Statens offentliga utredningar 1971 : 12 Finansdepartementet

Miljövården i Sverige under 70-ta1et

1970 års långtidsutredning BILAGA 8

Stockholm 1971

• Sida 2
•  Original

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 197] ALLF 106205!

• Sida 3
•  Original

Innehån

Förord

6.

.In/edning. . . . . . . . . . .Utgångspunkt får en samhällseko-

nomisk analys . . Diskussion av metodiken för formule-

ring av de miljövårdspalitiska målen .

. Miljövårdspolitikens medel . . Miljövården i Sverige under början av

70-talet. . . . . . . . . 5.1 Miljövårdsinvcsteringar inom svensk industri 1971—1975 .

5.2 Kommunala miljövårdsinveste-

ringar 1971—1975 . A vslutande kommentar .

Appendix A . Appendix B . . T abellbi/agal . Tabellbilaga 2 . Tabe/[bilaga 3 . Tabe/[förteckning .

12 14

18

18

22 26 28 33 38

50 56

• Sida 4
•  Original

• Sida 5
•  Original

Förord

I föreliggande bilaga redovisas de under- sökningar som i samband med 1970 års långtidsutredning gjorts rörande industrins och kommunernas planerade miljövårdsin- vesteringar för perioden 1971—1975. Kom- munmaterialet insamlades av statistiska centralbyrån i samband med den stora kom- munenkäten (KELP) under hösten 1969. Planmaterialet för industrins miljövårdsin— vester-ingar insamlades vid Industriens ut- redningsinstitut under hösten 1969 och vin- tern 1970. Undersökningen har utförts av ekon. lic. Johan Facht.

• Sida 6
•  Original

• Sida 7
•  Original

1. Inledning

Miljövårdsfrågoma har på senare år kom— mit att inta en alltmer central plats i den samhällsekonomiska debatten. Det ökade intresset beror främst på den växande insik- ten om de allvarliga ekologiska effekter som kan bli följden av utsläpp av avfallsproduk- ter i naturen. Det kan emellertid också ses som en följd av den ökande vikt som kom- mit att läggas vid de kvalitativa sidorna av mänskligt välbefinnande. God miljö betrak- tas också numera allmänt som ett av flera samhällsekonomiska mål. Det faktum att tillgången på resurser i samhället är begrän- sad nödvändiggör emellertid en avvägning mellan de olika samhällsekonomiska målen. Vid prioriteringen av dessa mål har röster höjts för att ge miljövärden en mer fram- skjuten plats. Som skäl till detta har man bl. a. anfört det förhållandet att vissa miljö- förstörande processer är av sådan art att förloppet inte går att vända igen, dvs. att förloppet är irreversibelt.

Insikten om att miljötillgångarna måste betraktas som knappa har aktualiserat frå- gan hur man bäst skall hushålla med dessa. I ekonomier med marknadshushållning an- vänds prisbildningen som instrument för att begränsa användningen av vissa resurser och för att styra de tillgängliga resurserna till de mest produktiva användningsområ- dena. När det gäller miljötillgångarna fun- gerar emellertid inte denna mekanism av sig själv. Anledningen är att det i så stor ut- sträckning är fråga om resurser för vilka

äganderätten svårligen låter sig överföras till enskilda individer. Således kan dessa resur- ser inte bli föremål för handelsutbyte på en marknad. Om hushållning med miljötill- gångarna skall komma till stånd måste det alltså ske genom någon form av kollektivt handlande.

• Sida 8
•  Original

2. Utgångspunkt för en samhällsekönomisk analys

En samhällsekonomisk analys av miljöpro- blemen tar lämpligen som utgångspunkt be- greppet extern effekt. Med extern effekt av- ses direkta eller indirekta verkningar på produktionsbetingelsema hos andra produ- center och/eller andra konsumenters be- hovstillfredsställelse förorsakade av en viss producents eller konsuments produktion el- ler konsumtion, utan att motsvarande betal- ningsuppoffringar sker. Det mottagande sub— jektet kan påverkas antingen i positiv eller negativ riktning. Externa effekter är således en typ av interdependens mellan olika eko- nomiska subjekt som inte reflekteras i pris- systemet. I den ekonomiska litteraturen har olika former av miljöförstöring länge an- vänts som exempel på externa effekter. Det är därför naturligt att det ökade intresset för miljövårdsfrågor aktualiserat diskussionen av dessa effekter. Speciell uppmärksamhet har härvidlag ägnats möjligheterna att med hjälp av olika ekonomisk-politiska medel kunna korrigera den misshushållning med resurserna som förekomsten av externa ef- fekter ger upphov till.

Man brukar i den teoretiska litteraturen skilja mellan fyra olika typer av externa ef- fekter, nämligen:

1. interdependens mellan olika konsu- menters behovstillfredsställelse,

2. effekter på produktionen av konsu- mentens handlande,

3. effekter på konsumentens behovstill— fredsställelse av producentens handlande

samt

4. effekter på produktionen av andra producenters handlande, dvs. interdepen- dens i produktionen.

I fall 1 och 2 är det konsumtionen som ger upphov till de externa effekterna, medan det i fall 3 och 4 är produktionen som är förorsakande.

Den första typen av externa effekter kan exemplifieras med den luftförorening som privatbilism ger upphov till. Privat nöjesåk- ning innebär konsumtion av biltjänster, och denna typ av konsumtion förorsakar luftför- Oreningar som minskar tillfredsställelsen hos andra individer av att inandas (konsu- mera) luften i fråga.

Privatbilism kan även få exemplifiera den andra'typen externa effekter. Om privatbi- lism i stadsområden ger upphov till trafik- stockningar sänks samtliga fordons genom- snittliga hastighet till förfång för nyttotrafi- ken (som producerar transport och dis— tributionstjänster).

Den tredje huvudgruppen externa effek- ter kan exemplifieras med sådana »klas- siska» fall som fabriksrök (som förorenar luften) eller avloppsutsläpp (som försämrar vattenkvaliteten i sådan utsträckning att bad och fiske försvåras).

Den sista typen av interdependens kan belysas med exemplet BP—Volvo i Göteborg. Inför byggandet av raffinaderiet hävdades från Volvo-håll att den ökning av halten svaveldioxid i luften, som raffinaderiet

• Sida 9
•  Original

kunde förväntas ge upphov till, under vissa väderleksförhållanden skulle kunna skada lacken på de färdiga fordon som under en kortare tid står uppställda på fabriksområ- det. I detta fall uppmärksammades således riskerna för externa effekter redan innan raffinaderiet byggts. Resultaten av diskus- sionerna blev att BP ålades att vidta åtgär- der för att minska risken för skador.

Utgår man från den värderingen att kon- sumenternas preferenser bör få styra resurs- allokeringen, kommer förekomsten av ex- terna effekter att påverka resursallokeringen i icke önskvärd riktning genom att prissyste- met ger de ekonomiska subjekten felaktiga informationer om de samhällsekonomiska alternativkostnaderna för de produkter som finns på marknaden. I den teoretiska littera— turen fanns det länge en tendens att be- handla förekomsten av externa effekter som relativt sällsynta undantag av ringa bety- delse, och diskussionen av dessa effekter ut- gjordes därför ofta av mer eller mindre ut- förliga reservationer i fotnoter eller parente- tiska utvikningar. Ett dylikt synsätt är knap- past längre realistiskt. De externa effekter som är förknippade med kvittblivningen av de avfallsprodukter som genereras av pro- duktions- och konsumtionsprocesserna torde för närvarande kunna betraktas som regel snarare än undantag. Eftersom det i de flesta fall skulle ställa sig synnerligen kost- samt att fullständigt eliminera allt avfalls- utsläpp, måste naturens egen förmåga att bryta ned avfallsprodukter utnyttjas i viss utsträckning. Naturens självrenande för- måga är emellertid att betrakta som en knapp naturresurs och sätter man inte något pris på denna, kommer den att utnyttjas i alltför stor omfattning.

När man skall diskutera miljöproblems samhällsekonomiska aspekter från denna utgångspunkt, är det ändamålsenligt att be- trakta produktions- och konsumtionsproces— sernas generering av avfall som ett material- balansproblem. Alla »inputs» i dessa pro- cesser i form av materia och energi kommer förr eller senare också att bli »outputs». Systemets »inputs» består av bränslen, jord- bruksprodukter, mineraler och atmosfäriskt

syre, vilka omvandlas dels till konsumtionsg varor och dels till avfallsprodukter. Bortser man från lageruppbyggnad kommer kon- sumtionsvaror förr eller senare också att bli avfall.

Således. kan man säga att varor som, »konsumeras» egentligen endast tillhanda- håller vissa tjänster, och att den materia som varorna består av antingen måste åter- användas eller släppas ut i naturen. ' _ I ett slutet system utan någon nettokapi- talackumulation kommer då mängden av-i: fall som släpps ut i naturen att ungefär mot-i svara vikten av de bränslen, jordbrukspro-f_ dukter, mineraler samt atmosfäriskt syre: somtillförts produktionsprocesserna. Det är; viktigt att i detta sammanhang komma ihåg att olika former av avfallsbehandling inte; förintar avfallet utan endast ändrar dess? form. Ett vattenföroreningsproblem kan ex-E empelvis omvandlas till ett luftförorenings—u , problem och vice versa. Det är således;

nödvändigt att betrakta föroreningsproble—j men i sin helhet snarare än att behandla; föroreningarna av olika medier (luft, vatten,; mark) såsom separata problem. Ovanstå-i ende resonemang kan illustreras med hjälp; av en figur (fig. 1 sid. 10). ;

Figuren illustrerar en sluten ekonomi utan nettokapitalackumulation. Miljön (eller naturen) här betecknad (E)—levererar råva- ror (F xy; X : ursprung, Y = destination) bestående av bränslen, jordbruksprodukter samt mineraler till produktionssektorn (P) samt avfallsreningssektom (T). I produk- tionssektorn omvandlas dessa råvaror med hjälp av arbetskraft (Lop) till varor som leve- reras dels till konsumenterna (Gm) och dels till avfallsreningssektorn (G FT). Produktions- processerna genererar samtidigt vissa avfallsg produkter av vilka en del går direkt tillbaka till naturen (RPE) och en del går till avfalls- reningssektorn (RM.). Även konsumtionspro- cesserna genererar avfallsprodukter som le- vereras till miljön direkt (Ron) OCh till av- fallsreningssektorn (ROT). I avfallsreningssek- torn behandlas avfallet (så att en del ämnen återutvinns och levereras som råvaror till produktionssektorn (FF)) innan det släpps ut i naturen (Rm). —

• Sida 10
•  Original

MILJOTJÄNSTER (BAD, FISKE, NATUR ETC) SEC

RÅVARoR (FEp)_ (P) . ARBETSKRAFT

PRODUCE NTER ( LCP) HALV— FABR'KAT KONSUMTIONS- - AVFALL (RPB) VAROR * lec) MILJÖ ; 2 'g' KONSUMENTER TI (E) 3 > ; (ct

:; i: :n - o 0 5 _a % ä. r r ' TL

RÅVAROR (FET)L

lTl - AVFALL lRTEl

AVFALLSRENING

A AVFALL chT) A

AVFALL (MCE)

A

Om den totala mängden avfall som mil- jön får mottaga (RPE+ Rm+ Rm) är av en sådan storlek och att att miljöns kva- litet (mätt på något entydigt sätt) sjunker, kommer också kvaliteten på de tjänster som miljön kan tillhandahålla (SEC) att sjunka. Vill man hejda en försämring av miljökvali- teten finns det i princip endast två sätt att handla: antingen vidtar man åtgärder för att höja naturens självrenande förmåga (exem- pelvis dammbyggen för att åstadkomma jämnare vattenflöde eller artificiell syrsätt- ning av sjöar etc.) eller också minskar man utsläppen av avfallsprodukter genom ökad återanvändning av avfallets innehåll.

Skall detta resonemang gälla för en öp- pen ekonomi, måste man givetvis inkludera såväl export som import av råvaror, fär- digvaror och avfallsprodukter. I en mera rea- listisk modell måste även nettokapitalacku— mulation inkluderas. Detta innebär att vik-

ten av de avfallsprodukter som tillförs natu- ren blir mindre än vikten av de råvaror som levererats till produktionsprocessema under en given tidsperiod.

Genom att diskutera problemet i mate- rialbalanstermer kan man bl.a. belysa det faktum att ju mer effektivt man kan generera energi samt återanvända olika ämnen, des- to mindre blir behovet av nya råvaror för att upprätthålla en given produktions- och konsumtionsnivå. På likartat sätt kom- mer en ökad livslängd hos olika kapitalvaror att innebära en minskad åtgång av mate- rial för reinvesteringar eller för att upp- rätthålla en given kapitalackumuleringstakt.

Ökad återanvändning av avfallsproduk— ter, ökad livslängd hos varor samt effekti- vare energiproduktion innebär minskat be- hov av råvaror. Underlåtenhet att sätta ett pris på miljön får effekter på hastigheten med vilken man använder naturtillgångarna

• Sida 11
•  Original

som produktionstaktorer. Vår ”överan- vändning” av miljön som mottagare av av- fallsprodukter leder således till en misshus- hållning även med de resurser som traditio- nellt brukar ges benämningen naturtill— gångar.

Ovanstående slag av totalsyn på förore— ningsproblemen underlättar en meningsfull diskussion av de avvägningsfrågor som blir aktuella vid val av miljövårdspolitiska mål.

• Sida 12
•  Original

3. Diskussion av metodiken för formulering av de

miljövårdSpolitiska målen

Utgångspunkten för en diskussion av meto- diken för formulering av de miljövårdspoli- tiska målen är det faktum att en god miljö numera uppfattas såsom en del av levnads- standarden. Den begränsade tillgången på resurser gör emellertid att miljöförbättringar endast kan uppnås genom att man avstår från någonting annat. Miljöförbättringar in- nebär således en ökning av levnadsstandar- den så länge som värdet av en ytterligare miljöförbättring är större än värdet av det man avstår ifrån för att få denna miljöför- bättring. Hur skall man då kunna fastställa Värdet av en miljöförbättring när man inte via marknadspriserna kan få någon upp- fattning om hur konsumenterna värderar miljön? Teoretiskt sett kan man tänka sig att finna tillfredsställande mått på värdet, men de praktiska svårigheterna att genom- föra sådana beräkningar gör att det i prak- tiken oftast blivit en fråga om värdering på politisk basis.

För att underlätta politikernas ställnings- tagande beträffande de miljövårdspolitiska målen är det nödvändigt att man söker göra beräkningar av de samhällsekonomiska al— ternativkostnadema för olika miljövårdande åtgärder. Det är möjligt att de framtida al- ternativkostnaderna för dylika åtgärder inte kan fastställas med någon högre precision, men det är knappast meningsfullt att disku- tera införandet av diverse normer för kva- liteten på olika miljötillgångar utan att ha någon uppfattning om vad som måste upp-

offras för att dessa normer skall kunna till- godoses.

När man i detalj söker specificera målen för miljövårdspolitiken stöter man på ett flertal problem. Dels skulle man behöva känna kostnaderna för varje given reduk- tion av utsläppen hos samtliga emittenter — dvs. samtliga emittenters marginalkostnads- kurvor för reduktion av utsläpp — och dels skulle man från ekologerna behöva uppgif- ter om hur mycket utsläppen i en given reci- pient måste reduceras för att kvaliteten (mätt på något entydigt sätt) hos denna med en viss sannolikhet inte underskrider ett gi- vet värde mer än sammanlagt en viss del av en given tidsperiod. I dessa beräkningar skulle man bl. &. behöva ta hänsyn till det faktum att recipientens förmåga att på na- turlig väg bryta ned olika former av avfalls- produkter förändras oregelbundet. Med hjälp av dylika beräkningar skulle man åt- minstone kunna få en ungefärlig uppfatt- ning om vad en given miljöförbättring skulle kosta.

Man kan med ett exempel belysa den typ av överväganden som är nödvändiga för att man på ett meningsfullt sätt skall kunna formulera ett mål för kvaliteten hos en gi- ven recipient.

Antag att problemet gäller ett vattendrag där kvaliteten (mått som mg löst syre per li— ter) på grund av utsläpp av syreförbrukande avfall blivit låg. Om man förutsätter att strömförhållanden, temperatur, vattenmängd

• Sida 13
•  Original

etc. är konstanter, kan man tämligen väl fastställa hur mycket man måste reduce- ra utsläppen på olika platser för att vat— tenkvaliteten inom ett givet område inte skall underskrida en given nivå. I praktiken kommer emellertid sådana faktorer som vattenmängd, temperatur, etc. att förändras på ett oregelbundet sätt, vilket får till följd att vattendragets självrenande förmåga (dvs. förmåga att på naturlig väg bryta ned av- fallsprodukter) också ändras. Detta försvå- rar givetvis möjligheterna att kunna förut- säga vilka effekter på vattenkvaliteten som ett givet avloppsutsläpp får. Under vissa extrema förhållanden kan recipientens själv- renande förmåga bli så låg, att effekterna på vattenkvaliteten av ett under normala förhållanden möjligt utsläpp kan bli kata- strofala. Har man tillgång till historiska data beträffande förändringar i vattenmängd, temperatur etc. kan man uppskatta sanno- likheten för att de mest ogynnsamma för- hållanden skall vara rådande under mer än en del av en given tidsrymd. Kan man med någon precision fastställa värdet av de ska- dor som skulle bli följden av ett givet ut- släpp under de mest ogynnsamma förhål— landena samtidigt som man vet sannolikhe- ten för att dessa förhållanden skall inträffa, kan man också beräkna det förväntade vär- det av de skador som en »katastrof» skulle medföra. Detta förväntade värde skall jäm- föras med kostnaderna för att reducera ut- släppen så mycket att en »katastrof» inte skulle kunna inträffa ens under de mest ogynnsamma förhållanden. Om marginal- kostnaderna för att åstadkomma en långt gående utsläppsreduktion är höga (vilket är realistiskt att anta), kommer »priset» för att upprätthålla en given vattenkvalitet under 100 % av en given tidsperiod att bli mycket högt. Det är emellertid endast mot bak- grund av dylika överväganden som miljö- vårdspolitiska mål kan formuleras på ett meningsfullt sätt. I det ovanstående exemp— let skulle formuleringen av målet då kun- na få följande lydelse: reducera mängden syreförbrukande utsläpp till en sådan ni- vå, att sannolikheten för att halten löst syre i vattnet understiger 6 mg/l i mer än

sammanlagt 30 dagar under en tioårsperiod är mindre än 0,05.

Ovanstående typ av resonemang måste gi- vetvis tillämpas simultant på olika slag av miljötillgångar eftersom man, som tidigare påpekats, annars löper risk att lösa ett mil- jöproblem på bekostnad av ett annat.

Huvudfrågan gäller alltså vilka upp- offringar man är villig att göra för att få en bättre miljö. I ett mera långsiktigt tidsper— spektiv är denna avvägning den centrala. I ett kortare tidsperspektiv aktualiseras emel- lertid frågan i vilken utsträckning olika mål kan tänkas komma i konflikt med varandra. Antag exempelvis att det vore möjligt att identifiera ett miljövårdspolitiskt optimum i statisk bemärkelse. De centrala frågorna ur praktisk politisk synvinkel blir då dels hur snabbt detta optimum skall uppnås och dels vilken väg som härvidlag skall väljas. Det är med hänsyn till övriga samhällsekonomiska mål (exempelvis beträffande sysselsättning, inkomstfördelning etc.) inte nödvändigtvis så, att den kortaste och snabbaste vägen mot ett visst miljöpolitiskt mål alltid är den sam- hällsekonomiskt bästa. Det förefaller rimligt att anta att ju kortare tid man vill ta på sig för att uppnå ett miljöpolitiskt mål, desto större blir omställningssvårigheterna och därmed också riskerna för målkonflikter. Vid val av miljöpolitiskt mål måste man så- ledes ta hänsyn till de krav som ställs av strävan att samtidigt tillgodose ett flertal olika önskemål.

• Sida 14
•  Original

Lika lite som valet av miljöpolitiskt mål kan ske oberoende av övriga samhällsekono- miska mål, kan valet av miljöpolitiska medel ske utan beaktande av dessa medels effekter på övriga målvariabler. I princip kan visserligen miljöpolitikens eventuella icke önskvärda bieffekter på andra områden korrigeras med härför speciellt lämpade ekonomisk-politiska medel — i synnerhet om man utsträcker tidsperspektivet något. I ett kortsiktigt perspektiv begränsas emellertid handlingsfriheten härvidlag av det faktum att det sällan är politiskt möjligt att accep- tera åtgärder som skulle medföra absoluta försämringar på andra målområden — även om dessa endast vore av tillfällig och över- gående art. Detta faktum sätter ofta en gräns för hastigheten med vilken man kan närma sig ett givet miljöpolitiskt mål. Efter- som man i praktiken sällan har tillgång till all den information som vore nödvändig för att kunna bedriva den »ideala» politiken — utan politiken snarare får karaktären av en »trial and exton-process — söker man van- ligtvis välja de miljövårdspolitiska medel som leder till det uppsatta målet med ett mini- mum av störningar av ovan antytt slag — även om detta skulle innebära att målet uppnås senare än vad som annars vore möj— ligt.

Förekomsten av negativa externa effekter innebär ju att vissa samhällsekonomiska kostnader inte bärs av de ekonomiska akti- viteter som ger upphov till dem. Syftet med

Miljövårdspolitikens medel

en miljövårdspolitik är att belasta dem som tar knappa miljöresurser i anspråk med de samhällsekonomiska kostnader som detta ianspråktagande representerar. Man kan härvidlag använda sig av två slag av ekono- misk-politiska medel, nämligen å ena sidan direkta regleringar av olika slag, dvs. lagar, förordningar, överenskommelser etc. i syfte att påverka de ekonomiska subjektens hand— lande så att målen för miljöns kvalitet upp- nås — och å andra sidan sådana medel där man som styrmekanism använder prissyste- met, dvs. avgifter och subventioner.

Den svenska miljövårdspolitiken har hit- tills bedrivits främst med hjälp av regle- ringar. Som exempel på detta kan nämnas den 1969 antagna miljöskyddslagen, förbu- det mot tomgångskörning, bestämmelser om högsta tillåtna svavelhalt i eldningsolja, för- bud mot användande av preparat innehål- lande DDT, bestämmelse om högsta tillåtna blyhalt i bensin etc. Syftet med dessa lagar och förordningar är att begränsa eller hind- ra miljöfarlig verksamhet. En nödvändig förutsättning för att tillämpningen av des— sa bestämmelser skall bli den avsedda är att man förfogar över en effektiv admini— strationsapparat. För tillståndsprövning av de i miljöskyddslagen angivna miljöfarliga verksamheterna har därför inrättats en koncessionsnämnd för miljöskydd. Vidare har naturvårdsverket ålagts centrala upp- gifter vid bedömningen av frågor om mil— jöstörande verksamheter av olika slag. Ver-

• Sida 15
•  Original

ket är bl. a. dispensmyndighet i de fall då koncessionsplikt är föreskriven. Na- turvårdsverket samrådet dessutom i åtskilli- ga frågor med ett flertal centrala myn- digheter vilkas verksamhet griper in på mil- jövårdsområdet. På det regionala planet är länsstyrelserna tillsynsmyndighet för m" - jöskyddslagen. Det finns således en tämli- gen väl utvecklad stomme till en administra- tionsapparat för tillämpning av de olika mil— jöskyddsbestämmelserna.

I detta sammanhang bör observeras att till- lämpningen av miljöskyddslagen kan få icke oväsentliga effekter på fördelningen av inkomster mellan företag och mellan regio— ner. Det faktum att koncession att bedriva en viss verksamhet vanligtvis ges för en längre tidsperiod gör, att tillståndsgivning- ens inkomstfördelningsaspekter blir extra betydelsefulla. Det är inte uteslutet att kon- cessionsnämndens beslut i vissa fall kan komma i konflikt med några av målen för inkomstfördelningen i samhället.

Regleringsmetodens största fördelar gör sig gällande när det är fråga om utsläpp vilkas skador uppfattas som helt oacceptabla oavsett vilka kostnader som är förknippade med att eliminera dessa utsläpp. Till denna kategori utsläpp hör främst olika slag av dödliga gifter och ämnen med lång naturlig nedbrytningstid.

I de flesta fall ges bestämmelserna en viss grad av flexibilitet genom att kraven formu- leras så att de ekonomiska subjekten åläggs att vidta sådana åtgärder som är »tekniskt och ekonomiskt möjliga». Bedömningen av vad som skall betraktas som tekniskt och ekonomiskt möjligt måste ofta göras från fall till fall. Svårigheterna för centrala myn- digheter att få tillgång till all erforderlig in- formation för dylika avvägningar gör emel— lertid att resultaten inte alltid blir de ur re- sursallokeringssynvinkel optimala, dvs. att utsläppen nedbringas på det samhällsekono— miskt billigaste sättet. Den centrala frågan i detta sammanhang är huruvida man kan finna någon metod att styra en decentralise- rad beslutsprocess så att resultatet blev bätt- re i detta avseende. Det kan härvidlag vara av intresse att diskutera möjligheterna att an-

vända medel.

Syftet med att använda avgifter som mil- jövårdspolitiskt medel är just att decentrali- sera beslutsprocessen så att besluten fattas på de nivåer där informationen är som bäst. Genom att direkt belasta dem som tar knappa miljöresurser i anspråk med de sam- hällsekonomiska kostnader som detta ian- språktagande representerar, kan producen- ter och konsumenter fortlöpande fatta sina beslut på grundval av priser som reflekterar de samhällsekonomiska kostnaderna. Här- igenom kommer resursallokeringen att sty- ras i önskad riktning. Genom att avgiftsme- toden ger företagen incitament att av före- tagsekonomiska skäl reducera sina utsläpp, kommer utsläppsreduktion i första hand att ske vid de källor där det är billigt att åstad- komma denna. En av fördelarna med denna metod är således att de samhällsekonomiska kostnaderna för att åstadkomma en given reduktion av utsläppen minimeras.

En annan fördel med avgiftsmetoden är att den kan skapa direkta och kontinuerliga ekonomiska incitament att bland tillgängliga produktionstekniska alternativ respektive al- ternativa produkter välja dem, som är mer »miljövänliga» än de man hittills valt. Av— gifter kommer vidare att kunna ge impulser till att utveckla och införa ny, mera »miljö- vänlig» teknik och nya, mera »miljövän- liga» produkter. Givetvis torde även regle— ringsmetoden kunna få effekter av här be- rört slag, även om det finns vissa skäl att anta att dessa effekter skulle göra sig gäl— lande snabbare vid användning av avgifts- metoden.

En nackdel med avgiftsmetoden är att den ibland kan vara förenad med betydande administrationskostnader. Vidare kan det i vissa fall vara svårt att särskilja dem som skall betala avgifterna och att fördela av- gifterna på ett korrekt sätt. Slutligen kan fastställandet av avgiftemas storlek, som i princip skall anpassas efter hur miljöskadan värderas, stöta på stora praktiska problem.

Till den kategori miljöpolitiska medel som använder prissystemet som styrmeka- nism bör rent principiellt även räknas sub-

• Sida 16
•  Original

ventioner. Vid förekomst av positiva externa effekter kan subventioner fylla samma upp- gift som avgifter vid förekomst av negativa externa effekter. I praktiken har olika slag av subventioner kommit att användas i kombination med regleringar. Exempel på detta är bidragen till byggande av kommu- nala avloppsreningsverk med längre gående rening än slamavskiljning1 samt bidragen med högst 25 % av investeringskostnaderna för vatten- och luftvårdande åtgärder vid fö- refintliga anläggningar inom industrin.2

Användningen av subventioner som fri- stående miljövårdspolitiskt medel stöter på vissa problem. Använder man sig av skatte- finansierade subventioner, bör man ta hän- syn till att vissa typer av skatter inte är »neutrala» vare sig vad gäller resursalloke- ringen eller inkomstfördelningen utan i stäl- let har icke önskade biverkningar i dessa avseenden. Den kanske största svagheten hos denna typ av miljöpolitiska medel är emellertid att man huvudsakligen stimu- lerar installation av olika slag av reningsag- gregat, trots att det i många fall kan vara så, att det ur samhällsekonomisk synvin- kel mest effektiva sättet för ett företag att reducera utsläppen är att förändra själva produktionsprocessen. Genom att det in- te skapas incitament till dylika processför- ändringar, kommer investeringsbesluten att påverkas i riktning mot behandling av avfal— let i slutet av produktionskedjan snarare än mot processintegrerad reningsteknik. Att administrera ett system av subventioner även till den sistnämnda typen av rening kan visserligen vara praktiskt svårgenomför- bart på grund av svårigheterna att skilja mel- lan kostnader som hänför sig till avfallsre- duktion och kostnader i syfte att öka proces- sens lönsamhet. I många fall leder nämligen processförändringar till såväl avfallsreduk- tion som ökad återvinning av värdefulla ämnen. Trots dessa svårigheter lämnas bi- drag enligt ett schablonsystem till företag som investerar i ny processteknik som ett led i att reducera förorenade vatten- och luftut- släpp.

Omständigheten att subventioner sällan

Bidragsansökningar fördelade på olika industrityper

Vatten- Luft- vård vård Totalt

Industrityp milj.kr. milj.kr. milj.kr. Skogsindustri 37,1 0,6 37,7 Järn-, stål- och met.v. 13,2 25,7 38,9 Livsmedelsind. 16,3 0,3 16,6 Oorg. baskem. o. göds. 8,3 0,3 8,6 Cement — 5,3 5,3 Ytbehandling 3,9 — 3,9 Asfaltverk — 2,4 2,4 Gj uterier — 1,0 1,0 Övrigt 9,8 7,6 17,4 Totalt 88,6 43,2 [31,8

Under budgetåret fattades beslut i 53 ärenden. Maximal utdelning fastställdes till totalt 9,5 milj. kr. Baserat på ett 25-procentigt bidrag var bi- dragsunderlaget för det beviljade beloppet såle- des 38 milj. kr. Företagen hadei dessa ärenden uppgivit ett bidragsunderlag på sammanlagt 48 milj. kr. Naturvårdsverket godtog således ige- nomsnitt ca 80 % av de uppgivna beloppen.

är det från resursallokeringssynpunkt mest effektiva sättet att åstadkomma en viss re- duktion av utsläppen utesluter emellertid inte att de i kombination med en specifice- rad tidsplan för verkställande av vissa åtgär- der kan få effekter i önskad riktning. Sub- ventioner i former av möjligheter till snab- bare avskrivning, skattelättnader, bidrag etc. skapar ensamma inte några incitament till att reducera utsläppen om de inte är så

1 Under budgetåret 1968/69 var bidragsramen ca 40 milj.kr. varav 31 milj. kr. fördelades på 35 kommuner för byggande av 36 reningsverk. En del av fallen gällde komplettering av befintliga verk. Omkring 1 milj. kr. gick till ledningar för att anknyta 5 samhällen till reningsverk i andra orter. Resterande 8 milj. kr. gick till 4 kommuner för företag, som omfattade både reningsverk och överföringsledningar mellan samhällen. Totalkostnaden för dessa investeringar var 105,2 milj. kr. och de ifrågavarande anläggningarna betjänar 300 000—400 000 personer. 2 Bidrag av detta slag skall kunna utgå till vatten- och luftvårdande åtgärder inom indu- striella anläggningar eller delar av anläggningar som tagits i drift före den 1.7.1969. För en fem- årsperiod har reserverats medel för detta syfte på sammanlagt 250 milj. kr. Under budgetåret 1969/70 ingavs 153 ansökningar om bidrag för miljövårdsinvesteringar på sammanlagt 132 milj. kr. Fördelningen av kostnaderna på åtgär- der avseende vatten- och luftvård samt på olika industrityper redovisas i tabellform.

• Sida 17
•  Original

stora att investeringar i reningsaggregat blir företagsekonomiskt lönsamma. Vanligtvis reducerar subventionerna endast förlusterna på denna typ av investeringar, och inget ra- tionellt företag skulle enbart på grundval av dylika incitament vidta någon rening. En- dast i kombination med ett beslut att vid nå- gon viss tidpunkt med tvång åstadkomma vissa åtgärder kan således subventioner av ovanstående slag få effekter. En på detta sätt åstadkommen reduktion av utsläppen har dock inte nödvändigtvis uppnåtts till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Slutsatsen av det ovan anförda är, att ef- tersom inget enskilt miljöpolitiskt medel torde vara överlägset alla andra medel i alla avseenden finns det knappast någon anled- ning att inte undersöka i vilken utsträckning som avgifter och regleringar kan användas som komplement till varandra och i vilka fall man till dessa båda metoder även kan ansluta olika former av subventioner.

• Sida 18
•  Original

5. Miljövården i Sverige under början av 70-talet

Den ovanstående framställningen har syftat till att belysa några av de principiella pro- blem som möter när man vill bedriva en ra- tionell miljövårdspolitik. Specith har poäng- terats behovet av att grunda miljövårdspoli- tiska beslut på något slag av samhällsekono- miska nyttokostnadskalkyler. Det ligger, som tidigare påpekats, i sakens natur att dy- lika beräkningar är svåra att genomföra. Det är möjligt att man i ett kortsiktigt per- spektiv kan fastställa kostnaderna för miljö- vårdande åtgärder med rimlig precision, men de praktiska svårigheterna att be- stämma det samhällsekonomiska värdet av dessa åtgärder gör, att det vanligen blir en fråga om värdering på politisk basis. För att underlätta politikernas ställningstagande är det således av visst intresse att söka beräkna vad olika typer av miljövårdande åtgärder skulle kosta med utgångspunkt från i dag känd teknik.

Det har tidigare gjorts vissa ansatser till beräkningar av detta slag, t.ex. en prome- moria från naturvårdsverket daterad decem- ber 1968 samt Teknologföreningens skrift »Sverige i morgon» från våren 1969. Båda dessa beräkningar utgick från ett slags mi- niminivå för erforderliga miljövårdsåtgär- der, dvs. från den nivå av miljövårdsåtgär- der som kunde betraktas som absolut nöd— vändig inom den närmaste framtiden med utgångspunkt i ett allmänt miljöpolitiskt mål. Ingen av dessa beräkningar var emel- lertid grundad på mera ingående undersök-

ningar, utan var snarare att betrakta som »kvalificerade gissningar» .

Det bedömdes ändock som intressant att få en möjlighet att jämföra naturvårdsver- kets beräkningar med kalkyler av något mera detaljerat slag. I detta syfte genomför- des en kartläggning av kommunernas och industrins planerade miljövårdsinvesteringar under 70-talets första hälft.l Undersökningen fick således ett mycket begränsat syfte. För kommunernas del genomfördes kartlägg- ningen i samband med den s.k. KELP-en— käten (Kommunal ekonomisk långtidsplane- ring). För industrin utarbetades en speciell miljövårdsenkät.

5.1. Miljövårdsinvesteringar inom svensk industri 1971—1975

De industribranscher inom vilka miljövårds- investeringama kunde förväntas bli av nå-

1 Med miljövårdsinvestering menas de årliga bruttoinvesteringarna för ny-, till- och ombygg- nadsarbeten av byggnader och anläggningar samt anskaffning och installation av maskiner, instru- ment och dylikt såvitt dessa investeringar före- tagits helt eller till övervägande del i syfte att eli- minera eller reducera från produktionen hår- stammande utsläpp i vatten, luft och mark. Till miljövårdsinvesteringar räknas även kostnader för sådana interna och externa utredningar som under perioden vidtas i miljövårdssyfte. I de fall övriga investeringar i produktionsappa- raten givits en sådan utformning att utsläppen av föroreningar samtidigt minskats har kostnaderna för »miljövårdsandelen» redovisats som upp- skattad, »skälig» del av dessa investeringskost- nader.

• Sida 19
•  Original

gon större omfattning var gruv-, jord och sten-, livsmedels—, massa och pappers-, järn och stål— samt kemisk industri. Det bör i det— ta sammanhang observeras att man i under- sökningen koncentrerade sig på sådana mil- jövårdsinvesteringar som inriktar sig på att förebygga från produktionsprocesserna här- stammande emissioner. Således togs ingen hänsyn till de investeringar som har till syfte att förändra produkterna så att deras an- vändning inte ger upphov till miljöskador. Denna typ av investeringar kan i vissa fall uppgå till mycket stora belopp (exempelvis investeringar för avsvavling av tjockolja) och borde rimligtvis inkluderas vid en total- inventering av planerade miljövårdsinveste— ringar.

Då det av tidsmässiga och administrativa skäl var omöjligt att göra en totalundersök— ning av ovanstående branscher, begränsades undersökningen till endast ett urval av före- tag. Det var därvid ändamålsenligt att an- vända samma urval som i den stora indu- strienkäten, med den skillnaden att endast fö- retag med mer än 100 anställda inkluderades. Härigenom kom antalet företag som ingick i enkäten att begränsas till 194. Eftersom flera företag var representerade i mer än en av branscherna uppgick antalet utsända blanketter till 231. Svarsfrekvensen var 76 %.

Undersökningen gjordes på Industriens utredningsinstitut hösten 1969 och vintern 1970. Som förutsättning för företagens kal- kyler gällde att förefintliga lagar och för- ordningar på området i huvudsak skulle komma att tillämpas i enlighet med då gäl- lande praxis eller, på områden där praxis saknades, efter de riktlinjer som föreslagits av statens naturvårdsverk.

För att på grundval av en enkät av så be— gränsad omfattning och så speciellt urval kunna skaffa sig en uppfattning om respek- tive branschers planerade miljövårdsinveste- ringar, måste man förutsätta att tillförlitlig- heten är lika hög hos miljövårdsenkäten som hos det stora enkätmaterialet. Företa- gens totala planerade investeringar, som de framkommit i industrienkäten, ligger som framgår av avsnitt 4.4 i huvudrapporten lågt i förhållande till de produktionsplaner som samtidigt uppgetts. Är det rimligt att anta att miljövårdsinvesteringarna är underskat- tade i motsvarande grad så att relationen mellan miljövårdsinvesteringar och totala investeringar är densamma även om den to- tala investeringsnivån låg väsentligt mycket högre?

Troligtvis kommer en del av miljövårds- investeringama att vara »marginell» i den bemärkelsen att företagen i ett pressat eko- nomiskt läge strävar efter att skjuta upp

Tabell 5 : I . Miljövårdsinvesteringarnas andel av de svarande företagens totala planerade in- vesteringar inom olika branscher 1967—1975. Procent. Inom parentes anges täckningsgraden.

Bransch 1967 1969 1970 1971—1975 1971—1973 Gruvindustri 4,1 2,8 3,1 2,2 1,9 (95,8) (97,3) (97,7) (97.8) (97,7) Massa- och pappersindustri 4,7 7,1 5,1 12,2 12,8 (64,3) (54,2) (60,5) (53,0) (51,0) Järn- och stålindustri 2,5 3,3 6,3 5,5 5,6 (84,6) (79,6) (85,1) (80,4) (81,8) Jord- och stenindustri 6,1 7,7 5,4 3,3 4,0 (31,6) (36,4) (31,2) (29,8) (26,2) Livsmedel 6,4 7,7 7,5 7,4 6,4 (22,1) (25,5) (29,7) (36,8) (34,0) Kemisk industri 6,4 5, 6,3 6,0 6,0 (67,3) (65,6) (64,6) (75,0) (72,4) Totalt ovanstående branscher 4,7 5,7 5, , , (64,2) (60,7) (64,6) (63,6) (62,1) Totala planerade investeringar i ovan- stående branscher i procent av indu- strins totala planerade investeringar 53,6 52,2 52,4 51,8 52,2

• Sida 20
•  Original

_ Underhåll o. Totala Därav Vatten- Övriga reparation av miljövårds- luftförore— förore- förore- miljövårds— Bransch investeringar ningar ningar ningar kapital Gruvindustri 21,8 10,1 10,3 1,4 10,7 Massa- och pappersindustri 590,3 139,3 430,9 20,1 83,5 Järn- och stålindustri 165,6 101,7 61,9 2,0 47,4 Jord- och stenindustri 32,3 22,8 4,0 5,5 5,2 Livsmedelsindustri 85,5 11,9 73,6 — 18,6 Kemisk industri 155,1 69,5 80,2 5,4 26,4 Summa 1 050,4 355,2 660,9 34,3 191,8

dem till förmån för mera direkt företags- ekonomiskt lönsamma utbyggnader av pro- duktionskapaciteten. Den övervägande de- len av miljövårdsinvesteringarna kan emel— lertid förutses bli »inbakade» i de ka- pacitetsökande investeringarna på ett sådant sätt att de inte kan skiljas ut och således inte heller skjutas upp.

I tabell 5: 1 anges miljövårdsinvesteringar- nas andel av de totala planerade investe- ringarna inom olika industribranscher. Siff- rorna inom parentes anger täckningsgra- den, dvs. den andel som de svarande företa- gens planerade investeringar utgör av bran- schens totala planerade investeringar.

Antar man att relationen mellan miljö- vårdsinvesteringar och totala investeringar är lika för alla storleksgrupper inom respektive bransch, kan man på grundval av enkätens relationstal uppskatta storleken av de totala planerade miljövårdsinvesteringarna inom respektive bransch. Dylika beräkningar har gjorts för perioden 1971—1975 (tabell 5.2).

Effekterna på resursfördelningen av en ökning av industrins miljövårdsansträng- ningar under perioden 1971—1975 kan il- lustreras med hjälp av ett räkneexempel.

För att företagen skall kunna realisera sina i enkäten angivna produktionsplaner måste, enligt de kalkyler som gjorts av In- dustriens utredningsinstitut, industriinveste- ringarna öka med ca 6 % per år. Utgår man från planmaterialets siffra för 1970 års industriinvesteringar (6,86 miljarder kr. i 1969 års priser) skulle de totala industriin- vesteringama för perioden 1971—1975 be- höva uppgå till omkring 41 miljarder kr.

Om man antar att denna siffra inkluderar den tidigare observerade miljövårdsandelen (antag att denna är samma som 1967, 2,4 %1) skulle miljövårdsinvesteringarna »normalt» uppgå till omkring 0,95 miljarder kr. under perioden 1971—1975 och de kapa- citetsökande investeringarna till ungefär 40 miljarder kr. Om man antar att 40 miljarder kr. är en realistisk uppskattning av kostna- den för industrins behov av kapacitetsutbygg- nad och andelen miljövårdsinvesteringar ökar från 2,4 % till 4 %2 skulle de totala industri- investeringarna behöva uppgå till ca 41,5 miljarder kr. vilket motsvarar en tillväxttakt på ungefär 6,5 % per år. En ökning av miljö- vårdsandelen i en sådan utsträckning som enkäten ger vid handen, skulle således inne- bära att industriinvesteringarnas tillväxttakt måste ligga ca 0,5 procentenheter högre än beräknat, för att produktionsplanerna skall kunna realiseras. De totala miljövårdsin- vesteringarna inom industrin under perioden skulle i ett sådant fall uppgå till omkring 1,6 miljarder kr. Den centrala frågan i detta sammanhang är huruvida en dylik ökning av miljövårdsinvesteringarna är förenlig med det uttalade önskemålet att under perioden i fråga återställa intern och extern ekonomisk balans. Det förefaller troligt att landets eko— nomi under en övergångstid kommer att ut— sättas för stora påfrestningar. I vilken ut-

1 Beräknade miljövårdsinvesteringar 1967 för ovanstående 6 branscher i procent av totala in- dustriinvesteringar 1967. ” Beräknade miljövårdsinvesteringar 1971—— 1975 för ovanstående 6 branscher i procent av planerade totala industriinvesteringar 1971— 1975.

• Sida 21
•  Original

Underhåll o.

Totala Därav reparation av

miljövårds- luft- Vatten- Övriga miljövårds- Bransch investeringar föroreningar föroreningar föroreningar kapital Gruvindustri 29,2 12,2 14,8 2,2 12,8 Massa- och pappersindustri 658,9 144,2 493,3 21,4 92,6 Järn- och stålindustri 216,4 124,4 89,8 2,2 51,2 Jord- och stenindustri 45,5 33,9 5,1 6,5 8,2 Livsmedelsindustri 113,1 13,5 99,6 — 22,4 Kemisk industri 192,0 82,2 102,4 7,4 29,9

Summa 1 255,1 410,4 805,0 39,7 217,1

sträckning som miljövårdspolxitiken kom- mer att påverkas blir beroende av hur man prioriterar mellan kortsiktiga och långsiktiga samhällsekonomiska mål.

En jämförelse mellan ovanstående beräk— ningar av planerade miljövårdsinvesteringar och de överslagskalkyler som utfördes av naturvårdsverket respektive Teknologför- eningen blir självfallet mycket vansklig. Slut— satser på basis av en dylik jämförelse bör därför dras endast med stor försiktighet.

Den beräknade totalsiffran för 6-årspe- rioden 1970—1975 (tabell 5: 3) faller inom övre delen av det intervall som angivits av

både naturvårdsverket (tabell 5: 4) och Tek- nologföreningen (tabell 5: 5). Speciellt in- tressant är jämförelsen för massa- och pap- persindustrin där överensstämmelsen är för- vånansvärt god.

Möjligen kan den slutsatsen dras på grundval av ovanstående jämförelse, att in- dustrins miljövårdsinvesteringar under perio- den knappast torde underskrida den mini- minivå som naturvårdsverket och Teknolog- föreningen utgick ifrån vid sina beräkningar. I vilken utsträckning som miljövårdsan- strängningama kommer att bli större än de här beräknade beror, som tidigare påpekats,

Tabell 5: 4. Naturvårdsverkets beräkningar av erforderliga miljövårdsinvesteringar. Milj. kr.

Luft- Vatten- Övriga

Bransch föroreningar föroreningar föroreningar Totalt Massa— och pappersindustri Sulfitmassa 50 125—150 Sulfatmassa 60—100 250—340 485—640 Wallboard 30— 40 30— 40

Totalt 110—150 405—530 515—680 Jårn- och stålindustri J ärnverk 1 70 Gjuterier ] 5 200 385

Totalt 185 200 385 .lord- och stenindustri

Totalt 100—125 100—125 Livsmedelsindustri

Totalt 25— 50 25— 50 Kemisk industri

Totalt 65 65

Summa 395—460 696—845 1 090—1 305

• Sida 22
•  Original

Luft- Vatten- Övriga

Bransch föroreningar föroreningar föroreningar Totalt Massa- och pappersindustri Sulfitmassa 50 125—150+ 120 10—20 515—640 Sulfatmassa 60—100 150—200 Wallboard 30— 40 30— 40

Totalt 110—150 425—510 10—20 545—680 Järn- och stålindustri Järnverk 170 Gjuteriet 15 200 385

Totalt 185 200 385 Jord- och stenindustri

Totalt 1 10 1 10 Livsmedelsindustn'

Totalt 25— 50 25— 50 Kemisk industri

Totalt 70 70 Summa 395—445 770—830 10—20 1 175—1 295

bl.a. på hur pass kraftfullt man med hän- syn till övriga samhällsekonomiska mål an- ser sig kunna driva miljövårdspolitiken.

Det är viktigt att i detta sammanhang uppmärksamma det faktum att ovanstående beräkningar inte ger möjlighet att dra några slutsatser om huruvida den totala mängden utsläpp kommer att minska eller om effek— ten av de planerade åtgärderna endast blir att nedbringa takten med vilken mängden ut- släpp ökar. Det finns alltså ingen möjlighet att på grundval av dessa beräkningar säga något bestämt om hur miljöns kvalitet kom- mer att påverkas. Detta faktum utgör otvi- velaktigt en avsevärd begränsning av under- sökningens värde. Den enda mera definitiva slutsats som man kan dra av undersökningen är att en ökning av insatserna på miljövårds- åtgärder i en sådan omfattning som enkä- ten tyder på skulle ta i anspråk en icke ovä- sentlig del av resurstillskotten i ekonomin under ifrågavarande period.

5.2. Kommunala miljövårdsinvesteringar ] 971—1975

Till följd av den ökande standarden och ändrade levnadsvanor har såväl vattenför-

brukningen som avfallsmängden per hushåll ökat snabbt de senaste årtiondena. I kombi- nation med den ökande urbaniseringen har detta lett till att belastningen på de kommu- nala anläggningarna för sophantering re- spektive avloppsrening ökat starkt inom de växande regionerna. Den befintliga renings- kapaciteten har inte kunnat hejda en ökad tillförsel av näringsämnen och syreförbru- kande substanser till sjöar och vattendrag. Utbyggnaden av reningskapaciteten har därför fått högre prioritet, och det finns såle- des anledning att vänta sig stora insatser på detta område under 70-talet. Den fråga som det i detta sammanhang finns anledning att ställa sig är: Vilken takt i utbyggnaden av reningskapaciteten är det, med hänsyn till andra samhällsekonomiska mål, realistiskt att räkna med?

För att söka kartlägga kommunernas mil- jövårdsplaner bifogades till den stora kom— munenkäten (KELP) ett antal frågor rö- rande miljövårdsplaner för perioden 1971- 1975. Denna undersökning genomfördes hösten 1969 och vintern 1970 av statistiska centralbyrån.

Specialenkäten för miljövård utsändes till samtliga primärkommuner och svarsfrekven-

• Sida 23
•  Original

sen blev 93 %. Kommunerna ombads lämna uppgifter dels om de belopp man planerade att satsa på olika åtgärder, dels om åtgärdernas art mera i detalj. I begrep— pet miljövårdsinvestering innefattades utgif- ter för byggnader och anläggningar samt maskiner och inventarier inom följande ka- tegorier:

Andeli % av to- tala kommunala miljövårdsut- gifter 1971—1975

Natur- och kulturreservat

o. dyl. ca 0,5 Offentlig renhållning Sport, bad och friluftsliv ca 20 Värmeverk ca 10 Vattenverk Avloppsverk ca 67 Renhållningsverk ca 2,5

Summa 100

Av kommunernas planerade totala in- vesteringar för perioden 1971—1975 uppgår miljövårdsinvesteringarna andel till ca 24 %. Motsvarande andelar för 1968, 1969 och 1970 uppgick till ca 25, 26 respektive 28 %. En sammanställning av planmateria- let återfinns i tabell 5: 6.

Definierar man begreppet miljövård som enbart åtgärder för omhändertagande av fast avfall samt avloppsvatten, bör endast ut- gifterna för offentlig renhållning, renhåll- ningsverk och avloppsverk räknas in. Enligt planmaterialet skulle då ca 2,8 miljarder kr. investeras i miljövårdssyfte under perioden

1971—1975, dvs. ca 10 % av kommuner- nas planerade totala investeringar.

Frågan är om den minskning av miljö- vårdsandelen under perioden 1971—1975 som enkätmaterialet pekar på endast är ett uttryck för ofullkomligheter i materialet el- ler speglar ett gradvis tillfredsställt utbygg- nadsbehov. Materialet från den stora kom- munenkäten tyder på att kommunerna i viss utsträckning underskattat sitt totala inves- teringsbehov och det kanske finns viss anled- ning att tro att behovet av miljövårdsinves- teringar är mer underskattat än totalbeho- vet. Uppgifterna från specialenkäten tyder på en markant övergång från avloppsre- ningsverk med enbart mekanisk och biolo- gisk rening till reningsverk med även ke- misk rening (det s.k. tredje steget). Detta skulle visserligen i och för sig kunna ge an- ledning att dra slutsatsen att utbyggnadsbe- hovet så småningom »byggs bort» och att miljövårdsandelen således skulle sjunka. Man har emellertid redan börjat diskutera vidareutveckling av den kemiska reningstek- niken, varför det knappast torde vara realis- tiskt att räkna med att »tredje steget» blir den sista åtgärden' 1 reningshänseende.

I huvudrapportens avsnitt 4.10 diskuteras utvecklingen av investeringarna i vatten och avlopp.. Där redovisade bedömningar kan vara till viss vägledning vid beräkning av 'de kommunala miljövårdsinvesteringarna un- der perioden 1971—1975 även om vår snävare definition av begreppet miljövårds- investering inte inkluderar vattenförsörj- ning. I nämnda avsnittpåpekas att den vän-

Tabell 5: 6. Kommunernas planerade miljövårdsinvesteringar 1968—1975.

Bokslut i 1968 Prognos i 1969 års priser års priser 1968 1969 1970 1971—1975

milj.kr. andel % milj.kr. andel % milj.kr. andel % milj.kr. andel % Natur- och kulturreservat 12,3 (0,9) ,9 (0,6) 4,1 (0,2) 19,1 (0,3)! ' Offentlig renhållning 2,4 (0,2) 9 (0,3) 2,5 (0,1) 10,2 (0,1) * Sport, bad o. friluftsliv 178,7 (12,9) 273,3 (16,1) 391,4 (20,0) 1 454,1 (20,3) , Värmeverk 108,4 (7,8) 171,1 (10,1) 200,9 (10,3) 763,6 (10,6) Vattenverk 468,3 (33,8) 469,7 (27,8) 506,2 (25,9) 2100,2 (29,2) . Avloppsverk 573,5 (41,4) 709,0 (41,9) 784,9 (40,2) 2 652,2 (36,9) Renhållningsverk 41,6 (3,0) 53,7 (3,2) 63,4 (3,2) 180,9 (2,5)

Summa 1 385,3 (100,0) 1 692,5 (100,0) 1 953,3 (100,0) 7 180,3 (100,0)

• Sida 24
•  Original

Antal tätorter som helt eller till stor del

Antal reningsverk med Antal reningsverk

Mekanisk Biologisk Biol./kem. Kemisk

med kemisk rening under byggnad el.

Riksområden saknar rening rening rening rening rening projektering A, B 3 25 30 1 1 13 C, D, E, T, U 23 86 174 4 1 59 F, G, H, I 14 68 163 4 — 27 K. L. M 33 38 177 2 1 13 (därav i M) (11) (17) (76) (1) (1) (4) N, O, P, R 46 111 176 1 1 14 (därav i 0) (19) (39) (31) (—) (l) (3) S, W, X 64 130 69 6 — 38 Y, Z 54 83 37 — 1 10 A , BD 30 108 26 — — 10 Hela riket 267 651 852 18 5 184

tade minskningen av bostadsinvesteringarna under perioden sannolikt kommer att få en dämpande effekt på investeringarna i vatten och avlopp, men att man ändå torde kunna räkna med en ökning av dessa investeringar på ca 2 % per år. Med samma ökningstakt för de kommunala miljövårdsinvestering- arna (i snäv bemärkelse) skulle de uppgå till omkring 4,5 miljarder kr. för perioden 1971—1975. Enligt planmaterialet skulle dessa investeringar totalt uppgå till 2,8 miljarder kr., dvs. 1,7 miljarder mindre. Ef- tersom kommunernas möjligheter att fi- nansiera ett sådant investeringsprogram tas upp på annan plats i denna rapport skall här endast påpekas att finansieringssvårig— heter kan komma att påverka kommunernas

Tabell 5 : 8. Befolkningens fördelning på riks- områden 31.12. 1968 samt 31.12. 1975 (prog- nos).

1968 1975 Förändring Riksandel Riksandel procent- Riksomräden % % enheter A, B 18,1 19,6 —|—l,5 C, D, E, T, U 16,9 17,1 +O,2 F, G, H, I 9,6 9,4 —0,2 K, L, M 14,0 14,3 +0,3 (därav i ) (8,8) (9,6) (+0,8) N, O, P, R 19,3 19,5 +0,2 (d' rav i 0) (8,7) (9,3) (+0,6) S, W, X 10,8 10,2 —0,6 Y, z 5,1 4,5 —0,6 AC, BD 6,2 5,5 —0,7

Hela riket 100,0 100,0

miljövårdspolitik. I vilken utsträckning be- ror på hur samhället prioriterar miljövårds- investeringarna i förhållande till andra in- vesteringar.

Den regionala fördelningen av de pla- nerade kommunala miljövårdsinvestering- arna under perioden 1971—1975 belyses av nedanstående tabeller. Tabell 5: 7 visar för- delningen på riksområden av de avloppsre- ningsverk som existerade den 1.1.1970 samt fördelningen av de planerade reningsverken med kemisk rening. I tabell 5: 8 visas befolk- ningens fördelning på riksområden den 31.12.1975. Av tabell 5: 9 framgår de kommunala miljövårdsinvesteringarnas för- delning på riksområden år 1968 samt för perioden 1971—1975.

Det i tabell 5: 7 angivna antalet tätorter som helt saknar avloppsrening motsvarar ungefär en fjärdedel av tätortsbefolkningen. Naturvårdsverket har emellertid krävt att alla kommuner skall ha installerat renings- verk med minst slamavskiljning före år 1973. I syfte att ge kommunerna incita- ment att anlägga reningsverk med längre gående rening än slamavskiljning infördes år 1968 en bestämmelse om statsbidrag till byggande av dylika reningsverk. Bidragets storlek är därvid beroende av reningsgra— den. De flesta reningsverk som för närva- rande byggs har biologisk eller kemisk re- ning.

Av tabellerna 5: 8 och 5: 9 framgår att storstadsregionernas andel av de totala kom-

• Sida 25
•  Original

Tabell 5: 9. Kommunala miljövårdsinvesterlngarnas fördelning på riksområden 1968 samt 1971—1975. Miljövårdsinvesteringarna för perioden 1971—1975 i 1969 års priser.

Miljövårdsinvesteringar Miljövårdsinveisteringar

1968 1971—1975 __ , _ Forändrrng 1 Milj. Riksandel Milj. Riksandel riksandel Riksområden kr. % kr. % procentenh. A, B 142 24,1 718 26,4 +2,3 C, D, E, T, U 85 14,4 391 14,3 —0,1 F, G, H, I 48 8,1 185 6,8 —1,3 K, L, M 83 14,1 400 14,7 +0,6 (därav i M) 57 (9,7) 278 (10,2) (+0,5) N, O, P, R 116 19,7 565 20,7 +1,0 (därav i 0) 57 (9,6) 338 (12,4) (+2,8) 5, W, X 48 8,2 205 7,5 —0,7 Y, Z 27 4,6 102 3,7 —0,9 A , BD 40 6,8 160 5,9 —0,9 Hela riket 590 100,0 2 725 100,0

munala miljövårdsinvesteringarna 1968 var betydligt större än deras andel av rikets be- folkning den 31.12.1968 — nämligen 43,4 % mot 35,6 %. Fram till 31.12.1975 beräknas dessa regioners andel av den totala befolk- ningen ha stigit med 2,9 procentenheter. Storstadsregionernas andel av miljövårdsin- vesteringarna 1971—1975 beräknas utgöra 49,0 % dvs. en 5,6 procentenheter större andel än 1968. Denna utveckling torde bero på flera faktorer. En av dessa är otvivelak- tigt att recipienterna inom dessa regioner re- dan är så hårt belastade, att de inte kan ta emot ytterligare utsläpp utan risk för bety- dande försämring av vattenkvaliteten. Efter- som tillgången på vattendrag lämpade för rekreation är begränsad inom dessa regioner kommer den ökande befolkningstätheten att innebära en ökad belastning på de existe- rande rekreationsområdena. Ökad knapphet på goda »rekreationsvatten» genererar krav på förbättringar av vattenkvaliteten på andra platser så att den växande efterfrågan kan tillgodoses. Utbyggnaden av reningska- paciteten har därför ofta givits en hög prio- ritet inom dessa regioner.

I den specialenkät som tillställdes kom- munerna ingick bl. a. en fråga om vilka miljöproblem som kommunerna själva an- såg vara de största. De allvarligaste var, inte oväntat, vattenföroreningama samt ned- skräpningen i naturen. Inte mindre än

38 % av de svarande kommunerna angav vattenföroreningarna som sitt största miljö— problem. Av Stor-Stockholmsområdets 26 kommuner uppgav 16 (omkring 62 %) vat- tenföroreningama som sitt största problem. För Göteborgsområdet var motsvarande an- del ca 43 % medan det inom Malmöområ— det endast var 4 kommuner av 18 (ca 22 %) som lämnade detta svar. Det andra stora miljöproblemet är nedskräpningen i naturen. Omkring en tredjedel av alla sva- rande kommuner uppgav detta som ett av sina största problem. En fullständig redovis- ning av specialenkäten återfinns i tabellbila- gorna 1—3.

• Sida 26
•  Original

6. Avslutande kommentar

De beräkningar av miljövårdsinvesteringar som presenterats i detta avsnitt gör inte an- språk på att vara prognoser i ordets vanliga bemärkelse — därtill är enkätmaterialet allt— för osäkert. Man kan vidare diskutera huru- vida de antaganden som ligger bakom kal- kylerna är realistiska eller ej. Vidare bör det än en gång poängteras att endast en typ av industriella miljövårdsinvesteringar diskute- rats. Syftet med kalkylerna var, som tidigare påpekats, att beräkna en undre gräns för de ekonomiska uppoffringar som skulle erfor- dras om utvecklingen skulle bli den som en- kätmaterialet antyder. ”Enligt de partiella k'ostnadsberäkningar som enkätmaterialet tillåter, skulle insatserna" på detta slag av miljövårdsåtgärder uppgå till omkring 4,4 miljarder kr. under perioden (1,6 miljarder kr. inom industrin och 2,8 miljarder kr. för kommunernas del). En ökning av insatserna på miljövårdsområdet av den omfattning som enkätmaterialet pekar mot, skulle ta i anspråk en inte oväsentlig del av resurstill- skotten i ekonomin under perioden ifråga. Genom att det inte var möjligt att i enkä- terna ta upp frågan vilka effekter de pla- nerade miljövårdsåtgärdema beräknas få på den totala mängden utsläpp, finns det ingen möjlighet att på grundval av denna under- sökning säga något om hur miljöns kvalitet kommer att påverkas. Därigenom kan under- sökningen inte heller ligga till grund för några slutsatser beträffande avvägningen mellan miljökvalitet och miljövårdskostna-

der. Detta utgör onekligen en begränsning av undersökningens värde.

En annan viktig aspekt, som inte heller diskuterats, gäller i vad mån de planerade miljövårdsinvesteringarna (som alltså är re- dovisade brutto) kan tänkas ge upphov till sådana processtekniska fördelar (exempelvis i form av förbättrad kemikalieåtervinning) att investeringarna i vissa fall t.o.m. kan visa sig företagsekonomiskt lönsamma. I princip är det nettokostnadema för miljö- vårdsinvesteringarna som är av intresse. Svårigheterna att urskilja dessa synes emel- lertid mycket stora — speciellt som mycket tyder på att miljövårdsinvesteringarna i framtiden i allt större utsträckning kommer att »bakas in» i produktionsprocesserna. I ett dylikt framtidsperspektiv ter sig möjlig- heterna, att med hittills använd metodik ge- nomföra samhällsekonomiska nytto-kost- nadskalkyler för framtida miljövårdsåtgär- der, relativt begränsade. Det är således an— geläget att man utvecklar nya metoder för att beräkna de framtida kostnaderna för att nedbringa utsläppen.

Kommer nettokostnaderna för miljövår- den -i framtiden att kunna sänkas genom att man utvecklar mera »miljövänlig» teknik? Något generellt svar på denna fråga kan gi- vetvis inte lämnas. Så mycket kan emellertid sägas, att hittills har incitamenten till att ut- veckla »miljövänlig» teknik — dvs. teknik som ger upphov till färre och/eller mindre skadliga restprodukter — varit relativt små.

• Sida 27
•  Original

Det är möjligt att man genom att välja lämpliga miljövårdspolitiska medel skulle kunna stimulera utvecklingen av dylik tek— nik. I ett mera långsiktigt perspektiv måste miljövårdspolitikens centrala uppgift vara att styra den tekniska utvecklingen i en så— dan riktning att miljöproblemen i framtiden utgör undantagen snarare än — som i dag — regeln.

• Sida 28
•  Original

APPENDIX A HUVUDBLANKETI' Behåll" av företaget

MIUÖVÅBBSINVESIEBINEAB INOM SVENSK INIlllSIlll 1971-1975

lndustriens Företagets namn Utredningslnstitut Box 5037

10241 STOCKHOLM 5

De branscher av intresse för denna undersökning, inom vilka Ert företag. enligt statis- tiska centralbyråns register för industristatistiken, bedrev verksamhet är de nedan för- kryssade.

Branach Branschkod Gruvlndustri

|] Järnmalm .................................................. 121 D Ovriga malmer ............................................ 122 [| Sten ..... . ................................................ 140 Livsmedelsindustrl D Slakteriprodukter ................................. . ......... 201 |:] Mejeriprodukter ....................................... 202 [| Frukt— och grönsakskonserveru. ... ..... .. 203 |:] Fiskkonserver ............ . . . 204 [:| Socker ............................. . ............ . ......... 207 Massa— och pappersindustri D Massa och papper .......... . ............................... 271 Kemisk industri EI Oorganiska baskemikalier ............ 311 D Färger. lacker etc. ......................... 313 D Läkemedel, tvättmedel m. m. . . . . . ..... 319 D Petroleumprodukter ......................................... 321 [:| Diverse produkter av kol och petroleum ...................... 329 lord- och stenindustri

D Cement ........................... . . . . . ................... 334 llm- och metallindustri

D Järn och stål ............................................... 341 D Ovriga metaller ............................................ 342

För varje ovan förkryssad bransch ber vi Er lämna uppgifter på bifogade branschblan- ketter. Använd därvid en blankett för varje bransch.

För de frågor som eventuellt kan uppkomma i samband med ifyllandet av bransch- blankettenf—erna) tas kontakt med civ.ing. Bo Göransson, Institutet för Vatten- och Luft- vårdsforskning, (lVL), tel. 08/22 25 40.

Branschblanketten(-erna) insänds före den 28 november 1969 till lndustrlens Utred- ningsinstitut. Box 5037. 10241 STOCKHOLM 5.

I. 4"!

• Sida 29
•  Original

[Ti (ED MIUÖVÅIIDSINVESTERINGAB INOM SVENSK INllllSTIll 1911-1975

Upplysningar och anvisningar för blanketternas ifyllande

1 ALLMÄNT Syftet med enklmn'Miljövårdsinveeteringar inom svensk industri 1971—1975" är en enkät som Industriens Utredningsinstitut på upp- drag av 1970 års långtidsutredning sänder till ca 300 industriföretag i landen Enkäten avser att ge en bild av de förväntningar och planer beträffande miljövårdsinvesteringar man har inom svensk industri för den första hälften av 1970-talet. Undersökningen vänder sig till den juridiska företagsenheten.

Blanketterna Två typer av blanketterva dels en buvudblankett, dels en branschblankett. Den senare i lika många exemplar som antalet för undersökningen intressanta branscher, som företaget är representerat i enligt statistiska centralby- råns register för industristatistik.

Förutsättningar Uppgifterna skall avse företagets planer (förväntningar) för perioden 1970—1975. Somnförutsättning för företa— gammal, " gets kalkyler av miljövårdsinvesteringarna skall gälla att förefintliga lagar och förordningar på området i huvud- utvecklingen sak kommer att tillämpas i enlighet med gällande praxis eller, på områden där praxis saknas efter de riktlinjer som föreslagits av statens naturvårdsverk. Vidare skall som allmän förutsättning gälla att nationalinkomsten i landet och världshandeln fram till 1975 kom- mer "att öka i ungefär samma takt som hittills under efterkrigstiden. Vidare förutsätts att någon avgörande föränd-. ring i nuvarande handelspolitiska förhållanden. inte sker (redan beslutade tulisänkningnr förutsätts givetvis äga rum). Om de inom företaget uppgjorda planerna eller förväntningarna grundar sig på fönltsättningar, som väsentligt skiljer sig från nyss nämnda, ber vi Er att på branschblankettens baksida redogöra för skiljaktigheterna. Värdeuppgifter avseende åren 1967 och 1969 anges i löpande priser. Värdeuppgifter avseende åren 1970—1975 anges i 1969 års priser.

2 HUVUDBLANKEITEN Eranschlndelning På huvudblanketten har angivits de industribranscher av intresse för denna undersökning, inom vilka företaget (den juridiska enheten) 1967 bedrev verksamhet enligt statistiska centralbyråns register för industristatistik. Branschtill- hörigheten har angivits enligt den s.k. BIC-nomenklaturen (International Standard Industrial Classification). Denna indelning kan i vissa fall skilja sig från den som företaget självt tillämpar, men av behandlingstekniska skäl ber vi Er att följa denna indelning så långt möjligt är.

3 BRANSCHBLANKETTEN Företagets Det är angeläget att prognosuppgifterna lämnas eller granskas av en person med sådan ställning inom företaget ”mammon att han är väl orienterad om alla företagets planer i miljövårdssammanhang, även preliminära sådana, inom di- rektion och styrelse. Kontaktpersonen i dena ärende kan dock vara annan person, som deltagit vid bianketternas ifyllande.

Endast en bransch Uppgifterna i branschbianketten skall omfatta företagets miljövårdsinvesteringar inom en och samma bransch. på V"” ”"m”" Varje arbetsställe har hänförts till endast en bransch. Om företaget har flera arbetsställen inom samma bransch skall uppgifterna således lämnas för dessa tillsammans.

Med miliävdrdsinverterr'ng menas de årliga bruttoinvesteringarna för ny-, till- och ombyggnadsarbeten av bygg- ' nader och anläggningar samt anskaffning och installation av maskiner, instrument och dylikt såvitt dessa investe- ringar företagits helt eller till övervägande del i syfte att eliminera eller reducera från produktionen härstamman- de utsläpp i vatten, luft och mark. (Det bör observeras att här exkluderalr sådana investeringar som har till syfte att utforma produkterna så att deras användning får mindre skadecffekter på miljön. Dylika investeringar kom- mer att följas upp separat, vid sidan av föreliggande enkät. Exempel härpå är investeringar för avsvavling av tjockolia.) Till miljövårdsinvesteringar bör även räknas kostnader för sådana interna och externa utredningar som under perioden vidtas i miljövårdssyfte (t.ex. ersättning till IVL AB).

De B 1 de fall övriga investeringar i produktionsapparaten givits en sådan utformning att utsläppen av föroreningar samtidigt minskats bör kostnaderna för "miljövårdsandelen” redovisas som uppskattad, "skälig" del av dessa in- vesteringskostnader.

Anm.: Vad man i detta sammanhang skall betrakta som "skälig" miljövårdsandel av en viss investering är en avvägnings- fråga. Om man, vid en. investering som utformats så att miljöförsämrande effekter av produktionen nedbringas, inkluderar endast den av miljövärdshänsyn uppkomna merkostnaden för denna investering, uppstår frågan med vilken typ av investering man skall jämföra för att kunna fastställa merkostnaden. Det rimligaste torde här vara att jämföra med investeringskostnaden för den nu tekniskt kända produktionsmetod som företaget skulle valt om inga miliövårdahänsyn hade behöl/t tagas. Denna hypotetiska investeringskostnad torde vara svår att fastställa exakt. Även en uppskattning av denna kostnad är dock av stort värde sett ur utredningens synvinkel.

VÄND

• Sida 30
•  Original

Exempel

Exem l övrig fångna

Frågor beträffande

blankettens lfyllende

Till begreppet vattenvdrd kan räknas åtgärder av bl.a. följande slag: 1 Avskiljning av suspenderat material ur avloppsvatten genom sedimentering, filtrering, centrifugering etc.

2 Minskning av direkt biokemiskt syreförbrukande organiska ämnen (t. ex. vegetabiliskt material) i avloppsvatt- net med biologiskt Elter, luftning, kemisk oxidation etc.)

3 Minskning av annan organisk substans (t."ex. olja, lösningsmedel) genom flockning, fällning, flotering, avdriv- ning etc. 4 Minskning av närsalter.

5 Minskning av andra ämnen av förorenande karaktär såsom fenoler, cyanider, lig-, As- och andra tunga metall- salter etc.

6 Slutning av bakvattensystem och byggande av internt avloppssystem. avloppstuber, buffertmagasin för vat- ten m.m.

7 Vattenvårdande åtgärder i recipienten.

8 Kokning, mnaaatvätt och lutåtervinning. 9 Indunstning och förbränning (av exempelvis sulfitavlut). 10 Temperaturutjämning av kylvatten.

Som exempel på lujrvårdamle åtgärder kan nämnas bl. a. 1 Avskiljning av fast stoft (sot, damm) före gasutsläpp. 2 Minskning av 802, SO; eller andra sura beståndsdelar (såsom nitrösa gaser) i gas- eller droppform. 3 Minskning av andra gasutsläpp, exempelvis av giftiga eller illaluktande gaser (svavelväte, metylmerkaptan, dimetylsulfid).

4 Övergång till Mg—, Na- eller NHs-bas vid sulfitfabrik.

Till kategorien övrig miljövård kan bl. a. räknas åtgärder som landskapsuppsnyggning genom igenläggning av grus- och lertäkter, fyllning av gruvhål, muddring, ridåplanteringar, bulleravskiirmningar och liknande.

För eventuella frågor som kan uppkomma i samband med blankettens ifyllande tas kontakt med civ.ing. Bo Göransson, Institutet för Vatten— och Luftvårdsforskning (IVL), tel. 08/22 25 40.

anscbblanketten(—ema) insändes före den 28 november 1969 till Industriens Utredningsinstitut, Box 5037. 102 41 STOCKHOLM 5.

O' CCI?

• Sida 31
•  Original

[fi enmscneunkm m KONFIDENTIELLT

m1uiivinnsmvrs1tnmann mom svsnsx muusml 1911-1915

Uppglfterna I denna blankett skall gälla företagets miljövårdsinvesteringar inom branschen: Företagets namn Löp.nr....

Anvisningar för blankettens ifyllande finns på särsklit blad

l. Miljövårdeinvesteringar i Sverige

Värdeuppgifter. 1000 kr, för åren 1967 och 1969 anges i löpande priser. för åren 1970—75 I 1969 års priser.

Investeringar enl. def. A (1000 kr) Investeringar enl. def. B (1000 kr) Summa Därav . 1 Summa Därav 1967 1969 1970 1971—75 1971—73 1967 1969 970 1971—75 1971—73

Vattenvård (Se anvisn.) 1. lnduetrlbyggnader och anläggningar . . . . .

mentala

el, maskiner oc

gsarbeten samt

MIUÖVÅRD

Kommuner

1968 - 1975

APPENDIX B

KELP 69 Specialenkäten Blankett

!

Belopp i 1000-tal kronor

Titel nr

Förvaltninasaren

Rad nr

Bokslut

Prognos i 1969 års priser

1968 1969 1970

Hela erioden 1971-75

Byggnads- och an- läggnings-

arbeten

Trans ort- med: , maskiner och inven- tarier

Byggnads— och an- läggnings- Summa arbeten

Trans ort- mede . maskiner och inven- tarier Trans ort- mede , maskiner läggnings- och inven- Summa arbeten tarier

Byggnads- och an-

Trans ort- mede , maskiner läggnings- och inven- Summa arbeten tarier .Summa

Byggnads- och an—

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

25 34 37 — 38 53 54 55 56

Natur— och kulturreservat o dyl Offentlig renhållning Sport, bad och friluftsliv Värmeverk

Vattenverk

Avloppsverk

Renhållningsverk

Summa (rad 01-07)

01 02 03 04 05 06 07 08

] detta ärende efterfrågas (titel och namn)

Telefon

Ort och datum

U nderekrlft

Blankettutgivare

lllllllllll llllllllllllllllll

Byrån för Enansstatistik

Fack

Postadress

10250. STOCKHOLM 27

FINANSDEPARTEMENTET

Sekretariatet för ekonomisk planering

Postadress

Fack 103 10 STOCKHOLM 2

Finansdeps ref Telefon

08-224500 (växel)

Kanslisekreterare Lars Hj ortb

• Sida 34
•  Original

X” 0009 6961 9 '” EZZ !:! GDS

Skrivmaskinens höjdsteg 1 1/2

BEREDNINGEN FÖR REGIONAL PLANERING

Kommun

lfylls ej

SCBs koder

53. VÄRMEV'ERK

MILJÖVÅRD

Kommuner 1968 — 1975

Cilla DZNej

.....94. Ulla

|:] 2 Nej Kommer att installeras före 31.12.1975 [:| 3 Nej Komma ej att installeras fore 31.12.1975

Cilla E|2Nej

....%

Elna ElzNej

54. VATTENVERK

[

N

en

Har någon vattentäkt temporärt eller permanent blivit klassificerad som otjänlig under de senaste 25 åren? Om "ja" besvaras följande:

Antal f all Vattentiikten(ema) förstördes genom

Har grundvatten skadats under de senaste 25 åren? Om "ja" besvaras följande: Skadan/ skadorna beror på

Om "oljeskador" besvaras följande: Antal fall som beror på nedgrävd oljetank

Har vattenförsörj ingen fördyrats på grund av förstörda vattentäkter eller skadat grund— vatten? * Om "ja" besvaras följande:

07 08 09 10 11 12

Vattenförsöijningen Fördyrades 1968 till följd

av skadorna med

13

KELP 69 Specialenkä ten Blankett Sida

8 1 (4)

Ulla DZNej

. . . . . St [:| 1 Utsläpp av avloppsvatten från hushåll i . . . . st fall [] 2 Utsläpp av industriellt avloppsvatten i . . . st fall D 3 Utsläpp av avfall från sjukhus i . . . . st fall

El 4Annatutsl'a'pp,nämligen . . . . . . . ..

i.........stfall Cilla DZNej

[] l Soptippar D 2 Oljeskador D 3 Annat, nämligen ... . . ....... . .

..stfallavtotalt .....stfall

Ulla D2Nej

........tusentalkr

Blankettutgtvnn "SMHS"!!! tilllllllllll

Byrån för fimnm-tinlk

Postadress

Fack 102 50 STOCKHOLM 27

FINANSDEPARTEMENTET

Sekretariatet för ekonomisk

planering

Postadress

Fack 103 10 STOCKHOLM 2

Finansdepartementets ref

Kanslisekreterare Lars Hjorth

Telefon

08-22 45 00 (växel)

Civilekonom Johan Facht

• Sida 35
•  Original

” 0003 6961 9 '11 EZZ !:I 805

Skrinnaskinens höjdsteg I 1/2

BEREDNINGEN FÖR REGIONAL PLANERING MILIÖVÅRD

Kommuner

1968 — 1975

Kommun

Ifylls ej

SQ Es koder A ' &

55. AVLOPPSVERK 1 Proeentuell andel hushåll samt antal personer anslutna till avloppsreningsverk

31.12.1969 31.12.1975

Procedurell Antal Prooentuell Antal andelhus per- andelhus per- mu soner håll soner

01 02 03 04

Avloppsrenlngsverkmcdmekaniskt-enlngsomslntsteg 14 Avloppsreningsverk med biologisk rening som slutsteg 15 . . .

¹⁶ J......

.... "...nu-...... .......

' Avloppsreningsverk med kemisk rening som slutsteg

18 10% 1005

Ej anslutna till reningsverk Summa

Kommer byggande av separata ledningar för dagvatten (duplikatsystem) att på-

börjas före 31.12.1915? 19 D Ul. [] en»;

MANSDEPARTEMENTET

Postadress

Sekretariatet för ekonomisk Fack

10310. STOCKHOLM 2

Finansdepartementets ref

Kanslisekreterare lars Hjorth

Telefon

08-22 45 00 (växel)

Civilekonom Johan Facht

• Sida 36
•  Original

xo 0009 696l 9 "ll EZZ !;l HOS

Skrivmaskinens höjdsteg 1 1/2

BEREDNINGEN FÖR REGIONAL PLANERING

Kommun

lfylls ej SCBs koder

Vilket avloppsvatten från industri, sjukhus m.m. kommer att kopplas till kommunalt reningsverk?

Kommer anslutning att ske medelst separata ledningar till avloppsreningsverket?

Industrier som kommer att anslutas till kommunala avloppsreningsverk

56. RENHÅLLNINGSV'ERK

¹ Finns sopförbränningsstation? Om "nej" gå till 2. Om "ja" besvaras följande: Drivs sopförbränningsstationen i samarbete med annan/andra kommmer? Finns stoftavskiljare? ² Kommer sopförbränning-,sstation att börja

byggas före 51.12.1975? Om "ja” besvaras frågorna 34 och 35

27 28 29

30 31 32

MlUÖVÅRD Kommuner 1968 —- 1975

El llndustriellt E] 2Kloak

El 3 Både industriellt och kloak

Cilla DZNej

[] 1 Cellulosafabrikcr D 2 Järn- och andra metallverk samt metallmanufaktur [I 3 LivsmedelsindustriD 4 Kemisk industri (inkl. plast- bearbetning) och gummi- El 5 Annan industri, industri nämligen

Ulla DzNej

[] l Ja EI 2 Nej

B 1 Ja D 2 Nej. Kommer att installeras före 31.12.1975

D 3 Nej. Kommer ej att installeras före 31.12.1975

Cilla UZNej

Kommer sopförbränninpstationen att drivas

i samarbete med annan/andra kommuner? 34 Kommer stoftavskiljare att installeras i samband med byggnation? 35

4. Finns kommunal sophämtning ordnad för glesbygdsområden inom kommunen? 37

Finns kommunal sophämtning ordnad lör frilldsområdena inom kommunen? 38 ÖVRIGA MIUÖVÅRDSUPPGIFTER

2Islutetavår197$ ......95 l lslutetavår1970 . . . . . . hektar 2 lslutet ivlr197s . .hektar

Elm D2Nej

Cl lJa DZNej

Blankettutglvarl

Sllllllllll illllllllliii

Byrin för finansstltistlk

Postadress Postadress

FINANSDEPARTEMENTET

Fack

Kanslisekreterare Lars Hjorth

Telefon

08-22 45 00 (växel)

Civilekonom Johan Facht

• Sida 37
•  Original

in 0009 6961 9 "[ 522 !=! GDS

Skrivmaskinens höjdsteg 1 1/2 BEREDNINGEN FÖR REGIONAL PLANERING

Kommun

Hylle ej SCB :: koder

Vilka är de största miliövlrdsploblemen ikommunen'l

Planens några åtgärder mr att komma till rätta med dessa problem?

Om ”ja” besvaras fällande: Vad kommer kommunen att göra före den 31.12.1975?

MILJÖVÅRD Kommuner 1968 — 1975

Elm Elmo:

KELP 69

Specialenkäten

Blankett Sida 8 4 (4)

I detta ärende efterfrågas (titel o namn) Telefon Ort och damm

Underskrift

Byrln för lin-nuntie!!!

sm ?ifiäiii'immmmm

Postadress

Fack 102 50 STOCKHOLM 27

FINANSDEPARTEMENTET

Sekretariatet för ekonomisk planering

Postadress

Fack 103 10 STOCKHOLM 2

Finansdepartementets ref

Kanslisekreterare Lars Hjort Civilekonom Johan Facht

Telefon

08—22 45 00 (växel)

• Sida 38
•  Original

Tabellbilaga 1 Specialenkäten (Svaren uppdelade på länsgrupper.)

Värmeverk och vatten verk. Vårmeverk

A: Finns vårmeverk? B: Kommer värmeverk att börja byggas före 31.12. 1975?

Vattenverk C: Har någon vattentäkt temporärt eller permanent blivit klassificerad som otjänlig under de senaste 25 åren? D: Har grundvatten skadats under de senaste 25 åren? E: Har vattenlörsörjningen fördyrats på grund av förstörda vattentäkter eller skadat grundvatten?

A B C D E

Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl.

Stor-Stockholm 8 18 6 15 5 3 212 2 23 1 1 25 (26 st)

Stor-Göteborg 3 25 2 25 l 4 24 4 24 1 27 (2850

Stor-Malmö 3 15 15 3 18 1 17 16 2 (18 st)

Skogslän 6 1962 10 189 5 21 1812 12 191 1 6 190 8 (20450 Övriga län 16 456 5 11 440 26 40 433 4 16 447 14 11 435 31 (477 st) '

(753 st) 36 7107 29 68440 68 6778 35 70216 19 693 41

Avloppsverk. , A: Kommer byggande av separata ledningar för dagvatten (duplikatsystem) att påbörjas före 31.12. 1975? ' B: Är industrier, sjukhus m. rn. anslutna till befintliga kommunala avloppsreningsverk? C: Vilket avloppsvatten från industri, sjukhus m. m. är kopplat till kommunalt reningsverk? 1 = Industriellt 2 = Kloak 3 = Både industrith och kloak . _ . . D: Finns separata ledningar till reningsverk för industrins och hushållens avloppsvatten?

A B C D

Ja Nej Bl. Ja Nej DelvBl. ] 2 3 Bl. Ja Nej Delv Bl.

Stor-Stockholm 22 2 2 18 4 4 2 19 5 8 14 1 3 (2650

Stor-Göteborg 27 1 7 11 10 4 12 12 2 15 11 (28 st)

Stor-Malmö 11 4 3 8 2 8 214 2 3 112 2 (18 st)

Skogslän 120 7014 53 66 78 7 4 58 63 79 7 113 7 77 (204 st) Övrigalän 325 9161 179 79 196 23 14 110 242 111 34 292 38 113 (477 st)

(753 st) 505 167 81 265 162 296 30 20 174 350 209 54 445 48 206

• Sida 39
•  Original

A: Kommer byggande av separata ledningar att påbörjas före 31.12. 1975? B: Till befintliga kommunala avloppsreningsverk anslutna industrier. 1 = Cellulosafabriker. 2 = Järn- och andra metallverk samt metallmanufaktur. 3 = Livsmedelsindustri. 4 = Kemisk industri (inkl. plastbearbetning) och gummiindustri. 15 = Annan industri. C:.Industriers, sjukhus m. m. avloppsvatten. 1 = Renas ej. 2 = Renas vid företagets o. d. reningsverk. 3 = Renas på annat sätt.

A B C Ja Nej Bl. 1 2 3 4 5 1 2 3 B]. Stor-Stockholm (26 st) 2 13 11 14 8 12 11 2 2 6 16 ; Stor—Göteborg (28 st) 3 12 13 5 2 5 9 6 4 4 14 Stor-Malmö (18 st) 3 10 5 8 6 8 3 3 l 3 11 Skogslän (204 st) 6 110 88 1 44 37 22 56 55 27 18 104 Övriga län (477 st) 33 286 158 6 169 123 89 164 70 92 36 279

(753 st) 47 431 275 7 240 176 136 243 136 126 67 424

A vlopps verk .

A: Kommer nytt (nya) avloppsreningsverk att byggas och/eller existerande anläggningar att byggas ut före 31.12. 1975? B: Kommer industrier, sjukhus m. m. att anslutas till de nya anläggningarna? C: Vilket avloppsvatten från industri, sjukhus m. ni. kommer att kopplas till kommunalt reningsverk? 1 = Industriellt. 2 = Kloak. 3 = Både industriellt och kloak. D: Kommer anslutning att ske medelst separata ledningar till avloppsreningsverket?

A B C D

Ja Nej Bl. Ja Nej DelvBl. 1 2 3 Bl. Ja Nej Bl.

Stor-Stockholm (26 st) 16 9 1 12 3 11 10 16 3 6 17 Stor-Göteborg (28 st) 28 17 5 4 2 7 14 7 5 15 8 Stor-Malmö (18 st) 11 7 9 3 1 5 2 8 8 3 7 8 Skogslän (204 st) 148 54 2 84 32 28 60 4 43 65 92 13 98 93 Övriga län (477 st) 347 116 14 208 64 58 147 6 71 192 208 49 211 217

(75350550 186 17 330 107 91 225 10 123 289 331 73 337 343

• Sida 40
•  Original

A: Industrier som kommer att anslutas till kom- munala avloppreningsverk. 1 = Cellulosafabriker. 2 = Järn- och andra metallverk samt metall- manufaktur. 3 = Livsmedelsindustri. 4 = Kemisk industri (inkl.plastbearbetning) och gummiindustri. 5 = Annan industri.

A 1 2 3 4 5 Stor-Stockholm 1 4 5 6 5 (26 st) Stor-Göteborg 7 5 7 12 (28 st) Stor-Malmö 5 4 3 5 (18 st) Skogslän 8 38 35 30 57 (204 st) Övriga län 6 108 92 65 100 (477 st) (75350 15 162 141 111 179 Renhållningsverk.

A: Finns sopförbränningsstation? B: Drivs sopförbränningsstation i samarbete med annan/andra kommuner? C: Finns stoftavskiljare?

Nej] = kommer att byggas före 31.12. 1975. NejN = kommer ej att byggas före 31.12. 1975. D: Kommer sopförbränningsstation att börja byggas före 31.12. 1975?

A B C D Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej; NejN Bl. Ja Nej Bl. Stor-Stockholm (26 st) 7 19 5 3 18 6 1 19 4 18 Stor-Göteborg (28 st) 18 1 19 4 1 4 19 19 4 5 Stor-Malmö (18 st) 18 18 18 3 15 Skogslän (204 st) 82 122 20 61 123 12 17 49 126 30 110 64 Övriga län (477 st) 87 382 8 29 59 389 21 27 38 391 62 338 77 (753 st) 185 559 9 56 130 567 43 45 92 573 118 485 150 40 SOU 1971 : 12

• Sida 41
•  Original

A: Kommer sopförbränningsstationen att drivas i samarbete med annan/andra kommuner? B: Kommer stoftavskiljare att installeras i samband med byggnation? C: Kommer någon av metoderna med kompostering av sopor att introduceras före 31.12. 1975? D: Finns kommunal sophämtning ordnad för glesbygdsområdena inom kommunen? E: Finns kommunal sophämtning ordnad för fritidsområdena inom kommunen?

A B C D E

Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl.

Stor-Stockholm (26 st) 3 1 22 4 22 6 18 2 23 1 2 23 2 1 Stor-Göteborg (28 st) 19 918 10 6 20 2 20 8 23 5 Stor-Malmö (18 st) 3 15 3 15 3 12 3 15 3 13 2 3 Skogslån (204 st) 16 16 172 15 12 177 44 118 42 83 111 10 93 98 13 Övriga län (477 st) 58 3 416 39 8 430 126 243 108 217 236 24 319 126 32 (753 st) 99 20 634 79 20 654 185 411 157 358 359 36 471 233 49

Övriga miljövårdsuppgifter.

A: Kommer den högsta tillåtna svavelhalten i eldningsolja inom kommunen att ändras under perioden 1971—1975? B: Kommer de kommunala friluftsområdenas storlek att ändras under perioden 1971—1975? ' C: Finns friluftsgårdar, raststugor eller friluftsbad inom de kommunala friluftsområdena? D: Kommer sådana anordningar att byggas före 31.12. 1975?

A B C D

+ — 0 Bl. + — O Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Stor-Stockholm (26 st) 1 2 10 13 3 1 14 8 21 2 3 6 17 Stor-Göteborg (28 st) 2 7 19 3 15 10 21 1 17 Stor-Malmö (18 st) 6 1 11 9 9 5 10 3 6 6 6 Skogslän (204 st) 1 27 28 148 25 1 90 88 161 34 9 45 21 138 Övriga län (477 st) 1 57 70 349 3 8 2 207 230 3 3 3 102 42 102 86 289

(75350 3 94 116 540 69 4 335 345 541 154 58 163 123 467

• Sida 42
•  Original

Symbol 0 1 2 3 4 5 6 7 Bl. Stor-Stockholm 6 1 1 3 2 3 1 (26 st) 4 2 2 2 1 1 2 1 1 Summa 6 16 6 5 O 8 0 O 1 Stor-Göteborg 3 5 4 2 10 1 3 (28 st) 5 l 1 1 3 2 2 2 1 1 2 1 1 Summa 3 12 5 4 2 16 4 5 0 Stor-Malmö 4 3 1 8 1 1 (18 st) 2 1 1 1 1 1 Summa 4 4 1 3 0 10 1 3 O Skogslän: S, W, X, Y, 43 61 11 2 35 30 6 11 5 Z, AC, BD 15 16 2 12 23 3 4 (204 st) 2 1 1 4 6 6 1 2 1 Summa 43 79 28 6 51 61 9 21 5 Övriga län 136 131 26 11 12 118 11 30 ? 2 (477 st) 33 24 6 7 32 8 14 7 3 3 3 4 2 3 l 1 1 4 1 Summa 136 172 54 21 22 158 21 48 Hela riket (753 st) 192 283 94 39 75 253 35 " 77 8

Symbol: 0 = Ej svar.

1 = Vattenförorening. 2 = Luftförorening. 3 = Buller. 4 = Förbuskning. 5 = Nedskräpning i naturen. 6 = Bilvrak.

7 = Övriga miljöproblem.

• Sida 43
•  Original

Symbol 0 1 2 3 4 5 6 7 Bl. Stor-Stockholm 7 11 3 1 3 1 (26 st) 3 1 l 3 1 1 1 Summa 7 15 5 3 0 6 0 0 1 Stor-Göteborg 5 5 4 7 3 4 (28 st) 3 1 3 3 1 Summa 5 8 4 2 0 10 3 3 4 Stor-Malmö _ 9 3 1 2 2 1 (18_st) 2 1 1 1 Summa 9 4 1 2 0 3 0 3 1 Skogslån: S, W, X, Y, 60 64 9 28 22 1 10 10 Z, AC, BD 10 10 1 6 14 2 2 (204 st) 1 1 1 3 2 1 3 1 Summa 60 75 20 2 37 39 4 15 10 Övriga län 182 127 17 9 5 69 11 36 21 (477 st) 1 17 11 3 2 15 2 9 4 2 2 3 1 l l 1 1 Summa 183 149 31 15 7 88 14 45 21 (753 st) Summa 264 251 61 24 44 146 21 66 37 Symbol: 0 = Ej svar. 1 = Åtgärder för rening av avloppsvatten. 2 = Luftrenande åtgärder. 3 = Bullerbekämpning. 4 = Landskapsvårdande åtgärder. 5 = Städning i naturen. 6 = Sopförbränningsanlåggning. 7 = Övriga miljövårdande åtgärder. SOU 1971: 12 43

• Sida 44
•  Original

Tabellbilaga 2 Specialenkäten (Svaren uppdelade på storleksgrupper.)

Värmeverk och vattenverk.

Värmeverk A: Finns värmeverk? B: Kommer värmeverk att börja byggas före 31.12. 1975?

Vattenverk C: Har någon vattentäkt temporärt eller permanent blivit klassificerad som otjänlig under de senaste 25 åren? D: Har grundvatten skadats under de senaste 25 åren? E: Har vattenförsörjningen fördyrats på grund av förstörda vattentäkter eller skadat grundvatten?

A B C D E

Storleksgrupp Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl.

— 4999 3 446 4 3 435 15 40 410 3 17 426 10 9 416 28 (453 st)

5000—9999 4 1331 1 133 4 13 1232 7 129 2 3 127 8 (138 st)

10000—19999 6 621 5 59 5 5 64 2 66 1 67 2 (69 st)

20000—49999 8 461 11 37 7 5 482 6 47 2 4 49 2 (55 st)

50000— 15 23 9 20 9 5 321 3 34 1 3 34 1 (38 st)

(753 st) 36 7107 29 68440 68 6778 35 70216 19 69341

Avloppsverk.

A: Kommer byggande av separata ledningar för dagvatten (duplikatsystem) att påbörjas före 31.12. 1975? B: Är industrier, sjukhus m. m. anslutna till befintliga kommunala avloppsreningsverk? 1 = Industriellt. 2 = Kloak. 3 = Både industriellt och kloak. C: Vilket avloppsvatten från industri, sjukhus m. m. är kopplat till kommunalt reningsverk? D: Finns separata ledningar till reningsverk för industrins och hushållens avloppsvatten? A B C D Storleksgrupp Ja Nej Bl. Ja Nej DelvBl.1 2 3 B]. Ja Nej DelvBl. — 4999 252 149 52 147 121 159 26 15 125 160 153 24 255 20 154 (453 st) 5000— 9999 114 1113 50 24 63 1 4 29 73 3212 8711 28 (138 st) 10000—19999 62 3 4 29 6 31 3 10 49 10 6 45 :8 10 (69 st) 20000—49 999 48 1 6 23 4 28 1 6 41 7 8 36 5 6 (55 st) 50000— 293616715 42774224 8 (38 st)

(753 st) 505 167 81 265 162 296 30 20 174 350 209 54 445 48 206

• Sida 45
•  Original

A: Kommer byggande av separata ledningar att påbörjas före 31.12. 1975? B: Till befintliga kommunala avloppsreningsverk anslutna industrier. 1 = Cellulosafabriker. 2 = Järn- och andra metallverk samt metallmanufaktur. 3 = Livsmedelsindustri. 4 = Kemisk industri (inkl. plastbearbetning) och gummiindustri. 5 = Annan industri. C: Industriers, sjukhus m. m. avloppsvatten. 1 = Renas ej. 2 = Renas vid företagets o. d. reningsverk. 3 = Renas på annat sätt.

A B C Storleksgrupp Ja Nej B]. 1 2 3 4 5 l 2 3 Bl. = 4 999 15 244 194 3 98 63 54 131 78 70 36 269 (453 st) .

5 OOO-= 9999 14 85 39 53 40 24 53 26 25 16 71 (138 st)

10 000—19 999 9 42 18 37 27 20 23 13 14 7 35 (69 st)

20 000—49 999 3 39 13 2 29 27 22 21 10 11 5 29 (55 st)

50 000— 6 21 11 2 23 19 16 15 9 6 3 20 (38 st)

(753 st) 47 431 275 7 240 176 136 243 136 126 67 424

A vlopps verk.

A: Kommer nytt (nya) avloppsreningsverk att byggas och/eller existerande anläggningar att byggas ut före 31.12. 1975? B: Kommer industrier, sjukhus m. m. att anslutas till de nya anläggningarna? C: Vilket avloppsvatten från industri, sjukhus m. m. kommer att kopplas till kommunalt reningsverk? 1 = Industriellt. 2 = Kloak. 3 = Både industriellt och kloak. D: Kommer anslutning att ske medelst separata ledningar till avloppsreningsverket?

A B C D

Storleksgrupp Ja Nej Bl. Ja Nej Delv B]. 1 2 3 Bl. Ja Nej Bl.

= 4999 308 131 14 162 89 43 159 7 78 118 250 22 173 258 (453 st)

5 000— 9 999 111 27 75 11 19 33 3 29 66 40 20 76 42 (138 st)

10 000—19 999 54 13 2 38 4 12 15 11 39 19 14 35 20 (69 st)

20 000—49 999 45 9 1 28 1 14 12 4 37 14 10 31 14 (55 st)

50000— 32 6 27 2 3 6 1 29 8 7 22 9 (38 st) (753 st) 550 186 17 330 107 91 225 10 123 289 331 73 337 343

• Sida 46
•  Original

A vlopps verk.

A: Industrier som kommer att anslutas till kom-

munala avloppsreningsverk. 1 = Cellulosafabriker.

2 = Järn- och andra metallverk samt metall-

manufaktur. 3 = Livsmedelsindustri. 4 = Kemisk industri (inkl. plastbearbetning)

och gummiindustri. 5 = Annan industri.

A Storleksgrupp ] 2 3 4 5 —4999 4 57 44 35 88 (453 st) 5000—9999 2 33 29 21 42 (138 st) 10000—19999 4 30 23 20 19 (69 st) 20000—49999 2 24 25 20 14 (55 st) 50000— 3 18 20 15 16 (38 st) (75350 15 162 141 111 179 Renhållningsverk.

A: Finns sopförbränningsstation? B: Drivs sopförbränningsstation i samarbete med annan/andra kommuner? C: Finns stoftavskiljare?

Nej; = kommer att byggas före 31.12.1975. NejN = kommer ej att byggas före 31.12.1975. D: Kommer sopförbränningsstation att börja byggas före 31.12. 1975?

A B C D

Storleksgrupp Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej; NejN Bl. Ja Nej Bl.

— 4 999 96 349 8 31 64 358 11 25 57 360 71 294 88 (453 st)

5000— 9 999 48 89 1 11 39 88 15 9 22 92 23 82 33 (138 st)

10 000—19 999 17 52 6 11 52 5 5 7 52 10 45 14 (69 st)

20 000—49 999 12 43 5 7 43 5 3 4 43 8 41 6 (55 st)

50 000— 12 26 3 9 26 7 3 2 26 6 23 9 (38 st)

(753 st) 185 559 9 56 130 567 43 45 92 573 118 485 150

• Sida 47
•  Original

A: Kommer sopförbränningsstationen att drivas i samarbete med annan/andra kommuner? B: Kommer stoftavskiljare att installeras i samband med byggnation? C: Kommer någon av metoderna med kompostering av sopor att introduceras före 31.12. 1975? D: Finns kommunal sophämtning ordnad för glesbygdsområden inom kommunen? E: Finns kommunal sophämtning ordnad för fritidsområdena inom kommunen?

A B C D E

Storleksgrupp Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl.

—— 4999 62 8 383 38 15 400 89 260 104 187 240 26 265 158 30 (45350

5000—9999 16 8 11417 5 116 40 72 26 71 61 6 87 42 9 (138 st)

10000—19999 9 1 5910 59 26 33 10 46 20 3 55 11 3 (6950

20000—49999 6 2 47 8 47 15 32 8 30 24 1 42 10 3 (55 st)

50000— 6 1 31 6 32 15 14 9 24 14 22 12 4 (38 st) (753 st) 99 20 634 79 20 654 185 411 157 358 359 36 471 233 49

Övriga miljövårdsuppgifter.

A: Kommer den högsta tillåtna svavelhalten i eldningsolja inom kommunen att ändras under perioden 1971—75? B: Kommer de kommunala friluftsområdenas storlek att ändras under perioden 1971—75? C: Finns friluftsgårdar, raststugor eller friluftsbad inom de kommunala friluftsområdena? D: Kommer sådana anordningar att byggas före 31.12. 1975?

A B C D

Storleksgrupp + —— :|:0 Bl. + — i—O Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl.

— 4 999 2 34 59 358 33 1 177 242 296 115 42 81 96 276 (453 st)

5000— 9 999 1 23 26 88 17 1 76 44 111 20 7 36 18 84 (138 st)

10000—19 999 14 11 44 12 1 28 28 59 7 3 16 5 48 (69 st)

20000—49 999 15 10 30 5 1 33 16 48 5 2 17 1 37 (55 st) 50000— 8 10 20 2 21 15 27 7 4 13 3 22 (38 st) (75350 3 94 116 540 69 4 335 345 541 154 58 163 123 467

• Sida 48
•  Original

Symbol Storleksgrupp 0 1 2 3 4 5 6 7 Bl. — 4 999 (453 st) 142 95 15 3 38 117 13 28 2 23 9 4 15 27 10 15 5 2 5 3 2 Summa 142 123 26 7 58 147 23 45 2 5 000— 9 999 (138 st) 20 57 7 3 8 27 3 11 2 14 13 2 4 19 1 3 3 1 1 5 2 1 1 l 4 1 Summa 20 74 21 7 13 55 6 16 2 10 000—19 999 (69 st) 10 29 8 4 1 9 2 4 2. 6 8 1 11 1 1 1 1 1 4 1 Summa 10 36 17 5 2 21 3 9 2 20 000—49 999 (55 st) 11 19 9 5 9 1 1 11 9 5 2 1 1 3 l 2 1 3 1 1 3 1 Summa 11 34 19 12 1 17 2 3 1 50 000—— (38 st) 9 11 6 2 7 1 1 1 3 4 2 2 l 1 3 1 3 1 1 1 1 2 Summa 9 16 11 8 1 13 1 4 1 Hela riket (753 st) 192 283 94 39 75 253 35 77 8

Symbol: 0 = Ej svar. 1 = Vattenförorening. 2 = Luftförorening. 3 = Buller. 4 = Förbuskning. 5 = Nedskräpning i naturen. 6 = Bilvrak. 7 = Ovriga miljöproblem.

• Sida 49
•  Original

Symbol Storleksgrupp . 0 1 2 3 4 5 6 7 Bl. — 4 999 (453 st) 191 93 9 1 25 73 7 32 22 1 11 4 1 5 9 1 8 1 1 3 1 1 Summa 192 105 14 2 33 83 9 40 22 5 000— 9 999 (138 st) 33 57 1 7 14 2 11 8 10 7 1 3 14 2 2 1 1 4 1 1 Summa 33 68 13 4 10 32 4 13 8 10 000—19 999 (69 st) 14 31 6 2 1 5 3 4 3 3 4 l 8 2 1 l 1 1 1 Summa 14 35 11 4 1 13 6 5 3 20_000—49_999 (55 st) 14 18 9 4 6 1 3 7 4 4 3 1 3 1 l 1 1 Summa 14 28 14 9 0 10 l 2 3 50 000— (38 st) 11 11 5 2 5 3 1 2 3 1 l 1 1 l 1 2 l 1 1 1 1 Summa 11 15 9 5 0 8 1 6 1 Hela riket (753 st) 264 251 61 24 44 146 21 66 37

Symbol: 0 = Ej svar. 1 = Åtgärder för rening av avloppsvatten. 2 = Luftrenande åtgärder (ex.vis sänkning av svavelhalt). 3 = Bullerbekämpning. 4 = Landskapsvårdande åtgärder. 5 = Städning i naturen. 6 = Sopförbränningsanläggning etc. 7 = Övriga åtgärder.

• Sida 50
•  Original

Tabellbilaga 3 Specialenkäten

(Svaren uppdelade på utvecklingsklasser, dvs. med hänsyn till den procentuella förändringen i antalet invånare 1963—1967 inom olika kommuner.)

Vårmeverk och vattenverk.

Värmeverk

A: B:

Finns värmeverk? Kommer värmeverk att börja byggas före 31.12. 1975?

Vattenverk

C: Har någon vattentäkt temporärt eller permanent blivit klassificerad som otjänlig under de senaste 25 åren? D: Har grundvatten skadats under de senaste 25 åren? E: Har vattenförsörjningen fördärvats på grund av förstörda vattentäkter eller skadat grundvatten? A B C D E

Utveckl.klass Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl.

— 0% 5 406 5 3 400 13 35 378 3 19 387 10 10 381 25 (416 st)

0 %—10 % 15 197 2 10 187 17 18 192 4 10 198 6 7 197 10 (214 st) 10 %— 16 107 16 97 10 15 107 1 6 117 2 115 6 (123 st)

(753 st) 36 7107 29 684 40 68 6778 35 70216 19 69341

A vlappsverk.

A:

B: C:

Kommer byggande av separata ledningar för dagvatten (duplikatsystem) att påbörjas före 31.12. 1975? Är industrier, sjukhus m. m. anslutna till befintliga kommunala avloppsreningsverk? Vilket avloppsvatten från industri, sjukhus m. m. är kopplat till kommunalt reningsverk?

1 = Industriellt. 2 = Kloak. 3 = Både industriellt och kloak.

D: Finns separata ledningar till reningsverk för industrins och hushållens avloppsvatten? A B C D Utveckl.klass Ja Nej Bl. Ja Nej DelvBl. l 2 3 B]. Ja Nej DelvBl. — 0% 227 144 45 135 107 152 22 12 119 151 134 20 243 17 136 (416 st) 0%—10% 171 16 27 77 33 99 5 5 43119 4719 13518 42 (214 st) 10 %— 107 7 9 53 22 45 3 3 12 80 28 15 67 13 28 (123 st) (753 st) 505 167 81 265 162 296 30 20 174 350 209 54 445 48 206 50 sou1971: 12

• Sida 51
•  Original

A: Kommer byggande av separata ledningar att påbörjas före 31.12. 1975? B: Till befintliga kommunala avloppsreningsverk anslutna industrier. ] = Cellulosafabriker. = Järn- och andra metallverk samt metallmanufaktur. 3 = Livsmedelsindustri. 4 = Kemisk industri (inkl. plastbearbetning) och gummiindustri. 5 = Annan industri. C: Industriers, sjukhus m. m. avloppsvatten. 1 = Renas ej. 2 = Renas vid företagets o. d. reningsverk. 3 = Renas på annat sätt.

A B C Utveckl.klass Ja Nej Bl. 1 2 3 4 5 Bl. ] 2 3 Bl. — 0 % 14 235 167 1 101 77 50 132 79 57 37 243 (416 st) 0 %—10 % 20 132 62 5 85 67 56 70 39 43 16 116 (214 st) 10 %— 13 64 46 1 54 32 30 41 18 26 14 65 ¹ (123 st) % (753 st) 47 431 275 7 240 176 136 243 136 126 67 424

A vlopps verk. A: Kommer nytt (nya) avloppsreningsverk att byggas och/eller existerande anläggningar att byggas ut före 31.12. 1975?

B: Kommer industrier, sjukhus m. m. att anslutas till de nya anläggningarna? C: Vilket avloppsvatten från industri, sjukhus m. ni. kommer att kopplas till kommunalt reningsverk? 1 = Industriellt. 2 = Kloak. 3 = Både industriellt och kloak. D: Kommer anslutning att ske medelst separata ledningar till avloppsreningsverket?

A B C D

Utveckl.klass Ja Nej Bl. Ja Nej Delv Bl. 1 2 3 B]. Ja Nej B].

—0% 286 121 9 151 77 46 142 6 68 121 221 17 174 225 (416 st)

0%—10% 166 43 5 110 15 33 56 2 38 104 70 34 103 77 (214st) 10%— 98 22 3 69 15 12 27 2 17 64 40 22 60 41 (123 st) (753 st) 550 186 17 330 107 91 225 10 123 289 331 73 337 343

• Sida 52
•  Original

A: Industrier som kommer att anslutas till kom-

munala avloppsreningsverk.

1 = Cellulosafabriker. 2 = Järn- och andra metallverk samt metall- manufaktur. 3 = Livsmedelsindustri. 4 = Kemisk industri (inkl. plastbearbetning) och gummiindustri. 5 = Annan industri.

Utveckl.klass ] 2 3 4 5

—O% 4 61 57 42 90

(416st) o%—10% s 62 54 43 50 (214st) 10%— 3 39 30 26 39 (123 st)

(75350 15 162 141 111 179

Renhållnings verk.

A: Finns sopförbränningsstation? B: Drivs sopförbränningsstation i samarbete med annan/andra kommuner? C: Finns stoftavskiljare? Nej] = kommer att byggas före 31.12. 1975. NejN = kommer ej att byggas före 31.12.1975. D: Kommer sopförbränningsstation att börja byggas före 31.12. 1975?

A B C D

Utveckl.klass Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej] NejN Bl. Ja Nej B1.

—0% 110 301 5 27 82 307 13 27 64 312 60 263 93 (416 st)

0%—10% 47 164 3 14 33 167 15 11 20 168 26 144 44 (214 st)

10%— 28 94 1 15 15 93 15 7 8 93 32 78 13 (123 st) (753 st) 185 559 9 56 130 567 43 45 92 573 118 485 150

• Sida 53
•  Original

Renhållningsverk.

A: Kommer sopförbränningsstationen att drivas i samarbete med annan/andra kommuner? B: Kommer stoftavskiljare att installeras i samband med byggnation? C: Kommer någon av metoderna med kompostering av sopor att introduceras före 31.12. 1975? D: Finns kommunal sophämtning ordnad för glesbygdsområden inom kommunen? E: Finns kommunal sophämtning ordnad för fritidsområdena inom kommunen?

A B C D E

Utveckl.klass Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl. Ja NejBl.

— 0% 47 14 355 30 16 370 87 223 106 172 223 21 236 155 25 (416 st)

O%&—10% 21 5 188 20 3 191 60 113 41 105 101 8 145 53 16 (214 st)

10 %— 31 1 91 29 1 93 38 75 10 81 35 7 90 25 8 (123 st)

(753 st) 99 20 634 79 20 654 185 411 157 358 359 36 471 233 49

Övriga miljövårdsuppgifter.

A: Kommer den högsta tillåtna svavelhalten i eldningsolja inom kommunen att ändras under perioden 1971—1975? B: Kommer de kommunala friluftsområdenas storlek att ändras under perioden 1971—1975? C: Finns friluftsgårdar, raststugor eller friluftsbad inom de kommunala friluftsområdena? D: Kommer sådana anordningar att byggas före 31.12. 1975?

A B C D

Utveckl.klass + — 0 Bl. + — 0 Bl. Ja Nej Bl. Ja Nej Bl.

— 0 % 2 32 55 327 42 156 218 284 96 36 80 81 255 (416 st)

0 ".,—10 % 44 29 141 13 114 86 163 36 15 56 21 137 (214 st)

10 ?/— 1 18 32 72 14 3 65 41 94 22 7 27 21 75 (123 st)

(753 st) 3 94 116 540 69 4 335 345 541 154 58 163 123 467

• Sida 54
•  Original

Symbol Utveckl.klass 0 1 2 3 4 5 6 7 Bl. — 0% (41651) 118 102 12 2 43 98 11 26 4 26 9 1 19 35 7 8 4 3 4 5 1 3 l 1 Summa 118 132 25 3 66 139 19 37 4 0 ”Å,—1 % (214 st) 55 67 21 9 2 36 6 14 4 16 22 6 1 18 l 8 5 | 5 3 3 4 l 3 l 1 Summa 55 89 44 21 6 60 7 27 4 10 %— (123 st) 19 42 2 6 2 35 2 5 15 2 6 8 5 5 2 1 2 l 7 l 2 2 1 4 1 1 1 Summa 19 62 25 15 3 54 9 13 Hela riket (753 st) 192 283 94 39 75 253 35 77 Symbol: O = Ej svar. 1 = Vattenförorening. 2 = Luftförorening. 3 = Buller. 4 = Förbuskning. 5 = Nedskräpning i naturen. 6 = Bilvrak. 7 = Övriga miljöproblem. 54 SOU 1971: 12

• Sida 55
•  Original

Symbol

Utveckl.klass 0 1 2 3 4 5 6 7 B]. = 0 % (416 st) 164 101 7 1 29 59 3 30 22

12 2 7 18 3 6

1 2 2 2 l l

1

Summa 164 114 12 1 38 79 7 37 22 0 "%.—10 91, (214 st) 68 65 17 7 2 24 8 18 5

1 11 11 3 1 1 1 2 4

3 1 3 1 1 l

1 1

Summa 69 79 29 14 4 37 10 23 5 10 7.3— (123 st) 31 44 10 2 2 20 I 3 10

10 9 5 6 2 1

2 1 2 3 1 1 l 1 1 1

Summa 31 58 20 9 2 30 6 10 Hela riket (753 st) 264 251 61 24 44 146 21 66 37 Symbol: 0 = Ej svar.

1-

3 — Bullerbekämpning.

4=L 5—_ 6= 7:

Landskapsvårdande atgärder.

Städning 1 naturen.

So opförbränningsanläggning etc. Övriga åtgärder. Åtgärder för rening av avloppsvatten. 2 = Luftrenande atgärder (ex. vis sänkning av svavelhalt).

• Sida 56
•  Original

Tabellförtecknin g

5: 1 Miljöinvesteringarnas andel av de

U|

svarande företagens totala plane- rade investeringar inom olika branscher 1967—1975 ...... : 2 Beräknade miljövårdsinvesteringar

1971—1975 ...........

5: 3 Beräknade miljövårdsinvesteringar

Ul

LI!

1970—1975 ...........

: 4 Naturvårdsverkets beräkningar av

erforderliga miljövårdsinveste- ringar .............

: 5 Teknologföreningens beräkningar

av erforderliga miljövårdsinve- steringar ............

5: 6 Kommunernas planerade miljö-

MKII

vårdsinvesteringar1968—1975. . .

: 7 Tätorternas avloppsrening 1.1.1970 :8 Befolkningens fördelning på riks-

områden 31.12.1968 samt 31.12. 1975 (prognos) .........

5: 9 Kommunala miljövårdsinve-

steringarnas fördelning på riksom- råden 1968 samt 1971—1975 . . .

19

20

21

2]

22

23 24

25

• Sida 57
•  Original

• Sida 58
•  Original

Allmänna Förlaget