SOU 1966:72
Ekonomiska förmåner till kommunala förtroendemän med heltidstjänstgöring
Sammanfattningsvis förordar kommunalrättskommittén beträffande de heltidssysselsatta förtroendemännens sociala skydd, att dessa förtroende- män inordnas i det sociala försäkringssystem som lagen om allmän försäk- ring reglerar, och att i övrigt kommunen får bestämma — eventuellt i regle- mentes form —— de ekonomiska förmåner av social natur som kommunen anser bör beredas dem.
Av de olika ekonomiska förmånerna tilldrar sig den kontanta ersättningen visst intresse. Enligt kommitténs mening skall den kallas arvode. Med be- greppet lön torde förknippas en anställning. Arvode kan beräknas med led-
ning av lönegradsbelopp och utgå periodiskt. Det finns åtskilliga exempel på, att statliga tjänstemän avlönas med arvoden, vilka ställts i relation till lönegradslönerna. När kommun har att fastställa arvode till heltidssysselsatt förtroendeman, skall enligt den föreslagna regeln arvodet bestämmas till belopp, som med hänsyn till göromålens art prövas skäligt. Intet hindrar, att arvodets storlek blir föremål för prövning varje år. Det kan erinras om, att tj änstereglementet för borgarråd i Stockholm stadgar, att årsarvode utgår till borgarråd med ett visst månatligt grundbelopp, och att detta belopp när som helst kan ändras efter beslut av stadsfullmäktige.
Om kommunen, när s.k. likställighetsavtal träffats, vill bereda heltids— engagerad förtroendeman ersättning vid sjukdom samt pensionsförmåner i en utsträckning, som går utöver vad lagen om allmän försäkring ger, upp- kommer ett flertal samordningsfrågor ävensom andra spörsmål av bety- dande intresse.
Vid tjänstledighet för sjukdom synes en lämplig väg vara att tillförsäkra den heltidssysselsatte viss arvodesnivå. Denna kan då bestämmas till viss procent av arvodet. Från en sålunda beräknad ersättning görs avdrag med den sjukpenning, förtroendemannen äger uppbära av allmän sjukkassa. Arvodet och sjukpenningen samordnas på så sätt, att det utbetalade arvodet jämte sjukpenningen tillsammans ger den procentuellt fastställda arvodes- nivån.
När det gäller pensionsförmånerna kan förhållandena göras likartade. Förtroendemannen tillförsäkras av kommunen viss pensionsnivå, som sätts i relation till »pensionslönen». Denna kan bestämmas till det senaste års— arvodet, till ett medeltal av ett antal årsarvoden eller till ett visst antal gång- er ATP:s basbelopp. Pensionen samordnas med folkpensionen och ATP på så sätt, att av förtroendemannapensionen utbetalas endast det belopp som jämte folkpensionen och ATP ger förtroendemannen eller familjepensions- tagaren den pensionsnivå som kommunen utfäst.
När pensionsförmån utöver ATP skall beviljas är en särskild fråga, huru- vida viss längre uppdragstid skall fordras för sådan pension, eller om pen- sion skall komma i fråga med belopp, som bestäms i förhållande till den faktiska uppdragstidens längd. Enligt kommitténs mening bör sådan pen- sionsförmån normalt stå i relation till faktisk uppdragstid. Hur lång tid bör då föreligga, för att heltidssysselsatt förtroendeman skall bli berättigad till hel pension? Vid fastställandet av tiden får hänsyn tas till att sådan förtroendeman endast sällan kan väntas inneha ett uppdrag under så lång tid, som i andra pensionssammanhang kan räknas ge hel pension. Med hän- syn bl.a. härtill är det motiverat, att hel pension får åtnjutas efter en tid, som normalt synes böra utgöra 12—16 år.
För borgarråden i Stockholm gäller, att de vid avgång före pensionsålderns inträde under särskilda förutsättningar får 5. k. visstidspension. Denna utgår
från det borgarrådet lämnar sin befattning och fram till dess pensionsåldern inträder. Liknande förmån har kommunalråden i Göteborg och Malmö. Så- dan pensionsförmån har också exempelvis överläkarna vid Stockholms stads sjukhus liksom åtskilliga statliga tjänstemän i chefsställning. Många viktiga poster inom den statliga förvaltningen innehas av tjänstemän förordnade på viss tid. Med sådana förordnanden har, som framgår av redogörelsen i kapitel 2, förenats förmånliga pensionsvillkor, s.k. förordnandepension, vilket varit av stor betydelse bl. a. från rekryteringssynpunkt.
Bör då en sådan pensionsförmån förekomma i varje kommun, där det finns en heltidssysselsatt förtroendeman? Enligt kommitténs mening skall varje kommun själv ha att pröva, om det är förenligt med dess intressen att förknippa en heltidssyssla med sådan pensionsförmån.
Kommunalrättskommitténs förslag till en kommunallagsregel innebär, att endast en ram för kommunens beslut om ekonomiska förmåner till de hel- tidssysselsatta förtroendemännen skall lagfästas. Inom denna ram har kom- munerna att själva genom kompletterande bestämmelser fastställa förmå- nernas omfattning och utformning. Vad som därvid i en kommun är skäligt med hänsyn till göromålens .art, behöver inte nödvändigtvis vara skäligt i en annan.
Vid en utredning, som från skilda utgångspunkter har att överväga regler för den heltidssysselsatte förtroendémannens ekonomiska förmåner med däri inbegripna sociala förmåner, kan det vara motiverat, att även något beröra frågan om ersättning till honom i samband med åtal för brott. För kommunala tjänstemän finns härom särskilda regler (se 5. 23).
Under löpande mandattid anses en kommunal förtroendeman inte kunna skiljas från uppdraget. Utan ansökan kan ordförande, som fyller valbarhets- villkoren, inte entledigas (RÅ 1922 ref. 2). Enligt rättsfallet (RÅ 1937 S. 349) har kommunalfullmäktige inte ansetts äga nyvälja ordförande i kom- munalnämnden förrän avsättningsdom mot företrädaren vunnit laga kraft.
Den av kommittén föreslagna lösningen av ersättningsfrågorna till hel- tidssysselsatta förtroendemän utestänger inte kommunen från möjligheten att på förhand anta särskilda ersättningsregler för fall av här antytt slag.
En reglering av de heltidssysselsatta förtroendemännens ekonomiska förmåner bör även gälla för sådana förtroendemän i landstingets för- valtningsorganisationer. Nya bestämmelser föreslås därför bli intagna för- utom i kommunallagen och kommunallagen för Stockholm även i lands- tingslagen. Bestämmelserna i kommunallagen för Stockholm bör gälla vid sidan av bestämmelserna om ekonomiska förmåner till borgarråd.
Specialmotivering
28 å KL (29 & KLS och 39 & LL) Vad beträffar de föreslagna reglernas placering i kommunallagen är att
märka, att bestämmelserna om ersättning till förtroendemän placerats i de olika avsnitt i lagen, där övriga regler ges för de särskilda förtroende- uppdragen. Eftersom de speciella beredningsorganen omtalas i kapitlet om kommunens fullmäktige har även reglerna om ersättning till ledamot av beredning getts plats i 28 & KL. Dessa redigeringsprinciper bör, enligt kommunalrättskommittén, inte frångås.
De nya ersättningsreglerna har intagits i ett andra moment i 2815. En om- flyttning av gällande bestämmelser har därvid ansetts påkallad. Någon saklig ändring medför emellertid inte detta. Den föreslagna utformningen av 2 momentet ger kommunen möjlighet att för en heltidssysselsatt för- troendeman anta särskilda grunder beträffande traktamentsersättning och ersättning för resekostnader och andra med uppdraget förenade utgifter. De hänvisningar till 28 '5 som finns i 46 och 63 55 KL bör kompletteras med hänvisningar till de nya reglerna.
De ekonomiska förmånerna för de heltidssysselsatta förtroendemännen synes i princip kunna vara lika som för de kommunala tjänstemännen. Huvudgrupper av förmåner för tjänstemännen är avlönings- och pensions- förmåner. Gällande avlöningsförmåner framgår av ABT (Allmänna bestäm— melser i kollektivavtal för heltidsanställda tjänstemän, 1966 års upplaga).
För tid, under vilken kommunal tjänsteman inte tjänstgör. utgår i prin- cip inga avlöningsförmåner. Under vissa förhållanden utgår tjänstledig- hetsförmåner. Samma princip bör gälla också för heltidssysselsatt för- troendeman. Om en kommun inte varje år vill fastställa arvodet möter inget hinder mot att detta görs indexreglerat. Vad gäller arvode vid sjukdom är att observera, att s.k. arbetsgivarinträde inte kan vinna tillämpning. Sådant förutsätter nämligen, att kollektivavtal träffas härom mellan arbets- givare och arbetstagarorganisation. Om en heltidsengagerad förtroendeman uppbär ATP enligt lagen om allmän försäkring eller pension på grund av statlig eller kommunal tjänst, är det rimligt, att en reduktion av arvodet sker. Om riksdagsman uppbär sådan pension gäller enligt 1 5 3 mom. i arvodesstadgan att han skall vidkännas avdrag på det utgående riksdags- mannaarvodet med det bruttobelopp, basbelopp eller motsvarande belopp som är tillämpligt för pensionen, dock med högst hälften av arvodet.
För heltidssysselsatt förtroendeman, som i tidigare anställning förvärvat personalpensionsrätt, kan en förtroendemannapension samordnas med den andra pensionsrätten i enlighet med de regler som tillämpas beträffande kommunala tjänstemän (se sid. 24). Eftersom kvalifikationstiden för hel förtroendemannapension kan vara kortare än för hel annan pension får hänsyn härtill tas vid samordningen.
Redogörelsen i kapitel 2 visar, att med den särskilda avgångspensionen eller visstidspensionen på ett håll är förknippat bl. a. det villkoret, att för- troendemannen skall ha uppnått viss levnadsålder för att komma i åtnju-
tande av sådan pension, medan på annat håll saknas dylikt villkor. För att illustrera, vilka olika möjligheter som valts, kan hänvisas till vad som gäller för vissa statstjänstemän, sid. 25, för borgarråden, sid 28, för kom- munalråden i Göteborg, sid 31 och för kommunalråden i Malmö, sid. 32.
Författningsförslag
Förslag till
Lag om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 153) Härigenom förordnas, att 28 5, 46 å och 63 '5 1 mom. kommunallagen den 18 december 1953 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
28 15
1 mom. Fullmäktige må besluta, att till fullmäktig skall enligt de grun- der fullmäktige bestämma utgå trak- tamente för särskilda av uppdraget föranledda kostnader för uppehälle samt ersättning för resekostnader och andra med uppdraget förenade utgifter.
Efter fullmäktiges bestämmande må till fullmäktig jämväl utgå ar- vode för det arbete som är förenat med uppdraget. Arvodet må icke överstiga vad som är skäligt med hänsyn till göromålens omfattning och art samt den tid som kan be— räknas åtgå för uppdraget.
2 mom. Fullmäktige äga, i fall som avses i författning om allmän för- säkring, träffa överenskommelse att utgående arvoden skola anses som inkomst av anställning.
1 mom. Fullmäktige må besluta, att till fullmäktig skall enligt de grun- der fullmäktige bestämma utgå trak- tamente för särskilda av uppdraget föranledda kostnader för uppehälle samt ersättning för resekostnader och andra med uppdraget förenade utgifter.
Efter fullmäktiges bestämmande må till fullmäktig jämväl utgå ar- vode för det arbete som är förenat med uppdraget. Arvodet må icke överstiga vad som är skäligt med hänsyn till göromålens omfattning och art samt den tid som kan be— räknas åtgå för uppdraget.
Fullmäktige äga, då särskilda skäl äro därtill, bevilja fullmäktig, som under en lång följd av år på grund av uppdrag för kommunen utfört arbete av betydande omfattning, pension i form av ålderspension, förtidspension och familjepension. 2 mom. Fullmäktig som skall ägna hela sin arbetstid a't uppdrag för kommunen må, då det är skäligt med hänsyn till göromålens art, till- försäkras pension och tilläggas eko-
(Gällande lydelse) Fullmäktige äga ock, då särskilda skäl äro därtill, bevilja fullmäktig, som under en lång följd av år på grund av uppdrag utfört arbete av betydande omfattning, pension i form av ålderspension, förtidspen- sion och familjepension. 3 mom. Vad i 1 och 2 mom. stad- gas om fullmäktig skall äga mot- svarande tillämpning med avseende å ledamot av beredning och supp— leant för sådan ledamot.
(Föreslagen lydelse) nomiska förmåner i övrigt utöver vad som följer av 1 mom. Sådan fullmäktig må ej utan full- mäktiges medgivande med uppdraget förena egen verksamhet i förvärvs- syfte, anställning eller annat jäm- förligt allmänt eller enskilt uppdrag.
3 mom. Fullmäktige äga, i fall som avses i författning om allmän för- säkring, träffa överenskommelse att utgående arvoden skola anses som inkomst av anställning. 4 mom. Vad i 1—3 mom. stadgas om fullmäktig skall äga motsvaran- de tillämpning med avseende å leda- mot av beredning och suppleant för sådan ledamot.
465
1 mom. Vad i 28 5 1 och 2 mom. stadgas om fullmäktig skall äga mot- svarande tillämpning med avseende å ledamot av kommunens styrelse och utsedd ledamot av annan kom- munal nämnd samt suppleant för sådan ledamot.
1 mom. Vad i 28 *å 1—3 mom. stad- gas om fullmäktig skall äga mot- svarande tillämpning med avseende å ledamot av kommunens styrelse och utsedd ledamot av annan kom— munal nämnd samt suppleant för sådan ledamot.
635
Av fullmäktige _______ Den, vilken ———————— Revisorerna äga _______
Vad i 28 '$ 1 och 2 mom. stadgas om fullmäktig skall äga motsvaran- de tillämpning med avseende å re— visor.
Denna lag träder i kraft den ...........
______ årets förvaltning. ______ av granskningen.
_____ beröra förvaltningen.
Vad i 28 5 1—3 mom. stadgas om fullmäktig skall äga motsvarande tillämpning med avseende å revisor.
Förslag till
Lag om ändring i kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50)
Härigenom förordnas, att 29 5, 53 5 1 mom. och 67 & kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
295
1 mom. Stadsfullmäktige må besluta, att till stadsfullmäktig skall enligt de grunder stadsfullmäktige bestäm- ma utgå traktamente för särskilda av uppdraget föranledda kostnader för uppehälle samt ersättning för resekostnader och andra med upp- draget förenade utgifter.
.Efter stadsfullmäktiges bestäm- mande må till stadsfullmäktig jäm- väl utgå arvode för det arbete som är förenat med uppdraget. Arvodet må icke överstiga vad som är skäligt med hänsyn till göromålens omfatt— ning och art samt den tid som kan beräknas åtgå för uppdraget.
2 mom. Stadsfullmäktige äga, i fall som avses i författning om allmän försäkring, träffa överenskommelse att utgående arvoden skola anses som inkomst av anställning.
1 mom. Stadsfullmäktige må besluta, att till stadsfullmäktig skall enligt de grunder stadsfullmäktige bestäm- ma utgå traktamente för särskilda av uppdraget föranledda kostnader för uppehälle samt ersättning för resekostnader och andra med upp- draget förenade utgifter.
Efter stadsfullmäktiges bestäm- mande må till stadsfullmäktig jäm- väl utgå arvode för det arbete som är förenat med uppdraget. Arvodet må icke överstiga vad som är skäligt med hänsyn till göromålens omfatt— ning och art samt den tid som kan beräknas åtgå för uppdraget.
Stadsfullmäktige äga, då särskilda skäl äro därtill, bevilja stadsfull- mäktig, som under en lång följd av år på grund av uppdrag för staden utfört arbete av betydande omfatt- ning, pension i form av ålderspen- sion, förtidspension och familjepen— sion.
2 mom. Stadsfullmäktig som skall ägna hela sin arbetstid åt uppdrag för staden må, då det är skäligt med hänsyn till göromålens art, till— försäkras pension och tilläggas eko-
(Gällande lydelse)
Stadsfullmäktige äga ock, då sär- skilda skäl äro därtill, bevilja stads- fullmäktig, som under en lång följd av år på grund av uppdrag utfört arbete av betydande omfattning, pension i form av ålderspension, för- tidspension och familjepension.
3 mom. Vad i 1 och 2 mom. stadgas om stadsfullmäktig skall äga mot— svarande tillämpning med avseende å ledamot av beredning och supp— leant för sådan ledamot.
(Föreslagen lydelse) nomiska förmåner i övrigt utöver vad som följer av 1 mom. Sådan stadsfullmäktig må ej utan stads- fullmäktiges medgivande med upp- draget förena egen verksamhet i för- värvssyfte, anställning eller annat jämförligt allmänt eller enskilt upp- drag.
3 mom. Stadsfullmäktige äga, i fall som avses i författning om allmän försäkring, träffa överenskommelse att utgående arvoden skcla anses som inkomst av anställning. & mom. Vad i 1—3 mom, stadgas om stadsfullmäktig skall iga mot- svarande tillämpning med avseende å ledamot av beredning och supp- leant för sådan ledamot.
535
1 mom. Stadskollegiets ordförande och vice ordförande åtnjuta i denna egenskap årsarvoden, som bestäm- mas av stadsfullmäktige.
I övrigt skall vad i 29 15 1 och 2 mom. stadgas om stadsfullmäktig äga motsvarande tillämpning med avseende å ledamot av stadskollegiet och utsedd ledamot av annan kom- munal nämnd samt suppleant för sådan ledamot.
1 mom. Stadskollegiets ordförande och vice ordförande åtnjuti i denna egenskap årsarvoden, som bestäm- mas av stadsfullmäktige.
I övrigt skall vad i 29 .5 1—3 mom. stadgas om stadsfullmäktig äga mot— svarande tillämpning med avseende å ledamot av stadskollegiet och ut- sedd ledamot av annan kommunal nämnd samt suppleant får sådan ledamot.
675
Av stadsfullmäktige _____ Den, vilken ________ Revisorerna äga _______
Vad i 29 '5 1 och 2 mom. stadgas om stadsfullmäktig skall äga mot- svarande tillämpning med avseende å revisor.
Denna lag träder i kraft den ............
—— — —— — _ —— årens förvaltning.
— — — — —— _— av granskningen.
————— beröra förvaltningen.
Vad i 29 15 1—3 mom. stidgas om stadsfullmäktig skall äga motsva- rande tillämpning med avseende å revisor.
Förslag till
Lag om ändring i landstingslagen den 14 maj 1954- (nr 319)
Härigenom förordnas, att 39 15, 55 ä 1 mom. och 67 å landstingslagen den 14 maj 1954 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
39 lå
1 mom. Landstinget må besluta, att till landstingsman skall enligt de grunder landstinget bestämmer utgå traktamente för särskilda av upp- draget föranledda kostnader för up- pehälle samt ersättning för resekost— nader och andra med uppdraget för— enade utgifter.
Efter landstingets bestämmande må till landstingsman jämväl utgå arvode för det arbete som är förenat med uppdraget. Arvodet må icke överstiga vad som är skäligt med hänsyn till göromålens omfattning och art samt den tid som kan be- räknas åtgå för uppdraget.
2 mom. Landstinget äger, i fall som avses i författning om allmän för- säkring, träffa överenskommelse att utgående arvoden skola anses som inkomst av anställning.
1 mom. Landstinget må besluta, att till landstingsman skall enligt de grunder landstinget bestämmer utgå traktamente för särskilda av upp- draget föranledda kostnader för up— pehälle samt ersättning för resekost— nader och andra med uppdraget för- enade utgifter.
Efter landstingets bestämmande må till landstingsman jämväl utgå arvode för det arbete som är förenat med uppdraget. Arvodet må icke överstiga vad som är skäligt med hänsyn till göromålens omfattning och art samt den tid som kan be- räknas åtgå för uppdraget.
Landstinget äger, då särskilda skäl äro därtill, bevilja landstingsman, som under en lång följd av år på grund av uppdrag för landstinget utfört arbete av betydande omfatt- ning, pension i form av ålderspen- sion, förtidspension och familjepen- sion.
2 mom. Landstingsman som skall ägna hela sin arbetstid åt uppdrag för landstinget må, då det är skä- ligt med hänsyn till göromålens art, tillförsäkras pension och tilläggas
(Gällande lydelse) Landstinget äger ock, då särskilda skäl äro därtill, bevilja landstings— man, som under en lång följd av år på grund av uppdrag utfört ar- bete av betydande omfattning, pen- sion i form av ålderspension, f örtids- pension och familjepension.
3 mom. Vad i 1 och 2 mom. stadgas om landstingsman skall äga mot- svarande tillämpning med avseende å ledamot av beredning, som avses i 30 15 första stycket, samt suppleant för sådan ledamot.
(Föreslagen lydelse) ekonomiska förmåner i övrigt ul— över vad som följer av 1 mom. Så— dan landstingsman må ej utan landstingets medgivande med upp— draget förena egen verksamhet i för- värvssyfte, anställning eller annat jämförligt allmänt eller enskilt upp- drag.
3 mom. Landstinget äger, i fall som avses i författning om allmän för- säkring, träffa överenskommelse att utgående arvoden skola anses som inkomst av anställning. 4 mom. Vad i 1—3 mom. stadgas om landstingsman skall äga mot- svarande tillämpning med avseende å ledamot av beredning, som avses i 30 lå första stycket, samt suppleant för sådan ledamot.
555
1 mom. Vad i 39 5 1 och 2 mom. stadgas om landstingsman skall äga motsvarande tillämpning med av- seende å ledamot av förvaltnings- utskottet och utsedd ledamot av an- nan nämnd samt suppleant för så- dan ledamot.
1 mom. Vad i 39 5 1—3 mom. stad— gas om landstingsman skall äga mot— svarande tillämpning med avseende å ledamot av förvaltningsutskottet och utsedd ledamot av annan nämnd samt suppleant för sådan ledamot.
67 IS
Landstinget skall ————————— ______ årets förvaltning.
Den, vilken _ — — —— — _ —-— —— _ — _ — _ — av granskningen.
Revisorerna äga _ __ _ _ __ _
Vad i 39 % 1 och 2 mom. stadgas om landstingsman skall äga mot- svarande tillämpning med avseende å revisor.
Denna lag träder i kraft den ...........
__ _ _ _- —— beröra förvaltningen.
Vad i 39 15 1—3 mom. stadgas om landstingsman skall äga motsvaran- de tillämpning med avseende å re— visor.
Sammanfattning
Utvecklingen mot större kommuner och den ökande kommunala verksam- heten med därav följande större arbetsbörda och större ansvar för de kom- munala förtroendemännen var väsentliga utgångspunkter för den reglering av ersättningsbestämmelserna i kommunallagarna som genomfördes år 1962 och som innebar, att kommunen fick ökad möjlighet att till sina för— troendemän bestämma arvode, traktamente, resekostnadsersättning och ersättning för särskilda utgifter samt pensionsförmåner i en utsträckning, som till fullo kan gottgöra det stora flertalet av dem inte bara för kostnader på grund av uppdragen utan även för det arbete som är förenat med dessa.
Till våra kommunala förvaltningsorganisationer har på senare år knutits ett stort antal förtroendemän, som ägnar hel arbetstid åt de kommunala angelägenheterna. Dessa heltidssysselsatta förtroendemän synes ha blivit ett alltmer nödvändigt inslag i den kommunala förvaltningen. Då det utan fria ersättningsmöjligheter för kommunerna kan komma att visa sig svårt att intressera de mest lämpade förtroendemännen för sådana heltidsenga- gemang, och då de nuvarande reglerna i flera avseenden framstår som otill- räckliga, har det ansetts påkallat att underkasta ersättningsreglerna en förnyad översyn.
Kommunalrättskommittén har vid sina överväganden funnit, att regler nu bör införas, som öppnar möjlighet för kommunen att, när den bestäm- mer sig för att inrätta en eller flera heltidssysslor för förtroendemän, på förhand anta bestämmelser om innehavarens arvode m.m. och skydd i pensionshänseende. Reglerna föreslås bli intagna i 28 & KL. Motsvarande regler föreslås också bli införda i kommunallagen för Stockholm och i landstingslagen.
Kommunen får enligt förslaget bestämma ekonomiska förmåner efter vad som prövas skäligt med hänsyn till göromålens art. Arvode här vid tillämpning av lagen om allmän försäkring anses som inkomst av anställ- ning. Kommun, som bereder förtroendeman full ersättning för heltids- tjänstgöring, bör, enligt kommitténs uppfattning, kunna ha anspråk på, att förtroendemannen inte ägnar sig åt verksamhet vid sidan av uppdraget som kan inkräkta på uppdragets fullgörande eller ge anledning till mot- stridiga intressen. Kommittén har därför föreslagit, att med heltidssyssla inte utan fullmäktiges medgivande må förenas egen verksamhet i förvärvs- syfte, anställning eller annat jämförligt allmänt eller enskilt uppdrag.
Med stöd av de föreslagna allmänt utformade reglerna skall det tillkom— ma kommunen att efter vad den kan finna förenligt med sina intressen bestämma de förmåner som skall tillerkännas en förtroendeman med hel- tidstjänstgöring. I princip kan dessa förmåner vara lika som för de kom-
munala tjänstemännen. Betänkandets kapitel 2 innehåller ingående redo— görelse för vilka förmåner och utformningen av dem, som nu tillkommer kommunala tjänstemän och heltidssysselsatta förtroendemän i våra tre största städer.
NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1966
. La Cooperation lnternordique . Vägtrailkregler Del I Vägtrailkregler Del II Nordisk skattekonference ! Kobenhavn . Europavågförblndelse mellan Finland och Sverige med anknytning till Åland
STATENS
OFFENTLICA "UTREDNINCAR 1966
Systematisk förteckning
(Simorna inom klammer beteckna utredningarna: nummer i den kronologiska förteckningen)
Justitiedepartementet
Lagberedningen. 1. Utsöknlngsrltt IV. ['I] 2. Utsök- nlngsrlltt V. [38] Hyreslagstiftningssakkunnlga. 1. Ny Hyreslagstift- ning. [14] 2. Undersökning angående hyressplitt- ringen. [15] Arbetspromemorier i författningsfrågan. [17]
Decentrallsering av naturallsationsårenden m. m.
[ ] 1963 års markvärdekommltté. 1. Markfrågsn 1. [23] 2. Markfrågan n. Bilagor. [24] Atomansvarlghet m.[291 Vägtraktavtalet !. [36] Offentlighetskommlttén. 1. Offentlighet och sekre- tess. [60] 2 Offentlighet och sekretess. Bilagor. [61] Rikets vapen och flagga. [62] Fastighetsreglstrering. [03] Luftförorening. buller och andra tmrnissioner. [05] Förvaltningsrättsklpning. [70]
Utrikesdepartementet Internationellt fredsforsknlngsinstltut i Sverige. [5]
Försvarsdepartementet
Tygförvsltnlngens centrala organisation. [11] 1965 års försvarsutredning. 1. Strategi i väst och öst. [18] 2. Svensk säkerhetspolitik. [56] Skeppsholmens framtida användning. [27] Mllltärsjukvården. [35] Mllltärtandvården. [58]
Socialdepartementet
Förenklad statsbidragsglvning till hitlso- och sjuk- vården. [6]
Omsorger om ps kisktl 2utvecklingshämmadc. [0]
Läkemedelsförm nen. Kommunerna och ungdomen. [32]
De 7statliga undervisningssjukhusens organisation.
V rd utom skola av ungdomsvårdsskoleelever. [43] Aktiv åldringsvård och handikappvård. [45] Smittskyddslagstlftning. [50] Yrkesskadeförshkring, [54]
Kommunikationsdepartementet
Friluftslivet i Sverige. Del III. Anläggningar för det rörliga friluftslivet m. m. [83 Luftfartsverkets ekonomi och organisation. [:l] Fordonskombinationer. [41]
Fin-udeportementot
1905 års llngtidsutredmng 1. Svensk ekonomi 1 1070. [1] 2. Export och import 1288—1070. Bilaga [2] :. Tillgången på arbetskraft 1000—1000. Bil 2. [81 4. Handelns arbetskrafts- och investerl behov fram till 1070. Bilaga 2. [10] 5. Utveckll tendenser inom undervisning, hulso- och sjukv samt socialvård 1966-1970. Bilaga 0. [18] 0. Fr tidsperspektiv för svensk industri 1065—1900. laga 4. [51] 'l. Remissyttranden över 1966 års ll tidsutrednings huvudrapport. [59] 0. Trafikutvec ling och trafikinvesteringar. Bilaga 5. [||] Ny myntserle. [4] Ny folkbokföringsförordnlng m. m. [10] Statliga betänkanden 1261—1905. [12] Oljebranschen. [21] Konsumtionskredlter ! Sverige. [42] Värdesäkring av trafiklivrlinmr. [53]
Eckleliutikdeportementel
Yrkesutbildningen. [3] Arbetspsykoiogtsk verksamhet. [40] 1962 års ungdomsutredning. 1. Ungdomens förenta och frltidsllv. III. [47] 2. Ungdomsledare. IV. [0 Skolgång borta och hemma. [5
1968 rs forskarutrednlng.1. Forskarutbildning forskarkarriär. [67] 2. Forskarutblldnlng forskarkarrllir. Bilagor. [08]
Jordbruksdeputementot
Renbetesmarkerna. [12] Bostadsartende m. m. [28] 1900 års Jordbruksutredning. 1. Den framtida jor brukspolitiken. A. [80] I. Den framtida jordb politiken. B [31] Jaktstadgan zn. m. [40] Lantbruksnlimndemas nya organisation rn. m. [ Skoglig forskning. [52]
nudeudeponmenht
Euagstiftningsutredningen. 1. Lagstiftning mot diostörnlngar. [22] 2. Lagstiftning om elek anläggningar. [39] Sällskapsresan [25] Prissamvcrkan och konkurrens. [||]
lunka-departementet
Bostadspolltlskt kreditstöd. [44] statens och kyrkans marköverlatelser.
Ekonomiska förmåner till kommunala förtroend män med heltidstjänstgöring. [72]
Clvildepartementet Centralt statligt personalutbildnlnuorgln. [07]