SOU 1967:60

Bättre hjälpmedel för handikappade : förslag

Sammanfattning

I handikapputredningens uppdrag in— går att pröva frågor om tekniska hjälp— medel för handikappade. Direktiven pekar på den utvidgning som ägt rum i fråga om statsbidragsgivningen på hjälpmedelsområdet och det samarbete som på detta område etablerats mellan de medicinska och tekniska forsknings- råden samt det utvecklingsarbete som med statligt stöd bedrivs av Sven- ska centralkommittén för rehabilitering (SVCR). Utredningen skall närmare pröva frågan om formerna för den fort- satta verksamheten på området. I sitt arbete skall utredningen sträva efter sådana lösningar av de olika frågor som berör omvårdnaden av de handikappa- de att en bättre samordning av samhäl- lets insatser åstadkommes och en smi- dig anpassning till nya erfarenheter och rön möjliggörs. Utredningen har sett som sin uppgift att finna former för att knyta samman forsknings- och utvecklingsarbetet med den praktiska tillämpningen av nådda resultat samt deras tillgodogörande för de handikap- pade.

Det är viktigt att den handikappade får de hjälpmedel som kan underlätta för honom att leva ett självständigt liv. Det är en fråga om medicinsk och tek- nisk forskning för att skapa och ut- veckla nya och bättre hjälpmedel. Forskningen måste äga rum genom sam- ordnade insatser för att ge snabba och säkra resultat. Det är också en fråga om att tillverka och tillhandahålla hjälp—

medlen, anpassa deras utformning och funktion efter den enskildes särskilda behov. Den handikappade måste också bli anpassad till hjälpmedlet; han mås- te lära sig att begagna det så det kom- mer till bästa nytta.

Handikapputredningen föreslår att ett handikappinstitut inrättas för att främja, samordna och medverka i forsknings- och utvecklingsarbete på hjälpmedelsområdet. Institutets huvud- sakliga uppgift skall vara

att följa utvecklingen i fråga om tek- niska hjälpmedel och andra åtgärder för olika grupper handikappade,

att utarbeta och fortlöpande revidera ett långsiktigt program för forsknings- och utvecklingsarbete samt för under- sökningar och utredningar ägnade att belysa området,

att samordna verksamhet av ifråga- varande slag som bedrivs på skilda håll,

att samla material beträffande gjor- da, pågående och planerade forsknings- och utvecklingsprojekt, sprida känne- dom härom samt tjänstgöra som allmänt serviceorgan för råd och upplysningar beträffande projekt av förevarande slag,

att i lämpliga former sprida känne- dom om tekniska hjälpmedel och andra åtgärder för handikappade,

att bevaka behovet av, ta initiativ till och medverka i utbildning av per- sonal inom sitt verksamhetsområde,

att ta initiativ till och medverka i testning och egenskapsdeklaration av

tekniska åtgärder samt godkänna hjälp- medel för handikappade,

att biträda och nära samarbeta med socialstyrelsen och sjukvårdshuvud- männen, övriga berörda statliga och kommunala myndigheter samt handi- kapporganisationer, företag och en- skilda ined uppgifter inom verksam- hetsområdet,

att bedriva biblioteks- och dokumen- tationsverksamhet på området,

att följa den internationella utveck- lingen och samarbeta med institut eller andra organ i utlandet som bedriver liknande verksamhet i syfte att tillgodo- göra sig där vunna resultat och erfaren- heter.

Handikapputredningen föreslår att institutet drivs av staten, landstingen och de landstingsfria städerna gemen- samt. Härigenom nås enligt utredning- en bäst syftet att skapa ett organ som inte bara har överblick över forsk- nings- och utvecklingsverksamhet utan även över det praktiska fältarbetet.

SVCR fullgör nu inom ramen för sina resurser och sin ställning som enskild organisation uppgifter som skulle an- komma på handikappinstitutet. Handi- kapputredningen finner det därför na- turligt att institutet övertar de delar av SVCR:s verksamhet som kommer att falla institutets verksamhetsom- råde.

Omfattningen av institutets verksam- het kan inte från början preciseras på ett sadant sätt att det är möjligt att i förväg utarbeta en detaljerad organisa- tionsplan för institutet. Organisationen bör i stället efter hand anpassas efter uppgifternas art och omfattning och den arbetsmetod man finner vara bäst för att lösa dem.

Till institutet bör knytas ett utveck- lingsråd bestående av personer med framstående skicklighet och erfarenhet inom olika vetenskapsgrenar och verk-

inom

samhetsområden av betydelse för in- stitutets arbete.

För institutets verksamhet har be- räknats en kostnadsram av 4,5 milj. kr.

I anslutning till förslaget om ett han- dikappinstitut förordar handikapput- redningen att riktlinjer dras upp för uppbyggandet av en regional organisa- tion i landstingsområdena för hjälp- medelsverksamheten.

Ansvaret för hjälpmedelsverksamhe- ten på det regionala planet bör ankom- ma på ett organ inom varje område. Det är naturligt att landstingen och de landstingsfria städerna, som nu har att svara för tillhandahållandet av hjälp- medel och i de flesta fall byggt upp en organisation för detta ändamål, blir hu- vudmän för det regionala organet.

De regionala organen bör få en cent- ral ställning inom landstingsområdet med väsentliga uppgifter när det gäller hjälpmedelsverksamheten inom arbets- vård och sjukvård. Organen bör så- lunda kunna medverka till ökad sam- ordning och ökat samarbete mellan skilda institutioner i frågor om ordina- tionsförfarandet, utprovning, i före- kommande fall tillverkning, hjälpme- delsinstruktion, träning och anpassning samt tillhandahållande, installation och reparation av hjälpmedel. Organen bör uppmärksamma frågor om personalbe- hov och utbildning. I uppgifterna bör också ingå att informera myndigheter, personal och handikappade i de frågor som kan vara aktuella på hjälpmedels- området. Hit hör vidare att medverka vid kurser och informationsdagar för vidareutbildning av personal.

Handikapputredningen, som också tar upp frågor om statsbidrag till hjälp- medel, föreslår väsentliga förbättringar för de handikappade. Förbättringarna avser bl. a. införande av statsbidrag till rullstolar och invalidvagnar som ordi- neras av andra skäl än ortopediska.

Möjligheten vidgas för de handikappade att få hjälpmedel för den dagliga livs— föringen. De gällande begränsningarna i rätten att få hörapparat -— den får f. n. i princip inte kosta över 400 kr. för den som fyllt 16 år _ föreslås slopade. Samtidigt föreslås att statsbidrag skall kunna utgå till sjukvårdshuvudmännen för ersättning till tolkar åt döva. Möj- lighet öppnas att få statsbidrag till bröstproteser, ögonproteser och liknan- de proteser samt peruker. Förslaget in— nebär vidare en avsevärd utvidgning av

ordinationsrätten, vilket kommer att yt- terligare underlätta för de handikappa— de att få de hjälpmedel de behöver. Ut- redningen föreslår även att bestämmel- serna om statsbidragsgivningen, som nu regleras i olika författningar och inte har enhetlig konstruktion, förs samman i en gemensam kungörelse och efter ett samordnat system. Handikapputred- ningen räknar med att den genom dess förslag uppkomna totala ökningen av medelsbehovet för hjälpmedel kommer att bli 2 a 3 milj. kr.

BILAGOR

BILAGA A

Göteborgs sjukvårdsstyrelses verksamhet för tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappade Av prosektor Sven-Olof Braugård

1956 startade landets första rehabilite- ringsavdelning i Göteborg, en avdelning för neurologisk rehabilitering. 1961 övertog Göteborgs sjukvårdsstyrelse den ortopediska verksamheten vid van- föreanstalten i Göteborg, inklusive ban- dage- och skomakeriverkstäderna. 1961 startade verksamheten vid avdelningen för fysikalisk terapi och rehabilitering vid Sahlgrenska sjukhuset varvid den tidigare sjukgymnastiska avdelningen inordnades i denna verksamhet. 1966 fick Göteborg landets första professur i rehabilitering och ett år senare knöts denna till sjukvårdsorganisationen.

1957 tillkom en verkstad vid avdel- ningen för neurologisk rehabilitering främst i syfte att medverka i den han- dikappades återanpassning genom trä- ning och förberedande arbetsprövning. 1965 flyttades verkstaden till Högsbo sjukhus där man fick betydligt större lokaler. F.n. finns två tjänstemän an- ställda. På grund av bristen på möjlig- heter till adaptering och konstruktion av tekniska hjälpmedel kom verkstaden att engagera sig i denna verksamhet och har under åren producerat hjälp- medel såväl till enskilda handikappade som i serier. Även vid vissa av de bo- stadstekniska åtgärder, som kan behö- vas, medverkar verkstaden. Sedan verk— staden flyttades till Högsbo sjukhus har den också kommit att i viss utsträck-

ning bisträcka långtidsvårdavdelning- arna och deras dagvårdsverksamhet. Genom verkstaden utprovas och ut- lämnas tekniska hjälpmedel åt de han- dikappade, som samtidigt erhåller trä- ningi att använda dem.

Sedan sjukvårdsstyrelsen 1961 över- tagit skomakeri- och bandageverkstä- derna från vanföreanstalten gjordes en utredning om deras organisation. 1965 flyttades verkstäderna från ortopediska kliniken vid Sahlgrenska sjukhuset till lokaler vid Anders Perssonsgatan. Den nya avdelningen för ortopediska och tekniska hjälpmedel sorterar administ- rativt f. n. under överläkaren i ortopedi men skall vara en serviceverkstad för alla sjukvårdsavdelningar inom Göte- borgs sjukvårdsstyrelse. Avdelningen har två huvudsektioner, en för ordina- tion, utprovning och träning när det gäller bandage- och proteser, och en mer verkstadsbetonad för tillverkning, konstruktion och service av alla slags hjälpmedel. Bandagesektionen förestås av en bandagemästare som samarbetar med en särskild »protesläkare». Verk- stadssektionen leds av en verkstadschef med en förman för respektive skoma- keri-, korsett-, bandage- och protestill— verkningen.

Avdelningen för konstruktion och service har som sin betydelsefullaste uppgift att medverka i utvecklings- och

nykonstruktionsarbetet. En uppgift är att upprätthålla kontakter med läkarna i deras arbete på utvecklings- och forsk— ningssidan. Den ingenjör vid verksta- den, som skall leda denna verksamhet, skall delta i arbetet ute på sjukvårds- eentralerna och kommer därför att ingå i olika arbetsgrupper. Vid verkstaden finns 54 befattningshavare. Alla kostna- der för verkstaden fördelas på respekti- ve produkt- och tillverkningsobjekt.

Vid avdelningen för fysikalisk terapi och rehabilitering vid Sahlgrenska sjuk— huset tillverkas vissa individuella hjälp- medel för handikappade. Vid denna av- delning sker också utprovning av och träning med rullstolar, och genom av- delningens tjänstemän utreds behovet av olika tekniska åtgärder för handi- kappade. Vid avdelningen finns också två hjälpmedelsbussar samt en person- bil. Dessa handhas av arbetsterapeuter, vilka efter remiss från läkare utreder den handikappades situation genom att besöka vederbörande i hemmen. De vanligaste tekniska hjälpmedlen finns med i bussen och ges den handikappade samtidigt som han får instruktion om deras användning. Har arbetsterapeu- ten inte hjälpmedlet tillgängligt eller om det måste tillverkas, rekvireras hjälpmedlet och distribueras senare av arbetsterapeuten. I regel sker en upp- följning av den handikappades situa- tion efter en tid. När det gäller tillverk- ning och reparationsservice kan reha- biliteringsavdelningarna repliera på den centrala verkstaden för ortopediska och tekniska hjälpmedel.

Vid olika sjukvårdsavdelningar finns laboratorier och smärre verkstäder med mer forskningsmässig inriktning när det gäller tekniska hjälpmedel för han- dikappade. Även dessa avdelningar sam- arbetar med centralverkstaden.

Hörcentralen vid Sahlgrenska sjuk- huset svarar för utprovningen av hör-

apparater och ordinerar andra tekniska utrustningar såsom förstärkaranlägg- ningar m. m.

Tekniska hjälpmedel för synskadade förmedlas främst genom blindorganisa- tionernas konsulenter.

Hela verksamheten är ekonomiskt-ad- ministrativt samlad under en intendent vid Göteborgs sjukvårdsstyrelse.

Genom att stadens socialvård och ar- betsvård samarbetar med sjukvården kan även dessa organ få tillgång till de resurser för tekniska hjälpmedel som kan behövas. Detta sker genom att man »köper tjänsterna» hos sjukvårdens hjälpmedelscentraler.

Den totala omsättningen av olika hjälpmedel vid Göteborgs sjukvårdssty- relse uppgick 1966 till 3 639 150 kronor. De olika verksamhetsgrenarna och ty- pen av hjälpen har närmare analyserats för att ge en uppfattning om verksam- heten. Hänsyn har inte tagits till stats- bidragsfrågorna.

Ortopediska skor

Det ortopediska skomakeriet vid avdel- ningen för ortopediska och tekniska hjälpmedel levererade under 1966 5 796 arbeten till en kostnad av 824 000 kro- nor, fördelade på nedanstående artik- lar:

Antal Handgjorda skodon ............ 620 % par Ortopediska skodon (köpskor). .. 1 724 g; » Ortopediska ändringar (egna) . . . . 816 ;— » Reparation av handgjorda skor.. 230 % » Dubbelkappor ................. 1 837 st Innerkappor ................... 180 » Ytterk app or ................... 1 1 » Läderinlägg ................... 22 » Utfyllnadsproteser ............. 27 » Förhöjningsproteser ............ 32 » Vristmanschetter ............... 13 » Läderkapslar .................. 4 » Gipsmoccasiner ................ 278 »

5 796

Rullstollar 322 rullstolar bokfördes under verksam- hetsåret till en kostnad av 394 000 kro- nor.

Kostnaden för motordrivna invalid— vagnar uppgick till 105 000 kronor och för övriga invalidstolar till 6000 kro- nor.

Åldersfördelningen hos de handikap- pade som ordinerades rullstolar visar en stark snedfördelning vilket framgår av följande tabell:

Ålder Ant al rullstolar 16 13 20 20

106 rullstolar var inne för reparation. 53 stolar återlämnades och kunde efter översyn distribueras till handikappade.

Proteser, bandage

Bandageverkstaden redovisar 12 003 ar- tiklar för en sammanlagd kostnad av 1 920000 kronor. Av dessa utgörs hu- vuddelen av korsetter (5159). Därnäst i antal kommer inlägg (3 024). Proteser- na fördelar sig enligt följande:

Lårhensproteser .......... 78 st 'Underhensproteser ........ 162 » Armproteser ............ 26 » Hjälpmedlets kostnad i kronor 5 25 Antal handikappade 250

Kosmetiska stödjebandage ordinerades i 9 fall. I en särskild tabell (Bilaga 1) har en specificerad redogörelse gjorts. Då de flesta hjälpmedlen blir tillverka- de efter den handikappades mått och

Ålder Antal handikappade 11 14 29 33

blir individuellt anpassade, varierar kostnaderna för samma artikeltyp högst avsevärt, varför en specificerad kost— nadsredovisning ej har gjorts.

ABL-hjälpmedel

Genom avdelningen för ortopediska och tekniska hjälpmedel ordinerades 2317 tekniska ABL-hjälpmedel till en kost- nad av 54 000 kronor. Ofta har det va— rit fråga om enstaka exemplar av ett

515 16—20 21—30 31—40 41—50 51—60 61—67 68—77 78—87 287 år

43 46 70 53 7 = 322

hjälpmedel. 26 artiklar har levererats i 10—24 ex., 19 i 25—49 ex., 3 i 50—99 ex. och 3 i mer än 100 ex. För att belysa såväl totalkostnad som styckepris har detta angivits i tabellform (Bilaga 2). Genom övriga avdelningar för reha- bilitering inom sjukvårdsstyrelsen fick 1 122 handikappade ADL-hjälpmedel till en sammanlagd kostnad av 129 250 kronor. Kostnaderna för hjälpmedel till en enskild handikappad varierade från 45 öre till 1328:50 kronor. De enskilda handikappade har i nedan- stående tabell grupperats efter total- kostnaden för hjälpmedlen per individ:

> 100 25—49 50—99 _ 431 = 1 122 235 206

Åldersfördelningen bland de handi- kappade som fått ABL-hjälpmedel ge- nom rehabiliteringsavdelningarna visar att mer än hälften är över 60 år enligt nedanstående tabell:

Ålders- uppgift

5 15 16—20 21—30 31—40 41—50 51—60 61—67 2 67 saknas

108 193 216 473 45 = 1 122

Med hänsyn till de synskadades sär- skilda situation gjordes en specificerad genomgång av de hjälpmedel som 1966 ordinerades till dessa i Göteborg. Sam— manlagt ordinerades hjälpmedel till 117 synskadade och blinda i följande ål- dersgrupper :

Ålder Antal handikappade 5 7

Redogörelsen visar att ca 50 % är över 60 år. Totalt ordinerades till de 117 syn- skadade och blinda 612 artiklar för sammanlagt 19 812 kronor eller ca 170 kronor per handikappad. I ca 1/3 av fallen låg kostnaden under 100 kronor och i ca 1/4 låg kostnaden över 200 kronor. I ett fall redovisas en kostnad av 45 öre och i ett fall 3: 35. Specifice- rad redovisning över olika slag av ordi- nerade hjälpmedel lämnas i Bilaga 3.

Kostnad i kronor per handikappad 0—99 Antal handikappade 7

Hj ärtstimulatorer

Genom Göteborgs sjukvårdsstyrelse or- dinerades 1966 126 hjärtstimulatorer

16—20 21—30 31—40 41—50 51—60 61—67 10 16 26 16

till en kostnad av 174600 kronor. Då thoraxkirurgiska kliniken vid Sahl- grenska sjukhuset är en av landets spe- cialistkliniker för handikappade som är i behov av hjärtstimulatorer avser dessa siffror inte enbart ordinationer till göteborgare. Göteborgskliniken sva-

2 67 37 = 117

rar för ca 25 procent av hela verksam- heten inom landet.

Hörselhjälpmedel

Vid sidan om de tekniska hjälpmedel för hörselskadade, som ordineras ge- nom hörcentralerna, försågs dessa han— dikappade i 55 fall med hjälpmedel av den typ som går över bidragen till tek- niska hjälpmedel av ADL-typ. Kostna- derna uppgick till 32300 kronor och fördelade sig enligt följande:

100—1 99 200—500 1 5 9

2 500 24 = 55

De flesta hjälpmedlen (24) som kostade över 500 kronor avsåg förstärkaranlägg- ningar. Inom 100—199 kronorsramen (15) ligger främst kostnaden för extra telefonförstärkare.

Artiklar levererade 1966 genom bandageavdelningen vid avdelningen för ortopediska och tekniska hjälpmedel

Artikel Antal Artikel Antal Nattskena .................... 82 Underbensprotes .............. 45 » .................... 61 » .............. 116 » (volar) .............. 90 » .............. 1 Gipsvagga .................... 6 Badprotes .................... 8 Halskrage efter avgjutning ..... 2 Underbensprotes ........... rep 393 » skumplast ........... 276 Förlängningsprotes ............ 12 » C 60 ................ 93 » ............ 5 » 8001—8002 .......... 36 » ......... rep 24 » halsmanschett ....... 82 Armprotes .................... 4 Korsett tyg dam .............. 3 472 » .................... 4 » » herr ............... 1 633 » .................... 13 » » ................ rep 444 » .................... 5 » läder ................. 19 ................. rep 84 » cell-plast .............. 16 Abduktionsskena .............. 11 » » ........... rep 25 Amantistöd ................... 72

» Milwaukee ............ 11 » Mycroft walking » .......... rep 50 frame ............. 4 » trepunkts- ............. 8 B.H .......................... 14 Höfthylsa .................... 1 Bystprotes .................... 7 Knäbandage .................. 28 Coxitstol ..................... 3 » .................. 30 Damasksträck ................. 16 » Camps elastiska .. . . 170 Frejakudde ................... 345 » Creutz-skena ....... 17 Fusere abduktions-splint för höft 5 Underbensbandage ............ 3 Glasögon prisma f. Milw ........ 6 » ............ 35 Glisson slynga ................. 144 Helbensbandage ............... 75 Gåbockar ..................... 282 » ............... 2 Gånghage Gåstol .............. 10 » ............... 2 Gångspark .................... 7 » ............... 10 Hakstöd ...................... 1 » ............... 10 Kosmetiskt stödjebandage ...... 9 Knähylsebandage .............. 15 Kryckkäppar ................. 683 Benbandagc ............... rep 429 » special. ......... 42 Handledsbandage .............. 35 Kryckor ...................... 58 Armbandage .................. 1 » special ............... 6 » .................. 1 Käppar sjuk— ................. 212 ............... rep 5 Lux bädd-låda-vagga. . . . . . . . . . 11 Bygel ........................ 68 Rollator ...................... 44 Langes inlägg ................. 309 Skumplastkänga ............... 40 Inlägg ....................... 2 715 Slynga ....................... 15 » ..................... rep 326 Torenkudde ................... 6 Dorsalbandage ................ 164 Uritär-colostemi-bandage ....... 6 ............. rep 93 von Rosenskena. . . . . . . . . . . . . .. 12 Hallux Valgus- skena ........... 27 Zimmerlyft ................... 1 Lårbensprotes ................. 3 Zimmersträck ................. 35 = """""""""" 7å Antal levererade artiklar ....... 12 003 » _____________ rep 281 Antal reparationer ............. 2 154

ABL-hjälpmedel levererade 1966 genom avdelningen för ortopediska och tekniska hjälpmedel

Antal | Pris | Totalsumma A. Dygnsvila Kudde med hål .................................... 1 12: 25 12: 25 Coxitkudde ........................................ 7 65: 65 459: 55 Sängförhöjning ..................................... 1 10: — 10: — Sängklotsar ........................................ 1 10. — 10: — Sängrepstege ...................... ; ................ 9 14: 70 132: 30 Sängstöd .......................................... 4 46: 50 186: — Sängtrapets ........................................ 13 154: 55 2 009: 15 B. På— och avklädning Avklädningspinne .................................. 24 2: 20 52: 80 » .................................. 1 1: 95 1: 95 Blixtlåsuppdragare ................................. 4 4: 40 17: 60 Kardborreknäppning ................................ 1 5: — 5: — » BH ............................ 13 19: 50 253: 50 » Korsett, Byxor, Blus, Skjorta ..... 5 35: 60 178: — Knappknäppare .................................... 8 5: 10 40: 80 Knäppningsanordning ............................... 1 30: — 30: — Påklädningskrok ................................... 13 8: — 104: — Påklädningskrok (med strumpavdragare) .............. 2 6: 75 13: 50 Skena för förkläde, plast ............................ 4 9: 55 38: 20 » » » .................................. 2 21: 85 43: 70 Skohorn, 60 cm, fjädrande ........................... 1 4: — 4: — Strumppåtagare av kartong .......................... 11 3: 95 43: 45 » » plast ............................ 94 5: 60 526: 40 » .................................... 2 5: — 10: — » .................................... 1 7: 40 7: 40 C. Hygieniska bestyr Antiglidmatta av gummi, 36 x 57 cm ................. 14 16: 85 235: 90 » » » 40 x 71 » ................. 45 22: 45 1 010: 25 » » » 36 X 57 » ................. 68 11: — 748: — Badbräda ......................................... 1 19: — 19: — Badräcke för badkarskant ........................... 16 39: 35 629: 60 Badstol, 640 mm ................................... 1 32: 15 32: 15 » 690, 740 mm ............................... 5 36: 25 181: 25 » .......................................... 1 52: 25 52: 25 » 640 mm ................................... 43 32: 65 1 403: 95 » 690, 740 mm ............................... 21 36: 95 775: 95 » PB-pallen nr 2 ............................. 3 74: 80 224: 40 » .......................................... 1 46: 40 46: 40 Hållare för rakapparat .............................. 1 10: — 10: — Hårtvätt för sängliggande ..................... - ...... 1 129: — 129: — Kamförlängare av trä ............................... 2 8: 75 17: 50 » » metall ............................ 1 23: 55 23: 55 » » trä ............................... 6 8: 75 52: 50 Nagelborste med sugkopp ........................... 39 4: 30 167: 70 Nagelfil med tjockt korkskaft ........................ 12 4: 50 54: — » på sugfötter ................................ 17 3: 30 56: 10 » med korkskaft .............................. 2 9: 90 19 :80

Nagelklippare ...................................... Nagelklippare med handreglage ...................... Nagelsax .......................................... Ryggstöd till badstol, PB-pallen nr 2 ................. Sittbräda för badkar ................................ Tandborste med sugkoppar .......................... Toalettsits ......................................... Toalettstolsförhöjn. m. reglerbar höjd, frist ............. » av plast ......................... » för montering .................... » reglerbar ........................ Tvättsvamp med skaft .............................. » » sugfötter ...........................

D. Förflyttning

Amantistöd ........................................ Armhålskryckor .................................... Draghandtag ....................................... Förlängning av styranordning till rullstol .............. Gehri-pulling ....................................... Glidbräda ......................................... Gåbock ........................................... Gångstöd .......................................... Hydraulisk lyftapparat »Zimmer» ..................... Katapultsits ....................................... Katapultstol ....................................... Kryckkäpp ........................................ Käpp ............................................. >) ............................................. ») ............................................. » ............................................. » ............................................. » ............................................. )) ............................................. l) ............................................. Rollator ........................................... Stödhandtag, 15 cm ................................ » 20 » ................................ » 30 » ................................ » 40 » ................................ » 60 » ................................ » 16 » ................................

E. Motionering Isduhbar, uppfällbara ...............................

F. Läsning

Bladvändare ....................................... » ....................................... » med trähandtag ........................ Blindskriftmaskin .................................. !) .................................. !) .................................. Namnteckningsskylt ................................ Pennhållare ........................................ Skrivram ..........................................

G. Inlagande av mat och dryck Gaffel-kniv »Capri» .................................. )) » >) ..................................

Gaffel-sked »Branch» ................................

Antal Pris Totalsumma 1 _ _ 2 11: 50 23: — 6 12: 60 75: 60 1 26: 60 26: 60 100 47: 15 4 715: —— 27 4: 30 116: 10 1 60: 60 60: 60 4 117: 80 471: 20 7 71: 55 500: 85 2 94: 75 189: 50 48 126: 25 6 060: — 35 4: 75 166: 25 16 14: 60 233: 60 6 67: 70 406: 20 2 17: — 34: — 5 15: 90 79: 50 1 2: —— 2: — 1 112: 20 112: 20 1 16: 60 16: 60 6 27: _ 162: — 1 61 — 61: — 1 1022: 40 1 022: 40 15 136: 35 2 045: 25 1 312: 90 312: 90 12 17: — 204: — 4 8: — 32: — 1 28: —— 28: —- 1 24: 50 24: 50 14 21: —— 294: —— 9 17: 60 158: 40 19 15: — 285: -—— 4 8: 50 34: — 5 6: 60 33: — 5 176: 45 882: 25 2 15: 90 31: 80 28 15: 85 443: 80 28 16: 90 473: 20 7 17: 85 124: 95 2 26: 60 53: 20 1 3: 60 3: 60 14 10: 10 141: 40 1 1: 70 1: 70 1 14: 60 14: 60 2 5: 50 11: — 2 400: _ 800: — 5 450: — 2 250: — 3 600: — 1 800: -— 35 2: _ 70: —— 1 6: — 6: —— 36 3: 35 120: 60 19 4: 50 85: 50 25 3: 45 86: 25 13 5: 50 71: 50

Antal Pris Totalsumma

Handtag av plast för glas ............................ 1 8: 45 8: 45

» » » » » ............................ 2 5: 60 11: 20

Hållare för matbestick, läder ......................... 1 7: 30 7: 30 Mugg med lock och pip .............................. 2 4: 30 8: 60 ; Pet-emot-kant ..................................... 14 12: 30 172: 20 % Sked för höger-el. vänsterhänta, plastskaft ............. 2 8: 95 17: 90 1 Åggkopp av metall ................................. 23 5: 05 116: 15

» » plast med sugkopp ...................... 34 1: 40 47: 60

H. Hastiga sysslor

Buller-Jan ......................................... 32 1- _ 32: ——

Burknyckel »Sardinia» ............................... 1 5' 40 5: 40 Burköppnare ....................................... 1 8 65 8: 65 Dammsugarkrok ................................... 3 6 60 19: 80

................................... 1 3 45 3: 45

Diskborste med sugkopp ............................ 21 13 85 290 85 Fönstertvättare .................................... 2 10 20 20 40

.................................... 3 23 — 69: _

Griptång, aktivt el. passivt grepp ..................... 197 26 95 5 309 15

» .......................................... 5 29 — 145' —

» .......................................... 2 24 — 48: —

Hinktralla »Buster» ................................. 1 45 — 45: —

» »Buster» ................................. 2 18 50 37 —— » ........................................ 7 50 20 351 40 » (bord) för rullstolsbundna .................. 1 76 85 76 85

Hållare för sybåge och stoppsvamp .................. 1 11 25 11 25

» » » » » och virknål ......... 5 43 75 218 75

Hushållsvåg ....................................... 6 28 — 168. — Kaffekittel med nivåstopp ........................... 40 25 — 1 000: —

Kastrullhållare ..................................... 1 9 50 9: 50

» ..................................... 9 9 65 86:85

Kranöppnare, metall, 23 cm ......................... 3 5 60 16 80

» trä, urtaget mitt under hållaren ......... 2 10. 20 20. 40 » » 2—4 nabbar ....................... 37 9: 85 364: 45 » metall, 15 cm ......................... 1 4: 50 4: 50 » trä, urt. mitt under hållaren, 20 cm ...... 24 13: 10 314: 40 » » » » » » 40 » ...... 2 16: 15 32: 30

Lökbräda .......................................... 1 5: 75 5: 75 Måttband ......................................... 1 8: — 8: —

......................................... 2 34: — 68: _

Nyckelgrepp, trä ................................... 4 8: 75 35: —

» bakelit ................................ 4 6: 75 27: — » trä ................................... 1 8: 75 8: 75

Nålpåträdare ...................................... 258 0: 15 38: 70 Patentlåsöppnare för Abloylås el. likn ................. 2 7: 30 14: 60

» » platta låsvred ................... 3 7: 30 21: 90 » trä ................................ 5 7: 65 38. 25

Platta för smörgåsheredning ......................... 32 5: — 160: —

» ......................... 6 10: 10 60: 60

Potatishållare på platta ............................. 7 5: 50 38: 50 Potatisskalare ...................................... 8 11: 55 92: 40

» med skruvtving ....................... 18 24: 10 433: 80 » » sugkoppar ........................ 11 14: 40 158 40

» skruvtving ....................... 1 33: 10 33 10

Rotfruktsborste i trä med sugfot ..................... 13 7: 70 100. 10 Sagoskärare ........................................ 46 10 50 483: — Sax för vänsterhänta, lilla modellen ................... 4 8 40 33: 60 Skruvlocksöppnare ................................. 1 4 — 4: _

» ...................................... 1 27 80 27' 80 » med skruvtving ................... 4 13 50 54 — » »Kickan» ......................... 8 7 40 59 20

Skärbräda med spik ................................

)) ......................................... Smördelare ........................................ Spisvredsöppnare ................................... Stckspade ......................................... Stektång .......................................... Stoppkork ......................................... Stödplatta till konservöppnare .......................

») >) )) ....................... Sugkopp »Nita» ..................................... Sybågc ............................................ Sydyna ........................................... Tubnyckel med påbyggt trähandtag .................. Upphängningskrok ................................. Äggring ...........................................

I. Övriga hjälpmedel Arbetsstol ......................................... Avlastningsbord på hjul ............................. Coxitstol .......................................... )) .......................................... Fotstöd ........................................... Handskenor ....................................... Klockuppdragare ................................... Reglett ............................................ Ritbord ........................................... Sittdyna .......................................... Sittdyna till rullstol ................................. » ») )) ................................. Skena för dorsalextention ............................ » )) » ............................ Specialkilar ........................................ Specialkudde, till rullstol ............................ Stödhandtag, 15 cm ................................ )) 20 )) ................................ » 60 » ................................ Telefonlurshållare + avlyftare ....................... » » ....................... Universalhållare .................................... Visolett ...........................................

Antal Pris Totalsumma 34 19:—— 646:—— 1 15:50 15:50 10 13:—— 130:—— 11 7:30 80:30 4 3:30 13:20 39 3:30 128:70 1 2:—— 2:—— 3 17:95 53:85 4 24:70 98:80 1 2:35 2:35 7 4:50 31:50 2 66:20 132:40 3 4:40 13:20 1 9:—— 9:—— 86 1:20 103z20 1 205:—— 205:—— 1 190:70 190:70 9 373:65 3 362z85 1 162:?0 162:70 5 23:—_ 115:—— 5 7:50 37:50 2 2:—— 4:—— 2 13:40 26:80 2 36:70 73:40 1 135:—— 135:—— 2 15;__ 30:—— 1 20:—— 20:—— 14 10:50 147:—— 1 5:—— 5:—— 2 22:—— 44:—— 2 12:25 24:50 2 15:90 31:80 6 19:85 119:10 1 26:60 26:60 1 132z40 132:40 5 171:70 858:50 1 1:50 1:50 1 54:—— 54:——

2317 53 905: 75

Bilaga 3

ABL-hjälpmedel ordinerade 1966 till synskadade och blinda genom Göteborgs sjukvårdsstyrelse

Artikel | Antal | Pris ! Totalsumma

1. Injektionsspruta ................................ 1 7: _ 7: _

2. » ................................ 5 7: 25 36: 25

3. » ................................ 12 70: 50 846: _

4. » ................................ 2 72: — 144: _

5. Bhndskrivmaskm ............................... 2 400: _ 800: _

6. » ............................... 5 450: _ 2 250: _

7. » ............................... 3 600: _ 1 800: _

8. Skrivram ...................................... 1 3 _ 3: _

9. ...................................... 33 3 35 110' 55 10. Namnteckningsskylt ............................. 37 2 _ 74 _ 11. Ritbord ........................................ 2 36 40 72 80 12. Armbandsur .................................... 4 117 30 469 20 13. » .................................... 35 117 75 4121 25 14. » .................................... 23 110 50 2541 50 15. Fickur ......................................... 3 102 — 306 _ 16. Vackarur ...................................... 64 25: 10 1 606 40 17. Tidur .......................................... 3 24: _ 72: _ 18. » .......................................... 41 34' _ 1 394: _ 19. Käpp .......................................... 1 24 50 24 50 20. » .......................................... 1 22 50 22 50 21. » .......................................... 1 21 50 21 50 22. » .......................................... 5 21 _ 105:_ 23. » .......................................... 1 20 50 20 50 24. » .......................................... 8 20 _ 160:_ 25. » .......................................... 2 18 — 36: _ 26. » .......................................... 1 17 60 17 60 27. » .......................................... 22 15 _ 330. _ 28. » .......................................... 3 8 50 25 50 29. » .......................................... 2 8 30 16 60 30. » .......................................... 6 6 60 39 60 31. Hushållsvåg .................................... 7 28: — 196 _ 32. Kaffekittel med nivåstopp ....................... 3 24: _ 72. _ 33. » ..................................... 34 25' — 850: _ 34. ..................................... 3 27 — 81: _ 35. Bullei- Jan ..................................... 31 1 — 31: _ 36. Äggring (89 st a 1: 20 = 106: 80) .................. 31 1 20 106 80 37. Stektång ....................................... 41 3: 30 135: 30 38. Stekspade ...................................... 1 3 30 3: 30 39. Smördelare ..................................... 11 13: — 143: _ 40. Sagoskärare .................................... 47 10: 50 493: 50 41. Skärbräda ..................................... 1 15: 50 15: 50 42. Måttband ...................................... 1 8. — 8: — 43. » ...................................... 34 2: _ 68: — 44. Stoppkork ..................................... 1 2 10 2: 10 45. Nälpåträdare (262 st a 0: 15 = 39: 30) ............. 33 0: 15 39: 30 46. Reglett ........................................ 3 13: 40 40: 20 47. Visolett ........................................ 1 54: — 54: — 612 19 812: 25

BILAGA B

Medicinsk — teknisk forsknings-, utvecklings- och konstruktions- verksamhet rörande hjälpmedel för handikappade Av prosektor Sven-Olof Brattgård

I avsikt att få överblick över forsk- nings-, utvecklings— och konstruktions- verksamheten i fråga om hjälpmedel för handikappade har handikapputred- ningen vid årsskiftet 1966/67 gjort en enkätundersökning hos vissa statliga institutioner, landsting, vanförevårds- föreningar, SVCR m. fl. (Bilaga 1). Un- dersökningen har inte omfattat verk— samhet vid enskilda firmor, såvida inte dessa genom avtal eller på annat sätt varit engagerade i sjukvårdshuvudmän- nens verksamhet. Utredningen ger så- lunda ingen information om den totala verksamhet på utvecklings- och forsk- ningsområdet kring de tekniska hjälp- medlen som pågår i landet.

De enkätformulär (Bilaga 2) som ut- sändes avsåg i första hand att ge infor- mation om de projekt som avslutats 1966 och de som pågick vid årsskiftet 1966/67. Även sådana projekt som var planerade eller ansågs önskvärda borde redovisas.

Analys av enkätsvaren

Samtliga huvudmän och organisationer som tillfrågades har insänt svar. Flera frågor har besvarats så ofullständigt att en bearbetning av dessa inte varit möj- lig. Svaren i fråga om avslutade pro- jekt avser endast i några fall sådana som kan anses helt avslutade under 1966. Utvecklingsarbeten avbryts i re-

gel inte vid en given tidpunkt utan hålls aktuella lång tid. Vid bearbet- ningen av materialet har därför dessa projekt sammanförts med de pågående projekten. Svaren rörande planerade el- ler önskvärda projekt har inte varit så redovisade att en sammanställning kun- nat göras.

I vissa fall förekommer samarbete mellan olika intressenter i utvecklings- arbetet varvid man hänvisat till någon av dessa. I denna redogörelse har pro— jektet uppförts under den huvudman el- ler organisation som enligt enkäten måste anses vara den för projektet huvudansvarige.

På grund av definitions- och avgräns- ningssvårigheter har enkäterna i vissa avseenden blivit ofullständigt besva- rade. Detta framgår särskilt när det gäller enklare tekniska hjälpmedel där problemet varit att avgöra om arbetet med ett hjälpmedel, som kan konstru- eras för en enskild handikappad, är att anse som ett utvecklings- och kon- struktionsarbete. I regel tycks uppgifts- lämnarna ha varit av den uppfattningen att man endast skulle redovisa mera systematiserade utvecklings- och kon- struktionsprojekt.

När det gäller den ekonomiska och personella insatsen har det särskilt vid rehabiliteringsavdelningar och medi- cinsk-tekniska forskningscentra varit svårt _ för att inte säga omöjligt _ att

ange de olika projektens andel av den totala verksamheten. Även i de fall där man sökt ekonomiskt bidrag från fon- der m. m. har redovisningen blivit ofull- ständig då man inte beaktat de bas- resurser som institutionen haft till- gång till. Man har sålunda endast kun- nat redovisa den merkostnad _ utöver tillgängliga basresurser _ som projek- tet dragit. Detta gäller främst de verk- samheter som varit knutna till sjuk- vårdsavdelningar, universitet och tek— niska högskolor.

I redogörelsen hiir har de redovisade aktiviteterna uppdelats i tre grupper. Den ena innefattar de verksamheter, som gränsar direkt till vårdverksam- heten, de båda andra avser utvecklings- och forskningsarbete av mera systema- tiskt slag. Denna indelning har gjorts med sikte på de olika administrativa, produktionsmässiga, ekonomiska och personalkrävande insatser som bedömts vara nödvändiga i de olika typerna av verksamhet. Självfallet finns det ingen skarp gräns mellan dessa olika områ- den och i en del fall har projektet den karaktären att man varit osäker på till vilken grupp det skulle föras.

Utveckling av induviduellt avpassade hjälp- medel åt enskilda patienter

Den här angivna aktiviteten avser adap- tering och utvecklingsarbete av i mark— naden befintliga hjälpmedel, inberäknat också tillverkning av sådana enklare hjälpmedel, som den enskilde patienten behöver och som kan utföras av arbets- terapeut, sjukgymnast och andra som arbetar inom rehabiliteringen. Som exempel kan nämnas speciella arrange- mang på korsetter och bandage, till- verkning av lämpliga handtag för olika redskap åt patienten, enklare tillsatser till rullstol o. s. v.

Största delen av denna verksamhet hör samman med den sjukvårdsmässigt inriktade aktiviteten, men av och till kommer ett moment av utveckling och forskning in i bilden.

I enkäten har från flera lasarett på- pekats denna typ av verksamhet. I de flesta fall sker det under rubriceringen »adaptering och utvecklingsarbete av i marknaden befintliga hjälpmedel vid sjukvårdsinrättningar». Oftast sker denna verksamhet vid rehabiliterings- klinikerna eller särskilda bandageverk- städer. På några håll har man samord- nat denna verksamhet eller också pla- nerar man att göra det till s. k. hjälp- medelscentraler. Längst i detta avse- ende har Göteborgs stad kommit där man har en större centralverkstad för ortopediska och tekniska hjälpmedel samt mindre verkstäder vid rehabili- teringsavdelningarna och ortopediska kliniken. Den större verkstaden hade 1966 54 anställda och en omslutning på 3 330 000 kronor. I andra sjukvårdsom- råden har man genom avtal med pri- vata organisationer och firmor tillför- säkrat sig resurser för detta arbete. Här kan nämnas Eugeniahemmets samar- bete med SVCst verkstad, akademiska sjukhusets med Ben-Holmgren Ortope- diska AB, olika landstingssjukhus re- plierande på LIC-verkstäder o. s. v.

Man kan räkna med att det vid alla lasarett med ortopediska kliniker och rehabiliteringsavdelningar sker en ak- tivitet av ifrågavarande slag. I vissa fall kan man se att uppslag och idéer för utvecklandet av ett hjälpmedel åt en- skilda patienter leder till ett mer syste- matiskt forsknings- och utvecklingsar- bete. Som exempel kan nämnas plast- korsetfer som ersättning för läderkor- setter (Eskiltunas ortopediska klinik), protesadapterare för sugproteser (Ud- devalla bandageverkstad) .

Kostnaderna för den här nämnda ty-

pen av utvecklingsarbete är svåra att fastställa. Så länge arbetet avser hjälp- medel åt enskild individ täcks kostna— derna genom att hjälpmedlet betalas av statsbidrag. När utvecklingsarbetet får mera principiell inriktning visar det sig svårt att få bidrag för dessa enklare projekt. Detta har påpekats i några en- kätsvar.

Det utvecklingsarbete som sker på det ovan skisserade planet är ur prak- tisk synpunkt mycket värdefullt. Tyvärr blir de praktiska lösningar som fram- kommer ofta inte spridda i den ut- sträckning som vore önskvärt. Mera säl- lan blir de föremål för en vidareut- veckling. Detta hänger samman med den bristande tid och de otillräckliga resurser som finns på området, men också med det förhållandet att man i stort sett saknat ett organ, som varit inriktat på att vidareutveckla nyhe- terna.

Ur ekonomisk synpunkt skall här en- dast framhållas att kostnader för de flesta hjälpmedel, som är direkt av- sedda för enskild handikappad, i prin- cip är helt statsbidragsberättigade. Sjuk- vårdshuvudmannen kan här få ut sina kostnader. När det gäller sådana ut- vecklingsarbeten, som går över på det mer principiella planet, blir däremot kostnadsfrågan aktuell. Här saknas ofta anslag för sådan verksamhet.

Utvecklingsarbete med tekniska hjälpmedel av mindre komplicerat slag

Av enkätsvaren framgår att denna verk- samhet initieras Vid arbetet med pa- tienten. Som exempel på denna typ av verksamhet kan man nämna utveck- lingsarbetet med de flesta hjälpmedlen för den dagliga livsföringen. Till detta verksamhetsområde kan hänföras en del av SVCst aktivitet med tekniska hjälpmedel. Under senare år har pri-

vata företag i allt större omfattning kom- mit in i bilden.

En sammanställning av projekten av- seende enklare hjälpmedel som redo- visats i enkätsvaren har gjorts i Bilaga 3. Som framgår av bilagan pågår verksam- het av det aktuella slaget på en mängd platser i landet. SVCR är den enda institutionen med direkt statsbidrag för denna form av verksamhet. Det bör ob- serveras att då enkäten inte utgått till privata firmor, organisationer m. fl., av- speglar sammanställningen endast en del av den här aktuella verksamheten i landet.

Det utvecklingsarbete som bedrivs, med målsättningen att få fram hjälp- medel av det här avsedda slaget, blir sällan upplagt med vetenskaplig an- greppspunkt. Man brukar i regel prak- tiskt pröva olika konstruktioner och se- dan göra justeringar efter de erfaren— heter man vunnit. Tillverkningen sker oftast på mindre verkstäder, där såväl materialkännedom som tekniska resur- ser är begränsade.

Kostnaderna för utvecklingsarbetet med hjälpmedel av den här aktuella typen är ofta små. Dels sammanhänger detta med hjälpmedlens art, dels med att man haft begränsade resurser och att man fått göra det man kunnat inom kostnadsramen. Ett undantag här utgör SVCR som sedan många år haft stat- liga och kommunala anslag för sin verk- samhet. Även större firmor av typen LIC, Kifa, Olle Blomqvist m. fl. har kun— nat bekosta större utvecklingsarbeten. Ur affärsmässig synpunkt kommer se- dan denna investering att återbetalas till firmorna då den inräknas i för- säljningspriset på det statsbidragsberät- tigade hjälpmedlet. Detta gäller åtmins— tone de artiklar som säljs i större antal. När det blir fråga om enstaka artiklar, som endast ett fåtal handikappade be- höver, visar det sig ofta svårt att få

någon firma eller verkstad att svara för utvecklingsarbetet och tillverkningen.

De hjälpmedel som här diskuteras är mycket skiftande. Olika tillverkare har också utformat samma typ av hjälpme- del på något olika sätt. Oftast framgår det inte varför detta skett, om det är av tillverkningsmässig orsak eller där- för att man funnit att hjälpmedlets funktion blivit bättre genom ändringen. Man saknar i denna flora av hjälpme- del en bedömning av hjälpmedlets an- vändningsområde, beskrivning av dess tekniska data 0. s. v.

Av enkäten framgår att en stor och spridd verksamhet finns inom det or- topediska fältet. Utveckling av manö- vcrorgan för rörelsehindrade och syn- skadade förekommer också på olika ställen. Adaptering av verkstads- och arbetsutrustning för handikappade har endast angivits från arbetskliniken i Stockholm. Detta får säkerligen anses något missvisande då sådan aktivitet förekommer vid många skyddade verk- städer.

Utvecklings- och forskningsarbete för tekniska hjälpmedel av mer kvalificerat slag

De tekniska hjälpmedel det här blir fråga om kräver en serie analyser innan man kan börja själva konstruerandet. När det gäller konstruktionerna blir det oftast fråga om nykonstruktioner även om man i vissa avseenden kan ut- nyttja delkonstruktioner från andra områden.

Av betydelse för forskningen kring de här kvalificerade hjälpmedlen är att man för att nå resultat måste ha en vetenskaplig angreppspunkt. Här kom- mer t. ex. de tekniska aspekterna att få vägas mot de medicinska, sociala och ekonomiska på ett helt annat sätt än när det gällt de tidigare hjälpmedlen.

De genom enkätsvaren redovisade ut- vecklings- och forskningsprojekten för tekniska hjälpmedel som kräver insat- ser av mer kvalificerat slag bearbetas ofta i team mellan olika forskare och institutioner. Av denna anledning har det här visat sig lämpligast att redo- visa projekten efter deras art. Detta har skett i Bilaga 4. Här har också forsk- ningsinstitution och projektledare an- getts i den utsträckning som detta fram- gått av enkätsvaren.

När det gäller forskningen kring frå- gor, som rör behovsanalyser och stu- diet av effekten av tekniska åtgärder, visar sig dessa vara koncentrerade till rehabiliterings- och socialmedicinska institutioner samt socialvetenskapliga institutioner. Detta är också naturligt med tanke på att det är genom dessa, som man får kontakter med de handi- kappade och deras problem.

Protesforskningen är koncentrerad till de ortopediska klinikerna. I vissa fall har dessa kliniker ett intimt sam- arbete med neurofysiologiska institu- tioner och med tekniska institutioner, sådana som FOA, AB Atomenergi, or- topediska verkstäder o.s.v. Liksom all- tid när det gäller tillämpad medicinsk teknik krävs ett integrerat samarbete mellan medicinsk och teknisk personal.

Hittills har transportfunktionerna (rullstolar, bilar o.s.v.) angripits från det praktiska hållet. Någon systematisk forskning som grund för utvecklingsar- betet har inte funnits. Sådan forskning redovisas nu i samarbete mellan tekni- ker och rehabiliteringssakkunniga.

De tekniska åtgärderna i samband med boendefunktionen är föremål för bearbetning av tre olika grupper, del- vis med olika utgångspunkter och mål- sättningar. Även här har en mer forsk- ningsinriktad angreppspunkt kommit i förgrunden genom etablerade samarbe- ten mellan rehabiliteringsinstitutioner

och arkitekturinstitutioner vid våra tekniska högskolor.

Den forskning och det utvecklingsar- bete som bedrivs för de hörselskadade domineras av verksamheten vid karo- linska institutets avdelning för teknisk audiologi. Denna avdelnings organisa- tion och verksamhetsform är unik inom handikappforskningsfältet. Vid sidan om denna verksamhet förekommer verksamhet i samarbete mellan öronkli- niken vid Umeå universitet och avdel- ningen för byggnadsakustik vid Lunds tekniska högskola samt vid SVCR.

När det gäller arbetet med utveck- landet av tekniska hjälpmedel för per- sonlig kommunikation har en del pro— jekt redovisats. Ett ökat samarbete mel— lan medicinsk personal och tekniker har resulterat i konstruktioner för sig- nalsystem för svårt rörelsehindrade, skrivmaskinssystem för svårt rörelse- hindrade och kontaktorgan för synska- dade och hörselskadade.

Särskilda projekt liar redovisats när det gäller tekniska anordningar som skall kunna minska handikappet genom träning och terapi.

l utvecklingsarbetet av tekniska åt- gärder för handikappade intar funk- tionsanalyser och behovsinventeringar en framträdande plats. Sådana projekt redovisas också i många enkätsvar.

Utvecklandet av tekniska hjälpmedel med sikte på pedagogisk verksamhet har hittills förekommit i liten utsträck- ning. Tekniskt-pedagogiska hjälpmedel för hörselskadade redovisas och även i viss utsträckning sådana för synska- dade. Pedagogiska hjälpmedelscentra- len i Göteborg startade sin verksamhet 1.7. 1967. Forskning kring tekniska hjälpmedel för att underlätta den han- dikappades möjligheter i samband med yrkesarbete har inte redovisats genom enkäten.

De redovisade kostnadsramarna för de

olika projekten är högst approximativa. I de flesta fall har stora personalkost- nader icke redovisats. Detta är i regel fallet där arbetet bedrivs vid statliga forskningscentra som t. ex. universitets- och högskoleavdelningar. Vid dessa finns också oftast en basutrustning, när det gäller verkstadsapparatur, som även konuuer utvecklingsarbetet kring de tek- niska hjälpmedlen till godo.

Det kvalificerade forsknings- och ut- vecklingsarbetet kräver och kommer i ännu högre grad än tidigare att kräva ett intimt samarbete mellan olika fors- kare och forskningsinstitutioner. En- kätsvaren visar också att det i nästan samtliga redovisade projekt finns ett sådant samarbete. Genom att ett sådant samarbete inte bara hängs upp på sam- arbetet mellan olika forskare utan på forskningsinstitutionerna ges en garanti för att de långsiktiga forskningsuppgif— terna kan genomföras.

De kostnader för utvecklings— och forskningsarbete som redovisats i bi- laga 3 och bilaga 4 uppgår till 281 900 kronor respektive 4 232 000 kronor eller tillsammans 4 513 900 kronor.

Som tidigare påpekats är detta inte hela kostnaden. Då arbetet inom detta verksamhetsområde är under stark ex- pansion kommer sannolikt kostnaderna för det nu pågående verksamhetsåret att bli betydligt större.

För 1967/68 ger staten via anslag över socialdepartementet bidrag till SVCR med 600 000 kronor. Teknis— ka forskningsrådet har för perioden 1.7. 1966—30.6. 1967 givit anslag med 850 871 kronor.

Sammanställning av redovisade kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete

De kostnader, som utvecklingsarbetet med kvalificerade hjälpmedel betingar, har endast delvis redovisats i enkätsva-

ren. I vissa fall har kostnaderna inte alls redovisats. Detta sammanhänger med svårigheten att precisera personal- och materialkostnader vid forsknings- laboratorier. Ofta finns här statligt eller kommunalt anställd personal, vars upp- gift är att medverka i utvecklingsarbe— tet. Som exempel kan nämnas basperso- nalen och basutrustningcn vid audio— logiska laboratoriet vid karolinska sjuk- huset eller vid ortopediska kliniker och rehabiliteringskliniker vid universitets- sjukhus. Här har i enkätsvaren endast de särskilda kostnader upptagits, som bestritts av medel från forskningsråd och fonder.

De enskilda firmornas kostnader för sitt utvecklingsarbete har specificerats i bilaga 4, i den mån de redovisats. Då man söker efter de kostnader, som kan ligga till grund för en bedömning av samhällets satsning inom området, har dessa firmors kostnader icke medtagits.

Den redovisade siffran blir för de olika utvecklingsområdena:

A. Allmänna uppgifter kring tek-

niska hjälpmedel .............. 309 000 B. Protesforskning ............... 905 000 C. Transporthjälpmedel .......... 355 000

D. Tekniska hjälpmedel och tek— niska åtgärder för boendefunk- tionen ....................... .Person1ig kommunikation (tal, skrift m. m.) .................. . Forskningsprojekt för hörselska- dade ........................ . Forskningsprojekt för blinda, synskadade ................... — . Forskningsprojekt med sikte på tekniska hjälpmedel för förlama- de ...........................

Utöver de under B redovisade spe- cificerade kostnaderna skall till- komma de från forskningsråd och fonder givna anslagen för ortope- diska kliniken i Uppsala ........ På samma sätt skall kostnaderna för protestekniska laboratoriet vid Norrbackainstitutet medräknas. . Vidare viss verksamhet vid Institu- tionen för medicinsk rehabilite- ring i Göteborg ................ SVCR15 kostnader för sitt utveck— lings- och forskningsarbete har icke redovisats specificerat. Netto— kostnader för 1966 uppgick till. .. Dessutom tillkommer särskilt bidrag från forskningsråd ..............

535 000 175 000

62 000

ECW?!

304 000

180 000 226 000

25 000

894 249

262 000

Totalsumman för de här redovisade projektkostnaderna uppgår sålunda till 4232 000 kronor per år. Denna summa innehåller inte kostnaderna för basper- sonal och basutrustning vid statliga in- stitutioner.

Utsändningslista

för frågeformulär om utvecklings-, forsknings- och konstruktionsverksamhet rö- rande tekniska hjälpmedel för handikappade.

Stockholms stads sjukvårdsstyrelse Norrköpings stads sjukvårdsstyrelse Malmö stads sjukvårdsstyrelse Göteborgs sjukvårdsstyrelse Stockholms läns landstings kansli Uppsala läns landstings kansli Södermanlands läns landstings kansli Östergötlands läns landstings kansli Jönköpings läns landstings kansli Kronobergs läns landstings kansli Kalmar läns norra landstings kansli Kalmar läns södra landstings kansli Gotlands läns landstings kansli Blekinge läns landstings kansli Kristianstads läns landstings kansli Malmöhus läns landstings kansli Hallands läns landstings kansli Göteborgs och Bohus läns landstings kansli Älvsborgs läns landstings kansli Skaraborgs läns landstings kansli Värmlands läns landstings kansli Örebro läns landstings kansli Västmanlands läns landstings kansli Kopparbergs läns landstings kansli Gävleborgs läns landstings kansli Västernorrlands läns landstings kansli Jämtlands läns landstings kansli Västerbottens läns landstings kansli Norrbottens läns landstings kansli Direktionen för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala AB Kurortsverksamhet Styrelsen för Kustsanatoriet Apelviken Styrelsen för Kronprinsessan Victorias Kustsanatorium Styrelsen för Föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm Styrelsen för Föreningen för bistånd åt vanföra i Södra Sverige Styrelsen för Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg Styrelsen för Föreningen för bistånd ät vanföra i Norrland

Styrelsen för Sällskapet Eugeniahem- met

Styrelsen för statens arbetsklinik Tekniska högskolans kansli, Stockholm Tekniska högskolans kansli, Lund Chalmers tekniska högskolas Göteborg Försvarets forskningsanstalt Svenska Centralkommittén för Rehabi- litering (SVCR)

Landstingens Inköpscentral (LIC) Een-Holmgren Ortopediska AB Erikssons Ortopediska Verkstad De Handikappades Riksförbund (DHR) De Blindas Förening (DBF) Hörselfrämjandets Riksförbund (HfR) Karolinska institutet Göteborgs universitet Bräcke östergärd, Göteborg

kansli,

Formulär A

Medicinsk teknisk forsknings-, utvecklings- och_konstruktionsverksamhet rörande hjälpmedel för handikappade

Uppgift från:

Pågående projekt

Projekt (Ange projektets benämning, art, omfattning och det aktuella behovet. Ange också om projektet är en vidareutveckling av tidigare hjälpmedel eller om det är fråga om nykonstruktioner.)

Påbörjades år Beräknas avslutat år

Anm. Bilägg gärna anslagsansökningar, arbetsplaner, rapporter e. d. som innehåller en

mera detaljerad projektbeskrivning.

Ekonomiska resurser

Beviljade medel (egna jämte anslag från annat håll)

Beräknade totalkostnader kr Anslagsbelopp kr Anslagsgivare

Egna personella resurser

Sammanlagt antal veckoarbets-

Personalkategori Antal timmar

Läkare Civilingenjör Annan ingenjör Annan tekniker Laboratoriepersonal Övriga (specificeras)

Tillgång till andra specialresurser (verkstäder, annan teknisk personal o. d.)

Sa marbetskonlakter

Kontakter med

Enskilda forskare, tekniker etc. (specificeras

Institutioner och företag (specificeras) med angivande av yrkeskategori)

Planerade ändringar i fråga om arbetet med projektet

Redogörelse

Synpunkter beträffande projektet

Redogörelse

Ort och datum: Namn: Befattning: Adress: Tel.:

Medicinsk teknisk forsknings-, utvecklings- och konstruktionsverksamhet rörande hjälpmedel för handikappade

Uppgift från:

Projekt som färdigställts under 1966

Projekt (Ange projektets benämning, art, omfattning och det aktuella behovet. Ange också om projektet är en vidareutveckling av tidigare hjälpmedel eller om det är fråga om nykonstruktioner.)

Beviljade medel (egna jämte anslag från annat håll)

Påbörjades år Anslagsbelopp kr Anslagsgivare

Resultat och åtgärder

Ort och datum: Namn:

Befattning: Adress: Tel.:

Medicinsk teknisk forsknings—, utvecklings- och konstruktionsverksamhet rörande hjälpmedel för handikappade

Uppgift från:

1. Planerade projekt

Projekt Påbörjas år

Ansökan om medel

Från Sökt belopp Beviljat belopp

2. Önskvärda projekt

Redogörelse

3. Projekt som nedlagts under 1965—1966

Ange projektet och orsak till nedläggningen

4. Synpunkter på forsknings-, utvecklings- och konstruktionsarbete rörande hjälpmedel för handikappade

Synpunkter

Ort och datum: _ ............................................................................ Namn: Befattning: Adress: Tel.:

Utvecklingsarbete med tekniska hjälpmedel av mindre komplicerat slag

Göteborgs sjukvårdsstyrelse

Avd. för fysikalisk terapi och re- habilitering ................

Sahlgrenska Sjukhuset

Kommunikationsmedel för han- dikappade med rörelsehinder och talsvårigheter Ätapparat för svårt rörelsehind- rade

Kranöppnare

Förbättrad vävstolstyp för trä- ning av rörelsehindrade Kopphållare för reumatiker Toalettstolsförhöjning för GP- barn

Nagelklippare

Badbräda Automatisk dörröppnare som kan monteras på elrullstol Toalettstol för höftstela Stol för handikappade med extrem rörelseinskränkning Slipbräda för träning av funk— tionsförmågan Nyckelhållare för reumatiker Hållare för toalettpapper för handikappade med nedsatt armfunktion Köksskåp, mobilt för rullstols— bundna Coxitstol Matredskap för patient med par— kinsonism Hand— och armskena Spel för träning av fingerflexo- rer Läsbord med slinga Träningshandske Pilkastningsspel för träning av balans, koordination och axel- besvär

Institutionen för medicinsk reha— bilitering ..................

Sahlgrenska Sjukhuset Kondom—uribag

Tippbräda för ambulant bruk Rörlig ståstol för paraplegipa- tienter Repstege för patienter med handpareser

Beräkna— de kost- nader*

90 000

25 000

Handskena vid handpares Sängdävert för tetraplegipatien- ter Armstödsförhöjning på rullstol för tetraplegipatienter Höj- och sänkbar behandlings- plint Ergometercykel för paraplegi- patienter Spärranordning för sängdävert Glashållare med blåskontakt för svårt rörelsehindrade

Avd. för ortopediska och tekniska hjälpmedel Handskena för dorsal—flexion. . . Skrivskena för tetraplegiker. . . . Specialstolar för CP-patienter. . Rullstolskonstruktion för GP- patienter .................. Fällanordning till ryggstöd för H.E.A. rullstol ............. Bilsits för tetraplegiker ........ Demonterhara ben för turist- säng med låsanordning ...... Specialkudde för bilsits ........ Specialsäte för mopedbil, säker- hetssele ................... Dyna för elrullstol (urtag för be— hållare) ...................

Södermanlands läns landsting Rehabiliteringskliniken Centrallasarettet, Eskilstuna Toalettstolsinsats med armstöd Höj- och sänkbara gångbockar.

Ortopediska kliniken Centrallasarettet, Eskilstuna Plastkorsetter ................

Östergötlands läns landsting Ortopediska kliniken Regionsjukhuset, Linköping Hjälpapparat för skrivning för

hand för synskadade, blinda och CP-skadade ............

Beräkna— de kost- nade"

300 600 1 600 1 300

1 400 1 300

600 200

1 000 100

Hylsor för käpphandtag ....... 1 000

*) 1. Kostnad ej angiven.

2. Kostnad ej specificerad för varje projekt.

3. Kostnaden ingåri institutionens ordina- rie budget.

Malmöhus läns landsting Rehabilileringsverkstaden Lasarettet i Lund Tillsats till telefonapparat som

möjliggör nummerslagning för rörelsehindrade .............

Göteborgs och Bohus läns landsting Orlopedverksladen Lasarettet, Uddevalla Protesapterare ...............

Jämtlands läns landsting Landstingets träningsverkstad, Östersund Ombyggnad av rullstolar, till- verkning av sjukgymnastik- redskap ...................

Karolinska sjukhuset Rörelseterapiavdelningen Bedömning av shoppingvagn . . Bedömning av Sittmöbler ......

l'anfäreanstalten i Härnösand Fothylsor, oledade ............ Håltotsinlägg ................ 1. Slitskydd fram av mipolan 2. Ytbehandling med rilsanpul- ver i sintringskar Läderkorsetter ............... Knähylsor ................... Patellabärande proteser .......

Eugeniahemmet

Design och tillverkning av klä-

der till neurosedynbarn ...... Arbets- och ätskenor .......... Utprovning av material till ske-

nor och adaptioner ......... Inventering av i marknaden fö-

rekommande ätredskap ...... Gripverktyg för protesharnesk Klin. prov av axelled ......... Klin. prov med ventilpinnar till

styrsäten till armproteser. . . . Klin. prov med helbensproteser Klin. prov med gångstöd ...... Terapeutiska leksaker .........

Försvarets forskningsanstalt, FOA 2 Dataregistrering av SVEN- gruppens litteratur .........

Svenska centralkommittén för reha- bilitering (SVCR) Hinktralla ...................

Beräkna- de kost- nader'

400

2 500

...

HHHH

Skärbräda ...................

Toalettstolsförhöjning, armstöd för toalettstol .............. Toalettstolsförhöjning för barn Bit-, blås-, sug- och tryckkon- taktdon ................... Väckarklocka för hörselskadade Dörrklocka med taktil ankän- ning för döv-blinda ........ Porttelefon, marknadsundersök— ning ...................... Kompass för blinda ........... Stödjebandage för fotled ...... Specialrullstol ................ Diverse köksredskap, omkonst- ruktion och nykonstruktion. . Sittbräda till badkar .......... Toalettstolsförhöjning för äldre barn ...................... Barnstol för CP-barn .......... Balanseringsanordning för lock till skolbänk ............... Provning av bandspelare för handikappade, av fjärrkon- trolltyp ................... Inspelningsindikator till band— spelare för blinda ........... »Barnvakt» för hörselskadade föräldrar .................. Telefonförstärkare ............ El. blindskriftmaskin ......... Fasta ben till skrivmaskin för CP-skadade ................ Ändlägesmarkering på blind- skriftmaskin med taktil givare för döv-blinda .............. Rithjälpmedel för synskadade. . Elektronisk termometer för syn- skadade ................... Kombinationslås för benmanöv- rering ..................... Handdriven barncykel ........ Fällbart ryggstöd till rullstol. . . Handmanövrerad körbroms till elrullstol .................. Gåbarr ...................... Fotboll för synskadade ........ Hyperextensionsförhindrande stödbandage i byggsats för knä Inläggssulor med vattenkuddar

Landstingens inköpscentral (LIC) Badhiss för hemsjukvård ...... Gångstöd i stolmodell med kata-

Beräkna- de kost- nader'

24 000

pultsits ....................

12 000

*) 1. Kostnad ej angiven.

2. Kostnad ej specificerad för varje projekt. 3. Kostnaden ingår i institutionens ordina- rie budget.

120 TV för sängbundna personer. . . Möbler för långtids- och rehabi- literingsvård ............... Kombinerad =» burkhållare och burköppnare ............... Fönsteröppnare för rullstols- bundna ................... Sittdyna för rullstol .......... Badhiss för liggande patienter. . Rullstolsbälten ............... Een-Holmgren Ortopediska AB Apparatur för funktionella av— gjutningar ................. Överarmshylsor .............. Metodik för utformning av lår- hylsor ..................... Fixationsbandage för knäleds- frakturer .................. Harnesk för armprotes ........ De handikappades riksförbund (DHR) Vidareutveckling av plastgrip- tång ...................... Mindre elrullstol för inomhus- transporter ................ Portabel, ultralätt rullstol ..... Dörröppnare ................. Säng med aggregat för automa- tisk bäckenskötsel ..........

Käpp med indragbar isdubb och käpp med griporgan ........ Blindkäpp med kompass ......

De Blindas Förening (DBF) Prov med kasettbandspelare för talboksändamål ............

Beräkna- de kost- nader*

21 600 35_000 2 000 500 500 55 000 1 000

Beräkna- de kost— nader*

Prov med Ultra Sonic Aid ..... 1 Vidareutveckling av skjutmått för synskadade metallarbeta- re ........................ 1 500

Bräcke Östergård Specialleksaker för paraplegiker 1 Pusselsystem för koordinations-

träning .................... 1 Utveckling av enklare gymna— stikredskap ................ 1 Utveckling av möbler för skola och bostad ................. 1 Stolar för tonusväxlare ........ 1 Utveckling av rullstolar för barn 1 Träningscykel för handbruk. . . . 1 Utveckling av pedagogiska hjälpmedel ................ 1

Teknisk audiologi, karolinska insti-

tutet Undersökning av öronproppar till hörapparater ............ 3

Västernorrlands läns landsting Kliniken för långvarigt kropps— sjuka, lasarettet, Örnsköldsvik Höj- och sänkbar säng för oro—

liga patienter .............. 3 Traversanordning för gångträ—

ning och aktivering ......... 3 Specialsäng för vändning av

patienter .................. 3

*) 1. Kostnad ej angiven. 2. Kostnad ej specificerad för varje projekt. 3. Kostnaden ingår i institutionens ordina— rie budget.

Utvecklings- och forskningsarbete med tekniska hjälpmedel av kvalificerat slag

. _ . . , Forskningsinstitution Beräknade FOISRHIHgSPFOJekt Forskningsledare kostnader” A. Allmänna uppgifter kring tekniska hjälpmedel I Behovsanalyser a) Hälsa—Yrke—Bostad. Göteborgs- Göteborgs Stads Statistiska Kontor, 30000 undersökning. Avsnitt: Tekniska lze aktuarie R. Gustafsson, hjälpmedel, transportfrågor, bo- Läkargruppen i Göteborg, Ordf. Pros. stadstekniska åtgärder S-O Brattgård b) Behovet av tekniska åtgärder för Handikappforskningen, Gbg, Pros. familjer med handikappade barn S-O Brattgård Sociologiska Institutionen Göteborgs Universitet, Ass. L. Granér, Prof. E. Dahlström Bräcke Östergård, Göteborg, Överlä— kare I. Olow c) Förekomsten av tekniska hjälp— Socialmedicinska Inst. i Stockholm 70000 medel bland svårt handikappade och Uppsala, Prof. G. Inghe och R. med rörelsehinder. Behovet av åt— Berfenstam gärder för att klara den dagliga Handikappforskningen, Pros. S-O livsföringen Brattgård II Effekten av tekniska åtgärder på den handikappades situation a) De tekniska hjälpmedlens utnytt— Avd. för fysikalisk terapi och rehabi- 13 000 jandegrad av den enskilde handi— litering, Göteborg, Doc. E. Helan- kappade. Eftcrundersökning der b) Effekten av tekniska hjälpmedel Läkargruppen i Göteborg, Ordf. Pros. 100 000 och bostadstekniska åtgärder för S-O Brattgård de handikappades livsföring Socialnämnden, Göteborg, Socialdir. A. Magnusson c) Betydelsen av tekniska åtgärder Handikappforskningcn, Gbg, Pros. för den handikappades möjlighe— S-O Brattgård 21 000 ter till inplacering i arbetslivet Inst. för medicinsk rehabilitering, Gö- teborg, Prof. O. Höök d) Effekten av tekniska hjälpmedel Neurologiska rehabiliteringskliniken, 15 000 och andra rehabiliteringsåtgärder Göteborg, Dr A. M. Lindberg-Bro- hos paraplegiklientel med särskild man hänsyr. till social funktionsför- måga e) Undersökning av ett under 16 år Neurologiska kliniken, Göteborg, 50 000 insamht MS—klientel i Göteborg Prof. T. Broman med särskild hänsyn till förlopp och sociala konsekvenser för den handikappade f) Efterundersökning av 1 års afasi- Neurologiska kliniken, Göteborg, 10 000 kientel med hänsyn till effekten av rehabiliteringsåtgärder Prof. T. Broman

* 1 Kostnad ej angiven

2 Kostnad ej specificerad för varje projekt 3 Kostnaden ingår i institutionens ordinarie budget

. . , Forskningsinstitution Beräknade ForskningsprOJekt Forskningsledare kostnader B. Protesforskning I Allmänna forskningsuppgi/ter kring protes- och bandageproblem a) Studier över muskelstyrka och Ortopediska kliniken, Uppsala, Prof. 2 gångfunktion med sikte på protes- T. Hiertonn och ortoskonstruktion b) Cirkulationsförhållanden i ampu- Ortopediska kliniken, Uppsala, Prof. 2 tationsstumpar T. Hiertonn c) Filmade studier av protesfunktion Ortopediska kliniken, Uppsala, Prof. 2 T. Hiertonn d) Muskelkraftmätning hos under- Ortopediska kliniken, Rehabiliterings- 1 bensamputerade centralen och Klin. Fysiologiska centrallaboratoriet, Uppsala, Prof. T. Hiertonn e) Gång- och funktionsanalys för Ortopediska kliniken, Göteborg, Prof. 30 000 proteskonstruktion och protes- C. Hirsch testning f) Rörelseapparatens mekaniska och Ortopediska kliniken, Göteborg, Prof. 200 000

strukturella byggnad med sikte på att genom tekniska åtgärder redu- cera handikapp Korta knäledsbandage v g

h) Belastningsförhållanden vid gång

i) Provning av kommersiella protes- system

j) Styrningslogiken för armproteser

k) Analys av barnets handfunktion för protesforskning ]) Utveckling av proteshandske m) Kraftupptagning i benprotes

n) Plastbandage för barn med rygg- märgsbråck och GP

0) Air-cushion-socket för underbens- amputerade

II Konventionetla proteser

a) Utveckling av konventionella pro- teser för arm och ben, tidigprote- ser efter operation, testning av proteser och protesdetaljer

b) Benprotes för fokomelier

c) Knäledsmekanism för dysmeli- barn (1 Proteser för nyopererade v

C. Hirsch

Ortopediska avd., Regionsjukhuset, Örebro, Bandagem. R. Holmgren Norrbackainstitutet Protesforskningslaboratoriet Norr- backainstitutet, SVEN-gruppen

Eugeniahemmet, Överläkare S. Jon— säter

Protesforskningslaboratoriet Norr- backainstitutet

Eugeniahemmet, Överläkare S. Jon- säter Protesforskningslaboratoriet Norr- backainstitutet, SVEN-gruppen SVCR, Civiling. B. Roos, Een-Holm— gren Ortopediska AB, Stockholm Bräcke Östergård, Göteborg, Överl. I. Olow Avd. för ortopediska och tekniska hjälpmedel, Göteborg, Bandagem. Å. Magnusson

Ben-Holmgren Ortopediska AB, Upp— sala Ortopediska kliniken Uppsala, T. Hiertonn

Prof.

Ortopediska kliniken Uppsala, Prof. T. Hiertonn Ben-Holmgren Ortopediska AB sala Ortopediska kliniken Uppsala, T. Hiertonn Eugeniahemmet, Överl. S. Jonsäter Ortopediska kliniken Uppsala, Prof. T. Hiertonn Ortopediska kliniken Uppsala, Prof. T. Hiertonn

Upp- Prof.

_ , . , . _ Forskningsinstitution Beräknade ForskmngspmJekt Forskningsledare kostnader e) Utveckling av konventionella pro- Ortopediska kliniken Göteborg, Prof. 30 000 teser för arm och ben, testning C. Hirsch Avd. för ortopediska och tekniska hjälpmedel, Bandagem. Å. Magnus— son f) Utveckling av proteser för tidig- Ortopediska kliniken, Malmö, Prof. A. 1 bruk efter operation Hulth g) Protesens utrustning med hand Eugeniahemmet, Överl. S. Jonsäter 1 contra hook, analys h) Vidareutveckling av knä- och fot- SVCR, Civiling. B. Roos ? leder för benprotes Protesindustri lll l'llre krafikälleproleser a) EMG-studier med sikte på styr- Laboratoriet för klinisk neurofysiolo- 200 000 ning av olika tekniska hjälpmedel gi, Göteborg, Doc. I. Petersén genom muskelpotentialerna Chalmers Tekniska Högskola, Civil- ing. R. Kadefors E. Kaisers Lab., Köpenhamn Ortopediska kliniken Göteborg, Prof. ' C. Hirsch b) Elektromekanisk handprotes med FOA 2, Stockholm, Övering. T. Pers- 150 000 adaptivt grepp son Flera delprojekt ingår SVEN-gruppen c) Pneumatisk handprotes med del- Ortopediska kliniken Uppsala, Prof. ? projekt T. Hiertonn Avd. för flygplanstatik, KTH Stock- holm, Prof. T. Band (1) Utnyttjande av myoelektriska po- Ortopediska kliniken Uppsala, Prof. 2 tentialer för servostyrning T. Hiertonn Fysiska inst., Uppsala, Klin. neuro- fysiologiska lab. Uppsala 0) Kliniska och elektromyografiska Laboratoriet för klinisk neurofysio- 10 000 studier av motoriken i vissa yrkes- logi, Göteborg, Doc. I. Petersén grupper Chalmers Tekniska Högskola, Civil- ing. R. Kadefors f) Transducers vid styrning av pro- Laboratoriet för klinisk neurofysio- 100 000 tes och andra tekniska hjälpmedel logi, Göteborg, Doc. I Petersén Institutionen för mätteknik, CTH, Civiling. R. Magnusson, Civiling. R. Kadefors E. Kaisers Lab., Köpenhamn g) Psyko-tekniska studier av rörel- Laboratoriet för klinisk neurofysio- 25000 sefunktionen hos motoriskt handi- logi, Göteborg, Doc. I Petersén kappade patienter Ortopediska kliniken Göteborg, Dr P. Herberts E. Kaisers Lab., Köpenhamn 11) l'tveckling av mikro—elektriska Chalmers Tekniska Högskola Göte- 75 000

kretsar för användandet av bio- elektriska signaler

i) Xidareutveckling av armprotes- system med YK

j) Pneumatiska armproteser av låg- tryckstyp

borg, Civiling. R. Magnusson, Civil— ing. R. Kadefors Laboratoriet för klinisk neurofysio- logi, Göteborg, Doc. I Petersén E. Kaisers Lab., Köpenhamn Protesforskningslaboratoriet Norr- ! backainstitutet

_ SVEN-gruppen

Protesforskningslaboratoriet Norr- backainstitutet YSVEN-gruppen

bundne och av rullstolar ur fysio— logisk, anatomisk och teknisk syn- punkt. Konstruktion av rullstolar

d Konstruktion av höj- och sänkbar

rullstol

e) Vidareutveckling av tredelad rull- stol

f) Adaptering och utveckling av styrfunktioner för el-rullstol V

Pros. S—O Brattgård Inst. för medicinsk rehabilitering, Göteborg, Prof. 0. Höök Avd. för maskinelement, CTH, Göte- borg, Prof. B. Jakobsson Anatomiska institutionen, Göteborg, T.f. pros. T. Lewin SVCR, Civiling. B. Roos

SVCR, Civiling. B. Roos

SVCH, Civiling. B. Roos

, . . Forskningsinstitution Beräknade ForskningsprOJekt Forskningsledare kostnader k) Pneumatisk underarm med ven- Protesforskningslaboratoriet Norr- 2 tilsystem backainstitutet SVEN-gruppen ]) Utveckling av YK-proteser inkl. KTH, Stockholm, Prof. T. Rand 85 000 delprojekt Ortopediska kliniken Uppsala, Prof. T. Hiertonn Ren-Holmgren Ortopediska AB Uppsala IV Ortoser (stödjebandage) a) Vidareutveckling och forskning Ortopediska kliniken, Uppsala, Prof. 2 kring ortoser. Flera delprojekt T. Hiertonn ingår C. Transporthjälpmedel I Allmänna forskningsuppgi/ter kring transporthjälpmedel a) Behovsanalyser, se A. I a) och b) b) Effekten av transporthjälpmedel, se A. 11 a), b) och c) c) Antropometriska undersökningar Anatomiska institutionen Göteborg, 25 000 av handikappade med sikte på T.f. pros. T. Lewin rullstolskonstruktioner och bil- Handikappforskningen Göteborg, sitsar Pros. S-O Brattgård (1) Analys av de handikappades Inst. för medicinsk rehabilitering, 120 000 kraftresurser med sikte på rull- Göteborg, Prof. O. Höök stolskonstruktion, hissar, bilkör- Handikappforskningen Göteborg ning m. m. Pros. S—O Brattgård Anatomiska institutionen Göteborg T.f. pros. T. Lewin e) Utredning av handikappades be- Kliniskt-Fysiologiska laboratoriet, 25 000 hov av parkeringsplatser. Bedöm- Göteborg, Doc. G. Grimby ning av gångförmåga och fysisk Avd. för fysikalisk terapi och rehabi- belastning vid gång hos vissa litering, Göteborg, Doc. E. Helan- handikappade der - II Forskning kring rullstolsproblem a) Funktionsanalys avrullstolar med Statens Institut för Byggnadsforsk- sikte på bostadsdimensionering ning, Ark. S. Thiberg b) Funktionstestning av rullstolar Handikappforskningen Göteborg 15 000 Pros. S—O Brattgård Inst. för medicinsk rehabilitering, Göteborg, Prof. 0. Höök Avd. för maskinelement CTH, Göte— borg, Prof. B. Jakobsson c) anktionsanalys av den rullstols- Handikappforskningen Göteborg, 150 000

konstruktion av skåp, höj- och sänkbara bänkar, spisar och skåp

. . _ Forskningsinstitution Beräknade ForskningsprOJekt Forskningsledare kostnader g) El-driven rullstol för neurosedyn— SVCR, Civiling. B. Roos 2 barn h) Hydrauliskt servobromsaggregat DHR 1 i) Utveckling av styrfunktion för el- Avd. för ortopediska och tekniska 3 rullstol hjälpmedel, Göteborg, Ing. H. Ro- bertson III Billransporl/rågor a) Konstruktion av bilaggregat för Handikappforskningen, Göteborg, rörelsehindrade, stolförflyttnings- Pros. S-O Brattgård 20 000 anordning Inst. för medicinsk rehabilitering, Göteborg, Prof. O. Höök b) Konstruktion av knä- och arm- SVCR, Civiling. B. Roos manövrerat styraggregat 2 c) Servostyrning för bil SVCR, Civiling. B. Roos 2 . Tekniska hjälpmedel och tekniska åtgärder för boendefunktionen I Allmänna forskningsproblem a) Analys av boendefunktionen för Handikappforskningen, Göteborg, 150 000 rörelsehindrade med sikte på an- Pros. S-O Brattgård, vändning och konstruktion av Inst. för medicinsk rehabilitering, tekniska hjälpmedel Göteborg, Prof. 0. Höök, Neurologiska rehabiliteringskliniken, Göteborg, Dr A. M. Lindberg-Bro- man Avd. för arkitektur, CTH, Göteborg, Lab. J. Olivegren, Ark. SIR M. O. R. Åberg, Göteborg, Stiftelsen Fokus, Göteborg b) Bostadsfunktionen för de handi- kappade, se A. I a) och b) c) Bostads- och servicesituationen Socialmedicinska Inst. i Stockholm 50 000 för svårt handikappade och Uppsala, Prof. G. Inghe och R. Berfenstam Handikappforskningen, Göteborg, Pros. S—O Brattgård d) Bostadsplanering för handikap- Statens Institut för Byggnadsforsk- 300 000 pade ning, Ark. S. Thiberg (3 år) e) Analys av handikappade husmöd- Konsumentinstitutet, Stockholm 200 000 rars arbetsförmåga. Jämförelse Avd. för fysikalisk terapi och rehabi- mellan normala och handikappa- litering, Göteborg, Doc. E. Helan- de husmödrars prestationsför— der, måga. Bedömning av olika reha- Arbetsvården i Göteborgs stad biliterande åtgärders effekt på denna prestationsförmåga II Speciella forskningsproblem kring köks/auktionen 3) Analys av köksfunktionen. Ny- Handikappforskningen, Göteborg, 15 000

Pros. S-O Brattgård, Inst. för medicinsk rehabilitering, Göteborg, Prof. O. Höök, Avd. för arkitektur, CTH, Göteborg, Lab. J. Olivegren, Ark. SIR M. O. R. Åberg, Göteborg

a) Taktil givare i kombination med olika signalsystem

b) Radiotransmissionsanläggning för hörselskadade

c) Samtalsanläggning för dövblinda

d) Fältstyrkemeter för teleslinga

SVCR, Civiling. B. Roos

SVCR, Civiling. B. Roos, Sv. AB Trådlös Telegrafi SVCR, Civiling. B. Roos Teknisk Audiologi, Stockholm, Forskning. B. Johansson

. . Forsknin sinstitution Beräknade ForSknmgSpmleM Forsknigngsledare kostnader b) Konstruktion av höj— och sänkbar SVCR, Civiling. B. Boos 1 diskbänk med överskåp III Speciella forskningsproblem Handikappforskningen, Göteborg 10 000 kring toalettrumsfunklionen Pros. S-O Brattgård, Inst. för medicinsk rehabilitering, Göteborg, Prof. O. Höök, Avd. för arkitektur, CTH, Göteborg, Lab. J. Olivegren, Ark. SIR M. O. R. Åberg, Göteborg IV Signalsystem i bostaden a) Signal- och elströmbrytarsystem Handikappforskningen, Göteborg, 10000 för svårt rörelsehindrade, omfat— Pros. S-O Brattgård, tande porttelefon, dörrlås, spis, Inst. för medicinsk rehabilitering, ljus m.m. Göteborg, Prof. O. Höök, Ing.firma K. G. Eliasson AB, Göte- borg, Ing. S. Andersson b) Röststyrd porttelefon, fjärrman- SVCR, Civiling. B. Roos 2 övrerad porttelefon och dörrlås c) Signalanordningar för dövblinda SVCR, Civiling. B. Roos 2 E. Personlig kommunikation (ta], skrift m. m.) I Skrivmöjligheter a) Elektriskt skrivmaskinssystem för Inst. för medicinsk rehabilitering, 25 000 tetraplegipatienter Göteborg, Prof. O. Höök, Chalmers Tekniska Högskola, Medi- cinsk elektronik, Göteborg, Prof. H. NVallman b) Elektrisk visartavla med utskrift Bräcke Östergård, Göteborg, Överl. 1 för svårt rörelsehindrade elever I. Olow Pedagogiska hjälpmedelscentralen, Göteborg, Tillsyningslärare U. Lekemo c) Programmering av telefonväxel Avd. för fysikalisk terapi och rehabi- 150 000 (avsedd för handikappade) i syfte litering, Doc. E. Helander, att mäta arbetsprestationen jäm- Televerket, Göteborg, fört med normala samt att mäta Chalmers Tekniska Högskola effekten av rehabiliterande åtgär- der på denna prestation II Talproblem a) Apparat för nummerslagning på SVCR, Civiling. B. Roos 2 telefon b) Se G. a) e) Se F. a) d) Se F. b) e) Se F. e) f) Kommunikationshjälpmedel vid Inst. för medicinsk rehabilitering, 2 bulbärparalys Göteborg, Prof. O. Höök F. Forskningsprojekt för hörselskadade

Forskningsprojekt Forskningsinstitution Beräknade Forskningsledare kostnader e) Huvudburen hörapparat med Teknisk Audiologi, Stockholm, 3 amplitudkompression Forskn.ing. B. Johansson f) Transposer för svårt hörselskada- Teknisk Audiologi, Stockholm, 3 de Forskn.ing. B. Johansson g) Dimensionering av teleslinga, tele- Teknisk Audiologi, Stockholm, 3 spole i huvudburen apparat Forskn.ing. B. Johansson h) Frekvenstransponering för svårt Teknisk Audiologi, Stockholm, 3 hörselskadade Forskn.ing. B. Johansson i) Icke linearitet i hörapparat Teknisk Audiologi, Stockholm, 3 Forskn.ing. B. Johansson j) Samband mellan den akustiska Audiologiska avdelningen, Öronklini- 250 000 signalens karaktär och inlärning ken, Umeå, Doc. B. Nordlund, (4 år) Byggnadsakustiska avd. LTH, Lund, Lab. T. Kihlman . Forskningsprojekt för blinda, synskadade a) Apparat för talpresentation av SVCR, Civiling. B. Roos, 2 mätdata för synskadade W. Åhs elektronikfirma b) Se F. 0) c) Guide-tråd för blinda SVCR, Civiling. B. Roos, 2 W. Åhs elektronikfirma d) Radarkäpp-vibrator DHR 1 e) Samhällsplanering för synskadade SVCR, Civiling. B. Roos, 2 i visst distrikt DBF . Forskningsprojekt med sikte på tek- niska hjälpmedel för förlamade a) EMG-studier och muskeltestnin- Inst. för medicinsk rehabilitering, 150 000 gar av paretiska patienter för be- Göteborg, Prof. 0. Höök, stämning av konstruktioner av Laboratoriet för klinisk neurofysio- tekniska hjälpmedel. Muskeltest- logi, Göteborg, Doc. I. Petersén, apparater Handikappforskningen, Göteborg, Pros. S-O Brattgård, b) Bestämning av rörelseomfång och Handikappforskningen, Göteborg, 15 000 kraftresurser hos svårt rörelse- Pros. S-O Brattgård, hindrade, rullstolsbundna Anatomiska institutionen, Göteborg, T.f. pros. T. Lewin, Inst. för medicinsk rehabilitering, Göteborg, Prof. O. Höök c) Höj- och sänkbar säng. Hjälpme- Inst. för medicinsk rehabilitering, 15 000 del till sängen för svårt rörelse— Göteborg, Prof. O. Höök, hindrade Handikappforskningen, Göteborg, Pros. S-O Brattgård, Avd. för maskinelement, CTH, Göte- borg, Prof. B. Jakobsson d) Arbets- och sittfunktionen hos Anatomiska institutionen, Göteborg, 10 000 svårt rörelsehindrade T.f. pros. T. Lewin, Handikappforskningen, Göteborg, Pros. S-O Brattgård, Bräcke Östergård, Göteborg, Överl. I. Olow e) Vibrationsapparatur för spastiker Klin. neurofysiologi C-lab. Uppsala, 19000

Överl. K-E Hagbarth, Folke Bernadottehemmet, Uppsala, Doc. B. Bille, Kungsgärdets Sjukhus, Uppsala, Överl. L. Linder

_ . . _ Forskningsinstitution Beräknade ForskningsprOJekt Forskningsledare kostnader f) Cirkulations- och andningsfysio- Pediatriska kliniken, Göteborg, Prof. 75 000 logiska forskningar med sikte på P. Karlberg, behovet av hjälpmedel för funk- Bräcke Östergård, Göteborg, Överl. tionsträning [. Olow g) Prövning av farmakas effekt i Laboratoriet för klinisk neurofysiolo- 20 000 kombination med vissa tekniska gi, Göteborg, Doc. I. Petersén, Dr hjälpmedel för handikappade P. Leissner h) Höj- och sänkbar säng, arbets- Neurologisk rehabilitering, 1 fysiologisk undersökning Karolinska Sjukhuset, Stockholm i) Muskeltestapparat Neurologisk rehabilitering, 1 Karolinska Sjukhuset, Stockholm j) Strömbrytare för respirator Ortopediska kliniken, Uppsala, Prof. 1 T. Hiertonn k) Liten kraftkälla för hjälpverktyg DHR 1 1) Pneumatisk lyftplatta DHR 1

m) Kontaktanordning för rörelse- hindrade

SVCR, Civiling. B. Roos

BILAGA C

Svenska Centralkommittén för Rehabilitering (SVCR) Av kanslichef Karl Montan

På 1880-talet introducerades efter dans- ka impulser egentlig vanförevård i Sve- rige. Sålunda tillkom vanföreanstalter- na i Göteborg, Hälsingborg och Stock- holm. Starten, som skedde på enskilda initiativ. var i samtliga fall mycket blygsam _ närmast små arbetstränings- verkstäder. Efter hand byggdes de emel- lertid ut och var på 1910-talet i princip uppbyggda som mönsteranstalten i Kö- penhamn, dvs. med ortopedisk klinik, bandageverkstad och yrkesskolor.

När verksamheten nått denna omfatt- ning, uppstod behovet av att finna ett forum för inbördes rådplägning och för överenskommelse om gemensamma ini- tiativ och övrig samordning av olika åt- gärder. Så tillkom år 1911 på initiativ av vanföreanstalten i Göteborg samar- betsorganet Svenska Vanföreanstalter- nas Centralkommitté (SVCK). Det kan här ocksa nämnas, att dylika organ ska- pades av liknande skäl i ett flertal län— der.

Till centralkommittén anslöts 1930 den då startade vanföreanstalten i Här- nösand. Under 1950-talet anslöt sig yt- terligare en rad andra institutioner och organisationer med uppgifter in- om detta vårdområde till centralkom- mittén, varvid namnet ändrades till Svenska Vanförevårdens Centralkom- mitté (SVCK).

Under 1960-talet har en annan för- ändring av centralkommitténs struktur skett, som inneburit två väsentliga, nya

inslag — båda syftande till en bredd- ning av centralkommitténs verksamhet. Sålunda har stadgarna ändrats, så att även andra enskilda organisationer inom rehabiliteringsområdet än de, som sysslar med de ortopediskt handi- kappade, kan vinna inträde i central- kommittén. Vidare bestämdes i stadgar- na, att i styrelsen skulle finnas repre- sentanter för Kungl. Maj:t (3 repr.) samt för Svenska Landstingsförbundet och Svenska Stadsförbundet (vardera 1 repr.). Namnet har i anslutning här- till ändrats till Svenska Centralkom- mittén för Rehabilitering (SVCR). Tretton enskilda organisationer och institutioner med riksbetonade uppgif- ter inom rehabiliteringsverksamhet är f.n. medlemmar i SVCR, nämligen de fyra vanföreanstalterna, Eugeniahem- met, Svensk Ortopedisk Förening, Riks- föreningen mot Reumatism, Riksför- eningen mot Polio, Svenska MS-för- eningarnas Riksförbund, De Blindas Förening, Hörselfrämjandets Riksför- bund, Riksförbundet för CP-barn, Sve- riges Dövas Riksförbund. I stort sett har SVCR:s stadgar samma karaktär som de ursprungliga från 1911.* Det bör dock framhållas, att i samband med se- naste omorganisation har en uppgift, som angavs i tidigare stadgar, uteslu-

* Den som är intresserad av en mera detal- jerad skildring av SVCst tidigare utveckling hänvisas till Sociala Meddelanden nr 5—6/ 1961, »50 år i vanförevårdens tjänst».

tits, nämligen den att lämna ekonomiskt stöd åt vanföra.

SVCst uppgifter framgår av stad- garna:

a) att befrämja samarbete mellan de till SVCR anslutna medlemmarna,

b) att befrämja en rationellt organi- serad rehabilitering och företaga er- forderliga utredningar och befrämja ve- tenskaplig forskning och i samband härmed samarbeta lned offentliga och enskilda organ, som ha till uppgift att förebygga eller begränsa verkningarna av invaliditet,

e) att genom stipendieverksamhet och dylikt befrämja befattningshava— res inom rehabiliteringsverksamhet vi- dareutbildning,

d) att bedriva upplysningsverksam- het i frågor, som berör rehabilitering,

e) att uppehålla kontakt med ut- ländsk rehabiliteringsverksamhet,

f) att till fromma för rehabiliterings- verksamheten förvalta de medel, som stå till SVCst förfogande.

Om verkställande av dessa uppgifter sägs:

SVCR:s organ, utöver allmänt möte, styrelse och arbetsutskott, utgöres av ett kansli med sektioner för utred- nings-, utvecklings-, informations- och serviceverksamhet. För genomförande av sina uppgifter kan SVCR i erforder- lig utsträckning ta initiativ till nya pro- jekt på rehabiliteringsområdet och ge- nomföra dylika genom egen verksam- het.

Nedan berörs SVCst uppgifter en- ligt stadgarna.

Samarbetsfrågor

SVCR har haft och har alltjämt betydel- se som plattform för inbördes samråd mellan medlemsorganisationerna. Allti- från början hade detta samråd en myc- ket konkret innebörd — de allt större

vanföreanstalterna hade många identis— ka, administrativa och organisatoriska problem. Senare har centralkommittén genom arbete i styrelse, arbetsutskott, expertgrupper och konferenser skapat möjligheter till kontinuerliga inbördes informationer och konsultationer.

Det bör understrykas, att central- kommittén inte har någon befogenhet att föreskriva enskilda medlemsorgani- sationer några åtgärder. Centralkom— mitténs inflytande begränsas i dylika fall till rekommendationer.

Samarbetet kommer i övrigt till ut- tryck inom de olika utrednings- och utvecklingsprojekt och andra aktivite- ter på området, som gemensamt etable- ras.

Målsättning Alltifrån början av sin verksamhet har SVCR sökt framlägga förslag i olika av- seenden för att få vården av handikap- pade förbättrad. Härvid har också be- tydande belopp anslagits för genom- förandet av sådana förbättringar. Från tidigare skede skall här endast tas någ— ra exempel: införandet av kurators- verksamhet vid vanföreanstalterna, an- ordnandet av fackbibliotek vid dessa institutioner, anslag till proteser, stöd- jebandage och rullstolar, försäljnings- organisation av vanföras arbeten. SVCR:s verksamhet har under senare år i hög grad dominerats av frågor, som rört handikappades miljöproblem, dvs. tekniska hjälpmedel, bostadsfrågor och samhällsplanering. Större delen av detta utredningsarbete sker inom ramen för olika expertgruppers arbete. Allt- mera har det nämligen för SVCR fram- stått som nödvändigt att knyta kontakt med experter inom olika fackområden för utredningsarbete och för att fram- lägga förslag avsedda att utveckla olika grenar av handikappvården. Utöver den

fasta personalen, bestående av ett (SO-tal tekniska, sociala, medicinska och ad- ministrativa experter, har SVCR till förfogande konsulter: arvodesanställda rehabiliteringsläkare, arkitekt och spe- cialtekniker.

För SVCR har det också varit natur- ligt att uppta sådan verksamhet, som inte redan i tillräcklig-grad beaktas av andra huvudmän och som framstått för SVCR angelägen såsom led i en försöks- verksamhet, direkt anslut- ning till förekommande utredningsar- bete.

Detta verksamhetsområde berör en problem för olika handi- kappgrupper. Redan frågan om att få fram ett tekniskt hjälpmedel från idé till marknadsförd artikel innesluter en rad ofta svaröverkomliga problem. In- om tekniskt forsknings- och utveck- lingsarbete talas om den s.k. innova- tionskedjan uppfinnande, konstruerande verksamhet, industriellt utvecklingsarbete, försöksproduktion i mindre skala, industriell produktion och marknadsföring). Hela denna pro- cess är naturligtvis också aktuell, när det gäller hjälpmedel för handikappade, men får sina särskilda aspekter genom att konsumentgruppen är relativt fåta- lig och antalet artiklar av samma slag sålunda ofta blir mycket litet.

Här har sålunda SVCR sedan slutet av 1940-talet byggt upp en organisation för att främja denna utveckling. SVCR:s tekniska avdelning samt en större del av informationsavdelningen med dessa frågor.

stundom i

mångfald

(forskning,

sysslar

Teknisk avdelning

Den tekniska avdelningen har sålunda till uppgift att täcka innovationsked- jans flesta delar: genom en utvecklings- avdelning med olika tekniska laborato- rier, en produktionsavdelning och en

försäljningsavdelning. En civilingenjör står som chef för den tekniska avdel- ningen.

Utvecklingsavdelningen har till sitt förfogande fast anställda tekniker och annan personal, (ingenjörer, hushålls- lärare, hushållstekniker, arbetsterapeu- ter samt konsulter av olika slag — ar- kitekt, formgivare etc.). Vidare har av- delningen tillgång till stipendiater som ställts till förfogande av Statens teknis— ka forskningsråd. Sammanlagt rör det sig om en personal på ett 15-tal per- soner. Verksamheten bedrives i huvud- sak vid SVCst lokaler i Blackeberg med tillgång till elektrotekniskt och mekaniskt laboratorium samt till prov- ningsavdelning för bostadsfrågor, hus- hållsredskap med tillgång till kök, bad och toalett.

Inom ramen för dessa resurser upp- tages olika projekt till behandling av- seende hjälpmedel för förflyttning (spe- cialrullstolar, motorfordon etc.), för daglig livsföring (hjälpmedel för av- och påklädning, toalettbestyr, kommu- nikation med omvärlden, etc.), för ar- bete (specialverktyg, husgeråd etc.). Även bostadens planering och inred- ning samt samhällsplaneringsfrågor be- handlas. Här upptages också i viss mån frågor rörande stödjebandage och ex-

tremitetsproteser. Ett nära samarbete sker här med me- dicinska och tekniska institutioner. Som exempel lämpar sig här den verk- samhet, som bedrives för att söka kom- ma tillrätta med de läkemedelsskadade barnens tekniska problem. För service i detta avseende åt de neurosedynska- dade barnen på Eugeniahemmet har en samverkan etablerats mellan Eugenia- hemmet, Norrbackainstitutets protes- verkstad och protesforskningslaborato- rium, Ben-Holmgren Ortopediska AB, Försvarets forskningsanstalt, Statens tekniska forskningsråd och SVCR.

SVCR:s två stipendiater, som ställts till förfogande från Statens tekniska forsk— ningsråd, deltager även i detta arbete och är placerade vid Norrbackainstitu- tets proteslaboratorium resp. vid Aka- demiska sjukhusets ortopediska klinik. Gruppen samlas en gång i veckan un— der ledning av SVCR:s tekniska chef för genomgång av enskilda falls behov liksom av arbetsplanering för pågående forskning.

Gruppen arbetar i huvudsak efter ett kortsiktigt program för försörjning av det aktuella klientelet med teknisk ut- rustning. Här kan anföras utveckling av en pneumatiskt driven underarms- enhet för armbågshöjning, pro- och su- pination samt griporgan. Vidare bör nämnas en konstruktion av en skulder- ledsenhet, som kan samfungera med en kort armrest. Även vissa långsiktiga projekt har emellertid börjat bearbetas. Hit hör ett projekt för utveckling av proteshand med elektriska eller pneu- matiska drivservon liksom studier av verkningsgrad hos protessystem, styr- ningsfrågor m. m.

Inom ramen för det allmänna utveck- lingsarbetet ligger även testningsverk- samhet, som sker dels inom SVCR, dels hos rehabiliteringskliniker och andra medicinska enheter och arbetsvårds- och liknande institutioner, dels hos en— skilda handikappade i deras hem.

Sedan en funktionsduglig prototyp av hjälpmedlet erhållits, vidtar hos SVCR eller hos intresserad fabrikant den slut- liga för produktionen lämpliga utform— ningen av hjälpmedlet.

Tillverkning av en försöksserie sker därpå. Om det sker genom SVCR blir det i allmänhet genom att engagera nå- gon lämplig underleverantör(-er). En- dast om det ej är möjligt att engagera tillverkare utanför SVCR, sker tillverk- ningen genom SVCR:s egen blygsamma produktionsavdelning. Efter de erfaren-

heter, som därpå uppnåtts, planeras en slutgiltig serie av artikeln.

Den som är förtrogen med kostna- derna för en dylik verksamhet förstår, att kapitalbehovet är betydande vid denna väsentliga del av innovationsked- jans fullföljande. Problemet är härvid särskilt stort, då den framtida storle- ken av aktuella serier sannolikt är för- hållandevis liten. Detta betyder, att man får räkna med att exploaterings- kostnaderna i detta stadium antingen måste bestridas från annat håll eller planeras att senare kunna uttagas på ett relativt litet antal artiklar. I senare fal- let kommer dessa således per styck i förhållande till massproducerade artik- lar att kosta avsevärda belopp.

För närvarande finns inte några eko- nomiska medel speciellt avsedda för att underlätta exploateringsfinansieringen av dessa ur vinstsynpunkt relativt oin— tressanta artiklar. Detta innebär uppen- bart ett hinder för utvecklingen och SVCR har ofta betydande svårigheter att genomföra denna etapp till produk- tion av hjälpmedlet.

Kontakten med andra forsknings- och utvecklingsinstitutioner är vid ge— nomförandet av innovationsprocessen av olika skäl av växande betydelse: allt större resurser ställes till förfogande; allt fler medicinska och tekniska insti- tutioner blir engagerade; uppgifterna blir alltmer komplicerade och fordrar samverkan av allt fler specialister.

Som ett bidrag i detta avseende från SVCR:s sida har fr. o. m. den 1 oktober 1965 införts en periodisk redovisning av pågående utvecklingsprojekt inom SVCR. Som mönster för detta redovisningssys- tem har i viss mån tagits det system, som användes av det amerikanska National Academy of Sciences — Na- tional Research Council (Committee on Prosthetics, Research and Develop- ment) vid dess redovisning av forsk-

nings- och utvecklingsprojekt. Avsikten är att på svenska och engelska fortsätt- ningsvis publicera en ny sådan redo- visning varje halvår (dvs. 1 januari och 1 juli).

Genom att SVCR av International Society for Rehabilitation of Disabled (ISRD) fått i uppdrag att fungera som clearingorgan rörande information om tekniska hjälpmedel åt ISRD:s med- lemsorganisationer i ett 70-tal länder har SVCR även på detta sätt fått en mycket god kontakt med rehabilite- ringsinstitutioner över hela världen och (lärmed en möjlighet att nära följa ut- vecklingen på detta område.

Produktion och marknadsföring av tekniska hjälpmedel för handikappade framstår således som en väsentlig och avslutande del av innovationskedjan. Som nämnts har SVCR en mindre pro- duktionsavdelning och denna har tolv anställda tekniker och mekaniker. Men produktionen replierar i huvudsak på andra produktionsenheters bl. a. arbets- vårdsinstitutioners kapacitet. En in- köps- och försäljningsorganisation fin- nes även i detta sammanhang (nio an- ställda).

Service och konsultation

Som en följd av att olika hjälpmedel förts ut på marknaden framstår behovet av service för applicering och repara- tioner av hjälpmedlet. Dessa service- uppgifter, som naturligtvis är intimt förknippade med både utvecklingspro- blem och konsultationer samt informa- tion, kan tillföras SVCR dels genom remisser från läkare, social- och arbets- vårdare etc., dels genom en kontinuer- ligt organiserad serviceinsats, som sker bl.a. vid Eugeniahemmet och Norr— backainstitutet samt vissa sjukhus inom Stockholmsområdet samt dels genom egna initiativ av enskilda handikappa- de och deras anhöriga.

Tre ingenjörer, en laboratorietekni- ker och en servicetekniker är nu en- gagerade för konsultations- och service- uppgifter. De är utrustade med skåp- bilar för att kunna medföra verktyg och hjälpmedel och gör vid behov och i mån av tid resor över hela landet. En viss specialisering har skett genom att en ingenjör sysslar med hjälpmedel åt handikappade barn, medan de övriga handlägger frågor rörande övriga tek- niska hjälpmedel. För att öka kapaci- teten till större insatser avseende kon- sultationer på invalidbostads- och sam- hällsplaneringsområdet har även en byggnadsingenjör anställts.

Konsultationsverksamheten avseende frågor i samband med anskaffande av motorfordon åt rörelsehindrade är av väsentlig betydelse. För arbetsvårdsor- ganen göres här i ökad omfattning ut- redningar och prov. Genom tillmötes- gående från ledningen för Skarpnäcks flygfält, har detta område kunnat få dis- poneras under vissa tider för provkör ning i detta sammanhang. '

En väsentlig del av konsultationerna sker i övrigt inom ramen för informa- tionsverksamheten (se nedan) .

Någon fortlöpande statistik göres inte över antalet konsultationer. Vissa perio- der föres dock sådan statistik för att få stickprov på frekvensen. Härigenom torde för år 1965 antalet besökande hos SVCR:s tekniska avdelning samt infor- mationsavdelning kunna beräknas till ca 4000, skriftliga konsultationer till ca 2000 och telefonkonsultationer till 15000. Konsultationsverksamheten vid försäljningsavdelningen har härvid inte medräknats.

Informationsverksamhet

SVCR:s informationsverksamhet hand- bas av en särskild informationsavdel-

ning med tolv anställda. Verksamheten omfattar bl.a. framställning av tryck- saker, film och utställningar, kursverk- samhet och övriga utbildningsuppgifter, demonstration av tekniska hjälpmedel samt internationell informationsverk- samhet.

Den tryckta produktionen utgörs av tidskriften Information om rehabilite- ring, skriftserie, informationsblad om tekniska hjälpmedel och en kontinuer- ligt utkommande fullständig förteckning över tekniska hjälpmedel för handikap- pade.

Den tryckta produktionen utsänds kon— tinuerligt och kostnadsfritt till SVCR:s medlemsorganisationer samt personer verksamma inom statliga och av lands- ting och städer utanför landsting drivna organ och institutioner med rehabilite- ringsuppgifter. Enskilda handikappade kan erhålla material utan kostnad.

En betydande del av informations- verksamheten är framställning och ut— hyrning av audivisuella hjälpmedel. Produktionen av instruktionsfilm, bild- band och ljudbildband inom rehabilite- ringsområdet har i viss utsträckning skett i samarbete med skolöverstyrelsen, rehabiliteringskliniken vid Danderyds sjukhus, karolinska sjukhuset, Norr- backainstitutet, Eugeniahemmet och Rö- da korset. För uthyrning disponeras ca 25 olika rehabiliteringsfilmer samt ljud- filmslingor och ljudbildband.

SVCR har permanenta utställningslo— kaler i Blackeberg för bostadsarrange- mang och tekniska hjälpmedel för han- dikappade. För försäljning eller uthyr- ning finns portabla standardutställning- ar, avseende hjälpmedel för rörelsehind- rade respektive synskadade. SVCR ar— rangerar på beställning separata utställ- ningar.

Den centrala delen av utbildnings- verksamheten utgör kurserna »Handi- kappades Miljöproblem». Serien påbör-

jades år 1962. Hittills har nära 1 000 del- tagare besökt dessa kurser.

En viss specialisering i denna kurs- verksamhet har dessutom skett så att personal, som t. ex. är sysselsatt med handikappade husmödrar, kan få kurs- planer tillrättalagda speciellt för dem.

I betydande utsträckning medverkar SVCR även på annat sätt i utbildning av rehabiliteringspersonal. Sålunda in- går studier hos SVCR i flertalet utbild- ningskurser av sjukvårds— och social— vårdspersonal förlagda till Stockholms- området. Vidare anordnar SVCR även lokala kurser åt landsting och andra huvudmän.

Ett systematiskt samarbete med ut— bildningsanstalterna för arbetsterapeu— ter i Linköping och Örebro har etable— rats rörande praktikantutbildning. Sam— ma gäller för utbildningen av hushålls- tekniker vid Stockholms stads yrkes- skolor.

För utbildningen av personal inom ortopediska verkstäder har särskilda åtgärder vidtagits. Uthildningsplaner har uppgjorts och olika konferenser och kurser m.m. arrangeras kontinuerligt. Denna utbildningsverksamhet ledes av en särskild expertgrupp med represen- tanter bl.a. för berörda kommunför- bund. '

I sammanhanget kan även nämnas SVCR:s bibliotek, under utbyggnad se- dan 1966 för att i allt större utsträck- ning kunna stå till tjänst med rehabili- teringslitteratur, speciellt avseende hjälpmedel och miljöfrågor. Registre- ring av litteraturbeståndet sker enligt UDK-systemet.

Utländska kontakter

SVCR har en livlig kontakt med utländs- ka rehabiliteringsorganisationer. På det nordiska planet sker samarbetet till stor

Organisaliansschcma över SVCR:s uz'rksumlufl

Norr- Änggår- Skölden- Vanföre- Eugenia- backa— dens yr- borgs- anstalten i hemmet institutet kesskolor institutet Härnösand

Riksfören. ltiksfören. Svensk

Svenska De

mot Reu- mot Polio Ortopedisk MS-fören. Blindas

matism Förening

bund

Hikst'ör- Förening dets Riks- barn Riksförh.

Hörsel- Riks f örb. Sveriges främj an- för CP- Dövas

förbund

Konsultativa expertgrupper

STYRELSE

En representant för varje medlemsorganisation, tre för Kungl. Maj:t samt en vardera för Svenska Landstingsförbundct resp. Svenska Stadsförbundet.

Arbetsgruppen för elektronisk forskning

ARBETSUTSKOTT Fem representanter för styrelsen

Arbetsgruppen för hushålls- och bostadsfrågor

Arbetsgruppen för transport- och samhällsplanering

KANSLI

Sekretariat och utredning

Bokföring Personal— avdelning

Yrkesnämndcn för bandagearbetare och bandagis[utbildning

Expedition

Teknisk avdelning

Utveck- Prov- Produk- Service- Försälj- lingsavd. nings- tionsavd. och ningsavd. avd. konsulta- tionsavd.

Informationsavdelning

Tryck- Bibliotek saker Film

U tställ- ningar

Kurs- Demon- ISRDzs verk- stration International samhet Information Utbild- Centre on nings- Technical uppgifter Aids

del via Nordisk Förening för Rehabili- tering (NFR). På det övriga interna- tionella planet sker samarbetet väsent- ligen genom International Society for

Rehabilitation of the Disabled (ISRD). Som tidigare nämnts har SVCR tillde- lats vissa uppgifter av ISRD avseende information om tekniska hjälpmedel.

BILAGA D

Utkast till

stadgar för handikappinstitutet

% 1.

Handikappinstitutet har till ändamål att främja, samordna och medverka i utvecklings- och forskningsarbete inom området för tekniska hjälpmedel och andra åtgärder för olika grupper handi- kappade.

Institutet har att följa utvecklingen på hjälpmedels- omradet,

att utarbeta och fortlöpande revide- ra ett långsiktigt program för forsk- nings- och utvecklingsarbete samt för undersökningar och utredningar ägna- de att belysa området,

att samordna verksamhet av ifråga- varande slag som bedrivs på skilda håll,

att samla material beträffande gjor- da, pågående och planerade forsknings— och utvecklingsprojekt, sprida känne- dom härom samt tjänstgöra som all- mänt serviceorgan för råd och upplys- ningar beträffande projekt av föreva- rande slag,

att i lämpliga former sprida känne- dom om tekniska hjälpmedel och andra åtgärder för handikappade,

att bevaka behovet av, ta initiativ till och medverka i utbildning av personal inom sitt verksamhetsområde,

att ta initiativ till och medverka i testning och egenskapsdeklaration av tekniska åtgärder samt godkänna hjälp- medel för handikappade,

att biträda och nära samarbeta med socialstyrelsen och sjukvårdshuvud- männen, övriga berörda statliga och kommunala myndigheter samt handi-

kapporganisationer, företag och enskil- da med uppgifter inom verksamhets- området,

att bedriva biblioteks- och dokumen- tationsverksamhet på området,

att följa den internationella utveck- lingen och samarbeta med institut eller andra organ i utlandet som bedriver liknande verksamhet i syfte att tillgodo- göra sig där vunna resultat och erfaren- heter.

5 2.

Institutets angelägenheter handhas av en styrelse, som består av en ordföran- de och ledamöter samt suppleanter för dem.

Styrelsens ordförande, ledamöter och suppleanter utses av huvudmännen för en tid av år.

På styrelsen ankommer att tillse att verksamheten utövas en- ligt de riktlinjer som anges i 5 1,

att utse chef för institutet samt på förslag av denne tillsätta ledande per- sonal i övrigt samt fastställa löner och anställningsvillkor för dem,

att fastställa arbetsordning och de föreskrifter i övrigt som utöver stad- garna fordras för verksamheten,

att före utgången av juni månad varje år fastställa stat för nästföljande verk- samhetsår,

att förvalta medel, institutets förfogande,

att årligen före utgången av septem-

som ställes till

ber månad till sina huvudmän avlämna redogörelse för verksamheten under föregående budgetår,

att bestämma i vilken omfattning och på vilka villkor institutet skall åta sig särskilda uppdrag (konsultuppdrag),

att i övrigt vidta de åtgärder till främjande av verksamheten som kan befinnas lämpliga.

& 4.

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller då minst ledamö- ter påfordrar det. Styrelsen är beslut- för då mer än halva antalet ledamöter är närvarande. Såsom styrelsens beslut gäller den mening varom de flesta för- enar sig eller vid lika röstetal den me- ning som ordföranden biträder. Vid sty- relsens sammanträden skall föras proto- koll.

5 5.

Inom styrelsen må för handläggning av de ärenden, som styrelsen bestäm- mer, inrättas arbetsutskott, bestående av ordförande och minst ledamöter utsedda av styrelsen.

För beslutförhet i arbetsutskott ford- ras att minst halva antalet ledamöter är närvarande.

Som arbetsutskotts beslut gäller den mening varom de flesta förenar sig el- ler, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.

Styrelseledamot, som inte är ledamot av arbetsutskott, må kallas att delta i utskottets överläggningar.

% 6.

Vid institutet skall finnas ett utveck- lingsråd bestående av personer med framstående skicklighet och erfarenhet inom olika vetenskapsgrenar och verk- samhetsområden av betydelse för insti- tutets arbete. Medlemmarna av rådet skall var och en inom sitt område lämna

institutet det bistånd, som kan påkallas av institutet för fullgörande av dess uppgifter. Rådet har att kontinuerligt följa och bearbeta de frågor som har med tekniska åtgärder och hjälpmedel för handikappade att göra och med ut- gångspunkt från egna och andras för- slag rekommendera styrelsen de åtgär- der, som kan vara aktuella.

Institutet äger att tillkalla de exper- ter i övrigt, som kan finnas nödvändiga.

57.

Vid institutet skall finnas anställda en chef samt den personal i övrigt, som styrelsen med hänsyn till behovet och tillgång på medel bestämmer.

% 8.

Institutets chef skall leda och över- vaka verksamheten. Det åligger honom att vara föredragande inom styrelsen samt tillse att styrelsens beslut verk- ställs.

5 9.

I arbetsordning eller genom särskilt beslut må överlämnas åt chefen eller åt tjänsteman hos institutet, som han be- stämmer, att avgöra ärende eller grupp av ärenden, som inte är av sådan be- skaffenhet att prövningen bör ankomma på styrelsen eller arbetsutskott.

% 10.

Institutets räkenskaper skall för varje verksamhetsår vara avslutade före au- gusti månads utgång.

& 11.

Revision av räkenskaperna utövas av

för år utsedda revisorer. Minst

en av revisorerna skall vara auktorise- rad.

Skulle institutet upphöra med sin verksamhet skall dess tillgångar dispo- neras enligt överenskommelse mellan huvudmännen.

5 13. Ändring av dessa stadgar må endast ske efter överenskommelse mellan hu- vudmännen.

BILAGA E

Förslag1 till

kungörelse om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade

(Nuvarande lydelse) 1 5 i 577/55

Statsbidrag till inköp eller utbyte av hörapparat må enligt nedan angivna grunder utgå till person, som av läkare, vilken är behörig till befattning såsom lasarettsläkare vid öron-, näs- och hals- avdelning, förklarats lida av så allvarlig hörselskada, att behov av hörapparat föreligger.

1 5 i 544/65

Till ortopediska och andra hjälpme- del m.m., som på ordination tillhanda— hållits enskilda personer, utgår statsbi- drag till landstingskommun, stad som ej tillhör sådan kommun, Norrbackainsti- tutet, Sköldenborgsinstitutet, vanföre- anstalten i Härnösand, Eugeniahemmet, Kronprinsessan Victorias och Apelvi- kens kustsanatorier samt Spenshults och Strängnäs reumatikersjukhus.

Vid sjukhus som staten driver må statsmedel tagas i anspråk för ändamål, till vilket statsbidrag kan utgå enligt denna kungörelse. Härvid äga 2—6 %% motsvarande tillämpning.

2 5 i 577/55 i lydelse enligt 372/62 Statsbidrag till inköp av hörapparat må utgå

a) till barn under 16 år med hela inköpskostnaden samt

b) till sökande som fyllt 16 år med inköpskostnaden, dock högst 400 kro-

(Föreslagen lydelse) 1 %.

Till hjälpmedel m. in., som på ordina- tion tillhandahållits handikappade, ut- går statsbidrag till landstingskommun, stad som ej tillhör sådan kommun, Norr- backainstitutet, Sköldenborgsinstitutet, Eugeniahemmet, Kronprinsessan Victo- rias sjukhus, Apelvikens kustsanatorium, Spenshults och Strängnäs reumatiker- sjukhus, Röda korsets sjukhus, enskilda sjukhemmet Bräcke Östergård samt riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäs- hamn, Tranås och Åre.

Vid sjukhus, som staten driver, får statsmedel tagas i anspråk för ändamål, till vilket statsbidrag utgår enligt denna kungörelse. Härvid äger 2—7 %% mot— svarande tillämpning.

1 Den föreslagna kungörelsen ersätter kungörelsen den 21 oktober 1955 (nr 577) angående statsbidrag till anskaffande av hörapparater, m. m. och kungörelsen den 22 oktober 1965 (nr 544) om statsbidmg till vissa hjälpmedel för handikappade.

nor. Sökande, som befinnes uppenbar- ligen vara i behov av specialapparat för vilken inköpskostnaden överstiger 400 kronor, må dock kunna erhålla bidrag med högst hela inköpskostnaden enligt anvisningar, som fastställas av medicinalstyrelsen.

?. & två första styckena i 544/65 Statsbidrag utgår för anskaffande el- ler förhyrning av

1) protes, stödjebandage, hålfotsin- lägg dock endast av Langes typ, eller ortopediska skodon,

2) rullstol eller invalidvagn, som är behövlig av ortopediska skäl, motordri- ven invalidvagn dock endast om förord- ningen den 5 maj 1960 (nr 134) om mo- peder är tillämplig på fordonet, spark— cykel eller liknande transportmedel för person med gångsvårigheter,

3) annat för handikappad särskilt av- sett hjälpmedel, ägnat att påtagligt un- derlätta sådana till den dagliga livs- föringen hörande åtgärder som intagan- de av dygnsvila, på- och avklädning, hygieniska bestyr, förflyttning, motio- nering, läsning, intagande av mat och dryck samt husliga sysslor, dock ej mo- tordriven hushållsapparat,

4) elektrisk hjärtstinmlator,

5) talapparat avsedd för den som ge- nom sjukdom i struphuvudet förlorat talförmågan.

2 5.

1 mom. Statsbidrag utgår för anskaf- fande eller förhyrning av

1) protes, stödjebandage, hålfotsin- lägg dock endast av Langes typ, eller ortopediska skodon,

2) rullstol eller invalidvagn, motor- driven invalidvagn dock endast om för- ordningen den 5 maj 1960 (nr 134) om mopeder är tillämplig på fordonet, sparkcykel eller liknande transportme- del för person med gångsvårigheter,

3) annat för handikappad särskilt avsett hjälpmedel, ägnat att påtagligt underlätta sådana till den dagliga livs- föringen hörande åtgärder som intagan— de av dygnsvila, på— och avklädning, hygieniska bestyr, förflyttning, motione- ring, läsning, intagande av mat och dryck samt husliga sysslor, dock ej mo- tordriven hushållsapparat,

4) i särskilda fall annat hjälpmedel för den dagliga livsföringen än under 3) sägs, där hjälpmedlet efter en nog- grann medicinsk och social prövning bedömts nödvändigt med hänsyn till handikappets art och den handikappa- des speciella behov,

5) elektrisk hjärtstinmlator,

6) talapparat avsedd för den som ge- nom sjukdom i struphuvudet förlorat talförmågan,

7) hörapparat, 8) bröstprotes, ögonprotes, peruk samt rygg- och vadutfyllnad, där hjälp-

Statsbidrag utgår för reparation av sådant under 1) eller 2) angivet hjälp- medel som tillhandahållits enligt denna kungörelse.

2 & sista stycket i 544/65

Statsbidrag till motordriven invalid- vagn utgår endast om den för vilken fordonet avses enligt utlåtande av läka- re är i stånd att föra fordonet utan fara för sig själv eller andra.

3 % i 577/55 i lydelse enligt 201/61

För utbyte av hörapparat, till vars anskaffande utgått statsbidrag, må, en— ligt samma grunder, som gälla för in- köp av sådan apparat, statsbidrag utgå dock att bidrag må medgivas endast under förutsättning, att den innehavda apparatens ljudförstärkande funktion prövats icke längre vara tillfredsställan- de samt att åtta år förflutit efter det apparaten erhållits. Därest särskilda skäl föreligga och minst fyra år förflutit från den tidpunkt då apparaten erhål- lits må dock föreståndare för hörcent— ral kunna medgiva bidrag till utbyte av hörapparat vid tidigare tidpunkt än nyss sagts. Vid utbyte skall, därest me- dicinalstyrelsen ej annorlunda föreskri- vit, den tidigare erhållna apparaten återlämnas.

Oberoende av den tid som förflutit efter det den tidigare innehavda hör- apparaten erhållits må statsbidrag utgå till inköp av ny hörapparat dels i fall, då apparaten förlorats genom stöld eller förlorats eller allvarligt skadats genom brand, olycksfall eller liknande händel- se, dels ock, efter medgivande av före- ståndare för hörcentral, i fall då utby- tet avser apparat för barn under 16 år och den innehavda apparaten förslitits

(Föreslagen lydelse) medlet efter en noggrann och allsidig prövning bedömts vara av särskild be- tydelse för den handikappade,

2 mom. Statsbidrag utgår för repara- tion av sådant under 1 mom. 1), 2) eller 7) angivet hjälpmedel som tillhandahål— lits enligt denna kungörelse.

3 mom. Statsbidrag till motordriven invalidvagn utgår endast om den för vilken fordonet avses enligt utlåtande av ordinerande läkare är i stånd att föra fordonet utan uppenbar fara för sig själv eller andra.

(Nuvarande lydelse) eller eljest blivit obrukbar eller den nya apparaten kan avsevärt förbättra bar- nets hörselförmåga. Bidrag till utbyte i sistnämnda fall av försliten eller obruk- bar apparat må dock utgå allenast en gång.

3 5 i 544/65 i lydelse enligt 405/66

Statsbidrag utgår även när den som ordinerats motordriven invalidvagn i stället för sådan vagn erhållit kontant- belopp för köp av invalidbil, under för- utsättning att han efter ordinationen köpt personbil, som han har rätt att föra själv, och icke erhållit statsbidrag till denna i annan ordning.

4 5 i 577/55

Statsbidrag utgår endast för hörappa- rat av typ, som godkänts av medicinal- styrelsen, och under villkor att appara- ten inköpts hos hörcentral och utpro- vats genom sådan hos landstingskom- mun eller stad, som ej tillhör landstings- kommun, eller hos hörselfrämjandet an- ställd befattningshavare, som i enlighet med av medicinalstyrelsen utfärdade föreskrifter erhållit för ändamålet er- forderlig utbildning.

Närmare bestämmelser över apparat- typer utfärdas av medicinalstyrelsen.

3 %.

Statsbidrag utgår även när den som ordinerats motordriven invalidvagn i stället för sådan vagn erhållit kontant— belopp för köp av invalidbil under för- utsättning att han efter ordination köpt personbil, som han har rätt att föra själv, och icke erhållit statsbidrag till denna i annan ordning.

4 5.

Statsbidrag utgår endast efter ordina- tion, i fall som avses

i 2 S 1 mom. 1), av läkare vid lasa- rettsklinik för ortopedi,

i 2 5 1 mom. 2), av läkare vid lasa- rettsklinik för medicin, barnmediein, lungsjukdomar, långvarigt kroppssjuka, neurologi, ortopedi, rehabilitering, reu— matologi samt sanatorium eller av över- läkare eller biträdande överläkare vid medicinsk eller kirurgisk klinik vid la- sarett, som icke har nyss angiven spe- cialklinik för den sjukdom eller skada varom är fråga,

i 2 5 1 mom. 3), av läkare vid lasa- rett, sanatorium eller epidemisjukhus, läkare som har tillsyn över tränings- lägenhet eller, i fråga om hjälpmedel, som socialstyrelsen bestämmer, av tjäns- teläkare, distriktssköterska eller, i den omfattning socialstyrelsen bestämmer, av annan befattningshavare med medi- cinsk utbildning anställd hos sjukvårds- styrelse eller hälsovårdsnämnd, eller i fråga om hjälpmedel särskilt avsett för synskadade av läkare vid skolenhet för synskadade inom specialskolan eller vid skola för vuxna synskadade. Statsbidrag

4 5 första stycket i 544/65

Statsbidrag utgår endast för hjälpme- del som ordinerats, i fall som avses

i 2 $ 1), av läkare vid lasarettsklinik för ortopedi,

i 2 & 2), av läkare vid lasarettsklinik för långvarigt kroppssjuka, neurologi, ortopedi, rehabilitering eller reumato- logi eller av överläkare eller biträdande överläkare vid medicinsk eller kirur— gisk klinik vid lasarett som icke har nyss angiven specialklinik för den sjuk- dom eller skada varom är fråga,

i 2 & 3), av läkare vid lasarett, sana- torium, epidemisjukhus eller mental-

utgår även för hjälpmedel, som är sär- skilt avsett för hörselskadade, om det utprovats av befattningshavare hos landstingskommun, stad som ej tillhör landstingskommun eller hörselfrämjan- det, som erhållit för ändamålet behövlig utbildning enligt föreskrifter som ut- färdas av socialstyrelsen,

i 2 5 1 mom. 4) av överläkare eller biträdande överläkare vid rehabilite- ringsklinik eller, där sådan klinik inte finns, lasarettsklinik för ortopedi eller läkare som har tillsyn över tränings- lägenhet, hjälpmedel för synskadade dock av läkare vid ögonklinik,

i 2 5 1 mom. 5) eller 6), av läkare vid lasarettsklinik där patienten behandlats,

i 2 % 1 mom. 7) av läkare som är be- hörig till tjänst som överläkare eller bi- trädande överläkare vid öron-, näs- och halsklinik, audiologisk avdelning eller av föreståndare vid hörselklinik eller hörcentral; såsom villkor för statsbi- drag gäller vidare att hjälpmedlet in- köpts, utprovats och installerats genom hörcentrals försorg,

i 2 5 1 mom. 8) av läkare vid lasarett vilken vårdat patienten eller annan så— dan läkare med speciell sakkunskap i fråga om sjukdomen.

sjukhus, läkare som har tillsyn över träningslägenhet eller, i fråga om hjälp- medel som medicinalstyrelsen bestäm— mer, av tjänsteläkare eller distriktsskö- terska,

i 2 5 4) eller 5), av läkare vid lasa- rettsklinik där patienten behandlats.

5 % 1 och 2 mom. i 577/55 1 mom. i lydelse enligt 372/62 För utbekommande av statsbidrag till anskaffande av hörapparat skall sökan- den till sjukhus, där hörcentral är belä- gen, ingiva

a) intyg utfärdat av läkare, som om- förmäles i 1 &, utvisande att sökanden lider av så allvarlig hörselskada, att be- hov av hörapparat föreligger,

b) intyg av befattningshavare, som omförmäles i 4 &, utvisande vilken av medicinalstyrelsen godkänd typ av hör- apparat, som efter verkställd utprov- ning befunnits lämplig för sökanden, samt

c) uppgift på heder och samvete, hu- ruvida han tidigare erhållit statsbidrag till anskaffande av hörapparat och, därest så är förhållandet, uppgift om när bidraget erhållits.

2 mom. Sjukhuset har att efter gransk- ning av i 1 mom. omförmälda handling— ar förskottera statsbidraget. 4 5 andra och tredje styckena i 544/65

För hjälpmedel som avses i 2 5 3) utgår statsbidrag även när det ordine- rats av läkare vid skolenhet för synska- dade inom specialskolan eller vid skola för vuxna synskadade, om det är särskilt avsett för synskadade, eller av befatt- ningshavare som anges i 4 5 kungörel— sen den 21 oktober 1955 (nr 577) an- gående statsbidrag till anskaffande av hörapparater, m. m., om det är särskilt avsett för hörselskadade.

Vid tillämpningen av denna paragraf likställas Norrbackainstitutet, Skölden-

Vid tillämpningen av denna paragraf likställes Norrbackainstitutet, Skölden-

(Nuvarande lydelse) borgsinstitutet, vanföreanstalten i Här- nösand, Eugeniahemmet samt Kronprin- sessan Victorias och Apelvikens kust- sanatorier med lasarettsklinik för orto- pedi, sjukhem för långvarigt kropps- sjuka vid vilket överläkare finnes med lasarettsklinik för långvarigt kropps- sjuka samt Spenshults och Strängnäs reumatikersjukhus med lasarettsklinik för reumatologi. Med lasarettsklinik jämställes klinik vid sjukhus som staten driver.

5 5 i 544/65

I samband med ordination av hjälp- medel, som ej utgör förbrukningsvara, skall den för vilken hjälpmedlet avses lämna uppgift på heder och samvete i vad mån han tidigare erhållit motsva- rande hjälpmedel.

6 5 i 544/65

Statsbidrag utgår med belopp mot- svarande skälig kostnad för inköp, för- hyrning eller reparation av hjälpmedlet under förutsättning att ersättning för kostnaden icke uttages av den åt vilken hjälpmedlet tillhandahållits.

I fall som avses i 3 % utgår statsbi- drag med belopp som motsvarar kon- tantbeloppet i den mån detta icke över- stiger skälig kostnad för anskaffande av motordriven invalidvagn.

(Föreslagen lydelse) borgsinstitutet, Eugeniahemmet samt Kronprinsessan Victorias sjukhus och Apelvikens kustsanatorium med lasa— rettsklinik för ortopedi, sjukhem för långvarigt kroppssjuka vid vilket över- läkare finnes, riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn, Tranås och Åre och enskilda sjukhemmet Bräcke Öster- gård med lasarettsklinik för långvarigt kroppssjuka samt Spenshults och Strängnäs reumatikersjukhus med lasa— rettsklinik för reumatologi. Med lasa- rettsklinik jämställes klinik vid sjukhus som staten driver.

5 5.

I samband med ordination av hjälp- medel, som ej utgör förbrukningsvara, skall den för vilken hjälpmedlet avses lämna uppgift på heder och samvete i vad mån han tidigare erhållit motsva- rande hjälpmedel.

6 5.

Statsbidrag utgår med belopp mot- svarande skälig kostnad för inköp, för- hyrning, utbyte eller reparation av hjälpmedel under förutsättning att er- sättning för kostnaden icke uttages av den som tillhandahåller hjälpmedlet.

I fall som avses i 3 5 utgår statsbidrag med belopp som motsvarar kontantbe- loppet i den mån detta icke överstiger skälig kostnad för anskaffande av mo- tordriven invalidvagn.

7 &.

Socialstyrelsen har att hos handi- kappinstitutet inhämta yttrande i frågor av principiell betydelse, och eljest i den omfattning styrelsen finner erforderligt, angående hjälpmedel enligt denna kun- görelse. Statsbidrag utgår för hjälpme— del som socialstyrelsen bestämmer.

Som villkor för statsbidrag gäller att hjälpmedel skall ha prövats och god- känts av handikappinstitutet, dock att

(Nuvarande lydelse)

2 % tredje stycket i 544/65

Statsbidrag utgår icke när behovet av hjälpmedel är av tillfällig natur och står i samband med akut sjukdom.

7 & i 544/65 Statsbidrag beviljas och utbetalas av medicinalstyrelsen.

8 5 i 544/65

Statsbidrag rekvireras på blankett eu- ligt formulär som fastställes av medici- nalstyrelsen.

Rekvisition av statsbidrag utom till förband och påsar för patient med öpp- ning i huden för avledande av tarm- innehåll eller urin skall vara åtföljd av vederbörlig ordination beträffande var- je person åt vilken hjälpmedel eller kontantbelopp tillhandahållits. I fråga om kostnaderna skall rekvisitionen vara bestyrkt av sjukhusdirektör, sjukhus- intendent eller motsvarande befatt- ningshavare eller, i fråga om kustsana- torium, av den person som länsstyrel- sen förordnat enligt 8 5 kungörelsen den 23 april 1937 (nr 209) angående statsbidrag till driftkostnaderna m.m. vid anstalter för kirurgisk tuberkulos. Vid rekvisition från kustsanatorium skall vidare fogas försäkran av sanato— riets överläkare att statsbidrag enligt nämnda kungörelse icke sökts eller kommer att sökas till hjälpmedel som avses med rekvisitionen.

Rekvisition av statsbidrag till förband och påsar som avses i första stycket skall i fråga om kostnaderna vara be— styrkt av sjukhusdirektör, sjukhusinten- dent eller motsvarande befattningshava- re.

(Föreslagen lydelse) socialstyrelsen äger medge undantag härifrån.

Socialstyrelsen skall fastställa för- teckning över hjälpmedel, för vilka statsbidrag kan utgå (hjälpmedelsför- teckning).

Statsbidrag utgår icke när behovet av hjälpmedel är av tillfällig natur och står i samband med akut sjukdom.

8 %. Statsbidrag beviljas och utbetalas av socialstyrelsen.

Den som rekvirerar statsbidrag skall efter anfordran tillhandahålla medici- nalstyrelsen de handlingar som legat till grund för rekvisitionen.

6 5 i 577/55 i lydelse enligt 372/62

Gottgörelse till sjukhus för förskotte- rat statsbidrag utbetalas av medicinal— styrelsen halvårsvis efter utgången av juni och december månader. För erhål- lande av sådan gottgörelse skall sjuk- huset till medicinalstyrelsen ingiva för- teckning å de under nästföregående halvår utbetalade bidragen i enlighet med av medicinalstyrelsen fastställt for- mulär. Förteckningen skall vara försedd med påskrift av vederbörande sjukhus- direktör eller sjukhusintendent, att för de däri upptagna personerna ingivits intyg som i 5 5 1 mom. sägs.

9 & i 544/65

Statsbidrag utbetalas halvårsvis efter utgången av december och juni måna- der. Till enskild sjukvårdsinrättning må utbetalas förskott på statsbidrag med belopp motsvarande högst tre fjärde- delar av statsbidraget för nästföregåen- de halvår.

7 5 i 577/55

Närmare bestämmelser rörande regi- strering av hörselskadade, som erhållit statsbidrag till anskaffande av hörappa- rat, meddelas av medicinalstyrelsen.

10 5 i 544/65 Närmare föreskrifter för tillämpning- en av denna kungörelse meddelas av medicinalstyrelsen.

8 5 i 577/55 Vid medicinalstyrelsens sida skall fin- nas ett rådgivande organ, benämnt hör- selvårdsnämnden.

9 5.

Statsbidrag utbetalas halvårsvis efter utgången av december och juni måna- der. Till enskild sjukvårdsinrättning må utbetalas förskott på statsbidrag med belopp motsvarande högst tre fjärde- delar av statsbidraget för nästföregåen- de halvår.

10 &. Socialstyrelsen utfärdar de föreskrif- ter som behövs för tillämpningen av denna kungörelse.

Utan hinder av vad i 7 & sägs må statsbidrag övergångsvis för tiden till och med den utgå för

Hörselvårdsnämnden skall bestå av högst åtta ledamöter, vilka på förslag av medicinalstyrelsen för högst fyra år för- ordnas av Kungl. Maj:t.

För en var av ledamöterna skall fin— nas en av Kungl. Maj:t för högst fyra år förordnad ersättare.

Till ordförande i nämnden förordnar Kungl. Maj:t en av nämndens ledamö- tor.

11 å i 544/65

Vid medicinalstyrelsens sida finnes ett rådgivande organ, benämnt hjälp- medelsnämnden.

Nämnden består av högst nio leda- möter, vilka efter förslag av medicinal- styrelsen förordnas av Kungl. Maj:t för högst fyra år i sänder. För ledamöterna förordnar Kungl. Maj:t efter förslag av medicinalstyrelsen ersättare för samma tid.

Till ordförande i nämnden förordnar Kungl. Maj :t en av nämndens ledamöter.

Nämnden äger tillkalla experter att vid behov biträda nämnden.

9 & i 577/55

Hörselvårdsnämnden åligger särskilt att följa utvecklingen på hörselvår- dens område,

att till medicinalstyrelsen avgiva för— slag i hörselvårdsfrågor, särskilt vad angår apparattyper, för vilka statsbi- drag må utgå,

samf att till medicinalstyrelsen avgi— va yttrande i ärenden och frågor å hör- selvårdens område, vilka av styrelsen hänskjutes till nämnden.

12 5 i 544/65

Hjälpmedelsnämnden åligger att fortlöpande följa utvecklingen med avseende på hjälpmedel som avses i denna kungörelse, särskilt vad angår pris- och kvalitetsfrågor,

(Föreslagen lydelse) hjälpmedel, som icke i vederbörlig ord- ning prövats och godkänts.

(Nuvarande lydelse) att till medicinalstyrelsen avge för— slag vartill utvecklingen på området kan ge anledning, att till medicinalstyrelsen avge ytt- rande i frågor som styrelsen hänskjuter till nämnden.

. Nordiskt institut för samhlllsplsnering. . Nordiskt samarbete inom forskningens och den högre undervisningens område. . Meilanriksväg Kiruna—Nordnorge. . Internordisk verkställighet med anledning av beslut rörande vårdnad om barn m. m. . Nordisk Institut for vidareuddannelse i have- konst og landskabsplanlsegning. . Dansk, norsk og svensk presses indhold af. nor- disk stot. . Jagt— og viltvårdskonterence. . Nordiska bestämmelser för skeppsapotek . Nordisk skolmatematik. . Matematik och ingenjörer.

cane—! & U| |." NH

..-

OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningar-nas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet

Allmänna arvsfonden. [2] Utsökningsrätt VI. [9] Ny domkretsindemlng för underrätterns. [4] Partiell författningsreform. [26] Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval. [27] Tryckfrihet och upphovsrätt. [29] Firmaskydd. [35] Förslag till lag om skyldighet att föra räkenska- per, m. m. [49 Förundersökning. [59]

Utrikesdepartementet Svenska Institutet. [56]

Fönvsndepsrtementet Tjänsteställning inom krigsmakten. [15]

locialdcpartemcntet Bärplstilisglor. Barnavårdsmannaskap. Bsrnolycks- a . Medicinalstyrelsens narkomanvårdskommitté. 1.

Narkotiksprobiemet. Del I. [25] 2. Narkotikapro- blemet. Del II. [41] 1964 års nykterhetsvårdsundersökning. 1. Nykter- hetsvårdens läge. Del I. [36] 2. Nykterhetsvårdens läge. Del II. Bilagor. [37] Salmi-tällä?) barntillsyn. barnstugor och familjedag-

em.

Läkares grundutbildning och vidareutbildning. [51] Barnbidrag och familjetillägg. [52] Handikapputredningen. 1. Kommunerna och den sociala omvårdnaden. [53] 2. Bättre hjälpmedel för handikappade. [60] Adoption av utländska barn. [57]

Kommunikationsdepartementet

Länsförvaltningsutredningen. 1. Den statliga liins— förvaltningen. I. [20] 2. Den statliga liinsförvalt- ningen. n. Bilagor. [21] skatteförvaitningen. [22] Liinsindelningsutredningen. [29] I'ransportkostnaderna i Gotiandstrsfiken. [29] Kanaltrafikutredningen. 1. Vänerns och Vätterns förbindelse med Västerhavet. [32] !. Vänerns och Vätterns förbindelse med Västerhavet. Bilagor.

Kommunalrättskommittén. IX. Kommunala beefo- genheter inom turistväsendet. [50] X. Enheetlig kommuntyp. Städernas auktionsmonopol m. m. [581 Fasta förbindelser över Öresund. [54]

Finansdepsrtementet

Statlig publicering. [5] Finansiella långtidsperspektiv. [8] Statskontorets programbudgetutredning. 1. grambudgeterlng. Del I. [11] 2. Programbudgeete- ring. Del II — Studier och försök. [12 :. Progream- budgetering. Del III — En sammanfattning. [13]

Lag om Skatterätt. [24] Kompensation i vissa fall för bensinskatt som ut- går vid användande av motorsåg och snöskoater. [341

PPro-

Eoklesiastikdepsrtementet

Rikskonserter. [9] Organisationskommittén för anordnande av höögre utbildning i Linköping: Subkommlttén för ttek- nisk högskola i Linköping. 1. Linköpings hnög- ?kclna. Del I. [10] 2. Linköpings högskola. Dell II. 55 Skolans arbetstider. [14] 1958 års utredning kyrka—stat: VII. Folkbohkfö- ringen. [16] VII'I. De teologiska fakulteterna. [17] IX. Kyrklig organisation och förvaltning. [451] x. Kyrklig egendom. Skattefrågor. Prästerskappets privilegier. [46] 1962 års ungdomsutredning. Statens stöd till umg- domsverksamhet V. [19] Filmens inflytande på sin publik. [31] Lärarutbildning för folkhögskolan. [47] Yrkesutbildningen. III. [48]

Jordbruksdepsrtementet

Den framtida jordbrukspolitiken. [7] Skoglig yrkesutbildning. II. [39] 1964 års naturresursutrednlng. 1. Utsädesbetninggens effekter. in] 2. Miljövårdsforskning. Deii I. Foxi-sk- ningsomr det. [48]. a. Miljövårdsforsknlng. Deli II. Organisation och resurser. [44]

lnrikesdepartementet

Kommunal bostadsförmediing. [1] Invandringen. [19] Höga eller låga hus? [30] Företagareföreningarnss framtida organisation och verksamhet. [40]