SOU 1967:48

Yrkesutbildningsberedningen

Sammanfattning.

Sammanfattning och repetition av ämnet.

Kommentarer och anvisningar

Huvudvikten bör läggas vid konstruktion av mönster med utgångspunkt från grund— m all ar/ mönster.

Mönsterkonstruktionen bör följas upp genom uppsättning och provning av några plagg på docka.

Undervisningen skall även ge anvisning om riktlinjer för provning, särskilt med avseende på modell, balans, rörelsevidd och trådriktning.

För att erhålla enhetlighet vid konstruktionen av dam— och herrplagg ritas lämp- ligen alla mönster utan sömsmån (inlägg).

Eleverna bör börja med att konstruera mönster i naturlig skala med hjälp av mallar (färdiga mönster). Först sedan kännedom om mönstrens utseende, propor- tioner och linjer inhämtats kan man övergå till konstruktion av grundmönster.

Lämpligt är vidare att konstruktionerna först sedan de utförts i naturlig storlek ritas in i arbetsboken om så erfordras.

Momenten i mode— och klädkunskap bör ge en orientering om hur ett mode uppkommer och modets betydelse för branschen.

Kursen bör också ge råd och anvisningar om den personliga klädseln och värden av kläder.

6.14.3.5 Textil varukunskap Mål Utbildningen i varukunskap har till uppgift att ge kunskaper om olika vävnaders egenskaper under användning, att ge kunskaper om textila råmaterial och dess bearbetning till vävnad, att ge information om ett tygs tillverkningstekniska bearbetningsmöjligheter, att ge kunskap om olika textilvarors benämning och användning samt att ge kännedom om varudeklaration och varumärkning.

H uvudmoment

De viktigaste textila råmaterialens indelning, förekomst, framställning och egen- skaper. Textilfibremas uppbyggnad. Begreppet spinnbarhet. Redogörelse för de textila processerna. Grundbindningar för vävnader och trikå. Materialets, spinningens, bindningens och appreteringens inverkan på den färdiga varans kvalitet, egenskaper och användningsområden. Olika varors benämningar och användning.

Beklädnadstyger. Textilvarors egenskaper: krympning, färgningars härdighet, skrynkelhärdighet, håll- barhet, vattenavvisande egenskaper, termiska egenskaper. Varudeklaration (VDN). Varumärkning.

De vanligaste tillbehören.

Disposition av lärostoffet

Textilvaror ca 4 lektioner. Demonstration av olika textilvaror: beklädnadstyger, heminredningstextilier och hushållslinne. Definition av vad som avses med tyg och trikå, garn och fiber. Den enskildes konsumtion av textilvaror.

Något om textilvarans utveckling. Krav, som ställs på en textilvara.

Olika krav avseende utseende, presshärdighet, skrynkelhärdighet, hållbarhet, krymphärdighet, tvätthärdighet, modemässighet m.m. Kvalitet.

Hur man skall bedöma en textilvara ur kvalitetssynpunkt. Varudeklaration.

Textilvarans beteende under användning. Vad händer med en textilvara då den används? Människokroppen och vävnaden. Olika fibrers och textilvarors fuktupptagningsförmåga, värmande egenskaper, drag- hållfasthet, töjbarhet och motståndkraft mot värme och ljus.

Den textila fibern ca 2 lektioner.

Textilfibrernas spinnegenskaper. Textilfibrernas pris.

Textilfibrernas ursprung och indelning. Världsproduktionen av de viktigaste textila råvarorna.

Vegetabiliska fibrer ca 6 lektioner. Exempel på bomullsvävnader och tråd samt deras användningsområden. Bomull: Något om bomullsodling. Produktionsländer och produktion. Bomulls- fiberns utseende, uppbyggnad och fysikaliska och kemiska egenskaper. Några kända bomullssorter. Lin: Exempel på linnevaror och deras användningsområden. Linodling. Produk- tionsländer och produktion. Linberedning. Linfiberns utseende, uppbyggnad och

fysikaliska egenskaper.

Cottolin och splendolin: Exempel på vävnader av cottolin och splendolin och deras användningsområden. Framställning av cottolin och splendolin. Fiberblandning- arnas fysikaliska egenskaper.

Hampa och jute: Exempel på hamp- och jutevävnader och deras användningsom- råden. Hamp- och juteodling. Produktionsländer och produktion.

Animaliska fibrer ca 6 lektioner. Exempel på olika slag av ullvävnader och deras användningsområden. Produktionsländer och produktion.

Något om fåruppfödning. Några vanliga fårraser. Djurhårens utseende, uppbyggnad, fysikaliska och kemiska egenskaper. Huvud— typer av ull. Andra hårfibrer: mohair, kaschmirull, kamelull, tagel, nöthår, alpackaull m. fl. Ulhnaterial eller shoddy. Natursilke: Exempel på natursilkevaror och deras användningsområden. Silkes- odling. Produktionsländer och produktion. Silkets utseende, uppbyggnad, fysi— kaliska och kemiska egenskaper.

Konstfibrer ca 6 lektioner. Olika slag av konstfibrer. Exempel på vävnader. Konstfibervävnademas andel i textilvaruproduktionen.

Orientering om konstfibrernas tillkomst och utveckling. Konstfibrernas indelning med avseende på yttre form: heldragna eller ändlösa fibrer samt stapelfibrer.

Regenererade fibrer: Exempel på rayonvävnader och deras användningsområden. Framställning av spinnlösning. Utspinning. Efterbehandling. Regenererade fib— rers utseende, uppbyggnad och fysikaliska och kemiska egenskaper. Syntetfibrer: Exempel på syntetfibervaror och deras användningsområden. Syntet- fibrernas indelning i huvudgrupper: polyamid—, polyester—, polyakryl- och poly- uretanfibrer. Principerna för framställning av syntetfibrer. Syntetfibrernas utse- ende, uppbyggnad och fysikaliska egenskaper. Oorganiska fibrer: Exempel på vävnader med metalltrådar. Glasfibrer.

Enkla metoder att särskilja olika fibrer ca 3 lektioner. Brännprov, avslutning av vått garn, upptvinning av garn samt enkla kemiska prov. Undersökning av bomull, lin, ull, silke och konstfibrer efter olika metoder. Demonstration av analysschema. Undersökning av olika fibrer i mikroskop.

Spinning ca 3 lektioner. Exempel på olika garn. Spinningens princip. Repetition av fibrernas spinnegenskaper.

Bomullsspinning: Förberedelsearbeten: rensning, kardning, kamning, sträckning och förspinning. Finspinning.

Linspinning: Spinning av lin och tow. Torr- och våtspinning.

Ullspinning:

Förberedelsearbeten: sortering, tvättning och kardning. Spinning av kamgarn och kardgam. Några jämförelser mellan kamgarn och kardgam med avseende på utseende och fysikaliska egenskaper.

Blandade material ca 2 lektioner.

Exempel på vävnader.

Anledning till framställning av blandmaterial: förbättrande av varans egenskaper, effekter, förbilligande av materialet m.m. Olika blandmaterial: ull i blandning med rayon; ull och bomull; rayon, acetat och natursilke. Inblandning av syntetfibrer. Bedömningsgrunder för garn ca 3 lektioner. Garnets finlek. Garnets jämnhet. Metrisk numrering, engelsk numrering och denier. Snodd: lös och hårdsnodda garner och dess betydelse för den färdiga varan. Z-snodd och S-snodd. Tvinning: enkel- och dubbeltvinnat garn, tvinningens inverkan på den färdiga va- ran, något om effekt— och fantasigarner, upptvinning och undersökning av garner med avseende på jämnhet, spinning och tvinning.

Vävning ca 2 lektioner.

Vävningens princip.

Eventuell demonstration med hjälp av dockvävstol. Huvudtyper av vävnader: egentliga vävnader, trikå, knypplade vävnader och fiber- flortyger. Egentliga vävnader: schematisk beskrivning av en vävstol, industriell vävning.

Bindningar ca 6 lektioner. Exempel på tvåskaftsvävnader: rips, moiré, panama, fresco m. fl.

Tvåskaftsvävnader: egenskaper hos tvåskaftsvävnader, mönstringsmöjligheter. Kypertvävnader: Exempel på olika kypertvävnader, såsom batavia, varpkypert, spctskypert, kors- kypert och oliksidig kypert; schematisk framställning av kypertbindningar; mönstringsmöjligheter; egenskaper hos kypertvävnader.

Satinbindningar:

Exempel på satinvävnader: mollskin, atlassiden, duchesse m.fl.; schematisk fram- ställning av satinbindningar; mönstringsmöjligheter; egenskaper hos satinväv- nader. Jacquardvävn ader: Exempel på jacquardvävnader; gardiner, möbeltyger, damast, klänningstyger m. fl.; principer för framställning av jacquardvävnader; mönstringsmöjligheter; egen- skaper hos jacquardvävnader. Förstärkta vävnader: Exempel på förstärkta vävnader: piké, matelassé, clouqé, ulstertyg m. fl.: schema- tisk framställning av några typiska bindningssätt; mönstringsmöjligheter; egen- skaper hos dubbelvävnader. Frottévävnader: Exempel på frottévävnader: schematisk framställning av frottévävnader; enkel och dubbelsidig frotté; egenskaper hos frottévävnader. Sammetsvävnader: Exempel på sammetsvävnader; schematisk framställning av varp- och inslagssam- met; mönstringsmöjligheter; egenskaper hos sammetsvävnader. Tyll- och sniljvävnader: Exempel på tle- och sniljvävnader; egenskaper hos tyll- och sniljvävnader.

Trikåvävnader ca 4 lektioner.

Exempel på trikåvävnader. Huvudtyper av trikå: kulir- och varptrikå. Schematisk framställning av bindemönster för några trikåvävnader. Egenskaper hos trikåvävnader. Strumpor: tillverkning av strumpor, rundstickade och fasonstickade; garnnumrets och masktäthetens betydelse för den färdiga varan. Efterbehandling och förädling av textilvaror.

Jämförelse mellan oberedda och beredda varor.

Efterbehandlingens ändamål och betydelse för den färdiga varan. Bomulls— och rayonvaror: blekning, svedning, klistring (appretering), kalandrering, linberedning och mercerisering. Exempel på varor, som beretts enligt nedanstående metoder.

Krympningens förlopp.

Behandlingar mot krympning: sanfor- och rutrixmetoden.

Krympningstoleranser.

Behandlingar mot skrynkling: sidenfinish, non-iron, rapid-iron, Bel-O-Fast m.fl. Impregnering mot väta.

Några exempel på speciella appreteringsmetoder.

De olika efterbehandlingamas inverkan och betydelse för den färdiga varan. Ullvaror: efterbehandlingens omfattning och betydelse för den färdiga varan; lag- ning; beredning av ullvaror; våtberedning: tvättning, valkning och fixering; torr— beredning: torkning, skärning och pressning. Specialbehandlingar: malimpregnering; impregnering mot väta; specialbehand- lingar: töjvävnader och laminerade vävnader. ' Sidenvaror: exempel på varor, som beretts på olika sätt; färdigberedning av siden- tyger. Linnevaror: exempel på linnevaror; färdigberedning av linnetyger: blekning, sved- ning och kalandrering; beredning av olika slag av linnevävnader.

Syntetvaror: termofixering.

Färgning ca 3 lektioner.

Exempel på garnfärgade, styckfärgade och melerade varor. Färgämnen: något om s.k. naturliga färgämnen; syntetiska färgämnen; val av färg- ämnestyp. Färgning: lösgodsfärgning och garnfärgning; styckfärgning. . Färghärdighet: olika slag av härdighet: ljus-, gnid-, svett- och tvätthärdighet; färg- härdighetens betydelse för konsumentens värdering av varan.

Tryckning ca 2 lektioner. Exempel på tyger som tryckts genom olika förfaranden. Principen för tryckning: rouleauxtryck, filmtryck. Schematisk framställning.

Kvalitetsbedömning. Varudeklaration. Ca 10 lektioner. En varas bruksegenskaper: hållbarhet, skrynkelhärdighet, krymphärdighet, färg- härdighet, förmåga att värma eller kyla, utseende m. fl. ' ' En varas sömnadstekniska egenskaper: krymphärdighet, glanshärdighet, draperings- förmåga, snedhet, väfträndemas placering, sybarhet, sömhållfasthet, presstem- peratur, fixeringsförmåga rn. m. ' ' Val av sytråd och silke. Varudeklaration: deklarationens syfte. Varudeklarationsnämnden (VDN).

Exempel på varudeklaration.

Varumärkning/kvalitetsmärkning: Wool Marks, Sanfor plus, Helanca, ICI:s och andra syntetfabrikanters kontrollmärkning. Olika tygers lämplighet för olika ändamål.

Sammanfattning ca 2 lektioner. Sammanfattning och repetition av ämnet.

Kommentarer och anvisningar

Stor vikt skall läggas vid att ge kunskaper om olika vävnaders egenskaper under användning och vid bearbetning.

En vävnad består av en hel rad olika komponenter, som alla har betydelse för den färdiga varan, såsom fibergarn, bindemönster, trådtäthet och efterbehandling.

Den tekniska bearbetningen måste alltid anpassas till fibermaterial och den önskade varans egenskaper och utseende.

Det kan därför vara lämpligt att i undervisningen utgå från den färdiga varan och sedan ägna de olika delarna ungefär lika mycket tid. Viktigast är dock mate— rialets, vävningens och beredningens egenskaper och dess sammantagna betydelse för den färdiga varan.

De faktorer som bestämmer ett tygs tillverkningstekniska bearbetningsmöjligheter som t. ex. tillskärnings-, sömnads- och pressegenskaper skall framhållas.

Undervisningen bör även ge en orientering om den metodik som tillämpas vid undersökning av en vävnads egenskaper och vilka bedömningsgrunder, som till— lämpas vid undersökningen.

Val av material för olika ändamål med hänsyn till användbarhet, kostnad, söm- nad, press, tvätt m.m. skall diskuteras.

Undervisningen bör i största möjliga utsträckning anpassas till de textila mate- rial som är aktuella i det praktiska arbetet.

6.14.3.6 Fackteckning med kostymhistoria Mål

Undervisningen i fackteckning med kostymhistoria har till uppgift att ge ökade kunskaper och färdigheter i olika former av bildframställning, att ge kunskaper om klädteckning samt att ge en översikt över klädedräktens utveckling med anknytning till den samtida kulturutvecklingeu.

H uvudmoment

Fackteckning ca 100 lektioner.

Olika kompositionsprinciper: linjens, ytans och färgens uttrycksmöjligheter. Kompositionsövningar med enkla geometriska motiv.

Färgkunskap.

Figurteckning. Studier efter levande modell. Klädteckning och tygstudier: övningar med speciell anknytning till allmänt före- kommande formskapande linjer vid klädtillverkning. Utformning av färg- och modellförslag till garderob.

Kostymhistoria ca 20 lektioner i vardera årskursen. Klädedräktens uppkomst och olika motiv. Klädedräktens utveckling genom tiderna. Kulturlivets och samhällslivets avspegling i klädedräkten. Något om folkdräkter. Museistudier.

Disposition av lärostoffet Fackteckning

Olika kompositionsprinciper ca 30 lektioner. Linjens, ytans och färgens uttrycksmöjligheter. Tillämpningsövningar: kompositionsövningar med enkla geometriska motiv, stili- sering av naturforrner. Figurteckning: teckning efter levande modell. Anm. Låt eleverna teckna med grova pennor eller penslar för att ej fastna i de- taljer.

Stoffstudier ca 10 lektioner. Studier av olika tygers fall och ytor. Övningar i att efterlikna tygets utseende med hjälp av duttning, frottage m. m.

Färgkunskap ca 10 lektioner. Definition av begreppet färg, färgämne.

Synfömirnmelse. Färgtonkretsen.

Kalla och varma färger.

Ljusets betydelse för färgupplevelsen. Förutsättningslösa färgexperiment och övningar, avsedda att träna upp en färg— känslighet. Lavering. Modets påverkan på färgseendet.

Målning av stilleben.

Klädteckning ca 50 lektioner. Människokroppen och klädedräkten.

Sambandet mellan funktion — material _— teknik — form och dekor.

Teckning av barnkläder, tonårskläder, vardags-, eftermiddags-, afton- och fritids- kläder.

Uppgörande av modell-, färg- och materialförslag för ex. >>karakteriserad person utan hänsynstagande till den ekonomiska faktorn» och för en person efter eko— nomiska riktlinjer. Teckning av detaljer. Betydelsen av teckningens exakthet för tillverkning av plagget. Teckning av några detaljer och plagg hämtade ur kostymhistorien. Anm. Övningarna skall tjäna till träning av öga och hand samt till utvecklande av fantasin. Vid undervisningen bör alla medel i form av >>knep och trix» an— vändas.

Kostymhistoria

Ca 20 lektioner i vardera årskursen. Dräktens uppkomst och olika motiv. Klädedräkten under olika epoker: klädedräktens utveckling genom tiderna; sam- manhanget med den samtida kulturu-tvecklingen och tidsandan. Antiken: klädedräkten under antiken i Egypten och Nildalen; dräkten i antikens Grekland; klädedräkten vid romerska rikets fall. Medeltiden: några typiska drag i klädedräkten under medeltiden; dräktens utveck- ling under renässansen. Den nya tiden: modets växlingar under lSOO-talet i Italien, Frankrike, Spanien m. fl. länder. 1600-talet: några karaktäristiska drag i klädedräkten under barocken. 1700-talet: exempel på dräkter från rokokon, Louis XIV, direktoire m.fl.; Paris som modecentrum. 1800-talet: romantikens och realismens avspegling i klädedräkten. l900-talet: modet från seklets början; modets utveckling från 1930-talet fram till våra dagar. Något om folkdräkter.

Sammanfattning.

Sammanfattning och repetition av ämnet.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen, som har till uppgift att ge ökade kunskaper och färdigheter i olika former av bildframställning, skall syfta till att överhuvud taget utveckla elevens känsla för estetiska värden.

Särskild vikt skall läggas vid teckning av kläder, varvid även betydelsen av teck— ningens exakthet för tillverkning av plagget bör poängteras.

Undervisningen i fackteckning och kostymhistoria bör komplettera varandra. Eleverna bör börja med enkla teknikövningar, teckning med grova pennor, filt- pennor, kritor och penslar. Inte minst viktigt är övningar i penselteckning på fri hand.

Från frigörande rörelseövningar i penn- och penselföring utan inriktning mot ett bestämt bildresultat övergår man till en färdighetsträning, som avser att ge eleverna säkerhet att snabbt återge enkla givna former. Här bör även ingå någon träning av förmågan att riktigt återge de inom branschen förekommande ritnings- symbolerna.

Det är lämpligt att börja en dubbeltimme med ca 1/2 timmes figurteckning under hela kursen.

Läroplanens första termin avser att ge en allsidig gemensam grund för en fortsatt utbildning mot branschens olika specialiteter. Under andra terminen sker en gren— indelning mot verksamheterna tryckmediaframställning, tryckning och efterbear- betning. Terminerna tre och fyra har elva varianter inriktade mot olika delar av den grafiska industrin. Lärostoff redovisas endast för årskurs 1.

En blockutbildning för hela den grafiska industrin avviker radikalt från de rikt- linjer för utbildningen inom branschen som hittilldags varit gällande. Begreppet grafisk industri omspänner verksamheter med högst skilda tekniker som i många fall ställer krav på färdigheter och kunskaper av helt olikartade slag, exempelvis typografer, bokbindare, fotografer och kemigrafer.

6.15.1

Blockschema

4:e terminen

3:e terminen

2:a terminen

Beredning Maskinell Övrig Repro- Kopie- Hög- Partibok- Förpack-

Förbear- textfram- textfram- duktions- ring/

betning ställning ställning/ fotogra- Etsning ning Ombryt- fering ning/

Monte-

ring

A 3:3

Textreproduktion Bildreproduktion

Al A2

tryck- bindning ning

BZ C2 C3

Tryckning Efterbearbetning Förpackning Bokbindning

Tryckmediaframställning A

C

l:a terminen

Linje för grafiska yrken

6.15.2 Timplaner 6.15.2.1 Timplan, terminerna 1 och 2

_, Termin Termin 2 för grupp Amne

A1 A2 B

YRKESTEKNIK (6.15.3) .. 30—33 30—33 Tryckmediaframställning (6.15.3.1) 1 11 11 Textreproduktion (6.15.3.2) 11 Bildreproduktion (6.15.3.3) 11 Beredning, förbearbetning (6.15.3.4) Maskinell textframställning (6.15.3.5) Övrig textframställning, ombrytning, montering (6.15.3.6) Reproduktionsfotogratering (6.15.3.7) Kopiering, etsning (6.15.3.8)

Tryckning (6.15.3.9) Högtryckning (6.15.3.10) Litotryckning (6.15.3.11) Djuptryckning (6.15.3.12) Efterbearbetning, förpackning (6.15.3.13) Privatbokbindning (6.15.3 .14) Partibokbindning (6.15.3.15) Förpackning (6.15.3.l6) Matematik (6.15.3.17) Fysik (6.15.3.18) Kemi (6.15.3.19) Teknologi (6.15.3.20) Ergonomi (6.15.3.21) Företagsekonomi (6.15.3.22) Form och funktion (6.15.3.23) Arbetsmarknaden (6.15.3.24) Branschkunskap (6.15.3.25) Anpassad svenska (6.15.3.26)

N————-—->—->—- to.—___...—

IJ—lJ—>—-_

ALLMÄNNA ÄMNEN Svenska Engelska (B-språk) | Samhällskunskap ' Religionskunskap ] Arbetslivsorientering Gymnastik

)

wooowu (JOKQNL'JIJ

TIMME TILL FÖRFOGANDE 1 l l

Summa veckotimmar |37 | 38 | 38 | 38

1 Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna.

6.15.2.2 Timplan, termin 3

.. Termin 3 Amne Ål

YRKESTEKNIK 3l—33 Tryckmediaframställning Textreproduktion 26 Bildreproduktion Beredning, förbearbetning Maskinell textframställning Övrig textframställning, ombrytning, montering Reproduktionsfotografering Kopiering, etsning Tryckning Högtryckning Litotryckning Djuptryckning Efterbearbetning, förpackning Privatbokbindning Partibokbindning Förpackning

. Te "min 3 Ämne [

A1 A2

YRKESTEKNIK (forts.) Matematik Fysik Kemi Teknologi Ergonomi Företagsekonomi Form och funktion Arbetsmarknaden Branschkunskap Anpassad svenska ALLMÄNNA ÄMNEN Svenska Engelska ' Samhällskunskap 1) Religionskunskap Arbetslivsorientering Gymnastik

38 38 38 38 38 38 38

1 Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i årskurs 1 och avser båda årskurserna.

Där så kan ske skall skolan erbjuda eleverna möjlighet till fritt tillval upp till 12 veckotimmar. Tillvalet bör i första hand erbjudas i årskurs 2.

6.15.2.3 Timplan, termin 4

.. Termin 4 Amne

A 321 A 3:2

YRKESTEKNIK 31—33 31—33 Tryckmediaframställning Textreproduktion Bildreproduktion Beredning, förbearbetning Maskinell textframställning Övrig textframställning, ombrytning, montering Reproduktionsfotografering Kopiering, etsning Högtryckning Litotryckning Djuptryckning Efterbearbetning, förpackning Partibokbindning Förpackning

.. Termin 4 Amne

A3:1 A3:2 A3z3 |A3:4 |A 3:5

YRKESTEKNIK (forts.) Matematik Fysik Kemi Teknologi Ergonomi Företagsekonomi Form och funktion Arbetsmarknaden Branschkunskap Anpassad svenska ALLMÄNNA ÄMNEN Svenska Engelska Samhällskunskap 1) Religionskunskap Arbetslivsorientering Gymnastik

T T T T T

NONN

Homel—.c! NONN—N NONN

NONN—N NOClN—Cl NONN—N NONN—N

_—(*1 —(*|

38 38 38 38

* Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna.

Där så kan ske skall skolan erbjuda eleverna m0jlighet till fritt tillval upp till 12 veckotimmar. Tillvalet bör i första hand erbjudas i årskurs 2.

6.15.3 Yrkesteknik

6.15.3.1 Tryckmediaframställning

Mål

Undervisningen i tryckmediaframställning har till uppgift i termin I att ge eleverna begränsade kunskaper och färdigheter inom olika former av manu- ellt och maskinellt arbete, att ge dem tillfälle att deltaga i och individuellt utföra olika uppgifter, att ge dem förståelse för olika delar av produktionskedjan, att ge dem underlag för ett mera målinriktat yrkesval i termin 2 att öka elevernas kunskaper och färdigheter inom olika former av manuellt och maskinellt arbete vid tryckmediaframställning,

att ge eleverna tillfälle att deltaga i och individuellt utföra olika arbetsuppgifter samt att ge eleverna underlag för ett definitivt yrkesval.

Huvudmoment Termin 1 :

Tryckmediaframställning

Termin 2:

Beredning

Förbearbetning av manuskript av olika slag Retusch Maskinell textframställning

Övrig textframställning Ombrytning Montering

Reproduktionsfotografering

Kopiering Etsning

6.15.3.2 Textreproduktion

Mål

Undervisningen i textreproduktion har till uppgift

att ge eleverna fördjupade kunskaper i reproduktion av text samt att lära dem att manuellt och maskinellt omvandla manuskript för fortsatt repro— duktion.

Huvudmoment

Beredning

Förbearbetning av olika slags manuskript Maskinell textframställning

Övrig textframställning Ombrytning Montering

6.15.3.3 Bildreproduktion Mål

Undervisningen i bildreproduktion har till uppgift att ge eleverna fördjupade kunskaper i att på fotografisk väg återge bild och text.

H uvudmoment

Reproduktionsfotografering Retuscherin g

Montering Kopiering Etsning

6.15.3.4 Beredning, förbearbetning Mål Undervisningen i beredning och förbearbetning har till uppgift att ge eleverna fördjupade kunskaper och färdigheter i att under ledning kunna utföra arbetsuppgifter som vanligen förekommer i samband med förbearbetning och beredning av text och bild för tryckning samt att ge eleverna en grund för en senare inskolning till speciella arbetsuppgifter.

H uvudmoment

Behandlingen av manuskript ur språklig, estetisk och teknisk synpunkt Omfångsberäkning Retuschering av original Retuschering vid olika tillfällen i produktionsförloppet

6.15.3.5 Maskinell textframställning Mål Undervisningen i maskinell textframställning har till uppgift att fördjupa elevernas kunskaper och färdigheter så att de på maskinell väg kan reproducera text till bly- eller filmsats för ombrytning och tryckning samt att ge eleverna en grund för senare inskolning för speciella arbetsuppgifter.

H uvudmament

Skrivning på tangentbord för grafisk textreproduktion Handhavande av apparater och maskiner för framställning av text i bly och film Iordningställande av satt text för vidare bearbetning

6.15.3.6 Övrig textframställning, ombrytning och montering Mål Undervisningen i övrig textframställning, ombrytning och montering har till uppgift att fördjupa elevernas kunskaper och färdigheter så att de på manuell väg kan reproducera text till bly- eller filmsats för ombrytning och tryckning samt att ge eleverna en grund för senare inskolning för speciella arbetsuppgifter.

H uvudmoment

Handsättning

Sättning av text på vissa apparater och maskiner Ombrytning Montering av papperskopior och film med text och bilder Framställning av korrektur

6.15.3.7 Reproduktionsfotografering Mål Undervisningen i reproduktionsfotografering har till uppgift att ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter att de under ledning kan utföra de arbetsuppgifter som vanligen förekommer inom reproduktionsfotografering för kemigrafi, litografi, djuptryck och schablontryck samt att ge eleverna en grund för senare inskolning till speciella arbetsuppgifter.

H uvudmoment

Fotografering av text och bilder i en eller flera färger Framkallning av film och framställning av papperskopior

6.15.3.8 Kopiering, etsning Mål Undervisningen i kopiering och etsning har till uppgift att fördjupa elevernas kunskaper och färdigheter inom såväl kopiering som etsning så att de kan utföra vanligen förekommande arbetsuppgifter samt att ge eleverna en grund för senare inskolning till speciella arbetsuppgifter.

H uvudmoment

Kopiering för olika tryckförfaranden Framkallning och etsning Retuschering Matrisering och gjutning Efterbearbetning

6.15.3.9 Tryckning

(Termin 1)

Mål

Undervisningen i tryckning under första terminen har till uppgift att ge eleverna begränsade kunskaper och färdigheter inom olika former av manu- ellt och maskinellt arbete,

att ge eleverna tillfälle att deltaga i och individuellt utföra olika uppgifter, att ge eleverna förståelse för olika delar av produktionskedjan samt att ge eleverna underlag för ett mera målinriktat yrkesval.

H uvudmoment

Trycknin g

(Termin 2)

Mål

Undervisningen i tryckning under andra terminen har till uppgift att fördjupa elevernas kunskaper och färdigheter inom olika metoder att trycka, att lära eleverna individuellt utföra enklare uppgifter inom olika tryckmetoder samt att ge eleverna underlag för ett definitivt yrkesval.

H uvudmoment

Tryckning av enklare arbetsuppgifter inom högtryck, litotryck, djuptryck och schablontryck

6.15.3.10 Högtryckning Mål Undervisningen i högtryckning har till uppgift att ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter att de under ledning kan utföra de arbeten som normalt förekommer inom högtryckning samt

att ge eleverna en grund för senare inskolning till speciella arbetsuppgifter.

H uvudmOment

Formatpåläggning Förtillriktning Intagning

Tryckning av olika trycksaker i en eller flera färger och i olika maskintyper Iordningställande av upplaga för leverans till bokbinderiet

Färgblandning

6.15.3.11 Litotryckning Mål Undervisningen i litotryckning har till uppgift att fördjupa elevernas kunskaper och färdigheter så att de under ledning kan ut— föra de arbeten som normalt förekommer inom litotryckning samt

att ge eleverna en grund för senare inskolning till speciella arbetsuppgifter.

H uvudmoment

Elementär kopieringsteknik Förberedelse för tryckning

Upplappning

Tryckning av olika trycksaker i en eller flera färger och i olika maskintyper Iordningställande av upplaga för leverans till bokbinderiet

Färgblandning

6.15.3.12 Djuptryckning

Mål

Undervisningen i djuptryckning har till uppgift att ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter att de under ledning och i sam- arbete inom en grupp kan utföra ordinarie arbetsuppgifter inom djuptryckning

samt att ge eleverna en grund för inskolning till speciella arbetsuppgifter.

Huvudmoment

Elementär etsningsteknik Förberedelse för tryckning Inställning Tryckning F ärgblandning

6.15.3.13 Efterbearbetning, förpackning

(Termin 1) Mål

Undervisningen i efterbearbetning och förpackning under första terminen har till

uppgift

att ge eleverna begränsade kunskaper och färdigheter inom olika former av manu- ellt och maskinellt arbete, att ge eleverna tillfälle att deltaga i och individuellt utföra olika uppgifter, att ge eleverna förståelse för olika delar av produktionskedjan samt att ge eleverna underlag för ett mera målinriktat yrkesval.

H uvudmoment

Efterbearbetning av tryckta produkter Förpackningstillverkning

(Termin 2)

Mål

Undervisningen i efterbearbetning och förpackning under andra terminen har till

uppgift

att ge eleverna fördjupade kunskaper och färdigheter inom olika maskinella och manuella arbetsuppgifter för efterbearbetning av trycksaker och förpacknings— material samt att ge eleverna underlag för ett definitivt yrkesval.

H uvudmoment

Hantering av papper och papp

Skärande bearbetning Annan manuell och maskinell bearbetning (dock ej privatbokbindning) Kontrollmetoder

6.15.3.14 Privatbokbindning Mål Undervisningen i privatbokbindning har till uppgift att fördjupa elevernas kunskaper och färdigheter inom privatbokbinderi och hant— verksmässig tillverkning av etuier och klädda kartonger samt att ge eleverna tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt utföra ej alltför komplicerade arbetsuppgifter.

H uvudmoment

Bindning av olika privatband och luntor Förgyllning Marmorering

Hantverksmässig kartongtillverkning

6.15.3.15 Partibokbindning Mål

Undervisningen i partibokbindning har till uppgift att fördjupa elevernas kunskaper Och färdigheter beträffande bearbetning av tryckt eller otryckt material i större upplagor till färdiga produkter.

H uvudmoment

Manuell och maskinell färdigställning av enklare bokband, broschyrer, blanketter, pärmar och samlingskartonger (Utbildningen sker i samarbete med företag)

6.15.3.16 Förpackning Mål Undervisningen i förpackning har till uppgift att fördjupa elevernas kunskaper och färdigheter i handhavandet av material för förpackningsändamål samt maskiner inom förpackningsindustrin samt att ge eleverna en grund för inskolning till speciella arbetsuppgifter.

Manuell och maskinell tillverkning av förpackningar i papper, papp, wellpapp och plast (Utbildningen sker i samarbete med företag)

6.15.3.17 Matematik Mål Undervisningen i matematik har till uppgift att göra eleverna förtrogna med vissa grundläggande begrepp och metoder inom matematiken utöver vad de inhämtat i grundskolan,

att uppöva elevernas färdighet i huvudräkning samt

att ge eleverna inblick i matematikens tillämpning inom deras kommande verksam- hetsområden.

H uvudmoment

Egenskaper hos naturliga hela och rationella tal Räknestickan Procent Grafisk framställning

6.15.3.18 Fysik Mål

Undervisningen i fysik har till uppgift

att komplettera studierna i grundskolan och därigenom öka elevernas kunskaper om viktiga fysikaliska företeelser med tonvikt på sådana kunskaper som de kan antas få behov av i sin yrkesverksamhet.

H uvudmoment

Strålningslära Värmelära Elektricitetslära Elektronik

6.15.3.19 Kemi Mål Undervisningen i kemi har till uppgift

att öka elevernas kunskaper i sådana kemiska företeelser och ämnesgrupper som är av betydelse för den grafiska industrin.

H uvudmoment

Atomernas byggnad Kemisk reaktionslära Tillämpad kemi Kemins betydelse

6.15.3.20 Teknologi Mål Undervisningen i teknologi har till uppgift att ge eleverna kunskaper i materiallära och om vanliga konstruktionselement samt att ge eleverna kännedom om transportdon samt om hjälpmedel som handböcker, kataloger, broschyrer och normblad.

H uvudmoment Materiallära Konstruktionselement Transportdon

6.15.3.21 Ergonomi Mål

Undervisningen i ergonomi har till uppgift att ge eleverna en kort sammanfattning av människokroppens byggnad och funk- tioner, att lära eleverna de grundläggande principerna för människans upplevelser och beteenden samt

att orientera eleverna om de faktorer som berör samspelet mellan människan och hennes arbete och som är av särskild betydelse för hälsa, effektivitet och trivsel.

Arbetsmedicinska och arbetsfysiologiska grunder Psykologiska, sociala och sociologiska faktorer av betydelse för människan i arbets- livet Arbetshygien och omgivningshygien

6.15.3.22 Företagsekonomi Mål

Undervisningen i företagsekonomi har till uppgift

att ge eleverna en allmän orientering om företagsorganisation och ekonomi på arbetsplatsen samt

att ge eleverna grundläggande kunskaper i arbetsstudieteknik.

H uvudmoment

Företagets målsättning och organisation Kostnadsberäkning

Arbets- och metodstudier Olika lönesystem

6.15.3.23 Form och funktion Mål

Undervisningen i form och funktion har till uppgift att öka elevernas kunskaper om sambandet mellan form och funktion, att stimulera till skapande verksamhet samt

att söka utveckla elevernas estetiska uppfattning och omdöme.

H uvudmoment

Stilarter och estetiska uttrycksformer Teckning (fria formövningar) Foto- och filmkunskap Konst och konsthantverk Bokstavsformer Skissering av olika bokstavsformer Bokbandskomposition Arbetsritningar

6.15.3.24 Arbetsmarknaden Mål

Undervisningen i ämnet arbetsmarknaden har till uppgift att öka elevernas kunskaper om arbetsmarknaden med tyngdpunkt lagd på för- hållanden inom branschen.

H uvudmoment

Utbildningsfrågor

Verksamhetsområden inom branschen Arbetsmarknadsorganisationer Förhandlingar och avtal på arbetsmarknaden

6.15.3.25 Branschkunskap Mål Undervisningen i branschkunskap har till uppgift

att ge eleverna en allmän teoretisk orientering om olika grafiska metoder och verk- samhetsområden.

H uvudmoment

Grafisk historia Principer för olika tekniker vid mångfaldigande av trycksaker Konstgrafiska metoder

Efterbearbetning

Nomenklatur

6.15.3.26 Anpassad svenska Mål Undervisningen i anpassad svenska har till uppgift att lära eleverna manuskriptbehandling (text och bild) före reproduktionen samt de särskilda regler som gäller för språkets behandling i text för tryckning.

H uvudmoment

Manuskriptberedning Typografiska språkregler Regler för samarbetet mellan manuskriptframställaren och tillverkaren.

6.16 LÄROPLAN FÖR FRISÖRTEKNISK LINJE

Utbildningen omfattar en tvåårig grundutbildning åtföljd av ett tredje påbyggnadsår i företag. Utbildningen kan under de två första åren i likhet med all annan av YB föreslagen yrkesutbildning genomföras antingen helt i skola, helt i form av inbyggd undervisning eller genom kombinationer av dessa organisationsformer. Vilken organisationsform som väljes bör vara helt beroende av de lokala förut- sättningama att inom läroplanens ram ge eleverna den bästa möjliga grundut— bildningen. Det tredje året anser YB bör ligga i företag varvid undervisningen bedrives såsom inbyggd undervisning.

Den föreslagna läroplanen förutsätter en gemensam första termin för blivande såväl dam— som herrfrisörer. Härefter uppdelas linjen i en gren för blivande dam- frisörer och en för blivande herrfrisörer. Det tredje påbyggnadsåret är också uppdelat på de nuvarande olika frisöryrkena.

YB har uppmärksammat att det inte finns någon genomförd yrkesanalys inom frisörbranschen. Här lämnade förslag om såväl längden av den gemensamma undervisningen som totala utbildningstiden bör sålunda omprövas sedan analys- arbetet inklusive den pedagogiska analysen slutförts.

6.16.1 Blockschema

Utbildning i företag: Utbildning i företag?

Gren för damfrisörer1 Gren för herrfrisörer1

1 | Frisörteknisk linje]

Behandlas i förevarande läroplansförslag ' Inbyggd undervisning

6.16.2 Timplan

Veckotimmar i åk

Ämne ]

YRKESTEKNIK (6.163)

Arbetsteknik (6.16.3.1—3) Verktygslära (6.16.3.4) Materiallära med kemi (6.16.3.5) Yrkesekonomi med branschkännedom (6.16.3.6) Fackteckning med kostymhistoria (6.16.3.7)

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) | Samhällskunskap | Religionskunskap I Arbetslivsorientering Gymnastik

TIMME TILL FÖRFOGANDE

Summa veckotimmar

1 Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna.

Där så kan ske skall skolan erbjuda eleverna möjlighet till fritt tillval upp till 12 veckotimmar. Tillvalet erbjudes i första hand under andra årskursen. Här bör beaktas möjligheterna till att ge enskilda elever målinriktad utbildning för an- ställning inom kosmetikabranschen liksom också att möjliggöra vidareutbildning till exempelvis maskör, perukmakare, kosmetolog, demonstratör osv.

6.163 Yrkesteknik

Mal

Undervisningen i yrkesteknik har till uppgift

att ge eleverna de grundläggande kunskaper och färdigheter som erfordras för att tillsammans med ett tredje påföljande läroår i företag möjliggöra ett själv- ständigt utövande av frisöryrket.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i yrkesteknik bör i första hand uppöva förmågan att med före— kommande hjälpmedel (yrkesredskap, preparat etc.) utföra de olika arbeten som utföres på frisérsalonger. Det är också av betydelse att eleverna informeras om arbetsmiljö och arbetslivets krav på den anställde (se Arbetslivsorientering).

Undervisningen i yrkesteknik skall integreras. Denna samgång mellan arbets— teknik och fackteori ställer stora anspråk på undervisningsplaneringen. Det för— hållandet att fackteorin i mycket stor utsträckning kan samläsas innebär också krav på att undervisningen i arbetsteknik samordnas även under de perioder, då den genom grendelningen formth är uppdelad.

Särskild omsorg skall från början ägnas åt inlärandet av riktiga handgrepp och arbetsställningar. Samtidigt skall Skyddsfrågorna uppmärksammas liksom även betydelsen av en noggrann hygien.

6.16.3.1 Arbetsteknik, termin 1 Mål Undervisningen i arbetsteknik under första terminen har till uppgift att ge grundläggande färdigheter i moment av betydelse för hela frisöryrket (såväl dam- som herrgren), att genom intensivövning befästa riktiga arbetsställningar och arbetsmetoder i dessa moment samt att hos eleverna grundlägga en riktig inställning till säkerhetsfrågor och hygien.

H uvudmoment

Klippning med strukturbedömning Schamponering med olika inpackningar Vatten- och fönondulering

Permanent

Hårfärgning Ansiktsbehandling Huvudmassage Rakning (grundläggande verktygsövningar) Enkla frisyrarbeten på dockor.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen skall i enlighet med målsättningen konsekvent intensivöva en— skilda moment och därigenom grundlägga de färdigheter, som under den följande utbildningen fördjupas och utvecklas. Undervisningen kan med fördel organiseras såsom utbildningsstationer med fasta läromedel.

6.16.3.2 Arbetsteknik, gren för damfrisörer, terminerna 2—4 Mål Undervisningen i arbetsteknik har till uppgift

att fördjupa de under termin 1 inhämtade kunskaperna och inlärda färdigheterna, att ge eleverna kunskap och färdighet i övriga grundläggande moment inom dam- frisörgrenen, att utveckla elevernas känsla för rätta arbetsmetoder, att utveckla elevernas känsla för form, att träna eleverna i kundservice samt att ytterligare befästa elevernas känsla för säkerhetsföreskrifter och hygien.

H uvudmoment

Teknik vid schamponering och massage, olika massagemetoder Teknik vid klippning, effilering och skulptering av dam— och barnhår Ondulering: Arbetsmetoder vid utförande av vattenondulering, mise en plis och francoir Permanentbehandlingar: Arbetsmetoder för kall, kemisk och värmepermanent Färgning och avfärgning: Olika behandlingsmetoder vid färgning, avfärgning, blon— dering och toning Teknik vid ansiktbehandling och manikyr Brudklädsel: Demonstration av olika slag av brudslöjor, brudkronor och prydnader. Brudklädsel Orientering om tävlingsarbeten Organisation av arbete och arbetsplats Kundservice.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen skall genomföras såsom integrerad utbildning med ständigt iakt— tagande av riktiga metoder och arbetsstälhringar. I arbetsuppgifterna ingår vissa grundläggande manuella arbeten som måste övas upp till rutinhastighet t. ex. lock— ningsteknik, klippningsteknik och massage, varför särskild vikt bör läggas vid inlärandet och färdighetsövningen i dessa moment.

Utförandet av olika behandlingar skall föregås av en genomgång för bestäm- mande av hårstruktur, ansiktsform och behandlingsmetod samt val av preparat.

Undervisningen i skönhetsvård och manikyr bör vara av orienterande karaktär. Eleverna bör tränas att lära och följa arbetsinstruktioner. Sedan undervisningen i årskurs 1 varit av mera grundläggande natur fördjupas kunskaperna och färdigheterna under andra året i t. ex. avancerad hårfärgning, permanent och ondulering.

648 6.16.3.3 Arbetsteknik, gren för herrfrisörer, terminerna 2—4 Mål

Undervisningen i arbetsteknik har till uppgift

att fördjupa de under termin 1 inhämtade kunskaperna och inlärda färdigheterna,

att ge eleverna kunskap och färdighet i övriga grundläggande moment inom dam- frisörsgrenen,

att utveckla elevernas känsla för rätta arbetsmetoder, att utveckla elevernas känsla för form, att träna eleverna i kundservice samt

att ytterligare befästa elevernas känsla för säkerhetsföreskrifter och hygien.

H uvudmoment

Teknik vid schamponering och massage, olika massagemetoder Teknik vid klippning, effilering och skulptering av herr- och barnhår Teknik vid rakning Fönvågning och formblåsning: Arbetsmetoder vid formning av vågor Permanentbehandlingar: Arbetsmetoder vid kallpermanent

Färgning och avfärgning: Olika behandlingsmetoder vid färgning, avfärgning, blon- dering och toning Teknik vid ansiktsbehandling och manikyr Orientering om tävlingsarbeten

Organisation av arbete och arbetsplats Kundservice.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen skall genomföras såsom integrerad utbildning med ständigt iakt- tagande av riktiga metoder och arbetsställningar. I arbetsuppgifterna ingår vissa grundläggande manuella arbeten som måste övas upp till rutinhastighet t. ex. form- ning av vågor, klippningsteknik och massage, varför särskild vikt bör läggas vid inlärandet och färdighetsövningen i dessa moment.

Utförandet av olika behandlingar skall föregås av en genomgång för bestäm— mande av hårstruktur, ansiktsform och behandlingsmetod samt val av preparat.

Undervisningen i skönhetsvård och manikyr bör vara av orienterande karaktär. Eleverna bör tränas att lära och följa arbetsinstruktioner. Sedan undervisningen i årskurs 1 varit av mera grundläggande natur fördjupas kunskaperna och färdigheterna under andra året i t. ex. avancerad hårfärgning, per— manent och ondulering.

6.16.3.4 Verktygslära

Mål

Undervisningen i verktygslära har till uppgift att ge kunskap om arbetsplatsens utrustning av verktyg och deras funktion, skötsel

och användning samt att ge kännedom om risker vid användning av vissa verktyg och apparater.

H uvudmoment

Arbetsplatsens utrustning

Verktyg och apparater såsom el- och handklippningsmaskiner, saxar, kammar, skärverktyg och torkapparater Verktygens konstruktion, funktion, skötsel och vård Verktygens och apparatemas användningsområden Arbetsplatsens anpassning till kunden och den anställde.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen skall ge en grundlig kännedom om verktygens och apparatemas funktion och användning.

Betydelsen av riktiga arbetsställningar och handgrepp vid användning av de olika verktygen och apparaterna skall framhållas. Därjämte skall riskerna vid arbetet med vissa verktyg och apparater uppmärksammas.

6.16.3.5 Materiallära med kemi Mål Undervisningen i materiallära med kemi har till uppgift att ge kunskaper om huden och håret och olika behandlingars inverkan på håret, att ge orientering om hud- och hårsjukdomar, att ge kännedom om för yrket viktiga kemiska ämnesklasser, att ge kännedom om inom yrket förekommande kemisk-tekniska preparats fysi- kaliska och kemiska egenskaper samt att göra eleverna medvetna om riskerna i samband med användning av olika kemiska preparat.

H u vudmoment

Huden och håret: hudens och hårets uppbyggnad Hud- och hårsjukdomar: orientering om olika behandlingsmetoder vid hår- och hudsjukdomar

Kemi: kemiska grundbegrepp Några viktiga ämnesklasser med särskild tonvikt på lösningar inom fysiken och kemin Inom yrket förekommande kemisk-tekniska preparat, deras sammansättning och egenskaper Preparatens olika användningsområden Varuanalys och varukännedom

Utförande av enkla laborationer och försök.

Kommentarer och anvisningar

Stor vikt bör läggas vid att ge kunskap om olika behandlingars inverkan på håret och de kemiska och fysikaliska processer som därvid äger rum.

Undervisningen om hud- och hårsjukdomar bör begränsas till upplysning om de vanligaste sjukdomarna. Eleverna skall instrueras att alla misstänkta sjukdoms- fall skall hänvisas till medicinsk expertis.

Undervisningen i kemi bör omfatta en repetition av tidigare genomgångna mo- ment i grundskolan med särskild vikt lagd vid för yrket intressanta ämnesklasser.

Undervisningen om kemisk-tekniska preparat skall huvudsakligen omfatta deras egenskaper och verkningar, varvid särskilt eventuella skadeverkningar framhållas.

6.16.3.6 Yrkesekonomi med branschkännedom Mål

Undervisningen i yrkesekonomi med branschkännedom har till uppgift att ge information om ett företag, dess organisation och ekonomiska förutsättningar, att ge principer för beräkning av arbetskostnader samt att ge kännedom om förhållanden inom frisörbranschen.

Huvudmoment

Allmänna synpunkter på ekonomins betydelse för hem och samhälle Kort repetition av elementära räkneregler för hela tal, decimaltal och bråk Marknadsreglering — konkurrensförhållanden Olika företagsformer

Företagets organisation

Direkta och indirekta kostnader

Årliga avskrivningar på verktyg, apparater och inredning Något om bokföring och dess uppgift Kalkylation Kostnader för en frisérsalongs upprättande och underhåll Enkla övningar i tids— och kostnadsberäkningar för inom yrket vanliga arbeten Frisöryrkets omfattning och struktur

Branschens organisationer (jfr arbetslivsorientering) Kollektivavtal (jfr arbetslivsorientering) Utbildningsmöjligheter (jfr arbetslivsorientering).

6.16.3.7 Fackteckning med frisyrhistoria

Mål

Undervisningen i fackteckning med frisyrhistoria har till uppgift

att ge ökade kunskaper och färdigheter i olika former av bildframställning, att ge färdighet i teckning av frisyrer samt, att ge en översikt över frisyrens utveckling med anknytning till den samtida kulturutvecklingeu.

H uvudmoment

Olika kompositionsprinciper: linjens, ytans och färgens uttrycksmöjligheter Kompositionsövningar med enkla geometriska motiv Färgkunskap Färgsammansättningsövningar Teckning av frisyrer Utformning av förslag till frisyrer Skyltnings- och textningsövningar Frisyrhistoria (cirka 20 lektioner): kortfattad redogörelse för olika stilarter frisyrernas utveckling genom tiderna kulturlivets och samhällslivets avspegling i klädedräkten och frisyren aktuella frisyrer.

Kommentarer och anvisningar Undervisningen, som vill ge kunskaper och färdigheter i olika former för bild- framställning, skall syfta till att utveckla elevernas känsla för estetiska värden.

Särskild vikt skall läggas vid teckning av frisyrer. Undervisningen i fackteckning och i frisyrhistoria bör komplettera varandra. Eleverna bör börja med enkla teknikövningar, teckning med grova pennor, filtpennor, kritor och penslar. Inte minst viktigt är övningar i penselteckning på fri hand.

Från frigörande rörelseövningar i penn- och penselföring utan inriktning mot ett bestämt bildresultat övergår man till färdighetsträning, som avser att ge eleverna säkerhet att snabbt återge enkla givna former. Här bör även ingå någon träning av förmågan att återge inom branschen förekommande skissritning av läggnings- scheman.

Eleverna bör om möjligt beredas tillfälle att företa studiebesök på såväl muséer som av visningar av det nya modet.

Utbildningen i här föreslagen linje syftar till att ge eleverna de kunskaper och får- digheter som erfordras för en hantverksmässig utövning av urmakaryrket. Första årskursen ger utbildning i reparation av vägg— och väckarur, kunskap om urens konstruktion samt övning i tillverkning av reservdelar med därtill hörande föröv— ningar. Vidare ges orientering om reparationer av antika och elektriska ur. Under den fortsatta treåriga utbildningen ges praktisk och teoretisk undervisning i kon- struktion och reparation av små ur omfattande även automatiska och andra kom- plicerade ur och elektriska tidmätare. Samtidigt ges en viss utbildning i bokföring och affärskunskap.

Utbildningen kan i likhet med all annan av YB föreslagen yrkesutbildning ge- nomföras antingen helt i skola, helt i form av inbyggd undervisning eller genom kombinationer av dessa organisationsformer. Vilken organisationsform som väljes bör vara helt beroende av de lokala förutsättningarna att inom läroplanens ram ge eleverna den bästa möjliga utbildningen.

6.17.1 Timplaner 6.17.1.1 Årskurs 1

Ämne Veckotimmar

YRKESTEKNIK (6.17.2.) 29—32

Arbetsteknik (6.17.2.1) 16—19 Verktygslära (6.17.2.2) Materiallära (6.17.2.3) Yrkesritning (6.17.2.4) Urlära (6.17.2.5) Matematik (6.17.2.6) Ellära (6.17.2.7) Affärskunskap (6.17.2.8)

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska Engelska (B-språk) Samhällskunskap Religionskunskap Gymnastik TIMME TILL FÖRFOGANDE

Summa veckotimmar

* Riktvärden vid integrerad undervisning. ” Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i årskurs 1 och avser båda årskurserna. Samhällskunskap och religionskunskap läses i årskurs 2.

Ämne Veckotimmar

YRKESTEKNIK (6.17.3) 31—33

Arbetsteknik (6.17.3.1) 19—21 Materiallära (6.17.3.2) Yrkesritning (6.17.3.3) Urlära (6.17.3.4)

Elektriska ur (6.17.3.5)

Matematik (6.17.3.6) Ellära (6.17.3.7) Bokföring och affärskunskap (6.17.3.8)

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) Samhällskunskap Religionskunskap Arbetslivsorientering Gymnastik

Summa veckotimmar 38 ' Riktvärden vid integrerad undervisning. ' Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i årskurs 1 och avser båda årskurserna. Engelska läses i årskurs 1.

Där så kan ske skall skolan erbjuda eleverna möjligheter till fritt tillval upp till 12 veckotimmar. Tillvalet erbjudes i första hand under årskurs 2.

6.17.1.3 Årskurs 3

Ämne Veckotimmar Utr1

YRKESTEKNIK (6.17.4) 36

Arbetsteknik (6.17.4.1) 24 Verktygslära (6.17.4.2)

Yrkesritning (6.17.4.3) Urlära (6.17.4.4)

Elektriska ur (6.17.4.5) Matematik (6.17.4.6) Ellära (6.17.4.7) Bokföring och affärskunskap (6.17.4.8)

ALLMÄNNA ÄMNEN Gymnastik

Summa veckotimmar

* Riktvärden vid integrerad undervisning.

Vid undervisningen ägnas särskild omsorg åt inlärandet av de rätta handgreppen och riktig verktygsfön'ng. Före allt arbete skall eleverna få noggranna instruktioner. Alla felaktigheter i elevernas arbetssätt skall ständigt korrigeras av läraren. Syste— matiska arbetsmetoder genomgås för utförande av övningsarbeten. Urens riktiga konstruktion och förekommande felaktigheter, deras avhjälpande samt för övrigt rationella reparationsmetoder jämte rengöring, oljning och reglage av för utbild— ningsavsnittet aktuella typer av ur behandlas ingående under de olika övningarna.

6.17.2.1 Arbetsteknik

Filning. Filning av plana, planparallella och vinkelställda ytor. Filning av ansatser, spår, tappar, konvexa och konkava radier, stiftfilning med passning. Filning av in— vändiga ytor i olika slags hål, med skarpa innerhöm för hjulskänklar o.dyl. Till- verkning av enkla fjädrar. Tillverkning och justering av verktyg, instrument och modeller. Gängning. Gängning av axlar och tappar, genomgående hål och bottenhål. Sam- mansättningar med skruvar och nitar samt genom pressning. Lödning. Mjuk- och hårdlödning. Borrning. Borrning av olika material, justering av hålets centrum, tappborrning, försänkning och brotschning, hålets fel vid användning av slitet eller felslipat borr m. m. Borrning av hål med noggranna centrumavstånd. Svarvning. Svarvning i form av ut— och invändig bearbetning till olika passningar vid givna mått, konsvarvning, in- och avstickning. användning av handstickel för svarvning i mjuka och hårda material. Härdning och anlöpning. Härdning och anlöpning av verktyg och instrumentdetal- jer. Slipning. Slipning av borr, svarvstål, balanstappar. Slipning av cylindriska tappar med ansats i svarv. Planslipning av stål och mässingdelar. Polering. Polering av cylindriska tappar med ansats mot filträ och i svarv. Plan- polering av stål och mässing. Reparationsmetodfk. Demonstrationer och övningar med reparationer av väckarur och väggar. Systematiska arbetsmetoder för isärtagning och rengöring. Justering av tappar och lager, löpverk och gångdelar. Sammansättning av verk. Justering av gångresultat. Spiralarbete och reglage. Tavla, visare och fodral. Spiralarbete. Stiftning och riktning av större spiraler. Böjning av kurva.

6.17.2.2 Verktygslära

Konstruktion, användning och underhåll av de i kursen använda verktygen, såsom handverktyg för skärande bearbetning, slag—, mät— och ritsverktyg. Tänger och mejslar. Filar och deras slipning för specialändamål.

Något om olika skärverktyg, såsom svarvstål, handsticklar, borr, brotschar och försänkare; skärvinklar och skärhastigheter, maskinernas användning, skötsel och vård.

6.17.2.3 Materiallära

Kort genomgång av kemins grunder: grundämnen, metaller och metalloider, bland- ningar, lösningar, kemiska föreningar samt legeringar. Oxidation och reduktion: oxidations- och reduktionsmedel. Syror, baser och salter. Järnet och dess egenskaper. Olika metoder för framställning av stål. Kolets och övriga ingående ämnens inflytande på kolstålets egenskaper, såsom hållfasthet, härdbarhet och bearbetbarhet och Värmebehandling. Några legerade ståls egenskaper och användning. Något om stålets metallografi. Rostfritt stål. Andra inom yrket tekniskt viktiga metallers och metallegeringars egenskaper och användning, deras sammansättning, användning och bearbetning. Olika standard— kvaliteter och deras bearbetning.

6.17.2.4 Yrkesritning

Ritmaterial och dess användning. Ritpapper. Ritningsformat. Skalor. Linjer. Text- mng. Geometriska konstruktioner. Rättvinklig parallellprojektion. Snitt och markering av snittytor. Allmänna regler för måttsättning och beteckningar. Ritning av detaljer till ur. Konstruktionsritning av ingrepp och gångar.

6.17.2.5 Urlära

Grunderna i mätning av längd, yta, volym och vikt. Täthet, kraft och tyngd. Kohe- sion och kapillaritet. Enheter och beteckningar, krafter, rörelse, vila, tröghet, motstånd, friktion, sam- mansättning och uppdelning av krafter, tyngdpunkt och jämviktslägen. Allmän översikt över tidmätningen, urens historia samt urens konstruktion och verkningssätt. Detaljerat studium av vägg- och väckarurens byggnad, drivkraft, löpverk, regulator. Kraftöverföringen, lagringen av tapparna. Väckarursgången, pendelursgången, slag- verken m. m.

Repetition av räkning med hela tal, allmänna bråk och decimalbråk. Ekvationslära.

Allmän bokstavsräkning. Geometri. För yrket aktuella teorem och problem.

6.17.2.7 Ellära Elektricitetslärans grunder. Enheter. Ohms lag. Strömkällor. Mätningsmetoder.

6.17.2.8 Affärskunskap

Försäljningsprinciper och kundtjänsteformernas tillämpning. Olika försäljningsfor- mer. Försäljarens personliga egenskaper och uppträdande. Varukännedom och kundkännedom. Försäljningens stadier. Olika reklammedel och deras samverkan. Enklare försäljningsövningar. Tal- och röstvärd. Telefonmetodik. Framträdanden av beskrivande och demonstrerande art. Postblanketter, bank- och postgiro, check- och växelblanketter. Försäkringsbevis och skadeanmälningsblanketter etc. för urbranschen.

6.17.3 Yrkesteknik, åk 2

Vid undervisningen ägnas särskild omsorg åt lämpliga arbetsmetoder. Eleverna får noggranna instruktioner om de bästa arbetssätten, varvid alla felaktigheter korri- geras av läraren. Den metodiska genomgången av ändamålsenliga arbetssätt ägnas stor uppmärksamhet såväl då det gäller framställning av olika detaljer under öv- ningsarbetet som justering och inpassning av delar till ur. De aktuella småurens konstruktion och funktion samt handhavande vid reparationer genomgås såväl som metodiken vid rengöring, justering, oljning och reglage. Aktuella kalibrar för små- uren studeras ingående samt principerna för fabrikation och reservdelsservice.

6.17.3.1 Arbetsteknik

Filning. Filning av små detaljer efter ritser samt med uppövande av formsinnet i samband med arbetsövningarna. Filning av detaljer till balansställ. Gängning. Gängning av genomgående hål och bottenhål och i dimensioner under 1 mm. Inpassning av skruvar och styrstift. Lödning. Lödningsövningar i samband med reparation av elektriska ur. Borrning. Borrning i mässing och stål i storlekar 1,0—0,15 mm med stor noggrann— het. Justering och rivning av borrade hål.

Spiralstiftning. Stiftning av spiraler jämte riktning och justering enligt givna nor- mer. Inräkning av spiraler till balanser och justering av spiralens funktion vid ruckstiften. lngreppsjustering. Justering av ingrepp mellan hjul och drivar. Lagerjusteringar. Svarvning. Svarvning av små tappar i härdat stål. Slipning. Slipning av axlar och tappar i svarv inom dimensionerna 0,3—0,1 mm. Planslipning av mässings- och ståldelar. Slipning av facetter. Polering. Polering av axlar och tappar i svarv inom dimensionerna O,3—0,1 mm i diameter. Planpolering av härdade ståldelar och polering av facetter. Reparationsmetodik. Metodiska instruktioner och övningar med reparationer av fickur och armbandsur: justering av legeringar, gångjustering, spiralarbete. Inle— dande reglageövningar. Reparationsarbete. Reparationsarbete med småur. Studium av konstruktion och funktion genom arbete med småursverk. Felsökning och justering. Polering av tappar för löpverk och balansaxlar i svarv och rullbänk. Utbyte av lagerstenar av olika typer. Rengöringsmetodik, oljning och slutjustering av alla funktioner. Kon- troll av visare, tavla och boett. Kontroll av vattentäthet och glasbyte. Justering och användning av reservdelar.

6.17.3.2 Materiallära

Material och materialprovningsmetoder för småur demonstreras och tillämpas i undervisningen. Uroljor, deras sammansättning och lämplighet för olika ändamål. Syntetiska oljor, mineraloljor, animaliska oljor. Epilamisering.

6.17.3.3 Yrkesritning

Konstruktionsritningar till ankargång i olika lägen. Ritning av olika utdelar med tillämpning av gällande beteckningar och måttsättningsregler. Skissritningar.

6.17.3.4 Urlära

Repetition av föregående kurs. Sammansättning av och uppdelning i krafter. Frik- tion. Dynamik. Beräkningar av kraftmoment vid fjädrar. Löpverksfunktioner. An- kargången med ingående studium av funktionen. Balans och spiral såsom gång- regulator. Gångkurvor i samband med reglageprov. Studium av spiralkurvor. Mär- ken och kalibrar på olika typer av småur.

6.17.3.5 Elektriska ur

Olika typer av elektriska ur, deras funktion och användningsområden. Principerna för konstruktionerna hos elektriska ur: elektrisk uppdragning, pendel- och balansdrivning, kontaktsystem, Strömkällor. Elektroniska ur.

Ekvationslära. Algebra. Geometri. Trigonometri. Yrkesproblem.

6.17.3.7 Ellära

Mätningsövningar. Strömkällor. Något om elektroniken. Allt i anslutning till elek— tricitetens användning inom tidmätningen.

6.17.3.8 Bokföring och affärskunskap

Bokföring. Bokföringens betydelse för yrkesmannen. Bokföringsövningar: dagboksföring, reskontra och huvudbok. Orientering om den teoretiska nationalekonomin. Kalkylation med exempel i anslutning till bokfö- ringsundervisning. Direkta och indirekta driftskostnader och affärskostnader. Affärskunskap. Kundbetjäning, skyltning, kalkylation, registrering, reklam, annon- sering, skötsel av affären, varusortiment m.m. Försäkringsproblem, tullen, bank- väsendet. Aktuell orientering om branschproblem.

6.17.4 Yrkesteknik, åk 3

Under det tredje skolåret avlägges slutexamen i yrkesteknik omfattande såväl fack- teori som arbetsteknik. Elevens samlade kunskaper såväl under skolkurser och verkstadspraktik som genom korrespondensstudier skall nu tillvaratas och samlas i en för arbetslivet anpassad slututbildning. För reparationsarbetet värdefulla ar- betsmetoder genomgås och övas med tillämpning på de ur som blir aktuella under det praktiska yrkesarbetet. Noggrannhet, renlighet och ett sunt omdöme i tekniska problem är egenskaper som måste utvecklas i hög grad för att eleven skall bli en god urreparatör. Förutom de föreskrivna provarbetena ägnas stor omsorg åt under- visning i automatiska och elektriska ur av aktuella konstruktioner jämte andra mera komplicerade ur i marknaden. En riktig insikt i användning, skötsel och vård av handverktyg, maskiner och instrument ägnas särskilt stor uppmärksamhet under slutkursen.

6.17.4.1 Arbetsteknik

Filning. Tillämpning av förut inövad metodik på reparationsövningar vid fram- ställning av små detaljer till ur såsom skänkeljustering, stiftning av spiraler m.m. Gängning. Gängning av små skruvhål och inpassning av skruvar. Lödning. Lödningar i samband med reparation av elektriska ur. Borrning. Borrning vid reparationsarbete.

Spiralstiftning. Stiftning av spiraler till fick- och armbandsur. Spiralinräkning och justering för reglage. Ingreppsjustering. Justering av ingrepp genom välsning av hjul. Justering av cen- trumavstånd för ingrepp och gångar. Svarvning. Svarvning av små detaljer av härdat stål ned till 0,1 mm diameter. Slipning. Slipning av små detaljer i svarv. Planslipning till hög ytfinhet. Fasett- slipning. Polering. Polering av små detaljer i svarv: tappar och ansatser. Planpolering av härdade ståldetaljer till högglansyta. Fasettpolering. Reglagemetodik. Metodiskt tillvägagångssätt för reglage av ur med spiralkurva och för ur med planspiral. Isokronism och lägesreglage. Reparationsövningar. Reparationer av fick- och armbandsur. Metodiska repara— tionsövningar med hänsyn till de olika funktionerna på småur av olika storlekar och typer. Rationella metoder för isärtagning, justering, rengöring, granskning, montering, oljning och reglering av småur. Uppläggning och skötsel av reservdels- lager. Täthetsprovning. Reparation av kronografer, automatiska och elektriska ur. Övningar med monte- ring och justering av kronografer, automatiska ur och elektriska ur.

6.17.4.2 Verktygslära

Maskiner och apparater för reparation av småur, såsom välsmaskiner, rullbänkar, rengöringsmaskiner och elektroniska kontrollapparater av olika slag. Handhavande, justering och reparationer av de vanligaste verktygen och apparater— na genomgås, varvid särskild uppmärksamhet ägnas åt elektroniska kontrollappa- rater även med ultraljud. Särskild vikt lägges vid olika Vätskors betydelse i detta fall. Apparater för kontroll av vattentäthet hos boetter demonstreras och provas i olika sammanhang.

o.17.4.3 Yrkesritning

Skissritningar lämpade för reparationsarbetet. Konstruktionsritningar för olika ur- funktioner.

6.17.4.4 Urlära

Fördjupat studium av olika fysikaliska problem med tillämpning på yrket. Gången och gångregulatorn. Detaljernas dimensioner och krav på utförandet för riktig funktion inom olika kvalitetsklasser. Studium av isokronism vid spiral med kurva och vid planspiral med hänsyn till fästpunktemas läge. Momentprov vid drivfjädrar även för automatur. Reglageprov med praktiska försök.

De nya elektriska och elektroniska uren, deras funktion och reparation. Orientering om moderna precisionstidmätare med kvartsstyrning och s. k. atomur.

6.17.4.6 Matematik

Tillämpning på förut genomgångna matematikkurser på yrkesproblem.

6.17.4.7 Elektricitetslära Se elektriska ur (6.17.4.5).

6.17.4.8 Bokföring och affärskunskap

Bokföring. Fortsatta övningar i förande av dagbok, huvudbok och reskontra samt upprättande av bokslut. Deklarationshandlingar. Principer för kalkylation i såväl affär som verkstad. A ffärskunskap. Skyltning och kundtjänst. Svenska i tal och skrift. Affärsräkning. Affärsekonomi. Planlösning för affär och verkstad. Affärspsykologi.

Alternativa läroplaner

7.1 LÄROPLAN FÖR KONSUMTIONSTEKNISK LINJE

7.1.1 Blockschema

Ter- Variant Variant Variant Variant Variant ' vävutb. med hemvårdare storhushåll kök och servis-

textil varu- kallskänk personal kunskap

T H Storhushållsgren

Konsumtionsteknisk gren

Konsumtionsteknisk linje

7.1.2 Timplaner 7.1.2.1 Konsumtionsteknisk linje, termin 1

Veckotimmar i termin

]

YRKESTEKNIK (7.1.3)

Konsumentkunskap (7.1.3.1) Familjekunskap med psykologi (7.1.3.2) Hushållsteknik (7 .1.3.3) Bostadsteknik (7.1.3.4) Textilteknik (7.1.35) Hälsolära med hygien (7.1.3.6) Barnkunskap (7.1.3.7)

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) l Samhällskunskap , Religionskunskap I Gymnastik

TIMME TILL FÖRFOGANDE l

Summa veckotimmar 37

1 Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna. Religionskunskap läses i åk 2.

Veckotimmar i termin 2

H1 T1

YRKESTEKNIK (7.1.3)

Konsumentkunskap (7.1 .3 . 1) Familjekunskap med psykologi (7.1.3.2) Hushållsteknik (7.1.3.3)

Bostadsteknik (7.1.3.4) Textilteknik (7.1.3.5) Hälsolära med hygien (7.1.3.6) Barnkunskap (7.1.3.7) Företagsekonomi och redovisningslära (7.1.3.8) Husdjurslära alt. trädgårdslära (7.1.3.9) Maskinlära (7.1.3.10)

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) | Samhällskunskap , Religionskunskap | Gymnastik

TIMME TILL FÖRFOGANDE 1 l l

Summa veckotimmar 37 37 37

1 Hushållsteknisk inriktning (H), textilteknisk inriktning (T ) samt lantbruksteknisk inriktning (L). EMinst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna. Religions- kunskap läses i åk 2.

7.1.2.3 Vävutbildning med textilvarukunskap, åk 2

Veckotimmar i termin Ämne 3 4

YRKESTEKNIK (7.1.4)

Textilteknik (7.1.4.1) Inredningskunskap (7.1.4.2) Fackteckning (7.1.4.3) Slöjdhistoria (7.1.4.4) Arbetsorganisation och lokalplanering (7.1.4.5) Arbetsteknik (7.1.4.6)

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) ' Samhällskunskap ! Religionskunskap ' Arbetslivsorientering Gymnastik

Summa veckotimmar 37

7.1.2.4 Hemvårdare, åk 2

Veckotimmar i termin

Ämne 3 4

YRKESTEKNIK (7.1.5)

Arbetsteknik (7.1.5.1) Barnkunskap och vårdteknik (7.1.5.2) Bostadsteknik (7.1.5.3) Hushållsteknik (7.1.5.4) Psykologi (7.1.5.5)

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) Samhällskunskap Religionskunskap ArbetsliVsorientering Gymnastik

Summa veckotimmar 37 37

1 Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna. Samhälls- kunskap läses i åk 1.

Där så kan ske skall skolan erbjuda eleverna möjlighet till fritt tillval upp till 12 veckotimmar. Tillvalet bör i första hand erbjudas under årskurs 2.

7.1.2.5 Storhushållsgren, termin 2

_. Vecko- Amne timmar i

termin 2

YRKESTEKN IK (7.1.6) 26—30

Hushållsteknik (7.1 .6. 1) Konsumentkunskap (7.1.6.2) Psykologi (7.1.6.3) Arbetsorganisation och lokalplanering (7.1.6.4) Maskin- och redskapslära (7.1.6.5)

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska Engelska (B-språk)

Samhällskunskap Religionskunskap

Gymnastik TIMME TILL FÖRFOGANDE 1

Summa veckotimmar 37

* Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna. Religions- kunskap läses i åk 2.

7.1.2.6 Storhushållspersonal, åk 2

Veckotimmar i termin

Ämne 3 4

YRKESTEKN IK (7.1.7)

Hushållsteknik (7.1.7.1) Arbetsledningens psykologi (7.1.7.2) Arbetsteknik (7.1.7.3)

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) | Samhällskunskap 1 Religionskunskap | Arbetslivsorientering Gymnastik

Summa veckotimmar 37 37

1 Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna. Samhälls- kunskap läses i åk ].

Där så kan ske skall skolan erbjuda eleverna möjlighet till fritt tillval upp till 12 veckotimmar. Tillvalet bör i första hand erbjudas under årskurs 2.

7.1.2.7 Kök- och kallskänkspersonal, åk 2

Veckotimmar i termin

Ämne 3 4

YRKESTEKNIK (7.1.8)

Restaurangteknik (7.1.8.1) Arbetsteknik (7.1.8.2)

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) Samhällskunskap Religionskunskap ArbetsliVSorientering Gymnastik

Summa veckotimmar 37 37

1 Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna. Samhälls- kunskap läses i åk 1.

Där så kan ske skall skolan erbjuda eleverna möjlighet till fritt tillval upp till 12 veckotimmar. Tillvalet bör i första hand erbjudas under årskurs 2.

7.1.2.8 Servispersonal, åk 2

Veckotimmar i termin

Ämne 3 4

YRKESTEKNIK (7.1.9)

Restaurangteknik (7.1.9.1) Gästpsykologi och försäljningsteknik (7.1.9.2) Arbetsteknik (7.1.9.3)

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) Samhällskunskap Religionskunskap Arbetslivsorientering Gymnastik

Summa veckotimmar 37 37

1 Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna. Samhälls- kunskap läses i åk 1.

Där så kan ske skall skolan erbjuda eleverna möjlighet till fritt tillval upp till 12 veckotimmar. Tillvalet bör i första hand erbjudas under årskurs 2.

7.1.3 Yrkesteknik, konsumtionsteknisk linje, termin 1, konsumtionsteknisk gren, termin 2

7.1.3.1 Konsumentkunskap 2 vt

Mål

Undervisningen har till uppgift

att öka förmågan att bedöma och välja varor och tjänster för skilda ändamål och att ge förtrogenhet med olika slag av informationsverksamhet, att ge förtrogenhet med uppgifter som gäller avvägning och inriktning av konsum- tion under olika förhållanden samt att utveckla omdömesförmåga och kritiskt tänkande i konsumentfrågor med beak- tande av såväl ekonomiska som funktionella och estetiska synpunkter.

H uvudmoment

Allmän köpkunskap

Konsumtionsobjekt; exempel från olika grupper av varor och tjänster Produktion, distribution och konsumtion mot bakgrund av den tekniska, sociala och ekonomiska utvecklingen Ekonomi och konsumtion i olika konsumentgrupper

Disposition av lärostoffet Termin 1 2 vt

Allmän köpkunskap. Hur man samlar information: personlig rådgivning, skrifter, massmedia, varudeklarationer och märkningar, annonser och annat reklam- material. Hur man bedömer information: väsentligt och oväsentligt, informationens fullstän- dighet och riktighet, rätta och felaktiga slutsatser. Hur man analyserar sina behov: köparens individuella behov av och krav på vara eller tjänst. Hur man väger inköps- och betalningsformer: kontant, kredit, specialbutik, varu- hus, postorder, partiköp m.m. Hur man fattar köpbeslut: urval bland möjliga köpalternativ, uppskattning av kra- vens relativa vikt, slutgiltigt beslut med utgångspunkt i den tillgängliga informa- tionen och de uppställda kraven.

Termin 2 2 vt

Utvecklingstendenser inom produktion, distribution och konsumtion mot bakgrund av den tekniska, sociala och ekonomiska utvecklingen och deras betydelse för den enskilde.

Ekonomi och konsumtion i olika gruppenheter under skilda förhållanden och mot bakgrund av samhällets ekonomi. Konsumentens rättigheter och skyldigheter i köpsituationen.

Kommentarer och anvisningar

Se Läroplan för fackskolan sid. 191—196.

7.1.3.2 Familjekunskap med psykologi 2 vt Mål Undervisningen har till uppgift att ge objektiv och nyanserad syn på människan som individ och samhällsmedlem, att ge orientering om familjen och dess varierande utformning samt om samspelet mellan familj och samhälle, att främja fördjupad förståelse för samlevnads- och anpassningsfrågor och för olika relationssystem människor emellan samt att ge vissa insikter om privatekonomisk anpassning.

H uvudmoment

Karaktäristiska drag i barnets och den unga människans utveckling Individen i gruppen Mänsklig samvaro Den åldrande människans situation Individen i samhället Familj och samhälle Familjens inre och yttre relationer Ekonomisk anpassning

Disposition av lärostoffet Termin 1 2 vt

Normer för samvaro med barn och ungdom Konsekvens, förståelse, föredöme Barnets successivt ökande behov av att tillhöra en grupp Individens ställning och roll i gruppen, samlevnad och samarbete Behovet av regler för mänsklig samvaro. Relationerna ung — gammal, barn — vuxen, överordnad -— underordnad. Ansvar, hänsyn, solidaritet, lojalitet. Attityder och fördomar. Tolerans för avvikande uppfattningar och särpräglade individer

Förändringar i samband med åldrandet samt åldringarnas kontaktbehov gentemot omgivningen Samhällets förändrade krav på människan. Urbanisering, demokratisering, materiell utjämning. Stress De mänskliga behoven: biologiska, emotionella, intellektuella, estetiska och etiska.

Termin2 2vt

Orientering om familjebegreppets varierande innebörd samt om familjeformer och familjefunktioner i olika kulturer. Några aktuella familjeproblem. Samspelet mellan familj och samhälle. Familjepolitikens mål och medel. Personliga relationer inom och utom familjen. Kontakter med och inflytande från auktoriteter och grupper utanför familjen. Samlevnads- och anpassningsfrågor. Normer, uppfattningar och seder i olika grup- per och miljöer. Ställningstaganden inför giftermål och andra former för personliga relationer.

Familjens juridiska förhållanden. Ställningstaganden i ekonomiska och praktiska frågor för olika familjetyper, den nybildade familjen, familjen med barn och ungdom, den åldrande familjen och den ofullständiga familjen i skilda livssituationer.

Kommentarer och anvisningar

Se Läroplan för fackskolan sid. 197—200. Fackskolans huvudmoment: »Bostadsmiljö» behandlas inom bostadstekniken och utgår därför.

Undervisningen bör utgå från konkreta situationer, som presenteras för eleverna i form av filmer, ljudband, bildserier etc. och som bildar utgångspunkt för diskus- sioner och grupparbeten. Individualisering kan ske i form av dramatiseringar, elev- föredrag och intervjuredovisningar. Dags— och veckopress kan ge aktuell stimulans.

7.1.3.3 Hushållsteknik 4—10 vt Mål

Undervisningen har till uppgift

att försöka bibringa eleverna ett modernt näringsmedvetande, få dem att inse sam- bandet mellan kost, hälsa och vitalitet och träna dem i förmågan att fatta för— nuftiga beslut i valsituationer (exempelvis i snabbköpet eller självserveringen), att ge kännedom om olika sätt att rationalisera kosthållet, att uppöva elevernas förmåga att bedöma vilka insatser i tid, redskap och pengar som åtgår för att erhålla näringsfysiologiskt jämförbara måltidsalternativ samt att ge insikter om måltidens betydelse för gemenskap, trivsel och avkoppling samt träning i att ordna en tilltalande ram kring olika typer av måltider.

H uvudmoment

Kostens betydelse för hälsa, vitalitet och arbetsglädje Näringsbehov för olika individer och åldrar. Dietkost Val, inköp och förvaring av livsmedel Planering, beredning och servering av olika typer av rationella, tidsenliga måltider med beaktande av god näringsstandard och organisation samt rätt arbetsteknik Jämförelser mellan olika sätt att rationalisera arbetet ur pris-, tids- och närings- värdessynpunkt.

Disposition av lärostoffet

Termin 1 9 vt

Repetition av grundläggande matlagningsmoment Näringslära och varukännedom med utgångspunkt från kostcirkeln Tillämpningsövningar i form av matlagning med tonvikt på snabblagade, fullvär- diga måltider som komplement till de måltider som i ökad utsträckning intages utanför hemmet. Planerings- och rationaliseringsövningar. Några vanliga dietkoster med tonvikt lagd på profylax och ofta förekommande terapl.

Termin 2 4—10 vt Konsumtionsteknisk gren

Fördjupning och utvidgning av första terminens kurs. Planering av kosthåll för olika familjetyper.

Livsmedelskunskap med tonvikt på inköp, förvaring och tillagning. Portions- och proportionsberäkningar. Hushållsutrustning för handikappade. Olika typer av fritidshushållning.

Kommentarer och anvisningar

Hushållsteknik utgör ett blockämne vari ingår närings- och livsmedelskunskap och matlagning. Om ämnet skall kunna integreras till en meningsfylld helhet, måste det förläggas till undervisningskök.

Repetition av grundläggande arbetsmetoder bör utformas som en växling mel- lan informativ, kort demonstration och kort elevövning, i vilken alla elever utför arbetsmoment. Därefter följer diskussion av resultatet, tillämpningsövning och sammanfattning. Eleverna tränas från början att själva planera och organisera sitt arbete, dels enskilt, dels i samverkan. Stor vikt fästes vid ändamålsenliga arbets- ställningar och rationell rrbetsteknik.

De elever, som bereder dagens måltid, "bör ha ansvar för hela arbetet: val, inköp, planering, tillagning, servering och efterarbete. Måltiderna bör komponeras som delar av ett uppgjort veckoprogram och uppgifterna presenteras på ett verklighets- nära sätt. Eleven får ta ansvar för sitt val och sin planering och uppleva dess kon- sekvenser. Arbetsuppgiftema kan ge utrymme för helt fria val eller mer eller mindre styrda.

J ärnförelser mellan olika sätt att rationalisera matlagningen bör göras dels mellan traditionella och moderna måltidstyper, dels av matlagning med och utan maskinella hjälpmedel, dels mellan olika typer av hel- och halvfabrikat.

Motto för undervisningen bör vara enkelhet och kvalitet.

7.1.3.4 Bostadsteknik 2—4 vt

Mål

Undervisningen har till uppgift att ge kunskaper om samhällsplanering och serviceanordningar och övning i att avväga i vilken utsträckning de kan utnyttjas under olika förutsättningar,

att försöka ge eleverna en aktiv syn på miljö, dvs. få dem att inse att miljön (ex. bostad, arbetsplats, dagrum på vårdinstitution) är till för människans skapande aktivitet och därför bör vara dynamisk och anpassad till olika individers behov i skilda situationer och åldrar samt

att ge kunskaper om god planering och arbetsbesparande metoder och hjälpmedel för en skonsam och tidsbesparande miljövård.

H uvudmoment

Samhällsplanering

Jämförelse av bostadsområden, hustyper och lägenhetsplaner från skilda synpunkter Bostadens planlösning och inredning med hänsyn till livscykeln Funktionella och estetiska synpunkter på bostad, bohag och textilier Bostadsvård Tvätt

Disposition av lärostoffet

Terminl 4vt

Planering av bostadsområden och bostäder. Faktorer som tillsammans konstituerar en stadsplans och en bostads kvalitet Övningar i att välja bohag och textilier

Användning av rationella metoder, ändamålsenliga redskap, rätta arbetsställningar, maskiner och kemikalier för vård och städning av bostäder, inklusive möbler, teknisk utrustning och andra inventarier. Olika metoder för tvättning och efterbehandling av vittvätt, kulörtvätt och fintvätt. Kalkyler över olika alternativ att lösa tvättproblemet.

Termin2 2—4vt

Fördjupning och utvidgning av första terminens kurs Aktuella förhållanden på hyresmarknaden Hyresgästers rättigheter och ansvar för bostad och gemensamma lokaler Hyres- och köpekontrakt Aktuella resultat från bygg- och bohagsforskning Fritidsboende

Familjearbetets planering och fördelning

Kommentarer och anvisningar Bostadsteknik utgör ett blockämne vari ingår bostadsplanering och inredning, bostadsvård, tvätt. Om ämnet skall kunna integreras _till en meningsfde helhet, måste undervisningen bedrivas i ett välutrustat specialrum.

Undervisningen bör framför allt inriktas på att träna eleverna i val och samman- ställning av bohag samt i rationell bostadsvård. »Läropaket» och »mediotek» kan ge stoff för lösande av arbetsuppgifter med anknytning till miljöproblem, labora- tiva övningar med tidsstudier och kostnadskalkyler kan göra bostadsvården intres- seväckande och meningsfde för eleverna.

7.1.3.5 Textilteknik 2—10 vt Mål Undervisningen har till uppgift

att främja utvecklingen av personlig smak, estetiskt omdöme och ekonomiskt sinne på det textila området, att lära eleverna vikten av att vårda sina kläder samt att ge kunskaper om moderna maskiner och hjälpmedel vid tillverkning av textila föremål.

H uvudmoment

De textila råmaterialen Textil— och klädvård

Köpkunskap

Utrustning för sömnad och pressning Sömnad av textilier och kläder

Disposition av lärostoffet Termin 1 4 vt

De textila råmaterialens egenskaper och användning Efterbehandlingar av och härdigheter hos olika textilvaror Prövning av olika slag av textiliers tvättegenskaper Köpkunskap och klädbudget. Färgval och personlig klädkultur Textil- och klädvård Utrustning för sömnad och pressning Rationella sömsätt. Detaljövningar i maskinsömnad Lagning, renovering av hemtextilier och kläder Enkel klädsömnad efter kommersiella mönster

Termin 2 2—10 vt

Fördjupning av första terminens kurs Ändring av kommersiella mönster och deras anpassning till personliga mått samt enkel provningsteknik Sömnad av praktiska barnkläder (nysömnad och omsömnad med jämförande kost— nadsberäkningar) Klädsömnad med tidsstudier och kostnadskalkyler

Färglära enligt det naturliga färgsystemet tillämpad på samtliga textila områden Orientering om svensk hemslöjd

Kläder och livsstil genom tiderna

Kommentarer och anvisningar

Textilteknik utgör ett blockämne vari ingår maskin- och verktygsteknik, textil materiallära, textil-, kläd- och skovård samt sömnadsteknik.

Större delen av textiltekniken måste läggas upp som individuella arbetsuppgifter men grupparbete bör förekomma som t. ex. vissa materialundersökningar omfat- tande kemiska och mekaniska prov samt fiberanalyser. Andra exempel på lämp— ligt grupparbete är förslag till kläder för olika åldrar och tillfällen där eleverna får träna färg-, modell- och kvalitetsval men även ge ekonomiska synpunkter. Därefter följer diskussioner över de olika förslagen. Lagning och renovering av såväl klädes- plagg som hemtextilier bör förekomma. I klädsömnaden bör modellvalet anknyta till aktuellt mode. I regel används kommersiella mönster. Mönsterformning och mönsterförändringar bör ingå i den praktiska tillämpningen liksom mönsterkon- troll (förstoring och förminskning) och en orientering om principerna för ett möns- ters konstruktion.

Övningar i mönsterutläggning, tyg- och kostnadsberäkningar. Med hjälp av det naturliga färgsystemet bör eleverna tränas i att se vilka färger som är klädsamma.

Likaså bör de göras uppmärksamma på vilka linjer och stoffer som är bäst lämpade för figuren.

Inom klädsömnad har eleverna ofta varierande kunskaper. Det kan därför vara lämpligt att hela avdelningen börjar med ett likartat plagg, då därigenom det fort- satta arbetet lättare kan avpassas efter elevernas förmåga. Arbetets planläggning är av stor betydelse: förarbete, provning, sömnad, pressning osv. Vid provning är det värdefullt om eleverna arbetar två och två, då de därigenom får övning i att se hur ett plagg sitter och hur eventuella fel skall avhjälpas. Tygval för olika plagg och figurer bör diskuteras liksom färgvalet. Även ekonomiska synpunkter anläggs på anskaffande och sömnad av plagg till den egna garderoben. Accessoarernas bety- delse för helhetsintrycket betonas.

Textilteknik, vävning 10 vt Mål Undervisningen har till uppgift

att uppöva och utveckla kvalitetssinnet, färgsinnet, den personliga smaken och det estetiska omdömet, att vidga och fördjupa intresset för textilier, deras betydelse för miljöskapande och dagligt liv samt att ge grundläggande kunskaper och färdighet i uträkning, uppsättning och vävning av nyttotextilier och prydnadstextilier för hemmets behov.

H uvudmoment

De textila råmaterialen Textilier och textilvård

Utrustning för vävning

Uträkning av väv

Bindningslära

Uppsättning och vävning av olika typvävar Montering och märkning Tids- och kostnadsberäkningar Mönster och modeller

Köpkunskap

Disposition av lärostoffet

Termin2 10 vt

För handvävning lämpliga textila råmaterial; deras egenskaper och användning samt beredning till garner. Spinning, numrering, uppläggningssystem, färgning och malbehandling. Beredning av tyger.

Hemmets behov av textilier. Funktioner och kvalitetskrav. Olika slag av textilier, som lämpar sig för handvävning. Textiliernas underhåll och vård. Tvätt av ömtåliga linne- och yllevävnader. Utrustning för vävning. Vävstolens konstruktion. Olika vävstolstyper. Vävredskap och andra för vävning erforderliga tillbehör. Belysning. Förvaringsutrymme. Uträkning av väv. Kvalitetsbestämning, mönsteruttagning, garnberäkning, bom- skedsuträkning. Bindningslära. Grundbindningarna samt något om härledda och sammansatta bind— ningar. Förarbeten, uppsättning och vävning av olika typvävar på huvudsakligen 4 skaft i bomull, lin, hampa, cottolin och ull. Bandvävning. Efterarbeten.

Montering (avslutning) och märkning. Tids- och kostnadsberäkningar.

Mönster och modeller till vävnader. Något om den historiska bakgrunden. Äldre och nyare förebilder. Hemslöjdsrörelsen.

Bandningar, rutningar, ytmönster och konstvävnadstekniker. Färgsammanställning och färgval. Tillämpningsövningar.

Köpkunskap: garn och redskap — kvalitet och pris. Den handvävda varan och industrivaran. Att köpa eller att väva själv.

Kommentarer och anvisningar

Textilteknik, vävning, utgör ett blockämne vari ingår textil materiallära, vävred- skapslära, vävuträkning, bindningslära, textilkännedom samt yrkesarbete.

Det är viktigt att blockämnets olika avsnitt integreras med varandra på ett sådant sätt att vävningens målsättning och resultat uppnås logiskt och naturligt. Sambandet mellan garnkvalitet, vävens sammanställning och tillverkning samt funktionen hos den färdiga produkten måste alltid iakttas.

Arbetet utförs i tillämpliga delar i grupp såsom t. ex. vävuppsättning, fiber-, bindnings- och mönsteranalyser, färgövningar samt vissa för- och efterarbeten.

I yrkesarbetet bör rationella och gärna varierade arbetsmetoder tillämpas var- för en noggrann planläggning av arbetet krävs. Olika förekommande fibermaterial bör utnyttjas i såväl varp som inslag. Bindningarna begränsas till huvudsakligen fyra skaft och föremålens art och storlek anpassas till den praktiska tillämpningen och elevernas kapacitet. Uppsättningarna beräknas för ett begränsat antal elever: två, fyra eller högst åtta.

Betydelsen av god kvalitet, värdet av estetiskt tilltalande och samtidigt funktio- nella textilier bör vara ett genomgående tema i undervisningen. Genom intim sam- verkan med övriga ämnen i kursen, t. ex. bostadsteknik och konsumentkunskap, belyses textiliemas betydelse i större sammanhang.

Kostnadsberäkningar görs på olika vävar. Därutöver göres jämförelser mellan industritillverkade och handvävda textilier såväl kvalitetsmässigt som ekonomiskt.

AV-hjälpmedel bör utnyttjas i undervisningen. Studiebesök med förhandsinforma- tioner och redogörelser är ett viktigt led i undervisningen.

7.1.3.6 Hälsolära med hygien 3 vt Mål

Undervisningen har till uppgift

att ge insikter i sambandet mellan hygien och hälsa, att ge grundläggande kunskaper om människokroppens byggnad och funktioner, om de vanligaste sjukdomarna och om betydelsen av förebyggande hälsovård, att ge färdigheter i Olycksfallsvård och elementär sjukvård, samt att ge insikter om den enskildes ansvar för individuell människovård.

H uvudmoment

Mikroorganismerna

Organen och deras funktioner Vanliga sjukdomstillstånd Förebyggande hälsovård Olycksfallsvård Elementär sjukvård Socialmedicin

Disposition av lärostoffet Termin 1 3 vt

Cellen. Mikrorganismerna, deras utveckling och livsbetingelser. Samhällshygien (vatten-, avlopps-, livsmedels- och yrkeshygien). Något om livsmedelsstadgan. Olika smittoärrmen och smittovägar. Smittoförebyg- gande åtgärder. Huden. Värmeregulationen. Betydelsen av personlig hygien och regelbunden livs- föring för en god hälsa. Allmän kroppsvård. Arbetshygien. Sår och sårskador. Förbandsläggning. Skelettet, benförbindelser. Arbetsställningar och lyftteknik. Benbrott och ledskador. Förekomst och förebyggande av olycksfall bland barn och vuxna. Omhändertagande av skadade.

Hjärna. Nervsystem. Mentalhygien.

Alkohol. Tobak. Narkotika.

Andningsorganen. Luftföroreningar. Konstgjord andning.

Cirkulationssystemet. Motion och kondition Blödningar. Chock samt chockförebyggande åtgärder. Matsmältningsorganen. Endokrina organ. Diabetes. Näringsrubbningar. Utsöndringsorganen.

Fortplantningsorganen. Sexualhygien.

Termin 2 2 vt

Kroppsliga och själsliga tecken på åldrande och problem i samband därmed. Olika hjälpmedel i hemsjukvården. Omhändertagande av den sjuke med hänsyn till sjukdomens art och svårighetsgrad. Iordningsställande av sjukrum, skötsel av rum och bädd. Vikten av att noga följa givna instruktioner vid handhavandet av läkemedel och sjukvårdsutrustning. Orientering om den öppna och slutna hälso- och sjukvårdens (inklusive mental- sjukvårdens), åldringsvårdens samt socialvårdens organisation. Samhällets åtgär- der för barn, åldringar och handikappade.

7.1.3.7 Barnkunskap 2 vt

Mål

Undervisningen har till uppgift

att ge förståelse för barnet som individ, att ge kunskap om barnets mognadsprocesser, att ge insikter om barnets trygghetsbehov samt att ge kunskap om den fysiologiska utvecklingen från fosterstadiet till 7-årsåldern och därmed sammanhängande vårduppgifter.

H uvudmoment

Arv och miljö Beteendet i olika åldrar Familjearbetet —- barnets dygnsrytm Barnet i samhällsbilden Det annorlunda barnet Vanebildning Skapande verksamhet Vård av friska och sjuka barn

Disposition av lärostoffet Termin 1 2 vt

Barnets egenart, dess speciella förutsättningar och anlag Miljöns betydelse för barnets individuella utveckling Beteendets normala växlingar mellan perioder av exempelvis självständighetssträvan — beroende, balans _— upproriskhet, utåt — inåtriktning etc.

Repetition av graviditet, fosterutveckling, förlossning och eftervård Familjearbetets planering med hänsyn till barnets dygnsrytm De fysiologiska behoven med tonvikt på förebyggande hälsovård

Barnsjukdomar

Samhällsplanering och samhällsåtgärder med tanke på barnet Omgivningens ansvar, kunskaper om och hänsynstagande till det annorlunda barnet Värdet av ömsesidig kontakt mellan s.k. friska och utvecklingsstörda barn

Termin 2 2 vt

Fördjupning av första terminens kurs Betydelsen av att skapa goda vanor genom positiv påverkan Barns behov av skapande verksamhet i olika situationer. Lekens betydelse för ut- vecklingen Barnbokens och massmedias påverkan Planering med tillämpningsövningar av barnets dagliga vård med hänsyn till hem- mets övriga göromål.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i barnkunskap torde med fördel kunna bedrivas i samma special- rum som bostadsteknik. Undervisningen i barnkunskap bör öka elevernas förståelse för barnets situation i den vuxnes värld. Väsentligt är att knyta an till elevernas egen erfarenhet av barn.

Flera moment bör behandlas i form av grupparbete, diskussioner och intervjuer för att engagera och motivera eleverna.

Studiebesök, filmer och bildband skall utnyttjas i stor utsträckning. Genom kon- kreta arbetsuppgifter tränas eleverna att fatta beslut i valsituationer.

7.1.3.8 Företagsekonomi och redovisningslära 3 vt Mål Undervisningen har till uppgift

att göra eleverna förtrogna med faktorer som påverkar jordbruksnäringens lönsam- het samt belysa betydelsen av båda makarnas arbetsinsats i lantbruket.

H uvudm oment

Lantbrukets roll i näringslivet Lantbruket som ekonomiskt företag Arbetsinsatsen i familjeföretaget Redovisning och deklaration

Disposition av lärostoffet Termin 2 3 vt

Lantbruket och samhället i historiskt perspektiv Lantbruket i dagens näringsliv Världens livsmedelsförsörjning Fastighetsvärdering, köp — arrende

Finansiering

Konkurrens och investeringarna lantbruket — hushållet Kalkyler

Kontorsteknik, bokföringslag Inventering, dagbok Bokslut, deklaration.

Kommentarer och anvisningar

Vid behandling av lärostoffets olika huvudmoment bör alltid eftersträvas att hel- hetsuppfattningen av företaget hålles aktuell. Enkla kalkylmodeller bör användas vid exemplifieringar. Ekonomiska begrepp såsom intäkt, kostnad, avskrivningar, räntor, arbete, underhåll m.m. bör förklaras genom exempel från lantbruksföre- taget.

Lönsamhetskalkylering enligt HUV-metoden förklaras och exemplifieras med kalkyler för olika djurslag, grödor och olika arbetsmoment i hushållet. I samband med kalkylering, diskuteras teknik och olika alternativ mot bakgrunden av givna restriktioner.

I redovisningsläran behandlas behovet av bokföring ur företagets synpunkt. Stor vikt lägges vid noggrannhet och ordning. För att främja detta meddelas undervis- ningen bl. a. i form av grupparbete, varvid korta övningsuppgifter ges. Därefter följer diskussion av resultaten. Olika betalningsbegrepp förklaras, liksom avräk- ningar, kredit- och växelaffärer.

Övningar i månads— och årssammandrag. Allmän självdeklaration för lantbrukare jämte beräkning av skatt.

7.1.3.9 Husdjurslära 2 vt

(jämför även trädgårdslära)

Mål Undervisningen har till uppgift

att ge orientering om de olika produktionsgrenarna inom husdjursområdet samt att ge eleverna praktiska färdigheter i skötsel av husdjur.

H uvudmoment

Anirnalieproduktion Husdjurens utfodring Husdjursavel och djurkontroll Mjölkning och mjölkhygien

Disposition av lärostoffet Termin 2 2 vt

Olika produktionsgrenar inom husdjursområdet Fodersmältningsorganen

Fodermedlen och deras användning

Kalvuppfödning Fortplantning, avelsmetoder och avkastningskontroll Juveranatomi Mjölkningens utförande Arbetsplanering och arbetsmetodik.

Kommentarer och anvisningar

Större delen av undervisningen skall förläggas till djurstallama för att kunna ge eleverna träning i mjölkning, mjölkbehandling och utfodring. Undervisning på lärosal skall syfta till att skapa intresse och förståelse för vikten av en riktig utfod- rings- och mjölkningsteknik. Sambandet mellan den endokrina apparaten och rik- tig mjölkningsteknik betonas.

I utfodringsläran behandlas fodermedlen ur såväl kvantitets- som kvalitets- och prissynpunkt. Vid foderstatsberäkningar lägges största vikten vid tolkning av foder- data att tillämpas vid praktisk utfodring.

I avelsläran behandlas betydelsen av urval, varvid förklaras sambandet mellan produktion, kontroll och möjligheterna till förbättrat urval. Arbetsplanering och arbetsmetodik skall icke ses som ett isolerat avsnitt utan bör ingå som en del av samtliga huvudmoment.

Trädgårdslära 2 vt

(alternativ till husdjurslära) Mål

Undervisningen har till uppgift att ge eleverna förståelse för värdet av en vårdad och välskött hemträdgård, att ge ekonomiska synpunkter på odlingen av nyttoväxter samt att lära praktiska arbetsmetoder.

H uvudmoment

Planering av en hemträdgård Allmänna odlingsbetingelser Köksväxtodling Frukt- och bärodling Prydnadsträdgården.

Disposition av lärostoffet Termin 2 2 vt

Tomtens planering Klimat, läge och jordens beskaffenhet Växternas näringsbehov, olika näringsämnen Inhägnader, buskar och gräsmattor

Perenna växter Ett— och tvååriga växter

Köksträdgårdens storlek Sådd, förkultivering av växter, skötsel och skörd Frukt- och bärodling, besprutning och beskärning

Förvaring av rotsaker och frukt Krukväxter och lösa blommor.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen skall bedrivas dels som föreläsningar och demonstrationer, dels som grupparbete. Övningar skall ske i skolans undervisningsträdgård. Med hänsyn till att eleverna icke vistas på skolan under hela vegetationsperioden måste vissa arbetsmoment endast förklaras eller eventuellt demonstreras inomhus.

Det är av vikt att i undervisningen framhålla trivselmomenten i trädgårdsarbete och värdet av en välskött hemträdgård.

Planeringsexempel skall utarbetas, varvid uppgifterna skall avse såväl nyan- läggning av trädgård som omläggning av en gammal arbetskrävande trädgård. Sort- val med hänsyn till klimat och jordbeskaffenhet skall noggrant förklaras. Ekono- miska kalkyler för odling av nyttoväxter utarbetas.

Övningsmomenten i undervisningsträdgården skall främst inriktas på att träna eleverna i användning av ändamålsenliga redskap och arbetsmetoder som förenk- lar rutinarbetet.

7.1.3.10 Maskinlära med tillämpad jordbruksliira 3 vt Mål Undervisningen har till uppgift att ge eleverna insikt och färdigheter i användning och skötsel av traktor jämte de vanligaste förekommande redskapen samt att ge information om jordbearbetning och Odlingsteknik.

Huvudmoment

Förbränningsmotorer

Traktorer och traktorkörning Övriga lantbruksmaskiner Maskinvård Lantbrukets elutrustning J ordarter och jordbearbetning Växter, växtnäring och växternas näringsbehov

Disposition av lärostoffet Termin 2 3 vt

Olika motorers konstruktion Motorbränslen Kylsystem, smörjning och oljebyten Körningsteknik, trafikkunskap Maskiner för bearbetning, sådd och skörd Rengöring och rostskydd Elinstallationer och olycksfallsrisker Gödselmedlen och deras användning Växtodlingsteknik Arbetsplanering och arbetsmetodik.

Kommentarer och anvisningar

Undervisning i maskinlära skall för att bli meningsfylld förläggas till lantbrukssko- lans skoljordbruk. Övningarna skall företrädesvis omfatta körning med traktor samt de vanligast förekommande lantbruksredskapen. För övningskörning bör två elever få disponera en traktor. Övningarna i traktorkörning bör även omfatta vård av traktor, dvs. kontroll av kylvätska, olja, bränsle, batteri m.m. De teoretiska lek- tionerna och demonstrationema skall ge en god bakgrund så att det praktiska arbe- tet kan utföras på rätt sätt. Undervisning i lantbrukets elutrustning skall vara av informativ karaktär, varvid riskmomenten särskilt bör framhållas.

Uppgift om gödselmedlens användningsområde med pris- och kvalitetsjämförel- ser ges endast som orientering. För orten aktuella växtföljder presenteras och för- klaringar ges till hur val av gröda sker.

Arbetsplanering och arbetsmetodik skall ges stort utrymme.

7.1.4 Yrkesteknik

(Variant för vävutbildning med textil varukunskap, åk 2)

Mål Utbildningen har till uppgift

att ge fördjupade kunskaper om textila material och textil varuframställning, att ge färdighet i textila tekniker, företrädesvis vävning, att ge grundläggande kunskaper om och färdighet i arbetsuppgifter som berör textilhantverk i produktion och konsumtion samt att utveckla estetiskt omdöme och personlig smak för rådgivning och bedömning i anslutning till yrkesutövningen. Ämnet, som skall vara integrerat så långt de lokala förutsättningarna medger, förekommer med lägst 26 veckotimmar eller ca 1 000 undervisningstimmar.

7.1.4.1 Textilteknik 6—7 vt Mål Undervisningen har till uppgift att ge fördjupade kunskaper om textila råmaterial och garner,

att ge fördjupade kunskaper om hantverksmässig textilframställning och textil ornamentik, att ge insikt om industriell textilframställning och textila behandlingsmetoder, att ge kunskap om textil tradition och nutida textilier samt att ge kunskap om textiliers anpassning från bruks-, kostnads— och miljösynpunkt.

H uvudmoment

Materialkännedom Varukännedom Textiltillämpning och textilvård Väveriteknik

Vävningsmetodik

Dekorativa tekniker Kostnads— och lönsamhetsberäkning

Disposition av lärostoffet Olika textila råmaterial. Materialens olika lämplighet för handvävning. De särskilda egenskaperna hos varje fibermaterial för användning till inrednings—, nytto—, prydnads- och beklädnadstextilier.

Garnframställning: råvarubehandling, spinning, numrering, uppläggning, färgning, malbehandling. Materialbestämning, härdighetsundersökning, kvalitetsbedömning. Vävnadsframställning: vävda vävnader, trikåvävnader, spetsvävnader. Ersättnings- material. Handvävning och maskinvävning. Beredning och efterbehandling.

Inventering av det textila varusortimentet: metervaror, avpassade varor, konfektion. Användningsområden, funktioner. Tillämpningar — kvalitets- och egenskapskrav. Materialanalys, materialprovning. Varudeklaration. Priser. Textilvård. Handvävstol och vävredskap. Vävuträkning. Garnberäkning. Bindningslära. Väv- uppsättning. Vävningens metodik: skyttlingsteknik, vävrytmik, bindningsteknik. Specialvävstolar och specialmetoder.

Snärj- och knytteknik, plockteknik, gobelängteknik. Broderiteknik. Tids- och kostnadskalkyler. Lönsamhetsberäkningar.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i textilteknik avser att ge eleverna sådana kunskaper om textilier och deras framställning från råvara till färdig produkt som är värdefulla för yrkes- uppgifter inom textilhantverk och inredning. Kunskaperna i textilteknik från års- kurs 1 ligger till grund för undervisningen. En breddning och fördjupning av kun- skaperna om råmaterial och garner bör inleda undervisningen.

Ämnesstoffet i några huvudmoment behandlar industriell framställning av tex- tilier och det industriella varusortimentet. Eftersom detta ämnesstoff är mycket omfattande bör endast huvuddragen behandlas.

I gruppuppgifter med redovisningar kan eleverna ägna sig åt inventering av olika avsnitt inom det textila varusortimentet. Eleverna bör tränas i att analysera och bedöma textilvarors egenskaper med hänsyn till varornas användning. Ämnet tex- tilvård bör särskilt ägnas skillnaden i behandling av olika textilmaterial vid tvätt, pressning, mangling m.m.

I Väveritekniken behandlas gången vid vävframställning inom handvävningen: erforderlig utrustning, hjälpmedel och metoder. Genom jämförelser med industrins möjligheter och metoder belyses sambandet mellan textilhantverk och textilindustri.

Eleverna tränas i kvalitetsbestämning och beräkning av vävar. Inhämtade kun- skaper om råmaterial och garner tillämpas och belyses. Beräkningarna läggs till grund för de vävar som skall utföras i arbetstekniken.

I bindningsläran behandlas grundbindningarna, härledda och sammansatta bind- ningar, fantasibindningar, fasonerade vävnader och konstvävnader. I undervisningen ingår analys och k0nstruktion av bindningar. Konstvävnaderna belyses med demon- strationer och metodstudier.

Broderitekniken omfattar studier av materialanslutna och fria tekniker samt allmogesömmar. Olika stoffer och garner, deras egenskaper och lämplighet för tekniker och föremålsgrupper, prövas Jch :liskuteras.

Undervisningen inom de olika huvudmomenten bör planläggas och bedrivas i direkt anslutning till arbetsteknik. Samverkan bör ske med övrig yrkesteknik.

Arbetsmaterial från de olika huvudmomenten samlas i en arbetsbok. Uppföljning av inhämtade kunskaper och färdigheter kan ske genom prov som är gemensamma för hela klassen och som är förlagda till ämnets egna timmar.

7.1.4.2 Inredningskunskap 2 vt Mål

Undervisningen har till uppgift att ge kunskaper om olika aspekter som kan läggas på miljöns (bostadens, arbets- platsens eller institutionens) praktiska och estetiska utformning samt att ge kunskaper om funktionerna hos miljöskapande ting och deras inbördes sam- manhang och betydelse för individen i aktivitet och vila.

H uvudmoment

Planlösningar

Funktionsstudier i olika miljöer och rumsenheter Möbelkunskap

Färgkunskap Inredningsteknik Inredningsdetaljer

Disposition av lärostoffet Termin 2 2 vt

Den stilhistoriska och funktionella bakgrunden för nutida inredning. Planlösningar: lägenheter, bostadshus av äldre och nyare typ. Stadsbostaden — lantbostaden. Fritidshus. Funktionerna i olika hustyper och rumsenheter. Möblerna och deras funktioner: praktisk och estetisk utformning. Färger och deras betydelse för interiören. Färgsättning. Belysning.

Möblernas och textiliemas sammanfogning i miljön under skilda förutsättningar och med olika målsättning. Inredningsdetaljer: armatur, tavlor, prydnadsföremål, växter m.m. TV, radio eventuellt annan teknisk utrustning.

Kommentarer och anvisningar

Ämnet inredningskunskap avser att ge eleverna förståelse för funktionella, estetiska och ekonomiska krav på utformning av inredning och miljö.

En stilhistorisk tillbakablick bör belysa den situation, på vilken dagens förutsätt- ningar för skapande av bostads— och offentlig miljö är grundade.

Genom studium av planlösningar och därmed sammanhängande miljöfunktioner bör eleverna själva söka finna lösningar till inredningar, som fyller både praktiska krav och estetiska önskemål.

Inredningsövningarna kan ske individuth samt i klass eller grupp. De bör gälla olika miljöer med skilda förutsättningar, men övningarnas antal bör begränsas. En allmän orientering om möbler och möbelfunktioner, om färger och färgval bör föregå och följa inredningsövningarna. I fråga om färger och färgval bör sam- verkan ske med fackteckning. Undervisningen om och försök med textil inredning bör bygga på kunskaper och erfarenheter från övriga delar av yrkestekniken.

7.1.4.3 Fackteckning 4 vt Mål

Undervisningen har till uppgift att ge ökade kunskaper i bildframställning, särskilt med tanke på textil tillämpning, att utveckla sinnet för proportioner samt att utveckla konstnärlig uppfattning och estetiskt omdöme.

H uvudmoment

Natur- och museistudier Färgkunskap Kompositionsövningar Arbetsritningar

Disposition av lärostoffet

Naturstudier: blommor, frukter, blad, grönsaker, stenar, bark m.m. Studier i olika utomhusmiljöer. Museistudier: detaljstudier av föremål och ornament, kopiering av äldre konstväv- nader, material- och teknikstudier.

Färglära och textilfärgning. Färgsammanställningar, randningar och rutningar (proportionsövningar). Kompo- sitionsövningar.

Provvävning i ram eller provvävstol efter skisser och målade mönster med utnytt— jande av olika vävtekniker.

Arbetsritningar.

Kommentarer och an visningar

Fackteckning är ett viktigt led i elevernas utbildning.

Natur— och museistudier är lämpliga förövningar för dekorativa ytkompositioner. Proportionsövningar för randningar och rutningar bör inleda kompositions- övningarna. ' '

För att kompositionsövningarna skall uppnå sitt syfte att vara inspirationsmate— rial och mönsterkälla för vävning och broderi bör övningarna inriktas på textila effekter och hänsyn tas till utförbarhet i textil teknik.

Provvävning och provsömnad är ett utmärkt komplement i'undervisningen. I färgläran behandlas färgsystematikens grunder, färgsammanställning, mönster- gestaltning och färgegenskaper.

I textilfärgningen ingår färglaborationer med växtfärgämnen och syntetiska färg— ämnen samt övningar i härdighetstest.

Då fackteckningen skall vara inspirationskällan för elevernas textila skapande bör den planeras och genomföras i direkt samverkan med arbetsteknik. Den är också av stor betydelse för undervisningen i inredningskunskap. Vissa arbetsupp- gifter bör lämpligen samordnas mellan dessa båda delar av yrkestekniken.

7.1.4.4 Slöjdhistoria 2 vt Mål Undervisningen har till uppgift att ge orientering om formgivningen och den stilhistoriska utvecklingen, att ge kunskap om slöjdens betydelse som produktionsform från självhushåll till industrialiserat samhälle samt

att ge kunskap om slöjdens olika former och uttrycksmedel.

H uvudmoment

Produktionsformer och produktionsmiljöer Formgivning Funktion och miljö' Slöjdens produkter

Termin 1 2 vt

Produktionsformer och produktionsmiljöer: hemslöjd, hantverk, industri, hemslöjd i det agrara samhället —— i det industriella, hemslöjdsrörelsen. Formgivning: Stil och mönster. Stilanalys. Stilhistoriska begrepp och stilepoker. Ornamentssystematik. Ornamentförlagor och mönsterböcker. Spridning av möns- ter. Social och lokal differentiering. Material och materialanskaffning. Redskap och teknik. Funktion och miljö: Bebyggelse och bostad. Offentlig miljö särskilt den kyrkliga, dess symbolik och ikonografi. Beklädnad. Slöjdens produkter: Textilier. Träslöjd. Metallslöjd. Ben— och hornslöjd. Halmslöjd.

Kommentarer och anvisningar

Det är angeläget att eleverna i sitt skapande arbete ser sambandet mellan nutiden och det förflutna och att de hämtar lärdom därur. Stilar, föremål och miljöer, allt kan knytas till aktuella situationer och förändringarna betingas till stor del av eko- nomiska faktorer och det allmänna försörjningsläget.

Genom studier av stilar och föremål, uppföljandet av produktionsformerna samt funktions- och miljöstudier bibringas eleverna kunskaper om många faktorer, som påverkar vårt dagliga liv.

Slöjdhistoria avser att vara sammanhållande och idégivande för såväl fackteck- ning och inredningskunskap som för arbetsteknik. Grupparbeten och studiebesök bör så långt möjligt ges en övergripande karaktär dessa delar av yrkestekniken emellan, så att eleverna drar bästa praktiska nytta ur lärostoffet.

7.1.4.5 Arbetsorganisation och lokalplanering 1 vt Mål Undervisningen har till uppgift att ge kännedom om textilverkstaden och textilateljén som arbetsmiljö, att ge grundläggande kunskaper om organisation av hantverksmässig textilproduk- tion samt att ge kunskaper om planering av lokaler för textilhantverk.

H uvudmoment

Produktionsmiljö Lokalplanering

Arbetsrutiner Produktionstekniska hjälpmedel

Disposition av lärostoffet Termin 2 1 vt

Utformning av vävlokal för verkstad, ateljé och hem. Förrådsutrymmen. Lösa och fasta förvaringsutrymmen. Golvbeläggning, ventilation och luftfuktighet, ljusförhållanden och ljudisolering. Färgsättning. Skyddsåtgärder. Placering av vävstolar, redskap, garner, mönster, böcker och kontorsmateriel. Transportvägar och transportmedel. Belysning. Inredning. De olika arbetsrutinerna: förenkling, samordning, rationalisering. Jämförelse mel- lan olika arbetsmetoder. Demonstration av och övningar med produktionstekniska hjälpmedel (såväl större redskap som enklare utrustning). Hjälpmedlens användning för olika arbetsupp— gifter.

Kommentarer och anvisningar Undervisningen i arbetsorganisation och lokalplanering bör helt inriktas på elever- nas kommande yrkesutövning. De bör aktivt få medverka till utarbetande av olika planlösningar för verkstads— och ateljélokaler där vävning och andra textilhantverk skall utövas.

Förslag till utrustningar och inredningar utarbetas för olika målsättningar, som kan tänkas lika inom utbildningens ram. Rationella arbetsmetoder, möjligheter till samordning och förenkling prövas i de egna arbetslokalerna.

Genom idégivande studiebesök och arbeten i grupp bör eleverna få tillfälle att lägga egna förslag till hur arbetet i en verkstad eller ateljé kan organiseras för att bli praktiskt och ekonomiskt lönande.

Planläggning av undervisningen bör ske i samverkan med arbetsteknik och lek- tionerna förläggs delvis till textillokalerna.

7.1.4.6 Arbetsteknik 13 vt Mål Undervisningen har till uppgift att utveckla mångsidigheten och ge rutin i textila tekniker.

H uvudmoment

Vävuppsättning Vävning Konstsömnad Montering Redskapsvård Spinning och färgning

Disposition av lärostoffet

Vävstolen, vävredskapen och deras användning.

Vävuträkningar. Garnberäkning. Förberedande arbeten för Vävuppsättning: garnhantering, bobining, rullning, spol— ning, varpning, förskedning.

Iordningställande av vävstol och tillbehör.

Pådragning, solvning, skedning, framknytning, uppknytning, kontroll. Vävning av nyttovävnader till metervaror och styckesaker för olika ändamål i grund- bindningar, härledda och sammansatta bindningar på 2—10 skaft. Konstväv- nads- och mattvävnadstekniker. Bandvävning.

Sömnad av nytto— och prydnadsföremål i olika materialbundna och fria broderi- tekniker. Allmogesömmar. Monteringsarbeten såsom avslutningar, fransar, spänning, fyllning rn. m. Underhåll och vård av vävstolar, redskap och verktyg. Skötsel av lokalerna under och efter arbetet. Spinning och färgning av garn. Studiebesök i hemslöjdsföreningar, heminrednings- och textilbutiker, ev. textil- fabriker, i museer och kyrkor samt på utställningar.

Kommentarer och anvisningar

En disposition av tiden för de olika huvudmomenten bör göras i ett tidigt skede så att lektionstid kan avsättas i lämpliga proportioner för de olika huvudmomenten. Allt efter elevernas läggning och intresse bör dock viss tid för något av huvud- momenten vävning eller konstsömnad kunna förlängas eller avkortas. Så långt det är möjligt bör kunskapsstoff från de olika huvudmomenten integreras och på så sätt inbördes stöda och belysa varandra.

Vävningen bör inriktas på manuell träning och rutinvävning så att eleverna snabbt uppövar tempot med tanke på arbetsinsatser inom produktionen. I fråga om val av tekniker och föremål tas fortlöpande hänsyn till elevernas förkunskaper och till utbildningens målsättning. .

Genomgång av uträkningar och typuppsättningar bör ske huvudsakligen i grupp. Uppsättningar görs enskilt eller i grupp med 2—4 deltagare i gruppen.

I vävningen bör olika fibermaterial och garner komma till användning för att ge eleverna god övning i hantering och sammansättning av garner och kvaliteter.

Konstsömnaden bör inledas med övningar i olika materialbundna och fria söm- sätt. Allt efter förmåga och intresse kan eleverna därefter förfärdiga föremål, där olika tekniker får komma till användning. Olika garner och tyger samt samman- sättningar av dessa bör förekomma. Noggrann avvägning mellan material och teknik bör alltid iakttas så att effekten hos den färdiga produkten blir den ända- målsenliga och avsedda.

Undervisningen i vävning och konstsömnad bör ske i nära samarbete med textil- teknik, fackteckning och inredningskunskap. Eleverna bör i samtliga huvudmoment tränas till självständighet och så långt möjligt söka vägleda sig med hjälp av hand- böcker, instruktionsblad och metodanvisningar. De bör självständigt söka lösa olika beräknings- och teknikuppgifter för att lära sig förstå sambandet mellan material och teknik.

Diskussioner, filmvisning och studiebesök bör inläggas i undervisningen. Beräk- ningar, prover och annat arbetsmaterial samlas i en arbetsbok.

7.1.5 Yrkesteknik (Variant för utbildning av hemvårdare, åk 2)

Ämnet, som skall vara integrerat så långt de lokala förutsättningarna medger, före- kommer med lägst 26 veckotimmar eller cirka 1 000 undervisningstimmar.

7.1.5.1 Arbetsteknik 10 vt Mål Undervisningen har till uppgift

att ge viss rutin i de arbetsuppgifter som åligger en hemvårdare.

Huvudmoment

Matlagning Bostadsvård

Vård av barn och sjuka

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen avses förlagd till en hemvårdares normala arbetsplatser och skall bedrivas under handledning av skolans lärare, som alltså bör besöka eleverna under arbetets gång.

7.1.5.2 Bamkunsknp och vårdteknik 4 vt Mål Undervisningen har till uppgift

att ge fördjupade kunskaper om vård av barn, sjuka och åldringar ur olika miljöer och med olika förutsättningar.

Havandeskap och förlossning Spädbarnsvård Småbarnsvård

Hemsjukvård

Åldrandet och dess följdsjukdomar

Disposition av lärostoffet

Förberedelser för det väntade barnet. Modern under havandeskapet.

Fosterutveckling.

Förlossning och eftervård. Nyfödda barns utveckling och vård. Spädbarns utveckling och vård ur både fysisk och psykisk synpunkt. Barns beteende i olika åldrar. Orientering om fysiskt och psykiskt handikappade. Samhällets hjälpåtgärder för denna grupp. Barnsjukdomar, smittsamma sjukdomar, smittförebyggande åtgärder. Förebyggande åtgärder mot olycksfall. Betydelsen av utvecklande lek och sysselsättning för friska, handikappade och sjuka barn. Baminstitutioner. Orientering om sjukdomar som vanligen kan vårdas i hemmet. Sjukvårdsutrustning samt provisoriska anordningar vid sjukvård i hemmet. Den sjukes personliga hygien, bäddning, lägesändring samt förebyggande av komplikationer i samband med sängläge. Den sjukes måltid. Uppevistelsens betydelse. Iakttagelser över den sjuke, kontroll av kroppstemperatur, puls och andning. Lavemang och stol- piller. Husapotek, läkemedelsordinationer. Sysselsättning av den sjuke. Rehabiliteringens målsättning, innebörd och omfattning. De handikappade och samhället. Hjälpmedel för handikappade. De långtidssjukas speciella problem ifråga om personlig vård, kontakt, omgivning, uppevistelse och motion, sysselsättnings- och arbetsterapi. Kontakt med läkare och sjuksköterska. Vikten av att givna ordinationer följes. Fysiska och psykiska tecken på åldrande samt problem och sjukdomar i samband därmed. Åldringens attityder, relationer och kontaktbehov. Vård av åldringar i hemmet: personlig hygien, klädsel, vila, kost. Sysselsättningen och dess betydelse för gamla.

Kommentarer och anvisningar I huvudsak bör erforderliga kunskaper ges i anslutning till valda arbetsexempel, varvid eleverna aktiveras till självständigt tänkande och handlande och motivation skapas för inhämtande av kunskaper. Lärarens uppgift blir således att i anslutning

till lämpligt valda arbetsexempel diskutera alla de väsentliga premisser och fak- torer som man måste ta hänsyn till samt lämna nödvändig information om de delar inom ämnet som behövs för att lösa förelagda exempel. Arbetsexempel bör väljas ur elevernas blivande arbetsfält. Eleverna har då större möjlighet att aktivt enga— gera sig vid diskussion av de synpunkter som skall bilda underlag för lösande av uppgiften.

Undervisningen bör söka utveckla elevernas omdömesberedskap genom att den ges en så verklighetsbetonad karaktär som möjligt. Detta torde bäst kunna ske genom en integrering av de olika huvudmomenten. Det är därför väsentligt att läraren vid genomgång av lärostoffet inom blockämnet inte spaltar upp ämnes- områdena och ordnar en undervisning i Spädbarnsvård, en i sjukvård etc.

Som illustration ges här ett par förslag till arbetsexempel.

Arbetsexempel ] Förutsättningar: Änkeman med 6 månaders barn. Farmor sköter hushållet men har nu brutit vänster arm.

Arbetsuppgift: Gör upp ett förslag till omfattningen av den hjälp familjen behö- ver med arbetsschema för hemvårdaren, fadern och farmodem. Tag reda på vilka hjälpmedel som finns för att underlätta vården av spädbarn med endast en hand och demonstrera en sådan skötning.

Ge förslag till rationella anordningar för barnets vård överhuvudtaget.

Arbetsexempel 2

Förutsättningar: Äldre, hjärtsvag man bor tillsammans med sin son, som drabbats av svår influensa, i en två-rumslägenhet.

Arbetsuppgift: Demonstrera bäddning av respektive sängar. Demonstrera vad den influensasjuke behöver ha till hands. Gör förslag till hur man kan ordna med desinfektion och hygien för att om möjligt förhindra att den äldre mannen blir smittad.

7.1.5.3 Bostadsteknik 4 vt Mål Undervisningen har till uppgift

att ge kännedom om bostadsplanering för olika typer av hushåll inklusive handi— kappbostäder,

att ge kunskaper om bostadens inredning samt

att ge träning i rationell bostadsvård.

Bostaden, planering och inredning Bostadsvård Tvätt

Disposition av lärostoffet

Bostadens planlösning med hänsyn till olika hushållstyper, ekonomi och intressen. Bostadens fasta inredning. Möbler och textilier.

Färglära. Belysning. Hjälpmedel för handikappade.

Rationell bostadsvård med utnyttjande av ändamålsenliga redskap, maskiner och kemikalier. Kläd- och skovård. Blomstervård. Enkla renoveringsarbeten av hemmets inventarier och textilier.

x

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen bör bedrivas så att elevernas uppfinningsrikedom och improvisa— tionsförmåga tränas, eftersom de ofta måste arbeta i torftigt utrustade hem med små ekonomiska resurser. I huvudsak bör erforderliga kunskaper ges i anslutning till valda arbetsexempel, varvid eleverna aktiveras till självständigt tänkande och handlande och motivation skapas för inhämtande av kunskaper. Lärarens uppgift blir således att i anslutning till lämpligt valda arbetsexempel diskutera alla de väsentliga premisser och faktorer som man måste ta hänsyn till samt lämna nöd- vändig information om de delar inom ämnet som behÖVS för att lösa förelagda exempel.

Detta torde bäst kunna ske genom en integrering av de olika huvudmomenten. Det är därför väsentligt att läraren vid genomgång av lärostoffet inom blockämnet inte spaltar upp ämnesområdena och ordnar en undervisning i bostadsplanering, en i bostadsvård etc. Arbetsexempel bör väljas ur elevernas blivande arbetsfält. Eleverna har då större möjlighet att aktivt engagera sig vid diskussion av de syn— punkter som skall bilda underlag för lösande av uppgiften.

Arbetsexempel kan behandlas av enskild elev, ges som gruppuppgift eller an- vändas i klassundervisning.

Arbetsexempel ]

Förutsättningar: Fempersonersfamilj, 3 vuxna, varav en invalidiserad son i 20— årsåldern, två barn under 10 år. Fadern sjukskriven, modern fabriksarbetare. Arbetsuppgift: Med hjälp av »mediotek» väljes lämpliga redskap och rengörings- medel för badrummets skötsel. Utrustningen kostnadsberäknas. En veckoplan för

badrummets användning och skötsel utarbetas. Lämplig utrustning för den rörelse— hindrade sonen väljes och demonstreras.

Arbetsexempel 2

Förutsättningar: Ensamstående äldre kvinna, som bebor 2-rumslägenhet. Hon är mest sängliggande och har svårt att röra sig.

Arbetsuppgift: Gör ett förslag till rationell möblering så att hon kan använda det ena rummet till sovrum och det andra till dagligrum. Hon har läsning och målning som hobby och behöver ytor och förvaringsmöbler för detta i dagrummet. Gör förslag till praktiska och ekonomiska arrangemang. Vilka alternativ finns för att underlätta hennes förflyttning i lägenheten? Jämför priser samt för- och nack- delar hos olika lösningar.

7.1.5.4 Hushållsteknik 6 vt

Mål

Undervisningen har till uppgift att ge fördjupade kunskaper om inköp, sammansättning och tillagning av närings— riktig kost med beaktande av hygieniska, ekonomiska och organisatoriska aspekter samt

att ge insikt om hur man tillgodoser behovet av allsidig kost för olika åldrar och familjetyper.

H uvudmoment

Närings- och livsmedelskunskap Matlagningsmetoder Arbetsorganisation Ekonomikunskap

Disposition av lärostoffet

Repetition och fördjupning av tidigare inhämtade kunskaper om kroppens närings- behov, näringsämnenas förekomst och egenskaper, betydelsen av kostens riktiga sammansättning och beredning samt livsmedelsgrupper, som bör ingå i den dag— liga kosten. Kost för olika åldrar, skilda familjetyper samt de vanligast förekommande dieterna. Matsäck. De vanliga livsmedlen. Industrith förberedda livsmedel. Kvalitetsbedömning. Näringsvärde i förhållande till pris.

Olika sätt att rationalisera matlagningsarbetet. Tekniska hjälpmedel med tonvikt på sådana för handikappade. Matlagningsmetoder. Enkel försöksmatlagning. Demonstrationer. Förebyggande av olycksfall i samband med arbetet. Inköp. Matförvaring, lagring av livsmedel, yrkeshygien. Ekonomiska synpunkter på skötseln av hushållet i olika typer av hem. Portions- och proportionsberäkningar. Tids- och kostnadsberäkningar. Kassabok- föring.

Kommentarer och anvisningar

Hemvårdarens arbete är omfattande och miljöskiftande, det kräver självständighet, initiativförmåga, omdöme, anpassningsförmåga och förmåga att tillägna sig nya kunskaper inom ett område som är statt i kontinuerlig utveckling. Det är därför väsentligt att undervisningen söker utveckla elevernas omdömesberedskap genom att den ges en så verklighetsbetonad karaktär som möjligt. Detta torde bäst kunna ske genom en integrering av de olika huvudmomenten. I huvudsak bör erforder- liga kunskaper ges i anslutning till valda arbetsexempel, varvid eleverna aktiveras till självständigt tänkande och handlande och motivation skapas för inhämtande av kunskaper.

Lärarens uppgift blir således att i anslutning till lämpligt valda arbetsexempel diskutera alla de väsentliga premisser och faktorer som man måste ta hänsyn till samt lämna nödvändig information om de delar inom ämnet som behövs för att lösa förelagda exempel. Det är därför väsentligt att läraren vid genomgång av lärostoffet inom blockämnet inte spaltar upp ämnesområdena och ordnar en undervisning i näringslära, en i matlagningsmetodik etc. Arbetsexempel bör väljas ur elevernas blivande arbetsfält. Eleverna har då större möjlighet att aktivt engagera sig vid diskussion av de synpunkter som skall bilda underlag för lösande av uppgiften.

Arbetsexem pel ]

Förutsättningar: Ensamstående moder, konvalescent efter trafikskada. Har svårig- heter att använda vänster arm. Fyraårigt barn som lever på smörgåsar, kakor och godis.

Arbetsuppgift: Förslag till veckomatsedel utarbetas, med särskild hänsyn till be- hovet av inköpsrationalisering och moderns handikapp. En dagmatsedel färdigstäl- les och måltiderna arrangeras som en utställning, vilken demonstreras för hela klas— sen med angivande av den ingående mängden näringsämnen. Situationsspel kring en av måltiderna: Hur förbättra barnets kostvanor? Hur hjälpa modern till konse- kvens och fasthet?

Demonstration av tekniska hjälpmedel för enarmad handikappad.

Arbetsexempel 2

Förutsättningar: Åldrig kvinna med kärlbesvär och övervikt. Tillfälligt sjuk. Hem- maboende, kroppsarbetande son, som behöver matsäck.

Arbetsuppgift: Förslag till veckomatsedel utarbetas inom familjens ekonomiska ram med särskild hänsyn till önskvärdheten av fettfattig kost för modern och inköpsrationalisering för sonen. Tre dagars matsäck ställs i ordning och demon— streras för klassen. En måltid färdigställes med hänsyn tagen till moderns och sonens helt olika näringsbehov och demonstreras för klassen.

7.1.5.5. Psykologi 2 vt Mål Undervisningen har till uppgift

att ge fördjupade kunskaper om psykologiska sammanhang och individens bete— ende och utveckling i olika åldrar samt

att öka förståelsen för egna och andras reaktionssätt.

Hu vudmoment

Arv och miljö Barnets utveckling Pubertet och ungdomstid Allmän psykologi Socialpsykologi Ålderdomen

Disposition av lärostoffet

Arv och miljö. Genomgång av barnens olika utvecklingsstadier med dess speciella kännetecken och problem. Barndomsupplevelsernas betydelse ur mentalhygienisk synpunkt. Skolåldern, anpassning till skolan.

Pubertetsungdom.

Grunddragen inom den alhnänna psykologin. Människors olikheter. Attityder och fördomar. Samspelet inom olika grupper. Mentalhygieniska synpunkter på samarbete och samlevnad. Åldrandets psykologi. Psykiska åldersförändringar samt problem och sjukdomar i samband därmed.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen bör knytas till konkreta situationer, som eleverna upplever genom observationer i samband med studiebesök eller genom film, ljudband, bildmaterial etc. Eleverna bör aktiveras att föreslå lösningar till givna problem och påvisa prak- tiska konsekvenser. Gruppdiskussioner bör ges stort utrymme.

7.1.6 Yrkesteknik

(Storhushållsgren, åk 2)

7.1.6.1 Hushållsteknik 20 vt Mål Undervisningen har till uppgift att ge insikter om sambandet mellan tillagningsmetoder och näringsvärde, att åskådliggöra betydelsen av livsmedelshygien i storhushåll, att uppöva elevernas samarbetsförmåga och ansvarskänsla samt att ge färdigheter i arbetsuppgifter som förekommer i ett storhushåll.

H uvudm oment

Matlagning Näringskunskap Livsmedelshygien Arbetsteknik Lokalvård

Disposition av lärostoffet Termin 2 20 vt

De viktigaste näringsämnena och deras förändringar vid behandling, tillagning och lagring av olika livsmedel. Matlagningsmetoder för livsmedel och typrätter som vanligen förekommer inom storhushåll, barer och restauranger. Enklare försöksmatlagning. Vanliga dietkoster. Industriellt förberedda livsmedel och deras användning. Portions- och proportions- beräkningar. Sammansättning och uppställning av matsedlar för olika typer av storhushåll.

Matlagning med inriktning på kosthållet vid olika slag av storhushåll och restau— ranger. Tillagning av kost som fyller alla krav på att vara näringsmässigt full— värdig, varvid hänsyn tas till ekonomi, arbetsorganisation samt rationella och hygieniska arbetsmetoder, arbetsställningar, arbets- och räckhöjder, hur man bär och lyfter. Behandling av djupfrysta varor och andra konserverade livsmedel. Kylning, förvaring och lagring av mat. Användning, skötsel och underhåll av maskiner och redskap. Uppdukning och skötsel av bardisk. Utportionering på olika sätt. Servering från bardisk och vid sittande bord. Avdukning och iordningställande av bardisk och matsal. Användning och skötsel av diskrum med inredning och utrustning. Rengöringsarbeten: Städning och rengöring av kök, matsal, sval-, kyl- och frys- utrymmen, förrådsrum och övriga utrymmen som tillhör ekonomiavdelningen. Rengöringsmedel och skötsel av städredskap och maskiner.

Kommentarer och anvisningar Undervisningen i hushållsteknik bör bedrivas i ett välutrustat storkök. Det torde i många fall vara möjligt att anpassa gymnasieskolans Skolmåltidsverksamhet så att det kan utnyttjas för denna undervisning, varvid hänsyn dock bör tagas till att enheterna ej blir så stora att det pedagogiska syftet eftersättes.

Hushållsteknik är ett blockämne i vilket ingår närings- och livsmedelskunskap, matlagningslära och yrkesarbete. Det är av största vikt att en verklig integration mellan ämnets mera teoretiska och dess praktiska sidor kommer till stånd. Under- visningen bör organiseras så att eleverna enskilt eller i små grupper får lösa arbets- uppgifter med hjälp av självinstruerande material och sedan redovisa resultatet eller demonstrera arbetsgången.

Det produktiva arbetet får inte bli självändamål. Anställd personal skall utnyttjas i så stor utsträckning att eleverna får tid att systematiskt planera och självständigt genomföra en arbetsuppgift, att tolka gjorda iakttagelser och ur dem dra slutsatser. Eleverna bör ges tillfälle att genom enkla försök åskådliggöra viktiga tillagnings- principer och hygieniska grundregler i form av praktiska övningar kring de kun- skaper som inhämtats under första terminen. Jämförelser bör göras mellan olika typer av industriellt förbehandlade och färdigbehandlade produkter och maski— nell och manuell förbehandling och tillagning.

Betydelsen av rätt metod och lämplig tidpunkt vid tillagningen av olika livsmedel för dessas näringsvärde och smak bör vara ett genomgående tema i undervisningen, som kan ge eleverna insikt om individens ansvar för det färdiga resultatet och därmed öka deras yrkesmedvetande.

Grupparbete kring produktion av Skolmåltider kan utformas så att elevernas förmåga till samarbete och hänsynstagande ökas.

AV-medel bör användas i stor utsträckning dels för instruktioner i samband med stationsutbildning, dels för elevaktivitet vid redogörelser och demonstrationer.

7.1.6.2 Konsumentkunskap 2 vt

(Se avsnitt 7.1.3.1, termin 2)

7.1.6.3 Psykologi 1 vt

(Se avsnitt 7.1.3.2, termin 2)

7.1.6.4 Arbetsorganisation och lokalplanering 2 vt

Mål

Undervisningen har till uppgift att ge insikter om betydelsen av god arbetsteknik, organisation och lokalplanering samt att diskutera problemställningar vid lokalplanering för olika typer av storhushåll och restauranger.

Huvudmoment

Rationalisering och arbetsförenkling Planerings- och organisationsproblem i storkök Disposition av lärostoffet

Termin 2 2 vt Arbetsplatsens utformning med hänsyn till rationellt arbete. Arbetsställningar, arbetsteknik och arbetsträning. Det praktiska arbetets uppläggning för att åstadkomma god effektivitet. Transportproblem.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen bör ges en laborativ karaktär, varvid eleverna med hjälp av öv— ningar i tidsstudier och lösande av grundläggande arbetsorganisatoriska problem åskådligt får uppleva betydelsen av ett rationellt tänkande i praktiskt arbete.

7.1.6.5 Maskin och redskapslära 1 vt Mål Undervisningen har till uppgift att ge eleverna kunskaper om de i ett storhushåll vanligast förekommande redska- pen och maskinerna.

Redskap och maskiner i storhushåll Användning och vård av maskinell utrustning

Disposition av lärostoffet Termin 2 1 vt

Kökets redskap. Kvalitetsfordringar, utformning, användning och skötsel även från arbetarskyddssynpunkt. Redskap och andra hjälpmedel för städning och rengöring. Köksavdelningens maskinella utrustning. Maskinernas kvalitetsegenskaper, använd- ning och skötsel. Rätt vård av maskinerna och ekonomiska synpunkter härpå. Rätt användning ur arbetarskyddssynpunkt. Skyddsanordningar och betydelsen av att följa givna instruktioner om dessa anord- ningar.

7.1.7 Yrkesteknik (Variant för storhushållspersonal, åk 2) 7.1.7.1 Hushållsteknik

Mål

Undervisningen har till uppgift att ge fördjupade kunskaper om sammansättning och tillagning av näringsriktig kost i stor skala med beaktande av hygieniska, ekonomiska och organisatoriska aspekter.

H uvudmoment

Närings- och livsmedelskunskap Matlagningsmetoder Yrkeshygien Arbetsorganisation Ekonomikunskap

Disposition av lärostoffet Repetition och fördjupning av tidigare inhämtade kunskaper om kröppens närings— behov, näringsämnenas förekomst och egenskaper, betydelsen av kostens riktiga sammansättning och beredning samt livsmedelsgrupper, som bör ingå i den dag- liga kosten. Kosten under olika förhållanden och för olika åldrar samt principer för de vanligast förekommande dieterna. Näringsämnenas förändringar vid behandling, tillagning och lagring av livsmedel. Näringssynpunkter på tillagning av mat i större skala. De vanligaste livsmedlens ursprung, användning och sammansättning. Industriellt förberedda livsmedel. Kvalitetsbedömning. Näringsvärde i förhållande till pris. Kvalitetskontroll och varudeklaration. Matlagningsmetoder för livsmedel och typrätter som vanligen används inom respek- tive storhushåll. Demonstrationer. Enkel försöksmatlagning. Synpunkter på till- lagning av kost för storhushåll. Matsedelsteknik. Kylning av mat och matförvaring. Lagring och vård av livsmedel för storhushåll. Livsmedelsstadgan. Matförgift- ningar. Yrkeshygien. Praktisk exempelräkning anpassad efter elevernas kommande yrkesarbete. Tids- och kostnadsberäkningar vid användning av hel- och halvfabrikat samt vid ut— nyttjandet av maskinell utrustning i förhållande till manuell. Elementära närings— värdesberäkningar. Portions- och proportionsberäkningar. Ekonomiska synpunkter på skötseln av ett storhushåll. Orientering i upphandlings— frågor. Det praktiska arbetets planering och organisation i olika typer av storhushåll.

Kommentarer och anvisningar

Utvecklingen inom det storhushållstekniska området går snabbt och ställer krav på fortlöpande komplettering av kunskaper och förmåga till anpassning efter den aktu- ella arbetssituationen. Det är därför väsentligt att undervisningen söker utveckla förmågan att skaffa sig kunskaper, att självständigt och systematiskt använda sig av kunskapsstoffet och att se helheten och sambandet mellan de i hushållstekniken ingående ämnena. Detta betyder att undervisningen bör inriktas på en integrering av de olika huvudmomenten.

Det är väsentligt att läraren vid genomgång av lärostoffet inom blockämnet inte spaltar upp ämnesområdena och ordnar en undervisning i näringslära, en i matlag- ningsmetodik etc. I huvudsak bör erforderliga kunskaper ges i anslutning till valda arbetsexempel, varvid eleverna aktiveras till självständigt tänkande och handlande och motivation skapas för inhämtande av kunskaper.

För att illustrera tankegången ges här ett par förslag till arbetsexempel.

1. En eller ett par elever får diabeteskost som studiefält: Förslag till veckomatsedel för skolbarn med diabeteskost utarbetas. En av denna veckas dagmatsedlar lagas upp och måltiderna arrangeras som en utställning, vilken demonstreras för hela klassen med angivande av den ingående mängden näringsämnen. Tillagningsmetoden för någon i matsedeln ingående grön- sak demonstreras. I samband med detta diskuteras kvalitet, inköp och förvaring av grönsaker. Diskussion om organisatoriska problem i samband med diabeteskost i olika typer av storhushåll.

2. En eller ett par elever får fartygs- eller fjällstationskost som studiefält. Månadsmatsedel gives. Provianteringslista skall utarbetas och kostnadsberäknas. Kostens halt av järn och C-vitamin kontrolleras. Jämförande försök med matlagning med torrmjölk utföres och redovisas. Avfallsproblemet studeras och diskuteras.

7.1.7.2 Arbetsledningens psykologi 1 vt

Mål

Undervisningen har till uppgift

att ge kunskaper om arbetslagstiftning samt att ge inblick i de praktiska och människovårdande uppgifter som arbetsledaren i ett storkök ställs inför.

H uvudmoment

Arbetslagstiftning Arbetsledning Socialpsykologi

Disposition av lärostoffet

Arbetarskydd. Arbetsregler.

Lagstiftning rörande arbetstagare och arbetsgivare. Den anställdes rättigheter och skyldigheter. Anställningsförhållanden. Arbetstids- schema. Arbetsledarens uppgifter. Introduktion, instruktion, information. Gruppsykologi. Människans arbetsbehov. Olika typer av ledarskap.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen bör utformas så att den aktiverar eleverna i gruppdiskussioner, redogörelser och övningar.

7.1.7.3 Arbetsteknik 17 vt

Mål

Undervisningen har till uppgift

att ge viss rutin i de arbetsuppgifter som åligger en kock i större hushåll.

H uvudmoment

Matlagning Dietmatlagning Bakning Konservering Maskinskötsel Lokalvård

Disposition av lärostoffet Tillagning av kost som fyller alla krav på att vara näringsmässigt fullvärdig, varvid hänsyn tas till ekonomi, arbetsorganisation samt rationella och hygieniska arbets- metoder. Tillredning av typrätter, som vanligen förekommer inom storhushåll. Beredning av såväl enklare som finare maträtter. Smaksättning, användning av kryddor och andra tillbehör. Drycker, varma och kalla. Bakning av olika slags jäsbröd, och enkla bakverk. Dietmatlagning. Styck- ningsdemonstrationer. Tillvaratagande av olika styckningsdelar. Beredning av vanliga charkuterivaror. Konservering av livsmedel enligt olika konserveringsmetoder med huvudvikten lagd på djupfrysning. Behandling av djupfrysta varor och andra konserverade livsmedel. Användning av helkonserver och kylkonserver. Kylning, förvaring och lagring av mat. Servering: Utportionering på olika sätt. Dukning och servering. Maskinskötsel: Användning, skötsel och underhåll av maskiner och redskap som används inom storhushåll. Lokalvård och rengöringsarbeten: Underhåll och vård av inredning och inventarier. Diskning, städning och rengöring av kök, matsal, förrådsrum och övriga utrym- men som tillhör ekonomiavdelningen inom berörda institutioner. Rengörings- medel och skötsel av städredskapen. Övningar i arbetsledning.

7.1.8 Yrkesteknik (Variant för köks- och kallskänkspersonal, åk 2)

7.1.8.1 Restaurangteknik 6—8 vt Mål Undervisningen har till uppgift

att ge eleverna insikt om hur ett restaurangföretag är organiserat, att bidra till ett gott samarbete mellan olika avdelningar samt att ge fördjupade kunskaper om sammansättning, tillagning och servering av nä— ringsriktig kost i stor skala med beaktande av hygieniska, ekonomiska och organisatoriska aspekter.

H uvudmoment

Arbetsorganisation

Närings- och livsmedelskunskap Matlagningsmetoder Yrkeshygien

Ekonomikunskap

Disposition av lärostoffet

Arbetsplatsens organisation. Rätt utnyttjande av utrustning i köksavdelning med sammanhängande utrymmen samt matsal och festvåning, för att åstadkomma bästa möjliga arbetsresultat och skapa en trivsam måltidsmiljö för gästerna. Sam- arbetet mellan olika avdelningar inom en restaurang. Näringskunskap: Kroppens näringsbehov, näringsämnenas förekomst och betydelse. Kost och kondition. Livsmedelsgrupper som bör ingå i den dagliga kosten. En ur näringssynpunkt rätt sammansatt kost. Dietmat. Principerna för ett rationellt matlagningsarbete med hänsyn tagen till restaurang- tekniska, ekonomiska och näringshygieniska synpunkter. Genomgång av aktuella matlagnings- och konserveringsmetoder för tillagning av mat i större och mindre skala. Styckningsschema. Förande av receptbok med kvantiteter, utbyte och portionsstorlekar, varvid i första hand svenska rätter behandlas, samt i svenskt restaurangkök vanligen förekommande typiska rätter från utländska kök. Uppläggning och garnering. Facktermernas matlagningstekniska innebörd. Råvaru- sortiment och användningsområde. Matsedelsteknik. Framställning av de olika slagen av alkoholhaltiga drycker. Genomgång av de olika dryckemas speciella egenskaper och namnens uttal. Alko—— holfria drycker.

Utvecklingen inom restaurangområdet går snabbt och ställer krav på fortlöpande komplettering av kunskaper och förmåga till anpassning efter den aktuella arbets- situationen. Det är därför väsentligt att undervisningen söker utveckla förmågan att skaffa sig kunskaper, att självständigt och systematiskt använda sig av kunskaps- stoffet och att se helheten och sambandet mellan de i restaurangtekniken ingående ämnena. Detta betyder att undervisningen bör inriktas på en integrering av de olika huvudmomenten.

I huvudsak bör erforderliga kunskaper ges i anslutning till valda arbetsexempel, varvid eleverna aktiveras till självständigt tänkande och handlande och motivation skapas för inhämtande av kunskaper. Det är väsentligt att läraren vid genomgång av lärostoffet inom blockämnet inte spaltar upp ämnesområdena och ordnar en undervisning i näringslära, en i matlagningsmetodik etc.

Det är önskvärt att elever från restaurangutbildningens olika linjer ges tillfälle att samarbeta kring gemensamma arbetsexempel. Avsikten med den ovan skisse- rade integreringen är att bibringa eleverna en känsla för den totala restaurangorga— nisationen samt att möjliggöra övergång från den ena kursen till den andra även på ett relativt sent stadium.

För att illustrera tankegången ges här ett förslag till arbetsexempel. Enligt Statens institut för folkhälsan bör en ändring av konsumtionen komma till stånd.

Eleverna får till uppgift att läsa Felnärd i välfärd (sid. 15 och 40—45). En van- lig restaurangmatsedel förändras, så att den bättre överensstämmer med expertisens anvisningar. Därefter färdigställes måltiderna och resultatet diskuteras gemensamt. Tillagningsmetoden för någon i matsedeln ingående grönsak demonstreras. I sam- band med detta diskuteras kvalitet, inköp och förvaring av grönsaker.

Eleverna får utarbeta förslag till hur man skulle kunna få en aktivare försäljning av »nyttig kost» för att hjälpa den svenske uteätaren till sundare kostvanor.

7.1.8.2 Arbetsteknik 18 vt Mål Undervisningen har till uppgift

att ge en grundläggande utbildning i kök och kallskänk inom restaurangområdet samt

att ge eleverna systematisk skolning i elementär matlagning med beaktande av de hygieniska, näringsfysiologiska, tekniska och ekonomiska krav, som ställs på beredning av mat för restaurangnäringen.

Förberedande matlagning Matlagning och uppläggning Konservering Bakning Förvaring och förrådsskötsel

Receptkunskap Drycker Styckningsschema (kökslinje)

Smörgåsbord och sandwiches (kallskänkslinje)

Disposition av lärostoffet

Förberedande matlagningsarbeten: Rensning, styckning samt preparering av olika slag. Upptining av djupfrysta livsmedel. Matlagning och uppläggning: Metodiska övningar med tillagning av typrätter inom husmans- och restaurangkosten med särskild hänsyn till mattraditioner och ur— sprung. Kryddsättning, tranchering samt uppläggning och utportionering. Behand- ling av hel- och halvfabrikat av råvaror förberedda eller beredda på industriell väg med hänsyn till bibehållande av smak- och näringsvärde. Jämförande mat- lagningsprov med tillagning av vanligen förekommande maträtter med ekono— miska beräkningar beträffande tid, råvarukostnad och arbetsresultat efter sär- skilt utarbetade protokoll. Tillvaratagande och utnyttjande av förut tillagad mat. Konservering: saltning, marinering, djupfrysning och aktuella konserveringsarbeten. Bakning: Beredning av bakverk, vilka utgör grundstomme eller tillbehör till mat- rätter. Färdigställande av industriellt förberedda produkter. Förvaring och förrådsskötsel: Rationell och hygienisk förvaring av livsmedel och maträtter för längre eller kortare tid. Skötsel av förrådsrum för torra varor, kyl- och frysrum samt varuförråd. Diskning och rengöring: Diskning för hand och i maskin. Grytdisk, glas- och pors- linsdisk. Rengöring och iordningställande av arbetsplatsen. Vård, underhåll och rengöring av maskinpark, redskap och verktyg. Studiebesök: på restauranger, i butiker och på utställningar.

Kommentarer och anvisningar

Det har bedömts nödvändigt att göra en indelning i köks-, kallskänks- och serve— ringslinje. Detta innebär dock inte, att undervisning de olika linjerna emellan be- höver helt separeras, utan det har ansetts önskvärt att så långt möjligt bedriva utbildningen genom samundervisning.

Inom kallskänkslinjen inriktas övningarna speciellt på smörgåsbord och sand- wiches, inom kökslinjen övas även styckning.

Det är nödvändigt att utbildningen förläggs till restaurangskola. Skolmåltids- lokaler och liknande kan ej anses uppfylla kraven på restaurangmässiga lokaler.

7.1.9 Yrkesteknik

(Variant för utbildning av serveringspersonal, åk 2)

7.1.9.1 Restaurangteknik

(se avsnitt 7.1.8.1)

7.1.9.2 Gästpsykologi och försäljningsteknik 2 vt Mål

Undervisningen har till uppgift att ge psykologiska aspekter på serveringsarbetet.

H uvudmoment Allmän psykologi Gästpsykologi Försäljningspsykologi

Disposition av lärostoffet

Presentation av varan. Grundreglema för god reklam och personlig påverkan. Gäs- ternas speciella krav på restaurangpersonalen beroende på olika situationer, såsom gästgrupp, speciahnat och måltidstyp. Olika trivselfaktorer, exempelvis artighet och hjälpsamhet mot gäster. Olika serveringssystems speciella krav på personalen från psykologisk synpunkt. Gästklientelets sammansättning och för- ändringar beroende på årstid, restaurangens belägenhet m.m.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen bör utgå från konkreta situationer, som inträffat under arbetstek- niken eller som presenteras för eleverna med hjälp av film, ljudband-bildserier etc. och som får bilda utgångspunkt för diskussioner och grupparbeten.

7.1.9.3 Arbetsteknik 18 vt Mål

Undervisningen har till uppgift att ge en grundläggande utbildning inom restaurangnäringens serveringssektor med hänsyn till hygieniska, tekniska och ekonomiska krav, som ställs inom restau— rangnäringen.

H uvudmoment

Serveringsteknik, festvåningsteknik Kassaapparattjänst Drycker Restaurangmatsedel

Disposition av lärostoffet

Serveringsteknik: Serveringsartiklarna, deras vård och användning. Bordslinnets hantering och användning. Bords- och stolarrangemang. Uppdukning och av- dukning. Bordets tillbehör, prydande och skötsel under måltidens gång. Special- uppdukningar. Serveringsteknik. Personligt uppträdande, hållning och klädsel med hänsyn till arbetets art. Utnyttjande av hjälpmedel för att underlätta och göra serveringsarbetet aptitligt och hygieniskt. Gästen, önskemål, observationer och diksussioner. Gästpsykologi och försäljningskunskap. Praktiska övningar i servering: I matsal, festvåning, bar, klubbrum etc. Mottagning och effektuering av beställningar vid bordet och per telefon. Serveringslokalernas skötsel under arbetet och efter arbetets slut. Överlämnande av station. Studiebesök: på restauranger, i butiker och på utställningar. Kassaapparattjänst: Bongning. Avstämning. Något om kassaapparatens konstruk— tion. Utskrivning av notor och räkningar. Kassauppgörelse. Behandling av olika drycker, serveringstemperatur, dekantering, glastyp. Synpunk- ter på val av drycker till olika matsedlar. Servering. Tillagning av cocktails. Drin- kar och bålar. Alkoholfria drycker, näringsvärde, användning och servering.

7.2 LÄROPLAN FÖR VÄRDTEKNISK LINJE

Den vårdtekniska utbildningen har i denna alternativa läroplan skilts från den konsumtionstekniska och organiserats som en fristående linje. Efter en inledande period om 13 veckor i årskurs 1 sker en uppdelning på två grenar. Den i läro— planen medtagna varianter för sluten sjuk- och åldringsvård med inriktning på den somatiska vården avser att exemplifiera, hur vidareutbildningen i årskurs 2 kan byggas upp.

7.2.1 Utbildningens mål

Avvägningen mellan gemensam allmänutbildning, områdesinriktad basutbildning och specifik färdigutbildning har erbjudit vissa problem även inom en fristående vårdteknisk linje, trots att den totala utbildningstiden under en ett- respektive tvåårig studiegång överstiger den tid, som i nuläget normalt disponeras för ut- bildning på motsvarande nivåer.

Svårigheterna sammanhänger med, att beredningen sett det som en huvudupp- gift att så långt möjligt anpassa vårdutbildningen till pågående och väntade för- ändringar i Vårdens målsättning, organisation och arbetsmetoder. Utbildningen får inte tillåtas konservera en i framtiden föråldrad personalstruktur och en olämp- lig arbetsfördelning mellan olika personalgrupper.

Hälso— och sjukvård samt åldringsvård

Inom dessa områden har efterfrågan på vård ökat kraftigt, bland annat beroende på förändringar i åldersstrukturen och sjukförsäkringens utbyggnad. Inom hälso- och sjukvården har vidare den medicinska utvecklingen medfört att allt mera komplicerade och dyrbara diagnostiserings- och behandlingsmetoder kommit till användning, vilket lett till en allt längre gående specialisering av vården.

Den stigande efterfrågan har mötts med en snabb ökning av den slutna vårdens resurser. Vid sidan av den kvantitativa utbyggnaden håller en strukturrationalise— ring på att genomföras. Utvecklingen går mot allt större enheter. Lasarettens fort- gående uppdelning på specialkliniker kännetecknas även av att vårdgrenar, som tidigare vanligen förlagts till fristående inrättningar, har flyttats in i lasaretten. Så har skett med sanatorier, epidemisjukhus och förlossningshem. Mycket talar för att en liknande process förestår för den psykiatriska vårdens vidkommande.

Expansion och koncentration kan sättas som rubriker över dessa förändringar, som inneburit att den slutna vården prioriterats. Åtskilligt tyder dock på att man står inför en tyngdpunktsförskjutning i reformarbetet, med viktiga konsekvenser för vårdens målsättning och organisation.

De senaste årens erfarenheter har givit vid handen, att en vidare utbyggnad av de större, specialiserade sjukhusen kommer att ställa sådana resursanspråk, att vårdbehoven blir svåra att tillgodose om samtidigt ett ökat antal patienter skall tas emot för högkvalificerad vård. Ett ledmotiv för en reviderad vårdpolitik kom- mer troligen att bli en mera konsekvent genomförd differentiering, inte med ut— gångspunkt från sjukdomarnas indelning i olika grupper, men med ledning av de enskilda patienternas varierande behov av vård.

En sådan differentiering har inletts inom sjukhusen, där man börjat fördela patienterna på intensiv-, intermediär- och lättvårdsavdelningar. Långtidsvården förläggs till fristående kliniker och vårdinrättningar. Denna tendens motverkar den tidigare nämnda specialiseringen av vården _ gränsdragningen mellan patienter med olika sjukdomstillstånd blir således mindre skarp.

Man har vidare sökt motverka att vården blir alltför resurskrävande genom att rationalisera driften, bl. a. så att servicefunktionerna inom sjukhusen renodlas och förs över på särskild personal. Därutöver krävs en översyn av personal- organisationen vid olika typer av vårdavdelningar, så att den nära anpassas till skillnader i vårdens intensitet och kraven på personalen. En strävan under senare år har varit att överföra arbetsuppgifter från i första hand kategorin sjuksköterskor till personal på närmast lägre nivå. Denna omstrukturering av vårdarbetet har emellertid ännu bara inletts.

Ytterligare åtgärder torde krävas, om principen om »den lägsta effektiva om- händertagandenivån» skall kunna förverkligas. Först genom en förstärkning av den öppna vården är det möjligt att ge en adekvat vård med minsta möjliga insats av personal och utrustning. På längre sikt skymtar en långtgående samordning mellan öppen och sluten vård, så att personalen ställs under en ledning och bringas att samverka inom en vårdorganisation för ett gemensamt mål. Förebyggande vård och hälsoupplysning kommer troligen att ges en mera framskjuten plats, och snabbare anpassas till förändringar i sjukdomspanoramat.

Problemen är delvis desamma inom åldringsvården. Gränsen gentemot lång- tidssjukvården är mycket svår att dra. Utvecklingen går mot större enheter, och det är sannolikt att vården av friska åldringar till stor del kommer att ges i form av öppen vård. Den slutna vården skulle då främst komma att inriktas på sådana åldringar, som fordrar ett större mått av vårdande insatser.

Det är svårt att genomföra en konsekvent personal- och utbildningsplanering utan att först upprätta en mera långsiktig och samlad prognos över utvecklingen inom vårdområdet i dess helhet. Ett sådant prognosarbete har först nyligen inletts. Osäkerheten är särskilt stor när det gäller den öppna vården. Med stöd av de utvecklingstendenser som här summariskt redovisats, kan dock följande riktlinjer för den framtida vårdyrkesutbildningen formuleras. De har i första hand ut- formats med sikte på den slutna vården.

l. Förändringarna i vårdarbetets struktur leder till en renodling av de direkt patientstyrda funktionerna _ medicinsk vård och omvårdnad av patienterna ——

medan andra funktioner centraliseras och förs över på personal som inte behöver en allmän vårdutbildning. Dels med hänsyn till att förändringarna i första hand påverkar arbetet vid större enheter, och framför allt med tanke på den stora be- tydelse som den grundläggande patientvården måste tillmätas, är det dock önsk— värt att utbildningen av vårdbiträden behålls. Det vore också orealistiskt att i ett läge där en betydande del av personalen helt saknar utbildning enbart satsa på en mera kvalificerad personalkategori med relativt omfattande kunskaper inom patientvården och den medicinska vården.

2. Personalen på närmast högre nivå kommer sannolikt att inta en nyckelposi- tion i framtidens vårdorganisation. Redan med utgångspunkt från dagens situa- tion och vad som nu kan skönjas av den fortsatta utvecklingen är det önskvärt, att denna kategori ges möjlighet att överta mera kvalificerade och självständiga uppgifter inom den medicinska vården, samt att den även utbildas för att i före— kommande fall leda underställd personal. Gruppen får antas bli betydligt mindre än gruppen vårdbiträden.

3. Utbildningen på båda nivåerna bör ge en bred behörighet med minsta möj- liga begränsning i fråga om användbarheten inom olika vårdformer och vård- specialiteter. Detta är desto mera motiverat eftersom utvecklingen går mot en ökad integrering, och med tanke på att de grundläggande vårdmomenten är gemensam- ma för de flesta områden.

4. Utbildningen skall ges ett sådant innehåll, att omställningssvårigheter i sam- band med organisations— och metodförändringar undviks. Kravet accentueras av att stora sådana förändringar kan komma att genomföras inom vården; föränd- ringar som nu är svåra att förutse. Det tillgodoses bäst genom att den fackteore- tiska grunden i utbildningen förstärks, och genom att utbildningen inriktas på breda områden. Samtidigt leder en granskning av vårduppgiftemas karaktär till, att även den specifika yrkesutbildningen helst skall vara avslutad före utträdet i arbetslivet. Toleransmarginalerna i yrkesutövningen är mycket snäva. Personalen har ett di- rekt ansvar för vården av patienterna. Problemet kan knappast lösas genom att färdigutbildningen flyttas till den efterföljande tiden av yrkesarbete. Kravet att yrkesutbildningen skall vara adekvat på både kortare och längre sikt är inom den givna tidsramen svårt att förena med önskemålet om en höjning av elevernas allmänkunskaper annat än i de obligatoriska allmänna ämnena. Att utrymmet för ämnen som ligger utanför det primära utbildningsmålet begränsas behöver dock inte innebära, att vidareutbildningsmöjligheterna försvinner. Dessa möjligheter kan få avgörande betydelse för, om yrkesutbildningen skall framstå som ett valvärt alternativ. Elevernas önskemål kan i viss mån tillgodoses genom att de erbjuds vidareutbildning inom den från början valda sektorn av arbets— livet. De bör då kunna räkna sig till godo studierna i yrkesinriktade ämnen, så att påbyggnadsutbildningarna kan göras betydligt kortare än motsvarande direkt- studiegångar.

Slutsatserna blir, att vårdpersonalen behöver en breddad utbildning, både med hänsyn till integrationssträvandena inom vården och som en beredskap inför den framtida utvecklingen, samt att inslaget av fackteoretiska ämnen av samma skäl bör förstärkas. Sådana förändringar bör också underlätta elevernas möjligheter att förbereda sig för vidareutbildning inom det aktuella området. På samma gång skall utbildningen ge så specialiserade yrkeskunskaper och -färdigheter, att den utbildade personalen kan gå direkt ut i förvärvsarbete och fullgöra sina arbets- uppgifter inom den nuvarande vårdorganisationen.

Barnavård

Det resonemang som förts i föregående avsnitt är i långa stycken tillämpbart också på barnavårdens område. Beredningen har emellertid funnit, att den nu— varande utbildningsgången är relativt väl anpassad till kraven på vårdpersonalen. Den pågående utvecklingen innebär, att den institutionsbundna samhällsvården expanderar på bekostnad av vård i hemmet. Den gemensamma, grundläggande ut- bildningen bör ta sikte på att förbereda för verksamhet bland friska, normala barn från spädbarnsåldern fram till puberteten.

Under det andra utbildningsåret bör eleverna förberedas för olika slag av spe- cialvård — bland sjuka och nyfödda barn, fysiskt handikappade och psykiskt utvecklingsstörda barn samt barn och ungdom på barnhem.

På samma sätt som inom hälso— och sjukvården samt åldringsvården bör utbild- ningen göras så bred, att personalen kan användas vid olika vårdinstitutioner och så att omställningssvårigheter i framtiden undviks. Den skall kunna ligga till grund för vidareutbildning inom barnavården med sikte på mera kvalificerade arbets- uppgifter.

7 .2.2 Utbildningens utformning

Utbildningen av vårdpersonal skiljer sig från flertalet andra yrkesutbildningar i det avseendet, att träningen av de moment som ingår i yrket inte enbart kan för- läggas till en konstruerad arbetsmiljö i skolans lokaler. En meningsfull undervis- ning fordrar att lämpliga praktikplatser disponeras vid olika slag av vårdinstitu- tioner, där eleverna under handledning får tillämpa och befästa de i skolan in- hämtade kunskaperna och färdigheterna.

Under senare år har knappheten på praktikplatser lagt hinder i vägen för en önskvärd ökning av vårdutbildningen på olika nivåer. Det är angeläget att den förestående reformen inte leder till att situationen förvärras, utan att utbildningens. organisation tvärtom tillåter kapacitetshöjningar.

Beredningen har av det skälet sett det som en viktig uppgift att söka åstad- komma en pedagogiskt motiverad avvägning mellan teoretisk och tillämpad ut- bildning, vilken samtidigt gör det möjligt att förse praktikställena med en jämn ström av elever under läsåret. YB har därför stannat för en och samma period— indelning inom den första och den andra årskursen. Den innebär att studierna inleds med 13 veckors undervisning i skolans lokaler, varefter följer 20 veckors tillämpad utbildning. Studierna avslutas med 6 veckors undervisning i fackteore— tiska ämnen.

Skissen nedan avser att visa, vilka konsekvenser denna uppläggning kan få för utbildningsplaneringen. Om ett lika stort antal elever tas in i utbildningen i början av varje termin, och om vidare ett rotationssystem utarbetas för elevernas placering under perioderna av tillämpad utbildning, kan praktikställena förses med ett oförändrat antal elever under 40 av årets veckor. Vidare kan undervisningen i skolan bedrivas kontinuerligt under båda terminerna med relativt små variationer i elevgruppernas storlek.

Inta in gn g 12 16 20 24 28 32 36 40

Hösttermin

Vårtermin _. | _______________ _|

Anm: Heldragen linje markerar undervisning i skolan, streckad linje utbildning vid praktik- ställena.

Undervisningen i årskurs 1 är gemensam under de första 13 veckorna. Den i inledningsskedet sammanhållna utbildningen motiveras av att samtliga kategorier behöver grundläggande kunskaper i barnavård, hälso— och sjukvård samt åldrings- vård. Vidare kan eleverna under den första perioden orienteras om de olika vård- områdena samt om de arbetsuppgifter som förekommer inom respektive område, vilket ger en säkrare grund inför grenvalet. Därigenom vinns också att de elever som vill söka sig till barnavården kan få den grundläggande utbildningen på flera orter än som blivit fallet, om barnavårdsutbildningen från början organiserats som en delvis fristående gren.

Gren för sjuk- och åldringsvård (årskurs 1 )

Utbildningsmålet för grenen för sjuk- och åldringsvård är att åstadkomma en grundläggande utbildning, vilken i enlighet med yrkesutbildningens tidigare prin- cipförslag dels förbereder för yrkesverksamhet som vårdbiträde, dels ligger till

grund för en fortsatt utbildning i årskurs 2. Strävan har varit att ge den en sådan bredd, att behovet av mera specialiserade utbildningsvägar på denna nivå elimineras. Beroende på osäkerheten beträffande den framtida organisationen och arbetsupp- gifternas fördelning inom öppen vård är det dock möjligt att vissa justeringar se- nare får göras i läroplanen. Någon form av påbyggnad kan eventuellt behövas för biträdespersonal vid vissa specialavdelningar inom den slutna vården.

Vårdbiträdets huvuduppgift i framtiden förutsätts bli patientvården. De fack- teoretiska inslagen i utbildningen har förstärkts, men undervisningen skall genom- gående inriktas på tillämpningen av de fackteoretiska kunskaperna i vårdarbetet.

I ämnet vårdkunskap har tonvikten lagts på de funktioner som förekommer inom samtliga vårdområden i avsikt att förmedla en helhetssyn på vårduppgiften. De speciella kunskaper och färdigheter som krävs inorn åldringsvård och långtids- sjukvård har till övervägande delen integrerats i ämnesstoffet, och behandlas således inte fristående. Utbildningen har inriktats på att förbereda för medverkan i såväl den fysiska som den psykiska patientomvårdnaden i syfte att skapa en god terapeutisk miljö. Detta innebär ett närmande till det synsätt, som präglar den progressiva psykiatriska vården. Eleverna får en fyllig orientering om denna vård— gren, något som är desto mera motiverat som en klar gräns mellan patienter med somatiska och psykiska sjukdomstillstånd är svår att dra, framför allt inom åldringsvård och långtidssjukvård.

YB har sökt föra in dessa synpunkter även i utbildningens tillämpade del. Under de första 13 veckorna i period II skall eleverna tränas i den grundläggande patientvården inom antingen akutsjukvård eller långtidssjukvård. Därefter följer en avslutande period om 7 veckor inom den av dessa båda vårdformer, som eleverna tidigare inte stiftat bekantskap med.

Konstruktionen innebär, att eleverna-inte behöver placeras vid vårdavdelning av kirurgisk karaktär. Förslaget motiveras av att arbetsuppgifterna på biträdesnivå i stort sett är desamma inom all akutsjukvård, och det har framlagts med tanke på den begränsade tillgången på praktikplatser vid kirurgiska vårdavdelningar.

Läroplanen föreskriver inte heller någon tillämpad utbildning inom åldrings— vården. En ytterligare uppsplittring av den period som ger eleverna de första direkta kontakterna med vårdarbetet bör nämligen undvikas, och de arbetsmo- ment som ingår i åldringsvården bör till helt övervägande delen kunna täckas av utbildningen i sjukvård, framför allt inom långtidssjukvården.

Gren för barnavård (årskurs 1 )

Alternativet med en fristående vårdteknisk linje har gjort det möjligt att uppställa en vidgad målsättning för grundutbildningen i barnavård, vilken skall förbereda för verksamhet bland friska, normala barn i åldrarna fram till puberteten.

I förslaget har det fackteoretiska innehållet förstärkts, och eleverna kan — tack vare att period II förlängts till 20 veckor —— erhålla en allsidig utbildning i arbets—

teknik inom såväl Spädbarnsvård som vård av barn i förskoleåldern och skol— åldern.

Tyvärr har beredningen inte i detalj kunnat penetrera, hur den grundläggande utbildningen i årskurs 1 skall byggas på med ett sammanhängande utbildnings- system för barnavården och angränsande områden. Med tanke på arbetsuppgif— ternas art vid de vårdinstitutioner, vars personalbehov inte är avsett att täckas med grundutbildad personal, vore det Önskvärt att eleverna ägnade sig åt en tids yrkes- arbete för att nå större mognad och ökade erfarenheter innan de går vidare till den fortsatta och mera specialiserade utbildningen i årskurs 2.

Variant för sluten sjuk- och åldringsvård : undersköterskeutbildning (årskurs 2 )

YB har utgått från att den personal, som utbildats på denna nivå, skall kunna ansvara för den direkta patientvården enligt givna direktiv. I utbildningen betonas avdelningspersonalens medverkan i patienternas. rehabilitering. Beredningen har vidare förutsatt att undersköterskan i ökad utsträckning skall kunna medverka i den medicinska vården. Utbildningen skall ytterst göra det möjligt för personalen på denna nivå att enligt givna riktlinjer svara för verksamheten vid en vårdenhet där patientsituationen så medger. I uppgiften ingår då att fördela arbetet på under- ställd personal samt att kontrollera, att det utförs på ett riktigt sätt.

Även i årskurs 2 har utbildningen för sjuk- och åldringsvård gjorts gemensam. Den avser däremot inte att ge behörighet för verksamhet inom Operationssjuk— vården. Flera omständigheter motiverar en sådan inskränkning. Det är oklart, vilken personaluppsättning som är den mest lämpliga vid operationsavdelningar av olika slag, och hur arbetsuppgifterna bäst skall fördelas. Operationssjukvården är vidare ett relativt hårt specialiserat område. Slutligen är konkurrensen om prak- tikplatserna mycket stor vid operations-, anestesi— och intensivvårdsavdelningar. YB har därför förutsatt att utbildningen för operationssjukvård skall kunna orga- niseras som en delvis fristående variant i årskurs 2, medan eleverna i den här redovisade varianten endast skall hospitera vid operationsavdelning och post- operativ avdelning.

Utbildningcn för den psykiatriska vården har utgjort ett svårlöst problem. Denna vårdgren är på väg att samordnas med den somatiska vården. Å andra sidan karak— teriseras den psykiatriska vården med tonvikten lagd på psykoterapi och rehabi- litering av andra arbetsformer och arbetsmetoder än den somatiska vården.

YB har stannat för att föreslå, att all vårdpersonal på den här aktuella nivån skall ges utbildning i psykiatrisk vård, vilken även innefattar tillämpad utbildning vid vårdavdelning av psykiatrisk karaktär. Frågan om utbildningsgången för personal inom den psykiatriska värden har däremot ej kunnat lösas i detta sammanhang.

Den föreslagna utbildningen innehåller betydande förstärkningar i de fack- teoretiska ämnena, framför allt i anatomi och fysiologi, sociologi och socialmedicin samt vårdkunskap. Undervisningen skall dock koncentreras till de moment, som är väsentliga för vård av patienter med de vanligast förekommande sjukdomstill-

stånden inom medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk vård. Om målsättningen skall kunna realiseras måste emellertid höga krav ställas på undervisningen i vad gäller lärarnas kunskaper och tillgången på pedagogiska hjälpmedel.

Två nya ämnen har förts in i utbildningen, nämligen farmakologi samt arbets- ledning. Inslaget motiveras av att personalgruppen bör kunna överta nya uppgifter inom den medicinska vården samt att den kan komma att få arbetsledande funk- tioner.

Innehållet i ämnesblocket yrkesteknik avser också att lägga en god grund för fortsatt utbildning. För den här redovisade varianten ter sig en anknytning naturlig till grundutbildningen av sjuksköterskor. Påbyggnadsutbildningen kan tänkas ut- formad på två olika sätt. I det ena fallet organiseras en delvis fristående, särskild studiegång, varvid eleverna kan tillgodoräkna sig hela den föregående utbildningen.

I det andra fallet tas eleverna in i den reguljära grundutbildningens tredje ter- min. Detta alternativ fordrar en viss komplettering i fackteoretiska ämnen, näm- ligen i anatomi och fysiologi (främst klinisk fysiologi och klinisk kemi), farmako- logi samt vårdkunskap. Det aktuella stoffet täcker ca 100 undervisningstimmar, motsvarande ett fritt tillval av 2—3 vtr i årskurs 2. Utrymme för tillvalet kan beredas genom en reducering av den obligatoriska undervisningen i yrkesteknik, särskilt om eleven valt samhällskunskap eller religionskunskap bland de allmänna amnena.

7.2.3 Blockschema

Ter- min Variant för sluten sjuk-

4 och åldringsvård (undersköterskeutbildning) 3

2 Gren för sjuk- och åldringsvård Gren för barnavård

1 Vårdteknisk linje

I läroplanen redovisas innehållet i de två grenarna i årskurs 1 separat. Detta medför visserligen att det gemensamma stoffet i period I tagits upp på två ställen, men eftersom hela det första utbildningsåret inom respektive gren skall ses som en sammanhängande studiegång, har denna uppställning valts.

Av samma skäl innehåller timplanerna ett stort antal ämnen i årskurs 1. Käm- ämnena inom de båda grenarna har hållits åtskilda även i period I. Detta kräver en noggrann planering av undervisningen och en nära samordning mellan ämnena enligt de anvisningar, som ges i läroplanen.

7.2.4 Timplaner

7.2.4.1 Gren för sjuk- och åldringsvård (terminerna 1 och 2).

Veckotimmar i period

I II III 13v 20v 6v

YRKESTEKNIK (7.2.5) 24—28

Anatomi och fysiologi (7.2.5.1) Mikrobiologi och hygien (7.2.5.2) Psykologi (7.2.5.3) Sociologi och socialmedicin (7.2.5.4) Familjekunskap (7.2.5.5) Miljökunskap (7.2.S.6) Vårdkunskap (7.2.5.7)

Barnkunskap (7.2.5.8) Sysselsättningsmetodik (7.2.5.9) Arbetsteknik (7.2.5.10)2

r—AUJGNNI—ILMUJNUJ

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) ] Samhällskunskap , Religionskunskap Gymnastik

?

TIMME TILL FÖRFOGANDE l 1 1

Summa veckotimmar 35 38 35

1 Riktvärden vid integrerad undervisning. = Period II inleds med 13 veckors undervisning i arbetsteknik vid avdelning för akutsjukvård eller avdelning för långtidssjukvård. Under de resterande 7 veckorna placeras eleverna inom den vårdform som de tidigare inte stiftat bekantskap med. 3 Ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna. Eleverna bör rekommenderas att välja ämnet samhällskunskap, som ger en god grund för undervisningen i sociologi och socialmedicin samt familjekunskap.

Veckotimmar i period

I 11 111 13v 20v 6v

YRKESTEKNIK (7.2.6) 24—28 29—33 24——28 Anatomi och fysiologi (7.2.6.1) Mikrobiologi och hygien ((7.2.6.2) Psykologi (7.2.6.3) Sociologi och socialmedicin (7.2.6.4) Familjekunskap (7.2.6.5) Miljökunskap (7.2.6.6) Vårdkunskap (7.2.6.7.)

Barnkunskap (7.2.6.8) Sysselsättningsmetodik (7.2.6.9) Arbetsteknik (7.2.6.10)2

HWOXNHUJUJNW

5

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) ] Samhällskunskap , Religionskunskap J Gymnastik

TIMME TILL FÖRFOGANDE l 1

Summa veckotimmar 35 38 35

1Riktvärden vid integrerad undervisning. ” Undervisningen i arbetsteknik i period II bör förläggas med 10 veckor till institution/avdel- ning för spädbarnsvård och med 10 veckor till institution/avdelning för barn i förskoleåldern och skolåldern. Dessa senare 10 veckor kan uppdelas i två avsnitt, så att eleverna under huvud-

delen av tiden placeras bland barn i förskoleåldern samt en kortare tid bland barn i skolåldern. 3Ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna.

7.2.4.2! Variant för sluten sjuk- och åldringsvård = undersköterskeutbildning (terminerna 3 och 4)

Veckotimmar i period

IV V VI 13v 20v 6v

YRKESTEKNIK (7.2.7) 31—34 26—29 Anatomi och fysiologi (7.2.7.1) Mikrobiologi och hygien (7.2.7.2) Farmakologi (7.2.7.3.) Psykologi (7.2.7.4) Sociologi och socialmedicin (7.2.7.5) Arbetsledning (7.2.7.6) Vårdkunskap (7.2.7.7) Arbetsteknik (7.278)2

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) ] Samhällskunskap B Religionskunskap J Arbetslivsorientering Gymnastik

Summa veckotimmar 35 35

1 Riktvärden vid integrerad undervisning. ” Undervisningen i arbetsteknik i period V skall förläggas med 6—7 veckor vardera vid föl- jande avdelningstyper: Vårdavdelning av medicinsk karaktär Hospitering vid mottagnings- och behandlingsavdelning Vårdavdelning av kirurgisk karaktär Hospitering vid operations- och

. _ ' " postoperativ avdelning Vardavdelmng av psyk1atrisk karaktar Hospitering vid geriatrisk avdelning * Ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna.

Då så kan ske skall skolan erbjuda eleven fritt tillval upp till 12 veckotimmar. Tillvalet erbjuds i första hand under årskurs 2.

7.2.5 Yrkesteknik

Gren för sjuk— och åldringsvård, terminerna 1 och 2

Mål Utbildningen syftar till att bibringa eleverna de kunskaper och färdigheter, vilka erfordras för verksamhet som vårdbiträde inom hälso- och sjukvård och åldrings- vård, samt att ge grundläggande kunskaper i barnavård.

Undervisningen i yrkesteknik skall förbereda eleverna för följande huvud- uppgifter:

att under ledning av skjuksköterska eller undersköterska genomföra en god patient— vård, inriktad på patientens personliga omvårdnad och säkerhet, samt patien- tens rehabilitering, att självständigt utföra ålagda vårduppgifter och att i samband därmed rapportera gjorda iakttagelser över patientens tillstånd, att biträda vid vissa undersökningar och behandlingar samt att medverka till en god avdelningshygien.

7.2.5.1 Anatomi och fysiologi Mål Undervisningen i anatomi och fysiologi har till uppgift att ge elementära kunskaper om människokroppens byggnad och organsystem samt om de olika organens funktioner.

H uvudmoment

Cellen Rörelseapparaten Nervsystemet Cirkulationssystemet Respirationssystemet Digestionssystemet Utsöndringsorganen Könsorganen Havandeskapet De endokrina organen

Disposition av lärostoffet

Lägesangivning: Organens topografi och lägesförhållanden. Cellen: Kärna. Cytoplasma. Cellmembran. Rörelseapparaten: Skelett. Leder. Muskler. Arbetsställningar och lyftteknik. Nervsystemet: Centralt och perifert nervsystem. Hjärna och ryggmärg. Cirkulationssystemet: Hjärta. Blodkärl: artärer, vener och kapillärer. Blodet: blod- plasma, blodkroppar och blodgrupper. Sänkningsrelationen. Lymfkärlsystemet. Respirationssystemet: Övre luftvägar och lungor. Digestionssystemet: Munhåla. Magsäck. Tunntarm. Tjocktarm. Ändtarm. Lever. Gallgångar. Bukspottkörtel. Utsöndringsorganen: Njurar, urinledare och blåsa.

Könsorganen och fortplantningen: Manliga och kvinnliga könsorgan. Menstrua- tionscykeln. Befruktning och graviditet. Prenatal utveckling. Förlossning och efterförlopp. Antikonceptionella åtgärder. De endokrina organen: Endokrina pancreas. Kunskapsprov.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i anatomi och fysiologi skall ge eleverna översiktliga kunskaper om de olika organsystemen och deras funktioner samt samordnas med undervis- ningen i ämnena psykologi, vård- och barnkunskap.

Lektionsundervisningen bör kompletteras med demonstrationer i grupp i sko- lans lokaler.

7.2.5.2 Mikrobiologi och hygien Mål

Undervisningen i mikrobiologi och hygien har till uppgift att ge kännedom om omgivningens inverkan på hälsotillståndet samt om smitt- spridning och smittskydd samt att skapa förståelse för vikten av god hygien på arbetsplatsen.

H uvudmoment

Smittämnen och smittspridning Anstaltsinfektioner Förebyggande hälsovård

Arbetsplatsens hygien Rengöring, desinfektion och sterilisering Vaccination och serumbehandling Omgivningshygien

Disposition av lärostoffet

Period I, 26 lektioner

Smittämnen: De vanligaste mikroorganismerna och deras egenskaper. Smitta och smittspridning. Kroppens mottaglighet för smitta. Den personliga hygienen: Kroppsvård. Arbete och rekreation. Verkan av stimu- lantia. Mentalhygien. Sjukhusinfektioner: Bakterier och virus i vårdmiljön. Smittspridningsvägar.

Arbetsplatsens hygien: Förebyggande av smitta och smittspridning på vårdinrätt- ningen. Rengöring, desinfektion och sterilisering: Mekanisk rengöring. Desinfektion. Kok- ning, upphettning i ånga och torrsterilisering. Vaccination och serumbehandling.

Period 111, 18 lektioner

Omgivningshygien: Vatten- och avloppshygien. Livsmedelshygien. Livsmedlens hållbarhet och förvaring. Infektion och förgiftning av livsmedel. Livsmedels- stadgan. Yrkeshygien.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i period I skall förbereda eleverna för den kommande utbild- ningen i arbetsteknik och samordnas med undervisningen i ämnena vårdkunskap och barnkunskap. Olika metoder för rengöring, desinfektion och sterilisering bör demonstreras vid en närbelägen vårdinrättning och eleverna tränas i att tillämpa de vanligen förekommande metoderna.

En del av den disponibla tiden i period III bör ägnas åt en genomgång av för eleverna aktuella praktiksituationer, t. ex. sjukrummets hygien, patienttoaletter och -tvättrum, sköljrummets hygien och den gamla människans omgivningshygien.

7.2.5.3 Psykologi

Mål

Undervisningen i psykologi har till uppgift att ge kännedom om grundläggande principer för människans beteende och upp— levelser, att påvisa psykologins tillämpning i yrkesarbetet samt att skapa förståelse för individuella skillnader och avvikande beteenden.

H uvudmoment

Behov, motiv och emotioner Utvecklingspsykologi Differentiell psykologi Inlärning och anpassning till omvärlden Tillämpad psykologi

Disposition av lärostoffet

Period I, 39 lektioner

Behov, motiv och emotioner: Behovens och motivens betydelse för uppfattningen av omvärlden. Reaktioner vid utebliven behovstillfredsställelse. Reaktionsmöns- ter i konfliktsituationer. Försvarsmekanismer. Utvecklingspsykologi: Arv och miljö. Lagbundenheten i utvecklingen. Utveck- lingens förlopp och beroende av mognad och inlärande. Barnets utveckling. Motoriska, emotionella, intellektuella, sociala och språkliga funktioner i olika åldrar. Anpassningsproblem på olika åldersstadier. Differentiell psykologi: Individuella skillnader. Normalt och avvikande beteende från individens och samhällets synpunkt. Inlärning och anpassning till omvärlden: Inlärningsprinciper. Studieteknik.

Period III, 12 lektioner

Tillämpad psykologi: Den psykologiska miljöns betydelse för patienter och per- sonal. Tolerans inför individuella olikheter. Samspelet inom arbetslaget i syfte att skapa en god terapeutisk miljö.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i psykologi skall i första hand samordnas med undervisningen i sociologi och socialmedicin, där momentet socialpsykologi ingår, samt med under- visningen i anatomi och fysiologi, familjekunskap, vårdkunskap och barnkunskap.

I period I skall huvudvikten läggas vid utvecklingspsykologi och differentiell psykologi. Undervisningen bör så långt möjligt anknytas till de situationer, som eleverna kan komma att möta i den framtida yrkesverksamheten. De olika mo- menten får inte skarpt avgränsas från varandra.

I period III bör psykologins tillämpning i vårdarbetet belysas med hjälp av case-studies och aktuella praktiksituationer.

7.2.5.4 Sociologi och socialmedicin

Mål

Undervisningen i sociologi och socialmedicin har till uppgift att skapa förståelse för miljöns inverkan på individen, att orientera om socialpolitikens målsättning och hjälpformer mot bakgrund av samhällets utveckling, att ge kunskaper om vårdbehov och vårdformer samt orientering om olika slag av vårdinrättningar samt att understryka vikten av patienternas rehabilitering.

Socialpsykologi

Samhällets åtgärder för barn, sjuka och gamla Vårdformer och vårdorganisation Arbetarskyddslagstiftning Tystnadsplikt Rehabilitering

Disposition av lärostoffet Period I, 39 lektioner

Socialt samspel: Individen och gruppen. Attityder och attitydförändringar. Klass- skillnader och status. Lagarbete. Konflikter på arbetsplatsen. Socialpolitik och socialförsäkringar: Socialpolitiska målsättningar. Förebyggande åtgärder. Hjälp och inkomstutjämning. Försäkringstanken. Samhällets åtgärder för barn, sjuka och gamla. Vårdorganisation: Öppen och sluten vård. Barnavård, hälso— och sjukvård samt åldringsvård. Vårdinrättningens organisation: Vårdinrättningens funktioner. Organisation och ledning. Vårdavdelningens uppgifter och personalorganisation. Arbetarskyddslagstiftning och företagsnämnder. T ystnadsplikt: Tystnadspliktens innebörd. Författningsbestämmelser.

Period III, 12 lektioner

Medicinsk och yrkesmässig rehabilitering: Rehabiliteringens plats i sjukvårdsorga- nisationen. Arbetslaget för sjukhusrehabilitering. Social rehabilitering. Sysselsättnings- och arbetsterapi: Olika personalkategorier och deras uppgifter inom terapin. Arbetsprövning och arbetsträning. Tekniska hjälpmedel. Kunskapsprov.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen skall samordnas med undervisningen i ämnena psykologi, familje- kunskap, vårdkunskap och barnkunskap. Cirka 20 lektioner bör anslås för studie- besök vid följande institutioner i period I:

Öppen hälso— och sjukvård Läkarstation eller distriktssköters— kemottagning Sluten hälso— och sjukvård Vårdavdelning vid sjukhus

Åldringsvård Ålderdomshem

Barnavård Barnstuga eller barnhem

Studiebesöken kräver noggranna förberedelser, varvid eleverna skall orienteras om tystnadspliktens innebörd. Besöken bör följas upp med grupparbete och dis— kussioner.

Undervisningen i period III bör inriktas på att belysa sambandet mellan vård- avdelningens personal och de särskilda befattningshavare som svarar för sjuk— gymnastik och arbetsterapi, samt att befästa riktiga attityder. Elevaktiverande undervisningsformer och -materiel bör komma till användning, och kompletteras med studiebesök vid sjukgymnast- och arbetsterapiavdelning.

7.2.5.5 Familjekunskap

Mål

Undervisningen i familjekunskap har till uppgift att orientera om familjen och samspelet mellan familj och samhälle samt att främja förståelse för samlevnads- och anpassningsfrågor.

Huvudmoment

Familj och samhälle Samlevnads- och anpassningsfrågor

Disposition av lärostoffet

Familj och samhälle: Familjebegreppets innebörd. Samhällsutvecklingens inverkan på familjens sammansättning och funktioner. Familjen som samhällsinstitution. Familjepolitikens mål och och medel. Familjens inre och yttre relationer: Familjens betydelse för personlighetsutveck- lingen. Olika familjetyper. Normalt och avvikande beteende som relativa be- grepp. Tolerans inför avvikelser mellan det förväntade och det faktiska beteen— det. Samlevnadsnormer. Nya slag av familjebildningar. Ofullständiga familjer. Arbetsfördelning inom familjen. Könsroller. Problem vid föräldrarnas yrkes- arbete. Familjen och bostaden. Vård av sjuka och gamla i hemmet.

Kommentarer och anvisningar

Ämnet familjekunskap anknyter nära till ämnena psykologi samt sociologi och socialmedicin, och undervisningen i dessa tre ämnen fordrar en gemensam pla- nering.

Väsentligt är att undervisningen är allsidig och objektiv och inte präglas av lärarens egna erfarenheter och värderingar. Den skall framhålla att normer, seder och tänkesätt varierar mellan olika grupper och miljöer, och inprägla vikten av tolerans i den dagliga kontakten med människor med olika bakgrund.

7.2.5.6 Miljökunskap

Mål

Undervisningen i miljökunskap har till uppgift att skapa förståelse för miljöns betydelse för patienter och personal samt

att ge kunskaper om en god planering och om arbetsbesparande metoder hjälpmedel för en skonsam och rationell miljövård.

Huvudmoment

Funktionella och estetiska synpunkter på vårdmiljön Vårdinstitutionens planlösning och inredning Textilvård Städning och inventarievård

Disposition av lärostoffet Period 1, 26 lektioner

Betydelsen av att skapa en stimulerande, trivsam och riskfri miljö vid barn- institutionen och vårdinrättningen. Lokalernas planering, inredning och utrustning. T extilvård: De textila råmaterialens egenskaper och användning. Städning och inventarievård: Olika sätt att skydda lokalerna från nedsmutsning och förslitning. Rationella städredskap och städmetoder. Skötsel av fast inred- ning samt möbler, bäddutrustning och textilier. Förbrukning av och kostnader för materiel vid olika slag av institutioner och avdelningar.

Period III, 12 lektioner

Städning och inventarievård: Organisation av städning och inventarievård vid olika vårdinrättningar. Centralisering av städfunktionen. Städpatruller. Textilvård: Rengöring av sängutrustning och övriga textilier.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i miljökunskap skall samordnas med undervisningen i ämnena vårdkunskap och barnkunskap. I period III kan studiebesök göras vid städcentral, centraltvätt och förråd.

7.2.5.7 Vårdkunskap Mål Undervisningen i vårdkunskap har till uppgift att ge elementära kunskaper om sjukdomarnas uppkomst, yttringar och behand- ling samt om ålderdomens fysiologiska funktionsnedsättning, att orientera om de psykiska sjukdomstillstånden och den psykiatriska vården, att grundlägga en riktig inställning till patientvården, att ge kunskaper om principerna för observation och övervakning av patientens tillstånd samt

att förbereda för medverkan vid Vissa undersökningar och behandlingar.

H uvudmoment

Relationen patient—vårdpersonal Patientens dagliga vård

Observation av patientens tillstånd Sjukdomarnas indelning Vård av patienter som kräver särskilda åtgärder Provtagningar och behandlingar

Rapportgivning

Åldrandet och dess följdsjukdomar

Disposition av lärostoffet

Period 1, 78 lektioner

Relation patient—vårdpersonal: Riktiga och felaktiga attityder hos personalen. Respekt för patientens integritet. Vårdavdelningens dygnsrytm. Patientens dagliga vård: Intagning och utskrivning. Personlig hygien. Övre och nedre toalett. Helövertvättning. Dusch och bad. Munvård. Hand- och fotvård. Hårvård.

Bäddning och förflyttning. På- och avklädning. Renbäddning av sjuksäng. Bädd- ning till rörlig och orörlig patient. Lakansbyten. Flyttning av patient till rull- bord och rullstol. Lyftteknik. Patientlyft. Kostens sammansättning. Fullvärdig kost för olika åldrar. Psykologiska syn- punkter på kostvanor. Normalkost och dietkost. Servering av måltider. Mat- ning. Vätske- och näringstillförsel. Medicingivning. Läkemedlens förvaring. Observation av patientens fysiska och psykiska tillstånd. Sjukdomarnas indelning i olika grupper. Olycksfallsvård: Förebyggande av olycksfall. Omhändertagande av skadade. Prin- ciper för förbandsläggning. Mun mot mun—metoden. Vård av patienter som kräver särskilda åtgärder: Patienter med hjärt- och kärl- sjukdomar. Hjärtsäng. Dietföreskrifter. Patienter med sjukdomar i lungor och luftvägar. Vård av febersjuk patient. Prov på upphostning. Patienter med sjuk- domar 1 matsmältningsorganen. Vila och dietföreskrifter. Avföringsprov. Patien- ter med infektionssjukdomar. De vanligaste infektionssjukdomarna bland barn. Isoleringsteknik. Sockersjuka. Dietföreskrifter. Provtagningar och behandlingar: Mätning och vägning av patient. Temperaturtag- ning. Pulsräkning. Räkning av andning. Mätning av systoliskt blodtryck. Vär- mebehandling. Lavemang.

Principer för rapportgivning. Kunskapsprov.

Period II, 60 lektioner

Patientens dagliga vård: Komplikationer vid sängläge. Förebyggande av trycksår. Felställningar. Psykisk aktivering. Komplicerad bäddning. Vätskebalans. Mät- ning av drycker. Anteckningar över tillförd vätskemängd. Vård av patienter som kräver särskilda åtgärder. Benbrott och ledskador. Gips- och sträckförband. Patienter med njursjukdomar. Vätsketillförsel. Skötsel av patient med kateter a demeure. Urinmätningar och urinprovtagningar. Åldran— det och dess följdsjukdomar. Förberedande av patient för operation och röntgenbehandling. Omhändertagande efter döden. Rehabilitering. Vikten av att patienterna aktiveras. Kontakt med yttervärlden. Vårdpersonalens dagliga medverkan i rehabiliteringen. Korttidsrehabilitering och långtidsrehabilitering. Träningsmetoder. ADL—träning. Rörelseträning och gångövningar. Motverkan mot kontrakturer. Förflyttning av handikappade pa— tienter.

Rapportgivning

Åldrandet och dess följdsjukdomar: Åldrandets psykologi. Insufficiensbilder, min— nesnedsättning, misstänksamhet och otillgänglighet för argumentation. Tillfäl- liga konfusions- och orostillstånd. Sömnsvårigheter. Den psykiskt sjuka patienten: Felaktiga föreställningar om psykiska sjukdomar. De. vanligaste psykiska sjukdomarna: psykoser, neuroser, utvecklingshämningar och psykopati. Psykosomatiska sjukdomar. Integrerad fysisk och psykisk vård.

Information till patienter och anhöriga. Vårdbiträdets roll i arbetslaget: Den patientcentrerade vården. Förändringar i ar— betsorganisationen. Samspelet mellan olika vårdformer och vårdinrättningar. Diskussion kring för eleverna aktuella praktiksituationer.

Kunskapsprov.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i vårdkunskap skall samordnas med undervisningen i samtliga övriga fackteoretiska ämnen. Den primära målsättningen är att förbereda eleverna för medverkan i patientvården. Undervisningen skall genomgående utgå från pa- tientens tillstånd och de speciella åtgärder som det kräver, och således inte ge en systematisk beskrivning av de olika sjukdomarna och deras symptombild.

J ämsidesundervisningen i period II skall ge eleverna utvidgade kunskaper i de angivna vårdmomenten. Därutöver måste tid reserveras för genomgång av de situationer, som eleverna möter under sin utbildning på praktikställena.

Den föreslagna dispositionen av period III avser att täcka 50—60 lektioner, varav cirka 15 lektioner ägnas åt grupparbeten och diskussioner kring vårdbiträ- dets roll i arbetslaget. Därutöver bör tid ägnas åt aktuella problemställningar och utvecklingstendenser i vårdarbetet samt åt att belysa biträdets uppgifter i ett vidare perspektiv. Möjligheten att samordna undervisningen för denna och andra vård— utbildningar vid skolenheten bör tillvaratas.

I period III kan tid anslås för en kortare tids hospitering vid ålderdomshem. Under alla omständigheter skall studiebesök göras vid detta slag av vårdinrättning, liksom vid psykiatrisk vårdavdelning.

7.2.5.8 Barnkunskap Mål

Undervisningen i barnkunskap har till uppgift att ge grundläggande kunskaper om barnets utveckling och skötsel i olika åldrar.

Nyföddhetsperioden Barnets utveckling Den dagliga vården

Disposition av lärostoffet

Vård under havandeskapet: Den förebyggande mödravården. Vård efter förloss- ningen. Nyföddhetsperioden: Barnets omställning vid födseln. Nyföddhetsperiodens fysio- logi. Kontakt- och trygghetsbehov; vikten av kontinuitet i vården. Spädbarnets skötsel. Hälsokontroll och vaccinering. Barnets utveckling i olika åldersstadier. Den dagliga vården: Vårdarbetets planering med hänsyn till barnets dygnsrytm. Behov av sömn och vila i olika åldrar. Utevistelse. Lek, leksaker och syssel- sättning. Barnets hygien. Renlighetsträning. Bad. Tandvård. Förebyggande av olycksfall.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i barnkunskap skall samordnas med undervisningen i övriga delar av fackteorin. Den skall framför allt inriktas på att skapa förståelse för att de olika momenten i barnets omvårdnad måste uppfattas som en helhet och under- ordnas barnets individuella behov. Miljöns betydelse för barnets harmoniska ut- veckling skall betonas, liksom vikten av naturliga och varierande kontakter med yttervärlden.

7.2.5.9 Sysselsättningsmetodik Mål Undervisningen i sysselsättningsmetodik har till uppgift att skapa förståelse för lekens och det fria skapandets betydelse för barnets per- sonlighetsutveckling samt

att ge kännedom om lämpliga lek- och sysselsättningsmaterial för barn i olika åldrar.

H uvudmoment

Leken och barnets utveckling Lek- och sysselsättningsmaterial

Förslag till disposition

Barnets lek: Lekens betydelse för barnets motoriska, emotionella, intellektuella och sociala utveckling. De olika lekstadierna. Lek och sysselsättning som en integrerad del av barnets dagsprogram. Lektyper: rörelselekar, rollekar, kon- struktionslekar och grupplekar. Lek och lekmaterial i olika åldrar: Principer för träning av olika funktioner genom lek. Fordringar på leksaker och sysselsättningsmaterial i olika åldrar. Lek- och sinnesutveckling. Vikten av barnsäkra leksaker.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i sysselsättningsmetodik skall samordnas med undervisningen i ämnena psykologi och barnkunskap.

7.2.5.10 Arbetsteknik

Må."

Undervisningen i arbetsteknik har till uppgift att skapa förtrogenhet med arbetsmiljön, att befästa och komplettera i fackteoretiska ämnen inhämtade kunskaper och fär— digheter,

att inprägla vikten av noggrannhet i arbetet samt

att träna eleverna i att fungera som medlemmar av ett arbetslag.

H uvudmoment

Grmdläggande vårduppgifter Akutsjukvård Lårgtidssjukvård

Disaosition av lärostoffet

Grundläggande vårduppgifter

Vård av och iakttagelser över patienten: Patientens personliga hygien. Morgon—

cch aftontoalett. Avtvättning. Munvård. Hårvård. Fotvård. Av- och påkläd- ring. Bäddning. Förebyggande åtgärder mot tryckskador. Vätske— och näringstillförsel. Förbe- redelser före och omhändertagande efter måltid. Servering. Matning. Iakttagel- ser över patienten. Allmäntillstånd. Psykisk omvårdnad. Observation av patien- tens psykiska tillstånd och anpassningssvårigheter.

Kroppstemperatur: rektal, oral och axillar. Puls: frekvens. Blodtryck: mätning av systoliskt blodtryck. Andning: frekvens. Uttömningar: urin, avföring, kräk- ning och upphostning. Förberedelse till och tagning av prover: Urinprov. Avföringsprov. Sputumprov. Förberedelse till och utförande av behandlingar: Vägning och mätning. Lavemang. Värmebehandling. Skötsel av utensilier: Desinfektion, rengöring och sterilisering. Skötsel av termo- metrar, smörjbrickor samt elektrisk sug, syrgassug och vattensug. Omsorg om avdelningens hygien: Daglig städning och periodisk större städning. Rengöring av säng med tillbehör efter patientens utskrivning. Speciell ren- göring efter patient med infektion. Tillämpad isoleringsteknik. Administrativa uppgifter i anslutning till patientvården: Inskrivning och utskriv— ning av patient. Överflyttning till annan avdelning eller vårdinrättning. Del- tagande vid rapportgivning.

Akutsjukvård Vård av och iakttagelser över patienten. Förberedelse till operation och röntgenundersökning: Renbäddning. Klädsel. Vätske- och näringstillförsel.

Skötsel av utensilier: Desinfektion. Rengöring och sterilisering. Packning av uten- silier för sterilisering.

Långtidssjukvård

Vård av och iakttagelser över patienten: Lyftteknik. Speciella hjälpmedel. Pro— fylaktiska åtgärder mot komplikationer vid långvarigt sängläge och vid hel eller partiell förlamning av kroppen: intensifierad trycksårsprofylax, åtgärder mot kontrakturer och felställningar av bål och extremiteter. Åtgärder mot komplikationer från luftvägarna. Profylaktiska åtgärder mot olycksfall. Till— godoseende av patientens speciella närings- och vätskebehov. Rehabiliteringsåtgärder: hjälp till självhjälp med daglig toalett, måltider, rörel- ser och förflyttningar. Gångövningar. Talövningar. Förströelse och sysselsätt— ning. Psykisk omvårdnad. Tillfälliga förvirringstillstånd vid miljöombyte. Sär- skilda observationer av patienten under uppevistelse, vid av- och påklädning, måltider och toalettbesök.

Kontakt med anhöriga.

Materialkännedom och materialanvändning: Gångstolar, rullstolar och andra tek— niska hjälpmedel.

Kommentarer och anvisningar

Utbildningen i arbetsteknik vid vårdinrättning uppdelas i två perioder. Den första omfattar 13 veckor, varunder eleverna skall tillämpa och befästa sina kunskaper och färdigheter i den grundläggande patientvården, vilken är gemensam för akut- sjukvård och långtidssjukvård. Dessutom behandlas de moment som är speciella för den vårdform, i vilken eleverna placerats. Under de resterande 7 veckorna placeras eleverna inom den vårdform, som de tidigare inte stiftat bekantskap med.

Utbildningen skall följa ett av skolan uppgjort program. Eleverna skall intro- duceras i vårdmiljön och under fortlöpande handledning delta i det dagliga vård— arbetet. Arbetsuppgifterna måste emellertid anpassas till elevernas utbildnings— stadium, och svårighetsgraden stegras successivt.

Läraren och handledaren skall göra eleverna uppmärksamma på hur de psyko— logiska och socialmedicinska kunskaperna kan utnyttjas i olika vårdsituationer. Det är angeläget att eleverna fostras till positiva attityder gentemot patienterna. Regelbundna diskussioner bör anordnas kring aktuella vård- och samarbetsfrågor.

7.2.6 Yrkesteknik

Gren för barnavård, terminerna 1 och 2

Mål

Utbildningen syftar till att bibringa eleverna de kunskaper och färdigheter, vilka erfordras för verksamhet som barnsköterska bland friska, normala barn i åldern 0—12 år.

Undervisningen i yrkesteknik skall förbereda eleverna för följande huvud— uppgifter:

att svara för den dagliga omvårdnaden om barnet och i samarbete med övrig vårdpersonal fostra det till goda vanor och social anpassning, att tillgodose barnets behov av känslomässig kontakt och trygghet samt att medverka till att skapa en god miljö kring barnet och främja dess allsidiga utveckling.

7.2.6.1 Anatomi och fysiologi Mål

Undervisningen i anatomi och fysiologi har till uppgift

att ge elementära kunskaper om människokroppens byggnad och organsystem samt om de olika organens funktioner.

Huvudmoment

Cellen Rörelseapparaten Nervsystemet Cirkulationssystemet Respirationssystemet Digestionssystemet Utsöndningsorganen Könsorganen Havandeskapet De endokrina organen

Disposition av lärostoffet

Lägesangivning: Organens topografi och lägesförhållanden. Cellen: Kärna. Cytoplasma. Cellmembran. Rörelseapparaten: Skelett. Leder. Muskler. Arbetsställningar och lyftteknik. Nervsystemet: Centralt och perifert nervsystem. Hjärna och ryggmärg. Cirkulationssystemet: Hjärta. Blodkärl: artärer, vener och kapillärer. Blodet: blod- plasma, blodkroppar och blodgrupper. Sänkningsreaktionen. Lymfkärlsystemet. Respirationssystemet: Övre luftvägar och lungor. Digestionssystemet: Munhåla. Magsäck. Tunntarm. T jocktarm. Ändtarm. Lever. Gallgångar. Bukspottkörtel.

Utsöndringsorganen: Njurar, urinledare och blåsa. Könsorganen och fortplantningen: Manliga och kvinnliga könsorgan. Menstrua- tionscykeln. Befruktning och graviditet. Prenatal utveckling. Förlossning och efterförlopp. Antikonceptionella åtgärder.

De endokrina organen: Endokrina pancreas.

Kunskapsprov.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i anatomi och fysiologi skall ge eleverna översiktliga kunskaper om de olika organsystemen och deras funktioner samt samordnas med undervis- ningen i ämnena psykologi samt barn- och vårdkunskap.

Lektionsundervisningen bör kompletteras med demonstrationer i grupp i sko- lans lokaler.

7.2.6.2 Mikrobiologi och hygien Mål Undervisningen i mikrobiologi och hygien har till uppgift att ge kännedom om omgivningens inverkan på hälsotillståndet samt om smitt- spridning och smittskydd samt att skapa förståelse för vikten av god hygien på arbetsplatsen.

H uvudmoment

Smittämnen och smittspridning Anstaltsinfektioner Förebyggande hälsovård

Arbetsplatsens hygien

Rengöring, desinfektion och sterilisering Vaccination och serumbehandling

Disposition av lärostoffet Smittämnen: De vanligaste mikroorganismerna och deras egenskaper. Smitta och smittspridning. Kroppens mottaglighet för smitta. Den personliga hygienen: Kroppsvård. Arbete och rekreation. Ver-kan av stimu- lantia. Mentalhygien. Sjukhusinfektioner: Bakterier och virus i vårdmiljön. Smittspridningsvägar. Arbetsplatsens hygien: Förebyggande av smitta och smittspridning på vårdinrätt- ningen. Rengöring, desinfektion och sterilisering: Mekanisk rengöring. Desinfektion. Kok- ning, upphettning i ånga och torrsterilisering. Vaccination och serumbehandling.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen skall förbereda eleverna för den kommande utbildningen i arbets- teknik, och samordnas med undervisningen i ämnena barnkunskap och vårdkun- skap. Olika metoder för rengöring, desinfektion och sterilisering bör demonstreras vid en närbelägen vårdinrättning och eleverna tränas i att tillämpa de vanligen förekommande metoderna.

7.2.6.1! Psykologi Mål Undervisningen i psykologi har till uppgift

att ge kännedom om grundläggande principer för människans beteende och upp- levelser,

att ge kunskaper om barnets utveckling och dess relationer till omgivningen under skilda åldersstadier,

att skapa förståelse för individuella skillnader och avvikande beteenden samt

att påvisa tillämpningen av de psykologiska kunskaperna i de dagliga kontakterna med barnet.

Huvudmoment

Behov, motiv och emotioner Utvecklingspsykologi

Differentiell psykologi Inlärning och anpassning till omvärlden Samarbetspsykologi Tillämpad psykologi

Disposition av lärostoffet Period I, 39 lektioner

Behov, motiv och emotioner: Behovens och motivens betydelse för uppfattningen av omvärlden. Reaktioner vid utebliven behovstillfredsställelse. Reaktionsmöns- ter i konfliktsituationer. Försvars-mekanismer. Utvecklingspsykologi: Arv och miljö. Lagbundenheten i utvecklingen. Utveck- lingens förlopp och beroende av mognad och inlärande. Barnets utveckling. Motoriska, emotionella, intellektuella, sociala och språkliga funktioner i olika åldrar. Anpassningsproblem på olika åldersstadier. Differentiell psykologi: Individuella skillnader. Normalt och avvikande beteende från individens och samhällets synpunkt. Inlärning och anpassning till omvärlden: Inlärningsprinciper. Studieteknik.

Period II, 40 lektioner

Samarbetspsykologi: Barninstitutionen som arbetsplats. Elevens betydelse som miljöskapande faktor för barnet. Lagarbetets betydelse. Rollbeteende och roll- förväntningar. Vanliga konflikter på arbetsplatsen. Personalkonferenser.

Tillämpad psykologi: Barndomsupplevelsernas betydelse ur psykologisk synpunkt. Barnets emotionella behov. Vanor i samband med måltider, sömn och toalett. Miljöns och dagsrytmens anpassning till barnets utveckling. Avvägningen mellan aktivitet och vila. Lek och sysselsättning. Vad man kräver av barn i olika åldrar. Barnets självständighetsbehov. Uppfostringsmetoder. Konflikter mellan det naturliga beteendet och de förväntningar som ställs på barnet.

Barnobservationer: Observation av barnets beteende i olika situationer och akti- viteter. Observation av motorik, emotionellt beteende, socialt beteende och sysselsättning. Observationsmetoder: Dagboksanteckningar, löpande protokoll, time sampling och händelse-sampling.

Period III, 42 lektioner

Samarbetspsykologi: Mentalhygieniska aspekter på unga människors problem. Anpassningssvårigheter i förhållande till anhöriga och arbetskamrater. Minder- värdeskänslor och hämningar. Störningar i relationen mellan barn och vård- personal. Tillämpad psykologi: Speciella problem i arbetet med barn. Skuldkänslor, trots och aggressivitet. Svartsjuka. Snatteri. Barnets fantasivärld. Barn som narras. Rädsla av olika slag. Sömnsvårigheter. Sängvätning. Inpassning i skolan. Skol- mognad. Läs- och skrivsvårigheter. Problem i skolan. Barnet och gruppen. Kamrater i gängbildningar. Kamratförtryck. Barnet och religionen. Barn— sexualitet. Avvikande barn på anstalt: Barn med fysiska handikapp och utvecklingsstörningar. Barn med svåra beteenderubbningar. Kunskapsprov.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i psykologi skall samordnas med undervisningen i ämnena socio- logi och socialmedicin, anatomi och fysiologi, familjekunskap, vårdkunskap och barnkunskap.

I period I skall huvudvikten läggas vid utvecklingspsykologi och differentiell psykologi. Undervisningen bör så långt möjligt anknytas till de situationer, som eleverna kan komma att möta i den framtida yrkesverksamheten. De olika mo- menten får inte skarpt avgränsas från varandra.

I period II skall eleverna beredas tillfälle att göra barnobservationer samt att i grupp gå igenom aktuella praktikfall. De bör i anslutning härtill tränas i att göra egna iakttagelser under korta tidsperioder samt att föra anteckningar. Spe— ciella uppfostringsproblem skall konkretiseras, till exempel genom filmer, bild— band, bandade dialoger och efterföljande diskussioner. Det är angeläget att sam- spelet mellan barn och vårdpersonal belyses.

I period III bör tid avsättas för diskussion av aktuella praktiksituationer, varvid vård och fostran av barnet som en helhet betonas. Undervisningen om avvikande barn på anstalt bör kompletteras med studiebesök vid och orientering om olika vårdinstitutioner.

7.2.6.4 Sociologi och socialmedicin Mål Undervisningen i sociologi och socialmedicin har till uppgift

att skapa förståelse för miljöns inverkan på individen,

att orientera om socialpolitikens målsättning och hjälpformer mot bakgrund av samhällets utveckling samt

att ge kunskaper om vårdbehov och vårdformer samt orientering om olika slag av vårdinrättningar.

Huvudmoment

Socialpsykologi

Samhällets åtgärder för barn, sjuka och gamla Vårdformer och vårdorganisation Arbetarskyddslagstiftning

Tystnadsplikt

Disposition av lärostoffet

Socialt samspel: Individen och gruppen. Attityder och attitydförändringar. Klass- skillnader och status. Lagarbete. Konflikter på arbetsplatsen. Socialpolitik och socialförsäkringar: Socialpolitiska målsättningar. Förebyggande åtgärder. Hjälp och inkomstutjämning. Försäkringstanken.

Samhällets åtgärder för barn, sjuka och gamla. Vårdorganisation: Öppen och sluten vård. Barnavård, hälso- och sjukvård samt åldringsvård.

Vårdinrättningens organisation: Vårdinrättningens funktioner. Organisation och ledning. Vårdavdelningens uppgifter och personalorganisation. Arbetarskyddslagstiftning och företagsnämnder.

Tystnadsplikt: Tystnadspliktens innebörd. Författningsbestämmelser.

Undervisningen skall samordnas med undervisningen i ämnena psykologi, familje- kunskap, barnkunskap och vårdkunskap. Cirka 20 lektioner bör anslås för studie— besök vid följande institutioner:

Öppen hälso- och sjukvård Läkarstation eller distrikts— sköterskemottagning Sluten hälso— och sjukvård Vårdavdelning vid sjukhus Åldringsvård Ålderdomshem Barnavård Barnstuga eller barnhem

Studiebesöken kräver noggranna förberedelser, varvid eleverna skall orienteras om tystnadspliktens innebörd. Besöken bör följas upp med grupparbete och dis- kussioner.

7.2.6.5 Familjekunskap

Mål

Undervisningen i familjekunskap har till uppgift att orientera om familjen och samspelet mellan familj och samhälle samt att främja förståelse för samlevnads- och anpassningsfrågor.

H uvudmoment

Familj och samhälle Samlevnads— och anpassningsfrågor

Disposition av lärostoffet

Familj och samhälle: Familjebegreppets innebörd. Samhällsutvecklingens inverkan på familjens sammansättning och funktioner. Familjen som samhällsinstitution. F amiljepolitikens mål och medel. Familjens inre och yttre relationer: Familjens betydelse för personlighetsutveck- lingen. Barnet i familj och barnet på institution. Olika familjetyper. Normalt och avvikande beteende som relativa begrepp. Tolerans inför avvikelser mellan det förväntade och det faktiska beteendet. Samlevnadsnormer. Nya slag av familjebildningar. Ofullständiga familjer. Arbetsfördelning inom familjen. Köns- roller. Problem vid föräldrarnas yrkesarbete. Familjen och bostaden. Vård av sjuka och gamla i hemmet.

Ämnet familjekunskap anknyter nära till ämnena psykologi samt sociologi och socialmedicin, och undervisningen i dessa tre ämnen fordrar en gemensam pla- nering.

Väsentligt är att undervisningen är allsidig och objektiv och inte präglas av lärarens egna erfarenheter och värderingar. Den skall framhålla att normer, seder och tänkesätt varierar mellan olika grupper och miljöer, och inprägla vikten av tolerans i den dagliga kontakten med människor med olika bakgrund.

Undervisningen bör delvis ske i form av grupparbete och diskussioner, framför allt i period III. Aktuellt stoff kan hämtas från elevernas föregående utbildning i arbetsteknik samt från den offentliga debatten i olika massmedia.

7.2.6.6 Miljökunskap Mål Undervisningen i miljökunskap har till uppgift att skapa förståelse för miljöns betydelse för vårdtagare och personal samt

att ge kunskaper om en god planering och om arbetsbesparande metoder och hjälpmedel för en skonsam och rationell miljövård.

Huvudmoment

Funktionella och estetiska synpunkter på vårdmiljön Vårdinstitutionens planlösning och inredning Textilvård Städning och inventarievård

Disposition av lärostoffet Period I, 26 lektioner

Betydelsen av att skapa en stimulerande, trivsam och riskfri miljö vid barninsti— tutionen och vårdinrättningen.

Lokalernas planering, inredning och utrustning. Textilvård: De textila råmaterialens egenskaper och användning. Städning och inventarievård: Olika sätt att skydda lokalerna från nedsmutsning och förslitning. Rationella städredskap och städmetoder. Skötsel av fast inred— ning samt möbler, bäddutrustning och textilier.

Förbrukning av och kostnader för materiel vid olika slag av institutioner och av-

delningar.

Barnets miljö: Institutionens planering, inredning och utrustning med tanke på barnen. Årstidernas och helgernas markering. Födelse- och namnsdagar. Bloms— tervård. Klädvård: Ändamålsenliga barnkläder. Ekonomiska synpunkter på barnplagg och barnkonfektion. Den dagliga klädvården. Lagning och stoppning av barnkläder. Skovård.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i miljökunskap skall samordnas med undervisningen i ämnena vårdkunskap och barnkunskap. I period III kan miljöns utformning belysas genom studiebesök vid barnavårdande institutioner.

7.2.6.7 Vårdkunskap Mål Undervisningen i vårdkunskap har till uppgift att ge elementära kunskaper om sjukdomarnas uppkomst, yttringar och behand- ling, att grundlägga en riktig inställning till patientvården, att ge kännedom om principerna för observation och övervakning av patientens tillstånd samt att ge förmåga att utföra enklare undersökningar och behandlingar.

H uvudmoment

Relationen patient—vårdpersonal Patientens dagliga vård

Observation av patientens tillstånd Vård av patienter som kräver särskilda åtgärder Provtagningar och behandlingar

Disposition av lärostoffet Relationen patient—vårdpersonal: Riktiga och felaktiga attityder hos personalen. Respekt för patientens integritet. Vårdavdelningens dygnsrytm. Patientens dagliga vård: Intagning och utskrivning. Personlig hygien. Övre och nedre toalett. Helövertvättning. Dusch och bad. Munvård. Hand- och fotvård.

Hårvård. Bäddning och förflyttning. På- och avklädning. Renbäddning av sjuk- säng. Bäddning till rörlig och orörlig patient. Lakansbyten. Flyttning av patient till rullbord och rullstol. Lyftteknik. Patientlyft. Kostens sammansättning. Full— värdig kost för olika åldrar. Psykologiska synpunkter på kostvanor. Normalkost och dietkost. Servering av måltider. Matning. Vätske- och näringstillförsel. Medicingivning. Läkemedlens förvaring.

Observation av patientens fysiska och psykiska tillstånd. Sjukdomarnas indelning i olika grupper. Olycksfallsvård: Förebyggande av olycksfall. Omhändertagande av skadade. Prin— ciper för förbandsläggning. Mun mot mun-metoden.

Vård av patienter s0m kräver särskilda åtgärder: Patienter med hjärt- och kärl— sjukdomar. Hjärtsäng. Dietföreskrifter. Patienter med sjukdomar i lungor och luftvägar. Vård av febersjuk patient. Prov på upphostning. Patienter med sjuk- domar i matsmältningsorganen. Sår i magsäck och tolvfingertarm. Vila och diet- föreskrifter. Avföringsprov. Patienter med infektionssjukdomar. De vanligaste infektionssjukdomarna bland barn. Isoleringsteknik. Sockersjuka. Dietföre- skrifter.

Provtagningar och behandlingar: Mätning och vägning. Temperaturtagning. Puls- räkning. Räkning av andning. Mätning av systoliskt blodtryck. Värmebehand- ling. Lavemang. Principer för rapportgivning.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i vårdkunskap skall samordnas med undervisningen i samtliga övriga fackteoretiska ämnen. Den primära målsättningen är att förbereda eleverna för medverkan i patientvården. Undervisningen skall utgå från patientens tillstånd och de speciella åtgärder som det kräver.

7.2.6.8 Barnkunskap Mål

Undervisningen i barnkunskap har till uppgift

att ge grundläggande kunskaper om barnets utveckling samt

att göra eleverna förtrogna med vården av friska, normala barn i åldern 0—12 år.

NyföddhetsPerioden Barnets utveckling

Den dagliga vården Barnet på institution Vård av sjuka barn

Disposition av lärostoffet Period I, 39 lektioner

Vård under havandeskapet: Den förebyggande mödravården. Vård efter förloss- ningen. Nyföddhetsperioden: Barnets omställning vid födseln. Nyföddhetsperiodens fysio- logi. Kontakt- och trygghetsbehov; vikten av kontinuitet i vården. Spädbarnets skötsel. Hälsokontroll och vaccinering.

Barnets utveckling i olika åldersstadier. Den dagliga vården: Vårdarbetets planering med hänsyn till barnets dygnsrytm. Behov av sömn och vila i olika åldrar. Utevistelse. Lek, leksaker och syssel— sättning. Barnets hygien. Renlighetsträning. Bad. Tandvård. Förebyggande av olycksfall.

Period III, 60 lektioner

Barnets utveckling: Viktökning och längdtillväxt. Tandsprickning och tandöms- ning. Hållning och rörelser. Utveckling i skolåldern. Puberteten. Kroppslig un- derutveckling. Övervikt. Näringsbehov: Spädbarnets uppfödning och avvänjning. Kompletterande kost. Allsidig och välbalanserad kost. Kostcirkeln. Förslag till matsedel för barn i olika åldrar. Måltider på rätt tid. Mellanmål. Matvägran. Barnet på institution: Barnets omställning inför vistelsen på barninstitution. För- delarna med en kontinuerlig kontakt med föräldrarna. Vårdpersonalen som föräldrasubstitut. Leken som hjälpmedel att underlätta barnets omställning. Kontakt med yttervärlden. Kamrater utanför barninstitutionen. Barnets behov av rörelsefrihet. Respekt för barnets integritet. Olika typer av barnolycksfall. Åtgärder för att höja säkerheten. Tillsyn och passning. Uppfostran och träning. Trafikträning i olika åldrar. Vård av sjuka barn: Sängläge och sysselsättning. Tarmhygien. Vikten av iakttagel— ser och rapportering. Vård av barn med infektionssjukdomar. Vård av barn vid olycksfall och förgiftningar. Kunskapsprov.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i barnkunskap skall samordnas med undervisningen i övriga delar av fackteorin. Den skall framför allt inriktas på att skapa förståelse för att de olika momenten i barnets omvårdnad måste uppfattas som en helhet och underordnas barnets individuella behov. Miljöns betydelse för barnets harmoniska utveckling skall betonas, liksom vikten av naturliga och varierade kontakter med yttervärlden.

Undervisningen om barnets fysiska utveckling måste nära anknytas till undervis— ningen om barnets psykiska utveckling i ämnet psykologi.

7.2.6.9 Sysselsättningsmetodik Mål Undervisningen i sysselsättningsmetodik har till uppgift

att skapa förståelse för lekens och det fria skapandets betydelse för barnets per- sonlighetsutveckling samt

att ge kännedom om lämpliga lek- och sysselsättningsmaterial för barn i olika åldrar.

H uvudmoment

Leken och barnets utveckling Lek- och sysselsättningsmaterial Skapande aktiviteter

Förslag till disposition Period 1, 13 lektioner

Barnets lek: Lekens betydelse för barnets motoriska, emotionella, intellektuella och sociala utveckling. De olika lekstadierna. Lek och sysselsättning som en integrerad del av barnets dagsprogram. Lektyper: rörelselekar, rollekar, kon- struktionslekar och grupplekar. Lek och lekmaterial i olika åldrar: Principer för träning av olika funktioner genom lek. Fordringar på leksaker och sysselsättningsmaterial i olika åldrar. Lek- och sinnesutveckling. Vikten av barnsäkra leksaker.

Period II, 20 lektioner

Lek och aktivitet i förskoleåldern: Gradvisa förändringar i lekens inriktning och kraven på lek— och sysselsättningsmaterial. Att leka i grupp. Sagoberättande. Musikaliska och dramatiska aktiviteter. Det fria skapandet.

Lek och aktivitet i skolåldern: Hobbyverksamhet. Experiment. Idrott och tävlings- regler. Naturstudier och friluftsliv. Barnlitteratur, seriemagasin och veckopress. TV, radio och fihn. Musik och teater. Framställning av leksaker och sysselsättningsmaterial: Bilderböcker, dockor, spel och pussel. Spillmaterial.

Period III, 12 lektioner

Bild— och formarbete: Utveckling av barnets bild- och formuttryck. Bild- och form— verksamhet i olika åldrar. Sätt att stimulera det fria skapandet. Intuitiv lek. Grupparbete. Dramatiska och musikaliska aktiviteter: Rytmiska övningar. Improvisationer och dramatisering. Sånger och visor för barn. Sånglekar.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i sysselsättningsmetodik skall samordnas med undervisningen i ämnena psykologi och barnkunskap.

Eleverna bör göras förtrogna med lämpliga lek- och sysselsättningsmaterial ge- nom demonstrationer och studiebesök vid andra institutioner och lekplatser. De bör få tillverka vissa enkla typleksaker, själva handskas med olika material och öva sig i lekar, sagoberättande, bild— och formarbete och dramatiskt skapande samt få insikt om litteratur för de aktuella åldrarna.

I period III skall undervisningen syfta till att ge eleverna ökad förståelse för det fria skapandets betydelse för barnens allsidiga personlighetsutveckling.

7.2.6.10 Arbetstelmik Mål Undervisningen i arbetsteknik har till uppgift

att skapa förtrogenhet med arbetsmiljön, att befästa och komplettera i fackteoretiska ämnen inhämtade kunskaper och fär- digheter samt ge en helhetssyn på vårduppgiften,

att inprägla vikten av ansvar i arbetet samt

att ge träning i det praktiska utförandet av arbetsuppgifterna.

H uvudmoment

Vård, fostran och sysselsättning av barn i åldern 0—12 år.

Disposition av lärostoffet

Barnets ankomst till barninstitutionen: Introduktion bland kamrater och vård- personal. Förvaring av egna tillhörigheter. Vårdpersonalens uppträdande vid barnets ankomst och hämtning. Den dagliga skötseln: Barnets personliga hygien. Bad och tvättning. Hand- och fotvård. Hårvård. Munvård. Hjälp till självhjälp. Barnets kläder. Klädsel under olika årstider. Av- och påklädning. Iakttagelser över barnets behov av vila och sömn. Sovtider. Barnets sovplats. Bäddning. Planering av barnets måltider. Dukning och servering. Matning. Träning av goda måltidsvanor. Barnets kon- takt med yttervärlden. Besökstider. Hjälp till varierade kontakter: anhöriga, kamrater, fritidsverksamhet. Iakttagelser över barnets fysiska tillstånd och be— teende. Rapportering. Observation av barnets beteende i olika aktiviteter och situationer. Tillsyn och passning. Åtgärder för förebyggande av barnolycksfall.

Omsorg om barninstitutionens hygien. Lek och sysselsättning: Att leda barnens lekar. Lek inomhus och utomhus. Fritt skapande: målning, modellering och träslöjd. Dramatisk och musikalisk verk- samhet. Läxläsning och fritidsverksamhet. Tillverkning och underhåll av lek- och sysselsättningsmaterial för olika åldrar.

Deltagande i personalkonferenser.

Kommentarer och anvisningar

Utbildningen i arbetsteknik vid barninstitution skall följa ett av skolan uppgjort program. Eleverna skall introduceras i vårdmiljön och göras bekanta med barnen samt under fortlöpande handledning delta i det dagliga arbetet med barnens vård, fostran och sysselsättning. Arbetsuppgifterna måste emellertid anpassas till ele- vernas utbildningsstadium och svårighetsgraden stegras successivt.

Handledaren bör göra eleverna uppmärksamma på att kunskaperna i utveck- lingspsykologi skall tillämpas i olika vårdsituationer. Särskild vikt skall läggas vid skapandet av en god miljö kring barnen.

Mot slutet av perioden skall eleverna självständigt men under handledarens upp- sikt handha en grupp barn. Handledaren skall därefter diskutera sättet att lösa uppgiften med eleverna.

Eleverna bör varje vecka samlas för diskussion i grupp om arbetsprogram och om barnens beteende och behandling. De skall delta i barns sysselsättning och lek och själva arbeta med olika lekmaterial för att bättre förstå hur barnen upp— lever dessa. Eleverna skall göras uppmärksamma på skolbarnens speciella behov av sysselsättning och hobbyverksamhet. De bör få sätta sig in i vissa skolproblem, kontakter med föräldrar och skola samt biträda vid läxläsning.

7.2.7 Yrkesteknik Variant för sluten sjuk- och åldringsvård, terminerna 3 och 4

Utbildningen syftar till att bibringa eleverna de kunskaper och färdigheter, vilka erfordras för verksamhet som undersköterska inom sluten hälso- och sjukvård samt åldringsvård. Den skall göra det möjligt för undersköterskan att enligt givna riktlinjer svara för verksamheten vid en vårdenhet där patientsituationen så med— ger, samt lägga en god grund för fortsatt utbildning.

Undervisningen i yrkesteknik skall förbereda eleverna för följande huvud- uppgifter: att enligt givna direktiv svara för patientvården, inriktad på patientens personliga omvårdnad och säkerhet, att medverka i den medicinska vården omfattande observation och rapportering av fysiska och psykiska tillstånd, undersökningar och behandlingar med sär- skild tonvikt på patientens omhändertagande, samt patientens rehabilitering, att övervaka avdelningens hygien och vården av inventarier och utensilier samt att medverka vid introduktion av nyanställd personal och vid information om ny utrustning och nya arbetsmetoder.

7.2.7.1 Anatomi och fysiologi

Delämnen: Anatomi och fysiologi Näringsfysiologi

Mål

Undervisningen i anatomi och fysiologi har till uppgift

att ge utökade kunskaper om människokroppens byggnad och funktion som grund för studierna i vårdkunskap för att därigenom skapa förståelse för sambandet mellan det biologiska skeendet och den kliniska situationen.

Anatomi och fysiologi H uvudmoment

Cellen Vävnader Rörelseapparaten Nervsystemet Cirkulationssystemet Respirationssystemet

Digestionssystemet Urinorganen Könsorganen Endokrina organ Ärftlighetslära

Disposition av lärostoffet Period IV, 41 lektioner

Cellen: Kärnan: byggnad, kemi och funktion. Cytoplasmans och cellmembranens byggnad och funktion.

Vävnader: Epitelvävnad. Muskelvävnad. Bindesubstansvävnad. Nervvävnad.

Rörelseapparaten: Benlära. De viktigaste delarna av skelettet. Allmän ledlära. Speciell ledlära: ryggraden, revbenslederna och extremitetslederna. Allmän muskellära: sned- och parallellfibriga muskler, fysiologiska tvärsnittet, förkort— ningsförmåga. Speciell muskellära: rygg- och bukmuskler, extremitetsmuskler. Synergister och antagonister.

Nervsystemet: Centralt och perifert nervsystem.

Hjärnans byggnad: Utgångspunkt från det embryonala femblåsestadiet med början i medulla oblongata och avslutande med telencephalon, de viktigaste kärnorna, capsula interna, ventrikelsystemet, kranialnerverna. Ryggnärgens byggnad: Ryggrnärgstvärsnittet, spinalnervernas rötter och prin- cipiella anordningar. Hjärn- och ryggmärgshinnorna: Subarachnoidalrummet, liquors cirkulation och de viktigaste cisternerna. Spinalnerverna: De viktigaste av de perifera nerverna, deras förlopp och prin- cipiella innervationsområden. Den motoriska banan. Pyramidbanans och extrapyramidala motoriska system. Synapser. Reflexer. De sensoriska banor- nas förlopp och corticala representation. Centra i medulla oblongata och hypothalamus för regulation av olika vital- funktioner. Smärtans fysiologi. Det sympatiska och parasympatiska nerv- systemet. Relation till den endokrina apparaten och hypothalamus. Nervös styrning av inre organ. Hormonell styrning av inre organ.

Cirkulationssystemet: Blodet: Blodplasma, blodkroppar och blodgrupper (Rh—faktorn). Koagulation. Hjärtat: Hjärtväggens byggnad. Hjärtrummen. Kransartärerna. Klaffapparaten. Hjärtljuden. Retledningssystemet. Hjärtats automati. Hjärtnerverna. Hjärtats frekvens, slag- och minutvolym. Beräkning av hjärtats mekaniska arbete. Undersökningsmetoder. Hjärtats nutrition.

Blodkärlen: Artärer, vener och kapillärer. Stora och lilla kretsloppet. Perifer cirkulation. Förhållandet mellan tryck, motstånd och flöde. Regulation av blodkärlens vidd. Blodtrycket och dess regulation. Lymfkärlsystemet: De stora lymfstammarna och de viktigaste lymfkörtelgrup— perna. Lymfans bildning och funktion.

Respirationssystemet:

Övre luftvägar: Näsa. Svalg. Struphuvud. Lungor: Yttre form. Lungytorna med hilus och radix. Luftstrupe. Huvud— bronker. Bronkialträdet med alveoler. Lungartärer, vener och lymfkärl. Lung- gränser. Lungtopografi. Pleura. Diafragma. Lungventilationen: Gasutbytet i lungorna — andningsmusklerna och bröstkor- gens volymförändringar. Lungornas elasticitet. Extra- och intrapulmonella tryckvariationer. Lungvolym och —kapacitet. Anatomiskt och fysiologiskt dead space. Den alveolära ventilationen. Andningens regulation: Andningens nervösa regulation. Andningens kemiska regulation. Andningen och syra—basjämvikten. Syrebrist, akut och kronisk. Symtom. Konstgjord andning. Syrgasterapi.

Digestionsapparaten:

Munhålan: Tunga. Tänder. Salivkörtlar. Tuggning. Sväljning. Sekretion av saliv. Matstrupe. Magsäck. Tunntarm. Tjocktarm. Ändtarm. Lever.

Gallgångar. Bukspottkörtel.

Förlopp och topografi i stora drag. Sekretion av magsaft, bukspott, galla och tarmsaft. Enzymatisk spjälkning av kolhydrater, fett och äggvita på olika ni- våer. Resorptionsmekanismer. Mag- och tarmkanalens transportsystem. De- fäkation. Peritoneum.

Urinorganen:

Njurarna: Nefronet. Bark och märg. Njurbäcken, urinledare och blåsa — för- lopp, topografi och vägglager. Urinsekretionen: Filtration genom glomeruli. Primärurinens sammansättning. Återresorption i tubuli: tröskelsubstanser, aktiv sekretion. Clearancebegrep- pet. Mätning av glomerulusfiltration samt tubulis återresorptions- och sekre- tionsfunktion. Njurens genomblödning. Mekanismen vid syra-basreglering. Blåstömning. Njurinsufficiens: isostenuri, uremi.

Kunskapsprov (2 stycken)

Period VI, 11 lektioner

Sinnesorganen:

Örat: Ytter-, mellan- och inneröra. Det cortiska organet. Säckar och båggångar. Ögat: Bulb, yttre ögonmuskler. Ögonlock och tårapparat. Ljusets brytning i det normala ögat. Ackommodation och vanliga brytningsfel.

Könsorganen: Manliga könsorgan: Testiklar, Bitestiklar. Prostata. Penis. Erektions- och ejakulatetsmekanismen. Kvinnliga könsorgan: Äggstockar. Ovulation. Äggledare. Äggtransport. Livmo- der. Vagina. Vulva. Peritoneum i det manliga och kvinnliga bäckenet. Endokrina organ: Hypofys. Sköldkörtel. Bisköldkörtlar. Endokrina pancreas. Binjurar. Testiklar. Äggstockar. Årftlighetslära: Ärftlighetslärans grunder: Arvsanlagen i cellerna. Mendelska ärftlighetslagarna. Socialgenetik: Rasfrågor. Populationsgenetik. Faderskapsbevisning. Insemina- tion. Genetiska skador. Arvsbetingade sjukdomar: Risksiffror.

Näringsfysiologi

Huvudmoment

Normalkost för sjuka Specialkoster vid olika sjukdomar Kost för åldringar

Disposition av lärostoffet

Period IV, 11 lektioner

Näringsfysiologisk motivering till förändring av normalkost vid olika sjukdomar: Proteinrik och proteinfattig kost. Kolhydratrik och kolhydratfattig kost. Fett- fattig kost. Surgörande och alkaliserande kost: Elektrolyter från födoämnena. Kost vid vissa sjukdomstillstånd: Rubbningar i mag- och tarmkanalens funktion. Diabetes mellitus. Övriga vanliga koster vid sjukhuset. Kost för åldringar.

Period VI, 7 lektioner

Samarbete mellan vårdavdelning, dietkök och patient för kostens rätta utnyttjande. Kunskapsprov.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen skall genomgående bygga på de kunskaper i ämnet som eleverna inhämtat i årskurs 1, och samordnas med undervisningen i vårdkunskap.

Den disposition av lärostoffet, som redovisas för delämnet anatomi och fysio— logi, ger en ingående beskrivning av ämnesinnehållet. Undervisningen skall kon- centreras till de moment, som är väsentliga för undervisningen om de vanligast förekommande sjukdomstillstånden i ämnet vårdkunskap. Övriga moment be— handlas mera översiktligt.

Lektionsundervisningen i delämnet anatomi och fysiologi bör kompletteras med demonstration i grupp dels inom den egna institutionen, dels inom anatomisk eller patologisk institution. Eleverna bör beredas tillfälle att närvara vid en obduktion. I delämnet näringsfysiologi bör studiebesök göras vid sjukhusets dietkök.

7.2.7.2 Mikrobilogi och hygien

Delämnen: Medicinsk mikrobiologi

Hygien Klinisk mikrobiologi och sjukvårdshygien

Mål Undervisningen i mikrobiologi och hygien har till uppgift att ge vidgade kunskaper i ämnet vilka kan omsättas i den kliniska situationen.

Medicinsk mikrobiologi H uvudmoment

Smittämnen Bakteriologisk och virologisk diagnostik Organismens försvarsmekanism Immunologi Smittsamma sjukdomar Mykologi och parasitologi

Disposition av lärostoffet Period IV, 21 lektioner

Allmän översikt: Normalflora. Viktiga bakterier och virusarter inklusive bakterio- fager, mycoplasma och rickettsier. Immunologi: Begreppen antigen och antikropp. Antigen —— antikroppsreaktion, aktiv och passiv immunitet. Överkänslighetsreaktioner av omedelbar och för- dröjd typ. Antikroppamas diagnostiska betydelse, serologiska reaktioner.

Bakteriologisk och virologisk diagnostik: Provtagning och principer för transport av prov. Diagnostik: odling, immunologisk reaktion.

Antibiotikabehandling: Resistensbestämning.

Organismens försvarsmekanism mot infektion. De smittsamma sjukdomarnas spridning och uppträdande. Mykologi och parasitologi.

Kunskapsprov.

Hygien H uvudmoment

Hälsovårdens organisation Vattenhygien Renhållning Skadedjursbekämpning Bostads- och klimathygien Yrkeshygien

Disposition av lärostoffet Period [V, 10 lektioner

Historik. Den humanmedicinska hälsovårdsorganisationen: Sjukvårdsförebyggande och hälsokontroll. Miljösanering. Centrala, regionala och lokala organ. Hälsovårds— stadgan och dess tillämpning. Epidemilag: Karantänbestämmelser. Luftföroreningar och bullerskador. Vattenhygien: Hygieniska krav på dricksvatten. Vattenföroreningar. Olika slag av vattenrening. Avloppsvatten. Smittrisker och andra sanitära olägenheter. Själv- rening. Låggradig och höggradig rening (fysikalisk, kemisk och biologisk). Renhållning: Toaletter. Förvaring och omhändertagande av sopor och annat avfall.

Period VI, 8 lektioner

Skadedjursbekämpning.

Bostads- och klimathygien: Hälsans beroende av bostadens läge. Isolering. Bo- stadsventilation, -belysning och -storlek. Bostadsstandard och hälsotillstånd. Bostadsinspektion.

Yrkeshygien. Arbetsplatshygien: Yrkessjukdomar och yrkesskador samt olycksfall i arbetet: or- saker och förebyggande åtgärder. Arbetstider. Hälsokontroll.

Kunskapsprov.

Klinisk mikrobiologi och sjukvårdshygien H uvudmoment

Anstaltsinfektioner Isoleringsteknik Smittrening på sjukhus

Disposition av lärostoffet

Period IV, 8 lektioner

Smittspridningsvägar på sjukhus. Förebyggande åtgärder mot luftsmitta: Ventilationsprinciper. Städning och bädd- ning. Munskyddshygien. Luftdesinfektion.

Förebyggande åtgärder mot kontaktsmitta. Desinfektionslära: Sterilisering, förpackning och förvaring av sterilgods. Bakterio- logisk och annan kontroll av autoklaver, torrsterilisatorer m.m. Speciella steri- liseringsmetoder såsom behandling med etylenoxid ooh joniserande strålning.

Principer för isoleringsteknik.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen bör bygga på de kunskaper som eleverna inhämtat i årskurs 1. Den skall samordnas med undervisningen i ämnena anatomi och fysiologi, sociologi och socialmedicin samt vårdkunskap.

Lektionsundervisningen bör kompletteras med studiebesök, demonstrationer och praktiska övningar i städning, desinfektion och sterilisering.

Några lektioner kan ägnas åt gruppdiskussion. Vissa praktiska frågor kan be— handlas gemensamt med eleverna i årskurs 1, och de äldre eleverna i samband där— med ges tillfälle till övning i instruktion.

Delämnet klinisk mikrobiologi och sjukvårdshygien måste avslutas i period IV, eftersom det ger nödvändiga förkunskaper för den efterföljande kliniska praktiken.

I delämnet hygien bör ergonomins grunder behandlas under momentet yrkes-

hygien.

7.2.7.3 Farmakologi Mål Undervisningen i farmakologi har till uppgift att ge kunskaper om farmakologins omfattning och gällande läkemedelslagstift- ning samt att ge översiktliga kunskaper i allmän och speciell farmakologi omfattande läke— medlens verkan och kliniska användning.

H uvudmoment

Farmakologins omfattning Allmän och speciell farmakologi

Läkemedlens verkan Läkemedlens kliniska användning med särskilt beaktande av eventuella biverk— ningar

Läkemedelslagstiftningen och dess tillämpning

Undersköterskans medverkan vid utdelning av läkemedel

Disposition av lärostoffet Period IV, 39 lektioner

Historik. Översikt av farmakologins omfattning. Definition av farmakologiska begrepp. Översikt över läkemedlens ursprung. Läkemedelsformer: Särskilda krav på injektionsvätskor. Läkemedlens administreringsvägar. Läkemedlen i organismen: Resorption, fördelning, effekt och elimination. Faktorer som påverkar läkemedlens effekter: Risker för tillvänjning och vanebild- ning. Översikt över de mest använda läkemedelsgrupperna: Analgetica. Sedativa. Cirku— lationsorganens farmakologi. Andningsorganens farmakologi. Matsmältnings— organens farmakologi. Psykofarmaka. Läkemedelslagstiftning: Läkemedel och gifter. Författningar och tillämpningskun— görelser beträffande läkemedelsförsörjningen. Utdelning av läkemedel.

Period VI, 6 lektioner

Översikt över de mest använda läkemedelsgrupperna (forts.): Vitaminer, hormoner. Urinorganens farmakologi. Blodets farmakologi. Dermatologiska medel. Kunskapsprov.

Kommentarer och anvisningar Undervisningen i period IV skall ge eleverna översiktliga kunskaper i allmän och speciell farmakologi inför den efterföljande kliniska praktiken. I period VI kom- pletteras undervisningen genom att eleverna bereds tillfälle att iaktta läkemedlens verkan och eventuella biverkan på den enskilde patienten.

Den lektionsmässiga undervisningen skall kompletteras med studiebesök på apotek eller läkemedelsindustri.

7.2.7.4 Psykologi Mål Undervisningen i psykologi har till uppgift att ge utvidgade kunskaper i ämnet med tonvikt på utvecklings- och samarbets- psykologi samt att påvisa tillämpningen av de psykologiska kunskaperna i det dagliga vårdarbetet.

Huvudmoment

Utvecklingspsykologi Inlärningspsykologi Samarbetspsykologi Tillämpad psykologi

Disposition av lärostoffet Period IV, 26 lektioner

Utvecklingspsykologi: Arv och miljö som faktorer i individens utveckling. Moto— riska, intellektuella, sociala och språkliga funktioner i olika åldrar. Puberteten. Ungdomsårens psykologi. Vuxenpsykologi. Effekter av medelåldems fysiska funktionsnedsättning. Åldrandets psykologi. Insufficiensbilder, minnesnedsätt- ning, misstänksamhet och otillgänglighet för argumentation. Tillfälliga konfu— sions- och orostillstånd. Inlärningspsykologi: Inlärningsprocessen. Principer som är tillämpbara på elevens studiesituation. Perception och motivation. Studieteknik.

Tillämpad psykologi: Den fysiska och psykologiska miljön vid vårdinrättningen. Miljöns anpassning till patienten. Vanor i samband med måltider, sömn och hygien. Egna tillhörigheter. Relation till medpatienter. Patientens relationer till och beroende av avdelningspersonalen. Patientupplysning. Informationsproblem. Elev och patient. Patientens reaktioner vid undersökningar och behandlingar. Inställning till läkarronder och undervisning. Den »besvärliga» patienten. Kon-

takter med yttervärlden. Anhöriga. Besök och besökstider. Långvarig sjukdom och åldrande. Terapins psykologiska betydelse. Vikten av att de normala akti- viteterna upprätthålls. Svårt sjuka och döende patienter. Rädsla och isolering. Vårdpersonalens inställning till lidandet och döden.

Period VI, 12 lektioner

Samarbetspsykologi: Mentalhygieniska aspekter på unga människors problem. An- passningssvårigheter i förhållande till anhöriga och arbetskamrater. Minder— värdeskänslor och hämningar, inverkan på relationen mellan vårdpersonal och patient. Vårdinrättningen som arbetsplats. Rollbeteende och rollförväntningar. Vanliga konflikter på arbetsplatsen.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i psykologi skall bygga vidare på de kunskaper, som eleverna inhämtat i årskurs 1. De olika huvudmomenten får inte skarpt avgränsas från varandra. Tonvikten skall genomgående läggas vid tillämpningen av de psyko— logiska kunskaperna i vårdarbetet.

Undervisningen skall samordnas med undervisningen i ämnena sociologi och socialmedicin, arbetsledning samt vårdkunskap.

I period VI bör några lektioner ägnas åt diskussion av aktuella praktiksitua— tioner.

7.2.7.5 Sociologi och socialmedicin

Delämnen: Sociologi Socialmedicin S jukvårdshistoria Katastrofmedicin

Mål

Undervisningen i sociologi och socialmedicin har till uppgift att ge kunskaper om variationer i beteende, åsikter och värderingar hos personer med olika social härkomst och bakgrund, att ge utökade kunskaper om socialmedicinens och socialvårdens uppgifter och verksamhetsformer med särskild tonvikt på rehabiliteringens betydelse, samt översiktliga kunskaper i sociallagstiftning, att skapa förståelse för vikten av hälsovårdsupplysning, att orientera om den historiska bakgrunden till vår tids hälso- och sjukvård samt att ge grundläggande kunskaper i katastrofmedicin.

Sociologi H uvudmoment

Sociologi och socialpsykologi Socialt samspel Sjukdomspanoramat Sjukhuset som socialt system

Disposition av lärostoffet

Period IV, 25 lektioner

Sociologi och socialpsykologi: Exempel på dessa vetenskapers arbetsuppgifter. Vanliga begrepp inom sociologi och socialpsykologi. Något om metoderna, exemplifierat genom undersökningar. Intervju- och samtalsteknik. Socialt samspel: Personlighetsfaktorer. Attityder och attitydförändringar. Språk och kommunikation. Sociala normer och roller. Sjukdomarnas sociala etiologi och epidemiologi: Förklaring av de psykiska och somatiska sjukdomarnas sociala uppkomst och spridning. Sambandet mellan sociala förhållanden samt sjuklighet och dödlighet. Kommunikationsproblem mellan patienter och personal.

Socialmedicin H uvudmoment

Socialmedicinens uppgift Miljöförhållandenas medicinska betydelse Hälso- och sjukvården

Samhällets sociala verksamhet Rehabilitering

Disposition av lärostoffet Period IV, 17 lektioner

Socialmedicin: Arbetsfält och arbetsmetoder. Miljöns betydelse: Miljöns medicinska betydelse för den enskilde och för grupper av individer.

Hälso— och sjukvårdens organisation: Lagstiftning. Olika kategorier av vård- personal. Socialvården: Arbetsuppgifter, organ och hjälpformer. Sociallagstiftning. Olika kategorier av sociala funktionärer. Rehabilitering: Fysioterapi. ABL-träning. Vaneträning enskilt och i grupp. Trä- ning av elementära funktioner: hygien, klädsel, måltider. Rörelseträning. Arbets- terapi och arbetsträning. Prövning av patienternas fysiska och psykiska funk- tioner. Socioterapi. Åtgärder för att bryta patienternas isolering i vårdmiljön. Kursverksamhet, underhållning, utflykter och idrott. Kuratorsverksamhet. Be— tydelsen av att patientens personliga och sociala problem beaktas. Vikten av en samordnad rehabiliteringsverksamhet.

Period VI, 8 lektioner

Medicinal— och socialförfattningar. Aktuella socialmedicinska problem: Socialmedicinska aspekter på patientvården. Eftervård. Omplacering och omskolning.

Sjukvårdshistoria

Huvudmoment

Hälso- och sjukvård under antiken och medeltiden Hälso— och sjukvård under 1500—1700—ta1en Industrialiseringens betydelse Hälso— och sjukvård efter 1850 Aktuella hälso- och sjukvårdsproblem

Disposition av lärostoffet

Period IV, 10 lektioner

Primitiv uppfattning om hälso- och sjukvård. Antikens hälso- och sjukvård: Sambandet mellan läkekonst och praktisk sjukvård. Medeltidens hälso- och sjukvård: Hälso- och sjukvård i den urkristna och den katolska kyrkan. Klostermedicin och skolastisk medicin. Militära och religiösa sjukvårdsorganisationer. Hälso- och sjukvård under 1500—1700-talen: Reformationens följder i de pro— testantiska länderna.

Industrialismens genombrott: Naturvetenskaplig och teknisk forskning. Krav på sjukvårdsreformer. Sjukvårdens utveckling mot bakgrund av depressioner, re- volutioner och krig.

Hälso- och sjukvården efter 1850: Medicinens utveckling genom vetenskapliga landvinningar. Skolväsendets utveckling som grund för upplysningsverksamhet i hälso- och sjukvårdsfrågor. Behovet av utbildad personal. Folkrörelserna och samhällets demokratisering. Det ekonomiska uppsvingets inverkan på hälso— och sjukvården. Modern medicin samt hälso- och sjukvårdens expansion efter det andra världskriget. Försäkringsreformens inverkan. Aktuella hälso- och sjukvårdsproblem.

Katastrofmedicin H uvudmoment

Hälso- och sjukvård under katastrofförhållanden Civilförsvarets sjukvårdstjänst Sjukvård i samband med ABC-krigföring Katastrofpsykologi

Disposition av lärostoffet Period VI, 10 lektioner Verksamhet i samband med fredskatastrof: Trafikolyckor. Industriolyckor. Epi- demier. T otalförsvarssjukvårdens uppgifter och organisation: Samhällets omställning till totalt försvar. Sjukvårdspersonalens tjänsteplikt, krigsplacering och utbildning. ABC-krigföring: Militär användning av kärnvapen samt biologiska och kemiska stridsmedel. Medicinska skadeverkningar. Förebyggande åtgärder och be- handling. Katastrofpsykologi: Psykiska störningar i katastrofsituationer. Materialkännedom.

Kommentarer och anvisningar Undervisningen skall bygga på de kunskaper som eleverna inhämtat i årskurs 1, främst i ämnena psykologi och socialmedicin. Undervisningen skall ge en bild av hur patienten upplever sjukdom och åldrande, och hur reaktionerna till vård- personal och behandling varierar med hans sociala bakgrund. Vikten av att de inhämtade kunskaperna tillämpas i patientvården skall framhållas.

Undervisningen i sjukvårdshistoria bör koncentreras till perioden efter 1850. Väsentligt är att nutidens hälso- och sjukvårdsproblem belyses. Samhällets ökade åtaganden gentemot sjuka och gamla bör ägnas uppmärksamhet.

Undervisningen skall samordnas med undervisningen i mikrobiologi och hygien, psykologi samt vårdkunskap.

I delämnet socialmedicin bör ingå studiebesök samt i period VI diskussion kring aktuella praktikfall.

7.2.7.6 Arbetsledning Mål Undervisningen i arbetsledning har till uppgift att ge kunskaper om vårdinrättningens funktioner och organisation, att ge kunskaper om arbetsledarens ställning och arbetsuppgifter, att skapa förståelse för vikten av samarbete inom arbetslaget samt att orientera om administrativa funktioner och rutiner.

Hu vudmoment

Vårdinrättningens funktioner och organisation Personalen i arbetslaget Arbetsledning

Utbildningsuppgifter

Vårdavdelningens ekonomi

Disposition av lärostoffet Period IV, 26 lektioner

Vårdinrättningens funktioner: Analys och genomgång av komponenterna i vård- arbetet: serviceuppgifter, omvårdnad om patienten, medicinska uppgifter. Organisation: Vårdinrättningarnas huvudman och ledning. Formell och informell organisation. Olika slag av mottagnings-, behandlings— och vårdavdelningar. Differentierad vård. Service- och ekonomiavdelningar. Centralisering av service- och kommunikationsfunktioner. Rationaliseringsåtgärder. Personalorganisation: Personalkategorier. Krav på olika befattningshavare i vård- arbetet. Fördelning av uppgifter efter personalens kvalifikationer. Arbetslaget. Personalvård. Företagsnämnd, skyddskommitté och övriga samarbetsorgan. Vårdavdelningens arbetslag: Undersköterskans ställning i arbetslaget. Medverkan i arbetsledningen. Demokrati på arbetsplatsen. Principer för planering av förelagda arbetsuppgifter. Rapportgivning och rapportmottagning.

Period VI, 18 lektioner

Arbetsledning: Arbetsledarens emotionella funktion. Personbedömning. Bedöm— ning av arbetsresultat och åtgärder i samband därmed. Principer för administra- tion. Fördelning av arbetsuppgifter. Åtgärder för att åstadkomma lagarbete. Tillämpning av administrativa rutiner såsom arbetstidsschema, arbetsbeskriv— ningar, ordningsföreskrifter, rapportgivning och övrig kommunikation.

Utbildningens plats i vårdinrättningens verksamhet: Vårdinrättningens roll i den reguljära yrkesutbildningen. Handledning av elever. Introduktion av nyanställd personal. Fortlöpande information och utbildning på arbetsplatsen. Vårdavdelningens ekonOmi: Vårdkostnader. Materialanskaffning och rekvisitioner. Besparingsåtgärder.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i ämnet skall samordnas med undervisningen i sociologi och social— medicin, psykologi samt vårdkunskap.

Undervisningen i period IV skall framför allt ge kännedom om vårdinrätt- ningens uppgifter och organisation i stora drag. Den skall från början inriktas på att ge eleverna sådana kunskaper, som är särskilt användbara i verksamheten som undersköterska. Vidare bör eleverna förberedas för den kommande utbild— ningen i arbetsteknik vid vårdinrättning, så att de kan planera och rapportera sin egen verksamhet.

Undervisningen i period VI skall bibringa eleverna grunderna i arbetsledning och administration, så att de därefter kan biträda sjuksköterska (motsvarande) i arbetsledningen. Med tanke på vårdinrättningarnas stora betydelse för vårdutbild— ningen bör vikten av en positiv attityd till eleverna och till medverkan vid hand- ledning poängteras.

7.2.7.7 Vårdkunskap

Delämnen: Allmän vårdkunskap Medicinsk och kirurgisk vårdkunskap Psykiatrisk vårdkunskap

Mål Undervisningen i vårdkunskap har till uppgift att ge utvidgade kunskaper om principer och metoder för allmän hälso- och sjuk- vård jämte åldringsvård, att ge utvidgade kunskaper om de vanligast förekommande medicinska, kirur— giska och psykiatriska sjukdomstillstånden, deras förebyggande och behandling, att ge kunskaper om principer och metoder för medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk sjukvård samt att ge förmåga att tillämpa dessa kunskaper i vårdarbetet med beaktande av pa- tientens medicinska, psykologiska och sociala behov.

Allmän vårdkunskap H uvudmoment

Omhändertagande av nyintagen patient Planering av patientens vård Den dagliga omvårdnaden om patienten Iakttagelser, rapportering och registrering Undersökningar och behandlingar Rehabilitering

Materialkännedom och materielvård

Disposition av lärostoffet

Period IV, 60 lektioner

Omhändertagande av nyintagen patient: Psykologiska och sociala synpunkter på omhändertagandet. Relationer mellan patienten samt anhöriga och allmänhet. Planering av patientens vård: Den dagliga omvårdnaden om patienten. Daglig hygien, bäddning. Vila, sömn och aktivitet. Kost, Vätsketillförsel. Utsöndring och tarmhygien. Den fysiska och psykiska miljöns betydelse för patientens till- frisknande. Mentalhygieniska och sociala aspekter på miljön. Undersköterskans roll i planeringsarbetet. Iakttagelser, rapportering och registrering: Observationens betydelse för sjukvår- den. Krav på kunskap, intresse och uppmärksamhet hos vårdpersonalen. Psyko— logiska observationer. Patientens emotionella status. Fysiska observationer. Sub— ' jektiva och objektiva metoder för registrering. Olika instrument. Temperatur, puls, blodtryck, andning, smärta, kramper, förlamning. Urin och tarmfunktion. Rapportering. Förberedelse och eftervård vid undersökningar och behandlingar: Principer för förberedelse och eftervård. Uppdukning av provtagnings-, undersöknings— och behandlingsbrickor. Assistans vid undersökningar och behandlingar: Infusion och transfusion. Mag- och tarmsondering. Buktappning. Pleuratappning. Syrgasbehandling. Sternal- och lumbalpunktion. Enklare ögonbehandlingar. Komplicerade omläggningar. Provtagningar och behandlingar: Kateterisering och blåssköljning. Ven— och kapil— lärprov. Injektionsgivning. Omläggning. Rehabilitering: Instruktion till patient och anhöriga. Kontakt med andra vård— inrättningar och den öppna vården. Undersköterskans roll i rehabiliterings- arbetet.

Utskrivning av patient. Omhändertagande efter döden.

Vårdavdelningens fasta och lösa inventarier. Sjukvårdsutensilier: Instrument, omläggningskoppar, sprutor, spetsar och termo- metrar. Förbrukningsmateriel: Förband, katetrar, dränage, handskar m.m.

Engångsmaterial. Gummimaterial: Värmepåse, liggkrans, vattenbädd.

Elektrisk apparatur: Värmedynor, inhalationsapparatur, sugpumpar och antidecu- bitusmadrass. Teknisk apparatur: Autoklav, brännugn, torrsterilisator samt kokare. Städmaterial.

Medicinsk och kirurgisk vårdkunskap Huvudmoment

Hjärt- och kärlsjukdomar Sjukdomar i lungor och luftvägar Sjukdomar i bukorganen Njursjukdomar Sjukdomar i manliga könsorganen Sjukdomar i kvinnliga könsorganen Sjukdomar i bröstkörteln Skallskador Benbrott, led—, ligament- och muskelskador Ortopediska sjukdomar Endokrina sjukdomar Blodsjukdomar Allergiska sjukdomar Reumatiska sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-, näs— och halssjukdomar Åldrandet och dess följdsjukdomar

Disposition av lärostoffet Period IV, 24 lektioner

Patienter med hjärt— och kärlsjukdomar: Hjärtinsufficiens. Angina pectoris. Hjärt- infarkt. Essentiell och symptomatisk hypertoni. Patienter med sjukdomar i lungor och luftvägar: Pneumoni. Atelektas. Pre- och postoperativa patienter: Anestesiforrner. Pre- och postoperativ behand- ling. Sår och sårläkning.

Patienter med sjukdomar i mag- och tarmkanalen: Gastrit. Ulcus. Akuta buk- sjukdomar: appendicitis, ileus. Digestionskanalens kirurgiska sjukdomar. Patienter med sjukdomar i lever och gallvägar: Hepatit och gallsten. Patienter med cerebral insult: Hjärnblödning. Hjärntrombos. Patienter med skallskador: Hjärnskakning. Patienter med benbrott, led-, ligament- och muskelskador samt ortopediska sjuk- domar: Frakturlära. Amputation. Medfödda och förvärvade sjukdomar.

Period V, 35 lektioner

Patienter med sjukdomar i lungor och luftvägar: Bronkit och bronkiektasier. Em- fysem, Pleurit. Lungcancer. Lungtuberkulos. Patienter med vätskebalansrubbningar: Blödningar och blodersättning. Chock och chockprofylax. Patienter med tumörsjukdomar. Patienter med sjukdomar i mag— och tarmkanalen: Enterit. Colit. Diarré och obstipation. Tumörer. Bukhinnans sjukdomar. Olika slag av bråck. Patienter med sjukdomar i lever och bukspottkörtel: Cirrhos. Pancreatit. Patienter med njursjukdomar: Glomerulonefrit. Pyelonefrit. Uremi. Cystit. Njur- sten.

Patienter med sjukdomar i bröstkörteln. Patienter med blodsjukdomar.: J ärnbristanemi. Mjältens kirurgiska sjukdomar. Patienter med allergiska sjukdomar: Astma bronchiale. Födoämnesallergi. Ana- fylaktisk chock. Patienter med sjukdomar i perifera kärl: Varicer. Haemorroider. Patienter med åldrandets sjukdomar: Fysiologisk funktionsnedsättning. Åderför- kalkning och dess följdsjukdomar såsom claudicatio intermittens och gangrän.

Period VI, 47 lektioner

Patienter med sjukdomar i hjärta och kärl: Rytmrubbningar. Infektioner: ende-, myo— och pericardit. Medfödda och förvärvade hjärtfel. Patienter med vätskebalansrubbningar. Patienter med njursjukdomar: Nefros. Njurcancer. Missbildningar. Tuberkulos. Prostatasjukdomar. Patienter med sjukdomar i manliga könsorganen. Patienter med sjukdomar i kvinnliga könsorganen: Infektionssjukdomar. Abort, extrauterin graviditet. Benigna och maligna tumörer. Prolaps, urininkontinens. Gynekologisk hälsokontroll. Patienter med endokrinologiska sjukdomar: Diabetes. Sköldkörtelssjukdomar.

Patienter med blodsjukdomar: Perniciös anemi. Leukemi och maligna sjukdomar. Blödningssjukdomar. Patienter med reumatiska sjukdomar: Reumatisk feber och reumatisk artrit. Patienter med ögon- samt öron-, näs- och halssjukdomar: Brytningsfel och dess korrektion. Synskärpan och dess bestämning i olika åldrar. Öron-, näs- och halssjukdomar. Hörselvård. Röst- och talrubbningar. Kunskapsprov (2 stycken).

Psykiatrisk vårdkunskap H uvudmoment

De psykiska sjukdomarnas orsaker Psykiatrins arbetsmetoder Miljöns betydelse i den psykiatriska vården Vård av patienter med vissa sjukdomstillstånd Rehabilitering

Disposition av lärostoffet Period IV, 20 lektioner

De psykiska sjukdomarnas orsaker: Konstitutionellt betingade sjukdomstillstånd. Yttre skador: huvudskador, infektioner och förgiftningar. Psykogena sjukdoms- orsaker. Undersökningar och behandlingar: De kroppsliga sjukdomstillståndens inverkan på de psykiska funktionerna. Kroppsundersökning. EEG. Psykiatrisk diagnostik. Intervjuer. Experimentalpsykologiska prov. Psykofarmaka. Insulin. Elektro- chockbehandling. Psykoterapi och psykoanalys. Miljöns betydelse för den psykiatriska vården: Vikten av en god terapeutisk miljö. Olika miljöterapeutiska metoder. Sjukhuset som ett socialt system. Relationer mellan patienter och vårdpersonal. Mentalhygieniska aspekter på den egna personligheten. Lagstiftning: Intagnings- och utskrivningsbestämmelser.

Period V, 25 lektioner

Observation av patientens fysiska och psykiska tillstånd: Daganteckningar över patienter. Rapportering. Psykologisk patientbehandling och gruppverksamhet: Insättningen av psykofar— maka som en förutsättning för aktiv terapi. Gruppvård. Ansvaret för en patient- grupp. Vaneträning. Aktivering och rehabilitering.

Kontakter med yttervärlden: Relationer till anhöriga. Familjesociala åtgärder. Patienter med vissa sjukdomstillstånd: Psykoser. Schizofreni. Manisk—depressiv sjukdom. Paranoida tillstånd. Psykogena psykoser. Depressioner. Psykiska ålderssjukdomar. Epilepsi. Neuroser. Psykosomatiska sjukdomar. Alkoholism och narkomani. Psykisk utvecklingsstörning och psykopati.

Period VI, 25 lektioner

Psykiatrins vårdorganisation: Öppen psykiatrisk vård. Den psykiska hälsovården. Barn- och ungdomspsykiatri.

Orientering om social— och rättspsykiatri, Abort— och steriliseringsfrågor. Rehabilitering: Undersköterskans roll i arbetslaget för patientens rehabilitering. Målsättning för gruppverksamheten. Successiv breddning av den sjukes kon— takter. Planering och samordning av olika rehabiliteringsåtgärder.

Kommentarer och anvisningar

Undervisningen i blockämnet vårdkunskap bygger på undervisningen i årskurs 1 och på de praktiska erfarenheter som eleverna tidigare vunnit. Samtidigt som kunskaperna i den grundläggande patientvården fördjupas, skall de speciella vård- problemen vid olika sjukdomstillstånd beaktas. Tonvikten skall läggas på under— visningen om de vanligast förekommande sjukdomstillstånden. De sjukdomar som ingår i varje sjukdomsgrupp skall behandlas under samtidigt beaktande av patien- tens fysiska, psykiska och sociala situation. Det är angeläget att tillämpningen av kunskaperna och färdigheterna i praktiskt vårdarbete genomgående får sätta sin prägel på undervisningen vari patientdemonstrationer bör ingå.

En samordning måste ske med samtliga övriga fackteoretiska ämnen, vilka lägger en grund för de vårdcentrerade studierna.

I delämnena har viss tid avsatts för grupparbete och studiebesök. Detta gäller framför allt i period VI, där det är viktigt att eleverna får diskutera problem i vården med utgångspunkt från aktuella praktikfall.

7.2.7.8 Arbetsteknik Mål

Undervisningen i arbetsteknik vid vårdinrättningar har till uppgift att befästa och komplettera i fackteoretiska ämnen inhämtade kunskaper och färdigheter, att uppöva elevernas förmåga att övervaka patienterna och att snabbt uppfatta förändringar i patienternas tillstånd,

att inprägla vikten av noggrannhet i arbetet samt undersköterskans medansvar för patienternas och vårdpersonalens säkerhet samt att träna eleverna i att arbeta dels individuellt, dels som medlemmar av ett arbets— lag med målsättningen att återföra patienten till hälsa.

H uvudmoment

Medicinsk sjukvård Kirurgisk sjukvård Psykiatrisk sjukvård Långtidsvård

Disposition av lärostoffet Gemensamma moment

Vård av och iakttagelser över patient: Patientens personliga hygien. Av- och påklädning. Bäddning. Förebyggande åt- gärder mot tryckskador. Luftvägskomplikationer, cirkulationsrubbningar, atrofi och felställningar. Vätske— och näringstillförsel. Sondmatning. Kontroll och registrering. Iakttagelser över patient. Allmäntillstånd. Psykiskt tillstånd. Puls: frekvens, rytm, storlek och spänning. Blodtryck: mätning av systoliskt och diastoliskt blodtryck. Andning. frekvens, djup och rytm. Hud: färg, spänning och temperatur. Kramper. Uttömningar: urin, avföring, kräkning och upphostning. Iakttagelser över patientens behov av vila, sömn, smärtlindring, rekreation och sysselsättning. Vård av patient med feber och infektion. Vård av patient i chocktillstånd och orostillstånd. Vård av svårt sjuk patient, medvetslös patient och döende patient. Omhändertagande efter döden. Förberedelse till och utförande av behandlingar: Tillförsel av läkemedel per os, rectum och inhalation. Subkutan injektions- givning. Skötsel av utensilier: Desinfektion, rengöring och sterilisering. Skötsel av injektionsbricka och sterili- seringsapparat. Omsorg om avdelningens hygien: Speciell rengöring efter patient med infektion. Tillämpad isoleringsteknik. Administrativa uppgifter i anslutning till patientvården: Deltagande i sjuksköterskans delegering av arbetsuppgifterna. Inskrivning och utskrivning av patient. Överflyttning av patient till annan avdelning. Deltagande vid läkarens och sjuksköterskans undervisning av patient, personal och anhöriga. Deltagande vid rapportgivning mellan dag— och nattpersonal, inför ledighet

samt vid elev- och personalbyte. Skrivning av rapport inför ledighet och vid elevbyte. Skrivning av enklare remisser till laboratorium. Deltagande i skriv— ning av remisser till centralförråd, förbandsförråd, kök, tvättcentral och verk— städer.

Medicinsk och kirurgisk sjukvård

Vård av och iakttagelser över patient:

Preoperativ vård. Förberedelse av patient för operation. Postoperativ vård. Övervakning och vård av nyopererad patient då olika anestesiformer kommit till användning samt i respirator. Vård av patient med blåsatoni, tarmatoni och ventrikelatoni. Vård av patient med kateter å demeure, dränage och fistel, colostomi.

Förberedelse av patient för undersökningar och vård i samband med dessa: Relativ ämnesomsätning. Elektrokardiografi. Elektroencephalografi. Endosko- pier: bronkoskopi, cystoskopi, rectoskopi och gastroskopi. Röntgenundersök- ningar av hjärta, lungor, blodkärl, matstrupe, magsäck, tunntarm, grovtarm, gallvägar, urinvägar, skelett och ryggrnärgskanal. Förberedelse till och tagning av prover:

Urinprov: tvåglasprov och kateteriserat prov. Blodprov. Magsaftsprov. Näs- och svalgprov. Sårsekret. Förberedelse till och utförande av behandlingar:

Indrypning av näsdroppar, ögondroppar och örondroppar. Applicering av ögon— salva. Ögonbaddning. Kateterisering. Blåssköljning. Givande av syrgas enligt ordination. Värmebehandling. Sårvård. Borttagande av suturer, agraffer och dränagerör. Förberedelse till och assistans vid undersökningar och behandlingar: Sternalpunktion och lumbalpunktion. Pleurapunktion. Laparocentes. Lever— punktion. Punktion av led.

Skötsel av utensilier:

Skötsel av rondbord.

Psykiatrisk sjukvård

Inskrivning och mottagande av patienten. Kontakt med anhöriga samt information om besökstider. Överföring till vårdavdelning och omhändertagande av ny patient. Närvaro vid vårdpersonalens samtal med patienten. Patientinformation. Observation av patientens allmänna tillstånd och beteende: Iakttagelser beträffande den personliga hygienen, tecken på vanvård. Iakttagel- ser beträffande patientens sinnestillstånd och reaktion till intagningen, oriente— ring i tid och rum. Rapport till avdelningssköterskan.

T illvaratagande av patientens tillhörigheter. Personlig hygien med särskild hänsyn till speciella vårdproblem beträffande de- pressiva, maniska, autistiska, åldriga och aggressiva patienter. Patientens måltider med särskild hänsyn till speciella vårdproblem: Matning. Parenteral näringstillförsel. Patientens säkerhet. Säkerhetsmedel och alarmsystem. Behandlingsformer: Behandling med psykofarmaka. Insulinbehandling. Medverkan i den psyko- terapeutiska vården. Aktivering av patienter enskilt och i grupp. Gruppterapi. Medverkan i rehabiliteringen: ABL-träning, sysselsättningsterapi och socioterapi. Utskrivning av patienten.

Speciella moment för långtidsvård

Förebyggande åtgärder mot komplikationer vid orkeslöshet och långvarigt säng- läge. ADL-träning av långvarigt sjuka.

Kommentarer och anvisningar

Förslaget till disposition av lärostoffet medtar inte sådana moment som tidigare behandlats i den vårdtekniska grundutbildningen såvida inte en breddning och/ eller fördjupning av kunskaperna ansetts nödvändig.

Utbildningen i arbetsteknik vid vårdinrättning bör planeras så, att eleverna får vårda både manliga och kvinnliga patienter samt patienter med varierande sjuk- domar. Vårduppgiftema måste anpssas efter elevernas utbildningsstadium och svå- righetsgraden stegras successivt.

Eleverna bör beredas tillfälle att närvara vid förekommande vårdkonferenser och tränas i att föra daganteckningar över patienter.

7.3 LÄROPLAN FÖR MEKANISK LINJE

Utbildningen har som mål att ge vissa grundläggande kunskaper och färdigheter för olika slag av yrken inom mek-plåt—svets-området.

7.3.1 Blockschema

Verktygsmakare Instrumentmakare Verktygsmaskrep. Maskinmontörer F inmekaniker Grovplåtslagare Rörarbetare

J ärnbruksyrken2 ! Maskinarbspec.1

Bänkgren"

Maskingren3 Industriplåtslagare Grovjztlz'itslagaren Rörarbetare

Entreprenad mask, förar. Järnbruksyrken

mek. inriktning Järnbruksyrken prod inriktning

Gren för järnbruks- yrken produktions- inriktning

Gren för Gren för verkstadsmekaniker8 plåt- och svetsmekaniker3

Mekanisk linjea

* Supportsvarvare Arborrare ” Valsare Värmebehandlare Karusellsvarvare liggborrare Reglerare Ställare Fräsare Verktygsslipare Smeder Materialmän

” Behandlas i förevarande läroplan.

Det här presenterade blockschemat är ej fullständigt. Ytterligare utbildnings— grenar kommer att bli nödvändiga från och med termin 3.

Veckotimmar i

TERMIN 2 TERMIN 3 TERMIN 4 Gren för Variant för Variant för

Verk- Plåt- Svetsare Grov- Svetsare Grov- stads— och plåt plåt mek svetsmek slagare slagare

YRKESTEKNIK 30-33 30-33 31-33 31-33

Arbetsteknik 24-27 23 -26 26-28 26-28 Verktygs- och verktygsmaskinlära 1 1 1 1 Ritningsläsning 2 2 1 1 Maskinelement 1 1 Arbetsberedning 2 2 Mätteknik Materiallära Produktionsteknik Matematik Svetsteori

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) Samhällskunskap Religionskunskap Arbetslivsorientering Gymnastik

TIMME TILL FÖRFOGANDE 1 1 Summa veckotimmar 37 38 38 38 38

1 Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i årskurs 1 och avser båda årskurserna.

Mål Utbildningen har till uppgift

att ge sådana grundläggande kunskaper och färdigheter, som är gemensamma för mek-plåt-svets-yrkeu.

Yrkestekniken presenteras i

Bänkarbete (7.331) Mätmetoder och mätning (7.332) Plåt och rörarbeten (7.333) Mjuk— och hårdlödning (7.334) Smidning och värrnebehandling (7.335) Slipning (7.336)

Borrning (7.337) Hyvling (7.338) Svarvning (7.339) Fräsning (7.3310) Verktygs- och verktygsmaskinlära (733.11) Ritningsläsning (7.3.3 . 1 2) Maskinelement (733.13)

Mätteknik (733.14) Materiallära (7.3315) Matematik (733.16)

utr 7.331 Bänkarbete 70

Arbetsplatsen: Orientering om arbetsbänken, verktygens skötsel och vård samt förvarings— och ordningsfrågor. Skruvstycken. Uppspänning av arbetsstycken. BÄ 1, 2, 3, 4, 5, 6, 19. HV 5, 24, 25.

Filning: Filföring, planfilning, filning efter rits, filning av mantelyta och plåthöm. BÄ 7, 8,10,13, HV 11.

Sågning: Sågning av stänger, plåt och rör med bågfil. BÄ 9.

Gängning: Gängning med tapp av genomgående hål och bottenhål. Gängning med snitt. BÄ15, 20.

Ritsning: Ritsning av raka och krokiga linjer. Användning av ritskubb och höjd- ritsmått. Körning av ritsar. BÄ 12, HV 22, 23.

Stämpling och märkning: Stämpling och märkning med siffer— och bokstavsstansar. BÄ 23, HV 30.

Meisling: Användning av flat- och kryssmejsel. BÄ 18, HV 31.

Borrning: Användning av handborrmaskin. BÄ 26.

7.3.3.2 Mätmetoder och mätning 20

Användning av tumstock, måttband, stålskala skjutmått och djupmått, mikrometer, anslagsvinkel, vinkelmätare, gängmall, radiemall, bladmått, vattenpass och led. MÄ 1, 2, 3, 5,12, 22, 24, 25, HV 15, 21.

7.333 Plåt- och rörarbeten 40

Bearbetning med slagverktyg. Klippning av plåt och klen profilstång medelst hand- plåtsax och bänksax. Bockning och sträckning av plåt. Bockning och skarvning av rör. Nitning — diktning. Popnitning. Falsning. Sickning. BÄ 21, HV 28, 32, 33, 38, 39, 40, 41, MP 42, 43.

7.3.3.4 Mjuk- och hårdlödning 25

Orientering om brännare, fogtyper, flussmedel och led. Lödning av mekaniska de— taljer med kolv och låga. BÄ 24, El-Lö 1, 2, 3, 4, 5, 6, 9, 10, 11, 12, 14, 31, 32, GA 79, 80, 81, 84, 85.

7.335 Smidning och Värmebehandling 25

Smidning: Enkelt handsmide såsom utsmidning, stukning, sträckning, bockning. HV 34.

Värmebehandling: Värmning och kylning. Härdning i vatten och olja samt anlöp— ning. I-Iårdhetsprovning med Rockwell- och Brinellapparat.

7.336 Slipning

Slipning i slipställ av verktyg. BÄ 18, B0, 19, SV 24, MP 58.

7.337 Borrning 25

Manövrering av bänk— och/eller pelarborrmaskin, rengöring och smörjning. Fast- spänning av arbetsstycken i maskinskruvstycke. Fastspänning av borrar och för- sänkare. Skär- och kylmedel. Val av skärdata. Borrning av genomgående hål och bottenhål. Cylindrisk och konisk försänkning. BO 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, MP 50.

utr 7.338 Hyvling 25

Manövrering, rengöring och smörjning av hyvelmaskiner. Uppriktning av arbets- stycke med hjälp av ritskubb, anslagsvinkel och mätklocka. Fastspänning av arbets- stycke i maskinskruvstycke. Fastspänning av skärverktyg. Val av skärdata. Till- lämpningsövningar i planhyvling såsom hyvling till bestämd vinkel, hyvling av spår, hyvling mot ansats. Profilhyvling. HY 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14.

7.339 Svarvning 50

Manövrering, rengöring och smörjning av supportsvarv. Fastspänning av arbets— stycken i chuck, mellan chuck och dubb samt mellan dubbar. Fastspänning av skärverktyg i stålfäste och dubbrör. Plansvarvning, längdsvarvning, dubbhålsborr- ning, borrning, avstickning. SV 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 17, 31.

7.3310 Fräsning 40

Manövrering, rengöring och smörjning av fräsmaskiner. Uppriktning av arbets- stycken i maskinskruvstycke och på fräsmaskinbord. Olika skärverktyg såsom fräsar och borrar. Fastspänning av skärverktyg på fräsdom. Tillämpningsövningar i planfräsning. PR 1, 2, 3, 4, 5, 6, 9, 15, BO 7.

7.3311 Verktygs- och verktygsmaskinlära

Konstruktion, användning, underhåll och vård av olika slag av handverktyg såsom hammare och andra slagverktyg, av olika slags fastspänningsdon såsom skruvstycken, skruvtvingar, filkolvar, tänger, skruvmejslar, skruvnycklar och mo— mentnycklar, av olika slags skärverktyg såsom filar, bågfilar, handplåtsaxar, slip— duk, slipskivor, gängverktyg, hyvel- och svarvstål, borrar, försänkare, fräsar, av avdragare, vinklar, ritsdon, planskivor, stickpassare, ritskubbar, höjdritsmått, stämplar och körnare samt av lödkolvar och gasolutrustning, av smidesverktyg så- som smideshammare, kälhammare, srnidestänger och skrotmejsel. Tänger för vär- mebehandling. Funktion och uppbyggnad av hand—, bänk— och pelarborrmaskin, kipphyvel, supportsvarv, fräsmaskin och slipställ.

Enkla skärhastighetsberäkningar i anslutning till borrning, kipphyvling, svarv- ning, fräsning och slipning.

7.3.3.12 Ritningsläsning

Ritningsnomenklatur (TNC), standardisering (SIS) och ritningsregler (SMS). Olika typer av ritningar såsom detaljritningar, scheman och diagram. Ritmateriel. Linjer. Textning. Vyer. Snitt. Allmänt om måttsättning. Symboler och beteckningar. Skiss- ritning. Ritningsläsning.

7.3.3.13 Maskinelement

Standardisering av maskinelement. Skruvlinjer, höger- och vänstergänga, gängpro- filer, profilvinkel, stigning, innerdiameter, medeldiameter, ytterdiameter, stignings- vinkel, gängsystem, gängbeteckningar. Lager och kopplingar. Skruvar och muttrar. Åtdragningsmoment. Ska- och muttersäkringar. Nitförband. Olika fordringar på nitförband med exempel, olika nittyper. Kilförband. Mjuklödning. Hårdlödning, Flussmedel. Olika metallers lödbarhet. Lödfogars hållfasthet. Smörjanordningar. Komponenter för hydraulik och pneumatik. Räkneexempel.

7.3.3.14 Mätteknik

Mått- och måttenheter. Geometriska grundformer, formfel, mättekniska uttryck, mätsvårigheter, mätregler. Funktion och uppbyggnad av olika slags mätdon såsom tumstock, måttband, vattenpass, lod, skjutmått och djupmått, mikrometer, vinkel- mätare, gängmall, gängvinkel, radiemall, bladmått samt tryckmätare. Toleranser och passningar.

7.3.3.15 Materiallära

Kortfattad orientering om olika slags material, deras egenskaper och användnings- områden. Kortfattad orientering om värmebehandlingsmetoderna glödgning, nor- malisering, härdning och anlöpning. Ugnsutrustning för Värmebehandling. Materi- als hållfasthetsegenskaper såsom elasticitet och brottgränser. Formförändringar vid påkänning, Korrosionsskyddsbehandling såsom förzinkning, förkromning, förnick- ling, rostskyddsmålning. Smörjmedel och kylvätskor. Räkneexempel.

7.3316 Matematik

Övningar i att använda räknesticka syftande till god färdighet i multiplikation och division, kvadrering och rotutdragning. Olika slag av enklare nomogram. Formel— räkning.

7.3.4 Allmänna anvisningar

Eleverna kommer liksom i nuvarande undervisning i arbetsteknik att vara för- delade på olika undervisningsmoment exempelvis svarvning och mätning samtidigt. Antalet arbetsmaskiner kan således vara mindre än antalet elever i gruppen. Utbildningen skall bedrivas systematiskt, så att utbildningstiden utnyttjas effek— tivt. Angivna hjälpmedel skall användas. De under arbetstekniken angivna förkortningarna BÄ, MÄ, HV, SV, GA osv., hänvisar till befintliga arbetsinstruktioner utarbetade inom Sveriges Verkstadsför—

enings utbildningsavdelning. Arbetsinstruktionerna avses i första hand som läro— medel för arbetstekniken men är även i vissa delar lämpliga för fackteorin.

Varje nytt moment i ett undervisningsavsnitt bör i princip inledas med instruk— tioner till vederbörande elevgrupp.

Laborationsformens möjlighet att i vissa kursavsnitt skapa bästa förståelse för det som genomgås skall beaktas.

Det är viktigt, att eleverna redan under grundutbildningen och i början av den- samma kommer i kontakt med och får bearbeta material av olika slag såsom lege— rat och olegerat stål, metaller, plaster och isolermaterial.

Undervisningen i arbetsteknik och fackteori skall i möjligaste mån samordnas och bedrivas parallellt, så att det teoretiska stoffet på bästa möjliga sätt ger stöd åt de praktiska avsnitten. Delar av fackteorin bör genomgås i direkt anknytning till arbetstekniken. Vidare förutsätts för att bästa utbildningsresultat skall uppnås ett mycket nära samarbete mellan olika berörda lärare.

Behövliga skyddsåtgärder, lämpliga arbetsställningar m. m. genomgås i samband med de olika instruktionsavsnitten.

Betydelsen av att vårda maskiner och verktyg skall framhållas och de ekono- miska konsekvenserna om detta försummas skall belysas.

Materialbesparande åtgärder inlärs.

För att effektivare utnyttja utbildningstiden, föreslås att de till olika avdelningar hörande verktygsförråden organiseras i form av öppna förråd.

Härvid bör den regeln tillämpas, att de för olika arbetsmoment nödvändiga verktygen skall finnas i omedelbar anslutning till respektive arbetsplats.

Följande typer av verktyg kan förutses ingå i avdelningens standardutrustning.

. Allmänna verktyg 2. Speciella handverktyg (för speciellt demontering och montering) Skärande verktyg, spiralborrar, försänkare, brotschar m.m., svarvstål, fräsar, slipskivor m. m. . Maskindrivna handverktyg . Mätdon Förbrukningsmaterial

A. Allmänna och speciella handverktyg placeras där så är lämpligt på s.k. verktygskartor och placeras i anslutning till respektive arbetsplats. Kartorna förses med färgmärkning, vilket snabbt indikerar eventuell frånvaro av verktyget. Vissa verktygskartor förutsätts vara transportabla, detta speciellt med tanke på demon- terings— och monteringsverktygen.

B. Skärande verktyg bör indelas alltefter bearbetningsmetod och förvaras i anslutning till respektive verktygsmaskin. Sålunda bör till varje borrmaskin, svarv, fräsmaskin etc. förutom vissa standardverktyg finnas en standarduppsättning av de allmänt förekommande skärande verktygen.

C. Maskindrivna handverktyg, som borrmaskiner, slipmaskiner m.m. placeras i likhet med under A nämnda handverktyg på speciella verktygskartor.

D. Mätdonen förutsätts anordnade enligt fackinredning och i anslutning till mätobjekten förvarade i speciella mätrum.

E. Förbrukningsmaterial såsom putsduk, vissa typer av allmänna maskinele- ment, oljor m.m. förvaras i lämpliga förvaringsskåp med tillhörande lös fackin- redning.

Organisationen, som bygger på elevernas personliga ansvar, ger läraren rika till- fällen till att befästa vikten av verktygsvård och verktygsekonomi.

För allmän kontroll och övervakning i samband med lektionsslut utses >>ansva— rig» elev. Dennes uppgift är att kontrollera att rätt verktyg finns på rätt plats, i förekommande fall komplettera förbrukningsmaterial, till läraren rapportera even— tuella skador och utföra märkning av eventuella nytillkomna verktyg. »Ansvarig elev» skiftas kontinuerligt.

Speciella anvisningar för vissa områden

Arbetsteknikens huvudmoment skall innehålla dels sådana övningar och arbets- uppgifter, som avser att ge eleverna elementära kunskaper och färdigheter dels sådana uppgifter som kan ge tillämpningsträning.

Bänkarbete

Undervisningen syftar till att ge kännedom om för samtliga i linjen ingående yrkesområden gemensamma handverktyg beträffande användning, skötsel och vård. I samband med att avsnittet om ritsning genomgås skall redogöras för förekom- mande metoder för förbehandling av ytor, som skall ritsas.

Mätning och mätmetoder

Goda kunskaper i mätning är så väsentliga, att mätning upptas som speciellt ämne inom arbetstekniken. Härvid bör beaktas att de olika mätövningarna i möjligaste mån bör samordnas med övriga avsnitt av arbetstekniken, så att eleverna får me- ningsfylld tillämpningsträning.

Tillgängliga undervisningshjälpmedel för mätutbildning såsom speciella mät- objekt och övningsuppgifter bör användas.

Mätövningarna bör utformas som stationsutbildning och bedrivas i mätrum eller i speciellt iordningsställd lokal.

Plåt- och rörarbeten

Undervisningen syftar till att göra eleverna förtrogna med olika kallbearbetnings- metoder samt ge viss vana i att hantera handverktyg.

Övningar i klippning, bockning och sträckning av plåt, profiler och rör utförs i första hand i stål. Övningar i andra material såsom koppar, aluminium och lik- nande bör även förekomma.

Undervisningen syftar till att ge eleverna kunskap om användning av lödverktyg, lod och flussmedel för mjuk— och hårdlödning. Dessutom skall eleverna erhålla kännedom om lödfogars hållfasthet och hållbarhet vid olika temperaturer.

Smide och Värmebehandling

Avsnittet syftar till att göra eleverna uppmärksamma på olika problem och för- hållanden, som sammanhänger med värme och varmt material. Genom att studera olika slag av behandlingsmetoder för varmt material skall eleverna få en god för— ståelse för vad som sker med materialet. Avsnittet om Värmebehandling vill därtill göra eleverna uppmärksamma på att verktyg och mekaniska detaljer måste behand- las på rätt sätt, så att inte materialets inre struktur och därmed egenskaper för- sämras.

På grund av arbetsuppgifternas karaktär bör noga tillses att använda verktyg och övriga anordningar är av god kvalitet samt att gällande säkerhetsbestämmelser inlärs och följs.

Vid övningarna i Värmebehandling bör hårdhetsprovning utföras på materialet både före och efter behandlingen för att påvisa ändringarna i hårdhet.

Övningarna skall i första hand utföras i stål men tillfälle att studera andra ma- terials uppföranden vid varmbearbetning och Värmebehandling bör även ges.

7.3.5 Yrkesteknik i gren för verkstadsmekaniker, termin 2 Mål Utbildningen har till uppgift att ge fortsatt grundutbildning för bänkyrken och maskinyrken inom det verkstads— mekaniska området.

Yrkestekniken presenteras i

Arbetstekniken är uppdelad i följande områden: Bänkarbete (7.3.5.1) Borrning (7.3.5.2)

Svarvning (7.3.5.3) Fräsning (7.3.5.4) Slipning (7.3.5.5) Verktygs- och verktygsmaskinlära (735.6) Ritningsläsning (7.3.5.7)

Maskinelement (7.3.5.8) Mätteknik (7.339) Materiallära (735.10)

7.3.5.1 Bänkarbete

Filning till vinkel och till angiven passningsgrad. Användning av filmaskin. Handbrotschning av cylindriska hål. Putsning med slipduk. Sågning med kallsåg och metallbandsåg. Mätning och mätmetoder, måttsatser och passbitar, mikrometerdjupmått, håltolk, haktolk, mätklocka, mikrometerstickmått, gängtolk och gängringstolk, gängvinkel, egglinjal, vinkelcylinder, fot- och krumpassare, sinuslinjal, kontolk och konrings— tolk, kilspårsdjupmått. BÄ 10, 17, 28, 29, MÄ 4, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15, 18, 19, 20, 21, 23, 26, 27.

7.3.5.2 Borrning 30 Borrning och brotschning av cylindriska och koniska hål. Tappförsänkning med utbytbar styrtapp. Gängning med gängapparat. BO 15, 16, 18.

7.3.5.3 Svarvning 130 Val av skärdata för svarvning. Grov— och finsvarvning. Brotschning och lettring. Svarvning av utvändiga och invändiga gängor. Svarvning utvändigt och invändigt även med arbetsstycken fastspända på dom, på planskiva och i backskiva. SV 18, 19, 20, 21, 25, 26, 27, 28, 32, 33, 35, 36.

7.3.5.4 Fräsning 130

Uppriktning av arbetsstycken med hjälp av ritskubb, mätklocka, passbitar, vinkel- mätare. Fastspänning av arbetsstycken i maskinskruvstycke på fräsmaskinbord, i chuck, mellan dubb- och delningsdocka, på vinkelhylla och mellan dubbar. Fastspänning av skärverktyg i frässpindel, i fräschuck och på fräsdom. Skär- och kylmedel. Val av skärdata. Tillämpningsövningar i planfräsning, fräsning av spår, till bestämd radie, till bestämd vinkel, till fyrkant och sexkant med hjälp av delningsdocka. Borrning. Delningsdockans användning och funktion. FR 3, 7, 8, 9, 10,11,12,13,14,15,16,17,18,19, 20, 21.

7.3.5.5 Slipning 70 Allmänna regler för slipning. Manövrering, rengöring och smörjning av slipmaski- ner. Uppriktning av arbetsstycke med hjälp av ritskubb, anslagsvinkel och mät- klocka. Fastspänning av arbetsstycke på magnetbord, maskinbord, i V—block och i fixtur.

Orientering om slipskivor av olika slag. Orientering om Skyddsföreskrifter. Fastspänning av skärverktyg. Val av skärdata. Tillämpningsövningar i planslipning såsom renslipning av två motstående sidor, planslipning av tunn plåt, slipning parallellt och i vinkel, instickslipning, slip- ning av plan på mantelyta. Planslipning av icke magnetiskt material. Omslipning av magnetbord. Orientering om verktygslipning. Skärpning av olika slag av mejslar, slipning av borr, svarvstål och frässkär av snabbstål, hyvelstål och handsaxar. SLP 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9,10,11,12,13,14,15,16,17, BO 19, SV 24.

7.3.5.6 Verktygs- och verktygsmaskinlära

Konstruktion, användning, underhåll och vård av hyvelstål, brotschar, av parallell- bitar, V—block, vinkelhyllor. Ytterligare om fräsar. Ytterligare om svarvstål. Funk— tion och uppbyggnad av såg- och filmaskin, revolversvarv, kipp- och bordhyvel, horisontal-, vertikal— och universalfräsmaskin, planslipmaskin. Luftdrivna hand- maskiner. Räkneexempel.

7.3.5.7 Ritningsläsning

Fortsatt genomgång om snitt, hel- och halvsnitt, brutna och vridna snitt, snittmar— keringar. Förenklat ritsätt av gängor, fjädrar, kugghjul, skruvhjul, kedjehjul och kullager. Regler för måttsättning av hålcirklar, kilspår, oregelbundna konturer, konicitet. Lutning, ytjämnhet. Olika typer av ritningar såsom sammanställningar, detalj—, operations—, tabell—, modell— och ämnesritningar.

7.3.5.8 Maskinelement

Olika svetsmetoder och olika typer av svets— och lödfogar. Radiallager, axiallager, koniska lager och deras användning. Lagermaterial. Lagerspel. Olika typer av kul— och rullager. Smörjning och olika sätt för tillförsel av smörjmedel. Jämförelse mel— lan rull- och glidfriktion. Orientering om lyft- och transportanordningar såsom block, telfrar och traverser. Räkneexempel.

7.3.5.9 Mätteknik

Funktion och uppbyggnad av olika slags mätdon såsom måttsatser, passbitar, mik- rometerdjupmått, håltolk, haktolk, mätklocka, mikrometerstickmått, gängrings- tolk, sinuslinjal, kontolk, konringstolk, kilspårsdjupmått. Funktion och uppbygg— nad av vissa speciella mätdon såsom hålmikrometer, mikrokator, hål- och tolerans— indikator, mätbygel samt ytfinhetsmätdon. Räkneexempel.

7.3.5.10 Materiallära

Kort orientering om metallurgiska och metallografiska grundbegrepp. J ämkoldia- grammet och olika strukturformer. Olika värmebehandlingsmetoder såsom glödg— ning, normalisering, härdning och anlöpning. Olika konstruktionsstål och verk— tygsstål. Pulvermetallurgi. Gjutjärn, aducerjärn, stålgjutgods. Koppar-, zink- och tennlegeringar. Bly, aluminium, mangan, nickel, krom och deras legeringar. Olika lagermetaller, kvaliteter och utföranden. Icke metalliska material såsom gummi och plaster. Materialprovning. Svensk materialstandard. Smörjmedel, lösningsme- del. Kylvätskor. Räkneexempel.

7.3.6 Yrkesteknik i gren för verkstadsmekaniker, bänkarbete, terminerna 3 och 4

Mål Utbildningen har till uppgift att ge avslutad grundutbildning, som möjliggör anställning inom verkstadsmeka- niska bänkyrken samt att vara grund för fortsatt utbildning inom yrkesområdet.

Arbetsteknik utr 1 000

Arbetstekniken omfattar varierande moment i bänkarbete. Exempel på arbetsin- struktioner är införda efter texten. Utöver de angivna arbetsinstruktionema kan de som tidigare genomgåtts under terminerna 1 och 2 användas i tillämpliga delar. Filning: Vidareutbildning i planfilning, filning efter rits, till vinkel och till angiven passningsgrad. Användning av filmaskin, roterande filar och slipstift. Sågning: Vidareutbildning i sågning med bågfil och bandsåg. Användning av kon- tursåg. Ritsning: Ytterligare användning av tidigare genomgångna ritsdon. Avvägning och grovritsning för maskinbearbetning. Brotschning: Vidareutbildning i brotschning av cylindriska och koniska hål. Skavning: Orientering om skavning och skavstål. Tillämpningsövningar i planskav- ning och hålskavning med användande av färgmärkning. Värmebehandling: Övningar i härdning och anlöpning av verktyg. Mätning: Ytterligare användning av tidigare genomgångna mätdon. Användning av hålindikator, hålmikrometer, toleransindikator, mikrokator i stativ, mätbygel och ytindikator. Avsyning och kontroll av tillverkade produkter och kontroll av verk— stadens mätdon.

Tillämpningsövningar i bänkarbete innefattande bl. a. monterings-, hopsättnings- och inpassningsarbeten. BÄ 22, 27, 28, MÄ 4, 11, 29, 30, 32, 33, 34. Fackteori se avsnitten 7.3.7.5—7.3.7.9

7.3.7 Yrkesteknik i gren för verkstadsmekaniker, maskinarbete, terminerna 3 och 4 Mål

Utbildningen har till uppgift att ge avslutad grundutbildning, som möjliggör anställning inom verkstadsmeka- niska maskinyrken samt

att vara grund för fortsatt utbildning inom yrkesområdet.

Yrkestekniken presenteras i

Svarvning (7.371) Fräsning (7.372) Slipning (7.3.7.3) Mätning (7.374) Verktygs— och verktygsmaskinlära (7.375) Ritningsläsning (7.376) Arbetsberedning (7.377) Mätteknik (termin 3) (7.378) Produktionsteknik (7.379)

Exempel på arbetsinstruktioner är införda efter texten. Utöver de angivna ar- betsinstruktionerna kan de som tidigare genomgåtts under terminerna 1 och 2 an- vändas i tillämpliga delar.

utr 7.3.7.1 Svarvning 325

Skärning av gänga såsom spets-, platt- och trapetsgängor med en eller flera in- gångar. Fasonsvarvning med fasonstål och med 2-handsmatning. Konsvarvning genom snedställning av toppsliden, med konlinjal och genom sidoförskjutning av dubbdockan. Svarvning av flera hål med bestämda centrumavstånd. Excentersvarv- ning. Tillämpningsövningar. SV 29, 30.

7.3.7.2 Fräsning 425 Uppriktning av arbetsstycken med hjälp av sinushylla. Fastspänning av arbets- stycken i fixtur, V-block och på rundmatningsbord. Fastspänning av skärverktyg på ändfräsdorn med och utan bomstöd, ändfräsdorn och i fräschuck. Fräsning efter rits, borrning. Brotschning. Fräsning med hjälp av delningsdocka och rundmat— ningsbord. Kugghjulsfräsning och skruvfräsning med delningsdocka. Fräsning med sammansatta fräsar. Användning av stickapparat. Arborrning. Tillämpnings- övningar. FR 3, 6, 20, 20 A, 20 B, 22, 23, BO 7.

7.373 Slipning 220 Orientering om olika typer av rund- och verktygslipmaskiner och deras använd- ningsområden. Slipskivan, dess montering och utbalansering. Val av skärdata. Spe— ciella synpunkter angående orsaker till slipfel. Våt— och torrslipning. Manövrering, rengöring och smörjning av mnd— och verktygslipmaskiner. Uppriktning av arbets- stycken med hjälp av mätklocka. Fastspänning av arbetsstycken mellan dubbar, på dom, i chuck, på friändsdorn, i fixtur och mellan chuck och dubb. Utvändig rund- slipning, slipning utvändigt mot ansats. Insticksslipning. Konslipning. Slipning av arbetsstycke med olika diametrar. Slipning med stöddocka. Insticksslipning av kona. Rundslipning av kona. Skärpning av verktyg. Sidoslipning i planslipmaskin. Tillämpningsövningar. SLP 5, 7, 18, SLR l, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15,16,17, 18,19, 20, 21, 22, 23, 24.

7.3.7.4 Mätning 30 Användning av gängmikrometer, gänghaktolk, hålindikator, hålmikrometer, mikro- kator, mätbygel, ytindikator. MÄ 11, 14, 15, 29, 30, 32, 33, 34.

7.375 Verktygs- och verktygsmaskinlära Genomgång av slipskivor. Rund- och verktygsslipmaskiner. Kugghjul. Delnings- apparaten. Borrstänger. Ytterligare beräkningsexempel beträffande skärhastighet, varvtal, matning, bearbetningstid och verktygsvinklar vid bearbetning av olika ma- terial. Ytterligare nomogramläsning.

7.3.7.6 Ritningsläsning Ytterligare om ritningsregler. Skissritning och perspektivlära. Ritningsläsning.

7.377 Arbetsberedning Uppgörande av operations- och tempoindelningar. Maskin- och verktygsval. Arbets- förenkling.

7.3.7.8 Mätteknik (termin 3)

Kontroll och kontrollmetoder. Mätövningar.

7.379 Produktionsteknik

Företagsformer. Ett företags produkter, tillverkning och mål. Organisation. Ratio- nalisering. Arbetsstudieavtalet. Spilltider, metodstudier, rörelsestudier, ackords-

studier, ställtid, verktid, spilltidstillägg. Nomogramläsning. Arbets— och meritvär- dering. Olika löneformer. Uppgörande av arbetsbeskrivningar och rapporter. Öv— ningar i att fylla i ett företags förekommande blanketter. Räkneexempel.

7.3.8 Yrkesteknik i gren för plåt- och svetsmekaniker, termin 2 Mål

Utbildningen har till uppgift att ge en påbörjad yrkesutbildning inom det plåt- och svetsmekaniska området.

Yrkestekniken presenteras i

Mätning, ritsning, nivellering (7.381) Slipning (7.382) Borrning och brotschning (7.3.8.3) Bockning av plåt (7.3.8.4)

Kallbockning av rör och profiler (7.385) Varmbockning av rör och profiler (7.386) Riktning av profiler (7.387) Gasskärning (7.388)

Gassvetsning (7.389) Bågsvetsning (7.3810) Hårdlödning (7.3811) Verktygs— och maskinlära (738.12) Ritningsläsning (7.3813) Maskinelement (7.3814)

Materiallära (7.3815) Svetsteori (7.3816)

utr 7.381 Mätning, ritsning, nivellering 25

Användning av fotpassare, krumpassare, vattenpass, sänklod, stållina och falltavla. HV 18, 21.

7.382 Slipning 20 Maskinslipning av smidesdetaljer och svetsfogar. HV 34, MP 56, 57, 58.

7.3.8.3 Borrning och brotschning 10 Ytterligare utbildning i borrning. Handbrotschning för plåtsammanfogning. HV 35.

Brytbockning av klenare grovplåt med brythake. Användning av fastspännings— anordningar, värmeapparater, mallar och schabloner för bockning. Olika uppvärm— ningssätt. Skyddsåtgärder. Säkerhetsföreskrifter för svets- och värmeutrustning. BR 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 14.

7.3.8.5 Kallbockning av rör och profiler 20

Plattringsbockning på riktplan och med underläggsbitar. Rundringsstukning på riktplan och med underläggsbitar. BR 16 A—B, 17, 18.

7.386 Varmbockning av rör och profiler 35

Bockning av plattstång, vinkelstång och rör av klen dimension. Bockning av pro- filer genom utskärning. BR 28, 29, 30, 31.

7.3.8.7 Riktning av profiler 15

Kallriktning på riktplan. Riktning av enkla profiler med värmekilar BR 33 C, 36 A, 44.

7.388 Gasskärning 40

Orientering om svets-, löd- och skärmetoder. Användning av gaser för svetsning, lödning och skärning. Montering av svetsapparatur, såsom behållare, regulatorer, ventiler och brännare. Tändning, reglering och släckning av lågan. Apparatvård, säkerhetsföreskrifter och personlig skyddsutrustning. Genomgång av skärmetoder med handapparat samt tillhörande utrustning. Val av munstycke och arbetstryck. Olika legeringsämnens inverkan på skärbarheten hos stål. Rengöring av skärmun— stycke. Skärning horisontellt, vertikalt och under—upp. Fasskärning, Skärning med hjälpanordningar. Nitskämingar — Metod I, II, III. Bortskärning av svets. An- vändning av transportabla och stationära Skärmaskiner. GA 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 30, 35.

7.3.8.9 Gassvetsning 1 10

Genomgång av svetsning i olika lägen och av olika svetsmetoder, samt av svetsbe- teckningar, symboler och tillsatsmaterial. Svetsning av stålplåt: Frånsvetsning, flän— sad kantfog utan tillsatsmaterial. Motsvetsning horisontalt, läggande av strängar på plåt. Frånsvetsning horisontalt, I-fog. Motsvetsning horisontalt, stumfog, överlapps- fog, hörn I—fog, rät T-fog, 900 hörnfog eller liggande vertikalfog. Motsvetsning i

under—upp läge, I-fog eller V-fog. Frånsvetsning av tunnplåt _— olika fogytor och svetslägen. Bockning och hopsvetsning av profilstång 900. Skarvsvetsning av stång, motsvetsning. Svetsning av tunnväggigt stålrör. Skarvsvetsning av rör, motsvets- ning. Beredning av svetsprover. GA 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54, 55, 63, 64, 65, 66, 67, 68, 69.

738.10 Bågsvetsning

Genomgång av svets-, löd— och skärmetoder. Genomgång av likriktare och svetstransformatorer och val av elektroder.

Bågens arbetssätt, magnetisk blåsverkan. Orientering om grundmaterial. Genomgång av fogtyper, svetslägen och svetsbeteckningar. Säkerhetsföreskrifter och personlig skyddsutrustning. Genomgång av bågsvetsutrustning. Koppling, inställning, tändning, släckning. Elektrodval. Horisontalsvetsning: raka och friliggande strängar, två strängar över varandra, parallella delvis täckande strängar. Horisontalsvetsning av TI-fog (en sträng på var sida), överlappsfog, TI-fog (svets på en sida), inre hörnfog (flera strängar), yttre hörnfog, I-fog (häftade plåtar), I-fog (icke häftade plåtar), V—fog (häftade plåtar) V-fog (icke häftade plåtar), X—fog, yttre hörnfog, inre hörnfog.

Mejsling efter svets av rot.

Vertikalsvetsning: stående och liggande, raka friliggande strängar nedifrån upp, uppifrån ned. Vertikalsvetsning av stående V-fog, liggande V—fog, stående yttre hörnfog, stående inre hörnfog. Skarvsvetsning av stång med X-fog. Svetsning i stående och liggande rör, olika svetslägen. Skötsel och vård av svetsutrustning och elektroder. Beredning av svetsprover. BS 1, 2, 3 A, 3 B, 4 A, 4 B, 4 C, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 34, 35, 36, 37, 45, 46, 47, 58, 60.

738.11 Hårdlödning

Genomgång av brännare, fogtyper, flussmedel och lod. Fortsatt genomgång av förutsättningar för hårdlödning, värnming och fogar. Uppstyming av arbetsstycken. Hårdlödning av koppar, mässing och aluminium. Svetslödning av stål (förlängning av borrar och gängtappar) och av aducerat gjut- järn. GA 79, 80, 81, 82, 83, 84, 85, 86, 87.

7.3.8.12 Verktygs- och maskinlära

Konstruktion, användning, underhåll och vård av olika typer av aggregat för gas— och elsvetsning, brännare, svetsmunstycken och elektrodhållare. Slangar och kab- lar och anslutningar till svetsaggregat. Tryckregulatorers verkningssätt. Val och hantering av svetstråd och elektroder. Konstruktion och användning av handverk— tyg för bockning. Genomgång av förekommande mätdon.

7.3.8.13 Ritningsläsning

Fortsatt genomgång om snitt, hel- och halvsnitt, brutna och vridna snitt, snittmar- keringar. Regler för måttsättning av hålcirklar, oregelbundna konturer, lutning, ytjämnhet. Olika typer av ritningar såsom sammanställningar, detalj-, operations-, tabell—, modell— och ämnesritningar. Plåtutbredning. Geometrisk ritning. Svetsbe- teckningar och symboler.

7.3.8.14 Maskinelement

Radiallager, axiallager, koniska lager och deras användning. Lagermaterial. Lager- spel. Olika typer av kul- och rullager. Smörjning och olika sätt för tillförsel av smörjmedel. Jämförelse mellan rull- och glidfriktion. Orientering om lyft- och transportanordningar såsom block, telfrar och traverser. Räkneexempel.

7.3.8.15 Materiallära

Kortfattad orientering om olika slags material, deras egenskaper, svetsbarhet och användningsområden. Kortfattad orientering om värmebehandlingsmetoderna glödgning, normalisering, härdning, anlöpning och spänningsglödgning. Ugnsutrust- ning för värmebehandling. Materials hållfasthetsegenskaper såsom elasticitet och brottgränser. Formförändringar vid påkänning, uppvärmning och avsvalning. Sam- band mellan struktur och svetshastighet vid svetsning av härdbara stål. Stålens in- delning i klasser efter hållfasthet och andra egenskaper. Stålens svetsbarhet. Korro- sionsskyddsbehandling såsom förzinkning, förkromning, förnickling, rostskyddS- behandling. Olika tillsatsmaterial för svetsning och lödning. Lod och flussmedel.

Smörjmedel och kylvätskor. Framställning, förvaring och transport samt egenskaper hos acetylen och oxygen. Gascentraler. Åtgärder vid brandfara.

7.3.8.16 Svetsteori

Orientering om olika trycksvetsmetoder, smältsvets- och lödningsmetoder. Den normala svetslågans förbränningszoner. Blandgasens utströmnings— och för- bränningshastigheter. Hård och mjuk låga. Olika blandningsförhållanden. Sotande,

kolande, normal, svagreducerande och oxiderande låga. Något om de olika låg— typernas användningsområden.

Principen för svets-, hård- och mjuklödning. Fogberedning vid svets- och hård- lödning. Exempel på lödda detaljer.

Olika fogtyper och deras användningsområden. Stumfogens fördelar. Från-, mot- och djupsvetsning. Olika svetslägen. Sambandet mellan godstjocklek och svets- lågans storlek. Vikten av god värmebalans. Sambandet mellan godstjocklek, fogtyp, svetsmetod och svetslågans inställning vid svetsning av stål i olika svetslägen.

Påsvetsning av förslitna detaljer med olika tillsatsmaterial, speciellt vid rälssvets- ning. Hårdsvetsning med tillsatsmaterial av stål, brons- och kobolt-volfram—krom- legeringar.

Svetsfel, orsaker och inverkan. Hur man undviker olika fel. Koppling av svetskretsar. Tillämpning av Ohms lag. Bågens arbetssätt. Magnetisk blåsverkan. Strömförhållanden vid svetsning. Strömkällor.

Elektroder för svetsning av olika material.

Svetsföljd.

Bedömning av svetskvalitet. Prövning av svetsare.

7.3.9 Yrkesteknik i gren för svetsare, terminerna 3 och 4

Mål Utbildningen har till uppgift att ge avslutad grundutbildning, som möjliggör anställning inom svetsområden samt att vara grund för fortsatt utbildning inom yrkesområdet.

Yrkestekniken presenteras i

Maskinarbete (7.3.9.1) Varmriktning av plåt och profiler (7.392) Gassvetsning (7393) Bågsvetsning (7.3.9.4) Tillämpningsövningar (7.3.9.5) Verktygs- och maskinlära (7.3.9.6) Ritningsläsning (7.397) Arbetsberedning (7.398) Materiallära (7399) Svetsteori (7.3.9.10 ) Produktionsteknik (7.3 .9.1 1)

utr 7.3.9.1 Maskinarbete 60

Användning av pneumatiska och elektriska slipmaskiner, borrmaskiner, mejslar, slagmaskiner, saxar, nibblingsmaskiner. Kapning med kallsåg och kapslipmaskin. Slipning av fogar efter svetsning. MP 57, 58.

7.3.9.2 V armriktning av plåt och profiler 80

Riktningsföljd vid olika konstruktioner. Värmepunkter, värmeband och värme— kilar. Utnyttjande av styvpunkter vid plåtriktning. Användning av domkrafter, dra- gare, omskruvar och stöttor. Riktning av större sammanbyggda profiler. Åtgärder till förebyggande av skevhet och deformationer. 39 A, 39 B, 40, 41, 42, 43, 45.

7.3.9.3 Gassvetsning 220

Mot— och frånsvetsning av olika fogtyper i skilda lägen. Svetsning av gjutjärn —— horisontal frånsvetsning. Svetsning av rostbeständig stålplåt. Svetsning av olika metaller såsom koppar och kopparlegeringar, zink och zink- legeringar. Orientering om flamhärdning och flamrensning. Djupsvetsning av stål. Olika svetssätt för undvikande av formförändringar i styva och eftergivande för— band.

Provsvetsning enligt pannsvetsnormernas provföreskrifter.

Provning av svetsar, förstörande metoder och icke förstörande metoder. GA 56, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 76, 77, 95, 96.

7.3.9.4 Bågsvetsning 220

Skötsel och vård av svetsutrustning. Under—uppsvetsning — raka friliggande strängar, I-fog, V-fog. Inre och yttre hörn- fog. Svetsfog av tunnplåt, olika lägen, med och utan fixturer. Rund och profilsträngar. Rörsvetsning olika fogtyper i stående och liggande rör med fasta och fria lägen. Svetsning av gjutjärn i horisontalläge — strängar på kallt respektive varmt gjutjärn. I—fog och V—fog med olika elektrodtyper. Svetsning av rostbeständigt stål, olika typer och svetslägen. Svetsning av aluminium, I-fog och V-fog, horisontalläge. Hårdsvetsning av stål, horisontalläge. Svetsning av stål, horisontalläge med inträngnings- och högutbyteselektroder.

De vanligaste svetsfelen och hur de undviks. Felsökning, åtgärder och elektrod- vård. Svetsarprov, horisontalsvetsning och under-uppsvetsning. Bågskärning, skärning av baksträng, skärning av nit. Båggasskärning, manuell. Skärning med elektrod. Bågluftmejsling. BS 38. 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 50, 51, 52, 54, 55, 57 A, 57 B, 57 C, 57 D, 58, 59, 60, 66, 67, 68, 69, 70, 71.

7.3.9.5 Tillämpningsövningar på produktionsarbetsuppgifter i olika slags material.

7.3.9.6 Verktygs- och maskinlära

Genomgång av hjälpverktyg av typ klips, spännare, omskruvar, plåthakar och magneter. Orientering om fitxurer, lägesställare och spännanordningar, rullbockar, svetspartaler och maskinmanipulator. Utrustningar och maskiner för hållfasthets- prov.

Lyftanordningar, lyftkättingar och stroppar, block och taljor. Vikt och tyngd- punkt

7.3.9.7 Ritningsläsning

Allmänna plåtkonstruktioner och normer, svetsbeteckningar.

7.3.9.8 Arbetsberedning

Operations- och tempoindelningar, val av utrustning och tillsatsmaterial. Arbets— förenkling.

7.3.9.9 Materiallära

Hållfasthetslära, brottgräns, förlängning, slagseghet och hårdhet. Längd—, tvär- och vridkrympning. Hur spänningar och brott uppstår. Val av tillsatsmaterial med hänsyn till grundmaterialets brottsgräns och halt av legeringsämnen. Icke förstörande provning. Röntgen, magnetpulver, ultraljud. Förstörande provning.

Tryckkärlsprovning.

739.10 Svetsteori

Val av elektrod med hänsyn till material, fogtyp och svetsläge. Inträngnings- och högutbyteselektroder. Beläggningens funktioner och olika typer av beläggning. Elektriska säkerhetsföreskrifter. Inträngningens betydelse och olika sätt att reglera dess storlek.

Ytterligare orientering om speciella elektroder och svetsmetoder för tunnplåt. alu- minium, gjutjärn osv. Legeringsämnens och avsvalningshastighetens inverkan på bindningen i grått respektive vitt gjutjärn och aducergods. Olika fogtypers användningsområden. Hårdsvetsning och påläggsvetsning av stål. Licens och kompetensprov enligt pannsvetsnormerna.

739.11 Produktionsteknik

Företagsformer. Ett företags produkter, tillverkning och mål. Organisation. Ratio- nalisering. Arbetsstudieavtalet. Spilltider, metodstudier, rörelsestudier, ackords- studier, ställtid, verktid, spilltidstillägg. Nomogramläsning. Arbets- och meritvärde- ring. Olika löneformer. Uppgörande av arbetsbeskrivningar och rapporter. Öv- ningar i att fylla i ett företags förekommande blanketter. Räkneexempel.

7.3.10 Yrkesteknik i gren för grovplåtslagare, terminerna 3 och 4 Mål Utbildningen har till uppgift att ge avslutad grundutbildning, som möjliggör anställning inom yrkesområdet samt att vara grund för fortsatt utbildning inom yrkesområdet.

Yrkestekniken presenteras i

Handverktyg (7.3.10.1) Svetsning, skärning, lödning (7.3.10.2) Handmaskiner (73103 ) Plåtbearbetningsmaskiner (7.3.10.4) Uppmärkning av plåt och profiler (73105) Bockning och riktning (7.3.10.6) Tillämpningsövningar (7.3.10.7) Verktygs- och maskinlära (73108) Arbetsberedning (73109) Ritningsläsning (7.3.10.10) Produktionsteknik (7.3.10. 1 1)

7.3.10.1 Handverktyg

Rätt användning av arbetsbänkar, arbetsbord och andra uppspännings- anordningar. BR 2, 3, 4, 5.

Mätning och ritsning i samband med detaljframställning och monterings- arbete omfattande fotpassare, krumpassare, anslagsvinkel, plåtvinkel flänsvinkel, gradskiva, smygvinkel, vinkelmätare, vattenpass, sänklod, stållina, falltavla och ritsdon. Ritsning av raka och krokiga linjer, märkning. HV 18, 19, 20, 21, 22, 23, BR 9, MA. Användning av grip-, fastspännings- och lyftverktyg såsom dragare, om— skruvar, klips och domkrafter. BR 5, 41, 42. Falsning för hand. Hjälpverktyg. Enkel-, dubbel-, hörn- och bottenfal- sar. HV 42, 43, 44, 45, 46.

7.3.10.2 Svetsning, skärning, lödning

Utförande av svetsnings-, mjuk- och hårdlödnings- och skärningsarbeten i olika slags material och i olika lägen i samband med montage. GA 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66, 67, 68, 79, 80, 81, 82, 83, 84,85, 86, 87, 88, 89, BS 16, 17, 18,19, 20,21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35,36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52.

7.3.10.3 Handmaskiner

Användning av el- och tryckluftsdrivna handmaskiner, hjälpredskap och verktyg. Nitning och diktning, tätning, kilning och provning. Mejsling i grundmaterial och svetsar, slaggrensning, kant och spårmejs- ling. Skärpning av verktyg. Kylmedel för skärande bearbetning. Smärgling. Slipning, putsning och polering av rostfritt stål, lättmetall m.m. Kapning av profiler och stänger. Användning av mutteråtdragnings— och skruvidragningsmaskiner.

7.3.10.4 Plåtbearbetningsmaskiner Maskinöversikt. Hjälpredskap och verktyg.

Valsmaskiner: Förbockning, cylindervalsning, konvalsning, uppriktning, planvalsning.

Bockmaskiner: Bockning, vridning, skevning, riktning. Pressar: Flänsning, knäckning, joggling, dragning, kupning, riktning. Saxar: Plåtklippning, stångklippning.

20

30

Stansmaskiner: Notchning, hålning. BR 15, MP 3, 4, 5, 8, 9,10,ll,12,13,14, 15,16, 17, 18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28,29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 39, 40, 41.

73105 Uppmärkning av plåt och profiler efter mall eller ritning

Tillverkning av mallar. BR 9. Monteringsarbete med praktisk tillämpning av falsning, svetsning och skärning. Övningar i plåtutbredning. »Geometrisk ritning.» 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15. Orientering om värmespänningar med övningar. BS 5 C, BR 44 A.

7.3.10.6 Bockning och riktning

Kallbockning och kallriktning av stång och profiler samt svetsade detal— jer. Varmbockning och varmriktning av plåt och profiler samt svetsade kon- struktioner. BR 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44.

7.3.10.7 Tillämpningsövningar

Utförande av olika arbetsuppgifter med handverktyg, handmaskiner och i verktygsmaskiner för plåtbearbetning. Arbeten och övningar skall utföras i olika materialslag såsom svart- plåt, rostfri plåt, galvaniserad plåt, koppar—, mässing, och aluminium- plåt.

7.3.10.8 Verktygs- och maskinlära

Användning av arbetsbänkar, arbetsbord, skruvstycken och andra uppspännings- anordningar.

Konstruktion, användning, underhåll och vård av fotpassare, krumpassare, an- slagsvinkel, plåtvinkel, flänsvinkel, gradskiva, smygvinkel, vinkelmätare, vatten- pass, sänklodvinkel, falltavla, ritsdon, borrmaskiner, mutteråtdragnings- och skruv- idragningsmaskiner, slipmaskiner, olika slags verktygsmaskiner för plåtbearbetning, hjälpredskap och verktyg såsom valsmaskiner, bocknings- och knäckmaskiner, pressar, stans- och notchningsmaskiner, kapmaskiner och saxar för grovplåt.

Orientering om hyvelmaskiner och hyvelstål. Verktygsval och skärdataberäk- ningar, kylmedel.

7.3.10.9 Arbetsberedning

Beskrivning av arbetsuppgifter omfattande monteringsarbete, uppmärkning, mät- ning, falsning, svetsning, skärning, mjuk— och hårdlödning, nitning, diktning, tät- ning, mejsling, smärgling och putsning, valsning, kall— och varmbockning, riktning, klippning och malltillverkning.

Övningar i plåtutbredning. Uppgörande av operations- och tempoindelningar. Arbetsförenkling.

7.3.10.10 Ritningsläsning

Allmänna plåtkonstruktioner, projektioner, snitt och skalor.

Svetsbeteckningar och anvisningar, olika sammanfogningsmetoder. Uppgörande av stycklistor efter ritningsunderlag.

Plåtutbredning, geometrisk ritning, snedskurna rör, rörvinklar, grenrör. Raka, stympade och snedskurna koner. Pyramider, huvar och kupoler.

7.3.10.11 Produktionsteknik

Företagsformer. Ett företags produkter, tillverkning och mål. Organisation. Ratio- .nalisering. Arbetsstudieavtalet. Spilltider, metodstudier, rörelsestudier, ackord- studier, ställtid, verktid, spilltidstillägg. Nomogramläsning. Arbets- och meritvär— dering. Olika löneformer. Uppgörande av arbetsbeskrivningar och rapporter. Öv- ningar i att fylla i ett företags förekommande blanketter. Räkneexempel.

Terminerna 1 och 2 skall ge en allmän grundläggande kunskap om fordons kon- struktion och byggnad samt kunskap om funktion och verkningssätt på sådana komponenter och system som är gemensamma för olika slag av fordon och maski- ner inom främst motorbranschens yrkesområden.

Kursen skall vidare ge eleverna den färdighet som krävs för att de under termin 3 och 4 skall kunna utföra övningsarbeten på i bruk varande fordon.

Terminerna 3 och 4 skall ge eleverna ingående kunskaper om de fordonsslag som kursen behandlar, vad avser konstruktion, princip, byggnad och funktion samt vad lagen och säkerheten kräver av fordon.

Kursen skall även ge eleverna den färdighet och det omdöme som krävs för att med ledning av fabrikants anvisning utföra de vanligast förekommande repa- rationsarbetena.

7.4.1. Blockschema

besikt- hydraulik och

pneumatik Entreprenadmaskiner

B ilelektriker Diesel,

Tyngre fordon Skogsmaskiner Lantbruksmaskiner Motormekaniker Bilprovare ningsmän Analysmekaniker

Gren för Bilme- Gren för Ma- kaniker1 skinmekaniker

Flygmekanisk gren

Reservdelsgren

FORDONSLINJE1

1 Termin

1 Behandlas i förevarande läroplansförslag.

Veckotimmar i terminerna

2 3

YRKESTEKNIK Arbetsteknik Fordonslära Billära Teknologi1 Yrkeslära2

ALLMÄNNA ÄMNEN Svenska Engelska (B-språk) Samhällskunskap Religionskunskap Arbetslivsorientering Gymnastik

TIMME TILL FÖRFOGANDE 1 1

Summa veckotimmar 37 3 8 38 38

1 Teknologin omfattar ämnena: materiallära, maskinelement, hållfasthets- och konstruktions- lära, mekanik och ritteknik. ” Yrkesläran omfattar ämnena: verktygslära, arbetsberedning och systematik, test, analys- metoder och diagnostik, användandet av verktygshandböcker och andra anvisningar. 3 Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i årskurs 1 och avser båda årskurserna.

Då så kan ske skall skolan erbjuda eleven fritt tillval upp till 12 veckotimmar. Tillvalet erbjuds i första hand under årskurs 2.

7.4.3 Yrkesteknik, terminerna 1 och 2 Mål Utbildningen har till uppgift

att ge en allmän grundläggande kunskap om fordons konstruktion och byggnad samt kunskap om funktion och verkningssätt på sådana komponenter och system som är gemensamma för olika slag av fordon och maskiner inom främst motorbranschens yrkesområden, samt

att ge eleverna den färdighet som krävs för att de under årskurs 2 skall kumia utföra övningsarbeten på i bruk varande fordon.

Bänkarbete (7.431) Maskinarbete (7.432) Svetsning (7.433) Motor (7.434) Elutrustning (7.435) Kraftöverförin g (7.436) Bromsar (7.437) Framva gn-styrinrättnin g (7.4. 3 . 8) Karosseri (7.439) Fordonslära (7.4310) Teknologi (7.4311) Yrkeslära (7.4312)

utr 7.431 Bänkarbete 30

Arbetsplatsen: Orientering om arbetsbänkar, verktygs skötsel och vård, skydds- föreskrifter samt förvarings— och ordningsfrågor.

F ilning —— sågning: Filföring, planfilning, filning av plåthörn i olika material samt sågning av stänger, plåt och rör med bågfil.

Ritsning — körning —— märkning: Ritsning av raka och krokiga linjer. Körning av ritsar samt märkning.

Brotschning — borrning —— gängning: Användning av handborrmaskin i olika material och med olika metoder. Gängning med tapp av genomgående hål och bottenhål. Gängning med snitt. Brotschning av styrningar och bussningar.

Klippning: Klippning och kapning av plåt och klen profilstång medelst handplåt- sax och bänksax.

Mätning: Användning av tumstock, måttband, stålskalor, skjutmått och djup- mått, mikrometer, anslagsvinkel, vinkelmätare och bladmått.

7.432 Maskinarbete 10

Borrning: Manövrering av bänk och/eller pelarborrmaskin, rengöring och smörj- ning. Fastspänning av arbetsstycken, borrar och försänkare. Skär- och kylmedel. Val av skärdata. Borrning av genomgående hål och bottenhål. Cylindrisk och ko- nisk försänkning.

Slipning — putsning: Slipning i slipställ och med handverktyg. Putsning.

Gassvetsning: Olika svets- och lödmetoder. Acetylen och oxygen, egenskaper, framställning och handhavande. Svetsapparaturen, dess montering, skötsel och vård. Erforderliga tillbehör. Olika typer av svetslågor och deras egenskaper. Tänd- ning, reglering och släckning av lågan. Åtgärder vid bakeld. Skyddsanordningar och skyddsåtgärder. Fogar och svetslägen. Enkla svetsövningar med och utan tillsatsmaterial i 0,75—3 mm stålplåt samt svetsning på olika fordonsdetaljer. Gasskärning i plåt, profiler och rör.

Varierande godstjocklek. Något om olika ståls svetsbarhet. Val av grundmaterial och tillsatsmaterial. Utvidgning och krympning samt svetsföljd för begränsning av spänningar och deformationer samt förfarande vid riktning. Olika former för lödning, grund- och tillsatsmaterial samt övningar med eventuellt bindningsprov. Se arbetsinstruktion.

Elsvetsning: Genomgång av svetsmetoder och apparaturens funktion. Genomgång av tillbehör och handhavande av materielen, koppling av svetskrets, anslutning, start, polaritet, elektroder, svetsströmsreglering. Skyddsföreskrifter. Svetsövningar, läggning av strängar på plåt. Svetsning i de vanligast förekommande fogtyperna i olika lägen. Godstjocklek från 2—6 mm. Svetsningen skall utföras i plåt, profil, rör och rundjärn. Övningsmaterielen beredes av eleven _ kapning, bockning, drivning, klippning, slipning, filning. Svetsning och påläggning på olika repara- tionsobjekt. Se arbetsinstruktion.

7.434 Motor 190

I särtagning av motor. Demontering av hjälpsystem, apparater och skyddsanord- ningar. Demontering av fasta och rörliga delar. Rengöring och besiktning av delar. Uppmätning och kontroll. Montering av motor. Provkörning och intrimning. Punkt- ingrepp (jfr 7.4.5).

Exempel på lämpliga punktingrepp: 212 13, 214 03, 214 19, 214 34, 214 35, 215 03, 21615, 22103.

Arbeten med bränslesystem och förgasarmotorer. Isärtagning och hopsättning av olika förgasartyper, luftrenare och bränslepumpar. Kontroll av ventilfunktioner, förgasarens olika system och delar samt injustering av pumpar och förgasare.

7.4.3.s Elutrustning 40

Isärtagning av generator, startmotor och fördelare. Studium av de olika detaljer— nas utförande, funktion och samordnande verkan. Inspektion och kontroll av de olika enheterna. Montering och funktionskontroll. Enkla laborationer med ut- nyttjande av de vanligaste komponenterna i ett bilelektriskt system. Batterivård, provning och laddning. Demontering och renovering av fördelare samt provning i bänk.

7.436 Kraftöverföring 190

Koppling —— mekanisk: Isärtagning, inspektion, uppmätning och hopsättning samt inställning av kopplingshävarmar. Kontroll av svänghjulskåpa, svänghjul och ma- növeranordning för kopplingen. Växellädor (utan automatik): Isärtagning av växellåda. Kontroll av slitage på drev och axlar, synkroniseringsanordningar, växelförare och lager. Hopsättning med funktionskontroll och erforderlig injustering. Punktingrepp. 431 34, 431 27, 431 89. Kardanaxlar: Isärtagning, inspektion och hopsättning av kardanknut (mellanaxel- knut). Kontroll av stödlager och övriga funktioner. Bakaxel (alt. framaxel vid fyrhjulsdrift): Uppmätning och isärtagning av bak- växel och differential. Rengöring, inspektion och uppmätning. Hopsättning, in- justering av kuggkontakt och spel. Punktingrepp. 465 11, 465 15, 471 26, 471 75, 473 13.

7.437 Bromsar 80

I särtagning av hydrauliska trum- och skivbromsar. Demontering av broms, trum- mor, bromsbackar, bromsklotsar, hjulcylindrar. Rengöring och kontroll samt upp- mätning av slitage. Visuell inspektion av varje detalj. Vid behov byte, renovering eller justering av detaljer. Hopsättning, injustering och kontroll. Luftning och provtryckning.

7.438 Framvagn — styrinrättning 40

Demontering av en komplett framvagns olika delar. Rengöring och kontroll av de olika delarna (kontroll av spindeltappslutning) samt montering. Justering av lager samt säkring av muttrar och skruvar. Isärtagning av styrsnäckan. Rengöring och uppmätning av delarna. Hopsättning, kontroll och injustering. Montering till komplett framvagn. Kontroll av stag och P-ändar. Inställning axellutning. In- ställning hjullutning. (Kontroll av styrgeometri och spindeltappslutning). Inställ- ning av skränkning. Kontroll av hjulutslagsbegränsning. Kontrollmätning av hjul— vinklar. Kontroll av slitage.

7.439 Karosseri 30

Demontering och montering av dörrklädsel. Demontering av dörrlås och handtag. Isärtagning av låshandtag och låsmekanism. Hopsättning och montering. Demon- tering och montering av ventilationsfönster. Demontering av fönsterhiss och ruta, justering av lina, kedja, hisskena och fönsterskenor. Montering.

7.4.3.10 Fordonslära

Allmänt: Olika fordonstyper, deras konstruktion och byggnad. De ingående delar- nas samordnande funktion och uppbyggnad. Motor: Förbränningsmotorns princip. Fyrtakts— och tvåtaktsmotorns byggnad och arbetsprincip. Otto- och dieselmotorns principer. För— och nackdelar. Orientering om vankelmotorn. Motortekniska begrepp. Energiformer och grundläggande ter- modynamiska begrepp. Tryck och temperaturer i motorn. Oktan- och cetantal. Räkneexempel på tryck, temperaturer, kompressionsförhållanden, verkningsgra- der, effekter, värmeförluster såsom avgas- och kylvattenförluster. Effektformeln. Ellära: Elektricitetens grundbegrepp. Magnetism. Ohms och Kirschoffs lagar. Motorer och generatorer (lik- och växelström). Ackumulatorer. Elektriska mät- instrument. Räkneexempel på ledningsmotstånd, ström, spänning, effekt, energi och sortförvandling.

7.4.3.11 Teknologi

Materiallära: Allmänt om materials egenskaper och meritvärden. Korrosion, röta, ytbehandling och impregnering. Plaster, fibermaterial, trä, glas, färger, lacker, bränslen och smörjmedel. Noggrann genomgång av de olika metallerna och lege— ringama, deras egenskaper som hållfasthet, svetsbarhet, elektrisk ledningsförmåga, korrosionsmotstånd, vikt m. m.

Maskinelement med hållfasthets- och konstruktionslära: Genomgång av skruv-, nit-, svets- samt krymp- och pressförband. Axlar, axeltappar och axelkopplingar. Lager. Transmissioner, kugghjul och kuggväxlar samt övriga 1 fordon ingående maskinelement. Hållfasthetsberäkningar på dragning, tryck, skruvning, vridning och böjning samt något om sammansatta påkänningar. Räkneexempel. Mekanik: Vätskor och gaser. Dess användning. Tyngdpunkt, jämvikt och tryck- stabilitet. Friktion och rullningsmotstånd. Hastighet, acceleration, tröghet, centri- fugal- och centripetalkraft samt rörelsens sammansättning. Något om värme som energiform. Värmeutvidgning. Arbete, effekt och verkningsgrad. Läges— och rö- relseenergi. Räkneexempel. Ritteknik: Standardisering, nomenklatur, ritningsmateriel, ritningsregler, vyer, snitt-textning, måttsättning, skissritning, perspektivlära och ritningsläsning.

7.4.3.12 Yrkeslära

Verktygslära: Genomgång av verktygs skötsel, vård och användningssätt. Arbetsberedning och systematik: Verktygsval, dess betydelse ur arbetsresultat- och arbetstidssynpunkt, samt betydelsen av rätt verktygsval för undvikande av olycks- fall i arbetet. Metoder för rationellt utnyttjande av dyrbar verkstadsutrustning.

Test: Genomgång av testapparater samt övningar i användandet av densamma. Mätmetoder och mätövningar.

Analysmetoder och diagnostik: Analysmetoder. Övning i att från erhållna test— och analysvärden konstatera felaktigheter och slitage.

Användande av verktygshandbok och andra anvisningar: Studieteknik. Träning i läsandet av reparationshandböcker och övriga rekommendationer.

7.4.4 Yrkesteknik, terminerna 3 och 4

Mål Utbildningen har till uppgift

att ge eleverna den färdighet och det omdöme som krävs för att med ledning av fabrikants anvisning utföra de vanligast förekommande reparationsarbetena samt

att vara grund för fortsatt utbildning inom yrkesområdet.

Yrkestekniken presenteras i

Service och underhåll (7.441) Motor (7.442) Elektriskt system (7443) Kraftöverföring (7.4.4.4) Bromsar (7.445)

Framvagn och styrinrättning (7.446) Ram, fjädringssystem och hjul (7.447) Karosseri (7.448) instrument, tillbehör (7.449) Yrkeslära (7.4410) Billära (7.4411) Teknologi (7.4412)

utr 7.4.4.1 Service och underhåll 75

Inspektioner. Trafiksäkerhetskontroll. Smörjning. Tvättning och polering samt re- konditionering av lack och krom. Underredsbehandling. Trimning och justering. Exempel på lämpliga arbetsoperationer: 112 02, 112 04,113 02, 121 34, 122 05, 13104, 132 08, 15103,15106, 15107, 15115, 15170.

7.4.4.2 Motor 175

Tvättning av motor och motordelar. Byte av filterinsats. Byte av avgasrör och ljuddämpare. Byte av kylare samt spolning av kylsystem. Byte av vattenslangar och kontroll av termostat. Översyn av vattenpump. Byte av motor med över- flyttning av detaljer från begagnad motor. Sotning av motor. Slipning av ventiler och ventilsäten. Byte av ventilsäten. Maskinbearbetning av ventilsäten. Slipning av vipparmskurvor och ventillyftare. Byte och brotschning av ventilstyrning. Kon— troll av cylinderslitage. Byte av kolvringar och vevstakslager. Inpassning av nya kolvar och kolvtappar. Ombussning av vevstakar. Kontrollmätning och riktning av vevstakar. Kontroll av kamaxellager. Byte av cylinderfoder. Översyn av motor— transmission. Kontroll av smörjsystem. Översyn av Oljepump. Användning av test— apparater. Rengöring av bensintank och bränsleledningar samt kontroll av korro- sionsskador. Kontroll av bränsleåtgång. Demontering av spridare, rengöring och provtryckning, monteringsarbete. Demontering och montering av insprutnings- pump. Inställning av insprutningspump. Byte av bränslefilter. Luftning av system. Normaltrimning av motorer. Systematisk felsökning och diagnostik. Exempel på arbetsoperationer: 201 05, 20108, 201 14, 201 20, 21102, 212 02, 212 06, 212 32, 212 34, 212 37, 213 02, 21415, 214 26, 214 30, 215 03, 215 20, 216 01, 216 32, 216 87, 217 05,23105,232 03, 23418, 241 05. 251 10, 252 03.262 04, 262 73.

7.443 Elektriskt system 100

Demontering, rengöring, justering och montering av tändstift. Kontroll och mon- tering av olika radioavstömingsanordningar. Kontroll av inställning av strålkastare, samt byte av defekta detaljer. Översyn av stopp- och bakljus. Byte av stoppljus och avbländningskontakter. Demontering, justering, montering och kontroll av Vindrutetorkare, körvisare, värmeelement, defroster och andra hjälpanordningar. Reparation och kontroll av startmotor samt lik- och växelströmsgenerator med mekaniska och transistoriserade regulatorer. Felsökning med förekommande test— apparater. Ledningsdragning, montering av manöveranordningar och elektriska tillbehör. Exempel på arbetsoperationer: 311 01, 311 02, 311 04, 321 06, 322 71, 33107, 33108, 331 09, 340 02, 340 08, 34104, 342 02, 34214, 35102, 35108, 363 28, 364 08.

7.4.4.4 Kraftöverföring 1 5 0

Växellåda och slutväxel kombinerat system. Punktingrepp. 471 26, 471 75, 473 13. Demontering, Isärtagning, rengöring och kontroll av växellåda (även planetväxel). Byte av erforderliga delar och montering. Byte av lamellcentrum. Pånitning av lamellbelägg. Byte av urkopplingslager och svänghjulslager. Renovering av hydrau- lisk kopplingsöverföring. Byte av kardanknut. Demontering, renovering och mon-

tering av slutväxlar. Kontroll och justering av differentialspärr. Exempel på arbets- operationer: 411 02, 411 18, 412 12, 431 02, 431 04, 431 36, 432 02—04, 451 02, 453 02, 465 02, 465 04, 465 20, 465 34.

7.4.4.5 Bromsar 175

Arbete med hydrauliska trum— och skivbromsar. Byte, renovering och justering av bromsdetaljer och bromssystem. Arbete med tryckluftbromsar (drag— och släp- vagn). Isärtagning av tryckluft-bromssystem, kontroll av detaljer och komponenter i systemet, byte av komponenter och förslitna delar samt hopsättning, justering och kontroll. Parkeringsbroms (handbroms) och styrbromsanordningar. Systemet isärtages, rengöres och detaljerna kontrolleras. Byte, renovering och justering av detaljer samt hopsättning och justering. Exempel på arbetsoperationer: 51103, 51120, 51123, 51210, 522 02, 522 04, 55104, 55113, 56101, 56102, 56104, 56105, 561 14, 56201, 563 01, 57105.

7.446 Framvagn och styrinrättning 80

Kontroll av stag och P-ändar. Inställning axellutning. Inställning hjullutning. (Kon- troll av styrgeometri och spindeltappslutning). Inställning av skänkning. Kontroll av slitage. Renovering av framvagn. Hopsättning av framvagn jämte kontroll och inställning av framhjulsvinklar. Demontering, isärtagning, rengöring, hopsättning och kontroll av styrsnäcka samt hydraulisk servostyrningsapparat. Uppmätning. Byte av slitna delar. Montering av rattlås. Ansättning av styrsnäcka. Exempel på arbetsoperationer: 601 03—04, 601 05, 601 64, 611 02, 611 05, 611 08, 642 02, 642 03, 643 20.

7.4.4.7 Ram, fjädringssystem och hjul 75

Kontroll och uppmätning, kryssmätning och spårkontroll av ram eller ramkonstruk— tion i fribärande kaross. Byte av fjädersystem, stötdämparfästen samt tvärbalk. Losstagning, uppmätning och kontroll av corsion-, skruv- och bladfjädrar. Byte av centrum- och fjäderbultar, bussningar och hänken. Förstärkning av fjädrar. Kontroll och byte av stötdämpare. Demontering, montering, justering o.d. av andra fjädringssystem, som aero- och hydrosystem rn. fl. Balansering av hjul. Uppmätning av fälgens kast och ovalitet. Exempel på arbetsoperationer: 711 04, 711 06, 71109, 711 14—20, 72124, 722 14, 722 22, 73102, 740 02, 74210, 761 06, 762 02, 771 02, 771 05, 774 08, 774 28.

7.448 Karosseri 65

Injustering av dörrar -—- lås, gångjärn, dörrstopp. Byte och justering av rutor och fönsterhiss. Byte av dörrpanel och armstöd. Montering och justering av bagagelucka

och motorhuvgångjärn, returfjädrar, låsanordningar och säkerhetsspärr. Montering och justering av bärjärn och stötfångare. Byte och injustering av torkararmar och torkarblad. Byte och injustering av tätningslist omkring rutor, luckor och dörrar. Justering, byte och inpassning av olika prydnadslister och kylarmaskering. Juste- ring av stolar, säten — inställningsreglage — och fästen. Säkerhetskontroll av karosserirost, sprickor etc. Exempel på arbetsoperationer: 821 03, 823 06, 825 02, 83109, 832 04, 834 04, 835 01, 841 17, 86101, 86103, 87170, 87172, 876 03, 876 76.

7.4.4.9 Instrument, tillbehör 60

Byte, översyn och kontroll av indikatorer (med givare och överföring) för motor— oljetryck och temperatur, batteriladdning, blinkers, hel- och halvljus samt hastig— het. Montering och justering av stöldlås, vindrutespolare, kylaravskärmning, back- speglar och säkerhetsbälten. Montering och reparation av värme- och friskluft- anläggningar. Montering och inställning av strålkastarinsatser och hjälpljus av olika slag. Exempel på arbetsoperationer: 901 08, 911 01, 911 03, 911 04, 911 06, 91108, 91110,912 01,91218, 92106, 921 18, 92124, 92129,92180, 942 02.

7.4.4.10 Yrkeslära

Verktygslära: Fortsatt genomgång av verktyg och maskiner. Lyftanordningar, ga- ragedomkrafter, smörjbryggor, uppallningsbockar, borrmaskiner (hand), slipma- skiner, bromsbandsnitmaskin, trumsvarv, bromsprovare, hjulinställningsapparat, hjulbalanseringsmaskin, ljusmätare, snabbladdare, fördelarprovbänk, generator— startmotorbänk, el— och motortestapparater, förgasarverktyg, spridarprovare, kylar- vätskeprovare, karosseriverktyg.

Reparationsmetoder Analyser — Diagnostik

Test: Användning av felsökningsschema, systematik; användning av verkstadshand- böcker och reparationsanvisningar.

7.4.4.11 Billära

Bromsar: Olika slag av bromsar, trumbromsar, skivbromsar samt olika typer av huvud- och hjulcylindrar. Tryckluftbromsar, vakuumbromsar, elbromsar. Broms- förstärkare. Bromskrafter vid retardation jämte dynamisk viktförskjutning.

Styrning: Hjulvinklar. Styrgeometri. Hjulbalansering. Däck och hjul. Olika typer av styrinrättningar. Även servostyrapparater.

Kraftöverföring: Rörelseöverföring från motor till drivhjulen. Lamellkopplingar. Växellådor. Kardanaxlar. Bakväxlar. Kraftöverföring vid framhjulsdrift. Planet- växlar. reduktionsväxlar och överväxlar. Olika manöveranordningar för koppling. Turbinkopplingar. Fjäderssystem, även aero- och hydrosystem. Motorer: Motorkonstruktioner. Cylindrar och cylinderfoder. Kolvar och kolvringar. Vevstakar och vevaxlar. Vevrörelsen. Ram- och vevstakslager. Kamaxel och ven— tilmekanism. Transmissioner. Ventilernas placering. Förbränningsrummets utform- ning. Smörjsystemet. Olika slag av pumpar. Kugghjulspump. Centerpump. Rotor— pump. Oljetrycksregulator (reducerventil). Oljefilter. Oljekylare. Förgasarmotorns bränslesystem. Förgasarprocessen. Olika typer av förgasare. Mekaniska och elek- triska bränslepumpar. Luftrenare. Bränsleinsprutning (bensin). Bränsleförbrukning. Något om gasdrift. Räkneexempel. Dieselmotorns konstruktion. Kompression. Bränslets fördelning. Bränsleekonomi. Förkammare och direkt insprutning. Van- liga pump— och spridartyper. Matarpumpar. Bränslefilter. Regulatorer. Kompres— sorer. Startanordningar. Orientering om vankelmotorn. Felsökning. Kontroll och mätinstrument. Normaltrimning. Fordons lagstadgade utrustning. Aktuella delar ur normerna för besiktning av personbilar (Svensk Bilprovning) genomgås sam- tidigt som säkerhetsfrågor i övrigt behandlas.

Kylsystem: Olika kylartyper. Olika typer av pumpar. Termostater. Slutna kylsys— tem. Kylvätskor. Fläktar. Luftkylning. Räkneexempelblandningar. Ellära och elsystem: De vanligaste halvledarna, hur de är konstruerade och hur de fungerar samt hur de används på moderna bilar. Transistorn och dioden. De olika komponenterna i elanläggningar på motorfordon. Strömförsörjnings- och startsystem. Batterier. Generatorer — lik- och växelström — med fäst- och driv— anordning. Laddningsregulatorer. Mekaniska och transistoriserade. Startmotorer med manövrering och drivanordning. Tändsystem. Fördelare, tändspolar, tändstift och tändmagneter. Ledningar och allmänna kopplingsorgan. Ledningar, kontakt- klämmor, kopplingsdosa. Kopplingsorgan såsom avbländningsomkopplare, back- ljuskontakt, bromskontakt, körvisaromkopplare, manövermagnet och manöverrelän, startkontakt, startlås, startspärrelä, säkringar, säkringsdosa o.d. Belysnings- system. Strålkastare, huvudstrålkastare (hel- och halvljus). Back-, dim-, blink-, nummer—, parkerings—, stopp- och igenkänningslyktor. Lampor instrument-, kon— troll- och taklampa. Olika glödlampor. Instrumentutrustning. Amperemeter, bräns— lemätare med givare, hastighetsmätare, kylvätsketermometer, laddningsindikator, varvtalsmätare och punkteringsvakt. Övrig elektrisk utrustning. Radio, främst av- störningsanordningar. Bilvärme, cigarettändare, fläkt, motorvärmare, Signalhorn, summer, Vindrutetorkare. Räkneexempel.

7.4.4.12 Teknologi

Materiallära: Fortsatt genomgång av smörjmedel, oljor (klassificering). Rostskydds— medel, motorbränslen, antifrysmedel.

Maskinelement: Maskinelement i fordonens hydrauliska och pneumatiska system. Räkneexempel.

Mekanik: Något om dynamik, rörelsens sammansättning, begreppen centripetal-, centrifugal- och tröghetskraft. Arbete, effekt och verkningsgrad. Något om värme som energiform. Luftmotstånd, rullningsmotstånd och friktion. Räkneexempel.

Ritteknik: Genomgång av kopplingsscheman för elektriska och hydrauliska system. Skiss- och ritningsuppgifter.

7.4.5 Metodiska anvisningar

En rad egenskaper, färdigheter och kunskaper har ett direkt samband med effek- tiviteten och trivseln i mekanikerns arbete och kan sägas styra handen till riktiga rörelser och individen till ett riktigt handlingssätt. Det är i första hand de så att säga styrande faktorerna som måste påverkas och utvecklas. Detta måste ske i en gynnsam och ändamålsean miljö. Utbildningen måste därför i största möjliga utsträckning individualiseras så, att varje elev kan följa den arbetstakt som passar just honom. För att möjliggöra detta skall första läsårets utbildning, i största möjliga utsträckning, läggas upp som en laborativ undervisning, där eleven vid olika studieobjekt efter given organisationsplan i små steg successivt får bygga upp sin kunskap och färdighet. Eleverna arbetar vid särskilt iordningställda arbets- platser, s.k. aggregatplatser, som är uppbyggda så att eleven har tillgång till praktiskt taget alla de universella verktyg och Specialverktyg som behövs för att genomföra de arbetsmoment (uppgifter) som föreläggs honom vid respektive plats. Verktygen placeras lättillgängliga från både rörelseekonomisk och överskådlighets— synpunkt. Verktygen är utvalda med tanke på rationell arbetsteknik och så att eleverna kommer att möta de vanligast förekommande verktygskonstruktionerna. Övningsobjekten placeras i s. k. aggregatstativ för att de skall vara lättåtkomliga och för att ge eleverna en bra arbetsställning.

Arbetsplatserna bör vara försedda med individuell belysning och ställbar pall. Vid varje arbetsplats finns särskilt utrymme för verkstadshandbok — instruktion —, anteckningsmateriel etc. Planscher, Sprängskisser och ritningar över objekten placeras vid varje plats på överskådligt och lättåtkomligt sätt.

Systematisk utbildningsgång

Demonstrera och instruera om hur den »självinstruerande» materielen och de olika verktygen kommer till användning. Koncentrera instruktionen mera på hur hjälpmedlen kommer till användning än på det egentliga arbetet.

Läs punkt för punkt i instruktionen och visa hur man så att säga måste analysera det skrivna och sedan göra de ingrepp som beskrivs. Rekommendera eleven att läsa igenom den skrivna instruktionen noggrant innan arbetet påbörjas.

Visa också hur sprängskissen kommer till användning när man vill orientera sig om detaljemas inbördes ordning, sammanhang och benämning. Uppmärksam— ma eleverna på att sprängskissen ger en bra bild över hur demonterade detaljer placeras vid uppläggning på bänk eller avlastningsbord.

Påtala redan nu hur eleven skall fatta och placera verktygen för att få ett riktigt grepp, den riktiga känslan etc. Visa eleverna hur verktygen i allmänhet omedelbart återplaceras på verktygstavlan. Gör redan från början klart för eleven den tids- vinst man erhåller genom en välorganiserad arbetsplats.

Efter det att läraren gjort ett antal demonstrationer kan någon av eleverna i gruppen få läsa en punkt i instruktionen, diskutera sedan hur ingreppet skall ske — vilket verktyg, vilken mutter etc. Då eleverna bedöms ha erhållit erforderlig insikt i användandet av materielen, tilldelas de varsin övningsplats.

I punkterna 1 till 9 nedan beskrivs arbetsgången och organisationen.

1. Läraren demonstrerar och instruerar hela gruppen — huvudsakligen i använ- dandet av hjälpmedlen och verktygen. Alla platser behöver inte genomgås men välj de för ändamålet lämpligaste.

2. Elev/elever hjälper läraren vid demonstrationen. Gemensam tolkning av in— struktion och sprängskiss samt diskussion om verktygsval och åtgärd — var, när och varför.

3. Eleverna tilldelas var sin bestämda övningsuppgift vid de olika arbetsplatser- na. Uppgiften begränsas till att omfatta visst partith ingrepp, t. ex. demontering av cylinderlock eller övningen omfattar till och med punkt . . . i instruktionen; hänsyn måste då naturligtvis tagas till den tid som står till förfogande.

Elevens uppgift är, att läsa de funktionsförklarande avsnitten i instruktionerna samt valda delar av instruktionens arbetsvägledande avsnitt, att med hjälp av sprängskiss, plansch, ritning etc. orientera sig om övningsobjek- tens uppbyggnad, konstruktion och funktion, att med vägledning av instruktionen och övriga hjälpmedel genomföra den arbets— uppgift som förelagts honom, i vilken alltid ingår montering — hopsättning — av övningsobjekt samt återställande av arbetsplatsen i vederbörligt skick, att iaktta den ordning och arbetsmetod som läraren och instruktionen föreskriver, att vara uppmärksam på beteckningar och terminologi, att föra kontrollkort över den tid han utnyttjat för genomförande av tilldelad ar- betsuppgift.

4. Eleverna byter övningsobjekt -— plats —- och studierna fortsätter enligt de an— visningar som givits i punkt 3.

Enligt denna arbetsordning fortsätter sedan elevernas studier tills alla övnings- platserna genomgåtts.

5. Erforderlig tid för de olika platserna varierar helt naturligt beroende på övningsobjektens olikhet och elevernas förmåga. Skall ett gott resultat uppnås måste tiderna i möjligaste utsträckning anpassas till nämnda faktorer. Detta elimi- neras med att eleverna flyttar utan särskild förutbestämd inbördes ordning, dock inte till övningsplats som tidigare studerats under aktuellt cirkulationsvarv.

Ett antal reservplatser skall finnas för att en friktionsfri cirkulation skall erhål- las. Dessa platser skall också ge de mer försigkomma eleverna möjlighet att utöka sitt studieprogram.

6. Efter detta första cirkulationsvarv fortsätter eleverna ytterligare tre varv efter samma cirkulationsprincip som förut. Det ställs ej heller något krav på att eleven påbörjar de återstående varven Vid samma övningsobjekt som det första.

7. Under andra varvet skall eleven göra en fullständig demontering av övnings— objektet. Eleven skall sedan göra en visuell inspektion av detaljerna samt utföra mätningar. Dessa värden jämförs sedan med fabrikantens rekommendationer, vilka eleven skall läras att snabbt finna. Mätprotokoll bör upprättas, som ger utrymme för både erhållet mätvärde och fabrikantens angivna värde. Studieobjektet skall sedan monteras. I detta skede skall läraren på olika sätt stimulera eleven till tankeverksamhet omkring objektet, t.ex. genom att ge eleven uppgift att vid en senare tidpunkt förklara viss funktion eller viss detaljs uppgift i ett system.

8. Under tredje varvet skall eleven demontera hela övningsobjektet. Lämna uppgift om hur lång tid detta tar för en van mekaniker, men tala om för eleven att han/hon enbart fått denna tid för att kontrollera sin egen arbetstakt och att det inte är något som helst krav på att i detta läge uppnå den vane mekanikerns arbetstakt. Eleven skall nu, när objektet är demonterat, få ett antal frågor om funktion, princip, material o.dyl. I dessa bör ingå några mer omfattande uppgifter, som exempel att förklara eller undersöka viss funktion, princip eller konstruktion. Eleven skall för detta arbete ges tillfälle att söka svaren i tillgänglig litteratur eller genom diskussion med kamraterna. Övningsobjektet monteras och noggrann injustering sker. Motorerna provkörs och justeras. Även övriga aggregat funktionskontrolleras. Antalet lektioner i medel- tal vid varje arbetsplats beräknas till 20, men bör av tidigare nämnda skäl kunna modifieras.

9. Under fjärde och sista cirkulationsvarvet skall eleven få till uppgift att göra vissa »punktingrepp». Härmed avses att eleven får vissa reparationsuppgifter på objekten — byte av avgasventiler, kolvar, synkroniseringsanordning, lager, axel- tätning eller dylika uppgifter. Härvid bör eleven få jämföra den tid som utnyttjats för övningsarbetet mot den tid den vane mekanikern utnyttjar för motsvarande arbete. Eleven skall även få till uppgift att göra vissa felsökningar, ställa diagnos och åtgärda fel. Eleverna skall slutligen göra en normaltrimning av motorerna samt noggrant kontrollera undervisningsmaterielen i övrigt, som skall vara i oklan— derligt skick när elevgruppen lämnar denna utbildningsetapp.

Eftersträva vid reparation av övningsobjekt och övrig materiel att bibehålla ori- ginalutförandet.

Antalet lektioner i medeltal vid varje arbetsplats beräknas till 10 men skall modifieras av tidigare nämnda skäl.

Gren för bilmekaniker

Undervisningen i årskurs 2 kan meddelas helt i skolan eller med undervisningen i yrkesarbete förlagd till arbetsställe utanför skolan.

Eleverna skall under årskurs 2 få tillämpa de kunskaper och färdigheter de tillägnat sig under första årskursen. Det är härvid viktigt att eleverna också vänjas vid att efter hand få överta alltmer av ansvaret för sitt arbete, vilket dock inte innebär att läraren/ instruktören lämnar eleven utan erforderlig tillsyn.

Övningarna och studierna utförs lämpligen på beställningsarbeten. Härvid skall enbart sådana reparationer och servicearbeten utföras som tjänar utbildningens syfte.

De arbetsoperationer — punktingrepp — som anges i huvudmoment och kurs- fördelning är att betrakta som exempel på lämpliga arbeten, ej som obligatoriska arbeten för varje elev. Grupperingen och numreringen av yrkesarbetet följer Motor- branschens Arbetsgivareförbunds reparationskatalog, som skall användas som upp- slagsverk till denna läroplan. Sifferseriens uppbyggnad exemplifieras nedan och framgår av innehållsförteckningen i katalogen. Väljer man t. ex. arbetsoperation 222 15, kan följande analys göras:

första siffran anger avdelning 2 »Motor» de två första siffrorna anger grupp 22 »Smörjsystemn de tre första siffrorna anger avsnitt 222 »Oljerenare»

de två sista siffrorna anger arbetsoperationens registreringsnummer inom avsnit— tet.

Angiven tid, »rikttid», är beräknad med utgångspunkt från att terminskurserna 1 och 3 omfattar 16 veckor och terminskurserna 2 och 4 19 veckor.

Om icke nämnda förhållande skulle råda, måste tiden proportionellt omfördelas mellan terminskurserna.

7.5 LÄROPLAN FÖR EL-TELELINJE

Utbildningen syftar till att ge eleverna vissa grundläggande kunskaper och färdig— heter för olika slag av yrken inorn el—teleområden.

7.5.1 Blockschema

Installationsel. Kraftv.- och elverksel. Hissmontörer Telereparatörerl Styrn.- och regl. mek.2

Ind ustriel.

Gren för Gren för Gren för Gren för elektriker” telereparatörer styrn.- och telemontörer regl. mek.

EL-TELELINJE”

.E' & 5 j... 4 3 2

l

* Hemelektronik. Kommunikationselektronik. Industrielektronik. Radarteknik. 2 Gren för numeriskt styrda maskiner. Gren för processindustri 3 Behandlas i förevarande läroplansförslag.

7.5.2 Timplan för el-telelinje, terminema 1 och 2, samt gren för elektriker, terminerna 3 och 4

Veckotimmar i terminerna

2 3

YRKESTEKNIK

Arbetsteknik Verktygslära Maskinelement- och maskinlära Materiallära Ritningsläsning Yrkesekonomi Installations- och anläggningsteknik Ellära med laborationer Teleteknik-elektronik Matematik

ALLMÄNNA ÄMNEN

Svenska

Engelska (B-språk) I Samhällskunskap Religionskunskap | Arbetslivsorientering] Gymnastik

TIMME TILL FÖRFOGANDE 1 l

Summa veckotimmar 37 38 38

Minst ett av ämnena skall väljas. Valet träffas i åk 1 och avser båda årskurserna.

Där så kan ske skall skolan erbjuda eleverna möjlighet till fritt tillval upp till 12 veckotimmar. Tillvalet bör i första hand erbjudas i årskurs 2.

7.5.3 Yrkesteknik i el-telelinje, terminerna 1 och 2 Mål Undervisningen har till uppgift att ge eleverna en påbörjad yrkesutbildning inom el—teleområden.

Yrkestekniken presenteras i Bänkarbete (7.5.3.1) Maskinarbete (7.5.3.2) Mjuk— och hårdlödning (7.533)

Grundläggande elarbete (7.5.3.4) Apparat- och anläggningsmontering (7.535) Hydraulik och pneumatik (7.536) Verktygslära (7.5.3.7)

Maskinelement o maskinlära (7.538) Materiallära (7.5.3.9)

Matematik (7.5.3.10) Ritningsläsning (7.5.3.11) Installations- o anläggningsteknik (7.5.3.12) Ellära med laborationer (7.5.3.13) Teleteknik—elektronik (7.5.3.14) Exempel på arbetsinstruktioner anges efter respektive avsnitt.

7.5.3.1 Bänkarbete

Arbetsplatsen: Orientering om arbetsbänken, verktygens skötsel och vård samt förvarings— och ordningsfrågor. Skruvstycken. Uppspänning av arbetsstycken. BÄ 2—6, 19, HV 5. Filning: Filföring, planfilning, filning efter rits, filning av mantelyta och plåthörn i olika material. BÄ 7, 8, 13. HV 11. Sågning: Sågning av stänger, plåt och rör med bågfil med användning av olika material. BÄ 9.

Gängning: Gängning med tapp av genomgående hål och bottenhål. Gäng- ning med snitt. BÄ 15, 20.

Ritsning: Ritsning av raka och krokiga linjer. Körning av ritsar. BÄ 12, HV 23, 30.

Stämpling och märkning: Stämpling och märkning med siffer- och bok- stavsstansar. BÄ 23, HV 29.

Nitning: Förekommande nitning i samband med el- och telearbete.

Mätning: Användning av tumstock, måttband, stålskala, skjutmått och djupmått, mikrometer, anslagsvinkel, vinkelmätare, bladmått, vatten— pass och lod. Användning av vågar för mätning av kontakttryck. MÄ 2, 3, 5, 12, 25, HV 15, 21.

Plåt- och rörarbeten: Klippning och kapning av plåt och klen profilstång medelst handplåtsax och bänksax. Bockning av plåt. Bockning och skarvning av rör. Tillverkning av klammer och fästjärn. HV 38, El-Ia 23, 24.

Hopfognings- och reparationsarbete: Målningsbättring av eldetaljer. Tvättning. Limning.

7.5.3.2 Maskinarbete

Slipning: Slipning i slipställ och med handverktyg. Putsning. MP 58, HV 13. Borrning: Manövrering av bänk- och/eller pelarborrmaskin, rengöring och smörjning. Fastspänning av arbetsstycken i maskinskruvstycke. Fast- spänning av borrar och försänkare. Skär- och kylmedel. Val av skärdata. Borrning av genomgående hål och bottenhål. Cylindrisk och konisk för- sänkning. MP 50, BO 1—4, 7—12, 14, 17, 19.

Användning av handborrmaskin och slagborrmaskin för el och luft i olika material och med olika metoder. El-Ia 10.

7.5.3.3 Mjuk- och hårdlödning

Lödning med kolv och låga. Förtenning och dopplödning. Lödning på olika slag av elapparater. Lödning och utbyte av komponenter på krets- kort, Uppvärmning med gasol— och gassvetsutrustning. El-Lö 1—8, 14—- 21, 24, 25, 27, 31, 35.

7.5.3.4 Grundläggande elarbete

Telearbete: Hantering av telemateriel. Orientering om några olika led- ningstyper och deras beteckning. Orientering om några vanliga isolations- material för ledningar. Ledningsförläggning. Avisolering. Avmantling och utringning. Utläggning och syning av träd. Bandning av trådknippe. Skarvning. Koppling på olika typer av klämförband. Koppling, monte— ring och lödning av komponenter på lödöron, lödstift m. m. El-Sv 1—12, Te-Mk 1—5, 8, 9, 15, 16, 17, 19 och 20.

Förberedande ledningsförläggning: Borrning, pluggning och skruvning i olika slag av byggnadsmaterial. Håltagning och bilning. Uppmärkning för ledningsförläggning. Klamring. El-Ia 9—12, 14—19, 25—26 och 51—56.

Mätövningar: Allmänna regler. Val av mätmetod. Mätning av ström och spänning. Utökning av mätområden. Mätning av resistans, impedans och kapacitans. Mätning av temperatur och varvtal. El-Mä 1—9, Te-Mät 12, 17, 26, 43 och 44.

7.5.3.5 Apparat- och anläggningsmontering

Bruksföremål: Orientering om detaljer som ingår i elektriska bruksföre- mål. Enklare felsökning och reparation av elvärmeapparater för bostäder och liknande lokaler. El-Rep 1, 2 och 3.

Reläer: Demontering och rengöring. Justering. Utbyte av relädetaljer. Lindning av reläspole. Isolering av lindningar. Te-L 6 och 7.

Teleanläggningar: Ringledningsanläggningar, kontorssignalanläggningar, personsökare, ljussignalanläggningar. Enklare lokaltelefonanläggningar. Snabbtelefoner. Övningar i funktionsprovning av de olika enheterna. Fel- sökning på ledningssystem och apparater. Enklare reparation av lednings- system samt utbyte av felaktiga apparatenheter. El-Sv övn 1—10. Förstärkare. Högtalare, mikrofoner. Antenner. Centralantenner.

Ledningar och apparater: Skarvning av enledare med olika metoder. Be- handling av stålrör och plaströr, samt spiralslang och plicarör. Behand- ling av blyplast- och blygummiledning, plastmantlad ledning och kulo. Montering av olika skarvdon. Uppsättning och inkoppling av apparater och armaturer. El-Ia 20, 21, 28, 29, 31—36, 59, 61—67, 71—77, 101 —112, 114, 115, 117—120 och 122—126. Centraler: Uppsättning och montering av okapslade centraler. El-C 4 och 5.

7.5.3.6 Hydraulik och pneumatik

Orientering om hydrauliska och pneumatiska styr- och reglerutrustnin gar. Enklare arbeten och övningar med pneumatiska och hydrauliska system.

7.5.3.7 Verktygslära

Konstruktion, användning, underhåll och vård av olika slag av handverktyg såsom hammare och andra slagverktyg, av olika slags fastspänningsdon såsom skruvstyc- ken, skruvtvingar, filklovar, tänger, skruvmejslar, skruvnycklar och momentnycklar, av olika slags skärverktyg såsom filar, bågfilar, handplåtsaxar, slipduk, slipskivor, gängverktyg, borrar, försänkare, avdragare, vinklar, ritsdon, stickpassare, stämplar och körnare samt av lödkolvar och gasolutrustning, av vanliga handverktyg för elarbete inom elkraft, tele- samt styr- och reglerområdena. Verktyg för arbete i olika typer av byggnadsmaterial. Skyddsutrustning. Verktygsvård.

Funktion och uppbyggnad av olika slags mätdon såsom tumstock, måttband, vattenpass, lod, skjutmått och djupmått, mikrometer, vinkelmätare, bladmått samt tryckmätare.

7.5.3.8 Maskinelement och maskinlära

Standardisering av maskinelement. Skruvlinjer, höger- och vänstergänga, gängprofiler, provfilvinkel, stigning, inner- diameter, medeldiameter, ytterdiameter, stigningsvinkel, gängsystem, gängbe— teckningar.

Lager och kopplingar. Skruvar och muttrar. Åtdragningsmoment. Skruv- och muttersäkringar. Nitförband. Olika fordringar på nitförband med exempel, olika nittyper. Kilförband. Mjuklödning, flussmedel. Hårdlödning. Olika metallers lödbarhet. Lödfogars håll- fasthet. Smörjanordningar. Smörjmedel. Lim och annat hopfogningsmaterial. Komponenter för hydraulik och pneumatik. Funktion och uppbyggnad av bänk- och pelarborrmaskin samt slipställ. El- och luftdrivna handmaskiner för borrning, proppning och slipning. Kort orientering om ehnaskiner, pumpar och fläktar samt förbränningsmotorer (fyrtakts— och tvåtaktsprinciper), lyftanordningar, lyftredskap, telfrar och traver- ser. Periferihastigheter för slipning.

Räkneexempel.

7 5.3.9 Materiallära

Kemiska grundbegrepp i anslutning till behandlingen av materialläran. Kortfattad orientering om framställning och bearbetning av viktigare metaller inom yrkes- området, samt om värmebehandlingsmetoder. Hållfasthetsegenskaper såsom elasti- citet och brottgränser för material som förekommer inom yrkesområdet. Korro- sionsskyddsbehandling såsom förzinkning, förkromning, förnickling, rostskydds- måhiing.

Ledare. Halvledare. Isolatorer. Resistormaterial. Magnetiska material. Plast- och övrig isolermaterial. Material för lödning.

Räkneexempel.

7.5.3.10 Matematik

Övningar i att använda räknesticka syftande till god färdighet i multiplikation och division, kvadrering och rotutdragning. Ekvationer. Grafisk framställning. Formelräkning.

7.5.3.11 Ritningsläsning

Ritmaterialen och deras användning. Ritningsformat och disposition. Kopiering av ritningar, skalor och linjer. Vyer, snitt. Måttsättning. Skissritning. Genomgång av olika typer av scheman för elkraft- och teleanl'a'ggningar. Enklare övningsupp- gifter. Genomgång av installationsritningar och orientering om enklare typer av byggnads- och VVS—ritningar.

7.5.3.12 Installations- och anläggningsteknik

Orientering om kraftstationer, kraftöverföring och distributionsnät. Säkerhetsföre- skrifter och installationsbestämmelser. Vanliga typer av installationsmateriel och deras användning. Orientering om installation i olika lokaler.

7.5.3.13 Ellära med laborationer

Grundbegrepp. Likströmslära. Magnetism och elektromagnetism. Något om växel- strömslära. Elektriska mätinstrument. Elektriska faran.

Laborationer: Avläsningsövningar. Serie- och parallellkoppling av resistorer. Mätning av resistans. Serie- och parallellkoppling av Strömkällor. Emk, polspän- ning och inre resistans. Likströmseffekt.

Räkneexempel.

7.5.3.14 Teleteknik-elektronik

Olika typer av resistorer, kondensatorer och induktorer. Signalutlösande, signal- avgivande och förmedlande organ. Telesignalanläggningar, telefonanläggningar. Halvledarkomponenter. Elektronrör. Förstärkare. Ljudåtergivning, mikrofoner och högtalare. Ljudfilm. Antenner. Centralantennanläggningar. Orientering om radio, specialtelevision och kommunikationsradio.

7.5.4 Yrkesteknik i gren för elektriker, terminerna 3 och 4 Mål Utbildningen syftar till

att ge eleverna avslutad grundutbildning som möjliggör anställning inom elektri- keryrken samt

att utgöra grund för fortsatt utbildning inom yrkesområdet.

Yrkestekniken presenteras i

Apparat- och anläggningsmontering (7.5.4.l) Elektrisk mätning (7.5.4.2)

Felsökning, reparation och underhåll (7.543) Industriell elektronik (7.5.4.4)

Materiallära (7.5.4.5) Yrkesekonomi (7.5.4.6) Ritningsläsning (7.5.4.7) Installations- och anläggningsteknik (7.5.4.8)

Ellära med laborationer (7.5.4.9) Exempel på arbetsinstruktioner anges efter respektive avsnitt.

utr 7.5.4.1 Apparat- och anläggningsmontering 570

Ledningsförläggning: Förläggning av olika typer av rör. Kopplingsövningar. Repa- ration av skadade rör. Åtgärder vid rörstopp samt torkning av rör. Förläggning av bly-, plast- och blygummiledning, plastmantlad ledning och kulo. Kopplingsövningar. El-Ia 78, 121. El-Iö 20, 26, 36, 37. El-Iö 2, 3, 5—7, 11, 12, 14, 19, 21—23, 25, 29, 31, 36 och 37. El—Iö 38—51.

Centraler och m'a'tanordningar: Montering av okapslade och kapslade centraler och mätaranordningar samt lågspänningsställverk. El-C 1—3, 6—15.

Kabelarbete: Orientering om aktuella kabeltyper, kabelmuffar och kabeländavslut- ningar. Skalning av kabel och montering av muffar för blypapperskabel och plast- jordkabel. Något om förläggning av jordkabel. El-Jo 1—16.

Motor- och apparatmontering: Inkoppling av spis, tvättmaskin, elvärmeapparat m. rn. Inkoppling av strömbrytarur, impulsrelä, trappautomat rn. m. El-Mo 1, 2, 3, 17, 18, 19 och 20.

Inkoppling av enfasmotor och olika typer av trefasmotorer med de vanligaste typerna av startapparater och motorskyddsbrytare. Kontroll av motorskyddsbrytare. Inkoppling av elutrustning såsom oljeeldningsaggregat och ventilationsutrustning. Inkoppling av manöverskåp med kontaktor— och reläutrustningar för styrning av motorer och apparater. Inkoppling av trefastransformator samt kontroll av kopp- lingssätt. El-Mo 4—16. El-MT 27.

Linjearbete: Orientering om personlig skyddsutrustning, användande av stolpskor samt utförande av arbetsjordning. Fastsättning och montering av isolatorer. Upp- läggning och najning av ledning på stödisolator. Skarvning av kopparledning med olika metoder. Jordning med jordtag. El-Li 1, 2, 3, 4, 7, 14, 20, 21, 22 och 23.

7.5.4.2 Elektrisk mätning 40

Mätning av enfas— och trefaseffekt. Mätning av effektfaktor. Kontroll av konden- satorer. Mätning av jordresistans, fasföljd, belysningsstyrka, Inkoppling av kWh- mätare. El-Mä 10, 11, 12, 14, 15 och 18—24.

7.5.4.3 Felsökning, reparation, underhåll 200

Felsökning med hjälp av felsökningsschema på tex värmeapparater, spisar, kyl- skåp, samt bruksföremål med motordrivna detaljer. Felsökning främst med använ— dande av befintliga scheman på mindre anläggningsdelar där tryckknappslådor, kontaktorer, termostater och andra bryt-, slut- och reglerorgan ingår. Metodisk felsökning på installationer och utrustningar.

Underhållsarbete på maskiner och utrustningar. Systematisk genomgång och service av elektriska apparater med hjälp av repara- tionsschema. Byte av elektriska detaljer i apparater och utrustningar.

Genomgång av temperaturklasser och isolermaterial samt statorer och rotorer för växelströmsmaskiner. Olika typer av trefas- och likströmslindningar samt prov- ning av dessa. Demontering och montering av motorer. Skötsel av kommutatorer, släpringar och borstdon. El-Rep 7, 8, 9 och 11—14. El-MT l, 3, 4, 5, 21, 23 och 15.

7.5.4.4 Industriell elektronik 30

Uppbyggnad av och felsökning på likspänningsstabilisator. Mätning och felsökning på enkel motorstyrning med tyristor.

7.5.4.5 Materiallära

Fortsatt genomgång av materialläran med tonvikt lagd på elkraftområdet. Isoler- material. Lagermaterial. Byggnadsmaterial. Materials mekaniska, optiska, kemiska och elektriska egenskaper.

7.5.4.6 Yrkesekonomi

Företagsformer. Företagets verksamhet och organisation. Arbetsplanering. Arbetsberedning. Arbetsstudier.

Olika löneformer. Uppgörande av rapporter. Övningar i att använda och fylla i ett företags förekommande blanketter och handlingar.

Räkneexempel.

7.5.4.7 Ritningsläsning

Fortsatt genomgång av installationsritningar och olika slag av scheman, såsom enlinjescheman, flerlinjescheman, kretsscheman, blockscheman. Förbindningsta- beller. Kabellistor. Ritningsuppgifter. Övningar i ritningsläsning.

7.5.4.8 Installations- och anläggningsteknik

Installationsapparater. Installationer i olika lokaler. Säkerhetskontroll. Belysnings— anläggningar. Hissanläggningar. Telfrar och traverser. Oljeeldningsanläggningar. Ventilationsanläggningar. Batterianläggningar. Åskledareanläggningar.

Planering av installationer. Skötselföreskrifter. Felsökning. Kraftstationer. Kraft- överföring. Distributionsnät. Krafttaxor.

7.5.4.9 Ellära med laborationer

Växelströmslära. Likströmsmaskiner, växelströmsmaskiner. Manöverapparater. Transformatorer. Omformare. Likriktare. Elektrisk belysning. Elvärme. Kyl- och frysapparater.

Laborationer: Temperaturens inverkan på resistansen. Isolationsresistans. Spän- ningsfall. Impedans. Växelströmseffekt. Faskompensering. Y— och D-koppling. Lik- strömsmotorn. Synkronmaskinen. Asynkronmotorn. Trefastransformatorn. Trans- duktorn.

Räkneexempel.

7.5.5 Kommentarer och anvisningar

Utbildningen skall bedrivas systematiskt, så att utbildningstiden utnyttjas effektivt. Angivna hjälpmedel skall användas. Inlämingen av de olika avsnitten skall ligga inom de tidsangivelser som anges som rikttider.

Varje nytt moment i ett undervisningsavsnitt bör i princip inledas med instruk- tioner till vederbörande elevgrupp.

Laborationsformens möjlighet att i vissa kursavsnitt skapa bästa förståelse för det som genomgås skall beaktas.

Det är viktigt, att eleverna redan under grundutbildningen och i början av den- samma kommer i kontakt med och får bearbeta material av olika slag såsom me- taller, plaster och isolermaterial, så att undervisningen ej blir ensidigt inriktad.

Undervisningen i arbetsteknik och fackteori skall i möjligaste mån samordnas så att det teoretiska stoffet på bästa möjliga sätt ger stöd åt de praktiska avsnitten. Delar av fackteorin bör genomgås i direkt anknytning till arbetstekniken. Vidare förutsätts för att bästa utbildningsresultat skall uppnås ett mycket nära samarbete mellan olika berörda lärare.

Behövliga skyddsåtgärder, lämpliga arbetsställningar rn m genomgås i samband med de olika instruktionsavsnitten.

Betydelsen av att vårda maskiner och verktyg skall framhållas och de ekono- miska konsekvenserna om detta försummas skall belysas.

Materialbesparande åtgärder inlärs.

För att effektivare utnyttja utbildningstiden, föreslås att de till avdelningarna hörande verktygsförråden organiseras i form av öppna förråd.

De för olika arbetsmoment nödvändiga verktygen skall finnas i omedelbar an— slutning till respektive arbetsplats.

Följande typer av verktyg kan förutses ingå i avdelningens standardutrustning.

Allmänna verktyg Speciella handverktyg (speciellt för demontering och montering) Skärande verktyg, spiralborrar, försänkare, slipskivor m. m. Maskindrivna handverktyg

Mätdon

Förbrukningsmateriel

A. Allmänna och speciella handverktyg placeras där så är lämpligt på s. k. verk- tygskartor och placeras i anslutning till respektive arbetsplats. Kartorna förses med färgmärkning, vilket snabbt indikerar en eventuell frånvaro av verktyget. Vissa verktygskartor förutsätts vara transportabla, detta speciellt med tanke på demon— terings- och monteringsverktygen.

B. Skärande verktyg bör förvaras i anslutning till respektive verktygsmaskin. C. Maskindrivna handverktyg, som borrmaskiner, slipmaskiner m.m. placeras i likhet med under A nämnda handverktyg på speciella verktygskartor.

D. Mätdonen förutsätts förvarade i fack och i anslutning till mätobjekten. E. Förbrukningsmateriel, vissa typer av allmänna maskinelement, oljor m. m. förvaras i lämpliga förvaringsskåp med tillhörande lös fackinredning.

Organisation, som bygger på elevens personliga ansvar ger läraren rika tillfällen till att befästa vikten av verktygsvård och verktygsekonomi.

För allmän kontroll och övervakning i samband med lektionsslut utses »an— svarig» elev. Dennes uppgift är att kontrollera att varje verktyg finns på rätt plats, i förekommande fall komplettera förbrukningsmateriel, till läraren rapportera even- tuella skador och utföra märkning av eventuellt nytillkomna verktyg. »Ansvarig elev» skiftas kontinuerligt.

Anvisningar för vissa huvudmoment

De olika praktiska huvudmomenten skall innehålla dels sådana övningar och ar— betsuppgifter som avser att ge eleverna elementära kunskaper och färdigheter dels sådana uppgifter, som kan ge tillämpningsträning.

Bän karbete

Undervisningen syftar till att ge kännedom om förekommande handverktygs an- vändning, skötsel och vård.

De olika mätövningarna bör i möjligaste mån samordnas med övriga avsnitt av arbetstekniken, så att eleverna får meningsfylld tillämpningsträning.

Tillgängliga undervisningshjälpmedel för mätutbildning såsom speciella mät- objekt och övningsuppgifter bör användas.

Övningar i klippning och bockning av plåt, profiler och rör utförs i första hand i koppar, aluminium och liknande.

M askinarbete

Slipning bör begränsas till slipning och skärpning av enkla verktyg såsom mejslar, ritsspetsar, körnare, knivar m fl. Slipning av borrar bör genomgås i samband med borrning. Gällande säkerhets— och skyddsföreskrifter skall genomgås och till— lämpas.

M juk- och hårdlödning

Undervisningen syftar till att ge eleverna kunskap om användning av lödverktyg, led och flussmedel för mjuk- och hårdlödning. Dessutom skall eleverna erhålla kännedom om lödfogars hållfasthet och hållbarhet vid olika temperaturer.

Grundläggande elarbete och apparat- och anläggningsmontering

På grund av elarbetets karaktär är det nödvändigt att noga framhålla de speciella förhållanden, som är förenade med utförandet av de olika arbetsmomenten. Detta bör i första hand ske i fackteorin men i lika hög grad i direkt anslutning till respek- tive dehnoment i ämnet arbetsteknik. Därvid måste eleven bibringas kunskap om vilka elarbeten som enligt statlig författning får utföras utan att speciell behörighet erfordras.

Elarbetet skall utföras med härför godkänd materiel och enligt gällande säker- hetsföreskrifter. Skrivna arbetsinstruktioner skall användas i största möjliga ut- sträckning. '

Hydraulik, pneumatik och industriell elektronik Detta avsnitt skall enbart ge eleven orienterande kunskaper. Utbildningen skall skapa kännedom om de komponenter som de olika systemen är uppbyggda av och hur de olika systemen kan infogas i fabrikationsprocesser, maskinutrustningar, etc. Eleven bör inte stå helt främmande för principerna när han i praktiken möter tillämpningar på de olika systemen.

Arbetsteknik, termin 3 och 4

Utbildningen skall bedrivas så att en allsidig och systematisk elektrikerutbildning erhålls. Arbetsinstruktioner eller motsvarande hjälpmedel skall användas i största möjliga utsträckning.

De olika delarna i avsnitten skall behandlas så att den mesta tiden ägnas åt de vanligast förekommande arbetena. Många moment har karaktären av färdighets- övningar och skall ge tillämpningskunskaper, t. ex. ledningsförläggning, montage- arbete och elektrisk mätning, medan andra är mer av orienterande art, såsom linje- arbete, hydraulik, pneumatik och industriell elektronik. Undervisningen skall an— passas till de förändringar beträffande materiel och arbetsmetoder som ständigt sker i näringslivet och även koncentreras på sådana väsentliga avsnitt som ställer stora krav på varje enskild yrkesman, t. ex. felsökning, reparation och underhåll.

Under någon del av läsåret kan eleven fullgöra sin utbildning utanför skolverk— staden. Utbildningen skall vara så upplagd att eleven förbereds för sin framtida uppgift inom näringslivet och får möjlighet att anpassa sig till den arbetsrytm och de förhållanden som råder på den kommande arbetsplatsen.

Anvisningar för fackteori

Elläran skall behandlas i sådan omfattning att förståelsen för de enklare sam— banden med Ohms lag, effekt, energi, etc. underlättas. Vid behandling av delar av ämnet måste vissa avsnitt av matematiken först genomgås. Dessa är främst grun— derna i trigonometri, kännedom om och behandling av kvadratrötter, potenser med heltalsexponent och bokstavsräkning.

Tiden skall i samtliga fackteoriämnen koncentreras på att ge kunskap om sådan materiel och sådana förhållanden som en elektriker normalt kommer i beröring med. Laborationer skall dels komplettera och konkretisera den teoretiska under— visningen, dels anknyta till och förstärka kännedomen om praktiska tillämpningar.

Sammanfattning

YB:s betänkande III utgör ett väsentligt komplement till principbetänkandet och möjliggör en bedömning av i vilken utsträckning de av YB framförda principerna för den framtida yrkesutbildningens organisation och innehåll är hållbara. I denna målsättning för förevarande betänkande ligger också en avgränsning i den me- ningen att i huvudsak endast läroplaner av intresse för belysning av principbetän— kandet har medtagits. Det torde för övrigt vara omöjligt för en temporär kommitté att lämna förslag till läroplaner för hela det mångfacetterade yrkesutbildnings— området.

I kapitel 1 behandlas några allmänna frågor av övergripande intresse. Bl.a. diskuterar YB här problem i samband med det av YB föreslagna fria tillvalet. Förslag om dylikt tillval framlade YB i principbetänkandet, men med hänsyn bl. a. till att YB:s förslag visat sig ha blivit missförstått av vissa remissmyndig- heter tar YB här upp problemen på nytt och kartlägger sina tankegångar. YB fäster stort avseende vid denna möjlighet för elever i morgondagens gymnasieskola att genom fritt tillval — som i praktiken givetvis aldrig blir absolut fritt —— kunna exempelvis förstärka en påbörjad yrkesutbildning, tillskapa en individuell sido- ordnad men alltfort målinriktad utbildning eller möjliggöra övergång till andra årskursen av dagens fackskola. I det inledande kapitlet föreslår YB dessutom att prövotiden — som för närvarande förekommer inom de flesta yrkesutbildningar -—- slopas och anför som skäl härför bl. a. de förbättrade möjligheterna att inom den nya gymnasieskolan hjälpa elever fram till en riktig och för den enskilde väl avvägd yrkesutbildning. I detta såväl som i andra sammanhang understryker YB vikten av att yrkes- och studievägledningen effektiviseras. I kapitlet lämnas också en förklaring till varför YB i betänkandet presenterar alternativa läroplaner för dels maskin- och eltekniska linjen, dels konsumtions- och vårdtekniska linjen. Likaså framföres vissa förslag till försöksverksamhet framförallt med linjer som i sammanhanget kan sägas vara särskilt pregnanta uttryck för nyskapande, dvs. estetisk linje, livsmedelsteknisk linje, processteknisk linje och linje för grafiska yrken.

I kapitel 2 ges en samlad bild av de pedagogiska och metodiska problemen inom dagens yrkesutbildning samt diskuteras olika vägar för att uppnå en förbättrad yrkes- utbildning.

YB redovisar här också vad YB anser vara de karakteristiska huvuddragen i yrkesutbildningen, nämligen att den skall ge precisa kunskaper och färdigheter, att den är utomordentligt beroende av informationer från avnämarna bl. a. ändrade yrkeskrav, metoder, material, utrustning etc.,

att den skall ge en systematisk utbildning och träning i arbetslivsfostran, att den skall ge eleverna en god insikt i arbetsmetodernas betydelse och en konse- kvent träning i metodförbättring samt att den genom effektiv metodik och rationell organisation möjliggör ett nära nog maximalt utnyttjande av de investeringar som görs i yrkesutbildningen.

YB uppehåller sig i detta andra kapitel också utförligt vid problem som samman- hänger med interna och externa arbetsobjekt, varvid framförallt de senare är före- mål för YB:s intresse. Olika arbetsformer inom yrkesutbildningen behandlas också, varvid utbildningen vid fasta stationer — stationsutbildning — ägnas särskild upp- märksamhet. YB anser nämligen att den princip för undervisning som stations— utbildningen ger uttryck för är användbar inom vitt skilda områden och att den skapar goda möjligheter för den individualisering, som YB i likhet med före- gående skolutredningar hävdar vara ett väsentligt grundelement i gymnasieskolans samlade undervisningsverksamhet. I kapitlet ägnas också arbetslivsfostran stor uppmärksamhet och YB betonar i samband därmed yrkesutbildningens tredubbla målsättning, att ge kunskaper, färdigheter och arbetslivsfostran. Under rubriken Pedagogisk forskning lämnar YB förslag till angelägna forskningsuppgifter. Slut- ligen hänvisar YB såväl i första som andra kapitlet till det viktiga arbete i syfte att klarlägga samverkan mellan skola och avnämare och tillskapa en organisation härför, som för närvarande pågår i en särskild arbetsgrupp inom YB.

YB har i sitt principbetänkande framhållit vikten av att i läroplanerna införes ämnet Arbetslivsorientering. En beskrivning av lärostoffet med allmänna och spe- ciella anvisningar lämnas i kapitel 3, vilket i övrigt i vad avser de allmänna ämnena hänvisar till läroplan för fackskolan.

I kapitel 4 lämnar YB förslag till läroplan för estetisk linje. Denna linje är uppbyggd i enlighet med de principer, som presenterats i principbetänkandet, dvs. med en scenisk, en musikalisk och en konstfacklig gren med en för alla grenarna gemensam första termin. För att förhindra att grendelningen medför icke önskvärd åtskillnad mellan de konstnärliga disciplinerna föreslås att estetisk nutidsoriente— ring blir genomgående och gemensamt ämne under hela utbildningstiden. Intressant bedömer YB det vara att den estetiska linjen, även om dess karaktär av förutbild- ning för följande vidareutbildning är starkt markerad, kan erbjuda eleverna åtskil- liga grundutbildningar som möjliggör direkt anställning hos avnämare. YB uttalar också den uppfattningen att den estetiska linjen, sedan den prövats i försöksverk- samhet, skall befinnas lämplig som grundutbildning även inom yrken, där under- visningen i dag bedrives utan eller endast med ringa inslag av estetiskt lärostoff. YB anför exempel på sådana utbildningar.

Kapitel 5 upptas helt av läroplanen för distributions— och kontorsteknisk linje. Den är uppbyggd efter förslaget i YB:s principbetänkande, dock att de föreslagna varianterna — skrivvariant och siffervariant — ersatts med tillvalsmöjligheter inom ämnena maskinskrivning och kontorsteknik.

I det sjätte kapitlet behandlas läroplansförslag avseende den naturvetenskapligt- tekniska sektorn. Bl. a. presenteras en plan för livsmedelsteknisk linje, som i och för sig utgör en nyhet. Den för närvarande mera punktvis bedrivna yrkesutbild- ningen inom det livsmedelstekniska området har här samlats och breddats. Sam— tidigt har det varit möjligt att i enlighet med YB:s princip om blockutbildning sammanföra åtskilliga gemensamma och centrala färdigheter och kunskaper till en samlad första termin för linjen, varifrån specialiseringen påbörjas. I förslaget till läroplan för processteknisk linje har möjligheterna till blockutbildning utnyttjats om möjligt än mera. YB tar här konsekvenserna av det förhållandet att processtekniken förekommer i de mest skilda branscher och sammanför ut- bildning av personal för så olika områden som bl. a. Oljeraffinaderier, läkemedels- industri, margarintillverkning, järnverk och cementfabriker m.fl. Utbildningen är tvåårig, men det andra året torde med hänsyn till den mycket varierande speciali- seringen i viss utsträckning tänkas genomfört såsom inbyggd undervisning eller skolmässig utbildning med stort rekryteringsunderlag (riksskolor etc.). Läroplanen för de grafiska yrkena som också presenteras i kapitel 6 visar en yrkesutbildning som radikalt avviker från hittillsvarande utbildningar. Linjen för grafiska yrken överbryggar tidigare traditionsbundna indelningar av de grafiska specialiteterna och ger dessutom möjlighet till utbildning av specialister, som tidigare på grund av låg frekvens endast undantagsvis kunde erhålla en systematisk yrkesutbildning. Även hantverksyrkena är väl företrädda i kapitlet och särskilt må nämnas, att den frisörtekniska linjen kunnat konstrueras med en gemensam första termin. efter vilken specialisering sker mot dam- respektive herrfrisöryrkena. Samtidigt har YB stimulerat branschorganisationerna till att påbörja en omfattande yrkesananlys, genomförd på det sätt YB tidigare beskrivit i kapitel 2, varigenom underlag skapas för en ännu bättre yrkesutbildning i framtiden.

I kapitel 7 lämnar YB exempel på s. k. alternativa läroplaner. Det är dels kon- sumtions- och vårdteknisk linje som presenteras med separata planer för kon- sumtionsteknisk linje och vårdteknisk linje, dels den maskin— och eltekniska linjen som uppdelas i mekanisk, fordons- och el-telelinjer. YB anser att dessa alternativa läroplaner utgör exempel på den flexibilitet som måste prägla en så dynamisk ut- bildningsform som yrkesutbildningen och på den möjlighet till variation som bl. a. det mellan olika gymnasieorter skiftande elevunderlaget nödvändiggör.

BILAGA

Förteckning över

yrkesutbildningsberedningens ledamöter samt de arbetsgrupper som medverkat i förevarande

betänkande

Ledamöter

Överdirektören Birger Öhman, Stockholm, ordförande Skolrådet Birger Gårdstedt, Stockholm Direktören Folke Halden, Lidingö Kommunalrådet Oscar Hallbeck, Nacka Utbildningschefen Åke Isling, Stockholm Ombudsmannen Tore Karlson, Stockholm Riksdagsmannen Nils Kellgren, Stockholm Riksdagsmannen J an-Ivan Nilsson, Tvärålund Förbundsdirektören Bengt Olsson, Stockholm Riksdagsmannen Stig Stefanson, Ludvika Skolinspektören Erik Stålnacke, Mariestad Riksdagsmannen Karin Wetterström, Linköping

Sekretariatet

Skolkonsulenten, rektor Åke Dahl, Sundbyberg, huvudsekreterare (fr o m 1 novem- ber 1966) Byrådirektören Brita Wernlund, Lidingö, bitr sekr (fr o m 1 okt 1964)

Arbetsgruppen för byggnadsindustrin

Ledamoten Nils Kellgren, ordförande Ingenjören Erik Fäktenmark, Stockholm Rektorn Birger Gustafsson, Örebro Konsulenten Evert Gustafsson, Södertälje (L) Ombudsmannen Sten Holmberg, Jakobsberg (L) Ombudsmannen Börje Jönsson, Stockholm Rektorn Rune Larsson, Göteborg (L), sekreterare Intendenten Christian Sjöbeck, Lidingö

Arbetsgruppen för verkstadsindustrin

Ledamoten Erik Stålnacke, ordförande Ingenjören Erik Johansson, Stockholm Ombudsmannen Einar I. Karlsson, Stockholm Ingenjören Karl-Rune Staf, Stockholm (L), sekreterare Skolkonsulenten Gunne Ström, Solna (L) Ingenjören Eric Westman, Stockholm Överingenjören Vulf Wohrne, Stockholm

Arbetsgruppen för övrig industri

Ledamoten Folke Haldén, ordförande Skolkonsulenten Birgitta Gustafsson, Stockholm (L) Ombudsmannen Arne Nybom, Solna Överingenjören Gustav Riidhmer, Stockholm Ämnesläraren Georg Sjunnesson, Stockholm (L) Ingenjören Olle Tegman, Lidingö (L), sekreterare

Arbetsgruppen för hantverk

Ledamoten Stig Stefanson, ordförande Rektorn Stig Carlström, Handen (L) Förste Skolinspektören Einar Forssell, Stockholm Direktören Verner Helte, Stockholm, sekreterare Sekreteraren Alice Magnusson, Stockholm Rektorn Herry Ringdal, Göteborg (L)

Arbetsgruppen för husligt arbete

Ledamoten Karin Wetterström, ordförande

Undervisningsrådet Ruth Ager, Stockholm (L) Personaldirektören Karl Erik Bohman, Stockholm

Civilekonomen Stina Engström, Stockholm Skolkonsulenten Gunvor Fridén, Stockholm (L) Fortbildningskonsulenten Susanne Hallgren, Malmö (L), sekreterare Seminarieläraren Agneta Hjortzberg, Stockholm (L) Fackläraren Anna-Greta Nordin, Uppsala (L)

Direktören Göran Tegner, Bjuv Rektorn Hjördis Thorvinger, Göteborg

Arbetsgruppen för vårdande yrken

Ledamoten Bengt Olsson, ordförande Förbundssekreteraren Einar Binett, Stockholm

Rektorn Gunnel Claeson-Nyberg, Hälsingborg (L) Direktören Kurt Elander, Stockholm Undervisningsrådet James Folkmarson, Stockholm Förste skötaren John Johansson, Älvsjö Konsulenten Anna-Brita Jungqvist, Stockholm (L) Departementssekreteraren Gustaf Jönsson, Stockholm Barnhemskonsulenten Helena Lindblom, Stockholm Medicinalrådet Stig Lindgren, Stockholm Byrådirektören Anne—Marie Löfgren, Stockholm Skolsekreteraren Rolf Wikstrand, Stockholm (L), sekreterare Skolkonsulenten Lucia Åmark—Wintzer, Nacka (L)

Arbetsgruppen för handel och kontor

Ledamoten Åke Isling, ordförande Direktören Axel Alfort, Djursholm Sekreteraren Evert Brandgård, Stockholm Rektorn Gunnar Dahlander, Saltsjöbaden Rektorn Birger Forsberg, Södertälje Studierektorn Gösta Lindberg, Stockholm (L) Undervisningsrådet Osborn Olsson, Stockholm (L) Ombudsmannen Hilding Sjöberg, Stockholm Avdelningsdirektören Emil Stetler, Stockholm (L), sekreterare

Arbetsgruppen för jord och skog

Ledamoten J an—Ivan Nilsson, ordförande Redaktören Karin Andersson, Stockholm, sekreterare Förbundsordföranden Sixten Bäckström, Gävle Byråchefen Gösta Eriksson, Solna (L) Rektorn Gunnar Ernest, Västerhaninge (L) Länsjägmästaren Eric Falk, Gävle Direktören Paul Grabö, Stockholm Konsulenten Sten Hagander, Stockholm Byrådirektören Kjell Jonsson, Stockholm (L) Agronomen Erik Oldgren, Hovsta (L)

Arbetsgruppen för metodik och pedagogik samt för inre organisation Överdirektören Birger Öhman, ordförande Personaldirektören Erik Blomberg, Eskilstuna Rektorn Uno Forsberg, Skoghall (L) Rektorn Olle Helling, Bofors

Rektorn Gotthard Johansson, Skinnskatteberg Kanslichefen Per Lindman, Stockholm (L) Civilingenjören Leif Ljungberg, Karlstad Undervisningsrådet Christer Lundeberg, Saltsjöbaden (L) Studierektorn Agne Mjörnberg, Alingsås Direktören Gustaf Nordenskjöld, Göteborg Yrkesläraren Holger Strömgren, Stockholm Ombudsmannen Lars Wahlström, Stockholm Rektorn Knut Åhlén, Borlänge

Arbetsgruppen för lärarutbildning

Undervisningsrådet Harald Vrethammar, ordförande Studierektorn Gudrun Björnegård, Stockholm Rektorn Erik Blix, Stockholm Lektorn Torsten Eliasson, Solna Utbildningssekreteraren Carl-Erik Sandblad, Stockholm Rektorn Bror Ängqvist, Lund Rektorn Hans Wikström, Umeå

Dessutom ingår i gruppen alla med (L) markerade experter.

Arbetsgruppen för estetiska områden

Rektorn Åke Dahl, ordförande (L) Skoldirektören Karl Gustav Ljunghill, Lund Regissören Ingrid Luterkort, Vällingby Teckningsläraren Gert Z Nordström, Stockholm

Expert för vissa frågor

Rektorn Herbert Ekholm, Kalix

(L) = medverkar även i lärarutbildningsgruppen

1. Nordiskt institut lör samhällsplanering.

2. Nordiskt samarbete inom forskningens och den högre undervisningens område.

3. Menanriksväg Kiruna—Nordnorge.

4. Internordisk verkställighet med anledning av beslut rörande vårdnad om barn m. m.

5. Nordisk Institut for videreuddanneise i have- konst og landskabsplanlaegning. s. Dansk, norsk og svensk presses indhoid at nor- disk stof.

7. Norgisk radio- och TV-konierens på Biskops

Arn . 8. Nordiska bestämmelser tor skeppsapotek.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet

Allmänna arvsfonden. [2] Utsökningsrätt VI. [3] Ny domkretsindelning för underrätterna. [4] Partiell författningsreform. [26] Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval. [27] Tryckfrihet och upphovsrätt. [28]

Firmaskydd. [35]

Försvarsdepartementet Tjänsteställning inom krigsmakten. Esselte. [15]

Socialdepartementet Barnstugor. Barnavårdsmannaskap. Barnolycksfail. 8

Medicinalstyrelsens narkomanvårdskommitté. 1. Narkotikaproblemet. Del I. [25] 2. Narkotikapro- blemet. *Del II. [41] 1964 års nykterhetsvårdsundersökning. 1. N kter- hetsvårdens läge. Del I. [36] 2. Nykterhetsv dens läge. Del II. Bilagor. [37] Samhällets barntillsyn, barnstugor och familjedag- hem. [39]

Kommunikatiousdepartementet

Länsförvaltningsutredningen. 1. Den statliga läns- förvaltningen I. [20] 2. Den statliga länsförvalt- ningen II. Bilagor. [31]

Skatteförvaltningen. [22] Länsindelningsutredningen. [28]

Transportkostnaderna i Gotlandstrafiken. [29] Kanaltrafikutredningen. i. Vänerns och Vätterns förbindelse med Västerhavet. [32] 2. Vänerns och Vätterns förbindelse med Västerhavet. Bilagor.

Finanldepartementet Statlig publicering. [5]

Finansiella långtidsperspektiv. [6] Statskontorets programbudgetutredning. 1. Pro- grambudgetering. Del I. [11] 2. Programbudgete— ring. Del II _ Studier och försök. [12] 3. Program- budgetering. Del 111 — En sammanfattning. [13] Lag om Skatterätt. [24] Kompensation i vissa fan för bensinskatt som ut-

fåä vid användande av motorsåg och snöskoter.

». Eckleliutikdepartementet _ . Rikskonserter. [9]

”Linköpings högskola. Del I. [10]

skolans arbetstider. [14] 1958 års utredning kyrka—stat: VII. Folkbokfö- ringen. [16] VIII. De teologiska fakulteterna. [17] IX. Kyrklig organisation och förvaltning. [45] X. Kyrklig egendom. Skattefrågor. Prästerskapets privilegier. [46] 1962 års ungdomsutredning. Statens stöd till ung- domsverksamhet V. [19] Filmens inflytande på sin publik. [81] Lärarutbildning för folkhögskolan. [47] Yrkesutbildningen. III. [48]

Jordbruksdepartementet

Den framtida jordbrukspolitiken. [7] Skoglig yrkesutbildning. II. [33] 1964 års naturresursutredning. 1. Utsädesbetningens effekter. EZ] 2. Miljövårdsforskning. Del I. Forsk- ningsomr det. [43] Utkommer senare. 3. Miljö- vårdsforskning. Del II. Organisation och resurser. [44] Utkommer senare.

Inrikesdepartementet

Kommunal bostadsförmedling. [i] Invandringen. [18] Höga eller låga hus? [30] Företagareföreningarnas framtida organisation och verksamhet. [40]

IVAR HEGGSTRÖMS TRYCKERI AB STOCKHOLM 1967