SOU 1967:1
Kommunal bostadsförmedling
Sammanfattning
För närvarande finns kommunal bostadsförmedling i över åttiotalet kommuner, däribland storstäderna och alla städer med en folkmängd överstigande 50 000 invånare. Bostadsförmedlingarna får i allmänhet tillgång till lägenheter för anvis- ning åt de bostadssökande genom avtal som träffas mellan kommunen och fastig- hetsägare eller organisationer av fastighetsägare. Avtalen kan avse rätt för bostads- förmedlingen att anvisa bostadssökande till nyproducerade lägenheter, till lägen— heter som blir lediga därigenom att bostadsförmedlingen anvisar lägenhetsinne— havaren annan lägenhet (successionslägenheter) och till lägenheter som eljest blir lediga för ny upplåtelse.
Kommunerna ser som sin främsta uppgift i bostadsförmedlingsverksamheten att tillgodose bostadsefterfrågan bland dem som saknar egen lägenhet. Är läget på bo- stadsmarknaden ansträngt kan detta ta sig uttryck i restriktivitet mot bostadssökande från annan ort. Det förekommer dock ofta, att bostäder reserveras för sådan arbets- kraft från annan ort som är av väsentlig betydelse för samhället och näringslivet. I övrigt gäller vid lägenhetsanvisningen i princip den huvudregeln, att lägenheter skall anvisas bostadssökande i turordning efter den tid de varit anmälda hos förmedlingen. På många håll strävar man emellertid efter att fördela lägenheter efter behovsprin- ciper i stället för att strikt upprätthålla den tidsmässiga turordningen i bostadskön. Bostadssökande med flera barn ges sålunda företräde framför sökande med färre barn och barnfamiljer i sin tur lämnas företräde framför sökande utan barn och ensamstående. Någon bestämd gräns i turordningshänseende mellan sökande utan direktförhyrd lägenhet och sökande med byteslägenhet upprätthålls i allmänhet icke. Det förekommer alltid, att vissa bostadsfrågor måste lösas mer eller mindre omgående, s. k. katastroffall som betingas av sociala eller medicinska skäl.
Bostadsförmedlingarna brukar försöka medverka vid utrymning av bostadslägen- heter i samband med sanering. Ofta har detta också lyckats genom att planeringen av saneringsverksamheten skett på längre sikt. I vissa orter har svårigheterna dock varit betydande främst beroende på bristande tillgång på lämpliga ersättnings- bostäder.
Vid lägenhetsanvisningen söker bostadsförmedlingarna i görligaste mån tillgodo- se bostadssökandenas önskemål i vad gäller upplåtelseform, kostnader för bosta- den, 1ägenhetsstorlek, läge i förhållande till arbetsplatsen etc. På många håll före- kommer en behovsprövning såtillvida, att ensamstående endast anvisas smålägen- heter, medan familjer och ensamstående med barn förbehålles de större lägenhe- terna. Förmedlingarna eftersträvar, att lägenhetsupplåtarnas anspråk på att erhålla skötsamma och solventa lägenhetsinnehavare tillgodoses. I förekommande avtal om förmedlingsrätt förekommer uttryckliga föreskrifter härom.
Vid sina överväganden av frågan, hur bostadsfönnedlingsverksamheten bör be- drivas, har utredningen utgått ifrån, att denna verksamhet som hittills skall utgöra en kommunal angelägenhet och inte överföras på statliga myndigheter. Detta har ansetts naturligt med hänsyn till att den praktiska verksamheten på bostadsområdet har sin tyngdpunkt i kommunerna. Vidare har utredningen funnit att det varken är nödvändigt eller önskvärt att verksamheten göres till föremål för specialregle— ring. De förslag rörande anvisningsförfarandet som utredningen framlägger har sålunda givits formen av rekommendationer och inte av bindande föreskrifter.
Huvuduppgiften för de kommunala bostadsförmedlingarna i orter med bostads- brist måste enligt utredningen vara att anvisa lägenheter åt bostadslösa, dvs. per- soner, som saknar egen direktförhyrd lägenhet eller lägenhet som innehas med bostadsrätt eller liknande. Bland dessa sökande finns många, som av olika skäl icke kan eller vill antaga erbjudande om lägenhet i nyproduktionen utan söker lägenhet, som är mindre modern och billigare. Bostadsförmedlingarna kan i viss utsträckning tillmötesgå sådana önskemål genom att med frångående av den tids- mässiga turordningen hänvisa sökande, som innehar bytesdisponibel lägenhet i det äldre beståndet, till en nybyggd lägenhet och hänvisa en bostadslös sökande till den ledigblivna successionslägenheten. Det är vidare utredningens uppfattning att bostadsförmedlingarna inte bör stanna vid att medverka till sådana bostadsbyten, som tillför förmedlingarna en ledig lägenhet att förmedla, utan även medverka till direkta byten mellan två eller flera hushåll.
Från allmän synpunkt är det enligt utredningen angeläget, att vid bostadsanvis- ningen de lokala intressena inte ensidigt tillgodoses på bekostnad av de intressen som sammanhänger med rörligheten på arbetsmarknaden, näringslivets utveckling och lokalisering samt framför allt den enskildes rätt att välja bosättningsort. Det bör sålunda principiellt sett stå öppet för alla att på lika villkor konkurrera om till- gängliga lägenheter på en ort. Detta leder till att de bostadssökandes kommuntill- hörighet inte bör få inverka på rätten att erhålla lägenhet genom den kommunala bostadsförmedlingen.
Så länge bostadsbristen består är det dock ofrånkomligt att medge förtur till bostadsanvisning i vissa fall. Emellertid bör den tidsmässiga turordningen vara huvudprincip och avstegen därifrån snävt begränsade. Förtur i bostadskön av sociala eller medicinska hänsyn bör enligt utredningens mening förutsätta omsorgs— full utredning och prövning. Då det får anses vara ett allmänt samhälleligt intresse att bostäder tillhandahålles arbetskraft i näringsliv och offentlig verksamhet, kan det i vissa fall vara befogat att en del av det för förmedling tillgängliga lägenhetsbestån— det reserveras härför. Ansvaret för dylika lägenhetsreservationer bör enligt utred- ningens mening ligga hos kommunstyrelsen eller i förekommande fall hos fastighets- nämnden även om bostadsförmedlingen inrättats som ett från dessa myndigheter fristående kommunalt organ. Vid gemensam bostadsförmedling bör det dock an- komma på styrelsen för denna att besluta om lägenhetsreservationer. Kommunerna måste emellertid vara återhållsamma vid beviljande av lägenhetsreservationer.
Innan sådana tillgripes bör man undersöka, om det finns likvärdig arbetskraft i orten eller bostäder på den fria marknaden.
Utredningen anser att bostadsförmedlingarna för att lösa bostadsfrågan åt perso- ner med lång väntetid, vilka inte kan mottaga lägenheter i nyproduktionen, bör skaffa sig tillgång till äldre lägenheter genom att ge dem som innehar sådana lägen- heter men önskar annan lägenhet företräde till nyproducerade lägenheter framför andra sökande som saknar egen bostad. Denna företrädesrätt rubbar visserligen turordningen mellan de sökande som efterfrågar den nyproducerade lägenheten men medför däremot att turordningen bland de bostadslösa sökandena kan bättre upprätthållas.
Bostadsförmedlingarna bör sträva efter att råda och vägleda de bostadssökande så att bästa möjliga boendestruktur åstadkommes och att samtidigt lägenhetsupp- låtarnas intressen inte eftersättes. Man bör sålunda undvika alltför stark koncen- tration av barnfamiljer till vissa stadsdelar, kvarter eller enskilda fastigheter. Det är viktigt att förmedlingarna hjälper den bostadssökande till rätta, så att han anvisas en lägenhet som är lämplig med hänsyn till familjens storlek och som mot- svarar hans ekonomiska förutsättningar. Däremot är det inte önskvärt att bostads— förmedlingarna ransonerar lägenheterna så att viss lägenhetsstorlek oavvisligen för- behålles sökande med viss familjestorlek. Det är enligt utredningens uppfattning inte rimligt att ensamstående personer eller familjer utan barn undantagslöst skall vara hänvisade till smålägenheter.
Utredningen förordar, att den som avser att flytta till annan ort skall få göra anmälan härom hos hemortsförmedlingen som i sin tur har att vidarebefordra an- mälan till inflyttningsorten. Det kan nämligen vara fördelaktigt för den bostads- sökande, om han i hemorten kan erhålla upplysning om bostadsmarknaden i in- flyttningsorten. Även för hemortsförmedlingen kan det vara av betydelse att få kännedom om den tillämnade utflyttningen för att få tillfälle att bevaka successions- lägenheten.
Åldersgräns för upptagande av bostadsanmälan bör i princip vara 18 år. I undan- tagsfall, dvs. då fråga om förtur av sociala eller medicinska skäl uppkommer, bör registrering kunna få ske före nämnda ålder.
Har en bostadssökande erhållit bostad som inte motsvarar hans efterfrågan t. ex. i fråga om storlek, standard eller läge bör han ha rätt att kvarstå i sin turordning i bostadskön, vare sig han skaffat bostaden på egen hand eller anvisats den av bostadsförmedlingen.
Anvisningsförslagen bör upprättas i så god tid som möjligt före inflyttning så att lägenhetsupplåtarna och de bostadssökande får skälig betänketid.
Enligt utredningens uppfattning utgör bostadsförmedlingsverksamheten en så betydelsefull service till allmänheten att den är värd största möjliga stöd från kom- munernas sida i ekonomiskt och personellt hänseende.
För att bostadsförmedlingarna skall omfattas av allmänhetens förtroende är det viktigt att allmänheten får insyn i verksamheten. Enligt utredningens mening är det dock motiverat, att sekretesskydd införes beträffande de uppgifter hos kom-
munal bostadsförmedling, som berör de bostadssökandes strängt personliga förhål- landen. Denna fråga övervägs av offentlighetskommittén, varför utredningen ej ut- arbetat något lagförslag i ämnet.
Vad gäller interkommunal bostadsförmedling är det enligt utredningen önskvärt, att flyttningarna mellan olika orter så långt möjligt löses genom lägenhetsbyten under medverkan av de kommunala bostadsförmedlingarna. Häri bör —-— förutom direkta byten eller kedjebyten — inbegripas byte från lägenhet i avflyttningskom- munen till nyproducerad lägenhet i inflyttningskommunen. Bortsett från det sam- arbete på bostadsförmedlingens område som sedan några år äger rum i form av s. k. bostadsclearing har den interkommunala förmedlingen av lägenhetsbyten hit- tills varit av ringa omfattning. Det är lämpligt att bostadsclearing äger rum även i fortsättningen, dock endast i sådana fall då clearing går att genomföra direkt, dvs. såsom ett bostadsbyte mellan två eller flera parter. Utredningen förordar, att det nuvarande clearingsystemet ersättes med en intensifierad interkommunal bytesverk- samhet samt direktclearing.
Utredningen anser det vara angeläget, att hyresgäst inte onödigtvis förhindras att överlåta sin lägenhet till annan om detta är nödvändigt för att han skall kunna byta till en annan lägenhet, vare sig denna är en redan bebodd lägenhet eller en obebodd lägenhet som anvisas av bostadsförmedlingen. Eftersom frågan är föremål för prövning i samband med behandlingen av hyreslagstiftningssakkunnigas nyligen avgivna förslag till ny hyreslag har utredningen ej funnit erforderligt att närmare ingå på detta spörsmål.
Utredningen har övervägt huruvida ytterligare åtgärder kan vidtagas i syfte att tillföra de kommunala bostadsförmedlingarna fler lägenheter att förmedla i det befintliga fastighetsbeståndet och därvid diskuterat frågan om införande av s.k. obligatorisk bostadsförmedling. En sådan åtgärd skulle emellertid fordra en om- fattande lagstiftning med detaljbestämmelser i fråga om bedömningsnormer, tids— frister m. m. Lagstiftningens tillämpning skulle vidare med säkerhet bli administra- tivt tungrodd och för att bli effektiv förutsätta en betydande kontrollapparat. Övervägande skäl talar därför enligt utredningens mening för att man såvitt gäller det befintliga lägenhetsbeståndet bör avstå från ett ingripande från statsmakternas sida till förmån för de kommunala bostadsförmedlingarna i vidare mån än som må betingas av möjligheterna till en vidgad bytesrätt.
Utredningen har även behandlat frågan, huruvida bostadsförmedlingarna genom lagstiftning skulle tillförsäkras rätt till förmedling av alla nyproducerade lägen- heter. En sådan lagstiftning skulle emellertid medföra att bostadsförmedlingsverk- samheten överfördes till det specialreglerade området för kommunal verksamhet. Detta skulle förutsätta att anvisningsprinciperna reglerades i författning och att kommunernas rörelsefrihet begränsades därigenom. En speciallagstiftning skulle även medföra påtagliga svårigheter i fråga om kontrollen av lagstiftningens efter— levnad. Med hänsyn härtill och till bostadsförmedlingens uppgift och framtida inriktning har utredningen ansett att bostadsförmedlingsverksamheten inte bör göras till föremål för specialreglering.
För närvarande kan kommuner som tillhandahåller mark för bostadsbyggande i samband med överlåtelsen eller upplåtelsen av marken ställa villkor om förmed- lingsrätt till de blivande bostäderna, låt vara att villkoret inte inverkar på mark— överlåtelsens eller markupplåtelsens bestånd. Däremot saknas stöd i bostads- lånekungörelsen för uppställande av dylikt villkor som förutsättning för bostadslån. Utredningen föreslår, att statligt bostadslån till flerfamiljshus och sådana småhus, som ej skall bebos av byggherren, icke skall få beviljas såvida vederbörande kommun beslutat att kommunal förmedling av de blivande bostäderna skall äga rum men avtal härom inte kommit till stånd. Utredningen har därvid övervägt, om inte vissa nyproducerade lägenheter i statsbelånade fastigheter borde vara undantagna från kommunal förmedling, t. ex. kooperativa lägenheter. Emellertid har utredningen funnit, att några generella undantag för vissa företagsformer ej bör göras utan ansett att det bör få ankomma på kommunerna att avgöra i vilken omfattnig de vill tillför- säkra sig förmedlingsrätt. Kommunerna har då möjlighet att genom undantag från kravet på förmedlingsrätt tillgodose särskilda intressen, t. ex. bostadssparandet. Det torde ligga i sakens natur, att förmedlingsrätt kommer att påfordras endast om " bostadsmarknadsläget i orten påkallar att så sker.
För det avsedda ändamålet erfordras en ny bestämmelse i 1962 års bostadslåne- kungörelse. Denna bör utformas så att såsom förutsättning för lån skall gälla att avtal om förmedlingsrätt i förekommande fall skall ha träffats med den kommun, de kom- muner eller det kommunalförbund, som handhar förmedlingsverksamheten i kom- munen i fråga.
Beträffande enskilda kommuner och sådana kommuner som bildat kommunal- förbund för handhavande av bostadsförmedlingsverksamheten är det enligt ut- redningen ändamålsenligt, att vederbörande fullmäktigeförsamlingar uppdrar åt låneförmedlingsorganet resp. kommunalförbundsstyrelsen att på kommunens resp. kommunalförbundets vägnar besluta om tillämpning av lånevillkoret i fråga. Bildas inte kommunalförbund för gemensam bostadsförmedling utan har kommunerna i stället träffat ett civilrättsligt avtal därom bör kommunernas fullmäktige på mot- svarande sätt låta det samarbetsorgan som skall handha förmedlingen ta ställning till frågan om förmedlingsrätt.
Reservation av herr Breitholtz
Ang. utredningens förslag om bättre tillgång till lägenheter för bostadsförmedlingarna
Av utredningens redovisning över lägenhetstillgången (s. 19 ff) framgår, att bostads- förmedlingarna i de större bristorterna genom frivilliga avtal med producenter och fastighetsägare redan nu erhåller förmedlingsrätten till flertalet nyproducerade lägenheter liksom till de s.k. successionslägenheterna och i viss utsträckning även till senare ledigblivna lägenheter. I den mån avtalen inte kommit att omfatta samt— liga nyproducerade lägenheter i ett visst bostadsföretag beror detta enligt min upp- fattning på att de skäl, som producenterna anfört mot en 100-procentig anvisnings- rätt varit bärande och kunnat accepteras av de kommunala myndigheterna. Behovet av förmedlingsrätt varierar från ort till ort liksom från företag till företag, varför utrymme måste finnas för ett bedömande i det enskilda fallet, en synpunkt som även utredningen — ehuru i annat sammanhang — särskilt understryker. Utred— ningen anför nämligen som skäl mot införandet av ett allmänt stadgande om generell anvisningsrätt i bostadslånekungörelsen, att det synes vara lämpligare att kommu- nerna för varje enskilt projekt tar ställning till frågan om kommunal förmedling bör ske av de blivande lägenheterna eller ej (5. 125).
När det gäller de möjligheter som står till buds att öka lägenhetstillgången för bostadsförmedlingarna avvisar utredningen först tanken på att statsmakterna genom bestämmelser i en särskild författning skulle reglera frågan om bostadsförmed- lingarnas anvisningsrätt (s. 121). Som skäl anför utredningen bl. a. att bostadsför— medlingsverksamheten då skulle föras över till det specialreglerade området för kommunal verksamhet och att kommunernas rörelsefrihet härigenom skulle be- gränsas genom författningsföreskrifter. Även kontrollen av en dylik lagstiftnings efterlevnad skulle enligt utredningen medföra påtagliga svårigheter. Jag delar ut- redningens uppfattning i denna del.
Utredningen avvisar härefter tanken på att införa ett allmänt stadgande i bostads- lånekungörelsen av innehåll att statligt bostadslån inte skulle få beviljas med mindre än att den lånesökande förbinder sig att låta de blivande lägenheterna förmedlas genom kommunal bostadsförmedling. Mot en sådan föreskrift anför utredningen — förutom det skäl som ovan redovisats —— jämväl att en sådan bestämmelse skulle få generell räckvidd för hela den statliga bostadslånegivningen och således bli gäl- lande även på orter, där bostadsmarknadsläget är sådant att behov inte föreligger av en dylik förmedlingsrätt. Även härutinnan delar jag utredningens uppfattning men anser tillika, att ytterligare ett vägande skäl kan anföras mot en sådan lösning. Enligt min uppfattning torde det nämligen vara uppenbart, att ett allmänt stadgande
i bostadslånekungörelsen av denna art ur rättssäkerhetens intresse måste framtvinga en speciallagstiftning rörande tidsfrister för anvisningamas meddelande, anvisnings- normer, bestämmelser rörande det ekonomiska ansvaret för outhyrda lägenheter. besvärsrätt m. m.
Utredningens majoritet har nu trott sig finna en väg att komma förbi nackdelarna och svårigheterna med ovan redovisade lösningar genom att föreslå, att statligt bostadslån till flerfamiljshus och sådant småhus som ej skall bebos av lånesökande inte må beviljas om vederbörande kommun beslutat att kommunal förmedling av de blivande bostäderna skall äga rum, men avtal härom icke kommit till stånd (s. 128). I detta förslag kan jag inte instämma. Även med den lösningen kvarstår nämligen enligt min uppfattning med oförminskad styrka kravet på att klarhet från början måste råda rörande innebörden av ett dylikt åtagande, såväl vad gäller anvisningsnormer och tidsfrister som de rättsliga konsekvenserna och det ekono- miska ansvaret. Sådana bestämmelser kan endast utfärdas i en särskild författning. Som ett aktuellt exempel på behovet av enhetliga bestämmelser rörande bostads— förmedlingarnas anvisningsnormer och ansvar kan anföras att bostadsförmed— lingarna inte bara i Stockholm utan på flera andra orter i landet under senare tid tvingats annonsera efter hyresgäster till nyproducerade lägenheter. Hur länge skall producenten eller fastighetsägaren tvingas vänta på anvisning från bostadsförmed- lingen? Vid Vilken tidpunkt har han rätt att hyra ut en lägenhet utan bostadsför— medlingens hörande för att skydda sina ekonomiska intressen? Om han väntar på anvisning från bostadsförmedlingen över tillträdesdagen svarar då bostadsförmed— lingen för utebliven hyreslikvid? På dessa och liknande frågor lämnas i utredningens förslag inga svar med undantag för den sistnämnda frågan, där majoriteten anför att den föreslagna förmedlingsrätten givetvis inte syftar till att kommunerna skall övertaga det ekonomiska ansvaret för bostadsupplåtelserna (s. 126). Ett sådant ensidigt ställningstagande, varigenom bostadsförmedlingarna fritages från allt eko— nomiskt ansvar och producenter och fastighetsägare lämnas att klara problemen, kan jag inte acceptera.
Med den föreslagna lösningen har man också anledning befara att kommunerna genomgående kommer att slentrianmässigt kräva anvisningsrätt för samtliga lägen- heter i ett hus för vilket statligt lån skall tillstyrkas. Härigenom kommer i realiteten en obligatorisk bostadsförmedling att införas för huvudparten av det blivande lägenhetsbeståndet, utan att de rättsliga och ekonomiska konsekvenserna för den enskilde blivit utredda.
137 Bilaga 1
Verksamheten vid de kommunala bostadsförmedlingarna
under år 1965
Redogörelse avgiven den 28 oktober 1966 av
Kungl. bostadsstyrelsens planeringsbyrå
Undersökningens omfattning och uppgifternas tillförlitlighet
Bostadsstyrelsen har under en följd av år från ett 80—tal kommuner — huvudsakligen stora och medelstora kommuner med kommunal bostadsförmedling — inhämtat upp- gifter om antalet vid årsskiftet kvarstående bostadssökande och om antalet nyregistre- rade och avregistrerade under det sist förflutna året.
För att utröna i vad mån någon form av bostadsförmedling förekom även i andra kommuner utsändes uppgiftsformuläret avseende årsskiftet 1964/ 65 till sammanlagt 434 kommuner. Av dessa kunde 195 besvara formuläret i stort sett fullständigt. Därutöver angav några kommuner att bostadsförmedling sannolikt skulle komma att inrättas under år 1966.
Formulären för följande års enkät utskickades i början av 1966 till 165 kommuner. Utvidgningen utöver de tidigare i enkäten ingående kommunerna hade gjorts med be- aktande av om kommunen hade en bostadsförmedlingsverksamhet av större omfattning eller om kommunen kunde betecknas som förortskommun till större stad. Fullständiga svar erhölls från 154 kommuner. Av dessa omfattades 80 av 1964 års enkät och 135 kommuner av 1965 års enkät.
Bostadsförmedlingarnas organisation och arbetssätt är skiftande. I en del kommuner utgör bostadsförmedlingen ett självständigt organ, i andra kommuner får annat kom- munalt organ vid sidan av sin ordinarie verksamhet föra register över bostadssökande. Dessutom finns ett antal kommuner, där sådant register förs av allmännyttigt företag, HSB eller annat kooperativt bostadsföretag.
Enkätformuläret har i stort varit oförändrat sedan år 1957. Vid enkäten 1966 till- lades dock en fråga av följande lydelse: >>Hur stor del av den årliga nyproduktionen av lägenheter i hyres- och bostadsrättsföreningshus ställs till bostadsförmedlingens dispo- sition?». Vidare har kommunerna fått besvara ett formulär angående lägenheter för- medlade med förtur.
De 154 kommuner som omfattas av 1966 års undersökning har totalt 4410 000 in- vånare. Fördelningen på ortsgrupper redovisas i följande tablå.
Antal Folkmängd Anta] kommuner 1/1 1966 registrerade bostads— sökande 1/1 1966 Stor-Stockholm . . , ............................. 23 1 216 373 183 744 Stor-Göteborg ................................. 15 539 524 106 092 Malmö-Lund-området .......................... 8 327 192 40 126 Kommuner med 30 000—100 000 inv. ........................ 21 1 187 649 108 961 20 000— 30 000 inv. ........................ 13 337 154 16 625 mindre än 20 000 inv. ........................ 74 801 848 34 698 Summa 154 4 409 740 490 246
De registrerade bostadssökandena har grupperats på »sökande med egen lägenhet» och »sökande utan egen lägenhet». Med »egen lägenhet» avses lägenhet förhyrd direkt av värd eller innehavd med bostadsrätt, äganderätt eller som tjänstebostad. Denna upp- delning av sökande med resp. utan egen lägenhet bör dock inte utan vidare tolkas så att den sistnämnda gruppen skulle representera ett mera angeläget behov av lägenhet än den förstnämnda. Sålunda kan sökande med egen lägenhet ha en bostad av låg kva- litet eller familjen kan vara mycket trångbodd, medan en som är registrerad som »sö- kande utan egen lägenhet» kan ha en betydligt bättre bostadssituation än många »sö- kande med egen lägenhet».
En del kommuner har även kunnat redovisa »sökande som bor i kommunen, men har familj i annan kommun». Sökande registrerade i denna grupp har i tabellerna förts till gruppen »sökande utan egen lägenhet». Slutligen redovisas en grupp »sökande bo- satta i annan kommun». Registreringen av sådana sökande torde förekomma i varie- rande omfattning. Då en bostadssökande kan ha anmält sitt bostadsbehov i mer än en kommun, innebär en summering av antalet sökande i denna grupp till viss del en dub- belredovisning.
Sökande »utan egen lägenhet» har fördelats på två grupper: sökande »med barn under 16 år» resp. »utan barn under 16 år». På enkätformuläret var dessa grupper upp- delade på »gifta», nämnar gifta sig» och »övriga icke gifta». Vid redovisningen har hela gruppen sökande »med barn under 16 år» och »gifta sökande utan barn» sam- manslagits till en grupp.
Gränserna mellan de här angivna redovisningsgrupperna kan vara mycket flytande, och förändringar i bostads- och familjeförhållandena kan ha ägt rum sedan anmäl- ningsdagen. Det är ovisst i vilken utsträckning kommunerna håller registret aktueut genom anteckningar om inträffade förändringar.
Det bör understrykas att uppgifter om antalet registrerade bostadssökande vid en viss tidpunkt icke utgör någon mätare på den otillfredsställda bostadsefterfrågans stor- lek. Det är nämligen ingalunda säkert att alla de som önskar lägenhet — antingen därför att de ej har någon eller därför att de vill byta till annan — anmält sig till bo- stadsförmedlingen. Å andra sidan kan man icke utgå från att alla registrerade sökande representerar en aktuell efterfrågan. Registret kan föras mycket olika i olika kommu- ner. Om ingen aktualitetskontroll förekommer, kan en del ansökningar stå kvar trots att vederbörande redan fått sin bostadsfråga löst på ett tillfredsställande sätt. Det torde också vara så att många, främst ungdomar, anmält sig till bostadsförmedlingen, trots att de ännu inte har något behov av lägenhet eller representerar en köpkraftig efter-
frågan. Det kan bland de sökande även finnas sådana som anmält mycket speciella önskemål, t. ex. ifråga om läge, pris etc. vilka bostadsförmedlingarna endast i ringa omfattning kan tillgodose.
De gjorda sammanställningarna av kommunernas uppgifter kan alltså inte ge svar på frågan hur stor bostadsbristen är. Med beaktande av vad här angivits om uppgif- ternas innebörd bör de emellertid kunna ge ett underlag för bedömningar av dels skill- nader mellan olika hushållsgrupper i graden av otillfredsställd bostadsefterfrågan, dels förändringarna i bostadsmarknadsläget.
Kvarstående sökande
I tabell 1 redovisas hela antalet kvarstående sökande i olika kommungrupper med för- delning på sökandekategorier, och i tabell 2 görs en jämförelse mellan antalet kvarstå- ende sökande i början av åren 1964, 1965 och 1966 för de 80 kommuner som omfat- tades av enkäten samtliga dessa år. Uppgifter lämnas även för de 135 kommuner som ingick i såväl enkäten för år 1965 som enkäten för år 1966.
Det totala antalet bostadssökande i de 154 kommuner som vid 1966 års enkät läm- nat fullständiga svar uppgick den 1 januari 1966 till 490 000. Därav hade 226 000 egen lägenhet, medan 170 000 saknade sådan. Antalet sökande bosatta i annan kommun var 94 000.
I efterföljande tablå redovisas för olika kommungrupper den relativa fördelningen på dessa tre huvudgrupper. Malmö-Lund-området har den största andelen sökande med egen lägenhet — 56 % — medan Stor-Stockholm har den högsta andelen sökande utan egen lägenhet. Kommuner med mindre än 20 000 invånare och Stor-Göteborg har den högsta andelen sökande bosatta utanför registreringskommunen.
Hela antalet Därav i procent
kvarstående __ sökande den inom kommunen sökande 1 januari 1966 bosatta sökande bosatta
——————-i annan med egen utan egen kommun lägenhet lägenhet
Stor-Stockholm ............................. 183 744 44 42 14 Därav Stockholm ......................... 122 360 47 39 14 Stor-Göteborg .............................. 106 092 44 31 25 Därav Göteborg .......................... 84 163 49 35 16 Malmö-Lund-området ...................... . . 40 126 56 24 20 Därav Malmö ............................ 31 795 61 25 14 Kommuner med 30 000—100 000 inv. ...................... 108 961 48 33 19 20 000— 30 000 inv. ...................... 16 625 51 27 22 mindre än 20 000 inv. ...................... 34 698 45 27 28 Samtliga kommuner ......................... 490 246 46 35 19
Av de 170000 sökande utan egen lägenhet kunde 34000 hänföras till gruppen familjer, dvs sökande med minderåriga barn och gifta sökande utan minderåriga barn. Antalet icke-gifta som uppgivit att de skulle gifta sig var 35000. Härvid bör dock observeras att denna grupp inte har kunnat särredovisas för Stockholms stad. 1 efter-
följande tablå redovisas för olika kommungrupper denna fördelning av de sökande utan egen lägenhet.
Inom kommunen bosatta sökande utan egen lägenhet
Totalt Därav i procent med icke-gifta övriga minderåriga som icke barn och ämnar gifta gifta utan ingå minderåriga äktenskap barn Stor-Stockholm .......................... 76 914 l 9 . . 811 Därav Stockholm ...................... 48 020 19 . . 811 Stor-Göteborg ........................... 33 1 19 16 20 64 Därav Göteborg ....................... 29 403 15 16 69 Malmö-Lund-området ..................... 9 679 23 32 45 Därav Malmö ......................... 7 760 22 30 48 Kommuner med 30 000—100 000 inv. ................... 36 218 19 38 43 20 000— 30 000 inv. ................... 4 430 28 39 33 mindre än 20 000 inv. ................... 9 306 38 31 31 Samtliga kommuner ...................... 169 666 20
I de kommuner som var med i enkäten både 1965 och 1966 ökade antalet bostads- sökande från 455 000 till 484 000 eller med ca 6 %. Folkmängden i dessa kommuner ökade under samma tid med nära 2 %. Antalet bostadssökande har sålunda ökat snabbare än folkmängden.
Sökande med egen lägenhet ökade med 1 % och sökande utan egen lägenhet med 8 %. Den största ökningen — 18 % — uppvisar gruppen sökande bosatta i annan kommun än registreringskommunen.
Bland sökande utan egen lägenhet var antalet »familjer» i stort sett detsamma. me- dan de icke-gifta ökade med 11 %.
1 Avser både nicke gifta som änmar ingå äktenskap» och »övriga icke gifta».
I följande tablå redovisas antalet bostadssökande i olika kategorier den 1 januari 1966 i procent av antalet sökande i motsvarande kategorier den 1 januari 1965.
Antal sökande i procent av antal kvarstående sökande 1/1 1965
Antal kvarstående sökande 1/1 1966 Nyregist- Avregist- rerade rerade Bosatta inom kommunen Bosatta under under ___—— i annan 1965 1965 Samt— Med Utan kommun liga egen egen lägen— lägen- het het Stor-Stockholm .................... 105 100 107 122 21 16 Därav Stockholm ................. 102 97 101 129 16 14 Stor-Göteborg ...................... 108 100 111 120 29 21 Därav Göteborg .................. 104 99 111 108 26 22 Malmö-Lund-området ............... 105 103 116 99 32 27 Därav Malmö .................... 107 103 121 102 28 21 Kom muner med 30 000—100 000 inv. .............. 106 102 108 116 51 44 20 000— 30 000 inv. .............. 116 112 107 138 72 57 mindre än 20 000 inv. .............. 108 107 100 117 62 55 Samtliga kommuner ................ 106 101 108 118 35 28 Nyregistrerade sökande
Med »nyregistrerade» avses under år 1965 nyanmälda sökande. En del av dessa kan ha varit registrerade under någon tidigare period men blivit avförda på grund av att de erhållit lägenhet eller av annat skäl. Antalet nyregistrerade redovisas i tabell 3. I tabellen redovisas även antalet nyregistrerade under åren 1963, 1964 och 1965 i de kommuner som omfattades av enkäten under samtliga dessa år.
Totalt nyregistrerades under år 1965 161000 bostadssökande, varav 61000 med egen lägenhet, 65 000 utan egen lägenhet och 35 000 bosatta i annan kommun. För jämförbara kommuner kan konstateras att nyregistreringarna ökat under de två senaste aren.
I tablån ovan redovisas antalet nyregistrerade under år 1965 i procent av antalet sökande den 1 januari 1965. Detta relationstal liksom motsvarande avseende antalet avregistrerade är ett grovt mått på omsättningen i den registrerade bostadskön. För samtliga kommuner uppgick antalet under året nyregistrerade till drygt en tredjedel av totala antalet registrerade vid årets början. Relationstalet är lägst för Stor-Stockholm. Därnäst i ordning kommer Stor-Göteborg och Malmö-Lund-området. De högsta rela- tionstalen har kommunerna med 20 000—30 000 invånare.
Avregistrerade sökande och förmedlade lägenheter
Med avregistrerade avses dels sökande som avförts ur registren på grund av att de er- hållit lägenhet, dels sökande som avförts av andra skäl. Den utsträckning i vilken in- aktuella ansökningar avförts ur registret varierar mellan kommunerna och beror på hur pass effektivt registret sköts genom aktualitetskontroll o. dyl.
Antalet avregistrerade under åren 1964 och 1965 med fördelning på sökande som erhållit lägenhet och sökande som avregistrerats av andra skäl redovisas i tabell 4. Av samtliga under år 1965 avregistrerade hade 54 % tilldelats lägenhet. För de olika kom— mungrupperna varierar denna andel mellan 50 och 60 %. Relationstalen avseende av- registrerade i förhållande till antalet sökande i början av året visar samma variationer mellan kommungrupperna som motsvarande relationstal för nyregistrerade.
I tabell 5 redovisas antalet förmedlade lägenheter med fördelning dels på lägenheter som förmedlats till personer anmälda resp. icke anmälda vid bostadsförmedlingen dels på lägenheter i nybyggda och i äldre hus. Vid kontakter med kommunerna har fram- kommit att en del bostadsförmedlingar tar upp en anmälan i samband med förmed- landet av en lägenhet åt en icke registrerad bostadssökande, medan andra förmedlingar redovisar sådana sökande såsom »icke anmälda vid bostadsförmedlingen».
I tabellen redovisas även antalet lägenheter i hus som färdigställts under år 1965 med särskild redovisning för hus med tre eller flera lägenheter. Vid jämförelser mellan upp- gifter om antalet färdigställda lägenheter och förmedlade lägenheter bör beaktas att beträffande hus som färdigställes omkring ett årsskifte en lägenhet kan redovisas som färdigställd ett år och vid bostadsförmedlingen som förmedlad ett annat år.
I nedanstående tablå redovisas vissa procenttal avseende de förmedlade lägenheterna, byggda på uppgifterna i tabell 5.
I årets enkät har bostadsförmedlingarna även fått redovisa hur stor del av den årliga nyproduktionen av lägenheter i hyres- och bostadsrättsföreningshus som ställs till bostadsförmedlingens disposition. Svar har lämnats av 118 kommuner och kom- munernas fördelning på de angivna svarsalternativen redovisas i denna tablå. Ett 50-tal kommuner disponerar över minst 95 % av nyproduktionen, lika många mellan 50 % och 95 % och 15 kommuner mindre än hälften av nyproduktionen.
Förmed- Förmed- Antal Därav som disponerar nedan- lade lä- lade lä- kom- stående andel av nyproduktio- genheter genheter muner nen av lägenheter i hyres- och i nybygg- i nybygg— bostadsrättsföreningshus da hus i da hus i ___— % av ny- % av 95— 75— 50— mindre produ- samtliga 100 % 94 % 74 % än 50 % cerade förmed- lägen- lade heter i lagen- hus med heter 3 el. fl. lägen- heter Stor-Stockholm .................. 68 56 22 9 3 8 2 Därav Stockholm .............. 71 47 1 1 Stor-Göteborg ................... 85 46 11 7 3 1 0 Därav Göteborg ............... 76 43 1 Malmö-Lund-området ............ 76 62 8 4 3 1 0 Därav Malmö ................ 921 52 1 1 Kommuner med 30 000—100 000 inv. .......... 70 52 20 6 9 3 2 20 000— 30 000 inv. .......... 67 56 12 3 4 4 1 mindre än 20 000 inv. .......... 73 58 45 23 9 3 10 Samtliga kommuner .............. 72 54 1 18 52 3 1 20 15
* 243 lägenheter i Burlövs kommun är förmedlade av Malmö stad. Dessa lägenheter har ej beaktats vid procentberäkningen.
I tabell 6 lämnas en sammanfattning av bostadsförmedlingsverksamheten under år 1965 för de 135 kommuner som lämnat uppgifter om antalet sökande för såväl början av år 1965 som början av år 1966.
Med förtur förmedlade lägenheter
Bostadsförmedlingarna lämnar ibland förtur av olika skäl. Förtur kan lämnas till per- soner redan registrerade vid bostadsförmedlingen och till personer som inte är registre- rade. Tlll det vanliga formuläret vid årets enkät var fogad en bilaga i vilken kommu- nerna fick specificera antalet med förtur förmedlade lägenheter. Därvid skulle anges om förtur lämnats på grund av anställning inom industri, byggnadsverksamhet eller annan verksamhet, av sociala skäl (»katastroffall») eller av annan anledning. Vidare skulle anges om de personer som erhållit lägenhet genom förtur varit registrerade vid bostadsförmedlingen eller ej. Det visade sig dock att i en del kommuner registrerades i samband med lägenhetsanvisningen de som erhöll lägenhet, om de inte var anmälda tidigare. Denna uppdelning på registrerade och icke registrerade kunde därför icke konsekvent genomföras och är fördenskull utesluten i redovisningen.
Av de 154 kommunerna hade 6 icke kunnat besvara frågan om förtur, däribland Göteborgs stad. De övriga 5 var samtliga kommuner med mindre än 20 000 invånare.
I tabell 7 redovisas i absoluta tal förmedlade lägenheter utan och med förtur samt lägenheter med förtur fördelade efter orsak till förtur. De redovisade uppgifterna bör dock tolkas med försiktighet, då innebörden av begreppet »förtur» torde variera mellan kommunerna.
Av samtliga förmedlade lägenheter uppges 33 % ha förmedlats med förtur. Andelen lägenheter förmedlade med förtur i de olika kommungrupperna framgår av tablån nedan. Andelen lägenheter som förmedlats genom förtur är låg i Stockholm och Mahnö. Däremot är andelen hög i förortskommunerna i storstadsområdena. För Stockholms förortskommuner är andelen 39, för Göteborgs förortskommuner 34 och för Malmö- Lund-områdets förortskommuner 44 %.
Procent lägenheter förmedlade med förtur Stor-Stockholm ...................................................... 18 Därav Stockholm .................................................. 2 Göteborgs förortskommuner ........................................... 34 Malmö-Lund-området ................................................. 24 Därav Malmö ..................................................... 18 Kommuner med 30 000—100 000 inv. ............................. . ................. 37 20 000— 30 000 inv. ............................................... 41 mindre än 20 000 inv. ............................................... 48
Anställning inom industrin är som framgår av tablån nedan den vanligaste anled— ningen till förtur. Ett undantag utgör dock Stockholms stad. Samhällelig verksamhet (polispersonal, lärare, sjukvårdspersonal m.m.) är också en relativt vanlig orsak vid beviljandet av förtur. I Stockholms stad dominerar denna orsak helt.
Antal lägenheter förmedlade med förtur
indu- strin
bygg- nads- verk- samhet
sam- häl- lelig verk- samhet
annan verk— sam- het
sociala annan skäl anled- ning
Stor-Stockholm .................. 2 804 Därav Stockholm .............. 162 Göteborgs förortskommuner ....... Malmö-Lund-området Därav Malmö
Kommuner med 30 000—100 000 inv. 20 000— 30 000 inv. mindre än 20 000 inv.
Samtliga kommuner .............. 20 081
24 40 43
31
33 82
21
29 29
23 22 22
25
9 10
13
1
29
23 30
13 14 15
15
1 Utredningen hari fråga om Stockholm inhämtat, att »absolut förtur» av sociala eller medicinska skäl, dvs. lägenhetsanvisning utan väntetid efter ansökningens ingivande, icke förekommer. Viss avkortning av väntetiderna på grund av nämnda skäl förekommer emellertid. Omfattningen där- av uppgår till omkring 4 % av det totala antalet i vanlig turordning anvisade lägenheter.
Tabell 1. Antal bostadssökande i början av år 1966
rn. a. : minderariga barn
Kommungrupp
Antal kom- muner
Folkmängd den 1/1 1966
Hela antalet sökande
Därav
inom kommunen bosatta sökande
med egen lägenhet
utan egen lägenhet Totalt
Därav
med in. å. barn och gifta utan m. å. barn
icke gifta övriga som ämnar icke ingå äkten— gifta skap
sökande bosatta i annan kommun
Stor-Stockholm . ..... Därav Stockholm . .
Stor-Göteborg . . . . . . Därav Göteborg .
Malmö-Lund—området . Därav Malmö . . . .
Kommuner med 30 000—100 000 inv. 20 000— 30 000 inv. mindre än 20 000 inv.
Inu—4 Dev—(
21 13 74
Samtliga kommuner .. 154 Kommuner som var med före 1965
80
1 216 373 783 643
539 524 421 809
327192 249161
1 187 649 337 154 801 848 4 409 740 3 778 143
183 744 122 360 106 092 84 163
40 126 31 795
108 961 16 625 34 698 490 246 454 421
81 168 57 640
46121 41338
22 452 19 471 52 527 8 434 15 503
226 205 214 306
76 914 48 020
33 119 29 403 9 679 7 760
36218 4430 9306
169 666
161961
14 638 8 905
5249 4 312 2196 1722
6 818 1223 3 537
33 661
30 446
6 554 4 609 3 145 2 333
13 920 1719 2 859
62 276 39115
21316 20 482
4 338 3 705
15 480 1 488 2 905
136 000
131515
25 662 16 700 26 852 13 422
7 995 4 564
20 216 3 761 9 889 94 375 78 154
Tabell 2. Antal registrerade bostadssökande i början av åren 1964, 1965 och 1966 i kommuner med uppgifter för 1964, 1965 och 1966
m. å. : minderåriga barn
Kommungrupp och år Antal Folkmängd Hela Därav kom— antalet muner sökande inom kommunen bosatta sökande sökande
bosatta
med egen utan egen lägenhet i annan läg ' kommun Totalt Därav
med 111. å. icke gifta övriga barn och som ämnar icke gifta utan ingå. gifta m. a. barn äktenskap
1 160 094 169 454 77 570 74 6231 13 408 11 813 49 254 1 176 559 172 048 80 522 71484 14 791 56 693 1 189 711 180 774 80313 75 992 14 331 61661
795 976 122 600 58 450 54 440 9 470 6 400 38 570 790 933 120 020 59 620 47 480 10 100 37 380 783 643 122 360 57 640 48 020 8 905 39 115
Stor-Göteborg 1964 477 157 81 867 43 372 23 681 3 349 1965 483 434 91 176 45 272 29 104 4 414 1966 . . . . . . . . . 488 214 97 005 44 965 32159 4 806
Därav Göteborg 1964 414 466 73 612 40 728 21 660 2 995 1965 418 600 80 696 41 893 26 389 3 864 1966 . 421809 84163 41338 29 403 4 312
Malmö-Lund
1964 .... .... 284 556 33 400 20197 8120 2 046 1965 . . 289 765 35 143 21 342 8 020 1 986 1966 . . . 294 831 37 302 21972 9 325 2145
Därav Malmö 1964 1965 1966 .
Kommuner med 30—100000 inv. 1964 1965 1966 Kommuner med 20—30 000 inv. 1964 1965 . . . . . . .. 1966 . . . . .. Kommuner med mindre
än20000inv. 1964 1965 1966
Samtliga kommuner 1964 1965 1966
...-.....
Samtliga kommuner som var med 1965 och 1966 1965 1966
1
21 21 21 12 12 12 21 21 21 80 80 80
135 135
241 778 245 803 249 161
1 124 652 1 163 864 1 187 649
299 585 304 802 310 098 296 390 301 331 307 640
3 642 434 3 719 755 3 778 143
4188 681 4 260 549
28 623 29 765 31 795 94 618 102 551 108961 13 421 14 136 16 350 12 337 13 356 14 029
405 097 428 410 454 421 454 914 484 208
17 895 18 868 19471 50 349 51 669 52 527
7 284 7 450 8 362 5 780 6120 6167
204 552 212 375 214 306 220 970 224 051
6 595 6 417 7 760
27169 33 423 36 218
3 704 3 969 4 244 3 608 4 017 4 023
140 905l 150 017 161 961 155 9002 168 300
1 631 1 592 1 722
5673 8 076 6818 1097 914 1 150
1 115 1303 1 196
26 688 31 484 30 446
33 958 33 249
2 076 1 943 2 333
11100 12427 13 920
1508 1569 1 688
1 218 1 245 1 355
33 438 118 533 131515
121838 135051
2 888 2 882 3 705
10 396 12 920 15 480
1 099 1 486 1 406 1 275 1 469 1 472
80 631
4133 4480 4 564
17100 17 459 20 216
2433 2 717 3 744
2 949 3 219 3 839
59 640 66 018 78 154
78 044 91 857
* Ej specificerat 148 sökande år 1964. ” Ej specificerat 104 sökande år 1965.
Tabell 3. Antal nyregistrerade bostadssökande under år 1965
m. å. : minderåriga barn
Kommungrupp Antal Hela Därav kom- antalet muner sökande inom kommunen bosatta sökande sökande
bosatta
med egen utan egen lägenhet iannan lägenhet kommun Totalt Därav
med ut. å. icke gifta övriga barn och som ämnar icke gifta utan ingå gilta m. a. barn äktenskap
StorStockholm . . . . . . 37 591 21 342 3 809 17 533 Därav Stockholm . . 18 908 11 482 1 591 9 891
Stor-Göteborg 28 625 11 590 1 922 Därav Göteborg . . 21 201 10 006 1 534
Malmö-Lund-området 12 287 4 239 892 Därav Malmö . . . . .. . 8 283 3 240 641
Kommuner med 30 000—100 000 inv. . . 51 686 19 432 5 049 20 000—— 30 000 inv. . 10 350 2 815 865 mindre än 20 000 inv. . 19 997 5 9401 2 280
Samtliga kommuner . . .. ..... 160 536 65 3581 14 817 Kommuner med uppgifter för 1963, 1964 och 1965 132 678 512253 10 407 136 876 58 2353 13 375 142 835 60 663 12 983
specificerat 139 sökande. specificerat 112 sökande år 1963. specificerat 777 sökande år 1964.
Kommungrupp ?ntal 1964 1965 nämner Totalt Därav som Totalt Därav som tilldelats avregist- tilldelats avregist- lägenhet rerats av lägenhet rerats av andra skäl andra skäl Stor-Stockholm ......... 23 34 526 12 883 21 643 28 828 14 616 14 212 Därav Stockholm ..... 1 22 135 6 098 16 037 16 568 8 345 8 223 Stor-Göteborg .......... 15 20 712 11 722 8 990 Kommuner som var med både 1965 och 1966 .. 12 17195 9 832 7 363 20 677 11 696 8 981 Därav Göteborg ...... 1 13 981 8 810 5171 17 734 10176 7 558 ? Malmö-Lund-området . . . . 8 10 405 5 933 4 472 Kommuner som var med både 1965 och 1966 .. 6 9 320 5 965 3 355 10166 5 839 4 327 Därav Malmö ........ 1 6 993 4 911 2 082 6 253 4 354 1 899 Kommuner med 30 000—100 000 inv. . . 21 39 735 18 908 20 827 44 380 22 178 22 202 20 000— 30 000 inv. . . 13 8 808 4 355 4 453 8 187 4 447 3 740 mindre än 20 000 inv. .. 74 17 933 10 916 7 017 Kommuner som var med både 1965 och 1966 . . 60 12 257 6 267 5 990 15 241 9 314 5 927 Samtliga kommuner ..... 154 130 445 69 812 60 633 Kommuner som var med både 1965 och 1966 .. 135 121 841 58 210 63 631 127479 68 090 59 389 Kommuner som var med före 1965 ............ 80 114 021 53 692 60 329 116 459 61 880 54 579
Tabell 5. Antal lägenheter i nybyggda hus och antal förmedlade lägenheter under 1965
Kommungrupp Antal Antal lägenheter i år Antal under är 1965 förmedlade lägenheter kom- 1965 nybyggda hus muner —— Lägenheter förmed- Hela Därav lägenh 1 Samtliga Därav i lade till personer antalet __ hus med ___—— förmedl. nybygg- äldre 3 el. fl. anmälda icke an- lägen- da hus hus lägenh. på bost.— mälda heter förmedl. på host.- förmedl. Stor-Stockholm ...... 23 14 733 12 461 14 686 519 15 205 8 513 6 692 Därav Stockholm . . 1 5 907 5 458 8 345 -— 8 345 3 886 4 459 Stor-Göteborg ....... 15 7 689 6 403 11 722 53 11 775 5 415 6 360 Därav Göteborg . . . 1 5 968 5 707 10 176 —— 10 176 4 349 5 827 Malmö-Lund-området . 8 6 228 5 194 6 219 153 6 372 3 927 2 445 Därav Malmö ..... 1 3 057 2 623 4 640 —— 4 640 2 644 1 996 Kommuner med 30 000—100 000 inv. 21 20 428 16 877 22 178 609 22 787 11 779 11 008 20 000— 30 000 inv. 13 4 644 3 921 4 447 275 4 722 2 624 2 098 mindre än 20 000 inv. 74 12 623 9 144 10 916 488 11 404 6 665 4 739 Samtliga kommuner . . 154 66 345 54 000 70 168 2 097 72 265 38 923 33 342 Kommuner som var med före 1965 .... 80 55 813 47150 62188 1653 63 841 33 570 30 271
Tabell 6. Förändringarna i antal sökande under 1965 för kommuner med uppgifter om anta- let kvarstående sökande för såväl början av år 1965 som början av år 1966.
Kommungrupp Antal Antal Nyregist— Avregistrerade under 1965 Erhål- Antal kom— sökande rerade lit lä— sökande muner regist— under Samtliga Därav genhet regist-
rerade 1965 —— ej avrc- rcrade l/l 19651 erhållit avregist- gistre- 1/1 1966 lägenhet rerade av rade andra skäl
Stor-Stockholm . . . 23 174 906 14 616 14 212 75 183 744 Därav Stockholm 1 120 020 8 345 8 223 _— 122 360
Stor-Göteborg . . . . 12 97 593 11 696 8 981 17 105 060 Därav Göteborg . 80 696 10 176 7 558 — 84 163
Malmö-Lund-om- rådet .......... 37 939 5 839 4 327 16 39 803
Därav Malmö . . 29 765 4 354 1 899 — 31 795
Kommuner med 30 000—100 000 inv. 101504 51 686 44 380 22178 22 202 151 108 961
mv. 14 377 10 350 8 187 4 447 3 740 85 16 625 mindre än 20 000
60 27 958 17 209 15 241 9 314 5 927 89 30 015
Samtliga kommuner 135 454 277 156 977 127 479 68 090 59 389 433 484 208 Kommuner som var med före 1965 . . 80 427 670 142 835 116459 61 880 54 579 375 454421
1 En del kommuner har lämnat olika uppgifter 1965 och 1966 angående antal sökande 1/1 1965. Detta har berott på korrigeringar i registret på grund av inkorporering eller omläggning av registret. Vid jämförelser i tabell 2 har uppgifterna lämnade 1965 använts medan i tabell 6 uppgifterna lämnade 1966 har använts.
Tabell 7. F örmedlaa'e lägenheter utan och med förtur, samt med förtur förmedlade lägenheter fördelade efter orsakerna till förtur Uppgifterna avser endast de kommuner som lämnat uppgift om förtur.
Kommungrupp
Antal kom— mu ner
Hela anta- let förmed- lade lägen- heter
Därav
utan förtur
med förtur
Hela antalet
Därav på grund av
anställning inom
indu- strm
byggnads- verksam- heten
samhäl-
lelig verk- samhet
annan verk- samhet
sociala skäl
annan anled- n lng
Stor-Stockholm ............... Därav Stockholm . ..........
Göteborgs förortskommuner . . . .
Malmö-Lund-området ......... Därav Malmö ..............
Kommuner med 30 000—100 000 inv. ........ 20 000— 30 000 inv. ........ mindre än 20 000 inv. . .......
Samtliga kommuner . . . .......
23 14
21 13 69
148
15 205 8 345
1 599 6 372 4 640
22 787 4 722 10 007 60 692
12 401 8 183
1061
4 830 3 809
14316 2781 5222
40 611
2 804 162
538
1 542 831 8 471 1941 4 785
20 081
847
173
370 203
2 050 765 2 052 6 257
97 29 32
173 61 493 59 243
1 097
932 133 115 450 238
1 964 429 1 064 4 954
236
25 94 36
1 117 170 434
2 076
352 154 350 250
1 120 277 715 2 968
340
39
105 43
1 727 241 277 2 729
STOCKHOLMS STADS BOSTADSFÖRMEDLING
Under förutsättning att ................................ som för närvarande är hyresgäst i den av mig ägda/ förvaltade fastigheten .............................. , genom Stockholms stads bostadsförmedling erhåller annan bostad, förklarar sig under- tecknad härmed villig att till av bostadsförmedlingen anvisad person, vilken av mig
skäligen kan tagas för god såsom hyresgäst, uthyra ovannämnda hyresgästs lägenhet.
Stockholm den .............. 19. . .
Bilaga 3
GÖTEBORGS STADS BOSTADSFÖRMEDLING
Bostadsförmedlingen får härmed anmoda Eder att hos Eder nuvarande hyresvärd efter— höra, om han är villig att underteckna nedanstående förbindelse, i vilket fall vi emotse
densamma i retur så snart som möjligt.
Göteborgden ...../.. 19.... GÖTEBORGS STADS BOSTADSFÖRMEDLING
Reg. nr ................
Om hyresgästen ................................................... beredes annan bostad genom Göteborgs stads bostadsförmedling är jag villig att uthyra den lägenhet, som hyresgästen nu innehar i fastigheten .............................. eller annan lägenhet, vilken i samband härmed blir ledig i samma fastighet, till sökande, som anvisas av Göteborgs stads bostadsförmedling och av undertecknad godtages.
Detta medgivande gäller under en tid av ett år från denna dag.
Göteborgden..../....19....
15 3
Till Malmö stads bostadsförmedling.
F örbindelse
Undertecknad lämnar härmed sitt medgivande till att nedanstående lägenhet, vid nu- varande hyresgästs avflyttning till av Malmö stads bostadsförmedling anvisad lägenhet, kommer att uthyras till hyresgäst, som anvisas av förmedlingen och som jag kan god- taga.
Till lägenheten får anvisas familj med . . . . barn.
Uppgifter om lägenheten
Nuvarande hyresgäst ............................................................. Gatuadress ............................................... Våning ...... Storlek . . . .rum och [:| kök [| kokvrå [] kokskåp Yta i m2 . Nuvarande månadshyra utan värmeavgift .......... kr med värmeavgift .......... kr Utrust- [] tambur [:| centralvärme [] hiss ning m. m. D hall [] bad i lägenheten [] sopnedkast
. . . . st. garderober |:] dusch i lägenheten |:] el. tvättutrustning
|:] balkong [] varmvatten [___] källare
[] w.c. i lägenheten [] kylskåp [] vindskontor
Malmö den ..................
Malmö Fastighetsägareförening u. p. a. har uppmanat sina medlemmar att lämna bo- stadsförmedlingen medgivande i enlighet med följande utdrag ur de regler, som fast- ställts av drätselkammaren för anvisning av lägenhet:
»Bostadssökande, som bebor lägenhet men önskar byta dylik, får principiellt ej an- visas annan bostad med mindre än att hyresgäst till den gamla lägenheten får anvisas av bostadsförmedlingen».
Till Malmö stads bostadsförmedling.
Förbindelse
Härmed uppdrager undertecknad åt Malmö stads bostadsförmedling att anvisa ny bo- stadsrättshavare till den av mig innehavda lägenheten om . . . . rum och [| kök [] kok- vrå [l kokskåp i bostadsrättsföreningen .............................. Tillträde till lägenheten skall ske i samband med att jag inflyttar i den lägenhet, jag anvisats av
förmedlingen. Försäljningen av lägenheten samt överlåtelsen av bostadsrätten skall ske i samråd med bostadsrättsföreningens styrelse och av mig i vederbörlig ordning under-
ställas Malmö stads hyresnämnder.
Uppgifter om den innehavda lägenheten
Gatuadress:
Nuvarande avgift per månad utan värme: ............ Med värme: ............ Grundavgift: ........................ Amortering: ........................
Ev förbättringar (specificeras): ..............................................
Sammanlagd överlåtelsesumma: ..................
Lägenhetsutrustning m. m.
Läg.-nr .......... Yta i m2 : ..........
[] w. c. i lägenheten El balkong [| centralvärme [:| hall
D bad i lägenheten [] . . . .st. garderober
[] dusch i lägenheten [] el. tvättutrustning
l:] varmvatten [:l sopnedkast |] kylskåp D källare
[| hiss EJ vindskontor Malmö den ..........
Ifylles av bostadsrättsföreningens styrelse Mot ovanstående har vi intet att erinra. Malmö den ..........
För bostadsrättsföreningen .................................................
15 5
Mellan Stockholms stads fastighetsnämnd, å stadens vägnar, och .................. såsom innehavare av tomträtten till den av staden enligt tomträttskontrakt den ...... upplåtna tomten nr ...... i kvarteret .............. inom ....................
församling är träffat följande
AVTAL
I. Tomträttshavaren förbinder sig att då upplåtelse av nyttjanderätt till bostadslägen- heter i byggnad, tillhörande tomträtten, första gången sker samt därefter vid varje ny upplåtelse av ledigbliven lägenhet utvälja hyresgäster bland sådana bostadssökande, som anvisas av Stockholms stad; dock skall tomträttshavaren vara skyldig antaga anvisad bostadssökande allenast om denne skäligen kan tagas för god såsom hyresgäst. Efter därom gjord framställning må tomträttshavaren, om särskilda skäl härför förebringas, av staden kunna för visst fall befrias från här föreskriven skyldighet.
II. Stockholms stadsfullmäktige ha den 8 december 1959 beslutat införa kommunal subvention fr. o. m. den 1 januari 1960 med belopp motsvarande hel tomträttsavgäld för bostadsproduktion, som påbörjats eller påbörjas fr.o.m. den 1 januari 1958 och som finansieras enligt tertiärlånekungörelsen nr 360/1957. Vidare ha stadsfullmäktige den 6 december 1963 beslutat att denna subvention successivt avvecklas på sådant sätt, att den helt upphört i och med utgången av år 1966, varvid under den föreslagna av- vecklingsperioden subvention förutsättes få utgå till bostadshus, som finansieras jämväl enligt den numera gällande bostadslånekungörelsen nr 537/1962. I enlighet härmed har följande överenskommits.
&) Subvention för bostadslägenheter i byggnad skall utgå under tiden från och med första dagen i det kvartal, som inträffar närmast efter det att inflyttning skett i minst halva antalet bostadslägenheter i byggnaden, och intill den 1 januari 1967. Staden skall kvartalsvis lämna subventionen i form av befrielse från den på bostadslägenheter i bygg- nad fortlöpande tomträttsavgälden, dock endast för tid lägenhet är uthyrd. Är lägenhet uthyrd del av kvartal, skall subventionen reduceras i förhållande till den tid lägen- heten är uthyrd. Fastighetskontoret skall snarast möjligt, sedan tomträttshavaren med— delat kontoret att inflyttning i bostadslägenheterna i byggnad ägt rum, tillställa tomt- rättshavaren särskild förteckning, som utvisar subventionsbeloppets storlek per lägenhet för varje kvartal under subventionsperioden.
Subventionen må —— därest så under subventionsperiodens början befinnes erforder- ligt — lämnas genom kontant återbetalning av den del av den redan erlagda tomträtts- avgälden, som avser bostadslägenheter å tomten. Därvid skall i tillämpliga delar gälla vad som stadgas i nästföregående stycke.
b) I de fall, där två eller flera byggnader förekomma å tomten, skall vad i punkt a) sagts ha avseende å varje byggnad särskilt.
c) Det åligger tomträttshavaren, att ombesörja att subventionen i samband med hyresinbetalningarna kommer vederbörande hyresgäst till godo, att snarast möjligt läm- na fastighetskontoret uppgift om tidpunkten för inflyttning i varje bostadslägenhet, att i händelse bostadslägenhet icke är uthyrd under någon del av den i punkt a) angivna tiden omgående lämna fastighetskontoret besked härom, samt att snarast till fastighets- kontoret återbetala belopp, som utbetalats för tid varunder lägenhet ej varit uthyrd eller eljest ej kommer hyresgäst till godo.
(1) Det ankommer på fastighetskontoret att lämna erforderliga anvisningar för till- lämpning av här ovan lämnade föreskrifter.
III a) Tomträttshavaren förbinder sig att vid överlåtelse av tomträtten verka för att den nye tomträttshavaren övertager förpliktelsen enligt punkt I i detta avtal samt att underrätta fastighetskonoret om den planerade överlåtelsen.
III b) Staden och envar, för vilket detta avtal blivit gällande, förbinder sig att vid tomträttens eventuella övergång på annan ägare transportera avtalet på denne i vad avser under punkt II angivna förpliktelser.
Stockholm den ..................
157 Bilaga 7
Emellan Göteborgs stad genom dess drätselkammare, å andra avdelningen, här nedan kallad staden, och Göteborgs byggmästares intresseförening, här nedan kallad för- eningen, träffas härmed följande
ÖVERENSKOMMELSE
Föreningen medverkar till att medlem (byggmästare), som för egen räkning skall i sta- den uppföra byggnad, inrymmande minst tre bostadslägenheter för uthyrning i allmänna marknaden, med någon av drätselkammarens båda avdelningar eller med Göteborgs stads bostadsförmedling träffar avtal av i huvudsak följande innebörd:
Mom. 1. Byggmästare förbinder sig att till samtliga lägenheter i byggnaden med undantag för de två lägenheter, som avses i mom. 2 här nedan, utvälja hyresgäster bland sådana sökande, som efter följande grunder anvisas av Göteborgs stads bostadsförmed- ling.
a) Lägenhet bör i första hand uthyras till sökande, som saknar egen bostad, bebor hälsovådlig bostad eller är trångbodd;
b) Hyreskostnaden bör i regel icke uppgå till mer än 20 % av sökandens och hans familjs sammanlagda inkomst;
c) Anvisad sökande och hans familj skall besitta god bostadskultur;
d) Sökande skall förete »klart kontrakt» beträffande senast innehavd lägenhet;
e) Sökanden och hans familjs skötsamhet i övrigt skall icke ge anledning till några mer allvarliga anmärkningar;
f) Hänsyn skall tagas till avståndet mellan byggnaden och sökandens arbetsplats. Mom. 2. Två lägenheter i varje byggnad reserveras, den ena för byggmästaren och den andra för fastighetsskötaren, vilka lägenheter byggmästaren sålunda ensam äger upplåta.
Mom. 3. a) Senast tre månader innan lägenheterna i byggnaden beräknas bli färdig- ställda för inflyttning, skall byggmästaren till bostadsförmedlingen göra anmälan om antalet sålunda färdigblivande lägenheter.
b) Det åligger bostadsförmedlingen att omedelbart därefter meddela byggmästare, om sökande komma att anvisas av förmedlingen eller om byggmästare själv har att vidtaga erforderliga åtgärder för uthyrning av lägenheterna. Staden åtager sig sålunda ingen förpliktelse att åt byggmästare anskaffa sökande.
c) Staden fritages från all eventuell ersättningsskyldighet för hyres- och andra för- luster, som kunna tillskyndas byggmästare av anvisad hyresgäst.
(1) Det åligger bostadsförmedlingen att inom en månad sedan byggmästaren erhållit meddelande om, att sökande till lediga lägenheter komma att anvisas av förmedlingen, till byggmästaren översända förslag å sökande.
e) Förslaget skall innehålla flera sökande, bland vilka byggmästare har att välja, dock högst 50 % flera sökande än antalet lediga lägenheter. Utan hinder härav skall likväl tre sökande anvisas för det fall att endast en enda lägenhet är till uthyrning ledig.
f) Byggmästaren förbinder sig att mottaga barnrika familjer (familjer med tre eller flera minderåriga barn) till minst 15 %, familjer med två minderåriga barn till minst 15 % och familjer med ett minderårigt barn till minst 40 % av de lediga lägenheterna, dock skall byggmästaren oberoende härav vara beredd att i en fastighet mottaga famil- jer med ett sammanlagt antal familjemedlemmar ej överstigande summan av antalet rum och kök i fastigheten.
g) Det åligger byggmästare att inom en månad efter det förmedlingen till denne översänt förslag å sökande, vilka uppfylla de här ovan angivna fordringarna, med de uttagna sökandena träffa hyresavtal för samtliga lediga lägenheter och inom en vecka efter sagda månad till förmedlingen anmäla, vilka sökande som erhållit lägenhet.
Mom. 4. Byggmästare förbinder sig att under en tid av fem år efter det att före- nämnda avtal träffats med någon av drätselkammarens avdelningar eller med stadens bostadsförmedling till bostadsförmedlingen anmäla ledigblivande lägenheter och utvälja hyresgäster till desamma bland sådana sökande, som anvisats av bostadsförmedlingen efter i tillämpliga delar samma grunder, som gälla i denna överenskommelse. Med- givandet i detta moment får dock icke tillämpas så, att den s. k. omflyttningsrätten där- igenom inskränkes eller att lägenhetsbyte förhindras.
Mom. 5. Byggmästare åtager sig att i avtal om äganderätts- eller tomträttsöverlåtelse intaga sådana bestämmelser att föreskrifterna i denna överenskommelse bli gällande mot den nye ägaren eller tomträttshavaren.
Mom. 6. Detta avtal skall gälla för tiden intill utgången av år 1955. Därefter för- länges avtalet med ett år i sänder, därest icke uppsägning av detsamma skett. Upp- sägningen skall i varje särskilt fall ske minst tre månader före utgången av kalenderår.
159 Bilaga 8
Emellan Göteborgs stads bostadsförmedling, här nedan kallad bostadsförmedlingen, och Göteborgs allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag, här nedan kallade företagen, träffas härmed följande
AVTAL
1. Företagen förbinder sig att till samtliga lägenheter i nybyggda hus, med nedan i mom. 2 angivet undantag, utvälja hyresgäster respektive bostadsrättshavare bland de sökande som av bostadsförmedlingen anvisas och vilkas förhållanden är sådana att sannolika skäl talar för ordentlig hyresbetalning, normal aktsamhet samt god sämja med övriga hyresgäster. Bostadsförmedlingen skall dock ha rätt att upptaga förhandling beträffande hyresgäster som ej uppfyller dessa fordringar.
2. a) Till 15 % av HSB:s och Riksbyggens och 5 % av övriga företags nya lägen- heter anvisar bostadsförmedlingen av respektive företag föreslagna äldre bostadsrätts- havare respektive hyresgäster. De sålunda av företagen föreslagna bostadsrättshavarna och hyresgästerna bör i princip fördelas proportionellt på förekommande lägenhets- typer. De friställda lägenheterna upplåtas till sökande, som bostadsförmedlingen anvisar. Så kallad omflyttning tillämpas i allmänhet ej, såvitt ej särskild överenskommelse därom träffats.
b) Efter hemställan från företags chef äger företag rätt reservera erforderligt antal lägenheter för namngiven personal med sådana arbetsuppgifter, att deras bostadsfråga har väsentlig betydelse för företagets verksamhet.
3. a) Senast 5 månader innan lägenheterna i byggnaden beräknas bli färdigställda för inflyttning skall företagen till bostadsförmedlingen överlämna anmälan om antalet sålunda färdigblivande lägenheter samt förteckning över sökande enligt 2. a) ovan senast 3 månader före beräknad inflyttning. Preliminär hyresuppgift bör dock lämnas 6—8 månader före beräknad inflyttning.
b) Bostadsförmedlingen skall senast 3 månader före beräknad inflyttning överlämna förslag till hyresgäst respektive bostadsrättshavare. Det åligger dock bostadsförmed- lingen att i de fall, då HSB och Riksbyggen till bostadsförmedlingen anmäler lägen- heter 12—24 månader före inflyttning, successivt och senast inom 6 månader efter dagen för anmälan till företagen överlämna förslag till sökande till 90 % av antalet lägenheter. Särskilt avtal rörande annan tidsordning kan träffas mellan bostadsförmed- lingen och ett eller flera företag, avseende även förhållandena i 3. e) nedan.
Skulle bostadsförmedlingen finna, att sökande till anmäld lägenhet ej kan anvisas, skall detta meddelas respektive företag senast vid överlämnande av förslag enligt b).
c) Förslaget skall täcka antalet lägenheter. Bostadsförmedlingen skall dessutom till- handahålla erforderlig reserv av bostadssökande för att eventuella återbud och uteslut- ningar skall kunna täckas. Reserven skall vara tillgänglig med kort varsel efter an- fordran.
d) Företagen förbinder sig att mottaga barnrika familjer (familjer med tre eller flera minderåriga barn) till minst 15 %, familjer med två minderåriga barn till minst 15 % och familjer med ett minderårigt barn till minst 40 % av de lediga lägenheterna, dock skall företagen oberoende härav vara beredda att i ett bostadsområde mottaga familjer med ett sammanlagt antal familjemedlemmar ej överstigande summan av antalet rum och kök i bostadsområdet.
e) Det åligger företagen att så snart ske kan — dock senast inom en månad från den dag förslag mottagits —— inplacera godtagna hyresgäster respektive bostadsrättshavare och lämna bostadsförmedlingen meddelande härom samt inlämna eventuella återbud; dock förbehåller sig bostadsförmedlingen rätt att påyrka inplacering av sådan sökande för vilken särskilda skäl föreligger i lägenhet av viss storlek och med viss belägenhet. Ändring av sådant förslag må ej av företag göras utan bostadsförmedlingens hörande.
4. Företagen förbinder sig att till bostadsförmedlingen anmäla samtliga ledigblivande lägenheter och utvälja hyresgäster till desamma bland sådana sökande, som anvisas av bostadsförmedlingen efter de grunder som gäller i detta avtal.
5. Det åligger parterna att noggrant övervaka att i detta avtal angivna bestämmelser följes av respektive personal.
6. Detta avtal skall gälla intill utgången av år 1961. Därefter förlänges avtalet med ett år, därest icke uppsägning av detsamma skett. Uppsägningen skall i varje särskilt fall ske minst tre månader före utgången av löpande period.
161
Mellan Göteborgs Fastighetsägareförening u. p. a. (här nedan kallad föreningen) och styrelsen för Göteborgs stads bostadsförmedling (här nedan kallad förmedlingen) har denna dag träffats följande
ÖVERENSKOMMELSE
l. Föreningen medverkar till att dess medlemmar efter anmodan underteckna s.k. bytesförbindelse (bil. A) samt upplåta genom förmedlingen friställd lägenhet till sö- kande som förmedlingen anvisar.
2. Förmedlingen skall göra sig underkunnig om att hyresgäst, som erbjudes annan lägenhet och vars hyresvärd undertecknat bytesförbindelse, vid anvisningstillfället icke häftar i hyresskuld för innehavd lägenhet.
3. Senast två månader innan avflyttning sker, skall förmedlingen underrätta veder- börande husägare härom. Husägaren skall därefter inom 10 dagar meddela förmed— lingen dels huruvida omflyttning i huset kommer att äga rum och i så fall vilken lägen- het som blir ledig och dels huruvida den av förmedlingen till annan lägenhet föreslagna hyresgästen fullgjort sina skyldigheter mot husägaren. Då detta meddelande kommit förmedlingen tillhanda, skall förmedlingen inom tre dagar lämna anvisning å minst två hyresgäster samt, om ingen av de föreslagna godtages, anvisa ytterligare hyresgäst och, därest godtagbara skäl av fastighetsägaren framläggas, anvisa ytterligare en hyres- gäst.
4. För åtgärder enligt punkt 3 ovan erforderliga blanketter fastställas av föreningen och förmedlingen gemensamt. I anslutning till upprättandet av denna överenskommelse har utarbetats blanketter, vilka biläggas (bil. B, C och D).
5. Förmedlingen har träffat avtal med flertalet av stadens byggherrar innebärande att första inflyttning i nybyggnad endast skall ske den 1 eller 15 i månad.
6. Förmedlingen medverkar till att medlem i föreningen kan disponera lägenhet för fastighetsskötare.
162
Till Malmö stads fastighetsnämnd, Malmö.
Undertecknad, vilken ingivit ansökan om bostadslån för nybyggnad av flerfamiljshus å tomten nr . . . . i kv. nr . . . . i Malmö, inrymmande:
. st. lgh om enkelrum . st. lgh om rum och kokskåp . st. lgh om rum och kokvrå . st. lgh om rum och kök
rum och kök 1 l 1 1
. st. lgh om 2 rum och kokvrå . st. lgh om 2 3 . st. lgh om rum och kök . st. lgh om 4 rum och kök . st. lgh om 5 rum och kök
Sa ........ bostadslägenheter
uppdrager härmed åt Malmö stads bostadsförmedling att vid förstagångsuthyrningen anvisa hyresgäster till samtliga ovanstående lägenheter.
Närmare uppgifter om tidpunkten för byggnadens färdigställande samt å lägenhe- terna belöpande hyror komma att lämnas senare.
Malmö den ..................
163
Mellan Norrköpings stads bostadsförmedlingsnämnd, nedan kallad nämnden, och . . . . .......................... , nedan kallat företaget, har denna dag träffats följande
AVTAL
l. Företaget förbinder sig att till samtliga lägenheter i nybyggda hus, med nedan i mom. 2 angivna undantag, utvälja hyresgäster och bostadsrättshavare — i fortsätt- ningen kallade hyresgäster — bland de sökande som nämnden anvisar och vilkas för- hållanden äro sådana, att de skäligen kunna godkännas såsom hyresgäster. Nämnden skall dock ha rätt att upptaga förhandlingar beträffande andra sökande än nu angivits, därest synnerliga skäl föreligga och säkerhet lämnas för ordentlig hyresbetalning.
2. a) Företaget äger rätt att självständigt använda de nybyggda lägenheterna för om- flyttning av äldre hyresgäster. De sålunda av företaget omflyttade hyresgästerna böra i princip fördelas proportionellt på förefintliga lägenheter. De friställda lägenheterna skola upplåtas till sökande, som nämnden anvisar. Därvid skall bestämmelser i 1. här ovan tillämpas.
b) På begäran äger företaget rätt reservera erforderligt antal lägenheter för namn- givna personer med sådana arbetsuppgifter, att deras bostadsfråga har väsentlig bety- delse för företagets verksamhet. Önskar företaget disponera lägenheter för andra än nu nämnda personer må detta äga rum efter överenskommelse med nämnden i varje särskilt fall.
3. a) Senast fem månader innan lägenheterna i nybyggnaden beräknas bli färdig- ställda för inflyttning skall företaget till nämnden överlämna skriftlig uppgift orr- an- talet sålunda färdigblivande lägenheter samt ävenledes skriftlig förteckning över om- flyttningar enligt 2. a).
b) Nämnden skall senast tre månader före beräknad inflyttning till företaget över— lämna skriftligt förslag på hyresgäster. Särskilt avtal rörande annan tidsordning kan träffas mellan nämnden och företaget, avseende även förhållandena i 3. e) här nedan.
Skulle nämnden finna, att sökande till anmäld lägenhet ej kan anvisas, skall detta snarast meddelas företaget.
c) Förslaget skall täcka det antal lägenheter över vilket nämnden i varje särskilt fall förfogar. Nämnden skall dessutom tillhandahålla erforderlig reserv av bostadssökande för att eventuella återbud och uteslutningar skall kunna täckas. Reserven skall vara tillgänglig med kort varsel efter anfordran.
d) Företaget förbinder sig att mottaga barnrika familjer (familjer med tre eller flera minderåriga barn) till minst 15 %, familjer med två minderåriga barn till minst 15 % och familjer med ett minderårigt barn till minst 40 % av de lediga lägenheterna; dock skall företaget oberoende härav vara berett att i ett bostadsområde mottaga familjer med ett sammanlagt antal familjemedlemmar ej överstigande summan av antalet rum och kök i bostadsområde.
e) Företaget skall så snart ske kan -— dock senast inom en månad från den dag det skriftliga förslaget mottagits —— placera godtagna hyresgäster och meddela nämnden härom samt inlämna eventuella återbud. Nämnden förbehåller sig dock rätt att påyrka inplacering av sådana sökande, för vilka särskilda skäl föreligga, i lägenhet av viss storlek och viss belägenhet. Ändring av sådant förslag må ej av företaget göras utan nämndens hörande.
4. Företaget åtager sig att till nämnden anmäla samtliga ledigblivande lägenheter, däri inbegripet de lägenheter som iordningställts före detta avtals tillkomst, och ut- välja hyresgäster till desamma bland sådana sökande, som nämnden anvisar enligt i detta avtal gällande grunder.
5. Nämnden skall vara företaget behjälplig med placering av hyresgäster i samband med sanering av fastigheter. Det förutsättes därvid att nybyggnationen är så planerad att den snarast kan påbörjas.
6. Det åligger varje part att noggrant övervaka, att i detta avtal angivna bestämmel- ser följas av dess personal.
7. Detta avtal gäller intill utgången av år 1963. Därefter förlänges avtalet med ett år, såvida icke uppsägning av detsamma sker. Uppsägning skall i varje särskilt fall ske minst tre månader före utgången av löpande period.
1 65 Bilaga 1 2
AVTAL
mellan Hälsingborgs Stads Bostadsförmedlingsnämnd, här nedan kallad nämnden och Föreningen Hälsingborgs Byggmästares Bostadsplanering, här nedan kallad producen- ten har denna dag träffats överenskommelse, att föreningen skall rekommendera sina medlemmar att iakttaga följande regler vid uthyrning första gången av lägenheter i bo— stadshus, som uppföres av föreningens medlemmar.
5 ]. Producenten förbinder sig att till 90 % av antalet lägenheter i nybyggda hus, med undantag av 2, vilka reserveras till fastighetsskötare respektive fastighetsägare, utvälja hyresgäster bland de sökande som nämnden föreslår och vilkas förhållanden är sådana, att de skäligen kunna godkännas såsom hyresgäster. Kan producenten icke taga före- slagen hyresgäst för god, skall nämnden föreslå ny sökande.
Nämnden skall ha rätt upptaga förhandlingar beträffande andra sökande än nu an- givits därest synnerliga skäl föreligga och säkerhet lämnas för ordentlig hyresbetalning. Nämnden skall beredas tillfälle föreslå hyresgäster till samtliga typer av lägenheter i fastigheten.
ä 2. Producenten äger rätt reservera 10 % av antalet lägenheter i varje hus för egen ut- hyrning. Varje hyresgäst som sålunda antages, skall vara anmäld som sökande till bostad hos bostadsförmedlingen.
53.
a) Fem månader innan lägenheterna i nybyggnaden beräknas bli färdigställda för inflyttning skall producenten till nämnden överlämna skriftlig uppgift dels om antalet färdigblivande lägenheter dels om vilka lägenheter, som producenten, jämlikt 52 skall förfoga över.
b) Nämnden skall senast tre månader före beräknad inflyttning till producenten överlämna skriftligt förslag på hyresgäster. Särskilt avtal rörande annan tidsordning kan träffas mellan nämnden och producenten.
Nämnden tillskriver de uttagna hyresgästerna med erbjudande om lägenhet.
c) Förslaget skall upptaga två sökande till varje lägenhet nämnden förfogar över. (1) Producenten förbinder sig att mottaga barnrika familjer. Medelboendetätheten bör uppgå till minst 3,1 boende per lägenhet.
å4.
Producenten åtager sig att till nämnden anmäla de lägenheter, som påbörjats eller på- börjas efter den 1.10 1963, samt att utvälja hyresgäster enligt i detta avtal angivna grunder.
55.
Nämnden skall vara producenten behjälplig med placering av hyresgäster i samband med sanering av fastigheter. Det förutsättes därvid att nybyggnationen är så planerad att den snarast kan påbörjas.
Dock bör de lägenheter, som producenten jämlikt bestämmelserna i & 2 i detta avtal äger disponera, i första hand tagas i anspråk.
& 6. Det åligger varje part att noggrant övervaka, att i detta avtal angivna bestämmelser följas av dess personal.
& 7.
Detta avtal gäller intill utgången av år 1965. Därefter förlänges avtalet med ett år, så- vida icke uppsägning av detsamma sker. Uppsägning skall i varje särskilt fall ske minst tre månader före utgången av löpande period.
5 8. Förestående avtal gäller hus med statlig belåning.
59.
I hus utan statlig belåning gäller ej ovanstående, men äger bostadsförmedlingen föreslå bostadssökande intill 50 % av antalet lägenheter.
167 Bilaga 13
AVTAL
mellan Hälsingborgs Stads Bostadsförmedlingsnänmd, nedan kallad nämnden och AB Hälsingborgshem, här nedan kallat bolaget, beträffande de regler, som av parterna skall iakttagas dels vid uthyrning första gången dels vid uthyrning av ledigblivna lägenheter.
5 1. Bolaget förbinder sig att till 90 % av antalet lägenheter i nybyggda hus, utvälja hyres- gäster bland de sökande som nämnden föreslår och vilkas förhållanden är sådana, att de skäligen kunna godkännas såsom hyresgäster. Kan bolaget icke taga föreslagen hyresgäst för god, skall nämnden föreslå ny sökande.
Nämnden skall ha rätt upptaga förhandlingar beträffande andra sökande än nu an- givits därest synnerliga skäl föreligga och säkerhet lämnas för ordentlig hyresbetalning.
Nämnden skall beredas tillfälle föreslå hyresgäster till samtliga typer av lägenheter i fastigheten.
52.
Bolaget äger rätt reservera 10 % av antalet lägenheter i varje hus för egen uthyrning. Varje hyresgäst som sålunda antages, skall vara anmäld som sökande till bostad hos bostadsförmedlingen.
53.
a) Fem månader innan lägenheterna i nybyggnaden beräknas bli färdigställda för in- flyttning skall bolaget till nämnden överlämna skriftlig uppgift dels om antalet färdig- blivna lägenheter dels om vilka lägenheter, som bolaget jämlikt % 2 skall förfoga över.
b) Nämnden skall senast tre månader före beräknad inflyttning till bolaget över- lämna skriftligt förslag på hyresgäster. Särskilt avtal rörande annan tidsordning kan träffas mellan nämnden och bolaget. Bolaget tillskriver de uttagna hyresgästerna med er- bjudande om lägenhet.
c) Förslaget skall upptaga två sökande till varje lägenhet, för vilken nämnden äger föreslå hyresgäst.
d) Bolaget förbinder sig att mottaga familjer med barn. Medelboendetätheten be- stämmes i förhållande till lägenhetsstorlekarna i det aktuella bostadsområdet.
5 4. Nämnden skall vara bolaget behjälplig med placering av hyresgäster i samband med sanering av fastigheter. Det förutsättes därvid att nybyggnationen är så planerad att den snarast kan på- börjas. Dock bör de lägenheter, som bolaget jämlikt bestämmelsen i 5 2 i detta avtal äger disponera, i första hand tagas i anspråk.
5 5 . Bolaget förbinder sig, att till nämnden anmäla ledigblivna lägenheter i bolagets befint- liga fastighetsbestånd samt att till dessa utvälja hyresgäster efter förslag av nämnden. Bolaget äger dock rätt att vidtaga önskvärda omflyttningar. Vidare äger bolaget rätt att i första hand disponera varannan ledigbliven lägenhet för att t. ex. motverka allt för stor lokal boendetäthet.
5 6. Förestående avtal gäller hus med statlig belåning.
57.
I hus utan statlig belåning gäller ej ovanstående, men äger bostadsförmedlingen föreslå bostadssökande intill 50 % av antalet lägenheter.
& 8. Det åligger varje part, att noggrant övervaka, att i detta avtal angivna bestämmelser följas av dess personal.
5 9. Detta avtal träder i kraft den 1/ 1 1964 och gäller intill utgången av år 1965. Därefter förlänges avtalet med ett år såvida icke uppsägning av detsamma sker. Uppsägning skall i varje särskilt fall ske minst tre månader före utgången av löpande period.
169 Bilaga 14
ÖVERENSKOMMELSE Mellan Halmstads drätselkammare och .................................. (här nedan kallad byggmästaren) har i samband med drätselkammarens tillstyrkande av byggnadstillstånd för uppförande av bostadshus, innehållande sammanlagt ........ st. lägenheter å ................................ träffats följande överenskommelse beträffande sättet för uthyrning av lägenheterna i byggnaderna.
& 1. Byggmästaren förbinder sig att till samtliga lägenheter i byggnaderna med undantag för två lägenheter i varje byggnad utvälja hyresgäster bland sådana sökande, som efter följande grunder anvisas av den kommunala bostadsförmedlingen i Halmstad:
a) Lägenheten bör i första hand tilldelas sökande, som saknar egen bostad, bebor hälsovådlig bostad eller är trångbodd;
b) Kostnaden pr år för bostaden bör i regel icke uppgå till mer än 20 % av sökan- dens och hans familjs sammanlagda inkomst pr år, därvid hänsyn emellertid bör tagas till den statliga hyressubvention, vartill familjen kan vara berättigad;
c) Anvisad sökande och hans familj skall besitta god bostadskultur;
d) Sökande skall förete hyreskontrakt från den av honom senast innehavda lägen- heten, utvisande att hyran erlagts i laga ordning;
e) Sökande och hans familjs skötsamhet i övrigt skall icke hava givit anledning till några mera allvarliga anmärkningar.
% 2. a) Senast tre månader innan lägenheterna i byggnaderna beräknas bliva färdiga för in- flyttning, skall byggmästaren till bostadsförmedlingen göra anmälan om antalet lägen- heter och storleken av hyran.
b) Det åligger bostadsförmedlingen att omedelbart därefter meddela byggmästaren, om sökande komma att anvisas av förmedlingen eller om byggmästaren själv har att vidtaga erforderliga åtgärder för uthyrning av lägenheterna. Staden ikläder sig sålunda icke någon förbindelse att åt byggmästaren anskaffa sökande.
c) Det åligger bostadsförmedlingen att inom en månad sedan byggmästaren erhållit meddelande om att sökande till lediga lägenheter komma att anvisas av förmedlingen, till byggmästaren översända förslag å sökande.
d) Förslaget skall innehålla flera sökande, bland vilka byggmästaren har att välja, dock högst 100 % flera sökande än antalet lediga lägenheter. Utan hinder härav skall likväl tre sökande anvisas för det fall att endast en enda lägenhet är till uthyrning ledig.
e) Byggmästaren förbinder sig att i familjelägenheter mottaga barnrika familjer (familjer med tre eller flera minderåriga barn) till ca 15 %, familjer med två minder- åriga barn till ca 15 % och familjer med ett minderårigt barn till ca 40 % av de lediga lägenheterna.
f) Det åligger byggmästaren att inom en månad efter det förmedlingen till denne översänt förslag å sökande, vilka uppfylla de här ovan angivna fordringarna, med de uttagna sökandena träffa hyresavtal för samtliga lediga lägenheter och inom en vecka efter sagda månad till förmedlingen anmäla, vilka sökande, som erhållit lägenhet.
g) Staden fritages från all eventuell ersättningsskyldighet för hyres- och andra för- luster, som kunna tillskyndas byggmästaren av anvisad hyresgäst.
5 3. Byggmästaren åtager sig att under en tid av tre år efter det att förenämnda avtal träffats, till bostadsförmedlingen anmäla ledigblivna lägenheter och utvälja hyresgäster till de- samma bland sådana sökande, som anvisas av bostadsförmedlingen efter i tillämpliga delar samma grunder, som gälla i detta avtal. Medgivandet i denna paragraf får dock icke tillämpas så, att den s.k. omflyttnings- rätten därigenom inskränkes eller att lägenhetsbyte förhindras.
54.
Byggmästaren åtager sig att i avtal om äganderättsöverlåtelse intaga sådana bestäm— melser, att föreskrifterna i detta avtal bliva gällande mot den nye ägaren.
Halmstad den ..................
171 Bilaga ]5
Förslag till Lag angående ändring i lagen den 10 juli 1947 (nr 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande.
Härigenom förordnas, att i lagen den 10 juli 1947 om kommunala åtgärder till bo- stadsförsörjningens främjande skall införas en ny paragraf, betecknad 4 5, av nedan angiven lydelse.
4 5. Kungl. Maj:t äger, där det finnes påkallat för bostadsförsörjningens främjande, för- ordna, att kommun skall anordna avgiftsfri bostadsförmedling på kommunens bekost- nad, så ock att kommuner, vilka ingå i ett område som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende, skola anordna gemensam sådan förmedling.
Har förordnande meddelats om anordnande av en för flera kommuner gemensam bostadsförmedling, skola kommunerna bilda kommunalförbund för handhavande av förmedlingen.
Denna lag träder i kraft den
172 Bilaga 16
Offentlig bostadsförmedling i utlandet
Utredningen har undersökt huruvida någon motsvarighet till de svenska kommunala bostadsförmedlingarna finnes i övriga nordiska länder samt England och Frankrike.
Vad först Danmark beträffar återfinnes i den sedan 1958 gällande danska hyres- lagen, vilken senast förlängts till den 31 mars 1967, vissa bestämmelser om bostads- anvisning och skyldighet för lägenhetsupplåtare att anmäla hyresledighet m. m. Bestämmelserna gäller obligatoriskt för Köpenhamn med kringliggande kommuner och kan genom beslut av vederbörande kommunstyrelse bli tillämpliga även i andra kommuner. I de kommuner där lagen sålunda gäller har tillsatts särskilda förmedlingsnämnder — s. k. boliganvisningsudvalg —— vilka enligt lagen skall bestå av fyra ledamöter, som väljes av kommunstyrelsen. Det är förutsatt, att en ledamot av nämnden skall vara fastighetsägare och tillika lägenhetsupplåtare och en ledamot hyresgäst som icke samtidigt är lägenhetsupplåtare. Dessa sistnämnda ledamöter utses av kommunstyrelsen efter förslag av resp. fastighetsägare— och hyresgästför— eningar i kommunen. Det ankommer i princip på varje enskild kommun, där lagen äger tillämpning, att själv fastställa regler för lägenhetsanvisningen. Förmedlings- nämndens främsta uppgift är att tillse, att lediga lägenheter tilldelas bostadssökande, vars hushållsstorlek är lämplig i förhållande till lägenhetsstorleken. Lägenhetsupp— låtarna har rätt att välja bostadssökande därvid dock bostadsförmedlingsnämndens regler om hushållsstorlek skall vara uppfyllda. Är detta fallet skall upplåtarens förslag godkännas av nämnden.
I de kommuner, där bostadsanvisningsreglerna är gällande, skall alla lägenheter vid ledighet anmälas till förmedlingsnämnden inom 14 dagar. Nämnden har då möjlighet att anvisa lägenhet till bostadssökande som är anmälda hos förmedlingen. I praktiken har det emellertid visat sig, att lägenhetsupplåtarna i de flesta fall själva kommer med förslag om till vem ledig lägenhet skall upplåtas. I allmänhet är anvis— ningsreglema uppfyllda och förslaget skall alltså godkännas av förmedlingsnämnden. Nämnderna har sålunda endast i undantagsfall möjlighet att själva ombesörja lägen- hetstilldelningen.
Anvisningsreglerna är i princip tillämpliga på alla slags lägenheter dvs. såväl hyreslägenheter som andelslägenheter. Bostadsförmedlingsnämndema biträder icke som förmedlare av lägenhetsbyten. Vid lägenhetsanvisning eller prövning av upp— låtelseförslag är det förutsatt, att förmedlingsnämnderna icke skall ta hänsyn till bostadssökandens kommuntillhörighet. Några inflyttningsspärrar får alltså icke förekomma.
Någon speciell företrädesrätt vid lägenhetsanvisningen föreligger icke för den som
kan ställa annan lägenhet till förmedlingsnämndens förfogande. Det är för övrigt mycket sällsynt, att lägenheter på detta sätt lämnas till förmedlingen.
I anslutning till ovan angivna bestämmelser i den danska hyreslagen finns vissa särbestämmelser, vilka är avsedda att tillgodose bostadsbehovet hos skilda grupper av bostadssökande. Det förekommer t. ex. 5. k. sociala bostadsföretag, dvs. där an— delsbostadsföreningar, bostadsaktiebolag och enskilda byggnadsföretag enligt lagen om bostadsbyggande får tillstånd att uppföra bostadshus av bostadsministeriet under förutsättning att lägenhetsupplåtelserna företrädesvis sker till mindre bemedlade personer eller barnrika familjer, dvs. familjer med tre eller flera barn. Det är därvid förutsatt, att vederbörande kommunstyrelse skall ombesörja lägenhetsanvisningen beträffande en del av dessa lägenheter.
Vidare finns särskilda regler om bostadsanskaffning till folkpensionärer, invalider samt personer, som blir husvilla på grund av sanering eller utdömning av bostads- lägenheter. Slutligen kan anmärkas, att en rad kommuner däribland Köpenhamn äger ett stort antal hyreslägenheter. Vid upplåtelse av dessa skall de av förmedlings- nämnderna fastställda bostadsanvisningsreglema tillämpas, vilket alltså betyder att kommunen föreslår hyresgäst, varefter förmedlingsnämnden prövar om förslaget kan godkännas eller icke.
I Finland gällde under och flera år efter andra världskriget bestämmelser om hyresreglering, vilka inte endast avsåg hyresmaximering och uppsägningsförbud utan tidvis även ransonering och obligatorisk bostadsförmedling. Bostadsförmedlingen handhades av hyresnämnderna. Hyresregleringen, som från början hade införts i alla städer och köpingar samt åtskilliga landskommuner, avvecklades gradvis. Sist upphävdes regleringen i Helsingfors och Tammerfors, vilket skedde från och med ingången av år 1962.
Frågan om bostadsförmedlingens ordnande på kommunal basis har diskuterats i Finland. Några åtgärder i detta syfte har emellertid icke vidtagits. Det bör anmär- kas, att förhållandena i Sverige och Finland avvika såtillvida, att samhällets dvs. statens och kommunernas deltagande i bostadsproduktionen är väsentligt lägre i Finland än i Sverige. Situationen i Finland är för närvarande den, att endast cirka 25 % av bostadsproduktionen tillkommer med stöd av stat eller kommun. Av det statliga stödet placeras dessutom bara cirka en femtedel till byggande av hyreslägen- heter, medan återstoden går till andelslägenheter som upplåtes med äganderätt.
Offentlig bostadsförmedling förekommer endast i mycket begränsad omfattning i Finland. I Helsingfors finns sålunda en kommunal bostadsbyrå, som förmedlar lägenheter i fastigheter som ägs av Helsingfors stad. Genom denna bostadsbyrå söker man i första hand bispringa dem som på grund av uppsägning eller annan svår bostadsnöd är i behov av annan bostad. Resurserna är emellertid begränsade; bostadsbyrån förfogar för närvarande över en årlig produktion om cirka 700 åt 800 lägenheter. Helsingfors stad kräver vidare, att vederbörande bostadssökande skall ha bott i staden de senaste 10 åren. Avvikelse kan förekomma i undantagsfall. Som nyss sagts gives företräde vid uppsägning eller vräkning. Därefter kommer i betrak— tande trångbodda familjer, medicinska fall etc. Bostadssökandenas ekonomiska
ställning undersökes även och de som anses ha råd att anskaffa bostad på den fria marknaden antas icke som hyresgäster i stadens bostadsbestånd. Bostäder på den fria marknaden förmedlas i stor utsträckning av privata bostadsförmedlare. Antalet ansökningar vid bostadsbyrån uppgick år 1965 till närmare 10 000.
Genom en särskild lag från år 1950 om bostadsförmedling har enskilda kom- muner i Norge möjlighet att utöva en viss kontroll över bostadsmarknaden. Lagen ger kommunen rätt att fastställa det minsta antalet personer som äger disponera en lägenhet av viss storlek. Däremot medför införande av lagen ingen befogenhet för kommunen att bestämma vilka som skall tilldelas lediga lägenheter. Lägenhetsupp— låtarna har sålunda valrätt under förutsättning att reglerna om hushållsstorlek är uppfyllda. Det är värt att observera att lagen före den 1 januari 1965 gav kommunen möjlighet att uppställa krav på viss tids bosättning i kommunen som villkor för godkännande av lägenhetsupplåtelse. En bestämmelse härom i bostadsförmedlings- lagen har numera upphävts.
Den kontrollerande verksamheten utövas av en förmedlingsnämnd om vanligtvis tre ledamöter jämte suppleanter. I nämnden skall ingå företrädare för husägarna och hyresgästerna. Enligt en av kommunal- och arbetsdepartementet nyligen före- tagen enkät angående bostadsförmedlingslagens tillämpning framgår, att lagen i fler- talet kommuner saknar egentlig betydelse.
I några större kommuner t. ex. Oslo svarar nyssnämnda bostadsförmedlings- nämnder för upplåtelsekontroll av samtliga lägenheter i kommunerna, medan sär- skilda bostadsanvisningsnämnder ombesörjer förmedling av lediga lägenheter i kom— munernas eget fastighetsbestånd. Det förhåller sig med andra ord så i Norge, att motsvarighet till de svenska kommunala bostadsförmedlingarna endast finns i några få av de större stadskommunerna.
Till skillnad mot i Sverige är dessa förmedlingars verksamhetsområde mycket begränsat. I allmänhet disponerar förmedlingarna endast lägenheter i kommunens fastighetsbestånd. Kommunernas andel av bostadsproduktionen är mycket ringa. Avtal förekommer i vissa fall med de kooperativa företagen »boligbyggelag»,_så att dessa ställer en viss del av produktionen till kommunens förfogande. I Oslo lämnar Oslo Bolig och Sparelag (OBOS) 10 % av dess nyuppförda lägenheter till förmed— lingen vilket har sin grund i att viss lånegaranti ställs av staden beträffande OBOS's bostadsproduktion. Då det till övervägande delen är fråga om insatslägenheter be- gränsas förmedlingen till förstagångsupplåtelser. Det torde ej i övrigt förekomma att villkor om disposition av förmedlingsobjekt uppställes vid långivning eller vid markupplåtelser.
I Oslo erfordras minst två års vistelse i staden för att komma i åtnjutande av turordning till de av staden disponerade lägenheterna. Lägenhetstilldelningen sker i princip efter anciennitet, men avsteg förekommer vid sanering eller av sociala och medicinska skäl. Viss bytesförmedlingsverksamhet förekommer i bostadsanvisnings- nämndernas regi. Den som kan ställa annan lägenhet till förfogande får företräde vid bostadsanvisningen, om tillgången till successionslägenhet kan lösa annat bo- stadsärende.
Det har slutligen uppgivits, att belägg saknas för att förturer generellt medges på grund av arbetsmarknadspolitiska skäl o. dyl. Ibland torde dock så ske i distrikt dit ny industri lokaliseras.
Sammanfattningsvis synes det förhålla sig så, att den offentliga bostadsförmed- lingen iNorge är av ringa omfattning i jämförelse med i Sverige.
De uppgifter om offentlig bostadsförmedling i England, som utredningen erhållit, är knapphändiga. Emellertid kan anmärkas, att av de bostäder som uppförts i landet sedan krigsslutet 1945 har närmare 58 % byggts i kommunal regi och även fördelats av de kommunala myndigheterna (local authorities). Dessa myndigheter är bl. a. ansvariga för upprensning av slumbebyggelse och har att tillse — så långt det är möjligt — att bostadsbehovet löses för dem som är svårt trångbodda eller i övrigt bor otillfredsställande. De flesta av de kommunalt byggda bostäderna upp— fyller villkoren för en statlig subvention, vartill kommer att åtskilliga kommuner beviljar särskilda subventioner. Härigenom och genom särskilda hyresrabatter har kommunerna möjlighet att lösa bostadsfrågan för mindre bemedlade personer. All- männyttiga bostadsföretag för välgörande ändamål har även tillkommit. Särskilda bostäder avsedda för pensionärer m. fl. förekommer.
I fråga om fördelningen av de bostäder som uppföres av privata byggherrar, har de kommunala myndigheterna ej något inflytande.
I Stor-London har regionens skilda stadsdelar (boroughs) egna kommunala för- valtningar vilka har ansvaret för fördelningen av de kommunala bostäderna. Det har uppgivits att reglerna för bostadsanvisningen skiftar högst väsentligt från borough till borough.
Vad slutligen Frankrike beträffar föreligger vissa uppgifter om offentlig bostads- förmedling i Paris och departementet Seine. Inom detta område förekommer en regional bostadsförmedling, vilken även har andra uppgifter än lägenhetsanvisning att ombesörja t. ex. kontroll av ombyggnader från bostäder till kontor, kontroll av saneringsverksamhet, ävensom att biträda med ett flertal andra bostadsärenden såsom finansiell hjälp till modernisering av äldre lägenheter och till bostäder för pensionärer etc. Bostadsbyggandet i Frankrike sker såväl i privat regi med eller utan statligt ekonomiskt stöd som helt eller delvis i allmän regi.
Byggnadsorganisationerna ombesörjer i princip tilldelningen av nyproducerade lägenheter enligt särskilda regler, mer eller mindre restriktiva beroende på hur stort statligt ekonomiskt stöd som beviljats. Regler för bostadsanvisningen är utfärdade i allmän lag och i form av ministriella instruktioner. Beträffande äldre lägenheter har upplåtarna större valfrihet än i fråga om de nyproducerade lägenheterna. Vid inträffad ledighet i det äldre beståndet måste dock iakttagas vissa regler i fråga om lägenhetsstorlek och hushållsstorlek; högst två rum för en person, fyra rum för två och fem rum för tre personer etc.
Hos bostadsförmedlingen 1 Parisområdet finns anmälda ca 50 000 familjer enligt ett särskilt register (liste des prioritaires). För att betraktas som »prioritaire» skall vederbörande bostadssökande befinna sig i någon av följande situationer:
b) svår bostadsnöd t. ex. boende på vinden, i källare, i trädgårdsskjul;
c) utomordentligt trångbodd dvs. fler än tre personer i ett rum, mer än sex i två, mer än nio i tre rum.
Det förekommer bl. a. en kommission bestående av valda ledamöter och tjänste— män, som har till uppgift att bedöma och inbördes gradera sökandena efter deras bostadsbehov. Skilda administrativa förfaranden tillämpas beroende på vilken sorts lägenheter (kommunalägda, statliga eller halvstatliga etc.) som skall fördelas.
Bostadsförmedlingens verksamhetsområde avser i princip omöblerade lägenheter. Det finns en särskild bostadsbytescentral för hela Frankrike (Bourse Nationale d' Echange), vars uppgift bl. a. är att sammanföra dem som efterfrågar en större lägenhet med dem som önskar en mindre.
Som förut nämnts tages vid lägenhetsanvisningar i första hand hänsyn till sociala indikationer. Utöver vad tidigare sagts beaktas exempelvis sökandens hälsotillstånd. Även vid familjeupplösning fästes avseende. Vid jämförbara förhållanden är ancien— niteten avgörande. Eftersom förmedlingsverksamheten i princip är en lokal ange- lägenhet torde myndigheterna såvitt gäller »la liste prioritaire» ge visst företräde åt kommuninnevånare. I Parisområdet och angränsade kommuner kan man emellertid tala om gemensam bostadsförmedling. Det kan förekomma, att företräde ges åt den som kan ställa annan lägenhet till förrnedlingens förfogande.
Man upprättar särskilda program för speciella situationer t. ex. vid större om- eller nybyggnader av äldre bostadsområden. Särskilda åtgärder på bostadsområdet har vidare vidtagits t. ex. ifråga om repatrierade personer från Algeriet. Det kan sägas att bostadsfrågorna för kommunalanställda och anställda vid andra institutio- ner särskilt uppmärksammas. Vad gäller näringslivets behov av lägenheter kan anmärkas, att företag som sysselsätter mer än tio anställda lämnar visst ekonomiskt bidrag till socialt bostadsbyggande. I gengäld får företagen disponera ett antal lägen- heter i denna produktion.
Vad slutligen gäller upplåtarnas intresse av att erhålla solventa och skötsamma personer i lägenheterna företas regelmässigt genom myndigheternas försorg nog- granna undersökningar i detta hänseende.
STATENS . OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967
Systematisk förteckning ; (Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
Inrikesdepartementet Kommunal bostadsförmedling. [1]