SOU 1966:47

Ungdomens förenings- och fritidsliv : organisationer och medlemmar

Förkortningar

Idrottsorganisationer.........................I Seoutorganisationer..........................Sc Studentorganisationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . St Religiösa organisationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . R Motorororganisationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . M Skolorganisationer..........................Sk Nykterhetsorganisationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . N Politiska organisationer . . . . . . . . . .- . . . . . . . . . . . . . . P Andraorganisationer.........................A

Förord

Föreliggande undersökningar har ut- förts på uppdrag av 1962 års ungdoms- utredning.

Arbetet påbörjades i september 1963 med att planera den riksomfattande in— tervjuundea'sökningen. Fältarbetet ge- nomfördes under februari—mars måna- der 1964 av statistiska centralbyrån, som också svarade för det statistiska urvalet.

Under våren 1964 förbereddes den intervjuundersökning som avsåg att be- skriva ungdomsorganisationernas struk- tur. Hösten samma år började arbetet med den geografiska beskrivningen av föreningar i landet. De båda närmast ovan angivna uppgifterna blev slutför- da våren 1965. Vid samma tidpunkt fö- relåg också resultatet av en hösten 1964 påbörjad undersökning av föreningsliv i ett antal läroverk inom Stockholms- området.

Vid den riksomfattande intervjuun- dersökningen företräddes statistiska centralbyrån av förste aktuarien Sven Reinans. Genom hans sakkunnighet och arbetsförmåga var han till utomordent- lig hjälp vid att i pressat tidsschema planlägga och genomföra denna ar- betsuppgift.

Fru Anna Lisa Martins hade fått upp- giften att gå igenom ungdomsorganisa— tionernas adresslistor på föreningar och sammanställa dem geografiskt. Hennes arbete blev genomfört på ett snabbt och samvetsgrant sätt.

Fältarbetet, som avsåg intervjuer med ungdomsorganisationer, har skett del— vis med socionom Ella Amylong som inltervjuledare. Amylong har därefter statistiskt bearbetat och sammanställt intervjuresultat och övriga uppgifter från stadgar och årsberättelser. Amy- long har vidare granskat allt tabellma- terial från den riksomfattande intervju- undersökningen. Hennes insatser har varit präglade av stor arbetsförmåga och bl. a. god kännedom om organisa- tionslivet, vilket allt varit synnerligen värdefullt för arbetsresultaten.

Skolundersökningen, som endast del- vis presenteras här, har utförts av fil. kand. Sture Knutson och fil. kand. Sture Pihl.

Databehandling och statistisk rådgiv- ning i samband med denna har vilat på aktuarie Arved Oksaar, Allmänna Marknads- och Opinionundersöknings AB. Oksaars medverkan har varit en mycket värdefull tillgång.

Fortlöpande under expertarbetets gång har jag haft glädjen av att kun— na utnyttja fil. dr. Ingvar Johannessons råd och sekreterare Olle Sjögrens rika organisationserfarenhet.

En nödvändig förutsättning för att erhålla grundmaterialet till viss del av undersökningarna har varit ungdoms— organisationernas lojalitet och välvilja, när det gällt att fylla i de frågeformulär, som vid olika tidpunkter har utsänts. Detta måste ha inneburit extra belast-

ning i organisationskansliernas dagliga lag för analyser, bearbetat materialet arbetsrutin. och därvid lämnat goda råd vill jag

Till alla som genom sina. insatser framföra mitt varma tack.

gjort det möjligt att frambringa under- 0. Halldén

KAPITEL 1

Inledning

Ur direktiven

Direktiven till 1962 års ungdomsutred— ning citeras i delar som gäller speciella undersökningar inom ungdomsarbetet. »1960 års folkbildningsutredning har framlagt undersökningsmaterial och översiktligt summerat erfarenheterna hittills av 'det statliga stödet till ung- domsverksamheten och 1960 års ung- domsupplysningsutredning har redovi- sat material om opinionsbildningen i det moderna samhället och i anslutning därtill givit en analys av ungdoms- och folkbildningsorganisationernas roll för en positiv ungdomsfostran. Det av de nämnda utredningarna på detta område påbörjade arbetet bör nu föras vidare av en ny utredning. Denna bör, mot bak— grunden av en precisering av vad man från samhällets sida kan anse sig äga vänta som resultat av statligt stöd till de olika ungdomsaktiviterna, klargöra i vad mån den med nuvarande statsbi- dragsstöd till ungdomsarbetet avsedda effekten ernåtts eller synes ha utsikter att uppnås. Detta bör utredningen be- trakta som en första huvudfråga.

Som delproblem i fråga om fritids- verksamheten kan som exempel anges frågan om fritidsgruppsverksamhetens betydelse som kontaktskapare mellan föreningsanslutna och utanför förening- arna stående ungdomar, dess effekt som aktivitetsbefrämjare inom föreningar— na och bland icke föreningsanslutna. Frågor som dessa och andra liknande

bör utredningen genom undersökningar och studier söka besvara.

Till de kvalitativa aspekterna på fri- tidsverksamheten, som bör uppmärk- sammas av utredningen, hör frågan om attitydpåverkan genom deltagande i fri- tidsgruppsverksamheten. Denna är av grundläggande betydelse för belysning- en av fostran inom fritidsgruppens ram.

Ledarna inom fritidsgruppsverksam- heten torde spela en viktig roll inte ha- ra för uppläggningen av arbetet utan också för attitydpåverkan och fostran i övrigt. Deras roll därvidlag bör bely- sas genom en undersökning av dera-s kvalifikationer för sin uppgift.

Beträffande ungdomsledarutbildning- en är det angeläget att få närmare be- lyst kursernas uppläggning med hän- syn till ämnesval och pedagogisk in- riktning. En differentiering av materia- let bör ske, så att skillnader mellan kurser inom olika organisationer och mellan centrala regionala kurser kan komma till uttryck.

I fråga om undersökningar rörande ungdomsledarutbildningen bör vidare gälla, att de inriktas på att analysera verkan av olika former av ledarutbild- ning. Därvid bör såvitt möjligt stude- ras inte endast den effekt, som utbild- ningen har på deltagarna själva utan också på den fritidsgruppsverksamhet, som kan ställas i samband med ledar- utbildningen. En viktig aspekt på denna utbildning är frågan i hur hög grad de

utbildade utnyttjas i fortsatt ungdoms- arbete och för vilka arbetsuppgifter. Dessa och de övriga undersökningar, som i sammanhanget kan fordras, bör utmynna i ett ställningstagande till frå- gan, om de nuvarande formerna för det statliga stödet till ungdomsledarutbild- ningen och .de organisatoriska former, i vilka denna bedrives, är ändamåls- enliga och tillgodoser föreliggande be- hov av ungdomsledare. Det har disku- terats om ledarutbildningen bör vara längre och mera grundlig eller special- inriktad, frågor som utredningen bör ta upp liksom möjligheterna att utnyttja folkhögskolornas resurser för ledarut- bildning. Det genom tidigare utredning- ar insamlade materialet till belysning av kostnaderna för ungdomsledarut- bildningen bör kompletteras genom yt- terligare undersökningar.

Den med statsunderstöd bedrivna in- struktörsverksamheten bör kartläggas efter riktlinjer, motsvarande dem som angivits för fritidsgruppsverksamhet och ledarutbildning.

De undersökningar, som hittills nämnts, kan förväntas ge en god bild av det inom ungdomsarbetet verksam- ma föreningslivet och övriga på områ- det arbetande organ, samt av ungdoms— verksamhetens möjligheter att förverk—» liga sina syften. Men ungdomsarbetet måste också i dess nuvarande och fram- tida utformning ställas i relation till samhällsutvecklingen i övrigt. En and- ra huvuduppgift för utredningen blir därför att försöka klarlägga, i hur hög grad ungdomsarbetet organisatoriskt och innehållsmässigt kunnat anpassas till de nya förhållandena, samt belysa vilka behov, som för framtiden måste fyllas. Undersökningarna rörande detta huvudavsnitt bör således utmynna i en bedömning av samhällsutvecklingens betydelse i fråga om samhälleliga stöd- åtgärder för ungdomsverksamheten.

Därvid bör klargöras, vad som försvårar respektive underlättar ungdomsarbetet i det moderna samhället.»

Direktiven ger uppslag till åtskilliga forskningsprojekt såväl i den allmän- na skrivningen som i de speciella an— visningarna för undersökningar.

Undersökningarnas omfattning

De i direktiven efterlysta undersökning- arna avser mycket stora, väsentliga och även forskningsmässigt sett svårbedöm- bara frågor. I SOU 1963: 67 »Stöd åt ungdomsorganisationernas centrala verksamhet» uppräknades tänkbara un- dersökningsuppgifter av sociologisk, so- cialpsykologisk och pedagogisk natur.

En första avvägning gällde undersök- ningsplanen. Med kännedom om diffe- rentieringen i organisationslivet och i vetskap om bristen på en tidigare grund— lig kartläggning av organisationernas allmänna och sociala struktur m.m., bedömdes på grund av tidsmarginalen möjligheterna att dra slutsatser alltför vanskliga, om undersökningarna inrik— tades direkt på orsakssammanhang, ve- rifierade genom mer eller mindre om- fattande experimentella metoder. Un- dersökningarna har därför blivit be- skrivande.

I första hand måste en relativt grund- lig kännedom förvärvas om organisa- tionernas livsformer.

Vidare bör organisationernas möjlig- het att verka belysas genom att deras spridning i samhället beskrivs. Or- ganisationernas medlemstal redovisas fortlöpande men de klarlägger inte hur individer blir medlemmar, hur länge de stannar i en organisation, vilken or- ganisation de väljer, om individerna är med i flera organisationer o. s. v. Genom intervjuer av ett representativt urval av ungdomar borde man kunna erhålla

informationer ägnade att utgöra under- lag för vissza tolkningar och vidgade undersökningar.

Genom att organisationernas ledar- stab ligger på olika nivåer — centralt, regionalt, lokalt —— och att det i staben ingår såväl yrkesmänniskor som »lek- män» måste en beskrivning av ledarna och deras verksamhet _— för att bli till- förlitlig —— baseras på ett representativt urval av ledarna.

Ledarutbildningen är förknippad med problem som berör såväl de olika or- ganisationernas speciella uppgifter som allmängiltiga undervisningsmetoder, kunskaper i socialvetenskaperna osv. Det stora antalet ledare aktualiserar frågor om ledarnas rörlighet; hur länge arbetar en ledare inom en organisation, hur många nya ledare måste därför ut- bildas osv. I första hand fordras en kvantitativ beskrivning av ledarutbild- ningen. Mera svårbedömbar är givetvis kvaliteten, men vissa attitydpåverkning- ar bör kunna registreras under en kurs.

För att verksamheten bland ungdom skall kunna beskrivas mera detaljerat måste undersökningar inriktas på det lokala planet. Fritidsgruppsverksamhe- ten har, stödd av statliga medel, ut-

vecklats under en 10-årsperiod. Denna verksamhet har nått olika omfattning inom skilda organisationer och vitt skil- da sysselsättningar har blivit under- stödda. Den Iokala beskrivningen bor- de avse såväl organisationernas livsbe- tingelser som deras fritidsgruppsverk- samhet pä lokalplanet.

Av de skilda :sätt, varpå undersök— ningarna kunnat uppläggas har följan- de valts:

1. Beskrivning av ungdomsorganisa— tionernas uppbyggnad och storlek. In- tervjuer och enkäter.

2. Ungdomsorganisationernas geogra- fiska spridning.

3. En riksomfattande intervjuunuder- sökning för att klarlägga ungdomars och äldres föreningsengagemang.

4. En ledarundersökning. Enkät och intervjuer.

5. En ledarutbildningsundersökning. Enkät.

6. En undersökning av ungdomsorga- nisationernas verksamhet på lokalt plan —— Västerås. Intervjuer och enkät.

7. En undersökning om föreningsliv i skolor. Intervjuer. Föreliggande redogörelse omfattar p 1—3 och del av p 7 ovan.

KAPITEL 2

Organisationerna

Inledning

Allmänt

Svenska föreningar indelas i två hu— vudgrupper ekonomiska och ideella.

De förstnämnda har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska in- tressen genom exempelvis sådan eko- nomisk verksamhet »i vilken. medlem- marna deltaga som avnämare eller leve- rantörer eller med egen arbetsinsats» (lagen av den 1 juni 1951 om ekonomis- ka föreningar).

Till de ideella föreningarna räknas först och främst sådana, som fullföljer idrottsliga, politiska, religiösa, sedliga, sociala, kulturella och välgörande syf— ten, vare sig de bedriver ekonomisk verksamhet eller inte. Till de ideella föreningarna räknas också föreningar med ändamål att genom annan ekono- misk verksamhet än i föregående stycke sägs främja medlemmarnas ekonomiska intressen arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, personalorganisationer, intressentföreningar m. fl.

För de ideella föreningarna saknas lagstiftning. De för de ekonomiska för- eningarna gällande reglerna har hit- tills fått vara normbildande jämte de avgöranden, som domstolarna fällt. För att en ideell förening skall bli betrak- tad som en juridisk person _ anses äga rättssubjektivitet fordras att för- eningen har skrivna stadgar av viss fullständighet, styrelse och ett centralt fört medlemsregister.

Riksorganisation för ungdomsverksambet ungdomsorganisation

I sitt betänkande »Stöd åt ungdomsor- ganisationernas centrala verksamhet» (SOU 1963: 67) anför 1962 års ungdoms- utredning å sid. 74—75 följande om be- greppet riksorganisation:

Med begreppet riksorganisation avses i allmänhet organisation med viss geografisk utbredning. Utredningen har diskuterat frågan om inte vissa krav i detta avseende bör ställas på riksorganisation för ung- domsverksamhet. Den lösning utredningen därvid övervägt innebär, att en sådan or- ganisation skulle ha minst 50 verksamma lokalavdelningar fördelade på minst tio län. Efter närmare överväganden har ut- redningen emellertid beslutat att inte för- orda ett bidragsvillkor av detta slag. Det bör ligga i såväl ungdomsorganisationcrnas som samhällets intresse att det statliga stödet förknippas med så få bestämmelser som möjligt. Med den bidragskonstruktion utredningen föreslagit kan bestämmelsen i fråga anses överflödig. En organisation. som inte tidigare kommit i åtnjutande av statligt stöd, kan nämligen erhålla sådant först på förslag av Kungl. Maj :t och efter riksdagens prövning. [ de fall nya organisa— tioner ansöker om bidrag till ungdomsverk- samhet, ankommer det på tillsynsmyndig- heten att med ledning av deras syfte och verksamhet bedöma och i sin petitaskrivel- se redovisa i vad mån de bör kunna betrak- tas som riksorganisationer för ungdoms- verksamhet.

I samma betänkande stär å sid. 86— 87 följande:

5. att med riksorganisation för ungdoms-

verksamhet avses organisation, som har minst 3 000 medlemmar i åldern 12 till 25 år,

w *.

_ _, g...??— __.

som bland medlemmarna bedriver en till kamratskap fostrande verksamhet, som är uppbyggd och fungerar enligt demokratiska principer, som öppet tar ställning för demokratin förklarar sin anslutning till princi- perna om åsiktsfrihet, religionsfrihet och yttrandefrihet, tryckfrihet, förenings- och församlingsfrihet och är beredd att offentligt ta avstånd från samhällssys- tem, där dessa för demokratin funda- mentala förutsättningar saknas,

som inte till huvudsaklig uppgift har att tillvarata medlemmarnas enskilda eller yrkesmässiga ekonomiska intressen,

6. att såsom bidragsgivande lokalavdelning räknas lokal enhet av bidragsberättigad riksorganisation där övervägande antalet medlemmar är i åldern 12 till 25 år, för- utsättningar finns för medlemmarna till opinion och demokratiskt ansvars- tagande och som under året kan redo— visa minst 25 genomförda arrangemang och sammankomster av olika slag,

7, att med medlem avses dels person i ål— dern 12 till 25 är, vilken under året varit registrerad såsom medlem i organisa— tionen, dels också deltagare i samma ålder i av organisationerna bedriven kontinuerlig öppen verksamhet,

8. att bidrag till vissa organisationer, vilka inte kan inordnas under de generellt verkande bidragsgrunderna, utgår enligt förslag och rekommendationer som fram— lagts i avsnittet 4.3.5. Särskilda över- väganden, sidan 77 f.

Av den på utredningens förslag och prop. 1964: 1 grundade kungörelser) den 4 juni 1964 (nr 510) framgår, att som villkor för statligt stöd skall gälla:

»a) Organisationen skall vara upp- byggd och fungera enligt vedertagna de- mokratiska principer samt öppet taga ställning för demokratin.

b) Organisationen skall bedriva en till kamratskap fostrande verksamhet.

c) Antalet medlemmari åldern 12— 25 år skall uppgå till minst 3 000.»

I kungörelsen har inte intagits det av utredningen förordade villkoret att bi- dragsmottagande organisation inte skall ha till huvudsaklig uppgift att tillvara-

ta medlemmarnas enskilda eller yrkes— mässiga ekonomiska intressen. I praxis har dock sistnämnda villkor kommit att bli gällande.

Med nära anslutning till ungdomsut- redningens definition stadgas i kungö- relsen att:

»Med lokal-avdelning förstås sådan av- delning av ungdomsorganisation, som uppfyller följande villkor:

a) Flertalet av medlemmarna skall vara i åldern 12—25 år.

b) Det skall ankomma på medlem- marna och på organ, som utses av med- lemmarna, att fatta beslut angående av- delningens verksamhet.

c) Avdelningen skall vara införd i ungdomsorganisationens register över lokalavdelningar.

d) Avdelningen skall under redovis- ningsåret, om ej skolöverstyrelsen på grund av särskilda skäl medgiver un- dantag, ha genomfört minst 25 sam- mankomster.»

Beträffande medlem uttalas: »Med medlem i ungdomsorganisation förstås dels den som under närmast före- gående redovisningsår varit registrerad såsom medlem i organisationens med- lemsmatrikel dels ock den som under nämnda redovisningsår deltagit i verk- samhet bedriven av organisationen vid minst tio sammankomster under en tid- rymd av minst tio veckor.» Till vissa organisationer, vilka inte kan inordnas under de återgivna generellt verkande bidragsgrunderna, utgår statligt stöd en- ligt särskilda bestämmelser. Så är fal- let beträffande bland annat Sveriges ele- vers centralsorganisation, Riksidrotts- förbundet, Sveriges ungdomsorganisa- tioners landsråd och Frikyrkliga ung- domsrådet. Det sålunda citerade får an- ses definiera vad man menar med ung- domsorganisation, lokalavdelning och medlem.

I fortsättningen användes här begrep-

pet »ungdomsorganisation» för att be- tecknalen riksorganisation med ung- domsverksamhet som fullföljer idrotts- liga, politiska, religiösa, sedliga, socia— la, kulturella och välgörande syften och som uppfyller de villkor som uppställts av 1962 års ungdomsutredning för stat- lig bidragsgivning. Därigenom uteslutas arbetsgivarorganisationer, fackförening- ar m.fl.

Av ovanstående framgår att en riks- organisation med ungdomsverksamhet måste ha minst 3 000 medlemmar i ål- dern 12 till 25 år för att erhålla stat— ligt stöd. Om en organisation fyller des- sa villkor men huvudparten av medlem- marna är äldre utgör detta inte något hinder för organisationen att få stat- ligt stöd och organisationen hänföres till kategorin '»ungdomsorganisation». En sådan benämning är dock oegentlig. Likaledes kan lämpligheten av benäm- ningen >>ungdomsorganisation>> ifråga- sättas, när en organisation med huvud- parten av sina medlemmar i ålder un- der 25 år har en styrelse, vars ledamö- ter är äldre än 25 år.

Folkrörelsema och ungdomsorganisationerna

Våra folkrörelser är organisationer av föreningar, vilka verkar för olika ideella syften. Med hänsyn till inriktningen kan man skilja bl. a. på följande huvudgrup- per:

idrottsrörelsen religiösa rörelser

nykterhetsrörelser ' politiska rörelser

Några bestämda kännetecken på att en rörelse är en folkrörelse finns inte.

Utöver att en rörelse företräder vissa ideologiska uppfattningar eller intres- sen krävs sedvanemässigt att rörelsen har en viss geografisk spridning och en livslängd på minst 10 år, har ett med-

lemsantal motsvarande minst 1 % av be- folkningen, präglas av frivillighet, äger självständighet, skänker medlemmarna likställighet m. m.

I anledning av det anförda är det un- der organisationernas utveckling ibland svårt att rubricera en organisation som folkrörelse eller att fastslå en förenings rätta organisationstillhörighet. En ka- raktärisering av en organisation som folkrörelse är emellertid i och för sig av enbart teoretiskt intresse. Storlek, livslängd, ideologisk bakgrund etc. på- verkar direkt organisationens struktur och informationskanalernas längd. Or- ganisationens effektivitet ger medlem- marna känslan av att tillhöra en livs- kraftig, dynamisk och betydelsefull rö- relse o. s. v.

Efter hand som olika organisationer blivit starkare har det hänt att en inom dem påbörjad och i sin begynnelse blygsam ungdomsverksamhet vuxit ut och givit upphov till en särskild ung- domsorganisation. Denna har erhållit en både ideologisk och organisatorisk för- ankring i »huvudorganisationen». Så är förhållandet med exempelvis de religiö- sa samfundens ungdomsförbund.

Det har också hänt att nya idéer har tagits upp för att vidga ungdomsverk— samheten och givit upphov till nya ty- per av organisationer, vilkas ideologis— ka ursprung och förankring varit enty- dig men vilka trots detta framstår som mer fristående och speciella. Detta gäl— ler närmast tillkomsten av scoutförbund inom de religiösa och nykterhetsfräm- jande organisationerna.

Vid sidan av de såsom folkrörelser traditionellt betraktade organisationer- na har nya sammanslutningar av mer eller mindre riksomfattande karaktär och med växlande storlek blivit etable- rade. Med mönster från folkrörelserna och under påverkan av andra företeel— ser i samhället har även de startat en

ungdomsverksamhet utan att för den skull bilda speciella ungdomsorganisa- tioner, t.ex. Föreningen för Skidlöp- ningens och Friluftslivets Främjande i Sverige.

Dessa nya organisationer betonade inte någon speciell sida av sin ideologi som t. ex. de religiösa eller politiska or- ganisationerna. Detta har medfört att de vid en systematisering måste ställas vid sidan av de sedvanliga folkrörelse- kategorierna.

Utanför folkrörelserna finns det se- dan mängder av små lokala föreningar som tillgodoser mindre gruppers spe- ciella intressen, t.ex. foto- och film- klubbar. Sådana föreningars betydelse får inte underskattas.

Utbyggnaden av den obligatoriska skolundervisningen, gymnasier och där- på följande yrkesutbildning har ökat antalet studerande ungdom. Av skilda anledningar har på olika nivåer bland den studerande ungdomen uppstått för- eningar, av vilka en del kommit att till- höra riksomfattande organisationer av folkrörelsekaraktär. Andra återigen har blott lokal prägel och står utanför större organisatoriska sammanhang. Gemen- samt för dem alla är att de endast om- fattar studerande ungdom och är bund- na till en viss lärdomsanstalt, vilket ger dessa sammanslutningar en särskild prä- gel inom ungdomslivet. Av dessa orsaker bör de också betraktas som helt fri— stående från de tidigare beskrivna or- ganisationsföreteelserna. En tveksamhet har förelegat om SECO:s karaktär som nngdomsorganisation i här vedertagen bemärkelse. Den har dock medtagits i denna undersökning.

Under de sista decennierna har, idrottsrörelsen oräknad, antalet ung- domsorganisationer ökat till dryga 50- talet. Även om de skilda organisationer- na har sin egen profil är de mer eller mindre lika. Vissa ideologiska karak—

täristika gör att en del av dem med fog kan grupperas som religiösa, nyk- terhetsfrämjande, politiska o. s. v. Andra står mer obundna av speciella ideolo- giska huvudfrågor, vilket motiverar att de hänförs till ett särskilt fack.

Svårigheterna blir aktuella, då det skall avgöras om organisationer som t. ex. IOGT:s Scoutförbund skall betrak- tas som en nykterhetsorganisation eller hänföras till en ny kategori — scoutför- förbund. Scoutförbundet representerar samma ideologi som »huvudorganisatio- nen» men har sina särpräglade arbets- metoder, vilket skänker det en egenart.

En indelning av organisationerna i vissa givna kategorier kan således aldrig bli enhetlig, enär många organisationer saknar en ensartad ideologi, har spe- ciella arbetsmetoder och står öppna en- dast för vissa befolkningsgrupper. Även om två organisationer kan grupperas under ett och samma överideologiska begrepp som t. ex. »politisk», kan de än- dock företräda helt olika åskådnings- sätt.

Då denna undersökning av praktiska skäl inte kan laborera med 100-talet olika organisationer, har en katalogise- ring i vissa grupper gjorts. Nedan in- tagna katalog saknar visserligen en en- tydig bedömningsgrund men den har upprättats bl. a. med bistånd av ett fler- tal bedömare, som har mångårig erfa- renhet av verksamhet inom ungdoms— organisationerna.

Det bör måhända omförmälas att vis- sa organisationer mera är samarbetsor- gan än praktiskt arbetande förbund t.ex. Sveriges Ungdomsorganisationer- nas Landsråd.

Organisationerna inom universitet och försvar medtas inte utom i några speciella sammanhang.

Idrottsorganisationer (I) Sveriges Riksidrottsförbund (RF) med spe- cialförbund (SF) -

Sveriges Riksidrottsförbund (RF) med di- striktsförbund (DF) Sveriges Riksidrottsförbund (RF) med spe— cialdistriktsförbund (SDF)

Scoutorganisationer (Sc)

1. Frälsningsarméns Scoutförbund (FASc)

2. IOGTS:s Scoutförbund (IOGTSc)

3. KFUK:s och KFUM:s Scoutförbund (KFUK/KFUMSc)

4. NTO:s Scoutförbund (NTOSc)

5. Svenska Scoutförbundet (SSF)

6. Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMUSc)

Religiösa organisationer (R)

1. Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Ung— domsförbund (EFU)

2. Frikyrkliga Ungdomsrådet (FUR) . Frälsningsarméns Ungdom (FAU)

. KFUK:s och KFUMzs Riksförbund (KFUK/KFUM) . Metodistkyrkans Ungdomsförbund

(MKU)

6. Riksförbundet Kyrklig Ungdom (RKU)

UPC):

C:!

7. Svenska Alliansmissionens Ungdoms- förbund (SAU)

8. Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (SBUF)

9. Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU) 10. Örebromissionens Ungdom (ÖMU) 11. Angarsförbundet av Kyrkliga Juniorer (AKJ)

Motororganisationer (M)

1. Svenska Motorklubben (SMK)

2. Sveriges Motorfederations Motorcykel- sektion (SVEMO)

3. KAK:s Ungdomsförbund (RAK/U)

Skolorganisationer (Sk)

1. Sveriges (SECO)

Elevers Centralorganisation

Nykterhetsorganisationer (N)

1. Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF)

2. Godtemplarorden (IOGT)

3. Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund (SGU)

4. NTO:s Juniorförbund (NTOJ)

5. NTO:s Ungdomsförbund (NTOU)

6. Nykterhetsorganisationen Verdandi (NOV)

7. Sveriges Blåbandsungdom (SBU)

8. Sveriges Studerande Ungdoms Helnyk- terhetsförbund (SSUH)

Politiska organisationer (P)

»1. Folkpartiets Ungdomsförbund

2. Högerns Ungdomsförbund (HUF)

3. Centerns Ungdomsförbund (CUF)

4. Sveriges Socialdemokratiska Ungdoms- förbund (SSU)

5. Sveriges Konservativa Studentförbund (Sv.KonsSt)

6. Demokratisk Ungdom (DU)

(FPU)

Andra organisationer (A)

1. Hantverkarnas Ungdomsrörelse (HU) . Unga Örnars Riksförbund (UÖ) . Förbundet Vi Unga (Vi Unga)

. Riksförbundet Sveriges 4 H (Rs 4 H) . Svenska Ridsportens Centralförbund

Ridfrämjandet (RidFU)

. Sveriges Fältbiologiska

ening (SFU)

7. Riksförbundet Sveriges Lottakårer (RSL) 7a Sveriges Unglottor (SU)

8. Föreningen för Skidlöpningens Friluftslivets främjande i Sverige (SkFr)

9. Svenska Korpidrottsförbundet (Korp.) 10. Svenska Frisksportförbundet (SFF) 11. Svenska Ungdomsringen för Bygdekul- tur (Ungdomsring.) 12. Sveriges Schackförbund (SF) 13. Ungdomens Fredsförbund (UF) 14. Ungdomens Röda Kors (URK) 15. Svenska Blå Stjärnan (SBS) 16. De Handikappades Riksförbund (DHR) 17. Kungl. Svenska Aeroklubben (KSAK) 18. Riksförbundet Sveriges Ungdoms- och Hemgårdar (Hemg.) 19. Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (SUL)

&?)wa

05

Ungdomsför-

och

Historik Vissa data

Ungdomsorganisationerna har utveck- lats från decennierna före sekelskiftet fram till 1960-talet. Tabell 1 här nedan är indelad i 20-årsperiodcr. I de olika perioderna har tidpunkten för de skilda organisationernas tillkomst angivits.

Perioden —1899

Av de alltjämt verksamma idrottsorgani- sationerna tillkom 1895 Svenska Idrotts— förbundet numera Friidrottsförbundet.

Tabell 1. Tidpunkten för organisationernas tillkomst

(I = idrott; Sc = scout; B = religiös; M = motor; Sk = skol; N = nykterhet; P = politisk; A = annan.) —1899 1900—1919 1920—1939 1940—1959 1960— Totalt I ...... 1 19 14 7 4 45 Se ..... — 1 3 2 6 R ..... 4 3 2 2 — 11 M. . — 1 1 1 — 3 Sk. . — — — 1 — 1 N ..... 2 2 1 3 — 8 P ..... 1 2 2 1 — 6 A ..... — 3 9 5 2 19 Summa 8 31 32 20 8 99

De starka frikyrkliga strömningarna under 1800-talet medförde småningom att ett ungdomsarbete utvecklades inom de äldres organisationsliv. Således star- tade:

1855. Kristliga ynglingaföreningar som delvis bildade KFUM 1886 KFUK som 1964 föreslogs uppgå i KFUM (båda förbunden här redo- visade som ett förbund)

1892 Epworthförbundet, vars namn 1933 ändrades till Metodistkyr- kans Ungdomsförbund 1892 Svenska Alliansmissionens Ung- domsförbund

1893. Frälsningsarméns bund

Ungdomsför-

I kampen mot brännvinsmissbruket aktiverade man arbetet bland ungdom genom att bilda ungdomsorganisationer (»dotterorganisationer») inom huvud- organisationerna. Först i ordningen var IOGT:s 1880 bildade ungdomsförbund som inriktades på åldrarna 6—13 år (barnverksamhet) och 12—25 år (ung- domsverksamhet). Vidare konstituera- des Sveriges Studerande Ungdoms Hel- nykterhetsförbund 1888.

Ett politiskt ungdomsarbete startades 1897 med Svenska Socialistiska Ung— domsförbundet, som 1903 antog namnet Socialdemokratiska Ungdomsförbundet.

Perioden 1900—1919

Eftersom idrottsrörelsen har en organi- sation, som avviker från övriga organi- sationer, och samlar den övervägande delen av ungdomen i sina led får den idrottsliga organisationen här en något utförligare beskrivning.

Idrottslivet bygger helt på tävlingen som idé, vilket är ett särdrag. Även om andra organisationer utövar tävlings- idrott, utgör denna endast en mindre del av deras verksamhet. Ett fåtal orga- nisationer betonar vikten av en regel- bunden motion och härdande friluftsliv såsom Föreningen för Skidlöpningens och Friluftslivets främjande, Svenska Korpidrottsförbundet, Svenska Frisk- sportförbundet, men dessa står utanför Riksidrottsförbundet. Riksidrottsför- bundet är organisatoriskt byggt på två olika sektioner. .

a. Den ena sektionen samordnar ad- ministrativt den idrottsliga verksamhe- ten, representerar i huvudsak idrotten i dess kontakt med främst stat och. kom- mun i ekonomiska, sociala eller admi- nistrativa ärenden och med andra lik- ställda organisationer samt ansvarar för visst centralt utbildningsarbete med hjälp av idrottskonsulenter. På centralt plan handhar Sveriges Riksidrottsförbund (RF) dessa uppgifter och regionalt di- striktsförbunden (DF);

b. Den andra sektionen har i första hand det direkta ansvaret för att orga— nisera och administrera tävlingsverk- samheten. Det är på centralt plan spe- cialidrottsförbunden (SF) och på re- gionalt plan specialdistriktsförbunden (SDF) som detta åligger. Specialidrotts- förbunden är självständiga ekonomiskt men måste principiellt följa de för idrottsrörelsen gemensamma stadgar, som fastställts av Riksidrottsförbundet. Specialidrottsförbunden sköter också huvudsakligen den internationella täv- lingsverksamheten.

Ursprunget till den nuvarande idrotts- organisationen är det år 1903 bildade Svenska Gymnastik- och Idrottsför- eningarnas Riksförbund. Den första riksorganisationen byggdes på ett blyg- samt antal föreningar. Förbundet upp- delade 1904 centralt sin verksamhet på 13 sektioner, som företrädde olika idrot- ter.

För att stimulera idrottsaktiviteten och skapa en administrativ organisation skedde en distriktsindelning och sär- skilda distriktsförbund inrättades, t. ex. Dalarnas Idrottsförbund 1908. De första distriktsförbunden svarade såväl för de organisatoriska uppgifterna som för själva tävlingsverksamheten i de skilda grenarna.

Efter hand som flera föreningar växte fram och allt fler av dessa upptog idrottsgrenar, som lockade fler utövare, bildades specialidrottsförbund. Som exempel kan nämnas Svenska Fotboll- förbundet, som bildades redan 1904, o.s.v. Sådana specialidrottsförbund blev tävlingsmässigt och administrativt självständiga förbund. På grund av att någon gren ännu inte hade samlat till- räckligt med intresserade föreningar el- ler utövare, kunde inom vissa distrikt de tidigare bildade distriktsförbunden få organisera tävlingar inom sådan gren. Inom de distrikt däremot där

en idrottsgren blivit tillräckligt stark bildades specialdistriktsförbund (SDF).

Perioden 1900—1919

Svenska Boxningsförbundet (1918) Svenska Brottningsförbundet (1919) Svenska Curlingförbundet (1916) Svenska Cykelförbundet (1900) Svenska Fotbollförbundet (1904) Svenska Fäktförbundet (1904) Svenska Golfförbundet (1904) Svenska Gymnastikförbundet (1904) Svenska Kanotförbundet (1903) Svenska Militärförbundet (1909) Svenska Roddförbundet (1904) Svenska Seglarförbundet (1905) Svenska Simförbundet (1904) Svenska Skidförbundet (1908) Svenska Skolidrottsförbundet (1916) Svenska Skridskoförbundet (1904) Svenska Skridskoseglingsförbundet

(1907)

Svenska Tennisförbundet (1906)

Impulser från England gjorde att Svenska Scoutförbundet bildades 1912 och fick Frälsningsarmén att starta scoutverksamhet 1916.

De under 1800-talet verksamma Krist- liga Ynglingaföreningarna gled delvis in i De Ungas Förbund, som 1902 bilda- des inom Evangeliska Fosterlandsstif— telsen. Genom en omorganisation 1961 inom Fosterlandsstiftelsen upphörde De Ungas Förbund. Den däremot sva- rande verksamheten går under namnet Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Ung- domsförbund.

Svenska Baptisternas Ungdomsför- bund började 1905 och Svenska Mis- sionsförbundets Ungdom 1909.

Inom motorvärlden bildades 1913 Svenska Motorcykelklubben, som 1925 ombildades och antog namnet Svenska Motorklubben.

Den genom utbrytning från IOGT organiserade nykterhetsorganisationen Verdandi startade en ungdomsverksam-

het 1906. Samma år bildades Sveriges Godtemplares Ungdom med inriktning på åldrarna 11 år och uppåt. Sveriges Blåbandsungdom fick sin ungdomsorga— nisation 1907. År 1917 blev Socialdemo- kratiska Ungdomsförbundet vänsterso- cialistiskt. Det nya förbundet kallade sig från 1921 Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund, vilket namn 1958 änd— rades till Demokratisk Ungdom. Det socialdemokratiska förbundet startade 1917 Sveriges Socialdemokratiska Ung- domsförbund. Centerns Ungdomsför- bund är f. (1. Svenska Landsbygdens Ungdom, som bildades 1917.

Inom kategorin »annan organisation» återfinns Riksförbundet Sveriges Ung- doms- och Hemgårdar, vilket förbund började 1912 med den engelska settle- mentrörelsen som förebild. Svenska Blå Stjärnan och Sveriges Schackförbund bildades 1917.

Perioden 1920—1939

Svenska Badmintonförbundet (1936) Svenska Bandyförbundet (1925) Svenska Bordtennisförbundet (1926) Svenska Bowlingförbundet (1930) Svenska Bilsportförbundet (1936) Svenska Dragkampförbundct (1933) Svenska Gångförbundet (1934) Svenska Handbollförbundet (1931) Svenska Ishockeyförbundet (1922) Svenska Minigolfförbun-det (1937) Svenska Motorcykelförbunudet (1935) Svenska Orienteringsförbundet (1938) Svenska Rugbyförbundet (1931) Svenska Tyngdlyftningsförbundet

(1922)

Scoutarbetcts landvinningar visar sig i tillkomsten av tre nya scoutförbund: inom Nationaltemplarorden (1927), IOGT (1928) och Svenska Missionsför- bundets Ungdom (1930).

De religiösa organisationernas antal ökade 1935 dels genom att Örebromis- sionens Ungdom då startade med sin

lägerkommitté, dels genom att Frikyrk- liga Ungdomsrådet bildades på initiativ av Kristliga Studentrörelsen. Svenska Missionsförbundet påbörjade 1930 ett juniorarbete, vilket dock inte innebar tillkomsten av någon ny organisation.

År 1935 erhöll motorvärlden en ny organisation: Sveriges Motorfederations Motorcykelsektion. .

Nationaltemplarorden (NTO) växte fram ur Templarorden (T0) och Natio- nalgodtemplarorden (NGTO). Inom NGTO fanns ett för ungdom avsett för— bund, Heimdalsförbundet, som på 1930- talet ombildades till NTO:s Ungdoms- förbund.

Folkpartiet som vuxit fram ur de fri- sinnade och liberala partierna började med sitt ungdomsförbund 1934. Samma år tillkom Högerns Ungdomsförbund som en motaktion till det på 20-talet startade Nationella Ungdomsförbundet, vilket under sin korta existens blivit nazistiskt infiltrerat.

Under mellankrigsåren utökades ka— tegorin »andra» med nio nya organi- sationer. Tidigast var Röda Korset, som började sin ungdomsverksamhet 1921 och ur vilket på lokalplanet vuxit fram Ungdomens Röda Kors.

Redan 1922 bildades Svenska Folk- dansringen, ursprunget till Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur, som fick sitt namn 1923. Samma år begynte De Vanföras Riksförbund — 1965 änd- rat till De Handikappades Riksförbund.

Svenska Frisksportförbundet härleder sig från det år 1928 startade Svenska Kraft- och Frisksportförbundet.

Ungdomens Fredsförbund bildades 1927 som en ungdomsorganisation till Svenska Freds— och Skiljedomsför- eningen.

Inom arbetarrörelsen organiserades »Socialistiska Söndagsskolor», som ut- gjorde föregångare till Unga örnars Riksförbund. Detta förbund var en tid

knutet till Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Det blev en egen or- ganisation 1930.

Föreningen för Skidlöpningens och Friluftslivets, främjande i Sverige (Skid- främjandet) hade sin ursprungliga verk- samhet inriktad i huvudsak på äldre. Genom 'att organisera ungdomsresor till Sälen på 30-ta1et påbörjade föreningen ett ungdomsarbete, som 1954—55 med- förde tillkomsten av en speciell ung- domskommitté.

Ungdomsverksamhet inom segel-, mo- tor- och modellflyg har sedan 1937 he- drivits av Kungl. Svenska Aeroklubben. Denna hade sin föregångare i det år 1900 bildade Svenska Aeronautiska Sällskapet.

Hantverkarnas Ungdomsrörelse hade redan 1939 en färdigorganiserad central ledning, men det dröjde till 1945 innan organisationen -i sin helhet blev klar. Rörelsen äger närmast karaktären av en facklig sammanslutning.

Perioden 1940—1959

Svenska Basketbollförbundet (1952) Svenska Bobsleighförbundet (1949) Svenska Bågskytteförbundet (1940) Svenska Konståkningsförbundet (1945) Svenska Racerbåtförbundet (1948) Svenska Sportskytteförbunwdet (1943) Svenska Varpaförbundet (1945)

I Stockholm påbörjades 1942 en verk- samhet som 1946 resulterade i att Ans- garsförbundet av Kyrkliga Juniorer stif- tades. Anledningen var att antalet barn i söndagsskolverksamheten inom sven— ska kyrkan minskat.

Den ungdomsverksamhet, som sedan 1915 bedrivits av Diakonistyrelsen, hade samtidigt avmattats. Detta förhållande hade diskuterats av representanterna för stiftens ungdomsråd på de årligen återkommande sammankomsterna inom Diakonistyrelsen. Man beslöt stimulera ungdomsverksamheten genom att bilda

ett förbund. Ett sådant började sitt ar- bete 1943 under namnet Riksförbundet Kyrklig Ungdom och fick 1952 helt över- ta ungdomsarbetet inom Diakonistyrel-

sen.

Ett ökat motorintresse bland ung- domen medför—de att det inom KAK bil- dades ett ungdomsförbund 1942.

Sveriges Elevers Centralorganisation, som är den största organisationen inom skolorna, kom till 1952.

Nykterhetsorganisationernas antal ut— ökades för ca 20 år sedan genom NTO:s Juniorförbund för ungdom under 14 år och år 1954 med MHF:s ungdomsklub- bar. Att en motorklubb katalogiseras som nykterhetsorganisation beror där— på att organisationen i första hand vill vara nykterhetsfrämjande och blott i andra hand ett motorförarnas »serviee- organ».

Sveriges Konservativa Studentför- bund bildades 1942 genom en samman- slagning av olika konservativa student- organisationer, av vilka den äldsta var Föreningen Heimdal från 1891.

Av kategorin »andra organisationer» tillkom fem nya:

Förbundet Vi Unga bildades år 1955 emedan Svenska Landsbygdens Studie- förbund inte ensamt förmådde åta sig ett ungdomsarbete av sådan omfattning.

Svenska Korpidrottsförbundet har va- rit verksamt sedan 1918 men först 1945 bildades riksorganisationen.

Svenska Ridsportens Centralförbund Ridfrämjandet är en sammanslutning av svenska ridsportorganisationer och tillkom som en följd av 1945 års stat- liga utredning rörande åtgärder för rid— hästavelns befrämjande, Den organise- rade ungdomsverksamheten begynte un— der 50-talet.

Sveriges Fältbiologiska Ungdomsför- ening inspirerades 1947 av ett brev från Hollands Fältbiologiska ungdoms— förening, vilket saknade adressat! Ett

par intresserade personer tog hand om brevet, som besvarades av en på grund härav bildad förening inom Östra Reals läroverk i Stockholm.

Sveriges Ungdomsorganisationers landsråd har sin upprinnelse i »Sveri- ges Ungdomsberedskap» med tillägget i »folkförsörjningens tjänst». Året var 1942. År 1948 höll man en konferens i London för att bilda World Assembly of Youth och dit sände ungdomsbered- skapen en delegation. Den nybildade internationella ungdomsorganisationen gav automatiskt upphov till landsrådet, vilket sedan 1949 fungerar såsom ett ungdomsorganisationernas samarbetsor- gan för internationella frågor.

Perioden 1960—1965

Svenska Castingförbundet (1961) Svenska Judoförbundet (1961) Svenska Vattenskidförbundet (1962) Svenska Volleybollförbundet (1961) Inom scoutvärlden skedde 1960 en sammanslagning av KFUM:s och KFUKzs scoutförbund. Dessa hade var för sig börjat sin scoutverksamhet tidigare: KFUK 1911 och KFUM 1921. Motsvaran— de förhållande gäller Sveriges Flickors Scoutförbund '(1913) och Sveriges Scout- förbund (1912), vilka sedan 1960 utgör Svenska Scoutförbundet. Riksförbundet Sveriges 4 H erhöll 1961 sin nuvarande organisation. Det har som specialförbund: Jordbrukare—Ungdomens Förbund (JUF) Förbundet Skog och Ungdom (FSU) Förbundet Hem och Ungdom (FHU) JUF började sin verksamhet bland äldre ungdomar 1918 men då det före— låg en önskan om att aktivera även 11—12-åringar anammades den ameri- kanska 4 H-idén och 1924 började den svenska 4 H—verksamheten som under- avdelning till JUF. Riksförbundet Sveriges Lottakårer

har sedan 1933 verkat bland kvinnlig ungdom. Inom lottakåren bildades 1961 en särskild ungdomskommitté. Efter diskussioner om lottakårens mål och ar- betsuppgifter har kåren med hänsyn till anslagsfrågor fr.o.m. 1965 förlagt sin ungdomsverksamhet till en ny organi- sation — Sveriges Unglottor.

Sammanfattningsvis kan konstateras att av de förutom RF presenterade 55 ungdomsorganisationerna har 25 »hu- vudorganisationer», som tillhör de tra- ditionella folkrörelserna. Redan före 1920 hade över hälften av dessa ned- ärvda ungdomsorganisationer kommit till: 7 religiösa, 5 nykterhetsfrämjande och 3 politiska organisationer.

Efter det att ungdomskungörelsen, SFS 1954: 575, som innehöll för ung— domsarbetet stimulerande bestämmel- ser, utfärdats, hade man kunnat förvän- ta att många nya organisationer skulle växa fram. Endast 3 nya riksorganisa- tioner har emellertid tillkommit under den sista 10—årsperioden och de har alla varit resultat av omorganisationer.

Översikt

De nuvarande ungdomsorganisationer- na har tillkommit under de senast för- flutna åtta decennierna.

Nära hälften av riksorganisationerna med ungdomsverksamhet har sina röt- ter i de stora folkrörelserna och många har bildats just under decennierna kring sekelskiftet, då folkrörelserna växte sig starka. De resonemang som folkrörelsekännare fört om de förhål— landen under vilka huvudorganisatio- nerna utvecklades bör kunna kasta visst ljus över omständigheterna i samband med de äldsta ungdomsorganisationer- nas tillkomst.

Järnhanteringens nydaning och den industriella expansionen medförde sto- ra omvälvningar i samhällets ekonomis-

Tabell 2. Förändringar 1880—1960 i den förvärvsarbetande befolkningens fördelning efter näringsgren

År Jordbruk och Industri och Handel och Allm. tjänst och binäring hantverk samfärdsel fria yrken 1880 ................ 67,9 17,4 7,3 7,4 1900 ................ 55,1 27,8 10,4 6,7 1920 ................ 44,0 35,0 15,2 5,8 1940 ................ 34,1 38,2 19,5 8,2 1950 ................ 20,3 40,5 21,4 17,7 1960 ................ 13,8 45,1 21,0 20,2

(Uppgifterna har hämtats för åren 1880—1930 ur Gunnar Heckscher: Staten och organisa- tionerna (1946) och för åren 1950—1960 ur Sveriges Officiella Statistik: Folkräkningen den 1 nov. 1960: Del VI.)

ka och sociala förhållanden. Inom or- ganisationslivet blev ekonomiska intres- seföreningar och fackföreningar direk- ta följdföreteelser.

Industrialismens kvantitativa och dif— ferentierade utveckling påverkade även arbetsförhållandena och det ekonomis— ka och tekniska läget inom andra nä- ringsgrenar. Av tabell 2 framgår för- ändringarna 1880—1960 i den förvärvs- arbetande befolkningens fördelning ef- ter näringsgren.

Industrin lokaliserades till vissa or- ter. Transportväsendet utvecklades (järnvägar, kanaler, nya vägförbindel- ser), vilket medförde uppkomsten av trafikknutar och handelscentra. En ström av människor från landsbygden sökte arbete i de nyblivna tätorterna och föranledde att dessa expanderade. Tabell 3 visar huru stadsbefolkningens procentuella andel av hela befolkning- en ändrats 1880—1960, ändringar som berott inte endast på invandringen till städerna, även om denna varit den vä- sentligaste orsaken.

Folkrörelseforskaren E. H. Thörn- berg har i sitt verk »Folkrörelser och samhällsliv» (1943) talat om »bessemer- metoden och bönemöten» för att accen- tuera sammanhanget mellan industria- lismens utveckling och de religiösa rö- relsernas arbetsfält. Uttalandet kan tra-

Tabell 3. Förändringar i befolkningens procentuella fördelning på städer och lands— bygd 1880—1960

Lands- År Såad bygd _Befolkn. /,, 0, l 1 OOO-tal /0

1880 ........... 15 85 4 566 1900 ........... 21 79 5 136 1920 ........... 3 70 5 904 1940 ........... 37 63 6 371 1950 ........... 47 53 7 042 1960 ........... 52 48 7 495

(Uppgifterna 1880—1950 är hämtade ur Edmund Dahlström m. fl.: Svensk samhälls- struktur i sociologisk belysning (1959) s. 157 och uppgift för 1960 ur Sveriges Officiella Statistik: Folkräkningen den 1 nov. 1960 del IV.)

vesteras på nya befolkningscentra och andra folkrörelser. Den hemlöshet, som den nyinflyttade med den brutna fa- milje- och bygemenskapen kände på den nya orten, kunde minskas genom att nya kontakter knöts på möten och sam- kväm i nybyggda bönehus, samlingslo- kaler och loger.

Kontakten med andra länder uppkom och upprätthölls genom post och tid- ningar eller personliga upplevelser. Han- delns och industrins internationalise- ring, emigrerade anhöriga och utländs- ka besökare i Sverige spred rykten och gav kunskap om förhållanden och idéer

i främmande länder. Föreningsbild- ningar här hemma utvecklades genom erfarenheter av utländska organisations- bildningar.

Naturvetenskapliga och tekniska land- vinningar förändrade världsbilden och rubbade livsåskådningar baserade på re- ligiöst tänkande. Nya filosofiska tänke- sätt, nytillskott inom samhällsvetenska- pen, ökad människokunskap och revolu- tionära politiska strömningar föränd- rade i grund synen på människan och människovärdet. Många omvärderingar stimulerade till sammanslutningar för att tillvarata individens intressen och garantera honom trygghet i tillvaron.

Ett stegrat behov av utbildad arbets- kraft tillgodosågs genom att skolväsen- det förbättrades och genom att ett folk- bildningsarbete påbörjades. Spridning- en av läs- och skrivkunnigheten med åtföljande fördjupning av insikterna skapade ett bredare underlag för rekry- tering av ledare till ett expanderande föreningsliv, vars självmedvetande väx— te i takt med omvandlingen och nyda— ningen av samhället.

Genom att statsmakten erkände för- eningsfriheten undanröjdes hinder för föreningarnas verksamhet och befästes föreningarnas betydelse.

På olika sätt blev marken undan för undan bruten för engelsk idrott, ame- rikanska nykterhetsidéer och västereu- ropeiska frikyrkliga väckelserörelser samt kontinentala ekonomiska, fackliga och politiska strömningar, som vid se- kelskiftet direkt återspeglas i folkrörel- sernas tillkomst och utveckling.

*Att flera folkrörelser tidigt startade en organiserad ungdomsverksamhet och att nya riksomfattande organisationer med ungdomsverksamhet successivt växte fram måste ses mot bakgrunden av de omständigheter, under vilka de vuxna deltog i föreningslivet, men även andra orsakssammanhang finns.

Säkerligen skiftar från-fall till fall de betingelser, under vilka de särskilda föreningsbildniwngarna kommit till. Inte bara yttre omständigheter utan även enskilda ledargestalter inom en trång- re krets torde här ha spelat en viktig roll. Endast ett ingående studium av organisationernas arkiv kan ge fullstän- digare upplysning om det saskläge, som föranlett besluten att bilda dessa.

En grundlig kännedom om ursprungs- problemen, dåtida tankegångar och do- minerande ledargestalter skulle förvis- so innebära en värdefull tillgång, då det gäller att analysera och bedöma ungdomsorganisationernas verksamhet. Av bl.a. tidsskäl har emellertid en så- dan arkivforskning inte kunnat reali— seras. Därför har 'det historiska per— spektivet begränsats till det minimum, som finns i föregående avsnitt, och de interna kausalsammanhangen har helt förbigåtts. Den följande framställningen av det sammanhang, i vilket ungdoms- organisationerna tillkommit, koncen- treras till några förhållanden av gene- rell natur.

Det kan lätt påvisas att vissa samhäl- leliga institutioner har stått i direkt samband med varandra, som t. ex. kyrka och skola. Det kan förefalla lilea lätt att finna de samband och den växel- verkan, som föranlett ungdomsorgani- sationernas tillkomst, utveckling, rekry- tering, arbetsmetoder osv.

Decennierna omkring sekelskiftet ut- gjorde emellertid en brytningstid. Då förekom sådana fortskridande, accele- rerande, differentierande, nytillkom- mande och upptinande samhällsproces- ser, att det är svårt att klarlägga nyss- berörda sammanhang. Svårighetsgra- den inses lättare om man försöker be- svara frågor som dessa:

1. Vilka processer har inverkat på ungdomsorganisationerna?

2. Har processerna haft olika slag av

återverkningar inom de skilda ung- domsorganisationerna ?

3. Har intensiteten i och omfattning— en av en påverkan varit olika allt ef- ter processens art och arten av ung- domsorganisationerna?

Här skall nu — utan rangordning och kategoriuppdelning göras en sum- marisk uppräkning av ett antal omstän- digheter, som måste ha direkt påverkat ungdomsorganisationernas livsbetingel- ser.

En förhöjd levnadsstandard _— ökat välstånd.

En förlängd fritid. En förlängd och förbättrad obligato- risk skolundervisning och yrkesutbild— ning.

En ökad geografisk och social rörlig- het.

En utvecklad lokaliseringspolitik. Ett alltmer urbaniserat och industria- liserat samhälle.

En oregelbunden förändring av fö- delsetalen under olika år eller kortare tidsperioder och därav orsakade för- ändringar i befolkningens åldersstruk- tur.

En ökad internationalisering på de kulturella politiska, ekonomiska och hu- manitära planen.

En genom massmedia ökad kommu- nikation av tankar, kunskaper, behovs- aktiverande föreställningar osv.

Ett framväxande ungdomssamhälle präglat av snabbt växande »tonårskul- turer» t.ex. skinniknutteg raggar- och popkult.

En ökad benägenhet att öppet om- pröva kontroversiella frågor rörande religion, kyrka, sexualundervisning, filmcensur, moral, könsroller, auktori- tet osv.

Ett ökat utbud från en kommersiali- serad fritidsindustri.

En förbättrad möjlighet för ungdom

till ett ordnat arbete i den fulla syssel- sättningens tecken.

En tendens till ökad kriminalitet, vanart och spritmissbruk bland ung- dom.

En förändring av familjen som insti— tution.

Ett ökat intresse från stat och kom- mun att stödja ungdomens sunda fri- tidsvanor.

En tidigare biologisk mognad för- enad med en benägenhet att orientera sig i riktning mot och ta intryck av gruppliv utanför hemmet.

En utbildningsklyfta mellan genera- tionerna inom många familjer på grund av de yngres ökade kunskaper.

I vilken grad ungdomsorganisatio- nerna själva och deras »huvudorganisa- tioner» varit medvetna om och påver- kats av sådana förhållanden, kan endast kartläggas genom intensivstudier av var- je organisation för sig. Det måste näm- ligen beaktas att olika omständigheter inträffat vid vitt skilda tidpunkter och att deras verkningar är spridda över flera decennier.

Beskrivning Förklaring

Beskrivningen av organisationerna byg- ger på enkäter och intervjuer av per- soner i ansvarsställning inom organi- sationerna. Vid intervjuerna har orga- nisationerna i förväg fått tillgång till de formulär som använts med anmodan att preparera vissa frågor. Enkäterna har sänts till Riksidrottsförbundets di— striktsförbund. lnalles har 44 idrotts- organisationer, 6 scoutförbund, 11 reli- giösa organisationer, 3 motororganisa- tioner, SECO, 8 nykterhetsfrämjande förbund, 6 politiska och 19 andra orga- nisationer intervjuats. (Intervjuformu- lär Bilaga 3.)

Dessutom har utnyttjats organisatio-

nernas gällande stadgar och tillgäng— liga senaste verksamhetsberättelser.

Avsikten var att försöka kartlägga organisationernas verksamhet under ett kalenderår. Men på grund av att en del organisationer följer det statliga bud— getåret, andra kalenderåret och andra återigen arbetar i flerårsperioder har detta inte låtit sig göras. Vissa problem uppstod genom att en del organisatio- ner befann sig under omorganisation såsom KFUM:s och KFUK:s Riksför- bund, som förberedde sin sammanslag- ning, vilket ju däremot redan 1960 skett ifråga om KFUM:s och KFUK:s Scout- förbund.

Riksförbundet Sveriges Lottakårer fick 1965 en ungdomsorganisation, Sve- riges Unglottor, som skall ansvara för arbetet bland flickor i åldern 11—16 år. Verksamheten för 17—24-åringar däremot bedrivs av huvudorganisatio— nen.

Sveriges Motorfederations Motorcy- kelsektion (SVEMO) har i beskriv- ningen medtagits såväl inom idrotts— rörelsen som inom kategorin motorer— ganisationer. På grund av att sektio- nen tidigare erhållit anslag direkt från Kungl. Skolöverstyrelsen och redovi— sats därifrån, har medfört att SVEMO måst uppföras dubbelt.

Vid redovisningen av organisationer- nas siffror framkommer egendomlighe- ter. KFUM:s och KFUK:s Scoutförbund medräknar nämligen som särskilda sek- tioner den scoutverksamhet som bedrivs inom Svenska Baptisternas Ungdoms- förbund, Svenska Frälsningsarmén och Metodisternas Ungdomsförbund. Fri- kyrkliga Ungdomsrådet utgör ett sam- arbetsorgan för det frikyrkliga ung- domsarbetet och redovisar bl. a. de med- lemmar, som finns inom Pingströrel— sens, Fribaptistsamfundets och Helgel- seförbundets ungdomsarbete, Fria Kristliga Gymnasiströrelsen, Sveriges

Fria Kristliga Studentförening och Svenska Frälsningsarméns Ungdom. De sex nämnda organisationerna har var- dera för sig ett alltför litet medlems- tal, för att de skall få egna statsbidrag, varför en samlad redovisning av bi- dragstekniska skäl sker genom Frikyrk- liga Ungdomsrådet. Någon beskrivning har inte gjorts av nämnda sex organi- sationer.

Riksidrottsförbundet har under året 1964/65 ökat med en organisation, Svenska Kanotseglingsförbundet, vilket inte medtagits i denna redogörelse. Likaledes har Sveriges Akademikers Idrottsförbund inte ansetts böra ingå i undersökningen.

Syften

Inom undervisningsväsendet har de fortlöpande omorganisationerna av sko- lan stått i relation till ändrade förhål- landen i samhället. De uppsatta ideal, som successivt reviderats, kan sägas re- flektera de samtida epokernas syn på uppfostran.

Varje ungdomsorganisation har i stad- gar en paragraf som anger ändamål eller syfte. Denna paragraf kan betraktas som ett uttryck för idealbildningen inom or- ganisationen ifråga. Formuleringen av syftet torde bestämmas av en organisa- tions ideologiska karaktär och inställ- ning till förhållanden utanför organisa- tionen. Även för organisationerna som för skolväsendet kan det genom tröghet eller traditionsbundenhet uppstå risk för att idéer, metoder och struktur slä- par efter 'i förhållande till omvärldens allt snabbare förändringar, som påver- kar alla sidor av vår kultur men är mest märkbar inom »tonårskulturen».

I det närmast följande presenteras or- ganisationernas syften för att en ny bakgrund skall tecknas mot vilken ung- domsorganisationerna skall betraktas.

En fullständig beskrivning borde givet- vis klarlägga under vilka omständig- heter och vid vilken tidpunkt organisa- tionen har fastslagit ändamålen för sin verksamhet. Ett sådant klarläggande borde ha ingått i en tidigare omnämnd idéhistorisk intensivundersökning, som inte gjorts.

Nedan citeras syftena direkt ur or- ganisationernas stadgar. Efter organi— sationens namn anges inom parentes det år då stadgarna senast ändrades.

Sveriges Riksidrottsförbund (1962) Kap. 1. 5 1.

Sveriges riksidrottsförbund har till ända— mål att genom tävlings- och rekreations- idrott höja vårt folks kroppsliga och and- liga kraft samt bereda särskilt de unga en värdefull fritidssysselsättning. I detta syf- te samverkar förbundet med andra ideella organisationer och samhälleliga institu- tioner.

Specialidrottsförbundens stadganden på denna punkt redovisas inte enär de samtliga på så gott som enahanda vis redovisar sina mål att utveckla och ad- ministrera resp. idrottsgren.

Frälsningsarméns Scoutförbund (1961) F ö r sl a g

till Order och Reglemente för Frälsnings- arméns Scoutförbund.

& 1.

Frälsningsarméns Scoutförbund (i fort- sättningen även benämnt Scoutförbundet) är en gren av Frälsningsarméns interna- tionella livräddningsorganisation inom vil— ken generalen är högste ledare. Generalen är världspresident för arbetet bland pojkar och utser världspresident för arbetet bland flickor. Scoutförbundets uppgift är att främja scoutverksamhetcn vid Frälsnings- arméns kårer. Scoutförbundet arhetar efter Frälsningsarméns grundläggande principer för att vinna ungdom för kristen tro och livsföring, söka föra den till avgörelse för Gud och salvationistskap. Verksamheten be- drives även i överensstämmelse med Baden- Powells grundtankar för scoutrörelsen an— givna i lag, löfte och lösen.

52.

Scoutförbundet är ifråga om arbetet bland flickor genom Sveriges Flickscoutråd an- slutet till Waggs (The W'orld Association of Girl Guides and Girl Scouts) samt ifråga om arbetet bland pojkar anslutet till Svens- ka Scoutunioncn och genom Svenska Scout- rådet till The Boy Scouts International Con- ference. De stadgar och bestämmelser som nu gäller för SFR och SSU eller som genom framtida beslut, biträdda av Scoutförbun- dcts representanter, kommer att gälla be- träffande lag, löfte, valspråk och lösen, arbetsformer, åldrar, prov m. m., gäller för Scoutförbundet. Scoutförbundet represen- teras i respektive SFR och SSR i enlighet med dessas bestämmelser.

53.

Scoutförbundets märke är för flickarbetet treklövern och för pojkarbetet scoutliljan, i vilka båda livräddningsorganisationens liv- boj med bokstäverna FA i den inre cirkeln inarbetats. Samma organisations interna— tionella motton »Handla rätt» för sol— strålar och vargungar samt »Rädda och tjäna» för övriga gäller även för Scoutför— bundet. Alla medlemmar över elva år un- dertecknar före upptagningen följande för- klaring: »Jag förstår att såsom scout i Frälsningsarmén förväntas det av mig att jag avhåller mig från alla rusgivande me- del, tobak och alla skadliga vanor».

5 4. Ståndpunkter:

1. FA:s Scoutförbund är osekteriskt. Flic- kor och pojkar kan vinna medlemskap oavsett om de tillhör något religiöst sam— fund eller ej.

2. FA:s Scoutförbund är neutralt i poli- tiskt hänseende. Organiserat deltagande av scouterna vid sammankomster eller anord— ningar med politiskt syfte får ej före— komma.

3. Samtliga medlemmar i FA:s Scoutför- bund avhåller sig från rusgivande medel samt tobak i varje form.

4. I förhållande till hem och skola vill FA:s Scoutförbund på intet sätt intränga på deras områden utan arbeta hand i hand med dem.

5. Enligt Scoutlagens grundsatser är det FA:s Scoutförbunds strävan att bland de unga främja sådana egenskaper som vän— skap, förståelse och hänsynsfullhet.

6. Ingenting får förekomma i samband

med förbundets verksamhet som inte har- monierar med Frälsningsarméns principer.

IOGT:s Scoutförbund (1962) 5 3.

Till förverkligande av sin uppgift arbetar IOGT:s scoutförbund för

att leda ungdomens fysiska och mera— liska fostran i sund riktning,

att skärpa de ungas pliktkänsla mot för— äldrar, övriga målsmän och samhället samt lära dem hjälpverksamhet, tjänstvillighet och hänsyn till andra,

att höja deras hedersbegrepp, så att de ställer krav på sig själva och på varandra i pålitlighet, ordhällighet och kamratlighet,

att vänja dem att med energi och punkt- lighet fullgöra de värv som ålägges dem,

att ge dem praktisk blick, öva upp hän- dighet och företagsamhet och lära dem väl använda sin fritid,

att föra dem ut till ett sunt och härdande liv i naturen och väcka deras kärlek till denna,

att lära dem förstå nyttan och glädjen av en alkoholfri livsföring,

att väcka deras intresse för det samhälls- gagnande arbete, som Godtemplarorden ut- för, och ge dem håg och lust att deltaga i detta arbete,

att i övrigt ge dem den fostran, som scoutlagen bjuder.

KFUM:s och KFUK:s Scoutförbund (1960)

5 2.

Scoutförbundet arbetar efter KFUK:s och KFUM:s grundläggande principer för att vinna ungdom för kristen tro och livsföring och har till ändamål att främja ungdomens vård, fostran och utbildning, samt bedriver sin verksamhet enligt scoutrörelsens grund- satser sådana de angivas i scoutlagcn, scout- löftet och valspråket. Scoutförbundets med- lemmar är även medlemmar i resp. riks— förbund i enlighet med dessas bestämmel- ser. Scoutförbundet är opolitiskt.

NTO:s Scoutförbund (1964)

5 2.

Scoutförbundet arbetar efter NTO:s grundläggande principer för att vinna ung- domen för helnykterhetens idé och för scoutrörelsens grundsatser sådana de angi- vits i scoutlagen, scoutlöftet och valspråket. Verksamheten är i överensstämmelse med

dessa grundläggande principer inriktad på sådan allmän folkbildning och ungdoms- fostran, som kan förhjälpa de enskilda medlemmarna till gott kamratskap, nyttiga kunskaper, ökad självverksamhet och karak— tärsdaning samt hos dem väcka intresse för bildning och kultur.

Mom. A. Scoutlagen lyder:

1. En scout talar sanning och står vid sitt ord.

2. En scout gör sin plikt mot Gud och fosterlandet.

3. En scout är andra till nytta och hjälp.

4. En scout är vänlig mot alla och en god kamrat.

5. En scout är uppmärksam och hövisk.

6. En scout är djurvän och skyddar na- turen.

7. En scout lyder villigt sina föräldrar, lärare och ledare.

8. En scout tager alla svårigheter med glatt humör.

9. En scout är arbetsam och sparsam. 10. En scout är ren i tanke, ord och gär- ning. Mom. B. Scoutlöftct, som avlägges vid upptagning till scout, vid upptagning till seniorscout och vid utnämning till ledare, lyder: Jag lovar att efter bästa förmåga söka göra min plikt mot Gud och fosterlandet, hjälpa andra, lyda scoutlagcn.

Mom. C. Valspråk: Var redo!

Sveriges Scoutförbund (1964) 5 1.

Svenska Scoutförbundet är en självstän- digt arbetande ideell förening med uppgift

att ge flickor och pojkar en fostran som kan hjälpa dem att i scoutlagens anda ut- vecklas som individer och samhällsmed- borgare,

att genom friluftsliv väcka de ungas kär— lek till naturen och deras håg för ett sunt levnadssätt,

att i kontakt med världsscoutrörelsen verka för internationell förståelse.

& 2.

Svenska Scoutförbundet står öppet för all ungdom i Sverige.

Svenska Scoutförbundet hävdar en kris- ten livssyn men respekterar varje livs— åskådning, som låter sig förenas med scout— lag och scoutlöfte.

Svenska Scoutförbundet vinnlägger sig

om ett förtroendefullt samarbete med hem, skola och samhälle.

Svenska Scoutförbundet står fritt i par- tipolitisk hänseende. Förbundets medlem- mar får icke genom scoutrörelsen utsättas för partipolitisk påverkan.

& 3.

Blåvingarnas lag: Var lydig och sann. Var vänlig och hjälpsam.

Vargungarnas lag: Lyd den Gamle Var- gen, släpp icke taget.

Scouternas lag:

1. En scout talar sanning och står vid sitt ord.

2. En scout gör sin plikt mot Gud och fosterlandet.

3. En scout är andra till nytta och hjälp.

4. En scout är vänlig mot alla och en god kamrat.

5. En scout är uppmärksam och hövisk.

6. En scout är djurvän och skyddar na- turen.

7. En scout lyder villigt sina föräldrar, lärare och ledare.

8. En scout tager alla svårigheter med glatt humör.

9. En scout är arbetsam och sparsam. 10. En scout är ren i tanke, ord och går- ning.

& 4.

Vargungarnas löfte: Jag lovar att göra mitt bästa för att lyda vargungarnas lag och varje dag göra någon en tjänst.

Scouternas löfte: Jag lovar att efter bästa förmåga söka göra min plikt mot Gud och fosterlandet, hjälpa andra, lyda scoutlagen.

Blåvingarna avlägger icke något löfte.

& 5.

Blåvingarnas och vargungaruas valspråk och löften: Gör ditt bästa! Jag vill göra mitt bästa!

Scouternas valspråk och lösen: Var redo! Alltid redo!

Svenska Missionsförbundets Ungdoms Scoutavdelning saknar egna stadgar.

Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Ung- domsförbund (1962)

51.

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens Ung- domsförbund (EFU) arbetar med Guds ord och den evangelisk—lutherska bekännelsen

som grund i överensstämmelse med Evan- geliska Fosterlands-Stiftelsens stadgar och är en direkt fortsättning av De Ungas För- bunds verksamhet.

52.

EFS Ungdomsförbund har som mål att hos de unga söka väcka och befästa en per- sonlig tro på Jesus Kristus och kärlek till Hans verk samt att vägleda de unga till ett sunt och rikt liv.

Frikyrkliga Ungdomsrådet (Förslag till stadgar 1964)

5 1.

Frikyrkliga ungdomsrådet (FUR) är ett samarbetsorgan för kristet ungdomsarbete i Sverige. Rådet har till uppgift att på eku- menisk grund främja samförstånd och sam- arbete mellan de fria kristna samfunden och deras ungdomsorganisationer, eller mot- svarande organ, samt att aktivt medverka till nyskapande insatser inom kristen ung- domsverksamhet.

Frälsningsarméns Ungdomsförbund

Riktlinjer för bildandet av ungdomsför— bund (1937) 5 1.

Att samla de unga till för dem lämpliga och tilltalande regelbundna sammankoms- ter och genom dessa väcka deras håg och lust att lära känna de andliga livsvärdena, att hos dem skapa vördnad för sitt eget och andras liv samt att vägleda dem till livskällor _ gudstro, bön och arbete -— som ger livet mening och mål.

KFUM (1956) —— KFUK (1960) 5 ].

Mom. 1. Kristliga Föreningarnas av Unge Män Riksförbund (KFUM:s Riksförbund) har till ändamål att främja ungdomens värd, fostran och utbildning.

Mom. 2. KFUM:s Riksförbund utgör en sammanslutning mellan Kristliga Förening- ar av Unge Män och övriga i 5 3 här nedan angivna organisationer.

5 2.

Mom. 1. Riksförbundet är anslutet till Världsförbundet mellan de Kristliga För- eningarna av Unge Män (KFUM:s Världs— förbund) och verkar i överensstämmelse

med detta världsförbunds grundsats, anta- gen i Paris 1855 och lydande:

»De Kristliga Föreningarna av Unge Män hava till ändamål att vara ett förenings- band mellan sådana unge män, som betrak- ta Jesus Kristus såsom sin Frälsare och Gud enligt den Heliga Skrift och vilja i tro och liv vara hans lärjungar och gemensamt verka för uthredande av sin Mästares rike bland unge män.»

Mom. 2. Riksförbundet skall därför strä- va efter

a) att bära vittne om sin enhet i Kristus enligt Johannes evangelium 17:21;

b) att verka för utbredande av Guds rike i vårt land och andra länder;

e) att stärka sambandet mellan med- lem sorganisationerna ;

d) att hjälpa medlemsorganisationerna att uppbygga och utveckla sin verksamhet så att den motsvarar de behov som betingas av ungdomens lcvnadsförhållanden och samhällets struktur; e) att främja tillämpandet av kristna principer ocht ideal i samhället och upp- muntra till socialt tjänande;

f) att verka för mellanfolkligt samför- stånd på kristen grund;

g) att hjälpa medlemsorganisationerna i deras strävanden att föra sina medlem— mar in i den kristna församlingsgemenska— pen inom respektive kyrkosamfund samt stödja sådana åtgärder, som äro ägnade att främja samförstånd och samarbete mellan enskilda kristna och mellan de skilda kyrkosamfunden ;

h) att särskilt i tider av nöd och om- välvningar göra en insats bland nödlidan- de människor, i synnerhet ungdom, utan hänsyn till de hjälpbehövandcs religiösa, politiska, nationella eller sociala ställning.

Normalstadgar

för större samföreningar inom KFUK:s och KFUM:s Riksförbund.

för mindre samföreningar inom KFUK:s och KFUM:s Riksförbund.

5 1.

Föleningen KFUK och KFUM' 1 .. .. .. . har till ändamål att främja ungdomens vård, fostran och utbildning.

5 2.

Föreningen är ansluten till KFUK:s Riks- förbund med sina kvinnliga medlemmar och till KFUM:s Riksförbund med sina manliga medlemmar och därmed till

KFUK:s Världsförbund och KFUM :s Världs- förbund. Den verkar i överensstämmelse med KFUK:s Världsförbunds grundval:

»Tro på Gud Fader Allsmäktig, på Jesus Kristus, Hans enfödde Son, vår Herre och Frälsare, och på den Helige Ande.»

och KFUM:s Världsförbunds grundsats: »De Kristliga Föreningarna av Unga Män ha till ändamål att vara ett föreningsband mellan sådana unga män, som betrakta Jesus Kristus såsom sin Frälsare och Gud enligt den Heliga Skrift, och som vilja i tro och liv vara Hans lärjungar och gemen- samt verka för utbredandc av sin Mästares rike bland unga män.»

Föreningen skall därför sträva efter att hjälpa unga människor till en per- sonlig kristen tro,

att bidraga till samförstånd mellan en— skilda kristna och mellan trossamfund,

att främja tillämpandet av kristna prin- ciper och ideal i samhällslivet, samt

att verka för internationell förståelse.

Metodistkyrkans Ungdomsförbund (1 959)

S 1.

Metodistkyrkans Ungdomsförbund, MKU, är Metodistkyrkans i Sverige organ för dess verksamhet bland barn och ungdom med syfte att hjälpa dem tillväxa i kristuslik— het.

x

5 2.

Förbundet skall verka för andakt, stu— dier och tjänst i ett program som omfattar kristen tro, kristet vittnesbörd, kristen mission, kristen samhällstjänst och kris- ten gemenskap.

Riksförbundet Kyrklig Ungdom (1954)

5 l.

Riksförbundet Kyrklig Ungdom vill sam- la svensk ungdom till förpliktande gemen— skap omkring Kyrkans livskällor och till samfälld insats i kyrkoliv och folkliv sär- skilt på sådana arbetsområden, där Kyr- kan vädjar till ungdomens medverkan.

Det vill samverka med sådana organisa- tioner, som ha till uppgift att arbeta för ungdomens kristna och ideella fostran.

Riksförbundet vill även i mån av resur- ser uppehålla kontakt med Kyrkans ung— dom utanför vårt lands gränser.

Svenska Alliansmissionens Ungdomsför- bund (1960)

Svenska Alliansmissionens Ungdomsför— bund (SAU) är det organ, genom vilket Svenska Alliansmissionen (SAM) bedriver ungdomsverksamhet, och har till ändamål att vinna och bevara de unga för Kristus och församlingen, samt att biträda SAM i dess missionsuppgift bland icke kristna folk.

Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (1961)

5 2. Förbundets uppgift är att stärka gemen- skapen mellan baptistungdomarna, att främja deras andliga utveckling och att vara ett organ för bedrivande av kristen ungdomsmission och social hjälpverksam- het.

Svenska Missionsförbundets Ungdom (1956)

5 3. SMU:s motto är: »För Kristus och för- samlingen».

5 4. SMU:s uppgift är att föra Guds evan— gelium till unga människor och befrämja personlig kristen tro, fostran och gärning.

örebromissionens Ungdom (1952)

örebromissioncns Ungdom har samma mål som moderorganisationen.

& 1.

Örebromissionen, bildad i april 1892 un- der namnct Örebro Missionsförening, har till ändamål att bedriva evangelisk, filan- tropisk verksamhet inom och utom Sverige, att genom örebro Missionsskola och på an- nat sätt utbilda evangelii förkunnare, att bedriva folkhögskoleverksamhet i kristlig anda samt att förlägga och sprida kristlig litteratur.

Ansgarsförbundet av Kyrkliga Juniorer (1960) 5 1. Förbundet vill föra ungdomen in i den kristna försam- lingen och kyrkans gemenskap, söka levandegöra för de unga den kristna

livsstil, som kommer till uttryck i Ans— gars bön: »Herre gör mig av nåd till en god människa»,

bygga vidare på den kristna grund, som hem, söndagsskola och skola lagt,

vara en förberedelse till konfirmations- undervisningen, samt

stödja juniorarbetet i de anslutna kret- sarna genom att tillhandahålla stadgar, in— struktionsböcker, dräkter och annan ma- terial och genom att anordna instruktions- kurser, läger, tävlingar, utfärder m. 111.»

Svenska Motorklubben (1935) 5 2.

SMK har till ändamål att verka för mo- torsportens och motortrafikens sunda ut- veckling och befrämja arbete för ungdoms- vård och nykterhet.

Som led i denna verksamhet hör av- delningar bildas å orter, där intresse för klubbens verksamhet finnes,

motortävlingar anordnas, samarbete sökas med andra organisa— tioner och med myndigheterna samt

en facktidning såsom klubben officiella organ tillhandahållas medlemmarna.

Sveriges Motorfederations Motorcykel- sektion (1963)

SVEMO:s ändamål är

att befrämja och kontrollera svensk mo- torcyklism såsom befullmäktigat ombud i Sverige för den internationella motor- cykelfederationen (FIM) och att gentemot utlandet representera svensk motorcyklism.

KAK:s Ungdomsförbund (1964)

KAK:s Ungdomsförbund (KAK/U) är en till Kungl. Automobil Klubben (KAK) hö- rande organisation med uppgift att i sam- verkan med KAK samla unga män och kvinnor i gemensamt intresse för motoris— mens utveckling.

För genomförande av sin uppgift skall KAK/U

1. I samarbete med KAK följa utveckling- en på motorismens område och bevaka mo- torismens intressen.

2. Verka för trafiksäkerhet särskilt med avseende på hänsynsfull användning av motorfordon.

3. Genom tävlingar, sammankomster, föredrag och upplysningsverksamhet i olika former verka för utveckling på det motor-

tekniska området samt höja ungdomens intresse för motorismen.

4. Genom klubb— och tävlingsverksamhet bereda sina medlemmar tillfälle till kam- ratlig samvaro.

Sveriges Elevers Centralorganisation (1965)

5 1.

Organisationen, som är politiskt och re- ligiöst obunden, har till uppgift att:

a. stödja de anslutna eleverna och deras lokala representation.

b. som representant för de anslutna eleverna verka för deras intressen i elev- frågor.

c. genom verksamhet riktad till såväl elever som till allmänheten och myndig— heter söka verka för att skolan blir präg— lad av de demokratiska idéerna.

Motorförarnas Helnyklerhetsförbund (1961)

ä 1.

MHF, Motorförarnas Helnykterhetsför- bund, har till uppgift att främja trafik- säkerheten och verka för en sund utveck- ling av motorismen. Förbundets uppgift är också att i olika avseenden tillvarataga medlemmarnas intressen som motorförare.

Förbundet, som i alkoholbruket ser en allvarlig fara såväl för trafiksäkerheten som för den enskilde medborgaren och samhället, kräver av sina medlemmar en helnykter livsföring och ett hänsynsfullt uppträdande i trafiken.

Förbundet vill genom sin egen verk- samhet och i samarbete med därför intres— serade sammanslutningar inom och utom Sverige verka för lagstiftning och andra åtgärder, som effektivt stöder kravet på allmän trafiknykterhet och skapar en hög— re trafikkultur. Förbundet vill också vin- na allt fler medborgare för helnykterhet samt främja allmän folknykterhet.

Förbundet är i politiska och religiösa frågor neutralt.

MHF:s ungdomsklubbar är en gren av lokalavdelningarnas verksamhet.

51.

Ungdomsklubben är en gren av MHFzs lokalavdelnings verksamhet med syfte att bland ungdom verka för helnykterhet, tra- fiksäkerhet och sund motorism, ökat stu-

dieintresse, humant uppträdande och gott kamratskap.

Ungdomsklubben skall samarbeta med lokalavdelningen på hemorten och skall verka för att medlemmar med körkort an- sluter sig till MHF.

Godtemplarorden (1961) 5 ].

Godtemplarordens mål är allmän hel- nykterhet såsom ett led i människornas och folkens strävan efter ett rikare, friare och värdigare liv.

Godtemplarorden kräver av sina medlem- mar presonlig helnykterhet. Godtemplar— ordens verksamhet bygger på principen om det mänskliga broderskapet. Alla männi— skor har lika rätt till personlig utveckling, frihet och lycka. Var och en bär ansvaret för sin nästas väl, och var och en är kal- lad att bli en kämpe för det mänskliga framåtskridandet.

Godtemplarorden vill för att förverkliga sina ideal:

1. bygga upp en världsomfattande folk- rörelse, som inom sig samlar män och kvinnor utan hänsyn till ras, nation, reli— gion, social ställning eller politisk åskåd- ning,

2. genom personlig helnykterhet ge män- niskorna ett gott föredöme, skapa sunda levnadsvanor i samhället och bereda väg för en alkoholfri kultur,

3. rädda alkoholbrukets offer och ge dem ett stöd genom upptagande i ordens broderskap,

4. sprida kunskap om alkoholbrukets verkningar samt främja en god skolun— dervisning och folkupplysning i alkohol- frågan,

5. verka för en sådan lagstiftning, som tränger alkoholbruket tillbaka, till dess det är helt och hållet övervunnet,

6. medverka till bästa möjliga tillämp- ning av gällande nykterhetslagstiftning,

7. bedriva ett föreningsliv och ett all- sidigt folkbildningsarbete, som fostrar med— lemmarna till god medborgaranda och till ett kroppsligt sundare och andligt rikare liv,

8. främja andlig frihet, vidsynt fördrag- samhet och broderligt samarbete på alla områden av det mänskliga livet,

9. arbeta för att samhällslivet blir allt— mera präglat av rättrådighetens och bro— derskapets anda,

10. kämpa för fred, samförstånd och samarbete mellan jordens folk.

Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund (1959)

5 1.

Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund (SGU) är en sammanslutning av ungdoms— organisationer inom Godtemplarorden i Sverige (IOGT), med syfte att verka för ungdomens anslutning till godtemplar- rörelsen, medlemmarnas fostran till verk- samma godtemplare och goda medborgare och människor samt för förbundets pro- gram i övrigt.

NTO :s Juniorförbund (1960)

5 1.

NTO:s Juniorförbund har till uppgift att genom meningsfylld föreningsverksam- het bibringa barn och ungdom kunskaper om det skadliga i bruket av alkoholdrycker och tobak, att väcka håg för goda nöjen och ädla strävanden. Juniorförbundet ar- betar härvid i överensstämmelse med sitt valspråk »Sanning, kärlek, renhet» och ovan nämnda grundsatser, sammanställda i »Juniorernas lag» samt med vägledning i särskild handbok, som riksjuniormötet fastställer.

NTO :s Ungdomsförbund (1959)

& 1.

NTO:s ungdomsförbund har till uppgift att inom ramen av NTO:s konstitution och i enlighet med dess program och grund- principer handha allt arbete inom Orden, som kan hänföras till den vuxna ung- domens specialuppgifter samt verka för ungdomsarbetets aktivisering och utbred- ning inom Orden.

I överensstämmelse därmed vill ung— domsförbundet samla Ordens vuxna ung- dom

till gemensamma insatser för en ratio- nell livsföring,

till praktisk propaganda för helnykter- hetens och fredsidéns utbredande,

till åtgärder för ett utvidgat nordiskt samarbete och för den nordiska samhö- righetskänslans stärkande,

till andlig och fysisk fostran genom de]- tagande i studiearbetet och utövandet av sång, musik, amatörteater, gymnastik, idrott, friluftsliv etc.

samt slutligen genom deltagande i pro— grammens utförande inom lokalföreningar och vid kamratmöten och ungdomsstäm- mor verka för föreningslivets fördjupande och för ett sunt och förädlat nöjesliv.

Nykterhetsorganisationen Verdandi (1964)

& 1.

Nykterhetsorganisationen Verdandi, arbe— tarnas nykterhetsförbund, vars allmänna syn på de sociala och kulturella frågorna sammanfaller med arbetarrörelsens, upp- ställer som sitt mål: ett ekonomiskt tryg— gat, friskt och kultiverat släkte i ett män- niskovärdigt ordnat samhälle. Ett helnyk— tert levnadssätt är ett medel i dessa strä- vanden. Därför kräver Verdandi:

1. avhållsamhet från alla berusande drycker,

2. ett målmedvetet upplysningsarbetc, framför allt i alkoholfrågan,

3. sociala reformer, som motverkar alko- holbrukets samhälleliga orsaker,

4. en lagstiftning, som främjar dessa strävanden _ bl. a. i motortrafiken.

Sveriges Blåbandsungdom (1960)

5 1.

Sveriges Blåhandsungdom (SBU) är ett riksförbund, som har till uppgift, att i en- lighet med grundsatserna för Sveriges Blå- bandsförbund (SBF), beivra nykterhets- verksamhet bland ungdom.

Denna verksamhet bör ske i intilnt sam- arbete mellan SBU och SBF.

SBU:s motto är: Helnyktcrhet, Kristen livsstil och Fysisk fostran.

Sveriges Studerande Ungdoms Helnyk- lerhetsförbund (SSUH) (1963)

5 1.

Sveriges Studerande Ungdoms Helnykter— hetsförbund (SSUH) har till uppgift att på det sociala ansvarskännandets grundval, genom helnykterhet verka för alkoholbru- kets avskaffande.

5 2. Förbundet är neutralt i och religiösa frågor.

partipolitiska

Folkpartiets Ungdomsförbund (1964)

FPU arbetar för ett socialliberalt hälle ——— :

S&ln—

Förbundet och dess underorganisationer anordnar studiecirklar och studiekurser, arrangerar föredrag och diskussioner, utger tidskrifter och politisk litteratur samt verkställer och stödjer sociala och huma— nitära aktioner.

Inom förbundet samlas ungdom ur alla samhällsklasser till utbyte av erfarenheter och åsikter, till övning i offentligt fram- trädande för praktiska insatser i samhället samt till kamratlig samvaro och god fri- tidssysselsättning.

Tilltalsordet inom förbundet är Du. Förbundet vill främja nykterhet och goda umgängcsformer bland ungdomen.

Högerns Ungdomsförbund (1963) 5 1.

Förbundets strävan är att vinna Sveriges ungdom för den samhällsåskådning som uppbär Högerpartiets principprogram.

Förbundet vill därför: bedriva ett planmässigt upplysningsarbe— te för de konservativa idéerna;

deltaga i Högerpartiets politiska och or- ganisatoriska arbete;

ge sina medlemmar en fördjupad insikt i samhällslivets funktion och de krav som ställes på medborgaren i ett demokratiskt samhälle samt

fostra ungdomen till skapande aktivitet.

självansvar och

Centerns Ungdomsförbund (1963)

Centerns Ungdomsförbund (CUF) är en organisation, som på grundval av Center- partiets program avser:

att samla ungdomen till aktivt arbete för ett samhälle, som skänker personlig frihet och rättvisa åt alla medborgare;

att verka för ekonomisk, social och kul- turell rättvisa mellan land och stad och arbeta för samhällsförhällanden, som främjar en sund bebyggelseutveckling och befolkningsfördelning;

att genom politiskt och socialt upplys— ningsarbete bibringa de unga en demokra— tisk och på ansvarskänsla grundad sam— hällsuppfattning samt ge dem möjligheter att med kraft och skicklighet deltaga i det samhälleliga arbetet;

att hos ungdomen skapa förståelse och intresse för det internationella samarbetet och därigenom främja en varaktig fred;

att väcka de ungas bildningshåg och ver— ka för att den tillgodoses;

att genom upplysning och aktivt kultur- arbete bland ungdomen skapa aktning och förståelse för de kristna kulturella vär— dena;

att verka för sådana förhållanden att ungdomen i arbetet finner en stimulerande och värdeskapande tillgång;

att främja nykterhet, bereda ungdomen tillgång till sunda och förädlande förströ- elser och söka tillgodose dess behov av självverksamhet och fritidssysselsättning;

att tillvarata och vårda allt som kan ge glans, lyftning och karaktär åt bygdens liv samt hos de unga stärka kärleken till hem, hembygd och fosterland.

Sveriges Socialdemokratiska Ungdoms- förbund (1965)

..

s 1.

Förbundets ändamål är att samla alla Sveriges socialdemokratiska ungdomsorga- nisationer och på grundval av Sveriges So- cialdemokratiska Arbetarepartis program och allmänna grundsatser verka för en samhällsutveckling i demokratisk-socialis- tisk riktning. Det tillkommer förbundet att bland ungdomen bedriva en kraftig upp- lysningsverksamhet och genom ett inten— sivt inre fostringsarbete ge medlemmarna kunskaper och orientering om socialdemo- kratins idéer och politiska strävanden.

Av den på intresse- och åsiktsgemenskap grundade samverkan, som råder mellan förbundet, partiet och Landsorganisationen, följer, att förbundet skall delta i partiets och fackföreningsrörelsens agitations— och organisationsarbete.

Förbundet skall, i samverkan med de socialdemokratiska ungdomsorganisationer- na i andra länder, medverka till en sam- hällsordning, som på den demokratiska socialismens grund skänker frihet och lika- berättigande åt alla människor och natio- ner.

Klubbens ändamål:

ä 1.

Klubbens ändamål är att lokalt samla ungdomen för de uppgifter, som uttrycks i förbundsstadgarnas paragraf 1. I överens— stämmelse med förbundets syfte skall klub- ben ägna uppmärksamhet ät ungdomsfrå— gor inom klubbens verksamhetsområde och inför myndigheter och sammanslutningar hävda ungdomens intressen.

Särskild vikt läggs vid agitationen och studieverksamhetcn. Klubben skall sam- arbeta med den lokala arbetarrörelsens or— ganisationer, samt bedriva ett fackligt upp- lysningsarbete bland ungdomen.

Klubben skall befrämja nykterhet. Sveriges Konservativa Studentförbund (stadgar under omarbetning) (1965)

54.

Förbundet syftar till att främja en ge— mensam studieverksamhet på konservativ idégrund samt till att befästa och utveckla såväl ett praktiskt samarbete mellan de anslutna föreningarna som ett gemensamt uppträdande i både allmänt politiska Och studentpolitiska frågor. Förbundet utger tidskriften Svensk Linje.

Demokratisk Ungdom (1963)

Program

Förbundet vill samla all framstegsvän- lig ungdom i Sverige för att skapa ett samhälle, som garanterar ungdomen so- cial rättvisa, demokrati och frihet. Förbun- det slår vakt om den nationella friheten och arbetar för fred och vänskap mellan folken. Förbundet vill en självständig al- liansfri utrikespolitik.

5 5. Klubben Mom. 1 Förbundet är uppbyggt av klubbar, som verkar i enlighet med förbundets program och stadgar.

Mom. 2

Klubbens uppgift är att verka för ung— domens intressen och behov i såväl lokala som riksomfattande frågor, samla ung- domen kring förbundets program; stän- digt sträva efter att bygga ut förbundet genom nya medlemmar, nya organisationer och en förbättrad verksamhet.

Mom. 3

Studierna intar en central plats i klub— bens verksamhet och vill fostra medlem- marna i socialistisk anda och till goda företrädare för ungdomens strävan till bättre förhållanden och ett lyckligare sam- hälle.

Mom. 4

Klubben skall ge utrymme för en rik och allsidig verksamhet i det goda kamrat—

skapets tecken. [ klubben bör det således finnas sektioner för olika intressen och hobbies.

Hantverkarnas Ungdomsrörelse (1960) 5 1.

Hantverkarnas Ungdomsrörelse vill i för- troendefullt samarbete med SHIO:

samla Sveriges ungdom inom hantverk och småindustri till medverkan för främ- jande av hantverkets och småindustriens idéer och syftemål,

skola sina medlemmar till målmedvetna, för sitt yrke, sin organisation och hant- verket ansvarskännande yrkesmän, väl in- satta i hantverkets frågor, medvetna om dess kulturella betydelse och dess ställning inom det moderna samhället samt till goda medborgare,

skapa en stark gemensamhetskänsla ge- nom ett innehållsrikt och givande för- eningsliv,

organisera och leda gesällutbyte samt anordna instruktionskurser och studieresor,

dessutom i övrigt tillvarataga denna ung- doms gemensamma speciella intressen bl. a. genom att taga och fullfölja för hantverket och småindustrin betydelsefulla initiativ.

Unga Örnar (1960) 5 1.

Unga örnar är en barn- och ungdoms- organisation med förankring i arbetarrörel- sen. Dess uppgift är att samla de unga till en partipolitisk och religiöst obunden fri- tidsverksamhet i syfte att på demokratisk grund fostra medlemmarna till insatser i samhället, aktning för arbetet, förståelse för kulturella värden och internationellt samarbete.

Förbundet Vi Unga (1964)

Program

Förbundet Vi Unga vill samla ungdom, företrädesvis i åldern 10—18 år, till värde— full och stimulerande fritidssysselsättning. Med ungdomen själv som ledare och initia- tivtagare men med stöd av äldre personer avser Vi Unga att under kamratliga for- mer ge personlighetsdaning, samhällsfost— ran, yrkesorientering och en förberedande yrkesutbildning genom

att organisera ungdomslag, som sysslar med studier, odlingsverksamhet, hobby, idrott och övrig yrkes- och fritidsverksam- het,

att vid sidan av arbetet i ungdomslag bedriva en öppen verksamhet där även ungdomar som står utanför ungdomslagen kan deltaga. Sådan öppen verksamhet kan vara samkväm, tävlingar, utflykter, läger o. s. v.,

att till ungdomar som med flit och in- tresse deltar i verksamheten och fyller vissa krav på mångsidigt kunnande utdela fackelmärken av stigande valör,

att låta ungdomarna i största möjliga ut- sträckning själva få ta ansvar för verk- samheten och besluta i sina angelägen- heter för att därigenom tränas till själv- ständiga personligheter och intresseras för föreningsliv och samhällsfrågor,

att samarbeta med organisationer som har likartad målsättning, samt verka för ungdomsutbyte och övriga kontakter med liknande organisationer i andra länder,

att intressera andra organisationer att ge moraliskt och ekonomiskt stöd samt att medverka vid anskaffandet av lämpliga le- dare.

Riksförbundet Sveriges 4 H (JUF) (1961)

g 1.

Riksförbundet Sveriges 4 H, som är par— tipolitiskt och religiöst sekteristiskt neu— tralt, har till syfte att främja ungdomens utveckling till goda familjemedlemmar, yrkesutövare, bygdemedlemmar och med- borgare i ctt fädernesland, som väl fyller sin plats bland nationerna.

Sitt syfte vill 4 H—rörelsen nå genom att:

1. hos ungdomen skapa arbetsglädje samt ett kulturellt och ekonomiskt intresse, som stimulerar den till självverksamhet i för- eningar och egna ekonomiska företag för växtodling, djuruppfödning, skogskultur samt hem och hushåll;

2. anordna studiecirklar, kurser, fritids- grupper och annan verksamhet av värde för ämneskunskap och allmänbildning;

3. ordna färdighetsprov, tävlingar och demonstrationer i anslutning till ungdo- mens yrkesverksamhet, bedriva arbetstek- nisk träning, gymnastik och idrott samt allmän föreningsmässig verksamhet samt

4. skapa kontakt mellan ungdomen i olika länder för att främja fred och interna- tionellt samförstånd.

4 H-rörelsens symbol är en lyckoklöver som på vart och ett av sina fyra blad här ett H för orden Huvud, Hjärta, Hand och Hälsa såsom sinnebilder för kunskap, med-

känsla, färdighet och ett sunt levnadssätt. Denna symbol, omramad av tvenne gyllene kornax, är även riksförbundets medlems- märke och må bäras av envar medlem.

Svenska Ridsportens Centralförbund Ridfrämjandet (RF) (1965)

5 1.

Svenska Ridsportens Centralförbund

(SRC) är en sammanslutning av svenska ridsportorganisationer. SRC är den officiella representanten för sina medlemmar i frågor rörande gemen- samma intressen såväl inom som utom landet.

SRC har till ändamål att verka för rid- sportens höjande och utveckling, stödja och främja ridsporten i dess olika former samt genom utarbetande och fastställande av regler för tävlingar åstadkomma sam- ordning av arbetet inom ridsporten.

Ridfrämjandet (1959)

RidF har till syfte:

att vara en hela landet omfattande orga— nisation till främjande av ridning såsom folksport,

att därför stödja och samarbeta med and- ra organisationer för ridsport samt

att i gemensamt intresse samarbeta jäm- väl med andra organisationer för sport, friluftsliv och fysisk fostran.

RidF:s verksamhet skall i första hand inriktas på

att bereda möjligheter för såväl yngre som vuxna personer till billig och god ridutbildning samt undervisning i häst- kännedom,

att därför medverka till uppförande av ridhusanläggningar och förbättrande av re- dan befintliga sådana, och

att lämna anvisning på och stödja an- skaffning av lämpligt hästmaterial.

Sveriges Fältbiologiska Ungdomsför- ening (1964)

SAI

Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening (SFU) vill genom att samla ungdom till studium och vård av vår svenska natur stimulera till ökad kunskap om och för— ståelse för natur och naturvård.

SFU är en politiskt och religiöst obunden, självständigt arbetande ungdomsförening och är tillika Svenska naturskyddsför- eningens ungdomsorganisation.

Sitt mål söker föreningen nå bland an- nat genom att anordna läger och exkur- sioner, kurser och sammankomster, att utge en för medlemmarna lämpad publikation samt att hålla medlemmarna underrättade om aktuella naturvårdsproblem.

Riksförbundet Sveriges Lottakårer (1955)

5 1.

Riksförbundet har till ändamål

att på frivillighetens väg verka för vid- gat och fördjupat intresse för fosterlandets försvar;

att till det totala försvaret, främst det militära försvaret, rekrytera lottor;

att samråda och medverka vid av stat- lig myndighet anordnad frivillig lottaut- bildning tjänstegrensutbildning —— som har till syfte att ge kompentens för upp- gift inom det totala försvaret, eller efter samråd med sådan myndighet anordna dylik utbildning;

att anordna sådan frivillig lottautbild- ning —— allmän lottautbildning som har till syfte att utbilda ledare och funktionä- rer samt bibringa medlemmarna insikter om det totala försvaret och lottarörclsen;

att arbeta för och genom insamlade pen- ningmedel understödja lottornas utbildning och säkerställa organisationens verksamhet;

att samverka med och vid behov stödja andra organisationer, som ha till uppgift att på frivillighetens väg anskaffa och ut— bilda personal för försvaret;

att utan att eftersätta dessa uppgifter ställa frivillig arbetskraft till förfogande, i första hand för övrig försvarsgagnandc verksamhet och i andra hand för annan verksamhet, som är till gagn för fosterlan- det och hembygden.

Sveriges Ungloiler (provisoriska stad- gar) (1965) 5 1.

Organisationen Sveriges Unglottor vill fostra flickor till ansvarsmedvetna med- människor, vill ge övning i samarbete och föreningsteknik och vill verka för ung- lottauthildning.

Föreningen för Skidlöpningens och Fri— qutslivets främjande i Sverige. (Skid- och Friluftsfrämjandet) (1964)

5 1.

Föreningen för skidlöpningcns och fri- luftslivets främjande i Sverige (Skid- och Friluftsfrämjandet) i dessa stadgar kal- lat Främjandet —— har till ändamål att främja skidlöpning och annat friluftsliv och därigenom verka för förbättrad folk— hälsa och sund livsglädje.

Främjandet arbetar för detta syfte ge- nom att:

1. bedriva propaganda och upplysnings— verksamhet rörande friluftsliv,

2. utbilda ledare och instruktörer för fri- luftsliv och friluftsbetonad sport,

B. organisera och arrangera friluftsliv för vuxna, ungdom och barn,

4. arrangera skid-, frilufts- och natur- vårdskurscr,

5. skapa friluftsanläggningar såsom repli- punkter för friluftsliv m. m.,

6. verka för ändamålsenlig utrustning för friluftsliv samt

7. samarbeta med andra organisationer och vidtaga åtgärder i övrigt, som kan gagna friluftslivets utveckling.

Svenska Korporationsidrottsförbundet (1955) 5 2.

Rikskorpförbundets ändamål är att bi- draga till stärkande av svenska folkets and— liga och fysiska kraft genom att med arbetsgemenskapen som grund intressera och stimulera till allmänt utövande av motionsidrott i alla former samt gymna- stik och friluftsliv och genom att därvid giva utrymme och stöd åt damidrott, fa- miljeidrott och ungdomsidrott.

För uppfyllande av detta sitt ändamål har Rikskorpförbundet bl. a.:

att åt de lokalförbund, idrottskorpora— tioner och övriga organisationer, som ar- beta i detta syfte, bereda fördelen av ge- mensamma bestämmelser och organiserat samarbete;

att arbeta på att företag, institutioner och organisationer främja idrottsutövning bland sin personal;

att verka för att erforderliga lokaler och utrymmen inom- och utomhus ställas till korporationsidrottens förfogande;

att i gemensamma angelägenheter söka anknytning till och samverkan med övriga

idrottsförbund, bildningsorganisationer och andra folkrörelser samt statliga och kom- munala myndigheter.

Svenska Frisksportförbundet (stadgar under omarbetning) (1964)

5 1.

Förbundets ändamål Svenska Frisksportförbundets ändamål är

att utgöra en sammanslutning för främ- jandet av en sund, karaktärsdanande kropps- och själskultur och för en enkel och härdande livsföring,

att verka för folkhälsans höjande, för en enkel och fullvärdig kost och att mot- arbeta bruket av alkohol och s. k. narko- tika och andra för människan skadliga ämnen,

att verka för naturvård, att medverka i det folkliga kultur- och bildningsarbetet,

att verka för ridderlighet samt genom stärkandet av fredsmentaliteten söka åstad- komma fred, enighet och ömsesidigt sam— förstånd mellan olika individer, grupper och folk.

Svenska Ungdomsringen för bygdekultur (1960)

5 1.

Mom. 1. Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur (Ungdomsringen) är en riks— organisation verksam främst bland ung- dom med uppgift

att skapa intresse för och kunskaper om svensk kultur samt väcka kärlek till hem- bygden .

att ingjuta livsglädje genom ett gott kamratskap och ett berikande nöjesliv

af! skapa förståelse mellan olika na— tioners ungdom.

Mom. 2. Verksamheten omfattar studiet och bevarandet av olika former av gången tids kultur såsom folkdans, sånglekar, folk— musik, dräkter, folkminnen, hem och hem- bygd samt utvecklandet av ett sunt fri- luftsliv.

Mom. 3. Ungdomsringeu är politiskt neu— tral.

Sveriges Schackförbund (1964)

52.

Landsförbundet har till ändamål: att åt distriktsförbunden och därtill an- slutna föreningar bereda fördelen av ge-

mensamma bestämmelser och enhetlig över- ledning;

att gentemot utlandet representera svenskt schack;

att jämväl spelet.

i övrigt befrämja schack-

Ungdomens Fredsförbund (1962)

51.

Förbundets ändamål är att intressera och organisera svensk ungdom för ett målmed- vetet och grundläggande fredsarbete och på grundval av förbundets programförkla- ring verka för en fredlig utveckling i vår]- den i demokratisk riktning. Det tillkommer förbundet att bland ungdomen bedriva en kraftig upplysningsverksamhet och genom ett intensivt inre fostringsarbete ge med- lemmarna kunskaper och orientering om aktuella internationella händelser.

Förbundet skall upprätthålla kontakt med andra länders ungdom och i sam- arbete med dem arbeta för mellan-folkligt fredsarbete i syfte att grunda en sann fredsmentalitet och universell organisation för fredlig samlevnad.

Svenska röda korset (1962)

Kungl. Maj:t har funnit gott fastställa följande av Svenska röda korset antagna grundstadgar.

& 1.

Svenska röda korsets uppgift samt rätt att bruka märke och benämning

1. Föreningen Svenska röda korset är en gren av Internationella röda korset och har till uppgift; att hos svenska folket verka för insikt om röda korsets humanitära syften och bety— delse för samförstånd, fred och försoning mellan folken; att i krig medverka i totalförsvarets sjukvård och verksamheten för civilbe- folkningens skydd samt att i fred förbere- da denna medverkan; att arbeta för en förbättrad hälso- och sjukvård inom landet; samt att genomföra eller deltaga i nationella eller internationella hjälpaktioner.

2. Svenska röda korset äger att bruka det märke och den benämning, som om— förmäles i lagen den 30 december 1953, nr 771, om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar.

& 2. Nationell verksamhet

1. Uppgifter för totalförsvaret Svenska röda korsets åliggande för to- talförsvaret regleras genom överenskom— melser med vederbörande myndigheter och fullgöras i samråd med dem. I krig bör Svenska röda korset bland annat medverka vid insamling, förvaltning och utdelning av gåvor till soldater och andra av kriget drabbade personer. Angående Svenska röda korsets medver- kan vid upprättande av särskilda efter- forskningsbyråer för krigsfångar och ci- vilinternerade gäller vad därom överens- kommes mellan Kungl. Maj :t och Svenska röda korset.

2. Hälso- och sjukvårdsuppgifter Svenska röda korset skall bedriva upp- lysningsarbete i hälso— och sjukvårdsfrågor och därigenom befordra hälsotillståndet i landet samt söka bibringa vårt folk kun- skaper i omhändertagande av sjuka och skadade. Svenska röda korset skall därjämte med— verka vid utbildning av personal avsedd att kunna biträda inom den allmänna hälso- och sjukvården samt söka tillgodose ar- betsplatsernas och hemmcns behov av per- soner med nöjaktiga insikter i sjuk- och olycksfallsvård.

3. Ungdomsvärdande uppgifter Svenska röda korset skall främja vård och fostran av barn och ungdom.

4. Sociala uppgifter i övrigt Svenska röda korset skall stödja och utöva en allmänt humanitär verksamhet och därvid särskilt beakta behoven hos barn och åldringar.

& 3. Internationell verksamhet

Svenska röda korset skall, när behov och möjligheter härtill föreligga, genomföra eller deltaga i internationellt hjälparbete. Denna verksamhet skall under krig eller motsvarande förhållanden äga rum i en- lighet med av svenska staten ratificerade rödakorskonventioner.

Svenska Blå Stjärnan (1956)

5 1.

Svenska Blå Stjärnan (SBS) är en fri- villig, opolitisk försvarsorganisation med ändamål att i samråd med vederbörande myndigheter och under samverkan med öv-

riga frivilliga försvarsorganisationer tjäna det totala försvaret, främst med följande uppgifter:

1. att rekrytera och utbilda huvudsak- ligen kvinnlig personal för djurvård och djursj ukvård ;

2. att utöva djurvård och djursjukvård samt att upprätta, stödja och driva sär— skilda anstalter för djurvård och djursjuk- vård (djurkliniker);

3. att verka för de övriga uppgifter inom det totala försvaret, som kunna komma att åläggas organisationen.

SBS skall härvid ställa sig till efter— rättelse av Kungl. Maj:t utfärdade bestäm— melser för frivillig försvarsverksamhet.

De Vanföras (Handikappades) Riksför- bund (1957)

5 1.

Förbundets namn är De Vanföras Riks- förbund.

Förbundets uppgift är att samla de van- föra och för deras sak intresserade i en landsomfattande organisation och därige- nom arbeta för de invalidiserades sak.

I detta syfte vill förbundet bl. a. ar- beta för

att normalisera de invalidiserades livs- villkor,

att påverka stat och kommun och det enskilda näringslivet till gagn för invali- derna,

att arbeta för ett rationellt tillvarata— gande av de handikappades arbetskraft, utveckling,

att främja invalidvården och dess vidare utveckling,

att främja vetenskaplig forskning och internationellt samarbete,

att bereda konvalesccntvård och rekrea— tion åt barn och vuxna,

att genom kurs- och studieverksamhet främja medlemmarnas intellektuella in- tressen,

att stödja alla åtgärder för invalidernas allmänna och yrkesmässiga utbildning,

att arbeta för att lagstiftningen i största möjliga utsträckning tager sikte på att lösa de svårigheter, som är speciella för inva— liderna,

att en rimlig pension tillförsäkras de invalider, som genom sitt handikapp inte kan försörja sig genom eget arbete,

att det i tillräcklig utsträckning finns tillgång till invalidlägenheter och s. k.

arbetsliem för höggradigt invalidiserade in- rättas,

att det genom fullgod läkarbehandling och genom utrustning med lämpliga tek— niska hjälpmedel i största möjliga ut- sträckning tillses att de olägenheter som kan tillskrivas invaliditeten häves, samt

att genom utgivandet av en publikation skapa intresse för invalidvården och utåt föra de invalidiserades talan.

att genom en stiftelse, De Vanföras Riks— förbunds Bidragsstiftelsc, vilken skall till- föras alla de medel, som tillfaller förbun— det eller någon av dess verksamhetsgrenar genom testamente eller gåva: allt försåvitt tcstator eller donator icke föreskrivit här- cmot stridande ändamålsbestämmelser, främja vård av behövande vanföra samt vård, fostran och utbildning av vanföra barn och vanför ungdom, ävensom veten- skaplig forskning och undervisning inom vanförevårdcns område.

Kungl. Svenska Aeroklubben (1961)

ål.

l. Kungl. Svenska Aeroklubben (KSAK) har till ändamål att främja svenskt flyg och att därvid främst tillvarata privat- flygets intressen.

KSAK är riksorganisationen för det svenska privatflyget och till detta anknut- na organisationer, som verkar för KSAKzs syften. KSAK handhar enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser organisa— tionen och ledningen av det statsunder- stödda privatflyget och den Frivilliga Flyg- kåren.

KSAK representerar ensam inom Sveri- ge Fédération Aéronatique Internationale (FAI) och upprätthåller genom federa- tionen internationella förbindelser samt söker i vårt land tillämpa FAI:s grund- läggande idéer.

2. Till förverkligande av sina uppgifter söker KSAK bl. a. främst

a) medverka vid bildandet av klubbar för bedrivande av motor-, segel och mo- dellflyg eller annan verksamhet inom fly— gets område och KSAKzs intressefär samt stödja klubbarna i deras verksamhet,

b) medverka till utbildning av flygare inom privatflygets olika grenar samt med- verka till rekrytering av flygare bl. a. till totalförsvaret,

c) verka för ökad kunskap om flyg och ökad flygsäkerhet i samverkan med be- rörda myndigheter,

d) främja flygets utveckling och an- vändning såsom kommunikationsmedel samt i sådant syfte bl. a. verka för att privatflyget erhåller ändamålsenlig mate— riel och organisation,

lättnader utverkas vid flygning med pri- vatflygplan såväl i Sverige som i utlan- det främst för KSAK:s medlemmar,

flygning till och i Sverige underlättas för medlemmar i utländska FAI-anslutna aeroklubbar,

e) planlägga för och medverka till pri- vatflygcts nyttjande i totalförsvaret, sär— skilt genom Frivilliga Flygkåren, och till andra samhällsnyttiga uppgifter (hjälp— flyg) samt i sådant syfte samarbeta med berörda myndigheter och organisationer.

Riksförbundet Sveriges ungdoms- och hemgårdar (stadgar under omarbetning) (1964) 5 1.

Riksförbundet Sveriges ungdoms— och hemgårdar har till uppgift att främja sam- manhållningen mellan hemgårdarna i Sve- rige, tillvarataga deras gemensamma in- tressen samt genom upplysning arbeta för hemgårdstanken. När nya hemgårdar pla- neras eller bildas bör Riksförbundet på bästa sätt lämna sitt stöd. Sin interna- tionella orientering visar rörelsen bl. a. genom att vara ansluten till International Federation of Settlements and Neighbour- hood Centres och deltaga i dess arbete.

Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (omarbetades 1964) (1965) 5 1.

Sveriges Ungdomsorganisationers Lands- råd (SUL), National council of Swedish Youth, Conseil National de Jeunesse Sué— doise, Schwedischer Jugendring är ett sam- arbetsorgan för svenska ungdomsorganisa— tioner och har till uppgift

att utgöra ett forum för huvudsakligen internationella frågor av gemensamt in- tresse för det fria och frivilliga ungdoms— arbetet, och

att tjäna som svensk nationalkommitté för World Assembly of Youth (WAY).

Medlemsförhållande

Medlemsregistrering

För att en förening skall betraktas som juridisk person skulle enligt vad som

anförts å sid. 18 bl. a. ett centralt fört medlemsregister finnas. Vid för- frågningar på organisationernas cen- trala kanslier visade det sig att inom idrottsrörelsen saknades sådana regis- ter om man därmed menar individer. RF har givetvis register på distrikts- och specialförbund samt idrottsföreningar och eftersom RFzs stadgar betraktar för- bund och föreningar såsom medlemmar skulle detta kunna godkännas. RF:s distriktsförbund kan föra ett liknande resonemang. Specialdistriktsförbunden däremot torde knappast kunna jämstäl- las med de nämnda organisationerna i detta fall.

Endast tjugotvå av de övriga förbun- den har ett centralt fört medlemsregis- ter. Därtill kommer två som i likhet med RF har organisationer som medlemmar och individerna betraktas som kollektiv. Inom scoutrörelsen saknar samtliga de intervjuade förbunden centralt förda medlemsregister.

Med ett undantag, som hänför sig till organisationerna med kollektiv med- lemsanslutning, saknar de religiösa sam- funden också central medlemsregistre- ring. Motororganisationerna, med ett undantag, har central registrering av sina medlemmar. SECO saknar med- lemsregistrering centralt.

Två nykterhetsfrämjande organisatio— ner saknar ävenså centralt förd med- lemsregistrering. En organisation upp- rättar våren 1966 sådant register. God- templarorden inkluderar inte medlem- marna i ungdomslogerna i sitt central- register.

Fyra av de sex politiska organisatio— nerna registrerar sina medlemmar cen- tralt.

Av de andra organisationerna uppger elva förbund sig ha central medlems- registrering och de övriga i avsaknad av sådan. Två uppger orsaken härtill vara sekretessbestämmelser.

Medlemsredovisning

Organisationens totala medlemsantal från en följd av år ger ett visst under- lag för att bedöma verksamheten. Vid intervjuerna har därför eftersträvats att erhålla en totalbild av niedlemstalen under åren 1959—1964.

Dessa uppgifter har uppenbarligen förorsakat ett flertal organisationer svå— righeter både i fråga om tidigare och aktuella förhållanden. Orsakerna har va- rierat, men vanligtvis har det förelegat brist i tekniskt-administrativt avseende. För den arbetsbelastning, som det inne- bär att hålla en organisations centrala medlemsregister aktuellt har saknats ar- betskraft eller medel till sådan. Samma orsaker ligger oftast till grund för den tröghet, som har förmärkts i rapporte- ring från lokalföreningarna om med- lemstalen.

Men också andra besvärande omstän- digheter uppstod. Dessa gällde olikheter i sättet att inlemma ungdomsarbetet or- ganisatoriskt i det samfällda arbetet. Tre olika typer av ungdomsarbetets ad— ministration kan nämligen urskiljas.

a) Ungdomsarbetet bedrivs av en »dotterorganis-ation», som är mer eller mindre självständigi förhållande till sin »huvudorganisation» t. ex.IOGT:s scout- förbund, Svenska Missionsförbundets Ungdom m. fl.;

b) Ungdomsarbetet bedrivs av en hu- vudorganisation med samma administ- ration för arbetet bland vuxna och ung- domar t. ex. Godtemplarungdomen och alla specialidrottsförbunden, där ung- domsarbetets ledning ev. sker genom en kommitté;

c) Ungdomsarhetet bedrivs av en hu- vudorganisation med verksamheten en— bart eller nästan enbart inriktad på ung— dom i åldrarna under 25 år som i Ans- garsförbundet av Kyrkliga Juniorer, Sveriges Fältbiologiska Ungdomsför-

Tabell 4. Organisationernas medlemsregistrering

Organisa— Medlemsregistrering . Anmärkningar tronsområden Central Lokal I RF ..... 1 DF ..... 23 _ SF ..... — 44 Se .......... — 6 R .......... 11 10 1 Kollektivanslutning M .......... 2 1 Sk ......... — 1 N .......... 26 2 ” Godtemplarorden registrerar ej ungdomslagernas medlemmar centralt SBU erhåller centralt register 1966 P .......... 4 2 A .......... 311 48 s 1 kollektivanslutning ' 2 organisationer på grund av sekretessbestämmelser Totalt 48 | 74

ening och Sveriges Studerande Ung- doms Helnykterhetsförbund.

En medlemsredovisning från flertalet organisationer kommer därför att även omfatta siffror för vuxna. I en del or- ganisationer bedrivs verksamhet med barn under 12 år och innesluter dem i medlemsrapporterna. När Söndagsskol- verksamhet har förekommit har ofta denna mer »öppna» verksamhet med- '(agits i uppgifterna men är inte med- tagen i denna undersökning.

En närmare redogörelse för medlems- fördelningarna på skilda åldersgrupper lämnas längre fram.

Dessutom har under den aktuella pe- rioden 1959—64 hänt att medlemsredo- visningen har omlagts, varför de upp- gifter som lämnades några år tillbaka, innehåller medlemskategorier av annat slag än de senaste årens.

Eftersom organisationernas verksam- hetsår omspänner olika delar av kalen- deråret minskar möjligheten att vid en given tidpunkt kunna ge en aktuell och exakt bild av medlemskadrarnas stor- lekar och förändringar.

Trots alla nämnda avigsidor får man inte förglömma att organisationer _

om ej alla dock har en ordentlig med- lemsredovisning.

Av ovanstående framgår att ungdoms- arbetets numerära förändring i åldrarna 12—24 år under de sista sex åren inte kan redovisas med de krav på fullstän- dighet som eftersträvats. De siffror som presenteras nedan såsom medlemstal kan dock anses ge en viss ledning och inblick i organisationernas utveckling i stort.

Idrottsrörelsen. Idrottsarbetet har ex- panderat snabbt. En kort återblick vi- sar att 1910 var antalet föreningar ca 600 och medlemstalet ca 55 000. Som jämförelse kan nämnas att Svenska Mis- sionsförbundet vid samma tidpunkt rap- porterade 1 250 föreningar med 93 500 medlemmar och IOGT hade 2340 för- eningar med 159 600 medlemmar. Tio år senare _ 1920 — hade RF lika många medlemmar som Missionsförbundet men inte lika stort antal föreningar som detta. IOGT höll trots en tillbakagång sin första plats med 2017 föreningar och 127 781 medlemmar.

Idrottsrörelsen utvecklades till verk- lig massrörelse under 30-ta1et och kun— de 1940 redovisa över 400 000 medlem-

mar. Vid samma tidpunkt hade Missions- förbundet 107 782 och IOGT 111 486 medlemmar. (Hilding Johansson: Idrot- ten och samhället. Svensk Idrotts jubi- leumsskrift.)

Den idrottsliga utvecklingen har gått vidare och enligt RFzs årsredogörelse verksamhetsåret 1964/65 uppgår med- lemstalet till 1 695 000.

De medlemstal, som RF visat t. o. m. årsmötet 1962 har byggt på direkta upp- gifter från föreningarna till RF. Efter en omläggning av rapporteringssyste— met fr. o. m. årsmötet 1963 sker numera föreningarnas rapportering över spe- cialidrottsförbunden.

Vid intervjuerna med idrottsorganisa- tionerna under våren 1965 erhölls med- lemssiffrorna direkt från specialidrotts— förbunden; vissa uppgifter har kom- pletterats via RF. Dessa sifferuppgifter för 1964/65 är sammanförda i klassinter- valler om 3 000.

Mindre än 3 000 medlem- 10 specialid- mar rottsförbund

3 001— 6 000 » 7 » 6 001— 9 000 » 4 » 9 001—12 000 » 2 » 12 001—15 000 » 2 » 15 001—18 000 » 1 » 24 001—27 000 » 2 » 36 001—39 000 » 2 » 39 001—42 000 » 1 » 42 001—45 000 » 1 » 45 001—48 000 » 1 » 48 001—51 000 » 1 » 69 001—72 000 » 1 »

Utöver de ovan upptagna 35 förbun- den tillkommer åtta förbund med föl— jande medlemstal: 105350 Svenska Fri-Idrottsförbundet 117 060 Svenska Ishockeyförbundet 153 180 Svenska Bandyförbundet 250 556 Svenska Orienteringsförbundet 311 409 Svenska Skidförbundet 366 346 Svenska Gymnastikförbundet 450 235 Svenska Fotbollförbundet

485 211 Svenska Skolidrottsförbundet

Sveriges Militära Idrottsförbund har inte uppgett medlemsantal.

En sammanräkning av .de medlemstal som SF lämnat vid intervjuerna 1965 ger totalt 2743 854. Denna siffra av- viker med 1,1 miljon från den total- siffra som RF redovisar i sin årsredo- görelse 1965, vilket av RF förklarats på följande sätt.

Vid årsmötet 1963 skedde en omorga- nisation av föreningarnas medlemsredo— visning. Tidigare rapporterade för- eningarna direkt sina uppgifter till RF, men fr. o. m. verksamhetsåret 1963/64 skulle rapporterna gå över SF:s kans- lier, varifrån sedan sammanställningar lämnades till RF. Eftersom en och sam- ma idrottsförening kan tillhöra flena SF kan en rapportering ske av med- lemstalen till vart och ett av dessa SF. »Dubbelrapporteringar» blir gärna följ- den. Inom RF har denna felkälla i med— lemsrapporteringen varit väl känd och för att kunna ge en något så när tillför- litlig bild av antalet anknutna indivi- der har det »dubbelrapporterade» med- lemstalet reducerats efter vissa princi- per grundade på en empirisk kunskap om medlemstalen i nystartade förening- ar. Med utgångspunkt från verksamhets- året 1962/63, då den sista reella total- siffran redovisades, och de skattade medlemstalen i de nybildade förening- arna har sedan totalsiffran räknats fram dels för verksamhetsåret 1963/64 och dels 1964/65. Under den sista sexårs— perioden har RFzs medlemstal varit:

1959/60 1 167 563 1960/61 1 297 737 1961/62 1 378 061 1962/63 1 430 815 1963/64 1 633 522 (skattning) 1964/65 1 695 000 (skattning) Scoutrörelsen. Intervjuer har gjorts med 6 scoutförbund. De sammanlagda medlemssiffrorna 1959 och 1964 är

127 465 resp. 143 335, vilket innebär en ökning med 15 870 eller 12,5 %. Fem av förbunden har ökat sina medlemstal och ett, Frälsningsarméns scouter har mins- kat med 1 243. Den största ökningen _ 14 684, dvs. 92,5 % av den totala ök- ningen svarar Svenska Scoutförbun- det för ensamt.

Religiösa organisationer. Sammanlagt redovisas uppgifter för 10 religiösa samfund, men till dessa skall medlems- talet från Riksförbundet Kyrklig Ung— dom (RKU) adderas.

Medlemssiffrorna för de först nämn- da 10 religiösa samfunden var:

9,5

1964 171 329

Minskning — 17 986

1959 189315

En minskning visar 7 organisationer under det att 3 har ökat. Den samman- lagda förlusten för de 7 organisatio- nerna uppgår till 35 535 medlemmar, vilket innebär 26,5 %. Minskningar före- ligger i första hand hos Baptisternas Ungdomsförbund, Frälsningsarméns Ungdom och Örebromissionens Ung- dom.

En positiv medlemsutveckling visar Ansgarsförbundet, Frikyrkliga Ung- domsrådet och Riksförbunden KFUK och KFUM. Ökningen har sammanlagt varit 17 549. De två sistnämnda förbun- dens medlemssiffror har visat sig vara svåra att få exakta på grund av att de bl. a. även t. ex. redovisar sina scout- förbunds medlemmar inom riksförbun— den. Då dessutom i deras scoutförbunds medlemssiffror ingår andra scoutför- bund t. ex. Baptisternas Ungdomsför- bunds scoutverksamhet, måste KFUK:s och KFUM:s siffror här redovisas med reservation för svårigheten att göra en riktig bedömning. ökningen för dessa förbund uppgår till 13 049 medlemmar.

Riksförbundet Kyrklig Ungdom (RKU) bedriver enligt sin egen termi- nologi »ett öppet arbete inom kyrkan».

Någon medlemsregistrering har av den- na anledning inte ansetts nödvändig. I och med de nya bestämmelserna för statligt stöd åt ungdomsorganisationer- nas administration har RKU fr. o. m. 1964 infört medlemsregistrering. Från det sista verksamhetsåret 1964/65 före— ligger redovisning från 44 % av alla för- samlingarna. När RKU nu redovisar en medlemssiffra på 93 600 ungdomar i åldrarna 12—24 år bygger detta dels på rapporter från de nyss nämnda försam— lingarna och dels på skattning av de övriga 56 % församlingarnas medlem- mar, varvid bl. a. två tidigare landsom— fattande undersökningar (1956, 1960) av det kyrkliga ungdomsarbetet fått tjä— na som underlag.

Motor-organisationer. De tre motor— organisationerna har under tiden 1959— 1964 ökat från 24 958 till 30 447 med- lemmar 22 %. Den huvudsakliga ök- ningen kommer på Svenska Motorklub— ben (SMK) och Sveriges Motorfedera- tions Motorcykelsektion (SVEMO) som svarar för 40,1 % och 43,9 % av denna.

Skolorganisationer. Av skolorganisa- tioner har endast SECO intervjuats. (Svenska Skolidrottsförbundet och Sve- riges Studerande Ungdoms Helnykter— hetsförbund återfinns under idrotts— och nykterhetsfrämjande organisationer.)

SECO har sedan 1959 ökat med 220 000 medlemmar och hade 1964 upp- nått antalet 320 000.

Nykterhetsorganisationer. Sedan 1959 uppvisar endast två av de åtta intervjua— de nykterhetsorganisationerna en ök- ning av medlemstalen dvs. Nykterhets- organisationen Verdandi (3 456) och NTO:s Ungdomsförbund (764). De öv— riga har minskat i högre och lägre grad. Den största förlusten under de sex åren uppvisar Godtemplarorden med 10000 medlemmar.

De totala siffrorna för de 8 organisa- tionerna var 1959 178 467 och 1964

167448, vilket innebär en nettoförlust på 11 019 medlemmar dvs. 6,2 %.

Politiska organisationer. De sex poli- tiska ungdomsorganisationerna hade 1959 sammanlagt 182359 medlemmar, vilkas antal minskat till 166 590 år 1964. Förlusten på totalt 15 769 medlemmar motsvarar 8,6 %. Högerns och Social- demokraternas ungdomsförbund redo- visar en nedgång med 11 000 och 9 150 medlemmar, medan folkpartiets och centerns ungdomsförbund ökat med 2100 och 1 625 medlemmar. Demokra- tisk Ungdom redovisar för alla sex åren samma siffra på 8 700 medlemmar. Det största politiska ungdomsförbundet är centerns med 75 640 medlemmar och därnäst socialdemokratiska ungdoms- förbundet med 50 850. Folkpartiets och högerns ungdomsförbund redovisar 12 100 och 15 000 medlemmar. Sveriges konservativa studentförbunds antal upp- går till 4300 och innebär en ökning på 656 jämfört med år 1959.

Andra organisationer. Under denna titel återfinns 19 olika organisationer. Av dessa kan av tidigare angivna skäl Ungdomsorganisationernas Landsråd inte uppvisa några medlemstal (se sid. 27). Sammanlagt hade 1959 de återstå- ende 18 organisationerna uppnått med- lemstalet 214 520, vilket 1964 hade sti- git till 269 956. Medlemstalet hade så- ledes ökat med 55 436 dvs. 25,8 %. Av de 15 organisationer som gått framåt intog Skidfrämjandet första platsen med 16 543 medlemmar och därefter kom RS 4 H med sina 14 300 och För- bundet Vi unga med 9278 ungdomar. Tre förbund visade en tillbakagång — Riksförbundet Sveriges Hemgårdar (3 414), Lottakåren (1 013) och Ungdo- mens Röda Kors (331).

Sammanfattning

De redovisade medlemssiffrorna utgör ett alltför osäkert underlag för att till-

låta säkra statistiska bedömningar. En viss trend torde dock kunna förmärkas. I tabell 5 presenteras en sammanställ- ning på de totala siffrorna åren 1959 och 1964 för alla organisationskatego- rier.

Tabell 5. Totala medlemsantal 1959 och

1964 1959 1964 Idrottsrörelsen ........ 1 167 563 1 695 000 Scoutorganisationer . . . 127 465 143 335 Religiösa organisationer 189 315 171 329 Motororganisationer. . . 24 958 30 447 SECO ............... 100 000 320 000 Nykterhetsorganisatio— ner ................ 178 467 167 448 Politiska organisationer 182 359 166 590 Andra organisationer . . 228 021 269 956 Summa 2198148 2 964105

Under tiden 1959—1964 har ungdoms- organisationernas medlemstal ökat to- talt med 765 957 : 34,8 % medlemmar.

Idrottsrörelsens samtliga 44 SF har ökat.

Av de 54 övriga organisationerna som redovisar medlemstal har 30 ökat sina medlemssiffror, 2 haft oförändrade och 19 fått sänkta. (Se bilaga 1.)

Under perioden 1959—1964 har lan- dets dcmografiska struktur förändrats så tillvida att antalet individer i åld- rarna 10—24 år ökat. Av tabell 6 fram- går hur stor ökningen varit.

Tabell 6. Ökning av antalet individer i åldrarna 10——24 år under perioden 1959—— 1964

(Statistisk årsbok 1964, sid. 19.)

Är Antal individer Ökning % 1959 1 601 280 1960 1 634 348 2,02 1961 1 670 427 2,16 1962 1 695 314 1,49 1963 1 716 004 1,22 1964 1 733 580 1,02

Tabell 7. Procentuella förändringar i antalet medlemmar i organisationskategorier

Organisations- Antal Procentuel] differens mellan åren

kategoner 1959 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 Totan W—Mår .......... mm2m1 +2w +2m +—Lm +132+ un+ am I ................ 1 167 563 —+ 11,14 —+ 6,19 -+ 3,83 -+ 14,17 —+ 3,76 +— 39,09 Sc ............... 127465 + 4,82 + 1,41 + 2,43 + 3,87 + 0,57+ 13,10 R ............... 189315 _ 2,12 _ 2,89 + 0,39 _ 0,93 _ 4,26_ 9,81 M ............... 24958 _ 2,36 + 4,00 + 1,40 + 3,37 +14,49+ 21,90 Sk ............... lmom +mbo+2am +mpo+-zu +667+mam N ............... 178467 _ 0,08 _ 0,75 _ 1,97 _ 1,56 _ 1,97_ 6,33 P ............... 182359 _ 2,86 _ 2,86 i 0 + 0,97 _ 4,12_ 8,87 A ............... 214 520 + 6,09 + 0,03 +10,81 + 2,32 + 4,58+ 23,83

1 Statistisk årsbok 1964, sid 19.

ökningen under hela perioden är sammanlagt 7,91 % med sjunkande ten- dens fr. o. m. 1962. En jämförelse mel- lan tabellerna 5 och 6 visar att med- lemsnumerären ökat med 765957 (: 34,8 %) och antalet individer i ål- dern 10—24 år med 132 300 (:sza 7.91 %).

En motsvarande procentuell beräk- ning har utförts på medlemstalen i de undersökta organisationskategorierna. Tabell 7 omfattar de erhållna resultaten kategorivis och i ökningsprocent.

Nedanstående uppställning visar vilka organisationskategorier som ökat och vilka som minskat under ifrågavarande tidsperiod.

Ökning

Idrottsorganisationer Religiösa organisationer Scontorganisationer Nykterhetsorganisatio— Motororganisationer ner Skolorganisationer Politiska organisationer Andra organisationer

Minskning

Organisationer som utvecklats i posi— tiv riktning har gjort detta i högre grad än den motsvarande befolkningsökning— en för grupperna 10—24 år. Speciellt gäller detta idrottsrörelsen.

1959/60 + 1,01

1960/61 _ 0,95

1961 /62 + 2,78

Skolorganisationen SECO utgör ett speciellt problem och dess medlemstal måste ses mot bakgrunden av dels att organisationen ännu inte fått fast form dels att antalet skolor och antalet elever har ökat. Medlemssiffrorna hänger ock- så samman med en tillämpad kollektiv- anslutning.

Trots att befolkningsökningen skapat en bredare bas för rekryteringen har vissa organisationer minskat i med- lemstal. Den största minskningen upp- visar de religiösa samfunden tätt följd av de politiska ungdomsförbunden. På grund av dels organisationskategorier— nas olika åldersstruktur och dels svårig- heten att bedöma hur stor del ålders- grupperna i fråga utgör av organisatio— nernas totala medlemsantal går det inte att dra några slutsatser beträffande sam— banden mellan organisationsförändring— ar och befolkningsutvecklingen i de ak— tuella åldrarna.

Om idrottsorganisationerna och SECO utesluts vid en sammanräkning av orga- nisationskategorierna vid en beräkning i enlighet med tabell 7 får man följande procentiska siffror, som uttryck för organisationernas totala förändring:

1962/63 + 1,00

1963/64 _ 0,35

Totalt + 3,49

Den sammanlagda ökningen motsva- rar 3,49 %. Den är lägre än ökningen av antalet ungdomar i befolkningen un- der samma period. Förändringarna vi- sar ingen enhetlig tendens utan varie- rar. Dock har ökningen visat en minsk- ning fr. o. m. 1961/62.

I Statistisk Årsbok 1964 sid. 27, har en befolkningsprognos utarbetats för 1965, 1970, 1975 och 1980. Prognosen för åldersgrupperna 10—24 blir uttryckt i procentiska tal med utgångspunkt från 1964 års tal:

1964 ................ 1 733 580 1965 ................ + 1,26 1970 ................ -— 3,87 1975 ................ -—4,31 1980 ................ + 3,62

Under den närmaste 10-årsperioden sjunker antalet individer i åldern 10— 24 år med 8,18 % och det dröjer pro— gnostiskt sett ända till 1980 innan ung— domskullarna åter ökar och antalet in— divider skall då vara 1 673 177 vilket är ett något högre tal än året 1961 _— 1 670 427.

Åldersindelning och medlemsantal

Enligt de statliga bestämmelserna om stöd till ungdomsverksamheten avser detta åldrarna 12—24 år. Organisatio— nerna har vid redovisning av fritids- grupper att följa dessa åldersgränser. Men vid medlemsredovisning påträffas andra indelningar utanför dessa grän- ser.

Någon större enhetlighet i de olika organisationernas åldersindelning av medlemmarna finns inte. Ej heller före- ligger en fullt genomförd åldersgruppe- ring i medlemsregistren. Av allt att dö- ma har organisationerna strävat efter

att differentiera arbetet med hänsyn till en förmodad skillnad i mognad i olika åldrar. Indelningen bygger också på tra- dition och inom t. ex. scoutarbetet på internationell praxis. Idrottsrörelsens åldersindelningar har genom de skilda specialförbunden fått olika utformning- ar, men har anpassats efter en empirisk bedömning av olika åldrars fysiska pres- tationsförmåga. Någon vetenskaplig grund finns inte för organisationernas tillämpade åldersindelningar.

Åldersgrupperna benämns ungdom, junior, senior m. m., vilket dock ofta betecknar olika åldrar från organisa- tion till organisation. Inom idrottsrörel- sen talar man om ungdomsklasser inom 25 förbund, men dessa kan omfatta bl. a.: 0—7 år, 7—11 år, 10—13 år, 11— 15 år, 16—18 år, 15—20 år osv. Grän— serna för juniorer, vilka förekommer i 34 förbund, varierar på enahanda sått. Junior kan bland de övriga organisa- tionerna betyda en åldersgrupp mellan 12—16 år, 7—14 år och 13—17 år. Se— niorbegreppet skiftar mellan grupper i åren 14—16 år, 15_—17 år, 17 år och äldre.

Åtta specialidrottsförbund uppger medlemmar under 12 års ålder. Övriga organisationer har 17 förbund, som re— dovisar samma förhållande, och av dem har 13 sammanslutningar lämnat så- dana medlemstal, att man kan siffer- mässigt beräkna antalen under 12-års- strecket i olika åldersgrupper. För scoutförb—unden faller sig en sådan redo- visning naturlig på grund av »den tra— ditionella åldersindelningen i scoutar- betet.

Sammanlagt har de nämnda 13 orga- nisationerna 90 209 medlemmar under 12 år i sina led. (Söndagsskolornas be- sökare är då inte inräknade.) Dessa åldrars procenttal inom organisationer- na framgår av nedanstående samman- ställning:

1 organisation har mindre än 10 % under 12 år bland medlemmarna 2 organisationer » mellan 10—19 % » 12 » » » 5 » » » 20—29 % » 12 » » » 4 » » » 30—39 % » 12 » » » 1 » » » 50 % » 12 » » »

Organisationernas medlemsuppgifter erhålls ofta i totala siffror och gäller från den yngste till den äldste. Mesta— dels har alla ungdomsorganisationer, som redovisar ett ungdomsarbete också medlemmar i åldern över 24 år. Samt- liga specialidrottsförbund hör till dem och 42 av de övriga ideella organisatio- nerna kan räknas dit. Proportionerna mellan medlemmar under och över 25 år går inte att beräkna i sin helhet. En- dast 22 organisationer ingen från idrottsrörelsen redovisar ungdom och äldre separat. Medlemssiffran för de vuxna blir för dessa 184428 vilket motsvarar 31,5 % av dessa organisatio- ners sammanlagda medlemstal. Hur stor del av ifrågavarande organisationers medlemstal de vuxna utgör framgår av följande sammanställning.

» » mellan I)

4 5 3 5 1 2 2

.eu—ev .uvvo nu»;

Även om en organisation till över— vägande del utgörs av vuxna kan antalet ungdomar vara tillräckligt stort _— över 3 000 _ för att statligt bidrag kan utgå. Endast i ett fall förefaller en organisa- tion huvudsakligen bestå av vuxna med ett antal ungdomar under siffran 3 000.

Undersökningen har berört samman- lagt 98 organisationer. Endast 11 av dem har haft medlemmar enbart under 25 år och torde sålunda kunna benäm- nas ungdomsorganisation.

Vissa av de övriga organisationerna

redovisar emellertid sina medlemssiff- ror i olika åldersgrupper, varvid det har blivit möjligt att ur sammanlagt 21 organisationer extrahera de åldersgrup- per som ligger mellan 12—24 år. Idrotts- rörelsens organisationer ingår inte här. Den sammanlagda siffran blir 541 595 medlemmar.

Här har tidigare flyktigt nämnts att inom vissa organisationer har det varit möjligt att delvis räkna fram enbart antalet ungdomar under 12 år och en- bart antalet vuxna över 24 år. Deras sammanlagda medlemstal är 274 637. Om idrottsrörelsens siffror hålls utan- för och om man som utgångspunkt tar den totala siffran för alla de övriga organisationerna 1 269 105 och minskar den med dels 274 637 (åldrar under och över gränsvärdena 12—24 år) och dels

organisationer har mindre än 10 % vuxna medlemmar

10—19 % » » 20—29 % ., 30—39 % 40—49 % 50—59 % 60—69 %

uses—uu .öiö

541 595 (uppgifter för åldern 12—24 år) återstår 452 873 medlemmar.

Bland dessa 452 873 finns medlemmar i åldern från 6 år och uppåt utan övre gräns. Hur stor proportion som då ål- dersgruppen 12—24 år utgör går inte att beräkna. Sammanfattningsvis kan sä- gas: någon exakt beräkning av organisa— tionernas åldersstruktur går inte att göra. Åldersgränserna saknar gemen- samt mönster och sträcker sig i vissa fall från 6 år och uppåt utan övre gräns. Proportionerna på olika åldersgrupper

växlar från organisation till organisa- tion.

Kön och medlemsantal

Intresset har också varit inriktat på fördelningen män och kvinnor bland medlemmarna. Medlemsredovisningarna tillåter ej heller här en belysning av de faktiska förhållandena.

Av alla specialidrottsförbunden redo— visar 33 förbund kvinnliga medlemmar. De av dessa förbunds representanter skattade procentiska fördelningarna män och kvinnor visar en betydande manlig majoritet.

Inom idrottslivet förekommer ju ock- så idrottsgrenar som är mer eller mindre disponerade för endera könet. Grenar som boxning och brottning förblir ty- piska maskulina idrotter. Andra grenar med lagspel kan i viss utsträckning sägas ha vunnit terräng bland kvin- norna. Men endast inom Svenska Gym- nastikförbundet är det kvinnliga insla- get av någon betydelse.

Även de övriga organisationerna sak- nar uppgifter om könens relativa antal bland medlemmarna. Två organisatio- ner är avsedda för enbart kvinnor som medlemmar. I de övriga 52 förekommer kvinnor i växlande antal. På basis av skattade procenttal blir intrycket, att kvinnorna är bättre representerade med undantag för de politiska organi- sationerna än de är på idrottens om- råde. Männens dominans är emellertid även här befästad.

På grund av de bristfälliga medlems— redovisningarna kan varken göras köns— fördelningar eller de olika åldersgrup- pernas könsfördelning inom materialet.

Sammanfattning

Organisationers inbördes styrkeförhål— lande brukar vanligtvis uttryckas ge—

nom medlemstal. Dessas successiva för- ändringar anses återspegla organisatio- nernas fram- och tillbakagång.

Här har emellertid försök gjorts att belysa relationerna mellan organisatio- nerna sammanslagna i större kategorier, karakteriserade av arttypiska ideologier t. ex. religiösa samfund, nykterhetsorga— nisationer osv. De kvantitativa uppgif- terna innebär dock endast en upplys— ning om hur många individer, som an- tecknats i medlemsregistren, men sä- ger ingenting om dessa individers en- gagemang eller aktivitet i organisations— livet. En tillväxande medlemsstock, för- delad på flera föreningar, ställer i ett visst läge ökade krav på administratio- nen såväl personellt som tekniskt och därtill på olika plan inom en organisa- tion. Det i den mindre organisationen på frivillighet, spontanitet och entu— siasm startade arbetet löper vid »fram- gång» risk att urarta till byråkratise- ring och formalism, Tillväxten av den administrativa apparaten innebär ökad arbetsbörda för ledarna, som måste för— dela sina krafter på de växande admi- nistrativa uppgifterna och det arbete, som här fram organisationens ideologi. De administrativa göromålen kan sällan uppskjutas på framtiden, varemot de ideologiska oftast får anstå. Det är där- för berättigat att ställa i tvivelsmål om en kvantitativ utveckling ensam skall använd-as som bedömningsgrund vid värderingen av en eller flera organisa— tioners insatser.

Av redovisningen för organisationer— nas medlemsförhållanden framgår att under den aktuella 6-årsperioden, då ökat stöd har givits till fritidsgrupper och ledarutbildning, kan följande orga- nisationskategorier totalt uppvisa ökade medlemskadrar: idrottsrörelsen, scout— rörelsen, motororganisationerna, skol- organisationerna och de andra organi- sationerna. Däremot visar totalt reli—

giösa samfund, nykterhetsrörelsen och politiska organisationer en tillbakagång.

Genom oenhetliga åldersin delningar av medlemmar och mindre säkra medlems- rapporteringar har det varit omöjligt att göra en sammanfattande belysning i vilka proportioner olika åldersstadier och kön under de olika åren varit en- gagerade i organisationernas ungdoms- arbete.

Struktur

Hierarkin inom organisationerna består i princip av tre plan: det centrala, re— gionala och lokala. Enheterna inom de olika organisationsplanen benämns på olika sätt. Nedanstående sammanställ- ning återspeglar variationerna på be— nämningarna.

Idrottsrörelsen (RF) har en rikt för- grenad organisation, som omfattar dels distriktsförbunden (DF), specialidrotts- förbunden (SF) och dessas Specialdi- striktsförbund (SDF), som har beskri- vits på sid. 23. Idrottsrörelsens terri- toriella indelning sker i huvudsak efter landskap. Landskapen Jämtland och Härjedalen brukar föras tillsammans liksom Bohuslän och Dalsland. Alla öv- riga organisationer har var och en lan— det indelat på sitt speciella sätt. Vissa mindre organisationer saknar distrikts- indelning. Någon enhetlighet föreligger således inte.

På lokalt plan finns medlemmarna och dessa grupperas inom en del orga- nisationer på olika sätt efter ålder, kön och intresseinriktning. Inom vissa or- ganisationer finns bestämmelser för hur många som skall ingå i t. ex. ett lag,

Plan

Benämningar

Centrala planet _ riks— .................. Regionala planet .........................

Lokala planet ...........................

Lokalt plan kan ytterligare uppdelas i ......

Förbund, främjande, orden Distrikt, division, provins, område, länsför- bund Förening, klubb, avdelning, kår, loge, krets, gille, utpost Sektion, avdelning, ring, flock, grupp, patrull, fylking, lag

Inom några organisationer förekom- mer ett plan, som ligger mellan det re- gionala och lokala planet och som kal- las krets, detta förekommer inom t. ex. Centerns Ungdomsförbund och Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund.

Vissa benämningar förekommer på olika plan och motsvarar ibland olika territoriella landområden. En tolkning av ett begrepp måste alltid relateras till den eller de organisationer, som är ak- tuella.

På det regionala planet kan »distrikt» betyda antingen ett eller flera landskap/ län sammanslagna. Detsamma gäller de övriga benämningarna på regionalt plan.

patrull. Som regel saknas dock bestäm- melser i detta hänseende. Inom IOGT förekommer bl. 'a. att flera loger på en och samma ort bildar ett »Godtemplar- råd».

I likhet med vad som gäller för med- lemsredovisningen går det inte att ange antalet föreningar vid ett givet tillfälle på grund av att organisationernas upp- gifter gäller olika tidsintervaller. Upp- gifterna har lämnats vid intervjuerna och avser tiden 1963—1964. (Se bi- laga 2.)

Tabell 8 visar antalet föreningar och distriktsförbund inom olika organisa- tionskategorier. SECO har inte medta- gits.

56 Tabell 8. Antalet distriktsförbund och

föreningar . Antal _ Kategori distrikts- Antal föreningar förbund Totalt 1 692 30 196 Abs EiAbs 3 % W en- ! (SF) ..... 689 (21 789) — (DF) ..... 23 11 331 37,6 Sc ......... 128 2 986 9,9 R ......... 105 3 002 10,0 M ......... 5 222 0,7 N ......... 183 3 465 11,5 P ......... 123 3 880 12,7 A ......... 436 5 310 17,6

Uppgifterna för SF har satts inom parentes, vilket beror på att de utgör »dubbelrapporteringar». Det exakta an- talet för idrottsrörelsen återges av DF.

Andra ideella organisationer uppvi- sar ett avsevärt antal lokala enheter, vilka i många fall dock inte motsvarar helt självständiga föreningar utan utgör avdelningar, som har en egen verksam- het men står under en lokalt centrali- serad ledning.

Verksamheten på regionalt och lokalt plan kräver en ledning eller styrelse. En sammanräkning visar att regionalt verkar sammanlagt 1 692 och lokalt maximalt 30196 styrelser. På det cen— trala planet finns 99 styrelser. Samman- lagt finns således 31 987 styrelser.

Ungdomsarbetet

Demokrati kan betraktas som »ett över- ideologiskt begrepp». (Herbert Ting- sten: Demokratins problem, Aldus 1963 sid. 42.) Detta begrepp sätts som mål i uppfostran genom att attitydpåverkan och personlighetsd-aning inriktas mot en utveckling av »den demokratiska män- niskan». I det politiska livet återspeg- las begreppet i parlamentarismen med dess rösträttsförhållanden, yttranderätt, valprocedur, utredningsförfarande m.m.

Organisationerna skall omfatta båda dessa uppgifter. Närmast riktas intres- set på ungdomsorganisationernas parla- mentariska förhållanden, som de åter- speglas i deras stadgar.

Som tidigare framhållits (sid. 46) har ungdomsarbetet inlemmats på olika sätt i organisationslivet. De statliga stöd- åtgärderna för ungdomsarbetet har för- bundits med vissa krav (sid. 18). För att kunna definieras som ungdomsorga- nisation borde idealt sett en sådan or- ganisation:

a) endast bestå av medlemmar i ål- dern under 25 år;

b) ha styrelser bestående av medlem- mar i åldern under 25 år;

c) ha full självständighet beträffande förvaltning och administration.

Med undantag av skolorganisationen SECO, Sveriges Fältbiologiska Ung- domsförening och SSUH motsvarar ing- en ungdomsorganisation denna ideala bild. (SFU uppges enligt stadgarna vara Svenska Naturskyddsföreningens ung- domsorganisation men den är emeller- tid helt självständig.)

En organisations beroendeförhållan- den framträder antingen på det ekono- miska planet, vid val av förtroendemän eller bådadera. Detta är påtagligast i för- hållandet »huvud _ dotterorganisation eller sidoorganisation».

Inom idrottsrörelsen sköts ungdoms- arbetet i stor utsträckning av kommit- téer såväl inom distriktsförbunden (DF) som inom specialidrottsförbunden (SF). Inom 23 DF finns 14 ungdomskommit- téer och av de 44 SF har 21 förbund ungdomskommittéer. Riksidrottsförbun- det saknar speciell ungdomskommitté.

Idrottsrörelsens ungdomsarbete lig- ger således helt inom huvudorganisa- tionerna.

Scoutorganisafionerna uppvisar skil- da mönster. Svenska Scoutförbundet är en självständig huvudorganisation.

Svenska Missionsförbundets och Fräls- ningsarméns scoutförbund är som »dot- terorganisationer» däremot administra- tivt och ekonomiskt olika starkt bundna till sina »huvudorganisationer». Scout- förbunden inom IOGT, KFUK/KFUM och NTO har en i förhållande till sina »huvudorganisationer» friare ställning om än samarbete utövas på såväl orga- nisationsplanet som vid tillsättandet av styrelser. Scoutarbetet inom MKU och SBUF är av mindre omfattning och re- dovisas inom ungdomsförbunden.

De religiösa samfunden har inom den frikyrkliga sektorn sitt ungdomsarbete i ungdomsförbund, vilka som »dotter- organisationer» ekonomiskt och admi— nistrativt på olika sätt är beroende av »huvudorganisationer». Ansgarsförbun- det och Riksförbundet Kyrklig Ung- dom (RKU) äger -dock självständighet. KFUK:s och KFUM:s riksförbund står också oberoende men har flera »special- förbund».

Bland de tre motororganisationerna har ungdomsverksamheten med ett un- dantag en ställning som överensstäm- mer med idrottsrörelsen.

Nykterhetsorganisationerna kan upp— visa en självständig och fristående or- ganisation SSUH. De övriga förbun- dens ungdomsverksamhet står med oli— ka grader av självständighet i egenskap av »dotterorganisationer» i relation till en huvudorganisation.

Alla politiska ungdomsförbund bildar självständiga enheter, med mer eller mindre kontakt med sina huvudorgani- sationer.

Bland andra organisationer uppvi- sas alla de sätt för ungdomsarbetets ad- ministration m. ni. som finns exempli- fierade inom tidigare nämnda organisa- tionskategorier. Helt fristående från och självständiga i förhållande till huvud— organisationer eller andra organisatio- ner kan endast Sveriges Fältbiologiska

Ungdomsförening sägas vara i sitt ung- domsarbete. Svenska Frisksportförbun- det har en organisation, som påminner om idrottsrörelsens specialförbund. En mycket komplicerad organisation för ungdomsarbetet uppvisar Riksförbundet Sveriges 4 H, vilket organisatoriskt när- mast liknas vid riksidrottsförbundet med dess specialförbund. Inom RS 4 H ryms nämligen Jordbrukare-Ungdomen (JUF), Förbundet Skog och Ungdom (FSU) och Förbundet Hem och Ung- dom (FHU).

Sammanfattning. Ungdomsarhetet om- händerhas i ideala former endast av 3 av de undersökta organisationerna. öv- rigt ungdomsarbete är i lägre och högre grad beroende av huvudorganisation.

Att ungdomsarbetet står under »för- myndare» beror dels på ekonomiska för— hållanden dels på det sätt varpå ung- domsarbetet vuxit fram. Mest accentue- rad framträder dessa förhållanden inom idrottsrörelsen, vissa religiösa samfund och vissa nykterhetsorganisationer.

Frälsningsarmén, Metodistkyrkan, Svenska Missionsförbundet och Svenska Baptisternas Ungdomsförbund har var för sig ungdoms-, junior- och scoutför- bund, vilka inbördes står i relation till varandra på olika sätt och dessutom i olika beroendeförhållanden till sina hu- vudo—rganisationer.

KFUK:s och KFUM:s Riksförbund har inte endast eget ungdomsarbete utan detta förekommer också i de »special- förbund» som sköter scoutarbetet och idrottslivet. Till »specialförbunden» räknas också Sångarförbundet och Tri- angelpojkarna.

De två stora nykterhetsorganisatio- nerna IOGT och NTO har vid sidan av huvudorganisationerna bildat speciella ungdomsförbund. Inom IOGT _— Stor— logen förekommer undomsloger men dessutom finns Sveriges Godtemplar- ungdom och IOGT:s scoutförbund. NTO

som huvudorganisation har tre »dotter— organisationer»: Ungdoms-, Junior- och Scoutförbund.

Genom att ansvaret för ungdomsarbe- tet har denna fasetterade fördelning uppstår svårigheter både vid beskriv- ning och tolkning. De formella omstän— digheter under vilka ungdomsarbetet existerar ger i många fall intryck av att vara auktoritära. Därmed minskas möjligheterna i dessa fall för ungdoms- arbetet att bli demokratiskt fostrande. Den auktoritära prägeln framträder med varierande styrka i idrotts-, scout—, nyk- terhetsorganisationer, religiösa samfund och i vissa andra organisationer. De politiska ungomsförbuncden synes ha den mest demokratiska uppbyggnaden.

Valprocedurer

Det sätt varpå ungdomsarbetet är inlem- mat i organisationslivet kan återspeg- las dels i bestämmelser om valförfaran- det och dels i hur ungdomen represen- teras i styrelser.

Direkta val förekommer endast på 10— kalt plan. Val av styrelser på regionalt och centralt plan sker genom den röst- rätt som valda ombud har vid resp. distrikts- och centralförbunds årsmö— ten. Närmast intresserar här ungdomens roll i dessa sammanhang.

Informationerna har hämtats dels från organisationernas stadgar och dels genom intervjuer.

Inom idrottsrörelsen utövas den en- skilda rösträtten i idrottsföreningarna. Någon inskränkning för den enskilde medlemmens rösträtt på grund av ålder, kön o. d. synes inte föreligga inom idrottsorganisationerna. Dock har RF, DF och 8 SF stadgat valbarhet endast för svenska medborgare och 10 SF stad- gat uppnådd myndig ålder som villkor. Dessa inskränkningar får anses som normgivande, men kännedom om deras tillämpning på det lokala planet har

Scoutorganisationerna uppvisar olika stadgar. Scoutförbunden har stadgan- den för den lokala administrationen och ungdomens rösträtt begränsas på olika sätt. Frälsningsarméns kårstyrelser sam— mansätts utan egentliga val. IOGT:s, KFUK:s och KFUM:s samt NTO:s scout— förbund har leduarmöten eller kårstyrel- ser, som enbart består av ledare. Inom KFUK/KFUM Sc skall dessa ha fyllt 18 är. Svenska Scoutförbundet låter med— lemmar, som fyllt 18 år, ha rösträtt.

Bland de religiösa samfunden finns stadgar för den lokala enheten inom Ansgarsförbundet, KFUK:s och KFUM:s Riksförbund och Metodistkyrkans Ung- dom. Inom KFUK/KFUM måste medlem ha fyllt 17 år för att ha rösträtt, ett för- hållande som avviker från dess special- förbund som ovan nämnts. De två and- ra förbunden har inte angivit några åldersgränser i detta hänseende.

De övriga religiösa förbunden saknar centralt utfärdade stadgar för de lokala enheterna.

Motororganisationerna har stadgar för det lokala planet men dessa innehåller inga bestämmelser om rösträtt.

De politiska ungdomsrörelserna före- ter fylliga stadg'ar även för det lokala planet, men säger ingenting om röst- rättsålder, vilket således betyder att alla medlemmar har medbestämmanderätt oavsett ålder, som dock för medlem of- tast är lägst 15 år.

Andra organisationer har i de flesta fall stadgar för det lokala planets admi— nistration och endast några få har åldersbestämmelser för rösträtten. Grän— sen är i ett fall 12 år och i övriga fall 15—16 år.

Beslut och val på regionalt och cen- tralt plan sker genom ombud i regel valda på närmast lägre nivå. Röstläng- den bygger på medlems- eller förenings— tal och principerna varierar väsentligt.

Gemensamt är att som grundröst ligger den röstägande enheten men utöver den- na röst kan en förening erhålla ytter- ligare röster, beräknade på olika sätt.

På regionalt plan kan tilläggsrösterna erhållas antingen på grund av med- lemsstockens storlek eller på grund av vissa prestationer. Det senare förekom- mer inom flera specialidrottsförbund. Som exempel kan nämnas att i ishockey— förbundet en förening som är kvalifi- cerad att delta i nationell serie eller fullföljt utlysta matcher i senaste DM- tävlingen för seniorer erhåller tilläggs- röster.

Inom vissa organisationer saknas mö- tesförhandlingar på regionalt plan och föreningarna utövar sin rösträtt direkt på centralt plan.

De riksomfattande sammankomsterna på centralt plan går under skilda be- nämningar: centralförsamling, fullmäk- tige, förbundskongress, förbundsmöte, förbundsombudsmöte, förbundsstämma, juniorting, kongress, ombudsmöte, re— presentantskap, rikskonvent, riksmöte, riksstämma, storlogemöte, unglottating, årskonferens, årsmöte, årsstämma.

Intervallen mellan sammankomsterna skiftar. Nio organisationer sammanträ- der vartannat och fyra organisationer vart tredje år. Fyra organisationer sam- manträder oregelbundet; det ordinarie mötet bestämmer för varje gång nästa riksomfattande samling. Resten av orga— nisationerna även idrottsrörelsen dvs majoriteten av förbunden har år- liga möten.

Inom idrottsrörelsen följer röstför- delningen och antalet valda ombud i huvudsak samma principer, som gäller för det regionala planet, dvs förenings- antal och prestationer läggs som grund för tilläggsröster. Inom idrottsvärlden tillämpar 17 specialförband denna pres- tationsprincip.

Inom idrottsvärlden förekommer en

särskild institution som benämns »om- budsman». I ett distrikt kan ett special- idrottsförbund ha en mycket ringa an- slutning, vilket inte gör det särskilt me- ningsfyllt att bilda ett specialdistrikts- förbund. För att få någon som samord- nar specialidrottens regionala verksam— het, utses från specialförbundets cen- trala ledning i samråd med distriktsför- bundets styrelse en »ombudsman». Den- ne får rösträtt och fungerar som ombud för distriktets specialidrott vid de till- fällen då övriga specialdistriktsförbund representeras av sina valda ombud.

Även inom övriga organisationer före- kommer i vissa fall avsteg från ett de- mokratiskt sätt att utse ombud. Där kan rösträtten nämligen förenas automatiskt med den befattning som vederbörande innehar som exempelvis i Frälsnings- armén.

Organisationernas hierarkiska struk- tur gör att arbetsuppgifterna för ung- domsarbetets ledning blir av olika ka- raktär på skilda nivåer. På det lokala planet utförs således det praktiska ar- betet med det levande materialet. Re- gionalt och framförallt centralt sker oftast planeringen i stort och tillska- pandet av vanligen ekonomiska _ förutsättningar för att bedriva verksam- heten.

Ansvaret för och kravet på idéskapan- de, initiativkraft och praktiska åtgär- der vilar med olika tyngd på skilda in- stansers ledning. Av väsentlig betydelse är då ledningens sammansättning och ungdomsarbetets ställning inom orga- nisationen.

Vid denna undersökning har efter- strävats att belysa ungdomsarbetets si- tuation i dessa hänseenden. Tid och re- surser har endast medgivit en gransk- ning av förhållandena på centralt plan. Vid intervjuerna har även ställts frå— gor som gällde aktuella problem på regionalt och lokalt plan. Kännedomen

om den perifera administrationen visa— de sig tyvärr vara mindre god, ja, i många fall direkt bristfällig. De inter- vjuade kunde dock lämna vissa uppgif- ter, en del av karaktären skattning.

Principiellt kan ungdomsarbetet ur administrativ synpunkt indelas sålunda:

1) huvudorganisationen svarar själv för arbetet; detta gäller oavsett om organisationen har en verksamhet in- riktad på både vuxna och ungdom eller på enbart den sistnämnda kategorin, t. ex. Förbundet Vi Unga, de politiska ungdomsförbunden

2) huvudorganisationen har en ung— domskommitté, t. ex. vissa special- idrottsförbund, Skidfrämjandet, Rid- främjandet

3) »dotterorganisation» till en hu— vudorganisation, t. ex. Metodistkyrkans Ungdom, KAKzs Ungdomsförbund, sva- rar för verksamheten.

Idrottsrörelsen. I den idrottsliga ter- minologin menar man med »ung- domsarbete» den verksamhet, som be- drivs i huvudsak med åldersgrupperna under 20 år. Självfallet finns också en stor idrottslig medlemskader i åldrarna 20—24 år. Arbetet med sistnämnda ål- dersgrupp kan ur allmän definitions- synpunkt betecknas som »ungdomsar- bete», men betraktas inom idrottsrörel- sen på grund av tävlingsbestämmelserna i förs-ta hand som »seniorarbete». Detta arbete ligger alltid i händerna på för- bundsstyrelserna medan det idrottsligt definierade »ungdomsarbetet» ibland delegeras till kommittéer.

Inom topporganisationen Riksidrotts- förbundet (RF) ombesörjs det centrala ungdomsarbetet av två idrottskonsulen- ter. Distriktsidrottsförbunden har ock- så idrottskonsulenter för motsvarande arbete, som då är av administrativ och utbildande karaktär. Därutöver före— kommer ungdomskommittéer i 14 di- strikt av de 23 distriktsförbunden.

Val av ungdomskommittéer ankom— mer på distriktsförbundsstyrelserna. Ofta väljs ledamöterna utanför distrikts- förbundsstyrelserna.

Bland de 44 specialidrottsförbunden har 21 speciella ungdomskommittéer. Samma specialidrottsförbund brukar då också ha ungdomskommittéer i sina spec-ialdistriktsförbund. I övriga spe— cialidrottsförbund vilar det administra- tiva ungdomsarbetet på styrelserna.

Övriga organisationer. Nio av de öv- riga organisationerna har organiserat ledningen av ungdomsarbetet på samma sätt som idrottsrörelsen. Vissa varia- tioner föreligger dock exempelvis inom Ridfrämjandet där den s. k. Ungdoms- nämnden består av tre ledamöter ut- sedda av Ridfrämjandets centralstyrel- se, en ledamot utsedd av Studiefräm- jandets riksorganisation och en leda— mot utsedd av Riksförbundet Sveriges 4 H.

»Dotterorganisationerna» leder ung- domsarbetet inom sig. Styrelserna utses på olika sätt. Inom några organisa- tioner blir t. ex. styrelseledamöterna självskrivna på grund av sina befatt- ningar i huvudorganisationen. I andra fall väljs styrelserna på dotterorganisa- tionernas årsmöten men kompletteras obligatoriskt med representanter, som utsetts inom huvudorganisationens sty— relse eller av årsmöte. Sådana repre- sentanter kan ha både yttranderätt och rösträtt eller bara yttranderätt. På vissa håll utser huvudorganisationen på för— slag av »dotterförbundet» det senares ordförande.

Ungdomsarbetets arbetsformer ställning i organisationslivet varierar i hög grad.

Tabell 9 utgör en fördelning av orga- nisationerna på administrationstyper.

Av de 30 övriga organisationer som står under rubriken »huvudorganisa- tion med verksamhet för vuxna och/el-

och

ler ungdom» kan 17 anses som huvud- sakligast bestående av ungdom och äga organisatoriskt relativt stor själv- ständighet.

Styrelseledamöter

Tabell 10 visar hur medeltalen av sty- relsemedlemmarnas ålder i de olika organisationskategorierna fördelar sig oavsett organisationstyp. I sammanställ- ningen har ej medtagits Riksförbundet Kyrklig Ungdom och Ungdomens Röda Kors på grund av styrelsernas omfatt— ning.

Den procentuella fördelningen av or— ganisationerna på en dekadisk indel- ning av medeltalen blir vid uteslutning av DF:

_24 år ................ 3 % 25_34 år ................ 19 % 35_44 år ................ 36 % 45—54 år ................ 36 % 55- .................... 6 %

Styrelserna har alltså i inte mindre än 97 % av ungdomsorganisationerna en högre medelålder än den övre ålders—

gräns, som utgör villkor för att organi- sationerna skall betraktas som ungdoms- organisationer. SF:s styrelser har ge- nomsnittligt högre ålder än övriga orga- nisationers styrelser. Detta förhållande bör uppmärksammas, eftersom idrotts- rörelsen samlar det största antalet ung- domar.

I endast tre organisationer är sty— relsernas medelålder lägre än 24 år nämligen SECO, SSUH och SFU. Dessa organisationer utgör huvudorganisatio- ner och är därför de enda egentliga ung- domsorganisationerna.

Inom de flesta organisationerna utser styrelserna inom sig verkställande ut- skott eller arbetsutskott. Medelåldern i dessa utskott jämförs med styrelsernas genom att de positiva och negativa differenserna anges, som framgår av tabell 11. Idrottsrörelsens DF har ej medräknats. Med positiv menas att me- delåldern är högre för de verkställande utskotten och negativ betyder lägre. Inom 14 organisationer saknas utskott av nämnda slag.

Tabell 9. Ungdomsorganisationernas fördelning på olika administrationstyper

Huvudorganisation . . med verksamhet Huvudorganisation »Dotter- med ungdoms- . . för vuxna och/eller . organisation» kommitté ungdom Idrottsrörelsen ............ 23 (SF) 21 —— Övriga organisationer ....... 30 8 16

Tabell 10. Organisationernas fördelning på styrelsemedlemmarnas medelålder

__19 20; 25— 30— 35— 40— 45— 50— 55— 60— 24 29 34 39 44 49 54 59

l (SF) — — 1 4 13 13 11 2

(DF) _- _ 1 13 7 2

Sc _ —— — — 4 2

R 4 4 — 2 — — (RKU uteslutet) Sk 1 _ _ _ _ _ _ _ _ M _ _ 1 _ _ _ _ 1 1 N 1 2 1 1 1 1 1 _

P _ —— 5 1 —— — — — —

A _- 1 3 1 2 4 — 6 1 (URK uteslutet)

Tabell 11. Positiv och negativ differens mellan medelåldern i styrelser och verk- ställande utskott eller arbetsutskott

Differenser

Positiv Nega- Lika Utskott

tiv saknas I ....... 19 14 7 4 se ...... 3 1 1 1 R ...... 5 3 1 2 Sk ...... __ _ 1 __ M ...... 1 _ 1 1 N ...... 6 1 _ 1 P ...... 3 _ 3 _ A ...... 4 G 4 5 41 25 18 14

Här synes en tydlig tendens föreligga, nämligen den att ledamöternas genom- snittliga ålder är högre i de verkstäl- lande arbetsutskotten, dvs. i det organ, som utgör kärnan i administrationsarbe- tet.

Medeltalen belyser en del av ålders- strukturen. För ytterligare information om denna återges i tabell 12 en sam- manställning på medeltalens medeltal inom de olika organisationskategorier- na samtidigt som de högsta och lägsta ålderstalen anges.

En jämförelse mellan verkställande/ arbetsutskott och styrelse visar att me-

deltalen för de förra är högre inom sex kategorier, lägre inom en och lika inom en. Åldersgränserna visar ovan en stor bredd. Spännvidden mellan yttervärde- na är mindre inom 5 kategoriers verk- ställande/arbetsutskott. Orsaken är i 3 kategorier lägre ålder på de äldsta och i 5 kategorier högre ålder på de yngsta. Inom idrottsrörelsen förekommer ål- dersgruppen under 25 år representerad inom två specialförbunds styrelser.

Scoutrörelsen saknar ifrågavarande åldersgrupper och endast en religiös organisation har styrelseledamot under 25 år. Inom nykterhetsförbanden har tre och inom de politiska förbunden har fem organisationer förbundsstyrel- seledamöter under 25 år. Lägre ålder än 25 år förekommer inom styrelsen för en motororganisation och styrelserna för fem av de andra organisationerna. Skolorganisationen är helt »ungdomlig».

Även om medeltalen är höga på det centrala planet torde sannolikt regio- nala och lokala styrelser ha en ålders— struktur med lägre värden. Några exak— ta åldersuppgifter om dessa kunde inte erhållas vid intervjuerna på centralt plan och inom ramen för undersök— ningsarbetet har det inte varit möjligt att göra närmare undersökningar.

Tabell 12. Medeltalens medeltal för styrelseledamöternas ålder inom olika organisations-

kategorier Styrelse Verkställande/arbetsutskott Medeltal Äldst Yngst Medeltal Äldst Yngst I 45 76 20 47 76 22 Sc 39 60 25 41 60 27 R 37 67 21 36 64 23 M 45 69 23 55 65 47 Sk 18 21 16 18 21 16 N 36 68 19 41 55 22 P 27 40 1 9 28 40 1 71 A 39 77 1 7 55 77 1 7

1 Adjung erad medlem.

Kvinnorepresentation Tidigare har visats att organisatio- nerna består av fler män än kvin- nor. Endast två organisationer (lottor, KFUK på lokalt plan) består av enbart kvinnlig ungdom. Det har dock inte varit möjligt att exakt fastslå könens andelar i medlemskadrarna. Enligt Sta- tistisk årsbok 1964 utgjorde kvinnorna 49 % i åldrarna 10—24 år. I många organisationer har skattningen av kvin- nornas andel av medlemsstocken hållit sig mellan 40—60 %.

En speciell fråga är i vilken utsträck- ning kvinnor valts till styrelseledamö- ter. Frågan kan ses mot bakgrunden av dels ett slags proportionell fördelning av mandaten med hänsyn till könsför- delning i medlemsskadrarna dels köns- rollstänkandet. Även här måste frågan begränsas till förhållandena på det centrala planet.

Inom idrottsrörelsen har invalts kvinnliga styrelseledamöter i 7 special- idrottsförbund och i 7 distriktsförbund. Endast 5 SF har kvinnliga representan— ter i sina verkställande utskott. RF har en kvinna i riksidrottsstyrelsen. Dam— kommittér förekommer i 12 SF. Av dessa har 5 manlig och 7 kvinnlig ord- förande. Av ledamöterna i damkommit— téerna är sammanlagt 21 manliga och 24 kvinnliga. RFzs egen damkommitté be— står av 10 kvinnor och en adjungerad manlig ledamot.

Samtliga scoutförbund har kvinnliga styrelseledamöter liksom de religiösa samfunden med undantag av KFUM.

Av motororganisationerna har ett för- bund kvinnlig förbundsstyrelseledamot.

SECO har invalt kvinnor i styrelsen och av ngkterhetsorganisationerna sak- nar två kvinnlig styrelsemedlem. Samt- liga politiska organisationer och alla utom fem av de »andra» organisationer- na kan uppvisa kvinnligt ledamotskap.

Inom de olika organisationernas verkställandee/arbetsutskott är emeller- tid kvinnornas antal lägre.

Hälften av scoutorganisationerna har kvinnor med i detta utskottsarbete. En- dast 3 av de 11 religiösa samfunden har kvinnor som VU-ledamöter. Motor-, skol- och ngkterhetsorganisationer sak- nar sådana kvinnliga representanter. Hälften av de andra organisationerna uppvisade kvinnor i sina arbetsutskott.

Förbundsmöten

På sid. 59 har en uppräkning gjorts av de benämningar som organisationerna använder på de centrala mötena, då val och ansvarsfrågor o. 5. V. tas upp. I det närmast följande begagnas begreppet »förbundsmöte» för alla dessa möten oavsett om de pågår en eller flera dagar eller om de återkommer vart eller vart- annat år.

Förbundsmöten utgör den högsta be- slutande instansen inom organisatio- nerna. De är uttryck för organisationer- nas parlamentarism, som utgör ett Vik- tigt led i en demokratisk fostran.

Vid de gjorda intervjuerna ställdes ett antal frågor som gällde förbunds— mötenas ekonomi, antal ombud m.m. Avsikten att ge en utförlig bild av förbundsmötena genom att presentera skilda sidor av den organisatoriska ap— paraten, av program vid sidan av för- bundsmötets stadgade ärenden m. in. har dock inte kunnat fullföljas på grund av att olikheterna mellan organisatio- nerna inte tillåtcr en begränsad och entydig beskrivning.

De informationer som erhölls vid intervjuerna har nedan i görligaste mån sammanställts under vissa rubri- ker. En strävan har hela tiden varit att hålla organisationerna kategorivis skilda, vilket tyvärr gör det enskilda förbundets profil mindre skarp.

Tabell 13. Frekvens på förbundsmöten inom organisationerna

Varje Vartan- tibadjte Besgå'ms

år nat år år årsmöte I (SF) 44 — —— _ (DF) 23 — — -—— Sc. . . . 6 — — — R. . . . 9 1 1 M . . . . 3 — —— Sk. . . . 1 __ _ _ N. 3 2 3 P . . . . 3 1 2 —— A . . . . 12 5 2 104 9 4 4

Tabell 13 innehåller en sammanställ— ning av frekvensen på förbundsmöten inom organisationerna.

I de allra flesta fall hålls förbunds- mötena årligen.

Vid större intervall mellan förbunds— mötena läggs större ansvar och makt i händerna på styrelser och ev. verk— ställande/arbetsutskott. Den ekonomis- ka belastningen minskas.

Tabell 14 visar den tid, som organi- sationerna anslagit för förbundsmöten.

Inom idrottsrörelsens distriktsför- bund anslås i allmänhet högst en kväll för förbundsmöten under det att fler— talet specialidrottsförbunds omfattar en dag. Bland de övriga organisationerna ligger medianvärdet på två dagar. De politiska förbunden anslår flera dagar till förbundsmöten. Även flertalet andra organisationer har flerdagarsmöten. I dessa fall kompletteras ofta själva mö- tesförha-ndlingarna med föredrag, dis- kussioner, informationer o. d. Förbundsmötena besöks inte endast

Tabell 14. Antal dagar för förbundsmöte

Dagar Kvällar 1/2 1 2 3 4 5 6 7 I (SF) .............. 1 40 2 1 _ _ _ _ (DF) ............. 16 6 1 -— — —— — Sc .................. -— 1 4 1 — — — R .................. _ 1 6 2 -—— — 1 1 M .................. —— —— 2 1 -— —— —— — —— Sk ................. —— — -—— 1 -— — — — N .................. —— —— —— 1 1 4 2 —— P .................. —— —- 1 —— 2 2 —— 1 A .................. —— — 6 6 5 2 —— — 17 6 51 21 11 8 4 1 2 Tabell 15. Antal ombud på förbundsmöten 101— 201— 301— 401— 501— 601— 701— 801— 901— 1001 —100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 — I (SF) 39 5 _ _ _ _ _ _ _ _ _ (DF) 23 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Sc _ 1 2 _ 2 1 _ _ _ _ _ R 3 4 1 1 —— 1 —— _ _ 1 _ M 3 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Sk _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ N 4 2 2 _ _ _ _ _ _ — _ P 1 3 1 1 -——- — — —— — _— A 16 2 _ _ _ _ _ _ _ _ 1 8917 7 1|3|-|_|_|_|1|1

Tabell 16. Ombudens ersättning vid förbundsmöten

Fria resor Fritt Ingen u ehälle Traktamente traktamens— helt delvis ingen PP ersättning

I (SF) 31- 4 (9 vet ej) -— 4 23

(DF) 18 _ _ 6 (måltid) 4 _ Sc 5 — 1 2 2 2 H 7 (4 vet ej) — 5 4 14 M 2 (1 vet ej) 2 1 11 Sk 1 ——- — 1 —— — N 8 __ 1 6 1 P 6 —— 1 2 3 A 18 (1 vet ej') _— 5 12 2 1 Betalningen sker på två sätt varför organisationerna dubbelförts.

Tabell 17. Förbundsmöteskostnader — 5 001— 10 001— 15 001— 20 001— 25 001—' 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000'

I (SF) 37 4 1 2 -_ —

(DF) 23 _ _ _ _ _ Se 2" 2 _ 2 R 6 1 1 — 1 M 2 1 —— _— — -_ Sk —- _— -_ 1' — N 1 2 — — 3 -— P _ 1 _ 1 1 2 A_ 8 6 . _1 1 1

av valda ombud utan även av intresse- rade medlemmar. Vid förfrågan om an- talet valda ombud har exakta svaren varit för ofullständiga för att tillåta en entydig beskrivning. Tabell 15 visar antalet ombud på förbundsmötena.

De flesta organisationerna har ett ombudsantal som ligger under 100-talet, speciellt gäller detta idrottsorganisa— tionerna. Frälsningsarméns Ungdoms- förbund och Lottorna samlade på sina förbundsmöten upp till och över 1 000 personer. Många »dotterorganisationer» har ofta sina förbundsmöten samtidigt med huvud'organisationernas t. ex. Mis- sionsförbundets. Ungdom vid Svenska Missionsförbundets generalkonferens.

Specialidrottsförbunden har kvinn- liga ombud i 12 fall och ungdom under 25 år i 17. På distriktsidrottsförbundens

årsmöten förekommer kvinnor i 22 och ungdom under 25 år i 15 fall. Bland de övriga organisationerna saknar endast två kvinnlig representation på sina för— bundsmöten. Även ungdom under 25 år uppges delta i förbundsmöten. Endast 8 organisationer uppger att ungdom inte gör så och två organisationer är osäkra därpå.

Att kalla ombud till förbundsmöten m. m. är förenat såväl med ett omfattan- de organisatoriskt arbete som ekonomis- ka insatser. Sättet att redovisa förbunds- mötets omkostnader varierar från orga- nisation till organisation, varför det har varit svårt att göra en tillförlitlig sammanställning på de reella förhållan- dena. Som exempel kan nämnas hur ombuden tilldelas traktamenten, rese- ersättning eller fritt uppehälle. Dessa

omkostnader bestrids i vissa fall av di- striktsförbunden, i något fall av för— eningarna, ganska vanligt av riksorga- nisationen och emellanåt förekommer ingen ersättning alls. Tabell 16 inne- håller en sammanställning på ersätt- ningsförfarandet till ombuden.

Vid intervjuerna med organisationer- na efterfrågades de totala omkostnader- na för det senaste förbundsmötet oavsett om de olika utgifterna bokförts på för- bundsmötet eller under annan rubrik. Totalsiffrorna har sammanställts i ta— bell 17 som får studeras med reservation för olikheterna i fråga om redovisning. Klassindelning av omkomstnad—erna är på 5 000.

Till denna sammanställning skall läg- gas följande:

ett religiöst samfunds omkostnader ...... en nykterhetsorganisations omkostnader.. » | » . . en politisk organisations omkostnader . . .

en annan | | . . . en ) | | . . . Kanslierna

Organisationernas möjlighet att funge- ra på ett effektivt sätt är nära förbundet med kansliernas lokaliteter, utrustning och personal på såväl det centrala som regionala och lokala planet.

Här kan endast en begränsad redo— görelse lämnas för det centrala planet. En undersökning av de regionala och lokala förhållandena skulle blivit så rikt förgrenad och tidsödande, att den fördröjt utredningen.

Även om framställningen enbart be— rör det centrala planet kan varken en fullständig redogörelse eller klar be- dömning av kansliförhållandena göras ifråga om kanslipersonalens antal och fördelning på olika uppgifter och kanslikostnaderna för ungdomsarbetet. Detta sammanhänger bl. a. med att huvudorganisationer med »dotterorga—

nisationer» oftast har både gemensam- ma lokaler, personal, utrustning osv. En huvudorganisation kan också sakna personal för enbart ungdomsarbete eller också bedriva förlagsverksamhet, »ser- viceverksamhet», affärsverksamhet. Kansliernas självständighet och hy- resförhållanden har undersökts. Stan- dard och storlek lämnas utan avseende. Det har varit svårt att bedöma varje särskilt kanslis självständighet. Denna hänger nämligen näna samman med ungdomsarbetets ställning inom orga- nisationen ifråga. Självständigheten kan ligga på ett ekonomiskt, expeditio- nellt-administrativt plan eller gälla lo- kaliteter eller bestå i olika kombi-na- tioner av dessa förhållanden. I det föl- jande bedöms självständigheten som en ...................... 40— 45 000: —— ...................... 50— 55 000: _— ...................... 180—185 000: ...................... 170—175 000: — ...................... 30— 35 000: 40— 45 000:

fråga med avseende på administrativa förhållanden och lokaliteter.

1. Självständigt med egna lokaler förhyrda! annans — ej organisations fastighet.

I Sc R M Sk N P A SF DF 25 12 1 3 2 1 1 3 9

2. Självständigt med egna lokaler förhyrda i närsluten organisations fastighet.

IScRMSkNPA —26 —232

3. Självständigt med egna lokaler förhyrda till- sammans med annan organisation.

IScRMSkNPA SFDF

98—2——1___

4. Självständigt i egen fastighet. IScRMSkNPA SF 3 _ ___2

5. Självständigt med lokaler sammanhängande medvannan organisations.

IScRMSkNPA 2 3

6. Gemensamt med annan organisation. I Sc R M Sk N P A 1 _ 1 _ 3 3

Sju SF, tre DF och ett nykterhetsfrämjande förbund utnyttjar medlems hem.

Inom idrottsrörelsen är tydligen de flesta organisationerna självständiga. Såväl SF som DF hyr till övervägande del i annan än av organisation ägd fas- tighet. Ett mindre antal av SF och DF hyr dock tillsammans med annan idrottsorganisation t. ex. DF som hyr tillsammans med ett specialdistriktsför— bund.

Anmärkningsvärt är att inte mindre än 7 SF och 3 DF saknar egna lokaler och har sina kanslier i hem.

Scoutorganisationerna, de religiösa samfunden och nykterhetsorganisatio- nerna liknar varandra. Det gäller såväl självständighet som lokalförhållanden.

De politiska ungdomsförbunden har egna lokaler. Hälften hyr i annan orga— nisations fastighet.

Motor- och skolorganisationerna hyr

i huvudsak i annans fastighet. Endast en motororganisation delar lokaler med huvudorganisation.

De andra organisationerna är till övervägande del själv-ständiga och de— ras lokalfråga har blivit löst genom att de hyr hos annan fastighetsägare än organisation. I 8 fall förekommer rela- tioner till annan organisation antingen genom att denna är hyresvärd eller ge— nom att lokaliteterna disponeras gemen- samt eller är sammanhängande.

Egna fastigheter används av endast 3 SF och 2 andra organisationer. Detta. förhållande får ses mot bakgrunden av att hyresvärden oftast är en huvudorga- nisation som när t. ex. religiösa sam- fund angivit att förhyrning sker hos »närsluten organisation».

Ju mer förgrenad eller intensiv en verksamhet är desto större krav ställs på kansliernas maskinella utrustning.

Vid intervjuerna efterfrågades kans- liernas kontorsutrustning. Nedan följer en uppställning på antalet olika orga-. nisationer som har viss utrustning. Här. bör då först observeras att ett scout- förbund har tillgång till huvudorganisa- tions resurser och ett religiöst samfund till Frikyrkliga Studieförbundets. Två

I Sc R M Sk N P A SF DF (6) (11) (3) (1) (8) (6) (19) (45) (23) ' ».

El. stenc.app ........... 31 16 4 .it 9 3 1 7 6 19 Sprit.dup1. ............. 14 10 5 6 _ 1 6 3 5 Fototermokop ........... 20 _ 4 6 2 _ 4 3 15 Linjeväxel .............. 10 1 5 8 2 5 4 11 Snabbtel ................ 3 1 2 3 _ _ 2 2 4 Dikt.maskin ............ 10 _ 3 6 1 _ 4 4 8 El. skrivmaskin ......... 14 2 5 6 1 5 5 10 El. räkn.app ............ 23 11 5 9 2 _ 6 5 14 F rank.maskin ........... 10 3 3 4 2 _ 5 4 8 Adressmaskin .......... 24 18 5 8 2 _ 4 4 13 Pappersvikn.maskin ..... 3 _ 1 1 1 _ 2 2 —— Personsökare ........... _ _ 1 1 _ _ 1 — 3 Maskinbokföringsmaskin . _ 1 _ _ 1 Hålkort för medlemsreg. . _ _ _ _ _ 2 — _ Bil .................... 2 _ 2 3 _ _ 1 2 1

nykterhetsorganisationer .har samma resurser.

Till idrottens specialidrottsförbund har räknats RF. Av idrottsrörelsens 45 kanslier saknar 11 specialförband helt de. omfrågade expeditionella resurser-na och 4 av dessa förbund får anlita de möjligheter som ordförande eller sek- reterare kan åstadkomma. Inom idrotts- rörelsen råder givetvis stora olikheter mellan de större och mindre förbunden, vilket bl. a. torde framgå av att vissa SF t. o. m. disponera-r bil. Intervjuerna har gett vid handen att kont-orsförhål— landen inom många idrottsorganisatio- ner lämnar en hel del övrigt att önska.

Inom de övriga organisationerna är den maskinella kontorsutrustn-ingen re- ' lativt god hos scoutförbunden, de reli- giösa samfunden och nykterhetsorga- nisationerna. Även de politiska ung- domsförbunden har en ganska god ma- skinell utrustning liksom två av de tre motororganisationerna. Följande organi— sationer har sämre tillgång till. modern kontorsutrustning: SECO, Ridfrämjan- det, Frisksportförbundet, Schackförbun- det och Blå Stjärnan. Sämst lottad av alla andra organisationer var Svens- ka Ungdomsorganisationers Landsråd som hade en elektrisk stencileringsap— parat såsom sin enda kontorsmaskin.

Beskrivningen av idrottsrörelsens per- sonalstat gäller RF som topporganisa- tion, 23 distriktsidrottsförbund (DF) och 44 specialidrottsförbund (SF).

RFzs kansli är förlagt till egna för- hyrda lokaler. Jämte en verkställande direktör finns en stab på 20 personer, som svarar för korrespondens, kame- rala uppgifter, publikation av tidskrift och förlagsverksamhet, undervisnings- arbete på Bosön och konsulent-verksam— heten bland ungdom. För det expedi- tionella arbetet tillkommer stenografer och kontorister.

Femton distriktsförbund har fast an-

gemen- ställd personal. I huvudsak utgörs denna av instruktörer/konsulenter. Sju av des- sa biträds av kontorister, av vilka fem är anställda på halvtid. Ett sekretariat har en heltids- och en halvtidsanställd kontorist. Tre kontorister är arvoderade.

Sekreterarna är i 17 distrikt arvode- rade och i två oavlönade.

Personalstyrkorna varierar från en till fyra.

Kanslipersonalen på specialidrottsför— bunden uppgår sammanlagt till 100 per— soner.

Nio förbund har en generalsekrete- rare anställd på heltid.

Sekreterare på korrespondensplanet förekommer på 27 förbund till ett sam— manlagt antal av 33 på heltid, 5 på halv- tid och 2 på deltid.

För ekonomiska frågor har 10 för- bund personal anställd. 10 på heltid och 1 på halvtid.

Fyra förbund har expeditionsvakt- mästare anställda.

Fem rförbund har sammanlagt 8 riks/ reseinstruktörer.

Stenografer finns på 6 förbund, var- av 6 med heltidsanställning och 1 med halvtid.

Kontoris-ter uppger 16 förbund sig ha bund personal anställd _ 10 på heltid och 3 på deltid.

Elva förbund saknar kanslipersonal. Av de 6 scoutorganisationerna upp— ger en »ett antal» sysselsatt personal för kansligöromålen. De övriga fem redo- visar tillsammans: femton—tjugo på sekreterare _ korre- spondensplanet en för ekonomiska frågor en för redaktionella uppgifter två för konsultativa utbildningsuppgif- ter elva riks/reseinstruktörer fem för kontorsgöromål i allmänhet.

Utöver ovanstående uppger en orga— nisation att den dessutom kan tillgodo-

göra sig huvudorganisa-tionens resurser. En organisation uppger dessutom 45 personer utan att ange dessas arbets- uppgifter.

Inom de religiösa samfunden åter- finns samma organisation som ovan an- getts sysselsätta »ett antal» personer för kansligöromålen. personal uppgår till: tjugosex hel- och två halvtidsanställ— da och en deltidsanställd på sekrete- rare-korrespondensplanet åtta för ekonomiska frågor

tre hel- och en halvtids-anställd för redaktionella uppgifter en för utbildningsuppgifter en för information och PR en för förlagsarbete en expeditionsvaktmästare tolv riks/reseinstruktörer fem för organisationsuppgifter för öv— rigt en stenograf tretton hel- och två halvtidsanställda för kontorsgöromål.

Därtill kommer ytterligare två per- soner, vars göromål ej specificerats.

De tre motororganisationernas sam- manlagda personal utgörs av: fyra sekreterare på korrespondens- planet en för ekonomiska frågor två hel- och en halvtidsanställd för kon- torsgöromål

SECO saknar anställ-d personal på sitt kansli.

Två förbund bland nykterhetsorga- nisationerna sysselsätter fyra heltids- anställda och två halvtidsanställda per- soner. De uppger inte närmare dessa persone-rs göromål. Likaledes förfar an- nan organisation med 61 av sin till 77 personer uppgående personal. Sålunda utgör 6 förbunds specificerade perso- nal: nio på sekreterare _ korrespondens- planet

De övriga tios

en halvtidsanställd för kassagöromål en för redaktionella uppgifter nitton för konsulen-t _ utbildningsupp- gifter en halvtidsanställd för information och PR

en hel- och en halvtidsanställd expe- ditionsvaktmästare tretton riks- och reseinstruktörer en för organisation-suppgifter i övrigt (ombudsman) en stenograf tio hel- och en halvtidsanställd konto- rist.

De undersökta 6 politiska ungdoms- organisationernas anställda å kanslier- na utgörs av sammanlagt: arton på sekreterare-korrespondenspla- net sex för ekonomiska frågor två för redaktionella uppgifter fyra för utbildningsuppgifter tre för information och PR två riks/reseinstruktörer elva för organisationsuppgifter i övr-igt tolv hel- och en halvtidsanställd för kontorsgöromål.

Den sammanlagda personalen för de 19 andra organisationerna är följande: tjugo hel- och en halvtidsanställd på sekreterare-korrespondensplanet sexton för ekonomiska frågor fyra hel- och en halvtidsanställd för re— daktionella uppgifter tjugofem hel- och en halvtidsanställd för utbildn'ingsuppgifter två hel- och en halvtidsanställd för in- form-ation och PR tre expeditionsvaktmästare femton hel- och tre halvtidsanställda riks/reseinstruktörer åtta hel- och en halvtidsanställd för organisatvions'uppgifter i övrigt två hel- och en halvtidsanställd steno— graf trettioåtta hel- och två halvtidsanställda kontorister.

Ovanstående uppgifter torde ifråga om förlagsarbetet behöva en justering så till vida, att betydligt fler personer är anställda för sådana göromål i orga- nisationerna. Förlagsverksamheten kan förekomma som separat bolags- eller affärsrörelse eller som annan sidoverk- samhet och därför betraktar man den anställda personalen som sysselsatt utanför organisationerna.

Det må även påpekas att ovanstående personal mera utgör organisationernas »byråkratiska» personalstyrka än sådan som enbart sysselsätts med ungdoms- arbete. — En kort sammanställning av kansli- personalens antal görs nedan för att jämföra förhållandena inom idrotts- rörelsen med de andra organisationer- nas. Då utesluts från idrottsrörelsen alla uppgifter från DF.

Publikationer

En organisations effektivitet är avhäng- ig av dess möjligheter att informera om verksamheten m. 111.

Vid sidan av årsmöten, kurser, led-ar- utbild-ning och instruktörs/konsulentbe— s'ök spelar periodiska publikationer, re- gelbundna eller sporadiska cirkulär- skrivelser samt duplicerade blad m. ni. en betydelsefull roll. Här har det endast blivit möjligt att översiktlig-t belysa publikationerna dvs. periodiska tid- ningar eller tidskrifter. (Redogörelsen bygger på en separat enkät.)

Inom idrottsrörelsen saknar 17 SF egna publikationer men utnyttjar HF:s

organ Svensk Idrott. Tjugosex förbund utger egna tidskrifter med en upplaga mellan 200 och 14 000 ex; Antal num- mer per år 3—35. Förlusterna varierar mellan 400—34 000 kronor. Medelför- lusten utgör 6600 kronor för 17 be— rörda skrifter. Vinst förekommer i 3 fall med lägst 200 högst 22 000 kronor. Medelvinsten är 10700 kronor.

De sex scoutorganisationerna utger sammanlagt 9 publikationer me-d upp- lagestorlek från 2 500 ex till 26 000. An- talet nummer per år sträcker sig från 8 till 40. Samtliga publikationer utom en går med förlust. Förlusterna varierar från 2 610 till 75 780 kronor. Medelför- lusten utgör ca 21 000 kronor.

Av .de tio religiösa förbunden saknar ett officiellt organ och ett förbund upp- ger samma tidskrift som för sina scou- ter. Sistnämnda tidskrift är inte med- räknad här, varför det nu aktuella an- talet förbund uppgår till 9. Dessa nio förbund utger sammanlagt 21 tidskrifter med upplagestorlekar från 500 ex till 17 000 ex. Antalet nummer per år är 1 till 52. Vinst redovisas för 5 och förlust för 14. Vinsterna varierar från 600 till 16000 kronor med en medelvinst av 7100 kronor. Förlusterna sträcker sig från 20 till 40 000 kronor och medelför- lusten utgör 7 700 kronor.

Motororganisationerna saknar offici- ella organ. En ungdomsorganisation får utnyttja sin huvudorganisations organ som utkommer i 25 000 ex med 21 num- mer per år och vars utgifter täcks av premunerationsavgifterna.

Skolorganisationen SECO:s officiella

.,Idrottsrörelsen = RF + 44 SF ......... Alla andra organisationer = 54 olika förbund ..................

Antal anställda . Heltid Halvtid Deltid 103 13 5 365 50 1

”MV—FTW...

?

organ utkommer 6 gånger per år i en upplaga på 10 000 ex och går med en förlust på nära 3 000 kronor.

Inom nykterhetsorganisationerna har två tidskrifter upphört 1964, en är ge- mensam för två organisationer (redo— visad under scoutförbunden), två ut- kommer sporadiskt och en tidigare ner- lagd har återuppstått 1965. Kvar att redovisa av det ursprungliga antalet 10 är 4. Hos dessa 4 varierar upplage- storleken från 10 000 till 135000 och antalet nummer per år från 12 till 22. Den största av dessa tidskrifter har ut- gif-ter på nära 600 000 kronor, en sum— ma som täcks genom medlemsavgifter- na. De övriga tidskrifterna visar för- luster från 2 800 till 63 000 kronor med en medelförlust på ca 25 000 kronor.

De politiska organisationerna utger sammanlagt 12 publikationer. Upplage- storleken varierar från 500 till 43000 och antalet nummer per år från någon enstaka utgåva till 20. Samtliga går med förlust varierande från 500 till 50 000 kronor. Medelförlusten för 8 piibl-ikationeriär ca 25 000 kronor. För 4 publikationer, har upplysningar ej er; hållits.

Inom de andra organisationerna utges 18 publikationer. Tre förbund saknar officiellt organ och ett använder sig av cirkulär som kommunikationsmedel mellan medlemmarna. Utgåvorna varie— rar från enstaka nummer till 11—12 nummer per år och upplagestorleken från 750 till 23 700. Två tidskrifter går med vinst på 9: 49 och 61 000 kronor. De övriga 15 (den sporadiskt utkom- mande ej medräknad) går med förluster som varierar från 1 500 till 39 500 kro— ner. Medelförlusten uppgår till ca 9 500 kronor.

En jämförelse ger vid handen att de politiska ungdomsförbunden och de re— ligiösa samfunden har det relativt störs- ta antalet publikationer. Av det sam-

manlagda antalet publikationer (92) går 76 % med förlust.

Innehav av fastigheter m.m.

Tillgångar på lokaler är ett grun'dv-illkor för organisationernas verksamhet.

Vissa organisationer måste ha spe- ciella lokaler för samkväm, samman- träden, föreläsningar, studiecirklar, fri- tidsverksamhet, gudstjänst osv.

I sitt betänkande »Lokaler för ung- domsverksamhet» SOU 1965: 63 har 1962 års ungdomsutredning behandlat lokalfrågan ur vissa synvinklar. Pro- blemet begränsas därför här till en sam- manställning av det antal lokaler/fas- tigheter av olika art som organisationer— na uppgivit sig äga oavsett om ägande- rätten ligger hos huvudorganisation el- ler »dotterorganisation». '

Organisationernas ägda totala lokal- bestånd har inte gått att erhålla. Svårig- heterna har framförallt gällt uppgifter- na om de lokala och regionala inneha— ven av lokaler/fastigheter. Framför-allt i-drotts- och nykterhetsorganisationerna har inte kunnat redovisa [dess-a. De upp- gifter som lämnas här erhölls vid inter- vjuerna. '

På grund av organisationernas olika karaktär är innehavet av lokaler av skilda slag. Detta framgår tydligast vid jämförelse mellan i—drottsorganisationer— nas fastighetsinne-hav och de övrigas. Här är skillnaden så avsevärd att idrottsrörelsen redogörs för sig.

Från Riksidrottsförbundets idrotts- p'l'atskommitté har uppgifter lämnats på antaletolika anläggningar som finns för idrottsutövning. Tillgången till skolor- nas gymnlastiksalar har inte medtagits. Anläggningarnas ägandeförhållanden är inte kända i" detalj. Som huvudmän står antingen en kommun eller en förening. I regel äger kommunerna de stora an— läggningarna som idrottshallar, simhal—

lar. I enstaka fall rår den centrala orga- nisationen om en större anläggning t. ex. Svenska Fotbollförbundet som äger Råsunlda Fotbollstadion. Idrotts— föreningarn-a torde dock äga de flesta mindre anläggningarna, vilket framför- allt gäller på landsbygden. I nedanstå- ende sammanställning anges efter varje anläggningstyp, om förening eller kom- mun äger största antalet.

På fotbollsplanerna förekommer vin- tertid i stor utsträckning bandy-banor på »naturis».

Förutom dessa anläggningar äger RF och SF: Hyresfastigheter 4 st Folkhögskola, ledar—

institut 2 » Permanenta. lägeran-

läggningar 7 » Andra anläggningar

(kanslifastighet,

stadion) 2 » Därutöver finns i okänt ant-al bastu- anläggningar, klubbhus, sportstugor. Vidare finns inom SVEMO ett antal mo- torbanor.

Kommunerna har i många fall iklätt sig hela ansvaret för investeringar och

driftkostnader. I andra fall stöder kom- muner genom bidrag föreningarna i nu- läggningarnas förvaltning.

Idrottsföreningar belastas under alla förhållanden ekonomiskt dels genom hyror till kommun dels genom erforder- liga avsättningar för anläggnings drift- kostnader och underhåll.

Övriga organisationer torde i huvud- sak kräva tillgång på inomhuslokaler. Här görs närmast en sammanställning av det lokalbestånd som finns inom organisationerna enligt de uppgifter som lämnats vid intervjuerna.

Fastighetsinnehav har angivits av scout- och »nykterhetsorganisationer, re- ligiösa samfund, politiska och andra förbund. Vid ofullständig kännedom om innehav anges »okänt».

Av redovisningen framgår att de reli- giösa samfunden och de nykterhetsp främjande organisationerna har de flesta fastigheterna i sin ägo.

Ekonomi

I bilaga 2 återges bl a vinst- och förlust- räkningars totala omsättningssiffror samt vinst/förlust enligt redovisningar-

Art av anläggning Antal Ägare Fotbollsplaner (650 av dessa utgörs av närmast följande anläggningstyp) ..................... 3 500 Föreningar

Curlingbanor, konstfruset ........................

Fullständiga idrottsanläggningar med löparbanor m. m .............................. . .......... 650 Kommuner Idrottshallar för handboll, tennis m.m ............ 200 . Bowlinghallar ....................... . .......... 60 » Simhallar med bassäng över 16 rn ................ 125 » Utomhusbassänger — 25 m ...................... 60 » Tennisbanor utomhus ................ . . ......... 1 200 Föreningar Golfbanor ...................................... 80 » Roddhus, kanothus ............................. 200 » Skidbackar ..................................... 150 Föreningar och kommuner Slalombackar ................................... 200 Föreningar ' Konstfrusna ishockeybanor ...................... 101 » » bandybanor ........................ 11 Kommuner » banor för hastighetsåkning på skridsko. 3 » Ishallar ........................................ 15 Föreningar och kommuner

Föreningar

Kyrkor, gudstjänstlokaler, samlingslokaler, förenings-

hus osv ............................... Hyresfastigheter .......................... Ungdomsgårdar (liknande) ................. Folkhögskolor, kursgårdar, ledarinstitut .....

Barnhem, lekskolor ....................... Vilohem, sommarhem .....................

Permanenta lägeranläggningar .............. Sport- scout-, raststugor ...................

....... —— 5 030 352 ——

....... 10—15 211 okänt 2 4 ....... — 93 okänt 250 36 ....... 10 46,5 6 + 3 7 okänt

....... —- 20 7 1

....... 1 292 50+ 10 60 okänt ....... 4 23 4 2 — ....... 60—80 144 okänt 1 + 38—48

okänt okänt

....... 3 1 2+ —— 59 +

okänt okänt

Övriga anläggningar .......................

Sc R N P A

na i de verksamhetsberättelser som or- ganisationerna ställt till undersökning- ens förfogande. Någon granskning av organisationernas räkenskaper har såle- des inte företagits.

De politiska ungdomsförbundens eko- nomi har inte efterlysts.

Tabell 18 innehåller totalsiffrorna för de skilda organisationskategorierna.

Organisationernas de politiska un— dantagna _— centrala omsättning upp- går således sammanlagt till över 64 mil- lioner kronor.

Av bilaga 2 framgår också vinst/för- lust. In-alles har 33 specialidrottsför- bund och 29 av de övriga organisatio- nerna redovisat vinst dvs sammanlagt 63 % av organisationerna. Vinstens stor- lek varierar från 37: till 209 107: 63.

För att kunna tolka organisationer- nas i verksamhetsberättelserna redovi- sade siffror krävs en noggrann genom- gång a-v räkenskaperna, vilket inte har

Tabell 18. Organisationskategoriemas lo— tala omsättningssiffror

I ................... 15 143 665: 11 Se ................. 5 941 280: 04 R .................. 11 834 955: 09 M .................. 569 800: 23 Sk ................. 57 553: 05 N .................. 9 317 181: 74 P .................. —— A .................. 21 225 445: 02

64 089 880: 18

ansetts aktuellt i detta sammanhang. Då en sådan genomgång av olika inkomst— och utgiftsposter saknas har det inte heller varit möjligt att med utgångs- punkt från verksamhetsberättelserna göra sammanställningar om t ex kansli- kostnader, löner m. m.

Med anledning därav och på grund av att ungdomsarbetet har inlemmats på olika sätt i huvudorganisationer eller verkar som »dotterorganisationer» har det inte heller varit möjligt att kart- lägga och sammanställa hur mycket själva ungdomsverksamheten tar av den totala omsättningen.

Med hänsyn till de totala Siffrornas storlek är det uppenbart att det ideella arbetets finansiering måste utgöra en väsentlig del av alla arbetsuppgifter och kräva både tid, krafter och personal i en avsevärd omfattning. Därtill kommer sedan förvaltningen av alla fastigheter m. m. som redovisats tidigare liksom även i vissa fall både förlags- och/eller försäljningsverksamhet.

Organisationernas ekonomi och verk- samhetsformer är givetvis i viss mån avhängiga. Idrottsorganisationerna äg- n-ar sitt huvudintresse till tävlingsverk- samhet _— dess administrering och finansiering. övriga organisationer för- delar sitt arbete på arttypiska aktivite— ter.

Uppmärksamheten riktas på skil— da organisationskategoriers medlemsut- veckling (sid. 51). Bilaga 2 innehåller uppgifter på de enskilda organisationer- nas totalomsättningar, nuvarande med- lemsantal liksom på antalet föreningar, distrikt och fast anställd personal.

Hur alla dessa faktorer är relaterade till varandra kan inte beskrivas eller be- dömas utan ett mycket ingående stu- dium av envar enskild organisation.

Organisationernas centrala inkomster består av anslag och egna insatser. An— slagen emanerar från olika håll och i olika omfattning. Anslag från staten ut— går med varierande summor från i hu— vudsak ecklesiastik-, handels-, jord- bruks-, civil- och försvarsdepartemen- ten. De egna inkomsterna erhålls från medlemsavgifter, lotterier, arrangemang av olika slag, tävlingsverksamhet, kol- lekt etc.

Utgiftsposterna är huvudsakligen lö- ner, hyror, kanslikostnader, trycksaker, propaganda, utbildnings- och instruk- tionsverksamhet, resor, sammanträden, möten.

Internationell verksamhet

Under »de två senaste decennierna har en ökad intern-ationalisering kommit att prägla olika sidor i samhälls- och kul- turliv.

I korthet redovisas det intresse, som organisationerna visar för internatio- nellt arbete.

* Oavsett det sätt varpå organisationer- na manifesterar sitt intressse för inter- nationella förhållanden eller interna- tionellt samarbete torde en aktivitet inom nämnda områden ha sin betydelse.

De vanligaste formerna för interna- tionella kontakter och insatser är an- knytning till internationell topporga- nisation, deltagande i konferenser, kur- ser, läger, anordnandet av utbyte eller

studieresor, ingripanden i form av hu- manitära insatser, tävlingar i form av landskamper osv.

Idrottsrörelsens topporganisation RF och SF till övervägande del _— är anknutna till internationella samarbets— organ eller idrottsförbund. De interna— tionella kontakte'rna består huvudsak- ligen av tävlingsutbyte bl. a. i form av landskamper. Under åren 1959—1964 genomfördes samm-anlagt 1826 lands- kamper varav 418 under 1964. (Svensk Idrott 1965 nr 1)

Inte mindre än 40 SF hade lands— kampsntbyte 1964 och av dessa utbyten hade 19 SF anordnat 69 landskamper för juniorer och ungdomar och 8 för flickor. Omkostnaderna för de inter- nationella engagemangen uppges från 0 till 574 159 kronor. Medianen faller i intervallet 10 000—20 000 kronor.

Av scoutorganisationerna uppger en- dast en medlemskap i internationell or- ganisation, fyra har internationella kon- takter och samma antal ehuru delvis inte samma organisationer uppger sig utöva internationell hjälpverksamhet. Kostnaderna har inte redovisats inöm två organisationer, de övrigas löper från 2 200 till 173 000 per år. Medeltalet för dessa fyra skulle uppgå till 91 000 kronor.

, Två av de religiösa förbunden tillhör internationell organisation (en av dessa är också redovisad under scoutorgani- sationerna), fyra har internationella kontakter och sju uppger sig bedriva internationell. hjälpverksamhet. Kostna- derna för sex organisationer finns till-* gängliga och dessa belöper sig på mel- lan 12500 och 173000. Medelutgiften uppgår till 62 300 kronor.

Endast en av de tre motororganisa- tionerna är ansluten till internationell organisation, men däremot har samtliga internationella kontakter-. Kostnaderna varierar från 250 till ca 20 000 kronor,

medeltalet skulle bli inte fullt 10000 kronor.

Fyra nykterhetsorganisationer är an- slutna till internationellt organ och tre till skandinaviskt. Internationella kon- takter uppger fem förbund sig ha och fyra idkar internationell hjälpverksam- het. Kostnaderna är oredovisade för tre organisationer och de övriga fem upp- ger summor från 600 till 81 000 kronor. I medeltal uppgår utgifterna till 31 400 kronor.

Ett politiskt förbund har medlemskap i såväl internationell, europeisk som skandinavisk organisation. De övriga uppger sig ha internationella kontakter och två bedriver internationell hjälp- verksamhet. Intet förbund = redovisar sina kostnader.

Andra organisationer har samtliga utom en något slags internationell kon- takt, såsom medlemskap i internatio- nellt, europeiskt och skandinaviskt or- gan. Kostnaderna är oredovisade av åtta förbund. De övrigas löper från 500 till 2 253 000 kronor. Medeltalet skulle upp— gå till 10000 när den högsta summan inte medtagits, eljest 234 000 kronor.

Försvarets ungdomsarbete

Undersökningen har hittills endast be- rört sådana organisationer som t. o. m. 1964 har, har haft eller har sökt komma i åtnjutande av statligt stöd för ung— domsarbete genom anslag huvudsakli— gen över 8:e och 10:e huvu-dtitlarna. ' Här uppmärksammas ytterligare tre kategorier: försvarets, universitetens och skolvärldens organisationer. Inom alla tre kategorierna förekommer en verksamhet för ungdom under 25 år. Av tidsskäl har dessa kategorier i sin hel- het inte kunnat ägnas tillräcklig upp- märksamhet. En undersökning på ett urval av Stockholms läroverk har emelå

lertaid företagits och därigenom en be- gränsad kännedom inhämtats om skol- världens föreningsliv. För nämnda punktundersökning redovisas längre fram.

Organisationernas bakgrund, utveck- ling och uppgift kan således inte be- skrivas. På goda grunder kan antas att väsentliga olikheter föreligger mellan dessa organisationer. Likaledes kan an- tas att de har sinsemellan avvikande karaktär ifråga om såväl rekrytering, ekonomi som administration.

Ur samhällssynpunkt bör ifrågavaran- de organisationer ha samma uppgift som de tidigare behandlade. Självständighet, oberoende och demokratiskt styrelsesätt bör även här ha betydelse för med- lemmarnas personlighetsutveckling.

Närmast följer i korthet en redogörel— se för ungdomsarbetet i försvaret.

Allt ungdomsarbete inom försvaret erhåller statligt stöd från 4:e huvud- titeln.

Centralförbundet för befälsutbildning omfattar den Frivilliga befälsutbildning— en för värnpliktiga vid armén, kust- artilleriet och flygvapnet m. m. samt några specivalförbun—d nämligen: de fyra reservofficersförbunden, Frivilliga Auto- mnobilkåren, Frivilliga Radioorganisa- tionen, Svenska Brukshundsklubben och Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksför— bund. '

Inom den Frivilliga befälsutbildning— en finns ungdomsavdelningar för åld- rarna 15—19 år. Antalet medlemmar

är i: . Armén .................. 3838 Kustartilleriet ............ 362 Flyget ................... 781 49? Inom Svenska Brukshundsklubben och Frivilliga Radioorganisationen finns 202 och 591 ungdom-ar _ 793 tillsammans.

Inom marinen har Sjövärnskåren ett

ungdomsarbete för åldrarna 15—19 år _— antalet 800.

Inom Hemvärnet finns 6579 ungdo- mar i åldern 15—19 år.

överstyrelsens Skytteförbund redovi- sar i åldern 14—16 år (junior) 26221 medlemmar och för 17 år och äldre 233 326 medlemmar.

Totalt redovisas alltså följande antal ungdomar inom:

Armén .................. 3 838 Kustartilleriet ............ 362 Flyget ................... 781 Brukshundsklubben ....... 202 Radioorganisationen ...... 591 Sjövärnskåren ............ 800 Hemvärnskåren .......... 6 579 Skytteförbundet .......... 26 221

39 374

Studentföreningar

Här presenteras en sammanställning av det antal föreningar som vårterminen 1964 fanns upptagna i katalogerna för studentkårerna vid universiteten i Gö- teborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Utanför sammanställningen står själva studentkårerna och nations- föreningarna. (Sid. 77)

Det största antalet föreningar åter- finns inom kategorin »andra» och dit har räknats alla föreningar som har fa- kultetskaraktär eller företräder hobby- intressen (film, konst, musik osv) .

Föreningar för idrott, religiösa el- ler politiska intressen förekommer i ungefär samma utsträckning. Nykter- hetsorganisation-erna däremot förekom- mer i mindre antal.

Sammanlagt existerar 265 föreningar. Några medlemstal redovisas inte.

Skolfdreningar

Skolornas föreningsliv har gamla anor. Deras utveckling, antal, intresseinrikt- ning och rekrytering har liksom andra organisationers influerats av samhälls-

förändringar. Om deras uppgift skriver läroplanen för gymnasiet 1965 sid. 20—21:

»Skolsamhället är genom formerna för sin verksamhet inte sällan en i vissa avseenden isolerad och sluten värld, med endast bristfälliga kontakter med det övriga samhället. Det ligger i både skolans och samhällets intresse att des- sa kontakter på allt sätt främjas och för- bättras. Aktiva elevföreningar med liv- liga kontakter utåt kan verksamt bidra till denna utveckling. Föreningsverk- samhet ger också inblick i frågor och övning i aktiviteter, som inte är spe- ciella för skolan utan gäller hela sam- hället.

Eleverna får genom sitt förenings- arhete en praktisk tillämpning av det skolan på teoretisk väg vill lära ut i ämnen som samhällskunskap och svens- ka. Föreningskunskap, sammanträdes— teknik, arbetsfördelning, organisations- pl-anering, debatteknik och argumenta- tionsvana, arbetspsykologi, förmåga att arbeta både självständigt och i grupp, initiativförmåga och ansvarskänsla är färdigheter och kunskaper som för— eningslivet kan utveckla och förmedla.»

En kartläggning av skolvärldens or- ganisationer och deras olika mönster har aldrig utförts. Här har nu en punkt- undersökning med ett begränsat antal frågeställningar blivit gjord.

Hösten 1964 insamlades för läsåret 1963/64 alla kataloger från Sveriges läroverk. I dessa återfanns oftast en uppställning av skolornas föreningar och i 'de fall då katalogerna sakna-de aktuella uppgifter inhämtades dessa från rektorsexpeditionerna. Samman- lagt har uppgifter erhållits från 128 högre allmänna läroverk. Av dessa har fyra uppgivit sig inte ha några för— eningar.

Vidare gjordes en undersökning av föreningslivet inom ett urval av de 28

. St k-

Göteborg Lund hglcm Umeå Uppsala S:a

Idrottsorganisationer ...... 1 3 7 1 5 17 Religiösa organisationer.... 2 6 3 1 6 18 Nykterhetsorganisationer .. 1 1 1 —-—- 2 5 Politiska organisationer 3 6 4 4 4 21 Andra organisationer ...... 30 87 14 5 68 204 Summa 37 103 29 11 85 265

Tabell 19. Antal föreningar i allmänna läroverk i Sverige, Stockholm och urvalet för

undersökningen Hela Sverige Stockholm Art av förening utom privat- Urvalet laroverk Allmänna Privata

Idrott .......................... 1 1 5 25 6 7 Skytte .......................... 37 7 2 2 Religion ........................ 1 1 9 8 — —— Politik .......................... 88 13 1

. Nykterhet ....................... 31 1 — 1- Humanism-Filosofi ............... 3 1 -—- 1 Litteratur-Språk ................. 1 8 6 3 4 * Samhällsvetenskap ............... 3 — — Naturvetenskap .................. 77 1 1 1 5 . Film ............................ 4 1 —— 1 ' Foto ........................... 36 9 1 2 Modellflyg, -järnväg .............. 3 _— —— — Musik .......................... 1 9 1 -— ” Teater .......................... 12 2 — — Schack, bridge ................... 9 3 —- -— Militär .......................... 1 —— — — Andra .......................... 1 00 1 0 4 2 Summa 675 98 1 7 26

förefintliga läroverken i Stockholms- områd'et. Undersökningen gjordes i form av intervjuer för att beskriva dels föreningarnas styrelser, dels förening- arna. Här återges närmast resultaten av föreningsundersökningen. Uppgif- terna om dem har lämnats av ordföran- dena i föreningarna. Eftersom ett an- tal —— 10 st—atsun-derstödda privat- läroverk finns i Stockholm har också ett urval bland dem undersökts. Statens aftonskola för real- och stu- dentexamen samt Statens komplette- ringsgymnasium har undantagits vid ur- valet. I urvalet har ingått 7 allmänna

och 3 privatläroverk. Med hänsyn till att inte urvalet är gjort av alla landets läroverk får undersökningen närmast anses som »pilotstu'dy». Intervjuformu- läret återfinns i bilaga 4.

I tabell 19 återfinns en sammanställ- ning på antalet föreningar inom alla Sveriges och Stockholms läroverk.

Under kategorin »andra» finns för- eningar för: frimärken, dans, folkdans, spex, konst, utrikesfrågor, FN, kultur, diskussion. Därtill kommer kvinnliga föreningar och allmänna gymnasieför- eningar.

Det totala föreningsbeståndet utgör

675, vilket innebär i medeltal 5,3 för- eningar per läroverk. Skolornas elever har en rikt förgrenad intressesfär lik- som universitetsstuderandena.

Av intresse är att antalet religiösa gymnasieföreningar har den största nu- merären, men dessa har inte kommit med i urvalet på grund av att de är mest företrädda i orter utom Stockholm. Re- sultatet av intervju-erna avseende gym- nasieföreningarna i Stockholm presen- teras under några huvudrubriker.

Hälften av föreningarna hade bildats under 50— och ($O-talen, vilket hänger samman med att i urvalet ingick tre relativt unga gymnasier. Det fanns ock- så föreningar med gamla anor, vilket framgår av nedanstående.

Tidigare än 1900 ............. 4 1900—1949 .................. 9 1950 och senare .............. 13

Föreningarnas fördelning efter med— lemsantal framgår nedan:

0—100 medlemmar 17 föreningar 101—200 » 2 | 200— » 7 »

Bland dessa förening-ar förekom 10 med mindre än 25 medlemmar. Av för- eningarna tillhörde 16 en riksorganisa- tion. Hälften av sistnämnda föreningar hade ett medlemstal över 100.

Sjutton, d. v. s. huvudparten av för- eningarna, höll sina årsmöten under höstterminen, på grund av att många sty- relseled-amöter lämnar skolan nästföl- jande vårtermjn för att därigenom be- vara kontinuiteten i verksamheten. I 5 föreningar hade inte årsmöte hållits sedan höstterminen 1963. Under vårter- minen 1964 hade de återstående 4 för- eningarna haft sina årssammankom'ster.

Sjutton föreningar hade tryckta sta-d- gar och nio kund-e uppvisa en verks—am- hetsberättelse för det föregående verk- samhetsåret. Styrelserna bestod huvud- sakligen av elever. Endast i 4 av de 26 föreningarna förekom lärare i styrelser.

Ordföran-deposten innehades alltid av elev. Även om inte lärare förekom i styrelser uppgavs i 20 fall att de visade intresse framförallt om förening— en ägnade sig åt det ämnesområde, som läraren meddelade undervisning i.

(Skolidrottsförbundet har i sina stad- gar en paragraf (8): »I föreningens styrelse skall som ordinarie ledamot av densamma inväljas rektor, gymnastik- eller annan lärare.»)

Nitton föreningar hade sin huvud- sakliga inkomst av medlemsavgifter. Vid sidan av denna inkomstkälla redovisa- des följande:

föräldraunderstöd .......... 7 föreningar basarer, dans, lotterier m. m. 11 » anslag från skola .......... 8 »

| » kommun ....... 6 | | » riksorganisation 1 förening

andra inkomster ........... 8 föreningar

Revision av räkenskaperna sköttes i 16 föreningar av vuxna stående utan- för föreningen. Lärare utförde i 13 fall denna uppgift, i två fall kom en repre- sentant från riks—organisationen och i ett fall fungerade förälder.

Under höstterminen hade följande an— tal sammankomster hållits:

2 ggr per vecka ........... 1 förening 1 » » » ........... 5 föreningar 1 » varannan vecka ..... 7 » 1 » i månaden .......... 13 »

En av föreningarna förlade sina sammankomster helt utanför skolan och en annan mestadels.

Det samlade intrycket av den under— sökning, som inriktats på föreningar— nas existens, är, att avståndet mellan den uppgift som finns skissera'd i gym- nasiernas läroplan och de faktiska för- hållandena är stort. Givetvis kan inga generella slutsatser dras av stockholms- erfarenheterna. Ett inspirerat förenings- liv i skolvärlden har kanske större för— utsättningar inom andra ortstyper.

Här citeras i utdrag en rektors iakt- tagelse av sin skolas föreningsliv i en

landsortsstad: »Någon samlad styrka i föreningslivet kan man tyvärr icke tala om. Det verkligt positiva inslaget finns i elevrådet och dess aktiva arbete. Or- saken till dessa förhållanden torde helt ligga i gymnasiets splittrade struktur på grund av gymnasieområdets storlek med långa resor till och från skolan. Därtill kommer att det intresse som då och då visats inte får tillräckligt stöd i hjälp från vuxet håll. Föräldraför- eningen borde rimligtvis kunna spela en stor roll i detta samarbete, men så har hittills icke kunnat ske eventuellt be- roende på motstånd från elevernas sida att ha föräldrar som fritidsledare. Ide- alet vore —— inte minst med tanke på grundskolans och den gymnasiala ut— bildningens form att en skolenhet av viss storlek får en fritidsledare med mångsidiga intressen.»

Geografisk spridning

Allmänt Den följande undersökningen visar hur org-anisationskategori-erna, de enskilda organisationerna och föreningarna är geografiskt fördelade i riket. Vidare beskrivs hur organisationskategoriernas föreningar fördelas på städer, köpingar, landskommuner och efter kommuner- nas storlek, tätortsgrad och industri- procent.

Undersökningen omfattar på några undantag när samtliga de organisatio- ner, som finns uppräknade på sid. 21 Undantag är Folkpartiets Ungdomsför- bund (FPU), Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening (SFU), De Handikap- pades Riksförbund, Kungl. Svenska Aeroklubben, Frikyrkliga Ungdomsrå- det (FUR), Riksförbundet Kyrklig Ung- dom (RKU) och Sveriges Ungdoms- organisationers Landsråd (SUL). Ung- domsrådet och Landsrådet utgör sam- arbetsorgan och saknar lokala enheter.

RKU har en verksamhet som enligt dess terminologi var »öppen» och förekom inom alla församlingar, varför någon sammanslutning jämförlig med för- eningsbegreppet egentligen inte före- ligger på det lokala planet. Från FPU och SFU inkom inga adresslistor.

På begäran skickade organisationer- na med ovan nämnda undantag in adresslistor på de lokala enheterna för kalenderåret 1964.

Med utgångspunkt i adresslistorna och med hjälp av posthan-dboken 1964 erhölls namn på föreningarnas hemorts- kommuner. I Folkräkningen 1960, del VI, återfinns för varje kommun tät- ortsgr—ad och industriprocent. Årsboken för Sveriges kommuner 1964 innehåller uppgifter om kommunernas befolk- ningsmängd. Sammanlagt har 25 966 föreningar fördelats på 1 002 kommu— ner.

På en blankett för varje kommun infördes nämnda uppgifter jämte upp— gift på de organisationer, som var före- trädda inom kommunen. Där så var möjligt antecknades även antalet för— eningar.

I vissa fall då en och samma organi- sation befanns ha flera underavdel- ningar inom kommunen t ex IOGT med flera ungdomsloger antecknades endast en förening.

Att systematiskt genomföra en entydig registrering för nykterhetsorganisatio- ner, religiösa samfund och »dotterorga— nisationer» visade sig många gånger förenat med svårigheter. Uppgifterna kodifierades och stansades på hålkort.

På grund av att föreningstalet genom kodifieringen inte blev fullt exakt samt att svårigheter uppstod vid tolkning av adresslistorna avviker de resultat, som erhållits av utredningen, från de upp— gifter på antalet avdelningar/föreningar, som lämnades vid de intervjuer, som redovisats i föregående avsnitt. Skill-

Tabell 20. Befolkningsmångd och föreningsfördelning på län

.. Totala antalet Åldrar Befolkningsmangdl föreningar 10—24 år* Hela riket Totalt Hela riket 7 626 978 25 966 1 670 000 Abs % Abs % Abs % A Stockholms stad. . 795 976 10,4 1 215 5 167 356 10,0 B Stockholms län. . . 538 351 7,0 1 308 5 107 669 6,4 C Uppsala län ...... 175 564 2,3 578 2 37 521 2,2 D Södermanlands län 233 559 3,1 829 3 51 342 3,1 E Östergötlands län. 360 795 4,7 1 203 5 80 194 4,8 F Jönköpings län. . . 289 327 3,8 1 337 5 63 756 3,8 G Kronobergs län. . . 160 171 2,1 726 3 34 505 2,1 H Kalmar län ...... 233 909 3,1 1 018 4" 52 526 3,1 I Gotlands län ..... 53 662 0,7 343 1 12 561 0,7 K Blekinge län ..... 146 824 1,9 501 2 32 712 2,0 L Kristianstads län . 257 263 3,4 1 002 4 57 696 3,4 M Malmöhus län . . . . 647 697 8,5 1: 619 6 136 073 8,1 N Hallands län ..... 174 653 2,3 726 3 37 428 2,2 0 Göteborgs och Bohus län ....... 647 743 8,5 1 581 6 132 918 8,0 P Älvsborgs län . . . . 380 657 5,0 1' 628 6' 81 812 4,9 R Skaraborgs län . . . 251 391 3,3 1 133 4 54 932 3,3 S Värmlands län. . . 288 337 3,8 1 127 4 61 431 3,7 T Örebro län ....... 262 733 3,4 1 000 4 57 826 3,5 U Västmanlands län 239 270 3,1 768 3 54 397 3,3 W Kopparbergs län . 284 620 3,7 1 245 5 63 016 3,8 X Gävleborgs län. . . 292 707 3,8 1 039 4 64 861 3,9 Y Västernorrl. län. . 279 498 3,6 1 062 4 65 579 3,9 Z Jämtlands län. . . . 134 200 1,8 685 3 32 357 1,9 AC Västerbottens län ........... 235 012 3,1 1 117 4 59 743 3,6 BD Norrbottens län 263 059 3,4 1 176 5 69 789 4,2 99,8 100,0 99,9

non-

naderna kan givetvis också ha andra orsaker.

För att visa den margin—al, inom vil- ken avvikelserna kan ligga, kontrollera- des det av idrotten lämn-ade totala för- eningsantalet med det här erhållna. Riksidrottsförbundet (RF) redovisade vid intervjuerna genom sina distrikts- förbund 11 789 föreningar. Utredningen erhöll talet 11 828. Skillnaden är nu- merärt 39 och motsvarar 0,3 % av det från RF uppgivna antalet.

Sammanlagt har 25 966 registreringar gjorts. Enligt tabell 8 uppgick antalet föreningar sammanlagt till 30 196. Här

Siffrorna tagna ur Årsbok för Sveriges kommuner 1964. Siffrorna för åldrarna 10—24 tagna ur Folkräkningen 1960. Del 111. Tab. 5 och 10.

föreligger således en skillnad på 4 230. Denna differens kan bl a bero på olik- heter i tolkningen av två begrepp, »för— ening» och »avdelning». Detta problem har berörts ovan. Genom organisatio- nernas struktur föreligger också risker för ldubbelrapporterin gar. Dessutom till- kommer de fyra organisationer, vars adresslistor ej inkommit eller inford- rats.

Redogörelsen innehåller följande av- snitt.

Främst kommer organisationernas föreningsfördelningar på och inom lä- nen. Härvid sker en jämförelse på två

sätt: först visas hur varje organisations- kategori för sig har sina föreningar spridda i olika län och med detta som utgångspunkt sker en länsvis jämförel- se mellan de olika organisationskatego- rierna.

Därefter kommer en beskrivning av kommunernas föreningsbestånd. Be- skrivningen gäller kommunerna när dessa indelats efter tätortsgrad, närings- gren ooh primärkommunsstorlek.

Sist kommer en sammanställning på hur varje enskild organisation — EFU, NTOJ osv — förekommer inom olika län och primärkommuner.

Fördelning efter län

Organisationskategorierna tagna var för sig

Nedan följer fyra tabeller, som på olika sätt visar föreningarnas fördelning på och inom länen.

Tabell 20 innehåller det totala för— eningsuantalet i riket och i länen. Ta- bellen upptar också befolkningssiffror för riket och länen. Uppgifterna om- fattar dels hela befolkningsmängden och dels åldersgrupperna 10—24 år.

Tabell 21 visar en rangordning mellan länen efter det föreningsantal. som har registrerats för länen.

Tabell 22 visar hur var för sig de olika organisationskategoriernas totala för- eningsantal fördelar sig inom länen.

Tabell 23 åskådliggör länens rang- ordning när organisationskategorierna tas var för sig.

I tabellerna uppges såväl länets namn som dess beteckning med länsbokstav. I fortsättningen används endast läns- bokstäverna.

När länen rangordnas efter antal för- eningar erhålls följande uppställning.

Skillnaderna mellan rangordningarna

Tabell 21. Rangordningslabell för lånen efter antal föreningar

Rangordning Ålder efter föreningsantal Totalt 10—24år 1. Älvsborgs län ..... 1( 5) ( 5) 2. Malmöhus län ..... ( 3) 2) 3. Göteborgs och

Bohuslän ..; ..... ( 2) ( 3) 4. Jönköpings'län.. .. ( 8) (10) 5. Stockholms län. . .. ( 4) ( 4) 6. Kopparbergs län .. (10) (11) 7. Stockholms stad... ( 1) ( 1) 8. Östergötlands län.. ( 6) ( 6) 9. Norrbottens län. .. (12) ( 7) 10. Skaraborgs län . . . . (15) (16) 11. Värmlands län. . . . ( 9) (12) 12. Västerbottens län . (17) (13) 13. Västernorrlands län (11) ( 8) 14. Gävleborgs län. . .. ( 7) (9) 15. Kalmar län ....... (18) (18) 16. Kristianstads län.. (14) (15) 17. Örebro län ........ (13) (14) 18. Södermanlands län (19) (19) 19. Västmanlands län . (16) (17) 20. Hallands län ...... (21) (21) 20. Kronobergs län . .. (22) (22) 22. Jämtlands län". . . . (24) (24) 23. Uppsala län ...... (20) (20) 24. Blekinge län ...... (23) (23) 25. Gotlands län ...... (25) (25)

1 Siffrorna inom parentes betecknar dels länets rangordning med hänsyn till befolknings- mängden totalt och dels med hänsyn till an- talet ungdomar i åldern 10—24 år.

för länens föreningsa'ntal och den totala befolkningen varierar från högst 7 en- heter till 0. Den största skillnaden visar Gävleborgs län. Skillnad finns också mellan föreningstalen och ungdoms- gruppernas rangordningstal.

I stort synes det råda en viss sam— stämmighet mellan länens befolknings- mängd och antalet föreningar.

Följande nangordningstabeller base- ras på organisationskategoriernas var för sig länsvisa föreningstal och jäm- förelserna sker således mellan länen. Endast de fem främsta och fem sista länen har angetts.

När länen rangordnas efter organisa- tionskategorierna tagna var för sig, uppträder påtagliga skiftningar, som

Tabell 22. Den länsvisa fördelningen av föreningarna. De speciella organisationskate- gorierna tagna var för sig.

I Sc R M N P A Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt 11 828 1 969 2 856 239 2 301 Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % A Stockholms stad ......... 700 6 110 6 75 3 15 6 55 2 75 3 185 4 B Stockholms län .......... 622 5 157 8 102 3 13 6 75 3 129 5 210 5 C Uppsala län ............. 260 2 47 2 55 2 6 2 48 2 79 3 83 2 D Södermanlands län ...... 365 3 61 3 61 2 8 3 92 4 91 4 151 4 E Östergötlands län ........ 525 4 102 5 186 6 13 6 117 5 105 4 155 4 F Jönköpings län .......... 534 5 83 4 29010 14 6 93 4 134 5 189 4 G Kronobergs län .......... 288 2 53 3 61 2 3 1 74 3 112 5 135 3 HKalmar län ............. 469 4 76 4 111 4 8 3 72 3 148 6 134 3 I Gotlands län ............ 139 1 24 1 60 2 3 1 12 1 66 3 39 1 KBlekinge län ............ 219 2 32 2 54 2 5 2 49 2 68 3 74 2 L Kristianstads län ........ 508 4 82 4 90 3 9 4 55 2 71 3 187 4 MMalmöhus län ........... 894 8 159 8 114 4 11 5 90 4 91 4 260 6 N Hallands län ............ 366 3 31 2 21 1 6 2 61 3 83 3 158 4 O Göteborgs och Bohuslän . 974 8 100 5 86 3 12 5 90 4 100 4 219 5 P Älvsborgs län ........... 730 6 136 7 188 7 14 6 130 6 210 8 220 5 H Skaraborgs län .......... 473 4 72 4 149 5 10 4 74 3 137 6 218 5 S Värmlands län .......... 516 4 88 4 141 5 13 6 143 6 99 4 127 3 T Örebro län ............. 418 4 66 3 137 5 12 5 113 5 107 4 147 3 U Västmanlands län ....... 309 3 63 3 79 3 19 8 85 4 94 4 119 3 WKopparbergs län ........ 488 4 102 5 119 4 12 5 192 8 78 3 254 6 X Gävleborgs län .......... 460 4 90 5 121 4 13 6 135 6 89 4 131 3 Y Västernorrlands län ...... 394 3 73 4 150 5 6 2 152 7 109 4 178 4 Z Jämtlands län ........... 293 3 48 2 77 3 3 1 92 4 72 3 100 2 AC Västerbottens län ...... 455 4 56 3 216 8 4 2 102 5 69 3 215 5 BD Norrbottens län ........ 429 4 58 3 113 4 7 3 100 4 60 2 40910 |, Tabell 23. Rangordningstabell för organisationskalegoriernas var för sig länsvisa * ' föreningsantal Idrotlsorganisalioner Scoutorganisationer * 1. Göteborgs och Bohus län (974) 1. Malmöhus län (159) 2. Malmöhus län (894) 2. Stockholms län (157) 3. Älvsborg län (730) 3. Älvsborgs län (136) 4. Stockholms stad (700) 4. Stockholms stad (110) 5. Stockholms län (622) 5. Kopparbergs län och Östergötlands län

21. 22.

Jämtlands län (293) Kronobergs län (288)

(102)

21. Jämtlands län (48) 23. Uppsala län (260) 22. Uppsala län (47) 24. Blekinge län (219) 23. Blekinge län (32) 25. Gotlands län (139) 24. Hallands län (31)

25. Gotlands län (24)

Religiösa samfund

1. Jönköpings län (290) Motororganisationer

2. Västerbottens län (216) 1. Västmanlands län (19)

3. Älvsborgs län (188) 2. Stockholms stad (15)

4. Östergötlands län (186) 3. Jönköpings län och Älvsborgs län (14) 5. Västernorrlands län (150) 4. Gävleborgs, Stockholms, Värmlands och

21.

22. 23. 24. . Hallands län (21)

Södermanlands län och Kronobergs län (61) Gotlands län (60) Uppsala län (55) Blekinge län (54)

21. 22.

Östergötlands län (13)

Blekinge län (5) Västerbottens län (4)

23—25. Gotlands, Jämtlands och Kronobergs

län (3)

N yklerhefsorgan isationer

måWNv—k

21. 23. 24. 25.

. Kopparbergs län (192) . Västernorrlands län (152) . Värmlands län (143) . Gävleborgs län (135) . Älvsborgs län (130)

. Hallands län (61) Stockholms stad och Kristianstads län (55)

Blekinge län (49) Uppsala län (48) Gotlands län (12)

Politiska organisationer

. Älvsborgs län (210) . Kalmar län (148) . Skaraborgs län (137) . Jönköpings län (134) . Stockholms län (129)

am:—wro—

Kristianstads län (71) Västerbottens län (69) Blekinge län (68) Gotlands län (66) Norrbottens län (60)

21. 22. 23. 24. 25.

Andra organisationer

O'QODMH

22.

. Norrbottens län (409) . Malmöhus län (260) . Kopparbergs län (254) . Älvsborgs län (220) . Göteborgs och Bohus län (219) . Västmanlands län (119) Jämtlands län (100) 23. 24. 25.

Uppsala län (83) Blekinge län (74) Gotlands län (39)

Tabell 24. Föreningarnas relativa fördelning inom varje län.

Läns- Totalt 1 se R M N P A baksmv antal Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Hela riket 25966 11828 45 1969 8 2856 11 239 1 2301 9 2476 9 4297 17 A ........ 1215 700 58 110 9 75 6 15 1 55 5 75 6 185 15 B ........ 1308 622 47 157 12 102 8 13 1 75 6 129 10 210 16 c ......... 578 260 45 47 8 55 10 6 1 48 8 79 14 83 14 D ........ 829 365 44 61 7 61 7 8 1 92 11 91 11 151 18 E ........ 1203 525 44 102 8 186 15 13 1 117 10 105 9 155 13 F ........ 1337 534 40 83 6 290 22 14 1 93 7 134 10 189 14 G ........ 726 288 40 53 7 61 8 3 _ 74 10 112 16 135 19 H ........ 1018 469 46 76 7 111 11 8 1 72 7 148 15 134 13 1 ......... 343 139 41 24 7 60 18 3 1 12 3 66 19 39 11 K ........ 501 219 44 32 6 54 11 5 1 49 10 68 13 74 15 L ........ 1002 508 51 82 8 90 9 9 1 55 5 71 7 187 19 M ........ 1619 894 55 159 10 114 7 11 1 90 5 91 6 260 16 N ........ 726 366 50 31 4 21 3 6 1 61 8 83 12 158 22 o ........ 1581 974 62 100 6 86 5 12 1 90 6 100 6 219 14 P ........ 1628 730 45 136 8 188 12 14 1 130 8 210 13 220 13 R ........ 1133 473 42 72 6 149 13 10 1 74 7 137 12 218 19 s ......... 1127 516 46 88 8 141 12 13 1 143 13 99 9 127 11 T ......... 1000 418 42 66 6 137 14 12 1 113 11 107 11 147 15 U ........ 768 309 40 63 8 79 10 19 3 85 11 94 12 119 16 w ........ 1245 488 39 102 8 119 10 12 1 192 15 78 6 254 21 x ........ 1039 460 44 90 9 121 12 13 1 135 13 89 9 131 12 Y ........ 1062 394 37 73 7 150 14 6 1 152 14 109 10 178 17 2 ......... 685 293 43 48 7 77 11 3 92 13 72 11 100 15 AC.. 1117 455 49 56 6 216 3 4 1 102 11 69 7 215 23 BD ....... 1176 429 36 58 5 113 10 7 1 100 8 60 5 409 35

tydligast kan iakttas bland dem, som inom de skilda kategorierna placerats som de fem främsta. Att de befolknings- mässigt små länen kommer långt till- baka är ganska naturligt och tycks i stort sett vara konsekvent. Det finns emellertid markanta undantag som t ex Västmanlands län som tar tätplatsen inom motororganisationern'a.

En jämförelse mellan idrotts- och scoutorganisationer å ena sidan samt religiösa samfund jämte nykterhets- och politiska organisationer å den andra tyder på att de förra har en framskju- ten ställning inom de större befolk— ningsområdena med stora städer under det att de övriga har sin plats främst

inom län med tonvikt på jordbruks- och skogsbygder.

0rganisationskategorierna i relation till varandra

Tabell 24 visar för varje län hur stor del av länets hela föreningsbestånd, som kommer på varje organisationskategori.

Enligt tabell 22 förekommer varje organisationskategoris föreningar pro- centuellt olika inom länen. Nedan redo- visa-de rangordningstabell, visar de fem län som har de högsta och lägsta rela- tiva procent'iska föreningst-alen inom varje organisationskategori — tabell 25.

Som jämförelse kan användas de pro- centiska uppgifterna för hela riket.

Tabell 25. Rangordning för organisationernas relativa föreningsfördelning inom länen Idrotlsorganisationer

. Göteborg och Bohus län (62 %) . Stockholms stad (58 %) . Malmöhus län (55 %) . Kristianstads län (51 %) . Hallands län (50 %)

01th—

22. Jönköpings, Kronobergs och Väst- manlands län (40 %) 23. Kopparbergs län (39 %) 24. Västernorrlands län (37 %) 25. Norrbottens län (36 %)

Religiösa organisationer

1. Jönköpings län (22 %)

2. Gotlands län (18 %)

3. Östergötlands län (15 %)

4. Örebro län och Västernorrlands län (14 %) 22. Södermanlands län och Malmöhus län (7 %) 23. Stockholms stad (6 %) 24. Göteborgs och Bohus län (5 %) 25. Hallands län och Norrbottens län (3 %)

N ykterhetsorgan isat i oner

1. Kopparbergs län (15 %) 2. Västernorrlands län (14 %) 3. Värmlands, Gävleborgs och Jämtlands län (13 %) 23. Stockholms län och Göteborgs och Bohus län (6 %) 24. Kristianstads län, Malmöhus Stockholms stad (5 %) 25. Gotlands län (3 %)

län och

Scoutorganisationer

1. Stockholms län (12 %)

2. Malmöhus län (10 %)

3. Gävleborgs län och Stockholms stad (9 %)

4. Uppsala, Östergötlands, Kristianstads, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands— o. Kopparbergs län (8 %)

23. Jönköpings, Blekinge, Göteborgs och Bo- hus, Skaraborgs, Örebro och Västerbot— tens län (6 %) 24. Norrbottens län (5 %) 25. Hallands län (4 %)

Motororganisationer

Västmanlands län intar en särställning. För övrigt ligger länen procentuellt lika.

Politiska organisationer

. Gotlands län (19 %) . Kronobergs län (16 %) . Kalmar län (15 %) . Uppsala län (14 %) . Blekinge län och Älvsborgs län (13 %)

CTÅOOMH

24. Göteborgs och Bohus, Kopparbergs och Malmöhus län samt Stockholms stad(6 %) 25. Norrbottens län (5 %)

&

Ulli—COM—

län (19 %)

Andra organisationer

. Norrbottens län (35 %) . Västerbottens län (23 %) . Hallands län (22 %) . Kopparbergs län (21 %) . Kronobergs, Kristianstads och Skaraborgs

23. Kalmar Älvsborgs och Östergötlands län (13 %) 24. Gävleborgs län (12 %) 25. Gotlands län och Värmlands län (11 %)

De länsvisa rangordningstabellerna på sid. 82 visade placeringen av kate- goriernas föreningar efter deras abso- luta antal. De närmast ovan presente- rade rangordningarna är deras relativa position vid länsvisa jämförelser. Om de båda rangordningsförhållandena i sin tur jämförs med varandra kan kon- stateras att i huvudsak kommer samma län igen på samma sifferplats t. ex. Göteborgs och Bohus läns idrottsorgani- sationer ligger främst såväl absolut som relativt. Men även tydliga undantag finns som t. ex. Gotland ooh Blekinge i fråga om politiska organisationer där länen ligger bland de sista vid en abso- lut jämförelse men i toppen vid en rela- tiv.

Vid »den relativa jämförelsen kan också konstateras att de tre storstads- länen ligger bland de fem sista inom de organisationskategorier, som har en manifest ideologisk förankring -—- re- ligiösa, nykterhetsfrämjande och po- litiska.

Norrbottens län har inom »andra» organisationskategorier den högsta pro- centen men har för övrigt mycket låga relativa procenttal.

Fördelning efter tätortsgrad

Organisationskategorierna tagna var för sig Med tätortsgrad anges hur många pro- cent av en kommuns befolkning som bor i tätort. I Folkräkningen 1960, del II,

sid. 2, finns en definition av tätort. Här citeras endast den första meningen av denna definition: »Som tätbebyggt område räknas alla huss-amlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 meter.»

Tätortsgruppering har Folkräkningen 1960, del VI.

Tabell 26 innehåller de olika orga- nisationskategoriernas föreningar för- delade i absoluta och procentiska tal på de skilda tätortsnivåerna.

I kommuner med en tätortsgrad mellan 90 och 99,9 % har proportionsvis det största antalet föreningar sitt hem- vist — 34,9 %. Alla organisationskate- gorierna utom den politiska har också högsta relationstal på denna nivå. De politiska ungdomsförbunden har största antalet föreningar i kommuner med tätortsgraden 10—29,9 %.

Tabell 27 visar hur den relativa för- delningen mellan organisationskatego- riernas »föreningsantal ser ut på de olika tätortsnivåerna.

skett efter

Organisationskategorierna i relation till varandra

Idr-otts- och scoutorganisationer har i huvudsak samma mönster. Deras rela- tiva storlek tilltar med stigande tät- ortsgrad.

De religiösa samfunden och de poli-- tiska ungdomsförbunden följer å sin sida samma relationstendenser fr o m kommuner med tätortsgraden 0,1—

Tabell 26. Fördelning av organisationskategariernas föreningar var för sig efter kommunernas tdtortsgrad.

Tätortsgrad

I 11 828

Se 1 969 R 2 856 M 239 N 2 301 P 2 476 A 4 297

Abs % Abs % Abs %

oxo

Abs % Abs % Abs %

ox”

Utan tätort. 0,1— 9,9 %

10 30 50 70 90

—299% _m9%. _sa9%. —$&9%

—9&9%..

Enbart tätort .

315 167 1 358 1 691 1 235 1 344 4 622 1 096

zigward—Tosca Huv-(Mm owman—hvad)

20 17

"easier—oc: väv-(H*? oc'nocorimwo

93 75 aawhaoww CONQO

HHHHN

can—Toon

"> .. H

_

Mämqu Hmbwho

Fin!-1

48 37

..

Haqnqaaw NHMCDCONIOID HHHHM

155

92 552 512 310 231 496 128 QHQH. come—1 Nm.-4

111qu owmom N

..

169 81 625 794 427 488

1 386 327

..

aa_ca co.-4

HH Hm

involverad; eocen—oli»

MHMÖHÄJP HHHHCO

Tabell 27.

Relativ fördelning av organisalionskategoriernas föreningar inom kommuner med olika tätortsgrad.

Utan tätort

aL—a9%

10—29,9 %

30—49,

9%

m—6a9% m—eag%

90—99,9 %

Enbart tätort

804 469

3 503 4 245 2 899 2 940 9 063 2 043

Abs % Abs % Abs %

Abs

%

Abs % Abs % Abs %

Abs

315 40 20 2 93 12 4 _ 48 6 19

21

167 36 17 3 75 16 37 8 92 20 81 17

1 358 39 187 5 478 14 3 __ 300 8 552 16 625 18 1 691 287 564 13 384 512 794 40 7 13 9 12 19 1 235 43 251 8 358 12

18 1 300 10 310 11 427 15

1 344 46 234 8 314 11

38 1 291 10 231 8 488 17

4 622 795 814 138 812 496 1 386 1 096 178 160 25

Tabell 28.

Fördelning av organisationernas föreningar var för sig efter kommunernas industriella näringsgrad.

Industri %

I

11828. Sc 1 969 R

2856. M 239 N 2 301 P

2476. A 4 297

Totalt 25 966

Abs

%

Abs %

Abs

%

Abs %

Abs

%

Abs

%

Abs % Abs %

3 232

1 326 3 119 3 100 2 455 1 242 351

2,0 11,2 26,4 26,2 20,7 10,5 3,0

21 168 513 2 498 2 455 2 257

57 2,9

93 393 742 640 61 0 312 65

3,2 13,8 26,0 22,4 21,4 10,9 2,3

13 51 2 63 2 56 2 42 1 14 49 268 515 536 506 350 77

2,1 11,6 22,4 23,3 22,0 15,2 3,3

99 425 715 508 407 252 70

4,0 17,2 28,9 20,5 16,4 10,2 2,8

86 2 0 668 15 5 1 250 29 1 1 023 23,8 740 17 2 435 10 1 95 2 2 4 _ 580 2 2 3 261 12 6 6 905 26,6 6 368 24 5 5 229 2 890 729 2,8

Tabell 29

Relativ fördelning av organisalionskategoriemas föreningar efter kommunernas industriella näringsgrad.

0% 4

10 % 580 20 % 3 261 30 % 6 905 40 % 6 368 50 % 5 229 60 % 2 890 70 % 729

Abs %

Abs

%

Abs %

Abs

%

Abs

0/ IO

Abs % Abs %

232 40 21 4 93 16 49 8 99 17 86 15

1 326 168 393 13 268 425 668 41 5 12 0 8 13 21 3 119 45 513 7 742 11

51 1 515 8 715 10

1 250 18

3 100 498 640 63 536 508 1 023 49 8 10 1 8 8 16 2 455 455 610 56 506 407 740 47 9 12 1 9 8 14 1 242 43 257 9 312 11

42 1 350 12 252 9 435 15

351 48 57 8 65 9 14 2 77 11 70 9 95 13

9,9 %. Deras andel minskar så att för 'de religiösa samfunden sänks relations- talet med 8 och för de politiska ung- domsförbunden med 14 enheter. Nykterhetsorganisationerna får en allt större proportion av föreningstalen med stigande tätortsgrad och när ett maximum i kommuner med en tätorts- grad av 50—89,9 %. Därefter viker ten- densen. De politiska ungdomsförbun- den och nykterhetsorganisationerna har bl & sina lägsta relationstal inom kom- muner av enbart tätort. Andra organisa- tioner visar mindre avvikelser i sina förhållanden på olika tätortsnivåer.

Fördelning efter näringsstrnktur

Organisationskategoriema tagna var för sig

Kommunerna kan indelas med hänsyn till näringsstruktur d. rv. 5. hur den för- värvsarbetande befolkningen fördelar sig på skilda näringsgrenar. Här har kommunernas fördelning skett efter in- dustrins förekomst och sysselsättning av den förvärvsarbetande befolkningen. Indelningen är gjord i enlighet med Folkräkningen 1960, del VI, och visar i tiotals procent den andel av den för- värvsarbetande befolkningen, som är sysselsatt inom gruvdrift, tillverknings- industri m. m. samt byggnads- och an- läggningsverksamhet.

Tabell 28 innehåller organisations- kategoriernas absoluta föreningstal och dessas procentiska fördelning på de skilda näringsgrensnivåerna.

Totalt och även i organisationskate- gorier ligger proportionellt det största antalet föreningar på 30—40 % nivåer- na. Dessa två nivåer har samlat genom- gående omkring 50 % av föreningarna.

Tabell 29 åskådliggör hur organisa- tionskategoriernas andelar står i rela- tion till varandra på de olika närings- grensnivåerna.

Organisationskategorierna i relation till varandra

Idrottsorgan'isationerna, scoutförbunden och nykterhetsorganrisationerna ökar sina andelar med stigande industripro- cent. På den näst högsta nivån har dock idrottsrörelsen en nedgång av pro- centtalet.

De religiösa samfunden och de poli- tiska ungdomsförbunden har till över- vägande del sina högsta tal på _de två lägsta nivåerna. Sänkningen av .de rela- tiva andelarna blir med industripro- centens höjning inte lika kraftig som vid ökningen i tätortsgraderna.

Andra organisationer har sitt gynn- sammaste relationstal på 20 % indu- strinivå. Talet sjunker när industripro- centen höjs.

Fördelning på städer, köpingar och kommuner

Organisationskategorierna tagna var för sig

Föreningarnas antal växlar i olik-a kom- munformer. Hur föreningarna fördelas på de skilda kommuntyperna visas i tabell 30. Uppgifter om kommuner och befolkningsmängd är tagna ur Årsbok för Sveriges kommuner 1964.

I hela riket fördelas det totala för- eningsantalet med hälften på landskom- muner (50 %), till stor del på städerna (41 %) och till mindre del på köping- arna (9 %).

Denna fördelning av föreningarna kan ställas mot bakgrunden av befolkning- ens fördelning på dessa kommuntyper samt kommuntypernas relativa del av samtliga kommuner (tabell 31).

Föreningsspridningen överensstäm- mer bäst med befolknings'mängdens för— delning på kommuntyperna.

Vid en jämförelse mellan kategorier- na och de procentiska talen för hela

Tabell 30. Fördelning av organisationskategoriernas föreningar var för sig på städer, köpingar och landskommuner.

Städer Köpingar Landskommuner Totalt

Abs % Abs % Abs % Hela riket ............... 25 966 10 690 41 2 326 9 12 950 50 I ....................... 11 828 5 477 46 1 127 10 5 224 44 Sc ...................... 1 969 909 46 184 9 876 45 R ...................... 2 856 964 34 234 8 1 658 58 M ...................... 239 156 65 38 16 45 19 N ...................... 2 301 927 40 205 9 1 169 51 P ...................... 2 476 590 24 186 7 1 700 69 A ...................... 4 297 1 667 39 352 8 2 278 53

Tabell 31. Befolkningsmängdens, kommunernas och föreningarnas relativa fördelning

på städer, köpingar

och landskommuner.

Totalt Städer Köpingar Landskommuner Abs Abs % Abs % Abs %

Befolkning . . . 7 626 978 4 008 473 52,6 583 479 7,6 3 035 026 39,8 Kommuner. . . 1 006 133 13 96 10 777 77 Föreningar . . . 25 966 10 690 41 2 326 9 12 950 50

riket enligt tabell 30 visar idrotts-, scout- oc'h motororganisationerna en relativt större del i städerna under det att reli- giös-a samfund, nykterhetsorganisatio- ner samt politiska och andra organisa- tioner har sina största andelar inom landskommunerna. Motororganisationer- na har inom köpingarna det från »riks- talet» mest avvikande procenttalet.

I tabell 32 har organisationskate- gorierna var för sig uppdelats på ett antal undergrupper efter befolknings- mängd inom de olika kommuntyperna. Varje organisationskategori har fått sina föreningar fördelade på 18 grupper och de procentiska talen har beräknats inom kategorin. Denna finfördelade gruppe- ring ger ytterligare information om föreningsförhållandena.

En rangordningstabell uppställd för varje kategori med relationstalen i fal- lande skala visar följande mönster. En- dast de fem högsta procenttalen med— tas.

I drottsorganisationer

1. Landskommuner 2 501— 5 000. . 19,0 % 2. » 5 001—10 000. . 13,9 % 3. Stockholm—Göteborg—Malmö. . . 12,9 % 4. Städer 10 001—20 000 .......... 9,2 % 5. Städer 50 001—100 000 ......... 7,4 %

Inom dessa 5 kommunkategorier hör 62,4 % av alla idrottsföreningar hem- ma. Inom de sexton största städerna återfinns 20,3 % av idrottsföreningarna.

Scoutorganisationer

1. Landskommuner 2 501— 5 000. . 20,2 % 2. » 5 001—10 000. . 14,0 % 3. Stockholm—Göteborg—Malmö. . . 10,1 % 4. Städer 10 001—20 000 .......... 9,4 % 5 » 50 001—100 000 ......... 9,4 %

Inom dessa fem grupper finns 63,1 % av alla scoutkårer. De tre sta—dsgrupper- ma representerar 28,9 % och landskom- munerna 34,2 %.

Religiösa organisationer

1. Landskommuner 2 501— 5 000 . . 25,0 % 2. ) 5 001—10 000 . . 20,3 % 3. Städer 10 001—20 000 .......... 9,1 % 4. Landskommuner 1 501—2 500 . . . 7,5 % 5. Städer 50 001—100 000 ......... 6,0 %

Tabell 32. Fördelning av organisaiionskategoriernas föreningar var för sig efter be— folkningsmängd inom olika kommuntyper

I Sc R Kommun 11 828 1 969 2 856 239 Totalt Abs Abs Abs Stad —- 10 000 ..... 743 6,3 102 5,2 171 5,6 25 10,5 20 000 ..... 1 094 9,2 185 9,4 259 9,1 45 18,8 —— 30 000 ..... 635 5,3 120 6,1 144 5,0 18 7,5 50 000 ..... 605 5,1 117 5,9 85 3,0 11 4,6 — 100 000 ..... 875 7,4 185 9,4 170 6,0 31 13,0 Stockholm Göteborg _— Malmö ...... 1 525 12,9 200 10,1 135 4,7 26 10,9 5 477 46,2 909 46,1 964 33,4 156 65,3 Köping — 3 000 ...... 93 0,8 16 0,8 32 1,1 4 1,7 —— 4 000 ...... 168 1,4 28 1,4 39 1,4 6 2,5 5 000 ...... 201 1,7 26 1,3 40 1,4 7 2,9 —— 10 000 ...... 497 4,2 69 3,5 88 3,1 16 6,7 10 001— ...... 168 1,4 45 2,2 35 1,2 5 2,1 1 127 9,5 184 9,2 234 8,2 38 15,9 Landskommun 1 500 ...... 51 0,4 4 0,2 12 0,4 -— —— 2 500 ...... 797 6,7 114 5,8 215 7,5 8 3,3 5 000 ...... 2 254 19,0 395 20,2 715 25,0 9 3,8 i -——10 000 ...... 1 683 13,9 284 14,0 581 20,3 18 7,5 ; —15 000 ...... 287 2,4 49 2,5 61 2,1 7 2,9 I ——20 000 ...... 5 —— 8 0,4 10 0,4 — — | 20 001— ...... 147 1,2 22 1,1 64 2,2 3 1,3 (* 5 224 44,0 876 44,8 1 658 58,0 45 18,6 , Sammanlagt förekommer de religiösa Nykterhetsorganisationerna ligger ; samfunden till 67,9 % inom dessa grup- samlade inom samma kommungrupper per och de tre landskommunerna repre- som de religiösa samfunden med undan- senterar 52,8 %. tag av att den inbördes ordningen va- rierar för de två sistnämnda grupperna.

Motororganisationer _

1 St"d 10 001 20 000 188 17 Den sammanlagda prwocentsumman blir . a er .......... , ..

2. » 50 001—100 000 ......... 13,0 %: 62,3 % varav 45,2 % faller På de namn"

3. Stockholm—Göteborg—Malmö. . . 10,9 % da landskommunerna.

4. Städer under 10 000 ............ 10,5 %

5. Landskommuner 5 001—10 000. . 7,5 %

Tillsammans har motororganisatio— Politiska organisationer nerna 60,7 % av sina klubbar i dessa 1. Landskommuner 2501— 5000.. 34,1 % kommuner och i städerna 53,2 %. 2. » 5 001—10 000. . 17,1 % 3. » 1 501— 2 500. . 12,9 % Nykterhetsorganisationer 4. Städer 10 000—20 000 .......... 6,0 % 0 1. Landskommuner 2 501— 5 000. . 21,0 % 5” ' under 10 000 """""" 4'6 A* 2. » 5 001_10 ooo, . 17,9 % Landskommunerna samlar 64,1 % och 3. Städer 10 001— 20 000 ......... 10,4 % de två stadsgrupperna 10,6 % eller till— 4. » 50 001—100 000 ......... 7,2 % . . 5. Landskommuner 1 501—2 500... sammans 74,7 % av de POlltISka ung—

Kommun

Totalt

Stad 10 000 ..... 141 6,1 115 —— 20000 ..... 239 10,4 150 — 30 000 ..... 131 5,7 72 _— 50000 ..... 130 5,6 63 —100 000 ..... 166 7,2 80 Stockholm _—

Göteborg Malmö ......

4,6 278 6,5 1 575 6,0 6,0 416 9,7 2 388 9,2 2,9 224 5,2 1 344 5,2 2,5 169 3,9 1 180 4,5 3,2 255 5,9 1 762 6,8

2 441

10 690

Köping 3 000 ...... 16 0,7 19 0,8 34 0,8 214 0,8 —— 4 000 ...... 32 1,4 26 1,1 56 1,3 355 1,4 5 000 ...... 32 1,4 34 1,4 50 1,2 390 1,5 ——10 000 ...... 86 3,7 72 2,9 159 3,7 987 3,8 10 001— ...... 39 1,7 35 1,4 53 1,2 380 1,5 205 8,9 186 7,6 352 8,2 2 326 9,0 Landskommun 1 500 ...... 8 0,4 8 0,3 10 0,2 93 0,4 —— 2 500 ...... 145 6,3 319 12,9 310 7,2 1 908 7,3 —— 5 000 ...... 485 21,0 845 34,1 971 22,6 5 674 21,6 —10 000 ...... 411 17,9 424 17,1 730 17,0 4 131 15,9 —15 000 ...... 86 3,7 56 2,3 183 4,3 729 2,8 ——20 000 ...... 12 0,5 3 0,1 6 0,1 44 0,2 20 001— ...... 22 1,0 45 1,8 68 1,6 371 1,4 1 169 50,8 1 700 68,6 2 278 53,0 12 950 49,4

wdomsförbunden. Denna är den högsta procentsats som någon organisations- kategori här visat samlad inom fem kommungrupper.

Andra organisationer

I. Landskommuner 2 501— 5 000. . 22,6 % 2. » 5 000—10 000. . 17,0 % 3. Städer 10 001—20 000 .......... 9,7 % 4. Stockholm—Göteborg—Malmö. . . 7,6 % 5. Landskommuner 1 501—2 500 . . . 7,2 %

Även bland de andra organisationer- na dominerar procentiskt sett lands- kommunerna med sina 46,8 %. Städer- nas grupper har 17,3 %. Tillsammans finns 64,1 % av föreningarna inom des- sa fem kommuntyper.

En jämförelse mellan organisations- kategorierna visar att deras procentiskt sett högsta tal faller inom samma kom- mungrupper. Utom för motororganisa-

tionerna har landskommunerna de högs- ta procenttalen. Framförallt tycks kom- munerna med en befolkningsmängd på mellan 2 501 och 10000 ha samlat det flesta antalet föreningar.

Bland stadsgrupperna skiftar de högs- ta procenttalen mellan de olika stor- leksgrupperna utan någon klart uttalad tendens. *

Sammanlagt för alla organisations- kategorierna blir fördelningen av det högsta antalet föreningar följande:

1. Landskommuner 2 501— 5 000 . . 21,6 % 2. » 5 001—10 000. . 15,9 % 3. Stockholm—Göteborg—Malmö. . . 9,4 % 4. Städer 10 001—20 000 .......... 9,2 % 5. Landskommuner 1 501—2 500 . . . 7,3 %

Dessa fem grupper har tillsammans 63,4 % av alla föreningar. Nästa fråga blir: Hur ser den relativa fördelningen ut inom de skilda kommungrupperna?

Organisationskategorierna i relation till varandra

I det närmast föregående avsnittet har de absoluta talen redovisats för för- eningarnas utbredning. Kategoriernas föreningsfrekvenser har varit olika för- delade på kommungrupperna. Närmast intresserar nu den relativa fördelningen mellan kategoriernas föreningar (tabell 33) inom grupperna.

Av kolumnen »Riket» framgår att idrottsföreningarna utgör 45 % av alla här redovisade föreningar. Därnäst kommer kategorin sandra organisa- tioner» med 17 %. Bland de som mer ideologiskt betraktade organisationerna intar de religiösa samfunden främsta platsen med 11 %. Nykterhetsorganisa- tioner och politiska ungdomsförbund visar lika procenttal —— 9 %. Här bör dock observeras att FPU saknas. Scout- förbunden utgör 8 % och slutligen mo- tororganisationerna 1 % av det totala antalet. _

Vid en jämförelse av relationstalen mellan rikssiffrorna och talen inom kommuntyperna kan vissa förändringar iakttas.

Idrottsorganisationernas andel höjs inom städer och köpingar men sjunker inom landskommunerna och scoutorga- nisationerna uppvisar samm-a siffra för riket, städer och köpingar men en lägre för landskommunerna.

De religiösa samfunden har i jäm- förelse med de båda föregående kate- gorierna en annan tendens, som är di- rekt motsatt till idrottsrörelsens. De po- litiska ungdomsförbunden följer också de religiösa organisationernas relations- förändringar.

N ykterhetsorganisationerna håller allt- igenom samma procentiska nivå. And-ra organisationer har sitt högst—a relations— tal inom landskommunerna.

Motororganisationerna, slutligen, har en nämnvärd förekomst endast inom städer och köpingar.

Närmast följer tabellerna 34—36 där de olika kommuntyperna har delats upp på olika undergrupper efter befolk- ningsmängd. Inom varje grupp visas den relativa fördelningen av förening- arna.

Idrottsorganisationernas rel-ationstal visar en höjning med städernas stigan- de befolkningsmängd. Mellan relations- talen i den minsta stadsgruppen och storstäderna råder en skillnad på 15 enheter. Även scoutorganisationerna har gynnsammare relationstal inom de stör- re städerna.

De övriga kategoriernas föreningstal visar nästan alltigenom en vikande ten- dens med högre folkmängd & städerna. De religiösa samfunden har två låga vär- den som ligger inom gruppen med 30— 50 000 invånare och inom storstäderna.

Tabell 33. Kategoriernas föreningsantal i relation till totala antalet föreningar i riket, städer, köpingar och landskommuner

Riket Städer Köpingar Landskommuner

Totalt 25 966 Totalt 10 690 Totalt 2 326 Totalt 12 950

Abs % Abs % Abs % Abs %

I ................. 11 828 45 5 477 51 1 127 48 5 224 40 Se ................ 1 969 8 909 8 184 8 876 7 R ................ 2 856 11 964 9 234 10 1 658 13 M ................ 239 1 156 1 38 2 45 N ................ 2 301 9 927 9 205 9 1 169 9 P ................ 2 476 9 590 6 186 8 1 700 13 4 297 17 1 667 6 352 15 2 278 18

Tabell 34. STÄDER.

Organisaiionskategoriernas relativa fördelning efter befolk-

ningsmängd Sthlm—

—— 10 000 —— 20 000 — 30 000 —— 50 000 — 100 000 Gbg—Mö Totalt

1 575 2 388 1 344 1 180 1 762 2 441 10 690 Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % I ........... 743 47 1 094 46 635 47 605 51 875 50 1 525 62 5 477 51 Sc .......... 102 6 185 8 120 9 117 10 185 10 200 8 909 8 R .......... 171 11 259 11 144 11 85 7 170 10 135 6 964 9 M .......... 25 2 45 2 18 1 11 1 31 2 26 1 156 1 N .......... 141 9 239 10 131 10 130 11 166 9 120 5 ' 927 9 P .......... 115 7 150 6 72 5 63 6 80 5 110 5 590 6 A .......... 278 18 416 17 224 17 169 14 255 14 325 13 1 667 16

Tabell 35. KÖPINGAR. Organisationskategoriemas relativa fördelning efter befolk-

ningsmängd

—3 000 —4 000 —5 000 —10 000 10 001— Totalt

214 355 390 987 380 2 326 Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % I ............... 93 43 168 47 201 51 497 50 168 44 1 127 48 Se .............. 16 7 28 8 26 7 69 7 45 12 184 8 R .............. 32 15 39 11 40 10 88 9 35 9 234 10 M .............. 4 2 6 2 7 2 16 2 5 2 38 | 2 _ N .............. 16 8 32 9 32 8 86 9 39 10 205 | 9 P .............. 19 9 26 7 34 9 72 7 35 9 186 8 "A .............. 34 16 56 16 50 13 159 16 53 14 352 15

Tabell 36. LANDSKOMMUNE R. Organisationskategoriernas relativa fördelning efter

befolkningsmängd

——1 500 —2 500 _ 5 000 —10 000 ——15 000 ——20 000 20 001— Totalt

93 1 908 5 674 4 131 729 44 371 12 950 Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % EI ......... 51 55 797 42 2 254 40 1 683 41 287 39 5 11 147 40 5 224 40 Se ........ 4 4 114 6 395 7 284 7 49 7 8 18 22 6 876 7 B ........ 12 13 215 11 715 13 581 14 61 8 10 23 64 17 1 658 13 M ........ ——- 8 9 _ 18 — 7 1 -— —— 3 1 45 _ N ........ 8 9 145 8 485 8 411 10 86 12 12 27 22 6 1 169 9 P ........ 8 9 319 17 845 15 424 10 56 8 3 7 45 12 1 700 13 =A ........ 10 11 310 16 971 17 730 17 183 25 6 14 68 18 2 278 18

Tabell 37. Antal kommuner med eller utan någon organisationskategori

Kommuner med Kommuner utan

Riket 1 006

Städer 133

Köpingar 96

Lands- kom. 777

Lands— kom. 777

Städer Köpingar 133 96

997 133 96 Sc ............ 718 130 91 R ............ 763 129 88 M ............ 162 90 33 N ............ 707 130 89 P ............ 865 131 89 A ............ 876 129 94

768 9 497 3 5 280 526 4 8 251 39 43 63 738 488 3 7 289 645 2 7 132 653 4 2 124

De politiska ungdomsförbunden vi- sar en obetydlig nedgång vid stigande befolkningsmängd.

Från den minsta stadsgruppen ökar nykterhetsorganisationern—as värden nå- got vid övergång till de mellanstora städerna.

Andra organisationer har en fallande kurva vid övergång till större stadsen- heter.

Idrottsorganisationerna har sina lägs— ta relationstal i de minsta och största köpingarna. Siffrorna är också lägre än vad som förekom bland städerna. I köpingar av medelstorlek når idrotts- organisationerna 50 %-nivån.

Scoutorganisationerna håller sig på en konstant nivå med undantag av de största köpingarnas, som ligger 4—5 en- heter högre.

I ooh med att köpingarnas befolk- ningsmängd ökar minskar de religiösa samfundens procenttal.

Nykterhetsorganisationerna och de politiska ungdomsförbunden har en va- rierande nivå från grupp till grupp och deras växlingar går nästan överallt i motsatt riktning i förhållande till var- andra.

Andra organisationer har endast en mer markerad sänkning av relations- talen i den mellersta köpinggruppen.

Idrottsorganisationernas siffror visar

nästan allt igenom en fallande tendens från den minsta landskommuntypen. Ett för idrottsrörelsen anmärkningsvärt lågt procenttal _ 39 % — föreligger i kom- muner med 10—15 000 invånare.

Scoutorganisationerna Visar varieran- de relationer.

De religiösa samfunden företer en oregelbunden ten-dens i ändringarna av siffervärdena. En skillnad på 9 enheter kan iakttas vid jämförelse mellan den största kommungruppen och gruppen muner mellan 10 och 15 000.

Även nykterhetsorganisationerna upp- visar ojämnheter i procenttalen. Mellan det högsta och lägsta värdet föreligger en skillnad på 6 enheter. Ett lågt rela- tionstal föreligger inom den största kommungruppen.

De politiska ungdomsförbunden har de för dem högsta värdena inom kom- muner med en befolkningsmängd mel- lan 1 501 och 2 500. Inte mindre än 9 en- heter skiljer mellan det högsta och lägs- ta värdet. Det senare återfinns i kom- muner mellan 10 och 15 000.

Andra organisationer slutligen får en konsekvent ökande andel t o m den näst största kommungruppen.

Av det föregående framgår att organi- sationskategorierna uppträder med skil- da frekvenser i de olika kommuntyper- na. I vissa kommuner saknas också någon kategori.

I tabell 37 görs en total samman- ställning av det antal kommuner där kategorierna finns eller inte finns re- presenterade.

Idrottsrörelsen har synbarligen nått den vidaste spridningen. Idrottsverk- samheten är organiserad på många spe- cialidrottsförbund och har dessutom inom varje län arbetande distriktsför- bund och specialdistriktsförbund, vil- ket sannolikt utgör en bidragande orsak till den rika förekomsten av idrottsför- eningar.

Scoutarbetet som det har definierats organisationsmässigt omfattar sex skil- da scoutförbund, vars spridning sam- manlagt når 718 kommuner.

Här har inalles tolv religiösa sam— fund tagits med men vid bearbetning- en av den geografiska spridningen har RKU och FUR uteslutits.

De tre motororganisationerna kan ge- nom sin relativt ringa numerär inte för- väntas ha någon större spridning. Sam- manlagt förekommer de i 16 % av alla kommuner.

Åtta nykterhetsorganisationer har till- sammans nått 70 % av alla kommu- nerna.

På grund av att FPU inte har insänt adresslista representeras de politiska ungdomsförbunden av fem organisa— tioner. Dessa förekommer sammanlagt i 865 kommuner dvs 86 %.

Den återstående kategorin, andra or— ganisationer, består av 15 olika förbund. De har tillsammans den näst största ut- bredningen av alla organisationskate- gorier. Här saknas SFU, KSAK, DHR och SUL.

En total sammanställning av antalet kommuner där någon eller några orga- nisationer finns visar att 1 002 har nå— gon typ av ungdomsorganisation dvs endast 4 landskommuner är förenings- lös—a.

Huvud och dotterorganisationer

I tabellerna 30—37 har visats hur orga- nisationskategoriernas föreningar har fördelats på olika kommuntyper.

De följande tabellerna 38 och 39 in- nehåller uppgifter, som gäller varje enskild organisation. Idrottsrörelsen har dock inte spaltats på de skilda special- idrottsförbunden utan får alltjämt ut— göra en kategori.

Tabellerna innehåller inga som helst uppgifter om antal föreningar utan vi- sar endast det antal kommuner, där organisationerna finns representerade. Detta innebär, att ett förbund kan ha flera föreningar inom samma kommun.

Tabell 38 visar de enskilda orga- nisationernas förekomst inom skilda kommuntyper. Förekomsten visas i ab- soluta tal, som ställs i relation till an— talet kommuntyper av samma slag i hela riket t. ex. SMU förekommer i 112 av Sveriges 133 städer och SMU är således representerat i 84 % av alla städer.

Tabell 38 visar även summan av det antal län där förbunden förekommer. De län namnges med länsbokstäver, där organisationen har den största sprid— ningen på antalet kommuner.

Tabell 39 upptar de enskilda orga- nisationernas totala förekomst i olika typer av kommuner. Med utgångspunkt därifrån visas hur stor del som faller inom varje kommuntyp t ex FASc finns totalt i 100 kommuner därav 69 städer, 15 köpingar och 16 landskommuner. Detta innebär att FASc av alla sina kom- munhemvist till 69 % är representerad i städer.

De två sistnämnda tabellerna har syf— tat till att beskriva de enskilda orga- nisationernas roll som »riksorganisatio— ner» och att fastställa om organisatio- nerna har en stads- eller landskom- munskaraktär.

Tabellerna 38—39 bör ställas mot

Tabell 38. Organisationernas utbredning i relation till totala antalet olika kommuntyper

Lands-

Före- kom- meri an- tal län

Största spridning i län. Länsbokstav.

Städer Köpingar komm. Riket . . Totalt Totalt Totalt Totalt Organmauon 133 96 777 1006 Abs % Abs % Abs % Abs % Idrollsorg. 133 100 96 100 768 99 997 99 Scoutorg. 1. FASc ..... 69 52 15 16 16 2 100 11 2 IOGT Sc . . 57 43 12 13 67 9 136 14 3 KFUK] KFUMSc . 46 35 7 7 27 3 80 8 4. NTOSc . . . 23 17 3 3 38 5 64 6 5 SSF ....... 118 89 77 80 338 44 533 53 6 SMU:Sc . . . 112 84 52 54 200 20 364 36 Religiösa org. 1. EFU ...... 68 51 23 24 178 23 269 27 2. FUR ...... —— —— — — 3. FAU ...... 71 53 16 17 36 5 123 12 4a. KFUK . . .. 39 29 7 7 5 1 51 5 4b. KFUM. . . . 70 53 10 10 18 2 98 10 5. MKU ..... 51 38 12 13 16 2 79 8 6. RKU ..... _— —— — — -— 7 SAU ...... 11 8 6 6 50 6 67 7 8 SBUF ..... 96 72 31 32 118 15 245 24 9. SMU ...... 112 84 67 70 360 46 539 54 10. ÖMU ...... 48 36 13 14 72 9 133 13 11. AK.] ...... 37 28 9 9 26 3 72 7 Molororg. 1. SMK ...... 27 20 4 4 6 1 37 4 2. SVEMO . . . 86 65 35 36 37 5 158 16 3. KAK/U . . . 7 5 —— -— — —— Nykterhetsorg. 1. MHF ...... 89 67 30 31 83 11 202 20 2. IOGT-ung- domsloger 102 77 49 51 264 34 415 41 3. SGU ...... 106 80 39 41 95 12 240 24 4. NTOJ ..... 36 27 11 11 71 9 118 12 5. NTOU 66 50 15 16 191 25 272 27 6. NOV ...... 32 24 10 10 28 4 70 7 7. SBU ...... 41 31 6 6 53 7 100 10 8. SSUH ..... 73 55 13 14 13 2 99 10 Politiska ung— domsorg. 1. FPU ...... —— —— — — —- — —

25

25 25

23 22 25

25

24

25

21 25

22

25 25 24 22

16 25

24 25 25

24 25 23 20 23

PP 955111 2 "2 P P?? ?UPMFF

' mm ?

.”” 5 e

? är in; .a 24 :4

En rl ? ? 3 > 9

FXLÅm — O

P PP w Fån;

? 4 ? _m 55 5”

I

P m , S, T, W, % a

1 H) P! R:

må? np? 110—lx

mm p mm ? *tj

». .

U B, F, H, P, R, W

Adresslista ej in- sänd

Städer Köpingar L:;ås' Riket Före- ' kom- . . . . . . Totalt Totalt Totalt Totalt Största s ridning 1 organisatlon 133 96 777 1 006 mm län. Längbokstav. antal Abs % Abs % Abs % Abs % la" 2. HUF ....... 98 74 41 43 188 24 327 33 25 B, F, G, H, L, 0, P, R, S 3. CUF ...... 76 57 49 51 555 71 680 68 25 F, G, H, L, P, R 4. SSU ....... 108 81 59 61 304 39 471 47 25 B, F, H, P, R, S, T, X, Y 5. Sv. Kons. St. 6 5 —— — 6 1 5 6. DU ........ 81 61 17 18 23 3 121 12 23 F, S, T, X, BD Andra org. 1. HU ........ 31 23 7 7 8 1 46 5 16 T, W 2. UÖ ........ 97 73 41 43 84 11 222 22 25 B, F, M, P, T, W, Y, BD 3. Vi unga. ... 34 26 11 11 125 16 170 17 20 B, D, F, P, R, W, Z 4. RS4H ...... 54 41 30 31 415 53 499 50 24 F, H, L, M, N, P, R, BD 5. Rid FU . . .. 58 44 8 8 14 2 80 8 25 B, F 6. SFU ....... — — —— — — — _ — Adresslista ej in- sänd 7. RSL/SU .. . . 89 67 31 32 108 14 228 23 25 B, D, M, 0, P, S, T 8. SkFr. . . . : .. 91 68 24 25 85 11 200 20 25 B, S, W, X, Y, AC 9. Korp ....... 102 77 31 32 26 33 159 16 25 E, M, W, BD 10. SFF ....... 55 41 8 8 26 33 89 9 23 F, H, M 11. Ungdoms- ringen ...... 70 53 32 33 92 12 194 19 24 B, L, M, P, S, W 12. SF ......... 106 80 55 57 123 16 284 28 25 E, , G, H, L, M, P, X 13. UF ........ 23 17 1 1 1 _ 25 2. 19 B, E, H, M, W 14. URK ...... 99 74 42 44 200 26 341 34 25 B, G, H, L, M, O, R 15. SBS ........ 38 29 3 3 9 1 50 5 22 B, M 16. DHR ...... — — — _ — — —— — —— Ej intordrat adress- lista 17. KSAK ..... — — — —— —— — — — — Ej infordrat adress- lista 18. Hemg. ..... 27 20 — —— 4 1 31 3 18 E, M 19. SUL ....... — — — — —— _— _— -—

Tabell 39. Organisationernas relativa fördelning var för sig på städer, köpingar och

landskommuner Totalt Städer Köpingar Landskomm.

% ”o % Idrottsorg. ...................... 997 13 10 77 Scoutorg. 1. FASc ....................... 100 69 15 16 2. IOGTSc .................... 136 42 9 49 3. KFUK/KFUMSc ............ 80 57 9 34 4. NTOSc ...................... 64 36 5 59 5. SSF ........................ 533 22 15 63 6. SMUSc ...................... 364 31 14 55

Religiösa org. 1. EFU ........................ 2. FUR ........................ 3. FAU ........................ 4a.KFUK ...................... 4b.KFUM ...................... MKU ....................... RKU ....................... SAU ........................ SBUF ....................... SMU ........................ ÖMU ....................... AKJ ........................

!"".059909955”

1 1 M olororg.

1. SMK ........................

2. SVEMO ..................... 3. KAK/U .....................

N ykterhelsorg.

. MHF ....................... IOGT ....................... SGU ........................ NTOJ ....................... NTOU ...................... NOV ........................ SBU ........................ SSUH .......................

?>???"F—PDP”

Politiska org.

FPU ........................ HUF ........................ CUF ........................ SSU ........................ Sv. Kons. St .................. DU ..... . ................... H

PE”???

Andra org.

.. PEOPOHPP'PS”??? u: uj C: H j-A C! 5 om Q. 0 5 m =. = (m (D =

HHHH . F***PN.

Köpingar

%

Landskomm.

%

269

123 51 98 79

67 245 539 133

72

37 158

202 415 240 118 272

70 100

99

327 680 471

121

46 222 170 499

80

228 200 159

89 194

25

58 76 72 65

16 39 21 36 51

73 55 (100)

44 24 44

24 46 41 74

30 11 23

67

67 44 20 11 72

39 45 64 62 36

13 14 10 15

13 12 10 13

66 29 10 18 20 75 48 67 54 36

16 23

41 64 40 60 70 40 53 13

57 82 65

19

bakgrunden av bilaga 2, som innehåller uppgifter om organisationernas di- striktsförbund, antal föreningar etc.

Ett förbunds organisatoriska upp- byggnad, administration osv hänger na- turligt tillsammans med de lokala för- eningarnas spridning inom hela landet eller deras koncentration till vissa landsdelar eller kommunformer. Som exempel kan tas KFUM.

Detta förbund finns företrätt i 25 län och 98 kommuner. Kommunerna utgörs till 72 % av städer. (Tabell 39) KFUM är representerat i 53 % av alla Sveriges städer och i 10% resp. 2% av kö- pingar och landskommuner. Landskom— munerna har sannolikt en hög tätorts— grad. Slutsatsen blir att KFUM är en stadsbetoniad eller stadsbetingad orga- nisation, som mest och kanske bäst ar— betar under de villkor, som städer eller stadsbetonade orter erbjuder. Genom att KFUM har en spridning över hela landet men har ett relativt begränsat antal lokala enheter måste den geogra- fiska storleken ov de regionala förbun- den — distrikten bli direkt beroende av dessa förhållanden. Vidare underlät— tas de interna kommunikationerna när organisationen är uppdelad i färre enheter.

Varje organisation har nu sin speci— fika karaktär, vilket reser svårigheter vid sammanfattande redogörelser och fordrar en särskild beskrivning av varje organisation för sig, som i detta sam- manhang skulle föra för långt. Här kan därför endast ett principiellt tillväga- gångssätt antydas.

Av tabell 39 kan utläsas, i vilken kom- munform ett förbund har sin högsta procentiska siffra. Sammanlagt har 22 förbund idrottsorganisationer ej med— räknade -——— sitt högsta tal inom lands- kommuner. I tabellerna 26—37 har or- ganisationsvis redovisats hur antalet

föreningar är fördelade'på kommunty- per, tätortsgrader och industriprocents- nivåer. Om innehållet i tabellerna 38— 39 ställs mot dem närmast ovan an— givna erhåller man ny information. Som exempel kan CUF och RS4H tas.

Bland de politiska ungdomsförbun- den har CUF 82 % och bland de andra organisationerna RS4H 83 % av sina hemvist i landskommuner. I bilaga 2 ser man antalet föreningar och an— talet distriktsförbund m. m. Genom att jämföra siffermaterialet från de olika tabellerna framgår att CUF och RS4H utgör stora delar av de föreningstal, som redovisas inom landskommuner eller kommuner med lägre tätortsgrader etc.

Idrottsorganisationerna får emeller- tid ses på annat sätt. Enligt tabell 30 har idrottsrörelsen 46 % av alla sina föreningar i städer. Enligt tabell 37 finns idrottsföreningar i 133 städer, 96 köpingar och 768 landskommuner. Landskommunerna har således 77 % av idrottsorganisationernas hemvist.

Övriga organisationer torde mesta- dels ha endast en förening inom varje kommun. Det kan naturligtvis på grund av en kommuns yts'torlek vara nödvän- digt att bilda flera föreningar tillhö- rande samma förbund eller att en för- ening startar underavdelningar inom vissa områden av kommunen. Detta är aktuellt i vissa förbund. En särskild frå- ga är vidare när föreningen har sin pla- cering i en stad eller köping men med- lemskadern till huvuddelen utgörs av folk hemmahörande i den angränsande landskommunen.

Kommunerna har mestadels flera för- eningar, som hör hemma i olika organi- sationer. Om de summerade förenings- talen inom de olika kommunerna divi- deras med det antal kommuner, som visat sig ha föreningar erhålles följande medeltal:

100 städer (Sthlm—Gbg-

Mö ej med) 64 föreningar köpingar 24 föreningar landskommuner 17 föreningar Motsvarande medeltal för enbart idrottsorganisationerna blir när de tre storstädernas siffror subtraherats från stadsförenin gstalen :

städer 30 föreningar köpingar 12 föreningar landskommuner 7 föreningar

En del mindre landskommuner och enstaka småstäder har visat sig ha en- dast en förening. Denna har då antingen varit en idrottsförening eller en poli- tisk ungdomsklubb.

I tabell 38 visas hur de olika organi- sationerna har olika stark spridning inom länen. Detta innebär också att kombinationerna av föreningskategorier blir växlande. En viss vägledning för en bedömning av de tänkbara kommu- nala föreningskombinationerna ger ta- bell 24, där länens relativa siffror för organisationskategorierna visas.

Som exempel kan nämnas när idrotts- organisationerna uteslutits att lands— kommunerna i Skåne oftast har kombi— nationer mellan följande kategorier: scoutförbund av olika slag, CUF, EFU, Lottor, URK. I Halland förekommer of- tast kombinationer mellan CUF, RS 4H, URK. In-om Örebro län har landskom- munerna flena olika nykterhetsförening— ar men få övriga etc.

I städer och köpingar finns ofta fler organisationskategorier representerade än inom landskommunerna.

Givetvis skulle det ha varit värdefullt att kunna ha visat de sammanhang, som har bestämt sammansättningen på kom- munernas föreningsflora. Den frågan har dock fått lämnas öppen.

Sammanfattning

I direktiven för utredningen efterlyses effekten av de statliga stödåtgärderna på olika fält inom organisationslivet i syfte att konstatera eventuella för- ändringar inom organisationerna som en direkt följd av de statliga bidrags- formerna. En mätning av effekt måste under sådana förhållanden relatenas till två olika mättillfällen för att skillnader skall kunna observeras.

De två föregående avsnitten »Beskriv- ning» och »Geografisk spridning» re- dogör för situationen inom organisa- tionslivet åren 1959—1964. Bland de aspekter som där har lagts på organisa- tionernas verksamhet kan endast en dras fram, som belyser förhållanden, vilka går att mäta vid flera tillfällen. Det gäller medlemssiffrorna inom organisa— tionerna även om medlemsredovisning- arna visat sig ha vissa brister. På grund av avsaknad på tidigare undersökningar eller på ofullständiga informationer har det inte varit möjligt att göra mätningar av andra slag.

Innan frågan om effekt besvaras, an- förs några synpunkter på medlemsför- hållandena. Formerna för redovisning lämnas åsido.

Som axiom kan antas att varje orga— nisation vill expandera. En expansion förutsätter bl. a.:

att organisationen själv har ett pro— gram som riktar sig till individers be— hov eller på annat sätt attraherar indivi- der;

att organisationen kan nå många in- divider;

att ledarstaben på skilda nivåer är skickad för sin uppgift;

att organisationens informations- och utbildningssystem är effektivt;

att vissa grundläggande ekonomiska krav är tryggade; att tillgång finns på lokaler/utrym-

men eller platser för aktiviteter.

De ovan uppräknade villkoren har organisationerna varierande möjligheter att själva ta itu med eller påverka. Till- kommer så omständigheter, vilka en ungdomsorganisation inte själv kan rå på eller ändra, nämligen förändringar i miljön.

Till dessa förändringar hör: demo- grafisk omstrukturering, lokaliserings- politik, geografisk och social rörlighet, p—rivat- eller allmänekonomiska frågor, undervisningsväsendets omändringar, nya strömningar i världs- och livsåskåd- ningsfrågor, nya individuella eller gruppbetonade behovssituationer m. fl.

På sid. 51 har redovisats organisa- tionernas medlemsförhållanden under perioden 1959—64. Där framgår hur de enskilda organisationernas medlemstal har skiftat. Där framgår också vid en jämförelse hur organisationernas med- lemsförhållanden visar varierande ten- denser.

Man kan förvänta att lika inriktade bidragsformer skall återverka likartat inom olika förbund. Detta har inte skett i fråga om medlemsförhållandena. Det statliga stödet har inte haft ensartad effekt på denna punkt.

Stödåtgärderna kan emellertid ha medverkat till att de organisationer, som har minskat, har gjort detta i mindre grad än vad de skulle göra utan statligt stöd och de organisationer som expanderat kanske gjort detta både snabbare och i högre grad genom de er- hållna bidragen. Men tänkbart är också att ett uteblivet statsstöd skulle haft samma eller gynnsammare effekt.

Hur kraftspelet egentligen ser ut i detta multifaktoriella system kan man inte uttala sig om.

I direktiven efterfrågas även en prog- nos.

Ovan har anförts att organisationerna står under inflytande av egna och utom-

stående krafter. Det är osagt vilken eller vilka som har spelat den största rollen för en organisations expansion eller retardering. Innan en prognostice— ring diskuteras bör vissa synpunkter dras fram som gäller medlems- och för- eningsförhållanden.

Av tabell 6 har en viss trend påvisats för organisationskategoriernas utveck- ling och på sid. 52 redovisats befolk- ningsutvecklingen i åldersgrupperna 10—24 år t o m 1980.

Såväl i fråga om medlemsförändriug— arna i stort som prognosen ur befolk- ningsutvecklingssynpunkt för ålders- grupperna 10—24 år kan vikande ten- denser konstateras. För vissa katego- rier har nedgången i medlemssiffror va- rit påtaglig t. ex. för de religiösa sam- funden. Om denna tendens blir bestå- enzde, kommer att accelerera eller bry— tas till ett motsatsförhållande kan inte prognosticeras i nuvarande situation. Därtill är kausalsammanhangen alltför intrikata och informationen om tidigare förhållanden otillräcklig.

Likaväl som frågor kan göras varför en individ går in i en speciell förening, stannar där eller ev. lämnar föreningen kan motsvarande frågor ställas varför en förening kommer till, består eller ev försvinner. På sidorna 23—27 har tid— punkten angivits för tillkomsten av hu- vudorganisationerna.

En kunskap om tidpunkten och även platsen för de enskilda föreningarnas tillkomst skulle ha varit synnerligen värdefull, men någon sådan fullständig kartläggning existerar inte.

I tabellerna 20—37 har visats anta- let föreningar, deras geografiska sprid- ning, tätortstillhörighet etc. Där finns således en bild av det nuvarande för- eningsbeståndet. Eftersom någon tidi- gare liknande beskrivning inte finns kan inga jämförelser göras. Det går således inte att beskriva hur det totala för-

eningsantalet har förändrats, dvs: Hur många nya föreningar har kommit till? —— Hur många föreningar har försvun- nit? Därmed kan inte heller någon trend påvisas.

Utan att väcka förhoppning om att kunna skapa underlag för prognos följer närmast en återgivning i begränsande delar av vad Einar Neymark har kon- staterat i sin avhandling »Social rör- lighet» (1961) samt en hänvisning till tabellerna 26—29 i denna undersökning.

Neymarks undersökning har omfat— tat ett urval av manlig ungdom född 1928 och inriktats på att klarlägga hur speciellt landsbygdsungdomens kom- muntillhörighet har sett ut vid åren 1942, 1949 och 1956. Han har alltså ta- git upp migrationen mellan landsdelars, kommuners olika tätortsgrad och nå- ringsstruktur.

Inom arbetsmarknaden utgör lokali— seringspolitiken en central fråga och Neymarks undersökning har haft direkt samband med denna. Neymarks klientel bestod av ungdomar, vars rörlighet un- dersöktes för mer än 10 år sedan. Det går tyvärr inte att därifrån draga slut- satser om de nuvarande tendenserna i ungdomens rörlighet. När ändå hans av- handling här aktualiseras beror detta påatt den ger upplysning om några problemställningar, som indirekt kan angå föreningslivet.

»' Först citeras följande konstateranden (sid. 65). . »Först och främst bör totalsiffrorna (»Hela riket») uppmärksammas: av 1928 års män var i 21-årsåldern 9,3 % och i 28-årsåldern 21,0 % bosatta i an- nian landsdel än den vederbörande till- hörde i början av tonåren.» - —I fråga om utflyttningsfrekvensen från olika landsdelar visas i en rangord- ningstablå för perioden 1942—56 (sid. 65):

' 1. Jämtlands, Västernorrlands, Gäv- leborgs och Kopparbergs län.

2. Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge län.

3. Värmlands, Skaraborgs och Älvs- borgs län. När sedan inflyttningsfrekvensen dras fram för olika landsdelar för perioden 1942—56 blir rangordningstablån föl— jande:

1. Stockholms län och stad.

2. Göteborgs och Bohus och Hallands län.

3. Uppsala, Södermanlands, Östergöt- lands, Västmanlands och örebro län. Rörligheten mellan de olika tätorts- graderna redovisas bl. a. på följande sätt (sid. 82): »Av migranterna från den egentliga landsbygden har mindre än 1/5 hamnat inom den agglomererade landsbygden. Dubbelt så många har bosatt sig i mind- re städer, och ännu fler har sökt sig till de större städerna. Av migranterna från den agglomere- rade landsbygden har nära hälften tagit steget fullt ut, dvs till de större stä- derna, medan en knapp tredjedel ham- nat i mindre städer och en knapp sjätte- del inom den egentliga landsbygden. Mellan de båda stadsbygdsgrupperna har migranttrafiken varit skäligen en- kelriktad. Av ungdomen i mindre städer har ca fjärdedelen (25,9 %) flyttat till de större städerna, men dessa har bara lämnat 3,8 % i gengäld. De mindre stä- derna har också varit frikostigare än de större mot de båda landsbygdsgrup— perna.» När undersökningen förs in på nä- ringsstrukturen talar Neymark om kom- muner med landsbygdsnäringsprägel (minst 40 % av den förvärvsarbetande befolkningen tillhör landsbygdsnäring) och om landsbygdskommuner med stadsnäringsprägel (minst 60 % av den förvärvsarbetande befolkningen tillhör stadsnäring) . Med stadsnäring avses här »industri och hantverk». På sid 88 sägs: »Det framgår tydligt

| i I i | ;

:av indextalen att avtappningen varit starkast från kommuner med minst 40 % landsbygdsnärings-befolkning. Lands- bygdens stadsnäringskommuner har kunnat hävda sig bättre i konkurrensen med stadsbygden. . . . Intressant är också att notera, hur indextalen för stadsnäringskommunernas del stiger med stigande industrialiseringsgrad . . . De landsbygdspolitiker som menar, att ökad industrialisering är bästa recep- tet för landsbygden, om denna skall kunna hålla kvar sin ungdom, kommer måhända att kunna använda även dessa siffror som stöd för sina uttalanden. De bör emellertid då ihågkomma, att det uppenbarligen fordras en mycket hög grad av industrialisering för att få en inflyttningsfrekvens som uppväger ut— flyttningen — en så pass hög grad, att det inte finns mycket utrymme kvar för landsbygdsnäringarna.»

Det ovan citerade innehåller upplys- ningar om 'att vissa län har tappat ung- dom, att strömmen till större orter har varit stor och att de högindustrialise- rade områdena har lockat till sig de flesta migrerande ungdomarna.

Tabell 7 visar hur minskning har drabbat vissa organisationskategorier. Tabellerna 22—25 innehåller uppgifter om organisationernas föreningstal i re- lation till varandra länsvis, inom olika kommunformer osv. Hur stor procent, som den migrerande ungdomen utgör eller utgjort av medlemskadrarna är

okänt, men en kännedom om hur rör- lighet och föreningsengagemang är rela- terade till varandra innebure värde- fulla informationer för en bedömning av utvecklingstendenser inom förenings— och organisationsliv. Det är också en öppen fråga om vissa organisationska- tegoriers minskning är jämnt eller ojämnt fördelade länsvis, tätortsmässigt eller industriprocentiskt.

I tabell 40 följer en sammanställning av antalet föreningar inom organisa- tionskategorierna. En beräkning har där gjorts, hur många föreningar som exi- sterar inom kommuner tillhörande de tre lägsta tätorts- och industriprocent- grupperna (se tabell 26 och 28).

En jämförelse mellan de tre lägsta grupperna inom resp. tätortsgrader och industriprocent visar att organisations- kategorierna har lägre procentiska tal inom tätortsgraderna.

I fall den rörlighet Neymark talar om alltjämt visar samma tendenser är det tänkbart att föreningslivet inom kom- muner med lägre tätortsgrader eller in— dustriprocent kommer att beröras där- av. Frågan kan närmast höra samman med storleken på rekryteringsunderla- get.

Då en prognos efterlyses kan konsta- teras att en sådan 'inte kan göras. Det är alltjämt för många andra faktorer som inverkar och hur detta sker fordrar ytterligare undersökningar.

Tabell 40. Antalet föreningar inom de tre minsta tätorts— och industriprocentgrupperna. ( Motororganisationerna har utelämnats)

Tätortsg'rad 1—3 Industriproc. 1—3 Totalt Abs % Abs % av a ,

I .................. 11 828 1 840 15,6 4 567 - 39,5 Sc ................. 1 969 224 11,4 702 35,7 R ................. 2 856 646 22,6 1 228 43,0 N ................. 2 301 385 16,7 832 36,1 P ................. 2 476 799 32,3 1 239 50,0 A ................. 4 297 875 20,4 2 004 46,6

Inledning

Det tidigare kapitlet har haft till upp- gift att i helhet beskriva organisatio- nernas struktur och deras utbredning.

Den lokala enheten föreningen —— är en organisations utpost som har till ändamål att i den direkta kontakten med individer erbjuda dessa varieran- de verksamhetsformer och härmed för- söka väcka, utveckla och vidmakthålla deras intresse inte enbart för aktiviteten i och för sig utan även för förenings- livet med syften som har utformats en- ligt huvudorganisationens egenart.

De förhållanden som har avgörande inflytande på den enskilde individens beslut att inte bara söka inträde utan även att utvälja en bestämd förening eller att ställa sig helt utanför denna, är litet kända. Här kan en mängd hy- poteser utformas om orsakssamman— hang av psykologisk eller sociologisk natur. En djup-are insikt i kausalitete-n vore självklart en värdefull tillgång när det gäller en strävan att påverka eller styra strömmen av människor, som söker sig till eller lämnar förenings- livet, eller alla dem, som står vid sidan därom.

Det följande kapitlet har ägnats att presentera det material, som kunnat ut— vinnas ur en riksomfattande intervju— undersökning på några grupper ungdo- mar och vuxna. Syftet med undersök- ningen har varit att belysa gruppernas förhållande till föreningslivet och hur deras eventuella medlemskap är rela- terat till olika företeelser som utbild-

KAPITEL 3

Medlemmarna

ning, hemort osv. En mer inträngande kunskap om det psykologiska spel, som påverkar individen att ta ståndpunkt till föreningslivet, fordrar en mer —

än föreliggande intensivt utformad undersökning av motivations- och mil- jöfaktorer.

1962-års ungdomsutredning har efter sina direktiv att undersöka och besluta om åtgärder för att stödja ungdoms- organisationerna i deras arbete. I kun- görelsen av den 4 juni 1964 (nr 510) sägs bl. a. att en ungdomsorganisation skall ha ett minimiantal ungdomar i åldern 12—25 år.

Den genomförda undersökningen har huvudsakligen inriktats på sådana ål- dersgrupper dessutom på en grupp vux- na. Åldersgrupperna är:

födda 1950 födda 1947 födda 1941 födda 1928—23.

Valet av enskilda ungdomskategorier i stället för samlade åldersgrupper t. ex. 15—19 år har motiverats av följande skäl.

Sammanfattningsvis kan först sågas. Valet av enskilda åldersgrupper bland ungdomar hänger samman med den snabba mognads- och utvecklingspro- cess som präglar tonårsgrupperna. Ett urval av IP ur sammanslagna ålders— grupper som moderpopulation skulle vid en statistisk behandling, som avser en beskrivning av enskilda årsgrupper, medföra risker, att materialet vid långt gående uppdelningar på väsentliga

punkter skulle tunnas ut så kraftigt att tolkningar bleve meningslösa. Att nu valet fallit på ovan nämnda åldersgrup- per är förknippat med bl. a. de sum— mariskt redovisade tankegångar, som följer här.

Födda 1950. Denna grupp kunde under intervjuåret 1964 fira sin 14:e födel- sedag. Pubertets- och anpassningspro— blem tycks i detta utvecklingsskede få en påtaglig aktualisering.

Föreningslivet kan genom sitt ekono- miska stöd för fritidsgruppsverksamhet ta emot större kadrar ungdomar från 12 års ålder och uppåt. En 14—åring har således haft möjlighet att under ett par års tid bli fritidsgruppsdeltagare och gå med i föreningslivet.

Födda 1947. Denna grupp fyllde 17 år det aktuella året. I denna ålder bru- kar pubertetsbekymren gå mot en ner- ton'ing och flyta över i adolescensen. Individerna har grupperats med hän- syn till sin yrkesinriktning antingen en mer nyanserad skolutbildning eller förvärvsarbete. Fritidsfrågor och kam— ratproblem har de närmast föregående åren färgat och färgar alltjämt 17-åring- ens tillvaro.

Föreningslivet har under en ö-års- period kunnat utöva sin dragnings— kraft på tonåringarna. Organisationer med olika ideologiska innehåll har er- bjudit dem sina tjänster. 17-åringen har haft tid på sig att bli eller vara medlem, lämna föreningen eller helt stå utanför föreningslivets gemenskap.

Födda 1941. Individerna är i 23-års— åldern. En tidigare labilitet i utveck- lingen har övergått i en stabilisering. Skol- och även yrkesutbildning kan allmänt sägas vara avslutad även om alltjämt ett visst antal fortsätter sina studier eller yrkesförkovran. Många har således blivit eller har sedan flera år varit förvärvsarbetande. I samband med yrkesanställningen byts ofta bo-

stvadsort. Männen har värnpliktsåren bakom sig. En ändring av civilstånd _— framförallt bland kvinnorna har skett eller aktualiserats.

Föreningsförhållandet kan på olika sätt tänkas bli influerat av nämnda för- ändringar. Åldersgruppen står nära fri— tidsgruppsålderns översta gräns 25 år.

Födda 1928—23. Gruppen utgörs av vuxna i åldern 36—41 år. Familjebild- ning, yrkesliv och bostadsförhållanden har normalt fått en mer slutgiltig ut- formning. Många i gruppen har blivit föräldrar och barnen kan vara i samma ålder, som den yngsta här undersökta gruppen född 1950. Barnen har even- tuellt sökt sig till föreningar av olika slag.

Även om denna undersökningsgrupp spänner om sex årsklasser behandlas gruppen som helhet. Detta beror på att gruppen omfattar mogna människor, som utvecklingsmässigt kan sägas vara mer psykologiskt homogena än lika många tonårskategorier.

Organisationerna har under en lång följd av år rekryterats av dessa ålders- grupper. Många har även varit verk- samma som ledare i olika föreningar. Organisationernas betydelse har kan- ske undergått omvärderingar, som åter- speglas i ändringar av medlemskapen.

Allmänt

Intervjuundersökningen har således om- fattat ett urval av följande åldersgrup- per:

födda 1950 (14 är) födda 1947 (17 är) födda 1941 (23 år) födda 1928—1923 (41—36 år)

Statistiska centralbyrån har gjort ur- valet och genomfört fältarbetet, som började den 3 februari 1964. Intervju- ledare hade dessförinnan genomgått en

Tabell 4]. Bortfallet

Återstår för

Emi re- ' t "11 Ej Intervjuer Födda Antal Döda raåe m erv1 anträff— Sjuka Vägrare Abs % bara Abs %

1950 601 2 599 1947 600 —— 3 597 1941 600 1 13 586 1928—1923 1803 1 8 794

2 — 591 99,5 6 3 12 576 96,1 97,7 16 3 19 548 93,3 98,6 9 8 33 744 92,4

1 Ett urvalsfel.

speciell kurs med tillhörande skriftliga prov för denna undersökning.

Mer än häften av alla intervjuer ge- nomfördes under februari månads för- lopp och avslutades under sista hälften av mars 1964.

Kodifiering, stansning, hålkortsbear- betning och statistisk rådgivning har Allmänna Marknads- och Opinionsun- dersökningar AB svarat för.

Innan de utvalda personerna besök- tes hade dessa per brev underrättats om undersökningen. Beträffande de yngsta åldersgrupperna meddelades även för- äldrarna skriftligen.

Det ursprungliga uttagna antalet per— soner, 2 604, minskades genom dödsfall m. m. till 2 576 och av dessa intervjua— des 2459 (94,4 %). Bortfallet framgår av tabell 41.

Vid bearbetning av intervjuformulä- ren har ett ytterligare bortfall skett beroende på att vissa personer varit mentalt efterblivna, inflyttade utlänj ningar eller vistats huvuddelen av sitt liv utanför Sveriges gränser. Samman- lagt har följande antal intervjuer kom- mit till användning tabell 42.

Tabell 4.2. Antalet utnyttjade intervjuer

Födda Antal % 1950 ......... 588 97,8 1947 ......... 573 95,5 1941 ......... 530 88,3 1928—1923. . . 693 86,3

Av det ursprungliga tillgängliga in- tervjumaterialet —— 2 576 individer -— återstod för statistisk bearbetning 2 384 (92,5 %).

Några förklaringar

Undersökningen avser att kartlägga bl. a. »föreningsvanor och förenings— aktivitet», d.v.s. hur många och vilka föreningar de intervjuade personerna (i fortsättningen benämnda IP) är med i, hur pass aktiv IP är i dessa förening- ar m.m.

Begreppen förening och medlem är flytande. De har för den skull definie- rats operationellt enligt nedanstående.

Juridiskt sett delas fören-ingar i två grupper: ekonomiska och ideella. Eko- nomiska föreningar har lämnats utan- för undersökningen. De ideella för- eningarna har uppdelats med fackför- eningar för sig och nykterhets-, idrotts- föreningar m. fl. för sig.

Vid sidan av dessa föreningar av riksomfattande karaktär existerar en rad lokala sammanslutningar, grupp— bildningar, syjuntor m. in. som ofta har obeständig karaktär men ändå spelar en viss roll både som förening och som samlingspunkt.

Eftersom en klar definition saknas, har förening därför ansetts vara en sammanslutning som

a) haft en livslängd på minst 6 må—

nader;

b) har riktlinjer och bestämmelser

för sitt arbete;

c) har flera sammankomster per år;

d) har minst 10 anknutna personer. Beträffande medlemskap råder oli- ka bestämmelser de skilda organisa- tionerna emellan. Begreppet medlem är därför mångtydigt. I undersökning— en har uttrycket »är med» använts och därmed menas

a) att veta sig vara medlem eller

b) utan att vara medlem ändå flera

gånger under året ha deltagit i av föreningen anordnad aktivitet så- som möten, föredrag, utflykter, tävlingar m. in.

En indelning av föreningarna i oli- ka kategorier innebär vissa svårig- heter, eftersom den kan göras i mer än en dimension, Om med idrottsorgani- sation avses en förening vars medlem- mar sysslar med idrott är föreningens verksamhetsfält avgörande. Om stu- dentorganisation hänförs till organisa- tioner för studenter, blir det avgöran- de den gemensamma grunden för med- lemskap. En idrottsförening för studenv ter kan alltså föras till bägge grupper- na, men i sådant fall sker uppdelningen efter det gemensamma för alla medlem— mar, d.v.s. studentidrottsorganisatio- nen anses som studentorganisation o. s. v. Ett register på organisationer- na finns i bilaga 2. Om IP:s medlem- skap gällt annan i bilaga ej nämnd or— ganisation har detta förts in under ade- kvat rubrik. Medlemskap avser i huvud- sak de i bilaga 2 upptagna organisatio- nerna. Därmed utesluts vissa vuxenor— ganisationer, t.ex. de politiska.

Den sifi'ermässiga behandlingen

Den statistiska bearbetningen i form av procentiska beräkningar kan ske på två olika sätt:

föreningsbeskrivning eller rekryteringsbeskrivning.

Vid de procentiska uträkningarna används i varje enskilt fall ett ut- gångstal bastal _— vilket står i ta- bellens huvud. Detta bastal ändras ofta- från rubrik till rubrik men måste för att representera statistiskt säkerställda grupper uppnå talet 25. Grupper med antalet tillfrågade mellan 15—25 är statistiskt osäkra grupper och bedöms därefter. När ett bastal underskrider 15 utgör gruppen ett mycket vagt under— lag. Tal under 20 har satts inom pa- rentes liksom tillhörande procenttal.

För att åskådliggöra bearbetningarna antas här, att ett stickprov/urval berör 1 000 individer. Bland dessa IP finns 500 män och 500 kvinnor. Föreningsan- knytningen visar sig vara:

'är med» — 400 män 200 kvinnor = 600 IP warit med» — 40 | 210 » = 250 IP aldrig med» — 60 » 90 » = 150 IP

Genom undersökningen konstateras, att 500 är blåögda; 300 manliga och 200 kvinnliga IP. Undersökningen antas även visa, att anknytningar till förening är bland blåögda:

år med» — 200 mån 100 kvinnor = 300 IP ovarit med» — 70 » 90 | = 160 IP »aldrig med» —— 30 » 10 » = 40 IF Föreningsbeslcrivning. Uppgiften är

här att först visa hur många procent av föreningarnas medlemmar, som är manliga eller kvinnliga. Dessutom hur många som varit med och aldrig varit med. (Tabell I)

Bland alla IP, som »är med» i för— ening skulle således finnas 67 % män och 33% kvinnor, som »varit med» 16 % män och 84 % kvinnor 0. s. v. Hur många procent av föreningarnas medlemmar utgör nu de manliga och kvinnliga blåögda IP? (Tabell II)

Åskddningstabell I. Föreningarnas sam- mansättning av män och kvinnor.

År Varit Aldrig

med med med

Tom" 600 250 150 Abs % Abs % Abs %

Män ....... 400 67 40 16 60 40 Kvinnor.... 200 33 210 84 90 60

Resultat: Kategorin »är med» består således till 33 % av manliga och till 17 % av kvinnliga blåögda IP. K 2- tegorin som »varit med» be- står av 28 % manliga och 36 % kvinn- liga blåögda IP. Kate g 0 ri e n »a 1- d r i g 111 e d» rymmer 20 % manliga blåögda. Rekryteringsbeskrivning. Här är upp— giften att komma underfund om både hur många av kvinnorna och männen, som anknutits eller icke anknutits till de olika organisationskategorierna, och hur dessa förhållanden gäller bland blåögda. (Tabell III)

Av alla IP är 60 % föreningsanknut- na; av männen 80 % och kvinnor 40 % d. v. s. dessa procenttal anger storleken på hur föreningslivet rekryteras. Hur sker rekryteringen bland blåögda? (Ta- bell IV)

Till föreningarna går således 60 % av alla blåögda. Men hur många av de

Åskådningstabell II. Föreningarnas sam- mansättning av blåögda män och kvinnor.

Åskddningstabell III. Organisationsan- knytning. Kön. »Är med, varit med, aldrig

med». Totalt Män Kvinnor 1 000 500 500

Abs % Abs % Abs %

Är med . . . . 600 60 400 80 200 40 Varit med . . 250 25 40 8 210 42 Aldrig med . 150 15 60 12 90 18

manliga eller kvinnliga går till för- eningarna? (Tabell V)

Resultat: Till föreningarna går 67 % av alla manliga och 50 % av alla kvinn- liga blåögda personer. Inom kategorin »var-it med» och »aldrig med» är mot- svarande procenttal 23 % och 45 % samt 10 % och 5 %. En kännedom lik- nande denna bör vara värdefull infor-

Åskddningstabell I V. Bläögdas organisa- tionsanknytning. >>Är med, varit med, aldrig med». Totalt 500 blåögda Abs % Är med ...... 300 60 Varit med . . . . 160 32 Aldrig med. . . 40 8

Åskådningstabell V. Blåögdas organisa- tionsanknytning. Kön. »Är med, varit med, aldrig med».

Är Varit Aldrig med med med Män (M) Kvinnor (K) Totalt 600 250 150 Totalt 300 200 Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Blåögda Är med ..... 200 67 100 50 Män ....... 200 33 70 28 30 20 Varit med. . . 70 23 90 45 Kvinnor. . .. 100 17 90 36 10 7 Aldrig med. . 30 10 10 5

» i

mation och vägledning för lämpligt val av åtgärder för att ev. påverka rekry- teringen. Ett exempel:

Staden X har mindre än 10000 in- vånare. Ett stickprov tas på stadens pojkar och flickor, som sedan inter- vjuas. Härigenom får man veta att ca 50 % av alla ungdomar i en given ål- der är medi föreningslivet, vilket är värdefullt. Ett ytterligare konstateran- de kan göras, nämligen att t. ex. av alla pojkarna i den aktuella åldern är ca 55 % med i förening, ca 35 % har läm- nat förening och ca 10 % har aldrig varit med. En mer nyanserad bild har skapats. Denna bild ger i sin tur upp- hov till funderingar kring orsakerna till dessa förhållanden och till spekulatio- ner om vad som kan göras för att bland pojkarna förbättra rekryteringen och organisationsstabiliteten i staden X.

Uppläggningen av föreliggande un- dersökning har i stor utsträckning på- verkats av uppgiften att försöka skapa förutsättningar för att bedöma dyna- miska förhållanden i organisationernas medlemssituation. Detta syfte har för- sökt lösas genom att på en del punkter använda den s. k. »rekryteringsbeskriv- ningen» och på andra utnyttja »för- eningsbeskrivningen». De ovan demon- strerade beräkningsprinciperna kommer till användning vid olika tillfällen och ger således olika beskrivningar av orga— nisationsförhåll-andena.

Valet av metod blir beroende på vad som i varje enskilt fall skall belysas. I vissa avsnitt kommer endera och i and-

ra båda principerna till användning. För den som läser blir det nödvändigt, att under alla förhållanden observera de bastal, som står i tabellernas huvud, och som används för den procentiska uträkningen.

Av olika anledningar har det visat sig svårt att med utgångspunkt från för- eningsmatriklar komma åt uppgifter om medlemmarnas ålder, utbildning m. m., vilka skulle tjäna som upplysning om organisationernas medlemskadrar. Genom intervjuförfarande blir det ändå möjligt att kunna göra vissa närmare beskrivningar. En sådan beskrivning av organisationssamhället görs här och bör ge såväl informationer som uppslag till nya undersökningar.

F öreningsanknyming

Åldersgrupper. Män. Kvinnor

Tabell 43 innehåller intervjumaterialets uppdelning på åldersklasser och kön.

Skillnaden i fördelningen mellan kö- nen varierar mellan 0—4 %. De största olikheterna ligger inom åldersgrupper— na födda 1947 och 1928—23.

I tabell 44 presenteras de aktuella årskullarnas storlek och fördelning på kön i riket. Uppgifterna är hämtade ur Statistisk årsbok 1964, sid. 20.

En jämförelse mellan tabellerna 43 och 44 visar att männen i urvalet har fått en liten underrepresentation i ål- dersgrupperna 1950, 1947 och 1941. De har en mindre överrepresentation i äldsta gruppen.

Tabell 43. Intervjumaterialets fördelning på åldersgrupper och kön.

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 588 573 530 693 Abs % Abs % Abs % Abs % Antal Män .................... 287 28,8 276 48,1 263 49,6 359 51,8 _Antal kvinnor ................. 301 51,1 297 51,8 267 50,3 334 48,2

Tabell 44. Befolkningsmängdens storlek och fördelning på kön.

1950

Totalt 118 684

1947 129 596

1941 96 464

1928—23 608 287

Abs % Abs % Abs % Abs %

Män .......................... 60 749 Kvinnor ...................... 57 935

66 281 63 315

51,1 48,8

49 202 47 262

306176 302111

Vid bearbetning av undersöknings— materialet kommer följande termer till användning:

»är med», vilket innebär medlem- skap, som detta definierats på sid. 107;

»varit med» innebär att IP haft med- lemskap i någon förening och lämnat denna. Om en IP alltjämt när med» i en organisation men lämnat en annan in- nebär detta, att IP inräknas i katego- rin »är med» och förekommer således inte under rubriken »varit med».

»aldrig medi avser IP, som inte på något sätt haft medlemskap i någon förening av mer eller mindre väl etable- rad natur.

Tabell 45 innehåller en sammanställ- ning på hur åldersgrupperna i helhet är fördelade på dessa tre kategorier.

Inom kategorin »är med» återfinns för de två yngre grupperna över hälf- ten av antalet IP under det att gruppen född 1941 (23-åringarna) ligger under 50 %-strecket liksom (den äldsta grup- pen (36—41-åringarna), som dock lig— ger mycket nära hälften.

Inom kategorin »varit med» har där- emot de två tonårsgrupperna de lägsta

talen, vilket således innebär att inom dessa åldrar IP i relativt mindre ut- sträckning lämnat föreningslivet än 23- åringarna som har den högsta avgång— en me-d 34 % och därnäst de äldsta IP.

Inom kategorin »aldrig med» visar sig den yngsta och äldsta åldersgruppen ha de största talen, vilket således innebär att i dessa åldrar finns större kadrar av individer, vilka aldrig varit för- eningsengagerade. De föreningsgynn- sammaste talen har 23-åringarna med sina 19 % och därefter den äldre ton— årsgruppen med 20 %.

Vid en summering av de procentiska talen för ,är med» och »varit med» in— om envar åldersgrupp för sig erhålls:

födda 1950 77 % . 1947 80 % . 1941 81 % . 1928—23 77%

Dessa närmast ovan presenterade pro- centiska talen visar att minst 3/4 av var- je åldersgrupp haft kontakt med för- eningslivet vilket också kan uttryckas på följande sätt: inom varje åldersgrupp är det mindre än 25 %, som aldrig kom- mit med i en förening.

Tabell 45. Åldersgruppernas anknytning till olika kategorier.

1950 1947 1941 1928—23

Totalt 588 573 530 693 Abs % Abs % Abs % Abs % Är med ....................... 317 54 309 54 249 47 338 49 Varit med ..................... 138 23 147 26 182 34 196 28 Aldrig med .................... 133 23 117 20 99 19 159 23

Tabell 46. Kategoriernas uppdelning på

kon. Är Varit Aldrig med med med Abs % Abs % Abs % 1950 Totalt 317 138 133 Mån ...... 174 55 52 38 61 46 Kvinnor .. 143 45 86 62 72 54 1947 Totalt 309 147 117 Mån ...... 183 59 51 35 42 36 Kvinnor .. 126 41 96 65 75 64 1941 Totalt 249 182 99 Män ...... 156 63 73 40 34 34 Kvinnor .. 93 37 109 60 65 66 1928—23

Totalt 338 15 6 159 Mån ...... 216 64 90 46 53 33 Kvinnor .. 122 36 106 54 106 67

Den utsträckning, i vilken de olika kategorierna består av män eller kvin- nor, visas i tabell 46.

Inom kategorin »är med» ökas med högre ålderstal successivt den relativa procenten för männen från 55 % i den yngsta till 64 % i den äldsta gruppen. Däremot minskas vid stigande ålder successivt den relativa procenten för kvinnorna från 45 % till 36 %.

Inom kategorin nvarit med» visar de två tonårsgrupperna att de manliga pro- centsiffrorna sjunker mellan 14 till 17 år under det att kvinnornas stiger. De två äldre kategorierna visar en rakt mot. satt temdens d.v.s. det proportionella antalet män som försvinner ökar från

20-årsåldern till 40 år, medan kvinnor- nas sjunker.

Inom kategorin »aldrig med» sker en successiv nedgång av proportionen män, som aldrig deltagit i föreningsliv, under det att kvinnornas relativa del successivt ökar.

Sammanfattningsvis kan sägas: att föreningarnas medlemskadrar be- står av proportionsvis fler män än kvin- nor allt efter stigande åldersklasser;

att i yngre åldrar försvinner propor- tionsvis fler kvinnor än män från för- eningarna, under det att förhållandet ut— jämnas något könen emellan inom de två äldre grupperna;

att proportionen män bland dem som aldrig kommit in i föreningslivet suc— cessivt minskar under det att procenten kvinnor ökar vid övergången från de yngre till äldre grupperna.

Tabell 47 visar hur stor procent av hela åldersgruppen som andelen män eller kvinnor utgör inom kategorierna »är med», »varit med» eller aldrig med».

Inom kategorin »är med» innehar männen i alla åldersgrupperna det största procenttalet även om kvinnorna som det visats i tabell 43 har de högsta absoluta talen i åldersgrupperna födda 1950, 1947 och 1941.

Inom kategorin »varit med» är roller- na ombytta, så att kvinnorna visar de procentiskt högsta avgångssiffrorna.

Tabell 47. Organisationsanknytning bland män och kvinnor av totala materialet.

1950 1947 1941 1928—23 588 573 530 693 TOtalt M K M K M K M K Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Abs % Är med... 174 30 143 24 183 32 126 22 156 29 93 18 216 31 122 18 Varit med. 52 9 86 14 51 9 96 17 73 14 109 20 90 13 106 15 Aldrig med 61 11 72 12 42 7 75 13 34 47 65 12 53 8 106 15

Tabell 48. Organisationsanknytningen inom gruppen män och kvinnor. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23

M K M K M K M K

Totalt

% % % % % % % % Är med ....................... 61 48 66 42 59 35 60 36 Varit med ..................... 18 29 18 32 28 41 25 32 Aldrig med .................... 21 24 15 25 13 24 15 32

Den största differensen, 8 %, mellan kö- nen finns inom 17-årsgruppen.

Inom kategorin »aldrig med» visar ånyo kvinnorna de största procentsat- serna, som anger i vilken utsträckning som föreningsanknytning uteblivit.

I tabell 43 återfinns uppgifterna på antalet män och kvinnor som förekom- mer i urvalet. Tabell 47 visar hur många män och kvinnor som inom hela grup- perna på olika sätt är eller varit för- eningsbundna. Den följande tabellen, nr 48, innehåller den procentuella för- delningen inom män och kvinnor på de olika kategorierna »är med», »varit med» och »aldrig med».

Inom kategorin »är med» är av alla män inom grupperna mellan 59—66 % medlemmar i förening under det att kvinnornas relationstal ligger mellan 13 till 24 enheter lägre. Den minsta olik- heten vis-ar 14-åringarna.

Inom kategorin »varit med» kan kon- stateras att kvinnorna i högre procent än männen lämnat föreningslivet. Det största procenttalet håller kvinnorna i 1941-års grupp (41 %). Skillnaden mel- lan könen är mest markerad i gruppen född 1947, där 14 enheter skiljer.

Inom kategorin »aldrig med» uppvisar återigen kvinno-rna de relativt högsta siffrorna. I den äldsta gruppen har nära en tredjedel av dem aldrig varit för-

en'ingsanknuten, d. v. 5. lika många som de som lämnat förening.

Sammanfattning

Med utgångspunkt från de presenterade tabellerna kan sägas:

att totalt sett i varje åldersgrupp om kring 50 % av IP »är med» i förenings- livet;

att inom varje grupp har över 75 % haft kontakt med föreningsliv;

att bland männen 59—66 % »är med»; att bland kvinnorna förekommer medlemskap till 42—-48 % i 'de två yng— re åldersgrupperna men endast till drygt 35 % i de äldre grupperna;

att kvinnorna visar större benägen- het att försvinna ur organisationerna.

Olika Organisationer. Rektytering. Medlemskap

I den följande redogörelsen har orga- nisationerna indelats i de huvudgrup— per, som omnämns i kap. 2. Organisa- tionerna:

nykterhetsorganisationer ............ politiska organisationer .............. andra organisationer ................ idrottsorganisationer ................ I scoutorganisationer ................. Sc studentorganisationer ............... St religiösa organisationer .............. R motororganisationer ................ M skolorganisationer .................. Sk N P A

Tabell 49. Antalet anknytningar till olika organisationer. 1950, 1947, 1941, 1928—23

»Är med» 1950 1947 1941 1928—23 Totalt 588 573 530 693

Abs % Abs % Abs % Abs % I ..................... 152 26 170 30 137 26 159 23 Sc .................... 131 22 77 13 50 9 42 6 St .................... — —— 39 7 5 1 B .................... 88 15 51 9 20 4 64 9 M .................... 1 — 11 2 27 5 43 6 Sk ................... 14 2 38 7 31 6 10 1 N .......... . ......... 36 6 42 7 59 11 72 10 P .................... —— 62 1 1 53 10 106 15 A .................... 83 14 92 16 89 17 1 92 28

Summa medlemmar 505 543 505 693

I alla tabeller kommer för enkelhe— tens skull förkortningarna att använ- das.

En individ kan gå in i en förening och skaffar sig således ett medlemskap. Han kan gå in i ytterligare en förening och har då två medlemskap. De två föreningarna redovisar var för sig den- na individ som en medlem, vilket vid en totalsummering blir två medlemmar. Personen ifråga är då dubbelansluten. En och samma person kan ha medlem- skap i mer än två föreningar och har således flera medlemskap.

Eftersom huvudorganisationerna är många och deras sammanbagda för- eningstal numerärt stort, kan en och samma individ bli anknuten till två föreningar, hemmahörande i skilda or- ganisationskategorier t. ex. nykterhets- rubricerad och politisk organisation, och redovisas som två medlemmar. Des- sa dubbelanslutningar är inte ovanliga. I den närmaste följande redogörelsen be- lyses förhållandet mellan individer, medlemskap och medlemmar.

Tabell 49 innehåller i absoluta tal och procenttal antalet IP, som återfinns in- om de olika organisationsområdena.

Antalet medlemmar som organisatio- nerna sammanlagt redovis-ar närmar sig

det totala antalet IP inom åldersgrup- perna. I tabell 45 återfinns uppgifterna på hur många IP, som uppgett sig vara med i någon organisation.

Genom att dividera de inom varje åldersgrupp summerade medlemstalen för kategorin när med» med antalet för- eningsanknutna lP erhålls en kvot som anger hur många medlemskap i medel- tal, som varje föreningsanknuten IP har i varje åldersgrupp.

Mad" Individer bifid.; lemmar skap 1950 ...... 505 317 1,6 1947 ...... 543 309 1,8 1941 ...... 505 249 2,0 1928—23. . 693 338 2,1

Av ovanstående framgår att antalet medlemskap per individ ökar med sti- gande ålderstal. Att de 14-_åringar som är med kan visa ett relationstal över 1, måste också beaktas ur den synvinkel att de politiska organisationerna inte tillåter medlemskap förrän vid fyllda 14—15 år, att motororganisationerna knappast kan vara aktuella med hän- syn till bestämmelserna för moped- och

Tabell 50. Olika organisationer. Män. »Är med»

1950 1947 1941 Totalt Abs Totalt Abs % Totalt Abs % Totalt Abs % I ................. 152 106 70 170 126 74 137 101 74 159 138 87 Se ................ 131 74 56 77 48 62 50 25 50 42 23 55 St ................ — — _— —- —— 20 13 65 (5) (5) (100) R ................ 88 38 43 51 23 45 39 16 41 64 19 30 M ................ (1) (1) (100) (11) (8) (73) 27 24 89 43 38 88 Sk ............... (14) (9) (64) 38 27 71 31 19 61 (10) (6) (60) N ................ 36 16 44 42 19 45 59 38 64 72 44 61 P ................ —— 62 29 47 53 34 64 106 66 62 A ................ 83 38 46 92 51 55 89 54 61 192 119 62 S:a medlemmar 282 331 324 458

körkortsålder och att studentorganisa- tionerna också ligger utanför möjlighe— ten för dem.

Medlemmarnas uppdelning på män och kvinnor framgår av tabellerna 50 (män) och 51 (kvinnor).

Det sammanlagda antalet manliga medlemmar i organisationerna stiger numerärt alltefter som åldrarna höjs. Att den äldsta gruppen män har en hög siffra beror dels. på att urvalet innehål- ler fler individer och dels på att anta- let är relativt högre, som framgår av tabell 46.

I de olika organisationerna finns en- ligt detta material sammanlagt det mins» ta antalet kvinnliga medlemmar i åld-

rarna 23 år och därefter i tur och ord- ning 17 år, 14 år och 40 år.

I nästa tabell, 52, visas hur stor del av könen som är ansluten till de olika organisationstyperna, oavsett om de har medlemskap i flera föreningar eller ej.

I drottsorganisati onerna tar huvudpar- ten av de föreningsengagerade männen, vilket är mest uttalat i 40-årsgruppen. Bland kvinnorna intar inte idrottsför- eningarna samma dominerande ställ— ning som bland männen. De båda flick- grupperna har de högsta relativa talen.

Scoutarbetet har sina gynnsammaste siffror i tonårsgrupperna. Där föreligger också de största skillnaderna mellan kö- nens relativa tal.

Tabell 51. Olika organisationer. Kvinnor. »Är med».

1950 1947 1941 1928—23 Totalt Abs % Totalt Abs % Totalt Abs % Totalt Xi:? % '.'H

I .......... . ........ 152 46 30 170 44 26 137 36 26 159 21 13 Sc .................. 131 57 44 77 29 38 50 25 50 42 19 45 St .................. _ —— _ 20 7 35 (5) _ — R .................. 88 50 57 51 2 55 39 23 59 64 45 70 M .................. (1) _ (11) (3) (17) 27 3 11 43 5 12 Sk ................. (14) (5) (36) 38, 11 29 31 12 39 (10) (4) (40) N .................. 36 20 56 42 23 55 59 21 36 72 28 39 P .................. — _ _ 62 33 53 53 19 36 106 40 38 A .................. 83 45 54 92 41 45 89 35 39 192 73 38

Summa medlemmar 223 212 181 235

Tabell 52. Medlemsanknytning till olika organisationer. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med».

1947 1941

M K M K M K

276 297 263 359

% % % % % %

1950 M K Totalt 287 301

% %

37 15 26 19

13 17

3 2 6 7

P ............................ _ _ A ............................ 13 15

46 15 38 13 38 6 17 10 10 9 6 5 —— 5 3 1 -— 8 10 6 9 5 14 3 1 9 1 11 2 10 4 7 4 2 1 7 8 14 8 12 8 11 11 13 7 18 12 18 14 21 13 33 22

Student- och skolorganisationer har sina högsta siffrori skolålderns och stu- dentåldrarnas grupper. Endast de 17- åriga ynglingarna har en hög relativ siffra för skolorganisationen

De religiösa samfunden har för varje åldersgrupp högre relativa siffror bland kvinnorna med de högsta talen i den yngsta och den äldsta åldersgruppen.

Motororganisationer blir aktuella först i och med körkortsåldern, vilket också visas av männens siffror. Få kvin- nor är hemma där.

Nykterhetsorganisationerna visar bland männen en ökning av de procen- tiska talen i de två äldre grupperna. Där kan också männen uppvisa högre relativa tal än kvinnorna. Motsatsen rå- der i de två yngre åldrarna.

De politiska förbunden får ökade frekvenser i de äldre grupperna. Den yngsta kan genom de politiska ung— domsförbundens ålderbestämmelser inte bli medlemmar, varför inga anslutning- ar finns i den yngsta gruppen. De 17- åriga flickorna och kvinnorna i äldsta gruppen har höga relativa tal.

Andra organisationer får en ökad an- slutning med stigande ålderstal bland männen, som med undantag av den

yngsta gruppen också har högre siffror än kvinnorna.

För att belysa medlemskapet ställs de i tabell 50 och 51 summerade talen i relation till antalet män och kvinnor, som uppger sig vara med i föreningsliv enl. tabell 46.

Med- Indi- MMå; ? lemmar Vldel' le mska 1)

Män 1950 ......... 282 174 1,6 1947 ......... 331 183 1,8 1941 ......... 324 156 2,1 1928—23 ..... 458 216 2,1 Kvinnor 1950 ......... 223 143 1,6 1947 ......... 212 126 1,7 1941 ......... 181 93 1,9 1928—23 ..... 235 122 1,9

Enligt ovanstående hlar männen i de två äldsta grupperna mer än två med- lemskap under det att kvinnorna i sam— ma åldersgrupp nästan når upp till två medlemskap. Inom 17-årsgruppen har ynglingarna ett högre antal medlemskap än sina jämnåriga kvinnliga kamrater. I den yngsta gruppen har IP i båda kö— nen samma grad av medlemskap.

Tabell 53. Ett eller flera medlemskap. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

1950 1947 1941 1928—23

M Tot M Tot

530 693

En förening ......... 22 23 22 19 Två föreningar ....... 19 23 15 18 Tre » ....... 8 9 7 9 Fyra » ....... 3 — — 5 Fem » ....... 1 —— 1 Sex eller fler ........ —— _— —— 1

% % 21 18 12 11 12 11 12 11 21 14 12 17 7 13 15 11 12 6 9 11 7 8 9 7 6 3 7 9 5 6 9 3 — 2 —— -— 4 6 2 _ _ 5 _ _ 5 _ _

Medlemskap i en eller flera föreningar En individ kan således ha medlemskap i flera föreningar. Tabell 53 visar hur IP fördelas med hänsyn till antalet med- lemskap. .

Inom de två yngsta åldersgrupperna är det vanligare med ett eller två med- lemskap än vad det är i de två äldre grupperna där fler medlemskap än ett eller två är framträdande.

Mellan könen råder den skillnaden att männen överallt har högre relativa procent än kvinnorna. Det bör dock på- pekas att även kvinnorna uppvisar tre eller flera medlemskap.

Relationerna mellan dem som »är med» i en förening och dem som »är med» i fler än en förening återges i tabell 54.

Tabell 54. Antal föreningsanknytningar

Av tabellen framgår att IP oftare är medlem i fler föreningar än i endast en. I fler föreningar återfinns från den yngsta till äldsta gruppen 57 %, 64 %, 75 % och 77 %.

Tabell 55 innehåller fördelningen mellan män och kvinnor vid medlem- skap i en förening.

Relationen mellan könen är inte en- hetlig. Vid ett medlemskap har den yngsta och näst äldsta gruppen kvinnor det högsta procenttalet medan bland 17-åringar och 40-åringar har männen det högsta.

IP kan vara anslutna till olika orga- nisationsslag. Tabell 56 innehåller en fördelning av totala antalet IP, som hör hemma i endast en förening.

Denna tabell kompletteras av tabell 57 där IP fördelas på skilda organisa-

1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med».

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 317 309 249 338

Abs % Abs % Abs % Abs %

En förening ................... 132 43 111 36 62 25 79 23 Två föreningar ................ 111 35 101 32 66 27 92 27 Tre föreningar ................. 49 15 53 17 48 20 57 17 Fyra föreningar ................ 19 6 27 9 36 14 40 12 Fem föreningar ................ 4 1 8 3 10 4 28 8 Sex—flera föreningar .......... . 2 _ 9 3 27 10 42 12

=7—-—v— .

Tabell 55. Med i en förening. Relation mellan män och kvinnor.

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 132 111 62 79 M K M K M K M K % % % % % % % % En förening ................... 49 51 53 47 47 53 57 43 tionstyper, när bastalen anger hur Idrottsorganisationen intar bland många IP som »är med» i endast en för-

ening.

Följande iakttagelser kan görasi ta- bell 57.

männen den främsta platsen med de re— lativt största bidragen från mellangrup- pernas män. Den har mycket låg pro- centisk del bland de äldsta kvinnorna

Tabell 56. Ett medlemskap. Art av organisation. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

Totalt

1950 1947 1941 1928—23 Tot M Tot M K Tot M K Tot M K 588 287 301 573 276 297 530 263 267 693 359 334 % % % % % % % % % % % % 5 8 3 6 10 2 3 5 2 2 4 —— 6 7 4 2 2 2 —— 1 1 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ 7 4 9 2 2 2 2 1 3 2 1 3 —— —— —— — — — —- 2 1 1 — —— 2 2 1 1 — — -— _— _— 2 1 2 2 1 2 2 1 2 1 1 1 — —— 3 1 4 1 2 2 1 2 3 2 4 3 3 3 2 2 3 4 4 4

Tabell 57. Ett medlemskap. Art av organisation. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

Totalt

1950 1947 1941 1928—23 M K M K M K M K 65 67 59 52 29 33 44 35 % % % % % % % % 35 13 46 13 45 15 32 3 . 32 16 10 10 — 7 _ 3 » _ _ _— _— 7 3 _— . 17 42 10 13 10 21 9 26 _ _ _ _ 14 1 11 2 2 10 6 _ _ _ _ 5 9 7 13 10 15 9 11 _— _— 3 25 _ 15 9 23 9 18 14 20 14 21 30 34

och når bland de övriga kvinnogrup— perna endast upp till högst 15 %.

' Scoutförbunden samlar många av poj- karna i den yngsta gruppen. I 17-års- gruppen utgör emellertid pojkarna lika stor procent som flickorna. I de två äldre grupperna finns enstaka med— lemskap endast bland kvinnorna och då med några procent mer för 23—åring— arna.

Stadent- och skolorganisationerna vänder sig var för sig till vissa ålders- grupper och bland de manliga 17-åring— arna finns en tioprocentig anknytning till skolans föreningsliv där de kvinnli- ga endast uppvisar 6 %. Liknande re- lationer visar också studenterna i grup- pen född 1941.

Religiösa samfund har i den yngsta gruppen fått en stor anknytning bland 14-årsflickorna. Den är t.o.m. den främsta. Även i de andra åldersgrup— perna är det kvinnliga intresset stort och talen är alltigenom relativt högre än männens.

Motororganisationerna samlar här en- dast män i de äldre åldrarna.

Nykterhetssammanslutningarna kan inom varje åldersgrupp uppvisa högre irelationstal för kvinnorna och de högs— ta talen i mellangrupperna.

Politiskt organisationsliv har i de tre äldre kvinnolgrupperna en stor anslut- ning. Männens procentuella siffror är ?inte. lika höga. | Andra organisationer omfattar flera åolika aktiviteter och vänder sig till

många olika intresseriktningar, vilket också kommer till uttrycki genomgå- ende relativt hög anknytningsprocent framför allt bland 40-åringarna. Kvin- norna företer mer än männen enstaka medlemskap i dessa organisationer.

Av tabell 54 framgår att huvudparten av dem som »är med» hör hemma i flera föreningar. Tabell 58 innehåller en uppställning på hur män och kvin- nor fördelar sig vid två—fyra dubbel- anknytningar. Från tabell 54 skulle ock- så dubbelanknytningar till ännu flera organisationer kunna tas upp men med hänsyn till att frekvenserna i de flesta fall är låga blir en ytterligare uppspalt— ning relativt oanvändbar ur bedöm- ningssynpunkt.

Tabell 58 innehåller fördelningen på män och kvinnor bland IP med två—— fyra medlemskap.

Männen är oftare anknutna till flera organisationer än kvinnorna och skill- naden uppgår i ett fall ända till 46 en- heter, nämligen i 40-årsgruppen vid an- knytning till fyra föreningar. En jämfö- relse mellan åldersgrupperna visar att den genomsnittligt minsta olikheten framträder i den yngsta gruppen.

Den oftast förekommande formen av flera anknytningar är medlemskapet i två föreningar. Med utgångspunkt från de i tabell 54 påvisade frekvenserna av två organisationstillhörigheter erhålls tabellerna 59 och 60. Männens och kvinnornas engagemang i olika för- eningar åskådliggörs där i vilken ut-

Tabell 58. Medlemskap i tvä—fyra föreningar. Kön.

% 1950 1947 1941 1928—23 M% K% M% R% M% 14% M% K%'

Två föreningar 59 41 58 42 70 30 59 41 Tre föreningar 55 45 64 36 63 37 58 42

_ Fyra föreningar —— — 63 37 64 36 73 27

Tabell 59. Två medlemskap. Art av organisation 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. 1950 1947 1941 1928—23

Tot M K Tot M K Tot M K Tot M K

588 287 301 530 276 297 530 263 267 693 359 334

% % % % % % % % % % % %

F]

I ................... 10 16 5 10 16 6 7 11 3 6 10 2 Sc .................. 9 10 9 4 5 4 2 2 2 2 1 3 St .................. — — —— — — _: 1 1 1 — — — R .................. 5 6 4 3 2 3 2 -— 3 2 1 4 M .................. — — — 1 1 1 2 _ 1 2 _— Sk .................. — — —— 1 1 1 1 2 -— —— -— N .................. 2 3 2 3 2 4 .7. 4 6 1 2 3 2 A .................. 6 4 7 5 5 4 3 3 3 6 6 6

sträckning de procentuellt tillhör en- var av de olika organisationerna. I ta- bell 61 visas de vanligaste kombinatio- nerna mellan två organisationskatego- rier. En relativt vanlig är medlemskap i två föreningar, som hör till samma kategori t. ex. IOGT och IOGTSc. Tabell 59 kompletteras av tabell 60 där IP fördelas med hänsyn till orga- nisationstillhörighet med utgångspunkt i antalet som är med i två föreningar. Vid dubbelanknytningarna spelar idrottsrörelsen en framträdande roll in- om samtliga åldersgrupper. Kvinnornas relationstal är lägre än männens.

Scoutarbetet har många intresserade framförallt bland flickorna i de yngsta åldrarna men kan också visa en rela- tivt hög procent i de andra åldersgrup- perna.

De religiösa samfunden och nykter- hetsorganisationerna höjer i flera fall sina relativa tal vid en jämförelse med tabell 57 för enstaka medlemskap.

För politiska föreningar stiger också de relativa talen och framför allt för manliga IP.

Andra organisationer följer samma trend som de övriga organisationerna.

Tydligen har idrottsorganisationema

Tabell 60. Två medlemskap. Art av organisation. 1950, 1941, 1928—23 Kön.

1950 1947 1941 1923—28

M K M K M K M K

Totalt 66 45 59 42 46 20 54 38

% % % % % % % %

I ............................. 70 33 73 40 65 ' 35 67 13 Sc ............................ 42 58 22 26 11 25 6 24 St ............................ — — — 4 10 -— —— R ............................ 27 27 10 21 2 35 6 37 M ............................ 2 7 —— 13 — 11 3 Sk ........................... 2 2 5 7 4 -— — 3 N ............................ 14 11 10 26 37 20 17 21 P ............................ -——— -— 15 29 26 15 20 24 A ............................ 18 47 25 31 17 40 37 55

Tabell 61. Kombinationer av medlemskap mellan idrotts- och övriga organisationer samt mellan scoutförbund och övriga orga-

nisationer. 1950 1947 1941 1928—23 Totalt 111 101 66 92 % % % % I+ Sc ...... 23 11 5 2 I + B ....... 11 3 5 1 I+ N ....... 1 3 18 5 I+ P ....... 10 11 4 I+A ....... 7 10 5 15 Sc+R ..... 5 — — — Sc+ N ..... 6 _ __ _ Sc+A ...... 9 —- —- —— Andra kombi- nationer 37 63 58 72

en hög frekvens och måste följaktligen mer än andra organisationer förekom- 'ma vid två-kombinationer. Tabell 61 belyser sådan kombination, genom att idrottsengagemang har förenats med andra intressen. Eftersom scoutarbetet i den yngsta gruppen också har höga relativa tal medtas även kombinationer med detta.

Om de olika procenttalen i tabell 61 summeras för idrottens kombination

Tabell 62. Tre medlemskap. Art

med andra intresseområden förekom- mer de idrottsliga dubbelanknytningar- na i följande frekvenser:

1950 .......... 42% 1947 .......... 37% 1941 .......... 44% 1928—23 ...... 27% Görs motsvarande summering av

scoutarbetets kombinationer, inklusive idrottsrörelsen översti tabellen (23 %), erhålls för gruppen född 1950 43 %. Detta innebär, att scoutarbetet i den yngsta gruppen är något mer kombi- nerat med annan verksamhet än idrotts- rörelsen.

Förutom att anknytningar till två för- eningar förekommer, kan av tabell 54 konstateras, att 3-föreningskombinatio- nen företer relativt höga värden. Tabell 62 visar frekvensen av sådana anknyt- ningar.

Denna tabell kompletteras av tabell 63 där IP fördelas på olika organisa- tioner med utgångspunkt i det antal som är med i tre organisationer.

Att varje organisatiOn får höjda re- lationstal jämfört med de redovisade talen i tabellerna 57 och 60 framstår tydligt. De högsta frekvenstalen finns inom idrott, scouting och andra orga- nisationer.

av organisation. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

1950 1947 1941 1928—23 Tot M K Tot M K Tot M K Tot M K Totalt 588 287 301 573 276 297 530 263 267 693 359 334 % % % % % % % % % % % % s 5 7 11 4 5 7 3 4 6 2 5 4 3 4 3 3 3 3 1 1 1

_ _. __ _ _ 1 1 _ _ 1 _

1 2 2 1 3 1 _ 1 2 3 2 1 1 1 2 1 2 2 1 _ _ _ 1 3 1 1 1 2 3 1 1 1 2 _ _ 3 3 2 3 4 3 3 3 3

4 3 3 4 3 3 4 2 6 6 6

Tabell 63. Tre medlemskap. Art av organisation. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

1950 1947 1941 1928—23

M K M K M K M K

Totalt 27 22 34 (19) 30 (18) 33 24

% % % % % % % %

I ............................. 81 64 88 (58) 63 (39) 61 21 Se ............................ 52 55 35 (42) 27 (50) 12 17 R ............................ 15 32 12 (42) 3 (11) 18 38 N ............................ 15 36 12 (21) 23 (28) 12 21 P ............................ _ _ 26 (32) 33 (39) 36 42 A ............................ 44 36 29 (42) 37 (39) 66 83 ' gått in i någon förening oavsett om morgmmonmmmngh" IP f. n. »är med» eller »har varit med». Vid sidan av den riksorganiserade Att tillhöra en riksorganisation är

verksamheten finns föreningsaktivitet av mer lokal karaktär. Dessa —- ofta mindre föreningar sysselsätter sig med uppgifter, som tillgodoser vitt skil- da intresseområden. Livslängden på så- dana mindre organisationstyper liksom fastheten i deras struktur är litet kän- da. Här avses endast att belysa den ut- sträckning i vilken IP anslutit sig till ifrågavarande organisationstyper. När- mast visas hur anknytningen ser ut vid en sammanslagning av kategorierna »är med» och »varit». Här förekommer dub- belanslutningar mellan riksorganisatio- ner och icke riksorganisationer.

Tabell 64 kompletteras av tabell 65 där bastalen utgörs av det antal IP som

vanligast. Männen har nästan alltige- nom en relativt högre procent. Ett un- dantag möter i tabell 65 där åldersgrup- pen 1947 visar en högre siffra för kvin- norna och åldersgruppen 1941 där sam- ma'relativa siffra förekommer.

En inte obetydlig anslutning till »ej riksorganisationen förekommer och männen har alltigenom högre relativa tal. Inom de äldre åldersgrupperna är siffrorna högre och en tendens syns fö- religga att med stigande ålder sker allt oftare ett inträde i sådan förening.

En relativt hög procent är okunnig om de tillhör en riksorganisation eller inte. Den bristande kännedomen är störst inom de båda mellangrupperna

Tabell 64. Medlemskap i riksorganisation. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med,

varit med». 1950 1947 1941 1928—23

Tot M K Tot M K Tot M K Tot M K

Totalt 588 287 301 573 276 297 530 263 267 693 359 334

% % % % % % % % % % % %

Riksorg ............. 69 71 66 66 70 63 69 ' 74 64 55 72 57 Ej riksorg. ......... 10 12 8 16 21 11 23 30 16 28 33 22 Vet ej .............. 12 12 12 18 21 15 21 23 18 12 5 10

Tabell 65. Medlemskap i riksorganisation. 1.950, 1947,-1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med».

1947 1941 1928—23

M K

M M Tot

534

%%%% %%%%%%%%

Riksorg ............. 89 91 87 84 82 85 85 85 85 84 84 83 Ej riksorg. ......... 13 15 11 20 25 15 29 35 21 36 39 32 Vet ej .............. 15 15 15 23 25 20 26 27 24 16 17 14

med relativt högre tal gällande män— nen. Denna okunnighet kan ev. tas som ett kriterium på antingen IP:s bristan— de engagemang i föreningslivet eller en organisations oförmåga till informa- tion.

Nu följer närmast en beräkning av relationerna mellan IP, som »är med» och »har varit med», när de antingen tillhör riksorganisation eller inte. En felkälla vid dessa beräkningar är att samma individ kan tillhöra båda kate- gorierna. Tabell 66 visar den procen— tiska fördelningen.

Med undantag av den yngsta ålders- gruppen visar sig de procentiska talen för kategorin »är med» vara relativt större bland dem som tillhör »ej riks- organisation» eller »vet inte». Orsaker- na till dessa förhållanden kräver ytter- ligare undersökningar innan några ka-usalsammanhang kan påvisas. Kate- gorin »varit med» är med undantag av

den yngsta gruppen relativt lägre när IP inte tillhör riksorganisation.

När sker föreningsanknytningen

Tidpunkten för anslutningen till för— eningslivet har sitt intresse med hänsyn till förhållandet mellan åldersutveck- ling och förmåga till det sociala sam- spel som krävs genom deltagandet i ett reglerat och målinriktat gruppliv. För organisationernas rekrytering av nya medlemmar spelar denna problematik en betydelsefull roll. Motivations- och anpassningsfrågor lämnas därhän. I ta- beller visas frekvenserna för anknyt- ningen vid olika tidpunkter.

Två frågor kan ställas: I vilken ålder sker den tidigaste för- eningsanknytningen'l Hur ser anslut— ningsfrekvensen ut?

I tabell 67 återges det uppgivna tidi- gaste årtalet för inträdei förening inom

Tabell 66. Medlemskap i riksorganisation. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med varit med.» (Riks. = R; Ej Riks = ER; Vet ej = VE)

1950 1947 1941 1928—23

R ER VE R ER VE R ER VE R ER VE

Totalt 404 5 70 381 92 103 367 123 110 447 193 85

% % % % % % % % % % % %

Är med ............. 72 72 74 69 77 73 57 78 67 62 83 75 Varit med ........... 28 23 27 43 22 33 38 17 25

Tabell 67. Tidigaste inträde i förening. 1950, 1947, 1941

Född Tidigaste inträdesår Antal 1950. . .. 1952—53 2 1947. . . . 1950—51 3 1941. . .. 1944—45 2

'de tre yngre åldersgrupperna för »är

med» och »varit».

Värdet av dessa tidiga föreningsan- knytningar lämnas i detta sammanhang utan kommentarer. Tydligen kan dock mycket små barn enrolleras i medlems- förteckningarna.

De följande tabellerna 68—73 belyser i vilken utsträckning anknytning har skett under olika två-årsperioder. Ta- bellerna innehåller de sammanlagda frekvenserna för kategorierna »är med» och »varit» (1. v. 5. det gäller alla som gått in i föreningslivet.

Tabell 68 kompletteras med tabeller-

na 69 och 70 där frekvenserna i anslut- ning under olika år ställs i relation till det antal IP, som gått in i föreningsli- vet. I tabellerna anges såväl absoluta tal som procenttal, men någon fördel- ning görs inte på män och kvinnor.

Den äldsta åldersgruppen spänner över sex olika årsklasser. De siffror som presenteras i tabell 70 ger inte uppgifter för var och en av dessa sex årsklasser utan de sammanlagda an- knytningarna för gruppen totalt och för grupperna födda 1925—23 och 1928— 26. Härvid avgränsas tiden t. o. m. 1951 d. v. s. en tidsperiod, som motsvarar den maximala spännvidden hos grup- pen född 1928, d. v. s. 23 år.

Vid en total summering för den älds- ta gruppen t. o. m. året 1942—43 i ta- bell 70 framgår att 64% av alla an- knytningar då skett. När motsvarande summering endast görs för de tre äldsta årsklasserna (födda 1925—23) erhål-

Tabell 68. Frekvens och tidpunkt för föreningsanslutning. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med».

1950 1947 1941 1928—23

Tot M K Tot M K Tot M K Tot M K Totalt 588 287 301 573 276 297 530 263 267 693 359 334 % % % % . % % % % % % % %

Inlrädesdr: 1930—31 ............ —— — — — — —- — — — 1 1 2 1932—33 ............ — — — — — — — — — 3 3 3 1934—35 ............ — — — — — — — — — 6 6 6 1936—37 ............ — — — — — — — — — 6 7 6 1938—39 ............ — — — — — — — — — 10 11 9 1940 41 ............ — — — — — — — — _ 13 16 10 1942—43 ............ — — — — — — _ — — 10 10 9 1944—45 ............ — — — — — — _ — 1 6 8 5 1946—47 ............ — — — — — — 1 — 1 3 4 2 1948—49 ............ — — — — — — 8 6 9 3 4 2 1950—51 ............ — — — 1 — 1 12 10 15 3 4 2 1952—53 ............ — — 1 1 1 1 13 16 10 2 2 2 1954—55 ............ 2 2 2 9 9 8 16 21 12 2 3 2 1956—57 ............ 7 6 8 16 14 17 16 16 16 2 2 2 1958—59 ............ 21 21 20 23 26 19 6 8 3 2 3 2 1960—61 ............ 23 26 21 17 19 15 5 5 4 2 3 1 1962—63 ............ 24 25 24 14 14 13 5 5 5 1 — 2

Tabell 69. Frekvens och tidpunkt för för- eningsanslutning. 1950, 1947 och 1941. »Är med, varit med».

1950 1947 1941 Totalt 455 456 431 Abs % Abs % Abs % Inträdesår: 1946 ....... — — — — 6 1 1948—49... — — — — 40 10 1950—51... — — 3 1 65 15 1952—53... 2 — 6 1 68 16 1954—55... 12 3 49 11 87 20 1956—57... 41 9 89 20 83 19 1958—59... 121 27 129 28 31 7 1960—61... 136 30 98 21 24 6 1962—63... 143 31 80 18 27 6

les 68 %* och för gruppen 1928—26 60 %, vilket innebär att de allra äldstas, födda 1925—23, anknytning under en 20-årsperi0d skett i något större ut- sträckning under yngre år än för de övriga, födda 1926—28.

Efter år 1940—41 förändras synbar- ligen situationen. Gruppen född 1925— 23 får en nedgång i antalet som blir anknutna. Denna iakttagelse pekar på en nedgång i anknytningsfrekvensen vid åldern 18—20 år.

Tabell 70. Frekvens och tidpunkt för för- eningsanslutning 1928—23, 1925—23 och 1928—26. »Är med, varit med».

1928—23 1925—23 1928—26

Totalt 534 277 257 Abs % Abs % Abs % Inträdesår: 1933 ....... 33 6 25 9 8 3 1934—35. . . 43 8 28 10 15 6 1936—37. . . 44 8 29 10 15 6 1938—39. . . 69 13 50 18 19 8 1940—41. . . 92 17 46 16 46 18 1942—43. . . 66 12 13 5 53 19 1944—45. . . 45 8 20 7 25 10 1946—47. . . 23 4 8 3 15 6 1948—49. . . 20 4 9 3 11 4 1950—51 . . . 19 4 6 2 13 3 83

En jämförelse med gruppen födda 1941 i tabell 69 visar även inom den en sänkning vid motsvarande ålder d. v. s. åren 1958—59, 1960—61.

Vidare kan den iakttagelsen göras, att den äldsta gruppen i helhet har en hög anslutningsfrekvens under en period på drygt sex år (åren 1938—43) som mot- svarar IP:s ålder från 15—20 år. Den- na uppgång i anknytningsfrekvensen märks tydligare hos den allra äldsta gruppen, född 1925—23, när IP befin— ner sig i 15-årsåldern och närmast där- över — d. v. s. perioderna 1938—39 och 1940—41.

Då de tre yngre grupperna, födda 1928—26, befinner sig i åldern 15 år och uppåt, erfares att även här har skett en förhöjning av antalet inträden vid motsvarande tidpunkt.

I de två yngsta grupperna 1950 och 1947 förmärks t. o. ni. en tydlig ökning, då dessa befinner sig i åldern 11—13 år.

Med hjälp av tabell 68 kan beräknas hur många i grupperna som före 12— 13-årsåldern gick in i föreningslivet, ta- bell 71.

Att de två yngre åldersgrupperna har högre procenttal måste ses mot bak- grunden av att de genom sin ungdom har antalet inträden koncentrerade till en kortare tidsperiod än gruppen född 1941, varigenom procentfördelningen också koncentreras och når högre vär- den. De i tabell 68 visade absoluta ta- len tyder dock på en större anknyt- ning i unga år nu än vad som gällde för gruppen född 1928—23.

Nästa tabell, nr 72, visar hur inträ- desdata inom de olika två-årsperioderna fördelas på män och kvinnor.

Några enhetliga tendenser i skillna— derna mellan männens och kvinnornas föreningsinträde kan inte spåras. Att männen har en större andel iförenings- anknytningen är tidigare visat. Förhål—

Tabell 71. Antal föreningsanslutna IP före fyllda 12—13 år. 1950, 1947, 1941. »Är

med och varit». 1950 1947 1941 1928—23 Totalt 588 573 530 693 Abs % Abs % Abs % Abs % Innan 12—13 år ............... 312 53 276 48 179 34 78 11 (12 år) (13 år) (13 år) (12—13 år)

landet mellan könens andelar i med— lemsrekryteringen tycks vara relativt konstant. Under Vissa år kan den manli- ga anknytningen gå upp till 70 % och i enstaka fall sjunka till 39 %, vilket sist- nämnda tal gäller den yngsta gruppen åren 1956—57 — »söndagsskolåldern», men anknytningen håller sig oftast mel- lan 50—60 %. Relationen mellan män och kvinnor pekar under de första an- knytningsåren i vissa fall på en övervikt för det kvinnliga inslaget.

Den äldsta årsgruppen omfattar sex årsklasser. En ojämnhet i anknytningen kan hänga samman med ökade eller

minskade inträdesantal till följd av ål- dersspännvidden och därmed samman- hängande intresse för föreningsliv.

Närmast intresserar i vilken utsträck- ning som IP fortfarande tillhör eller har lämnat en organisation med hänsyn till tidpunkten för anslutning. Tabell 73 visar hur stor procent som alltjämt »är med», och tabell 74 antalet som :va— rit med».

Innan några kommentarer görs visas i tabell 75 hur relationerna är mellan dem som »är med» och »har varit med» när föreningsanknytningen har skett under samma 2-årsperiod.

Tabell 72. Fördelning mellan männens och kvinnornas inträdesdr i föreningslivet. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. '

1950 1947 1941 1928—23 Inträdesår M K M K M K M K Abs Abs Abs Abs

% %> % % % % % %

1932—33 ............ — — — — — —- — — — (10) — — 1934—35 ............ — — -— -— — — — — — 43 51 49 1936—37 ............ — — — — — — — — — 44 55 45 1938—39 ............ — — — — — — — — — 69 58 42 1940—41 ............ — — — — — — — — — 92 62 38 1942—43 ............ — — — — — — — — — 66 56 44 1944—45 ............ — — — — — — — — — 45 60 40 1946—47 ............ — — — — — — (4) (25) (75) 23 65 35 1948—49 ............ — — — — — — 40 40 60 20 65 35 1950—51 ............ — — — — — — 65 40 60 (19) (74) (36) 1952—53 ............ — — — (6) (50) (50) 68 62 38 (13) (62) (38) 1954—55 ............ (12) (42) (58) 49 53 47 87 63 37 (17) (47) (53) 1956—57 ............ 41 39 61 89 44 56 83 49 51 (12) (50) (50) 1958—59 ............ 121 50 50 120 56 44 31 71 29 (17) (53) (47) 1960—61 ............ 136 54 46 98 54 46 24 50 50 (15) (60) (40) 1962—63 ............ 143 50 50 80 50 50 27 52 48 (6) (17) (83)

Tabell 73. >>Är med» och tidpunkt för föreningsanslutning 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

1950 1947 1941 1928—23

M M Tot M K

693 %

1930—31 ............ _ _ ' _ _ _ _ _ _ 1 1 _

1932_33 ............ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 2 1 _ 1934-35 ............ _ _ _ _ _ _ _ _ 4 4 4 ' 1936—37 ............ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 4 4 4 ' mas—39 ............ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 5 7 4 , 1940-41 ............ _ _ _ _ — _ _ _ _ 8 10 5 : 1942-43 ............ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 5 7 3 5 1944-45 ............ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 4 5 3 , 1946—47 ............ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 2 3 1 1948—49 ............ _ _ _ _ _ _ 3 3 3 2 3 2 . 1950—51 ............ _ _ _ 1 _ 1 6 6 7 2 3 1 ' 1952_53 ............ _ _ 1 1 1 1 8 12 4 2 2 2 * 1954_55 ............ 2 2 2 5 7 4 10 15 4 2 2 2 »

1956—57 ............ 5 5 4 9 10 s 8 9 7 2 2 2 1958—59 ............ 16 16 17 14 21 s 4 5 1 2 2 2 1960—61 ............ 15 20 11 12 15 10 3 4 1 2 3 1 1962—63 ............ 17 18 16 11 12 11 4 5 4 1 _ 2

1928—23. Kön.

% & Tabell 74. »Har varit med» och tidpunkt för organisationsanknytnin931950, 1947, 1941, !

1950 1947 1941 1928—23 Tot. M K Tot. M K Tot. M K Tot. M K Totalt 588 287 301 573 276 297 530 263 267 693 360 333 % % % % % % % % % % % % 1930—31 .................... — — — — — — — — — 1 1 1 1932—33 .................... — — — — — — — —— — 1 1 2 1934—35 .................... — ——- — — — — — — — 2 2 3 1936—37 .................... — — — — — — — — — 2 2 2 1938—39 .................... — — — — — — —— — — 4 4 5 1940—41 .................... — — — — — — —— — — 6 6 6 1942—43 .................... — — — —— — — — — — 4 3 6 1944—45 .................... — — — — — — — —— —-— 3 3 3 1946—47 .................... — — — — — — 1 — 1 1 2 1 1948—49 .................... — — — — — — 5 3 6 — 1 — 1950—51 .................... —— — — — — — 6 4 8 1 1 — 1952—53 .................... — — — 1 — 1 5 3 6 — —— — 1954—55 .................... — —— — 3 2 4 7 6 7 — — 1 1956—57 .................... 2 — 4 6 4 8 8 6 8 — — — 1958—59 .................... 6 6 7 8 5 11 2 3 1 1 1 1 1960—61 .................... 8 6 10 5 4 5 1 — 2 — — 1 1962—63 .................... 7 7 8 3 3 3 1 1 1 — — —

Tabell 7 5. Relationerna mellan »är med» och »varit med». Samma tidpunkt för organisa- tionsanknytning. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23

ni!—d Varit råga Varit nåd—d Varit Hild Varit % % % % % % % %

1930—31 ...................... — — — — — — (30) (70) 1932—33 ...................... — — — — — — 55 45 1934—35 ...................... — — — — — — 60 40 1936—37 ...................... — -— — — — — 66 34 1938—39 ...................... — — — — — — 55 45 1940—41 ...................... — — — — — — 57 43 1942—43 ...................... — — — — — — 53 47 1944—45 ...................... — — — — (50) (50) 60 40 1946—47 ...................... — — — — — (100) 57 43 1948—49 ...................... — — — — 40 60 85 15 1950—51 ...................... — — (100) — 51 49 80 20

1952—53 ...................... (100) — (83) (17) 65 35 (92) (8) 1954—55 ...................... (92) (8) 63 37 59 41 (88) (12) 1956—57 ...................... 68 32 60 40 52 48 (100) — 1958—59. . . . . ................. 70 30 63 37 65 35 (76) (24) 1960—61 ...................... 67 33 72 28 75 25 (87) (13) 1962—63 ...................... 70 30 80 20 85 15 (100) —

En förmodan att ett tidigare för- eningsengagemang skulle medföra ett varaktigare medlemskap får inte stöd av ovanstående tabell. Dels före-kom- mer vissa oregelbundenheter mellan åldersgrupperna och dels har de se- nast föreningsengagerade den minsta avgångsprocenten.

Av tabellerna 47 och 48 där den rela- tiva procenten mellan män och kvin— nor gäller »är med» och »varit med» syns att männen oftast har en högre »kvarprocent» under det att kvinnor- na oftast har högre »avgångsprocent».

Avgången från organisationerna

Tabellerna 47 och 48 innehåller fördel— ningen av IP på kategorierna »är med», »varit» och »aldrig».I hur stor omfatt- ning manliga och kvinnliga IP inom åldergrupperna lämnat föreningslivet, påvisas i tabell 74. Den påföljande ta- bellen 75 illustrerar de procentiska för- hållandena inom varje åldersgrupp mel—

lan det totala antalet IP som är med och som gått ur föreningarna vid olika tid- punkter.

Av tabell 45 framgår att de yngre åld- rarna visar en avgångsprocent, som lig- ger lägre än 20- och 40-åringarnas och innebär att mellan 23—26 % försvun- nit från medlemsförteckningarna. Den största avgångsfrekvensen svarar födda 1941 för med sina 34 %, vilka motsva— rar en tredjedel av det totala antalet inom gruppen.

Tabell 76 innehåller frekvenserna på alla IP som vunnit inträde i olika or- ganisationer. Här förekommer »dub- belanknytningar».

Som tidigare kan också här kon- stateras att idrottsorganisationerna in— tar en framträdande plats. För män- nen kommer idrottsföreningarna främst i frekvenshänseende. Kvinnorna har lika eller högre relativa tal för scoutorganisa- tionerna utom i den äldsta gruppen, där däremot de mer ideologiskt karaktärs- typiska organisationerna jämte andra

Tabell 76. Antal inträden i olika organisationer. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med.»

1950

1928——23

1947

hl

Tot Bl

bd

Totalt

%%%%

%%%%

%%%%

I ................... 30 42 18 36 Sc .................. 33 33 33 25 St .................. _ _ _ _ R .................. 19 16 23 14 M .................. — — — 2 Sk ................. 3 5 1 7 N .................. 7 6 8 10 P .................. _ _ _ 12 A .................. 20 13 23 21

53 21 37 51 24 32 51 12 25 24 22 19 25 10 10 9 —_ —— 4 5 3 1 2 1 12 16 12 8 15 13 6 20 3 1 7 13 1 7 11 2 11 4 6 8 5 2 2 2 8 12 18 20 16 18 16 20 11 14 17 18 16 26 29 23 21 22 25 24 27 34 37 31

organisationer överträffar idrottsrörel- sens frekvenstal.

Av alla som har gått in i de olika or- ganisationstyperna finns fortfarande ett antal IP, som »är med». Dessa siffror finns i tabellerna 49—51.

I tabell 77 visas frekvenserna på IP, som lämnat de olika organisationerna. Även här förekommer dubbla uppgifter.

Denna tabell kompletteras med ta— bell 78 där olika avgångsfrekvenser ställs mot det bastal, som utgör det to- tala antalet för dem som »varit med».

Dubbelanslutning inverkar. Vid en

summering av procenttalen framgår att IP i olika åldersgrupper har lämnat mer än en organisation i en omfattning av 126 %, 130 %, 151 % och 152 %. Idrottsorganisationerna har alltige— nom höga tal. Det minsta möter i 14-årsgruppen. Att idrottsrörelsen vi- sar höga tal hänger samman med att rörelsen omspänner många medlemmar. Även om ur idrottsrörelsens synpunkt procentuellt få lämnar idrotten, blir ändock idrottens avgångssiffror höga i jämförelse med andra organisationers. När andra organisationer vidkänns av-

Tabell 77. »Varit med» i olika organisationer. 1950, 1947, 1.941, 1928—23. Kön.

1950 1947 1941 1928—23 Tot. M K Tot. M K Tot. M K Tot. M K Totalt 588 287 301 530 276 297 530 263 267 693 360 333 % % % % % % % % % % % % 4 5 7 13 10 9 13 5 11 7 8 10 12 4 4 4 _ _ _ _ _ 1 _ 1 4 3 3 2 6 3 1 6 _ _ _ 3 _ 1 1 _ 1 2 1 1 _ _ _ 1 1 _ 1 6 9 8 4 11 _ _ _ 5 9 11 11 11 6 5 3 3 13 6 4 9

. __._.__r

Tabell 78. »Varit med» i olika organisationer. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 138 147 182 196

Abs % Abs % Abs % Abs % I ............................. 24 17 38 26 60 33 64 33 Sc ............................ 62 45 64 44 56 31 25 13 St ............................ — — —— — 1 1 3 2 B ............................ 26 19 29 20 22 12 23 12 M ............................ —— — — _ 9 5 4 2 Sk ........................... 5 3 2 3 2 3 2 N ............................ 5 17 12 38 21 52 27 P ............................ _ — 9 6 38 21 77 39 A ............................ 37 27 30 20 45 25 43 22

tappningar kan dessa förluster se små ut, men innebär för dem i realiteten av- sevärda avbräck. Förhållandet kan ock- så vara detta att organisationernas med- lemskadrar är så små att antalet som lämnar föreningarna blir litet absolut sett.

Scoutarbetet har de relativt högs- ta procenttalen inom tonårsgrupper- na. Talen är också de högsta som fö- rekommer bland alla procenttalen i ta- bellen. , '

Student- och skolorganisationerna vi- sar blygsamma tal liksom även motor- organisationerna.

Religiösa samfund har en med scout- förbunden likartad avgång med de högsta talen i de yngre grupperna och lägre tal i de två äldsta.

Ngkterhetsorganisationerna företer en helt annan tendens än de religiösa. För- Iusterna är relativt små bland 14- och 17—åringar, men stiger betydligt inom de två äldre grupperna.

De politiska organisationerna värvar enligt sina bestämmelser endast med- lemmar som fyllt 15 år och de har i fles- ta fall en övre gräns vid 30—40 år, vil- ket således medför en automatisk av- gång från dessa organisationer, Den högsta relativa siffran ligger också inom gruppen som är mellan 35—40 år.

Andra organisationer kommer i tred- jemmmet ifråga om procentsatser, och den yngsta gruppen uppmärksammas som den största av åldersgrupperna ifråga.

Organisationerna har ett tillflöde av medlemmar. Av dessa försvinner några. För att ge en bild av rörligheten inom organisationerna ställs i tabell 79 inom varje åldergrupp och organisation anta— let IP, som lämnat föreningarna, i rela- tion till summan av alla IP, som »är med» och »varit» d.v. 5. det totala till- flödet. Exempel. Om 100 IP har gått in i en förening och 30 IP sedan lämnat denna blir förlusten 30 %.

Idrottsorganisationernas förluster är

Tabell 7.9. De som lämnat organisationen i procent av alla som gått in. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23

Abs % Abs % Abs % Abs %

I 176 14 208 18 197 30 223 29 Sc 193 32 141 45 116 49 67 37

St _ _ _ _ 21 5 (8) 38 H 114 23 80 36 61 36 87 26 M _ _ (11)_ 36 25 47 9 Sk (19) (2 41 7 34 9 (13) 23

6) N 41 12 59 29 97 39 124 42 71 13 91 42 183 42

A 120 31 122 16 134 34 235 18

inom de båda lägsta grupperna små och ligger omkring 30 % i de två äldsta år- gångarna.

Scoutförbunden vidkänns stora av- bränningar inom alla åldersgrupperna, och i mellangrupperna försvinner näs- tan hälften av alla som en gång avlagt sitt scoutlöfte.

Student- och skolorganisationerna har en förlust som logiskt hänger samman med deras karaktär av elevförbund.

Religiösa samfund förlorar liksom scoutarbetet relativt mest inom mellan- grupperna, då avgången är mer än en tredjedel av alla som gått in.

Motororganisationerna har naturligt nog sina siffror förlagda till de äldsta grupperna med en avgång upp till 25 % bland 23-åringarna.

Nykterhetsarbetet får en upp igenom åren mer uttalad förlust av medlemmar som i den äldsta åldersgruppen når över 40 %.

Politiska organisationer har för 23- årsgruppen en hög förlus-tsiffra och en lika hög för den äldsta gruppen.

Andra organisationer visar på en ojämnhet i 'avgångarna med höga tal i den yngsta och näst äldsta och låga i de två övriga.

Tabell 80 visar relationerna mellan

antalet män och kvinnor, som lämnat olika slag av organisationer.

Inom idrottsrörelsen kommer lejon- parten av förlusterna på männen, vil- ket hänger samman med att idrottsrö- relsen till större delen är frekventerad av män.

Avgången inom scoutrörelsen synes markant kvinnligt betonad och detta redan i de yngsta åldersgrupperna, där talen för flickorna ligger på 66—67 %.

En ännu kraftigare relativ avgång vi- sar kvinnorna i de religiösa samfunden, där 1941-årsgruppen kommer upp i 77 % och den äldsta till 87 %.

Ngkterhetsorganisationerna har i de två äldsta grupperna en dominans av kvinnorna, vars utträdesprocent är 61 och 71.

Politiska föreningar kan också kon— statera stora kvinnliga utträden, fram- för allt i gruppen född 1941.

Andra organisationer har en accentu- erad kvinnlig förlust, vida överstigande den manliga.

Tabell 80 har visat hur stor del av antalet avgångar, som kommer på män- nen och kvinnorna. I tabell 81 påvisas nu hur stor procent av antalet män och kvinnor, som lämnat föreningslivet, var- vid som utgångspunkt tas var för sig

Tabell 80. » Varit med». Fördelningen mellan män och kvinnor avseende avgången inom olika organisationer. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23 M K M K M K M K Abs Abs Abs Abs

% % % % % % % % I ................... 24 63 37 38 50 50 60 55 45 64 72 28 Se .................. 62 34 66 64 33 67 56 45 55 25 52 48 St .................. _ _ _ _ _ _ _ _ _ (3) (33) (67) R .................. 26 31 69 29 31 69 22 23 77 23 13 87 M .................. _ _ _ _ _ _ (9) (100) _ (4) (75) (25) Sk .................. (5) (100) (3) (67) (33) (3) (67) (33) (3) (33) (67) N .................. (5) (20) (80) (17) (34) (66) 38 39 61 52 29 71 P .................. — _ — (9) (11) (89) 38 37 63 77 52 48

23 33 67

Tabell 81. » Varit med». Olika organisationer. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

1950

1947 1941 1928—23

M K M K M K M K

% % % % % % % %

I ............ 12 16 13 30 25 43 25 46 Se ........... 22 42 30 60 50 55 36 39 R ........... 33 24 28 42 24 43 14 41 M ........... — —— —— _ 27 _ 7 — N ........... 6 17 17 36 28 52 25 57 P ............ —— — 3 20 37 56 38 48 A ............ 25 36 12 36 14 51 11 28

det sammanlagda antalet män och kvin- nor som vunnit inträde i de olika orga- nisationsområdena. Student- och skol- organ-isationer medtas inte. Exempel. Inom gruppen född 1950 har 121 man- liga IP gått in i idrottsrörelsen. Av dessa har 15 IP lämnat idrotten dvs. 12 %.

I alla fall utom ett den yngsta grup- pens religiösa anknytning — har kvin- norna ett högre relativt tal än männen. Storleken på skillnaderna varierar mel- lan 3_37 enheter.

Idrottsorganisationerna förlorar i de äldsta grupperna nästan hälften av alla kvinnor, som gått in i föreningarna. Männens 25-proccntiga avgång i sam- ma ålder är också en ansenlig förlust i mer än ett avseende.

Scoutorganisationerna har genom- snittligt den största avgången. Som förut konstaterats försvinner de kvinnliga medlemmarna i stor utsträckning bland 17-åringarna upp till 60 %.

De religiösa organisationerna deci- menas kraftigt inom alla åldersgrupper och kvinnornas relativa tal utgör över 40 % i de tre äldsta grupperna.

N ykterhetsorganisationerna vidkänns stora bortfall. I de båda äldsta ålders- grupperna, där samtliga tal är högre än de religiösa organisationernas, når kvinnornas procenttal inom de två

äldsta grupperna över 50 %.

Politiska organisationer lider ett jäm- förelsevis stort avbräck gällande både män och kvinnor inom de äldsta ålders- grupperna.

Andra organisationer företer en ojämn bild med höga procenttal i den yngsta gruppen. I de övriga åldersgrupperna synes männen däremot ha en fastare anknytning än kvinnorna.

Avgången med hänsyn till antalet medlemskap

Tidigare har visats frekvensen inom kategorin »är med» vid ett eller flera medlemskap. (Tabellerna 56—62.) När— mast fästes uppmärksamheten vid av— gången från organisationerna i relation till ett medlemskap och med frekvens- fördelning mellan män och kvinnor _ tabell 82.

De procentiska talen för avgången vid ett medlemskap är höga. Påståendet un- derstryks vid en jämförelse med pro— centtalen för hela kategorin »varit med».

Alla som Ett medlem- »varit med» skap »varit»

1950 ............ 23 % 19 % 1947 ............ 26 % 18 % 1941 ............ 34 % 18 % 1928—23 ........ 28 % 15 %

Tabell 82. »Varit med». Antal medlemskap. 1950, 1947, 1941, 1928_23. Kön.

Två Tre Fyra Fem

» i D )

En förening .........

1950 1947 1941 1928—23

M M M K Tot M K

Sex el. fler ..........

|||—565

Inom alla åldersgrupper »varit med» utgörs över hälften av alla IP av sådana som endast har »ett medlemskap».

Inom alla åldersgrupperna ligger kvinnornas relativa avgångstal högre än männens. En liknande jämförelse som visats ovan görs för män och kvin- nor med utgångspunkt från tabell 48.

Ett Alla som medlemskap »vant med» .

»varit med»

M K M K 1950 ............ 18 % 29 % 14 % 24 % 1947 ............ 18 % 32 % 13 % 23 % 1941 ............ 28 % 41 % 14 % 22 % 1928—23 ........ 25 % 32 % 13 % 18 %

Som tidigare har konstaterats är an- talet enstaka medlemskap i de äldre grupperna lägre, vilket förklarar att dif- ferenserna mellan de jämförbara talen blir mindre inom grupperna 1941 och 1928—23.

De yngsta gruppernas differenser är mindre framförallt för kvinnorna.

Närmast intresserar nu hur avgångs- frekvensen vid ett medlemskap inom olika organisationer relateras till ål- dersgrupperna i helhet tabell 83.

En ytterligare aspekt på avgången er- hålls om kategorin »varit med» vid ett medlemskap ställs i relation till alla,

Tabell 83. »Varit med». Ett medlemskap. Art av organisation. 1950, 1947, 1941,

1928—23. Kön.

1950 1947 1941 1928—23 Tot M K Tot M K Tot M K Tot M K Totalt 588 287 301 573 276 297 530 263 267 693 359 334

%

Tabell 84. Ett medlemskap irelation till alla som »varit med» 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23

Abs % Abs % Abs % Abs % I ............. 48 33 48 29 35 49 38 61 Sc ............ 81 60 53 79 26 92 (5) (80) St ............ _ _ _ _ 3 _ _ _ R ............ 56 70 31 58 (18) (44) 21 38 M ............ _ _ 6 _ _ Sk ........... 3 _ _ _ _ _ N ............ (14) (36) (18) (39) 25 68 25 68 P ............ — — 20 25 (19) (74) 53 77 A ............ 43 58 35 49 28 61 37 32

som har eller har haft ett medlemskap. Exempel. Om totalt 100 IP har haft ett medlemskap och 20 har lämnat för- eningslivet erhålles 20 %. Tabell 84.

Denna tabell visar att vissa organisa- tioner, där IP har eller har haft sitt enda medlemskap förankrat, förlorat stora delar av sådana medlemmar. Tydligast syns detta återigen inom scoutorgani- sationerna, men övriga organisationer gör också påtagliga förluster.

När lämnades föreningslivet?

I det närmast föregående avsnittet har redovisats antalet IP, som lämnat för- eningslivet. Tidigare har beskrivits tid— punkten för inträdet i organisationerna. Av intresse är nu att fastställa tidpunk- ten när individerna lämnat förenings- livet.

I tabell 85 sammanställs i tvåårsperio- der dessa uppgifter för alla årsgrup- perna tillsammans och i tabellerna 86 a och 86 b för de tre yngre och den äldsta gruppen IP.

Tabell 85 gäller hela åldersgruppen och tabell 86 a_b alla som »varit med».

En jämförelse med tabell 45 visar att den äldsta åldersgruppen 1928—23 här har sammanlagt 3 % större avgång. Det- ta sammanhänger med höjningar av de— cimaler vid den procentuella uträk- ningen.

Tabell 85. Föreningsutträde. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1928—

1950 23 1947 1941

Totalt 588 573 530 693 % 0 & X X

_35 1936—37 1938—39 1940—41 1942—43 1944_45 1946—47 1948—49 1950—51 1952—53 1954—55 1956—57 1958—59 1960—61

lllllllllll

lllllllll

qqqaww—llllllll NHMNNNÅNOJWWMHHH

OOO!)— wx'luÄD—å

1962—453 H ...

Uppmärksamheten fastnar här vid" de två yngre årsgrupperna som uppvisar en mycket hög avgång under de senaste åren; en avgång, som inte har någon motsvarighet i gruppen född 1941. Sist- nämnda åldersgrupp uppvisar inom sig en lika fördelning i avgång under en knapp 10-årsperiod. Procenten är rela— tivt hög.

Den äldsta gruppen har sina största förluster mellan åren 1942—1951, som för denna grupp motsvarar levnadsåld- rar med yttervärden 16 (födda 1928)—

Tabell 86 a. Föreningsutträde. 1950, 1947,

1941.

1950 1947 1941

Totalt 138 147 182 År Abs % Abs % Abs % 1950—51... _ _— _ — 5 3 1952—53... — — 1 1 14 8 1954—55... _— _— 1 1 16 9 1956—57... _ __ 6 1 34 18 1958—59... & 6 21 14 37 20 1960—61... 27 20 38 26 38 21 1962—63... 103 74 73 49 38 21

28 (födda 1923) år. Här föreligger en viss likhet med de konstateranden som gjordes för 17— och 213-åringar med ta- bell 86 a som bakgrund.

I tabell 87 görs en jämförelse mellan in- och utträde under olika år. Uppgif- terna gäller olika IP och utgörs av abso- luta tal och inte av procent.

I den äldsta gruppen finns de största »resterna» under 10-årsperioden 1936— 45, vilket motsvarar en period då dit- hörande åldersklasser passerar åldrarna 8_22 år. Åren 1950—51 uppvisar ett underskott på 8 medlemmar. Dessa år infaller då den i denna IP-grupp yngsta årgången fyller 23 år.

De tre yngre åldersklasserna har det gemensamt, att de visar stora överskott redan innan 10—13-årsåldern. Grup- perna 1947 och 1941 visar det störs-

Tabell 86 b. Föreningsutträdet 1928_23.

Totalt 196 196

År Abs % År Abs % Vet ej 1 _ 1948—49 13 7 1930—31 1 _ 1950—51 27 14 1936——37 4 2 1952—53 11 6 1938—39 8 4 1954—55 17 9 1940——41 12 6 1956—57 6 3 1942—43 18 9 1958—59 13 7 1944—45 24 12 1960—61 6 3 1946—47 21 11 1962—63 14 7

ta tillskottet i åldern 11—14 år. Ett un- derskott upp-träder bland 1941:orna vid 17_18 års ålder. En nedgång som också är utpräglad för 1947zorna vid samma ålder. Den yngsta gruppen har en myc- ket kraftig förlust vid 12—13 års ålder.

En jämförelse med den äldsta grup- pen (1928—23) visar ensartade mönster i stora drag. 40-åringarnas minussiffra 1950—51 har sin motsvarighet i 1941 zor- nas minussiffra 1962—63 då dessa är i åldern 21—22 år.

Tabellerna 85 och 86 återspeglar tid— ? punkter för de olika åldersgruppernas totala avgång från föreningarna. I tabell 88 visas hur stora delar männen och kvinnorna svarar för.

I de allra flesta fall dominerar kvin- nornas avgång, vilket tydligast framträ— ' der i de två yngsta åldersgrupperna. In- om 23-årsgruppen och bland 40-åring- arna uppvisar männen vid ett par tillfäl- len högre siffror än kvinnorna. Detta sker vid tiden som motsvarar åren i - närheten av fullgjord militärtjänstgö- ring.

Ur organisationernas synpunkt bety- der medlemmarnas kvarstannande i för- eningslivet under längre tid en viss sta- bilitet. För att belysa hur länge en per- son stannar i en organisation samman- ställs i tabell 89 uppgifter på antalet år IP har varit medlem i förening. I tabellen ingår dels de absoluta talen för varje åldersgrupp gällande antalet är de varit föreningsmedlemmar och dels de pocentuella talen uträknade på det sam- * manlagda antalet, som lämnat förenings- livet. Om genom åren sammanlagt 100 individer lämnat föreningslivet och ef- ter två år 10 individer försvunnit, inne- bär denna avgång en förlust på 10 %.

Alla, som lämnat föreningslivet, upp- går efter 4 år till följande procenttal:

födda 1950 77 % » 1947 59 % » 1941 39 % » 1928—23 23 %

& l

Tabell 87. In- och utträde. 1950, 1947, 1941, 1928_23. Absoluta tal.

1950 1947 1941 1928—23

In Ut Rest In Ut Rest In Ut Rest In Ut Rest

Totalt 455 138 317 456 147 309 431 182 249 534 196 338

1928—35 ............ _ _ — _ _ _ _ _ _ 75 1 74 1936—37 ............ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 44 4 40 1938—39 ............ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 69 8 61 1940—41 ............ — — _ _ _ _ _ _ _ 92 12 80 1942—43 ............ _ _ _ _ — _ _ _ _ 66 18 48 1944_45 ............ _ _ _ _ _ _ 2 _ 2 45 24 21 1946—47 ............ _ _ _ _ _ — 4 _ 4 23 21 2 1948—49 ............ _ _ _ _ _ _ 40 _ 40 20 13 7 1950—51 ............ _ — _ 3 _ 3 65 5 60 19 27 _8 1952—53 ............ 2 _ 2 6 1 5 68 14 54 13 11 2 1954—55 ............ 12 _ 12 49 1 48 87 16 71 17 17 0 1956—57 ............ 41 _ 41 89 6 83 83 34 49 12 6 6 1958—59 ............ 121 8 113 129 21 108 31 37 _ 6 17 13 4 1960_61 ............ 136 27 109 98 38 60 24 38 _14 15 6 9 1962_63 ............ 143 103 40 80 73 7 27 38 —11 6 14 _8 Vet ej .............. _ _ 7 _5 _ _ _ 1 1 _

Tabell 88. Föreningsullräde. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

1950 1947 1941 1928—23

M K M K M K M K

% % % % % % % % 1938—39 ...... _ _ _ _ _ (13) (87) 1940—41 ...... _ _ —— (33) (67) 1942—43 ...... _ _ _ _ _ _ (50) (50) 1944—45 ...... _ _ _ _ _ 33 67 1946—47 ...... _ _ _ _ _ 62 38 1948—49 ...... _ _ _ _ _ _ (54) (46) 1950—51 ...... _ _ _ _ _ 48 52 1952—53 ...... _ _ _ _ (36) (64) 1954_55 ...... _ _ _ _ (13) (87) (59) (41) 1956—57 ...... _ _ (50) (50) 35 65 (50) (50) 1958—59 ...... (25) (75) 19 81 27 73 (77) (23) 1960_61 ...... 33 67 21 79 66 34 (33) (67) 1962—63 ...... 40 60 45 55 47 53 (36) (64) Att de summerade procenttalen för 4-

Aldrig med i förening

årsintervallet sjunker allt efter som gruppens ålder ökar måste ses mot bak- grunden av att inom de äldre grupperna pågår en ständig avgång upp genom åren. D.v.s. avgångarna fördelar sig på ett större antal år och därmed blir också den årliga relativa procenten mindre för de äldre grupperna.

Procenttalen inom åldersgrupperna för dem som aldrig varit medlemmar i nå- gon förening finns i tabellerna 45 och 46 och återges här:

1950 23 % män 11 % kvinnorna 12 % 1947 20 % » 7 % » 13 % 1941 19 % » 7 % » 12 % 1928—23 23 % » 8 % o 15 %

Tabell 89. Antalet som försvinner från föreningarna efter olika långt medlemskap. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1928_

1950 23 1947 1941

Totalt 138 147 182 196 % % % %

Efter:

2 år 44 21 10 5 3 _ 4 33 38 29 18 5 _ 6 17 22 21 12 7 _ 8 6 9 17 10 9 _10 _ 5 11 12 11—15 _ _ 12 25 16—20 _ _ _ 10 21_ _ _ _ 8 Vet ej _ 5 _ _

IP:s motiv

Vid intervjuerna tillfrågades IP om mo- tiven varför de gått in i eller lämnat för— ening. Uppenbart kan vid dessa mer standardiserade intervjuer en närmare kunskap inte vinnaas om motivations- komplexet. IP kan befaras många gång- er ge uttryck för efterrationaliseringar eller deras svar förvanskas av andra skäl. Svaren kan dock i ett ev. led av fortsatta intensivundersökningar tjäna som »ptilotrupplysningar.

Det kan tänkas att de yngre grup- perna, som har sitt föreningsinträde i

ett färskare minne, spontant lämnar mer adekvata skäl än de äldre, vars för- eningsinträde ligger något 10-tal år till- baka i tiden. Under alla förhållanden bör de nedan sammanställda svaren be- handlas med försiktighet vid tolkningar.

IP uppmanades vid intervjuerna att om möjligt ange endast ett skäl. Detta medförde & vissa fall avvägningssvårig- heter, varför en del dubbla motiveringar förekommer. Frågorna till IP gjordes i de flesta fall »öppna», men svaren skulle ändå enligt instruktionen till intervju- ledaren klassificeras efter ett visst struk- turerat schema. Detta schema byggde på de erfarenheter som vunnits vid de olika frågorn-as utprövning. Svaren från ål- dersgrupperna visade sig vid formulä- rets utprövning ha olika karaktär, var- för redovisningen sker med en uppdel- ning av åldersgrupperna på de två yngre och de två äldre.

Varför gå in iförening? Födda 1950 och 1947. Frågan ställdes till IP som »är med» och »varit med». Svarsfrekvensen återfinns i tabell 90. En första jämförelse mellan rubri- kerna visar, hur kamraterna i första hand utgör attraktiviteten. Att få utöva en hobby betyder också mycket. Om jämförelse sker mellan könen fäs-

Tabell 90. Varför gå in i förening. »Är med, varit med». 1950, 1947. Kön.

1950 1947 M K M K

Är Varit Är Varit Är Varit Är Varit

med med med med med med med med Totalt 174 52 143 86 183 51 126 96 % % % % % % % % Har någonstans att ta vägen ..... 10 13 9 10 7 14 9 16 Lära något nytt ............... 8 4 13 17 6 4 7 5 Hålla på med hobby ............ 28 27 16 5 38 22 10 14 Träffa kamrater ............... 44 50 45 60 33 59 52 53 Annat ........................ 20 10 24 15 25 14 30 20 Vet inte ...................... 1 1 _ _ _ _ — _

Tabell 91. Varför gå in i förening. >>Är med, varit med». 1.941, 1928—23. Kön.

1941 1928—23 M K M K

Är . År . Är . Är , .

med Varit med Varit med Varit med X arlt

Totalt 156 73 93 109 216 90 122 106

% % % % % % % %

Familjemedlemmar med ........ 10 3 19 12 4 7 14 10 Kamrater med, sökte kontakt . . 18 28 43 58 24 42 29 51 Intresse ....................... 49 29 26 15 61 44 40 19 Intresse av program ........... 12 8 10 5 7 1 12 1 Annat ........................ 8 14 14 8 5 3 4 8 Vet ej ........................ 5 3 3 2 2 4 3 5

tes uppmärksamheten vid att 14-årsflic- korna har de största talen under rubri- ken »träffa kamrater». En hög procent har här också 17-årsynglingarna. Poj- karna har genomsnittligt en större pro- cent som går med i förening för att ut- öva en hobby. Där finns således en in- tressebildning av annat slag vid sidan av kamratskapet.

En jämförelse mellan dem som »är med» och »varit med» pekar på hur de, som valt ett föreningsinträde på grund av att träffa kamrater, dominerar bland dem som »varit med» vilket kanske när- mast återspeglar ett kontaktbehov utan förankring i något speciellt intresse av annan art. I föreningslivet upplevs kan- ske sedan en minskad kamratkontakt, genom att kamraterna får delas med andra eller att sysselsättningen ur egois— tisk synpunkt fångar kamraterna för mycket. Detta kan kanske uppfattas som ett slags »åsidosatthet» och föran— leder beslutet att gå ur föreningen. En förklaring kan också vara att nya kon- takter knutits utanför eller att andra in- tressen uppstått som avlänkar intresset från föreningslivet. Andra motiv kan vara att kamraterna lämnar föreningen och individen följer med. Sysselsätt- ningen intresserar inte etc. Här före- liggande frekvenser belyser tyvärr inte

de fullständiga orsakssammanhangen utan har fått bilda underlag till när- mast ovan framförda hypoteser.

Födda 1941 och 1928_23. I tabell 91 återspeglas hur de två äldsta grup- perna svarat på den öppna frågan om varför de gått med i förening.

Återigen möter det sociala kontakt- behovet och alldeles speciellt framträ- der detta bland kvinnorna. Likaledes kan konstateras att de kvinnor som sökt sig till föreningslivet på grund av »kam- rat-kontakt» visar den avgjort största avgångsprocenten _ 58 % i den yngre och 51 % i den äldre gruppen. Samma företeelse konstaterades hos båda yngsta grupperna.

Bland de manliga IP ligger på ett mar- kerat sätt intresset i förgrunden. Olik- heterna mellan könen syns i detta hän- seende vara uttalade.

Under rubriken »familjemedlemmar med» har de kvinnliga högre tal än de manliga. Även här kan ett slags socialt kontaktbehov vara bakgrunden t. ex. i relation föräldrar—barn eller make— maka.

Varför lämnades förening?

Av tabell 45 framgår hur många IP som har »varit med». Vid intervjuerna fnam- ställdes en öppen fråga, varför de hade

Tabell 92. Varför föreningen lämnades. »Varit med». Ålder och kön.

1950 1947 1941 1928—23

K M M K

51 90

% %

Kamrater ej med .............. Föreningen upphörde ........... Andra intressen ................ Tappade intresset .............. 31 33 Gillade inte sysselsättningen Trivdes ej med kamrater .......

j15 17

Flyttade ...................... 13 12 Bristande tid .................. 6 8 Lång väg ..................... Barnen kom. Giftermål ......... Familjens ekonomi ............. Familjen behövde mig .......... _ _ Annat, Vet ej ................. 37 31

18 20 5 6 7 5

18 33 31 27 33 25

27 28 31 25

lämnat föreningslivet. Svarens fördel- ning framgår av tabell 92.

Orsakerna syns återspegla en viss olikhet mellan åldersgrupperna.

Gemensamt för alla grupperna är mo- tivationssidan _ »intresset». Talen lig- ger nästan genomgående omkring 30 %. Olikheterna mellan åldrarna framgår tydligast för »kamraterna», där de yng— re i avsaknad av sådana lämnar för- eningen i relativt större omfattning. För de två äldre årsgrupperna framträder den bristande tiden _ ett procenttal på 31 % hos de äldsta männen.

En stor procent kunde inte ange di- rekta skäl eller förebar enstaka andra skäl. Detta kom fram mest i de två yngre grupperna.

Flyttningen spelar också en stor roll. Detta blir tydligt vid en jämförelse mel— lan könen. Då uppvisar de två äldre kvinnogrupperna betydligt högre siff- ror än männen, 23 % och 29 % för kvin- norna mot vardera 15 % och 17 % för männen. De äldsta gruppernas familje- problem har inte samma allvarliga följ- der som flyttningar m. m. I övrigt visar

jämförelsen mellan könen inte några större avvikelser.

Varför aldrig med i förening? Av tabell 45 framgår hur många IP som aldrig deltagit i föreningsliv. Vid in- tervjuerna ställdes till IP frågan varför de »aldrig» varit med i förening. Till de två äldre grupperna gjordes frågan helt öppen under det att de två yngre årskullarnas frågor hade en bakomlig- gande strukturering.

Med erfarenhet från förhandsinter— vjuerna uppdelades således svarsalter- nativen för de yngre på vissa huvud- rubriker under det att de äldre anteck- nades helt ostrukturerade men kunde vid kodifiering sammanföras. Redovis- ningen som följer i tabellerna 93 och 94 gäller de olika åldersgrupperna var för sig. Vissa dubbelsvar förekommer.

Av de skäl som framfördes tycks bo- stadens läge spela en stor roll. Att IP inte hade någon kunskap om förening- ars existens kan vara beroende på att antingen IP inte är tillräckligt utåtrik- tad eller att föreningarna inte bedriver

Tabell 93. Varför aldrig med i förening. 1950 och 1947. Kön. Totalt.

1950 1947

MKMK

Totalt »aldrig med» 61 72 42 75 % % % %

Bodde för långt bort.. 33 28 24 16 Kände inte till någon

förening ........... 15 14 10 16 Kamrater ej med ..... 3 4 12 9 Annan hobby ........ 3 3 10 3 Annat ............... 30 26 26 29 Vet ej ............... 21 25 26 29

tillräcklig propaganda för att göra sig påminda. Avsaknaden av kamrater i förening visar bland 17—åringarna större tal.

»Vet ej» har förmodligen sin förkla- ring i ett bristande intresse eller kan— ske också i en slags passivitet, eftersom rubriken »vannan hobby» borde ge rum för aktivitetsyttringar av annat slag.

Den stora svarsprocent som ligger inom »bristande intresse» har i storlek ingen motsvarighet i andra skäl. När IP angiver »bristande tid» framför allt kvinnorna i den äldsta gruppen kan detta ha sin rot i yrkes- och/eller

Tabell 94. Varför aldrig med. i förening. 1941, 1928—23. Kön.

1941 1928_—23

M K M K

Totalt »aldrig med» 34 65 53 106

%%%%

Ej intresse för före-

ningsliv ........... 47 37 62 47 Andra intressen ...... 12 3 6 2 Fanns ingen förening

när jag var ung. . .. 9 3 6 11 Hade inte tillräcklig tid 6 18 26 28 Annat ............... 20 28 6 9 Vetej ............... 6 11 4 4

familjesituationen. Den yngre gruppen har höga procenttal för »annat».

Helst med i vilken förening?

Av tabellerna 56 och 57 framgår hur IP är anslutna till en enda organisation. Detta kan tolkas som ett uttryck för IP:s attityd till slaget av organisation med dess ideologi och aktivitetserbju- danden.

I tabellerna 59 och 62 kan utläsas förekomsten av dubbelanslutningarna och hur dessa är spridda på olika orga- nisationstyper. Sannolikt hör varje IP till någon förening, som skänker en ev. djupare känsla av samhörighet eller intressetillfredsställelse. En fråga om val av organisation i första hand ställ- des till IP med flera föreningsanslut- ningar.

En helhetsbild av intresseriktningen erhålls genom att slå tillsammans siff- rorna organisationsvis för dem, som är med i endast en förening, och för dem, som trots medlemskap i flera förening- ar valt en bestämd typ av förening, vilken de helst vill vara med i. Tabell 95 omfattar totalt båda kategorierna »är med och varit med».

Det kan konstateras att idrottsorga- nisationerna dominerar. Scoutverksam- heten har en framträdande plats i den yngsta årsgruppen liksom de religiösa organisationerna och andra organisa- tioner. Däremot spelar nykterhetsorga- nisationerna en mindre roll i de yngsta grupperna under det att de i de äldre intar en t.o.m. bättre plats än de re- ligiösa samfunden. Den politiska sek- torn har i den äldsta gruppen fått en framträdande plats, vilket också är fal- let med andra organisationer.

Männens och kvinnornas val av orga- nisation framgår av tabell 96.

För männen spelar tydligen idrotten den största rollen. De båda pojkgrup-

Tabell 95. Totala antalet avseende förening »helst med i». 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med».

1947

1928—23

573

693

%

Abs

ox”

ox”

Abs

oxo

119

78

Uix'l

2 79

25 20

13

1 4

13

159 77

48

6 18 33 41 74

HN 0000

wqmwr—Aool

b—l

[Q »ÅxlCDD-ÅOJUIMCDOO H

148 31 1 51 18 4 58 100 123

lsä

o—Av—t CDVÅMHOJQ

Tabell 96. »Helst med i». Olika organisationer. 1950, 1947, »Är med, varit med».

1941, 1928—23. Kön.

1950 1947 1941 1928_23 M K M K M K M K Totalt 287 301 276 297 263 267 359 334 % % % % % % % % I ............. 35 15 42 14 41 15 35 7 Sc ............ 18 22 11 15 6 12 3 6 St ............ _ _ _ 3 2 _ _ R ............ 8 18 7 9 5 9 4 11 M ............ _ _ 1 1 6 1 4 1 Sk ........... 2 4 2 2 _ 1 N ............ 4 4 3 9 8 10 G 11 P ............ _ _ 4 10 5 10 14 15 A ............ 10 16 11 15 12 16 18 17 Tabell 97. »Helst med i». Olika organisationer. Flera medlemskap. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. 1950 1947 1941 1928_23 Tot M K Tot M K Tot M K Tot M K 210 121 89 241 138 103 271 162 109 349 217 132 % % % % % % % % /o % % % I 47 56 35 46 57 31 42 52 6 32 43 12 Se 18 12 26 10 7 14 s 4 5 s 5 12 St _ _ _ _ _ _ 3 3 4 _ _ _ R 11 9 13 7 5 10 7 6 9 9 4 16 M _ _ _ 2 3 2 5 7 2 3 5 2 Sk 2 3 3 4 3 2 2 1 1 _ 2 N 5 7 3 6 3 10 8 6 12 9 7 P _ _ _ 9 6 13 7 5 13 13 A 17 12 23 16 15 17 15 25 23

perna har näst idrotten scouting som det mest omtyckta. Inom de båda äldre grupperna intar andra organisationer den andra platsen.

Kvinnorna fördelar sina val jämnare på bl.a. de organisationer, som har en mer uttalad ideologisk inriktning re- ligiösa samfund, nykterhetsorganisatio- ner och politiska förbund. De religiösa samfunden intar en gynnsammare po- sition i den yngsta gruppen än inom de övriga. För de yngsta flickorna lig- ger scoutorganisationerna främst. För de äldsta kvinnorna kommer andra or- ganisationer i främsta rummet.

I tabell 97 belyscs valfrekvenserna bland flera organisationer. Bastalen ut- görs av IP, som »är med» eller »har varit med». Kategorien »aldrig med» står utanför bastalen liksom alla IP som »är med» i endast en förening.

De tidigare gjorda iakttagelserna mar- keras ytterligare genom denna tabell. Framförallt förefaller idrottsorganisa- tioncrna totalt sett vara mest priorite—

rade med en fallande tendens vid över- .

gång till äldre IP.

Föreningsengagemang Medlemskapet kan indelas i två katego- rier _ aktiv eller passiv. Någon närma- re definition av begreppen gavs inte vid intervjuerna.

Ett svar på frågan om IP är passiv eller aktiv i en förening tolkas här

som ett uttryck för hur IP själv be— traktar sitt föreningsengagemang.

Föreningsaktivitet kan innebära oli- ka grader. En medlem deltar aktivt i möten, tävlingar, arrangemang, har ar- betsuppgifter av skilda slag i den lö- pxande verksamheten eller arbetar ad- ministrativt inom styrelse eller sektion m.m.

I tabell 98 är en fördelning gjord på dem som har varit eller är organisa- toriskt verksamma _ organisatör _ inom föreningarna. Bastalen utgörs av totalt kategorierna »är med» och »va- rit med».

De procentiska siffrorna återspeglar IP:s arbetsinsatser inom flera organi- sationer, varför talen genom sin stor- leksordning kan bli vilseledande om detta inte hålls aktuellt.

De relativa talen ligger mellan 73 och 82 % för dem, som ej är eller har varit organisatoriskt verksamma. Att det bland de äldre årsgrupperna finns fle- ra organisatörer är inte förvånande. Den yngsta åldersgruppen har haft ca 12 % organisatoriskt sysselsatta av nå- got slag.

Vid jämförelse av grupperna »är med» och »har varit med» framstår skillnaden tydligt. Att kategorien »är med» har haft fler organisatoriskt verk- samma kan innebära att dessa IP känt ett djupare engagemang i ideologiskt hänseende m. m. En annan förklaring

Tabell 98. Aktiva organisatoriskt verksamma. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med,

varit med». 1950 1947 1941 1928—23 Är med Varit Är med Varit Är med Varit Är med Varit Totalt 317 138 309 147 249 182 338 196 % % % % % % % % Organisatör . . . 12 4 27 11 43 28 52 32 Ej organisatör . 82 80 80 81 76 73 74 74

Tabell 99. Uppdrag. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med».

1947 1941 1928—23

Är med Varit Är med Varit Är med

Varit

147 249 196

% %

Ordförande, sekreterare,

kassör .............. Annat uppdrag ........ Ledare för yngre ...... Ledare för vuxna ..... Hållit föredrag ......... Arrangerat fester ...... Lotteri ................ Ej uppdrag ...........

iVBNH

OO car.:xww *” ! WWLQ

H

(I

8 1 16 11 28 14 8 1 16 5 25 10 1 6 15 8 11 (i

1 2 1 3 1 1 — 8 2 5 4 6 1 9 3 7 10 3 1 3 5 2 0 90 54 71 43 65

kan vara att ju längre en individ är med i en förening desto större är chansen för vederbörande att erhålla en uppgift.

Vidare efterfrågades om IP hade eller har haft uppdrag. Med uppdrag har avsetts både sådana uppgifter som stad- geenligt kan knytas till föreningslivets administration eller andra speciell-a ar- betsuppgifter som t. ex. medverkan vid fosters anordnande, lotteriförsäljning m. m. Även vid dessa frågor har na- turligtvis IP kunnat svara på insatser inom skilda föreningar eller dubbla in- satser inom en och samma, vilket för— klarar »dubbelmarkeringar». I tabell 99 följer en sammanställning.

Att antalet ledaruppdrag tilltar från den yngsta till den äldsta åldersgrup- pen är helt naturligt.

Med hänsyn till att undersökningen gäller en kartläggning av ungdomsorga- nisationerna kan de låga procenttalen för de yngre åldersgrupperna ge anled- ning till frågeställningen: Låter orga- nisationerna ungdomarna ta hand om de egna organisationerna i den ut— sträckning att ungdomarnas självstän— dighet ooh ansvarskänsla utvecklas? Ett förhållande som till väsentlig del ingår

i en demokrati. Denna fråga bl. a. har visats i kap. 1 och berörde där endast det centrala planet av organisationerna.

En jämförelse mellan dem som »är med» och dem som »har varit med» visar att de högsta talen ligger inom kategorien »är med».

»Honnörspost» föreningslivet har ungefär var tredje IP haft bland dem som »är med» inom den äldsta gruppen. Andelen blir betydligt mindre inom de yngre grupperna. Proportio- nerna blir ungefär desamma när »and- ra uppdrag» aktualiseras. Sådana som på olika sätt har betydelse för en för- enings existens och attraktivitet.

Många föreningar måste för sin exi- stens skull arbeta intensivt med lot- terier, allmänna danser och fester. Des- sa arbetsuppgifter kan givetvis också vara av enbart intern natur. Att de äld— re har en större procentisk del i festar- rangemang än de andra åldersgrupper- na förefaller symtomatiskt liksom att den yngsta gruppen har ett högt pro- centtal när det gäller lotterier.

En fråga har också gällt ledaruppgif— ter av yngre åldersgrupper. Inom den yngsta gruppen förekommer ledarskap av kamrater, vilket delvis kan förklaras

inom

i i i i

Tabell 100. Uppdrags/ördelning på manliga och kvinnliga inom åldersgrupperna 1941 och 1928—23. Procent på antalet manliga och kvinnliga inom grupperna »är med» och »varit med».

1941 1928—23 Är med Varit med Är med Varit med Totalt 249 182 338 196 M M K M K M K % % % % % % % Ordförande, sekreterare, kassör.. 11 5 4 7 22 6 6 8 Annat uppdrag ................ 11 5 2 3 17 8 7 3 Ledare för ungdomsgrupp ...... 9 6 3 5 G 5 2 4 Ledare för vuxna grupper ...... 2 —— 1 2 1 1 Hållit föredrag ................ 6 2 2 4 1 2 2 Arrangerat fester .............. 5 4 1 2 4 3 5 5 Arrangerat lotterier ............ 1 2 —— 2 3 1 1 Inga uppdrag .................. 32 22 28 43 26 17 28 37

av att scouternas patrullsystem innebär en ledaruppgift för p'atrullchefer. Detta hindrar inte att även andra föreningars yngre årgångar åtar sig ledaruppgifter i stor utsträckning. En relativt hög procent bland de två äldre årsgrupper— na faller på funktioner som ledare av yngres gruppaktiviteter. Gruppen »har varit med» kan inte uppvisa så höga procenttal som gruppen »är med».

Hur fördelar sig nu uppdragen bland manliga och kvinnliga medlemmar?

I tabell 100 görs en sammanställning för de två äldsta åldersgrupperna under det att de två yngsta grupperna förbi- gås, då antalet uppdrag inom dem är så fåtaligt att en uppdelning av bastalen blir mindre meningsfull ur bedömnings- synpunkt.

Den maskulina dominansen är sär— skilt framträdande på »honnörsposter- n-a». Däremot förefaller en större jäm- likhet råda i fråga om ungdomsledar- skap och arrangemang av olika slag. En låg kvinnlig siffra föreligger inom den äldsta gruppens kategori »är med», där procenten »inga uppdrag» är den lägsta av alla i detta avseende. Orsa—

kerna till männens dominerande ställ- ning inom organisationslivet har flera orsaker. Bland dem torde könsrollernas problem vara en.

Om nu kvinnorna är i mindre antal i fråga om uppdrag av skilda slag, så kan förhållandet ändock vara detta, att det relativa antalet kvinnliga uppdrags- innehavare är ganska lika männens el- ler eventuellt överträffar deras rela- tionssiffror. I tabell 101 återges de re- lativa procenttalen för de två äldsta grupperna.

En jämförelse med tabell 100 tyder på en viss utjämning, när det gäller det relativa förhållandet i fördelningen av uppdrag inom könen för sig. En mar- kant avvikelse utgör dock inom den äldsta gruppen de siffror, som återspeg- lar männens och kvinnornas innehav av ordförandeposter m.m. där inte mind— re än 34 % av männen men endast 16 % av kvinnorna haft sådant uppdrag. Däremot tycks förhållandet på ett par punkter vara omvänt för dem som »va- rit med».

Kvinnornas relativa tal är högre än männens inom grupperna »är med» i

Tabell 101. Uppdragsfördelning. 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med».

1941

1928—23

Är med Varit Är med Varit med

M M K M

73 90

M K

93

% %

Ordförande, sekreterare, kassör.. 17 14 Annat uppdrag ................ 18 13 Ledare för ungdomsgrupp ...... 14 17 Ledare för vuxengrupp ......... 3 1 Arrangerat fester .............. 8 11 Hållit föredrag ................ 10 5 Arrangerat lotterier ............ 3 4 Inga uppdrag .................. 51 58

% % % % % % 11 12 34 16 13 15 5 5 26 21 16 6 10 9 9 13 4 7 1 3 4 1 — 3 4 7 9 10 9 5 — 7 2 4 3 _ — 3 7 2 2 70 73 41 47 60 69

tre fall, nämligen: leda ungdomsgrup- per, arrangera fester och medverka vid lotterier o. dyl.

Att sedan kategorin »varit med» of- tast uppvisar lägre siffror än grup- pen »är med» kan ges många förkla- ringar. Framförallt rubriken »inga upp- drag» visar högre relativa tal för kate- gorin »varit med».

I tabell 102 följer så en uppställning över passiva medlemmar. Bastalen ut- görs av kategorin »är med» och »varit med».

I de två äldsta grupperna synes den procentiska delen för de passiva vara ganska stor. Även om siffran är hög måste den dock ses mot bakgrunden av att IP kan uppleva sig vara aktiv i en och passiv i annan förening, vilket åter- speglas i antalet »dubbelsvar», som

kan noteras vid jämförelse av aktiva + passiva medlemsskap och det redo- visade totala antalet individer.

Föräldrar med i förening. 1950, 1947 och 1941.

Föräldrarnas engagemang i förenings- livet kan tänkas positivt påverka bar- nen så att dessa går in i en förening av något slag. Tabell 103 innehåller en uppställning på hur ungdomsgrupper- na _— födda 1950, 1947 och 1941 för- delar sig på föräldrarnas medlemskap i föreningslivet. För medlemskapet kan antingen fadern, modern eller båda sva- ra, lika väl som ingen av dem är eller varit knuten till en förening. I rubri- ken »varken far eller mer med» ingår också en grupp »vet ej».

Tabell 102. Passiva. 1950, 1947, 1941, 1928—23. >>Är med, varit med».

1950 1947 1 941 1 928—23

Är med Varit Är med Varit Är med Varit Är med Varit

Totalt 317 138 309 147 249 182 338 1 96

% % % % % % % %

Passiv ........ 19 17 23 | 20 ' 35 22 41 20

Tabell 103. Föräldrars föreningsanknytning. 1950, 1947, 1941. Kön.

1950 1947 1941 Tot M K Tot M K Tot M K Totalt 588 287 301 573 276 297 530 263 267 % % % % % % % % % Varken far eller mor med . 12 11 13 18 14 21 12 12 12 Far el. mer med ........ 87 89 87 82 86 79 88 87 87

Sammanlagt inom varje åldersgrupp har drygt 80 % av IP haft någon av sina föräldrar ansluten till en organi— sation. I den yngsta gruppen och bland 23-åringarna går procenttalet upp till 88—89 %.

En uppdelning på IP görs om far el- ler mor är eller varit föreningsanknu- ten. Tabell 104 visar hur en sådan för-

delning ser ut på det totala materialet. Svaren »vet ej» är inte medtagna här.

Att fadern i flera fall än modern haft organisationsanknytning är tydligt och överensstämmer med de konstateranden som kunnat göras i andra avsnitt av den- na undersökning om manligt och kvinn- ligt föreningsengagemang. Männens fäder har en högre anknytningsprocent

Tabell 104. Någon av föräldrarna föreningsanknuten. 1950, 1947, 1.941. Kön.

1950 1947 1941

Tot M K Tot M K Tot M K

Totalt 588 287 301 573 276 297 530 267 263

% % % % % % % % %

Far: Ej med ........... 10 11 10 7 7 7 17 15 19 Med .............. 78 78 77 75 80 71 71 72 69 Mar Ej med ........... 25 25 26 32 36 28 44 44 43 Med .............. 63 64 62 50 50 50 44 43 45

Tabell 105. Föräldrars föreningsanknytning. 1.950, 1947, 1941. »Är med, varit med,

aldrig med». Kön.

1950 1947 1941

Ingen Endera Ingen Endera Ingen Endera

förälder föräld. förälder föräld. förälder föräld.

M K M K M K M K M K M K Totalt 33 38 254 263 39 63 237 234 31 31 232 236

% % % % % % % % % % % %

IP: Är med ......... 55 45 62 48 49 30 69 46 45 19 61 37 Varit med ...... 24 21 17 30 28 30 17 33 23 26 29 43 Aldrig med ...... 21 34 21 22 23 40 14 21 32 55 10 20

än kvinnorna. Samma gäller männens mödrar endast i den yngsta åldersgrup- pen, under det att förhållandet är det motsatta hos 23—åringarna.

Nästa steg för att belysa organisa- tionsanknytningen görs med tabell 105 där IP fördelas inom kategorierna »är med, varit med» och »aldrig med» be- roende på om någon eller ingen av för- äldrarna varit föreningsengagerad.

Inom kategorin »är med» återfinns procentiskt fler _ oavsett kön _ av dem som har någon eller båda föräld- rarna med i förening. Kvinnorna har lägre siffervärden _ bland 23-åringar- na endast 19 % när föräldrarna inte är föreningsengagerade.

Inom kategorin »varit med» varierar förhållandena. Inom 14-årsgruppen vi- sar pojkarna med förälder i förening en mindre procent än årskamraterna, som inte har förälder i förening. För de jämnåriga flickorna råder ett motsatt förhållande liksom för de äldre ton- årsflickorna. Inom gruppen 213—åringar har båda könen IP med far eller mor i förening en högre procent.

Inom kategorin »aldrig med» visar tabellen nästan entydigt att föreningslö- sa föräldrar har en mycket större andel barn som »aldrig» sökt sig till för- eningslivet.

I tabellerna 106—107 ges frekvenser-

Tabell 106. Fader i förening 1950, 1947, 1941. »Är med, varit med och aldrig med». Kön.

1950 1947 1941

MKMKMK

Totalt 223 233 218 212 193 184

%%%%%%

IP: Ärmed.... 61 48 71 43 62 40 Varitmed.. 17 29 15 35 28 44 Aldrig med.

Tabell 107. Moder i förening 1950, 1947, 1941. »Är med, varit med, aldrig med». Kön.

1950 1947 1941

MKMKMK

Totalt 183 186 138 150 115 120

%%%%%%

IP: Är med. . . . 62 52 73 52 66 44 Varit med.. 17 27 19 32 29 43 Aldrig med . 21 21 8 16 5 13

na i organisationsanknytning när fader eller moder är föreningsengagerad.

En jämförelse med tabell 48 där pro- senttal är angivna för antalet mäns eller kvinnors organisationsanknytning i oli- ka grupper, visar att de procenttal som finns i tabell 106 inte nämnvärt avviker i sin helhet. Det är endast inom katego— rin »aldrig med» som den äldsta kvinno- gruppen med föreningsanknuten fader uppvisar en mindre relativ procent, 16 % mot 32 %, d. v. s. döttrarna har i större utsträckning sökt sig till för- ening.

Görs även här jämförelse med tabell 48 för de olika kategorierna och kö- nen inom åldersgrupperna, visar tabell 107 för kategorin »är med» en högre procent än för gruppen som helhet. Av- vikelsen inom 17-årsgruppen är 7 % för manliga och 10 % för kvinnliga inom kategorin »är med». Ungefär liknande skillnader kommer fram för de barn, som »aldrig» sökt sig till föreningarna.

Som annan jämförelse sammanställs tabellerna 108 och 109, när fader och moder inte är föreningsbunden.

Inom kategorin »är med» uppvisar här den yngsta gruppen en något hög- re anknytning än vad som kommer fram i tabell 48. Manliga IP i de två andra grupperna har dock lägre siffervärden än deras jämnåriga enligt tabell 48. De

l i i i ; l

Tabell 108. Fader ej med. 1950, 1947, 1941. >>Är med, varit med, aldrig med». Kön.

1950 1947 1941

MKMKMK

Totalt 31 30 19 22 39 52

%%%%%%

IP: Är med. . . . 62 50 53 72 57 25 Varit med. . 19 33 31 14 33 40 Aldrig med. 19 17 16 14 10 35

17—äriga flickorna visar här en anmärk- ningsvärt hög deltagarprocent, medan deras 23-åriga flickkamrater har en låg. I båda fallen överskrids och under— skrids motsvarande förhållande enligt tabell 48.

Inom kategorin »varit med» återfinns i de flesta fall relativt fler IP när fa- dern inte »är med». Undantag utgör kvinnorna födda 1947 och 1941.

Inom kategorin »aldrig med» har in— om den yngsta gruppen de föreningsan— knutna fäderna en större procent barn, som inte kommit med i föreningslivet, tabell 106. 17-årsynglingarna visar i det- ta fall en högre procent än när fader »är med». I den sistnämnda gruppen vi- sar dock flickorna en mindre procent. En stor del av 1941-års kvinnor tycks enligt denna tabell aldrig komma med 35 %.

När moder inte har något förenings- hemvist uppstår en ny fördelning av IP, vilket framgår av tabell 109.

Vid jämförelse med tabellerna 106— 108 kommer nya drag fram i rekryte- ringsstrukturen,

Inom kategorin »är med» kan överlag konstateras att med en ej föreningsan- knuten moder sker en sämre tillslut- ning än om moder »är med». I jämförel- se med tabell 108 fader ej med _ har den yngsta gruppen här sämre an-

knytning. Däremot har de 17-åriga yng- lingarna en högre grad av medlems- skap medan de jämnåriga flickorna uppvisar ett sämre siffervärde.

Inom kategorin »varit med» återfinns ungefär samma relativa procent av den yngsta gruppen jämfört med tabell 108, men relativt färre ynglingar och fler flickor bland 17-åringarna. Den äldsta gruppen visar ett med 1947 års grupp jämförligt förhållande.

Inom kategorin »aldrig med» uppvi- sar alla grupperna i denna tabell större tal, än de gör i tabell 107 _ moder i förening. Samma är förhållandet vid jämförelse med tabell 108 med undan- tag för kvinnorna iden äldsta gruppen.

Många föräldrar tillhör olika intres— seorganisationer och ideella föreningar. Enär de insamlade uppgifterna om föräldrarna är »andrahandsuppgifter» utom för gruppen 1950, torde viss osä- kerhet föreligga i kännedomen om vilket slag av organisation, som föräldrarna hör till.

En jämförelse sker därför närmast genom rangordningstabeller och inte ge- nom exakta procentuella uppgifter för faders och moders anknytningsförhål- landen. Rangordningen görs på grund- val av det uppgivna antalet fäder, som är knutna till de olika organisationerna, varvid rang »1» ges den organisation,

Tabell 109. IVIoder ej med. 1950, 1947, 1941. »Är med, varit med, aldrig med». Kön.

1950 1947 1941

MKMKMK

Totalt 71 77 99 84 117 116

%%%%%%

IP: Är med. . . . 59 39 64 35 57 29 Varit med . . 18 35 14 35 28 43 Aldrig med. 23 26 22 30 15 28

Tabell 110. Rangordning över faders an- knytning till olika organisationer. >>Är

med». 19501947 1941 F ................... 1 1 1 = 3 I ................... 2 2 2 = 6 Sc .................. 7 5 8 =20 R .................. 5 6 6 =17 M .................. 6 4 5 =15 N .................. 5 4 7 =16 P ................... 4 3 3 =10 A ................... 4 3 3 =10

som har det högsta antalet o. s. v. Stu- dent- och skolorganisationerna har här uteslutits.

Tabellerna 110 och 111 upptager en- dast kategorin »är med» vart kön för sig.

Fackföreningar och idrottssamman- slutningarna belägger de båda främsta rangplatserna. Andra organisationer som pendlar mellan rangsiffrorna 2—4 kommer som tredje organisationstyp tätt följd av de politiska organisationer- na. Av de återstående tycks motorklub- barna inta en mer gynnad ställning än både nykterhetsorganisationerna och de religiösa samfunden. Scoutförbunden har de sämsta placeringarna i alla grup- per utom för födda 1947.

En jämförelse med faders rangord- ningstabell visar på en del omkastning- ar av de olika organisationernas attrak-

Tabell 111. Rangordning över moders an- knytning till olika organisationer. >>Är med».

1950 1947 1941

Hum—MH WMMIQOOÄGI

HNQOOÄQUYUD Haman—amana

|| Il II H |] || II [i

tionskraft. De s.k. andra organisatio- nerna intar här den första platsen och därnäst kommer fackföreningarna. En mer framträdande plats får de religiö— sa samfunden. Motororganisation kom- mer på sista plats föregången av scout— förbunden.

För åldersgruppen 1950 kunde frågan ställas direkt till föräldrarna om deras anknytning till olika organisationer, ef- tersom intervjuerna gjordes i hemmen, när föräldrarna var hemma dock utan att närvara vid intervjun med IP. Grup- perna 1947 och 1941 intervjuades utan att föräldrarna var i hemmet.

Närmast följer för gruppen födda 1950 en tabell över om föräldrarna har eller har haft föreningsanknytning, ta- bell 112.

Levnadsåldern på föräldrarna är inte bekant, men den torde ligga inom ett åldersintervall, som inom snäva gränser kan jämföras med IP:s födda 1928—23. En jämförelse mellan anknytningarna bland föräldrarna till gruppen född 1950 och gruppen född 1928—23 _ tabell 52 _ visar på både likheter och olikheter. Faders relativa tal påminner om män—

Tabelt 112. Faders och moders anknyt- ning till organisationer. 1950. Kön.

1950

Far Mor

M K M K

Totalt 223 233 183 186 % % % %

F .......... 75 73 33 30 I ........... 35 38 15 19

nens födda 1928—23 under det att mo- ders värden har en tendens att ligga relativt högre.

Närmast intresserar nu hur anknyt- ningen ser ut bland IP födda 1950 mot bakgrund av att fader och moder hör till olika organisationstyper. Tabellen

_113 visar hur 14-åringarna »är med», »varit med» eller »aldrig varit med». Student och skolorganisationer har utelämnats. En jämförelse mellan kategorierna kan göras på skilda sätt. Om katego- rierna »är med» och »varit med» sum-

Tabell 113. Faders och moders anknytning till olika organisationer. IP Ȋr med, varit

med. aldrig». 1950. Kön. Fackorganisation Idrottsorganisation Scoutorganisation Fader Moder Fader Moder Fader Moder . M K M K M K M K M K M K Totalt 168 169 60 56 78 88 27 36 20 24 (19) (17) % % % % % % % % % % % % IP: Är med ............. 63 43 70 46 67 44 81 53 65 42 (63) (47) Varit med .......... 18 33 18 36 18 30 19 31 20 42 (32) (41) Aldrig med .......... 20 24 12 18 15 26 _ 17 15 16 (5) (12) Religiös organisation Motororganisation Nykterhetsorgani— sation Fader Moder Fader Moder Fader Moder M K M K M K M K M K M K Totalt (19) (18) 32 34 22 24 (5) (19) 22 42 26 % % % % % % % % % % % % IP: Är med ............. (84) (67) 69 68 68 50 _ _ (74) 64 71 27 Varit med .......... (11) (22) 13 17 23 29 _ _ _ 9 12 47 Aldrig med .......... (5) (11) 19 15 9 21 _ _ (26) 27 17 27 Politisk organisation Andra organisationer Fader Moder Fader Moder M K M K M K M K Totalt 50 52 41 41 50 49 48 49 % % % . % % % % % IP: Är med ....... 58 44 51 46 70 59 67 55 Varit med ..... 12 25 15 24 10 27 13 29 Aldrig med. . . . 30 31 34 29 20 14 20 16

Tabell 114. Föräldrar i samma förening. 1950, 1947. >>Är med». Kön.

1950 1947

M K M K

156 126 284 107 % % % %

Far är med. . 18 19 24 22 Far ej med. . . 72 69 70 65 Mor med. . . . 10 20 12 26 Mor ej med . . 62 57 51 49

meras kan iakttas att för såväl män som kvinnor uppnås procenttal som varierar mellan 66—100 %. Det högsta relativa talet uppnås av pojkarna, när moder »är med» i idrottsorganisation _ 100 %. Detta kan också uttryckas på det sättet, att kategorin »aldrig med» har procent- tal 0—26 %. Bland de politiska organi- sationerna möter de lägsta relativa pro- centtalen. Kategorin »aldrig» har där procenttal mellan 29 och 34 %.

Vid en jämförelse mellan män och kvinnor mot bakgrunden av att fader eller moder tillhör någon organisation skymtar varierande tendenser.

Av de fyra åldergrupperna kan IP i de två yngsta ha sina föräldrar och IP i den äldsta gruppen ha sina barn i samma förening som de själva är med i.

Av tabell 114 fnamgår de procent- tal, som angår kategorin »är med» inom åldersgrupperna 1950 och 1947 och som anger hur stor del av dessa grupper, som har sina föräldrar i samma förening. Bastalet utgörs av det sammanlagda an- talet, som har endera föräldern i samma förening.

Inom den yngsta gruppen har flickor- na relativt oftare både sin far och mer med än vad som gäller jämnåriga poj- kar. Bland 17-åringarna har de manliga relativt oftare sin far med, medan kvin- norna visar ett högre procenttal, när moder tillhör samma förening.

Intensiteten i föräldrarnas föreningsan- knytning kan tänkas utöva ett visst in- flytande på barnens ställning till för- eningslivet. Som ett uttryck för föräld- rarnas föreningsengagemang kan tas de- ras innehav av uppdrag av någon art i en förening. Tabell 115 återger fars eller mors nuvarande innehav av sådant. Ta- bellerna upptar åldersgrupperna födda 1950, 1947 och 1941.

Inom de olika åldersgrupperna har fa- der uppdrag i flera fall än moder. Vid en jämförelse mellan åldersgrupperna är en fallande tendens påtaglig för så— väl faders som moders innehav av upp- drag från den yngsta till den äldsta gruppen.

Ungdomarnas anknytning är indelad i kategorierna »är med, har varit med och aldrig med». I tabellerna 116 och 117 påvisas fördelningen av IP i dessa kategorier, när far eller mor har för- eningsuppdrag eller inte.

Inom kategorien »är med» visar IP med föräldrar, som har eller haft upp- drag, en högre procent än övriga.

Inom kategorin »varit med» framträ- der i de allra flesta fallen att lP med föräldrar, som inte haft uppdrag, har i högre grad lämnat föreningslivet.

Inom kategorin »aldrig med» har IP med föräldrar utan uppdrag den störs- ta andelen.

Önskvärt hade varit att kunna visa

Tabell 115. Faders eller moders uppdrag i förening. 1950 1947, 1941.

1950 1947 1941

Totalt 588 573 530

% % % Fader i förening: Har ej uppdrag. . . . 43 49 55 Har uppdrag ....... 34 27 16 Moder i förening: Har ej uppdrag. . . . 37 37 38

Har uppdrag ....... 18 14 6

Tabell 116. Faders uppdrag. 1950, 1947, 1941. »Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941 Ej Ej Ej upp dr. Uppdr. upp dr. Uppdr. upp dr. Uppdr. Totalt 254 202 276 154 291 86 % % % % % % IP: Är med ........................ 52 58 51 68 48 63 Varit med ...................... 23 23 28 20 36 31 Aldrig med ..................... 25 19 21 12 16 6

Tabell 117. Moders uppdrag. 1950, 1947, 1941. »Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941 Ej Ei Ei upp dr. Uppdr. upp dr. Uppdr. upp dr. Uppdr. Totalt 269 100 210 78 202 33 % % % % % % IP: Är med ........................ 55 62 59 69 52 70 Varit med ...................... 21 25 28 21 38 21 Aldrig med ..................... 24 13 13 10 10 9

vilka slag av förtroendeuppdrag, som förelegat. Detta har dock inte varit möj- ligt inom undersökningens ram. Vid för- söksintervjuerna framkom nämligen mycket tydligt att ungdomar ofta har en mindre säker kunskap om arten av föräldrarnas förtroendeuppdrag. Där- emot kände de bättre till i vilken orga- nisation föräldrarna hade uppdraget.

I tabell 118 är sammanställda, i form av rangordning, de organisationer, in- om vilka uppdragen har förekommit. Med siffran »1» anges den vanligaste förekommande organisationen, där far eller mer har eller har haft uppdrag. I några fall förekommer att såväl far som mor haft uppdrag.

Inom fackföreningarna har IP:s fä— der oftast uppdrag, därnäst kommer tämligen lika ofta företrädda idrottsli— ga, politiska och andra organisationer.

Scoutförbund, nykterhetsorganisationer och religiösa samfund växlar inbördes i rangordning. Motororganisationerna har lägsta frekvenserna.

Modern har sina uppdrag vanligast inom andra organisationer men även de

Tabell 118. Faders och moders uppdrag i olika organisationer. 1950, 1947, 1941. Rangordning efter frekvens

1950 1947 1941

Far Mor Far Mor Far Mor

Fackföre- ning ..... 1 7 1 6 1 4 I .......... 2 6 4 7 3 6 Se ......... 6 5 6 5 5 7 B ......... 5 3 7 3 6 2 M ......... 8 — 8 4 8 N ......... 7 3 5 4 7 4 P .......... 4 2 3 2 2 3 A .......... 3 1 1 1 4 1

Tabell 119. Gifta IP. Barn förenings- knutna 1928—23.

Tabell 121. Föräldrar och barn i samma förening. 1928—23.

Far Mor

Totalt 304 287

% %

Barn ej med ........ 38 36 Vet ej .............. 1 —— Barn är med ........ 37 45 Har ej barn ......... 24 19

politiska organisationerna visar sig komma långt fram närmast följda av de religiösa samfunden. I tur och ord- ning kommer sedan sammanfattnings- vis nykterhetsorganisationerna, fackför- eningarna och scoutförbunden, Idrotts- rörelsen ligger sämst till.

Barn i förening. 1928—23

Den äldsta åldersgruppen, 1928_—23, har barn, som är i sådan ålder att de kan vara med i föreningslivet. Tabell 119 tar upp fördelningen på sådana fall.

Mödrarna har tydligen i större ut- sträckning än fäderna sina barn med i föreningslivet.

Tabell 120. Föräldrar »är med, varit med, aldrig med» har barn föreningsanslutna

Far Mor

Totalt 81 58

% %

Samma förening: Nej ...... 74 67 Ja, flicka . 6 24 Ja, pojke . 22 16

Föräldrarna kan själva »vara med, ha varit eller aldrig varit med» i förening. En uppdelning görs därför efter dessa tre kategorier _ tabell 120.

När föräldrarna »är med» blir de re- lativa procenttalen högre för barn som »är med». I båda kategorierna »är med» och »varit med» visar mödrarnas barn en större relativ andel.

Inom kategorin »aldrig med» är har— nen i största utsträckning inte heller med.

Bland föräldrarna, som »är med» kan några ha sina barn med i samma för- ening, vilket framgår av tabell 121.

Vissa av föräldrarna kan ha både poj- ke och flicka i samma förening, vilket gör att procenttalen vid sammanlägg- ning går över 100. Mödrarna har sam- manlagt i högre grad än fäderna barn

Tabell 122. Föräldrarna har sina barn i olika organisationer. 1928—23. »Är med,

1928_—23. varit med». A: med Varit Aldrig Är med Varit med med med

Totalt 139 59

Far Mor Far Mor Far Mor % %

Totalt 189 103 75 95 40 89 % % % % % % ?.”? ........ 47 51 Se ........... 48 46 Barn är ej R ........... 20 18 med ..... 32 29 47 33 55 48 Sk ........... 4 2 Vet ej ...... l 1 1 —— N ........... 10 8 Barn är med 43 56 31 38 20 38 P ............ 6 Inga barn .. 25 14 21 29 25 13 A ............ 22 10

Tabell 123. Vuxnas önskningar om ung- domens föreningstillhörighet. 1928—23.

Far Mor

Totalt 165 152 % % I ............ 46 32 Sc ........... 44 42 R ........... 5 6 M ........... —— 1 Sk ........... 1 N ........... 16 19 P ............ 4 6 A ............ 5 11

med i samma förening. Detta gäller sär- skilt flickorna. Fäderna har i sin tur oftare sönerna med i samma förening.

Barnen kan tillhöra olika organisatio- ner, som tabell 122 visar.

Vid intervjuerna har en fråga ställts till åldergruppen född 1928—23: »Kan Ni ange någon organisation eller för- ening som Ni gärna ville att Ert barn/ Era barn vore med i?

Frågan har ställts till alla inom grup- pen. Endast 46 % har svarat. Den för- delning, som de givna svaren har, åter— finns i tabell 123.

De vuxnas önskningar om slag av föreningstillhörighet hos ungdomen markerar förkärlek för idrotts- och scoutorganisationer, som överstiger de faktiska förhållanden som redovisas i tabell 52 tidigare. Nykterhetsorganisa- tionerna rycker också fram, under det att de religiösa samfunden erhåller låga procentiska tal. I vissa fall har grup- pen uttalat önskemål om barnens an- knytning till mer än en organisation, vilket framgår av procenttalen.

Medlemsskap 1 928—23 .

i fackförening. 1941 ,

Vid sidan av de ideella föreningarna finns ekonomiska föreningar och in-

tresseorganisationer. Till intresseorga- nisationerna räknas följande topporga- nisationer.

Landsorganisationen (LO). Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF)

Statstjänstemännens (SR).

Sveriges Akademikers Centralorgani— sation (SACO)

Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)

Sveriges Arbetares Centralorganisa- tion (SAC)

Tjänstemännens (TCO)

Vid intervjuerna har de båda äldre åldersgrupperna födda 1941 och 1928— 23 lämnat uppgift om medlemskapi fackförening. Svaren redovisas i tabell 124.

Medlemskap i fackförening kan för- enas med sådant i ideell förening. I ta- bell 125 visas hur representanterna för fackföreningarna fördelas på katego- rierna »är med, varit med och aldrig med» i ideell sammanslutning.

Inom kategorin »är med» har de, som inte har fackföreningsmedlemskap (nej-gruppen) högre relativa procent- tal.

Inom kategorin »varit med» har män- nen inom ja-gruppen i den äldre och inom nej-gruppen i den yngre åldern de

Riksförbund

Centralorganisation

Tabell 124. Medlem i fackförening. 1941, 1928—23. Kön.

1941 1928—23

Tot. M K Tot. M K

530 263 267 693 359 334 % % % % % %

Ja ......... 61 68 55 72 87 55 Nej ........ 39 32 45 28 13 45

Tabell 125. Fackföreningsmedlemskap, 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig».

Ja Nej

1941 1928—23 1941 1928—23

M K M K M K M K

Totalt 178 146 314 183 85 121 45 151

% % % % % % % %

Är med ....................... 56 34 60 28 67 36 64 47 Varit med ..................... 30 41 25 38 22 41 27 24 Aldrig med .................... 14 25 16 34 11 24 9 29

lägre relativa talen. För kvinnorna rå- der skillnad endast inom 40-årsgrup- pen.

Inom kategorin »aldrig med» är pro- centtalen genomgående lägre inom »nej- gruppen».

Fördelningen av antalet IP på olika intresseorganisationer framgår av ta- bell 126.

Frekvensen av medlemskap i ideella föreningar hos de olika intressorgani- sationernas representanter följer ita- bell 127.

Inom kategorin »är med» visar TCO:s medlemmar nästan genomgående högre relativa anknytningssiffror inom varde- ra åldersgruppen.

Inom kategorin »varit med» har

Tabell 126. Tillhör slag av topporgani— sation. 1941, 1928—23. Kön.

1941 1928—23

Tot. M K Tot. M K

530 693

%%%%%%

263 267

LO ........ 44 58 30 48 55 40 RLF ....... 2 4 — SR ........ 1 1 1 1 1 SACO ...... 1 1 1 2 — SAF ....... —— 1 3 —— SAC ....... _ —— — 1 2 —— TCO ...... . 16 8 24 16 18 14

kvinnliga LO-grupper högre siffror.

Inom kategorin »aldrig med» har LO- anslutna också högre relativa tal.

Inom intresseorganisationerna vilar på innehavare av förtroendeuppdrag an— svar av en delvis annan karaktär än på dem som innehar uppdrag inom de ideella organisationerna. I de först- nämnda står speciellt enskilda medlem- mars ekonomiska och sociala intressen på spel. I tabell 128 visas antal förtro- endeuppdrag som IP har eller har haft inom intresseorganisation.

En jämförelse mellan kategorierna vi- sar att det stora flertalet bland dem som har eller har haft förtroendeuppdrag ryms inom kategorin »är med». Dub- belsvar förekommer.

Närmast visas hur stor andel av de ideella organisationskategorierna som består av fackföreningsmedlemmar el- ler inte —— tabell 129 a—b.

Av tabellen 129 a framgår att organi- sationernas medlemmar i den yngre gruppen består av 41 % och i den äld- re av 42 % LO-anslutna. Medlemsstoc- ken. innehåller också 40% och 30% ej anslutna.

Genom uppdelningen på män och kvinnor, tabell 129 b, erhålls en nyan— sering av föreningsbeskrivningen.

De lnanliga LO-anslutnas relativa siff- ror ligger inom varje kategori mycket högre än andra topporganisationers.

Tabell 127. Intresseorganisationernas medlemmars anknytning till ideella föreningar. 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med».

1941 1928—23

SR, SACO, LO TCO LO TCO SAF

M K M K M K M K M K

Totalt 152 80 20 63 198 133 63 48 21 (5) % % % % ”. % % % % %

Är med .......... 53 26 65 43 57 23 70 42 76 (80) Varit med ........ 31 45 35 37 24 40 21 33 24 —— Aldrig med ....... 16 29 _ 21 19 38 10 25 — (20)

Tabell 128. Antal förtroendeuppdrag inom intresseorganisation. >>Är med, varit med, aldrig med». 1941, 1928—23.

1941 1928—23

- Varit . -- Varit .

Ar med med Aldrig Ar med med Aldrig Ordf., kassör, sekr ............... 4 1 —— 20 6 5 Annan styrelseledamot ........... 2 1 1 17 9 2 Kommitté ...................... 4 1 — 19 6 2 Redaktionellt ................... —— —— — -— Annat .......................... 2 1 — — —— —

Tabell 129 a. Antal medlemmar i intresseorganisation. »Är med, varit med, aldrig». 1941, 1928—23.

1941 1928—23

-- Varit . -- Varit .

Ar med med Aldrlg Ar med med Aldrig Totalt 249 182 99 338 196 159 % % % % % % Ingen intresseorganisation ........ 40 37 38 30 24 30 LO ............................ 41 46 47 42 57 55 RLF ........................... —— — — 3 1 1 SR ............................ 1 — — 2 1 1 SACO .......................... 2 —— 2 1 1 SAF ........................... — — — 2 1 1 SAC ........................... — — —— 1 1 3 TCO ........................... 16 16 13 19 15 11

Tabell 129 b. Medlemmar i intresseorganisation 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1941 1928—23

Varit med Aldrig med Varit med Aldrig med

M K M K M K M K M K M K

Totalt 1 56 93 73 34 65 1 06 53

%%%% %%%%%%%%

Ingen intresse- organisation . . . 37

Milk #01 0015

Slllllom Bli—Ilona—

» TCO ............

27 45 13 58 13 34 8 42 71 35 52 25 64 50 70 47 _ 6 — — 1 4 _—

3 2 3 1 — — 1 _ _ 3 _ 2 _ _ _ _ _ 3 _ 2 _— 2 _ _ 1 _ 2 _ 8 _ _ 20 20 16 14 15 11 11

Även kvinnliga LO-anslutna har på ett undantag när också högre relativa tal. Undantaget utgörs av TCO-anslutna bland 23-åringar, som är med i för- eningslivet — 29 %.

Civilstånd. 1941 , 1928—23

Fördelning på gifta och ogifta

De följande tabellerna 130—131 upptar antal gifta och ogifta och fördelningen på kategorierna »är med», »varit med» och »aldrig med».

Tabellen 130 visar den procentuella fördelningen av gifta, ogifta och tidi- gare gifta inom de två äldsta grupperna.

Tabell 130. Civilstånd. 1941, 1928—23,

Enligt Statistisk årsbok 1964 erhålls följande procentuella fördelning ef- ter civilstånd för de aktuella ålders- grupperna tlabell 131.

Skillnaden mellan urvalets och be- folkningsmängdens relationstal är högst 5 % och gäller den äldre gruppens gif- ta män .

Nästa tabell 132 Visar fördelningen av civilstånden på kategorierna »är med, varit med och aldrig med».

Inom kategorin »är med» förekom- mer de högsta relationstalen hos alla ogifta i den yngre gruppen men endast hos de gifta männen i den äldre. De ogifta kvinnorna har relativt högre procent än de gifta.

Inom kategorin »varit med» har över-

Kön. 1941 1928—23 Tabell 131. Gifta, ogifta enligt befolk- Tot. M K Tot. M K ningsslatisliken 1964, 1941, 1928—23. Totalt 530 263 267 693 360 333 1941 1928—23 % % % % % %% M K M K Gifta ....... 30 16 44 85 84 86 Gifta ........ 18 45 79 86 Ogifta ...... 68 83 53 12 14 9 Ogifta ....... 81 54 17 9 Tidigare g. . 2 1 3 3 1 5 Tidigare gifta _ 2 3 5

Tabell 132. Civilstånd. 1941, 1928—23. >>Är med, varit med, aldrig med». Kön.

1941

1928—23

M

K M K

GOg Tg G Og Tg GOg Tg GOg Tg

Totalt 43 218 (2) 117 142 (8) 304 51 (4) 287 30 (17)

%%%% %%%%%%%%

Är med ............. 44 62 (100) 26 42 (25) 62 50 (50) 36 43 (35) Varit med .......... 44 25 _ 47 35 (62) 28 25 (50) 33 23 (24) Aldrig med .......... 12 13 _ 27 23 (13) 13 25 _ 31 34 (41)

allt de gifta IP högre värden än de ogifta.

Inom kategorin »aldrig med» av kvin- norna finns inga större skillnader mel- lan gifta och ogifta. Däremot avviker de ogifta männen i den äldre gruppen med ett tämligen högt procenttal 25 %.

Organisationetillhörighet gifta, ogifta

Medlemskapen i olika slag av organisa- tioner speglas i tabell 133. Varje ålders- grupp, civilstånd och kön är fördelat på organisationsområden. Bastalen ut- görs av alla, som »är med».

För en tolkning är det nödvändigt att

hålla i minnet att vissa dubbelanslut— ningar finns. Tabellen 133 understryker endast vad som tidigare framhållits, att de ogifta i 23-åringarnas grupp domi- nerar organisationstillhörigheten, me- dan förhållandet är det motsatta i den äldre gruppen.

De religiösa organisationerna intar inom den äldre gruppens gifta kvinnor en framträdande plats under det att de flesta andra organisationer hos gifta männen inom samma ålderskategori kommer högre än de religiösa sam- funden.

En belysning av organisationstillhö- righeten kan också göras genom att in-

Tabell 133. Civilstånd. Organisationstillhörighet. 1941, 1928—23. Kön. »Är med».

1941 1928—23 249 338

M K M K Totalt Gift Og. Gift Og. Gift Og. Gift Og % % % % % % % % 1 ............. 5 35 6 8 38 3 6 _ Sc ............ 1 9 2 8 6 1 6 _ St ............ _ 5 _ 2 1 _ _ _ R ............ 1 4 2 6 5 1 10 2 M ............ _ 10 1 _ 10 1 1 _ Sk ............ 1 7 _ 4 2 _ 1 _ N ............ 3 12 4 4 12 1 8 _ P ............ 2 11 4 4 16 4 10 1 A ............ 3 19 4 10 31 4 20 2

Tabell 134. Organisationstillhörighel. Fördelning på civilstånd. Kön. »Är med».

1941

1928—23

M

M

Tot.

Og

Tot.

Og. Og.

Abs % % % % Abs % % %

I ................ 137 9 65 10 Se ............... 50 6 44 12 R ............... 39 13 28 15 M ............... 27 4 85 7 N ............... 59 11 53 19 P ............... 53 11 53 17 A ............... 89 8 53 11

16 1 59 80 7 12 1 38 42 50 5 45 44 64 27 3 57 13

4 43 81 7 12 17 72 56 6 37 1 1 9 106 50 12 36 2 28 192 55 7 35 3

om varje åldersgrupp med utgångspunkt från en enda organisation se efter hur medlemsantalet är fördelat på civilstånd och kön. Om idrottsorganisationen an- vänds som exempel och intresset knyts till gruppen födda 1941 kan av tabell 134 utläsas, att inalles finns 137 anslut- na till idrottsrörelsen. Dessa är förde- lade i följande procenttal: gifta män 9 %, ogifta män 65 %, gifta kvinnor 10 % och ogifta kvinnor 16 %. Student- och skolorganisationer är inte medtag- na i denna tabell.

En jämförelse mellan föreningsmed- lemmarnas civilstånd visar att dessa

bland 23-åringar i majoritet består av ogifta män under det att i den äldre överväger de gifta männen. Ett undan— tag utgör religiösa samfund som har en majoritet av kvinnor.

Hur civilstånden var för sig fördelar sig på organisationsområdena framgår av nästa tabell 135.

Till idrottsorgallisationerna går i stör- re utsträckning både gifta män och kvin— nor samt särskilt ogifta män i 1941 års grupp.

Scoutrörelsen samlar procentiskt fler ogifta kvinnor i gruppen 1941.

De religiösa samfunden har i den

Tabell 135. Civilstånd. Art av organisation. 1941, 1928—23. Kön. »Är med».

1941

1928—23

M K

Og

Totalt

Tabell 136. Civilstånd. Art av organisation. 1941, 1928—23. Kön. » Varit med».

1941 1928—23 M K M K

G Og G Og G Og G 08 Totalt (19) 54 54 50 75 (13) 94 (7)

% % % % % % % %

1 ............. (37) 48 30 20 56 (31) 17 (14) Se ............ (37) 33 30 28 17 _ 12 _ St ............ _ _ _ _ 1 _ _ _ R ............ (11) 6 15 16 3 (8) 19 (14) M ............ (5) 15 _ _ 4 _ _ _ Sk ........... _ 4 _ 2 2 _ _ N ............ (32) 17 20 20 17 (15) 35 (29) P ............ (16 20 26 20 39 (69) 35 (29) A ............ (11 13 41 24 17 (8) 28 (29)

yngre gruppen ett något livligare delta- gande från de yngre ogifta kvinnorna och i den äldre gruppen av de gifta. De gifta männen i den yngre har en högre procent än de gifta kvinnorna i samma grupp.

Motororganisationerna lockar såväl de yngre ogifta männen som de äldre gifta männen.

Stadenl— och skolföreningar samlar

Tabell 137. Ciuilslånd. Fördelning på olika organisationer.

naturligt nog sina medlemmar huvud— sakligen från de yngre ogifta IP.

Nyklerhetsorganisalionerna har fått relativt fler av de gifta inom båda kö- nen bland 23—åringarna.

Politiska föreningar har höga pro- centtal bland alla gifta och ogifta män, medan ogifta kvinnor i mindre ut- sträckning tycks ta del i det politiska arbetet.

1941, 1928—23. Kön.

»Är med». 1941 1928—23

M K M K

263 267 359 334 G Og G Og G Og G Og % % % % % % % % I ............. 5 33 5 8 35 3 5 — Sc ............ 1 8 1 7 6 1 5 — St ............ -— 5 — 3 1 —— ——- R ............ 2 4 2 6 4 1 11 2 lli ............ -— 9 1 —— 10 1 2 -—— Sk ............ 1 G —— 4 2 -—— 1 — N ............ 2 12 4 4 1 1 1 8 — P ............ 2 11 3 4 14 4 11 1 A ............ 3 18 4 9 29 4 19 2

Tabell 138. IP med maka eller make med i förening. 1941. 1928—23.

Tabell 139. IP med maka eller make i förening. 1928—23.

1 941 1928—23

Totalt 170 591

% %

Maka/make med ......... 71 80 » ej med ...... 29 4 Vet ej .................. — 16

Andra organisationer har en ganska likartad tillströmning inom varje ål- derskategori för sig. De 40-åriga gifta kvinnorna visar jämfört med de jämn- åriga ogifta en högre frekvens. Männen i den äldsta gruppen har oavsett civil- stånd höga relativa tal.

Många IP tillhör kategorin »varit med». Hur denna kategori fördelas på or- ganisationsområdena visas i tabe11136.

Här noteras ett par höga relativa för- luster inom idrottsorganisationerna bland ogifta manliga 23—åringar och gif- ta män i 40—årsåldern.

Tabell 137 tar upp fördelningen av IP med hänsyn till deras civilstånd och ställer fördelningarna i relation till hela gruppen män och kvinnor.

Den yngre gruppens ogifta män och den äldre gruppens gifta män företer vissa likheter. Även de återstående grupperna män har sinsemellan unge- fär likartade fördelningar.

Den äldre gruppens gifta kvinnor har relationstal, som avviker från de and-

1941 1928—23

Totalt 121 470

% % IP med maka med ....... 21 47 IP med make med ....... 79 53

ra kvinnogruppernas. Avvikelserna är störst för religiösa samfund, politiska och andra organisationer.

Maka eller make med i förening

I de närmast föregående tabellerna har IP:s civilstånd och organisationsanknyt- ning behandlats. Här undersöks hur IP:s maka eller make är föreningsan- knuten. Tabell 138 visar förhållandena totalt för gifta.

Tabell 139 är uppdelad på manliga och kvinnliga gifta IP, vars maka eller make är med i förening.

Tydligen förekommer i större ut- sträckning att kvinnorna har sina män föreningsengagerade än tvärtom.

Gifta IP kan som visats i tabell 132 förekomma inom de olika kategorierna »är med, varit med, aldrig med». Oav- sett Om t. ex. den äkta mannen »är med» eller »har varit med» kan hustrun vara med i förening eller inte och vice versa.

Hur organisationsanknytningen ser ut för åldersgrupperna 1941 och 1928—23 framgår av nedanstående uppställning.

1941. Om gift manlig IP: »är med» så är makan med i 46 % »varit» » » » » » 46 %

»aldrig» » » » » » 8 %

Om gift kvinnlig IP: »är med» så är maken med i 28 ".,

»varit» » » » » » 50 % »aldrig» » » » » » 22 %

1928—23. Om gift manlig IP: »är med» så är makan med i 67 %

»varit» » » »aldrig» » |

» » »24% » »»9%

Om gift kvinnlig IP: »är med» så är maken med i 38 %

»varit» » » »aldrig» » »

» » »36% » » »26%

Tabell 140. IP:s maka eller make med i olika organisationer. 1941, 1928—23.

1941 1928—33

IP har IP har IP har IP har maka make maka make med med med med

Totalt 26 95 223 247

% % % %

Maka/make i: Fackförening 50 77 40 77

I ........... 8 43 24 41 Sc .......... 15 15 10 8 St .......... — 2 2 H .......... 15 6 13 7 M .......... 4 14 5 12 Sk .......... 4 2 4 1 N .......... 27 14 13 13 P ........... 8 18 24 27 A ........... 19 11 28 15

Tabell 140 visar anknytningen till oli- ka organisationsområden.

Dubbelanslutning förekommer i den- na tabell.

Vid en jämförelse av åldergrupperna inom varje organisation för sig möter samma tendenser som tidigare visats för män och kvinnor.

Skolutbildning

Skolutbildningen har indelats för de yngre grupperna på grund/folkskola, yrkesskola, realskola och gymnasium

och för de två äldre har tillagts folkhög- skola som en mellan folkskola och real- skola liggande skolform. I fortsättning- en används begreppet grundskola för den Obligatoriska skolan för de två yng- re åldersgrupperna.

I den yngsta gruppen går alltjämt alla utom två i skola under det att den när- mast äldre gruppen delvis avslutat sin skolgång och blivit förvärvsarbetande. De båda äldsta grupperna behandlas som om alla IP lämnat skolan, även om vissa 23-åringar befinner sig i skola. Fördelningen följer i tabell 141.

Med den omgestaltning som för när- varande präglar skolväsendet betyder grundskola för den yngsta gruppen en ganska annorlunda utbildning än vad denna gjorde för den äldsta som gick i folkskola.

En del av den yngsta gruppens indi- vider går i grundskola, klass 7, och de- lar av 17—årsgruppen går i grundskola, klass 9. Deras undervisning motsvarar jämförliga årsgrupper i realskolan. Ef- tersom den nuvarande realskolan allt- jämt existerar som en slags urvalsskola för många, äger den likheter med den realskola, som de båda äldre grupper- na genomgått.

Innan den nya grundskolan är helt genomförd _ såväl organisatoriskt som till sitt utbildningsinnehåll och sin un- dervisningsmetodik torde detta med—

Tabell 141. Skola. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

1950 1947 1941 1928—23

Tot. M K Tot. M K Tot. M K Tot. M K

Totalt 588 287 301 573 276 297 530 263 267 693 359 334

%%%% %%%%%%%%

Grund/Folkskola ..... 81 82 78 53 Yrkesskola .......... 1 1 12 Folkhögskola ........ —— Realskola ............ 19 17 21 22 Gymnasium .......... — — 13

50 56 59 66 52 77 75 79

19 25 23 16 30 11 11 10 14 10 14 14 14 6 9 3

föra vissa skillnader. Den gamla real- skolan har således fortfarande examens- tvång. Den är frivillig. Av denna anled- ning kan det vara motiverat att spalta upp utbildningsnivåerna på grund- och realskola.

Med hänsyn till skolväsendets utveck- ling kan de i tabell 141 presenterade höga siffrorna för grundskolnivån i de två yngsta grupperna lätt föranleda en undran om inte det förhållandet beak- tas att den obligatoriska skolgången har förlängts med flera år sedan 30-talet, då den äldsta gruppen var skolpliktig.

Någon större olikhet råder inte mellan könen i de lägre åldersstadierna.

I 1941—årsgruppen skiljer relativt sett inte mindre än 14 % män och kvinnor åt på folkskolnivån. Dessa 14 % åter- finns emellertid på realskolnivån, där den kvinnliga parten har det högsta ta- let. Även i de två yngsta grupperna har de kvinnliga skoleleverna på realskol- nivån högre relativa tal än sina man- liga skolkamrater,

På det gymnasiala stadiet är de pro- centiska talen ganska likvärdiga inom och mellan aktuella åldersgrupper. En- dast den äldsta kvinnliga gruppen har ett lågt tal __ 3 %.

Tabell 141 åskådliggör hur individer- na fördelas på olika utbildningsnivåer. Hur organisationsanknytningen ser ut med hänsyn till skolutbildningsnivå visar tabellerna 142—144.

Inom kategorin »är med» (tab. 142) råder tydliga skillnader i den relativa anknytningen mellan män och kvinnor. Kvinnorna har mellan 12 och 34 % lägre relativa procenttal med den minsta skill- naden i den yngsta och den största i den näst äldsta gropen.

Inom kategorin kvinnorna i den näst äldsta gruppen ett högt relativt tal, 46 %, liksom också de 17-åriga flickorna. Överlag har kvin- norna en högre avgångsprocent än männen.

Inom kategorin »aldrig med» är kvin- nornas procenttal även överallt högre och i de två äldsta grupperna har mer än en tredjedel inte deltagit i förenings- arbete.

Inom kategorin »("ir med» (tal). 143) ligger de manliga procenttalen högre än kvinnornas och när i ett par fall över 75 %. Kvinnornas procentiska siffror avviker dock inte lika kraftigt som mot- svarande kategori inom grund./folkskol- nivån. De har högre relativt procenttal här.

Inom kategorin »varit med» är för- eningsflykten mindre bland männen än bland kvinnorna, även om den manliga 23-årsgruppen till en tredjedel mister föreningsanknutna. I alla åldersgrup— perna har nästan en tredjedel av kvin- norna försvunnit ur medlemsmatriklar- na. En tydlig avgång framträder i grup- pen 1941 i dess helhet.

»varit med» visar

Tabell 142. Grund/folkskola 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941 1928—23 M K M K M K M K Totalt 235 234 181 192 174 139 270 265

% % % % % % % %

Är med ....... 59 47 60 Varit med ..... 19 28 20 Aldrig med. . . .

37 55 21 55 30 36 27 46 27 33

Tabell 143. Realskola. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. >>Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941 1928—23

M K M K M K M K

Totalt 50 64 53 74 41 80 38 35

% % % % % %

% % Är med ...................... 66 48 Varit med .................... 16 30 Aldrig med ................... 18 22

79 51 66 48 76 52 13 26 32 35 13 34 8 23 2 1 7 11 14

Inom kategorin »aldrig med» har de två manliga mittenåldrarna en ovanligt låg relativ procent, som aldrig varit med. Inom de övriga såväl manliga som kvinnliga _ grupperna framträder inga extrema värden. Den yngsta grup- pen har i motsats till den äldsta ett re- lativt större större antal som aldrig varit med.

Inom kategorin »är med» (tab. 144) ligger samtliga värden högt. Alltjämt leder de manliga och inom 17-årsgrup— pen råder en relativt procentisk skillnad på 24 enheter. De kvinnliga grupperna inom gymnasiet visar högre relativa procentsatser än kvinnorna i de andra skolformerna.

Inom kategorin »varit med» råder un- gefär samma förhållanden som gällt IP inom de tidigare utbildningsnivåerna d. v. s. avgången är relativt större bland kvinnorna. I enstaka manliga grupper

springer procentsatsen upp till nästan 30 %.

Inom kategorin »aldrig med» uppvi- sar den gymnasiala gruppen i huvudsak låga procenttal.

Tabellerna 145 och 146 redovisar hur IP med olika skolbakgrund går till skil— da organisationer.

I drottsrörelsen har i de flesta fall den högsta procenten. Bland 14-åringarna har dock flickorna en större procent hemmahörande i scoutorganisationerna. Manliga IP med grundskola och yrkes- skola som bakgrund visar de största an- delarna inom idrotten. De kvinnliga IP bland 17-åringarna har en tendens till högre frekvens inom idrotten, när de går i realskola eller i gymnasium.

Scoutorganisationerna har en fördel— aktigare position inom grundskola bland 14-åringarna under det att bland 17- åringarna i yrkes- och realskola samt i

Tabell 144. Gymnasium. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med aldrig med».

1950 1947 1941 1928—23

M K M K M K

Totalt

42 31 36 36 31 (10)

Är med ....................... Varit med ..................... —— Aldrig med ....................

% % % % % % 79 55 69 61 65 (90) 19 26 25 33 29 (10)

2 19 6 6 6

Tabell 145. Skolutbildning och organisationstillhörighet. 1950. 1947. Kön. »Är med».

1950

1947

Grundskola Realskola Grundskola

Real— skola

Gymna-

Yrkesskola . sxum

M K

K

M M K M K M K M K

112 33 31

Totalt 139 79 53 29 42 37

% %

%

%%%%%%%%

I ........... 62 33 55 29 Se .......... 48 40 18 32 R .......... 14 38 27 24 M .......... — — 3 Sk .......... 3 4 15 3 N .......... 11 15 3 10 P ........... —— A ........... 22 28 21 45

73 26 72 (45) 62 41 66 (53) 19 17 24 (45) 40 30 28 (29) 14 19 14 (27) 10 35 9 — 4 4 7 (2) 2 3 6 _ 1 4 17 (9) 17 11 44 (24) 8 23 17 (9) 10 19 9 22 32 10 (se) 10 19 16 (12) 27 30 21 (36) 29 19 34 (65)

gymnasium visar bättre relativa siffror. Förhållandet mellan de relativa Siffror- na för ynglingar och flickor växlar in- om åldersgrupperna och mellan skolfor- merna.

Religiösa organisationer visar för kvinnliga IP gynnsammare tal än för manliga. Ett undantag möter i gruppen född 1950, där realskolans ynglingar vi- sar ett högre procenttal. En vikande an- knytning visas av den äldre gruppen —— framför allt för ynglingarna. Realsko- lan visar summerat för båda könen högsta procentiska talen i gruppen född 1950. I den yngre gruppen ligger grund- skolan högst.

Skolorganisationer har en större an- del inom den äldre gruppen där flera skolformer är företrädda. Såväl yrkes— skola, realskola som gymnasium har högre tal än grundskolan och den högs— ta procenten återfinns bland gymnasiets ynglingar.

Nykterhetsorganisationer har i båda åldersgrupperna en sammanlagt bättre position inom grundskolstadiet. Kvinn- liga IP har en högre anknytningspro- cent i alla skolformer som finns repre- senterade med tillräckligt stora bastal.

Politiska organisationer har beroende på sina åldersbestämmelser möjligheter att samla medlemmar endast i den äldre gruppen och där visar grund- och yr- kesskolan de högre värdena. Flickorna representerar de högre relativa talen. Även i realskolan har flickorna en rela- tivt livligare anknytning under det att de manliga gymnasisterna visar ett stör- re intresse.

Andra organisationer visar jämte idrottsrörelsen och scoutorganisationer— na den största anknytningen av IP. Det kvinnliga intervjumaterialet har i alla skolformer utom i realskolan, i den äldre gruppen, ett relativt försteg fram- för de manliga. Jämfört med elever i de andra skoltyperna kan gymnasisterna uppvisa stora tal även om de kvinnliga gymnasisternas representation måste bedömas som relativt osäker på grund av det låga bastalet 17 IP.

Idrottsorganisationerna (tab. 146) fångar in många manliga med folkskol- bakgrund. En minskning märks bland dem som avlagt real-studentexamen. Kvinnor med obligatorisk skolutbild- ning visar i båda åldersgrupperna lägre anknytningssiffror än sina medsystrar

med realexamen och studentexamen. De kvinnliga IP har nästan genomgående en sämre uppslutning än männen.

Scoutorganisationer samlar större de- lar av intervjumaterialet med högre skolutbildning. Kvinnorna leder och förhållandena är i stort likartade i båda åldersgrupperna.

Religiösa organisationer företer en varierande rekryteringsstorlek. Männen med studentexamen i den yngre grup- pen visar högre siffror än kvinnorna. Studenterna i den äldsta gruppen avvi- ker emellertid väsentligt. Genomsnittligt kvinnornas andelar över männens.

Motororganisationer samlar flera män än kvinnor och bland männen i den yngre gruppen har de med gymnasie- utbildning sämre grad av anknytning än övriga. Männen med realexamen bland 40-åringarna har den högsta pro- centen.

Skolorganisationers mönster präglas av de låga relativa talen bland männen med folkskola som grund. Männen är i relativt flertal.

Nykterhetsorganisationerna har bland 23-åringarna en sjunkande anknytnings— siffra med ökad skolutbildning. Kvin-

norna synes vara mest engagerade. Den äldre gruppen har på den obligatoriska skolans nivå kvinnor men på realexa- mens nivå män med de högsta relativa talen.

Politiska organisationer har i båda ål- dersgrupperna ett högre procenttal för kvinnor på folkskolnivån. I den yngsta gruppen har IP med realexamen oav- sett kön en låg procentisk anknytning, medan i den äldre gruppen på samma nivå siffervärdena ligger högre och lika mellan könen. Männen med gymnasie- bakgrund visar i båda åldersgrupperna de högsta talen.

Andra organisationer samlar genom- gående många. Proportionerna mellan IP med olika utbildning, ålder och kön växlar utan någon tydlig tendens.

Yrkesutbildning

Vid intervjuerna har en strävan varit att ta reda på den skolmässiga yrkesut— bildning som IP undergått. Samma in- delningsgrund har använts som Ejnar Neymark vid kartläggningen av den selektiva rörligheten (Ejnar Neymark:

Tabell 146. Skolutbildning. Art av organisation. 1941, 1928—23. Kön. >>Är med». 1941 1928—23 . _ Real- Gymna- Folkskola Realskola Gymnasmm Folkskola skola sium

M K M K MKMKMKMK

Totalt 96 29 27 38 25 22 149 80 29 (18) 20 (9)

% % % % %%%%%%%%

I ........... 72 24 48 42 Sc .......... 11 17 19 30 St .......... 1 —— R .......... 9 10 11 45 M .......... 19 7 19 —— Sk .......... 1 19 8 N .......... 27 28 19 21 P ........... 23 48 4 8 A ........... 24 31 59 32

52 55 66 20 55 (22) 55 (11) 28 41 6 10 24 (44) 30 (22) 48 32 _ _ — 25 — 16 9 7 31 17 (55) 5 (22) 4 5 15 4 28 (6) 5 40 35 1 3 10 (6) 10 _ 16 18 19 25 34 (17) 15 (11) 32 9 30 34 28 44 59 48 60 72

(28) 35 (33) (67) 85 (78)

Tabell 147. Yrkesutbildning. 1941, 1928—23.

1941

1928—23

M

M

%

Inga kurser ..................... 52 Deltidskurser ................... 12 Längre heltidskurser ............. 26 Kurser på realexamens grund ..... 8

» » studentexamens grund.. 3

55 48 60 57 62 9 15 12 9 14 28 24 21 23 19 6 10 6 8 5 2 4 2 3 1

Selektiv rörlighet. Stockholm 1961. Sid. 144—145). Hans indelning är:

1. Inga kurser av yrkesutbildande slag

2. Deltids— och/eller kortare heltidskurser (högst 4 månader)

3. Längre heltidskurser (minst 5 mån.) till- gängliga från folkskolenivån

4. Kurser (längre eller kortare) som kräver realexamen eller motsvarande förkunskaper

5. Kurser som kräver studentexamen eller motsvarande förkunskaper.

Relationerna mellan yrkesutbildning och föreningstillhörighet gäller ålders- grupperna födda 1941 och 1928—23. De båda yngre grupperna går antingen helt eller delvis i skola och 17—åringarna har efter slutad skolgång gått direkt ut i förvärvsarbete.

I tabell 147 beskrivs hur IP fördelas på olika yrkesutbildningar. Med hänsyn till att vissa IP undergått olika slag av

yrkesutbildning och vid kodifiering fått dubbla markeringar blir det samman- lagda antalet yrkesutbildade inom varje åldersgrupp något större än antalet IP. I den yngre gruppen blir övertalet 3 och i den äldre 9, vilket motsvarar c:a 1 procent.

Den som inte undergått någon yrkes- utbildning utgör inom vardera gruppen över 50 %, den äldsta har t.o.m. ett procenttal på 60 %.

I tabell 148 a uppdelas grupperna på föreningsanknytning i relation till de olika utbildningsnivåerna.

Denna tabell åtföljs av tabell 148 b, där yrkesutbildningen och föreningsbe- skrivningen fördelas på män och kvin- nor.

Av tabellerna framgår att IP som inte genomgått några kurser utgör majorite-

Tabell 148 a. Yrkesutbildning. 1941, 1928—23. >>Är med, varit med, aldrig med.»

1941 1928—23 Är med Varit Aldrig Är med Varit Aldrig

med med med med

Totalt 249 182 99 338 196 159 % % % % % % Inga kurser ..................... 50 48 63 50 65 74 Deltidskurser ................... 11 14 11 13 10 10 Längre heltidskurser ............. 27 27 21 26 21 11 På realexamens grund ........... 9 8 5 9 3 3 På studentexamens grund ........ 4 4 —— 3 3 —

Tabell 148 b. Yrkesutbildning 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med».

1941 1928—23 År Varit Aldrig Är Varit Aldrig

M K M K M K M K M K M K

Totalt 156 93 73 109 34 65 216 122 90 106 53 106

% % % % % % % % % % % %

Inga kurser .................. 54 43 55 43 62 63 51 48 66 65 72 76 Deltidskurser ................ 9 14 8 18 12 11 11 17 7 13 9 10 Längre heltidskurser .......... 28 27 30 26 26 18 26 26 22 20 11 11 På realexamens grund ........ 6 14 7 8 8 10 8 1 4 8 3 På studentexamens grund ..... 4 3 —— 6 — 3 3 4 1 »—

ten av representanterna för vardera ka- tegorin »är med, varit med, aldrig med». Även IP med längre heltidskurser utgör en väsentlig del.

Tabellerna 149—150 visar hur orga- nisationerna rekryteras bland IP med olika yrkesutbildning.

Inom kategorin »är med» visar män- nen överallt samma bedömningsbara

procenttal. De kvinnliga IP visar sti- gande trend med förlängd utbildning.

Inom kategorin »varit med» har män- nen med heltidskurser det högsta talet medan kvinnorna har sitt under deltids— kurser.

Inom kategorin »aldrig med» ligger för männen det högsta relativa värdet under deltidskurser under det att de

Tabell 149. Yrkesutbildning 1941. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

Inga kurser Deltidskurser

Kurser på realex.

Kurser på

Heltidskurser studentex.

M K M K M K M K M K

Totalt 145 128 24 39 74 65 (15) 27 (6) (10)

% % % % % % % % % %

Är med .......... 58 31 58 33 58 38 (67) 48 (100) (30) Varit med ........ 28 37 25 49 30 43 (33) 33 (70) Aldrig med ....... 14 32 17 18 12 19 (_) 19 _— _—

Tabell 150. Yrkesutbildning 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med».

. . Kurser på Kurser på

Inga kurser Deltidskurser Heltidskurser realex. s tu den tex.

M K M K M K M K M K

Totalt 206 208 34 46 83 65 27 (17) (11) (5)

% % % % % % % % % % Är med .......... 53 28 67 46 69 49 81 (59) (63) (80) Varit med ........ 29 33 18 30 24 32 4 (23) (37) (20) Aldrig med ....... 18 39 15 24 7 19 15 (18) _ _—

Tabell 151. Faders skolutbildning. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23

588

573

530

%

Folkskola, yrkesskola ............. 4 Folkhögskola .................... 3 Realskola ........................ 9 Studentexamen .................. 7 Vet ej ........................... 7

78 2 0 4 2 3 10 6 4 8 8 2 — 2 1

kvinnliga har detta för dem som inte genomgått någOn kurs.

Bastalen i de tre sista kolumnerna åt för små för att tillåta säkra bedöm- ningar.

Inom kategorin »är med» (tab. 150) visar både män och kvinnor en stigande procent med en förlängning av utbild- ningen. Männen når upp till 81 % vid kurs på realexamensnivå.

Inom kategorin »varit med» har män- nen sitt högsta tal under »inga kurser» och ett mycket lågt under realexamens- rubriken. De kvinnliga uppvisar jämna- re siffermässiga förhållanden med de största siffrorna under »inga kurser».

Inom kategorin »aldrig med» har männen sjunkande procent från inga kurser t.o.m. heltidskurser, därefter stigande. Kvinnorna har en fallande sifferserie från inga kurser.

Föräldrarnas skolutbildning och IP:s

organisationsanknytning

Hemmets socio—ekonomiska status har enligt sociologiska undersökningar vi- sat sig spela en roll vid val av skola, skolframgång m. m. En social faktor är den utbildning föräldrarna har. Hur denna faktor förhåller sig till barnens organisationsanknytning framgår av ta- bellerna 152—154.

Faders skolutbildning

Även om IP:s fader är död har faderns skolutbildning medtagits och om fader lever skild från moder räknas hans ut- bildning. Om IP har fosterfader uppges dennes utbildning. Om i något fall tveksamhet har rått har den närmaste miljöfaktorn antecknats enligt de upp- gifter som meddelades intervjuarna.

Tabell 152. Faders utbildning. Folkskola. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 433 449 436 623 % % % % IP: Är med ......................... 53 51 45 47 Varit med ....................... 22 27 35 29 Aldrig med ...................... 25 22 20 24

Tabell 153. Faders skolutbildning. Realskola. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 55 55 33 25 % % % % IP: Är med ......................... 62 57 55 68 Varit med ....................... 25 27 30 28 Aldrig med ...................... 13 16 15 4

I tabell 151 sammanställdes uppgifter- na på faders skolutbildning.

Faderns utbildningsnivå domineras av folkskolutbildningen och den rela- tiva procenten visar sig störst inom den äldsta gruppen och sjunker sedan suc- cessivt mot de yngre. Detta kan bero bl.a. på skolväsendets utbyggnad. För— äldrarna till de yngsta åldergrupperna har sannolikt haft större möjlighet till utbildning utöver folkskolan än vad 40-åringarnas föräldrar hade.

I tabellerna 152—154 fördelas IP på kategorierna »är med, varit med, aldrig med», allt efter som faders utbildning ligger på folkskol-, realskol- eller stu— dentexamensnivå.

Inom kategorin »är med» (tab. 152) har 14-åringarna det högsta relativa ta- let även om avvikelsen från 17-åringar- na inte är stor.

Inom kategorin »varit; med» återfinnes det största procenttalet inom 23-års-

gruppen under det att den yngsta har det lägsta.

Inom kategorin »aldrig med» har 23- åringarna den lägsta relativa procenten och den yngsta gruppen det högsta.

Inom kategorin »är med» (tab. 153) intar den äldsta åldersgruppen med 68% den främsta platsen. Även den yngsta gruppen har en hög relativ pro- cent.

Inom kategorin »varit med» ligger procenttalen ganska jämnt och har lik— het med vad som visats för folkskol— nivån, tabell 152.

Inom kategorin »aldrig med» har de tre yngre grupperna ganska likvärdiga relativa tal under det att den äldsta gruppen uppvisar en mycket låg siffra.

Inom kategorin »är med» (tab. 154) har 17-åringarna den högsta procentsat- sen, som också ligger 11 enheter över 23-åringarnas, som ändock ligger högt med 63 %. Den yngsta gruppen ligger på

Tabell 154.V_'Faders skolutbildning. Studentexamen. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 37 46 38 (19) % % % % IP: Är med ......................... 57 74 63 (74) Varit med ....................... 30 11 30 (11) Aldrig med ...................... 13 15 7 (15)

Tabell 155. Faders och IP:s skolutbildning. 1950, 1947.

1950 1947 Totalt 588 573 IP IP Grund-, _ och Realskola Grundskola Yrkesskola Realskola Gymna sium yrkesskola % % % % % % Fader: Folkskola ........... 60 14 46 11 15 6 Folkhögskola ....... 2 1 2 1 1 Realskola ........... 7 2 3 1 3 3 Studentexamen ..... 4 2 2 2 4 Vet ej .............. 7 1 —— — —

en nivå mellan dem som förekommer inom tabellerna 152 och 153 för samma grupp.

Inom kategorin »varit med» har 1947- årsgruppen en ovanligt låg relativ siffra.

Inom kategorin »aldrig med» uppvi- sar återigen 23-åringarna en låg andel.

På grund av det låga »bastalet» inom den äldsta gruppen kan några slutsatser beträffande denna inte göras, utan siff- rorna får endast tas som en vag väg- visare.

Sammanfattningsvis kan sägas att en svag tendens tycks finnas att om fadern

har utbildning utöver folkskolan ökar antalet inom kategorin »är med». Den— na tendens är mest uttalad i grupperna födda 1947 och 1941.

Faders skolutbildning och barnens

Tidigare har visats hur IP:s och fa- ders skolutbildning var för sig fördelar IP på kategorierna »är med, varit med, aldrig med». I tabellerna 155 och 156 samm-anställs hur faders och IP:s ut- bildning är relaterade till varandra. På grund/folkskolnivån finns de fles- ta IP samlade. Att den äldsta och yngsta

Tabell 156. Faders och IP:s skolutbildning. 1941, 1928—23.

1941 1928—23 Totalt 530 693 IP IP Folk- F?.lk' Real- Gym" Folk- F?.lk' Real- Gym" skola hog- skola na- skola hog— skola na— skola sium skola sium % % % % Å) % % % Fader: Folkskola ...................... 55 5 18 5 74 6 8 3 Folkhögskola .................. 1 1 —— 1 1 1 —— Realskola ...................... 2 2 2 1 — 1 1 Studentexamen ................ _ ——- 2 5 — 1 1 Vet ej ......................... 1 —- 1 1 —— —— _

Tabell 157. Folkskolutbildad fader i förhållande till IP:s skolutbildning 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941 1928—23 Grund- Real- Grund— Yrkes— Real- G mn Folk- Real- Stud. Folk- Real- Stud. skola skola skola skola skola y ' skola skola ex. skola skola ex.

Totalt 353 80 265 63 88 33 291 96 27 513 57 (18) % % % % % % % % % % % %

IP:

Är med . . . 55 55 45 54 61 67 40 56 70 43 65 (72) Varit med. 22 24 28 32 23 21 36 32 30 30 23 (22) Aldrig med 26 21 27 14 16 12 24 12 -— 27 12 (6)

gruppen har de relativt högsta talen tor— de bl.a. sättas i samband med ändring- arna inom skolvärlden. För den äldsta gruppen gavs inte ofta tillfälle till en fortsatt skolgång. För yngsta gruppen har införandet av en längre obligatorisk skolgång medfört att färre i 14-års ålder lämnat grundskolan. De båda mellan— grupperna har högre procenttal för realskolnivån (15 % och 18%) än de båda andra.

Med utgångspunkt från tabellerna 155 och 156 undersöks hur organisationsan- knytningen ser ut för dem vars fader har folkskola som utbildning. När fa- ders skolutbildning ligger på annan ni- vå kan dessa uppgifter på grund av de små bastalen inte användas som un— derlag för en bedömning. I tabell 157 återfinns en sammanställning på kate- gorierna »är med, varit med, aldrig med».

Den äldsta gruppen har på nivån stu— dentexamen ett alltför lågt bastal för att tillåta helt säkra bedömningar. Siff- rorna i den kolumnen får endast be- traktas som antydningar om förhållan- dena.

Inom kategorin »är med» har nästan inom alla åldersgrupperna IP med grundskolutbildning lägsta procenten. Inom varje åldersstadium är trenden stigande upp till gymnasium eller stu- dentexamen. Låga relativa tal förekom- mer hos IP 1947, 1941 med grund/folk- skolutbildning.

Inom kategorin »varit med» varierar procenttalen med en tendens i de två äldsta grupperna att minska i storlek då IP äger utbildning utöver folkskola.

Inom kategorin »aldrig med» minskar också procentuellt antalet IP, när de går mot en förlängd utbildning.

Tabell 158. Moders skolutbildning. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23

Totalt 588 573 530 693

% % % %

Folkskola ........................ 80 82 93 93 Folkhögskola .................... 5 4 1 4 Realskola ........................ 9 10 1 2 Studentexamen .................. 5 3 3 1 _ Vet ej ........................... 1 1 2 —

Tabell 159. Moders skolutbildning. Folkskola. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 471 470 494 642 % % % % IP: Är med ......................... 51 51 47 48 Varit med ....................... 25 28 35 28 Aldrig med ...................... 24 21 18 24 _ I tabell 159 sker en fördelning av IP Mmle" ”kdutb'ldmng på de olika kategorierna »är med, varit Tabell 158 åskådliggör moderns ut- med, aldrig med», när modern har folk- bildning. skolutbildning. En liknande jämförelse

Folkskolutbildningen är i övervägan- de majoritet och dominerar mer än vad som kunde konstateras för faders ut- bildning — tabell 151. Även här ligger de relativa procenttalen högst i de båda äldsta grupperna.

Realskolnivån har för mödrarna i de yngsta grupperna samma relativa pro- cent som fädernas under det att inom de äldsta grupperna de senares pro- centtal är högre.

Studentexamen har flera mödrar in- om 14- och 23-årsgrupperna, men jäm- fört med fäderna är antalet färre över- Ing.

på realskol- och studentexamensnivån kan inte heller göras här på grund av de små talen.

Organisationskategoriernas procent- tal visar stora likheter med tabell 152 som gällde fader.

Moders skolutbildning och barnens

I tabellerna 160 och 161 belyses rela- tionerna mellan moders och IP:s utbild- ning.

Liksom vid faderns utbildning domi- nerar grund-/folkskolnivån, varvid den yngsta och äldsta gruppen har de högsta relativa procenttalen.

Tabell 160. bloders och IP:s skolutbildning. 1950, 1.947.

1950 1947

Totalt 588 573

IP IP

Grund- Grund- _ Gym- skola Realskola skola Yrkesskola Realskola nasium % % % % % % Moder: Folkskola ........... 65 15 48 12 17 6 Folkhögskola ....... 4 1 2 1 1 Realskola ........... 7 2 3 4 3 Studentexamen ..... 3 2 — —— —— 3 Vet ej .............. 1 -— ——

Tabell 161. Moders och IP:s skolutbildning. 1941, 1928—23.

1941 1928—23 Totalt 530 693 IP IP Folk- F?.lk' Real- sw" Folk- F?.lk' Real- sm" skola hog- skola dent- skola hog- skola dent- skola exam. skola exam. % % % % % % % % Moder: Folkskola ...................... 55 4 21 13 75 5 9 3 Folkhögskola .................. —— —— — — 2 1 1 —— Realskola ...................... — — — _ 1 1 2 Studentexamen ................ 2 — 1 1 — — — — Vet ej ......................... 2 1 —- —- —— ——

I tabell 162 sammanställs moders skolutbildning på folkskolnivå med IP:s skolutbildning och fördelningen på ka- tegorierna »är med, varit med, aldrig med».

Inom kategorin »är med» framstår en enhetlig tendens inom alla ålders- grupperna. I och med att IP fått utbild- ning ovanpå grundskola ökas den rela- tiva procenten. Den yngsta gruppen fö- reter inte en lika uttalad skillnad som de övriga grupperna, vilket torde kun- na förklaras bl.a. av att nutidens 14- åringar har en skolgång, som motsvarar realskolnivån.

Inom kategorin »varit med» förekom-

mer nngefär samma relativa procenttal överallt.

Inom kategorin »aldrig med» uppträ- der återigen en nästan fullständig en— hetlig skillnad inom grupperna. När moder och IP:s utbildning ligger på grund/folkskolnivå framträder den högsta relativa procenten för de aldrig föreningsanknutna.

Sysselsättning 1947, 1941, 1928—23

Huvudgrupper

Den yngsta gruppen, född 1950, är allt- jämt skolpliktig. Den närmast äldre gruppen, född 1947, har både skolung-

Tabell 162. Folkskolutbildad moder i förhållande till IP:s skolutbildning 1950, 1947, 1941,

1928—23. »Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941 1928—23 Grund- Rcal- Grund- Yrkes— Real— Folk- Real- Folk- Real— skola skola skola skola skola Gymn. skola skola Gymn. skola skola Gymn.

Totalt 385 86 273 67 95 35 290 112 69 518 64 25

% % % % % % % % % % % %

Är med . . . 51 52 45 54 60 63 41 52 67 43 66 68 Varit med. 25 25 29 33 22 26 36 36 28 30 20 28 Aldrig med 24 23 26 13 18 11 23 12 5 27 14 4

Tabell 163. Sysselsättning. 1947, 1941, 1928—23.

1947 1941 1928—23

Totalt 573 530 693

% % %

Förvärvsarbetande ........................... 46 65 71 Studerande .................................. 52 15 Sköter hemmet ............................... 1 15 27 Långvarigt sjuk .............................. — 1 Går på kurs +förvärvsarbete ................... 2 1 Annat (t. ex. militärtjänst) .................... 1 3 —

dom och förvärvsarbetande ungdom i ganska lika proportioner. Åldersgrup- pen född 1941 har en minoritet stude- rande och en större proportion yrkes— arbetande. I 40-årsgruppen möter det stora flertalet yrkesarbetande men ock— så en betydande del hemmavarande kvinnor. Hur fördelningen ser ut inom de tre äldsta åldersgrupperna med hän- syn till sysselsättning framgår av ta— bell 163.

Huvudsysselsättningarna är förvärvs— arbete, studier och hemmets skötsel. Fördelningen av manliga och kvinnliga på förvärvsarbetande är inom de olika åldersgrupperna

1947: manliga 49 % — kvinnliga 51 % 1941: » 60 %— » 40 % 1928—23: » 73 %— » 27 %

Med utgångspunkt från antalet manli— ga och kvinnliga IP inom varje ålders- grupp erhålls procenten inom olika

kön, som ägnar sig åt skilda verksam- heter. Då enligt tabell 163 uppenbarli- gen endast vissa av där upptagna rubri- ker innehåller numerärer, som kan till- låta en ytterligare uppdelning, kommer i fortsättningen endast följande områ- den att behandlas: förvärvsarbete, stu- dier och hemmets skötsel, som i tabell 164 ställs i relation till totala antalet manliga och kvinnliga IP.

Att de manliga ökar andelen förvärvs- arbetande vid stigande ålder kan kon- stateras. Fördelningen mellan manliga förvärvsarbetande och skolungdom i den yngsta gruppen visar på den sena- res majoritet. Inom 23-årsgruppen finns 15 % studerande.

Bland de förvärvsarbetande kvinnor- na visar 23-årsgruppen den högsta pro- centsatsen. Den yngsta och äldsta grup- pens kvinnor kommer sedan i samma ordning procentiskt sett. Den kvinnliga

Tabell 164. Sysselsättning 1941, 1947, 1928—23. Kön.

1947 1941 1928—23

M K M K M K

Totalt 276 297 263 267 359 334

% % % % % %

Förvärvsarbetande . . 45 44 78 52 98 40 Studerande ......... 54 49 15 15 — Sköter hemmet ...... 4 31 _ Övrigt ............. 1 3 7 2 2

Tabell 165. Sysselsättning. 1947. Kön. »Är med, varit med, aldrig med».

Förvärvsarbetande Studerande

M K M K

Totalt 123 130 150 145

% % % %

Är med ......................... 55 37 75 48 Varit med ....................... 20 36 17 31 Aldrig med ...................... 25 27 8 21

studerande ungdomen är som sina sträckning försvunnit ur föreningslivet, jämnåriga manliga i relativ majoritet i 1947-ärsgruppen. Inom 1941:orna har kvinnorna samma relativa procenttal som männen. I den yngsta gruppen finns en låg procent hemmadöttrar men de hemarbetande ökar kraftigt i 23- och 40-årsgrupperna.

Inom de olika typerna av sysselsätt- ningar kan manliga och kvinnliga ut- övare tillhöra organisationskategorier- na »är med, varit med, aldrig med». Tabellerna 165—167 tar var för sig upp de olika åldersgrupperna och innehål- ler de sysselsättningsrubriker, som kan tillåta en meningsfull uppdelning.

Inom kategorin »är med» (tab. 165) har båda könen relativt högre siffror i den studerande gruppen med dominans för den manliga parten.

Inom kategorin »varit med» möter ett omvänt förhållande d.v.s. de för- värvsarbetande har i större relativ ut-

och här visar kvinnorna de högre talen.

Inom kategorin »aldrig med» följer samma mönster som i »varit—gruppen». De förvärvsarbetande har i större ut— sträckning aldrig gått in i förening.

Liksom inom den föregående ålders- gruppen förefaller särskilt den manliga studerande ungdomen att oftare ta del i föreningslivet (tab. 166).

De kvinnor som sköter hemmet visar en ur föreningssynpunkt mörk bild. En liten kategori »är med», en stor grupp har gått ur föreningslivet och en tredje har »aldrig» gått in i förening.

För förvärvsarbetande män och kvin- nor (tab. 167) är den procentiska fö—r- delningen på de olika kategorierna i det stora hela densamma som för hela åldergruppens organisationstillhörighet.

De kvinnor som sköter hemmet visar en i stort sett likartad fördelning för de tre kategorierna.

Tabell 166. Sysselsättning. 1941. Kön. >>Är med, varit med, aldrig med».

Förvärvsarbetande Studerande Sköter hemmet M K M K M K Totalt 205 138 39 40 82 % % % % % % Är med ............ 60 31 69 63 — 27 Varit med .......... 27 45 23 25 —— 40 Aldrig med ......... 13 24 8 12 33

Tabell 167. Sysselsättning. 1928—23. Kön. >>Är med, varit med, aldrig med».

Förvärvsarbetande Sköter hemmet

M K M Totalt 354 134 — 185 % % % % Är med ......................... 60 35 —— 38 Varit med ....................... 25 34 — 30 Aldrig med ...................... 15 31 32

Tabell 168. Förvärvsarbetande. Art av organisation. 1947, 1.941, 1928—23. Kön. >>Är med».

1947 1941 1928—23

M K M K M K

Totalt 68 48 122 43 214 47

%%%%%%

I .......... 71 29 66 40 69 17 Sc ......... 15 13 13 28 1 1 19 St ......... —— 2 —— 2 — R ......... 16 19 8 30 9 40 M ......... 29 4 17 — 17 4 Sk ......... — 2 6 7 3 2 N ......... 7 21 29 14 21 23 P .......... 25 35 20 16 31 28 A .......... 31 31 33 35 55 62

Tabell 169. Studerande. Art av organisa— tion. 1947, 1941. Kön. >>Är med».

1947 1941

M K M K

Totalt 113 70 29 27

% % % %

, lir-5.4." I ........... 68 41 59 8 Sc .......... 34 3-1 28 41 St .......... — —— 38 26 R .......... 8 24 17 30 M .......... 4 1 7 4 Sk .......... 23 14 34 33 N .......... 12 14 7 26 P ........... 1 1 19 28 15 A ........... 26 33 38 48

Fördelningen på de olika organisa- tionsområdena framgår av tabellerna 168—170 när de olika sysselsättnings- grupperna sammanställts på IP från de tre äldre åldersgrupperna.

Mellan de förvärvsarbetande och stu- derande i åldersgrupperna 1947 och1941 råder vissa skillnader i anknytnings- frekvens till samma organisationstyp.

Idrottsrörelsen liksom andra organi- sationer —— utom kvinnor födda 1947 _ ligger högst med männen i idrotten och kvinnorna i de andra.

Scoutförbunden har inom den stude- rande ungdomen en bättre position än bland den iörvärvsarbetande.

De religiösa samfunden har en god förankring bland de kvinnor som för— värvsarbetar i den äldsta gruppen —— tabell 168 —— samt bland kvinnliga 23— åringarna.

Motorintresserade finns tydligen rela- tivt mest bland de förvärvsarbetande ynglingarna i 17-årsåldern.

Nykterhetsorganisationerna har om- växlande höga procenttal bland de för- värvsarbetande och de studerande ål— dersgrupperna.

Politiska förbund samlar många för- värvsarbetande 17-åringar.

En jämförelse mellan de tre syssel— sättningskategorierna visar främst att kvinnorna inom gruppen född 1941 som »sköter hem» har en relativt lägre an-

knytningsprocent än sina jämnåriga in- om alla organisationsområden utom po- litiska förbund och nykterhetsarbete. Gemensamt för hela äldsta kvinnogrup- pen är de höga relativa talen för andra organisationer. Frekvensernas storlek varierar inbördes för olika organisatio- ner mellan förvärvsarbetande och hem- nuvarande.

Yrkesindclning

Enligt yrkesregistret i 1960 års folk- räkning indelas förvärvsarbetande i föl- jande grupper: egna företagare, förmän, tjänstemän och arbetare. I det följande har dessa grupper slagits samman till tre, nämligen:

egna företagare tjänstemän arbetare. Förmän inräknas här bland tjänstemän.

I tabellerna 171 och 172 har IP inom

Tabell 170. Sköter hemmet. Art av organisa- tion. 1941, 1928—23. Kvinnor >>Är med».

1941 1928—23

K K

Totalt 22 70

% %

I ............ 24 16 Se ........... 10 14 St ........... —— — R ........... 10 36 M ........... 10 4 Sk ........... _ ' 4 N ........... 38 22 P ............ 38 37 A ............ 33 58

åldersgrupperna 1941 och 1928—23 un- dersökts i fråga om yrkestillhörighet och uppdelats på de tre ovan nämnda yrkestyperna.

De egna företagarna är i minoritet.

Tabell 171. Förvärvsarbetande IP:s. yrke. 1941, 1928—23. Kön.

1941 1928—23 Tot. M K Tot. M K Totalt 343 205 138 488 354 134 % % % % % % Egen företagare ..... 1 2 — 12 15 4 Tjänsteman ......... 37 21 62 32 32 32 Arbetare ........... 62 77 38 56 53 64

Tabell 172. IP:s yrke. 1941, 1928—23. Kön. >>Är med, varit med, aldrig med».

1941 1928—23 Företagare Tjänstem. Arbetare Företagare Tjänstem. Arbetare M K M K M K M K M K M K Totalt (5) —— 42 85 158 53 51 (6) 114 43 189 85 % % % % % % % % % % % % Är med ......... (40) —— 67 41 58 15 70 (83) 69 44 52 28 Varit med ....... (60) 24 39 27 55 20 (17) 20 33 29 36 Aldrig med ...... — 9 20 15 30 10 — 11 23 19 36

Tabell 173. Yrke. Art av organisation 1941, 1928—23. Män. >>Är med, varit med»,

1941 1928—23 Egen T] ansteman Arbetare företagare T] ansteman Arbetare Är Varit Är Varit Är Varit Är Varit Är Varit Totalt 28 (10) 92 42 41 (11) 79 23 99 55 % % % % % % % % % % M än I ................ 57 (60) 70 47 59 (50) 65 44 65 55 Sc ............... 21 (30) 12 37 3 (10) 18 22 8 13 R ............... 10 —— 9 9 1 5 —— 1 1 4 5 4 M ............... 14 17 16 22 (10) 20 4 13 2 N ............... 28 (40) 28 14 17 (20) 27 17 17 16 P ................ 17 (10) 22 19 47 (70) 22 26 32 49 A ................ 41 (10) 30 14 58 (11) 70 17 42 15

De har i den äldre åldersgruppen ett högre tal än i den yngre och männen är de huvudsakliga representanterna.

Tjänstemännen domineras i den yng- re gruppen av kvinnorna, under det att de relativa procenttalen är lika för 40- åringarna. I 23-årsgruppen är antalet kvinnliga tjänstemän också flera än de kvinnliga arbetarna i samma ålderskate- gori.

Arbetarna utgör tre fjärdedelar bland männen av den yngre gruppen och hälf— ten av den äldre. Förvärvsarbetande kvinnor i 40-årsåldern återfinns till näs— tan två tredjedelar i denna grupp. Ta- bell 172 innehåller organisationsanknyt- ningen för män och kvinnor inom de olika yrkena.

Inom kategorin »är med» har —— oav- sett kön företagare och tjänstemän högre relativa procentiska tal än arbe- tare. Skillnaden är mest uttalad bland kvinnorna.

Inom kategorin »varit med» visar återigen företagare och tjänstemän läg— re siffror. Höga siffror företer här kvin- norna i 23-årsgruppen. De har lämnat föreningslivet till 55 % om de är arbe- tare och till 39 % om de är tjänstemän.

Kvinnorna har också de relativt högre talen jämfört med männen.

Inom kategorin »aldrig med» har ar— betare en relativt större andel som ald- rig varit med i föreningslivet. Kvinnor- na har även här de högsta relationsta- len. Låga tal representeras av manliga tjänstemän.

De följande två tabellerna visar de olika anknytningskategorierna till or- ganisationsområdena. Då det stora fler- talet 23-åringar utgörs av tjänstemän och arbetare medtas för dem endast dessa grupper i tabell 173 och 174. Skol- och studentorganisationer är inte med- tagna.

Dubbelanslutning framkommer i ta- bell 173, män, och 174, kvinnor.

Idrottsrörelsen intar den första plat- sen under rubriken »är med», men det är en relativt stor del, som har lämnat den, framförallt arbetare.

Till scoutorganisationen går relativt fler tjänstemän. Avgången är för samt- liga relativt stor.

De religiösa samfunden har fått för- hällandevis fler egna företagare och tjänstemän i sina led. Motororganisationerna innehar i den

Tabell 174. Art av organisation. 1941, 1928—23. Kvinnor. >>Är med, varit med».

1941 1928—23

Tjänsteman Arbetare Tjänsteman Arbetare

Är Varit Är Varit Är Varit Är Varit Totalt 36 34 (9) 30 20 (15) 24 33 % % % % % % % %

Kvinnor: I ............................. 47 26 (20) 27 25 (26) 13 15 Se ............................ 33 41 (10) 10 25 (25) 13 3 B ............................ 31 18 (20) 13 55 (20) 25 27 M ............................ —— —— — — 10 (7) 4 — N ............................ 14 15 (20) 33 30 (20) 16 30 P ............................. 17 15 (20) 23 25 (26) 32 33 A ............................. 33 29 (40) 33 75 (33) 46 18

äldre gruppen en bättre ställning pro- centiskt sett än i den yngre där arbe- tare har en högre relativ andel. Avgång- en i den äldre är relativt låg.

Nykterhetsorganisationerna har tagit emot relativt fler tjänstemän i den äld- re gruppen under det att samma rela- tiva värden föreligger inom den yngre gruppen.

Politiska organisationer samlar rela- tivt fler egna företagare och arbetare än tjänstemän. Avgången i den äldre gruppen är hög.

Annan organisation samlar relativt sett fler tjänstemän än egna företagare och arbetare.

Idrottsrörelsen (tab 174) har en bättre anknytning från tjänstemän än från ar- betare. Avgången är jämförelsevis hög.

Scoutrörelsen rekryterar också fler tjänstemän. Avgångstalen är överlag höga.

Religiösa samfund visar största för- lustsiffrorna inom den äldsta gruppens arbetare.

Nykterhetsförbunden har den bästa rekryteringen inom den äldre gruppens tjänstemän. Avgången är högst inom båda åldersgruppernas arbetare.

Politiska föreningar har engagerat

flertalet arbetare i den äldre gruppen men har också förlorat relativt fler bland arbetarna.

Andra organisationer har hög engage- mangsprocent bland den äldre grup- pens tjänstemän. Denna grupps arbeta- re visar inom sig ha den största an- knytningsprocenten på detta organisa- tionsområde. Den äldre gruppen bidrar totalt mer än den yngre till medlems- antalet och avgångsprocenten är rela- tivt lägre än de yngres.

Faders yrke

En faktor nära knuten till utbildning är yrke och inkomst. Tidigare har det förstnämnda förhållandet redovisats för fader och här följer fördelningen på organisationsanknytningen med ut- gångspunkt från faders yrke. Tabell 175 visar gruppernas fördelning på män och kvinnor.

I alla åldersgrupperna dominerar ar- betare som faders yrke. I de två äldre grupperna kommer den egna företagar- gruppen som den näst högsta under det att tjänstemännen inom de två tonårs- grupperna går före de egna företagarna.

Tabell. 175. Faders yrke. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

1950 1947 1941 1928—23 M K M K M K M K Totalt 588 573 530 693 % % % % % % % % Egen företagare ................ 10 9 10 13 13 12 21 17 Tjänsteman .................... 14 14 15 13 10 11 5 5 Arbetare ...................... 22 24 23 26 26 27 25 25 Vet ej ......................... 3 4 — — 1 — — 2 Tabell 176. Faders yrke. 1950. >>Är med, varit med, aldrig med». Kön. Egen företagare Tjänsteman Arbetare M K M K M K Totalt 58 54 79 109 132 142 % % % % % % IP: Är med ............ 55 52 68 66 58 44 Varit med .......... 12 19 20 23 18 29 Aldrig med ......... 33 29 12 11 24 27 Tabellerna 176—179 innehåller orga- flickorna inom tjänstemannagruppen,

nisationsanknytningen med hänsyn till faders yrke.

Inom kategorin »är med» har tjänste- mannaklassen de största talen. Flickor- na från arbetarhåll har den lägsta rela- tiva procenten.

Inom kategorin »varit med» har flic- korna med fader som är arbetare den högsta avgångsprocenten och därnäst

vars manliga IP visar den högsta rela- tiva procenten bland männen.

Inom kategorin »aldrig med» har IP från egna företagare de relativt största siffrorna, men även för IP av arbetar- ursprung ligger siffrorna högt.

Inom kategorin »är med» (tab. 177) kommer männen i största utsträckning från tjänstemän och därnäst från egna

Tabell 177. Faders yrke. 1.947. >>Är med, varit med, aldrig med». Kön.

Egen företagare Tjänsteman Arbetare M K M K M K Totalt 60 75 85 72 130 147 % % % % % % IP: _ Är med ............ 68 48 73 46 61 37 Varit med .......... 18 33 16 29 20 34 Aldrig med ......... 14 19 11 25 19 29

Tabell 178. Faders yrke. 1941. >>Är med, varit med, aldrig med». Kön.

Egen företagare Tjänsteman Arbetare

M K M K M K Totalt 69 63 52 57 136 143 % % % % % %

IP: Är med ............ 54 33 75 42 57 33 Varit med .......... 30 48 15 35 31 40 Aldrig med ......... 16 19 10 23 12 27

företagare, under det att för kvinnorna är ordningen omvänd. Från arbetare sker rekrytering i relativt mindre ut- sträckning.

Inom kategorin »varit med» lämnar kvinnor oftare förening. Både män och kvinnor, vars fäder är arbetare har de största avgångstalen inbördes.

Inom kategorin »aldrig med» visar kvinnorna med företagarfäder de mins- ta relativa talen och därnäst de från tjänstemannahåll. Männen har den pro- centiskt lägsta siffran från tjänstemän- nen, varpå följer egna företagare och arbetare.

Inom kategorin »är med» (tab. 178) kommer på manliga sidan de relativt flesta från tjänstemän och arbetare. Bland kvinnorna är de minsta procen- ten att finna inom arbetar- och företa- garhåll.

Inom kategorin »varit med» möter de

högsta relationstalen bland kvinnorna hos företagare och arbetare. Männen inom tjänstemannagruppen har en ovanligt låg relativ procent.

Inom kategorin »aldrig med» har bland manliga IP och med företagare som fäder och bland kvinnorna med ar- betare som fäder de högsta talen.

Inom kategorin »är med» (tab. 179) råder mellan männen inga större skill— nader medan differensen mellan kvin- nornas högsta och lägsta tal tjänste- män och arbetare är stort(19 %).

Inom kategorin »varit med» har män- nen inom företagare och tjänstemän lika tal. Kvinnor inom arbetargruppen har här det största talet.

Inom kategorin »aldrig med» ligger samtliga värden högre för kvinnor och högst bland arbetare. Männens tal ligger lågt och är i stort sett likvärdiga.

Tabell 179. Faders yrke. 1928—23. >>Är med, varit med, aldrig med». Kön.

Egen företagare Tjänsteman Arbetare

M K M K M K Totalt 145 119 37 32 175 172 % % % % % %

IP: Är med ............ 59 41 59 50 61 31 Varit med .......... 27 30 27 22 23 34 Aldrig med ......... 14 29 14 28 16 35

182. Inkomst och kapitalvaror

Inkomst. 1941, 1928—23

IP i de två äldre grupperna har blivit tillfrågade om den sammanlagda brutto- inkomsten under år 1963. Skatten är så- ledes inte avdragen. De två yngre ål- dersgrupperna är inte tillfrågade om

Tabell 180. Inkomst. Kön.

1941, 1928—23

1941 1928—23

TotM KTotM K

Totalt 530 263 267 693 359 334

%%%%%%

Mindre än 10000. 30 26 34 7 5 10 10 001—20 000.. .. 52 62 42 41 39 42

föräldrarnas inkomst. Vid förundersök- ningarna visade sig nämligen att alltför många inte kände till föräldrarnas in- komstförhållanden. Risken för vilsele- dande uppgifter ansågs vara för stor, varför frågan utelämnades.

Tabell 180 visar hur den ekonomiska bakgrunden ser ut i helhet och inte hur den enskilde IP förtjänar. När därför i tabell 180 inkomsten belyses för män och kvinnor, så uppger således kvin- norna i de äldre grupperna sin makes inkomst och sin egen.

De flesta IP har inkomster mellan 10 och 20000 kr. med kvinnorna i något lägre relativ procent för de yngsta, men högre för de äldsta i jämförelse med männen. Den äldre åldersgruppen har flera IP i de högsta inkomstklasserna.

Männen och kvinnorna i olika in-

åg 381—28 883 . .. lä Ul) 12 i;»? % åå komstklasser har olika organisations- — . . . . O . . 50 001 och mer.... __ __ _ 3 3 3 anknytning, Vilket framgår av tabell Ingen inkomst... . 2 1 3 — —— — 181—182. Tabell 181—182. Inkomst. 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med», aldrig med». 1941 _10 000 10 001 20 001 30 001— —20 000 _30 000 M K M K M K M K Totalt 68 90 162 112 27 46 (2) (11) % % % % % % % % Är med ....................... 60 47 60 31 52 20 (50) (28) Varit med ..................... 24 38 28 38 41 60 _ (36) Aldrig med .................... 16 15 12 31 7 20 (50) (36) 1928—23 M K M K M K M K Totalt (17) 32 142 138 132 104 67 59 % % % % % % % % Är med ....................... (29) 41 59 40 62 25 67 47 Varit med ..................... (42) 22 25 25 22 43 27 34 Aldrig med ....................

Inom kategorin »är med» visar män- nen en relativ procent liggande mel— lan 52 och 67 %, För kvinnorna sjun- ker den relativa procenten med stigan- de inkomst. Undantag utgör den äldsta gruppens kvinnor med inkomst över 30 000 kr.

Inom kategorin »varit med» visar männen i den yngre gruppen en höjd relativ procent allt efter som inkoms- terna ökar. Den äldsta gruppens män med lägsta och högsta inkomst visar den största relativa avgången. Kvinnor- nas avgång tycks i båda åldersgrupper- na få en relativt högre procent i och med att inkomsten stiger t. 0.m. 30 000 kronor.

Inom kategorin »aldrig med» gäller

nästan i alla fall att andelen är större i de lägre inkomstgrupperna, som mar- keras i den äldsta gruppen.

Slag av organisationstillhörighet va- rierar mellan de olika inkomsttagarna, vilket visas i tabellerna 183 och 184. Åldersgrupperna tas var för sig för ka- tegorin »är med» och utan uppdelning på kön.

Idrottsorganisationen har en ökad an— del med ökad inkomst.

Scoutförbunden har i den yngre en delvis sjunkande och i den äldre grup- pen en stigande trend vid inkomstök- ning.

Studentorganisationerna visar sam- ma tendens som scoutförbunden.

De religiösa samfundens anknytning

Tabell 183—184. Inkomst. Art av organisation. 1941. >>Är med».

_10 000 10 001—20 000 20 001—30 000 30 001—— Totalt 83 132 23 (4) % % % % I ............... 52 56 65 (50) Se .............. 27 16 17 (25) St .............. 19 2 —— — R .............. 17 11 35 _ M .............. 6 14 17 Sk .............. 26 4 4 _ N .............. 13 32 22 — P ............... 23 20 17 -— A ............... 42 34 9 (50) 1928—23. _10 000 10 001—20 000 20 001—30 000 30 001— Totalt (18) 138 108 73 % % % %

I ............... (22) 40 55 56 Sc .............. 4 1 1 33 St .............. — — 1 5 H .............. (28) 28 10 14 M .............. (6) 11 15 15 Sk ............. (6) 1 3 7 N .............. ( 11) 22 25 7 P ............... (39) 41 22 18 A............... (50) 44 63 26

>>Är med». 1941 1928—23 _10 000 10 001— 20 001— _10 000 10 001— 20 001—— 20 000 30 000 30 001— 20 000 30 000 30 001— % % % % % % % % 1 ............. 34 54 11 1 2 35 37 26 Sc ............ 48 42 8 2 _ 14 29 57 R ............ 44 36 20 8 59 17 15 M ............ 18 67 15 _ 2 35 37 20 N ............ 21 71 s _ 3 42 37 18 P ............. 41 51 8 _ 6 53 23 18 A ............. 45 51 2 2 0 32 35 27

sjunker med en något förhöjd inkomst i den äldre gruppen. Den yngre grup- pen har den största relativa procen- ten i inkomstgrupp 20 001—30 000 kr.

Motororganisationerna får en ökad andel alltmer som inkomsten stiger in- om båda grupperna.

Nykterhetsorganisationerna har i ål- dersgrupperna högsta relativa tal i in— komstklass 10 001—20 000 kr. för de yngre och 20 001—30 000 kr. för de äldre.

De politiska organisationerna får i stort sett lägre deltagarprocent i och med att inkomsten ökar.

Andra organisationer förlorar i be- tydelse i den yngre gruppen vid ökad inkomst och stiger i värde i den äldre, när deras inkomster blir högre.

Tabellerna 183 och 184 visar hur IP i olika inkomstlägen går till olika orga- nisationer. I tabell 185 återspeglas hur

Tabell 186. Kapitalvaror. ]

organisationernas medlemmar utgörs av olika inkomsttagare. Student— och skol- organisationer har utelämnats.

Idrottsrörelsen har majoriteten bland de yngre IP med inkomster understi- gande 20 000 kr. och för de äldre mel— lan 20 001—30 000 kr.

Scoutförbunden rekryterar i den yng- re gruppen mest lägre inkomsttagare under det att i den äldsta gruppen de högre inkomsttagarna dominerar.

De religiösa samfunden består huvud- sakligen av inkomsttagare under 10 000 kr.-klassen i den yngre gruppen och 20000 i den äldre. Det senare gäller genomgående motororganisationerna nykterhetssammanslutningar och de po- litiska organisationerna.

Andra organisationer har de yngre i 10 000—20 OOO-klassen som främsta rekryteringskälla och de äldre i 20 000 _30 OOO—klassen.

9.50, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23 Tot. M K Tot. M K Tot. M K Tot. M K Totalt 588 287 301 573 276 297 530 263 267 693 359 334

1950 1947 Ja Nej Ja Nej

M K M K M K M K

Totalt 216 234 71 67 226 236 50 61

% % % % % % % %

Är med ....................... 65 48 48 42 66 45 68 34 Varit med ..................... 16 29 24 28 20 30 12 41 Aldrig med .................... 19 23 28 28 14 25 20 25

Kapitalvaror

Hur fritiden används beror i viss mån på tillgången till vissa kapitalvaro-r som sommarstuga, bil, båt o. dyl. Vidare kan också mängden fritid, organisa- tionsliv och kapitalvaror tänkas stå i relation till varandra. De följande ta- bellerna visar fördelningen av IP på tillgång av olika varor. En del av IP har tillgång till flera slag, en del andra har inte tillgång till någon kapitalvara. Den första tabellen —— 186 —— visar fördel- ningen på dessa sistnämnda förhållan- den. Som kapitalvaror räknas här: som— marstuga, bil, båt och piano.

Kapitalvaror finns således i lägst 73 % och högst 89 % bland IP. Den lägsta procenten ligger bland kvinnliga 23- åringar och den högsta bland de 40- åriga männen.

Tabell 188. Kapitalvaror. 1941, 1928—23.

Organisationsanknytningen med hän- syn till kapitalvaror åskådliggörs i ta- bell 187 i fråga om tonårsgrupperna och i tabell 188 för födda 1941 och 1928—23.

Inom kategorin »är med» (tab 187) är IP med kapitalvaror i större utsträck- ning anknutna med undantag för den manliga 17-årsgruppen.

Inom kategorin »varit med» ligger de högre relativa procenttalen på ett varierande sätt i förhållande till de jämnåriga kamraterna av samma kön. Det högsta talet har 17-årsflickorna utan tillgång till kapitalvaror och i samma »varugrupp» och ålder uppvisar yng- lingarna det lägsta talet. Kvinnorna har genomgående sämre relativa förenings— siffror än männen — sämst 1947 års nej-grupp.

Inom kategorin »aldrig med» finns de

Kön. >>Är med, varit med, aldrig med».

1941 1928—23 Ja Nej Ja Nej

M K M K M K M K

Totalt 215 194 48 73 319 273 40 61

% % % % % % % %

Är med ....................... 62 37 48 29 63 39 38 26 Varit med ..................... 27 42 31 37 24 31 33 36 Aldrig med .................... 11 21 21 34 13 30 29 38

Tabell 189. Innehav av sommarstuga, bil, båt, piano. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. >>Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941 1928—23 M K M K M K K M % % % % % % % %

SOMMARSTUGA

Totalt 81 77 97 83 87 80 113 102 Är med ....................... 70 44 68 43 65 40 67 41 Varit med ..................... 17 35 21 33 28 43 25 28 Aldrig med .................... 13 21 11 24 7 17 8 31 BIL

Totalt 186 203 204 198 191 163 287 242 Är med ....................... 66 50 67 44 61 36 66 39 Varit med ..................... 16 28 18 31 27 42 22 32 Aldrig med .................... 18 22 15 25 12 22 12 29 BÅT _ Totalt 37 33 69 63 47 33 45 35 År med ....................... 62 61 71 41 58 46 71 46 Varit med ..................... 16 21 24 32 40 27 20 23 Aldrig med .................... 22 18 5 27 2 27 9 31 PIANO

Totalt 57 67 58 73 44 50 44 52 Är med ....................... 76 54 78 48 77 50 66 60 Varit med ..................... 12 33 14 27 14 38 23 23 Aldrig med .................... 12 13 8 25 9 12 11 17

lägre relativa talen oftast inom ja-grup- perna. I 17-årsgruppen visar de kvinn- liga IP samma relationstal.

Inom kategorin »är med» (tab. 188) visar de båda åldersgruppernas ja-grup- per högre relativa tal. En låg siffra upp- visar den äldsta nej-gruppens kvinnor —— 26 %.

Inom kategorin »varit med» visar sig nej-grupperna ha gått ur förening i större utsträckning än j:a-gruppcrna, undantag är flickorna födda 1941, som visar högsta relativa procent av alla —— 42 %.

Inom kategorin »aldrig med» visar sig IP med kapitalvaror till mindre antal aldrig ha kommit i kontakt med föreningsliv än de utan sådana varor.

Tabellen 189 innehåller en samman- ställning på organisationsanknytningen och innehav av sommarstuga, bil, båt och piano var för sig.

Fördelning på landskommuner och städer.

Kommunindelning

1. landskommun med mindre än 50 % tätorts- befolkning

2. landskommun med mer än 50 % tätorts- befolkning

3. städer med mindre än 10 000 invånare

4. städer med 10 001—30 000 invånare

5. städer med mer än 30 000 invånare (Stock-

holm, Göteborg och Malmö ej inräknade) . Stockholm, Göteborg och Malmö U':

Landskommun med mindre än 50 % tätorts- befolkning

Av tabell 190 framgår hur procenten inom olika åldersklasser är fördelade på »är med, varit med, aldrig med». Det högsta procenttalet bland dem som »är med» återfinns i den äldsta åldersgruppen nämligen 60 % och det lägsta, 45 %, inom den näst äldsta.

' i i i

Tabell 190. Landskommuner ( 50 % täl— ortsbefolkning 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941 1928—23

Totalt 155 138 86 139 % % % %

Är med ......... 50 56 45 60 Varit med ....... 16 22 27 18 Aldrig med ...... 34 22 28 22

Under rubriken »varit med» ligger den näst äldsta gruppen högst med 27 %. Den yngsta gruppen uppvisar endast 16 %. Gruppens anslutning till föreningslivet ligger så nära, att avgång- en för den skull inte hunnit växa sig större. Detta antagande bestyrkes kan- ske av att under rubriken »aldrig» har den yngsta åldersgruppen inte mindre än 34 %.

Gruppen födda 1941 har de förhål— landevis minsta skillnaderna mellan procenttalen för »är med, varit med och aldrig».

Den föregående tabellen har inne- hållit den totala anknytningen. Tabell 191 visar hur män och kvinnor fördelar .sig på kategorierna »är med, varit med, aldrig med».

Inom kategorin »är med» har de manliga de bästa relativa talen med stigande värden med högre ålder. Kvin-

norna har lägre värden över lag. Lägsta frekvensen uppvisar 23—åringarna.

Inom kategorin »varit med» har kvin- norna i de två mellangrupperna i högre grad än männen lämnlat föreningslivet, medan förhållandet är det omvända i de två yttergrupperna.

Inom kategorin '»aldrig med» visar överallt kvinnorna en sämre anknyt— ningsgrad än männen och i den yngsta gruppen har 40 % bland kvinnorna inte varit med i förening.

Landskommun med mer än 50 % tälortsbe- folkning

Av tabell 192 framgår hur IP inom oli- ka åldersklasser är fördelade på rubri- kerna »är med, varit med, aldrig med».

I motsats till vad som framgår av tabell 190 synes här den äldsta gruppen ha den lägsta procenten i kategorin »är med». För övrigt är de båda tabellerna i princip ganska samstämmiga. Gruppen födda 1941 uppvisar också här den högsta avgången _ 30 %.

En anmärkningsvärd liten procent bland de näst yngsta noteras bland »aldrig varit med» 17 %.

Tabell 192 har visat hur den totala fördelningen ser ut och tabell 193 tar upp den relativa fördelningen på män och kvinnor.

Inom kategorin »är med» råder vissa olikheter. I den yngsta gruppen har

Tabell 191. Den relativa anknytningen. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön »Är med, varit med, aldrig med»

1950 1947 1941 1928—23 M K M K M K M K Totalt 75 80 67 71 46 40 81 58 % % % % % % % % Är med ....... 56 45 57 53 61 28 66 51 Varit ......... 17 15 21 24 17 37 19 17 Aldrig med . . .. 27 40 22 23 22 35 15 32

Tabell 192. Landskommer > 50 % tätorts- befolkning. 1950, 1947, 1941, 1928—23. >>Är med, verit med, aldrig med.»

Tabell 194. Städer ( 10 000. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23

Totalt 134 135 109 163

% % % % % % % % Är med .......... 53 56 50 47 Är med ......... 72 42 50 51 Varit med ........ 20 27 30 28 Varit med ....... 12 24 33 27 Aldrig med ....... 27 17 20 25 Aldrig med ...... 16 34 17 22

19501947 1941 1928—23

Totalt 32 38 40 55

kvinnorna en relativt högre anknyt— ningsgrad medan i 17-årsgruppen den manliga partens anknytning är 31 en- heter större än den kvinnligas. En sjun- kande tendens visar de övriga två äldre kvinnogrupperna. Även männens an- knytning visar sjunkande trend från födda 1947.

Inom kategorin »varit med» har kvin— norna i alla grupper en högre avgång än männen och mest i gruppen födda 1947. Männen visar en ökning i de två äldsta grupperna.

Inom kategorin »aldrig med» visar den yngsta pojkgruppen siffror som överskrider kvinnornas i motsvarande ålder och den har också den högsta re— lativa procenten av alla grupperna. Ynglingarna i 17-årsgruppen har en låg siffra endast 12 % vilket tyder på stor föreningsaktivitet.

Städer med mindre än 10 000 invånare

Av tabell 194 framgår hur IP är för- delade på kategorierna »är med, varit med och aldrig med».

Inom den yngsta åldersgruppen åter- finns den högsta procentiska siffran un— der rubriken »är med» 72 %.

Den yngsta gruppens föreningsenga- gemang understryks också av en rela- tivt låg procent 16 % i »aldrig med».

Egendomligt nog har inte den äldre tonårsgruppen liknande höga procent- tal inom gruppen »är med» men där- emot det högsta talet bland dem som »aldrig varit med».

En stor avgång markeras av de 33 % inom 23-årsgruppen.

Tabell 195 innehåller den relativa fördelningen mellan män och kvinnor

Tabell 193. Den relativa anknytningen. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön »Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941 1928—23 M K M K M K M K Totalt 54 80 64 71 62 47 78 85 % % % % % % % % Är med ....... 50 55 72 41 58 40 57 38 Varit med ..... 15 24 16 38 27 34 24 32 Aldrig med . . .. 35 21 12 21 15 26 19 30

Tabell 195. Den relativa anknytningen. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. >>Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23

M K M K M K M K

Totalt 21 (11) (17) 21 21 (19) 26 29

% % % % % % % %

Är med ....... 76 (64) (47) 38 62 (37) 70 34 Varit med ..... 10 (18) (18) 29 29 (37) 15 38 | Aldrig med.... 14 (13) (35) 33 9 (26) 15 28

på de olika kategorierna »är med, varit med, aldrig med». Inom vissa åldrar är dock bastalet så lågt att några säkra bedölnanden inte går att göra.

Inom kategorin »är med» uppvisar de manliga över lag en hög anknytning och alldeles speciellt i den äldsta och yngsta gruppen under det att kvinnorna visar lägre värden.

Inom kategorin »varit med» visar kvinnorna stigande tendens med ökad ålder. Männen utom i 1941—årsgruppen har låga relativa värden.

Inom kategorin »aldrig med» förelig— ger hos de manliga 23-åringarna ett lågt procenttal —— 9 %.

Städer med mellan 10 001—30 000 invånare

Av tabell 196 framgår hur IP är för— delade på rubrikerna »är med, varit med och aldrig med».

Återigen framstår den yngsta grup-

Tabell 196. Städer 10 001—30 000. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varitmed, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23

Totalt 83 88 71 96 % % % %

Är med ......... 65 60 54 46 Varit med ....... 25 18 30 25 Aldrig med ...... 10 22 16 29

pen sonl den procentiskt sett mest för- eningsengagerade gruppen _ 65 %. Gruppen svarar också för det lägsta relativa procenttalet 10 % —— 1 kate- gorin »aldrig med».

En svag tendens finns till att denna bebyggelsetyp i fråga om kategorin »är med» har den genomsnittligt högsta procenten av alla agglomerationstyper— na.

En mycket hög avgångsprocent har den näst äldsta gruppen _ 30 % _ och den äldsta gruppen har en stor del, som »aldrig varit med» _ 29 %.

Tabell 197 innehåller den relativa fördelningen av de båda könen i de olika kategorierna.

Inom kategorin »är med» sjunker kvinnornas relativa tal från den yngsta till den äldsta gruppen. Männen ligger relativt högt i alla grupper med den högsta andelen i 17-årsgruppen.

Inom kategorin »varit med» finns två yttervärden. Den lägsta procent- satsen har män födda 1947 och den högsta kvinnor födda 1941. För övrigt ligger siffervärdena på ungefär samma nivå.

Inom kategorin »aldrig med» visar kvinno—rna en stigande andel från den yngsta till den äldsta. I den sistnämnda gruppen har nära hälften aldrig varit föreningsanknuten. Männens procent- tal är överallt låga.

Tabell 197. Den relativa anknytningen 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23 M K M K M K M K Totalt 44 39 42 46 39 32 50 46

% % % % % % % %

Är med ....... 68 62 74 Varit med ..... 23 28 12 Aldrig med . . . . 9 10 14

48 69 34 58 32 24 23 38 28 22 28 8 28 14 46

Städer med mer tin 30000 invånare. (Stock- holm—Göteborg—Malmö inte medräknade)

Av tabell 198 framgår hur procenten inom åldersklasserna är fördelad på ru- brikerna »är med, varit med och aldrig med».

Grupperna »är med» har överlag lägre siffror än vad samma kategori uppvisade i den närmast mindre stads- typen (tabell 196). Den största avvikel- sen gäller 23-åringarna som har ett procenttal på 44 %.

Däremot föreligger en tydlig stegring av procenttalen gällande kategorin »va- rit med» i jämförelse med motsvarande siffror i tabell 196.

Frekvens—en bland dem som »aldrig varit med» visar växande tal med ökad ålder.

Männens och kvinnornas relativa för—

Tabell 198. Städer > 30 000, 1950, 1947, 1941, 1928—23. >>Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23

Totalt 89 89 104 123 % % % %

Är med ......... 53 54 44 45 Varit med ....... 35 30 38 34 Aldrig med ...... 12 16 18 21

delning på de olika kategorierna fram- går av tabell 199.

Inom kategorin »är med» råder va- rierande nivåskillnader mellan män- nens och kvinnornas relativa anknyt- ningstal. Kvinnorna har till mindre del knutits till föreningslivet än männen. I gruppen födda 1950 går skillnaden upp till 35 enheter och bland 23-åringarna, som har den minsta olikheten, är den 20 enheter.

Inom kategorin »varit med» fram- träder i alla åldrar kvinnorna med högsta procenttalen. 14-åriga flickor har till 54 % lämnat föreningslivet.

Inom kategorin »aldrig med» synes relativt få män aldrig haft kontakt lned någon förening. Kvinnorna har, utom bland de yngsta i varje ålder, så gott som dubbelt så stort procenttal som männen.

Storstädema Stockholm, Göteborg och Malmö

Av tabell 200 framgår hur procenten inom olika åldersgrupper är fördelad på rubrikerna »är med, varit med och aldrig med».

Våra största städer visar för katego- rin »är med» de lägsta procentiska talen inom olika åldersgrupper med undantag endast för den näst yngsta gruppen (17-åringarna). Dessa har en lägre anslutningssiffra endast i de minsta städerna.

Tabell 199. Den relativa anknytningen 1950, 1947, 1941, 1928—23. >>Är med, varit med, aldrig med.» Kön.

1950 1947 1941 1928—23

M K M K M K M K

Totalt 48 41 46 43 45 59 66 57

% % % % % % % %

Är med ....... 69 34 69 37 56 36 57 30 Varit med . . . . 19 54 20 42 33 42 29 40 Aldrig med . . . . 12 12 11 21 11 22 14 30 Storstäderna har å andra sidan ge- äldsta gruppen är procenten »varit nomsnittligt sett de högsta siffrorna med» större än »är med» 43 % och

för alla grupper inom kategorin »har 42 %. varit med». Hur de största städernas anknyt-

Vid en jämförelse mellan åldersgrup- perna i våra största städer kan utläsas att de två yngsta kategorierna har de högre relativa talen i kategorin »aldrig med» 22 % och 20 %.

Anmärkningsvärt är att i (len näst

Tabell 200. Sthlm—Gbg—Mö. 1950, 1947, 1941, 1928—23. >>Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23

Totalt 95 85 120 117

%%%%

Är med ......... 46 48 42 44 Varit med ....... 32 32 43 38 Aldrig med ...... 22 20 15 18

ningsförhållanden ser ut bland män och kvinnor redovisas i tabell 201.

Inom kategorin »är med» råder olik- heter mellan mäns och kvinnors relati- va anknytningar med uttalad tendens till underskott för kvinnorna. Skillnaden i den äldre tonårsgruppen går upp till 41 enheter den största olikheten.

Inom kategorin »varit med» uppvisar männen de lägre relationstalen i alla grupper. Kvinnornas värden ligger mel— lan 38 och 49 %.

Inom kategorin »aldrig med» har endast männen i den yngsta gruppen ett tal som närmar sig samma nivå som kvinnornas. I de andra grupperna har kvinnorna de högsta relativa andelar- na. I den grupp som är född 1947 har

Tabell 201. Den relativa anknytningen. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. >>Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23 M K M K M K M K Totalt 45 50 40 45 50 70 59 58 % % % % % % % % Är med ....... 58 36 70 29 54 34 58 31 Varit med ..... 22 40 25 38 36 49 32 43 Aldrig med ... . 20 24 5 33 10 17 10 26

Tabell 202. Åldersgrupper på kommuntyp. >>Är med, varit med».

1950 1947 1941 1928—23

Är+varit Är+varit Är+varit Är+varit

Abs % Abs % Abs % 138 78 86 72 139 78 135 83 1 09 80 163 75

38 66 40 83 55 78 88 78 71 84 96 71 89 84 104 82 123 79 85 80 1 20 85 11 7 82

Abs % Landskom. ( 50 % tätb. ....... 155 66 Landskom. > 50% tätb. ....... 134 73 Städer—10 000 ................. 32 84 Städer 10 001—30 000 ........... 83 90 Städer 30 001— ................ 89 88 Sthlm, Gbg, Malmö ............. 95 78

en tredjedel av flickorna aldrig del- tagit i föreningsliv.

Jämförelse mellan ålderagrupperna och kom- muntyperna

Av tabell 45 framgår att sammanlagt 76 %—81 % av IP i olika åldersgrup— per >>är med» och »varit med» i för- eningslivet. Vid en summering av dessa kategorier och fördelning på ålders- grupper och agglomerationsnivåer er- hålls tabell 202.

Födda 1950. Den lägsta relativa an- slutningsprocenten återfinns i lands- kommuner med liten tätortsbefolkning och inom samma åldersgrupp den högs- ta procenten 90 % i städerna mellan 10 001 och 30 000 invånare.

Födda 1947. Bland 17—äringarna före- kommer i de allra minsta städerna sam- ma låga procentsats 66 % som bland födda 1950 i landskommun med mindre än 50 % tätortsbefolkning. I städer med mer än 30 000 invånare förekommer den högsta procentsatsen 84 %.

Födda 1941. Denna åldersgrupp har genomsnittligt en hög procent —— drygt 80 % utom i landskommuner med låg tätortsgrad. Gruppens högsta pro-cent— sats faller inom storstadsräjongen.

Födda 1928—23. Den äldsta gruppen uppvisar relativt jämna men också mo- derata procenttal inom de olika kom- muntyperna. Den lägsta siffran åter- finns i städerna 10 001—30 000 invåna-

re och den högsta inom storstadskate- gorin.

Relativ anknytning. Män. Kvinnor

Födda 1950. Männen har på de olika agglomerationsnivåerna i kategorin »är med» procenttal varierande mellan 50 och 76 %. Det lägsta relationstalet åter- finns i landskommuner med mer än 50 % tätortsbefolkning. Avgången från föreningslivet ligger mellan 10 och 23 % med de högsta talen inom städerna 10000 och uppåt och det lägsta inom de minsta städerna. Landskommuner har de största andelstalen inom kate- gorin »aldrig med». Även storstäderna har här ett högt procenttal under det att Övriga städer uppvisar låga siffror.

Kvinnorna är oftast mer förenings— engagerade i mindre städer och i lands- kommun med högre tätortsgrad. I städer med invånarantal över 30 000 och i stor- städer återfinns omkring en tredjedel av kvinnorna i föreningslivet. Kvinnornas föreningsflykt i större städer under- stryks av de höga avgångstalen _— ända upp till 54 %. Inom kategorin »aldrig med» visar minst agglomererad lands- kommun jämte storstäder de ogynnsam- maste siffrorna.

Födda 1911-7. Männen har inom fyra ortstyper en anknytningsprocent, som ligger omkring 70 %, vilket är högre än bland pojkarna födda 1950 och betyd— ligt högre än de jämnåriga flickorna.

Avgångsprocenten varierar från 12 % till 25 %. I storstäderna går den upp till 25 %. Inom kategorin »aldrig med» fö- reter de glesbefolkade landskommuner- na det högsta procenttalet. Siffrorna sjunker vid övergång till högre agglo- merationsnivå. I storstäderna är siffran så låg som 5 %. Jämfört med den yngre åldersgruppen uppvisar 17-åringarna i denna kategori vissa olikheter särskilt i landskommun med högre tätbebyggel- se och i storstäderna.

Kvinnorna har den största anknyt- ningen inom landskommunerna med i stort sett fallande tendens ju mer stads- bebyggelsen ökar. I storstäderna har den sjunkit till 29 %. Inom kategorin som lämnat föreningslivet har kvinnor- na överallt högre relativa proeenttal än pojkarna och de högsta talen ligger inom landskommun med högre tätorts- grad och de två största stadstyperna. Det högsta procenttalet är 42 %. Kate— korin »aldrig» ligger genomgående över 20 % och går upp till 33 % i de minsta städerna och storstäderna. Jämfört med den yngre gruppens flickor har 17- åringarna mindre föreningsvänliga rela- tionstal i landskommuner med högre tätortsgrad och i storstäder.

Födda 1941. Männen har inom kate- gorin »är med» siffervärden varierande mellan 54—69 %. De lägre relativa tla- len återfinns inom de större städerna. De som har lämnat föreningarna i störs— ta utsträckning återfinns i samma orts- typer. Kategorin »aldrig» har högsta procenttalet i landskommuner.

Kvinnorna visar jämfört med de jämnåriga männen på alla punkter en ofördelaktigare ställning till förenings- livet. Minst en tredjedel och i storstä- derna upp till 49% har lämnat för- eningslivet. Siffrorna för dem som »aldrig varit med» är också relativt höga, utom i storstäderna.

Födda 1928—23. Männen har sin

högsta anknytning inom de allra minsta städerna med 70 %. För övrigt ligger anknytningen mellan 57—66 %. Anta- let som försvunnit ur medlemsförteck— ningarna är relativt störst inom de tre större stadsbebyggelserna. Storstäderna uppvisar de lägsta siffrorna för kate- gorin »aldrig med». Över lag är dessa procentsatser jämförelsevis låga. Kvinnorna har i jämförelse med sina jämngamla manliga IP sämre relativa tal inom kategorin »är med». De, som lämnat föreningarna, återfinns i största procent inom de två största stadstyper- na. Den procent som visar kategorin »aldrig» är genomgående hög. Det högs— ta relativa värdet påträffas i städer med 10 001—30 000 invånare 46 %.

IP:s fördelning på olika organisationer inom kommuntyperna

I tabell 49 återfinns fördelningen inom olika åldersgrupperna på skilda slag av organisationer. I fördelningen har även de dubbla medlemskapen medräknats.

I tabellerna 203—213 har samman- ställts de organisationsvisa medlemska- pen för dem som »är med» och »varit med» inom de olika kommuntyper—ma. Bedömningsbara tal i medlemsanslut- ningarna finns mer genomgående hos vissa slag av organisationer. De är idrotts-, scout-, religiösa, nykterhets-, politiska och andra organisationer. De absoluta talen an.-ger antalet IP som till- hör organisationskategorin ifråga. De procentiska talen anger hur många procent av IP, som »är med» eller »va- rit med».

Dessutom visas hur stor andel kate— gorin »varit med» utgör av de olika or- ganisationernas medlemmar som sam- manlagt gått in i föreningslivet. Uppdel- ning på män'och kvinnor sker inte.

I samtliga tabeller framgår dubbel- anslutningar.

Inom kategorin »är med» (tab. 203)

Tabell 203. Landskommun ( 50 % tätortsbefolkning »Är med, varit med». 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1947 1941 1928—23 138 86 139

Är Varit Är Varit Är Varit Är Varit

% % % % % % % % I ............. 21 3 25 3 26 9 23 5 se ............ 10 3 4 6 2 1 1 — St ............ _ _ __ _ __ R ............ 17 3 9 6 6 2 14 1 M ............ — —- — —- 6 1 6 -—- Sk ............ 3 2 2 1 3 —— 1 — N ............ 6 2 12 1 10 7 9 4 P ............. ——- -— 21 1 14 13 27 12 A ............. 12 4 15 7 17 3 32 3

har idrottsorganisationen det högsta re- lativa talet inom de tre yngre grupper- na. I den äldsta kommer sandra» orga- nisationer och politiska förbund fram på ledande plats. Religiösa samfund in- tar en gynnsam position bland 14-åring- arna men deras situation är sämre i de övriga grupperna.

För att kunna bedöma avgången från organisationerna visas i tabell 204 re— lationen mellan alla, som gått in i en organisation, och dem, som lämnat den- na.

Den relativa avgången vanierar mel—

lan organisationerna och från ålders- grupp till åldersgrupp. I den yngsta gruppen förlorar scoutrörelsen och andra organisationer mest. I 17-års ål— dern lämnas religiösa samfund och andra organisationer relativt mest. På grund av den låga frekvensen på dem som gått in i organisationer i 1941—års grupp kan bedömningen gälla främst idrottsorganisationerna och politiska förbund. Samma förhållande råder inom den äldsta gruppen.

Inom kategorin »är med» (tab. 205) intar idrottsorganisationerna främsta

Tabell 204. Landskommun ( 50 % tätortsbe/olkning »Är med + varit med» i relation till »varit med». 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23

År + . Är + . År + . Är + .

varit Varit varit Varit varit Varit varit Varit

Abs % Abs % Abs % Abs % I ............. 35 11 38 11 30 27 39 18 Sc ............ 22 32 (14) 57 (3) (33) (1) St ............ —— -—- — _ _ _ __ _ R ............ 31 16 22 36 (7) (30) 21 5 M ............ —_ —— — —— (6) (15) (9) Sk ............ (7) (42) (5) (40) (3) — (1) N ............ (13) (23) (19) (11) (15) (40) (18) (28) P ............. —— 30 3 23 48 54 30 A ............. 25 24 31 32 (18) (17) 49 8

Tabell 205. Landskommun > 50 % tätortsbefolkning. 1950, 1947, 1941, 1928_—23. »Är

med, varit med.»

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 134 135 109 163

Är Varit Är Varit Är Varit Är Varit

% % % % % % % % I ............. 22 2 30 3 31 6 21 7 Se ............ 20 6 9 14 7 7 3 4 St ............ —- 1 -—— — — R ............ 19 5 10 7 6 10 2 M ............ — -— 4 -— 5 1 6 -— Sk ............ — —— 8 1 3 2 2 N ............ 6 1 8 5 17 12 9 9 P ............. — 14 4 17 10 15 15 A ............. 10 7 1 7 2 13 6 26 4

platsen utom i den äldsta gruppen, där andra organisationer leder. Bland 14- åringarna kommer scoutförbund och religiösa samfund högt upp, men faller tydligt tillbaka inom de övriga ålders— grupperna, där nykterhetsarbetet, poli- tiska förbund och andra organisationer blir bättre företrädda.

Tabell 206 visar relationerna mellan alla, som gått in i organisationerna, och »varit med».

Organisationernas förluster går i vis- sa fall upp till och över 50 %: scout-

organisationer 61 % bland 17-åringarna;

politiska förbund 49 % och nykter- hetsorganisationema 52 % bland de äldsta.

Nästa tabell 207 belyser förhållandena inom städer med mindre än 10 000 in- vånare. Genom att bastalen av demogra- fiska skäl är små för denna ortstyp pre- senteras dock ingen tabell med relativa avgångssiffror. '

Inom kategorin »är med» finns i den yngsta gruppen hälften av alla IP; med i idrottsorganisationer. Motsvaran-

Tabell 206. Landskommun > 50 % tätortsbefolkning. »Är med + varit med» irelation till »varit med.» 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23

År + . Är + . År + . Är + .

varit Varit varit Varit varit Varit varit Varit

Abs % Abs % Abs % Abs % I ............. 33 9 44 9 40 15 46 26 Se ............ 35 23 31 61 (16) (50) (11) (56) St ............ — __ _ (1) _. _ __ R ............ 32 22 23 43 (7) _ 20 15 M ............ (5) _ (6) (16) (3) Sk ............ (11) (10) (3) (66) (3) N ............ (9) (11) (18) (39) 31 42 29 52 P ............. »— -— 24 21 30 37 49 49 A ............. 23 39 26 12 20 30 49 14

Tabell 207. Städer ( 10 000 invånare. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med.»

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 32 38 40 55

Är Varit Är Varit Är Varit Är Varit

% % % % % % % % I ............. 50 26 1 1 1 8 8 25 1 5 se ............ 1 6 6 1 8 5 8 1 0 4 2 St ............ —- —— — -— -— _ -— 2 H ............ 9 —— 1 6 5 1 6 4 5 M ............ 3 —— — 1 O 4 5 2 Sk ............ — — 8 — 4 _— 2 -— N ............ 1 6 5 3 1 6 1 0 9 5 P ............. —— —- 8 3 8 2 1 6 9 A ............. 25 6 8 5 20 8 29 7

de organisations relativ-a tal inom 1941- årsgruppen är dock blygsammare. De religiösa samfunden har gentemot de tidigare redovisade ortstyperna högre relativa tal bland 17- och 23-åringar men lägre inom de andra åldersgrup- perna. Andra organisationer har en hög frekvens i den yngsta och äldsta grup— pen.

Inom kategorin »varit med» har den äldsta gruppen lämnat idrottsorganisa- tionerna i en utsträckning, som inte någon :annan organisation uppvisar motsvarighet till.

Inom kategorin »är med» (tab. 208)

intar scoutrörelsen den första platsen inom 1950-årsgruppen. Idrottsorganisa- tionerna ligger högst inom mellangrup— perna under det att i den äldsta gruppen rycker andra organisationer fram. De religiösa samfunden har en fallande sif- ferserie från den yngsta till den äldsta gruppen.

Relationstalen för dem som lämnat föreningslivet fnamgår av tabell 209.

Stora förluster drabbar idrottsorga- nisationer, scoutförbund och religiösa samfund.

Inom kategorin »är med» (tab. 210) kommer överallt idrottsorganisationer-

Tabell 208. Städer 10 001—30 000 invånare. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med,

varit med.» 1950 1947 1941 1928—23 Totalt 83 88 71 96

År Varit Är Varit År Varit Är Varit

% % % % % % % % I ............. 25 8 34 8 34 11 22 8 Sc ............ 29 12 19 6 8 14 5 2 St ............ — — — —— 4 _— _ _ R ............ 19 6 10 3 8 8 6 5 M ............ -—— — — 7 1 7 —— Sk ............ 2 2 6 6 —— 1 N ............ 10 1 7 3 13 4 10 5 P ............. -—— -— 7 2 10 3 7 8 A ............. 19 7 16 4 14 6 24 4

Tabell 209. Städer 10 001—30 000 invånare. DÄI' med + varit med» i relation till »varit med». 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23

År + . År + . År + . År + .

varit Varit vari t Varit varit Varit vari t Varit

Abs % Abs % Abs % Abs % I ............. 28 25 37 19 32 25 29 28 Sc ............ 34 29 22 23 (16) (63) (7) (29) St ............ —- — — (3) _ — — R ............ 21 24 (12) (25) (12) (50) (11) (45) M ............ —— — — — (6) (16) (7) —— Sk ............ (4) (50) (5) — (4) — (1) — N ............ (9) (11) (9) (33) (12) (25) (15) (33) P ............. — (8) (25) (9) (22) (15) (19) A ............. 22 27 (18) (22) (14) (29) 27 15

na på främsta plats. Därnäst kommer i de två yngre grupperna scoutförbunden och i de två äldre andra organisationer. De religiösa samfunden har sina bästa relationstal i de yngsta och äldsta grup- perna. Nykterhetsorganisationerna har stigande siffror vid övergången från yngre till äldre grupp. Detta gäller ock- så andra organisationer.

Relationerna mellan alla dem som gått in och »varit med» visas i tabell 211.

I de tre yngre åldersgrupperna visar scoutförbund, religiösa samfund och andra organisationer de största procen- tuella avgångarna. I den äldsta gruppen

Tabell 210. Städer > 30 000 invånare. 1950,

har nykterhetsorganisationer, politiska förbund och religiösa samfund de störs— ta relativa förlusterna.

Inom kategorin »är med» (tab. 212) håller idrottsorganisationerna de högsta relativa talen bland 17-åringarna. I den yngsta gruppen har scoutförbunden det högsta talvärdet, vilket i den äldsta gruppen faller på andra organisationer. Förvånande nog saknas medlemmar i nykterhetsorganisationerna bland 14- och 17-åringar.

Relationerna mellan alla som gått in och »varit med» framgår av tabell 213.

Den högsta förlustprocenten drabbar

1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med.»

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 89 89 104 123

Är Varit Är Varit År Varit Är Varit

% % % % % % % % I ............. 30 4 35 9 21 13 28 11 Sc ............ 29 16 21 16 7 12 11 4 St ............ _- —— 10 1 2 1 R ............ 13 9 8 7 7 7 11 7 M ............ — —- 3 -— 3 1 7 — Sk ............ 3 — 6 10 —— 2 1 N ............ 6 —— 7 3 11 9 16 8 P ............. — 7 —- 5 9 11 11 A ............. 12 9 17 7 18 14 26 7

"Tabell 211. Städer > 30 000 invånare. »Är med + varit med» i relation till »varit med». 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23 År + . Är + . Är + . År + . varit Varit varit Varit varit Varit varit Varit Abs % Abs % Abs % Abs % 31 13 39 21 36 39 47 28 40 35 33 42 (19) (63) (18) (5) _ _ _ _ (11) (9) (3) (33) 20 40 (13) (46) (14) (50) 22 41 —— — (3) (4) (25) (8) —— (3) —— (5) (10) —— (3) (33) (5) (9) (33) 20 45 30 33 _ _ (2) _ (14) (64) 26 50 (19) (42) 21 29 34 44 40 20

Tabell 212. Stockholm—Göteborg—M al mö. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit

med.» 1950 1947 1941 1928—23 Totalt 95 85 120 117

Är Varit Är Varit Är Varit Är Varit % % % % % % % % I ............. 26 6 29 13 23 18 21 14 = Sc ............ 34 22 19 19 20 18 14 9 St ............ — — _ _ 5 — 3 1 R ............ 6 1 2 — 7 4 4 4 M. : .......... _ _ 4 _— 4 3 5 3 sk ............ 5 _ 13 — 8 1 2 2 , N ............ _ — — 5 3 9 12 P ............. _ _ 4 1 6 3 12 9 A ............. 18 6 19 6 19 12 29 14

[Tabell 213. »Är med + varit med» i relation till »var it med», 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23 År + . Är + . År + . Är + . varit Varit varit Varit varit Varit varit Varit Abs % Abs % Abs % Abs % 31 29 26 42 49 43 40 40 ' 53 40 32 50 45 47 27 41 _ —— — (6) (4) (25) (7) (14) 2 (13") (38) (10) (50) (3) (8) (38) (9) (33) (5) (11) (10) (10) (4) (50) _ _ _ _ (9) (33) 24 58 _ _ (3) _ (11) (36) 25 44 23 26 21 24 (14) (38) 50 32

Tabell 214. Antal medlemskap (M: I). 1950, 1947, 1941, 1928—23. '

1950 1947 1941 1928—23 Landskommun ( 50% tätortsbflk . 1,4 1,6 1,9 1,9 Landskommun > 50 % tätortsbflk. . 1,5 1,8 1,9 2,0 Städer 10 000 ................. 1,7 2,1 2,0 1,9 Städer mellan 10 OOO—30 000 ...... 1,6 1,6 1,9 1,8 Städer 30 001— ................. 1,8 1,8 2,0 2,5 Stockholm—Göteborg—Malmö ..... 1,9 1,9 2,3 2,2

i de tre yngre grupperna idrottsorga- nisationer och scoutförbund, varvild scoutförbunden visar högre relativa siff- ror än idrottsrörelsen. Bland 40-åring— arna, som för alla organisationer visar höga relativa procent, förlorar nykter- hetsorganisationer och politiska för- bund mest.

Antal medlemskap

IP är ofta med i flera organisationer. På sid. 115 har för det totala mate- rialet visats relationerna mellan antalet medlemmar (M), antalet individer (I) och antalet medlemskap (M: I). Hur des- sa relationsförhållanden ser ut inom de olika ortstyperna visas i tabell 214.

Inom varje ortstyp ökar antalet med- lemskap från yngre till äldre grupper.

Mellan ortstypern'a föreligger en om än inte alltid konsekvent tendens att vid övergång till högre agglome- rationsnivå ökar antalet medlemskap. Inom åldersgruppen 1947 föreligger fle- ra medlemskap inom städer med mind- re än 10000 invånare under det att 14-, 23- och 40-åringarna har de flesta i de två största stadstyperna.

' sålunda:

Städer, annat tätbebyggt samhälle, landsbygd

Gränsen mellan innerstads— och ytter- stadsområde i städerna har definierats innerstaden är den del av staden, som har stadsmässig bebyggelse _— »den del av staden där husen är sammanbyggda utefter gatulinjer». Gränsen är naturligtvis flytande. Inom de tre större städerna med deras för- orter har de senare räknats till »ytter- stadsområden» även om bebyggelsen inom förorterna har en ren »stads- karaktär» enligt ovanstående definition.

Tätbebyggt samhälle motsvarar kö— pingar, municipalsamhällen, orter av kyrkbykarraktär eller industrisamhälle- typ och anges i tabellen som »ej lands-

byggd». Landsbygd är glesbygd.

IP. s fördelning intim olika kommunty— per och bebyggelseformer Tabell 215 återspeglar IP:s fördelning i procent på städerna, annat tättbebyggt samhälle och landsbygd. »

Av samtliga IP bor hälften och där- över inom städerna. Med hänsyn »till

Tabell 215. Fördelning på städer, tätbebyggda samhällen, landsbygd. 1950, 1947, 1941,

1928—23. 1950 1947 1941 1928—23 Totalt 588 573 530 693 % % % % Städer .......................... 51 52 65 55 Andra tätbebyggda samhällen ...... 21 21 18 20 Landsbygd—»glesbygd» ........... ' 28 28 17 25

att städernas storlek varierar —— såväl beträffande areal som folkmängd och folkmängdens fördelning på olika stads- områden, riktas intresset närmast på hur anknytningen till organisationerna skiftar mellan städernas stadsområden. Städernas IP har indelats efter hem- vist i inner- eller ytterstad. En lik- nade jämförelse sker inom landskom- munerna.

Landskommunerna har indelats efter

tätortsgraden över och under 50 % tätortsbefolkning. Inom dessa två grup- per har IP fördelats på tätbebyggt sam- hälle och landsbygd. Det senare innebär således glesbygd.

Tabellerna 216—221 visar först hur IP inom de olika kommunforinerna har fördelats efter bostadens läge. Uppdel— ning har skett på män och kvinnor.

I kommuntyper med minsta tätorts- graden hör större delen av IP hemma

Tabell 216. Landskommuner ( 50 % tätortsbefolkning. Ej landsbygd. Landsbygd. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

1950

1947 1941 1938—23

Totalt 155 138

86 139

M K M K M K M K

% % % % % % % %

Ej landsbygd .. 13 14 11 Landsbygd . . . . 35 38 38

12 14 20 16 8 39 39 27 42 34

Tabell 217. Landskommuner > 50 % tätortsbefolkning. Ej landsbygd. Landsbygd. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 134 135 109 163 M K M K M K M K % % % % % % % % Ej landsbygd . . 26 43 30 39 40 39 30 39 Landsbygd .. . . 14 16 17 14 17 5 18 13

Tabell 218. Städer ( 10 000. Innerstad. Ytterstad. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

1950

1947 1941 1928—23

Totalt 32 38

40 55

% % % % % % % %

Innerstad ..... 41 18 1 8 Ytterstad ..... 9 Ej inner- ytter-

stad ........ 1 6 13 16

32 35 28 25 33 13 30 30 16 13 11 3 5 6 7

Tabell 219. Städer 10 001—30 000.

Innerstad. Ytterstad. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

Kön. 1950 1947 1941 1928—23 Totalt 83 88 71 96 M K M K M K M K % % % % % % % % Innerstad ..... 20 1 5 23 20 25 20 22 23 Ytterstad ..... 25 28 23 29 24 25 28 23 Ej inner- ytter- stad ........ 7 5 3 3 6 -— 2 2

Tabell 220. Städer > 30 000. Innerstad. Ytterstad. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 89 89 1 04 1 23 M K M K M K M K % % % % % % % % Innerstad ..... 17 22 20 28 19 28 20 19 Ytterstad ..... 36 24 30 18 22 28 32 27 Ej inner- ytter- stad ........ 1 —— 1 2 2 2 _ Tabell 221. Stockholm-Göteborg-Malmö. Innerstad. Ytterstad. 1950, 1 947 , 1941, 1 928—23. Kön. 1950 1947 1941 1928—23 Totalt 95 85 120 1 17 M K M K M K M K

% % % % % % % %

Innerstad ..... 7 13 15 Ytterstad ..... 40 40 32 Ej inner- ytter-

stad ........ —— —— ——

13 25 33 8 10 40 16 26 42 39 _. _ 1 1 ——

i glesbygd, under det att i landskom- muner med högre tätortsgrad bor de flesta IP inom tätorterna.

Inom städerna skiftar IP:s fördelning emellan innerstad och ytterstad med ökningen av befolkningsmängden. I de minsta städerna bor i huvudsak de flesta IP i innerstaden, men en inte

liten procent bor också utanför städer- na.

När städerna ligger i storleksklassen mellan 10 001 och 30000 invånare har en förskjutning av IP:s hemvist åt yt- terstaden skett. Denna tendens att bo i ytterstad förstärks sedan i de större stadstyperna.

Tabell 222. Landskommun ( 50 % tätortsbe/olkning. Ej landsbygd, landsbygd. 1950, 1947, 1941, 1928—23. >>Är med, varit med, aldrig med.»

Totalt

Är med ....... Varit med ..... Aldrig med . . . .

1950 1947 1941 1928—23 Ej 1. L Ej 1. L Ej 1. L Ej 1. L 41 114 32 106 29 57 34 105 % % % % % % % % 61 47 50 57 52 42 59 60 27 12 41 17 34 23 29 14 12 41 9 26 14 35 12 26

Tabell 223. Landskommun > 50 % tätortsbe/olkning. Ej landsbygd, landsbygd. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med.»

Totalt

Är med ....... Varit med ..... Aldrig med . . . .

1950 1947 1941 1928—23 Ej 1. L Ej 1. L Ej 1. L Ej 1. L 93 41 93 42 86 23 113 50 % % % % % % % % 59 39 53 62 52 43 46 48 19 22 32 17 33 22 33 18 22 39 15 21 15 35 21 34

Organisationsanknylning inom olika kommuntyper och bebyggelseformer

vissa olikheter i anknytningsfrekvenser. Någon enhetlig bild ges inte.

Med utgångspunkt i tabellerna 222—227 visas hur IP:s organisationsanknytning ser ut. Låga bastal har inte gjort möjligt att genomgående bedöma organisations- anknytningen hos män och kvinnor. Inom landskommunerna föreligger

Bland 141-åringar har glesbygdsbe- folkningen låga tal för gruppen »är med» och höga tal för »aldrig» under det att kategorin »varit med» har ett lågt tal inom komm'untypen med mind- re än 50 % tätortsgrad (tab. 222).

Inom gruppen födda 1941 är i båda

Tabell 224. Städer (10 000. Innerstad. Ytterstad. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1923—23

I I Y I Y 1 Y Totalt (19) (7) (19) (9) 25 (12) 32 (16)

% % % % % % % % Är med ....................... (79) (86) (56) (44) 48 (42) 53 (63) Varit med ..................... (16) (21) (36) 32 (43) 31 (19) Aldrig med .................... (5) (14) (26) (20) 20 (16) 16 (25)

Tabell 225. Städer 10 001—30 000. Innerstad. Ytterstad. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

»Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23 1 Y 1 Y I Y 1 Y

Totalt 29 44 38 36 32 35 43 49

% % % % % % % %

Är med ....................... 59 70 58 63 62 46 40 53 Varit med ..................... 27 25 26 11 19 40 28 20 Aldrig med .................... 14 5 16 26 19 14 32 27

kommuntyperna de procentuella talen i glesbygd en aning extrema: »är med» har låga procenttal, »varit med» likaså under det att det tredje alternativet har höga. Den allra äldsta gruppen visar höga siffror inom kategorin »är med» i glesbygd inom landskommun med lägre tätortsgrad. Där är också kategorin »va- rit med» liten. »Aldrig» har ett högt re— lativt siffervärde i kommuner med mer än 50 % tätortsgrad (tab. 223). .

Städerna under 10 000 har låga bastal i ytterstad, som därmed inte tillåter någ— ra mer omfattande kommentarer. övriga städer företer några starkt avvikande procentsatser (tab. 224).

Gruppen 1950 har i städer 10 001— 30 000 invånare höga anknytningssiff- ror i ytterstadsområdet, vilket även gäl— ler 17.-åringarna. Däremot har 213-års- gruppen ett högt tal för innerstaden

under det att den äldsta gruppen har ett lågt tal där.

Den äldsta gruppen har inom inner- staden ett högt tal för kategorin »ald- rig», som i den yngsta gruppen har låga procentuella siffror (tab. 225).

I städer med över 30 000 invånare uppträder endast i den yngsta gruppen vissa kraftiga avvikelser. I innerstadsF området är anknytningen låg för grup- perna 1950 och 1941. Såväl i inner- som ytterstad har kategorin »varit med» överallt tämligen höga tal. I ytterstaden är gruppen »aldrig» liten (tab. 226).

De tre storstäderna har inom katego- rin »är med» högt tal för endast inner- staden inom 17-årsgruppen, som i stål— let uppvisar en låg relativ siffra för ytterstaden. De två äldre grupperna har låga innerstadstal. De båda äldre grupperna har gemensamt höga pro-

Tabell 226. Städer >30 000. Innerstad. Ytterstad. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är

med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23

I Y I Y I Y I Y

Totalt 35 53 43 43 50 52 47 72

% % % % % % % %

Är med ....................... 40 60 56 56 40 48 47 45 Varit med ..................... 37 34 28 30 38 38 30 36 Aldrig med .................... 23 6 16 14 22 14 23 19

204. Tabell 227. Stockholm-Göteborg—Malmö. Innerstad. Ytterstad. 1950, 1947, 1941, 1928—23. >>Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23

I Y

Y Y I Y

Totalt (19) 76 24 61 69 50 21 95

% %

% % % %

Är med ....................... (37) 49 Varit med ..................... (47) 28 Aldrig med .................... (16) 23

67 41 39 46 29 47 25 34 44 44 38 38 8 25 1 7 10 33 15

centuellai avgångar såväl i inner- som ytterstadsområdet. Samma sak gäller 17- åringar i ytterstad. Kategorin »aldrig» har i den äldsta gruppen en hög siffra för innerstaden. Låga procentsiffror finns däremot inom ytterstadsområdet för de två äldsta grupperna. Samma gäller innerstadens 17-åringar (tab. 227). Bostadsförhållanden I närmast föregående avsnitt har visats inom vilka bebyggelseformer IP är bo- satt. Tidigare har behandlats IP:s socio- ekonomiska förhållanden (utbildning, yrke, inkomst, tillgång på kapitalvaror) . En kartläggning av IP:s bostadsför- hållanden avser nu bostadens belägen- het i flerfamiljshus eller villa, karak- tären på bostadens närmaste omgivning, bostadsområdets ålder, förekomsten av trångboddhet och bostadens avstånd i förhållande till arbetsplatsen.

Flerfamiljshus, villa, lantgård

Bostäderna har uppdelats i följande slag: flerfamiljshus, villa eller rad/ kedjehus samt lantgård. I kategorin villa inräknas också t. ex. prästgård eller liknande.

Tabell 228 upptar den totala fördel- ningen på ovanstående tre typer.

De två yngsta grupperna har lika för- delning på de olika typerna med över- vikt på villabostad. Gruppen 23—åringar har en från de övriga grupperna mest avvikande fördelning, med en tydlig övervikt på flerfamiljshus, vilket kan ev. betingas av att IP är inneboende, att IP:s ekonomi inte ännu tillåter inköp av villa eller att många kvinnliga IP inom gruppen är nygifta och bor i hyreslägen- het. I den äldsta gruppen bor över hälf- ten i flerfamiljshus.

I tabell 229 visas hur föreningsan- knytningen ser ut alltefter bostadens

Tabell 228. Bostad i flerfamiljshus, villa, lantgård. 1950, 1.947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 588 573 530 693 % % % % Flerfamiljshus .................... 40 40 63 51 Villa, rad/kedj ehus ............... 44 44 30 36 , Lantgård ........................ 16 16 7 13

Tabell 229. Bostad i flerfamiljshus (F),

205 villa (V), lantgård (L). 1950, 1947, 1941,

1928—23. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23 F V L F V L F V L F v L Totalt 236 261 91 231 253 89 335 157 38 357 247 89 % % % % % % % % % % % % Är med ......... 55 56 45 51 55 60 44 55 39 44 51 62 Varit med ....... 29 22 12 29 25 20 38 27 32 32 27 18 Aldrig med ...... 16 22 43 20 20 20 18 18 29 24 22 20

läge i hyreshus eller i mer fri belägen enhet

Inom kategorin »är med» har villla- boendet det högsta relativa procent- talet bland 14— och 213—åringar under det att grupperna födda 1947 och 1928—23 har detta bland dem som bor på lant- gård.

Inom kategorin »varit med» har samt- liga grupper de högsta procentsatserna bland dem, som bor i flerfamiljshus.

Inom kategorin »aldrig med» åter- finns hos den äldsta gruppen de största relativa talen i flerfamiljshus. Den näst äldsta och yngsta gruppen har inom sig bland lantgårdsbefolkningen de flesta som »aldrig varit med». Sjuttonåringar— na uppvisar 20 % för alla bostadsty— perna.

Bostadens omgivning

Bostadens omgivning torde spela en viss roll för invånarnas livsmönster

bl. a. för mängden olika kontakter med andra —— grannar — och även kontak- ternas intensitet och intimitet. Här rik- tas intresset huvudsakligast på en om- givning som kan rubriceras antingen som hyreshus, eller villabebyggelse. En rad IP bor på lantgårdlar, vissa bor i prästgårdar eller kanske i industri-af- färskvarter, där bostadens belägenhet kan vara relativt isolerad från annan bostadsbebyggelse. Alla dessa varianter har sammanförts under en rubrik »an- nan».

l lla—bell 230 anges fördelningen av bostädernas belägenhet i olika omgiv- ningar.

Inom alla åldersgrupperna bor de flesta i flerfamiljshusomgivning. Detta är mest uttalat inom 1941-årsgruppen. För varje åldersgrupp tycks med en grov marginal gälla att ca 3/4 av grup- perna har sammanlagt sin bostad belä- gen i flerfamiljshus- och villaomgivning.

Tabell 230. Omgivande bebyggelses karaktär. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 588 573 530 693

% % % %

Flerfamiljshus .................... 34 34 51 40 Villa, rad/kedjehus ............... 31 32 25 27 Lika mycket flerfamiljshus som villa-

rad/kedjehusbebyggelse ......... 7 7 8 9 Annan. ......................... 28 27 16 24

Tabell 231. Omgivningens karaktär av fler/amiljshLis—villabebyggelse. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950

1947 1941 1928—23

V L

V L V F V

39

39

%%%% %%%%%%%%

Är med ......... 57 62 36 51 Varit med ....... 28 23 36 29 Aldrig med ...... 15 15 28 20

60 38 46 53 42 46 49 50 27 41 37 33 40 30 34 28 13 21 17 14 18 24 17 22

(L = omgivning av lika mycket flerfamiljshus som villabebyggelse)

[nom kategorin »är med» Visar villa- omgivningen i de tre yngsta grupperna de högsta relativa talen med 62 % för den yngsta och 53 % för 23-åringarna. Den äldsta gruppen har den relativt högsta siffran inom »likabebyggelsen». Marginalen är dock bara 1 %.

Inom kategorin »varit med» har åter- igen. de tre yngsta åldrarna sina högsta relativa tal inom »likabebyggelsen» un- der det att 40—årsgruppen har det inom villaområdet.

Inom kategorin »aldrig med» åtföljer de tre yngsta grupperna varandra igen genom att ha sitt högsta relativa tal inom »likabebyggelsen» under det att den äldsta gruppen då återfinns i om- givning av flerfamiljshus.

Annan bebyggelse (tab. 232) visar i stort sett likartad tendens för samtliga. »Är medio-gruppen är störst. »Varit med» visar relativt låga tal. Däremot

Tabell 232. Annan bebyggelse. 1950, 1947,

»aldrig med» uppgår genomsnittligt sett till en tredjedel. I relation till tabell 231 förekommer här tydliga avvikelser.

Omgivande bebyggelses ålder

Vid intervjuerna har en så sannolik uppgift som möjligt om ålder på om- givande bebyggelse eftersträvats. I ta- bell 233 sammanställs dessa uppgifter för hela materialet på bebyggelse före eller efter 1950. Alla lantgårdar har medtagits. En övervikt av bebyggelse efter 1950 kan innebära inflyttnings- områden av även senare datum.

Ungefär % av de olika åldersgrupper- na syns bo i en omgivning som har bebyggelse från tiden före 1950.

Föreningsanknytningens utseende inom de två slagen av ålder på bebyg- gelse framgår av tabell 234.

Inom kategorin »är med» tycks 14- åringarna och de två äldre IP ha en

1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med.» 1950 1947 1941 1928—23 Totalt 166 153 84 169 % % % % Är med ......................... 46 55 43 53 Varit med ...................... 15 16 24 18 Aldrig med ...................... 39 29 33 29

Tabell 233. Omgivande bebyggelses ålder. 1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 588 573 530 693 % % % % Bebyggelse före 1950 .............. 62 69 68 59 » efter 1950 ............. 38 31 32 41

Tabell 234. Omgivande bebyggelses ålder. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit

med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23

Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter Totalt 363 225 394 179 359 171 411 282 % % % % % % % % Är med ....................... 52 57 55 52 45 51 45 54 Varit med ..................... 22 26 22 34 36 30 28 28 Aldrig med .................... 26 17 23 14 19 19 27 18

sämre föreningsanknytning i äldre be- byggelse — 52 % och 45 %. Den yngre bebyggelsens relativa procenttal ligger mellan 51 % och 57 % med det högsta relativa talet inom den yngsta gruppen.

Inom kategorin »varit med» faller de högsta relativa procenten inom bebyg- gelsen efter 1950 på de båda mellan- grupperna. Gruppen född 1941 har den högsta procenten inom bebyggelse före 1950 under det att för den äldsta grup— pen procentsatserna är lika. '

Inom kategorin »aldrig med» har 23-åringarna samma relativa andel inom bebyggelsen före och efter 1950 under det att de andra tre åldersgrupperna

har sina högsta tal inom bebyggelsen före 1950, vilket delvis kan hänga sam- man med att landsbebyggelsen är med— räknad och tidigare sammanställningar har visat att relativt många där »aldrig varit med».

Trångboddbet

Med trångboddhet menas att mer än två personer delar rum, sedan kök och hall räknats från. I tabell 235 återfinns den totala fördelningen på trångbodd- het och inte trångboddhet.

Av antalet IP bor tydligen drygt 90 % Hinder acceptabla utrymmesförhållan- den.

Tabell 235. Trångboddhet. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Totalt. Procent

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 588 573 530 693 % % % % Trångbodd ...................... 10 7 8 7 Ej trångbodd .................... 90 93 92 93

Tabell 236. Trängboddhet. 1950, 1947, 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23

T E T E T E T E

Totalt 60 528 39 534 44 486 47 646

% % % % % % % % Är med ....................... 42 55 56 54 30 49 28 50 Varit med ..................... 28 23 26 26 45 33 32 28 Aldrig med .................... 30 22 18 20 25 18 40 22

T = Trångbodd: E = Ej trångbodd.

Hur ser då den relativa föreningsan- knytningen ut för dem, som bor under olika rumsliga betingelser? Detta åskåd- liggörs i tabell 236.

Inom kategorin »är med» framstår tydligt att trångboddhet i tre grupper av fyra medför en relativt lägre anknyt- ningsprocent. Undantaget utgörs av 17- årsgruppen.

Inom kategorin »varit med» kan kon- stateras att de största proportionerna ligger bland trångbodda. Här ligger in— om 17-årsgruppen de relativa procent- talen dock lika.

Inom kategorin »aldrig med» kan för tredje gången samma tendens iakt- tas att 17-åringarnas mönster avviker från de övrigas som har högre procent- satser för trångboddhet.

Begreppet »trångboddhet» innehåller flera bakgrundsvariabler, som torde ha olika stor betydelse. Att i denna under-

sökning tolka de olika kategorierna av förenings-anknytning med utgångspunkt från »trångboddheten» som en enda storhet vore därför riskabelt. I detta sammanhang kan dock inte lämnas obe- aktat det förhållandet att 17-årsgruppen i relation till sin bostadssituation upp- visar ett från de övriga avvikande mönster.

Bostadens avstånd från skola och arbetsplats

Möjligheten att delta i organisations- livet kan påverkas av bostadens läge i förhållande till arbetsplats eller skola. Resor kan tänkas ta så stor del av fri- tiden i anspråk, att denna därutöver inte medger engagemang i förening el- ler organisenad fritidsaktivitet även om intresse föreligger.

I tabell 237 visas IP:s fördelning efter avstånden mellan hem och skola/

Tabell 237. Avstånd mellan bostad och skola/arbetsplats. 1950, 1.947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 588 573 530 693 M K M K M K M K % % % % % % % % Avstånd: 0— 5km ............ 34 35 30 30 24 28 23 14 6—10 » ............ 7 8 9 9 8 5 25 6 11—15 » ............ 4 3 1 3 2 2 3 1 16— längre ........... 4 5 8 8 5 2 —

arbetsplats. I de tre äldsta grupperna finns givetvis ett antal hemmafruar/ döttrar vilket medför att procentsatser- na i åldersgrupperna 1947, 1941 och 1928—23 inte uppgår totalt till 100 pro- cent. »Hemmafruarnas» föreningsan- knytning visas i tabell 167.

Inom de två yngsta gruppemua är

tydligen % i den situationen att de- ras resor inte kan bli ett allvarligare hinder för att disponera fritiden för föreningsliv. Hur förhållandet gestaltar sig för de två äldsta grupperna framgår bäst genom att summera procenten för alla dem som har ett avstånd på 6 km eller längre från arbetsplatsen:

1947 1941 1928—23

M K M K M K

% % % % % %

1950 M K % % 6 km—längre .................... 15 16 18 20 15 9 28 7

Andelen med resor 6 km och längre går i samtliga åldersgrupper för män och kvinnor tillsammans utom för grup- pen 1941 över 30 %. Den största rela- tiva andelen har den äldsta gruppens män med 28 %. (Se ovan)

De längsta reseavstånden 16 km och längre har tydligen 17—årsgruppen med sina 8 % för både män och kvinnor.

Tabellerna 238—240 innehåller orga- nisations'anknytningen för IF alltefter deras reseavstånd till skola/arbetsplats.

I tabell 240 summeras alla, som har ett reseavstånd på minst 11 km.

Inom kategorin »är med» har samt- liga manliga grupper på det kortaste reseavståndet en hög relativ deltagar- procent. För den kvinnliga parten med

samma reseavstånd har den yngsta grup- pen ett högt frekvenstal. De övriga kvinnliga mellangrupperna har lägre tal.

Ökas reseavståndet till 6—10 km minskar samtliga grupper utom en sina frekvenstal. Undantaget utgörs av 17- årskvinnorrna, vars tal höjs obetydligt.

När reseavståndet ökas ytterligare — från 11 km och uppåt — framträder varierande förhållanden. De två yngsta manliga gruppernas relationstal sänks obetydlig-t under det att de äldre grup- pernas höjs. För de tre yngsta kvinno- grupperna sker nästan helt en relativ ökning.

Inom kategorin »varit med» har på det kortaste reseavståndet de tre yngsta kvinnliga grupperna en relativt större

Tabell 238. Reseavstdnd 0—5 km. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1947 1941 1928—23

M K M K M K

1 72 172 128 95 160 98

% % % % % %

1950 M K Totalt 198 207 % % Är med ....................... 64 49 Varit med ..................... 19 33 Aldrig med .................... 17 18

71 40 61 34 64 40

12 26 16 20 14 30

Tabell 239. Reseavstånd 6—10 km. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23

M K M K M K M K

Totalt 43 46 49 50 41 28 172 39

% % % % % % % % Är med ....................... 53 89 59 44 49 25 56 18 Varit med ..................... 19 15 18 28 39 22 29 54 Aldrig med .................... 28 46 23 28 12 43 15 28

Tabell 240. Reseaustånd 11 km och längre. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön. >>Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941 1928—23

M K M K M K

Totalt 46 48 55 61 40 (19) 22 (5)

% % Är med ....................... 52 48 Varit med ..................... 15 23 Aldrig med .................... 33 29

% % % % % %

58 51 65 (32) 69 (60) 24 30 28 (58) 18 _— 18 20 7 (10) 13 (40)

avgång än vad som gäller åldersgrup— pernas helhet, enligt tabell 48. Den äldsta kvinnogruppen uppvisar en mot- satt tendens. Bland männen har endast 14-åringarnza en relativt större part, som lämnat föreningarna. De andra manliga grupperna uppvisar en motsatt tendens.

När reseavståndet ökar till 6—10 km har samtliga manliga grupper utom 14- åringarnia högre avgångssiffror. För 17- årsgruppen framträder ingen nämnvärd förändring. I motsats till männen upp- visar de tre yngsta kvinnliga grupperna en relativt mindre avgång än vad som gäller för kvinnorna i helhet inom re- spektive åldersgrupper enligt tabell 48. Den äldsta kvinnogruppen har dock ett högre relativt jämförelsetal.

Bilden av de olika gruppernas av- gångsprocent blir än mer varierande när reseravståndet ligger ovanför 11 km.

De två äldsta och den yngsta manliga gruppen har mindre, medan 17—årsyng- lingarna får större relativa procenttal. Kvinnogrupperna får relativt fler, som lämnar organisationerna.

Inom kategorin »aldrig med» faller på det kortaste reseavståndet för tre av de manliga grupperna ett relativt mindre antal än vad som gäller för mot- svarande grupper i helhet enligt tabell 48. Endast 1941-års manliga grupp har ett större antal som aldrig haft för- eningsanknytning. På kvinnosidan har den yngsta gruppen ett relativt mindre tal jämfört med gruppens helhet och närmast äldre grupp har ett lika stort relativt tal som sin grupp i helhet.

När reseavståndet ökar till 6—10 km blir uppenbarligen kategorin »aldrig med» större för alla grupper såväl man— liga som kvinnliga. Ett litet undantag

i l i

i

bildar dock den manliga 23—årsgruppen och de äldsta kvinnorna.

Minskning i kategorin »aldrig med» när reseavståndet ökar till 11 km är tyd- ligt markerad inom den yngsta kvinnli- ga gruppen. 17-åringarna har lägre rela- tiva tal. Inom 1923-årsgruppen uppträ- der i helhet också siffror som visar på att gruppen »aldrig med» är mindre än vad som framgår av tabell 48.

Antalet flyttningar

Befolkningens geografiska rörlighet har ökat i parallellitet med en tilltagande industrialism och därav orsakade för— ändringar i arbetsmarknads-, lokalise- rings— och jordbrukspolitik. Framför— allt har landsbygdens invånare under högkonjunkturåren på 40- och 50-talen utgjort en betydande del av den flyt- tande befolkningen till städer. Även mellan städer och andra tätorter har ett stort utbyte skett. Hur stor rlörlig— heten varit hos IP i denna undersök- ning framgår av tabell 241, där flytt- ningsfrekvensen sprids på antalet flytt- ningar. Någon hänsyn har här inte ta- gits till tidpunkten för flyttningen. Med flyttning har menats att IP bytt bostadsort. Givetvis kan flyttningen med denna definition innebära att IP

Tabell 241. Antalet flyttningar.

i geografisk bemärkelse flyttat en syn- nerligen kort sträcka och hela tiden varit bosatt inom samma kommun. Flyttningen kan även innebära inte ha- ra ett ombyte avseende landsända utan även gälla ytterligheterna i agglomera- tionshänseende.

Att rörligheten framträder starkast bland de två äldsta åldersgrupperna är inte förvånande, men kategorin som stadigvarande bott på samma ställe är också stor bland dem. De sammanlagda procenten för dem som flyttar är för:

1950 26 % 1947 29 % 1941 58 % 1928—23 76 %

Av alla IP har inte mindre än 47 % flyttat någon gång.

Flyttningar kan innebära anpass— ningsfrågor av mer eller mindre intri— kat natur. En organisationstillhörighet kan innebära ett medel att underlätta kontakter med andra och underlätta anpassningen. I tabellerna 242—244 återspeglas relationerna mellan för-' eningsanknytning och antalet flyttning—å ar.

På grund av det låga antalet gånger IP i båda yngsta grupperna har flyttat, medtas i de närmast efterföljande taf beller 243 och 244 endast grupperna 1941 och 1928—23.

1950, 1947, 1941, 1928—23.

1950 1947 1941 1928—23 Totalt 588 573 530 693

Abs % Abs % Abs % Abs %

Ingen flyttning ................. 437 74 409 71 224 42 167 24 En flyttning ................... 105 18 112 19 120 23 139 20 Två flyttningar ................ 37 6 32 6 94 18 124 18 Tre flyttningar ................. 5 1 12 2 44 8 86 12 Fyra flyttningar ................ 4 1 5 1 26 5 91 13 Fem el. flera flyttn ............. — — 3 1 22 4 86 13

Tabell 242. Flyttningar. 1950, 1947, 19

Inga flyttningar

41, 1928—28. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1928—23

M K M K M K M K

Totalt 219 218 203 206 139 86 92 75

% % % % % % % %

Är med. . . . . .* ............... 61 47 67 45 63 33 64 43 Varit med ..................... 16 28 17 33 23 45 21 24 Aldrig med. .. ................. 23 25 16 22 14 22 15 33 En flyttning

1950 1947 1928—23

M K M K M K M K

Totalt 50 55 46 66 47 73 69 70

% % % % % % % %

Är med ....................... 62 51 63 35 60 36 58 37 Varit med ..................... 20 29 24 26 34 40 28 33 Aldrig med. , .................. 18 20 13 39 6 25 15 30

Två flyttningar

1950 1947 1928—23

M K M K M K M K

Totalt (14) 23 (19) (13) 38 56 67 57

% % % % % % % %

Är med ....................... (57) 48 (74) (31) 47 36 54 30 Varit med ..................... (36) 26 (11) (62) 37 36 28 40 Aldrig med .................... (7) 26 (16) (8) 16 29 18 30

Tabell 243. Tre flyttningar 1941, 1928—23 Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1941 1928—23

M K M K

Totalt 21 23 35 51

%%%%

Är med ......... 52 35 66 39 Varit med ....... 29 39 23 20 Aldrig med ...... 19 26 11 41

Till sist kommer en tabell för bara den äldsta gruppen, när flyttningarnas antal går upp till fyra (tab. 244).

Grupperna 1950 och 1947. Om grup— perna jämförs var för sig när IP flyttat en gång eller inte flyttat är skillnader- na mellan kategorierna »är med, varit med, aldrig med» inte särskilt stora. Ett undantag utgör de 17-åriga flickor- na som är med eller aldrig varit för- eningsanknutna, där finns 35 % och 39 % av dem som flyttat en gång, d. v. 5. ett lågt och ett högt procenttal.

Grupperna 1941 och 1928—23. Inom kategorin »är med» har männen inom 1941 års grupp vid två flyttningar 47 % medan de inte flyttade har 63 %. Lik- nande förhållande gäller även för de äldsta kvinnorna, som vid två flytt- ningar har den låga relationssiffran 30 %.

Tabell 244. Fyra flyttningar. 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1928—23 M K Totalt 50 41 % % Är med .............. 62 32 Varit med ............ 22 39 Aldrig med ........... 16 29

Inom kategorin svart! med» har män- nen i 23-årsgruppen det lägsta relativa talet, när de inte flyttat (23 %), me- dan de jämnåriga kvinnorna då har sitt högsta tal (45 %). Inom den äldsta gruppen skiljer sig inte för männen de relativa talen så mycket, men för kvin— norna som har flyttat två ggr går pro- centtalet upp till 40 % under det att de kvarboende då har 24 %.

Inom kategorin »aldrig med» har i den yngre gruppen männen vid en flyttning ett lågt tal — 6 %. Vid övriga jämförelser framträder de äldsta kvin- nornas höga procentsiffra efter tre flytt- ningar —— 41 % (tabell 243).

Flyttningar och anknytning till olika organisa- tioner

Frekvenserna i anknytning förändras enligt ovan något allt efter antalet flytt- ningar. Nu intresserar om de olika or- ganisationsområdenas anknytningsfre- kvenser förändras när IP flyttar eller in-_ te. Här sker en jämförelse mellan alla IP som har flyttat och IP som är kvar- boende. De resultat som räknas fram för IP med flyttningar måste betraktas med viss försiktighet eftersom en diffe— rentiering inte sker. IP:s flyttning kan t. ex. ha skett långt tillbaka och under en längre Vistelse på den nya bostads- orten kan en acklimatisering ske även till föreningslivet. Därmed minskar möj- ligheterna att dra slutsatser om direkta samband mellan flyttningar och an— knytningsfrekvenser.

Jämförelsen mellan flyttade och kvar— boende IP görs genom att visa propor- tionerna på dem, som »varit med» i de olika organisationsslagen tabell 245. Det skulle kunna tänkas att flytt— ning medför större antal avgångar, som varierar mellan organisationsområdena..

På grund av låga bastal kan inte en- total jämförelse göras utan denna gäl—

Tabell 245. Flyttade (Fl). Ej flyttade (Ej fl). Art av organisation. 1950, 1947, 1941, 1928—23. » Varit med.»

1950 1947 1941 1928—23

Fl. Ej fl. Fl. Ej fl. Fl. Ej fl. Fl. Ej fl.

% % % % % % % % I ............. 14 14 18 20 35 25 31 19 Se ............ 28 30 54 47 53 55 44 (12) St ............ _ _ _ _ (7) _ (29) _ R ............ 19 25 36 36 34 48 25 24 M ............ _ _ _ _ (29) (27) 10 _ Sk ............ _ (31) (7) 3 10 (8) (25) (33) N ............ (30) 7 40 17 44 32 43 36 P ............. _ _ 17 10 53 24 45 41 A ............. 38 28 32 24 37 33 19 10

ler endast de större organisationssla- gen.

Idrottsorganisationerna gör större förluster bland flyttade i åldersgrup— perna 1941 och 1928—23. I övrigt finns en liten skillnad hos 17-åringarna med den högsta siffran för ej flyttade.

Scoutrörelsens minskning visar den kraftigaste olikheten inom 1947:orna, där de flyttades relativa tal är 54 % mot kvarboende 47 %.

De religiösa samfundens förluster vi- sar mindre relativa tal för 14- och 23— åringar, som flyttat. I övrigt råder inga anmärkningsvärda skillnader.

Nykterhetsorganisationerna visar allt igenom en relativ högre förlustsiffra för dem, som flyttat.

Politiska förband visar samma möns— ter som nykterhetsorganisationerna.

Andra organisationer är det tredje organisationsområdet, som har en kon— sekvent högre relativ förlustsiffra för flyttade.

En tendens tycks föreligga att flytt- ningarna bar en ofördelaktig effekt på organisationsanknytningen och att vis- sa skillnader föreligger mellan organi- sationsområdena.

När skedde senaste flyttningen?

IP:s flyttningar har skett vid olika tid- punkter. Allt eftersom lP bott kortare eller längre tid på en ny ort kan en an- knytning till en förening bli mer eller mindre naturlig. En möjlighet kan vara att en individ, som tidigare bott på an- nan ort och varit ansluten till någon förening, omedelbart går in i en mot-

Tabell 246. Senaste flyttningen. 1950, 1947, 1941, 1928—23. Kön.

1950 1947 1941 1928—23

M K M K M K M K

Totalt 287 301 276 297 263 267 339 334

% % % % % %

% % 1952—55 ...................... — — 1956—59 ...................... 12 10 1960—63 ...................... 12 17

10 10 6 11 14 14 12 15 36 51 12 15

»; ___—__ ___.___ __ __ "__...

Tabell 247. Senaste flyttningen. 1950, 1947. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947

1956—59 1960—63 1956—59 1960—63

M K M K M K M K

Totalt 34 31 35 52 28 29 33 46

% % % % % % % %

Är med ....................... 62 48 60 50 61 34 61 37 Varit med ..................... 21 29 26 29 18 28 27 37 Aldrig med .................... 18 23 14 21 21 38 12 36

svarande förening på sin nya bostads- 23-åringarna. Männen i den äldsta ort. Lika sannolikt kan vara att läm- nand-et av en tidigare förening inte le- der till något nytt medlemskap i för- ening på den nya orten. Hur eventuella växlingar i föreningsanknytning ser ut vid byte av bostadsort beror på många faktorer. Närmast skall belysas hur or- ganisationsanknytningen ser ut med hänsyn till om IP:s flyttning ligger nä- ra eller längre bort i tiden.

Tabell 246 Visar antalet IP som un- der olika 4-årsintervaller flyttat senas- te gången under perioden 1952—1963. De två yngsta åldersgruppernas flytt- ningar avser endast tiden 1956—1963.

Rörligheten inom de olika ålders— grupperna Varierar. Kvinnorna syns ha en högre relativ rörlighet, vilket gäl- ler kvinnorna som har flyttat under perioden 1960—63 och mest uttalat hos

gruppen har sina högsta relativa Vär- den för perioden 1952—55.

I tabellerna 247—248 visas organi- sationsanknytningen inom de olika ål- dersgrupperna allt efter tidpunkten för den senaste flyttningen.

En jämförelse mellan organisations- anknytningen med hänsyn till tidpunk- ten visar inte för åldersgrupperna 1950 och 1947 på några större olikheter och fördelningarna motsvarar med vissa va- riationer förhållandena inom hela ål- dersgruppen tabell 48.

Inom kategorin »är med» (tab. 248) möter två mycket låga relativa tal. Det gäller kvinnorna dels i den yngre grup- pen, som flyttat 1956—59, och dels i den äldre gruppen, som flyttat 1960—63, som har procenttalen 17 % och 20 %.

Inom kategorin »varit med» återfin-

Tabell 248. Senaste flyttningen. 1941, 1928—23. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1941 1928—23

1952_55 1956—59 1960—63 1952_55 1956—59 1960—63

M K M K M K M K M K M K

Totalt (7) (9) (16) 29 95 136 57 38 49 47 48 50

% % % % % % % % % % % %

Är med ......... _ _ (50) 17 58 40 60 29 57 28 65 20 Varit med ....... _ _ (44) 48 32 38 26 55 24 32 27 34 Aldrig med ...... _ _ (6) 34 11 22 14 16 18 30 8 46

nes inom kvinnogrupperna två höga relativa tal. Det ena gäller samma yngre grupp som ovan och den andra den äldre gruppen som flyttat 1952—55 med sina 48 % och 55 %.

Inom kategorin »aldrig med» åter- kommer den äldsta gruppens kvinnor med senaste flyttning 1960—63 med en hög siffra 46 %.

Vid jämförelser ur helhetssynpunkt synes en tendens vara att kvinnorna, som flyttar, får lägre relativa tal i ka- tegorin »är med» och högre i »varit med». Tidpunkten förefaller inte åtföl- jas av en enhetlig tendens, men i den äldsta gruppen visar kategorin »är med» en fallande sifferserie parallellt med en senare tidpunkt för flyttningen.

Flyttningsrikming Tidigare har visats:

att flyttningsfrekvensen stiger från den yngsta till den äldsta åldersgrup- pen;

att en viss skillnad råder mellan kö- nen avseende deras föreningsanslutning i samband med flyttning;

att anknytningar till olika organisa—

Tabell 249. Flyttningsriktning. 1950, 1947 1941, 1928—23.

1 928-

1951 1947 1941 23

Totalt 151 164 306 526 % % % %

Inom landsbygd.. 33 38 18 20 Från landsbygd till stad och till- baka ............ 2 3 12 18 Från landsbygd till stad ......... 20 26 34 38 Inom stad ....... 19 16 21 13 Från stad till landsbygd och till- baka ............ 9 5 9 6 Från stad till

landsbygd .......

tioner visar variationer efter flyttning- ar.

Intresset knyts här till en annan sida av rörlighet och föreningsanknytning. Med rörlighet avses här individens om- byte av agglomerationsnivå.

Totala antalet flyttningar inom de skilda åldersgrupperna framgår av ta- bell 241. I tabell 249 åskådliggörs på vilket sätt flyttningar har skett inom och mellan landsbygd och stad. Flytt- ningsriktningen räknas från födelseor— ten till nuvarande bostadsort.

De dominerande flyttningsriktning- arna inom varje grupp är dels rörlig- heten »inom landsbygd» dels rörlig- heten »från landsbygden till stad». Un- der det att tonårsgrupperna har de högs- ta frekvenserna »inom landsbygd» åter- finns de högsta siffrorna för de äldre grupperna i rörligheten »från landsbygd till stad».

I flyttningar »från stad till lands— bygd» återfinns en relativt hög procent i den yngsta gruppen. Med tilltagande ålder på grupperna minskar den pro- centiska delen för denna flyttnings- kategori.

I tabell 250 påvisas hur stor procent inom resp. åldersgrupp som vid flytt- ningar är fördelade på »är med», »varit med» och »aldrig med». Vidare visas fördelningen av dem som flyttat med hänsyn tagen i vilken riktning flytt- ningen skett.

Inom kategorin »är med» har flyttan- de IP bland tonåringarna inom stad och bland de två äldsta grupperna i hu- vudsak inom landsbygd de högsta rela- tiva talen. Gruppen 1928—23 har också vid flyttningar från stad till landsbygd en hög anknytningsfrekvens.

Inom kategorin »varit med» uppmärk— sammas procenttal över 30 % som fram- förallt berör grupperna 1941 och 1928 —23 vid flyttningar mer än en gång mellan stad och landsbygd.

Tabell 250. Flyttningsriktning. 1950, 1947 1941, 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med.»

1928-

1950 23 1 947 1941

Inom landsbygd Totalt 50 62 56 105

%%%%

Är med ......... 46 44 48 53 Varit med ....... 24 29 24 22 Aldrig med ...... 30 27 27 25 Från landsbygd till stad, tillbaka Totalt (3) (5) 37 94

Är med ......... (33) (40) 40 47 Varit med ....... (67) (40) 38 31 Aldrig med ...... (_) (20) 22 22 Från landsbygd till stad

Totalt 30 43 1 04 200

Är med ......... 47 47 42 46 Varit med ....... 33 30 40 30 Aldrig med ...... 20 23 _ 18 24 Inom stad

Totalt 29 26 63 71

Är med ......... 69 61 48 39 Varit med ....... 24 12 37 39 Aldrig med ...... 7 27 16 22 Från stad till landsbygd, tillbaka

Totalt (13) (8) 27 30 Är med ......... (54) (75) 41 40 Varit med ....... (31) (25) 41 43 Aldrig med ...... (15) (—) 18 17 Från stad till landsbygd

Totalt 26 20 (19) 26 Är med ......... 65 45 (37) 54 Varit med ....... 19 35 (42) 23 Aldrig med ...... 16 20 (21) 23

Inom kategorin »aldrig med» har flyt— tande IP inom landsbygd det genom- snittligt sett högsta relativa procentta- let.

217 Några familjeförhållanden IP lever tillsammans med sina föräldrar 1950, 1947 Vid intervjuerna noterades om IP le- ver tillsammans med någon eller båda föräldrarna. Tabell 251 innehåller sam- manställningen för de två yngsta ål- dersgrupperna. I den äldre gruppen lever flickorna i någon större utsträckning än pojkar- na skilda från sina föräldrar. Organi— sationsanknytningen fördelad med hän- syn till kön, åldersgrupp och om de levt tillsammans med sina föräldrar el- ler ej syns i tabell 252. Endast 17- åringarnas frekvenser tillåter säkrare bedömanden. Inom kategorin »är med» återfinns procentiskt högre tal för både män och kvinnor som lever tillsammans med si- na föräldrar. Inom kategorin »varit med» syns i al- la grupper att de, som inte lever till- sammans med sina föräldrar har de största procenttalen. Inom kategorin »aldrig med» har den yngsta gruppen nästan lika relativa siff- ror för båda könen inbördes; 17-års— gruppen visar bland kvinnorna en olika andel int-e föreningsanknutna.

23-åringamu (födda 1941) bostads- och fa- miljeiiirhållande

IP inom åldersgruppen född 1941 är till största delen yrkesarbetande. Många

Tabell 251. IP lever tillsammans med för- äldrar eller inte. 1950. 1947. Kön.

1950 1947

Totalt M K Totalt M K

Totalt 588 287 301 573 276 297 % % % % % %

Ja ..... 99 98 100 95 98 93 Nej.... 1 2 _ 5 2 7

Tabell 252. IP lever tillsammans med föräldrar. 1950, 1947. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 Ja Nej Ja Nej

M K M K M K M K

Totalt 258 264 (6) (1) 262 277 (5) 20

% % % % % % % %

Är med ....................... 61 48 (50) _ 67 44 (40) 24 Varit med ..................... 18 28 (33) (100) 18 31 (40) 52 Aldrig med .................... 21 24 (17) _- 15 25 (20) 24

inom gruppen —— framförallt de kvinn- liga —— är gifta. En del har flyttat hem- ifrån. Bostadsförhållande kan variera: egen lägenhet, bor hos föräldrarna eller är inneboende hos andra.

Anknytningen till föreningslivet ställs nu i belysning av dessa förhållanden i tabellerna 253—255.

De kvinnliga har till 80% flyttat hemifrån under det att den manliga gruppen till 54 % alltjämt finns i hem- met (tab. 253).

Tabell 254 visar hur organisationsan- knytningen ser ut allt efter de olika bostadsförhållandena.

Inom kategorin »är med» har män— nen den högsta relativa siffran inom »föräldragruppen» under det att kvin- norna har denna bland de inneboende.

Inom kategorin »varit med» har män- nen med egna lägenheter i större ut- sträckning lämnat organisationer un-

Tabell 253. Bostadsförhållande. 1941. Kön

M K Totalt 263 267

% %

Egen lägenhet ......... 34 59 Hos föräldrar ......... 54 20 Inneboende ........... 12 21

der det att inneboende kvinnor i rela- tivt mindre utsträckning gjort så.

Inom kategorin »aldrig med» har kvinnorna som bor hemma ett relativt lägre procenttal medan männen med egen lägenhet uppvisar ett motsvaran— de förhållande.

Nu torde inte bostadsförhållandet spela den enda rollen för organisations.- anknytningen. Även civilståndet kan tänkas ha inflytande. I tabell 255 har en ytterligare uppdelning skett av IP på gifta och ogifta.

Bland gifta män med egen lägenhet är anknytningen relativt låg under det att avgången (43 %) är stor. Även ogifta män med egen lägenhet visar en stor av- gångsprocent. De har däremot en myc— ket låg siffra inom kategorin »aldrig

Tabell 254. Bostadsförhållande. 1941. >>Är med, varit med, aldrig med.» Kön.

Egen Hos Inne— lägenhet föräldrar boende

M K M K M K

Totalt 90 157 141 53 32 57

% % % % % %

Är med. . . . 50 30 66 36 56 47 Varit med. . 42 43 18 45 28 30 Aldrig med . 8 27 16 19 16 23

Tabell 255. Bostadsförhållande-civilstånd. 1941. »Är med, varit med, aldrig med.»

Kön. Egen Föräld- Inne— lägenhet rar boende

Män GOgGOgGOg

Totalt 40 50 (3) 138 (2) 30 % % % % % %

Är med.... 48 52 (33) 67 (50) 57 Varit med.. 43 42 (67) 17 (_) 30 Aldrigmed. 10 6 (_) 16 (50) 13 Kvinnor

Totalt 112 45 (9) 44 (4) 53

Ärmed.... 28 36 (11) 41 (25) 49 Varit med.. 46 36 (56) 43 (50) 28 Aldriglned. 26 29 (33) 16 (25) 23

med». Ogifta män som bor hos föräld- rar har procentuellt i liten utsträckning lämnat föreningslivet.

Gifta kvinnor med egen lägenhet är i liten utsträckning med i föreningar. De har däremot ofta lämnat förenings- livet. Ogifta kvinnor som bor hos för- äldrar eller är inneboende har ganska stor del i kategorin »är med». De inne- boende har också i liten utsträckning försvunnit från föreningarna. Hemma— boende ogifta kvinnor har en låg siffra inom kategorin »aldrig med».

Syskonförhållanden

Vid beskrivning av IP:s familjeförhål- landen har bl. a. medtagits frågor om antal syskon och deras ålder. Önskvärt är att en beskrivning hade kunnat åstadkommas av syskonens organisa- tionsanknytning. Möjligheten att få till— förlitliga svar på en sådan fråga visade sig vid provundersökningarna alltför liten för att tillåta en förfrågan vid en riksomfattande intervjuundersökning. Här beskrivs därför endast IP:s sys-

konantal och IP:s ålder i förhållande till syskonen. Uppgifterna gäller ton- åringarna. Tabell 256 visar om IP har syskon eller inte.

De allra flesta har således syskon. Närmast intresserar hur organisations- anknytningen ser ut vid olika antal sys- kon tabell 257—258.

Inom kategorin »är med» sker en minskning av procenttalen för manliga IP i båda åldersgrupperna när man går från »inget syskon» och mot »flera». Flickgrupperna visar inte samma ten- dens. Bland dem växlar de relativa pro- centtalen. För 17-årsflickorna med fle- ra syskon uppträder ett lågt tal. Det högsta talet möter man, när flickorna i gruppen 1947 har ett eller två syskon. Ynglingarna med inget eller ett syskon när i 17-årsgruppen upp till och över 70 %.

Inom kategorin »varit med» finns bland pojkarna en stor proportion in- om båda grupperna: 14-åringarna med tre syskon och 17-åringarna med två syskon. Flickornas högsta relativa tal ligger bland 14-åringar när inget syskon och bland 17-åringar när flera syskon finns. .

Inom kategorin »aldrig med» har samtliga födda 1950 ett högt relativt tal vid flera syskon. De 17-åriga flickor- na har sitt högsta relativa tal när de inte har något syskon -— 41 %.

Tabell 256. IP:s syskonförhållande. 1.950,

1947. Kön.

1950 1947 To— To- talt M K talt M K

Totalt 588 287 301 573 267 297

%%%%%%

Har syskon. 86 83 89 88 88 88 Har ej sys- kon ...... 14 17 11 12 12 13

Tabell 257. Antal syskon. 1950. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

Inget Ett Två Tre Flera

M K M K M K M K M K

Totalt 48 32 94 102 78 80 39 43 28 44

% % % % % % % % % %

Är med .......... 69 44 66 53 62 43 49 47 43 48 Varit med ........ 10 38 17 34 15 25 31 28 25 16 Aldrig med ....... 21 19 17 13 23 33 21 26 32 36 Tabell 258. Antal syskon. 1947. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.» Inget Ett Två Tre Flera

M K M K M K M K M K

Totalt 34 37 96 114 69 63 45 34 32 49

% % % % % % % % % %

Är med .......... 74 41 70 46 Varit med ........ 15 19 16 32 Aldrig med ....... 12 41 15 23

65 46 60 41 59 33 25 32 18 29 19 47 10 22 22 29 22 20

Tabell 259. Yngre, äldre syskon. 1950, 1947. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 Yngre Yngre 3235. 3332. .. 32.3: filt,; .. y syskon y y syskon M K M K M K M K M K M K Totalt 100 86 90 100 49 83 81 105 95 89 66 66 % % % % % % % % % % % % Är med ......... 65 49 57 45 51 51 69 50 66 34 59 44 Varit med ....... 14 34 22 28 27 21 20 29 19 43 18 32 Aldrig med ...... 21 17 21 27 22 29 11 22 15 24 23 24

Förutom antalet syskon efterfrågade också deras ålder för att åldersmässigt kunna inplacera IP i syskonskaran och se hur organisationsanknytningen ser ut _ tabell 259.

Inom kategorin »är med» ligger de relativa procenttalen utom i ett fall hög- re, när bara yngre syskon finns. Und-an- taget gäller 14-årsflickorna, som har bå- de yngre och äldre syskon 51 %.

Inom kategorin »varit med» ligger bland 14-årspojkarna procenttalet högst vid förekomsten av både yngre och äld- re syskon. Differensen till lägsta pro- portionen är 13 enheter. lBand 17-års— ynglingarna är differenserna små. Flic- korna i den yngsta gruppen har tvärt— emot sina jämnåriga pojkar en tendens med det högsta talet vid förekomsten av endast yngre syskon. Flickorna i grup-

| i

Tabell 260. Barn i familjen. 1928—23.

Kön. Totalt M K Totalt 693 359 334 % % % Har barn .......... 82 79 86 Har ej barn ........ 18 21 14

pen 1947 har det högsta relationstalet när endast äldre syskon förekommer.

Inom kategorin »aldrig med» förelig- ger likartade divergenser för pojkar och flickor, födda 1950 och ynglingarna födda 1947. Båda grupperna har sina högsta relationstal när syskonen är bå- de yngre och äldre.

Barn i familjen

Inom gruppen födda 1928_—23 finns för- äldrar med eller utan barn. Hur dessa familjeförhållanden återspeglas i för- äldrarnas föreningsanknytnin'g visas i tabellerna 260—261.

Det stora flertalet av IP har således barn. Hur antalet barn och organisa- tionsanknytningen ser ut framgår av ta- bell 261.

Inom kategorin »är med» förekom- mer såväl hos männen som hos kvin- norna de lägsta relativa värdena hos dem som ej har barn eller ha flera barn.

Inom kategorin »varit med» har män-

nen sitt högsta relativa tal bland dem som har flera barn under det att kvin- norna uppvisar sitt, när inga barn finns.

Inom kategorin »aldrig med» uppvi- sar männen, som inga barn har, det högsta talet. Kvinnornas högsta tal lig- ger i gruppen flera barn.

Fritiden De i detta kapitel tidigare behandlade avsnitten har främst avsetts kartlägga föreningsförhållanden med utgångs- punkt från enskilda människors enga- gemang i organisationer. Vidare har vissa bakgrundsfaktorer ställts i rela- tion till olika anknytningskategorier. Det kommande avsnittet syftar till att beskriva hur individer utnyttjar fri- tiden eller har intressen av olika slag, är organisationsanknutna m.m. Någon definition av fritid eller diskussion som berör fritidsproblemen i och för sig kommer inte att föras. Det bör dock förutskickas att avsikten med det kom- mande avsnittet har lika mycket varit att få en bild av »fritidskulturen» som att beskriva föreningsengagemang mot bakgrund av olika fritids- och intresse- förhållanden.

Vänförhållande

Födda 1950 och 1947. I en ung män- niskas liv spelar vänförhållanden en

Tabell 261. Antal barn. 1928—23. »Är med, varit med, aldrig med.» Kön.

Ej barn Ett barn Två barn Tre barn Fler barn

M K M K M K M K M K

Totalt 77 48 94 88 116 110 52 54 20 34

% % % % % % % % % %

Är med .......... 53 25 63 33 64 43 62 43 50 32 Varit med ........ 25 44 24 34 22 26 27 30 40 32 Aldrig ............ 22 31 13 33 14 32 12 28 10 35

Tabell 262. Förekomsten av bästa vän. 1950, 1947. Kön.

1950 1947 Totalt M K Totalt M K 588 287 301 573 276 297 % % % % % % Har bästa vän ................ 85 80 90 83 74 91 Har inte bästa vän ............ 15 20 10 17 26 19

viktig roll för hennes allmänna anpass- ning. De djupare psykologiska samman- hangen i relationerna till någon annan kan inte blottläggas genom ett intervju- förfarande av det slag som denna un- dersökning representerar. När ändå en fråga har ställts till de två yngsta ål- dersgrupperna om de har en »bästa vän eller inte» har därmed avsetts att få en första inblick i hur 14- och 17- åringar upplever sig ha eller inte ha en nära relation till någon annan i samma ålder.

I tabellerna 262—263 visas dels vän- förhållandena och dels IP:s anknytning till föreningslivet.

Pojkarna upplever sig i mindre ut- sträckning än flickorna ha en bästa vän __ mer uttalat hos 17—årsynglingar- na.

Tabell 263 visar anknytningen till för- eningslivet.

Inom de olika kategorierna råder på

Tabell 263. Har, har inte bästa vän. 1950,

ett par undantag när inte några större avvikelser från tidigare konstateranden. Den äldsta pojkgruppen, som inte har någon »bästa vän» visar en hög siffra för »är med» under det att flickorna i samma ålder och vängrupp har en stor andel under rubriken »aldrig» 39 %.

Vare sig IP har »bästa vän» eller inte kan IP vara tillsammans med många andra delta i ett gruppliv.

En fråga har riktats till IP om sådana förhållanden: »Brukar Du och Din kamrat —_ vara tillsammans stadigt med några andra kamrater?» Här bör obser- veras att utanför dessa grupper står alla IP som »inte har bästa vän.»

Svarsfrekvenserna visas i tabell 264. Av tabellen framgår att i den äldre gruppen är både pojkar och flickor i större utsträckning tillsammans med andra.

Anknytningen till föreningslivet syns i tabell 265.

1947. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947

Har Har inte Har Har inte

M K M K M K

Totalt 230 269 57 32 205 271 71 26

% % % % % % % Är med ....................... 60 48 61 47 65 42 70 46 Varit med ..................... 18 29 19 25 17 34 23 15

Aldrig med .................... 22 23 19 28 18 24 7 39

Tabell 264. Bästa vän och IP tillsammans med andra. 1950, 1947. Kön. Totalt. Procent

1950 1947 Totalt M K Totalt M K 588 287 301 573 286 297 % % % % % % Tillsammans .................. 49 53 45 59 58 60 Inte tillsammans .............. 36 27 45 24 17 31

Inom kategorin »är med» förekom- mer relativt låga tal bland 14- och 17- årsflickorna, som inte är tillsammans med andra. De som inte är tillsammans med andra har genomgående en lägre relativ siffra.

Inom kategorin »varit med» har åter- igen samma yngsta flickgrupp som ovan ett högt relativt procenttal.

Även inom kategorin »aldrig med» har gruppen, som inte är tillsammans med andra större relativa proportioner.

Fördelningen av IP, som inte har bästa vän, i förhållande till andra kam- rater visas i tabell 266.

Även om IP inte har bästa vän um- gås de med andra kamrater. Tyvärr finns det alltjämt ett antal IP, som inte

Tabell 265. Bästa vän och IP tillsammans med andra 1950, 1947. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 Tillsam- Inte till- Tillsam- Inte till— mans sammans mans sammans M K M K M K M K Totalt 153 134 77 135 159 178 46 93 % % % % % % % % Är med ....................... 61 56 58 39 66 44 61 38 Varit med ..................... 18 22 18 36 18 34 15 34 Aldrig med .................... 21 22 23 25 16 22 24 28

Tabell 266. Har inte bästa vän. Tillsammans med andra. 1950, 1947. Kön.

1950 1947 Totalt M K Totalt M K 89 57 32 97 71 26 % % % % % % Tillsammans .................. 78 86 63 87 87 85 Inte tillsammans .............. 23 14 38 13 13 15

Tabell 267. Förlovad eller fast sällskap. Tabell 269. Bäste vän, arbetskamrat. 1941.

1941. Kön. Kön. »Är med.» Totalt M K Bäste vän Arbetskamrat 530 263 267 M K M K % % % Totalt 156 93 156 93 D 0 O 0 Ja .......... 43 51 36 /” A” A) A) Nej ......... 26 32 21 Ja .......... 76 61 44 38 Nej ......... 24 39 56 62 heller träffar andra kamrater. Detta är mest markerat hes den yngsta gruppens flickor.

På grund av att bastalen blir för små vid en uppdelning av frekvenserna på olika anknytningsförhållanden till or- ganisationer är det inte meningsfullt att göra upp en tabell.

Födda 1941. Bland 23-åringarna till- frågades ogifta IP om de hade fast säll- skap eller var förlovade. Frekvenserna framgår av tabell 267.

Bland de ogifta har männen procen- tuellt sett oftare fast sällskap eller är förlovad, som delvis förklaras av att en stor procent av kvinnorna är gifta. Hur organisationsanknytningen ser ut åskådliggör tabell 268.

Inom kategorin »är med» visar män och kvinnor motsatta tendenser: män- nen har sitt högsta och kvinnorna sitt lägsta relativa tal inom »ja-gruppen».

Inom kategorin »varit med» har kvin-

Tabell 268. Förlovad eller fast sällskap. 1941. Kön. »Är med, varit med, aldrig med».

Ja Nej

Totalt 135 95 83 57 % % % %

Är med ..... 66 38 56 45 Varit med . . . 26 41 21 34 Aldrig med . . 7 22 23 21

norna höga nummeriska värden och mest uttalat inom aja-gruppen».

Inom kategorin »aldrig med» före- kommer en ovanligt låg procent inom manliga noja-gruppen».

Vidare ställdes frågor om IP hade sin »bästa vän» eller arbets/studiekamrat med i samma förening. Den kommande tabellen -— 269 — gäller således endast kategorin »är med».

Tydligen förekommer den bästa vän- nen oftare i samma förening än arbets- studiekamraten, vilket inte heller torde vara så egendomligt. Procenttalen för bäste vän ligger dock högt och högre hos männen, vilket kanske inte heller är förvånande.

Kvällarna! användning

Disponeringen av fritiden beror på många olika faktorer. En beskrivning av fritidens användning kan delas upp på skilda sätt: val av sysselsättning, tid som används, ekonomisk insats m. m. Valet av sysselsättning är beroende av geografiska/klimatiska förhållanden, el- ler speciellt av IP:s individuella intres- seinriktning. Tiden som står till förfo- gande sammanhänger med arbete, fa- milj, resor, skolgång o. s.v.

För ungdomens fostran betonas hem- mets roll. Hemmen kan ev tillgodose IP:s krav på resurser för att fylla fri- tiden med ett meningsfyllt innehåll ur IP:s synpunkt. Hemmet kan också bli

Tabell 270. IP:s vistelse de senaste 14 kvällarna. 1950. 1947, 1941. Kön.

1950 1947 1941 Tot. M K Tot. M K Tot. M K Totalt 588 287 301 573 276 297 530 263 267 % % % % % % % % % Hemma ................. 94 93 94 91 89 94 89 87 91 Hemma med kamrat ...... 38 34 42 39 34 43 45 41 50 Hemma hos kamrat ....... 42 39 45 45 46 45 48 50 45 Ute med kamrat ......... 59 65 53 80 81 80 54 64 44 Ute med familj ........... 23 22 24 14 13 14 21 18 24 Ute ensam ............... 7 9 6 13 14 12 18 23 14 Arbete .................. _ — 1 1 1 8 10 6 Annat ................... 3 2 3 1 — 2 3 4 3

den enda plats där IP av yttre omstän- digheter tvingas eller känner sig tving- ad att vara efter skolans eller arbetets slut.

En fråga har därför ställts till IP i åldersgrupperna födda 1950, 1947 och 1941 hur de till största delen tillbringat kvällarna under de senaste 14 dagarna.

Svarens fördelning framgår av tabell 270.

Frågan avsåg IP:s vistelse i eller utan- för hemmet. Av naturliga skäl har IP haft svårigheter att alltid avgöra om kvällen i huvudsak fördrivits i eller utanför hemmet. Vissa andra avvägning- ar har också varit svåra att göra, varför dubbelsvar har uppstått. Svaren får där- för närmast betraktas som en första

hands beskrivning av fritidens fördel- ning på »hemma»- och »ute»-kvällar. Frekvensen dubbelsvar är störst hos 17- åringarna och lägst hos 14-åringarna. Detta kan bl. a. ses som ett symtom på den större »rörligheten», »oron», »frigö— relsen» hos 17—åringen.

Att vistas hemma är allra vanligast i samtliga grupper. När IP är tillsammans med kamrat i hem blir i de flesta fall frekvensen större vid vistelse i kamra- tens hem än i det egna.

Vistelse utanför hemmet har de högs- ta relativa talen inom 17-årsgruppen och männen har genomgående högre tal än kvinnorna. Att vara ensam ute blir tydligen vanligare med stigande ålder och även här har männen högre tal.

Tabell 271. Antal kvällar hemma. 1950, 1947, 1941. Kön.

1950 1947 1941

Tot. M K Tot. M K Tot. M K

Totalt 588 287 301 573 276 297 530 263 267

% % % % % % % % %

Okvällar ............. 6 7 6 9 11 6 11 13 9 1—3 » ............. 8 8 8 14 18 10 15 20 9 4—6 » ............. 15 16 14 21 20 22 20 23 17 7— » ............. 71 69 72 56 51 62 54 44 65

Tabell 272. Ingen kväll i hemmet. 1950, 1947, 1941. Kön. >>Är med, varit med, aldrig med.»

Tabell 274. 4—6 kvällar i hemmet. 1950, 1947, 1941. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941

M K M K M K

(19) 33 25

Totalt 20 % % % % % %

(17) 31

Är med. . . . 65 (47) 71 (36) 39 28 Är med. . . . 62 59 78 47 72 39 Varit med. . 15 (29) 13 (27) 42 44 Varit med . . 18 32 9 36 20 35 Aldrig med . 20 (24) 16 (37) 18 28 Aldrig med. 20 9 13 17 8 26

1950 1947

M K M K M K

Totalt 45 44 55 64 61 46

%%%%%%

Tabell 271 upptar fördelningen av IP alltefter deras uppgift om att de vistats huvuddelen av kvällen i hemmet.

Antalet kvällar som tillbringas i hem- met minskar successivt vid övergången från 14-åringar till 23—årsgruppen. Kvin- norna har de högsta procenttalen när hemmakvällarna blir sju eller flera. Ett antal IP har inte tillbringat någon kväll i hemmet. Bland dessa återfinns i 17-årsgruppen ett mindre antal för- värvsarbetande och bland 23-åringarna både förvärvsarbetande och militärer.

I de följande tabellerna 272—275 vi- sas IP:s organisationsanknytning allt efter-som de tillbringat ingen eller flera kvällar i hemmet.

Den första tabellen tar upp frekven- serna vid »Ingen kväll i hemmet».

Inom kategorin »är med» har kvin- norna i grupperna 1947 och 1941 låga

Tabell 273. 1—3 kvällar i hemmet. 1950, 1947, 1941. Kön. »Är med, varit med, aldrig med».

1950 1947 1941

MKM KMK

Totalt 22 24 50 30 54 23

%%%%%%

Ärmed.... 73 38 66 36 70 48 Varit med.. 23 42 22 47 22 30 Aldrig med. 4 20 12 17 8 22

tal. Detta gäller också de äldsta män- nen.

Inom kategorin »varit med» har 23- åringarna ett högt relativt tal liksom 17-årsf1ickorna.

Inom kategorin »aldrig med» avviker de 17-åriga flickornas värde, vars bastal dock är för lågt för att alltigenom till— låta en helt betryggande slutsats.

Inom kategorin »är med» (tab. 273) visar männen höga procenttal. Tonårs- flickorna däremot betydligt lägre.

Inom kategorin »varit med» har yng- lingarna nästan lika tal alltigenom un- der det att tonårsflickorna har högre tal än kvinnliga 23-åringarna. De kvinnliga IP har högre relationstal än sina man- liga jämnåriga.

Inom kategorin »aldrig med» har de manliga låga tal. Även de kvinnliga vi- sar relativt sett låga värden och med 17-årsflickorna lägst.

Inom kategorin »är med» (tab. 274) har 17-årsynglingarna en mycket hög anknytningsprocent ävensom 23-åring— arna. Flickorna i 14-årsåldern har det högsta procenttalet bland de kvinnliga IP.

Inom kategorin »varit med» uppvisar samtliga kvinnogrupper höga procen- tiska siffror. En låg siffra uppvisar däremot de manliga 17-åringarna.

Inom kategorin »aldrig med» möter i den yngsta gruppen en mycket låg

siffra bland flickorna, som underskri- der sina jämnåriga pojkars med 11 en- heter. Ett motsvarande lågt värde åter- finns bland 23-årsmännen, vars kvinn- liga jämnåriga dock har ett jämförelse- vis högt relationstal.

Inom kategorin »är med» (tab. 275) har de 17-åriga ynglingarna och de 14- åriga flickorna de högsta procentsatser- na. Den äldsta kvinnogruppen visar upp ett lågt tal.

Inom kategorin »varit med» gör sam- ma tendens sig gällande både bland manliga och kvinnliga att talen växer med högre åldrar.

Inom kategorin »aldrig med» har männen i de två äldre grupperna de lägsta talen. Kvinnorna företer inom sig ungefär samma värden.

En tendens finns att den »förenings- vänligaste» gruppen är den, som vistas i hemmet 4—6 kvällar.

Tabellerna 276—277 kommer att visa organisationsanknytningen när IP är »ute» tillsammans med kamrater och när IP är »ute ensam».

Inom kategorin »är med» (tab. 276) finns totalt en högre relativ procent bland de manliga, när IP är ute mer än 3 kvällar. Bland de! kvinnliga finns också en relativ förhöjning i de två äldre grupperna.

Inom kategorin »varit med» har männen högre relativa tal bland dem,

Tabell 275. 7 eller flera kvällar i hemmet. 1950, 1947, 194]. Kön. »Är med, varit med aldrig med.»

1950 1947 1941

M K M K M K

Totalt 200 216 140 184 115 173 % % % % % % Är med.... 58 46 61 44 53 33 Varit med.. 18 26 22 28 30 38 Aldrig med. 24 28 17 28 17 29

som mer sällan är ute med kamrater. Motsatt är förhållandet bland flickorna i tonåren under det att de kvinnliga 23-åringar som är oftare ute med kam- rater har en lägre relativ procent.

Inom kategorin »aldrig med» har den yngsta och äldsta manliga grup- pen något högre relativa tal bland dem som är minst ute. Tonårsflickorna, som är minst ute, har likaledes högre rela- tiva procent — speciellt 17-årsflic- korna.

I tabell 277 som tar upp »ute ensam» kan på grund av låga frekvenser inte någon differentiering ske på antalet kvällar.

Inom kategorin »är med» har tonårs- pojkarna och den yngsta flickgruppen ovanligt höga relativa tal.

Tabell 276. Ute med kamrater. 1950, 1947, 1941. Kön. >>Är med, varit med, aldrig med.»

1—3 kvällar 4—flera kvällar 1950 1947 1941 1950 1947 1941

M K M K K M K M K M K

Totalt 105 99 89 118 82 80 81 61 134 119 86 37

% % % % % % % % % % % %

Är med ......... 66 58 70 39 59 38 75 54 70 50 69 43 Varit med ....... 20 24 18 32 23 50 12 33 14 36 21 38 Aldrig med ...... 14 18 12 29 18 13 12 13 16 13 10 19

Tabell 277. Ute ensam. 1950, 1947, 1941. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950 1947 1941

MKMKMK

Totalt 26 (17) 40 37 59 38 % % % % % %

Ärmed.... 81 (71) 70 43 59 50 Varit med.. 12 (18) 13 30 22 34 Aldrig med. 8 (12) 18 27 19 16

Inom kategorin »varit med» återfinns i de båda äldre kvinnliga grupperna de högsta relativa talen -— 30 % och 34 %.

Inom kategorin »aldrig med» före— kommer ett ovanligt lågt och högt rela- tivt tal: det första hos 14-årspojkar och det andra hos 17-årsflickorna 8 % och 27 %.

Besök på ungdomsgård. 1950, 1947

Ett under de senaste 10 åren utvecklat och viktigt inslag i insatserna för ung- domens fritidssysselsättning har de kommunalt drivna ungdomsgårdarna blivit.

Ungdomsgårdarna är ofta koncentre- rade till större städer eller andra mer agglomererade områden, där en aktiv ungdomspolitik är för handen.

En intervjufråga gällde de två yngsta åldersgruppernas besök på ungdoms—

gårdar. I tabell 278 återges svaren på tillgången på ungdomsgårdar och be- sök på förefintliga sådana.

Av samtliga IP i båda grupperna har omkring hälften tillgång till ungdoms— gårdar och av tonåringarna utgör mel- lan 12% och 16% besökare. I den yngsta gruppen visar pojkarna en rela- tivt högre andel än flickorna under det att skillnaden inom 17-årsgruppen är obetydlig.

Hur organisationsanknytningen ser ut för dem som har ell-er inte har till- gång till ungdomsgård, om de är 11- gårdsbesökare eller inte framgår av ta— bell 279.

Inom kategorin »är med» visar poj- karna som är besökare i båda grup- perna höga procenttal. Bland 14-åring- arna framträder f.ö. större olikheter mellan flickorna, som är »besökare» och de två andra undergrupperna. Flic- korna i den äldre gruppen har dock för dem som inte har u-gård en betydlig relativ övervikt 49 % mot 38 % och 34 %.

Inom kategorin » varit med» visar pojkarna i båda åldersgrupperna de högsta relativ-a talen inom undergrup- pen »besöker ej». För flickorna håller undergruppen »besöker ej» i den yngs- ta och undergruppen »besöker» i den äldre de högsta proportionerna -— 36 % och 48 %.

Inom kategorin »aldrig med» före-

Tabell 278. Förekomst av ungdomsgärdar. Besöksfrekvens på förefintliga. 1950, 1 947 . Kön.

1950 1947 Tot. M K Tot. M K Totalt 588 287 301 573 276 297 % % % % % % * Ungdomsgård finns ej ............ 49 47 51 50 49 51 ' Besöker u—gård .................. 14 16 12 15 15 14 Besöker ej u-gård ................ 37 37 37 36 36 35

Tabell 279. Besök på ungdomsgård. 1950, 1947. Kön. »Är med, varit med, aldrig med.»

1950

1947

Ej u-gård Besöker Besöker ej Ej u-gård Besöker Besöker ej

M K M K M K M K M K M K

Totalt 135 154 45 35 107 112 134 150 42 42 100 105

%%%% %%%%%%%%

Är med ......... 59 48 76 54 Varit med ....... 16 23 13 31 Aldrig med ...... 25 29 11 14

57 45 65 49 79 38 63 34 22 36 16 28 14 48 24 32 21 20 19 23 7 14 13 33

kommer i den yngsta gruppen de högs- ta relativa procenten hos undergrup- pen »ej u-gård» för båda könen. Ålders- gruppen född 1947 har för pojkarna den proportionsvis största delen inom un— dergruppen »ej u-gård» medan motsva- rande förhållande till flickorna gäller »besöker ej» 33 %.

För att erhålla någon uppfattning om hur u-gårdsbesökarna utnyttjade ung- domsgårdarna ställdes en fråga om del- tagandet i någon hobbygrupp. Svars- frekvenserna redovisas i tabell 280.

Av tabell 280 att döma deltager en- dast ca en fjärdedel av ungdomsgårds- besökarna i någon form av ordnad ak- tivitet. Tyvärr saknas information om hobbyarbete förekommer på ifrågava- rande ungdomsgårdar, varför slutsat- ser inte kan dras.

En fråga, om IP hade besökt ung— domsgård tidigare visade, att av IP

Tabell 280. Deltager i hobbggrupp på ung— domsgård. 1950, 1947. Kön.

1950 1947

M K M K

Totalt 45 35 42 42 % % % %

Ja .......... 27 25 21 24 Nej ......... 73 74 79 76

som hade tillgång till ungdomsgård ca 16 % i den yngsta och 23 % i den äld- re gr