SOU 1969:28
Sexualkunskapen i gymnasiet : elevenkät rörande sexual- och samlevnadsundervisningen i gymnasiets årskurs 2 läsåret 1967-1968
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013
Statens offentliga utredningar
1969: 28
Utbildnings- departementet
Sexual- kunskapen i gymnasiet
Elevenkät
Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfråigor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) Stockholm 1969
Statens offentliga utredningar 1969
Kronologisk förteckning
Faktisk brottslighet bland skolbarn. Esselte. du. Om sexuallivet i Sverige. Esselte. U. Ny siöarbetstidslag. Esselte. K. Bostadsrätt. Esselte. Ju. Utsökningsrätt IX. Norstedt & Söner. Ju. Offentliga tiänstemäns bisysslor. Esselte. C. Kungörelseannonsering. Beckman. Ju. Sexualkunskapen på grundskolans högstadium. Esselte. U.
9. ADB inom inskrivningsvåsendet. Esselte. Ju. 10. Ny gruvlag. Svenska Reproduktions AB. Ju. 11. Internationell adoptionsrätt. Norstedt & Söner. Ju. 12. Regionmusik. Esselte. U. 13. Förenklad obligationshanteringl. Esselte. Fi. 14 15 16
993975”?pr
. Filmen — censur och ansvar. aeggström. U. . Växtförädlarrätt. Esselte. Jo. . Lagstiftning om värdepappersfonder m.m. och om stämpelskatt pä värdepapper. Esselte. Fi. 17. Nya mynt. Esselte. Fi. 18. Ett renare samhälle. Berlingska Boktryckeriet, Lund. S. 19. Ny valteknik. Esselte. Ju. 20. Ämbetsansvaret. Norstedt & Söner. Ju. 21. Skogsindustri i södra Sverige. Esselte. [. 22. De svenska hamnarna. Esselte. K. 23. De svenska hamnarna. Bilagor. Esselte. K. 24. Ekonomisystem för försvaret. Svenska Reproduk- tlons AB. Fö. 25. Planering och programbudgetering inom försvaret. Esselte. Fö. 26. Skolsklutsarna och trafiksäkerheten. Esselte. K. 27. Länsplanering 1967. Esselte. I. 28. Sexualkunskapen i gymnasiet. Esselte. U.
Statens oifentliga utredningar 1969 : 28 Utbildningsdepartementet
Sexualkunskapen i gymnasiet
Elevenkät rörande sexual- och samlevnads- undervisningen i gymnasiets årskurs 2 läsåret 1967—1968
Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) Stockholm 1969
ESSELTE AB, STOCKHOLM 1969
1. Uppdraget
1.1. Inledning
I denna rapport presenteras resultaten från en undersökning bland elever som läsåret 1967/ 68 gick i gymnasiets årskurs 2. Un- dersökningen utgör en del av det uppdrag Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut har för Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upp- lysningsarbetet (USSU). I detta uppdrag in- går att genomföra undersökningar av:
a eleverna i grundskolans årskurs 9 med avseende på den sexual- och samlevnadsun- dervisning de fått läsåret 67/68 och den effekt den haft;
b eleverna i gymnasiets årskurs 2 med av- seende på motsvarande förhållanden;
c de lärare i grundskolan som under läs- året 67/ 68 undervisat i årskurs 9 i ämnena biologi, samhällskunskap och kristendoms- kunskap med avseende på den sexual— och samlevnadsundervisning de meddelat, deras utbildning härför och synpunkter på sådan undervisning.
En utvidgning av detta uppdrag att gälla flera undersökningar har diskuterats. Des- sa undersökningar skulle i första hand ut- föras bland:
d elever i gymnasiets årskurs 3 läsåret 1968/ 69;
e elever i fackskolans årskurs 2 läsåret 1968/ 69;
f lärare på grundskolans låg- och mellan— stadium.
Samtliga utförda undersökningar har pla- nerats som separata undersökningar och uppdraget har ej heller innefattat något ar— bete på en plan för den totala utvärdering— en av de olika undersökningar utredningen låtit utföra eller avser att utföra.
Undersökningarna skall bidra med ett sta- tistiskt material för att ge underlag för ut- redningens arbete. Utredningens huvudsak- liga sakproblem är att föreslå riktlinjer för det samlade undervisnings- och upplysnings— arbetet i sexual- och samlevnadsfrågor. I detta sammanhang har skolorna en viktig funktion som förmedlare av sexualkunskap i samband med den sexualundervisning som sedan 1956 är obligatorisk i skolorna.
I en tidigare rapport (SOU 1969: 8) har resultaten från en undersökning bland ele- ver i grundskolans årskurs 9 presenterats. Tillsammans med undersökningen av lära- re i årskurs 9 har den gett en uppfattning om den undervisning som bedrivits och om de kunskaper eleverna har efter genomgång— en av den obligatoriska skolutbildningen.
Enligt Skolöverstyrelsens anvisningar skall sexualundervisning meddelas även i de fri- villiga skolorna, gymnasium och fackskola. För närvarande fortsätter 33 % av eleverna i grundskolan till gymnasium och 20 % till fackskola, sammanlagt 53 %, en andel som kan antas öka i framtiden.
Värdet av en bred kartläggning av sexual-
undervisningens sätt att fungera på olika nivåer i skolsystemet tas här för givet. Ut- över detta kan speciellt beträffande förelig- gande undersökning följande framhållas. Den tiilläggsinformation som erhålles genom en undersökning bland elever på gymna- siet (utöver den som erhållits genom under- sökningen i grundskolan) har åtminstone tre olika aspekter. Dels kan informationen om den undervisning som bedrivits och om eleverinas kunskaper ge underlag för beslut om åtgärder som avser denna grupp. Dels är informationen väsentlig för att bedöma behovet av upplysningsarbete utanför sko- lans rzam. De vidareutbildade eleverna utgör ju en ökande andel av befolkningen. Dels ges härigenom möjligheter till jämförelser mellan två åldersgrupper ifråga om deras kunskaper, normer för sexuellt samliv osv. I detta sammanhang kan påpekas att me- dianålrdern för den sexuella debuten synes ligga vid ca 17 år. Även med hänsyn tagen till att: ungdomar med högre skolutbildning debuterar senare, gäller att den sexuella er- farenheten är större bland eleverna i gym- nasiet än bland eleverna i grundskolan.
Förmtom den undersökning bland elever som genomgått årskurs 2 i det nya gym- nasiet som här presenteras, hade utredning- en avsett att låta utföra ytterligare en un- dersökning bland samma urval av elever se- dan dte genomgått årskurs 3 i gymnasiet. Denna undersökning, som av kostnadsskäl ej kommit till stånd, skulle avse undervis- ningern i sexual- och samlevnadsfrågor in- om ämnet religionskunskap i årskurs 3.
1.2 Precisering av målsättning
Utredningens medverkan i planeringsarbe- tet han" i första hand gällt preciseringen av önskemål och utformningen av mätinstru- mentet. Utredningens önskemål gällde en en- kätundlersökning bland eleverna i det nya gymnazsiets årskurs 2. Undersökningen skul- le avse: samma huvudområden som i under- sökningen bland elever i grundskolans års- kurs 9,_ nämligen:
a se;xua1- och samlevnadsundervisningen med avseende på omfattning, innehåll, före-
komst av hjälpmedel samt undervisningskli- mat;
b elevernas kunskaper i sexual- och sam- levnadsfrågor;
c elevernas behov av och synpunkter på sexual— och samlevnadsundervisningen;
d deras informationskällor i sexual— och samlevnadsfrågor utanför skolan; och
e normer för sexuellt samliv mellan ung- domar i elevernas egen ålder.
I rapporten över grundskolans elever har ett försök gjorts att grovt indela sexual- och samlevnadsundervisningen i ett antal funktioner. Sexual— och samlevnadsundervis- ningen kan avse att:
a lära ut hur människokroppen fungerar; b verka »olycksförebyggande», c verka problem- och spänningslösande; d verka socialiserande; och e verka etiskt fostrande. Som framhållits i föregående rapport av- ser denna indelning inte någon formule- ring av den framtida sexualundervisningens mål utan endast ett försök att ange de funk- tioner som berörs i det urval av tänkbara kunskaps- och andra frågor gymnasieelever- na fått att besvara.
Ovan nämnda funktioner har dock be- lysts i varierande utsträckning, samman- hängande bl.a. med att innebörden icke varit systematiskt specificerad. Med den ka- raktär av allmän kartläggning som under- sökningen har, har exempelvis mätningen av kunskaper inte utgått från någon explicit formulering av sexualundervisningens mål (vilka kunskaper eleverna bör ha i denna ålder). En given utgångspunkt har i detta läge liksom i grundskoleundersökningen va- rit innehållet i Skolöverstyrelsens Handled— ning i sexualundervisning samt i övrigt syn- punkter som lämnats av utredningen.
Undersökningens huvudområden är exakt desamma som i undersökningen bland ele- ver i grundskolans årskurs 9. Vid under- sökningsplaneringen kunde därför i hög grad resultatet av planeringsarbetet i den första undersökningen utnyttjas. Några skäl som talade för en förändring av urvalsför- farande, mätteknik eller resultatredovisning framkom inte.
2. Undersökningens variabler och referensram
2.1 Sexual— och samlevnadsundervisningeni gymnasiets årskurs 2 enligt Skolöverstyrel- sens anvisningar
Skolöverstyrelsen har lämnat särskilda an- visningar för sexualundervisningen i års- kurs 2 i gymnasiet och fackskolan avsed- da att tillämpas fr. o. rn. läsåret 1967/68 (Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1965/ 66, nr 27). Sexualundervisning skall meddelas till alla elever oavsett linje och gren. Un- dervisningen skall huvudsakligen meddelas på »timmar till förfogande», 5 å 6 lektions- timmar i varje klass. Undervisningen skall som regel meddelas av biologilärare.
Beträffande sexualundervisningens inne- håll hänvisas till Skolöverstyrelsens handled- ning i sexualundervisning. Enligt handled- ningen skall för l7—20-åringar följande mo- ment förekomma:
(22) Etiska och sociala synpunkter på sexuallivet
(23) Samhälleliga åtgärder för familje- bildningen
(24) Samhällets hjälpåtgärder vid havan- deskap och förlossning samt under amnings- tiden
(25) Samhällets hjälpåtgärder för vård och fostran av barn och ungdom
(26) Menstruationen och hormonerna (27) Störningar vid sexuellt samliv (28) Sexualupplysning i hemmen
I mån av behov skall även förut genom- gångna moment repeteras. Då moment 23, 24 och 25 troligen är
väl genomgångna i samhällskunskap i grund- skolan, kan det enligt nyssnämnda särskilda anvisningar vara motiverat att låta dessa moment utgå ur den egentliga sexualunder- visningen. Huvudvikten bör läggas på mo- ment 22, »varvid även och kanske främst de psykologiska aspekterna måste uppmärksam- mas. Undervisningen här måste självfallet bli mindre kunskapsmeddelande och mer diskuterande och resonerande. Viktigt är att eleverna lär sig inse att lagar och normer växlar från tid till tid, från folk till folk, att ofta olika befolkningsgrupper inom ett och samma land kan ha olika syn på frågor om människors sexuella samlevnad men även att en kulturs normer ej utan vidare kan till- lämpas i en annan kultur. Insikten om nor— mernas relativitet får dock ej leda till åsik- ten att alla normer är onödiga. Människan som samhällsbildande varelse måste även i sitt sexualliv ta hänsyn till samhällets krav. De etiska normerna om respekt för och hänsyn till medmänniskan, i detta fall sex- ualpartnern, och ansvar för avkomman kan på så sätt föras in i ett socialt samman- hang och motiveras även utifrån detta.
Diskussion om dessa frågor är ett vik- tigt och värdefullt led i sexualundervisning- en och läraren bör därför låta eleverna fritt framföra och diskutera sina åsikter.»
De moment som i första hand bör repe- teras är enligt Skolöverstyrelsens rekommen- dationer preventivmedel och könssjukdo- mar.
Även om sexual- och samlevnadsunder-
visningen i årskurs 2 i gymnasiet enligt anvisningarna huvudsakligen skall behand- las under timmar till förfogande och ej uppdelas på redan förekommande ämnen måste man räkna med att delar av ämnet sexualkunskap och samlevnadsfrågor kan tas upp i samband med undervisningen i andra ämnen, t. ex. religionskunskap, samhällskun- skap, biologi, psykologi, naturkunskap och socialkunskap.
Religionskunskap förekommer dock en- dast i årskurs 3. Samhällskunskap förekom- mer i årskurs 2 på humanistiska, samhälls- vetenskapliga och ekonomiska linjerna; kursplanen upptar dock ej samlevnadsfrå- gor. Biologi läses som obligatoriskt ämne endast av eleverna på den naturvetenskap- liga linjen; som frivilligt ämne är det van- ligt bland elever på den tekniska linjen, de i läroplanen angivna kursmomenten sak- nar emellertid anknytning till sexualkunskap och samlevnadsfrågor. Psykologi förekom- mer i årskurs 2 på de humanistiska, sam- hällsvetenskapliga och naturvetenskapliga linjerna. Moment som behov, motiv och emotiouer kan tänkas leda in på sexual- och samleVnadsfrågor. Naturkunskap förekom- mer i årskurs 2 på humanistisk och sam- hällsvetenskaplig linje. I detta ämne be- handlas enligt kursplanen t. ex. födelsekon- troll. Socialkunskap, slutligen, förekommer endast på den sociala varianten av huma— nistisk. samhällsvetenskaplig och ekonomisk linje.
2.2 Elevernas uppgifter om erhållen undervisning
2.2.1 Inledning
Som framgått av föregående avsnitt skall för sexual- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet utnyttjas timmar till förfo- gande. Det är emellertid inte uteslutet att frågor som anknyter till sexual- och sam- levnadsundervisningen behandlats inom andra ämnen, i varierande grad för olika linjer och skolor. En komplikation i detta sammanhang kan vara det faktum att Skol- överstyrelsens anvisningar är avsedda att
tillämpas fr. o. m. läsåret 67/ 68 varför i en del skolor sexual- och samlevnadsunder- visningen kanske ännu ej hunnit få sin slut- giltiga och enligt anvisningarna avsedda ut- formning.
Någon kartläggning av i vilken mån sexual— och samlevnadsfrågor behandlats in- om olika förekommande schemaämnen har inte eftersträvats, utan undersökningen av- ser att få fram förekomsten, innehållet och utformningen av sexual- och samlevnadsun- dervisning på timmar till förfogande som en från övriga ämnen avgränsad företeelse.
I den mån användbara uppgifter om un- dervisningen kan erhållas från eleverna är de av intresse på två sätt. Dels som ren be- skrivning av den undervisning som skett i årskurs 2 av det nya gymnasiet läsåret 67/ 68, sedd från elevsidan. Dels som ett sätt att statistiskt förklara variationerna i ele- vernas kunskaper.
2.2.2 Aspekter som behandlas
De olika aspekter av erhållen undervisning som belyses i enkätformuläret framgår av nedanstående förteckning (beträffande frå- gornas formulering hänvisas till det i bila- ga 2 återgivna formuläret):
a sexual- och samlevnadsundervisningens totala omfattning mätt i antalet lektionstim- mar, (fråga 79);
b undervisning om det kunskapsstoff en- käten behandlar ifråga om sexualkunskap, samhällsfrågor med anknytning till sexual- liv och samlevnad samt ifråga om normer- nas relativitet. Kunskapsstoffets närmare in- nehåll framgår av avsnitt 2.3 (frågorna 27, 53, 64);
c undervisning om normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i elevernas egen ålder (fråga 71);
d undervisning i speciella frågor. Gäller undervisning om preventivmedel, äktenska- pets uppgift och innebörd samt undervis- ning om problem som kan uppstå i ett äktenskap (frågorna 26, 77, 78);
e i undervisningen använda hjälpmedel. Gäller endast undervisningen i sexualkun-
skap (film, bildband, bandspelare, frågorna 30, 31);
f undervisningsklimatet. Detta står som en sammanfattning för frågor gällande sam- undervisning mellan pojkar och flickor, dis- kussion i klassen och sättet att framställa sexuallivet. Frågan rörande diskussion har ställts i anknytning till samtliga kunskaps- områden samt i anknytning till avsnittet om normer för sexuellt samliv, övriga frå— gor endast beträffande undervisningen i sexualkunskap (frågorna 29, 32, 34, 54, 72);
g omdöme om undervisningen i sexual- kunskap och i samhällsfrågor med anknyt- ning till sexualliv och samlevnad (frågorna 33, 35);
h personer som meddelat undervisning i sexualkunskap (fråga 28).
2.2.3 Variationer i undervisningen
Även om man förutsätter att den totala tid som ägnas åt sexual— och samlevnadsun- dervisning i samtliga skolor skulle motsvara anvisningarna, dvs. 5 år 6 timmar av timmar till förfogande, måste man anta att fördel- ningen av denna tid på olika moment varie- rar. Om sexual- och samlevnadsfrågor be- handlats i anslutning till andra läroämnen och eleverna inräknar detta i sexual- och samlevnadsundervisningen, kommer även detta att medföra att uppgifterna om under- visningens omfattning varierar. Då elever- nas uppgifter om undervisningen används som ett sätt att förklara variationer i deras kunskaper, är det av betydelse att klar- lägga hur undervisningen sammanhänger med några av de s.k. bakgrundsdata som används för att förklara kunskapsvariatio- ner. Av detta skäl särredovisas uppgifterna om undervisningens omfattning för olika orttyper och olika linjer på gymnasiet.
2.3 Elevernas kunskaper 2.3.1 Kunskapsområden
Liksom i grundskoleundersökningen har kunskapsstoffet indelats i tre områden, gäl- lande:
a sexualkunskap. Gäller 23 påståenden/ frågor om biologiskt-medicinska förhållan- den (frågorna 3—25). Med anknytning till i kapitel 1 nämnda funktioner hos sexual- och samlevnadsundervisningen berördes dels människokroppens sätt att fungera, dels den »olycksförebyggande» funktionen (t. ex. pre- ventivmedel, könssjukdomar), dels den pro— blem- och spänningslösande (t.ex. onani, sexuella avvikelser);
b samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Innehåller 14 frå- gor avsedda att pröva i vilken utsträckning eleverna är orienterade om hur samhället kommer in i frågor rörande sexualliv och samlevnad (frågorna 39—52). Gäller alltså i första hand vad som tidigare benämnts den socialiserande funktionen; och
c normernas relativitet. Avser ett försök att komma åt i vilken utsträckning eleverna fått känsla för normers och handlingsmöns- ters bundenhet till kulturella faktorer och tidsperioder. Detta område har dock fått en mindre omfattande behandling. Då det gällt att fördela resurserna för formulär- konstruktion har de två föregående haft fö- reträde. Svårigheter att komma åt denna aspekt har också inverkat (frågorna 60—63).
2.3.2 Variationer i kunskaper
Grovt sett är det två grupper av faktorer som ger struktur åt inlärningen av visst kunskapsstoff, nämligen faktorer i den mot— tagna informationen och elevernas egna för- utsättningar.
Beträffande »den mottagna informatio— nen» har vi dels den del som hänför sig till skolans undervisning (tidigare indelad efter omfattning, stoff, hjälpmedel och kli- mat), dels det kunskapsinhämtande som sker utanför skolans ram. Att närmare analy- sera effekten av dessa olika informations- källor är inte möjligt. Vi kan dock använda elevernas uppgifter om erhållen undervis- ning som förklaring till variationerna i de- ras kunskaper. Förväntan är då att ju mer omfattande undervisningen varit, ju mer hjälpmedel som använts för att förmedla
kunskapsstoffet och ju mer progressivt (i be- märkelsen samundervisning mellan pojkar och flickor, diskussion i klassen och ett po- sitivt framställningssätt ifråga om sexualli— vet) undervisningsklimat, desto större kun- skaper. Beträffande övriga informationskäl- lor kan vi knappast spåra deras effekt på kunskaperna annat än indirekt, via de sam- band de kan tänkas ha med de bakgrunds- data som närmast skall diskuteras. Det bör dock framhållas att elevernas uppgifter om olika informationskällors frekvens och in- bördes vikt studeras. Den andra gruppen av faktorer som ger struktur åt inlärningen gäl- ler elevernas egna förutsättningar. Detta har att göra med deras motivation (intresse) för att lära sig och deras resurser (förmåga att tillgodogöra sig på visst sätt strukturerat kunskapsstoff).
Som en tredje aspekt kan också nämnas deras tillfällen till kunskapsinhämtande (det- ta inkluderar både det passiva mottagandet av information och ett mer aktivt sökande). I samhällsvetenskaplig terminologi beteck- nas dessa vanligen som mellanliggande va- riabler. Förväntan på samband mellan dessa och kunskaper är given: ju större moti- vation och resurser och ju fler tillfällen desto större kunskaper. I princip förklarar de två grupper av faktorer som nämnts, gällande mottagen information och förut- sättningar, restlöst de variationer i kunska- per som förekommer.
I praktiken får vi i vår undersökning göra ett urval av förklaringar vilkas värde sedan prövas. Vad vi här valt att redovisa kunskaper efter, förutom erhållen under- visning, är en uppsättning bakgrundsdata. Dessa förklarar variationer i kunskaper ge- nom att återge variationer i motivation, re- surser och tillfällen. Med andra ord: de ut- gör indikatorer på dessa faktorer. Valet av bakgrundsvariabler blir dock vanligen en kompromiss mellan vad som enkelt kan tas fram i undersökningen, vad som är in- tressant i den bemärkelsen att varians för- klaras och vad som är relevant som under- lag för belysning av sakproblemet.
Då den etiska sidan av sexualundervisning- en starkt framhävts, har det ansetts vara av intresse att även studera vilka normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i de- ras egen ålder eleverna har. Det är natur- ligtvis av intresse att se dessa normer i rela- tion till dem som gäller i elevernas om- givning (skolans, föräldrars och kamraters normer). Närmare bestämt har det varit undersökningens avsikt att belysa följan- de tre frågor:
1 finns det, enligt elevernas uppfatt- ning, något auktoritärt tryck från skolans sida?
2 hur rimmar elevernas egna normer med den dominerande uppfattningen om vad skolan bör förmedla?
3 i vilken utsträckning föreligger norm- konflikter mellan t. ex. elever och föräld- rar?
Avsikten har varit att fånga in olika in- ställningar till sexuellt samliv mellan ungdo- mar i elevernas egen ålder: de avvisande (samliv får ej förekomma), de restriktiva (anger regler för sexuellt samliv), de fria, de ansvars- och självständighetsbetonande. Skolans, föräldrarnas och kamraternas nor- mer är här detsamma som elevernas upp- fattning om hur dessa normer ser ut (frå- ga 67—70).
När vi skall förklara variationer mellan elever i fråga om de normer de har, an- vänder vi oss av den uppsättning bakgrunds- variabler som skall presenteras i ett senare avsnitt. Någon referensram motsvarande den i föregående avsnitt presenterade, som leder till förväntningar på samband, före- ligger dock inte.
2.5 U pplevt behov av sexual- och samlevnadsundervisning
Det gäller här två av varandra beroende aspekter, nämligen dels hur eleverna upp- lever att sexual- och samlevnadsfrågor i oli- ka avseenden tas upp i undervisningen, dels hur man vill ha undervisningen utformad. Följande frågor tas upp:
a för områdena sexualkunskap, samhälls- frågor med anknytning till sexualliv och samlevnad, normernas relativitet samt nor- mer för sexuellt samliv studeras upplevel- sen av att området berörts i undervisningen och behovet av mer undervisning (fråga 35, 36, 56, 57, 65, 66, 73, 74);
b elevernas önskemål ifråga om hjälpme- del i undervisningen och undervisningskli— mat (fråga 83 a, b);
c elevernas behov av enskilt samtal (frå- ga 83 c);
d elevernas behov av undervisning i spe- ciella frågor (preventivmedel, samlag: frå- ga 80, 81);
e elevernas uppfattning om vem som i första hand bör sköta sexualundervisningen (fråga 82).
Elevernas behov skall naturligtvis ses mot bakgrunden av den undervisning de erhål- lit. Denna redovisningsgrund behöver inte närmare motiveras. I övrigt får vi här söka oss fram genom redovisning efter tillgäng- liga bakgrundsvariabler. Dessa får antas va- ra relaterade till bl. a. tillgången på informa- tionskällor utanför skolan.
2.6. Informationskällor
Den del av enkätformuläret som gäller in- formationskällor har syftat till att dels klar- lägga några av de viktigaste informations- källor eleverna haft utanför skolan, dels klarlägga vart de helst skulle vända sig (in- om eller utom skolan). Frågorna gäller:
a vilka informationskällor (de tre vikti- gaste anges) har eleverna haft utanför sko- lan när det gäller sexualkunskap, samhälls- frågor med anknytning till sexualliv och samlevnad samt normer för sexuellt sam— liv (fråga 37, 58, 75);
b vart skulle de helst vända sig för att få råd på ovannämnda områden (fråga 38, 59, 76).
Frågorna under a skall redovisas med uppdelning på pojkar och flickor, de un- der b redovisas dessutom efter övriga bak- grundsdata.
De bakgrundsdata som tas upp gäller:
a kön (fråga 1); b linje (fråga 2); c orttyp. Indelning görs i tre typer efter storlek;
d kamratkontakter. Denna variabel av- ser mängden kontakter med motsatta kö- net (fråga 87, 88).
Vidare ingår tre aspekter på elevernas hemmiljö, gällande:
e socialgrupp. Här följs den tidigare in- om valstatistiken använda indelningen i tre grupper, som görs på grundval av yrkes- uppgifter (fråga 84);
f religiös bakgrund. Ger en indelning i tre grupper efter föräldrarnas religiösa in— ställning (båda religiösa, en av dem religiös, ingen av den religiös, fråga 85);
g föräldrarnas kontroll. Avser i vilken utsträckning föräldrarna anger bestämd tid för hemkomst på kvällarna (fråga 86).
3. Undersökningstekniska aspekter
3.1. Inledning
I rapporten över grundskoleundersökningen bland elever har under rubriken undersök- ningstekniska aspekter problem rörande ur— val och estimation, mätteknik samt resul- tatredovisning behandlats. Då uppläggning- en av gymnasieundersökningen i allt vä- sentligt varit densamma, hänvisas i första hand till kap. 3 i ovannämnda rapport. Det— ta gäller specieut den använda begreppsap- paraten, urvalsförfarandet och bestämning- en av urvalsstorlek men även diskussionen av mätteknik och resultatredovisning.
3.2 Urval och population
Undersökningen har syftat till ett riksom- fattande urval av ca 1 500 av de elever som läsåret 67/ 68 gick i årskurs 2 i gymnasiet. Exakt samma urvalsförfarande som i grund- skoleundersökningen användes. Det inne- bar i detta fall ett systematiskt urval av var 21:a elev. Urvalsdragningen skedde i flera led, med sista ledet förlagt till skolor- na. De utvalda eleverna skulle enligt pla- neringsdirektiven studeras även vid slutet av vårterminen i årskurs 3, vilket som nämnts inte kunde genomföras. Målpopu- lationen i undersökningen, dvs. den popu- lation vi beslutat oss för att vi vill studera, kan därför sägas omfatta elever, som dels deltog i undervisningen (: hade möjlig- het att delta i den sexual— och samlevnads-
undervisning vars effekt vi vill studera) i det nya gymnasiets årskurs 2 läsåret 67/68, dels vid början av läsåret 68/ 69 gick i års— kurs 3.
Vid början av läsåret 67/68, den 15.9. 1967, fanns i årskurs 2 av nya gymnasiet 33 517 elever, fördelade på 1221 klasser (enligt rapporter från skolorna till Statistis- ka Centralbyråns byrå för undervisnings- statistik). Uppgift om hur många av dessa elever som innevarande läsår går i årskurs 3 förelåg ej.
Beroende på att elever flyttat mellan sko- lor under läsåret och att elever som ge- nomgått årskurs 2 ej alltid fortsatt i årskurs 3 erhålles såväl en viss undersökning som övertäckning av målpopulationen. Båda tor- de vara av obetydlig omfattning.
Förutom de täckningsfel som beskrivits i grundskoleundersökningen uppkommer en viss övertäckning då elever läsåret 68/ 69 går om årskurs 2, övergår till annan skol- form än gymnasiet eller inte alls fortsätter i skolan.
I rapporten över grundskoleundersökning- en har möjligheten av ett urval av hela klasser diskuterats och förkastats till förmån för ett individurval av elever spritt över samtliga klasser i landet. Samma skäl för ett individurval i gymnasieundersökningen fö— religger, nämligen risken för precisions— minskning och ogynnsam mätsituation vid ett urval av hela klasser. Den genomsnitt- liga klasstorleken i gymnasiet är drygt 27.
Detta innebär att med ett urval av var 21:a elev erhålles genomsnittligt mer än 1 elev per klass. Även om en homogeniseringsten- dens skulle föreligga, innebärande att elever i samma klass tenderar att likna varandra i kunskaper osv., förefaller dock sannolik- heten liten för att detta skulle påverka pre- cisionen i de skattningar som görs.
3.3. Om undersökningsresultatens osäkerhet 3.3.1 Felkällor
Undersökningens resultat utgörs av en se- rie skattningar av procenttal i en popula- tion, indelad i olika redovisningsgrupper. Då en skattning avviker från det popula— tionsvärde som skattas föreligger ett fel, vars storlek i allmänhet inte kan kvantitativt bestämmas. Vid användningen av under- sökningsresultaten måste detta fel likväl be- aktas. Olika felkällor måste därför disku- teras och deras bidrag till felet värderas. Vi skall här liksom tidigare hänföra fel- källorna till 6 grupper gällande undertäck- ning, urval, bortfall, mätsituation, mätinstru- ment och bearbetning. Med t.ex. under- täckningsfel avses då det fel i en skattning som kan uppkomma genom att urvalsramen inte helt täcker den population man vill studera.
3.3.2. Resultatens precision
En uppfattning om felets sannolika omfatt- ning för de olika skattningarna erhålles ge- nom tillämpande av den statistiska teorin för konfidensintervall. Varje skattning an- tas ha en viss slumpfördelning, påverkad av samtliga ovan nämnda felkällor. Slumpva- riationens storlek i denna fördelning skattas av standardavvikelsen, definierad som kvad- ratroten ur skattningens varians. Om me- delvärdet i slumpfördelningen ej överens- stämmer med motsvarande populationsvär- de har skattningen ett systematiskt fel. Precisionen i ett visst procenttal kan då uttryckas som :i: 2 ' standardavvikelsen. Därigenom erhålles ett konfidensintervall in— nanför vilket det skattade populationsvär-
det ligger med 95 %:s sannolikhet. Om emellertid systematiska fel föreligger mins- kas sannolikheten för att konfidensinter- vallet omsluter populationsvärdet. Precisio- nen i denna bemärkelse är därmed endast en aspekt på resultatens tillförlitlighet.
För skattning av standardavvikelsen av- ses den för obundet slumpmässigt urval gäl-
lande formeln VE p : procent individer n
med viss egenskap, q: 100—p och n: urvalsstorlek, vara en tillräckligt god ap- proximation. I bilagan återfinnes en tabell över standardavvikelsens storlek vid olika urvalsstorlekar och vid olika procenttal p, baserad på denna formel.
Av tabellen framgår att för ett p = 50 % och baserat på hela urvalet av elever (1 507) är precisionen -+_— 2 ' 1,29, dvs. 1 2,6 %. Innebörden av detta är att med 95 % :s san- nolikhet ligger det populationsvärde som skattats inom intervallet 47,4—52,6 %. An— talet individer i urvalet som skattningen ba— seras på är av avgörande betydelse för kon— fidensintervallets bredd. För redovisnings- gruppen pojkar (802 till antalet) blir sålun— da för samma p = 50 % intervallet 50 i 3,6 %.
Systematiska fel beroende på undertäck— ning och bortfall kan i det här samman- hanget försummas. Mätsituationen bedöms som gynnsam, därigenom att endast ett re— lativt litet antal elever från olika klasser inom samma skola samtidigt fyllde i enkä— ten och detta skedde utan närvaro av rek— tor eller lärare. Mätinstrumentets bidrag till felet är svårare att värdera. Detaljsynpunk— ter kommer dock där så är möjligt att ges i samband med redovisningen av resultatet.
3.3.4. Resultatredovisnin gen
Den allmänna uppläggningen av resultatre— dovisningen har presenterats i kap. 2. Den— na innebär att en mängd relationer stude— ras, dels inbördes mellan en del av un— dersökningens huvudområden, dels mellan dessa och ett antal bakgrundsvariabler. Ta— bellplanen som i hög grad följer den som
använts i undersökningen av grundskolans elever, innebär att en mängd jämförelser görs mellan pojkar och flickor, mellan ele- ver ur olika socialgrupper osv. Som ett hjälpmedel i värderingen av tendenser, eller skillnader mellan redovisningsgrupper, an- vänds en statistisk signifikansprövning med hjälp av chiz-test. Chiz—värdenas storlek och antalet frihetsgrader de baseras på kommer ej att redovisas utan endast ett uttalande om signifikans föreligger eller ej. Genom- gående gäller då 5 %:s risknivå. Innebör- den är då att de skillnader vi iakttagit mel- lan redovisningsgrupperna i den tabell det gäller är så stora att vi inte är villiga att betrakta dem som resultatet av slumpens in— verkan. Beträffande beräkningarna gäller att sammanslagningar av kategorier skett där så erfordrats för att ernå tillräckligt sto- ra teoretiska frekvenser. Vidare gäller att en del uteslutningar av kategorier gjorts i de variabler som används för särredovis- ningar. Detta gäller svarskategorier som va- rit ointressanta med hänsyn till innehållet i variabeln, i första hand svar av typen minns ej och uppgift saknas.
I slutet av varje kapitel i det följande görs på de punkter det är möjligt jämförelser mellan eleverna i gymnasiet och eleverna i grundskolans årskurs 9. Även här ligger statistisk signifikansprövning till grund för våra uttalanden om likheter eller skillna- der. Innebörden av ett uttalande om signi- fikans är då att så stor skillnad föreligger mellan gymnasie- och grundskoleelever i nå- got avseende att den inte kan betraktas som uppkommen av en slump. Populationen av gymnasieelever bildas genom selektion bland grundskoleeleverna. Detta förhållan- de måste beaktas vid tolkningen av ev. skill— nader. Av detta skäl görs också en del jäm- förelser med enbart elever på grundsko— lans gymnasieförberedande linje.
4. Undersökningens genomförande
4.1 Uttagningen av elever
Som framgått av kapitel 3 skedde urvals- dragningen i flera led, med sista ledet för- lagt till skolorna. Detta innebar att rekto- rerna erhöll uppgifter om klassbeteckning och ordningsnummer i klassen på ett antal elever. Med hjälp av en klasslista bestäm- des sedan vilka elever som motsvarade de givna ordningsnumren. Enligt instruktioner- na skulle klasslistan ordnas i en alfabetisk förteckning, oberoende av kön. Förteckning- en skulle avse förhållandena i klassen vid vårterminens slut. Nytillkomna elever skulle inplaceras i alfabetisk ordning och elever som lämnat klassen under läsåret skulle stry- kas.
För samtliga på detta sätt utvalda ele- ver kontrollerades om de vid höstterminen börjat i årskurs 3. 1599 ordningsnummer utvaldes.
Av dessa bortföll vid det senare ledet i urvalsproceduren 88 st. av följande skäl:
Uppgiven klass finns ej: 1 Uppgivet nummer finns ej: 32 Uttagen elev går ej i årskurs 3 i gymnasiet: 48 Övrigt (2 elever i Försvarets Läroverk, l elev i specialklass): 3 Uttagen elev slutat förra läsåret: 4
Den sistnämnda kategorin har uppkom- mit genom brister i urvalsproceduren. Des- sa elever skulle ha strukits från klasslistan och därmed ej kunnat bli uttagna.
Utfallet av urvalet (efter bortfall) kan bedömas med avseende på fördelningen på kön där totalsiffror finns för den 15.9.1967
(l %):
Totalt I urvalet Pojkar 53,5 53,2 Flickor 46,5 46,8
Totalsiffrorna avser dock könsfördel- ningen för samtliga elever i årskurs 2 me- dan könsfördelningen för urvalet endast kan hänföras till de elever i årskurs 2 som fortsatt i årskurs 3.
4.2. Bortfall
Bland de 1 511 utvalda eleverna genomför- des enkäten med 1 507. Bortfallct, 4 elever eller 0,3 %, fördelade sig enligt följande:
Vägrare: 2 Frånvarande: 2 Totalt T
Det fel som bortfallet kan ge upphov till är därmed av ringa betydelse.
4.3 Fällarbete
I fältarbetet deltog 160 lokalombud. Ca 230 skolor fanns med i undersökningen. Un— der tiden 4_l3 september kontaktade lokal- ombuden rektorerna för att dels få uppgift om de utvalda elevernas namn och klass läsåret 68/ 69, dels bestämma om lämplig tidpunkt och lokal.
Insamlingen av uppgifter skedde genom gruppenkäter under tiden 16—27 september. Elever som utvalts från en och samma skola samlades i en gemensam lokal. Om anta- let elever från en skola var många gjordes flera gruppenkäter vid skolan. Kallelse till deltagande i enkäten utfärdades genom rek— tors försorg.
Lokalombuden kontrollerade att rätt ele- ver infunnit sig, presenterade kortfattat un- dersökningen och delade ut frågeformulären. En lektionstimme hade beräknats för att besvara frågeformuläret. Varje elev fick ett kuvert att lägga det besvarade formuläret i. De tillslutna kuverten insamlades sedan av lokalombudet.
Varje elev erhöll dessutom ett brev med uppgift om undersökningens uppdragsgivare och syfte. Eleverna uppmanades att visa detta brev för föräldrarna.
Om någon eller några elever var från- varande vid enkättillfället gjordes återbesök vid skolan. I några fall genomfördes enkäten i hemmet.
Till lokalombuden utsändes särskilda blanketter för rapportering av förhållandena vid enkäten. Där efterfrågades dels elever- nas uppträdande, dels hur administrationen av enkäterna fungerat. Enligt dessa rappor- ter har eleverna utom i enstaka fall verkat intresserade av uppgiften och i samtliga fall kunnat besvara frågeformuläret utan stö- rande moment. Även samarbetet med skol— ledningen har förlöpt mycket bra.
4.4. Materialets bearbetning
Det inkomna primärmaterialet granskades av institutets personal och kompletterande kodning genomfördes, varvid bl. a. en so— cialgruppsindelning gjordes på grundval av de yrkesuppgifter för målsman som eleverna lämnat. Därefter skedde stansning och kon— trollstansning.
Materialet kontrollerades ytterligare me- delst EDB enligt ett standardprogram för logiska kontroller.
Tabellframställningen skedde på en EDB- maskin typ IBM 7090 enligt ett av Utred- ningsinstitutets standardprogram.
ChiZ-beräkningarna har skett maskinth därigenom att det program som använts för tabellproduktionen också levererat chi2-vär— den.
5. Elevernas uppgifter om erhållen undervisning
5.1. Inledning
I kapitel 2 har de aspekter redovisats, vilka tagits upp till behandling. Det har framgått att avsikten varit att få fram förekomsten, innehållet och utformningen av sexual— och samlevnadsundervisningen som en från öv- riga ämnen avgränsad företeelse. Detta er- bjuder mättekniska svårigheter. Bl. a. blir enkätformuläret på vissa punkter ofrånkom- lingen komplicerat, med anvisningar som eleverna måste tillgodogöra sig för att kunna ge logiskt sammanhängande uppgifter. En- kätformuläret har i stort sett men dock icke genomgående fungerat som avsett. Det- ta torde framgå av senare avsnitt, där de inkonsekvenser som föreligger kommer att kommenteras.
Elevernas uppgifter om erhållen under- visning innehåller alltså vissa fel, som för- utom av ovan nämnda skäl kan bero på svårigheter att minnas och på hur pass konkret och avgränsningsbart det ämne är som svaret gäller. Efter dessa bedömnings- grunder kan resultaten i tabellerna grovt klasscifieeras i tre grupper:
a uppgifter behäftade med stor osäkerhet; b uppgifter som får tas med viSS försik-
tighet; och
c uppgifter som är relativt tillförlitliga. I fråga om undervisningens omfattning och karaktär i övrigt gäller elevernas ut- talanden förhållandena i den egna klassen. Eftersom vi har ett individurval gäller egent-
ligen att uttalanden endast kan göras om procent elever som fått viss undervisning osv. Om man i stället vill betrakta klassen som undersökningsenhet, dvs. anta att vi har uppgifter om förhållandena i ett urval av klasser, måste reservation göras för att en underrepresentation av klasser med få elever föreligger. Dessutom gäller att vi ge- nomsnittligt tagit ut mer än 1 elev per klass (1,23).
5.2 Antal timmar som sexual— och samlev- nadsundervisningen omfattat
I den uppskattning av antalet lektionstim- mar, ägnade åt sexual- och samlevnadsun- dersökning, som eleverna fått göra har be— greppet sexual- och samlevnadsundervisning i frågeformuleringen preciserats som sådant som behandlats i enkäten. Eftersom denna fråga placerats efter andra frågor om un- dervisningen har man på detta sätt kunnat konkretisera begreppet för eleverna. Ande- len »minns ej»-svar förklaras troligen av svårigheten att lämna exakta uppgifter sna- rare än av att nämnda begrepp inte skulle vara tillräckligt specificerat.
Tabell 5.1 visar antalet lektionstimmar som enligt eleverna ägnats åt sexual— och samlevnadsundervisning under läsåret 1967/ 68. 16 % har angett att de inte minns, var- för uppgifterna får tas med en viss försik- tighet. I Skolöverstyrelsens anvisningar re- kommenderas 5 år 6 timmars undervisning
ning. Antal timmar Uppgift 0 1 2 3 4 5 7 8 9— Minns ej saknas S:a Antal 156 40 103 102 173 185 215 29 56 166 249 33 1507 % 10 3 7 7 11 12 14 2 4 11 16 2 100
per klass. Medianvärdet för elevernas upp- gifter är 4,6 timmar. Det bör noteras att 10 % angett att ingen undervisning före- kommit men att lika många (11 %) angett nio timmar eller mera. Förhållandet att ge- nomsnittligt mer än ] elev per klass ingår i urvalet kan användas för att i viss mån belysa tillförlitligheten i elevernas uppgifter. Totalt föreligger i vårt urval 324 fall där två elever blivit uttagna ur samma klass och därmed lämnat uppgift om samma sak, nämligen antalet timmar som ägnats åt sexual- och samlevnadsundervisning. För 102 av desssa gäller att endera eller båda eleverna gett svaret minns ej. För de övriga 222 gäller att 72 % lämnat uppgifter som är helt samstämmiga eller skiljer sig åt högst 2 timmar, medan 28 % har differen- ser på 3 timmar eller mera.
5.3. Undervisning i sexualkunskap
Begreppet sexualundervisning har också an- knutits till ett antal frågor i enkäten, näm- ligen frågorna 3 t.o.m. 25. Härigenom er- hålles en snävare och klarare definition.
Tabell 5.2 Undervisning i sexualkunskap.
5.3.1. Undervisningens omfattning
Omfattningen av undervisningen i sexual- kunskap har mätts genom en fråga om ele- verna erhållit undervisning om det mesta, om en del eller om de inte alls erhållit undervisning om det kunskapsstoff som en- käten behandlat. Då det kan vara svårt att specificera antalet lektionstimmar, erhålles genom dessa svarsalternativ en trovärdigare men dock mindre detaljerad information. Ett stöd för detta resonemang är att ande- len »minns ej»-svar är betydligt lägre än för frågan om antalet lektionstimmar som ägnats åt sexual— och samlevnadsundervis- ning.
Tabell 5 .2 visar att 76 % erhållit under— visning om det mesta eller en del av det kunskapsstoff som enkäten behandlar.
5.3.2. Vid undervisningen använda hjälpmedel
Frågorna om hjälpmedel avser om film el— ler bildband resp. bandspelare använts. I tabell 5.3 visas att eleverna i högre grad (43 %) anger att film eller bildband an-
Har undervisning förekommit om det kunskapsstoff enkäten behandlat ifråga om sexualkunskap? Ja, Ja, Uppgift omdetmesta om en del Nej Minns ej saknas S:a Antal 243 900 333 31 — 1 507 % 16 60 22 2 — 100 Tabell 5.3 Hjälpmedel i undervisningen i sexualkunskap. Visades film eller bildband? Användes bandspelare? Minns Uppgift Minns Uppgift Ja Nej ej saknas S:a Ja Nej ej saknas S:a Antal 497 525 97 24 1 143 84 883 151 25 1 143 % 43 46 8 2 100 7 77 13 2 100 SOU 1969: 28 21
Undervisades pojkar och flickor tillsammans?
Ja, Ja, hela en del Minns Uppgift tiden av tiden Nej ej saknas S:a .--Antal 1 009 27 75 7 25 1 143 % 88 2 7 1 2 100 Tabell 5.5 Förekomst av frågor och diskussion i sexualkunskap. Fick eleverna fråga och diskutera i anknytning till undervisningen? Ja, men bara skriftliga Uppgift Ja frågor Nej Minns ej saknas S:a Antal 909 35 113 62 24 1 143 % . 80 3 10 5 2 100 Tabell 5.6 Uppfattning om framställningssättet i samband med undervisningen i sexualkun- skap. Tyckte man att sexuallivet framställdes som någonting positivt eller negativt i undervisningen? Varken positivt el. Uppgift Positivt Negativt negativt Vet ej saknas S:a Antal * 464 31 573 49 26 1 143 % 41 3 50 4 2 100
vänts än bandspelare (7 %). Detta är vad man kunde vänta, eftersom för gymnasiet avsedda bandinspelningar knappast finns.
5.3.3. Undervisningsklimat
I tabellerna 5.4, 5.5 och 5.6 redovisas de tre indikatorer som valts ut för att belysa undervisningsklimatet. Dessa är samunder- visning, förekomst av diskussion samt upp- fattning om framställningssättet.
I SÖ:s handledning i sexualundervisning ”rekommenderas att det inte skall ske någon uppdelning av eleverna utan särskilda skäl. I tabell 5.4 framgår att delvis eller helt skild undervisning förekommit till 9 %. Vid be- dömning av detta resultat måste man ta hänsyn till att det finns klasser med enbart pojkar eller flickor, där någon samunder- ._visning alltså inte kunnat förekomma. För- uklaringen till dessa klassers uppkomst är att
ofta endast pojkar valt teknisk linje och att på humanistisk linje ibland råder sådant överskott på flickor, att rena flickklasser organiserats. Hur stor del dessa klasser ut- gör har tyvärr inte belagts i enkäten. Av skolstatistikens uppgifter om klassernas sam- mansättning kan man emellertid utläsa att 13 % utgörs av sådana klasser. Sannolikt är detta förhållande förklaringen till ovan nämnda 9 %.
Beträffande frågor och diskussion i an- knytning till undervisningen kan eleverna ha lagt olika aspekter på frågeställningen. De kan ha svarat på om frågor och dis- kussion verkligen förekom och/eller om lä- raren uppmanat dem att ställa frågor utan att de gjort det. Båda aspekterna kan dock sägas utgöra ett mått på undervisningskli— matet. 83 % har angett att något slags dis- kussion eller frågor förekom (tabell 5.5).
Den tredje indikatorn gäller elevernas
uppfattning om hur sexuallivet framställts i sexualundervisningen. Svaren anges i ter— merna pOSitivt — negativt. Endast 3 % av eleverna har angett att de uppfattade fram- ställningen som negativ (tabell 5.6). Hälften av eleverna har angett att den varken varit positiv eller negativ. Detta kan bero på att undervisningen enbart omfattat fakta, som eleverna inte knutit någon värdering till.
5.3.4. Omdöme om undervisningen
Ett sammanfattande omdöme om undervis- ningen ges i tabell 5.7. Ungefär hälften, 47 %, är positiva medan 23 % är negativa.
5 .3.5 Hjälpmedlens och undervisnings- klimatets samband med omdömet om undervisningen
Man kan fråga sig vilka faktorer som kom-
mer eleverna att uppfatta undervisningen som bra eller dålig. Om man betraktar sam- bandet mellan användningen av hjälpmedel och omdömet av undervisningen finner man att det finns en statistiskt säkerställd skill- nad (chi2—test, 5-procentsnivån) för såväl film eller bildband som för bandspelare. Tabell 5.8 visar att där hjälpmedel använts finns också positivare omdömen om under- visningen.
Vad gäller undervisningsklimatets bety- delse (tabell 5.9) föreligger signifikant skill— nad för indikatorn diskussion. De elever som angett att de fått fråga och diskutera har positivare omdöme om undervisningen.
Någon motsvarande tabell för uppfatt- ningen om lärarens positiva eller negativa framställning av sexuallivet redovisas inte, eftersom en så liten andel (3 %) ansåg att framställningen var negativ.
Tabell 5.7 Omdöme om undervisningen i sexualkunskap.
Vad anser man om undervisningen man fått?
Varken Mycket Ganska bra el. Ganska Mycket Vet Uppgift bra bra dålig dålig dålig ej saknas :Sa Antal 103 433 307 172 96 9 23 1 143 % 9 38 27 15 8 1 2 100
Tabe/15.8 Samband mellan användningen av hjälpmedel och omdöme om undervisningen i sexualkunskap.
———_——____—________
Visades film eller bildband? Ja Nej
Användes bandspelare? Ja Nej
___—___—
% som ansåg undervis- ningen mycket bra el. ganska bra 58 39
Bastal 497 525
62 46 84 883
___—___—
Tabell 5.9 Samband mellan undervisningsklimat och omdöme om undervisningen i sexual-
kunskap.
___—___ Undervisades pojkar och
flickor tillsammans? Ja, hela tiden el. delvis Nej
Fick eleverna fråga och diskutera?
Ja Nej
___—___—
% som ansåg undervisningen mycket bra el. ganska bra 47
Bastal 1 036
54 16 944 113
___—___—
5.4. Undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad
För att konkretisera begreppet samhällsfrå- gor med anknytning till sexualliv och sam- levnad har vi knutit detta till frågorna 39 t. o. m. 52 i formuläret. Svaren på frågorna under denna avdelning hänför sig således troligen till de exempel som givits i formu- läret, men de kan möjligen också innefatta andra moment, som eleverna bedömt som likartade.
5.4.1. Undervisningens omfattning
Samma diskussion som fördes beträffande sexualundervisningens omfattning kan också föras här. De exempel som getts på sam- hällsfrågor kan ha behandlats vid flera olika tillfällen och inte alltid ägnats hela lektions- timmar. Eleverna har därför bara tillfrå- gats om de fått undervisning om det mesta eller en del.
Tabell 5.10 visar att 36 % av eleverna angett att de erhållit någon undervisning om dessa frågor.
Vid en jämförelse mellan sexualunder- visningens omfattning, där 76 % erhållit un- dervisning om det mesta eller en del, och undervisningen om samhällsfrågor, där mot- svarande är 36 %, noteras en markant skill- nad. En verklig skillnad i undervisningens omfattning återspeglas i dessa resultat, men andra faktorer kan ha medverkat till att den blivit så stor. Undervisningen om sam- hällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad har inte samma dramatik över sig som undervisningen i sexualkunskap. Detta kan medföra att eleverna inte erinrar sig undervisningen så lätt och att man där- för inte tror sig ha fått någon. En annan
förklaring kan vara, att eleverna i denna ålder redan har stor kunskap om de sam- hällsfrågor enkäten berör, och att minnet av att frågorna behandlats i undervisningen därigenom bleknar. Denna förmodan att kunskapen redan tidigare finns motsägs inte av det index som beräknats för frågorna. Genomsnittliga indexpoängen är här högre än för övriga index, vilket närmare redo- görs för i kapitel 6.
5.4.2. Undervisningsklimat och omdöme om undervisningen
I tabell 5.11 redogörs för förekomsten av frågor och diskussion. 70 % anger att det förekom, men uppgifterna får tas med viss försiktighet, eftersom andelen »minns ej»— svar är relativt hög, 17 %. Att så stor an- del inte minns om de fick fråga och disku- tera bekräftar i någon mån ovanstående re- sonemang om att minnet av undervisningen i samhällsfrågor med anknytning till sexual- liv och samlevnad är diffust.
I tabell 5.12 redovisas omdömet om un- dervisningen. 39 % anser att undervisningen var mycket eller ganska bra. Detta värde skiljer sig inte avsevärt från det positiva omdömet för undervisningen i sexualkun- skap, som var 47 %.
Tabell 5.13 visar på ett klart samband mellan indikatorn diskussion och omdöme om undervisningen. Skillnaden är signifi— kant. De som fått diskutera och fråga är mer positiva till undervisningen.
5.5 Undervisning om normernas relativitet
Normernas relativitet har exemplifierats ge- nom frågorna 60 t.o.m. 63 i formuläret. Dessa frågor behandlar sexual- och samlev-
Tabell 5.10 Undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet.
frågans ingress)? Ja, Ja, om det om en mesta del 67 482
4 32 Har man fått undervisning om sådana frågor (exemplifierade i enkät-
Minns Uppgift Nej ej saknas S :a 874 83 1 1 507 58 6 — 100
Tabell 5.1] Förekomst av frågor och diskussion i undervisningen i samhällsfrågor med an- knytning till sexualliv och samlevnad.
Fick eleverna fråga och diskutera under lektionerna?
Minns Uppgift Ja Nej ej saknas 8 : a Antal 386 56 91 16 549 % 70 10 17 3 100
Tabell 5.12 Omdöme om undervisningen i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Vad anser man om den undervisning man fått? Varken Mycket Ganska bra el. Ganska Mycket Uppgift bra bra dålig dålig dålig Vet ej saknas S:a Antal 33 180 160 120 32 8 16 549 % 6 33 29 22 6 1 3 100
Tabell 5.13 Samband mellan undervisningsklimat och omdöme om undervisningen om sam- hällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnadsfrågor.
Fick eleverna fråga och diskutera? Ja Nej % som ansåg undervisningen mycket bra el. ganska bra 51 16 Bastal 386 56
nadsfrågor inom olika länder, religioner Och tider.
5 . 5.1 Undervisningens omfattning
Tabell 5.14 visar, att endast 15 % av ele- verna angett, att de erhållit undervisning om normernas relativitet. Jämfört med om- fattningen av undervisningen i sexualkun- skap och samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad, där 76 % resp 36 % erhållit undervisning är denna siffra
mycket lägre. 14 % har angett, att de över- huvudtaget inte erhållit någon sexual- och samlevnadsundervisning.
Eleverna har endast fått fyra frågor som exempel på normernas relativitet medan de i det föregående fick 23 resp 14 frågor. Det är större sannolikhet att det moment som eventuellt behandlats finns med bland de 23 frågorna än bland de 4. Detta kan ha bidragit till att endast 15 % har angett att de fått undervisning om dessa frågor.
Tabell 5.14 Undervisning om normernas relativitet.
Har man fått undervisning om sådana frågor (exemplifierade i enkätfrågans ingress)?
Fick ingen Ja, Ja, sexual- och rätt en Minns samlevnads- Uppgift mycket del Nej ej undervisning saknas S:a Antal 6 228 936 125 211 l 1 507 % — 15 62 8 14 — 100
Tabell 5.15 Undervisning om normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i elevernas egen ålder.
Har man fått undervisning om sådana frågor (exemplifierade i enkätfrågans ingress)?
Fick ingen
Ja, Ja, sexual- och rätt en Minns samlevnads- Uppgift mycket del Nej ej undervisning saknas S:a Antal 60 381 723 149 188 6 1 507 % 4 25 48 10 12 —— 100
5.6 Undervisning om normer för sexuellt samliv
Undervisningen om normer för sexuellt samliv är knuten till frågorna 67 t.o.m. 70 i enkätformuläret. Dessa behandlar sko- lans, föräldrarnas, kamraternas och elever- nas egen inställning till sexuellt samliv bland ungdomar i deras egen ålder.
5.6.1. Undervisningens omfattning
29 % har erhållit rätt mycket eller en del undervisning om sexuella normer enligt ta- bell 5.15. Här anger 12 % att de inte er- hållit någon sexual- och samlevnadsunder- visning, vilket skiljer sig från uppgifter i föregående tabell. Detta skall närmare dis- kuteras i avsnitt 5 .7.
5 .6.2 Undervisningsklimat
I samband med undervisning om normer för sexuellt samliv har en indikator på under- visningsklimat tagits upp, nämligen om man fick fråga och diskutera. Av de elever som erhållit undervisning har 66 % angett att de också fick fråga och diskutera (tabell 5.16). Den relativt stora andelen »minns ej»-svar, 17 %, innebär att resultaten får tas med en viss försiktighet.
Tabell 5.16 Förekomst av frågor och diskus- sion i undervisningen om normer för sexu- ellt samliv.
Fick man fråga och diskutera?
Minns Uppgift Ja Nej ej saknas S : a 292 66 74 9 441
Antal % 66 1 5 1 7 2 100
5.7. Undervisning i speciella frågor
I tabellerna 5.17 och 5.18 redovisas under- visningen om preventivmedel, om äkten- skapets uppgift samt om problem som kan uppstå i ett äktenskap. 70 % av eleverna har fått undervisning om preventivmedel, varav dock den större delen, 50 %, endast erhållit det till en del och 20 % rätt mycket. Undervisningens innehåll är inte närmare specificerat och kan tänkas variera mellan att lärarna i korthet behandlat preventiv- medel och kanske visat någon bild, till att de ingående beskrivit preventivmedel och visat sådana.
Området sexualetik och samlevnadspro- blem har i enkätformuläret behandlats re- lativt flyktigt, med undantag av frågorna rörande normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i elevernas egen ålder. Avsikten har varit att behandla sådana frågor mer ingående i den uppföljning som tidigare hade planerats bli genomförd när eleverna avslutat årskurs 3 och därmed den kurs i religionskunskap som är förlagd till denna årskurs. I denna undersökning har endast efterfrågats om eleverna fått undervisning om äktenskapets uppgift och mening och om problem som kan uppstå i äktenskapet.
Uppgifter om erhållen undervisning om äktenskapets uppgift och innebörd redovi- sas i tabell 5.18. 26 % har erhållit sådan undervisning. Uppgifterna är dock behäf- tade med betydande osäkerhet, då hela 21 % angett att de ej minns. Andelen elever som här angett att de överhuvudtaget ej fått undervisning i sexual— och samlevnads- frågor uppgår till 17 % vilket skiljer sig från motsvarande uppgift i tabellerna 5.14 och 5 .15. Vad denna skillnad kan bero på skall
Har man fått undervisning om preventivmedel?
Ja, Ja, Nej, Minns Uppgift rätt mycket en del ingen alls ej saknas S:a Antal 297 756 420 34 —— 1 507 % 20 50 28 2 — 100 Tabell 5.18 Undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor. Har undervisningen behandlat . . . äktenskapets uppgift och mening? Fick ingen sexual- och samlevnads- Uppgift Ja Nej Minns ej undervisning saknas S:a Antal 399 531 311 260 6 1 247 % 26 35 21 17 — 100 Har undervisningen behandlat . . . problem som kan uppstå i ett äktenskap? Fick ingen sexual- och samlevnads- Uppgift Ja Nej Minns ej undervisning saknas S:a Antal 310 432 247 260 258 1 247 % 25 35 20 17 21 100
diskuteras längre fram. Då vi endast var intresserade av vilka frågor som behandlats i samband med sexual- och samlevnadsun- dervisningen behövde de elever som på frå- gan om äktenskapets mening och innebörd angett att de inte fått någon sexual- och sam— levnadsundervisning, alltså 17 %, inte besva- ra den efterföljande frågan om problem som kan uppstå i äktenskapet. Av de resterande eleverna har 25 % angett att de fått under- visning om denna fråga. Den stora andelen »minns ej>>-svar innebär, att uppgiften är behäftad med stor osäkerhet. Då uppgift saknas för 21 % måste man konstatera, att resultaten på denna fråga är av ringa värde.
Varför har då en så stor procent under- låtit att besvara frågan? Den rimligaste för— klaringen är att instruktionerna i enkätfor- muläret misstolkats. Om eleven fick sexual- och samlevnadsundervisning, vilket angavs på frågan om äktenskapets uppgift, skulle eleven besvara frågan om problem i äkten- skapet. Feltolkningen ligger däri, att ele-
ver som svarat att de inte fått eller inte minns om de fått undervisning om just äktenska— pets uppgift har trott, att de inte skulle be- svara följdfrågan.
Vid en kontroll visar det sig att hela 19 av de 20 % >>uppgift saknas» utgöres av så- dana fall där en feltolkning enligt ovan kan ha skett.
Vi vill nu återkomma till en diskussion om de olika procenttalen för elever som angett att de ej erhållit sexual- och samlev— nadsundervisning. De erhållna värdena på samma svarsalternativ på frågorna 64, 71 och 77 är i ordning 12 %, 14 % och 17 %. Här föreligger alltså någon form av inkonse- kvens. För att studera denna måste man ta hänsyn till sex frågor i enkätformuläret, som alla berör omfattningen av undervis— ningen. Dessa har frågenumren 27, 53, 64, 71, 77 och 79. Inkonsekvenserna innebär, att en elev på någon eller några av de sex frågorna angett, att ingen sexual- och sam- levnadsundervisning förekommit och på öv-
Antal % Vem eller vilka undervisade i sexualkunskap? omnämnanden (av 1 143) Lärare 852 75 Skolläkare 79 7 Skolkurator 45 4 Annan person vid skolan 55 5 Person som ej tjänstgör vid skolan 290 25
Antal omnämnanden 1321 I genomsnitt 1,2
riga frågor markerat svarsalternativ som in- nebär att sådan undervisning faktiskt före- kommit. Vilket förhållande som är det rik- tiga går inte att bestämma. Skillnaderna i de redovisade procenttalen beror alltså på att vissa elever svarat inkonsekvent — från vår synpunkt sett — på de frågor som berör omfattningen av undervisningen. Förekomsten av dessa inkonsekvenser kan säkerligen delvis förklaras av att eleverna angett att de fått undervisning om ett visst område eller en viss fråga som, även om sexualundervisning ej förekommit, kan ha behandlats inom ett annat ämne. Det har, som tidigare framhållits, ej varit vår avsikt att täcka in ev. undervisning i vissa frågor utanför den reguljära sexualundervisningen, men det är dock troligt att ja—svaren till en del avser sådana fall. Ytterligare en för- klaring är att den sexual- och samlevnads- undervisning som meddelats varit av så ringa omfattning och så väl integrerad med annat ämne att den av eleverna ej urskilts som särskilt ämne. För vissa frågor som dock behandlats markerar eleven att under- visning om detta förekommit men anger i övriga fall att någon sexual- och samlev- nadsundervisning ej förekommit.
5.8 Personer som undervisat i sexual- kunskap
Eleverna fick ange mer än en person som undervisat eller gett dem upplysning i sexualkunskap. Tabell 5.19 visar, att ele- verna i genomsnitt angett 1,2 personer. De som angetts oftast är lärare och person som ej undervisar vid skolan. Dessa har angetts till 75 % resp. 25 %.
5.9. Elevernas uppgifter om undervisningen redovisade efter linje och orttyp
Undersökningen har icke syftat till att be- lysa ev. skillnader mellan klasser/ skolor i den sexualundervisning som ges. En sådan studie skulle kräva ett annat angreppssätt än det här använda. Möjligheterna till sär- redovisning av elevernas uppgifter om er- hållen undervisning har dock utnyttjats.
Av de bakgrundsvariabler som föreligger i undersökningen har vi valt linje och ort- typ att redovisa efter. Av dessa variabler är det linje som står för de största skillna- derna.
I tabellerna 5.20—5.24 redovisas antal timmar sexual- och samlevnadsundervis- ning, undervisning i sexualkunskap, under- visning om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad, om normernas relativitet samt om normer för sexuellt samliv med uppdelning på linje och orttyp.
I tabell 5.20 framgår, att en stor andel av eleverna i de tekniska och ekonomiska lin- jerna inte erhållit någon undervisning alls (23 resp. 16 %) medan den samhällsveten- skapliga linjen tycks ha erhållit mest under— visning. Skillnaden är signifikant. Den stora andelen »minns ej»-svar visar på svårigheten att bestämma antalet lektionstimmar som behandlat sexual- och samlevnadsundervis- ning.
Det finns även signifikanta skillnader mellan orttyperna. Det tycks vara gruppen elever i »övriga städer med mer än 30000 invånare», som fått minst utbildning på detta område.
I tabell 5.21 är det endast uppdelningen efter linje som ger signifikant skillnad. Den
Tabell 5.20 Antal lektionstimmar i sexual— och samlevnadsundervisning redovisad efter linje och orttyp. I %.
Bak grunds- Bas- variabel Kategori tal Linje Humanistisk 305 Ekonomisk 204 Teknisk 269 Samhällsvetenskaplig 344 Naturvetenskaplig 385 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 462 Övriga städer med mer an 30 000 inv 454 Övrigt 591
Totalt 1 507
Tabell 5.2] Undervisning i sexualkunskap redovisad efter linje och orttyp. I %.
Bak- grunds- Bas- variabel Kategori tal Linje Humanistisk 305 Ekonomisk 204 Teknisk 269 Samhällsvetenskaplig 344 Naturvetenskaplig 385 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 462 Övriga städer med mer än 30 000 inv 454 Övrigt 591
Totalt 1 507
Tabell 5.22 Undervisning om samhällsfrågor redovisad efter linje och orttyp. I %.
Bak- grunds- Bas- variabel Kategori tal Linje Humanistisk 305 Ekonomisk 204 Teknisk 269 Samhällsvetenskaplig 344 Naturvetenskaplig 385 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 462 Övriga städer med mer än 30 000 inv 454 Övrigt 591 Totalt 1 507 SOU 1969: 28
15
10
Ja,
13 19 15 12 22
16
15 17
16
om det mesta
17 9 6 29 14
17
15 16
16
Ja,
4—5
27 27 20 22 23
24
24 23
24
om en
del
60 50 54 63 65
61
56 62
60
31 19 25 42 32
34
27 31
31
Nej
21 39 37
6 19
21
27 20
22
Minns ej, uppgift saknas
22 20 17 21 14
17
19 20
19
med anknytning till sexualliv och samlevnad
Ja,
om det mesta
HKDUJMOX
Aix-Av.
Ja,
om en
del
31 37 25 39 29
28
28 38
32
Nej
57 53 67 48
62
62 52
58
Tabell 5.23 Undervisning om normernas relativitet redovisad efter linje och orttyp. I %. ___—___—
Nej, resp. Ej
Bak- Ja, Ja, erhållit sexual— Minns ej, grunds Bas- rätt en och samlevnads- uppgift variabel Kategori tal mycket del undervisning saknas ___—___— Linje Humanistisk 305 1 13 67 19
Ekonomisk 204 — 12 58 29 Teknisk 269 — 15 52 33
Samhällsvetenskaplig 344 1 16 70 13
Naturvetenskaplig 385 _ 17 61 22 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö
__ med vissa förorter 462 1 15 74 10 Ovriga städer med mer än _ 30000 inv 454 — 13 80 6
Övrigt 591 1 16 74 9
Totalt 1507 — 15 76 8 ___—___
Tabell 5.24 Undervisning om normer för sexuellt samliv redovisad efter linje och orttyp. I %
___—___ Nej, resp. Ej
Bak- Ja, Ja, erhållit sexual- Minns ej, grunds- Bas- rätt en och samlevnads- uppgift variabel Kategori tal mycket de] undervisning saknas Linje Humanistisk 305 7 23 52 19 Ekonomisk 204 2 23 44 31 Teknisk 269 3 25 34 38 Samhällsvetenskaplig 344 4 28 56 12 Naturvetenskaplig 385 3 26 50 21 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö __ med vissa förorter 462 5 26 60 9 Ovriga städer med mer än 30 000 inv 454 3 23 64 10 Övrigt 591 4 26 58 12 Totalt 1 507 4 25 60 10
___—___—
samhällsvetenskapliga har erhållit mest un- dervisning i sexualkunskap och den ekono- miska och tekniska linjen minst.
Vad gäller undervisningen om samhälls- frågor med anknytning till sexualliv och samlevnad erhålles signifikanta skillnader för både linje och orttyp, vilket framgår av tabell 5.22. Den samhällsvetenskapliga linjen har även på detta område erhållit mest undervisning och den tekniska lägst. De elever som bor i de minst befolkade or- terna har angett att de fått mer undervis- ning än de övriga.
Den signifikanta skillnaden som finns mel- lan linjerna för undervisning om normer- nas relativitet beror till största del på den
höga andelen som inte minns, varför man inte direkt kan utläsa olikheter mellan un- dervisningens omfattning för de olika lin- jerna (tabell 5.23). För orttyperna föreligger ingen säkerställd skillnad.
Exakt samma resonemang som för nor- mernas relativitet gäller för normer för sexuellt samliv (tabell 5.24).
Sammanfattningsvis kan sägas, att den samhällsvetenskapliga linjen tycks ha fått mest undervisning och den tekniska minst. I de två fall, där signifikanta skillnader förekommer för orttyp, ser man, att under- visningens omfattning inte är direkt beroen- de av orternas storlek. Det måste då vara andra faktorer som spelar in.
— nu..—ca:; —ty_.»__ee,,,._-,_ ..
5.10 Jämförelse med elevundersökningen i årskurs 9
De områden som kan jämföras för de båda undersökningarna omfattar i huvudsak de frågor som behandlar kunskapsstoffet i en- käterna och vissa speciella frågor som är identiska i de båda undersökningarna. Kun- skapsfrågorna för de båda stadierna berör samma ämnesområden, fastän inte alla frå- gor är desamma. Det kan därför vara in- tressant att jämföra ämnesområden.
Det totala antalet lektionstimmar som ägnats åt sexual- och samlevnadsundervis- ning är för gymnasieeleverna i genomsnitt 6,0 timmar. Eleverna i årskurs 9 har i ge— nomsnitt samma antal timmar sexualunder- visning inom biologiundervisningen och där- till kommer sexualundervisningen inom samhällskunskap och kristendomskunskap. Dessa elever erhåller tydligen mer undervis- ning på detta område. I handledningen är det inte nämnt hur många timmar som skall anslås i årskurs 9. Som tidigare nämnts överensstämmer genomsnittet i gymnasiets åk 2 med de anvisningar, som Skolöversty- relsen gett.
Årskurs 2 i Årskurs 9 i gymnasiet grundskolan sexualkunskap 76% 92% samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och sam— levnad 36% 79% normernas relativitet 15% 49% normer om sexuellt samliv 29% 43%
Följande tabell visar hur stor andel som uppger sig ha erhållit undervisning om det kunskapsstoff som enkäten behandlar ifråga om
Vi ser, att årskurs 9 genomgående er— hållit mer undervisning om det kunskaps- stoff enkäten behandlar. Detta hänger na- turligtvis samman med att denna årskurs totalt sett fått mer sexual- och samlevnads- undervisning.
I fråga om omdömet om den undervis- ning man fått kan en ungefärlig jämförelse göras när det gäller sexualkunskap. Gymna- sieeleverna visar sig ha något lägre andel positiva omdömen.
Årskurs 9 har undervisats mer om pre- ventivmedel (83 % mot 70 %). Vad gäller äktenskapets uppgift och mening har de också fått mer upplysning (53 % mot 26 %). Här måste man beakta den höga procenten »minns ej»—svar hos gymnasieele- verna, vilket gör att resultaten är osäkra. Skillnaderna i procenttalen är emellertid i linje med anvisningarna för gymnasiet, som säger, att detta område i huvudsak skall tas upp i gymnasiets årskurs 3, alltså läsåret efter det som undersökningen berör.
Slutligen skall vi göra en jämförelse mel- lan dem som erhållit undervisning av någon person som inte undervisar inom skolan — vad vi kallar för en expert. 25 % av gym- nasieeleverna har undervisats av expert men endast 11% av grundskoleeleverna. Tyd- ligen anlitar man oftare expert på det högre stadiet än på det lägre.
Tabell 5.25 Undervisning om preventivmedel redovisad efter orttyp. I %.
Bak- grunds- variabel Kategori Bastal Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö __ med vissa förorter 462 Ovriga städer med mer än __ 30 000 inv 454 Ovrigt 591 Totalt 1 507
Minns ej Ja, rätt Ja, uppgift mycket en del Nej saknas 22 48 27 3 19 47 32 2 19 54 25 2 20 50 28 2
Bak- Nej, resp. Ej erhållit Minns ej, grunds- sexual och samlev- uppgift variabel Kategori Bastal Ja nadsundervisning saknas
Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö
med vissa förorter 462 26 53 21 Övriga städer med mer än 30 000 inv 454 21 58 20 Övrigt 591 31 48 21 Totalt 1 507 26 53 21
Tabell 5.27 Undervisning om problem i äktenskap redovisad efter orttyp. I %.
Bak- Minns ej, grunds- uppgift variabel Kategori Bastal Ja Nej saknas Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 388 24 36 40 Övriga städer med mer än 30 000 inv 355 20 35 45 Övrigt 504 29 33 38 Totalt 1 247 25 35 41
6. Elevernas kunskaper
6.1. Inledning
Detta och följande kapitel belyser den sam- lade effekten av den undervisning som gym- nasiets elever fått på olika stadier av sin skolgång. Undervisningen kan antas påverka kunskaper, normer, upplevt behov av un- dervisning och informationssökande utanför skolan. De frågor man i grunden skulle vilja ha besvarade beträffande kunskaperna gäl- ler om dessa kan anses tillräckliga och, om brister anses föreligga, vilka områden och vilka grupper av elever dessa gäller. Att specificera vad tillräcklig kunskap innebär ligger dock utanför ramen för föreliggande undersökning. Vad vi studerar i detta kapi- tel är elevernas förmåga att reproducera ett visst kunskapsstoff. Dispositionen följer indelningen i de tre kunskapsområdena sexualkunskap, samhällsfrågor med anknyt-
ning till sexualliv och samlevnad samt nor- mernas relativitet. För varje kunskapsom- råde redovisas dels de ingående kunskaps- frågorna var för sig, med uppdelning på kön, dels sammanfattande mått på kunska- perna, kunskapsindex. När vi söker förkla- ringar till variationer i kunskaper är det i huvudsak variationer i dessa index som studeras. De förklaringar vi tillgriper gäller två grupper av faktorer, erhållen under— visning samt elevernas bakgrundsdata.
6.2. Sexualkunskap
6.2.1. Enskilda kunskapsfrågor redovisade efter kön
De 23 kunskapsfrågorna, som till största delen består av påståenden med svarsal- ternativen rätt, fel och vet ej, redovisas i tabell 6.1.
Tabell 6.1 Enskilda frågor i sexualkunskap redovisade efter kön. Vertikala procenttal.
Kön Påstående/fråga Svarsalternativ Pojkar Flickor Totalt Alla preventivmedel ger ett säkert skydd Rätt l l 1 mot könssjukdomar Fel 98 98 98 Vet ej, uppgift saknas 1 1 ] Sterilitet hos en individ omöjliggör samlag Rätt 7 3 5 Fel 92 96 94 Vet ej, uppgift saknas 1 1 1 Mödomshinnan försvinner i samband med Rätt 10 3 7 att menstrautionen börjar Fel 85 96 90 Vet ej, uppgift saknas 6 1 3 SOU 1969: 28 33
Påstående/fråga
Praktiskt taget alla experter är eniga om att onani är ofarligt
Blottare är farliga personer som oftast tillgriper våld
Den vanligaste könssjukdomen i Sverige är
Möjligheten för befruktning är störst just mitt emellan två menstruationer
Spontan abort kallas även missfall
För att en kvinna skal kunna få barn måste båda äggstockarna vara funktions- dugliga
Efterbörd kallas det när det andra barnet av ett tvillingpar föds fram
Det första tecknet på att man är med barn är att man känner sig illamående på kvällarna
Enäggstvillingar är alltid av samma kön
Anlag till brunögdhet är dominant
Hos mannen finns bara en X-kromosom
Östrogen är ett kvinnligt könshormon
Äggccller bildas i livmodern
Exhibitionister tycker om att visa sina könsorgan
Befruktningen — sammansmältning av ägg och sädescell — sker i
Placenta är en körtel i hjärnan
Svarsalternativ
Rått Fel Vet ej, uppgift saknas
Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas
Syfilis Gonorré Vet ej, uppgift saknas
Rått Fel Vet ej, uppgift saknas
Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas
Rått Fel Vet ej, uppgift saknas
Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas
Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas
Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas
Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas
Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas
Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas
Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas
Rått Fel Vet ej, uppgift saknas
livmodern
äggledaren äggstocken
Vet ej, uppgift saknas
Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas
Kön
Pojkar
86 6 8
8 83 10
23 71 6
65 24 1 1
62 21 16
19 67 13
9 58 33
21 51 28
52 39 9
47 32 21
51 31 19
50 7 43
45 50 5
46 21 33
51 35 9 4
6 28 66
Flickor Totalt 83 85 10 8 7 7 5 6 85 84 10 10 13 18 83 77 4 5 83 73 15 20 3 7 86 73 7 15 7 12 16 18 77 72 7 10 4 7 84 70 12 23 6 14 90 69 4 17 66 58 29 35 5 _ 69 57 22 27 8 15 54 52 37 34 9 14 51 51 9 8 39 41 47 46 50 50 3 4 38 42 22 22 39 36 42 47 46 40 9 9 2 3 5 6 45 36 50 59
Kön"
Påstående/fråga Svarsalternativ Pojkar "Flickor ' Totalt Hur vanligt tror Du det är med missfall'b 10:e , 24 ' 35 - = ' 29 -- Tror Du att missfall inträffar ungefär i 50:e 32 , _ 36 , , , 34 ,, vart havandeskap? ' 100:e 33 18 26 Vet ej, uppgift saknas 11 10 .- " 111 ' " Dröppel är ett annat namn för syfilis Rätt 30 22 26 Fel 28 21 25 Vet ej, uppgift saknas 43 _ 56 , . .49 _ _ Äggstockarna producerar testosteron '.Rätt 9 5 ' ' ' 37— n:- Fel 19 30 4 Vet ej, uppgift saknas 73 65 69 : ..: Progesteron och gulkroppshormon är Rått 17 20, ' 18 " ;' samma sak Fel 5 9 * ' ' 7 ' ' Vet ej, uppgift saknas 78 72 . -75 . Bastal 802 705 . - 1 507
mer 1, 5, 15 och 16 i tabellen. Det bor
För varje påstående har det korrekta svarsalternativet strukits under. Av utrym- messkäl redovisas »vet ej» och »uppgift sak- nas» tillsammans. Andelen uppgift saknas varierar men uppgår högst till 0,5 %.
Påståendena är ordnade efter andelen korrekta svar med först 98 % korrekta svar på påståendet om preventivmedlens skydd mot könssjukdomar och sist 18 % för på- ståendet om progesteron och gulkroppshor- mon. .
Andelen »vet ej»-svar varierar kraftigt från 1 % för påståendet med störst antal korrekta svar till 75 % för påståendet med det lägsta antalet. Det finns ett visst sam— band mellan andelen korrekta svar och »vet ej»-svar på så sätt att »vet ej»-svaren ten- derar att öka med lägre andel korrekta svar. Det skulle tyda på att gissningsfrekven- sen hålles relativt låg.
Statistiskt signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor föreligger i 19, fall av 23. I 16 av dessa 19 fall har flickorna större andel korrekta svar än pojkarna. De' ej signifikanta skillnaderna hänför sig till num-
här framhållas, att på grund av att jäm- förelsegrupperna är relativt stora, .blir även små skillnader i procenttalen statistiskt sig- nifikanta. ' '
6.2.2 Kunskapsindex 6.2.2.1 Uppbyggnad _ Indexpoängen har beräknats på följande sätt: _ . , . ,, Rätt svar ger+l poäng,. fel svar—_l poäng och vet ej eller uppgift saknasf) poäng. Sammanräkning har sedan skett för samtliga 23 ingående frågor. Minuspoängen avser att korrigera för gissning. Vid giss- ning är sannolikheten lika för korrekt "och felaktigt svar. Över ett någorlunda stort an- tal påståenden bör gissningssvaren då- ta,.ut varandra poängmässigt. Högsta möjligäpo— äng, då alla påståenden besvarats korrekt, blir 23. Negativ poäng erhålles om de'felf— aktiga svaren överväger. Fördelningen på olika poängklasser framgår av tabell "6.21 Poängsumman är inte operationellt entydig.
Tabell 6.2 Indexpoäng ifråga om sexualkunskap.
Antal poäng
—4 5—9
10—14 15—19 2(»23 , S:a
Antal 275 488 514 138 16 ' 1 597 % 18 32 34 14 1 100 sou 1969: 28 '35
T. ex. betyder 10 poäng minst 10 korrekta svar (10 korrekta och 0 felaktiga, 11 kor- rekta och 1 felaktigt o.s.v.). Inte någon elev uppnådde det högsta möjliga index- värdet 23, medan 69 elever av 1507 hade 0 pöäng eller mindre. Medeltalet ligger på
9,2 poäng.
6.2.2.2 Redovisning efter erhållen undervisning
Indexpoängen i sexualkunskap skall här re- dovisas efter undervisningens omfattning, hjälpmedel, undervisningsklimat och elever- nas omdöme om undervisningen. Indexpoängen visar ett samband med uppgiften om antal lektionstimmar som to- talt ägnats åt sexual- och samlevnadsun- dervisning, vilket framgår av tabell 6.3. Tendensen är signifikant. Ju mer undervis- ning eleverna uppger att de fått, desto högre indexpoäng har de. Man måste emellertid beakta att sambandet inte avser kunskaps- frågorna i sexualkunskap utan helt generellt all sexual- och samlevnadsundervisning. Det är dock troligt, att en relativt större andel av lektionstimmarna använts åt undervis- ning i sexualkunskap än åt samhällsfrågor, normernas relativitet och normer för sexuellt samliv; I antalet angivna timmar ingår
emellertid säkert även andra moment än dem som tagits upp i enkäten, vilket kan vara anledningen till att sambandet inte blir så starkt som för undervisningen om det kunskapsstoff som enkäten behandlar.
Indexpoängen redovisad efter undervis- ning om kunskapsstoffet återges också i ta- bell 6.3. Här framträder ett starkt samband mellan variablerna. Skillnaden är signifi- kant. Det är dock möjligt att elevernas svar på omfattningen av undervisningen på- verkats av i vilken utsträckning de kunnat svaren på kunskapsfrågorna. Har de inte vetat det rätta svaret, kan de ha trott att de ej fått undervisning. I vilken utsträck- ning detta gäller är naturligtvis svårt att säga.
Tabell 6.4, som visar sambandet med användning av hjälpmedel, innehåller inga signifikanta skillnader. Inte heller för sam- bandet med undervisningsklimat i tabell 6.5 framträder några signifikanta skillnader. Lärarens sätt att bedriva undervisning i dessa hänseenden tycks inte ha haft någon inverkan på elevernas mått av kunskaper.
Elevernas omdöme om undervisningens kvalitet ger inte riktigt det utslag på kun— skaperna som väntat, vilket framgår av ta- bell 6.6. Det föreligger ingen tendens att omdömet om undervisningen skulle förklara skillnader i indexpoäng.
Tabell 6.3 Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter undervisningens omfattning. I %.
Sexual- och samlevnadsundervisning:
Antal poäng
antal lektioner Bastal —4 5—9 10—14 15—23
1—3 245 20 33 33 14 4—5 358 17 34 34 15 6— 466 16 26 38 20 Ingen undervisning, minns ej och uppgift saknas 438 21 38 30 11 Antal poäng Har undervisning skett om det kunskapsstoff som enkäten behandlat? Bastal —4 5—9 10—14 15—23
Ja, om det mesta 243 8 21 42 30 Ja, om en del 900 18 34 34 14 Nej 333 25 39 28 8
Tabell 6.4 Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter användning av hjälpmedel i under-
. . 0 Vlsnlngen. I Å,.
Visades film eller bildband?
Ja Nej Minns ej, uppgift saknas
Användes bandspelare?
Ja Nej Minns ej, uppgift saknas
Antal poäng
Tabell 6.5 Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter undervisningsklimat. I %.
Undervisades pojkar och flickor tillsammans?
Ja Nej
Fick man fråga och diskutera i samband med undervisningen?
Ja Nej
Bastal —4 5—9 10—1 4 15—23 497 1 5 30 37 18 525 16 29 37 18 121 18 41 28 13 Antal poäng Bastal —4 5—9 10—1'4 15—23 84 24 29 29 19 883 15 30 37 18' 176 1 8 35 33 14 Antal poäng Bastal —4 5—9 10—14 15—23 1 036 15 31 36 18 75 20 36 32 12 Antal poäng Bastal —4 5—9 10—14 l5—23 944 16 31 35 18- 1 1 3 1 8 28 35 ,
19 ,
Tabell 6.6 Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter omdöme om undervisningen. I -%.
Vad ansåg man om undervisningen-?
Mycket eller ganska bra Varken bra eller dålig Ganska eller mycket dålig
6.2.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata
I tabell 6.7 redovisas indexpoängen med uppdelning på bakgrundsdata. Följande gäl- ler här och i övriga kapitel beträffande den statistiska prövningen av skillnader emellan olika kategorier av elever. Katego- rin uppgift saknas ingår ej i chiz-beräk- ningarna för variabeln stadigt sällskap. Sarn- ma gäller för socialgrupp beträffande kate-
Antal poäng Bastal —4 5—9 10—1'4 115—23 536 16 30 34 19 307 13 33 36 _ 18 268 1 8 30 38 15
gorierna hemmafruar, pensionärer och upp- gift saknas, för religiös bakgrurid beträf- fande »vet ej» och uppgift saknas "samt för föräldrarnas kontroll beträffande uppgift saknas. ' » Signifikant skillnad föreligger för kön, vilket inte är oväntat, eftersom resultaten för de enskilda kunskapsfrågorna samman-— fattas i indexpoängen. Flickorna har sålei des högre indexpoäng än pojkarna. * ' "
Tabell 67 Indexpoäng-i sexualkunskap redovisad efter bakgrundsdata. I %.
Bak- grunds- variabel Kategori Kön: ' Pojka'f Flickor Linje' . Humanistisk ' Ekonomisk Teknisk Samhällsvetenskaplig Naturvetenskaplig Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med .. . vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000' mv Övrigt Stadigt Har stadigt sällskap sällskap Har ej stadigt sällskap Uppgift saknas Social- I grupp II .
III Hemmafruar, pensionärer Uppgift saknas
' ' Totalt
Likaså finns en signifikant skillnad mellan olika linjer. Elever på de samhällsvetenskap— liga, humanistiska och " naturvetenskapliga linjerna har betydligt högre indexpoäng än elever på de ekonomiska och tekniska. Detta överensstämmer med den mängd' undervis- ning som eleverna uppger sig ha fått.
Man kan inte bortse från möjligheten att skilln'aderna-i-kunskaper mellan pojkar och flickor sammanhänger med skillnader i de- ras fördelning på linjer liksom det finns möjl-ighetatt det motsatta förhållandet gäl— ler.
Könsfördelningen på de olika linjerna är på humanistisk linje 16 % pojkar och 84 % flickor, ekonomisk 50—50 %. teknisk 96— 4 %,._ samhällsvetenskaplig 38—62 % och
_ Vid en sam- tidig uppdelning på kön och linje erhålles följande procenttal för poängklassen 15— 23 poäng:
::: Hum Ek Tekn Samh Nat pojkar.: :..-. - _1 _ 4 .. 5 13 14 ”Kiki” ..; . 19. ; 13 ——1.._ 27 27
1 Bastal för litet för procentberäkning.
Antal poäng
Bastal —4 5—9 10—14 15—23 802 28 35 28 9 705 7 30 41 22 305 11 32 39 18 204 25 38 29 8 269 33 42 20 5 344 14 26 38 22 385 14 29 39 18 462 20 31 35 14 454 16 34 35 15 591 19 32 33 16 641 15 29 38 17 858 20 35 31 14
8 457 17 34 32 17 635 19 * '32 35 15 385 19 31 36 14
19 11 1 507 " 18" 32 '34 15
Tendensen är klar. Kön och linje för- klarar oberoende av varandra varians i ele- vernas kunskaper.
Några skillnader i kunskaper mellan ele- ver boende i olika orttyper föreligger inte. Kunskaperna tycks alltså vara desamma i storstäder och ute i landet. Variabeln sta- digt sällskap, som här ses som en indikator på den-"mellanliggande variabeln motiva— tion, visar ett statistiskt säkerställt samband med kunskaperna i den förväntade rikt- ningen. Elever med stadigt sällskap har högre indexpoäng. Det finns slutligen ingen säkerställd skillnad mellan elever ur olika socialgrupper. '
6.3. Kunskaper i samhällsfrågor med an- knytningf'till sexualliv och samlevnad
6. 3.1 Enskilda kunskapsfrågor redovisade efter kön -
I tabell 6. 8 redovsas de 14 påståenden, som gäller samhällsfrågor, med uppdelning på kön..Ko_rrekt svar har som tidigare strukits under. ,.Påståendena har ordnats efter an- delen korrekta svar. Största andelen _kor-
Tabell 6.8 Enskilda frågor om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisade efter kön. Vertikala procenttal.
Kön
Påstående/fråga Svarsalternativ Pojkar Flickor Totalt Mödravårdscentralen ger kostnadsfri Rått 94 95 95 rådgivning Fel — — — Vet ej, uppgift saknas 6 5 5 Enligt svensk lag straffas vuxen person Rått 94 94 94 som har samlag med person under 15 år Fel , 3 4 3 Vet ej, uppgift saknas 4 3 3 En arbetsgivare får inte avskeda en kvinna Rätt 87 83 85 från arbetet på grund av att hon väntar Fel 5 5 5 barn Vet ej, uppgift saknas 7 11 9 Moderskapspenning ges endast till Rätt 5 3 4 mindre bemedlade mödrar Fel 73 88 80 Vet ej, uppgift saknas 23 9 16 Med äktenskapsförord menar man det Rätt 9 7 8 tal som prästen håller till brudparet vid Fel 75 82 78 vigseln Vet ej, uppgift saknas 16 10 14 Den som vet eller misstänker att han har Rått 81 76 78 en könssjukdom är enligt svensk lag Fel 7 9 8 förbjuden att ha samlag Vet ej, uppgift saknas 12 15 13 Enligt lagen kan en gravid kvinna få Rätt 73 82 77 abort om hon ej fyllt 15 år och hennes Fel 9 6 7 föräldrar lämnar sitt samtycke till aborten Vet ej, uppgift saknas 18 13 16 En person som talar om vart man kan Rätt 75 75 75 vända sig för att få illegal (illegal = Fel . 7 7 7 olaglig) abort kan straffas Vet ej, uppgift saknas 17 18 18
En gift kvinna måste anta makens namn Rätt 19 17 18 ' ' '
Fel » 72 75 73 Vet ej, uppgift saknas 9 8 9 Enligt svensk lag är alla homosexuella Rätt 18 9 14 handlingar straffbara Fel 63 72 67 Vet ej, uppgift saknas 19 19 19 Alla gravida kvinnor får tandvårdsbidrag Rått 54 78 66 Fel = ; 1 l 3 7 Vet ej, uppgift saknas 35 18 27 Hemskillnad och äktenskapskillnad är Rätt 19 24 22 samma sak Fel . 64 62 63 ' Vet ej, uppgift saknas 16 14 15 Kusiner får inte gifta sig med varandra Rätt 35 26 31 Fel 57 69 62 Vet ej, uppgift saknas 8 6 7 För att en kvinna skall få ett pessar Rätt 14 14 14' inprovat måste hon enligt lag vara lägst Fel 47 55 51 17 år Vet ej, uppgift saknas 39 31 35 Bastal 802 705 1 507
mödravårdscentralens rådgivning (95 %) och lägsta andelen för påståendet om ålder för inprovning av pessar (51 %).
För skillnaderna mellan pojkar och flic- kor gäller att det förekommer 8 signifi- kanta sådana av 14 möjliga. De ej signi- fikanta påståendena har nummer 1, 2, 6, 8, 9 och 12 i tabellen. Av de 8 signifikanta skillnaderna har flickorna större andel kor- rekta svar på 7 och pojkarna på 1 på- stående.
6.3.2. Kunskapsindex 6.3.2.1 Uppbyggnad
Liksom för sexualkunskap har en samman- räkning av poäng skett. Med ett pluspoäng för korrekt svar och ett minuspoäng för felaktigt erhålles den fördelning på index- poäng som framgår av tabell 6.9.
Tabell 6.9 Indexpoäng ifråga om samhälls- frågor med anknytning till sexualliv och sam- levnad. I %.
Antal poäng
—5 6—8 9—11 12—14 S:a Antal 195 417 570 325 1 507 % 13 28 38 22 100
78 elever uppnådde högsta poäng medan 11 elever hade 0 eller lägre poäng. Genom- snittspoängen var 9,0.
6.3.2.2 Redovisning efter erhållen under- visning.
I tabell 6.10 har indexpoängen satts i sam— band med undervisningens omfattning. Som
Tabell 6.10 Indexpoäng i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redo- visad efter undervisningens omfattning. I %.
Har undervisning skett om det kunskapsstoff
väntat föreligger en signifikant tendens, men sambandet är svagare än motsvarande i fråga om sexualkunskap.
Frågor och diskussion har inget signifi— kant samband med indexpoängen (tabell 6.11) men däremot omdömet om under- visningen (tabell 6.12). De elever som är positiva eller negativa till undervisningen har högre indexpoäng än de neutrala. En tolkning av detta resultat är, att de positiva kan ha fått nya kunskaper genom undervisningen, medan de negativa redan hade den av lärarna meddelade kunskapen och därför kan ha tyckt att undervisningen var dålig.
6.3.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata
Kunskaperna efter olika bakgrundsdata re- dovisas i tabell 6.13. Som tidigare föreligger signifikanta skillnader för kön, linje och sta- digt sällskap men inte för orttyp och so- cialgrupp.
Flickor har högre indexpoäng och likaså de elever som har stadigt sällskap. I detta fall är det den naturvetenskapliga och tek- niska linjen som har lägst poäng, medan det för indexet för sexualkunskap var den ekonomiska och tekniska.
Vid samtidig uppdelning på kön och linje erhålles följande procenttal för poängklas- sen 12—14:
Hum Ek Tekn Samh Nat pojkar ——1 19 17 23 15 flickor 27 28 ——1 27 23
1 Bastal för litet för procentberäkning.
Tendenserna finns kvar, men skillnaderna mellan könen har accentuerats något.
Antal poäng
som enkäten behandlat? Bastal —5 6—8 9—11 12—14 Ja, om det mesta eller en del 549 11 *26 38 26 Nej 874 14 27 39 20 40 SOU 1969: 28
' swe—_.
Tabell 6.1] Indexpoäng i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redo- visad efter undervisningsklimat. I %.
Antal poäng Fick man fråga och diskutera i samband med ___—___— undervisningen? Bastal ——5 6—8 9-—1 1 ' 12—14 Ja 386 10 25 38 27 Nej 56 9 34 34 23 Minns ej, uppgift saknas 108 14 28 36 22
Tabell 6.12 Indexpoäng i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redo- visad efter omdöme om undervisningen. I %.
Antal poäng Vad ansåg man om undervisningen? Bastal —5 6—8 9—11 12—14 Mycket eller ganska bra 213 10 21 37 32 Varken bra eller dålig 160 10 33 40 17 Ganska eller mycket dålig 152 13 26 37 25
Tabell 6.13 Indexpoäng i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redo- visad efter bakgrundsdata. I %.
Bak- Antal poäng grunds- ___—___— variabel Kategori Bastal ——5 6—8 9—11 12—14 Kön Pojkar 802 17 30 35 18 Flickor 705 9 25 41 26 Linje Humanistisk 305 10 26 38 25 Ekonomisk 204 10 27 39 24 Teknisk 269 17 31 36 16 Samhällsvetenskaplig 344 10 24 40 26 Naturvetenskaplig 385 16 30 36 18 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 462 13 28 38 21 Övriga städer med mer än 30 000 inv 454 15 24 40 20 Övrigt 591 11 30 36 23 Stadigt Har stadigt sällskap 641 9 23 42 25 sällskap Har ej stadigt sällskap 858 16 31 34 19 Uppgift saknas 8 Social- I 457 15 29 35 21 grupp 11 635 13 26 39 22 III 385 10 29 40 21 Hemmafruar, pensionärer 19 Uppgift saknas 11 Totalt 1 507 13 28 38 22 6.4 Normernas relativitet skaper utan mera för att försöka få ett
grepp om i vilken grad eleverna har någon känsla för att värderingar skiftar mellan olika kulturer. I tabell 6.14 visas att på- I detta aVSnitt ingår endast fyra frågor. ståendet om katolska kyrkans inställning till Dessa frågor har medtagits inte så mycket födelsekontroll erhållit högst andel korrekta för att kontrollera elevernas faktiska kun- svar, 85 %, mot 37 % för påståendet om 6.4.1 Enskilda kunskapsfrågor redovisade efter kön
Tabell 6.14 Enskilda frågor om normernas relativitet redovisade efter kön. Vertikala pro- centta].
Kön Påstående/fråga Svarsalternativ Pojkar Flickor Totalt Den katolska kyrkan har en strängare Rått 86 84 85 inställning till födelsekontroll än de Fel 8 11 9 protestantiska kyrkorna Vet ej, uppgift saknas 5 6 6 Lagstiftningen om abort är ungefär Rätt 6 10 8 densamma i de flesta länder Fel 87 82 84 Vet ej, uppgift saknas 7 9 8 Det förekommer inom vissa kulturer att Rått 65 49 58 man allmänt uppmuntrar till föräkten- Fel 6 11 8 skapliga förbindelser Vet ej, uppgift saknas 29 40 34 Homosexualitet har fördömts av alla folk Rätt 38 45 41 i alla tider Fel 40 34 . 37 ' Vet ej, uppgift saknas 21 21 21 Bastal 802 705 1 507
att homosexualitet fördömts av alla folk i alla tider. För alla påståenden utom nummer 1 finns
6.4.2. Kunskapsindex 6.4.2.1 Uppbyggnad
signifikanta skillnader. Pojkarna har i samt- liga fall högre indexpoäng. Det är ett in- tressant resultat, eftersom flickorna på de båda föregående indexen hade övervägande högre indexpoäng i de fall då signifikanta skillnader fanns. Så få exempel har tagits upp att man på grundval av dessa inte bör dra några generella slutsatser om skill- nader mellan pojkars och flickors kunskaper om normernas relativitet.
Indexet är uppbyggt på likartat sätt som tidigare. I tabell 6.15 ser vi, att 20 % av eleverna har högsta poängen medan 5 % har minuspoäng. Genomsnittspoängen är 2,0.
6.4.2.2 Redovisning efter erhållen under- visning -
Indexpoängen redovisas här efter undervis- ningens omfattning (tabell 6.16). Det före-
Tabell 6.15 Indexpoäng ifråga om normernas relativitet. I %.
Antal poäng
0 l 2 3 4 S:a ___—___— Antal 244 290 413 257 303 1 507 % 16 19 27 17 20 100
___—___—
Tabell 6.16 Indexpoäng ifråga om normernas relativitet redovisad efter undervisningens om- fattning. I % .
___—___—
Har undervisning skett om det kunskapsstoff som enkäten behandlat?
Ja, rätt mycket eller en del Nej, resp. Ej erhållit sexual— och samlevnadsundervisning Minns ej, uppgift saknas
Antal poäng Bastal ——1 2 3 4
234 29 29 15 26 1147 37 27 17 19 126 37 . 27 19 17
ligger en signifikant skillnad mellan ja— och nejkategorierna. Sambandet är det förvän- tade. Elever som anger att de erhållit un- dervisning har högre poäng.
6.4.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata
För kön och linje finns fortfarande en signi- fikant skillnad, medan den har försvunnit för stadigt sällskap och i likhet med tidigare inte finns för orttyp och socialgrupp.
Vid samtidig uppdelning på kön och linje erhålles följande procenttal för elever med 4 poäng:
Hum Ek Tekn Samh Nat pojkar —1 17 20 36 26 flickor 23 8 ——1 14 10
1 Bastal för litet för procentberäkning.
Tendensen finns kvar. Pojkarna har även efter uppdelning på linjer bättre kunskaper än flickorna i detta avseende. Oberoende av könsfördelningen varierar vidare kunskaper- na med linje. Mönstret för variationerna
mellan linjer är dock icke detsamma för de tre kunskapsområdena. Bl. a. av detta skäl är det svårt att ge variationerna en över- tygande förklaring.
6.5. Jämförelse med elevundersökningen i årskurs9
Som tidigare nämnts innehåller de båda undersökningarna inte exakt samma frågor på de tre kunskapsområdena. Till stor del är de dock gemensamma och skall därför läggas till grund för en jämförelse av kun- skapsnivåerna på de två stadierna.
De enskilda kunskapsfrågorna för sexual- kunskap är något fler på gymnasiestadiet, 23 mot 21 frågor. Signifikanta skillnader mellan könen föreligger till lika stor andel för de båda stadierna, och flickorna har i båda fallen bättre kunskaper än pojkarna. Vid jämförelse mellan stadierna med av- seende på de 14 enskilda kunskapsfrågor i sexualkunskap som varit gemensamma, visar sig gymnasieeleverna i 10 fall ha signifikant större andel korrekta svar. I övriga 4 fall föreligger inte någon signifikant skillnad.
Tabell 6.17 Indexpoäng ifråga om normernas relativitet redovisad efter bakgrundsdata. I%.
Antal poäng
Bakgrunds- _— variabel Kategori Bastal ———1 2 3 4 Kön Pojkar 802 29 29 19 24 Flickor 705 43 26 15 16 Linje Humanistisk 305 37 21 19 23 Ekonomisk 204 43 33 12 13 Teknisk 269 37 31 12 19 Samhällsvetenskaplig 344 33 25 19 22 Naturvetenskaplig 385 31 29 19 21 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 462 35 26 20 19 Övriga städer med mer än 30 000 inv 454 36 28 15 21 Övrigt 591 36 28 17 20 Stadigt sällskap Har stadigt sällskap 641 36 26 16 22 Har ej stadigt sällskap 858 34 29 18 19 Uppgift saknas 8 Socialgrupp I 457 35 26 18 22 II 635 35 30 15 20 III 385 37 26 19 18 Hemmafruar, pensionärer 19 Uppgift saknas 11 Totalt 1 507 35 27 17 20
Även då jämförelsen inskränks till att gälla enbart elever på den gymnasieförberedande linjen i årskurs 9 i grundskolan, har gymna— sieeleverna genomsnittligt bättre kunskaper, men avviker nu mindre markant.
Vad gäller samhällsfrågor med anknyt- ning till sexualliv och samlevnad överens- stämmer resultaten med ovanstående. Grundskoleeleverna har fått en fråga mer än gymnasieeleverna, nämligen 15 frågor. Flickorna har större kunskaper än pojkarna på båda stadierna och i lika stor utsträck- ning. På de 9 frågor som varit gemensamma för båda stadierna visar sig gymnasieele- verna ha signifikant större andel korrekta svar i 6 fall. I övriga 3 fall föreligger inte några signifikanta skillnader. Vid jämförel- se med enbart 9 g, visar sig tendensen kvar- stå, dock mindre markerad.
Ifråga om både sexualkunskap och sam- hällsfrågor visar sig elever med stadigt säll- skap ha bättre kunskaper än övriga elever. Denna tendens framträder dock ej i un- dersökningen av grundskolans elever.
Lika många frågor om normernas relati— vitet har ställts i de båda undersökningarna, och medelpoängen är också densamma, 2,0 poäng. Pojkarna visar sig både i gymna- siet och i grundskolan ha större kunskaper än flickorna.
7. Normer för sexuellt samliv
7.1. Inledning
Undersökningen behandlar de normer för sexuellt samliv bland ungdomar i elever- nas egen ålder som eleverna själva har och de normer som eleverna tror att skolan, föräldrarna och kamraterna har. I en tidi— gare av utredningen utförd undersökning, (SOU 1969: 2), har det sexuella beteendet undersökts, vilket är ett skäl till att det inte tagits upp i denna undersökning. Enligt Utredningsinstitutets bedömning skulle i det här sammanhanget sådana frågor vara så känsliga, att de skulle kunnat omöjliggöra undersökningens genomförande. Föräldrar och lärare skulle kunna motsätta sig att en sådan undersökning gjordes inom skolans område.
Närmast redovisas elevernas normer, där- efter de normer de tillskriver sin omgivning. I enkätformuläret har ordningen mellan frågorna varit den omvända. Svarsalterna- tiven är ej genomgående jämförbara. I fråga om normer man tillskriver skola och föräldrar behandlas fyra olika inställningar, i kap. 2 benämnda avvisande, restriktiva, fria och ansvars- och självständighetsbeto- nande. Möjligheten fanns också för eleverna att ange att skola och föräldrar ställer sig likgiltiga för problemet. Frågorna avser ju att komma åt skolans och föräldrarnas sätt att fungera som normkällor. Det är då av intresse att se inte bara om de uttalar sig för olika sexuella handlingsmönster utan också om de rekommenderar eget ställnings-
tagande eller ställer sig likgiltiga. Beträf- fande kamraters normer och elevernas egna är det däremot de olika handlingsmönstren, återspeglade i de angivna normerna, som är av intresse.
7.2 Elevernas egna normer
Majoriteten av eleverna, 63 %, ansluter sig till den restriktiva inställningen, dvs. att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv (tabell 7.1). Den större de- len av de övriga eleverna har den friare inställningen till sexuellt samliv (26 %). Accepterar man den friare inställningen lär man även acceptera sexuellt samliv mel— lan ungdomar som har stadigt sällskap, dvs. 89 % skulle acceptera sexuellt samliv om man har stadigt sällskap. Av den tidi- gare nämnda undersökningen av svenska folkets sexualliv framgår att 91 % i den yngre generationen både bland män och kvinnor, accepterar sexuellt samliv mellan par med stadigt sällskap, medan en mindre del accepterar sexuellt samliv mellan obund- na, relativt obekanta personer. Mönstret är därmed detsamma i båda undersökningar- na.
Den norm som eleverna ansluter sig till beror inte på omfattningen av den under- visning de fått om olika normer. Detta fram- går av tabell 7.2. Ungefär samma andel ansluter sig oberoende av undervisningens omfattning till kravet på stadigt sällskap.
________________________—-——-———————-——
Vilken norm ansluter man sig till?
Att man måste
Att det ha stadigt Att det räcker absolut sällskap för med att man inte får att ha sexuellt träffas mer Uppgift förekomma samliv tillfälligt Vet ej saknas S:a ___—M_— Antal 56 943 393 106 9 1 507 % 4 63 26 7 1 100
______________________—_——————
Tabell 7.2 Elevernas normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder redo- visade efter erhållen undervisning. I %.
_______________________————_—————-——
Vilken norm ansluter man sig till?
Får ej Stadigt Räcker med Vet ej, Har man i undervisningen behandlat före- sällskap mer tillfällig uppgift olika normer för sexuellt samliv? Bastal komma krävs kontakt saknas _______________________— Ja, rätt mycket eller en del 441 5 61 29 6 Nej, resp. Ej erhållit sexualunder- visning 91 1 4 65 24 7 Minns ej, uppgift saknas 155 2 54 28 15
7.2.1. Redovisning efter bakgrundsdata
I tabell 7.3 redovisas elevernas normer med uppdelning på bakgrundsdata. Signifikanta samband finns mellan elevernas normer och kön, linje, religiös bakgrund resp. föräldrar- nas kontroll.
Samma andel av pojkar och flickor intar den avvisande inställningen medan pojkarna i övrigt har en markant friare inställning till sexuellt samliv. Den tidigare undersök- ningen (SOU 1969: 2) redovisar kortare bekantskapstid före det första samlaget för pojkar än för flickor. Med utgångspunkt från denna överensstämmelse kan man på- stå att angivna normer speglar handlings- beteendet.
Skillnaderna mellan linjerna återfinns till största del mellan den restriktiva och fria inställningen. Det är tydligt att variationer- na mellan linjer här fångar upp skillna— derna mellan pojkar och flickor. Procenten elever som anser att stadigt sällskap krävs för sexuellt samliv samvarierar över linjer direkt med procenten flickor.
Den förväntade tendensen framträder vad gäller skillnaden beroende på den religiösa
bakgrunden. Elever som har hem där ingen av föräldrarna är religiös, visar en friare inställning än elever med hem där någon eller båda föräldrarna är religiösa.
Det visar sig att ju strängare föräldrarnas kontroll är, desto mindre fri är elevernas inställning till sexuellt samliv. Föräldrakon- trollen påverkar dock inte den avvisande inställningen. Här finns inga skillnader mel— lan eleverna.
7.3. Normer tillskrivna skola; föräldrar och kamrater
De normer som eleverna tillskriver sin om- givning redovisas i tabell 7.4. Det kan no- teras att 60 % av eleverna anger, att skolan vill att man bildar sig en egen uppfatt- ning att handla efter. Om denna uppfatt- ning bottnar i uttalade åsikter från lärarna eller endast tillskrives skolan utan vidare grund är svårt att säga. Tabell 7.5 visar dock att andelen elever som ser skolans roll på detta sätt varierar med den utsträck- ning i vilken man i skolan sysslat med olika normer för sexuellt samliv. De som fått undervisning uppger i högre grad än övriga
Tabell 7.3 Elevernas normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder redo- visad efter bakgrundsdata. I %.
Bak- Får ej Stadigt Räcker med Vet ej, grunds- före- sällskap mer tillfällig uppgift variabel Kategori Bastal komma krävs kontakt saknas Kön Pojkar 802 . 3 49 40 9 Flickor 705 4 79 1 1 6 Linje Humanistisk 305 4 71 20 6 Ekonomisk 204 4 61 30 5 Teknisk 269 3 56 32 10 Samhällsvetenskaplig 344 4 66 23 7 Naturvetenskaplig 385 4 59 28 9 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö _ med vissa förorter 462 3 62 28 7 Övriga städer med mer än 30 000 inv 454 4 61 28 7 Övrigt 591 5 64 23 8 Stadigt Har stadigt sällskap 641 2 71 21 5 sällskap Har ej stadigt sällskap 858 5 57 29 9 Uppgift saknas 8 Social- I 457 3 63 26 9 grupp 11 635 4 63 25 8 111 385 3 62 29 6 Hemmafruar, pensionärer 19 Uppgift saknas 11 Religiös Båda föräldrarna religiösa eller bakgrund kyrkliga 306 13 60 21 6 En av föräldrarna är religiös eller kyrklig 192 3 66 22 9 Ingen av föräldrarna är religiös eller kyrlig 863 1 63 29 7 Vet ej och uppgift saknas 146 3 60 25 12 Föräld- Brukar för- Alltid, ofta 159 3 74 19 4 rarnas åldrarna ange Ibland 714 3 65 25 7 kontroll hur dags man Aldrig 630 4 57 29 9 skall vara hemma Uppgift på kvällarna? saknas 4 Totalt 1507 4 63 26 8
Tabell 7.4 Normer för sexuellt samliv mellan ungdomari elevernas egen ålder tillskrivna skola, föräldrar och kamrater. I %.
Vad tror man skolan vill att man skall tycka?
Skolan vill att man bildar sig Skolan Att det Att det en egen intresserar absolut Att man räcker att uppfatt- sig inte inte får måste ha man träffas ning att alls för före- stadigt mer till- handla denna Uppgift komma sällskap fälligt efter fråga Vet ej saknas S:a Antal 76 143 8 903 220 153 4 1 507 % 5 9 1 60 15 10 — 100
Vad tror man föräldrarna tycker?
Föräld- rarna vill att man Föräld- bildar sig rama in- Att det Att det en egen tresserar absolut Att man räcker att uppfatt- sig inte inte får måste ha man tråf- ning att alls för före- stadigt fas mer handla denna Uppgift komma sällskap tillfälligt efter fråga Vet ej saknas S:a Antal 271 510 8 605 20 92 1 1 507 % 18 34 1 40 1 6 ——- 100 Vad tror man kamraterna tycker? Att det Att det Att man räcker att Kamraterna absolut inte måste ha man träffas har ingen får före- stadigt säll- mer till- speciell åsikt Uppgift komma skap fälligt om detta Vet ej saknas S:a Antal 9 549 511 246 187 5 1 507 % 1 36 34 16 12 — 100
Tabell 7.5 Normer för sexuellt samliv tillskrivna skolan redovisade efter undervisningens omfattning. I %.
Vad tror man att skolan vill att man skall tycka?
Skolan vill att Att det man bildar Skolan Har man i under- räcker sig en egen intres- visningen behand- Att det Att man med att uppfatt- serar sig Vet ej, lat olika normer absolut måste ha man träffas ning att inte alls och upp- för sexuellt sam- inte får stadigt mer till- handla för denna gift saknas liv? Bastal förekomma sällskap fälligt efter fråga
Ja, rätt mycket
eller en de] 441 5 12 — 66 8 9 Nej eller erhöll
ingen sexual- och samlevnads- undervisning 91 1 5 8 1 57 19 10 Minns ej, uppgift saknas 155 3 8 1 59 1 1 17
att skolan vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter.
Om man jämför de åsikter eleverna till- skriver skolan med dem de tillskriver för- äldrarna, finner man att föräldrarna för eleverna framstår som mer restriktiva.
Eftersom svarsalternativen för normer till- skrivna skolan och föräldrarna inte är rik- tigt desamma som för elevernas egna åsikter kan en direkt jämförelse inte göras. Det är
dock tydligt att föräldrarna och i viss mån skolan tillskrivs den avvisande åsikten i högre grad än den omfattas av eleverna själva och den minst restriktiva i lägre
grad. Samma svarsalternativ som för elevernas
egna normer har kunnat anges för de nor- mer som tillskrivits kamraterna. För dessa båda kategorier är det, som tidigare nämnts, normerna för handlingsmönstret som man
vill komma åt. Uppgifterna om kamraternas åsikter får tas med en viss försiktighet, eftersom »vet ej»-svaren här är betydligt högre.
Uppgifterna pekar nu på att kamraternas åsikt skulle vara friare än elevernas egna vilket inte är möjligt om de tillfrågade ele- verna är representativa för sina kamrater. Förklaringen kan vara den att många elever framträtt som mer >>fria» och >>radikala» i samtal med kamraterna än vad som motsva- rar deras verkliga attityder. Dessa har däre- mot i högre grad framkommit i den anony— ma enkätundersökningen. Svaret att >>kam- raterna har ingen speciell åsikt» innebär antagligen ofta, att eleverna inte känner till kamraternas åsikter. Man kan inte anta, att kamraterna skulle ha mindre deciderade uppfattningar än de i enkäten deltagande eleverna.
7.4 Jämförelse med elevundersökningen i årskurs9
På detta område har identiska frågor ställts till de båda elevkategorierna, varför direkta jämförelser kan göras.
Elevernas egna normer överensstämmer helt, när det gäller att man måste ha stadigt sällskap för att få ha sexuellt samliv. % an- ser detta. I övrigt vinner den fria inställ- ningen större anslutning bland gymnasiets elever (26 mot 12 %), medan grundskole- eleverna däremot har större andel vet ej svar.
En ungefär lika stor andel på båda sta- dierna anser att skolan vill, att man skall bilda sig en egen uppfattning att handla efter. Grundskoleeleverna anser emellertid att deras föräldrar är mer restriktiva. 32 % , mot 18 % för gymnasieeleverna, tror att föräldrarna tycker, att sexuellt samliv abso- lut inte får förekomma bland ungdomar i elevernas egen ålder. Divergensen kan möjligen bottna i att föräldrarna i högre grad tolererar sexuellt samliv mellan arton- åringar än mellan sextonåringar.
När det gäller kamraternas inställning har eleverna på det lägre stadiet i mycket högre grad angett, att kamraterna inte har någon
speciell åsikt, 34 % mot 16 %. Eftersom gymnasieeleverna bättre har kunnat specifi- cera kamraternas åsikter, kan en jämförelse mellan de övriga inställningarna visa på en skillnad, som inte finns i verkligheten. Hade grundskoleeleverna kunnat ange sina kam- raters åsikter i högre grad, hade kanske skillnaderna försvunnit. För åsikter om att stadigt sällskap krävs finns ingen skillnad men däremot för åsikten att det räcker med att man träffas mer tillfälligt. Dubbelt så många gymnasieelever som grundskoleele- ver, 34 % mot 17 %, tror att deras kamra- ter har denna inställning.
8 Upplevt behov av sexual- och samlevnads-
undervisning
8.1. Inledning
I detta kapitel skall elevernas behov av sexualundervisning redovisas med avseende på hur de själva upplever det. Deras uttala- de behov är en funktion av »mättnads- graden», i sin tur sammanhängande med omfattningen av erhållen undervisning och av tillgången till informationsalternativ. En stor del av frågorna om behov anknyter till den första komponenten och gäller allt- så behoven mot bakgrund av erhållen un- dervisning. Nu har kartläggningen av under- visningens innehåll avsett relativt stora kunskapsområden varför rekonstruktion i detalj av önskemålen om undervisning ej är möjlig. Inte heller erhålles någon direkt gradering av vikten av de olika områdena ur elevernas synpunkt.
Vi skall här först ta upp två frågor med anknytning till den undervisning som före- kommit, liksom tidigare med uppdelning på fyra områden varav tre gäller kunskapsom- råden (sexualkunskap, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad och normernas relativitet) och det fjärde nor- mer för sexuellt samliv.
Sexualkunskap osv. definieras här som tidigare av det kunskapsstoff som eleverna utfrågats om i enkänten. Sedan behandlas elevernas önskemål beträffande hjälpmedel i undervisningen och undervisningsklimat samt deras behov av enskilt samtal och av undervisning i speciella frågor (preventiv— medel, samlag). Slutligen redovisas elever- nas synpunkter på vem som bör sköta sexu- alundervisningen i skolan.
8.2 Elevernas attityd till att sexual- och samlevnadsfrågor behandlas i undervis- ningen 8.2.1 Ifråga om sexualkunskap 8.2.1.1 Allmän värdering och önskemål
Som framgår av tabellerna 8.1 och 8.2 redo- visas här elevernas upplevelse av att sexual- kunskap berörs i undervisningen och önske- mål om mer undervisning. En överväldigan- de majoritet, 97 %, ser positivt på att sexualkunskap berörs i undervisningen. Man bör observera, att eleverna uppmanats att ta ställning till ökad undervisning i sexual— kunskap utan att behöva ta hänsyn till
Tabell 8.1. Upplevelse av att sexualkunskap berörs i undervisningen.
Tycker man att det är bra att sexualkunskap berörs i undervisningen? Ja Nej Vet ej Uppgift saknas S:a Antal 1459 22 24 2 1507 % 97 1 2 —— 100
Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i sexualkunskap?
Ja, mycket Ja, något Uppgift mer mer Nej Vet ej saknas S:a Antal 514 698 233 61 1 1507 ' % 34 46 15 4 — 100
detta besluts konsekvenser, t. ex. minskad undervisning om andra ämnesområden. ' '
Eleverna har heller inte uttalat sig om innehållet i den önskade undervisningen, men man kan tänka sig att de i viss mån relaterar till de kunskapsfrågor som tagits upp i enkäten. Dessa består dock av både s.k. praktiska frågor och frågor av mer teoretiskt intresse.
Beträffande den allmänna värderingen finns inte tillräcklig variation i svaren för att motivera Särredovisning efter bakgrunds- data eller uppgifter om undervisningens om- fattning. Särredovisning har dock skett be- träffande önskemålen om mer undervis- ning.
8.2.1.2 Redovisning efter erhållen under- visning
Hur önskemålen om mer undervisning be-
ror av den undervisning man erhållit fram- går av tabell 8.3. En signifikant tendens föreligger i övre delen av tabellen. Önske- mål om mer undervisning i sexualkunskap beror i hög grad av i vilken omfattning man fått sådan undervisning. I tabellens nedre del, där Särredovisning görs efter antal tim- mar som ägnats åt sexual- och samlevnads- undervisning, framträder samma tendens, men något svagare. Även här föreligger
statistisk signifikans.
8.2.1.3 Redovisning efter bakgrundsdata
I hela kapitel 8 kommer vi inte att sär- redovisa efter bakgrundsvariablerna linje, orttyp och socialgrupp, eftersom dessa inte uppvisar några intressanta resultat. vad gäl- ler linje beror de skillnader, som ibland uppkommer, delvis på den sneda könsför- delningen och till stor del på att omfatt—'
Tabell 8.3. Önskemål om mer undervisning i sexualkunskap redovisad efter omfattning av erhållen undervisning. I %.
Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i sexualkunskap?
Har man fått undervisning, om det Ja, mycket Ja, något Vet ej, upp- kunskapsstoff enkäten behandlat? Bastal mer mer Nej gift saknas Ja, om det mesta 243 19 49 26 7- Ja, om en del 900 32 49 15 4 Nej 333 52 36 10 2 Minns ej, uppgift saknas 31
Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i sexualkunskap?
Ja, Ja, Vet ej, Sexual- och samlevnadsundervisning, mycket något uppgift under biologilektionerna: antal timmar Bastal mer mer Nej saknas 1—3 245 46 40 1 1 2 4—5 358 30 51 16 4 6— 466 25 52 20 4 Ingen undervisning, minns ej och uppgift saknas 438 41 40 13 6
Tabell 8.4. Önskemål om mer undervisning i sexualkunskap redovisad efter bakgrundsdata. I %. Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i sexualkunskap? Ja, Ja, Vet ej, Bakgrunds- . mycket något uppgift variabel , ;-_ Kategori Bastal mer mer Nej saknas Kön; " . Pojkar 802 36 . 44 15 4 . Flickor 705 32 . 49 16 4 Stadigt _ Har stadigt sällskap 641 37 44 15 4 sallskap Har ej stadigt sällskap 858 32 48 16 5 Uppgift-saknas 8 — . Religiös" "Båda föräldrarna religiösa - bakgrund eller kyrkliga 306 29 - 49 18 .. , — En av föräldrarna är religiös _ eller kyrklig 192 35 45 18 Ingen av föräldrarna är religiös ellerkyrklig 863 37 45 14 4 Vet ej och uppgift saknas 146 26 51 15 8 Totalt 1 507 34 4 46 15 4
ningen av den undervisning som förekom- mit på' respektive linje har varierat. I den mån skillnaderna beror på könsfördelningen framgår denna av särredovisningen för kön. Undervisningens omfattning på olika linjer har tagits upp i avsnitt 5. 9.
I endast två av tio fall erhålls signifi- kanta skillnader för orttyp och tendenserna är i dessa fall inte entydiga. Det är uppen- bart, att det inte är ortens invånarantal som sådant, som står för skillnaderna utan några andra faktorer som t. ex. att linjerna före- kommer i olika utsträckning på orterna. "För socialgrupp förekommer inte i något fall signifikanta skillnader.
. ;.Eör- återstoden av bakgrundsvariablerna, kön, stadigt sällskap och religiös bakgrund, finns ingen säkerställd skillnad, när det gäl- ler önskemål om mer undervisning i sexual- kunskap. Detta framgår av tabell 8.4.
8.2.2. I' fråga om samhällsfrågor med an- knytning till sexualliv och samlevnad
8.221: Allmän värdering och önskemål
Tabell 8.5 ger en bild som exakt överens- stämmer med motsvarande gällande sexual- kunskap. _Eleverna ar i överväldigande grad positiva till att samhällsfrågor med an- knytning "till sexualliv och samhällsfrågor
Tabell 8.5. Upplevelse av att samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet berörs i undervisningen.
Tycker man att det är bra att samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet berörs i undervis-
ningen? Upp- gift Vet sak- Ja Nej ej nas S:a Antal 1458 21 24 4 1507 % 97 1 2 — 100
tas upp i undervisningen. En något större del, 91 %, än för sexualkunskap vill ha 'mer undervisning (tabell 8.6).
8.2.2.2 Redovisning efter erhållen under- visning
Vid Särredovisning efter erhållen undervis- ning, tabell 8.7, framträder samma tendens som tidigare, statistiskt signifikant. De elever som inte erhållit någon undervisning önskar mer undervisning än de som erhållit sådan.
8.223. Redovisning efter bakgrundsdata
I tabell 8.8 ges önskemålen med uppdel- ning på bakgrundsdata. Variabeln religiös
Tabell 8.6. Önskemål om mer undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexualliveti
Skulle man önskatatt skolan gett mer undervisning än. som-skett om samhälls- frågor med anknytning till sexuallivet? - -
Uppgift
Ja, mycket Ja, något
mer mer ' Nej Vet ej saknas S:a Antal 715 660 - 98 30 . 4 1 507 % 47 44 7 2 — 100 .r
Tabell 8. 7 Önskemål om mer undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisad efter omfattning av erhållen undervisning. I %. " —- ”"' ___—___qu
Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än. som skett om samhällsfrågor med anknytning till sexual- livet? Ja, Ja, Vet ej, ' : Har man fått undervisning om mycket något uppgift _ ._I det kunskapsstoff enkäten behandlat? Bastal mer mer Nej saknäs' Ja, om det mesta eller en del . _549 , 33 52 ' ' . 12" ,..3' ' . ,, ..- Nej _ 874” 58 38 ' 3 l', " ' '
Minns ej, uppgift saknas ' ' 84 ' " - » '? '”
Tabell 8. 8. Önskemål om mer undervisning 1 samhällsfrågor med anknytning till_ sexualliv och samlevnad redovisad efter bakgrundsdata. I %.
Skulle man önskat att skolan gett mer. undervisning än" som skett 1 samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad? - ?
Ja, Ja, Vet'ej, ' "" Bakgrunds- mycket något uppgift variabel Kategori Bastal mer mer Nej saknas _ Kön Pojkar 802 45 44 * S' 2" Flickor . 705 50 43 5 2 Stadigt Har stadigt sällskap ' ' 641 49 44 6 2 sällskap Har ej stadigt sällskap 858 46 44 7 3 Uppgift saknas 8 Totalt 1507 47 44 ' 7'. , .2.
bakgrund ingår ej här. Den har bedömts per om variationer i normer mellan olika, som mindre intressant redovisningsgrund med motiveringen att frågorna på detta område kan antas vara mindre kontrover- siella än de som gäller sexualkunskap.
Uppdelningen på kön, men inteipå sta- digt sällskap, ger signifikant skillnad. Flic- korna vill ha mer undervisning än poj- karna.
8.2.3. Ifråga om normernas relativitet ' 8.2.3.1 Allmän värdering och önskemål
Intresset för undervisning rörande vad som här kallats normernas relativitet (kunska-
kulturer) framgår av tabellerna. 8.9 och: 8.10. Här erhålles resultat söm liknar 'de—' tidigare fast med något mindre märkeraf'
Tabell 8. 9. Upplevelse av att normer—nas rela-" tivitet berörs 1 undervisningen. ' ' '
Tycker man att det är bra att nor- mernas relativitet berörs i under-
visningen? UPP? . -4 gift & Vet ' sak- Ja Nej ej ' nas S:a Antal 1 296 79 129 3 1 507 % ' ' 86 5 9 -—— 100
Tabell 8.10. Önskemål om mer undervisning om normernas relativitet.
Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett om normernas
relativitet? Ja, mycket Ja, något Uppgift
mer mer Nej Vet ej saknas S:a Antal 511 734 167 93 2 1 507 % 34 49 11 6 __ 100
. intresse. 86 % anser, att det är positivt att
normernas relativitet berörs i undervis- ningen. 83 % önskar mer undervisning.
8.232. Redovisning efter erhållen under- visning
Som tidigare framträder också här en sta—
tistiskt signifikant skillnad mellan de elever
som erhållit undervisning och de som inte erhållit någon (tabell 8.11). De sistnämnda önskar mer undervisning.
8.2.3.3 Redovisning efter bakgrundsdata
I tabell 8.12 redovisas endast uppdelningen efter kön. Det finns en signifikant skillnad
mellan pojkar och flickor, där flickorna önskar mer undervisning.
8.2.4. Ifråga om normer för sexuellt samliv 8.2.4.1 Allmän värdering och önskemål
I tabell 8.13 ser vi, att 81 % tycker att det är bra att normer för sexuellt samliv berörs i undervisningen. Det är en något lägre andel än för de tidigare områdena. En markant lägre andel, 65 %, vill ha mer diskussion (tabell 8.14). Eleverna är emel- lertid osäkrare på detta område och har i högre grad angett, att de inte vet. Detta kan kanske delvis bero på att eleverna här endast har kunnat välja mellan ett ja- och
Tabell 8.1]. Önskemål om mer undervisning om normernas relativitet redovisade efter omfatt— ning av erhållen undervisning. I %.
Skulle man önskat att skolan gett mer under- visning än som skett om normernas relativitet?
Ja, Ja, Vet ej, Har man fått undervisning om det mycket något uppgift . kunskapsstoff enkäten behandlat? Bastal mer mer Nej saknas Ja, om det mesta eller en del 234 19 57 19 5 . Nej eller erhöll ingen undervisning i sexualliv. och samlevnad 1 147 39 47 9 5 Minns ej, uppgift saknas 126 16 52 14 17
Tabell 8.12. Önskemål om mer undervisning om normernas relativitet redovisade efter bak- _ grundsdata. I %.
Skulle man önskat att skolan gett mer under- visning än som skett om normernas relativitet? Ja., 13, Vet ej , Bakgrunds- mycket något uppgift variabel Kategori Bastal mer mer Nej saknas Kön Pojkar 802 30 48 14 8 Flickor 705 38 49 8 5 Totalt 1 507 34 49 11 6
Tabell 8.13. Upplevelse av att normer för sexuellt samliv berörs i undervisningen.
Tycker man att det är bra att nor— mer för sexuellt samliv berörs i
undervisningen? Upp- g1ft Vet sak- Ja Nej ej nas S:a Antal 1218145 142 2 1507 % 81 10 9 — 100
Tabell 8.14. Önskemål om mer diskussion kring normer för sexuellt samliv.
Skulle man önskat att det i skolan diskuterats mer än som skett kring normer för sexuellt samliv?
Upp- gift
Vet sak- Ja Nej ej nas S:a Antal 986 342 177 2 1507 % 65 23 12 _ 100
nejalternativ medan de vid de tidigare kun- skapsområdena har kunnat nyansera sitt ja- svar genom att välja mellan alternativen »ja, mycket mer» och »ja något mer». Vid kunskapsfrågorna har vi ju haft en uppfatt- ning om vad som ligger till grund för gra- dering av önskemålen — i vilken mån undervisning förekommit om kunskapsfrå— gorna. Beträffande normer för sexuellt sam- liv har vi bara elevernas subjektiva upp— fattning om detta ämne har behandlats mycket eller litet att gradera efter, varför en finare gradering här ansetts mindre me— ningsfull.
8.2.4.2 Redovisning efter erhållen under- visning
I tabell 8.15 görs en redovisning efter den omfattning i vilken normer berörts i under- visningen. Det framgår, att önskemålen om mer diskussion visar samma tendens som för de övriga områdena. Skillnaderna är signi- fikanta.
8.243. Redovisning efter bakgrundsdata
Av de tre bakgrundsvariabler som redovisas i tabell 8.16 är det endast stadigt sällskap som ger signifikanta skillnader. Det är emel- lertid precis på gränsen att den är signi- fikant och eftersom avvikelsen för vet ej och uppgift saknas ger ett stort bidrag till att skillnaden blir signifikant, har inte den- na bakgrundsvariabel något större intresse.
8.3. Elevernas önskemål ifråga om hjälpme— del i undervisningen och undervisnings- klimat
Här behandlas endast två aspekter, bildband och filmer samt diskussion i klassen. Tabell 8.17 visar att 75 % av eleverna har uttryckt önskemål om mer hjälpmedel i undervis- ningen i form av bildband och filmer. 69 % vill ha tillfälle till mer diskussion kring sexual- och samlevnadsfrågor (tabell 8.18).
8.3.1. Redovisning efter bakgrundsdata
I tabellerna 8.19 och 8.20 redovisas önske— mål om mer hjälpmedel och mer diskussion efter kön. Inte i något av fallen finns någon
Tabell 8.15. Önskemål om mer diskussion kring normer för sexuellt samliv redovisade efter omfattning av diskussion under läsåret. I %.
Skulle man önskat att det i skolan diskuterats mer än som skett kring nor- mer för sexuellt samliv?
Vet e', Har olika normer för sexuellt samliv uppgift behandlats i undervisningen? Bastal Ja Nej saknas Ja, rätt mycket eller en del 441 60 27 12 Nej eller erhöll ingen sexual- och sam— levnadsundervisning 91 1 Minns ej, uppgift saknas 155
Tabell 8.16. Önskemål om mer diskussion kring normer för sexuellt samliv redovisade efter bakgrundsdata. I %.
_____________________—_-—-——————-————
Skulle man önskat att det i skolan diskuterats mer än som skett kring nor- mer för sexuellt samliv?
Vet ej, Bakgrunds- uppgift variabel Kategori Bastal Ja Nej saknas ________________._____————— Kön Pojkar 802 68 20 12 Flickor 705 63 25 12 Stadigt Har stadigt sällskap 641 68 22 10 sällskap Har ej stadigt sällskap 858 63 23 14 Uppgift saknas » 8 Religiös Båda föräldrarna religiösa bakgrund eller kyrkliga . 306 61 26 12 En av föräldrarna är _ religiös eller kyrklig 192 71 20 9 Ingen av föräldrarna är - _ religiös eller kyrklig 863 67 22 11 Vet ej och uppgift saknas 146 59 23 18 Totalt 1 507 65 23 12
Tabell 8.17. Önskemål om mer hjälpmedel i undervisningen i sexual- och samlevnads- frågor.
Skulle man vilja ha fler bildband och filmer? Upp- glft Vet sak- ' Ja Nej ej nas S:a Antal 1125 202 179 1 1507 % 75 13 12 —— 100
Tabell 8.18. Önskemål om mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor.
Skulle man vilja ha tillfälle till mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor?
Upp- g1ft Vet sak- Ja Nej ej nas S:a. Antal 1038 277 190 2 1507 % 69 18 13 '— 100
Tabell 8.19. Önskemål om mer hjälpmedel i undervisningen i sexual- och samlevnadsfrågor redovisade efter bakgrundsdata. I %. .
__________________.__——_———-——-—————
Skulle man vilja ha fler bildband och filmer? Vet ej, Bakgrunds- ' uppgift variabel Kategori Bastal Ja Nej saknas ___—___——-———————————— Kön Pojkar " 802 76 12 12 Flickor 705 73 14 12 Totalt 1 507 75 13 12
. .
säkerställd skillnad mellan pojkar déh flic- kor.
8.4 Elevernas behov av enskilt samtal rö- rande sexual— och samlevnadsproblem
53 % av eleverna har önskemål om till- fälle till enskilt samtal om personliga pro-
blem, tabell 8.21. Andelen vet ej-svar är här relativt stor, 18 %.
8.4.1 Redovisning efter bakgrundsdata ' '
Av tabell 8.22 framgår, att' behovet av enskilt samtal är något större bland flickor än bland pojkar. Bland dem som har sta-
Tabell 8.20. Önskemål om tillfälle till mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnads- frågor redovisade efter bakgrundsdata. I %.
_____________———-————_———-———
Skulle man Vilja ha tillfälle till mer diskussion i klassen kring sexual- och
samlevnadsfrågor? Vet ej, Bakgrunds- uppgift variabel Kategori Bastal Ja . Nej saknas ___—__M— Kön Pojkar 802 70 18 13 Flickor 705 68 19. 13 Totalt 1 507 69 18 13
___—________———-_———_—
Tabell 8.2]. Önskemål om tillfälle till enskilt samtal om personliga problem.
______________—_—-—_————_—
Skulle man vilja ha tillfälle till enskilt samtal om personliga problem gällande sexuallivet?
Uppgift Ja Nej Vet ej saknas S:a ___—____________———- Antal 797 435 271 4 1 507 % 53 29 18 —— 100
________———————-———-——————
Tabell 8.22. Önskemål om tillfälle till enskilt samtal rörande personliga problem redovisade efter bakgrundsdata. I %.
______________________._———_—————
Skulle man vilja ha tillfälle till enskilt samtal rörande personliga problem gäl- lande sexuallivet?
M
Vet ej, Bakgrunds- uppgift variabel Kategori Bastal Ja Nej saknas Kön Pojkar 802 51 28 21 Flickor 705 55 30 15 Stadigt Har stadigt sällskap 641 55 30 15 sällskap Har ej stadigt sällskap 858 51 28 21 Uppgift saknas 8 Religiös Båda föräldrarna religiösa bakgrund" " eller kyrkliga 306- 55 29 16 "En av föräldrarna är religiös eller kyrklig 192 55 28 17 Ingen av föräldrarna är religiös eller kyrklig 863 . 55 28 17 Vet ej och uppgift saknas 146 33 33 34 Totalt 1 507 53 29 18
_________________—__—————————-—-
digt sällskap vill också en något större an— del ha tillfälle till enskilt samtal. Båda dessa skillnader är signifikanta. Elevernas religiösa bakgrund är inte utslagsgivande för behovet.
8.5. Behov av undervisning i speciella frågor
Två frågor tas här upp, gällande behov av undervisning om preventivmedel och om
samlag. Eleverna har tillfrågats om när de ansett det lämpligt att undervisning för förs- ta gången ges i dessa frågor. Det bör fram- hävas att risken finns att frågorna därige- nom fått en förutsättande struktur, även om det första svarsalternativet gett eleverna möjlighet att säga att undervisning ej bör förekomma. Tabell 8.23 gäller lämplig tid- punkt för undervisning för första gången om preventivmedel. Ingen elev anser att
_____________________________——— När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om preventivmedel förekom
första gången? Bör inte alls Årskurs Uppgift förekomma 1—3 4—6 7—9 Senare Vet ej saknas S:a ___—”___— Antal 6 49 423 972 40 17 —— 1 507 % — 3 28 65 3 1 — 100
Tabell 8.24. Lämplig tidpunkt för undervisning om samlag.
_____________________________—_—— När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om samlag förekom första
gången? Bör inte alls Årskurs Uppgift
förekomma 1—3 4—6 7—9 Senare Vet ej saknas S:a Antal 15 209 490 703 63 25 2 1 507 % 1 14 33 47 4 2 -— 100
sådan undervisning ej bör förekomma. Flertalet, 65 % , hänvisar till årskurs 7—9. Av tabell 8.24 framgår att ungefär hälf- ten, 47 %, förordar undervisning för första gången om samlag på låg- och mellansta- diet, medan enligt tabell 8.23 31 % anser att undervisningen om preventivmedel skall förekomma redan på låg— eller mellansta- diet, (i båda fallen med stark övervikt för mellanstadiet). En möjlig förklaring till det- ta är att kunskaper om samlag anses ha ett teoretiskt intresse på ett tidigt stadium, me-
dan de mer praktiskt inriktade kunskaperna om preventivmedel inte anses behövas förr- än på ett senare stadium.
8.5.1. Redovisning efter bakgrundsdata
Pojkar och flickor är eniga om lämplig tid- punkt för undervisning första gången om preventivmedel. Detta framgår av tabell 8.25. Den enda signifikanta skillnaden för de redovvisade bakgrundsvariablerna före- ligger för religiös bakgrund. Eleverna vill
Tabell 8.25. Lämplig tidpunkt för undervisning om preventivmedel redovisad efter bakgrunds- data. I %. När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om preventivmedel förekom första gången? Bör ej alls Låg— eller Vet ej, Bakgrunds— före- mellan— Hög- uppgift variabel Kategori Bastal komma stadiet stadiet Senare saknas Kön Pojkar 802 — 33 63 2 1 Flickor 705 -- 29 66 3 1 Stadigt Har stadigt sällskap 641 -— 32 65 2 — sällskap Har ej stadigt sällskap 858 -— 31 64 3 1 Uppgift saknas 8 Religiös Båda föräldrarna religiösa bakgrund eller kyrkliga 306 1 26 65 6 2 En av föräldrarna är religiös eller kyrklig 192 — 30 67 2 1 Ingen av föräldrarna är religiös eller kyrklig 863 -— 35 63 2 1 Vet ej och uppgift saknas 146 1 24 71 2 2 Totalt 1 507 — 31 65 3 1 58 SOU 1969: 28
När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om samlag förekom första gången?
Bör ej alls Låg- Hög- Vet ej, Bakgrunds- före- sta- Mellan- sta- uppgift variabel Kategori Bastal komma diet stadiet diet Senare saknas Kön Pojkar 802 1 1 1 31 50 5 2 Flickor 705 1 17 34 43 3 2 Stadigt Har stadigt sällskap 641 2 13 32 48 5 1 sällskap Har ej stadigt sällskap 858 1 14 33 46 4 2 Uppgift saknas 8 Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa eller kyrkliga 306 1 13 26 52 6 3 En av föräldrarna är religiös eller kyrklig 192 1 14 35 44 4 2 Ingen av föräldrarna är religiös eller kyrklig 863 1 14 35 45 3 1 Vet ej och uppgift saknas 146 2 13 24 49 8 4 Totalt 1 507 1 14 33 47 4 2
förlägga undervisningen tidigare ju mindre religiöst hem de har.
Vad gäller lämplig tidpunkt för under- visning om samlag (tabell 8.26) finns det signifikanta skillnader för kön och religiös bakgrund. Flickorna vill i högre utsträck— ning ha undervisningen förlagd till låg- och mellanstadiet. Elever, vars båda föräldrar är religiösa eller kyrkliga, vill inte ha under- visningen så tidigt som de övriga.
8.6 Uppfattning om vem som i första hand bör sköta sexualundervisningen i skolan
25 % av eleverna har som framgått av kap. 5 uppgett att de fått undervisning
av utomstående. Av tabell 8.27 framgår att 59 % anser att sexualundervisningen huvudskaligen bör skötas av utomstående ex- pert, mot 18 % för någon av skolans lärare. Att en högre andel uttalat sig för en expert kan ha flera olika förklaringar. Ett fråge- alternativ, där beteckningen expert använ- des, kan genom att vara positivt värdelad— dat dra till sig svar utan att eleverna där- för tar direkt avstånd från andra alterna— tiv, t.ex. lärare. Experten kan av eleverna ses som en garanti för sakkunskap och av dem förmodas i högre grad ta upp kontro- versiella frågor. Den privatisering som präg- lar sexuallivet kan också tänkas slå igenom här, innebärande att eleverna finner det
Tabell 8.27. Uppfattning om vem som i första hand bör sköta sexualundervisningen i skolan.
Vem tycker man i första hand bör ge sexualundervisning i skolan?
Någon expert som kom- mer på Någon av Skol- Skol- besök skolans läka- sköter- till Uppgift lärare ren skan skolan Vet ej saknas S:a Antal 272 240 66 893 35 1 1 507 % 18 16 4 59 2 -— 100 SOU 1969: 28 59
Tabell 8.28. Uppfattning om vem som bör sköta sexualundervisningen i skolan redovisad efter bakgrundsdata. I %. '
Vem tycker man i första hand bör ge sexual- undervisning i skolan?
Skol- Vet _ej, Bakgrunds- Skol- sköter- uppgift . variabel Kategori Bastal Lärare "läkare ska Expert saknas ___—___— Kön Pojkar 802 19 15 3 61 2 Flickor 705 17 17 6 57 2
Totalt 1 507 18 16 4 59
2 . ___—___—
lättare att diskutera de för dem aktuella problemen med någon de i övrigt inte har kontakt med.
8.6.1. Redovisning efter bakgrundsdata
Vid uppdelning på pojkar och flickor (ta- bell 8.28) framträder signifikanta skillna- der. Pojkarna hänvisar oftare till lärare och expert och flickorna oftare till Skolläkare och skolsköterska.
8.7 Jämförelse med elevundersökningen [ årskurs 9
För samtliga tre områden gäller att eleverna på. de olika stadierna i lika hög utsträck- ning tycker att det är bra, att sexualkun- skap, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad och normernas re- lativitet berörs i undervisningen. För de två sistnämnda områdena gäller, att gym- nasieeleverna i högre grad har önskemål om mer undervisning. Samma andel elever vill ha mer undervisning om. normer för sexuellt samliv.
Vad gäller önskemål om ytterligare an- vändning av hjälpmedel i undervisningen finns inga nämnvärda skillnader och inte heller för enskilt samtal.
Grundskoleeleverna vill i något högre grad ha undervisningen om preventivmedel för- lagd till årskurs 7—9, men ca hälften av eleverna både i gymnasiet och grundskolan vill att undervisning om samlag för första gången ges på låg- eller mellanstadiet.
Det finns en viss skillnad mellan eleverna ifråga om åsikt om vem som bör sköta
undervisningen. 59 % av gymnasieeleverna vill lyssna till en expert mot 43 % av grund- skoleeleverna. Motsvarande mindre andel, 18 % mot 31 %, vill att någon av skolans lärare skall undervisa.
9. V Informationskällor
9.1. Inledning
De kunskaper och normer eleverna har for- mas endast delvis av den undervisning sko- lan ger. Informationskällor utanför skolan, dvs. föräldrar, kamrater, tidningar m.m., får antas kunna fungera både som kon- kurrerande alternativ och som komplette- rande källor (stirnulera till kunskapssökan- de). Speciellt skulle det förra kunna gälla normer för sexuellt samliv och det senare kunskaper. Av kap. 6 har framgått att ju mer undervisning eleverna har fått i skolan desto bättre resultat har de på undersök- ningens kunskapstest. I den mån eleverna söker information i sexual— och samlevnads- frågor utanför skolan är det tydligt att denna information i varje fall inte helt täc- ker de olika aspekter som här närmare har studerats. I kap. 8 har eleverna också ut- talat ett påtaglit behov av sexual- och sam- levnadsundervisning i skolan.
Följande kapitel avser att belysa hur det- ta behov hänger ihop med den information som eleverna anser sig kunna få från sin omgivning i övrigt. Det har dock endast ansetts möjligt att översiktligt behandla re- lationerna mellan informationskällor. Vi har då tagit ut de tre områdena sexualkun- skap, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad samt normer för sexuellt samliv, definierade på sätt som ti- digare beskrivits. Informationskällorna på dessa områden tas upp på två sätt. Dels
har eleverna fått ange vilka informations- källor de haft utanför skolan. De har då fått pricka för högst tre av ett antal presen— terade alternativ. Dels har de fått ange vilken informationskälla de skulle föredra. Därvid har även skolan, i form av alterna- tiven lärare, skolläkare och skolsköterska, tagits med.
Begreppet informationskällor skall här användas i vid bemärkelse. Det avser in- te enbart den information eleverna fått el- ler söker i faktafrågor utan även det utbyte av åsikter och erfarenheter som bildar un- derlag för deras ställningstaganden till sex- uella problem.
9.2. Informationskällor utanför skolan 9.2.1 Ifråga om sexualkunskap
I tabell 9.1 visas de informationskällor som eleverna haft utanför skolan ifråga om sexualkunskap. Högst tre alternativ fick an- ges. Om fler än tre markeringar förekom- mit har överskjutande antal alternativ slum-
. pats bort.
9.2.1.1 Särredovisning efter kön
De olika informationskällorna finns också särredovisade efter kön i tabell 9.1. Böcker är för båda könen den vanligaste informa- tionskällan med 65 % för pojkar och 64 % för flickor. Därnäst kommer för pojkarna
Tabell 9.1. Informationskällor utanför skolan ifråga om sexualkunskap redovisade efter kön.
Antal Totalt Pojkar Flickor Har man fått reda på någonting utanför omnäm- % % % skolan? (Högst tre alternativ markeras) nanden (av 1507) (av 802) (av 705) Av föräldrar 682 45 36 56 Av syskon 97 6 5 8 Av skolkamrater 379 25 31 19 Av andra kamrater 677 45 47 42 . På föreningar och möten . 24 2 2 1 I böcker : 977 65 . 65 . 64 ' I tidningar 500 33 ' 35 32 På film 87 6 ' 6 6 Från TV och radio 384 25 26 24 Från annat håll 54 4 3 4 Summa omnämnanden 3 861 2 055 1 806 I genomsnitt 2,6 2,6 2,6 Har ej fått reda på någonting utanför skolan 18 1 2 1 Uppgift saknas 1 — — ——
andra kamrater än skolkamrater samt för- äldrar, tidningar och skolkamrater. De tre sistnämnda är alla ungefär lika vanliga med 36, 35 resp. 31 %. Flickorna nämner i högre grad än pojkarna föräldrar och i lägre grad skolkamrater. Övriga informa- tionskällor är ungefär lika vanliga för både pojkar och flickor.
9.2.2. Ifråga om samhällsfrågor med an- knytning till sexualliv och samlevnad
Informationskällor utanför skolan ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexual-
liv och samlevnad redovisas i tabell 9.2. Jämfört med informationskällorna ifråga om sexualkunskap kan man notera att tid- ningar, radio och TV samt föräldrar har ökad betydelse här medan kamrater och böcker har fått färre antal markeringar än tidigare.
9.2.2.1 Särredovisning efter kön
I tabell 9.2 redovisas även informations— källorna uppdelade på pojkar och flickor. Med undantag av informationskällan för- äldrar, som 60 % av flickorna angett mot
Tabell 9.2. Informationskällor utanför skolan ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisade efter kön.
Antal Totalt Pojkar Flickor Har man fått reda på någonting utanför omnäm- % % % skolan? (Högst tre alternativ markeras) nanden (av 1 507) (av 802) (av 705) Av föräldrar 818 54 49 60 Av syskon 99 7 6 7 Av skolkamrater 201 13 16 10 Av andra kamrater 352 23 23 24 På föreningar och möten 23 2 2 1 I böcker 700 46 48 45 I tidningar 792 53 52 53 På film 24 2 2 2 Från TV och radio 701 47 47 46 Från annat håll 49 3 3 4 Summa omnämnanden 3 759 1 981 1 778 I genomsnitt 2,6 2,6 2,6 Har ej fått reda på någonting utanför skolan 38 3 3 1 Uppgift saknas 5 — —— —— 62 SOU 1969: 28
pojkarnas 49 %, finns här inga nämnvärda skillnader mellan pojkar och flickor. Tid- ningar, böcker, radio och TV samt för pojkarna även föräldrar har samtliga an- getts av ungefär 50 % av eleverna.
9.2.3 I fråga om normer för sexuellt samliv
Beträffande normer för sexuellt samliv har endast efterfrågats vilka personer utanför skolan eleverna diskuterat med. Informa- tionskällorna på detta område framgår av tabell 9.3. Högst två alternativ fick här an- ges. Kamrater utanför skolan är här en do- minerande informationskälla. 8 % av elever- na hade ej diskuterat detta utanför skolun- dervisningen.
9.2.3.1 Särredovisning efter kön
Tabell 9.3 innehåller även informations- källorna särredovisade efter kön. Andra kamrater än skolkamrater är det vanligaste alternativet bland både pojkar och flickor
(61 resp. 59 %). Föräldrar är även här en vanligare informationskälla för flickor än för pojkar (44 resp. 27 %).
9.3 Preferenser i fråga om informations- källor
9.3.l I fråga om sexualkunskap
I försöket att kartlägga elevernas informa- tionskällor ifråga om olika områden av sexual- och samlevnadsfrågor har vi bett eleverna ange varifrån de fått sin informa- tion utanför skolan, vilket redovisats i ta- bellerna 9.1—9.3. Dessa frågor har emel- lertid inte inneburit någon direkt värdering från elevernas sida av de förekommande alternativen. Genom att fråga eleverna vart de helst skulle vända sig om de ville få reda på något inom olika angivna områden, får vi en värdering av informationskällorna, en värdering som dock måste antas rymma fle- ra olika dimensioner, t. ex. sakkunskap och lättillgänglighet.
Av tabell 9.4 framgår vart eleverna skul-
Tabell 9.3. Informationskällor utanför skolan ifråga om normer för sexuellt samliv redovisade efter kön. Har man diskuterat vid andra tillfällen än Antal Totalt Pojkar Flickor under skollektioner? (Högst två alternativ omnäm- % % % markeras) nanden (av 1 507) (av 802) (av 705) Med föräldrar 522 35 27 44 Med syskon 105 7 5 9 Med skolkamrater 585 39 40 38 Med andra kamrater 909 60 61 59 Med annan person 318 21 18 24
Summa omnämnanden 2 439 1 215 1 224
I genomsnitt 1,8 1,7 1,8
Har ej diskuterat vid andra tillfällen 115 8 11 3 Uppgift saknas 3 — —— —
Tabell 9.4. Preferenser ifråga om informationskällor i sexualkunskap.
Om man ville få reda på någonting som rör sexualkunskap, vart skulle man då vända sig? Skol- Upp- Tid— Skol- Andra Skol- skö- Lä- An- gift ning- Böc- kam- kam- Sys- För- läka- ter- ra- nat- sak- ar ker rater rater kon åldrar re ska re håll nas S:a Antal 11 826 12 64 20 217 171 55 19 107 5 1507 % 1 55 1 4 1 14 11 4 1 7 — 100 sou 1969: 28 63
le vända sig om de ville ha reda på någon- ting —som rör sexualkunskap. Enligt tabell 9.1 var böcker den vanligaste informations- källan ifråga om sexualkunskap och 55 % av eleverna skulle också i böcker söka in- formation i en speciell fråga. Ingen annan informationskälla föredras av en tillnärmel- sevis lika stor grupp. Föräldrar, som har den största andelen efter böcker, föredras endast av 14 %, trots att föräldrarna tidiga- re angavs som en relativt vanlig informa— tionskälla. Samma förhållande gäller kam- rater och tidningar, som båda var ganska vanliga informationskällor. Endast 5 % av eleverna skulle dock vända sig till kamrater och endast 1 % till tidningar. Just ifråga om tidningar är det troligt att svårigheten att få tag på den speciellt eftersökta informa- tionen spelar in. Det är tydligt att eleverna inte gärna vänder sig till lärare (1 %).
9.3.l.l Redovisning efter bakgrundsdata
I tabell 9.5 redovisas föredragen informa- tionskälla ifråga om sexualkunskap efter bakgrundsdata. Liksom föräldrar var en vanligare informationskälla för flickor än för pojkar, skulle flickor i högre grad ock- så vända sig till föräldrarna. Pojkarna skul- le i motsvarande högre grad vända sig till skolläkare. Skillnaderna är statistiskt signi- fikanta.
De skillnader som framkommer vid upp- delning på linje återspeglar till en del de skillnader i könsfördelning som finns på olika linjer. Den jämförelsevis låga siffran för informationskällan föräldrar och jämfö- relsevis högre siffran för läkare på den tek- niska linjen kan troligen förklaras av det faktum att 96 % av eleverna på den linjen är pojkar.
Även bakgrundsvariabeln orttyp ger sig- nifikanta skillnader. Ju större orten är, i desto högre grad skulle eleverna vända sig till föräldrar och i lägre grad till böcker och skolläkare.
Elever med stadigt sällskap skulle i lägre grad vända sig till skolläkare och i högre grad till annan person än elever utan sta- digt sällskap. Även denna bakgrundsvaria-
De skillnader som föreligger vid redovis- ning efter socialgrupp och föräldrarnas kon- troll ger ej statistisk signifikans. .
Vid redovisning efter religiös- bakgrund har den sista gruppen — vet ej och uppgift saknas — ej medtagits vid eh?-beräkningar- na. Skillnaderna är ej stora, dock signi- fikanta.
9.3.2. Ifråga om samhällsfrågor med an- knytning till sexualliv och samlevnad
I tabell 9.6 redovisas elevernas preferenser i informationskällor ifråga om samhällsfrå- gor med anknytning till sexualliv och sam- levnad. Böcker är även här det mest före- dragna alternativet, dock i något lägre grad än ifråga om sexualkunskap. Föräldrar och i någon mån lärare är populärare som in- formationskälla i dessa frågor jämfört med sexualkunskap. Preferenserna för skolläka- re har minskat något. Även här är det myc- ket markant att tidningar och kamrater, som var vanliga informationskällor, inte hör till de källor man skulle vända sig till för att få reda på något.
9.3.2.1 Redovisning efter bakgrundsdata
Redovisning efter bakgrundsdata återfinns i tabell 9.7. Signifikanta skillnader fås för kön, linje, socialgrupp och religiös bak- grund. Den mest markanta skillnaden vid uppdelningen på kön är flickornas högre preferens för föräldrar, 39 % mot pojkarnas 25 % . Denna differens återspeglas också vid redovisning efter linje där eleverna på den tekniska linjen har relativt låg andel för föräldrar. Den ekonomiska linjen avviker här från övriga med högre andel för böcker och tidningar och lägre för föräldrar.
Redovisning efter socialgrupp ger en minskande andel för föräldrar från 35 % i socialgrupp I till 27 % i socialgrupp III. Motsatta förhållandet gäller för böcker och tidningar samt skolläkare.
Skillnaderna vid uppdelning efter religiös bakgrund är rätt små. Elever som kommer från hem där båda föräldrarna är religiösa
Tabell 9.5. Preferenser ifråga om informationskällor för sexualkunskap redovisade efter bak- grundsdata. I %.
___—___— Om man vill få reda på någonting som rör sexualkunskap, vart skulle man då vända sig?
Tid- Kam- ning- ra- Skol- Upp- ar, ter, För— Skol- skö- Lä- An- gift Bakgrunds- Bas— böc- sys- äld- läka- ter— re nat sak- variabel Kategori tal ker kon rar re ska re håll nas ___—___— Kön Pojkar 802 57 6 10 16 2 2 8 — Flickor 705 54 7 20 6 6 — 7 — Linje Humanistisk 305 55 5 17 10 6 — 8 —— Ekonomisk 204 56 7 14 1 l 3 — 9 — Teknisk 269 58 6 10 15 2 1 8 — Samhällsvetenskaplig 344 53 10 14 10 4 1 7 -— Naturvetenskaplig 385 56 4 17 11 3 3 6 — Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 462 53 8 18 8 3 1 10 —— Övriga städer med mer än 30 000 inv 454 55 6 14 11 5 2 7 — Övrigt 591 59 5 12 15 3 1 5 — Stadigt Har stadigt sällskap 64] 55 8 15 9 3 — 10 —— sällskap Har ej stadigt sällskap 858 56 5 14 13 4 2 6 — Uppgift saknas 8 Social- I 457 53 7 17 10 4 2 8 — grupp II 635 59 6 15 9 3 1 7 — III 385 53 7 11 16 4 2 8 — Hemmafruar, pensionärer 19 Uppgift saknas 11 Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa eller kyrkliga 306 58 4 13 13 6 3 4 —— En av föräldrarna är religiös eller kyrklig 192 55 7 12 12 2 2 10 —— Ingen av föräldrarna religiös eller kyrklig 863 56 7 15 10 3 —— 8 — Vet ej och uppgift saknas 146 52 7 16 15 3 3 5 —— Föräldrarnas Brukar för- kontroll åldrarna Alltid, ange hur ofta 159 53 8 19 9 3 1 8 1 dags man Ibland 714 56 7 16 11 3 1 6 — skall vara Aldrig 630 56 6 11 13 5 1 9 — hemma på Uppgift kvällarna? saknas 4
Total 1507 56 6 14 11 4 1 7 -—
Tabell 9.6. Preferenser ifråga om informationskällor för samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad.
___—___— Om man ville få reda på någonting som rör samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet, vart skulle man då vända sig?
Skol- Andra Skol— Upp- Tid- kam- kam- För- Skol- skö- Lä- An- gift ning- Böc- ra— ra- Sys- äld- läka- ter- ra- nat sak- ar ker ter ter kon rar re ska re håll nas S:a ___—___— Antal 29 631 20 45 16 475 74 47 90 77 3 1 507 % 2 42 1 3 1 32 5 3 6 5 —— 100
Tabell 9.7. Preferenser ifråga om informationskällor i samhällskunskap med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisade efter bakgrundsdata. I %.
__________________—————-_————
Om man ville få reda på någonting som rör samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad, vart skulle man då vända sig?
Tid- Kam- ning- ra- Skol- Upp- ar, ter, För- Skol- skö- Lä- An- gift Bakgrunds- Bas- böc- sys- äld- läka- ter- ra- nat sak- variabel Kategori tal ker kon rar re ska re håll nas _______________________—————— Kön Pojkar 802 46 6 25 7 2 8 7 — Flickor 705 42 5 39 2 5 4 4 — Linje Humanistisk 305 45 4 33 3 5 3 7 -— Ekonomisk 204 52 5 26 4 3 5 4 — Teknisk 269 44 7 28 9 2 4 6 — Samhällsvetenskaplig 344 41 6 34 5 2 8 3 — Naturvetenskaplig 385 41 5 33 5 3 8 5 — Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 4623 40 6 35 4 3 5 6 — Ovriga städer med mer än 30 000 inv 454 45 5 32 4 2 7 5 — Övrigt 591 46 5 28 6 4 6 5 — Stadigt Har stadigt sällskap 641 42 6 33 4 4 6 6 —— sällskap Har ej stadigt säll- skap 858 46 5 31 5 3 6 5 —— Uppgift saknas 8 Socialgrupp I 457 42 6 35 2 2 7 6 — II 635 43 6 32 5 4 6 5 — III 385 47 4 27 8 3 6 5 —— Hemmafruar, pensionärer 19 Uppgift saknas 11 Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa eller kyrk- liga 306j 43 6 29 4 5 7 5 —— En av föräldrarna är religiös eller kyrklig 192 43 4 30 7 1 9 6 — Ingen av föräldrarna är religiös eller kyrklig 863 E46 5 33 4 2 5 5 — Vet ej och uppgift saknas 146 236 5 32 7 6 8 6 —— Föräldrarnas Brukar för- kontroll åldrarna Alltid, ange hur ofta 159 35 6 40 4 3 6 5 — dags man Ibland 714 45 5 33 5 3 5 4 —— skall vara Aldrig 630 44 6 27 5 4 7 6 — hemma på Uppgift kvällarna? saknas 4 Totalt 1 507 44 5 32 5 3 6 5 —-
_____________________—————-——————
tenderar dock att i lägre grad tillfråga sina föräldrar, än i de fall där ingen av föräld- rarna är religiös.
9.3.3. Ifråga om normer för sexuellt samliv
I tabell 9.8 redovisas elevernas preferenser ifråga om informationskällor i normer för
sexuellt samliv. Föräldrar och annan per- son föredrages av ungefär lika stora grup- per (28 resp. 25 %). Närmare information om vilka personer som inryms under alter- nativet annan person saknas tyvärr. Man kan här också notera att gruppen kamrater, 25 % sammanlagt för skolkamrater och
Tabell 9.8. Preferenser ifråga om informationskällor för normer för sexuellt samliv. ___—___
Om man ville få något råd ifråga om normer för sexuellt samliv, vart skulle man då vända sig?
Skol- Andra kam- kam- Sys-
För- äld- rater rater kon rar
Skol- Skol- skö- Lä- läka— ter- ra- Annan Uppgift re ska re person saknas S:a
___—___—
Antal 101 270 58 0
420 7 18 4 28
159 64 17 382 36 11 4 1 25 2
1 507 100
Å) ___—___—
andra kamrater, har relativt stor betydelse inom detta område jämfört med vad som gällde ifråga om sexualkunskap och sam- hällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad.
9.3.3.l Redovisning efter bakgrundsdata Bakgrundsvariablerna kön, linje och sta- digt sällskap ger här signifikanta skillnader. Resultaten redovisas efter samtliga bak- grundsvariabler i tabell 9.9. En rätt mar— kant skillnad föreligger mellan pojkar och flickor för alternativet skolläkare. 16 % av pojkarna skulle vända sig till skolläkare mot endast 4 % för flickorna. Flickorna föredrar i högre grad annan person och i någon mån föräldrar, kamrater och skol— sköterska.
Elever på den ekonomiska linjen visar återigen en lägre andel för föräldrar och något högre för annan person. Tekniska linjen visar den jämförelsevis högsta ande- len för skolläkare, vilket kunde förväntas med tanke på den höga andelen pojkar på denna linje.
Redovisning efter stadigt sällskap ger störst skillnader för alternativen kamrater och annan person. Elever som har stadigt sällskap föredrar i högre grad annan person och i lägre grad kamrater. En möjlig tolk- ning kan vara att svarsalternativet annan person i många fall innebär elevens pojk- vän resp. flickvän.
9.4. Jämförelse med elevundersökningen i årskurs 9
De vanligaste informationskällorna för poj- kar i gymnasiet ifråga om sexualkunskap var böcker (65 %) och andra kamrater än
skolkamrater (47 %). För pojkar i årskurs 9 var ordningen den motsatta, kamrater utan- för skolan (55 %) var vanligast och därefter böcker (47 %). Skolkamrater var också van- ligare som informationskälla i årskurs 9. Även för flickorna var böcker en vanligare informationskälla i gymnasiet än i grund- skolan (64 resp. 43 %). Flickorna i grund- skolan har i högre grad angett föräldrar och skolkamrater som informationskälla och ilägre grad tidningar.
Den mest markanta skillnaden i infoma— tionskällor ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad gäl- ler föräldrar. 13 % av pojkarna och 10 % av flickorna i årskurs 9 har angett föräldrar medan motsvarande procenttal för gymna- siet är 49 resp. 60 %. Även för böcker före- kommer mycket stora skillnader. I årskurs 9 angav 11 % av pojkarna och 6 % av flic- korna böcker. Motsvarande siffror i gym- nasiet var 48 resp. 45. Radio och TV och för pojkarna även tidningar är vanligare in- formationskällor för gymnasieeleverna me- dan kamrater har mindre betydelse.
26 % av pojkarna i årskurs 9 hade ej dis- kuterat normer för sexuellt samliv utanför skolan. I gymnasiet gällde detta för 11 % av pojkarna. I motsats till vad som gällt övriga områden har kamrater utanför sko- lan här större betydelse för eleverna i gym- nasiet. Pojkarna i gymnasiet har också i högre grad än pojkarna i årskurs 9 disku- terat med sina föräldrar.
Böckernas större betydelse som informa- tionskälla för eleverna i gymnasiet återver- kar även på preferenserna ifråga om infor- mationskällor i sexualkunskap. 55 % av ele- verna i gymnasiet skulle söka speciell infor- mation i böcker mot 21 % i årskurs 9. Gym-
Tabell 9.9. Preferenser ifråga om informationskällor för normer för sexuellt samliv redovisade efter bakgrundsdata. I %. ___—###
Om man ville få något råd ifråga om normer för sexuellt samliv, vart skulle man då vända sig?
Kam- ra— Skol- An- ter, F ör— Skol— skö- Lä- nan Bakgrunds- Bas- sys- åld— låka- ter- ra- per- Uppgift variabel Kategori tal kon rar re ska re son saknas ______________________————————— Kön Pojkar 802 27 26 16 3 2 22 3 Flickor 705 30 30 4 5 — 29 1 Linje Humanistisk 305 28 30 7 5 1 29 1 Ekonomisk 204 31 19 12 2 1 32 2 Teknisk 269 27 29 16 3 1 22 3 Samhällsvetenskaplig 344 31 26 9 5 2 26 2 Naturvetenskaplig 385 26 32 1 1 5 1 21 3 Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 462 28 30 8 4 1 27 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 454 29 27 11 5 1 26 1 Övrigt 591 28 27 13 4 1 24 4 Stadigt Har stadigt sällskap 641 24 27 10 4 1 32 3 sällskap Har ej stadigt sällskap 858 32 28 11 5 1 20 2 Uppgift saknas 8 Socialgrupp I 457 28 31 10 4 1 24 3 11 635 31 26 11 4 1 25 3 III 385 27 26 1 1 5 2 27 2 Hemmafruar, pensionärer 19 Uppgift saknas 11 Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa eller kyrkliga 306 26 28 12 6 1 24 3 En av föräldrarna är religiös eller kyrklig 192 31 29 9 2 2 27 2 Ingen av föräldrarna är religiös eller kyrklig 863 30 27 10 4 1 26 3 Vet ej och uppgift saknas 146 21 30 15 4 3 25 2 Föräldrarnas Brukar för- kontroll åldrarna Alltid, ange hur ofta 159 25 26 12 4 1 29 2 dags man Ibland 714 30 30 11 5 1 22 2 skall vara Aldrig 630 28 26 10 4 1 28 3 hemma på Uppgift kvällarna? saknas 4 Totalt 1 507 29 28 11 4 1 25 2
nasieeleverna redovisar däremot lägre an- böcker starkt ökad betydelse som föredra— del för föräldrar, skolläkare och skolskö- gen informationskälla i gymnasiet, 42 % terska. Vid redovisning efter bakgrundsdata mot 18 % i grundskolan. Skolläkare, skol- gäller i båda undersökningarna att flickor sköterska och lärare föredras däremot i låg- och elever i större orter i högre grad vänder re grad av gymnasieeleverna. sig till föräldrarna och pojkar och elever på Slutligen har eleverna i gymnasiet i hög- mindre orter i högre grad vänder sig till re grad angivit andra kamrater än skolkam- skolläkare. rater och annan person som föredragen in-
Även när det gäller samhällsfrågor med formationskälla ifråga om normer för sexu- anknytning till sexualliv och samlevnad har ellt samliv.
10. Sammanfattning
10.1 Allmänt om undersökningen
Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut har på uppdrag av utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervis- nings- och upplysningsarbetet under hösten 1968 utfört en enkätundersökning bland ele- ver i det nya gymnasiets årskurs 3.
Undersökningen ingår i en serie av stu- dier, avsedda att ge statistiskt underlag för förslag till utformning av den framtida sex- ual- och samlevnadsundervisningen. Dessa studier ger en belysning dels av sexual— och samlevnadsundervisningens effekt på elev- sidan, dels av dess bakgrund på lärarsidan.
I en tidigare rapport (SOU 1969: 8) har resultaten från en enkätundersökning bland elever i grundskolans årskurs 9 pre- senterats. Genom en enkätundersökning, ännu ej redovisad, har också de lärare som skött sexual- och samlevnadsundervisningen i årskurs 9 studerats. Tillsammans ger des- sa undersökningar en relativt utförlig be- lysning av förhållandena på den obligato- riska skolans högstadium.
Utredningen har för sitt arbete ansett det önskvärt med en bred kartläggning av sexualundervisningens sätt att fungera på olika nivåer i skolsystemet. Syftet med fö- religgande undersökning på gymnasiestadiet är i hög grad detsamma som med under- sökningen i grundskolan, nämligen att be- lysa:
a sexual- och samlevnadsundervisningen
med avseende på omfattning, innehåll, före- komst av hjälpmedel samt undervisnings- klimat;
b elevernas kunskaper i sexual- och sam- levnadsfrågor;
c elevernas behov av och synpunkter på sexual— och samlevnadsundervisningen;
d deras informationskällor utanför sko- lan ifråga om sexual- och samlevnadsfrå- gor; och
e normer för sexuellt samliv mellan ung- domar i elevernas egen ålder.
Den population som valts för studium i undersökningen definieras som elever, som dels deltog i undervisningen i det nya gym- nasiets årskurs 2 läsåret 67/ 68 (= hade möjlighet att delta i den sexual- och sam- levnadsundervisning som då gavs), dels vid början av läsåret 68/ 69 gick i årskurs 3.
Inom denna population har dragits ett urval av elever, enligt ett förfarande som garanterat en spridning över alla de 1221 aktuella klasserna, med genomsnittligt 1,23 elever uttagna per klass.
Enkäten genomfördes med totalt 1507 elever under senare delen av september 1968. Ifyllandet av enkätformulären sked- de på så sätt att i urvalet ingående elever som tillhörde samma skola samlades i en gemensam lokal under överinseende av ett av Utredningsinstitutets lokalombud. Bort- fallet av elever uppgick till 0,3 % och är därmed en felkälla av underordnad bety- delse.
Resultatredovisningen har följt de fem ovan angivna punkterna för undersökning- ens innehåll. Undersökningen har i hög grad planerats och genomförts efter möns- ter av grundskoleundersökningen. I rappor— ten över denna undersökning har en grov indelning gjorts av de funktioner hos sex- ual— och samlevnadsundervisningen som be- rörs genom valet av frågor som ingår i en- kätformuläret. Enligt denna indelning kan sexual- och samlevnadsundervisningen syfta till att:
a lära ut hur människokroppen fungerar; b verka »olycksförebyggande»; c verka problem- och spänningslösande; d verka socialiserande; och e verka etiskt fostrande.
10.2 Elevernas uppgifter om erhållen undervisning
Enligt Skolöverstyrelsens anvisningar för sexualundervisningen i årskurs 2 i gymna- siet skall sådan undervisning huvudsakligen meddelas på »timmar till förfogande», 5 ä 6 lektionstimmar i varje klass.
De uppgifter eleverna lämnat om den undervisning de erhållit är av olika skäl behäftade med vissa fel. Med tidigare an- förda reservationer för uppgifternas tillför- litlighet gäller att de elever som angett tim- antal i genomsnitt har fått 4,6 timmar (me- dianvärde).
Kunskapsprovet har gällt tre områden, benämnda sexualkunskap, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlev- nad samt normernas relativitet. På dessa områden, definierade av innehållet i ett an- tal kunskapsfrågor har 76, 36 resp. 15 % av eleverna angett att undervisning förekom- mit. Ifråga om olika normer för sexuellt samliv säger sig 29 % ha fått undervis- ning. Slutligen uppger 70 % att de fått undervisning om preventivmedel. Samtliga uppgifter avser den undervisning som skett läsåret 67/ 68.
Vissa skillnader mellan olika linjer synes föreligga ifråga om omfattningen av under- visningen. Sålunda uppger sig elever på
tekniska och ekonomiska linjer i mindre utsträckning ha fått undervisning än öv- riga.
Ungefär hälften av de elever som fått undervisning i sexualkunskap ger ett posi- tivt omdöme om undervisningen. Ytterligt få har upplevt sättet att framställa sexual- livet som negativt (3 %). Frågor och dis- kussion i anslutning till undervisningen har förekommit i flertalet fall. T. ex. anger 83 % av de elever som fått undervisning detta i fråga om sexualkunskap och 66 % ifråga om normer för sexuellt samliv.
10.3. Elevernas kunskaper
Undersökningen belyser ifråga om elevernas kunskaper den samlade effekten av den sex- ual- och samlevnadsundervisning som gym- nasiets elever fått på olika stadier av sin skolgång. Den kunskapsprövning som gjorts har vissa begränsningar. Vad som under- sökts är elevernas förmåga att reproducera ett visst kunskapsstoff. Frågan om de där- vid redovisade kunskaperna är i någon me- ning tillräckliga kan undersökningen i sig icke besvara. Däremot ger undersökningen viss information om vad det är som skapar variation i elevernas kunskaper. Kunskapsfrågorna har ifråga om sexual- kunskap bestått av 23 påståenden av typen rätt—fel, 14 av dessa ingick också i det enkätformulär som användes i grundskolans årskurs 9. Innehållet i påståendena ankny- ter i hög grad till Skolöverstyrelsens hand- ledning i sexualundervisning. 14 påståen- den, varav 9 också ingick i grundskolefor- muläret, gällde samhällsfrågor med anknyt- ning till sexualliv och samlevnad. Slutligen omfattar kunskapsfrågorna 4 påståenden, varav 2 också ingick i grundskoleformuläret, gällande området normernas relativitet. Elevernas kunskaper samvarierar med om— fattningen av den undervisning de fått. Spe— ciellt gäller detta för sexualkunskapen. Flic- korna visar sig vidare ha bättre kunskaper än pojkarna för de två områden som do- minerar kunskapsprövningen, nämligen sex- ualkunskap och samhällsfrågor med an- knytning till sexualliv och samlevnad. På
det tredje området visar däremot pojkarna bättre kunskaper. Samma tendenser fram- trädde i undersökningen bland grundsko- lans elever. Det kan vidare nämnas att ele- ver med stadigt sällskap visar bättre kun- skaper än övriga elever. Någon motsva- rande tendens kunde ej beläggas i grund- skoleundersökningen.
Vid jämförelse av kunskapsnivån på de två olika stadierna visar sig gymnasieele- verna ha bättre kunskaper än eleverna i grundskolans årskurs 9. Detta gäller även, men mindre markant, då jämförelse görs med enbart elever på den gyrnnasieförbe- redande linjen i årskurs 9.
10.4 Normer för sexuellt samliv
Förutom de normer eleverna själva har för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder har undersökningen berört de normer eleverna tillskriver sin omgivning (skola, föräldrar och kamrater).
Få elever (4 %) ansluter sig till den norm som avvisar sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder. % av ele- verna accepterar sexuellt samliv mellan per- soner som har stadigt sällskap, medan 26 % har en friare inställning, innebärande att det räcker med mer tillfällig kontakt. An- delen som kräver stadigt sällskap är den- samma som i grundskolematerialet. Den fria inställningen har emellertid större anslut- ning bland gymnasiets elever, medan grund- skoleeleverna har större andel som ej velat ta ställning.
Den norm man ansluter sig till visar sig vara oberoende av omfattningen av den undervisning man fått. Markanta skillna- der föreligger mellan pojkar och flickor, på så sätt att flickorna i högre grad an- sluter sig till den restriktiva inställningen med krav på stadigt sällskap och pojkarna mer till den fria inställningen. Samma ten- dens framträdde i grundskolematerialet, men skillnaderna synes mer accentuerade på det högre stadiet.
60 % av eleverna tillskriver skolan en ansvars- och självständighetsbetonande lin- je, dvs. enligt deras sätt att se varken av-
visar eller accepterar skolan sexuellt samliv eller anger konkreta restriktioner. Andelen elever som anger att skolan vill att man bil- dar sig en egen uppfattning att handla ef- ter visar sig samvariera i viss män med den utsträckning i vilken man i skolan sysslat med normer för sexuellt samliv.
Vid jämförelse mellan de inställningar man tillskriver skola resp. föräldrar före- faller föräldrar uppfattas som mer restrikti- va. Eleverna uppfattar vidare kamraterna i sin omgivning som olika dem själva när det gäller normer. Kamraterna ansluter sig enligt elevernas uppfattning i högre grad än skola, föräldrar och eleverna själva till den fria inställningen.
10.5 Upplevt behov av sexual— och samlevnadsundervisning
Elevernas attityd till att sexual- och sam- levnadsfrågor behandlas i undervisningen har belysts på två sätt. Dels har de fått ange om de ser det som någonting positivt eller ej att sådan undervisning ges. Dels har de fått ange om de önskar mer undervis- ning, dvs. behoven har studerats mot bak— grund av erhållen undervisning.
Liksom i grundskolan ser en överväldi- gande majoritet av gymnasieeleverna, 97 %, positivt på att sexualkunskap tas upp i un- dervisningen. 80 % uttrycker vidare önske- mål om mer undervisning. Samma tendens gäller för samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad och ifråga om normernas relativitet. Ifråga om normer för sexuellt samliv föreligger inte helt jäm- förbara siffror. 81 % av eleverna har dock uppgett att de tycker att det är bra att normer för sexuellt samliv behandlas i un- dervisningen. 65 % har uttryckt önskemål om mer diskussion. Eleverna är dock osäk- rare på detta område och har i högre grad angett att de inte vet. Mönstret är på alla punkter detsamma som i grundskolemate- rialet.
Elevernas önskemål får ses mot bakgrun- den av omfattningen av den undervisning de uppger sig ha fått. För samtliga fyra ovan nämnda områden framträder den ten-
dens som förväntas. Ju mindre undervis- ning man fått, desto fler önskemål om mer undervisning anges.
Pojkar och flickor skiljer sig ej åt i öns- kemål om mer undervisning när det gäller sexualkunskap och normer för sexuellt sam- liv. På övriga två områden — samhälls- frågor och normernas relativitet — uttryc- ker flickorna i högre grad önskemål om mer undervisning.
65 % av eleverna hänvisar till årskurs 7-9 på en fråga om lämplig tidpunkt för undervisning första gången om preventiv- medel. 47 % förordar undervisning för för- sta gången om samlag redan på låg- eller mellanstadiet, jämfört med 31 % ifråga om preventivmedel. Siffrorna liknar i hög grad dem som gäller för grundskolans elever, med samma tendens till att eleverna vill ha undervisning om samlag förlagd till ett tidi- gare stadium än undervisning om preventiv- medel.
59 % anser att sexualundervisningen hu- vudsakligen bör skötas av utomstående ex- pert, mot 18 % för någon av skolans lä- rare. Jämfört med grundskolans elever sat- sar gymnasieeleverna i högre grad på den utomstående experten (59 % mot 43 %). Det kan här noteras att undervisning av utomstående varit vanligare i gymnasiet än i grundskolans årskurs 9. 25 % av gymna- sieeleverna uppger sig ha fått undervisning av utomstående, mot 11 % av grundskole- eleverna.
10.6 I n formationskällor
Det är givet att elevernas kunskaper och normer på det sexuella området påverkas av förhållanden utanför skolan. Informa- tionskällor utanför skolan torde kunna fung- era både som konkurrerande alternativ, ifråga om t. ex. normer för sexuellt samliv, och som kompletterande källor till kun- skap. Undersökningen har belyst elevernas informationskällor på två sätt. Dels har ele- verna tillfrågats om vilka informationskäl- lor de främst haft utanför skolan. Dels har de fått ange vilka informationskällor de fö- redrar. I det senare fallet har även lärare,
skolläkare och skolsköterska funnits med som svarsalternativ. Viss information erhål- les därigenom om det inbördes förhållandet mellan skolans, föräldrarnas och kamrater- nas roll.
Eleverna har ifråga om sexualkunskap och samhällsfrågor med anknytning till sex- ualliv och samlevnad haft att ange högst tre av tio uppräknade alternativ. Det visar sig ifråga om sexualkunskap att böcker var den vanligaste informationskällan. Detta gäller både för pojkar, av vilka 65 % anger böcker, och flickor, med 64 % för böcker. Jämfört med eleverna i årskurs 9 förelig- ger här skillnader, då för pojkar i grund- skolan kamrater utanför skolan kom först, därefter böcker. Även för flickorna i grund- skolan var böcker en mindre vanlig infor- mationskälla än för flickorna i gymnasiet, medan däremot föräldrar och skolkamrater betydde mera. Både i gymnasieundersök- ningen och i grundskoleundersökningen tränger dock den tendensen igenom att för- äldrarna spelar större roll som informa- tionskälla för flickor än för pojkar.
Ifråga om samhällsfrågor med anknyt- ning till sexualliv och samlevnad har, jäm- fört med informationskällor i sexualkunskap massmedia som tidningar, radio och TV, liksom föräldrar, ökad betydelse medan kamrater och böcker har minskad betydel- se. Med undantag för informationskällan föräldrar, som angetts av 60 % av flickor- na mot 49 % av pojkarna, finns inga nämn- värda skillnader mellan pojkar och flickor. Jämfört med årskurs 9 visar sig föräldrar- na ha väsentligt större betydelse. Detta gäl- ler också för böcker.
Ifråga om normer för sexuellt samliv har frågan gällt med vilka man diskuterat utan- för skolan. Kamrater utanför skolan kom- mer här i första hand. Detta gäller både för pojkar och flickor. Även här gäller vi- dare att föräldrar nämns oftare av flickor än av pojkar. Skolkamrater nämns däremot i större utsträckning än föräldrar av pojkar, medan ordningen bland flickor är den om- vända.
När det gällt elevernas preferenser har svarsalternativen varit ömsesidigt uteslutan-
* - *” — ämm-___- ap
de, dvs. eleverna har fått ange endast ett alternativ ifråga om vart de helst vänder sig för att få information. Det visar sig ifråga om sexualkunskap att böcker kom- mer främst, nämnt av 55 %. Ingen skill- nad föreligger på denna punkt mellan poj- kar och flickor. Föräldrar och kamrater har som föredragna informationskällor väsentligt mindre betydelse om man jämför med den roll de spelat som faktiskt uppgivna infor- mationskällor. Det är vidare tydligt att ele- verna inte gärna vänder sig till lärare.
Böcker är även ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlev- nad den informationskälla man föredrar. Liksom ifråga om sexualkunskap gäller här att böcker spelar väsentligt större roll i gymnasiet än i grundskolan.
Föräldrar och kamrater (både skolkam- rater och andra kamrater) nämns i ungefär samma utsträckning som mest föredragna rådgivare ifråga om normer för sexuellt samliv (28 resp. 25 %). Kamrater har där- med ifråga om normer fått ökad betydelse jämfört med den roll de tilldelats som in- formationskällor för sexualkunskap och för samhällsfrågor med anknytning till sexual- liv och samlevnad. Det kan slutligen note- ras att på denna punkt, gällande vart man helst vänder sig för att få råd ifråga om normer, är skillnaderna mindre mellan ele- verna i gymnasiet och grundskolans ele- ver än ifråga om de informationskällor man föredrar när det gäller sexualkunskap och samhällsfrågor med anknytning till sexual- liv och samlevnad.
Bilaga 1 Tabell över slumpfel vid olika procenttal och urvalsstorlekar*
Observerat procenttal
95 90 85 80 75 70 65 60 55 eller eller eller eller eller eller eller eller eller 50
Antal i urvalet 5 10 15 20 25 30 35 40 45
100 2,18 3,00 3,57 4,00 4,33 4,58 4,77 4,90 4,97 5,00 200 1,54 2,12 2,52 2,83 3,06 3,24 3,37 3,46 3,52 3,54 300 1,26 1,73 2,06 2,31 2,50 2,65 2,75 2,83 2,87 2,89 400 1,09 1,50 1,79 2,00 2,17 2,29 2,38 2,45 2,49 2,50 500 0,97 1,34 1,60 1,79 1,94 2,05 2,13 2,19 2,22 2,24
600 0,89 1,22 1,46 1,63 1,77 1,87 1,95 2,00 2,03 2,04 700 0,82 1,13 1,35 1,51 1,64 1,73 1,80 1,85 1,88 1,89 800 0,77 1,06 1,26 1,41 1,53 1,62 1,69 1,73 1,76 1,77 900 0,73 1,00 1,19 1,33 1,44 1,53 1,59 1,63 1,66 1,67 1 000 0,69 0,95 1,13 1,26 1,37 1,45 1,51 1,55 1,57 1,58 1 100 0,66 0,90 1,08 1,21 1,31 1,38 1,44 1,48 1,50 1,51 1 200 0,63 0,87 1,03 1,15 1,25 1,32 1,38 1,41 1,44 1,44 1 300 0,60 0,83 0,99 1,11 1,20 1,27 1,32 1,36 1,38 1,39 1 400 0,58 0,80 0,95 1,07 1,16 1,22 1,27 1,31 1,33 1,34 1 500 0,56 0,77 0,92 1,03 1,12 1,18 1,23 1,26 1,28 1,29
/_ * Beräknad enligt formeln V p_(_1 n där p = procent med viss egenskap q = 100—p n = urvalsstorlek Osäkerheten i olika procenttal anges lämpligen med i ZX det slumpfel som framgår av tabellen ovan. 74 SOU 1969: 28
lllllllllll lflllllllllllllll
UTREDNINGSINSTITUTBT ? 0901
UM" magman '|'-1.618”
-16
ENKÄT I Grmmsrars ÅRSKURS rrr HÖSTTERMINEN 1968
För Ui: s anteckningar:
-1 -2 -3 -4 -5 -6 -7 —8 -9 —10-11 42 G CD CD DIE EEE! IZI %;;t— Kommun Län Ip Loko i;;—
Frågoma besvaras genom markering med x 1 passande ruta
1. Detta formulär besvaras av en
15 Pojke al:! Flicka
2. Vilken linje gick Du på. förra läsåret (67/68)? 1 [:| Humanistisk 4 [:l Samhällsvetenskaplig 2 [:| Ekonomisk 5 l:] Naturvetenskaplig 3 :| Teknisk
För de följande frågorna skall Du ange om ett påstående är rätt eller fel. Du har också möjlighet att svara "Vet ej".
?. Äggccller bildas :i. livmodern.
4. Alla preventivmedel ger ett säkert skydd mot könssjukdomar.
5. Östrogen är ett kvinnligt könshormon.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Äggstockama producerar testosteron.
börjar.
För att en kvinna skall kunna få. barn måste båda äggstockarna vara funktionsdugliga.
Möjligheten för befruktning är störst, just mitt emellan två ) menstruationer.
12. Blottare är farliga personer som oftast tillgriper våld.
15. Det första tecknet på. att man är med barn är alltid att man känner sig illamående på kvällarna.
—26 2 |] rei
14. Enäggstvillingar är alltid av samma kön.
15. Placenta är en körtel i hjärnan.
16. Progesteron och gulkroppshormon är samma sak.
17. Anlag till brunögdhet är dominant.
18. Dröppel är ett annat namn för syfilis.
1 [:| R'att -31 2 [| Fel 3 [___] Vet eg SOU 1969: 28 77
19. Spontan abort kallas även missfall.
20. Praktiskt taget alla experter är eniga om att onani är ofarligt.
21. Exhibitionister tycker om att visa sina könsorgan.
22. Efterbörd kallas det när det andra barnet av ett tvillingpar föds fram.
För de följande frågorna skall Du ange vilket svarsalter- nativ som är det rätta. Du har också möjlighet att svara "Vet ej".
23. Hur vanligt tror Du att det är med missfall? Tror Du att missfall inträffar ungefär i
1 [:| Vart tionde havandeskap -36 2 D Vart femtionde eller a
3 [:| Vart hundrade havandeskap?
4 [___] Vet ej 24. Den vanligaste könssjukdomen i Sverige är
112] Syfilis -37 2 |:] Gonorré
3 11 Vet ej
25. Befruktningen - sammansmältning av ägg och sädescell - sker
1 [:| 'I livmodern
-38' 2 D I äggledaren 5 D I äggstocken -3 -40 4 [] Vet ej
Följande frågor rör den sexualundervisnim Du kan ha fått i årskurs II förra läsåret WE .
26. Fick Du undervisning eller upplysning förra läsåret om olika preventivmedel?
1 [: Ja, rätt mycket _41 2 D Ja, en del
3 D Nej, ingen alls
4 |:] Minns ej
27. Fick Du undervisning eller upplysning i skolan förra läsåret om sådana saker som berörts i frågorna 3 t.o.m. 25?
1 D Ja, om det mesta
—42 2'E] Ja, om en del 5 |__—_| Nej rosrsärr MED FRÅGA 55 4 [___] Minns ej ronmslrr MED FRÅGA 35
OM J_A PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA:
Av vem eller vilka fick Du förra läsåret undervisning eller upplysning i sexualkunskap?
..43 1 D Lärare _44 1— [] Skolläkare _45 :] D Skolkurator
-46 1 |:] Annan person som tjänstgör vid skolan. Ange vem:
louloonnenoooooloooooo
-47 1 D Person som ej tjänstgör vid skolan
29.
-48
30 -49
31 _50
32 -51
55 -52
Undervisades pojkar och flickor tillsamans under de lektioner som ägnades åt sexualkunskap?
1 |:] Ja, hela tiden
2 D Ja, en del av tiden
;D Nej
4 [| Minns ej Visades film eller bildband vid undervisningen? 1 l:] Ja 2 1] Nej 3 [:| Minns ej
Fick ni höra någon bandinspelning vid undervisningen?
Fick ni fråga och diskutera i anknytning till undervisningen?
1E|Ja
2 D Ja, men bara skriftliga frågor
31] Nej
4 [:[ Minns ej Vad anser Du om den semalundervisning Du. fick förra. läsåret?
1 |:] Mycket bra 2 |] Ganska bra 3 ]] Varken bra eller dålig
4 [[ Ganska dålig 5 [] Mycket dålig 5 [| Vet ej
34. mycker Du att sexualundervisningen har framställt sexuallivet som någonting positivt eller negativt?
1 :] Positivt
-53 2 [] Negativt 3 D Varken positivt eller negativt
4 l:] Vet ej
35. Tycker Du att det är bra att sexualkimskap, dvs sådant som behandlats i frågorna 3 t.o.m. 25 ingår i undervisningen?
1 [:| Ja —54 2 [:| Nej
3 [] Vet ej
36. Skulle Du önskat att skolan gett Dig____ mer upplysning än nu om detta?
1 D Ja, mycket mer -55 2 D Ja, något mer
3 |] Nej
4 :] Vet ej
37. Du har kanske fått reda på en del. om dessa saker från annat håll
än i skolan. Kryssa för högst tre sätt på. vilka Du fått reda på. dessa saker.
-56 1 |:] Har ej fått reda på något utanför skolan
-57 1 |:] Av föräldrar
-58 1 D dv syskon
-59 1 |:] Av skolkamrater
-60 1 D Av andra kamrater
-61 1 [| På föreningar och möten
-62 1 D I böcker
_a; 1 [:| I tidningar
-..54 1 |:] På film
—65 1 l:] Från TV och radio
-se 11] Från annat håll Ange vilket: ............................. SOU 1969: 28 81 6—914300
38. Om Du ville få reda på. något som rör sexualkunskap, vart skulle Du då. i de flesta fallen vända Dig? Läs igenom alla svarsaltcr- nativen och markera sedan endast ett av dem.
0 |:] Tidningar -67 1 [:| Böcker 2 |:] Skolkamrater 3 |] Andra kamrater 41] Syskon 5 |:] Föräldrar 6 [:| Skolläkare 7 l'"_'| Skolsköterska 8 |:] Lärare 91] Annat håll. Ange vilket! ...................................
För _de följande frågorna skall Du ange om ett påstående är rätt eller fel. Du har också möjlighet att "svara "Vet ej".
39. Hemskillnad och äktenskapsskillnad är samma sak.
40. Med äktenskapsförord menar man det, tal som prästen håller till brudparet vid vigseln.
.: _ bd D: =P :? ere.—M.... w_ww
41. En arbetsgivare får inte avskeda en kvinna från arbetet på grund .. av att hon väntar barn. »
42.
—71
43. —72
44. -73
45. -74
46. 45
47. -'i6 sou 1969128
Enligt lagen kan en gravid kvinna få abort om hon e:] fyllt .15_år och _hennes föräldrar lämnar sitt samtycke till aborten.
Den som vet eller misstänker att han har en könssjukdom är enligt svensk lag förbjuden att ha samlag.
En person som” talar om vart man kan vända sig för att få illegal (illegal = olaglig) abort kan straffas.
Enligt svensk lag straffas vuxen person som har samlag med person under 15 år.
För att en flicka skall få. ett pessar inprovat måste hon enligt lag vara lägst 17 år.
48. Moderskapspenning ges endast till mindre bemedlade mödrar.
49- Alla gravida kvinnor får tandvårdsbidrag.
50. Mödravårdscentralema ger kostnadsfri rådgivning.
51. En gift kvinna måste anta makens efternamn.
1 [:| Ratt -80 2 |:] Fel lå 3 l:] Vet e:] Korttyp 2 52. Kusiner får inte gifta sig med varandra. _10 1 [:| Rätt 2 I:] Fel : -11 -12 Följande frågor rör den undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet Du kan ha fått i årskurs II ” förra läsåret. ! ? 53. Fick Du undervisning eller upplysning förra läsåret i skolan om sådant som berörts i frågorna 59 t.o.m. 52? 1 I:] Ja, om det mesta -15 2 D Ja, om en del 3 [] Nej FORTSÄTT MED FRÅGA 56 4 E? Minns eJ' Fosmslm man FRÅGA 56 ? ?
om' J'_A rl FÖREGÅENDE FRÅGA:
54. Fick Ni fråga och diskutera i anknytning till denna under-
visning?
1B Ja 2|:] Nej
3 D Minns ej
55. Vad anser Du om den undervisning Du fick på det här området?
1 |:] Mycket bra
2 D Ganska bra
3 [:| Varken bra ell-er dålig 4 [] Ganska dalig
5 [:| Mycket dålig
6 D Vet ej %- Tycker Du att det är bra att samhällsfrågor med anknytning till
sexuallivet, dvs sådant som behandlats i frågorna 39 t.o.m. 52, ingår i undervisningen?
1D Ja -16 zl] Nej 35 Vet ej
57. Skulle Du önskat att skolan gett Dig mer upplysning än nu om detta?
1 [:l Ja, mycket mer -17 2 E] Ja, något mer
5 l:] Nej
4 [] Vet ej
58. Du har kanske fått reda på en del om deSsa saker från annat håll än i skolan. Kryssa för högst tre sätt på vilka Du fått reda på om dessa saker.
-18 1 D Har ej fått reda på. något utanför skolan -19 1 [:| Av föräldrar
-20 1 [] Av syskon
-21 1 [] Av skolkamrater
_.22 1 [:| Av andra kamrater
-25 1 [| På föreningar och möten
_24 1 [I I böcker
-25 1 D I tidningar
-26 1 |:] På film
-27 1 D Från radio och TV
-28 1 D Från annat håll. Ange vilket! ...........................
59. Om Du ville få reda på något som rör samhällsfrågor med en- knytning till sexuallivet, vart skulle Du då. i de flesta fallen vända Dig? Läs igenom ”alla svarsalternativen och markera sedan endast ett av dem!
0 C] Tidningar
-29 1 [:| Böcker
m'a—ungarna : e
2 [:| Skolkamrater
3 D Andra kamrater
reter-.a.
4 |:] Syskon ? 5 [:| Föräldrar ? 6 |] Skolläkare ' 7 [] Skolsköterska ?, 8 D Lärare #
95 Annat håll. Ange vilket: cos-oc......-esse.-eelooe-oosooo
För de följande Rågorna skall Du ange om ett påstående är rätt eller fel. Du har också möjlighet att svara "Vet ej".
60. Homosexualitet har fördömts av alla folk i alla tider.
61.
-51 62.
-32 63.
-35
-34 D 64.
-35 65.
-35 66.
-37
Det förekommer inom vissa kulturer att man allmänt uppmuntrar till föräktenskapliga förbindelser.
Den katolska kyrkan har en strängare inställning till födelse- kontroll än de protestantiska kyrkoma.
Behandlades i sexual- och samlevnadsundervisningen som Du fick förra läsåret sådant som har berörts i frågorna 60 t.o.m. 65, d.v.s. sexual— och samlevnadsfrågor inom olika länder, religioner och tider?
1 |:] Ja, rätt mycket
2 [:| Ja, en del
5 :] Nej
4 [:| Minns ej
5 D Fick ej sexual- och samlevnadsundervisning förra läsåret
Tycker Du att det -är bra att sådana frågor tas upp i undervis— ningen?
1|:l Ja 2[:I Nej 3F_'| Vet ej
Skulle Du önskat att skolan gett Dig mer upplysning eller under- visning än nu om detta?
1 D Ja, mycket mer 2 [:| Ja, något mer
Vad tror Du skolan vill att man skall tycka om sexuellt samliv mellan ungdomar i Din egen ålder?
1 [| Att det absolut inte får förekomma
2 D Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv 3 D Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt för att ha sexuell-t samliv 4 D Skolan vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter ' 5 |:] Skolan intresserar sig inte alls för denna fråga 6 [:| Vet ej
68. Vad tror Du Dina föräldrar tycker om sexuellt samliv mellan ungdomar i Din egen ålder?
1 [] Att det absolut inte får förekomma 2 |] Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv 3 D Att det räcker med att man träffas mera—tillfälligt för att ha sexuellt samliv 4 D föräldrarna vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter 5 D Föräldrarna intresserar sig inte alls för denna fråga 6 D Vet ej
69. Vad tror Du Dina kamrater tycker om detta?
1 D Att det absolut inte får förekomma 2 D Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv 3 B Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt för att ha sexuellt samliv 4 D Kamraterna har ingen speciell åsikt om detta 5 D Vet ej
70. Vad tycker Du själv om detta?
1 D Att det absolut inte får förekomma 2 B Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv 3 D Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt för att ha sexuellt samliv
Vet ej
71. Behandlades i sexual- och samlevnadsundervisningen, som 'Du. fick förra läsåret, olika åsikter om sexuellt samliv mellan ungdomar i Din egen ålder, d.v.s. sådant som berörts i frågorna 67 t.o.m. 70? '
1 [':] Ja, rätt mycket
-42 2 [] Ja, en del 3 ['_'] Nej FORTSÄTT MED FRÅGA 75 4 |:] Minns ej FORTSÄTEE MED raise 75 5 ]] Fick- ej sexual- och samlevnadsundervisning förra läsåret. FORTSATT MED FRÅGA 75.
om J_.n. PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA:.
Fick Ni fråga och diskutera i samband med att sexuellt samliv mellan ungdomar behandlades?
1 |:] Ja ..45 2 B Nej
75. Tycker :Du att det är bra att sådana här saker diskuteras i skolan?
74. Skulle Du önskat att det i skolan diskuterats mer än nu kring detta?
75. Du har kanske diskuterat detta vid andra tillfällen än under skollektioner? Kryssa för högst två alternativ.
—46 1 D Har ej diskuterat detta vid andra tillfällen _47 1: D Med föräldrar
_48' 1 l:] Med syskon
__49 1 D Med skolkamrater
_50 1 ]] Med andra kamrater
-51 1 [] Med annan person
76. Om Du skulle vilja få något råd i dessa frågor, vart skulle Du då helst vända. Dig? Läs igenom alla svarsalternativen och markera sedan endast ett av dessa.
1 D Skolkamrater 2 [:| Andra kamrater 3 D Syskon
4 [:| Föräldrar
5 ]] Skolläkare
6 |] Skolsköterska 7 |:] Lärare
8 D Annan person
Berördes vid något tillfälle i sexual- och samlevnadsunder- visningen som Du ,fick förra läsåret äktenskapets uppgift och mening?
1 [3 .Ja ZE Nej SD Minns .ej 4 D 'Hade ej sexual- och samlevnadsundervisning förra läsåret. FORTSATT man FRÅGA. 79.
OM DU FICK SEXUAI— OCH SMEMTADSUNDERVISNING FORRA LASÅBET
78. Behandlades i denna undervisning problem som kan uppstå i ett äktenskap?
1D Ja. al:] Nej öl:] Minns ej
79. Försök att uppskatta ungefär hur många lektionstimmar totalt som förra läsåret ägnades åt sexual- och samlevnadsundervisning, d.v.s. sådant som behandlats i detta formulär.
ooo tinnar
SB Minns ej
50» När tycker Du att det vore lämpligt att undervisning om preventivmedel förekom första. gången?
1 D Bör inte alls förekomma 2 D Årskurs 1-5 i grundskolan
—56 3 [] Årskurs 4-6 i grundskolan 4 [[ Årskurs 7-9 i grundskolan 5 D .Senare 6 [:| Vet ej
81. När tycker Du att det vore lämpligt att undervisning om samlag förekom första gången?
1 D Bör inte alls förekomma 2 [] Årskurs 1.43 i grundskolan —57 3 D Årskurs 4—6 i grundskolan
4 D Årskurs 7—9 i grundskolan
82. Vem tycker Du i första hand bör ge sexualundervisning i skolan? Markera endast ett alternativ.
1 D Någon av skolans lärare al:] Skolläkaren -53 3 |:] Skolsköterska.
4 D Någon expert som kommer på. besök till skolan 5 D Vet ej
83. Skulle Du vilja ha: 9.) Fler bildband och filmer i skolundervisningen som behandlar sexual- och samlevnadsfrågor?
b)
84.
85.
86.
Tillfälle till mer diskussion i klassen om sådana frågor?
11] Ja ZD Nej än Vet ej
Tillfälle till enskilt samtal om Dina personliga problem på det här området?
1 D Ja 2 D Nej 3 D Vet ej
TILL SIST VILL v:: sum. NÅGRA FRÅGOR om DIG SJÄLV OCH DIN mum.
Vilket yrke har (hade) Din far eller Din målsman: Ange yrket så utförligt Du kan (t.ex. "försäljare i varuhus").
C......IIOOOIQIIOOI......OOOIIOIOOI...IlllO......DOICOOOOCCOOO
00.000...G.I................IOOOOOOIOOOOIOD.....IIOOCOOOOCOCOO
Hur skulle Du vilja beteckna Dina föräldrars inställning till religion?
1 |:] Båda föräldrarna är religiösa eller kyrkliga 2 |] En av föräldrarna är religiös eller kyrklig 3 [] Ingen av föräldrarna är religiös eller kyrklig
4 [:| Vet ej
Brukar Dina föräldrar (målsman) ange hur dags Du skall vara hemma på. kvällarna?
1 [] Alltid 2 |:] Ofta 3 [] Ibland 4 |:] Aldrig
87. Räknar Du till Dina bästa vänner
1 B både pojkar och flickor —65 2 [:| bara pojkar
3 [:| bara fliekor?
4 D Har inga bästa vänner
88. Har Du nu stadigt sällskap?
HD Ja -66 al:] Nej
TACK FÖR DIN MEDVERKANX
Genom att svara på. dessa frågor har Du lämnat Ditt bidrag till en vetenskaplig undersökning om sexual- och samlevnadslmder- visning i gymnasiet. Lägg formuläret" i kuvertet och klistra igen det.
Till rektor
Den 9 oktober 1964 tillsattes av Kungl. Maj:t en utredning rörande sexual- och samlev- nadsfrågor i undervisnings— och upplys- ningsarbetet. På. uppdrag av utredningen utför statistiska centralbyråns utredningsins- titut bl. a. enkätundersökning bland elever som läsåret 1967/68 gick i gymnasiets års- kurs 2.
Syftet med undersökningen är att kart- lägga elevernas kunskaper i sexual- och samlevnadsfrågor och elevernas upplevelse av och önskemål beträffande undervisningen i dessa frågor. Frågorna avser den undervis- ning i sexual- och samlevnadsfrågor elever- na erhållit i gymnasiets årskurs 2. Elevernas vanor och erfarenheter inom detta område kommer inte att beröras.
Frågorna. har formulerats i samarbete med ledamöterna i utredningen nämligen:
Maj-Briht Bergström-Walon, fil. lic. leg. barmorska Carl Gustaf Boöthius, chefredaktör för tidskriften Vår Kyrka. Rolf Granstrand, fil. stud, f.d. ordföran- de i SECO Birgitte Heeger, fil. kand, f.d. rikkonsu- lent i Svenska Misionförbundets Ung- dom (SMU) Ragnar Lund, undervisningsråd Ottar Ottersen, pastoratsadjunkt, studie- rektor i Sveriges Kyrkliga Studieför- bund (SKS)
Skrivelse till rektorer
Gösta Rodhe, skolöverläkare i Skolöver— styrelsen Thorsten Sjövall, leg. läk., ordförande i RFSU Torsten Wickbom, rektor vid Katrine- holms gymnasialskola. Frågeformuläret har underställts Skol- överstyrelsen, som givit sitt bifall till un- dersökningen. Även Målsmännens Riksför- bund har informerats om undersökningen.
Lämnade uppgifter är konfidentiella och får enligt sekretesslagen inte utlämnas. Grundmaterialet kommer endast att använ- das inom utredningsinstitutet för framställ- ning av statistiska tabeller som tillställes uppdragsgivaren. Någon Särredovisning för enskilda skolor kommer inte att ske.
Undersökningen omfattar 1500 elever slumpmässigt uttagna bland samtliga elever som läsåret 67/68 gick i årskurs 2. Vilken/ Vilka elev/er som blivit uttagna i Er skola går att få fram med hjälp av den bifogade förteckningen (bilaga 1).
Enkätundersökningen kommer att äga rum den 16—27 september i skolan. Ett av utredningsinstitutets lokalombud kommer att ta kontakt med Er någon gång under tiden 4—13 september. Avsikten är att om- budet därvid skall inhämta uppgifter om de uttagna elevernas namn och få anvisning om lämplig tidpunkt och lokal för enkät- undersökningen. Utförligare anvisningar lämnas i bilagan.
Upplysningar lämnas av aktuarie Karin Herbst, tel. 08/63 05 60 ankn. 197.
Vi tackar på förhand för Er värdefulla medverkan.
Högaktningsfullt
Statistiska centralbyråns utredningsinstitut
Edmund Rapaport Byråchef
Utredningen rörande sexual— och samlevnadsfrågor
Ragnar Lund Undervisningsråd
Klass Klass (ifylles sv lD—nr läsåret Elev- läsåret rektor)
för SCB 1967/68 nummer Namn (ifylles av rektor) 1968/69
För att identifiera eleverna behövs en förteckning över eleverna i den aktuella klassen läsåret 1967/68. Förteckningen skall avse förhållandena i klassen vid vårterminens slut. Under läsåret avflyltade elever skall ha strukits och nytillkomna elever medtagits i förteckningen. Eleverna ordnas i alfabetisk ordning efter namn, oberoende av kön. Den elev, som i den alfabetiska förteckningen har det ordningsnummer som angivits ovan, skall deltaga i undersökningen. Det är mycket viktigt att just denna elev uttages. Eleven kan icke ersättas av någon annan. Om klassen inte har så många elever som ordningsnumret anger, skall ingen elev uttagas i denna klass. Om den uttagne eleven detta läsår inte går i samma skola, skall detta meddelas vårt lokalombud och om möjligt även uppgift om var eleven kan nås. Det är viktigt att de uttagna eleverna inte underrättas för långt i förväg om att han/hon skall deltaga i undersökningen. Besked bör därför ges tidigast den dag undersökningen äger rum. Meddelandet bör ske så avdramatiserat som möjligt. Det kan vara lämpligt att betona att ele- ven utvalts helt slumpmässigt så att han/hon inte känner sig stå i någon särställning i förhål- lande till sina kamrater. Enkäten avses äga rum någon av dagarna under tiden 16—27 september 1968. De elever som blivit uttagna samlas i den lokal och vid den tidpunkt som överenskommits mellan rektor och utredningsinstitutets lokalombud. Vårt lokalombud kommer att närmare presentera undersök- ningen, framhålla att uppgifterna är strängt konfidentiella och övervaka ifyllandet av formu- läret. Den tid som krävs kommer inte att överstiga en lektionstimme. Det är naturligtvis önsk- värt att samtliga de elever, som uttagits vid skolan, besvarar enkäten vid samma tillfälle. Rektors medverkan i denna undersökning består enligt ovanstående i att:
1. Identifiera de utvalda eleverna.
2. Ge vårt lokalombud anvisning om lämplig tidpunkt och lokal för enkätens genomförande.
3. Underrätta eleven om tid och plats för undersökningen. Denna blankett behålles av rektor och skall ej återsändas till utredningsinstitutet.
Nordisk udredningsserie (Nu) 1969
Kronologisk förteckning
. Utvldgat nordiskt ekonomiskt samarbete. . Laaiennettu pohjolsmalnen talloudellinen yhteislyö. . Nordtorsks miljövårdsutrednlng. .Förslag tlll utbyggnad av den samnordiska fort- bildnlngen för ]ournallster. . Konsumentoplysnlng l undervisnlngen. . Sjätte nordiska samekonferensen | Hetta.
Sta—tensioffen'tliga utredningar 1969
systematisk förteckning
.luetllledepeuemenlel Faktisk brottslig het blend ekolhem.[1] Bandelen. 4] Utdöknlnwi tämän-m lturl önleeemnnee Mila #$ flätan inåtrlvnlngwhendet lll] v 'lntånmlonl |walli11 adopllonezill. [111 - gy Vittula rik. [W] mbetlenmret. [no]
Fömeredenerlementel
» WWW lör lemur-t. . mina och pråmmbudgelemrlng Inom tursamt ml
"Bantam-namna: Ett nen-re umhille. nu] Kaninunhlhnedenmmnm e l mall?—äng."? imo. svenske hmmm-. ln] a
en näää och mammuten. lm
Flnenedenurtementel
Förenklad amusement-rm; nam;
kenetmnlnnem . vildepupnerefon er m.m. och om nämnelalml pl urdenwr hel
Nyemynt ll?!
'uthlldnlmdenemmentet
Om sexuallivet l Sverin |. m
Smällen-kem pe Ggrefnquelel'le h&qehdlum. [e)
%gmwmk (ugnen men! 114 Eje-omllwrehnm mm fal
* ———— '_wnenämmattflla f 'i . .. = -' = ' * » —_ » ' ' —
Taxa winter lim-w el ,.ngåimlnnlår till se t 1 Hamnen-mentet '. .' muntliga lamm; planeter. m
gif ' &Mnmntnnmklemmerbaleeknerumm ' . , _jmzmmerldenizmnelmlsknlämemmoen. lll,_ " j” 1 . . mm.,elmmm'lm