SOU 1967:39
Samhällets barntillsyn - barnstugor och familjedaghem : förslag
Sammanfattningsvis kan således kon- stateras, att de barn som har tillsynen
Tabell 4. Vårdnadshavarens och dagbarnvårdarens bostadsstandard. Procent
Dagbamvårdarens bostadsstandard vårdnadshavarens Priv. familjedaghem Summa Kom. familjedaghem Summa bostadsstandard MO" lill? om”" Antal % MO" II;? om”" Antal % dern dern dern dern dern dern Modern .............. 89 59 58 49 258 85 86 67 19 7 237 82 Halvmodern .......... 9 25 9 6 375 11 8 13 14 740 8 Omodern ............. 2 16 33 2 317 4 6 21 66 825 9 Summa Antal 49 837 6 375 1 738 57 950 7 777 755 270 8 802
% 86 11 3 100 88 9 3 100
ordnad i familjedaghem i de allra flesta fall får sin tillsyn! i en bostadsmiljö som i avseende på standard och ut- rymme motsvarar eller i många fall är något bättre än hemmiljön.
De föräldrar som ordnat barntill- synen i hemmet eller va-rs barn saknar tillsyn av vuxen person är när det gäller rumsantal bättre rustade än för- äldrar med barn i familjedaghem (bi- lagetabell XV, sid. 79).
4.7 Föräldrarnas inkomster
Totalt har ca 1/3 av föräldrarna en sammanlagd familjeinkomst som över- stiger 30000 kr. Någon uppseende- väckan-de avvikelse från detta sker inte i någon tillsynsform utom när det gäller föräldrar med barn i kommunala familjedaghem. Förklaringen till detta torde helt kunna tillskrivas det faktum att där återfinns en större andel s.k. ofullständiga familjer. Detta styrks av de resultat som redovisas i bilagetabell XVI, sid. 79, där enbart moderns in- komst är angiven.
4.8 Moderns ålder
Det är framför allt de yngre mödrarna under 25 år som använder sig av fa—
miljedaghem för tillsyn av barnen. An- delen mödrar som ordnar tillsynen i hemmet eller lämnar barnen utan till- syn ökar med stigande ålder. Det se- nare är i och för sig en naturlig ut- veckling då det kan förmodas att de äldre mödrarnas barn i stor utsträck— ning befinner sig i närheten av den övre åldersgräns (10 år) som tillämpats vid undersökningen. Självfallet kan det ändå diskuteras om barn i dessa åldrar är tillräckligt mogna för att klara sig själva (bilagetabell XVII, sid. 80).
4.9 Kännedom om social hemhjälp
Föräldrarna tillfrågades om de visste om det i deras kommun fanns möjligheter att få hjälp i eget hem av barnvårdarin- na, barnsamarit eller annan social hem- hjälp vid dagbarnvårdarens förfall eller vid barnets sjukdom. Ca 1/3 av de in- tervjuade föräldrarna med barn i kom- munala och privata familjedaghem och ca 50 % av de föräldrar som ordnat barntillsynen i det egna hemmet kände till om så var fallet. Enligt deras upp- gifter fanns möjlighet att få sådan hjälp i 29 % av fallen. Ett fåtal hade emel— lertid utnyttjat hjälpmöjligheten. Den största andelen återfanns bland föräld- rarna med barn i kommunala familje—
Tabell 5. Familjeinkomsl i olika tillsynsformer. Procent
Tillsynsform Summa Årsmkomst kr. Priv. Kom. Tillsyn i Utan Antal 0 , fam.-daghem fam.—daghem hemmet tillsyn ”) ( 5 000 5 14 2 4 9 911 4 5—10 000 5 19 4 3 12 389 5 10—15 000 9 21 8 16 27 255 11 15—20 000 10 11 17 14 34 689 14 20—30 000 32 18 42 30 86 721 35 30—40 000 24 8 17 20 47 077 19 > 40 000 14 9 10 13 29 733 12 Summa Antal 57 950 8 802 119 020 62 003 247 775
% 100 100 100 100 100
daghem, där 7 % använt sig av barn- vårdarinna/barnsamarit vid något till- fälle. 3/4 av de föräldrar som ordnat till- synen i kommunala familjedaghem eller i det egna hemmet var dock villiga att
ta emot sådan hjälp i det egna hemmet om möjlighet därtill gavs. Detsamma uppgav en något mindre andel — 63 % — av de föräldrar som ordnat tillsynen i privata familjedaghem.
KAPITEL 5
Barnen i olika tillsynsformer
Av samtliga de barn —— ca 250000 _ som återfinns i de här redovisade fyra tillsynsformerna är 3 % födda 1966, 8 % 1965, 6 % 1964, 7 % 1963, 6 % 1962, 7 % 1961, 8 % 1960 och 56 % 1956—59. Av förskolebarnen totalt således ca 117 000 — tillses 55 000 i privata och kommunala familjedaghem, medan 60 000 får tillsynen i det egna hemmet. 3 000 förskolebarn uppges vara utan tillsyn. Av de ca 130 000 skolbarnen till- ses 60000 i det egna hemmet, medan 60000 är utan tillsyn. 12 000 skolbarn har tillsynen ordnad i familjedaghem.
5.1 Tillsynens längd per dag
Tillsynen i det egna hemmet1 omfattar ca 120 000 barn varav hälften är i skol- åldern. För ungefär 1/3 av barnen är tillsynsbehovet över 8 timmar per dag medan ungefär hälften har ett tillsyns- behov som understiger 5 timmar per
dag. De barn som är utan tillsyn —— ca 62 000 —— är till 95 % i skolåldern. 73 % uppges samtidigt klara sig själva under mindre än 3 timmar per dag. Mindre än 1 % har uppgivit att barnen klarar sig själva mer än 8 timmar per dag (bil. tab. XVIII, A och B, sid. 81). Tillsynens. längd och hur den förde- lar sig på olika åldersgrupper i privata och kommunala familjedaghem kan stu- deras närmare i tabellerna 6 och 7. Det är värt att notera att samtliga åldersgrupper barn i huvudsak är lika representerade i de privata familjedag- hemmen. Detta kan kanske också tol- kas så att ingen speciell åldersgrupp bland barnen är mera attraktiv för dag— barnvårdarna. Den med ökande ålder svagt fallande tendens som kommer till uttryck i tabellen kan bero dels på att de yngre barnen mera sällan har syskon, varför möjligheterna att ordna barn-
* Exklusive hemhjälpen.
Tabell 6. Tillsynens längd per dag och barnets ålder. Privata familjedaghem. Procent
Födelseår Summa Tid per dag
1966 1965 1964 1963 1962 1961 | 1960 1959—56 Antal % (—3 tim.. . .. 5 2 5 4 6 7 — 27 4 636 8 3—5 tim.. . .. 16 15 17 21 10 19 30 51 13 908 24 5—8 tim.. . . . 18 31 24 27 34 41 28 12 15 647 27 > 8 tim. 62 50 51 48 43 30 42 5 22 021 38 Okodifierade. . . —— 2 2 — 7 4 —— 6 1 738 3
Summa Antal 3 405 9 779 7 462 6 881 8 620 6 882 4 563 10 358 57 950 % 6 17 13 12 15 12 8 18 100
Tabell 7. Tillsynens längd per dag och barnets ålder. Kommunala familjedaghem. Procetn
Födelseår Summa
Tid per dag 1966 | 1965 | 1964 | 1963 1962 | 1961 | 1960 1959—56 Antal % (3 tim ....... — — — — — — — 11 194 2 3—5 tim ....... .. 7 .. 14 — — 43 1 094 12 5—8 tim... . . .. 36 12 22 24 38 17 — 35 2122 24 >8 tim ....... 52 80 77 63 60 79 11 5 274 60 Okodifierade. .. .. .. — — . . .. .. — 118 1
Summa Antal 324 1 393 1 668 1 244 953 1 064 338 1 819 8 802
% 4 16 19 14 11 12 4 21 100
tillsynen på detta sätt är större, dels på att förutsättnin'garna att ordna till— synen i hemmet synes öka med stigande ålder. En annan tendens som är värd att uppmärksamma är att andelen barn som vistas över 8 timmar per dag i fa- miljedaghemmet är större ju yngre bar- net är.
De tendenser beträffande barnets ål- der och vistelsetid per dag som kunnat märkas i de privata familjedaghemmen gäller i huvudsak också barnen i de kommunala familjedaghemmen. Möjli- gen kan en tendens till längre vistelse— tider överlag återfinnas i de senare. Detta har givetvis samband med att en större andel av mödrarna med barn i kommunala familjedaghem förvärvs- arbetar på heltid vilket redovisats 1 kap. 4 sid. 23.
Det kan- ocksä vara av intresse att se hur barnens vistelsetid i de olika till- synsformerna fördelar sig när modern är heltids- respektive deltidsarbetande, samt när hon har en anan form av anställning (bilagetabeller XXIX A—C, sid. 82). Att 96 % av barnen som är utan tillsyn kan vara detta mindre än 5 timmar per dag även i de fall mo- dern heltidsarbetar torde sammanhänga med att nästan samtliga går i skolan. Under lovdagar och ferier däremot finns det skäl att anta att dessa barn är utan tillsyn under hela dagarna.
5.2 Antal huvudmål per dag i familje- daghem
Antalet huvudmål per dag som barnen erhåller i familjedaghemmet är natur- ligtvis beroende av vistelsetiden. En be- tydande andel av de barn som vistas mindre än 5 timmar per dag i familje- daghemmet erhåller — som bilageta- bell XX, sid. 83 visar — inget huvud- mål under denna tid. Vid vistelser över 8 timmar per dag är 2 huvudmål det vanligaste, men ca 1/5 av barnen i både kommunala och privata familjedaghem erhåller 3 huvudmål under denna tid.
5.3 Föräldrarnas avgifter för tillsyn i familjedaghem
De kommunala dagbarnvårdarna erhål- ler sin ersättning genom kommunens försorg. Denna ersättning uppgår i re— gel till mellan 8 och 12 kr. per dag. Föräldrarna betalar sedan en avgift till kommunen som, beroende på föräld- rarnas inkomst, motsvarar hela eller en del av denna ersättning. I tabell 8 är föräldrarnas avgift när det gäller kommunal-a. familjedaghem angiven, ex- klusive denna eventuell-a kommunala subvention.
Betydande variationer förekommer när det gäller kostnaderna för familje-
Tabell 8. Föräldrarnas avgifter per timme för tillsyn i familjedaghem. Procent
___... . Kommu- Summa Kostnad Färila? nala per timme ' fam.— 0 daghem daghem Antal ,/0 0 16 3 9 345 14 0 —0,50 9 35 8 678 13 O,50—1,00 13 29 10 680 16 LOD—1,50 38 24 24 031 36 LSD—2,00 10 4 6 008 9 2,00—2,50 8 3 4 673 7 2,50—3,00 . . _ 93 . . 3,00—3,50 3 . . 1 641 2 Okodifierade. 3 . . 1 603 2 Summa Antal 57 950 8 802 66 752 % 87 13 100
daghemsvården. Den vanligaste avgift föräldrarna betalar är 1: — till 1: 50 kr. per timme, vilket motsvarar 8 till 12 kr. per dag. I de kommunala familje- daghemmen är dock avgifterna något lägre. Kostnader över 3 kr. per timme är sällsynta även i privata familje- daghem.
Det bör uppmärksammas att föräldra— avgifterna för tillsynen i privata famil- jedaghem inte — om man tar hänsyn till vad som ovan sagts om den kommunala subventionen — ligger på någon an- märkningsvärt högre nivå än avgifterna i kommuna-la familjedaghem. Det kan därför förmodas att ersättningarna till dagbarnvårdarnra också ligger i huvud- sak på samma nivå i de båda tillsyns- formern—a. En stor andel föräldrar med barn i privata familjedaghem uppger ingen kostnad för tillsynen. I huvudsak torde detta vara sådana fall där mor- el- ler farföräldrar vårdar son— eller dotter- barn. Några större variationer förekom- mer inte mellan olika delar av landet (bilagetabell XXI, sid. 84). Möjligen kan anföras att timkostnader över 1: 50 kr. är något vanligare i »storstäder», me- den en helt avgiftsfri tillsyn i något
.större utsträckning förekommer i »öv-
riga kommuner».
Kostnaderna för vården i familje— daghem finns också fördelad på för- äldrarnas inkomster (bilagetabell XXII, sid. 85). Redovisningen ger vid handen att även vid höga inkomster -—— över 40 000 kr. per år —— är timkostnader av 1:— till 1: 50 kr. det vanligaste såväl för vård i privata som i kommunala familjedaghem.
5.4 Hälsokontroll av barn i familje- daghem
Undersökningen har också givit svar på frågan i vad mån barnen blir före- mål för någon speciell hälsokontroll innan det lämnas i familjedaghem (bil. tab. XXIII, sid. 86). Hälsokontroll av barn är mycket vanligare inom den organiserade familjedaghemsverksam- heten där 41 % av barnen genomgått sådan, mot endast 26 % i de fall barn- tillsynen ordnats i privata familjedag- hem. När det gäller kommunala familje- daghem är vidare hälsokontroll avse- värt vanligare i regionerna övriga stä- der och storstäder än vad den är i övriga kommuner.
5.5 Tid för transport till familjedag- hem
Det vanligaste är att föräldrar och barn promenerar till familjedaghemmet. De allmänna kommunikationerna utnyttjas i ringa utsträckning. För drygt hälften av barnen tar färden i ena riktningen mindre än 5 minuter i anspråk — och detta gäller i hög grad för dem som promenerar. För dem som däremot åker buss eller spårvagn är det mycket vanligt med restider på mellan 15 och 30 minuter, dvs. avlämnande och hämt- ning av barnen tar i många fall mellan 1/2 och 1 timme per dag.
Tabell 9. Tid i minuter för transport till familjedaghemmet. Ena riktningen. Privata och kommunala familjedaghem. Procent
Färdsätt Summa Tid i minuter Bil | Buss m. ru. | Promenad Övrigt Antal %
( 5 43 4 69 67 38 526 58 5—15 42 34 24 29 20 184 30 15—30 11 49 6 5 6 707 10 > 30 4 13 . . — 1 335 2
Summa Antal 18 568 3 946 37 199 7 039 66 752 % 28 6 56 11 100
5.6 Byten av dagbarnvårdare
En ofta riktad anmärkning mot familje- daghemmen gäller den bristande kon- tinuiteten i vården. Detta avser såväl bytet av vårdare, vilket ju i hög grad förekommer också inom barnstugorna, som bytet av miljö för barnet och ris— ken för att familjeda-ghemmet plötsligt upphör.
Tabell 10 visar emellertid att den helt övervägande andelen barn inte be— hövt byta dagbarnvårdare under det senaste året. Andelen är ungefär den- samma för barn som vistas i privata och i kommunala familjedaghem. Det återstår dock ca 15 000 barn som under det sena-ste året fått byta miljö, varav ca 1 500 bytt 3 eller flera gånger. Det bör också uppmärksammas att ca 2 500
Tabell 10. Antal byten av dagbarnvårdare.
Procent Tillsynsform Summa Antal-byten under Pr. Kom. senaste året fam.- fam.- Antal % dagh. dagh. O ........... 79 78 52 856 79 1 ........... 14 16 9 566 14 2 ........... 4 3 2 502 4 3 ........... 2 2 1 202 2 4 ........... . . 1 626 Summa Antal 57 950 8 802 66 752 % 87 13 100
av de barn som bytt dagbarnvårdare under det senaste året är 1 år eller därunder. Frekvensen byten synes till viss del minska med stigande ålder (bil. tab. XXIV, sid. 86).
Den van-ligaste orsaken till byte av dagbarnvårdare är att familjedaghem- met upphör. Närmare 7000 barn har av detta skäl fått byta miljö under det senaste året. Kostnadsskäl åberopas mera sällan (bil. tab. XXV, sid. 87).
5.7 Barnets anpassning
93 % av barnen har enligt föräldrarna anpassat sig bra till vården i familje- daghemmet, 5 % har anpassat sig gans- ka bra och 2 % dåligt. Anpassningen synes inte ha något samband med dag- barnvårdarens ålder, med vissa reser- vationer för dagbarnvårdare under 25 år och över 55 år (bil. tab. XXVI, sid. 87). En fråga har också ställts till såväl barnens föräldrar som dagbarn- vårdarna i vad mån det förekommit några skillnader i åsikter beträffande barnens uppfostran, matvanor, lekva— nzor eller sovvanor. Praktiskt taget samt- liga föräldrar och dagbarnvårdare har uppgivit att så inte varit fallet.
5.8 Barn utan tillsyn
I undersökningen ställdes ett par spe- ciella frågor till de föräldrar vars barn
Tabell 1]. Måltider ordnade för barn utan tillsyn
Matfrågan löst genom |Antal %
Utan tillsyn mindre än 3 timmar 43 369 70
Ingen mat ................... — — Åter i skolan ................. 6 252 10 Maten lagad i förväg ......... 3 866 6 Maten lagad genom annans för-
sorg ....................... 6 040 10 Torrskaffning ................. 2 476 4
Summa 62 003 100
var utan tillsyn. Det gällde dels en fråga på vilket sätt föräldrarna ordnat med måltider åt barnen under den tid de är ensamma, dels en fråga om barnet har någon vuxen att vända sig till om något — t. ex. ett olycksfall —— skulle
inträffa. Svaren på förstnämnda fråga framgår av tabell 11.
Den tid barnen är utan tillsyn är i övervägande antalet fall så kort att barnen enligt föräldrarna inte är i behov av någon måltid. Av de övriga uppges ingen sakna tillgång till mat under den tid av dagen de klarar sig själva.
Frågan om barnet står under upp- sikt av någon vuxen under den tid föräldrarna förvärvsarbetar besvarad-es jakande av 82 % av de intervjuade. Av de återstående 18 % barn kunde 15 % kontakta grannar eller föräldrarna på deras arbetsplats om något särskilt skulle inträffa. 3 % — omkring 1 500 barn — hade dock ingen vuxen att vända sig till.
KAPITEL 6
Dagbarnvårdarna och deras familjer
6.1 Dagbarnvårdarnas ålder
Totalt är nära hälften av dagbarnvår- darna över 45 år medan endast 9 % är under 25 år. Åldersmässigt föreligger dock vissa skillnader mellan privata och kommunala dagbarnvårdare.
Som framgår av tabell 12 är således hela 71 % av de kommunalt organise- rade dagbarnvårdarna under 45 år mot 51 % av de privata. Detta torde i viss mån hänga samman med att andelen mor- och farmödrar som är dagbarn- vårdare är större i de privat ordnade familjedaghemmen. När det gäller de kommunalt organiserade familjedag- hemmen finns en viss tendens som pe- kar mot att de äldre dagbarnvårdarna skulle vara villigare att ta emot flera dagbarn än de yngre. Framförallt gäl- ler detta åldersgruppen 45—55 år (bil.
Tabell 12. Dagbarnvårdarnas ålder.
Procent ! Tillsynsform Summa Födelseår Pr. Kom. fam.- fam.- Antal % dagh. dagh. 1941 eller senare .... 9 10 4 888 9 1931—1940 25 34 14 165 27 1921—1930 17 27 9886 19 1911—1920 22 19 11 518 22 1911 eller tidigare. . . 20 11 12 848 24 Summa Antal 47 124 6 181 53 305 % 88 12 100
tab. XXVII, sid. 87), där närmare hälf- ten av dagbarnvårdarna har 2 eller flera dagbarn.
6.2 Utbildning
Huvuddelen av dagbarnvårdarna har ingen som helst utbildning inom det yr- kesområde som barntillsynsverksam— heten utgör. Endast 14 % av de privata dawgbaarnvårdarna och 17 % av de kom— munala har sjukvårds-, barnavårds- eller hemsamaritkurser som överstiger 60 timmar. Kursbenrägenheten påverkas inte heller av antalet dagbarn. Någon väsentlig skillnad i utbildningsfrekvens föreligger inte mellan dagbarnvårdare inom den privat ordnade och den kom- munalt organiserade familjedaghems- verksamheten (bil. tab. XXVIII, sid. 88).
6.3 Tid som dagbarnvårdare och tidigare yrkesområde
En stor andel av dagbarnvårdarna har inte tidigare förvärvsarbetat utom hem- met. Av »de som gjort detta har 63 % arbetat inom olika serviceyrken. Några väsentliga skillnader föreligger i detta avseende inte mellan privata och kom— munala dagbarnvårdare. Andelen dag— barnvårdare som tidigare inte haft nå— got förvärvsarbete är dock något lägre bland de kommunala.
Om man jämför tiden som dagbarn- vårdare med dagbarnvårdarens tidigare yrkesområde kan man märka att de dagbarnvårdare som tidigare inte för- värvsarbetat i genomsnitt har längre tid som dagbarnvårdare bakom sig. Ti— digare kontorsanställda är — å andra sidan — den grupp som totalt sett stannar den kortaste tiden inom dag— barnvårdaryrket. I privata familjedag- hem är tendensen densamma för tidi- gare sjukvårdsanställda. Det är möjligt att ett större utbud av deltidsarbete och — för sjukvårdsanställda — kvälls- och nattarbete är anledning till detta (bil. tab. XXIX, sid. 88). Oavsett tidi- gare yrkesområde kan man emellertid konstatera att andelen dagbarnvårdare som varit detta i mer än 3 år är större i de kommunala (38 %) äni de privata (24 %) familjedaghemmen.
Tiden som dagbarnvårdare påverkas i mycket liten utsträckning av makens inkomst (bil. tab. XXX, sid. 89) och av bostadsorten (bil. tab. XXXI, sid. 89). Visserligen har en större andel kommunala dagbarnvårdare i »storstä- d-er» arbetat mer än 3 år än i övriga landet, men detta torde i viss mån sam- manhänga med att familjedaghemsverk- samhet i de senare områdena organise— rats först på senare tid.
Förekomsten av egna barn synes där- emot ha en viss betydelse. En relativt stor andel — framförallt av de kom- munala dagbarnvårdarna — har således varit dagbarnvårdare i mer än 3 år om de saknar egna barn, medan den största andelen dagbarnvårdare med egna barn varit dagbarnvårdare mindre än 3 år (bil. tab. XXXII, sid. 90).
6.4 Antal barn
Genomsnittligt har varje dagbarnvårda- re tillsyn över 1,25 dagbarn. Det
Tabell 13. Antal dagbarnvårdare och antal dagbarn. Procent
Tillsynsform Antal 0/ dagbarn Pr. Kom. Antal ,0 fam.— fam.- dagh. dagh. 1 ........... 81 71 42 570 80 2 ........... 16 21 8 889 17 3 ........... 2 5 1 199 2 >3 ......... . . 3 377 . . Summa Antal 47 124 6 181 53 305 % 88 12 100
relativt låga genomsnittet beror på att de flesta — 80 % — av dagbarnvårdar- na endast har hand om ett dagbarn. Det bör dock observeras att varje dag- barnvårdare dessutom har hand om de egna barnen. Dessa uppgår i genom— snitt till 0,8 per dagbarnvårdare. I genomsnitt sköter därför varje dagbarn— vårdare i praktiken drygt 2 barn.
Andelen dagbarnvårdare med tillsyn över mer än 1 dagbarn är som synes avsevärt större (29 %) när dagbarn- vårdarna är kommunalt organiserade än när de anskaffats privat (18 %). To- talt finns ca 2000 dagbarn i familje- daghem som tar emot 3 eller flera dag- barn.
Viljan att ta flera dagbarn synes inte i någon högre grad påverkas av dag— barnvårdarfamiljens inkomstförhållan— den. När det gäller kommunala dagbarn- vårdare är således benägenheten att ta emot flera än ett dagbarn ungefär lika stor vid inkomster mellan 10 och 15 000 kr., som vid inkomster mellan 20 och 30 000 kr. per år. Vid inkomster under 10000 kr. och över 30000 kr. per år är benägenheten att ta emot flera än ett dagbarn ännu mindre än i förut nämnda inkomstlägen (bil. tab. XXXIII, sid. 91). Beträffande antalet rum som dagbarnvårdaren disponerar så är be- nägenheten att ta emot mer än ett dag-
barn störst när lägenheten! omfattar 3 rum. Flera än 3 rum eller mindre än 3 rum synes dock inte påverka dagbarn— vårdaren-s val av antalet dagbarn (bil. tab. XXXIV, sid. 91).
6.5 Dagbarnvårdarfamiljernas inkomster
Av bil. tab. XXXV, sid, 92, framgår ur vilka inkomstskikt dagbarnvårdarna rekryteras. Det kan vara av intresse att jämföra dagbarnvårdarnas (eg. dag- barnvårdarens makes) och föräldrar- nas (se tab. 5, sid. 25) inkomstförhållan- den. Det visar sig vid en sådan jäm— förelse att familjedaghemmen i regel har större inkomster än föräldrarna detta trots att de senare familjerna ofta består av två inkomsttagare. Av de kom— munala familjedaghemmen har t.ex. 47 % inkomster som överstiger 20000 kr. per år mot endast 35 % av föräld- rarna.
6.6 Antal egna barn
Totalt sakna-r mer än hälften av dag- barnvårdarna egna barn under 10 års ålder. I kommunala familjedaghem upp- går dock andelen dagbarnvårdare med egna barn till %.
6.7 Önskemål om dagbarnets ålder
För 16 % av dagbarnvårdarna har dag— barnets ålder ingen betydelse. Ca 1/5
har önskat dagbarn som är under 2 år och % dagbarn som är mellan 3 och 4 år. Några större olikheter i detta mönster föreligger inte mellan dagbarn- vårdare i privata och i kommunala fa- miljedaghem, med undantag av att en något större andel av de kommunala dagbarnvårdarna önskar dagbarn som är under 2 är.
6.8 Hälsokontroll av dagbarnvårdaren och dennes familj
Hälsokontroll av dagbarnvårdarfamil— jerna förekommer i mycket liten om- fattning (bil. tab. XXXVI, sid. 93). En jämförelse med de dagbarn som genom- gått hälsokontroll innan de lämnas i familjedaghem (sid. 29) visar att det är avsevärt vanligare med hälsokon- troll av dagbarnen än av dagbarnvår- darna. På samma sätt som när det gäller dagbarnen har en större andel av de kommunala dagbarnvårdiarna genom— gått hälsokontroll.
6.9 JVIöjlighet att vara i familjedag- hemmet under sjukdom
Mer än hälften — 60% —— av dag- barnvårdarna har förklarat sig beredda att ta emot dagbarnen även när de är sjuka. Andelen är något större 66 % — bland kommunalt organiserade än bland privata -— 59 %. Detta förhål— lande är givetvis av stort intresse och
Tabell 14. Dagbarnvårdarnas antal egna barn. Procent
Antal egna barn Summa Tillsynsform 0 1 | 2 | 3 Antal % Pr. fam.dagh. ................ 56 21 20 4 47 124 100 Kom. fam.dagh ............... 36 33 28 4 6 181 100 Summa Antal 28 639 11 770 11 037 1 859 53 305 % 54 22 21 ' "*" 4 ' 100
torde i stor utsträckning medverka till att så många föräldrar väljer familje- daghemsformen framför den institu- tionella barntillsynen där — som be- kant _— barnen i regel inte tas emot när de är sjuka.
6.10 Matkostnad per mål
1/5 av dagbarnvårdarnza uppger att de inte har några kostnader för dagbarnets mat (bil. tab. XXXVII, sid. 93). Detta överensstämmer i stort sett också med det antal barn som vistas så kort tid i familjedaghemmet att det inte är aktu- ellt med några måltider. Bland de övriga varierar bedömningen av matkostna— derna starkt. 1/4 av dagbarnvårdarna be- räkna-r således kostnaderna till mellan 1:50 och 2:——— kr. per mål, men det bör observeras att hela 7 % beräknat att matkostnaden överstiger 4:50 per mål. Typvärdet är en matkostnad per mål av 2:— till 2: 50 kr. Då samtidigt typvärdet för antal mål vid heltidsvis- telse i familjedaghem (se sid. 28) är två mål, kan matkostnaden per dag vid hel- tidsvistelse enligt dagbarnvårdarnas egna bedömningar, beräknas till mellan 4 och 5 kr. per dag.
6.11 Ersättning per barn
Dagbarnvå-rdarna har besvarat en. fråga om vad de anser skulle vara en rimlig lön för arbetet. Ca 60 % har därvid för- klarat sig vara nöjda med den ersätt- ning de får för närvarande. Här åter- finns en stor del av far- och morför- äldrar som kanske inte får eller tar emot någon ersättning alls för sitt ar— bete. Såsom framgår av tabell 15 anser den största delen av dem som inte är nöjda med den nuvarande ersättningen att en ersättning av ca 2 kr. per timme
Tabell 15. Uppfattning om rimlig ersätt- ning per barn och timme. Procent
Tillsynsform Summa Ersättning Pr Kom per timme fam.- fam.- Antal % dagh. dagh. 1 kr ........ 9 4 1 644 8 2 kr ........ 40 45 8 801 41 3 kr ........ 19 28 4488 21 4 kr ........ 7 4 1 432 7 5—7 kr 9 12 1999 10 8—10 kr 2 3 494 2 10 kr ....... 7 2 1 215 6 Summa Antal 14 531 1 982 20 073 % 88 12 100
bättre skulle motsvara arbetsinsatsen som dagbarnvårdare. Med en genom- snittlig arbetstid av 8—10 timmar mot— svarar detta en ersättning av 16—20 kr. per dag, dvs. mer än vad som för närvarande utgår i de flesta kommuner.
Det bör uppmärksammas att kraven på ersättning tenderar att vara något högre från de kommunala dagbarnvår- darna än kraven från deras privata kol- legor. Det är möjligt att de mera van- liga släktförhållandena i de sistnämn- da fallen medverkat till detta. Totalt 18 % anser att en timt'örtjänst av 5 kr. eller mera är en rimlig ersättning för dagbarnvårdararbetet.
Krav på ersättning över 3 kr. per timme är något vanligare i storstads— om-rådena än i övriga landet (bil. tab. XXXVIII, sid. 94).
6.12 Vistelse i familjedaghemmet under »obekväm» arbetstid
Att dagbarnet stannar kvar i familje— daghemmet efter kl. 19 är vanligt både när det gäller privata (27 %) och kom— munala (33 %) familjedaghem (bil. tab. XXXIX, sid. 94). I ungefär hälften av
fallen sker detta ofta och beror då i hög grad på föräldrarnas arbetsförhål— landen. När det sker vid enstaka till- fällen är den vanligaste orsaken för- äldrarnas behov av fritid.
Övernattning hos dagbarnvårdaren är i stort sett lika vanligt som att dag- barnet stannar på kvällarna. Föräld- rarnas behov av fritid är dock i dessa fall vanligare som orsak (bil. tab. XXXX, sid. 95). 9 % dvs. ca 4 000 barn kommer vidare regelbundet till familje- daghemmet före kl. 6 på morgonen.
18 % av barnen i privata familjedag- hem och 26 % av barnen i kommunala familjedaghem vistas vid vissa tillfäl- len hos dagbarnvårdaren under helger —— inberäknat lördagar och söndagar (bil. tab. XXXXI, sid. 95). När det gäl- ler kommunala familjedaghem sker det- ta i hälften av fallen ofta.
6.13 Kännedom om social hemhjälp
På samma sätt som när det gäller för- äldrarna tillfrågades dagbarnvårdarna om det i deras kommun var ordnat så att man kunde få hjälp av barnvårda- rinna, barnsamarit eller annan social hemhjälp vid dagbarnvårdarens förfall eller vid barnets sjukdom. Ca 40 % av såväl privata som kommunala dagbarn- vårdare kände till om det var så ordnat i deras kommun. 24 % av de kommu- nala dagbarnvårdarna och 21 % av de privata dagbarnvårdarna uppgav att så-
dana hjälpmöjligheter fanns i den kom— mun där de var bosatta. 4 % av de kom- munala och 2 % av de privata dagbarn- vårdarna hade också utnyttjat den so- ciala hemhjälpen vid något tillfälle. Yt- terligare 66 % av de kommunala och 58 % av de privata dagbarnvårdarna uppgav dock att de var villiga att ta emot sådan hjälp i sitt eget hem om tillfälle därtill gavs.
6.14 Besök av kommunal familjedag— hemsinspektn's
De kommunala dagbarnvårdarna till- frågades hur ofta de fick besök av kom- munal familjedaghemsinspektris. 37 % uppgav att de aldrig haft något besök medan 14 % hade haft ett besök, i re- gel i samband med godkännandet av hemmet. 3 % uppgav vidare att de fick besök varje månad, 9 % fick besök varje kvartal, 11 % varje halvår och 26 % varje är.
6.15 Informationsträffar för dagbarn- vårdare
De kommunala dagbarnvårdarna till- frågades om kommunen anordnade någ- ra särskilda informationsträffar för dag- barnvårdarna. 89 % av dagbarnvårdar— na hade aldrig inbjudits till några så— dana. 9 % kände till att kommunen an- ordnade sådana informationsträffar spo- radiskt, medan 2 % uppgav att infor- mationsträffar anordnades fortlöpande.
KAPITEL 7
Arbetsmarknadssynpunkter
Ett markant drag i utvecklingen på ar- betsmarknaden under såväl 1950—talet som första delen av 1960-talet har va- rit de gifta kvinnornas ökade förvärvs- intensitet. Det finns anledning räkna med att denna utveckling kommer att fortgå även under andra hälften av 1960— talet. 1965 års långtidsutredning har så- ledes i sin prognos över arbetskrafttill- gångens utveckling beräknat att antalet förvärvsarbetande kommer att öka med ca 110000 personer eller 3,3 % under perioden 1966—1970. Hela denna ök- ning beräknas falla på de gifta kvinnor— na, medan de förvärvsarbetande män- nens antal är praktiskt taget oföränd- rat. Antalet förvärvsarbetande icke gifta kvinnor beräknas under samma period minska med ca 45 000 eller 8,4 %. Arbetsmarknadens behov av arbets- kraft beräknas öka med 165000 perso— ner fram till år 1970. En mycket stor andel av detta ökade behov faller på den offentliga sektorn — främst under- visningsväsendet och vårdområdena. Båda är områden som f.n. känneteck— nas av otillräckliga personella resurser. Den beräknade behovsökningen av ar— betskraft under prognosperioden är så— ledes större än den beräknade ökningen av antalet förvärvsarbetande personer. Genomsnittligt för landet är förvärvs- frekvenserna för gifta kvinnor över 30 är ca 35 % —— för samtliga gifta kvinnor ca 25 %. För männen över 30 år ligger förvärvsfrekvensen på ca 95 %. För-
värvsfrekvensen för gifta kvinnor va- rierar dock starkt mellan olika delar av landet och mellan orter med olika struk- turer. Den är således avsevärt högre i södra och mellersta Sverige än i norra Sverige. Orter som domineras av s. k. lätta industrier —— exempelvis Borås med en dominerande konfektions- och textilindustri — har en hög förvärvs- frekvens (45 %) bland gifta kvinnor, medan orter med övervägande tung in- dustri — exempelvis Sandviken —— har en relativt låg (20 %) förvärvsfrekvens bland gifta kvinnor.
Den ökning med ca 110 000 förvärvs- arbetande personer som beräknas ske under perioden 1966—1970, innebär emellertid att förvärvsfrekvensen för de gifta kvinnorna genomsnittligt år 1970 kommer att ligga på samma nivå som den gör i Borås enligt 1960 års folkräk- ning. Olika hinder kan emellertid kom- ma att påverka de gifta kvinnornas del- tagande i förvärvslivet. Som återhållan- de faktorer kan nämnas familjernas — enkannerligen männens -— tveksamhet till att hustrun förvärvsarbetar utom hemmet, att lämpliga arbetsuppgifter framförallt på deltid inte finns att till- gå och att barntillsynen inte kan ord- nas på ett för barnen betryggande sätt.
Familjedaghemsutredningen gavs möj- lighet att i samband med urvalet av intervjupersoner i den tidigare redovi- sade intervjuundersökningen — se sid. 14 _— stålla en fråga till de familjer där
modern f.n. inte förvärvsarbetar över 15 tim. per vecka, om hon var villig att förvärvsarbeta för så vitt tillsynen av barnen kunde ordnas på ett tillfreds- ställande sätt. Svaren framgår av tabell 16.
I ca 510 000 familjer med barn under 10 år är modern för närvarande inte förvärvsarbetande över 15 timmar per vecka. I 210000 av dessa familjer för- klarar sig emellertid modern villig att förvärvsarbeta _ på hel- eller deltid —— om barntillsynen kan ordnas. Under förutsättning att det i varje sådan familj finns 1,7 barn under 10 år, skulle det behövas ca 350 000 tillsynsplatser, var- av ca 70 000 på heltid och ca 290 000 på deltid, för att ge dessa kvinnor möjlig- het att med en ordnad barntillsyn för- värvsarbeta utom hemmet. Drygt 8 000 mödrar är ensamstående vårdnadsha- vare.
Ungefär hälften av de som önskar så- väl heltids— som deltidsarbete är bosatta i städer med mer än 20 000 invånare —— en fjärdedel dessutom inom de tre stor- stadsområdena. För dessa kvinnor tor- de hindret för ett utträde i förvärvslivet i hög grad vara svårigheterna att ordna barntillsynen. Den andra hälften kvin-
nor med önskemål om hel- eller deltids— arbete, är bosatta i övriga kommuner eller städer med mindre än 20000 in- vånare. Det är givet att en viss del av dessa kvinnor är bosatta på orter med ringa eller ingen efterfrågan på kvinn- lig arbetskraft. Att arbetstillfällen för kvinnor inte helt saknas på dessa or- ter framgår dock av att ungefär hälften av de barn som i dag har förvärvsarbe- tande föräldrar, enligt utredningens in- tervjuundersökning, är bosatta i »öv- riga kommuner». De fortgående omflytt- ningarna torde vidare medverka till en ytterligare centralisering av arbetskraf- ten till de större tätorterna.
I ungefär 300 000 familjer med barn under 10 år har modern förklarat att hon inte önskar förvärvsarbeta utom hemmet —— eller att hon för närvarande inte vet hur hon skulle göra -—— om barntillsynen ordnades. Det är värt att notera att även av dessa kvinnor är un— gefär hälften bosatta i städer med mer än 20000 invånare — och ungefär en fjärdedel dessutom inom de tre stor- stadsområdena. Antalet ensamstående är lika stort som bland de kvinnor som önskar förvärvsarbeta — dvs. ca 8 000. Utredningen har inte haft möjlighet att
Tabell 16 Avsikt att förvärvsarbeta utom hemmet
Stockholm Städer över . Avsikt att Göteborg Malmö 20 000 inv Övr'ga kommun" Tata” förvärvsarbeta . Ensam- . Ensam- . Ensam— . Ensam- Glfta stående Glfta stående Gitta stående Glfta stående Heltid ........ 10 367 1 861 7 309 665 18 075 1 595 35 751 4 121 9,0 38,9 6,5 20,8 6,8 19,0 7,2 25,2 Deltid ........ 30 410 930 35 619 797 90 245 2 392 164 274 4 119 33,2 19,5 31,9 25,0 33,7 28,6 33,2 25,2 Nej ..... . ..... 61 869 1 595 60 540 1 595 140 750 3 589 263 159 6 779 53,4 33,3 54,1 50,0 52,5 42,9 53,1 41,5 Vet ej ........ 5 183 399 8 373 133 18 740 797 32 296 1 329 4,4 8,3 7,5 4,2 7,0 9,5 6,5 8,1 Totalt ......... 115 829 4 785 111 841 3 190 267 810 8 373 495 480 16 348 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
närmare få belyst orsakerna till det ne- gativa svaret på frågan om önskan att förvärvsarbeta utom hemmet. En avgö- rande orsak kan vara mödrarnas önske- mål om att själva vara hemma hos sina barn under barnens första levnadsår. Mot familjedaghemsverksamheten bru- kar anföras att den inte ger något egent— ligt nettotillskott till arbetskraften, ef- tersom varje förvärvsarbetande binder en vårdare, som i stället skulle kunna gå ut på arbetsmarknaden. Detta är i och för sig riktigt under förutsättning, dels att dagbarnvårdarna själva är be- nägna att förvärvsarbeta utom hemmet, dels att de inte har egna barn i för- skole— eller skolåldern eller annan när- stående att sköta om och dels att de har en yrkesutbildning eller yrkesvana som efterfrågas. Resultatet av intervjuunder- sökningen ger emellertid vid handen och —— kan man förmoda _— att många av de 300000 mödrarna av någon av ovannämnda orsaker inte är villiga att förvärvsarbeta utom hemmet. Det är också sannolikt att — oavsett vilken anledningen än är — en stor del av des— sa 300000 mödrar kan förväntas vara villiga att åtaga sig ett förvärvsarbete i det egna hemmet _ t.ex. såsom dag- barnvårdare — utan att arbetsmarkna— den därför undandras någon arbetskraft.
7.1. Dagbarnvårdarnas önskemål om förvärvsarbete
Drygt hälften av de personer som i dag är dagbarnvårdare saknar egna barn under 10 års ålder. Barntillsynen kan alltså inte utgöra något hinder för den- na grupp att inträda i förvärvslivet. De övriga dagbarnvårdarna däremot har egna barn i tillsynsåldrar. Dessa dag- barnvårdare har tillfrågats i vad mån de önskar ta förvärvsarbete utom hem- met om tillsynen av de egna barnen kan ordnas.
Ungefär en tredjedel av de privata och ca en fjärdedel av de kommunala dagbarnvårdarna med barn under 10 år har därvid förklarat att de önskar få möjlighet att förvärvsarbeta utom hem- met. I båda tillsynsformerna gäller det främst dagbarnvårdare där makarnas årsinkomst ligger mellan 15000 och 30000 kr. Av totalt ca 3500 dagbarn- vårdare där familjeinkomsten understi— ger 15000 kr. per år önskar en tredje- del förvärvsarbete medan en femtedel av dagbarnvårdarna i de familjer där inkomsten överstiger 30 000 kr. per år önskar förvärvsarbeta utom hemmet. Några skillnader i detta avseende före- ligger inte mellan privata och kommu- nala familjedaghem.
KAPITEL 8
För- och nackdelar med familjedaghemsvården
Barn är individer och redan tidigt har varje barn sin egenart. Det är med hän- syn härtill svårt att skapa en omgiv- ning eller en miljö som passar alla barn. Barntillsynsmöjligheterna bör därför vara så differentierade att de kan tillgodose olika typer av barn.
Familjedaghemmen är en barntill— synsform som för många barn kan va- ra att föredra framför den kollektiva vården.
Det sedan länge ofta nämnda exemp- let på barn för vilket ett enskilt hem är att föredra framför barnstugan är det infektionskänsliga barnet. Det finns barn som ej tål den kollektiva samva- ron med andra barn därför att de lätt blir infekterade och måste alltför ofta stanna hemma från barnstugan. Om detta kan säkerligen föräldrar, barn- stugepersonal och barnläkare vittna.
Det är inte endast mottagligheten hos vissa barn för infektioner som kan göra kollektivet mindre lämpligt. Det finns barn som inte är rustade för att redan i förskoleåldern vara i en större grupp därför att de är nervösa och känsliga. Gruppsamvaron kan bli allt- för påfrestande för sådana barn. Fa- miljedaghemmen kan i regel erbjuda en lugnare och därför lämpligare miljö för dessa barn än barnstugorna.
Öppethållande vid barnstugorna kan inte tillfredsställa alla förvärvsarbetan- de föräldrars behov. För barn till för- äldrar med obekväm arbetstid —— natt— tjänstgöring på sjukhus eller andra
vårdinrättningar, skiftarbete vid indu- strier eller dylikt — är placering i familjedaghem ej sällan den enda lös- ningen. Vårdtiderna i familjedaghem- met kan lättare anpassas till föräld— rarnas arbetstider. För de oftast en- staka barn som behöver passning även nattetid kan vård i familjedaghemmet i regel vara att föredra framför vård i daghem. Detta såväl ur barnets syn- punkt som ur samhällsekonomiska och organisatoriska synpunkter.
Många familjer är bosatta långt ifrån barnstugan. I dessa fall kan de långa färdvägarna till och från barnstugan vara påfrestande för både mer —— eller far — och barn. För förvärvsarbetande föräldrar som önskar få sin barntill- syn ordnad nära hemmet kan familje- daghemmet därför vara enda lösning- en. Ett annat skäl för önskan att ha barnet nära hemmet kan vara att man vill att barnet skall ha tillgång till sina vanliga lekkamrater bland det egna kvar- terets barn.
För föräldrar som har sitt barn i en barnstuga uppstår i regel betydande svårigheter när barnet blir sjukt. Bar- net får då helt naturligt ej komma till institutionen. I många kommuner är heller inte den sociala hemhjälpen till- räckligt utbyggd för att ge erforderlig service vid barnens sjukdom. Familje- daghemsverksamheten ger f.n. bättre möjligheter härvidlag. Är barnet icke alltför sjukt kan det få komma till familjedaghemmet och bli omskött där
på bästa sätt. I andra fall kan det ord- nas så, att dagbarnvårdaren går hem till det sjuka barnet och sköter om det i dess eget hem. Även vid föräld- rarnas sjukdom torde frågan om har- nets vård i många fall kunna lösas genom familjedaghemmet.
Bristen på fritidshemsplatser gör att familjedaghemmen f.n. fyller en viktig uppgift även för de yngsta skolbarnen. Många barn har ingen vuxen att vända sig till under håltimmar i skolan eller efter skolans slut. Ett familjedaghem kan ge dessa barn den tillsyn de be- höver.
En av nackdelarna med familjedag- hemsvården är att barnen i familje- daghemmet ej har tillgång till sådan pedagogisk ledning som ges i barn- stugan. Personalen i barnstugorna är i princip specialutbildad för att ha hand om barn. I barnstugan finns i regel lämpliga och pedagogiska leksaker och barnen får leka i specialutrustade lo- kaler.
Täta ombyten av familjedaghem har ofta påtalats som en annan nackdel. Så som familjedaghemsverksamheten på många håll utvecklat sig, regleras inte barnets vistelse i familjedaghemmet ge- nom några formella avtal. En dagbarn- vårdare kan när som helst säga att hon ej längre vill ta hand om dagbarnet. Det kan bero på, exempelvis, att hon ej trivs med barnet eller dess biologis- ka föräldrar, eller att hon vill resa bort på semester eller eljest vara ledig. Men ett ombyte av familjedaghem kan även ha sin orsak i att antingen dagbarn- vårdaren eller barnet och dess familj flyttar från orten. Tillfälligt arbetande förälder, vilkens behov av daglig barn- tillsyn är av kortvarig natur, torde i stor utsträckning använda sig av fa- miljedaghem. I sådana fall finns det risk för att barnet blir placerat i det
Ytterligare en ofta påstådd olägenhet med familjedaghemmen är att det kan befaras att barnet blir alltför känslo- bundet till dagbarnvårdaren. Det kan medföra konflikter mellan de vuxna som kan gå ut över barnet.
För kommunen är det svårare att övervaka ett barns vård i ett enskilt hem än i en barnstuga. Visserligen har barnets föräldrar en daglig insyn i fa- miljedaghemmet, men kontrollen av att barnet får lämplig kost, tillräckligt med vila och utevistelse, erforderliga lek- saker etc. är svårare att utöva i ett enskilt hem än i en institution.
De här nämnda för- och nackdelarna med familjedaghemsverksamhet torde rent erfarenhetsmässigt kunna sägas vara realiteter. Vad som däremot ej kan sägas med någon empiriskt grun- dad säkerhet är huruvida barn i all- mänhet far bättre av att vara i en en- skild miljö med en vuxen person som vårdare och en mera individuell om— vårdnad än vad som ofta blir fallet i ett större kollektiv. Någon forskning på detta område finns tyvärr inte. I dagens läge kan endast konstateras att familjedaghemmen utgör ett av till- synsalternativen.
Här har berörts familjedaghemsverk— samhetens för- och nackdelar med ut- gångspunkt i huvudsak från de enskil- da individerna. Till detta måste dock läggas vissa samhällssynpunkter. Det finns kommuner och orter som ej har tillräckligt barnunderlag för att bygga en barnstuga. Det kan även finnas sam- hällen där man vill pröva sig fram för att få kännedom om de förvärvsarbe- tandes önskan om barntillsyn. I dessa situationer kan familjedaghemmen fylla en viktig funktion ej endast som ett komplement till barnstugorna utan som en självständig form för barntillsyn.
42 8.1 Familjedaghemsvård ur barnets syn- punkt
Det egna hemmet med den kända om- givningen och de bekanta ansiktena är för de flesta barn dess fasta punkt i tillvaron. Från det att barnet är gan- ska litet vill det känna kontakt med en vuxen, som ingett det förtroende. Försvinner denne, blir barnet otryggt och visar tecken till oro —— allt efter åldern ropar barnet hans namn eller försöker barnet springa efter honom för att uppnå kontakt. Detta isynnerhet om barnet befinner sig utanför hem- miljön. Ett sådant kontaktsökande från barnets sida kan man spåra hos barn under hela förskoleåldern.
En omplantering av ett barn till en annan miljö — det må vara till ett kollektiv eller till ett annat enskilt hem — måste därför ske med den
största varsamhet. Finns det möjlighet med hänsyn till barnets utveckling bör barnet prepareras successivt för en dy- lik omplacering. Önskvärt är även att inplaceringen i den nya miljön sker successivt. Barnet bör få känna att den »vanliga» vårdaren, som regel den bio— logiska modern, är välbekant med den nya miljön och med de vuxna i denna miljö. Detta för att barnet skall känna att den vuxne, hos vilken barnet har sin trygghet, med förtroende lämnar barnet i andras vård. Det är betydligt lättare för ett barn att acceptera en placering hos andra vuxna om det upplever moderns positiva inställning till dessa vuxna. En placering av ett barn i ett familjedaghem får därför inte ske på så sätt att modern endast lämnar in barnet till en för både henne och barnet okänd dagbarnvår- dare och omedelbart därefter beger sig till sitt arbete. Om möjligt bör mo- dern i förväg introducera sig och bar- net genom besök tillsammans med bar-
net i det blivande familjedaghemmet, varvid hon redogör för barnets vanor, eventuella egenheter m.m.
Barn känner trygghet i vissa av sina leksaker. Hur ofta ser man inte hur ett barn, som för ögonblicket känner oro, söker sig till en nalle eller till någon annan »kär» leksak. Det är därför bra om dagbarnet, åtminstone de första da- garna i familjedaghemmet, får ha med sig några av sina hemmaleksaker. När barnet blir hemvant i familjedaghem- met får det troligtvis »kära» leksaker även där och då kan man kanske und- vara de tidigare varje dag hemifrån medförda leksakerna.
Det är helt naturligt att ett dagbarn skall följa familjedaghemmets rytm i avseende på måltider och dylikt. Men det kan hända att barnet i det egna hemmet haft en annan dagsrytm än familjedaghemmet har. Om möjligt bör man även här försöka med en successiv övergång så att barnets vanor ej blir för hastigt rubbade. Det är just om sådana ting man hoppas att de vuxna skall komma överens, innan barnet definitivt placeras i sin nya dagmiljö.
Det är mycket viktigt att barnet i ett familjedaghem får vara ute i friska luften i erforderlig utsträckning. Även om detta medför extra »arbete» för dagbarnvårdaren genom att hon måste vara med och ha tillsyn över barnet på lekplatsen får detta behov hos barnet inte nonchaleras eller eftersättas. Det räcker inte med att barnet får följa med när dagbarnvårdaren går i buti- ker, till posten etc. —— barnet måste allt efter sin ålder få sitt behov av utevis- telse tillgodosett under tillsyn av dag- barnvårdaren.
Utredningen har i annat samman- hang framhållit önskvärdheten av att familjedaghemmen väljes bland hem, där det redan finns eget eller egna barn. Innan dagbarnet kommer till fa—
miljen, bör de egna barnen förberedas för detta. Även för de egna barnen blir det nämligen en förändring i hemmet, som inte får ske för plötsligt. Dessa barn kan, om dagbarnet kommer helt oväntat, känna nykomlingen som en ovälkommen inkräktare.
En fråga som i samband härmed har diskuterats är dagbarnens ålder i för- hållande till det egna eller de egna barnens ålder. När det gäller utplace- ring av fosterbarn i hem där det finns egna barn har erfarenheten visat, att fosterbarnet om möjligt bör vara det yngsta i hemmet. Beträffande familje- daghemsvården finns det ännu ej till- räcklig erfarenhet för att man skall kunna våga uttala ett önskemål. Det finns skäl, som talar för att man bör följa samma princip som i fråga om fosterbarnen, men det finns även skäl, som kan anses tala för motsatsen. Om man bortser från de dagbarn, som är i spädbarnsåldern, torde dock ur många synpunkter — barnens möjligheter att leka gemensamt och ha gemensamma intressen och dagbarnvårdarens arbets- börda —— någorlunda jämnårighet mel- lan dagbarnet och dagbarnvårdarens barn vara att rekommendera. En sådan åldersgruppsindelning tillämpas även i barnstugorna.
För ett barn är täta miljöbyten som regel till skada. Med hänsyn härtill bör allt göras för att ett dagbarn inte skall behöva byta familjedaghem. Den första åtgärden till förebyggande härav bör i varje särskilt fall vara, att den tjänsteman, som utväljer famil- jedaghemmet, försöker välja enligt principen »rätt barn till rätt hem». Det är av stor betydelse att den första kontakten mellan dagbarnvårdare och föräldrar kommer till stånd i närvaro av denna tjänsteman för att konsta- tera om det finns förutsättningar för ett gott förhållande mellan parterna.
Kontinuitet i barnets vård är av vä- sentlig betydelse vid en familjedag- hemsplacering. Detta är en faktor som inte nog kan understrykas för alla parter vid en uppgörelse om placering.
Helt naturligt är det väl så, att dag- barnets mor eller far har bråttom om morgnarna när barnet skall lämnas till familjedaghemmet. Detsamma gäller vid avhämtningen. Det är emellertid Önsk- värt att, särskilt vid avhämtningen, ve— derbörande ger sig litet tid för att ef- terhöra vad som hänt under dagen. Dagbarnvårdaren bör få tillfälle att för modern eller fadern berätta vad man gjort under dagen, om det varit något bekymmer med barnet, om barnet haft konflikter med andra barn eller om dagbarnvårdaren haft anledning att till- rättavisa barnet. Det får ur barnets synvinkel inte bli fråga om två för var- andra främmande miljöer — hemmet och familjedaghemmet. När barnet på kvällen berättar om sina upplevelser, bör de hemmavarande redan veta något därom, kanske också bl.a. för att förstå vad barnet menar. Ur föräldrarnas syn- punkt måste det även vara av intresse att genom dagbarnvårdarens berättelse få följa barnets utveckling under dess dagtillvaro.
Även när det gäller uppfostringsme- toderna är det nödvändigt att de vuxna är ense eller kan diskutera varandras uppfattning. Barnet måste känna trygg— heten av att de vuxna har samma me- tod i sin uppfostran. Det får inte bli så att barnet känner sig utlämnat till en annan vuxen utan att föräldrarna bryr sig om vad som där sker. Men det får ej heller bli så att trösten hemma ef- ter kanske en tillrättavisning i familje- daghemmet ger barnet intryck av att det blivit orättvist behandlat. Allt detta är frågor som de vuxna parterna bör resonera om vid avlämning eller av- hämtning av barnet. Många konflikt- _
anledningar kan undvikas om de vux- na lär känna varandra och därigenom lär sig förstå och uppskatta varandra.
Familjedaghemsvården bygger i hög grad på ett förtroendefullt samarbete mellan de båda hemmen och förståelse för varandras situation.
För att ett barn skall uppleva en så positiv och stimulerande barndomstid som möjligt bör det få känna att det omges av människor som verkligen tycker om barn och av vuxna som verkligen visar det intresse och ger det kontakt.
KAPITEL 9
F amiljedaghemsutredm'ngens överväganden och förslag
För allt flera kvinnor med små barn har förvärvsarbete utom hemmet blivit ett både önskat och realistiskt alterna- tiv till hemarbetet. Detta framgår klart av den intervjuundersökning utredning- en låtit genomföra. Mer än 300 000 barn i tillsynsåldrar har redan förvärvsarbe- tande mödrar med en arbetstid översti- gande 15 timmar per vecka. Av dessa är ca 50 000 barn till ensamstående föräld- rar. Samtidigt har drygt 200000 möd- rar med barn under 10 år förklarat sig villiga att gå ut i förvärvslivet om till- synen av deras ca 350000 barn kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. 80 % av mödrarna önskar förvärvsar- beta på deltid och 20 % på heltid. 8 000 av mödrarna är ensamstående föräldrar.
Genom institutioner och kommunala familjedaghem tillgodoser samhället ca 9 % av det nu befintliga tillsynsbehovet. För de resterande ca 280 000 barnen ordnas tillsynen genom föräldrarna själ- va, genom syskon, anförvanter, hem- hjälp och privata familjedaghem. Ca 60 000 barn i tillsynsåldern är dock utan tillsyn under den tid föräldrarna förvärvsarbetar. Den större andelen av dessa barn är i skolåldern.
De förvärvsarbetande föräldrarnas möjligheter att själva ordna tillsynen för sina barn blir troligen allt mindre i det moderna samhället. Möjligheterna att ordna barntillsynen genom mor- och farföräldrar kommer att minska i takt med att den yngre generationen bosätter sig på andra orter än föräldrageneratio-
nen. Den förbättrade skol- och yrkesut- bildningen gör vidare att allt färre unga flickor väljer arbete som hembiträden. Den ökade kvinnliga förvärvsverksam- heten försvårar i sin tur för barnfamil- jerna att på traditionellt sätt ordna barntillsynen inom den trängre familje- och bekantskapskretsen.
Samtidigt ökas föräldrarnas krav på en fullgod barntillsyn. I det moderna och inte minst för barnen komplicera- de samhället är det inte tillfyllest med en — kanske sporadisk _ övervakning. Barntillsynen måste vara en kvalifice- rad omvårdnad.
Sett mot denna bakgrund är det vik- tigt och nödvändigt att samhället söker att i organiserade former tillgodose barnfamiljernas behov av kvalificerad barntillsyn. En stark utbyggnad av den institutionella barntillsynen har också skett eller påbörjats under de senaste åren. Enligt den kommunenkät som ge- nomfördes av socialstyrelsen hösten 1966 beräknas ca 10—12000 nya dag- och fritidshemsplatser bli påbörjade under budgetåren 1966/67 och 1967/68. Detta innebär en fördubbling av det år 1966 befintliga platsantalet.
Antalet kommunala familjedaghems- platser har ökat från ca 4000 år 1961 till ca 8000 år 1963. Utredningens in- tervjuundersökning har visat att det hösten 1966 fanns ca 9000 platser i kommunala familjedaghem. Detta inne- bär att det i daghem, fritidshem och kommunala familjedaghem f. n. finns ca
30 000 platser disponibla. Detta motsva- rar ungefär hälften av det tillsynsbehov som föreligger bland de barn som i dag har ensamstående föräldrar.
Inledningsvis har berörts att ca 60 000 barn — främst barn i skolåldern — är utan tillsyn under den tid föräldrarna förvärvsarbetar. Många av de barn som uppges ha en ordnad tillsyn har detta i former — t. ex. olika kombinationer i hemmet eller tillsyn av äldre syskon _— som knappast kan betecknas som till- fredsställande. Tillsammans med de 350 000 barn, vars mödrar önskar för- värvsarbeta, innebär det att behovet av barntillsynsplatser är avsevärt större än tillgången, även efter det att den plane— rade utbyggnaden genomförts.
Mot bakgrunden av dessa siffror och med beaktande av ökade födelsetal ser utredningen det angeläget med en fort- satt stark ökning av den institutionella barntillsynen. Utredningens mening härvidlag grundas i hög grad på de önskemål om institutionell barntillsyn som föräldrarna framfört i intervjuun- dersökningen. Av de ca 70000 barn, som nu vistas i privata och kommu- nala familjedaghem, önskas således in- stitutionsplatser för ca 12 000. Av de ca 190 000 barn, som tillses i hemmet eller som är utan tillsyn, önskas institutions- platser för ca 17000. Utredningen vill samtidigt starkt understryka vikten av att en ytterligare utbyggnad av fritids- hemmen kommer till stånd för att bar- nen i de lägre skolåldrarna skall få en replipunkt under den skolfria delen av dagen samt under lovdagar och ferier. Intervjuundersökningen har visat att ett fåtal av lekskoleplatserna disponeras av barn med förvärvsarbetande föräldrar. Huvudorsaken till detta torde vara den korta vistelsetiden —- 3 timmar. Från olika håll har framförts önskemål om en ökning av lekskolevistelsen från 3 till 5 timmar. Ur pedagogisk synpunkt
skulle detta vara fördelaktigt, då lek- skolevistelsen därigenom också skulle kunna ge utrymme för bl.a. måltider. Genom en ökning av tiden för lekskole- vistelsen skulle platserna också i högre utsträckning kunna utnyttjas av barn med deltidsarbetande förälder. Med tan— ke på att ca 80 % av de mödrar som önskar börja förvärvsarbeta om barn- tillsynen kan ordnas, vill göra detta på deltid, finner utredningen det synnerli- gen angeläget att en omorganisation av lekskoleplatserna kommer till stånd. En förlängning av lekskolevistelsen från nuvarande 3 till 5 timmar kommer både barnen och föräldrarna tillgo-do.
Man kan emellertid inte under ganska lång tid framöver räkna med att uppnå balans mellan efterfrågan på barntill- synsplatser och tillgången på institutio- nella barntillsynsplatser. Det stora och otillfredsställda behov av barntillsyn som föreligger, nödvändiggör därför, enligt utredningens mening, en utbygg- nad även av familjedaghemsverksamhe- ten. Ytterligare tre faktorer har medver- kat till utredningens ställningstagande på denna punkt. I många mindre tät- orter är efterfrågan på kvinnlig arbets- kraft begränsad. Behov föreligger där- för inte av mer än ett fåtal barntillsyns- platser. Detta behov bör enklast och för- delaktigast kunna tillfredsställas genom familjedaghem. Byggandet av ett dag- hem på en sådan mindre ort -—- som dessutom kanske är en utflyttningsort — kan bli en fellokalisering som tär på knappa ekonomiska och personella re— surser. För de föräldrar som har skiftes- arbete med natt- och helgtjänstgöring, är familjedaghemmet ofta den mest praktiska lösningen. Underlag finns säl- lan för ett ur alla synpunkter effektivt utnyttjande av ett nattöppet daghem. För infektionskänsliga barn eller för barn som av andra orsaker inte kan ut- nyttja den kollektiva barntillsynen är
familjedaghemmet en lämplig lösning av tillsynsfrågan när föräldrarna för- värvsarbeta. Familjedaghemmen är så- ledes enligt utredningens mening både ett komplement till den institutionella barntillsynen och en nödvändig och in- tegrerad del av samhällets barntillsyn. En utbyggnad av verksamheten kan dock endast accepteras om den sker i organiserade former, som så långt möj- ligt tillfredsställer krav på kvalificerad barntillsyn.
En av de väsentligaste invändningar- na mot familjedaghemmen som barn- tillsynsform är dess brist på kontinuitet. Många dagbarnvårdare upplever i dag sitt arbete som ett tillfälligt engagemang för att få ett tillskott till familjens eko- nomi eller för att tillfälligt hjälpa en bekant i akut behov av barntillsyn. Re- sultatet blir att många barn! i familje- daghemsvård ofta tvingas byta dag- barnvårdare och miljö. Detta är för bar- nens utveckling klart otillfredsställande, samtidigt som det för de förvärvsarbe- tande föräldrarna måste innebära en påfrestning och osäkerhet. Enligt utred- ningens mening är en ökad kontinuitet och stabilitet en direkt förutsättning för att familjedaghemmen skall kunna ac- cepteras som en integrerad del av den samhälleliga barntillsynen.
De barn som vistas i barnstugor har tillgång till en kvalificerad barntillsyn där utbildad personal och ändamålsen— liga lokaler med inredning och utrust- ning som är speciellt avpassad för har- nen står till förfogande. Även familje- daghemmen bör, förutom övervakning och vård, erbjuda verksamheter som ver- kar stimulerande för dagbarnens in- dividuella utveckling.
För att genomföra en sådan målsätt- ning krävs åtgärder som bättre anpas- sar familjedaghemsverksamheten till den övriga organiserade barntillsynen. Utredningen har därför vid sina över—
väganden funnit skäl föreslå sådana åt- gärder som i realiteten innebär att ar- betet som dagbarnvårdare får karaktär av yrke. Det bör betraktas som ett för- värvsarbete som tål att jämföras med andra yrken. Härigenom kan enligt ut- redningens mening en ökad kontinuitet och stabilitet i familjedaghemsverksam- heten nås.
9.1 Dagbarnvårdarnas ersättning
För sitt arbete erhåller dagbarnvårda- ren f. n. en viss ersättning per barn och dag. Denna dagersättning varierar mel- lan olika kommuner men uppgår i de flesta fall till mellan 8 och 12 kr. per barn. Såväl högre som lägre ersättning- ar förekommer dock. En del av belop- pet utgör ersättning för mat och slitage m.m., dvs. omkostnader som följer av barnets vistelse i familjedaghemmet. Hur stor del av ersättningen som åtgår för dagbarnets konsumtion är givetvis beroende av vistelsetidens längd i fa- miljedaghemmet och en del andra mer eller mindre svårmätbara faktorer. I ut- redningens intervjuundersökning har dagbarnvårdarna själva bedömt mat- kostnaden vid heltidsvistelse till mellan 4 och 5 kr. per dag och barn. Att vid heltidsvistelse beräkna kostnaderna för mat och andra nyttigheter samt för slitage av bostaden och dess inredning till f. 11. ca 5 kr. per dag torde enligt ut— redningens mening inte innebära någon överskattning av kostnaderna.
Den resterande delen av ersättningen utgör således en direkt ersättning till dagbarnvårdaren för utfört arbete. Det- ta innebär att dagbarnvårdare med ett barn beroende på bostadsorten kan nå en inkomst av 0,25—0,75 kr. per timme, eller en inkomst per månad av 60—140 kr. Betald semester eller andra sociala förmåner som arbetstagare normalt kom—
mer i åtnjutande av utgår inte till dag- barnvårdarna. Fram till år 1966 har som regel ersättningen inte varit föremål för beskattning.
Det är självfallet vanskligt att göra jämförelser mellan olika yrkeskatego- riers inkomster. Utredningen kan dock inte komma ifrån intrycket av att sam- hället och de förvärvsarbetande föräld- rar som lämnar sina barn i familjedag- hem genom denna verksamhet kan eko- nomiskt utnyttja en grupp kvinnor —— och ofta då kvinnor i familjer med re- lativt låga inkomster. Då ersättningen dessutom är ett av de viktigaste och be— tydelsefullaste instrumenten för att nå en ökad rekrytering och stabilitet av fa- miljedaghemsverksamheten kan utred- ningen inte underlåta att ta upp denna fråga till övervägande. Utredningen an- ser sig därvid vilja jämföra dagbarn- vårdarnas inkomster med inkomsterna hos andra yrkeskategorier vars arbets- insats såväl kvantitativt som kvalitativt i stort sett är jämförbar med dagbarn- vårdarnas. Detta skulle betyda att er— sättningen till dagbarnvårdarna kom- mer i paritet med den allmänna löne- sättningen för vårdpersonal.
De yrkeskategorier som vid en sådan jämförelse närmast kommer i åtanke är barnsköterskor, hemvårdarinnor, hem- och/eller barnsamariter. Samtliga har en praktisk/teoretisk utbildning för sitt arbete. Barnsköterskorna utbildas vid barnavårdsskolor. Yrkeskurserna är nu- mera av två slag: terminskurs och 34 veckors kurs. Den teoretiska utbildning- en omfattar två resp. åtta veckor. Den praktiska delen av utbildningen består av yrkesarbete under handledning vid olika barninstitutioner. För inträde krävs att ha genomgått hemteknisk sko- la eller att ha motsvarande likvärdig praktik samt tre månaders praktik i hem med barn under skolåldern. Hem— vårdarinnorna utbildas vid bl. a. yrkes-
skolor. Den teoretiska utbildningen om— fattar 19 veckor med en mellanliggande praktikperiod av fem månader. För till— träde krävs bl.a., att sökande genom- gått hemteknisk skola om minst 18 vec- kor och har sex månaders praktik i hem med minderåriga barn. För perso- ner med tre års praktik i hushåll och barnavård eller motsvarande och med sex månaders praktik i sjuk- eller åld- ringsvård eller motsvarande finns en speciell kurs, som omfattar 18 veckors teoretisk utbildning. Kurser för utbild— ning av hemsamariter anordnas vid yr- kesskolor och omfattar 168 undervis- ningstimmar. Utbildningens syfte är att ge kunskaper i vård och tillsyn i hem- men av åldringar, långtidssjuka och andra sjuka —— även barn. För utbild- ning av barnsamariter anordnas speciel- la kurser om 90 undervisningstimmar vid yrkesskolorna. Kurserna syftar till att ge personer med tidigare erfarenhet av att sköta barn vidgade kunskaper för att i hemmen ta hand om sjuka barn främst till förvärvsarbetande föräldrar.
Av den tidigare redogörelsen för ut- redningens intervjuundersökning har framgått att en ringa del av dagbarn- vårdarna genomgått kurser i barnavård eller närliggande områden. Närmare hälften har däremot praktisk erfarenhet av arbetet genom att de har egna barn i den aktuella åldern. En del har också tidigare arbetat inom yrken, som till viss del måste anses meritera för vård av dagbarn.
Jämförelser av den kvalitativa arbets— insatsen kan naturligtvis inte enbart grundas på en viss utbildning eller ut- bildningsnivå. Klart är emellertid att barnsköterskor, hemvårdarinnor och hem- och barnsamariter är bättre ut- bildade för sina arbetsuppgifter än vad dagbarnvårdarna i dag är. Familjedag— hemsutredningen föreslår emellertid i avsnitt 9.2 en utbildning också för dag-
barnvårdarna. Denna blir av ungefär— ligen samma omfattning som utbildning- en för barnsamariter. Därmed torde för- utsättningar finnas för en jämförelse av dagbarnvårdarnas och barnsamari- ternas arbetsinsats.
Den kvantitativa arbetsinsats en dag- barnvårdare utför är naturligtvis på grund av arbetets art svår att precisera. Ett dagbarn som vistas i familjedaghem- met under 8 timmar per dag binder dag- barnvårdaren på heltid, dvs. möjlighe- terna för dagbarnvårdaren att utföra något annat förvärvsarbete under denna tid är begränsade. Dagbarnvårdaren tor- de i normala fall kunna utföra huvud- delen av de egna hemsysslorna jämsides med vården av ett dagbarn. Det kan då inte vara rimligt att kommunen och/ eller dagbarnets föräldrar betalar dag- barnvårdaren ersättning för att hon ut- för eget arbete. För att få ett mått på när dagbarnvårdaren är heltidsarbetan- de har därför utredningen även i detta avseende försökt göra jämförelser med barnsköterskor, hemvårdarinnor samt hem- och barnsamariter.
Barnsköterskor som är anställda i barnstugor svarar för vården av minst 5 barn — i spädbarnsavdelningar minst 4 barn. Hemvårdarinnor är närmast av- sedda för att hjälpa till i familjer där husmor på grund av sjukdom eller lik- nande inte kan sköta hemmet. Antalet barn varierar och utgör endast en _ låt vara väsentlig —— del av hemvårdarin- nors arbete. Barnsamariter (och i vissa fall hemsamariter) har till uppgift att i hemmen svara för vård och tillsyn av sjuka barn, som i normala fall vistas i barnstuga eller skola under föräldrarnas förvärvsarbete. Barnantalet kan därför även här variera.
Vid en jämförelse mellan dagbarn- vårdarens och barnsköterskans arbets- insats måste hänsyn tas till att dagbarn- vårdaren samtidigt med vården och
tillsynen av dagbarn måste svara för inköp, matlagning och liknande, vilka uppgifter i en barnstuga åvilar annan personal än barnsköterskorna. Detta ta— lar enligt utredningens mening för att dagbarnvårdaren måste anses vara fullt sysselsatt redan vid ett lägre barnantal än en barnsköterska som är verksam i en barnstuga. Vård och tillsyn under 8 timmar per dag —— innefattande jämväl uppgifter som i en institution faller på ekonomi- och städpersonal — av maxi— malt 4 dagbarn måste därför enligt ut— redningens mening betraktas som ett heltidsarbete för dagbarnvårdaren, väl jämförbart med den arbetsinsats en barnsköterska utför i en barnstuga. Ersättningsmässigt finns det grund för att jämföra dagbarnvårdaren med den övriga här nämnda vårdpersona- len. Då dagbarnvårdarnas anställnings— förhållande närmast påminner om hem- och barnsamariternas, är en jämförelse med dessa kanske mest adekvat. Hem- och barnsamariter är kollektivanställda med en timlön som f.n. uppgår till kr. 7:30 i ortsgrupp 4 efter fyllda 25 år. För en dagbarnvårdare med heltids- arbete (4 dagbarn) skulle enligt utred- ningens mening en ersättning motsva— rande timlönen för hem- och barnsama- riter vara motiverad. Jämförelsen inne— bär vidare att de sociala förmåner som samaritpersonalen åtnjuter också bör tillkomma dagbarnvårdarna. Utredningen vill slutligen beröra yt- terligare ett par faktorer som påverkar en sådan jämförelse som gjorts ovan. Dagbarnvårdarna har möjlighet att ut- föra sitt förvärvsarbete i det egna hem- met, medan samariterna normalt måste förvärvsarbeta utom hemmet. Ekono- miskt kan detta medföra vissa förmåner då dagbarnvårdaren härigenom slipper kostnader för resor till sin arbetsplats m.m. Det torde dock knappast finnas några skäl, som talar för att låta detta
påverka dagbarnvårdarens ersättning, då ju i stort sett dessa förmåner utan lönemässig reducering också tillkommer dem som arbetar på en arbetsplats in— om bekvämt gångavstånd från hemmet. Som tidigare nämnts finns möjlighe- ter för dagbarnvårdaren att utföra smär- re hemsysslor samtidigt med sitt för- värvsarbete, en förmån som inte till— kommer de förvärvsarbetande samari- terna. Utredningen har emellertid tidi- gare anfört att en dagbarnvårdare som vårdar 4 dagbarn under 8 timmar per dag måste betraktas såsom heltidsarbe- tande. Det finns därför ingen anledning att räkna med annat än att en heltids- arbetande dagbarnvårdare får utföra merparten av hemarbetet efter den nor- mala arbetstidens slut, dvs. på samma sätt som andra förvärvsarbetande. Inledningsvis har berörts det faktum att en viss del av den ersättning dag- barnvårdarna f. n. erhåller, är avsedd att täcka de kostnader som följer av dag- barnets vistelse i familjedaghemmet. Den timlön som utredningen ovan fun— nit motiverad bör i framtiden ses som en renodlad ersättning för utfört arbete. Förutom timlönen bör dagbarnvårdaren erhålla en omkostnadsersättning som svarar mot dagbarnets konsumtion i fa- miljedaghemmet. En sådan konstruk- tion finner utredningen fördelaktig ur flera synpunkter. Det nuvarande ersätt- ningssystemet ger således en oklar bild av vad som är ersättning för det direkta vårdarbetet och vad som är ersättning för mat, slitage etc. För både föräldrar och dagbarnvårdare kan en differentie- ring av ersättningen vara av värde. Be- tydelsefullt i sammanhanget är också att riksskattenämnden numera uttalat1 att ersättningar till dagbarnvårdare i princip bör göras till föremål för be- skattning. Härmed följer också skyl-—
dighet för arbetsgivaren — kommunen _- att lämna uppgift över dagbarnvår-
darens inkomst. Det torde ur flera syn- punkter vara enklare och medföra stör- re enhetlighet i tillämpningen om på dessa inkomstuppgifter specificerades dels dagbarnvårdarens lön och dels er- sättningen för dagbarnvårdaren om- kostnader.
I utredningens intervjuundersökning har som nämnts dagbarnvårdarna själva bedömt matkostnaderna vid heltidsvis— telse till mellan 4 och 5 kr. per barn och dag. Utredningen anser detta vara en realistisk bedömning av de för närva— rande reella kostnaderna och vill gärna anknyta till denna vid bedömningen av en skälig omkostnadsersättning. Utred— ningen anser därför att dagbarnvårdar- na utöver lönen hör erhålla en särskild omkostnadsersättning med per barn och dag 5 kr. vid heltidsvistelse. Vid del— tidsvistelse (dvs. mindre än 5 timmar) bör utgå kr. 2: 50 per dag under förut— sättning att vården inkluderar kost.
Omkostnadsersättningen är avsedd att täcka familjedaghemmets kostnader för mat och slitage av möbler och övrig inredning. Om dagbarnvårdaren där— emot tillhandahåller t. ex. cellstoff och blöjor eller tvättar och lagar dagbarnets kläder bör detta bli föremål för särskilda överenskommelser mellan dagbarnvår— daren och respektive förälder.
I det föregående har nämnts att dag- barnvårdarnas ersättning numera i prin— cip är föremål för beskattning. Om— kostnadsersättningen är dock av sådan karaktär att den enligt utredningens me- ning inte skall betraktas såsom arbets— inkomst och således inte heller bör bli föremål för beskattning.
Familjedaghemsutredningen har ock— så övervägt lämpligheten av det nuva- rande systemet med ersättning per dag. Den fastställda arbetstiden för de flesta yrkesgrupper är 42,5 timmar per vecka.
1 Meddelanden från Riksskattenämnden, nr 5/1966
Utredningens intervjuundersökning har visat att närmare 3/4 av dagbarnen i kommunala familjedaghem vistas över 8 timmar per dag i familjedaghemmet i de fall modern är heltidsarbetande. 1 % vistas samtidigt mindre än 5 tim- mar i familjedaghcmmet. Även när mo— dern är deltidsarbetande stannar många barn mer än 8 timmar i familjedaghem- met, samtidigt som andelen med mindre än 5 timmars vistelse är ganska stor. Att enkelt och rättvist konstruera dag- ersättningar som tar hänsyn till dag- barnvårdarnas skiftande arbetsinsats torde vara svårt. Steget från de nuva- rande dagersättningar, halvdagsersätt- ningar 111. 111. som förekommer, till en er- sättning per timme är inte långt och är för övrigt en naturlig utveckling mot en rättvisare ersättning över huvud taget. För att nå fram till den av utredning- en diskuterade ersättningsnivån och an— ställningsvillkoren i övrigt torde man få räkna med att frågan får bli föremål för förhandlingar, vilket givetvis förut— sätter att dagbarnvårdarna organiserat söker sådana — mellan arbetstagarpar- ten-dagbarnvårdaren — och arbetsgi- varparten—kommunerna. En sådan ut- veckling finner utredningen såväl na- turlig som önskvärd. Med hänsyn till önskvärdheten av att anställningsför- hållandena för dagbarnvårdarna så snart som möjligt stabiliseras finner utredningen det angeläget att arbets— givarpartens huvudorganisation — kom- munförbunden — tills vidare utarbetar förslag till lämpliga avtal mellan kom- munerna och dagbarnvårdarna, vari ut— redningens förslag angående timlöner och omkostnadsersättningar beaktas.
9.2 Utbildning av dagbarnvårdare
Inom de flesta yrkesområden krävs att de anställda har någon form av utbild-
ning — praktisk och/eller teoretisk. För organiserad vård eller tillsyn av barn är detta i regel också fallet. Personalen i barnstugor har en praktisk/teoretisk för- skollärar- eller barnsköterskeutbildning. När det gäller den av kommunerna or- ganiserade familjedaghemsverksamheten finns dock sällan krav på adekvat ut- bildning hos dagbarnvårdaren. Utred- ningens i tidigare kapitel presenterade undersökning har också visat vilken ringa andel av dagbarnvårdarna, som skaffat sig teoretiska kunskaper om barn — deras vård, utveckling och behov i olika åldrar. De dagbarnvårdare, som genomgått kurser i t.ex. barna- vård, har sannolikt inte gjort detta med tanke på ett arbete som dagbarnvårdare.
Däremot har undersökningen visat, att många dagbarnvårdare har egna barn. En ofta lång erfarenhet av barna- vård har naturligtvis ett stort värde i arbetet som dagbarnvårdare. Inte heller får man bortse ifrån att människor med specialintressen — och många dagbarn- vårdare har uppenbarligen intresse av barn och deras omvårdnad — genom orienteringar i massmedia och genom självstudier ofta också skaffar sig teore- tiska kunskaper inom sitt område.
Det är emellertid inte detsamma att tillse och vårda dagbarn som att vårda egna barn. För dagbarnen är familje- daghemmet en främmande miljö; nya ting som måste upptäckas, undersökas och accepteras, en ny person —— dag- barnvårdaren _ som skall fungera som moderssubstitut, en ny dagsrytm, nya normer, nya leksaker m. m. Men också för de egna barnen betyder dagbarnens ankomst en förändring av den invanda miljön. Ett dagbarn kan betyda konkur- rens för det egna barnet om modern _ på samma sätt som vad en »lillebror» el- ler »lillasyster» kan betyda i en familj. Det egna barnets miljö förändras också — om än i mindre omfattning _ genom
dagbarnets ankomst. Både för dagbar- net och det egna barnet innebär den nya situationen således en omställning, som kräver omdöme och varsamhet från dag— barnvårdaren/moderns sida. Det är up- penbart att kunskaper om barn kan ge dagbarnvårdaren ökade möjligheter att underlätta denna omställning både för dagbarnet och det egna barnet.
Att vara dagbarnvårdare innebär ock- så ofta att ta hand om flera barn i sam- ma ålder —— dels egna, dels dagbarn. Detta kräver förvisso andra sysselsätt- ningar än vad som krävs för de egna barnen. Att stimulera barnen till grupp- lekar är därför en viktig uppgift för dagbarnvårdaren. Praktiska erfarenhe— ter av flera egna barn i samma ålder har dagbarnvårdaren i regel inte. ökade kunskaper om barns beteende i grupp- situationer liksom om olika gruppsyssel- sättningar är därför nödvändiga för dag— barnvårdaren.
Det kan även erbjuda problem att ord- na lämplig sysselsättning för barn i oli- ka åldrar.
Utredningen vill peka på ytterligare ett viktigt område där ökade kunskaper är värdefulla. Hushållsmaskiner och tekniska preparat bl. a. utgör ett vanligt inslag på barnens och dagbarnvårdarens gemensamma arbetsplats. Med detta föl- jer givetvis risker för olycksfall och för— giftningstillbud. En noggrann övervak- ning av barnen är den viktigaste och effektivaste åtgärden för att förebygga sådana tillbud. Men olika olycksfalls- förebyggande anordningar — såsom barnsäkra fönsterstängen, väggkontak- ter, förslutningar, spisskydd, halk- skydd, låsbara medicinskåp m.m. —- finnes numera tillgängliga. Det är vik— tigt att dagbarnvårdarna ges kännedom om olika sådana anordningar och om deras användning för att förebygga olycksfall.
Utredningen vill mot bl. a. denna bak—
grund föreslå att särskilda kurser för utbildning av dagbarnvårdare snarast möjligt kommer till stånd. Kurserna för dagbarnvårdare bör anordnas på sam— ma sätt som kursverksamheten för hem— samariter och för personal i öppen bar- navård (barnsamariter, barnvårdarin- nor), dvs. i yrkesskolornas regi. I av- vaktan härpå har utredningen försäkrat sig om möjligheterna att anordna ut- bildningen såsom arbetsmarknadsutbild- ning, dvs. kurser anordnade i samråd mellan arbetsmarknadsverket och skol- överstyrelsen.
Kurstidenslängd har diskuterats av utredningen. Flera skäl kan anföras för en kurslängd som överensstämmer med kurslängden vid utbildning av barn— samariter, dvs. 90 timmar. F.n. finns inga erfarenheter av huruvida dagbarn- vårdarna är villiga att genomgå utbild- ning. Med hänsyn härtill har utredning— en stannat för att tills vidare föreslå en utbildning omfattande 60 timmar. Det är emellertid utredningens mening att — om erfarenheterna av utbildning- en talar härför —— kursernas omfattning i framtiden skall ansluta till barnsama- ritutbildningen.
Utredningen förutsätter att bidrag till kursdeltagarna skall utgå i enlighet med bestämmelserna i arbetsmarknadskun- görelsen (AMK) den 3 juni 1966 (SFS 1966:368). Utbildningsbidragen omfat- tar i huvudsak följande förmåner:
Grundbidrag om högst 450 kr./månad. Hyresbidrag för möblerat rum högst 125—175 kr./månad, beroende på orts- grupp, samt för familjebostad den fak- tiska hyreskostnaden.
Familjefillägg till make: vid utbild- ning i hemorten 75 kr./mån, utom hem- orten 220 kr./månad.
Familjefillägg för barn (även adoptiv- barn) under 16 år: 60 kr./månad och barn. (Om särskilda skäl föreligger kan barntillägget utgå med 150 kr./månad.)
Särskilda bidrag: t. ex. för undervis- ning, för undervisningsmaterial, resor.
Grundbidrag, hyresbidrag och famil- jetillägg till make är behovsprövade. Grundbidrag om lägst 225 kr./månad utgår dock som regel.
Bidragen är skattefria. Kurserna förutsättes kunna anordnas antingen på heltid eller på deltid. Om det administrativt och kameralt är lämpligt att anknyta utbildningsbidra- get till närvarotimme kan bidraget utan behovsprövning utgå till kursdeltagaren med 3 kr. per närvarotimme förutom de ovan nämnda särskilda bidragen.
Kursernas syfte är att ge kunskaper och färdigheter för verksamhet som dagbarnvårdare. För att få tillträde till kurserna skall den sökande — förutom fullgjord skolplikt — kunna förete god- tagbart läkarintyg och äga erfarenhet i barnavård.
Kurserna är i första hand avsedda för personer som ännu inte är verksamma såsom kommunala dagbarnvårdare, men som efter fullgjord utbildning är bered— da att åtaga sig arbetet som dagbarnvår- dare och inlemmas i den organiserade familjedaghemsverksamheten. Det är utredningens mening att rekryteringen av dagbarnvårdare, efterhand som ut- bildningen nått en mera allmän omfatt- ning, skall ske bland personer med ge— nomgången kurs för dagbarnvårdare bakom sig. Utredningen har också dis- kuterat huruvida utbildningen borde gö- ras till krav för en viss ersättningsnivå. Den praktiska tillämpningen av ett så- dant differentierat ersättningssystem skulle dock möta svårigheter genom av- gränsningar av personer med olika ut- bildningsnivåer. Utredningen har där- för inte velat föreslå en högre ersättning för de dagbarnvårdare som förutom praktiska kunskaper också inhämtat teoretiska sådana. Allt talar för att kom-
fria
munerna, i medvetande om värdet av utbildad arbetskraft, i första hand kom- mer att söka rekrytera dagbarnvårdar- na bland personer med denna utbild- ning, i all synnerhet som detta borde ge kommunernas familjedaghemsverk- samhet större stabilitet och kontinuitet.
Uppläggningen av de av utredningen föreslagna kurserna för utbildning av dagbarnvårdare framgår av följande timplan:
Ämnen Antal under- ' visningstimmar 1 Barnkunskap ...... 26 2 Psykologi .......... 22 3 Sjukdomslära ...... 8 4 Samhällskunskap. . . . 4 Summa 60 Kursfördelning 1 Barnkunskap
Barns fysiska utveckling
Daglig vård av spädbarn och småbarn Bädden och dess vård. Kläder för barn i olika åldrar samt klädvård Barns näringsbehov. Spädbarns- och småbarns- kost. Matsedelsförslag Barns lekstadier och lek. Grupplekar. Lek- materiel i olika åldrar samt sysselsättnings— övningar och tillverkning av enkla sysselsätt— ningsmateriel
2 Psykologi U lvecklingslära Barns utveckling ur motorisk, emotionell, intellektuell, språklig och social synpunkt. Sexualfostran Matvanor, sömnvanor och renlighetsvanor Något om olika beteenden och handikapp
S amarbelsfrågor Psykologiska synpunkter på familjelivet Föräldrakontakt —— samverkan hem-familje- daghem
3. Sjukdomslära De vanligaste barnsjukdomarna Smitta, smittspridning, vaccination Vård av sjuka barn - Förebyggande av olycksfall
4 Samhällskunskap Samhällets barntillsyn
Tystnadsplikt
Skadeståndsansvar vid person- och sakskada
Metodiska anvisningar för undervis— ningens genomförande framgår av bi- laga 2 sid. 96.
9.3. Informationsträffar för dagbarn- vårdare
Utredningen har i föregående avsnitt föreslagit en speciell utbildning av dag- barnvårdare. Utbildningen är i första hand avsedd för personer som tidigare inte varit verksamma inom kommunens barntillsynsverksamhet.
Det finns emellertid anledning för kommunerna att söka stimulera och fortbilda även den nu befintliga dag- barnvårdarkåren, liksom senare även de genom utbildningen nyrekryterade dagharnvårdarna. Utredningen föreslår därför att kommunen en eller flera gånger per år anordna särskilda infor— mationsträffar för de kommunala dag- barnvårdarna. Informationsträffarna kan givetvis läggas upp på det sätt varje kommun finner lämpligt. Utrymme bör ges både för direkt informatiOn och för aktiv medverkan av dagbarnvårdar- na själva. Som exempel kan nämnas fö- reläsningar inom barnavårdande om- råden eller demonstrationer av olika slag, t. ex. av lekar och lekmateriel.
Informationsträffarna bör lämpligen organiseras av och vara ett av medlen för den information och det stöd som kommunerna skall lämna dagbarnvår- darna. Enligt utredningens mening bör dock strävas efter medverkan av olika kommunala förtroende- och tjänste- män, som kan orientera om ortens olika familjestödjande verksamheter. Givetvis är det också av stort värde om särskilda experter kan ge allmänna och nya syn—
punkter på barnens vård, utveckling, kost m. m. I mån av tillgång kan det na- turligtvis också vara lämpligt att belysa de olika ämnena med hjälp av filmer, ljudband etc.
Utredningen ger i det följande några förslag på program för dessa informa- tionsträffar. Dessa är gjorda med tanke på att en kommun under en kortare tidsrymd skall kunna anordna en serie informationsträffar då de olika avsnit— ten tas upp. Exemplen kan emellertid med fördel också behandlas var för sig och med den prioritet kommunen fin- ner lämplig. Utredningen vill peka på att ett enstaka ämnesområde kan vara av så stort intresse att det kräver en särskild informationsträff.
Sammanfattningsvis vill utredningen understryka vikten av att här föreslag- na informationsträffar ingår som ett led i kommunens familjedaghemsverksam- het.
Programförslag vid informationsträffar för dagbarnvårdare
1. Vad menas med familjedaghemsvård? Familjedaghemmet som komplement till barn- stugeverksamheten för omhändertagande av förvärvsarbetande föräldrars barn under arbets- tid. Kort orientering om verksamheten på orten, villkor för placering av barn, ersättning och avgifter, avtal mellan dagbarnvårdaren och kommunen, konsulentverksamheten som en service för dagbarnvårdarna, hälsokontroll, vistelsetider, måltider, uppsägningsvillkor, för- säkringar, tystnadsplikt.
2. Dagbamvdrdaren, barnet och dess familj Dagbarnvårdarnas ansvar för barnet. Respekten för de normer som gäller i barnets hem. Vikten av samarbete och samråd med för— åldrarna. Introduktionen i familjedaghemmet. Egna barnets och dagbarnets förändrade situa- tion i familjedaghemmet. Risken för barnet av ofta förekommande byte av miljö.
3. Förebyggande av barnolycks/all Barnsäkra vägguttag, grenuttag och fönster— stången. Uppmärksamhet beträffande hushållsmaskiner, spisar och kylskåp m. m. Förvaring av tobak, tändstickor, kemisk— tekniska preparat _ t. ex. tvättmedel —— och mediciner. Leksaker —— farliga och ofarliga. Kvävnings— och drunkningsrisker. Trafikfaror. Vikten av tillsyn bör framhållas. Första åt- gärder vid inträffade olycksfall bör diskuteras, liksom kontakten med läkare, mun-mot-mun- metoden m.m.
4. Barnets utveckling Kortfattad genomgång av barnets utveckling från spädbarn till skolbarn med tonvikt på omgivningens krav i förhållande till barnets egen mognad. Något om matvanor, sömnvanor och renlig- hetsvanor. Upplysning om barnets sexuella mognad.
5. Barnets vård Hygieniska synpunkter på vården. Dagsprogram för barn i olika åldrar, avvägning mellan sysscslsättning, vila, utevistelse m. m. Barnets behov av trygghet och kontinuitet i tillvaron, bl. a. i sin anknytning till vården och den dagliga miljön. Olika uppfostringsmetoder diskuteras, varvid kraftigt bör betonas det felaktiga i att barnen utsätts för överkrav, psykisk press och aga.
6. Barnens kost Näringsfysiologiska synpunkter på barns kost. Måltidernas sammansättning. Lämpliga matsedlar.
7. Lek och sysselsättning Lekmaterial och sagoböcker för olika åldrar med demonstration. Olika former av skapande verksamhet. Genomgång av fingerlekar, Sånglekar och visor. Olika former av utom— och inomhuslekar. Grupplekar.
9.4 Samarbete föräldrar —— dagbarn- vårdare — barnstugor
När barnen lämnas och hämtas i famil- jedaghemmet får föräldrar och dagbarn- vårdare tillfälle att lära känna varandra och att utbyta erfarenheter om barnet. På detta sätt läggs grunden till ett sam-
arbete mellan de båda hemmen, ett samarbete som kan innebära förståelse för och hänsynstagande till varandras problem. Ett sådant samarbete kan vi- dare medverka till att de båda miljöerna på ett värdefullt sätt kompletterar var— andra till förmån för barnens vård och fostran.
Ofta är möjligheterna begränsade att i lugn och ro diskutera vård och upp- fostran. Många problem kan heller inte lösas enbart genom ett gott samarbete mellan dagbarnvårdare och föräldrar. Utredningen föreslår därför att de i avsnitt 9.5 föreslagna barntillsynskon- sulenterna anordnar särskilda föräldra- träffar där tillfälle ges att, kanske un— der medverkan av olika experter, disku— tera frågor som rör barnens allmänna ut- veckling och avvikelser därifrån.
Ett föräldrasamarbete av ungefär samma karaktär förekommer redan i barnstugorna. De problem som disku- teras där är i många avseenden desam- ma. Sättet att möta problemen bör ock- så vara detsamma. Utredningen föreslår därför att gemensamma föräldraträffar ordnas där såväl barnstugepersonal som dagbarnvårdare är närvarande. Sådana gemensamma föräldraträffar kan kanske ge impulser som främjar såväl barn- stuge- som familjedaghemsverksamhe- ten. De kan vidare medverka till ett ökat samarbete mellan de båda tillsynsfor— merna. Ett sådant samarbete är önsk— värt med hänsyn till att familjedaghems- barnen går miste om de pedagogiska fördelar som ligger i barnstugevården. Intervjuundersökningen har bekräftat att endast ett fåtal barn med förvärvs- arbetande föräldrar har tillgång till pe- dagogiskt ledd gruppverksamhet i lek- skola. Enligt utredningens mening bör de barn i fem—sexårsåldern som har förvärvsarbetande föräldrar och som inte vistas i barnstuga, få samma möj- ligheter som sina jämnåriga kamrater
med hemarbetande föräldrar, att — om så befinnes lämpligt _— få plats i lek- skola. Detta ger också möjlighet att pe— dagogiskt kompensera de barn som pla- ceras inom familjedaghemsverksamhe- ten.
9.5 Kommunala barntillsynkonsulenter
I flera av de kommuner som redan har en utbyggd familjedaghemsverksamhet finns särskilda tjänstemän avdelade för att svara för rekrytering av dagbarnvår- dare och vissa andra arbetsuppgifter som hör samman med familjedaghem- men. Dessa tjänstemän —— oftast kallade inspektriser —— svarar oftast också för samordningen av kommunens barn- stuge- och familjedaghemsverksamhet.
Såsom framgått av redovisningen över utredningens intervjuundersökning finns emellertid mycket i övrigt att önska när det gäller kontakten mellan dagbarnvårdarna och de kommunala inspektriserna. Huvudorsaken till detta torde vara att varje inspektris har att svara för inspektionen av alltför många familjedaghem.
Med hänsyn härtill finner utredning- en det nödvändigt med en utbyggnad av denna verksamhet. Då tyngdpunkten av tjänstemännens arbetsuppgifter kommer att ligga på det rådgivande och konsul- terande planet vill utredningen samti- digt föreslå att tjänstemännen benäm— nes barntillsynskonsulenter. Namnet in- spektris kan nämligen lätt ge ett nega- tivt intryck av inspektion och kontroll, som knappast främjar det goda samar- bete mellan tjänstemannen och dagbarn- vårdaren som bör eftersträvas.
Barntillsynskonsulenternas uppgift är att svara för rekryteringen av nya fa- miljedaghem. Detta är en uppgift som kräver noggrann prövning om den kom- munala familjedaghemsverksamheten
skall kunna hållas på en hög nivå. Med tanke på svårigheterna att fastställa pre- ciserade krav när det gäller att välja ut dagbarnvårdare m. m., är det viktigt att barntillsynskonsulenterna har en ut- bildning, erfarenhet och personlig lämp- lighet för arbetsuppgifterna. Dagbarn- vårdarens ålder och allmänna lämplig— het måste framförallt beaktas, men hän- syn måste också tas till familjedaghem- mets standard i övrigt. Dagbarnvårdar- na bör förfoga över en bostad som ger tillräckliga och ostörda utrymmen för lek och vila. Möjligheterna till utevis— telse får därvid inte glömmas bort. Hän- syn måste också tas till bostadens sa- nitära utrustning. Detta är speciellt vik- tigt i de fall dagbarnvårdaren tar emot spädbarn. Utredningen vill också peka på att andelen barnolycksfall som in- träffar i hemmen har ökat väsentligt under senare år. Det är nödvändigt att dessa olycksfallsrisker uppmärksammas och att bedömningen av familjedaghem— mets lämplighet även görs med tanke på de olika möjligheter att förebygga sådana olycksfall som numera finns. Barntillsynskonsulenterna torde därvid ha nytta av den minneslista för vad som bör uppmärksammas i hemmen, vilken har utarbetats av medicinalstyrelsen för att användas av sjuksköterskor vid hem- besök (bil. 3 sid. 100).
Dagbarnvårdarens familj kommer of- tast i kontakt med dagbarnet. Även fa- miljen måste därför omfattas av den prövning konsulenterna gör vid an- skaffningen av nya familjedaghem.
I många fall skaffar föräldrarna själva ett familjedaghem, som efter framställ- ning godkänns av kommunen. Utred— ningen vill understryka vikten av att sådana familjedaghem blir föremål för samma noggranna prövning som sker vid anskaffandet av övriga familjedag- hem.
Barntillsynskonsulentens insatser får
dock inte inskränka sig till att bli en prövning som sker enbart i samband med urvalet av nya familjedaghem. En fortlöpande kontakt måste upprätthål- las med dagbarnvårdaren dels genom hembesök och dels genom att konsulen- ten står till dagbarnvårdarens förfogan- de för rådgivning och stöd i hennes ar— bete. Hembesöken är kanske viktigast under den första tiden som dagbarn- vårdaren arbetar inom yrket. Det är un- der denna tid som dagbarnvårdaren är i störst behov av konsulentens stöd. Hembesöken får inte i första hand bli av inspekterande natur utan i stället vara ett av medlen för barntillsynskon- sulentens viktigaste uppgift inom famil- jedaghemsverksamheten, nämligen den som rådgivare och stöd för dagbarnvår— daren. I avsnitt 9.3 har utredningen vi— dare understrukit konsulenternas upp— gift att aktivt medverka vid de särskilda informationsträffar för dagbarnvårdar- na som utredningen föreslagit.
På konsulenterna vilar också ansvaret för att ett samarbete kommer till stånd mellan dagbarnvårdare och föräldrar. Konsulenten kan också medverka till ett ökat och värdefullt samarbete mel- lan barnstuge- och familjedaghemsverk- samheterna.
Möjligheterna för barntillsynskonsu- lenterna att på ett tillfredsställande sätt svara för de många arbetsuppgifterna, sammanhänger naturligtvis med hur många familjedaghem varje konsulent ansvarar för. Kommunens struktur — där avstånden och kommunikationsmöj— ligheterna är av avgörande betydelse — får naturligtvis påverka detta. Enligt utredningens mening torde det f. n. före- ligga en klar underbemanning av an— talet befattningshavare för fullgörandet av ifrågavarande arbetsuppgifter. En betydande upprustning bör konuna till stånd om arbetet skall kunna fullgöras på det sätt utredningen anser önskvärt.
57 9.6 Avlösning genom social hemhjälp
Personal i öppen barnavård (barnsa- mariter, barnvårdarinnor) svarar för vård och tillsyn i hemmen av barn som på grund av lindrig sjukdom inte kan vistas på daghem eller gå i skola. Hjälp ges i vissa fall också föräldrar som av andra skäl behöver avlösning i tillsynen av barnen. Samma förmåner bör stå till förfogande för föräldrar vars barn på grund av sjukdom eller andra orsaker inte kan tas emot i familjedaghemmet.
Utredningen har i avsnitt 9.1 föresla- git att dagbarnvårdare bör komma i åt- njutande av de sociala förmåner — t. ex. semester _ som tillkommer andra kom- munalt anställda. I de flesta fall torde dagbarnvårdarnas semesterfråga ordnas automatiskt genom att dagbarnvårdaren och dagbarnets föräldrar har semester samtidigt. I andra fall bör dagbarnvår- daren enligt utredningens mening ges möjlighet till semester genom att hon avlöses i sitt arbete av personal inom den öppna barnavården.
Det finns andra tillfällen då dagbarn- vårdaren är i behov av en eller flera da- gars ledighet. Det kan gälla högtidsda- gar inom familjen, läkarbesök eller and- ra personliga angelägenheter. Även i dessa fall bör dagbarnvårdaren kunna få avlösning så att den förvärvsarbetan- de föräldern i vanlig ordning kan uppe— hålla sitt förvärvsarbete.
Det finns emellertid ytterligare ett par tillfällen då dagbarnvårdaren kan be- höva någon dags avlösning i sitt arbete. De flesta förvärvsarbetande har numera lediga lördagar. I de fall lördagsledig- het inte förekommer — t. ex. inom olika servicenäringar —— kompenseras de an- ställda ofta genom ledighet någon an- nan veckodag. Dagbarnvårdare med ö-dagarsvecka kan vid vissa tillfällen ges möjlighet till avlösning. Även detta kan lämpligast ske genom medverkan
av personal inom den öppna barnavår- den. På många orter, kanske framför allt i storstäderna, har föräldrarna långa och tidskrävande resor mellan hemmet och arbetsplatsen. Kanske behöver de också göra de dagliga inköpen efter den ordinarie arbetstidens Slut. På grund därav kan dagbarnvårdarens normal- arbetstid i många fall uppgå till 11—12 timmar per dag. En så lång daglig ar- betstid kan vara ett av skälen till att dagbarnvårdaryrket så ofta är ett till- fälligt engagemang från dagbarnvårda- rens sida. Det bör i dessa fall övervägas i vad mån dagbarnvårdarens arbetsbör- da kan och bör underlättas genom att barnsamariter/barnvårdarinnor svarar för avlösning en hel- eller halvdag i veckan.
Ett genomförande av dessa förslag ställer ökade krav på kommunernas per- sonalresurser inom den öppna barna- vården. Endast 31 kommuner har hit— tills organiserat en barntillsynsverksam- het inom ramen för den sociala hem- hjälpen. Enligt utredningens mening borde barnsamariter/barnvårdarinnor finnas tillgängliga på alla orter där barnstuge- och/eller familjedaghems- verksamhet är organiserad. Utredningen föreslår att socialstyrelsen initierar till en behovsinventering i kommunerna, som sedan kan ligga till grund för en realistisk avvägning av utbildningsbe— hov och anställning av barnsamariter/ barnvårdarinnor. Arbetsmarknadsverket gör årliga inventeringar av kommuner— nas behov av nyutbildade barnsamariter. För budgetåret 1966/67 uppskattades detta behov till 607 personer. Antalet nyutbildade barnsamariter under bud- getåret var 118 och utgjorde ca 19 % av det beräknade behovet. Visserligen använder många kommuner också hem- samariter för barntillsynsuppgifter men denna personalgrupp har ej heller kun- nat utökas i tillräcklig omfattning. Det
av kommunerna redovisade utbildnings- behovet av hemsamariter har under de båda senaste budgetåren uppgått till ca 5 000 personer per år medan antalet ny- utbildade utgjort knappt 50% av ut- bildningsbehovet. Enligt utredningens mening bör arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen, social- styrelsen och kommunförbunden söka stimulera kommunerna till en ökad ut- bildning av personal till den öppna bar- navården.
9.7 Hälsokontroll
Närmare hälften av dagbarnen i kommu- nala familjedaghem har enligt intervju- undersökningen genomgått hälsokon- troll i samband med att vistelsen i fa- miljedaghemmet påbörjades. Detsamma gäller ca 1/4 av barnen i privata familje- daghem. Vidare har 1/4 av de kommunalt organiserade, men endast 10 % av de privata dagbarnvårdarna med familjer, genomgått hälsokontroll innan dagbar- net kom till familjedaghemmet.
Resultaten av undersökningen är, även när det gäller de kommunala fa- miljedaghemmen, klart otillfredsställan— de. Om föräldrarna med tillförsikt skall kunna lämna sina barn i familjedag- hemsvård, är vetskapen om hälsotill— ståndet i familjedaghemmet av avgöran- de betydelse. För dagbarnvårdaren är kunskaper om dagbarnets hälsotillstånd nödvändiga.
Daghemmen, inkl. dess personal, står genom en särskild till daghemmet knu- ten läkare, under kontinuerlig övervak- ning i avseende på daghemmets hygien och allmänna verksamhet, liksom be- träffande personalens hälsotillstånd. Daghemmets läkare undersöker också varje harn före inskrivningen. Ett nära samarbete mellan daghemmen och den förebyggande barnavården har utveck—
lats på många orter. Detta samarbete har i många fall inneburit att barna- vårdscentralernas uppgifter för dessa barn har övertagits av läkaren vid dag- hemmet.
Utredningen föreslår att den hälso- kontroll som förekommer vid daghem- men också blir praxis inom familje- daghemsverksamheten. Kommunen bör knyta en läkare också till denna verk- samhet. Helst bör samma läkare ha an- svaret för både barnstugor och familje- daghem. Därigenom ökar nämligen lä- karens möjligheter att bedöma vilken tillsynsform som är den för varje barn mest lämpliga. På samma sätt som när det gäller daghemsbarnen bör familje- daghemsbarnen omedelbart före det vis- telsen i familjedaghemmet påbörjas un- dersökas av läkare, varvid en hälsode- klaration med uppgifter om barnets ut- veckling, ympningar, tidigare sjukdo- mar etc., bör medföras. Under barnets hela vistelse i familjedaghemmet bör se- dan en kontinuerlig hälsokontroll upp- rätthållas.
Dagbarnvårdaren liksom dennes fa— milj bör innan familjedaghemmet god- känns, genomgå en noggrann hälsokon- troll. Denna bör också omfatta skärm— bildsundersökning. På lämpligt sätt bör sedan en kontinuerlig hälsokontroll ske av familjen.
9.8 Lekpaket
I barnstugorna tillhandahåller kommu- nen bl. a. pedagogiskt utprovat lekmate- rial. Denna förmån tillkommer inte de barn som vistas i familjedaghem. Det finns anledning ifrågasätta om inte vis- sa förbrukningsmaterial, som förekom- mer i barnstugorna, också bör ingå i fa- miljedaghemmens utrustning. Utred- ningen presenterar därför några typer av lekpaket för olika åldrar, som bör
kunna utlämnas till familjedaghemmen i form av lån.
Leksakerna är utvalda med tanke på att de skall komplettera vad som kan finnas i familjedaghemmen och vad barnen kan tänkas ha hemma och lätt kan ta med sig. Lekmaterielet är där— för övervägande av det slag som de flesta föräldrar inte i första hand köper till sina barn. Ett gemensamt krav på lekpaketens innehåll är att det skall vara till glädje och nytta för barnen en längre tid genom att det kan användas för varierande lekar där resultatet blir olika varje gång (t. ex. bygglekar, mål- ning, modellering). Värdefullt lekmate- riel av typen färg— och formspel, pussel o. dyl. har inte medtagits eftersom bar- nen i regel förlorar intresset för det så snart de klarar av det utan viss an- strängning. Variationsmöjligheterna är för få och användningstiden blir därför för kort i detta sammanhang.
Vad som bör ingå i lekpaket för skol- barn är svårare att avgöra. Barnen får alltmer speciella intressen och en viss skillnad i barnens sätt att välja fritids- sysselsättning gör sig gällande. Alt. I bör dock kunna vara av intresse för de flesta barn i yngre skolåldern. För att tillgodose barn som inte är speciellt konstnärligt intresserade men pyssliga i allmänhet är alt. III utformat och för de tekniskt intresserade alt. II. Even- tuellt skulle man kunna tänka sig att dagbarnvårdare själva fick inköpa lämp- ligt fritids- oeh hobbymateriel till sina dagbarn för den summa som motsvarar kostnaden för lekpaket enl. övriga alt. — 30 kr. —, då helst i samråd med tjänsteman för familjedaghemsverksam- heten. På så sätt borde barn med spe- cialintressen bli bäst tillgodosedda.
Böcker för samtliga åldrar bör kunna lånas på bibliotek, barnstugor eller av huvudmannen för familjedaghemsverk- samheten. Vid de särskilda föräldraträf-
FÖRSLAG TILL LEKPAKET FÖR BARN I FAMILJEDAGHEM
Kostnad Ålder Alternativ I 1/2—1 1/2 är ......... 30 kr 1 1/2—3 år ........... 40 » 3—5 år .............. 40 » 5—7 år .............. 40 » skolbarn ............. 30 »
1. Åldern 1/2—1 1/2 är Alt I) 2 skallror i trä (30: —) Mobil, över sängen Lekband med träkulor Bitring Mjukt djur Boll Leksakerna bör vara i klara färger, helst rött och/eller gult
2. Åldern 1 1/2—3 år Alt I) Plockbox (40: —) Kubsats i trä Bultlåda Leksakerna bör vara i klara färger
3. Åldern 3—5 år Alt 1) Trävagn med klossar (40: —) Träbilar, 2 st Sax Småbarnskritor Spännpapp, rulle
4. Åldern 5—7 år Alt 1) Byggsats i plast, t. ex. Konstri (40: —-) Vaxkritor Ritpapper, 500 ark Spännpapp, rulle Sax Modelleringsmassa, bricka
5. Skolbarn Alt 1) 2 sällskapsspel, ex. Domino och Plocke- pinn
(30: —) Färglåda med penslar Ritpapper, 500 ark Modelleringspulver, Forma Pastellkritor
Kostnad Alternativ I I
(ytterligare 2 alt)
Alt 11) Alt I+följande tillägg. (50: —) Pall
Alt 11) Alt I+följande tillägg. (60: —) Djur el vagn på hjul Tygdocka
Alt 11) Alt I+följande tillägg. (60: —) Plastklossar, t. ex. Lego Träpärlor, snodd Mosaik, trä,
Alt II (60: _) Alt I+följande tillägg. Trafikmärken i plast Miniatyrdjur Dekorationsfilt
Alt Il) Mekano eller modellbyggsatser (30: -——)
Alt III) Bast, pärlor, dekorationsfilt m. m. (30: _) Alt IV) Inköp av hobby- och sysselsättnings- (30:—) material motsvarande 30: — efter eget val i fall då barnen har specialintressen.
far soln föreslagits i avsnitt 8.4 ges lämp- ligen information om hur leksakerna och lekmaterialet bör användas, hur barnen själva bör få utvecklas i sitt sätt att rita, bygga osv. utan förebilder från de vuxna samt hur materialet bör skö- tas etc. Vidare kan tips ges om vad har— nen kan ha glädje av ifråga om burkar, kartonger, papper, sybehör, verktyg, av- lagda kläder m. ni., som finns i ett hem och som kan användas i barnens lekar.
9.9 Antal barn i familjedaghem
Vid vård och tillsyn av 4 dagbarn är dagbarnvårdaren, enligt utredningens mening, att betrakta såsom heltidsarbe- tande. Om dagbarnvårdaren skall kun- na fullgöra sina arbetsuppgifter på ett för barnen fullt tillfredsställande sätt, är detta också det högsta antal barn utredningen anser sig kunna rekom— mendera för vård i familjedaghem.
För att familjedaghemmet skall kun- na godkännas såsom kommunalt familje- daghem föreslår utredningen således att dagbarnvårdaren inte tillåts att i sitt hem värda flera än 4 barn, inklusive de egna barnen. Att utredningen fastslår en sådan högsta gräns för antalet barn, får ses mot bakgrund av utredningens öllskan att inte ge möjlighet till ett eko- nomiskt utnyttjande från den enskildes sida av familjedaghemmen till förfång för barnens vård.
Förslaget innebär emellertid att dag- barnvårdare med egna barn inte ges möjlighet att ta emot så många dagbarn att de kvalificerar sig för den heltids— ersättning som föreslagits. Det torde dock i praktiken sällan bli aktuellt att en kommunalt organiserad dagbarnvår- dare med t. ex. 2 egna barn, orkar och har möjlighet att på heltid också tillse flera än 2 dagbarn.
Ur andra synpunkter är det emeller-
tid samtidigt av stort värde om varje dagbarnvårdare åtar sig tillsynen av mera än ett dagbarn. Möjligheterna här- för torde också vara goda när dag— barnvårdaren saknar egna barn eller har barn i skolåldern. Flera än ett dag- barn minskar således riskerna för att dagbarnet alltför starkt bindes till dag- barnvårdaren. Samtidigt ger det möj- lighet till gemensamma lekar och möj- lighet till social gemenskap. Även ur arbetsmarknadssynpunkt är det värde— fullt om varje dagbarnvårdare tar emot flera dagbarn, eftersom nettotillskott till arbetsmarknaden därigenom blir större. Enligt utredningens mening bör där— för dagbarnvårdare som är barnlösa el- ler har vuxna barn, helst åtaga sig till- syn och vård av mer än ett dagbarn.
9.10 Statsbidrag till kommunala familjedaghem
Vid ett genomförande av de förslag som utredningen har lagt fram i det föregå- ende kan kostnaden för en familjedag- hemsplats beräknas till i genomsnitt ca 5000 kr. per år. Härav utgör dag— barnvårdarens lön, inkl. sociala förmå- ner, ca 4 000 kr. och den särskilda kost- ersättningen ca 1 000 kr. Familjebered- ningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1967: 8) behandlat bl. a. frågan om för— äldraavgifterna för den av samhället or- ganiserade barntillsynen och därvid för— ordat att samma avgiftssystem tillänlpas för såväl barnstugorna som familjedag— hemmen. På grundval av familjebered- ningens undersökningar kan föräldra- avgiften beräknas till i genomsnitt ca 1 200 kr. per plats och år. Kommunens genomsnittliga nettokostnad för en fa— miljedaghemsplats skulle då bli ca 3 800 kr. per år. Som jämförelse kan nämnas att kostnaden för driften av den dag- hemsplats i barnstuga uppgår till i ge- nomsnitt ca 6 500 kr. per år. Efter av-
drag för en genomsnittlig föräldraav- gift på 1 200 kr. återstår 5 300 kr. Därav täcks 1 600 kr. av statligt driftbidrag, och kommunens återstående nettokost- nad kan alltså beräknas till 3700 kr. Härtill kommer byggnadskostnaderna, som intill 9 000 kr. per plats finansieras med statligt anordningsbidrag och lån.
Vid behandlingen av frågan om stats- bidrag till barnstugeverksamhcten har framhållits, att uppgiften att svara för den av samhället organiserade barntill- synen är en kommunal angelägenhet. Den statliga bidragsgivningen har mo- tiverats med önskvärdheten av att sti- lnulera en utbyggnad av verksamheten. Det statliga stödet till barnstugeverk- samheten har därför sin tyngdpunkt i bidrag och lån till byggnadskostnaderna. Bidragssystemet har alltså inriktats på att underlätta tillkomsten av nya barn— stugor. Driftbidraget till barnstugorna är i sin tur utformat på ett sådant sätt, att det skall stimulera utbyggnaden av de tillsynsforlner som ger möjlighet till barntillsyn för förvärvsarbetande för- äldrar.
När utredningen nu har att behandla frågan om statsbidrag till den av sam- hället organiserade familjedaghemsverk— samheten, sker det med utgångspunkt i att denna forln av barntillsyn likväl som barnstugeverksamhcten får betraktas som en kommunal uppgift. Det avgöran- de för statsbidragsfrågan är enligt ut- redningens mening om det — liksom beträffande barnstugeverksamheten _ finns motiv för en ekonomisk insats från statens sida för att underlätta en utbygg- nad av kommunala familjedaghem.
Utredningen har i samband med sina förut redovisade förslag uttalat, att den av samhället organiserade barntillsynen behöver byggas ut i snabb takt för att kunna tillgodose det stora behov av barntillsyn som föreligger och som har
belysts av den kartläggning utredningen redovisar. Denna utbyggnad av samhäl- lets barntillsyn bör enligt utredningens mening i första hand ske inom ramen för barnstugeverksamhcten. Även vid en fortsatt snabb ökning av platstill- gången i barnstugor får man emellertid inom överskådlig tid räkna lned familje— daghemmen som en betydelsefull faktor för att kunna tillgodose behovet av barn- tillsyn i av samhället organiserade for- mer. Det finns därför anledning att jämsides med en fortsatt utbyggnad av barnstugeverksamheten även vidta åt- gärder för att underlätta komlnunernas utbyggnad av en organiserad familje- daghemsverksamhet. På dessa grunder förordar utredningen införandet av statsbidrag till kommunala familjedag— hem.
Som tidigare framhållits bör ett så— dant statsbidrag inte avse att täcka bas- kostnaderna för en av kommunerna or- ganiserad barntillsyn utan i stället ha till syfte att underlätta en utbyggnad av verksamheten. Där är samtidigt av vikt att ett statsbidrag till kommunala fa- miljedaghem inte genom sin konstruk- tion verkar hämmande på en fortsatt ökning av barnstugeverksamhcten. Des- sa synpunkter kan beaktas genom att göra rätten till statsbidrag för kommu- nala familjedaghem beroende av att kommunens organiserade barntillsyn — genom både barnstugor och familjedag- hem — har nått en viss omfattning.
En sådan regel om den organiserade barntillsynens omfattning borde i och för sig ta hänsyn till den kvinnliga för- värvsintensiteten och antalet barn i tillsynsåldern i varje kommun. Exempel på en sådan behovsberäkning har redo- visats av statens institut för byggnads— forskning. Sådana för kommunerna in— dividuellt beräknade kvottal är det dock av praktiska och administrativa skäl
inte möjligt att använda vid tillämp— ningen av ett enkelt utformat statsbi— drag. En regel som är lätt att tillämpa i ett statsbidragssystem får i stället bygga på kommunens invånarantal. Enligt ut- redningens mening bör ett statsbidrag till kommunala familjedaghem därför utformas efter sådana riktlinjer att bi- dragsrätt föreligger när det i kommu- nen sammanlagt finns minst 1 plats per 100 invånare i daghem, fritidshem, ge- mensamma barnstugor och familjedag- hem. Bidragsrätten bör avse det plats- antal i kommunala familjedaghem, som Överstiger en på sådant sätt schematiskt beräknad gräns. I syfte att främja till- komsten av organiserad barntillsyn även i mindre kommuner bör gälla en för- månligare regel, som av utredningen fö- reslås till 1 plats per 200 invånare, för invånarantal i kommunen på upp till 10 000 invånare. För att ett statsbidrag till kommunala familjedaghem inte skall motverka en utbyggnad av barnstuge- verksamheten bör — i kommuner med mer än 10 000 invånare —— antalet fa— miljedaghemsplatser vid beräkningen av statsbidraget inte få överstiga anta- let statsbidragsberättigande barnstuge- platser. Tillämpningen av ett statsbidrag med en sådan principiell inriktning in- nebär att en utbyggnad av barnstugorna får effekt även på kommunens möjlig- het att erhålla statsbidrag till familje- daghemsverksamheten.
Utredningen föreslår att statsbidraget för de bidragsberättigande platserna i kommunala familjedaghem anknyts till de regler som gäller för statsbidrag till social hemhjälp. Det innebär att stats— bidrag bör utgå med 35 % av kommu- nens kostnader för dagbarnvårdarens lön (exkl. kostersättningen) efter avdrag för influtna föräldraavgifter. Som för- utsättning för bidraget bör gälla, att dagbarnvårdarens ersättning är uppde-
Statsbidraget bör _ liksom bidraget till social hemhjälp —— utgå för kalender— år i efterskott. Bidragsförfarandet bör även i övrigt ansluta till de relativt enk— la regler som redan gäller för statsbi- drag till social hemhjälp.
Utredningen förutsätter att socialsty- relsen får i uppdrag att utarbeta när— mare anvisningar beträffande statsbi— dragsreglerna, liksom råd och anvis- ningar för familjedaghemsverksamheten i övrigt.
Innan statsbidragssystemet börjar till— lämpas, bör kommunerna ha tillfälle att anpassa sin familjedaghemsverksamhet till de olika förslag beträffande verk- samhetens bedrivande, som utredning- en lagt fram i det föregående. Med be— aktande även av att bidraget bör utgå för kalenderår föreslår utredningen där- för, att statsbidraget till kommunala fa— miljedaghem tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1969.
Vid den tidpunkt då statsbidraget kan börja utgå, kan antalet platser i daghem, fritidshem och kommunala familjedag- hem beräknas uppgå till omkring 45 000. Om kvotgränsen avvägs på sådant sätt som utredningen föreslagit kan — till följd av olika utbyggnadsgrad för barn— stugor och familjedaghemsverksamhet i de enskilda kommunerna — ungefär hälften av ca 15 000 då befintliga plat- ser i kommunala familjedaghem beräk- nas bli statsbidragsberättigande under det första bidragsåret. Kostnaderna för bidrag till dessa platser kan beräknas uppgå till ca 6—8 milj. kr. Om kommu— nerna samma år Övertar lika många platser i privata familjedaghem, kan omkring hälften av dessa också beräk- nas bli statsbidragsberättigande till en kostnad av ca 5—6 milj. kr. Statsbi- dragskostnaden för ett ytterligare ny- tillskott av 15 000 platser i kommunala
familjedaghem kan efter samma grun— der beräknas till omkring 10 milj. kr. per år.
9.11 Sammanfattning av utredningens
förslag
Utredningen har genomfört en riksom— fattande kartläggning av behovet av barntillsynsplatser. Denna kartläggning har visat att det f. n. finns ca 320000 barn under 10 år vars föräldrar, eller förälder, förvärvsarbetar mer än 15 tim- mar per vecka. Tillsynen av barnen un- der den tid föräldrarna förvärvsarbetar sker i hög grad i det egna hemmet. 160 000 barn tillses således i det egna hemmet av hembiträden, föräldrarna själva, äldre syskon m.fl. För 60000 barn är tillsynen ordnad genom privata familjedaghem. 30000 barn har tillsy- nen ordnad inom ramen för den sam- hälleliga barntillsynen, dvs. genom dag- och fritidshem, lekskolor eller kommu- nala familjedaghem. 60 000 barn är utan tillsyn under den tid föräldrarna för- värvsarbetar. Resterande 10 000 barn tillses genom olika former av kombine- rad tillsyn.
Kartläggningen har också visat att ca 210 000 mödrar, som nu är hemarbetan- de, önskar gå ut i förvärvsarbete om till- synen av deras barn kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. 40000 av möd- rarna är beredda att förvärvsarbeta på heltid, medan resten önskar ett för- värvsarbete på deltid. Under förutsätt- ning att dessa mödrar i genomsnitt har 1,7 barn under 10 år, erfordras ca 70 000 barntillsynsplatser på heltid och ca 290 000 barntillsynsplatser på deltid för att önskemålen skall kunna förverk- ligas.
Mot denna bakgrund är det enligt ut- redningens mening nödvändigt med en fortsatt stark ökning av antalet platser i dag- och fritidshem. Med tanke på det
stora antalet föräldrar som förvärvsar- betar eller önskar förvärvsarbeta på del— tid, finner utredningen det också ange- läget med en omorganisation av leksko- lorna. Av de ca 60000 barn som idag vistas i lekskola har undersökningen visat att endast ca 3000 är barn vars båda föräldrar förvärvsarbetar. Genom att förlänga lekskolevistelsen från 3 till 5 timmar, skulle de ca 30 000 befintliga lekskoleplatserna1 i större utsträckning kunna utnyttjas av barn med deltidsar- betande föräldrar.
Jämsides med en stark utbyggnad av den institutionella barntillsynen är det dock, enligt utredningens mening, nöd- vändigt med en utbyggnad även av den organiserade familjedaghemsverksamhe— ten. Detta desto mera då familjedaghem— men inte enbart kan betraktas som ett komplement till den institutionella barn- tillsynen utan i många fall också är en viktig del av samhällets barntillsyn. I samband med en sådan utbyggnad måste dock den kommunala familjedaghems- verksamheten förbättras så att den sva- rar mot de krav på kvalificerad barntill- syn som kan ställas.
I detta syfte föreslår utredningen en rad olika åtgärder. Bl. a. bör en uppräk- ning ske av dagbarnvårdarnas ersätt- ningar. Jämförelser görs därvid med barnsköterskor och med personal inom den öppna barnavården. Utredningens förslag innebär att en dagbarnvårdare som tillser 4 dagbarn betraktas såsom heltidsarbetande. Som ersättning för detta heltidsarbete bör dagbarnvårda- ren erhålla en timlön som motsvarar timlönen för den kollektivanställda sa- maritpersonalen, dvs. f.n. 7:30 kr. i ortsgrupp 4. Förutom denna timlön fö— reslår utredningen att dagbarnvårdarna erhåller en särskild omkostnadsersätt- ning, som svarar mot dagbarnets kon—
1 Varje plats kani regel utnyttjas av 2 barn.
sumtion i familjedaghemmet. Enligt ut- redningens mening bör denna omkost- nadsersättning beräknas till f.n. 5 kr. per barn och dag vid heltidsvistelse och till 2: 50 kr. per barn och dag vid del- tidsvistelse (mindre än 5 timmar). To- talt innebär detta en ersättning till fa- miljedaghemmet av ca 20 kr. per barn och dag. Utredningen föreslår också att dagbarnvårdarna kommer i åtnjutande av de olika sociala förmåner — t. ex. i form av betald semester _ som tillkom- mer övrig kollektivanställd personal i kommunens tjänst.
För att nå fram till den ovan nämnda ersättningsnivån och anställningsvillko- ren i övrigt, finner utredningen det an- geläget att kommunförbunden —— i av— vaktan på att förhandlingar kommer till stånd mellan parterna — tills vidare ut- arbetar förslag till avtal mellan kommu- nerna och dagbarnvårdarna, där utred- ningens förslag angående timlöner och omkostnadsersättningar beaktas.
Utredningen föreslår vidare särskilda kurser för utbildning av dagbarnvår- dare. Kurserna bör anordnas i yrkes- skolornas regi och — i avvaktan på er- farenheter av utbildningen — omfatta 60 undervisningstimmar. Utredningen har utarbetat förslag till kursplaner för utbildningen. Kurserna är i första hand avsedda för personer som f. n. inte är verksamma inom den kommunala fa- miljedaghemsverksamheten.
För att stimulera och fortbilda nu zerksamma dagbarnvårdare föreslår ut- 'edningen att kommunen anordnar sär- skilda informationsträffar där kommu— nens förtroende- och tjänstemän samt särskilda experter lämpligen bör med- verka. Utredningen har utarbetat för- slag till program för dessa informations- träffar.
Enligt utredningens mening är det önskvärt med ett ökat samarbete mellan familjedaghemmen och barnstugorna.
Detta bör kunna åstadkommas genom bl.a. gemensamma föräldraträffar, där såväl dagbarnvårdare som barnstugeper- sonalen är närvarande.
Särskilda kommunala tjänstemän bör svara för rekrytering av nya familjedag- hem och för rådgivning och övriga ser- vice till dagbarnvårdarna. Då den nu- mera vanliga benämningen på dessa tjänstemän, inspektris, ger ett ofullstän- digt intryck av enbart inspektion och kontroll föreslår utredningen att tjäns- temännen i framtiden benämnes barn- tillsynskonsulenter.
Dagbarnvårdarna föreslås få möjlig- het till avlösning i sitt arbete i sam- band med semester och familjehögtider m. m., men även som kompensation för långa arbetsdagar och arbete på t.ex. lördagar. Utredningen föreslår att kom- munerna genom personal inom den öpp- na barnavården försöker svara för sådan avlösning.
En ökad hälsokontroll av såväl dag- barn som dagbarnvårdare med familj är nödvändig. Läkare bör därför knytas till familjedaghemsverksamheten, och på samma sätt som när det gäller barn och personal i barnstugor svara för den kontinuerliga hälsokontrollen.
I barnstugorna har barnen tillgång till pedagogiskt utprovat lekmaterial. I många familjedaghem, kanske framför- allt när dagbarnvårdaren saknar egna barn, finns ofta inte lekmaterial till— gängligt i någon större utsträckning. Utredningen anser därför att lekpaket skulle kunna utlämnas till dessa famil- jedaghem, förslagsvis i form av lån. Ut- redningen presenterar också några för— slag till sådana lekpaket för barn i olika åldrar och med olika intressen.
Utredningen föreslår en begränsning av antalet barn som vårdas i familjedag- hemmet. lnklusive de egna barnen bör således dagbarnvårdaren inte tillåtas att vårda flera än fyra barn för att familje—
daghemmet skall kunna godkännas så- som kommunalt familjedaghem. Utred- ningen finner det samtidigt önskvärt att varje dagbarnvårdare åtar sig tillsy- nen av mer än ett dagbarn.
För att underlätta en utbyggnad av den organiserade familjedaghemsverk- samheten, enligt de riktlinjer som före- slagits, förordar utredningen införan- det av statsbidrag till kommunala fa- miljedaghem. För att ett statsbidrag till kommunala familjedaghem inte skall verka hämmande på en fortsatt utbygg- nad av barnstugorna hör statsbidraget utformas på ett sådant sätt att bidrags— rätt föreligger när det i kommunen finns minst 1 plats per 100 invånare i daghem, fritidshem, gemensamma barn- stugor och familjedaghem. För att främ— ja tillkomsten av organiserad barntill- syn även i mindre kommuner bör en
förmånligare regel — 1 plats per 200 invånare —— gälla för invånarantal upp till 10 000 invånare. För att ett statsbi— drag till kommunala familjedaghem inte skall motverka en utbyggnad av barn- stugeverksamheten bör _ i kommuner med mer än 10 000 invånare — antalet familjedaghemsplatser vid beräkningen av statsbidraget inte få överstiga anta- let statsbidragsherättigande barnstuge- platser. Till de vid ett sådant beräk- ningssätt bidragsberättigande platserna föreslår utredningen ett statsbidrag med 35 % av kommunens nettokostnader för dagbarnvårdarens lön efter avdrag av influtna föräldraavgifter. Statsbidraget bör tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1969. Kostnaderna för ca 15 000 befint- liga platser i kommunala familjedag- hem, kan beräknas till ca 6—8 milj. kr. per år.
BILAGOR
BILAGA ]
Bilagetabell I A
Antal barn under 10 år med förvärvsarbetande vårdnadshavare (15 tim/vecka) fördelade på tillsynsformer, antal syskon och föräldrarnas civilstånd
Tillsynsform
Antal syskon födda Qaghemerin'dshem Lekskola/hclvdaghem Privat fam' 'e tt 1956 eller senare Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent 0 syskon 11 630 70 1 463 61 86 749 63 57 017 37 Gifta 6 314 (54) 1 064 (73) 30 103 (82) 46 916 (82) Ensamstående 5 316 (46) 399 (27) 6 646 (18) 10 101 (18) 1 syskon 4.121 25 466 20 17 809 31 67 185 43 Gifta 2 127 (52) 466 (..) 15 284 (86) 62 666 (93) Ensamstående 1 994 (48) - (..) 2 525 (14) 4 519 ('7) 2 syskon 864 5 200 8 3 259 6 24 191 16 Gifta 598 (69) 200 (. .) 2 460 (76) 23 526 (97) Ensamstående 266 (31) - (. .) 799 (24) 665 (3) 8 eller flera syskon - - 266 11 133 .. 6 114 4 Gifta - (- ) - (..) 133 (. .) 6 114 (100) Ensamstående — (- ) 286 (. .) - (- ) - (- ) Totalt 16 615 100 2 395 100 57 950 100 154 507 100 Summa Procent 5 18 50
Bilagetabell I B
Antal barn under 10 år med förvärvsarbetande vårdnadshavare (15 tim/vecka) fördelade på tillsynsformer, antal syskon och föräldrarnas civilstånd
T i l 1 sin 5 f o r m Antal syskon födda Kombination i hemmet Övrigt Klarar sig Självél Kombinerad tillsyn , , ,. SÅnma 1956 eller senare Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent 0 syskon 664 53 1 830 39 37 546 60 6 778 68 153 177 50 Gifta 664 (100) 1 330 (100) 32 230 (86) 5 449 (80) 124 070 (81) Ensamstående - (— ) - (- ) 5 316 (14) 1 329 (20) ;” 107 (19) 1 syskon 582 42 1 330 39 18 542 30 3 389 82 113 374 37 Gifta 532 (100) 1 330 (100) 15 086 (81) 9 123 (96) 100 014 , (39) Ensamstående - (— ) — (— ) 3 456 (19) 266 (4) 12 700 (11) 2 syskon 66 5 200 6 4 852 8 533 5 34 165 11 Gifta 66 (100) 200 (100) 4 320 (88) 533 (100) 31 903 (93) Ensamstående - (- ) - (- ) 532 (12) - (- ) : _a; (7) 3 eller flera syskon — - 530 16 1 063 2 - 8 106 '.) Gifta - - 530 (100) 1 063 (100) - .. 7 940 (97) Ensamstående - - .. (_ ) .. (_ ) _ (_ ) iu.) (__) Totalt 1 262 100 3 390 100 62 003 100 10 700 100 308 822 100 Summa. - Procent 20 6 100 Bilagetabell II Anra1.bam under 10 år med förvärvsarbetande föräldrar (15 tim/vecka) fördelade på olika tillsynsformer. region och civilstånd Stockholm- meluglmö Städer över 20 000 inv Övri a n'mger Summa Tillsyhsform Gifu Ensamst Gifta, _ . Ensamst Gifta Ensamst Antal Procent Daghem] fritidshem 30 8 19 3 4 2 16 615 5 Lekskolor/halvdaghem . . 1 1 . . 2 . . 2 395 1 Privat familjedaghem 20 17 31 23 19 17 57 950 19 Tillsyn 1 hemmet 20 49 28 51 52 58 154 507 51 Han tillsyn 23 21 19 18 21 20 62 003 20 Kombinerad tillsyn 6 4 2 5 2 3 10 700 4 Antal 65 194 15 286 57 236 11 962 141 947 17 146 308'822 Summa Procent 26 22 52
Procent Bilagelabell III A
Orsak till val av nuvarande tillsynsform och önskemål om annan tillsynsform
Orsak till val av nuv tillsynsform
Önskemål
om
annan tillsynsform
Privat familjeda 7hem
Kommunalt familiedaghem
Dgh/frith Lek/hdgh
Kom-
Privat munalt
Sumn
a Kom—
Antal
Summa
Procent Nej Dgh/frith Lek/hdgli Privat munalt
Antal
Procent
Kosmadsskäl Miljöfaktorer Arbetstider Platsbrist
Annat
83 59
10 -
p & G
2 092
943
5 820
417
45 51
10 13 18 - - . . 34 27 69 66 - . .
10
407 5 3 702 42 1 156 13 3 060 35 477 5
Antal Summa Procent
43 189
8824
1 826 57
950
G 864 1 384 294 26 142 8 802
75
15 3 100 78 16 3 . . 2
Procent Bilagetabell III B
Orsak till val av nuvarande tillsynsform och önskemål om annan tillsynsform
Önskemål
om
annan
tillsynsform
rian
tillsyn
Orsak till val av
nuv tillsynsform Nej
ojn! frith
Lek/hdål
Privat
Kom-
munalt Annat
Smnma
Antal
Procent
Kom-
Nej Dgh/frirli Lek/hdgh Privat munalt Annat
Summa
Antal Procent
Kos madsskäl 10 Miljöfaktorer 2 5 Arbetstider Platsbrist n
Annat 13
14
21 80
10 15 H m m
124
259 135
14
55 35 68
'f 1.1 7 i.”) m
12 69 14 w
1 722 3 1 631 3
14 919 24
4 198 7
39 533 64
Antal
94 563 4 353 2 617 4 831 2 516
119 020
56 115 1 963 724 2 416 62 003
Sumnm
Procent 7 9 100
91 3 .. .. 1 4
Bilagelabell I V
Huvudorsak till val av tillsynsiorm och tiden som barnet vistats i tillsynsformen Procent
Privat &miljeda em Kommunalt l'arriljeda hem Tillsyn i hemm>t . Utan n' lsvn Orsak nu val ( 3 Bmån l - 3 >3 ( 3 3män 1-3 >3 ( 3 Emån 1-3 >3 ( 3 amån 1-8 )3 Summa , av tillsynsform mån - 1 är är är män - 1 år är är män - 1 år är är män - 1 är år " är Antal
Kosmadsskäl (; s 1"
Cl - 9 5 2 19 11 6 12 1 6 2 2 14 892 Miljöfaktorer 39 40 48 52 35 34 48 54 24 21 20 23 1 - 2 7 48 491
Arbetsdden/ . -förhållande 6 10 9 16 12 18 12 11 38 41 55 38 13 24 21 33 68 511
Platsbrist 37 36 35 23 46 32 35 31 7 17 10 11 18 6- 4 5 34 709 Annat 12 9 7 7 7 7 6 1 11 10 9 16 66 65 71 53 60 233
Antal 6 522 14 472 15 300 8 745 1 166 2 230 3 544 1 861 10 167 21 155 35 055 38 403 9 503 15 849 23 126 19 737 247 775 !
Sum ma
Procent 15 32 34 19 13 25 40 21 10 20 33 37 14 23 34 29
Bilagetabell V
Söker plats i önskad n'llsynsforrn fördelat på nuvarande tillsynsform Procent
Söker plats i önskad tillsynsform
Privat Kommunalt familjedaghem familjedaghem Tillsyn i hemmet Utan tillsyn Summa
Önskad nllsynsforr£_ Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Antal Procent
Nöjd med nuv tillsyns- form 100 11 6 100 - 4 100 - - 100 - - 202 582 82
Daghem/fritidshem - 57 53 - 88 60 . . 40 40 - 38 31 21 118 8 Lekskola/halvdaghent - 7 16 - 12 18 - 22 17 - - 11 6 565 3 Privat familjedaghem - 3 8 - - '.! - 12 11 - - 9 3 417 1 Kom familjedaghem - 14 15 - - 13 — 14 28 - - 18 7 641 3
Annat - 9 7 . . - fl - 13 10 - 63 31 6 507 3
Antal 41 832 8 349 7 770 6 875 839 1 087 9.5 [)
*.": ":>
ti 367 17 587 56 114 1 932 3 957 247 775 100
Summa Procent 23 4 48 25
Bilagetabell VI
Moderns utbildning i olika tillsynsformer Procent Tillsynsform Summa _ ' Privat Kommunalt Tillsyn Utan Utbildnmg fam daghem fam daghem i hemmet tillsyn Antal Procent Folkskola 61 (52 74 70 173 443 70 Realexamen 32 33 22 ':'3 59 4G6 24 Studentexamen G 5 3 6 12 389 5 Examen från universitet 2 1 1 2 2 477 1
Antal 57 950 8 802 119 020 62 003 247 775 Summa %
Procent 23 i 4 , 43 25 100
Bilagetabell VII Faderns utbildning i olika tillsynsformer Procent Ti lsvnsform ium ia Privat Kommunalt Tillsyn Utan
Utbildning fam daghem fam daghem i hemmet tillsyn Antal Procent Ej svar 18 57 8 13 32 211 13 Folkskola 73 62 81 78 170 296 79 Realexamen 16 21 12 15 30 179 14 Studentexamen 7 11 3 Examen från universitet J: G 3
Antal 57 950 8 802 119 020 Summa
Procent ”33 4 48
Bilagetabell VIII
Moderns sysselsättning i olika tillsynsformer Procent Tillsynsform Moderns Privat Kommunalt Tillsyn Utan Summa ,s sselsätming familjedagh familjedagh i hemmet tillsyn Antal Procent Ej svar 1 1 2 1 3 230 2 'Heltidsanställd 59 77 32 40 .100 408 41 Delridsanställd 36 16 53 88 106 678 44 Rörelseidkate ?. 1 3 4 7 069 3 Jordbrukare - 1 3 3 958 2 Medhj fam medlem 1 - 10 15 23 202 9 Studerande 1 S 1 1 8 201 1 Pensionär - - _ 29
Antal 57 950 8 802 119 020 62 003 247 775 Summa
Procent 28 4 48 25 100
Bilageiabell IX Faderns sysselsättning i olika tillsynsformer Procent Tillsynsform
Faderns Privat ommunalt Tillsyn Utan Summa s sselsättning familjedagh familjedagh i hemmet tillsyn Antal Procent Ej svar 18 58 9 14 84 656 14 Heltidsanställd 89 80 82 79 175 856 83 Delddsanställd 1 - 2 446 l Rörelseidkare 6 6 8 7 14 834 7 Iordbrukare 2 - 8 14 17 312 8 Medhj fam medlem . . - - - 115 . . Studerande 2 12 1 . . 2 478 1 Pensionär — . . . — 79 .
Antal 57 950 8 802 119 020 62 003 247 775 Summa
Procent 23 -4 48 25 100
Moderns yrke i olika tillsynsformer
Procent Tillsynsform Privat Kommunalt Tillsyn Utan Summa Yrke familjedagh familjedagh i hemmet tillsyn Antal Procent Affarsanställd 14 8 8 16 27 255 11 lndusuianställd 12 15 20 9 37 166 15 Sjukvårdsanställd 13 12 12 8 27 256 11 Kontorsanställd 30 36 15 16 47 078 19 Övrig service 14 17 27 20 54 510 22 Övriga 15 11 16 30 49 555 20 Okodifierbara 2 2 2 2 4 955 2 Antal 57 950 8 802 119 020 62 003 247 775 Summa Procent 23 4 48 25 100 Bilagetabell X I Faderns yrke i olika tillsynsformer Procent Tillsynsform Privat Kommunalt Tillsyn Utan Summa Yrke familjedag'n iamiljedagh i hemmet tillsyn Antal Procent Ej svar 19 58 8 14 34 597 14 Affärsanställd 9 8 5 6 12 349 6 lndustrianställd 43 35 55 88 98 792 46 Sjukvårdsanställd . — . . — 775 Kontorsanställd 7 12 5 7 12 349 6- Övrig service 14 13 12 15 29 638 14 Övriga yrken 28 31 23 34 59 275 28 Antal 57 950 8 802 119 020 62 003 247 775 Summa Procent 23 4 48
Bilagetabcll X II
Vårdnadshavarens bostadsstandard i olika tillsynsformer Procent Tillsynsform Privat Kommunalt Tillsyn Utan familjeda hem familjedaghem i hemmet tillsyn Summa Bostadsstandard Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Modem 49 258 85 7 237 82 98 787 83 51 463 84 206 745 84 Halvmodern 6 374 11 740 8 14 282 12 6 200 10 27 597 11 Omodern 2 318 4 825 9 5 951 5 4 340 7 13 434 5 Antal 57 950 '8 802 119 020 62 003 247 775 Summa Procent 23 4 48 25 100
Bilagetabell XIII
Dagbarnvårdarens och vårdnadshavarens bostadsstorlek (i antal rum) Procent
Danbatnvärdarens antal rum _ ' vårdnadshavarens Privat familjedaghem Summa Kommunalt familjedaghem Summa
malm" 1 2 3 4 >4 Antal Procent 1. 2 3 4 4 Antal Procent
1 25 13 14 4 12 7 173 12 - 17 15 26 22 1 555 18 2 34 47 35 24 19 19 972 35 62 54 45 30 38 4 196 48 3 27 28 34 29 30 17 548 30 8 23 29 20 27 2 170 25 4 10 8 10 23 18 7 409 13 30 6 4 15 - 571 7
> 4 4 4 7 21 21 5 848 10 - . . 6 3 13 310 4
Antal 4 100 17 246 19 354 11 900 5 344 57 950 169 3 900 3 105 1 041 587 8 802
Summ Procent 7 30 84 2 1 9 100 2 44 35 12 7 100
Bilagetabell XIV
Dagbamvårdarens och vårdnadshavarens bostadsstorlek (i kvadratmeter)
Dagbarnvårdarens bostadsstorlek Privat familjedaghem Kommunalt familjeda em Vårdnadshavarens 0 1 - 39 40 - 59 60 - 79 80 - 99 ) 99 Summa 0 1 - 39 40 — 59 60 — 79 80 - 99 > 99 Sun'ma 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 * bostadsstorlek m m m m m m Antal Procent m m m m m m Procent
0 m2 22 - 2 3 3 - 1 597 3 - - 2 — 4 91 1 1 - 39 " 10 31 7 4 7 4 3 322 6 - — G 7 16 4 705 8 40 - 59 " 27 19 32 24 18 12 12 666 22 16 100 52 36 31 48 3 485 40 ' 60 - 79 " 30 19 45 49 25 27" 21 350 37 29 - 26 40 26 21 2 798 32 80 - 99 " 5 31 10 13 25 24 9 888 17 57 - 13 10 10 19 1 055 12 > 99 " 5 - 4 9 19 32 8358 14 - — G 15 4 544 6
Antal 1 570 836 10 656 19 252 15 271 9 622 57 950 90 14 2 108 4 129 1 745 (377 8 802
Summa
Procent ; ”
Vårdnadshavatens bostadsstorlek (antal tum) i olika tillsynsformer
Tillsvnsform Privat Kommunalt Tillsyn Utan familjedaghem famil'eda hem i hemmet tillsvn Sum a Antal rum Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent 1 7 173 12 1 555 18 5 309 4 1 902 3 15 939 6 2 19 972 35 4 196 48 '22 486 19 11 506 19 58 160 24 3 17 549 30 2 170 25 43 148 36 22 259 36 85 126 34 4 7 409 13 571 7 28 425 24 10 298 17 46 703 19 > 4 5 847 10 310 4 19 651 17 16 038 26 41 846 17 Antal 57 950 100 8 802. 100 119 020 100 62 003 100 247 775 Summa Procent 23 4 48 25 100 Bilagelabell XVI Moderns inkomst i olika tillsynsformer Procent Moderns Tillsynsform inkomst i Privat fam- Kom fam- Annat Utan Summa tusental kronor (1an daglgm s"tt tillgvn Antal Procul- ( 5 33 27 54 52 119 530. 48 5 — 10 23 27 20 17 49 082 20 10 - 15 26 ,29 14 13- 40 388 16 15 - 20 13 13 6 10 22 515 9 20 - 30 5 4 4 6 12 415 5 30 - 40 1 - 1 2 2 364 1 > 40 .. - 1 - 1 032 - Okodilietad - 1 - .. 449 - Antal 57 950 8 802 119 020 62 003 247 775 Summa Procent 23 4 48 25 100
Moderns ålder i olika tillsynsformer Procent
Bilagetabell X VII
Moderns ålder- Summa Tillsynsform 25 år [25-34 år 35-44 år 45-54 år 55 år Antal rocent | Privat familjedaghem 45 * 22 12 4 2 ' 57 950 23 Kom familjedaghem 12 4 1 1 .. 8 802 4 Tillsyn i hemmet 40 48 46 47 29 119 020 48 Utan tillsyn 3 26 40 47 68 62 003 25 * Antal "32 415 108 098 84 900 19 269 3 004 247 775 1 Summa Proc'ent' 100 100 100 100 100 .
Tillsynens längd pet dag och barnets ålder
Procent
Tid per dag
Privat
familjedaghem
Kommunalt
familjedaghem
Födelseår 1966 1965
1964 1963 1962 1961 1960
56-59
511
ma
Antal
Procent
1966
Födelseår 1 96 5
1964 1963 1962 1961 1960
56-59
Summa
Antal Procent
>8"
Okodiierade
5 2
16 15 18 31 62 50 17
24 51
4
21 27 48 10 19 43 30
30
28 42
27 51 12 4 812
13 610 15 614 22 174
1 740
36 12 52 80
. . 14 - 22 24 38
77 63 60
17 —
79 ..
35 11 2 122 24 5 274 60 118 1
Antal Summa
3 188 9 891 7 267
7087
8 379 7 142
4554
10 443 57 950
324
1 393 1 668 1 244 953 1 064
338
1 819
8802
Procent
13 12 15 12 18
100
19 14 11
12 4
21
Tillsynens längd per dag och barnets ålder
Procent
Bilagetabell XVIII B
Tid per dag
Tillsyn i
hemmet
Utan
Födelseår 1 966 1 96 5
1964 1963 1962 1961 1960
56-59
Summa
Födelseår
Antal
Procen t 1966 196
|)
1964 1963 1962 1961
56-59
Okodifxerade
10 8
10 41 17 18 63 20
10 15 15 50 11 16 20 33
V) Cl
20 23 77 65
12
13
20 079 38 611 11 808 37 743 10 719
17 32 10
100
73
13 530 22
2 598 4
Antal
Summa Procent
10 542
7 674 9 537 6 937 8 832 12 027
59 093
119 020 604 272
2 265 58 862
62 003
10 50
100
95
100
Billagatabeller XIX A
Vistelsens längd per dag när modern är heltidsanställd, fördelad på region ochtillsynsform Procent
Tillsynsform Privat fa niliedaghr m Kommunalt famil da hem Tillsyn i hemmet. Utan tillsyn
Vistelsens Stor- Städer Stor-_ Städer Stor- Städer Stor- Städer 911 a langd städer ) 20 000 Övriga städer > 20 000 Övriga städer ) 20 000 OvrigL städer ) 20 000 Ovrigak Antal Procent
(3 tim 3 7 s 5 - 3 a 10 11 69 85 58 26112 25 3 _ 5 .. 15 18 11. 14 10 7 91 22 21 30 14 se 22 992 22 5 _ 8 - no 25 39 16 29 14 13 18 20 - .. 4 16 964 16 > 8 - 59 49 46 63 62 73 36 47 46 .. - - 36 565 35 okodjfierade 3 3 '4 2 - 9 12 2 2 - - - 2 616 9
Anm & 931 11 714 13 '766 3 121 2 407 1261 7 365 6 567 25161 8819- 4 711 11356 105 199
Summa
Procent 33 7 37 24 100
Bilagelabcller XIX B
Vistelsens längd per dag när modern är halvtidsanställd, fördelad på region och tillsynsform Procent
Tillsvnsform Privat fa Kommun rlt famil'eda hem Tillsyn irlgmmet Utan till yn Stor- __ Stor- Städer " Stor- Städer " Smr- Städer _ Summa Vistelsens längd städer > 20 00 Ovriga städer >20 000 Ovriga städer > 20 000 Ovriga städer > 20-000 Ovriga Antal. Procent
( 3 Elm 16 6 11 — - - 14 22 25 73 83 90 37 510 35
v: 01
3 - 5 " , 32 36 46 29 13 29 51 41 33 15 5 35 746 33 5 - 8 " 20 36 24 29 47 50 6 9 '5 '- 1 5 9 712 0 ]
>8" 24
00 H 01 01
42 40 21 23 19 23 2 - - 17 588 17 Okodiiierade 3 - - - 6 9 "14 - - ,- 6 396 G
Antal 5762 5472 9319 787 384 193 21576 13739 26168 7249 7 066 9180 106 894
Bilagetabell XIX C
Vistelsens längd per dag när modern har annan anställningsform, fördelad på region och tillsynsform Procent
Tillsynsform Privat fa niljedaglrr m Kommunalt familjedaghem Tillsyn i hemmet Utan tills n
Vistelsens Summa
Stor- Städer Stor- Städer Stor- Städer Stor— Städer
län d .. _. .. _g städer > 20 000 Ovriga städer >20 000 Ovriga städer >20 000 Ovriga städer > 20 000 Ovriga Antal Procent
) 3 tim - - 22 - - - 17 45 18 80 74 67 14 339 40 3 - 5 " 40 37 11 - - 33 13 9 26 14 26 18 7 535 21 5 - 8 " 30 37 28 33 45 33 7 - 5 - - 13 3 494 10 > 8 " 30 25 17 07 55 33 63 36 33 - — 2 7 419 21 Okodiflerade - - 22 - - - - 9 1 8 - - - 2 891 8
Antal 703 684 1 539 305 282 41 2 265 830 15 349 845 1 722 11 053 35 678
Summa Procent 2.8 2 52 88 100
Bilagetabell XX
Vistelsens längd per dag och antal huvudmål per dag Procent
Vistelsens längd i timmar Privat familieda em- Kommunalt familieda Summa Summa Antal mål > 3 3 - 5 5 - 8 ( & Okod Antal Procent > 3 3 - 5 5 - 8 ( 8 Okod Antgl—jhma
0 59 44 5 1 44 10 519 18 65 41 5 1 - 731 8 1 33 55 68 32 - 26 828 46 35 54 66 30 - 3 623 41 ” 2 - 24 44 9 13 555
10 |
:*: N
27 49 - 3 202 36 3 7 1 4 23 47 7 048 12 - - 2 21 100 1 246 14
Antal 4 812 13 610 15 612 22 174 1 741 57 950 194 1 094 2 122 5 274 118 8 802
Summa
_ 23 27 38 3 100 2 12 24 60 1 100
. ___. _. =.. _ .
Preview
Bilagelabell XXI
Kostnad per timme särredovisade på kommunala och privata familjedaghem Fördelning på region Procent
Tillsynsform
Privat familjedaghem Kommunalt familjeda hem Stor- ' Städer Stor- Städer Summa , Kostnad per timme städer ) 20 000 Övriga städer >20 000 Övriga Antal Procent 0 8 10 26 2 3 7 0,01 — 0,59 6 '.11 10 30 38 31 0,60 - 0,99 14 15 16 28 33 26 1,00 - 1,59 39 39 36 23 23 31 1.60 - 1, 99 19 9 6 5 3 2 2,00 - 2,59 11 9 5 s .- 3 2,60 - 2,99 - - . . - - - 3,00 - 3 4 2 1 - - Okodiflerade . . 3 4 - 2 - Antal 15 "265 17 950 24 735 4 213 3 073 1 516 Summa ' Procent 84 10
Bilagetabell XX II
Kostnad per timme 1 olika inkomstklasser särredovisade på kommunala och privata familjedaghem Procent
Tillsynsform
' at fandlw Kommunalt familjeda em Kostnad ( 5- 10- 15- 20- 30- > Summa ( 5- o- 15- 20- 30- > Summa
per timme 5 000 10 000 15 000 20 000 30 000 40 000 40 000 Antal ocent 5 000 10 000 15 000 20 000 30 000 40 000 40 000 Antal Procent
0 25 6 5 26 23 13 7 9 390 16 9 6 . . . . . . - - 289 3 0,01 -0.59 30 29 17 10 4 5 5 5 137 9 51 51 47 14 23 18 20 3 119 35 0,60 - 0,99 13 23 28 18 11 9 G 7 652 18 14 27 31 57 38 15 15 2 563 29
1, 00 - 1,59 22 17 31 28 40 46 45 21 955 38 21 11 16 18 30 56 41 2 126 24
(_ t': LS
1,60 - 1,99 & - 7 12 9 10 19 s 015 10 — 3 3 14 359 4 2,00 - 2,59 - 8 6 - 7 11 15 4 607 8 - 3 2 — 5 - 10 244 3 2,60-2,99 - - - - - .. — as .. - - - - - - - - _ 3,00 - - 17 3 4 1 2 .. 1 577 3 2 - - 3 - - - 50 ..
Antal 3 122 3 009 5 481 5 840 18 799 13 651 7 962 57 950 1 259 1 689 1 821 944 1 548 703 758 8802
Summa Procent 5 5 10 10 32 24 14 100 14 19 21 11 18 8 9 100
Bilagetabell XX III
Hälsokontroll av barnet inom olika kommuntyper Procent
Privat familjedaghem Kommunalt familjedaghem Summa Summa Kommuntyp Ja Nej Antal Procent Ja Ne" Antal Procent
Storstäder 31 30 25 70 15 454 27 48 41 48 59 4 213 48 Övriga städer 32 '.'.7 30 73 17 871 31 30 40 32 54 3 073 155 Övriga kommuner 37 22 45 78 24 025 43 13 31 20 09 1 510 17
Antal 14 943 43 007 57 950 3 004 5 198 8 802
Summa
Procent 26 74 100 41 59 100 Bilagelabell XX I V
Antal byten av dagbarnvårdare i förhållande till barnets ålder Procent
Barnets ålder Privat familjedaghem Kommunalt familjedaghem
Sumna Summa Antal byten ( 1 år 1 år 2 är 3 år 4 år 5 år 6 år '7-10 år Antal Procent ( 1 år 1 år 2 år 9 år 4 år 5 år 0 år 7-10 år Anm] Procent
0 100 79 75 72 69 80 93 84 46 002 79 87 74 75 80 65 82 85 85 6 880 78 1 - 15 16 14 19 13 6 17 8 105 14 13 16 23 10 19 18 15 12 1 417 10
";> Ca
11 - - - 257 3
v G= C) | :: 10 5 - - 2 200 4 - 4
3 - 2 - 8 3 — 2 - 1 005 2 — 1 - 4 3 - - 3 14 1 2
Antal 3 188 9 891 7 207 7 087 8 3797 142 4 554 10 443 57 950 324 1 393 1 668 1 244 953 1 064 338 1 819 8 802
Summa
Procent 6 17 13 12 15 12 8 18 100 4 10 19 14 11 12 4 21 100
Huvudorsak 511 byte av dagbarnvårdare i olika tillsynsformer
Procent Privat familje- Kommunalt familje- daghem daghem Summa Orsak till byte Antal Procent Antal Procent Antal Procent Frågan ej aktuell 46 469 80 6 905 78 53 374 80 Kosmadsskäl 171 . . 26 . . 197 . . Miljöfakwrer 1 038 2 338 4 1 376 2 Arbetstider 598 1 - — 593 1 Byte av bostad 1 170 2 218 3 1 388 2 Familjedaghemmet upphört 6 031 10 865 10 6 896 10 Fått annan dagvårdare 409 .. 321 4 730 1 Annat 2 064 4 130 2 2 194 3 Antal 57 950 100 8 802 100 66 752 Summa Procent 84 16 100 Bilageiabell XX VI Barnen anpassning enligt vårdnadshavaren fördelat på dagbarnvårdarens ålder Procent Dagbarnvårdarens födelseår Summa 1941 el. 1931-40 1921-30 1911-20 1910 el. Antal Procent Barnets anpassning senare tidigare Bra 84 95 92 96 92 03 07 9 93 Ganska bra 13 4 6 3 3 3 338 5 Dålig 3 — 2 1 5 1 335 2 Antal 6 075 17 356 12 083 14 085 15 353 66 752 Summa Procent 10 26 19 22 23 100 Bilagetabell XX VII Antal dagbarn och dagbarnsvårdarnas ålder Procent Antal dagbarn Privat familjeda hem Kommunalt familjedaghem Dagbamvårdarens Summa Summa födelseår 1 2 3 > 3 Antal Procent 1 2 3 > 3 Antal Procent 1941 el senare 10 5 3 21 4 285 9 12 7 - - 595 10 1931 — 1940 23 37 15 — 11 940 25 33 41 46 - 2 095 34 7 1921 - 1930 17 17 30 61 8 102 17 29 23 14 29 1 643 27 1911 - 1920 23 19 20 18 10 494 22 15 23 23 57 1 163 19 1911 el tidigare 27 22 33 - 12 394 26 12 6 . 18 14 685 11 Antal 38 318 7 526 872 161 47 124 4 404 1 289 285 178 6 181 Summa Procent 81 10 2 -- 100 71 21 5 3 100
Genomgångna kurser i barnavård och antal dagbarn
Procent Antal d a nb rn Privat familjeda hem Kommunalt farril'eda hem Summa Summa Genomgångna kurser 1 2 3 > 3 Antal Procent 1 2 3 > 3 Antal Procent Inga kurser 86 81 89 79 40 291 86 84 81 82 100 5 173 84 Sjukvårdskurs 5 7 3 - 2 449 5 3 2 18 - 222 4 Bamavårdskurs 6 11 5 - 3 358 7 11 15 - - 683 11 Hemsamaritkurs 2 1 - 21 760 2 2 2 - - 104 2 Antal 38 318 7 526 872 161 47 124 4 404 1 289 2 5 178 6 181 Summa . Procent 31 16 2 . 100 71 21 s a ' 100 Bilagetabel XX IX Tid som dagbarnvårdare och tidigare yrkesområde Tid som Tidigare Vrkeso råde dagbarn— Inger Affärs— Industrl— Sjukvårds- Kontors- Övrig . Summa me yrke anställd anställd anställd anställd service Övrigt Antal Procent Privat familje— daghem 3 mån 8 15 14 29 31 22 23 8 504 3 mån-1 år 18 29 48 38 34 19 31 12 798 1 - 3 år 39 30 16 22 27 38 20 14 416 3 år 35 26 27 11 8 21 27 11 320 Antal 10 735 6 112 7 385 3 731 4 259 12 712 2 190 47 124 Summa Procent 23 13 _ 16 8 9 27 5 Kommunala familjedaghem 3 mån - 8 1 6 — . . - 104 3 mån-1 1: 16 26 14 17 39 18 48 1 280 1 - 3 år 39 33 52 34 42 39 52 2 475 3 år 45 88 33 44 19 42 - 2 322 Antal 803 1 005 1- 025 856» -680 1 758 53 6 181 ”Summa ' Pra—pr” 13 16 17 14 11 _ 28 . .
Dagbarnvårdarens tid som dagbarnvårdare och makens inkomst
Procent Tid som danb rnvårdare Privat amiliedaghem Kommunalt fangjedaghem ( 3 3 mån- 1-3 > 3 Summa ( 3 3 mån- 1-3 >3 Summa Mmm man 1 år är år Antal Procent mån 1 är år åt Antal Ptocent ( 5 000 s 10 15 23 6 752 14 — 12 9 9 597 10 5 - 10 000 5 3 | 4 7 2 087 4 13 2 2 " 141 2 10 - 15 000 6 14 7 10 . 4 487 10 25 1 10 11 531 9 t 15 - '20 000 31 26 27 22 12 234 26 25 37 26 '27 1 761 29 | 20 - 30 000 35 37 J 37 31 16 581 35 38 34 44 39 2 485 40 | 30 - 40 000 14 6 8 5 3 670 8 — 7 8 5 398 6 > 40 000 .. 3 2 . 823 2 — 2 - 2 78 ' 1 Antal 8 504 12 798 14 416 11 320 47 124 104 1 280 2 475 2 322 6 181 Summa Procent 18 27 31 24 100 2 21 40 38 100 Bilagclabell XXX I Tid som dagbarnvårdare i olika regioner Procent Regioner Privat familjedaghem Kommunalt familjedaghem! ,Stor- Övriga Övriga Summa Stor- Övrlga Ovriga Summa stader städer kommun Antal Ptocent stader stader kommun Antal Procent Ej svar - . . - 85 . . - - - - - ( "3 mån 21 15 18 8 504 13 - 3 2 104 2 3 mån - 1 år 26 28 _ 27 12 398 27 18 24 20 1 280 21 I 1 - 3 år 28 34 30 14 416 31 28 45 57 2 475 40 > 3 år 25 22 25 11 320 24 54 28 20 2 322 38 Antal 18 385 13 960 19779 47 124 2 639 2 381 1 161 6 181 Summa pmem 28 30 42 100 43 39 19 100
Bilagelabell X XX I I
Tid som dagbarnvårdare och antal egna barn Procent
Antal egna barn Privata familjedaghem Kommunala fami jetlag em Tid som Summa
dagbarnvårdare 0 1 3 > 3 Antal Procent 0 1
S 11 m m a 3 > 3 Antal Procent
CJ :)
( 3 mån 12 23 29 31 - 8 504 18 .. — 5 - - 104 2 3 mån - 1 år 21 31 40 17 - 12 798 27 14 23 26 34 - 1 ”90 91 1 är - 3 år 33 30 22 43 100 14 416 31 36 42 43 26 100 2 475 40 > 3 år 34 14 9 10 - 11 320 24 49 35 26 39 - 2 322 38
Antal 26 400 9763 9 322 1 554 85 47 124 2 239 2 007 1 715 195 25 6 181
Bilageiabell XXXIII
Antal dagbarn och makens inkomst
Procent tal Makens inkomst da bam ( 5 000 5-10 000 10-15 000 15-20 000 20-30 000 30-40 000 >40 000 Okod Privat familje— daghem 1 79 86 80 74 34 92 80 89 2 19 14 14 22 13 9 20 - 13 2 - 5 2 2 - - 11 > 3 .. - - - .. - - - Kommunalt familjedaghem 1 81 82 68 69 71 81 100 34- 2 13 18 22 24 21 19 - 27 3 2 - - 4 7 - - 13 > 3 4 - 10 1 1 - - 27 Antal 7 307 7 195 5 003 14 034 19 143 4 047 892 684 Summa Procent 14 4 9 26 36 8 2 1 Bilagelabell XXXIV Antal dagbarn och dagbarnvårdarens lägenhetsstctlek (i antal rum) Procent ! Tillsynsform ! Privat familjedaghem Kommunalt familjedaghem Antal Summa da barn 1 '3 3 4 > 4 1 2 3 4 > 4 Antal Procent 1 81 84 79 83 76 100 73 67 85 31 42 570 80 20 - 21 23 15 35 8 889 17 4 - 3 8 - 15 1 199 2 - - 4 1 - 19 377 . . 4 137 147 3 393 2 726 1 103 328 53 305
Bilagetabell XXX V
Dagbarnvårdarens ålder och makens inkomst
Makens inkomst
Tillsynsform
Privat familjedaghem
Kommunalt familjedaghem
1941 1911 el sen 1931-40 1921-30 1911-20 cl tid
Summa 194 1 1911
Antal Procent cl sen 1991-40 1921-30 1911-20 el tid
Summ a
Antal
Procent
(_ 5 000 5 - 10 000 10-15 000 15-20 000 20-30 000 30-40 000 > 40 000
32 49 51 36 12
G 782 14 7 11 3 11 23
2 087 4 - - - 8 7 4 487 10 - 5 9 11 23
12 234 26 39 24 24 36 30 16 581 35 41 48 53 23 13
3 670 8 4 7 9 7 -
824 2 - 1 - =! en
597 141 531
76
10
29 40
Summa
4 285 11 940 8 102 10 404 12 394 47 124 595 2 095 1 643 1 163 685
100
Hälsokontroll av dagbarnvårdaten och dennes familj i olika regioner
Procent Region Privat familjedaghem Kommunalt famn edaghem Genomgått Stor- Övriga Övriga Summa Stor-. övriga Övriga Summa hälsokontroll städer städer kommun Antal Procent städer städer kommun Antal Procent 1.1 14 9 S' 4 465 10 32 18 20 1 508 24 Nu 86 90 93 42 446 90 67 81 80 4623 ! 75 Vet inte .. .. .. 213 . .. 1 - 51 .. Antal 13 385 13 960 19 779 47 124 2 639 2 381 1 161 6 181 Summa Procent 28 30 42 100 43 39 19 100 Bilagetabell X X X VI I Matkosmad per mål enligt dagbarnvårdaren Tillsynsform Privat familje.— Kommunalt familje— Kostnad daghem daghem Summa per mål Antal Procent Antal Procent Antal rocent 0 10 910 23 334 5 11 244 21 0.01 — 1, 50 7 616 21 1 095 19 8 711 21 1,51 - 2,00 8 775 24 1 337 23 10 112 24 2,01 - 2,50 4 090 11 886 15 4 985 12 2,51 - 3,00 4 023 11 747 13 4 770 11 3,01 - 3, 50 732 2 310 5 1 042 3 3,51 — 4,00 2 456 7 550 9 3 006 'I 4, 01 - 4, 50 443 1 14 . . 457 1 4,51 - 0, 98 2 811 8 204 5 3 095 7 " Okodifierade 5 259 15 624 11 5 883 14 Antal 47 124 6 181 53 305 Summa Procent 88 12 100
Uppfattning om rimlig ersättning per barn och timme i olika regioner Procent Tillsynsform Privat familjedaghem Kommunalt familjedaghem Stor- Ovriga Ovriga Summa Stor - Övriga Övriga Summa stader städer kommun Antal Procent städer städer kommun Antal Procent 0 60 63 66 29 990 64 32 29 36 1 943 81 1 1 3 4 1 487 3 . . 8 5 157 3 2 16 17 12 6 890 15 22 39 26 1 911 31 3 10 6 6 3 317 7 24 16 13 1 171 19 4 1 6 1 1 265 3 4 2 1 187 3 5- 7 6 1 3 1 508 3 8 9 7 491 - 8- 10 1 - 1 362 . . . . 2 5 132 2 > 10 1 1 4 1 148 2 - 4 07 1 Antal 13 385 13 960 19 779 47 124 2 639 2 381 1 161 6 181 Summa Procent 28 30 42 100 43 39 19 100 Bilageiabell XXXIX Barnet övernattar hos dagbarnvårdaren Procent Tillsynsform Privat familjeda hem Kommunalt faml'eda hem Orsak till Vid enstaka Summa Vid enstaka Gunn :! övematmina Nej Ofta tillfällen Antal Procent Nej Ofta rillfäll Antal Procent Ej aktuellt 100 5 - 34 698 74 99 - - 4 034 65 Behov av fritid - 2 54 5 164 11 - - 48 766 12 Arbetsförhållanden . . 63 25 4 385 9 . . 41 25 (335 10 Kombination a'v ovanst - 30 21 2 877 6 — 60 28 747 12 Antal 34 613 3 152 9 359 47 124 4 059 Summa Procent 74 7 20 100 66
95 Bilagetabell XX XX Barnet vistas hos dagbarnvårdaren efter klockan 19 Procent Barnet vistas efter klockan 19 Privat familjedaghem Kommunalt familjedaghem Orsak till Vid enstaka Summa Vid enstaka Summa vistelsen Nej Ofta ltillfällen Antal Procent Nej Ofta tillfällen Antal Procent , Ej aktuellt 100 4 2 34 382 73 99 - 3 , 4 173 , 68 , , , Behov av &itid .. 4 36 3 450 7 - , 10 35 ; 548 ', 9 Atbetsförhållanden - 68 34 5 696 12 . . , 56 43 984 16 Kombination av ovanst - 24 28 3 397 7 - 34 19 476 8 Antal 34 344 3 941 8 839 47 124 4 160 650 1 372 6 181 Summa Procent 73 8 19 100 67 11 22 100 Bilagetabell X XX XI Barnet vistas under helger hos barndagvårdaren Procent Tillsvnsfot Privat fa '1' da hem KOMBI ' Orsak till Vid enstaka Summa Vid enstaka Summa vistelse Nej Ofta tillfällen Antal Procent Nej Ofta tillfällen Antal Procent Ej aktuellt 100 14 - 38 913 83 99 — - 4 572 74 Behov av fritid - 7 42 3 065 7 - 9 47 531 9 Arbetsförhållanden ' - 66 45 4 053 9 . . 67 32 729 12 Kombination av ovanst - 14 13 1 094 2 — 23 21 349 6 Antal 38 743 '1 265 7 118 47 124 4 597 565 1 019 6 181 Summa _ Procent 82 3 15 100 74 9 17 100
BILAGA 2
Metodiska anvisningar för kurs för utbildning av dagbarnvårdare
Mål och riktlinjer
att ge en orientering om och syn- punkter på vård, fostran och sysselsätt- ning av barn,
att öka förståelsen för samarbete mel- lan det egna hemmet och familjedag- hemmet.
Allmänna anvisningar
Kursen kan anordnas som heltids- el- ler deltidskurs och förläggas på dagtid under två veckor eller på kvällstid för— slagsvis med tre timmar två kvällar per vecka under 10 veckor eller på kombinerad dagtid och kvällstid un- der en kortare period allt efter lokala önskemål och möjligheter.
Kursdeltagarnas förkunskaper bör ligga till grund för undervisningens uppläggning och genomförande inom de olika ämnesområdena.
Undervisningen bör i stor utsträck- ning läggas upp som seminarieövning- ar, grupparbeten och diskussioner och hänsyn tagas till kursdeltagarnas egna erfarenheter.
I mån av tid bör undervisningen kompletteras med studiebesök i omedel- bar anslutning till behandlade avsnitt och dessa bör vara väl planerade och förberedda och efterföljas av diskus— sioner.
Film, bildband och övriga AV-hjälp- medel bör användas för att åskådlig— göra. och berika undervisningen.
1. Barnkunskap
Undervisningen i barnkunskap har till uppgift
att ge elementära kunskaper i barna- vård.
Huvudmoment Förslag till timfördclning Fysisk utveckling .............. 2 Barns dagliga vård .............. & Barns näringsbehov ............. 4 Barns lek och sysselsättning ..... 12
Summa 26
Anvisningar och kommentarer Fysisk utveckling
I detta avsnitt behadlas den normala viktökningen och längdtillväxten samt tandsprickning och tändernas vård.
Barns dagliga vård
Här diskuteras dagsprogram för barn i olika åldrar, avvägning mellan akti- vitet, vila, vistelse inne och ute, hy- gieniska synpunkter på vården, tvätt- ning och bad, skötplats för spädbarn, sovplats, bädd och bäddutrustning, lämpliga barnkläder, vad föräldrarna bör medföra såsom: cellstoff, ombyten, inneskor, regnkläder; förvaringsmöj— ligheter och andra praktiska problem i samband med vården.
Barns näringsbehov
Kort genomgång göres av nåiringsfysio- barnets kost.
logiska synpunkter på
Mältidernas sammansättning för späd- barn och småbarn behandlas och mat- sedelsförslag utarbetas. Därvid disku- teras halvfabrikat och industriberedd barnmat.
Barns lek och sysselsättning
En stor del av timantalet bör anslås till detta viktiga avsnitt. Efter redogörelse över barns behov av lek och sysselsätt- ning och olika lekstadier, såsom rörel- selek, rollek, konstruktions- och grupp- lek demonstreras och diskuteras färdigt lekmaterial för olika åldrar.
Ingående behandlas material till ska- pande verksamhet för olika ålderssta- dicr: målning, modellering, klippning och klistring, (papper och textilmate- rial), vattenlek m.m.
Uteleksaker och sysselsättning utom- hus tas upp gärna i samband med stu- diebesök på lekplatser. Kursdeltagarna bör själva få handskas med olika sys- selsättningsmateriel för att bättre förstå hur barnen upplever dessa samt till- verka enkla föremål, t.ex. av spillmate— rial.
Sagolitteratur för barn i olika åldrar demonstreras med övning i sagoläsning och sagoberättande.
Fingerlekar, sånger och visor ge- nomgås. Utrymme för lek inomhus, förvaring av lekmateriel, utomhuslek samt tillsyn diskuteras.
Planering och samverkan Studiebesök bör företagas i anslutning till de olika avsnitten vid ex. barnstuga, barnavårdscentral och utelekplats.
2 Psykologi Undervisningen har till uppgift att ge insikter om barns utveckling, beteende och behandling, att ge. möjlighet att bättre lära känna sig själva och sina medmänniskor och öka förståelsen för andra.
Huvudmoment Förslag till timfördelning Ulvecklingslära Barns utveckling ............... 8 Olika vanor ................... 6 Något om olika beteenden och handikapp ................... 3 Summa 17 Samarbetsfrågor Synpunkter på familjelivet ...... 3 Föräldrakontakt ................ 2
Summa 5
Anvisningar och kommentarer Barns utveckling
Kortfattad genomgång göres av barnets utveckling från spädbarn till skolbarn (ev. även omfattande de första skol- åren) med tonvikt på omgivningens krav i förhållande till barnets egen mognad.
Barns rörelsebehov i olika ålderssta- dicr, känslomässiga mognad och reak- tioner, kunskapsmässiga mognad, språk- liga utveckling samt växande förmåga till social anpassning studeras.
Upplysning om barnets sexuella ut— veckling.
Olika vanor
Matvanor, sömnvanor och renlighets— vanor behandlas ingående; hur goda vanor grundlägges och bibehålles, över— ensstämmelse mellan vanor i hem och familjedaghem, krav anpassade efter barns mognadsgrad.
Några allmänna synpunkter på vux- nas attityd gen-temot barn tas upp t. ex. på hur vi pratar med dem, ger oss tid att förklara, hur relativt annorlunda barnet uppfattar omgivningen, hur vår egen sinnesstämning påverkar barnet.
Olika uppzfostringsmetoder diskute- ras, varvid kraftigt bör betonas det fel- aktiga i att barnen utsätts för över- krav,_ psykisk press och aga.
Det bör framhållas att dagbarnvår- darens ansvar är lika stort som för eget barn, att hon i görligaste mån respek- terar de normer som gäller i barnets eget hem, att introduktionen till famil- jedaghemmet helst bör ske successivt samt att det medför svårigheter för barn att ofta byta miljö.
Något om olika beteenden och handi- rapp En mycket kort orientering göres, om olika slag av beteenden såsom tumsug- ning, aggressivitet, matvägran, svart- sjuka.
Dessutom ges en kortfattad oriente- ring om psykiska och fysiska hand— ikapp gärna i samband med filmvisning.
Synpunkter på familjelivet
Här ges en kortfattad orientering om familjebegreppets varierande innebörd, familjens betydelse för den tidiga per- sonlighetsutvecklingen samt personliga relationer inom och utom familjen.
Föräldrakontakt
Något om familjedaghemmet som ett led i samhällets service för barnfamil- jerna. Vikten av god kontakt och sam- arbete mellan familjedaghemmet och egna hemmet framhålles.
3 S jakdomslära
Undervisningen har till uppgift att ge elementära kunskaper om de vanligaste barnsjukdomarna.
Huvudmoment
Förslag till timfördelning De vanligaste barnsjukdomarna . . 2 Smitta, smittspridning, vaccination 1 Vård av sjuka barn ............. 1 Förebyggande av olycksfall ...... 4
( Summa 8
Anvisningar och kommentarer De vanligaste barnsjukdomarna Genomgång av de vanligaste barnsjuk— domarnas typiska kännetecken och in- kubationstider samt åtgärder vid has- tigt insjuknande.
Smitta, smittspridning, vaccination Synpunkter ges på allmän hygien i hemmet, smitta och smittspridning.
Redogörelse ges beträffande vacci— nationer.
Vård av sjuka barn Vid vissa tillfällen kan familjedaghem- met få hand om ett lindrigt sjukt dag— barn.
Synpunkter ges på praktiska åtgär— der, sängläge, vätsketillförsel, kost samt lämplig sysselsättning för sjuka barn.
Förebyggande av olycksfall I undervisningen behandlas ingående bland annat följande moment:
barnsäkra vägg- och grenuttag och fönsterstängen, uppmärksamhet beträf— fande hushållsmaskiner, spisar och kyl- skåp m.m. Leksaker. Förvaring av to- bak, tändstickor, kemisk—tekniska pre- parat —— t. ex. tvättmedel — och medi- ciner. Kvävningsrisker (plast m.m.), trafik, drunkning m. m.
Vikten av tillsyn bör framhållas. Första åtgärder vid inträffade olycks- fall såsom t.ex. förgiftningar. Kontakt med läkare.
Mun-mot-mun metoden.
4 Samhällskunskap Undervisningen bör ha till uppgift att ge en kort orientering om sam— hället och barntillsynen.
Huvudmoment Förslag till timfördelning Samhället och barntillsynen ..... 3 Skandeståndsansvar ............ 1 Summa 4
Samhället och barntillsynen
En kortfattad information om kommu- nens sociala verksamhet, särskilt har- navårdsnämndernas uppgifter samt so- cial hemhjälp, barnavårdscentraler, barnstugor, park- och ferieverksamhet.
Den yrkesarbetande moderns situa- tion i arbetslivet, hennes problem och
möjligheter att få hjälp diskuteras. Frå- gor behandlas såsom familjedaghem- met som komplement till barnstuge— verksamhet, villkor för placering, upp- läggning beträffande ersättning Och av- gifter, avtal mellan dagbarnvårdaren och kommunen, konsulentverksamhet, hälsokontroll, vistelsetidens längd, upp- sägningsvillkor samt tystnadsplikten. Orientering om familjedaghemsverk— samheten på orten.
Skadeståndsansvar
Skadeståndsansvar och sakskada.
vid person-
BILAGA 3
Minneslista för sjuksköterskor vid hembesök inom den förebyggande barnavården
1. Trappor, såväl utomhus som inom- hus, bör ha räcken och eventuella grin- dar.
2. Fönster bör helst vara försedda med säkerhetsspärrar. Spärrar och kro- kar skall vara ordentligt påhakade, när fönstren är stängda. Bästa skyddet för öppna fönster är nät.
3. All elektrisk materiel måste vara hel och ofarlig. Väggkontakter och gren- uttag till sådana bör vara av »barnsä- ker» typ, dvs. försedda med inbyggda klaffar. I annat fall bör skyddsproppar finnas.
4. Medicinflaskor och andra läkeme- delsförpackningar skall förvaras på för barn oåtkomliga platser.
5. Giftiga eller frätande ämnen (lut— pulver, rengöringsmedel m. m., obs! sär- skilt växtskyddsmedel) skall förvaras på lämpligt sätt och på för barn oåt- komlig plats. Så får t.ex. vätskor av sådant slag ej hållas i läskedrycksflas— kor e.dyl. och kärl med sådant inne- håll ej ställas under diskbänkar etc. Det bör påpekas, att numera i handeln finns säkerhetsreglar till skåp samt säkerhets- lock eller:-proppar till burkar och flas— kor. Förvaringskärlen skall förses med etiketter, som tydligt anger innehållet.
6. Verktyg och hushållsredskap, med vilka barn kan skada sig eller andra, skäll förvaras så att barnen ej kan få tag på dem.
7. Det bör påpekas, att särskild för- siktighet skall iakttagas vid användan-
de av maskiner och apparater inom hemmet, när barn finns i närheten. Detta gäller särskilt hushållsmaskiner av s. k. assistenttyp, köttkvarn, tvättma- skin, mangel osv.
8. Kastruller och förvaringskärl med helt innehåll skall alltid placeras på betryggande sätt. De skall ställas så, att barn ej kan gripa tag i skaft eller hand- tag och välta över sig innehållet.
9. Alla slags tobaksvaror skall förva- ras oåtkomliga för barn. Tändsticks- askar och cigarettändare får ej ligga framme. Otömda askkoppar måste pla- ceras utom räckhåll för barn. 10. Kanterna på mattor bör ej vara upprullade eller vikta, så att barnen kan snubbla på dem. 11. Se till att barnens sängar och barnvagnar är av lämplig konstruktion och utrustade på lämpligt sätt. Barnvagn skall vara försedd med effektiv broms. 12. Sängar, sänghagar och lekhagar får ej ha trasiga eller lösa spjälor, på vilka barn kan skada sig. 13. Barnens kläder och leksaker får inte vara försedda med prydnader, så- som tofsar, knappar, kulor e. dyl., vilka barnen kan svälja. Barn kan skada sig även på leksaker med spikar, träflisor o.dyl. eller på leksaker av olämplig konstruktion. 14. Om napp kommer till användning, skall den vara oskadad, sugstycket fast- sittande och skyddsbrickans diameter minst 40 mm.
15. Se till att tunna plastskynken icke användes som underlägg i barnens sängar och att barnen icke kan få tag på plastpåsar, som de kan dra över huvu-
det. Framhåll också, att barn ej får lämnas ensamma med plasthaklappar på sig. Kvävningsrisken är stor med dessa artiklar av plast.
BILAGA 4
Förteckning över kommuner tillhörande storstadsregionerna
Stockholmsregionen
Stockholms sta (1 Nacka Sundbyberg Solna Djursholm Lidingö Vaxholm Täby Stocksund Danderyd Sollentun a Saltsjöbaden Märsta Upplands-Väsby Vallentuna Österåker Värm dö Gustavsberg Boo Järfälla Färingsö Ekerö Huddinge Botkyrka
Salem Grödinge Västerhaninge österhaninge Tyresö
Göteborgsregionen
Göteborgs stad Mölndal Partille Råda Kållered Askim Torslanda Tuve
Säve
Angered
Malmöregionen Malmö stad Lomma
Burlöv Bunkeflo Oxie
lllllllllll EENIHMBYHAN
UTREDNINGSINSTITUTET "yu” m. m "i'"'""'"" Fantljedagheaaundersöknlngen ? 612 " L"" ' kol 1-6 Hyllas Röd.—Ar _lin -nr ror Kcuun Lim av Loke Ul' kol 7—8 kol 9-10 kol ll-l] 101 14 ko]. 15-16 1 ) Jag skulle vilja veta. vilka Per.-ion Släktskap Eller relation till Up Pndelseår Ken Civilstånd l personer som bor i samma mk we. :. &. ! bostadslägenhet som Ni, i Vilken relation de står till lli-l Up............................. ......... .... ..... ( Er, deras födelseår; kön och 2 , civilstånd. 3 ""-" l 4 5 6 & ..... 9 ..... Kol17-20 10 ................................ ..-...... .... .............
ll; kategori nedan led hjälp " tablån
link-r:. till
Up gift ull-r Up og, 'a', el. : motsvarande 1 2 Up har barn födda Up har laga barn Up har barn födda Up och/eller U ' Upu föräldrnr/ -- förildrur för: föråldnr har barn 1956 eller senare radda 1956 1956 eller nnan hur ln . nn rodd. födda 1956 el. "nu” eller "nu-- 1226 eller senare I 2 3 4 5 Up arbetar Up Arbetar Up Up Arbetar Up Artister Up ej eller 15 tin/v studerar ej eller 15 ul/v studerar lindra im .nu. ",. lindre än oller nu- 5 nu . 15 tin/v ! 2 3 | ? 3 Kol 23 Ställ fråga intervjun Ställ frige. ' Intervjun | avslutas ! avsluta: Kol 24 2) Arbetar (studerar) båda En J Arbetar föräldrar/alt. Er nor/fur - - — - - -— — '— ,—-—..— —_ - - - - -— - - — — - - - — - - — - -) " OCh/en" '|'-1 15 tin/vecka eller ut studerar - l 2 3 3) m.m- (studerar) Huka/a. Ställ fråga Er nah/uk. Ja studerar _ Nej 4 15 tll/vecka eller ut 1 2 ') Kol. ?5 4) "Å.- Nl (.1. laka/nor) Stall fråga beredd ut ta för— 4
värvsarbetu on barn-
tillsynen kan ordna: pl ett tillfrnda— *, | Pris- 5 I
ställande rätt !
& _ , Intervjun ' rama Deltid Nea VH ., "mm m 26
2 3 4 Vind: r | 1 J
5) Hur ordnu barntillsynen
ett av de barn, Tag reda på hur famlljeenhcten har tillsynen ordnad för vart och som är födda 1956 eller senare. till yngre. Markera. endast ett alternativ för varje barn.
Gå från äldre
'I nuv.-., fritidshe- 2 L-kskoln/hulvdlghc-
) Kom-uns". familjedaghe-
rrlut ruinerna-=-
A nor-or eller rutor 5 Annan llikung
6 man parson
Tillsm i huset av
Barn nr I
kal 27-28
DDDDDDD DDD DDD
Born nr 2
kol 29.30
DDDDDDD DDD DDD
Barn nr 3
kcl 31-32
El El DDDDD DDD DDD
Bun nr 4
kol 33—34
DDDDDDD DDD DDD
Barn nr 5
kol 25-36
DDDDDDD DDD DDD
lng- konblnltloncn u...-........-.."..............u...-.........u............................
"nu...-"........-....
...........-.........nu-..."...-........................-.......................-.............
7 Malte/nh
& Hllhjälp
9 Andra bqrn t.ox. syskon
IO Honor eller farmor
n Annan släkting
12 Klar-r sig själv.-.
'I) Kolhlnerld Huan ..... ...-...
14 Annat sätt.
Lngu vilket. ............................"................................
Intervjutid 1 nin. E
n...»... .. mm..-...”) m..-u Dal-m (| (...nu. xumn m.m") ""* m mu”) Lolqv namn (uma) "' : ; lulllull—_| l,__ lil::::|so7lvl01714 . _ . . : lzizlallsslnaoovzn. ' : 3__._..._|1|zjalis.7|'|aulan.. . . . . . 4__.....vaiz.:;iso7|9|ouzan_._ ___ ' | . & ...,..__lzlzlajtslrlvoulizi _l__,._ . AMI»... (Konloll nu .nu-. |... namn......) ')I = m m.!” ")l _ m.../.. a : Vagina hm an en ...) u . Ingen nnlvnllnd (..d bust-| z _ man 2 .. Kompellznng . |.» ...in... ...nu—. . _ .,. .,... : . m...... v... ,...... hm..". lor-gel" . 7 , ,,,, m.,.mm 4 ' ul em "> dvd _ _ 3 l.. . lads. Men..-.men" : _ :. unlmllud um alu. o . |. mamma. i...?— .. | |: .. Arman pruonppenllruu) ull ...och-] Ne: nu med...) o _. Dwag! _”.pegllrgvpj Till Loko: Har Du granskat formuläret innan Du skickar det 'I" U|?
STATISTI SIG. CLNTIL'ALBYlh'BI 1” 06142 A 1 Utrodningsins titutct
Fack .
Stockholm 27 UB—nr
FAI"51LJEDAGHEl-lSUNDERSÖEC'INGRN
Formulär, privata familjedaghem, föräldrndclcn Loko nr ............... Intervju den ..../....1966
Lökos namn ........................”nu...-......
Intervjutid från kl g..-.c-oun till kl --n-olvlvt
Intervjun skall i familjer För_ Ui genomföras med hustrun el.! Jaken , __ _ 1.ol.nr 1 Kort nr [2 2-3 Län .! .? 10-15 Hushåll nr 7
25 Komuntyp 26 Bcnååg'vnhet till arb.
lDElEIL]
27 Fax:]. storlek
28 Barn födda 1956
29 Civllstånd ;__I 30 Barnets ålder G 31 E'chcrns ålder []
2.
1. Först skulle jag vilja. veta om vi (och Er Hake/maka al. motsv.) fortfarande arbetar och/eller studerar och har minst ett hemma- varande barn, fött 1956 eller senare, i familjedaghem.
Ja ———'I fråga 5 2 Nej _! ställ fråga 2 och avsluta intervjun 4
2. Vad är orsaken till förändringen?
.-nu.............-......oco-..ou-.--o-..-....--.u...-......n-n...
* 5 a. Vad har Ni (och Er make/a) för sysselsättning?
, Kol. 32 Kol. 3513;- Ni anställd(a) eller rörelseidkare?
; Maka Make 1 1 Heltidsanställd mer än 30 tim/vecka -—9 fråga 4 2 2 Deltidsanställd 15-29 tim/vecka * 3 3 Rörelseidkare 2 4 4 Jordbrukare . fråga 4 5 5 Medhjälpande familjemedlem l. 6 6 Studerande Ii 3.2). [Om barnets moder är deltidsanställd [ Är Ni (Er maka) beredd att ta heltidsarbete om barntillsynen kan ordnaa. på ett tillfredsställande sätt? 1 Ja 2 Nej 5 Vet ej 4. Vad har lli (och Er make/a) för yrke? (Lämna så detaljerade uppgifter som möjligt, ej enbart tjänsteman eller arbetare). För Ui Maka ......................................._.....................
..n.-.-..-.-...-......u......-............--..........n........-.
För Ui Make ............................................................
.........-n......u.......-.....|-........oo-..o.-...n-uucuunuu...
5. Hur länge har IH. (Er malta") förvärvsarbetat? Mindre än 1 år
2 1-3 år _) fråga 7 Kol. 36 3 Mer än 3 år -——-) fråga ?
31
6. Är Ert (Er makas) förvärvsarbete att betrakta som stadig- varande eller tillfälligt? 1 S tadigvarande Kol 37 2 Tillfälligt " | 7' öljande frågor gäller det barn som är fött 19.... och) som vistas :[ familjedaghem. 5 Hur lång tid ger dag vistas i regel barnet i familjedag— hemmet? For Ul ...... tim. Kol l+2 8. På vilket sätt kommer barnet till familjcdaghemmet? 1 Bil (familjens) 2 Buss, spårvagn, tunnelbana cl. tåg; 3 Promenerar ll Annat sätt: Beskriv ..................................... (01 163 ...............................................nu...... 9. Hur lång "tid använder Ni för färd (promenad) i en rikt—
......mim,
ning mellan bostad och familjedaghem? '
Kol kh-h5 10. Hur lång tid. har' barnet vistats i denna tillsynsform? 1 435121er än 3 mån. 2 3 mån. - 1 år 3 1—3 år Kol 50 Ål Mer än 3 år 11. Har Nl några kostnader för denna tillsyn? Nej | Om ja ' 'Hur mycket betalar" Nl. för tillsynen? (Om kommunalt ' fazlllJedaghem nakna 111t0_m0d ev. kommunalt bidrag). är Ui.
Kol 51—53'
......-.... kronor per dag
14. 12. Hur många huvudmål äter barnet per dag i familjedaghemmet? 0 0 mål 1 1 mål 2 2 mål Kol 51! 3 3 mål eller flera 13. Vilken är huvudorsaken till att Ni har barnet i familje- daghem och inte i någon annan tillsynsform? Kostnadsskäl 2 Miljöfaktorcr '; Arbctstider/förhållfmden 34 Platsbrist när det gäller andra tillsynsformer eller avsaknad av andra tillsynsformer 5 Andra skäl, beskriv: .............”nu...-u......uu. ...II.'....I......O'ICCII'...'.'.|..'l|.I.'..'.'.llll..l' Kol 58 ......................................................... 114. Önskar Ni någon annan ärm av tillsvn för barnetän den Ni nu har? 1 Nej __ fråga 17 iOm ja! Vilken tillsynsform skulle Ni vilja ha istället? 2 Daähem/fritidshcm 3 kasko ln/halvdaghcni ?) Hemhjälp. Be Ip ange ett andra alternativ 4 Privat familjedaghem 5 Kommunalt familj edaghem 6 Annat. Beskriv: ......................................... .*th'IlllIllllllllll-IIi'llIIVIICIIIOOIODOOUCCI.IQIOUIltl Kul 59 n......u..................-.....'........................ 15. Söker Ni plats för barnet i denna tillsynsform? Ja Kol 60 2 (Nej
16.
Hcl 61
& & |» &
5.
Vad är huvudorsaken till att Ni önskar byta tillsynsform?
Kostnadsskäl "Miljöfaktorer Arbetstider/förhållanden
Andra skäl, beskriv ............................-........ .........................................................
nu...-....uuounon-u..o-un-unu.-.....i-pc....uuo-nuunuucou
17.
NJ & Ul # LJ N
Har barnet tidigare vistats i någon annan tillsynsform?
Nej ———å fråga 19
'Om j4 I vilken tillsynsform vistade barnet senast?
ÅDaghem/fritidshem
Lekskola/halvdaghem
Hemhjälp _, fråga 19
Privat familjedaghem ———ä fråga 19 Kommunalt familjedaghem ———+ fråga 19
Annan. Beskriv: .....................................a...
oc...-.u...-:souuouul.-...c-c-cn-nnoc-uuncno-o.occu-noooo
1101 62 18' me alt. 2 eller 3 enligt fråga 17 Vad var huvudorsaken till att Ni bytte tillsynsform? 1 Kostnadsskäl 2 Hiljöfaktorer 3 Arbetstider/—förhållande & Byte av bostad 5 Tillsynsformen upphörde 6 Annan orsak. Beskriv: ..............,.................... ......................................................... Kol 63
o.s.v.-||InnocentlvolllocnllonoctUQIIlonnolq-llclllulluco
19.
Kol 77
PUM-l
6.
Har Ni sedan .......|.. månad 1965 bytt dagbarnvårdare för barnet?
Nej —-» fråga 21
En 33 Hur många gånger?
1såns
2 gånger 3 gånger
Mer än 3 gånger
20.
Kol 78
kol 80 |:!
QmUPWN—A
Vad var huvudorsaken till bytet när Ni senast bytte dagbarnvårdare?
Kostnadsskäl
Miljöfaktorer Arbetstider/förhållanden
Byte av bostad Familjedaghemmet upphörde Fått dagbarnvårdare på närmare håll
Annan orsak. Beskriv: .........-........................
lui-llunoooclooc|||l|l|lu|oI-nu).Iolnlncullunoceluluoo-c
21.
T .
Ja -03
du!-I..! NNN
Förekommer det eller har det förekommit några skillnader i åsikter mellan Er och dagbarnvårdaren beträffande barnets.
LÄS UPP ALTERNATIVEN
uppfostran matvanor lekvanor
sovvanor Anm.: ......-........................................... ........................................................
o...-c.-nonouuuuouu...-;.oo.-.n.--.|.-o...co-unu-uu-p-o—
&UN—D
Hur tycker Ni att barnet anpassat sig till denna form av tillsyn? ' Bra
Ganska bra
Dåligt Ingen uppfattniqg___
Korttyp 5 Kol 16—19
22. Kol 23
23. Genomgici; barnet någon form av hälsokontroll innan Ni lä.—made det till dagbarnvårdaren?
Ja 2 Nej Emm: ................................................... ......................................................... 101 25 .... 216. Har Ni (eller Er maka/make) under den senaste månaden
tvingats vara ”borta från arbetet p.g.a. att dagbarn— vårdaren ej kunnat ta emot barnet någon dag?
1 Nej
!Om je]. Hur många. dagar har detta inträffat under den
2231 26 _— senaste månaden? . . . . . . ggr. '—-—-—> fråga 26 25. Eur har Ni då. ordnat tillsynennär barnet är sjukt?
Har själv ordnat avlösare
Kal 27 2 Har aldrig'varit aktuellt 26". Är det :[ Er I:s:mun ordnat så att man kan få. hjälp i eget
hem av barnvårdarinna, barnsamarit el. armen kommunal hemhjälp vid '
___—___ |
JC. Ke j Ve t ej UPP ALTEIE'FATIVEN ' L...—___— 1 2 3 dagbarnvårdares förfall 1 2 3 barnets sjukdom En 1 2 8 - 2 9
2". , r ' IC,-m ja enl. fraga 261
Har Ni någon gång utnyttjat denna hjälpmöjlighet?
1 Ja. __) fråga 30 1:01 30 2 rej
23. Skulle Ni vid förfall (sjukdom, ledighet eller likn.) för dagbarnvårdaren eller vid barnets sjukdom vara villig att — om Ni erbjuds — låta barnvårdarinna (barnsamarit), eller as.-man kommunal hemhjälp, sköta barnet i Ert eget ha..?
Ja ——> fråga.-30 2 Mej
113131
..P._..._-_.___ .-. '.._..
Vet- ej '——9 fråga '30
8. 29. Varför? ................................................. För Ui ......................................................... Kol 32 30. Vad har Ni (och Er make/maka el. motsv.) för skolutbild— ning? Räkna även med yrkesutbildning som varat minst ett år Kol In Kol hz ' Maka 'Make
1 1 folkskola, fortsättningsskola eller liknande 2 2 folkskola eller liknande samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola) 3 3 realexamen (även praktisk), grundskola, högre folkskola, flickskola, folkhögskola & ll» realexamen, grundskola, högre folkskola, flickskola eller folkhögskola sant yrkesutbildning i minst ett år (t. ex. handelsskola, sjuksköterskeskola, folkskoleseminarium)
5 5 studentexamen (även fackgymnasiuu)
6 6 studentexamen samt yrkesutbildnim; i minst ett är (t. ex. folkskoleseminarium, högskola eller universitet utan examen)
7 7 examen från universitet eller högskola,
Markera. endast ett: svarsalternativ! Om det är svårt att placera Ip och Ip:s anka/make i någon av grupperna ovan, skriv svaret så fullständigt som möjligt på. anmärknings- raden. Anm.: ................................................... ......................................................... n...............................................-.....-- 31 . Bor Ni i en—, två— eller flerfamiljshus? En eller tvåfamiljshus (inkl. radhus) 1:01 hg 2 Flerfamiljshus 32. Hur många bostadsrum (med golvyta om minst 6 kvm) omfattar bostaden? Kök, kokvrå eller rum utan fönster skall inte räknas. 1 1 rum 2 2 rum 3 3 rum 14 16 rum 1101 nu 5 5 rum eller fler
'D .
33. På vilket sätt disgcnerar Ni bostaden? Hyr eller äger lägenhet, villa m.m. Kol ÄG Inneboende Bli. Hur stor är bostofsytan'? FörUi nu...-m Kol 167—169 35. Bor Ni i modern, hah/modern eller omodern bostad? Modern Halvmodern Kol 50 Omodern 36. Hur stor var Er (och 51- makas/makes inkonst 1965 före
För Ui
Kol Kol Kol 51 52 53 37.
Kol 513 Gl
skatteavdraget? Meka Make cn-onncouccnn kr
............. kr
TOtalt stan.nu-o... kr
För att få. en kompletterande bild av familjedaghems- situationen, måste vi även ställa några frågor till dagbarnvårdaren.
skulle jag kunna få namn och adress ochielefonnunuaer på Er dagbarnvårdare?
Namn: ooh-oucooonnomoqooconuu.u...nu-oouoo-ounoun-......»
'Adress: ooocu...ull.!tlllloooolco-lions. Tel-= no.-concu-
38.
Kol BOB
| Om Up har mer än ett barn fött 1956 eller senare;
Anlitar Ni privat familjedaghem för det andra barnetfött 1956 (Bra övriga barn "födda. 1956 eller senare)?
Hej
Alla barn på samma familjedaghem
Olika familjedaghem
Beskriv hur barnen fördelar sig på de olika familjedaghemmen
|||..-||stund!-||...nlurullttull-cOOIllqos-lnllo|..-lll-o u...-...nuuuu-noun-obnoo-nlcvnnguooo-.cccovoouonon.-uo..._
onuuu-gu-uoonuccuntenunnnnccoocuunnu-o--ocu..o--.|.nnncuo
8—712576
10.
Lokes kommentarer:
0IIDIHUOICCCDOII'lIIIOOIIIOIDIDIIIODIOOIIOIIDICDII|OCIIOII |...IIIIIOIOOlIOICOOOIIDOOIOIIIIIOl'-IOIIOI0||l|lI|I|I|OII IOICDIOIÖ'.'-llill.OOIUOOII|IIII..Olli-IOIICIUOIUIOIIOIOII I'OIII-COOJOUDCIIIIIDC.-|||.-..II'IIOOICIOIOOIIUIOIIUIIIIIC| |IUIOOOIIIOIOlll.l|.l.||.000.lllO'._ltl||l|l.l|ll0lIllllllll
STATISTISKA CEN'HUaLBYRÄ)! )? 06142 !. ? Utredning sin st itut et Fack US-nr Stockholm 27
FA?iILJEDAGI-EMSUNDERSÖKNINGEH
Formulär. kommunala familiedavheu, föräldradggg Loko nr ............ Intervju den ..../....1966 Lokos nam .......n...-........................
Intervjutid från kl nu..-.... till kl n...-un
Intervjun skall i. familjer .. genomföras med hustrun el. For Ui naken .. —— nol. nr
1 Kort nr
2-3 Län
10-15 Hushåll nr
DDDDDD EHF]
25 Komuntyp
! 26 Ben.?igenhet till arb. 27 Fan. storlek 28 Barn födda 1956 29 Civilstånd 30 Barnets ålder 31 Moderns ålder
:.”-
1. Jag skulle vilja veta vilka personer som bor 1 samma bostads— lägenhet SOm Ni, i vilken relation de står till Er, deras födelseår, kön och civilstånd.
Person Släktskap eller relation till Up Födelseår i Kön ECivilst—nd
. DL k ior.£Lä.s | . Nr1 Up c...-......u-cq-cuonno'...u-onnu .... n...-.....o101 - l 2 ........................ ........- .... '..............| 3 |||-IIIIIOIIIOIIOIIIOIII Ill'l'ltl lll. lill-CCIIDIOUOE I I+ IlvlloltIIIUOQIIlllocclI 'ICIICOI' Olttvollllnullliil'! | I 5 CICCOI'IOIOOIIIIlllttilh IICUICIDC toll!!-OCIDIIIIDIOI! 7 III'IOIIIUIIIOIIOQDIOIOI IDIUIOIII II-cglclnuliltoolloi 8 ..”..u..n..u..u..n ”..”... .H.]...u.._..n.? 9 |! 10 Utlllivilnlloolulcoil-II Olson-UI.älltngc'cllllunuuuevll
2.A Har Nil/och Er make/maka, en dotter/son som får sin tillsyn i kommunalt familjedaghem under den tid Ni (och Er make/a) arbetat
1 Ja—äfrågeB 2 Nej ——+ ställ fråga 23 och avsluta intervjun
2.3 Vad är orsaken till att Ni upphört att ha barnet i familje— daghem? IloliltnltoOltlltl.CIOIICCIOIÖOIIIOOIIJC|IIIIOOIIOIDIOIJDIDIOII ...............................................................
3. Vad har Ni (och Er make/a) för sysselsättning?
Kol 32 Kol 33 Är Ni anstul1c(a) eller rörelseidkare? Make-. Make 55 1 1 Heltidsanställd ner än 30 tim/vecka Om barnets moder är deltids- 2 2 heltidsanställd 15—29 tim/vecka anatalld _ qö 1 dk Ar Hi (Er maka) beredd att ) 3 & re sei ore ta heltidsarbete om barn— h & Jordbrukare tillsynen kan ordnas på ett 5 5 Medhjälpande faniljemedlem tlllfredsstallande satt S 1 JA 6 6 tuderande 2 NEJ. ! VFm PT
Vad har Ni (och Er make/a) för yrke?
(Lämna så detaljerade upp fter som möjligt, ej enbart tjänsteman eller arbetare .
_ Haka coonlcoilllccut'ocnnlohucolo...-|Gillylonqoocuoccqlgelollc
lliiqllliloIOIII..||IO,I||II'II'IIOIIOJIOlloloollitllllllol(Intl
Make ........................-......................-..........
Oulu-oocnooI-c-nu.null;-||nov-acltlozuonouqn-on-uouonn--ooourno-
3. 5. Hur länge har Ni (Er maka) förvärvsarbetat? 1 Mindre än 1 år 2 1—3 är —-—3 fråga 7 Kol 36 3 Mer än 3 år -—-) fråga 7 6. Är Ert (Er makes) förvärvsarbete att betrakta som stadig- varande eller tillfälligt? 1 Stadlgvarande Kol 37 2 Tillfälligt 7. Följande frågor gäller det barn som är fött' 19 .... och ,'lom vistas hos ..................u................-... Hur lång tid per dag vistas 1 regel barnet 1 familjedag— För Ui hemmet? nu...... till. Kol hz 8. På vilket sätt kommer barnet till faniljedaghemet? 1 Bil (familjens) 2 Buss, spårvagn, tunnelbana el. tåg 3 Promenerar 1! Annatsätt: Beskriv ."...nuo.u-luuao-n-noo-uaucno- no...... KO]. #3 cello.-ol|||...Intl-llloolilllll-oocaolosooolplsosolololl 9. Hur lång tid använder Ni för färd (promenad) i en rikt-
uonuooq min. Kol nu-u5
ning mellan bostad och familjedaghem?
10. Hur lång tid har barnet vistats i denna tillsynsform? 1- Mindre än 3 mån. 2 3 mån. — 1 år 3 1-3 år Kol 50 16 Her än 3 år 11, Har Ni några kostnader för denna tillsyn? Hej | Om ja! Hur mycket betalar Ni för tillsynen? (Om kommnelt * familjedaghem räkna intg med ev. kommunalt bidrag). W'rlr Ui
Kol 51—53
............. kronor per dag
12. Hur många huvudmål äter barnet per dag i familjedaghunmct? O 0 mål 1 1 mål 2 2 mål 1501 51; 3 3 mål eller flera. 13. Vilken är lggyudorsaken till att Ni har barnet i familje- daghem och inte i någon annan tillsynsform? 1 Kostnadsskäl 2 Miljöfaktorcr 3 Arbetstider/förhållanden 14 Platsbrist när det gäller andra tillsynsformer eller avsaknad av andra. tillsynsformer 5 Andra. skäl, beskriv: ......-....................u......- .nu.....-...nu-...nu......-”...nu............... Kol 58" .. H+. Önskar Ni någon annan ärm av tillsy_n_ för barna-tån. den Xi nu har? ' . 1 Nej —i fråga 17 'Om jaI Vilken tillsynsform skulle N_i vilja ha istället? 2 Daghem/fritidshem 3 Lekskola/halvdaghcm Hemhjälp. Be Ip ange ett andra alternativ 4 Privat familjedaghem" 5. Kommunalt familj edaghem 6 Annat. Beskriv: ...nu-'....-............................. ...OCCOOOIIIIII-O!O|I|ll||lll||l|l'OIOOI'IIIOCOIIIIOIDOUUI 159159" . 15. Söker Ni plats för barnet i denna tillsynsform? ] Ja Kol 60 2 Nej
16.
Kcl 61
# U N &
Vad är huvudorsaken till att Ni önskar byta tillsynsform?
Kostnadsskäl
Miljöfakta-er Arbetstider/förhållanden
Andra. skäl, beskriv ......nu... ........................
nu-ounounncuunu...-n.-u...-ucopuc-u--o|ou-o|-u-c.--..-ono
lil...-vonncvonnclllv|OIOIQIIOO|onll|0|OGlnoulccllto-uooo
17.
Q & U P U N
Har barnet tidigare vistats i någan annan tillsynsform?
Nej -—> fråga. 19
|Om (i; I vilken tillsynsform vistade barnet senast?
: Daghém/fritidshem
Lekskola/halvdaghem-
Hemhjälp ——; fråga. 19 Privat familjedaghem —-——> fråga 19 Kommunalt familjedaghem ——-ä fråga. 19
Annan. Beskriv: .....nu-..."...-.......-..............
oliollqouollla-IDO!ll.-lil...-00000I'cllclo-onlcllllooult
1:01 62 Ulloloilll-IIIIOIIIOICIIIOIOIICDOJIIOlIIOQIQIDlIIIOIOCIO. 18. ' Om alt. 2 eller 3 enligt fråga_17 Vad var huvudorsaken till att Ni bytte tillsynsform? 1 Ko s tnad s skäl 2 Ni?.jöfaktoror 3 Arbetstider/—förhållande 4 Byte av bostad 5 Tillsynsformen upphörde 6 Annan orsak. Beskriv: ........,.......................... IIDIOQI..IIIICIOIIIIICIOlIICIOIIO'OD...III|OII|||||bill-. I'iol 63 ........
19.
Kol 77
cum-
6.
Har Ni sedan .......... månad 1965 bytt dagbarnvårdare för barnet?
Nej -——o fråga 21
En ja Hur många gånger?
1 såns 2 gånger 3 gånger
Mer än 3 gånger
20.
Kol 78
kol 50 l:]
&](hVIJrUN—c
Vad var huvudorsaken till bytet när Ni senast bytte dagbarnvårdare?
Kostnadsskäl
Miljöfaktorer Arbetstider/förhållanden
Byte av bostad
Familjedaghemmet upphörde Fått dagbarnvårdare på närmare håll
Annan orsak. Beskriv; ..................................
'non-uoucoonnoounoun...nu..--..,.o-ncouuoo-cu-uuuunnuo|.
21.
Ja on
_l—l-l-l
IJNN
Korttyp ; Kol 16-19
Förekommer det eller har det förekommit några skillnader i åsikter mellan Er och dagbarnvårdaren beträffande barnets
| LÄS upp ALTERNATIVEN
uppfostran
matvanor lekvanor
sovvanor Anm.: ..........-....................................... ........................................................
noun-.nunu...-uncuo'no-cuoounoooou-uoc---.cu|o|u.n|uoooo
22.
Kol 23
bum—-
Hur tycker Ni att barnet anpassat sig till denna form av tillsyn?
Bra
Ganska bra
Dåligt Ingen uppfattning
7.
23 . Genomgick barnet någon form av hälsokontroll innan Ni lämnade det till dagbarnvårdaren? 1 Ja 2. *Nej Anm.: llliol'lllollulolloqnlolllolSlot-eltlclullllcululcco u......-.........................................,...u. Kol 25 ........-........--...... ......c—-.-...........oc...n.c-c 24. Har Ni (eller Er maka/make) under den senaste månaden tvingats vara borta från arbetet p. g.a. att dagbarn- vårdaren ej kunnat ta emot barnet någon dag? 1 Nej km 32! Hur många dagar har detta inträffat under den Kol 26 senaste månaden? ,...-. ggr. __) fråga 26 25. Hur har Ni då ordnat till synennär barnet var sjukt? Har själv ordnat avlösare Kol 27 2 Har aldrig varit aktuellt 26. Är det :[ Er komun ordnat så. att man kan få hjälp i eget
Ja Nej Vet ej
1 2 3
1 2 3 Kol 28-29
27.
Kol 30 2
hem av barnvårdarinna, barnsamarit el. annan komunal hemhjälp vid.
' LÄS UPP ALTERNATIVEN
___—__|
dagbarnvårdares förfall barnet s sjukdom
___—_! !Om ja enl. fråga 26!
Har Ni någon gång utnyttjat denna hjälpmöjlighct?
Ja _) fråga 30 Hej
28.
Kol 31
Skulle Ni vid förfall (sjukdom, ledighet eller likn.) för dagbarnvårdaren eller vid barnets sjukdom vara villig att — om Ni erbjuds - låta barnvårdarinna (barnsamarit), eller annan kommunal hemhjälp, sköte barnet i Ert eget hem?
Ja __) fråga 30 Nej Vet ej ——9 fråga 10
29.
För Ui
D
Kol 32
8.
Varför? ................................................. ..............-..........................................
lilliluvIsn't-It!.ICOIDOOQID-IIOIIIll-Illociclllltilsllll
Kol #1 Kol #2
30. Vad har Ni (och Er make/maka el. motsv.) för skolutbild- ning? Räkna även med yrkesutbildning som varat minst ett år.
Maka Make
1 1 folkskola, fortsättningsskola eller liknande
2 2 folkskola eller liknande sant yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola)
3 3 realexamen (även praktisk), grundskola, högre folkskola, flickskola, folkhögskola. & & realexamen, grundskola, högre folkskola, flickskola eller folkhögskola sant yrkesutbildning i minst ett är (t.ex. handelsskola, sjuksköterskeskola, folkskoleseninarium) 5 5 studentexamen (även fackgymnasiun)
6 6 studentexamen sant yrkesutbildning i minst ett är (t.ex. folkskoleseminarium, högskola eller universitet utan examen)
7 7 examen från universitet eller högskola,
Markera endast ett svarsalternativ! Om det är svårt att placera Ip och Ip:s neka/make i någon av grupperna ovan, skriv svaret så fullständigt som möjligt på anmärknings— raden. Anm.: soocvllnuolu|.success....upon..nu-onsunlteusscleclc II.-II..nu.lillIIIOICIIIIIOOJOOOCCCDIIIDIIIIICIIIOÖIIIIIU DIUDIIDIIIOODIOI|.llill|||-Ill.-.IIIDIIICDIICDIOCOJUICIII 31. Bor Ni i en—, två- eller flerfamiljshus? 1 En eller tvåfamiljshus (inkl. radhus) Kol uj 2 Flerfamiljshus 32, Hur många bostadsrum (med golvyta om minst 6 kvm) omfattar bostaden? Kök, kokvrå eller rum utan fönster skall inte räknas. 1 1 rum 2 2'rum 3 3 rum & & rum Kol nu 5 5 rum eller fler
33. På vilket sätt disponerar Ni bostaden?
1 Hyr eller äger lägenhet, Villa m.m. Kol 156 2 Inneboende 315. Hur stor är bostadsytan'? FörUi ...-unnnm Kol 147-19 35. Bor Ni i modern, halvmodern eller omodern bostad?
1 Modern
Halvmodern * Kol 50 3 Omodern 36. Hur stor var Er (och Er makas/makes inkomst 1965 före skatteavdraget? För Ui Make Hake
B D D ..............kr ...........'....kr
"301 hel Kal Totalt
31 52 53 ............ kr
37. Är barnet släkt med sin dagbarnvårdare?
1 Nej
|Om jal Ange relationen
v- —— 54 '2 Mormor eller farmor 3 Annan släkting ! ! :.; O ,.
36. |Om flera barn 1956 eller senare!
Lämnar Ni fler barn födda 1956 eller senare till samma dagbarnvårdare? 1 NRJ [4] OM JA. Hur många .........
Lokos komentaren
|soul.-nlotcoolicgoqnso...-0
unn-nous-tvculnuoouvnounn
|||-cucununuocosutuellt-cvunnc-noucnunooc
u...-'clnonolou-oc:.-gnnclo-novulcococcuv
c.tnu-uon-scuonou-
lliollllvcilosltl olo-oclc..-
STATISTISKA CE NTRALBYRÄN Utredning s institute t Fack S to ckho 1:21 2 7
FMIILJ EDAGHEMSUNDERSÖKN INGEN
Formulär Manilla t
Loko nr ......uun... Intervju den ,.../....1966 Lokos namn ........u..............................
Intervjutid från kl ”nu..... till kl nu......-
Intervjun skall i För Ui familjer genomföras med hustrun el, maken 1iel.nr
'! Kort nr
2—3 Län.
10-15 Hushåll nr
25 Komuntyp 26 alk—näcenhet till arb. 27 Fan. storlek
28 Barn födda 1956 29 civilstånd
30 Barnets ålder
31 Moderns ålder
DDDDBDD gas |
1. Först skulle jag vilja veta rm Ni (och Er maka/make eller mot— svarande) fortfarande arbetar och/eller studerar och har minst ett hemmavarande-barn fött 1956 eller senare, (som får sin till- syn av ....) Alt. (som klarar sig utan tillsyn). 1 Ja.—+ fråga 5 2 Nej -—) ställ fråga 2 och avsluta intervjun 2. Vad är rrsaken till förändringen? 5 a. Vad har Ni (och Er make/a) för sysselsättning? Är Ni anställd eller rörelseidkare? laka Hake 1 1 Heltidsanställd mer än 30 _timmar/vecks. -—-—-D fråga. 4 2 2 Deltidsanstålld 15-29 timmar/vecka 5 3 Rörelseidkare 4 4 Jordbrukare ——-i fråga. 4 5 5 Medhjälpande familjemedlem 6 6 Studerande- K_ol.32 KOIJB 3 b. LOm "harnete moder är deltidsanställd Är Ni (Er meka) beredd att ta heltidsarbete om "barntillsynen kan ordnas pået-t tillfredsställande sätt? 1 Ja. 2 Nej 3 Vet ej 4. Vad har Ni (och Er make/s) för yrke? (Lämna så detaljerade uppgifter som möjligt, ej endast tjänsteman eller arbetare) Y-kod Maka .........................nu......u....................... [:] ..”.u..u..u..n..n..u..n..".."..n..uw.n..n.u,.u._ Kol. 54 ..................n...-...............................u...-..... Make ...............-..................—..,.......................... Y—khd ”...”........nu-................-._..,_.'.'........................ |__! ................................................................. Kol. 35 5. Hur länge har Ni (Er maka) förvärvsarbet'sgfå Make. 1 Mindre än 1 år*- 2 _1-3 år __) fråga 7
'Mer än 3 år —) fråga 7
6. Är Ert (Er makas) för-värvszrl—c-te att "betrakta enn stadig- varande eller tillfälligt? Maka. 1 Stadig-varande 2 Tillfälligt Kol 37 7- ; Följande frågor gäller det barn som är fött 19 .... och som får sin tillsyn av ......- För Ui D Hur lång tid per dag får barnet tillsyn av ...... .u- ?. Kol 112 ...-..... tim. 8. Hur lång tid har Ni ordnat tillsynen på det här sättet?. 1 Mindre än 3 mån. 2" 3 mån. - 1 år 3 1 - 3 år Kol 50 10 Mer än 3 år 9. Vad är %% till att Ni ordnat tillsynen av barnet på det här sättet? 1 Kostnadsskäl 2 Hiljöfaktorer 3 Arbetstider/förhållanden ll Platsbrist när det gäller andra. tillsynsformer eller avsaknad av annan tillsynsform "5 Andra skäl, Beskriv: .....-..nu..-nu.....”uu....... 'IIIOUOIOI......"...DI..I.'ll..lll.l..|.|l..*l.OI'CCOIII..I KO]— 58 oc-one-untu-noluoooo-'I-ou||..ntläoovooouonunluuunc-ef... 10. Önskar Ni någon annan form av tillsm fört—amet än den— Nl nu, hit.- 1 Nej _) fråga 13 Vilken tillsynsform skulle Ni vilja ha istället? 2 Daghem, frit idshen 3 Lekskola/halvdaghcm 0 Hemhjälp . Be Ip ange ett andra alternativ. !, Privat familjedaghem 5 Kommunalt " $ Annat. Beskrivz. .......................-................ Kol 59 nu....................................................
in 11. Söker Ni plats för barnet i denna tillsynsform? Ja Kol 60 2 Nej 12. Vad är huvudorsaken till att Ni önskar byta tillsynsform? 1 Kostnadsskäl 2 Miljöfaktoror 3 Arbetstider/förhållanden 4 Andra skäl. Beskriv: .................................... llt-Illu-IIIOCOIIOIllonctulullillltbsnl'IlIIlllillil-lutl Kol 61 ...........u....................n...................u. 13. Har barnet tidigare vistats i någon annan tillsynsform? 1 Nej ——ö fråga. 15 I vilken tillsynsform vistades barnet senast? 2 _Daghen/fritidsher.1 3 Leksko la/halvdaghem & Henhjälp ———1 fråga 15 5 Privat familjedaghem ——-ä fråga 15 6 Kommunalt familjedaghem ——9 fråga 15 7 Annat sätt. Beskriv: ...................n............... ...-...nu......................................”-....- Kol 62 u...-..”Hmm...-'”nu...-..............-u.......... 1h. && alt. 2 eller 3 enligt fråga 13 Vad var huvudorsaken till att; iii bytte tillsynsform? Kol 63 __ 1 Kostnadsskäl 2 liiljöfaktorer 3 Arbetstider/förhållanden Åt Byte av bostad .5 Tillsynsformen upphör—dc- K31 BOB 6 Annan orsak. Beskriv: .....................-.............
It'll|toslucllllu|lruallltsslltll-l'OICODluu-lsullcllnlul
5.
15. Har Ni (eller Er maka/make) under den senaste månaden tvingats vara borta från arbetet p.g.a. att ordinarie vårdare ej kunnat ta hand om barnet någon dag?
1 Nej Korttyp 3 Om :] Hur många dagar har detta inträffat under den senaste månaden?
. ..... ggr. , fråga 17
—Kol 26.
I 16. Hur har Ni då ordnat tillsynen när barnet var 'sjukt? % Har själv-ordnat avlösare
Kol 27 2 Har aldrig varit aktuellt
17. Är det i Er kommun ordnat så. att man. kan "få. hjälp i eget hem av barnvårdarinna, barnsamarit eller annan komunal hemhjälp om tillsynen ej kan ordnas t.ex. p.g.a. sjukdom?
1 Ja 2 Nej __) fråga 19 liol 29 3 Vet ej —5 fråga 19 18. Har Ni någon gång utnyttjat denna. hjälpuöjlighet? . Ju _, fråga 21 ; KOl 30 2 Nej |
19. Är Ni vid förfall (sjukdom) för ordinarie vårdaren villig att om Ni erbjuds - låta barnsamarit, barnvårdarinna eller annan kommunal hemhjälp sköta barnet i eget hem?
1 Ja ——'o fråga 21 2 Nej Kol 31 3 Vet ej _a. fråga 21
20. Varför? an.-utnllloOl'ull.UOOOOIJOUODIDOUUOlooloclolcoocnu ......C.....'.I.IIQC.I.I..l'l..l'.|.ll.lllI..-.....CD....O
För Ui nu.....”........nu-....n............................
Kol 32
21.
Kol rn Kol 112
Maka Hake 1 1 2 2
6.
Vad har Ni (och Er make/maka el. motsv.) för skolutbildning? Räkna även med yrkesutbildning som varat minst ett år.
Folkskola, fortsättningsskola eller liknande
Folkskola eller liknande samt yrkesutbildning.i minst ett är (t.ex. yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola)
Realexamon (även praktisk), grundskola, högre folkskola, flickskola, folkhögskola Realexamen, grundskola, högre folkskola, flickskola eller folkhögskola samt yrkesutbildning i minst ett är (t.ex. handelsskola, sjuksköterskeskola, folkskclesominarium, Studentexamen (även fackgymnasium)
Studentexamen samt yrkesutbildning i minst ett är (t.ex. folkskoleseminarium, högskola eller universitet utan examen)
Examen från universitet eller högskola
Markera endast ett svarsalternativ: Om det är svårt att placera Ip och Ip:s maka/make i någon av grupperna ovan, skriv svaret så fullständigt som möjligt på anmärknings- raden.
Anm: ....................................-............... o...-vunocnluununnocnunu.-umo-c-c-n.".uuuulonoc-oouuouuonv
30I....ae-nluoqounnauu.o-|||-|;.IACOODI-copcnononute...-|
22.
(ol #3
Bor Ni i en— två- eller flerfamiljshus?
En eller tvåfamiljshus (inkl. radhus) Flerfamiljshus'
23.
Kol Äh U! : L: M 4
Hur många bostadsrum (med golvyta om minst 6 kvm) omfattar bostaden? Kök, kokvrå eller rum utan fönster skall inte räknas. rum rum rum
rum
m-PUN-l
rum eller fler
214.
Kol'h6
På vilket sätt disponerar Ni bostaden?
Hyr eller äger lägenhet, villa m.m. Inneboende
Hur stor är bostadsytan?
an...-..... m
Kol h7-H9 26. Bor Ni i modern, halvmodcrn eller omodern bostad? Modern Halvmodern Kol 50 Omodern 27. Hur stor var Er (och Er makas/makes inkomst 1965 före skatteavdraget? Haka Make FÖPUi own-on....aukr tunnel.-ouuunkr | Totalt ........... kr 0 o o 1 52 53 28.
[Om Up har mer än ett barn fött 1956 eller senare
Ånlitar Ni någon tillsyn i form av privat'familjedaghem för det andra barnet född 1956'(Era övriga barn födda'f956 eller senare).
Nej
”ör att-få en kompletterande bild av problemen i samband med *amiljedaghem måste vi även ställa några frågor till dagbarnvårdaren (dagbarnvårdarna).
Skulle jag kunna få namn och adress och telefonnummer till Er dagbarnvårdare?
Namn: ..........................................-.-...... Adress: ................................ Tel.: .......... Namn: ..........................................»........
Adress! ................................ Tel.: .........-
Lokos kommentarer:
0
0.0.0
once..
Doo-'
ll-IDIIOOOO
Uncut-'|'».
Dllcnllllol
llJIOIICIII
:
II'JODDII
"..IOIOOI
JOUIOOOOUOIOOODOOCOIIOOI|
unuoucluuunuolno-Juonnlou
cnqoooniunnonu
unc-noncpocnna
cci-001001»:
IOJDOOOIDIOIIO
|||-lovvncnntl
STATISTI ');-"_ CENTRALBYRÅN Utredningsinstit'utet Fack Stockholm 27
FAMILJ E D.*.GHEI'ISUNDERSÖY,NIFIGE!
Formulär "barn utan tillsm"
Loko nr ............. Intervju den ..../....1966
P 06102 C
! | UB-nr
Lokos namn ..”-..............-..................
Intervjutid från kl. u...-... till kl ...”...u.
Intervjun skall i För Ui familjer genomföras med hustrunåjglågg Kol. nr
1 Kort nr
2-3 Län
10-15 Hushåll nr
25 Zionununtyp
27 Fam.stcr1ek 28 Barn födda. 1956 29 Civilstånd
30 Barnets ålder 31 E'Iodorns ålder
D gH i
DDDDD
2.
Först skulle jag vilja. veta. om Ni (och Er maka/make eller mot- svarande) fortfarande arbetar och/eller studerar och har minst ett hemmavarande barn fött 1956 eller senare, (som får sin till- syn av .....) alt. (som klarar sig utan tillsyn). Ja _) fråga. 3 Nej _) ställ fråga. 2 och avsluta intervjun
Vad är orsaken till förändringen?
...-u.....-...u-n...-............u......-...........n..--.-...o--
33'.
Make. Make 1
kn #5 XN få
2 5 4 5 6 G Kol.32 Kol.35
Vad har Ni (och Er make/a) för sysselsättning? Är Ni anställd eller rörelseidkare?
Heltidsanställd mer än 30 timmer/vecka —-—+ fråge_4 Deltidsanställd 15-29 timmar/vecko Rörelseidkare
Jordbrukare —-i fråga. 4- Medhjälpande familjemedlem
Studerande
S'b.
Om barnets moder är deltidsanställd
Är Ni (Er maka) beredd att ta heltidsarbete om karntillsynen kan ordnas på ett tillfredsställande sätt?
1 Ja. 2 Nej 3 Vet ej
4.
Y-kod
Kol. 34
Y-kod
Kol. 35
Vad har Ni (och Er make/s) för yrke? (Lämna så detaljerade uppgifter som. möjligt, ej endast tjänsteman eller arbetare
Maka. ....................................,..............nu...... nu......"-.....u......-......a...............--....u.n..... .......-.......-.......-u...-nu.....H..-......"nu..-......- Make ...i....nu......nu.........o.,.-...'.'uu..u.n-o,.uno. ...nu...nu......-...............u...-.........nu—...nu...
».....-un.-..gu-..........co....u|-oo-.u.-nu.-u......concooo-c-uu
5 . Make.
3 Kol. "56
Hur länge har Ni (Er meka) förvärvsarbetet?
Mindre än 1 år 1-3 år ——> fråga. 7 Mer än 5 år ——) fråga. 7
6. Är Ert (Er makas) förvärvsarbete att betrektt som stadig: varande eller tillfälligt? Haka 1 Stadigvarande 2 Tillfälligt Kol 37 7. Följande frågor gäller det barn som är fött 19... och som klarar sig själv under den tid Ni och Er mako(a) förvärvs- arbetar. Hur många. timmar per dag klarar sig barnet själv. 1 Mindre än 3 timmar ———+ fråga 11 2 3—5 " 3 5-8 " I+ ' B " Kol Az . Över 8. Hur är det ordnat med måltider under den tid barnet'klarar sig själv? . (lil...!IOICIDOOOIIIIIIIOIIIIUI||||OOICOIlli-IOOUCOCI'CIIOI För vi Dlooulllslislolllloll...so-s..||nllllollnouvselo-oscosucun D sosse-onoloolnlqn-ou-notsulcrunt..-oucnmn-ulucunno-ouuu'nlcp 1:01ch 9. Står barnet under uppsikt av någon vuxen under den tid Ni (och Er make/a) förvärvaarbetar. Ja.—ä fråga 11 Nej Kol 167 10. Om något skulle hända barnet - t.ex. sjukdom eller olycksfall — har barnet någon vuxen att-vända sig_till 'i sådana fall? ||IJIllllulllll||lltsicllltlI|A.|.Dll00l.'l.|ll|lll'||lI...I. För Ul
Kol ÅS
sinnen.-nnunvto-ouoocouu...-ou-nuo-|l|nun||tu|onrolpooooen
count-"nullungen.Ilona-oo:||.»nu..-||tronen.-.oon-ouovn .-
ut 11 . Hur gammalt var barnet när Ni (Er maka) bör-j ade förvärvs- arbeta? 1 Yngre än 1 år 2 1—2 år 3 2-3 år 10 3-14 år 5 h-S år 6 "Äldre 31145 är Kol #9 12. Sedan hur lång tid har barnet klarat sig själv? 1 Mindre än 3 mån. 2 3 mån. - 1 år 3 1 - 3 år 34 Mer än 3 år Kol 50 ' 13. Vad. är huvudorsaken till att zu 'inte har någon. särskild tillsyn för barnet? 1 (ostnadsskalö 2 I—iiljöfaktorer 3 Arbetstider/arbetsförhållnnden 4 Platsbrist vid önskvärda tillsynsformer eller avsaknad av andra; tillsynsformer 5 Barnet behöver ingen tillsyn __. fråga 1 1 6 Andra. skäl. Beskriv: ...",.m..-...................-.... IIOOIIIIC..IDO'lltoliitttlitvlcllIDIICIIDICCIICODDOIIOII. IOOICOCDOIIIIOOOIJIIO I...IOOII'.'O'DOIOOOIOIIIIC|IIIIIUI Kol 58 15. Önskar Ni någon form av tillsyn för barnet? 1 Nej ——) frågu 17 'Om 33 Vilken tillsynsform skulle Ni 'vilja ha? 2 Daghen/ fritidshem 3 Lekskola/halvdaghem 0 Hemhjälp Be Ip ange ett andra. alternativ 4 Privat familjedaghem 5 Kommunalt familjedaghem 6 Annat. Beskriv: ...-.....................................
Kol 59
ouooocouuouocsoo||-o-ocnpcuvuu...-lunucluuuuolnoncnooc-no
||Il.OIOICOOOIIlulQIIOCIOIICIIllsIslllslllI|0||I||||0II0|
15.
5.
Söker Ni plats för barnet i denna tillsynsform?
1 Ja 2 Nej Kol 60 16. Vad är huvudorsaken till att Ni söker tillsyn för barnet? UOOOIICOIOIII.!JOI'IIICIIIIOIIIIOCDIIOIOUIIDIlil.....llll För Ui" n..................o....................-o.......-o.....o l |I'...'..'I.l.|"..ll|l'I....'.'.."II...I....l.......... Kol 61 17. Har barnet tidigare vistats i någon tillsynsform? 1 Nej ———+ fråga 19 En jul I vilken tillsynsform vistades barnet senast 2 Daghem/fritidshem 3 Lekskola/halvdaghem & Hauhjälp 5 Privat familjedaghem 6 Kommunalt familjedaghem 7 Annan. Beskriv= '...'-unani-oo-c-uu-ou-u-uconnect-ononuno |ll'll'll'll.|....II....DCIOI'.'...'-I....l'.'.'l.cllll.l IO.IOOIUIIQIlIO...IIOOOIOIIIOI...GllelllIIIIIDIIIIOOICOOD Ro]. 62 18. Vad var huvudorsaken till att Ni upphörde ned denna form av tillsyn? — 1 Kostnadsskäl 2 Miljöfaktorer -; ' 3 Arbctstidcr/arbetsförhållrmden 501 65 Byte av bostad
OxUtL'
Kol Bo
Tillsynsformen upphörde Annan orsak. Beskriv: ............-......................
.nu-|loolnunocuno...en-.:.noocoocunnccnuunoguuo-|.-uno...
nu -..--vn..c..|-.n --|o|-.-.--e-.ucuo-.-acouan-nno-oovoo
19
Korttyp 3 Kol #1 Kol Hz
Maka Make
1 2
3
1 2
6.
Vad har Ni (och Er make/maka el. motsv.) för skolutbild— ning? Räkna även med yrkesutbildning som varat minst ett år.
folkskola, fortsättningsskoln eller liknande
folkskola eller liknande sant yrkesutbildning i minst ett är (t.ex. yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola)
realexamen (även praktisk), grundskola, högre folkskola, flickskola, folkhögskola
realexamen, grundskola, högre folkskola, flickskola eller folkhögskola'samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. handelsskola, sjuksköterskeskola, folkskoleseminarium) studentexamen (även faekgymnasium)
studentexamen samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. Iclkskoleseminarium, högskola eller universitet utan examen)
examen från universitet eller högskola
Markera endas; ett svarsalternativ!
Om det'är svårt att placera Ip cch Ip:s maka/make i någon av grupperna ovan, skriv svaret så fullständigt som möjligt på anmärkningsraden.
* . anm.- .cnut...-ouuno-uolo-nuc-ueltoonouon-n-ooo....-..... |||-no.n-uouo-uuolnuo-:notov-ou-tcnonuosuoccocoonouoo-o-n
OIIIIIOC...IOIOOIOOIcl..oo-||II||||0|s|ne|noll|||0||0|'|'
20.
Kol hj
Bor Ni i en-, två- eller flerfamiljshus?
En— eller tvåfmniljshus (inkl. radhus) Flerfamiljshus
21.
Ut & ha N 4
Hur många bostadsrun (med golvyta om minst 6 kvm) omfattar bostaden?
Kök, kokvrå eller run utan fönster skall inte räknas.
1 rum
run
rum
run
m # U M rum eller fler
Kol hä
22. På vilket sätt disponerar Ni bostaden? 1 Hyr eller äger lägenhet, villa m.m. 2 Inneboende Kol b6 23. Hur stor är bostadsytan? För Ui ......... m— D_JJ Kol h7-u9 214. Bor Hi'i node-rn, halvmodern eller omodern bostad? :l modern 2 halv-modern 3 omodern Kol 50 25. Hur stor var Er (och Er makas/makes inkomst "1965 före skatteavdraget? För Ui Haka Hake ! | :[ B] | "l'llilsllll kl. (olobtcolcouco kr Ko]. Kol Kol 51 52 53 Totalt .......... kr 26. |Om Up har mer än ett barn fött 1956 eller senat.—53 Anlitar Ni någon tillsyn i form av privat familjedaghem för det andra barnet fött: 1956 (Ert. övriga barn födda.-1956 eller senare)? 1 Nej !Om :]
1.71
Kol 54
&
Kol 50
För att få en kompletterande "bild av problemen i samband med. familjedaghem måste -vi även ställa några frågor till dagbarnvårdaren (dagbarnvårdarna .
Skulle jag kunna; få. namn, adress och telefonnummer till' Er &) dagbarnvårdare?
Namn: |e|u|nnuol|unco-'n-ounod.-lolciuo-onuooccu-|uo|u.oo| Adress: |||-|DIIOICIIUOIOIIOCOOOOIIIII Tel.: "onunlluolcoou Hann: "Hannu...”...-u..."...-..."-”...nu...”-
Adress: .......nucuooooono-doncnuocooo Tel.: un-uuoncano-n
Lokos kommentarer:
nun-|||... IIIIIOIIOOIIOOIDIIOIICCOC
nuuoool cl|lill!IllloIIIOOIOOOIOIIIUIIII.CIIOIIODI'IDIIIIO
IlliclDIOldin.lol.-III.Ill..lcslvloclvlolli-ailll
olnoacouolcr..;coca-||-uton-oouqlunacllc
tilllllu'lllell lc-nu-bo_o||oe-u||ucr.-uu-onucuuoououuonuo
|nouncouuconto-ugacvlulettlanulloocque|||-cocoannlllo
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Utredningsinstitutet Fack STOCKHOLM 27
FAMILJEDAGHEMSUNDERSÖKNINGEN
UB—nr
Formulär dagbarnvårdare familjednphem
Loko nr ................. Intervju den ..../...; 1966
Lokos namn: ..........................,.........a.....
Intervjutid från kl .......-... till kl .............
Intervjun skall genomföras med dagbarnvårdaren
För Ui
Kol. nr
1 Kort nr [5 2.3 Län 1 | | 10-15 Hushåll nr 1 ! _j_l 25 Kommuntyp D 27 Fam.stor1ek [] 28 Barn födda 1956 |] 29 Civilstånd __|—:] 30 Barnets ålder [] 31 a agbarnvårdarens [:]
Alder
Eråga '! och 2 gäller endast privata familjedaghem| 2. i
1. Först skulle jag vilja fråga om Ni i hemmet under någon del av dagen mottar och svarar för tillsynen av något dagbarn.
1 Ja
km nej' När upphörde Ni att ta emot dagbarn?
Svar: ............-..............................3.....u
Kontrollera att inget missförstånd föreligger. Om ej ———+ intervjun utgår
Lokos anteckningar:
nuo-nuo..-once...-nouoono-uncouuno... no...-...nu|....en-c..-co......o-oo-cn-onooncouunuo.....-
ItlocecllIolo.llllnllllhusoouooolonoOl|||luontvollolnluec
2. ! Barnets namn och födelseår ifylles före intervjun
Kan jag då få veta om Ni har namn f..................... ............................, född ..................... .................. som dagbarn.
1 Ja
|Om nea L..—__
Kontrollera att inget missförstånd föreligger. Om ej ———ö intervjun utgår
3. Jag skulle vilja veta vilka personer som bor i samaa bostadslägenhet som Ni, i vilken relation de står till Er, deras födelseår, kön och civilstånd.
Pnrson Släktskap aller relation till Up | Födelseår % ön civilstånd _ . __ 1. i'"'—""' Nr1 Up ............................. "...-... | .... ........................... 2 non-nonlnluln-uuuousuv |.u.u.u |.”- onsuuueuon-nonunlu ..............-....-............ ...-..... .... n......................... 4 .........-.........nu-"...... nu..... .... _..-..........u. .. 5 ................................ .""""' .... ............ 9 .. .. ......... .... .. 1 _
!. &. | Om Ip är gift Vad har Er make för sysselsättning? Är han anställd eller rörelseidkare? 1 Heltidsanställd mer än 30 tim/vecka 2 Deltidsanställd 15-29 tim/vecka 3 Rörelseidkare & Jordbruknre 5 Medhjälpande familjemedlem Kolmjj 6 Studerande 5. Inom vilket yrkesområde har Ni tidigare varit sysselsatt. _1 Har aldrig arbetat laajä Yrkesområde ............--..-.......-......o.....oo....... För Ui OUIIUQDOOI'IOIIOlliIIIOIUIOIOCIUIICOIOllIOIUDIOOOIIUIOIIUIl Kol 35 6. !0m Ip är gift. ___—__. * Vad har Er make för yrke? ! (Lämna så detaljerade uppgifter som möjligt.) DIG.-ICJCI-Ollli'IUIUIICIIUII.IIl|l|l||lllo|||001|||lllllIl ! UOIJIIIICIIIOUIIIDOIIll.!IIUDOIIOIll..OIIIIIIOOIID'OCIIIIII Y—de ..ooooccnnuoqvoclco-uoo-cnnn.c-ou-upu-oonninl.-lolvouucuun F—W [ IICCOIIIlitll.Illon-lI-olltithCIIOIllD.COIOOOIIIOI'IICIIC Kol 35 7. ' Hur lång tid har Ni varit dagbarnvårdare? 1 Mindre än 3 månader 2 Mer än 3 månader men mindre än 1 år 3 Mellan 1 och 3 år & Mer än 3 år Kol 36 B. Betraktar Ni Ert arbete som dagbarnvårdare som stadig- varande eller tillfälligt? 1 Stadigvarande 2 Tillfälligt
___14327'
h. 9. Hur många dagbarn har Ni? För Ui Antal barn: ............ Kol 38 10' |Bm mer än ett dagbarn] Är föräldrarna desamma för barnen som Ni har hand om? Ja _) fråga H+ Nej Kol 39 11. Känner Ni till respektive vårdnsdshavares civilstånd? Vårdnadshnvore ogift, skild, änka/ling gift Barn 1 D D Barn 2 D D Barn 3 l_. D Barn 14 | | 12". Har någon eller några av barnen syskon, födda 1956 eller senare, 5013 Vil-Stas På andra privata (kotllttizlaz) f:.uiljedeghen? Ja barn nr .......... ovan Nej ___) fråga 110 Vet ej ——-> notera vårdnadshavarnas namn, adress och telefonnummer F—Ofråsa 14 lll-nolll..!lolllo.OIOOIIOOOO|.iltllilOIOOOOOCIIOOIlIIOOIO IIIIDIOIOOOIlill-IOOIIOIIIIII|||-IOIUOOCIICIIOCOIIOlIOIIUI .......................................................... ...-...................................................... 13. Xlnneri'till hur nånga de är och ”om de vistas på olika
* ur...-. . ,
privata u.: .il : etag—hen?
Nej —> Notera vårdnadshavarens namn, adress och telefon- nummer i fråga 12
.
|Om ja | Ange syskonens tillsyn nedan
Barn nr ..............- ooo-c.o...:tv'n-.....looIO-nuoo.
Barn nr ............... loooclolcocclcolooluelsonooonoo.
5. 114. Om egna barn födda -56 eller senare enl. fråga 3 skulle Ni vilja ta förvärvsarbete utom hemmet om Ni kunde ordna tillsynen för Era egna. barn? 1 Ja 2 ICD-nej] Varför? unocnuoun|||co||||llooolu-ullooooclolno-o Kol ho '.'...DIOOIIIIUCIOUIIOICICCIUDIIIOUDUIICICIIIOIII 15. | Om ja på fråga IEI .Står Ni i kö - t.ex. daghemskö - för att få tillsyn för Era. egna barn? 1 2 Daghem/fritidshem 3 Lekskola/halvdaghom I+ Hemhjälp 5 Privet familjedaghem 6 Kommunalt familjedaghem 7 Annat. Beskriv: ....."........”..-n.................... IIDIIOIUOIIIIDGOOO'IIICI'IIOIllllO....lollliulllitll'llli K01u1 ..IUCIUOOUOIII....IOIJOClilitliuuIOIIIOOlIIICIOIOOIIIIl.! 16. Jag kommer nu. att ställa några. frågor som endast 'berör dagbarnet ...IIIIl....|III.|0.00.IIIII|C4I.I u...-......n-LBarnet enl. fråga 2 01. lottn. |! | För Ui Hur lång tid. per dag vistas i regel dagbarnet i Ert her.-.? ] | DIICOIIO tim Kol l+2 17. Hur stor ersättning får Ni för Ert arbete som dagbarn— vårdare för barnet? ..IOI. kr/ per dag Kol 51-53
6. 18. Hur många huvudmål mat äter dagbarnet hos Er per dag? 0 Inget mål ———å fråga 20 1 1 mål 2 2 mål 3 3 mål eller fler Ko]. 51; 19. Vad uppskattar Ni att maten för barnet kostar Er per dag? ...... kr/ dag Kol 55-57 20. Ingår det i den re elbundna tillsynen att dagbarnet vistas hes Er före kl.0ä00 på morgonen eller efter kl. 19.00 Ja 2 Nej Kol Gh 21. Händer det att barnet vistas hos Er efter kl. 19.00? 1 Nej ___? fråga 24 - . Om 33 Händer det ofta eller endast vidgenstake tillfällen Ofta Vid enstaka tillfällen Kol 65 22. Får Ni extra ersättning för detta? 1 Nej Om ja! Ned hur_stort belopp per gång? (I'll! kr/ gång Kol 66—67 23. Vad är orsaken till att barnet vistas hos Er efter kl. 19.00? Är det beroende på föräldrarnas behov av fritid eller är det på grund av deras arbetsförhällanden? 1 Behov av fritid 2 Arbetsförhållanden K01 68 3 Både hehev av fritid €£E_5räef
zh.
Händer det att barnet övernattar?"
1 Nej —-—ä fråga 27 IOm ja! Händer det ofta eller endast vid enstaka till— fällen? 2 Ofta _ Vid enstaka tillfällen Kol 69 25. Får Ni extra ersättning för detta? 1 Nej 'Om dal Med hur stort belopp'per gång? . | | | . | . kr/ gång (01 70—71 26"; Vad är orsaken. till att barnet övernattar? Är det beroende på föräldrarnas behov av fritid eller är det på. grund av deres arbetsförhållanden? '! Behov av fritid 2 Arbetsförhållanden _Kol 72 3 (Både behov av fritid cci: arbetsförlzållenden 27. Händer det att barnet vistas hos Er under helger (även inräknat lördag och söndag)? 1 Nej __) fråga 30 'Om ja. liändofde-t ofta. eller endast vid enstaka. till— fällen? - 2 Ofta Vid enstaka tillfällen Kol 73 28. Får Ni extra ersättning för detta? 1 Nej
lite:. kr/ sång Kol 75-75
,. . . 10:21 ja! Ned hur stort belopp per gång?
8.
29. Yad är orsaken till att:,”barnet vistas hos Er under helger. __ _| , Ar det beroende på föräldrarnas behov av fritid eller .;är "0— 70 det på grund av deras *arbetsförhållamlen? .För 'Ui Behov av fritid lj 2 _Arbetsförhållanden Kol 80 .3 ::.-.de behov av fritid och arbetsförhållzzder. 30. Förekommer det, eller har det förekommit, några skillnader i åsikter mellan Er och barnets mor (föräldrar). Korttyp 3 Ja .Nej 1 2 ! 1Angå'ende barnets uppfostran 1 2 2 " " matvanor 1 2 3 " " lekvanor 1 2 lt- " " sovvanor ' Kol 16—19 31. Anser Ni att den utgående'ersättningen motsvarar Er arbets- insats som dagbarnvårdare? 1 Ja -———> fråga 33 2 Nej 3 Vet ej -—> fråga 33 Kol 20 32. Vad anser Hi skulle vara.en rimlig lön före skatt per barn. och timma? 11.00 ' kr/ tin. Kol 21—22 33. Hur har barnet anpassat sig till den här formen av till— SYno 1 Bra 2 Ganska bra. 3 Dåligt I+ Ingen uppfattning "Kol 23 314. Vill-cen åldersgrupp skulle Ni helstviljäta emot—som dagbarn? 1 0,5 — 2 år 2 2 II 3 3—16— " 1» 5-6 " 5 7—10 " 6 Spelar ingen roll Kol 24 _._ J
9.
35. Genongick Ni och/eller Er familj någon hälsokontroll innan barnet lämnades till Er? Ja. 2 Nej 3 Vet ej Kol 25 36. Tar Ni emot dagbarnet även när barnet är sjukt? 1 Ja 2 Nej Kol 33 * 37. Är det i Er kommun ordnat så att man kan få hjält'ä "barnvårdarinna (barnsamarit) eller annan komunal hemhjälp: vid barnets Sjukdom eller förfall för dagbarnvårdaren? 1 Ja 2 Nej _. fråga 39 3 Vet ej _) fråga 39 Kol 314 38. Har Ni någon gång utnyttjat denna hjälpnöjlichct? 1 Nej !Om d;] |__—— Har denna hjälp även. omfattat tillsyn av Ert (Era) dag-barn? ! Ja 3 Nej Kol 35 39. Om Ni vid något tillfälle t.ex. behov av fritid är för-,- hindrad att ta hand om Ert (Era). dagbarn och Ert (Era egna barn) kan Ni då. tänka Er att ta emot barnvårdarinna (barnsamarit) eller annan kommunal hemhjälpeverksamhct "för att sköta barnen 1 Ja. --—-4 fråga 41 2 Nej 3 Vet e > ,? 4 Kol 36 J fruga ,,1 1400 Varför? luuoouunIvo-cnrucclciuncvoclcuuenhet.-'o-nlnl'unnn |...I..I.'....'l|.'|.l'.'.-I...,C'...'||.......'.."'-.I.. För Ui
__Ä'EQL- __.
OhnlooclllllII-OIoilllltllooosllOOOOCUlclloluulollo|||I|OI
.||||IDOCO|littl...-oilcnuoulIII!!-l'Ollillillilljlll."I.
__.-......-.-... _ .... ... . ... .. .. . ...... _ . . .. . . . _
#1.
För Ui
Kol 38
10.
Har Ni-genomgått'någqn kurs i barnavård el. dyl. som omfattadezmer—än 1Ä dagar eller 60_jimmar?
Nej
En ja Vad för slags kurs?
OUIIIIOlll-ll'ul|....-clllloIllllIIIIOIoll-|llillulocilul. co-uoocnuonnuncucoon-nouoocuuuunununcp.nuovonccuonnuoo-||-
III|||I'llol..lblIlcloollnlnlcnuvtcsullliluloo-Iltllllocll
1.2.
Kol 39
hj.
Kol ho
UI # b) N &
|Om kommunalt familjedaghem ['_—
Hur ofta får Ni besök av familjedaghemsinspektris?
Varje månad
Varje kvartal
Varje halvår
Varje år
Har aldrig haft besök
Om kommunalt familjedagheJ .______ ______4
Ordnar kommunen informationsträffar för dagbarnvårdare.
Ja, fortlöpande Ja, sporadiskt Nej
w..
Kol h1 Kol az
11.
Vad har Ni (och Er make/maka el. motsv.) för skolutbild- ning? Räkna även med yrkesutbildning som varat minst ett år.
Ip Make
1 1 folkskola, fortsättningsskola eller liknande
2 2 folkskola eller liknande sant yrkesutbildning i minst ett är (t.ex. yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola)
3 3 realexamen (även praktisk), grundskola, högre folkskola, flickskola, folkhögskola & & realexamen, grundskola, högre folkskola, flickskola eller folkhögskola samt yrkesutbildning 1 minst ett år (t.ex. handelsskola, sjuksköterskeskola, folkskoleseminorium) 5 5 studentexamen (även fackgymnasium)
6 6 studentexamen samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. folkskoleseminarium, högskola eller universitet utan examen)
7 7 examen från universitet eller högskola
Markera endast ett svarsalternativ. Om det är 1 svårt att placera Ip i någon av grupperna ovan,| skriv svaret så fullständigt som möjligt på anmärkningsradon. Anm.: ......nuunnonu.-nnun|on...c..---nun....-nn.....-o.. ......................................................... ......................................................... #5. Bor Ni i en-, två- eller flerfamiljshus? 1 En— eller tvåfamiljshus 2 Flerfamiljshus Kol hj #6. Hur många bostadsrum (med'golvyta om minst 6 kvm) omfattar bostaden? Kök, kokvrå eller rum utan fönster skall inte räknas. 1 1 rum 2 2 rum 3 3 rwn & # rum 5 5 rum eller fler
Kol hk
.. .... __. - |... .. ___. _... .... . .....
12. h7. Har bostaden , Kök Kök är ett med fönster samt ' fast matlagningsanordning 2 Kokvrå försett bostadsutrymme som har en golvyta om minst 3 KOkSKåp 6 kvadratmeter, & Annan eller ingen anordning för Kokvrå är ett köksutrymme mindre matlagning än 6 kvadratmeter, dock minst 2 kvadratmeter. Kokskå är ett matlagningsutrymme, som är mindre än 2 kvadrat— meter Kol #5 ÅS. Hur många kvadratmeter utgör hela bostadsytan? För Ui en..-...nu Kol h7-h9 #9, Bor Ni i modern, halvmodern eller omodern bostad? 1 modern 2 halvmodern Kol 50 3 omodern 50. Hur stor var Er och Er makes inkomst under 1965 före
skatteavdraget? Maka Hake .OIOIIIIOIIIDkr
Totalt ......uo.... kr
coon-oooouonc kr
?Er Ui
ol Sh Bär U!
Kol 30
försldiar.
Skulle jag kunnalf3_n5åhj adress och telefonnummer till föräldrarna?
Namn:
Adress:......................... ... ....................
_. .- ._.__,_
Lokos kommentarer: ..
...-.co-oc......ncn...un---qo-...-oo.u-ouc.n--o.-u
1_ Nordiskt institut för samhällsplanering.
2. Nordiskt samarbete inom forskningens och den högre undervisningens område.
3. Meilanriksväg Kiruna—Nordnorge.
4. Internordisk verkställighet med anledning av beslut rörande vårdnad om barn 111. m.
5. Nordisk Institut for videreuddannelse i have- kunst og landskabsplanlaagning.
6. Dansk, norsk og svensk presses lndhold af nor- disk stof.
7. l::orgisk radlo- och TV-konferens på. Biskops
rn . 8. Nordiska bestämmelser för skeppsapotek.
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967
Systematisk förteckning (Siffrorna inom klammer beteckna utredningamas nummer i den kronologiska förteckningen)
Justitiedepartementet
Allmänna arvsfonden. [2] Utsökningsrätt VI. [3] Ny domkretsindelning för underrätterna. [4] Partiell författningsreform. [26] Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval. [27] Tryckfrihet och upphovsrätt. [28] Firmaskydd. [35]
Försvarsdepartementet Tjänsteställning inom krigsmakten. Esselte. [15]
Socialdepartementet
Bgrrlilstrfgor. Barnavårdsmannaskap. Bamolycks-
& . 8]
Narkotikaproblemet. Del I. [25] 1964 års nykterhetsvårdsundersökning. 1. N kter- hetsvärdens läge. Del I. [36] 2. Nykterhetsv rdens läge. Del II. Bilagor. [37] Samhällets barntillsyn, barnstugor och familjedag- hem. [39]
Kommunikationsdepartementet
Llinsförvaltningsutredningen. 1. Den statliga läns- förvaltningen. I. [20] 2. Den statliga länsförvalt— ningen. II. Bilagor. [21] Skatteförvaltnlngen. [22] Lansindelningsutredningen. [23] Transportkostnaderna i Gotlandstrafiken. [29] Kanaltrafikutredningen. 1. Vänerns och Vätterns förbindelse med Västerhavet. [32] 2. Vänerns och Vätterns förbindelse med Västerhavet. Bilagor. [3
Finansdepartementet
statlig publicering. [5] Finansiella långtidsperspektiv. [6]
Statskontorets programbudgetutredning. 1. Pro— grambudgetering. Del I. [11] 2. Programbudgete— ring. Del II — Studier och försök. [12] 8. Programf budgetering. Del III — En sammanfattning. [13] Lag om Skatterätt. [24] Kompensation i vissa fall för bensinskatt som ut- går]- till användande av motorsåg och snöskoter.
Eckleslastikdepartementet
Rikskonserter. [9] Linköpings högskola. Del I. [10] Skolans arbetstider. [14] 1958 års utredning kyrka—stat: VII. Folkbokfö- rin en. [16] VIII. De teologiska fakulteterna. [17] 1962 rs ungdomsutrednlng. statens stöd till ung- domsverksamhet V. [19] Filmens inflytande på sin publik. [31]
Jordbruksdepartementet Den framtida jordbrukspolitiken. [7] Skoglig yrkesutbildning. II. [38] Inrikesdepartementet
Kommunal bostadsförrnedling. [1] Invandringen. [18] Höga eller låga hus? [30]