Till Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet

Genom beslut den 4 maj 1962 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdeparte- mentet att tillkalla högst sju sakkunniga för att verkställa utredning och avge förslag rö- rande den fortsatta statliga bidrags-, låne- och kreditgarantigivningen till produktions- främjande åtgärder till förmån för det en- skilda skogsbruket samt därmed samman- hängande spörsmål.

Med stöd av detta bemyndigande tillkal- lade departementschefen samma dag såsom sakkunniga med uppdrag att verkställa ut- redningen numera generaldirektören Harry Wikström, tillika ordförande, skogsdirek- tören Claes Danell, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantarbetaren Sven Persson, numera departementsrådet Bengt Resare, numera generaldirektören Per Sköld, leda- moten av riksdagens andra kammare, di- striktslantmätaren Bo Turesson och numera förste byråinspektören Charles Winroth.

De sakkunniga har antagit benämningen skogsbruksutredningen.

Att såsom experter biträda utredningen har förordnats den 28 maj 1962 lantbruks- direktören Sixten Landahl, numera över- lantmätaren Lennart Lindskog och länsjäg— mästaren Abel Olsson, den 11 december 1962 skogsvårdschefen Björn Hagström samt den 22 april 1963 bankdirektören Lars- Gunnar Åberg. Sedan Hagström den 4 ja- nuari 1964 avlidit, förordnades den 12 feb- ruari 1964 skogschefen Finn Knudsen att vara expert åt utredningen.

Som sekreterare åt utredningen förord- nades den 28 maj 1962 numera byrådirek- tören Torkel Göransson. Sedan Göransson på därom gjord framställning entledigats från sitt uppdrag förordnades den 5 mars

1965 numera byrådirektören Eddie Plevin att vara sekreterare. Till biträdande sekre- terare åt utredningen förordnades den 15 februari 1966 tf byrådirektören Sven-Gus- taf Eiritz.

Sedermera har utredningen anförtrotts ytterligare utredningsuppdrag. Sålunda har Kungl. Maj:t den 16 november 1962 —— med ändring av Sitt beslut den 6 juni 1957 angående bemyndigande för chefen för jord- bruksdepartementet att tillkalla en sakkun- nig för att verkställa utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog — beslutat uppdra åt skogsbruksutredningen att verk— ställa omförmälda utredning. Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 15 februari 1963 — efter att ha funnit att kontroll av skogsfrö och skogsplantor inte för det då- varande borde komma till stånd på sätt föreslagits i ett av Skogsstyrelsen i maj 1962 avgivet betänkande i ämnet — uppdragit åt utredningen att, i erforderlig män i samråd med utredningen rörande skyddet av växt- förädlingsprodukter och därmed samman- hängande frågor, överväga andra möjlig- heter att främja användningen av skogsfrö och skogsplantor av god och lämplig kva- litet samt att i anslutning därtill överväga frågan om statens medverkan i det skogliga växtförädlingsarbetet.

För att tas under övervägande av utred- ningen vid fullgörandet av dess uppdrag har av Kungl. Maj:t till utredningen överläm- nats dels en framställning den 1 november 1961 av Skogsstyrelsen angående ändrad lydelse av 13 & kungörelsen den 21 maj 1948 (nr 239) om statsbidrag till vissa skogs- förbättrande åtgärder och dels två vid 1963 års riksdag väckta motioner (I: 391 och II:

• Sida 4
•  Original

462, likalydande) rörande ersättning till en- skilda skogsägare som genom försvarspoli- tiska överväganden hindras att rationellt ut- nyttja sina skogstillgångar, jämte jordbruks- utskottets utlåtande 1963: 1.

Vidare har Kungl. Maj:t för kännedom till utredningen överlämnat två vid 1963 års riksdag väckta motioner (I: 358 och II: 420, likalydande) om underhållsbidrag till vissa skogsbilvägar.

Slutligen har Kungl. Maj:t till utredning- en överlämnat dels två vid 1963 års riksdag väckta motioner (I: 301 och II: 345, lika— lydande) om obligatorisk avsättning i sam- band med skogsavverkning av medel för skogsvårdande åtgärder, jämte tredje lag- utskottets utlåtande 1963: 6, dels skrivelse den 28 juni 1966 från länsstyrelsen i Norr- bottens län med förslag till vissa åtgärder för att få ett aktivare skogsbruk ovan od- lingsgränsen jämte över skrivelsen avgivna remissutlåtanden, dels skrivelse den 19 de— cember 1966 från Skogsstyrelsen angående omprövning av gällande normer för bestri- dande av skogsvårdsstyrelsernas kostnader för skogsfröplantagernas skötsel under plan- tagernas anläggnings- och uppbyggnadspe- riod.

Stockholm den 9 november 1967

Till utredningen har inkommit tre fram- ställningar angående bidragsgivning till skogs- bruket i lappmarkerna, nämligen från skogs- vårdsstyrelserna i Västerbottens och Norr- bottens län samt från Södra Lappmarkens Ortsförbund av RLF.

Till följd av remisser har utredningen av- gett ett flertal utlåtanden.

Enligt de för utredningsarbetet givna di- rektiven är utredningen oförhindrad att framlägga delbetänkanden.

Sålunda har utredningen den 14 oktober 1963 till Statsrådet och chefen för Kungl. jordbruksdepartementet överlämnat ett be- tänkande angående skogsvägar (SOU 1963: 71).

Utredningen som även funnit skäl att sär- behandla skogsbrukets planläggningsfrågor får härmed vördsamt överlämna delbetän— kande (stencilerat) med förslag till kungö- relse angående medel till områdesvis skogs- produktionsplanläggning. Utredningen har hos chefen för jordbruksdepartementet an- hållit om tillstånd att låta trycka betänkan- det.

I utredningsarbetet har förutom samtliga ledamöter deltagit experterna Knudsen, Lan- dahl, Lindskog, Olsson och Åberg.

Harry Wikström

Claes Danell Per Sköld Finn Knudsen Abel Olsson

Sven Persson Bo Turesson Sixten Landahl

Bengt Resare Charles Winroth Lennart Lindskog Lars-Gunnar Åberg / Eddie Plevin Sven-Gustaf Eiritz

• Sida 5
•  Original

2. Beställningsarbeten (prisnivå 1966/ 67)

2.1. Elektronisk arealräkning

Per 1 000 ha kr ................

2.2. Datamaskinbearbetning

Per 1 000 ha kr ................

2.3. Ev övrigt beställningsarbete (v g ange arten)

Art Kr/ 1 000 ha

Anm: För de skogsvårdsstyrelser som saknar erfarenhet av »2.1. Elektronisk arealräkning» resp »2.2. Datamaskinbearbetning» faller dessa frågor bort och motsvarande arbete (kostnad) förs upp under 1.2. och/eller 2.3.

3. Materialkostnader (prisnivå 1966/ 67) 3.1. Kart- och bildmaterial (v g ange arten)

Art Kr/ 1 000 ha

3.2. Övrigt material (v g ange arten)

Art Kr/ 1 000 ha

4. Traktamentskostnader, inkl arbetsledning (prisnivå 1966/ 67)

Per 1 000 ha kr ................

5. Resekostnader, inkl arbetsledning (prisnivå 1966/ 67)

Per 1 000 ha kr ................

• Sida 104
•  Original

6. Övriga, i det föregående ej upptagna kostnader (prisnivå 1966/ 67)

Art Kr/l 000 ha

Anm: I tablå 6. upptas bl a andel i lokalhyra (inkl bränsle, lyse, vatten etc), telefon, tjäns- tebrevskostnad, möbler, inventarier etc, andel i skogsvårdsstyrelsens centrala admini- stration m fl förekommande kostnader vilka ej upptagits i det tidigare. Kostnadernas art bör preciseras — undvik begreppet »div kostnader».

7. V g ange i följande tablå hur stor areal annan mark än skogsmark som Ni bedömer bli berörd vid planläggning av 1 000 ha produktiv skogsmark. Bedömningen görs om möj- ligt med fördelning på ägoslag

Ägoslag Ha per 1 000 ha planlagd produktiv skogsmark

ENKÄTFORMULÄR B ENKÄTFORMULÄR C

avseende beräkningar rörande områdesvis resp kombinerad områdes- och fastighetsvis plan- läggning enligt skogsvårdsstyrelsens erfarenheter för budgetåret

1964/65 1965/66

Anm: Innan formuläret fylls i vg stryk, inom ovanstående ram, över det ej tillämpliga formuläravsnittet resp budgetåret.

Skogsvårdsstyrelsen i .............................. län

Anm: Alla uppgifter skall hänföras till 1 000 ha planlagd produktiv skogsmark (jfr även punkt 7 å sista sidan)

Observera att storleksordningen 1 000 ha endast tillkommit för att få jämförbara kalky- ler och sålunda ej avses vara någon utgångspunkt för diskussioner angående områdenas storlek.

• Sida 105
•  Original

1. Antal effektiva arbetsdagar per 1 000 ha planlagd produktiv skogsmark 1.1. Fältarbete, inkl arbetsledning

Personalkategori Lönegrad Löneklass Ortsgrupp Eff dagar/ 1 000 ha (tjänst)

1.2. Innearbete, inkl arbetsledning

Nr Personalkategori Lönegrad Löneklass Ortsgrupp Eff dagar/1 000 ha (tjänst)

V g numrera personalen i ovanstående tablå 1.2. och ange i följande tablå personalens arbetsuppgifter vid innearbetet.

Nr enligt Arbetsuppgift vid innearbetet tablå 1.2.

4. Traktamentskostnader, inkl arbetsledning

Per 1 000 ha kr ................

5. Resekostnader, inkl arbetsledning

Per 1 000 ha kr ................

6. Övriga, [ det föregående ej upptagna kostnader

Art Kr/ 1 000 ha

Anm: I tablå 6 upptas bla andel i lokalhyra (inkl bränsle, lyse, vatten etc), telefon, tjäns- tebrevskostnad, möbler, inventarier etc, andel i skogsvårdsstyrelsens centrala admini- stration m fl förekommande kostnader vilka ej upptagits i det tidigare. Kostnadernas art bör preciseras — undvik begreppet »div kostnader».

7. V g ange i följande tablå hur stor areal annan mark än skogsmark som Ni bedömer bli berörd vid planläggning av 1 000 ha produktiv skogsmark. Bedömningen görs om möj—

ligt med fördelning på ägoslag.

Ägoslag Ha per 1 000 ha planlagd produktiv skogsmark

• Sida 107
•  Original

BILAGA 3

Utredningens undersökning rörande regional skogsbruksplanering

Vid sina överväganden rörande uppläggning- en och utformningen av det statliga stödet till produktionsbefrämjande åtgärder inom det enskilda skogsbruket fann utredningen att det förelåg behov av någon form av in- ventering och planläggning för bedömning av lämpliga stödåtgärder samt för utform- ningen av lämpliga samarbetsformer mellan skogsägarna. Utredningen anförde år 1964 i skrivelse till chefen för jordbruksdeparte- mentet att inventering och planläggning av detta slag för det dåvarande utförts i ringa omfattning och att det rådde oklarhet om vad de regionala planerna borde innehålla och om på vilket sätt de borde framställas m.m. Utredningen fann det sålunda nöd- vändigt med en praktisk undersökningsverk- samhet på fältet för att få underlag för vis— sa ställningstaganden samt äskade i nämnda skrivelse medel för en dylik undersökning. I en vid skrivelsen fogad promemoria —- upp- rättad i samråd med skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län — anförde utredningen att undersökningen bl. a. aVSåg att pröva hur planeringsmetodi- ken vid upprättande av regionala skogs- bruksplaner kan förenklas och förbilligas med hjälp av aktuellt flygbildmaterial. Skogsbruksutredningen erhöll statsmakter- nas medgivande att företa undersökningen. Syftena med och resultaten av denna redo- visas närmare i särskild stencil rubricerad Undersökning rörande vissa frågor i sam- band med regional skogsbruksplanering. Be- träffande resultat m.m. må i förevarande bilaga i korthet anföras följande. Undersökningen genomfördes i huvudsak efter de i den nyssnämnda promemorian an- givna riktlinjerna, varvid olika metoder prö- vades för att snabbt och till låg kostnad med hjälp av aktuella flygbilder utarbeta avverk- nings- och skogsvårdsprogram. För under-

sökningen utsågs en särskild arbetsgrupp, i vilken ingick experterna i utredningen över- lantmätaren Lennart Lindskog och länsjäg- mästaren Abel Olsson, samt skogsmästaren Hugo Ericsson, rikets allmänna kartverk, jägmästaren Staffan Flordh, skogsvårdssty- relsen i Västerbottens län och byrådirektö- ren Åke Levin, skogsstyrelsen.

Undersökningen förlades till ett område, omfattande c:a 2 000 hektar, beläget i Väs- terbottens läns södra kustland. Sex tjänste- män vid skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län specialtränades i flygbildtolkning och arealplanering. Av dessa utvaldes två som försökspersoner. Ytterligare en försöksper— son deltog. Denne, som är tjänsteman vid kartverket, hade mer än de två andra sysslat med grunderna i fotogrammetri och hade även något större vana vid bildtolkning. Han var dock inte orienterad om de skogliga för- hållandena inom Västerbottens kustland. Samtliga försökspersoner är skogligt utbil- dade.

Undersökningen delades upp i fyra mo- ment vilka var för sig innebar en etappvis skärpning i fråga om noggrannheten i de skogliga uppgifterna. Moment 1 avsåg en inventering och arealplanering utförd enbart på rummet genom stereobearbetning av flyg- bildmaterial, som bestod av standardförsto- ringar i ungefärlig skala 1 : 20 000. Moment 2 avsåg att pröva hur till försökspersonerna delgivna uppgifter från en i de lokala för- hållandena väl förtrogen person inverkade på resultaten från moment 1. Moment 3 avsåg att pröva i vilken utsträckning studium i fält av s.k. jämförelseytor ytterligare kun- de säkerställa bedömningarna. Moment 4 av- såg att pröva möjligheterna till ytterligare säkerställande av uppgifterna genom upp- skattning i fält av stickprovsbestånd, subjek- tivt utvalda av försökspersonerna och repre-

• Sida 108
•  Original

senterande de för respektive försöksperson större problemen. Dessa problem kom främst att beröra kalmark och gränsfall härtill samt avverkningsmogen skog och gränsfall till denna. 15 % av arealen studerades på detta sätt.

Undersökningen inriktades i stort på upp- skattning av ägoslag, bonitet, trädslagsför- delning, skogsmarkens arealfördelning och virkesförråd samt bedömning avseende plan- läggning av behandlingsenheter, virkesuttag och skogsvårdsåtgärder. Uppgifterna skulle kunna medge beräkning av andra nödvän- diga data såsom arbetskraftsbehov m.m.

Beträffande resultaten av undersökningen understryker arbetsgruppen inledningsvis un- dersökningens ringa omfattning. Vidare an- för arbetsgruppen bl. a. att redan det första bildtolkningsmomentet gav goda resultat be- träffande uppskattningen av ägoslag och bo- nitet. Beträffande ägoslagen syntes dock in- ägor i skogsmarken behöva kontrolleras ge- nom personkontakt eller fältbesök. Problem syntes även kunna uppstå, särskilt i norr- ländsk terräng, vid gränsdragning på flyg- bild mellan myr, kalmark och yngre röj- ningsskog. Det visade sig svårt att genom bildtolkningen uppskatta trädslagsfördelning- en. Lövinslaget var genomgående svårtolkat i de i undersökningen använda sommarbil- derna. Andra undersökningar har emellertid visat att detta problem ej uppstår, om man använder sig av bilder som är fotograferade omedelbart efter lövsprickningen. Barrbland- skogen var svår att tolka i bild, varför be- hov av relativt tät stickprovstagning i fält syntes föreligga. Rena d.v. s. ej trädslags- blandade bestånd ansågs som regel lätta att tolka på ordinära flygbilder. Röjningsskog utgjorde dock härvidlag ett undantag.

Åldersbestämning i flygbild har redan ti- digare visat sig i hög grad beroende av hur bonitet och höjd kunnat uppskattas. Resul- tatet i förevarande undersökning var sämre än vad tidigare undersökningar visat beträf- fande möjligheterna att uppskatta åldern. Detta berodde på den stora förekomsten inom undersökningsområdet av olikåldriga och ej skötta bestånd samt även av yngre skog med lövinslag. Vid bestämning av hugg-

ningsklasserna uppstod samma problem som vid bestämning av åldersklasserna. Åldern är nämligen en av utgångspunkterna för hugg- ningsklassbestämningen. Svårigheter som dessutom tillkom vid huggningsklassbestäm- ningen var avgränsningen mellan den äldre gallringsskogen och den avverkningsmogna skogen.

Virkesförrådet uppskattas vanligtvis med utgångspunkt från medelhöjd och massa- slutenhet. Allmänt kan sägas att skickliga bildtolkare nöjaktigt torde kunna bestämma medelhöjd och slutenhet medelst tolkning av flygbilden i kombination med studium av jämförelseytor i fält. Resultatet av virkes- förrådsuppskattningen i föreliggande under- sökning visade sig ha samband med hugg- ningsklassfördelningen. Emedan höjdbestäm- ningar i stor utsträckning var svåra att göra har försökspersonerna i vissa fall som ut- gångspunkt för virkesförrådsbestämningen måst antaga ett normalförråd vid viss hugg- ningsklass och slutenhet.

Resultatet av den indelning av området i behandlingsenheter som skedde i under- sökningen var svårt att renodla från den in- verkan som vissa i undersökningen uppträ- dande feluppskattningar hade. Emellertid kunde det resultat som uppnåtts sedan stick- provstagningarna i moment 4 gjorts bedö- mas som godtagbart till ca 60 % av arealen. En förutsättning för ytterligare skärpning av detta resultat syntes vara en omfördelning och förtätning av stickproven i fält. Bedöm- ningen av virkesuttagets storlek är i stort av- hängigt uppskattningens tillförlitlighet. Sär- skilt bör framhållas att felaktiga avgräns- ningar av slutavverkningsskogen resulterar i motsvarande fel beträffande virkesuttaget. Stora sådana avgränsningsfel förekom i un- dersökningen. Beträffande gallringsskogen kunde däremot noggrannheten vid bestäm- ning av virkesuttaget anses godtagbar.

Vad beträffar kalmarken och röjningssko- gen syntes, enligt undersökningsresultaten, åtgärdsförslagen inte kunna göras utan full- ständig fältkontroll. Förslagen till åtgärder efter slutavverkning syntes däremot kunna bestämmas med hjälp av lokalkännedom.

• Sida 109
•  Original

BILAGA 4

Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående medel till områdesvis skogsproduktionsplan]äggning

Kungl. Maj:t har i anledning av riksda- gens beslut funnit gott förordna som följer.

15.

I syfte att främja en ändamålsenlig skogs- bruksdrift och samverkan inom företrädes- vis det enskilda, mindre skogsbruket må me- del ur statens skogsförbättringsanslag i en- lighet med vad i det följande sägs utgå till områdesvis skogsproduktionsplan]äggning.

25.

Medel skall utgå med visst belopp för hektar produktiv skogsmark varå planlägg- ning äger rum, därest skogsmarken genom ägoskiftets storlek och belägenhet anses böra ingå i ett mellan ägarna bedrivet samarbete över ägogränserna.

35.

Områdesvis skogsproduktionsplan skall omfatta område eller viss del av område, som angivits för dylik planläggning i av skogsvårdsstyrelse upprättad skogsproduk- tionsplan för länet.

Därest skäl föreligger må dock medel övergångsvis utgå till områdesvis skogspro- duktionsplan, som icke grundar sig på skogs- produktionsplan för länet.

45.

Områdesvis skogsproduktionsplan skall i kart- och tabellmaterial med tillhörande text beskriva rådande skogliga förhållanden när- mast i vad avser avverknings- och transport- möjligheter, virkestillgång och skogstillstånd.

Beskrivningen av de rådande skogliga för- hållandena skall ske områdesvis men med fastighetsgränserna angivna å karta och med grundmaterialet så inhämtat och registrerat att fastighetsvisa översikter utan ytterligare fältarbete kan göras.

55.

Skogsstyrelsen fördelar medel till skogs- vårdsstyrelserna att användas vid områdes- vis skogsproduktionsplan]äggning.

65.

Skogsvårdsstyrelse äger bevilja bidrag för områdesvis skogsproduktionsplanläggning till Skogsägareförening eller annan, som skogs- vårdsstyrelsen bedömer ha förutsättningar att genomföra sådan planläggning.

75.

Medel skall i första hand utgå till områ- den, där behov av samverkan inom skogs- bruket är särskilt framträdande, därest icke tillgången på grundläggande kartmaterial el- ler andra omständigheter gör en annan ange- lägenhetsgradering lämplig med hänsyn till kostnader och effektivitet i planläggnings- arbetet.

85.

Skogsstyrelsen har att utfärda närmare föreskrifter beträffande områdesvis skogs- produktionsplan samt villkoren för att er- hålla bidrag till sådan planläggning.

• Sida 110
•  Original

Skogsvårdsstyrelse äger att utbetala bidrag allteftersom planläggningsarbetet fortskrider.

10 5.

Det åligger skogsvårdsstyrelse att utöva tillsyn över att planläggningsarbetet på ett ändamålsenligt sätt blir fullgjort.

Skogsstyrelsen skall årligen till Kungl. Maj:t avgiva redogörelse för verksamheten under näst föregående budgetår och därvid på grundval av förd kostnadsstatistik lämna förslag på med vilket belopp för hektar produktiv skogsmark områdesvis skogSpro- duktionsplan för kommande budgetår bör stödjas.

Denna kungörelse träder i kraft den

• Sida 111
•  Original

• Sida 112
•  Original

• Sida 113
•  Original

• Sida 114
•  Original

Statens- offentliga Utredningar 1.968-

Syste'm'atisk för—teckning

Justitiedepartomontet _ Handlågqningen av säkerhetsfrågor [4]

Försvaradepartamentet

Ekonomisystem för försvaret. [1] Ekonomisystem" för försvaret Bihang. [2]

FINAN-S'DE—PARTE-M ETNTET

Koncentiationsu'uedningen. ll. Kredir'markna'dens struktur och funktionssätt.'[3] III. Industrins struktur och konkurrens- förhåtlanden. [5] IV. Strukturutveckli'ng och konkurrens inom handeln. [6] V. Ägande och inflytande in'omvdet pril- uta näringslivet. [7]

JORDBRU KS'D'EPARTEM ENTET Skogsbrukets planläggningsfrågor. [8]