SOU 1970:46

Den äldre arbetskraften inom byggnadsindustrin : specialundersökning

Till Statsrådet och chefen för inrikesdepartementet

Byggarbetskraftsutredningen har bla till uppgift att undersöka hur arbetskraften inom byggnadsverksemheten bäst skall kun— na tillvaratas och arbetskraftsförsörjningen tryggas. Som ett led i utredningsarbetet har Byggnadsindustrins Arbetsforskningsstiftelse (BAS) i Malmö fått utföra en undersökning av den äldre arbetskraften inom byggnads- industrin.

Resultaten från denna undersökning har ansetts vara av allmänt intresse för den problematik som kännetecknar många delar av dagens arbetsmarknad. Mot denna bak- grund får utredningen härmed överlämna specialundersökningen avseende den äldre arbetskraften inom byggnadsindustrin som en separat bilaga före det slutliga huvud- betänkandet.

Stockholm den 30 juni 1970

Bertil Olsson /Sten Borg

u. wc! alarmism: nu. |:” _-.-,u Wgumsmn (IBG Elam-ll" nu luntlugamnbum... | ..llul H*n mm?! .H.-gm ru. '1*|. amn-Innala» axl-|A 'uhrlkubl'lllhnlm fli-*

" '%Jquqgucl mom hämtad-|: & . rri- m.m. lig-|| !CI'I' 'Il. -£'11|JJIN'."||| Elli itil! nulclluhll '.b nit saw-.- |namn: .-

musli W frulLllumdu-d'u. (| .H.-”_|, v.|| ".th charma Mullfnbm ||.i humrar. _| "S* IML JLMWH VEHMHHF1'IhHUIEI91qi* .' nin-a» mllrubnirww mum I'adllillluvdän 'Fud *ugihula än MQ] miki” |||—mqa; rg

:nLEB ||- .|_, in **

J.M.-.- chuan: **

lT—lll'låu 'L!.|l.bub|lr|m nu: iilmnuldwlq ** ." *

l l

hbnalluBJ-nl ** "N'! "4106, ash mJ-uiitawå MO Email. nu"-|! vn?

" ekt m. mai.:hmmlnuusbi-aggé: ** l*. *l *

mil, *and* »nwmmmibugg. (# |m|||| . * *

till i.:J ägg.?— El.» itu-nm.. nu =.. nu nu uh.-nm vimm- . *

1. Inledning

1.1. Bakgrund

OECD-länderna har blivit alltmer medvetna om att maximalt tillvaratagande av den äld- re arbetskraften är av stor betydelse för den ekonomiska tillväxten, speciellt som befolk- ningsutvecklingen går mot en stigande andel personer i högre åldrar. Ett antal rapporter vilka berör de problem som möter den äldre arbetskraften på arbetsmarknaden har därför utarbetats (OECD-publikationerna »Employment of older workers»).

Även i Sverige har befolkningens genom- snittsålder varit i ständigt stigande med en växande andel äldre på arbetsmarknaden till följd. Från många håll har påpekats, att den äldre arbetskraften inom olika industrier är i en besvärlig situation på arbetsmark— naden. Ett uttryck för detta kan utläsas ur det aktivitetsprogram för den medelålders och äldre arbetskraften, som antogs av ar- betsmarknadsstyrelsen 1961 och som revide- rades 1964 och 1966. Programmet innefat- tade bla riktlinjer för intensifierade arbets- förmedlingsinsatser, utökning av omskol- nings- och vidareutbildningsverksamheten, ökning av antalet beredskapsarbeten samt ökad verksamhet inom halvskyddad och skyddad sysselsättning. Dessutom rekom- menderas inrättandet av ett antal tjänster för aktiveringsinspektörer, vilka skulle sam- ordna insatserna regionalt.

byggnadsindustrin, där arbetskraften har hög genomsnittsålder jämfört med andra in- dustrier. Byggnadsarbetet är dessutom rela- tivt tungt och med åldern minskad fysisk kapacitet gör sig här mer gällande än inom de flesta andra branscher. Det är således svårt för de äldre inom byggnadsindustrin att orka med arbetet, särskilt som ackords- arbetslagens arbetstakt som regel är högt uppdriven. Skillnaden mellan de äldres och de yngres grad av fysisk ansträngning i för- hållande till arbetskapaciteten kan dess- utom påverka samhörighetskänslan med ar- betsgruppen. Vidare sker inom byggnads- industrin, liksom inom andra områden, fort- löpande förändringar i arbetsbetingelserna. Nya hjälpmedel och arbetsmetoder, som kräver snabb omställning orsakar förmod- ligen större svårigheter för den äldre arbets- kraften.

På grund av den höga arbetstakten samt den fysiska och psykiska pressen i nybygg- nadsarbete övergår en relativt stor del av den äldre arbetskraften från nybyggnads- till ombyggnads- och reparationssektorn. Wangeman och Stenberg visade, att av dem som är sysselsatta inom nybyggnad är ca 30% i åldrarna 50—69 år (141). Av dem som arbetar med ombyggnad finns ca 60 % i denna åldersgrupp. Man brukar framhålla, att de äldres erfarenhet och yrkeskunnighet mer kommer till sin rätt i denna typ av

Sysselsättningsproblem för den äldre ”':? 1Siffra inom parentes hänvisar till litteratur- betskraften förekommer inte minst inomr'_förteckningen.

Utöver den fysiska och psykiska pressen i nybyggnadsarbete förekommer hos den äld- re arbetskraften också sämre förutsättningar för sysselsättning, nämligen sjukdomar och avvikande hälsotillstånd. En undersökning inom ombyggnads- och reparationssektorn av äldre arbetstagare visade emellertid, att dessa arbetare hade högre sjukdomsfrekvens än genomsnittet för 50-åriga manliga göte- borgare från olika yrkesgrupper (2). Hittills har kartläggning av sjukdomar hos äldre byggnadsarbetare gjorts endast i begränsad omfattning. Det kan dock nämnas att den hälsokontroll av byggnadsarbetare som ge- nomförs i Bygghälsans regi är under upp- byggnad.

1.2. Planering och arbetsform

Byggnadsindustrins Arbetsforskningsstiftelse (BAS) planerade under 1967 att utföra en undersökning av den äldre arbetskraften inom byggnadsindustrin. Begäran om an- slag —- åtföljt av en projektplan lämna- des in i slutet av år 1967 till Statens Råd för Byggnadsforskning som i sin tur kontaktade byggarbetskraftsutredningen. Medel erhölls från dessa instanser för att utföra undersök- ningen som underlag för byggarbetskraftsut- redningens arbete.

I den framlagda projektplanen beskrevs bla undersökningens målsättning samt ar- bets— och tidsschema. I tidsplanen beräkna- des arbetet sätta igång under hösten 1968 och ta drygt ett år i anspråk.

Diskussioner kring projektarbetet och be- slut om olika åtgärder under arbetets gång skedde i en referensgrupp bestående av följande intressenter och experter:

psykolog Bengt Gustavsson, Arbetsme- dicinska Institutet1

— byrådirektör Åke Lerin, Kgl Arbets- marknadsstyrelsen

— ombudsman Björn Pettersson, Svenska Byggnadsarbetareförbundet

— ingenjör Erik Sjöberg, Svenska Indu- stribyggen AB

— pol mag Hans Sundström, Svenska

— docent Gösta Tibblin, Sahlgrenska Sjuk- huset

Från byggarbetskraftsutredningen deltog sekreterare Sten Borg i ett flertal referens- gruppssammanträden.

Dessutom deltog följande personer, vilka var anställda vid BAS:

— fil kand Kristina Holck—Clausen, pro- jektledare

— fil kand Sylvia Molander, utredare i projektet

— civilingenjör Sten Wallin, chef för BAS För genomförande av den i projektet in- gående hälsoundersökningen anlitades do- centerna Curt Furberg, Centrallasarettet i Boden, och Robert Malmborg, Malmö All- männa Sjukhus.

Som administrativ hjälp vid fältarbetet deltog ingenjör Hjalmar Esberg, Bygghälsan i Luleå. Dessutom var de lokala fackför- eningarna i Malmö, Luleå och Kalix behjälp- liga med administration och information i samband med fältarbetet. Intervjuer med arbetstagare och arbetsgivare utfördes av sociologistuderanden.

1.3. Syfte

Undersökningens syfte var att kartlägga de äldre byggnadsarbetarnas arbetssituation och att undersöka faktorer, som kunde tän- kas påverka de äldres arbetstillfredsställelse. Målsättningen var dessutom att samla infor- mation om de äldres sysselsättningsmöjlig- heter och att få underlag som kunde ange hur arbetsvillkoren för denna kategori skulle kunna underlättas.

I syfte att få vägledning om faktorer av betydelse för de äldres attityd till arbetet intervjuades de om olika företeelser i arbets- situationen. Byggnadsarbetarna fick dess- utom uppge vad de sysslade med och vilka arbetsuppgifter som vållade problem.

Information om arbetslöshets- och sjuk- skrivningsperioder insamlades, då sjukskriv- ning och arbetslöshet antogs ha inflytande

1 Medlem i referensgruppen under inlednings- skedet. ' Numera Svenska Byggnadsentreprenörför- eningen.

Attityderna till arbetet och dess behovs- tillfredsställande värde undersöktes med hjälp av attitydformulär som använts vid liknande undersökningar.

För att kartlägga det allmänna hälsotill- ståndet och förekomsten av vissa yrkessjuk- domar genomfördes även en medicinsk un- dersökning.

Genom att intervjua representanter för arbetsgivare, lokala fackföreningar och ar- betsförmedlingen försökte man utreda i vad mån den äldre arbetskraften allmänt betrak- tades som en grupp med lägre genomsnitt- lig arbetsförmåga och vad som i så fall låg till grund för detta betraktelsesätt.

Undersökningen fick enligt referensgrup- pens önskemål följande uppläggning:

— undersökning av arbetstagare

a) intervjuundersökning om arbetsförhål- landen

b) insamlande av uppgifter från arbetslös- hets- och försäkringskassor.

c) attitydundersökning beträffande arbets- tillfredsställelse och välbefinnande

d) hälsoundersökning

-— intervjuer med arbetsgivarerepresentan— ter

— intervjuer med representanter från 10- kala fackföreningar

— intervjuer med representanter från ar— betsförmedlingen.

1.4. Genomförande

I samråd med referensgruppen begränsades undersökningen till yrkeskategorin betong- och övriga byggnadsarbetare. Motivet här- till var, att denna yrkesgrupp är den största inom byggnadsindustrin och att den tillika har den kortaste yrkesutbildningen samt en omfattande arbetslöshet.

Undersökningen kom även att begränsas såtillvida, att områden med skiftande ar- betsmarknadsläge utvaldes. Då tillgången på arbetstillfällen vanligen är god i södra Sve- rige medan Norrland ofta har ett mindre an- tal arbetstillfällen beslutade referensgruppen att undersöka Malmö respektive Luleå/Ka- lix-området. Skillnaderna mellan dessa två

områden ansågs dessutom väsentlig då det gällde att få reda på hur yttre förhållanden hade inflytande på inställningen till arbetet.

Då avsikten var att studera äldre bygg- nadsarbetare beslöts att undersökningen skulle omfatta arbetstagare i åldern 50—65 år. Detta innebar inte någon exakt åldersan- givelse för avgränsning mellan äldre och yngre utan fastmer en anpassning till gäl- lande föreskrifter om sysselsättandet av en viss del arbetskraft, som brukar utfärdas i samband med länsarbetsnämndens igång— sättningstillstånd.

Avgränsningen i yrke, region och ålder gjorde att ca 400 personer kom att ingå i undersökningen.

Fackföreningarna på berörda orter kon- taktades på ett tidigt stadium i undersök- ningen och kunde ge information om vid vilka företag de utvalda arbetstagarna var anställda.

De i undersökningen ingående företagen informerades i god tid om den planerade undersökningen. Information skedde via brev från BAS (bilaga 1).

Arbetstagarna blev informerade om un- dersökningen genom ett brev från BAS (bi- laga 2) samt ett brev från Svenska Bygg- nadsarbetareförbundet och dess lokalavdel- ningar på respektive orter (bilaga 3).

Intervjuerna med arbetstagare på bygg- arbetsplatserna påbörjades i Malmö under december 1968 och avslutades i början av februari 1969. Hälsoundersökningen genom- fördes på Malmö Sjukhem från mitten av oktober till mitten av november 1968.

I Luleå/Kalix-området utfördes intervju- undersökningen med arbetstagare dels på lasarettet i Boden och dels på byggarbets- platserna. Undersökningen påbörjades i feb- ruari 1969 samtidigt med hälso- och atti- tydundersökningarna. De senare krävde en tid av fem veckor, medan intervjuundersök- ningen avslutades först efter sju veckor.

Intervjuerna med arbetsgivarerepresentan- terna genomfördes i Malmö under tiden feb- ruari—mars 1969 och i Luleå/Kalix under april månad 1969.

Intervjuerna med representanterna för fackförening och arbetsförmedling genom- fördes under april—maj 1969.

2 Några tidigare undersökningar om arbets-

tillfredsställelse

Ett flertal undersökningar har gjorts be- träffande arbetstillfredsställelse och attityden till arbetet. Speciellt intresse tillmättes i det- ta sammanhang nedanstående i korthet re- fererade undersökningar.

2.1. Arbetsanpassning hos byggnadsarbetare

Åstrand, Gardell mfl undersökte under hös- ten 1964 och våren 1965 arbetsanpassningen hos ett urval i stockholmsområdet av ca 800 byggnadsarbetare från 30-års ålder och upp- åt (16). Genomsnittsåldem var 45—50 år.

Via frågeformulär gjordes en kartläggning av hälsotillståndet hos olika kategorier av byggnadsarbetare. Dessutom belystes sociala förhållanden, anställningsförhållanden, triv- sel, benägenhet att byta arbete samt upp- levelse av fysisk och psykisk påfrestning i arbetet.

I undersökningen fann man bl a sam- band mellan följande schematiskt uppställda faktorer (linjerna markerar sambanden):

allmän trivsel

benägenhet att byta arbete

I undersökningen ingick även en fysiolo- gisk undersökning, vars resultat ansågs tala för

—- att en person automatiskt valde en viss ansträngningsnivå vid utförandet av ett fy- siskt arbete

att detta motsvarade ett utnyttjande av ca 40 % av den maximala förmågan

— att det således fanns ett bestämt sam- band mellan fysisk arbetsförmåga och den arbetstyngd personen utsatte sig för i ett arbete med relativt fri arbetstakt.

Denna undersökning kommer i det föl- jande att refereras till som stockholmsun- dersökningen nybyggnadsarbetarna.

2.2. Arbetskraften inom ombyggnads- branschen

I Göteborg genomfördes under hösten 1966 och våren 1967 en undersökning av drygt

_benägenhet att byta arbete —upplevelse av fysisk och psykisk påfrestning i arbetet _svårighet att hänga med i lagets arbetstakt _inställning till att ofta byta arbetsgivare och arbetsplats

_inställning till att ofta byta arbetsgivare och arbetsplats _ __upplevelse av fysisk och psykisk påfrestning i arbetet _svårighet att hänga med i lagets arbetstakt

Samband påvisades även mellan följande faktorer:

medicinska besvär psykiska och psyko- somatiska besvär

_allmän trivsel

J—benägenhet att byta arbete

70 ombyggnads- och reparationsarbetare i ål- dern 40—69 år, varav nära hälften befann sig i åldersgruppen 60—69 år (2). Syftet var att klarlägga frågan om den äldre ar- betskraftens anpassning i ombyggnads- och reparationssektorn.

Med hjälp av frågeformulär och läkar- undersökning kontrollerades hälsotillståndet. 30 % av deltagarna hade någon kronisk sjukdom, framför allt hjärt- och kärlsjuk- domar. Frekvensen personer med anfåddhet och kronisk bronkit var högre än väntat. Resultaten från den medicinska undersök- ningen visade, att den undersökta gruppen i stort sett hade en högre sjukdomsfre- kvens än motsvarande jämförbara ålders- grupper. Detta resultat ansågs bekräfta upp- fattningen att ombyggnadssektom är en re- trättplats för dem som av olika anledningar (t ex medicinska besvär) ej orkar med takten vid nybyggnadsarbete (sid 51).

Dessutom utfördes en studie av arbets- förhållandena som visade att många ar- betsuppgifter ställde krav på stort yrkes- kunnande. Ansträngande arbetsoperationer tvingade ofta arbetarna att inta obekväma arbetsställningar och de vistades i dammiga, oventilerade lokaler. Arbetsbelastningen kunde ofta betecknas som hög och miljön som stressande.

Denna undersökning benämnes framöver göteborgsundersökningen — ombyggnadsarbe- tama.

2.3. S kogsarbetares arbetsanpassning

Vid Personaladministrativa rådet (PA—rådet) pågår för närvarande ett omfattande forsk- ningsprojekt rörande teknologisk miljö och arbetstillfredsställelse under ledning av fil lic Bertil Gardell. Projektet har berört för- hållanden inom bl a kemisk-teknisk industri samt pappers- och Skogsindustri.

Med utgångspunkt från alienationsteorin1 räknar Gardell med att följande behov skall tillgodoses i arbetet för att individen skall få en hög arbetsmotivation (6):

behov av inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen

behov av ett meningsfullt arbete

En grundtankte i teorin är att arbetets organisation och innehåll till stor del be- stämmer individens inställning till arbetet. Med detta som grund har ett relativt stort antal attitydskalor utarbetats, vilka berör olika sidor av arbetssituationen. Förfarandet vid attitydformulärens uppbyggnad samt den teoretiska bakgrunden kan närmare studeras i ett antal rapporter (7, 8).

Då skogsarbete, enligt Gardell, till vissa delar är ganska likt byggnadsarbete, refere- ras nedan huvudresultaten i undersökningen »Skogsarbetares arbetsanpassning: (7).

Skogsarbete kännetecknas av att tvångs- styrande och detaljerande arbetsinstrnktio- ner förekommer mycket sällan. Arbetets utförande blir i hög grad beroende av individens förmåga, motivation och kunnan- de. Med hänsyn härtill förväntades positiva attityder till arbetet, speciellt avseende ar- betsengagemang och frihetsupplevelser i ar- betet.

Resultaten bekräftade i stort antagandet. De flesta skogsarbetare trivdes synnerligen väl med sitt arbete. Den största skillnaden mellan skogsarbetare och arbetare från and- ra industrier låg i frihetsupplevelserna i ar- betet. Friheten i arbetet ansågs också vara den mest betydelsefulla orsaken till att stan- na kvar i branschen.

2.4 Om industriarbete och mental hälsa

Gardell och Westlander beskriver en under- sökning som också ingår i PA-rådets arbete (9).

Ett grundläggande antagande i undersök- ningen Var att detaljerande, återkommande och tvångsstyrda arbetsuppgifter i ringa grad kan tillfredsställa individens självkänsla och att detta leder såväl till bristande engagemang i arbetet som till upplevelser av lägre kompetens och anseende i sam— hållet.

För att kunna mäta olika aspekter av

1 Alienation är ungefär detsamma som upp- levelser av maktlöshet och främlingskap i sam- hållet.

mental hälsa konstruerades ett attitydfor- mulär. Formulärets utformning grundades både på en teoretisk diskussion av arbets- tillfredsställelse och på en analys av be- greppet mental hälsa.

Man mötte vissa problem med att defi- niera begreppet mental hälsa. Bl a påpeka- des, att det samhälle man lever i är avgö- rande för definitionen. Begreppet kan an- vändas antingen för att beskriva psykiskt störda människor eller människor i allmän— het. Ett annat problem var vilka faktorer som var betydelsefulla att begagna för att beskriva mental hälsa.

Man valde att utgå från företeelser som förekommer bland den icke-sjuka delen av befolkningen. Man mätte följande olika si- dor av positiv mental hälsa (ungefär detsam- ma som välbefinnande) med:

— allmän livstillfredsställelse

självvärdering egenvärde självvärdering — socialt värde — kontaktundvikande attityd — frihetsupplevelse självförverkligande

Man prövade hur väl dessa attitydskalor mätte de olika mentalhälsoaspekterna, lik- som man undersökte hur de förhöll sig till olika faktorer såsom ålder, kön, utbildning m m.

Attitydformuläret beträffande mental häl- sa användes bla i ovan refererade un- dersökning rörande skogsarbetares arbets- anpassning. Jämfört med andra industriar- betare visade skogsarbetarna en mindre kon- taktundvikande inställning till andra män- niskor och en högre grad av självförverkli- gande. I övriga mentalhälsoaspekter förelåg ingen betydande skillnad mellan de olika industriarbetargruppernas genomsnitt.

2.5 30 år i arbetet

Forssman, Granath mfl presenterar en un- dersökning av industrianställda i åldrarna 35, 45, 55 och 65 år (5).

Syftet med undersökningen var att stu- dera olika medicinska, psykologiska och sociologiska faktorer och deras samvaria- tion. Detta möjliggjordes genom att sam- ma försökspersoner undersöktes från dessa tre aspekter.

Man ville bl a belysa skillnaderna mellan läkarens bedömning av hälsotillståndet och försökspersonernas egen uppfattning om sitt hälsotillstånd (objektiv respektive subjektiv hälsobedömning).

Hälsoundersökningen resulterade i att 88 av de undersökta 391 personerna av läkarna bedömdes ha olika grad av nedsatt arbets- förmåga. De vanligast förekommande sjuk- domarna gällde cirkulationsorganen, rörelse- apparaten och det psykiska tillståndet.

Vidare fann man ett klart samband mel- lan försökspersonernas psykiska välbefin- nande och såväl den subjektiva som den objektiva hälsobedömningen. Skillnaden mellan den objektiva och den subjektiva hälsobedömningen ökade dock med stigan- de ålder.

3. Intervjuundersökning med arbetstagare

För att få de äldres arbetsattityder kartlagda konstruerades ett intervjuformulär som be- handlade rekryterings- och anställningsför- hållanden; arbetserfarenhet och benägenhet att byta sysselsättning. Vidare ställdes frågor om nuvarande arbetsuppgifter; uppfattning om hälsa och arbetsförmåga; inställning till byggfackets, arbetsförmedlingens och ar- betsgivarens åtgärder.

Intervjuerna genomfördes enskilt med varje arbetstagare och tog ca 35 minuter i anspråk per intervju.

3.1 Urval

Ur Byggnadsarbetareförbundets centrala medlemsregister för hösten 1968 uttogs be- tong- och övriga byggnadsarbetare i åldern 50—65 år från avdelningarna Malmö, Lu- leå och Kalix. Från malmöavdelningen in- gick endast sektion 01, vilken omfattade Malmö stad.

3.1.1 Malmö-urvalet

Av de i Malmö sektion ingående medlem- marna uttogs systematiskt varannan att del-

taga i undersökningen — sammanlagt 234 st. Av dessa kunde 38 personer (ca 16 %) ej deltaga. Undersökningsgruppen korn således att bestå av 196 personer. En person deltog i alla undersökningar utöver intervjun. Ål- dersfördelningen framgår av tabell 1.

Undersökningsgrupp och bortfall förde- lade på olika åldersgrupper visade god över- ensstämmelse med malmösektionen.

De som ej kunde deltaga i undersök- ningen hade följande skäl:

Långtidssjuka1 14 Bytt sysselsättning 6 Arbetade utanför malmöområdet 9 Sjukskrivna vid undersökningstillfället 3 Vågrare 6

Tids- och kostnadsmässiga skäl gjorde att de som arbetade utanför mahnöområdet uteslöts. Vägrarna utgjorde endast ca 3 % (6 st) av det totala urvalet.

1 Som långtidssjuka betraktades de som hade varit sjukskrivna minst tre månader vid under- sökningstillfället.

Tabell ]. Åldersfördelning i Malmö sektion, undersökningsgrupp och bortfall (%).

Malmö sektion

Undersökningsgrupp

Ålder totalt 419 st totalt 196 st Bortfall totalt 38 st 50—54 år 31 32 26 55—59 år 38 38 40 60—65 år 31 30 34 Summa 100 100 100 SOU 19701 46 13

I Luleå och Kalix uttogs de medlemmar, som bodde i tätorterna längs kusten och en bit in i landet, vilket innebar att samtliga medlemmar i luleåavdelningen medtogs me- dan de som tillhörde kalixavdelningen och var bosatta i dess ytterområden ej blev re- presenterade. Urvalsförfarandet betingades av kostnads- och tidsmässiga skäl.

I det totala urvalet från Norrbotten in- gick 181 medlemmar från luleåavdelningen och 52 från kalixavdelningen — sammanlagt 233 st. Av dessa kunde 54 personer (ca 23 %) ej deltaga. Sammanlagt intervjuades 179 personer. Åldersfördelningen visas i tabell 2.

Undersökningsgruppens ålderssamman- sättning visade god överensstämmelse med de totala avdelningarnas. I bortfallet fanns däremot något fler äldre personer.

De som ej kunde deltaga i undersök- ningen hade följande skäl:

Pensionerade 2 Långtidssjuka 18 Bytt sysselsättning 11 Arbetade utanför Luleå/Kalix 4 Flyttat från området 6 Sjukskrivna vid undersökningstillfället 2 Oanträifbara 1 Vägrare 10

Summa 54

I gruppen långtidssjuka ingick fyra perso- ner som ej varit sjukskrivna vid undersök- ningstillfället. Klassificeringen av de lång- tidssjuka gjordes av de lokala fackförening- arna, som således i några fall hade inaktuell information.

Vägrarna utgjorde ca 4 % (10 st).

3.1.3 Synpunkter på urvalet och bortfallet

Ålderssammansättningen hos betong- och övriga byggnadsarbetare skilde sig mellan

Malmö och Luleå/Kalix. Av de tre ålders- grupperna var andelen 60—65-åringar i Malmö större än i Luleå/Kalix, medan däremot andelen 50—54-åringar var lägre i Malmö.

Urvalet i Malmö gjordes på så sätt att varannan medlem uttogs för att deltaga i undersökningsgruppen. Denna grupp visade god överensstämmelse med hela Malmö sektion beträffande åldersfördelningen, var- för man kan förmoda att den insamlade in- formationen i stort sett kan anses gälla hela Malmö sektion.

Beträffande Luleå/Kalix Visade också un- dersökningsgruppen relativt god åldersöver- ensstämmelse med avdelningarna. I urvalet gjordes emellertid en begränsning, då de som tillhörde kalixavdelningen och som bodde längst bort från Kalix ej blev re- presenterade i undersökningen. Detta be- rörde ett 30-tal personer. Dessa personer kan i regel ej få arbete i sin hemort utan arbetar i de större tätorterna. Huruvida inställningen till arbetet för dessa skiljer sig från undersökningsgruppens är emeller- tid omöjligt att säga.

I och med att personer som var sjuka eller som bytt arbete ej ingick i undersök- ningsgruppen gjordes ytterligare en begräns- ning. Man kan förmoda, att dessa perso- ner har eller har haft större problem än andra beträffande sin arbetssituation. Un- dersökningens uppläggning medförde emel- lertid, att dessa personer ej kunde deltaga. Som komplement har därför information om sjukskrivningar insamlats för den största gruppen i bortfallet, nämligen de långtids- sjuka.

Bortfallets åldersfördelning för Luleå/Ka- lix visade, att en större andel i den äldsta åldersgruppen ej kommit med i undersök- ningsgruppen. Detta kan naturligtvis också

Tabell 2. Åldersfördelning för avdelningarna Luleå / Kalix, undersökningsgrupp och bortfall (%).

Avd LuleåIfKalix Undersökningsgrupp

Ålder - totalt 233 st totalt 179 st Bortfall totalt 54 st 50—54 år 44 43 35 55—59 år 38 40 41 60—65 år 18 17 24 Summa 100 100 100

ha påverkat de redovisade resultaten då de äldsta ej blivit representerade i tillräcklig utsträckning. I äldre åldersgrupper kan man dessutom antaga att det förekommer en ökad självselektion, dvs medlemmar som av olika orsaker ej kan genomföra sitt ar- bete mer eller mindre frivilligt söker sin utkomst andra vägar. Kvar i gruppen blir då de som kan klara av sitt arbete och som kanske har bäst hälsotillstånd Och som bäst trivs med sitt arbete.

De två geografiskt avgränsade områdena, som är representerade i föreliggande under- sökning, har haft helt olika arbetsmarknads- läge. Trots ovan nämnda begränsningar har man försökt beskriva de ingående perso- nernas inställning till sitt arbete. Emellertid är urvalet ej detsamma i regionerna, vilket gör att man ej kan generalisera resultaten till att gälla för alla betong- och övriga byggnadsarbetare i landet.

3.2 Resultat

I resultatredovisningen har jämförelser gjorts mellan regioner och åldersgrupper och i förekommande fall med tidigare un- dersökningar.

De frågor som ingick i intervjuformuläret delades upp i följande sju grupperl:

]. Rekrytering och anställning.

2. Arbetserfarenhet och benägenhet att byta sysselsättning.

3. Nuvarande arbetsuppgifter och inställning- en till dessa.

4. Inställning till ytterligare några frågor rö- rande arbetssituationen. 5.Uppfattning om hälsa och arbetsförmåga.

6. Flyttningsbenägenhet, attityd till bered- skapsarbete samt kännedom om några av AMS bidragsformer.

7. Inställning till byggfackets, arbetsförmed- lingens och företagets åtgärder för den äldre arbetskraften.

I texten har åldersgrupperna 50—54 år, 55—59 år och 60—65 är ersatts med uttrycken SO-åringar, 55-åringar och 60-åringar.

Där inget annat anges, avser siffrorna i figurerna procent baserade på det totala antalet intervjuade, dvs 195 personer i Malmö och 179 i Luleå/Kalix. Beträffande frågorna om hälsa och arbetsförmåga

(grupp 5 ovan) ställdes dessa endast till dem som hälsoundersöktes, d v s 98 personer i Malmö och 91 i Luleå/ Kalix.

3.2.1 Rekrytering och anställning Sysselsättning vid undersökningstilljället

De flesta av undersökningsdeltagarna var sysselsatta inom nybyggnadssektorn. I mal- möområdet var det förhållandevis fler än i Luleå/Kalix-området som arbetade med om- byggnads- och reparationsarbeten. I stort sett var femte deltagare från Luleå/Kalix var arbetslös vid undersökningstillfället. Var femte deltagare från Luleå/Kalix sysselsattes i beredskapsarbete. Tabell 3 visar de i un- dersökningen ingående medlemmarnas sys- selsättning.

I Malmö var de yngre i högre grad än de äldre sysselsatta med nybyggnadsarbete (fi- gur 1).

I undersökningsgruppen från Norrbotten framkom inte samma klara tendenser. Den andel som sysslade med nybyggnadsarbete skilde sig inte speciellt mellan åldersgrup- perna. Däremot var en större andel av 55- åringarna sysselsatta med ombyggnads- och reparationsarbete (figur 2).

Sammanlagt 37 personer var arbetslösa och av dessa kom 34 från Luleå/Kalix; näs- tan två tredjedelar hade varit arbetslösa mer än en månad.

50- och 60-åringarna visade en större andel arbetslösa än 55-åringarna (23, 25 respektive 11 %).

1 Intervjuformuläret finns tillgängligt hos BAS.

Tabell 3. Undersökningsgruppens fördelning på olika typer av sysselsättning (%).

Malmö Luleå/Kalix Typ av sysselsättning totalt 195 st totalt 179 st

Nybyggnadsarbete 74 56 Ombyggnads- och reparationsarbete 22 1 1 Anläggnings- och vägarbete —- 4 Annat arbete 2 7 Arbetslösa 2 19 Sjukskrivna —— 3 Totalt 100 100

I:] nybyggnadsarbete

& ombyggnads— och

., _ reparationsarbete ' . övrigt

75

50 - 54 år

Figur 1. Sysselsättningen iundersökningsgrup- pen från Malmö efter åldersgrupper (%).

Kompetens, yrkesutbildning samt antal år i byggnadsbranschen

Inom betonggruppen utfärdas olika kom- petensbevis. En yrkesutbildad betongarbe- tare tilldelas ett bevis på att han självstän- digt kan utöva yrket, ett s k blått kort. Den som arbetat ett visst antal år inom bran- schen men saknar formell yrkesutbildning kan få ett s k grått kort. Olika lön erhålls på olika kompetensnivå.

Kortsystemet infördes 1959 och de över- gångsbestämmelser som då gällde, gjorde det möjligt för många att erhålla blått kort, trots att de saknade formell yrkesutbildning.

lj nybyggnadsarbete ' övrigt

9 100 36 28 3

ombyggnads- och reparationsarbete

50 — 54 år

Figur 2. Sysselsättningen i undersökningsgrup- pen från Luleå/Kalix efter åldersgrupper (%).

83 :) blått kort' 6 grått kort inget kort annan spec kompetens eller statligt anställd

Figur 3. Fördelning på olika kompetensnivåer (%).

Dessa övergångsbestämmelser stadgade nämligen att en arbetare som varit syssel- satt minst tio år i yrket på begäran skulle erhålla ett blått kort. Många utnyttjade denna förmån och det är troligen detta som bidragit till att andelen innehavare av blått kort var mycket hög både i gruppen från Malmö och från Luleå/Kalix (figur 3).

Av det ovan nämnda framgår, att man inte kunde förvänta sig att uppgifter om innehav av blått kort och uppgifter om formell yrkesutbildning helt skulle samman- falla. Så blev heller inte fallet. En långt mindre andel av undersökningsdeltagarna hade erhållit formell utbildning i byggnads-

xx

"a.../Kal...

30

ja .? Figur 4. Svar på frågan »Har Du fått yrkesut- bildning i byggnadsarbete?» (%).

42

60 - 54 år 59 år 65 år

50- 55-

Luleå/Kalix

Malmö

Figur 5. Formellt yrkesutbildade efter ålders- grupper (%).

mer än 30 år 21 — 30 år

11-20 år mindre än 10 år ej svar

Figur 6. Svar på frågan »Hur många år har Du varit byggnadsarbetare?» (%).

arbete (figur 4). Att andelen var större i Luleå/Kalix än i Malmö kan förmodligen förklaras av, att många haft möjlighet till utbildning under den tid de varit arbetslösa.

Andelen formellt yrkesutbildade var stör— re bland SO-åringarna än i de andra två åldersgrupperna (figur 5). Detta kan bero dels på att det inte tidigare funnits så stora utbildningsmöjligheter för de äldre, och dels på att äldre oftare har en mer negativ inställning till sådan utbildning.

I allmänhet tycktes man ha lång yrkeser- farenhet, vilket med tanke på undersök- ningsgruppernas ålder inte var förvånans- värt. Särskilt gällde detta för gruppen från Malmö, vilket framgår av figur 6.

Av frågan framgår emellertid ej, att många från Luleå/Kalix hade eller hade haft annat arbete bredvid byggnadsarbetet såsom tex skogs- och jordbruksarbete. Denna undersökningsgrupp var alltså mer oenhetlig i jämförelse med den från Malmö.

Ju äldre man var desto längre tid hade man givetvis i allmänhet varit inom bygg-

32—l 20 25 21

en arbetsgivare två arbetsgivare tre arbetsgivare fyra eller flera arbetsgivare ej svar

Figur 7. Svar på frågan >>Hur många arbetsgivare har Du varit hos under de senaste tre åren som byggnadsarbetare?» (%).

50- 55— 60— 50— 55- 60— 54 år 59 år 65 år 54 år 59 år 65 år Malmö Luleå/Kalix

Figur 8. De som uppgav att de anställts hos nu- varande arbetsgivare före år 1965 efter ålders- grupper (%).

branschen (68, 82 och 86 % i Malmö och 61, 68 och 78 % i Luleå/Kalix i respektive åldersgrupp hade varit byggnadsarbetare mer än 20 år).

Anställningsförhållanden under de närmast föregående åren samt rekryteringskanal till senaste anställning

En större andel av deltagarna i Malmö än i Luleå./Kalix hade varit hos samme arbets- givare de senaste tre åren. Var femte person från Luleå/Kalix uppgav sig ha varit hos fyra eller fler arbetsgivare (figur 7).

De två äldsta grupperna hade i högre grad varit anställda hos endast en arbets- givare. Likaså uppgav dessa oftare att de anställts hos nuvarande arbetsgivare före 1965 (figur 8).

Omkring hälften av gruppen från Malmö och en tredjedel från Luleå/Kalix hade fått sina nuvarande arbeten genom att de redan tidigare varit anställda hos arbetsgivaren. I fråga om rekryteringsväg skilde sig de båda regionerna främst däri att arbetsför- medlingens tjänster anlitades i betydligt högre grad i Luleå/Kalix. Detta berodde på att rekrytering till beredskapsarbete alltid sker via arbetsförmedlingen, och på att man måste stå som sökande hos arbetsförmed- lingen för att få arbetslöshetsunderstöd. En relativt stor andel från Luleå/Kalix kunde ej besvara frågan på grund av långvarig ar-

I Malmö var det vanligare bland äldre än bland yngre att man redan tidigare haft samme arbetsgivare (figur 10). Detta gällde inte i Luleå/Kalix där de äldsta vanligtvis (till ca 40 %) fick sina arbeten via arbets- förmedlingen.

Formellt saknas vanligen fasta anställ- ningsformer inom byggnadsbranschen men ofta försöker företagen få en relativt fast arbetarstam. En >>fast anställd» karaktärise- rades i föreliggande undersökning, som en arbetstagare som varit anställd hos samme arbetsgivare minst tre år och erhållit flera efterföljande arbeten (åtminstone två). Drygt hälften av deltagarna från Malmö och nästan en tredjedel från Luleå/Kalix kunde inplaceras i denna kategori. De äldre var i högre grad >>fast anställda» än de

33 36 1 16 14

redan tidigare hos nuvarande arbetsgivare

arbetsförmedlingen fackföreningen annat sätt ej svar

Figur 9. Svar på frågan »Hur fick Du anställning vid det nu aktuella bygget där Du är anställd?» (%)-

58 54 42 34 34

50 - 55 - 60 — 50 55 — 60»— 54år 59år65år 54år59år 65år Malmö Luleå/Kalix

Figur 10. De som uppgav att de tidigare varit anställda hos nuvarande arbetsgivare efter ålders- grupper (%).

51 49 || 32 50 — 55 - 60 — 54 år 59 år 65 år

50 — 55 - 54 år 59 år 65 år

60-

Malmö Luleå/Kalix

13)?” 11. Primärt eftersökta efter åldersgrupper /0 -

yngre, vilket specith tycktes gälla för Malmö.

I stockholmsundersökningen gjordes en uppdelning i primärt och sekundärt efter- sökta efter svaren i ovanstående fråga (16). Motsvarande uppdelning kan göras i före- liggande undersökning, så att till de primärt eftersökta räknas de som redan tidigare varit anställda hos samme arbetsgivare, de som fått tips genom kamrater, de som re- kryterats via lagbasen eller de som kontak- tades direkt av arbetsgivarenl. Till den sekundärt eftersökta gruppen räknades de som fått anställning på annat sätt. I figur 11 redovisas den procentuella andel i varje åldersgrupp för deltagarna både från Malmö och Luleå/Kalix, som på detta sätt kom att tillhöra de primärt eftersökta. Totalt för malmögruppen var det 68 % och för Luleå/ Kalix-gruppen 47 % som var primärt efter- sökta.

I malmögruppen fanns ett svagt samband mellan ålder och grad av eftersökthet, dv 5 de i högre ålder var mer eftersökta än de yngre. I Luleå/Kalix-gruppen var förhållan- det däremot omv'ånt, då den äldsta gruppen var minst eftersökt enligt ovanstående defi- nition.

1 Alla dessa svarsalternativ utom det första har i figur 9 sammanslagits under rubriken »Annat sätt», då ett fåtal besvarat frågan med något av dessa alternativ.

ingen | gång |

en gång för att söka jobb

mer än en gång för att söka jobb

enbart av andra anledningar ej sva

Figur 12. Svar på frågorna >>Hur många gånger har Du besökt arbetsförmedlingen under de senaste tre åren?» och »Vad var orsaken till besöket på arbetsförmedlingen?» % .

Några uppgifter om anlitande av arbetsför- medlingen

Som förmodat hade en betydligt större an- del av deltagarna i Luleå/Kalix besökt ar- betsförmedlingen åtminstone en gång för att söka arbete under de senaste tre åren. Andelen var för Luleå/Kalix drygt 60 % och för Malmö 30 % (figur 12).

I Malmö kunde inga större skillnader mellan åldersgrupperna noteras. I Luleå] Kalix uppgav den yngsta gruppen till 68 % och de två äldsta till nästan 60 % att de besökt arbetsförmedlingen åtminstone en gång. Man kan dock notera att den yngsta gruppen huvudsakligen (ca 70 %) uppgav sig ha fått sitt nuvarande arbete via andra kanaler.

Under de senaste tre åren hade ingen i Malmö anvisats beredskapsarbete, medan en relativt stor del av deltagarna från Luleå] Kalix (67 %) hade anvisats sådant arbete. De båda äldsta grupperna hade i högre grad anvisats beredskapsarbeten (57, 79

la nej

Figur 13. Svar på frågan »Anser Du att man tvingas byta arbetsgivare alltför ofta?» (%).

Arbetsmarknadsutbildningen hade disku- terats i större utsträckning i Luleå/Kalix än i Malmö (29 % respektive 3 %). Det var, som tidigare framgått även i Luleå/Kalix som den största andelen formellt yrkesut- bildade fanns.

Inställning till byte av arbetsgivare och arbetsplats

Som tidigare redovisats hade man i Luleå) Kalix bytt arbetsgivare oftare än i Malmö. 10 % av medlemmarna från Malmö och 35 % från Luleå/ Kalix ansåg att de tvingats byta arbetsgivare alltför ofta (figur 13).

Man tycktes ha en något mer positiv in- ställning till byte av arbetsgivare i de båda äldsta grupperna.

Några jämförelser med stockholms— respektive göteborgsundersökningen

Drygt 35 % av de undersökta nybyggnads- arbetarna i Stockholm saknade formell yr- kesutbildning (16). Utbildningsnivån var emellertid lägre bland betong- och övriga byggnadsarbetare än i andra yrkeskatego- rier. Endast 26 % av betongarbetarna och 5 % av övriga byggnadsarbetare hade for- mell yrkesutbildning, vilket ganska väl över- ensstämde med de resultat som redovisats i föreliggande undersökning.

I Stockholm hade 44 % och i Göteborg hade 71 % (16,2) varit byggnadsarbetare mer än 20 år. Här redovisade resultat över- ensstämde i stort sett med göteborgsunder- sökningens, vilket med tanke på undersök- ningsgruppernas ålderssammansättning var förväntat.

En fjärdedel av nybyggnadsarbetama och två tredjedelar av ombyggnadsarbetama ha- de arbetat hos en arbetsgivare under de senaste tre åren. Deltagarna från Malmö i föreliggande undersökning visade ungefär samma låga rörlighet som ombyggnadsar- betarna i Göteborg, medan de från Luleå/ Kalix hade betydligt större rörlighet. De äldre ombyggnadsarbetarna i Göteborg upp- gav i jämförelse med de yngre att de varit

ej svar|

Figur 14. Svar på frågan »Har Du funderat på att övergå till ombyggnads- och reparations- arbete?» (%).

hos samme arbetsgivare en längre tids- period, liksom fallet Var i föreliggande un- dersökning.

Beträffande rekryteringsväg till nuvarande arbete uppgav nybyggnadsarbetarna i stor utsträckning (56 %) informella vägar såsom »kontakt med tidigare lagbas» och >>tips ge- nom kamrater». I föreliggande undersökning placerades dylika svar i kategorin »annat sätt» och utgjorde en mindre andel av det totala antalet svar. Däremot tycktes arbets- förmedlingen spela en större roll för an- ställningen, vilket även var fallet bland om- byggnadsarbetama i Göteborg. Rekryte- ringen är beroende av regionala arbets- platsers olika organisation vilket kan för- klara olikheter i resultaten.

I stockholmsundersökningen liksom för malmögruppen i föreliggande undersökning fanns ett svagt positivt samband mellan ålder och grad av eftersökthet. I Luleå/Ka- lix-gruppen var emellertid den äldsta grup- pen minst eftersökt.

Av nybyggnadsarbetarna ansåg 34 % att man tvingas byta arbetsgivare och arbets- plats alltför ofta. Ju yngre man var desto mer negativ var man. Liknande resultat

37 27 I 17

(36

3 31 4

50— 55— 60— 50- 55— 60— 54 år 59 år 65 år 54 år 59 år 65 år Malmö Luleå/Kalix

Figur 15. De som funderat på att övergå till ombyggnads- och reparationssektorn efter ål- dersgrupper (%).

. .. ., | mindre an fem ar

6—10 år' I mer än 10 år Figur 16. Svar på frågan »Hur länge har Du

arbetat med ombyggnads- och reparationsarbe— te?» (%).

framkom i Luleå/Kalix, medan inställningen i Malmö tycktes vara betydligt mer positiv.

3.2.2 Arbetserfarenhet och benägenhet att byta sysselsättning

Av dem som vid undersökningstillfället ar- betade på. nybygge hade 86 % i Malmö och 80 % i Luleå/Kalix alltid eller nästan alltid sysslat med nybyggnadsarbete.

Omkring en tredjedel av grupperna i vardera Malmö och Luleå/Kalix uppgav att de funderat på att övergå från nybygg- nadsarbete till ombyggnads- och reparations— arbete (figur 14).

I malmögruppen framkom inga skillna- der mellan åldersgrupperna, medan de yngre i Luleå/Kalix i högre grad funderat på en övergång (figur 15).

Som skäl till att man funderat på arbete inom ombyggnads- och reparationssektorn uppgavs ansträngande arbetstakt eller önske- mål om lättare arbete än i nyproduktionen.

De som arbetade med ombyggnads- och reparationsarbete tillfrågades i sin tur hur länge de varit inom denna sektor. Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade i vardera Mahnö och Luleå/Kalix uppgav, att de ar- betat mindre än fem år med ombyggnads- oeh reparationsarbete (figur 16).

De flesta som arbetade inom ombygg- nads- och reparationssektorn hade antingen hänvisats dit av företaget eller tagit det arbete som erbjöds dem. De allra flesta i Luleå/Kalix tillhörde denna grupp medan mer än en tredjedel av de tillfrågade i Malmö uppgav att de på grund av nedsatt hälsa inte orkade med arbetstakten på ny- bygge och behövde ett lugnare arbete.

En större andel i Luleå/Kalix än i Malmö

ej svar

Figur 17. Svar på frågan »Har Du funderat på att byta arbete och söka Dig till något annat arbete än byggnadsarbete?» (%).

funderade på att söka något annat arbete än byggnadsarbete (figur 17). Att nästan var femte tillfrågad i Luleå/Kalix funderat på att byta arbete kan förklaras av det kärva arbetsmarknadsläget.

Av de 34 personer, som i Luleå/Kalix var arbetslösa vid undersökningens genomföran- de, hade sju tänkt på att byta arbete. De arbetslösas inställning skilde sig sålunda inte från den totala undersökningsgruppens i Norrbotten.

En majoritet av de undersökta hade trots allt inte funderat på att byta yrke. De flesta uppgav att de trivdes med sitt nuvarande arbete, att de uppskattade friheten, själv- ständigheten samt den goda förtjänsten och ämnade stanna inom branschen så länge de förmådde. I stort sett var fjärde tillfrågad uppgav sig vara för gammal att byta yrke och genomgå omskolning. »Omskolning är ingenting att bry sig om när man är över 60. Ingen vill ju ha en, och man kan inte bli en bra yrkesarbetare vid den åldern».

Då den nordliga urvalsregionen delades upp i Luleå och Kalix framkom att bedöm-

41 19 30 11

ja förmodligen ja, kanske nej, säkert inte ' ej svar

Figur 18. Svar på frågan »Tror Du att Du kom- mer att ha svårigheter med att få arbete fram- över?» (%).

03 51 _ 45 26 22 I..13

50- 55— 60— 50- 55— 60— 54 år 59 år 65 år 54 år 59 år 65 år. Malmö Luleå/Kalix

Figur 19. De som svarade »ja, förmodligen» eller »ja, kanske» beträffande svårigheter att få arbete framöver efter åldersgrupper (%). ningen av möjligheterna att få arbete fram- över var stor i Malmö, låg i Luleå och lägst i Kalix (figur 18).

Man tycktes oroa sig något mindre för-de framtida arbetsmöjlighetema ju äldre man var. Många uppgav att tanken på den före- stående pensioneringen hade en lugnande inverkan (figur 19). ' I Luleå/Kalix- -gruppen ansåg man att det fanns för många byggnadsarbetare och för få arbetstillfällen och att detta förhållande" främst skulle drabba de äldre. En del ut- tryckte förhoppningar om att ».deras» ar- betsgivare skulle få beställningar på nybyg- gen så att de själva skulle få en chans till arbete.

Några jämförelser med stockholms- och göteborgsundersökningen

I Göteborg hade 34 % arbetat med ombygg- nads- och reparationsarbete mer än tio år medan motsvarande siffra i föreliggande un- dersökning endast var 16 % för Malmö och 12 % för Luleå/Kalix (2).

Medan ombyggnadsarbetarna i Göteborg inte funderat på att byta yrke så hade unge- fär var tionde tillfrågad nybyggnadsarbetare i Stockholm gjort detta (2, 16). I Malmö angav 6 % och i Luleå/Kalix 18 % att man funderat på att byta yrke. Sett mot andelen sysselsatta inom nybyggnadsarbete respekti- ve ombyggnads- och reparationsarbete i de båda senare regionerna kan detta tolkas så att sysselsättningsmöjligheterna i Luleå/ Kalix varit begränsade inom ombyggnads- och reparationssektorn.

. Golvläggning (85) . Betongarbete—gjutning (82) . Armering (75) . Lagning, fyllning, iiltning (36) Hantlangning (23) . Plattsättning (17) . Slipning (15)

QQMAWN—

Luleå/ Kalix

. Betongarbete—gjutning (92) . Armering (60) . Golvläggning (50) . Slipning (41) . Hantlangning (25) . Putsning (18) . Lagning, fyllning, tiltning (15)

Gatu-ADM—

3.2.3 Nuvarande arbetsuppgifter och inställningen till dessa

Undersökningsdeltagarna tillfrågades om si- na huvudsakliga arbetsuppgifter. Frågan ställdes utan bundna svarsalternativ, varvid vissa personer svarade endast med den ar- betsuppgift de sysslade med just för tillfäl- let; andra med de arbetsuppgifter de hade i det aktuella byggnadsskedet. Slutligen fanns några som beskrev sina huvudsakliga arbetsuppgifter under samtliga byggnads- skeden. Nedan redovisas de sju oftast nämn- da arbetsuppgiftema i Malmö och Luleå/Ka- lix. Siffroma inom parentes anger hur ofta de olika arbetsuppgiftema nämnts. Totalt var antalet uppgivna arbetsuppgifter 420 i malmö— och 351 i Luleå/Kalix-gruppen.

Arbetsuppgiftema var vanligtvis desam- ma för Malmö och Luleå/Kalix. Grävning och materialhantering (ej redovisade ovan) nämndes praktiskt taget inte alls i Luleå! Kalix medan däremot 12 respektive 10 per- soner i Malmö nämnde dessa som huvudsak— liga arbetsuppgifter.

Deltagarna tillfrågades om dels vilka ar- betsuppgifter de tyckte sämst om, dels vilka de tyckte var specith krävande. Många be- svarade den första frågan genom att nämna de arbetsuppgifter de fann mest krävande, varför svaren på de båda frågorna sam- manslogs. Liksom ovan innebär siffrorna in- om parentes, hur ofta de olika arbetsupp- giftema nämnts. Totalt var antalet svar 235

i malmö— och 318 i Luleå/Kalix—gruppen. De sin mest nämnda var:

Malmö

1. Betonggjutning (54)

2. Golvläggning (52)

3. Armering (27)

4. Hantlangning (16)

5. Grävning (11)

6. Slipning (9)

7. Betongarbete i allmänhet (9) Luleå/Kalix

1. Betonggjutning (64)

2. Kårrning (38)

3. Golvläggning (37)

4. Hantlangning (26)

5. Slipning (25)

6. Armering (25)

7. Betongarbete i allmänhet (24)

De flesta av ovanstående arbetsuppgifter klassificerades som tunga i en del av stock- holmsundersökningen där man studerade 33 byggnadsarbetare i olika arbetssituationer (16).

Förutom att man betecknade ovanstående arbetsuppgifter som fysiskt tunga, sade man också att betonggjutning, kärrning samt golvläggning och -slipning var påfrestande för rygg, ben och knän. Man klagade över, att betonggjutning och grävning var smut- sigt och att slipning dessutom var dammigt. Flera från Luleå/Kalix tyckte att betong- gjutning och hantlangning var stressande. Armeringsarbete tyckte man var besvärligt att utföra på vintern. Några hade dessutom svårigheter med att läsa ritningar. Hantlang- ning tyckte några personer från Malmö var alltför tvångsbetonat. I malmögruppen sade en del att golvläggning var dåligt betalt. Grävning menade man var enformigt.

Deltagarna från Luleå/Kalix visade en be- tydligt mer positiv inställning till införande av nya maskiner och tekniska hjälpmedel än de från Malmö. En tänkbar förklaring här- till skulle kunna vara, att man i Luleå/Kalix låg efter Malmö vad beträffar utnyttjande av maskiner och tekniska hjälpmedel (fi- gur 20).

De äldre ville inte i samma utsträckning

både ja och nej nej ej svar

Figur 20. Svar på frågan »Skulle Du vilja att det i Ditt arbete fanns det maskiner och tekniska hjälpmedel?» (%).

som de yngre att man skulle införa fler maskiner och tekniska hjälpmedel. Detta kan tänkas bero på att äldre personer är mer restriktiva mot nyheter i arbetet. Å andra sidan kan det vara beroende av vilka arbetsuppgifter man har, som i sin tur kan hänga samman med åldern (figur 21).

En fjärdedel av de i Malmö som var positivt inställda till nya maskiner och tek- niska hjälpmedel kunde inte ge exempel på önskvärda sådana. I Luleå/Kalix kunde de allra flesta komma med förslag. Nedan följer en förteckning över vad man i första hand önskade sig. Siffrorna inom parentes anger antalet personer som framfört res- pektive önskemål.

Malmö

1. Kranar och övriga transportredskap (22) 2. (Lättare) vibrator på blandaren (9)

3. Najningsapparat (8)

4. Slipmaskin med dammsugare (6)

51 03 34 27 26 III 50- 55— 60- 50- 55- 60— 54 år 59 år 65 år 54 år 59 år 65 år Malmö Luleå/Kalix

Figur 21. De som inte önskade Ber maskiner och tekniska hjälpmedel i arbetet efter åldersgrupper (%)-

1. Kranar, hissar och övriga transportredskap (39)

2. Slipmaskin med dammsugare (20)

3. Bilningsmaskin (4)

3.2.4 Inställning till ytterligare några frågor rörande arbetssituationen

De flesta uppgav att de inte hade några be- svär med att lära in nya arbetsmetoder. Andelen var något större i malmö— än i Luleå/Kalix-gruppen (figur 22), trots att den förra gruppen i mindre utsträckning än den senare hade yrkesutbildning (se sid 16).

Den äldsta gruppen från Luleå/Kalix an- gav i mindre utsträckning än de andra två, att de tyckte det var lätt att lära in nya arbetsmetoder. Skillnaderna mellan ålders- grupperna för deltagarna från Malmö var små (figur 23).

Det stora flertalet tillfrågade från både Malmö och Luleå/Kalix var positivt inställ- da till införande av nyheter i arbetet (89 respektive 82 %).

Åsikter om ackordarbetslag

Deltagarna från både Malmö och Luleå] Kalix ansåg mer än till tre fjärdedelar, att det var sämre med stora ackordsarbetslag än med små (figur 24).

I Malmö framkom inga differenser mel- lan åldersgrupperna medan däremot de yng- re i Luleå/Kalix var mer negativa till stora ackordsarbetslag (figur 25).

Tillfrågade om anledningen till den nega- tiva inställningen till stora arbetslag svarade en fjärdedel av arbetstagarna att det be- rodde på den lägre förtjänsten. Man fram- höll att stora ackordsarbetslag ställer större krav på arbetsledningen, som kan få svå- righet att få en klar överblick av arbets- situationen och svårt att hålla kontroll över den. Detta förhållande ansågs leda till otill-

både besvärligt och lätt

lätt . ej svar

Figur 22. Svar på frågan »Tycker Du att det är besvärligt att lära in nya arbetsmetoder?» (%).

50 - 55 60 50 - GO - 54 år 59 år 64 år 54 år 59 år 64 år Malmö Luleå/Kalix

Figur 23. De som tyckte det var lätt att lära in nya arbetsmetoder efter åldersgrupper (%). fredsställande organisation och därmed i många fall en orättvis fördelning av ar- betsuppgifter, alltför omfattande väntetid och till följd därav en lägre förtjänst.

Man menade att de stora ackordslagens ineffektivitet delvis orsakades av att alltför många tvingades arbeta tillsammans och att många drog sig för att arbeta. Vidare påpekade man att intresset för ett kvalita- tivt gott arbete minskades. Många framhöll även att de stora ackordsarbetslagen med- förde en lägre grad av trivsel och sämre kamratanda.

De som ansåg att det var mer fördelak- tigt med stora ackordsarbetslag framhöll att organsationen var bättre; att det fanns till- gång till flera maskiner och tekniska hjälp- medel; att resurserna rent allmänt var stör-

77 11 7 5 ja, sämre med stora arbetslag både sämre och bättre nej, bättre med stora arbetslag ej svar

Figur 24. Svar på frågan »Tycker Du attTdet är sämre med stora arbetslag än med små?» (%).

(SBH-7i79I '7160

85

50—.55—' 60- 50— 55— 60— 54 år 59 år 65 år 54 år 59 år 65 år Malmö Luleå/Kalix

Figur 25. De som ansåg det sämre med stora ackordsarbetslag än med små efter åldersgrupper

(%)-

re; att de äldre genom denna arbetsform kunde beredas ett lugnare och mer varieran- de arbete.

En större andel av deltagarna från Luleå] Kalix än från Malmö ansåg att man borde ha ackordsarbetslag bestående av flera fack (figur 26).

Inga entydiga differenser mellan ålders- grupperna framkom. Man kunde dock spåra en tendens till mer negativ uppfattning för flera fack bland 55-åringarna från Malmö och bland 60-åringarna från Luleå/Kalix.

Deltagarna från Luleå/Kalix uppgav i högre grad än de från Malmö att de tyckte det var arbetsamt med ackordslagets ar- betstakt (figur 27). .

De äldre från både Malmö och Luleå! Kalix upplevde i högre grad svårigheter att

64 27 9 flera fack|

ett fack] _ ! ej svar

Figur 26. Svar på frågan »Tycker Du att man skall ha ackordsarbetslag bestående av Hera fack eller skall de bestå av bara ett fack?» (%).

orka med arbetstakten (figur 28).

Den ålder, vid vilken man ansågs vara för gammal för att arbeta i ackordsarbetslag var lägre i Luleå/Kalix- än i malmögrup- pen. I den senare gruppen ansåg 22 % att denna ålder inträffade vid 65 år eller senare. Endast 1% i den förra gruppen var av samma åsikt. En relativt stor del av de tillfrågade kunde emellertid inte besvara frågan (figur 29).

Den egna åldern angav vanligen gräns- åldern för att vara med i ett ackordsarbets- lag.

i

& ja, ibland . .

ne] ej svar Figur 27. Svar på frågan »Tycker Du att det är jobbigt att hänga med i ackordsarbetslagets arbetstakt?» (%).

61 60 40 30 23 15

50— 55— 60— 50— 55- 60- 54år 59år 65år 54år 59år 65år

Malmö Luleå/Kalix

Figur 28. De som svarade »ja» eller »ja, ibland» på frågan om det var jobbigt att hänga med i ackordslagets arbetstakt efter åldersgrupper (%).

60—64 år

efter 65 år ej svar

Figur 29. Svar på frågan »Når anser Du att man är för gammal för att vara med i ett ackords- arbetslag?» (%).

3.2.5 Uppfattning om hälsa och arbetsförmåga

Av deltagarna från Malmö betecknade 87 % sin hälsa som ganska eller mycket god.

% mycket god ' ganska god varken god eller dålig ganska dålig mycket dålig Figur 30. Svar på frågan »Hur tycker Du på det hela taget att Din hälsa är nu?» (%).

55 — 54 år 59 år 65 år

Luleå/Kalix

Figur 3]. De som betecknade sin hälsa som ganska eller mycket god efter åldersgrupper (%).

6 31 58 1 mycket 45 bättre

något bättre varken bättre eller sämre något sämre mycket sämre"

Figur 32. Svar på frågan »Tycker Du att Din hälsa är bättre eller sämre än de flesta andra männi- skors i Din ålder?» (%). 59 32 31 |

60

57

50— 55— 60- 50— 55— 60— 54 år 59 år 65 år 54 är 59 år 65 år Malmö Luleå/Kalix

Figur 33. De som ansåg sin hälsa vara något eller mycket bättre än andra människors isamma ålder efter åldersgrupper (%).

Motsvarande andel från Luleå/Kalix var 67 % (figur 30).

I malmögruppen uppfattade 60-åringarna mer än 50- och 55-åringarna sin hälsa som god. I Luleå/Kalix-gruppen tenderade 55- åringarna att i mindre grad anse sin hälsa som ganska eller mycket god (figur 31).

Av de 21 som var arbetslösa vid under- sökningens genomförande och som hälso- undersöktes tyckte nästan hälften att deras hälsa var god. Detta antal var något mindre än för hela undersökningsgruppen från Lu- leå/Kalix. De arbetslösa svarade i stället något oftare med mellanalternativet, dvs »varken god eller dålig».

Drygt hälften av de intervjuade i Malmö ansåg sin hälsa vara något eller mycket bättre än de flesta andra människors i sam- ma åldersgrupp. Motsvarande andel i Lu- leå/Kalix-gruppen var en dryg tredjedel (fi— gur 32).

9 ——, 65 20 4 2 mycket god ganska god varken bra eller dålig

ganska däl ig mycket dålig

Figur 34. Svar på frågan »Hur tycker Du på det hela taget att Din arbetsförmåga är nu?» (%).

97

79 77 ' 67 I

50- 55— 60- 50- 55— 60— 54 år 59 år 65 år 54 år 59 år 65 år Malmö Luleå/Kalix

Figur 35. De som betecknade sin arbetsförmåga som ganska eller mycket god efter åldersgrupper

(%)-

60-åringarna i Luleå/Kalix betraktade sin hälsa som något eller mycket bättre än and- ra människors i samma åldersgrupp. I Mal- mö framkom inga entydiga skillnader mel— lan åldersgrupperna (figur 33).

De arbetslösa i Luleå/Kalix svarade på ungefär samma sätt som den totala under- sökningsgruppen från Norrbotten, när jäm- förelse skulle göras mellan den egna och andra människors hälsa i samma ålder.

I Malmö ansåg 92 % och i Luleå/Kalix 74 % av deltagarna att arbetsförmågan var ganska eller mycket god (figur 34).

60-åringarna i Malmö betecknade sin ar— betsförmåga som ganska eller mycket god i något högre grad än 55- och SO-åringarna.

13 6 77

ja, kanske

ne ' ] ej svar

Figur 36. Svar på frågan »Skulle Du kunna tänka Dig att hytta till en annan ort om Du inte kan få arbete inom byggnadsbranschen på Din hemort?» (%).

81 81 75 74 64 'I 50— 55- 60- 50- 55- 60— 54 år 59 år 65 år 54 år 59 år 65 år

Malm ö Luleå/ Kal ix

Figur 37. De som svarade »nej» på frågan om de kunde tänka sig att flytta efter åldersgrupper (%).

55-åringama i Luleå/Kalix visade en svag tendens till lägre värdering av arbetsförmå- gan (figur 35).

De arbetslösa i Luleå/Kalix bedömde sin hälsa på ungefär samma sätt som hela un- dersökningsgruppen från Luleå/Kalix.

Jämförelse med »30 år i arbetet»

I undersökningen av industriarbetare i åld— rarna 35, 45, 55 och 65 år uppgav 81 % att de betecknade sin hälsa som god eller mycket god (5). Denna andel låg närmare motsvarande andel för malmö- än för Lu- leå/Kalix-gruppen. Ju äldre man var desto vanligare var det bland industriarbetarna att man betecknade sin hälsa som mycket god. Någon sådan tendens framkom inte i före- liggande undersökning.

24 % av industriarbetarna betecknade sin

hälsa som bättre än andra människors i samma ålder, och alternativet >>bättre» val— des oftare ju högre upp i åldrarna man kom. I föreliggande undersökning använ- des inte samma svarsalternativ, vilket för- svårar en jämförelse. I Luleå/Kalix-gruppen kunde dock en tendens märkas till att de äldre i högre grad ansåg sin hälsa vara mycket bättre än övriga människors i sam- ma ålder. I malmögruppen framkom ingen sådan tendens.

Arbetsförmågan bedömdes av industri- arbetarna som god eller mycket god i 81 % av fallen, vilket var en andel som låg unge- fär mitt emellan resultaten för deltagarna från Malmö och Luleå/Kalix. Arbetsförmå— gan betecknades av industriarbetarna som mycket god i allt mindre utsträckning ju äldre man var. Bland betong- och övriga byggnadsarbetare från Malmö fanns en ten- dens i motsatt riktning, medan 55-åringama i Luleå/Kalix var minst benägna att beteck- na sin arbetsförmåga som god.

3.2.6 Flyttningsbenägenhet, attityd till beredskapsarbete samt kännedom om några av AMS bidragsformer

F Iytrningsbenägenher

Lika stora andelar av medlemmarna från så- väl Malmö som Luleå/Kalix var beredda att flytta om de inte kunde få arbete inom hemorten. Med tanke på att flyttningsris— ken inte var tillnärmelsevis så stor för del- tagarna från Malmö jämfört med de från Luleå/Kalix var det inte förvånande, att flera deltagare från det förra området än från det senare kunde tänka sig att flytta (figur 36).

För de tillfrågade från Malmö gällde, att ju äldre man var, desto mindre flyttnings- benägenhet hade man. Bland de deltagande från Luleå/Kalix kom inte denna skillnad mellan de olika åldersgrupperna fram (fi- gur 37).

Av de 34 arbetslösa i LuleålKalix kunde fem personer tänka sig flytta och resten kunde inte tänka sig detta. De hade så- lunda ungefär samma inställning till flytt-

både positiv och negativ negativ ej svar

Figur 38. Svar på frågan »Vad anser Du allmänt om beredskapsarbete?» (%).

ning som samtliga intervjupersoner från Lu- leå/Kalix.

Attityd till beredskapsarbete

De flesta intervjuade i Malmö (ca 60%) var positivt inställda till beredskapsarbeten, även om de i de flesta fall inte tycktes ha någon praktisk erfarenhet härav. Intervju- resultaten från Malmö behandlas därför inte närmare.

Attityden till beredskapsarbete skilde sig markant mellan Luleå och Kalix. Ungefär 50 % av deltagarna från Kalix var syssel- satta med beredskapsarbeten vid undersök- ningstillfället mot endast ca 13 % från Lu- leå Frånvaron av andra arbeten än bered- skapsarbeten i Kalix medförde antagligen att man i högre grad uppskattade dessa (fi- gur 38).

. Ungefär en femtedel ansåg, att bered- skapsarbete var lugnare och lättare än ordi- narie arbeten. Beredskapsarbete uppskatta-

positiv' positiv och negativ negativ ej svar

Figur 39. Svar på frågan »Hur är Din inställning till beredskapsarbete inom annat yrkesområde?»

(%)"- 28

des eftersom det gav möjlighet att arbeta i sin egen takt och inte riskera avsked om kapaciteten i något avseende var nedsatt.

Vidare ansåg en nästan lika stor andel att beredskapsarbete kunde betraktas som ett arbete lika bra som annat arbete på öppna marknaden och att man inte kunde klaga på förtjänsten. .

Ytterligare en femtedel av de tillfrågade i Luleå/Kalix uppgav att de ansåg bered- skapsarbete vara ett »nödvändigt ont» och »bättre än att stämpla».

En lika stor grupp ansåg dock, att för- tjänsten var för låg. Någon påpekade, att förtjänsten varierade mycket beroende på vilket beredskapsarbete man blev anvisad till och undrade över arbetsförmedlingens urvalsgrunder för anvisning till olika be- redskapsarbeten.

Många klagade över dålig organisation; att för många arbetare hänvisades till sam- ma bygge; att många inte arbetade effek- tivt och att alltför många med bristande er- farenhet av byggnadsarbete anvisades av arbetsförmedlingen. Man ansåg att arbetet utfördes med sämre kvalitet och i en alltför långsam arbetstakt.

Inställningen till beredskapsarbete inom annat. yrkesområde var övervägande positiv. Även i denna fråga var inställningen mer positiv i Kalix än i Luleå (figur 39).

Ganska många förklarade sig vara posi- tiva till beredskapsarbete inom väg- och an- läggningssektorn, medan en så stor andel som en femtedel av de tillfrågade spontant deklarerade, att de var negativa till bered- skapsarbete i skogen. Skogsbruk ansågs vara alltför tungt, slitsamt och påfrestande för ryggen samt ge alltför låg förtjänst.

De som hade en negativ inställning till beredskapsarbete inom annat yrkesområde tillfrågades om orsaken. Många menade att det var svårt att anpassa sig till nya ar- betsområden med nya maskiner; att man inte tillfredsställande kunde utföra ett arbete som man inte lärt sig; att lönen var alltför låg och att företeelsen överhuvudtaget borde försvinna. »Det borde inte finnas något som heter beredskapsarbete. Det är bara ett misslyckat sätt att ge socialbidrag.»

57j

vet vad båda innebär känner till A men inte B känner till B men inte A känner inte till någon ej svar

Figur 40. Svar på fråga A: »Kan Du förklara litet vad Du känner till om de bidrag som finns i samband med flyttning och arbetsmarknadsut- bildning?» och B: »Kan Du förklara litet vad det statliga omställningsbidraget för de äldre nnebär?» (%).

47 49 40 30 18 ' 10 50— 55— 60— 50— 55— 60— 54 år 59 år 65 år 54 år 59 år 65 år Malmö Luleå/Kalix

Figur 41. De som uppgav att de inte kände till någon av AMS bidragsformer efter åldersgrup— per (%).

Liksom fallet var vid beredskapsarbete inom det egna yrkesområdet klagade ganska många över dålig organisation: »Det är för mycket folk»; »arbetsprestationen blir ej tillräckligt värderad»; »dumt att låta maski- nerna stå och låta arbetarna göra jobbet»; »för många okvalificerade».

Kännedom om några av AMS bidragsformer

För att i någon mån få en uppfattning om hur informationen om olika bidrags- former från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) nått fram, ställdes några frågor om dessa.

Den andel som saknade kännedom om bidragsformema var ungefär dubbelt så

stor i gruppen från Malmö som i den från Luleå och Kalix. I Luleå och Kalix hade lika stora andelar av deltagarna kännedom om åtminstone en av bidragsformerna. I kalixgruppen kände emellertid en större an- del till bägge bidragsformerna. Anledningen härtill kunde vara, att informationen från arbetsförmedlingen i ett så pass litet samhäl- le som Kalix hade lättare att nå fram till ar- betstagarna. Emellertid bör också den stora och långvariga bristen på arbetstillfällen ha påverkat benägenheten att skaffa och mot- taga information (figur 40).

Bland de tillfrågade från Luleå/Kalix sak- nade de yngre i högre grad kännedom om åtminstone någon av bidragsformema, me- dan en tendens i motsatt riktning förelåg i undersökningsgruppen från Malmö (figur 41).

En större andel av de arbetslösa från Luleå och Kalix än av samtliga deltagare därifrån kände till de två bidragsformerna.

Jämförelse med Bygg 70:s undersökning av den äldre arbetskraften

Byggnadsfackens utredningsavdelning ge- nomförde år 1969 en enkätundersökning in- om ramen för utredningen Bygg 70 (3). Un- dersökningen genomfördes i syfte att kart- lägga de äldre byggnadsarbetarnas arbets- förhållanden. I undersökningen ingick en fråga om man kunde tänka sig att flytta till annan ort om man kunde få stadigva- rande arbete där. Av de 6600 tillfrågade byggnadsarbetarna i åldern 45—66 år för- klarade 20 % sig villiga att flytta till annan ort. Flyttningsviljan var markant lägre i gruppen 55—66 år än i gruppen 45—54 år.

3.2.7 Inställning till byggfackets, arbetsförmedlingens och företagets åtgärder för den äldre arbetskraften

Inställning till byggfackets åtgärder

Inställningen till byggfackets åtgärder var något mer positiv bland intervjupersonema från Malmö än bland dem från Luleå/Kalix. Nästan hälften från Luleå/Kalix-området betecknade åtgärderna som otillräckliga mot

3|4 2 40 ja I både ja och nej

nej vet ej

Figur 42. Svar på frågan »Tycker Du att man inom byggfacket gör tillräckligt mycket för de äldre arbetstagarna?» (%). 36 35 || 23

46 42

50- 55— 60- 50— 55— 60— 54 år 59 år 65 år 54 år 59 år 65 år Malmö Luleå/Kalix

Figur 43. De som ansåg att man gör tillräckligt för de äldre från byggfackets sida efter ålders- grupper (%).

endast en dryg fjärdedel från Malmö. Re- lativt många av de tillfrågade hade emeller- tid svårt att ta ställning till frågan (figur 42).

Åtminstone i Luleå/Kalix-gruppen tycktes en mindre andel av de äldre än av de yngre vara tillfredsställd med byggfackets åtgär- der för äldre (figur 43).

De som tyckte fackets åtgärder för de äldre arbetstagarna var tillräckliga framhöll att byggfacket gjorde allt för att främja de äldre arbetstagarnas situation; man ordnade exempelvis lättare och mer lämpliga arbeten för äldre liksom byggen med enbart äldre arbetskraft. Byggfacket uppskattades även för sin medverkan i förhandlingar med ar- betsgivare, vilket ansågs ha bidragit till stör- re trygghet och bättre arbetsförhållanden för de anställda.

De som ansåg fackets åtgärder otillräck- liga tillfrågades om på vilka områden man borde göra mera. Nedan följer de fem öns- kemål, som oftast framfördes. Inom paren- tes anges det antal personer som nämnt dessa önskemål.

'.' . x :. . 2 9 1 8 38 15 tillräckligt ! både och otillräckligt

ej svar

Figur 44. Svar på frågan »Tycker Du att man gör tillräckligt eller otillräckligt mycket för de äldre byggnadsarbetarna inom arbetsförmed— lingen?» (%).

Man ansåg att byggfacket borde med verka till att

en bättre arbetsfördelning görs; att lät- tare arbeten (framför allt reparationsarbe- ten) reserveras för äldre; att byggen som sysselsätter enbart äldre arbetskraft startas och att samarbetet i dessa frå-gor med arbets— förmedlingen utvidgas (43)

— pensionsåldern sänks eller åtminstone görs individuell (20)

de äldres situation på arbetsplatserna i högre grad studeras; ombudsmännen borde i större utsträckning se till att de äldre inte arbetar för hårt och att de får skälig lön (8)

större påtryckning utövas på företagen att anställa fler äldre arbetstagare (7)

— ackordslönesystemet slopas och må- nadslön införes eller åtminstone se till att de äldre ej behöver vara med i ackordsar- betslagen utan att för den skull behöva lida någon ekonomisk förlust (7).

Inställning till arbetsförmedlingens åtgärder

I Malmö var erfarenheterna av arbetsför- medlingen begränsade, varför drygt hälften av de tillfrågade inte hade någon åsikt om arbetsförmedlingens åtgärder för de äldre. Återstoden av malmögruppen var till unge- fär lika delar positiv eller negativ. I Luleå! Kalix-gruppen kunde en större andel ta ställning till frågan, och man var där nå— got mer benägen att svara negativt än po- sitivt (figur 44).

De i Luleå/Kalix, som ansåg att arbets- förmedlingen gjorde alltför litet för de äldre byggnadsarbetama, framförde nedanstående önskvärda åtgärder. Inom parentes anges

både och| _ ' nej

ej svar Figur 45. Svar på frågan »Tycker Du att man inom företaget gör tillräckligt mycket för de äldre arbetstagarna?» (%).

52 62' limI36

50— 55— 60— 50— 55— 60— 54år 59år6 611'5å 54år59år 65år Malmö Luleå/Kalix

Figur 46. De som ansåg att företaget gjorde tillräckligt för de äldre efter åldersgrupper (%).

det antal personer, som uttryckte de olika önskemålen.

Man menade att arbetsförmedlingen bor- de medverka till att

äldre placeras på lättare arbeten så- som reparations-, lager— eller förrådsarbeten; att byggen startas där endast äldre anställs eller enbart äldre medlemmar ingår i ar- betslagen samt att fler beredskapsarbeten påbörjas (12)

— »rätt man» i högre grad placeras på »rätt plats»; man ansåg att äldre ofta hän— visades till olämpliga arbeten med tanke på deras ålder och hälsotillstånd, varför exempelvis äldre aldrig borde anvisas skogs- arbete (11)

_ fler arbeten förmedlas och att den hu- vudsakliga rekryteringsvägen till byggnads- arbete går via arbetsförmedlingen (10)

— pensionsåldern sänks; att förtidspension lättare erhålles; att fler får rätt till omställ- ningsbidrag och att pensionsbeloppen höjs (10)

— en turordning vid tillsättandet av nya

_ hänsyn tas till avståndet mellan hem- met och arbetsplatsen och att inte några >>tvångsförflyttningar>> genomdrivs (7).

Inställning till företagets åtgärder

En majoritet betraktade företagets åtgärder för att underlätta de äldres arbetssituation som tillräckliga. Relativt många kunde dock inte besvara frågan (figur 45).

I undersökningsgruppen från Malmö an- såg de yngsta deltagarna i något lägre grad än de båda äldre grupperna att man inom företaget gjorde tillräckligt mycket för de äldre arbetstagarna. I Luleå/Kalix—grup- pen var 55-åringarna mest positiva till före- tagets åtgärder för de äldre (figur 46).

De som var positivt inställda till företa- gets åtgärder menade att företagen

— gav de äldre lättare arbeten och gav dem arbetsuppgifter de kunde utföra väl (73)

tog hänsyn till de äldre, inte avskedade någon för ålderns skull och behandlade i stort sett äldre och yngre som likvärdiga (52)

— anställde äldre; försökte få dem att stanna och litade på deras erfarenhet (32)

— gjorde i stort sett vad man kunde be- gära för att underlätta arbetet (31).

De som betecknade företagets åtgärder för de äldre som otillräckliga framförde önskemål om lättare och lugnare arbeten samt fler reparations- och inomhusarbeten. Vidare uttryckte man önskemål om fler byg- gen som helt eller delvis reserveras för en- bart äldre arbetskraft; fler ackordsarbetslag med enbart äldre samt garanterad anställ- ning fram till pensionsåldern. En hel del ville att de äldre skulle slippa vara med i ackordsarbetslagen men ändå garanteras en timlön jämförbar med ackordsinkomsten.

Kompletterande information från intervjuerna

I en sista fråga i intervjun fick arbetstagarna ta upp ytterligare synpunkter som de tyckte

ej berörts i intervjun. Frågan ställdes helt öppen utan svarsalternativ. Många hade in- te något att tillägga, medan andra — och då speciellt deltagarna från Luleå/Kalix — hade mycket att säga.

En del svar vilka tidigare beskrivits under frågorna om inställning till fackets, arbets- förmedlingens och företagets åtgärder för de äldre kompletterades i denna fråga. Sålunda framkom ytterligare

— att många i Luleå/Kalix uttryckte öns- kemål om lägre eller individuell pensionsål- der (66 personer) och att en del personer i Malmö ställde samma önskemål (20 perso— ner)

— att många i Luleå/Kalix ansåg, att man borde avskaffa ackordslönesystemet och in- föra antingen fast timpenning eller månads— lön (30 personer)

vissa önskemål och viss kritik beträf— fande utformning av arbetsbodar och ar- betarskydd (12 personer i malmögruppen och 11 i Luleå/Kalix-gruppen).

Ytterligare många varierande önskemål framställdes, men ovan nämnda var de van- ligast förekommande.

Jämförelse med Bygg 70:s undersökning av den äldre arbetskraften

I svaren på Bygg 70:s enkät till den äldre arbetskraften framkom vissa önskemål som var gemensamma med de i föreliggande un- dersökning. Framför allt önskade 86 % att pensionsåldern skulle sänkas, och nästan hälften ansåg att de äldre skulle placeras i egna arbetslag, inom reparationssektorn, på kategoribyggen o s v.

3.3 Sammanfattning av intervju- undersökningen

Merparten av de tillfrågade var sysselsatta med nybyggnadsarbete vid intervjutillfället. I mahnöområdet fanns en större andel som arbetade inom ombyggnads- och repara- tionssektorn än i Luleå/Kalix-området. Av de i undersökningen ingående deltagarna från Luleå/Kalix hade var femte inte något arbete vid undersökningens genomförande. Var femte intervjuperson från det sistnämn-

da området var sysselsatt med beredskaps- arbete. I malmögruppen var man i högre grad sysselsatt med nybyggnadsarbete ju yngre man var. _

De flesta deltagarna innehade blått kort och hade lång yrkeserfarenhet men saknade i ganska stor utsträckning formell yrkesut- bildning. Förekomsten av blått kort var vanligare i malmögruppen än i Luleå/ Kalix- gruppen. I den senare hade man däremot genomgått formell utbildning i något större omfattning. Den yngsta gruppen från så- väl Malmö som Luleå/ Kalix, dvs de i ål- dern 50—54 år, hade erhållit formell yrkesut- bildning i högre grad än de två andra ålders- grupperna.

De som vid undersökningstillfället arbeta- de på nybygge hade nästan alltid gjort det. Omkring en tredjedel av deltagarna från både Malmö och Luleå/Kalix uppgav emel- lertid, att de funderat på att övergå till om- byggnads- och reparationsarbete; speciellt gällde detta för den yngsta gruppen från Norrbotten.

Huvudparten av dem som vid undersök- ningstillfället arbetade inom ombyggnads- och reparationssektorn hade arbetat inom denna mindre än fem år. De flesta hade hänvisats till denna typ av arbete av före- taget. I malmögruppen uppgav emellertid en tredjedel, att de erhållit arbetet på egen be- gäran.

Rörligheten var betydligt mindre omfat- tande bland deltagarna från Malmö än bland dem från Luleå/Kalix. De två äldsta grupperna, dvs de i åldrarna 55—65 år vi- sade i såväl Malmö som i Luleå/Kalix mindre rörlighet än den yngsta.

Uppdelning av deltagarna gjordes i grad av eftersökthet beroende på hur de rekry- terats till sin senaste arbetsplats. Härvid framkom att de äldre intervjupersonema från Malmö var något mer eftersökta än de yngre. Den äldsta gruppen från Luleå/Kalix var däremot minst eftersökt.

De flesta ansåg inte, att de tvingats byta arbetsgivare alltför ofta. Drygt en tredjedel av de intervjuade från Luleå/Kalix ansåg dock, att de nödgas byta arbetsgivare ofta.

Nästan var femte deltagare från Luleå]

Kalix hade, enligt egen uppgift, funderat på att söka något annat arbete än byggnads- arbete. De flesta hade emellertid inte funde- rat på att byta yrke utan framhöll, att de trivdes och uppskattade friheten och själv- ständigheten i arbetet samt den goda för- tjänsten.

Bedömningen av de framtida arbetsmöj- ligheterna var emellertid betydligt mer po- sitiv i malmö- än i luleågruppen som i sin tur var mer positiv än kalixgruppen. De yngre deltagarna från Malmö hade mer ne- gativa framtidsperspektiv än de äldre.

Arbetsförmedlingen anlitades i större ut- sträckning i Norrbotten än i Skåne, vilket med tanke på det rådande arbetsmarknads- läget var väntat. En stor del av deltagarna från Malmö hade inte besökt arbetsförmed- lingen under de senaste tre åren, medan an- delen från Luleå/Kalix var betydligt mindre. Två tredjedelar av deltagarna från det sist- nämnda området, och då framför allt de två äldsta grupperna, hade anvisats beredskaps- arbeten under de tre senaste åren. Under- sökningsgruppen visade till övervägande del uppskattande inställning till beredskapsar- bete. I kalixgruppen hade man en än mer positiv attityd till denna form av arbete än i luleågruppen. Inställningen till beredskaps- arbete inom annat yrkesområde var något mindre positiv.

Den andel, som saknade kännedom om några av Arbetsmarknadsstyrelsens bidrags- former, var ungefär dubbelt så stor i mal- mö- som i luleå— och kalixgruppen. Bland deltagarna från Luleå/Kalix hade de äldre i högre grad kännedom om olika bidrags- former.

Det stora flertalet av de tillfrågade från både Malmö och Luleå/ Kalix kunde inte tänka sig att flytta, även om de inte fick arbete på hemorten. Flyttningsbenägenheten var något mindre i Luleå/Kalix- än i malmögruppen. De äldre deltagarna i den senare gruppen visade mindre flyttnings- benägenhet än de yngre.

I både malmö- och Luleå/Kalix-gruppen sysslade man huvudsakligen med betong— gjutning, golvläggning och armering. Av del- tagarna från Malmö betecknades dessa ar-

betsuppgifter som de tre mest krävande. Deltagarna från Luleå/Kalix ansåg också att betonggjutning och golvläggning tillhörde de tre mest krävande arbetsuppgiftema, men däremellan placerade man kärrru'ng.

I jämförelse med deltagarna från Malmö var de intervjuade från Luleå/Kalix mer po- sitivt inställda till införande av nya maski- ner och tekniska hjälpmedel. De tyckte där- emot i högre grad att det var besvärligt att lära in nya arbetsmetoder. De äldre hade en mer negativ inställning till nya maskiner och tekniska hjälpmedel. Denna åldersgrupp från Luleå/Kalix ansåg också, att det var svårare att lära in nya arbetsmetoder.

De tillfrågade menade, att det var sämre med stora arbetslag än med små. Denna åsikt var något mer utbredd bland intervju- personema från Malmö. De yngre i Luleå] Kalix-gruppen var mer negativa till stora arbetslag jämfört med de äldre. Bland del- tagarna från Luleå/Kalix hade man en nå- got mer positiv uppfattning än bland de från Malmö rörande ackordsarbetslag be- stående av flera fack.

I undersökningsgruppen från Luleå/Kalix tyckte man i något högre grad än i den från Malmö, att det var besvärligt att orka med arbetstakten i ackordsarbetslagen. Detta gällde specith för äldre arbetstagare från såväl Malmö som Luleå/Kalix.

Genomgående hade deltagarna från Mal- mö en mer positiv uppfattning om sin hälsa och arbetsförmåga jämfört med de tillfråga— de från Norrbotten. I denna senare grupp be— traktade 55-åringarna sin hälsa och arbets- förmåga som något sämre än vad de två andra åldersgrupperna gjorde. 60-åringarna från Luleå/Kalix tenderade i högre grad än övriga att bedöma sin hälsa som bättre än jämnårigas.

Arbetstagarna från Malmö var något mer positiva till byggfackets åtgärder för äldre arbetstagare, även om en relativt stor an- del inte kunde besvara frågan. En mindre del av 60-åringarna från Luleå/Kalix jäm- fört med deandra åldersgrupperna var nöjda med byggfackets åtgärder.

Drygt hälften av de tillfrågade från Mal— mö kunde inte besvara frågan angående sin

åsikt om arbetsförmedlingens åtgärder för äldre byggnadsarbetare. Av Luleå/Kalix- gruppen var en något större del negativa än positiva till dessa åtgärder.

De flesta intervjupersonema från såväl Malmö som Luleå/Kalix menade, att före- tagen gör tillräckligt mycket för äldre ar- betstagare. ] malmögruppen var SO-åringar- na mest kritiska, medan de deltagande 55- åringarna från Luleå/Kalix var minst kri- tiska till företagens åtgärder.

I samband med frågorna om byggfackets, arbetsförmedlingens och företagens åtgärder för äldre arbetstagare framkom en del öns- kemål för att underlätta de äldres arbets- situation. Främst önskade man reservation av lättare arbetsuppgifter för äldre, såsom inomhusarbete och arbete inom ombygg- nads- och reparationssektorn. Många talade för byggen som enbart sysselsatte äldre ar- betskraft och för arbetslag bestående enbart av äldre arbetstagare. Vidare önskade många, framför allt deltagare från Luleå/ Kalix, att ackordslönen skulle slopas till för- mån för fast lön eller att detta skulle tilläm- pas åtminstone för äldre arbetstagare. En ganska stor del av de intervjuade menade, att pensionsåldern skulle sänkas eller att den åtminstone skulle göras individuell.

4 Arbetslöshets- och sjukskrivningsperioder för

arbetstagare

4.1 Datainsamling

Information om arbetslöshetens omfattning i den totala undersökningsgruppen insamla- des via Byggnadsarbetareförbundets arbets- löshetskassa. För var och en registrerades antalet arbetslöshetsdagar för år 1968. Ka- rensdagar medtogs inte i beräkningarna.

Uppgifter om antalet sjukperioder och deras längd insamlades via Malmö och Norrbottens läns allmänna försäkringskassa dels för år 1968 för den totala undersök- ningsgruppen och dels för perioden 1/1 1961 —3l/3 1969 för de som hälsoundersöktes. Re- sultaten för den senare gruppen och perio- den redovisas i avsnitt 6.

4.2 Resultat A rbetslöshet

Av deltagarna från Malmö hade 96 % inte varit arbetslösa någon dag utöver karensda- garna under 1968, medan motsvarande an- delar för luleå- respektive kalixgruppen var 25 och 11 %. De flesta av medlemmarna i Luleå och Kalix hade varit arbetslösa mind- re än tre månader. Den största andelen lång- tidsarbetslösa fanns i kalixgruppen, där drygt en fjärdedel hade varit arbetslös mer än tre månader (figur 47).

Bland deltagarna från Malmö hade inte någon i åldersgruppen 50—54 år varit arbets- lös under 1968. Av 55-åringarna hade 97 % och av 60-åringarna hade 91 % inte varit

arbetslösa någon dag utöver karensdagarna under 1968.

Av medlemmarna från Luleå/Kalix hade 60-åringama i störst omfattning varit arbets- lösa mer än tre månader under 1968. 50- åringama dominerade i gruppen med arbets-' löshet upp till tre månader under samma år.-

Sjukskrivning

Ungefär lika stora andelar från de olika re- gionerna hade varit sjukskrivna en gång un- der 1968. Däremot hade en betydligt mindre" andel i Kalix än i Luleå och i Malmö haft mer än en sjukskrivningsperiod (figur 48). Även då man tog sjukskrivningsperioder- nas längd i beaktande föreföll sjukligheten vara högre i malmögruppen. Således hade

. 3 x & ..äåläålåä&

11——————i 62 ingen arbetslöshet | mindre än tre månaders arbetslöshet tre—sex månaders arbetslöshet

uppgift saknas Figur 47. Arbetslösheten under 1968 (%).

46 30 24

57 32 11 ingen sjukskrivning en sjukskrivningsperiod flera sjukskrivningsperioder

Figur 48. Antalet sjukskrivningsperioder under 1968 i olika undersökningsgrupper (%).

59 50 45 41 42

50- 55— 60- 50— 55- 60— 54 år 59 år 65 år 54 år 59 år 65 år Malmö Luleå/Kalix

Figur 49. De som inte varit sjukskrivna under 1968 efter åldersgrupper (%).

-30 . 26 18 . 20 ' -10 9

50— 60- 55 50 — GO — 54 år 59 år 65 år

54 år 59 år 65 år

Luleå/Kalix

,.,. DD "

Malmö

Figur 50. De som varit sjukskrivna mer än trettio dagar under 1968 efter åldersgrupper (%).

26 % från Malmö, 17 % från Luleå och 1-1 % från Kalix varit sjukskrivna längre tid än en månad.

Av de undersökta i Luleå/Kalix hade 60- åringarna varit sjukskrivna i mindre ut- sträckning än 50— och framför allt 55- åringarna. Bland deltagarna från Malmö var skillnaderna mellan åldersgrupperna små (figur 49).

I undersökningsgruppen från Malmö hade

50-åringarna i mindre utsträckning varit sjukskivna mer än en månad. Detsamma gällde för såväl 50- som 60-åringarna från Luleå/Kalix, medan 55-åringarna i högre grad varit sjukskrivna längre perioder (fi- gur 50).

Jämförelse med Bygg 70:s undersökning av den äldre arbetskraften

I Bygg 70:s enkät frågades efter arbetslös- hetstiden under 1967 (3). Ungefär 65 % upp- gav att de inte varit arbetslösa alls, 25 % att de varit arbetslösa mindre än tre måna- der och nästan 10 % mer än tre månader. Vidare visade sig arbetslösheten vara störst i de nordliga regionerna och då framför allt i åldersklassen 55—66 år. I jämförelse med dessa resultat var andelen arbetslösa i föreliggande undersökning mindre i mal- mö— och större i Luleå/Kalix-gruppen.

Beträffande sjukfrånvaro uppgav 53 % i Bygg 70:s enkätundersökning att de inte va- rit frånvarande någon gång under 1967. Nästan 40 % angav, att de varit frånvaran- de en gång under samma år på grund av sjukdom. Nästan 10% hade varit borta från arbetet flera gånger. Drygt 10 % upp- gav en längre frånvarotid än fyra veckor. Något färre personer från Malmö och Luleå i föreliggande undersökning hade varit helt friska under året jämfört med resultaten från Bygg 70:s undersökning. De deltagan- de från Kalix hade däremot varit något mindre sjukskrivna. En större andel från de tre olika orterna hade varit sjukskrivna mer än en gång jämfört med de deltagande i Bygg 70:s undersökning.

4.3 Sammanfattning

Endast var fjärde undersökningsdeltagare från Luleå och var tionde från Kalix hade inte varit arbetslös utöver karensdagarna under 1968. För malmögruppen var arbets- lösheten obetydlig under detta år. 60- åringarna bland deltagarna från Malmö ha- de emellertid varit arbetslösa i något större utsträckning, liksom 60-åringarna från Lu- leå/Kalix i högre grad varit arbetslösa en

I kalixgruppen hade man varit sjukskri- ven i mindre omfattning än i luleågruppen under 1968 och än mindre i malmögruppen. I denna senare grupp hade man i högre grad än i Norrbotten varit sjukskriven långa perioder. I Luleå/Kalix-gruppen utgjorde 55- åringarna de mest sjukskrivna under 1968. Denna åldersgrupp hade också störst andel beträffande sjukskrivning mer än en månad under samma år.

5 Attitydundersökning av arbetstagare

5.1. Undersökningsgrupp

Varannan deltagare från intervjuundersök- ningen uttogs för att också deltaga i attityd- undersökningen.

I Malmö bestod denna undersöknings- grupp av 98 personer, varav två ej kunde deltaga.

I Luleå/Kalix-gruppen besvarade 82 per- soner formuläret rörande välbefinnande och 76 personer det beträffande arbetstillfreds- ställelse. Sammanlagt var 91 personer utval- da. Formuläret rörande arbetstillfredsställel- se kunde dock inte besvaras av dem som varit arbetslösa en längre tid. Ett missför- stånd medförde att nio personer som var arbetslösa inte heller besvarade formuläret rörande välbefinnande.

Av nedanstående tabell framgår ålders- fördelningen för dem som besvarade de olika formulären.

I Malmö besvarades formulären i regel i

enrum i samband med att intervjuerna ge- nomfördes på arbetsplatserna. I Luleå/Kalix ifylldes formulären i samband med hälso- undersökningen i grupper om 3—5 deltagare. Det tog ungefär 50 minuter för deltagarna att besvara de två formulären.

5.2. Attityd formulär

Attityden rörande arbetstillfredsställelse och välbefinnande studeras med hjälp av formulär konstruerade av fil lic Bertil Gar- dell och fil lic Gunnela Westlander, PA-rå- det. De använda formulären har, som tidi- gare omtalats (sid 11 ff), utarbetats vid un- dersökningar inom olika industrier. Beträffande arbetstillfredsställelse fanns ett relativt stort antal index1 utarbetade. För detta projekt utvaldes nedanstående index, vilka bedömdes vara av specith intresse?:

1 Med index avses här attitydskala. ' Formuläret finns tillgängligt hos BAS.

Tabell 4. Antal deltagare iolika åldrar som besvarade attitydformulären iMalmö och

Luleå/Kalix.

Malmö Luleå/Kalix

Antal deltagare för Antal deltagare betr Antal deltagare Ålder båda formulären arb tillfredsställelse betr välbefinnande 50—54 år 30 32 33 55—59 år 37 32 35 60—65 år 29 12 14

Summa 96 76 82

Malmö Antal ==96 Luleå/ Kalix Antal=76

Skillnad Medel- Standard- Medel- Standard— mellan

Index värde avvikelse värde avvikelse medelvärden Allmän trivsel 4.22 0.62 3.70 0.61 0.52 Intressant arbete 4.00 0.61 3.45 0.60 0.55 Påfrestande arbete 3.61 0.86 3.12 0.81 0.49 Inflytande på den egna

arbetssituationen 3.81 0.71 3.47 0.72 0.34 Samhörighetskänsla 4.22 0.71 4.06 0.57 0.16 Kontaktmöjligheter i arbetet 4.21 0.74 3.63 0.69 0.58 Närmaste arbetsledares

personalbehandling 4.37 0.67 4.01 0.68 0.36 Närmaste arbetsledares

produktionspress 4.34 0.57 3.79 0.64 0.55 Närmaste arbetsledares

planering och överblick 4.02 0.92 3.87 0.65 0.15 Inställning till förtjänstens

storlek och rättvisa 3.45 0.80 2.75 0.79 0.70

Anm: Ju högre värde på skalan desto mer positiv attityd.

— allmän trivsel med arbete och företag påfrestande arbete ' intressant arbete inflytande på den egna arbetssituatio-

nen

'— samhörighetskänsla

kontaktmöjligheter i arbetet — närmaste arbetsledares personalbehand- ling

— närmaste arbetsledares produktionspress — närmaste arbetsledares planering och överblick

— inställning till förtjänstens storlek och rättvisa.

Varje index bestod av ett antal frågor, vilka kretsade kring samma ämne. Svarsal- temativen på varje fråga var graderade 1—5. Summapoängen uträknades och dividerades med antalet i index ingående frågor, varvid erhölls ett genomsnittsvärde som kunde va- riera mellan 1.00 och 5.00 för varje index. Ju högre värde en person fick i skalan desto mer positiv var hans attityd.

Beträffande välbefinnande utvaldes föl- jande index (se även sid 12) att bli belysta i föreliggande rapportlz

— allmän livstillfredsställelse

— självvärdering — egenvärde — frihetsupplevelse — självförverkligande.

Dessa index var uppbyggda på liknande

sätt som de tidigare. Antalet svarsalternativ var dock endast fyra, varför varje svar gra- derades 1—4. Summapoängen uträknades för alla i index ingående frågor och dividerades med antalet frågor. Sålunda erhölls för var- je index ett genomsnittsvärde varierande mellan 1.00 och 4.00. Ju lägre värde en per- son fick desto bättre var hans välbefinnan- de.

När det gäller attitydmätningar av det slag som här använts är det viktigt att på- minna om, att det indexvärde (=attityd- poäng), som man räknat fram är använd- bart endast för att jämföra grupper med varandra. Man kan således säga mycket litet om en enskild grupps grad av positiv — ne- gativ attityd utan att jämföra med andra grupper.

5.3. Arbetstillfredsställelse 5.3.1 Resultat

Av tabell 5 framgår de genomsnittliga index- värdena (medelvärden) och spridningen (standardavvikelser) kring dessa för under- )él. sökningsgrupperna i Malmö respektive Lu—

leå/Kalix. De flesta indexmedelvärdena ligger över

1 Formuläret finns tillgängligt hos BAS.

4. 60. 4.40 - Malmö 4. 20- 4. 00-— 3' 80 Luleå/Kalix -------------.__ 3. 60 "E» "=? 3.40 G! 3 . = 3. 20 2 =, .. 3_ 00 teoretiskt medelvarde 3 ; 2. 80 en Q.) :: ! , : 50-54 55-59 60-65 år

Figur 51. Medelvärden för olika åldersgrupper i index »allmän trivsel med arbete och företag».

det teoretiska genomsuittliga värdet 3.00 på attitydskalan 1—5. Index rörande inställ- ning till förtjänstens storlek och rättvisa vi- sar ett medelvärde under det teoretiska. Det är mycket vanligt, att grupper inom indu- strin visar medelvärden under genomsnittet i detta index.

I samtliga de index som illustrerade olika sidor av arbetstillfredsställelse låg de ge- nomsnittliga indexvärdena högre för mal- mö- än för Luleå/Kalix—gruppen.

I det följande presenteras resultaten av varje attitydskala uppdelade på de olika ål- dersgrupperna från Malmö respektive Lu- leå/Kalix. Varje figur beskrivs kortfattat med exemplifiering av de frågor, som in- gick i skalan. Dessutom görs en samman- fattande kommentar till figurerna.

Allmän trivsel med arbete och företag

I detta index frågades om företagets rykte; familjens, vänners och arbetskamraters in- ställning till det egna arbetet samt om den egna inställningen till att arbeta vid före- taget.

I malmögruppen, där trivseln var störst

indexpoäng 4.60 '” 4'4" "' Malmö 4.20 " 4.00 —- 3. 80 —- g 3- 60 "' Luleå/Kalix %- 3.40 -. -----"_--_---—r & .2 % 3.20 -. 8, 3 00 teoretiskt medelvärde' > 2.80 .. g 3 : : - 4. 50—54 55-59 60-65 år

Figur 52. Medelvärden för olika åldersgrupper i index »intressant arbete».

ökade denna ju högre upp i åldersklasserna man kom. Bland deltagarna från Luleå/Ka- lix fanns däremot ingen skillnad mellan de olika åldersgrupperna (figur 51).

Intressant arbete

I index rörande »intressant arbete» tillfrå- gades deltagarna om de tyckte deras arbete var tillräckligt intressant; om de fick till- räcklig användning av sina idéer, kunska— per och färdigheter samt om det fanns till- räckliga möjligheter i arbetet att utöva ini- tiativ. Vidare fick deltagarna ta ställning till om de ansåg att arbetet var alltför en- formigt, okvalificerat och om det borde vara mer spännande.

Även i detta index hade de äldre delta- garna från Malmö jämfört med de yngre högre indexmedelvärden. I Luleå/Kalix- gruppen fanns ej några skillnader mellan de olika åldersgrupperna (figur 52).

Påfrestande arbete

Beträffande rubricerade index togs frågor upp rörande arbetets fysiska och psykiska

4.60 4.40" 4.20- 4.00- Malmö 13.80- 3.60-- % "3; 3.40—- CV > .. . 5 3.20—- Lulifffåirk ä ----------_ & 3 o ' teoretiskt medelvärde 3 2.80- få i? C. | J l 1 j 50—54 55—59 60—65

Figur 53. Medelvärden för olika åldersgrupper i index »påfrestande arbete».

påfrestning. Man frågade vidare huruvida kraven på uppmärksamhet och ansvar var för stora, och om undersökningsgruppen ansåg att arbetstakten var för beroende av maskiner och utrustning samt av arbetskam- rater.

I malmögruppen ansåg både 50- och 55- åringarna att arbetet var påfrestande i lika hög grad medan 60-åringarna tyckte det var mindre påfrestande. Samma tendens fram- kom för de tillfrågade från Luleå/Kalix, men skillnaden mellan den äldsta gruppen och de båda yngre var mindre markerad (figur 53).

Inflytande på den egna arbetssituationen

I detta index togs sådana frågor upp som behandlade självständigheten i arbetet och graden av inflytande på beslut gällande både den egna arbetsplatsen och det egna arbetet. Dessutom berördes frågor om möjlighet att påverka arbetets uppläggning, ordningsfölj- den i olika arbetsmoment samt metodval för arbetets utförande.

SS-åringarna från Malmö ansåg sig i mindre grad ha tillräckligt inflytande på

indexpoäng 4.ij 4.40- 4.20- Malmön 4.00L 3.80- 3.60- 3 _ Luleå/Kalix % aAa ""' -"---. LG > 53 3.20- 8 D- 3 (!” teoretiskt medelvärde 2 2.80- 'ås' no 2 | | | 50154 55159 so-eå år

Figur 54. Medelvärden för olika åldersgrupper i index »iniiytande på den egna arbetssituationen».

den egna arbetssituationen än de båda andra åldersgrupperna och då specith 60-åringar- na. I Luleå/Kalix-gruppen fanns inte nå- gon skillnad mellan de tre åldersgrupperna (figur 54).

Samhörighetskänsla

I avseende att få ett mått på samhörighets- känslan ställdes frågor om deltagaren tyckte att han själv och arbetskamraterna pas— sade bra ihop; om han tyckte att det var då— lig sammanhållning mellan arbetarna och om han tyckte de arbetade bra tillsammans och hjälpte varandra i arbetet. Deltagarna tillfrågades också om de ansåg att arbets- kamraterna tog väl hand om nykomlingar; om det var dålig sammanhållning mellan arbetarna och om var och en bara tänkte på sitt.

60-åringarna i malmögruppen uppgav, att de kände större samhörighetskänsla än de båda andra åldersgrupperna. Av deltagarna från Luleå/Kalix uttryckte de båda äldsta grupperna en något mer positiv attityd än den yngsta (figur 55).

4- Gol- Malmö 4.40- 4. 20— 4. 00- Luleå/Kalix 3. 80— 3. 60- "c :? 23 3.40- a: ..?. ::! 3. 20- 8 t t' .. n. 3. 00 eore iskt medelvarde 3 2. 80- .a N en 4) = | l | | l 1 50—54 55-59 60—65 år

Figur 55. Medelvärden för olika åldersgrupper i index »samhörighetskänsla».

Kontaktmöjligheter i arbetet

Deltagarna fick i detta index besvara frågor rörande sin inställning till möjligheten att samtala med arbetskamraterna under ar- betet; om bullret hindrade och om de var så bundna vid sin arbetsplats .att de ejfick tillräcklig kontakt med sina arbetskamrater. Vidare tillfrågades deltagarna om de kände sig isolerade från de övriga anställda och om arbetstakten medförde att de ej hann ha så stor kontakt med sina arbetskamrater som de önskade.

Även i detta index var 60-åringarna från Malmö mest positivt inställda, dvs de an- såg sig ha tillfredställande kontaktmöjlig- heter i arbetet i större utsträckning än 50- och 55-åringarna. Samma tendens men myc- ket mindre framträdande framkom för del- tagarna från Luleå/Kalix (figur 56).

Närmaste arbetsledares personalbehandling

För att spegla attityden till den närmaste arbetsledarens personalbehandling fick un- dersökningsgruppen ta ställning till frågor

indexpoäng 4.60T Malmö 4.40.» 4.20» 4.00-- 330" Luleå/Kalix -I-_--- _| U 3.60" l___...n- %* 33 3.40—— 63 > 33 3.20—- 2 o. 3 00 teoretiskt medelvärde 3 2.80.. ... :d ho tl.) " ; : : 50—54 55-59 60—65 år

Figur 56. Medelvärden för olika åldersgrupper i index »kontaktmöjligheter i arbetet».

rörande arbetsledarens förmåga att ta folk på rätt sätt; att vara rättvis och att ha ett gott förhållande till arbetarna. Vidare ställ- des frågor beträffande arbetsledarens för- måga att visa uppskattning och intresse för den tillfrågade och hans arbetssituation.

Den äldsta gruppen bland deltagarna från Malmö skilde sig något i positiv riktning från de övriga. I Luleå/Kalix-gruppen var attityden positivare ju högre upp i ålders— grupperna man kom, även om skillnaderna inte var stora (figur 57).

Närmaste arbetsledares produktionspress

I syfte att utröna inställningen till den när- maste arbetsledarens produktionspress ställ- des frågor huruvida de undersökta ansåg, att arbetsledaren lade sig alltför mycket i hur deras arbete skulle utföras och om ar- betsledaren gav dem tillräckligt stor frihet. Ytterligare frågor som ingick berörde del- tagarnas åsikt om hur arbetsledaren drev på arbetet; om denne var alltför negativ och kritisk och om undersökningsgruppen upp— levde att arbetsledaren i för stor utsträck—

indexpoäng 450* MMmö 4. 40_ / 4'20” luleå/Kalix- _ _--- 4.00- ___-_--l_ 3. 80.- 3 60" 'D I % 33 3 . 40- N .2 := 3. 20»- 8 & .. 3 _ 00 teoretiskt medelvarde 3 zee .. (# bb (D ”= : : ' 50—54 55—59 so-så år

Figur 57. Medelvärden för olika åldersgrupper i index »närmaste arbetsledares personalbehand- ling».

ning kontrollerade och bevakade arbetets ut- förande.

I malmögruppen var 60-åringarna mest positiva till arbetsledarens produktionspress medan 50- och 55-åringarna var mindre po- sitiva. Av dem från Luleå/Kalix var 55- åringarna minst och 60-åringarna mest po- sitiva i denna fråga (figur 58).

Närmaste arbetsledares planering och överblick

I detta index togs frågor upp. vilka berör- de arbetsledarens planeringsförmåga; hans kunskap om de undersöktas arbete; hans informationsgivande om vad som skulle hän- da inom företaget samt om deltagarna an- såg att de fick klara besked från arbetsle— daren. Vidare berördes frågor beträffande arbetsledarens förmåga att lösa problem, att fördela arbetet och hans kunskap om ar- betsläget.

Ju högre upp i åldersgrupperna man kom, när det gällde undersökningsgruppen från Malmö, desto mer positiv blev attityden till

4.60» Malmö 4.40- 4.20" 4'00h Luleå/Kalix o'. 3.80- ___ __ .——_o* 3.60- "U % 33 3.40- (U .2 i: 3.20- U] %. teoretiskt medelvärde 3.00 3 2.80 .. LU bl) a) = : : : 50-54 55—59 60-65 år

Figur 58. Medelvärden för olika åldersgrupper i index »nårmaste arbetsledares produktionspress».

arbetsledaren. Av de tillfrågade i Luleå/Ka- lix var 55-åringama något mindre positiva än de två andra åldersgrupperna (figur 59).

Inställning till förtiänstens storlek och rättvisa

Beträffande attityden till förtjänsten behand— lades frågor huruvida man ansåg, att för- tjänsten var tillräcklig för normala utgifter; om den också räckte till att skaffa en del vid sidan av det allra nödvändigaste och om man hade tillräckligt betalt. Dessutom togs frågor upp rörande förtjänstens rättvisa i förhållande till vad andra arbetare inom fö- retaget förtjänade; vad man tjänade inom andra branscher, och vad obefordrade tjäns- temän inom det egna företaget förtjänade.

Skillnaderna mellan åldersgrupperna i bå- de Malmö och Luleå/Kalix var obetydliga (figur 60).

5.3.2. Jämförelse med andra undersökningar

Jämförelse kan göras dels med den tidigare refererade undersökningen av skogsarbete

indexpoäng 4.60-r 4.40" Malmö 4.20" 4.00" ,, Luleå/Kali; I 3.80" ? -----""' 3.60" -o & "55 3.404 m > 33 3.20-— 8 :=. 3.00' teoretiskt medelvarde _2 2.80" ... Cd bb 0.) = I | l I [ l 50—54 55-59 60—65 år

Figur 59. Medelvärden för olika åldersgrupperi index »närmaste arbetsledares planering och överblick».

(sid 11) och dels med undersökningar ge- nomförda på arbetare från två pappers— och massafabriker samt två verkstadsindustrier (7, sid 20 och 22). Två index, »inflytande på den egna arbetssituationen» samt »kon- taktmöjligheter i arbetet», kan emellertid ej

4.40- 4.20- 4.00— 3.80- 3.60- 3. Malmö 'g' 3.40. & 3. få 3.20" 8. _ teoretiskt medelvärde 3.0u 3. 2 80- Luleå/Kalix Fi ' --------------' . l i 50—54 55—59 60—65 år

Figur 60. Medelvärden för olika åldersgrupper i index »instållning till förtjänstens storlek och rättvisa».

jämföras direkt, då de ingående frågorna inte helt överensstämmer. Dessa index är därför ej medtagna i nedanstående tabell.

De deltagande i skogsarbetarundersök— ningen var från två olika åldersgrupper, nämligen 25—34 år och 45—54 år.

Tabell 6. Medelvärden för olika undersökningar i några index rörande arbetstillfredsställelse.

Luleå/ Papper & Papper & Malmö Kalix Skogen massa I massa II Verkstad I Verkstad II

Index Ant=96 Ant=76 Ant=370 Ant=230 Ant=184 Ant=251 Ant=397 Allmän trivsel 4.22 3.70 3.51 3.57 3.57 3.42 3.57 Intressant arbete 4.00 3.45 3.37 3.10 3.18 3.14 3.41 Påfrestande arbete 3.61 3.12 3.02 3.17 3.22 3.02 3.31 Samhörighets-

känsla 4.22 4.06 3.90 3.76 3.67 3.73 3.82 Närmaste arbets-

ledares personal- behandling 4.37 4.01 3.65 3.67 4.01 3.73 3.72 Närmaste arbets-

ledares produk- tionspress 4.34 3.79 3.94 3.56 3.85 3.72 3.81 Närmaste arbets-

ledares planering och överblick 4.02 3.87 3.38 3.70 3.87 3.50 3.56 Inställning till för-

tjänstens storlek och rättvisa 3.45 2.75 2.70 2.39 2.22 2.83 2.68 44 SOU 1970: 46

Beträffande undersökningen inom »Pap- per & massa I» var hälften av de deltagande födda mellan åren 1917 och 1936. De yngsta av de medverkande var födda 1937—1942 och de äldsta under åren 1900—1916. Be— träffande den andra pappers- och massafa- briken tillhörde drygt hälften av de delta- gande den sist nämnda åldersgruppen.

När det gällde de två verkstadsindustrier- na var ungefär en femtedel i åldern 14—29 år och två femtedelar i åldern 30—49 år res- pektive 50—65 år.

Undersökningsgruppen från Malmö visa- de en mer positiv attityd än ovanstående jämförelsegrupper i samtliga index. Luleå/ Kalix-gruppen hade också i allmänhet en nå- got mer positiv attityd i fem av de åtta indexen. När det gällde »påfrestande arbete» och »närmaste arbetsledares produktions- press» samt »inställningen till förtjänstens storlek och rättvisa» var attityden bland deltagarna från Luleå/Kalix ungefär den- samma som i jämförelsegrupperna (tabell 6).

5.4. Välbefinnande

Av tabell 7 framgår de genomsnittliga in- dexvärdena (medelvärden) och spridningen (standardawikelser) kring medelvärdena för undersökningsgrupperna från Malmö res- pektive Luleå/Kalix.

Nästan samtliga genomsnittsvärden ligger över det teoretiska medelvärdet 2.50 på atti- tydskalan 1—4.

Även i de tre index som speglade olika sidor av välbefinnande visade sig en genom- snittlig skillnad mellan malmö- och Luleå] "Kalix-gruppen.

Nedan har deltagarna grupperats efter ål- der och hemort. I figurena 61—63 redovisas åldersgruppernas indexmedelvärden. För varje figur finns en kort beskrivning av vad respektive index vill belysa. Slutligen görs en sammanfattande kommentar till figurer- na.

Allmän livstillfredsställelse

»Låg allmän livstillfredsställelse innebär att man ofta har upplevelser av monotoni, ofta känner missmod när man tänker framåt i tiden och mycket sällan kan företa sig så- dant som ger gott humör och allmän till- fredsställelse. Hög allmän livstillfredsställelse innebär att man vanligen kan företa sig så- dant som ger gott humör och tillfredsställe- se» (7, sid 153).

I undersökningsgruppen från Malmö blev den allmänna livstillfredsställelsen större ju högre upp i åldersgrupperna man kom. I Luleå/Kalix-gruppen visade SS-åringama bättre allmän livstillfredsställelse än de två andra åldersgrupperna (figur 61).

Siälvvärdering - egenvärde

»Låg kompetenskänsla innebär att man ofta grämer sig över sina handlingar, betvivlar nyttan av sina egna insatser, ifrågasätter värdet av sina egna prestationer och sin förmåga att självständigt klara problem, känner sig underlägsen andra personer. Hög kompetenskänsla innebär att man sällan hy- ser dessa känslor om sin egen kompetens» (7, sid 154).

I malmögruppen blev den positiva attity-

Tabell 7. Medelvärden och spridning för malmö— och Luleå/Kalix-gruppen rörande några kännetecken på välbefinnande.

Malmö Antal=96 Luleå/Kalix Antal= 82

Skillnad Medel- Standard- Medel- Standard- mellan Index värde avvikelse värde avvikelse medelvärden Allmän livstillfredsställelse 1.82 0.59 2.30 0.66 0.48 Självvärdering—egenvärde 1.81 0.45 2.21 0.45 0.40 Frihetsupplevelse—självföt- verkligande 2.13 0.57 2.52 0.49 0.39

Anm: Ju lägre värde på skalan desto mer positiv attityd.

indexpoäng 1 . 001r Malmö % &? N .2 2.00.. . _ ?: Luleå/Kalix ” o'"— o _ _ :=. . .. o' _— ge ; teoretiskt medelvärde 55 3.00—- 3 N S:. J—i & i? = 4.00 : : : 50-54 55-59 60—65 år

Figur 61. Medelvärden för olika åldersgrupper i index »allmän livstillfredsställelse».

den något större ju högre upp i åldersgrup- perna man kom. Skillnaderna mellan grup- perna var dock relativt små. I Luleå/Kalix- gruppen hade den äldsta gruppen något mer negativ attityd än de två andra åldersgrup- perna (figur 62).

index oän i. 005 "U :? % Malmö 3 __|/_ % 2 . 00-- & Luleå/Kalix ._------'_____- I teoretiskt medelvärde %% 3.00— ?: N .2 .. Gl bn Q) ;: 4.00 : ; ' 50—54 55-59 so—så år

Figur 62. Medelvärden för olika åldersgrupper i index »självvärdering —— egenvärde».

1 . 00:- v E' % Malmö > 93 2. 00—— V] & 1.1 ”[K r u ea a ix . -- ........... t.f.—==,— __ _Ö' . r ,. teoretiskt medelvärde 11 % 3.qo N .2 til en 0 = 4.00 : : : 50-54 55-59 60—65 år

Figur 63. Medelvärden för olika åldersgrupper i index »frihetsupplevelse — självförverkligande».

F rihetsupplevelse självförverkligande

»Upplevelser av bristande självförverkligan- de innefattar längtan efter mera självstän- diga och ansvarskrävande uppgifter samt be- svikelser över att man ej får användning av sina kunskaper och färdigheter. Att man inte upplever sådana behov eller besvikel- ser är tecken på hög självförverkligande upplevelse» (7, sid 154).

I malmögruppen uttryckte 60-åringarna i högre grad än både 55- och speciellt 50- åringarna en mer positiv attityd i ovan be- skrivna index. I Luleå/Kalix-gruppen hade 55-åringarna mest och 50—åringarna minst positiv attityd i index »frihetsupplevelse — självförverkligande» (figur 63).

5.5. Samband mellan arbetstillfredsställelse och välbefinnande

5.5.1. Bakgrund till analysen

I rapporten om skogsarbetares arbetstill- fredsställelse (7, sid 36 ff) tas frågan upp om samband mellan arbetstillfredsställelse och mental hälsa. Gardell och Westlander menar, att arbetet och hur individen upp-

intressant arbete 1.60" 1.80- ve: ?? 2.00 ::! ed & 2.20 :::-' U] 8. 2.40 2 _ 60 teoretiskt > medelvärde 'få 2.80- en 0 :=: medel hög (ant=21) (ant=75) allmän livs— _ tillfreds— 2.36 1.70 ställelse Självirdemg 2.09 1.74 egenvarde självförverk- 2.70 1.95 ligande

Figur 64. Samband mellan Luleå/Kalix-gruppen.

lever sitt arbete är avgörande för individens välbefinnande. »Det utbyte arbetet ger i ekonomiskt och psykologiskt avseende och den upplevelse av behovstillfredsställelse ge- nom arbetet individen får har alltså . .. di- rekt relevans för individens mentala hälsa».

Vid beskrivning av ovan nämnda sam- band har i föreliggande rapport försök gjorts att använda samma metodik som i skogsarbetarrapporten. Sålunda betraktades arbetstillfredsställelsen som oberoende va— riabel och välbefinnandet som beroende va- riabel. Eftersom arbetstillfredsställelsen i fö- religgande undersökning till övervägande del var positiv kunde värdena på arbetstill- fredsställelsevariabeln uppdelas i endast två klasser: medel och hög arbetstillfredsställel- se. (I skogsarbetarrapporten gjordes uppdel- ningen på denna variabel i tre klasser.) För var och en av dessa två klasser beräknades de genomsnittliga indexpoängen i de tre tidigare redovisade välbefinnandevariabler-

index »intressant

Luleå/Kalix intressant arbete 1. 60- 1 . 80-— ve ;; 2. 3 :s 3 2. :*: 8 2. o.

2 . teoretiskt medelvärde > ;; 2 . 80r ' N en 0) ::

medel hög

(ant=3 8) (ant=3 6)

allmän livs—

— tillfreds— 2.49 2. 05 ställelse 3 j älvvärder ing

| _ _ .. 2 . 23 2 . 12 egenvarde s jälvförverk— ligande 2.67 2.29

arbete» och__vä1befinnande för malmö- och

na.

Klassindelningen av arbetstillfredsställelse- variabeln följer den i skogsarbetarrapporten, så att med »medel» arbetstillfredsställelse menas indexpoäng från 3.5 och neråt. Hög arbetstillfredsställelse innebär indexpoäng från 3.6 och uppåt.

Eftersom de flesta deltagarna i allmänhet visade en hög arbetstillfredsställelse erhölls med denna klassindelning en relativt sned fördelning. Vissa av indexen gick ej att klassindela på detta sätt, då nästan hela undersökningsgruppen låg över 3.5 i index- poäng. Nedan redovisas därför följande an- vända arbetstillfredsställelseindex:

— intressant arbete

— påfrestande arbete — inflytande på den egna arbetssituatio- nen

samhörighetskänsla kontaktmöjligheter i arbetet.

I figur 64—68 illustreras sambanden mel-

påfrestande arbete 1.60— 1.80- "” O 551 u =.- 2.oo- ' 'R' 5 2.20- '&'. & 2_40__ teoretiskt .-. .-......_ae_d.e_1!ä£92 2.60- 5; 2.80- & ä? ;: medel hög (ant=45) (ant=51) allmän livs- — tillfreds- 2.11 1.61 ställelse självvärdering 1 94 1 71 egenvärde ' ' s_jälvförverk- 2 . 29 1 . 96 ligande

Luleå/Kalix påfrestande arbete 1 . 60 - 1.80- 1: ,? 2.00- 33 :s _2 2.20. :=. 2.40' 2 _ 60 _ teoretiskt medelvärde % 2.80- en O :i medel hög (ant=51) (ant:23) allmän livs- tillfreds- 2.48 1.83 ställelse |__ självvärdering 2 27 1 97 egenvärde ' ' , självförverk- m ligan de 2.51 2.42

Figur 65. Samband mellan index »påfrestandc arbete» och vålbefinnandejör malmö- och lLuleå/

Kalix-gruppen.

lan arbetstillfredsställelsen och välbefinnan- det för malmö- respektive Luleå/Kalix-grup- pen. Någon beräkning av om sambanden är statistiskt säkerställda har emellertid ej gjorts.

5.5.2. Resultat Intressant arbete och välbefinnande

Av figur 64 framgår, att det föreföll finnas ett positivt samband mellan upplevelsen av arbetet som intressant och välbefinnande, framför allt i index »allmän livstillfredsstäl- lelse» och »självförverkligande». Detta skul- le enligt Gardell betyda, att det är väsentligt för individens självförverkligande och all- männa livstillfredsställelse att ha ett arbete,

som ger honom möjlighet att uppleva sin prestation i nivå med sin subjektivt upp- levda kapacitetsnivå (7, sid 38).

Påfrestande arbete och välbefinnande

Av figur 65 framgår att positivt samband tycktes föreligga mellan upplevelsen av ar- betet som påfrestande och allmän livstill- fredsställelse. Möjligen är sambandet mel- lan påfrestande arbete och självvärdering — egenvärde också positivt. Sambandet med index »självförverkligande» är däremot ej entydigt. Resultatet skulle alltså kunna tol— kas så, att ju mindre individen upplever på- frestningar i arbetet desto mer positiv atti- tyd visar han beträffande i varje fall allmän livstillfredsställelse.

Malmö inflytande på den egna

arbetssituationen 1.60—_ 1.80_. 11 |__- ? MW / ::? td 2 2_20__ M "73 teoretiskt o _ 0__ ”” 2 4.-._---_--aslsl_v_ä.r_d_e 2.60-- .5 2.80- är % medel hög (ant=28) (ant=68) allmän livs- _ tillfreds— 2.03 1.76 ställelse _- självvärdering 132 1.78 egenvarde självförverk- ligande 2.26 2.06

Luleå/Kalix inflytande på den egna arbetssituationen

1. 60' 1 . 80” ' ”U ;? 2.oo* % 3 2.20" "'_': 'm 8. 2.40—- 2. 60" "% medelvärde % 2.80- % :: medel hög (ant=29) (ant=45) allmän livs— — tlllfreds- 2.47 2.15 ställelse självvärdering . egenvärde 2.20 2.17 självförverk- ligande 2.57 2.43

Figur 66. Samband mellan index »inflytande på den egna arbetssituationen» och välbefinnande för malmö- och Luleå/Kalix-gruppen.

Inflytande på den egna arbetssituationen och välbefinnande

Upplevelsen av en större egenkontroll av arbetets utförande tycktes ha samband med den allmänna livstillfredsställelsen i positiv riktning (figur 66). Däremot fanns förmod- ligen inget samband mellan inflytandet på den egna arbetssituationen och index »själv- vädering — egenvärde». Om det förelåg ett positivt samband mellan graden av egen- kontroll av arbetet och graden av självför- verkligande var detta relativt svagt, speciellt beträffande Luleå/Kalix-gruppen.

Samhörighetskänsla och välbefinnande

Samhörighetskänslan tycktes visa ett relativt starkt samband för malmögruppen med de tre indexen på välbefinnande (figur 67). Be- SOU 1970: 46

träffande Luleå/Kalix-gruppen föreföll ett positivt samband föreligga mellan samhörig- hetskänsla och allmän livstillfredsställelse. Däremot fanns i denna grupp inget samband med självvärdering. Mellan samhörighets- känslan och graden av självförverkligande uppvisar Luleå/Kalix-gruppen ett negativt samband vilket skulle innebära, om det var statistiskt säkerställt, att hög samhörighets- känsla skulle medföra låg grad av frihets- upplevelse -— självförverkligande.

Kontaktmöjligheter i arbetet och välbefinnande

Av figur 68 framgår, att malmögruppen ten- derade uppvisa ett positivt samband mellan kontaktmöjligheterna i arbetet och de tre indexen rörande välbefinnande. Också här visar Luleå/Kalix-gruppen mindre entydiga

Malmö samhörighetskänsla 1.60—r 1.80” '$. 3 2.00—- 3".- N 3 220—- '&': & 2.4a- 2.60: "" "taggar. medelvärde > 3; 2.80" :d en O.) R medel hög (ant=15) (ant=81) allmän livs— _ tillfreds— 2.37 1.74 ställelse .... Slalvl'firdemg 2.15 1.76 egenvarde självförverk— ligande 2. 60 2. 03

samhörighetskänsla 1.60— 1 . 804 5 2.00—- ä _> 2.20— --"' ”E & 2.40— " """"" t'e'äfétiäät 2 ' 60" medelvärde % 2.80— (!$ bn G.) :: __j___.f medel hög (ant=15) (ant=59) allmän livs— ._ tillfreds— 2 55 2 21 ställelse .-- självlärdermg 2.22 2.17 egenvarde självförverk— 2.14 2. 46 ligande

Figur 67. Samband mellan index »samhörighetskänsla» och välbefinnande för malmö- och

Luleå/Kalix-gruppen.

samband. Endast sambandet mellan kon- taktmöjligheterna i arbetet och den all- männa livstillfredsställelsen förefaller vara positivt.

5.6. Sammanfattning

I åtta av de tio indexen rörande arbetstill- fredsställelse visade undersökningsgruppen från Malmö en mer positiv attityd än delta- gargruppen från Luleå/Kalix.

När man på detta sätt har två geogra- fiskt skilda byggarbetargrupper som upp- visar konsekventa attitydskillnader, frågar man sig hur grupperna egentligen är sam- mansatta. Tänkbart är, att orsaken kan sö- kas i gruppernas olika sysselsättning eller i deras olika utbildningsgrad eller i deras in- ställning till enskilda produktionsbetingelser. En annan förklaring kan vara skillnaderna i arbetskraftsläget eller olikheterna i önskan

om att byta arbete, vilket framkommit i in- tervjuerna med arbetstagarna. Möjligen kan de skilda klimatförhållandena och annat som har att göra med den geografiska be- lägenheten spela en viss roll.

60—åringarna i Malmö visade i jämförelse med de två andra åldersgrupperna mest po- sitiv attityd i så gott som samtliga index rö- rande attityden till arbetsförhållanden.

Man funderar över vilka arbetsuppgifter de äldsta har och vilken ställning de har i arbetslaget. Tänkbart är att de äldsta är ute- slutna ur de stora ackordslagen, där de för- modligen skulle vantrivas. Kanske bemöts de äldre på ett särskilt sätt av arbetsledaren och företaget. Möjligt är också att den äldsta gruppen inte är ett verkligt urval utan en grupp med specith goda förutsättningar. De med mindre goda förutsättningar skulle i så fall redan vara borta från arbetslivet.

Liksom när det gällde attityder till arbets—

kontaktmöjligheter i arbetet 1.60- 1.80-- u & 2.00- få _=_>_ 2.20— "% & 2.40- 2 _ 61;- _______ teoretiskt medelvärde & 2.80— ?; bb 0 = medel hög (ant=17) (ant=79) allmän livs- — tillfreds- 2.41 1.72 ställelse självvärdering 18 1 . 74 '_— egenvärde 2' självförverk- 2 60 2.01 ligande '

Luleå/Kalix kontaktmöjligheter i arbetet 1. 60. 1 . 80. . ve ; 2 . oa- & > E 2. 20" "8 9— 2.40" 2 _ 60" teoretiskt > medelvärde "E, 2. 80— m 0) :: medel hög (ant=29) (ant=45) allmän livs— — tillfreds— 2.56 2.10 ställelse |__ Sjalvvardermg 2.26 2.13 egenvarde s_jalvforverk— 2.56 2. 44 ligande

Figur 68. Samband mellan index »kontaktmöjligheter i arbetet» och välbefinnande för malmö- och Luleå/Kalix-gruppcn.

förhållanden kan konstateras, att i de upp- levelser och attityder som speglar välbefin- nande var malmögruppen genomsnittligt mer positiv än Luleå/Kalix-gruppen. Ålders- grupperna inom samma geografiska område skilde sig obetydligt åt i dessa index. Spe- ciellt gällde detta för undersökningsgruppen från Luleå/Kalix.

Det är inom en så snäv åldersvariation svårt att gissa sig till en entydig ålderspå— verkan på den sorts upplevelser som de olika välbefinnandeindexen innehåller. Att man ofta finner en ökad positiv inställning med ökad ålder (som ju såväl arbetstillfreds- ställelsemätningen som välbefinnandemät- ningen i föreliggande undersökning antyder), kan bero på egna sjunkande anspråk på utbyte av tillvaron, en mera ödmjuk eller resignerad livsinställning och/eller ett mera hänsynsfullt tillmötesgående från omgiv-

ningen.

Liksom i andra undersökningar (7) vi- sade föreliggande undersökning att arbets- tillfredsställelse och välbefinnande är kopp- lade till varandra. Speciellt framträdande var detta beträffande den allmänna livstil]- fredsställelsen.

6 Hälsoundersöknin g av arbetstagare

6.1. Datainsamling

Samma personer som fick fylla i attityd- formulären genomgick också hälsoundersök- ning. Sålunda undersöktes 98 personer i Malmö och 91 personer i Luleå/Kalix. Av nedanstående tabell framgår åldersfördel— ningen för dem som hälsoundersöktes.

I undersökningen ingick ett frågeformulär rörande bl a hjärt-, kärl- och lungsjukdo- mar samt tobaksförbrukning och stressym- tom. Formuläret har delvis utarbetats efter mönster från Världshälsoorganisationen (WHO)1. Det har kompletterats med några frågor angående rygg- och hudbesvär.

Därutöver bestod undersökningen av en hälsokontroll med blodtryckstagning, vilo- EKG och lungfunktionsprov. I Malmö ge- nomgick de undersökta dessutom hjärt- och lungröntgen.

Hälsoundersökningen varade två—tre tim- mar per person. Deltagarna meddelades om resultatet per brev och fick också i före- kommande fall rekommendationer om att söka läkare för sjukdomssymtom, som upp- täcktes vid undersökningstillfället.

I det följande redovisas först läkarens be- dömning av de undersöktas hälsa indelad i tre grader och hur denna bedömning utföll i relation till de undersöktas egen upp- fattning om hälsa och arbetsförmåga. Dess- utom ställs läkarens bedömning av hälso- tillståndet i relation till antalet sjukskriv- ningsperioder.

Tabell 8. Antal deltagare i olika åldrar som genomgick hälsoundersökning i Malmö och Luleå/Kalix.

Malmö Luleå/Kalix Ålder Antal deltagare Antaldeltagare 50—54 år 30 38 55—59 år 38 36 60—65 år 30 17 Summa 98 91

Därefter följer en kort redovisning av de medicinska resultaten och till sist följer en beskrivning av de långtidssjuka som ingick i undersökningsgruppen samt en jämförelse med andra hälsoundersökningar.

6.2 Klassificering av deltagarnas hälsotillstånd

För att få en grov uppfattning om sjukdom och hälsa hos deltagarna gjordes en indel- ning i tre grupper; de som hade definierade sjukdomar, de som hade olika subjektiva besvär och de som varken hade sjukdomar eller besvär.

Till gruppen med sjukdomar räknades de som hade sockersjuka, högt blodtryck, kär]- kramp, förmaksflimmer, åderförkalkning i benen, avancerad ryggsjukdom samt de som var opererade för cancer och de som hade genomgått hjärtinfarkt. I denna grupp in- gick också de som var sjukskrivna vid un-

1 Formuläret finns tillgängligt hos BAS.

W

x _ wa '.'rxaxl &&X.

ll) 23 58 sjukdomar besvär varken sjukdomar eller besvär

Figur 69. De som hade sjukdomar eller besvär eller var friska vid undersökningstillfället (%).

63 53 56 53 47 I 40

50— 55— 60— 50— 55— 60— 54 år 59 år 65 år 54 år 59 år 65 år Malmö Luleå/Kalix

Figur 70. De som var friska efter åldersgrupper (%)- dersökningstillfället.

Till gruppen med besvär hänfördes de som hade symtom på kronisk qutrörskatarr, rygg- och magbesvär och de med nervösa besvär, dvs de som tog lugnande medicin vid tidpunkten för undersökningen.

De tredje gruppen utgjordes av resterande deltagare.

Omkring 20 % av deltagarna från både Malmö och Luleå/Kalix hänfördes till grup- pen med sjukdomar. I gruppen med enbart besvär återfanns en tredjedel av deltagarna från Malmö och en fjärdedel av de från Lu- leå/Kalix (figur 69).

I Malmö var den äldsta gruppen något friskare än de båda yngre medan motsatt förhållande rådde i Luleå/Kalix (figur 70).

6.3 De undersöktas uppfattning om hälsa och arbetsförmåga i relation till läkarens hälsobedömning

Av intresse kan vara att se hur överensstäm- melsen var mellan de undersöktas egen häl-

Tidigare har svaren på frågorna om den egna hälsan och arbetsförmågan redovisats (sid 25—27) uppdelade på de två geografiska områdena och i olika åldersgrupper. Dessa frågor ställs nedan i relation till läkarens klassificering av de undersökta.

På frågan om hur man på det hela taget tyckte att hälsan var vid undersökningstill- fället svarade samtliga deltagande från Malmö som betecknades som friska att de- ras hälsa var ganska god eller mycket god. (Dessa två svarsalternativ har nedan sam- manslagits till ett, »god», liksom »ganska dålig» och »mycket dålig» sammanslagits till »dålig».) Av de i Malmö som hade sjuk- domar eller besvär svarade en stor andel, att de tyckte att deras hälsa var'god (figur 71).

I Luleå/Kalix-gruppen svarade man all- mänt mera försiktigt på ovanstående fråga, men mer än hälften av dem som hade sjuk- domar eller besvär uppfattade sin hälsa som god (figur 72).

Samma tendenser som ovan kunde mär- kas i svaren på frågan om man tyckte att den egna hälsan var bättre eller sämre än de flesta andra människors i samma ålder (figur 73 och 74).

När det gällde arbetsförmågan uppfattade man den själv positivt i'större utsträckning än när det gällde hälsan. I de tidigare frå- gorna förekom ett klart samband mellan lä- karens bedömning och den egna uppfatt- ningen om hälsan medan detta samband synes försvagat då det gällde arbetsförmå- gan. Specith gällde detta" för undersök- ningsgruppen från Malmö (figur 75 och 76).

6.4. Antalet sjukskrivningsperioder i relation till läkarens hälsobedömning

Vid insamlandet av uppgifter från den allmänna försäkringskassan noterades an- talet sjukperioder under tiden 1/1 1961— 31/3 1969. Vid undersökning av de hälso- undersöktas sjukperioder under denna tid framkom, att ungefär hälften av deltagarna i Malmö och i Luleå/Kalix hade varit sjuk- skrivna 0—4 gånger. I malmögruppen hade

62 19 19 k '" ' var en god eller dalig dålig

Figur 71 . Svar 1 Malmö på frågan »Hur tycker Du på det hela taget att Din hälsa är nu?» uppdelade efter läkarens hälsobedömning (%).

g . . . varken god eller dålig' dålig

Figur 72. Svar i Luleå/Kalix på frågan »Hur tycker Du på det hela taget att Din hälsa är nu?» uppdelade efter läkarens hälsobedömning (%).

2 9 52 1 9 bättre' varken bättre eller sämre

sämre

Figur 73. Svar i Malmö på frågan »Tycker Du Din hälsa är bättre eller sämre än de flesta andra människors i Din ålder?» uppdelade efter läka- rens hälsobedömning (%).

12 18 bättre _ varken bättre eller sämre

sämre

Figur 74. Svar i Luleå/Kalix på frågan »Tycker Du Din hälsa är bättre eller sämre än de flesta andra människors i Din ålder?» uppdelade efter läkarens hälsobedömning (%).

85 god| varken god eller dålig

dålig

Figur 75. Svari Malmö på frågan »Hur tycker Du på det hela taget att Din arbetsförmåga är nu?» uppdelade efter läkarens hälsobedömning (%)-

21

varken god eller dålig

dålig

Figur 76. Svar i Luleå/Kalix på frågan »Hur tycker Du på det hela taget att Din arbetsför- måga är nu?» uppdelade efter läkarens hälsobe- dömning (%).

0—4 perioder 5—14 perioder

15 och fler periode

"f_n;

Figur 77. Antalet sjukskrivningsperioder för de hälsoundersökta under tiden l/l 1961—31/3 1969 (%).

57

61 . 53 47 I

50— 55- 60— 50— 55— 60— 54 år 59 år 65 år 54 år 59 år 65 år Malmö Luleå/Kalix

Figur 78. De hälsoundersökta som varit sjuk- skrivna 0—4 perioder under tiden 1/1 1961— 31 /3 1969 efter åldersgrupper (%).

man dock i större utsträckning än i Luleå/ Kalix-gruppen varit sjukskriven flera perio— der (figur 77).

Skillnaderna mellan åldersgrupperna i Malmö var inte specith stora. Dock hade SS-åringarna varit sjukskrivna i något mind- re utsträckning än de båda andra ålders- grupperna. I Luleå/Kalix hade de äldre däremot varit mindre sjukskrivna än de yngre (figur 78).

Om man delar in de undersökta efter den bedömning läkaren gjorde av hälsotillstån- det i stället för att gruppera de undersökta efter ålder, blir skillnaderna mellan grup- perna mer markerad än i ovanstående figur.

De som hade antingen sjukdomar eller besvär vid undersökningstillfället hade fler sjukskrivningsperioder än de som var fris- ka. I Luleå/Kalix-gruppen fanns inte någon av de sjuka som hade fler än fjorton sjuk- skrivningsperioder medan malmögruppen re- dovisade 20% med fler än fjorton sjuk- skrivningsperioder (figur 79 och 80).

32 48 20 0—4 perioder 5-14 perioder 13 och fler perioder Figur 79. Antalet sjukskrivningsperioder under

tiden 1/1 1961—31/3 1969 i relation till hälso- tillståndet hos deltagare från Malmö (%).

41 59 0—4 perioder 5-1 4 perioder-| 15 och fler perioder

Figur 80. Antalet sjukskrivningsperioder under tiden 1/1 1961—31/3 1969 i relation till hälso- tillståndet hos deltagare från Luleå/Kalix (%).

Antalet sjukperioder säger inget om sjuk- skrivningarnas längd. Dock har Vedin, Ab- don och Tibblin i en artikel (15) visat att antalet sjukperioder och antalet sjukskriv- ningsdagar följer varandra åt ganska väl, dvs om man har varit sjukskriven flera gånger har man oftast också varit sjukskri- ven flera dagar.

6.5 Resultat av hälsoundersökningen

6.5.1. Frågeformulär angående de undersöktas hälsa

Tidigare sjukdomar och besvär

Ett viktigt mått på sjukligheten i en grupp individer är det antal sjukdomar individerna haft före undersökningstillfället. I tabell 9 redovisas förekomsten av tio olika sjuk- domar i de båda regionerna.

Sjukdom Malmö Luleå/Kalix

Njursten

Gallsten Magsår Magblödning

Hjärtinfarkt Högt blocktryck Sockersjuka Lunginflammation

Cancer Astma eller luftrörs- besvär

[Utah-DON ll—l )D-FUuNNoo-hxl

)— )— '.» &Nw—l ll

När det gällde magsår och magblöd- ningar var frekvensen i Luleå/Kalix-grup- pen betydligt lägre än i malmögruppen. Lik- nande geografiska skillnader mellan nord- och sydsverige har tidigare rapporterats (l l). Förklaringen till detta ansågs vara att en- sidiga kostvanor i Norrland på 20- och 30- talen gav upphov till saltsyrebrist, vilket i sin tur anses minska risken för uppkomst av magsår.

Två personer bland de deltagande från Luleå/Kalix hade genomgått hjärtinfarkt, medan ingen enligt egen uppgift hade haft denna sjukdom i malmögruppen.

Förekomsten av lunginflammation var vanligare i Luleå/Kalix än i Malmö. Fyra personer i Malmö hade haft cancer mot ingen i Luleå/Kalix.

70% av deltagarna i Luleå/Kalix mot 63 % i Malmö tog ej någon medicin vid undersökningstillfället. Av de övriga tog 5 % från Malmö sömnmedel och 9 % lug- nande medel jämfört med 2 respektive 1 % i Luleå/Kalix.

78 % av undersökningsgruppen i Malmö och 90 % av den i Luleå/Kalix hade vid något tillfälle haft ont i länd- eller kors- ryggen.

Mer detaljerade frågor om ryggbesvär ställdes endast till dem som hade haft så- dana sedan 1963. Nedanstående procenttal är beräknade på hela undersökningsgruppen. Bland deltagarna från Luleå/Kalix var rygg- värk mer utbredd än bland dem från Malmö. Sålunda hade 72 % av dem i Luleå / Kalix och 54 % av dem i Malmö haft rygg- besvär någon gång sedan 1963. I Luleå/

— att man hade haft ryggvärk även utan kroppsansträngning (26 respektive 21 %)

— att värken också kunnat stråla ner i höftlederna och ljumskarna (39 respektive 34 %)

att man hade haft det dagligen under 14 veckor eller under en längre period (36 respektive 28 %)

— att man sökt läkare för ryggbesvär (47 respektive 36 %)

— att värken varit så svår att man ej kun- nat arbeta (56 respektive 34 %)

att man varit sjukskriven för ryggbe- svär (45 respektive 34 %).

Aktuella sjukdomar och besvär Hjärta:

En person i malmögruppen hade kärlkramp (angina pectoris) enligt frågeformuläret. Bland deltagarna från Malmö och Luleå! Kalix fanns vardera en person som led av åderförkalkning i benen (intermittent häl- ta). Två personer av de hälsoundersökta från Luleå/Kalix hade genomgått hjärtin- farkt. Dessutom fann man en person i mal- mögruppen, som också genomgått hjärtin- farkt utan att personen i fråga själv hade kännedom om det.

Lungor:

Symtom på kronisk luftrörskatarr (bronkit) förekom lika ofta bland deltagarna från Malmö som bland dem från Luleå/ Kalix (13 respektive 12 %). Andfåddhet var något vanligare i Luleå/Kalix-gruppen jämfört med malmögruppen (26 respektive 15 %).

Rygg: Ungefär 54 % av de hälsoundersökta från Malmö hade ont i länd- eller korsryggen vid tidpunkten för undersökningen. Motsva- rande siffra för Luleå/Kalix-gruppen var 29 %.

Hud:

Hudbesvär eller hudsjukdomar var vanliga i undersökningsgruppen. Av deltagarna i

40 51

röker 1—14 cig/dag röker mer än 15 nig/dag Figur 81. Genomsnittlig tobaksförbrukning (%).

47 42 34 ||

43

50— 55- 60— 50— 55— 60- 54 år 59 år 65 år 54 år 59 år 65 år Malmö Luleå/Kalix

Figur 82. Icke-rökare efter åldersgrupper (%).

Malmö hade 15 % hudbesvär vid undersök- ningstillfället och ytterligare 18 % hade haft sådana besvär vid tidigare tillfälle. Mot- svarande siffror för Luleå/Kalix-gruppen var 22 respektive 13 %.

T obaksförbrukning

I malmögruppen var 69 % rökare mot 60 % i Luleå/Kalix-gruppen. 17 % av delta- garna från Malmö och 25 % från Luleå/ Kalix hade slutat röka.

I figur 81 har kvantiteten tobak i sam- band med piprökning eller cigarrförbruk- ning omräknats till antal cigarretter per dag.

De äldre rökte i mindre utsträckning än de yngre (figur 82). Ju yngre man var desto större var tobaksförbrukningen per dag utom i ett undantag: 14 % av 55-åringarna i Luleå/Kalix-gruppen rökte mer än 14 cigarretter per dag. Motsvarande siffra för 50-åringama var 8 %. Bland 60-åringarna förekom inte en enda storrökare.

Av undersökningsgruppen i Malmö snu- sade 21 % och 6 % förbrukade mer än en dosa snus i veckan. Flera snusade i Luleå/

Stressupplevels'er

För att få ett grovt mått på upplevelser av psykisk stress tillfrågades deltagarna om de hade upplevt någon period av stress un- der de senaste fem åren. Stress definierades såsom retlighet eller ängslan eller nervositet eller sömnlöshet i samband med konflikt på arbetet eller i hemmet eller i något annat sammanhang.

14 % från Malmö och 7% från Luleå] Kalix hade upplevt en period av stress under de senaste fem åren.

Ytterligare 7 % i malmö- och 17 % i Lu- leå/Kalix—gruppen hade upplevt flera perio- der av stress under motsvarande tidsperiod.

2 % av de i Luleå/Kalix sade sig ha levt under ständig stress det senaste året, medan inte någon i Malmö gav detta svar.

Under ständig stress de senaste fem åren ansåg sig 4 % av de hälsoundersökta från Malmö och 1 % från Luleå/Kalix ha levt.

Som tidigare nämnts, var andelen som tog sömnmedel och lugnande medel mindre i Luleå/Kalix-gruppen än i malmögruppen.

6.5.2. Resultat av fysiologiska och bioke- miska mätningar

Nedan redovisas kortfattat vissa resultat av laboratorieundersökningama. I bilaga 4 åter- finns genomsnittsvärden och standardavvi- kelser för de olika mätningarna.

Längd och vikt

Den genomsnittliga kroppslängden i under- sökningsgruppen var ungefär densamma i både Malmö och Luleå/Kalix (174 respek- tive 173 cm). Inga nämnvärda skillnader fanns mellan de olika åldersgrupperna.

Beträffande den genomsnittliga kropps- vikten vägde de undersökta personerna i Malmö och Luleå/Kalix ungefär lika mycket (77 respektive 76 kg). Den äldsta gruppen i både Malmö och Luleå/Kalix vägde dock något mindre än de övriga.

Det systoliska blodtrycket var i genom- snitt något lägre i malmö- än i Luleå/Kalix- gruppen (133 respektive 144 mm Hg). Där- emot var det diastoliska blodtrycket, dvs blodtrycket vid hjärtats vilopaus, lika för de båda grupperna (89 mm Hg). Skillnader- na mellan åldersgruppema var obetydliga beträffande både det systoliska och dias- toliska blodtrycket, trots att blodtrycket van- ligtvis brukar stiga med ökad ålder.

Röda blodkroppar, hemoglobin och blodfetter

I Malmö mätte man volymförhållandet mel- lan röda blodkroppar och blodplasma (he- matokrit), medan denna mätning ej genom— fördes i Luleå/Kalix. Normalvärdena för män brukar ligga mellan 42 och 48 volym- procent. I föreliggande undersökning blev det genomsnittliga värdet 45.7 volympro- cent. Inga skillnader mellan de olika ålders- grupperna framkom.

I Luleå/Kalix undersökte man däremot 'hemoglobinmängden i de röda blodkrop- parna (mått på »blodbrist») uttryckt i gram- "procent. De funna värdena inom de olika åldersgrupperna motsvarade normalvärden.

Höga blodfetter (cholesterol och triglyce- rider) och högt blodtryck tillsammans med rökning och stillasittande ökar väsentligt risken för kranskärlsjukdom. I undersök- ningen ingick därför mätning av mängden blodfetter. Av praktiska skäl kunde den dock endast genomföras i Malmö. Resulta- ten för malmögruppen låg inom de värden som man normalt kunde förvänta sig.

Äggvita och socker i urinen

Två personer från Malmö och ingen från Luleå/Kalix hade äggvita i urinen.

Tre personer från Malmö och fyra från Luleå/Kalix hade socker i urinen.

H järtvolymbestämning

I malmögruppen bestämdes vid röntgenun- dersökning den relativa hjärtvolymen i för-

Tabell 10. Antal personer som rekommende- rats söka läkare för olika nyfunna sjukdoms- symtom och besvär.

Sjukdomssymtom

och besvär Malmö Luleå/Kalix

Hjärt— och kärlbesvär 10 Lungbesvär 4 Ryggbesvär 3 Besvär i urinorganen 3 Hudbesvär 1 Sockersjuka 2 Hemorrojder 2 Övriga besvär 1

Summa 26

Al lou-n—oo-tz-

N ...

hållande till kroppsytan. Jämfört med nor- malvärden hade undersökningsgruppen i Malrnö en hjärtvolym som något översteg den väntade. Förklaringen är säkerligen den, att fysiskt tungt arbete ger en relativ hjärt- förstoring.

Lungfunktion

Olika typer av lungfunktionsprov användes i Malmö och Luleå/Kalix, varför resultaten ej kan jämföras.

I Malmö bestämdes dels vitalkapaciteten, dv s man undersökte hur mycket luft per- sonerna kunde andas ut efter en maximal inandning, och dels den forcerade expira- toriska volymen (FEVLO), d vs den mängd luft personerna kunde andas ut under en sekund. Resultaten presenteras i tabellbila- gan som procent av normalvärdet. Vitalka- paciteten var 10 % lägre än väntat medan däremot värdet för FEVLO var normalt.

I Luleå/Kalix mätte man lungfunktionen på annat sätt (peak flow). Även här note- rades värden som låg lägre än väntat.

6.5.3. Rekommendation att söka läkare

Av de 98 undersökta i Malmö rekommen- derades 26 personer (27 %) kontakta läkare för olika nyfunna sjukdomssymtom eller besvär. Av de 91 undersökta i Luleå/Kalix rekommenderades 21 personer (23 %) söka läkare (tabell 10).

Diagnos Malmö Luleå/Kalix Rygg- och ledbesvår 6 6 Hjärt- och kärlbesvär 3 4 Psykiska besvär —- 3 Besvär från andnings- organ 1 1 Magsår 1 — Övriga besvär 3 1 Summa 14 15

6.6. Information om de långtidssjuka

De långtidssjuka, dvs de som varit sjuk- skrivna mer än tre månader vid undersök- ningstillfället, utgjordes av fjorton personer från Malmö och nitton personer från Lu- leå/Kalix. Information om vem som var långtidssjuk lämnades av de lokala fackfö- reningarna. Vid senare kontroll av dessa uppgifter mot försäkringskassans framkom emellertid att fyra personer från Luleå/Ka- lix ej skulle tillhört denna grupp.

De långtidssjuka var äldre än medlem- marna både i den totala sektionen i Malmö och de totala avdelningarna i Luleå/Kalix. Sålunda var fyra av de fjorton personerna från Malmö mellan 50 och 54 år medan de resterande tio fördelade sig lika mellan 55- och 60-åringarna. I Luleå/Kalix tillhörde tre av de femton SO—åringarna, medan sex personer återfanns bland 55- respektive 60- åringarna.

Tabell 11 visar de långtidssjukas diagnoser enligt uppgifter från försäkringskassan.

Tabell 12 upplyser om den tid de lång- tidssjuka i Malmö respektive Luleå/Kalix varit sjukskrivna vid undersökningstillfället. Av de åtta personer som i Luleå/Kalix varit sjukskrivna mer än femton månader var fem sjukpensionerade.

6.7. Jämförelse med andra hälsounder— sökningar

N ybyggnadsarbetare i Stockholm

I den tidigare refererade stockholmsunder- sökningen av nybyggnadsarbetare (sid 10) in- gick förutom frågeformulär för att kart- lägga hälsotillståndet även en läkar- och

Sjukskrivningsperiod Malmö Luleå/Kalix —- 3.5 mån 1 2 4.0— 6.5 » 1 3 7.0—10.5 » 5 2 l 1.0—14.5 » 3 — 15.0— » 4 8 Summa 14 15

laboratorieundersökning av en mindre grupp byggnadsarbetare.

Nedan följer några jämförelser mellan resultaten från föreliggande undersökning och från stockholmsundersökningen.

Beträffande kroppslängd, kroppsvikt, blodtryck och hemoglobinmängd var resul- taten ungefär samstämmiga.

När det gällde blodfett (cholesterolhalten) ökade denna något med stigande ålder för nybyggnadsarbetama medan värdena i mal- mögruppen låg något under genomsnittet i stockholmsundersökningen.

Om man jämför resultaten från frågefor- muläret i föreliggande undersökning med det medicinska frågeformulär som perso- nerna själva fick fylla i vid stockholmsun- dersökningen, tycktes besvär från hjärta va- ra vanligare men besvär från lungor mer sällsynta i stockholmsgruppen jämfört med malmö- och Luleå/Kalix-gruppen.

Ryggbesvär vid undersökningstillfället var vanligare bland deltagarna från Malmö än från Stockholm. Ryggbesvär vid undersök- ningens genomförande var minst förekom- mande bland deltagarna från Luleå/Kalix.

Hudbesvär förekom ungefär lika ofta hos de undersökta i Malmö som i Stockholm, medan det förekom något oftare hos dem i Luleå/Kalix.

Ombyggnadsarbetare i Göteborg

Vid jämförelse med den tidigare refererade göteborgsundersökningen bland ombygg- nadsarbetare (sid 10) framkom, att både det systoliska och det diastoliska blodtrycket i genomsnitt var högre i Göteborg än i Mal- mö och Luleå/Kalix.

Av tidigare sjukdomar var högt blodtryck, hjärtinfarkt och sockersjuka ungefär lika vanligt bland ombyggnadsarbetare som bland betong- och övriga byggnadsarbetare. Däremot förekom magsår ungefär lika ofta i göteborgsgruppen som bland dem från Luleå/Kalix, medan det var något vanligare i malmögruppen.

Kronisk luftrörskatarr och andfåddhet förekom i större utsträckning bland om- byggnadsarbetama än i föreliggande under- sökning.

Ryggbesvär förelåg i större omfattning i Malmö och i Luleå/Kalix än i Göteborg.

Hudbesvär var ungefär lika vanligt i så- väl malmö- och Luleå/Kalix-gruppen som bland ombyggnadsarbetarna.

Populationsstudien »1913 års män»

Populationsstudien »1913 års män» är en studie av närmare 1000 män födda 1913, som undersöktes i Göteborg 1963 när dessa män var 50 år, och 1967 när de var 54 år gamla (13).

Nedan görs jämförelser med hela denna undersökningsgrupp. Dessutom beskrivs byggnadsarbetarna, som ingick i denna un- dersökning och jämförs med akademiker och hela undersökningsgruppen.

Det förelåg ej några skillnader i fråga om kroppslängd, kroppsvikt, blodtryck, röda blodkroppar, hemoglobinmängd samt blod- fetter mellan betong- och övriga byggnads- arbetare i föreliggande undersökning och göteborgarna födda 1913.

Beträffande hjärtvolym låg värdena för malmögruppen något över de genomsnittliga för göteborgarna. Skillnaderna var dock inte större än man kunde förvänta sig vid jäm— förelse mellan en fysiskt aktiv grupp och en grupp, som bestod av individer med arbeten med varierande ansträngningsgrad.

Luleå/Kalix-gruppen hade betydligt sämre lungfunktion jämfört med göteborgarna. Denna skillnad blev större med stigande ål- der. Lungfunktionen för betong- och övriga byggnadsarbetare i Malmö tycktes däremot ej skilja sig från göteborgarna födda 1913.

Trots att dessa göteborgare var yngre än

de som ingick i föreliggande undersökning, fanns det ungefär samma frekvens njursten och gallsten när det gällde tidigare genom- gångna sjukdomar. Beträffande magsår var frekvensen i Luleå/Kalix-gruppen betydligt lägre än för både malmö- och göteborgs- gruppen.

Betong- och övriga byggnadsarbetare i föreliggande undersökning visade bättre re- sultat i jämförelse med den i allmänhet yng- re göteborgska undersökningsgruppen be- träffande hjärt-kärlsjukdom. Anledningen kan vara, att endast de friska inom bygg- facket orkade med det relativt tunga arbe- tet, och att de hjärtsjuka redan tidigare sökt sig andra yrkesvägar.

Kronisk luftrörskatarr förekom lika ofta i Malmö som i Luleå/Kalix och Göteborg. Andfåddhet var ungefär lika vanligt bland de undersökta i Luleå/Kalix som i Göteborg, medan det i Malmö var något mera ovan- ligt. Eftersom anfåddhet ökar med stigande ålder tycktes dock betong- och övriga bygg- nadsarbetare stå sig gott i jämförelse med göteborgare födda 1913.

Det fanns betydligt fler rökare i förelig- gande undersökningsgrupp jämfört med den göteborska. Detta gällde såväl hela ålders- gruppen som den del av åldersgruppen i fö- religgande undersökning (SO-åringarna) som kunde jämföras med 1913 års män. Inte helt oväntat snusade betong- och övriga byggnadsarbetarna oftare och då framför- allt i Norrbotten, i jämförelse med 1913 års män.

Stressupplevelser under de sista fem åren förekom i betydligt större utsträckning bland 1913 års män än bland dem i Malmö och Luleå/Kalix. I Göteborg var det 18 % som hade levt under ständig stress hela det sista året jämfört med 4 % från Malmö och 3 % från Luleå/Kalix. Lugnande medicin åt man ungefär lika ofta i malmö- som i göte— borgsgruppen medan de deltagande i Luleå/ Kalix gjorde det ytterst sällan.

För att se om yrkestillhörighet är avgö- rande när det gäller variabler som kan sättas i samband med sjukdom, studerades två yr- kesgrupper från 1913 års män. Dessa grup- per var byggnadsarbetare (41 st) och akade-

miker (21 st). Nedan följer en jämförelse mellan dessa grupper och med de resterande deltagarna, som ingick i undersökningen av 1913 års män.

Byggnadsarbetarna åt oftast bara ett la- gat mål mat per dag och motionerade mer sällan än genomsnittet. De var något oftare registrerade i nykterhetsnämndens register än väntat. Deras rökvanor överensstämde med genomsnittet, men de rökte betydligt mera än akademikerna. Bland byggnadsar- betarna fanns det tre gånger så många stor- rökare än bland akademikerna. Beträffande olika sjukdomar hade byggnadsarbetarna kronisk luftrörskatarr något oftare än ge- nomsnittet. Jämfört med akademikerna fö- rekom kronisk luftrörskatarr tre gånger så ofta hos byggnadsarbetarna. Fler byggnads- arbetare än väntat hade högt blodtryck och förhöjda blodsockervärden.

30 år i arbetet

I undersökningen »30 år i arbetet» (5) be- lystes skillnaderna mellan läkarens bedöm- ning av hälsotillståndet och försöksperso- nernas egen uppfattning om sitt hälsotill- stånd och sin arbetsförmåga.

I föreliggande undersökning har deltagar- na ej kunnat delas upp i olika ålderskate- gorier, då det gällde relationen mellan de undersöktas egen hälsouppfattning och lä- karens bedömning. Grupperna skulle bli allt- för små för att kunna behandlas statistiskt.

I »30 år i arbetet» fann man emellertid, att med ökad ålder följde en större skillnad mellan försökspersonernas egen uppfattning och läkarbedömningen. De undersökta själ- va hade en mer »optimistisk» och läkaren en mer »pessimistisk» bedömning.

Författarna pekade på, att frågan inte var löst beträffande vilken bedömning, som var den mest relevanta. De äldres större >>optimism» förklarade man kunde bero på en önskan hos de undersökta att stanna kvar i arbetet av olika skäl, och att de därför medvetet eller omedvetet ville dölja sin upp- fattning om sin reducerade arbetsförmåga och sitt nedsatta hälsotillstånd (5, sid 19).

Ungefär 20 % av de undersökta i Malmö respektive Luleå/Kalix hade någon sjuk- dom vid undersökningstillfället. 33 % av del- tagarna från Malmö och 23 % av dem från Luleå/Kalix kunde hänföras till gruppen med besvär. De yngre i Luleå/Kalix tycktes vara något friskare än de äldre. Detta för- hållande förelåg ej beträffande malmögrup- pen.

Vidare framkom ett samband mellan lä- karens bedömning av hälsotillståndet och hur de undersökta själva uppfattade sin hälsa. När det gällde relationen mellan lä- karens hälsobedömning och den egna upp- fattningen om arbetsförmågan minskade emellertid sambandet och då speciellt för undersökningsgruppen från Malmö.

Drygt hälften av deltagarna hade varit sjukskrivna högst fyra gånger under perio- den 1/1 1961—31/3 1969. I Luleå/Kalix hade 50—åringarna varit sjukskrivna oftare än 60- åringama under denna period. Ett visst samband kunde märkas mellan läkarens be- dömning av hälsotillståndet och antalet sjuk- skrivningsperioder under de drygt åtta åren.

Hälsotillståndet hos en person kan vär- deras på olika sätt. Ett mått kan vara tidi— gare genomgångna sjukdomar. Ett annat kan vara antalet sjukdomar man finner vid en hälsoundersökning. Vidare kan ett tredje mått fås genom att studera de variabler som har betydelse för hälsan, exempelvis rök- vanor och mätningar av olika kroppsfunk- tioner.

Föreliggande undersökning ville försöka beskriva hälsotillståndet hos äldre betong- och övriga byggnadsarbetare i Malmö och Luleå/Kalix. Fanns det några regionala skill- nader? Avvek hälsotillståndet i föreliggande undersökningsgrupp från det förväntade?

Vad beträffar de regionala skillnaderna upptäcktes få. Det fanns fler personer som hade haft magsår i malmögruppen jämfört med Luleå/Kalix-gruppen vilket var väntat med tanke på tidigare studier. Ryggbesvären var betydligt vanligare i norr jämfört med i söder. En av anledningarna till denna skillnad kan vara att norrlänningarna tidi-

En intressant skillnad var, att deltagarna i LuleålKalix mera sällan tog sömnmedel eller lugnande medel. Man rökte mer i malmögruppen men snusade mer i Luleå/ Kalix-gruppen.

Den andra frågan som undersökningen har försökt besvara var, om föreliggande undersökningsgrupp var sjukare än förvän- tat. Det bästa sätt att besvara denna fråga hade varit att samtidigt undersöka personer på samma orter som inte var byggnadsar- betare. Eftersom detta ej var genomförbart, kan man nu endast jämföra med andra un- dersökningar av medelålders och äldre män. En sådan jämförelse försvåras emellertid av undersökningsgruppernas olikheter och skilda undersökningsmetoder.

Man vågar dock säga, att undersöknings- gruppen föreföll ha mer besvär från rygg och hud än väntat. Mycket talar också för, att de hade mer luftrörsbesvär än genom- snittet. Bidragande orsaker härtill skulle kunna vara att de rökte mer och att de ar- betade utomhus. Antalet personer med soc- kersjuka föreföll vara högre än väntat.

Fyndet av höga blodsockervärden bland byggnadsarbetare i undersökningen av 1913 års män i Göteborg skulle möjligen kunna tala för att byggnadsarbetarna kunde ha en ökad tendens till sockersjuka.

Vid hälsoundersökningen i Malmö och Luleå/Kalix fann man sjukdomssymtom el- ler besvär, som ledde till att man rekom- menderade kontakt med läkare i ungefär 25 % av fallen. Siffran föreföll vara något högre än den man väntat, och den under- stryker ytterligare behovet av regelbunden hälsokontroll speciellt av rygg, hud, lungor och urin.

7 Intervjuer med representanter för arbetsgivare

I syfte att komplettera bilden av de äldre byggnadsarbetarnas situation på arbetsmark- naden intervjuades representanter för olika arbetsgivare.1

De företag vid vilka de intervjuade bygg- nadsarbetarna var anställda ingick i denna undersökning. Totalt ingick 86 företag, var- av 51 från malmöområdet och 35 från Lu- leå/Kalix-området.

Nio företag — fyra i Malmö och fem i Luleå/ Kalix kunde ej undersökas bl a på grund av att företagen gått i konkurs. En byggmästare vägrade att låta sig intervjuas.

I flera fall intervjuades verkmästare på enstaka arbetsplatser. Då man kunde antaga, att verkmästama hade en begränsad över- blick över företagets totala verksamhet, an- sågs det nödvändigt att intervjua flera verk- mästare i samma företag. Antalet intervju— personer kom således att överstiga antalet företag, så att 65 personer intervjuades i Malmö mot 54 i Luleå/Kalix (tabell 13).

Tabell 13. Antal deltagande företag och in- tervjupersoner.

Undersökningsgrupp Malmö Luleå/Kalix Antal utvalda företag 51 35 ./. bortfall (antal företag) 4 5

Summa besökta företag 47 30 Summa intervjupersoner 65 54

verkmästare/ arbetsledare företagschef

arbetschef platschef

annan befattning

Figur 83. Intervjupersonernas befattning (%).

I figur 84—86 redovisas förhållanden hän- förbara till företag medan de resterande figurerna i detta kapitel hänföres till antalet intervjupersoner.

Intervjupersonernas befattning framgår av figur 83. Ungefär en tredjedel av de inter- vjuade i Malmö var företagsledare och lika många var verkmästare eller arbetsledare. I Luleå/Kalix kom det övervägande antalet intervjuer att göras med arbetschefer.

Intervjupersonerna fick uppge hur många anställda arbetare företaget hade vid inter- vjutillfället. Av figur 84 framgår, att företa—

1 Intervjuformuläret finns tillgängligtlhosjAS.

51 23 13 13

40 17 37 6

_ ' — _ | . 49 St 00 99 St 100-499 st 500— stl?

Figur 84. Antalet anställda arbetare vid intervju- tillfället (%).

ej svar frågan ej ställd

Figur 85. Nybyggnadsarbeten i procent av före- tagens totala produktion (%).

gen i Malmö hade något färre anställda än företagen i Luleå/Kalix.

Den av intervjupersonema uppskattade procentuella andel av företagens produktion, som kunde klassificeras som nybyggnads- arbete, framgår av figur 85. I Mahnö fanns något färre nybyggnadsarbeten än i Luleå! Kalix.

Intervjupersonerna fick också uppskatta hur stor del av arbetsstyrkan, som var rela- tivt fast knuten till företaget, och som före- taget betraktade som sin »arbetarstam». Malmöföretagen betraktade en betydligt större andel av sin arbetsstyrka som >>fast anställd» än de i Luleå/Kalix, vilket framgår av nedanstående figur.

7.2. Resultat

7.2.1. Rekrytering och anställningsförhål- landen

Den oftast angivna rekryteringsvägen var via arbetsförmedlingen både i malmö- och Luleå/Kalix-företagen. I Malmö användes emellertid också andra rekryteringsvägar i större utsträckning än i Luleå/Kalix (figur 87).

Som svar på en annan fråga uppgav 45 %

Figur 86. »Fast anställda» i procent av företagens totala arbetsstyrka (%).

arbetsförmedlingen arb giv kontaktar arbetaren direkt

fackförening

arbetaren kommer till företaget annat sätt

Figur 87. Svar på frågan »Vilken är den vanligaste rekryteringsvägen för byggnadsarbetare i ert företag?» (%).

av intervjupersonema i Malmö att de säl— lan anlitade arbetsförmedlingen för att få byggarbetskraft. Motsvarande siffra för Lu- leå/Kalix var 17 %. Orsaken till att man ej använde arbetsförmedlingens tjänster upp- gavs bla vara att man ej ansåg sig få så god arbetskraft denna väg. Andra skäl var att den lokala fackföreningen bättre kände till de enskilda arbetstagarna och kunde re- kommendera de som uppfyllde företagens krav.

På frågan om andelen äldre byggnads- arbetare var för stor eller om man ansåg att man kunde sysselsätta fler äldre personer, svarade företagsrepresentanterna i Malmö till 80 % att man hade tillräckligt många äldre arbetstagare. 41 % av intervjuperso- nerna i Luleå/Kalix var av samma åsikt (fi- gur 88). De föreskrifter som finns rörande arbets- styrkans ålderssammansättning hade inte skapat några problem i Malmö. 61 % av intervjupersonema i Luleå/Kalix var av sam- ma åsikt. Då företagen inte alltid hade så många äldre anställda som föreskrevs måste

41 lagoml

.. | for stor för liten i

frågan ej ställd ej svar Figur 88. Svar på frågan »Är andelen äldre byggnadsarbetare för stor eller har ni plats för lier?» (%).

00

fler problem' både ja och nej färre problem

ej svar

Figur 89. Svar på frågan »Förekommer det ner eller färre problem med icke-yrkesutbildade än med yrkesutbildade äldre?» (%).

denna arbetskraft rekryteras från arbetsför- medlingen i Norrbotten. Man menade emel- lertid att denna arbetskraft ofta bestod av personer som inte var yrkesutbildade eller som tidigare haft annan sysselsättning. Pro- blemet gällde därmed inte arbetskraftens ålder utan snarare dess kvalitet.

På frågan om man ansåg, att lönefor- merna behövde anpassas till äldre arbetsta- gare svarade 80 % av intervjupersonema i Malmö nekande mot endast 33 % i Luleå] Kalix. Vid senare tillfälle i intervjuerna framkom dock, att ytterligare tolv perso- ner i Malmö och två i Luleå/Kalix var po- sitivt inställda till ändrade löneformer för äldre. Totalt ansåg 32 % i Malmö och 63 % i Luleå/ Kalix att löneformerna borde ändras.

Bland olika förslag till anpassning av lö- nesystemet för äldre byggarbetskraft nämn- des individuell prestationslön, fast tim- eller månadslön och ändring eller avskaffande av nuvarande ackordssystem.

Av de undersökta företagen hade 88 % inte genomfört någon systematisk inven- tering för att finna lämpliga arbetsuppgifter för äldre betong— och övriga byggnadsarbeta- re.

Av de tillfrågade företagsrepresentanterna kunde 31 personer inte nämna specith lämpade arbetsuppgifter för äldre. De öv- riga företagsrepresentanterna gav emellertid ett flertal exempel på sådana arbeten. Om- byggnads- och reparationsarbeten nämndes av 28 intervjupersoner, städnings- och ren- göringsarbeten av 18 samt rensningsarbeten av 13. Därefter följde förrådsarbeten, efter- justeringar, inredningsarbeten, hantlangning samt lagnings- och lappningsarbeten.

11———| 37 52 ja, oftare varken oftare eller mer sällan nej, mer sällan

Figur 90. Svar på frågan >>Är äldre oftare från— varande från arbetet än yngre?» (%).

7.2.2. Attityd till den äldre arbetskraften

Av intervjupersonema i Malmö ansåg 85 % (55 st) att de inte hade några speciella pro- blem med den äldre arbetskraften. Motsva- rande siffra för Luleå/Kalix var 41 % (22 st).

De flesta problemen berörde de äldre ar- betstagarnas sviktande hälsa och sämre fy- siska kapacitet. Sålunda menade flera in- tervjupersoner, att de äldre inte kunde ut- föra vissa mycket tunga arbeten; att de inte kunde arbeta på höga höjder och att de hade långsam arbetstakt. Några intervju- personer ansåg, att problemen med den äld- re arbetskraften bestod i ackordsarbetsla- gens ovilja att acceptera äldre i lagen. Ytter- ligare några andra tillfrågade menade att de äldre hade svårt att lära sig nya arbetsme- toder.

Av de intervjuade i Malmö ansåg 23 % att det förekom fler problem med icke-yr- kesutbildade än med yrkesutbildade äldre mot 55 % i Luleå/ Kalix (figur 89). Man an- såg, att de icke-yrkesutbildades mindre erfa- renhet och yrkeskunnande gjorde dem svår- placerade, och att de ej hade förmåga att ar- beta självständigt.

Malmögruppen ansåg i större utsträck- ning än Luleå/Kalix-gruppen att äldre var mindre frånvarande från arbetet än yngre. Man kunde dock spåra en mer neutral atti- tyd i den senare intervjugruppen (figur 90).

Intervjupersonerna i Malmö hade en mer positiv attityd och de i Luleå/Kalix mer neutral inställning i åsikten om äldres benä- genhet att råka ut för olycksfall i arbetet (figur 91).

Nedanstående figur 92 visar vem man fö- redrog att anställa, om man hade möjlighet att välja bland äldre och yngre sökande. De

. ja, oftare varken oftare eller mer sällan nej, mer sällan

ej svar

Figur 91. Svar på frågan »Råkar äldre oftare än yngre ut för olycksfall i arbetet?» (%).

flesta i malmögruppen menade, att andra faktorer än åldern var av avgörande bety- delse, medan de övriga föredrog att anställa äldre. I Luleå/Kalix-gruppen valde man hell- re att anställa yngre, men också här påpe- kade många att åldern ej var det väsentli- gaste kriteriet vid anställning.

De som helst anställde yngre tyckte att dessa hade större arbetskapacitet, större fy- sisk styrka, och att de kunde placeras på alla förekommande arbetsuppgifter. De yng- re ansågs kunna arbeta fort och ha lätt för att sätta sig in i olika arbetsuppgifter. Före- tagen var även mer villiga att anställa dem med tanke på deras förmodade längre pro- duktiva tid.

De som föredrog äldre arbetskraft an- förde som skäl härtill, att de äldre hade större erfarenhet och förmåga att arbeta självständigt. Vidare ansågs de ha större ansvarskänsla, bättre omdöme och större lo- jalitet gentemot företaget.

De som angav att de anställde arbetsta- gare oberoende av ålder framhöll att meriter och yrkesskicklighet var avgörande. Av vikt var också arbetets art, samt om den sökan- de var känd av företaget.

Ungefär hälften av de tillfrågade i både

äldre ' oberoende av ålder

yngre |

ej svar

Figur 92. Svar på frågan »Om det finns möjlighet att välja bland äldre och yngre sökande, vilka anställer ni då helst?» (%).

äldre har svårare' l varken svårare eller lättare äldre har lättare

Figur 93. Svar på frågan »Har äldre svårare att acceptera nya arbetsmetoder jämfört med yngre?» (%).

Malmö och Luleå/Kalix menade, att de äld- res inställning till arbetsledningen skilde sig från de yngres. Så gott som samtliga ut— tryckte att det var i positiv riktning; man framhöll de äldres större förståelse, bättre samarbetsförmåga, deras lojalitet mot före- taget och arbetsledningen. Intervjupersoner- na påpekade också de äldres respekt för ar- betsledningen och deras mindre lust att op- ponera sig.

Av figur 93 framgår att Luleå/Kalix- gruppen i större utsträckning än malmö- gruppen ansåg att äldre hade svårare att acceptera nya arbetsmetoder jämfört med yngre.

Nästan en tredjedel av företagsrepresen- tanterna i Luleå/Kalix mot 18 % i Malmö ansåg att äldre övervärderar sin prestations- förmåga. Flera i Luleå/Kalix än i Malmö ansåg dock att äldre hade en riktig uppfatt- ning om denna (figur 94).

7.2.3. Framtida arbetsmöjligheter och för- slag till åtgärder

En ganska jämn fördelning av svaren er- hölls på frågan om den fortsatta utveck-

55 11 30 4 adekvat uppfattning både och övervärderande uppfattning

ej svar

Figur 94. Svar på frågan »Har äldre adekvat upp- fattning om sin egen prestationsförmåga eller övervärderar de den?» (%).

_. .. | forsvara varken försvåra eller underlätta

underlätta . ej svar

Figur 95. Svar på frågan »Tror ni att den fort- satta utvecklingen i företaget kommer att för- svåra eller underlätta arbetsmöjligheterna för äldre?» (% .

lingen i företaget kommer att försvåra eller underlätta arbetsmöjligheterna för äldre ar- betskraft. Skillnaden mellan områdena var obetydlig (figur 95).

De intervjupersoner som framhöll att ar- betsmöjligheterna för äldre i framtiden kom- mer att bli sämre motiverade sina svar med följande synpunkter:

— de äldre har svårt att acceptera ratio- naliseringar och förändringar

— de äldre har svårare att lära in nya ar- betsmetoder i jämförelse med de yngre

— de äldre har bristande utbildning beträf- fande nya tekniska hjälpmedel och arbets- metoder

— den tekniska utvecklingen och den öka- de mekaniseringen leder till en högre ar- betstakt, i vilken de äldre kommer att få svårt att hävda sig gentemot de yngre

— tekniska rationaliseringar och struktur- omvandlingen medför att arbetskraftsbeho- vet kommer att sjunka per byggenhet, var- för den äldre arbetskraften får svårt att göra sig gällande i konkurrensen om de allt färre arbetstillfällena.

Bland de synpunkter som framkom be- träffande de äldres förmodade bättre fram- tida arbetsmöjligheter kan följande nämnas:

— de äldres erfarenhet och yrkeskunnighet underlättar deras förmåga att lära sig nya arbetsmetoder

— vissa hantverksbetonade arbetsuppgif- ter liksom också ombyggnads- och repara- tionsarbeten kommer alltid att finnas; des- sa arbeten anses lämpade för äldre bygg- nadsarbetare

— de fysiskt tunga arbetsuppgiftema kom-

mer att försvinna i och med övergång till en mer rationell produktion och införande av fler tekniska hjälpmedel.

Trettiofem intervjupersoner kunde eller ville ej ge förslag till åtgärder för att un- derlätta den äldres arbetskraftens arbets- förhållanden.

Ungefär lika många företagsrepresentan- ter ansåg, att större ansträngningar borde göras för att placera de äldre på lämpliga arbetsuppgifter. Speciellt rekommenderade man ombyggnads- och reparationsarbeten. Man hoppades även på ett ökat antal ma- skinella hjälpmedel för att nedbringa arbe- tets fysiska påfrestningar.

Vidare efterlyste man mer fortbildning och omskolning. Ökad information till yngre arbetstagare om de äldres positiva egen- skaper framhölls av en del intervjupersoner. Många företagsrepresentanter ville även för- ändra löneformerna för äldre arbetstagare; framför allt förordade man avskaffande av ackordslönerna för de äldre och införande av fast timpenning. En del intervjupersoner föreslog förkortad arbetstid och införande av rörlig pensionsålder.

7.3. Jämförelse med andra undersökningar Undersökning i Kalmar län

Länsarbetsnämnden i Kalmar län ställde ett antal frågor, vilka berörde bl a inställning- en till medelålders och äldre arbetskraft, till 100 olika företag inom länet (4). Drygt 70 av företagen besvarade frågorna.

Ungefär 65 % av företagen i Kahnar län ansåg att arbetsstyrkan hade en lämplig ålderssammansättning. Motsvarande siffror i föreliggande undersökning var för malmö- gruppen 80 % och för Luleå/Kalix-gruppen 41 %. Ungefär lika många av företagen i Kalmar län som av företagsrepresentanterna i Malmö och Luleå/Kalix menade att de kunde anställa fler äldre arbetstagare (ca 10 %).

I undersökningen i Kalmar län frågade man också, hur de framtida möjligheterna att sysselsätta medelålders och äldre arbets- kraft bedömdes vara, varvid ungefär 20 % befarade att de äldre skulle få sysselsätt-

ningsproblem. Denna siffra var något lägre än för malrnö- och Luleå/Kalix-gruppen (25 respektive 31 %). Ungefär 10 % menade att de äldres sysselsättning skulle underlättas framöver; en siffra som låg betydligt under den för Malmö och Luleå/Kalix (34 respek- tive 28 %). Drygt 20 % av företagen i Kal- mar län hade dock ej besvarat frågan.

För att bättre tillvarata den äldre arbets- kraftens arbetsförmåga förordade företagen i Kalmar län bl a upplysningsverksamhet för att få de äldre accepterade på arbets- platsen liksom också omsorgsfull introduk- tion och arbetsträning av nyanställda. Andra företag framhöll önskvärdheten av yrkes- utbildning och provanställning.

Medelålders och äldre arbetskraft

I denna undersökning ingick bla en inter- vjuundersökning med personalanställare vid ett 50-tal företag inom olika branscher be- lägna i Västernorrland, Stockholm och Ös— tergötland (1).

Allmänt konstateras i rapporten, att få företag hade några egentliga problem med redan anställd äldre arbetskraft.

De företag som hade problem med äldre arbetskraft var i första hand större företag utan tillräckligt antal arbeten utanför den egentliga produktionen lämpliga för äldre.

Företag med tvångsstyrd produktion hade problem med medelålders arbetskraft eftersom denna ansågs arbeta långsammare än yngre arbetskraft.

Vidare konstaterades i rapporten, att de största problemen för medelålders och äld- re uppkom i samband med arbetsplatsbyte. Åldersgränserna för nyanställning tycktes först och främst vara beroende av arbets- kraftstillgången.

Företagen ansåg i regel att i arbeten som yngre kunde utföra och där det fanns yngre att tillgå, blev de äldre dyrare på grund av deras lägre effektivitet. Vidare menade man, att för nyanställda behövdes viss utbildning. För äldre fordrades längre, och därmed också dyrare, utbildning.

Några enstaka frågor kan direkt jämföras med föreliggande undersökning. Majoriteten

av företagen med enbart verkstadsindustri ansåg, att äldres inställning till arbetsled- ningen var positiv, vilket också framkom för såväl malmö- som Luleå/Kalix-gruppen.

Drygt hälften av företagen med verk- stadsindustri ansåg, att äldre hade svårare än yngre att anpassa sig till driftsändringar. I föreliggande undersökning delade två fem- tedelar av de intervjuade från Malmö och tre fjärdedelar av dem från Luleå/Kalix denna åsikt.

Vid intervjuerna med personalanställare i olika verkstadsindustrier sades att äldre ha- de en adekvat uppfattning om sin egen prestationsförmåga till lika stor del som att äldre övervärderade den. I föreliggande undersökningsgrupp ansåg 37 % av de in- tervjuade från Malmö och 55 % av dem från Luleå/Kalix att äldre hade en adekvat uppfattning om sin prestationsförmåga.

Rapport om undersökning beträffande äldre byggarbetskraft

Byggförbundet — Sveabund genomförde un- der 1967 en enkätundersökning bland fem- ton medlemsföretag för att belysa vissa frå- gor rörande den äldre byggararbetskraftens problem (12). Företagen sysselsatte tillsam- mans ca 30000 arbetare inom byggnads- och anläggningsindustrin.

Hälften av de tillfrågade företagen ansåg, att nya betalningsformer behövdes för äldre. Detta resultat kan jämföras med att 32 % av intervjupersonema från Malmö och 63 % från Luleå/ Kalix ansåg, att löneformerna borde ändras för äldre.

Inget företag i enkätundersökningen hade genomfört någon systematisk inventering för att finna arbetsuppgifter generellt lämpade för äldre. I föreliggande undersökning gäll- de detta för 88 % av de intervjuade.

Bland de arbetsuppgifter som nämnts som lämpliga för äldre arbetskraft i Byggförbun- dets och Sveabunds undersökning kom för- rådsarbeten i första hand. Därefter följde i tur och ordning efterjusteringsarbeten av olika slag, reparations- och ombyggnads- arbeten samt virkesrensning. Dessa arbets- uppgifter nämndes också i Malmö respektive

Sju av de femton företagen i Byggför- bundets och Sveabunds undersökning me- nade att i första hand arbetskraftsläget och i andra hand kvalifikationema var avgö- rande vid nyanställning. Sex av de femton företagen valde hellre yngre om det fanns möjlighet att välja mellan äldre och yngre sökanden. I föreliggande undersökning an- såg mer än hälften från Malmö att man gjorde nyanställningar oberoende av ålder, medan de flesta av företagsrepresentanterna i Luleå/Kalix föredrog yngre arbetskraft.

7.4. Sammanfattning

De flesta företagsrepresentanterna i Luleå] Kalix (65 %) liksom de flesta i Malmö (39 %) angav, att den väsentligaste rekryte- ringsvägen för att skaffa byggarbetskraft var via arbetsförmedlingen. I Malmö upp- gav man att fackföreningen (18 %) och direkt kontakt med arbetaren (11 %) också var väsentliga rekryteringsvägar. På en an- nan fråga svarade däremot 45 % av inter- vjupersonema från Malmö mot 17 % från Luleå/Kalix att man sällan anlitade arbets- förmedlingen.

80 % av de intervjuade i Malmö mot 41 % av dem i Luleå/ Kalix ansåg, att man hade ett tillräckligt antal anställda äldre ar- betare. Samtliga intervjupersoner från Malmö menade, att de föreskrifter som finns beträffande arbetskraftens ålderssam- mansättning inte vållat några problem. Mot- svarande siffra för Luleå/Kalix var 61 %.

Vidare uppgav 88 % av företagsrepresen- tanterna, att man inte gjort någon syste- matisk inventering av lämpliga arbetsupp- gifter för äldre arbetskraft. Av erfarenhet menade man dock, att framför allt ombygg- nads- och reparationsarbeten, städning, ren- göring samt rensning var specith lämpade för äldre.

Ungefär en tredjedel av de intervjuade i Malmö mot nästan två tredjedelar från Lu- leå/Kalix ansåg, att löneforrnerna borde an- passas för den äldre arbetskraften.

Beträffande samtliga attitydsfrågor vi—

Sålunda svarade 85 % av företagsrepre- sentanterna från Malmö mot 41 % av dem från Luleå/Kalix, att man inte hade några problem med äldre. Problem som förekom ansågs ha samband med de äldres sviktande hälsa och minskade fysiska kapacitet.

23 % av intervjupersonema från Malmö mot 55 % av de intervjuade från Luleå/Ka- lix menade, att man hade fler problem med icke-yrkesutbildade äldre jämfört med icke- yrkesutbildade yngre.

Vidare ansåg 82 % av de intervjuade från Malmö jämfört med drygt hälften av dem från Luleå/Kalix, att äldre mer sällan var frånvarande från arbetet än yngre.

74 % av intervjupersonema från Malmö mot 32 % av de intervjuade från Luleå/Ka- lix tyckte, att äldre mer sällan råkade ut för olycksfall i jämförelse med yngre.

I Malmö valde 14 % av de intervjuade jämfört med 41 % av dem från Luleå/Kalix att hellre anställa yngre än äldre sökande vid nyrekrytering.

43 % av intervjupersonema från Malmö ansåg, att äldre hade svårare att acceptera nya arbetsmetoder i jämförelse med yngre. Motsvarande siffra för Luleå/Kalix var 76 %.

Slutligen tyckte 18 % från Malmö mot 30% av dem från Luleå/Kalix, att äldre övervärderade sin prestationsförmåga.

Beträffande de framtida arbetsmöjlighe- terna för äldre inom företaget ansåg man till lika delar från Malmö och från Luleå/ Kalix, att de skulle underlättas eller försvå- ras eller förbli de samma som vid intervju- tillfället.

Bland de åtgärder man förordade för att underlätta den äldre arbetskraftens möjlig- heter var mer noggrann arbetsplacering och utveckling av maskinella hjälpmedel. Dess- utom betonade man vikten av mer fortbild- ning och omskolning samt ökad information till de yngre arbetstagarna om de äldres po- sitiva egenskaper. En hel del av de inter- vjuade menade också, att löneformerna be- hövde anpassas bättre till den äldre arbets- kraftens situation.

8 Intervjuer med representanter för lokala fack-

föreningar och arbetsförmedlingen

8.1. Datainsamling

I syfte att ytterligare belysa de äldre bygg- nadsarbetarnas situation intervjuades var- dera två representanter från de lokala fack- föreningarna i Malmö, Luleå och Kalix. Dessutom intervjuades sju representanter för arbetsförmedlingen, varav tre från var- dera Malmö och Luleå samt en från Kalix. Nedan redovisade resultat har emellertid begränsad giltighet eftersom antalet intervju- personer var litet.

8.2 Resultat

8.2.1. Rekrytering och anställningsförhål- landen

Intervjupersonerna menade att arbetsgivarna anlitade arbetsförmedlingen i ganska stor utsträckning. Detta gällde specith mindre företag, som ej var etablerade på orten el- ler de som hade ojämn sysselsättning. Större företag med jämn sysselsättning hade oftast inte så stort behov av arbetsförmedlingens tjänster, eftersom de vanligtvis hade en rela- tivt fast arbetarstam. I ganska stor utsträck- ning framkom att byggnadsarbetare även rekryteras på följande sätt:

— anställda gav arbetsledningen tips om kamrater intresserade av anställning

— arbetsgivarna kontaktade arbetstagaren direkt

— direkt kontakt med lagbas eller verk- mästare

— fackföreningen förmedlade arbeten.

På grund av bestämmelserna för utbetal- ning av arbetslöshetsunderstöd tvingas fler än tidigare att söka arbeten via arbetsför- medlingen. Det är därför svårt, att ange skillnader mellan dem som sökte arbete ge- nom arbetsförmedlingen och dem som sökte arbete på annat sätt. Vissa olikheter påta- lades emellertid av intervjupersonema; en mycket skicklig arbetare handplockas för det mesta och blir mer eller mindre fast anställd vid ett företag, medan de som av olika anledningar (t ex bristande utbildning eller fysiska handikapp) har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden oftare kommer till arbetsförmedlingen.

De arbetare som var skickliga i traditio- nellt byggande hade dock möjlighet att få arbete. Företagen sökte ofta sådana äldre arbetstagare till reparationsarbeten, villa- byggen och inredningsarbeten. Dessa typer av arbeten, menade intervjupersonema, kan i framtiden komma att tjäna som säkerhets- ventil för de yrkeskunniga arbetarna.

De lokala fackföreningarna och arbets- förmedlingen samarbetade på olika sätt för att underlätta de äldres arbetsmöjligheter. Sålunda försökte man påverka de yngres attityd gentemot de äldre ute på arbetsplat- serna och tryckte på bestämmelser om ar- betsstyrkans ålderssammansättning. Arbetet hade inriktats på att få fler klausulbyggen, men även arbete med anvisning av äldre till beredskapsarbeten samt till arbetsvården för utredning i svårare fall var vanligt åter- kommande arbetsuppgifter.

Det starkaste motståndet mot att anställa äldre arbetskraft tycktes komma från ac- kordsarbetslagens sida. Lagbas och övriga lagmedlemmar motsatte sig ofta anställning av äldre arbetstagare, som ej klart hade vi- sat sin arbetsskicklighet. Denna attityd tyck- tes vara starkare förankrad i Norrbotten än i Malmö.

Vid arbetsförmedlingen i norr nämnde man, att kontroverser med arbetsgivare kun- de uppstå vid rekrytering av arbetskraft till beredskapsarbeten. Orsaken uppgavs vara, att anvisade till dessa arbeten ofta helt sak- nar utbildning i byggnadsarbete.

Intervjupersonerna tillfrågades om hur de uppfattade arbetstagarnas inställning till beredskapsarbete. De intervjuade menade, att beredskapsarbete i allmänhet förknippa- des med låg lön och att de hade en negativ innebörd för de äldre. Ofta var det emel- lertid i Norrland ingen större skillnad mel- lan beredskapsarbete och annat arbete. Det var snarare själva termen »beredskapsar- bete» som hade dålig klang. I Malmö hade yrkeskunniga inte anvisats beredskapsarbete dock undantagna alkoholskadade och per- soner med andra svåra handikapp.

I Malmö saknade intervjupersonema er- farenhet att bedöma arbetstagarnas inställ- ning till beredskapsarbete inom annat än det egna yrkesområdet. I Norrbotten upp- gav intervjupersonerna från fackföreningar- na, att man i stort sett kunde dela upp dessa arbeten i två kategorier: väg- och skogs- arbete. Inom vägarbete förekommer många maskinella hjälpmedel, vilket nedbringar ar- betets fysiska krav. Dessutom är förtjäns- ten god. Inställningen till denna typ av be- redskapsarbete var positiv och många före- drog vägarbete framför byggnadsarbete. Skogsarbete var avsett för de mest svårpla- cerade. Lönen är här låg och inställningen till denna typ av arbete är negativ. Rent all- mänt ansåg man från arbetsförmedlingens sida, att yrkeskunniga byggnadsarbetare var negativt inställda till beredskapsarbete inom annat yrkesområde, medan de övriga accep- terade de arbeten som fanns att tillgå om de var belägna nära hemorten.

Arbetsgivarnas attityd till att anställa äldre arbetstagare uppgavs som regel vara posi- tiv även om placeringssvårigheter ibland uppstod. Emellertid förekom att arbetsgiva- re angav en högsta åldersgräns vid rekryte- ring av arbetskraft genom arbetsförmed- lingen.

Både i fackföreningarna och hos arbets- förmedlingen ansåg man, att en byggnads- arbetares arbetsförmåga börjar försämras i 55—60—årsåldern så mycket att verkliga sys- selsättningsproblem uppstår. Det som orsa- kade problem var de äldres långsamhet, deras försämrade hälsa samt deras bristande utbildning eller fortbildning. Detta medförde svårigheter att följa med i ackordsarbets- lagens arbetstakt; att utföra vissa fysiskt krävande arbetsuppgifter och att utföra arbetsuppgifter för vilka krävdes speciell utbildning.

Fördomsfulla och negativa uttalanden från arbetsgivarhåll bemötte intervjuperso- nerna från arbetsförmedlingen med att på- peka, att åldern ej enbart får vara avgö- rande för eventuell anställning. Man visade i sådana fall på de äldres yrkesskicklighet och noggrannhet samt framhöll att det på stora byggarbetsplatser alltid finns arbets- uppgifter som kan utföras av äldre (upp- värmning, rensning o dyl).

Från fackföreningens sida uppgav man, att åldern inte har avgörande betydelse vid permittering och uppsägning. I stället an- såg man att hänsyn togs till anställningstid och kvalifikationer. De intervjuade medgav doek att åldern kunde fungera som en bak- omliggande faktor till permittering.

8.2.3. Framtida arbetsmöjligheter och för- slag till åtgärder

Intervjupersonerna ansåg att företagen bör få större möjligheter att ta emot äldre ar- betstagare i och med att den tekniska ut- vecklingen går framåt och de tyngsta ar- betena försvinner. En förutsättning är emel- lertid, att de äldre arbetstagarna vidareutbil- dar sig.

Utbildnings— och fortbildningsfrågan redo-

visades som ett besvärligt problem från både fackföreningarnas och arbetsförmedlingens sida. Arbetsförmedlingen arbetade intensivt för att få de äldre bättre utbildade men motståndet är stort. De kurser som anordnas är svåra att fylla med ett tillräckligt antal deltagare. Den äldre icke-yrkesutbildade ar- betskraften ansågs komma att möta större hinder i framtiden, varför stora ansträng- ningar kommer att erfordras för att få dessa sysselsatta på den öppna arbetsmarknaden.

Endast en av de tillfrågade tyckte att man redan vidtagit tillräckliga åtgärder för att underlätta den äldre arbetskraftens arbets- situation. De övriga bedömde följande åt- gärder som angelägna. Inom parentes au— ges hur många från arbetsförmedlingen (af) respektive fackföreningarna (facket) som föreslagit åtgärden:

— tillämpa klausulbyggen i högre grad och tryck hårdare på igångsättningstillstånden (afz3, facket:2)

— reservera alla reparationsarbeten för äldre (afz2, facket:2)

ge mer information till äldre om att de måste lära sig sköta nya maskiner etc; detta skulle göra dem mer positiva till den nöd- vändiga vidareutbildningen (af12, facketzl)

ge mer information till arbetsgivare och ackordsarbetslag om önskvärdheten av att arbetsstyrkan på en arbetsplats är samman— satt av både yngre och äldre arbetstagare (afz3, facket:0)

inför bestämmelser om månadslön i av- talet och avskaffa eventuellt ackordssystem (af:0, facket:2)

— ge ökade resurser till arbetsvården (af:0, facketzl)

— se över bestämmelserna för omställ— ningsbidraget (ale, facket:0)

inför rörlig pensionsålder (af:0, fac- ketzl).

9. Diskussion

Syftet med denna undersökning var, att kartlägga de äldre byggnadsarbetarnas situa- tion, att undersöka faktorer som kunde tän- kas påverka de äldres anpassningsmöjlig- heter samt att samla in information om de äldres möjligheter på arbetsmarknaden. Vi- dare avsågs att klarlägga arbetsgivarnas in- ställning till äldre som arbetskraft och hur arbetsgivarna uppfattade de framtida ar- betsmöjligheterna för äldre byggnadsarbe- tare.

Nedan ges en översikt över vissa frågor som belysts i olika delar av rapporten och som bedöms vara av speciellt intresse. Av- snittet avslutas med en diskussion om önsk- värda fortsatta studier rörande den äldre byggarbetskraften.

9.1. Rekrytering och anställning

En intressant diskussion om rekrytering och anställning görs i den tidigare refererade rapporten som behandlade nybyggnadsarbe- tare (16). I Stockholm, mer än i landet i öv- rigt, har lagbasarna ett stort inflytande vid rekrytering, urval och anställning. Lagbasen är beroende av att hålla kontakt med skick- liga och erfarna arbetare, vilket i sin tur leder till att dessa känner sig eftersökta och blir medvetna om sitt värde på arbetsmark- naden. Arbetskraften delas på så sätt upp i de som är primärt och de som är sekun— därt eftersökta. Bestämmande för vilka som blir eftersökta är yrkeskollektivets uppfatt-

ning om och värderingar av en >>god>> ar- betare, och detta påverkar i sin tur lagba- sens uppfattning om vilka som skall an- ställas i laget. Åldern antogs samvariera med graden av eftersökthet, så länge åldern inte medförde avsteg från gruppens krav be- träffande prestationsnivån. Vidare förmo- dades att äldre erfarna arbetare har utpräg- lad känsla för yrkeskollektivets normer och värderingar.

Flertalet av de i föreliggande undersök- ning deltagande betong- och övriga bygg- nadsarbetarna var sysselsatta med nybygg- nadsarbete. Dock arbetade en större andel från Malmö än från Luleå/Kalix med om- byggnadsarbete och då speciellt den äldsta gruppen. Förhållandet mellan nybyggnads- verksamhet samt ombyggnads- och repara- tionsarbeten i de båda regionerna bekräfta- des även i intervjuerna med arbetsgivare- representanterna.

Ungefär hälften av de tillfrågade i mal- mögruppen uppgav som rekryteringsväg till den senaste arbetsplatsen, att de redan tidi- gare varit anställda hos samme arbetsgivare. I Luleå/Kalix-gruppen angavs denna rekry— teringskanal av ungefär var tredje tillfrågad. I intervjuerna med arbetsgivarerepresentan- terna framkom också, att man i större ut- sträckning i Malmö än i Luleå/Kalix betrak- tade arbetstagarna som >>fast anställda». Ar- betsförmedlingens roll vid rekrytering hade mindre betydelse i Malmö än i Luleå/Kalix, givetvis beroende på de färre arbetstillfäl-

lena, liksom också kravet på att man an- mäler arbetslöshet till arbetsförmedlingen för att få utbetalt arbetslöshetsunderstöd. Vidare utnyttjas de formella rekryterings- vägarna oftare av dem som har svårt att få arbete beroende på olika faktorer. I inter- vjuerna med representanterna från fackför- eningar och arbetsförmedling påpekades dessutom, att arbetsförmedlingen anlitades mera av små företag eller av företag med ojämn sysselsättning. De informella rekry- teringsvägarna ansågs dock betydelsefulla, Vilket har framkommit vid ett flertal till- fällen i intervjuerna med framförallt arbets- givarerepresentanterna.

I föreliggande undersökning fanns ett svagt samband mellan ålder och grad av ef- tersökthet i malmögruppen. I Luleå/Kalix- gruppen fanns emellertid ett starkare men negativt samband mellan ålder och grad av eftersökthet. I anslutning till ovanstående resonemang skulle sålunda de äldsta del— tagarna från Luleå/Kalix antingen ha en för laget oacceptabel prestationsnivå eller ha värderingar som ej överensstämde med det övriga yrkeskollektivets.

I intervjuerna har dock ej framkommit något som stöder det senare antagandet. Beträffande prestationsnivån däremot visar 60-åringarna från Luleå/Kalix oftare än and- ra att de upplever en stressituation. Då tillgången till reträttplatser inom ombygg— nads— och reparationssektorn liksom arbete inom andra yrkesområden var mindre i Luleå/ Kalix kan man förmoda, att många av de äldsta arbetstagarna försöker hålla sig kvar inom sitt yrkesområde i stället för att övergå till annan sysselsättning som mera motsvarar deras fysiska och psykiska fö;- måga. Detta förhållande påverkar tillfreds- ställelsen med arbetet, men kan också leda till att arbetstagaren kommer i konflikt med yrkeskollektivets prestationskrav och kanske inte längre accepteras av sina arbetskamra- ter.

9.2. Stabilitet inom yrket

De allra flesta i undersökningsgrupperna hade lång yrkeserfarenhet inom byggnads-

arbete bakom sig. Gruppen från Luleå/Ka- lix var emellertid mera heterogen, då det inom denna fanns flera personer som an- tingen hade börjat med byggnadsarbete i hög ålder eller som parallellt med bygg- nadsarbetet hade annan sysselsättning såsom jordbrukare eller skogsarbetare. Vidare ha- de undersökningsgruppen från Luleå/Kalix genomgått formell yrkesutbildning i större omfattning än den från Malmö, vilket för- modades bero på att de förra genomgått den— na under tid de annars skulle varit arbetslö- sa. Tänkbart är också att kravet på formell yrkesutbildning är större i Norrbotten med tanke på den hårdare konkurrensen om ar- betstillfällena.

Inom nybyggnadssektorn gäller den for- mella anställningen endast tills det aktuella byggprojektet är avslutat. Denna anställ— ningsform tenderar emellertid att minska i och med att företagen försöker knyta en arbetarstam till sig, vilket också framgick av intervjuerna med arbetsgivarrepresentan— terna, även om detta förhållande gällde me- ra i Malmö än i Luleå/Kalix. Inom ombygg- nads- och reparationssektorn är arbetsta— garna ofta fastare anknutna till företaget.

I Malmö hade nästan två tredjedelar av de intervjuade varit hos samme arbetsgivare de senaste tre åren; framför allt gällde detta de två äldsta grupperna. I Luleå/Kalix ha- de en tredjedel av de intervjuade ej bytt arbetsgivare under de tre senaste åren. Ock- så här var de båda äldsta grupperna mer sta- bila än den yngre. Dessa förhållanden åter- speglades också av svaren på frågan om man tvingades byta arbetsgivare allt för ofta.

Att de äldsta grupperna visade större stabilitet i anställningen talar ju mot tidi- gare antaganden, att de äldre i och med ökad ålder skulle få så låg prestationsnivå att de ej tillgodosåg ackordsarbetslagets krav. Tyvärr har i undersökningen ej gjorts någon jämförelse mellan förhållandena inom nybyggnadssektom och förhållandena inom ombyggnads— och reparationssektorn. Ofta har det emellertid vid arbetsgivarintervjuer- na framkommit, att man försöker placera de som har lägre fysisk kapacitet eller

andra handikapp på speciellt lämpade ar- betsuppgifter såsom städningsarbeten, för- rådsarbeten el dyl. Tillgången på dessa mindre fysiskt krävande arbetsuppgifter är emellertid begränsad och lönen lägre än för andra betong— och övriga byggnadsarbe- tare.

Ungefär lika många inom nybyggnadsar- bete i Malmö och Luleå/Kalix hade funde— rat på att övergå till ombyggnads- och re- parationssektorn. I Malmö fanns inga ål- dersdifferenser i denna fråga, medan de yngsta i Luleå/Kalix i högre grad hade fun- derat på en övergång. Nästan var femte av de tillfrågade i Luleå/Kalix hade funderat på att övergå till annat arbete än byggnads- arbete. I denna fråga framkom dock ej nå- got samband med ålder.

Att önskan om övergång till ombyggnads- sektorn var ungefär lika omfattande i Mal— mö som i Luleå/Kalix är något förvånande då som tidigare nämnts, tillgången på dessa arbeten tycktes vara större i Malmö. Detta kan emellertid hänga samman med att en större andel av de tillfrågade i Luleå/Kalix hade funderat på att övergå till annan yr- kesverksamhet. Kunskapen om den relativt dåliga tillgången på arbeten inom ombygg- nadssektorn kan ha påverkat svaren i frå- gan.

9.3. Attityd till yttre arbetsförhållanden

Som bekant är behov direkt förknippade med människans fysiska existens viktiga lik- som också behov som hänger samman med individens trygghet. Betydelsefulla är vidare människans sociala behov förknippade med självuppskattning och anseende. Gardell har utvecklat sina index med tanke på att till- fredsställelsen av dessa behov i arbetet till stor del bestämmer individens värdering av sitt arbete (se t ex 7). Väsentligt för en posi- tiv värdering av arbetet är, att de behov som är förknippade med individens självkänsla blir tillgodosedda. Sådana behov berör in- dividens upplevelser av inflytande och kon- troll över den egna arbetssituationen, hans självupplevelser av ett meningsfullt och in- tressant arbete och hans upplevelser av ge- menskap med arbetsplatsen som ett socialt

Herzberg (10) gör en liknande indelning när han talar om att faktorer i arbetsmiljön såsom yttre anställningsförhållanden, lön, sociala förmåner, arbetsledning o s v är be- tydelsefulla för att förhindra upplevelse av missnöje med arbetet. Dessa faktorer är emellertid av mindre betydelse när det gäl- ler utvecklandet av en positiv arbetstillfreds- ställelse, då i gengäld arbetsmotivationen och engagemanget i arbetet blir avgörande.

Här skall först tas upp några frågor rela- terade till den yttre arbetsmiljön medan de faktorer som kan tänkas påverka arbetstill- fredsställelsen behandlas under punkt 9.4.

Önskvärdheten av fler maskiner och tek- niska hjälpmedel betonades mer i Luleå/Ka— lix-gruppen än i den från Malmö — dock mera av de yngre än av de äldre. Den verk- liga tillgången på maskiner och tekniska hjälpmedel har ej kontrollerats i förelig— gande undersökning. Tänkbart är emeller- tid att man inte har samma grad av utveck- ling beträffande maskinell utrustning.

Inställningen till stora arbetslag var över— vägande negativ i både malmö- och Luleå/ Kalix-gruppen. I det senare området var det framför allt den yngsta gruppen som var mest kritisk. Stora arbetslag betecknades av flera intervjupersoner som ett direkt hot mot framför allt förtjänsten men också mot samhörigheten med arbetsgruppen.

Att samhörighetskänslan med den egna yrkesgruppen skulle upplevas som hotad framkom emellertid ej i frågan som be- rörde inställningen till om arbetslagen skulle bestå av flera fack. En större andel av del- tagarna från Luleå/Kalix än från Malmö ansåg att dessa borde bestå av flera yrkes- kategorier. Eftersom yrkesgrupperna inom byggnadsindustrin har olika status beroende bla på olika grad av yrkesutbildning och olikheter i förtjänstnivån, är det ju inte för- vånande att betong- och övriga byggnads- arbetare som har lägst utbildningsgrad och lägst förtjänst uttrycker önskemål om att tillhöra en arbetsgrupp bestående av med- lemmar med högre status.

Beträffande de olika indexen rörande attityden till arbetet som berörde uppfatt—

ningen om den närmaste arbetsledaren var tendensen i Malmö den, att man med högre ålder hade en mer positiv inställning till arbetsledarens personalbehandling, hans pro- duktionspress samt hans planering och över- blick. I Luleå/Kalix-gruppen var man med högre ålder mer positiv till arbetsledarens personalbehandling, medan 55-åringama i de båda andra indexen hade en något mer negativ inställning än 50- och 60-åringarna. Att 60-åringarna i Malmö var så positivt inställda till närmaste arbetsledare kan del- vis bero på, att denna grupp i större ut— sträckning än andra var sysselsatt inom ombyggnadssektorn, där arbetsledaren ofta alternerar mellan olika arbetsplatser och där den enskilde i stor utsträckning tillåts arbeta självständigt och utan större kontroll. Vidare visar arbetsgivarnas positiva upp- skattning av äldre byggnadsarbetare i Mal- mö på, att man har förtroende för de äldres erfarenhet och uppskattar deras yrkesskick- lighet, vilket i sin tur påverkar arbetsleda- rens beteende.

Önskvärdheten om att ändra löneformer- na från ackordslön till mera fasta former uttalades av både arbetstagare och arbetsgi- varrepresentanter framför allt från Luleå/ Kalix. I det senare området hade man också en mer negativ inställning till förtjänstens storlek och rättvisa. Skillnaderna mellan de två geografiska områdena beträffande in- ställningen till förtjänsten kan ha sin grund i de otrygga arbetsförhållandena i Norrbot- ten med det höga utbudet på arbetskraft. In- dexen kan avspegla önskemål om en fast lön i Norrbotten medan man i Malmö inte upplevde detta behov så starkt, då bristen på arbetskraft vid intervjutillfället var stor och arbetslösheten så gott som obefintlig. Vidare bör årsförtjänsten vara lägre i Luleå] Kalix-gruppen i jämförelse med malmö- gruppen på grund av den stora arbetslös- heten i Norrbotten.

9.4 Trivsel och arbetstillfredsställelse

Om de behov som sammanhänger med indi- videns självkänsla ej blir tillgodosedda, kan individen reagera på olika sätt. Han kan

uppträda aggressivt eller irriterat eller med motstånd mot förändringar; han kan reagera med att sluta arbetet eller med att ha hög frånvaro eller med sjukdom. Gardell menar emellertid att en passiv reaktion i förhållan- de till arbetet sannolikt är mera utbredd på så sätt att individen nedvärderar sitt arbete och intar en likgiltig attityd till arbetet (7). Arbetet blir mera ett medel att få resurser för att tillgodose sina behov på fritiden. Analogt med detta resonemang skulle de undersökta i föreliggande undersökning visa en högre grad av frihetsupplevelse och ar- betsengagemang i jämförelse med personer sysselsatta med mera styrt, repetitivt och socialt isolerat arbete som tex arbete vid löpande band.

Uttryck för självkänsla hos de undersökta i föreliggande undersökning kommer fram- för allt fram i attitydindexen rörande intres- sant arbete, påfrestande arbete, inflytande på den egna arbetssituationen samt kon- taktmöjligheter i arbetet. I samtliga dessa index visade alla tre åldersgrupperna från Malmö en mera positiv attityd än de från Luleå/Kalix. I malmögruppen varierade at— tityden i dessa index positivt med åldern utom beträffande inflytande på den egna arbetssituationen, där 55-åringarna uppgav sig ha mindre självständighet och inflytande i arbetet än de två andra åldersgrupperna. Differensen mellan åldersgrupperna var mycket mindre uttalad i dessa index i Luleå/ Kalix; dock uppgav 60-åringarna att de upp- levde arbetet som mindre påfrestande, att de ansåg sig ha mindre inflytande på den egna arbetssituationen och att de hade större möjligheter till kontakt i arbetet.

Beträffande välbefinnandet låg malmö- gruppen också här över de från Luleå] Kalix i samtliga åldersgrupper. I malmö— gruppen varierade välbefinnandeaspekterna uttryckt med dessa index positivt med ål- dern. 60-åringarna i Luleå/Kalix-gruppen visade något lägre egenvärde än de två and- ra åldersgrupperna, medan 55-åringarna vi- sade större allmän livstillfredsställelse, större frihetsupplevelse och självförverkligande.

Sambandsanalysen mellan Gardells och Westlanders index visade att arbetstillfreds-

ställelsen hade positivt samband med indi- videns allmänna livstillfredsställelse. I mal- mögruppen fanns också ett positivt sam- band mellan arbetstillfredsställelsen och in- dividens egenvärde respektive hans självför- verkligande. I Luleå/Kalix-gruppen fram- kom inga så entydiga samband mellan dessa index.

Den subjektiva uppfattningen om hälsa och arbetsförmåga kan vidare tas som ut- tryck för individens självkänsla. Både när det gällde frågan om hur man själv upp- fattade sin hälsa och arbetsförmåga, och när det gällde att ställa sin hälsa i relation till andra människors i samma ålder, visade deltagarna från Malmö en mer positiv upp- fattning än de från Luleå/Kalix. Den egna hälsan och arbetsförmågan betecknades av 55—åringarna i Luleå/Kalix som sämre i jäm- förelse med de andra två åldersgrupperna. 60-åringarna i Luleå/Kalix ansåg dock att den egna hälsan var bättre i jämförelse med andra människors i samma ålder.

Upplevelsen av påfrestningar i arbetet kom till uttryck i frågan om nybyggnads— arbetarna ansåg det svårt att hålla ackords- arbetslagets arbetstakt. Bland deltagarna i Luleå/Kalix var man oftare av den åsikten än bland dem i Malmö. Svaren varierade emellertid positivt med åldern, vilket också var fallet i viss grad i frågorna rörande svå- righeten med att lära in nya arbetsmetoder och införandet av nyheter i arbetet. Dessa resultat motsäger dem som framkom i in- dexet rörande påfrestningarna i arbetet, där den äldsta gruppen upplevde mindre på- frestningar än de andra.

Den lägre självkänslan som kom till ut- tryck i Luleå/Kalix i jämförelse med mal- mögruppen konfirmerades ej av antalet sjukskrivningsperioder, då man i Malmö va- rit mera sjukskriven än i Luleå/Kalix. Detta kan hänga samman med, att man i Norrbot- ten är mera angelägen om att vara i arbete även om man är sjuk för att försöka be- hålla sin position som eftertraktad arbets— kraft.

Ej heller tycktes hälsotillståndet enligt lä- karens bedömning vara av avgörande bety- delse för individens arbetstillfredsställelse.

Hälsotillståndet skilde sig ej nämnvärt åt mellan de två regionerna; i Luleå/Kalix- gruppen fanns dock något fler friska perso- ner än i malmögruppen. I Luleå/Kalix var de yngsta något friskare än de äldsta enligt läkarens bedömning.

Ett relativt svagt samband förelåg mellan läkarens hälsobedömning och den egna upp- fattningen om hälsa och framför allt arbets- förmåga. Detta var speciellt framträdande för deltagarna från Malmö.

Däremot framkom tecken på lägre arbets- tillfredsställelse när det gällde önskan om byte av arbete vilken som tidigare påtalats, var mera utbredd i Luleå/Kalix än i Malmö.

Skillnaderna i arbetstillfredsställelse och självkänsla mellan de två regionerna kan antas bli påverkad av hur deltagarna uppfat- tar omgivningens syn på dem som äldre ar- betskraft. Tidigare har antytts att arbetslagen har en negativ inställning till äldre. Tyvärr har denna ej närmare undersökts i förelig- gande rapport. Däremot framkom vissa re- gionala skillnader i arbetsgivarrepresentan- ternas inställning till de äldre. De från Norrbotten var mer negativa, vilket visade sig bl a i frågor om företagen ansåg att de hade för många äldre arbetstagare; om äldre var mera frånvarande och oftare råkade ut för olycksfall än yngre. Vidare ansåg ar- betsgivarrepresentanterna mera i Luleå/Ka- lix än i Malmö att man föredrog att an- ställa yngre; att äldre hade svårare att accep- tera nya arbetsmetoder och att äldre över- värderade sin prestationsförmåga.

En annan bidragande faktor till olikheter i arbetstillfredsställelsen mellan de två re- gionerna bör vara den kärva arbetsmark- nadssituationen i Norrbotten som medför att en stor andel av arbetstagarna är ar- betslösa för kortare eller längre perioder.

9.5 F ramtidsutsikter och önskemål om förändringar

De intervjuade arbetstagarna från Luleå/Ka- lix hade en betydligt mer pessimistisk syn på arbetsmöjligheterna framöver än arbets- tagarna från Malmö och också i viss mån mer negativ än arbetsgivarrepresentanterna.

I Luleå/Kalix-gruppen var man något mer kritisk till de åtgärder som vidtagits från fackföreningens och arbetsgivarnas sida i jämförelse med undersökningsgruppen från Malmö. I det senare området tyckte man däremot i något större utsträckning än i Luleå/Kalix-området att arbetsförmedlingen ej gjort tillräckligt för de äldre arbetstagar- na. Frågorna uppfattades emellertid i Mal- mö ofta som mindre relevanta, då man i regel inte upplevde sin arbetssituation som problemfylld.

Ett flertal förslag till åtgärder för att un- derlätta de äldres arbetssituation har fram- kommit i de olika intervjuerna. Inga av dessa förslag är emellertid nya utan har på- pekats ett flertal gånger i olika samman- hang. Det som framstår speciellt betydelse- fullt från föreliggande undersökning tycks dock vara bristen på information. Sålunda borde både arbetsgivare och anställda in- formeras om de äldres arbetsmöjligheter och deras positiva egenskaper för att skapa bättre förståelse för den äldre arbetskraftens situation och för att i möjligaste mån påver- ka de negativa attityder som finns både hos arbetsgivare och arbetstagare. Vidare borde de äldre själva få mera information om sin situation, så att de kunde få en mer positiv inställning till vidareutbildning, som ju i framtiden kommer att spela en ännu större roll än i dagens samhälle.

9.6. Fortsatta undersökningar

Det insamlade materialet i föreliggande un- dersökning är omfattande och ett flertal frå- gor är av speciellt intresse. Tyvärr har det inom det nuvarande projektets ram ej va- rit möjligt att göra så detaljerade bearbet- ningar som skulle vara önskvärt. I detta kapitel har antytts olika orsakssammanhang, men dessa kan ej konfirmeras utifrån nu- varande bearbetningsformer. Önskvärt vore, att man kunde studera hur de olika resulta- ten samvarierar som de framkommit dels i intervjuerna, dels i indexen rörande arbets- tillfredsställelse och välbefinnande och dels i hälsoundersökningen. Man kan tex fråga sig i hur hög grad arbete inom ombygg—

nadssektorn, arbetslöshet, sämre hälsa och låg yrkesutbildning är avgörande för atti- tydbildningen till arbetet och dess behovstill- fredsställelse.

Av intresse skulle vara en undersökning av arbetstagare i lägre åldrar för att få en mera adekvat uppfattning om de yngres in- ställning i olika frågor men framför allt till äldre arbetskraft och den roll denna attityd spelar för de äldres arbetstillfredsställelse.

Vidare har föreliggande undersökning be- rört endast ett yrkesfack. Det har ansetts intressant att studera andra yrkeskatego- rier inom byggnadsindustrin, varför denna undersökning inom kort kommer att följas av en liknande av träarbetargruppen.

Litteraturförteckning

1. Bengtsson, S. F. ,Edgren, G., Hydén, S., Lundgren, 1. & Svensson, I.: Medelålders och äldre arbetskraft. Betänkande avgivet av en arbetsgrupp tillsatt av AMS, SAF, LO och TCO. Stockholm 1960.

2. Bjure, J., Ekström, B., Grimby, G., Tibblin, G., Wilhelmson, L., Åstrand, I., Paulsson, G. & Johansson, S.: Arbetskraften inom ombyggnads- branschen. Byggnadsindustrins forskningsrap- porter och uppsatser nr 8/1968.

3. Bygg 70. Svenska Byggnadsarbetareförbun- det inför 1970-talet. Bilaga 3: Den äldre arbets- kraften. Katrineholm 1969.

4. Djuräng, E.: Plats för de äldre. Plats för kvinnor. Särtryck ur Platsjournalen nr 1/1966.

5. Forssman, S., Granath, S., Helander, J. & Olhagen, G.: 30 år i arbetet. PA-rådet. Meddelan- de nr 53. Stockholm 1968.

6. Gardell, B.: Arbetsanpassning och arbets- tillfredsställelse. Några synpunkter på olika teoretiska ansatser. Sociologisk Forskning nr 1/1965.

7. Gardell, B.: Skogsarbetares arbetsanpass- ning. PA-rådet. Meddelande nr 59. Stockholm 1969.

8. Gardell, B.: Upplevelse av arbetet. Ur Sam- arbete och arbete. Folksam. Stockholm 1967.

9. Gardell, B. & Westlander, G.: Om industri- arbete och mental hälsa. PA-rådet. Meddelande nr 56. Stockholm 1968. 10. Herzberg, F., Mauser, B. &Snyderman, B.: Motivation to work. New York 1959. 11. Odin, M.: Socialhygiene in the Counties of Västerbotten and Norrbotten. Lund 1934. 12. Ohlin, J. E.: Rapport om undersökning beträffande äldre byggarbetskraft. Byggförbun- det-Sveabund. Stockholm 1967 (stencil). 13. Tibblin, G.: High Blood Pressure in Men Aged 50. Acta Med. Scand. Suppl. 470. 1967. 14. Wangeman, B. &Stenberg, J.: Personal- statistiska uppgifter från byggnadsindustrin. Arbetsfysiologiska Institutet. Stockholm 1964. 15. Vedin, A., Abdon, N. J. &Tibblin, G.: Sjukförsäkringsdata från studien »1913 års män». Socialmedicinsk tidskrift nr 7—8/1969.

16. Åstrand, I., Gardell, B., Paulsson, G. & Frisk, E.: Arbetsanpassning hos byggnadsarbetare. Arbetsfysiologiska Institutet. Byggnadsindustrins Arbetsforskningsstiftelse. Stockholm 1966.

Malmö januari 1969

Angående utredning av den äldre arbetskraften inom bygnadsindustrin

Den statliga utredningen rörande arbets- kraftsbehov mm inom byggnadsverksam- heten, som tillkommit på hemställan från Svenska Byggnadsarbetareförbundet, har be- gärt en utredning för att underlätta arbets- villkoren för äldre betongarbetare (SO—65 år). _

Byggnadsindustrins Arbetsforskningsstif- telse (B A S) i Malmö har fått i uppdrag att genomföra denna utredning i samråd med en arbetsgrupp bestående av representanter från Byggförbundet, Arbetsledareförbundet och Arbetsmarknadsstyrelsen samt en läkare och en psykolog.

Utredningen kommer att beröra arbets- givarrepresentanter, arbetstagare, lokala fackföreningsombud och arbetsförmedling- en.

Vi har slumpmässigt uttagit ett antal ar- betstagare, som skall intervjuas om sin in- ställning till arbetet. Vi kommer inom den närmaste tiden att kontakta platschefen och arbetstagaren på deras arbetsplats för att genomföra intervjun med arbetstagaren.

För att få en så fullständig bild som möj- ligt av arbetstagarens arbetssituation kom- mer i utredningen också att ingå intervju med den person i Ert företag, som handhar rekryterings- och anställningsfrågor, samt studier på arbetsplatsen. Dessa blir emeller-

Informationsbrev till företag från BAS

tid aktuella först efter intervjun med arbets- tagaren.

Bearbetningen av resultaten kommer att ske rent statistiskt, och vi garanterar, att inga uppgifter kommer att utlämnas till utomstående. Resultatet av utredningen kommer så småningom att redovisas i fack- pressen.

Om Ni har några frågor angående utred- ningen, kan Ni ringa Ingenjör Hjalmar Es- berg, per telefon 0920/105 30.

Vi är medvetna om att utredningen i detta skede kan förorsaka Er vissa olägenheter. Med hänsyn till utredningens karaktär och den stora betydelse för arbetsmarknadens parter, som kunskap i dessa frågor innebär, vågar vi emellertid hoppas, att Ni positivt bedömer vår insats.

Med vänlig hälsning

BYGGNADSINDUSTRINS ARBETSFORSKNINGSSTIFTELSE

Sten Wallin

Malmö januari 1969

Din löntagarorganisation samt den statliga utredningen rörande arbetskraftsbehov m m inom byggnadsverksamheten har begärt en utredning för att underlätta arbetsvillkoren för arbetstagare i åldern 50—65 år.

Byggnadsindustrins Arbetsforskningsstif- telse (B A S) i Malmö har fått i uppdrag att genomföra denna utredning i samråd med en arbetsgrupp, som består av representan- ter från Byggnadsarbetareförbundet, Arbets- marknadsstyrelsen, Byggnadsindustriförbun- det och Arbetsledareförbundet samt en lä- kare och en psykolog.

Utredningen kommer att beröra arbetsta- gare. lokala fackföreningsombud, arbetsför- medlingen och arbetsgivare.

Du är en av dem som med hjälp av sta- tistiska metoder blivit uttagen för att del— taga i utredningen. Detta innebär, att Du får

genomgå fullständig hälsoundersökning ersättning för förlorad arbetstid och restid i samband med hälsoundersökningen (parallellackord)

— i en intervju tillfälle att diskutera bl a Ditt arbete och Dina arbetsförhållanden

därigenom möjlighet att underlätta ar- betsvillkoren framöver för arbetstagare i Din ålder

I gengäld får vi information om hälsotillståndet i Din åldersgrupp

Informationsbrev till arbetstagare från BAS

— uppgifter om hur den undersöknings- grupp, som Du tillhör, uppfattar sin arbets- situation

— underlag för att förbättra arbetsvillko- ren för arbetstagare i Din yrkesgrupp.

Vi garanterar, att inga uppgifter kommer att lämnas ut till utomstående personer. Då vi endast är intresserade av gruppen som helhet, kommer de enskilda uppgifterna att ställas samman i tabeller. Resultatet av ut- redningen kommer så småningom att redo- visas i de fackliga tidskrifterna.

Vi kommer inom den närmaste tiden att kontakta Dig på Din arbetsplats för att lämna ytterligare information om utred— ningen och för att bestämma tid för hälso- undersökningen och intervjun.

Om Du har några frågor redan nu, kan Du gärna ringa Ingenjör Hjalmar Esberg under kontorstid per telefon 0920/105 30.

Med vänlig hälsning

BYGGNADSINDUSTRINS ARBETSFORSKNINGSSTIFTELSE

Sten Wallin

Bilaga 3 Informationsbrev till arbetstagare från Svenska Byggnadsarbetareförbundet och lokala avdelningen

Kamrat!

Förbundsstyrelsen inom Svenska Byggnads- arbetareförbundet krävde för något år se- dan, att en statlig utredning skulle tillsättas för att utreda det kommande arbetskrafts- behovet inom byggnadsindustrin. Därutöver skulle även utredas och förslag framläggas till åtgärder för att utreda arbetsvillkoren för byggnadsarbetare i åldern 50—65 år.

Den statliga utredningen är nu i fullt ar- bete och har även startat en delutredning om den äldre arbetskraftens hälso- och ar- betsförhållanden. Du är en av dem som har blivit uttagen i denna undersökning och vi förväntar oss att Du deltager i undersök- ningen enligt det bifogade brevet från Byggnadsindustrins Arbetsforskningsstiftelse. Denna undersökning kommer på lång sikt att förbättra arbetsförhållandena för bygg- nadsarbetarna i åldern 50—65 år och därför är det mycket viktigt att undersökningen genomförs i planerad takt.

Såväl förbundet som de lokala avdel- ningarna har starkt engagerat sig i denna utredning och vi hemställer att Du genom deltagande i undersökningen gör Din insats. Du kan för ytterligare information vända Dig till avdelningen i Luleå, kassaredogöra- ren Alex Söderholm, Rådstugatan 6, 951 00 Luleå.

Med vänlig hälsning

SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET AVDELNING 23 LULEÅ

Björn Pettersson Avdelningsstyrelsen

från hälsoundersökningen

Tabell 1 . Kroppslängd i cm.

50—54 år 55—59 år 60—65 år Totalt Malmö 175 i5 175 i5 173 iS 174:l:5 Luleå/Kalix 174 :l:6 173 14 173 $$ 173 :l:5 Tabell 2. Kroppsvikt i kg.

50—54 år 55—59 år 60—65 år Totalt Malmö 79i10 77113 75 i9 77i11 Luleå/Kalix 78 :|: 12 75 19 72 19 76 3:11 Tabell 3. Systoliskt blodtryck i mm Hg.

50—54 år 55—59 år 60—65 år Totalt Malmö 137 127 132 iZl 131124 133 :|:24 Luleå/Kalix 143 3:15 l44:b15 146 5:15 144:l:15 Tabell 4. Diastoliskt blodtryck i mm Hg.

50—54 år 55—59 år 60—65 år Totalt Malmö 92i15 89 :l:8 87 :|:9 89:e11 Luleå/Kalix 88 16 91 :l:7 89 :l:7 89 i7 Tabell 5. Mängden röda blodkroppar (hematokrit) i volymprocent.

50—54 år 55—59 år 60—65 år Totalt Malmö 46.1 &:25 45,5 :l:2,8 45,0 :b3,3 45,7 i2,9 Tabell 6. Hemoglobinmångden i g %.

50—54 år 55—59 år 60—65 år Totalt Luleå/Kalix 15.4 i0.9 15.0 iLO 14.4i1.3 15.0 d:].l

50—54 år 55—59 år 60—65 år Totalt

Malmö 252 150 235 139 244 142 242 144

Tabell 8. Mängden blodfett (triglycerider) i m Moi.

50—54 år 55—59 år 60—65 år Totalt

Malmö 1.08 10.95 0.77 10.35 0.78 10.31 0.84 10.59

Tabell 9. Relativa hjärtvolymen uttryckt i ml/mz.

50—54 år 55—59 år 60—65 år Totalt

Malmö 444 1107 445 178 456 193 448 192

Tabell 10. Vitalkapaciteten uttryckt i procent av normalvärden.

50—54 år 55—59 år 60—65 år Totalt

Malmö 92.0 111.2 90.8 111.0 88.1 112.6 90.3 111.5

Tabell 1] . Forcerad expiratorisk volym (FEVm) uttryckt i procent av normalvärden.

50—54 år 55—59 år 60—65 år Totalt

Malmö 98.9 112.5 98.3 117.8 99.7 115.0 98.9 1153

Tabell 12. Ventilationskapacitet (peak How) uttryckt i l/sek.

50—54 år 55—59 år 60—65 år Totalt

Luleå/Kalix 411 193 402 193 361 179 398 192

.,,,I, 'i', f..,- ,g ' inl '|"=

|.'. _. ' .||||||.',."',,., '|..l"' .

|" ' ill—,] |££,l|,|_'l

"11. 'i' , |; hat."; ';'l, . lä.-'|'... -' ?. '|'” - ".'," . .1 |l"

'.,' "',|.

| || .|.. ,lll

| || ' ' ' ",i.lr_|u' Ä'ii .. ||| . . . '. ';'Jjij- i)! ' lr .|'..m#""..-1.F' IW BL [ . 'I'A'i' 'IIIW', lll ,,_,, .. ,, , .. | ,11 .

||T

. a * ....".'...'.': ...." |,|.|., skall. ..'i"_ '.,',.,,|||.'|'|".l|'1"l,'5,,'."||"'-'. , . - "I,.. '| 1,5|,|,-,', ,.'.F,,, || ',',',,

, ,,..,|...|',—,,.|.r,' _ ,, _ :.| . ||,.,,.,|,.' i.., , ., ,.|| ”31" ':'-'n'”!

|"; .. '.m' '_ . ,,...u, . _. '1' . . _ r' '- '.'I'h'ij' , ., s ' ',"-" _|, ' ' .|.|'..,._II ';,3, 'L,,||',_" : ..l.I | .. * J.

"'_'xh' .-

_,l-

, ._ . . ';|'1|..-.,. , .fi'ihi'. ,' låg.. i- - ""|.|.'.'."..",.'.,,',: ' ”'å' wil”: _ .

,,|..|—.| ' "illa"-*I" ,|,,,:1.l,';;, . . .. ,. . .'

,,,-317,39? ”,,,-_ &: ,,,...atl' u '? ', .. ,_ "T,|','|'.L|.",, "_*',, "" 5_.,.|' , :..” |. "|" ... .'ll=' "'n "is. , " ,,1,,,,, ",|,=,,.,,,_, ,_",,||,.|.."| ',,',,',.. 511'|"|"' ,. _. , |.,,_'_.,,._ _. ,,_.,,_."__, ,,,, .._.,,_ ..

-n

1 , l |||-| hrq "3 ".: |: |||||_ . .| ' " = ' ,,, , || . ( ' .. .'l,' ",..._ "..I .. ' '11 E%], .|.'_,,|* ' '.." '.'—I '

"..-...... "|. ".1'"""'|

_ - I.."l _' -|| |' . ,'IIJL'I "..' .'..,- F]. '.'"! ..'

.'--.':-,'.'.,f.' ' " I%""'.'.".' ."

f . ..snfa'mv ,', |.'

'.'?" "Z., || |||! "'

'|'... ||... " |

| |"' .. |||?

' | ,.,lh' '.,lff,,,.',.y'n .L, '., Hu,, .-,.,..I ,..T,'IJ'

..,-12%] A;; |) ',(J,|:T;1,;£l,',l" ,.,” Hiq:-ä |,'|,l|' ,, .."| ”..-Må, ' ,'.,.- .-_|- ....m' "' * , .,,_,,,,,i'.,. "# U,,_,,_ ,|,-,., FM,, |"| :

'Ff.' , i ”,,,, ,, , % ,är”?! |.,|..|.,'.,,,I,LP,..,,I,,1F. ," ':'—""| rl ' ' . T' "" ,,.I. ||| |" "' ”'J. ""F. .,'ÖWF'ÄHk-åbu'äi'l' "# n.1",',,".,k"|'l "I" 'fJÄT'. .”.(| . 1.1'.','T.'..' -| .

""' |'1'3'L'l |. '

| _ , ""N. 1]! ' ;f . |E" .',-j , _ ' |,|,, ||||J|"|,:_|.. '%"""' ' . .? . . ...Li'f'...:'.;|=. N'." VARM, "' |||-, ,1|. ' _ ' _',|.'.T.w,:_",', $'%, ||. 3312" ' "" ..'. . |. "'=' ,' T.,. , r ,- ,| ,, .', *',_- miltal-' '||'| |"|-:" |,” _ , |,. | l'.idl,"|"'.:- åå,q|,,,,.,,,.,,._,|,,' ,'., ',,,11£,k ,,]Qä,|,l..|,,|,> J.,, ..".l"l|.1:E|—l_l,'|.um]|?r|' 1"|.|'|',."| ',',, ,,,.,_,,,,,,._l,., ',.l_".1|,',' ,I,-_ "Ha]. Hm. ',,5"-,|'.,("1';.

%,. .,',é'ala

åh,” |'.','_ _".. ,"... '."'|,',_,' | '...'. " ':'-.. |.' |: -r' ,.å." '.'W. ,"'|;,|_f1'

*..I|'||| , |'...|||v,.',|"|'-.,', . . "'U— .' '-..1-'.' |" ' -'|| | .' '. .'L' '...|.',,,'.||,', " ' ,, ”'|'-| ".,; ..'—,',..,.,,,,,,,.. .'.". ,,,',"_ "' , | _. ,,,, »|. ' .a..'. ..,,"'_.-,,.' ,—',,r..,||* '|'": , ,.,, |..|. .,,,' -._— _.._",|' ._ ",'... ..,'|,, 4 ' —, |..,,.,,.._..-.,,...,.,. . , fl,',_,(””,'||||,_,, ,,',,,,.,.,,|, ,,,II'MH, ,|,x-,,|,-_, .. ,|,..,.,,,, .. ....||'..' ._ ,,

. |||—bli!!!!

Nordisk udredningsserie (Nu) 1970

Kronologisk förteckning

. Samordnad utbyggnadsplanerlng Inom Nordal. . Uddannelses- og forskningssporgsmal. . Provelasladelse. . La coopération internodique en matiéres écono- miques et culturelles. . Nordisk gränsregion miljövård och Urbanisering. . Konsumentundervisning i skolan.

QUI hung—n

Statens offentliga Utredningar 1970

Systematisk förteckning

Justitiedepertementet

Grundlagberednin en. 1. R_iksdsgegruppeme o'Regerin - bildningen [10] %. Ersättare för rikedogsledemöterne. [#1 3. Ålimin're val på varan ? [27]

Svenk FN-leg. 19]

Militära straff oc diaoiplinmedel. [81] Polisen ! srmhället. 32] Hemförsäl'ping. [35 Revision er vattenlegen. [40]

Grdvråttsli; speci'allagstlftning. [45]

Förevarsdepartemantet *Vårnplikminstgöringene civila meritvärde. [12]

Socieldepertementet

Livsmedeltetadgekommitten. 1. Ny livsmedeleatedge m.m. Del I. Fönlag och motiv. [6] 2. Ny llvsmodelsstadga m.m. Del II. B*ilqor. [7] , Folktendvlrdene utbyggande och reglering. [11]

Kommunikatlonsdeparteme'ntet

Snöskoter: fordonet och föraren. [9] Körkort oda körkortaregietrerlng. [28]

Fina nedepartementet

Upphandl'n av byggnader. Del 2. Administrationen. [1 B] Understöd öreru'ngsr. [23] _ Aspirationer, möjligheter och skattemoral. [25,1 'l'iänstgöriaglbetyg. [28] Decentrelisering'av statlig verksamhet._ [29] Stordrifteférdelar inom industriproduktronen. [301 Kilometerbaskettning. [3 ] Översyn av vissa punktskatter. [37] Förtrolig företagsinformation och börshandel. [38]

Utbildningadeperter'nentet Om stat och kyrka. [5] Yrkesutbildnln ebere nin en. 1. Reformerad lärarutbild- ning. [4] 1. Yr eetekniskzögakoleutblldning. [8]

Fria läromedel. 10] Kommen-utredningen V. Behörighet, meritvärdering, studie omoe. Specielundereökninger av kompetenta or. %? Utkommer senare.) Vl. Vägar till högre utbildngng. edagogit utbildning och forskning. [22] Sexualkurekepen på grundskolans låg- och .mellan- stadier. [33] Sprikunde'sökning bland finländska barn och ungdomari Sverige. [44]

Jordbrukadepertementet Statligt nu till fiekehamner. [51

Hendeledepertementet Rationell beneinhandel. [24]

Inrikeedepartemantet _ Expertgruppen för ionel utredni erkeemhet (ERU) 1. Balanserad regions utvecklin . [3 2. Urbenleerlngeni Sverige. Bila 'edel I till Belaneara' regionel utveckling. [14] 3. Regional onomiak utveckling. ilagedel II till "Balan- serad regional utveckling. [15] Medel för styrning av byggnadsverksemheten. [33] _Svenska folkets inkomster. [34] Ungdom Bostad. [43] . Den äldre arbetskraften inom byggnadshtdustrin. [46]

Civildepartementet Berne utemiljö. [1]

lnduatridepartementet gå,/åriga energiföreörlning. Energipolitik och organic-tion. Samarbetsutredningen; 1. Företag _och Samhälle. Del 1. Förslag med motiv earnt bilagor. [41] 2. Företag" och

Samhälle. Del 2. Hearing: med företrädare för samhälls- ?zgiin, företag, löntagarorganieetioner, politiska partier m. fl.

Anm. Slflrorna inom klammer betecknar utredningarnaa nummer i den kronologiska förteckningen.