SOU 1966:8
Tillgången på arbetskraft 1960-1980 : beräkningar
2. Utvecklingen av den totala arbetskraf- ten 1960—1964 enligt arbetskraftsun- dersökningarna
2.1 Definitioner m. m.
AK-undersökningarna som påbörjades inom arbetsmarknadsstyrelsen 1959 och som nu utförs av SCB:s utrednings- institut i samarbete med AMS, har vid flera tillfällen varit föremål för vissa omläggningar. Bl.a. har metoderna för uppräkning från urval till totaler för- ändrats. Detta gör att det alla gånger inte går att direkt jämföra de uppräk- nade siffrorna för dcn totala arbetskraf- ten mellan två undersökningar. För att i viss mån eliminera denna felkälla har här de relativa arbetskraftstalen applicerats på befolkningssiffrorna som de redovisas i befolkningsstatistiken. Vid den senaste omläggningen av AK- undersökningarna, vilken företogs i och med undersökningen i februari 1964, påverkades troligen även de relativa arbetskraftstalen. Detta kommenteras närmare i avsnitt 2.2.3. Ali-undersökningarna avseriatt belysa arbetskraftssituationen under mittvcc- kan i varje kvartal och urvalet är ock- så konstruerat så, att man inom en viss marginal främst skall kunna skatta för- ändringarna mellan på varandra följan-
de undersökningar. Det vill säga det är i första hand de kortsiktiga förändring- arna i bl. a. sysselsättning och arbetslös- het som AK-undersökningarna avser att avspegla.
Till arbetskraften räknas enligt AK- undersökningarna alla de som under mätveckan hade förvärvsarbete under minst en timme (för medhjälpande fa- miljemedlem minst 15 timmar), vidare tillfälligt frånvarande samt arbetslösa. Som arbetslös räknas den person som under mätveckan ej hade något för- värvsarbete, men aktivt sökte arbete. Vi- dare hänförs hit även permitterade, de som erhållit men ännu ej påbörjat nytt arbete samt de som förhindrats att söka arbete på grund av tillfällig sjukdom. Senare upptas frågan om en viss dold arbetslöshet kan tänkas förekomma.
För en beräkning av de framtida ar- betskraftstillgångarna på lång sikt och en analys av en viss gången tidsperiod som skall belysa karaktären av föränd- ringarna torde man vara mest intresse- rad av ett mått på arbetskraften som avspeglar årsgenomsnittet. Frågan är då om detta årsgenomsnitt skall avse antal personer i arbetskraften eller om arbetskraftsinsatsen skall mätas i ar- betstimmar. Det mest adekvata om man önskar mäta syselsättningsvolymen och dess förändringar torde vara att få ett mått som avser arbetstimmar. Man kan dock anföra, att det för en bedömning av den framtida arbetskraftstillgången är värdefullt att få den uttryckt i antal personer explicit eftersom arbetstiden då kan behandlas som en parameter, varvid effekten av förändringar i ar- betstidens längd på syssel-sättningsvoly- mens storlek klarare kan komma till uttryck. Ett speciellt problem utgör ock- så den del av arbetskraften som består av gifta kvinnor, då det ju är vanligt att en stor del av dem har olika former av deltidsarbete. Oavsett om man tror
att omfattningen av detta deltidsarbete för kvinnornas del skall förändras i framtiden eller inte, har deltidsarbetet sin betydelse i beräkningarna av den totala arbetskraften eftersom de gifta kvinnorna förmodligen kommer att öka sin andel av arbetskraften. Här har valts att applicera de relativa arbets- kraftstalen på befolkningssiffror och så- ledes erhålla arbetskraften i personer. Emellertid kommer medelst vägning en omräkning av kvinnornas arbetskrafts- insats att göras i ett avslutande skede av beräkningarna.
Det skall observeras att i de beräk- ningar som följer och som bygger på de relativa arbetskraftstalen, ingår således personer både med och utan arbete, eller både sysselsatta och arbetslösa. Då siffrorna över den gångna tidens utveck- ling betraktas bör man hålla i minnet att det i princip inte är sysselsättnings- utvecklingen som avspeglas utan arbets- kraftsutbudet, som alltså innehåller även de arbet-slösa. Då dock arbetslös- heten i Sverige under de gångna åren av 1960-talet varit av ringa omfattning (säsongsmässiga och regionala aspek- ter bortses härifrån) torde dock inte just detta utgöra någon felkälla om man önskar betrakta siffrorna som ett ap- proximativt mått på sysselsättningen. Någon analys överarbetslöshetens inver- kan har dock inte gjorts, då det statis- tiska materialet inte kan pressas på så- dana detaljer. För beräkning av den framtida arbetskraften kan det betrak- tas som helt korrekt att använda en de- finition som i arbetskraftstillgångarna även innesluter de arbetslösa. Det skulle dock kunna medföra problem att be- stämma de framtida relativa arbets- kraftstalen om den observerade arbets- lösheten varierande med arbetslöshets- tidens längd. Det vill säga om under 1960-talet i Sverige det fenomen upp- trätt som framför allt i Förenta stater-
na brukar kallas »discouraged worker», dvs. att personer som varit arbetslösa en längre tid inte anser det möjligt att få något arbete och därför inte heller uppger sig vara arbetssökande och så— ledes utträder ur arbetskraften. Ett an- nat fenomen ligger bakom den s. k. »additional worker theory», då de rela- tiva arbetskraftstalen skulle stiga under en ihållande arbetslöshetsperiod där- för att 5. k. marginalgrupper bestående av gifta kvinnor, som annars inte bru- kar förvärvsarbeta, skolungdomar eller äldre, söker sig ut på arbetsmarknaden om familjeförsörjaren gått länge utan arbete. Om det således funnits en rela- tivt omfattande arbetslöshet under en längre tid inom den tidsperiod som bil— dar underlag för estimering av prognos- värdena, bör man således undersöka om dessa fenomen uppträtt, och om man har möjlighet att konstatera detta rensa tidsserien. Diskussionen om förekoms- ten av dessa fenomen påbörjades i För- enta staterna under 1920- och 1930— talens depressionsår men de olika för— fattarna som undersökte dem blev inte eniga i sina slutsatser. Diskussionen har emellertid återupptagits och även nu framkommer divergerande åsikter i frågan om något eller båda dessa feno- men uppträtt på senare tid på USA:s arbetsmarknad. Då vi i Sverige inte haft en arbetslöshet av samma karaktär som i USA kan helt uteslutas att de serier över de relativa arbetskraftstalen vi har för första hälften av 1960-talet skulle ha påverkats.
Det finns dock en slags »discouraged worker» som varit föremål för mät- ningar på senare tid i AK—undersökning- arna. Dessa är dock av annat slag än som avses ovan, då de inte torde ha utträtt ur arbetskraften från ett långva- rigt arbetslöshetsstatus, som framgår av den sammansättning gruppen har. De betecknas latent arbetssökande och om-
fattar dem som skulle ha sökt arbete un— der mätveckan, om de ansett sig kunna få lämpligt arbete på bostadsorten. De har visserligen sitt intresse främst i ett senare sammanhang, men redan här kan några uppgifter om storleksordningen av denna grupp och något om dess sammansättning nämnas. Uppgifterna har hämtats från AK-undersökningarna under perioden maj 1964 till maj 1965 (tilläggstabeller till AK-undersökning- arna). Totalantalet latent arbetssökande har pendlat mellan 143 500 (nov. 1964) och 122 900 (febr. 1965). De gifta kvin- norna utgör den största gruppen och de har i sin tur uppgått till mellan 92 900 och 80 100. De flesta av dessa är i åldern 35—54 år och ungefär hälften önskar ett deltidsarbete. Männen har va- rierat mellan 30 000 och 18 800, här är det dels ungdomar, 14—17 år, och äldre, över 66 år, som dominerar. De yngre synes vara skolungdomar som under ferierna vill ha heltidsarbete och under terminerna någon form av del- tidsarbete. Många av de äldre synes vilja ha ett heltidsarbete, eller arbete med något kortare arbetstid. De latent arbetssökande ej gifta kvinnorna har uppgått till högst 29 600 och lägst 22 600. Åldersfördelningen har varit mer jämn än för männen, men även här ut- gör de yngre, vilka tolkats som skolung- domar, en stor grupp, men gruppen 45—66 år har även varit markerad.
Dessa s. k. latent arbetssökande hän- förs enligt AK-undersökningarnas defi- nitioner inte till de arbetslösa och in- går således inte i de relativa arbets- kraftstalen.
2.2 Beräkning av arbetskraften 1960—1964
För att beräkna medelarbetskraften för varje år under perioden 1960—1964 har följande tillvägagångssätt valts. Medeltalet av de relativa arbetskrafts-
talen för de under året utförda AK-un- dersökningarna1 har beräknats för de skilda kategorierna män, gifta kvinnor och ej gifta kvinnor fördelade på tio- årsgrupper, utom för de äldsta och de yngsta där femårsgrupper valts. Ett an- nat undantag från denna princip har gjorts för de två yngsta åldersgrupper- na, 15—19 år och 20—24 år, för vilka man kan konstatera kraftiga säsong- svängningar. Augustisiffrorna ligger av- sevärt högre än de övriga noteringarna för året, vilket avspeglar det tillskott arbetskraften får genom skolungdomars och andra studerandes sommararbeten. Medeltalet av de relativa arbetskrafts- talen för dessa grupper har bildats på observationerna under året exkl. angus- tiundersökningen, men ytterligare ett par korrektioner har införts. Man kan nämligen konstatera, att de relativa ar- betskraftstalen för dessa yngre grupper synes ligga anmärkningsvärt högt om man nämligen tar i beaktande dels hur många som kan beräknas gå i skola, dels också för männens del hur många som gör sin första värnpliktstjänstgö- ring. Separata beräkningar har gjorts över hur stor andel av de yngre befolk— ningsgrupperna som kan beräknas be- driva studier. (Dessa beräkningar redo- visas i ett appendix.) Vidare har i AK- undersökningarna en stor del av dem som fullgör sin militärtjänst räknats endast som frånvarande från arbete, och ingår således i arbetskraften. AK—un— dersökningarna skiljer visserligen inte på dem som fullgör sin första militär- tjänstgöring eller repetitionstjänst, men en jämförelse med uppgifterna enligt
1 Under 1960 gjordes endast två Ali-under- sökningar (i maj och november), under 1961 endast tre (maj, augusti och november), fr. o. m. 1962 har undersökningarna skett re— gelbundet fyra gånger om året. Detta kan inne- bära att det ligger vissa vanskligheter i att jämföra resultatet av medeltalsberäkningarna mellan de tidigare och de senare undersök— ningarna.
FR 1960 och beräkningar utifrån den för värnplikt aktuella åldersklassens storlek visar att en stor del av de värn- pliktiga räknats in i arbetskraften. Det- ta är helt korrekt enligt AK-undersök- ningarnas definitioner, om de nämligen innehar anställning skall de tillhöra ar- betskraften. Trots detta har här dock ansetts att detta bör korrigeras och en reduktion i de relativa arbetskraftsta- len har skett på så sätt, att 95 % av 20-åriga män har satts i relation till hela antalet män i åldersgruppen 20—24 år. Att, vilket bl. a. framgår av FR, några fullgör sin värnplikt i yngre åldrar har helt bortsetts från. Denna reduktion tillämpas således för den gångna perio- den och tas även i beaktande vid beräk- ning av den framtida arbetskraften. Angående de justeringar som gjorts i de relativa arbetskraftstalen utifrån be— räkningarna över studerande kan näm- nas att dessa varit mycket små och i flera fall har inga justeringar alls före- tagits. Det är ju i och för sig inget som hindrar att en person kan vara både studerande och förvärvsarbetande. För att emellertid få den ökande andelen av personer i utbildning att avspegla sig i arbetskraftens förändring har det rikt- märket hållits att summan av andelen i utbildning, beräknad andel som fullgör värnplikt och det relativa arbetskrafts— talet bör ligga något under hundra pro- cent. Genom AK-undersökningarnas re- dovisning över hur många som arbetar mindre än 35 timmar och skälen härtill kan man få information om hur många studerande som har deltidsarbete, men siffrorna varierar mycket starkt. I feb- ruari 1964 var t. ex. 3% av männen i åldern 15——19 år i arbete deltidsar- betande på grund av studier, motsva- rande andel i maj 1964 var 6 %. Moti— ven för »att skolungdomarnas sommar- arbete borträknats är dels att detta är svårt att väga in i en definition som av-
ser medelarbetskraften under året, vi- dare blir det en slags dubbelräkning av sysselsättningen, då de studerande i de flesta fall kommer in som sommarvika- rier och då ersätter den ordinarie ar- betskraften. Utifrån andna utgångs- punkter bör denna arbetskraftsresurs dock inte negligeras.
Att dessa justeringar i de relativa ar- betskraftstalen för ungdomarna görs hänger endast samman med att vid be- räkningen av den framtida arbetskraf- ten har det ansetts lämpligast att an- knyta skattningen av de relativa arbets- kraftstalen till beräkningen av antalet studerande och värnpliktiga. Vid jäm- förelse mellan arbetskraftsförändringen under den gångna tidsperioden och kommande har då arbetskraften i möj- ligaste mån beräknats på samma sätt.
Innan en siffermässig belysning av de utförda beräkningarna presenteras skall till slut nämnas att AK-undersök- ningarnas estimat av de relativa arbets- kraftstalen för den äldsta åldersgrup- pen (70—74 år) av båda gifta och ej gifta kvinnor visar mycket stora va- riationer, varför andelen förvärvsarbe- tande i denna åldersgrupp hållits kon— stant vid medeltalet av samtliga obser- vationer.
De relativa arbetskraftstal som sålun- da utgjort grunden för beräkningarna av arbetskraften redovisas i bilagetabell 1. Dessa har sedan applicerats på me- delfolkmängden (se bilagetabellerna 2 —5) under resp. år. Av bilagetabell 6— 8, framgår arbetskraftens storlek i de skilda köns-, civilstånds— och ålders- klasserna. I tabell 11 har slutresultatet av beräkningarna sammanfattats. I den— na tabell har en uppdelning av arbets- kraften gjorts så att man kan speciellt
1 Tabeller som är insatta i texten benämnes »tabeller» (åtföljt av löpande nummer), medan större tabeller samlats i en särskild bilaga och benämnes »bilagetabeller».
Tabell 1. Beräknad total arbetskraft åren 1960 till 1964 enligt AK-undersökningarnas definition i vissa åldersklasser samt befolkningens och arbetskraftens årliga förändring
Antal personer i arbetskraften
Ålder 1960 1961 1962 1963 1964 15—24 .............. 607 022 632 280 642 319 647 240 661 740 25—64 .............. 2 812 695 2 792 769 2 813 042 2 874 951 2 849 672 65—74 .............. 161 486 151 268 152 815 168 564 147 641 Summa 3 581 203 3 576 317 3 608 176 3 690 755 3 659 053 Procentuell årlig förändring i befolkning (B) och arbetskraft (AK) 1960—61 1961—62 1962—63 1963—64 Ålder B AK B AK 13 AK B AK 15—24 ........ 4,6 4,2 3,8 1,6 3,1 0,8 3,7 2,2 24—64 ........ — 0,1 — 0,7 0,1 0,7 0,1 2,2 0,5 — 0,9 65—74 ........ 1,9 — 6,3 1,8 1,0 1,9 10,3 4,8 — 12,4 Totalt 1,0 —0,1 1,0 0,9 0,9 2,3 1,6 — 0,9
urskilja å ena sidan de ungas och de äldres inflytande på arbetskraftsföränd- ringen, å andra sidan kärngruppens (åldrarna 25—64 år) inflytande. Själv- klart väger denna grupp tyngst och syf- tet med åldersgrupperingen är något vidare, vilket kommer att framgå i fort- sättningen.
Enligt beräkningarna skulle det ha skett en svag minskning av arbetskraf- ten 1960—1961, en måttlig ökning 1961 —1962, och en förvånansvärt stark ök— ning 1962—1963 samt återigen en sänk- ning 1963—1964.
Som beräkningarna har utförts här föreligger inga möjligheter att göra nå- gon signifikansprövning av förändring- arna. För att dock få möjligheter att nå- got mer detaljerat studera förändringar- nas orsaker och framför allt i viss mån renodla effekten av förändringarna i de relativa arbetskraftstalen, vilka ju både är de mest intressanta och den svaga länken i beräkningarna har en analys enligt den s. k. standardiseringsmeto- den gjorts. Förutom en beräkning över hur mycket av förändringen som härrör
från förändringarna i de relativa ar- betskraftstalen har även inverkan av förändringen i befolkningens åldersför- delning beräknats. Härefter har endast en restpost uträknats. Denna restpost är dock ett utslag av förändringarna i befolkningens tillväxt och dess inver- kan på arbetskraftens storlek. Denna komponent skulle dock ha kunnat ren- odlats ytterligare i dels naturlig folk- ökning, dels nettoimmigration och för kvinnornas del även i överflyttning mel- lan civilståndsgrupperna. Här har så- ledes särskilts tre komponenter i ar- betskraftsförändringarna: de relativa arbetskraftstalen och de demografiska variablerna åldersfördelning och be- folkningsstorlek.
För beräkning av de olika kompo- nenternas storlek vid förändringen ex- empelvis från 1960 till 1961 har således medeltalet av de relativa arbetskrafts- talen från 1960 för de tre åldersgrup- perna, 15—24 år, 25—64 år, 65—74 år för 1960 tillämpats på 1961 års befolk- ning och skillnaden mellan den så be- räknade arbetskraften och den faktiska
erhållits. Det är således endast för dessa tre ålderskategorier beräkningarna gjorts, eventuella förändringar inom dessa i sin tur har inte beaktats. Där- efter har för beräkning av åldersfördel- ningens inverkan 1961 års befolkning anpassats till 1960 års befolkningsför— delning och de relativa arbetskraftstalen för 1961 har applicerats på de så er- hållna siffrorna för varje åldersgrupp och skillnaden mellan beräknad och faktisk arbetskraft noterats. Summan
av dessa två komponenter jämförs där- efter med den totala förändringen av arbetskraften, varvid restposten erhålls. Vid sidan om denna komponent som avspeglar inverkan från förändringen i befolkningens storlek i de aktuella åld- rarna, har den totala befolkningsför- ändringen noterats. Resultatet presen- teras i tablåmässig form i tabell 2. Eftersom arbetskraftstillväxten mel— lan 1961——1962 var av en omfattning, som man a priori brukar förvänta sig, ca
Tabell 2. Analys av olika komponenters inverkan på arbetskraftsförändringarna enligt AK-definilion 1960—1961, 1961—1962, 1962—1963 och 1963—1964
Förändring i arbetskraften härrörande Total absolut förändring i från förändring i Befolknings- arbetskraften förändring rel. AK—tal äldersfördeln. rest 1960—1961 — 4 886 därav: män — 5 802 15—24 år ................... — 1 918 + 12 198 25—64 » ................... — 12 066 — 21 783 65—74 » ................... — 9 216 + 772 —23 200 — 8 813 + 26 211 + 29 324 gifta kvinnor + 954 20—24 år ................... — 1 841 + 1 004 25—64 » ................... + 2 040 — 1 379 65—74 » ................... — 2 551 + 200 — 2 352 — 175 + 3 481 + 11 332 ej gifta kvinnor — 38 15—24 år ................... + 747 + 7 794 25—64 » ................... — 5 801 — 9 638 65—74 » ................... — 1 384 + 92 — 6 438 — 1 752 + 8 152 + 14 038 Samtliga — 31 990 — 10 740 + 37 844 + 54 694 1961—1962 + 31 859 därav: män — 2 628 15—24 år ................... — 13 800 + 9 672 25—64 » ................... — 6 305 — 18 133 65—74 » ................... — 871 + 807 — 20 976 — 7 654 + 26 002 + 29 227 gifta kvinnor + 45 218 20—24 år ................... + 211 + 1 197 25—64 » ................... + 38 106 — 1 925 65—74 » ................... + 3 319 + 132 + 41 636 — 596 + 4 178 + 12 536 ej gifta kvinnor —10 731 15—24 år ................... — 986 + 6 029 25—64 » ................... — 12 184 — 7 203 65—74 » ................... — 3 563 + 35 — 16 733 — 1 139 + 7 141 + 12 350 Samtliga + 3 927 _— 9 389 | + 37 321 + 54 113
14. Tabell 2. (forts.)
Förändring i arbetskraften härrörande Total absolut förändring i från förändring i Befolknings- arbetskraften förändring rel. AK-tal åldersfördeln. rest 1962—1963 + 82 579 därav: män + 15 597 15—24 år ................... — 10 620 + 7 528 25—64 » ................... + 1 208 — 15 878 65—74 » ................... + 8 939 + 1 264 — 473 — 7 086 + 23 156 + 26 467 gifta kvinnor + 49 072 20—24 år ................... + 3 507 + 1531 25—64 » ................... + 39 785 — 2 419 65—74 » ................... + 1 748 + 261 + 45 040 — 627 + 4 659 + 12 528 ej gifta kvinnor + 17 910 15—24 år ................... — 8 171 + 4535 25—64 » ................... + 19 111 — 6 469 65—74 » ................... + 2 017 + 140 + 12 957 — 1794 + 6 747 + 10 480 Samtliga + 57 524 — 9 507 + 34 562 + 49 475 1963—1964 — 31 702 därav: män — 4 816 15—24 år ................... — 4953 + 5719 25—64 » ................... — 7 232 — 18 288 65—74 » ................... — 22 705 + 3 663 —34 890 — 8 906 + 38 980 + 46 376 gifta kvinnor + 2 740 20—24 år ................... — 1 553 — 4362 25—64 » ................... — 16 650 + 3 934 65—74 » ................... — 2 847 + 235 —21 050 — 193 + 23 983 + 56 474 ej gifta kvinnor — 29 626 15—24 år ................... — 4 095 + 19 790 25—64 » ................... — 4 203 — 30 908 65—74 » ................... — 3 684 + 1 116 —11 982 —10 002 — 7642 —13 657 Samtliga — 67 922 — 19 101 + 55 321 + 89 193 1 %, eller här beräknad till 0,9 % tages ifrån. Inflytandet från åldersfördel- förändringarna mellan dessa två år som utgångspunkt för en analys och stude- ras avvikelserna härifrån för de övriga åren.
2.2.1. Jämförelse mellan 1960—1961 och 1961—1962
Befolkningsförändringarna visar en för— vånansvärd överensstämmelse och nå- got skiljaktigt inflytande på arbets- kraftstillväxten kan inte hämtas där-
ningsförändringen är mycket likartad för män och ej gifta kvinnor, för de gifta kvinnorna uppvisar förändringen 1961—1962 en något starkare negativ inverkan än 1960—1961. De relativa ar- betskraftstalen visar för männens del en liten, men likaledes obetydlig skill- nad i utveckling sett på totalen, för de separata åldersgrupperna är föränd— ringarna dock något olikartad. Den sto- ra skillnaden, och det som ligger bakom det faktum att siffrorna visar en ar—
betskraftstillväxt mellan 1961 och 1962 är den starkare ökningen i de relativa arbetskraftstalen för de gifta kvinnor- na mellan dessa år än för 1960—1961. Å andra sidan motverkades detta något av att 1961—1962 visar en kraftigare minskning i dessa tal för gruppen ej gifta kvinnor.
2.2.2. Jämförelse mellan 1961—1962 och 1962—1963
Den relativt sett kraftiga arbetskrafts- tillväxten 1962—1963 kan som fram- går av tabellen inte förklaras genom skillnader i befolkningstillväxt eller åldersfördelning jämfört med utveck- lingen 1961—1962. Skillnaden i utveck- ling tycks helt härröra ur höjda relativa arbetskraftstal. För de gifta kvinnorna är ökningen 1962—1963 av samma stor- leksordning som 1961—1962. Men mer exceptionellt är att de äldre männen har Ökat sina relativa arbetskraftstal så kraftigt som det framgår här, vidare har männen i åldrarna 25—64 år en li- ten ökning, när en sänkning brukar va- ra vanligare. Slutligen har även de ej gif- ta kvinnorna (äldre än 25 år) en ökning i sina relativa arbetskraftstal.
2.2.3. Jämförelse mellan 1961—1962 och 1963—1964
Minskningen i arbetskraften enligt AK— undersökningarna mellan 1963 och 1964 har förvånat mycket, och man finner här att den måste helt sökas i de genom— gående minskade relativa arbetskrafts- talen, som skulle ha sänkts för samt- liga grupper, Trots att befolkningsök- ningen 1963—1964 var mer än halv annan gång så stor som under 1961— 1962 skulle arbetskraften ha minskat. Som synes pekar beräkningarna på en minskning av antalet ej gifta kvinnor i befolkningen 1963—1964, som dock kompenseras genom den kraftiga ök- ningen av de gifta kvinnorna. Om den-
na utveckling stämmer med verklighe- ten då befolkningsberäkningen för 1964 ännu har prognoskaraktär vet vi ännu inget om. Den totala förändringen för kvinnorna kan nog avspegla den sanna bilden, men civilståndsfördelningen är ett osäkrare moment. För de ej gifta kvinnorna har även förändringen i ål- dersfördelningen verkat i kraftigt nega- tiv riktning när det gäller antalet per- soner i arbetskraften.
Den omläggning av Ali-undersök- ningarna som företogs 1964 torde emel- lertid ha påverkat även de relativa ar- betskraftstalen. Vid undersökningarna före 1964 användes ett uppräkningsför— farande som avsåg befolkningen vid slu- tet av året. Härvid klassificerades en person efter den ålder som uppnåddes vid slutet av det år som undersökning- arna utfördes. I de fall då de relativa ar- betkraftstalen är beroende av åldern kan man då få en förändring av dessa tal under året som inte ger ett riktigt uttryck för vad man önskar mäta. Som exempel kan nämnas att gruppen 15— 19 år vid februariundersökningarna in- nehåller en stor grupp 14-åringar och relativt få personer som vid undersök- ningstillfället uppnått 19 år. Det rela- tiva arbetskraftstalet för den grupp som rubricerats som 15—19 år torde höjas mer under året än för en grupp som innehåller personer vars faktiska ålder är 115—19 år, då andelen skolungdomar har olika fördelning inom de två grup- perna. Vidare sker genom det tidigare uppräkningsförfarandet en sänkning i det relativa arbetskraftstalet för ålders— gruppen vid årsskiftena då gruppen fylls på med 14—åringar och tidigare lll—åringar uppnått 20 års ålder. När det försiggår en trendmässig sänkning av de relativa arbetskraftstalen för de yng— re åldrarna på grund av en ökande andel studerande kan vid en linjär utjämning denna underskattas på grund av det an—
förda förhållandet. Vid beräkningarna har emellertid här för de yngre ålders— grupperna vissa mindre justeringar av de relativa arbetskraftstalen gjorts uti- från beräkningarna av andelen stude- rande. För de äldre där de relativa ar- betskraftstalen är fallande med stigan- de ålder kan en eventuell trendmässig höjning å andra sidan döljas, då risken finns att observationerna för de första undersökningarna under året ger rela- tivt höga värden eftersom de avser nå- got yngre personer än vad åldersupp- giften anger. Omläggningen 1964 inne— bär således att värden före 1964 ej är helt jämförbara med de senare under- sökningarnas. Vid den förenklade ana- lys som här har gjorts har således inte hänsyn tagits till detta. Arbetsmark- nadsstyrelsen har låtit göra en omräk- ning av AK-undersökningarnas resultat under 1964 med fördelning på män och kvinnor i vissa åldersgrupper, där upp- räkningen skett efter samma principer som gällde för de tidigare undersök- ningarna. Om medeltalet av den upp- räknade totala arbetskraften över 15 års ålder för samtliga undersökningar under 1963 jämförs med medeltalet av den av arbetsmarknadsstyrelsen om- räknade arbetskraften under 1964 er- hålls vid en jämförelse mellan dessa medeltal en minskning i arbetskraften 1963—1964 med 0,3 %, således en mind- re stark minskning än som har erhållits genom kalkylerna i denna redogörelse (— 0,9 %). En viss del av denna diffe- rens torde vara orsakad dels av att här en begränsning gjorts i arbetskraften, då åldrarna över 74 år ej medtagits, dels av att de relativa arbetskraftstalen för ungdomarna justerats, men det är ovisst om hela differensen kan förkla— ras genom detta. En eventuell återstod skulle således visa att de relativa ar- betskraftstalen före 1964 och senare ej är helt jämförbara.
2.3. Sammanfattning
Som framgått av denna analys är för- ändringarna av de relativa arbetskrafts- talen av vitalt intresse för en belysning av arbetskraftsutvecklingen. De föränd- ringar som här har beräknats bygger som inledningsvis redogjorts för på ur- valsundersökningar, men som de relati— va arbetskraftstalen här har använts vet man således inte om förändringarna är signifikanta. Förändringarna kan be- traktas som mycket små jämfört med hela arbetskraftens storlek och förmod- ligen skulle urvalets storlek behöva mångdubblas (f. n. omfattar AK—under- sökningarna 12 000 personer) om så små skillnader som synes vara för han- den vid arbetskraftsförändringarna skall kunna säkerställas. Eftersom här också är avsikten att göra en beräkning av den framtida arbetskraftens storlek kan man dock anföra att om de varia- tioner i de relativa arbetskraftstalen som framkommer i AK-undersökning- arna verkligen skulle kunna säkerstäl- las bör man även om möjligt finna för— klaringar till dessa variationer.
Analysen här torde visa att AK-un- dersökningarna under perioden 1960— 1964 med bl. a. den stora osäkerheten speciellt i de tidigare undersökningar- na och de olika omläggningarna är ett relativt bräckligt underlag för de beräk— ningar av arbetskraften som skall gö- ras för 1965 och 1970 enligt AK-defini- tion.
3. Beräkning av arbetskraften 1965 och 1970 enligt arbetskraftsundersökningar- nas definition
För att undersöka om de relativa ar- betskraftstalen, som de framkommer i AK-undersökningarna uppvisar några trendmässiga förändringar har församt- liga de ålders—, köns- och civilståndSF kategorier som här studeras gjorts lin—
jära regressionsanpaassningar. För de yngsta åldersgrupperna, 15—19 år och 20—24 år, har som tidigare nämnts de relativa arbetskraftstalen dock uträk- liats med hjälp av beräkningarna över antal studerande och värnpliktiga. För de gifta kvinnorna gjordes regressions- anpassningar under hänsynstagande till eventuella säsongvariationer med hjälp av s. k. dummyvariabler. Man fann emellertid då inga signafikanta säsong- variationer, varför de andra två grup- perna anpassades med enkel minsta- kvadrat metod. Endast i de fall då den beräknade trenden med 95 % sannolik- het var signifikant skiljd från noll har progno—svärdet för 1965 och 1970 be- räknats med hjälp av regressionslinjen. I övriga fall har prognosvärdena utgjort medelvärdet av samtliga observationer.
För männen befanns att två ålders- grupper hade signifikanta nedåtgående trender, nämligen 35—44—åringarna och 65—69-åringarna, för dessa två grup- per sjunker de relativa arbetskraftstalen med 0,9 resp. 2,4 procentenheter per år. Det kan kanske förefalla överraskan- de att de relativa arbetskraftstalen sjunker för gruppen 35—44 år. Enligt folkräkningarna har andelen förvärvs— arbetande sjunkit mellan 1950 och 1960 för samtliga åldersgrupper utom för 60—64-åringarna (se följande av— snitt). Att arbetskraftstalen sjunker för åldersgruppen 65—69 år kan nog anses bero på det ökade tjänstemannainslaget i arbetskraften. Tjänstemännen har ju en lägre pensionsålder än arbetarna vilket måste påverka de relativa arbets- kraftstalen för hela gruppen i negativ riktning.
För de gifta kvinnorna visar grup- perna 20—24 år, 35—44 är och 45—54 är positiva trender. För resp. ålders- grupp stiger de relativa arbetskrafts- talen med 1,7 och 1,7 samt 2,3 procent- enheter per år. Samtliga övriga ålders-
grupper har en stigande tendens, men den beräknade trenden är ej signifi- kant, varför den ej beaktats.
För gruppen ej gifta kvinnor slutli- gen har inga signifikanta trender kun- nat iakttas.
Den teknik som här har använts för beräkning av de relativa arbetskrafts— talen kan sägas vara helt mekanisk, dvs. någon närmare analys av orsaker- na till de trendmässiga förändringarna har inte gjorts här. Man låter således endast de förändringar som kunnat konstateras i förfluten tid fortsätta in i framtiden. Man känner dock ännu mycket litet till vad som ligger bakom de tidsmässiga förändringarna i de re- lativa arbetskraftstalen. Med hjälp av folkräkningsmaterialet från 1960 har det emellertid funnits möjligheter att för ett tvärsnitt för de gifta kvinnornas del analysera några av de variabler som kan tänkas öva inflytande på des- sa kvinnors deltagande i förvärvsarbe- te i positiv eller negativ riktning. Stu- dier som företagits inom prognosinsti- tu-tet och som publicerats i serien Infor- mation i prognosfrågor 1965:5, visar hur de gift-a kvinnornas förvärvsverk- samhewtsgrad bl. a. varierar med kvin- nornas ålder, antal barn och barnens ålder. De stona regionala skillnaderna i förvärvsverksamheten som finns, sy- nes till större delen kunna förklaras utifrån näringslivets olika utformning i skilda delar av vårt land. De orter eller områden som har en stor del av sin arbetskraft sysselsatt i bl. a. textil- eller livsmedelsindustri, han—del eller tjänster av olika slag, speciellt sjuk- vård, uppvisar även höga förvärvs— intensiteter eller relativa arbetskrafts- tal, för de gifta kvinnorna. Detta åter- speglar således hur starkt efterfråge— styrd den kvinnliga sysselsättningen är. Slutligen har även viss typ av utbild- ning, främst den högre utbildningen,
Tabell 3. Beräknad total arbetskraft åren 1960, 1964, 1965 och 1970 enligt AK-under— sökningarnas definition i vissa åldersklasser samt befolkningens och arbetskraftens förändring
Antal personer i arbetskraften
Ålder 1960 1964 1965 1970 15—24 .......................... 607 022 661 740 656 713 565 354 25—64 .......................... 2 812 695 2 849 672 2 870 311 3 023 825 65—74 .......................... 161 486 147 641 157 506 153 599 Summa 3 581 203 3 659 053 3 684 530 3 742 778 Procentuell förändring i befolkning (B) och arbetskraft (AK) 1964—1965 1960—1965 1965—1970 Ålder B AK B AK B AK 15—24 ......................... 1,7 —— 0,8 18,1 8,2 — 4,5 —— 13,9 25—64 ......................... 0,1 0,7 0,6 2,0 3,3 5,2 65—74 ......................... 2,6 6,7 13,7 ——2,5 12,0 — 2,5 Summa 0,7 0,7 5,2 2,9 2,7 1,6 och dess inverkan på arbetskraftsutbu- arbetskraften för 1960 och 1964. De det studerats. Slutsatsen för denna fak— tors del blir emellertid att den ännu synes ha en kvantitativt sett ringa be- tydelse. (Se Information i prognosfrå- gor 1965: 7).
Innan beräkningarna av arbetskraf- ten 1905 och 1970 presenteras skall slut- ligen angående de relativa arbetskrafts- talen sägas, att man troligen inte bör fästa uppmärksamheten vid just de se- rier för vilka signifikanta trender er- hållits utan studera den effekt som de prognoserade relativtalen får för hela gruppen i fråga. Därför görs återigen samma kalkyler som för åren mellan 1960 och 1964, vilken frilägger föränd- ringen i de relativa arbetskraftstalen och deras inverkan på den totala ar- betskraftstillväxten. Härigenom kan man även beräkna hur mycket ett al- ternativt antagande om förändringen i de relativa arbetskraftstalen påverkar den totala arbetskraftsntvecklingen.
Av tabell 3 framgår slutresultatet av beräkningarna och som jämförelse har även inlagts den tidigare beräknade
relativa arbetskraftstalen har presen- terats i bilagetabell 1, samt arbetskraf- ten fördelad på kön och ålder i bilage- tabellerna 6—8. Enligt dessa beräk- ningar skulle det bli en svag arbets- kraftsökning mellan 1964 och 1965. Det intressantaste för denna undersökning är emellertid vad som händer Linder de två perioderna 1960—1965 och 1965 —1970.
Arbetskraften under första hälften av 1960-talet visar en svag tillväxt, och skulle under den följande perioden bli ännu svagare. Skillnaden i utveckling orsakas i huvudsak av en minskad be- folkningstillväxt. Det är svårt att säga hur mycket man skall tilltro dessa siff- ror. Arbetskraftsundersökningarnas sva- gaste punkter är troligen åren 1960 och 1961, varför det är svårt att säga om siffrorna avspeglar verkligheten. Andra källor tyder på en kraftigare stegring. Detta visar bl. a. industristatistiken och inkomststatistiken. Uppgifter från inkomststatistiken kommer i ett senare avsnitt att tagas som utgångspunkt för
en alternativ beräkning av den fram- tida arbetskraften.
Av tabell 4 framgår de olika kompo- nenternas inverkan på arbetskraftstill- växten. Diskussionen här koncentreras till perioderna 1960—1965 och 1965—— 1970. Det framgår av tabellen att de för- ändringar som härrör ur de relativa arbetskraftstalen inte skulle ha fullt så stark negativ effekt under den senare perioden på arbetskraftsförändringen jämfört med den tidigare. De verkar to- talt för vardera perioden med —43 000 resp. —28 000 (avrundat) personer. De två talen kan sägas vara av ungefär samma storleksordning, vilket i och för sig inte är överraskande, eftersom de relativa arbetskraftstalen för den sena- re perioden är härledda via de skattade förändringarna under den förra perio- den. Man kan då också säga att tror man med anledning av att andra källor så visar, att ökningen i arbetskraften mellan 1960—1965 har varit starkare än som här beräknats, så finns det an- ledning att se något mer optimistiskt på
möjligheterna att få en något större arbetskraftstillväxt även fram till 1970. Befolkningsökningen skulle enligt be- räkningarna ha givit oss ett tillskott i arbetskraften under 1960—1965 på ca 200000 personer (enligt summan av de 5. k. restposterna), medan denna komponent under 1965—1970 skulle svara för endast ett tillskott av ca 93 000 personer. Man bör då märka att hittills under 1960-talet (1960—1964) har den genomsnittliga årliga nettoinvandringen uppgått till 14600 personer, medan i befolkningsprognosen för 1965—1970 inlagts ett antagande om 10 000 perso- ner i nettoinvandring. Om man finner skäl att tro att nettoinvandringen blir minst lika stor under den kommande perioden och antar att ca 3 000 av den- na skillnad skulle vara förvärvsarbetan- de, skulle man kunna lägga till 15 000 personer i arbetskraftstillväxten. Själv- klart ger dock inte så små förändringar särskilt stora utslag, tillväxten under hela perioden höjs då från den beräkna- de 1,6 % till 2,0 %.
Tabell 4. Analys av olika komponenters inverkan på arbetskraftsförändringarna enligt AK—definition 1964—1965 samt 1960—1965 och 1965—4970
Förändring i arbetskraften härrörande Total absolut förändring i från förändring i Befolknings— arbetskraften förändring rel. AK—tal åldersfördeln. rest 1964——1965 + 25 477 därav: män — 5 361 15—24 år ................... — 10 010 + 3 040 25—64 » ................... —— 9 540 — 10 323 65—74 » ................... + 1 895 + 2 302 —— 17 655 —— 4 981 + 17 275 + 22 462 gifta kvinnor + 11 845 20—24 år ................... + 5239 + 4 832 25—64 » ................... + 22 129 — 6 994 65—74 » ................... + 610 + 523 + 27 978 — 1 639 _ 14 494 —29 892 ej gifta kvinnor + 18 993 15—24 år ................... + 10 431 — 11 136 25—64 » ................... — 4 674 + 16 852 65—74 » ................... + 3 400 — 572 —— 11 705 + 5 144 + 25 554 + 47 753 Samtliga —— 1 382 — 1 476 + 28 335 + 40 323
Förändring i arbetskraften härrörande Total absolut förändring i från förändring i Befolknings- arbetskraften förändring rel. AK-tal åldersfördeln. rest 1960—1.965 + 103 327 därav: män _— 3 010 15—24 år ................... — 43 030 + 36 875 25—64 » ................... — 33 094 — 84 963 65—74 » ................... _ 22 830 + 8 967 —— 98 954 — 39 119 + 135 063 + 153 856 gifta kvinnor + 109 829 20—24 år ................... + 5 351 + 4 292 25—64 » ................... + 84 923 — 11 112 65—74 » ................... + 299 + 1 329 + 90 573 + 5 491 + 24 747 + 62 978 ej gifta kvinnor —3492 15—24 år ................... — 23 300 + 26 594 25—64 » ................... — 7 620 ——38 889 65—74 » ................... — 3 702 + 948 — 34 622 _ 11 347 + 42 477 + 70 964 Samtliga — 43 003 — 55 957 + 202 287 + 287 798 1965—1970 + 58 248 därav: män — 10 577 15—24 år ................... — 38 496 _ 21 898 25—64 » ................... — 20 955 + 16 101 65—74 » ................... — 22 889 + 9 295 —82 340 + 3 498 + 68 265 + 86 515 gifta kvinnor + 117 221 20—24 år ................... + 10 551 + 4 435 25—64 » ................... + 76 334 — 10 344 65—74 » ................... 0 + 1 016 + 86 885 — 4 893 + 35 229 + 81 172 ej gifta kvinnor — 48 396 15—24 år ................... — 32 256 — 15 745 25—64 » ................... 0 + 7 415 65—74 » ................... 0 + 2 941 — 32 256 — 5 389 — 10 751 —— 13 213 Samtliga —27 711 _ 6 784 + 92 743 + 154 472
4. Beräkning av arbetskraften 1965 och 1970 (alt. I) enligt folkräkningsdqfini- tion
Som framgått av den tidigare analysen synes det ännu vara svårt att lägga AK- undersökningarna till grund för beräk- ning av den framtida arbetskraften. Där- för kommer en beräkning som till viss del grundar sig på de förändringar som kan utläsas enligt folkräkningarna 1950 och 1960 och till viss del utgör en form av framskrivning av folkräkningen 1960
till 1965, vilken görs med hjälp av ma- terial från inkomststatistiken, att pre- senteras. För 1970 kommer två alterna- tiva metoder för beräkning av de gifta kvinnornas förvärvsarbete att göras. Re— sultatet av de två metoderna visar inte så stora skiljaktigheter, men den första metoden som beskrivs i detta avsnitt och som benämnts alternativ I har vi- sat sig svår att bl. a. av arbetstekniska skäl tillämpa för tiden ända fram till 1980. I detta avsnitt följer således en beräkning av arbetskraften 1965 och
1970 (alt. I), och i ett senare göres be- räkningar över arbetskraften 1970 (alt. ll), 1975 och 1980.
4.1 Definitioner
Som nämnts tidigare har AK-undcrsök- ningarna och folkräkningarna olika de- finitioner på förvärvsarbetande. Folk- räkningarna 1950 och 1960 har definie- rat de förvärvsarbetande så att en per- son skall ha arbetat minst halv normal arbetsvecka (-dag enligt FR 1950) för att tillhöra arbetskraften. Fst snävare begränsning av de förvärvsarbetande »drabbar» framför allt de gifta kvinnor- na, men Fst relativa arbetskraftstal, i fortsättningen kallade förvärvsintensi— teter för att utmärka att det är FR-defi- nitionen som avses, visar genomgående lägre siffror än AK-undersökningarna för samtliga ålders-, köns- och civil- ståndsgrupper. Vissa andra skillnader i avgränsningen av arbetskraften finns också, men den som nu framhållits får betraktas som den viktigaste. FR lik- nar dock AK-undersökningarna så till- vida att båda mäter arbetskraften vid ett visst tillfälle. FR 1960 belyser näm- ligen arbetskraftssituationen under en vecka, 2—8 oktober 1960.
4.2 Beräkning av förvärvsintensiteter för män och ej gifta kvinnor
För männen och de ej gifta kvinnorna har beräkningarna grundats på föränd- ringarna mellan FR 1950 och 1960. För samtliga åldersklasser har förvärvsin— tensiterna mellan 1950 och 1960 sjunkit, utom för män i åldern 60—64 år och för ej gifta kvinnor i åldrarna 50—60 är. Här görs visserligen ingen civil- ståndsfördelning för männen, men ten- densen är att förvärvsintensiteterna sjunker för samtliga civilståndsgrupper.
För de gifta männen är dock sänkning- en mycket svag, den uppgår i de flesta fall till endast några tiondels procent- enheter. För de ogifta och de förut gifta är den emellertid mer markerad. Utan att något försök har gjorts att finna om det är möjligt att analysera orsakerna till sänkningarna i männens förvärvsin- tensiteter och därigenom motivera nå— gon speciell utvecklingstakt för intensi- teternlas utveckling i framtiden har helt enkelt antagits att Sänkningen skall fort- sätta i samma omfattning fra-m till 1970 som den haft mellan 1950 och 1960. För de yngre åldersgrupperna skattas dock förvärvsintensiteterna återigen med hjälp av de beräkningar som gjorts över andelen ungdomar i utbildning.
Det är svårt att finna en förklaring till sänkningen av de gifta männens för- värvsintensiteter. Däremot torde sänk- ningen i de ogifta och förut gifta män- nens förvärvsintensitet vara ett resultat av en negativ selektion. Troligen är en allt större andel av de som förblir ogifta eller som ej gifter om sig sjuka eller socialt sämre anpassade. Det hade kan- ske varit mer tillfredsställande om fram- tida förvärvsintensiteter separat för var- je civilståndsgrupp hade applicerats på en befolkningsprognos som differentie- rats på civilstånd. En sådan prognos måste således ha antaganden inte bara om giftermålsfrekvenser utan även om andel änklingar och frånskilda, varvid också antaganden av omgiften måste tillfogas. En så differentierad befolk- ningsprognos måste dock få stora osä- kerhetsmarginaler. För att i viss mån kontrollera det antagande som gjorts här angående förvärvsintensiteternas ut- veckling fram till 1970, som implicit även inkluderar ett antagande om civil- ståndsfördelningens utveckling, har en förenklad kalkyl över förändringen i civilståndsfördelningen gjorts. Med den— na kalkyl, som utgick från att männens
civilståndsfördelning skulle förändras i samma takt och riktning mellan 1960 och 1970 som den gjort mellan 1950 och 1960 (vilket innebär ett större inslag av gifta och frånskilda, samt färre ogifta och änklingar), kunde sedan förvärvs- intensiteten för samtliga män i varje åldersgrupp erhållas genom vägning. Därvid antogs att förvärvsintensiteterna för de separata civilståndsgrupperna också förändrats i samma takt som mel- lan 1950 och 1960. Det resultat som då erhölls var för flera åldersgrupper nu- meriskt exakt lika med det som erhölls vid det förenklade antagandet att hela åldersgruppens förvärvsintensitet utan analys av civilståndsfördelningen skulle förändras på likartat sätt som mellan 1950 och 1960. I de fall ett annat resul- tat erhölls uppgick skillnaden endast till några tiondels procentenheter. An- ledningen till detta torde vara dels att den tunga gruppen, de gifta, ej föränd- ras så mycket, vare sig i fråga om an- del eller i fråga om förvärvsintensitet, dels att förvärvsintensiteternas förän-d- ringar i samtliga fall (utom för ålders-. gruppen 60—64 år) går i samma rikt- ning. _
Det skall slutligen anmärkas att efter- som de värnpliktiga enligt FR 1960 för- delar sig över både 15—19 års- och 20— 24-årsgrupperna, medan det här för 1965 och 1970 beräknade antalet, värn- pliktiga, 95 % av årskullen 20-åringar resp. år, helt förläggs till 20—24 års- gruppen, [kan vid ett närmare studium de antagna förvärvsintensiteternas ut— veckling framstå som något ojämn.
Även för gruppen ej gifta kvinnor har förvärvsintensiteterna i huvudsak en nedåtgående tendens utom det tidi— gare nämnda undantaget för 50—60- åringarna. Gruppen ej gifta kvinnor be- står av civilståndsgrupperna ogifta, än- kor och skilda eller förut gifta. (FR 1950 redovisar förvärvsintensiteter en-
dast för förut gifta.) Både för ogifta och förut gifta separat visar dock intensite- terna en uppgång, de yngre ogifta un- dantagna, men förvärvsintensiteterna ligger för de enskilda civilståndsgrup- perna på något olika nivåer. Inom grup- pen ej gifta kvinnor skedde mellan 1950 och 1960 en omfördelning med en minskning av de ogifta och i de flesta åldersgrupperna även av änkor; där dessa ökade var dock ökningen mycket svag. Gruppen frånskilda steg mycket markerat.1 Befolkningsprognosen ger dock inte uppgifter om den framtida utvecklingen av dessa kategorier.
För framtiden antas att den föränd- ring i förvärvsintensiteterna för hela gruppen ej gifta kvinnor som kan kon- stateras mellan 1950 och 1960 endast blir hälften så stor mellan 1960 och 1970. Som motiv för ett sådant till synes godtyckligt antagande kan anföras föl- jande. Till skillnad från männen, där gruppen innehåller samtliga civilstånds- kategorier och där förändringen i för- värvsintensiteterna förändras entydigt i nedåtgående riktning, innehåller grup- pen ej gifta kvinnor endast ogifta, än- kor och frånskilda och förvärvsintensi- teterna för dessa grupper förändras i de flesta fall i uppåtgående riktning. Därtill kommer att de ogifta kvinnorna både 1950 och 1960 hade mycket lägre förvärvsintensiteter än de ogifta män- nen vilket torde kunna tolkas som en viss dold arbetslöshet eller undersyssel- sättning bland de ogifta kvinnorna, som kan förmodas minska vid det förvänta— tade stegrade efte-rfrågetrycket på ar— betskraft samt vid ökad urbanisering. Vidare sker inom gruppen ej gifta kvin- nor också en omfördelning mot ökat inslag av skilda kvinnor, vilka har hög— re förvärvsintensiteter.
1 En siffermässig belysning av detta har gjorts i Information i prognosfrågor (IPF) 1965: 5, avsnitt 1.4 samt bilagetabell 7.
En kalkyl av motsvarande slag som gjordes för männen, där förändringen i civilståndsfördelningen mellan 1950 och 1960 utgjorde vikter för förändring- en i förvärvsintensiteterna för de en- skilda civilståndsgrupperna, visar att trots att endast hälften av förändringen i hela gruppen ej gifta kvinnors för- värvsintensiteter mellan 1950 och 1960 antogs komma att gälla för den följan- de tioårsperioden, kan detta för ålders- grupperna mellan 30 och 54 år komma att innebära någon underskattning och för åldrarna över 55 är någon överskatt- ning av de framtida förvärvsintensite- terna. Differenserna som tyder på un- derskattning uppgår till ett par pro- centenheter, medan de som pekar på en överskattning är något större. Att de gjorda antagandena inte utbytts mot de enligt den senare kalkylen framräknade förvärvsintensiteterna beror på att den civilståndsfördelning som bildar under- laget måste anses vara beräknad med alltför grova metoder. Enligt denna skulle inslaget av frånskilda kvinnor bland de ej gifta kvinnorna bli mycket högt, vilket avspeglar sig i att den se- nare kalkylen i de flesta fall ger högre förvärvsintensiteter för den samman- satta civilståndsgruppen än det förenk- lade antagande som kommer att använ- das för beräkningarna av den framtida arbetskraften. '
För de yngre ej gifta kvinnorna har förvärvsintensiteterna skattats med hjälp av studerandeandelen, men om andelen studerande och andelen för- x-ärvsarbetande enligt FR 1960 adderas erhålles procentsatser som uppgår en- dast till 88—84 % för de tre här aktuella åldersgrupperna. Detta har tolkats som att en viss dold arbetslöshet förelåg 1960, vilken antas minska i framtiden.
De beräknade förvärvsintensiteterna för män och ej gifta kvinnor åren 1965 och 1970 anges i bilagetabell 9.
4.3 Beräkning av förvärveintensiteterna för gif- ta kvinnor
De framtida förvärvsintensiteterna för de gifta kvinnorna har skattats på helt andra grunder än för män och ej gifta kvinnor. Om man jämför andelen för- värvsarbetande enligt folkräkningen 1960 med andelen gifta kvinnliga in— komsttagare med inkomster överstigan- de 3 000 kr. enligt inkomststatisti- ken för inkomståret 1960 finner man att dessa procentsatser överensstämmer förhållandevis väl för de flesta ålders- grupperna, vilket framgår av tabell 5. Den fördelning i inkomststatistiken som görs med hänsyn till kön, civilstånd och ålder skiljer dock inte på de personer som har inkomst genom yrkesverksam- het eller från andra källor. För totala köns— och civilståndsgrupper finns dock en sådan uppdelning för skilda inkomst- klasser. Därav framgår att de flesta som hade inkomst genom yrkesverksamhet år 1960 hade mer än 3 000 kr. i inkomst. Följande utdrag ur Skattetaxeringarna för taxeringsåret 1961 (inkomståret 1960)1 visar för gifta kvinnor ink—omst- tagarna fördelade på yrkesverksamma och övriga.
Antal inkomsttagare Med inkoms- ter under Totalantål 3 000 kr. Yrkesverk- samma ....... 225 520 643 105 Övriga ....... 117 160 145 605 Summa in- komsttagare. 342 680 788 710
De ej yrkesverksamma utgör också de följande åren en ringa andel av dem som har inkomster överstigande 3000 kr. För att ytterligare undersöka möj— ligheterna att använda inkomststatisti-
1 Tabell 13.
ken i det syfte som här avses har också förändringarna mellan vissa inkomst- gränser studerats. Inkomstklasserna 3 000—7 000, 7 000—14 000 och över 14 000 kr. valdes. I IPF 1965: 5, avsnitt 4.2 och bilagetabellerna 15 och 16, finns en mer detaljerad redogörelse för resul- taten, men det kan här nämnas att stör- re delen av ökningarna i andelen in— komsttagare föll på de högre inkomst- klasserna. Det skulle enligt detta finnas fog för att anta att det inte främst är de inkomsttagare som har annan inkomst- källa än förvärvsarbete som ökar. Vida- re kan ökningen inte heller främst ha orsakats av att de som tjänade under 3 000 kr. på förvärvsarbete 1960 genom ökade penninglöner förflyttats förbi 3 000 kronorsgränsen.
Om således andelen inkomsttagare med inkomster över 3 000 kr. beräknas också för åren 1961—1963, (inkomst- statistiken för 1964 föreligger ej ännu), kan dessa procentandelar utjämnas lin- järt medelst minsta-kvadratmetoden varvid erhålls en genomsnittlig årlig ökning för varje åldersklass som ap- proximativt motsvarar ökningen i de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter en- ligt folkräkningens definitioner. Som
framgår av tabell 5, där resultatet av beräkningarna presenterats, är dessa ök- ningar relativt kraftiga och en viss tvek- samhet kan råda huruvida de skall extrapoleras till 1965. Eftersom AK—un- dersökningarnas data från 1964 och 1965 är fullt jämförbara sinsemellan och inte heller har den eventuella fel- källa som kan ha påverkat de tidigare observationerna genom det sätt som åldern angivits, vilket diskuterades i av- snitt 2.2.3, har hänsyn tagits till de rela- tiva arbetskraftstalen för 1964 och de observationer som hittills föreligger för 1965 (februari och maj) och en modi- fiering i utvecklingstakten har erhållits genom grafisk metod. Den modifiering som f'öretagits är dock relativt liten. Som jämförelse kan nämnas att om förvärvsintensiteterna för 1965 fått helt bestämmas av förändringarna enligt in- komststatistiken skulle det beräknade antalet förvärvsarbetande gifta kvinnor varit 4 % högre. De förvärvsintensiteter som antagits gälla för de gifta kvinnor- nas del under 1965 finnes redovisade i bilagetabell 9.
I de studier som gjorts inom prognos- institutet över de gifta kvinnornas för- värvsverksamhet och som presenterats
Tabell 5. Gifta kvinnliga inkomsttagare i olika åldrar med inkomster överstigande 3 000 kr i procent av motsvarande befolkningsgrupp 1960—1963 samt andelen förvärvs- arbetande enligt FR 1960
Antal förv.- Inkomsttaggääg ;ied inkgmster över Genom- Ålder arb. enl. """" ( A=) snittlig årlig
FR 1960 (%) 1960 1961 1962 1963 ”hung 20—24 ............. 34,1 26,3 27,0 28,5 28,8 0,90 25—29 ............. 30,3 30,6 31,1 32,1 33,2 0,88 30—34 ............. 27,7 28,1 29,5 31,8 33,6 1,88 35—39 ............. 28,1 28,8 30,9 33,2 35,6 2,27 40—44 ............. 29,1 29,7 32,0 35,4 37,6 2,71 45—49 ............. 28,5 28,2 31,6 33,8 37,0 2,86 50—54 ............. 25,4 25,5 27,3 29,5 32,3 2,26 55—59 ............. 19,4 20,7 22,7 24,3 27,4 2,17 60—66 ............. 110,2 14,1 15,7 18,0 20,2 2,06
1 Avser 60—64 år.
i Information i prognosfrågor 1965: 5, har även försökts skapa en tidsserie som visar den samtidiga förändringen i de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter och förändringen i medelantalet barn per gift kvinna sedan 1940. Här görs en- dast en kortfattad beskrivning över det mått som använts och resultatet av ana- lysen.
Även om utvecklingen av medelantalet barn per gift kvinna sedan 1940 inte ge- nomgått några radikala förändringar har förändringarna i barnafödandet för- ändrats så att det är vanligare att kvin- nan föder barn tidigare och det kan även spåras tendenser till att barnen kommer tätare. För att ta hänsyn till detta har medelantalet barn i åldern 0——9 år beräknats för kvinnor i skilda kohorter (dvs. kvinnor födda samma kalenderår) här sammanslagna till fem— årsgrupper med hjälp av material som sammanställts av professor Quensel.1 Vi- dare har befolkningsprognosens medel- alternativ för fruktsamheten fram till 1970 omräknats till medelantal barn per kvinna. Det har inte varit möjligt att exakt omräkna medelantalet barn per kvinna till motsvarande tal per gift kvinna, men medelantalet barn per kvinna har satts i relation till andelen gifta kvinnor i varje femårsgrupp och så har förändringarna i de erhållna ta- len jämförts med förändringarna i för- värvsintensiteterna enligt folkräkning- arna sedan 1940 för varje femårsgrupp. Samtliga dessa förändringar anpassades gemensamt, dvs. de skilda åldergrupper— na har ej hållits isär, med minsta-kvad- ratmetoden till den linjära regressions- ekvationen AY : a + b AX. Föränd- ringen i förvärvsintensiteten (A Y) vi- sade då följande samband med föränd- ringen i medelantalet barn per gift kvinna (AX) A Y :: 6,19 — 26,53 A X (6,00)
Vidare erhölls korrelationskoefficien- ten, r : — 0,74, dvs. ca 55 % av föränd- ringen i förvärvsintensiteten kan genom denna analys förklaras genom föränd- ring i barnantalet. Utan att tolka in någ- ra stränga kausala samband kan ekva- tionen sägas ge ett samlat mått på hur stor förändring man kan förvänta sig i förvärvsverksamheten för en gift kvin— na om man känner förändringen i me- delantalet barn. Tecknet för regres- sionskoefficientens estimat är negativt, vilket man a priori förväntar sig, men genom ekvationen kan beräknas att ök- ningar i medelantalet barn upp till 0,23 ändock har en positiv effekt på för— värvsintensiteten, medan större ökning— ar i barnantalet leder till en minskning av förvärvsintensiteten.
Förvärvsintensiteterna för 1965 har som redan beskrivits skattats utan hän- synstagande till förändringar i barnan- talet. Skälet härtill är att den ökning i förvärvsintensiteten som kan iakttas med hjälp av inkomststatistiken— sker samtidigt med en förändring i barnan- talet. För beräkning av förvärvsintensi- teten för 1970 har kalkylerna skett en- ligt följande. Förändringen av medel— barnantalet, som alltså mäts i relation till andelen gifta kvinnor, mellan 1960 och 1965 samt mellan 1965 och 1970 har beräknats. Beräkningarna av medel— barnantalet i relation till andelen gifta kvinnor grundas efter 1964 således på SCB:s fruktsamhetsprognos (medelal- ternativet). Medelbarnantalet för 1960, 1965 och 1970 samt förändringarna un- der de två perioderna framgår av tabell 6. Därefter har den tidigare beräknade förändringen i förvärvsintensiteterna mellan 1960 och 1965 jämförts med den förändring som enligt ekvationen ovan skulle ha föranletts av det förändrade barnantalet. Den genom .regressionsek-
1 Statistisk Tidskrift 1953 nr 7, 1958 nr 7 och 1962 nr 9.
Tabell 6. Medelbarnantalet [ åldern 0—9 år i relation till andelen gifta kvinnor 1960, 1965 och 1970 för skilda åldersklasser gifta kvinnor, samt förändringarna 1960—1965 och 1965—1970. Skattad förändring i förvärvsintensiteter för gifta kvinnor (est A Y) i enlighet med den regressionsekvation som presenteras i texten samt beräknade förvärvs- intensiteter för gifta kvinnor är 1970 (att I)
Förändring i ..
Barnantal barnantal, est A Y AY1 AY— For- A X est A Y varvs-
Kvinnans ålder inten- 1960— 1965— 1960— 1965— 1960— 1960— met
1960 1965 1970 1965 1970 1965 1970 1965 1965 1970
20—24 ........... 1,19 1,23 1,22 0,04 — 0,01 5,1 6,5 4,5 _— 0,6 44,5 25—29 ........... 1,51 1,58 1,58 0,07 0,00 4,3 6,2 4,4 0,1 41,0 30—34 ........... 1,45 1,54 1,60 0,09 0,06 3,8 4,6 6,3 2,5 41,1 35—39 ........... 1,00 1,00 1,06 0,00 0,06 6,2 4,6 9,9 3,7 46,3 40—44 ........... 0,55 0,51 0,49 _ 0,04 _ 0,02 7,3 6,7 10,9 3,6 50,3 45—49 ........... 0,23 0,19 0,17 — 0,04 — 0,02 7,3 6,7 12,5 5,2 52,9
1 Beräknad som skillnaden mellan förvärvsintensiteterna enligt FR 1960 och de enligt ovan beräknade förvärvsintensiteterna för 1965.
vationen skattade förändringen av för- värvsintensiteterna betecknas i tabell 6 med est A Y.
Den överskjutande eller underskju- ande delen av ökningen i förvärvsinten— siteten har betraktats som en tidsmässig skiftförändring och har lagts till eller dragits från den del av förvärvsintensi- teterna som i sin tur enligt ekvationen kan skattas för perioden 1965—1970. Genom denna teknik har förvärvsinten— siteterna för samtliga femårsklasser t. 0. In. 44—49-åringarna erhållits. För de övriga har förändringarna mellan 1960 och 1964 extrapolerats till 1970.
Samtliga de förvärvsintensiteter som sålunda beräknats framgår av bilageta- bell 9. Som jämförelse lämnas där även förvärvsintensiteterna enligt FR 1950. Av bilagetabellerna 10—12 framgår den beräknade arbetskraften enligt FR-defi- nitionen.
4.4 Arbetskraftens storlek 1965 och 1970 samt förändringarna under perioderna 1960—1965 och 1965—1970 enligt F R-deHnitionen
I ett senare avsnitt följer en diskussion av tolkningen av de förvärvsintensiteter
som antagits gälla för de gifta kvinnor- na år 1970, här följer endast en nume- risk beskrivning av de erhållna resulta- ten.
Beräkningarna har lett till att arbets- kraften skulle kunna uppgå till och ut- vecklas enligt vad som framgår av ta- bell 7. Vid en direkt jämförelse av ut- vecklingstakten mellan dessa beräk— ningar och de som gjordes enligt AK- undersökningarnas definitioner skall påpekas att här har inte åldersgruppen 70—74 års medtagits. Förändringen i förvärvsintensiteterna för denna ålders- grupp kunde ej skattas, då FR 1950 ej särbehandlade den. Som synes skulle arbetskraften enligt FR-definitionen, som den här beräknats, ha stigit med nästan 5 % mellan 1960 och 1965, vilket motsvarar en årlig ökning hittills under 1960-talet på knappt 1 %. Under den andra hälften av 1960-talet skulle även enligt dessa beräkningar stegringen bli mindre, ca 4 %, men skillnaden är inte lika markerad. Om en högre nettoimmi- gration än 10 000 per år realiseras un- der perioden 1965—1970 utjämnas skill- naden i arbetskraftstillväxt mellan de
Tabell 7. Beräknad total arbetskraft åren 1960, 1965 och 1970 (alt 1) enligt FR-defi- nitton i vissa åldersklasser samt procentuell förändring
Antal personer i arbetskraften Procentuell förändring Ålder 1965—1970 1960 1965 ! 1970 (alt. 1) 1960—1965 (alt. 1) 15—24 .............. 602 466 624 363 524 245 3,6 — 16,0 25—64 .............. 2 501 290 2 631 373 2 863 946 5,2 8,8 65—69 .............. 93 971 99 419 103 724 5,8 4,3 Totalt 3 197 727 3 354 948 3 491 915 4,9 4,
två perioderna. Antas även här att net- toimmigrationen blir av samma omfatt- ning under senare delen av 1960-talet som under den förra, vilket tidigare an— togs skulle innebära ytterligare 3000 personer i arbetskraften per år, skulle arbetstillväxten under hela perioden kunna uppgå till 4,5 %.
Även i detta fall görs samma typ av beräkningar som tidigare för att belysa
effekten av antagandena om förändring— arna i förvärvsintensiteterna. Med an- ledning av att åldersgruppen 70—74 år ej medtagits nu blir inverkan från de demografiska variablerna ej helt de- samma i detta fall, varför även dessa komponenter belyses. Beräkningarna presenteras i tabell 8 och vissa jämfö- relser mellan FR-kalkyl och AK-kalkyl kan nu göras (se även tabell 4).
Tabell 8. Analys av olika komponenters inverkan på arbetskraftsförändringarna enligt Flt-definition 1960—1965 och 1965—1970 (alt. I)
Förändring i arbetskraften härrörande Total absolut förändring i från forandrmg ] . Ber???" rb t k ft nmgsforand- a e s ra en förvärvs- ålders— rest ring intensitet fördeln. 1960—1965 + 157 221 därav: män — 1 214 15—24 år ................... — 54 838 + 31 345 25—64 » ................... + 22 624 _ 65 391 65—69 » ................... _— 4 831 + 6 250 — 82 293 —27 796 + 108 875 + 139 575 gifta kvinnor + 155 884 20—24 år ................... + 5 016 + 4 547 25—64 » ................... + 137 907 — 6 903 65—69 » ................... 0 + 289 + 142 923 — 2 067 + 15 028 + 54 810 ej gifta kvinnor + 2 551 15—24 år ................... _ 19 179 + 19 925 25—64 » ................... + 2 107 —28 099 65—69 » ................... .— 1 636 + 595 — 18 708 — 7 579 + 28 839 + 60 298 Samtliga + 41 921 — 37 442 + 152 742 + 254 683
4.4.1. Perioden 1960—1965
Om man således bortser från den äldsta åldersgruppen i båda beräkningarna, som ju har olika omfattning, har föränd- ringarna i de relativa arbetskraftstalen (AK) gett en negativ effekt på 16800 personer, medan förändringen i för- värvsintensiteterna (FR) gett en posi- tiv effekt på 35500 personer. Denna skillnad är främst att hämta från den olika utvecklingstakt som givits de gif- ta kvinnornas förvärvsintensiteter enligt de två metoderna, där Fil-definitionen givit 52 000 fler gifta kvinnor i arbets- kraften än Ali-definitionen, men det skall också noteras att FR-definitionens minskning från de övriga gruppernas sida inte är lika stark. Medan AK- kalkylen visar en »förlust» av 107000 män och ej gifta kvinnor i åldrarna upp till 64 år på grund av sänkta rela- tiva arbetskraftstal, blir »förlusten» för samma kategorier enligt Flt-kalkylen 94 500 personer. Olikheten har främst uppkommit genom olika trendutveck—
Förändring i arbetskraften härrörande Total absolut förändring i från forandring l Befolknings- arbetskraften förvärvs- ål ders- rest forandrmg intensitet fördelning 1965—1970 (alt. 1) + 136 967 därav: män — 289 15—24 år ................... _ 44 009 — 20 114 25—64 » ................... —— 16 005 + 25 486 65—69 » ................... — 5 401 + 7 275 —65 415 + 12 647 + 52 479 + 69 353 gifta kvinnor + 182 167 20—24 år ................... + 7323 + 3 545 25—64 » ................... + 152 785 — 7 352 65—69 » ................... 0 + 263 + 160 108 — 3 544 + 25 603 + 72 499 ej gifta kvinnor ——44 911 " 15—24 år ................... — 33 485 — 12 278 25—64 » ................... + 5 442 + 10 116 65—69 » ................... — 1 801 + 1 492 —— 29 844 — 670 — 14 397 — 23 656 Samtliga + 64 849 + 8 433 + 63 685 + 118 196 ling för de ej gifta kvinnornas delta- gande i förvärvsarbete. För det första ansågs det för de yngre enligt FR—kal- kylen föreligga en dold arbetslöshet 1960, vilket diskuterats tidigare och som antagits minska. Utan att detta när- mare har undersökts är det troligt att AK-undersökningarna i större utsträck— ning än FR rubricerar yngre kvinnor som medhjälpande familjemedlemmar. För det andra har trendutvecklingen, dvs. de sänkningar och ökningar som antagits för de skilda årsklasserna i 25—64-årsgruppen, totalt givit ett po- sitivt resultat enligt FR-kalkylen. För männens del visar FR-kalkylen en star— kare sänkning i den yngre åldersgrup— pen. Detta kan nog tolkas som en rea- litet, eftersom FR räknar en person antingen som studerande eller förvärvs— arbetande medan enligt AK-undersök- ningarnas definitioner en sådan distink- tion ej görs. Som synes framgår vidare att männen i gruppen 24—64 år genom trendextrapolering från FR 1950 och FR 1960 givit en svagare minskning än ex-
tl'apolationen av AK-undersökningar— nas värden för de relativa arbetskrafts- talen från 1960—1964 givit för 1965, trots att endast en åldersgrupp (obs! tioårsklasser) uppvisade signifikant sänkning.
4.4.2. Perioden 1965—1970
Som redan framgått ger FR-beräkning- arna för tiden 1965—1970 en kraftigare tillväxt än AK-beräkningarna. Detta be- ror naturligtvis på de olikartade antagan- dena för trendutvecklingen av de rela- tiva arbetskraftstalen och förvärvsinten- siteterna. Medan AK-kalkylen för den komponent av arbetskraftsförändringen som mäter utvecklingen av de relativa arbetskraftstalen utgör en negativ fak— tor uppgående till 4822 personer (de äldsta undantas) under perioden ger FR—kalkylen ett tillskott genom samma komponent på 72 000 personer. De olika delarna av denna komponent, dvs. dess fördelning på kön, ålder och civilstånd, har som framgår av en jämförelse mel- lan AK-definitionen och FR—definitio- nen samma karaktär i utvecklingen som beskrivits för 1960—1965.
4.4.3. Jämförelse av den totala arbets- kraftsatvecklingen enligt de skilda kal- kylmetoderna I tabell 9 har gjorts en direkt jämfö- relse mellan slutresultatet av de två analysmetoderna. Jämförelsen bör inte pressas på detaljer men differensen mel- lan resultaten har uträknats och som synes sjunker denna successivt, vilket inte är överraskande utifrån den dis— kussion av resultaten som förts ovan, vilken visade att antagandena angående förvärvsintensiteternas utveckling (FR— kalkylen) hade en större positiv effekt på arbetskraftsutvecklingen än antagan- dena för utvecklingen av de relativa ar- betskraftstalen (AK-kalkylen). I ett se- nare avsnitt kommer även beräkningar att göras över utvecklingen uttryckt i s.k. årsarbetare.
5. Beräkning av arbetskraften 1970 (alt. II) och 1980 enligt F R-definition
5.1 Diskussion och beräkning av förvärvsin- tensiteter för gifta kvinnor
Den största svårigheten vid beräkningar av den framtida arbetskraften är att
Tabell 9. Jämförelse av den totala arbetskraften åren 1960, 1965 och 1970 enligt de två
kalkylmetoderna .. . . Ej gifta
Man Gifta kvmnor kvinnor Summa 1960 AK-kalkyl ....................... 2 304 844 690 035 586 324 3 581 203 FR-kalkyl ....................... 2 240 678 423 568 533 481 3 197 727 Differens ........................ 64 166 266 467 52 843 383 476 Differens i % av AK-kalkyl ...... 2,8 38,6 9,0 10,7 1965 AK-kalkyl ....................... 2 301 834 799 864 582 832 3 684 530 FR-kalkyl ....................... 2 239 464 579 452 536 032 3 354 948 Differens ........................ 62 370 220 412 46 800 329 582 Differens i % av AK-kalkyl ...... 2,7 27,6 8,0 8,9 1970 (alt. 1) AK—kalkyl ...................... 2 291 257 917 085 534 436 3 742 778 FR—kalkyl ....................... 2 239 175 761 619 491 121 3 491 915 Differens ....................... 52 082 155 466 43 315 250 863 Differens i % av AK-kalkyl ..... 2,3 17,0 8,1 6,7
finna underlag för bestämning av de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter. De gifta kvinnorna har under de senaste femton till tjugo åren ständigt ökat sitt deltagande i arbetskraften och i de fles- ta fall gjort det mer än som kunnat förutses. Som visats tidigare synes ök— ningen till viss de] ha skett samtidigt som mönstret i barnafödandet har för- ändrats, vilket lett till en för kvinnan mer koncentrerad period av barnafö- dande och barnavård. Detta kan vara en del av förklaringen, men som fram- går av material som presenterats i Infor- mation i prognosfrågor 1965: 5 har de yngre gifta kvinnorna under perioden 1940—1960 ökat sin förvärvsintensitet avsevärt starkare än de äldre om man tar hänsyn till förändringar i barnantal. Studerar man förändringarna i för- värvsintensitet utan hänsynstagande till förändringar i barnantal har ökning- arna för samtliga åldersgrupper varit i stort sett likartad.
Kvinnans deltagande i arbetskraften torde även vara mycket starkt styrd av efterfrågan. På de orter i vårt land som har en exceptionell inriktning av nä- ringslivet i den meningen att där finns en industri eller annan näringsgren som huvudsakligast sysselsätter kvinnlig arbetskraft är också de gifta kvinnor- nas förvärvsintensitet hög, medan man finner även relativt stora städer längst ner på skalan om t. ex. tung industri dominerar. Som exempel på städer som enligt 1960 års folkräkning får sägas ha en mycket hög andel förvärvsarbetande gifta kvinnor (procentandelen anges ef— ter stadens namn) kan nämnas Borås (45,1 %) och Ulricehamn (40,9 %), där textil- och konfektionsindustri domine— rar eller Malmö (37,4 %) där även livs- medelsindustrin sysselsätter många. I Stockholm (39,3 %) och dess grannstä- der (t. ex. Sundbyberg 45,0 %, Solna 40,2 %, Nacka 37,6 % och Lidingö
32,0 %) är det i mycket hög grad sta- tens och näringslivets stora behov av kontorspersonal som givit höga för- värvsintensitetstal för de gifta kvinnor- na. Att det i första hand inte kan vara urbaniseringsgraden som ligger bakom höga förvärvsintensitetstal visar bl.a. det faktum att ganska stora städer som t. ex. Göteborg (28,9 %), Karlstad (26,9 %) och Eskilstuna (26,5 %) lig- ger under genomsnittet för samtliga stä- der (= 33,2 %) medan det utom Stock- holm och förortsstäderna inte är spe— ciellt stora städer som visar höga tal. Utom de redan nämnda är i många fall de städer som uppvisar höga förvärvs- intensitetstal tvärtom relativt små. Ul- ricehamn har redan nämnts, andra är Eslöv (40,9 %) och Filipstad (33,9 %) (livsmedelsindustri), Lund (40,8 %) och Vadstena (36,3 %) (sjukvård). Vadste- na visar mycket drastiskt hur ett domi- nerande arbetsområde som i huvudsak sysselsätter kvinnlig arbetskraft kan dri- va upp de gifta kvinnornas förvärvs— intensiteter. I staden var 1960 1/3 av samtliga förvärvsarbetande sysselsatta inom sjukvård. Umeå (33,4 %) är den norrlandsstad som ligger högst, nästan exakt på genomsnittet för samtliga stä— der, även här synes sjukvården ge för— klaringen. Luleå (28,3 %) som också är residensstad och förvaltningen syssel- sätter också ungefär lika stor andel av hela arbetskraften i de båda städerna (8 % i Luleå, 10 % i Umeå), har lägre förvärvsintensitetstal för de gifta kvin- norna. Det är också så att medan 11 % av hela arbetskraften i Umeå är syssel- satt inom sjukvård är motsvarande siff- ra för Luleå endast 3 %. I ett komman- de nummer av Information i prognos- frågor kommer en mer systematisk ana- lys av dessa frågor att presenteras, men frågan återupptas även här i ett senare sammanhang.
När således de gifta kvinnornas sys-
selsättning är så starkt styrd av efter- frågeförhållandena kunde man argu- mentera för att den framtida arbetskraf— tens storlek borde bestämmas genom en modell där arbetskraftsefterfrågan spe- cificerats på näringsgrenar och en av- stämning sedan görs mot befolknings- strukturen. Härigenom skulle man även få vissa möjligheter att bedöma styrkan i de åtgärder som eventuellt är erfor- derliga för att realisera de planer och prognoser som ligger bakom beräkning— arna av den framtida arbetskraftsefter- frågan. Med hänsyn till den förväntade mycket svaga tillväxten av befolkningen i de 5. k. aktiva åldrarna och det växan— de antalet personer i utbildning, vilket verkar reducerande på arbetskraftstill- växten skulle en sådan kalkyl förmod- ligen visa att de täta skotten mellan kvinnlig och manlig arbetsmarknad måste upplösas. En viss »inträngning» av kvinnor på manliga områden har skett, det kan visas genom analys av folkräkningsmaterialet 1950 och 1960. Men den processen måste troligen på— skyndas.
Emellertid önskas beräkningar av ar- betskraftens storlek ända fram till 1980 men då några efterfrågeprognoser för hela 1970-talet inte finns kan den teknik som här skisserats inte användas. I före- gående avsnitt användes för en beräk- ning av de gifta kvinnorna i arbetskraf- ten 1970 en modell som byggde på för- ändringarna i barnantalet beräknad ut- ifrån fruktsamhetsprognosen. Då det emellertid dels är förenat med ett gans— ka omfattande räknearbetc att utsträcka dessa beräkningar ända fram till 1980, dels osäkerhet om det resultat som då erhålls skulle ge ett tilfredsställande un- derlag, då fruktsamhetsprognosen inne- håller tre alternativ inom ett relativt stort intervall har en annan ansats gjorts. Även denna bygger emellertid på hypotesen att utbudet av den kvinn-
liga arbetskraften hänger samman med förändringar i barnantalet.
Man kan genom att studera föränd- ringarna i de gifta kvinnornas förvärvs- intensiteter under perioden 1940—1960 konstatera att relativt många kvinnor synes efter några år av förvärvsarbete i unga år återvända till arbetsmarkna- den i 35—40-årså1dern.1 Bakom detta beteende kan då ligga det förhållandet att kvinnorna återvänder när barnen växer upp. För att finna en metod att skatta hur starkt detta kan göra sig gäl- lande i framtiden och därmed göra en slags framskrivning av den gifta kvinn- liga arbetskraften har följande teknik använts.
Genom material från den s. k. familje- statistiken i folkräkningen 1960 känner man dels hur de gifta kvinnorna i skil- da åldrar fördelar sig efter antal barn och barnens ålder, dels hur stor andel av de gifta kvinnorna som förvärvs— arbetar efter egen ålder, antal barn och barnens ålder. (Materialet är hämtat ur råtabeller till folkräkningen och finns samlat och beskrivet i Information i prognosfrågor 1965:5, avsnitt 3.) Om man antar att varje femårsklass kvinnor fem år fram i tiden antar den nästföl- jande åldersklassens fördelning med av- seende på antal barn och barnens ålder erhålls en stationär beskrivning över kvinnornas fördelning efter antal barn och barnens ålder i tiden. Om man vi— dare antar att varje åldersklass kvinnor bibehåller de förvärvsintensiteter som observerats för dem 1960 kan man så— ledes beräkna förvärvsintensiteterna för hela åldersklassen gifta kvinnor som alltså erhållits genom nya vikter. Till- vägagångssättet har beskrivits i forma- liserad form i IPF 1965: 5, avsnitt 3.1.1.b, men följande exempel kan även ges. Åldersklassen 25—29 år 1960 antas
1 Se Information i prognosfrågor 1965: 5, avsnitt 1.3.
för 1965, 1970 osv. anta samma fördel- ning med avseende på antal barn och barnens ålder som åldersklasserna 30— 34 år, 35—39 år osv. uppvisar 1960. De förvärvsintensiteter som observerats för de gifta kvinnorna i åldern 25—29 år differentierade efter antal barn och bar- nens ålder antas denna grupp dock bi- behålla livet igenom. De på detta sätt framräknade förvärvsintensiteterna har angivits i tabell 10 under rubriken fram- skrivning.
För att med denna teknik få fram för- värvsintensiteter som kan uttrycka det framtida utbudet av gift kvinnlig arbets— kraft måste ytterligare två problem lö- sas. För det första har det visats (jfr IPF 1965:5) att »återvändandetenden— sen» synes bli svagare än som observe- rats under tidigare perioder, speciellt gäller detta för den äldersklass som framskrivits utifrån 20—24—åringarna 1960, och för det andra erhålls inga för- värvsintensiteter för de yngre kvinnor, som successivt kommer in i systemet. Dessa problem har lösts på följande sätt. Förvärvsintensiteterna för de gifta kvinnorna 1965 har redan beräknats med hjälp av inkomststatistiken. Om nu de med den här beskrivna metoden be- räknade förvärvsintensiteterna jämförs med dem som erhölls via inkomststati- stiken och 80111 givit högre siffror er- hålls således en viss differens. Denna differens antas ge uttryck för både den förändring i de efter barn och barnens ålder differentierade förvärvsintensite- terna som kan ha skett (de har ju en- ligt framskrivningsmodellen hållits kon- stanta) och den förändring som i verk- ligheten har skett i kvinnornas fördel— ning efter antal barn och barnens ålder (kvinnorna antogs ju genomlöpa den fördelning i detta avseende som finns för 1960). Denna differens som beräk- nats för varje åldersklass 1965 kan såle- des betraktas som en skriftvariabel som
måste adderas till de framskrivna för— värvsintensiteterna även de följande åren. Nu uppkommer dock frågan om inte ytterligare en skift tillkommer för 1970 osv. Med anledning av att förvärvs- intensiteterna redan 1965 har nått en re- lativt hög nivå antas att skiftvariabeln minskar. Det har antagits att den ytter- ligare skift som skall läggas till de fram— skrivna förvärvsintensiteterna 1970 en- dast är hälften så stor som den för 1965. Vidare är skiften 1965 knuten till en viss generation kvinnor med anled— ning av att de framskrivna förvärvsin— tensiteterna följer generationerna, var- för den skall höra samman med just den generation för vilken den beräknats. Så- ledes kommer den beräknade förvärvs- intensiteten för t. ex. åldersklassen 40— 44 år 1970 att erhållas genom den fram- skrivna förvärvsintensiteten 40,5 plus den differens som konstaterats för 1965, 5,7, och slutligen plus hälften av den differens som beräknats för dem 1965 när de var 35—39 år, dvs 7,1 :2. För den- na åldersklass blir skiften 1970 således totalt 9,2 och den beräknade förvärvs- intensiteten 49,7. För 1975 och 1980 har emellertid ingen ytterligare skift lagts till, vilket skulle innebära att man endast betraktar det utbud som skulle kunna komma till uttryck om de gifta kvinnorna utträder på arbetsmarkna— den i samma takt som barnen växer upp, som det mätts utifrån 1960 års för— delning av kvinnorna efter antal barn och barnens ålder.
Det andra problemet som påpekades ovan har lösts enligt följande. Förvärvs- intensiteterna för åldersklasserna 20— 24 år och 25—29 år har bestämts genom successiva tillägg av avtagande ökning— ar. Att 20—24-årsgruppen vid fram- skrivning ger så låga förvärvsintensite- ter beror på att förvärvsintensiteterna differentierade efter barnvariablerna för denna åldersgrupp 1960 ligger myc-
Tabell 10. Beräkningar av förvärvsintensiteter för gifta kvinnor 1965, 1970 (alt. II), 1975 och 1980 med angivande av de framskrivna förvärvsintensiteterna och skiftens storlek ( jfr texten)
1965 1970 1975 1980
Ålder Fram- Pro- Diff Fram- Skift Pro- Fram- Skift Pro- Fram- Skift Pro-
skrivn. gnos skrivn. gnos skrivn. gnos skrivn. gnos 20—24 — 38,6 — _— 42,6 — 46,2 — 49,4 25—29 27,3 34,7 7,5 — 39,6 _ 43,4 —— 46,4 30—34 26,4 34,0 7,6 (24,8) 39,7 — 44,5 —— 47,8 35—39 30,9 38,0 7,1 32,1 10,9 43,0 (29,6) 47,5 — 51,3 40—44 34,3 40,0 5,7 40,5 9,2 49,7 46,0 9,2 55,2 (40,7) 62,0 45—49 34,5 41,0 6,5 41,8 9,2 51,0 50,5 9,2 59,7 56,8 9,2 66,0 50—54 30,9 36,0 5,1 39,8 8,3 48,1 48,0 8,3 56,3 58,2 8,3 66,5 55—59 26,0 29,0 3,0 33,6 5,5 39,1 43,5 5,5 49,0 51,8 5,5 57,3 60—64 19,6 19,0 — 0,6 26,8 1,1 27,9 34,5 1,1 35,6 44,7 2,1 45,8
ket lågt, lägre än för 25—29-åringarna. Det finns visserligen ingen tidsserie över denna typ av förvärvsintensiteter i Sverige, men för Förenta sta-terna finns motsvarande förvärvsintensiteter för flera tidpunkter och även där upp- visar 20—24-åringarna lägre förvärvs- intensiteter än den följande åldersklas- sen. Detta skulle således motivera ett avsteg från den generationsprincip som har antagits gälla för de följande ålders- klasserna. Med anledning härav har så- ledes förvärvsintensiteterna för både 20—24-åringar och 25—29-åringar be- stämts genom en successivt avtagande trend. De värden som så erhållits för 25—29-åringarna har sedan bildat ut- gångspunkt för de framskrivningar som varit erforderliga. I tabell 10 samman- fattas de beräkningar som gjorts och de förvärvsintensiteter som antagits gälla för resp. år finnes även i bilagetabell 9.
5.2 Förvärvsintensiteter för män och ej gifta kvinnor samt den totala nrbetskraftsutveck- lingen 1970 (alt. II) —1980
Med anledning av att en befolknings— prognos som visar civilståndsfördel- ningen mellan ogifta, gifta, änkor (änk- lingar) och frånskilda behöver läggas till grund för en uppskattning av för-
ändringarna i förvärvsintensiteterna för män och ej gifta kvinnor, som diskute- rats tidigare, och då en sådan saknas och då det inte heller kan anses vara tillfyllest att göra en med så schema- tiska metoder som skisserats i ett tidi- gare avsnitt, avstås här ifrån att för 1970-talet göra några antaganden om förändringar i förvärvsintensiteterna för män och ej gifta kvinnor. Undantag från denna princip görs dock för de yngre åldersklasserna där som tidigare förvärvsintensiteterna bestäms av de beräkningar som gjorts över personer i utbildning och för männen även i värn- pliktstjänstgöring. Förvärvsintensiteter- na för män och ej gifta kvinnor kvar- hålls således i övrigt på 1970 års nivå för 1975 och 1980. (Se bilagetabell 9.) I bilagetabellerna 10—12 återfinns be- räkningarna över arbetskraften 1970 (alt. II), 1975 och 1980 och i tabell 11 görs vissa sammanfattningar av resulta- ten.
Beräkningarna enligt alternativ 11 för de gifta kvinnorna har således lett till en något mindre arbetskraft för 1970. Skillnaden uppgår till ca 30 000 perso- ner (jfr tabell 7), och arbetskraftstill- växten under perioden 1965—1970 skul- le uppgå till 3,3 % i stället för 4,1 %.
Tabell 11. Beräknad total arbetskraft åren 1970 (alt. II), 1975 och 1980 enligt FR- de/inition i vissa åldersklasser samt befolkningens och arbetskraftens förändring
Antal personer i arbetskraften
Ålder 1970 (alt II) 1975 1980
15—24 ..................... 521 887 429 976 406 457 25—64 ..................... 2 838 526 3 011 822 3 131 655 65—69 ..................... 103 724 116 127 118 374
Summa 3 464 137 3 557 925 3 656 486
Procentuell förändring i befolkning (B) och arbetskraft (AK) 1965—1970 (alt. II) 1970 (alt. II)—1975 1975—1980 Ålder
B AK B AK B AK 15—24 ................... ——- 4,5 — 16,4 _ 7,5 —17,6 2,5 —— 5,5 25—64 ................... 3,3 7,9 2,7 6,1 0,8 4,0 65—69 ................... 11,4 4,3 10,912,0 1,7 1,9 Totalt 2.2 3,3 1,2 2,71,2 | 2,8
Tabell 12. Analys av olika komponenters inverkan på arbetskrafts/örändringarna en- ligt FR—definition 1965—1970 (alt. II), 1970 (alt. II)—1975 och 1975—1980
Förändring i arbetskraften härrörande Total absolut förändring i från ””man”" 1 Befolknings- arbetskraften förvärvs— ålders- rest förandrlng intensitet fördeln. 1965—1970 (alt. II) + 109 189 därav: män och ej gifta kvinnor se tabell 8 gifta kvinnor + 154 389 20—24 år ................. + 4965 + 3395 25—64 » ................. + 127 365 — 7 246 65—69 » ................. 0 + 263 + 132 330 — 3 588 + 25 647 + 72 499 Samtliga + 37 071 + 8 389 + 63 729 + 118 196 1970 (alt. II) —-— 1976 + 93 788 därav: män + 3 380 15—24 år ................. _ 41 650 — 20 556 25—64 » ................. _— 3 381 + 29 291 65—69 » ................. 0 + 9 608 —— 45 031 + 18 343 + 30 068 + 44 003 gifta kvinnor + 121 148 20—24 år ................. + 3 987 — 7 772 25—64 » ................. + 99 340 + 3 960 65—69 » ................. 0 + 290 + 103 322 — 3 522 + 21 348 + 50 303 ej gifta kvinnor —30 740 15—24 år ................. — 15 193 — 7 488 25—64 » ................. 0 + 4 287 65—69 » ................. 0 + 1 537 — 15 193 —— 1 664 — 13 883 — 27 573 Samtliga + 43 098 + 13 157 + 37 533 + 66 733
Tabell 12. (forts.)
Förändring i arbetskraften härrörande Total absolut förändring i från mamma” * Befolknings- arbetskraften förvärvs- ål d e r s- rest forandrlng intensitet fördeln. 1975—1980 + 98 561 därav: män + 6 526 15—24 år ................. —— 22 760 + 1 769 25—64 » ................. 0 _ 6 145 65—69 » ................. 0 + 718 — 22 760 — 3 658 + 32 944 + 42 510 gifta kvinnor + 117 606 20—24 år ................. + 3 528 — 1 260 25—64 » ................. + 98 682 + 1 574 65—69 » ................. 0 + 22 + 102 210 + 336 + 15 060 + 33 430 ej gifta kvinnor ——25 571 15—24 år ................. -— 15 043 + 6 198 25—64 » ................. 0 +— 11 986 65—69 » ................. 0 + 153 —15043 — 5635 _— 4893 _ 8018 Samtliga + 64 407 —- 8 957 + 43 111 + 67 922
Under första hälften av 1970-talet skul- le arbetskraften kunna öka med 2,7 % och under den senare hälften av 1970- talet med i ungefär samma procentsats, om således de gifta kvinnorna skulle fortsätta att öka i arbetskraften i den takt som beräkningarna visar. Som sy- nes är befolkningstillväxten för hela gruppen 15—69 är densamma under de två delarna av 1970-talet, men utveck- lingen för åldersgruppen 25—64 år blir mycket ogynnsam ur arbetskraftssyn- punkt under den senare delen. Som framgår av tabell 12, som visar de olika komponenternas inverkan på arbets— krafttillväxten, går också den föränd- ring i åldersfördelningen som inverkar på arbetskraftens förändring i negativ riktning. Ca 9000 personer »förloras» i arbetskraften på grund av åldersför- delningsförändringen mellan 1975 och 1980, medan under 1970—1975 13000 personer blir ett tillskott genom samma komponent. Tillskottet härrörande från
ökningen i de gifta kvinnornas för- värvsintensiteter uppgår till ca 100 000 under båda delarna av 1970-talet. Om man i stället skulle finna det mer plau- sibelt att räkna med att de förvärvs- intensiteter som antagits för 1975 för de gifta kvinnorna inte skulle realiseras förrän 1980 kan man sålunda anta att arbetskraften ökar med endast 44 000 resp. 49000 under de två delarna av 1970-talet. Den totala absoluta föränd- ringen i arbetskraften för resp. period har då minskats med 50 000. Dessa för- ändringar innebär i procent att arbets- kraften skulle öka med 1,3 % resp. 1,4 %. Om de gifta kvinnorna inte skul- le öka sina förvärvsintensiteter utöver den nivå som uppnåtts 1970 skulle det inte bli någon tillväxt över huvud taget, utan t. o. m. en svag minskning under båda perioderna. I följande avsnitt dis- kuteras de förvärvsintensiteter som be- räknats för de gifta kvinnorna.
6. Tolkning och diskussion av de beräk- nade förvärvsintensiteterna för gifta kvin- nor
Det har redan framhållits att den största svårigheten vid beräkningar av den framtida arbetskraften är att bestämma förvärvsintensiteter för de gifta kvin- norna. Man känner inte och det torde inte heller vara möjligt att beräkna hur stor förvärvsarbetsbenägenheten för de gifta kvinnorna är. Som redan påpekats varierar andelen förvärvsarbetande kvinnor inom mycket vida marginaler på olika orter i landet, vilket tolkats som att det utbud som f. n. realiserats är starkt styrt av efterfrågan på kvinnlig arbetskraft. Att förvärvsarbetsbenägen- heten är avsevärt större än den nu sys- selsatta gifta kvinnliga arbetskraften framgår av de siffror som i början av redogörelsen gavs över de 5. k. latent arbetssökande, som för de gifta kvin- nornas del under senare tid uppgått till ca 90000 personer. Dessa skulle således ha sökt arbete, om de an- sett sig ha kunnat få lämpligt arbe- te på orten. Det är dock svårt att få en uppfattning om vad den intervjua- de lägger in i ordet lämpligt arbete. Eftersom cirka hälften av dem önskar en arbetstid som ligger under den norma- la, är det kanske svårigheten, eller upp- fattningen om att det är svårt, att få deltidsarbete som avhållit dem från att aktivt söka arbete. Hade de gjort det skulle de ha förts till kategorin arbets- lösa. Man frågar sig således om det är realistiskt att räkna nled att de för- värvsintensiteter som i det föregående beräknats för framtiden kommer att realiseras.
De förvärvsintensiteter som beräknats för resp. år har tecknats i diagram 1, vari även förvärvsintensiteterna för gif— ta kvinnor i Borås stad enligt FR 1960 inlagts. Borås uppvisar nämligen de
Diagram ]. Gifta kvinnors förvärvsverk- samhet enl. FR 1950 och 1960 samt br- räkningar för perioden 1965—1980.
70 —— Förvärvsfrekvens.
60—
sBorås l960
|] : . . = 1 - - 20—24 25—29 30—34 (JS—39 40—44 45—49 50-54 55—5960—64
högsta förvärvsintensiteterna för gifta kvinnor bland landets samtliga städer 1960, med något enstaka undantag för några enskilda åldersklasser. De beräk- nade intensiteterna för 1970 (båda al- ternativen) följer som synes i stort sett kurvan för Borås utom för de yngre grupperna där de ligger markant under Borås. Borås är en stad med nära 70 000 invånare, det vill säga hör till en av våra större städer och erbjuder där- igenom arbetsmöjligheter för kvinnor inom handel och tjänster, men framför allt dominerar textil- och beklädnads- industrin arbetsmarknaden. Enligt FR 1960 var 38 % av de förvärvsarbetande i Borås sysselsatta i denna industri— gren, i vilken i sin tur 58 % av de an— ställda var kvinnor. Borås erbjuder så- ledes arbeten inom traditionellt kvinn- liga yrkesområden. Till en viss del kan- ske de höga förvärvsintensiteterna för de gifta kvinnorna förklaras av att in-
komsterna kan tendera att vara låga i en ort som så starkt domineras av textilindustrin, som ju hör till låglöne- grupperna. Hypotesen skulle således va— ra att om mannen arbetar inom textil— industrin söker sig kvinnan ut till för- Viil'vsarbete för att förbättra familje- inkomsterna, men man kan för nästan samtliga de fall där de gifta kvinnor- nas förvärvsintensiteter i en viss stad ligger högre än riksgenomsnittet peka på att ett visst sysselsättningområde som använder huvudsakligast kvinnlig arbetskraft dominerar i just den staden. Detta har redan tidigare illustrerats.
6.1 Beskrivning av en metod att analysera re- gionala differenser i de gifta kvinnornas för- värvsintensiteter
För att få underlag för vad som kan vara en trolig utveckling för framtiden har följande beräkningar gjorts. För samtliga städer i hela riket och för landsbygden i samtliga län har från 1960 års FR-material förvärvsintensite- ten för de gifta samboende kvinnorna beräknats. Tidigare i redogörelsen har ej gjorts någon distinktion mellan de samboende och ej samboende gifta kvinnorna, utan beräkningarna avser samtliga gifta kvinnor. De tabeller som har använts för beräkningarna här an- ger dock de gifta samboende kvinnor- na. Vidare var avsikten att beräkna förvärvsintensiteten för åldersgruppen 20—64 år. Emellertid har ett Visst av- steg i denna princip fått göras, då de ej förvärvsarbetande anges i ålders- gruppen 16—66 år. Således kommer de förvärvsintensiteter som beräknats att vara systematiskt underskattade visavi förvärvsintensiteterna för hela gruppen gifta kvinnor i åldern 20—64 år. De förvärvsintensiteter som beräknats fin- nes samlade i bilagetabell 13. Vidare har samtliga städer och län (avser så-
ledes endast landsbygden) samlats i homogena grupper med avseende på förvärvsintensiteterna, varje grupp om- spänner en spridning av ca tre pro- centenheter i förvärvsintensitet. För varje grupp har också uträknats två vikter, vilka motsvarar hela gruppens andel av samtliga gifta samboende kvin- nor bland samtliga städer eller hela landsbygden resp. hela riket. Slutligen har för stadsgrupperna en till tre stä- der och för länsgrupperna ett län valts ut slumpvis, där urvalet skett med hjälp av en slumptabell. För de utvalda stä- derna och länen har vidare motsvaran— de förvärvsintensiteter för 1950 beräk- nats. Resp. grupp får sedan represen- teras av det vägda medeltalet av för- värvsintensiteterna för de utvalda stä- derna och länen. I bilagetabell 14 finns gruppernas vikter och urvalets förvärvs- intensiteter, både de enskilda och de sammanvägda. .
Studeras de olika grupper som bil- dats så framgår det att utom förvärvs- intensiteterna för de gifta kvinnorna är det svårt att finna något gemensamt mellan städerna eller länen i övrigt. Man kan inte finna någon geografisk samhörighet, inte heller tycks städernas storlek vara bestämmande, utom möj- ligtvis för den sista gruppen, som i hu- vudsak består av småstäder. I grupp nr 8 finner man också ganska många städer där metall- och verkstadsindu— stri dominerar som t. ex. Arboga, Karl- skoga, Skövde, Oskarshamn, Huskvarna, Borlänge. Och som redan framhållits är det tydligen mera näringslivets in- riktning än stadens storlek, som kan sägas avspegla urbaniseringsgraden, el- ler dess geografiska belägenhet som av- gör hur stor andel av de gifta kvinnor- na som förvärvsarbetar. Redan tidigare har detta exemplifierats för de städer som har de högsta förvärvsintensiteter- na.
Tabell 13. Numerisk illustration av förvärvsintensiteter för gifta resp. gifta samboende kvinnor i åldern 20—64 år i enlighet med viss antagen utveckling 1950—1980.
1950 1960 1965 1970 1975 1980 Gifta kvinnor, 1960 obser— ägäerka """ : ägg 35,1 42'8 48'8 54'6 verade ”” Landsbygd ....... _ 18,4 Gifta samboende kvinnor,
1950 observerade tal, 1960 beräknade med hjälp av Hela riket ........ 14,6 25,0 33,4 40,7 46,4 51,9 urval; utveckling i procen- Städer ........... 20,7 31,5 42,1 51,3 58,5 65,4 tuellt samma takt som i Landsbygd ....... 8,3 17,9 23,9 29,6 33,2 37,1 serien ovan även för städer och landsbygd
Gifta samboende kvinnor Hela riket ........ 14,0 beräknade genom urval Städer. . ......... 19,2 och 1960 års vikter Landsbygd ....... 8,1
I tabell 13 har en uppställning gjorts över för det första de observerade för— värvsintensiteterna för gifta kvinnor 1960 för hela riket och bland samtliga städer och hela landsbygden samt de för resp. år tidigare beräknade för- värvsintensiteterna, nu uträknade för samtliga gifta kvinnor i åldern 20—64 år.
För det andra finns de för 1950 obser- verade förvärvsintensiteterna för gifta samboende kvinnor och de enligt det presenterade urvalet beräknade för- värvsintensiteterna för gifta samboen- de kvinnor år 1960, vilka får utgöra utgångspunkt för diskussionen i det följande. Om dessa förvärvsintensiteter utvecklas i samma procentuella takt som beräknats för de gifta kvinnorna er— hålls den serie som anges i tabellen. Utvecklingen av förvärvsintensiteterna för städer och landsbygd har beräknats efter takten för hela riket.
För det tredje slutligen finns förvärvs- intensiteter för 1950 som beräknats med hjälp av urvalets intensiteter för 1950 men med 1960 års vikter. Det får sägas vara en förvånansvärd liten skill- nad mellan dessa senare förvärvsinten— siteter och de observerade för 1950,
vilket skulle betyda att befolkningsom- flyttningen i varje fall mellan 1950 och 1960 betytt mycket litet. Hänsyn får även tas till de slumpfel som ligger i beräkningarna.
I det följande kommer en serie av olika alternativa antaganden om utveck- lingstakten i de olika gruppernas för- värvsintensiteter att göras för att be— lysa effekten av dessa på utvecklingen av förvärvsintensiteten för gifta kvinnor i hela riket.
Som alternativ 1 kan följande beräk- ning göras. Om samtliga städer antar den i urvalet högsta noterade förvärvsin- tensiteten för 1960, dvs. 45,1 och samma antagande görs för landsbygden, erhålls förvärvsintensiteten 37,0 för hela riket, dvs. vad som enligt tabell 13 skulle be- höva inträffa 1967 eller 1968 för att den antagna utvecklingstakten skulle bli verklighet. Det kan nämnas att görs samma antaganden för 1950 års siffror erhålls förvärvsintensiteten 24,6, vilket nästan inträffade 1960.
Alternativ 2. Endast för att visa vilka nivåer på förvärvsintensiteterna som skulle uppnås om tillväxten skulle an- tas vara likartad med tillväxten i hela riket i var och en av de olika grup-
Tabell 14. Redovisning av antagandet att förvärvsintensiteterna i varje stads- och läns- grupp tillväxer i samma takt som för hela riket (jfr tabell 13)
1960 1965 1970 1975 1980 Städer: Grupp 1 .......... 45,1 60,2 73,4 83,7 93,6 2 .......... 39,4 52,6 64,1 73,1 81,8 3 .......... 37,3 49,8 60,7 69,2 77,4 4 .......... 34,0 45,4 55,3 63,1 70,6 5 .......... 31,1 41,5 50,6 57,7 64,6 6 .......... 28,3 37,7 46,0 52,5 58,8 7 .......... 26,6 35,5 43,3 49,4 55,2 8 .......... 21,9 29,2 35,6 40,6 45,5 9 .......... 19,5 26,0 31,7 36,2 40,5 Landsbygd: Grupp 1 .......... 28,0 37,4 45,6 52,0 58,1 2 .......... 25,0 33,4 40,7 46,4 51,9 3 .......... 24,2 32,3 39,4 44,9 50,2 4 .......... 19,0 25,4 30,9 25,3 39,4 5 .......... 16,1 21,5 26,2 29,9 33,4 6 .......... 12,6 16,8 20,5 23,4 26,2 perna har även en sådan kalkyl gjorts. veras för någon stadsgrupp 1960. Hu- I)en redovisas i tabell 14. Ett sådant an- ruvida kvinnorna på landsbygden kan tagande skulle således medföra mycket finna sysselsättning till den grad som höga förvärvsintensiteter för de grup- per som ligger högst 1960. Antagandet kan för dessa grupper inte anses leda till realistiska resultat.
Städer Landsbygd
1 61,1 1 52,6 2 53,0 2 53,7 3 52,1 3 42,7 4 55,0 4 46,3 5 52,2 5 38,7 6 57,6 6 31,1 7 50,9 8 50,4 9 41,3
Alternativ 3. Antag att den mellan 1950 och 1960 observerade procentuella ökningen i varje grupp fortsätter. Detta leder till de förvärvsintensiteter som noterats här ovan. För hela riket blir resultatet då 47,0 och för städer och landsbygd 53,4 resp. 40,0. För hela riket motsvarar detta läget ungefär 1975 i tabell 13. Ökningen i stadsgrupperna synes inte ha lett till orealistiska siff- ror, även om nivån i samtliga fall utom. ett ligger över vad som kunnat obser-
antagandet lett till torde vara mer osä- kert. Det kan dock anmärkas att det är de två lägsta grupperna som har den tyngsta vikten, och medelvärdet för landsbygden ligger ju inte heller myc- ket över de beräknade intensiteterna för dessa grupper.
Alternativ 4. Enligt det förra alterna- tivet antogs gruppens ökningar ske med samma procentsats som noterats mel- lan 1950 och 1960 för gruppen i fråga. Det kan finnas skäl att anta att när förvärvsintensiteten nått en högre nivå kommer ökningarna att avta. Med hjälp av förvärvsintensiteterna för 1950 och de ökningar som inträffat mellan 1950 och 1960 kan man konstruera en skala där ökningarna är fallande med stigan- de förvärvsintensitet. Observationerna visade sig kunna väl anpassas till en linjeär funktion där ökningarna uttryck- tes i logaritmer. Minsta-kvadrat anpass- ning gjordes till ekvationen log Y:a + bX, där Y således är ökningen i pro- cent inom varje grupp och X är för-
Tabell 15. Förvärvsintensiteter för de olika stads- och länsgrupperna erhållna genom en särskild konstruerad skala, vilken be— skrivits i texten.
Grupp Alt. 4a Alt. 41) Alt. 4c 1 .......... 51,8 57,1 61,6 2 .......... 47,3 53,5 58,5 3 .......... 45,7 52,2 57,5 4 .......... 43,1 50,2 55,8 5 .......... 40,8 48,4 54,4 6 .......... 38,6 46,7 53,1 7 .......... 37,2 45,6 52,2 8 .......... 33,1 42,4 49,7 9 .......... 30,9 40,7 48,3 Samtliga städer 41,0 48,6 54,6 1 .......... 38,3 46,5 52,9 2 .......... 35,8 44,5 51,3 3 .......... 35,2 44,0 50,9 4 .......... 30,4 40,3 48,0 5 .......... 27,3 37,8 46,0 6 .......... 23,2 34,3 43,3 Landsbygd. . . . 28,8 39,0 46,9 Hela riket. . . . 35,2 44,0 51,0
värvsintensiteterna för 1950. Efter skatt- ning av parametrarna1 erhålls således en skala med vars hjälp förvärvsinten- siteterna för 1960 kan genom skattning ges vissa ökningstal. Skalans innebörd kan exemplifieras med att nämna att grupp 6 bland städerna som 1960 hade förvärvsintensiteten 28,3 kommer att ökas med ungefär lika mycket som grupp 2 gjorde mellan 1950 och 1960 eftersom grupp 2 år 1950 hade för- värvsintensiteten 29,3. Om ökningarna har detta mönster kommer slutresulta- tet att bli en något minskad spännvidd i förvärvsintensiteten mellan de olika grupperna. I tabell 15 anges under al- ternativ 4a de förvärvsintensiteter som erhållits där den beskrivna skalan an- vänts direkt.
Alternativ 4a leder således till att för- värvsintensiteten för hela riket skulle bli 35,2. Detta överstiger något vad som enligt de tidigare beräkningarna ansetts ha inträffat redan 1965. Innebörden av
beräkningarna blir således att den ök- ning som inträffade mellan 1950 och 1960, dvs. under tio år, nu skulle ha åstadkommit-s på fem a sex år, i det närmaste en fördubbling av utveck- lingstakten. Detta framgår även av de förvärvsintensitetskurvor som ritats i diagram 1.
Om ökningarna enligt den estimeradc skalan sedan successivt tillämpas så att de förvärvsintensiteter som erhållits en— ligt alternativ 4a återigen höjes er- hålles alternativ 4h. Slutligen göres yt- terligare en höjning utifrån de nivåer på förvärvsintensiteterna som alternativ 4b uppvisar, varvid alternativ 4c cr- hålles.
Alternativ 41) leder till att förvärvsin- tensiteten för hela riket skulle bli 44,0 och alternativ tic ger resultatet 51,0. Jämförs dessa förvärvsintensiteter med de som anges för resp. år i tabell 13 uttrycker de beräkningar som anges av alternativ 4b och 40 att de skulle in— träffa ungefär 1973 och 1980, mätt i tiden skulle således ökningstakten åter avta något.
6.2 Diskussion av beräkningarnas resultat och dess implikationer
Man kan kanske anse att de beräkning- ar som här har gjorts endast är en se- rie manipulationer, men de pekar än- dock på vad som bör ske om det ut- bud av arbetskraft från de gifta kvin- nornas sida som i det tidigare erhållits genom framskrivning skall kunna rea- liseras. Den mycket stora spridning i förvärvsintensiteterna som förelåg 1960 tyder på att förvärvsarbetsbenä- genheten avsevärt översteg vad som förvärvsintensiteterna för hela riket an- ger år 1960. I alternativ 3 och 4 har be-
1 Den estimerade repressionsekvationen: log Y=2,2189—2,327 - 10 —2X
räkningarna lett till en mindre spänn- vidd i förvärvsintensiteterna. Om detta skall kunna bli verklighet erfordras en mycket snabbare inträngning av kvin- nor på traditionellt manliga arbetsom- rådet. Visserligen förutses en fortsatt expansion för sjukvård och åldrings- vård, undervisning och förvaltning, alla traditionellt kvinnliga arbetsområden, men även industrin och då främst verk- stadsindustrin synes också komma att expandera kraftigt. För att möta denna efterfrågan på arbetskraft med kvinnor torde stora omskolningsresurser erford- ras, både längre kurser av regelrätt yr- kesutbildningskaraktär och s. k. intro- duktionskurser, då kvinnorna i allmän- het inte har den yrkeserfarenhet som industrin erfordrar. Men stora resurser torde även behöva läggas ned på infor- mation riktad både till arbetsgivare, ar- betsledare och till kvinnorna, så att de rådande konventionerna om manliga och kvinnliga arbetsuppgifter upplöses.
Tidigare har ingenting nämnts om den effekt som en omfördelning av vikter- na skulle få på de beräknade talen. I samtliga alternativ har 1960 års vikter använts. Eftersom av tekniska skäl upp— delningen har gjorts på städer och landsbygd och ej på tätbebyggelse och glesbebyggelse vilket torde vara det mest adekVata är det svårt att kalkylera med någon viss förändring i vikterna med anledning av den omflyttning av be- folkningen som sker mot tätorterna. Detta behöver ju nämligen inte i och för sig öka stadsbildningen varigenom det relativa förhållandet mellan städer och landsbygd skulle ändras. Om dock för det första utvecklingen av förvärvs- intensiteterna bland städerna skulle gå mot den jämnare struktur som alternativ 3 och 4 lett till minskar dock inflytan- det från de ojämna vikterna bland stä- derna sinsemellan på slutresultatet för samtliga städer. Inom landsbygden som
ju i de olika länen innehåller en skif— tande sammansättning av tätorter och glesbebyggelse, går ju för det andra befolkningsomflyttningen mot tätorter- na vilket dels inte behöver rubba lands- bygdens vikter relativt städerna, och dels underbygger antagandena att för- värvsintensiteterna även för landsbyg- den kan öka. Observera att i dessa be- räkningar har helt bortsetts från det fel som folkräkningen har, då antalet medhjälpande jordbrukarhustrur under- skattats grovt. Om intentionerna i folk- räkningens definitioner uppfyllts av uppgiftslämnarna skulle ca 100 000—— 160 000 fler gifta kvinnor ha räknats till arbetskraften 1960. (Enligt FR 1960 var ca 400 000 gifta kvinnor förvärvsar— betande). Enligt kontrollundersökning- en i samband med 1960 års FRI skulle förvärvsintensiteten för de gifta kvin- norna i åldern 45—64 år ha legat mel- lan 29,0 och 34,8 % i stället för 22,3 % som noterats för denna åldersgrupp. Eftersom felet är i huvudsak koncentre- rat till en ur sysselsättningssynpunkt vi- kande näringsgren finns det speciella motiv för att anta att landsbygdens förvärvsintensitetstal skulle kunna hö- jas. De låga siffrorna för landsbygden är således delvis beroende av ett statis- tiskt fel och de kommer att höjas om jordbruksbefolkningen avtar eftersom förvärvsarbetsbenägenheten är större än siffrorna visar. Förutsättningen skulle dock vara att de kvinnor som flyttar till tätorterna kan beredas sysselsätt— ning där.
Huruvida utvecklingen kommer att gå i den riktningen att främst kvinnorna över åldern 35—40 år skulle komma att öka sin förvärvsverksamhet i den ut- sträckning som anges av de framskriv- na förvärvsintensitetstalen är ett annat frågetecken. Som framgår av diagram
* SM B 1964: 16
1 har förvärvsintensitetskurvan för Bo- rås 1960 ett annat utseende. Där ligger förvärvsintensiteterna för de unga gifta kvinnorna mycket högt, varefter en sänkning sker fram till åldern 30—34 år och sedan följer återigen en stigning. Det kan nämnas att för samtliga städer som har höga förvärvsintensitetstal har kurvan samma förlopp. Om kvinnorna i Borås har samma fördelning med av- seende på antal barn som gäller för ri- ket i dess helhet1 är det främst när barnen kommer som kvinnorna utgår ur arbetskraften. Huruvida detta beror på att även förvärvsarbetsbenägenheten sjunker eller om barntillsynsfrågorna är svåra att lösa, eller eventuellt ett både ock, är svårt att säga. Men även om utvecklingen av förvärvsintensite- terna för de gifta kvinnorna inte skulle gå mot de höga tal som Borås uppnått för 1960 för de yngre kvinnorna utan följa den utveckling som beräknats stäl- ler detta stora krav på barntillsyns- möjligheterna. 1960 hade enligt folk- räkningens familjestatistik (beräknat från råtabeller och delvis redovisat i IPF 1965:5) av de gifta samboende kvinnorna i följande åldersgrupper föl- jande procentandelar barn under 16 år respektive under 5 år:
20—24 år 76,2 % 66,3 % 25—29 år 68,6 % 66,2 % 30—34 år 87,4 % 50,7 %
En ytterligare förskjutning av barnafö- dandet mot yngre åldrar skulle leda till en höjning av dessa procentsatser för de två yngre grupperna och en sänkning för den äldre. För att något ange storleksordningen av de krav som skulle ställas på barntillsynen om en- dast åldersgruppen 25—29 år betrak- tas och av dessa ca 40 % skulle för- värvsarbeta 1975 kan följande kalkyl göras. Antag att fördelningen mellan gifta kvinnor med och utan barn under
5 år då är 30—70 %. Det beräknas fin- nas 245000 kvinnor och således 170 000 med barn och 73 000 utan barn under 5år. Antag vidare att 80 % av kvin- norna utan barn under 5år förvärvsar- betar. Dessa antaganden leder då till att ca 46000 gifta kvinnor i åldern 25—29 år med barn under 5 år skulle förvärvs- arbeta. Om fördelningen efter antal barn skulle vara densamma som gällde för de förvärvsarbetande kvinnorna i åldersgruppen år 1960 skulle detta mot- svara ca 64000 barn under 5 år. 1960 fanns det 17 000 gifta samboende kvin— nor i denna ålder med totalt 24000 barn under 5 år som hade förvärvsar- bete. Denna kalkyl skulle alltså tyda på mer än en fördubbling av antalet barn under 5 år till förvärvsarbetande mödrar om ca 40 % av de gifta kvin— norna i dessa åldrar kommer att för- värvsarbeta. Det kan vidare nämnas att det 1960 fanns ca 93000 barn under sex år till gifta samboende mödrar som var förvärvsarbetande samt ca 13000 barn i samma ålder vars moder hör till kategorien ej gifta kvinnor och som var förvärvsarbetande?
6.3 Beräkning av s. k. årsarbetare
Eftersom de planer och prognoser över det framtida behovet av arbetskraft som insamlas och sammanställs av långtids- utredningen är uttryckta i antal helårs- sysselsatta personer måste man för att kunna göra en avstämning mellan ar- betskraftens behovs- och tillgångssida även uttrycka tillgångssidan i årsarbe- tare. Den teknik som här används inne- bär endast att de gifta kvinnorna som tidigare räknats i antal personer, men som i viss utsträckning har deltidsar— bete, ges en annan vikt än männen och de ej gifta kvinnorna i arbetskraften.
1 Se IPF 1965: 5. 2 SMB 196413 och IPF 1965: 5.
Från intervjuundersökningen i samband med FR 1960 där en kartläggning av arbetstidsfördelningen gjordes, kan man skatta att de gifta kvinnornas arbets- tid utgjorde ca 85 % av männens.
För perioden 1960—1965 finns det ingenting i den information som här har använts som säger att de gifta kvinnor- nas ökning i arbetskraften främst skul- le ha skett genom ökat deltidsarbete. AK-undersökningarna visar i tiden en relativt konstant relation mellan män- nens och de gifta kvinnornas medelar— betstider. De variationer som finns vi- sar ingen trend. Av den tidigare be- skrivningen av resultaten från analy- sen av inkomststatistiken framgick även att ökningen var störst i de högre in- komstgrupperna. Här antas därför att ingen förändring i medelarbetstiden för de gifta kvinnorna relativt männen har inträffat mellan 1960 och 1965. Om re- lationstalet mellan de gifta kvinnorna och männens arbetstid i framtiden bi- behålls till 85 % kommer arbetskrafts- tillväxten för de olika femårsperioder- na fram till 1980 att uppgå till de tal som angivits under alt. A i tabell 16. (I dessa kalkyler har beräkningarna av de gifta kvinnorna i arbetskraften en- ligt alt. 1 uteslutits.)
Vid jämförelse mellan AK-undersök- ningarnas relativa arbetskraftstal och förvärvsintensiteterna enligt FR 1960 för de gifta kvinnorna, finner man att de relativa arbetskraftstalen jämfört med förvärvsintensiteterna för de äldre kvinnorna ligger på en relativt sett högre nivå än för de yngre kvinnorna. Detta innebär att bland de äldre kvin- norna förvärvsarbete med mindre än halv normal arbetstid är vanligare än bland de yngre. Vidare visar uppgifter- na om de latent arbetssökande, som bland de gifta kvinnorna till ungefär hälften utgörs av kvinnor i åldern 35— 54 år, att de önskar någon form av del—
tidsarbete. Trots att beräkningarna över de framskrivna förvärvsintensiteterna utgick från folkräkningen och dess snä- vare definition av de förvärvsarbetande kan det kanske vara troligt, att om det utbud som beräknats kommer att reali- seras, en viss del kan bestå av deltids- arbetande med mindre än halv normal arbetstid då de starkaste ökningarna er- hölls för de äldre årsgrupperna. Det skulle således kunna finnas argument för att göra vissa sänkningar i det fram- tida relationstalet mellan män och gif— ta kvinnor i arbetskraften. AK-under- sökningarna med sin vidare definition av förvärvsarbetande visar att rela- tionstalet mellan männens och de gifta kvinnornas arbetstid är ca 70 %.
Som ett andra alternativ (alt. B) antas att medelarbetstiden för de gifta kvin- norna i förhållande till männen från 1965 successivt sänks från 85 % till 70% 1980. Detta skulle innebära att folkräkningens avgränsning av arbets- kraften inte har hållits utan en glidning inträffat, så att för 1980 de genom framskrivning erhållna förvärvsintensi- teterna då har övergått till att beteck— na relativa arbetskraftstal. Att göra nå- gon omräkning för de ej gifta kvinnor- na finns det inga motiv för då förvärvs- intensiteterna fram till 1970 erhållits genom en trendframskrivning av data från FR 1950 och 1960. De erhållna för- värvsintensiteterna befarades dessutom ge en underskattning i flera åldersgrup- per. Efter 1970 har ju inte heller någ- ra förändringar i de ej gifta kvinnornas förvärvsintensiteter antagits. I bilageta- bell 15 finns det beräknade antalet års- arbetare för varje köns- och civilstånds- kategori och en sammanfattning göres i tabell 16. Det kan angående dessa beräkningar anmärkas att de ej i och för sig innefattar någon förutsättning om en allmän arbetstidsförkortning. Om en sådan införs kan denna verka höjan-
Tabell 16. Beräknat antal personer i ar— betskraften (FR-definition) och beräknat antal årsarbetare, samt den procentuella arbetskraftsförändringen under varje fem- årsperiod från 1960 till 1980.
Personer Årsarbe- Årsarbe— tare Alt. A tare Alt. B
Antal 1960 ...... 3 197 727 3 134 192 3134 192 1965 ...... 3 354 948 3 268 030 3 268 030 1970 ...... 3 464 137 3 354 061 3 317 369 1975 ...... 3 557 925 3 429 677 3 344 178 1980 ...... 3 656 486 3 510 597 3 364 708 Procentuell förändring 1960—1965 4,9 4,3 4,3 1965—1970 3,3 2,6 1,5 1970—1975 2,7 2,3 0,8 1975—1980 2,8 2,5 0,6
de på relationstalet mellan manlig och gift kvinnlig arbetskraft. En allmänt kortare arbetstid kan förväntas verka som ett incitament för de gifta kvin- norna att arbeta normal arbetstid, dels därför att normal arbetstid i många fall medför fler förmåner i fråga om bl.a. pension och semesterersättning, dels därför att makens kortare arbets- tid ger honom större möjligheter att ta del av arbetsuppgifterna i hemmet.
Trots att de förvärvsintensiteter som beräknats för de gifta kvinnorna jäm- fört med 1960 års nivå får betraktas
som relativt höga, om de skall avse FR-definitionen, blir arbetskraftstill- växten mycket svag. Om deltidsarbetet för de gifta kvinnorna ökar i omfatt- ning blir arbetskraftstillväxten speciellt liten under 70-ta1et. Om de intensiteter som beräknats för 1980 har helt glidit över till att avse relativa arbetskrafts- tal, dvs. att antagandet angående års-- arbetarna enligt alt. B uppfylls år 1980, kan dessa tal inte betraktas som excep- tionellt höga. För 1965 har erhållits ett tren-dvärde för de gifta kvinnornas re- lativa arbetskraftstal i åldern 35—54 år som uppgår till ca 55 % (se bilage- tabell 1), och de latent arbetssökande gifta kvinnorna har under 1964 och de under 1965 hittills utförda (maj 1965) AK-undersökningarna uppgått till ca 45000 kvinnor. Detta motsvarar S% av hela befolkningsgruppen. Om således lämpligt arbete kunde beredas dem skul- le det relativa arbetskraftstalet i nulä- get uppgå till 60 %. För gruppen som helhet när de framskrivna förvärvsin- tensiteterna för 1980 upp till ca 64 %.
För att få en mer konkret bild av innebörden av det omräkningsförfaran- de som gjorts för beräkningen av årsar- betare enligt alt. B kan förvärvsintensi- teten enligt FR—definition för gifta kvin- nor skrivas ner eller »deflateras» med hjälp av en index som beräknas från
Tabell 17. Beräknade förvärvsintensiteter (fi) för gifta kvinnor jämförda med »defla- terade» förvärvsintensiteter (fi' ) 1965—1980 (jfr texten).
1965 1970 1975 1980 Ålder fl fi fi, fi fi, fi fl' 20—24 .......... 38,6 42,6 40,1 46,2 40,7 49,4 40,7 25—29 .......... 34,7 39,5 37,2 43,4 38,3 46,4 38,3 30—34 .......... 34,0 39,7 37,4 44,5 39,2 47,8 39,4 35—39 .......... 38,0 43,0 40,5 47,5 41,9 51,3 42,2 40—44 .......... 40,0 49,7 46,8 55,2 48,7 62,0 51,1 45—49 .......... 41,0 51,0 48,0 59,7 52,7 66,0 54,4 50—54 .......... 36,0 48,1 45,3 56,3 49,7 66,5 54,8 55—59 .......... 29,0 39,1 36,8 49,0 43,2 57,3 47,2 60—64 .......... 19,0 27,9 26,3 35,6 31,4 45,8 37,7
Tabell 18. Sammanfattning av beräkningarna över befolknings— och arbetskraftsföränd- ringar i antal personer (tusental) och procent per femårsperiod från 1960 till 1980
1960—65 1965—70 1970—75 1975—80
Befolkningsförändring (i åldrarna 15—69 år)
:OXntal personer ................. 254 118 67 68
............................ 4,9 2,2 1,2 1,2 Ökoning i antal studerande ......... 128 90 38 63 D. 0 andel av befolkningstill—
växten (%) .................... 50 77 58 92 Ökning i arbetskraften
Antal personer ................ 157 109 94 99 % ............................ 4,9 3,3 2,7 2,8 Antal årsarbetare alt. A .......... 134 86 76 81
.............................. 4,3 2,6 2,3 2,5 Aontal årsarbetare alt. B .......... 134 49 27 21 % .............................. 4,3 1,5 0,8 0,6
talen 85—80—75—70 % för resp. år un- der perioden 1965—1980. Visserligen borde inte nedskrivningen ske likartat för samtliga åldersgrupper, dels därför att deltidsarbetet är relativt sett mer vanligt i de högre åldrarna, och dels därför att de olika åldersgrupperna in- te har samma andel av totalbefolkning- en gifta kvinnor, men kalkylen får en- dast ses som en illustration av konse- kvensen av årsarbetaromräkningen var— för dessa detaljer negligeras.
Av resultaten i tabell 17 framgår då, att om en inriktning mot ökat deltids- arbete kommer till stånd framstår ök- ningarna i de gifta kvinnornas förvärvs- intensiteter som avsevärt moderatare.
7. Sammanfattning
Vid ovanstående beräkningar har fram- hållits att storleken av de framtida arbetskraftstillgångarna är avhängig främst av befolkningstillväxten, ålders- fördelningen, antalet studerande och de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter. Jämfört med den första delen av 1960- talet förväntas tillväxten under den se- nare delen av 1960-talet av befolkning- en i åldrarna 15—69 år komma att för- svagas. Det kan återigen erinras om
att nettoimmigrationen hittills under 1960-talet per år (1960—1964) uppgått till 14600 personer, medan beräkning- arna för den framtida befolkningstill- växten bygger på antagandet att netto- immigrationen uppgår till 10000 årli- gen. Man kan kalkylera med att en ökning i immigrationen av 5000 per- soner per år innebär en ytterligare till- växt av befolkningen räknat under en femårsperiod på 0,5 %.
Under 1970-talet skulle befolknings- tillväxten bli än svagare. Som en yt- terligare faktor tillkommer att under den senare delen av 1970-talet åldersför- delningsförändringen verkar i negativ riktning för arbetskraftstillväxtens del. Enligt tabell 18, där också befolknings- förändringarna framgår, kommer myc- ket stora delar av den relativt knappa befolkningsökningen att motsvaras av ökat antal studerande. Beräkningar av antalet personer över 15 år som i fram- tiden beräknas genomgå någon form av utbildning har presenterats i särskilt appendix. Man finner därav att ökning- en i antal studerande synes accelerera under senare delen av 1970-talet. Detta är emellertid inte en följd av att ande- len studerande per åldersgrupp skulle öka i stigande takt utan en följd av att
Tabell 19. Jämförelse i förändring av an- tal årsarbetare enligt tidigare beräkningar (IPF 1964: 12) och beräkningar i före- liggande rapport, Alt B (jfr bilageta—
bell 15) IPF Föreliggande 1964: 12 beräkningar 1965—1970 Män ........ — 9 800 — 300 Gifta kvinnor + 75 700 + 94 500 Ej gifta kvin- nor ........ — 63 400 — 44 900 Totalt + 2 500 + 49 300 1970—1975 Män ........ — 18 000 + 3 400 Gifta kvinnor + 63 600 + 54 100 Ej gifta kvin- nor ......... —— 54 600 — 30 700 Totalt — 9 000 + 26 800 1975—1980 Män ........ — 6 500 + 6 500 Gifta kvinnor + 44 500 + 39 600 Ej gifta kvin- nor ......... — 28 600 — 25 600 Totalt — 9 400 + 20 500
befolkningstillväxten är starkt markerad i den yngsta åldersgruppen (15—19- åringarna).
Det stora problemet vid beräkningen av arbetskraftstillväxtens storlek är be- dömningen av i vilken utsträckning de gifta kvinnorna kommer att träda ut på arbetsmarknaden och också vilken arbetstid de kommer att föredra. Som framhållits i avsnitt 6 är andelen för- värvsarbetande gifta kvinnor i mycket hög grad beroende av efterfrågans stor- lek och inriktning. Om de beräknade arbetskraftstillgångarna skall realiseras i faktisk sysselsättning beror huvudsak- ligen på efterfrågans storlek, och det sy-
nes i första hand erfordras en större geografisk spridning av arbetstillfäl- lena och en uppluckring av gränserna mellan manliga och kvinnliga arbets- uppgifter.
Slutligen kan en jämförelse göras mel- lan de beräkningar som gjorts här och de beräkningar som prognosinstitutet vid ett tidigare tillfälle gjort över de framtida arbetskraftstillgångarna. De tidigare beräkningarnal har delvis gjorts med annan teknik, men eventuella olik- heter och likheter för slutresultatets del framkommer tydligast om förändringen i antal årsarbetare för män, gifta och ej gifta kvinnor jämförs. I den tidigare beräkningen utgick man ifrån AK-un- dersökningarnas definition av arbets- kraften, varför alt. B tages som utgångs- punkt för jämförelsen.
Som synes (tabell 19) innebär de nya beräkningarna en något kraftigare ök— ning för de gifta kvinnornas del än be- räkningarna i IPF 1964:12 för perioden 1965—1970, men därefter något svaga— re. Olikheterna i utvecklingen för män- nens och de ej gifta kvinnornas del tor- de främst härröra från den skilda be- handlingen av antalet studerande i framtiden. I föreliggande beräkningar har de studerande skattats explicit, me- dan i de tidigare beräkningarna sänk- ningen i andelen förvärvsarbetande ung— domar gjordes trendmässigt. Vid den tid då beräkningarna gjordes fanns dock inte så utförliga prognoser och program över undervisningsväsendets utveckling tillgängliga som nu är fallet.
1 Information i prognosfrågor 1964: 12, Ar- betsmarknadsstyrelsen (stencil). (Prognosinsti— tutet överfördes den 1 juli 1964 från AMS till SCB).
Tabellbilaga
Förteckning över bilagetabeller
1. Relativa arbetskraftstal, dvs. antal personer i arbetskraften i procent av befolkningen (AK—undersökningarnas definition) för män, gifta kvinnor och
(DOOxlgUSJl-Äwlo
ej gifta kvinnor i skilda åldersgrupper 1960—1965 och 1970. . . . Antal män (medelbefolkningen) 1960—1970. . . Antal män (medelbefolkningen) (femårsklasser) 1965—1980. . Antal kvinnor (medelbefolkningen) 1960—1970.
Antal kvinnor (medelbefolkningen) (femårsklasser) 1965—1980. Antal män i arbetskraften (AK- definition) 1960—1970.
. Antal kvinnor i arbetskraften (AK-definition) 1960—1970. . . Totalantal personer i arbetskraften (AK- -definition) 1960—1970.
.Förvärvsintensiteter för män, gifta kvinnor och ej gifta kvinnor enligt FR 1950 och 1960 samt framskrivning för perioden 1965—1980.
10. 11. 12. 13.
Antal män i arbetskraften (FR- -definition) 1960—1980. Antal kvinnor i arbetskraften (FR-definition) 1960—1980. . Totalantal personer i arbetskraften (FR-definition) 1960—1980. Förvärvsintensiteter för gifta samboende kvinnor i städer och landsbygd
1960. .
14. Förteckning över slumpmässigt utvalda städer och län från resp. grupp i bilagetabell" 13, dess förvärvsintensiteter för 1950 och 1960 samt relativa vikter.
15.
Beräknat antal personer (FR- -definition) och beräknat antal årsarbetare
i arbetskraften 1960—1980.
48 49 49 50 51 52 53 54
54 54 55 55
56
57
58
Bilagetabell 1. Relativa arbetskraftstal, dvs. antal personer i arbetskraften i procent av befolkningen (AK—undersökningarnas definition) för män, gifta kvinnor och ej gifta kvinnor i skilda åldersgrupper 1960—1965 och 1.970
AK- " ' . . Medeltal azbservlåriidgåplknmgarnas Framskrivnmg 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1970 Män 15—19 ............... 57,7 56,9 55,1 52,7 50,0 45,9 30,8 20—24 ............... 65,0 65,3 62,2 61,0 61,8 62,2 62,0 25—34 ............... 98,1 96,3 93,9 95,3 95,5 95,2 95,2 35—44 ............... 99,0 99,1 98,2 96,9 96,7 95,3 90,9 45—54 ............... 96,4 96,6 96,6 96,4 96,7 96,5 96,5 55—64 .............. 87,6 86,7 89,2 90,1 88,6 88,6 88,6 65—69 ............... 58,6 56,7 54,9 58,0 48,5 48,6 36,8 70—74 ............... 32,8 27,1 28,6 31,8 26,6 28,1 28,1 Gifta kvinnor 15—19 ............... — — — —- — — — 20—24 ............... 45,2 45,4 44,2 45,2 49,5 50,0 58,5 25—34 ............... 45,9 41,7 43,4 48,1 45,0 44,7 44,7 35—44 ............... 44,6 48,4 49,2 52,0 52,5 54,6 63,4 45—54 ............... 45,7 45,1 50,0 52,4 52,1 55,7 67,3 55—64 ............... 28,4 29,6 32,6 33,0 32,3 31,6 31,6 65—69 ............... 10,0 7,0 10,7 12,7 9,7 10,3 10,3 70—74 ............... 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Ej gifta kvinnor 15—19 ............... 51,4 52,2 52,1 49,7 47,7 43,3 31,5 20—24 ............... 79,5 79,0 78,5 77,0 75,0 74,8 70,9 25—34 ............... 84,7 80,8 78,2 84,5 81,8 81,5 81,5 35—44 ............... 82,3 81,1 79,0 82,1 80,2 80,2 80,2 45—54 ............... 80,1 80,0 73,4 77,7 79,1 77,3 77,3 55—64 ............... 52,8 52,4 52,2 56,8 55,0 54,5 54,5 65—69 ............... 24,1 22,6 18,6 20,8 17,0 20,5 20,5 70—74 ............... 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0
1 Vissa avsteg från denna princip har gjorts, jfr texten.
Bilagetabell 2. Antal män (medelbefolkningen) 1960—1970
Ålder 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1970 15—19 .......... 293 028 311 618 323 653 327 831 322 321 313 682 276 015 20—24 .......... 232 165 239 694 250 041 264 652 290 270 309 350 319 242 25—34 .......... 460 119 454 934 453 432 453 860 459 534 463 986 559 830 35—44 .......... 541 103 537 279 532 290 527 122 519 172 503 033 457 173 45—54 .......... 529 827 529 910 529 762 528 040 523 612 530 922 528 084 55—64 .......... 412 901 420 355 429 007 437 871 456 503 464 900 494 494 65—69 .......... 149 666 153 401 157 077 160 926 168 405 172 511 192 899 70—74 .......... 114 734 115 676 116 832 118 259 125120 129 015 146 177
Summa 2 733 543 2 762 867 2 792 094 2 818 561 2 864 937 2 887 399 2 973 914
Bilagetabell 3. Antal män (medelbefolkning) [femårsklasser] 1965—1980
Ålder 1965 1970 1975 1980
15—19 .......................... 313 682 276 015 270 265 289 581 20—24 .......................... 309 350 319 242 281 874 276 275 25—29 .......................... 242 421 315 398 325 425 288 343 30—34 .......................... 221 565 244 432 317 200 327 327 35—39 .......................... 235 993 222 005 244 882 317 408 40—44 .......................... 267 040 235 168 221 472 244 363 45—49 .......................... 267 432 264 595 233 391 220 087 50—54 .......................... 263 490 263 489 260 442 230 190 55—59 .......................... 252 193 255 720 256 499 254 072 60—64 .......................... 212 707 238 774 243 085 244 691 65—69 .......................... 172 511 192 899 217 205 221 913 70—74 .......................... 129 015 146 177 — —
Summa 15—74 år 2 887 399 2 973 914 __ _
Summa 15—69 år 2 758 384 2 827 737 2 871 740 2 914 250
Bilagetabell 4. Antal kvinnor (medelbefolkningen) 1960——-1970
1960 1961 1962 1963
Gifta
Ej gifta
Summa
Gifta
Ej gifta
Summa
"Gifta
Ej gifta
Summa
Gifta
Ej gifta
Summa
15—19......
20——24.......
25—34......
99 278 368 195 448 532 408 279 276 840 83 698 50 746
272 481 128 439 85 725 82 688 117 166 159 862 87 094 85 049 272 481 227 717 453 920 531 220 525 445 436 702 170 792 135 795
102 238 364 563 447 580 410 793 284 134
85 746 51 846
288 303 131 119 82 968 80 969 114 160 159 977 88 617 86 429 288 303 233 357 447 531 528 549 524 953 444 111 174 363 138 275
105 673 362 997 445 136 412 598 292 123
87 891 53 018
298 411 136 198 81 718 79 209 111 671 160 177 89 970 87 538 298 411 241 871 444 715 524 345 524 269 452 300 177 861 140 556
109 589 362 186 442 249 413 324 300 176
90 245 54 195
301 665 145 219 81 372 77 514 109 078 160 416 91 418 88 690 301 665 254 808 443 558 519 763 522 402 460 592 181 663 142 885
1 735 568 1 018 504 2 754 072 1 746 900 1 032 542 2 779 442 1 759 436
| 1 044 892 | 2 804 328
1 771 964 1 055 372 2 827 336
Ålder
1964 1965 1970
Gifta
Ej gifta
Summa
Gifta
Ej gifta
Summa
Gifta
| Ej gifta
| Summa
15—19. . . . . . 20—24. . .. 25—34. . .. 35—44. . . . . . 45—54. . . . . . 55—64. . . . ..
65—69.......
70—74......
Summa
103 552 367 1 17 447 911 423 322 334 969
94 227 57 340
300 377 174 671 79 623 64 829 93 767 141 063 94 226 93 159 300 377 278 223 446 740 512 740 517 089 476 032 188 453 150 499
111 461 366 364 426 126 420 180 318 876
96 625 58 914
291 859 184 774 82 017 71 385 104 648 162 831 96 239 95 715 291 859 296 235 448 381 497 511 524 828 481 707 192 864 154 629
124 124 434 013 386 700 422 622 336 595 108 077
67 587
255 580 182 356 97 868 62 872 99 731 165 754 105 936 106 158 255 580 306 480 531 881 449 572 522 353 502 349 214 013 173 745
1 828 438 1 041 715 2 870 153 1 798 546 1 089 468 2 888 014 1 879 718 1 076 255 2 955 973
Bilagelabcll 5. Antal kvinnor (medelbefolkningen) [femårsklasser] 1965—4980
Ålder
1965 1970 1975 1980
Gifta Ej gifta
Summa
Gifta
Ej gifta
Summa
Gifta Ej gifta
Summa
Gifta
Ej gifta
Summa
15—19....... 20—24....... 25—29....... 30—34....... 35—39....... 40—44. 45—49 50—54....... 55—59....... 60—64....... 65—69....... 70—74.......
Summa 1 5—74 Summa 15—69
— 291 859 111 461 184 774 180 918 51 326 185 446 30 691 202 153 31 550 223 973 39 835 217 190 46 390 202 990 58 258 180 968 73 917 137 908 88 914 96 625 96 239 58 914 95 715
291 859 296 235 232 244 216 137 233 703 263 808 263 580 261 248 254 885 226 822 192 864 154 629
124 124 234 224 199 789 188 380 198 320 217 991 204 631 185 294 151 301 108 077
67 587
255 580 182 356 64 531 33 337 28 149 34 723 44 017 55 714 70 637 95 117 105 936 106 158 255 580 306 480 298 755 233 126 216 529 233 043 262 008 260 345 255 931 246 418 214 013 173 745 — 249 216 110 746 158 055 242 916 66 138 257 635 41 941 203 913 29 664 184 110 31 981 193 731 38 005 206 264 52 862 189 172 66 466 154 669 93 596 119 278 114 600 249 216 268 801 309 054 299 576 233 577 216 091 231 736 259 126 255 638 248 265 233 878
110 254 218 020 268 708 263 661 199 137 181 102 184 550 192 440 156 013 121 979 267 471 152 883 53 487 41 221 36 295 34 044 33 983 44 990 62 448 92 811 114 873 267 471 263 137 271 507 309 929 299 956 233 181 215 085 229 540 254 888 248 824 236 852
1 798 546 1 089 468 1 739 632 993 753 2 888 014 2 733 385 1 879 718 1 812 131 1 076 255 970 097 2 955 973 2 782 228
1 862 434 942 524 2 804 958
1 895 864
934 506
2 830 370
Bilagetabell 6. Antal män i arbetskraften (AK-definition) 1960—1970
Ålder 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1970 15—19 ......... 169 077 177 311 178 333 172 767 161 161 143 980 85 013 20—24 ......... 150 907 156 520 155 526 161 438 179 387 192 416 197 930 25—34 ......... 451 377 438 101 425 773 432 529 438 855 441 714 532 958 35—44 ......... 535 692 532 443 522 709 510 781 502 039 479 390 415 570 45—54 ......... 510 753 511 893 511 750 509 031 506 333 512 340 509 601 55—64 ......... 361 701 364 448 382 674 394 522 404 462 411 901 438 122 65—69 ......... 87 704 86 978 86 235 93 337 81 676 83 840 70 987 70—74 ......... 37 633 31 348 33 414 37 606 33 282 36 253 41 076
Summa 2 304 844 2 299 042 2 296 414 2 312 011 2 307 195 2 301 834 2 291 257
Bilagetabell 7. Antal kvinnor i arbetskraften (AK-definition) 1960—1970
1960 1961 1962 1963
Gifta Ej gifta Summa Gitta Ej gifta Summa Gifta Ej gifta Summa Gitta Ej gifta Summa
—— 140 055 140 055 — 150 494 150 494 — 155 472 155 472 — 149 928 149 928 . . . 44 874 102 109 146 983 44 371 103 584 147 955 46 073 106 915 152 988 51 288 111 819 163 107 25—34. . . . . . . 169 002 72 609 241 611 152 023 67 038 219 061 157 541 63 903 221 444 174 211 68 759 242 970 35—44. . . . . . . 200 045 68 052 268 097 216 629 65 666 282 295 219 007 62 575 281 582 229 969 63 639 293 608 45—54. . . . . . . 186 584 93 850 280 434 185 268 91 328 276 596 206 299 81 967 288 266 216 582 84 754 301 336 55—64. . . . . . . 78 623 84 407 163 030 84 104 83 828 167 932 95 232 83 612 178 844 99 058 91 116 190 174 65—69 . . . . . . 8 370 20 990 29 360 6 002 20 027 26 029 9 404 16 734 26 138 11 461 19 015 30 476 . 2 537 4 252 6 789 2 592 4 321 6 913 2 651 4 377 7 028 2 710 4 435 7 145 Summa 690 035 586 324 1 276 359 690 989 586 286 1 277 275 736 207 575 555 1 311 762 785 279 593 465 1 378 744
1964 1 965 1970 , Ålder *
Gifta Ej gifta Summa Gitta Ej gifta Summa Gifta Ej gifta Summa
15—19. . . . . . . — 143 280 143 280 — 126 375 126 375 — 80 508 80 508 20—24. . . . . . . 46 909 131 003 177 912 55 731 138 211 193 942 72 613 129 290 201 903 25—34. . . . . . . 165 203 65 132 230 335 163 765 66 844 230 609 194 004 79 762 273 766 35—44. . . . . . . 235 153 51 993 287 146 232 665 57 251 289 916 245 168 50 423 295 591 45—54. . . . . . . 220 551 74 170 294 721 234 040 80 893 314 933 284 425 77 092 361 517 55—64. . . . 108 196 77 585 185 781 100 765 88 743 189 508 106 364 90 336 196 700 65—69. .. 9 140 16 018 25 158 9 952 19 729 29 681 11 132 21 717 32 849 70—74. . . . . 2 867 4 658 7 525 2 946 4 786 7 732 3 379 5 308 8 687
Summa 788 019 563 839 1 351 858 799 864 582 832 1 382 696 917 085 534 436 1 451 521
Bilagetabell 8. Totalantal personer i arbetskraften (AK-definition) 1960—1970
Ålder 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1970 15—19 ......... 309 132 327 805 333 805 322 695 304 441 270 355 165 521 20—24 ......... 297 890 304 475 308 514 324 545 357 299 386 358 399 833 25—34 ......... 692 988 657 162 647 217 675 499 669 190 672 323 806 724 35—44 ......... 803 789 814 738 804 291 804 389 789 185 769 306 711 161 45—54 ......... 791 187 788 489 800 016 810 367 801 054 827 273 871 118 55—64 ......... 524 731 532 380 561 518 584 696 590 243 601 409 634 822 65—69 ......... 117 064 113 007 112 373 123 813 106 834 113 521 103 836 70—74 ......... 44 422 38 261 40 442 44 751 40 807 43 985 49 763
Summa 3 581 203 3 576 317 3 608 176 3 690 755 3 659 053 3 684 530 3 742 778
Bilagetabell 9. Förvärvsintensiteter för män, gifta kvinnor och ej gifta kvinnor enl. FR 1950 och 1960 samt framskrivning för perioden 1965—1980
15— 20— 25— 30— 35— 40— 45— 50— 55— 60— 65 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 Mån 1950 ......... 74,4 90,0 96,1 98,1 98,3 97,9 97,1 95,5 95,2 79,7 56,4 1960 ......... 52,8 74,9 92,9 96,2 96,7 96,8 96,2 95,1 92,3 82,5 50,6 1965 ......... 46,3 61,2 87,9 95,4 95,9 96,3 95,8 94,9 92,3 82,5 47,8 1970 ......... 30,7 59,8 87,3 94,3 95,1 95,7 95,3 94,7 92,3 82,5 45,0 1975 ......... 26,3 50,7 86,2 94,3 95,1 95,7 95,3 94,7 92,3 82,5 45,0 1980 ......... 21,4 48,8 84,6 94,3 95,1 95,7 95,3 94,7 92,3 82,5 45,0 Gifta kvinnor 1950 ......... 26,0 20,2 15,5 15,1 16,4 16,5 13,5 9,6 5,2 2,4 1960 ......... 34,1 30,3 27,7 28,1 29,1 28,5 25,4 19,4 10,2 3,5 1965 ......... 38,6 34,7 34,0 38,0 40,0 41,0 36,0 29,0 19,0 3,5 Alt. I 1970 ......... 44,5 41,0 41,1 46,3 50,3 52,9 50,0 41,0 29,0 3,5 Alt. II 1970 ......... 42,6 39,5 39,7 43,0 49,7 51,0 48,1 39,1 27,9 3,5 1975 ......... 46,2 43,4 44,5 47,5 55,2 59,7 56,3 49,0 35,6 3,5 1980 ......... 49,4 46,4 47,8 51,3 62,0 66,0 66,5 57,3 45,8 3,5 E_] gifta kvinnor 1950 ......... 55,9 80,1 83,3 82,5 79,9 77,4 74,5 65,4 50,5 30,3 20,8 1960 ......... 47,2 74,1 81,3 78,5 77,1 75,7 72,5 67,8 58,2 37,7 15,8 1965 ......... 37,2 74,8 80,8 77,5 76,4 75,3 71,4 69,5 62,1 41,4 14,1 1970 ......... 24,5 71,7 80,0 76,5 75,7 74,9 70,4 71,2 66,0 45,1 12,4 1975 ......... 23,2 67,7 79,2 76,5 75,7 74,9 70,4 71,2 66,0 45,1 12,4 1980 ......... 19,9 66,7 78,2 76,5 75,7 74,9 70,4 71,2 66,0 45,1 12,4
Bilagetabell 10. Antal män i arbetskraften (FR-definition) 1960—1980
Ålder 1960 1965 1970 1975 1980
15—19 .............. 160 202 145 235 84 737 71 080 61 970 20—24 .............. 176 683 189 322 190 907 142 910 134 822 25—29 .............. 204 146 213 088 275 342 280 516 243 938 30—34 .............. 227 244 211 373 230 499 299 120 308 669 35—39 .............. 260 052 226 317 211 127 232 883 301 855 40—44 .............. 261 886 257 160 225 056 211 949 233 855 45—49 .............. 258 704 256 200 252 159 222 422 209 743 50—54 .............. 248 277 250 052 249 524 246 639 217 990 55—59 .............. 208 818 232 774 236 030 236 749 234 508 60—64 .............. 157 572 175 483 196 989 200 545 201 870 65—69 .............. 77 094 82 460 86 805 97 742 99 861
Bilagetabell 11. Antal kvinnor i arbetskraften (FR-definition) 1960—1980
1960 1965 1970 (alt. I) Ålder Gifta Ej gifta Summa Gifta Ej gifta Summa Gifta Ej gifta Summa
15—19 — 133 571 133 571 — 108 571 108 571 — 62 617 62 617 20—24 32 924 99 086 132 010 43 024 138 211 181 235 55 235 130 749 185 984 25—29 50 275 40 216 90 491 62 779 41 471 104 250 96 032 51 625 147 657 30434 54 722 28 476 83 198 63 052 23 786 86 838 82 113 25 503 107 616 35—39 63 220 30 474 93 694 76 818 24 104 100 922 87 220 21 309 108 529 40——44 64 961 32 003 96 964 89 589 29 996 119 585 99 755 26 008 125 763 45—49 60 888 37 107 97 995 89 048 33 122 122 170 115 317 30 988 146 305 50—54 50 022 43 323 93 345 73 076 40 489 113 565 102 316 39 668 141 984 55—59 31 055 43 757 74 812 52 481 45 902 98 383 75 971 46 620 122 591 60—64 12 459 31 633 44 092 26 203 36 810 63 013 43 877 42 898 86 775 65—69 3 042 13 835 16 877 3 382 13 570 16 952 3 783 13 136 16 919 Summa 423 568 533 481 957 049 579 452 536 032 1 115 484 761 619 491 121 1 252 740
Bilagetabell 11. (forts.) Antal kvinnor i arbetskraften (FR definition) 1960—1980
1970 (alt. II) 1975 1980 Ålder Gifta Ej gifta Summa Gifta Ej gifta Summa Gifta Ej gifta Summa 15—19 — 62 617 62 617 —— 57 818 57 818 — 53 227 53 227 20—24 52 877 130 749 183 626 51 165 107 003 158 168 54 465 101 973 156 438 25—29 92 518 51 625 144 143 105 426 52 381 157 807 101 161 41 827 142 988 30—34 79 316 25 503 104 819 114 648 32 085 146 733 128 442 31 534 159 976 35—39 81 003 21 309 102 312 96 859 22 456 119 315 135 258 27 475 162 733 40—44 98 565 26 008 124 573 101 629 23 954 125 583 123 465 25 499 148 964 45449 111 175 30 988 142 163 115 657 26 756 142 413 119 527 23 924 143 451 50—54 98 428 39 668 138 096 116 127 37 638 153 765 122 726 32 033 154 759 55—59 72 450 46 620 119 070 92 694 43 868 136 562 110 268 41 216 151 484 60—64 43 726 42 898 86 624 56 609 42 212 98 821 73 014 41 858 114 872 65—69 3 783 13 136 16 919 4 175 14 210 18 385 4 269 14 244 18 513 Summa 733 841 491 121 ll 224 962 854 989 460 381 1 315 370 972 595 434 810 1 407 405
Bilagetabell 12. Totalantal personer i arbetskraften (FR-definition) 1960—1980
1970 1970 Ålder 1960 1965 (alt. 1) (alt. II) 1975 1980
15—19 ............. 293 773 253 806 147 354 147 354 128 898 115 197 20—24 ............. 308 693 370 557 376 891 374 533 301 078 291 260 25—29 ............. 294 637 317 338 422 999 419 485 438 323 386 926 30—34 ............. 310 442 298 211 338 115 335 318 445 853 468 645 35—39 ............. 353 746 327 239 319 656 313 439 352 198 464 588 40—44 ............. 358 850 376 745 350 819 349 629 337 532 382 819 45—49 ............. 356 699 378 370 398 464 394 322 364 835 353 194 50—54 ............. 341 622 363 617 391 508 387 620 400 404 372 749 55—59 ............. 283 630 331 157 358 621 355 100 373 311 385 992 60—64 ............. 201 664 238 496 283 764 283 613 299 366 316 742 65—69 ............. 93 971 99 412 103 724 103 724 116 127 118 374
Summa 3 197 727 3 354 948 3 491 915 3 464 137 3 557 925 3 656 486
Bilagetabell 13. Förvärvsintensiteter för gifta samboende kvinnor i städer och landsbygd ] 960
Källa S. 0. S. FR 1960 del VI: tab. 1, 2 och 4
Förvärvsintensiteten definieras som det relativa' antalet förvärvsarbetande gifta samboende kvinnor i åldern t. 0. m. 64 år i förhållande till summan av dessa och ej förvärvsarbetande gifta samboende kvinnor i åldern 16—66 år.
STÄDER 30,0 Örebro 23,6 Falkenberg Grupp !) Grupp 1 30,0 Falköping 23,6 Karlshamn 20,9 Mjölby 45 1 Borås 23,4 Sölvesborg 20,8 Vimmerby 45'0 Sundbyberg Grupp 6 23,4 Tranås 20,8 Oxelösund
' 29,8 Strängnäs 22,9 Skövde 20,1 Sandviken Grupp 2 29,7 Norrköping 22,9 Oskarshamn 20,1 Flen 409 Ulricehamn 29,5 Haparanda 22,8 Nora 20,0 Avesta 40'9 Eslöv 29,3 Mariestad 22,7 Eksjö 19,9 Hagfors 408 Lund 29,3 Jönköping 22,7 Torshälla 18,9 Askersund
, T.. .. 40 2 Solna 29,1 Kalmar 22,5 lNaSSJO 18,6 Bollnas 39'3 Stockholm 29,0 Halmstad 22,5 Sala 18,6 Åmål
* 28,9 Göteborg 22,3 Trollhättan 17,8 Skanör 0. Grupp 3 28,6 Ängelholm 22,3 Sävsjö Falsterbo 37,6 Nacka 28,5 Falun 22,3 Huskvarna 17,6 Skänninge 37,4 Malmö 28,3 Luleå 22,3 Säffle 17,5 Hjo 36,5 Mölndal 28,3 Kristinehamn 22,0 Hedemora 17,1 Kramfors 36,3 Vadstena 28,2 Hudiksvall 21,8 Skellefteå 16,6 Söderköping
28,1 Laholm 21,7 Trosa 14,1 Öregrund
Grupp 4 27,9 Simrishamn 21,5 Sigtuna 13,0 Östhammar 35,7 Visby 27,9 Linköping 21,5 Motala 11,6 Marstrand 35,2 Trelleborg 27,8 Enköping 21,4 Vetlanda 11,3 Gränna 35,1 Vänersborg 27,8 Lindesberg 21,3 Mariefred 34,9 Hälsingborg 27,6 Nyköping 21,1 Borlänge 34,2 Landskrona 27,6 Norrtälje 21,0 Kiruna 33,9 Filipstad 27,6 Gävle 33,4 Umeå 27,5 Ljungby 33,4 Kristianstad 27,5 Varberg 33,2 Piteå 27,4 Höganäs 33,1 Nynäshamn 27,2 Lidköping LANDSBYGD Grupp 5 Grupp 7 Landsbygd = landskommuner och köpingar 32,6 Sundsvall 26,9 Karlstad Grupp 1 Grupp 2 32,4 Säter 26,9 Katrineholm 28,0 Stockholms län 25,0 Malmöhus län 32,4 Vaxholm 26,7 Uddevalla 32,2 Hässleholm 26,5 Eskilstuna Grupp 3 Grupp 4 32,1 Borgholm 26,5 Ronneby 24,2 Älvsborgs län 19,0 Norrbottens län 32,1 Växjö 26,3 Örnsköldsvik 22,7 Kristianstads län 17,1 Göteborgso 32,0 Strömstad 26,0 Tidaholm Bohus län 32,0 Lidingö 25,9 Nybro 31,9 Kungälv 25,8 Kungsbacka Grupp 5 Grupp 6 31,7 Boden 25,5 Värnamo 16,7 Kronobergs län 13,8 Södermanlands 31,5 Kumla 24,9 Ludvika 16,5 Västmanlands län län 31,3 Lysekil 24,9 Fagersta 16,2 Gotlands län 13,7 Västerbottens län 31,3 Ystad 24,8 Söderhamn 16,1 Kopparbergs län 13,3 Östergötlands län 31,0 Östersund 24,5 Lycksele 16,0 Blekinge län 12,6 Uppsala län 31,0 Västervik 24,3 Köping 15,4 Västernorrlands 12,4 Kalmar län 30,8 Härnösand 24,2 Djursholm län 11,7 Skaraborgs län 30,8 Karlskrona 15,1 Jämtlands län 30,7 Västerås Grupp 8 15,0 Jönköpings län 30,7 Alingsås 23,7 Arboga 14,9 Örebro län 30,6 Uppsala 23,7 Karlskoga 14,1 Hallands län 30,4 Södertälje 23,7 Skara 14,0 Värmlands län 30,1 Sollefteå 23,6 Arvika 14,0 Gävleborgs län
Bilagetabell 14. Förteckning över slumpmässigt utvalda städer och län från respektive grupp i bilagetabell 13, dess förvärvsintensiteter för 1950 och 1960 samt relativa vikter
Städer Förvärvsintensiteter Vikter för hela Urval inom 1950 1960 gruppe" Grupp resp. grupp Stad Sam- Sam— Enskilda man- Enskilda man- V1 V2 vägda vägda 1 Borås ................. 33,3 33,3 45,1 45,1 0,0130 0,0248 2 Stockholm ............. 29,4 29,3 39,3 39,4 0,1172 0,2227 Lund ................. 28,0 40,8 3 Mölndal ............... 27,3 26,7 36,5 37,3 0,0392 0,0746 Malmö ................ 26,6 37,4 4 Nynäshamn ........... 18,3 21,0 33,1 34,0 0,0319 0,0607 Visby ................. 19,2 35,7 Kristianstad ........... 24,0 33,4 5 Kungälv .............. 15,4 18,5 31,9 31,1 0,0768 0,1459 Västerås .............. 17,9 30,7 Lidingö ............... 21,0 32,0 6 Höganäs .............. 13,4 13,9 27,4 28,3 0,1338 0,2543 Falun ................. 13,6 23,5 Haparanda ............ 17,3 29,5 7 Karlstad .............. 14,3 13,9 26,9 26,6 0,0390 0,0742 Tidaholm ............. 14,3 26,0 Nybro ................ 11,6 25,9 8 Skövde ............... 11,5 9,5 22,9 21,9 0,0548 0,1042 Borlänge .............. 7,9 21,1 Sigtuna ............... 8,9 21,5 9 Öregrund .............. 6,3 9,2 14,1 19,5 0,0203 0,0386 Skanör med Falsterbo . . 5,6 17,8 Vimmerby ............. 1,1 20,8 0,5260 1,0000 Landsbygd Urval inom resp. Förvärvsintensiteter Vikter Gruvp empp Län 1950 1960 V1 V,. 1 Stockholms län ...... 14,9 28,0 0,0362 0,0763 2 Malmöhus län ....... 11,6 25,0 0,0265 0,0558 3 Älvsborgs län ....... 13,7 24,2 0,0541 0,1142 4 Norrbottens län ..... 7,8 19,0 0,0403 0,0851 5 Kopparbergs län ..... 6,7 16,1 0,2087 0,4403 6 Uppsala län ......... 5,1 12,6 0,1082 0,2283 0,4740 1,0000
Bilagetabell 15. Beräknat antal personer (FR-definition) och beräknat antal årsarbe- tare i arbetskraften 1960—1980.
Beräknat antal personer i arbetskraften (FR-definition)
Män Gifta kv Ej gifta kv Summa 1960 ............................ 2 240 678 423 568 533 481 3 197 727 1965 ............................ 2 239 464 579 452 536 032 3 354 948 1970 (alt. 1) ..................... 2239 175 761 619 491 121 3491 915 1970 (alt. II) .................... 2 239 175 733 841 491 121 3 464 137 1975 ............................ 2 242 555 854 989 460 381 3 557 925 1980 ............................ 2 249 081 972 595 434 810 3 656 486
Beräknat antal årsarbetare i arbetskraften
Alt. A: De gifta kvinnorna i arbetskraften har reducerats med 85 %
Män Gifta kv Ej gifta kv Summa 1960 ............................ 2 240 678 360 033 533 481 3 134 192 1965 ............................ 2 239 464 492 534 536 032 3 268 030 1970 (alt. 1) ..................... 2 239 175 609 295 491 121 3 339 591 1970 (alt. II) .................... 2 239 175 623 765 491 121 3 354 061 1975 ............................ 2 242 555 726 741 460 381 3 429 672 1980 ............................ 2 249 081 826 706 434 810 3 510 597
Alt. B: De gifta kvinnorna i arbetskraften har successivt reducerats från 85 % 1960 och 1965 till 70 % år 1980.
Män Gifta kv Ej gifta kv Summa 1960 ............................ 2 240 678 360 033 533 481 3 134 192 1965 ............................ 2 239 464 492 534 536 032 3 268 030 1970 (alt. I) ..................... 2 239 175 609 295 491 121 3 339 591 1970 (alt. II) .................... 2 239 175 587 073 491 121 3 317 369 1975 ............................ 2 242 555 641 242 460 381 3 344 178 1980 ............................ 2 249 081 680 817 434 810 3 364 708
Appendix
Redogörelse för beräkning av antal per- soner i utbildning 1960—1965, 1970, 1975 och 1980.
I bifogade tabeller redovisas för varje år under första hälften av 1960-talet och för åren 1970, 1975 och 1980 he- räkningar över antalet personer under utbildning i olika skolformer samt to- talantalet personer under utbildning fördelat på kön och åldersgrupperna 15—19 år, 20—24 år och över 25 år. Som grund för beräkningarna för åren 1960—1963 har statistik hämtats främst från material publicerat i Statistisk Årsbok och för de följande åren har materialet hämtats främst från skolöver— styrelsens och universitetskanslersäm- betets planer enligt resp. ämbetsverks långtidsbudget samt från beräkningar utförda inom prognosinstitutet, vilka bifogats SCB:s remissyttrande över 1963 års universitets- och högskolekommittés betänkande. Flera utbildningsvägar täcks dock inte av detta material, främst yrkesutbildningen, och i dessa fall har schablonmässiga kalkyler gjorts.
I folkräkningen 1960 finnes samtliga personer i utbildning redovisade på kön och ålderl. (Här har endast tagits hänsyn till dem som inte är förvärvsar- betande och bedriver studier. Ett litet antal studerande redovisas ha tillfäl- ligt uppehåll i arbete och hänförs såle- des till den förvärvsarbetande befolk- ningen.) Folkräkningen har emellertid bland de studerande ej inkluderat de 15-å1'ingar som är i skola. Uppgifter om detta finns emellertid i annan källa,
vilken kommenteras nedan. Man kan således beräkna att 1960 fanns (jfr även tabell 1)
149152 män i utbildning 143 376 kvinnor i utbildning summa 292528 personer i utbildning.
För år 1960 finns dessutom antal ele- ver fördelat på kön och ålder (ettårs- klasser) i det obligatoriska skolväsen- det, real— och flickskolor, gymnasier, yrkesskolor, folkhögskolor och folksko— leseminarier.2 Om antalet studerande i folkräkningen med tillägg av antalet studerande 15-åringar jämförs med an— talet studerande i dessa skolformer upp- kommer en differens, vilken kan ge en uppfattning om köns- och åldersfördel- ningen 1960 för de studerande i de öv- riga skolformer, där sådana detaljera- de uppgifter inte har kunnat erhållas. Dessa övriga skolor och utbildningsan- stalter för vilka finns löpande statistik över antalet närvarande studerande, men således ingen åldersfördelning, är förutom universitet och högskolor, lant- brukets skolor, sjöbefälsskolor, skolor för utbildning i konst och musik, sjuk- sköterskeskolor, olika typer av semina- rier (förutom folkskoleseminarierna), bergsskolan, textilinstitut. Om det totala antalet studerande enligt dessa källor summeras skulle år 1960 ha funnits
152 120 män i utbildning 137 701 kvinnor i utbildning summa 289821 personer i utbildning.
Man finner således vid jämförelse mellan folkräkningens uppgifter och de
1 FR 1960, del IX, tabell 1. 2 Statistisk Årsbok 1961, tab 315.
övriga statistikkällorna att enligt folk- räkningen skulle det ha varit färre män och fler kvinnor i utbildning. Denna diskrepans har i tabellerna betecknats som justeringsposter och uppgår till
— 2 968 män
+ 5 675 kvinnor Någon möjlighet att med säkerhet kartlägga vad dessa skillnader beror på finns inte, men de har här tolkats så att »underskottet» av män är dubbel- föringar mellan värnpliktiga och stude- rande och »överskottet» av kvinnor är studerande eller lärlingar vid privata, ej statsunderstödda utbildningsformer. Dessa justeringsposter har för de föl- jande åren fram till 1970 utan något antagande om förändring av dem appli— cerats på de framräknade totalsiffror- na över personer i utbildning.
För 1963 finns samma typ av kart- läggning över köns- och åldersfördel- ning av eleverna i det obligatoriska skolväsendet, gymnasier m. fl. skolor som för 1960.1 Man kan mellan dessa år notera en viss förändring i dessa struk- turer. För beräkning av antalet perso- ner i utbildning 1961 och 1962 finns andra uppgifter att tillgå som anger fördelning på kvinnor och män, där- emot ej ålder. Den åldersförskjutning som således kan konstateras mellan 1960 och 1963 har genom linjär inter- polering applicerats vid beräkningar- na för de mellanliggande åren och även extrapolerats för prognosberäkningar- na. För de övriga utbildningsanstalter- na, där det inte finns någon åldersför- delning av eleverna har efter justering med de ovan redovisade posterna, app- licerats den åldersfördelning som de personer har som framräknats som skillnaden mellan antalet personer i ut— bildning enligt folkräkningen och anta- let personer i det obligatoriska skol- väsendet, gymnasier m. fl. skolor enligt den åldersfördelning som »ges 1960 för
dessa skolformer från den särskilda sta— tistik som förut omnämnts.
Det finns således relativt detaljerade uppgifter över antalet personer i ut- bildning förutom för 1960 även för 1963 för vissa skolformer. För de mel- lanliggande åren har den löpande skol- statistiken använts, men ännu har inte någon statistik redovisats för 1964. För— utom prognosberäkningarna för perio— den 1965—1980 får alltså beräkningar- na även för 1964 prognoskaraktär. I det följande lämnas en redogörelse för be— räkningarna, vilka redovisas separat för de olika skolformerna.
Obligatoriska skolväsendet, real- och flickskolor
I den löpande skolstatistiken finns an- talet elever, pojkar och flickor, för- delat på varje årskurs. Då man här har intresse endast för de elever som är 15 år eller äldre, skulle man således ta antalet elever fr.o.m. den 9:e års- kursen. En kollationering av detta för 1960 och 1963 visade emellertid att det- ta skulle ge för låga siffror. Diskre- pansen stod dock i relativt stabil rela— tion till antalet elever i 8:e årskursen för både 1960 och 1963, med något stör- re andel för pojkarna än för flickorna. Dessa andelar tillämpades sålunda för 1961 och 1962 då alltså antalet elever i årskurs 9 och högre adderades med en viss andel av antalet elever i 8:e årskursen.
Skolöverstyrelsen har i sin långtids- budget för 1966/67—1969/70 beräknat antalet elever i grundskolans olika års- kurser från läsåret 1964/65 till läsåret 1969/70 (tabeller å sid. 3 i långtids- budgeten) samt antalet elever i »av— vecklingsskolorna», realskolor och flick— skolor (tab. 6, sid. 10), dock utan fördelning på årskurser. Om man till ett schablonmässigt beräknat antal ele- ver i de här relevanta årskurserna av
1 Statistisk Årsbok 1964, tab 336.
realskolor och flickskolor adderar det av SÖ antagna elevantalet i årskurs 9 av grundskolan erhålls följande siffer- serie, vilken jämförs med det obser- verade antalet elever, som är 15 år och äldre är 1963 i dessa skolformer.
1963 125 646 (verkligt antal) 1964 100 000 1965 106 000 1970 110 3001) Man bör tydligen även för prognosen höja dessa siffror något. Sö har ut- gått från antalet personer i varje ål- derskull för beräkning av årskursernas storlek och 15-åringarna motsvaras av årskurs 9. Här har, vilket synes vara lämpligt med hänsyn till skillnaden mel- lan 1963 och 1964 (se siffrorna ovan), de redovisade siffrorna genomgående höjts med 30 000. Någon fördelning på de olika skolformerna inom gruppen har ej gjorts. Vid en beräkning av per- soner i utbildning vid fullt utbyggd grundskola bör även ca hälften av 16- åringarna räknas som eleveri grundsko- lan med anledning av den tidsförskjut- ning, som finns mellan skolår och ka- lenderår. För 1975 och 1980 har såle- des hela årsklassen 15-åringar och hälf- ten av 16—åringarna antagits gå i grund- skolan.
För åren 1960—1963 visar könsför- delningen att flickorna i dessa skol- former har en viss överrepresentation, som dock avtar, men då den obligatoris- ka grundskolan kommer att dominera gruppen har antagits att könspropor- tionen mellan eleverna för 1970 då helt skall ha anpassats till motsvarande proportion i befolkningen. Utveckling— en mellan 1963 och 1970 antages ske linjärt, och således erhålls andelen flic- kor 1964 och 1965 genom interpolation.
Gymnasier och fackskolor
SÖ har beräknat antal elever i gymna— siet enligt olika alternativ för andelen
elever i 9 g och övergångsfrekvenser till gymnasiet samt real- och flickskole— elevernas övergång till gymnasiet. Det alternativ som anses leda till en ge- nomförbar utbyggnad av gymnasieor- ganisationen innebär att ca 33% av en årskull skulle få gymnasieundervis- ning (tabell 4 a och b, sid. 8, tabell 5). Då emellertid redan nu nära 30 % av en årskull intas i gymnasiet, har med det långa perspektiv som är för handen, i enlighet med prognosinstitutets beräk- ningar av gymnasieexaminationen pre- senterade i SCB:s remissvar till »U 63», antagits att andelen nybörjare i gymna- siet stiger till 38 % i slutet av 1970- talet. För beräkning av könsproportio- nen har antagits en svagt sjunkande an- del kvinnor.
Även för det framtida antalet elever i fackskolan beräknar SÖ olika alter- nativ, emellertid förordar Sö ett av sina alternativ (alt. 1, tabell 3 a, sid. 4), vilket används här. SÖ går dock inte längre än till 1969, varför här en schab- lonmässigt beräknad ökning i intaget till årskurs 1 för 1970 har utförts. Det har vidare antagits, att fackskolan ex- panderar så att 1980 intas 20 % av en årskull i fackskolan. Samma könsför— delning som för gymnasiet har antagits.
Yrkesskolot och övriga utbildningsanstalter exkl. universitet och högskolor
Beräkningarna för 1965 och 1970 har för resp. skolform underbyggts med följande antaganden.
Sözs prognos över antalet elever i yrkesskolan bygger på antagandet att 35 % av 16-årinwgarna 1970 bör få ut- bildning inom yrkesskolans ram. Detta
1 SÖ beräknar antalet elever per läsår, här antages exempelvis läsåret 1964/65 motsvara 1964. Vidare har SÖ inte gjort någon beräk— ning för läsåret 1970/71, siffrorna här bygger på antalet elever i grundskolans Sze årskurs läsåret 1969/70.
behöver dock inte tolkas så att yrkes- skolan skulle appellera endast till den- na årsgrupp. Vidare anges de således prognoserade siffrorna utgöra antalet heltidsläsande elever. Jämförs SÖ:s siff- ror med det observerade antalet elever i yrkesskolan avseende elever i heltids— kurser om minst fem månaders längd för 1963 erhålls följande.
Obs. antal SÖ
1962 59 514 — 1963 64 993 61 733 1964 _ 63 275 1965 — 67 706 1970 — 77 916
Det synes således vara motiverat att höja SÖ:s siffror något. Som grund för detta kan dels läggas att SÖ:s defini— tion över heltidsläsande är striktare än den som tillämpas i statistiken över yr- kesskolorna, vilket utgjort grundval för beräkningarna av de gångna åren, dels ock att den del av yrkesutbildningen som har postgymnasial karaktär inte explicit beaktats av Sö. SÖ:s siffror har här dock endast uppräknats så att tak- ten i den av SÖ prognoserade utveck- lingen bibehållits, men tillämpats på det observerade antalet elever 1963. An- gående utvecklingen av könsproportio- nen kan nämnas att det ökade inslag av kvinnor som skett mellan 1960 och 1963 antas fortsätta.
Bland de utbildningsanstalter som Sö eller UKÄ ej utformat prognoser för eller som ej administreras av dessa ämbetsverk märks folkhögskolor, olika typer av seminarier, som folkskolese— minarier, förskoleseminarier, seminari- er för huslig utbildning, lantbrukets skolor, sjuksköterskeskolor, sjöbefäls- skolor, konstfackskolan, konst- och mu- sikhögskolan. För samtliga dessa har relativt schablonartade kalkyler gjorts. För utbildningar inom expansiva om-
råden som för sjuksköterskeskolor och förskoleseminarier har en relativt kraf- tig tillväxt antagits, medan andra som t. ex. seminarierna för huslig utbild- ning endast har antagits få en ganska ringa ökning. I en del fall bygger an- tagandena på underhandskontakter med utbildningsmyndigheterna. Angående könsfördelningen kan nämnas att de skolor som huvudsakligast rekryterar endast män eller kvinnor har helt bort- setts från att det finns ett litet inslag av det andra könet.
För 1975 och 1980 har mer schablon— mässiga kalkyler gjorts. Det har an- tagits, att elevantalet i det som f. n. betecknas som yrkesskolor expanderar något ytterligare. 1980 har det beräk- nats att 40 % av en årskull går i 2—årig yrkesskola. För de övriga yrkesutbil- dande skolformerna har det inte an- setts möjligt att göra några separata beräkningar. I stället har det beräk- nats, att personer med fackskoleutbild- ning och de från allmänna gymnasier som ej går till universitet eller hög- skolor kommer att vidareutbilda sig i ytterligare 11/2 år för något yrke. I tabellerna har de så erhållna siffrorna hänförts under beteckningarna yrkes- skola (grundskola), yrkesskola (fack- skola) resp. yrkesskola (gymnasium).
Universitet och högskolor
Beräkningarna för 1965—1980 bygger på den prognos över antalet närvaran- de vid universitet och högskolor (det högre alternativet) som prognosinstitu— tet presenterat i SCB:s remissvar till »U 63». Då det även kan vara av visst intresse att studera fördelningen av an- talet elever på de skilda studieområde— na inom hela gruppen universitet och högskolor lämnas en sådan samman— ställning i tabell 2.
Sammanfattning
Andelen studerande i olika åldrar och fördelat på män och kvinnor för varje år som beräkningar gjorts framgår av tabell 1 men har även sammanställts nedan. (Andelen studerande över 25 år har satts i relation till befolkningen i ål- dersgruppen 25—29 år som en approxi- mation.)
Vid en granskning av siffrorna synes utvecklingen av dessa relativtal speciellt för åldersgruppen 20—24 år 1964—1965 förete en tillbakagång. I och för sig kan detta naturligtvis inte anses som en rea- listisk bedömning av utvecklingen. Detta har uppkommit genom att en troligen
inte helt riktig åldersfördelning har till- lämpats. För de flesta skolformer har material hämtats från redan uppgjorda prognoser, men dessa saknar i allmän- het en åldersfördelning, och förmodli- gen har de åldersfördelningar som har använts här inte varit helt realistiska. En justering hade eventuellt kunnat gö- ras som inneburit en förskjutning av de studerande mot högre åldrar. Men syftet här är endast att beräkna andelen stu- derande som ett underlag för en beräk- ning av arbetskraftsutbudet och den to- tala arbetskraftsutvecklingen påverkas inte av en omfördelning av de stu- rande mellan skilda åldersgrupper.
1960 1961 1962 1963 1964 1965 1970 1975 1980
15—19 år M ............ 36,9 38,9 40,7 42,9 45,6 49,6 65,3 69,7 74,6 Kv ........... 40,7 41,6 43,0 45,7 48,2 53,0 68,5 70,8 75,1 20—24 år M ............ 12,0 12,7 13,8 14,4 14,2 14,1 19,1 26,7 29,1 KV ........... 10,6 11,2 11,7 12,3 12,0 12,5 17,3 22,3 23,9 25— år M ............ 6,0 6,4 7,1 7,6 7,8 7,7 8,7 9,8 11,4 Kv ........... 2,1 2,2 2,4 2,5 2,6 2,9 3,2 4,0 5,0
Tabell 1. Antal personer i utbildning
Ob]. skolväs.. . . . . Realskola. . . . . . .. Flickskola . . . . . . . . Fackskola. . . . . . .. Gymnasier. . . . . . . Yrkesskolor . . . . . . Folkhögskolor . . . . Folkskolesem.. . . . .
Lantbrukets skolor. Sjöbefälsskolor. . . . . . . . . .
Utb. i konst 0. musik. Sjuksköterskeskolor . .
Förskolesem. . . . . .
Sem. för husl. utb. . ...... Bergsskolan, textilinst. .. Socialinst............... Univ. o. högskolor. . . . . . . . Justeringspost (jfr texten
sid. 2)
Summa personer i utbildning
Därav i åldern 15—19 år. . . % avbefolkn.
20—24 år. % av befolkn. . 25—29 år...... % av befolkn...
1960 1961 1962 1963
Män
Kv
Summa
Män
Kv
Summa
Män
Kv
Summa
Kv
Summa
13 165 34 721 167 37 849 31 280 4 414 819
3 268 954 785
141 388 24 169
—2968
11 370 34 610 14 012 28 310 16 249 7 844 2 994 2 804
675
4 990 472 910 109 454
11 898
+5675
24 535 69 331 14 179 66 159 47 529 12 258 3 813 6 072 954
1 460 4 990 472 910 250 842 36 067
17 686 35 283 150 43 828 35 333 4 388 855
3 156 813 851
168 390 26 023 —2 968
15 223 33 238 14 545 32 845 18 892 7 360 3 069 2 890
683
5 325 476 1 053 101 532 13 239
+5675
32 909 68 521 14 695 76 673 54 225 11 748 3 924 6 046 813
1 534 5 325 476 1 053 269 922 39 262
21 908 34 403 125 49 187 38 228 4 878 966
3 726 798 840
141 434 29 226
—2968
19 120 31 762 14 861 37 234 21 286 7 379 3 461 2 914
750
5 744 460 1 012 148 625 14 400
+5675
41 028 66 165 14 986 86 421 59 514 12 257 4 427 6 640 798
1 590 5 744 460 1 012 289 1 059 43 626
30 109 27 963 101 918 53 980 41 235 5 181 1 007 3 246 798 840
145 510 32 744 ——2 968
26 018 27 135 14 320 610 41 635 23 718 6 776 3 842 3 337
759
6 113 759 1 111 153 760 16 100
+5675
56 127 55 098 14 421 1 528 95 615 64 953 11 957 4 849 6 583 798
1 599 6 113 759 1 111 298 1 270 48 844
149 152 107 999 36,9 27 805 12,0 13 348
6,0
143 376 114 793 40,7 24 051 10,6 4 532
2,1
292 528 222 792 37,5 51 856 11,1 17 880 4,1 165 956 121 286 38,9 30 492 12,7 14 181 6,4
155146
124 210 41,6 26 095 11,2 4 841
2,2
321 102 245 496
56 587 19 022
181 892 131 637 40,7 34 537 13,8 15 718 7,1 166 831 133 193 43,0 28 376 11,7 5 263
2,4
348 723 264 829
62 913 20 981
195 809 140 617 42,9 37 986 14,4 17 206 7,6 178 821 142 030 45,7 31 294 12,3 5 497
2,5
374 630 282 647
69 280 22 703
Tabell 1. (forts.) Antal personer i utbildning
Obl. skolväsen. . . . . . Fackskola. . Gymnasier . . . . Yrkesskolor . .. Folkhögskolor . Folkskolesem.. . . . . . Lantbrukets skolor. . Sjöbefälsskolor. . . . . . . . Utb. i konst 0. musik. Sjuksköterskeskolor . . . Förskolesem. . . . . . . . . . Sem. för husl. utb. . . . Bergsskolan, textilinst. Univ. o. högskolor. . . . Justeringspost. . . . . . . .
Summa personer 1—utbildning
Därav i åldern 15—19 år ...... % av befolkn. 20—24 år. %avbcfolkn....... 25—29 år. % avbefolkn.
1964 1965 1970
KV
Summa
Kv
Summa
M än
Kv
Summa
61 000 2 720 55 795 41 611 5 300 1 185 3 300 800 850
150 36 850 —— 2 968
69 000 2 130 43 839 24 966 6 700 3 191 3 500
780
6 500 1 000 1 150 160
19 550 + 5 675
130 000 4 850 99 634 66 577 12 000 4 376 6 800 800
1 630 6 500 1 000 1 150 310
56 400
64 600 5 800 56 687 44 177 5 400 1 331 3 400 800 850
150 37 400 —— 2 968
71 400 4 750 46 380 27 076 6 600 3 512 3 650
795
7 000 1 200 1 200 175
23 390 + 5 675
136 000 10 550 103 067 71 253 12 000 4 843
7 050 800 1 645 7 000 1 200 1 200 325
60 790
72 000 21 200 59 400 47 543 6 000 1 560 3 800 1 000 900
200 58 000 — 2 968
68 300 16 700 48 600 34 428 6 000 4 320 3 900
900
10 500 2 600
1 500 200
38 600 + 5 675
140 300 37 900 108 000 81 971 12 000 5 880
7 700 1 000 1 800 10 500 2 600 1 500 400
96 600
206 593 146 886 45,6
41 316 14,2 18 391 7,8
188 141 148 827 48,2 33 316 12,0
5 998 2,6
394 734 295 713
74 632 24 389
217 627 155 591 49,6
43 484 14,1 18 552 7,7
202 803 159 098 53,0
37 006 12,5
6 699 2,9
420 430 314 689 51,3
80 490 13,3 25 251 5,3
268 635 180 250 65,3
60 918 19,1 27 467 8,7
242 223 179 517 68,5
53 033 17,3
9 673 3,2
510 858 359 767 66,9 113 951 18,2
37 140 6,0
Tabell 1. (forts.) Antalet personer i utbildning
Obl. skolväs ....... Fackskolor ........ Gymnasier ........ Yrkesutb. (grundsk.) Yrkesutb. (facksk.) . Yrkesutb. (gymn) . Folkhögskolor ..... Universitet ........
Summa personer i utbildning .......
Därav i åldern: 15#19 år ..... % av hefolkn. . 20—24 år ..... % av befolka. . 25—29 år ..... % av befolkn. .
1975 1980 Män Kv Summa Män Kv. Summa 79 000 75 100 154 100 93 200 88 600 181 800 22 900 18 800 41 700 26 300 21 500 47 800 63 100 51 600 114 700 69 000 56 400 125 400 43 100 40 500 83 600 48 900 46 600 95 500 15 300 12 500 27 800 17 500 14 300 31 800 2 600 5 300 7 900 2 800 5 400 8 200 6 000 6 000 12 000 6 000 6 000 12 000 63 600 43 800 107 400 64 500 44 700 109 200 295 600 253 600 549 200 328 200 283 500 611 700 188 300 181 400 369 700 214 900 207 100 422 000 69,7 70,8 70,2 74,6 75,1 74,6 75 300 59 900 135 200 80 500 62 900 143 400 26,7 22,3 24,6 29,1 23,9 26,6 32 000 12 300 44 300 32 800 13 500 46 300 9,8 4,0 7,0 11,4 5,0 8,3
Tabell 2. Beräknat antal närvarande studerande vid universitet och högskolor
Studieområde
1965 1970 1975 1980
Kv
Summa
Män
Kv
Summa
Kv
Summa Summa
Teologisk tak.... Juridisk fak............. Naturvet. fak............ Hum. o. samh.vet. tak.. . . . Med. fak................ Tekn. högsk.. . . . Handelshögsk. . . . Tandläkarhögsk. . Farm. inst.. . . . .
J ordbrukshögsk. o. veteri-
närhögsk.............. Sjukgymn............... GCI.. Socialhögsk.............
Summa
700
2 100 7 800 12 000 3 300 7 000 2 300 800 160
600 140 500
400 650
3 200 14 600 1 100 400 400 470 650
100 380 140 900
1 100 2 750 11 000 26 600 4 400 7 400 2 700 1 270 810
700 380 280 1 400
700
2 800 14 500 18 600 4 800 10 700 3 000 1 000 200
650 150 700
560
1 100 6 700 23 900 1 600 700 600 600 800
100 420 150 1 300
1 260 3 900 21 200 42 500 6 400 11 400 3 600 1 600 1 000
750 420 300 2 000
630
2 800 14 300 19 600 6 000 13 800 3 600 1 100 200
750 150 660
560
1 300 8 500 26 300 2 000 900 700 700 900
100 420 150 1 200
1 190 4 100 22 800 45 900 8 000 14 700 4 300 1 800 1 100
850 420 300 1 860
650
3 100 14 200 20 000 6 100 14 100 3 600 11 100 200
750 150 500
560
1 400 8 900 26 900 2 000 900 800 700 900
100 420 150 1 000
1 210 4 500 23 100 46 900 8 100 15 000 4 400 1 800 1 100
850 420 300 1 500
37 400 23 390 60 790 57 800 38 530 96 330 63 590 43 730
107 320
64 450 44 730
109 180
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 966
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarna: nummer i den kronologiska förteckningen)
Justitiedepartementet Utsökningsrätt IV. [7]
Utrikesdepartementet Internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige. [5]
Socialdepartementet Förenklad statsbidragsgivning till hälso- och sjuk-
vården. [6] Finansdepartementet 1965 års långtidsutredning 1. Svensk ekonomi 1966— 1970. [1] 2. Export och import 1966—1970. Bilaga 1. 22188. Tillgången på. arbetskraft 1960—1980. Bilaga
Ny.myntserie. [4]
Ecklesiastikdepartemontot
Yrkesutbildningen. [3]