har vissa bakgrundsvariabler som a priori kan an- tas vara väsentliga för hushållsorganisationen hållits under kontroll såsom ortstyp och bostadsförhållanden; familjetypen utgör sålunda den faktor vars effekt på tidsåtgången man studerar.

Aktuellt är sålunda att mäta tidsåtgång och frekvens för ett antal aktiviteter. Mätning av tidsåtgång utgör ett besvärligt problem även i sådana fall då det gäller väldefinierade uppgifter som utförts på samma sätt enligt vissa regler av ett antal personer på en arbetsplats t.ex. inom ett industriföretag. Självfallet erbjuder upp- gifterna att mäta tidsåtgång för ett mycket stort antal svårdefinierade aktiviteter som utförs enligt mer eller mindre individuellt utformade regler under högst varie- rande hetingelser utomordentligt stora svårigheter. De metoder som tidigare till- lämpats för att registrera tidsåtgång inom hemarbetsområdet har varit

1) observation 2) tidsbokföring 3) intervjuer. Efter ingående överväganden och provundersökning valdes intervjumetoden. intervjun avsåg en mätdag (se punkt 2.3.)

I det följande redovisas kortfattat frågor rörande urval och fältarbete, vilka lik- som kodningen av intervjuformulären handhafts av Statistiska Centralbyråns Ut- redningsinstitut. Den tekniska bearbetningen av tabellmaterialet har uppdragits åt Enskilda Utredningsinstitutet, Solna.

2.1. Urvals- och undersökningsgrupper För att möjliggöra studier av effekten av barnens ålder och antal på tidsåtgången, har urvalet skett med hänsyn till familjetyp. Familjen har sålunda utgjort urvals- och undersökningsenhet. Följande familjetyper har ingått:

Familje. Antal Barnens ålder, år

typ barn Barn 1 Barn 2 Barn 3 Barn 4 1 0 — __ _ __

2 1 0—3 _ __ _ 3 1 7—15 -— _ __ 4 2 0—3 4—6 _ _ 5 2 0—3 7—15 _ _

6 3 043 7—15 7—15 __ 7 4 0—3 7—15 7—15 7—15

Det skulle varit önskvärt att arbeta med flera kategorier, men varje indelning ökar svårigheterna att bemästra ett urval där samtidigt hänsyn skall tas till vissa bakgrundsfaktorer.

Familjetyp 1 består av ensamboende gifta par utan barn. För att minska ålders- faktorns betydelse vid jämförelser med barnfamiljer har familjer, där hustrun

är över 50 år, uteslutits ur gruppen. Barnfamiljerna består av gifta par, och de- ras barn, födda 1948 eller senare. Ensamstående mödrar och fäder samt familjer, som delar lägenhet med andra personer t.ex. inneboende eller barn födda 1947 eller tidigare, har inte ingått i undersökningen.

Vid urvalet har hänsyn vidare tagits till typ av bostadsort. Bostadsorten innebär att familjerna har vissa möjligheter i fråga om allmän service av privat och samhälleligt slag t.ex. skolor, daghem, lekskolor etc. Vidare kan antas att hela levnadssättet i viss mån präglas av bostadsorten.

Följande tre ortstyper med hänsyn till storlek och tätortsgrad har undersökts:

1. Större tätorter, Stockholm har utvalts.

2. Mindre tätortskommuner, här definierade som städer och köpingar med 10 000 —20 000 invånare, vilka inte tillhör storstädernas förortsområden. Tjugo styc- ken kommuner har utvalts.

3. Glesbygdskommuner, här kommuner med tätortsgrad högst 49,9 % och ande- len av befolkningen i näringsgrenen jord- och skogsbruk lägst 15 % enligt 1960 års folkräkning. 44 stycken sådana kommuner har uttagits. Valet av ortstyper har följt de principer som anges i folkräkningen 1960 I sid. 3. »Med tätortsgrad avses tätortshefolkningens relativa andel av hela befolkningen. Som mått på folktätheten användes antalet invånare per m2 land.: Som sista indelningsgrund har dessutom använts bostadsstandard. Två klasser har avgränsats, hög respektive låg bostadsstandard. Vid indelningen har hänsyn tagits dels till bostadens tekniska utrustning, dels till graden av trångboddhet. Till klassen hög bostadsstandard har räknats icke trångbodda familjer, vilkas bostad varit försedd med minst sju av åtta specificerade utrustningsdetaljer. Klassen låg bostadsstandard har utgjorts av övriga, dvs. trångbodda familjer samt icke trångbodda, vilkas bostad haft mindre än sju av de åtta utrustningsde- taljerna. Med trångbodda avses här familjer med mer än två boende per rum. (Bostads- styrelsens definition.) Med dessa indelningsgrunder, familjetyp, ortstyp och bostadsstandard, erhåller man 7 X 3 X 2 = 42 grupper. I undersökningen har man sökt studera effekten av variabeln familjetyp på vissa beteenden, framför allt sätt att disponera tiden, medan ortstyp och bostadsstan- dard hållits under kontroll.

2.2. U rvalsförfarande

För att åstadkomma urvalsram för intervjuundersökningen utfördes först en post- enkät, som omfattade frågor om civilstånd, antal hemmavarande barn och deras ålder, förekomst av övriga boende i lägenheten, lägenheternas tekniska utrust- ning.

Postenkäten genomfördes i två etapper, den första i oktober—november 1963 och den andra i januari—februari 1964. Ur postenkätsmaterialet utvaldes 15 fa- miljer i vardera av de 42 önskade urvalsgrupperna för intervjuer genom systema— tiskt urval.

2.3. Fältarbete

Fältarbetet utfördes under tiden den 23—21 mars och 6—18 april 1964. Uppehål- let gjordes med hänsyn till påsken. Intervjuarbetet har utförts av utredningsi'n- stitutets lokalombud. En rimlighetskontroll av data har gjorts med hjälp av ut- redningsinstitutets kontrollprogram.

Intervjuformulärets utformning framgår av bilaga A2 och i bilaga A3 ges ett ut- drag ur utredningsinstitutets instruktion för lokalombud, vari ges definitioner för de olika sysselsättningarna som berördes i intervjun.

Intervjun omfattar två delar. Den första upptar uppgifter angående hushållet:

a) dess sammansättning,

b) husmoderns förvärvsarbete och utbildning,

c) husmoderns benägenhet att utföra vissa sysslor i hemmet eller utnyttja ser- viceformer,

d) hushållsteknisk utrustning.

Intervjuns andra del avser individerna; tidsdisposition för samtliga familjemed- lemmar under det dygn som föregick intervjutillfället. Vid val av intervjutillfälle uttogs slumpvis en veckodag tisdag—fredag för varje familj. Sålunda avser tids- mätningarna vardagar måndag—torsdag. Det hade visserligen varit önskvärt att utöver en vardag också inkludera veckosluten vid tidstudierna, men detta skulle krävt antingen en fördubbling av antalet studerade fall eller dubbla hembesök, vil- ket intetdera kunde inrymmas i undersökningsprogrammet.

Tidsangivelserna avser 50 kategorier av sysselsättningar, inordnade i sex hu- vudkategorier: 1) Vila — fritid, 2) hushållsarbete, 3) inköp- och servicekontak- ter, 4) barntillsyn och vård, 5) arbete — ej hushålls. Därtill kommer en kategori 6) övrigt.

Tidsangivelserna har skett genom markering för varje kvart från kl. 00 till kl. 24 för varje hushållsmedlem.

Den sysselsättning som skulle markeras var den som kunde anses utgöra hu- vudsysselsättning. (För närmare detaljer angående tidsregistreringen se bilaga A3.)

Denna form för registrering medför att korta tidsmoment faller bort. Om man t.ex. håller på att laga mat och ett barn vill ha hjälp med något som tar ett par minuter förs hela tiden på matlagning. Endast sysslor som tar 8 minuter och där- utöver har blivit självständigt registrerade. Självfallet har många i och för sig in- tressanta småmoment i sysselsättningarna på detta sätt glidit ur det nätverk som avser att fånga upp tidsfördelningen. Speciellt torde det gälla barntillsynen och barnavården. För att komplettera den detaljerade tidsredovisningen beträffande de mindre barnen har familjerna fått ange en uppskattning av den tid som olika familjemedlemmar ansett sig vara bundna av tillsyn av det minsta barnet. Inom ramen för denna nbundenhet» faller alltså det direkta påtagliga sysslandet med barnen — matning, hjälp med klädseln och personlig hygien etc.

Intervjuperson har varit husmodern.

2.4. Felkällor 2.4.1. Ramfel Vissa familjer som definitionsmässigt tillhör undersökningsgrupperna har inte fått någon chans att komma med i undersökningen på grund av att de saknas eller inte korrekt kunnat identifieras i de använda urvalsramarna. Familjer som flyt- tat in i de undersökta områdena sedan urvalsramarna upprättats, men före tiden för fältarbetets början, har inte medtagits. Familjer som vid urvalstillfället för in- tervjun tillhört en viss familjetyp men som vid intervjutillfället ändrat familjetyp, t.ex. fått ett ytterligare barn eller skaffat sig en inneboende, har uteslutits.

2.4.2. Bortfall Bortfall i postenkäten. Totalt inkom svar från 88,6 % av de i postenkäten ut- lottadc familjerna. Bland de 11,4 % av urvalet, som inte svarat, hade 0,4 % insänt en direkt vägran och för 1,0 % var adressen okänd. Flertalet av den sistnämnda kategorien torde utgöras av familjer, som utflyttat från de undersökta områdena och därmed inte tillhör undersökningsgrupperna.

Bland de som svarat, men klassificerats som inte tillhörande undersökningsgrup- perna, kan nämnas utflyttade, som utgör 2,3 %, och familjer med olika barnantal enligt urvalsram och postenkät, vilka upptar 9,0 % av det totala urvalet.

Bortfall i intervjnundersökningen. Intervju har genomförts med 571 familjer eller 90,6 % av de 630 utvalda familjerna.

Av de 59 familjer som bortfallit utgör 23 familjer definitionsbortfall, dvs. bort— fall på grund av att förhållandena ändrats sedan postenkäten. Det är alltså inte fråga om bortfall i egentlig mening, eftersom denna kategori inte tillhör under- sökningspopulationen.

Orsaker till definitionsbortfallet:

Ip har bytt hemortskommun ............................................................ 3 fall Ip ogift .......................................................................................... 1 » Ip:s barnantal ändrat ........................................................................ 9 » lp har hemmavarande barn födda 1947 eller tidigare .............................. 8 » Andra personer än make och eventuella hemmavarande barn bor i bostads- lägenheten ................................................................................. 2 » 23 fall Det egentliga bortfallet fördelar sig på följande sätt: Vägrare .......................................................................................... 25 fall Ej anträffade ................................................................................. 2 » Utomlands .................................................................................... 1 » Sjuka ............................................................................................. 3 » Övrigt .......................................................................................... 5 » 36 fall

Det egentliga bortfallet vid intervjuerna uppgår sålunda till 5,7 %. Bortfallets fördelning på olika familjetyper, ortsgrupp och bostadsstandardgrupper fram- går av tabell 5.

Tabell 5. Bortfall i intervjuundersökningen Definitionsbortfallets fördelning på undersökningsgrupper:

Hög bostadsstandard Låg bostadsstandard

Gles- bygd

Familje- typ Sthlm Tätort

Totalt Summa Sthlm Tätort bygd Summa

well!—l..»

Det egentliga bortfallets fördelning på undersökningsgrupper:

_ _ Hög bostadsstandard Låg bostadsstandard Famllje- ty Gles— Gles- Totalt P Sthlm Tätort bygd Summa Sthlm Tätort bygd Summa 1 4 1 _ 5 2 2 — 4 9 2 —— _ — — 1 1 1 3 3 3 3 _ 1 4 — 2 — 2 6 4 3 3 I 7 1 1 _ 2 9 5 — _ 1 1 2 1 1 4 5 6 — _ _— _ _ 1 — 1 1 7 — 1 1 2 —— 1 — 1 3 Summa 10 5 4 19 | 6 | 9 2 17 36

Effekten på resultaten av de två slagen av bortfall är vansklig att uppskatta. Definitionsbortfallet är relativt lågt och drabbar inte någon av undersöknings- grupperna speciellt kraftigt. Inte heller det egentliga bortfallet på 5,7 % kan antas ha någon snedvridande effekt på resultaten. Familjetyp 1 och 4 är de grup- per där det sammanlagda bortfallet är störst, 14 respektive 11 fall.

Den slutliga cellfrekvensen framgår av följande uppställning:

Tabell 6. Materialets fördelning med hänsyn till familjetyp, tätortsgrupp och bostadsstandard

Familjetyp 1 2 | 3 4 5 6 | 7 Totalt

Sthlm ........ 23 27 28 25 27 30 29 189 Tätort ....... 26 26 26 25 29 29 27 188 Glesbygd ..... 27 27 28 29 28 30 25 194 Hög bostads-

standard . . . 37 39 42 38 44 45 41 286 Låg bostads-

standard . . . 39 41 40 41 40 44 40 285

Totalt 76 80 82 | 79 | 84 89 31 571

2.4.3. Mätfel

Utöver de mätfel som förekommer i alla intervjuundersökningar beroende på in- tervjuar-, respondent- och instrumenteffekt har vi i denna undersökning att räk— na med speciellt stor osäkerhet i fråga om tidsangivelsen. Effekten av denna typ av mätfel är svår att uppskatta och resultaten bör därför tolkas med viss försik- tighet när det gäller tidsangivelser. Tidsjämförelser mellan t.ex. familjetyper bör dock inte påverkas av mätfelen, eftersom dessa kan antas vara jämnt fördelade mellan undersökninsgrupperna.

2.5. Resaltatens giltighet

Vid tolkning av resultaten bör observeras att undersökningens uppläggning främst avser att ge möjlighet för jämförelser mellan de grupper som utvalts. I och med att några faktorer som kan antas vara väsentliga såsom ortstyp och bo—

stadsstandard hållits konstanta i de olika familjetyperna underlättas jämförelsen mellan familjetyperna. Det är att märka att undersökningsmaterialet icke utgör ett representativt urval av svenska hushåll. De urval som dragits representerar vissa familjetyper, boende i vissa ortstyper med viss bostadsstandard.

II. Resultat

1. Allmänna hushållsdata

1.1. Socialgrupp, ålder och utbildning Snrialgruppsindelningen är gjord efter arbetsmarknadsstyrelsens yrkeskod, där makens yrkes beaktas.

Tabell 7. Socialgruppl och familjetyp

Antal Socialgrupp Totalt . . 1 2 3 4 5 6 7 famlljer 1 3 6 8 4 2 11 5 6 34 2 55 44 48 48 53 49 35 48 271 3 42 50 44 48 45 40 55 46 260 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 _ Antal familjer ..... 76 80 82 79 84 89 81 _ 571

1) Uppgift om socialgrupp saknas för 4 familjer.

6 % av familjerna tillhör soc.grupp 1, 48 % soc.grupp 2 och 46 % soc.grupp 3. Socialgruppsfördelningen är relativt jämnt fördelad på familjetyperna och även på ortstyperna, medan socialgrupp 3 är något överrepresenterad bland familjer med låg bostadsstandard (Bil. Al tab. I).

Husmoderns ålder

Medianåldern för alla husmödrarna är 34 år. Åldersfördelningen varierar mellan familjetyperna på följande sätt:

Figur 1: Hasmödrarnas åldersfördelning inom olika familjetyper. Procent

(" Familjetyp 1 Familjetyp 2 Familjetyp 3 50 Md 38 år Md 26 år Md 42 år

1 1 | Familjetyp, % & |

| 7 30 29 34 36 59 5| 20 38 33 5) —25 35 45 55 —25 35 45 —25 35 45 55 65

% Familjetyp 4 Familjetyp 5 Familjetyp 6 Familjetyp 7 50 Md 29 år Md 33 år Md 36 år — Md 37 år I 15 74 11 54 46 37 63 30 70 _ 25 35 45 55 65 — 25 35 45 — 25 35 45 — 25 35 45 55 65

Medianåldern är lägst i familjer med ett barn O_3 år (26 år). Drygt 1/3 av husmödrarna i den gruppen är födda 1940 eller senare. Den högsta median- åldern, 42 år, återfinns i familjer med ett skolbarn (typ 3) där dock ålderssprid- ningen är stor. I de barnlösa familjerna (där endast husmödrar under 50 år in- går) är husmoderns medianålder 38 år; drygt 1/3 är mellan 45 och 50 år och en- dast 7 % under 25 år. I familjetyperna 5, 6 och 7 är alla husmödrarna mellan 25 och 45 år med medianåldrar på 33, 36 resp. 37 år.

Vid den vidare diskussionen av materialet bör man uppmärksamma att ålders- faktorn kan ha betydelse att i de familjetyper där det endast finns barn under skolåldern är husmodern yngre. I övriga familjetyper är husmodern ungefär inom samma ålderskategori.

Utbildning

I intervjuformuläret fanns 7 olika utbildningsnivåer medtagna, som här slagits ihop till 3:

Husmo- Make

Tabell 8. Skolutbildning dem % % Folkskola, fortsättningsskola + yrkesutbildn. minst 1 år ............ 74 75 Realexamen, folkhögskola o.dyl. + yrkesutbildn. minst 1 år ......... 23 17 Studentexamen + yrkesutbildn. minst 1 år, examen från universitet 3 8

% har endast folkskola eller folkskola + yrkesutbildning. Detta gäller för både husmödrarna och männen, medan de senare i några fler fall har studentexamen eller högre. Skolutbildningen varierar något mellan de olika familjetyperna (bil. Al tab. II, III) med de högsta nivåerna i familjetyp 2 och 4. Detta får ses i sam- band med husmoderns ålder, som är lägst i dessa båda grupper, och den allmänna tendensen till högre utbildning bland yngre åldersgrupper. Skillnaden mellan ortstyper visar högst skolutbildningsnivåer för Stockholm och lägst för glesbyg- den, vilket också stämmer med redan kända data. I Stockholm har 16 % bland männen studentexamen eller högre, i glesbygdshushållen endast 3 %.

Husmoderns husliga utbildning, som avser kurser i hushållsarbete, barnavård eller sjukvård, visar låga frekvenser:

Inga kurser 69 % Mindre än 4 månader 15 % 4—12 månader 11 % Mer än 12 månader 5 %

Endast 5 % av husmödrarna har sålunda en mera kvalificerad utbildning inom husliga områden och drygt % har ingen speciell utbildning.

1.2. Husmoderns förvärvsarbete

1.2.1. Arbetets omfattning

Totalt har 40 % (228 husmödrar) någon form av arbete utöver hemarbetet. Av dessa är 74 % anställda, 20 % räknas som medhjälpande familjemedlemmar och de övriga är egna företagare. Av de förvärvsarbetande uppgav sig 33 % ha hel- tidsarbete (egna företagare innefattas ej i denna siffra).

Tabell 9. Förvärvsarbete bland husmödrarna. Procent

Familjetyp Totalt Antal 1 2 3 4 5 6 7 Förvärvsarbetande ....... 67 31 46 23 29 28 37 40 228

100 100 100 100 100 100 100 100 571

därav heltid ............ 69 44 32 22 13 12 7 33 75 deltid ............ 31 56 68 78 87 88 93 67 153

100 100 100 100 100 100 100 100 228

Antal 76 80 82 79 84 89 81 571

De flesta (83 %) anser sitt arbete som stadigvarande och en lika stor andel har haft sitt nuvarande yrke minst 1 år.

Av tabellen framgår att i familjer utan barn under 16 år arbetar husmödrarna i 67 % av fallen. Många av dessa husmödrar har troligen haft barn och varit hem- ma medan dessa varit små men börjat eller återtagit förvärvsarbete när barnen vuxit upp. Endast 7 % av husmödrarna i denna familjetyp är under 25 år medan hälften är 38 år eller mer.

I familjetyp 2, med ett litet barn 0—3 år, förvärvsarbetar 31 % av husmödrar- na och när ytterligare ett barn i ålder 4—6 år ingår i familjen (typ 4) arbetar drygt en femtedel av mödrarna. När lekbarnet når upp i skolåldern ökar andelen förvärvsarbetande till 46 % (typ 3) men sjunker om familjen utökas med ett litet barn till 28—29 % (typ 5 o. 6). I fyrbarnsfamiljer stiger andelen till 37 %, vilket går emot de tidigare visade tendenserna, men som framgår är det endast ett få- tal av dessa som har heltidsarbete. (Förvärvsarbete med hänsyn till ortstyp och bostadsstandard framgår av bil. Al tab. IV.)

Eftersom förvärvsarbetet är en faktor som mycket starkt påverkar husmoderns arbete i hemmet, har vi studerat förvärvsarbetet närmare, med avseende på om- fattning och inriktning.

De förvärvsarbetande husmödrarna tillfrågades om antalet arbetstimmar per vecka. Svaren, uppdelade på familjetyp, gav följande resultat:

4 l l l 1 Ej förvärvsarbetande ..... 33 69 54 77 71 72 63 60 343

Figur 2. Arbetstid per vecka bland förvärvsarbetande husmödrar inom olika familjetyper. ('Innefattar även egna företagare och medhjälpande familjemedlemmar)

Familjetyp 7 1 barn 0—3 år, 3 barn 7—15 år 54 % 37 ?g, 9 % 6 1 » » » 2 » » » 67 % 22 % ll % _ 5 1 » » » 1 » » » 63 % 21 % 16 % _ 4 1 » » » 1 » 4—6 » 37 % 32 % 31 % _ 3 1 » 7—15 » 32 % 33 % 35 % ___— 2 1 » » 30 % 19 % 51 % __— 1 O » 10 % 24 % 66 % ___—.— 50 % 100 % Antal timmar/vecka 520 _ 21—35 _ 236

I familjerna med 2 eller fler barn har husmödrarna oftast deltidsarbete, i de fall de arbetar över huvud taget. I de barnlösa familjerna har % av husmödrarna en arbetstid på 36 timmar per vecka eller mer; med stigande barnantal sjunker den- na andel kontinuerligt. I familjetyp 2 (1 barn 0 3 år) har husmödrarna oftare lång arbetstid än i familjetyp 3 (ett barn 7—15 år), vilket kan ses i samband med att de förra har hemhjälp i större utsträckning. Tidigare framgick att i familjety- perna 5, 6 och 7 (med 1,2 resp. 3 skolbarn plus ett litet barn) har husmödrarna inte så sällan förvärvsarbete men arbetsomfånget är dock litet. (Arbetsomfång med hänsyn till ortstyp och bostadsstandard framgår av bil. Al tab. V.) Då dessa värden för andelen förvärvsarbetande husmödrar ligger högt i jämförelse med den offentliga statistikens uppgifter har vi närmare granskat arbetets art och arbetstidens längd vid olika typer av förvärvsarbetsuppgifter.

1.2.2. Arbetets art

För de 228 husmödrar som uppgav att de arbetade med något utöver hemarbetet ger tabell 10 fördelning på 8 grupper av arbetsområden. Den största gruppen, 36 %, arbetar inom serviceyrken med uppgifter — främst av typen damfrisörska, tillfälligt hemhjälpsarbete. Kontorsyrken har 25 % och vårdyrken 35 %.

För att belysa om förvärvsarbetet i stor utsträckning gällde relativt korta ar- betspass med arbetstider som lämpligen kan förenas med hemarbetet har i ta— bellen arbetets art relaterats till arbetstidens längd.

Tabell 10. Arbetets art bland förvärvsarbetande husmödrar med hänsyn till arbetstidens längd. Procent

Arbetstidens längd, timmar Median- Arbetets art Antal1 klass

1—10 11—20 21—35 36— S:a timmar

Vårdyrken ....................... 17 21 14 48 100 29 21—25 Restaurangyrken .................. (19 19 19 44 100) 16 21—25 Butiksyrken ...................... 15 30 20 35 100 20 21—25 Övriga serviceyrken ................ 20 32 30 18 100 44 16—20 Kontorsyrken ..................... 16 12 28 44 100 58 26—30 Lärare, journalister etc. ............ (10 20 30 40 100) 10 31—35 Jordbruk ........................ 20 27 44 9 100 34 21—25 Industri (även hemindustri) ......... (0 20 27 53 100) 15 36—45

Antal 36 50 62 79 228

1 2 Felkodade.

Av de kontorsanställda hade drygt hälften av husmödrarna en arbetstid under- stigande 35 timmar per vecka. Inom serviceyrkena hade tre fjärdedelar arbets-

I den begränsade grupp »— 34 fall —— som arbetade i utearbete i samband med jordbruk-djurskötsel etc. arbetade flertalet 21—35 timmar per vecka.

Det tycks alltså som om de förvärvsarbeten som förekommer, i stor utsträck— ning är sådana som tidsmässigt kan sammanjämkas med arbetet inom hemmen.

1.2.3. Barntillsyn bland förvärvsarbetande husmödrar

Det har tidigare framgått att moderns benägenhet att ta förvärvsarbete är starkt beroende av barnens antal och ålder. Förvärvsintensiteten var högst hos barnlösa och i familjer med endast ett skolbarn och lägst i familjer med småbarn. Hur ordnas barntillsynen för de små barnen när modern förvärvsarbetar?

I bilaga A2 ges definitionerna för de olika alternativen. Svaren fördelades med

l l tid understigande 35 timmar per vecka.

hänsyn till arbetstidens längd för modern:

Tabell 11. Tillsyn av barn 0—3 år bland förvärvsarbetande

husmödrar Arbetstidens längd i timmar Totalt 1—10 11—20 21—35 36— antal % Daghem ................................... — 3 1 1 5 4 Familjedaghem ............................ — — 3 3 6 5 Hemhj älp ................................. — 1 2 1 1 14 1 0 Släkting ................................... 3 3 6 6 1 8 14 G ran ne ................................... — 1 3 3 7 5 Syskon .................................... 6 4 3 — 13 10 Make ..................................... 9 9 6 3 27 20 Med till arbetet ............................ 6 7 6 2 21 16 Sköter sig själva ........................... 3 2 1 — 6 5 Arbete i hemmet ........................... 4 3 4 1 12 9 Annat ..................................... — 3 — —— 3 2 Summa 31 36 35 30

Samhälleliga institutioner utnyttjas tydligen av en mycket liten andel av de 132 förvärvsarbetande mödrarna med små barn. De allra flesta ordnar barntill- synen privat. Av de heltidsarbetande anlitar en tredjedel hemhjälp, vilket endast tre av de övriga familjerna gör. Grannhjälp är tydligen ovanligt, (5 %), utan det är i stället framför allt fadern, syskon och släktingar som vaktar det minsta barnet. 25 % av mödrarna ser själva efter sitt barn, antingen genom att ta med det till arbetet eller genom att arbeta hemma. Sex stycken av barnen 0f3 år sköter sig själva; en avskräckande illustration till svårigheterna att ordna barntillsyn.

1.3. Bostadens storlek Figur 3: Bostadsyta inom olika familjetyper. Procent Antal boende per familj 6 (familjetyp 7) 25 % 49 % 26 % _ 5 ( » 6) 18 % 52 % 30 % _ 4 ( » 4, 5) 26 % 63 % 11 % _ 3 ( » 2,3) 37 % 49 % 14 % _ 2 ( >> 1) 50 % 41 % 9 % _ 50 % 100 % _ ——59 m2 —— 60—99 m2 _ 100— m2

Medianvärdet för bostadsyta är för hela materialet c:a 70 m2. Av figuren fram— går att bostadsytan stiger med ökat barnantal, med undantag för familjetyp 7, där den är något mindre än i typ 6. Beträffande ortstyperna har Stockholmshus- hållen som väntat mindre bostadsyta än tätorts- och framför allt glesbygdshus- hållen (bil. A1 tab. VI).

1.4. Bilinnehav

Totalt äger 69 % av familjerna bil. Bilinnehav är vanligast i familjetyp 6 (81 %) och ovanligast i familjetyp 7 (59 %). Av Stockholmsfamiljerna har 62 % bil, i gles— bygdsområdet 77 % (bil. Al tab. VII).

2. Hushållsarbetets organisation

2.1. Hemhjälp

Betald hemhjälp förekommer endast i 44 familjer (7 % av alla familjer) och det är därför svårt att studera skillnaderna mellan familjetyper. Anmärkningsvärt är dock att bland 4-harnsfamiljerna är det bara en som har hemhjälp (bil. Al tab. VIII). En tredjedel av hemhjälparna finns i familjer med småbarn där modern förvärvsarbetar. De 44 hemhjälparna ägnar sig åt städning (i 75 % av fallen), barn- tillsyn (57 %), tvätt (43 %) och matlagning och diskning (41 %).

Annan hjälp i hushållsarbetet än betald hemhjälp förekommer hos 16 % av familjerna (bil. Al tab. IX). I % av familjerna är det en släkting som hjälper till, oftast äldre kvinnlig, men även grannar och bekanta förekommer som hjälp. Det är tydligen mest som barnvakt dessa anlitas (till 90 %) medan städning, tvätt, matlagning och disk är ovanligare sysslor. Det är huvudsakligen småbarnsfa- miljerna som anlitar denna typ av hjälp, speciellt när modern förvärvsarbetar.

2.2 Bostadens hushållstekniska utrustning Den grundläggande tekniska utrustningen är genomgående hög, som framgår av tabell 12.

Tabell 12. Hushållens bostadstekniska utrustning i lolalmaterialel. Procent

. . _ . _ Andel ( [rustning (har tillgång till ! bostaden eller huset) familjer om vattenledning inom bostaden ....................................... 97 vattenklosett ............................................................... 87 centralvärme ............................................................ 87 kylskåp ..................................................................... 87 varmvatten ............................................................... 82 badrum ..................................................................... 76 tvättmaskin ............................................................... 71 frysbox ..................................................................... 31 diskmaskin ')

Anmärkningsvärt är att andelen kylskåp är så hög som 87 %, samma siffra som för centralvärme och vattenklosett. Tillgång till tvättmaskin har drygt 70 % av hushållen, frysbox 31 %, vilket är en hög siffra jämfört med tidigare data, medan diskmaskin fortfarande är mycket ovanlig (2 %).

2.3. Utnyttjande av service och färdigvaror För att få ett mått på husmödrarnas benägenhet att anlita service utom hemmet för hushållsarbetet inhämtades uppgifter för några arbetsområden. Vi valde om- råden där det finns valmöjligheter mellan att själv producera varan eller tjänsten inom hemmet: Tvätt, sömnad, bakning och matlagning. För vardera av dessa om- råden valdes exempcl som kan anses representera resp. syssla. För tvätt valdes vittvätt, exemplifierad med lakan. För samtliga husmödrar var fördelningen på at- ternativ:

% lämna in tvätten i andelstvätteri ............................................................ 4 tvätta själv i maskin i bostaden eller tvättstuga ....................................... 63 tvätta utan maskin .............................................................................. 10

Den övervägande delen husmödrar — 63 % — har tillgång till tvättmaskin och sköter sin tvätt själva. (Tydligen utnyttjas inte alla de egna tvättmaskinsmöjlighe- terna.) Skillnaderna i familjetyperna (bil. A1 tab. X) innebär huvudsakligen att en större andel i familjetyp 1 — 28 % — utnyttjar tvättinrättning medan de i lägre utsträckning tvättar själva i maskin. F.ö. tycks inte familjetyperna visa några sig- nifikanta skillnader i fråga om tvättorganisation.

Beträffande ortstyperna är det värt att notera att i glesbygdshushållen har bort- sändning samma frekvens som i de övriga ortstyperna. Hushållen med låg bo— stadsstandard har helt naturligt dålig tillgång till tvättmaskin; man skulle vänta sig att de i hög grad tvättade hemma för hand. Visserligen är andelen handtvätt där tämligen hög — 16 % —— men en större andel sänder bort tvätt — 22 % — än i hushåll med hög bostadsstandard _ 12 %.

Bortsändning av tvätt visar sålunda inte samband med familjetyp utan med bo- stadens försörjning i detta hänseende. Det verkar inte heller som om husmoderns

skicka bort till tvättinrättning ............................................................ 18 t

ålder (bil. Al tab. X) skulle påverka hennes tvättvanor. Tendensen att de yngre tvättar i egen maskin i något högre grad än de äldre (65 %) i åldern 23—34 år mot 50 % i åldern över 45 år torde sammanhänga med att de yngre hushållen i större utsträckning kan antas ha bostäder med maskinell tvättutrustning.

Förvärvsarbetet synes ha ett samband med tvättvanorna.

Tabell 1.3. Tvätt av vitluätt. Procent hgjjiämgifjå Ej f.n. Totalt Tvättinrättning 18 14 18 Andelstvätteri (i 4 4 Tvättar själv i maskin ....................................... 46 60 68 63 'l'vättar själv utan maskin .................................... 14 10 9 10

t) (i 5 100 100 Antal 75 153 343

Av de heltidsförvärvsarbetande skickar 33 % bort vittvätt medan 46 % tvättar själva i maskin, medan motsvarande värden för de ej förvärvsarbetande är 14 resp. 68 %. Detta kan sammanhänga med att de heltidsförvärvsarbetande har svårt att utnyttja fastighetstvättstugor.

I fråga om bakning uppgav husmödrarna hur många och vilka slags brödtyper de bakat under senaste månaden. Fördelningen var följande beräknad för samtliga hushåll:

% Ingen bakning ................................................ 11 1 brödtyp ...................................................... 16 2 brödtyper ................................................... 43 3 brödtyper 30

100

Majoriteten av husmödrarna bakar tydligen någon sorts bröd och hela % har bakat två eller flera brödsorter.

Andel husmödrar % Bakat mjukt matbröd ....................................... 32 » vetebröd » kakor

Även av så utpräglad »köpservice-vara» som mjukt matbröd bakas av en tredje- del av husmödrarna. Det kan vara av intresse att se om de höga siffrorna för hembakning är genomgående eller speciella för några särskilda familjer.

En granskning av skillnader mellan familjetyper visar att andelen som bakat allt slags bröd tenderar att växa med barnantalet. Inte mindre än 40 % av hus- mödrarna med 4 barn (typ 7) bakade alla 3 brödsorterna.

Medianvärdet för antal bakade brödsorter i familjetyperna är

familjetyp 1

I fråga om ortstyp är andelen som inte bakar något, högre i Stockholm än i öv- riga ortstyper — 16 % mot 13 % i tätort och 4 % i glesbygd (bil. Al tab. XI).

Förvärvsarbetet tycks inte minska husmödrarnas bakning i större utsträck- ning. 1,8 brödsorter är medianen för heltidsarbetande och 2,1 sorter för både deltids- och icke—förvärvsarbetande. Inte heller åldersfaktorn inverkar: de yngre bakar nästan lika mycket som de äldre. (Förvärvsarbete och ålder är dock inte stratifieringsvariabler vilket gör att någon bakomliggande faktor, t.ex. barnantal, kan påverka resultaten.)

Sömnadsvanorna (bil. Al tab. XII) belystes med frågan :Har Ni under den se— naste månaden sytt något plagg till Er själv eller till någon annan hushållsmed- lem?» Av samtliga husmödrar svarade 38 % ja och dessa fick ange vilken typ av plagg det gällde. Dessa kategoriserades efter svårighetsgrad i tre grupper.

1. Lättare plagg — t.ex. nattkläder, förkläden 2. Medelsvåra plagg —— t.ex. klänningar 3. Svåra plagg —— t.ex. kappor, dräkter.

Totalt hade 66 % av de som sytt ägnat sig åt lätta plagg, 27 % åt medelsvåra och 7 % åt svåra plagg.

Den relativt lilla grupp —— 28% —— av de barnlösa husmödrarna som sytt hade huvudsakligen sytt medelsvåra plagg, medan den grupp som sytt mest — fa- miljetyp 4 _ med 2 barn under skolåldern företrädesvis sytt lätta plagg.

Beträffande livsmedelsinköp uppgav husmodern om hon under den senaste månaden köpt något av sex uppräknade varuslag. Ja-svaren fördelade sig för samt- liga husmödrar enligt följande:

% Djupfryst fisk ................................................ 70 Soppa på burk ................................................ 57 Färdig ärtsoppa (el. bruna bönor) ..................... 52 Djupfrysta grönsaker ....................................... 51 Kakmix ......................................................... 22 Köttkonserv på burk ....................................... 22

Man kan utgå från att det antal varuslag som inköpts ger ett mått på husmöd- rarnas benägenhet att avlasta matlagningsarbetet inom hemmet. Fördel-ningen för dem som köpt visst antal varuslag var följande:

Antal varuslag % 0 5 1 14 ' 26

31

Skillnaden mellan familjetypernas beteende i detta hänseende är relativt små (bil. Al tab. XIII), medan en jämförelse mellan ortstyper visar att stockholmshus- hållen är betydligt mer inriktade på färdigvaror än glesbygdshushållen. Så har 44 % av stockholmshushållen mot 17 % av glesbygdshushållen köpt 4——6 slags fär- digvaror.

Åldern (bil. Al tab. XIII) visar intet tydligt samband med inköpsvanorna liksom inte heller förvärvsarbetet. De heltids- och de icke. förvärvsarbetande köper lika många av de angivna varorna.

De fyra frågorna om bakning, tvätt, sömnad och inköp avsåg att om möjligt ge ett mått, som skulle ge uttryck för allmän benägenhet för hushållslättnad. Med detta begrepp menar vi husmödrarnas tendens att »flytta ut» vissa sysslor till serviceorgan eller underlätta dem i syfte att förenkla och rationalisera hemar— betet. En husmor som köper »färdig» mat, inte bakar bröd, skickar bort vittvätt och inte syr egna plagg skulle sålunda anses vara mer inställd på hushållslättnad.

En sambandsanalys visade att det inte fanns några signifikanta samband mellan de fyra delfrågorna med undantag för bakning och inköp av färdiga matvaror. Det visar sig alltså att det är sällsynt att husmödrar organiserar sitt hemarbete genom att ta förenklingar och/eller service i anspråk på de fyra områdena sam- tidigt. Det är möjligt att alla fyra frågorna inte uttrycker samma sak, nämligen en rationalisering av hemarbetet. Är det t.ex. enklare för husmodern att skicka bort vittvätten än att tvätta hemma när hon har tillgång till tvättmaskin i huset? Den stora andelen husmödrar som tvättar själva visar att detta tvättförfarande troligen är mest rationellt i deras fall. För de övriga sysslorna, inköp, bakning- och sömnad, innebär det utan tvivel en tidsbesparing att utnyttja servicen på om- rådet. Att inga eller endast svaga positiva samband framträder för dessa sysslor tyder på att den enskilda husmodern sällan har en generell benägenhet att utnyttja service eller ej. Hon kanske köper färdig mat för att spara tid men bakar bröd för att det är roligt och syr kläder av ekonomiska skäl.

3. Hur tiden disponeras Med de tidigare presenterade allmänna hushållsdata för de olika familjetyperna som bakgrund övergår vi till undersökningens huvudfråga, nämligen hushållens tidsbudget. Det primära intresset gäller studier av den tidsmässiga insats som åtgår för uppgifter sammanhängande med barnen. Eftersom dessa är omöjliga att renodla har vi studerat ett helt dygns aktiviteter och jämfört tidsbudgeten för familjer med olika barnstruktur, för att på det sättet belysa barnens effekt på familjens tidsbudget. 'l'idssehemat omfattar (jfr punkt 2.3 och sidan 97) 56 sysselsättningar, indelade i 6 huvudgrupper: vila—fritid, dit även tid för måltider och personlig hygien förts, hushållsarbete, inköps- och servicekontakter, barntillsyn och vård, arbete (ej hushållsarbete) samt en grupp övrigt, dit bl.a. skötsel av bil och allmänna orga- nisationsuppgifter räknas. För var och en av sysslorna fick husmodern ange för sig själv och för de övriga familjemedlemmarna hur ofta, när på dygnet och hur länge varje syssla förekommit. I den följande framställningen kommer vi att för de olika sysslorna ange vilka som varit aktuella och hur lång tid de tagit. Huvudvikten är lagd på en jämfö— relse mellan familjetyperna, men vi kommer också att se hur andra faktorer på- verkar tidsbudgeten, t.ex. var familjerna bor och husmoderns förvärvsarbete och ålder. Männens tider, speciellt för hushållsarbetet och med barnen, kommer att be- lysas i relation till familjetypen och till husmoderns förvärvsarbete.

3.1. Dygnsschemat

Som en bakgrund till de mer detaljerade tidsstudierna presenterar vi först en över- siktlig indelning av dygnets tidsdisponering för husmödrarna. Vi har därvid av- skilt sömnen ur den sammanlagda tiden för vila—fritid för att kunna se hur den vakna tiden används. Huvudintresset gäller tidsåtgången för hushållsarbete-t och barnavård, medan gruppen »övrigt» anger hur mycket tid som återstår av den vakna delen av dygnet för fritidssysselsättningar, förvärvsarbete, servicekontak— tcr utanför hemmet etc. Denna indelning ger för husmödrarna i de olika familje- typerna följande dygnsschema:

Figur 4: Tidsålgång i timmar per dygn (medianuärden)

Familje— Hushålls- —Barna— _. typ _Sömn arbete vård Ovrigt 1 0 barn 8,0 4,0 12,0

l 1 2 1 barn 0—3 år 8,25 5,0 2,25 8,5 j 1 barn 7—15 år 8,25 5.0 10,75

1 barn 4—6 år 8,25 5,75 2,5 7,5 .3 1 barn 0—3 år 1 barn 7—15 år 8,25 5,75 1,75 8,25 ___—___— :::::.. . ..... ___—___— 6 1 barn 0—3 år 2 barn 7—15 år 8,25 6,5 2,0 7,25 __::: ''''' . :.. ”...",—___..— 7 1 barn 0»——3 år 3 barn 7—15 år 7,75 7,0 2,0 7,25

Sömntiderna varierar mellan 7 tim 45 min och 8 tim 15 min, med de kortaste tiderna i 4-barns- och O-barnsfamiljerna. Tiderna för hushållsarbete och barnavård varierar avsevärt mellan familjetyperna; detta kommer att behandlas utförligt i den följande framställningen. Här räcker det att konstatera att de stora tidsskillna- derna framför allt för hushållsarbetet innebär att tiderna för övriga sysselsätt— ningar blir mycket olika. I de barnlösa familjerna disponerar husmodern 12 tim- mar till aktiviteter utöver hushållsarbetet, i tre- och fyra-barnsfamiljerna drygt 7 timmar. Större delen av denna tid (som även innefattar flera »nödvändiga» syss— lor som måltider, personvård, inköp) ägnas åt förvärvsarbete. Speciellt är detta fallet hos de barnlösa och hos familjerna med endast ett barn i skolåldern där 67 % respektive 46 % av husmödrarna hade förvärvsarbete. Vi har delat upp hus- mödrarna med hänsyn till förvärvsarbete för att se hur detta påverkar ovanstående tider: Figur 5: Tidsåtgång i timmar per dygn (medianvärden) Förvärvs- Hushålls- —Barna- arbete -—Sömn arbete vård Övrigt

4 1 barn 0—3 år l l

Heltid ............... 7,75 13,5

Deltid ............... 8,5 9,25

Ej förvärvsarbetande .. 8,25 8,25

Det bör noggrant observeras att dessa tider är medianvärden, vilket innebär att om över hälften av husmödrarna inte ägnat någon tid alls åt sysslan kommer medianen att falla på 0. Detta är fallet för barnavården för de heltidsarbetande, eftersom de flesta av dessa inte har några barn. Figuren kan dock ge en unge- färlig uppfattning om skillnaden i hushållsarbetstiden mellan de tre grupperna. De ej förvärvsarbetande ägnar mer än dubbelt så mycket tid åt hushållet som heltids- arbetande, vilket framför allt beror på skillnaden i barnantal men troligen också på att de heltidsarbetande tvingas skära ned på vissa sysslor.

Slutligen har vi studerat ortstypens inverkan på dygnsschemat.

Figur 6: Tidsåtgång i timmar per dygn (medianvärden)

Tätorts— Hu shålls- -Barna- typ ASömn arbete vård Övrigt Stockholm ............ 8,0 5,0 1,75 9,25 _Lii...i..2:.il. .. SIZE—___—

Tätort ............... 8,25 5,75 1,25 8,75 _3'T_>"Tf"ii . .l.-__—____———

Glesbygd ............. 8,5 6,5 1,25 7,75

Som framgår av figuren är skillnaderna mellan ortstyperna små; endast tiden för hushållsarbete tycks vara nämnvärt längre för glesbygdshusmödrarna.

Efter denna inledande översikt övergår vi till att närmare granska tiderna för de enskilda sysselsättningarna, med huvudvikten lagd på en jämförelse i hus- hålls- och barnavårdstider mellan de olika familjetyperna.

3.2. Vila—fritid Här innefattas nio olika sysselsättningar (se bilaga A3 för definitioner av syss- lorna), varav sömnen upptar den längsta tiden (se ovan). Måltiderna varierar mellan 1 timme (0-barnsfamiljer) och 1 tim. 30 min. (4- barnsfamiljer) och tiderna för personvård ligger hos alla familjer på en halv- timme. De övriga sex sysselsättningarna inom denna grupp kan räknas som rent rekrea- tiva; det kan vara av intresse att se i vilken utsträckning olika familjer ägnar sig åt dem. Läsning: Drygt hälften av husmödrarna hade läst under intervjudagen och tiderna varierade mellan 30 och 45 minuter. Männen hade genomsnittligen nå- got högre lästider och det var också en större andel (68 %) som läst under dagen. Sett på TV hade c:a två tredjedelar av både männen och husmödrarna gjort. Detta tog för bägge grupperna från 1 tim. 15 min. och upp till 2 tim. 15 min. Lyssnat på radio och grammofon hade bara 10 % av både männen och kvinnorna gjort. Mellan 30 och 40 % av husmödrarna hade ägnat sig åt andra fritidssysslor och samvaro inom och utom bostaden; för männen var andelen något lägre. (De exakta tiderna finns i bil. Al tabellerna XIV—XVII.) Det vore inte orimligt att anta att de barnlösa familjerna skulle lagt ned mer tid på dessa sysslor än flerbarnsfamiljerna, men så tycks inte vara fallet. Skillna- derna är små och någon enhetlig trend går knappast att urskilja. Ett undantag ut- gör 4-barnsfamiljerna där husmödrarna i de flesta fall ägnat sig mindre åt fri- tidssysslor.

3.3.1. Hushållsarbete och familjetyp

Detta är en stor post i tidsschemat; den genomsnittliga tiden är 5 tim. 45 min. per dag.

Tidigare har visats husllållstiderna i dygnsschemat för de olika familjetyperna. Vi har här jämfört O-barnsfamiljer med de övriga för att se hur stor del av ök- ningen som faller på barnen och därefter dividerat tiden med barnantalet för att kunna jämföra ökningen per barn i olika familjestorlekar.

Tabell 14. Hasmoderns tid för hushållsarbetet i olika familjetyper (medianvärden)

Familjetyp 1 2 3 4 5 6 7 1 barnI barnl barnl barn qu 1 barnl barn 0—3 0———3 0—3 0—3 ' 0—3 år 7—415 1 barnl barn 2 barn3 barn 4—6 7—15 7—1?) 7—15 4,0 5,0 5,0 5,75 5,75 6,5 7,0 Tidsökningjämfört med O-barnsfamiljer. . 1,0 1,0 1,75 1,75 2,5 3,0 Tidsöknlng per barn .................. 1,0 1,0 0,88 0,88 0,83 0,75 Antal familjer ....................... 76 8 8 79 84 89 81

Med endast två vuxna i familjen tar tydligen hushållsarbetet ungefär 4 timmar per dag för husmodern. Ett barn 0—3 år orsakar c:a en timmes ökning i hushålls- arbetet, vilket också ett skolbarn gör. Två barn höjer hushållstiden med 1,75 tim- mar; en ökning på 0,88 timmar per barn. Tre barn utökar tiden med 2,5 timmar och 4 barn med 3 timmar, vilket innebär ökningar på 0,83 respektive 0,75 timmar per barn.

Det är tydligen inte så mycket barnens ålder som deras antal i familjen som be— stämmer omfattningen av husmoderns hushållsarbete. Tidsökningen sker emel- lertid inte proportionellt mot antalet barn utan minskar när barnantalet ökar. Sålunda tar ett ensambarn c:a en timme i hushållet medan ett barn i 4-barnsfamil— jer tar c:a 45 minuter. Detta är helt naturligt eftersom många hushållssysslor ut- förs för flera barn samtidigt.

Vi har delat upp hushållsarbetet i (lelsysslor för att få en uppfattning om var de stora tidsskillnaderna ligger:

Tabell 15. Husmoderns tider i antal timmar för vissa hushållssysslor (medianuärden)

Familjetyp

( ! l l 1 Tid per dag, timmar .................. l l !

Matlagning .......................... 1,25 1,5 1,5 1,75 1,75 1,75 1,75 Diskning ............................ 0,5 0,5 0,5 0,75 0,75 0,75 0,75 Städning ............................ 1,0 0,75 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Bäddning ........................... 0,25 0 2 0 2 0 5 0 5

Matlagning tar mellan 1,25 och 1,75 timmar. Tabellen visar att de barnlösa famil- jerna lägger ned minst tid och att tidsåtgången stiger med ökat barnantal. Hus- mödrarna i två-, tre- och fyrbarnsfamiljer uppvisar samma tidsmedian, men det är att märka att tiden är angiven i hela kvartar och att samma tidsmarkering kan innebära skillnader på 7,5 minuter. För de tidskrävande sysslorna spelar denna låga precision ingen större roll, men när sysslorna tar mindre än en timme blir uppgifterna mer osäkra. Tiden för diskning varierar mellan en halvtimme och 45 minuter och för städning mellan 45 minuter och 1 timme. Man kan urskilja över lag att de flesta hushållsuppgifter tar längre tid ju fler barn som finns i familjen, men att tidsåtgången inte ökar så starkt när familjerna har två eller flera barn. Ett undantag är städning som tar lika lång tid, c:a en timme, hos de barnlösa som i flerbarnsfamiljer. Det är troligt att husmödrar med barn skär ned tiden för städ- ning som trots att den är välbehövlig i barnfamiljer framstår soul mindre viktig än de direkt barnavårdande sysslorna. Dessa tre sysslor _ matlagning, diskning och städning — plus bäddning, som tar mellan 15 och 30 minuter, är de bland hushållsgöromålen som förekommer i praktiskt taget alla familjer, dvs. mellan 85 och 98 % har ägnat sig åt sysslan vid undersökningstillfället. Åt övriga göromål har mindre än hälften av husmödrarna ägnat sig under mätdagen och det gör att tidsmedianen blir 0, eftersom medianklasser faller på tidsangivelsen 0 minuter. För att kunna uppskatta hur lång tid sysslan tar när man ägnar sig åt den, har vi beräknat tidsmedianen bara för de husmödrar för vilka sysslan varit aktuell. Tvätt, kläduård och sömnad förekommer inte regelbundet varje dag, utan är mer sporadiskt utspridda över veckan. (I bil. A1 tab. XVIII visas för hur många sysslor— na varit aktuella och hur lång tid de tagit i olika familjetyper.) Tvätt var aktuell för ungefär hälften av samtliga och tiden rör sig omkring 1 timme. Ett undantag finner man i familjetyp ], de barnlösa, där bara 30 % ägnat sig åt sysslan och tids- åtgången för dessa är drygt en halvtimme. En stor del av tvätten utgörs tydligen av barnkläder, som tvättas oftare. Klädvård har genomsnittligen 20 % ägnat sig åt; tiderna ligger mellan 1/= och 1 timme. Det är vanskligt att säga något om skillnader mellan familjetyperna, eftersom bastalen för vissa tidsmedianer är så låga som 10 individer. Man kan jämföra 2—3- och 4—barnsfamiljerna, där tiderna baseras på uppgifter från 28, 25 och 26 % av husmödrarna. Klädvården tar i 2- och 3-barns- familjerna 1/2 timme och i 4-barnsfamiljerna 1 timme. Sömnad har varit aktuell något oftare; c:a % har uppgett att de sytt under mätdagen. Tiderna varierar mellan % timme och 2 timmar med de längsta tiderna i de barnlösa och 4-barns- familjerna. För sömnad gäller sannolikt samma förhållande som för städning: en- dast en del av tiden som användes för sysslan är »nödvändig- och vad som är därutöver varierar beroende på husmoderns tidsdisposition i övrigt och på hennes lust och fallenhet för sysslan.

Totalt tar alltså hushållsarbetet mellan 4 och 7 timmar för husmödrarna, beroen- de på hur många barn familjen har.

Hur stort är männens deltagande? Majoriteten av männen har inte tagit del av hushållsarbetet; för samtliga sysslor är medianen () timmar (tider under 8 minuter registreras dock inte, bil. Al tab. XIX). Andelen män som lagat mat är totalt 17 % med högst värde i familjetyp 1 och 3. I alla familjetyper har matlagningen tagit c:a 15 minuter, vilket också är en vanlig tid för diskning. Diskning bland män är vanligast i de barnlösa fa— miljerna, 13 %, mot 9 % totalt. Städat har totalt 6 % gjort, något fler i familjetyp 1 och 3 än i flerbarnsfamiljerna. Städningen har tagit från 15 minuter upp till 1 tim- me. Övrigt hushållsarbete uppvisar ännu lägre frekvens för männen. Det är dock troligt att männens deltagande i hemarbetet i viss utsträckning består av smäsyss-

Tabell 16. Tid i timmar för vissa hushållssysslor för männen. (Tiden beräknad för de män för vilka sysslan varit aktuell. Medianvärdcn)

Familjetyp

_ :l 2 3 4 5 6 7 %

b) & 'I aktu- . % , % % % % % , % ella Md akt Md akt Md akt Md akt Md akt Md akt Md akt Totalt

Matlagning . . 0,25 22 0,25 15 0,25 24 1,25 14 0,25 11 0,25 16 0,25 16 17 Diskning ..... 0,25 13 0,25 9 0,25 8 0,25 10 0,25 6 0,5 11 0,75 5 9 Städning ..... 0,75 10 0,25 7 1,0 10 0,25 1 0 0 0,75 4 0,25 6 6

lor som tagit under 8 minuter och därför inte registrerats. De data som framkom- mit tyder på att männen i 0- och l-barnsfamiljerna varit aktivare än de övriga i fråga om dessa sysslor.

3.3.2. Hushållsarbete och husmoderns förvärvsarbete

tabell 6 framgick att de heltidsarbetande lägger ned 2 timmar 45 minuter, de del- tidsarbetande 5 timmar 15 minuter och de ej förvärvsarbetande 6 timmar på hus- hållet. Benämningen :heltid—deltid» är något ospecificerade varför vi också delat in husmödrarna med hänsyn till deras arbetstid i timmar per vecka och studerat de så erhållna grupperna med avseende på totala hushållstiden och tiderna för vissa enskilda sysslor. Eftersom förvärvsarbetet inte var en stratifieringsvariabcl vid urvalet kan man inte studera den renodlade effekten av detta på hushållstider- na. För att ändå i någon mån utjämna barnantalets ojämna fördelning bland för- värvsarbetande och ej förvärvsarbetande har vi uteslutit de barnlösa familjerna. Husmödrarna med en arbetstid mellan 1 och 10 timmar är bara 16 st. till antalet, vilket är väl lågt för tidsberäkningar och den gruppen har därför uteslutits.

Tabell 17. H usmoderns tidsåtgång i timmar för vissa sysslor med hänsyn till förvärvsarbetstidens längd (medianvärden. Familjetyp I ingår ej)

! l l Husmoderns förvärvsarbete inverkar givetvis på hennes tid för hushållsarbete. Av

Arbetstidens längd i timmar per vecka Svssla . .. .. ' ej forvarvs- __ _ _ __ | . arbetande 11 20 21 35 36 Samtliga

Hushållsarbete! totalt ............. 6,25 6,5 4,5 _(_ 4,25 6,0 Städning ....................... 1,0 1,25 0,75 0,5 1,0 Matlagning ...................... 1,75 1,5 1,5 0,5 1,75 Diskning ........................ 1.0 0,75 0,5 0,5 0,75 Antal husmödrar ................. 333 ' 6 0 493

Matlagning och diskning tar 1 timme 45 minuter respektive 1 timme för de ej förvärvsarbetande. För de som arbetar över 36 timmar tar de båda sysslorna 30 minuter var, medan de deltidsarbetande har tider mellan dessa. Skillnaderna här-

vidlag kan säkert till stor del förklaras med att de heltidsarbetande äter någon mäl- tid per dag utom hemmet och därigenom minskar tid för matlagning och disk. Städning tar 1 timme 15 minuter när husmodern arbetar 11—20 tim./vecka och 30 minuter när hon arbetar över 36 timmar. Om tidssänkningen beror på att de hel- tidsarbetande städar mer rationellt eller att de sänker sina »städkrav» är svårt att veta enbart på grundval av dessa data. Männens deltagande ihushållsarbetct är något större när husmodern arbetar.

Tabell 18. Männens deltagande i hushållsarbetet när hustrun förvärvsarbetar. Procent

Husmoderns förvärvsarbete

Andel män som ägnar sig åt följande sysslor ej förvärvs— 11—20 21—-35 36— arbetande timmar timmar timmar

Matlagning ..................... 17 24 29 Diskning ........................ 11 13 14 Städning ........................ O 9 14

1 de fall hustrun inte har förvärvsarbete deltar 12 % av männen med matlagning jämfört med 29 % när hustrun har heltid. Motsvarande siffror för diskning är 7 respektive 14 % och för städning 4 respektive 14 %. Det har tidigare påpekats att männens deltagande troligen är något högre än siffrorna utvisar, eftersom korta tider inte registrerats. Men det framgår tydligt att även när hustrun heltidsarbetar når männens hushållstider på intet sätt upp till hustruns.

3/1. Tid för barnen

En exakt redovisning av hur mycket tid varje barn kräver i tillsyn och vård skulle erfordra noggranna observationsstudier. Med den tidsregistrering som använts i undersökningen kommer med nödvändighet många korta tidsmoment som ägnas barnen inte att noteras eftersom de ofta tar mindre än 8 minuter eller utförs sam— tidigt med andra sysslor. Detta har tidigare diskuterats i moment 2.3.

3.4.1. Tillsyn av minsta barnet

För att komplettera den detaljerade tidsredovisningen fick husmödrarna ange hur lång tid de ansåg sig vara bundna av tillsyn och vård av det minsta barnet, vilket då innefattar både allmän tillsyn och sysslor som direkt ägnas barnen, matning och tvättning t.ex. De fick också uppskatta männens och de övriga barnens till- syn av det minsta barnet, som är mellan 0 och 3 år.

I tabell 19 illustreras tiderna för maken och husmodern och äldre syskon i olika familjetyper.

9 timmar är den tid som husmödrarna oftast anger för barntillsynen. Medianti- den varierar endast obetydligt mellan familjetyperna; ett litet barn kräver väl all- tid en viss minimitid för tillsyn och vård, oberoende av hur många äldre syskon det har. Man kan anta att husmoderns tid för detta i stort sett omfattar barnets vak- na tid, undantaget den tid de övriga familjemedlemmarna eller andra ser till har- net. Av tabellen framgår att männens mediantid varierar mellan en halvtimme och 1 timme 45 minuter, bortsett från 4-barnsfamiljerna där majoriteten av män

Husmodern Maken

Familjetyp Familjetyp bYskon

Tillsyn i timmar Barn 2

() 0 1 4 2 6 1 4 1 3 38 34 27 34 21 30 32 24 2—4 4 20 18 11 12 15 24 13 14 10 10 9 14 5—7 19 13 8 16 19 1 1 6 3 1 2 3 1 8—10 33 32 30 31 30 3 11—13 21 22 30 27 21 1 14— 15 9 6 9 14

okodifierbart ...... 2 2 1 1 4 8 4 —— 2 3 - —

Ul

”(, 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal ............ 80 79 84 88 81 80 79 84 88 81 253 161 81 Mediantid i timmar 9,5 8,9 9,5 8,9 9,0 1,3 1,3 0,5 0,5 0 0 0 0

inte ägnat någon tid åt tillsynen. De äldre syskonen ser till det minsta barnet i mindre utsträckning än männen: över hälften hade inte gjort det alls under mät- dagen, medan omkring 30 % sett till sitt småsyskon mindre än 2 timmar (barn 1 är det äldsta, barn 2 det näst äldsta osv.)

Med dessa tider som utgångspunkt, som alltså bygger på en uppskattning från husmoderns sida, kan man gå vidare och se hur lång tid de direkt barnavårdande sysslorna tar, dock med reservation för registreringssättets ofullständighet.

3.4.2. Barnavård och familjetyp

I tidsschemat omfattar barnsysslorna 11 punkter, sammanförda under rubriken barnavård. Till de barnavårdande sysslorna hör framför allt de rent personvår- dande, som tvättning, skötning, av- och påklädning, matning etc., dvs. sådana uppgifter som ett litet barn inte klarar av själv. Man kan förutsätta att barnavår- den, trots att den innefattar även skolbarnen, främst ägnas de små barnen. Ta- bellen visar tiden för barnavård i de olika familjetyperna.

Tabell 20. Husmoderns tid för barnavård (medianvärden)

Familjetyp 2 3 4 5 6 7

_ 1 barnl barnl barnl barn 1 barnl barn 0—3 0—3 0—3 0—3 0—3 år 7—15 1 barnl barn2 barn3 barn 4—6 7—15 7—15 7—1:')

Tid per dag ................................. 2,25 0 2,5 1,75 2,0 2,0

Ett barn 0—3 år kräver tydligen c:a 2 timmar 15 minuter per dag i värdtid av modern. Skolbarnet ägnas inte mycket tid: majoriteten av mödrarna har inte an- givit någon vårdtid alls för 7—15-åringarna, trots att i barnavården även läx- och studiehjälp ingår. De större barnens belastning på husmoderns arbetsbörda ligger tydligen främst på hushållsarbetet. l flerbarnsfamiljer minskar tiden för barna-

värden vilket tyder på en utökning av andra sysslor. Vad som kan synas egen- domligt i tabellen är vårdtiden i familjetyp 4, där ett barn 0—3 år och ett barn 4—6 år tar 2 timmar 30 minuter vilket är endast 15 minuter längre än i familjetyp 2. 4—6-åringen kräver tydligen inte heller så mycket av direkt vårdtid. De om- sorger som ägnas lekbarnet kanske kombineras med eller sammanfaller med andra sysslor, t.ex. utevistelser med det minsta barnet. Som senare kommer att framgå är utevistelser en stor tidspost inom barnavården just för familjetyp 4.

Hur lång tid tar de enskilda sysslorna med barnen? Vi har sett efter för vilka de olika sysslorna varit aktuella och beräknat tidsmedian för dessa. I tabell 21 visas tider för sex olika barnsysslor i olika familjer. Dessa sex är de enda där frekvensen »aktuell» varit tillräckligt hög för tidsberäkningar (frekvensfördelning på samtliga sysslor återfinns i bil. A1 tabellerna XVIII och XIX) .

Tabell 21. Tid för vissa barnavårdande sysslor för husmödrarna. (Medianen beräknad på andel aktuella)

Familj etyp

4 5

% . % Md akt ” akt

99 89 52 30 35

c..

Personvård, barn 1 ........... 1,0 94 Personvård, barn 2 ........... —— — Hjälp med måltider, barn 1 . . . . 0,75 69 Gå ut med och se till barn ute. . 1,25 48 Lek med barn ............... 0,75 35 Läs- och studiehjälp .......... ——

0 U! ..

s

01 9 U!

..

OHPOO (Hmmm—l oo—poc Jiqlwwku

I

(En närmare beskrivning av de olika sysslorna återfinns i bilaga A 3).

Personvård av yngsta barnet är aktuell i alla familjetyper utom i typ 1. Yngsta barnet är under 3 år utom i familjetyp 3, där barnet är mellan 7 och 15 år. Som framgår av tabellen lägger husmodern ned 1 timme på personvårdande sysslor, när hon har bara ett litet barn (familjetyp 2). Har hon två eller flera barn blir tiden kortare för det yngsta, 0,75 timmar. Har familjen endast ett barn i åldern 7—15 år lägger modern ned en halvtimme på personvården (familjetyp 3). Det är dock bara 1/4 av alla husmödrar som har ägnat sitt skolbarn dessa rent personvårdande omsorger. Det näst yngsta barnet ägnas en halvtimme när det har ett syskon men endast en kvart om det har två eller tre syskon. Hjälp med måltider är aktuellt för majoriteten av husmödrar i alla familjer med barn under 3 år. Det tar mellan en halvtimme och 45 minuter; längst i familjetyp 2 och 6.

Gå ut med barnen har de flesta inte ägnat sig åt under mätdagen, men de hus- mödrar som gjort det har lagt ned rätt mycket tid: 1,25 timmar i alla familjetyper utom i familjetyp 4, där tiden är 1,65 timmar. Man kan anta att mödrarna bara går ut med de mindre barnen och då stämmer det bra att familj 4, med två barn under skolåldern, har den längsta tiden.

Lek med barnen är registrerat för mellan 15 och 35 % av mödrarna. En halvtimme är vanlig lektid men i 4-barnsfamiljerna har mödrarna ägnat nära en timme åt detta. Läx- och studiehjälp är aktuellt i nämnvärd omfattning endast i familjetyp 5, 6 och 7, där det tar mellan en halvtimme och 45 minuter. I familje- typ 3, som innehåller endast ett skolbarn, har bara 11 % av husmödrarna hjälpt till med läxorna.

Det bör dock påpekas än en gång att barnsysslorna. speciellt kanske personvård och lek med barnen, ofta kan undgå att registreras p.g.a. tidsperiodernas längd. Detta förhållande torde gälla speciellt för männens deltagande med barnen; pa annat sätt är det svårt att förklara de låga siffrorna. 10 % av männen har ägnat sig ät vård av det minsta barnet och tiderna ligger omkring 15 minuter per dag. Att leka med barnen var något vanligare: 16 % totalt med de högsta värdena i familje- typ 3 och 4 där 1/3 av männen uppgetts leka med barnen mellan 45 minuter och 1 timme 30 minuter. (Exakta värden i bil. Al tabellerna XVI och XVII.)

Även om fler män deltagit med barnsysslor än vad tabellen visar är deras ti- der mycket låga. Att de inte registrerats innebär ju att tidsåtgången varit mindre än 8 minuter.

St./1.3. Barnavård och husmoderns förvärvsarbete

Att förvärvsarbete inverkar på den tid husmödrarna ägnar sina barn är givet. I vilken omfattning är dock svårt att säga med bestämdhet, eftersom urvalet av fa- miljer inte var stratifierat med hänsyn till husmoderns grad av förvärvsarbete. När man delar upp materialet med hänsyn till denna faktor kommer barnantalet att vara något ojämnt fördelat i grupperna, men genom att utesluta de barnlösa kan man dock i någon mån eliminera denna effekt. Vi har studerat barnavårdstiden för fyra olika grupper av husmödrar: ej förvärvsarbetande arbete 11—20 tim./vecka » 21f35 » » 45 »

Tabell 22. Husmoderns tid för barnavård med hänsyn till grad av förvärvsarbete (medianvärde. Familjetyp I ingår ej)

Förvärvsarbetstidens längd ej förvärvs— 11—20 21—35 . _ . . arbetande timmar timmar 36 timmai Sämlhgd Barnavård ......... 2,0 1,25 1,25 0,75 1,75 därav personvård (barn 1) .......... 0,75 0,5 0,5 0,25 0,75

Den sammanlagda tiden för barnavården sjunker från 2 timmar för ej för- värvsarbetande till 45 minuter för heltidsarbetande husmödrar. Personvård av det yngsta barnet sjunker på motsvarande sätt från 45 minuter till 15 minuter. Det visar sig att männen inte tar större del i barnens skötsel när husmödrarna för- värvsarbetar: en lika stor andel ägnar sig t.ex. ät personvården av det yngsta bar- net när husmödrarna inte har arbete utanför hemmet och när de har heltidsarbete (11 respektive 9 % av männen).

3.5. Totala familjearbetstider

De hittills presenterade tidsbudgetdata har framför allt gällt husmoderns arbete och endast i ringa mån de övriga familjemedlemmarnas deltagande. Det har fram- gått att husmödrarna har hand om huvuddelen av arbetet i hemmet medan män- nens och barnens insatser i de flesta fall inskränker sig till enstaka sysslor i korta tidspass. Det är troligt att en del av männens och barnens deltagande faller bort

ur tidsregistreringen just av den anledningen, eftersom tider under 8 minuter inte. noteras. En ytterligare osäkerhet beträffande männens och barnens tider är att uppgifterna är givna av husmodern, som naturligt nog kan ha haft svårt att redo— göra för de övriga familjemedlemmarnas tidsschema. Dessa mätfel kan dock förmodas vara jämnt fördelade mellan familjetyperna och bör därför inte påverka jämförelser.

För att få en uppfattning om familjernas totala arbetsinsats i samband med bar- nen har vi slagit ihop husmoderns, makens och barnens tidsåtgång för fyra grup- per av sysslor och jämfört de så erhållna totalsummorna mellan familjetyperna. De fyra områdena är hushållsarbete, inköp, övrig service och barnavård. (Tiderna uppdelade per syssla framgår av bil. Al tab. XX.) Sammanslagna har vi kallat dessa sysslor för den totala familjearbetstiden, till skillnad från vila, fritidssysslor. arbete utanför hemmet etc. 'Inköp' omfattar både dagligvaror och ej dagligvaror, 'övrig service* omfattar besök på institutioner, serviceställen (banker, Skomakeri. tvätteri etc.) , besök hos läkare, sjuka, i skolor etc. (se bilaga AS) .

Tabell 2.3. Familjearbetstiden i timmar för samtliga hushållsmedlemmar (median)

Familjetyp 1 ' ' ' 5

1 barn 0—3 1 barn 7—15

Hushållsarbete . ' . 6,0 6,0 6,25 , 0,5 0,25 0,5 , Övrig service ......................... 0,75 0,75 0,75 . Barnavård .......................... 0,5 3,0 2,75 3,25

Totala familjearbetstiden .............. 7,75 10,0 10,25 11,25

Tidsökning jämfört med O-barnsfamiljens , . 1,75 4,0 4,25 5,25 Antal familjer ........................ 82 79 84 89

Ur tabellen har vi tagit de totala familjearbetstiderna för att tydligare illustrera relationerna mellan de barnlösa och barnfamiljernas arbetsbörda:

Figur 7: Totala familjearbetstider Familjetyp

6 tim. 1

7 tim. 45 min. (1 t. 45 m.)

9 tim. 45 min. ; (3 tim. 45 min.)

10 tim.

(4 tim.)

10 tim. 15 min. , (4 tim. 15 min.)

11 tim. 15 min.

" (5 tim. 15 min.)

12 tim. 30 min. (6 tim. 30 min.)

Tidsökning jämfört nied O-barnsfamilj erna

Ett litet barn 0—3 år ökar tiden med 3 timmar 45 minuter och ett skolbarn med 1 timme 45 minuter om de är ensambarn. Om de däremot finns båda i en familj (familjetyp 5) är deras sammanlagda tidsökning 4 timmar 15 minuter, så- ledes en minskning jämfört med tiderna för två ensambarn. Det kan vara av in- tresse att på så sätt jämföra de observerade tidsökningarna med de 'teoretiska*_ beräknade med utgångspunkt från tiderna i familjetyp 2 och 3:

. . .. Skillnad , . . Obscrverad ' Teoretisk ”mille"? tidsökning tidsökning 01:23:32?

5 1 barn 0—3, 1 barn 7—15 4,25 5,50 —— 1,25 (i » » » , 2 » » 5,25 7,25 — 2,00 7 » » » , 3 » » 6,50 9,00 —— 2,50

Ju fler barn som finns i familjen, desto kortare tid tar varje barn. I fyr—barns- familjerna innebär barnen en tidsökning på (i timmar 30 minuter för hemarbetet, vilket är 2 timmar 30 minuter kortare än den *teoretiska' ökningen som är baserad på ett-barnsfamiljernas tider. Dessa proportionellt lägre tider i flerbarnsfamiljer kan givetvis till stor del förklaras av att många sysslor utförs för barnen gemen- samt, men troligen har också dessa familjer tvingats slopa eller minskat ned på vissa sysslor. Om detta innebär en standardsänkning för flerbarnsfamiljerna eller är ett mer rationellt utförande av hemarbetet kan inte dessa data ge besked om, eftersom vi saknar en bedömningsgrund med *minimitiden för hemarbetssysslor.

Specialstudie betråfande lantbrukarhustrurnas förvärvsinsats, byggd på material från familjeberedningens familjearbetsundersökning Mannens yrke 39 är lantbrukare, varav 9 även är skogsbrukare varav 1 även är slöjdlärare samt 1 är seminör 2 är lantbruksarbetare 3 är arrendatorer, varav 1 även är skogsarbetare 2 är ladugårdsförmän (djurskötare) 2 är (fjäderuppfödare hönsfarmare) 1 är pälsdjursuppfödare ! t t Appendix ] b

49 st.

Barnantal

6 fam. saknar barn ............................................................... Familjetyp 1

_ . ' 4 fam. . .. Familjetyp 2

1.2 fam. har 1 barn .................. xaravä 8 fam_Ptillhor ............... iFamiljetyp 3

12 fam. har 2 barn .................. varav 4 fam. tillhör ............... Familjetyp % 8 fam. Famlljetyp :)

8 fam. har 3 barn .................. varav 8 fam. tillhör ............... Familjetyp 6 11 fam. har 4 barn .................. varav 11 fam. tillhör ............... Familjetyp 7

49 st.

10 husmödrar är mellan 20 och 30 år 20 husmödrar är mellan 31 och 40 år 16 husmödrar är mellan 41 och 50 år 3 husmödrar är över 51 år

49 st.

H ustruns yrkesarbete

9 husmödrar har inget yrkesarbete. 1 lantbrukarhustru är distriktssköterska. 1 lantbrukarhustru är sjuksköterska. 6 husmödrar uppger i frågeformuläret att de icke har något förvärvsarbete. Sam- tidigt säger de att dagen varit normal och upptar på tidsschemat tid för djur- skötsel. 32 husmödrar deltager i ladugårdsarbete, djurskötsel, mjölkning och mjölkdisk samt jordbruksarbete. 1 lantbrukarhustru nämner särskilt traktorkörning. Flera husmödrar påpekar vid frågan om dagen varit normal, att dagen för den årstid det var frågan om, varit normal, men att den icke var normal, betraktad som ett genomsnitt för ett arbetsår. Bland de som nämner djuskötsel är inräknade 1 som sysslar med pälsdjursupp- födning och 4 som sysslar med hönsskötsel.

Hustruns yrkesarbete. Tid" per vecka. 0 tim. 97 %*

5 » ella-m 4 » + 3 » (av de 6 ovan nämnda) Mellan 6 och 10 tim. 3 » 2 » ( __ , __ ) » 11 och 15 » 5 » » 16 och 20 » 2 » + 1 » ( —— » — ) » 21 och 25 > 7 r » 26 och 30 » 5 » » 31 och 35 » 3 » » 36 och 45 » 1 » mer än 45 tim. 2 » (Distriktssköterskan mel- lan 21 och 25 tim. Sjuk- sköterskan mellan 36 och 45 t.) 2 »

49 husmödrar

11 husmödrar deltager ej i arbetet vid jordbruket. 20 husmödrar deltager i arbetet mindre än 20 tim. 15 husmödrar deltager i arbetet mellan 21 och 35 tim. 3 husmödrar deltager i arbetet mer än 36 tim. per vecka.

Lantbrukarhustrurnas arbetsinsats per vecka i de olika familjetyperna I familjetyp 1 har 1 husmor arbetat mellan 11 och 15 tim. humödrar har arbetat mellan 31 och 35 tim. husmor har arbetat mer än 45 tim.

husmor arbetat 0 tim. husmor har arbetat mellan 6 och 10 tim. husmor har arbetat mellan 11 och 15 tim. husmor har arbetat mellan 16 och 20 tim.

1 familjetyp 2 har

husmor arbetat 0 tim. husmödrar har arbetat mellan 11 och 15 tim. husmor har arbetat mellan 21 och 25 tim. husmor har arbetat mellan 26 och 30 tim. husmor har arbetat mellan 31 och 35 tim. husmor har arbetat mellan 36 och 45 tim. husmor har arbetat mer än 45 tim.

I familjetyp 3 har

2 1

1 1 1 1

1 2

1 1 1 1 1

1 husmor arbetat 0 tim. 1 husmor har arbetat 5 tim. eller mindre 1 husmor har arbetat mellan 16 och 20 tim. 1 husmor har arbetat mellan 26 och 30 tim. 2 3 1 1 1

2 1 3 2

2 2 1 3 3

] familjetyp 4 har

husmödrar arbetat 0 tim. husmödrar har arbetat 5 tim. eller mindre husmor har arbetat mellan 6 och 10 tim. husmor har arbetat mellan 16 och 20 tim. husmor har arbetat mellan 21 och 25 tim.

I familjetyp 5 har

I familjetyp 6 har husmödrar arbetat 0 tim. husmor arbetat 5 tim. eller mindre husmödrar arbetat mellan 6 och 10 tim. husmödrar arbetat mellan 21 och 25 tim.

husmödrar arbetat 0 tim. husmödrar arbetat 5 timmar eller mindre husmor arbetat mellan 11 och 15 tim. husmödrar arbetat mellan 21 och 25 tim. husmödrar arbetat mellan 26 och 30 tim.

I familjetyp 7 har

(Bland ovanstående lantbrukarhustrur är ej distriktssköterskan och sjukskö- terskan inräknade.)

Hustruns yrkesarbete. Tid per dag.

9 husmödrar arbetar 0 tim. per dag. husmor är distriktssköterska husmor är sjuksköterska husmödrar arbetar under 1 tim. per dag husmödrar arbetar mellan 1 och 2 tim. husmödrar arbetar mellan 2 och 3 tim. husmödrar arbetar mellan 3 och 4 tim. husmödrar arbetar mellan 4 och 5 tim. husmödrar arbetar mellan 5 och 6 tim. 2 husmödrar arbetar mellan 6 och 7 tim.

1 husmor arbetar mellan 7 och 8 tim. 11 husmödrar deltager ej i lantbruksarbetet. 29 husmödrar deltager mellan 1 och 4 timmar per dag 9 husmödrar deltager mellan 4 och 8 timmar per dag

4 barn uppger tillsammans 494 tim. för djurskötsel. (Sannolikt en syssla som faller under moderns ansvar.)

Kommentar: Här skiljer sig siffrorna mellan tid per vecka och tid per dag. Förmodligen är det den för årstiden (mars—april) normala tiden, som avspeglas i ovanstående siffror, vilka tagits ur tidsschemat och att tidsuppgifterna per vecka i någon mån kan sägas spegla en genomsnittsvecka för ett år. Dock måste sägas att de uppgivna tiderna per dag och per vecka i stort sett överensstämmer och det är endast i tre fall som uppgifterna markant skär mot varandra.

På frågan: I har många år har ni haft ert nuvarande arbete?

svarar 1 husmor, mindre än 1 år 5 husmödrar, mellan 1 och 3 år (däribland sjuksköterskan) 28 husmödrar, mer än 3 år (däribland distriktssköterskan) 6 husmödrar, har icke besvarat frågan 9 husmödrar, förvärvsarbetar icke 34 husmödrar anser arbetet stadigvarande 6 husmödrar har ej besvarat frågan 9 husmödrar förvärvsarbetar icke

Hustruns skolor och kurser

Antal husmödrar: Folkskola .................................................................................... 23 Folkskola samt kurs mindre än 4 mån. .......................................... 4 Folkskola samt kurs mellan 4 och 12 mån. ....................................... 3 Folkskola samt yrkesutbildning 1 år ................................................ 1 Folkskola samt yrkesutbildning 1 är, samt kurs mindre än 4 mån. ...... 6 Folkskola samt yrkesutbildning 1 år, samt kurs mellan 4 och 12 mån. ...... 5 Realexamen ................................................................................. 2 Realexamen samt kurs mellan 4 och 12 mån. ....................................... 1 Realexamen samt kurs mellan 4 och 12 mån., samt yrkesutbildn. 1 år 3 Realexamen samt tekniskt gymnasium ............................................. 1 49 st. Husmoderns husliga utbildning Inga kurser ................................. 27 husmödrar 55 % Mindre än 4 mån. ........................ 10 » 20 % 4—12 mån. ................................. 10 : 20 % Mer än 12 mån. ........................... 2 : . 4 % 49 s? 100 %

Denna specialundersökning beträffande lantbrukshustrurnas deltagande i ar- betet i den för makarna gemensamma rörelsen, omfattar 49 familjer. En päls- djursuppfödare samt två hönsfarmare ingår i undersökningen —— deras hustrur

deltar i arbetet med den gemensamma rörelsen respektive".5_ tim. eller mindre,- 0—10 tim., och 21—25 tim. Även en lantbruksarbetare samt två ladugårdstör- män, vilkas hustrur ej deltar i förvärvsarbetet, ingår i undersökningen. Kommen- tar till tabellerna: se sid. 13.

Appendix I c

Specialstudie av husmödrar med kvalificerad huslig utbildning (mer än 1 är), byggd på material från familjeberedningens familjearbetsundersökning

För att i någon mån bedöma om husmödrar med huslig utbildning är mera be- nägna att utnyttja service eller färdigvaror som kan ge lättnader i hushållsar- betet har dessa husmödrar (26 till antalet) specialstuderats. Nedan följer ett antal jämförande tabeller avseende några områden där eventuella tendenser åt detta håll skulle kunna ge utslag. Siffrorna inom ( ) avser hela undersökningen.

Uppgifter om familjerna

Indelning i familjetyp.

Familj etyp 1 2 3 4 5 6 7 Summa Procent ............... 23 19 23 15 8 4 8 100 Antal familjer .......... 6 5 , 6 4 2 1 2 26

i

i

I hela materialet är antalet familjer jämt fördelat på familjetyper. Huvuddelen av de hushållsutbildade mödrarna återfinns inom typerna 1—4'.

Medianåldern hos de 26 överensstämmer i stort med medianåldern för samtliga husmödrar.

> !

Husmödrarnas ålder (Medianåldern inom parentes avser hela undersökningen)

Familjetyp 1 Familjetyp 2 Familjetyp 3 Familjetyp 4 Md 38 år (38 år) Md 26 år (26 år) Md 43 år (42 år) Md 28 år (29 år) Familjetyp 5 Familjetyp 6 Familjetyp 7 Md 35 år (33 år) Md 34 år (36 år) Md 39 år (37 år) Skolutbildning

(Procenten inom parentes avser hela undersökningen)

Husmodern % Maken % I'flkikda' S?r'åffä'säiiiååiäg ini-risti. iii ....................... 50 (74) 38 (75) Realffamenv älgjgätfåååågåä 'l' ä; ..................... 46 (23) 35 (17) Studentexamen ........................

» + yrkesutbildning minst 1 år .................... 4 (3) 27 (8) Examen från universitet ................

De hushållsutbildade husmödrarna har tydligen oftast en något längre skolut- bildning än övriga. Detta kan kanske vara anledningen till att de förvärvsarbetar i större utsträckning — 58 procent mot 40 procent i helamaterialet. De arbetar också heltid i större utsträckning — 53 procent mot 33 procent. (Egna företagare har ej inräknats).

Hushållsarbctcts oWation

Endast 2, dvs. 8 procent, av de 26 har hemhjälp. Motsvarande siffror i hela ma- terialet var 44 st., vilket utgjorde 7 procent. Annan hjälp har endast 1 hus- mor uppgett att hon har (4 procent), mot 16 procent i hela undersökningen. Förekomsten av hushållsteknisk utrustning ger knappast belägg för att de hushålls- utbildade skulle vara mera benägna att skaffa sig sådan än övriga husmödrar. Kylskåp förekommer i större — men frysboxar i mindre — utsträckning.

H ushållsteknisk utrustning

Antal Andel Hela under- familjer familjer sökningen Vattenledning .................................. 25 96 (97) Vattenklosett .................................. 24 92 (87) Centralvärme .................................. 23 88 (87) Kylskåp ...................................... 26 100 (87) Varmvatten ................................... 23 88 (82) Badrum ....................................... 22 85 (76) Tvättmaskin ................................... 17 65 (71) Frysbox ...................................... 6 23 (31 ) Diskmaskin .................................... —— —— ( 2)

Hur tiden disponeras Nedan redovisas ett antal tabeller Över aktiviteter som kan ge ett mått på hus- mödrarnas benägenhet att underlätta hemarbetet genom att flytta ut uppgifterna till olika serviceorgan.

Tvätt av vittvätt

Dv' 0/ /n /0 Skicka bort till tvättinrättning ....................................... 15 (18) Lämna in tvätten i andelstvätteri ..................................... 4 (4) Tvätta själv i maskin i bostaden eller tvättstuga ........................ 65 (63) Tvätta utan maskin ................................................ 4 (10) Bakning

% %

Ingen bakning .................................................... 15 (11) 1 brödtyp ........................................................ 23 (16) 2 brödtyper ....................................................... 38 (43) 3 » ....................................................... 23 (30)

% %

Bakat mjukt matbröd .............................................. 30 (32) » vetebröd .............................................. 69 (79) » kakor ................................................ 69 (83)

Sömnad

% %

Lättare plagg _ t.ex. nattkläder, förkläden ........................... 56 (66) Medelsvåra plagg -— t. ex. klänningar ................................ 44 (27) Svåra plagg -— t. ex. kappor, dräkter ................................. 0 (7) 9 st. (35 %) hade sytt något under den senaste månaden. I hela materialet var motsvarande siffra 38 procent.

L i vsmede ls inköp

Djupfryst tisk ..................................................... Soppa på burk ................................................... 71 (57) Färdig ärtsoppa ................................................... 54 (52) Djupfrysta grönsaker .............................................. 58 (51) Kakmix .......................................................... 29 (22) Köttkonserv på burk ............................................... 33 (22)

Antal varuslag

H nsmoderns tider i antal timmar för vissa hushållssysslor (median).

Familjetyp 1 2 3 4 5 6 . 7 Samtl. Husmor med kvali/icerad huslig utbildning Matlagning .................... 1,5 1,75 0,75 1,15 1,75 2,0 3,0 1,5 Diskning ...................... 0,5 0,25 0,25 0,75 1,0 0,25 1,0 0,5 Städning ...................... 0,75 0,25 1,0 0,5 1,5 1,25 1,25 0,75 0,75 0,5 0,25 0,25 Motsvarande tider för husmödrar i hela undersökningen Matlagning .................... 1,25 1,5 1,5 1,75 1,75 1,75 1,75 Diskning ...................... 0,5 0,5 0,5 0,75 0,75 0,75 0,75 Städning ...................... 1,0 0,75 1,0 1,0 1,0 1 0 1 o Bäddning ..................... 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,5 0,5

)

( ) (

Bäddning ..................... 0,25 0,25 0,25 0,25 Kommentar till tabellerna, se sid 13.

)

AVSNITT B

Kartläggning av familjernas servicekontakter

Människan idet nutida samhället nyttjar dagligen ett betydande antal ser- vicetj änster av varierande slag, vid inköp av konsumtions— eller kapitalvaror, vid kontakter med myndigheter och inrättningar, vid sjuk- och hälsovård. I vissa fall sker kontakten med serviceställetv enklast per post eller telefon. Men många tjänster är av den arten att ettlpersonligt besök erfordras. När det [gäller sådana tjänster kan också utnyttjandet vara förknippat med olä- genheter av olika svårighetsgrad.

Möjligheten att utan olägenheter utnyttja servicetjänster av skilda slag är en angelägenhet för alla befolkningskategorier. Om man bortser från det svårbemästrade problemet med långa resor till vissa serviceställen och be— gränsar sig till sådana faktorer som öppethållnings- och väntetider har dock frågan störst betydelse för människor som är bundna både av ett förvärvs- arbete och av vårdnadsuppgifter vis a vis barn och gamla liksom för barn— familjer överhuvudtaget med ständig tillsyn av barn. Vilka möjligheter en förvärvsarbetande person har att med hänsyn till serviceinrättningarnas öppethållningstider uträtta ärenden av olika slag utan att inkräkta på sitt arbete är ett icke obetydligt samhälls-ekonomiskt problem. Hur »ärende- bördan» uppleves av småbarnsmödrarna kan i sin tur vara betydelsefullt för hur mycket barnfamiljerna orkar med av sitt arbete.

Familjeberedningen har därför låtit utföra en intervjuundersökning i syfte att klarlägga barnfamiljernas möjligheter att nyttja samhällets service- tjänster. Därvid har dock varudistributionen uteslutits, eftersom allmän— hetens inköpskontakter, butiksbesök och butikernas kundservice och öppet- hållande samtidigt undersökts av affärstidsutredningen, vars betänkanden (SOU 1965: 38—39) nu avlämnats. De institutioner och serviceställen som omfattas av familjeberedningens undersökning framgår av bilaga B 2.

I undersökningen har beredningen sökt kartlägga kontaktfrekvensen be- träffande de olika serviceställena, vem inom eller utom familjen som varit kontaktperson, förekomst av väntetider, besökens fördelning på vissa vecko- dagar samt om besöken vållat olägenheter i form av förlust av arbetsinkomst, anskaffande av barnvakt eller dylikt. Av intresse hade varit att även få upp- gift om vid vilken tidpunkt på dagen besöken gjorts, men av undersök- ningstekniska skäl har detta inte varit möjligt.

Kartläggningen har skett genom en intervjuundersökning med ca 3 000

slumpmässigt utvalda hushåll i hela Sverige. (Ang. intervjuformulärets ut— formning se bil. B3). Intervjuerna, vilka liksom bearbetningen utförts av statistiska centralbyråns utredningsinstitut, har avsett allmänhetens kon- takter med vissa utvalda typer av serviceställen. Ett hushåll har definierats som en inkomstenhet och har kunnat bestå av ett gift par med eller utan barn under 17 år (fullständiga hushåll), eller av en ensamstående vuxen med eventuella barn under 17 år (ofullständiga hushåll). Antalet fullstän- diga hushåll som intervjuades uppgick till 1 374. I 15 procent av dessa var båda makarna förvärvsarbetande. 43 procent av de hushåll, där endast en av makarna förvärvsarbetade, saknade barn, medan 59 procent av hushållen saknade barn i de fall då båda makarna var förvärvsarbetande. Antalet ofullständiga hushåll som intervjuades uppgick till 1 299. Av dessa hade 70 procent förvärvsarbete. Av de hushåll där den vuxne förvärvsarbetade hade 6 procent barn, medan 9 procent av hushållen hade barn i de fall den vuxne saknade förvärvsarbete. Det kan förmodas att den grupp ofullstän- diga hushåll, där den vuxne uppgett att han saknar förvärvsarbete, huvud— sakligen består av ungdomar och pensionärer.

1 . Besöksfrekvens

De undersökta 2 673 hushållen har sammanlagt redovisat omkring 15 500 besök vid de 52 institutioner som ingår i undersökningen. De flesta besöken har skett vid postkontor, sjukhus och järnvägsstation. De institutioner där besöksfrekvensen varit lägst år rådgivningsbyrå för psykisk barna- och ungdomsvård, t'amiljerådgivningsbyrå samt RFSU-klinik (tab. I bil. B 1).

För att möjliggöra jämförelser mellan skilda institutioner har det obser- verade antalet besök under de olika mätperioderna områknats till att avse en enhetlig tidsperiod, nämligen en månad. Områkningen har skett genom att antalet observerade besök vid institutionerna 1—21 delats med 6, vid institutionerna 22—39 och 50—52 bibehållits oförändrat samt vid institu- tionerna 40—49 delats med 7 och multiplicerats med 30. De erhållna genom- snittstalen redovisas i tabell 11 (se bilaga B 1). Institutioner av liknande karaktär eller med samstämmande arbetsuppgifter har i vissa fall slagits ihop till större grupper i avsikt att ge bättre översikt av materialet.

För vissa institutioner (institutionsgrupper) är besöksfrekvensen för- hållandevis hög. Således gör varje hushåll i genomsnitt 1,2—3,2 besök per månad på vardera av institutionerna herr- och damfrisering, apotek, bank och postkontor, medan besöken vid exempelvis televerk och vid de sociala institutionerna inskränker sig till 0,001—0,01 besök, dvs. 1—10 hushåll av 1 000 besöker dessa institutioner under loppet av en månad.

I sammanhanget bör påpekas att undersökningsmaterialet grundar sig på uppgifter om kontaktfrekvensen, vilka insamlats under sommarhalv- året (1 april—30 september) resp. enbart under september månad. Mate-

rialet kan därför inte antas vara representativt för hela året. De ovan- nämnda siffrorna kan därför inte uppräknas att gälla en längre tidsperiod.

Av tabell 1 nedan (och II i bil. 1) framgår också på vilket sätt besöks- frekvensen förändras med ett ökat eller minskat barnantal. För vissa insti- tutioner synes det fullt naturligt med en sådan förändring. Hos en familj med tre eller flera barn är det exempelvis naturligt att antalet besök vid skolans institutioner blir större än hos en enbarnsfamilj . I andra fall kan den ökade besöksfrekvensen bero på faktorer som ekonomi, familjeförsör- jarens ålder m.m. När det gäller minskad besöksfrekvens med ökat antal barn är orsakerna mera svårbedömbara.

Tabell 1.

Institutioner vid vilka familjernas besök Institutioner vid vilka familjernas besök synes öka med ett ökat barnantal synes minska med ett ökat barnantal byggnadsnämnd/stadsarkitektkontor arbetsförmedling stadskansli/drätselkontor socialnämnd skolkansli/rektorsexpedition pastorsexpedition lärare privatpraktiserande läkare stads- eller provinsialläkare resebyrå mödra- eller barnavårdscentral Skomakeri folktandvårdspoliklinik ålderdomshem apotek bank tvättomatltvättsmga/mangel sjukhus

Vad beträffar den ökade besöksfrekvensen synes denna vara mest marke- rad för familjer med tre barn. Skillnaden mellan en- och tvåbarnsfamiljerna är inte lika påfallande som mellan två- och trebarnsfamiljerna. Att antalet servicekontakter ökar med barnantalet måste betecknas som logiskt när det gäller skolor, mödra- och barnavårdscentraler, tandläkare, tvättinrättningar, apotek och sjukhus. För den ökning som konstateras vid vissa övriga insti- tutioner finns inte lika närliggande förklaringar. Besöken hos byggnads- nämnd och stadskansli kan möjligen ha ett sammanhang med egnahems- byggandet när familjen växer. Den ökade besöksfrekvensen hos stads- och provinsialläkare kan bero på den snävare ekonomiska ram som barnfamil- jerna måste leva inom, speciellt som besöken samtidigt minskar hos de pri- vatpraktiserande läkarna. I andra fall — exempelvis beträffande den mar- kanta ökningen av antalet bankbesök med ett ökat antal barn # är tenden- sen svårare att förklara.

När det gäller den minskade besöksfrekvensen vid vissa serviceställen är den svårförklarlig i förhållandet till exempelvis socialnämnd och Skomakeri. Att däremot besöken minskar vid resebyråer förvånar inte. Flerbarnsfamil— jernas möjligheter till semesterresor torde inskränkas både av ekonomiska skäl och av svårigheter att ordna barntillsynen. Den ökade bundenhet som följer med flera barn synes också ge färre möjligheter till besök hos anför- vanter vid ålderdomshem. Å andra sidan kan den stabilisering, som oftast följer med ökande ålder och familj, tänkas vara orsak till den minskade be- söksfrekvensen vid arbetsförmedlingar och pastorsexpeditioner.

2. Kontaktperson och kontaktdag

Av de i undersökningen redovisade besöken har 52 procent gjorts av hus- modern, 38 procent av husfadern, 7 procent av barn under 17 år, 1 procent av annan vuxen i hushållet samt 2 procent av annan person utanför hus- hållet (tab. 2 nedan samt I och III i bil. B 1).

Tabell 2. Totalt antal besök vid undersökta institutioner särredovisat på kon- taktperson och kontaktdag

Vardagar Lördagar Söndagar , Totalt Kontaktperson Antal % Antal | % Antal % | Antal ! % Husmodern ................... 7 333 90,3 563 6,9 223 2,8 8 119 52,4 l-lusfaderu .................... 5 012 84,4 721 12,1 209 3,5 5 942 38,3 Barn födda 1946 eller senare ..... 934 90,2 68 6,6 33 3,2 1 035 6,7 Annan vuxen i hushållet ........ 134 85,9 14 9,0 8 5,1 156 1,0 Annan person utanför hushållet. . . 233 93,6 15 6.0 1 0,4 249 1,6 Samtliga 13 646 88,0 1 381 8,9 474 3,1 15 501 100,0

Husmodern sköter sålunda i högre grad än husfadern familjens externa kontakter. I de fall husmodern är hemarbetande kan detta synas naturligt, hennes »friare arbetstid» skapar större möjligheter därtill, men även i familjer där båda är förvärvsarbetande synes husmodern sköta de flesta kontakterna, vilket framgår av tabell 3.

Tabell 3. Fördelning av antalet besök vid undersökta institutioner mellan husmor och husfar. Fullständiga inkomstenheter

Med hemarbetande vuxen Utan llemarbelande vuxen Husmor . Husfar Husmor | Husfar Abs. [ % ) Abs. % Abs. | % Abs. % 4 390 I 55,9 3 465 44,1 899 I 57,4 668 42,6

De besök som husfadern gör förlägges i något större utsträckning till lördagar och söndagar än de besök som husmodern gör. För mannens del består dessa lördagsbesök företrädesvis av kontakter med järnvägsstation, bilverkstad, postkontor och sjukhus, medan hustruns motsvarande besök till övervägande del avser sjukhus, damfrisering, postkontor och järnvägssta- tion. Av mannens samtliga besök vid ålderdomshem, konvalescenthem och sjukhus sker dessa till 80 procent respektive 66 procent och 54 procent på lördagar och söndagar, medan motsvarande siffror för hustruns del är 39 procent respektive 36 och 40 procent.

Som tidigare sagts är kvinnan i familjen kontaktperson i avsevärt högre

grad än mannen. Av tabell IV och V (bil. B 1) framgår vid vilka institutioner hon respektive mannen framför allt svarar för kontakterna. I hushåll med hemarbetande vuxen svarar sålunda husmodern för 90—100 procent av besöken vid serviceinrättningarna mödra- och barnavårdscentral, privat- praktiserande sjukgymnast, institut för hygienisk behandling, fotvård m.m., barnavårdsnämnd, Skolläkare och tvättomat, tvättstuga eller mange]. Någon förändring härutinnan inträffar inte när husmodern går ut i förvärvslivet. Det är tydligt att hon svarar för kontakterna med vissa institutioner i lika hög grad antingen hon är hemarbetande eller förvärvsarbetande.

Vid en genomgång av institutioner, där mannen i fullständiga hushåll med hemarbetande vuxen huvudsakligen svarar för kontakterna, visar det sig att husmodern efter övergången till förvärvsarbete får svara också för en ökad andel av besöken vid vissa av dessa institutioner. I en del fall är detta naturligt — husmoderns inträde på arbetsmarknaden kräver ju kontakt med institutioner som arbetsförmedling och fackförening — men mera frapperande är att det också tycks gälla länsstyrelse och stadskansli. Undersökningen ger alltså en anvisning om att arbetsbördan ökar för hus- modern, när hon tar förvärvsarbete även utöver vad själva förvärvsarbetet ger anledning till.

3. Väntetider i samband med besök

Intervjupersonerna har även tillfrågats om väntetider i samband med besö- ken. På grund av den i vissa avseenden långa tidsperiod som undersökningen omfattar är det nödvändigt att tolka resultaten med försiktighet. Det fram- går dock att man vid flera av institutionerna måste räkna med väntetid. Vid några kan väntetiden också bli förhållandevis lång. Av tabell 4 nedan framgår bl.a. att vid 12 av de 49 institutionerna har mer än hälften av besö— karna redovisat väntetider.

Tabell 4. Institutioner där mer än hälften av besökarna redovisat väntetider

Andel som Ej upp- Minutklasser _ _ redovisat gift inom vilka den Instltutlon väntetid största andelen % % väntetider låg 25. Mödra- och barnavårdscentral .............. 84,3 - - 16—45, 46—90 26. Sjukhus, poliklinik ....................... 76,0 1,6 1—15, 16—45, 46—90, 91— 150, 151—240 10. Bostadsförmedling ........................ 67,4 6,0 1—15, 16—45 17. Rättshjälpsanstalt ......................... 64,0 -- 16—45 22. Stads- eller provinsialläkare ................ 62,6 2,3 1—15, 16—45 1. Arbetsförmedling .......................... 58,6 9,3 1—15, 16—45 23. Privatpraktiserande läkare ................. 57,5 1,9 1—15 6. Socialnämnd ............................. 57,0 - - 16—45 28. Dispensär/skärmbildsbyrå ................. 51,8 1,9 1—15 34. Försäkringskassa = sjukkassa .............. 51,4 2,0 1—15 29. Folktandvårdspoliklinik ................... 50,9 6,8 1—15 19. Skolläkare m.m. ......................... 45,6 13,8 1—15

Väntetiden har ibland överstigit 45 minuter. De institutioner där besö- karna redovisat så lång väntetid är också i de flesta fall identiska med de institutioner, där mer än hälften av besökarna har redovisat väntetider. I tabell 5 återfinns de tio institutioner där mer än 10 procent av de besökande väntat över 45 minuter innan de fått uträtta sitt ärende.

Tabell 5. Institutioner där mer än 10 procent av de besökande redovisat vänte— tider överstigande 45 minuter

Procentuell andel som redovisat därav mellan Institution längre vän- tetid än 1 l 45 min. 46—90 91—150 151—240 Över 240 % % min.% min. % min. % I min. % | 26. Sjukhus, poliklinik ............... 42,8 19,3 10,4 10,5 2,6 i 25. Mödra- och barnavårdsccntral ..... 35,0 25,6 8,5 0,9 - ' 24,1 14,8 5,1 3,4 0,8 10. Bostadsförmedling ............... 20,9 12,0 7,0 1,9 ' ' 6. Socialnämnd ..................... 19,5 15,3 4,2 -- 28. Dispcnsär/skärmbildsbyrå ......... 14,8 11,1 3,7 1. Arbetsförmedling ................ 13,0 11,5 1,5 - ' 23. Privatpraktiserande läkare ........ 12,2 7,7 3,2 0,9 0,4 7. Nykterhetsnämnd ................. 10,6 5,3 - 5,3 19. Skolläkare, _kurator, psykolog eller skolsköterska .................... 10,0 5,1 3,2 2,3

En mera fullständig redovisning av väntetiderna vid de olika institutio- nerna lämnas i tabell VI (bil. Bl) där också medelvärden och medianer för väntetiderna finns framräknade. Dessa beräkningar ger vid handen att medelvärdet av väntetid för de besökande vid sjukhus/poliklinik skulle vara 64,6 lnin. Vid mödra- eller barnavårdscentral 37,0 min., hos stads- eller provinsialläkare 33.9 min. och vid bostadsförmedling 31,4 min., för att nämna de institutioner där medelvärdet är högst. Sammanlagt finns 15 institutioner där medelväntetiden överstiger 10 minuter, vid en av dessa är dock antalet undersökta kontakter så få, att resultatet inte kan anses tillförlitligt. Å andra sidan har redovisats 7 institutioner vid vilka vänte— tiderna är mycket korta, 1 minut eller mindre. I den förra gruppen åter- finns, med ett undantag, institutioner som kan hänföras till den offentliga sektorn, medan institutionerna i den senare gruppen företrädesvis består av privata serviceorgan. I tabell 6 återfinns de kommunala institutioner vid vilka en stor del av besökarna redovisat väntetider. I samma tabell lämnas också en motsvarande redovisning för de statliga och privata institutionerna (märk att till de privata har hänförts även institutioner av typen fackför- ening m.fl.).

22. Stads- eller provinsialläkare .......

Tabell 6. Institutioner tillhörande dell kommunalu, statliga, resp. privata sektorn, vid vilken en stor del av besökarna redovisat väntetider

Andel som Ej upp- Minutklasser _ _ redovisat gift inom vilka den Institution väntetid största andelen % % väntetider låg Kommunala sektorn 25. Mödra- och barnavårdscenlral .............. 84,3 ' ' 16—45, 46—90 26. Sjukhus/poliklinik ........................ 76,0 1,6 1—15, 16—45, 46—90, 91— 150, 151—240 10. Bostadsförmedling ........................ 67,4 6,0 1—15, 16—45 17. Rättshjälpsanstalt ......................... 64,0 -- 16—45 22. Stads- eller provinsialläkare ................ 62,6 2,3 1—15, 16—45 6. Socialnämnd ............................. 57,0 -- 16—45 28. Dispensär/skärmbildsbyrå ................. 51,8 1,9 1—15 29. Folktandvårdspoliklinik ................... 50,9 6,8 1—15 19. Skolläkare, -kurator, -psykolog eller skolskö- terska ................................. 45,6 13,8 1—15 2. Arbetslöshetsnämnd ....................... 43,8 - - 1—15 Statliga sektorn 1. Arbetsförmedling .......................... 58,6 9,3 1—15, 16—45 34. Försäkringskassa : sjukkassa .............. 51,4 2,0 1—15 42. Postkontor ............................... 49,6 3,8 1—15 15. Länsstyrelse/överståthållare ................ 42,0 4,9 1—15 16. Pastorsexpedition ......................... 30,7 4,3 1—15 14. Uppbördsverk[häradsskrivare .............. 28,4 3,2 1—15 36. Järnvägsstation ........................... 24,9 4,0 1—15 13. Televerk/telestation ....................... 23,3 2,7 1—15 Privata sektorn 23. Privatpraktiserande läkare ................. 57,5 1,9 1—15 37. Resebyrå ................................ 48,0 3,8 1—15 30. Privatpraktiserande tandläkare ............. 44,4 3,7 1—15 40. Apotek .................................. 41,4 5,9 1—15 45. Herr- och damfrisering .................... 33,6 4,3 1—15 35. Privatpraktiserande advokat ................ 31,3 - - 1—15 41. Bank ................................... 28,9 6,1 1—15 21. Fackförening ............................. 25,1 6,6 1—15 38. Bilverkstad eller bensinstation .............. 24,2 6,9 1—15 43. Skomakeri/klackbar ...................... 17,2 3,3 1—15

Ännu tydligare framkommer olikheterna i väntetider mellan de offent- liga och privata serviceinrättningarna om man använder de medelvärden som återfinns i tabell VI (bil. B 1). Indelar man de 49 institutionerna i tre grupper, och till den första gruppen hänför de kommunala (nr 2—12, 17— 20, 22, 24—26, 28, 29, 31—32 och 48 enligt bilaga B 2) finner man att dessa, 24 till antalet, har en genomsnittlig medelväntetid av 14,1 min. Motsvarande för de 8 statliga institutionerna (nr 1, 13—16, 34, 36 och 42) är 7,8 min., och för de 17 privata (nr 21, 23, 27, 30, 33, 35, 37—41, 43—47 och 49) 5,1 min.

Väntetiden vid de kommunala institutionerna skulle alltså vara nära tre gånger så lång som vid de privata, medan väntetiderna vid de statliga insti-

tutionerna ganska väl överensstämmer med genomsnittet för samtliga, vil- ket år 9,9 min. De längre väntetiderna kan bl.a. bero på den karaktär besö- ken har vid de flesta kommunala institutioner. I regel tar själva handlägg- ningen av ett ärende längre tid vid t.ex. socialnämnd eller barnavårds- nämnd än vad handläggningen av ett ärende tar vid institutioner som post/ järnväg eller bank/apotek. Även om »kön» inte är lång räknad i antal per- soner, kan den längre betjäningstiden medföra längre väntan. De längre väntetiderna vid de kommunala institutionerna kan också bero på att den tid, som åtgått för ärendets handläggning, har inräknats i begreppet vänte- tid. Visserligen finns det även i de statliga och privata grupperna institu- tioner av liknande karaktär, men den övervägande delen återfinns bland de kommunala organen.

Ovanstående tal avser väntetiderna i hela riket. En bearbetning har också skett för att belysa väntetiderna i fyra olika tätortsregioner — stor- stockholm, övriga städer med mer än 40 000 inv., övriga städer samt lands- bygd. Vid jämförelser kan man där finna en tendens till längre väntetider i storstockholm och på landsbygden än inom de övriga områdena. Detta gäl- ler dock inte genomgående; avvikelser från riksgenomsnittet finner man i samtliga fyra regioner. Materialet blir dock ofta så litet, att tillförlitliga jäm- förelser inte kan göras.

Intervjupersonerna tillfrågades också om besöken vållat någon olägenhet t.ex. i form av förlust av arbetsinkomst, anskaffande av barnvakt eller liknande. Som framgår av tabell VII och XIII (bil. Bl) har de tillfrågade an- sett att 8 procent av besöken vållat någon form av olägenhet, medan 92 procent inte skulle ha varit förenade med särskilda olägenheter. Det bör dock noteras att begreppet »olägenhet» inte har definierats annat än genom nyssnämnda exemplifiering. Resultatet på denna punkt får därför endast betraktas som ett mått på vad som av intervjupersonerna uppfattas som olägenheter och ger inte besked om den faktiska situationen kring besöken. Vad en person betraktat som olägenhet kan en annan ha sett som fullt nor— malt och därför underlåtit att nämna. De omständigheter, som i de följande tabellerna redovisas som olägenheter, har sannolikt i realiteten gällt ett betydligt större antal kontakter än vad som framgår av undersöknings- materialet, t.ex. ledighet från arbetet. I gengäld kan sägas att vissa registre- rade olägenheter egentligen inte är olägenheter i här avsedd bemärkelse.

Tabellerna visar inte några större variationer i total olägenhetsfrekvens mellan olika familjetyper och inte heller mellan olika tätortsregioner. Ofull- ständiga hushåll, alltså i huvudsak ensamstående pensionärer och ungdo- mar utan heltidsarbete, har av naturliga skäl den lägsta frekvensen angivna olägenheter. Hur olägenheterna fördelar sig mellan de enskilda institutioner-

l 4. Olägenheter i samband med besök l l l

na i olika tätortsregioner framgår av tabellsammanställningen IX, bil. Bl.

I storstockholm synes sålunda besök vid de sociala institutionerna, vid sjukhusen, hos länsstyrelsen, tandläkare och läkare samt hos de kommunala organen och skolorganisationerna medföra större olägenheter än besök vid andra institutioner. Således har inte mindre än 31 procent angett att de haft olägenheter i samband med besök vid de sociala institutionerna. I samt- liga fall rör det sig om anskaffande av barnvakt. 26 procent har uppgett olä- genheter i samband med besök vid sjukhus/poliklinik/dispensär. I detta fall kan olägenheterna företrädesvis hänföras till arbetet. Samma är förhål- landet vid länsstyrelse/uppbördsverk, där 25 procent uppgett olägenheter. Vid de fyra övriga här nämnda institutionerna, vid vilka redovisats olägen— heter i 18 19 procent av besöken, synes tendensen vara densamma; olägen- heterna består framförallt i att man måste skaffa barnvakt eller ta ledigt från arbetet och därigenom gå miste om arbetsinkomst.

Även i städer med mer än 40 000 invånare redovisas olägenheter vid besök framför allt på de sociala institutionerna och hos stads- eller distriktsskö- terska, mödra- och barnavårdscentral, sjukgymnast, folktandvård, sjukhus och arbetsförmedling. Liksom i storstockholm verkar det som olägenheterna i samband med besök vid de sociala institutionerna till största delen består i anskaffandet av barnvakt. Vid övriga institutioner gäller detsamma var- jämte också nämns olägenheter med hänsyn till arbetet. Det kan vidare nämnas att av de 15 procent som besökt arbetsförmedling och angett att de haft olägenheter i detta sammanhang har 11 procent som olägenhet upp- gett »lång väntan i kö».

I gruppen övriga städer framkommer den lägsta olägenhetsfrekvensen. Skolexpeditioner, folktandvård, de kommunala organen och sjukhus är dock serviceställen med vissa olägenheter. Mellan 12 och 18 procent av besökarna har således uppgivit olägenheter vid besök på dessa institutioner. ÄVen här är det företrädesvis anskaffandet av barnvakt och frånvaro från arbetet med därav orsakad inkomstminskning som vållar besvär. Nämnas bör, att i denna grupp endast 2 procent har uppgivit olägenheter i samband med besök vid de sociala institutionerna.

Vad slutligen angår landsbygden är även där besöken vid sjukhus, folk— tandvård/privatpraktiserande tandläkare och läkare förenade med en för- hållandevis hög grad av olägenheter. Anskaffandet av barnvakt samt olägen- heter, hänförliga till arbetet, är oftast förekommande, men här har i högre grad än i de övriga regionerna uppgetts >>övriga olägenheter». Under denna rubrik anges en skiftande samling svar, som av den intervjuade bedömts som olägenheter, exempelvis »anlita bekant för skjuts, institutionen långt borta, taxikostnad 2X2,5 mil, bussresa till staden, anskaffning av hjälp till mjölkning m.m.». En högre olägenhetsgrad än i övriga regioner har också angetts för »repara—tionsservice». På landsbygden har man ju längre till fackutbildat folk för service av olika slag.

»Övriga olägenheter» innefattar en mycket skiftande samling 0111— ständigheter, som de intervjuade uppfattat som olägenheter, men som inte alla utgör vad i denna undersökning avsetts med olägenheter: dåliga kom- munikationer, intagen på BB, lång resväg, ovettig personal, maken fick se till sj uk åldring i hemmet etc. En utrensning av sådana svar skulle reducera antalet olägenheter i denna grupp med inemot en femtedel.

Hur olägenheterna fördelar sig på de undersökta serviceställena framgår av tabell X i bil. Bl. Redovisningen avser endast samboende makar. Sjukhus och polikliniker har den högsta andelen angivna olägenheter i förhållande till antalet besök, nämligen 21 procent. Även inom den öppna hälso- och sjuk- vården liksom inom tandvården är olägenhetsfrekvensen jämförelsevis hög. Tillsammans med institutioner inom olika kommunala förvaltningsgrenar representerar dessa institutioner de största olägenheterna. Den främsta olä- genheten vid besök på sjukhus och polikliniker är dock inte de långa vänte— l tiderna utan konflikten med förvärvsarbetet (45 procent av angivna olägen- i heter) samt förhållanden hänförliga till >>övriga olägenheter». Även när det gäller besök hos tandläkare, sjukgymnast, läkare, vissa kommunala organ samt länsstyrelse/uppbördsverk är andelen olägenheter i förhållande till arbetet jämförelsevis hög. Barntillsynen utgör ett bekymmer framför allt vid besök hos tandläkare och sociala institutioner liksom vid besök hos anhöriga på vårdinrättningar. Vid besök hos arbetsförmedling har främst angivits olägenheten av lång väntan.

Olägenheter i förhållande till antalet besök och fördelat på olika hushålls- typer redovisas i tabell XI bilaga Bl. Olägenhetsfrekvensen vid besök på sjukhus och poliklinik visar sig vara högst för fullständiga hushåll, där någon av makarna arbetar hemma i hushållet, ett något oväntat resultat med hänsyn till att närmare hälften av olägenheterna vid sjukhusbesök såsom tidigare framhållits hänför sig till arbetet. Man kan bara konstatera att olä— genhetsfrekvensen vid sjukhusbesök i genomsnitt synes vara betydligt lägre för ofullständiga än för fullständiga inkomstenheter.

Olägenheterna vid besök hos sociala institutioner visar en liknande för- delning på olika hushållstyper som ovan sagts beträffande sjukhusbesöken. Här är det emellertid barntillsynsfrågan som vållar olägenheter för famil- jerna. Besöken med anledning av barnens skolgång är förenade med olägen- heter i första hand för hushåll, där båda makarna förvärvsarbetar — de medför inte sällan förlust av arbetsinkomst.

5. Telefonkontakterna

Telefonkontakterna har endast redovisats på grupper av institutioner. Den högsta frekvensen sådana kontakter uppges för institutionerna 11—21 (se tab. XII), Därefter följer i ordning insititutionsgrupperna 1—10,22—30, 31— 39 och 40—49. I tabell XII (bil. Bl) särredovisas telefonkontakterna på full-

ständiga respektive ofullständiga inkomstenheter med och utan hemarbe- tande vuxen. De fullständiga hushållen har därvid genomgående redovisat ett större antal kontakter än de ofullständiga. Vid en jämförelse mellan hushåll med en eller två förvärvsarbetande makar framgår att hushåll där båda makarna förvärvsarbetar i större utsträckning redovisar telefonkon— takter. Det styrker hypotesen att familjer utan hemarbetande vuxen är i större utsträckning hänvisade till telefonkontakter framför personliga besök. De fullständiga hushållen tycks också ha haft ett större antal kontakter per hushåll med de olika institutionerna. Således har 4,5 procent av dessa haft mellan 6 och 10 kontakter med institutionerna 1——21, medan motsvarande för de ofullständiga hushållen inte överstiger 1 procent. Vid en jämförelse mellan hushåll med och utan hemarbetande vuxen, har de senare genom- gående ett större antal kontakter per hushållsenhet.

6. Slutsatser

Undersökningens uppgift har som nämnt varit att söka klarlägga hur sär- skilt barnfamiljerna utnyttjar den service, som olika institutioner och inrättningar ger, huruvida detta utnyttj ande är förenat med olägenheter eller ej och vem inom familjen som svarar för sådana yttre servicekontakter. Värdet av upplysningar i dessa hänseenden ökar med den ökade benägen- heten hos gifta kvinnor att ta förvärvsarbete utom hemmet. Med dubbel— arbetet följer ofrånkomligt mer pressade tidsmarginaler och ett ökat behov av att få sina ärenden fort uträttade.

Eftersom undersökningen har hängts på en undersökning, som affärs- tidsutredningen just stod i begrepp att göra, har den måst begränsas till sin omfattning och ger därmed inte svar på de många frågor, som är av bety- delse för en kartläggning av barnfamiljerna och samhällsservicen. En del intressanta upplysningar har den dock givit. Den allmänna erfarenheten bekräftas att med en större familj följer mera arbete — inte bara med skötseln av barn och bostad, utan också i form av ökat antal kontakter med olika serviceställen. Besöken vid vissa institutioner ökar påtagligt, när familjerna har tre barn, medan de för samma familjetyp minskar vid andra institutioner, där man kan spåra förklaringar i flerbarnsfamiljernas sämre ekonomiska förutsättningar att utnyttja vissa tjänster, i deras större bundenhet vid hemmet och därmed mindre tid för besök och andra yttre kontakter.

Av undersökningen framgår vidare att de institutionskontakter, som kan hänföras till barnen, exempelvis besök vid mödra— och barnavårdscentraler, kontakter med barnavårdsnämnder och skolexpeditioner, till övervägande delen åvilar mödrarna, som sålunda även i dessa avseenden får påtaga sig den ökade arbetsbörda, som följer med växande familj. Av särskilt intresse att notera är, att en gift kvinna med barn och förvärvsarbete inte bara sva-

rar för sådana ärenden, besök och kontakter som de helt hemarbetande kvin— norna enligt utredningen brukar ha hand om, jämte de nya, som följer med att hon blivit förvärvsarbetande, utan även »övertar» en del ärenden och yttre kontakter som företrädesvis männen svarar för när hustrun är hem- arbetande.

Endast en förhållandevis liten del av de intervjuade har uppgivit att kontakterna med eller besöken vid institutioner m.m. varit förenade med olägenheter. Begreppet olägenhet har ju inte närmare definierats, men i de instruktioner, som givits till intervjuarna, har man exemplifierat med för- lorad arbetsförtjänst, besvär eller kostnader för barnvakt etc. Större delen uppgivna olägenheter är också sådana som är hänförliga till arbetet. Fram- för allt förekommer de i samband med besök vid offentliga institutioner. För sjukhus— och tandläkarbesök (inklusive för folktandvården), vid kom- munernas sociala institutioner och skolexpeditioner har —— utöver vänte- * tider som redovisats separat —— angivits att 17—21 procent av besöken varit j förenade med olägenheter. Även besvärande väntetider har förekommit, sär— Å skilt vid besök på offentliga institutioner. Sålunda har mer än hälften av de l intervjuade uppgivit att besök vid angivna kommunala och statliga institu-

tioner varit förenade med långa väntetider.

De uppgifter i fråga om olägenheterna, som framkommit genom inter- vjuerna, är givetvis ganska osäkra, eftersom »olägenhet» är ett subjektivt begrepp med olika innebörd för olika människor. Men även med den reservationen finns det anledning framhålla, att om de vid undersökningen redovisade olägenheterna räknas upp att gälla hela befolkningen, innebär de ett väsentligt bortfall av arbetstid och inkomst, som inte kan negligeras. All- deles oavsett summan av förlorad arbetstid och inkomst, samhällets och näringslivets förluster av produktiv tid, utgör olägenheterna i de enskilda fallen ofta en besvärande börda, framför allt för barnfamilj erna. l l l l l l l l

Familjeberedningen har diskuterat dessa olägenheter och väntetider med representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet. Vid överlägg- ningarna har framkommit, att dessa frågor varit föremål även för de nämnda huvudmännens uppmärksamhet. Åtgärder har också vidtagits för att begränsa väntetider och olägenheter. Många kommunala institutioner och myndigheter har enligt uppgift mottagning för allmänheten någon eller några kvällar i veckan, så att den som har förvärvsarbete eller eljest svårt att komma ifrån, skall lättare kunna få sina ärenden uträttade. Vidare har uppgivits, att man per telefon vanligen kan överenskomma med veder- börande tjänsteman om sammanträffande på tid utanför den för allmän- hetens besök fastställda. Arbetsförmedlingarna har också regelmässigt kvällsöppet en timme i veckan. Tidsbeställning har vidare på många håll införts som en metod att begränsa väntetider och övriga olägenheter. På skilda håll —— vid arbetsförmedlingar, på polikliniker etc. _ har köbrickor

kommit till användning för att ge möjlighet till en mer rationell använd- ning av väntetiden. På några håll har försök också gjorts med >>barnparke- ring», där man för begränsad tid tagit hand om besökandes barn. Kvällsmot— tagningarna, som på sikt kanske har den största betydelsen när det gäller att göra vissa tjänster mera lättillgängliga, uppges dock ha varit svåra att organisera med hänsyn till personalens tjänstgöringsförhållanden. Normalt kan man inte, såsom för butiker med kvällsöppet, anställa extrapersonal, utan någon eller några av de ordinarie befattningshavarna måste vara när- varande också vid kvällsexpeditionerna. Inte sällan vill för övrigt de besö— kande träffa en bestämd befattningshavare, och om detta inte är möjligt, återkommer de hellre vid en annan tidpunkt.

Vid de nämnda överläggningarna konstaterades vidare att ingen av de angivna åtgärderna ensamma eller i förening kunde leda till en helt till- fredsställande lösning av problemet med väntetider och övriga olägenheter vid institutionsbesök. Det anfördes — och här har familjeberedningen sam— ma uppfattning —— att det är praktiskt taget omöjligt och i vart fall skulle det innebära en misshushållning med personal och andra resurser att dimen- sionera olika serviceinrättningar så, att väntetider och olägenheter i sam- band med besöken helt eliminerades. Kvar står emellertid, att väntetiderna vid många kommunala och statliga institutioner är betydande och att en reducering av dem synes angelägen ur ekonomiska och praktiska synpunk- ter.

Affärstidsutredningen har i sitt ovannämnda betänkande (SOU 1965: 38—39) dragit konsekvensen av befolkningsförändringarna —— de gifta kvinnornas förvärvsarbete och det ökande antalet åldringar # av femda- garsveckan och av de nya konsumtionsvanorna och föreslagit ett ökat ut— rymme för friare affärstider och en smidig anpassning av butikernas öppet— hållande till de lokala förhållandena. En i görligaste mån parallell utveck— ling inom den offentliga sektorn finner familjeberedningen eftersträvans- värd. Det gäller inte minst de offentliga institutioner, där allmänheten är hänvisad till en jämförelsevis kort expeditionstid mitt på dagen. Då denna ordning baseras på förutsättningen, att de som behöver besöka dessa ser— viceställen endera är arbetsfria på dagen eller har möjligheter att bli lediga från sitt arbete, står den inte i samklang med nutida förhållanden. Att öppet- hållningstiderna inom den offentliga samhällssektorn ofta är så stelbenta innebär en eftersläpning i förhållande till samhällsutvecklingen i övrigt med alltfler familjer där båda makarna har reglerad arbetstid och med familjernas nya konsumtionsvanor och servicebehov. Den service, som i dag självklart erbjudes bilägarna, som kan få sina bilar reparerade och tankade praktiskt taget dygnet runt, skiljer sig milsvitt från de traditioner som alltjämt bestämmer öppethållandet vid många kommunala och statliga institutioner, myndigheter och ämbetsverk. Det vore naturligtvis orimligt att begära motsvarande ordning på de områden, som här diskuteras. Men de

betydande brister, som föreligger i anpassningen mellan öppethållnings- och mottagningstider vid många serviceinrättningar och de vanliga arbetstider— na för dem för vilka servicen är avsedd, ställer anspråk på förändringar till det bättre.

Företag och institutioner som skall ge allmänheten service bör i ökad utsträckning kunna erbjuda kvällsöppet någon eller flera kvällar i veckan. Som skäl mot kvällsöppet har bl.a. anförts att det är svårt att ordna per- sonalfrågan och att erfarenheterna hittills tyder på att kvällsexpeditionerna har låg besöksfrekvens. Det ligger givetvis mycket i invändningen att man för vissa serviceuppgifter framför allt inom många samhällsinstitu— tioner inte kan anställa deltidspersonal speciellt för kvällsexpedition. Där- emot bör det kunna prövas mera att tillämpa förskjuten arbetstid. Det är känt att besöksfrekvensen vid vissa institutioner varierar på sådant sätt, att en förskjutning av arbetstiden borde vara möjlig. De affärer, som i Stockholm har kvällsöppet, har inte haft några svårigheter att få personal till de tider, då butikerna tidigare varit stängda. Den bättre betalning som erbjuds på >>obekväm» arbetstid lockar många både studerande och gifta kvinnor som gärna gör en arbetsinsats under tid då mannen kan se till barnen. Även för den heltidsarbetande kan den »obekväma» arbetstiden under t.ex. en eller två kvällar i veckan bli en eftertraktad förmån, om den kompenseras med motsvarande ledighet under dagen. Genom att ändra öppethållningstiderna, inte generellt från dagtid till kvällstid, utan med exempelvis en eller två kvällars öppethållande per vecka som komplement till nuvarande öppethållande eller som ersättning för viss indragen dag- service torde man kunna åstadkomma en bättre service med större val- möjligheter än nu. Den växande grupp människor, som är anställda inom serviceyrkena, ställs då inte heller utanför servicen, och man ger allmänt sett större variationsmöjligheter i fråga om arbetstiderna.

Många av de intervjuade i familjeberedningens undersökning har angivit att olägenheterna bestått i svårigheter att ordna barntillsyn. Som förut nämnts har man sporadiskt på några förvaltningar gjort försök att ordna barnpassning. Där verksamheten blivit känd har den blivit flitigt utnyttjad. Det är möjligt att frekvensen av besök med barn är så låg, att det saknas underlag för en reguljär barnpassning på många orter. Däremot borde en sådan vara möjlig att ordna i större städer med central förläggning av loka- lerna för social- och annan förvaltning. I andra fall kan ju barntillsynen ordnas med enklare arrangemang. På ett område har behovet av sådana insatser varit särskilt uttalat, nämligen vid sjukhusen. Frågan har berörts vid de ovannämnda överläggningarna, och det är angeläget att frågan tas upp till mera konkret prövning av berörda huvudmän.

När man bedömer utfallet av de hittillsvarande försöken med andra expe- ditions- och mottagningstider än de traditionella måste man hålla ett par saker i minnet. För det första har affärs- och övriga öppethållningstider av

ålder haft en viss förläggning, som blivit så inrotad att det tar tid innan man vänjer sig vid nya möjligheter, de må vara aldrig så starkt motiverade. Erfarenheterna från bl.a. detaljhandeln visar att det tar en viss tid innan en även efterfrågad utsträckning av affärstiden slår igenom hos allmänheten. För det andra har allmänheten inte blivit tillräckligt informerad om de hit- tillsvarande försöken med kvällsöppet.

Det är därför angeläget att företag och institutioner gör det allmänt känt vilka mottagnings— eller öppethållningstider de tillämpar. Det räcker inte med anslagstavlor och uppgifter i telefonkatalogen. Man kan också behöva annonsera och på annat sätt göra konsumenterna underkunniga om gällande tider. Likaså bör det ingå i konsumentupplysningen att orientera allmän- heten om de möjligheter som finns att tidsbeställa besök och att förlägga dessa utanför vanliga expeditionstider.

Det förefaller familjeberedningen naturligt att huvudorganisationerna, som genom sin samlade överblick har de bästa förutsättningarna härför, även fortsättningsvis tar initiativ till och förmedlar information på området. Möjligheter finns också att engagera Statens Konsumenträtt för att — i samband med den upplysning om offentliga tjänster, som rådet förbereder — informera allmänheten om de offentliga serviceinrättningarnas mottag- nings- och öppethållningstider samt om de möjligheter till barnparkering m.m. som ges.

BILAGA AI

Tabellbilaga till familjearbetsundersökningen

Tabell 1 . Socialgruppfördelningen bland familjerna med hänsyn till ortstyp och bostadsstandard. Prorenl'

Familjetyp Orlslyp 331113? Social- Totalt ru * ' g nr 1 2 3 4 5 6 7 Sthlm Tätort 33121 Hög Läs

3 6 11 5 9 7 2 7 4 6 2 55 44 48 48 53 49 40 52 42 48 55 41 48 3 42 50 44 48 45 40 55 39 51 50 38 55 46 Antal 76 79 82 77 84 88 79 189 184 192 285 280 571 1 Uppgift om socialgrupp saknas för 6 familjer. Tabell 11. (Fråga 20). Makens skolutbildning med hänsyn till familjetyp, ortstyp och bostadsstandard. Procent . . _ Bostads- Familjetj p Ortstyp s tan dar d Skolutbildning T"t Gl Totalt , a - es- .. 1 2 3 4 .) 6 7 Sthlm O" bygd Hog Låg Folkskola ....... dito + yrkesutbild- 80 66 78 66 79 75 83 62 78 86 69 81 75 ning minst 1 år. . realskola ........ högre folkskola. . . folkhögskola .. .. 15 23 14 27 14 14 11 22 16 11 21 13 17 dito + yrkesutbild- ning minst 1 år. . Studentexamen. . . dito + yrkesutbild- ning minst 1 år. . _ . examen från uni- 5 11 8 7 / 11 6 16 6 .3 10 6 8 versitet el. hög- skola .......... Antal 76 80 82 79 84 89 81 188 187 194 286 285 571

Tabell Ill. (Fråga 18). Husmödramas skolutbildning med hänsyn till familjetyp, ortstyp och bostadsstandard. Procent

, . . Bostads— ] amilJetyp ()rtstyp standard Skolutbildning T Cl Totalt , .. ät— | es- .. . 1 2 3 4 .) 6 I Sthlm ort bygd Hog Lag Folkskola ....... dito + yrkesutbild- 75 63 79 67 71 77 84 67 72 82 67 81 74 ning minst 1 år. . realexamen ..... högre folkskola. . . folkhögskola .. . . 24 36 19 30 25 17 14 27 27 17 30 17 23

dito + yrkesutbild- ning minst 1 år. . Studentexamen. . . dito + yrkesutbild— ning minst 1 år.. . . . . . examen fr ån uni— 1 2 2 3 4 6 2 6 1 1 3 2 3 versitet el. hög- skola ..........

Antal 76 80 82 79 84 89 81 189 188 194 286 285 571

Tabell IV. (Fråga 8 och 11). Förvärvsarbete bland husmödrar, med hänsyn till familjetyp, ortstyp och bostadsstandard. Procent

. . , , Bostads-

delljet) p Ortsiy p standard . Tät- Gles- .. , , 1 2 3 4 o 6 7 Sthlm ort bygd Hog Låg,

Ej förvärvsarbetande ..... 33 69 54 77 71 72 63 61 67 61 64 62 Förvärvsarbetande ....... 67 31 46 23 29 28 37 39 33 39 36 38 därav heltid ........... 69 44 32 22 13 12 7 38 31 32 33 34 deltid ........... 31 56 68 78 87 88 93 62 69 68 67 66

Antal 76 80 82 79 84 89 81 189 188 194 286 285

Tabell V. (Fråga 12) . Arbetsom/ång bland förvärvsarbetande husmödrar med hänsyn till familjetyp, ortstyp och bostadsstandard. Procent

. . Bostads- Antal Familjetyp Onstyp standard tim/vecka __ l Tät- Gles- H" Lå Totalt 1 2 3 4 .) 6 7 Sth m ort bygd og ;;

0—- 5 2 4 7 5 8 14 15 9 3 10 9 6 8 6—10 2 11 —— — 17 25 12 5 10 11 9 8 8 11—15 4 4 16 21 13 21 12 8 13 14 13 10 12 16—20 2 11 9 11 25 7 15 10 10 10 10 9 10 21—25 9 19 12 21 13 18 17 13 19 12 10 18 15 26—30 6 —— 14 11 4 4 17 10 6 7 12 5 8 31—35 9 —— 7 -—— 4 — 3 7 3 5 3 6 4 36—45 58 44 28 26 12 7 _— 34 24 26 30 29 28 46— 8 7 7 5 4 4 9 4 12 5 4 9 7 Antal 52 27 43 19 24 28 34 77 69 81 111 116 227

Tabell VI. (Fråga 33). Bostadsyta, med hänsyn till familjetyp och ortstyp. Procent

Familjetyp ()rtstyp Bostadsyta i m2 (. les Totalt 1 2 3 4 5 6 7 Sthlm Tamm b'ygd'

—30 4 6 _ 1 __ __ 2 1 2 2 110—39 8 6 5 5 2 — 3 6 5 4 4 40—59 38 29 29 26 18 18 22 29 30 19 26 60—79 26 31 30 33 45 34 23 38 33 27 32 80—99 15 15 21 25 23 18 26 14 21 24 20

100— 9 13 15 10 12 30 26 11 10 24 16 Antal 76 80 82 79 84 88 81 189 188 194 571

Tabell VII. (Fråga 37) . Bilinnehav, med hänsyn till familjetyp, ortstyp och bostadsstandard

—. - - . _ . . Bostads- lutmiljel) p ()1 (st) p standard T"t Gl Totalt ., . - . - . a - es- .. 1 .. 3 4 a 6 1 bthlm ort bygd Hog Låg

Procent som äger bil .. 71 66 65 75 69 81 59 62 69 77 74 63 69

familjetyp. Procent

Familjetyp Totalt 1 2 3 4 5 6 7

Anlitar oj betald hemhjälp ....... 96 89 97 93 91 87 99 93 Anlilar hemhjälp ............... 4 11 3 7 9 13 1 7 Därav:

mindre än 1 g/mån. .......... 3 1 1 1 2 1 —— 1 1 g/mån.—1 g/veck. .......... 1 1 1 1 2 4 _ 2 mer än 1 g/veck. ............. — - 9 1 5 5 8 1 4

Antal 76 80 82 79 84 89 81 571

Tabell IX. (Fråga 23). Förekomst av annan hjälp än betald hjälp i hushållet med hänsyn till familjetyp. Procent

1 Tabell VIII. (Fråga 21). Förekomst av betald hemhjälp med hänsyn till ?

Familjetyp Totalt 1 2 3 4 5 6 7

Har ej annan hjälp ............. 97 84 92 73 72 85 88 84 Har annan hjälp ............... 3 16 8 27 28 15 12 16 Därav:

mindre än 1 g/mån. .......... _ 2 2 10 8 7 7 6 ] g/mån.—1 g/veck. .......... - ,- 9 5 10 14 8 3 7 mer än 1 g/veck. ............. 3 5 1 7 6 »f- 2 3

Antal 76 80 82 79 84 89 81 571

Tabell X. (Fråga 27). Tvätt av vittvätt med hänsyn till familjetyp, ortstyp, hus- moderns älder och bostadsstandard. Procent

Familjetyp Ortstyp . . . - .. Gles- 1 2 .l 4 o 6 i Sthlm Tatort bygd Tvättinrättnlng . . . . 28 19 17 13 16 16 15 20 17 15 Andelstvätteri ..... 3 4 5 4 4 2 6 8 1 2 Tvättar själv i ma- skin i bostad eller tvättstuga ...... 49 69 58 68 67 70 63 64 66 63 Tvättar utanmaskin 15 5 15 8 10 10 7 4 8 12 Annat ........... 5 3 5 7 3 2 9 4 8 8 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal 76 80 82 79 84 89 81 189 188 194

Husmoderns ålder Bostadsstandard Totalt —24 25—34 35—44 45— Hög Låg Tvättinrättning ........ 9 16 20 20 12 22 18 Andelstvätteri ......... 2 3 6 7 2 5 4 Tvättar själv i maskin. . 73 65 62 50 78 50 63 Tvättar själv utan maskin 7 11 8 15 4 16 10 Annat ............... 9 5 4 8 4 7 5 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal 46 247 217 61 286 285 571

Tabell XI. (Fråga 28). Bakning under senaste månaden, med hänsyn till familjetyp, ortstyp, husmoderns ålder och förvärvsarbete. Procent

Antal Familjetyp Ortstyp bakade Gles- Totalt brodsorter 1 2 3 4 5 6 7 Sthlm Tatort bygd 0 18 15 12 6 11 6 7 16 13 4 11 1 25 15 21 18 12 10 10 30 11 6 16 2 34 39 43 54 45 46 43 45 45 40 43 3 23 31 24 22 32 38 40 9 31 50 30 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal 76 80 82 79 84 89 81 189 188 194 571

Husmoderns ålder Förvärvsarbete Agltaåbakade Totalt ") SOV" —24 25—34 35—44 45— Heltid Deltid Ej f.... 0 17 12 7 15 17 15 8 11 1 17 15 15 18 23 13 15 16 2 44 44 43 39 39 36 47 43 3 22 29 35 28 21 36 30 30 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal 46 247 217 61 75 153 343 571

Tabell XII. (Fråga 29). Sömnad under senaste månaden med hänsyn till familjetyp, ortstyp och bostadsstandard. Procent

. . . ' _ Bostads- Plaggens l'amlljet) p Oltstyp standard svårighets- T"t Gl Totalt ,,. . - es- .. . amd 1 2 3 4 5 6 7 Sthlm år bygd Hog Lag 1 25 63 48 81 77 72 73 62 60 76 62 70 66 2 60 27 43 17 18 22 19 28 32 20 29 24 27 3 15 10 9 2 5 6 8 10 8 4 9 6 7 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Antal 20 30 21 41 39 32 26 72 76 71 114 105 219

Tabell XIII. (Fråga 31). Inköp av »färdt'ga» matvaror under senaste månaden med hänsyn till familjetyp, ortstyp och bostadsstandard. Procent

Antal slag Familjetyp Omstyp av angivna Totalt matvaror - .. Gles- som inköpls 1 2 3 4 o 6 7 Sthlm Tatort bygd 0 5 4 8 1 2 3 5 1 5 10 5 1 12 13 10 5 14 24 15 8 15 19 14 2 33 22 27 26 24 25 27 23 24 32 26 3 19 22 26 33 24 18 30 24 25 22 24 4—6 31 39 29 35 36 30 23 44 31 17 31 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal 76 80 82 79 84 89 81 189 188 194 571 Antal slag av Husmoderns ålder Förvärvsarbete angivna matva- Totalt ror som inköpts ——24 25—34 35—44 45— Heltid Deltid Ej f.a.

07

5 _a! 55 5 5 5 5 62614462—1407 41.241182122413403311221533622562266)—202

n.MaOOAZ00009../.4.004.n40000001.0000OOnÖOnUOOOOOOOOOOOOOHUAUOOOO

06

5. 5. 55 5, 5. 102.004114027344.3221432225247103111315221220 13662209 1 1 1

10.

Il

%5130000..)._I3101.1200000010000002000100000000000000000

:) 1)

5. 5, 5. 5. 5.5. 52r0336_/2734»D429.1_022326146263202215222126944280101 1

il

3509—000It)—73004.1O0000010000003000100000000000000000

04

55. Roza-D Sönd—121168373434121521Juni—30444...)32002262014362088F02141

tl

Familjetyp

36IFJOOOO2731041.00000000000003200100000000000000000

]) 03

5 _D 5 5 5 53643-06262444161591423433082000100620134040010242

250250100262003100000020000000000000000000000000000

02

5 favo-6245826344312130112402204u4002 )3253012zwmu4850201

5 5 &,513.00002622031000000100OO004000200000000000000000

01

5. 5.5 5. 5. _a 5 436270583622451416116233210m0000000000232088

Mediananlal kvartar för samtliga sysslor för husmödrarna, fördelade

b) anger medianen för de husmödrar där sysslan varit aktuell

Syssla på familjetyp. Kolumn a) anger medianen för samtliga husmödrar och kolumn (numrering

enl. tids— schemat) Tabell XI V.

50

Tabell X V. Mediananlal kvarlar för samtliga sysslor för männen, [ördelade

på familjetyp. Kolumn a) anger medianen för samtliga män och kolumn

b) anger medianen för de män där sysslan varit aktuell

Familjetyp

07

5 5 55 5 5 ”43823—08212001100044201172530110000|54nh2004am4192239 14 . 11 15,5

1 3

21

in;-ud.24000020000000000000000000000000000002%000000000

06

ravrnwra 5 5 .nu-3.0, 5 5 555 2,0—66234._l)—IZI-721010r0l£012410022000204_320037443349122

&»D230000200000000000000000000000000000024Qw000000000

05

1 .

”41.40000200000000000000000000000000000026000000000

04

5 5 _D 5

5

462a275237 11 1

363

24250000200000000000000000000000000000036000000000

03

5 5 5 5.0 2439).4582.l1103101083010025001000000610046080947024b

il

w4260000200000000000000000000000000000035000000000

02

5 _a 5 5 _D _D

34362488).1108112u9104112l1$100220011.0—120023 7645044140

3'

55 4120000200000000000000000000000000000036000000000

01

2 3 5 5 _075 .nu %li5301702110021000613233120000000020000465983yD41—4

:..w

”lr?—000002 2000000000000OO000000000000000036000000000

Syssla (numrering enl. tids- schemat)

19-34-067890123436- 8901 1111111 112

22 24! 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 58 39 40 41 42 43 44 45 46 47

l 1

Tabell X VI . Tid i antal kuartar för vissa sysslor, beräknad för andelen husmödrar, för vilka sysslorna varit aktuella. Median

Familjetyp .- %) Syssla 1 2 3 4 ') 6 7 aktuella . % % % % % % % Total! Md akt Md akt Md akt Md akt Md akt Md akt Md akt Läsning . . . . 3 50 2 58 3 64 2 57 2 58 2 51 2 43 55 TV-tittande . . 6 59 6 67 6,5 72 7 68 5 63 5 66 6 64 65 Fritidssysslor och lek i bo- staden ..... 5 37 4 43 3 51 4 46 3 39 4 38 4 44 42 Samvaro i bo- staden ..... 5.5 26 5 36 5 30 6 23 6.5 26 4 40 4,5 22 29 Rekreation utom hosta- den ....... 8 42 8 34 6,5 47 8 42 7 51 10 36 6 28 40 Tvätt ....... 2,5 29 4 61 4 42 4 53 4 48 4 52 3 49 48 Mangling. strykning .. 4,5 11 4 30 4 17 3 20 5 27 4 25 4 37 24 Städning . . . . 5 67 3,5 88 4 88 4 90 4 88 5 85 4 95 86 Klädvård 4 11 2,5 13 3 17 2 28 2 13 2 25 4 26 19 Sömnad ..... 6,5 29 3 39 5 31 5,5 25 5 37 4 28 8 30 31 Inköp—dagli- gen ....... 2 59 2 65 2 62 2 49 2 58 2 61 2 56 59 Personvård, barn 1 . . . . — —— 4 94 2 24 3 99 3 87 3 86 3 87 69 Personvård, barn 2 . ... — — _— — — — 2 85 2 50 1 32 1 31 29 Hjälp med måltider, barn 1 — — 3 69 1 —— 2 52 2 55 3 60 2 41 40 Gå ut med barn, se till barn ute . . . —— -— 5 49 —— — 6,5 30 5 24 5 35 5 27 24 Lek med barn — — 3 35 — —— 2 35 2 20 2 16 3.5 19 18 Läx- och stu- diehjälp . . . — — — — 2 11 — — 2 26 2 25 3 33 14 På arbetet. . . 32,5 53 28 21 24 33 26 13 16.5 17 10,5 14 15,5 15 23 Studier-läxor 8,5 4,0 11 1.2 4 1,2 0 0,0 4 3,6 11 3,4 2 1,2 2,1 Utearbete —— trädgård .. . 2 1,3 4 1,2 0 0,0 8 1,3 4,5 2,4 3,5 2,3 2.5 2.5 1.6 Utearbete — djurskötsel . 21 3,9 8 3,7 10,5 9,9 8,5 7,6 2,5 4,2 6 8,0 6,5 9.9 6,9 Förvärvsarbe- te i bostaden 1 6,6 15 3,7 21 6,2 5,5 2,5 8 3,6 6,5 6,8 6 6,2 5,1 Allmänna or- ganisations- uppgifter .. 1 9,2 2 8,7 2 7,4 1 11,4 1 8,3 2 12,5 2 6,2 9,9

Tabell X V] 1 . Tid i anlal kvarlar för nedanstående sysslor för männen. ( Tiden beräknad för de män för vilka sysslan varit aktuell. Median)

Familjetyp 0, . r - /o Syssla 1 2 '; 4 ') 6 I aktuella % % % % % % % Totalt Md nkt Md akt Md akt Md akt Md akt Md akt Md akt Läsning ..... 3 71 3 66 3 74 3 70 2 57 3 71 3 69 68 ”PV-tittande. . 5 46 6 60 9 66 7 70 6,5 64 6 62 8 63 62 Fritidssysslori bostaden . . . 3 37 4 30 4 31 3 35 4 24 3 33 3,5 35 32 Samvaro i bo- staden ..... 7 21 8,5 22 5,5 24 6 19 6 25 4 24 5 21 22 Rekreation utom best.. . 10 42 2 25 8 34 8 24 6 25 7 29 8 33 31 , Personvård * hygien ..... 2 93 2 92 2 93 2 91 2 86 2 91 2 84 90 Matlagning .. 1 22 1 15 1 24 1 14 1 11 1 16 1 16 17 l Diskning . . . . 1 13 1 9 1 8 1 10 1 6 2 11 2.5 5 9 1 Städning . . . . 2,5 10 1 7 3,5 10 1 1 0 0 2,5 4 1 6 6 Personvård, burnl —— —— 2 1 1 14 1 14 1 18 2 3 1 6 10 Lek med barn _ — 2 4 6 33 3 33 3 12 5 12 2,5 10 16 Läx- och stu- diehjälp —— —- — _— 0 0 0 0 2 7 2 9 2 4 4 På arbetet . . . 36 95 37 90 36 90 36 90 37 92 37,5 85 37.5 79 88 Utearbcte, trädgård . . . 8,5 3 15 1 0 2 2.5 2 5 4 3 6 11 1 2 Utearbete, djurvård . . .

Tabell X VI I I . Andelen husmödrar som ägnat sig äl respektive syssla, fördelad på familjetyp. (Belr. sysslans art, se tidsschema bil. A 2)

Familjetyp Syssla Totalt 1 2 3 4 5 6 7

1 100 100 100 99 100 100 100 100 2 99 99 100 99 100 100 100 100 3 50 58 64 57 58 51 43 55 4 59 67 72 68 63 66 64 65 5 12 8 17 5 11 9 6 10 6 37 43 51 46 39 38 44 42 7 26 36 30 23 26 40 22 29 8 42 34 47 42 51 36 28 40 9 95 98 98 98 96 93 91 95 10 93 98 99 99 99 98 100 98 11 90 88 95 91 92 90 100 92 12 29 61 42 53 48 52 49 48 13 11 30 17 20 27 25 37 24 14 67 88 88 90 88 85 95 86 15 80 91 89 89 92 91 94 90 16 11 13 17 28 13 25 26 19 17 3 1 1 6 8 7 7 5 18 29 39 31 25 37 28 30 31 19 1 0 4 8 4 2 4 3 20 8 6 15 8 11 6 10 9 21 4 4 12 9 6 7 11 8 22 59 65 62 49 58 61 56 59 23 17 11 12 10 16 8 9 12 24 4 0 4 0 1 1 1 2 25 3 1 5 4 6 6 4 4 26 3 3 4 5 7 5 14 6 27 0 0 0 1 1 1 7 2 28 4 3 1 4 5 0 3 3 29 0 94 24 99 87 86 87 69 30 0 0 0 85 50 32 31 29 31 0 0 0 0 0 19 14 5 32 0 4 0 0 1 1 9 2 33 0 69 1 52 55 60 41 40 34 0 1 0 15 1 5 3 5 35 0 49 0 30 24 35 27 24 36 0 35 1 35 20 16 19 18 37 0 0 11 0 26 25 33 14 38 0 1 0 3 4 2 4 2 39 1 5 1 1 5 3 9 4 40 51 21 27 13 12 9 14 21 41 53 21 33 13 17 14 15 23 42 1 3 0 l 1 2 1 1 43 4 1 1 0 4 3 1 2 44 1 1 0 1 2 2 3 2 45 4 4 10 8 4 8 10 7 46 7 4 6 3 4 7 6 5 47 1 0 0 3 0 1 7 1 48 9 9 7 11 8 13 6 10 49 0 0 1 1 0 0 0 0 50 3 4 4 3 2 1 3 3

Tabell XIX. Andel män som ägnat sig åt resp. syssla, fördelad på familjetyp

Familjetyp S_vssln Totalt

&: ov =D 05

man .c—xu c:a saco

ma—IGUV—L—WIQ—

NMM &”th MMO; Dåux! MW Huru N . &

HW HG? P—CD CDn-— wa maa-sea

I—lMÖmma—HHGwcod—OOIOOOOHQOHM—lI—IHA—OGCHOOOIQGOO' NED CDNIO

y..— ...

|...

Ile—ol ] ] lcoow—wUIOCv—im-l—COCREOO' _-

1005 mW—G'HJ—J—MåuCmHNOWH—UYOOP—IFOOUIHHDIUVOCDwOF—Cv—HOM

man klx!»F—whmOä-FWWWDOGDMMOWCOOWNOQw—HMO—IWOJ—OMBMÅ

ua: WN! QUI-P&GId—M-FMWHOODFGMOMOOCDOQOMÅMCOU'HQUIOOOWQOH

t.ex] klå501014—%%HMOOHQMÄHOOONWU—HOMNRUI—RIO:OOOOOCSG

:OO? " må—Ulv—W—vl—Mh—Omecw—HUOOHÄOOUIHHUIUIOWODOHOUVOOHw

(.c—l www—uv—wwu—wao :Dxl

)..

9 0 1 7 6 2 1 0 2 1 4 0 4 1 2 0 0 1 1 1 0 0 1 7 0 4 0 0 0 6 0 1 6 1 0 1 2 1 4

|...

Tabell XX. Sammanlagda tider som husmodern, maken och barnen inom varje familj ägnar dt nedanstående sysslor. ( Tiden beräknad som medelvärde per familjetyp och uttryckt i antal kvarlar)

Familjetyp 1 2 :l 4 5 0 7 Matlagning ............ 6 7 7 7 7 8 9 Diskning ............. 2 3 3 3 3 3 4 Tvätt .................. 1 3 2 3 2 4 3 Mangling —— strykning. .. 1 1 1 1 2 1 2 Städning ............... 5 5 5 5 5 5 6 Klädvård .............. 1 1 1 1 0,4 1 1 Sömnad ............. 2 2 3 l 3 2 2 Totala hushållstiden ..... 20 22 24 24 25 28 30 Inköp _ dagligvaror. . . . 2 2 2 1 2 2 2 Övrig service .......... 2 2 3 3 3 2 4 Personvård, barn 1 — ;" 1 3 3 3 3 Personvård, barn 2 . — _ —- 2 1 1 0,5 Hjälp m. måltider, barn 1 —— 2 0 1 1 2 1 Gå ut m. barn --- se till ute —. 3 0,2 2 2 3 3 Lek med barn ......... — 2 0,3 2 2 2 3 Totala barnavårdande tider ................ — 13 2 12 11 13 14

Tabell XXI. Tillsyn av minsta barnet (Husmoderns tid i antal timmar per dag)

_ _ Stockholm Tätort Glesbygd Summa Familje— typ Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil 2 1 barn 0—3 år ..... 9,5 3,5 10,5 3,25 8,0 2,5 9,5 2,75 4 1barn0—3 år.... _ , 1 barn 4—6 år. _ . _ 8.5 3,5 9,5 3,0 8,5 9,0 3,0 5 1 barn 0—3 år.... . _ ._ 1 barn 7_15 år. . _ 9,0 3,0 11,0 3,0 9,0 3,0 9,0 3,0 6 1 barn 0—3 år. . . . _, , ,. 2 barn 7_15 år. . . 9,5 2,2.) 11,0 3,5 8,5 2,25 9,0 2,25 7 1barn0—3år.... . . _ 3 bam 745 än _ % 9,0 3,0 10,5 3,0 8,0 2.79 9.0 3,0 Summa 9,0 3,0 10,5 3,0 8,5 2,75 9,0 2,75

Tabell XXII. Barnskötsel (husmoderns tid 1 an tal kvartar per dag)

. . Stockholm Tätort Glesbygd Summa Familje- typ Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil 1 O—barn ........... 0 0 0 0 0 0 0 0 2 1 barn 0—3 år ..... 10 12,5 10 10,5 9 6 9,5 10 3 1 barn 7—15 år. . .. 0 2 0 0 0 1,5 0 1 4 1barn0—3år.... _ 1 barn 4—6 år... 1 12 4,5 10 10,5 8 9,5 11 8 5 1 barnO—Bår.... . - - .. 1 barn 7—15 år. . . 8 9,” 6 65 $'” 55) f ' 6 1barn0—3år.... _ . , ., 2 barn 745 år. _ ' 10,5 12,5 7,5 6,5 ),.) 7,5 8 8,5 7 1 barn 0—3 år.... - 3 barn 7—15 år. .. 8 6,5 9 ' 8 7,5 8 6 Summa 7 12 5 11 5 9 6 11

Tabell XXIII. Hushållsarbete (husmoderns tid i antal kvartar per dag)

6—7465 65

Stockholm Tätort Glesbygd Summa Familje- typ Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil 1 0—barll ........... 13 10 22 16 19 16 16 16 2 1 barn 0—3 år .... 17 11 20 14 24 11 20 10 3 1 barn 7—15 år ... 15,5 19 21 11,5 28 17 20 19 4 lbarnO—Bår... .. .. 1 barn 4—6 år ..l 22 8 ):) 10 21 11 23 11 5 1 barn 0—3 år . .. , _ 1 barn 7_15 år ”& 22 11 22 7 26 14,5 23 9 6 1 barn 0—3 år . . 2 barn 7_15 år .. 24,5 15 25 11 2,8 12 26 14 7 1 barn 0—3 år . . . 1 3 ham 745 år __ 26 12 30 10 30 13 28 12 * Summa 20 12 23 12 26 14 23 14 1 Tabell XXIV. Inköp (husmoderns tid i antal kvartar per dag) ' _ Stockholm Tätort Glesbygd Summa Farnllje- typ Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil 1 O—barn ........... 2 4 4 4,5 0 2 2 4 2 1 barn 0—3 år ..... 7 6,5 6 3 6 5,5 6 4 3 1 barn 7—15 år. . . . 2 3,5 2 7,5 2 3 2 4,5 4 1 barn O—3år.... _ ,- 1 barn 4—6 år. . . .l ” 4'5 6 4,5 4 4,5 ” 4 5 1 barn O—3år.... . . 1 barn 7—15 år. . _l 6 6'5 a 25) 5 6 5 4'5 6 1 barn 0—3år.... .. _ . 2 barn 7—15 år. .. 6 ') 6 3.5 3 ” 5 ” 7 1 barn 0—3 år.... _ - _ 3 barn 7—15 år. .. ' 7'” 5 7 ” 5,5 5 6 Summa

BILAGA A2 Statistiska Centralbyrån P #68 Utredningsinstitutet Fack, Stockholm 27 Pue nr IP-nr

J 1

F A M I L J E A H B E T 5 U N D E R ' 8 Ö K N I N G E N

Loko nr .......... Intervju den / 1964 Intervjutid från kl ...... till kl ......

Glöm ej att Du innan intervjun börjar skall visa IP Ditt legitimationskort och låta IP läsa det. Detta bör Du göra även om inte IP begär det av Dig.

Ifylles på UI

Stansas i samtliga korttyper Kol nr

1 Korttyp 2-3 Pue 4-5 Ortstyp 6—7 Familjetyp 8 Standardgrupp 18-15 IP nr

111559!

I

1. Korttyp 1

UPPGIFTER FRÅN UB (överför uppgifterna från urvals-

blanketten).

Län Nummer "delseå

Kol.25-32 Hemortskommun enligt UB: .........................

2. Kontrollera med IP, att IP:s födelseår och hemorts- kommun stämmer enligt HB. Om fel, anteckna rätt upp- gifter.

Födelseår: ..............

Nuvarande hemortskommun: .........................

Kol.34

IP:s kön och nuvarande civilstånd:

Gift man

Ogift eller förut gift man Gift kvinna

Ogift eller förut gift kvinna

Hur många barn födda 1945 eller senare bor stadig- varande i Er bostadslägenhet? O barn—___+ fråga 6

barn

barn

barn

barn

barn eller flera

Om IP har 5 barn eller flera födda 1948 eller senare, som bor stadigvarande i IP:s bostads- lägenhet, avbrytes intervjun vid denna fråga. Sänd in formuläret.

Födelseår

Vi vill också veta födelseår och kön för dessa barn?

Markera födelseår och kön i rutorna i marginalen. Börja med det yngsta av barnen och tag upp dem i å.ldersordning från yngre till äldre.

Koderna för kön är: pojke flicka

1 2

Barn nr Barn nr Barn nr Barn nr

iarNi några hemmavarande barn födda 1947 eller tidigare? 1 Ja

0

(_ Nej

Bor några andra personer än Er make och eventuella hemmavarande barn i samma bostadslägenhet som Ni? * Nej

Ja, en person Ja, två personer Ja, mer än två personer Om jal An e i vilken relation dessa andra personer

star till Er, är de t.ex. föräldrar, sys- kon eller inneboende?

.cn..ooo......o...-occoo-nu..-...ouucoounu-ulou-n

Har Ni något förvärvsarbete för närvarande?

(Såsom förvärvsarbetande räknas alla anställda samt även de som sköter ett eget företag, t.ex. jordbru— kare, affärsinnehavare etc. Observera särskilt att om hustrun hjälper maken i hans förvärvsverksamhet, i t.ex. affärsrörelsen eller jordbruket, räknas hon som förvärvsarbetande. Klargör vid behov detta för IE. Hustru som endast sysslar med hushållsarbete i det egna hemmet är ej förvärvsarbetandeJ

1 Ja 2 Nej ———9fråga 15

9. Vad har Ni för yrke? & . _J Yrken Ill.-III....-...-I|||.I......OIC|...I..IIOI ...scoot...-uooolo-n-ooncuu...-oooonugno.-collea- ——— Beskrivning av arbetsuppgifter: ................. For Ull Kol. 47-49 ............................ ...... ............... 10. Är ni anställd eller egen företagare eller s.k. medhjälpande familjemedlem? (Som egen företagare räknas även självständig yrkesutövare utan anställd personal, t.ex. jord— brukare, hantverkare och fri yrkesutövare. Om IP är både anställd och egen företagare, anges vad IP huvudsakligen arbetar som. Hustru som hjälper maken i hans förvärvsverksamhet, t.ex. makens affärsrörelse eller jordbruk, räknas som medhjäl- pande familjemedlem.) l Anställd 2 Egen företagare -——e fråga 12 Kol. 50 3 Medhjälpande familjemedlem 11. Har Ni heltids— eller deltidsarbete? l Heltid Kol. 51 2 Deltid 12. Hur många timmar i veckan arbetar Ni ungefär för närvarande? l 5 timmar eller mindre 2 6 — 10 timmar 3 11 - 15 timmar 4 16 — 20 timmar 5 21 - 25 timmar 6 26 - BO timmar 7 31 — 35 timmar ? 8 36 - 45 timmar . Kol. 52 ; mer än 45 timmar

13. ;--I hur många år har Ni haft det slag av arbete, som Ni har för närvarande?

1 mindre än 1 år . 2 mellan 1 och 3 år Kol. 53 3 mer än 8 år

14. Betraktar Ni det slag av arbete, som Ni har för närvarande, som tillfälligt eller stadigvarande? l Tillfälligt Koi. 54 2 Stadigvarande 15. Har Er make något förvärvsarbete för närvarande?

(Observera: även arbete i eget företag, t.ex. jord- bruk, affärsrörelse räknas som förvärvsarbeteJ

1 Ja 2 Nej——+fråga 18

16' Vad är hans yrke?

Yrke: ...........................................

r .IOIICIUOOICOOUD......CODI......IÖOOOIUCOOII...-. För UI; ] ? ” Beskrivning av arbetsuppgifterna: ...............

K01.55-56 .C'.IUI.........I....IIIICICCI-...DIICIOUCIOOIIII

17. Är han anställd eller egen företagare eller s.k. medhjälpande familjemedlem? (Såsom medhjälpande familjemedlem räknas här make, som hjälper hustrun i hennes förvärvsverksamhet, t.ex. affärsrörelse som drivs av henne.)

1 Anställd 2 Egen företagare 3 Medhjälpande familjemedlem

18

03

Vad har Ni för skolutbildning? Räkna även med yrkes- utbildning som varat minst ett år!

folkskola, fortsättningsskola eller liknande

folkskola eller liknande samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola)

realexamen (även praktisk), högre folkskola, flick— skola, folkhögskola realexamen, högre folkskola, flickskola eller folk— högskola samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. bandelsskola, sjuksköterskeskola, folkskolesemina- rium, socialinstituä studentexamen (även på fackgymnasium)

studentexamen samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. folkskoleseminarium, socialinstitut, högsko— la eller universitet utan examen)

examen från universitet eller högskola

Markera endast ett svarsalternativ! Om det är svårt att placera IP i någon av grupperna ovan, skriv svaret så fullständigt som möjligt på en- märkningsraden.

Anm.: ...........................................

ucou-oo-ooconnoco-on-nouoouuguouoouus.-.couoonooo

Kol. 58

150311”)

Har Ni någon utbildning eller kurser för hushålls- arbete, barnavård eller sjukvård? Nej |Om ja! Hur omfattande var denna utbildning, d.v.s.

hur många månader varade kursen eller skolan?

Mindre än 4 månader 4 — 12 månader mer än 12 månader

2G.

&

Vad har Er make för skolutbildning? Räkna även med yrkesutbildning som varat minst ett år !

folkskola, fortsättningsskola eller liknande

folkskola eller liknande samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. yrkesskola, verkstadsskola)

realexamen (även praktisk), högre folkskola folkhög— skola

realexamen, högre folkskola eller folkhögskola samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. handelsskola, folkskoleseminarium, socialinstituB studentexamen (även på fackgymnasium)

studentexamen samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. folkskoleseminarium, socialinstitut, hög— skola eller nniversitet gtan examed

examen från universitet eller högskola

Markera endast ett svarsalternativ! Om det är svårt att placera IP i någon av grupperna ovan skriv svaret så fullständigt som möjligt på an- märkningsraden.

Anm.: ............................................

I...-'.llllU||..II.lIl....lo......olllnlnnlllooloo

Anlitar Ni någon betald hemhjälp, som kommer regel— bundet eller tillfälligt? Nej » fråga 23

Om ja iur ofta anlitar Ni vanligtvis hemhjälpen?

mindre än 1 gång per månad 1 gång per månad — 1 gång i veckan mer än 1 gång i veckan

Kol. 61—65

Vi vill också veta för vilka sysslor Ni anlitar hem— hjälpen? (Läs upp en 1 sänder av nedanstående sysselsättning- ar och invänta svar för var och en. Ringa in ettan om IP använder hemhjälp för en syssla, i annat fall ringa in nollan)

Barnavård — barntillsyn

matlagning, diskning

tvätt

städning

andra saker och i så fall vilka? .................

...n-on...-.uuuun-unnon--|on...-.nunn-o-oooo-ouolu

EB. Korttyp 2

;ol. lö

PC

LB C..)

Brukar Ni få hjälp av någon annan person med hem- arbetet utom make och barn (och den vi nu talat om)? (Observera att det här alltså är fråga om ej betald hemhjälp av typen moder, svärmor eller annan släk- ting. Nej———+ fråga 26

Hur ofta brukar Ni få hjälp? mindre än 1 gång per månad 1 gång per månad — 1 gång i veckan mer än 1 gång i veckan

cl. 1?

C.A.” [X) H

(”nb

Vem är det som brukar hjälpa Er?

Mor, svärmor, moster, faster Far, svärfar, morbror, farbror Syster, svägerska, kusin, svåger Granne, bekant

Annan person och i så fall vilken? (ange relation till IP)

Ol.-18-22

Nej Ja

OO

C)

H FJPJ H

Vilka sysslor brukar Ni få hjälp med? Jag läser upp' de olika alternativen. (Liksom i fråga 24 ringar Ni för varje syssla in ettan eller nollan.

Barnavård — barntillsyn

Matlagning, diskning

Tvätt

Städning

andra saker och i så fall vilka? .................

26. Om IP förvärvsarbetar (Ja i fråga 8) samt har hemmavarande barn födda 1948 eller senare enr ligt fråga 4. Observera att hustru som hjälper maken i hans förvärvsverksamhet räknas som för— värvsarbetande. Hur brukar Ni ordna för barnen när Ni är borta och arbetar? (Tag reda på hur IP har ordnat för vart och ett av de barn, som tas upp i fråga nå. Använd samma ordni som i fråga 5, d.v.s. gå ti ä d Ringa endast in ett alternativ för varje barn. Om flefa alternativ används, ringa in det mest använr da. Bar nr 1 [nr 2 nr 31_nr 4 Daghem 01 01 31 01 Familjedaghem 02 02 02 02 Eftermiddagsdaghem 03 08 03 03 Parklek 04 04 04 04 Lekskola 05 05 05 05 Skola 06 06 06 06 Hemhjälp 07 07 07 07 Släkting 08 08 08 08 ' Granne 09 09 09 09 Syskon 10 10 10 10 Make 11 11 11 11 Med till arbetet 12 12 12 12 Klarar sig själva 13 13 13 13 Kol. 23-30 Annat 14 14 14 14 27. Hur brukar Ni göra när ni tvättar vittvätt, t.ex. lakan? Brukar Ni i regel (Läs)upp alternativen. Ringa in endast ett altern tiv. 1 Skicka bort till tvättinrättning 2 lämna in tvätten i andelstvätteri 3 tvätta själv i maskin i bostaden eller i tvättstug 4 tvätta utan maskin i bostaden eller tvättstuga Kol. 3]- 5 amt ochi Så fall T'ad? ..............I.I...CII|.

28. Har Ni under den senaste månaden bakat Nej Ja 0 l mjukt matbröd 0 1 vetebröd O 1 _kakor för UI ? * i(Läs upp en i sänder av sorterna och invänta svar **"" .för var och en. Ringa in ettan om de bakat bröd- Kol. 82-35 'sorten, i annat fall ringa in nollan.) |__—_ "___... 29. Har Ni under den senaste månaden sytt något plagg till Er själv eller någon annan hushålls- medlem? 1 Ja 2 Nej—% fråga 81 30. Vilket eller vilka plagg? (Försök att spegiiigera plaggtypen så noggrant som möjligt?) 1 för UI lg olio-..u......n'u-nounoncvcontinue.—ooonnnno-nouuo Kol. 36 . CII.ill|.I......|.I..I...II.-.....ODCOIDIOOIDIOIO 31. Har Ni under den senaste månaden köpt något av följande? (Läs upp en i sänder av matsorterna och invänta IP:s svar. Om IP kö t matsorten ringa in ettan, i annat fall nollan. Nej Ja 0 1 Djupfryst fisk 0 l Djupfrysta grönsaker -? 1 Köttkonserver på burk 0 1 Soppa på burk 0 l Kakmix Kol. 37-42 0 l Färdiglagad ärtsoppa eller bruna bönor (i lös vikt

eller på burk)

32. Vi vill gärna veta något om Era bostadsförhållandel Hur många bostadsrum har Ni? Kök, kokvrå eller rum utan fönster skall inte räknas.

1 1 rum 2 2 rum 3 3 rum 4 4 rum 5 5 rum Kd.44 6 erxdla'nem 33. Kan Ni ange på hur många kvadratmeter bostaden är? 1 mindre änaäd m2 2 30 _”39 m: Uppgiften lämnad av IP [:?— 3 40 _ 59 mi Uppgiften uppskattad '— 4 se — 79 m? av loko 5 80 - 99 m2

Kol. 45 6 100 mgeller mer

34. Vi vill också gärna veta någonting om den utrust— ning Ni har tillgång till i bostaden eller i huset där Ni bor?

Nej Ja (Läs upp ett 1 sänder av alternativen.) C 1 Vattenledning inom bostaden O 1 Varmvatten 0 l vattenklosett O 1 Badrum 0 1 Centralvärme 0 l Kylskåp Kol. 46-52 0 1 Frysbox 35. Har Ni tillgång till tvättmaskin i Er bostad eller

i huset där Ni bor? (Observera att frågan.gäller o IP har tillgång till tvättmaskin, vem som har köpt eller äger tvättmaskinen saknar betydelse i detta sammanhang.)

Nej

Loud

Vilken av följande typer är det fråga om? (Läs upp alternativem

1 Ej automatisk 2 Halvautomatisk 3 Helautomatisk Om IP ej kan säga vilket av ovanstående alter- nativ som gäller för den tvättmaskin hon har tillgång till, fråga efter märkesnamn och typbe- teckning. Typbeteckningen brukar stå på en plat- uta, som är fastskruvad på maskinen. Märkesnamn: .................................... Kol. 53 lypbeteckning: ................................. i 36. Har Ni diskmaskin? ? 0 Nej |Om ja! ! Är den inbyggd eller ej? 1 ej inbyggd (står fritt på diskbänken eller på golveb 2 inby gd (fast ansluten till vattenledning och av- uKOl. 54 lepp 37. Äger Ni eller Er make bil? 1 Ja Kol. 55 0 Nej 38. Vi är intresserade av Era sysselsättningar under

föregående dygn, d.v.s. från kl. 00. till kl. 24. Vi vill ha ganska detaljerade upplysningar och Ni kan få en uppfattning om vad vi vill ha reda på genom att läsa den här listan (lämna över listan över sysselsättningar (bil. 1) och låt IP läsa den). Om vi börjar från början (kl. 00) och går igenom dygnet timme för timme ska vi se om vi inte ganska noggrant ska kunna kartlägga gårdagsdygnet.

Ställ först'viSSa ledfrågor som: När gick Ni och lade Er i förrgår? Och Ni sov sedan till kl.? Låt sedan IP i detalj redogöra för gårdagen till kl. 24 och markera på tidsschemat.

39.

Vissa sysselsättningar har inte fått någon mar- kering för gårdagen. Vi skulle vilja ha reda på om dessa sysslor över huvud taget har förekommit under den senaste månaden, d.v.s. sedan den ..... februari? Jag läser upp de sysselsättningar som Ni ej nämnt och ber Er för varje sysselsättning säga om den förekommit eller gj under den senaste månaden.

På tidsschemats högra del finns två kolumner med rubrikerna "Aktuell" respektive "Ej aktuell". Markera de sysselsättningar som förekommit unde: den senaste månaden med ett kryss i kolumnen med rubriken Aktuä; och de sysselsättningar som intg iQngkgmmit med ett kryss i kolumnen förE Ej ak- tu ll.

40-41. 40. Vi vill också ha reda på de andra familjemedé lemmarnas, d.v.s. Er makes och Era hemmavarande barns födda 1948 eller senare, sysselsättningar under gårdagsdygnet. Skulle Ni kunna berätta vad de olika familjemedlemmarna gjorde under gårdage Låt oss gå tillväga på samma sätt som vi gjorde det gällde Er själv. Vi börjar med Er make.

Gå igenom tidsschemat först för maken och sedan för vart och ett av de hemmavarande barnen född 1948 eller senare enligt fråga 5.

41. Vissa sysslor har inte fått någon markering för gårdagen. Vi skulle vilja ha reda på om dess sysslor över huvud taget har förekommit under de senaste månaden, d.v.s. sedan etc. ....

Denna frå.ga ställes för var och en av familje— medlemmarna utom barn födda 1957-1964. Ställ alltid frågan direkt efter det Du gått igenom sysselsättningarna för personen och läs upp de sysslor som ej markerats.

Allmänt för fråga 39-4L. Överst på tidsschemat skall följande noteras: Pue— och IP—nr, person sd registreringen avser, dennes födelseår samt inte vjudatum.

42.

Kol. 56

N)

Ni har räknat upp Era sysselsättningar föregåend dag och angett den tid som olika sysselsättninga tagit. Anser Ni gårdagen vara en normal vardag ) eller inte beträffande de sysselsättningar som förekommit och beträffande den tid som de olika sysselsättningarna var och en för sig tagit. (Vi IP det ifyllda tidsschemat för att underlätta 4 hennes bedömning.) *

Normal ————ö fråga 44 % Ej normal ;

43.

95 På vilket sätt var dagen ej normal? (Ge utförlig beskrivning) .....................................

'Kol. 57

N)

Ni har räknat upp Er makes sysselsättningar före- gående dag och angett den tid som han använt för olika sysselsättningar. Anser Ni gårdagen vara en normal vardag eller inte beträffande de syssel- sättningar som förekommit och beträffande den tid han använt för var och en av sysselsättningarna? (Visa IP makens if llda tidsschema för att under- lätta bedömningen.

Normal———9 fråga 46 Ej normal

45. På Vilket sätt var dagen ej normal? (Ge utförlig beskrivning) .....................................

onuoo|.....-nuou.oo..o...-||...nos.-cuouooulnnounl

Om IP har hemmavarande barn fött 1960—1963 enligt fråga 5.

Den här frågan gäller tillsynen av Ert yngsta barn (fött 196071963). Ofta ser man ju till barnen samtidigt som man gör något annat. Skulle Ni kunna uppskatta hur många timmar ungefär Ni (Er make, Ert äldsta hemmavarande barn fött 1956 eller ti— digare, Ert näst äldsta hemmavarande barn fött 1956 eller'tidigare, etc.) hade tillsyn över detta barn under gårdagen.

Kol. 58—62

Anpassa frågan efter de upplysningar Du har i fråga 5. Ställ frågan för IP, IP:s make och för vart och ett av de barn, som enligt fråga 5 är födda 1956 eller tidigare. Om IP har enr dast ett hemmavarande barn fött 1956 eller ti- digare, kodas denne under a nedan, och b resp. c blir omarkerade. Om IP har två hemmavarande barn födda 1956 eller tidigare kodas dessa un- der a och b nedan, och c blir omarkerad, etc. Kodningen tillgår så att en ring göres kring det alternativ som gäller. Var noggrann med att anteckna födelseår under a, b resp. c.

I Barn i åldersordning från äldre till yngre

a b c Föd. Föd. Föd. IP MAKE år ..... år ..... år .....

0 timmar 0 O O O 0 mindre än 2 timmar 1 l l l l

2 — 4 timmar 2 2 2 2 2

5 — 7 " 8 3 3 3 3

8 —lO " 4 4 4 4 4

ll—18 " 5 5 5 5 5

14— " 6 G 6 6 &

Eventuella kommentarer till intervjun: ..........

lin...-...Det.-IUI-10000-Illunonlntloolilnoooobco leon-...nunonu-o-.-nuooc...-co....-....n-onuo-ooo u-nuu-n-uconunuuonnono ..... In...-...ootunonooo-ul .vc.-no..-u-lo-uouonouo-nuo-coou-o-uno-lno-noo... o|...no...-l..no.-olonuuuouo-noo-o-ouono-coounoon Conton—I......I....IllntolollloIIIODDIIIIOlIODOIO no...-l'uotoouuuuoonuu-uu...-o-uno-onnunoo-oonuuo Olo...-I'Cuoluoo...-t...--|.lnoulll...o.lot|uoo.n

li...-louolliu.oO......i..lo...-....ulnulalinlunl

re en avser nr 1 3 nr barn nr 2 »1 barn m' 4 6 maka

1. Vila-Sömn Z. Måltider

3. Läsning

4. TV—titlande 5. Radio, grammofon

. r syss o. lek i bostaden

7.5amvaro i bostaden

bostaden

sonl

10. Matlagning

ll. Diskning

12. Tvätt

13. Mangllng , Strykning 14. Städning

15. Bäddning 16. Klädvård

17. Skovård 18. Sömnad

. epar

bos tiden 21 . Övrigt hushålla arbete

law;;- kamma:

22. Inköp—dagligvaror 23.1nköp—ej dagligvaror

24. Besök på institutioner

;: in lilliimplil'. kodsiffrn

Kul .

lule-rvju den

/

Klockan:

läkare' rn. m. . Besök med skolor

28. Besök hos sjuka. äldre m.m.

E .” 1"!

barn nr 1 30. barn nr 2 barn nr 3 32. Per barn nr 4

der nr 1

- P der barn nr 2

. ut med barn - se till barn ute

36. Lek med barnen . Läx- och studie- h 38. Sjukvård av barn

ga sys med barn

arbete - skola. 41.175 arbete

. s -

43 . Studier, läx läsning

te,

. te . d kötsel

. Förvärvsarbete

. e hushålla (han

1"

49. Skötsel av bil 0. andra fordon

50. Övrigt Klockan:

Anm.: ............

21 2.2 23 2

Korttyp

BILAGA AB

Utdrag ur instruktion för intervjuer i familjearbetsundersökningen

Instruktion för enskilda frågor

Fråga 1—7 Dessa frågor är delvis en upprepning av de frågor, som förekom i postenkäten. Som Du ser skall intervjun avbrytas om enligt fråga 4 IP har 5 barn eller flera födda 1948 eller senare, som bor stadigvarande i IP:s bostadslägenhet. Om detta inträffar skall Du sända in formuläret med svar t.o.m. denna fråga.

Fråga 8

Läs noggrant vad som står inom parentes i formuläret. Observera särskilt att s.k. medhjälpande familjemedlem, i detta fall hustru som biträder mannen i dennes förvärvsverksamhet, skall räknas som förvärvsarbetande. En sådan hustru skall sedan lämna yrkesuppgift i fråga 9, uppgift om att hon är medhjälpande familjemedlem i fråga 10, samt uppgift om arbetstiden i fråga 11 och 12. Hon har kanske mycket varierande arbetstid och får då besvärligt att besvara fråga 12. Försök då få henne att uppskatta hur många timmar per vecka i genomsnitt hon arbetar. Fråga 13 Observera att det här ej är fråga om i hur många år IP haft sin nuvarande an- ställning utan hur många år IP haft sina nuvarande arbetsuppgifter, sitt nuva- rande yrke. Samma sak gäller för fråga 14.

Fråga 19

Om IP har erhållit den utbildning det här är fråga om genom t.ex. kvällskurser innebär ju detta en längre utbildningstid i jämförelse med utbildning »på heltid». Försök då att räkna om denna uthildningstid, så att den kommer att motsvara den tid det tagit om IP gått i vanlig skola.

Fråga 22

Observera att så mycket som möjligt av eventuella hcmhjälpinsatser bör föras in under de givna sysselsättningarna.

Sålunda t.ex.:

Som barnavård och barntillsyn räknas all skötsel av barn som malning, bad- ning etc., barnvakt när föräldrarna är borta, barnpromenader och tillsyn på lek- plats, hämtning och avlämning av barn i t.ex. daghem eller lekskola.

Som matlagning och diskning räknas bakning, konservering, hjälp vid bjud- ningar etc.

Som tvätt och klädvård räknas all slags tvätt och olika stadier av inskötning av tvätt såsom mangling och strykning, pressning, lagning, borstning.

Som städning räknas all skötsel av bostaden och dess inventarier t.ex. fönster- tvättning, golvskurning, golvboning, piskning av sängkläder och mattor etc.

Observera:

Om Du ej kan placera in en sysselsättning under de ovan givna, vill vi att Du vid det sista svarsaltemativet på den prickade raden, så noggrant som möjligt an- ger vad det är fråga om.

Fråga 26

Det är mycket viktigt att Du i denna fråga använder samma ordning som i fråga 5. Barn nr 1 i denna fråga skall alltså motsvaras av barn nr 1 i fråga 5, barn 2 av barn nr 2 i fråga 5 o.s.v.

Nedan lämnas definitioner på de olika alternativen: Till daghem skall föras institutioner som drivs av kommun eller i privat regi t.ex. en industri, som tar emot barn upp till 3—4 års ålder regelbundet.

Till familjedaghem skall föras de fall då barnen lämnas hos familjer som mot ersättning av kommunen åtar sig att ha hand om barnen kortare eller längre del av dagen.

Som eftermiddagshem räknas anordningar som drivs av kommun eller i pri— vat regi, där barnen tas om hand efter skolan.

Som parklek räknas anordningar, där barnen ses till av särskild anställd per- sonal, som övervakar och leder deras sysselsättning. Dit förs också om barnen lämnas till någon person som mot ersättning går ut med grupper av barn.

Som lekskola räknas de institutioner som drivs av kommun eller i privat regi, som tar hand om barnen i 4—6 års ålder.

Alternativen hemhjälp, släkting, granne etc. innebär att dessa personer med eller utan betalning tar hand om barnet under IP:s förvärvsarbete.

Fråga 27

Definitioner på svarsalternativen i fråga 27:

1. Som tvättinrättning räknas alla kommersiella tvätterier till vilka IP skickar eller lämnar tvätten och betalar per kg eller styck etc.

2. Som andelstvätterier räknas de tvätterier som drivs med dels statligt stöd dels med bidrag som t.ex. medlemmar i en andelstvätteriförening betalar. Endast om IP lämnar bort tvätten (s.k. inlämningstvätt) till ett sådant tvätteri, skall det föras under 27: 2. Om IP tvättar själv (s.k. självtvätt) skall det föras under 29: 3.

3. Till »tvättar själv med maskin i bostaden eller i tvättstugan» skall föras dels de fall då IP själv utför tvätten med maskin i ett tvättutrymme utanför den egna lägenheten oavsett om detta tvättntrymme ligger i huset (t.ex. fastighetstvättstuga) eller fungerar för ett bostadsområde (t.ex. områdestvättstuga, andelstvätteri med självtvätt, jmfr. ovan), dels de fall då IP tvättar i maskin i den egna lägenheten.

4. Till »tuättar för hand i bostaden eller i tvättstugan» skall föras de fall då IP tvättar för hand i utrymmen motsvarande de som anges under punkt 3) ovan.

5. Om annat alternativ än de ovan nämnda, ange så noggrant som möjligt vad det gäller på den prickade raden.

Fråga 28

Till mjukt matbröd föres sådana brödtyper som limpa, kavring, långfranska etc. — således sådant bröd som främst är avsett att ätas som smörgås.

Till vetebröd föres sådana brödtyper som vetelängder, bullar, skorpor, klibbar, wienerbröd etc. således sådant bröd som främst är avsett som »kaffebrödr.

Till kakor föres sådana brödtyper som småkakor, bakelser, sockerkakor och andra mjuka kakor av olika slag.

Fråga 30

Skriv på den prickade raden utförligt upp de plagg som IP nämner. Med hjälp av den beskrivning Du ger, skall "vi nämligen sedan klassificera plaggen efter hur pass stora krav de ställer på IP:s sömnadskunnighet. Skriv t.ex. så här: nattlinne

till IP, kappa till barn nr 1, långbyxor åt barn nr 3. Ta även med omsömnad om det verkar att vara fråga om att plagget sytts om helt —— t.ex. skidbyxor åt barn nr 2 av ett par herrbyxor. Ta inte med stickning eller virkning av plagg.

Fråga 31

Till djupfryst fisk föres all paketerat] fryst fisk eller djupfrysta fiskrätter t.ex. fryst torskfilé, rödspätta, fiskpinnar etc.

Till djupfrysta grönsaker föres alla grönsaker (även olika slag av kål) t.ex. spenat, ärter, bönor, brysselkål etc.

Till köttkonserver på burk föres burkvaror avsedda som huvudrätt där kött (oavsett slag av djur eller del av djur) utgör en väsentlig ingrediens, t.ex. kalops, köttbullar, sjömansbiff, njurstuvning, höns med ris, tunga etc.

Till soppa på burk föres burksoppor av alla slag — både de, som avses som förrättssoppor och som efterrättssoppor — t.ex. köttsoppa, vitkålssoppa, nypon- soppa etc..

Till kakmia; föres alla pulver som avses att gräddas i ugn till mjuka kakor, t.ex. pulver för sockerkaka, mjuk pepparkaka etc. Däremot inte puddingpulver av typen brylépudding etc.

Fråga 33

()m IP inte kan uppge url-ytan skattas denna av loko.

Ytan anges för bostadsytan — alltså exklusive icke inredda källar- och vinds- utrymmen. I bostadsytan inräknas fasta skåp, garderober etc. Lättast sker skatt- ningen genom att loko stegar upp huvudmåtten på utrymmena. Vi vill ha reda på hur uppgiften tillkommit. Ange detta genom att sätta ett kryss i en av de rutor som förekommer i frågan.

Fråga 35

Följande definitioner gäller för de olika tvättmaskincrna:

Helautomatisk. Maskinen tvättar, byter vatten, och sköljer etc. utan att behöva tillsyn. Husmodern kan alltså gå ut och handla medan maskinen sköter tvätten.

Halvautomatisk. Maskinen klarar endast vissa arbetsmoment utan tillsyn. Man måste t.ex. ställa om från förtvätt (rörlig blötläggning) till tvätt.

Ej automatisk. Maskinen behöver tillsyn för samtliga arbetsmoment. Man måste t.ex. fylla på och tappa ur vatten själv för varje sköljning. »

Tala om dessa definitioner för IP, om IP ej känner till termerna. För de IP som ändå ej kan avgöra vilken typ av tvättmaskin de har tillgång till, skall Du ta reda på märkesnamn och typbeteckning, detta för att vi på UI i efterhand skall kunna klassificera IP:s tvättmaskin efter typ.

Fråga 42—45

I dessa frågor vill vi veta om den dag som tidsregistreringen gäller på något sätt varit speciell eller avsevärt avvikit från vanliga normala vardagar.

Exempel på sådana speciella avvikelser är: IP har kanske hela registreringsda- gen varit och hälsat på en väninna.

IP har kanske haft tvättdag och varit i tvättstugan hela dagen. IP:s make har kanske varit bortrest eller haft semester och varit hemma hela dagen, fast han normalt arbetar.

Dessa eventuella avvikelser vill vi, som Du ser i formuläret, ha reda på endast för IP och maken.

Fråga 46

Observera att vi, medan vi tidigare, i fråga 5 och fråga 26, kodat barnen i ordningen från yngre till äldre, i denna fråga kodar barnen i motsatt åldersordning, d.v.s. från äldre till yngre. Skriv under a, b och c alltid upp föd. år. Observera att om ett barn fött 1956 eller tidigare ej haft nå- gon tillsyn över sitt syskon fött 1960—1963, det finns ett alternativ. 0 timmar, som skall inringas. Detta glömdes ofta under höstens provunder- sökning.

Formuleringen av denna fråga anpassar Du efter upplysningarna i fråga 5. Exempel: Skulle Ni vilja uppskatta hur många timmar Er pojke född 1952 hade tillsyn över Ert yngsta barn fött 1962 under gårdagen.

II. Tidsregistrcringen 1 . Frågeteknik

Tidsschemat är uppställt med sysselsättningar i kolumnen längst till vänster och med de olika tiderna längs en tidsaxel, som går horisontellt utmed övre delen av registreringsbladet.

a) Frågetekniken framgår av anvisningarna i formuläret. Lät IP först läsa ige- nom listan över sysselsättningarna (Bil. 1), så att hon får en uppfattning om vad vi vill ha reda på. Därefter skall registreringen tillgå så att IP redogör för sina och de övriga familjemedlemmarnas sysselsättningar timme för timme. Under hennes redogörelse skall Du på tidsschemat markera de sysselsättningar det är fråga om.

För att kunna lyckas med detta, är det nödvändigt att Du är väl insatt i de de- finitioner på de olika sysselsättningarna, som lämnas nedan. Lär Dig alltså dessa mycket noggrant.

Viktigt: IP skall så detaljerat som möjligt beskriva sin dag. Det är Du som skall avgöra till vilka sysselsättningar som olika göromål skall föras och ej IP, eftersom endast Du är insatt i de ofta svåra definitionerna. Det hela får alltså ej tillgå så att IP sitter och läser upp nummer på syssel- sättningarna från den lista hon fått. Detta förekom under provundersök- ningen. Listan på sysselsättningar skall endast vara till för att ge IP en uppfattning om vad vi vill veta samt fungera som ett stöd för minnet så att hon ej glömmer bort sysselsättningar.

b) Utöver tidsregistreringen skall Du för IP, IP:s make och barn födda 1948— 1956 beträffande de sysselsättningar som ej nämnts, ta reda på om dessa syssel- sättningar över huvud taget förekommit under den senaste månaden. Om syss- lan förekommit markeras ett kryss i kolumnen med rubriken aktuell, om den ej förekommit göres ett kryss i kolumnen med rubriken ej aktuell. Läs direkt efter det att Du genomfört tidsregistreringen för en viss person, upp de sysslor som ej nämnts och låt IP svara om de förekommit eller ej. Observera att det för de sysslor som ej nämnts vid tidsregistreringen alltid skall vara ett kryss i någon av dessa rutor.

Det kan förefalla löjligt att, när det gäller de yngre av barnen födda 1948— 1956, läsa upp alla sysselsättningar, t.ex. matlagning, mangling, strykning, kläd-

vard, på arbete, som ej nämnts. Vi vill ändå att Du läser upp alla sysslor, så att vi är säkra på att allt kommer med. Uppgiften om sysselsättningen förekommit eller inte skall nämligen stansas på hålkort och om någon markering ej förekom- mer blir det fel i våra tabeller. Du kan säkert förklara för IF att Du för fullstän- dighetens skull måste läsa upp samtliga sysselsättningar.

?. Vilka skall tidsregistreras

'l”idsrcgistreringen skall genomföras för alla medlemmar [ familjerna, d.v.s. IP, IP: s make och IP. s hemmavarande barn födda 1948 eller senare.

Pa tidsschemat förekommet en mängd sy sselsättningar som aldrig kommer i fråga, för t. ex. småbarn. Anledningen till att vi har en generell blankett, som skall kunna användas för alla familjemedlemmar, är att det är fördelaktigt ur admi- nistrativ synpunkt att arbeta med endast en blankett.

Eftersom vi har flera ti(lsregistreringsblanketter för varje familj är det vik- tigt att Du noggrant fyller i uppgifterna i huvudet, så att vi kan hänföra tidsregi- streringen till rätt person. Dessa uppgifter är:

Pue- och IP:nr Person som registreringen avser

Observera att numreringen på barnen (barn nr 1, nr 2; nr 3,.nr 11) här skall vara densamma som den i fråga 5. Den registrerades födelseår

Intervjudatum

Fyll alltid i dessa uppgifter innan Du börjar registreringen.

3. Markeringsteknik

De röda lodräta linjerna står för timmar. Mellan dessa finns svarta linjer. Mel- lanrummet mellan två sådana linjer motsvarar en kvarts timme. Vår minsta tids- enhet är alltså en kvart.

Vagräta linjer skär de lodräta linjerna och bildar avlånga 111t01 Markeringarna göres på följande sätt.

i) 0111 en sysselsättning vid en viss tidpunkt på dagen tagit endast en kvart, göres ett lodrätt streck' 1 tillämplig tuta (/).

ii) om en sysselsättning pågått flera kvartar (kanske fleia timmai) markeras detta med ett vågrätt streck, öve1 de iutor som motsvarar den tid som åtgått. Detta streck skall se ut så här I=—l Observera tvärstrecken i ytterkanterna.

Nedan ges ett exempel på hur det hela kan se ut:

Sysselsättning Klockan 06 09

Vil a-sömn ................ '——l

Matlagning ............... Diskning

Städning .................

Bäddning ................

Följande allmänna regler gäller för tidsregistreringen:

a) Sysselsättningarna är entydigt bestämda, d.v.s. det får aldrig förekomma att Du en viss kvart markerar för två sysselsättningar. Nu förekommer dubbel- sysselsättningar, t.ex. en person läser och hör på radion samtidigt. I sådana fall skall dock endast en sysselsättning markeras. I exemplet med läsning och radio- lyssning skall således läsning markeras. Vi kommer i de definitioner på syssel— sättningar som ges nedan, att ange en hel del sådana regler.

! de fall vi inte har angivit någon regel, får Du själv avgöra vilken sysselsätt- . ning som skall markeras. Regeln är då att den viktigaste sysselsättningen, huvud- ' sysselsättningen, skall markeras.

Ett slag av dubbelsysselsättning är när man sysslar aktivt med en sak, men en annan sak pågår mer eller mindre automatiskt. Ett par exempel: strykning _; bakning i ugn, dammsugning — tvättning i maskin. Här gäller den generella re- geln att det man sysslar mest aktivt med skall markeras. I exemplen ovan går alltsa strykning och dammsugning före resp. bakningen och tvättningen. Däremot skall man givetvis när man är direkt sysselsatt med bakning och tvätt, registrera dessa sysselsättningar.

b) Observera att varje kvart av dagen skall ha en markering. Kontrollera nog— grant att Du ej hoppat över någon tidpunkt. 24 X 4 = 96 rutor måste nämligen vara täckta med markeringar, för att de tabeller vi skall framställa skall stämma.

0) Om en sysselsättning pågått kortare tid än 8 minuter får den ej någon marke— ring.

Om en sysselsättning pågått i längre tid än 8 minuter men mindre tid än 1.3 minuter t.ex. 10 minuter, skall den markeras och kommer då att markeras som en kvarts timme, eftersom kvarten är vår minsta tidsenhet. Vi markerar alltså här en längre tid än vad som verkligen förekommit. Detta innebär i sin tur att för kort tid blir markerad antingen för den syssla som föregått eller följer efter nämnda sysselsättning. Detta kan vi inte göra någonting åt. Vi kan möjligen hop— pas att dessa fel jämnar ut sig för de olika sysselsättningarna.

I konsekvens med ovanstående markeras en syssla som pågått t.ex. 1 timme och 7 minuter med fyra kvartar, en syssla som pågått 1 timme och 9 minuter med fem kvartar. Sä exakta tidsbestämningar kommer Du för övrigt knappast att få höra.

(i) Det kan förekomma att en sysselsättning förekommer vid flera olika tid- punkter pä dagen, men vid samtliga tidpunkter mindre än 8 minuter. Enligt regeln under punkt c) skulle ju i detta fall denna sysselsättning ej bli noterad. Här gör vi emellertid ett undantag från denna regel. Försök uppskatta den sammanlagda tiden för denna syssla och inför denna tid i tidsschemat vid den tidpunkt då s_vss— lan förekommer första gången.

/1. Definitioner på sysselsättningarna

S_vsselsättningarna står på tidsschemat uppställda efter följande huvudrubriker, understrukna med rött:

Vila Fritid Hushållsarbete Inköp- och servicekontakter Barntillsyn- och vård Arbete _ ej hushåll Övrigt

105 a) Vila _— Fritid

(1) Vila — sömn. Endast verklig vila och sömn räknas hit. Så t.ex. inte ligga och läsa, vilket föres till läsning (3). Även vilopauser under dagen räknas hit, t.ex. när ett mindre barn sover middag. Om ett mindre barn är vaket och leker. blir däremot sysselsättning 6, fritidssysslor och lek i bostaden, aktuell.

Ett mindre barn som ligger t.ex. på balkongen och sover middag föres under denna rubrik och ej under sysselsättning 8, rekreation utom bostaden.

(2) Måltider. Endast måltider som intas i bostaden räknas hit. Måltider pa ar- bete eller i skola ingår i tiden för arbete respektive skola, sysselsättning 41 respek- tive 42. Alla slag av måltider i hemmet räknas hit, sålunda också kaffe eller andra strömål, måltider med gäster etc. Om någon i familjen under måltiden matar ett av barnen delas tiden mellan måltid för den personen samt hjälp med måltid, syssel— sättning 33 eller 34.

Om en person läser tidning och äter samtidigt, betraktas ätandet som huvud- sysselsättning.

(3) Läsning. All läsning, som inte utpräglat betecknas som läxläsning eller studier (43) räknas hit. Om en person läser och samtidigt lyssnar på radion, skall läsning markeras som sysselsättning.

(4) TV-tittande. Om personen uppges ha ägnat huvudintresset åt TV, trots att hon t.ex. stickat, druckit kaffe eller dylikt under tiden, räknas tiden hit. Om TV varit i gång men det uppges att huvudintresset ägnats åt någon annan sysselsätt- ning, t.ex. sömnad, registreras den senare.

(5) Radio och grammofon. Samma sak gäller som för TV. Det fordras ett aktivt lyssnande för att denna sysselsättning skall registreras. Om t.ex. skvalmusik före- kommer medan man sysslar med andra saker, skall registreringen ske efter dessa andra sysselsättningar.

(6) Fritidssysslor och lek i bostaden. Hit föres ett antal fritidssysselsättningar, som inte kan föras till annan rubrik, således all rekreation i hemmet utom syssel- sättningar såsom måltider, läsning, TV—tittande etc., som har egna rubriker. t'mgänge i hemmet mellan familjemedlemmarna, jmf. sysselsättning 7, föres un— der denna rubrik såvida det inte blir fråga om sysselsättning 36, lek med barn, varom mera nedan. Ex. Hobbies.

Skötsel av hund, katt. Barnets lek. Om en vuxen däremot leker med barn, sker registrering däremot efter sysselsättning 36, lek med barn. (7) Samvaro [ bostaden. Besök av vänner, släktingar, grannar etc., d.v.s. i stort sett besök av utomstående. Familjens samvaro föres under andra rubriker, främst under fritidssysslor och lek i bostaden (6). Samvaro som domineras av TV, föres under rubriken TV-tittande (4).

Undantag från den generella regeln om utomstående är: Då ett barn får besök av ett annat barn och de leker, göres registreringen under sysselsättning 6, lek i bostaden.

(s) Rekreation utom bostaden. Lek, sport, hobbies utomhus, deltagande i nöjes— eller underhållningsanordningar, bio, teater, konserter, utställningar, klubb- och föreningsverksamhet etc.

Hit föres all verksamhet utom bostaden som inte är arbete eller skola och som det inte finns någon rubrik för i övrigt. Observera alltså att hit kan även föras sysselsättningar som inte kan betecknas som rekreation i egentlig mening. Om en fru exempelvis skjutsar sin make i bil till arbetet, skall vi göra markering för sysselsättning 8.

Ex.: Barn som följer med moder till affär. Om barnet däremot själv går och band- lar skall registreringen ske under 22 eller 23, inköp av dagligvaror resp. in- köp- ej dagligvaror. (9) Personvård, personlig hygien. På- och avklädning, personlig hygien t.ex. tvättning, rakning etc. Vården gäller här den egna personen. Personvård av barn föres däremot under sysselsättningarna 29—32. Observera dock att på tids- schemat för det barn, som är föremål för vården, sysselsättning 9 skall registreras.

b) Hushållsarbete.

(10) Matlagning. All matförberedning och iordningställande i direkt samband med måltider. Sålunda koka kaffe, baka, konservera, duka, duka av etc.

Matlagning kan ofta förekomma samtidigt med andra sysselsättningar. Här får regeln om huvudsysselsättning avgöra vad som markeras. Ex. Samtidigt som IP stryker har hon kanske någon maträtt eller något bakverk i ugnen. Den tid hon stryker bör givetvis enligt regeln om huvudsysselsätt- ning, registreras på sysselsättning 13, Mangling, Strykning. (11) Diskning. Iordningställande av disken, diskning, sköljning, torkning. (12) Tvätt. Alla former av tvätt, för hand eller i maskin av alla slags plagg eller hemtextilier samt förarbete av typen sortera tvätt, lägga i blöt samt efterarbete såsom hängning.

(13) Mangling, strykning. Inskötning av tvätt från nedplockning av torrt tvätt- gods, stänkning, läggning till mangling, strykning.

(14) Städning. All vård av bostaden och dess inventarier förs hit t.ex. dammsug- ning, sopning, golvtvätt, fönstertvätt, blomvård, damning, metallputsning, pisk- ning, vädring av mattor och sängkläder, undanploekning av saker (t.ex. barnens kläder och leksaker) etc.

Observera skillnaden mellan dessa sysselsättningar och de som förs under 19, reparation av bostad o. inventarier.

(15) Räddning. Det dagliga iordningställandet av sängarna förs hit, däremot inte sängklädesvård som förs till städning.

(16) Klädvård. Fläckurtagning, pressning, vädring och borstning av kläder. (17) Skovård. Skoborstning, rengöring av stövlar, pjäxor etc. (18) Sömnad. All textilverksamhet t.ex. sy för hand, på maskin, laga kläder, stoppa strumpor, sticka, virka, brodera, väva etc.

(19) Reparation av bostad o. inventarier. Ex. beträffande bostaden: Målnings- snickeri- och rörarbeten i bostaden, som utföres av någon familjemedlem. Inlägg- ning av mattor, uppsättning av hyllor etc. Gäller även ev. fritidsbostad.

Ex. beträffande inventarier: Omklädning av möbler, målning av möbler, repa- ration av olika artiklar t.ex. radio eller TV-apparat. Observera att reparation och skötsel av bil ej föres hit.

(20) Uppvärmning av bostad. Hit föres t.ex. vedhämtning och andra sysslor, som har att göra med uppvärmningen av bostaden.

(21) övrigt hushållsarbete. Detta är en restgrupp, som vi hoppas skall behöva användas i mycket liten utsträckning. När Du behöver använda den, beskriv dcn sysselsättning det varit fråga om på anmärkningsraden längst ned på tidsschemat.

0) Inköp och servicekontakter.

(22) Inköp -— dagligvaror. Alla slags mat- och dryckesvaror (även inköp på systemet), förbrukningsartiklar av typen rengörings- och tvättmedel, glödlampor, tändstickor, cigarretter etc. Observera att tid för förflyttning till och från in-

köpsstället inräknas. Om barn tas med vid inköpen förs barnets tid på rekrea- tion utom bostaden (8). Om IP först tar en promenad, som är att betrakta som rekreation och sedan går till affären får Du försöka dela upp tiden mellan syssel- sättning (8) och sysselsättning (22).

Observera att butiksbesök, som ej resulterar i köp också räknas. (23) Inköp — ej dagligvaror. Inköp av kläder, skor, möbler, armatur, radio, TV, apoteksvaror, etc. d.v.s. varor som det ej ingår i den dagliga rutinen att köpa. Beträffande tid för förflyttning etc. se 22.

(24)Besök på institutioner. Hit föres besök på olika nämnder samt sociala och offentliga institutioner t.ex. bostadsförmedling, familjebidragsnämnd, pastorsex- pedition, sjukkassa etc.

(25) Besök på serviceställen. Hit föres besök på reparationsverkstäder, kem- tvätteri, Skomakeri, banker, postkontor, herr- och damfrisering, sömmerska etc. Uppräkningen bör klargöra vad det är fråga om. Vad som framförallt är karak- teristiskt är att man inte köper varor utan tjänster.

(25) Besök hos läkare m.m. Besök för familjens eller egen räkning på sjukhus, barna- och mödravårdscentral, dispensär, psykisk rådgivningsbyrå, vidare besök hos läkare, tandläkare, distriktssköterska etc.

(27) Besök i samband med skolor. Ex.: Skolkansli, rektorsexpedition, lärare, föräldramöte. Även lekskolor, daghem etc. föres hit.

(23) Besök hos sjuka, äldre m.m. Besök som avläggs för att se till någon annan person t.ex. släkting eller bekant som är intagen på vårdanstalt eller behöver till- syn i hemmet.

d) Barntillsyn och värd. (29) Personvård barn nr 1. Tvättning, badning, skötning, hjälp med av- och påklädning, hjälp med hårvård, hårtvätt, hjälp att skicka iväg barn till skola, lek- skola, sitta hos barn för att de skall somna, lägga barn etc. På tidsschemat för det barn som är föremål för vården markeras sysselsättning 9, personvård, per- sonlig hygien.

(so) Personvård barn nr 2. De. (31) Personvård barn nr 3. Do. (32) Personvård barn nr 4. De (33) Hjälp med måltider barn nr 1. Amning, matning, hjälp vid måltider. På tidsschemat för det barn som är föremål för matning markeras sysselsättning 2, måltider. Även övervakning av barn som äter föres under sysselsättning 33—34.

(34) Hjälp med måltider barn nr 2.

Observera följande:

Numreringen av barnen i sysselsättning 29—34 hänför sig här som i övrigt till numreringen av barnen i fråga 5. . Sysselsättningarna 33 och 34, hjälp med måltider, gäller endast barn födda 1957 eller senare. Endast om barn nr 1 och barn nr 2 i fråga 5 är födda 1957 eller senare, skall alltså matningen av dem tas upp under sysselsättningarna 33 och 34. Sysselsättning 29—32, personvård, gäller däremot alla barn i fråga 5 oavsett ålder.

(35) Gå ut med barn, se till barn ute. Promenader med barn och tillsyn, t.ex. vid lekplats, räknas hit. Om ett barn däremot följer med till affären, sker regist- reringen för den vuxne på sysselsättning 22 eller 23 _ inköp av dagligvaror resp. ej dagligvaror.

På tidsschemat för det barn som ses till utomhus, markeras sysselsättning 8, rekreation utom bostaden.

Ex. En mor har med sitt barn till affären, handlar under en 1/2 timme och tar på hemvägen en extratur, en promenad med barnet på en timme. På syssel- sättning 22, inköp dagligvaror, registreras den tid det tar att handla samt normal tid för förflyttning mellan bostad och affär. Extraturen föres under sysselsättning 35, Gå ut med barn. Barnets tid föres på sysselsättning 8, rekreation utom bostaden.

(36) Lek med barn. All aktiv lek med barn från de vuxnas sida inom bostaden räknas hit, t.ex. högläsning, deltagande i hobbies och lekar, t.ex. med El-tåg, puzzles etc.

Här blir det ibland fråga om besvärliga gränsdragningsproblem. Vanligen blir det när den vuxne sysselsätter sig med barn med avsikt att underhålla fråga om registrering på sysselsättningen lek med barn för den vuxne och sysselsätt- ning 6, Fritidssysslor och lek i bostaden, för barnet. Undantag från detta skall emellertid göras när vuxna och barn umgås på mera jämbörlig fot, som likar. Det är här naturligtvis främst fråga om de äldre barnen. Om t.ex. en far tillsammans med sin sextonårige son sysslar med något som är ett gemensamt intresse för dem, skall registreringen för båda bli sysselsättning 6, fritidssysslor och lek i bostaden.

När barn sysselsätter sig med varandra blir det i allmänhet fråga om registre- ring under sysselsättning 6, fritidssysslor och lek i bostaden för samtliga parter. Men även här föreligger ett gränsdragningsproblem liknande det ovan. Om ålders- skillnaden mellan baruen är tillräckligt stor förefaller det naturligare att för den äldre göra registreringen under sysselsättning 36, lek med barn, än under sysselsättning 6, fritidssysselsättningar och lek i bostaden. För detta har vi be- stämt följande regel: när ett barn fött 1948—1956 med avsikt att underhålla sys- selsätter sig med ett barn fött 1960—1964, skall för det äldre barnet registrering ske under sysselsättning 36, lek med barn. I övriga fall skall bägge registreras under sysselsättning 6.

I detta sammanhang är det lämpligt att ta upp ett fall där principen är densam- ma som ovan. Det gäller sysselsättning 8, rekreation utom bostaden, och syssel- sättning 35, gå ut med barn. Här gäller följande regel: när ett barn fött 1948—— 1956 går ut med ett barn fött 1960—1964, skall för det äldre barnet registrering ske under sysselsättning 35, gå ut med barn, för det yngre barnet under syssel- sättning 8, rekreation utom bostaden. I övriga fall sker registrering för bägge under sysselsättning 8.

(37) Läx- och studiehjälp. Läxförhör, hjälp med läxor och skolarbete, hjälp med saker, som har anknytning till skolan t.ex. slå papper om böcker.

(38) Sjukvård av barn. Tillsyn och uppgifter som sammanhänger med att något eller några av barnen är sjuka. På tidsschemat för det barn som är föremål för vården markeras sysselsättning 9, personvård, personlig hygien.

(39) övriga sysselsättningar med barn. Detta är en restgrupp till vilken föres sysselsättningar som ej kan hänföras till någon annan rubrik under barntillsyn och vård. Om registrering sker under denna rubrik, skall kort beskrivning av sysselsättningen lämnas på anmärkningsraden längst ned på tidsregistrerings- schemat.

109 0) Arbete —— ej hushåll.

(40) Till och från arbete — skola. Restid eller gångtid till och från arbete och skola, oavsett färdmedel, förs hit.

(41) På arbete. Gäller såväl avlönat arbete som verksamhet inom eget företag eller familjeföretag. Den tid som s.k. medhjälpande familjemedlemmar, exempel- vis hustru som hjälper maken i hans förvärvsverksamhet, t.ex. makens affärsrö- relse eller jordbruk, använder i familjens företag eller jordbruk skall också föras hit. Ett undantag finns, nämligen djurskötsel, som har fått en särskild rubrik. Sysselsättning 45, utearbete — djurskötsel, är endast avsedd för medhjälpande familjemedlennnar. Vi har nämligen velat skilja ut just medhjälpande familje- medlemmars arbete med djuren.

Medhjälpande familjemedlem definieras som en person som arbetar i ett före- tag. som ägs av maken/makan, fadern/modern. Observera att jordbruk räknas som företag. Observera vidare att inte bara hustrun kan vara medhjälpande familjemedlem, utan även maken, om företaget ägs av hustrun, och barnen. Den tid som barn hjälper till i familjens företag, jordbruk, skall alltså, såvida det inte är fråga om djurskötsel, registreras under sysselsättning 41, på arbete.

Observera att vi under sysselsättningen, på arbete, även för måltidsraster (se 2), om måltiden inte intages i den egna bostaden.

(42) l skola _— barninstitution. Gäller alla former av barninstitutioner, t.ex. daghem, lekskola samt skolor och utbildningsplatser av olika slag t.ex. enhets- skola, grundskola, folkskola, verkstadsskola, hushållsskola, etc. Även familjedag- hem föres hit.

(43) Studier, läxläsning. Hit föres alla former av läsning och annat arbete i ut- bildningssyfte t.ex. läxor, korrespondenskurser, studiecirkelarbete, studier på bibliotek etc. Allmänt gäller att studier på egen hand föres under denna rubrik medan utbildning i grupp föres under sysselsättning 42, i skola.

(44) Utearbete _— trädgård. Arbete med tomt och trädgård, som ligger i anknyt- ning till huset man bor i, t.ex. gräva, kratta, plantera, så, beskära och spruta träd och buskar etc. Här avses ej arbete med tomt och trädgård som direkt syftar till att ge ekonomiskt utbyte. Arbete i exempelvis handelsträdgård föres alltså ej hit utan registreras under sysselsättning 41.

(45) Utearbete _— djurskötsel. Denna rubrik är till endast för medhjälpande familjemedlemmar och avser skötsel av djur såsom höns, grisar, kor, kaniner etc. Andra personer än medhjälpande familjemedlemmar, som sysslar med djursköt- sel föres under sysselsättning 41, arbete.

Observera att under denna rubrik föres endast skötsel av djur som skall ge ekonomiskt utbyte. Skötsel av husdjur, som hund och katt, räknas som hobby- verksamhet och föres under sysselsättning 6.

(46) Förvärvsarbete inom bostaden. Alla uppgifter som utföres inom bostaden mot ersättning, t.ex. beställningssömnad, monteringsarbeten, passning av dag- barn mot ersättning och uppgifter i samband med yrkesarbetet, såsom en lärares rättning av skrivningar.

(47) övrigt arbete, ej hushålls. Åter en restgrupp. Tillfälliga små arbeten som ej kan föras under hushållsarbete föres hit, t.ex. passning av andras barn utan be- talning, eller tillfällig hjälp till grannar eller bekanta såsom hjälp med flyttning etc.

Beskriv sysselsättningen på anmärkningsraden längst ned på registreringssche— mat.

(48) Allmänna organisationsuppgifter. Hit föres främst uppgifter som har att göra med organiserandet av familjens ekonomi etc. Innebörden av rubriken illust- reras bäst genom exemplifiering.

Ex. Förande av kassabok, planering av inköp, skrivande av inköpslistor, blan- kettifyllning, brev och telefonsamtal av ej personlig art såsom t.ex. till för- säkringsbolag, sjukkassa och andra institutioner, etc. (49) Skötsel av bil och andra fordon. Tvättning, polering, och reparation av bil, motorcykel, moped etc., som utföres av personen i fråga själv.

(50) Övrigt. Denna rubrik användes när man inte ens kan placera sysselsätt- ningen under någon av våra huvudgrupper, d.v.s. varken under Vila-Fritid, Hus- hållsarbete, Inköp- och servicekontakter, Barntillsyn och vård eller Arbete, ej hushåll.

5. Några ytterligare synpunkter.

a) Huvudrubrikerna Hushållsarbete, Barntillsyn och vård samt Arbete — ej hushåll har samtliga övrigtgrupper (sysselsättningarna 21, 39, 47). Om en syssel- sättning ej går in under någon rubrik, skall Du i första hand försöka placera den under någon av dessa övrigtgrupper. Därvid bestämmer naturligtvis huvudrubri- kerna under vilken övrigtgrupp sysslan registreras.

Om sysslan ej ens går in under någon av huvudrubrikerna, registreras den un- der sysselsättning 50, Övrigt.

Längst ned på tidsregistreringsschemat finns en anmärkningsrad. Allmänt gäl- Ier att Du alltid när Du blir tvungen att registrera en sysselsättning under någon av övrigtgrupperna, (21, 39, //-7, 50) skall kortfattat beskriva sysselsättningen på denna anmärkningsrad.

Försök att i största möjliga utsträckning undvika att använda övrigtgrupperna.

b) Det kan förefalla mycket begärt att inhämta upplysningar om makens respektive barnens sysselsättningar genom utfrågning av hustrun. Vid närmare eftertanke inser man dock att de upplysningar vi begär om dessa är av en mye- ket allmän natur. Om maken varit hemma torde IP i allmänhet veta vad han haft för sig. Om maken ej varit hemma, är det i stort sett ett av följande alternativ- som kommer i fråga, nämligen antingen sysselsättning 41, på arbete, eller syssel- sättning 8, rekreation utom bostaden.

Vad beträffar barnen gäller samma sak, d.v.s. om barnet ej är hemma skall det i allmänhet registreras på anatingen sysselsättning 42, i skola, eller sysselsättning 8, rekreation utom bostaden.

Det är för övrigt, om maken resp. barnen finns till hands, tillåtet att, om hustrun ej kan svara, fråga dessa.

c) För att någon rubrik under huvudgruppen barntillsyn och vård skall bli ak- tuell, fordras såsom torde ha framgått, aktiv sysselsättning med barnet. Om t.ex. modern inomhus bara har en viss tillsyn över barnet men har något annat som huvudsysselsättning skall registreringen utgå från huvudsysselsättningen.

BILAGA Bl

Tabellbilaga till undersökningen om servicekontakter

Urval och felkällor

Urval

Föreliggande undersökning har på familjeberedningens uppdrag utförts av Statis- tiska Centralbyråns Utredningsinstitut. Insamlandet av data har skett genom inetervjuer med 2 673 inkomstenheter, vilka uttagits med ett tvåstegs sannolik- hetsurval. Första steget har motsvarat utredningsinstitutets basurval av kom- muner. I andra steget uttogs inom basurvalskommunerna inkomstenheter från mantalslängderna.

Felkällor

Mätperioden, dvs. den tidrymd för vilken hushållens servicekontakter registrerats, har i denna undersökning inte varit densamma för samtliga institutioner. Minnes— feleu torde göra sig mera gällande ju längre tillbaka i tiden kontakten ligger. Med hänsyn till stickprovets storlek var det emellertid nödvändigt att mätperio— den blev relativt lång för att ett tillräckligt antal kontakter skulle kunna ana— lyseras. Minnest'el som på detta sätt kunnat uppstå är förmodligen förknippade med olika institutioners karaktär. Då denna glömskeeffekt är svår att kontrollera, bör en viss försiktighet iakttas vid tolkningen av tabellerna, eftersom det förefaller rimligt att systematiska felkällor uppstått genom dessa minnesfel.

En annan felkälla utgöres av bortfallet. Detta utgör i denna undersökning 8,4 %, vilket kan anses normalt för en undersökning av denna typ. Bortfallet fördelar sig pa följande sätt:

Ej anträffade 2,06 % Sjuka ......................................................... 3,26 G/r Vistas utomlands 0,72 % Vägrar att medverka .................................... 2,36 %

Summa 8,40 %

Vissa åtgärder har emellertid vidtagits för att undvika felkällor-na. Samtliga in- tervjuare har således genomgått utredingsinstitutets grundutbildning, ock vidare har en speciell kurs sammanställts med anledning av denna undersökning. Genom prov- intervjuer har också ett enkelt och lättarbetat frågeformulär kunnat framställas- För kodningen har också utarbetats särskilda kontrollkörningar med utrednings- institutets kontrollprogranl. De slutliga tabellresultaten har vidare blivit föremål för en ingående kontroll där vissa summor kontrollräknats.

Tabell I. T otalt antal besök på vissa institutioner under vissa veckodagar. Särredovisning för olika kontaktpersoner. Absoluta tal

Kontaktperson

Barn i inkomst— Ann-in vuxen Annan person _ _ Husmor . enhet född-46 i hilshållet utanför Samtligt Institution eller senare hushållet

Kontaktdag v1| LI . s |s:a V| L s |S:a| v - s:.

Arbetsförmedling . . . . . . . . . 212 ' ' ' 642 Arbetslöshetsnämnd . 3 16 Bal navardsnamnd/ barnavårdsman 68 80 Familjebidragsnämnd . . . . 10 - 29 Hemhjälpsnämnd. . . . . . ' 10 Socialnämnd . . . . -" "- 67 Nykterhetsnämnd . . . ' ' . 19 Bvggnadsnamnd/stadsark1tektkontor . .. 155 Stadskanslildrätselkontor/fastighets- kontor/kommunalkontor ......... ' ' * ' — . " 303 Bostadsförmedling . . . ' ' - 2 " 314 El-, gas- och vattenverk ' ' 97 Renhållningsverk . 25 Televerk/telestation . . . . . . . . . * S.. 144 Upphördsverk[häradsskrivare . . ' ' 92 Länsstyrelse/övcrslåthållarämbele . . ' . ' _ ”_ 159 Pastorsexpedition _ ' . 470 Rättshjälpsanstalt . . . . . . . . . . . . . . . . ' ' 24 Skolkansli/rektorsexpedition. . . . . . . 103 Skolläkare, -kurator, —psykolog skolsköterska . . . ' f ' ' ' . 203 Lärare .... ' 84 Fackförening/arbetsl helskassa 447 Stads- eller provinsialläkare . . . 457 Privatpraktiserande läkare 305 462 Stads- eller distriktssköterska . . . . . . 93 140 Mödra- eller barnavårdscentral ...... 144 205 Sjukhus, poliklinik . . . 343 680

l 2 3 4 5 6 7 8 9

Noo-nmNcr:

.—

V i Vardag utom lördag ]. ':: Lördag S

Kontaktperson

Barni inkomst» Annan person ll _ , __ .; _ _ _ Annan vuxen .. ._ . . usmoi Hus! 11 enhet född 46 i hushållet utanfor Samtliga

eller senare ' hushållet

Institution

Koutaktdag VILISISa SlSmIvIL Sl5=a|

Privatpraktiserande sjukgymnast. . . . . 120 ' 125 l)ispensär/skärmbildsbyrä . ...... . . . 26 27 Folktandvårdspoliklinik . . ....... . . . 104 113 Privatpraktiserande tandläkare . . . . . . " 509 _ llådgivningsbyrå för psykisk barna— och ungdomsvård .......... Familjerädgivningsbyrå . . . . . . RFSU-klinik (RFSU = riksförbundet för sexuell upplysning) . . . . . . . . . . . F örsäkringskassa .................. Privatpraktiserandc advokat. . . . . . . . . Järnvägsstation (biljett- o. godsexp) Resebyrå . Bilverkstad el. bensmstation (ej tank- ning) Ileparationsscrvice (såväl i verkstad som i hemmet) Apotek Bank . . . ........................ Postkontor . . . . . . . Skomakeri/klackbar Skrädderi/syateljé .. Herr- och damfrisering . . . . Tvättinrättning (inkl. kemtvätt). . . . . Tvättomat, tvättstuga el. mangel. Badinrättning ........... lnstitut för hygienisk behandling, fotvårdm.m. Sjukhus .. . . . .. Konvaleseenthem . Ålderdomshem . . . . .

Tabell II. Genomsnittligt antal besök på vissa institutioner och grupper av institutioner per månad och 1 000 inkomstenheter. Särrcdovisning för fullständiga inkomst- enheter utan barn samt med och utan barn under 7 år

Fullständiga inkomstenheter

med barn utan barn Samtliga inkomstenhetor Institutioner under 7 år under 7 år

1 2 3 1 2 3 1 3 Samt- l)arn barn burn barn barn barn barn barn liga

Postkontor 3 819 4 363 3 771 3 639 4 736 3 771 3 887 3 154 Bank ........... 1487 1723 1757 1616 1543 1804 Apotek ......... 1 487 1 569 1 860 1 509 1 543 1 963 Herr- o. damfri- sering ......... 1 110 1 594 1 341 1894 1 449 1 401 Skomakeri ....... 934 836 776 1 076 1 029 883 Tvättinrättning/ T vättomat ...... ' 939 823 604 . 797 801 Sjukhem/ålder- domshem/kon— valescentheml . . . ' .. 512 ' 672 1 224 Priv.pr. tandl./ Folktandv.-poli- klinik ' 692 1 019 Järnvägsstation / Resebyrå .. ' "' 339 365 Badinrättning . . . . 681 283 720 Privatpr. läkare/ Stads- el. prov.- läk./RFSU-klin. 439 495 Bilverkstad ...... ' ' 385 374 Sjukh./Dispensär2. 346 345 Försäkringskassa . 275 308 Skrädderi ....... 124 120 Mödra— el. barna- vårdscentral/ Stads el. distr.- sköterska Reparations— service ......... Vissa kommunala organa ......... 27 Privatpr. sjuk- gymnast 1 Arbetsförmedling . 49 Inst. f. hyg. be- handling ....... 16 Pastorsexpedition . 21 Fackförening ..... 18—20 Skolinstitutionerl . 2— 7 Sociala institu- tionerö ......... 14—15 Länsstyrelse/Hä- radsskrivare . . . . 13 Televerk ........ 17—34 Priv.pr. advokat] Rättshjälpsanst. .

Anm. 1. Redovisar antalet besök hos vänner och anhöriga, intagna vid dessa institutioner. 2. Redovisar antalet besök vid sjukhus m.m. för erhållande av behandling eller liknande. 3. Stadskansli/drätselkontor/fastighetskontor/kommunalkontor, Byggnadsnämnd/Stadsarkitektkontor, Bo- stadsförmedling, El-, gas- och vattenverk, renhållningsverk. . SkolkansliIrektorsexpedition, Skolläkare, -kurator, psykolog, eller skolsköterska, lärare. . Barnavårdsnämnd, socialnämnd, familjebidragsnämnd, arbetslöshetsnämnd, hemhjälpsnämnd, nykterhetsnämnd, rådgivningsbyrå för psykisk barna- och ungdomsvård, familjerådgivningsbyrå.

Tabell 1] 1. Totalt antal besök på vissa institutioner där husmor resp. hus/ar varit kontaktperson. Särredovisning för fullständiga och ofullständiga

inkomstenheter med eller utan hemarbetande vuxen

Fullständiga Ofullständiga inkomstenheter inkomstenheter

Med hemar- Utan hem- Med hemar- Utan hem- lnstitution betande arbetande betande arbetande vuxen vuxen vuxen vuxen

Hus- Hus- Hus- l—lus- Hus- Hus- Hus- Hus- mor far mor far mor far mor far

20 M (0 104 156 12 4 3 10 13 19

Arbetsförmedling ................. 44 165 Arbetslöshetsnämnd ' 1 Barnavårdsnämnd lbarnavårdsman . . 24 2 Familjebidragsnäm nd ............. 6 14 Hemhjälpsnämnd ................. 3 1

2

M WHGUIMG .

Socialnämnd Nykterhetsnämnd ................ ' Byggnadsnämndlstadsarkitektkontor 1 1 99 Stadskansli[drätselkomor/fastighets- kontor/kommunalkontor ........ 66 Bostadsförmedling 40 86 El-, gas— och vattenverk ........... 27 23 Renhållningsverk 2 5 Televerk/telestation ............... 42 33 Uppbördsverk/häradsskrivare ...... 13 23 Länsstyrelse/överståthållarämbete . . 21 43 Pastorsexpedition 76 Bättshjälpsanstalt 7 4 Skolkanslifrektorsexpedition ........ 24 16 Skolläkare, -kurator, -psykolog, el. skolsköterska 46 4 Lärare 13 Fackföreningfarbetslöshetskassa . . . . 47 Stads— eller provinsialläkare ....... 104 Privatpraktiserande läkare Stads- eller distriktssköterska 66 8 Mödra- eller barnavårdscentral ..... ' Sjukhus, poliklinik ............... Privatpraktiserande sjukgymnast Dispensär/skärmbildsbyrå ......... Folktandvårdspoliklinik ........... Privatpraktiserande tandläkare ..... Rådgivningsbyrå för psykisk barna- och ungdomsvård ............... Familjerådgivningsbyrå ........... RFSU-klinik (RFSU = riksförbundet för sexuell upplysning) .......... F örsäkringskassa ................. Privatpraktiserande advokat ........ Järnvägsstation (biljett- och godsexp.) Resebyrå Bilverkstad el. bensinstation (ej tank- ning) Reparationsservice (såväl i verkstad som i hemmet) Apotek Bank ........................... Postkontor

.vc. .Mu—ni—O .—

.H.—...vi—

31 44 12 13 18 39 69

2 6

. .leDJD-A .iso-am

2 98 35 33

[0

99

1 11 17

[0 |— . .N-l-MHEDIO—n

oH..M..AMW-

=.»: UGC—?

Fullständiga Ofullständiga in komstenheter inkomstenheter

Med hemar- Utan hem- Med hemar- Utan hem- Institution betande arbetande betande arbetande vuxen vuxen vuxen vuxen

Hus- Hus- Hus- Hus- Hus— Hus- Hus— Hus- mor far mor far mor far far

4 17 Herr- och damfrisering 210 133 49 130 Tvättinrättning (inkl. kemtvätt) 89 27 20 ' 54 9 .) Skrädderi fsyateljé ................ 30 23

Tvättomat, tvättstuga el. mange] . . . . 41 4 4 Badinrättning .................... 24 39 86 Institut för hygienisk behandling, fot-

vård m.m. 10 1 4 ' ' Sjukhus 425 248 51 ' ' ' 69 Konvalescenthem 2 7 19 .' ' 12 Ålderdomshem 80 35 10 24

Tabell 1 V. Institutioner där husmor resp. hus/ar varit kontaktperson [ första hand. Fullständiga inkomstenheter

Husmor kontaktperson

Mödra- och barnavårdscentral .......... Privatpraktiserande sjukgymnast ........ Skolläkare m.m ........................ Barnavårdsnämnd

Socialnämnd

Tvättomat m.m. ....................... Institution för hygienisk behandling ...... Stads- eller distriktssköterska

Lärare

Husfar kontaktperson

Byggnadsnämnd ...................... Bilverkstad ........................... Fackförening .......................... Arbetsförmedling ...................... Stadskansli ........................... Familjebidragsnämnd .................. Bostadsförmedling

Länsstyrelse

Uppbördsverk ......................... Badinrättning .........................

Med hemarb. vuxen titan hemarb. vuxen

Husmor Hust'ar Husmor Husfar

Antal besök

05 i 0

Antal besök

0,

Antal besök

OJ lo

Antal besök

129 65 46 24 23 41 10 66 63 154

11 42

100 100 92 92 92 91 90 89 83 82

10 11 16 21 29 30 32 33 36 38

99 353 245 165 162

14 86 43 23 39

89 84 79 71 70 68 67 64 62

14 21

.

6 26 40

9 2 14 15

2 5

19 52 22 20 19

1 37 14

5 16

100 90 46 33 68 73 48 71 76

Anm. Procentsiifrorna som redovisas i tabellen är beräknade enbart på husmors och husfars besök. Om även övriga kontaktpersoner medtagits hade siffrorna för de flesta institutioner blivit något lägre. Detta saknar dock betydelse i detta sammanhang, då vi här endast velat visa relationen mellan husmor och husfar som kontaktperson.

Tabell V. Institutioner med vilka husmor svarar för den övervägande delen av kontakterna i fullständiga inkomstenheter med och utan hemarbetande vuxen

Institution

Med hem- arbetande vuxen %

Institution

Utan hem- arbetande vuxen %

. Mödra- o. barnavårdscentral.. . Privatpr. sjukgymnast ....... . Barnavårdsmanl-nämnd . Socialnämnd . SkolläkareI-kurator/-psykologl -sköterska ............... . Tvättomat/tvättstuga . Institution för hygienisk be- handling, fotvård m.m. . . . . . Stads- el. distriktssköterska . . . Lärare . Skomakeri/klackbar ........ . Privatpr. tandläkare ........ . Tvättinrättning . Folktandvårdspoliklinik ...... . Apotek .................... . Privatpr. läkare ............. . Ålderdomshem ............. . Rättshjälpsanstalt ........... . Försäkringskassa . Sjukhus ................... . Pastorsexpedition ........... . Sjukhus/poliklinik . Herr- o. damfrisering .......

. Skolkansli[rektorsexpedition . . . Stads- el. provinsialläkare . . . . Postkontor . Konvalescenthem . Reparationsservice .......... . Skrädderi/syateljé .......... . Televerk/telestation ..........

. El-, gas- o. vattenverk .......

100 100 92 92

92 91

91 89 83 82 77 77 75 72 71 70 64 63 63 61 61 61 60 60

' . Mödra- o. barnavårdscentral. . . Privatpr. sjukgymnast ....... . Tvättomat/tvättstuga . Skomakeri/klackbar ........ . Privatpr. läkare ............. . Apotek .................... . Tvättinrättning ............. . Folktandvårdspoliklinik ...... . Privatpr. tandläkare ........ . Resebyrå . Stads- el. provinsialläkare . . . . . Arbetsförmedling ........... . Försäkringskassa . Järnvägsstation . Sjukhus ................... . Herr- o. damfrisering ....... . Pastorsexpedition ........... . Fackförening . Sjukhus/poliklinik . Bank ...................... . Postkontor . Länsstyrelse/uppbördsverk . . . . Reparationsservice ..........

100 100 90 85 81 74 74 70 70 69 68 67 67 65 59 58 54 54 53 53 53 52 52

Tabell VI. Väntetider på olika institutioner. Samtliga inkomstenheter.

Hela riket. Relativa tal

Väntetid i minuter

Institution

1— 16— 46— 91— 151— 15 45 90 150 240

Medi- an

CDM!—

axlat)!!—

::.

Arbetsförmedling ...... Arbetslöshetsnämnd . . . Barnavårdsnämnd] barnavårdsman ..... Familjebidragsnämnd . . Hemhjälpsnämnd ...... Socialnämnd Nykterhetsnämnd ..... Byggnadsnämnd/stads- arkitektkontor Stadskansli/drätselkon- tor/fastighetskontor/ kommunalkontor . . . . Bostadsförmedling ..... El-, gas— och vattenverk Renhållningsverk ...... Televerk/telestation . . . . Upphördsverk/härads- skrivare länsstyrelse/överståt- hållarämbete ....... Pastorsexpedition Rättshjälpsanstalt ..... Skolkansli/rektorsexpe- dition Skolläkare, -kurator, psykolog el. skolskö-

F ackförening/arbets- löshetskassa ........ Stads- el. provinsial- läkare Privatpraktiserande läkare ............. Stads- el. distrikts— sköterska Mödra- el. barnavårds- central Sjukhus, poliklinik . . . . Privatpraktiserande sjukgymnast ........ Dispensär/skärmbilds- byrå Folktandvårdspoliklinik Privatpraktiserande tandläkare Rådgivningsbyrå för psy- kisk barna- och ung- domsvård .......... Familjerådgivningsbyrå RFSU-klinik (RFSU : riksförbundet för sexu- ell upplysning) ......

11,5

Institution

över 240

Medel- värde

Medi- an

Försäkringskassa ...... Privatpraktiserandc advokat Järnvägsstation (biljett— och godsexp.) ....... Resebyrå ............. Bilverkstad cl. bensin— station (ej tankning). . Reparationsservice (så- väl i verkstad som i hemmet) ........... Apotek .............. Bank ................ Postkontor Skomakeri/klackbar . . . Skrädderi/syateljé ..... Herr- o. damfrisering . . Tvättinrättning (inkl. kemtvätt) .......... Tvättomat, tvättstuga el. mangel ............ Badinrättning ......... Institut för hygienisk be— handling, fotvård m.m.

10,9

CCOUIGOO

C

OO

Tabell VII. Olägenheter i samband med besök fördelade på fullständiga och ofullständiga inkomstenheter med och utan hemarbetande vuxen

Fullständiga inkomstenheter

Ofullständiga inkomstenheter

Samtliga inkomstenheter

()lägcnhct med utan hemarb. hemarb. vuxen vuxen

% %

med

vuxen

%

hemarb.

utan hemarb. vuxen

%

med

vuxen

%

hemarb.

utan hemarb.

vuxen

%

Samtliga olägen- heter Antal

Behov av barnvakt . . . . ' ' 0,1 Förlorad arbetsinkomst,

löneavdrag ......... 3,0 Arbetat in förlorad ar-

betstid ............. Ledigt från arbetet . . . . Ledigt från skolan ..... Lång väntan i kö ...... Övriga och okända olä—

genheter ........... Ingen olägenhet ....... Summa procent ....... Summa kontakter .....

0,3 0,4 1,7 0,4 2,2 0,6 0,3

2,0 0,7

0,4 0,9 0,2 0,7

91,9 100

227 202 65 220 56 87

460 (15 193)

16 510

Tabell VI 1 I . Olägenheter i samband med besök fördelade efter bostadsortens tätortsgrad

olägenhet

Stor- stock— holm

%

Städer med över 40 000 inv.

%

Övriga städer

Lands— bygd

Samtliga olägen- heter Antal

Behov av barnvakt Förlorad arbetsinkomst, löneavdrag ....... Arbetat in förlorad arbetstid .............. Ledigt från arbetet Ledigt från skolan ....................... Lång väntan i kö ........................ Övriga och okända olägenheter ............ Ingen olägenhet ........................ Summa procent ........................ Summa kontakter .......................

oo Omprv—Or—N wwwoaaxixlo

...—.

[O_o—OH»— HmMMi—me

”5 =S

227 202 65 220 56 87 460 (15 193)

16 510

Tabell IX a. Olägenheternas fördelning vid de olika institutionerna i storstockholm. Relativa tal

Institution

Förlorad arbets- Inga olägenheter

inkomst lorad arbetstid

Arbetat in för- Ledigt

väntan i kö olägenheter Summa olägenheter

från skolan Övriga från arbetet Lång

Barnvakt Ledigt

CJ ... tot—eat gum!

2—7 Diverse sociala institutioner ......... 26—28 Sjukhus, poliklinik, dispensär ....... 14—15 Länsstyrelse/uppbördsverk ......... 29—30 Folktandvård/privatpr. tandläkare . . . 22—23 Stads— eller provinsialläkare/privatpr.

läkare

8—12 Diverse kommunala organ .......... 18—20 Diverse skolexpeditioner ...........

1 Arbetsförmedling .................. 38 Bilverkstad ....................... 39 Reparationsservice 50 Besök hos anhöriga på vårdinstitution 24—25 Stads- eller distriktssköterska/mödra-

eller barnavårdscentral 21 Fackförening ...................... 34 Försäkringskassa .................. 46—47 Tvättinrättning/tvättomat ............ 41 Bank 16 Pastorsexpedition ................. 43 Skomakeri/klackbar 42 Postkontor 40 48 Badinrättning ..................... 36—37 Järnvägsstation [resebyrå ........... 27 Privatpraktiserande sjukgymnast ..... 13 Televerket 44 Skrädderi/syateljé 17, 35 Advokat/rättshjälpsanstalt ..........

ql—

M:s—i "*I HMHi

#lHlU'UIN Hl lNNlQD' lHGNMr—lc HalålWi—H—

I:s—i lm HW—ocxlxi

)

.Hcoteionk

llllil—llwlllll

Mil—II..

Tabell IX b. Olägenheternas fördelning vid de olika institutionerna i städer med mer än 40 000 invånare. Relativa tal

Institution

lorad arbetstid Inga olägenheter

Arbetat in för- Ledigt

Förlorad arbets- inkomst från arbetet

Ledigt från skolan

Barnvakt Lång väntan i kö Övriga olägenheter Summa olägenheter

17,35 Advokat[rättshjälpsanstalt .......... 2—-»— 7 Diverse sociala institutioner ......... 24f25 Stads- eller distriktssköterska] mödra- eller barnavårdscentral 27 Privatpraktiserande sjukgymnast . . . . %#30 Folktandvård/privatpr. tandläkare . . . 26—28 Sjukhus, poliklinik, dispensär ....... 1 Arbetsförmedling .................. 18—-—20 Diverse skolexpeditioner ........... 22-——23 Stads- eI. prov.Iäkare/privatpr. läkare. 50 Besök hos anhöriga på vårdinstitution 8—12 Diverse kommunala organ .......... 14——15 Länsstyrelseluppbördsverk ......... 46447 Tvättinrättning/tvättomat ............ 14 Försäkringskassa .................. 40 Apotek .......................... 38 Bilverkstad ....................... 42 Postkontor 16 Pastorsexpedition ................. 41 Bank ............................ 36——37 Järnvägsstation/resebyrå ...........

... Nio- Ulm : II el

(QN! a—co

l l

r—Ho—i-nu-su-nu—y-nv— HMIQQJUWUVGRIW

... >—

[ l Gäl Hmm.—4.9. :D

21 Fackförening ...................... 13 Televerket

43 Skomakeri/klackbar

39 Reparationsservice ................ 48 Badinrättning ..................... 44 Skrädderi /syateljé

l—IINHMHIII—mmIH—el

[IHH—HM HNMMwW—GGG—lw

[

llllll—lwlllwl—H—H»

I

Tabell IX c. Olägenheternas fördelning vid de olika institutionerna i övriga städer. Relativa tal

lnstitulion

Förlorad arbets- Arbetat in för- lorad arbetstid Ledigt

väntan i kö olägenheter Summa olägenheter Inga olägenheter

Övriga

från skolan från arbetet Lång

Ledigt

Diverse skolexpeditioner ........... Folktandvård/privatpr. tandläkare . . . Diverse kommunala organ .......... Sjukhus, poliklinik, dispensär ....... Stads- el. prov.]äkare/privatpr. läkare Länsstyrelse/uppbördsverk ......... Reparationsservice ................ Bilverkstad ....................... Besök hos anhöriga på vårdinstitution. Fackförening ...................... Arbetsförmedling .................. Stads- eller distriktssköterska/mödra- eller barnavårdscentral Tvättinrättning/tvättomat ............ Televerket

. __

i:» hcp—.t— ___—>_- [0me

'_'—uu—n] 1_ze__eeo o-cvwmmaua—Mww ... ...

uuaaamw

Postkontor

Järnvägsstation /resebyrå ........... Diverse sociala institutioner ......... Försäkringskassa .................. Skomakeri/klackbar Pastorsexpedition Badinrättning ..................... Privatpraktiserande sjukgymnast . , . . Skrädderi/syateljé Advokat[rättshjälpsanstalt ..........

I'v—i Nwl tom:—www»: IH—MIQNwG-t-J—J—J-bu

] .

Tabell IX d. Olägenheternas fördelning vid de olika institutionerna i Iandsbygdsregionen. Relativa tal

Institution

lorad arbetstid Ledigt

från skolan väntan i kö Övriga olägenheter Summa olägenheter från arbetet Lång

Arbetat in för- Ledigt

Förlorad arbets-

Barnvakt

M p..

, l l

Sjukhus, poliklinik, dispensär ....... Folktandvård/privatpr. tandläkare .. . Stads- el. provJäkare/privatpr. läkare Reparationsservice ................ Diverse skolexpeditioner ........... Diverse sociala institutioner ......... Bilverkstad ....................... Besök hos anhöriga på vårdinstitution. Diverse kommunala organ .......... Tvättinrättning[tvättomat ............ Stads- eller distriktssköterska/mödra- eller barnavårdscentral

Bank ............................ Apotek .......................... Försäkringskassa .................. Länsstyrelse[upphördsverk ......... Fackl'örening ...................... Badinrättning ..................... Pastorsexpedition ................. Skomakeri/klaekbar Järnvägsstation/reseb_vrå ........... Arbetsförmedling .................. Postkontor Privatpraktiserande sjukgymnast ..... Televerket Skrädderi/syateljé

17,35 Advokat/rättshjälpsanstalt ..........

la-uu __|-l wqco

lese-'

)

iUI—ui [€£$—HQ: mwocaiU—woazoea )— >—

mamma::

...

l

)

[__-mwmmwwur-U-wc:

l

1 I

l !

Tabell X. Olägenheier i samband med besök, [ullständiga inkomstenheter

Institution

lorad arbetstid Ledigt från

arbetsinkomst arbetet

Arbetat in för- % av summa

Olägenheter i besök

Barn» akt Förlorad Ledigt från Lång väntan i kö Övriga olägenheter Summa olägenheter Inga olägenheter

... M då x_- 05

26—28 Sjukhus, poliklinik . . .. 29—30 Folktandvård/privatpr. tandläkare 2— 7 Div. sociala institutioner 18—20 Div. skolexpeditioner. . . 27 Privatpr. sjukgymnast . . 22—23 Stads— o. provinsialläk./ privatpr. läkare ...... 8—12 Div. kommunala organ . 14—15 Länsstyrelse/uppbördsv. 1 Arbetsförmedling ...... 39 Reparationsservice ..... 38 Bilverkstad ........... 50 Besök hos anhöriga på vårdinstitution ....... 24—25 Stads- o. distr.sköterska/ mödra- o. barnav.ceutr. 21 F ackförening .......... 46—47 Tvättinrättn./tvättomat . . 13 Televerket 34 Försäkringskassa ...... 41 Bank ................ 42 Postkontor ........... 40 Apotek .............. 16 Pastorsexpedition 43 Skomakeri/klackbar . . . 48 Badinrättniug ......... 36—37 Järnv.-stati0n/resebyrå . 44 Skrädderi/syateljé ..... 17, 35 Advokat/rättshjälpsanst.

i—ia—

[Q

ip.-_—

i i | HM [ NHF»— _muvwooaamxnwoccoec

!

iiml Ihs—91019: i upa—n

Tabell X I . Förekomst av olägenheter i procent av antal besök och fördelade på olika familjetyper

Fullständiga inkomstenheter Ofullständiga inkomstenheter

Utan hemar- betande vuxen

Med hemar- betande vuxen

Utan hemar- betande vuxen

Med hemar- betande vuxen

Institution

Därav med olägen- het %

Därav med olägen- het %

Antal besök

Antal besök

Därav med olägen- het %

Därav med olägen- het %

Antal besök

Antal besök

Arbetsförmedling ......... Diverse sociala institutioner Div. kommunala organ Televerket ' Länsstyrelse/uppbördsverk.

Pastorsexpedition ........ Diverse skolexpeditioner . . . Faekförening ............. Stads- o. prov.läkare ..... Privatpr. läkare .......... ' Stads- o. distr.sköterskal

17, 35

36—37 38

mödra- o. barnav.ceutral. . Sjukh., poliklinik/dispensär Privatpr. sjukgymnast . . Folktandvårdspoliklinik . . . Privatpr. tandläkare ...... Försäkringskassa ......... Rättshjälpsanst.lprivzltpr.

advokat .Iärnvägsstation/resebyrå . . . Bilverkstad .............. Reparationsserviee ....... Apotek ................. Bank ................... Postkontor Skomakeri/klackbar/

skrädderi, syateljé ....... Herr- o. damfrisering ..... Tvättinrättning ........... Tvättomat, tvättstuga Badinrättning ............ Besök, sjukhus .......... Besök, konvalescenthem . . . Besök, ålderdomshem . . . .

Antal inkomstenheter ......

10 20 17

åuiwxlxlr-A,

»I coma-um..-

IPCC-lim—ll*

.cn—.»u—w

. »—

Fullständiga inkomstenheter

Med hemarbetande vuxen Utan hemarbetande vuxen

Inst. nr

Antal kontakter Antal kontakter 0 | 1—2 | 3—5 |6—10| 11-- 0 | 1—2 | 3—5 |B—10I 11-

80,1 11,3 68,3 20,0 76,9 20,5 86,1 10,8 92,1 7,5

..

, , 11,4 4,5 1,0 , , 14,9 4,5 3,0 , , ' 20,3 ' ' ' ' 0,5 , , ' 12,4 0,5 0,5 . . 9_g . . . .

Ol—530NJUI .ky—HHC»

Ofullständiga inkomstenheter

Med hemarbetande vuxen Utan hemarbetande vuxen

Inst. nr Antal kontakter Antal kontakter

| 1—2 | 3—5 6—10 11— 3—5 |e—10| 11——

6,4 3,6 0,8 0,5 ' 0,9 1, 11,8 1,5 1,0 0,3 0,9 0. 11,2 0,8 - - - - ' -

4,8 0,3 0,3 ' - ' - 4,6 0,3 . . | . .

BILAGA B 2

Förteckning över institutioner som ingår i undersökningen

Observerade under sex månader (1 april—30 sept.):

. Arbetsförmedling ' . Arbetslöshetsnämnd . Barnavårdsnämnd/barnavårdsman . Familjebidragsnämnd . Hemhjälpsnämnd . Socialnämnd

. Nykterhetsnämnd . Byggnadsnämnd/stadsarkitektkontor . Stadskansli/drätselkontor/fastighetskontor/kommunalkontor . Bostadsförmedling . El—, gas- och vattenverk . Renhållningsverk . Televerk/telestation . Uppbördsverk/häradsskrivare . Länsstyrelse/överståthållarämbete . Pastorsexpedition . Rättshjälpsanstalt . Skolkansli/rektorsexpedition

. Skolläkare, -kurator, -psykolog el. skolsköterska . Lärare . Fackförening/arbetslöshetskassa

Observerade under 1 månad (1—30 sept.):

22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39.

Stads- eller provinsialläkare Privatpraktiserande läkare Stads- eller distriktssköterska Mödra- eller barnavårdscentral Sjukhus, poliklinik (för behandling) Privatpraktiserande sjukgymnast Dispensär/skärmbildsbyrå

Folktandvårdspoliklinik Privatpraktiserande tandläkare

Rådgivningsbyrå för psykisk barna- och ungdomsvård Familjerådgivningsbyrå RFSU-klinik (RFSU = riksförbundet för sexuell upplysning) Försäkringskassa Privatpraktiserande advokat Järnvägsstation (biljett— och godsexpedition) Resebyrå Bilverkstad el. bensinstation (ej tankning) Reparationsservice (såväl i hemmet som i verkstad)

9—7465 65

Observerade under 1 vecka (en vecka i sept.): 40. Apotek 41. Bank 42. Postkontor 43. Skomakeri/klackbar

44. Skrädderi/syatelje 45. Herr- och damfrisering 46. Tvättinrättning (inkl. kemtvätt) 47. Tvättomat, tvättstuga el.mangel 48. Badinrättning 49. Institut för hygienisk behandling, fotvård m.m.

Observerade under 1 månad (1—30 sept.): 50. Sjukhus 51. Konvalescenthem 52. Ålderdomshem (för besök hos anhöriga)

BILAGA B3

P 457

STATISTISKA CENTRALBYRÅN UTREDNINGSINSTITUTET

Fack, Stockholm 27

UNDERSÖKNING OM SERVICEKON TAKTER

Tilläggsformulär till P440 Loko nr .- Intervju den / 1963

Intervjutid från kl. ............................... till kl. .....

Puc-nr

Urvalspcrsonens civilstånd I |

Korllyp:

IT

OBS! Frågorna A—E ställes ej utan överföres av loko från formuläret P 440. T iitortsgrad

Först skulle jag be om några uppgifter om Er själv och Ert hushåll. Är Ni gift? Up är ogift, änka (änkling) eller frånskild

Up är gift

Har Ni några hemmavarande barn, födda 1946 eller senare? Om Up är gift: Jag skall också be att få uppgift om Er makes födelseår. Gör i nedanstående tablå en förteckning över inkomstenlietens sammansättning. Ange för varje person i inkomstenheten dess födelseår.

Person nr Relation till Up Födelseår

1

2 3

Brukar Ni (eller Er make] arbeta i hushållet minst 4 timmar mellan kl. 8 och 17? Nej Ja

Vad hade ............................................................................... (Up) för huvudsaklig sysselsättning under veckan 1963?

Svar:

Om Up är gift: Vad hade ........................................................................... (Up:s make) för huvudsaklig sysselsättning under samma vecka?

1) Har Ni/Er make eller annan för Er/Er fa- OM JA OCH 1 KONTAKT: milis räkning under tiden 1/4—30/9 1963 haft V'" "" *"""nkun'ak' 9"

_ ,; ler besök? kontakt per telefon eller vid besök med 11 gon OM JA OCH FLERA KON- av följande Institutioner eller inrättningar? TAKTER: Hur många av

dessa kontakter var tele- fonkontakter och hur många var besök?

Antal besök Antal tele- fonkontakter

Arbetsförmedling ' * ........................ st Arhetslöshclsnämnd .* ' st

Barnavårdsnämnd/barnavårds- man st

Familjebidragsniinmd * ' st Hemhjälpsnämnd .. . .. st Socialnämnd sl: Nykterhetsnämnd Nej st

Byggnadsnämnd/stadsarkitekt- kontor Nej ' st

Stadskans]i/drätselkontor/fastig- hetskontor/kommunalkontor Nej st

Bostadsförmedling Nej st

El- gas- och vattenverk Nej st

Renhållningsverk Nej st

Televerk/ telestation Nej st

Uppbördsrerk/häradsskrivare

Länsstyrelse/överståthållar- ämbete

Pastorsexpedition Rättshjälpsanstalt Skolkanin/rektorsexpedition

Skolläkare, -kurator, —psykolog, el. skolsköterska Nej

Lärare Nej

Fackförening/arbetslöshetskassaNej

2 Ni sade tidigare att besök gjorts på

Jag sl'tulle nu vill be om några ytterligare upplysningar.

Kol. A

Vem var det som gjorde besöket?

FBAGORNA STÄLLES FÖR VARJE BESÖK FÖR SIG

Kol. B

Hur lång var vänte- tiden vid besöket?

Kol. C Gjordes

vardag eller en lördag?

Kol. D

Vållade besöket någon olägenhet t.ex. i form av förlust av arbetsinkomst, an- besöket en skaffande av barnvakt el. dyl.?

Kol. A 16

Kol. B 17—l9

Kol. C 20 Kol. D Kol. E 21

talltllsml ! uosnd ueuuv Neues 10 91761 '; uajuumj ! uma

mjsnn .lOlllSnH

tauvllsmt Jeiuutu uosnd unuuv

Väntetid i minuter

Supra—[ Bu pmA

Slag av olägenhet

För Ui

Besök

N vi

01

Besök

N v—l

Besök

N v-l

Besök

01 v—l

Besök

01 v—(

v-IF'Iv-lv-lv-l

N N N OI

Besök

_!

Besök

IGIGIDIGLDIQID

Gianni-Qin!!!

nrlll

Besök

NNO! Gl

commune-famn.":

Besök

01

|!) m n':

Besök

CW

Besök

url—IJ

Besök Besök

v-lv-tv-tv-tv-dv-cv-tv-t

Besök

v-4

1 2 3 4 5 1 2 3 Besök 4 5 1 2 3 4 5 1

Besök

_—

l!) LO I!) I!) us to

Besök

Hv—Iv—tv—(Hv—I

.a

m'III

2 Besök 3

NNNNNNNNNNNNN

v—1

utv-1

Besök 4

***QWQQQQQ'QQQQVQQQQ nmmmmnmnmmmnmmnmmmn

OI _.

t!) "1 in ID i!) IQ ln IO lå I!) us n'

_

Itälä

hhhhhhhhhhhhhhhhhhh

NNNNNNNNNNNNNNNNNNNÖ

1 l .;

& O 0 00 GO O O O O O O oc O O O C G

NNNNNNNNd

GD :D (0 CD & =D & =D =D =D =D => CD (D :D (D (D 0 :D et ä' ä' !t' Q' !” Q' stt V Q' Q' (|! % * ** Q' !” '$ *” ** #

CO 0153 F.) 0155 06 :'D 00 m t'!

GQQGQOQOOGGGSQQGQGQGÄ accesoooaoaoooooooooeoooooooooooaocoaoa

3) Har Ni/Er make eller annan för Er/Er fa- miljs räkning under sista månaden d. v. 8. från den 1/9—1/10 1963 haft kontakt per telefon eller vid besök med någon av följande institu-

tioner eller inrättningar?

OM .lA OCH 1 KONTAKT: Var det telefonkontakt el- ler besök?

OM JA OCH FLERA KON- TAKTER: Hur många av dessa kontakter var tele— fonkontakter och hur många var besök?

Antal besök Antal tele- fonkontakter 22) Stads- eller provinsialläkare Nej 0 Ja 1—> _ ...................... st ........................ st 23) Privatpraktiserande läkare Nej 0 Ja 1———-> ........................ st ........................ st 94) Stads- eller distriktsköterska Nej 0 Ja l———> ........................ st ....................... st 25) Mödra- eller barnavårdscentral Nej 0 Ja l-——-—-) ....................... st ........................ st 26) Sjukhus, poliklinik Nej 0 Ja 1—) ................ ...,... st ........................ st 27) Privatpraktiserande sjukgym- nast Nej 0 Ja 1———--) » . __ _ st ........................ st 28) Dispensiir/skärmbildsbyrå Nej 0 Ja 1——) .. .. _ st -. st 29) Folktandvårdspoliklinik Nej 0 Ja 1——> ....................... st ........................ st _ . for Ul: | 30) Privatpraktiserande tandläkare Nej 0 Ja 1—-) _ ..................... st .. ...................... st 18—19 31) Rådgivningsbyrå för psykisk barna- och ungdomsvård Nej 0 32) Familjerådgivningsbyrå Nej 0 33) RFSU-klinik (RFSU = riksför- bundet för sexuell upplysning) Nej 0 Ja 1—) ................... _ st ..................... st 34) Försäkringskassa == sjukkassa Nej 0 Ja 1-————) . .................. _ st .......... . ............. st 35) Privatpraktiserande advokat Nej 0 Ja 1———) ...................... st mm..-... st 36) Järnvägsstation (biljett- och godsexp.) Nej 0 Ja l——> ....................... st. 37) Resebyrå Nej 0 Ja l——> ...................... st ............... ...... st 38) Bilverkstad el. bensinstation (ej tankning) Nej 0 39) Reparationsservicc (såväl i | verkstad som i hemmet) Nej 0

Anm.

4) Ni sade tidigare att besök gjorts på

Jag skulle nu vilja ibe om några ytterligare upplysningar. FRÅGORNA STÄLLES FÖR VARJE BESÖK FÖR SIG g Kol. A Kol. B Kol. C Kol. D Vem var det som Hur lång Gjordes besö- Vållade besöket någon olägenhet t.ex. i form av förlust av arbetsinkomst, gjorde besöket? var vänte- ket på en lör— anskaffande av barnvakt el.dyl.? tiden vid dag, söndag besöket? eller en van- lig veckodag? Kol. A 15 Kol. 3 17—19 Kol. c 20 Kol. [) l-inl. F, 21

Väntetid i

. Sin" av 015" ulie r- '- minuter " _,e l 1 or l.:

:i »

Supugg

BDPJQ'I

jojjeuan Jojuuun uosnd uuuuv löl'lWlsml ! uosxsd uuuuv amuas 1.) mm "_l "ammo; ! lueu .szn”

JOItlSllH

cpu: &

Kor-ttyp: | 2 |

C IQ 74

= "5 Cl v-4

Institution Besök

IQ lö CD 60 Få

Oi

_

”*15 Besök

.:

O': N DI _.

1 2 nr | | | Besök 3 1 2 4 5 1

—-| !: E th ut: in in U': 35 & 6? då Ca 65 C? C# & O': N; CO 60 M N." 01 v-4 E E N CO 50 C": 55 m CO Cl v—t

Institution Besök

N v—t

: E in CW _— Cl

?? N v—l

nr | | | Besök

""—15 Besök

#1 N v—t

mac: N

"Hv-( .5 E

CD 913 :D 0 (D => & :o =D :D |

hhhhhhhhhhhh CW. N — OOOOOOOOOOOO

Institution Besök

=

...

E inta-atom

came—. [.

_!

=

_.

E

|!) m ("? Cl öl v—l v—t C 0

namn-nian

N

V.! mutta—onmedia

.! :O

0: o

nu

få Öl _l 0 N v—t

mannen:—'anna': H 5 E

71 'D! _ N .... v-t & :D (I? 0 m

Institution Besök

53 m _. :> ee #

= . _. E oz v—l en

hhhhh H :: & immun-nm

n cu _. o m _! : "E

ao & w oo oc cc 00 se CD ao cc 00 ao & ac & se 00 30 en

Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q— Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' :O 01 v—(

Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q'

C? O') d': G= C? 63 93 :: © CD =D CD (9 O iP. m m :o :O 00 O') :O CO 00 cc 01 _—

:e en _. :> co ...

:: '.'-'

:: in

5) Har Ni/Er make eller annan för Er/Er fa- miljs räkning under sista veckan d.v.s. från den ............................................. 1963 haft kontakt per

telefon eller vid besök med någon av följande inrättningar?

40) Apotek Nej 0 Ja 1———-) 41) Bank Nej 0 Ja 1——>

42) Postkontor Nej 0 Ja 1————)

43) Skomakeri/klackbar Nej 0 Ja 1—-) .

44) Skrädderi/syatelje Nej 0

45) Herr- och damfrisering Nej 0

46) Tvättinrättning (iukl. kemtvätt)Nej 0 Ja l—->

47) 'l'viittomat, tvättstuga el. mangelNej 0 Ja 1———> 48) Badinrättning Nej 0 Ja 1——-) 49) Institut för hygienisk behand-

ling, fotvård m.m. Nej 0 Ja 1——->

OM JA OCH 1 KONTAKT: Var det telefonkontakt el- ler besök?

OM JA OCH FLERA KON- TAKTER: Hur många av dessa kontakter var tele- fonkontakter och hur många var besök?

Antal besök Antal tele-

fonkontakter

st ........................ st ........................ st st ........................ st st .. st _, st ........................ st st st st

........................ st st st st

Anm.

Frågorna ställes endast om besök gjorts enl. fråga 5. 6] Ni sade tidigare att besök gjorts på

Jag skulle nu vilja be om några ytterligare upplysningar.

Kol. A

Vem var det som gjorde besöket?

FRAGORNA STÄLLES FÖR VARJE BESÖK FÖR SIG

Kol. B

Hur lång var vänte- tiden vid besöket?

Kol. C

Gjordes besöket en vardag eller en lördag?

Kol. D

Vållade besöket någon olägenhet t. ex. i form av förlust av arbetsinkomst, an- skait'ande av barnvakt el. dyl.?

Kol. A IG

Kol. B 17—19

Kol. C 20 Kol. D

'åntelid i minuter

Slag av olägenhet

För Ui

Kort'typ: | 2 |

Snpagn

BepmA

lallaqsnu igjuuin uosiod lmuuv iansusnu ! uostad ueuuv omuas '|a 9l'6I '; uafuumj ' uma .mjsnn

Jotusnn

:*] _ åt _

Besök 5 min

|Om

Institution Besök

Gl v-A

!: E N v-1

m 51 v—l

nr | | | Besök

"_l—" Besök Besök Besök

få O': Q'! t') =O Gl v—t

som

Oi v-l

N N N V'! v—t _ .5 . : IQ IQ IO lf) in

NNN ...

en

v—t

:: ':

: ut:

Fl _: wc N #0 Q' LO _ C'l

Institution Besök

bl v—t 0! H

5 "5 n': Gl _.

kn

ru _|

I: ': t: u) N _

ut | | | Besök

”_l—" Besök Besök Besök

Institution Besök

Fl v—t

: 'å i!)

Öl _. CQ Q' I!)

in in xo nn

_ 0 o O O O O O O O O O O O O O O O O =

el 01

-4 _—

t: = .

"å ä

n in Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q' Q

in en _. 5 F. =: a en N cu _

N N N N N CW _.

en _— .5

E

nr | | | Besök

”_l-" Besök Besök Besök 1 1

In I!)

01

_—

DI ci

.— _

_ N M Q'

mer .. : E

namn

|!) N v—l LG

nmmmmnmmnmm

Öl v-4 .E E N

Institution Besök

N v—l .E E _- Gl

QQQQQOQGQQGGQQOQQGG oomwcooooeooooaoooooaoaeaowaeaoooat hhhhl—hhhhhhhhhhhhhh wwwwwowwwwcawwwccwq Q'Q'Q'Q'Q'Q'Q'Q'Q'Q'Q'Q'Q'Q'Q'Q'Q'Q'Ql mnmnmmmmnmnmnnmnnmm

NNNNN ..

ot

.—

:: & minns-t')

man NNO!

nr | | | Besök 3 1 .t o'

7) Har Ni/Er make eller annan för Er/Er ta- OM JA: Hur många besök miljs räkning hälsat på någon under tiden =;?gjorts under den "_ 1/9—1/10 1963 på någon av följande inrätt—

ningar?

50) Sjukhus Nej 0 Ja 1———> ........................ st

51) Konvalescenthem Nej 0 Ja 1——) st

52) Ålderdomshem Nej 0 Ja 1——) ........................ 8!

Anm.

Frågorna ställes endast om besök gjorts enl. fråga 7.

8) Ni sade tidigare att besök gjorts på

Jag skulle nu vilja be om några ytterligare upplysningar. FBÅGORNA STÅLLES FÖR VARJE BESÖK FÖR SIG

K-ol. A Koi. B Kol. C Vem var det som Gjordes besö- Vållade besöket någon olägenhet !. ex. i form av förlorad arbetsinkomst, anskaf— gjorde besöket? ket på en lör- tande av barnvakt el. dylikt?

dag, söndag

eller en van-

lig veckodag?

Kol. A N; Kol. B 20 Kol. C Kol. I) 21

Slug av olägenhet För [,'i

tolliäqsml JQJUUIH

uosmd uuuuv 348095 "19 91131 ".l uat'uumj ! uma

lallållsml !

Hosted uuuuv

Sepuog SepJQ'I hems, .toutsnu

.tejsnn

hor-ttyp : | 2 |

FJ OI _

Bcsök 1 1

G". 01 v- OI som

Institution Besök 2

N v—1

56

M N 61 01 _4

56

if:

I | | Besök

Gt

L”) IO LO

Besök

&!

commune-o

3

—'15 Besök 4 1 5 1

Cd

N v-tv-(s-lv—lv—l

|!)

in

N w—(v—t

Besök

Institution Besök

in (*.” Oi _ ln CG bl ... Cl

Öl v—l ln :?

| | | ' Besök

—15 Besök

nn ln OI v—t v-t _

OI

NNN :va :O 6" t') ;— v—l H v—t _

m O'". O] v—t

Besök

N v-c

3 4 Besök 5 1 1 2

Institution Besök

15 Dt _ n N v-t kn

nr | | | Besök

IQ

LQ

_"15 Besök

in

ln

Besök

N v—l it?—i'm—

IO

Besök

mmmnnmmnm N v-l

Institution Besök ., 1 ')

hhhhhhhhhhhhhhhhhh

AQ

M

| | | Besök 3 1 2

iQ vwww—a—wv—rwvvwv—rvwv—r—i

N

v—t coooocooooeccooocod

ut *wwvwwwH—nw-g—svww—r—sw—rt

cwcwowcwwwowcd LG neotena-owns! ou _.

h

0! GB G= 056390?! 0505 03 Ge came: Q 63 CS C? & oc oooooo oc oc oo woooooo ao som en se oo %*

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1965

. Transportekonomisk forskning i Norden. . Einkelte mellomrlksveger mellom Norge og Sve- r ge. . Forskning af international politik. . Afro-asiatiske studier i Norden. . Utbildning av sjukhusadminisnatörer i Norden. . Nordisk forskningskonterens [Helsingfors.

OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1965

STATENS i I 1 i I

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

J ustitiedepartomentet

Sammanställning av remissyttranden över författ- ningsutredningens förslag till ny författning. Dell. Allmänna uttalanden samt 1 och 2 kap. i förslaget till regeringsform. [2] Del 2. Kap. 3. 4 och 5 i förslaget till regeringsform. [3] Del 4. Kap. 7. 8, 9 och 10 i förslaget till regeringsform samt över- gångsbestämmelserna. [34] Del 5. Förslaget till riksdagsordning. [37] Rättegångshjäip. [13] Godtrosförvärv av lösöre. [14] Fastställande av faderskapet till barn utom äkten- skap. [17] Fartygs befälhavare. Gemensamt haveri och dispasch. Ansvarsbestämmelserm. m. [1 Dagstidningarnas ekonomiska villkor. [22] Ändringar i ensittarla en 111. m. [26] Pensionsstiftelser II. 41]

F?;åattningsfrågan och det kommunala sambandet. Radioansvarighetslag. [58] Mönsterskydd. [61] Riksdagens justitieombudsmän. [64]

Utrikesdepartementet Sveriges sjöterritorium. [1]

Försvarsdepartomentet Soldathemsverksamheten. [52]

Socialdepartementet

Tandvårdsförsäkring. [4] Institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi. [24]

Hillso- och socialvårdens centrala administration. [49] Mentalsjukhusens personalorganisation. Del II. Mal- sättning och utformning. [50] Barn på anstalt. [55] Samordnad rehabilitering. Del 3. Rehabiliteringsin- satser i näringslivet. [57] Vissa pensionsfrågor. [62] Hemarbete och servicekontakter. [65]

Kommunikationsdepartomentet

Skånes och Hallands vattenförsörjning. [8] Friluftslivet i Sverige. Del II. Friluftslivet i sam- hällsplaneringen. [19] 1960 års radioutrednlng. 1. Radions och televisionens framtid i Sverige 1. Bakgrund och förutsättningar, programfrågor. Organisations- och finansierings- frågor. [20] 2. Bad ons och televisionens framtid i Sverige 11. Bildnings- och undervisningsverksam- het. Forskningsfragor. [21] Vägmärken. [33]

Nykterhet i trafik. [35] Körkortet och trafikutbildningen. [421 Statens trafikverk. [43] Radiolag. [461 Statens vägverk. [47] Arbetstid och arbetsinspektion för vägtrafiken. [48]

Finansdepartementet

Måttenheter. [5] f Uppbördsi'ragor. [23] Nytt skattesystem. Remissyttranden. [28]

Ecklesiastikdepartementet

Antikvitetskollegiet. [10]

1963 års universitets- och högskolekommitté 1. Ut- byggnaden av universitet och högskolor. Lokalise-j ring och kostnader I. [11] 2. Utbyggnaden av uni- versitet och högskolor. Lokalisering och kostna- der II. Speciaiutredningar. [12] i De svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi. [15] 5 1960 års lärarutbildningssakkunniga III. 1. Studie-1 planer för lärarutbildning. [25] 2. Lärarutbildning-»; en IV: 1. [29] 3. Lärarutbildningen IV: 2. [30] 4 Specialundersökningar om lärarutbildning V. [31] Fackutbildning i automatisk databehandling. [56]

& Kyrklig beredskap. [59] i Vuxenutbildning gymnasium och fackskola. [60] Lokaler för ungdomsverksamhet. [63]

Jordbmksdepartementet ;

Ny jordförvärvslag. [16] d-i —i

%

|

i l

1[

1960 årsjordbruksutredning. 1. De svenska jord- bruksprodukternas distributions- och marginalför— hållande en. [27] Stöd at hästaveln. [44]

Handelsdepartementet

Sveriges släktnamn 1965. [36] Beredskap mot oljeskador. [45]

Inrikesdepartementet

Kommunalrättskommittén VI. Om den kommunala. självstyrelsens lokala förankring. [6] VII. Kommu-i nala bolag. [40] ? Praktik- och feriearbetsförmedling. [7] i Arbetsmarknadspolitik. [9] ' Höjd bostadsstandard. [32] " Affärstidsutredningen. 1. Affärstidema. Del I. Motiv' och lagförslag. [38] 2. Affärstiderna. Del II. Kon-- sumentundersökning. [39] . Gemensamma bostadsförmedlingar. [51] Polisutbildningen. [53] *