SOU 1971:26

Boendeservice

Till Statsrådet och chefen för Inrikesdepartementet

Genom beslut den 14 april 1967 bemyn- digade Kungl. Maj:t statsrådet och chefen för inrikesdepartementet att tillkalla en kom- mitté med uppdrag att behandla vissa frå- gor angående service i bostadsområden. Kommittén utgav i augusti 1968 en infor— mationsskrift med titeln Boendeservice 1 (SOU 1968: 38) med syfte att öka intresset för servicefrågorna genom att ge informa— tion för dimensionering och lokalisering av serviceanläggningar i tätorter. Den 2 novem- ber 1970 utgav kommittén ett delbetänkan- de med titeln Boendeservice 2, mål, finan- siering av lokaler, utvecklingsprojekt (SOU 1970: 68).

Under 1968 påbörjade kommittén utred- ningsarbete i form av fyra specialstudier, avsedda att ge bättre underlag för förslag än redan tillgängliga data utgör. Studierna presenteras under följande titlar:

Boendeservice 3: kommunstudien — en enkät om kommunernas serviceförsörjning och serviceplanering.

Boendeservice 4: projektstudien — en re- dovisning av aktuella serviceanläggningar.

Boendeservice 5: totalkostnadsstudien — en diskussion av ekonomiska konsekvenser av några former av boendeservice.

Boendeservice 6: strukturstudien — tio uppsatser om samhällsförändringar som på- verkar boendeservice.

I denna volym presenteras projektstudien — en redovisning av aktuella serviceanlägg- ningar.

Motivet för servicekommitténs projekt- studie var att genom en enhetlig presen- tation av några aktuella fall belysa plane- ringsprocessen vid integrerade servicean- läggningar eller att visa några särskilt in- tressanta anläggningars utformning och att därmed medverka till att sprida informa- tion om planeringsmetoder och projektut- formning. Studien utgör ett antal case-stu- dies utan anspråk på fullständighet. Kom- mittén redovisar projekt som kommit till dess kännedom via det kontaktnät till kom- muner, byggherrar och planerare som ska- pats under kommittéarbetet. Kommittén har inte ansett det genomförbart att systema- tiskt uppsöka alla projekt inom berörda om- råden, främst på grund av svårigheten att skapa en överblick över planeringsläget för enskilda projekt.

Projektstudien har planerats och genom- förts inom kommitténs sekretariat av bitr. sekr. Tomas Lindencrona. Det redovisade materialet har huvudsakligen lämnats av byggherrar och projektörer.

Stockholm i april 1971

Camilla Odhnoff Sven T hiberg

1. Bakgrund till studien

1.1 Direktiven

Servicekommittén tillsattes efter beslut i kon- selj den 14 april 1967. I utredningsdirekti- ven sägs att kommittén bör få till uppgift att ». . . hålla kontakt med pågående under— sökningar, sammanställa utredningsresultat och praktiska erfarenheter beträffande ser— vice i bostadsområden samt vid behov ta initiativ till kompletterande utredningar.

Kommittén bör vidare genom kontakt med kommuner och bostadsföretag söka få del av sådana erfarenheter av nu bedriven verksamhet beträffande bostadsområdens service som kan ligga till gmnd för att be- döma behovet av framtida åtgärder.»

Kommittén har med stöd av dessa direk- tiv studerat en rad olika planerade eller exis— terande projekt runt om i landet vilka iir av intresse ur servicesynpunkt.

l .2 Boendeservice I

Servicekommittén gav i augusti 1968 ut sitt första betänkande Boendeservice 1 (SOU 1968: 38). Betänkandet utgör en beskrivning av förhållanden som rörde servicefrågan vid den tidpunkten. l Boendeservice 1 redovi- sas ett 30-tal bostadsanläggningar, bostads— områden samt enskilda och integrerade ser- vicefunktioner. Avsikten med denna redo- visning var att redovisa de möjligheter till lösningar som då förelåg samt att »inspi- rera till nytänkande och nya initiativ».

1.3. Fyra studier

För att få underlag till sitt arbete och till sina förslag initierade kommittén hösten 1968 fyra studier. En av dessa kallas »pro— jektstudien». Resultatet av denna studie fö— religger nu och har kunnat användas som underlag för vissa av de förslag som kom- mittén presenterat i sitt i november 1970 avlämnade betänkande (Boendeservice 2, SOU 1970: 68).

Betänkandet behandlar främst boendeser- vicens mål. Mot den allmänna bakgrund som målsättningsavsnittet ger för kommitténs ar— bete som helhet, behandlar kommittén där- vid även två delfrågor, finansiering av ser- vicelokaler samt statliga åtgärder för främ- jande av utvecklingsprojekt inom serviceom- rådet.

Vissa av de förslag som kommittén pre— senterar i Boendeservice 2 har bl. a. varit föranledda av resultaten från projektstudien. Resultaten kommer även att utnyttjas i kom- mitténs fortsatta arbete specith i samband med behandling av de organisatoriska frå- gorna och frågor rörande fysisk planering.

2. Studiens syfte och uppläggning

2.1. Syfte

Syftet med projektstudien kan anges i tre huvudpunkter:

Studera planeringsprocessen

Planeringen av ett bostadsområde eller en serviceanläggning är en komplicerad pro— cess. Planeringen bygger på tidigare, över- ordnade planer av olika slag och en stor mängd statliga och kommunala organ, bygg- herrar, konsumenter och andra intressenter blir inblandade. Att åstadkomma en utbygg— nad av boendeservice består till stor del i att samordna de resurser som står till buds vid planerings— och utbyggnadstillfället.

Vissa anläggningar planeras numera med långt gående integration mellan olika verk- samheter och lokalgrupper. Sådan integra- tion kan kräva förändrade planerings- och beslutsprocesser. Dessa frågor har studerats speciellt i vissa av de redovisade projekten.

Studera speciella anläggningar

Ett annat syfte har varit att studera plane- rade eller existerande anläggningar som ur servicesynpunkt visar speciellt intressanta lösningar. Därvid är den färdiga anläggning- ens utformning av större intresse än dess tillkomstprooess. Sådana anläggningar kan, när de redovisas för en bred allmänhet, bil- da utgångspunkter för diskussion oeh ut- veckling av den konkreta utformningen av fysiska anläggningar för boendeservice. Det

är av detta skäl som vissa färdiga eller näs- tan färdiga anläggningar för boendeservice studerats i projektstudien.

Sprida information

Vid diskussion om utveckling av goda lös- ningar bl. a. inom serviceområdet har kom- mittén konstaterat att serviceförsörjningen kan förbättras väsentligt också inom nu till— gängliga resursramar genom en noggrann planläggning av integrerade serviceanlägg- ningar. Ett tredje syfte med projektstudien har varit att till politiker, konsumenter och byggherrar sprida kunskap om goda lös- ningar eller exempel som kommittén ob- serverat vid sitt studium av servicefrågorna. Genom att i görligaste mån redovisa pro- jekten på ett enhetligt sätt underlättas järn- förelser projekten emellan.

2.2 U ppläggning och urval

Projektstudien utgör ett antal case-studies, dvs. studier av ett antal enskilda fall. Stu- dien gör inte anspråk på att utgöra en över- sikt över samtliga förekommande typer av anläggningar eller att omfatta en represen- tativ samling projekt. Någon systematisk insamling av pågående projekt har inte skett, utan de projekt har redovisats som kom— mittén på olika sätt fått kännedom om. I första hand redovisas projekt med annor- lunda planerings- och tillkomstprocess och projekt med nr servicesynpunkt speciellt in- tressanta lösningar.

Av ekonomiska och utredningstekniska skäl har urvalet begränsats till anläggningar i Sverige, även om kommittén har känne- dom om goda eller intressanta lösningar även i andra länder.

Utöver denna samling skulle säkert ytter- ligare projekt av intresse kunna redovisas. Det bör vidare påpekas att redovisningen sker utan ställningstagande till projektens kvalitet eller andra företeelser samt att kom— mittén inte kan ansvara för fullständighet och riktighet i lämnade uppgifter.

2.3. Materialinsamling

Arbetet med projektstudien påbörjades un- der våren 1969. Därvid förelåg ca 10 pro- jekt som kommittén ansåg borde studeras. Insamling av material till dessa skedde un- der sommaren 1969. Senare har successivt tillförts projekt som kommittén har ansett böra ingå i projektstudien och studien om- fattar nu 20 projektredovisningar. Insam- lingen har skett i olika etapper och avslu- tades i februari 1971.

Materialet har insamlats med hjälp av litteratur, genom besök och intervjuer och genom korrespondens.

Projekten har studerats ur de tre huvud- aspekter som kommittén valt i sitt arbete, nämligen administrativa aspekter, plane- ringsaspekter samt ekonomiska aspekter. Särskilt intresse har också ägnats sociala aspekter på projekten samt tids- och sam- ordningsfrågor.

Projekten illustreras med förenklade, sche- matiska figurer som uppritats inom service- kommitténs sekretariat med underlag från respektive projekt. I allmänhet redovisas dels en situationsplan, dels en speciell plan över det aktuella projektet.

Insamling och redovisning av materialet har skett i huvudsak efter nedanstående mall.

Allmänt

Under denna rubrik ges en kortfattad be- skrivning av projektets art, omfattning, be- lägenhet etc.

Under denna rubrik lämnas uppgifter om när stadsplanearbetet påbörjades, när pro- gram- och utredningsarbete påbörjats och avslutats, när byggstart skett, när första och sista inflyttning ägt rum och om utbyggna- den sker i ett sammanhang eller etappvis.

Ansvariga

Under denna rubrik anges byggherre, arki- tekt och entreprenör.

Organisatoriska uppgifter

Under denna rubrik anges hur programar- betet bedrivits, vilka organ som varit in- blandade och vid vilken tidpunkt, i vilken mån konsumenterna kunnat påverka ut- formningen om och hur de planerade verk- samheterna och lokalerna kunnat samord- nas, hur drift och förvaltning av anläggning- en är organiserad.

Tekniska uppgifter

Under denna rubrik anges data om anlägg- ningen av typ antal lägenheter, storlekar, fördelningar, lokalprogram, integrationsvins- ter och samordningsproblem. Vidare anges flexibilitet, byggnadssätt och konstruktion, elasticitet etc.

Ekonomiska uppgifter

Under denna rubrik anges finansieringskal- kyler eller finansieringsplaner, anläggnings- och driftkostnader, hyreskostnader samt spc- ciella svårigheter som uppstått av ekono- misk art.

2.4. Redovisade projekt

Nedan följer en sammanställning av de pro- jekt som redovisas i studien. Dels ges en kort orientering om projektets art samt en hänvisning till den utförligare redovisningen, dels redovisas en sammanställning över de aspekter som är av särskilt intresse i de

olika projekten. Med organisatorisk aspekt avses här planeringsprocess, huvudmanna- skapsfrågor etc. medan teknisk aspekt av— ser speciellt intressanta lokalprogram, lös— ningar eller integrationsvinster m.m. Eko— nomisk aspekt avser särskilt intressanta upp- gifter angående finansiering eller annat me- dan övrigt avser bl. a. sociala eller andra aspekter som i respektive projekt ägnats speciell omsorg.

Projekten är sorterade i fyra grupper och ordningen inom varje grupp är gjord ef— ter bokstavsordning i respektive kommuns namn.

2.4.1. Serviceanläggningar i bostadsområden

1. Servicecentrum i Lövgärdet i Göteborg

Lövgärdet är ett bostadsområde i det stora utbyggnadsområdet Angered öster om Göte- borgs centrum. Projektet är ett av de första som planeras med omfattande integration av lokaler och verksamheter i bostadsområdets centrumanläggning. Se sidan 18.

2. Servicecentrum i Norrliden iKalmar

Norr om Kalmar centrum planeras ett bo- stadsområde med god boendeservice. Om- rådet byggs ut successivt och de boende har givits tillfälle att påverka utformningen av områdets centrum. Integrerad skolan- läggning av experimenttyp planeras. Se si— dan 23.

3. Bostadsområdet Hertsön i Luleå

Öster om Luleå centrum planeras ett bo- stadsområde som kommer att utgöra det huvudsakliga utbyggnadsområdet kring sta- den de närmaste åren. Samordning av bo- städer och service kommer här att ske i tid och rum bl.a. med hjälp av speciell upp- handling. Se sidan 27.

På det tidigare militära övningsområdet Jär- vafältet norr om Stockholm skall ett omfat- tande bostadsbyggande ske inom fem kom- muner. På den del av fältet som ligger inom Sollentuna köpings område planeras ett nät av integrerade serviceanläggningar med låg- och mellanstadieskolan som utgångspunkt och med barnstuga, fritidslokaler m.m. an- slutna. Se sidan 30.

5 . Servicecentrum i Brickebacken i Örebro

Brickebacken är det senaste av bostadsom- råden som successivt byggs runt Örebro. Området utbyggs med låga flerfamiljshus i grupper som färdigställes successivt. Cent- rumanläggningen blir en integrerad anlägg- ning med skolan som utgångspunkt, med vilken olika lokaler och verksamheter kun- nat samordnas. Se sidan 35.

6. Servicecentrum i Brandbergen i Öster- haninge

En mellan— och högstadieskola utgör en del av den integrerade centrumanläggning som Brandbergen centrum utgör. Till skoldelen är knuten en kommersiell och kulturell an— läggning där så gott som samtliga lokaler nås från ett inbyggt torg. En servicerecep- tion är sedan hösten 1970 i bruk i centrum- anläggningen. Se sidan 39.

7. Servicecentrum i Körfältet i Östersund

Körfältets centrum planeras som en inte- grerad serviceanläggning i vilken kommer att ingå butiker, social service, servicehus samt ett motell. Vissa funktioner kan på det- ta sätt samordnas såsom matservering, re— ceptionsservice samt jour nattetid för de bo- ende i servicehuset. Se sidan 43.

8. Svenska Riksbyggens »kvartershus»

Av olika byggnadsföretag projekteras små serieproducerade hus som används för olika

ändamål, bl. a. bostadskomplement. I Svens- ka Riksbyggens systemhusserie ingår ett så- dant typhus. Ett antal sådana finns uppför- da, andra planeras och utvecklingsarbete på- går. Se sidan 47.

2.4.2 Servicehus m.m. 9. ServicehusiLund

I Lund planeras ett servicehus i kvarteret Papegojlyckan väster om stadens centrum. Anläggningen kommer att erbjuda god ser- vice och bilda stadsdelscentrum i stadens västra del. Alla servicelokaler planeras efter en inbyggd gågata. Se sidan 50.

10. Servicehus i Sollentuna Centrum

Intill Sollentuna station vid norra stambanan planeras administrativt, kulturellt och kom- mersiellt centrum samt bostäder, bl. a. i ett servicehus. Servicehuset, som kommer att bli landets största, kommer att erbjuda ett omfattande serviceutbud samt specialbostä- der för olika kategorier. Se sidan 54.

l 1 . Serviceanl'a'ggning i kvarteret Fältöversten i Stockholm

Vid Karlaplan på Östermalm i Stockholm kommer en anläggning med bostäder och service att uppföras. Anläggningen kommer att innehålla såväl social som kulturell och kommersiell service som kommer att vara tillgänglig för såväl kvarterets invånare som de i området i övrigt boende. Anläggning- ens utformning är resultat av en entrepre- nadtävling som genomförts i kommunens regi. Se sidan 59.

12. Handikappcentrum i Hov Västregård i Växjö

Stiftelsen Fokushem i Växjö har i samver- kan med Växjö stad och Kronobergs läns landsting uppfört en anläggning för gravt fysiskt handikappade. I anläggningen, som omfattar bostäder, kollektiva lokaler samt en rehabiliteringsanläggning, bor huvudsak- ligen ungdomar, men även personer utan handikapp. Se sidan 64.

2.4.3 Sanering eller komplettering av äldre områden

13. M edborgarh us i Gamlestaden i Göteborg

För att komplettera bostäderna i ett äldre bostadsområde med stort inslag av industrier byggdes i Gamlestaden ett medborgarhus. Anläggningen innehåller vissa sociala funk— tioner, bibliotek, biograf, bad, övernatt- ningsrum m.m. Anläggningen har varit i bruk ca 10 är. Se sidan 70.

14. Kvarteret Östergård i Malmö

Kvarteren Östergård och Österhus i Malmö har av olika kommunala och statliga organ blivit föremål för noggranna studier i an- slutning till den genomgripande upprustning som i en första etapp omfattar kvarteret Östergård och som delvis är genomförd. Små bostäder har sammanslagits till större och en teknisk upprustning av såväl bostä- der som yttre miljön har skett. Se sidan 73.

2.4.4 Speciella serviceanläggningar

15. Servicecentrum i Horndal

I Horndal, som är en tätort i norra delen av Avesta kommun har en skolanläggning uppförts. Till denna har knutitis fritidslo- kaler av olika slag samt en sport- och sim- hall. Enheten utgör på detta sätt ett utbild- nings— och fritidscentrum för befolkningen i Horndal och By, totalt ca 4 100 invånare. Se sidan 78.

16. Lindängeskolan i Malmö

Lindängeskolan i Malmö bildar kärna i en integrerad centrumanläggning till vilken även kopplats barnstuga, biblioteksfilial, motions- och idrottsanläggning, samlingslo- kaler, ungdomslokaler och tandpoliklinik. Samtliga lokaler nås från ett inomhustorg som är inbyggt och som avses användas för motionsändamål, praktisk och annan utrym- meskrävande aktivitet. Se sidan 81.

Porthälla skola utgör kärnan i den service— anläggning som kallas Porthälla och som innehåller kombinerat folk- och skolbiblio- tek, samlingssalar, undervisningslokaler och idrottshall. Anläggningen är en av de första integrerade i landet och utnyttjas intensivt. Anläggningen togs i bruk 1964. Se sidan 83.

18. Judiska Centret i Stockholm

En gammal skolbyggnad i Stockholms cen- trala del har ombyggts och renoverats och utgör nu centrum för olika aktiviteter och åldrar för den judiska församlingen i Stock- holm. Anläggningen innehåller lekskola och låg- och mellanstadieskola, gymnastik- och motionslokaler, studielokaler och kontors— rum m. m. Se sidan 86.

I Umeå har stadsfullmäktige fattat princip- beslut om att en starkt integrerad anlägg- ning för fritidsservice och kulturdistribution m.m. skall uppföras på den tomt i stadens centrala del som tidigare var avsedd för stadsteater. Anläggningen utformas delvis ef- ter funktionella förebilder i bl. a. Holland och kommer att få stor flexibilitet och kom- mer att utbyggas etappvis. Se sidan 89.

20. »Samlan»-projektet

»Samlan» är en serieproducerad mindre byggnad med i det närmaste kubisk form. Den har hög teknisk utrustning och är starkt flexibel. Den kan användas fristående som mötes-, teater- och utställningslokal men ock- så komplettera äldre skolor eller bostadsom- råden som kollektiv anläggning. Experi- menthus planeras. Se sidan 92.

Sammanställning av i projektstudien redovisade anläggningar samt speciellt intressanta as-

pekter.

Av särskilt intresse

Ekono- misk aspekt

Organisa- torisk aspekt

Teknisk

aspekt Övrigt

Serviceanlåggningar i bostadsområden

. Servicecentrum i Lövgärdet i Göteborg . Servicecentrum i Norrliden i Kalmar . Bostadsområdet Hertsön i Luleå . Serviceenheter på Järvafältet i Sollentuna . Servicecentrum i Brickebacken i Örebro

. Servicecentrum i Körfältet i Östersund . Svenska Riksbyggens »kvartershus»

OOXIOXUI-låwNV—l

Servicehus m. m. 9. Servicehus i Lund 10. Servicehus i Sollentuna centrum

. Servicecentrum i Brandbergen i Österhaninge

11. Serviceanlåggning i kv. Fältöversten i Stockholm 0 o 12. Handikappcentrum i Hov Västregård i Växjö

Sanering eller komplettering av äldre bebyggelse 13. Medborgarhus i Gamlestaden i Göteborg 14. Kv. Östergård i Malmö

Speciella serviceanläggningar 15. Servicecentrum i Horndal 16. Lindängeskolan i Malmö 17. Porthälla i Partille 18. Judiska Centret i Stockholm 19. Kulturhus i Umeå 20. »Samlan»-projektet

15 8 41? 5 18 1 617 12 2

169 14

Geografisk fördelning av i projektstudien redovisade anläggningar.

3. Resultat

3.1 Allmänt

Projektstudien utgör en faktainsamling. Vär- deringen av resultat och kommentarer till olika tänkbara lösningar kommer att ske i samband med kommitténs arbete med orga- nisatoriska frågor liksom med planerings- frågor.

Insamlingsarbetet till projektstudien har varit tidsödande och besvärligt. Detta beror på flera faktorer. Den viktigaste torde vara att åtskilliga av de projekt som studerats befunnit sig i så tidigt skede att inga be— slut om utformning eller finansiering ännu är fattade. Det har därför varit svårt att ange program, teknisk utformning etc. Spe- ciellt gäller detta de ekonomiska uppgifter- na. I många fall finns inga ekonomiska kal- kyler eller beräkningar. Även om vissa pro- jekt har kostnadsberäknats är många bygg- herrar och projektörer ytterligt ovilliga att lämna ut dessa, bl.a. på grund av beräk- ningarnas osäkerhet.

3 .2 Probleminventering

Vissa problem av allmän karaktär som kun- nat iakttagas i de studerade projekten skall antydas här.

Servicekommittén har med hjälp av de studerade projekten kunnat konstatera att serviceförsörjningen kan förbättras väsent— ligt inom nu tillgängliga resursramar genom en noggrann planläggning av integrerade

projekt. Samtidigt som vinster görs i form av ett mer eller mindre allsidigt och bättre fungerande utbud av service kan t.o.m. besparingar ske i form av minskade totala anläggningskostnader genom att lokaler kan dubbelutnyttjas eller få en flexibel använd— ning.

Utgångspunkt för åtskilliga projekt av denna typ är skolan. Enligt läroplan för grundskolan skall skolan utgöra ett centrum för utbildning, rekreation och kulturell akti- vitet i bostadsområdet. Detta blir möjligt om skolans lokaler planeras och utnyttjas på ett effektivt och praktiskt sätt.

Studien visar också att små tillskott till skolans lokaler kan öka anläggningens an- vändbarhet avsevärt. Samma förhållande gäller personalen i skolan. Vissa mindre personalomfördelningar kan medföra mera rationella lösningar av olika funktioner så— som sjukvårdsfunktion, matfunktion etc.

Av studien framgår vidare nya intressan— ta samarbetsformer vid planering, byggande och drift av centrumanläggningar i bostads- områden. De former som prövats har av de inblandade ofta bedömts som utvecklings- bara. Samarbetsproblemen är inte aktuella i mindre kommuner. I större kommuner med omfattande kommunala förvaltningar kan samarbetet däremot bli komplicerat. Studien antyder hur vissa sådana svårigheter kan undanröjas.

Tidigare har servicekommittén kunnat kon- statera att de flesta kommunala organ blir på något sätt inblandade vid tillkoms- ten av ett bostadsområde. Serviceförsörj- ningen innebär en samordning av många in- satser. Något organ som naturligt samord- nar insatser på boendeservicens område ex- isterar inte. De försök som gjorts till för- ändrade och utvecklade samarbetsformer i samband med planeringen av integrerade serviceprojekt i bl. a. Lövgärdet i Göteborg och Brickebacken i Örebro anger lösningar till sådan samordning. De berörda organen har samarbetat på underordnad tjänsteman— nanivå. Dessa tjänstemän har successivt kun- nat hålla överordnade och beslutsfattande förtroendemän inom sina respektive sekto- rer underrättade om projektets utformning och utveckling. Detta har givit goda lös- ningar, dels har de inblandade kunnat delta i utformningen från början, dels har det normalt omfattande remissförfarandet kun- nat reduceras. Detta genom att förvaltning- arna och förtroendemännen successivt in— formerats och direkt påverkat slutresultatet. För övrigt bör nämnas att servicekommit- téns kommunstudie (Boendeservice 3, SOU 1971: 25), som publiceras samtidigt med denna studie, redovisar ytterligare material om samarbete mellan kommunala organ och servicefrågor.

Den organisatoriska aspekten omfattar också personalsamordning och verksamhets- samordning. Beträffande verksamheterna på— går inom flera projekt förändrade verksam- hetsindelningar, bl. a. som tidigare nämnts samordning av funktioner av typ mathåll- ning inom en och samma anläggning. Exem- pel på andra verksamheter som planeras samordnas är skolsjukvård och övrig sjukvård i bostadsområdet. En utvidgning av skol- sjukvårdens lokaler ger möjligheter till sam- ordning av områdets sjukvårdsresurser. Yt- terligare samordning av verksamheter och personal prövas vad avser drift och förvalt- ning av anläggningar. Också vad beträffar underhåll och städning krävs för de integre- rade anläggningarna en praktisk samord—

ning. I de anläggningar som har ett mycket högt utnyttjande av samtliga lokaler kan också städningen utgöra problem. I vissa av dessa anläggningar cirkulerar ständigt städpatruller som enligt ett noggrant upp- gjort schema utnyttjar korta tillfälliga uppe— håll i lokalernas utnyttjande till städning.

Slutligen skall nämnas samordning och ledning av integrerade projekt i driftskedet. Detta måste organiseras på ett. effektivt sätt och experiment görs på olika håll med olika former av sådan ledning. På längre sikt kommer en typ av administrativa samord— nare i anläggningar att behöva utbildas. Exakt vilken utbildning och kunskap dessa personer skall ha bör utredas med erfaren- het från de projekt som närmast kommer att uppföras och drivas.

3 .4 Teknisk aspekt

De tekniska aspekterna på byggande av an- läggningar för service sträcker sig från byggnadsfunktionella till konstruktionstek- niska aspekter. Noggrant arbete med det tidiga programarbetet har mycket stor be- tydelse för möjligheterna att samordna loka- ler, verksamheter och personal.

Normalt insamlas berörda intressenters önskemål om lokalytor för att sedan bear- betas till ett slutligt lokalprogram för det aktuella projektet. I många av de studerade projekten har denna insamling skett på kon— ventionellt sätt. Samordningen och utarbe- tandet av det slutliga, oftast reducerade och ibland integrerade programmet har i vissa fall skett genom direkt samarbete i grupp- form, i andra genom ett centralt utarbetan- de av nettoprogram. Båda förfaringssätten antyder emellertid att stort arbete läggs ned på byggnadsfunktionella studier, dvs. studier av de enskilda lokalernas placering, sam- band och dimensionering. För de integrera- de projekten saknas ännu kunskaper på vi- tala punkter i detta arbete, men vissa forsk- nings- och utvecklingsprojekt pågår eller planeras med avsikt att lösa dessa problem.

Till den tekniska aspekten hör likaså flexibilitet. Studien visar i några fall att flexibiliteten är god, att anläggningar kan ut-

formas så att flexibelt utnyttjande möjlig- görs. Kravet på flexibilitet ökar bl. a. med krav på ökat medinflytande och på anlägg- ningars anpassning till förändrade behov på lång sikt.

I många av de anläggningar i nya områ— det som studerats har ett system av pelare och balkar med samordnade plan— och höjd- mått använts.

En konsekvens av strävan att boendeser- vicen skall fungera när de boende flyttar in i bostadsområdet blir att anläggningarna måste byggas i ett sammanhang. Detta le- der i sin tur till krav på såväl teknisk som administrativ samordning av utbyggnaden. Större byggnadsproducenter och kommunala förvaltningar har inte sällan utvecklat egen teknisk standard för vissa enheter eller lös- ningar. Sådan »sektoriell» planering inne- bär för respektive organ stora fördelar men innebär samtidigt svårigheter vid byggande av samordnade och integrerade projekt. Studien har kunnat observera sådana svå- righeter av såväl administrativ som teknisk art.

3.5. Ekonomisk aspekt

Som tidigare nämnts är möjligheterna att studera ekonomiska svårigheter och lösning— ar i de redovisade projekten små. Det be- ror på att många av de studerade projek- ten befinner sig i sådant skede att ekono— miska beräkningar endera är omöjliga att göra eller i varje fall blir mycket osäkra. Inte heller finns reella möjligheter att när— mare studera finansieringsformer och läne- möjligheter.

Allmänt kan sägas att den nu gällande statliga bostadslångivningen tycks kunna omfatta flertalet av de projekt som stude- rats. Detta gäller såväl servicehusen som de integrerade anläggningarna i bostadsområ- dena. Svårigheter utgör emellertid ännu skol- lokaler liksom anläggningar av speciell typ som inte direkt ingår i bostadsområdets nor- mala utrustning.

Servicekommittén har i sitt arbete kunnat konstatera brister i nuvarande finansierings- former som försvårar en ändamålsenlig ut-

byggnad. Kommittén har, bl. a. med under— lag från projektstudien, i sitt betänkande Boendeservice 2, föreslagit förändringar av den nu gällande statliga bostadslångivningen för att dels underlätta finansieringen av in- tegrerade projekt och dels möjliggöra kom- plettering av vissa äldre områden med ser- viceanläggningar.

Vad beträffar finansiering av verksamhe- ter, underhåll och drift finns ringa uppgifter i studien.

3.6 Servicekommitténs kommunenkäl

Servicekommittén har under åren 1969—70 genomfört en enkät till landets samtliga kom- muner rörande förhållanden som har an- knytning till boendeservicefrågor. (Boende- service 3, SOU 1971: 25.) I denna enkät in- gick en öppen fråga med följande lydelse:

»Har kommunen planer på (eller känner kommunen till andra byggherrars planer på) integrerade serviceprojekt, dvs. projekt som in- nefattar mer än en servicefunktion, av typ ser- viceområde, servicehus eller lokaler direkt ut- formade för dubbelanvändning (t.ex. fritids- hem som utformas för att användas också som ungdomsgård, kombinerad barnstuga och låg- stadieskola etc.)?»

På denna fråga har 161 kommuner sva— rat ja. I den beskrivning av projekten som dessa kommuner gjort kan man finna att flera olika slags integrering finns eller pla— neras. Varje kommun kan ha flera olika projekt integrerade. 49 kommuner uppger barnstugan som integrerad, 71 uppger fri- tidsgård-ungdomsgård, 39 att skolan integre— rats mcd annan verksamhet. I kommuner med en högre grad av förvärvsintcnsitet bland kvinnorna finns vad gäller både barn- stuga, skolor och fritidsgård-ungdomsgård en högre grad av integrering än i kommu— ner med lägre grad av förvärvsintcnsitet bland kvinnorna.

Tolkningen av resultatet av frågan är emellertid _svår att göra. Definitionen av in- tegrerat projekt eller anläggning är inte klar och uppfattas sannolikt olika i kom- munerna. Klart är dock att det finns ett starkt intresse för just projekt med integre— rade lösningar där lokaler och personal kan

användas på ett mera rationellt sätt än van- ligt.

Kommittén har i sitt arbete med finan- sieringsfrågor kunnat ta hänsyn till vissa re- sultat från frågor om integration och kom— mer i sitt fortsatta arbete med bl. a. orga— nisatoriska och fysiska planeringsfrågor att ytterligare kunna använda det insamlade och bearbetade materialet.

3.7 Slutord

Sammanfattningsvis skall sägas att projekl- studien endast är att betrakta söm en exem- pelsamling av projekt som kan vara av in- tresse ur servicesynpunkt.

Studien berör ämnesområden inom vilka forsknings- och utvecklingsarbete bör ut- föras i väsentligt större omfattning än vad som nu sker. Studien har endast flyktig! kunnat belysa några av de problem som kan uppstå vid planering, genomförande och drift av anläggningar för boendeservice. Ytterligare studier är nödVändiga för att belysa de här antydda problemen, såväl de administrativa söm de tekniska, ekonomis- ka och sociala aspekterna.

Studien är exempel på en typ av infor— mation som bör insamlas och förmedlas av den av servicekommittén föreslagna delega- tionen för genomförande av utvecklingspro— jekt. Det måste anses vara av stor vikt att de experiment och det utvecklingsarbete som görs på olika håll i landet förbereds, stu— deras och följs upp på ett välorganiserat och meningsfullt sätt. Studien kan utgöra en stomme för sådan uppföljning av vissa presenterade projekt. Sådan återföring av erfarenheter bör utgöra en självklar faktor vid arbete med förändring av normer och bestämmelser.

Viktigt är också att experiment och ut- vecklingsarbete som tidigare utförts nu följs upp och erfarenheter insamlas på ett syste- matiskt sätt.

Projekt nr 1 Servicecentrum i Lövgärdet i Göteborg

Servicecentrum i Lövgärdet. Plan över bottenvåning.

1 .1 Allmänt

Lövgärdet är en stadsdel i Angered nordost om Göteborgs centrum. Angeredsområdet, som inköptes av Göteborgs stad i början av 1960-talet, skall successivt utbyggas och pla- neras och år 1985 hysa totalt 120—180000 boende. Lövgärdet är en av de stadsdelar som skall utbyggas först i området. Lövgär- det skall rymma bostäder för ca 10000 boende och avståndet till Angered Stor- centrum är ca 2 km och till Göteborgs centrum ca 15 km. Stadsdelen begränsas geografiskt i norr av Surtesjön och i övrigt av berg.

1.2 Tidsuppgifter

Dispositionsplanearbetet för bl.a. Lövgär- det påbörjades i februari 1967 och en skiss till dispositionsplan förelåg 1968. Stadspla— nearbetet påbörjades 1968 inom Göteborgs stads stadsplanekontor. Konsulter för bear- betning av den första skissen utsågs i juni 1968. Stadsplan antogs 1969—70 -i fullmäk— tige. Programarbetet för centrumanläggning— en startade i september 1968 och bedrevs i en speciell projektgrupp (se nedan). Bygg— start för bostäderna har skett i maj 1970 och första inflyttning beräknas ske i mars

1971. Sista inflyttning planeras till årsskif— tet 1973—74. Centrumanläggningen skall uppföras 1971—74 och tagas i bruk i sin helhet 1975.

1.3 Ansvariga

Byggherre för stadsdelen Lövgärdet är AB Göteborgshem. Arkitektkonsult för vissa bostäder och för centrumanläggningen är WAAB White arkitektkontor AB i Göte- borg. Entreprenör för centrumanläggningen är ej utsedd. ' '

1.4 Organisatoriska uppgifter

Planeringen av Lövgärdet servicecentrum har från början bedrivits med utgångspunkt att ge de boende god service som skulle finnas när huvudparten av de boende flyt- tat in. Strävan har varit att centrumanlägg- ningen skulle planeras för långtgående sam- ordning av såväl kommunal som övrig ser- vice i området. Det gällde att samordna per- son- och lokalresurser och eventuellt till- skapa nya organisationsformer, så att en all- sidig service skulle kunna erbjudas de boen- de utan att hyresnivån påverkades märk- bart.

En arbetsgrupp bildades bestående av tjäns- temän vid de olika berörda kommunala och

sekundärkommunala förvaltningarna, bygg— herre, övriga intressenter och grupper och med arkitektkonsulter som sammankallande. Denna arbetsgrupp arbetade förutsättnings- löst och med bortseende från alla organisa- toriska hinder fram program för en ideal stadsdel för ca 10 000 invånare. Idealbilden fick sedan bilda utgångspunkt för det fort— satta arbetet.

För att konkret belysa organisationspro— blemen överfördes idealbilden på ett aktuellt projekt, Lövgärdet, en stadsdel i Angered.

Genom att arbetsgruppen i viss utsträck- ning kom att fungera som remissorgan i det pågående stadsplanearbetet, kunde ett sam- lat centrumkvarter åstadkommas, där arki— tekten fick frihet att arbeta utan bindande tomtgränser.

Programsamordningen gick till så att var— je förvaltnings preliminära program jämka- des samman med sidointressenter i en serie delsammanträden, så småningom resulteran— de i ett samordningsförslag, som drogs i respektive styrelser för principgodkännande. En viss ytbesparing kunde noteras.

Följande samordningsönskemål framkom: . Byggande och finansiering i ett samlat paket för att få fram sociala lokaler sam- tidigt som de kommersiella och för att genömföra en tekniskt sett generell lös- ning för framtida ändringskrav.

. Samordning av normer för parkering, skyddsrum och tomtytor. . Samordning av skolan — speciellt lågsta- diet — med en integrerad barnstuga för att få kontinuitet i kontakten med Varje barn Och för att kunna flytta lokalgrän- serna vid ändrat barnantal i framtiden. . Samordning av matdistribution till Vårdcentrum fritidsgård skolor barnstugor restaurang försäljning . Samordning av tjänsterna i receptionen med receptionister som förmedlar tjäns- ter, säljer varor från kvällsbutik, serve- rar i puben m. m. . Samanvändning av stora publika lokaler

i skola, statskyrka. frikyrka, fritidsgård och Vårdcentrum.

. Sammanslagning av stadsdelens, skolans, vårdcentrums och fritidsgårdens biblio- tek, övriga boksamlingar och läsrum. . Utnyttjande av öppenvårdscentralens re- surser för åldringsvård, stadsdelens mot— tagningar och skolhälsovården. Samordningen skulle avse inte endast 10— kaler utan även personal i de olika funktio— nerna.

I arbetsgruppen har man varit medveten om att koncentration av en mängd aktivi- teter kommer att skapa konflikter. Ett be— stämt ställningstagande har gjorts att inte lösa det problemet genom att skilja aktivi- teterna åt. Istället måste man finna diskus- sionsformer och förvaltningsformer, som kan lösa konflikterna i det dagliga arbetet.

Drift och förvaltning av anläggningen har ansetts som ett så komplext problem att en speciell arbetsgrupp tillsatts av byggherren för att finna lösningar på 'sarnörd'ning av drift- och förValtning'sfrågör. Arbetsgrup- pens resultat föreligger inte i december 1970. Allmänt har emellertid diskuterats att inrätta ett »omr'ådesfullmäktige» i Lövgär- det. Detta organ skulle bestå av represen- tanter för de institutioner och andra som använder centrumähläggningen, dvs. också de boende. Bostadsför'Valtningens platsan- svarige utses till Ordförande. Till mötena kallas söciol'oger, centrums arkitekt, service- kommittén och statens institut för byggnads- forskning för uppföljning.

Områdesfullmäktige skulle utse ett ar- betsutskott som avses bestå av ca fem per- soner, däribland skolans rektor, butiksföre- ståndaren och en hyresgästrepresentant. Så- väl fullmäktige som arbetsutskott skall le- das av en representant för förvaltningsföre- taget som också i övrigt skall ansvara för samordningen i anläggningen. Avsikten är att fullmäktige skall ges reella möjligheter att påverka anläggningens användning och genomföra beslutade förändringar.

Det bedöms ha driftsmässiga fördelar, att en organisation äger och förvaltar hela Centrum och alla nyttjare får hyra sina 10- kaler på samma villkor.

Bostadsområdet Lövgärdet skall omfatta ca 3 500 lägenheter samt en centrumanläggning av integrerad typ. Lägenhetsfördelningen i området framgår av följande sammanställ- ning:

Storlek % Antal ca 1 rok 16 560 2 rok 34 1 190 3 rok 38 1 330 4 rok 0. större 12 420 Summa 100 3 500

Ute i området är placerade två närhets- butiker samt en lågstadieskola och en låg- och mellanstadieskola och 3 daghem med vartdera 60 platser.

Kommunikationer till och från området sker till en början med buss till Hjällbo cent- rum men senare till Angereds centrum och därifrån med stadsbana (spårbunden) till stadens centrum.

Centrumanläggningen skall innehålla mellan- och högstadieskola, daghem med 44 platser, kyrka, fritidsgård, butiker med reception och Vårdcentrum. Kommersiell service utgörs av varuhall och kvällsbutik, bank, post, apotek, frisörer och därutöver kommer att finnas reception med tvättin- lämning, taxi och fastighetsförvaltning.

Exempel på integration som har åstad- kommits genom samplanering och samråd är att skola och fritidsgård har kunnat lösas i en gemensam byggnad placerad mitt i cent- rum och därigenom fått ökade resurser både för undervisning och fritidsverksamhet trots

att den totala lokalytan har minskats. Bl. a. har skolmåltidslokalerna i form av en skol- restaurang kunnat ingå i det allmänna »up- pehållstorg» som är centrum i fritidsgårds— delen. I skolan, som har fått en öppen lös- ning, har förrådsytor lagts i anslutning till lokaler som är aktuella för fritidsanvänd- ning.

I anslutning till skolan planeras en sport— hall med måtten 20 X 40. m.

Vårddelen programmeras med samord- ning av lokaler och driftform för öppen vård, sjukhem (120 vårdplatser) och ser- vicehus för äldre (100 platser). Det senare omfattar bostäder med olika grad av ser- vice och är delvis insprängda bland övriga bostäder. Öppenvården omfattar distriktslä- karmottagning, tandvård, barnavårdscentral och terapilokaler.

Samtliga servicelokaler har förlagts ut— med en central övertäckt gågata i östvästlig riktning, som ger invändiga gångförbindel- ser och som knyter an till de centrala gång— stråken i bostadsområdena. Trafikmatning sker söderifrån.

Till servicecentrum har som försöksob— jekt knutits ca 400 lägenheter i korridorhus och svalgångshus med hissar och trapphus i direkt anslutning till den centrala gågatan.

Lokalprogrammet för centrumanläggning— en framgår av nedanstående sammanställ- ning.

Lövgärdets servicecentrum kommer att utbyggas i ett sammanhang och den be- folkningstopp som väntas omkring 1980 kommer, vad gäller undervisning, att av- hjälpas genom temporära skolpaviljongcr.

Sammanställning av ytor i Lövgärdet Servicecentrum.

Samordning Prel. program Samordnat Skillnad m2 _ + program m2 rna MH-skola 4 132 330 105 3 907 -— 225 Fritidsgård 1 285 645 310 950 — 335 Kyrka 825 60 765 — 60 Vårdcentrum 12 172 490 20 11 702 — 470 Barnstuga 636 20 75 691 + 55 Konsum 1 200 30 1 230 + 30 Summa m2 i centrum 20 250 1 545 540 19 245 -—1 005

1.6 Ekonomiska uppgifter

Preliminära kostnadsberäkningar och finan- sieringsplaner har upprättats för Lövgärdets servicecentrum. I samband härmed har två centrala problem uppkommit. Dels måste skolan finansieras med bl. a. statliga lån vil- ka skulle mottagas av byggherren, dels mås- te de ingående delarna samordnas i tiden vilket stöter på svårigheter med hänsyn till den kommunala sektoriella planeringen.

Finansiering av Lövgärdet Servicecent- rum avses ske med statligt bostadslån för hela anläggningen. Kostnaderna framgår av nedanstående beräkning.

Funktion Kostnad milj. kr. Skola 1 1 ,00 Kyrka 3,00 Varuhall 4,10 Fritdsgård och skolbesp. 1,46 Barnstuga 1,04 Öppenvårdsoentral och sjukhem inkl. skolhälsovård 1 1,1 1 Div. yttre arbeten 3,67

Summa 35,38 milj. kr.

En målsättning har varit att åstadkom- ma och tillhandahålla den planerade boen- deservicen utan kännbar höjning av hyrorna i bostäderna i förhållande till en konven— tionell lösning. Hyrorna i bostäderna i Löv- gärdet beräknas till 85 kr/ m2. Göteborgs- hem förvaltar hela centrum, men särskilt driftsavtal kan komma att tecknas med olika kommunala förvaltningar beträffande t. ex. underhåll.

Projekt nr 2

O IOC

Servicecentrum i Norrliden. Plan över området.

2.1 Allmänt

Norrliden i Kalmar utgör det huvudsakliga utbyggnadsområdet i nordlig riktning från Kalmars centrum. Det är beläget ca 4,5 km norr om stadens centrum och beläget intill kusten. Området skall fullt utbyggt rymma ca 8 000 boende varav ca 6300 i flerfa- miljshus och ca 1 700 i enfamiljshus. 1 om- rådet planeras också en centrumanläggning av integrerad typ.

2.2 Tidsuppgifter

Stadsplanearbetet för Norrliden påbörjades 1965. Stadsplaner för olika delar av områ- det har fastställts under åren 1967—1970. Prograrnarbetet för centrumanläggningen påbörjades av fastighetsutskottet 1967 och avslutades av Stiftelsen Kalmarhem 1970. Byggstart för bostäderna skedde i augusti 1967 och våren 1970 var 658 lägenheter in- flyttade. Sista inflyttning beräknas ske 1974.

Servicecentrum i Norrliden i Kalmar

Byggstart för centrumanläggningen, som omfattar butiker samt högstadieskola, be- räknas ske 1971 och anläggningen beräknas bli tagen i bruk 1972—73.

2.3 Ansvariga

Byggherrar inom Norrliden framgår av sam- manställning på sidan 24. Centrumanläggningen projekteras av Koope- rativa Förbundets arkitekt— och ingenjörs— kontor (KFAI), Stockholm, högstadieskolan projekteras av arkitekt SAR Evald Jonner- gård, Atrio arkitektkontor AB, Kalmar.

Entreprenör inom området är: BPA Byggproduktion Skånska Cementgjuteriet Armerad Betong Byggnadsfirma Ivar Glebe. För centrumanläggningen är hösten 1970 ingen entreprenör utsedd.

SPORTHALL GYMNASTIKSALAR

FRITIDSHALL MATSAL FORSAMLINGS - 9 o LOKALER 8 HOBBYLOKALER OO BlBLOTEK ADMI - NlSTRATlON MUSIKLOKALER % 09 O

00

08

80

NATURORPENTERANDE ÄMNEN MATEMATIK

SAMli-IALLSORIE NTERÅNDE ÄMNE N SPRÅK

O IO 20 30 40 SOm

j_ 1

Servicecentrum i Norrliden. Plan över NOVA-anläggningen.

2.4 Organisatoriska uppgifter

Programarbetet för bl. a. centrumanlägg- ningen i Norrliden startade 1965 i och med arbetet med stadsplan för området. I slutet av år 1966 tillsatte drätselkammarens fastig- hetsutskott den s.k. Norrlidengruppen som gavs i uppdrag att samordna de olika kom- munala funktioner som skulle förekomma i Norrliden. Gruppen bestod av ordföran- dena i fastighets— Och tekniska utskotten, stadens chefstjänstemän _samt kommunalrå— det. Gruppen startade med att utreda kost- nader för tänkbara uppvärmningssystem för utbyggnadsområdet och har senare utrett

Förteckning över byggherrar i Norrliden.

bl. a. möjligheter till integrerad skollösning och arbete pågår för närvarande med att utreda möjligheter till sambruk av lokaler i skola och planerad intilliggande fritidsan— läggning och centrumanläggning. Gruppens arbete har ansetts så värdefullt att det se- nare kommit att omfatta samtliga utbygg- nadsområden inom staden och gruppen har i konsekvens härmed ändrat namn till Bo- stadsplaneringsgruppen.

Gruppen har varit angelägen om att all— mänheten, blivande hyresgäster i området, lokala konsumtionskommittén m.fl. skulle ges tillfälle att i så tidigt skede i plane- ringen som möjligt framföra synpunkter och

Företag Antal lgh. Typ

Svenska Riksbyggen 688 flerfamiljshus AB Stadsfastigheter 468 flerfamiljshus Fastighets AB Sulcus 321 flerfamiljshus + småhus Stiftelsen Kalmarhem 432 flerfamiljshus

AB Ytonghus 115 småhus Byggnadsfirma Ivar Glebe 11 småhus Styckehus 145 småhus

önskemål om i första hand boendeservicen i området. I februari 1969 sammankallades därför i Stiftelsen Kalmarhems regi ett möte med bl. a. dessa berörda för att dis- kutera önskemål beträffande boendeservice i Norrlidenområdet. Mötet gav inte det för— väntade konkreta resultatet utan en arbets— grupp med representanter för vissa intresse- grupper bildades. Arbetsgruppen skulle ut- arbeta konkreta förslag till verksamheter och till lokalprogram för områdets centrum- anläggning. På hösten samma år kallades till nytt möte av samma slag och diskussio- nen kunde då hållas konkret och konstruk- tiv. En ny arbetsgrupp tillsattes med upp- gift att ange förutsättningar för bl. a. eko— nomiskt samgående mellan olika intressen- ter, nämnder m. fl. Då gruppen ännu under hösten 1970 inte avslutat sitt arbete kan på detta stadium inte anges något om det resul- tat gruppen kan komma fram till.

2.5 Fysiska uppgifter

Bostadsområdet Norrliden är beläget ca 4,5 km norr om stadens centrum och begränsas geografiskt av i söder: Granvägen—Tallhags- vägen, i väster: Norrlidsvägen, i norr: vägen norr om sjukhemmet i Norrliden, i öster: Kalmarsund.

I området fanns, när planeringen av den aktuella bebyggelsen påbörjades, ca 190 småhus. Bostadsområdet skall bebyggas med ytterligare ca 2 440 lägenheter, varav ca 2 100 i flerfamiljshus och ca 340 i småhus. Lägenhetsfördelningen inom området fram- går av följande sammanställning:

Storlek % Antal ca 1 rok 7 190 2 rok 25 650 3 rok 40 1 050 4 rok 28 740 Summa 100 2 630

1 Norrlidenområdets södra del uppfördes i samband med utbyggnaden av intillliggan- de område en låg- och mellanstadieskola som i sin helhet togs i bruk läsåret 1965/ 66. Låg- och mellanstadieskolan togs i bruk

höstterminen 1970. I området skall även uppföras en högstadieskola och 1968 väck- tes tanken på att genom samplanering av högstadieskola och fritidsgård uppnå ett bättre utnyttjande av lokalerna samt att minska anläggningskostnaderna. Åtskilliga nämnder och organisationer anmälde succes- sivt intresse för att få lokaler i den plane- rade anläggningen.

Det utvidgade skolprojektet kallas NOVA, Ny Organisation — Vidgade Aktiviteter. An- läggningen anpassas till den nya läroplanen för grundskolan (LGR 69) och utgör också ett försök att tillmötesgå krav på nya verk- samheter.

De funktioner som skall rymmas i an- läggningen är följande:

1. Högstadieskola med särskola . Biblioteksfilial . Kyrkliga lokaler Fritidsgård Sporthall . Restaurang . Utvändiga anordningar för lek och idrott. De lokaler och verksamheter som plane- ras kommer i stor utsträckning att samord- nas. Högstadieskolan utgör stommen till vil— ken vissa lokaler adderas för att få en inte- gration till stånd. Sålunda inryms i högsta- dieskolan en grundsärskola och träningssko- la för utvecklingsstörda barn. Huvudman för denna verksamhet är landstinget. De funktioner som blir föremål för integration är därutöver biblioteksfilial, fritidsgård, kyrklig verksamhet och sporthall. I stället för att bygga en avskild biblioteksfilial ut- ökas skolbiblioteket. Likaså utökas skolans musikinstitution för att tillfredsställa kyr- kans lokalbehov. Vidare kan skolans fritids- lokaler utökas så att en planerad separat fritidsgård inte behöver uppföras. Slutligen utvidgas skolans gymnastikavdelning till att utgöra stadsdelens sporthall. Diskussioner pågår ännu hösten 1970 angående möjlig- heter att utnyttja skolans bespisningslokaler såsom restaurang för hela området. Ursprungligt och samordnat lokalprogram för NOVA-projektet framgår av samman— ställning på sidan 26.

Samordning Urspr. pro- Samordn. Skillnad gram m2 —— + program ma rn2 ]. Högstadieskola med särskola 5 955 5 955 2. Biblioteksfilial 350 350 205 205 —145 3. Kyrkliga lokaler 190 190 96 96 — 94 4. Fritidsgård 825 825 335 335 —490 5. Sporthall 1 328 1 328 671 671 —657 Summa m2 8 648 2 693 1 307 7 262 —1 386

Intill NOVA—anläggningen har uppförts barnstuga och skall uppföras kommersiell service av olika slag samt sannolikt en so— cialreception. Denna reception avses för- medla kontakten mellan de boende och t. ex. socialvårdsinstitutioner, barntillsynsorgan, kurator, städhjälp, fastighetsservice, m. m. Receptionen förläggs i anslutning till när- hetsbutiken i vilken annan service kan er- hållas. Socialreceptionen avses skötas av tre halvtidsanställda personer knutna till kom- munens socialförvaltning och vara öppen kl. 06—23.

2.6 Ekonomiska uppgifter

Hyreskostnaderna i de existerande bostä— derna i Norrlidenområdet framgår av ne- danstående sammanställning:

AB Stadsfastigheter, kv. Graniten 63:05 kr./m2 bly (bostadslägenhetsyta).

Svenska Riksbyggen, kv. Arkaden 67:08 kr./m2 bly

För de planerade bostäderna har preli- minära kalkyler utförts som anger följande hyror:

Fastighets AB Sulcus kv. Flintan 66: 44 kr./ m2 bly

AB Stadsfastigheter, kv. Gnejsen 66:96 kr./ 1112 bly

Stiftelsen Kalmarhem 78: 00 kr./ rn2 bly. Då det gäller de kommersiella servicelo- kalerna föreligger ännu hösten 1970 inga ekonomiska uppgifter.

Beträffande NOVA-projektet föreligger en preliminär överslagsberäkning på ekono- miska vinster med den planerade integratio- nen. Den totala byggnadskostnadsbespa— ringen med de föreslagna samordningarna

uppgår till ca 2 milj. kr., vilket motsvarar ca 53 % av de byggnadskostnader som de berörda lokalgrupperna (exkl. skollokalerna) skulle innebära om de byggdes på konven- tionellt sätt, fria från skollokalerna. Räknat på hela NOVA—projektet uppgår den inte- grativa byggnadskostnadsvinsten till ca 25 %.

De delposter som kan anges är följande: Integration mellan särskolan, med lands- tinget som huvudman, och högstadieskolan beräknas till 50—100000 kronor. Ytbespa- ringen genom integration av biblioteksfunk- tionema innebär en minskning av byggnads- kostnaden med ca 230 000 kronor.

Fritidsgårdens integration med skolan medför minskning av byggnadskostnaden med ca 780 000 kronor.

Slutligen beräknas integration av sportan- läggningarna innebära minskning av bygg— nadskostnaderna med ca 800 000 kronor jämfört med en konventionell lösning.

Projekt nr 3 Bostadsområdet Hertsön i Luleå

Bostadsområdet Hertsön. Tävlingsförslag för del av området.

3 .1 Allmänt

Hertsöområdet är beläget ca 4 km öster om Luleå centrum och utgör en stadsdel, av- sedd att bebyggas under tidsperioden 1971— 1976. Området avses rymma ca 2 500 lägen- heter, varav 40 % i enfamiljshus. Bebyggel- sen utgör en obruten fortsättning på sam— manhängande stadsbebyggelse i denna rikt- ning från stadens centrum.

3.2 Tidsuppgifter

Arbete med dispositionsplan för Hertsöom- rådet påbörjades under 1966. Stadsplanear- betet påbörjades under 1968, och stadsplan för hela området fastställdes i november 1970.

Programarbetet för upphandlingen påbör- jades under hösten 1968 och avslutades i oktober 1969.

Upphandling skedde efter totalentrepre- nadmodell i två steg under perioden oktober 1969—juni 1970.

Byggstart beräknas till april 1971. Centrumanläggningen beräknas kunna ta- gas i bruk under 1973.

Första inflyttning beräknas ske under 4:e kvartalet 1971 och sista inflyttning under 1977.

3.3 Ansvariga

Byggherre för alla anläggningar och bygg- nader inom området är Stiftelsen Bostads- byggen i Luleå. Två entreprenadföretag sva- rar för produktionen, nämligen BPA Bygg- produktion och Öberg & Co, Platzergrup— pen. Arkitekt för den förra delen är Riks- byggens projekteringskontor, Stockholm, för den senare Jan Thurfjell arkitektkontor, Lu- leå.

3.4 Organisatoriska uppgifter

Programarbetet påbörjades under hösten 1968 och bedrevs därefter i en för ändamå- let särskilt bildad arbetsgrupp, Hertsögrup-

pen. Gruppen bestod av en representant från varje politiskt parti, jämte stadens chefstjänstemän. Gruppen sammanträdde regelbundet för behandling av programmets skilda delar, och konkretiserade tidigt ett förslag till s.k. »serviceprogram» för om- rådet. Detta program fördes till drätsel— kammare och stadsfullmäktige för värdering och beslut. Efter programmets färdigställan— de, och sedan en rad kommunala organ haft tillfälle till yttrande, fördes programmet i sin helhet åter till stadsfullmäktige för fast- ställelse. I samband med denna process ge- nomfördes även offentliga redovisningar av projektet. Då stadsplanearbetet kom att be— drivas till stor del parallellt med program- arbetet, genomfördes även i anslutning till detta, och i anslutning till utställandet, of- fentliga redovisningar. Huvudmannaskaps- frågan ansågs genom valet av en kommunal bostadsstiftelse som byggherre vara löst, samtliga lokaler avsågs uthyras av byggher— ren.

_På grundval av detta serviceprogram ge- nomfördes en upphandling av bostäder och komplement i totalentreprenadform. De in- komna anbuden bedömdes efter en på för- hand angiven metod och värdeskala. Genom noggranna uppgifter i tävlingsprogram och anbud fixerades de tidpunkter vid vilka de olika bostadskomplementen och servicean- läggningarna skulle vara färdigställda. Ga- rantier har på detta sätt skapats för att boendeservicen blir utbyggd och färdig- ställd samtidigt med att bostäderna succes— sivt blir inflyttningsfärdiga.

3.5 Tekniska uppgifter

Antalet invånare i området beräknas i slutet av 70—talet uppgå till ca 7 800, för att på längre sikt stabiliseras kring ca 6 700 per- soner.

Den service som planeras i området av- ses betjäna dels områdets befolkning, dels ca 1000 personer i angränsande befintlig bebyggelse.

Området kommer fullt utbyggt att om— fatta ca 1500 lägenheter i flerfamiljshus med följande lägenhetsfördelning:

Storlek % Antal 1 rok 15 225 2 rok 20 300 3 rok 50 750 4 rok 0. större 15 225 Summa 100 1 500

Området skall vidare innehålla ca 1 000 lägenheter i småhus, varav hälften utgörs av lägenheter om 4 rok. och hälften av 5 rok.

I anledning av de variationer i barnantal, och därmed i behov av platser i förskolor och grundskola, som befolkningsförändring- arna väntas föranleda, har förberedelser gjorts för att åstadkomma ett samutnyttjan— de av undervisningslokaler, i första hand mellan barnstuga och lågstadieskola. För- sök i denna riktning bearbetas för närva- rande inom staden.

I anslutning till områdets kommersiella centrum har i stadsplanen förlagts utrymme för högstadieskola, utbyggd med biblioteks— filial och samlingssal för allmänheten, sport— hall och idrottsplats.

I området planerad boendeservice omfat— tar enligt programmet två centrumanlägg— ningar, ett större, A-centrum, och ett mind- re, B-centrum. Funktioner och lokalytor framgår av följande sammanställning:

CenIrunmnläggningar

m? vy A-centrum 2 livsmedelshallar a 1 000 m2 vy 2 000 Post, bank m. m. 300 Frisör, blomsterhandel m. m. 100 Tvättbar 100 Konditori, Skomakeri, ur-optik m. m. 200

Barnavårdscentral, distriktsläkar- mottagning, distriktstandpoliklinik 300 Servicecentral, fastighetsservice 200 Summa programyta 3 200 B-centrum l livsmedelshall a 1 000 m= vy 1 000 Frisör, tobak, tidningar m. m. 200 Summa programyta 1 200

I området planeras fyra skolenheter. En högstadieskola med 15 klasser, två låg- och mellanstadieskolor med vardera 12 klasser samt. en låg—, mellan- och högstadieskola med totalt 45 klasser.

Barnstugor

I området planeras vidare 2 st. barnstugor innehållande vardera: l daghemsavd. om 40 platser 1 lekskoleavd. om 40 + 40 platser 1 fritidshemsavd. om 20 platser 2 st. barnstugor innehållande vardera: 1 daghemsavd. om 40 platser 1 lekskoleavd. om 40 + 40 platser

Gemensamhetslokaler

Utrymme har inom området beretts för två fritidsgårdar om vardera ca 500 m2. Fri- tidsgård avses innehålla samlingsrum med scenutryrnme, kafé, lekhall, hobbylokaler samt klubbrum i olika storlekar.

I drottsanläggningar I anslutning till områdets högstadieskola har utrymme beretts för idrottsanläggningar för stadsdelen. Dessa består av:

Skolidrottsplats omfattande bollplan 60 x 100 m, löparbana 100 rn, kast— och hopp- anordningar samt ömklädningsbyggnad om ca 150 m2 vy.

Tvättstugor

Kollektiva tvättstugor med fullständig ma- skinell utrustning för tvättbehandling har i flerfamiljshusområden anordnats till ett an— tal motsvarande 2 maskiner/ 25 hushåll.

Övriga lokaler

Inom området har i erforderlig omfattning anordnats lokaler för serviceexpedition för kundtjänst, felanmälan etc., fastighetsförråd, verkstadslokaler, personalutrymmen m. m.

U trymmen för fritidssysselsättningar

Lokaler för fritidsverksamheter i anslutning till bostadshusen och förlagda på kvarters- mark har anordnats till en omfattning av

ca 100 m2 vy per 150 lägenheter. Gäller alla bebyggelsekvarter.

3.6 Ekonomiska uppgifter

Hyresnivån i flerfamiljshusens bostäder sy— nes efter preliminära kalkyler stanna vid 65 kr./mä Hyresnivåerna för komplement- lokaler har ännu ej fixerats. I övrigt kan ännu inga ekonomiska uppgifter lämnas.

T' ; H

f____'—

%li

I . C . . | I . | fo : E 5? $ _; _ : _ ; _ _ I | _ _ 5 _ EI- _ | . _ _ -- ' _ IOOOOIIOUII ..Ol....IIIIOCOOOOOOCOCOO=ICOCIOQ=QIOOIOIOC|IU........;EIIEODIUOOOOOIOICOEI. . | . . . ' o . ' | " . ;! E' 5 5 _: | ;-I I: : : =l . .

too.-.c...

H'l

.

_ _ _ _ _l _ _ _l

J:I

...-...... .

Plan över del av en modellstadsdel på Järvafältet i Sollentuna.

4.1 Allmänt

Strävan att samordna service i bostadsom— råden har resulterat i en flexibel service- byggnad avsedd att uppföras i stort antal på Järvafältet, i första hand inom Sollentuna köping. Enheten är avsedd att betjäna ett bostadsområde med ca 4 000 invånare.

4.2 Tidsuppgifter

Dispositionsplan för hela Järvafältet presen- terades 1968 och antogs av samtliga berörda kommuner våren 1969. Generalplan för de- len inom Sollentuna köping beräknas antas av köpingens fullmäktige hösten 1971. Bo- städerna inom denna del kommer att upp—

3 rfr-w— var

IV YOlG is.

. ilrirjgsr'

ELEMVSAL PEDGMYSAL ma [VW NATT nox W soc! NEC .

Postnr

m.m

LEK S*(GJ-

Lex—

crmrutr eånesvnåx

nwuonssxou RUML UCL

Serviceenhet på Järvafältet i Sollentuna. Plan.

föras åren 1974 till 1980. Den första ser— viceenheten beräknas påbörjas 1974 och tas i bruk 1975.

4.3 Ansvariga

Generalplan och områdesplaner för Sollen- tuna upprättas av stadsarkitektkontoret med arkitekter SAR Sture Ljungqvist och Jon Höjer som konsulter, vilka även utreder förutsättningama för serviceenheten. Bygg- herre och entreprenör är ännu ej utsedda.

4.4 Organisatoriska uppgifter

År 1962 meddelade staten att praktiskt ta- get hela det militära övningsområdet Järva- fältet, omfattande ca 5 000 ha, skulle kunna ställas till förfogande för civila ändamål. 1963 framlade regionplanekontoret för Stockholmstrakten en första skiss till dis- positionsplan. En allmän arkitekttävling om Järvafältets användning utlystes i februari 1966 och avgjordes i mars 1967. På grund- val av de vinnande förslagen utarbetades en dispositionsplan vilken antogs av de fem be- rörda Järva-kommunerna under våren 1969. I samband med arbetet med generalplan för Sollentuna har diskuterats olika strukturer för bl. a. serviceförsörjningen. Det aktuella förslaget innebär att i huvudsak tre nivåer av centrumanläggningar i bostadsområden uppföres.

in! 11% .». P il LEXSKOLÅ nm mm men _] o 20 SOm t...—_a... _ __._i. Tam

Den största anläggningstypen är upp- byggd kring högstadieskolan till vilken en rad serviceverksamheter knyts. Denna an- läggning är belägen invid tunnelbanestation och beräknas betjäna ca 12—16 000 invånare. Närmast lägre nivå av serviceenhet byggs upp kring låg- och mellanstadieskolan och beräknas betjäna ca 4000 invånare medan en minsta enhet skall innehålla vissa gemen- skapslokaler och bostadskomplement och uppföras i direkt anslutning till bostäderna.

Den mellanstora serviceenheten, som här skall redovisas, skall innehålla lökaler för

undervisning (inkl. kvälls- och vuxenstu- dier)

barntillsyn

fritidsverksamhet hälsovård motion butiks— och varuservice administration

matservering rn. m.

reception.

Serviceenheten utformas med en invändig gågata kring vilken samtliga lokaler grup- peras. Lokalerna dubbelutnyttjas i största möjliga utsträckning. Anläggningen kom- mer att bli av flexibel typ och anpassbar till förändrade behov.

Beträffande huvudmannaskap för service- enheten har förutsatts att en huvudman skall vara ansvarig för programarbete samt för drift av den färdiga anläggningen medan

uppförandet av anläggningen kan överlåtas på det företag som bygger bostäderna i om- rådet.

Utredningar har gjorts, och diskussioner pågår om fördelar med kommunen respek- tive allmännyttigt bostadsföretag som hu— vudman för anläggningen. För båda fallen har föreslagits inrättande av ett organ för samråd mellan intressenter inom anlägg- ningen och dc boende, kallat centrumråd.

Cheferna för de berörda kommunala för— valtningarna har ingått i en programgrupp som utarbetat program för serviceenheten. De verksamheter som samordnats i serviCc— enheten är bl. a. följande.

Skollokalerna används kvällstid för stu- dieändamål och för gruppverksamhet i fri- tidsnämndens eller studieförbunds regi. Sko- lans elevmatsal kombineras med personal- matsal för de i anläggningen anställda samt används även som »pub» vilken också kom- mer att kunna försälja färdiglagad mat för avhämtning. Gymnastik- och motionsloka- ler kommer att utnyttjas även kvällstid. Klubbrum och kvartersgård används dag— tid för undervisningsändamål för »långrast- aktiviteter» och övrig tid för fritidsaktivi— teter av skiftande slag. Samordning av skol— hälsovård, bama- och mödravård samt di- striktssköterskefunktionen diskuteras. Avsik- ten är att kunna erbjuda alla åldrar och hus- hållstyper trygghet i bostadsområdet.

Omfattningen av den personal som kom— mer att vara verksam i anläggningen är inte klar men här väntas omfattande besparingar kunna göras jämfört med konventionella lösningar. Samordning kommer bl.a. att ske vad beträffar fastighetsskötsel, fastig— hetsunderhåll, uppvärmning, yttre renhåll- ning och städning. Hela vaktmästartjänsten kommer på detta sätt att samordnas och av- sikten är att vaktmästeriet skall utgöra en självständig administrativ enhet och till självkostnadspris sälja tjänster till service— enhetens hyresgäster. Troligtvis kommer denna vaktmästarenhet att knytas till fas- tighetsförvaltningen för området i övrigt. Kommunens programgrupp har föreslagit att det till serviceenheten förläggs en recep- tion under kommunalt huvudmannaskap.

Receptionsservicen kommer därigenom inte att omfatta endast varor och tjänster o. dyl. utan även förmedling av social service. Re- ceptionen skall alltså kunna fungera som ett slags filial till socialbyrån för uppsökande verksamhet och information. Fastighetsför- valtningens larmcentral för felanmälningar skall också kunna samarbeta med receptio- nen.

Slutligen skall nämnas att serviceenhe- terna kommer att byggas och färdigställas samtidigt med omgivande bostäder.

4.5 Tekniska uppgifter

Serviceenheten är uppbyggd i ett plan kring ett centralt uppvärmt gångstråk från vilket samtliga lokaler kan nås. Hit förläggas så- ledes de mest utnyttjade lokalerna i låg- och mellanstadieskolan, vidare gymnastik- och motionslokaler, reception, socialvårds- expedition, matsal, butik, tvätt, post- eller bankexpedition, kvartersgård och bamstuga. Utformning och inredning av det centrala gångstråket kommer att ägnas stor omsorg. Lokalytorna för dessa enheter framgår av följande:

Lokal m” LM-skola 14 klasser 2 000 Provisorisk skola 3 ggr 3 klasser 780 Kök och matsalar 260 Gymnastiksal med omkl. o bastu 580 Kvartersgård 260 Klubbrum 2 st å 100 m2 200 Reception 50 Elevvårdslokaler 50 Socialvårdsutrymme 50 Klubbrum 50 Ekonomiutrymme samt personal-

utrymme i barnst. 170 Fritidshem 3 ggr 130 m2 390 Lekskola 3 ggr 130 rn2 390 Daghem 4 avd. 600 F astighetstvättstuga 150 Servicebutik 200 Frisersalong 60 Summa rn2 6 240

Anläggningen har en teknisk utformning som gör den anpassbar till skiftande krav på lokalmängd och fördelning. Den kan även anpassas till ojämn terräng genom att vissa nivåskillnader kan tas upp i trappor och

Alt. A kronor Alt. B kronor Alt. C kronor Mark 126 000 184 000 184 000 Gata, gång- och cykelväg 130 000 165 000 202 000 Vatten och avlopp 90 000 106 000 127 000 Tomtkostnad 346 000 455 000 513 000 Kommunens andel 220 000 271 000 329 000

ramper inom anläggningen.

Slutligen skall nämnas att markutnyttjan- det i tunnelbanestationens närhet kommer att bli högt för att sedan successivt minska. Sannolikt kommer tunnelbanestation och serviceenhet att kunna nås via gångar med skärmtak.

4.6 Ekonomiska uppgifter

Överslagsmässiga ekonomiska beräkningar har på uppdrag av AB. Järvaexploatering utförts av K-konsult för att belysa mark- och exploateringskostnader för olika grad av samutnyttjande av servicelokaler.

Därvid har följande alternativa lösningar studerats:

A. Sammanhållen serviceenhet med sam- utnyttjanden.

B. Serviceenhet med konventionella tomt- utformningar.

C. Servicegrupperna utspridda över och insprängda i bostadsbebyggelse.

Om kostnaderna uppdelas på mark, gata, gång- och cykelvägar samt vatten- och av-

Finansiering av serviceenhet med kommunen

loppsledningar kan skillnaderna redovisas som framgår av ovanstående sammanställ- ning.

Vissa följdeffekter av de ovan nämnda al- ternativen kan även överslagsmässigt anty- das. Alternativen B och C innebär en minsk- ning av den för bostadsexploatering av- sedda marken. Varje serviceenhet bedöms minska markåtgången med 7 000 rn2 gent- emot konventionell planering. 7 000 m2 tomtyta innebär ca 60 lägenheter, varför en konventionell planering innebär en minskning av den kostnadsbärande vånings- ytan och en ökad belastning på bostads- delen.

Denna överslagsmässiga kalkyl syns en- ligt K-konsults utredning tyda på att skill— naden mellan en planering med en samlad serviceenhet i ett område med mycket tät bebyggelse och med hög exploateringsgrad jämfört med en planering med konventionell lösning av service utgör storleksordningen 800—900 000 kr. per område.

Nedan redovisas två sammanställningar över kostnaderna för serviceenheten, i det

som huvudman.

Lån enl. bo- Produktions- Bidrag (ränte- stadsl.-best. , Hyra Årshyra kostn. inkl. och amort. (8—81/2 % Övrigt lån kr/m2 (inkl. Lokal utv. arbeten fritt) annuit.) (9 % ränta) ca värme) Skola 6 300 000 1 505 000 _ 4 795 0003 152 570 000 Barnstuga 3 100 000 825 000 2 275 000 — 155 255 000 Kvartersgård 850 000 212 5001 425 000 212 5002 150 66 000 Butiker 975 000 —— 975 000 — 178 92 000 Reception 140 000 — 140 000 _ 179 13 500 Summa 11 365 000 2 542 000 3 815 000 5 007 500 997 500 1 25 % av låneunderlaget 2 Län enl. best. från Statens nämnd för samlingslokaler 3 Lånet beräknat med 7 % ränta. SOU 1971: 26 33 3—014555 - 4

Lån enl. bo- Produktions- Bidrag (ränte- stadsl.best. Hyra Årshyra kostn. inkl. och amort.- (8—8 1/2 % Övrigt lån kr/mz (inkl. Lokal utv. arbeten fritt) annuit.) (9 % ränta) ca värme) Skola 6 300 000 — — 6 300 000 208 780 000 Bamstuga 3 100 000 825 000 2 275 000 —— 155 255 000 Kvartersgård 850 000 212 5001 425 000 212 5002 150 66 000 Butiker 975 000 — 975 000 _ 178 92 000 Reception 140 000 — 140 000 — 179 13 500 Summa 11 365 000 1037 500 3 815 000 6 512 500 1206 500

1 25 % av låneunderlaget ” Lån enl. best. från Statens nämnd för samlingslokaler

ena fallet med kommunen som huvudman och i det andra med allmännyttigt bostads- företag som huvudman.

Vid dessa beräkningar har de intäckta för- bindelsegångama medräknats i respektive 10- kalgrupp och kostnaderna för gångarna för- delats i proportion till lokalytoma. Därvid har dock servicebyggnadens gångstråk räk- nats som endast intäckt med skärmtak. Slut- ligen har förutsatts att produktionskostna- den är lika med pantvärdet, dvs. att inga s. k. överkostnader uppstår.

LE KPLAYS

...-u...... ...... . . . .. ..

å... ... ........... . ... .

.. .. .. .... ..... ..... ..;

åååaw

LDEKPLATS

. nu." ollon.-”nom ........ nu...-c.:ö'zuooxl u. ..

-ååååä

........... u...-...... ...nu-..... .......'

ååååå

LEKPLATS

EJ

& IHMI

...": ...

IIHH

[3 LEKPLATS

5.1 Allmänt

Brickebacken är en blivande stadsdel av den typ som byggts runt Örebro stads centrum de senaste decennierna. Området, som är beläget på en relativt kuperad bergsplatå, ligger ca 4 km sydost om stadens centrum. Området skall fullt utbyggt hysa ca 5 000 boende. I området skall dessutom byggas ett centrum av integrerad typ.

Servicecentrum i Brickebacken. Plan över området.

...-... ...nu "...nu... .uu ..... .......

åaaaaa

LE KFLATS

5.2 Tidsuppgifter

Stadsplanearbetet påbörjades våren 1968, då byggherren anlitade konsult och entrepre- nör för att i samarbete med stadsarkitekt- kontoret upprätta stadsplan för området. Programarbetet påböq'ades samtidigt för områdets centrumanläggning och detta ar- bete drevs till en början inom stadens för- valtningar. En arbetsgrupp bildades senare,

? IO 50

IDROTTSGÄRD SLÖJD HOBBY SKOLADM FÖRENINGSGÄRD BARNAVÅRD TANDVÄRD |

% %% %% 635,05. Hmm, ' MATSERV. STIFTELSEN L-M SKOLA MUSIK BIBLIOTB(

9 Tom Konsum O' SKOLGÄRD KYRKA |:

RECEPTION BANK POST

|O|Om

I [

Servicecentrum i Brickebacken. Plan över bottenvåning.

bestående av representanter för intressenter i centrumanläggningen. Byggstart för bostä- derna skedde i november 1969, och första inflyttning beräknas ske i augusti 1970. Sista inflyttning beräknas ske hösten 1972. Cen- trumanläggningen projekteras samtidigt och skall vara helt färdig att tagas i bruk hösten 1971.

5.3 Ansvariga

Byggherre för stadsdelen Brickebacken är Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro. Entrepre- nör är BPA Byggproduktion A. B. i Örebro. Arkitektkonsult är WAAB Whites Arkitekt. kontor i Örebro.

5.4 Organisatoriska uppgifter

Programarbetet vid projekteringen av cen- trumanläggningen bedrevs med den från byggherren klart uttalade målsättningen att åstadkomma ett centrum där funktionerna var samordnade på ett rationellt och me— ningsfullt sätt och som erbjöd en väl ut- byggd kollektiv service.

Under ledning av stadens utredningsman insamlades på vanligt sätt förvaltningarnas önskemål om lokalytor. Därefter skedde en sammanjämkning av lokalerna, vilket ledde till ett samordnat lokalprogram. En samråds- grupp tillsattes därefter bestående av repre-

sentanter för kommunala förvaltningar samt övriga i centrum och området berörda in- tressen, stadsplanerare, institutioner, entre- prenör, affärsmän, arkitekter och bygg- herre.

Den sociala och serviceinriktade målsätt- ningen har diskuterats i samrådsgruppen, fördjupats och förankrats genom beslut i be- rörda förvaltningar och företag och slutli- gen lett fram till redovisade kvalitetshöj- ningar för området i dess helhet.

De sociala aspekterna på planeringen av detta integrerade centrum har varit av stor betydelse. Stiftelsen Hyresbostäder har för att bevaka och studera dessa aspekter isam- band med den fysiska planeringen inrättat en bostadssocial avdelning med en social- arbetare som chef. Avdelningens första upp- gift var att aktivt delta i målsättnings-, pro- gram- och projekteringsarbete för Bricke- backenområdet. Avdelningen kommer att kontinuerligt och på samma sätt delta i stif— telsens övriga byggnads- och saneringspro- jekt.

Den lokalmässiga samordningen av funk- tionema kommer att ledas av samrådsgrup- pen, som hittills svarat för utformningen av centrumfunktionen och den yttre bostads- miljön. Medlemmarna i denna grupp kom- mer slutligt att utgöras av den personal som på platsen svarar för respektive förvaltning- ars serviceutbud i området _ också inne-

fattande socialassistent och distriktssköters- ka. I gruppen ingår representanter för kom- mersiell service, för reception, för förvalt- ningspersonal samt representanter för hyres- gästerna. Samrådsgruppen styr sedan akti- viteterna och lokalutnyttjandet i området genom ett arbetsutskott som ledes av en. serviceintendent anställd av bostadsföreta- get.

5.5 Tekniska uppgifter

Bostadsområdet Brickebacken skall bebyg- gas med ca 1900 lägenheter av vilka ca 1 400 är förlagda i 2-våningshus och 500 i lägenheter i 6-våningshus i direkt anslut- ning till centrumanläggningen. Bostäderna får en obruten gångvägskontakt med omgi- vande lek- och rekreationsområden liksom med centrum. Bostäderna grupperas i mind- re enheter om ca 250—300 lägenheter vilka färdigställes fullständigt och successivt. Bamstugor och kvartersgårdar är liksom en lågstadieskola placerade ute i området i nä- ra anslutning till busshållplatser.

Kommunikationer till och från området sker med buss till stadens centrum, eller med bil. Motortrafiken till och från området förs på en försänkt matarled vilket möjliggör planskilda korsningar med gång- och cykel- vägar.

Bostäderna i 2-våningshusen har alla se- parat ingång eller trappa från markplanet

och därtill har varje lägenhet en uteplats om 13 m2.

Centrumanläggningen planeras så att åt- skilliga förekommande verksamheter och därför nödvändiga lokaler integreras. Sam- ordningen har efter överläggningar mellan byggherre, konsulter och berörda organ re- sulterat i följande förändringar jämfört med det ursprungliga och konventionella bygg- nadsprogrammet.

Skolan, idrottsstyrelsen och ungdomsverk- samheten nyttjar samma sporthall för sin motions- och idrottsverksamhet. Stads— och skolbiblioteken slås samman till ett. Biblio— teket inrättar ett för enskilda och allmänhet öppet allrum, med tidningar, TV, radio, sällskapsspel och tillgång till kaffeservering. Bibliotekets sagorum fungerar tidvis som barnparkering för centrum.

Skolans slöjdsalar har utrustats med dub- bel verktygsuppsättning för att kunna med- ge att de boende såväl enskilt som i grupp kan utnyttja lokaler och redskap. Kyrkolo- kalema utnyttjas av frikyrka liksom av stats- kyrka. De används även för andra ändamål, dock ej dans. Skolans klassrum utnyttjas för t. ex. kursverksamhet. En restaurang serve- rar mat såväl till skolbarn som till anställda inom anläggningen och även till de boende för hämtning. Restaurangens lokaler inredes så att de kan tillgodose behovet av utökat vardagsrum för familjesammankomster vid högtidsdagar etc. inom området. Köket för-

Sammanställning av ytor i Brickebacken servicecentrum.

Samordning Prel. pro- Samordnat Skillnad gram rn2 — + program m2 m” LM-skola 2 584 575 60 2 033 —515 Föreningsgård 857 64 30 823 — 34 Kyrka 280 130 150 —130 Bibliotek 425 110 535 + 110 Idrottsgård 2 006 44 2 050 + 44 Hälso- och sjukvård 842 14 14 842 Livsmedelshall 1 000 1 000 Servicebutik, matsal, »pub» m. m. 455 455 Övriga butiker 480 480 Stiftelsens lokaler 1 440 1 440 Innegata 850 850 Reception 50 50 Summa rn2 i centrum 11 269 783 258 10 708 —525 SOU 1971: 26 37

sörjer även »puben». En del av livsmedels- hallen utnyttjas för försäljning kvällstid. Till denna kvällsbutik är knuten en informa- tions- och servicecentral som drivs av Stif- telsen Hyresbostäder.

thinsterna genom samordningen har medfört att området givits ytterligare kvali- tetshöjningar än de ovan relaterade. Som exempel kan nämnas kvartersbad med bastu och styrketräningslokal.

Lokalprogrammet för centrumanläggning- en framgår av sammanställning på sidan 37.

Teknisk samordning utgör en förutsätt- ning för att åstadkomma en flexibilitet i an- läggningen. Installationer och annan teknisk inredning är utförda så att anläggningen en- kelt kan förändra sitt innehåll och användas för skiftande behov och verksamheter. Bygg- nadssättet är pelare-balk-system där avstån- det mellan samtliga pelare i anläggningen är 360 cm.

5.6 Ekonomiska uppgifter

Målsättningen har från början varit att bygg- herren skall upphandla, bygga och förvalta inte bara bostäderna utan också samtliga bostadskomplement. Denna målsättning krä- ver en enhetlig finansiering. Stiftelsen Hy- resbostäder har förutsatt att finansiering sker över länsbostadsnämnden genom en- bart statliga bostadslån. I planeringsarbetet har ingått ett försök till uppskattning av byggnadskostnaderna dels för ett traditio- nellt byggnadsprogram dels för ett samord- nat program med kvalitetshöjning. Enligt denna preliminära beräkning upptar ett tra- ditionellt byggnadsprogram för centruman- läggningen en kostnad av 13 027 000 kr., ett samordnat program med traditionella kvali- teter 12 085 000 kr. samt det nu föreslagna slutliga programmet, dvs. samordnat pro- gram med kvalitetshöjningar en totalkost- nad av 13 054 000 kr.

Projekt nr 6 Servicecentrum i Brandbergen i Österhaninge

.. BÅRNSTUGA

BARN- #STUGIAII " I'll

'— I'llll

IDROTTPLATS

BARN

_I_l I _IS-TEUGAI I '- IBARNSTUGA

O IOO 400m .J

lllllllllll ! [

POST

Eiga?

INOMHUSTORG

PUB

BUTIKER APO- BUTlKER TEK

__

ELEVMATSAL

IDROTTSHALL

OO ©

MELLAN—

STADIUM- SKOLA

UTLÅNINGSHALL

BIOGR O BUTIK BUTIKER SAMLINGS E::K

l

HÖGSTADIE - SKOLA

SLOJD

KYRKO— FRISÖR RUM

FÖRSAMJNGS — LOKALER

FÖRENINGS- LOKALER

00 (D

(|) IO 50 IÖOm

Servicecentrum i Brandbergen. Plan över bottenvåning.

6.1 Allmänt

Bostadsområdet Brandbergen är beläget ca 1,5 km från Handens centrum och ca 20 km från Stockholms centrum. Området kommer fullt utbyggt att rymma ca 15 000 invånare. I området skall byggas ett affärs- och kulturcentrum, en mellan- och högsta- dieskola samt i övrigt två låg- och mellan- stadieskolor.

6.2 Tidsuppgifter

Arbete med upprättande av dispositions- plan för området påbörjades 1966. 1967 ut- arbetades illustrationsplan och stadsplanear— betet påbörjades i mitten av samma år. Den första delstadsplanen antogs av fullmäktige i mars 1968. Byggstart skedde i december 1968 och första inflyttning skedde i januari 1970. Sista inflyttning beräknas ske i april 1975.

6.3 Ansvariga

Byggherrar för området är Bostadsstiftel- sen Haningehem och HSB i Stockholm. Ar- kitekt är Lettströms Arkitektkontor AB. To- talentreprenör för husbyggnation är Ha- ningebyggen AB, för markarbeten Vägbola- get.

6.4 Organiska uppgifter

Sommaren 1966 bildades en arbetsgrupp bestående av representanter för kommunen, byggherrarna, entreprenören samt arkitek- ten. Gruppen startade med att utarbeta en dispositionsplan för Brandbergen. Parallellt med denna arbetsgrupp bildades en av Ös- terhaninge kommun utsedd servicekom- mitté som fick i uppgift att utarbeta ett om- fattande serviceprogram för hela kommunen men som i tillämpliga delar avsågs genom- föras i Brandbergen.

I mars 1968 utsåg kommunalnämnden dessutom en arbetsgrupp med uppgift att ut- arbeta förslag till stadsdelscentrum inom Brandbergen vilken i februari 1969 avläm- nade sitt utlåtande. Senare tillsattes en ser- vicekommitté med representanter för bygg- herrarna, kommunen, hyresgästföreningen och affärsintressenterna. Denna kommitté lämnade ett delförslag till boendeservicen inom ramen för ett provisoriskt centrum vil- ket togs i bruk i september 1970 och kom- mittén avser fortsätta arbetet för att defini- tivt förslag om hur service skall utformas sedan områdets centrumanläggning är fär- dig att tagas i bruk hösten 1973.

Huvudman för boendeservicen kommer att vara HSB genom en samordning av fas-

tighetsförvaltning och fastighetsservice. Den planerade servicecentralen kommer således att handlägga alla servicefrågor för de bo- ende inom området från ompackning av kranar till barnpassning i hemmet. En sär- skild kommitté med representanter för de olika bostadsgrupperna inom området, af- färsinnehavarna, kommunen och huvud— mannen kommer även framgent att ha över- syn och medinflytande i servicefunktioner- na.

6.5 Tekniska uppgifter

Brandbergen kommer att inrymma ca 4 000 bostadslägenheter, 600 småhus, 3 skolor, 5 barndaghem med sammanlagt 500 barn, ca 100 hobbylokaler utspridda i området, 2 mindre kioskbutiker vilka skall drivas av Pressbyrån samt en centrumanläggning om sammanlagt 15 000 m2, exkl. hög- och mel- lanstadieskolan vilken är sammanbyggd med centrumbyggnaden. Området omslutes av en matarled från vilken trafiken till området ledes in till angöringspunkter med garage och parkeringsplatser. Inom bostadsområ- det är således trafikseparering genomförd. Sopsuganläggning för borttransport av sopor byggs ut successivt inom hela området. Kommunikationer till och från området sker för närvarande med buss men kommer från våren 1972 att ske med matarbuss till pen- deltågsterminalen i Handens centrum. Samtliga hus inom området har genom- gående entréer varvid den ena entrén alltid utmynnar i en uteplats för barn och vuxna. Centrum utgörs av hög— och mellansta- dieskola, kommunal och kommersiell ser- vice m.m. i en integrerad anläggning. Sam- ordning har här skett mellan byggherrarna, kommunen och deras respektive konsulter. Sålunda kommer dubbelutnyttjande att ske i stor utsträckning av lokaler inom skolan och inom centrumanläggningen. Stads- och skolbiblioteken utgör en enhet. Kyrkoloka- lerna avses kunna utnyttjas även för andra ändamål än rent kyrkliga. Skolans matsal utformas och möbleras på ett sådant sätt att den även kan utgöra restaurang på tider; då den icke utnyttjas av skolan. Alla lo-

kaler står i direkt kontakt med inomhus- torget. Lokalprogrammet för centruman- läggningen framgår av nedanstående sam- manställning.

Lokal m2 Servicereception 1 10 Restaurang och samlingslokaler 740 Lokaler för förenings- och studie- verksamhet 254 Kyrka 310 Församlingslokaler 105 Lokaler för öppen sjukvård 675 Lokaler för fastighetsförvaltning m. m. 925 Livsmedelshallar 2 600 Ovriga kommersiella lokaler 2 350 Bowlingbanor 1 350 Inomhustorg 1 500 Summa rn2 10 920 Tillkommer skola med fritids- och bibliotekslokaler 6 325

Genom den samordning som skett be- räknas dubbelutnyttjande av lokalerna ge yt- vinster på upp till ca 2500 m2. Anlägg- ningen projekteras med måttenheten 3 M och avses byggas av betong med pelare och balksystem. Anläggningen kommer att få ett visst mått av flexibilitet då alla avskär- mande väggar inom anläggningen utgöres av lätta konstruktioner. En utbyggnad av an- läggningen i ett senare skede är möjlig. Då erhålles en tilläggsyta av ca 4 500 m2.

6.6 Ekonomiska uppgifter

En byggherresamordning sker genom att HSB förvaltar hyreshusdelen liksom cen- trum och barnstugor medan däremot kom- munen bygger och förvaltar skolorna. En enhetlig finansiering av hela området sker så att statliga bostadslån utnyttjas för både bostäder, barndaghem och centrumanlägg- ning liksom för de parkeringsgarage som ingår i området. Genom den samordning som skett i projektering, byggande, finansi- ering och förvaltning beräknas ekonomiska vinster göras såväl vad avser produktions- kostnaden som förvaltnings- och driftkost- nader. Integreringen av vissa lokaler ger också ekonomiska vinster. Hur stora vins- terna i verkligheten blir är icke möjligt att

säga. Vid jämförelse med andra objekt vilka icke samordnats på liknande sätt torde hy- resvinsten för de boende bli av storleksord— ningen 5—7 kronor/m2ly. Hyrorna i området beräknas med 1972 års kostnadsläge bli ca 95 kronor/m2ly ink]. hushållsström. Grund- avgiften (insatsen) för bostadsrättslägenheter kommer att utgöra 90 kronor/m2ly. Kostna- den för den utbyggda boendeservicen torde innebära ett påslag av hyran med ca 1 kro- na/m2ly för personal, lokal och övriga ad- ministrativa kostnader.

Området som helhet exkl. skolor beräk- nas kosta 375 miljoner kronor varav 25 miljoner kronor för centrumanläggningen.

--U-_

;( ,, ,

. .j/

Servicecentrum i Körfältet. Plan över området.

7.1 Allmänt

Bostadsområdet Körfältet i Östersund kom- mer fullt utbyggt att omfatta 1299 lägen- heter och rymma ca 4000 invånare. Om- rådet, som är beläget ca 2 km öster om sta- dens centrum, uppförs med 2-våningshus, grupperade kring en centrumanläggning som innehåller servicelokaler och butiker m.m., servicehus samt motell.

7.2 Tidsuppgifter

Dispositionsplan för Körfältsområdet fär- digställdes i augusti 1967. Stadsplan upprät- tades och antogs i mars 1968. Utbyggnaden av bostäderna sker under perioden 1968— 1974 och av centrumanläggningen perioden 1971—1973.

7.3 Ansvariga

Byggherre för centrumanläggningen är Bo- stadsrättsföreningen Körfältets Centrum. Arkitekt är HSB:s Riksförbunds arkitekt- kontor genom arkitekt SAR Jarl Bjurström. Entreprenör för centrumanläggningen är än— nu inte utsedd.

7.4 Organisatoriska uppgifter

Hösten 1966 utformades en idéskiss som preliminärt redovisade anläggningens tänkta omfång och huvuddrag. Riktlinjerna för skissen utstakades i samråd med kommu— nala organ av HSB i Jämtlands län som är bostadsområdets koordinerande byggherre.

En vidareutveckling av projektet kom i

VARUHALL FRITIDS- INOWUSTORG GÅRD POSY LASTGÄRD . BIBLIO- KEMWATY TEK MOTELL Zl ! GARAGE ) DAM- f— — FRIS. LEK" L??— *—1 RUM LszlNG HERR' mosx FRIS. KVÄLLS- BUTIK BANK KWER RW MOF-'- BARSERVERING __|—_— NOMNUSTORG KWERRUM %CEP- w SERVICEHUS ) ' nsnsuzrsxomoa CENTRUMA 0 D 20 30 dcm

Servicecentrum i Körfåltet. Plan över bottenvåning. Till vänster motelldelen i 2 plan, nederst service- husdelen i 7 plan och till höger centrumdelen 1—2 plan.

gång sommaren 1969. I kommunal regi kon- stituerades Bostadsrättsföreningen Körfäl— tets Centrum som byggherre sedan beslut fattats att såväl lägenheterna i den planerade servicehusdelen som samtliga lokaler i an- läggningen skulle baseras på bostadsrätt.

En omfattande enkät bland HSB:s med- lemmar i Östersund har kartlagt de boen- des önskemål i fråga om service och bidragit till programunderlaget. Projekteringen har skett under kontinuerlig kontakt med loka- lernas huvudmän. Den strävan att samord- na funktioner som kännetecknat idéskissen har styrt det fortsatta arbetet och resulterat i en successivt utvecklad, men principiellt bibehållen lösning av integrerad typ. Tre huvuddelar kan särskiljas: En centrumdel med 1—2 plan för allmän service, ett ser- vicehus med 7 plan samt ett motell med receptions- och restaurangdel i 1 plan och med rumsflygel i 2 plan.

Centrumdelens lokaler för dels kommu- nal, dels kommersiell allmän service för- delar sig i 1 plan på den ena sidan och i 2 plan på den andra sidan av ett cen— tralt inomhusstråk som får sidoljus från väs- ter. Vid stråkets södra mynning mot Kör- fältets centrala parkområde knyts områdets

gångvägsnät samman. Den norra mynning- en är entré för bilburna besökare. De loka- ler som kräver lastbilstrafik ligger på strå- kets västra sida och har gemensam lastgård. Den kommunala servicen omfattar biblio- tek, studielokaler samt fritidsgård med sam- lingslokal, cafeteria och motionshall med bastu etc. Centralt vid stråket samordnas barnparkering, allmän övervakning och in- formation samt bevakning av telefon och toaletter för besökande. Denna samordnan- de service ombesörjes av socialförvaltningen.

Servicehusets fyra trappor nås från ett korridorstråk med den södra långsidan till större delen glasad mot parkområdet. Detta stråk har huvudentré i väster, anknytning till motell jämte barservering i norr samt förbindelse med centrumdelens huvudstråk i öster. Trapphusen har intern förbindelse med garage, hobbyrum och tvättstuga en trappa ned. Vid servicehusets entré finns ett fastighetskontor som dels sköter förvalt- nings- och vicevärdsfunktionema för cent- rumanläggningen och hela Körfältsområdet och dels, under dagtid, fungerar som service- reception i första hand för servicehusets in- vånare och i mån av behov även för övriga i området boende. Denna servicecentral av-

Storlek Antal Yta m2 % Anm.

1 r+ksk. 22 26,5 23 1 rok. 30 48,5 och 47,0 31 därav 5 st. handikapplägenheter Dubblett+kv. 4 52,5 och 50,5 4 2 rok. 20 70,5, 69,5 och 64,0 21 därav 5 st. handikapplägenheter 3 rok. 20 80,5 21 därav 5 st. handikapplägenheter Summa 96 100

ses tillhandahålla bud- och nyckeltjänst, pa- ketmottagning, förmedling av sjukhjälp, städhjälp o.dyl. Nattetid övergår service- jouren till motellets reception på entréhal- lens motsatta sida. Ett larmsystem ger bo- städerna möjlighet till kontakt med jour- havande reception. Servicehuset rymmer 96 lägenheter. Av dessa ligger 26 st., huvud- sakligen enkelrum, i vån. 2. De disponeras av socialförvaltningen liksom husets 15 han- dikapplägenheter, vilka är jämnt spridda vå- ningsvis och finns i storlekarna 1, 2 och 3 rum och kök. Handikapplägenhetema är så förlagda att de i vån. 2 har förbindelse med fritidsgårdens motionslokaler, där special- gymnastik för de handikappade kan ordnas.

Motellet har sin huvudentré från gårds- bildningen och uppförs i 2 våningar. En faktor som i hög grad varit bestämmande för anläggningens disposition är motellres- taurangens tredubbla funktion. Den betjän- nar dels motellets egna gäster och dels de boende i servicehuset, vilket annars vore för litet för att bära egen matservice och fungera som servicehus i egentlig mening. Barserveringen öppnar sig samtidigt mot centrumanläggningens centrala gångstråk, där den utgör ett värdefullt servicetillskott också för allmänheten. Då man räknar med att många, särskilt äldre och handikappade, som bor i servicehuset och har behov av restaurangens tjänster, ej skulle finna sig till rätta med den självservice en barserve- ring förutsätter, finns centralt i servicehuset en matsal där restaurangen skall ordna med en för dessa matgäster anpassad betjäning. För dem som kommer att bo i servicehuset och för föreningar erbjuder motellet lätt till- gängliga konferensrum och lokaliteter an- vändbara för sammankomster och festlig-

heter vid tillfällen då servicehusets egna ge- mensamhetsrum kan vara otillräckliga. För gästande kan motellrummen utnyttjas.

Centrumanläggningen i Körfältsområdet med alla bostäder och lokaler kommer att bli administrativt organiserad som en bo- stadsrättsförening. Det innebär att alla med- lemmar i bostadsrättsföreningen, dvs. alla som med bostadsrätt nyttjar lokalerna och bostäderna, också har inflytande och ge- mensamt ansvar för verksamheten. Med- lemmarna kallas till föreningsstämma, där de blland sig själva utser styrelse etc. Varje medlem har vid stämman en röst, dvs. lika inflytande.

På bostadsrättsföreningens föreningsstäm- ma och styrelse ankommer att fatta de be- slut som kan befinnas ändamålsenliga och lämpliga då det gäller verksamhetens ut- formning i driftskedet.

7.5 Tekniska uppgifter Lägenhetsfördelningen i servicehuset fram- går av ovanstående sammanställning. Nedan följer sammanställning av funk— tioner och lokalytor i de tre huvuddelarna i anläggningen.

Lokal mz Servicecentrum Varuhall ] 015 Fritidsgård med samlingssal och motionslokal 876 Bibliotek 154 Bank 77 Blomsterhandel 42 Frisörer och fotvård 156 Postkontor 25 Kemtvätt 75 Barservering med kvällsbutik 1 019 Lekrum, allmänna toaletter m. m. 132 Servicecentrum (exkl. centralt

gångstråk) summa 3 571

Lokal rnI Servicehuset Kollektiva utrymmen 161 Reception och fastighetskontor 50 Lägenheter i plan 2 789 Lägenheter i plan 3—7 4 390 Enskild matsal i anslutning till

barservering 50 Servicehuset (exkl. förbindelse-

utrymmen) summa 5 440 Motellet Motellrumsflygel 1 924 Övr. lokaler 355 Motellet summa 2 279 Kör/ältets centrum (exkl. garage och

källarutr. ) totalt 11 290

7.6 Ekonomiska uppgifter

Några uppgifter om kostnader för olika de- lar av anläggningen föreligger inte i decem- ber 1970. Finansieringen förutsätts emeller- tid ske med utnyttjande av bostadslåneme- del på vanligt sätt intill 95 % av godtagbara kostnader. Resterande finansieringsbehov täckes genom bostadsrättsinnehavamas egna insatser.

. "nu-uu.

[EI

'D nounoouuououunouu . non-uu . nuuuu cucu-

uuuununncoun no _

lla

50 IOOm

Svenska Riksbyggens »kvartershus». Planexempel från Nybyområdet i Uppsala.

8.1 Allmänt

I Svenska Riksbyggens systemhusprojekt med källarlösa hus har vissa bostadskomple- ment samlats till fristående kvartershus, vil- ka på detta sätt kan få en varierande ut- formning och användning. Vissa sådana kvartershus har uppförts men vidareutveck- ling av hustyper och lösningar pågår.

8.2 Tidsuppgifter

Det första systemhusprojektet med kvarters— hus påbörjades i Norrlidenområdet i Kal- mar år 1967 och byggnaderna togs i bruk december 1968. Därefter har ett flertal kvar- tershus tagits i bruk på olika platser i landet.

8.3 Ansvariga

Byggherrar har i samtliga fall varit Svenska Riksbyggen eller HSB.

Arkitekt är Svenska Riksbyggen, projek- teringsavdelningen.

8.4 Organisatoriska uppgifter

Många byggnadsföretag strävar efter att standardisera allt större enheter för bl. a. bostadsbebyggelse. Svenska Riksbyggen har utvecklat ett projekt som kallas systemhus, där bostadshusen till stor del är standardi- serade, där också bostadskomplement, ga- rage och skyddsrum är standardiserade men med vissa variationsmöjligheter, allt för att reducera produktionskostnadema samt att kunna producera stora serier och även med

PENTRY

TVÄTT = % FORRAD SAMLINGSLOKAL LEK- ==1 RUM STRYK OCH = MANGEL KPR. _u |__' _" L [|] U u n 0 | 5 |Om [ l I | I | 1 | | J

Svenska Riksbyggens »kvartershus.» Plan. Exempel från Nybyområdet i Uppsala.

stor precision kunna förutsäga kostnaderna. Riksbyggens systemhus byggs källarlöst. De kollektiva bostadskomplementen har där- för samlats i friliggande kvartershus. I dessa inryms tvättstugor, vissa fritidslokaler, vi- dare tekniska funktioner som undercentra- ler för värme, vatten och elektricitet. Kvartershuset utgör i många fall den fjär- de sidan kring en rektangulär gård med 2 eller 3-vånings bostadshus i de tre övriga sidorna. Gården är trafikfri. Varje sådan husgrupp omfattar normalt ca 50 lägenheter och varje kvartershus betjänar normalt två kvarter eller ca 100 lägenheter. Kvartershuset har i hittills uppförda om- råden varierat något i storlek och utform- ning men innehåller i de flesta fall tvätt- stuga, samlings— eller hobbylokal samt ut- rymmen för tekniska funktioner. Utvecklingsarbete pågår för att standar- disera kvartershusens mått och utförande på ett sådant sätt att de kan användas såväl för förekommande typer av bostadskomple-

Byggnadskostnad för kvartershus i Kalmar.

ment som för kvarterslokaler och för lek- skoleverksamhet m.m. Kvartershusen kan användas som komplement även till äldre, befintlig bebyggelse.

Normalt ingår kvartershuset som en del av bostadsområdet och lokalen och verk- samheter i den drivs och administreras av fastighetsförvaltningen på gängse sätt. På vissa orter har lokaler ställts till organisa— tioners eller enskilda personers disposition. I enstaka fall har kvartershusen uthyrts för skoländamål.

8.5 Tekniska uppgifter

Kvartershusen i systemhuspaketet betjänar normalt ca 100 lägenheter och förläggs maximalt 100 meter från någon bostad. Kvartershusen har breddmåttet 7,9 meter och varierande längd beroende på innehål— let. I de flesta planerade kvartershus har längden varierat mellan 13 meter och 19 meter och ytan därmed varierat mellan ca

Lokal i kvartershus rn2 Kostnad kr/m2 Totalt kronor Tvättstuga 81 1 000 81 000 Fritidsutrymmen 192 491 94 000 Undercentraler exkl. apparater 22 537 12 000 Summa 295 187 000 48 sou 1971: 26

I kvartershusen finns emellertid två fasta delar, dels en tvättstuga som är dimensio— nerad för 110 lägenheter, tvättstugor förses med dagsljusbelyst lekrum, och dels under- central för värme, vatten och tele, dimen- sionerad också för maximalt 110 lägenheter. Den övriga delen av huset utnyttjas för hob- by- och fritidslokaler, för kyld matkällare, för lokal till fastighetsförvaltning. Som ett riktvärde för hobby- och fritidsutrymme- na anges 0,7 m2/ lägenhet.

8.6 Ekonomiska uppgifter

Vid byggande av Svenska Riksbyggens sy- stemhus söker man dra nytta av den långa seriens ekonomi. Målsättningen är i detta fall att bygga under den statliga bostadslån- givningens pantvärde.

Ekonomisk jämförelse har gjorts mellan att uppföra traditionellt engångsproducerade bostadsområden med hus med källare och systemhus utan källare men med kvarters- hus varvid framkommit att det senare alter- nativet i normalfallet blir 5—10 % billigare.

Som exempel på byggnadskostnaden för kvartershus kan nämnas kvarteret Arkaden i Norrlidenområdet i Kalmar där de upp— gifter daterade 1967 hämtats, som redovisas på sidan 48.

6609

000000 , ”

0 o

Servicehus i Papegojlyckan. Plan över anläggningen.

9.1 Allmänt

Papegojlyckan är ett servicehus som plane- ras i Lunds västra del ca 1,5 km från sta- dens centrum. Området, som är ett av de få obebyggda i stadens centrala delar, är rela- tivt plant och ägs av Lunds kommun. Om- kringliggande bebyggelse utgöres av lägre flerfamiljshus och enfamiljshus. I en första etapp skall uppföras bostadshus med anslu- tande servicelokaler samt restaurang. I en senare etapp kommer eventuellt barnstuga samt motionsavdelning att uppföras. An- läggningen kommer att innehålla ca 500 lä- genheter.

9.2 Tidsuppgifter

Stadsplanearbetet liksom skissarbetet på byggnaderna påbörjades våren 1968. För- slagshandlingar inlämnades till förmedlings- organet och byggnadsnämnden i april 1969 med anhållan om förhandsgranskning.

Enligt det kommunala bostadsbyggnads- programmet skall 150 av servicehusets lä— genheter påbörjas år 1972 och 350 år 1973.

9.3 Ansvariga

Byggherre är Lunds kommuns Fastighets AB. Projektledare är K-Konsult, Lund. Ar- kitekt är professor Sten Samuelson, Lund. Entreprenör är ej utsedd.

BOSTÄDER

BOSTÄDER 55530” DISP SERVICE | | SERVICE BARNDAGHEM

D

MOTIONBAD

BOSTÄDER

IRESTAURAN |

BOSTÄDER

O IO 50 lOOm lat_d—#$

Servicehus i Papegojlyckan. Plan över bottenvåning.

9.4 Organisatoriska uppgifter

Planeringen av servicehuset kan sägas på- börjad i och med att stadsarkitektkontoret under år 1965 utförde utredningar på upp- drag av generalplanekommittén i avsikt att söka utröna möjligheterna att anordna ser- vicehus i Lund, dels inom redan befintliga stadsdelar samt dels i nya bostadsområden. Under hand etablerades samarbete med Lunds Tekniska Högskola och professor Carin Boalt. Högskolan gjorde en undersök- ning om intresset för servicehus i staden samt av vilka funktioner som tänkbara bru- kare prioriterade. Arbetet presenterades i en rapport i juli 1967, kallad »Servicehus i Lund».

Av utredningens resultat, som legat till grund för utformningen av anläggningen, kan följande citeras:

»Med en försiktig tolkning av undersök- ningens resultat kan sägas att

—— Det torde sannolikt finnas efterfråge-

underlag för servicehus som inalles rymmer ca 1 500 hushåll.

— Man bör planera husen för olika kate- gorier av boende. Därvid kan beräknas att inslaget av 1- och 2-personers hushåll utan barn blir störst, och att pensionärer därvid ingår i relativt stor omfattning. Man bör möjliggöra att ett antal hushåll med barn — främst ensamma föräldrar — och gifta par där båda parterna yrkesarbetar kan komma i fråga. Även hushåll med 2-3 barn som ser servicehus som ett alternativ till ett eget hus bör kunna tillgodoses. Dessa förhållan- den bör komma till uttryck i lägenhetsför- delningen.

— Serviceanordningarna behöver inte pla- neras enbart för de inom anläggningenbo— ende.

— De anordningar som tillmätts störst in- tresse från hushållens sida bör i första hand tillgodoses.»

Arkitektens skissarbete påbörjades i bör- jan av år 1968, och det första skissunderla-

BALKONG

SOVRUM SOVRUM.

L 5 nu:

K

Hai/fl i [Ej-j_”

MATRUM — VARDAGSFIUM

Jr

BALKONG

! i Sm i=|=l===k=l

Servicehus i Papegojlyckan. Plan över trerums- lägenhet. get presenterades i april samma år.

Drift och förvaltning av anläggningen kommer att handhavas av byggherren. Av- sikten är att de olika servicefunktionerna skall bedrivas av enskilda, kooperativa el- ler kommunala organ till vilka lokalerna kommer att uthyras.

9.5 Tekniska uppgifter

Projektet omfattar i ett första skede fyra la- mellhus om vartdera ca 8 500 in2 vånings- yta, utformat med sluttande tak i huskrop- parnas längdriktning från tio till två vå- ningars höjd. Huskroppama är förbundna

med envåningsbyggnader innehållande för- bindelsegång och servicelokaler, samt är orienterade ut från dessa lokaler med vart- annat hus åt vartdera hållet och med den högsta delen i mittaxeln.

En envåningsbyggnad, som ansluter till de övriga i nordvästra hörnet, innehåller entré och butik.

Restaurang är belägen i en envånings- byggnad mellan två bostadshus och anslutes till ett av dessa genom förbindelsegångar.

Bilplatser anordnas under mark mellan två huskroppar.

Servicehuset kommer att omfatta ca 500 lägenheter samt utrymmen för servicean- ordningar. Lägenhets— och lokalförteckning framgår av nedanstående sammanställningar.

I servicehuset skall även inrymmas 5 lä- genheter för handikappade och 30 Fokus- lägenheter. Köken i samtliga bostäder kom- mer att utformas med reducerad utrymmes- och utrustningsmängd.

Preliminärt program för serviceanord- ningar i bottenvåningen framgår av samman- ställning på sidan 53.

9.6 Ekonomiska uppgifter

Upprättandet av preliminär kostnadsberåk- ning, finansieringsplan och hyror har på- börjats men i november 1970 ej slutförts.

Byggnaderna avses uppföras med statligt lån. Förhandsgranskning har sökts men än- nu ej slutförts och på grund därav har låne- underlags— och pantvärden ej kunnat god- kännas av länsbostadsnämnden. Först i sam- band därmed kommer ovanstående ekono- miska beräkningar att färdigställas.

Iägenhetsfördelning i servicehuset i Papegojlyckan

Antal lgh. Storlek Yta rn2 Alt. 1 Alt. 2 Anm. 4 rok 104,0 1 6 1 6 4 rok 104,5 16 16 4 rok 77,5 32 — 3 rok 67, 5 1 36 1 68 2(3) rok 59.0 16 16 2 rkv 43, 5 84 1 16 2 rkv 43,0 16 16 i bottenvåningen 2 rkv 36,0 1 6 1 6 » » 2 rkv 36,0 100 100 1 rkv 31,5 32 — 1 r+ksk 26 48 48 » »

Butik 565 Reception med förråd, vilrum och

kontor 110 Restaurang, sällskapsrum, kök 550 Läkarmottagning 135 Tandläkarmottagning 125 Herrfrisör 50 Damfrisör 60 Fotvård 50 Kemtvätt 75 Självtvätt 270 Samlingssalar med toal., exp., mörk-

rum och förråd 160 Motionsavdelning 550 Disponibla utrymmen 500 Lekskola 5 avd. 1 000 Garageplatser (i källarvåning) ca 450 st.

Målsättningen är att åstadkomma och till- handahålla den planerade boendeservicen utan att densamma belastar hyrorna i bo- städerna och ej heller påföra de boende tvångsabonnemang på varor och tjänster. Avsikten är att de servicerörelser som kom- mer att bedrivas såsom butik, restaurang, läkarmottagning m.m. skall vara självbä- rande och vända sig till en kundkrets även utanför själva servicehuset.

SERVICE- KULTUR HUS HUS

IOO 200m

Servicehus i Sollentuna centrum. Plan över området.

10.1 Allmänt

Kring Sollentuna station vid norra stamba- nan uppförs ett nytt centrum. Väster om järnvägen skall uppföras ett servicehus med tillhörande serviceområde samt ett kulturhus innehållande bl. a. bibliotek, fritidslokaler, skollokaler, kyrka och motionsanläggning. Öster om järnvägen skall uppföras ett ad- ministrativt och kommersiellt centrum samt bostäder. Avståndet till Stockholms centrum är ca 14 km. Servicehuset kommer att inne— hålla bostäder för ca 3 500 boende samt om- fattande service.

10.2 Tidsuppgifter

Stadsplanearbetet och utredning om möjlig- heterna att bygga ett servicehus i Sollentuna centrum påbörjades i mars 1967. Stadspla- nen fastställdes i juli 1968. Upphandling och byggande av anläggningen sker itvå etapper, den första omfattande ca 500 lägenheter och den andra ca 740 lägenheter. Byggstarten skedde i december 1968 och första inflytt- ning skedde i februari 1970. Hösten 1972 beräknas samtliga lägenheter vara inflyttade och årsskiftet 1971—72 beräknas l:a etappen av servicelokalema kunna tas i bruk. Kul-

UYHYRNINGS- UTHYRNINGS— LOKALER LOKALER GÅRAGE TVÄTT— STUGA ummmnss- LOKALER | . ——-- _.___._Y=1 UTHYRNINGS- LOKALER BARNSTUGOR UNGDOMS- ,FRisöR LOKALER SÖ BARNPARKERWG TvAr TBUTIK SKOLMATSAL RESTAURANG SERVICE — , BUTIK KAFETERIA

senvucz - CENTRAL _ :] ENTRE'HALL

BANK MOTIONS-OCH HOBBYLOKALER ” LÄKARE DAGCENTRAL FÖR » FENSIONÅRER TANDLÄKARE & msrmxs- urummms- SKOTERSKA LOKALER BARN- sruuoa —*— — _W——_=

SYUGA LOKALER

GARAGE

UTHYRNINGS- UTHYRNINGS' LOKALER LOKALER

O IO 50 IOOm

Servicehus i Sollentuna centrum. Plan över bottenvåning.

turhuset beräknas vara färdigställt hösten 1973 och det kommersiella och administra- tiva centret 1975 .

rvsrr- UTHYRNINGS-

Byggherre är Stiftelsen Sollentunahem, Sol- lentuna. Arkitekt är arkitekt SAR Carl Grandinson i samarbete med Vattenbygg- nadsbyrån, VBB, genom arkitekt SAR Åke Arell och professor Gunnar Lindman. Ge- neralentreprenör för etapp 1 är Skånska Cementgjuteriet AB. Totalentreprenör för etapp 2 är Skånska Cementgjuteriet AB.

10.4 Organisatoriska uppgifter

Kommittén för Sollentuna centrum beslöt vid sammanträde i mars 1967 att frågan om boendeservicens omfattning och organisation inom centrumområdet skulle utredas. I »PM för servicehus», upprättad i maj 1967 av Vattenbyggnadsbyrån, VBB, redovisas erfa- renheter från några färdiga serviceanlägg- ningar och framlades förslag till omfattning och utformning av boendeservicen i Sollen- tuna Centrum.

Ett stadsplaneförslag för västra delen av Sollentuna centrum presenterades för Cent- rumkommittén i oktober 1967. Detta stads- planeförslag var utformat så att bostadsbe- byggelse inom stadsplaneområdet ca 87 000 m2 vy kunde utformas som servicehus.

Kommunalfullmäktige antog stadsplanen i mars 1968 och uppdrog åt Stiftelsen Sol- lentunahem att vara byggherre för bostads- bebyggelsen inom området. En ekonomisk utredning av merkostnaderna för servicehu- set utfördes på uppdrag av Stiftelsen Sollen- tunahem av ingenjören där Lennart Melan- der samt arkitekten Ake Arell vid VBB. Rapporten förelåg i april 1968. Kommunal- fullmäktige beslöt i juni 1968 att bostadsbe— byggelsen inom stadsplaneområdet skulle ut— formas som ett servicehus i princip enligt utredningen »PM för servicehus». Det förs— ta projekteringssammanträdet hölls i juli 1968.

Inom anläggningen kommer att rymmas verksamheter som har olika huvudmän, så- väl kommun, landsting som Stiftelsen Sol- lentunahem och privata företag. Stiftelsen kommer dock att äga och förvalta samtliga lokaler och upprätta konventionella hyres- kontrakt med samtliga hyresgäster.

Servicehus i Sollentuna centrum. Plan över tre- rumslägenhet.

En servicecentral, som drivs av Stiftelsen, betjänar de boende och förmedlar bl. a. bud, städhjälp, sjukhjälp, barnvakt, gästrum. En samordning med servicecentralen och en larmcentral, som svarar för fastighetssköt— seln och tar emot felanmälan, kommer att ske också med den kommunala jourtjänsten för pensionärer och handikappade. Former- na för denna samverkan är ännu ej be- stämda. I service- och kommunala verksam- heter i huset kommer ett 100-tal personer att vara anställda.

Vissa speciella lägenhetstyper kommer att anordnas för handikappade, pensionärer samt för alkoholskadade. Till vissa av dessa lägenheter kommer signalanordningar för nattjour att anordnas.

De boende har utsett en kontaktgrupp för kontakt med bl. a. Stiftelsen Sollentunahem. De boendes inflytande kommer att kunna utövas över bl. a. lokaler vilka avsatts för hobby- och ungdomsverksamhet.

10.5 Tekniska uppgifter

Servicehuset omfattar tio 9—vånings skivhus och två 3-vånings loftgångshus med tillsam- mans 1 246 lägenheter fördelade enligt föl- jande:

1 r+ksk 312 21,0 ] rkv 96 32,4 1 r+ksk 6 37,0 1 rkv 12 37,8 2 r+ ksk 6 37,8 2 rok 144 58,6 2 rok 128 60,7 3 rok 324 73,5 3 rok 6 75,9 4 rok 192 93,4 5 rok 20 117,9

Vissa lägenheter är möjliga att slå sam- man. Varje lägenhet är utrustad med kök motsvarande gängse standard.

Inom anläggningen kommer att lokalise- ras vissa specialbostäder enligt följande:

Typ Antal m2 Handikapplägenheter 3 rum+kök 8 93,4 Pensionärslägenheter 1 rum+kök 25 32,4 2 rum+kök 25 58,6 Lägenheter för alkohol-

skadade 1 rum+kokskåp 10 21,0 Övergångshem för

alkoholskadade 8 rum+kök 1 186,8

Samtliga bostadshus är placerade över en markvåning dit huvuddelen av serviceloka- lerna är koncentrerade. Samtliga servicelo- kaler kan nås från alla lägenheter genom ett system av invändiga gågator i markvä- ningen. I markvåningen finns också uthyr- ningslokaler för kontors- och hantverksän- damål samt garage vilka likaså kan nås från gågatorna.

Terrassvåningen över servicelokalema ut- görs av ett stort däck till vilket barnstugor och lågstadieskola förlagts liksom lekplatser och sittplatser.

Den service som anläggningen kan till- handahålla samt lokalytor framgår av föl- jande sammanställning:

Lokal ma Terrassvåningen Kommunala lokaler Barnstugor (16 avdelningar) 2 400 SOU 1971: 26

Lågstadieskola (8 klassrum) 700 Lekledare (2 lokaler) 120 Markvåningen Servicelokaler Servicecentral 75 Larmcentral 75 Restaurang, cafeteria, kök 500 Servicebutik 150 Tvättbutik 150 Samlingsrum 65 Barnparkering 40 Tvättstugor 720 Kommunala lokaler Skolmatsal (del av restaurang) 150 Barnstugor (8 avdelningar) ] 200 Barnstugepersonal 200 Dagcentral för pensionärer 330 Barn— och mödravårdscentral, distriktssköterska (Landstinget) 300 Uthyrningslokaler 5 500

Av dessa är ca 500 m2 reserverade för läkare, tandläkare, bank, frisör i an- slutning till servicelokaler och ca 2 000 m2 för provisoriska butiker under ut- byggnaden av butikscentrum öster om järnvägen

Källarvåningen Servicelokaler Pub, restaurangförråd 200 Motionshall 230 Bastuavdelning 100 Hobbylokaler 300 Ungdomslokaler 180 Tvättstuga 60 Verkstad, fastighetsförråd 100 Stolförråd 20 Kommunala lokaler Gymnastikrum med omkl. (del av motionshall) 150 Förråd för barnstugor 100 Förråd för uteredskap 10 Uthyrningslokaler

Hobbyrum för uthyrning 500 Övriga uthyrningslokaler 1 500

Utöver detta finns en stor lokalreserv för framtida bruk. Vid utformningen av service— huset har särskild hänsyn tagits till bekväm— ligheten för äldre personer och rörelsehind- rade. Hela markvåningen ligger på samma nivå och huvudingångarna är försedda med automatiska skjutdörrar. Terrassplanet nås dels via två ramper och dels via hissar. Från terrassplanet leder gångbroar till anslutande bostadsområde.

Terrassplanets planering och utrustning har ägnats särskild uppmärksamhet. De två stora gårdarna i norr och söder kan till största delen utnyttjas av de boende, medan det mellersta partiet måste reserveras för lågstadieskolan och bamstugornas behov. I stället för att bygga de 27 småbarnslekplat- ser som normerna anger samlas dessa till koncentrerade anläggningar uppbyggda av rumsbildande element och med plats för rörelselekar för alla åldrar. Denna planering är gjord i överensstämmelse med förslagen i utredningen (SOU 1970:1) »Barns ute- miljö». För lekledning och övervakning kommer särskild personal att anställas.

10.6 Ekonomiska uppgifter

De ekonomiska frågorna liksom eventuella merkostnader för servicehus har, som ovan nämnts, varit föremål för speciell utredning.

För att uppskatta den totala hyran i ser- vicehusets bostäder har el-konsulten beräk- nat normal elförbrukning och därmed kOSt- nad för elektricitet för varje lägenhetstyp. På samma sätt har värmekostnaden beräk-

Sammanställning av lägenhetstyper och kostnader för dessa i servicehuset i Sollentuna centrum

Kostnad per år för Do per mån. Lägenhetsyta 1. 2. 3. 4. Kol. Storlek rn2 Kallhyra El Värme Service 1—4 ] rks 21,0 2 772 108 108 132 260 1 rkv 32,4 3 924 132 168 132 363 1 rks 37,0 3 924 144 180 132 367 l rkv 37,8 4 080 144 192 132 379 2 rks 37,8 4 056 144 192 216 384 2 rk 58,6 6 549 192 288 300 611 2 rk 60,7 6 523 204 300 300 611 3 rk 73,5 7 788 228 372 336 727 3 rk 75,9 7 752 240 384 336 726 4 rk 93,4 9 284 276 468 336 864 5 rk 117,9 10 848 336 588 384 1 013 SOU 1971: 26 57

nats. Kostnaderna för service utöver detta såsom invändiga gågator, personal i service- central m.m. beräknas till ca 320 000 kro- nor per år och medför en servicekostnad på 4:50 kr per mzly och år. Servicekost- naden har emellertid fördelats efter det be- räknade antalet boende i varje lägenhet en- ligt de tidigare gällande skyddsrumsbygg— nadsnormema.

Den beräknade slutliga kostnaden för var- je lägenhet i servicehuset framgår av sam- manställning på sidan 57.

Beträffande restaurangverksamheten är ännu inte slutgiltigt beslutat om visst s.k. mattvång kommer att införas. Ambitionen är emellertid att om möjligt undvika sådant tvång eller åtminstone starkt begränsa an- talet obligatoriska måltider för servicehusets hyresgäster.

Projekt nr 11 Serviceanläggning i kvarteret Fältöversten i Stockholm

Karlaplan

5

0 50 100

200m l_|_11|| | | 'i'

Serviceanläggning i kvarteret Fältöversten. Plan över området.

11.1 Allmänt

Kvarteret Fältöversten överläts från staten till Stockholms stad i juli 1968. Kvarteret är beläget vid Karlaplan i centrala staden och där kommer att uppföras ett service- centrum med bostäder för ca 1 500 perso- ner. Kvarteret kommer att få karaktären av stadsdelscentrum.

1 1.2 Tidsuppgifter

Stadsplanearbetet påbörjades inom stads- byggnadskontoret under år 1966. 1969 be- slutade fastighetsnämnden att anbudstävling skulle ske för bebyggelsen i kvarteret. Täv- lingen avgjordes i november 1970. Bygg- start kommer att ske i april 1971 och första inflyttning beräknas ske första kvartalet

IDROTTSLOKALER FÖRENINGSLOKALER

LNGOOMSLDKALER

BUTIKER

Ml- stuka- dms- muns- Mo vina

APOTEK sqew- wmvs- mm mm

rädslan usa mal

man" nu wu: Dau umrue RECEP' TKM

BUTIKER

BUTIKER

&

Serviceanläggning i kvarteret Fältöversten. Plan över bottenvåningen.

1973. Hela anläggningen beräknas vara fär- dig hösten samma år.

11.3 Ansvariga

Byggherre är AB Familjebostäder, Stock- holm. Arkitekt är Lennart Bergström arki- tektkontor AB i Stockholm. Entreprenör är BPA Byggproduktion AB, Stockholm.

11.4 Organisatoriska uppgifter

Diskussioner om användningen av kvarteret Fältöversten, den s.k. gropen, vid Karla- plan har pågått lång tid. År 1966 presente- rade stadsbyggnadskontoret en skiss till stadsplan för kvarteret. I juli 1968 överlät staten tomten till Stockholms stad. Fastig- hetsnämnden beslutade därefter att en entre- prenadtävling skulle utlysas på grundval av utredningsmaterial och ett referensprojekt som framställts inom bl. a. fastighetskontoret med hjälp av utomstående konsulter. Fastig- hetsnämnden fastställde tävlingsprogrammet och i november 1970 avgjordes tävlingen. Till vinnare utsågs AB Familjebostäder på grundval av sitt avlämnade alternativprojekt.

Arbetet med projektet leds av en projek- teringsgrupp bestående av två representan- ter för byggherren, varav en för teknik Och

en för funktions— och lokalprogram, vidare en från entreprenören för produktionsfrågor samt en arkitekt.

Projekteringen av anläggningen har starkt präglats av de funktionella kraven för att önskvärd stadsdels- och boendeservice samt social och kommersiell service skall kunna erbjudas. Kvarteret blir helt överbyggt med garageplan under mark, ett serviceplan i gatunivå och ovanför ett terrassplan, på vilket bostadshusen placerats. I huvudsak är all service förlagd till gatuplanet, men viss service finns även på terrass- och ga- rageplan. Kvarteret kan sägas utgöra ett bo- stadsområde och samtidigt integrerat servi- cecentrum. Lokalprogrammet med de av be- rörda förvaltningar angivna och godkända lokalytorna har följts. Vid lokalutformning- en har hänsyn tagits till de kommersiella en- heternas krav, för att skapa bästa möjlighet till en effektiv verksamhet. Vid samordning- en av de olika lokalprogrammen har krav på integrering för olika slag av service till- godosetts. Verksamheten inom de kommu- nala institutionerna ävensom samordningen av all kommersiell och soeial verksamhet kommer att framgå vid senare skede i pro- jekteringen.

Förvaltning och drift av området sköts av AB Familjebostäders förvaltningsavdelning,

_r._ i ,, _ ji SOVRUM , SOVRUM i i, % 5== L ”_ KLK ___l ___m . = j EAD l wc ._ i Ks 41" K: i VARDAGSRUM | KÖK & sr F.,; '— : o I 2 : 4 sm

Serviceanläggning i kvarteret Fältöversten. Plan över trerumslägenhet.

som svarar dels för centralen för boende- service (receptionen) dels för normal fastig- hetstillsyn dels för den centrala bevakningen av området. Ett samarbetsorgan kommer att bildas med representanter för hyresgästerna i de kommersiella och kommunala lokaler- na. Sedan verksamheten kommit igång är avsikten att samråd med de i kvarteret boende och arbetande skall etableras för att i lämpliga organisatoriska former ge möj- lighet till ömsesidig information om krav och önskemål.

Boendeservicen är samplanerad med ett program för övrig service som receptionen svarar för. Receptionslokalen är placerad centralt vid norra innetorget, för att där även komplettera omkringliggande institu— tioner med viss speciell service. Närheten till servicebutiken, som f.ö. skall ha för- längt öppethållande, har även haft betydelse för receptionens placering. Lokalen omfattar vänthall, mottagningsdisk, barnparkering, toaletter, förråds- och förvaringsutrymmen. Receptionen är utformad som en hotell- reception där sittgrupperna i vänthallen även

skall utnyttjas av kunder till rese- resp. de- peschbyrå. Receptionspersonalen har direkt insyn i barnparkeringen, som är förlagd i utrymmen närmast bakom receptionen och kan ses utifrån norra innetorget. Förva- ringsutrymmet i receptionen är anpassat till beräknat utrymmesbehov dels för inläm- nande av varor, dels för viss mellanlagring av gods, som skall vidarebefordras. Recep- tionen kommer att ha tre anställda och hålla öppet måndag—fredag kl. 06.00—22.00 samt lördag, söndag, helgdag kl. 08.00—16.00.

Receptionens arbetsprogram omfattar cen- tral tvätt- och dammsugningsanläggning, in- formation inom och om kvarteret, för- medling av bolagets normala förvaltnings- service samt de tjänster för hyresgästerna som fastighetskontoret angivit för anbuds- tävlingen: utan särskild avgift:

normala portvaktsgöromål, tvättidsteck- ning mottagning och utlämning av tvätt, paket,

varor m. m.

förmedling av meddelanden och av av—

giftsbelagda tjänster

ombesörjande av samt nyckelservice med särskild avgift motsvarande självkost- naden:

ombesörjning av inköp, hembärning av

varor

transport av mat från restaurang till

hyresgäst

avlämning och hämtning av barn vid baminstitutioner inom kvarteret tillsyn av gamla och/eller sjuka hyres-

gäster

blomvattning, städning, uthyrning av säng- linne samt skrivservice.

smärre reparationer

Receptionen kan upphandla de avgiftsbe- lagda tjänsterna utifrån och efter bedöman- de rikta sin service mot övriga intresserade kunder i omgivningen.

Genom receptionens försorg sker även förmedling av barnvakt, städhjälp, föns- tertvätt, hantverkshjälp, reparationsservice, m. m. Överenskommelse med kommunala institutioner och kommersiella företag kom-

mer att träffas för att utvidga serviceutbu- det. Snabbtelefonförbindelse kommer att finnas mellan receptionen och pensionärers och handikappades bostäder. Samarbete med sociala institutioner och sjukvårdsorgan kommer att ske i vård- och tillsynsfrågor för de i kvarteret boende.

För den praktiska utformningen av re- ceptionens verksamhet kommer komplette- ring i tillämpliga hänseenden att ske beträf- fande serviceformer enligt AB Familjebostä- ders tidigare undersökning angående en ser— vicebutiks verksamhet. Ett fortsatt studium kommer även att genomföras beträffande de praktiska erfarenheterna på andra håll av olika servicefonner.

För uppföljning och kontroll av boende- servicens utnyttjande och för fortsatt juste- ring av serviceprogrammet kommer en reä gistrering av servicens utnyttjande att ske för att ge underlag till kostnadskalkylen för receptionen och för beteendevetenskapliga undersökningar.

Restaurangen skall utöver normal service för området tjäna som dagligt näringsställe för de i kvarteret boende, dock utan mål-— tidstvång. Varje dag skall serveras minst två varierande lunch- och middagsrätter samt husmanskost till populärpriser. Restaurang- ens service skall efter beställning även om- fatta leverans av färdiglagad mat till bo- staden.

11.5 Tekniska uppgifter

Byggnadsytan för kvarteret Fältöversten framgår av följande sammanställning:

Typ m2

Bostäder 38 200 Kommunala lokaler 8 500 Övriga lokaler inkl. butiker 11 400 Garage 12 500 Summa rn2 70 600

Bebyggelsen omfattar fem parallella hus- kroppar med entréer förlagda på terrass- planet. Bostadslösningarna har ingående stu- derats och följer rekommendationema i God Bostad (1964). De produktionstekniska kra- ven har samtidigt beaktats. Lägenhetsförrå-

den är förlagda i anslutning till lägenhe- terna.

Fördelningen av de totalt 540 lägenhe- terna är följande:

Medelyta Storlek Antal % m2 lrok 121 37,2 2 » 68 28'4 62,4 3 » 225 46,0 77,2 4 » 106 93,4 5 » zoj 25,6 99,7

Av ettrumslägenhetema är 50 avsedda för pensionärer och kan ökas till 87. Visst antal lägenheter är reserverade för handikappade. Samtliga lägenheter har balkonger oriente- rade mot söder och tillgång till terrassplanets planterings-, lek- och rekreationsytor.

Serviceverksamheter och lokalytor fram- går av nedanstående sammanställning.

Lokal m2

Kommunala institutioner Storbyrå (social-, nykterhets-, barna-

vårdsnämnd, hemåldringsvård) 2 435 Barndaghem 699 Lekskola 135 Fritidshem 298 Ungdomsgård 645 Barn- och ungdomsteater 408 Ungdomsrådslokaler 365 Samlingslokaler för vuxnas före-

ningsliv 570 Bok/tidningskafé 340 Motions- och idrottslokaler 645 Distriktsläkare/distriktssköterske-

mottagning 290 Distriktstandpoliklinik 1 020 Fysioterapi (fotvård) för pensionärer 220 Bamavårdscentral 270 Off. bekvämlighetsinrättning 160

Summa 8 500

Kommersiella lokaler Försäkringskassa 415 Apotek 370 Post 720 Bank 325 Systembolag 760 Varuhus 2 010 Livsmedelshall ] 000 Butikshall (typ köpmannavaruhus) 4 680 stort antal butiker i olika branscher Blommor 150 Restaurang (inkl. cafeteria/pub) 540

E'i Summa 10 970

mi Övriga lokaler Reception (central för boendeservice) 130 Övriga lokaler (bl. a. för centralbevak- ning och administration) 300 Summa 430 Totalt summa lokaler i rn3 19 900

Kommunikationerna till och från områ- det sker med tunnelbana, som är förlagd direkt under kvarteret med rulltrapps—, hiss- och gångförbindelse med kvarterets olika plan. Det finns sex bussförbindelser och för bilar finns viss besöksparkering i garage- planet. Taxistation kommer att förläggas i anslutning till kvarteret.

Kommunikationerna inom kvarteret ut- göres i serviceplanet av ett centralt gång- stråk, i vars södra och norra del två torg anlagts. Från det norra går ett allmänt gång- stråk fram till Erik Dahlbergsgatan. I ter- rassplanet har även förlagts ett centralt gångstråk, som står i förbindelse med sido- gångar anslutna till bostads- och lokalen- tréer. Vid den södra och norra delen av service— och terrassplanens centrala gång- stråk utgör de vertikala kommunikationer- na i form av hissar, gång- och rulltrappor förbindelsen mellan de olika planen. Vid mitten av de båda gångstråken finns dess- utom en central hiss och mot Erik Dahl- bergsgatan—Värtavägen två trappor samt en gångbro över Valhallavägen mot Tessinpar- ken. De centrala gångstråken hålls tillgäng- liga hela dygnet, varför stora krav ställs på att ordningen upprätthålles för samtliga nyttjares trivsel och säkerhet. Den inom kvarteret centralt förlagda bevakningsavdel- ningen svarar med hjälp av vaktmän och intern TV för ordningen inom kvarteret.

Vid utformningen av terrassplanet har framför allt eftersträvats ett område utan fordonstrafik med ett flertal lekplatser och rekreationsytor.

Lekplatserna för barnen i barnavårds- nämndens institutioner har utformats i en- lighet med nämndens lokalprogram och kon- centrerats vid de byggnader som inrymmer daghem, lekskola och fritidshem. För övriga

barn är även väl sörjt med ett flertal lek- platser samt en plaskdamm. Vid utform- ningen av lekplatser och lekytor används barnvänliga material. Rekommendationerna i »Barns utemiljö» (SOU 1970: 1) har följts.

För övriga boendes trivsel har stora delar av planet disponerats för rekreation och motion med avskilda sittgrupper, platser för bordtennis och planer för badminton. Planet omfattar i övrigt utrymmen för blommor, buskar och träd samt planteringar för ett stort urval av vintergröna växter.

11.6 Ekonomiska uppgifter

Hela anläggningen kommer att uppföras och förvaltas av AB Familjebostäder. Produk- tionskostnaderna har beräkants till 87 miljo- ner kronor enligt 1970 års penningvärde. Projektet förutsättes bli finaniserat med stat- liga lån. Hyresberäkningen per 1.10.l970 anger för bostäder en medelhyra exkl. bränsletillägg om totalt 97: —/m2 bly. och år. I denna hyra ingår kostnader för normal boendeservice, receptionens organisation samt avgiftsfria tjänster. Hyran för kommu- nala lokaler utgör kronor 218: —/m2 och år och för övriga lokaler gäller marknadshyra.

Projekt nr 12

& CYK

Handikappcentrum i Hov Västregård i Växjö

PARKERING

PARKE RING

Handikappcentrum i Hov Våstregård. Situationsplan.

12.1 Allmänt

Handikappcentrum i Växjö består av två huvuddelar, dels 39 bostäder varav hälften avsedda för gravt fysiskt handikappade och dels en rehabiliteringsavdelning med kort- tidshem för länets handikappade. Anlägg- ningen, som är belägen i ett bostadsområde, ligger ca 2 km norr om Växjö centrum.

12.2 Tidsuppgifter

Stadsplanen för området ändrades 1966 så att ett handikappcentrum av då diskuterat utseende skulle kunna uppföras.

Programarbetet och projekteringsarbetet påbörjades i mera intensiv takt våren 1966. Samma år bildades en arbetsgrupp för pro- gramskrivningen.

Byggnadslov erhölls våren 1967 och vå- ren 1968 utsågs entreprenör. Byggstarten skedde i maj 1968 och inflyttningen i bo- stadsdelen skedde i november 1969 och i re- habiliteringsavdelningen i december samma ar.

12.3 Ansvariga

Byggherre, ägare och förvaltare är Stiftel- sen Fokushem i Växjö. Arkitektkonsult var arkitekt SAR Bent Jörgensen i Växjö. Bygg- nadsentreprenör var Byggproduktion AB, Växjö.

12.4 Organisatoriska uppgifter

Planerna på att uppföra ett »Fokus-hem» i Växjö började att diskuteras vid ett möte i april 1966. Då inbjöd Stiftelsen Fokus i Göteborg representanter för Växjö stad och Kronobergs läns landsting till överläggning. Målsättningen var från början endast att uppföra 15 bostäder för gravt fysiskt han- dikappade yngre personer.

Vid det första sammanträdet tillsattes en arbetsgrupp bestående av tre personer. Gruppen, som under arbetets gång utökades med stadens fastighetschef och socialchef, gavs i uppgift att upprätta program och pro- jektera för byggandet, bl. a. med förutsätt- ningen att bostäderna skulle utformas i en-

TERAPI— AVDEL- SALAR MNG

TRÄNINGS _

SAMLVNGS— LÄGENHET

BOSTÄDER

Handikappcentrum i Hov Västregård. Plan över

lighet med av Stiftelsen Fokus utarbetade normer för handikappbostäder. Till an- läggningen skulle också höra en samlingslo- kal för handikapporganisationerna. Arbets— gruppen fann efter noggrant letande en för ändamålet lämplig tomt, som Växjö stad därefter upplät för ändamålet. Under hösten 1966 fick gruppen landstingets uppdrag att undersöka möjligheterna att i anläggningen inordna träningskök och terapilokaler. Pro- gramarbetet med terapilokalerna var tids- ödande dels på grund av att anläggningen ytterligare utökades och dels beroende på det bristfälliga underlag som fanns för an— läggningar av detta slag. Antalet bostäder utökades efterhand till 39.

Stiftelsen Fokus i Växjö bildades i februa- ri 1967 och godkändes av länsbostadsnämn- den såsom allmännyttigt bostadsföretag. I styrelsen ingår fyra representanter för Växjö stad, två från Kronobergs läns landsting och en från Stiftelsen Fokus.

Landstingets förvaltningsutskott godkände i april 1967 förslaget till rehabilitermgsav— delning. Byggnadslov erhölls i oktober 1967 och som byggnadsentreprenör utsåg styrel- sen Byggproduktion AB i Växjö.

KONTOR

GYMNASTIK OCH SAL BAD

BEHANDLING MA,._

DAGRUM

BOSTÄ— DER SALL- SKAFS' RUM

HOBBY

TVATT

bottenvåning.

Sedan landstinget sommaren 1969 beslu- tat om inrättande av en central för tekniska hjälpmedel för handikappade samt att viss kuratorsverksamhet skulle förläggas till han- dikappcentret, godkände höstens landsting att landstinget i egen regi skulle driva hela rehabiliteringsverksamheten vid anläggning- en. Anläggningen togs i bruk i sin helhet i december 1969.

12.5 Tekniska uppgifter

Handikappcentrum är beläget på plan tomt- mark. Tomten är ca 9 000 m2. Anläggning- en består av två bostadsfastigheter och en rehabiliteringsbyggnad med samlingssal och korttidshem. Totala byggnadsvolymen är ca 20 000 m3.

Bostadsfastigheterna utgöres av en sex- våningsbyggnad innehållande 28 ettrumslä- genheter om ca 44 rn2 vardera, fem två- rumslägenheter om ca 55 m2 samt ett rad- hus med fyra tvårumslägenheter om ca 60 rn2 och två trerumslägenheter om ca 87 m2.

Samtliga lägenheter har utformats i enlig- het med Stiftelsen Fokus” forskningsresultat

LI==llL_—_|LL...I VARDAGSRUM L SOVALKOV (; (; s*r e & g _— KPR E [I 5 0 :: _lKÖK :'"1I I | . _ N |Du—i Hi ] _ [F:-THW 0 | Sm åå]

Handikappcentrum i Hov Västregård. Plan över lägenhet.

och funktionsstudier. Av lägenheterna ut- hyres f.n. hälften till gravt handikappade och övriga till icke handikappade.

Funktionerna för matlagning, sömn och samvaro har i varje enskild bostad samman- förts till ett utrymme utan hindrande dör- rar. Sovalkoven avgränsas genom flyttbara specialinredda skåp för förvaring.

Köket är inrett med i höjdled flyttbar in- redning, vilket innebär att bänkskivor, spis, diskbänk och överskåp är monterade på skenor infällda i vägg. Under spis, diskbänk och arbetsbänk är utrymmet fritt för att öka räckvidden för rullstolsbundna. Under- skåp är hjulförsedda och kan lätt dras fram.

Det kombinerade dusch- och toalettrum- met har liksom köket höj- och sänkbar in- redning. Dessutom kan tvättställ och dusch skiftas efter hyresgästernas individuella öns- kemål.

Belysning inom lägenheten kan manöv- reras från tryckknapplådor vid sängplats och hall. Lägenheterna är vidare utrustade med två flyttbara manöverlådor med tre funktioner, nämligen snabbtelefon till vård- personal, porttelefon till lägenhetsdörrar samt öppning av dörrlåset.

Vid nödtillfällen kan vårdpersonalen dess- utom larmas med hjälp av tryckknappar från olika ställen inom lägenheten.

Två- och trerumslägenheterna bygger på

De flesta av husets utrymmen liksom dörr- öppningar och passager har dimensionerats efter rullstolen och dess mått. Entrédörrar, hissdörrar och vissa lägenhetsdörrar är för- sedda med automatisk dörröppnare manöv- rerade med tryckknapp. Varje lägenhet har förrådsutrymmen i källaren.

Tvättstuga med helautomatiska maskiner, centrifug och torkskåp står till hyresgäster- nas förfogande.

Uppställningsplats för rullstolar har an- ordnats i bottenvåningen.

Som service åt hyresgästerna har lägenhe- terna kompletterats med vissa sällskapsloka- ler förlagda till bottenvåningen.

Lägenheterna står i förbindelse med ett jourrum, där personal finns dygnet runt.

De hyresgäster som inte själva vill eller kan laga mat har tillgång till rehabiliterings- centralens matsal i bottenvåningen.

Fastigheten är försedd med automatisk brandalarmanläggning.

Fokuslägenheterna utrustas efter hyres- gästens individuella behov. Den personliga servicen varierar från fall till fall. Genom— gående är att alla har något behov av hjälp i sin dagliga livsföring. Även om de flesta så långt möjligt vill klara sig själva, så finns hela skalan av hjälpbehov markerad. Det kan gälla av- och påklädning, vändning på natten, hjälp att komma i och ur sängen rn. rn.

När det gäller den personliga hygienen är hjälpbehovet mycket stort. Här krävs — trots avancerade tekniska hjälpmedel — en stor insats av personal. För alla dessa ända- mål finns särskild hjälp anställd.

De handikappade hyresgästerna har till- gång till sjukgymnastik, terapi, hjälpmedels- central, fotvård och hårvård m.m. i reha— biliteringscentralen.

De icke handikappade hyresgästerna kan nyttja sällskapsrum, matsal, badanläggning m. m.

Med direkt kontakt till bostäderna ligger rehabiliteringsbyggnaden som omfattar föl- jande lokaler:

Lokal m”-' Bottenvåning Expeditioner 52 Matsal och kök 97 Gymnastiksal med tillhörande exp.

och behandlingsrum 235 Dagrum för personal 20 Träningslägenhet 56 Två terapilokaler 120 Samlingslokal med pentry och förråd 200 Expeditioner för HCK 53 Sauterrångvåning Utställning och förråd av tekniska

hjälpmedel 100 Badavdelning med bassäng 10 x 4,5 m med

omkl.rum, bastu och karbad 300 Arbetslokal för grovterapi 195 Fotolaboratorium 12 Avdelning för hårvård och fotvård 48 Vilrum för patienter 25 Gillestuga (pub) 78 Ovanvåning Korttidshem med 16 platser, två

dagrum, exp., m. m. 435

Syftet med rehabiliteringsavdelningen är att den skall vara ett handikappcentrum, där öppen handikappvård för hela Krono- bergs län kan bedrivas.

Den rehabiliterande verksamheten med sjukgymnastik och arbetsterapi med rörelse- träning gäller dels handikappade som behö- ver återanpassningshjälp efter utskrivning från sjukvårdsinrättning, dels handikappa- de som stadigvarande vistas i hemmet, men som kortare tid behöver en bostad för att bl. a. utprova nya hjälpmedel eller upp- arbeta nya träningsprogram. En annan mål- sättning är att vederbörande vårdare i hem- met skall kunna beredas erforderlig avkopp- ling. I lokalerna skall möjlighet ges till re- kreation på dagtid eller kvällstid för handi- kappade — enskilt eller i grupp. För sådan rekreation finns badavdelning (inkl. bastu), ett sällskapsrum med TV, stereoanläggning, tidningar och spel av olika slag. Under led- ning av handikappkonsulenten skall perso— nalen vid rehabiliteringsavdelningen bedriva informationsverksamhet i handikappfrågor samt en aktiverande verksamhet i form av studiecirklar, konferenser och kurser rik- tade till handikappade personer.

En arvodesanställd läkare svarar för den

medicinska tillsynen och ordinerar dels tek- niska hjälpmedel och dels lämplig behand- ling för besökande på rehabiliteringscentra- len.

Av sjukgymnasterna iir en (halvtidsan- ställd) avdelad för sjukgymnastik i hemmen.

Ett komplett förråd av aktuella tekniska hjälpmedel finns utställda i särskilda lokaler vid rehabiliteringsavdelningen.

Hjälpmedelscentralens personal (sjukgym- nast, arbetsterapeut, kontorspersonal) inte- greras med personalen vid rehabiliterings- avdelningen. Utprovning och i förekomman- de fall ordination av hjälpmedel sker dels på rehabiliteringsavdelningen där bl. a. kom- plett träningslägenhet för ändamålsenlig ut— provning finns, dels i samband med hem— besök som sker med landstingets special- utrustade buss.

Gillestuga och dagrum står öppna för alla handikappade personer som vill träffas, dis- kutera eller få reda på nyheter inom handi- kappområdet. Dessutom finns möjlighet att läsa tidningar, se på TV, lyssna på grammo- fon eller dricka en öl eller en kopp kaffe.

I matsalen serveras frukost, lunch och middag samt kaffe. Serveringen är öppen för den som tillfälligt bor i huset, behandlas vid rehabiliteringsavdelningen eller är per- manent bosatt i stiftelsen Fokushems lägen- heter. Serveringen kommer dessutom att vara öppen för alla handikappade eller andra personer som vill äta där. Måltidspris beräk- nas eftcr självkostnad.

Korttidshemmet fungerar såsom hotell och har 16 platser i 8 rumsenheter. För en kostnad av 10: - kr. per dag kan länets han- dikappade under 2—6 veckor förutom mat och logi få rehabilitering med sjukgymna- stik, bad, terapi, utprovning av tekniska hjälpmedel m.m. Vistelsen på hemmet ger samtidigt den anförvant som normalt vår- dar den handikappade tillfälle till vila och avkoppling. Korttidshemmet är unikt i sitt slag och har visat sig fylla ett angeläget be- hov.

Samlingssalen rymmer ca 150 personer och har pentry och stolförråd. Genom vik- väggar kan salen delas i två utrymmen. Sa- len hyrs av Växjö stads socialnämnd som

ställer den till förfogande för bl. a. handi- kapporganisationernas möten. På dagtid be- drivs här sysselsättningsterapi, kursverksam- het och andra aktiviteter för handikappade och pensionärer.

Till länsavdelningen av Handikappades Centralorganisation (HCK) upplåter lands- tinget två expeditionslokaler, av vilka den ena tills vidare nyttjas av blindkonsulenten.

Utöver olika former av behandling och service skall under ledning av handikapp- konsulenten en aktiverande verksamhet i form av studiecirklar, konferenser, kurser och allmän information riktade till handi- kappade bedrivas i lokalerna.

Rehabiliteringsavdelningens lokaler kan när de inte används för landstingets ända- mål utlånas eller hyras av grupper av handi— kappade eller handikapporganisationer. Det- ta gäller badavdelningen (inkl. bastu), gym- nastiksalen och i vissa fall samlingssalen.

Samtalsrum är inrett i avdelningen där den handikappade på avtalade tider kan träffa såväl handikappkonsulent på rehabi- literingsavdelningen som läkare eller andra för rådgivning.

Anställda

Inom bostadsavdelningen sysselsättes 1 föreståndarinna, heltid 2 biträden » 5 biträden deltid 3 biträden nattjour, deltid

och inom rehabiliteringsavdelningen 1 konsulent (chef) heltid 1 sjukgymnast » (hjälpmedelscentr.) l arbetsterapeut » » 2 skrivbiträden deltid » 1 sjukgymnast heltid (sjukgymn. och bad) »

] biträde » >> 1 arbetsterapeut » (arbetsterapin) 1 biträde » >>

1 undersköterska deltid (korttidshemmet) 2 biträden » » 3 biträden, nattjour » » 2 biträden » (kök och matsal)

Fullt utbyggd torde personalstyrkan be— höva vara ungefär dubbelt så stor, vilket be- räknas kunna bli fallet under 1971.

Preliminära produktionskostnader kr

Byggnadsentreprenad inkl. el- och

vvs-installationer 5 330 000: — Servis- och anslutningskostnader 75 000: — Kreditivkostnader (4,5 % av 5,5 miljoner) 250 000: — Projekteringskostnader 440 000: —— Kontroll- och besiktningskost- nader 50 000: —- Administrationskostnader 25 000: —— Kopieringskostnader 30 000: — 6 200 000: — Trädgårdsanläggning 50 000: — Oförutsett 125 000: — Tomtkostnader 0 Summa byggnadskostnader 6 375 000: — Inventarier 258 000: — Summa produktionskostnader 6 633 000: —

Växjö stad har utan kostnad ställt mark till förfogande, efterskänkt gatubyggnads- kostnader och anslutningsavgifter för bo- stadsfastigheterna, svarat för kontrollant- skap, projekterings- och arbetsledning samt medelsförvaltning under byggnadstiden.

Länsbostadsnämnden har ännu i decem- ber 1970 icke behandlat låneansökan, var- för definitiv finansieringsplan saknas. Han— sakoncernen har beviljat ett 60-årigt amor- teringslån om 4 300 000 kronor med 10 års bindning till en ränta av 7,45 %. I övrigt erforderliga lån har Livförsäkringsbolaget Valand och Sparbanken Kronoberg förkla- rat sig beredda att lämna.

Bostadshyran har preliminärt beräknats till 85: —/ m2. Stiftelsen Fokus i Göteborg hyr 18 lägenheter direkt av fastighetsägaren på grunder, som tidigare redovisats.

Då verksamheten vid rehabiliteringsav- delningen helt bedrives i landstingets regi, har stiftelsen endast att uppbära lokalhyra, som preliminärt har beräknats till 300 000 kronor eller ca 120: —/ m2.

Den handikappade hyr sin bostad på sam- ma villkor som på den vanliga hyresmark— naden. Då den handikappade själv hyr sin bostad av Stiftelsen Fokus är utgångspunk-

ten, att han eller hon själv genom egen ar- betsinsats eller förtidspension skall svara för sin boendekostnad (bostad och service). Stif- telsen garanterar hyresgästen att dessa kost- nader ej skall överstiga 20 % av hans eller hennes bruttoinkomst. För de kostnader, som inte täcks genom allmänna bidrag, svarar stiftelsen.

MEBORGARHUS

O IO 50 L .

Med borgarhus i Gamlestaden. Plan över området.

13.1 Allmänt

Stadsdelen Gamlestaden är belägen ca 4 km norr om Göteborgs centrum. Vissa områden av stadsdelen domineras av fabriker. Befolk- ningen i stadsdelen uppgick år 1960 till 8 559 invånare men har senare minskat. Bo- stadsbebyggelsen utgörs av 3-våningshus, byggda under åren 1900—1950. För att för- bättra servicen och komplettera de i många fall omoderna och nedslitna bostäderna har i stadsdelen uppförts ett medborgarhus inne— hållande en rad servicefunktioner.

13.2 Tidsuppgifter

1947 beslutade Göteborgs stadsfullmäktige att uppdra åt drätselkammaren att fullfölja en påbörjad utredning om behovet av med- borgarhus i Gamlestaden. 1950 beslutade fullmäktige att en allmän arkitekttävling om medborgarhusets utformning skulle anord-

IOIOM

nas. Tävlingen avgjordes 1951 och detalj- projekteringsarbetet påbörjades 1952. 1954 fastställdes stadsplan för området och 1957 påbörjades byggnationen. Anläggningen togs i sin helhet i bruk i januari 1961. Viss till- byggnad har skett senare.

13.3 Ansvariga

Byggherre var Göteborgs stads drätselkam- mare genom särskild byggnadskommitté.

Arkitekt var arkitekt SAR Torgny Gyn— nerstedt, Stockholm. Entreprenör var Tholén och Stenberg byggnads AB.

13.4 Organisatoriska uppgifter

Medborgarhuset i Gamlestaden har en om— fattande förhistoria, många organ har varit delaktiga i dess tillkomst. Redan 1934 bil- dades Gamlestadens Medborgarhusförening

urz' ocu muszmm

ammo alauorzx o sum BARN OCH osm- POSTLDKM-ER MÖORAVÅRD LÅKAR o IO 20 30"-

Medborgarhus i Gamlestaden. Plan över bottenvåningen.

u. p. a., vilken kom att spela stor roll som opinionsbildare för medborgarhusets till— komst.

Sedan frågan om ett kommunalhus i Gam- lestaden varit föremål för utredningar och handläggning hos olika kommunala bered- ningar och kommittéer beslutade Göteborgs stadsfullmäktige i mars 1947 att uppdraga åt dåvarande drätselkammarens första av- delning att fullfölja utredningen angående kommunalhus i Gamlestaden sedermera be- nämnt Gamlestadens medborgarhus.

Stadsfullmäktige beslutade vid samma sammanträde att en särskild styrelse för handläggning av ärenden rörande anordnan— de av allmänna samlingslokaler i staden skulle inrättas. Det fortsatta utredningsar- betet kom därför att bedrivas i samlings- lokalstyrelsens regi, med biträde av bygg- nadstekniska byrån och i samråd med Gam- lestadens medborgarhusförening.

Stadsdelen hade år 1960 8 559 invånare, varav 3996 förvärvsarbetande. Bostadsbe- ståndet utgjordes huvudsakligen av s.k. landshövdingehus, en bottenvåning av sten och två våningar av trä. Området var i stark avsaknad av komplement och service

till de i många fall små, gamla och nedslitna bostäderna. Området har senare successivt sanerats och på gmnd av utrymmeskrav för en stor trafikanläggning kommer ca 1 300 lägenheter att rivas de första åren på 1970— talet. Områdets befolkning hade till i no- vember 1969 främst beroende på sanering minskat till 5 974.

1950 beslutade stadsfullmäktige att en all- män arkitekttävling om anläggningens ut- formning skulle anordnas.

Tävlingen avgjordes 1951 och till första- pristagare utsågs arkitekt SAR Torgny Gyn- nerstedt, Stockholm. 1954 beslutade drätsel- kammaren att det fortsatta projekteringsar- betet skulle handhas av en byggnadskom- mitté om sex personer, varav tre från drät- selkammaren, två från samlingslokalstyrel- sen och en från medborgarhusföreningen.

De lokaler som skulle inrymmas i anlägg- ningen var bl. a. följande:

Samlingslokaler

Post- och brevbärarexpedition Filialbibliotek

Distriktsläkaremottagning Mindre tandpoliklinik

Bama- och mödravårdscentral

Biograf

Kafé och matservering I augusti 1956 beslutade stadsfullmäktige att fastighetsnämnden skall handha förvalt- ningen av medborgarhuset. Socialförvalt- ningen hyr samlingslokalerna, för att sedan återuthyra dessa till föreningar och organi- sationer genom ett för social- och skolför- valtningama gemensamt uthyrningskontor.

Totalt arbetar ca 35 personer i anlägg- ningen. Samlingslokaldelen/ biblioteket har ett intensivt utnyttjande. Biografen besöks av i genomsnitt 100 personer per föreställ- ning.

Under tiden 1960—1967 sköttes samlings- lokalerna av en deltidsanställd föreståndare. Därefter har föreståndaren varit heltidsan- ställd. Åtgärden vidtogs för att på ett bättre sätt kunna ge hyresgästerna en hygglig ser— vice. Särskilt skulle föreståndaren bistå pen- sionärerna i deras verksamhet. En påtaglig aktivering av verksamheten i samlingsloka- lerna har kunnat förmärkas sedan förestån- dartjänsten blev inrättad som heltidsanställ- ning.

13.5 Tekniska uppgifter

De olika i anläggningen ingående lokalgrup- perna har sammanförts i byggnadskroppen i en eller två våningar vilka grupperats kring en planterad gård, med entré från Brahegatan och öppen mot grönstråket norr om tomten. Samtliga lokaler är tillgängliga från denna gård, vissa även utifrån.

I anläggningen inryms således en biograf med ca 400 platser, postanstalt med brev- bärarexpedition samt biblioteksfilial.

De allmänna samlingslokalerna, som om- fattar en samlingslokal för 300 personer med scenanordningar, en samlingslokal för 150 personer försedd med en liten scen, en sam- lingssal för 75 personer, tre klubbrum samt erforderliga kapp- och foajéutrymmen, har förlagts längs Skaragatan. I anslutning till dessa lokaler har kaféet förlagts så att det vid behov kan betjäna hyresgäster av de båda sarnlingssalarna. Samlingssalar och klubbrum betjänas dessutom av ett kafékök,

förlagt mellan de mindre samlingssalarna. 1 ett övre våningsplan, tillgängligt från entrén till samlingssalarna, har åtta klubb- eller kontorsrum förlagts. Från nämnda entré, till vilken en mindre expedition är ansluten, nås även de till källaren förlagda idrotts— lokalerna. Bibliotekslokalerna, som omfattar entré, läse- och lånesalar för barn resp. äld- re, sagorum, arbetsrum för personalen samt magasinsutrymmen, har förlagts till en en- våningslänga längs Götaholmsgatan. I en tvåvåningslänga längs Brahegatan har bot- tenvåningen disponerats för postkontor, barn- och mödravårdscentral, sjukvårdsaffär samt lokaler för distriktsläkare medan vå— ningen 1 tr. disponerats för lokaler för brev- bärarcentral, tandpoliklinik och en vaktmäs- tarebostad. Biografen slutligen har förlagts innanför nyssnämnda byggnad och längs tomtens norra byggnadshnje. Lokalytorna framgår av nedanstående:

Lokal m?

Huvudentré, expedition, kapprum och toaletter 282 Tre samlingsrum för resp. 300, 150 och 75 personer, jämte tillhörande utrymmen 606 Fem klubbrum med kapprum samt kök 143 Kafé med matservering 230 Kontorslokaler 164 Biograf 570 Folkbibliotek 400 Postexpedition ] 86 Distriktsläkarmottagning 95 Tandpoliklinik 194 Barna- och mödravårdscentral 146

Summa m2 3 016

I källarvåningen är därtill förlagda mo- tions- och badanläggning, slöjdlokaler rn. m.

Under 1970 har inom anläggningen upp— förts en utomhusscen.

13.6 Ekonomiska uppgifter

Den år 1954 uppgjorda kalkylen över kostnader för anläggningen uppgick till 3 800 000 kronor, varav byggnadsarbeten 2 425 000 kronor.

Driftkostnaderna beräknades till totalt 240 500 kronor/ år medan intäkterna beräk- nades till 195 380 kronor/år och underskot-

På grund av vissa kompletteringar av det ursprungliga lokalprogrammet och annat blev den slutliga totala anläggningskostna- den 5 920 000 kronor, varav 125 000 kronor utgjorde statslån och resten av Göteborgs stadsfullmäktige beviljat anslag.

Totala driftkostnaden för anläggningen (inkl. underhåll, kapitalkostnader etc.) var 1969 565 000 kronor medan intäkterna var 448 000 kronor och alltså underskottet 117 000 kronor.

find/1” j] [i”—"M +

öerRGÄRD

Kvarteren Östergård och Österhus. Plan över området.

14.1 Allmänt

Östergård och Österhus är två kvarter i Kir— seberga församling i Malmö. Fastigheterna uppfördes av staden under åren 1916—24. Östergård inrymmer 190 lägenheter och Ös- terhus 90. De har samtliga ett eller två rum och kök. Lägenheterna är hårt nedslitna och saknar centralvärme, varmvatten, badrum och toalett. Byggnadernas exteriör har en påtaglig slumprägel. Fasaderna är smutsgula och skamfilade. Sönderslagna fönsterrutor och trasiga dörrar är heller inte ovanliga företeelser, lekmöjligheterna för barn är bristfälliga.

Initiativet till den intensivstudie av för- hållandena inom kvarteren som påbörjades hösten 1967 och som pågår ännu hösten 1970, kom från socialarbetarna inom den socialbyrå, som år 1965/ 66 inrättades i detta distrikt i samband med omorganisa- tionen av socialvården i Malmö i riktning mot en mera samordnad och decentralise- rad behandling av socialvårdsärenden på 10- kala socialbyråer. Resultaten av de sociolo- giska utredningarna har lett till utarbetan- det av ett aktionsprogram, som direkt syf- tar till både en sanering av bebyggelsen och

en social rehabilitering av de delar av be— folkningen inom området, som har sociala anpassningsstörningar.

14.2 Tidsuppgifter

Beräknad byggstart maj 1969. Verklig byggstart november 1969. Beräknad byggtid 30 månader.

Referenslägenhet —— provlägenhet _ färdig de- cember 1968.

Lägenheten ombyggd enligt definitiva pla- ner. Första inflyttning omkringjuli 1970.

14.3 Ansvariga

Byggherre: Malmö stads fastighetsnämnd . Arkitekt: Malmö stads fastighetskontor. Entreprenör: Malmö stads fastighetskontor.

14.4 Organisatoriska uppgifter

Det aktuella projektet initierades som nämnts vid andra socialbyrån i juni 1967 ge— nom en skrivelse till socialvårdsstyrelsen. Genom denna skrivelse ville man fästa styrelsens uppmärksamhet på förhållanden

VARDAGSRUM

SOVRUM HALL

_l KLK _i 11:11, l_

0 ! 5m

SOVRUM

Kvarteret Östergård. Plan över ombyggd lågen- het. Skrah'eringar anger förändring genom om- byggnad.

inom berörda kvarter. Mot bakgrund av socialbyråns skrivelse beslöt socialvårdssty— relsen den 27 juni 1967 att uppmärksamma socialnämnden och fastighetsnämnden på problemen i omnämnda fastigheter. Detta ledde till att tjänstemän vid socialförvalt- ningen och drätselkontorets statistikavdel— ning tillsammans med företrädare för so- ciologiska institutionen vid Lunds universi— tet diskuterade igenom problemen under andra halvåret 1967. Samtidigt planerades inom fastighetsnämnden en upprustning av fastigheterna. Detta förberedande arbete re- sulterade i att fastighetsnämnden och social- vårdsstyrelsen beslöt bevilja anslag för en so- ciologisk undersökning i det aktuella områ- det.

I september 1968 blev den sociologiska undersökningen färdig. På grundval av un— dersökningsresultatet utformades sedan ett förslag till aktionsprogram. I oktober 1968 tillsattes en arbetsgrupp, som fick till upp- gift att närmare utforma ett förslag till hand— lingsprogram. Förslaget färdigställdes i de- cember 1968 och tillstyrktes av socialvårds- styrelsen.

Statens råd för byggnadsforskning har för denna del av projektet beviljat anslag med 135 000 kronor.

För den bostadstekniska saneringen anvi- sade stadsfullmäktige i april 1969 3,8 milj. kronor. Projektet begränsades till att avse enbart kvarteret Östergård.

Handlingsprogrammet syftar således dels till en sanering av bebyggelsen, dels till en social rehabilitering av de delar av befolk- ningen inom området, som har sociala an- passningssvåiigheter.

Den sociala rehabiliteringen, som påbör- jades i april 1969, ledes av en projektgrupp. Denna består av en sociolog och en social- arbetare. Senare har ytterligare en socialar- betare fogats till gruppen. Gruppen har utar- betat riktlinjer för en realistisk lägenhetsför- delning. En del hyresgäster har anvisats bo- städer i annat bostadsområde och en del nya hyresgäster beräknas flytta in i området. Detta ska möjliggöra en differentierad hus- hållssammansättning i varje trappuppgång. Gruppen samarbetar med bl. a. bostadsför- medlingen och andra socialbyrån. Den ska försöka aktivera hyresgästerna till att bilda intresseföreningar för miljövård och kontak- ter med kommunala myndigheter. En sam- arbetsgrupp ska bildas, bestående av repre— sentanter för socialförvaltningen, fastighets- förvaltningen, arbetsförmedlingen, bostads- förmedlingen, andra socialbyrån, sociologis- ka institutionen och hyresgästerna samt medlemmarna i projektgruppen.

Under pågående restaurering upplåtes en lokal inom Östergård för projektgruppen (expedition) och en lokal för fritidsändamål (samkväm en gång i veckan, kollektiv lunch 8—10 personer, bokutlåning — i samarbete med filialbiblioteket — »barnparkering» etc.).

Socialvårdsstyrelsen har i skrivelse till fastighetsnämnden hemställt om permanent— ning av fritidslokal i kv. Östergård.

I närheten av området finns filialbiblio— tek, fritidsgård, barnstuga, idrottsplats, skola etc.

14.5 Tekniska uppgifter

Befintliga förhållanden

Kv. Östergård inrymmer f. n. 190 bostads- lägenheter varav 130 st. 1 r. 0. k. om cirka

31 m2, 60 st. 2 r. 0. k. om cirka 50 mi, 1 st. kafé samt 2 butikslägenheter och 1 kontorsrum. Fastigheten är uppförd i block omfattande vartdera 2 trapphus inrymman- de 12 lägenheter.

I källarvåningen finns 6 st. tvättstugor vardera utrustad med gaseldad tvättmaskin samt centrifug. För varje trappa finns 3 toaletter, varav 1 är placerad i källaren och 2 på vinden. Fastigheten är byggnadstek- niskt i gott skick. Fastigheten uppvärmes med kakelugnar i rummen och kombina- tionsspisar, gas—ved, i köken. Lägenheterna är hårt nerslitna. Köksutrustningen är omo- dern. Städskåp och kylskåp saknas. Golven är nerslitna och ny golvbeläggning erford- ras. Till varje lägenhet hör ett vinds- samt ett källarförråd.

Beslutad ombyggnad

Befintlig Föreslagen Storlek fördelning 24.2.1969 1 rok 130 60 2 rok 60 80 3 rok ——- 20 Summa 190 160

Alla lägenheter utrustas med egen dusch och toalett. Nya gasspisar med 2 lågor för de mindre och 3 lågor för de större lägen- heterna installeras, köken förses med helt ny inredning med rostfria diskbänkar, skaf- feri, städskåp, överskåp och arbetsbänkar.

Alla lägenheter utrustas med moderna 15 0 l kylskåp av kompressortyp.

I trerumslägenheterna ersätts skafferi och kylskåp med s.k. kombikylskåp med cirka 3201 rymd.

De gamla garderoberna ersättes med mo- derna garderober.

Golven belägges med linoleum i torra rum och svetsad plastmatta i våta rum. Lä- genheterna ommålas och skadade fönster bytes.

Värmeförsörjningen har utretts i samar- bete med industriverken. Härvid har fram— kommit att uppvärmning medelst direktver- kande gasradiatorer är billigare än konven- tionell värmeledning eller elvärme i såväl in- stallation som drift.

Varmvatten erhålles genom 8 st. gas- värmda varmvattenberedare i källarna. De otidsenliga sop— och toalettbyggnaderna på gården rives och ersättes med nya tidsenliga soprum i kombination med cykelgarage.

Gårdsplanen utformas mer miljövänlig för alla åldrar och förses med gräs- och lekytor samt planteringar. I anslutning till gårds- infarterna ordnas parkering för cirka 20 bi- lar.

För arbetets bedrivande fordras omflytt- ning av hyresgästerna. Det beräknas den 1.4.1969 finnas 63 tomma lägenheter och för att kunna bedriva byggnadsarbetet ratio- nellt måste man samtidigt arbeta med 3 st. huskroppar eller 36 lägenheter. Problemet med omflyttning måste lösas gemensamt av bostadsförmedlingen, hyres- och arrendeby- rån och socialförvaltningen. Efter ombygg- naden beräknas fastigheten bli självbärande.

14.6 Ekonomiska uppgifter

Länsbostadsdirektören har vid underhands— kontakt bedömt att statliga lån skall kun- na påräknas. Detta innebär att kostnader- na för moderniseringen beräknas uppgå till

Sammanställning av hyror efter ombyggnad i kvarteret Östergård, upprättad i september 1970. Storlek m2 Hyra per månad kronor Pens.läg. 1 rok 31 196: — >> » 2 rok 51 323: —— Bost.läg. 1 rok 30 190: — » » 2 rok 51 323: — » » 3 rok 71 450: ——

Byggnadsarbeten Målningsarbeten VVS-arbeten El-arbeten Planteringsarbeten Oförutsett 7 % Adm.+arvoden 7 %

Summa kr för ombyggnaden Omllyttningskostnader Hyresförluster under byggnadstiden Summa kr

3 820000 kronor och kallhyran i genom— snitt till cirka 52: 70 kr/m2 och år. I denna kostnad ingår omflyttningskostnader och hyresförluster under byggnadstiden med 170 000 kronor. Bästa statliga lån sökes för moderniseringen.

Låneframställningen delas i två delar. Dels sökes förbättringslån för 34 st. pen- sionärslägenheter och dels bostadslån för ombyggnad för 126 st. bostadslägenheter.

Hyror

Moderniseringen beräknas kosta cirka 515 kr/ 1112 lägenhetsyta och kallhyran blir för de 34 pensionärslägenheterna 49:70 kr/ m2 och år och för de 126 bostadslägenheterna 53: 40 kr/ rn2 och år. Bränsletillägget beräk— nas bli 9:50 kr/m2 och år enligt industri- verkens utredning.

Hyrorna för de olika lägenheter framgår av sammanställning på sidan 76.

Kostnadssammanställning för ombyggnad och modernisering av kv. Östergård redovi- sas ovan.

1 930 000: 410 000: 543 000: 170 000: 100 000: 247 000: 250 000:

lllllll

35 000: 135 000:

3 650 000: ——

170000:—

3820000:—

nu .......... n

. .. .. ,.

lDROTTSPLATS

I:)

Servicecentrum i Horndal. Plan över anläggningen.

15.1 Allmänt

Horndal är ett samhälle i Dalarna, beläget 26 km norr om Avesta centrum. I Horndal har uppförts en skolanläggning med låg-, mellan- och högstadier som utnyttjas av to- talt 452 elever. I anslutning till skolan har anordnats en central fritidsanläggning kallad Forum, för befolkningen i Horndal och By med tillhörande omland, ca 4 150 personer.

15.2 Tidsuppgifter

Arbetet med planering av skolenheten i Horndal startade 1959. En inbjuden arki- tekttävling om skolans utformning genom- fördes och 1963 påbörjades detaljprojekte- ringen. Byggstarten skedde hösten 1964 och mellanstadieskolan samt samlingslokalsdelen togs i bruk vintern 1966 och övriga delar hösten 1966.

15.3 Ansvariga

Byggherre var By kommun.

Arkitekt var Winnerström och Hagbergs' arkitektfirma, Vällingby.

Entreprenör var AB Vägförbättrin gar.

15.4 Organisatoriska uppgifter

Det första anslaget till projektering av Horn- dals skola lämnades av dåvarande By kom- munalfullmäktige år 1959. Under åren 1959 —62 pågick utredningar kring skolans lokal- behov och framtida användning. I samband härmed diskuterades möjligheten att använ- da anläggningen även som service- och fri— tidscentrum för bygden i övrigt. Programmeringsarbetet uppdrogs åt en speciell skolbyggnadskommitté i vilken in- gick representanter för kommun, skola, för- eningar och ortens industrier, som är två

företag inom järnhanterings- respektive trä- förädlingsbranschen med vartdera ca 260 anställda.

Kommittén utarbetade ett program för samordning av skolans lokaler med övriga lokaler för rekreation och fritidsverksamhe- ter. Programmet utgjorde underlag för en inbjuden arkitekttävling som genomfördes 1962—63. Detaljprojekteringsarbetet av det vinnande förslaget påbörjades 1963.

Anläggningen består av undervisningslo- kaler för förskola, lågstadium, mellansta- dium och högstadium, vidare aula, mindre samlingslokaler, matsal, klubbrum, institu- tioner och verkstäder, simhall samt gymnas- tikhall.

Skolstyrelsen är huvudman för huvudde- len av anläggningen medan fritidsnämnden är huvudman för badanläggningen. Uthyr- ning av lokaler till föreningar och enskilda administreras av fritidsnämnden.

I anläggningen är förutom skolans perso- nal två vaktmästare och en maskinist an- ställda, vilka betjänar samtliga i anläggning- en ingående delar. Likaså är en badmästare anställd som under skoltid tjänstgör som siminstruktör för elever.

För underhåll och teknisk drift av an- läggningen ansvarar fastighetskontoret.

15.5 Tekniska uppgifter

Anläggningen består av ett antal byggnader, de flesta i ett plan.

I Forumbyggnaden inryms en samlings- sal om 140 rn2 som utnyttjas som skolans aula, för sammankomster, teater— och kon- sertlokal samt kvällstid vissa dagar som bio- graf. Antalet sittplatser är 200.

En mindre samlingssal om 78 rn2 utnytt- jas som skolans musiksal. Den kan genom vikväggsarrangemang anslutas till den stör- re samlingssalen och rymmer ca 65 sittplat- ser.

Ytterligare en samlingssal om 76 rn2 an- vänds som personalmatsal och för förenings- möten och privata arrangemang.

Två klubbrum om 29 m2 respektive 50 rn2 används bl. a. för musikskoleverk—

samhet, som kliniker och för konferenser. Kvällstid används de för studiecirklar och föreningsmöten.

Klassrum och övningslokaler uthyres till ortens studieorganisationer kvällstid.

Skolans matsal om 206 m2 används un- der icke skoltid till föreningsändamål, till allmän danslokal m. rn.

Gymnastikanläggningen, som är 666 m*—', omfattar gymnastiksal samt omklädnings- och duschrum, läktare och förråd, används för skolgymnastik och för allmänheten. Var- dagar utnyttjas gymnastikanläggningen i ca 10—13 timmar per dygn.

Badanläggningen, som är 460 m2, omfat- tar simbassäng med måtten 25 X 8 m samt omklädnings- och tvättrum med bastu, an- vänds på samma sätt som gymnastikanlägg- ningen.

Under idrottsbyggnaden finns ett skydds- rum för 200 personer i vilket bl. a. en kort- hållsbana för skytte är anordnad.

Slutligen kan nämnas att en av lågstadie- skolans paviljonger användes som förskola.

15.6 Ekonomiska uppgifter

Den kalkyl som i juni 1964 behandlades och godkändes av kommunalnämnden och senare av kommunfullmäktige hade föl— jande utseende:

kronor Byggkostnad 6 427 000 Inventarier 768 000 Planering och va-arbeten 100 000 Summa kronor 7 295 000

Detta skulle finansieras på följande sätt: Statsbidrag 1 095 000 Lån/bidrag från Statens nämnd för samlingslokaler 500 000 Län 4 700 000 Kommunens egna medel ] 000 000 Summa kronor 7 295 000

Den slutliga kostnaden för anläggningen blev 9 580 000 kronor. Denna finansierades på följande sätt:

kronor

Statsbidrag 1 141 500 Lån/bidrag från Statens nämnd för samlingslokaler 500 000 Övriga lån Träindustriarbetarnas Erkända arbetslöshetskassa 1 000 000 KPA (Kommunernas Pensions- anstalt) 700 000 Gävle-Dala Centralkassa 500 000 Allmänna Pensionsfonden 500 000 SAR:s pensionskassa 1 000 000 Länssparbanken 940 000 Kommunens egna medel 3 298 000

Summa kronor 9 580 000

Slutligen kan nämnas att driftkOStnaden för anläggningen, inklusive städning, år 1969 uppgick till 950 000 kronor.

Projekt nr 16 Lindängeskolan :" Malmö

Lindängeskolan. Plan över bottenvåning.

16.1 Allmänt

I stadsdelen Södra Fosie i södra delen av Malmö kommun planeras en skolanläggning integrerad med en rad andra kommunala och andra servicelokaler. Stadsdelen skall fullt utbyggd hysa ca 11 000 invånare. Norr om Lindängeskolan planeras ett mindre köpcentrum, ytterligare en låg- och mellan- stadieskola, ett åldringscentrum samt ser- vicehus m. m.

16.2 Tidsuppgifter

Stadsplanearbetet för stadsdelen Södra Fosie påbörjades av stadsingenjörskontoret våren 1966. Skiss till dispositionsplan framlades juli 1966.

Programarbetet för Lindängeskolan på- börjades 1969 och det slutliga programmet beräknas fastställas i början av 1971.

Byggstart för bostäderna skedde i februari 1969. Sista inflyttning beräknas ske i bör- jan av år 1973. Lindängeskolan beräknas

avanm- wmv- WELEK MKIII L-M SKOLA '" *. | | l : BARNSTUGA : l . : lind!) Lad-n: ! : - . 45— ! __.J MUSIXSAL IYELJEÅ SKOLLÄK. REKTOR WOIIIIYIGN STUDIER”! . 'n'" WERBYGGT lNOMHUSTORG SPORTHALL VON WHEN! måg,"... BIBLIOTEK FRITIDSGÅRD SAMLINGS- SAL 0 to 20 ” Com |__—häl

kunna tas i bruk med en första etapp höst- terminen 1972 och i sin helhet vårterminen 1973.

16.3 Ansvariga

Byggherre är Malmö stads fastighetsnämnd. Arkitektkonsult är Dahl och Strömdahl ar- kitekter SAR, Malmö.

Projektledningen handhas av fastighets- kontoret och skolkontoret i staden gemen- samt. Entreprenör är ännu ej utsedd.

16.4 Organisatoriska uppgifter

I Lindängen kommer en låg- och mellan- stadieskola att uppföras. Till denna kom- mer att knytas biblioteksfilial, fritidsgård, tandpoliklinik, mindre sporthall samt barn- stuga. Söder om anläggningen planeras stör- re idrottsfält. Programarbetet har bedrivits med tanke på långtgående integration av lokaler och verksamheter. Erfarenheter har

Begärd Beräknad Verklig Skillnad nettoyta m= bruttoyta m2 bruttoyta m2 m2 . Skola 2 586 4 310 3 700 — 610 Tandpoliklinik 235 392 338 — 54 | Biblioteksfilial 560 700 632 — 68 | Fritidsgård ] 298 2 163 1 950 —— 213 | Sporthall 2 225 3 179 2 136 —1 043 l Bamstuga 1 107 1 453 1 354 — 99 , Summa 7 921 12 197 10 110 —2 087 därvid kunnat inhämtas från andra försök i 16.5 Tekniska uppgifter den riktningen som utförts tidigare i Malmö.

De berörda kommunala förvaltningarna har inlämnat önskade lokalprogram. Dessa har sedan bearbetats av en arbetsgrupp med stadens fastighetskontor som sammanhållan- de. En noggrann genomgång av samtliga begärda lokaler har därefter skett funktions- vis för att utröna möjligheter till samord- ning. Faktorer som ljudalstring, utnyttjan- detid, insynsaspekter, behov av lokalsam- band m.m. har därvid bearbetats. Arbetet resulterade i ett funktionsschema för anlägg- ningen som helhet, vilket användes som un- derlag för utarbetande av programskisser.

Skolförvaltningen har under arbetets gång i stor utsträckning tagit initiativ till ett ef- fektivt utnyttjande av skollokaler under den tid dessa icke användes för undervisnings- ändamål. På så sätt har olika skollokaler kunnat ställas till samtliga övriga berörda förvaltningars förfogande, vilket dels inne— bär en minskning av begärda lokalytor för dessa och dels innebär en möjlighet till ökad verksamhet utan krav på motsvarande ök- ning av lokalytorna.

Sålunda har skolbibliotek och stads- bibliotek samordnats, lokal för Skolmåltid och kafeteria, lokaler för skolgymnastik och allmän idrottsverksamhet, fritidsgård och fritidslokaler för skolan likaså. Personalut- rymmena har också i möjligaste mån sam- ordnats för att föra personal av olika kate- gorier tillsammans.

De frågor som berör samordnad drift, förvaltning och finansiering av anläggningen behandlas av särskilt tillsatta arbetsgrup- per.

Anläggningen kommer att uppföras i ett plan och utan hinder för rullstolsbundna eller andra handikappade.

De för utomstående normalt utnyttjade lokalerna är grupperade runt ett överbyggt inomhustorg som utgör en gemensam lokal- resurs och som bl. a. är avsett att användas för olika praktiska aktiviteter, motions— och idrottsändamål. Från detta torg nås allmän cafeteria, bibliotek med reception, undervis— ningslokaler, motions- och gymnastiksalar samt samlingssal.

Den besparade ytan utgör ca 17 % av den beräknade bruttoytan.

Byggnaden planeras utbyggd med en pre- fabricerad stomme samt icke bärande mel- lanväggar för att medge en framtida om- disponering av lokalerna.

16.6 Ekonomiska uppgifter

Planeringen av anläggningen befinner sig vid tiden för denna redovisning i ett avslu- tande programmeringsskede. Någon kost— nadsberäkning är ännu inte utförd. En pre— liminär kostnadsuppskattning pekar mot storleksordningen 14 milj. kr. Det kan emellertid förutsättas, att den beräknade ytbesparingen skall återspeglas i en motsva— rande besparing i byggnadskostnaderna, ca 2 milj. kr. '

Projekt nr 17 Porthälla i Partille

1.1-"( 1»:th

tu.-Yuma

Porthälla. Plan över anläggningen.

17.1 Allmänt

I Partille kommun, 10 km från Göteborgs centrum, har byggts en skolanläggning med integrerad kommunal service. Anläggningen utgör i praktiken ett medborgarhus och kal- las Porthälla. Den omfattar skola, biblio- tek, matsal, idrottshall m.m. Porthälla är en av de första och mest omtalade integre- rade anläggningarna i landet och har kom- mit att utnyttjas intensivt.

17.2 Tidsuppgifter

1961 beslutade skolstyrelsen ikommunen att en allsidig lokalbehovsutredning för kom- munala lokaler skulle genomföras. Så sked- de och många av de mest angelägna loka- lerna samlades i Porthällaprojektet vars lo- kalprogram godkändes av Skolöverstyrelsen 1963. Skoldelen togs i bruk 1964, biblio- teket 1965 och idrottshallen 1966.

17.3 Ansvariga

Byggherre var av kommunalfullmäktige vald skolbyggnadskommitté. Arkitekt var Zim- dahls arkitektkontori Göteborg. Entreprenör Svenska Väg AB.

17.4 Organisatoriska uppgifter

År 1960 hade Partille kommun 15 000 in- vånare och år 1970 25 000. Den snabba ut- byggnadstakten under 1960—talet ställde

kommunen inför svåra problem bl.a. vad gällde utbyggnaden av skolor och annan kommunal service. I enlighet med riktlin- jerna i läroplan för grundskolan 1962 samt av ekonomiska skäl kom därför möjlighe— terna att dubbelutnyttja vissa lokaler att in— tensivt diskuteras, framför allt i två pla- nerade högstadieskolor, därav en senare kal- lad Porthälla.

Efter det att skolstyrelsens beslutade lo- kalbehovsutredning presenterats i november 1961 anlitades arkitektkonsulten. Skissrit- ningar presenterades därefter för bl. a. Skol- överstyrelsen, Riksidrottsförbundet samt en rad kommunala organ. I januari 1963 be- slutade fullmäktige om uppförande av Port- hälla och skoldelen togs i bruk hösttermi- nen 1964 och de övriga delarna successivt.

Anläggningen är uppförd i huvudsak i ett plan och består av ett antal lokalgrupper av vilka de flesta nås från en entréhall.

De olika delarna är:

Folk- och skolbibliotek Undervisningslokaler Skolrestaurang Utställningslokal Aula

Idrottshall

Folk- och skolbiblioteket har kombine- rats i en funktion under huvudmannaskap av biblioteksstyrelsen men där skolstyrel- sen ansvarar för lokaler och för administra-

tion och drift. Biblioteket utnyttjas inten- sivt också av eleverna under raster och hål- timmar. Biblioteket hålls öppet kl. 8—21.

Undervisningslokalema omfattar 5 pa— rallellig högstadieskola. Lokalerna utnyttjas även för yrkesskolans dagkurser, för vuxen- utbildning, för musikskola, för studieför- bundens kvällskurser m.m. Under läsåret 1969/70 var 115 grupper fast inbokade i dessa lokaler utöver skolans ordinarie under- visning. Därtill kommer en mängd tillfälliga lokalupplåtelser.

Skolrestaurangen omfattar kök samt tre matsalar i varierande storlek. Den utnytt- jas av elever, skolpersonal och kommunal- anställda samt har kvällsöppet för alla som besöker anläggningen. Därtill används den vid större konferenser, fester och andra sammankomster.

Utställningslokalen administreras av bib- lioteket medan skolstyrelsen ansvarar för drift, städning etc. Lokalen utnyttjas inten- sivt och är öppen även för allmänheten från kl. 8.00 på morgonen.

Aulan används i skolarbetet men även för sammankomster av de mest skiftande slag. Aulan rymmer upp till 350 personer. Entréhallen intill kan även utnyttjas som uppehållsrum och har ca 70 sittplatser.

Idrottshallen är uppförd som separat bygg- nad intill övriga lokaler. Idrottshallen inne- håller bollhall med plats för ca 600 åskåda- re, två gymnastiksalar, bordtennishall, bow- linghall, bastu m.m. Dagtid, kl. 8—17, dis- poneras hallen enligt avtal för Skolidrott, medan fritidsnämnden övrig tid uthyr loka- lerna till föreningar och privatpersoner.

Utnyttjandet av idrottshallen är mycket högt och hallen är öppen klockan 08.00— 22.00.

De personer som är anställda och verk- samma inom Porthälla framgår av nedan- stående sammanställning:

På grund av det intensiva utnyttjandet av anläggningen finns vaktmästare verksam- ma från kl. 8 tills sista gruppen lämnat an- läggningen på kvällen.

Beträffande städningen bör nämnas att biblioteket städas efter kl. 21.00 medan 10- kalerna i övrigt städas på eftermiddagarna

Personal Antal Huvudman Skola Skolledare 3 Skolstyrelse Lärare (områknat till heltids- tjänster) 50 Kontorist 2 Elevvårdspersonal 3 Vaktmästare dagtid 2 kvällstid 1 Skolmåltidspersonal deltid 10 Städerskor, deltid 12 Musikledare, Skolläkare, skolsköterska 3 Bibliotek Bibliotekarier 4 Biblioteks- styrelsen Kontorister Idrottshallen Vaktmästare, heltid 2 Fritids- deltid 5 nämnden Städerska, heltid 1 Städerskor, deltid 2 Personal i bowlinghall 3 Privat arrendator

utan att städningen får inkräkta på verk- samheterna i lokalerna.

17.5 Tekniska uppgifter

Anläggningen Porthälla består av en större byggnadskropp innehållande bibliotek, skol- administration, aula, matsal samt undervis— ningslokaler, en mindre byggnad med un- dervisningslokaler samt en idrottshall. Anläggningens lokalprogram framgår av nedanstående sammanställning:

Lokal ma Bibliotek 600 Skoladministrationslokaler 84 Lärar- och läkaravdelning 102 esrum, grupprum m. m. 900 Institutionslokaler 1 522 Skolmåltidslokaler med kök 485 Aula 170 Idrottshall, bowling m. m. 5 000

Summa m' 8 863

Någon uppgift om lokalminskning på grund av integration är inte möjlig att läm- na. Allmänt har kommunen konstaterat att integrationen inneburit stora fördelar. Så-

lunda har eleverna fått tillgång till bl.a. bibliotek och idrottshall av bättre kvalitet än normalt, bildningsförbunden har kunnat erbjudas goda lokaler och utrustning samt kommunens invånare anläggning för verk- samheter och kontakt, ett egentligt med- borgarhus.

17.6 Ekonomiska uppgifter

Enligt den slutliga kostnadsredovisningen för Porthälla, som är dagtecknad i oktober 1970, uppgår investeringskostnadema, in- klusive tomtmark, till följande:

kronor Skola och bibliotek 17 044 300 ldrottshall 5 472 700 Panncentral 575 000

Summa kronor 23 092 000

Dessa kostnader har finaniserats med föl- jande medel:

kronor Lån 12 022 000 Skattemedel 9 370 000 Statsbidrag 1 700 000

Summa kronor 23 092 000

Anläggningens lokaler administreras till största delen av skolstyrelsen men idrotts— hallen administreras av fritidsnämnden och biblaotekets verksamhet av kulturnämnden.

Årligen fastställer de berörda kommunala nämnderna vilka belopp som skall erläggas för lokalhyror dem emellan, för uppvärm- ning och städning m. m.

SJm exempel på kostnader för utnytt- janc'e av Porthällas tjänster kan anges att äta lunch kostar 2: 90 kr för dem utom sko- lans elever som har tillstånd att äta i Port- hällt. Tillträde för allmänheten till mo- tionscentral och bastu kostar 10: —/ år eller 1: —'gång, kostnaden för att hyra lokal för föreningsmöte e. d. är 4: —/ gång och att hyra stora hallen i idrottsanläggningen för idrottsarrangemang med entréavgift kos— tar 100: — för 4 timmar.

eosmo SKOLA _ vznxsriuen vznxsrnnzn KONTOR SKOLA SKOLA SKOLA SAMMAN" IDEELLA FÖRENINGAR KONTOR TRÄDE ,, . SKOLA WXNAS uncnomscann AVD. DANS EXPEDITION,CAFE,BE$PISN.SJUKR X LEKSKOLA BORD— l " REDSKAP - om $COUTER,BASTU, . NvaRocArAN BUTIKER TENNIS LSL—FEEAST _ . x TOALErrzR SkOLGARD / GYMNASTIK om "vin N ,_ LAGER "PUB" , TEATERSAL * * * " ,l'JGE OMKLADNAD

Judiska Centret. Sektion och perspektiv genom anläggningen.

18.1 Allmänt

I en äldre byggnad i Stockholms centrum har efter ombyggnad inrymts ett »aktivi- tetshus» för den mosaiska församlingen i staden. Anläggningen innehåller skola, um- gänges- och hobbylokaler, kontorsrum m. m.

18.2 Tidsuppgifter

Huset byggdes 1904, ombyggnaden skedde 1962 och anläggningen invigdes i sitt nu- varande skick 1963.

18.3 Ansvariga

Ägare och byggherre är Judaica-Stiftelsen. Arkitekter för ombyggnaden var 2 arkitek- ter AB genom Stig von Huth och Judith Turner, arkitekter SAR, Lidingö. Entrepre- nör för ombyggnadsarbetet var AB Bygg- Wiklund, Stockholm.

18.4 Organisatoriska uppgifter

År 1960 inköpte Judaica-Stiftelsen fastighe- ten Nybrogatan 19 i Stockholm. Huset bygg- des år 1904 och har sedan dess inrymt bl. a. Sofi Almqvists Samskola.

Initiativet till köpet av fastigheten togs av ideella grupper med anknytning till mosaiska församlingen och skedde med stöd från kommunen, staten och en rad organisationer och enskilda personer.

Avsikten var att omforma huset till ett centrum för en rad aktiviteter, avsett för alla åldrar. Anläggningen utnyttjas nu för bl. a. lekskola, låg- och mellanstadieskola, vuxenutbildning, kursverksamhet, motion

och sport, umgänge i olika former.

I källarvåningen inryms gymnastik- och festsal med tillhörande foajé m.m., vidare bastu, hobby- och slöjdlokaler och »pub».

Bottenvåningen rymmer expedition, kök, matsal, bibliotek, gudstjänstrum, kafé m. m.

Våningen 1 trappa rymmer lekskola och ungdomsgård och våningarna 2 och 3 trap- por rymmer kontors- och skollokaler medan våning 4 trappor innehåller uthyrningslo- kaler.

I anläggningen är fem personer heltids- anställda, nämligen en föreståndare, en bitr. föreståndare, en husmor, en vaktmästare och ett skrivbiträde. Därtill kommer lärare i lekskola och skola samt viss deltidsan- ställd personal, bl. a. i cafeteria, för kurs- verksamhet etc.

Visst dubbelutnyttjande av lokalerna fö- rekommer så att t.ex. gymnastiksalen an- vänds även för teaterföreställningar, fester m. m. Kaféet används för skolluncher, guds- tjänster, utställningar, föreläsningar och för- eningsmöten. Skolan används även av Stock- holms stads vuxenutbildning.

Centret utnyttjas i genomsnitt av ca 1 000 personer per vecka.

Anläggningen är tillgänglig för allmänhe- ten och öppen mellan kl. 9.00 och 21.00.

18.5 Tekniska uppgifter

Anläggningen består av en tidigare kon- torshusdel mot Nybrogatan och en skol— husdel mot gården.

Anläggningens lokalprogram framgår av sammanställning på sidan 88.

skatarna" lllllllulllllllll!

GYMNASTIK -

TEATERSAL

BORDTENNIS

BUTIKER

NYBROGATAN |9

###-H

Judiska Centret. Plan över bottenvåningen.

18.6 Ekonomiska uppgifter

Kostnaden för inköp av tomt och bygg- nad år 1960 var 2,5 milj.kronor. Kostna- den för den år 1962 genomförda ombyggna- den var 1,6 milj. kronor. Dessa utgifter har finansierats med bidrag från stat och kom- mun, bidrag från organisationer och enskil- da personer och med lån från Mosaiska för- samlingen.

Driftkostnaderna för den egentliga akti- vitetsdelen (exklusive skoldelen) var för år 1969 ca 386 000 kr. varav bl. a. löner till anställda var ca 159 000 kr., hyreskostna— der 135 000 kr.

Summa m!

Lokal m2 Källarvåning foajé 62 »pub» 55 * slöjd 102 omkl. loge 81 gymnastik och scen 250 butikslager, bokförråd, sekundära utrymmen 400 kommunikationer, pannrum 300 1 250 Bottenvåning foajé, expedition 73 kafé 74 kontor, bibliotek 28 bordtennis 84 servering 75 kök 73 sjukrum 18 stortoaletter 72 butiker, 300 sekundär- och kommunikationsutrymmen 203 1 000 Våning 1 tr. ungdomsgård 180 sällskapsrum 90 dans 89 lekskola 251 vuxnas avd. 300 sekundår- och kommunikationsutrymmen 90 1 000 Våning 2 tr. föreningslokaler 371 kontor 300 grundskola 173 styrelserum 60 sekundår- och kommunikationsutrymmen 96 1 000 Våning 3 tr. grundskola 600 kontor 300 sekundår- och kommunikationsutrymmen 100 1 000 Våning 4 tr. verkstäder 330 skola 200 vaktmästarbostad 90 övr. sekundär— och kommunikations- utrymmen 380 1 000 6 250 88 SOU 1971: 26

FÖRS REST LEK HOBB VERKSTÄDER BIBL.

SALONG SCEN ursr . .. KON- FORS BIO VANT. scar. ARTISTER O IO 50 IOOm '. l ' —|_

Kulturhus i Umeå. Plan och sektion. Etapp 1: allmän del. Etapp 2: bibliotek m. rn. Etapp 3: teater.

19.1 Allmänt

I centralt läge i Umeå planeras att uppfö- ra ett gemenskapscentrum för en rad akti- viteter och servicefunktioner. Anläggningen kan utbyggas i etapper och skall vara myc- ket flexibelt utformad för att på kort och lång sikt kunna anpassas till uppkomman- de krav på förändringar.

19.2 Tidsuppgifter

En kommitté med uppgift att utreda verk— samhetsfrågor i det aktuella kvarteret till- sattes av Umeå stadsfullmäktige i juni 1968.

Ett första skissförslag presenterades i fe- bruari 1969.

I januari 1970 tog stadsfullmäktige prin- cipbeslut om att gemenskapsanläggningen skall byggas utan att ange tidpunkten för detta.

19.3 Ansvariga

Huvudman för utredningsverksamheten är Umeå stads kulturnämnd.

Arkitekt är Jan Thurfjell arkitektkontor AB, Umeå.

19.4 Organisatoriska uppgifter

Den tomt i centrala delen av Umeå stad som heter kv. Idun avsågs i stadsplanen be- byggas med teater. Senare har planerna ändrats. Vid stadsfullmäktiges sammanträde i juni 1968 tillsattes en kommitté, kulturhus— kommittén, med syfte att utreda frågan om verksamhetsformer i ett planerad bebyggan- de av kvarteret. Kommittén var parlamen- tariskt sammansatt.

För att utreda umeåbornas önskemål rö- rande kommunal service i det planerade kul- turhuset genomfördes en intervjuundersök-

ning av sociologiska institutionen vid Umeå universitet.

Resultatet presenterades i april 1969 och har delvis legat till grund för utformningen av anläggningen.

I det aktuella förslaget till gemenskaps- centrum eller kulturhus har tanken varit att åstadkomma en motvikt mot centrums i övrigt koncentrerade kommersiella verk- samheter genom att ge möjligheter till sam- varo och gemenskap i stadsmiljön. Anlägg- ningen skall vidga kulturbegreppet, åstad- komma samverkan mellan kommunala och andra kulturinstitutioner och ge stadens in- vånare service av olika slag.

Anläggningens centrala enhet blir en stor inbyggd hall, ett inomhustorg, med möjlig- heter till en mängd verksamheter och med direkt kontakt med angränsade lokaler och verksamheter.

Centralhallen skall kunna utnyttjas för stora utställningar, för teater- och andra publikföreställningar, för idrottsevenemang, för allmänt umgänge utan särskilt ändamål samt som väntplats för bussar, taxi, flyg etc.

I anslutning till hallen skall finnas loka- ler för hobbyverksamheter, kursverksamhet, motion, bad, försäljning, förtäring och ser- vice av typ barnparkering och lekplats, sköt- rum, telefoner m. in. Om tillfälliga aktivite- ter kräver stort utrymme skall hallen kun— na tas helt eller delvis i anspråk.

Kulturhuskommittén anser att kulturhu- set skall ledas av kulturnämnden, och att stadens kultursekreterare skall vara ansva— rig och verkställande tjänsteman. Program— verksamheten i anläggningen skall ledas av ett programråd på tre personer, kultursekre- teraren, en konstnärlig ledare samt chefs- vaktmästaren.

Den personal som kommer att vara verk- sam och anställd i anläggningen i den för- sta etappen är (utöver redan befintlig perso- nal under kulturnämnden):

1 konstnärlig ledare l förman 4 vaktmästare 2 kontorister ] hobbyverkstadsföreståndare 2 föreståndare för barnavdelningen.

Kommittén vill principiellt se kulturhu- sets entréhall som ett övertäckt torg med vad det innebär av lättillgänglighet och re- lativt stor frihet från ordningsföreskrifter. Det skall stå var och en fritt att utan kon- troll passera in i huset och delta i pågående aktivitet eller passivt ta del av vad som på- går. Ingen personal med enbart övervakande funktion bör enligt kulturhuskommittén an- ställas, utan eventuella ordningsproblem bör i första hand kunna lösas av husets personal.

19.5 Tekniska uppgifter

Den planerade anläggningen medger etapp— vis utbyggnad och flexibelt utnyttjande.

Etapp 1 omfattar en allmän del bc- stående av en stor hall ca 45 X 58 m, som på sidorna begränsas av två fyravånings- byggnader vilka rymmer de olika special— lokalerna. Hallen utrustas med flyttbara läk— tarsektioner.

Etapp 2 förutsätts bestå av en teater för den framtida fasta länsteatern i Umeå. Dess uppbyggnad är lika som etapp 1 men hal- len motsvaras här av teatersalong och scen- hus.

Etapp 3 avses inrymma bibliotek, utställ- ningshall och försäljningslokaler i en smal byggnad intill etapp 1.

Under varje etappbyggnad förläggs en vå- ning med förrådsutrymmen.

För närvarande arbetas på en vidareut- veckling av etappindelningen på grund av nya förutsättningar bl, a. för vissa kommu- nikationer.

Lokalytor vid fullt utbyggd anläggning framgår av nedanstående sammanställning:

Lokal m2 ca Inomhustorg 3 000 Teaterlokal m. m. 4 100 Konsertsal m. m. 400 Biograf 200 Utställningsutrymmen 300 Förtäring 500 Försäljning 800 Kursverksamhet 2 000 Motionslokaler 500 Central administration 400 Diverse 500

Summa m2 ca 12 700

En preliminär kostnadsbedömning har gjorts för byggande av etapp 1. Därvid beräknas byggnadskostnaden till 12000 000 kr. Ka— pitalkostnaden uppgår uppskattningsvis per år till 1 084 000 kr. varav ränta 720 000 kr. och amortering 364 000 kr.

Driftkostnaderna är enligt kulturhus- kommittén svåra att uppskatta för en okon- ventionell byggnad av detta slag. Det finns enligt kommitténs uppfattning anledning att anta att driftkostnaderna blir avsevärt läg— re än föreliggande preliminära beräkning- ar. Dessa anger driftkostnaderna till 763 000 kr. per år varav bl. a. städning ut- gör 300000 kr., värmekostnaden 250000 kr., underhåll 72 000 kr., elektricitet 40 000 kr.

Den ovan nämnda i anläggningen anställ- da och verksamma personalen beräknas kos- ta ca 413 000 kr. per år.

Totala årskostnaden för etapp 1 blir så.- ledes:

kronor Kapitalkostnad 1 084 000 Driftkostnad 763 000 Personalkostnad 413 000

Summa kronor 2 260 000

Ti_'_il

i ALI . iFLAKT | '. .

_;zi EL 2551; ———————————————U

UTEGRUPPAN

STUVAN

=

SAMLAN PRATAN

Ib =.

, KAPPRUM !AurMYSRUM : L— ——————————— ” vc

ENTRE

0 | 5 |Om

L | | | | I | | | | |

Plan över »Samlan».

20.1 Allmänt

»Samlan» är en mindre byggnad, avsedd för en rad olika verksamheter såsom ut- bildning, grupparbeten och samvaro. An— läggningen har hög teknisk utrustning och är flexibelt utformad. Samlan avses använ- das som fristående byggnad eller kopplad till befintliga anläggningar såsom skolor, fritidslokaler m. m. Samlan kan även använ- das för komplettering av äldre bostadsbe- byggelse och äldre stadsdelar.

20.2 Tidsuppgifter

Idéarbetet med utformning av »Samlan» på- börjades våren 1967. I juni 1969 bevilja— de Kungl. Maj:t (utbildningsdepartemen- tet) 1965 års musei- och utställningssakkun- niga (MUS -65) ett anslag för projektering och vidareutveckling av »Samlan». Uppfö- rande av ett provhus planeras hösten 1970.

Huvudman för arbetet med »Samlan» är MUS —65. Idégivare och initiativtagare till Samlan är arkitekt SAR Rolf Berg och fi]. lic. Sven Björklund.

20.4 Organisatoriska uppgifter

Projektet »Samlan» bygger på erfarenheter från folkbildning, från undervisning och umgänge, från fritidsarbete och självverk- samhet samt erfarenheter från experiment i studiokyrkan i Sigtuna.

»Samlan» är tänkt som en mindre an— läggning, möjlig att uppföras och användas som separat fungerande enhet eller i anslut- ning till befintliga anläggningar såsom sko- lor, industrier eller allmänna samlingsloka— ler. Den kan uppföras i glesbygd eller som komplement i befintlig bostadsmiljö.

»Samlans» program har tre huvudpunk- ter.

Den skall stimulera människor till delak- tighet, den skall vara så flexibel som möj- ligt och den skall brukas som en vardags— vara. .

Med delaktighet menas att de som träf- fas i »Samlan» skall kunna samtala med vardagsröst. Alla skall kunna se varandra, därav rummets mått, form och ljus och alla skall ha tillgång till sådana hjälpmedel som förr var förbehållna lärarna: tavlor, block, flanellograf, projektionsdukar etc.

För att en grupp skall fungera väl får den inte vara för stor. 2—25 peroner är ett lämp- ligt antal, men upp till 40 människor kan samlas i detta rum utan att god kontakt förloras. Allt detta kräver att rummet skall vara flexibelt. Det skall kunna rymma en mängd såväl gamla som nya aktiviteter för alla åldrar. Det medför att rummets inred- ning skall kunna bytas ut och rummet lätt kunna möbleras om. Till »Samlan» hör där— för bland annat ett stort möbelförråd, »Stu- van». Men »Samlan» är inte tänkt för bara konsumtion utan även produktion varför rummet kompletteras med ett kontrollrum, »Pratan», som även blir förberedelserum och grupprum. En lokal med så intensiv

verksamhet som denna förväntas rymma, förslits kraftigt. Därför är allt standardiserat och utbytbart — väggelement, inredning och utrustning.

»Samlan» har successivt utvecklats och idén presenterades år 1968.

I samband med att medel beviljades MUS -65 för projektering av ett provhus en- ligt »Sarrrlan»-principen och för vidare ut- veckling av projektet angavs även ett an- tal remissorgan som skulle höras i anslut- ning till detta arbete. En sådan remiss har utsänts och åter inkommit och resultatet har senare inarbetats i projektets utformning. Den successiva utformningen av projektet utförs av initiativtagarna i direkt samarbete med MUS -65. Avsikten är att till en bör- jan projektera ett provhus.

Förhandlingar om lämplig tomt för upp- förande av ett provhus pågår hösten 1970. Sannolikt kommer den första »Samlan» att uppföras i anslutning till någon gymnasie- skola i Stockholm.

Den första »Samlan» skall utprovas i fär- digt skick under minst ett års tid. Däref- ter skall definitiva ritningar för serietill- verkning upprättas.

En möjlighet som diskuterats är att bil- da ett halvstatligt bolag för att exploatera »Samlan».

Då det gäller administrationen av varje enskild »Samla» är avsikten att den skall administreras av en styrelse på 9 personer, intressenter i »Samlan». Var och en av des- sa har personligt ansvar för »Samlans» drift var nionde vecka. Styrelsen skall be- stå av 3 personer från »Samlans» huvud- man, 3 från dess största hyresgäst samt 3 från den ej organiserade allmänheten där en skall vara under 18 år och en över 67 år.

20.5 Tekniska uppgifter

»Samlans-projektet omfattar följande en- heter:

»Samlan» ca 7,2 x 7,2 eller

8,4 )( 8,4 m, höjd 4,5 m. »Pratan» ca 3,8 )( 3,8 m, höjd 2,7 rn. SOU 1971: 26

»Stuvan» ca 3.8 )( 4,4 m, höjd 2,7 m. Kapprum, toaletter m. m. 5,0 x 3,8 m, höjd 2,7 m. Galleri (tilläggsrum) 7,2 )( (1,7 — 3,6) m. »Utegruppa» ca 6 )( 8 m.

»Samlan» har dimensionerats för att kun— na rymma en rad olika aktiviteter såsom diskussioner och sammanträden, kurs— och hobbyverksamhet, undervisning, utställning- ar, dans och samvaro, andakt. »Samlan» har dubbel takhöjd för att få god akustik, pro- jektionsytor ovanför deltagarnas huvuden och god ventilation. Den har kvadratisk form för att underlätta grupperingar m.m. »Samlan» har endast takljus, detta för att få alla väggar som arbetsväggar med tavlor, flanellografer etc. På önskad plats kan ut- blicksfönster placeras. »Samlan» har hög teknisk utrustning i form av småbildsprojek- torer, bandspelare, TV-kamera och TV-mot- tagare, skivspelare, radio samt mikrofoner m. m.

»Pratan» är kontrollrum och maskinrum till »Samlan» men också en intim samtals- lokal för 6—7 personer med möjlighet till TV-inspelningar.

»Stuvan» är mot »Samlan» öppet stuv- nings-, pentry- och förrådsutrymme. Här ryms samtliga stolar och bord som kan be- hövas för »Samlan». Den kan också använ- das som loge vid teaterföreställningar etc. I »Samlan» står 10 bänkar längs väggarna. De utgör sittplatser och kan byggas till po- dium, arena eller lave.

I vinkeln mellan »Samlan» och de lägre lokalerna åstadkommes utomhus »Utegrup- pan», en liten teater, eller föreläsningsplats med gradänger och möjligheter till el-värme och audivisuell utrustning.

20.6 Ekonomiska uppgifter

Det första experimentexemplaret av »Sam- lan»-projektet är kostnadsberäknat till totalt ca 295 000 kr. Därav utgör kostnaden för byggnaden med enkel grund med plintar ca 150000 kr., värme- och ventilationsdel ca 75 000 kr., stark— och svagströmsinstal-

lationer ca 30 000 kr., armaturer ca 5 000 kr., möbler ca 10000 kr. och utrustning 25000 kr. Därtill beräknas ca 30000 kr. för att under provtiden kunna utföra tek- niska och andra förändringar som resultat av försöken. I serieproduktion har kostna- den för »Samlan» beräknats till 220 000— 250 000 kr. färdig och utrustad.

Summary

Tre Project Study 1. Background to the study

The Service Committee was set up by the Minister of the Interior following a decision of the Cabinet on 14th April, 1967. In the autumn of 1968 the Committee initiated four studies designed to provide a basis for its work and for the proposals it was to draw up. One of these studies is known as the Project Study. The results of this study are now available and have been used as a basis for some of the proposals submitted by the Committee in its report, "Resident Service 2 (SOU 1970: 68) of November 1970. This report deals primarily with the goals of resident service. The report also takes up, in the light of the general back- ground provided by the section on objectives for the Committee's work as a whole, two associated issues—namely, the financing of premises for service amenities and Govern- ment measures for the promotion of devel- opment projects in the field of service.

A number of the proposals put forward by the Committee in "Resident Service 2", were instigated in part by the results of the Project Study. These results will also be taken into account in the future work of the Committee, in particular in conjunction with organizational issues and issues relating to physical planning.

2. Aim of the study and its structure

The aim of the study was threefold:

2.1 To study the planning process

The planning of a housing area or service amenities is a complicated process based on approved plans of various types and involves a large number of national and local bodies, developers, consumers and oth- er interested parties. Provision of a wider range of resident service largely depends on co-ordination of the resources available at the time of planning and actual expansion.

Certain amenities are now planned with far-reaching integration of different activi- ties and local groups. Integration on this level requires changes in the planning and decision-making processes and these issues have been accorded special study in a num- ber of the projects described.

2.2 To study special amenities

A further aim was to study planned or ex- isting amenities which exhibit solutions of particular interest from the point of view of service, the form of the completed amenities being here of greater interest than the way in which they have come into being. Such amenities When presented for a broad sec- tion of the general public can provide a

basis for discussion on and development of the actual form of resident service amenities. This was the reason why some completed or almost completed amenities for resident ser- vice were examined in the course of the Project Study.

2.3 To disseminate information

In discussing the development of successful solutions in, for example, the service field, the Committee has established that consider- able improvements in the provision of ser- vice facilities can be effected even within the present limits set by resources available by means of careful planning of integrated service amenities. A third aim of the Pro- ject Study was to spread information on successful solutions or examples observed by the Committee in its study of service issues to politicians, consumers and devel- opers. Comparison of the projects is facili- tated by the application of a homogeneous principle in their documentation.

3. Structure and sampling

The Project Study comprises a series of case studies; i.e. studies of a number of individu- al cases. It does not claim to constitute a comprehensive review of all types of amen- ities in existence or to cover a representative cross-section of projects. No systematic scrutiny of current projects was undertaken. On the contrary, the projects dealt with are those which have been brought to the attention of the Committee in various ways. The projects chosen are primarily those in— volving unusual planning and inception processes and those representing solutions of particular interest from the point of view of service.

The sample is for reasons of economy and study techniques limited to amenities in Sweden, despite the fact that the Com-- mittee is aware that successful or interesting solutions have been achieved both in the other Nordic countries and further afield.

It would certainly have been possible to find other projects of interest in addition to

those dealt with in the study. Furthermore, it should be pointed out that selection of the projects has taken place without taking a stand as to the quality of the individual projects or to other aspects of the material. Moreover, the Committee cannot be held responsible for the completeness or accuracy of the details given.

Work on the Project Study began in the spring of 1969, at which point the Com- mittee had assembled some 10 projects which it felt to be worthy of study. Collec- tion of material for this phase took place during the summer of 1969. Later projects were added which the Committee consid- ered suitable for inclusion in the study which now comprises 20 accounts of pro- jects undertaken. The collection of material took place in a number of stages throughout 1970 and was completed in November of that year.

The material was assembled with the aid of literature, visits and interviews with per- sons involved and correspondence.

The projects were studied from the three main angles chosen by the Committee for its work; i.e. administration, planning and economics. Special attention has also been devoted to the social aspects of the projects and to aspects of time and co-ordination.

4. The projects studied

A short review of the projects included in the study follows comprising a brief orienta- tional description of the nature of each project with reference to the more detailed account of it, and a summary of those aspects of special interest in the individual projects. The organizational aspect refers here to the planning process, questions of leadership etc., while the technical as- pect refers to local programmes and solu- tions of particular interest, gains achieved by integration etc. The economic aspect refers to particularly interesting details of financing etc., while the remainder refers to social and other aspects to which special attention has been devoted in the various projects.

Service amenities in residential areas

l. Service centre in Lövgärdet, Gothenburg

Lövgärdet is a district forming part of the large, expanding area of Angered which lies to the east of the centre of Gothenburg. The project is one of the first to be planned with extensive integration of premises and activities in the centre constructed to serve the surrounding residential development (see p. 18).

2. Service centre in Norrliden, Kalmar

A residential area with good resident ser- vice is now being planned to the north of Kalmar city centre. The area is under grad- ual development and residents have been given the opportunity of participating in the design of the local centre. An integrated school complex of an experimental nature is being planned (see p. 23).

3. Residential area of Hertsön, Luleå

A residential area is being planned east of the centre of Luleå which will be the main area of expansion in the vicinity of the city during the next few years. Co—ordi- nation of living accommodation and service facilities will take place here with the aid of a special form of contracting procedure (see p. 27).

4. Service amenities at Järvafältet in Sol- lentuna

The former military training grounds on Järvafältet north of Stockholm are the site for extensive housing construction projects planned by five local authorities. A network of integrated service amenities with the junior and intermediate sections of the school as the point of departure comple- mented by day care centres for child super- vision, recreational premises and so on is planned for the part of the area situated within the boundaries of the urban district of Sollentuna (see p. 30).

5. Service centre at Brickebacken, Örebro

Brickebacken is the latest in a series of residential areas springing up around Öre- bro and comprises a stage by stage grouped development of low-rise blocks of flats. The local centre will take the form of integrated amenities centering round the school with which various other premises and activities have been co-ordinated (see p. 35).

6. Service centre at Brandbergen, Öster- haninge

A school catering for the intermediate and senior age groups (up to 15 years) forms part of the integrated centre amenities at Brandbergen. Commercial and cultural premises are attached to the school complex which are practically without exception ac- cessible from a covered piazza. A service bureau for residents has been open at the centre since the autumn of 1970 (see p. 39).

7. Service centre at Körfältet, Östersund

An integrated service complex is being planned at Körfältet's centre and will when complete include shops, social service facili- ties, service flats and a motel. In this way it is possible to co-ordinate certain functions such as restaurant and cafeteria, reception service and night duty service for residents of service flats (see p. 43).

8. Buildings for local service produced by the Co-operative Building Organization of the Swedish Trade Unions (Svenska Riks- byggen)

Small, mass-produced buildings designed for various purposes, for example as com- plements to actual residential accommoda- tion, are produced by a number of building contracting companies. Svenska Riksbyggen is one of those producing this type of stan- dardized building as part of its industrialized series. A number of them have already been erected, others are being planned and devel- opment Work is in progress (see p. 47).

Service blocks etc. 9. Block of service flats in Lund

A block of service flats is planned for a site west of the city centre. This will offer good service facilities and will constitute a local centre for the western district of the city. All service premises will be situated along a covered pedestrian way (see p. 50).

10. Block of service flats in Sollentuna centre.

A centre containing administrative, cul- tural and commercial premises plus living accommodation, partly in a block of ser- vice flats is to be constructed alongside Sollentuna station on the main northward- bound railway line. The service block will be the largest of its kind in the country and will in addition to containing special flats for various categories of the population offer extensive service facilities (see p. 54).

11. Service amenities on a city block (Fält- översten) in Stockholm

A complex comprising both residential accommodation and service amenities is to be constructed at Karlaplan in the Öster- malm district of Stockholm. This complex will contain not only commercial but also social and cultural facilities and will be open both to residents of the block and other persons living in the area. The design of this project is the result of a competition among contractors organized by the City of Stockholm (see p. 59).

12. Handicap centre at Hov Västregård, Växjö

The Fokus Trust has constructed in col- laboration with the town of Växjö and Kro- noberg County Council a centre for persons with serious physical handicaps. This centre, which houses flats, common premises and a rehabilitation department, is occupied mainly by young persons, and even by per-

sons not suffering from handicaps (sec p. 64).

Renewal and improvement of older districls

13. Civic centre in Gamlestaden, Gothen- burg

A civic centre has been constructed in the Gamlestaden district of Gothenburg as a complement to the housing in this sadly run-down residential area. The centre con- tains a number of social institutions, library, cinema, public baths, overnight accommoda- tion etc. and has been in use for approxi- mately 10 years (see p. 70).

14. The Östergård block in Malmö

The two city blocks of Östergård and Österhus in Malmö have been the subjects of intensive studies by various local and national bodies in connection with the rad- ical improvements recently carried out there. Small flats have been combined to form larger and an improvement in the technical standard of both the housing and the exter- nal environment has taken place (see p. 74).

Special service amenities 15. Service centre at Horndal

A new school has been constructed at Horndal, a community situated to the north of Avesta, in which are incorporated re- creational premises and public baths. The complex thus constitutes a combined educa- tional and recreational centre for the popu- lations of Horndal and By which have a total of some 4100 inhabitants (see p. 78).

16. Lindänge School in Malmö

Lindänge School forms the core of an integrated centre housing in addition to the teaching premises, a day care centre for child supervision, gymnastics and athletics facilities, assembly premises, premises for young people and a dental clinic. All the

premises are reached from a covered piazza which is also designed for physical training and other space-consuming activities (see p. 81).

17. Porthälla in Partille

Porthälla School forms the core of a ser- vice complex known as Porthälla and con- taining a combined public and school li- brary, assembly premises, teaching premises and gymnasium. This is one of the first in- tegrated centres to be constructed in Sweden and receives intensive use. It was opened in 1964 (see p. 83).

18. The Jewish Centre, Stockholm

An old school in the centre of Stockholm after conversion and renovation is now a centre for different activities and age groups in the Stockholm Jewish community. It contains a kindergarten school, school facil-

ities for the age groups 7—12 years, premisc for gymnastics and physical training, study rooms, and Offices etc. (see p. 86).

19. Cultural centre in Umeå

The Umeå City Council has passed a pre- liminary resolution providing for the con- struction of a thoroughly integrated centre for recreational facilities and cultural activi— ties on a site in the centre of the town which was earlier reserved as the site for a city theatre. The centre will be designed along the same lines as similar centres in Holland and elsewhere. It will be highly flexible in its use potential and will be constructed in stages (see p. 89).

20. The "Samlan” Project

"Samlan” is a small, mass-produced structure more or less cubic in shape having a high standard in technical equipment and

List of projects dealt with in the study and particularly interesting aspects of these.

Of particular interest

Technical Economic Other aspects

Organi- zational aspect aspect aspect

Service amenities in housing areas

. Service centre at Lövgärdet, Gothenburg . Service centre at Norrliden, Kalmar . Hertsön residential area, Luleå . Service amenities at Järvafältet, Sollentuna . Service centre at Brickebacken, Örebro . Service centre at Brandbergen, Österhaninge . Service centre at Körfåltet, Östersund

wxlONUt-ÄUJNV—

Service blocks etc. 9. Service block in Lund 10. Service block in Sollentuna centre 11. Service amenities in the Fältöversten Block, Stockholm 0 12. Handicap centre at Hov Västregård, Växjö

Renewal and improvement of older housing developments 13. Civic centre in Gamlestaden, Gothenburg 14. The Östergård Block in Malmö

Special service amenities 15. Service centre at Horndal 16. Lindänge School, Malmö 17. Porthälla in Partille 18. The Jewish Centre in Stockholm 19. Cultural centre in Umeå 20. The ”Samlan” Project

. Local service centres produced by Svenska Riksbyggen

great flexibility in use. It may be used alone as premises for meetings and exhibitions or as a complement to older schools and hous- ing areas in the form of common premises. The erection of some examples is planned as an experiment (see p. 92).

5 . Results

The Project Study constitutes a collection of facts. Evaluation of the results and com- ments on the various conceivable solutions will take place in conjunction with the Committee's work on organizational and planning issues.

Collection of material for the study was time-consuming and difficult due to a num- ber of factors, the principal one of these probably being that several of the projects studied were still at such an early stage of development that no decisions had yet been made. It was thus difficult to specify pro- grammes, details of design and so on. This is in particular valid in the case of the ec- onomic details. In many cases no economic estimates or calculations exist and even if cost estimates have been made for certain projects, both clients and designers are un- willing to make these available, partly on account of their uncertain nature.

The Service Committee has with the aid of the projects studied been able to establish that the provision of service can be consider- ably improved within the limits of current resources by means of careful planning of integrated projects. Savings can be made in the form of a reduction in the total cost of amenities in that premises can serve a dou— ble purpose or be given a flexible layout, while at the same time gains can be made in the form of more or less all-round and better functioning service facilities.

The point of departure for several pro- jects of this type is a school. According to the curriculum for the 9-year compulsory comprehensive school, a school is to consti- tute a centre for education, recreation and cultural activity in a residential area. This aim can be realized if school premises are planned and used in an efficient and practi-

The study also showed that minor addi- tions to a school's premises can result in a considerable increase in their usefulness. The same applies with regard to the staff of a school. Certain minor redistributions of school staff can lead to more rational solutions to different functions; e.g. health service, meals etc.

The study further revealed new and in- teresting forms of collaboration in planning, construction and running of centres in resi- dential areas. The forms which have been tried out have frequently been judged to have development potential by those invol- ved. In larger municipalities, however, with extensive municipal administration, collab- oration may prove to be complicated. The study indicates how difficulties of this na- ture can be removed.

To sum up, it should be pointed out that the Project Study should be solely re- garded as an incomplete collection of ex- amples of projects which may be of interest from the point of view of services.

The study touches upon subjects on which a great deal more research and de- velopment work needs to be done than has been the case to date. It was not possible to accord more than passing attention to some of the problems which may arise in the course of the planning, construction and running of amenities for resident service. Further studies will be necessary for more detailed examination of the problems touched upon here, not only the ad- ministrative but also the technical, economic and social aspects.