SOU 1971:29

Kyrkan kostar : en ekonomisk studie av Svenska kyrkans församlingar 1969

Till Statsrådet och Chefen för Utbildningsdepartementet

Arbetet inom 1968 års beredning om stat och kyrka1 inleddes hösten 1968. Efter en kort tid fann vi det angeläget att komplettera det av 1958 års utredning kyrka stat presenterade materialet med undersökningar av kostnaderna för folkbokföring och begravningsverksamhet. Sedan vi under hand fått kännedom om att centrala folkbokförings- och upp- bördsnämnden beslutat undersöka kostnaderna för folkbokföringen un- der år 1968,2 lät vi genomföra en motsvarande undersökning av kostna- derna för begravningsverksamheten under samma år.3

Under år 1969 arbetade vi systematiskt igenom de synpunkter som kommit fram vid remissbehandlingen av kyrka — statutredningens slut- betänkande. Vi konstaterade därvid att vissa ytterligare kyrkoekono- miska undersökningar var nödvändiga (jfr. SOU 19702 5. 224 ff).

Genom beslut den 26 juni 1970 medgav vederbörande statsråd att beredningen lät utföra en kyrkoekonomisk undersökning.

Undersökningens syfte är att i överskådlig form presentera utgifter för och inkomster av den verksamhet som bedrevs av svenska kyrkan under år 1969. Presentationen avser att ge en bild av den ekonomiska situatio- nen på riksplanet, på regionalplanet samt på lokalplanet,

Föreliggande rapport som enbart avser en studie av lokalplanet, dvs. församlingarna, har utarbetats av sekretariatet i samråd med experterna Hans Garke, Sven Lindegård, Sten G. Olsson, Ingmar Stoltz och Göte Wallin.

Biträdande sekreteraren Klas Olofsson har fungerat som projektledare.

] Statsrådet Alva Myrdal, ordförande, komminister Per Blomquist samt riksdags- ledamöterna Olle Dahlén, Gunnar Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Gunnar Larsson och Bertil Zachrisson. Experter: Teol. lic. Per Block, bitr. generaldirektör Bertil Bolin, avdelningsdirektör Hans Garke, domprost Sven Lindegård, regeringsrättssek- reterare Olov Mattson, stiftssekreterare Sten G. Olsson (t.o.m. den 19 mars 1971), prodirektor Ingmar Stoltz och konsulent Göte Wallin. Sekretariat: Jur. kand. Kristina Hansson (bitr. sekreterare), fil. kand. Lars Nylander, fil. kand. Klas Olofsson (bitr. sekreterare), jur.kand. Carl-Fredrik von Seth och byrådirektör Olof Söderberg (sekreterare).

[ Resultatet av denna undersökning har publicerats i betänkandet (SOU 1970:70), Folkbokföringsorganisationen m. ma över vilket 1968 års beredning om stat och kyrka anmodats avge yttrande senast den 20 april 1971.

3 Undersökningen genomfördes år 1969. Resultatet har redovisats inför bered- ningen under våren 1970. En redogörelse torde publiceras i beredningens slutbe- tänkande.

Inom beredningens sekretariat har frågor med anknytning till under- sökningen även handlagts av fil. kand. Ulf Kraepelien (19 oktober—13 december 1970) och av fil. kand. Lars Nylander (fr. o. m. den 7 december 1970). Teknisk hjälp med insamling och bearbetning av data har lämnats av Statistiska centralbyrån, Svenska kommunförbundet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

För att undersökningens resultat omedelbart skall komma till allmän kännedom, överlämnar vi som delbetänkande sekretariatets redogörelse.

Stockholm den 14 april 1971

Alva Myrdal Per Blomquist Olle Dahlén Gunnar Gustafsson Lena Hjelm- Wallén Gunnar Larsson Bertil Zachrisson

/Olo f Söderberg

SOU 1971:29

Sida VER KSAMHETSRAPPORT (utanför församlingens bokslut) """""""""" 1969

Bruttokostnader för 1969lsamt bidrag från staten, borgerlig eller kyrklig kommun) skall redovisas fördelade på program/delprogram. Härvid anges bidrag och bidragsgivare inom parentes.

Verksamheter av liknande karaktär bör sammanföras under en rubrik.

I detta sammanhang skiljs ej på vad som är att hänföra till drift- resp kapitalbudgat.

. T . .! J . , "_ __ för indlmll inom lönern- aogrevnlnes- Fö N-ltnine-v Finlm- Församling;- M progr." limen Folkbokföring verksamhet Mtdlina förmögenhet förmögenhet verkumhot .. 01 03 04 05 06 07 08 ca Exempel ............................................................................... . _. _?

Fömnlinuverksunheten fördelad på

Gudltllnatar och Konflrmand- Diakoni och Vuxan— Unwome— Barn- Progrun förrIttninger undervisning alllulrd verkaemhet verksamhet verksamhet Ovrigt

,) r—Öndorskrift Blenkettutgivare Posted ress Ref Telefon 50” 2,56 Bitr sekreterare 1968 ÅRS BEREDNING OM STAT OCH KYRKA 103 14 STOCKHOLM 2 Klas Olofsson 00 - 11 77 31

7.1970. aeoo u

Församlingens namn

Distriktets namn

Stift Linsbokstav Ifylli .)

Uppgiftslimnande kyrkomusiker (titel och namn)

Typ av kyrkomusiker Riktnummer och telefonnr

För att kunna tala om kostnaderna för olika program krävs en fördelning av gemensamma kostnader. Kyrko- musikerlöner är exempel på sådana kostnader.

Ett sätt att fördela dessa kostnader är att respektive be- fattningshavare själv uppskattar hur stor procent av to- tala arbetsinsatsen som läggs på olika verksamheter eller program/dei program

SJÄLVSTUDIERAPPORT 1969 Kyrkomusiker

Dunne rmport inslindt direkt av uppgiftslämnaren senast den 1 september 1970 till 1968 års beredning orn stat och kyrka under nedanstående adress.

i denna undersökning har valts att fördela gemensamma lönekostnader enligt denna metod. 1968 års beredning om stat och kyrka ber Er därför att nedan ange den rela- tiva tidsinsatsen under 1969.

Med totala arbetsinsatsen avses de uppgifter som är upp- tagna i instruktionen. Definitioner av program/delprogram återfinns i bilagan Anvisningar.

Program/Delprogram

Relativ tidslnseta i procent lfylls e]

Arbete inom församlingen Arbete i annan församling inom distriktet

Summa

Arbetet inom församlingen fördelat på Gudstjänster och förrättningar (ivan kör- och musikverksamhet)

Konfirmandundervisning Ovrigt (främst den fria musikundervisningen)

Summa

[_U'ndarakrlft

Blankettutgivare

1”! ÅRS BEREDNING OM STAT OCH KYRKA

Poltad ross

Box 21 66 103 14 STOCKHOLM 2

Telefo n Bitr sekreterare Kias Olofsson 08 - 11 71 31

7 1970 soon ex

Församlingens namn

Pastoratet: namn

sm: * " Lånabokatev Wm.]

Uppgiftslämnarna präst (titel och namn)

Riktnummer och telefonnummer

För att kunna tala om kostnaderna för olika program krävs en fördelning av gemensamma kostnader. Präst- löner är exempel på sådana kostnader.

Ett sätt att fördela dessa kostnader är att resp befatt- ningshavare själv uppskattar hur stor procent av totala arbetsinsatsen som läggs på olika verksamheter eller program/delprogram.

SJÄ LVSTUD | E RAPPORT 1969

Denna rapport Inslinds direkt ev uppgiftslämnaren senast den 1 september 1970 till 1968 års beredning om stat och kyrka under nadanstaende adress

I denna undersökning har valts att fördela gemensamma lönekostnader enligt denna metod. 1968 års beredning om stat och kyrka ber Er därför att nedan ange den rela- tiva tidsinsatsen under 1969.

Observera att även arbete i kyrkofullmäktige, kyrko— råd etc skall ingå i denna fördelning.

Definitioner av program/delprogram återfinns i bilagan Anvisningar.

Program/Delprogram

Relativ tidllnlatei i procent

Arbete inom församlingen Arbete'i annan församling inom pastoratet Arbete i kontraktet ooh/eller stiftat

Summa Arbetat inom församlingen fördelat på Folkbokföring

Begravningsverksamhet Medling Förvaltningsförmögenhet Finansförmögenhet Gudstjänster och förrättningar Konfirmandundervisning Diakoni och själavård Vuxenverksamhet Barnverksamhet Ungdomsverksamhet

Övrigt

Summa

lTindmkrm

Blankettutglvere

1988 ÅRS BEREDNING OM STAT OCH KYRKA

Poeted reel

Box 2166 10314 STOCKHOLM 2

Telefon Bitr sekreterare Klan Olof-on

08-117731

Prästorganisationen är fastställd av Kungl. Maj:t, medan prästen själv till viss del be- stämmer vilken inriktning verksamheten skall ha inom tjänstgöringsområdet. För den ekonomiska undersökningen som helhet in- nebär detta att de totala lönekostnaderna för präster kan betraktas som en fast kostnad. Däremot kan den till varje program hörande löneandelen variera för varje präst.

Den metod som har tillämpats innebär att alla präster i undersökningsförsamlingama fått uppskatta sin tidsinsats för de olika programmen i procent av sin totala arbetstid. Eftersom lönekostnaden är oberoende av arbetstidens längd, kan dessa procentangivel- ser användas för fördelning på de olika pro- grammen av varje enskild prästs lönekostnad.

Dessa självstudier speglar naturligtvis ock- så hur olika präster under olika förutsätt- ningar fördelar sina arbetsinsatser på olika program. Självstudierapportema för präster inom de olika undersökningsgrupperna har därför bearbetats och sammanställts (se ta- bell). Granskning av uppgifterna ingick i huvudundersökningen och skedde därför lika ingående. Däremot har den efterföljande sta— tistiska prövningen inte varit lika omfattande som i huvudundersökningen.

En viktig felkälla har emellertid elimine- rats genom att tabellen endast omfattar rap- porter från präster med helårsanställning. Vidare har självstudierapporterna fördelats på olika intervaller med hänsyn till andelen arbete i undersökningsförsamlingarna. Me-

Självstudierapporter för präster

deltalen för grupperna har sedan beräknats på det intervall där majoriteten av rapporter- na återfinns. I tio undersökningsgrupper dis— ponerar majoriteten av prästerna mer än 90% av sin arbetstid åt undersökningsför- samlingarna. I tre av undersökningsgrup- perna (mindre än 2 000 invånare i Storstads- områden och Övriga områden) disponerar emellertid majoriteten av prästerna mindre än 70% av sin arbetstid åt undersöknings- församlingarna. Genomsnittstalen uppvisar inga markanta skillnader vare sig man stude- rar dessa olika kategorier var för sig eller jämför dem med varandra.

I samtliga undersökningsgrupper ägnas den relativt största tidsinsatsen åt program- met Församlingsverksamhet. Den tendens som kan urskiljas tyder på att den relativa tidsinsatsen för programmet ökar i de större församlingarna. I församlingar med mindre än 10000 invånare används 65—70% av arbetstiden åt Församlingsverksamhet, me- dan motsvarande andel i församlingar med mer än 10 000 invånare är 75—85 %.

Inom programmet Församlingsverksamhet är delprogrammet Gudstjänster och förrätt- ningar det mest tidskrävande. I förhållande till tidsinsatsen för samtliga program upptar delprogrammet Gudstjänster och förrätt- ningar 30—40%.

Programmet Folkbokföring visar en ten- dens att ta allt mindre tid i anspråk för prästerna i de större grupperna. Den högsta genomsnittliga procenten (23 %) finns i grup-

97

pen. Övriga områden med 500—2 000 invåna- re och den lägsta (8,0 %) i gruppen Skogslän med mer än 30 000 invånare.

Programmet Begravningsverksamhet visar samma tendens som programmet Folkbok- föring. Procentangivelserna i undersöknings- grupperna varierar från 1 %—6 %.

Programmet Medling tar emellertid mest tid (5 %) i anspråk i de större grupperna.

Programmen Förvaltningsförmögenhet och Finansförmögenhet kräver förhållandevis ringa tidsinsatser i alla undersökningsgrup-

per.

SOU 1971:29

Tabell till bilaga 3. Medelvärden för fördelningen av prästernas arbetsinsats mellan olika program inom undersökningsgrupperna.

Storstadsområden Skogslän Övriga områden

2 000 10 000 2 000 10 000 500 2 000 10 000 —2 000 —10000 —30 000 30 000— —2 000 —10 000 —30 000 30 000— —500 —2 000 —10 000 —30 000 30 000— Antal rapporter 27 41 55 82 25 41 70 22 30 22 52 62 47 därav för helårsanställda 22 35 46 72 22 36 59 21 28 18 46 50 43

Arbete inom församlingen

Antal i intervallet 70 % 4 10 — — 5 l — 1 26 9 70—90 % 17 6 — l 2 9 2 4 90—100 % 1 19 46 71 15 26 57 20 2 5

050500

42

Medeltal i procen t 1 Arbete i församlingen 38 99 100 100 97 97 100 99 26 50 98 99 99

Arbetet inom församlingen fördelat på Folkbokföring 17 16 12 12 22 17 10 Begravningsverksamhet 3 2 2 2 4 6 2 Medling 1 2 3 5 1 2 4 Förvaltningsförm ögenhet 3 4 1 2 5 3 3 Finansförmögenhet 2 1,5 0,5 0,5 2 2 1,5 , , Församlingsverksamhet (74) (74,5) (81,5) (78,5) (66) (70) (79,5) (82) (74) (67) (65,5) (82,5) (83,5) Gudstjänster och förrättningar 40 37 35 3 3 32 32 3 3 33 Konfirmandundervisning 7 8 1 1 1 1 9 1 1 13 Diakoni och själavård 7 12 12 1 3 10 14 7 7 5 1

GSHMQ _! -—1 -—c conven—

8 7 Vuxenverksamhet 8 9 9 7 7 9 Ungdomsverksamhet 4 5 4 5 5 4 4 6 4 3

Barnverksamhet 5 5 6 " 1,5 3,5 3,5

2 2,5

WWQQW v—t

Ovrigt

lMedeltalet för varje grupp har beräknats för det intervall där majoriteten (kursiverade) av rapporterna återfinns

Allmänna Förlaget