SOU 1971:77

Svenska folkets alkoholvanor : rapporter från försök och undersökningar i Alkoholpolitiska utredningens regi

4. En jämförelse mellan enkät- och intervjumetodik vid insamling av data om alkoholbruk Nils Magnus Björkman

5. Jämförelser mellan 1944 års nykterhetskommittés undersökningar och APUs sociologiska undersökningar Björn Hibell, Tom Nilsson och Per-Gunnar Svensson

6. Om alkoholkonsumtionsvanor bland värnpliktiga Björn H ibell och Tom Nilsson

7 Sambandet mellan alkoholmissbruk och vissa sociala förhållanden John Collett och Gunnar Lindqvist

8 Försöksverksamhet i APUs regi Inköpsregistrering i Gävleborgs län Fri starkölsförsäljning i Göteborgs och Bohus län samt Värm— lands län Utskänkning av rusdrycker i teaterfoajéer m.m.

Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet

Alkoholpolitiska utredningen (APU) har ge- nom sina direktiv fått i uppdrag att göra en översyn av nykterhets— och alkoholpolitiken. I uppdraget ingår bl. a. att närmare granska effekterna av 1954 års reform på det alko- holpolitiska området. Vidare skall APU be- lysa prispolitikens samband med alkohol- konsumtionen och kartlägga olika samhälls- gruppers alkoholvanor, och då särskilt ung- domens.

Det stod redan på ett tidigt stadium av APUs arbete klart, att befintliga forsknings- resultat var otillräckliga som faktaunderlag och att därför ytterligare material behövde insamlas. APU tog då initiativ till en rad undersökningar och försök på alkoholom- rådet. I denna och en följande volym pre- senteras de nu färdigställda rapporterna från dessa undersökningar och försök.

Huvuddelen av de i denna volym publi- cerade rapporterna behandlar sociologiska undersökningar, vilka har letts av universi- tetslektorerna Tom Nilsson och Per-Gunnar Svensson, bägge knutna till hygieniska insti- tutionen på Karolinska institutet och om- givningshygieniska avdelningen, statens insti- tut för folkhälsan. I det förberedande pla- neringsarbetet har också docent Erland Jons- son, sociologiska institutionen vid Stock- holms universitet, deltagit.

Projektledarna Nilsson och Svensson har svarat för genomförandet av de två vane- och attitydundersökningarna på riksrepresen- tativa urval, RUS och UNG. Delar av den teoretiska ramen för de båda undersökning-

arna presenteras i två uppsatser, som utgör sammanfattningar av Svenssons och fil. lic. Nils-Magnus Björkmans licentiatavhandling— ar, vilka behandlar mätning av attityder till alkohol respektive metodik vid insamlandet av data om alkoholbruk. Fil. kand. Björn Hibell har sammanställt data för jämförelsen mellan APUs sociologiska undersökningar och 1944 års nykterhetskommittés motsva- rande undersökningar. Hibell och Nilsson har tillsammans genomfört undersökningen om alkoholkonsumtionsvanorna bland värn- pliktiga. Denna undersökning har bekostats av medel från försvarshuvudtiteln.

Rapporterna från försöksverksamheten med fri starkölsförsäljning i västra Sverige och måltidsfri spritutskänkning m.m. har utarbetats inom dåvarande kontrollstyrelsen under ledning av byrådirektör John Collett. Försöket med inköpsregistrering i Gävle- borgs län genomfördes av APU i sam- arbete med Systembolaget AB, som även svarade för kostnaderna i samband därmed. Som särskild expert för planläggning och genomförande av försöket medverkade in- tendent Lennart Ragnarsson och rapporten om försöket har utarbetats av byrådirektör Collett. Undersökningen om sambandet mel- lan alkoholmissbruk och vissa sociala för- hållanden, som genomförts inom kontroll— styrelsen, har bekostats genom anslag från Systembolaget AB. I arbetet, som letts av byrådirektör Collett, har förste aktuarie Gunnar Lindqvist medverkat. I en kommande volym skall APU pre-

sentera de undersökningar av efterfrågan på rusdrycker, som genomförts av statistiska institutionen vid Uppsala universitet under ledning av professor Herman Wold.

Till rapporten om försöket med fri för- säljning av starköl har ledamoten, direktör Rune Hermansson fogat ett särskilt yttran- de, vilket återfinns i anslutning till nämnda rapport.

Stockholm den 8 oktober 1971 Sigurd Lindholm

/Sven-Gunnar Carlsson

_ Hi.—__. .._..-_._.,__.._.L.__..__._ .. . .

Svenska folkets alkoholvanor och alkohol- attityder RUS (Riksundersökningen)

Tom Nilsson och Per-Gunnar Svensson

1. Inledning och sammanfattning av resultaten

1.1. Inledning

Enligt direktiven för alkoholpolitiska ut- redningen (APU) skall utredningen beakta alla spörsmål som är av betydelse för alko— hol— och nykterhetspolitiken. Bland annat omnämnes särskilt att en kartläggning borde ske av olika samhällsgruppers alkoholvanor och därvid speciellt ungdomarnas och kvin- nornas vanor. Vidare borde utlandsresornas betydelse för attitydförändringar och änd- ringar av konsumtionsvanorna undersökas.

Utredningen beslöt därför att genomföra en empirisk undersökning på ett riksrepre- sentativt urval. Denna undersökning kallas i fortsättningen RUS (RiksUnderSökningen). Eftersom tonvikten lagts vid beskrivning av vissa alkoholbeteenden föll det naturligt att genomföra en undersökning av deskrip- tiv natur.

Syftet med undersökningen var att be— lysa följande områden.

Alkoholkonsumtionsvanor

Alkoholkonsumtionens utveckling och in- dividuella förändringar Attityder till alkoholbruk Missbruk och konsumtion av smuggel— sprit och hemgjorda alkoholdrycker

Alkoholkonsumtionsvanorna borde få en detaljerad belysning. Undersökningen skulle bl. a. belysa följande frågor för varje indi- vid i undersökningsmaterialet. Hur ofta sker

alkoholkonsumtion? Hur mycket konsume- ras? När sker konsumtionen och i vilka sammanhang? Vilken typ av alkohol kon- sumeras? Hur skiljer sig vanorna mellan olika åldersgrupper, män och kvinnor, olika sociala klasser, mellan tätort och glesbygd och i olika regioner i landet?

Alkoholkonsumtionens utveckling och in— dividuella förändring borde belysas ur föl— jande aspekter. Vilka faktorer har betydelse för ändringar av konsumtionsvanorna? Vil- ken betydelse har föräldrahemmet för ut- vecklingen av konsumtionsvanorna? Vilken betydelse har utlandsresor för ändringar i konsumtionsvanorna? Hur förändras alko— holvanorna med åldern?

Attityder till alkoholbruk och inställning— en till samhällets alkoholpolitik borde få en ingående belysning. Av intresse var även att studera attityder i olika befolkningsgrupper. Dessutom borde inställningen till vissa kon- kreta alkoholpolitiska åtgärder kartläggas.

Inom ramen för undersökningen föll även en kartläggning av missbruket. Hur många personer är storkonsumenter? I vilka grup- per är storkonsumtionen vanlig? Hur ofta förekommer berusningskonsumtion? För hur många är alkoholkonsumtion ett pro- blem? Hur vanlig är förtäring av alkohol före bilkörning och konsumtion av smuggel- sprit?

1.2 Sammanfattning av resultaten

Undersökningen genomfördes som stick- provsundersökning och omfattade ett repre— sentativt urval av befolkningen i åldrarna 15—70 år. På grundval av resultaten från en omfattande metodstudie, i vilken det bland annat gjordes en jämförelse mellan enkät— och intervjumetodens lämplighet vid insam- ling av data om alkoholbruk, ansåg man att enkätmetoden var den metod som i detta fall var den mest lämpliga att använda. Så— ledes genomfördes undersökningen i form av postenkät. Fältarbetet utfördes under pe- rioden oktober 1967—januari 1968.

Undersökningen omfattade ca 3 200 per- soner av vilka svar erhölls från 80 %. Bort- fallet uppgick sålunda till 20 %. För att få uppgifter om den effekt bortfallet haft på materialets representativitet, genomfördes en intervjuundersökning på ett slumpmässigt urval ur bortfallet. Dessutom jämfördes un- dersökningsmaterial och bortfall med avse- ende på registrerade fylleriförseelser. En grundlig analys av bortfallet har gjorts. Av denna analys framgår att bortfallet skil- jer sig från undersökningsmaterialet med avseende på variabler som socialgrupp, ålder (endast männen), attityder till alkoholkon- sumtion (endast männen), debutålder för starkspritkonsumtion (endast kvinnorna) samt registrering för fylleriförseelse. Ett flertal studerade variabler visar ingen skill- nad mellan bortfall och undersökningsma- terial.

En beräkning av bortfallets betydelse för generaliseringar på grundval av undersök- ningsmaterialet ger vid handen att bortfal- let maximalt kan påverka procentsiffrorna ca 2 enheter och i de flesta fall i ännu mind- re utsträckning. I de fall samband mellan olika variabler studeras eller då materialet uppdelas på undergrupper torde bortfallet ha mindre betydelse.

En genomgående tendens i materialet är att männens uppgivna alkoholkonsumtion är större än kvinnornas. Männens konsumtion är ungefär 4 gånger så stor som kvinnornas konsumtion. Drygt var tionde man och un-

gefär var fjärde kvinna är icke-konsument. 6 procent av männen har en stor konsum- tion (minst 10 liter alkohol 100 % per år enligt deras egen uppskattning) mot 0 pro- cent av kvinnorna. Både männens och kvin- nornas alkoholkonsumtion är störst i åldern 21—30 år och sjunker sedan med stigande ålder.

När man studerar den uppgivna konsum- tionen av olika alkoholsorter framgår att vinkonsumtion är ungefär lika vanlig bland män som bland kvinnor. Vinkonsumtionen är speciellt vanlig bland ungdomar under 25 år. Öl- och spritkonsumtionen är störst bland männen i åldrarna under 45 år.

Konsumtionsstorleken samvarierar även med socialgruppstillhörighet. Konsumtionen är större i socialgrupp I än i socialgrupperna II och III. Även årsinkomsten samvarierar med konsumtionen så att de som konsume- rar stora mängder oftast återfinns i högre inkomstskikt.

Konsumentandelen varierar mellan olika delar av landet. Områden med stor andel konsumenter är Stockholmsområdet inklu- sive Uppland och Västmanland, Göteborgs- och Malmöområdena. Områden med liten andel konsumenter är Jönköpings län samt sydligaste och nordligaste Norrland. Stora variationer i konsumtionen förekommer även mellan olika ortstyper. Storstäderna har den största andelen konsumenter samt en större andel storkonsumenter. Konsum- tionen är lägre i övriga städer och tätorter och lägst på landsbygden.

Materialet har gett vissa möjligheter att beräkna olika konsumentgruppers andelar av hela konsumtionen. De 10 procent av männen som har högst konsumtion svarar för ca 40 procent av männens totala kon- sumtion. De 50 procent av männen som konsumerar mest svarar för 90 procent av den totala manliga konsumtionen. Beträf— fande den kvinnliga konsumtionen, så sva— rar en ännu mindre grupp för 90 procent av kvinnornas totala konsumtion.

Dryckesmiljön har studerats genom att ställa frågor om hur dryckessituationen van— ligtvis gestaltar sig. Allmänt kan sägas att dryckesmiljön för Vin- och spritkonsum-

tionen visar stora likheter. Den vanligaste platsen för både vin— och spritkonsumtion är i hemmet, antingen i det egna hemmet vid besök av vänner eller vid besök hemma hos vänner. De unga har mer sällan upp- givit konsumtion i bostaden. Detta uppvägs av att de oftare uppgivit konsumtion i för- äldrahemmet. Konsumtion i den egna bosta- den är vanligare i socialgrupp I—II än i socialgrupp III. Restaurangkonsumtion är vanligare bland personer under 45 år samt bland personer som tillhör socialgrupp I—II.

Då det gäller hur sällskapet är samman- satt vid vin- och spritkonsumtion har fler än fyra av fem individer uppgivit att kon- sumtionen vanligen sker tillsammans med vänner. I åldrar över 25 år är det vanligare än bland yngre att man dricker sprit i säll— skap med släktingar. Personer i socialgrupp I—II har oftare än personer i socialgrupp III uppgivit konsumtion tillsammans med nära släktingar.

Av enkätsvaren framgår att spritdebuten för de manliga konsumenterna i genomsnitt sker i 18-årsåldern, medan de kvinnliga konsumenterna debuterar ett par år senare. En tendens finns att de unga i materialet debuterat tidigare än de medelålders (26— 45 år) som i sin tur har debuterat tidigare än de äldre. Det är tveksamt om man skall tolka dessa data så att debuten numera sker tidigare än förr, eftersom de erhållna upp- gifterna bl.a. kan ha påverkats av min- nesfel hos de äldre. Glömskefaktorn kan dock ej förklara att den nu uppgivna års- konsumtionen är större för dem som debu- terat tidigare än för de som har en senare debut. Åldern vid första tillfälle då man känt sig påverkad av alkohol tenderar att in- falla något senare än spritdebuten.

Det finns en större andel spritkonsumen— ter i materialet än vad det uppges ha funnits bland respondenternas föräldrar under de- ras uppväxttid. Speciellt stor är skillnaden mellan olika generationer bland kvinnorna. I den äldre generationen kvinnor var 20 pro— cent konsumenter mot 70 procent i den yng- re. Siffrorna är dock ej helt jämförbara ef- tersom uppgifter om föräldragenerationen

ej kan anses vara representativa för hela denna generation. Ett klart samband finns mellan egen konsumtion och föräldrarnas konsumtion. Ju större respondentens kon- sumtion är desto större är sannolikheten att respondentens föräldrar var alkoholkonsu— menter.

Ett liknande samband existerar också mel- lan egen konsumtionsstorlek och om man blivit bjuden på alkoholdrycker i hemmet under uppväxtåren. Förhållandevis fler stor— konsumenter än övriga konsumenter har bli- vit bjudna på alkohol i hemmet. Detta gäl- ler i större utsträckning för socialgrupper- na I—II än för socialgrupp 111 samt i större utsträckning för de unga än för åldersgrup- pen 26—45 och de äldre. Bland kvinnorna är det relativt sett vanligare att de unga bli- vit bjudna på alkohol i hemmet under upp- växtåren.

Konsumtionsförändringarna under de se- naste 10 åren har studerats genom att re- spondenterna fått besvara frågan om de tyc- ker att den egna vin- eller spritkonsumtio- nen ökat eller minskat. I åldern 26 år och äldre har kvinnorna i större utsträckning uppgivit en ökning än en minskning av vin- konsumtionen. Skillnaden mellan de båda grupperna är 8 procent. För männen är den- na skillnad 2 procent. De flesta har dock uppgivit att konsumtionen varit oföränd- rad. Om man något oegentligt kallar skill- naden mellan andelen som ökat sin kon- sumtion och andelen som minskat sin kon- sumtion för relativ ökning respektive rela- tiv minskning, kan konstateras en kraftigare relativ ökning i de lägre åldrarna, i social- grupp I samt i grupper med hög nuvarande konsumtion. Samma tendenser erhålls för spritkonsumtionen. Här är dock skillnaden mellan män och kvinnor större. För kvin— norna gäller att den relativa ökningen är 2 procent. För männen är skillnaden mellan dem som minskat sin konsumtion och dem som ökat sin konsumtion 16 procent dvs. en relativ minskning med 16 procent.

De som ökat sin vinkonsumtion har som skäl till detta i stor utsträckning uppgivit priset samt påverkan av vänner. Även de som minskat sin konsumtion har ofta upp—

givit priset som orsak. Påverkan från goda Vänner har spelat roll för att öka spritkon- sumtionen. I den lägsta åldersgruppen har åldern angivits som orsak till ökad sprit- konsumtion av var tredje till var fjärde person.

En speciell analys har utförts för att stu- dera om en kompensation ägt rum mellan vin- och spritkonsumtionen så att ökad vin- konsumtion kompenseras av en minskad spritkonsumtion. Av resultaten framgår att de två alkoholsorterna samvarierar, så att t.ex. en ökning av Vinkonsumtionen sam— manhänger med en ökad spritkonsumtion. I de få fall en kompensation ägt rum ten- derar vinökningen att ske på bekostnad av en minskad spritkonsumtion. Det omvända förhållandet är mycket sällsynt.

Attitydskalan består av 14 påståenden och är en summationsskala av Likerttyp. En analys av de påståenden som ingår i skalan visar att dessa sinsemellan är relaterade till varandra på ett sådant sätt att det finns skäl att anta att skalan är relativt endimensio- nell och således enbart mäter en sak atti— tyden till alkoholbruk och samhällets alko- holpolitiska åtgärder.

Sammanfattningsvis kan konstateras att attitydskalan visar samband med ålder och kön så att äldre män har en mindre tillåtande attityd till alkoholbruk än grupperna unga och »medelålders». För kvinnorna gäller att de äldre är mest avvisande, mellanåld- rarna därnäst och de unga minst avvisande. Männen tenderar att vara mer tillåtande än kvinnorna.

Ogifta är mindre avvisande till alkohol— konsumtion än gifta. Detta är dock i viss mån åldersbetingat.

Födelseorten har ett samband med atti- tyden till alkohol. Skillnader föreligger mel- lan olika län. De som är bosatta i län med få alkoholkonsumenter tenderar att ha en mer avvisande attityd till alkohol än de som är bosatta i län med hög andel alkohol- konsumenter.

Skillnader i attityder föreligger mellan personer med olika utbildning. Attitydska- lan uppvisar ett relativt lineärt samband med utbildning så att personer med högre

teoretisk utbildning tenderar att ha en mer tillåtande attityd. Detta gäller för både män och kvinnor.

Bland konsumenterna föreligger ett sam— band mellan årskonsumtionens storlek och attityd till alkohol så att de med större kon- sumtion har en mer tillåtande attityd.

Då man delar upp materialet efter faderns alkoholkonsumtion om fadern var konsu— ment eller ej — erhålls fler personer med en tillåtande attityd i den grupp vars fäder var konsumenter. Detta gäller för både män och kvinnor.

Det förhållandet att man blivit bjuden på alkoholdrycker i hemmet under ung— domsåren visar samband med attityden till alkohol. De som blivit bjudna i hemmet är mer tillåtande än de som ej blivit bjudna i hemmet. Av dem som bjudits på alkohol har de en mer tillåtande attityd som bju- dits före 16 års ålder. Detta samband gäller för både män och kvinnor.

Nästan samtliga av de redovisade variab- lerna uppvisar således samband med atti— tydskalan.

Slutligen har några attitydfrågor redovi- sats som gäller inställningen till prissättning- en på alkoholdrycker — för hög, lagom, för låg — samt huruvida man anser att al- koholdrycker bör få försäljas i livsmedels— butiker. Dessa frågor har ställts beträffande starköl, vin och starksprit. För dessa frågor gäller att kvinnorna var mer negativa än männen till försäljning i livsmedelsbutiker och mindre negativa till prissättningen. Yng- re var mer negativa till prissättningen och mer positiva till försäljningen i livsmedels- butiker. Storkonsumenterna ansåg i större utsträckning än de med låg konsumtion att priserna var för höga och att man borde tillåta mer allmän försäljning av alkohol- drycker.

Beträffande försäljning av alkoholdrycker i livsmedelsbutiker gäller att man genomgå- ende var mer positiv till starkölsförsäljning än till vinförsäljning samt mer positiv till vin- än till spritförsäljning.

En detaljredovisning av svaren på atti— tydfrågorna har gjorts i bilaga 3.

Olika aspekter av storkonsumtion har be- handlats. Eftersom männen är konsumenter i större utsträckning än kvinnorna, och även har en genomsnittligt större konsum- tion, ställer det sig naturligt att männen även har fler tillfällen med storkonsumtion. Med storkonsumtionstillfällen avses tillfäl— len med en konsumtion av minst 1/2 flaska starksprit eller 1/1 flaska vin. Storkonsum- tionstillfällen är vanligare bland unga än bland personer i åldern 25—45 år och rela- tivt ovanliga bland äldre. Av de unga män- nen har över hälften angett att de haft stor— konsumtionstillfällen under senaste året mot ca 1/4 av de äldre männen.

Storkonsumtionens åldersvariationer stäm- mer också med den officiella fylleristatisti- ken där man finner samma skillnader mel— lan män och kvinnor. De unga männen har relativt sett fler fylleriförseelser än de äldre.

Samma tendenser som gäller för storkon— sumtionstillfällen gäller även då man stude- rar påverkan, baksmälla och förekomst av återställare dagen efter.

Studerar man yttre påtagliga effekter av alkoholkonsumtionen, uppger 4—5 procent av männen att de haft problem på grund av alkoholkonsumtionen. Motsvarande siff- ra för kvinnoma är lägre än 1 procent. Det vanligaste alternativet man angivit är fylleri- förseelser, vilka är vanligare bland de unga männen. Mindre än 1 procent av männen uppger att de fått läkarvård på grund av alkoholproblem.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den grupp, som kan klassificeras som al- koholmissbrukare på grund av ovannämn- da kriterier, torde omfatta ca 2—3 pro- cent av männen i materialet. Andelen per- soner med vissa alkoholproblem torde dock vara större. Dessa slutsatser grundas främst på uppgifter om bruk av återställare och uppgivna problem på grund av alkoholbruk. Missbrukama bland kvinnorna är betydligt färre än bland männen.

Slutligen har konsumtion i samband med bilkörning och konsumtion av smuggelsprit studerats.

Ungefär var åttonde bilförare har kört bil trots att han eller hon ansett sig ha varit

alkoholpåverkad. Alkohol vid bilkörning har uppgivits i större utsträckning av män- nen, och bland männen framför allt av ung- domar och av personer med stor konsum- tion. En större andel personer i socialgrupp I—II än i socialgrupp 111 har sagt sig ha an- vänt alkohol i samband med bilkörning.

Då det gäller konsumtion av smuggel- sprit har 10 procent av männen och 3 pro- cent av kvinnorna uppgivit att de haft en sådan konsumtion under året. Smuggelkon- sumtionen är vanligare bland ungdomar och bland personer med stor alkoholkonsumtion. Beträffande hembränd sprit eller hemgjort vin tycks dessa alkoholdrycker ej ha någon större omfattning. Endast ett par procent av undersökningsmaterialet har druckit hembränd sprit medan var sjätte person druckit hemgjort vin under året.

Validiteten (giltigheten) hos materialet har studerats genom att dels jämföra enkätres- pondenter med och utan fylleriförseelser med avseende på svar på vissa frågor om deras alkoholkonsumtion, dels jämföra verk- liga fylleriförseelser med uppgivna fylleri— förseelser.

Tanken bakom den första jämförelsen är att de som manifesterat en extrem alkohol- konsumtion genom att ha begått fylleriför- seelser även bör uppge högre konsumtion, fler berusningstillfällen, mer positiva atti- tyder till alkohol etc. Resultaten visar att skillnader i denna riktning finns för åtta av nio studerade variabler. Beträffande fylleri- förseelser är överensstämmelsen tämligen god mellan respondenternas egna uppgifter och uppgifter hämtade ur register.

2. Undersökningens uppläggning och genomförande

Under denna rubrik skall den använda me- todiken presenteras. Eftersom undersök- ningsmetodiken valts på grundval av resul- tatet från en tidigare metodstudie skall den- na kortfattat refereras. Vidare presenteras det formulär som användes i undersökning- en.

Beträffande undersökningens genomföran- de redovisas bl.a. utsändningsplan, svars- frekvenser och bortfall. Bortfallet har ut- förligt analyserats för att ge underlag för en bedömning av resultatens tillförlitlighet. Avslutningsvis diskuteras representativiteten hos undersökningen samt möjligheterna att generalisera utifrån resultaten.

2.1. Erfarenheter från metodstudien

Undersökningens uppläggning har varit be- roende av en tidigare metodstudie1 där en jämförelse gjordes mellan enkät- och in- tervjumetodik vid insamling av alkoholkon- sumtionsdata. Metodstudien genomfördes i början av år 1967. Den omfattade 1012 personer i åldrarna 15—70 år varav hälften fick besvara ett frågeformulär och hälften intervjuades. Resultatet av undersökningen gav vid handen att man för flertalet av de studerade variablerna ej kunde påvisa några skillnader mellan metoderna. Undersökning- en omfattade frågeställningar som är van- liga i en deskriptiv undersökning av alko- holkonsumtionen. I de fall man kunde kon- statera skillnader mellan metoderna gällde

detta huvudsakligen extrema konsumtions- beteenden (beteenden av mer känslig natur såsom frekvens storkonsumtion, återställare etc). Sålunda visade det sig att större an- delar i enkäten än i intervjun uppgav dessa slag av alkoholbeteenden.

En bedömning av resultatens validitet gav vid handen att endast små kvalitetsskillna- der föreligger mellan de båda metoderna. Bortfallet i intervjuundersökningen var låg- re än bortfallet vid enkäten. Emellertid kun- de man för båda metoderna konstatera att det förelåg en viss selektivitet i bortfallet. Man kunde inte påvisa för någon av me- toderna att bortfallet skulle innehålla en större andel storkonsumenter mätt med re- gistrering för fylleriförseelse.

Om man jämför fältarbetskostnaderna för de två metoderna finner man att intervju- metoden ställer sig ca 5 gånger dyrare än enkätmetoden. Intervjukostnaden stiger i takt med populationens geografiska utbred- ning. Kostnaden för en postenkät är i detta fall konstant.

På grundval av nämnda resultat beslöts att genomföra riksundersökningen i form av postenkät.

I metodstudien behandlades även andra problem av metodologisk karaktär. Under- sökningen användes exempelvis för att ut- pröva en skala för mätning av attityden till

1 Alkoholvaneundersökning, Stencil 1967, eller En jämförelse mellan enkät- och intervju- metodik vid insamling av data om alkoholbruk; Björkman, N-M. Stockholm 1969.

alkohol och samhällets alkoholpolitik (se av- snittet om attityder 3.3).

En prövning gjordes även av olika meto- der att konstruera enkätfrågor. Främst stu- derades möjligheterna att använda komplexa frågor av typen:

Då Ni drack starksprit under senaste året skedde detta

De flesta Någon Ingen gånger- el. några gång na gånger

Ensam [: [:l Med make, för- äldrar eller barn Med övriga släktingar Med arbets— kamrater Med vänner och bekanta Med någon annan

|__

lll

Elf—ilj El EDDDDD

Frågor av denna tvådimensionella typ Vi- sade sig mindre lämpade att använda i ett enkätformulär. Det blev ett stort internt bortfall på dessa frågor.

Komplexa frågor har därför i möjligaste mån undvikits vid konstruktion av enkät— formuläret i riksundersökningen.

2.2. F rågeformuläret

Undersökningens syfte var huvudsakligen deskriptivt och följande aspekter på kon- sumtionen har i huvudsak belysts.

Alkoholkonsumtionsvanor

Alkoholkonsumtionens utveckling och in- dividuella förändring Attityder till alkoholbruk och inställning till samhällets alkoholpolitiska åtgärder —'— Alkoholmissbruk, trafikonykterhet och konsumtion av smuggelsprit

Konsumtionsvanorna har studerats genom att tillfråga respondenterna hur deras ge- nomsnittliga konsumtion varit under »se- naste året». De alkoholsorter som beaktats i undersökningen är öl (ej lättöl), lättvin, starkvin, starksprit. För varje alkoholsort har formuläret innehållit frågor om dryckes— frekvensen och den genomsnittligt konsume- rade kvantiteten. Utöver detta har frågor

ställts för att belysa i vilka sammanhang samt med vilka personer det vanligtvis fö- rekommer att man dricker de olika sorterna.

Alkoholkonsumtionens utveckling belyses genom frågor om föräldrarnas konsumtions- vanor, om man blev bjuden på alkohol i hemmet under uppväxttiden och ålder när man gjort sin alkoholdebut. Dessutom har respondenterna tillfrågats om de förändrat sin konsumtion under de senaste 10 åren så att de dricker mer eller mindre nu än tidi- gare.

Attityder till alkoholbruk har bl. a. stude- rats med hjälp av en speciellt konstruerad attitydskala som omfattar 14 påståenden om alkoholkonsumtion och alkoholpolitiska åt- gärder. Dessutom har respondenterna fått ta ställning till ett antal frågor om direkta al- koholpolitiska åtgärder såsom försäljnings- form och prissättning.

Alkoholmissbruk har studerats genom att fråga om frekvensen storkonsumtionstillfäl— len, alkoholvanor enligt egen bedömning, på- verkningsfrekvens, baksmällefrekvens, åter- ställare. Dessutom har frågor ställts om man fått problem av något slag på grund av alkoholkonsumtion. Frågor har även ställts om alkoholkonsumtion i samband med bil— körning och om konsumtion av smuggel- sprit.

Formuläret i sin helhet framgår av bila- ga 6.

2.3. Undersökningens genomförande

Riksundersökningen genomfördes på ett slumpmässigt urval av befolkningen i åld- rarna 15—70 år. Valet av åldersgrupper är beroende av det förhållandet att barn under 15 är, åtminstone vid denna undersöknings genomförande, och åldringar svarar för en ringa del av den totala alkoholkonsumtio— nen. Urvalet drogs ur SCBs basurval och omfattade ca 3 200 personer. Undersökningen som genomfördes som postenkät påbörjades den 10 oktober 1967 och fältarbetet avslutades i början av janu- ari månad 1968. Enkäten genomfördes en- ligt följande utsändningsmodell: dag 0 första utsändningen; introduktions-

1zai2:a Size 100

50

0 10 20 .30

4: e utsändningen

40 50 60 70 dagar

Figur 1. Svarsfrekvens i procent av totala antalet som besvarat enkäten.

brev + formulär dag 3 andra utsändningen; påminnelse—

brev till samtliga dag 13 tredje utsändningen; påminnelse-

brev till de som ej svarat dag 28 fjärde utsändningen; påminnelse- brev + formulär. Denna modell har erfarenhetsmässigt vi- sat sig ge ett gott resultat, och har prövats vid tidigare undersökningar vid sociologiska sektionen, Statens institut för folkhälsan.

Den effekt de olika påminnelserna hade och den takt i vilken enkätsvaren inkom kan utläsas av figur 1.

Av figur 1 framgår att de flesta, (95 procent av respondenterna) svarade inom en dryg månad räknat från l:a utsändning- en. Effekten av påminnelserna kan registre- ras efter 4—5 dagar.

För att minska det interna bortfallet skickades ett nytt formulär till de respon— denter som lämnat någon fråga obesvarad. Dessa ombads att komplettera sitt svar på den eller de resterande frågorna. Genom

detta förfaringssätt erhölls kompletteringar av bristfälligt ifyllda formulär i 938 fall, vilket medförde en väsentlig minskning av det interna bortfallet.

2.4. Analys av bortfallet

Eftersom undersökningen genomfördes i en- kätform fanns det anledning att förmoda att bortfallet skulle bli tämligen stort. När man genomför en postenkät är man ju helt be- roende av respondenternas goda vilja att samarbeta med undersökningsledningen och man har då inte heller någon intervjuare till hands som kan övertala respondenten att ställa sig till förfogande.

I allmänhet tenderar bortfall att uppträda selektivt så att de som ej svarar tenderar att skilja sig i väsentliga avseenden från dem som svarar. Detta gäller speciellt då man berör förhållanden som kan uppfattas som »känsliga» för respondenten. Vissa alkohol- beteenden kan utgöra bra exempel på såda— na >>känsliga>> förhållanden.

Totalt urval 3 194 personer

Övrigt Enkätrespondenter 2 534 bortfall personer, dvs. ca 80 procent 577 per- soner __ T

Bortfallsintervju 83 personer— Totalt bort- fall 660 per- soner, dvs. ca 20 procent

Figur 2. Översikt av urval och bortfallsgrupper.

För att få underlag för en bedömning av bortfallets selektivitet, och hur detta in- verkar på undersökningsresultaten, har en omfattande bortfallsanalys genomförts. De- taljresultaten av analysen presenteras i bila— ga 2. Här nedan skall en sammanfattning av bortfallsanalysen redovisas.

Undersökningen omfattade 3194 perso- ner. Av dessa erhölls svar från ca 80 pro- cent. Bortfallet uppgick således till ca 20 pro- cent. För att erhålla uppgifter om bortfallet gjordes ett slumpmässigt urval av 98 perso- ner ur bortfallet och av dessa intervjuades sammanlagt 83 personer.

Figur 2 visar de olika svars- och bort- fallskategorier 'som bortfallsanalysen be- handlar.

Det finns flera tänkbara orsaker till att personerna i bortfallet skulle skilja sig från de personer som besvarat enkäten. Ett skäl till skillnader är att sådana personer som uppvisar »avvikande» konsumtionsbeteen- den skulle vara mindre benägna att besvara enkäten än de som uppvisar »normal»-be— teenden. Sålunda kan man förvänta sig att personer med hög konsumtion skulle vara mindre benägna att besvara enkäten än per- soner med normal konsumtion. En annan grupp som också kunde förväntas ha be- svarat enkäten i liten utsträckning är icke— konsumenterna som bör ha liten motivation att besvara frågor om storleken och struk- turen av sin alkoholkonsumtion. Man kan också förvänta sig att bortfallet skall skil- ja sig från undersökningsmaterialet då det gäller variabler som ålder, civilstånd etc.

Den bortfallsanalys som har gjorts grun- dar sig på följande tre jämförelser.

a. Jämförelse mellan enkätrespondenter och totala bortfallet

Vid denna jämförelse är man begränsad till att studera de få variabler man i bortfalls- gruppen har uppgifter om. Eftersom urvalet är draget från mantalslängderna kan man erhålla uppgifter om ålder, kön och civil- stånd. I dessa längder finns också yrkesupp- gifter som ger underlag för en indelning av personerna i socialgrupper. Erfarenhetsmäs- sigt kan man konstatera att om bortfallet uppvisar skillnader i fördelningen på dessa bakgrundsvariabler jämfört med undersök- ningsmaterialet, så föreligger även med stor sannolikhet skillnader vad beträffar under— sökningsvariablema.

b. Jämförelse mellan enkät— och intervju- respondenter

Denna jämförelse ger möjligheter att stu- dera skillnader även med avseende på un— dersökningsvariablerna.

c. Kontroll av andelen registrerade för fylleri i enkät— respektive bortfalls- materialet

Genom denna jämförelse får vi möjlighet att konstatera om bortfallet innehåller fler personer med manifesterat alkoholmissbruk.

Sammanfattning av bortfallsanalysen

En sammanfattning av resultaten presente- ras i tabellerna 1—4. Jämförelserna har ge- nomförts separat för män och kvinnor. Ge- nomgående har XZ-analys använts för att statistiskt testa om de olika grupperna skil- jer sig sinsemellan beträffande de under— sökta variablerna. Om en statistisk skillnad erhållits anges de signifikanta p-värdena1 i tabellen.

Tabell 1 visar att för männen föreligger skillnader mellan respondentgruppen och bortfallsgruppen för variablerna ålder och socialgrupp. Skillnaden innebär att männen i bortfallet tenderar att vara äldre och till- höra lägre socialgrupper än de män som be-

1 P-värden avser sannolikheten för att den funna avvikelsen beror på slumpen.

Tabell 1 . Jämförelse mellan enkätrespondenter och totala bortfallet. Signifikanta p-värden.

Studerade variabler Män Kvinnor

Ålder 0,001 _ Socialgrupp 0,001 0,001 Civilstånd _-

svarat enkäten. En motsvarande skillnad för kvinnorna har endast kunnat påvisas för socialgruppsvariabeln där bortfallet tende- rar att tillhöra en lägre socialgrupp.

För att studera om de bortfallsintervjua— de skiljer sig från bortfallet i övrigt har dessa två grupper jämförts med avseende på de i tabell 1 studerade variablerna. Nå- gon skillnad mellan dessa två material har dock ej kunnat påvisas. _ Vissa skillnader kan konstateras mellan enkät- och intervjurespondenterna. De män ur bortfallet som intervjuats skiljer sig i frå- ga om konsumtion och attityder från en— kätrespondentema. De uppger högre kon- sumtion och genomsnittligt en mer positiv attityd till alkoholkonsumtion. De intervju- ade kvinnorna skiljer sig ifrån dem som be- svarat enkäten i två avseenden. De har ge- nomsnittligt gjort sin alkoholdebut något ti- digare och uppger även mer positiva atti- tyder till alkohol. Det senare gäller dock

Tabell 2. Jämförelse mellan enkät- och in- tervjurespondenter. Signifikanta p-värden.

Studerade variabler1 Män Kvinnor

Uppväxtort

Boendeort Andel bjudna på alko- hol i hemmet under upp- våxttiden Debutålder, starksprit Debutålder, påverkan Konsumtionsindex Andel icke-konsumenter Frekvens storkonsumtion Attitydpoängsumma 0,001 Olämplighetsindex 0,01 0,05

i I

0 ,01

l

Ill lill—ål

1 De använda måtten och skalorna definieras närmare i kap. 3.

materialet. Procentuell fördelning.

Män Kvinnor

Bort- Bort- Enkät fall Enkät fall Antal 1289 350 1247 310

Registrerade 4,5 12,3 0,3 1,3 Ej registrerade 95,5 87,7 99,7 98,7

Summa 100 100 100 100 P-värde 0,001 —

endast för ett av attitydmåtten; olämplig- hetsindex.

Genom kontrollstyrelsens försorg har upp-- gifter erhållits huruvida de personer som ingår i materialet registrerats för nykter- hetsanmärkning under de senaste fem åren. Andelen registrerade bland enkätresponden— tema och bortfallet framgår av tabell 3.

För männen gäller att registrering är mer vanlig i bortfallet än bland enkätrespon— denterna. 12,3 procent av männen i bort- fallet finns registrerade för alkoholmissbruk i någon form medan motsvarande procent— siffra bland de manliga enkätrespondenter- na är 4,5. Andelen registrerade är väsent- ligt mindre bland kvinnorna än bland män- nen.

Om de registrerade bland männen i en- kät och bortfall summeras och ställs i rela- tion till antalet män som borde ha svarat, utgör de registrerade 6,2 procent av samt- liga män i materialet.

Tabell 4. Antal fylleriregistrerade män i enkät- och bortfallsmaterialet. Procentuell fördelning.

Registreringsfrekvens Registrerade män

Enkät Bortfall

Engångsregistrerade 51,7 26,9 Två eller fler regi- streringar 48,3 73,1 Summa 100 100 Antal 60 52 P-värde 0,01

Tabell 3. Registrerade i bortfall och enkät-

Bortfallets selektivitet med avseende på graden av manifesterat missbruk framgår av tabell 4. Missbruksgraden avser antalet registreringar. Man kan anta att många re- gistreringar är en indikator på högre grad av alkoholmissbruk.

Tabellen visar att registrerade män med fler förseelser är överrepresenterade i bort- fallet.

2.5 Representativitet och generaliserbarhet

De resultat som redovisas har erhållits i en stickprovsundersökning. Detta innebär att man inte utan vidare kan generalisera till hela Sveriges befolkning. Resultaten kan av- vika mer eller mindre från det resultat som skulle ha erhållits om man i stället gjort en totalundersökning; något som ej i detta fall är praktiskt möjligt. Genom att använda ett slumpmässigt urvalsförfarande kan man be- räkna, med känd grad av säkerhet, inom vilka gränser populationsvärdena ligger.

I tabell 5 presenteras de gränser inom vilka populationsvärdena med 95-procentig sannolikhet befinner sig.

Tabell 5 kan belysas av ett exempel. Av männen är 12,4 procent icke-konsumenter. Om man nu studerar kolumnen 10/ 90 (12 % ligger ju närmast 10 %) och följer denna till raden för män, erhålls intervallet i 2 %. Detta innebär att vi med 95-pro- centig sannolikhet kan konstatera att, om man ställde samma fråga till samtliga män i befolkningen i åldrarna 15—70 år skulle andelen som klassificerades som icke—konsu- menter ligga mellan 10 och 14 procent. På- pekas bör att detta statistiska resonemang gäller under förutsättning, att bortfallet ej har en snedvridande effekt på undersök-

Tabell 6. Statistiskt signihkanta procentuella differenser vid jämförelser mellan subgrup- per med varierande storlek.

Gruppens Skillnaden skall överstiga1 storlek Vid procent- Vid procent- tal omkring tal omkring 5 eller 95 50 100 7 15 200 5 10 300 4 8 400 3 7 500 3 7 600 3 6 800 2 5 1 000 2 5 1 500 2 4 2 000 l 3

1 Vid 5 % signifikansnivå.

ningsresultaten.

I tabellerna har i flertalet fall inga sta- tistiska mått redovisats. För att underlätta en bedömning, huruvida redovisade skill- nader är statistiskt signifikanta eller ej, pre- senteras i tabell 6 storleken av signifikanta. skillnader vid olika procentvärden och olika gruppstorlekar.

Siffran i översta vänstra kolumnen är 7 %. Denna siffra innebär, att då två grup- per jämförs och gruppstorleken i båda grup- perna är 100 personer samt procentsiffran i den första gruppen är 5 % (eller 95 %), måste procentsiffran i den andra gruppen avvika 7 procentenheter från den första, för att man skall kunna säga att skillnaden är statistiskt signifikant på 5 % nivån. Den signifikanta skillnaden ökar sedan med sti— gande procentvärden och är störst vid 50 % .

Vid procenttal över 50 % minskar skill— naderna. Osäkerheten i jämförelsen är såle- des störst då de jämförda procenttalen i ge—

Tabell 5 . Approximativa konfidensintervall med 95 procent konfidensgrad för enskilda procent- tal.

Procenttal

05/95 10/90 20/80 30/70 40/60 50/50 Totalmaterialet :l:1 % :l:1 % iZ % :l:2 % :l:2 % :l:2 % Mån :l:1 % :l:2 % 12 % 13 % 513 % i3 % Kvinnor :l:1 % iz % 12 % :l:3 % :l:3 % :l:3 %

nomsnitt är 50 %. De siffror som presen- teras gäller för grupper av lika storlek. Om två grupper av olika storlek jämförs, re- kommenderas att studera tabellen med av- seende på den minsta gruppens storlek. I detta fall är de signifikanta skillnaderna mindre än de som presenteras i tabellen.

Som påpekats tidigare kan bortfallet ha en snedvridande effekt och således påverka resultatens generaliserbarhet. Som framgår av tabell 3, där andelen registrerade för fyl- leriförseelse i enkätmaterialet jämförs med motsvarande andel i bortfallet, får bort- fallet i detta extrema fall den betydelsen att enkätsiffran avviker 2 % från det fak- tiska värdet. I de flesta fall torde dock bort— fallets selektivitet ha mindre betydelse och orsaka felkällor av storleksordningen 1 % eller mindre.

I de fall samband mellan olika variabler studeras och då materialet indelas på un- dergrupper, där den primära avsikten ej är att uppskatta siffror för befolkningen i dess helhet, torde dock bortfallets selektivitet en- dast ha ringa betydelse.

2.6 Sammanfattning

Undersökningen genomfördes som stick- provsundersökning och omfattade ett repre- sentativt urval ur befolkningen i åldrarna 15—70 år. På grundval av resultaten från en omfattande metodstudie, i vilken det gjordes en jämförelse mellan enkät- och intervjumetodens lämplighet vid insamling av data om alkoholbruk, ansåg man att en- kätmetoden var den metod som i detta fall var den mest lämpliga att använda. Således genomfördes undersökningen i form av post- enkät. Fältarbetet utfördes under perioden oktober 1967—januari 1968.

Undersökningen omfattade ca 3 200 per- soner av vilka svar erhölls från 80 %. Bort- fallet uppgick sålunda till 20 %. För att få uppgifter om den effekt bortfallet haft på materialets representativitet genomför- des en intervjuundersökning på ett slump- mässigt urval ur bortfallet. Dessutom jäm- fördes undersökningsmaterial och bortfall med avseende på registrerade fylleriförseel—

ser. En grundlig analys av bortfallet har gjorts. Av bortfallsanalysen framgår att bort- fallet skiljer sig från undersökningsmate- rialet med avseende på variabler som so- cialgrupp, ålder (endast för männen), atti- tyder till alkoholkonsumtion (endast för männen), debutålder för starkspritkonsum- tion (endast för kvinnorna) samt registre- ring för fylleriförseelse. Ett flertal stude— rade variabler visar ingen skillnad mellan bortfall och undersökningsmaterial.

En beräkning av bortfallets betydelse för generaliseringar på grundval av undersök- ningsmaterialet ger vid handen att bortfal— let maximalt kan påverka procentsiffrorna, räknade på totalmaterialet, ca 2 enheter och i de flesta fall i ännu mindre utsträckning. I de fall samband mellan olika variabler studeras eller då materialet uppdelas på un- dergrupper torde bortfallet ha mindre be— tydelse.

3. Resultat av undersökningen

Redovisningen av resultaten har dispone- rats så att först presenteras data beträffan— de alkoholkonsumtionsvanorna, därefter be- lyses alkoholkonsumtionens utveckling och individuella förändring och i ett tredje av- snitt redovisas attityderna till alkohol och in- ställningen till samhällets alkoholpolitik. Se- dan följer vissa resultat som rör missbruks- kriterier, trafikonykterhet och konsumtion av smuggelsprit. Avslutningsvis diskuteras resultatens validitet. Varje avsnitt börjar med en allmän presentation av de variabler som använts för att studera beteendet i fråga. Genomgående görs en uppdelning av materialet på män och kvinnor. Efter den allmänna presentationen penetreras dessa data ytterligare genom att materialet upp- delas på relevanta bakgrundsvariabler.

3.1. Alkoholkonsumtionsvanor

Konsumtionsvanorna beskrivs huvudsakli- gen med hjälp av konsumtionsindex som utgör ett sammanfattande mått på konsum- tionen under en tidsperiod av ett år. Övriga variabler som studeras är mediankonsum- tionen av olika sorter samt konsumtion av olika starkspritsorter.

Till konsumtionsvanorna har även räk- nats vissa omständigheter, under vilka kon- sumtionen ägt rum, speciellt miljön vid dryckestillfället. Dryckesmiljön har belysts ur flera aspekter. Den plats där konsumtio- nen vanligtvis ägt rum har studerats för såväl

vin- som spritkonsumtionen och dessutom har sällskapets sammansättning vid konsum- tionen av dessa olika sorter studerats. Även tillfällen med mer konsumtion än vanligt har belysts utifrån dessa aspekter.

3.1.1. Konsumtionens storlek

För att beskriva konsumtionens storlek har ett sammanfattande mått på den indivi- duella årskonsumtionen konstruerats. Detta har kallats konsumtionsindex. Detta mått får ej ses som ett mått på den verkliga års- konsumtionen eftersom det enbart grundar sig på respondenternas subjektiva uppskatt- ning av den genomsnittliga konsumtionen. (Om man skall uppskatta årskonsumtionen på grundval av undersökningsmaterialet, fin- ner man att denna endast uppgår till ca 50 % av den försålda kvantiteten under året.)

Konsumtionsindex har konstruerats uti- från respondenternas uppgifter om den ge— nomsnittligt konsumerade kvantiteten per dryckestillfälle för öl, lättvin, starkvin och sprit. Dessa kvantiteter har omräknats till alkohol 100 % och har sedan multiplice- rats med respektive dryckesfrekvenser. De på detta sätt erhållna produkterna för re- spektive alkoholsort har sedan summerats. Konsumtionsindex har indelats i följande sex kategorier, som använts vid resultat- redovisningen.

Tabell 7. Respondenterna efter kön och konsumtionsindex. Procentuell fördelning.

Kön Antal Konsumtionsindex

4 5

0

Män 14,1 6,0 Kvinnor 1 246 27,6 37,7 22,2 10,0 2,2 0,2 100

Kategori bland männen än bland kvinnorna; 88 % O—ingen konsumtion under året; icke- mot 72 %* Man kan även konstatera en

konsumenter klar skillnad i konsumtionsstorleken, så att l—konsumtion under 0,40 liter alkohol männen genomsnittligt uPPger en Större

100 % /år konsumtion. I kategorierna 4—5 ligger t. ex. 2 _ konsumtion mellan 0,40 och 1,99 li- 20 % av männen men endast 2 % av kvin-

ter alkohol 100 % /år norna. Eftersom så få kvinnor ingår i den 3 — konsumtion mellan 2,00 och 4,99 liter högsta konsumentgruppen (5) har denna

alkohol 100 % /år grupp i den fortsatta redovisningen för kvin- 4 - konsumtion mellan 5,00 och 9,99 liter Homa sammanSIagitS med kategori 4-

alkohol 100 % /år Konsumtionens storlek har studerats ur 5 —konsumtion överstigande 10,00 liter följande aspekter.

alkohol 100 %/år Konsumtion i olika åldersgrupper

Konsumtion i grupper med olika boende- Av tabell 7 (se även figur 3 s. 1: 19 fram- ort i går att det finns fler alkoholkonsumenter Konsumtioniolika socialgrupper

Tabell 8. Respondenterna efter kön, ålder och konsumtionsindex. Procentuell fördelning.1

Kön Antal Konsumtionsindex Summa 0 1 2 3 4 5

Män 16—20 145 16 21 30 21 7 6 100 21 —25 165 7 13 27 27 19 7 100 26—30 151 8 11 26 28 18 9 100 31—35 95 10 12 33 23 16 7 100 36—40 107 13 17 22 25 16 7 100 41 —45 101 8 17 29 24 15 8 100 46—50 128 14 25 25 20 11 5 100 51—55 138 12 20 20 30 16 3 100 56—60 109 19 26 27 14 9 5 100 61 —65 76 21 20 29 13 14 3 100 66—70 72 17 25 18 25 10 6 100

Kvinnor 16—20 111 21 51 18 9 1 — 100 3 21—25 142 11 34 33 18 5 — 100 26—30 105 12 42 34 10 2 — 100 * 31—35 87 23 39 24 12 2 — 100 - 36—40 127 18 40 25 12 5 — 100 ; 41—45 119 22 32 30 13 3 — 100 ; 46—50 145 28 41 19 9 3 — 100 i 51—55 122 44 32 16 7 1 — 100 | 56—60 109 38 34 19 6 3 — 100 i 61—65 104 48 31 13 8 — — 100 66—70 76 50 41 4 4 1 — 100

1 Kategori 4—5 redovisas för kvinnorna sammanslaget till kategori 4.

D MÄN % KVINNOR.

3,0 2,0 . '! 1,0 , I 7 r ' / , %/

%Z%%

16— 21— 26— 31— 36— 41— 46— 51— 56— 61— 66— 20 25 30 35 40 45 50

Ålder

Figur 3. Medelkonsumtion i olika ålderskategorier. Konsumtionens samband med inkomst så att den är högst i åldersgruppen 21—25 Konsumtion i olika regioner av landet år. Därefter fortsätter andelen konsumenter Olika konsumentgruppers andelar av den att vara hög till och med åldersgruppen totala konsumtionen. 41—45 år. Sedan avtar den med stigande ålder. Andelen med hög konsumtion (kate-

Hur konsumtionen varierar med olika ål- gorierna 4 och 5) är störst i åldrarna 21— dersgrupper kan utläsas ur tabell 8. 45 år.

Av tabell 8 framgår att konsumtionen En uppskattning av medelkonsumtionen varierar kraftigt mellan olika åldersgrupper. i olika åldersgrupper, grundad på tabell 8, Andelen konsumenter är för både män och redovisas i figur 3. Här bör emellertid på- kvinnor låg i den yngsta åldersgruppen. Se— pekas att beräkningarna är gjorda endast dan sker emellertid en kraftig omsvängning på ett fåtal observationer, och att en tolk-

åldersklasser.

Ålder

Män

liter liter liter 16—25 12 0,3 0,3 26—45 17 0,2 0,2 46—70 8 0 1 0 1

ning av resultatet bör göras med försiktig- het.

Figur 3 visar att man har en relativt hög konsumtion i åldersgruppen 21—45 år för både män och kvinnor. Därefter sjunker medelkonsumtionen. Så långt stämmer sta- peldiagrammet med resultaten beträffande andelen konsumenter i olika åldrar. För männen erhålls dock en ökad medelkonsum- tion i åldrarna över 61 år. En dylik ökning kan ej spåras hos kvinnorna. Resultaten för männen i åldrarna 61—65 år och 66—70 år grundas dock på ca 70 observationer i var- dera kategorin, varför de erhållna resulta- ten får tolkas med försiktighet.

I den fortsatta redovisningen har ålders- gruppernas antal minskats till tre. För att grupperna skall bli så homogena som möj-

Öl Lättvin Starkvin Sprit Öl

Tabell 9. Mediankonsumtionen i liter av olika alkoholdrycker för män och kvinnor i olika

Kvinnor

Lättvin Starkvin Sprit

liter liter liter liter liter 1,1 2 0,4 0,2 0,2 1,2 2 0,3 0,1 0.1 0,5 0 0,1 0,0 0,0

ligt med avseende på konsumtionen, har följande indelning gjorts.

åldersgrupp 16—25 åldersgrupp 26—45 åldersgrupp 46—70

Den minst homogena gruppen är gruppen 16—25 år, där man har en liten konsumtion bland de yngsta och en relativt stor kon- sumtion bland de äldsta.

Om man studerar konsumtionen av olika alkoholsorter, framträder även här stora skillnader mellan de olika åldersgrupperna.

Av tabell 9 framgår att konsumtionen är högre bland männen än bland kvinnorna utom då det gäller lättvinskonsumtion, där kvinnorna i åldrarna under 45 år har större mediankonsumtion än männen. Konsumtio-

Tabell 10. Respondenterna efter kön, egen socialgrupp, faderns socialgrupp och konsumtions- index. Procentuell fördelning.

Antal 0 l Egen soc. grupp Män Soc. grupp I 157 6 9 Soc. grupp II 566 14 18 Soc. grupp III 553 12 21 Kvinnor Soc. grupp I 138 9 24 Soc. grupp 11 634 25 37 Soc. grupp III 442 35 42 Faderns soc. grupp Män Soc. grupp I 108 7 10 Soc. grupp II 600 13 20 Soc. grupp III 536 13 18 Kvinnor Soc. grupp I 90 7 28 Soc. grupp II 666 28 38 Soc. grupp III 444 30 41

2 3 4 5 Summa 23 27 22 13 100 28 22 1 3 5 100 25 23 1 3 6 100 34 24 9 100 25 10 3 100 16 6 1 100 25 25 21 12 100 25 23 14 5 100 26 24 13 6 100 33 18 14 . 100 22 10 2 . 100 20 8 1 . 100

Tabell 1]. Medianinkomsten för män och kvinnor med olika konsumtionsindex.

Konsumtionsindex

0 1—3 4 5 Mån 18 750 22 800 24 700 25 230 Kvinnor 15 380 21 900 (30 000)8 —-

a Parentesen anger att antalet observationer understiger 50.

nen är lägst bland de äldre. Vidare har de unga den högsta Vinkonsumtionen, medan männen i åldersgruppen 26—45 år har en något högre öl— och spritkonsumtion.

Den sociala klasstillhörigheten visar sam- variation med konsumtionsindex. I tabell 10 redovisas konsumtionsindex fördelat på den egna och faderns socialgrupp. Socialgrupps- indelningen1 grundar sig på uppgifter om eget respektive faderns yrke. I socialgrupps- indelningen spelar bl.a. faktorer som ut- bildning och ekonomisk status stor roll. Högre utbildning medför ofta att man skaf- far sig ett yrke som klassificeras i en högre socialgrupp. Beträffande ekonomisk status så klassificeras högre betalda yrken i högre socialgrupp.

Av tabell 10 framgår att det föreligger variationer i konsumtionen mellan de olika socialgrupperna. De som tillhör socialgrupp I visar en större andel konsumenter och större andel storkonsumenter. Detta gäller för både män och kvinnor. Samma tendens föreligger för egen såväl som för faderns socialgrupp.

Ekonomisk status bör vara korrelerad med alkoholkonsumtion, eftersom alkohol- drycker är dyra varor, som av ekonomiska skäl bör röna lägre efterfrågan bland per- soner med låg ekonomisk status. Att in— komstförhållanden har betydelse för alko- holkonsumtionen, framgår av tabell 11.

Tabellen visar medianinkomsten i de oli— ka konsumtionsgrupperna. Med inkomsten avses här den uppgivna familjeinkomsten. Inkomsten visar en samvariation med kon- sumtionen så att konsumtionen stiger med stigande medianinkomst. Tendensen är den- samma för både män och kvinnor.

Tabell 12. Andelen icke-konsumenter efter kön och boendelän. Procentuell fördelning.

Boendelän Män Kvinnor Totalt Stockholms st. A 8 11 9 Stockholms 1. B 4 10 7 Uppsala C (6) (17) (11) Södermanland D (21) (25) 23 Östergötland E (17) (27) 22 Jönköping F (34) (39) 37 Kronoberg G 10 (33) 22 Kalmar H (10) (39) 24 Gotland I (10) (0) (8) Blekinge K (7) (41) (21) Kristianstad L (15) (27) 21 Malmöhus M 4 21 13 Halland N 6 (28) 17 Göteborg och Bohus 0 12 14 13 Älvsborg P 9 36 21 Skaraborg R (19) (31) 25 Värmland S (14) (44) 31 Örebro T (18) (28) 23 Västmanland U 8 (26) 16 Kopparberg W (15) (46) 31 Gävleborg X 27 (35) 30 Västernorrland Y 18 43 31 Jämtland Z (15) (43) (29) Västerbotten AC (19) (3 5) 27 Norrbotten BD (26) 42 35 Samtliga 12 28 20

Anm. Med parentes avses, att totala antalet per- soner i gruppen understiger 50.

Andelen konsumenter kan även tänkas variera beroende på var i landet man är född eller var man är bosatt. I olika lands— ändar kan sålunda inställningen till alko- holkonsumtion tänkas variera. En annan faktor som har betydelse är att olika län är olika tättbefolkade. Län med högre be- folkningstäthet kan förväntas ha högre an- del konsumenter.

Andelen konsumenter visar variationer mellan olika län. I tabell 12 redovisas an- delen icke-konsumenter fördelade på boen- delän. En sammanställning redovisas även i figur 4.

Av tabell 12 framgår att andelen kon— sumenter är högst i de mer tätbefolkade länen och i storstadsregionema. De län som har flest konsumenter är A, B, C, (I), M

1 För socialgruppsindelningen har de prin- ciper varit vägledande som gällde för 1956 års valstatistik.

TW lX

och 0, där konsumentandelen överstiger 85 %. De län som har störst andel icke- konsumenter, över 30 %, är F, S, W, X, Y och BD. Det finns också relativt stora skillnader mellan andelen manliga och kvinnliga konsumenter i de olika länen.

Fördelningen länsvis av andelen konsu— menter stämmer tämligen väl överens med den länsvisa fördelningen av sprit— och vin- försäljningen.1 Sprit— och vinförsäljningen är speciellt stor i storstadsområdena dvs. kring Stockholm, Göteborg och Malmö. Där är även andelen konsumenter, enligt denna un- dersökning, speciellt stor. Försäljningen är mindre i områden med hög grad av fri- kyrklighet och med en mer utbredd nykter- hetsrörelse som t. ex. Västerbottens, Krono- bergs och Jönköpings län. Andelen konsu- menter i dessa län är också tämligen låg, speciellt vad beträffar Jönköpings län. Vis- sa olikheter kan dock konstateras mellan försäljningsstorleken och andelen nykteris- ter. I t. ex. Gävleborgs län finns en relativt liten andel konsumenter men en tämligen stor spritförsäljning.

Antal omhändertaganden för fylleri visar även en viss samvariation med andelen kon- sumenter. Fylleriomhändertaganden är mer

vanliga i storstadsregionerna, där även kon- sumentandelen är stor. Vissa skillnader kan dock konstateras. Andelen konsumenter i de norrländska kustlänen X och Y är täm- ligen låg, medan man däremot har en rela- tivt stor andel fylleriomhändertaganden.

Tabell 13 visar att konsumtionen samva- rierar med ortstypen. Av de män som vuxit upp i Stockholm, Göteborg eller Malmö är endast 8 % icke-konsumenter. Motsvarande siffra för män födda på landsbygden är 15 %. Av de kvinnor som är uppfödda i storstäder är 10 % icke-konsumenter mot 38 % av dem som är uppfödda på lands- bygden.

Om man studerar konsumtionens storlek, finner man fler storkonsumenter i storstä- der än i städer eller på landsbygden.

Boendeorten visar ett ännu klarare sam- band än födelseorten med konsumtionen.

Ett sätt att belysa konsumtionen är att beräkna den totala konsumtionen i hela ma- terialet och sedan ange hur stor del av den- na de olika konsumentgruppema svarar för. Beräkningen av totala konsumtionen har skett så, att vi först beräknat varje individs

1 Se t. ex. Nykterhetstillståndet 1971: Central- förbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Tabell 13. Respondenterna efter efter kön, uppväxtort, boendeort och konsumtionsindex. Procentuell fördelning.

Uppväxt/boendeort Antal 0 1 2 3 4 5 Summa Uppväxtort Män Storstad 186 8 11 20 30 18 13 100 Annan stad + tätort 398 10 14 26 27 16 7 100 Landsbygd 677 15 22 27 20 12 4 100 Kvinnor Storstad 157 10 28 32 20 10 . 100 Annan stad + tätort 395 18 37 29 13 3 . 100 Landsbygd 665 38 40 16 5 1 . 100 Boendeort Män Storstad 290 8 10 22 29 20 11 100 Annan stad + tätort 647 11 18 28 24 13 6 100 Landsbygd 345 19 26 24 18 11 2 100 Kvinnor Storstad 271 10 30 33 20 7 100 Annan stad + tätort 648 26 39 24 9 2 100 Landsbygd 320 45 40 10 4 1 100

Tabell 14. Konsumentgruppernas konsum- tionsandelar.

Procentuell andel Män Kvinnor av konsumenterna _ Kumulativ Kumulativ %-andel av %-andel av konsumtio- konsumtio-

nen nen Hög konsumtion

1—10 39,8 47,4 1 1—20 58,7 68,5 21—30 72,0 81,3 31—40 82,2 88,7 41—50 89,4 93,1 51—60 94,0 95,8 61—70 97,3 97,3 71—80 99,0 98,2 Låg konsumtion 81—90 99,7 99,1 91—100 100,0 100,0

årskonsumtion i centiliter ren alkohol och sedan summerat de olika individernas års— konsumtion. Denna siffra utgör ett mått på totalkonsumtionen i materialet.

Vid uppdelning av totalkonsumtionen på kön finner man att männen svarar för 80 % av konsumtionen. Männens konsumtion är således 4 gånger så stor som kvinnornas. Det är intressant att studera storkonsumen- ternas andel av den totala konsumtionen. För att belysa detta har beräkningar gjorts där konsumenterna har fördelats så, att de tio procent av konsumenterna som uppgett högst konsumtion slagits samman. Därefter har denna grupps andel av den totala kon- sumtionen beräknats. Sedan har samma för- farande upprepats för nästa decil bland konsumenterna osv. Dessa beräkningar har utförts separat för män och kvinnor. Be- räkningarna presenteras i tabell 14. ] figur 5 redovisas grafiskt en beräkning gjord på en mer differentierad klassindelning.

Av tabell 14 och figur 5 framgår att en liten del av konsumenterna svarar för en stor del av konsumtionen. De 10 procent bland männen som har störst konsumtion svarar för 40 procent av männens kon- sumtion (för kvinnornas konsumtion är motsvarande siffra 47 procent). Bland män- nen svarar vidare 15 procent för halva kon- sumtionen (för kvinnor 59 %) samt 50

Tabell 15. Totalkonsumtionens fördelning på kön, ålder, socialgrupp.

Andel Andel Konsum- av kon- av kon- tion per sumen- sumtio— konsu- terna nen ment (a) (b) (bla)

Män Totalt 56,1 79,9 1,42

16—25 13,6 20,3 1,49 26—45 20,6 33,3 1,62 46—70 21,9 26,3 1,20

Social- grupp I—II 31,4 47,0 1,50 III 24,7 32,9 1,33

Kvinnor Totalt 43,8 20,1 0,46

16—25 10,7 5,4 0,50 26—45 17,5 8,6 0,49 46—70 15,6 6,0 0,38

Social- grupp I—II 29,9 16,1 0,54 III 13,9 4,0 0,29

procent för 9/ 10 av konsumtionen (för kvinnor 93 %). Vid en jämförelse mellan männen och kvinnorna i detta avseende bör man beakta att männens totalkonsumtion- är 4 gånger större än kvinnornas.

Av tabell 15 framgår att männens andel av konsumtionen är större än deras andel av konsumenterna. Motsatt förhållande gäl— ler således för kvinnorna. Männens genom— snittskonsumtion är störst i åldersgruppen 26—45 år samt i socialgrupp I—II. För kvin- norna gäller att konsumtionen är störst bland de unga och i mellanåldrarna, samt klart större i socialgrupp I—II.

Tabell 16. Andel spritkonsumenter som van—— ligtvis dricker vissa spritsorter.

Spritsort Män Kvinnor Brännvin 47,0 24,5 Vodka 34,8 18,4 Whisky 51,6 31,9 Genever 4,2 1,5 Likör 21,7 67,6 Konjak 36,1 17,2 Gin 15,0 13,0 Rom 18,9 1 8,6 Antal spritkonsu- menter 1 026 740

Total konsumtion i gruppen i %

100

90

80 70 60 50 40 30 20 1 0

10 20 30 40 50

Låg konsumtion

= Män

= Kvinnor

60 70 80 90 100 % konsumenter Hög konsumtion

Figur 5. Konsumentgruppemas andel av totala konsumtionen.

En speciell analys har gjorts av sprit- konsumtionen. Respondenterna tillfrågades vilken sprit de vanligtvis konsumerade. Ef- tersom man kanske dricker ungefär lika mycket av flera alkoholsorter gavs respon- denterna möjlighet att ange flera alternativa sorter. Andelen av spritkonsumenterna som uppgivit de olika sorterna framgår av ta- bell 16.

Männen har i störst utsträckning uppgi- vit att de vanligtvis dricker whisky när de dricker sprit (52 %). Nästan lika vanligt är

att de uppgivit brännvin (47 %). De däref— ter vanligaste sorterna är vodka och konjak som ungefär 1/ 3 av konsumenterna upp- givit. 2/ 3 av kvinnorna har uppgivit likör som vanligaste spritdryck. Näst populärast är här whisky och brännvin.

För att närmare studera vilka som huvud- sakligen svarar för konsumtionen av de oli— ka sorterna har materialet delats upp på konsumenter i olika åldrar.

Av tabell 17 framgår att stora skillnader finns mellan de olika sorterna vad beträf-

Tabell 17. Spritkonsumenterna efter kön, ålder och vanligtvis konsumerad Spritsort. Procent- uell fördelning.

Spritsort Män Kvinnor Summa Antal 16—25 26-—45 46—70 16—25 26—45 46—70

Brännvin 9 26 37 3 12 12 100 663 Vodka 33 27 13 12 11 4 100 493 Whisky 14 30 25 7 13 11 100 765 Genever 15 30 35 — 11 9 100 54 Likör 8 14 9 15 29 25 100 723 Konjak 20 30 25 9 10 7 100 497 Gin 25 27 10 17 16 5 100 250 Rom 27 26 6 22 1 6 3 100 332

Totalt 14 21 23 10 17 15 100 1 766

Procentuell fördelning. Tabell 18. Spritkonsumenterna efter kön, socialgrupp och vanligtvis konsumerad spritsort.

Socialgrupp Spritkon- Spritsort sumenter Totalt Brännvin Vodka Whisky Likör Konjak Gin Rom Män I—II 57 51 54 64 63 60 67 58 III 43 49 46 36 37 40 3 3 42 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal personer 1 009 481 353 526 221 368 154 192 Kvinnor I—II 70 60 68 73 70 61 79 72 III 30 40 32 27 30 39 21 28 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal personer 725 177 133 234 496 126 96 138

far konsumenternas ålders- och könsfördel— ning. Männen svarar i alla ålderskategorier för största konsumentandelen för alla sorter utom likör. Brännvinskonsumentema består huvudsakligen av äldre och medelålders män; de äldre överväger. Även whisky kon- sumeras mest av äldre och medelålders män. De sorter som ungdomarna föredrar är rom och vodka.

Man kan förmoda att spritpreferenserna skiljer sig mellan olika socialgrupper. Detta skulle t. ex. kunna bero på olika ekonomiska möjligheter och olika pris på olika sorter. I tabell 18 redovisas hur konsumenter av

olika spritsorter fördelar sig med avseende på socialgruppstillhörighet.

Av tabell 18 framgår att det föreligger skillnader i spritpreferenser mellan olika so- cialgrupper. Personer i socialgrupp III är överrepresenterade bland brännvinskonsu- menter. Detta gäller både män och kvinnor. Personer som tillhör socialgrupp I—II är överrepresenterade bland konsumenter av whisky och gin.

Vissa skillnader existerar även mellan små— och storkonsumenter med avseende på sprit- preferenser. Av tabell 19 framgår hur stor procent av spritkonsumentema i de olika

Tabell 19. Spritkonsumenterna efter konsumtionsindex och vanligtvis konsumerad spritsort. Procentuell fördelning.

Konsumtions- Spritsort index Brännvin Vodka Whisky Likör Konjak Gin Rom

Mån 1 32 9 22 20 19 5 7 2 46 32 45 23 33 13 18 3 42 37 55 19 37 15 20 4 54 43 60 17 37 19 22 5 36 52 66 18 47 26 23 Totalt 37 28 41 17 29 12 15 Kvinnor 1 14 8 14 49 11 5 10 2 26 22 35 65 15 15 21 3 25 23 44 58 18 21 22 4 (35) (32) (61) (52) (32) (23) (19) Totalt 15 11 19 40 10 8 11

konsumtionskategorierna som uppger sig vanligtvis konsumera vissa spritsorter. Allmänt gäller att storkonsumenterna upp- givit fler alkoholsorter än småkonsumenter- na. Detta gäller såväl män som kvinnor. För kvinnorna gäller att för varje Spritsort har storkonsumenterna i större utsträckning än småkonsumenterna uppgivit att de bru- kar dricka den sorten. Speciellt stor är skill-

Tabell 20. Vin- och spritkonsumentema efter kön och vanligaste plats för vin- resp. sprit- konsumtion. Prooentuell fördelning.

Plats för sprit/ Män Kvinnor

vinkonsumtion _ _ Vin Sprit Vin Sprit

I bostaden, vardagar 6 6 6 4 I bostaden, lörd-sönd 28 36 25 22 I bostaden, besök av

naden beträffande whisky där endast 14 % vänner 58 64 68 71 av kvinnorna i kategori I uppger att de bru- BCSÖk hos vänner 65 67 74 75

. . . .. På restaurang 35 40 36 40 kar dricka den spritsorten. I kategori 3 ar I föräldrahemmet 12 12 12 11 t. ex. andelen 44 % och i kategori 4 är den Övrigt 10 21 8 8

61 %. Det är emellertid få konsumenter i kategori 4, så den siffran får tas med viss reservation. I varje konsumentkategori har likör uppgivits av flest personer.

För männen gäller samma tendens som för kvinnorna utom för två spritsorter, näm- ligen likör och brännvin. För likör finns närmast en motsatt tendens, dvs. det är här fler småkonsumenter än storkonsumenter som uppger att de vanligtvis dricker likör när de dricker sprit. För männen är skill- naden mellan grupperna speciellt stor för whisky och vodka.

3.1.2 Miljön vid dryckestillfället.

I tabell 20 redovisas några uppgifter om dryckestillfället. Respondenterna har tillfrå- gats var de vanligtvis dricker vin respek- tive sprit och även hur sällskapets samman— sättning i de flesta fall brukar vara. Först presenteras uppgifter om platsen för kon- sumtionen.

Antal konsumenter 9371023 847 739

Den vanligaste platsen för vin och sprit- konsumtion är vid besök hos vänner; unge- fär 2/ 3 av männen och 3/ 4 av kvinnorna har uppgivit detta. Nästan lika vanligt är det att man dricker vin och sprit i bostaden när vänner kommer på besök. Ingen större skillnad i platsen för konsumtionen kan konstateras mellan vin- och spritkonsum- tion. Det enda fall då en större skillnad kan konstateras mellan män och kvinnor är vid konsumtion i den egna bostaden un- der lördagar—söndagar. Männen uppger det- ta i större utsträckning än kvinnorna.

Eftersom sprit- och Vinkonsumtionen vi- sar stora likheter med avseende på platsen för konsumtionen, nöjer vi oss här med att i tabellerna 21—23 presentera plats för sprit- konsumtionen i olika åldersgrupper, i olika socialgrupper samt i olika konsumentkate- gorier.

Tabell 21. Spritkonsumentema efter kön, ålder och vanligaste plats för spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

Plats för Män Kvinnor spritkonsumtion

16—25 26—45 46—70 16—25 26—45 46—70 I bostaden, vardagar 3 7 7 4 4 4 I bostaden lörd-sönd 29 40 36 23 24 18 I bostaden, besök av vänner 46 74 67 57 77 75 Besök hos vänner 63 75 62 76 77 73 På restaurang 58 47 21 53 47 23 I föräldrahemmet 19 17 2 26 8 3 Övrigt 48 17 7 16 6 4 Antal personer 254 375 394 181 302 256 SOU 1971: 77 1:27

Tabell 22. Spritkonsumentema efter kön, so- cialgrupp, och vanligaste plats för sprit- konsumtion. Procentuell fördelning.

Plats för Socialgrupp spritkonsumtionen Män Kvinnor I—II III I—II III I bostaden, vardagar 8 4 5 2 I bostaden, lörd—sönd. 38 34 24 17 I bostaden, besök av vänner 67 62 72 71 Besök hos vänner 71 62 77 74 På restaurang 49 28 44 33 I föräldrahemmet 14 9 12 8 Övrigt 1 9 23 7 7

Antal konsumenter 580 435 509 223

Restaurangkonsumtion är vanligare bland personer under 45 år än bland de äldre. Detta gäller för såväl män som kvinnor. Siffrorna för konsumtion i bostaden är lägre för de unga, men detta uppvägs av att kon- sumtion i föräldrahemmet uppgivits i större utsträckning hos denna grupp. De unga har även en större del av konsumtion på söv- riga» platser.

Platsen för spritkonsumtionen varierar även med socialgruppstillhörighet. Restau- rangkonsumtion uppges oftare i socialgrup- perna I—lI än i socialgrupp 111. Även kon- sumtion i den egna bostaden uppges oftare av personer i socialgrupp I—II. Det kan på- pekas att samma tendenser gäller även be- träffande Vinkonsumtionen.

Var man vanligtvis förtär spritdrycker varierar med hur stor den egna alkohol- konsumtionen är. Att man dricker sprit i bostaden, när goda vänner kommer på be- sök eller då man besöker goda vänner, är vanligast i samtliga konsumtionskategorier. De med större årskonsumtion har emeller- tid uppgivit dessa alternativ i större ut- sträckning än de övriga. Ju mer man dric- ker desto större är även sannolikheten att man uppger sig vanligtvis dricka sprit i hemmet under veckosluten. Att man dricker sprit i den egna bostaden på vardagama är vanligast endast i den konsumtionskategori som har den största årskonsumtionen.

Vilka personer man vanligtvis brukar vara tillsammans med vid vin- och spritkonsum— tionstillfällena framgår av tabellerna 2425.

De flesta (över 80 %) har uppgivit, att konsumtionen av vin och sprit vanligtvis sker tillsammans med vänner. Näst vanli- gast är att konsumtionen sker med maka, fästmö eller tillsammans med släktingar. Tämligen små skillnader kan konstateras mellan sällskapet vid vin- respektive sprit- konsumtion. Bland männen är det dock vanligare att man dricker sprit ensam, med föräldrar eller med arbetskamrater än att man i dessa situationer dricker vin. Bland kvinnorna är konsumtionen tillsammans med arbetskamrater mer ovanlig.

I tabell 25 har sällskapets sammansätt- ning vid spritkonsumtionen studerats upp- delad på olika ålders- och socialgrupper.

Tabell 23. Spritkonsumenterna efter kön, konsumtionsindex och vanligaste plats för sprit- konsumtion. Procentuell fördelning.

Plats för Konsumtionsindex spritkonsumtionen

Män Kvinnor

1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 I bostaden, vardagar 2 2 4 8 30 1 3 6 32 I bostaden, lörd-sönd 4 19 45 56 64 6 25 38 55 I bostaden, besök av vänner 36 60 66 70 61 43 74 75 77 Besök hos vänner 38 65 67 69 66 47 75 82 81 På restaurang 13 32 42 53 60 20 42 60 52 I föräldrahemmet 3 9 14 14 16 4 11 19 29 Antal personer 234 335 300 181 77 470 277 125 31

Tabell 24. Vin- och spritkonsumentema efter kön och sällskapets sammansättning vid vin- resp. spritkonsumtion. Procentuell fördel- ning.

Vanligen tillsammans Män Kvinnor med _— _— Vin Sprit Vin Sprit Ensam 5 8 2 1 Make, fästmö etc 37 33 44 45 Föräldrar 8 15 19 15 Egna barn 6 4 9 7 Övrig släkt 32 33 36 37 Arbetskamrater 10 19 7 7 Vänner 84 86 85 88 Affärsvänner 2 3 1 1

Antal konsumenter 9371015 847 732

Att man dricker sprit ensam är tydligen vanligast bland de äldre männen. Bland de medelålders (25—45 år) är det vanligare än i de övriga åldersgrupperna att man dricker sprit tillsammans med fru eller fästmö. Inom de två högsta ålderskategorierna är det van- ligare att man dricker sprit tillsammans med släktingar.

Konsumtion tillsammans med föräldrar och egna barn uppges oftare av personer i socialgrupp I—II än av personer i grupp III. Bland männen uppges konsumtion till- sammans med maka, fästmö oftare i grup- perna I—II. Skillnaderna mellan socialgrup- perna är dock ej särskilt markanta.

Av tabell 26 framgår att det är vanligast, att man dricker större kvantiteter vid be-

Tabell 26. Spritkonsumentema efter kön och tillfälle då man konsumerar mer vin och sprit än vanligt. Procentuell fördelning.

Män Kvinnor

Dricker ej vin el. sprit 4 18 33 Bostaden, vardagar 1 0 Bostaden, lörd—sönd. 8 5 Restaurang 1 6 . 12 Bostaden, vid besök av vänner 33 27 Besök hos vänner 33 27 Före dans 5 1 Dansställe utan rättig- heter 2 1 Arbetsplatsen 0 0 Föräldrahemmet 2 2 Vid större helger 26 22 Under semestrar 22 15 Utomlands ] l . Vid större fester 2 1 Oförändrad kon- sumtion 3 3

Samtliga 1244 1200

sök hos vänner eller vid besök av vänner i den egna bostaden. Andra tillfällen med högre konsumtion är under semestern samt vid större helger. Detta gäller för både män och kvinnor. Den relativt höga siffran för restaurangbesök är märklig, om man jäm- för med försäljningsstatistiken, som visar att endast ca 5 % av försäljningen av. vin och sprit sker genom restauranger. Notabelt är även den låga "siffran för konsumtion utomlands. Endast någon procent av Samt- liga har angivit att de konsumerar mer al-

Tabell 25. Spritkonsumentema efter kön, ålder, socialgrupp och sällskapets sammansättning vid spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

—————__—________

Vanligen tillsammans Ålder med

Män Kvinnor Män

Socialgrupp

Kvinnor

16—25 26—45 46—70 16—25 26—45 46—70 I—II III I—II III ___—___—

Ensam 3 8 12 Make, fästmö etc. 16 47 29 Föräldrar 24 22 2 Egna barn — 4 8 Övrig släkt 20 41 34 Arbetskamrater 20 25 14 Vänner 94 89 80 Afl'ärsvänner 1 4 3

2 2 2 7 9 2 1 35 55 39 38 26 45 44 32 14 4 19 10 16 12

2 3 14 5 3 8 4 28 39 41 33 32 36 39

9 6 4 19 20 7 6 94 89 84 89 83 90 84

2 0 l 4 1 1 1

___—___—

Antal personer 254 375 394

181 302 256 580 435 509 223

Ålder Män

Dricker ej vin eller

Kvinnor

16—25 26—45 46—70 16—25 26—45 46—70 I—II

Tabell 27. Vin- och spritkonsumentema efter kön, ålder, socialgrupp och tillfälle då man konsumerar mer vin och sprit än vanligt. Procentuell fördelning.

Socialgrupp

Män Kvinnor

III I—II III

sprit 17 15 22 22 24 45 17 20 27 42 Bostaden, lörd—sönd 7 10 7 7 5 3 9 7 5 3 Restaurang 19 21 10 21 17 4 21 10 14 8 Bostaden, besök av vänner 16 41 37 21 27 25 37 29 27 23 Besök hos vänner 27 37 33 27 3 3 23 36 29 31 22 Före dans 11 5 1 4 1 1 4 5 2 1 Större helger 39 32 21 31 26 14 28 30 22 22 Semestrar 31 22 16 22 19 8 22 21 19 9 Övrigt 14 13 8 9 8 7 1 1 l 1 9 6 Antal personer 310 454 541 235 438 566 708 5 36 756 444

kohol än vanligt vid utlandsbesök. Svaren på denna fråga är emellertid svårtolkade.

Fördelningen på ålder och socialgrupp framgår av tabell 27.

Vissa skillnader mellan de olika ålders- grupperna kan konstateras. De yngre har uppgivit att de konsumerar större kvanti- teter vin eller sprit än vanligt speciellt vid större helger och under semestrar. Fler unga svarar även restaurangkonsumtion samt före dans. Personer över 25 år uppger större konsumtion vid besök hos vänner eller vid besök av vänner i den egna bostaden.

Vissa skillnader mellan socialgrupperna kan även konstateras. Socialgrupp I—II upp- ger i större utsträckning en högre konsum- tion i bostaden och vid besök hos andra. Detta gäller även restaurangkonsumtion. Här bör dock påpekas att andelen som ej dricker vin eller sprit är större i social- grupp III.

3.1.3. Sammanfattning av resultaten

Männens alkoholkonsumtion är ungefär 4 gånger så stor som kvinnornas konsumtion. Drygt var tionde man och ca var fjärde kvinna är icke—konsument. 6 procent av männen har en stor konsumtion (minst 10 liter alkohol 100 % per år enligt egen upp— skattning) medan mindre än 1 procent av

kvinnorna har en sådan konsumtion. Både männens och kvinnornas medelkonsumtion är störst i åldern 21—45 år och sjunker se- dan med stigande ålder. För männen iakt- tages dock en uppgång igen i 60-årsåldern. Andelen icke—konsumenter är störst bland de yngsta och bland de äldsta. När man studerar konsumtionen av olika alkoholsor- ter framgår att vinkonsumtion är ungefär lika vanlig bland män som kvinnor och spe- ciellt bland ungdomar under 25 år. Öl- och spritkonsumtionen är störst bland män- nen i åldrarna under 45 år.

Konsumtionsstorleken samvarierar även med socialgruppstillhörigheten. Konsumtio- nen är störst i socialgrupp I och är mindre i socialgrupperna II och III. Årsinkomsten samvarierar även med konsumtionen så att större konsumtion har samband med större årsinkomst.

Andelen konsumenter varierar mellan oli- ka delar av landet. Områden med stor an- del konsumenter är Stockholmsområdet in- klusive Uppland och Västmanland samt Gö- teborgs- och Malmöområdena. Områden med liten andel konsumenter är Jönköpings län samt sydligaste och nordligaste Norr- land. Fördelningen länsvis av andelen kon- sumenter stämmer tämligen väl med den länsvisa fördelningen av sprit- och vinför- säljningen; konsumentandelen stämmer med

vissa undantag även med fördelningen av andelen fylleriomhändertaganden.

Stora variationer i konsumtionen före- kommer mellan olika ortstyper. Storstäder- na har den största andelen konsumenter samt fler storkonsumenter. Konsumtionen är lägre i övriga städer och tätorter samt lägst på landsbygden.

Materialet har gett vissa möjligheter att beräkna konsumentgruppernas andelar av hela konsumtionen. De 10 procenten av männen som har högst konsumtion svarar för ca 40 procent av männens totala kon- sumtion. De 50 % av männen som konsu— merar mest svarar för 90 % av den man- liga konsumtionen. Beträffande den kvinn— liga konsumtionen, så svarar en ännu mind- re grupp för en motsvarande andel av kon- sumtionen.

Konsumenterna har tillfrågats vilken sprit- sort de vanligtvis brukar dricka. Drygt hälf- ten av männen har uppgivit whisky. Nästan lika vanligt är det att man uppger bränn- vin. Vodka och konjak har uppgivits av var tredje man. Kvinnorna har i störst ut- sträckning uppgivit likör. Denna dryck är vanligast hos 2/ 3 av kvinnorna.

Om man studerar totalantalet konsumen- ter av de olika spritsorterna, finner man att männen överväger för alla sorter utom likör. Brännvinskonsumenterna och whisky- konsumenterna utgöres huvudsakligen av äldre män. De sorter som huvudsakligen dricks av ungdomar är rom och vodka. Skillnader finns mellan olika socialgrupper. Grupp I—II uppger i större utsträckning whisky och gin, medan grupp III uppger brännvin. Skillnader finns även mellan små- och storkonsumenter. Storkonsumenterna har nästan genomgående oftare uppgivit att de dricker en viss sort. Speciellt stor är skillnaden mellan små- och storkonsumen- terna beträffande whisky. Betydligt fler stor- konsumenter har uppgivit att de brukar dricka whisky. Det enda verkliga undanta- get från den allmänna tendensen är likör— konsumtion bland männen. De manliga små- konsumenterna har oftare uppgivit att de brukar dricka likör, när de dricker sprit. Man bör dock påpeka att de uppgivna dryc-

kespreferenserna stämmer ganska illa med försäljningssiffrorna för sprit. Brännvinet svarar för en huvudpart av de försålda spritdryckerna. Vad man uppgivit kan så- lunda ha varit vad man önskar konsumera.

Dryckesmiljön har studerats genom att ställa frågor om hur dryckessituationen van- ligtvis gestaltar sig. Allmänt kan sägas att dryckesmiljön för vin- och spritkonsumtio- nen visar stora likheter. Den vanligaste plat- sen för både vin- och spritkonsumtion är i hemmet; antingen i det egna hemmet, vid besök av vänner eller vid besök hemma hos vänner. De unga har i mindre utsträck- ning än övriga uppgivit konsumtion i bo- staden. Detta uppvägs av att de oftare upp- givit konsumtion i föräldrahemmet. Kon- sumtion i den egna bostaden är vanliga- re i socialgrupp I—II och bland storkonsu- menter. Restaurangkonsumtion är vanligare bland personer under 45 år, bland personer som tillhör socialgrupp I—II, samt blir van- ligare med ökad årskonsumtion.

Då det gäller hur sällskapet är samman- satt vid vin— och spritkonsumtion har de flesta (över 4/ 5) uppgivit att konsumtio- nen vanligen sker tillsammans med vänner. Bland personer i åldern 25—45 år är det vanligare att man dricker sprit tillsammans med make eller fästman/fästmö än i de öv- riga åldersgrupperna. I åldrar över 25 år är det vanligare att man dricker sprit i säll- skap med släktingar. Personer i socialgrupp I—II har oftare uppgivit konsumtion till- sammans med nära släktingar än personer i grupp III.

3.2. Alkoholkonsumtionens utveckling och individuella förändring

Under denna rubrik redovisas resultat rö- rande åldern vid första alkoholkonsumtions- tillfället samt första tillfället med alkohol- påverkan. Utöver detta redovisas uppgifter om konsumtionen i föräldrahemmet, och denna konsumtions samband med den nu- varande konsumtionen.

I ett avsnitt om konsumtionsförändringar belyses utvecklingen av respondenternas konsumtion under den senaste 10-årsperio—

Tabell 28. Medianålder för spritdebut och första påverkningstillfållet för män och kvin- nor.

Män Kvinnor Första sprittillfället 18 20 Första påverkningstill- fållet » 19 20

den. Dessutom behandlas förändringar i konsumtionen förorsakade av erfarenheter från utlandsresor.

3.2.1. Konsumtionens utveckling

Debutåldem för spritkonsumtionen har stu- derats genom att respondenterna tillfråga- des om åldemnär de första gången drack ett glas starksprit. Även åldern för första påverkan har studerats. Begreppet »påver— kad» har valts före begreppet »berusad» sem är mer emotionellt laddat. »Påverkad» torde vara synonymt med »lindrigt beru- sad».

Tabell 28 visar att spritdebuten för de manliga konsumenterna i genomsnitt skett i 18-årsåldern. De kvinnliga konsumenter- na har i genomsnitt uppgett att debuten skett ca 2 år senare. Första påverknings- tillfället har för männens del inträffat ge- nomsnittligt något år efter debutåldern. Det- ta gäller ej kvinnorna.

Tabell 30. Andelen konsumenter i under- sökningsmaterialet och bland respondenternas föräldrar. Procentuell fördelning.

Ej kon- Kon- Vet Summa sument sument ej Mån 12 88 — 100 Fäder 27 59 14 100 Kvinnor 28 72 — 100 Mödrar 73 21 6 100

Av tabell 29 framgår att de yngsta uppger en lägre debutålder än de äldre. Detta gäl- ler både män och kvinnor. Man kan emel- lertid inte utan vidare tolka detta så att spritdebuten numera sker tidigare. Det kan vara så att de yngre bättre än de äldre minns när spritdebuten skedde. De äldre har kan- ske inte angett när deras egen spritdebut skedde utan har kanske istället angett en i deras tycke lämplig ålder att spritdebu- tera. Tydligt är att männen med hög total- konsumtion debuterat tidigare än de med lägre konsumtion. Ingen större skillnad fö- religger mellan debutåldern i socialgrupp I—II jämfört med III.

Respondenterna tillfrågades om deras för- äldrar drack alkoholdrycker (öl, vin, sprit) under respondentens uppväxttid. Siffror över andelen konsumenter bland föräldrarna pre- senteras samt jämförs med andelen konsu— menter bland respondenterna.

Tabell 29. Medianålder för spritdebut och första påverkningstillfället för män och kvinnor efter ålder, socialgrupp och konsumtionsindex.

Män Kvinnor Första sprit- Första påverk- Första sprit- Första påverk- tillfället ningstillfället tillfället ningstillfället Ålder 16—25 17 17 19 18 26—45 18 19 20 21 46—70 19 20 22 24 Socialgrupp I—II 18 19 20 20 III 18 19 21 21 Kansumtionsindex 1—3 18 19 20 20 4 18 18 (19) (19) 5 16 17 . . 1:32 SOU 1971: 77

centuell fördelning.

Föräldrarnas Män konsumtion 0

Fadern Konsument 40 55 60 67 Ej konsument 47 33 23 21 Vet ej 13 12 17 12 Tabell 3]. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och föräldrarnas konsumtion. Pro-

Kvinnor

0 1 4—5

74 74 34 61 65 70 87 19 13 50 29 19 16 13 7 13 16 10 16 14 —

Summa 100 100 100

Modern Konsument 4 10 18 28 Ej konsument 90 83 76 66 Vet ej 6 7 6

100 100 100 100 100 100 100 100

29 38 4 18 35 38 74 64 53 89 75 57 56 26 7 9 7 7 8 6 —

Summa 100 100 100 100 Antal personer 160 233 334 299

100 100 100 100 100 100 100 180 76 334 467 277 125 31

Som framgår av tabell 30 är numera en större andel män och kvinnor konsumenter än vad deras föräldrar var under respon- denternas uppväxttid. Speciellt stor är skill- naden mellan de kvinnliga respondenterna och deras mödrar. En ökning har skett från 21 till 72 procent. Siffrorna kan dock ej antas vara helt jämförbara; bl.a. har en stor del respondenter uppgivit att de ej vet, om deras föräldrar var konsumenter eller ej.

Tabell 31 visar ett klart samband mellan

den egna konsumtionens storlek och om föräldrarna var alkoholkonsumenter eller ej under respondentens uppväxttid. Om mo- dem eller fadern varit alkoholkonsument under respondentens uppväxttid, ökar san- nolikheten för en stor konsumtion hos re- spondenten.

Föräldrahemmets samband med konsum- tionsvanornas utveckling belyses även i ta- bell 32.

Tabell 32 visar att fler män än kvinnor blivit bjudna på alkoholdrycker i hemmet

Tabell 32. Respondenterna efter kön, ålder, socialgrupp, konsumtionsindex och bjuden på alkohol i hemmet. Procentuell fördelning.

Män Kvinnor

Bjuden Ej bjuden Summa Bjuden Ej bj uden Summa Totalt 21 79 100 16 84 100 Ålder 16—25 30 70 100 38 62 100 26—45 21 79 100 1 5 85 100 46—70 17 83 100 8 92 100 Socialgrupp I—II 25 75 100 22 78 100 III 17 83 100 7 93 100 Konsum tionsindex () 4 96 100 1 99 100 1 12 88 100 1 2 88 100 2 23 77 100 32 68 100 3 27 73 100 36 64 100 4 32 68 100 (52) (48) (100) 5 34 66 100 . . .

under sin uppväxttid; 21 procent mot 16 procent. Andelen som blivit bjudna varie- rar med åldern. Det är mer vanligt bland de yngsta, att de blivit bjudna på alkohol i hemmet. För denna åldersgrupp gäller att kvinnorna i större utsträckning än männen uppgivit att de blivit bjudna. För både män och kvinnor gäller att personer i social- grupp I—II i större utsträckning blivit bjud- na på alkoholdrycker i hemmet. Att ha bli- vit bjuden på alkohol i hemmet samvarie- rar även med den nuvarande konsumtio- nens storlek. Ju större den egna konsum- tionen är, desto större andel har bjudits på alkoholdrycker i hemmet under ungdo- men.

3.2.2. Konsumtionsförändringar

I enkäten undersöktes förändringar i kon- sumtionen genom att respondenten tillfråga- des om han/hon ökat eller minskat sin kon- sumtion under de senaste 10 åren. Om en förändring inträffat, fick respondenten även ange vad som medverkat till förändringen. Dessa frågor ställdes både beträffande vin- och spritkonsumtionen.

För att utröna om semesterresor utom- lands medfört en förändring i konsumtions- vanorna tillfrågades de som uppgivit sig ha rest utomlands under de senaste 5 åren, om resan medfört någon förändring i kon- sumtionen.

I tabell 33 presenteras uppgiven föränd- ring i vinkonsumtionsvanorna under de se- naste 10 åren. De yngre i materialet (15— 25 år) har exkluderats eftersom de för 10 år sedan var i åldrarna 5—15 år och således av naturliga skäl i stor utsträckning ökat sin konsumtion.

Av tabell 33 framgår att fler kvinnor har uppgivit, att de ökat sin vinkonsumtion än de som har uppgivit en minskning. Skill- naden mellan andelen som ökat sin vin- konsumtion och andelen som minskat sin vinkonsumtion är för kvinnorna 8 % . Mot- svarande siffra för männen är 2 % .

Den relativa ökningen för kvinnornas del har i störst utsträckning uppgivits i ålders- grupperna under 56 år. Speciellt kraftig har ökningen varit i de lägre åldrarna. För männen noteras en ökning t. o.m. åldern 45 år och därefter en minskning. Ökningen har varit kraftigast i socialgrupp I medan

Tabell 33. 26 år och äldre respondenter efter kön, ålder, socialgrupp, konsumtionsindex och förändring av Vinkonsumtionen under perioden 1957—1967. Procentuell fördelning.

Män Kvinnor Lika Större Mindre Diffe- Lika Större Mindre Diffe- (a) (b) rens (a) (b) rens (a—b) (a—b)

Totalt 64,9 18,4 16,7 + 1,7 76,2 15,9 7,9 + 8,0 Ålder 26—35 54 34 12 +12 57 37 6 +31 36—45 66 22 12 +10 78 17 5 +12 46—55 68 14 18 — 4 80 13 8 + 5 56—70 71 6 24 —18 84 4 12 — 8 Socialgrupp I 46 44 10 + 34 55 33 12 + 21 11 62 20 18 + 2 77 17 6 + 1 1 III 83 9 18 — 9 81 10 9 + 1 Konsumtionsina'ex 1 78 4 18 —14 76 12 13 — 1 2 59 1 7 23 — 6 60 31 9 + 22 3 55 27 18 + 9 43 42 14 +28 4 58 29 14 + 1 5 50 50 — + 50 5 33 1 9 + 29 — — — —

Tabell 34. 26 år och äldre respondenter efter kön, ålder, socialgrupp, konsumtionsindex och förändring av spritkonsumtionen under perioden 1957—1967. Procentuell fördelning.

Män Kvinnor Lika Större Mindre Differens Lika Större Mindre Differens (a) (b) (a—b) (a) (b) (a—b)

Totalt 56,6 13,5 29,9 —16,5 81,4 10,5 8,1 + 2,4 Ålder 26—35 48 33 20 + 13 62 31 8 + 23 36—45 57 1 3 3 1 —1 8 83 9 9 0 46—55 36 6 31 —25 86 5 8 — 3 5 6—70 58 4 38 —34 89 4 8 — 5 Socialgrupp I 49 33 18 + 15 67 22 1 1 + 1 1 II 57 14 29 —1 4 83 10 7 + 4 III 59 7 35 —28 83 8 9 — 1 Konsumtionsindex 1 69 3 28 —25 83 7 9 — 2 2 50 9 41 —32 66 21 1 2 + 9 3 47 19 34 —16 56 26 19 + 7 4 45 24 31 — 7 50 35 1 5 + 20 5 26 48 26 + 22 — — — —

kvinnorna i grupp III ej förändrat konsum- tionen och männen i samma socialgrupp minskat sin konsumtion. Ökningen har va- rit kraftigast bland dem som nu har en hög konsumtion.

Av tabell 34 framgår att fler män har uppgivit en minskad spritkonsumtion än de som har uppgivit en ökning; skillnaden är 16 %. Kvinnorna redovisar en något ökad konsumtion; skillnaden är här drygt 2 % .

Den relativa minskningen bland männen har varit kraftigast bland de äldre, i lägre socialgrupp samt bland konsumenter med låg nuvarande konsumtion.

Den relativa ökningen bland kvinnorna redovisas huvudsakligen av de yngre (26— 35 år) samt av socialgrupp I—II.

Här bör påpekas att en relativ ökning av- ser att fler konsumenter har angivit att de ökat sin konsumtion än de som angivit att de minskat sin konsumtion. Den relativa ökningen säger således inget om den totala konsumtionen. Man kan gott tänka sig att den totala konsumtionen t. ex. har minskat i en viss grupp, trots att det finns en rela-

tiv ökning bland gruppens konsumenter så, att fler ökat sin konsumtion än de som minskat sin konsumtion. Man har således här inga uppgifter om förändringarnas stor- lek totalt sett.

De uppgivna orsakerna till konsumtions- förändringar redovisas i tabellerna 35 och 36.

Tabell 35 visar att den lägsta åldersgrup- pen i ca 1/ 4 av fallen uppger den ökade åldern som orsak till den ökade vinkonsum- tionen. Den vanligaste anledningen till ökad vinkonsumtion är annars att priset och vän- ner påverkat. Bland de äldre männen uppger man även i ganska stor omfattning annon- seringen som orsak. Ca 15 procent svarar att utlandsresorna inverkat.

Anledningen till minskad vinkonsumtion uppges ofta vara orsakad av priset. Här uppger även många »övriga orsaker».

Även för de yngre som ökat spritkon- sumtionen anges i stor omfattning den öka— de åldern som orsak. Den vanligaste anled- ningen till ökningen är att vänner påver- kat. Förändringar i ekonomin anges även

centuell fördelning.

Uppgiven orsak Män till ändrad konsumtion

Ökad konsumtion

26—35 36—45 46—55 56—

Kvinnor

Totalt 26—35 36—45 46—55 56—

Tabell 35. Respondenterna efter kön och ålder och orsak till förändrad vinkonsumtion. Pro-

Totalt

Åldern har inverkat 26 — — — 12 23 2 — 8 11 Priset har inverkat 31 38 38 33 34 11 17 32 8 17 Vänner har påverkat 23 36 22 20 26 32 27 32 17 30 Påverkan utomlands 16 20 16 13 17 11 10 26 17 15 Annonseringen 8 13 30 27 16 10 15 15 8 12 Övrigt 31 33 35 47 34 32 56 21 42 37 Antal personer 83 45 37 15 180 71 41 34 12 158 Minskad konsumtion Åldern har inverkat — — 2 5 2 — — — 6 3 Priset har inverkat 23 36 49 46 41 18 8 25 26 22 Vänner har påverkat 13 24 9 2 9 — 15 10 3 6 Påverkan utomlands 3 — — — l 9 — — — 1 Annonseringen 3 — — 3 2 9 8 — — 3 Övrigt 63 44 45 46 48 64 62 65 63 63 Antal personer 30 25 47 61 163 11 13 20 35 79

som orsak av ca 10 procent av responden- terna.

De som minskat sin konsumtion uppger priset som främsta orsak till detta.

En speciell analys har gjorts på dessa data om konsumtionsförändringar. Avsik- ten med analysen är att studera, om t. ex.

en spritminskning kompenseras av en ök- ning av Vinkonsumtionen. Analysen inleds med en presentation av sambandet mellan förändringar i vin- och spritkonsumtionen. Av tabell 37 framgår att en förändring av spritkonsumtionen oftast sammanhänger med motsvarande förändring av vinkonsum-

Tabell 36. Respondenterna efter kön, ålder och orsak till förändrad spritkonsumtion. Pro- centuell fördelning.

Uppgiven orsak Män till ändrad konsumtion 26—35 36—45 46—55 56—

Kvinnor

Totalt 26—35 36—45 46—55 56— Totalt

Ökad konsumtion

Åldern har inverkat 36 4 7 — 23 39 5 — 10 24 Priset har inverkat 6 — — — 4 — — 7 — 1 Vänner har påverkat 28 39 20 27 29 46 38 57 20 43 Ekonomin 10 15 20 9 12 3 14 7 — 6 Påverkan utomlands 9 8 — 9 7 15 — 14 10 12 Annonseringen 3 8 — — 4 — — 7 — 1 Övrigt 19 54 53 45 32 14 57 14 60 27 Antal personer 80 26 15 11 132 59 21 14 10 104 Minskad konsumtion Åldern har inverkat 1 — 4 6 3 — — — 9 2 Priset har inverkat 61 6 59 57 60 40 24 41 30 33 Vänner har påverkat 8 8 6 3 6 7 10 5 — 5 Ekonomin 2 2 1 1 1 — — — — — Påverkan utomlands 6 3 6 2 3 — — 9 — 2 Annonseringen — 6 4 4 4 7 — — — 1 Övrigt 41 34 37 38 38 60 71 64 70 67 Antal personer 49 64 81 98 292 15 21 22 23 81

Tabell 37. De som konsumerar vin och/eller sprit efter förändring av vinkonsumtion och för- ändring av spritkonsumtion. Procentuell fördelning. ___—___— Förändring av spritkonsumtionen minskning

Män minskning 19,8 oförändrat 2,0 ökning 1 4 Summa

Kvinnor minskning 7 9 oförändrat 2,7 ökning 1 0 Summa ————-—_______—___

Förändring av Vinkonsumtionen ___—___

oförändrat ökning

9,8 6,4 37,0 6,4 3,1 14,1

2,5 9,6 16,0

100

___—___—

tionen.

Av speciellt intresse är om en ökning av en alkoholsort har skett på bekostnad av en annan. Data erhålls ur en matris med följande utseende:

V |v— IVo |v+ 2

S— V— S— Vo S— V+ S— 2 So V— So Vo So V+ So

S+ V— S+ Vo S+ V+ S+

2 n V = förändringar av Vinkonsumtionen under de senaste 10 åren

V = minskning Vo = ingen förändring V+ = ökning S = förändringar i spritkonsumtionen under

de senaste 10 åren

De speciellt intressanta cellerna i denna matris är cellerna V+ S— och V— S+ dvs. vinökning—spritminskning och vinminsk- ning—spritökning. För att få ett mått på hur vanliga dessa två kompensationstyper är kan s.k. associationsvärden beräknas. Dvs. det observerade värdet i cellen relate- ras till det förväntade värdet i cellen, under antagande av att variablerna är oberoende

__ (V+S—)-n ”(”S”—ms: _(v—s+yn AW ”FW

Associationsvärden fördelade på kön och åldersgrupper framgår av tabell 38. Det

siffermaterial som analysen baseras på fram- går av bilaga 4.

Av tabell 38 framgår att associationsvär- dena i de flesta fallen understiger 1. Detta innebär att kompensation vin—starksprit sker mer sällan än vad man kan förvänta sig på rent matematiskt-slumpmässiga grunder.

För att studera om den kompensation som ägt rum uppvisar en tendens, dvs. att vinökning kompenserar spritminskning eller omvänt kan associationsvärdena subtrahe- ras enligt formeln (ass V + S—) — (ass V — S +).

Om skillnaden blir positiv innebär detta en kompensation där vinökning sker på be- kostnad av en minskad spritkonsumtion. Om skillnaden är negativ innebär detta att en spritökning skett på bekostnad av en vin- minskning.

Av tabell 39 framgår att den kompensa- tion som sker i materialet mellan vin- och spritkonsumtion vanligen sker så att en sprit- minskning kompenseras av en vinökning.

Tabell 38. Associationsvärden, fördelade på kön och ålder.

Ålders- V+S— V+S— V— S+ V— S+ grupp Män Kvinnor Män Kvinnor

26—35 0,58 0,46 0,50 0,60 36—45 0,74 1,22 0,25 0 46—55 0,90 0,85 0 0 56— 0,96 0 0,61 1,05 Totalt 0,66 0,63 0,32 0,45

Tabell 39. Relativ kompensation vin—sprit, (ass V+S—) — (ass V—S +), bland män och kvinnor i olika åldrar.

Ålder Män Kvinnor 26—35 +0,08 ——0,l4 36—45 +0,49 + 1,22 46—55 +o,90 +0.85 56— +O,35 —-—l,05 Totalt +O,34 +0,18

Denna tendens är något kraftigare bland männen än bland kvinnorna. Kompensatio- nen är mest uttalad bland män och kvinnor i åldrarna 36—55 år.

Påpekas bör att kompensation av olika alkoholsorter endast sker i ett fåtal fall. Det vanligaste mönstret är att en minsk- ning respektive ökning samtidigt äger rum för båda alkoholsorterna.

Respondenterna har tillfrågats om de för- ändrat sina alkoholvanor på grund av er- farenheter från utlandsresor. Av männen hade 57 % rest utomlands under de senaste fem åren, av kvinnorna var samma andel 50 %. Det var mer vanligt bland de yngre än bland de äldre att man företagit en ut- landsresa. I tabell 40 framgår hur många som uppgivit att utlandsvistelsen medfört en

förändring av deras konsumtionsvanor. An- delen som uppgivit att de ökat respektive minskat sin konsumtion redovisas.

Av tabell 40 framgår att ca 15 % av ut- landsresenärerna uppgivit att erfarenheter från resorna medfört en förändring av de- ras alkoholkonsumtion. Förändringen behö- ver ej innebära att konsumtionen ökat eller minskat. Det kan även innebära en för- skjutning mot dyrare sorter, mer utländska sorter etc.

Av både männen och kvinnorna uppger fler att Vinkonsumtionen ökat än de uppger en minskad konsumtion. Denna skillnad kan lokaliseras till socialgrupperna I—II. I social- grupp III har ej denna skillnad kunnat kon- stateras. Av tabellen framgår även att res- pondenterna ej i någon större omfattning uppgivit att utlandsresor påverkat deras spritkonsumtion. Av övriga förändringar i konsumtionen kan nämnas en tendens till övergång till mer utländska alkoholsorter och även till dyrare viner.

3.2.3. Sammanfattning

Av resultaten framgår att spritdebuten för de manliga konsumenterna i genomsnitt sker i 18-årsåldem, medan de kvinnliga kon-

Tabell 40. Vin och/eller spritkonsumenter efter kön, ålder, socialgrupp och förändrade vin- och spritvanor på grund av utlandsvistelse. Procentuell fördelning. ___—H

Ingen För- Spritkonsumtion Vinkonsumtion för- änd- ändring ring Ökat Minskat Diff. Ökat Minskat Dill” .

(a) (b) (a+b) (a) (b) (a—b)

Män 16—25 83 17 2 2 0 5 1 + 4 26—45 83 17 2 2 0 6 1 + 5 46—70 89 1 1 1 3 —2 7 1 + 6 Kvinnor 16—25 81 19 3 1 +2 8 1 +7 26—45 88 1 2 2 — + 2 5 — + 5 46—70 82 18 1 1 0 5 1 + 4 Män soc. gr. I—II 82 1 8 2 3 —1 8 0 + 8 III 88 12 0 2 —2 2 3 —1 Kvinnor soc. gr. I—II 82 18 3 1 +2 7 0 +7 III 88 12 1 0 + 1 0 0 + 1 1:38 SOU 1971: 77

sumenterna debuterar ett par år senare. En tendens finns att de unga i materialet debu- terat tidigare än de i åldern 26—45 år som i sin tur har debuterat tidigare än de äldre. Det är tveksamt om man får tolka dessa data så att debuten numera sker tidigare än förr, eftersom uppgifterna t. ex. skulle kun- na bero på minnesfel hos de äldre. Glömska kan dock ej förklara att debutåldern sjunker med stigande årskonsumtion hos responden- terna. Åldern vid första tillfälle, då man känt sig påverkad av alkohol, tenderar att infalla något senare än spritdebuten.

Det finns större andel konsumenter ima- terialet än det fanns bland respondenternas föräldrar under deras uppväxttid. Speciellt stor är skillnaden mellan de kvinnliga gene- rationerna. I den äldre generationen kvin- nor var 20 procent konsumenter mot 70 procent i den yngre. Siffrorna är dock ej helt jämförbara. Ett klart samband finns mellan egen konsumtion och föräldrarnas konsumtion. Ju större den egna konsumtio- nen är desto större är sannolikheten att föräldrarna var alkoholkonsumenter.

Ett liknande samband existerar också mel- lan egen konsumtionsstorlek och om man blivit bjuden på alkoholdrycker i hemmet under uppväxtåren. Fler storkonsumenter har blivit bjudna på alkohol i hemmet. Detta gäller även i större utsträckning för socialgrupperna I—II samt i större utsträck- ning för unga än för medelåldrarna (26— 45) och de äldre. Speciellt bland de unga kvinnorna är det vanligt att de blivit bjudna på alkohol i hemmet under uppväxtåren.

Konsumtionsförändringar under de se- naste 10 åren har studerats genom att ställa en direktfråga, om man tycker den egna vin- eller spritkonsumtionen ökat eller mins- kat. Fler kvinnor i åldern 26 år och äldre har uppgivit att de ökat sin vinkonsumtion än de som uppgivit en minskning. Skill- naden är 8 procent. För männen är denna skillnad 2 procent. De flesta har dock upp— givit att konsumtionen varit oförändrad. Om man något oegentligt kallar skillnaden mel- lan andelen som ökat sin konsumtion och andelen som minskat sin konsumtion för ökning respektive minskning, kan man

konstatera en kraftigare ökning i de lägre åldrarna, i socialgrupp I samt i grupper med hög nuvarande konsumtion. Samma tenden- ser finner man för spritkonsumtionen. Här är dock skillnaden mellan män och kvinnor större. Kvinnorna har totalt sett ökat sin konsumtion 2 % medan männen minskat sin konsumtion 16 %. De flesta personer har dock uppgivit oförändrad konsumtion under den senaste 10-årsperioden.

Dessa siffror säger dock inget om för- ändringarna i totalkonsumtionen. Om man till exempel har den situationen, att de män som minskat sin konsumtion är män med en tidigare låg konsumtion, som minskat något litet och att de som ökat sin konsum- tion är män med tidigare liten konsumtion som ökat konsumtionen kraftigt, kan man erhålla en kraftig total ökning trots att man har en relativ minskning bland konsumen- terna.

De som ökat sin vinkonsumtion har istor utsträckning uppgivit priset samt påverkan av vänner som orsaker. De som minskat sin konsumtion har även uppgivit priset som orsak i ganska stor utsträckning. Priset har ej i allmänhet utgjort något hinder för ökad spritkonsumtion. Däremot har priset varit en orsak till att minska konsumtionen. Påverkan från goda vänner har spelat roll för att öka konsumtionen. I den lägsta ål— dersgruppen har åldern angivits som orsak till ökad konsumtion av var tredje till var fjärde person.

En speciell analys har utförts för att stu- dera om en ökad kompensation ägt rum mellan vin- och spritkonsumtionen så, att ökad vinkonsumtion kompenseras av en minskad spritkonsumtion. Av resultaten framgår bl. a. att de två alkoholsorterna samvarierar så, att en ökning av vinkonsum- tionen sammanhänger med en ökad sprit- konsumtion. I de få fall en kompensation ägt rum tenderar vinökningen att ske på be- kostnad av en minskad spritkonsumtion.

Utlandsresornas betydelse för förändring- en av alkoholkonsumtionen har studerats. Av resultaten framgår att utlandsresorna en- dast i ringa omfattning tycks påverka al- koholkonsumtionens storlek och struktur.

3.3. Attityder till alkoholbruk 3.3.1 Attitydskalor

Vid val av påståenden till en skala används vanligen två kriterier:

1. Påståendena skall få fram svar, vilka är psykologiskt relaterade till den attityd som skall mätas

2. Skalan skall differentiera mellan indivi- der som i attitydhänseende befinner sig på olika punkter längs attityddimensio- nen ifråga.

Det sätt på vilket en skala differentierat mellan individer beror bl.a. på konstruk- tionsmetoden och poängberäkningen. Vissa skalor innehåller påståenden som formar en ordningsföljd så, att individen instämmer i endast ett eller två, vilka överensstämmer med hans position, och tar avstånd från på- ståenden på båda sidor om de han valt. En annan typ av skala kräver, att individer för varje påstående anger sitt instämmande eller avståndstagande och individens totala poäng beräknas genom addering av delpo- ängerna, som hänför sig till hans svar på varje enskilt påstående. Denna typ av skalor kallas summationsskalor eller Likertskalor.

3.3.2. Skalpåståenden i RUS

De attitydpåståenden som ingår i RUS bil- dar en skala av Likerttyp. Denna härrör från en mycket större uppsättning påståen- den som ingick i en tidigare undersökning.1 Denna undersökning innehöll bl.a. 49 på— ståenden rörande alkohol och alkoholvanor. Respondenterna fick för varje svarsalterna- tiv välja mellan fem olika svarsalternativ. De fem svarsaltemativen var genomgående

Helt och hållet riktigt I stort sett riktigt Tveksam, vet ej I stort sett felaktigt Helt och hållet felaktigt.

Innan man beräknade en totalpoäng för varje individ, värderade en grupp oberoen- de bedömare varje påstående med hänsyn

till om det uttrycker en tillåtande eller av- visande attityd till alkohol.

Poängberäkningen utfördes genom att till- dela ett till det svar som visar en tillåtande- attityd till alkohol och fem till det svar som pekar på en avvisande attityd. Alternativen mellan dessa två extremer gavs poängerna två, tre och fyra. Totalpoängen för varje individ beräknades genom summering av delpoängerna på alla 49 påståendena. Med hänsyn till totalpoängen valdes de två ex- tremgrupper (varje med N : 20) dvs. de: med den högsta (mest avvisande attityden till alkohol) respektive lägsta (mest tillåtande attityden till alkohol) poängen. Möjliga po- äng varierade från 49 till 245. Fördelningen- för den >>högsta» gruppen varierade från. 183 till 233 och för den »låga» gruppen från 105 till 145.

En medelpoäng i varje grupp beräk- des för varje påstående och dessas diskri- minationsförmåga bestämdes med ekvatio- nen

IFE, — XL, = 1),

För varje givet påstående är KK,, medel- poängen för den höga gruppen och KL,, medelpoängen för den »låga» gruppen, samt D,, = diskriminationsförmågan.

De 14 påståenden som hade den största diskriminationsförmågan valdes för att in- gå i RUS. Den möjliga medelpoängen i var- je grupp för varje påstående går från ett till fem. Den möjliga diskriminationsförmå- gan går från noll till fyra (absoluta värden). De 14 påståenden som valdes ut samt de- ras diskriminationsförmåga är:

Påstående Dp-värde 11) Alla alkoholdrycker borde få kö-

pas fritt i livsmedelsbutikerna. 3.15 d) Lättvin borde försäljas i livsme-

delsbutikerna. 3.15 1) All starksprit borde förbjudas. —3,05 m) Motboken borde återinföras. —2.85 e) Det är okvinnligt att dricka

snaps. —2.80

1 Björkman, N—M. En jämförelse mellan enkät och intervjumetodik vid insamling av data om» alkoholbruk. Stockholm 1969. Stencil.

sina minderåriga barns närvaro. —2.50 c) Möjligheten att avstänga folk

från inköp i systembutikema bor- de utnyttjas i större utsträckning. —2.50 j) Föräldrar bör låta sina barn sma-

ka på vin i hemmet. —2.45 g) Legitimationskontrollen på sy—

stembolagen borde skärpas. —2.30 a) På ungdomsfester kan man gott

servera vin. 2.30 f) Då endast kvinnor träffas bör ej

starksprit förtäras. —2.20 i) Berusade ungdomar borde be-

straffas hårdare av samhället. —2.20

k) Spritfria bjudningar blir lätt stela. 2.20 h) Åldersgränsen på systembolaget borde sänkas till 18 är. 2.15

3.3.3. Analys av endimensionaliteten i den använda Likertskalan

Avsikten var att konstruera en skala som mätte vad som kan kallas attityden till alko- holbruk och samhällets alkoholpolitiska åt- gärder.1 Med en konventionell dp—analys av påståendena har man emellertid ingen garanti för att attitydskalan mäter enbart en attityddimension. För att studera skalans endimensionalitet användes följande tre me- toder.

a) Elementary Linkage Analysis b) Faktoranalys c) Guttmanskaleanalys

Såväl metod a som b visar att endast ett påstående, b, med säkerhet hamnar utanför attityddimensionen. De övriga 13 påståen- dena mäter således en dimension av atti- tyden, förhoppningsvis attityden till alkohol och alkoholbruk. Guttmanskaleanalysen vi- sar att åtta av påståendena uppfyller kra- ven på en Guttmanskala, med undantag av att det borde ha varit minst tio på— ståenden i skalan. De åtta påståendena är: c, e, g, h, i, l, m och 11. Även denna analys pekar på att påstående b är det som avvi- ker från den i övrigt enhetliga bilden.

Sammanfattningsvis kan således konstate- ras att skalan, mätt med de nämnda meto- derna, kan betraktas som endimensionell.

För en noggrannare redovisning av vad som avses med attitydbegreppet och hur di— mensionalitetsanalysen i detalj utföll hän- visas till »Om mätning av attityder till alko— hol», Per-Gunnar Svensson 1970. En sam- manfattning redovisas separat i denna vo-

lym.

3.3.4 Övriga attityd- och opinionsfrågor

Respondenternas attityd till alkohol mättes även genom att fråga dem: »I vilka sam- manhang tycker Ni det är olämpligt att dric- ka starksprit?» De fick kryssa för ett eller flera av följande alternativ:

1 bostaden i vardagslag I bostaden på lördagar och söndagar På restaurang I bostaden när goda vänner varit på till- fälligt besök Vid tillfälligt besök hos goda vänner Före besök på dansställe På arbetsplatsen Innan man har »träff» med det motsatta könet Efter att ha idrottat I samband med att ha tittat på tävling el- ler match Det är inte olämpligt i något av de upp- räknade sammanhangen

På detta sätt erhålls ett kvantitativt mått, ett »olämplighetsindex», på respondenternas attityder genom att summera antalet situa- tioner i vilka denne ansett alkoholkonsum- tion olämplig. Ju högre summa, desto mer avvisande attityd till alkohol. De mest till- låtande har endast markerat det sista al- ternativet.

Till attitydfrågorna kan också följande fråga räknas:

Vid vilken ålder anser Ni det lämpligt att barn för första gången får smaka alkohol— haltiga drycker?

El Aldrig Vid ........ års ålder

1 I den fortsatta framställningen benämns detta »attityden till alkohol».

I omedelbar anslutning till de 14 atti- tydpåståendena följde 7 påståenden som ha- de karaktären av opinions- och kunskaps— påståenden och som var försedda med sam- ma svarsalternativ som de 14 attitydpåstå— endena.

o) Åldersgränsen för inköp av vin borde sänkas till 18 år.

p) Även mindre orter borde ha systembutik.

q) Mellanölet har fört med sig ökat alko- holmissbruk hos ungdomar.

r) Alkoholupplysningen är tillfredsställande ordnad.

s) Det är förbjudet att tillverka vin för eget behov.

t) Det är tillåtet att tillverka starksprit för eget behov.

u) Det borde vara straffbart att bjuda ung- domar under 16 år på alkoholdrycker.

Påståendena s, t, och kanske q har karak- tären av kunskapstestande påståenden me- dan de andra är opinionspåståenden.

Även respondenternas inställning till pri- serna på alkoholdrycker ansågs vara av in- tresse. Därför ställdes följande fråga: »Tyc- ker Ni priserna på starksprit, vin och öl är för höga, för låga eller bra som de är?»

Av intresse var även inställningen till för- säljning av alkoholdrycker i livsmedelsbu- tikerna. Följande frågor avsågs mäta den opinionen:

Tycker Ni att starksprit borde försäljas i livsmedelsbutiker? Tycker Ni att vin borde försäljas i livs- medelsbutiker? Tycker Ni att starköl borde försäljas i livsmedelsbutiker?

För varje fråga fick respondenten välja mellan tre olika svarsalternativ, ja, nej, tveksam. Dessutom gavs respondenten till- fälle att motivera sitt ställningstagande.

3.3.5 Attityden bland män och kvinnor mätt med Likertskalan, olämplighetsindex och andra opinionsfrågor

Som tidigare nämnts har respondenternas attityder till alkohol kvantifierats på två sätt, dels med en attitydskala av Likerttyp och dels med ett olämplighetsindex. I ta- bell 41 presenteras poängfördelningen på Likertskalan för män och kvinnor.

En klassindelning av attitydpoängsum— man har gjorts. Följande fem kategorier an- vänds genomgående i resultatredovisningen.

Attitydkategori Attitydpoångsummaa l (avvisande) 14—25 2 26—35 3 36—45 4 46—55 5 (tillåtande) 56—70

& Annorlunda beräkningsgrunder än i N-M Björkmans tidigare redovisade studie.

Om ej annat anges är det alltid procen- tuella fördelningar som redovisas i tabel- lerna.

Av tabell 41 framgår att männen är mer tillåtande, dvs. har en högre poäng än kvin- norna. 36 % av männen faller i de mest tillåtande kategorierna (4 + 5) medan en- dast 20 % av kvinnorna hamnar i de kate- gorierna. I den mittersta kategorin faller ungefär lika stor andel män som kvinnor.

Av tabell 42 framgår att männen (39 %)

Tabell 4]. Respondenterna efter kön och alkoholattityd. Procentuell fördelning. ____________________————-———— Kön Antal Attityd ___—___!— (avvisande) (tillåtande) ___—___— 1 2 3 4 5 Summa "M_— Män 1 289 7 21 36 25 11 100 Kvinnor 1 247 17 29 34 15 5 100

Totalt 2 534 12 25

35 20 8 100

] :i El.

Kön Olämplighetsindex (avvisande) 7—10 4—6 Mån 17 42 Kvinnor 27 45 Totalt 22 44

är mer tillåtande (03 poäng) än kvinnor- na (25 %). Andelen i den mittersta kate- gorin (4—6 poäng) är ungefär lika stor för både män och kvinnor.

Inställningen till försäljning av alkohol- haltiga drycker i livsmedelsbutiker framgår av tabell 43.

Genomgående är männen mer tillåtande än kvinnorna till försäljning i livsmedels— butikerna av de olika alkoholhaltiga dryc- kerna. En majoritet bland männen (ca 56 %) önskar en dylik försäljning av starköl. Nära hälften av männen (47 %) vill att vin skall säljas i livsmedelsbutikerna. För både män och kvinnor gäller att ju större alkoholhalt drycken har, desto större andel av indivi- derna säger nej till försäljning i livsmedels- butikerna.

Även individens inställning till prissätt-

(tillåtande)

0—3 Ej uppgift Summa 39 2 100 25 3 100

32 2 100

ningen på de alkoholhaltiga dryckerna kan sägas ge viss information om individens attityd till alkohol. En avvisande attityd skulle, enligt detta synsätt, ta sig det ut- trycket att man ansåg priserna vara för låga. De som tycker priserna är för höga kan anses ha en tillåtande attityd till al- kohol.

Männen tycker i större utsträckning än kvinnorna, att priserna är för höga. Ungefär lika stora andelar bland män och kvinnor tycker att priserna är bra som de är.

För både män och kvinnor gäller att man i större utsträckning tycker att sprit- och ölpriserna är för höga än att vinpri- serna är det.

Tabell 43. Respondenterna efter kön och inställning till eventuell försäljning av starköl, vin och starksprit i livsmedelsbutikerna. Procentuell fördelning.

Ja Nej Försäljning av starköl? Mån 56 31 Kvinnor 33 48 Totalt 44 39 Försäljning av vin? Mån 47 39 Kvinnor 30 55 Totalt 39 47 Försäljning av starksprit? Mån 28 61 Kvinnor 12 79 Totalt 20 70 SOU 1971: 77

Tveksam Ej uppgift Summa 12 1 100 17 2 100 15 2 100 12 2 100 13 2 100 12 2 100 10 1 100 8 1 100 9 1 100

Tabell 44. Respondenterna efter kön och inställning till prissättningen på öl, vin och stark- sprit. Procentuell fördelning.

För höga Bra För låga Ej uppgift Summa Ölpriserna Mån 50 40 6 4 100 Kvinnor 42 39 12 7 100 Totalt 46 40 9 5 100 Vinpriserna Mån 35 53 8 4 100 Kvinnor 31 49 13 7 100 Totalt 33 51 10 6 100 Spritpriserna Mån 56 29 12 3 100 Kvinnor 43 31 19 7 100 Totalt 49 30 16 5 100 3.3.6 Sambandet mellan attityden, mätt c) utbildningskategorier med en skala av Likerttyp och några d) regioner av landet bakgrunds- och konsumtionsvariabler _ Dessutom studeras attityderna med hänsyn Denna resultatredovisning är upplagd så att till: materialet genomgående delats upp i män och kvinnor. Den attitydmätning som här avses är den som gjordes med den ovan redovisade skalan av Likerttyp. Redovisningen innehåller studium av at-

e) medlemskap i nykterhetsorganisation

f) konsumtionsindex

g) frekvens storkonsumtionstillfällen

h) om man blev bjuden på alkohol i hemmet under uppväxttiden

tityderna 1 ohka: i) åldern då detta skedde första gången a) civilståndskategorier j) uppgivna alkoholvanor b) ålderskategorier k) faderns alkoholvanor

Tabell 45. Respondenterna efter kön, civilstånd och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

Civilstånd Antal Attityd Summa (avvisande) (tillåtande) l 2 3 4 5 Män Ogift 389 4 22 33 29 12 100 Gift __ 824 9 20 38 23 10 100 Ånka/Ankling 24 (17) (12) (42) (25) (4) (100) Skild 32 (6) (12) (38) (38) (6) (100) Omgift 16 (19) (25) (38) (6) (12) (100) Ej uppgift 4 —— (25) (25) (25) (25) (100) Kvinnor Ogift 286 17 24 30 20 9 100 gift _ 844 17 30 36 13 4 100 Anka/Ankling 66 18 29 39 14 0 100 Skild 35 (14) (32) (31) (20) (3) (100) Omgift 16 (31) (38) (19) (12) (0) (100) Ej uppgift 0 — —— —— — ——

a. Attityder i olika civilståndskategorier

Olika civilståndskategoriers poängfördel- ning på Likertskalan redovisas i tabell 45.

Änkor/änklingar, skilda och omgifta är för få, för att några säkra slutsatser om dessa grupper skall kunna dras. Som tidi- gare nämnts är de procenttal som är rela- terade till bastal mindre än 50 försedda med parentes. Detta gäller även i fortsätt— ningen.

För såväl män som kvinnor gäller att de ogifta är mer tillåtande (kategori 4—5) än de gifta till alkohol (män: 41 % respektive 33 %, kvinnor: 29 % respektive 17 %). Skillnaderna som kan konstateras mellan ogifta och gifta är troligtvis beroende av de åldersskillnader som finns mellan dessa kategorier.

b. Attityder i olika ålderskategorier

I tabell 46 kan en viss könsskillnad ob- serveras. För kvinnorna gäller att de yngre är mest tillåtande (kategori 4—5), därnäst mellangruppen och minst tillåtande till al- kohol är de äldre (34, 24 respektive 11 %). Bland männen finns en viss skillnad mel- lan de yngsta och åldersgruppen 26—45 år (48 resp. 42 %). De äldsta är minst tillå- tande (22 %) även bland männen. I den mittersta kategorin faller med ett undantag den största andelen för både män och kvin— nor.

c. Attityder i olika utbildningskategorier

I tabellerna 47 och 48 är utbildningskate- gorierna ordnade efter graden av teoretisk utbildning.

Om man studerar de fem utbildnings- kategoriema och gör en jämförelse dem emellan med avseende på attitydfördelning— en, kan följande iakttagelser göras:

Här framgår för såväl män som kvinnor att med längre utbildning tycks följa en mer tillåtande attityd till alkohol. Således återfinns bland männen hela 65 % av aka- demikerna bland de mest tillåtande (kate- gori 4—5) mot 58 % av studenter och gym- nasister, 49 % av de med realexamen el- ler realskolestudier, 35 % av de med yrkes— skoleutbildning och 26 % av de med folk- skola eller grundskola.

För kvinnorna erhölls samma ordning mellan utbildningskategorierna. De kvinn— liga akademikerna var mest tillåtande och därnäst studenter. Sedan följde de med real- skolestudier och yrkesskola. Minst tillåtan- de var de med folkskola eller grundskole- utbildning. Andelen tillåtande är 52 %, 47 %, 32 %, 19 % respektive 14 %. Pro- centtalet för akademikerna måste här tas med viss reservation eftersom bastalet är litet.

Här bör påpekas att materialets ålders- fördelning i viss mån torde påverka resul- tatet. De yngsta har ju knappast hunnit skaffa sig sin slutgiltiga utbildning och kom- mer i denna undersökning främst att ham-

Tabell 46. Respondenterna efter kön, ålder och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

Ålder Antal Attityd Summa

(avvisande) (tillåtande)

1 2 3 4 5 ___—___— Män 16—25 310 4 18 30 33 15 100 26—45 454 7 17 34 28 14 100 46—70 523 10 25 43 17 5 100 Kvinnor 16—25 253 11 20 35 23 11 100 26—45 438 13 30 33 18 6 100 46—70 556 23 31 35 9 2 100

___—___—

Tabell 47. De manliga respondenterna efter utbildning och alkoholattityd. Procentuell för-

delning.

Utbildning Antal Attityd

(avvisande)

1 2

Folkskola eller grundskola 10 24 Genomgången yrkes- skola eller yrkes- skolestudier 21 Realexamen eller realskolestudier 19 Studentexamen eller gymnasiestudier 1 1 Akademisk examen eller studier vid universitet eller högskola 69 10 Ovrigt 1 63 20

na i de lägre utbildningskategorierna. Ef— tersom de yngre i genomsnitt har en mer tillåtande attityd till alkohol, torde dock åldersfördelningen ej påverka skillnaden mellan utbildningskategorierna så, att skill- naden blir mindre vid konstanthållen ålder. Snarast borde det motsatta förhållandet råda.

d. Attityder i olika regioner av landet

Med regioner avses här boendelän. På grundval av uppgifter om konsumtionen i

Summa (tillåtande) 5

100 100

25 30 35 36 25 10

respektive län har länen indelats i tre kate- gorier.

Län med över 30 % icke-konsumenter bland befolkningen i åldern 15—70 år

Län med 20—29 % icke-konsumenter bland befolkningen i åldern 15—70 år Län med mindre än 20 % icke-konsu— menter bland befolkningen i åldern 15—70

ar.

Av tabell 49 framgår att alkoholattity- derna samvarierar med andelen icke-kon- sumenter i boendelänet. Om man studerar

Tabell 48. De kvinnliga respondenterna efter utbildning och alkoholattityd. Procentuell för-

delning.

Utbildning Antal Attityd

(avvisande)

1 2

Folkskola eller grundskola 31 Genomgången yrkes- skola eller yrkes- skolestudier 35 Realexamen eller realskolestudier 28 Studentexamen eller gymnasiestudier 21 Akademisk examen eller studier vid universitet eller

högskola Ovrigt

Summa (tillåtande) 5

(40) (34) (18) 36 14 7

100 100

attityd. Procentuell fördelning.

Andel icke- Antal konsumenter i boendelänet

Attityd (avvisande)

2

Män Över 30 % 238 13 22 20—29 0 495 9 23 10—19 % 324 6 17 Under 10 % 231 3 18 Kvinnor Över 30 % 243 24 32 20—29 % 468 22 30 10—19 '7 315 12 26 Under 18 % 231 7 24

de mest tillåtande (kategori 4—5) har 22 % av männen i län med över 30 % icke-kon- sumenter en tillåtande attityd. Motsvarande siffror för övriga länskategorier är 30 % med en tillåtande attityd i län med 20—29 % icke-konsumenter, 41 % i län med 10— 19 % icke-konsumenter och 52 % i län med mindre än 10 % icke-konsumenter. Motsvarande procentsiffror för kvinnorna är för de olika länskategorierna 11, 14, 28 och 35 %. Tabell 49. Respondenterna efter kön, andel icke-konsumenter i boendelänet och alkohol-

Summa (tillåtande) 5

43 18 4 100 38 21 9 100 36 27 14 100 27 37 15 100 33 10 1 100 34 11 3 100 34 21 7 100 34 24 11 100

e. Attityder i olika konsumtionskategorier

Med hjälp av konsumtionsindex kan indi- viderna delas upp i olika konsumtionskate- gorier, som sedan kan jämföras med av- seende på attityderna.

Resultaten i tabell 50 tyder på att det finns ett lineärt samband mellan konsumtion och attityd så, att ju större konsumtion indivi- derna har desto större är andelen med en tillåtande inställning till alkohol. Detta gäl- ler för såväl män som kvinnor.

Andelen mest tillåtande (kategori 4—5)

Tabell 50. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och alkoholattityd. Procentuell för- delning. Konsumtionsindex Antal Attityd (avvisande) 1 2 Män 0 157 34 34 1 234 10 32 2 335 5 19 3 300 1 12 4 1 81 O 1 1 5 77 0 4 Ej uppgift 5 (0) (40) Kvinnor 0 337 31 33 1 470 13 37 2 277 3 17 3 125 1 14 4_5 31 (3) (3) Ej uppgift 7 (14) (29)

Summa (tillåtande) 3 4 5 26 5 1 100 37 11 10 100 42 26 8 100 39 33 15 100 35 35 19 100 22 44 31 100 (40) (0) (20) (100) 31 5 0 100 37 10 3 100 45 28 7 100 42 29 14 100 (10) (45) (39) (100) (57) (0) (0) (100)

fördelning.

>>Hur ofta händer det Antal att Ni dricker alkohol

Attityd

motsvarande minst 1 (avvisande) halvflaska starksprit eller 1 flaska vin?» 1 2

Män Tabell 5]. Respondenterna efter kön, frekvens storkonsumtion och alkoholattityd. Procentuell

Summa

(tillåtande) 5

Dricker ej alkohol- drycker 210 30 38 25 6 1 100 Åtminstone någon gång i månaden 168 0 6 36 36 22 100 Några gånger om året 119 0 10 33 39 18 100 Mer sällan 212 3 10 40 32 15 100 Aldrig 564 5 24 40 23 8 100 Ej uppgift 16 (0) (50) (44) (6) (0) (100) Kvinnor Dricker ej alkohol- drycker 335 38 36 22 4 0 100 Åtminstone någon gång i månaden 20 (0) (20) (30) (30) (20) (100) Några gånger om året 21 (0) (0) (43) (29) (28) (100) Mer sällan 56 5 9 36 29 21 100 Aldrig 778 9 28 39 19 5 100 Ej uppgift 37 (22) (33) (35) (8) (3) (100)

bland männen är i ordning från den lägsta konsumtionskategorin till den högsta: 21 %, 34 %, 48 %, 54 % och 75 %. Endast 6 % av dem som uppgav sig inte dricka alkohol hade en tillåtande attityd till alkohol. An- delen med en tillåtande attityd bland kvin— norna var: 13 %, 35 %, 43 % respektive (84 %). Endast 5 % av de kvinnliga icke- konsumenterna tillhörde denna kategori.

f . Attityder och frekvens storkonsumtion

Frekvensen storkonsumtion har mätts ge- nom att respondenterna fått uppge hur ofta de konsumerar en halvflaska starksprit el- ler en helflaska vin. Det är rimligt anta att resultaten här går i samma riktning som då vi ovan studerade attityderna i olika konsumtionskategorier.

För männen gäller att de som uppger en större frekvens storkonsumtion har en mer tillåtande attityd än de som har färre eller inga storkonsumtionstillfällen. Ande- len mest tillåtande (kategori 4—5) blev för männen i ordning från de med största fre— kvensen till de med inga storkonsumtions-

tillfällen: 58 %, 57 %, 47 % och 31 %. Minst andel personer med tillåtande atti- tyd (7 %) hade den grupp som uppger sig inte dricka alkoholdrycker.

För kvinnorna kan inte lika klara skill- nader noteras och inte heller samma enty- diga resultat som för männen. Helt allmänt gäller dock för kvinnorna att andelen med en tillåtande attityd är större bland dem som över huvud taget uppger sig ha någon stor- konsumtion än bland de kvinnor som aldrig dricker så mycket eller som uppger sig inte dricka alkoholdrycker.

g. Attityden och medlemskap i nykterhetsorganisation

Om respondenten är organiserad i någon nykterhetsorganisation, bör detta rimligtvis också avspegla sig i individens attityder till alkohol. Uppgifter om detta redovisas itabe1152.

Som väntat framgår av tabell 52 att de som är medlemmar i nykterhetsorganisa— tioner är mer avvisande (kategori 1—2) än före detta medlemmar och icke medlem-

... -_ _._.-._._mfwm_____——__—_

fördelning.

»Är Ni eller har Ni Antal Attityd varit medlem i någon nykterhetsförening (avvisande) eller nykterhetsor- ganisation?» 1 2

Män Nej 1 052 6 19 Före detta medlem 75 10 22 Medlem 150 23 40 Ej uppgift 12 (8) (8) Kvinna: Nej 1 048 16 28 Före detta medlem 46 17 34 Medlem 140 (50) (26) Ej uppgift 13 (—) (8)

mar. Andelen avvisande var 63 %, 32 % respektive 25 % för männen. För kvinnor- na erhölls andelarna (76 %), 51 % respek— tive 43 % .

h. Attityder och >>bjuden på alkohol ihemmet . . .»

För att ta reda på om det finns något sam— band mellan attityder och om man blivit bjuden på alkohol i hemmet redovisas ta- bell 53.

Det kan konstateras, att de respondenter som blivit bjudna på alkohol i hemmet un- der uppväxttiden var mer tillåtande till al- kohol än de som inte blivit bjudna i hem- met. Detta gäller både män och kvinnor. Tabell 52. Respondenterna efter kön, nykterhetsorganisering och alkoholattityd. Procentuell

Summa (tillåtande) 3 4 5

37 26 12 100 37 24 7 100 25 8 4 100 (67) (0) (17) (100) 35 16 5 100 28 17 4 100 (24) (——) (—) (100) (92) (—) (—) (100)

En mer tillåtande attityd till alkohol (ka- tegori 4—5) hade 59 % av de »bjudna» och 29 % av de »icke-bjudna» männen. För kvinnorna var motsvarande andelar 51 % respektive 15 %.

i. Attityder och ålder då man blev bjuden på alkohol i hemmet första gången

I tabell 54 presenteras åldern vid första till— fället man blivit bjuden på alkohol i för- äldrahemmet.

För såväl män som kvinnor gäller att de som blivit bjudna på alkohol i hemmet före 17 års ålder har en mer tillåtande attityd till alkohol än de som blivit bjudna efter 17 års ålder eller över huvud taget inte blivit bjud-

Tabell 53. Respondenterna! efter kön, bjuden på alkohol i hemmet under uppväxttiden och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

»Blev Ni bjuden på Antal Attityd alkohol i hemmet under Er uppväxt- (avvisande) tid?»

1 2 Män Nej 1 001 9 24 Ja 277 1 10 Ej uppgift 11 (—) (18) Kvinnor Nej 1 030 20 32 Ja 205 1 12 Ej uppgift 12 (8) (9)

Summa (tillåtande)

3 4 5

38 22 7 100 30 35 24 100 (64) (18) (——) (100)

33 12 3 100 36 32 19 100 (75) (8) (—) (100)

Tabell 54. Respondenterna efter kön, ålder då man första gången blev bjuden på alkohol i hemmet och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

Ålder Antal Attityd (avvisande) 1 2 Män 0—1 7 år 1 10 2 9 1 8— år 99 2 1 6 Vet ej 68 3 12 Kvinnor 0—1 7 år 78 1 14 18— år 54 2 1 7 Vet ej 73 2 13

na i hemmet. Påpekas bör att ca var fjärde man och ca var tredje kvinna ej kunnat uppge någon ålder på denna fråga.

j. Attityder och uppgivna alkoholvanor

Respondenterna fick på en fråga markera om de ansåg sig vara absolutister, måttlig- hetsförbrukare etc. Alternativen framgår av tabell 55.

Summa (tillåtande)

3 4 5

26 37 26 100 27 35 20 100 38 25 22 100 27 35 23 100 44 30 7 100 39 28 1 8 100

För såväl män som kvinnor gäller att de respondenter som själva uppger sig vara fli- tiga alkoholkonsumenter har en mer till- låtande attityd till alkohol än de som upp- ger sig vara mindre flitiga konsumenter.

k. Attityder och faderns alkoholvanor

Sambandet mellan faderns alkoholkonsum- tion och respondentens attityder redovisas

Tabell 55. Respondenterna efter kön, alkoholvana och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

»Vilka alkoholvanor Antal Attityd har Ni själv enligt Er egen uppfattning?» (avvisande)

1 2 Män Absolutist 220 30 39 Förtäring någon en- staka gång 438 5 28 Måttlig förtäring 500 1 9 Tillfällen med be- rusninga 97 — 6 Vet inte 13 (8) (30) Ej uppgift 21 (O) (9) Kvinnor Absolutist 394 39 37 Förtäring någon en- staka gång 594 8 29 Måttlig förtäring 211 2 14 Tillfällen med be- rusninga 9 (—) (_) Vet inte 8 (25) (_) Ej uppgift 31 (19) (26)

Summa (tillåtande)

3 4 5

23 6 2 100 43 20 4 100 37 35 18 100

30 39 25 100 (46) (8) (8) (100) (67) (14) (10) (100)

20 4 0 100

43 16 4 100 34 33 17 100 (33) (56) (11) (100) (38) (37) (——) (100) (42) (13) (—) (100)

& Tillfällen med berusning är en sammanslagning av formulärets alternativ >>enstaka tillfällen med berusning», »ofta berusad» och »alkoholist». I de två sista kategorierna klassificerade sig 5 respektive 3 män och ingen kvinna.

fördelning.

»Hände det att Er far Antal drack alkoholhaltiga drycker under Er upp- växttid?»

Attityd (avvisande)

1 2

Män Vet ej 163 8 21 Nej 334 15 28 Ja 786 4 18 Ej uppgift 6 (0) (17) Kvinnor Vet ej 162 15 30 Nej 374 26 34 Ja 695 13 25 Ej uppgift 16 (19) (25) itabell 56.

Bland manliga respondenter, som uppger att deras fäder konsumerade alkohol under respondentens uppväxttid, finns en större andel i de två mest tillåtande kategorierna (43 %) än bland dem som uppger att fadern inte drack alkohol (21 %). Samma förhål- lande gäller för kvinnorna: 26 % respektive 12 % i de två mest tillåtande kategorierna.

3.3.7 Sammanfattning av attitydresultaten Likertskalan

Attitydskalan består av 14 påståenden och är en summationsskala av Likerttyp. En analys av de påståenden som ingår i skalan visar att dessa sinsemellan är relaterade till varandra på ett sådant sätt att vi kan anta att skalan är relativt endimensionell och så- ledes enbart mäter en sak — attityden till alkoholbruk och samhällets alkoholpolitis- ka åtgärder.

För att sammanfatta resultaten kan kon- stateras att attitydskalan visar samband med ålder och kön så att äldre män är mer av- visande till alkoholbruk än grupperna unga och »medelålders». För kvinnorna gäller att de äldre är mest avvisande, de medelålders därnäst och de unga minst avvisande. Män— nen tenderar att vara mer tillåtande än kvinnorna.

Ogifta har en mer tillåtande attityd till

SOU 1971: 77 Tabell 56. Respondenterna efter kön, faderns alkoholvana

och alkoholattityd. Procentuell

Summa (tillåtande) 5

41 23 7 100 35 17 5 100 35 29 14 100 (66) (17) (0) 100 38 13 4 100 28 9 3 100 36 19 7 100 (56) (0) (0) 100

alkoholkonsumtion än gifta. Detta är dock i viss mån åldersbetingat.

Var man är född har betydelse för atti- tyden till alkohol. Skillnader föreligger mel— lan olika län. De som är bosatta i län med få alkoholkonsumenter tenderar att ha en mer avvisande attityd till alkohol än de som är bosatta i län med hög andel alkohol- konsumenter.

Skillnader i attityder föreligger mellan personer med olika utbildning. Attitydska- lan uppvisar ett relativt lineärt samband med utbildning så att personer med högre teoretisk utbildning tenderar att ha en mer tillåtande attityd. Detta gäller för både män och kvinnor.

Medlemmar i nykterhetsorganisationer har en mer avvisande attityd till alkohol- konsumtion än f.d. medlemmar och dessa i sin tur är mer avvisande än icke-med— lemmar. Detta gäller för både män och kvinnor.

Bland konsumenterna föreligger ett sam- band mellan årskonsumtionens storlek och attityd till alkohol så att de med större konsumtion har en mer tillåtande attityd.

Då man delar upp materialet efter fa- derns alkoholkonsumtion om fadern var konsument eller ej — uppvisar attitydskalan fler personer med en tillåtande inställning i den grupp vars fäder var konsumenter. Detta gäller för både män och kvinnor.

Det förhållandet att man blivit bjuden på

alkoholdrycker i hemmet under ungdoms- åren visar samband med attityden till alko— hol. De som blivit bjudna i hemmet är mer tillåtande än de som ej blivit bjudna i hem- met. Av dem som bjudits på alkohol har de en mer tillåtande attityd, för vilket detta inträffat före 16 års ålder. Detta samband gäller för både män och kvinnor.

Nästan samtliga de redovisade variabler- na uppvisar således samband med attityd- skalan.

Enstaka opinions- eller attitydfrågor

En attitydfråga som studerats mer ingående är vid vilken ålder man anser det lämp- ligt att ungdomar för första gången får smaka alkoholdrycker. Männen anser i stör- re utsträckning än kvinnorna, att detta kan ske i yngre åldrar. De äldre anser oftare än yngre, att debuten bör ske sent. Detta samband gäller för både män och kvin- nor. De med högre egen årskonsumtion an- ser oftare än de med lägre egen konsum- tion att alkoholdebuten bör ske i yngre åldrar.

Slutligen har några attitydfrågor redovi— sats som gäller inställningen till prissätt— ningen på alkoholdrycker för hög, lagom, för låg — samt huruvida man anser att al— koholdrycker bör få försäljas i livsmedels- butiker. Dessa frågor har ställts beträffande starköl, vin och starksprit. För dessa frå- gor gäller att kvinnorna i jämförelse med männen var mer avvisande till försäljning i livsmedelsbutiker och mindre avvisande till prissättningen. Yngre var jämfört med de äldre mer avvisande till prissättningen och hade en mer tillåtande inställning till försäljning i livsmedelsbutiker. Storkonsu— menterna ansåg i större utsträckning än de med låg konsumtion, att priserna var för höga och att man borde tillåta mer allmän försäljning av alkoholdrycker.

Beträffande försäljning av alkoholdryc- ker i livsmedelsbutiker gäller, att man ge- nomgående var mer positiv till starkölsför- säljning än vinförsäljning samt mer positiv till vin- än till spritförsäljning.

3.4 Missbrukskriterier, trafikonykterhet samt konsumtion av smuggelsprit och hemgjorda alkoholdrycker

Respondenterna har fått svara på flera frå— gor, som kan användas för att avgränsa personer med alkoholproblem eller perso— ner som har en ovanligt hög alkoholkon- sumtion. Detta avsnitt behandlas under rub- riken storkonsumtion. Övrig konsumtion som behandlas är konsumtion i samband med bilkörning och konsumtion av smug— gelvaror.

3.4.1 Storkonsumtion

Under denna rubrik redogörs för frekven- sen tillfällen med storkonsumtion bland män och kvinnor i olika åldrar. Fylleriförseelser bland befolkningen under 1967 redovisas och jämförs med alkoholvanorna enligt egen uppfattning och förekomst av påverkan, baksmälla och återställare. Avslutningsvis redogörs för andelen respondenter som upp- givit att de fått problem på grund av al- koholkonsumtion.

För att belysa frekvensen tillfällen med stor konsumtion, tillfrågades respondenter— na hur ofta de brukade konsumera en alko- holkvantitet motsvarande 1/ 2 flaska stark- sprit eller en flaska vin. Fördelningen på kön och ålder framgår av tabell 57.

Tabell 57 visar, att ungdomarna anger en större frekvens storkonsumtionstillfällen än de övriga grupperna. Andelen tillfällen med stor konsumtion är lägst i gruppen äldre. Dessa tendenser gäller för såväl män som kvinnor. Männen uppger storkonsum- tion i betydligt större utsträckning än kvin— norna.

I tabell 58 presenteras antalet avdömda fylleriförseelser 1967 enligt den officiella statistiken. Totalt var antalet fyllerister 6,9 per 1 000 individer över 15 år. Motsvarande siffra för fylleriförseelser uppgick emellertid till 12,0. Varje fyllerist har sålunda genom- snittligt begått ca 1,8 förseelser. Fylleriför- seelsernas fördelning på kön och ålder fram— går av nedanstående tabell.

En stor skillnad kan konstateras mellan

Tabell 57. Respondenterna efter kön, ålder och frekvens storkonsumtionstillfällen. Procen- tuell fördelning. ___—___—

Män Kvinnor Frekvens ___—_

16—25 26—45 46—70 16—25 26—45 46—70 ___—___

Ett par ggr. per månad eller oftare 13 6 4 1 l 1 Någon gång per månad 11 6 4 2 1 0 Några gånger per år 12 13 5 4 1 1 Mer sällan 19 21 11 9 6 1 Aldrig 29 39 56 65 69 55 Ej konsument 15 14 19 18 20 37 Ej uppgift 1 1 1 1 2 5

Summa 100 100 100 100 100 100 Antal personer 310 454 523 253 438 556

Tabell 58. Avdömda fylleriförseelser 1967 per 1 000 mån/kvinnor i olika åldrar.

___—___—

15—17 18—20 21—24 25—29 30—39 40—49 50— Samtliga ___—___—

Män 17,3 39,8 35,7 27,6 30,2 3 Kvinnor 2,3 1,6 1,1 0,7 0,6 0,7 0

Tabell 59. Respondenterna efter kön, ålder och alkoholvana. Procentuell fördelning. ___—___— Män Kvinnor

15—25 26—45 46—70 15—25 26—45 46—70 ___—___________

Absolutist 15 16 20 19 22 44 Någon enstaka gång 30 28 41 51 53 42 Måttlig förtäring 39 46 32 26 22 9 Enstaka ggr. med berusning 13 7 3 2 1 — Ofta berusad 1 0 — — — _ Alkoholist —— 1 — —— — Vet ej, ej uppgift 2 2 4 2 2 5

Summa 100 100 100 100 100 100 Antal personer 310 454 523 253 438 556

frekvensen i manligt och kvinnligt fylle- de övriga. Detta stämmer väl med fylleri- ri. Bland männen varierar fyllerifrekven- statistikens åldersfördelning. Endast 3 per- sen mellan 10 och 40 promille och motsva- soner har klassificerat sig som alkoholister. rande siffra för kvinnorna är endast 0—2 Någon större skillnad mellan socialgrupp promille. I—II och III kan ej konstateras. Dessa siffror kan jämföras med en skatt- I tabell 60 presenteras förekomsten av ning av det egna konsumtionsmönstret. påverkan, >>baksmälla» och återställare. Ta-

Av tabell 59 framgår, att de äldsta ten- bellen visar, att det finns en god överens- derar uppge en måttligare förtäring än de stämmelse mellan fördelningarna över fre- yngsta. Alkoholkonsumtion med berusnings- kvensen påverkan och frekvensen »bak- tillfällen uppges oftare av de yngsta än av smälla». Dessa båda begrepp är tydligen för

ställare». Procentuell fördelning. Tabell 60. Respondenterna efter kön, ålder och förekomst av påverkan, baksmälla och »åter-

_____________——_—————————

Män

15—25

Frekvens påverkan

26—45

___—___________—————-—————

Kvinnor

46— 15—25 26—45

Varje gång 5 2 1 1 1 1 Nästan varje gång 18 8 4 3 1 1 Ibland 29 29 16 19 1 1 2 Sällan 20 30 28 25 17 7 Aldrig 16 19 28 37 49 46 Ej uppgift 1 2 4 0 2 5 Briek" ej _11___1_0___£___15___Å__Ä_ Summa 100 100 100 100 100 100 Frekvens baksmälla Alltid 2 2 1 1 1 — Ibland 15 15 7 4 3 1 Enstaka gånger 29 30 17 19 10 2 Aldrig 42 42 52 59 64 51 Ej uppgift 1 1 4 2 3 8 Dricker ej 11 10 19 15 19 38 Summa 100 100 100 100 100 100 Andel som tar »återställare» Oftast 1 1 _ _ _ Ibland 3 2 2 —— —— 0 Har inträffat 12 1 3 12 3 2 1 Har ej inträffat 31 31 10 21 12 2 Ej relevant1 54 53 75 76 86 97 Summa 100 100 100 100 100 100 Antal personer 310 454 523 253 438 556

__________________—_——_—————_

1 Frågan ställdes endast till dem som uppgav sig ha haft baksmälla.

respondenterna i många avseenden likvär— diga. En svag tendens föreligger dock att de yngre männen är påverkade oftare än de har baksmälla medan de äldre har baksmälla of- tare än de är påverkade. Männen är oftare än kvinnorna påverkade och har oftare bak- smälla. De unga männen är oftare än de äld— re påverkade. Den mellersta åldersgrup- pen av männen har dock uppgivit bak- smälla i samma omfattning som de yngre.

Att man tar en s. k. >>återställare» före- kommer sällan. Endast för ett par procent av männen i materialet är detta vanligt.

Dessutom kan påpekas att det varken för männen eller kvinnorna föreligger någ- ra större skillnader mellan socialgrupperna beträffande dessa variabler.

I tabell 61 redovisas vissa yttre påtagliga verkningar av stor alkoholkonsumtion. Fre—

kvenserna är här små, vilket medför att det ej går att påvisa skillnader mellan grup- perna. Det alternativ som angivits i störst omfattning är fylleriförseelser. Dessa upp— ges i större utsträckning av de yngre män- nen. Andelen som ej svarat på dessa frågor är relativt hög, vilket även detta medverkar till att försvåra en tolkning av resultaten.

3.4.2 Alkoholkonsumtion i samband med bilkörning, konsumtion av smuggelsprit och konsumtion av hemgjorda alkoholdrycker

Det kan vara vanskligt att fråga en person om han gjort sig skyldig till rattfylleri. Man riskerar att svaret i många fall ej blir helt med sanningen överensstämmande. För att få reda på i vilken omfattning responden- terna ansåg sig ha begått trafikonykterhets-

Tabell 6]. Respondenterna efter kön, ålder och yttre påtagliga effekter av alkoholkonsum- tion. Procentuell fördelning.

Män 15—25 26—45

Problem p. g. a. alkohol Inga problem 83,5 85,7 Förlorat arbetet — 0,2 Skilsmässa 0,2 Fylleriförseelser 4,5 2,4 Rattfylleri,-onykterhet 0,6 0,9 Arbetsoförmåga 0,3 0,9 Sjukdom etc. 2,6 0,7 Ej uppgift 8,5 9,0

Summa 100 100 Läkarvård p.g.a. alkoholproblem Nej 96,1 94,9 13, 0,3 0,7 Svårt att säga 0,6 0,2 Ej uppgift 3,0 4,2

Summa 100 100 Antal personer 310 454

Kvinnor 46—70 15—25 26—45 46—70 80,9 83,8 82,2 71,4 0,4 — — 0,6 0,4 — 0,2 0,6 _ 0,2 _ 1,1 — _- l,1 0,4 0,7 0,4 15,3 15,4 16,9 28,0 100 100 100 100 92,5 93,3 94,1 87,2 0,8 _ — 0,4 6? 6,7 5,9 12,4 100 100 100 100 523 253 438 556

brott ställdes följande fråga: Tror Ni att Ni någon gång kört bil trots att Ni möjli-

Tabell 62. Respondenterna efter kön, ålder, socialgrupp och bilkörning i förmodat alko- holpåverkat tillstånd. Procentuell fördelning.

Andel al- Andel med Andel på- koholpå- körkort verkade av verkade körkorts- (a) (b) innehavare (a/ b . 100)a1

Samtliga 7 56 12

Män 1 5—25 1 7 70 24 26—45 1 6 88 1 8 46—70 6 63 10

Kvinnor 15—25 2 43 5 26—45 3 5 3 5 46—70 1 21 3

Män I—ll 1 6 79 20 111 8 71 1 1

Kvinnor I—II 2 42 5 111 0 25 1

& Vi antar att knappast någon icke-körkorts- innehavare uppgett sig ha kört bil.

gen kan ha haft för hög promillehalt alko- hol i blodet? Resultatet framgår av tabel- lerna 62 och 63.

De mest intressanta siffrorna i tabellen torde vara andelen alkoholpåverkade per körkortsinnehavare.1 Totalt sett har ca 12 procent av körkortsinnehavarna kört bil i förmodat påverkat tillstånd. Denna siffra är större bland männen. Ca 1/ 4 av de unga manliga körkortsinnehavarna har kört bil trots att de troligen varit alkoholpåver- kade. Andelen sjunker sedan med stigande ålder. Ett samband mellan ålder och på- verkan vid bilkörning kan emellertid ej på- visas för kvinnorna.

Andelen som uppger sig ha kört bil alko- holpåverkade är högre i de högre social- grupperna. Detta gäller för både män och kvinnor.

Tabell 63 visar att ju större årskonsum- tionen är, desto större är tydligen risken att man någon gång kör bil i påverkat till- stånd. Sålunda uppgav nära hälften av de manliga körkortsinnehavarna i den högsta konsumtionskategorin att de troligen kört bil i alkoholpåverkat tillstånd. Motsvarande siffra för icke-konsumenter är endast 2 %.

Tabell 63. Respondenterna efter kön, kon- sumtionsindex och bilkörning i förmodat alkoholpåverkat tillstånd. Procentuell för- delning.

Konsum— Andel al- Andel med Andel på- tionsindex koholpå- körkort verkade per verkade (b) körkorts- (a) innehavare

(a/b - 100)

Män 0 1 61 2 1 4 72 5 2 8 79 9 3 19 82 23 4 22 78 28 5 33 69 47

Kvinnor 0 0 20 2 1 0 36 0 2 2 45 4 3 7 51 14 4—5 (7) (61) (12)

För att få en uppfattning om konsum- tionen av smuggelsprit ställdes en fråga, om man under senaste året druckit stark— sprit, som »smugglats» in i landet. Resul- taten framgår av tabellerna 64 och 65.

Tabell 64 visar den uppgivna förekoms- ten av konsumtion av smuggelsprit. 10 % av männen och 3 % av kvinnorna har kon— sumerat smuggelsprit under året. Smuggel- konsumtionen samvarierar med ålder så att den är vanligare bland de yngre och ovan- ligare bland de äldre. Sambandet med den egna konsumtionens storlek framgår av ta- bell 65.

En samvariation existerar mellan storle- ken på den egna konsumtionen och det förhållande att man konsumerat smuggel- sprit under året. Ju högre konsumtion desto fler har druckit smuggelsprit. Vad man menar med smuggelsprit har vi emellertid inte någon möjlighet att belysa i undersök- ningen. Det kan vara så väl medvetet ille- galt försåld alkohol som någon extraflaska som man tagit med hem efter utlandsresan.

Tabell 66 visar att hemgjort vin under senaste året druckits av 18 procent av män- nen och av 16 procent av kvinnorna. Hem- gjort vin synes vara den hemgjorda alko- holdryck som är vanligast i Sverige. Hem- gjord likör har druckits av ungefär 5 %

Tabell 64. Respondenterna efter kön, ålder och förekomst av konsumtion av smuggelsprit under senaste året. Procentuell fördelning.

Ålder Män Kvinnor Har före- Övriga Summa Har före- Övriga Summa kommit kommit 15—25 21 79 100 10 90 100 26—45 10 90 100 3 97 100 46—70 3 97 100 1 99 100 Totalt 10 90 100 3 97 100

Tabell 65. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och förekomst av konsumtion av smuggelsprit under senaste året. Procentuell fördelning.

Konsumtionsindex Män Kvinnor Har före- Övriga Summa Har före- Övriga Summa kommit kommit

0 100 100 — 100 100 1 . 3 97 100 2 98 100

2 5 95 100 6 94 100 3 15 8 5 100 10 90 100 4 20 80 100 (11) (89) (100)

5 29 71 100 . . .

Män

Har före- Övriga kommit

Hemgjort vin 18 82 Hembränd sprit 2 98 Hemgjord likör 5 95 Annan hemgjord alkoholdryck 1 99 Tabell 66. Respondenterna efter kön och förekomst av konsumtion av hemgjorda alkohol- drycker under senaste året. Procentuell fördelning.

Kvinnor

Har före- Övriga Summa

kommit

Summa

100 16 84 100 100 0 100 100 100 6 94 100 100 0 100 100

av både männen och kvinnorna. Här är det dock oftast fråga om en alkoholdryck, som framställs av sprit, som inköpts på le- galt sätt. Hembränd sprit är dock en illegal alkoholdryck. I Finland och Norge är hem- bränd sprit tämligen vanlig. I Sverige har vi ej några större undersökningar som visar omfattningen av den hemtillverkade spri- ten. Resultaten från denna undersökning tyder dock på att sprit knappast tillverkas illegalt i någon större omfattning. Endast två procent av männen har uppgivit att de konsumerat hembränd sprit under året. Bland kvinnorna är motsvarande siffra mindre än en procent. Andra hemgjorda alkoholdrycker har konsumerats av ca en procent av männen.

Eftersom utrymme ej funnits till att pe- netrera dessa frågor ytterligare i frågefor— muläret, kan man svårligen uttala sig om t. ex. hur stor del av alkoholkonsumtionen som utgöres av hemtillverkade alkohol- drycker.

3 .4.3 Sammanfattning

Flera aspekter av storkonsumtion har be- handlats. Eftersom männen i större ut- sträckning än kvinnorna är konsumenter, och då de även har en genomsnittligt stör- re konsumtion, ställer det sig naturligt, att männen även har fler tillfällen med stor- konsumtion. Med storkonsumtionstillfällen avses tillfällen med en konsumtion av 1/ 2 flaska starksprit eller 1/1 flaska vin. Stor- konsumtionstillfällen är vanligare bland unga än bland personer i åldern 25—45 år och

relativt ovanligt bland äldre. Av de unga männen har över hälften angett att de haft storkonsumtionstillfällen under senaste året mot ca 1/ 4 av de äldre männen.

Storkonsumtionens åldersvariationer stäm- mer med fylleristatistikens, där man finner samma skillnader mellan män och kvinnor. De unga männen har relativt sett fler fyl- leriförseelser än de äldre.

Om man studerar respondenternas egen uppfattning av sin alkoholkonsumtion fin- ner man fler berusningstillfällen bland unga män.

Samma tendenser gäller även för variab- lerna påverkan, baksmälla och förekomst av återställare dagen efter.

Studerar man yttre påtagliga effekter av alkoholkonsumtionen, uppger 4—5 % av männen att de haft problem på grund av alkoholkonsumtionen. Motsvarande siffra för kvinnorna är lägre än 1 %. Det vanli- gaste alternativet man angivit är fylleriför- seelser, vilket är vanligast bland de unga männen. Mindre än 1 procent av männen uppger att de fått läkarvård på grund av alkoholproblem.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den grupp, som kan klassificeras som al- koholmissbrukare på grund av ovannämn- da kriterier, torde omfatta ca 2—3 pro- cent av männen i materialet. Andelen per- soner med vissa alkoholproblem torde dock vara större. Dessa slutsatser grundas främst på uppgifter om bruk av återställare och uppgivna problem på grund av alkohol- bruk. Missbrukarna bland kvinnorna är be— tydligt färre än bland männen.

Omfattningen av alkoholkonsumtion i samband med bilkörning, konsumtion av smuggelsprit och konsumtionen av hemgjor- da alkoholdrycker har även studerats.

Ungefär var åttonde bilförare har kört bil i förmodat alkoholpåverkat tillstånd. Al- kohol vid bilkörning har uppgivits i större utsträckning av männen, och bland män- nen framför allt av ungdomar och av per- soner med stor konsumtion. Alkohol vid bilkörning har uppgivits i större utsträck— ning av personer i de högre socialgrup- perna.

Då det gäller konsumtion av smuggel- sprit, har 10 procent av männen och 3 pro- cent av kvinnorna uppgivit att de haft en sådan konsumtion under året. Smuggel- spritkonsumtion är vanligare bland ungdo— mar och personer med stor alkoholkon- sumtion.

Beträffande konsumtion av hemgjord al- kohol kan slutligen konstateras, att denna konsumtion ej tycks ha någon större om- fattning. Den hemgjorda alkoholdryck som uppgivits ha konsumerats i något större ut— sträckning är hemgjort vin. Denna dryck har under året druckits av ca var sjätte

person. Endast ca 2 procent av männen och mindre än 1 procent av kvinnorna har uppgivit att de druckit hembränd sprit un- der det senaste året.

3.5 Resultatens validitet

En vanlig kritik av undersökningar av al- koholbeteenden är att resultaten kan bli fel- aktiga på grund av att vissa respondenter tenderar att ge felaktiga uppgifter om stor- leken av den egna konsumtionen. Speciellt brukar man anta att personer med stor kon- sumtion tenderar att underskatta sin kon- sumtion mer eller mindre medvetet. Detta skulle ej gälla personer med liten konsum— tion. Om denna kritik är riktig innebär det- ta att resultatens validitet skulle vara mind- re god.

För att få en uppfattning om resultatens kvalitet eller validitet har jämförelser gjorts mellan svaren hos enkätrespondenter med eller utan registrering för fylleriförseelse.

De personer som registrerats för en fyl- leriförseelse har ju manifesterat en hög kon- sumtion och en konsumtion som i viss ut- sträckning resulterar i berusning. Om resul-

Tabell 67. Sammanfattning av resultatet från en jämförelse mellan enkätrespondenter med och utan fylleriförseelser med avseende på vissa variabler.

______________________——_——-———

Tolkning

_________________________——-———_——

Studerad variabel Signifikanta p-värden1

]. Konsumtionsindex 0,001

2. Olämplighetsindex 0,05

3. Bjuden på alkohol i hemmet under uppväxttiden

4. Frekvens baksmälla 0,001

5. Återställare 0,001

6. Fader drack alkohol under 0,05 respondentens uppväxttid

7. Moder drack alkohol under 0,01 respondentens uppväxttid

8. Kört bil alkoholpåverkad 0,01

9. Läkarvård p. g. a. alkoholbesvär 0,001

överrepresentation av storkonsumenter bland de registrerade de positiva till alkohol är överrepresenterade bland de registrerade någon skillnad mellan grupperna kan ej påvisas baksmälla är mer frekvent bland registrerade än bland icke registrerade att ta återställare är vanligare bland de registrerade icke-konsumerande fäder är underrepresen— terade bland de registrerade

de osäkra (»vet ej») är överrepresenterade bland de registrerade medan de med icke abstinenta mödrar var överrepresenterade bland icke registrerade

de som kört bil i alkoholpåverkat tillstånd är överrepresenterade i gruppen registrerade de som kan antas ha sökt läkarvård är överrepresenterade bland de registrerade

___________________________——

1 P-värden har erhållits genom Xz-analys.

relsens register. Absoluta tal.

Män

Yngre Medel

Enl. egen uppgift F ylleriförseelse 14 11 Rattfylleri,-onykterhet 2 4

Enl. kontrollstyrelsen Fylleriförseelse 20 Rattfylleri, -onykterhet 1

0380

Kvinnor

Äldre Yngre Medel Äldre 3 1 —- 1

3 l

5 l 1

| I I |

taten skall vara valida bör således registre- rade skilja sig från ej registrerade så att de har en högre konsumtion, en mer posi- tiv attityd till alkohol, högre frekvens av påverkan, berusning etc. I tabell 67 ges en sammanfattning av resultaten från jämfö- relsen.

Mer detaljerade tabeller presenteras i bi- laga 5.

Som framgår av tabell 67 finns det en signifikant skillnad mellan registrerade och ! icke registrerade enkätrespondenter i åtta av de nio undersökta variablerna.

Variablerna 1, 4, 5, 8 och 9 kan sägas vara missbrukskriterier. På alla dessa fem variabler noteras signifikant större frekven- ser bland de registrerade. Storkonsumenter, de som haft baksmälla etc., är således klart överrepresenterade i gruppen registrerade.

Validiteten hos frågorna om fylleri och rattonykterhet har kunnat kontrolleras ge- nom att inhämta uppgifter från kontroll- styrelsens fylleristraffregister. Denna kon- troll ger vid handen, tabell 68, att överens- stämmelsen är tämligen god mellan register- data och respondentens egna uppgifter. Re- gisteruppgifterna avser emellertid endast för— seelser begångna under de senaste 10 åren, vilket medfört att uppgifterna om t. ex. de äldre är få, emedan de flesta fylleriförseelser begås i ungdomsåren. Bland de äldre uppger man tydligen ej ungdomsförseelser. Utöver dessa registeruppgifter kan nämnas att 5 personer varit föremål för åtgärd enligt nykterhetsvårdslagen.

3 .5.1 Sammanfattning

Validiteten hos materialet har studerats ge- nom att dels jämföra enkätrespondenter med och utan fylleriförseelser och dels jäm- föra verkliga fylleriförseelser med uppgiv- na fylleriförseelser.

Tanken bakom den första jämförelsen är att de som manifesterat en extrem alkohol— konsumtion genom att ha begått fylleriför- seelser även bör uppge högre konsumtion, fler berusningstillfällen, mer positiva attity- der till alkohol etc. Materialet ger stöd för dessa antaganden. Beträffande fylleriför- seelser är överensstämmelsen tämligen god mellan registrerade och egna uppgifter.

Bilaga 1

Tabell

] Jämförelse mellan enkätresponden- ter och totala bortfallet. 2 Jämförelse mellan enkät- och inter- vjurespondenter . . . . ..... 3 Registrerade i bortfall och enkätma- terialet. . . . . 4 Antal fylleriregistrerade män i en- kät— och bortfallsmaterialet. . 5 Approximativa koniidensintervall med 95 % koanensgrad för enskilda procenttal. .

6 Statistiskt signifikanta procentuella differenser vid jämförelse av sub- grupper med varierande storlek . .

7 Respondenterna efter kön och kon- sumtionsindex. Procentuell fördel- ning..

8 Respondenterna efter kön, ålder och konsumtionsindex. Procentuell för- delning. . .

9 Mediankonsumtionen 1 liter av olika alkoholdrycker för män och kvinnor i olika åldersklasser . . . 10 Respondenterna efter kön, egen so- cialgrupp, faderns socialgrupp och konsumtionsindex. Procentuell för- delning. . . . . ...... . ll Medianinkomsten för män och kvin- nor med olika konsumtionsindex . 12 Andelen icke-konsumenter efter kön och boendelän. Procentuell fördel- ning.. . . .

13 Respondenterna efter kön, uppväxt- ort, boendeort och konsumtionsin- dex............

14 Konsumentgruppernas konsum-

Tabellförteckning

Sid.

1:14

1:14

1:14

1:14

1:15

1:16

1:18

1:18

1:20

1:21

1:21

1:21

1:23

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

tionsandelar . . Totalkonsumtionens fördelning på kön, ålder, socialgrupp.

Andel spritkonsumenter som vanligt- vis dricker vissa spritsorter . . Spritkonsumenterna efter kön, ålder och vanligtvis konsumerad spritsort. Procentuell fördelning . . . Spritkonsumenterna efter kön, so- cialgrupp och vanligtvis konsumerad spritsort. Procentuell fördelning . Spritkonsumenterna efter konsum- tionsindex och vanligtvis konsume- rad spritsort. Procentuell fördelning Vin- och Spritkonsumenterna efter kön och vanligaste plats för vin- resp. spritkonsumtion. Procentuell fördelning . . . ..... Spritkonsumenterna efter kön, ålder och vanligaste plats för spritkonsum- tion. Procentuell fördelning . Spritkonsumenterna efter kön, so— cialgrupp och vanligaste plats för spritkonsumtion. Procentuell fördel- ning . . . Spritkonsumenterna efter kön, kon- sumtionsindex och vanligaste plats för spritkonsumtion. Procentuell för- delning ..... . . . . . . . Vin- och spritkonsumenterna efter kön och sällskapets sammansättning vid vin— resp. spritkonsumtion. Pro- centuell fördelning. . . Spritkonsumenterna efter kön, ålder, socialgrupp och sällskapets samman- sättning vid spritkonsumtion. Pro- centuell fördelning . .

1:24

1:24

1:26

1:26

1:27

1:27

1:28

1:28

1:29

1:29

26 Spritkonsumenterna efter kön och tillfälle då man konsumerar mer vin och sprit än vanligt. Procentuell för- delning ............. Vin- och spritkonsumenterna efter kön, ålder, socialgrupp och tillfälle då man konsumerar mer vin och sprit än vanligt. Procentuell fördel-

ning . .

Medianålder för spritdebut och förs— ta påverkningstillfället för män

och kvinnor ...........

Medianålder för spritdebut och förs- ta påverkningstillfället för män och kvinnor efter ålder, socialgrupp och konsumtionsindex ........ 30 Andelen konsumenter i undersök-

ningsmaterialet och bland respon-

denternas föräldrar ........

Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och föräldrarnas konsum-

tion. Procentuell fördelning . . . .

Respondenterna efter kön, ålder, socialgrupp, konsumtionsindex och bjuden på alkohol i hemmet. Pro- centuell fördelning ........ 26 år och äldre respondenter efter kön, ålder, socialgrupp, konsum- tionsindex och förändring av vin- konsumtionen under perioden 1957—

1967. Procentuell förändring . . .

34 26 år och äldre respondenter efter kön, ålder, socialgrupp, konsum- tionsindex och förändring av sprit- konsumtionen under perioden 1957- 1967. Procentuell fördelning . . . . 35 Respondenterna efter kön och ålder och orsak till förändrad vinkonsum- tion. Procentuell fördelning.

36 Respondenterna efter kön, ålder och orsak till förändrad spritkonsum- tion. Procentuell fördelning . . . .

37 De som konsumerar vin och/eller sprit efter förändring av vinkonsum- tionen och förändring av spritkon- sumtionen. Procentuell fördelning .

38 Associationsvärden ........ 39 Relativ kompensation vin—sprit . .

40 Vin och/eller spritkonsumenter efter kön, ålder, socialgrupp och föränd- rade vin- och spritvanor på grund av utlandsvistelse. Procentuell fördel- ning 41 Respondenterna efter kön och alko- holattityd. Procentuell fördelning . 29 31 32 33

1:29

1:30

1:32

1:32

1:32

1:33

1:33

1:34

1:35

1:36

1:36

1:37 1:37 1:38

1:38

1:42

42 Respondenterna efter kön och olämplighetsindex. Procentuell för- delning ............. Respondenterna efter kön och in- ställning till eventuell försäljning av starköl, vin och starksprit i livsme- delsbutikerna. Procentuell fördel- ning .............. Respondenterna efter kön och in- ställning till prissättningen på öl, vin och starksprit. Procentuell fördel- ning .............. Respondenterna efter kön, civilstånd och alkoholattityd. Procentuell för- delning ............. Respondenterna efter kön, ålder och alkoholattityd. Procentuell fördel- ning .............. De manliga respondenterna efter ut- bildning och alkoholattityd. Procen- tuell fördelning ......... De kvinnliga respondenterna efter utbildning och alkoholattityd. Pro- centuell fördelning ........ Respondenterna efter kön, andel icke-konsumenter i boendelänet och alkoholattityd. Procentuell fördel- ning Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och alkoholattityd. Pro— centuell fördelning ........ Respondenterna efter kön, frekvens strokonsumtion och alkoholattityd. Procentuell fördelning ...... Respondenterna efter kön, nykter- hetsorganisering och alkoholattityd. Procentuell fördelning ...... Respondenterna efter kön, bjuden på alkohol i hemmet under uppväxtti- den och alkoholattityd. Procentuell fördelning 54 Respondenterna efter kön, ålder då man första gången blev bjuden på alkohol i hemmet och alkoholattityd. Procentuell fördelning ...... 55 Respondenterna efter kön, alkohol- vana och alkoholattityd. Procentuell fördelning 56 Respondenterna efter kön, faderns alkoholvana och alkoholattityd. Pro- centuell fördelning ........ 57 Respondenterna efter kön, ålder och frekvens storkonsumtionstillfällen. Procentuell fördelning ...... 58 Avdömda fylleriförseelser 1967 per 43 45 46 47 48 49 50 51 52 53

1 :43

1:43

1:44

1:44

1:45

1:46

1:46

1:47

1 :47

1:48

1:49

1:49

1:50

1:50

1:51

1:53

1 000 män/kvinnor i olika åldrar . 59 Respondenterna efter kön, ålder och alkoholvana. Procentuell fördelning 60 Respondenterna efter kön, ålder och förekomst av påverkan, baksmälla och »återstållare». Procentuell för- delning ............. 61 Respondenterna efter kön, ålder och yttre påtagliga effekter av alkohol- konsumtion. Procentuell fördelning 62 Respondenterna efter kön, ålder, socialgrupp och kört bil i förmodat alkoholpåverkat tillstånd. Procen- tuell fördelning ......... 63 Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och kört bil i förmodat alkoholpåverkat tillstånd. Procen- tuell fördelning ......... 64 Respondenterna efter kön, ålder och konsumtion av smuggelsprit under senaste året. Procentuell fördelning 65 Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och förekomst av kon- sumtion av smuggelsprit under se- naste året. Procentuell fördelning 66 Respondenterna efter kön, och före- komst av konsumtion av hemgjorda alkoholdrycker under senaste året. Procentuell fördelning ...... 67 Sammanfattning av resultatet från en jämförelse av enkätrespondenter med och utan fylleriförseelse med avseende på vissa variabler . . . . 68 Samstämmighet mellan responden- ternas uppgifter och uppgifter i kont- rollstyrelsens register .......

1:53

1:54

1:55

1:55

1:56

1:56

1:56

1:57

1:58

1:59

Bilaga 2 Bortfallsanalys

Bortfall fördelat på bortfallsorsak

I tabell 1 ges en redovisning av hur bort- fallet i enkätundersökningen fördelar sig på bortfallsorsak.

Av tabell 1 framgår att bortfallet utgör ungefär 20 procent av de personer som borde ha svarat. Inga nämnvärda skillna- der kan konstateras mellan män och kvin- nor vad avser bortfallsandelen. Den vanli- gaste bortfallsanledningen är »orsak okänd», som innebär att det inte lyckats att komma i kontakt med dessa personer. Den grupp som nedan kallas >>vägrare» är sådana som genom meddelande, skriftligt eller per tele-

Tabell 1 . Bortfallet fördelat på bortfallsorsak.

Totalt Män Kvinnor Urvalsstorlek 3 224 1 657 1 567 Därav: döda 16 12 4 emigranter 14 8 6

Antal personer som borde ha svarat 3 194 1 637 1 557 Därav: sjuka, inva-

lidiserade 13 8 5 fel person har svarat 19 6 13 ej svensktalande 2 2 0 vägrare 57 23 34 ej anträffade 30 19 11 orsak okänd 539 292 247 Summa bortfall 660 350 310 Bortfall i procent av de som borde ha svarat 20,7 21,4 20,0 SOU 1971: 77

fon, gjort klart sin avsikt att inte delta i un- dersökningen. Gruppen >>ej anträffade» be— står av individer som inte nåtts med brev, eftersom dessa kommit tillbaka oöppnade från postverket och försedda med stämpeln »Adressaten okänd på denna adress». Det har inte heller genom adressletning i man- talslängder etc. gått att lokalisera dessa in- divider.

Den grupp som ovan rubricerats som >>fel person har svarat» består huvudsakli- gen av individer som svarat i stället för sin make/ maka. Det förekommer även fall då son/ dotter eller far/ mor har svarat. Ofta har detta skett, därför att man haft iden- tiska förnamn och inte känt till vem brevet var ställt till. Ny kontakt togs med dessa individer, men i 19 fall gick det inte att få svar från rätt person.

Gruppen »orsak okänd» kan innehålla in- divider som är sjuka, invalidiserade, ej svensktalande, vägrare eller ej anträffade. I denna grupp kan också finnas individer som inte tillhör populationen, dvs. döda och emigranter, vilkas antal inte kan upp- skattas på tillfredsställande sätt.

Redogörelse för bortfallsurvalet

Bortfallsurvalet var slumpmässigt och om- fattade 98 individer. Dessa fick i intervju- situationen besvara frågor, som med några undantag var identiska med frågorna i en- kätformuläret. För att undvika vägran ute-

Totalt Män

Urvalsstorlek 98 55 43 Därav: döda emigranter i 0 O 0

Antal personer som borde ha svarat 98 55 43

Därav: sjuka, invali- diserade, fel person 0 0 0 har svarat, ej svensktalande vägrare ] 1 8 3 ej anträffade 4 4 0 Summa bortfall 15 12 3 Bortfall i procent av de som borde ha svarat 15,3 21,8 7,0

slöts frågor om inkomst, problem med al- kohol och läkarvård p. g. a. alkoholbesvär.

Intervjun genomfördes under våren 1968. I tabell 2 ges en redovisning av bortfalls— anledning för de individer i bortfallsurvalet som ej besvarat intervjuformuläret.

Av tabell 2 framgår att det totala bort- fallet är ungefär 15 procent. Bortfallet är väsentligt större bland män än bland kvin- nor.

Bortfallet innehåller 11 vägrare som kan antas skilja sig från normalmaterialet. Det finns skäl som talar för att det ibland väg- rama finns många storkonsumenter av alko- hol. Andra skäl talar för att det finns onor- malt många icke-konsumenter i denna grum)-

Detta bortfall om ca 15 procent utgör således en felfaktor, som bör beaktas vid jämförelsen mellan bortfallsintervjun och enkäten.

Jämförelse mellan bortfall och enkätrespondenter

Eftersom endast vissa bakgrundsdata är kända för bortfallet, måste jämförelsen mel- lan bortfall och enkätrespondenter begrän- sas till att avse civilstånd. ålder och social- grupp. Materialet har genomgående uppde- lats 1 män och kvinnor.

Tabell 2. Bortfallsanledning i bortfallsurvalet.

Kvinnor

Tabell 3. Ålder. Procentuell fördelning.

Ålder Män Kvinnor

Bortfall Enkät Bortfall Enkät (antal = (antal = (antal = (antal =

= 350) = 1289) = 310) = 1247)

15—25 år 14,4 24,0 18,4 20,3 26—45 35,9 35,2 33,2 35,1 46—70 49,7 40,7 48,4 44,6

Summa 100 100 100 100 X2 17,21 1,49 Df 2 2 Signifikant p-värde 0,001

Tabell 4. Socialgrupp. Procentuell fördelning.

Social- Män Kvinnor gTuDP _— Bortfall Enkät Bortfall Enkät (antal = (antal = (antal = (antal = = 325) = 1276) = 250) = 1214) I 6,2 12,3 2,0 1 1,4 II 38,8 44,4 51,2 52,2 III 55,1 43,3 46,8 36,4 Summa 100 100 100 100 X2 18,51 24,53 Df 2 2 Signifikant p-värde 0,001 0,001

Tabell 5. Civilstånd. Procentuell fördelning.

Civil- Män Kvinnor stånd _— Bortfall Enkät Bortfall Enkät (antal = (antal = (antal = (antal = = 350) = 1285) = 310) = 1247) Ogift 35,1 30,3 27,9 22,9 _G_ift 58,6 64,1 62,0 67,7 Anka, -ling 2,5 1,9 2,8 5,3 Skild, omgift 3,8 3,7 7,3 4,1 Summa 100 100 100 100 X2 3,67 3,85 Df 2 2 Signifikant p-värde — _

Av tabellerna 3—5 framgår att inga signi- fikanta skillnader mellan bortfall och en- kätrespondenter kan konstateras för kvin- norna. För männen däremot finns signifi-

kanta skillnader avseende socialgrupps- och åldersfördelningen. Det finns en mindre an- del unga och personer som tillhör social- grupp I bland männen i bortfallet än i en- käten. Eftersom man vet att attityd- och konsumtionsmönstren är olika i olika ålders- kategorier och socialgrupper kan det antas att bortfallet är selektivt även avseende des- sa sistnämnda undersökningsvariabler.

Jämförelse mellan bortfall och bortfallsintervjuade

Med samma motivering som under förra rubriken får man också här nöja sig med en jämförelse avseende ålder, socialgrupp och civilstånd. Jämförelsen mellan bortfall och bortfallsintervjuade syftar till att belysa hur representativt bortfallsurvalet var för bort- fallet.

Analysen som redovisas i tabellerna 6—8 visar att inga signifikanta skillnader kan konstateras mellan bortfall och bortfallsin- tervjuade avseende de studerade variabler- na. Detta gäller för såväl män som kvin- nor.

Analysen styrker således antagandet att de bortfallsintervjuade är representativa för hela bortfallet. Detta stämmer med förvänt- ningarna, som grundats på det faktum att urvalet var slumpmässigt draget.

I bortfallet ingår här även de individer som inte nåddes av intervjun.

Jämförelse mellan enkät- och intervjurespondenter

Ovan har redan bortfallet och enkäten jäm— förts med avseende på ålder, socialgrupp och civilstånd och det har också konstaterats att de bortfallsintervjuade är representativa för bortfallet. Det är därför tillräckligt, då det gäller bakgrundsvariablerna, med en jämförelse avseende uppväxt— och boende- ort. Utöver dessa bakgrundsvariabler stude- ras några av undersökningsvariablerna, som berör attityder, konsumtionshistorik, absolu- tism, frekvens storkonsumtionstillfällen och total konsumerad mängd alkohol (uträknad i 100-procentig alkoholkonsumtionsindex).

Tabell 6. Ålder. Procentuell fördelning.

Ålder Män Kvinnor Bortfall Bortfalls-Bortfall Bortfalls- intervju intervju (antal = (antal = (antal = (antal = = 307) = 43) = 270) = 40) 15—25 år 14,0 16,3 18,5 17,5 26—45 34,5 46,5 33,0 35,0 46—70 51,5 37,2 48,5 47,5 Summa 100 100 100 100 X” 3,19 0,08 Df 2 2 Signifikant p—värde —

Tabell 7. Socialgrupp. Procentuell fördelning.

Social- Män Kvinnor ngPP Bortfall Bort- Bortfall Bort- falls— falls- intervju intervju (antal = (antal = (antal = (antal = = 282) = 43) = 210) = 40) I 5,7 9,3 0,9 7,5 II 39,7 32,6 52,4 45,0 III 54,6 58,1 46,7 47,5 Summa 100 100 100 100 X2 1,45 0,01 Df 2 1 Signifikant p-värde ——

Tabell 8. Civilstånd. Procentuell fördelning.

Civil- Män Kvinnor stånd Bortfall Bort- Bortfall Bort- falls- falls- intervju intervju (antal = (antal = (antal = (antal = = 307) = 43) = 270) = 40) Ogift 35,5 32,6 28,1 25,0 gift 58,3 60,5 62,6 57,5 Anka, -ling 2,6 2,3 3,0 2,5 Skild, omgift 3,6 4,7 6,3 15,0 Summa 100 100 100 100 X2 0,16 2,63 Df 2 2 Signifikant p-värde — —

Tabell 9. Uppväxtort. Procentuell fördelning.

Uppväxt- Män Kvinnor ort _

Enkät Bort- Enkät Bort- falls- falls- intervju intervju

(antal = (antal = (antal = (antal = = 1260) = 43) = 1217) = 39)

Storstad 14,8 18,6 12,9 10,3 Stad+tät- ort 31,5 34,9 32,5 46,2 Landsbygd 53,7 46,5 54,6 43,6 Summa 100 100 100 100

X 2 0,97 3,25 Df 2 2 Signifikant

p-värde —-

Tabell 10. Boendeort. Procentuell fördelning.

Boendeort Män Kvinnor

Enkät Bort- Enkät Bort- falls- falls- intervju intervju

(antal = (antal = (antal = (antal = = 1281) (= 43) = 1239) = 40)

Storstad 22,6 37,2 21,9 22,5 Stad+tät- ort 50,4 41,9 52,3 45,0 Landsbygd 26,9 20,9 25,8 32,5

Summa 100 100 100 100

X2 5,07 1,06 Df 2 2 Signifikant

p-värde —

Av tabellerna 9 och 10 framgår att det inte heller avseende variablerna boendeort och uppväxtort finns några signifikanta skill- nader mellan respondenter i enkät och bort- fallsintervju. Denna iakttagelse gäller för så- väl män som kvinnor.

Avslutningsvis kan om bakgrundsvariab- lerna sägas att analysen visar att de bort- fallsintervjuade fördelar sig över dessa va- riabler på ungefär samma sätt som enkät- respondenterna gör. Härvidlag kan med andra ord inga statistiskt Säkerställda skill- nader konstateras.

I tabellerna 11—16 analyseras eventuella skillnader mellan enkät- och intervjurespon-

Tabell 11. »Blev Ni bjuden på alkohol i hemmet under Er uppväxttid?» Procentuell fördelning.

Bjuden i Män Kvinnor hemmet? _

Enkät Bort- Enkät Bort- falls- falls- intervju intervju

(antal = (antal = (antal = (antal = = 1277) = 43) = 1235) = 40)

Ja 21,7 27,9 16,6 15,0 Nej 78,3 72,1 83,4 85,0 Summa 100 100 100 100

X2 0,61 0,00 Df 1 1 Signifikant

p-värde ——

Tabell 12. >>Hur gammal var Ni första gången Ni drack minst ett glas starksprit?» Pro- centuell fördelning.

Debut- Män Kvinnor

ålder ——

starksprit Enkät Bort— Enkät Bort- falls- falls- intervju intervju

(antal = (antal = (antal = (antal = = 1046) = 43) = 925) = 37)

—15 10,6 9,3 3,4 8,1 16—17 22,8 34,9 6,4 5,4 18—20 34,4 34,9 22,4 24,3 21— 14,1 11,5 15,5 32,4 Ej relevant 18,0 9,3 52,4 29,7

Summa 100 100 100 100 X2 2,70 10,16 Df 2 2 Signifikant p-vårde -— 0,01

denter avseende konsumtion och konsum- tionshistorik.

Avseende de i tabellerna 11—13 studera- de variablerna, som behandlar responden- ternas konsumtionshistorik, kan konstate- ras att det för männen inte finns några signifikanta skillnader mellan de två kate- gorierna av respondenter.

För kvinnorna konstateras dock en signi- fikant skillnad vid jämförelse mellan enkät- och intervjurespondenter avseende deras de- butålder för sprit. Här konstateras att det bland de intervjuade kvinnorna finns större

Tabell 13. »Ungefär hur gammal var Ni första gången Ni kände Er märkbart påverkad av alkohol?» Procentuell fördelning.

Debut- Män Kvinnor ålder påverkad Enkät Bort- Enkät Bort- falls- falls- intervju intervju (antal = (antal = (antal = (antal = = 1262) = 43) = 1208) = 40) —15 7,7 9,3 2,2 2,5 16—17 19,2 21,0 4,9 2,5 18—20 31,5 39,6 10,9 5,0 21— 15,7 14,0 10,9 7,5 Ej relevant 26,0 16,3 71,0 82,5

Summa 100 100 100 100

X2 7,62 2,501 Df 3 2 Signifikant

p-vårde _.

1 Cochrans regler har tillämpats. Se t. ex. S. Siegel »Nonparametric statistics for the behavioral sciences» sid 46.

Tabell 14. Andel konsumenter. Procentuell fördelning.

Män Kvinnor Enkät Bort- Enkät Bort- falls- falls- intervju intervju (antal = (antal = (antal = (antal = = 1284) = 43) = 1240) = 40) Icke-kon- sumenter 12,2 4,7 27,2 15,0 Konsu- menter 87,8 95,3 72,8 85,0

Summa 100 100 100 100

X2 2,26 2,92 Df 1 1 Signifikant

p-värde — _

andelar i tre av de fyra debutåldersklasserna i tabell 12. De som aldrig druckit ett glas starksprit utgör en väsentligt mindre andel i intervjun än i enkäten.

För de två andra variablerna kan inte heller för kvinnorna konstateras några sig- nifikanta skillnader mellan de två typerna av respondenter.

I tabellerna 14—16 redovisas analysen av- seende konsumtionsvariablerna, som här re-

Tabell 15. >>Hur ofta händer det att Ni dricker alkohol motsvarande minst en halvfiaska starksprit eller en flaska vin vid samma tillfälle?» Procentuell fördelning.

Frekvens Män Kvinnor storkon- sumtions- Enkät Bort- Enkät Bort- tillfällen falls- falls-

intervju intervju

(antal = (antal = (antal = (antal = = 1272) = 43) = 1210) = 40)

Någon gång i månaden eller oftare 13,2 9,3 1,7 0,0 Några ggr/år 9,4 14,0 1,7 2,5 Mer sällan 16,7 14,0 4,6 0,0 Aldrig 44,3 55,8 64,3 82,5 Dricker ej 16,5 7,0 27,7 15,0

Summa 100 100 100 100

X2 4,03 5,69 (Coch- Df 3 2 rans Signifikant regler)

p-värde — _

Tabell 16. Konsumtionsindex. Procentuell fördelning.

Konsum- Män Kvinnor tionsindex Enkät Bort- Enkät Bort- falls- falls- intervju intervju (antal = (antal = (antal = (antal = = 1287) = 43) = 1247) = 40) 0 12,6 4,7 27,6 15,0 1 18,2 11,6 37,7 40,0 2 26,0 20,9 22,2 27,5 3 23,3 16,3 10,0 10,0 4 14,9 30,2 2,2 5,0 5 6,0 16,3 0,2 2,5 Summa 100 100 100 100 X2 18,28 3,52 Df 4 3 Signifikant p-värde 0,01

presenteras av andel icke-konsumenter, fre— kvens storkonsumtionstillfällen och konsum- tionsindex.

Tabell 14 visar att signifikanta skillnader i andelen konsumenter bland intervju- och enkätrespondenterna ej kunnat konstateras. Av tabellerna 15 och 16 framgår att det för kvinnorna inte finns några signifikanta

delning. Olämplig- Män Kvinnor hetsindex Enkät Bort- Enkät Bort- falls- falls- intervju intervju (antal = (antal = (antal = (antal = = 1269) = 43) = 1206) = 40) Tillåtande (0—3) 39,7 67,4 26,2 35,0 (4—6) 42,9 25,6 46,1 55,0 Avvisande (7—10) 17,4 7,0 27,7 10,0 Summa 100 100 100 100 X2 13,39 6,23 Df 2 2 Signifikant p-värde 0,01 0,05

skillnader mellan enkät— och intervjurespon- denter avseende konsumtionsvariablerna. För männen konstateras dock en signi— fikant skillnad mellan de två respondent- kategorierna vid jämförelse av fördelningar- na för konsumtionsindexet. Här framgår att det bland de intervjuade männen finns be— tydligt större andelar av storkonsumenter (här: dricker mer än 5 liter ren alkohol per år). Inte heller bland männen finns det någon signifikant skillnad mellan respon-

Tabell 18. Poäng på attitydskalan. Procentuell fördelning.

Attityd Män Kvinnor Enkät Bort- Enkät Bort- falls- falls- intervju intervju (antal = (antal = (antal = (antal = = 1289) = 43) = 1247) = 40) Avvisande 1 7,5 0,0 17,0 12,5 2 20,6 7,0 28,5 30,0 3 36,3 23,3 34,2 35,0 4 24,8 46, 5 15 ,3 20,0 Tillåtande 5 10,6 23 ,3 5,1 2,5 Summa 100 100 100 100 X2 22,26 0,17 Df 2 2 Signifikant p-värde 0,001

Tabell 17. Olämplighetsindex. Procentuell för- denttyperna i frekvensen storkonsumtions- tillfällen.

Analysen som redovisas i tabell 17 visar att det finns signifikanta skillnader mellan respondentkategorierna, då dessa studeras avseende olämplighetsindexet. Denna iakt- tagelse gäller för både män och kvinnor. Procentsiffrorna visar att man har en mer tillåtande attityd till alkohol i intervjun än ienkäten.

Då motsvarande jämförelse görs med hjälp av attitydskalan (tabell 18) konsta- teras en signifikant skillnad för männen, som har en mer tillåtande attityd till alkohol i intervjun än i enkäten. Ingen signifikant skillnad kan här observeras för kvinnorna, som uppvisar ungefär samma attitydfördel- ning i enkäten som i intervjun.

Bilaga 3 Tabellbilaga till avsnittet om attityder

Detaljredovisning av påståenden ingående i attitydskalan Detaljredovisning av övriga frågor om inställningen till samhällets alkoholpolitik Påståendena redovisas först fördelade på kön och ålder och därefter på kön och konsumtionsindex.

Påstående ] . På ungdomsfester kan man gott servera vin.

Ålder Kön

Män Kvinnor Män Kvinnor

15—25 26—45 46—70 15—25 26—45 46—70 antal = antal = antal — antal -— antal antal — antal — antal -— 310 454 523 253 438 556 1 287 1 247

Helt och hållet riktigt 13,5 5,7 4,0 13,8 3,0 2,3 6,9 4,9 I stort sett riktigt 29,7 18,9 14,7 24,6 10,7 9,4 19,8 14,8 Tveksam, vet ej 17,7 19,6 21,4 17,8 18,5 17,3 19,9 17,8 I stort sett felaktigt 17,4 25,3 23,5 21,6 26,5 21,0 22,7 21,3 Helt och hållet felaktigt 21,3 30,0 33,7 20,9 40,2 46,2 29,4 39,0 Ej uppgift 0,3 0,4 2,7 1,2 1,1 3,8 1,3 2,3 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 2. En man bör ej dricka sprit i sina minderåriga barns närvaro.

Helt och hållet riktigt 32,3 24,2 24,5 37,5 24,9 31,1 26,3 30,2 I stort sett riktigt 18,7 16,7 10,3 17,4 16,4 10,1 14,6 13,8 Tveksam, vet ej 11,0 9,9 11,7 7,9 10,3 8,1 10,9 8,8 I stort sett felaktigt 19,7 23,8 19,7 18,6 25,3 14,9 21,1 19,3 Helt och hållet felaktigt 17,7 24,9 31,5 18,2 22,1 32,0 25,9 25,7 Ej uppgift 0,6 0,4 2,3 0,4 0,9 3,8 1,2 2,1

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 3. Möjligheten att avstänga folk från inköp i systembutikerna borde utnyttjas i större utsträckning.

Helt och hållet riktigt 32,6 30,0 31,7 36,0 32,0 38,1 31,3 35,5 I stort sett riktigt 15,8 15,0 14,9 12,3 11,9 13,1 15,1 12,5 Tveksam, vet ej 24,2 24,2 28,9 24,5 34,0 29,5 26,1 30,1 I stort sett felaktigt 10,6 10,6 8,2 11,5 11,0 5,0 9,6 8,4 Helt och hållet felaktigt 16,5 19,6 14,0 15,4 9,6 8,5 16,6 10,4 Ej uppgift 0,3 0,7 2,3 0,4 1,6 5,8 1,2 3,2

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 4. Lättvin borde försäljas i livsmedelsbutikerna.

Ålder

Kön

Mån

Män Kvinnor Kvinnor

15—25 26—45 46—70 15—25 26—45 46—70 antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = 310 454 523 253 438 556 1 287 1 247

Helt och hållet riktigt 46,5 44,9 27,2 38,7 28,1 17,6 38,1 25,6 I stort sett riktigt 21,9 18,7 16,4 16,6 18,0 12,2 18,6 15,2 Tveksam, vet ej 9,0 15,0 18,5 9,9 14,8 19,1 15,0 15,7 I stort sett felaktigt 4,5 5,5 8,4 10,3 8,2 8,5 6,4 8,7 Helt och hållet felaktigt 17,4 15,2 26,2 24,1 29,9 36,9 20,2 31,8 Ej uppgift 0,6 0,7 3,3 0,4 0,9 5,8 1,7 3,0

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 5. Det är okvinnligt att dricka snaps.

Helt och hållet riktigt 15,2 14,8 19,3 17,8 23,5 29,3 16,7 24,9 I stort sett riktigt 10,3 13,4 13,2 9,5 11,9 10,6 12,6 10,8 Tveksam, vet ej 20,6 16,3 23,5 14,6 18,3 16,4 20,3 16,7 I stort sett felaktigt 16,1 14,3 16,1 18,6 15,8 11,5 15,5 14,4 Helt och hållet felaktigt 36,5 40,1 25,0 38,3 29,7 25,2 33,1 29,4 Ej uppgift 1,3 1,1 2,9 1,2 0,9 7,0 1,9 3,7

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 6. Då endast kvinnor träffas bör ej starksprit förtäras.

Helt och hållet riktigt 28,1 29,7 32,1 33,2 38,8 43,3 30,3 39,7 I stort sett riktigt 13,2 9,5 11,7 13,4 13,0 9,5 11,3 11,5 Tveksam, vet ej 18,4 15,0 20,1 9,5 9,1 8,1 17,9 8,7 I stort sett felaktigt 14,5 12,8 9,6 11,9 13,2 8,5 11,9 10,8 Helt och hållet felaktigt 25,2 32,4 22,9 31,6 24,4 24,5 26,8 25,9 Ej uppgift 0,6 0,7 3,6 0,4 1,4 6,1 1,9 3,3

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 7. Legitimationskontrollen på systembolagen borde skärpas.

Helt och hållet riktigt 45,2 44,3 47,4 50,2 50,9 56,5 45,8 53,2 1 I stort sett riktigt 21,6 14,1 14,9 11,9 11,0 9,4 16,2 10,4 ' Tveksam, vet ej 14,2 14,5 17,8 17,8 24,9 18,3 15,8 20,5 | I stort sett felaktigt 5,8 7,9 6,7 5,5 4,6 2,3 6,9 3,8 ; Helt och hållet felaktigt 12,9 18,9 11,1 13,8 7,8 7,6 14,3 8,9 1 Ej uppgift 0,3 0,2 2,1 0,8 0,9 5,9 1,0 3,1 |

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 i

Påstående 8. Åldersgränsen på systembolaget borde sänkas till 18 år.

Helt och hållet riktigt 23,5 12,3 8,8 16,6 5,7 3,4 13,6 6,9 I stort sett riktigt 11,0 9,3 4,6 7,1 4,6 2,3 7,8 4,1 Tveksam, vet ej 12,6 13,7 12,0 8,7 11,6 9,0 12,7 9,9 I stort sett felaktigt 9,7 11,0 12,2 11,1 7,5 8,3 11,2 8,6 Helt och hållet felaktigt 42,6 53,3 60,2 55,3 69,2 71,9 53,5 67,6 Ej uppgift 0,6 0,4 2,1 1,2 1,4 5,0 1,2 3,0

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 9. Berusade ungdomar borde bestraffas hårdare av samhället.

Ålder

Män Kvinnor

15—25 26—45 46—70 15—25 26—45 46—70

Kön Män Kvinnor

antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal =

310 454 523 253 438 556 Helt och hållet riktigt 19,4 22,2 27,3 22,9 23,7 27,5 I stort sett riktigt 12,9 13,9 14,5 15,0 10,3 14,4 Tveksam, vet ej 18,1 25,1 26,8 22,9 33,6 28,6 I stort sett felaktigt 17,7 15,0 12,6 14,2 11,9 7,4 Helt och hållet felaktigt 31,6 22,7 17,0 23,7 18,9 16,2 Ej uppgift 0,3 1,1 1,7 1,2 1,6 5,9 Summa 100 100 100 100 100 100 Påstående 10. Föräldrar bör låta sina barn smaka på vin i hemmet. Helt och hållet riktigt 32,3 23,8 9,2 39,9 19,6 10,3 I stort sett riktigt 23,5 21,8 16,8 20,6 18,7 12,9 Tveksam, vet ej 12,3 11,2 17,4 9,9 13,2 15,1 I stort sett felaktigt 10,0 12,3 15,3 8,7 14,4 13,5 Helt och hållet felaktigt 21,0 30,6 38,8 20,2 33,1 43,9 Ej uppgift 1,0 0,2 2,5 0,8 0,9 4,3 Summa 100 100 100 100 100 100 Påstående ] I . Spritfria bjudningar blir lätt stela. Helt och hållet riktigt 18,7 14,1 10,7 5,5 5,5 4,3 I stort sett riktigt 29,7 24,4 21,6 18,2 18,0 10,3 Tveksam, vet ej 10,3 10,6 12,2 9,1 9,1 14,4 I stort sett felaktigt 16,1 17,0 19,7 20,2 19,4 17,3 Helt och hållet felaktigt 24,5 33,0 32,3 46,6 46,8 48,0 Ej uppgift 0,6 0,9 3,4 0,4 1,1 5,8 Summa 100 100 100 100 100 100 Påstående 12. All starksprit borde förbjudas. Helt och hållet riktigt 5,5 7,0 13,2 12,3 12,1 26,6 I stort sett riktigt 2,6 3,3 7,8 4,3 7,1 9,5 Tveksam, vet ej 9,7 11,9 21,0 11,5 19,2 22,5 I stort sett felaktigt 9,0 11,0 14,1 15,8 17,4 13,8 Helt och hållet felaktigt 72,6 66,3 40,3 55,3 42,7 21,6 Ej uppgift 0,6 0,4 3,4 0,8 1,6 5,9 Summa 100 100 100 100 100 100 Påstående 13. Motboken borde återinföras. Helt och hållet riktigt 7,4 7,0 14,7 16,2 14,6 25,9 I stort sett riktigt 1,9 2,4 7,6 5,1 6,8 7,6 Tveksam, vet ej 17,7 12,8 17,2 25,7 24,2 26,8 I stort sett felaktigt 6,5 6,4 7,6 4,7 7,5 4,5 Helt och hållet felaktigt 65,2 70,7 49,9 46,2 45,7 30,2 Ej uppgift 1,3 0 7 2,9 2,0 1 1 5 0

Summa 100 100 100 100 100 100

1 287

».

19,9 20,2 14,0 13,0 31,6

1,3

100

13,8 24,6 11,2 17,9 30,7

1,9

100

1 247

19,6 16,5 13,4 12,8 35,3

2,4

100

.V' o

10

D—lt—ll—l mågen—A Ouanna

».

100

Påstående 14. Alla alkoholdrycker borde få köpas fritt i livsmedelsbutikerna.

Ålder Kön

Män Kvinnor Män Kvinnor

15—25 26—45 46—70 15—25 26—45 46—70 antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = 310 454 523 253 438 566 1 287 1 247

Helt och hållet riktigt 21,0 25,6 13,4 15,4 10,5 7,6 19,5 10,2 I stort sett riktigt 12,6 12,8 8,6 8,3 4,8 4,7 11,0 5,5 Tveksam, vet ej 14,2 10,8 12,4 4,3 11,9 9,0 12,3 9,1 I stort sett felaktigt 8,4 9,7 7,5 9,9 10,0 6,5 8,5 8,4 Helt och hållet felaktigt 43,2 40,1 55,8 61,4 61,3 68,0 47,2 64,3 Ej uppgift 0,6 1,1 2,3 0,8 1,4 4,3 1,5 2,6

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 15. Åldersgränsen för inköp av vin borde sänkas till 18 år.

Helt och hållet riktigt 39,7 20,3 11,3 30,8 9,4 4,5 21,2 11,5 I stort sett riktigt 13,9 13,0 8,0 12,6 7,8 4,9 11,2 7,5 Tveksam, vet ej 10,0 14,1 18,0 11,9 16,4 15,1 14,7 14,9 I stort sett felaktigt 10,0 10,4 12,2 9,9 11,2 9,4 11,0 10,1 Helt och hållet felaktigt 25,5 41,6 48,2 34,0 53,7 59,9 40,4 52,4 Ej uppgift 1,0 0,7 2,3 0,8 1,6 6,3 1,4 3,5 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 Påstående 16. Även mindre orter borde ha systembutik. Helt och hållet riktigt 43,9 44,3 25,4 36,4 26,9 18,5 36,5 25,1 I stort sett riktigt 21,0 20,5 18,9 18,6 18,7 11,3 20,0 15,4 Tveksam, vet ej 17,1 15,9 19,5 16,2 25,6 24,1 17,6 23,0 I stort sett felaktigt 5,5 4,6 8,6 8,7 6,8 5,0 6,4 6,4 Helt och hållet felaktigt 11,9 13,4 24,1 19,8 20,3 35,8 17,4 27,1 Ej uppgift 0,6 1,3 3,4 0,4 1,6 5,2 2,0 3,0 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 Påstående 17. Mellanölet har fört med sig ökat alkoholmissbruk bland ungdomar. Helt och hållet riktigt 18,7 15,4 25,0 19,0 23,5 32,7 20,1 26,7 I stort sett riktigt 13,5 12,6 18,9 13,4 17,8 14,6 15,4 15,5 ' Tveksam, vet ej 31,6 41,9 41,5 43,1 46,3 39,0 39,2 42,4 I stort sett felaktigt 15,5 12,1 6,9 11,1 6,4 4,0 10,8 6,3 Helt och hållet felaktigt 19,7 17,2 5,2 12,6 4,6 4,9 12,9 6,3 Ej uppgift 1,0 0,9 2,5 0,8 1,4 4,9 1,6 2,8

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 18. Alkoholupplysningen är otillfredsställande ordnad.

Helt och hållet riktigt 10,6 9,3 7,5 12,3 5,9 6,1 8,9 7,3 I stort sett riktigt 23,2 24,7 21,8 20,2 20,1 13,8 23,2 17,3 Tveksam, vet ej 33,2 35,7 41,1 31,2 45,9 48,2 37,3 43,9 I stort sett felaktigt 18,1 16,7 14,0 15,0 13,0 9,0 15,9 11,6 Helt och hållet felaktigt 13,2 13,0 11,9 19,0 12,8 16,0 12,6 15,5 Ej uppgift 1,6 0,7 3,8 2,4 2,3 6,8 2,2 4,3 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 19. Det är förbjudet att tillverka vin för eget behov.

___—___ Ålder Kön

Män Kvinnor Män Kvinnor

15—25 26—45 46—70 15—25 26—45 46—70 antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = 310 454 523 253 438 556 1 287 1 247 ___—___—

Helt och hållet riktigt 17,1 12,1 18,2 18,2 11,4 21,0 15,8 17,1 I stort sett riktigt 4,8 3,3 10,5 4,7 3,9 6,1 6,6 5,1 Tveksam, vet ej 12,3 15,2 24,3 16,2 25,1 31,7 18,2 26,2 I stort sett felaktigt 11,3 10,8 12,4 9,1 9,6 7,6 11,6 8,6 Helt och hållet felaktigt 52,9 57,5 30,8 50,2 47,9 26,3 45,5 38,7 Ej uppgift 1,6 1,1 3,8 1,6 2,1 7,4 2,3 4,3

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 20. Det är tillåtet att tillverka starksprit för eget behov.

Helt och hållet riktigt 17,1 13,7 10,7 15,0 12,6 11,5 13,3 12,6 I stort sett riktigt 1,3 0,2 0,6 1,6 0,2 0,4 0,6 0,6 Tveksam, vet ej 6,1 3,1 5,0 4,7 3,9 4,7 4,6 4,4 I stort sett felaktigt 3,2 3,3 3,6 4,0 2,1 2,5 3,4 2,6 Helt och hållet felaktigt 71,0 78,6 77,1 73,9 80,1 74,8 76,1 76,5 Ej uppgift 1,3 1,1 3,1 0,8 1,1 6,1 1,9 3,3

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 21. Det borde vara straffbart att bjuda ungdomar under 16 år på alkoholdrycker.

Helt och hållet riktigt 45,8 57,3 65,8 49,4 72,1 72,5 58,0 67,7 I stort sett riktigt 13,5 11,7 10,7 11,5 9,8 6,1 11,7 8,5 Tveksam, vet ej 9,7 9,5 7,1 9,5 5,0 4,0 8,5 5,5 I stort sett felaktigt 8,1 7,9 3,6 12,3 3,2 3,1 6,2 5,0 Helt och hållet felaktigt 22,3 12,1 9,9 17,0 8,0 8,6 13,7 10,1 Ej uppgift 0,6 1,5 2,9 0,4 1,8 5,8 l 9 3,3

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående I . På ungdomsfester kan man gott servera vin. _________________—_—

Konsumtionsindex ___—___— Män Kvinnor

O 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 an- an- an- an— an- an- an- an- an- an- an- an- tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3 _________________.___._———————

Helt och hållet

riktigt 3,1 2,1 6,9 6,7 12,7 16,9 1,7 4,3 7,6 7,2 (17,9) I stort sett riktigt 8,0 12,4 21,5 27,3 22,1 24,7 4 7 14,7 18,1 28,0 (50,0) Tveksam, vet ej 10,5 20,5 22,4 21,3 20,4 20,8 12:5 21,3 20,2 16,8 (3,6) (33,3) Istort sett felaktigt 11,1 24,8 24,5 24,7 24,9 19,5 12,8 21,5 28,9 27,2 (14,3) (66,7) Helt och hållet felaktigt 63,6 38,9 23,9 19,3 18,8 16,9 63,1 36,6 24,9 19,2 (14,3) Ej uppgift 3,7 1,3 0,9 0,7 1,1 1,3 5,2 1,7 0,4 1,6

____________—__.——_———-

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 2. En man bör ej dricka sprit i sina minderåriga barns närvaro. _______________________——

Helt och hållet riktigt 47,5 32,1 23,6 21,3 17,7 15,6 41,9 31,1 21,7 17,6 (14,3) (33,3) I stort sett riktigt 3,1 13,2 17,0 17,0 18,2 14,3 3,2 16,6 18,1 20,8 (25,0) Tveksam, vet ej 4,9 6,4 14,0 11,3 15,5 10,4 3,5 9,4 13,7 12,0 (3,6) Istort sett felaktigt 6,8 17,9 20,6 27,3 27,6 23,4 8,1 19,6 26,0 31,2 (35,7) Helt och hållet felaktigt 35,2 28,6 23,9 22,3 20,4 33,8 38,4 22,1 19,9 17,6 (21,4) (66,7) Ej uppgift 2,5 1,7 0,9 0,7 0,6 2,6 4,9 1,3 0,7 0,8

”___—___—

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

utsträckning.

i Påstående 3. Möjligheten att avstänga folk från inköp i systembutikerna borde utnyttjas i större % ___—_____—————————— !

Helt och hållet

riktigt 43,2 32,5 31,3 31,3 24,3 18,2 47,7 33,2 30,0 27,2 (21,4) I stort sett riktigt 13,6 17,9 20,0 9 7 15,5 9,1 10,8 12,8 14,4 12,0 (14,3) Tveksam, vet ej 22,2 27,8 25,1 30:0 25,4 20,8 24,1 36,2 29,2 31,2 (7,1) Istort sett felaktigt 3,7 8,1 9,9 11,3 9,9 18,2 2,6 8,1 12,6 13,6 (14,3) (66,7) Helt och hållet felaktigt 12,3 12,0 12,8 17,3 24,3 33,8 7,0 7,9 13,0 15,2 (39,3) (33,3) Ej uppgift 4,9 1,7 0,9 0,3 0,6 7,8 1,9 0,7 0,8 (3,6)

___——_______———_—

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 4. Lättvin borde försäljas i livsmedelsbutikerna.

Konsumtionsindex

Män Kvinnor

0 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 an- an- an- an— an- an— an- an- an- an— an- an-

tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal= ta1= tal = 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3

Helt och hållet riktigt 13,0 17,1 40,3 49,3 54,1 63,6 5,8 23,8 41,2 45,6 (50,0) (66,7) I stort sett riktigt 9,9 15,8 20,9 21,3 20,4 19,5 4,1 17,2 20,2 24,0 (25,0) (33,3) Tveksam, vet ej 19,8 24,8 13,1 10,0 12,2 9,1 16,0 18,9 11,6 15,2 (3,6) Istort sett felaktigt 4,3 11,1 6,3 6,7 2,8 5,2 8,1 10,2 9,0 5,6 (3,6) Helt och hållet felaktigt 48,8 28,6 18,2 12,0 8,8 2,6 59,0 27,9 17,3 8,0 (17,9) Ej uppgift 4,3 2,6 1,2 0,7 1,7 7,0 1,9 0,7 1,6

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 5. Det är okvinnligt att dricka snaps.

Helt och hållet riktigt 39,5 22,2 11,0 13,3 8,8 7,8 43,3 25,3 12,3 6,4 (3,6) I stort sett riktigt 5,6 15,4 16,1 11,7 11,0 10,4 4,9 13,0 13,7 12,8 (10,7) Tveksam, vet ej 22,2 24,8 20,6 19,0 17,7 11,7 11,3 20,9 18,1 12,8 (14,3) (33,3) Istort sett felaktigt 6,8 13,2 20,3 15,0 17,7 16,9 7,0 16,2 19,1 19,2 (10,7) Helt och hållet felaktigt 21 ,6 21,8 30,1 40,3 43,6 50,6 24,1 22,8 35,7 47,2 (60,7) (66,7) Ej uppgift 4,3 2,6 1,8 0,7 1,1 2,6 9,3 1,9 1,1 1,6

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 6. Då endast kvinnor träffas bör ej starksprit förtäras.

Helt och hållet riktigt 48,8 40,6 28,1 21,7 22,7 22,1 52,0 45,5 25,3 22,4 (14,3) I stort sett riktigt 6,2 9 8 11,0 14,3 11,6 14,3 4,9 11,9 17,3 15,2 (10,7) (33,3) Tveksam, vet ej 15,4 20:1 17,6 18,3 16,6 18,2 7,6 10,9 8,7 4,8 (7,1) I stort sett fel- aktigt 4,3 7,3 17,0 14,7 10,5 11,7 3,8 9,6 18,1 18,4 (14,3) Helt och hållet felaktigt 20,4 19,7 25,1 30,0 37,0 32,5 23,8 20,0 30,0 37,6 (53,6) (66,7) Ej uppgift 4,9 2,6 1,2 1,0 1,7 1,3 7,8 2,1 0,7 1,6

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100) SOU 1971: 77 1:75

Konsumtionsindex

Män Kvinnor

0 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 an- an- an— an- an- an- an- an- an- an- an- an- tal = tal = tal = tal tal — tal tal tal tal — tal tal = tal = 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3

Helt och hållet riktigt 65,4 53,8 43,6 41,0 35,9 29,9 61,6 54,9 49,5 40,8 (21,4) I stort sett riktigt 8,0 16,7 20,6 14,7 19,3 13,0 6,1 10,2 16,2 10,4 (10,7) Tveksam, vet ej 11,1 13,7 16,4 19,0 16,0 15,6 15,7 22,1 19,5 29,6 (21,4) (33,3) Istort sett felaktigt 2,5 4,7 6,9 8,7 8,3 13,0 0,9 3,2 5,4 7,2 (14,3) (33,3) Helt och hållet felaktigt 9,3 9,8 11,6 16,3 19,9 28,6 7,6 7,2 9,4 12,0 (32,1) (33,3) Ej uppgift 3,7 1,3 0,9 0,3 0,6 8,1 2,3

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 8. Åldersgränsen på systembolaget borde sänkas till 18 år.

Helt och hållet riktigt 8,0 7,7 15,2 15,7 14,9 24,7 3,2 6,2 11,2 8,0 (14,3) (33,3) I stort sett riktigt 3,7 3 0 8,7 9,7 11,6 10,4 0,6 3 4 6,1 9,6 (14,3)

Tveksam, vet ej 4,9 1214 9,9 16,7 17,7 16,9 7,3 1012 9,4 16,0 (14,3) Istort sett felaktigt 8,6 12,8 11,3 12,0 7,7 15,6 4,7 7,7 12,6 12,8 (14,3) Helt och hållet felaktigt 71,0 62,8 54,0 45,3 47,0 32,5 76,5 70,9 59,9 53,6 (42,9) (66,7) Ej uppgift 3,7 1,3 0,9 0,7 1,1 7,8 1,7 0,7

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 9. Berusade ungdomar borde bestraffas hårdare av samhället.

Helt och hållet riktigt 38,3 28,6 25,1 15,7 17,7 18,2 34,9 23,6 20,2 20,0 (10,7) I stort sett riktigt 8,6 16,2 16,1 14,0 14,4 6 5 12,2 15,5 13,7 6,4 (7,1) Tveksam, vet ej 22,8 27,4 20,6 26,3 23,8 23:4 29,4 31,7 25,3 30,4 (17,9) (33,3) Istort sett felaktigt 12,3 10,3 15,2 18,0 16,6 13,0 4,7 10,4 13,7 13,6 (28,6) (33,3) Helt och hållet felaktigt 14,2 16,2 21,8 26,0 26,5 39,0 10,8 16,8 26,4 28,0 (28,6) (33,3) Ej uppgift 3,7 1,3 1,2 1,1 8,1 1,9 0,7 1,6 (7,1)

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Konsumtionsindex

Män Kvinnor

0 l 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 an- an- an- an- an- an- an— an— an- an- an- an-

tal= tal = tal= tal= tal = tal= tal = tal = tal= tal= tal= tal= 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3

Helt och hållet riktigt 3,7 12,4 19,7 28,0 26,5 29,9 5,2 14,0 31,0 44,0 (60,7) (66,7) I stort sett riktigt 4,9 15,0 23,3 25,0 22,1 31,2 2,9 19,1 24,9 24,8 (17,9) (33,3) Tveksam, vet ej 11,1 17,1 14,9 14,7 11,6 9,1 9,3 17,7 14,4 8,0 (7,1) [stort sett felaktigt 6,2 16,7 14,6 10,7 16,6 9,1 8,7 17,2 13,4 6,4 (14,3) Helt och hållet felaktigt 69,8 37,6 27,2 20,7 21,5 20,8 67,7 30,9 15,5 15,2 Ej uppgift 4,3 1,3 0,3 1,0 1,7 6,1 1,1 0,7 1,6

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående I I . Spritfria bjudningar blir lätt stela.

Helt och hållet riktigt 0,6 5,1 12,5 18,3 21,0 39,0 2,6 4,9 5,4 8,8 (10,7) (33,3) I stort sett riktigt 3,1 15,4 25,7 33,3 33,1 37,7 4 7 13,8 21,7 25,6 (32,1) Tveksam, vet ej 9,9 14,1 10,7 9,3 15,5 3,9 1018 12,6 10,8 12,0 (7,1) (33,3) Istort sett felaktigt 11,7 22,2 20,0 21,0 13,3 7,8 11,0 19,1 24,2 23,2 (25,0) (33,3) Helt och hållet felaktigt 70,4 41,0 29,6 16,7 16,0 10,4 62,5 48,5 37,2 28,8 (25,0) Ej uppgift 4,3 2,1 1,5 1,3 1,1 1,3 8,4 1,1 0,7 1,6

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 12. All starksprit borde förbjudas.

Helt och hållet riktigt 37,0 13,7 4,2 2,3 0,6 6,5 46,8 12,6 3,2 2,4 I stort sett riktigt 12,3 7,7 5,4 1,3 1,7 1,3 8,7 10,9 4,0 1,6 (3,6) Tveksam, vet ej 24,1 28,2 13,4 10,0 7,2 1,3 20,3 24,7 13,4 12,0 I stort sett felaktigt 6,2 15,8 14,3 11,0 13,3 4,4 20,9 21,3 14,4 (10,7) Helt och hållet felaktigt 16,0 32,5 60,9 74,3 76,8 89,6 11,0 29,1 57,8 68,0 (85,7) (100) Ej uppgift 4,3 2,1 1,8 1,0 0,6 1,3 8,7 1,9 0,4 1,6

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Konsumtionsindex

Män Kvinnor

0 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 an- an- an- an— an— an— an- an— an— an— an- an- tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3

Helt och hållet

riktigt 26,5 12,8 8,1 7,0 6,1 1,3 35,5 19,6 9,0 8,0

I stort sett

riktigt 8,0 6,8 4,5 2,7 2,8 7,6 8,1 4,7 6,4 Tveksam, vet ej 27,8 25,2 13,1 11,7 7,7 7,8 32,3 28,3 18,1 18,4 (10,7)

I stort sett

felaktigt 5,6 8,5 7,5 6,0 7,2 5,2 3,5 6,2 7,6 4,8 (3,6) (33,3) Helt och hållet felaktigt 25,9 44,9 66,0 71,3 75,7 84,4 13,4 36,6 59,9 60,0 (85,7) (66,7) Ej uppgift 6,2 1,7 0,9 1,3 0,6 1,3 7,8 1,3 0,7 2,4

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 14 . Alla alkoholdrycker borde få köpas fritt i livsmedelsbutikerna.

Helt och hållet riktigt 5,6 11,1 19,4 22,7 29,3 40,3 1,7 8,7 17,0 18,4 (28,6) (66,7) I stort sett riktigt 3,7 4,3 12,8 16,7 12,7 13,0 0,6 4,3 10,8 9,6 (14,3) Tveksam, vet ej 8,0 10,7 11,0 12,0 18,2 18,2 4,9 8,3 11,6 17,6 (10,7) Istort sett felaktigt 3,1 5,1 11,6 9,3 9,9 10,4 4,4 8,9 11,9 8,8 (14,3) Helt och hållet felaktigt 75,9 67,5 43,6 38,3 29,3 16,9 82,0 68,7 48,0 43,2 (32,1) (33,3) Ej uppgift 3,7 1,3 1,5 1,0 0,6 1,3 6,4 1,1 0,7 2,4

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 15. Åldersgränsen för inköp av vin borde sänkas till 18 år.

Helt och hållet riktigt 8,6 11,5 22,4 26,7 27,1 37,7 3,8 10,2 18,8 18,4 (28,6) I stort sett riktigt 8,0 4,7 12,8 14,7 13,8 10,4 1,2 7,2 10,1 16,0 (21,4) (33,3) Tveksam, vet ej 9,3 21,8 12,2 15,0 16,6 9,1 12,8 15,5 14,4 22,4 (3,6) I stort sett felaktigt 6,2 12,0 11,9 13,0 8,8 11,7 6,4 11,1 14,4 5,6 (17,9) Helt och hållet

felaktigt 63,0 48,7 39,4 30,0 33,1 29,9 67,2 54,0 41,5 35,2 (28,6) (66,7) Ej uppgift 4,9 1,3 1,2 0,7 0,6 1,3 8,7 1,9 0,7 2,4

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 16. Även mindre orter borde ha systembutik.

Konsumtionsindex

Män Kvinnor

0 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 an— an- an— an- an- an- an- an- an- an- an- an-

tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3

Helt och hållet

riktigt 8,0 17,9 35,5 51,7 47,5 71,4 4,7 22,3 37,5 52,0 (71,4) (100,0) I stort sett riktigt 9,3 12,4 24,5 22,3 26,5 20,8 4,1 15,5 25,3 23,2 (21,4) Tveksam, vet ej 23,5 27,8 17,6 12,7 13,3 5,2 20,9 30,2 19,5 14,4 (3,6) Istort sett felaktigt 9,3 10,3 6,0 5,3 4,4 5,8 7,2 7,6 4,0 Helt och hållet felaktigt 44,4 29,1 14,3 7,3 7,2 1,3 57,0 23,2 9,4 4,8 (3,6) Ej uppgift 5,6 2,6 2,1 0,7 1,1 1,3 7,6 1,5 0,7 1,6

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 17. Mellanölet har fört med sig ökat alkoholmissbruk hos ungdomar.

Helt och hållet riktigt 41,4 24,8 17,6 15,0 12,7 10,4 43,0 24,3 17,7 16,0 (7,1) I stort sett riktigt 18,5 22,2 16,1 12,7 11,0 5,2 13,7 18,5 14,8 9,6 (21,4) Tveksam, vet ej 25,3 42,3 40,6 40,3 42,5 40,3 29,7 46,4 45,4 53,6 (46,4) (100,0) I stort sett felaktigt 3,7 4,3 14,3 13,7 13,3 13,0 2,6 5,5 10,8 7,2 (14,3) Helt och hållet felaktigt 6,2 5,1 10,1 17,7 19,3 28,6 3,8 4,0 10,8 11,2 (10,7) Ej uppgift 4,9 1,3 1,2 0,7 1,1 2,6 7,3 1,3 0,4 2,4 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 18. Alkoholupplysningen är otillfredsställande ordnad.

Helt och hållet riktigt 6,8 3,4 8,7 11,3 12,2 13,0 4,1 8,1 9,4 9,6 (3,6) I stort sett riktigt 13,0 20,5 28,7 25,7 23,8 18,2 12,2 18,9 19,9 18,4 (25,0) Tveksam, vet ej 34,6 44,0 35,8 35,0 35,4 41,6 44,5 45,7 40,4 40,0 (53,6)(100,0) Istort sett felaktigt 16,0 20,1 13,4 15,0 16,0 16,9 9,3 11,5 14,4 12,0 (14,3) Helt och hållet felaktigt 24,1 9,0 11,6 12,0 11,6 7,8 20,3 13,4 13,7 16,8 (3,6) Ej uppgift 5,6 3,0 1,8 1,0 1,1 2,6 9,6 2,3 2,2 3,2

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 19. Det är förbjudet att tillverka vin för eget behov.

Konsumtionsindex

Kvinnor

Män

0 1 2 3 4 5 0 l 2 3 4 5 an— an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- tal = tal = tal = tal= tal = tal= tal = tal = tal = tal = tal = tal = 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3

Helt och hållet

riktigt 30,2 18,4 14,0 12,7 10,5 10,4 29,7 14,5 9,4 6,4 (32,1) I stort sett riktigt 4,9 10,3 5,7 6,7 6,1 3,9 5,2 4,5 6,1 4,8 (3,6) Tveksam, vet ej 27,2 26,1 16,7 12,3 14,9 11,7 32,8 28,5 18,8 20,0 (7,1) (33,3) Istort sett felaktigt 8,6 10,3 14,3 11,7 11,6 9,1 5,5 10,4 10,8 6,4 (3,6) Helt och hållet felaktigt 24,1 31,6 47,2 55,7 56,4 61,0 16,3 39,8 53,1 60,8 (53,6) (66,7) Ej uppgift 4,9 3,4 2,1 1,0 0,6 3,9 10,5 2,3 1,8 1,6

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 20. Det är tillåtet att tillverka starksprit för eget behov.

Helt och hållet

riktigt 9,9 12,8 13,7 12,0 18,2 13,0 8,1 13,0 15,9 17,6 (3,6) (33,3)

I stort sett

riktigt 0,4 1,2 1,1 1,3 0,3 1,1 1,6 (3,6) Tveksam, vet ej 4,9 5,6 3,3 6,3 2,2 5,2 4,4 5,1 2,9 4,8 (7,1)

I stort sett

felaktigt 1,9 1,7 5,4 2,0 6,6 1,3 3,2 1,3 2,9 4,0 (7,1) (33,3) Helt och hållet felaktigt 78,4 76,5 75,2 79,0 70,7 75,3 76,2 78,1 76,9 71,2 (78,6) (33,3) ( Ej uppgift 4,9 3,0 1,2 0,7 1,1 3,9 7,8 2,6 0,4 0,8 1

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 21. Det borde vara straffbart att bjuda ungdomar under 16 år på alkoholdrycker

Helt och hållet

riktigt 77,2 62,8 59,4 54,7 46,4 37,7 76,7 71,1 61,7 50,4 (39,3) (33,3) I stort sett riktigt 3,1 12,4 11,6 12,0 14,9 19,5 3,8 7,2 13,4 16,0 (3,6) (33,3) Tveksam, vet ej 4,9 6,4 9,6 9,7 10,5 9,1 2,0 7,2 4,7 8,0 (14,3) Istort sett felaktigt 1,9 4,7 7,2 6,0 8,3 11,7 1,2 3,2 8,3 10,4 (25,0) Helt och hållet felaktigt 8,0 11,5 11,3 17,0 18,2 18,2 9,0 8,3 11,9 13,6 (17,9) (33,3) Ej uppgift 4,9 2,1 0,9 0,7 1,7 3,9 7,3 3,0 1,6

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Detaljredovisning av övriga frågor om inställningen till samhällets alkoholpolitik

Kön Ålder

Män Kvinnor Män

»Tycker Ni priserna på öl är för höga, för låga eller bra som

15—25 26—45

antal = antal = antal = antal

Kvinnor

46—70 15—25 26——45 46—70 antal —- antal antal — antal

de är?» 1 287 1 247 310 454 523 253 438 556 För höga 50,4 41,3 45,8 52,2 51,6 40,7 45,0 38,7 Bra som de är 39,9 39,7 49,4 40,5 33,7 49,8 40,9 34,2 För låga 6,2 12,0 3,2 4,8 9,2 5,1 8,9 17,6 Ej uppgift 3,5 7,0 1,6 2,4 5,5 4,3 5,3 9,5 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 »Tycker Ni priserna på vin är för höga, för låga eller bra som de är?» För höga 35,2 30,6 35,8 33,0 36,7 26,5 31,7 31,7 Bra som de är 52,6 49,1 56,5 58,1 45,5 62,5 53,7 39,4 För låga 7,7 12,8 5,8 6,2 10,1 6,3 8,9 18,9 Ej uppgift 4,5 7,5 1,9 2,6 7,6 4,7 5,7 10,1 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 Konsumtionsindex Män, konsumenter Kvinnor, konsumenter »Tycker Ni priserna 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 på öl är för höga, an- an— an- an- an- an- an- an- an- an- för låga eller bra tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = som de är?» 234 335 300 181 77 470 277 125 28 3 För höga 40,6 56,7 64,7 60,2 51,9 40,4 57,8 61,6 (67,9) (33,3) Bra som de är 49,6 38,8 33,7 35,9 44,2 47,4 39,0 37,6 (28,6) (33,3) För låga 6,8 2,4 1,3 0,6 7,0 1,8 Ej uppgift 3,0 2,1 0,3 3,3 3,9 5,1 1,4 0,8 (3,6) (33,3) Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100) »Tycker Ni priserna på vin är för höga, för låga eller bra som de är?» För höga 31,6 42,1 40,3 37,6 37,7 31,7 42,2 41,6 (42,9) (33,3) Bra som de är 55,1 51,9 55,3 54,1 57,1 54,5 54,9 56,8 (57,1) (66,7) För låga 9,0 3,0 2,3 3,9 1,3 8,1 1,8 Ej uppgift 4,3 3,0 2,0 4,4 3,9 5,7 1,1 1,6 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Kön Ålder

Män Kvinnor Män Kvinnor

»Tycker Ni att vin 15—25 26—45 46—70 15—25 26—45 46—70 borde försäljas i antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = livsmedelsbutiker?» 1 287 1 247 310 454 523 253 438 556

Ja 47,0 30,4 56,8 55,1 34,2 46,2 34,0 20,3 Nej 38,9 55,0 27,4 33,5 50,3 43,9 50,0 64,0 Tveksam 12,6 12,9 14,5 11,2 12,6 9,5 15,3 12,6 Ej uppgift 1,6 1,7 1,3 0,2 2,9 0 4 0,7 3,1

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

»Tycker Ni att stark- sprit borde försäljas i livsmedelsbutiker?»

Ja 27,9 12,1 31,6 34,4 20,3 17,8 12,6 9,2 Nej 61,1 79,1 56,1 53,7 70,4 73,5 78,3 82,2 Tveksam 10,1 7,5 11,6 11,7 7,8 8,3 8,4 6,5 Ej uppgift 0,9 1,3 0,6 0,2 1,5 0,4 0,7 2,2 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Konsumtionsindex

Män, konsumenter Kvinnor, konsumenter

1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 »Tycker Ni att an- an- an- an- an- an- an- an— an— an- vin borde försäljas tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = i livsmedelsbutiker?» 234 335 300 181 77 470 277 125 28 3

Ja 26,5 51,0 58,7 61,3 80,5 Nej 58,1 34,0 29,7 24,3 10,4 54,0 36,5 30,4 (17,9) Tveksam 14,1 13,4 11,0 13,3 9,1 18,9 11,2 12,8 (10,7) Ej uppgift 1,3 1,5 0,7 1,1 1,3 0,4 1,6

l 1 i 25,7 52,0 55,2 (71,4) (100,0) * |

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

»Tycker Ni att starksprit borde försäljas i livs- medelsbutiker?»

Ja 15,0 26,9 36,0 39,8 58,4 9,8 22,0 21,6 (32,1) (66,7) Nej 73,9 63,9 52,3 46,4 33,8 81,9 67,9 59,2 (57,1) (33,3) Tveksam 9,8 9,0 11,3 13,8 7,8 7,4 9,7 18,4 (10,7) E] uppgift 1,3 0,3 0,3 0,9 0,4 0,8

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Bilaga 4 Samband mellan förändringar av vin- och sprit-

konsumtion under de senaste 10 åren

M = Minskning O = Oförändrad konsumtion Ö = Okning Mån, totalt Kvinnor, totalt Sprit Vin Summa Sprit Vin Summa M 0 Ö M 0 Ö M 129 64 42 235 M 41 19 13 73 Q 13 241 42 296 Q 14 285 50 349 0 9 20 92 121 Ö 5 9 83 97 Summa 151 325 176 652 Summa 60 313 146 519 ass = 0,34 ass = 0,18 Män Kvinnor 26—35 år 26—35 år Sprit Vin Summa Sprit Vin Summa M 0 Ö M 0 Ö M 20 12 11 43 M 6 4 3 13 Q 4 50 16 70 9 2 45 10 57 O 6 13 55 74 O 3 4 51 58 Summa 30 75 82 187 Summa 11 53 64 128 ass = 0,08 ass = 0,14 Män Kvinnor 36—45 år 36—45 år Sprit Vin Summa Sprit Vin Summa M 0 Ö M 0 Ö M 22 23 12 57 M 7 6 6 19 Q 1 57 10 68 O 4 93 17 114 Ö 1 3 21 25 Ö _ 2 16 18 Summa 24 83 43 150 Summa 11 101 39 151 ass = 0,49 ass = 1,22

Män 46—55 år

Sprit Vin

M 0

M 38 12 O 5 73 Ö 0 2 Summa 43 87 ass = 0,90 Mån 56 år— Sprit Vin M 0 M 49 17 9 3 61 O 2 2 Summa 54 80 ass = 0,35 Kvinnor 46—55 år Sprit Vin M 0 M 11 5 Q 4 78 O — 3 Summa 15 86 ass = 0,85 Kvinnor 56 år— Sprit Vin M 0 M 17 4 Q 4 69 0 2 0 Summa 23 73 ass = 1,05

12 13 11

36

UIQ-IN)

xlUlO

Summa

62 91 13

166

Summa

73 67

149

Summa

20 100 12

132

Summa

21 78

108

Bilaga 5

Fördelning på följande variabler: Konsumtionsindex Olämplighetsindex Bjuden på alkohol i hemmet Förekomst av baksmälla Förekomst av återställare

T abell I . Konsumtionsindex.

Konsum- Regi- Ej regi- X2 Slutsats tionsindex strerade strerade 0 3,3 13,0 1 6,7 18,7 2 15,0 26,5 67,1 Sign. 3 25,0 23,2 df = 5 4 21,7 13,7 5 28,3 4,9 Summa 100 100 Antal 60 1229 Tabell 2. Olämplighetsindex. Olämplig- Regi- Ej regi- X2 Slutsats hetsindex strerade strerade 0—3 56,7 38,2 4—6 33,3 44,3 8,4 Sign. 7—10 10,0 17,5 df = 2 Summa 100 100 Antal 60 1229

Tabell 3. Bjuden på alkohol i hemmet under uppväxtåren.

Bjuden Regi- Ej regi- X2 Slutsats hemma strerade stretade Nej + ej uppg. 85,0 78,3 1,6 Ej sign. Ja 15,0 21,8 df = 1

Summa 100 100

Antal 60 1229

Jämförelse mellan enkätrespondenter med och utan fylleriförseelse

Fadern konsument—ej konsument Modern konsument ej konsument Förekomst av bilkörning i förmodat alko- holpåverkat tillstånd Läkarvård för alkoholbesvär

Tabell 4. Förekomst av baksmälla.

Haft bak- Regi- Ej regi- X2 Slutsats smälla strerade stretade Aldrig 25,0 45,8 Ja någon enstaka gång 31,7 24,2 31,1 Sign. Ja ibland+ df = 3 alltid 35,0 12,4 E_J uppg+ CJ fel M Summa 100 100 Antal 60 1229 Tabell 5. Förekomst av återställare. Tagit äter- Regi- Ej regi- X2 Slutsats ställare strerade strerade Ja, oftast+ ibland+ har inträffat 41,7 14,1 33,5 Sign Har aldrig df=2 inträffat 30,0 41,0 E_j uppg—+ ej rel. 28,3 45,0 Summa 100 100 Antal 60 1229

Tabell 6. Fadern konsument ej konsument.

Drack far Regi- Ej regi- X2 Slutsats alkohol strerade strerade Vet ej+ej uppg. 20,0 12,8 6,4 Sign Nej 13,3 26,5 df=2 Ja 66,7 60,7

Summa 100 100

Antal 60 1229

Drack mor Regi- alkohol

Ej regi- X2 Slutsats strerade strerade

Vet ej+ej uppg. 16,7 6,3 10,4 Sign Nej 70,0 73,1 df =2 Ja 13,3 20,5

Summa 100 100 Antal 60 1229

Tabell 8. Förekomst av bilkörning i förmodat

alkoholpåverkat tillstånd.

Kört bil Regi- Ej regi- X2 Slutsats alkohol- strerade strerade påverkad

Nej+ej uppg. 75,0 88,4 9,6 Sign Ja 25,0 11,6 df=l

Summa 100 100 Antal 60 1229

Tabell 9. Läkarvård för alkoholbesvär.

Sökt Regi- Ej regi- X2 Slutsats läkarvård strerade strerade

Nej 88,3 96,7 11,0 Sign Ja, svårt df =1 att säga+ ej uppg. 11,7 3,3

Summa 100 100 Antal 60 1202 Tabell 7. Modern konsument ej konsument.

Bilaga 6

STOCKHOLMS UNIVERSITET STATENS INSTITUT FÖR FOLKHÄLSAN Sociologiska institutionen Sociologisk-statisti ska sektionen

Enkätformulär

Sociologiska Institutionen vid Stockholms Universitet har i flera undersökningar studerat befolkningens konsumtionsvanor. Som ett

led i dessa undersökningar studerar vi nu, på ett urval av Sveriges

befolkning, dryckeskonsumtionen och dess förändringar. Vi ber Er därför att så fullständigt som möjligt fylla i nedanstående frågor utan att rådgöra med någon annan. Om möjligt ber vi Er att inom en av de närmaste dagarna i bifogade svarskuvert återsända det ifyllda formuläret. Eftersom Ni ingår i ett slumpmässigt draget urval, ber

vi Er att inte lägga formuläret åt sidan, utan besvara det omgående.

Svaren behandlas konfidentiellt och användes uteslutande till sta-

tistisk bearbetning. Eventuella förfrågningar besvaras per telefon 08/83 23 20..

Vi tackarpå förband: för Er medverkan.

vr ÖNSKAR FÖRST NÅGRA ALLMÄNNA UPPGIFTER

Kön?

D Man 12] Kvinna

2. När är Ni född?

är män dag 3. Civilstånd? |:] Ogift ___—_? fortsätt direkt till fråga 5 |:] Gift ___—b Hur länge? ............ år [] Änka, änkling [[ Skild ___—___... Sedan när? ........................ |:] Omgift 4. Vilket yrke/sysselsättning har/hade Er make(- )? 5. Hur många barn har Ni? D Inget barn ___—__, fortsätt direkt till fråga 7 |:] 1 barn ___—)ålder ......................... år ! [:| 2 barn ——-——-——)ålder .......... år .......... år ! l [] Mer an 2 barn ———)ålder .......... år .......... år ålder .......... år .......... år alder .......... år .......... år i 6. Hur många av barnen bor hemma? i |:] Inget barn ! D 1 barn ; [] 2 barn [| Mer än 2 barn

7. Vilket yrke/sysselsättning har Ni själv?

...........................................................................................

Vilken utbildning har Ni?

Folkskola eller grundskola Realexamen eller realskolestudier Studentexamen eller gymnasiestudier» Akademisk examen eller studier vid universitet eller högskola Genomgången folkhögskola eller folkhögskolestudier Genomgången yrkesskola eller yrkesskolestudier

DDDDDDD

Annan utbildning, nämligen.

..................................................................................

..................................................................................

Vilket yrke/sysselsättning har eller hade Er fader under Er upp-

........................................................................................ |

Hur stor var Er deklarerade inkomst för år 1966? (Om gift, ange Er och Er makes(-as) sammanlagda inkomst.)

Ingen inkomst ___) fortsätt direkt till fråga 12 Under 5.000 kr 5.001 - 10.000 kr 10.001 - 15.000 kr 15.001 - 20.000 kr 20.001 - 25.000 kr 25.001 - 30.000 kr 30.001 - 40.000 kr 40.001 kr och mer

DDDDDDDDD

11. Hur många bidrar till den årliga inkomsten?

[| Endast jag själv [] Endast minimake(-a) D Både min make(-a) och—jag

12. Var har Ni växt upp?

I:] Malmö, Göteborg eller Stockholm |:] 1 annan stad eller tätort [] På ren landsbygd

13. Var bor Ni nu?

[] Malmö, Göteborg eller Stockholm [:| I annan stad eller tätort D På ren landsbygd

15.

16.

17.

Har Ni bytt arbete under den senaste ettårsperioden?

Nej

Ja, en gång

Ja, två gånger Ja, tre gånger Ja, fyra eller fler gånger

DDDDD

NEDAN FÖLJER NÅGRA FRÅGOR SOM FRÄMST HANDLAR OM EDRA ALKOHOLVANOR

MARKERA MED ETT KRYSSI EN RUTA FÖR VARJE FRÅGA OM EJ ANNAT ANGES

Hur ofta brukar Ni vanligen dricka öl (ej lättöl) ?

Varje dag

Varannan dag Två gånger i veckan En gång i veckan Två gånger i månaden

En gång i månaden Två "till sex gånger om året En gång om året eller mindre Aldrig ___—L fortsätt direkt till fråga 17

BDDDDDDDD

Hur mycket öl (ej lättöl) dricker Ni ungefär vid varje tillfälle?

Ett glas eller mindre 1 flaska (33 cl) 1 1/2 flaska 2 flaskor

3 flaskor eller mer

DDDDD

Hur oftabrukar Ni vanligtvis dricka lättvin? (T ex rött eller vitt vin)

Varje dag

Varannan dag Två gånger i veckan En gång i veckan Två gånger i månaden En gång i månaden

Två till sex gånger om året En gång om året eller mindre

Aldrig-___) fortsätt direkt' till fråga 19

DDDDDDDDD

2 cl 5 cl

10 cl (1 glas) 20 cl 37 cl (1 halvflaska) 60 el 75 cl (1 helflaska)

Mer än 75 cl, nämligen: ............ cl

DDDDDDDD

19. Hur ofta brukar Ni vanligtvis dricka Starkvin? (T ex vermouth, sherry eller portvin)

Varje dag

Varannan dag Två gånger i veckan En gång i veckan Två gånger i månaden En gång i månaden

Två till sex gånger om året En gång om året eller mindre

Aldrig _, fortsätt direkt till fråga 21

DDDDDDDDD

20. Hur mycket Starkvin dricker Ni ungefär vid varje tillfälle?

2 cl 5 cl

10 cl (1 glas) 20 cl 37 cl (1 halvflaska) 60 el 75 cl (1 helflaska)

Mer än 75 cl, nämligen: ............ cl

DHDDHWHD

21. I vilka sammanhang brukar det förekomma att Ni dricker vin?

Dricker ej vin—__——+ fortsätt direkt till fråga 25 I bostaden i vardagslag I bostaden på lördagar och söndagar OBS! Markera med ett eller På restaurang flera kryss. I bostaden när goda vän- ner varit på tillfälligt besök Vid tillfälligt besök hos goda vänner Före besök på dansställe Vid besök på dansställe utan rättigheter På arbetsplatsen I föräldrahemmet Annat ställe, nämligen: ...................................................

DDDDD G ED DDD

23.

25.

26.

Med vilka personer brukar Ni vara tillsammans. då Ni dricker vin?

Ensam Med make (-a) Med föräldrar Med egna barn OBS! Markera med ett eller Med övriga släktingar flera kryss. Med arbetskamrater Med vänner och bekanta Med andra personer, nämligen: ..........................................

Dricker Ni mer eller mindre vin nu än för 10 år sedan?

DDDDDDDD

[] Nej ————-—-——_——) fortsätt direkt till fråga 25 [3 Ja, mer |] Ja, mindre

Varför har Ni förändrat Er vinkonsumtion?

[:| Vänner och bekanta har påverkat D Har blivit påverkad utomlands OBS! Markera med [] Annonseringen för vin har haft ett eller flera kryss. betydelse [] Priset har betydelse

|__—_| Annat skäl, nämligen: ..................................................... '

Hur ofta brukar Ni vanligtvis dricka starksprit? (Med starksprit avser vi brännvin, gin, konjak, whisky, likör. punsch etc. Aven starksprit som ingår i t ex drink eller grogg.)

Varje dag

Varannan dag Två gånger i veckan En gång i veckan Två gånger i månaden En gång i månaden

Två till sex gånger om året

(En gång om året eller mindre

Aldrig ___—, fortsätt direkt till fråga'33

Hur mycket starksprit brukar Ni ungefär dricka vid varje tillfälle?

DDDDDDDDD

[] 2 cl |:] 4 cl (ungefär en liten snaps eller motsvarande) [] 6 cl (1 stor snaps eller motsvarande) [| 8 cl |] 12 cl |:! 18 cl [:| 37 cl (1 halvflaska) [] 60 cl |] 75 cl (1 helflaska)

]:l Merän 75 cldvs ............ cl

30. 27. 28. 29.

Vilka slag av starksprit brukar Ni vanligtvis dricka? |:] Brännvin D Vodka D Whisky

|:] Genéver och dylikt OBS! Markera med ett eller

C] Likör flera kryss. [:| Konjak |:] Gin I:] Rom

l:] Annat slag av starksprit, nämligen : ..................................

vilka sammanhang brukar det förekomma att Ni dricker starksprit?

Föräldrahemmet I bostaden i vardagslag I bostaden på lördagar OBS! Markera med ett eller På restaurang I bostaden när goda vän- ner varit på tillfälligt besök Vid tillfälligt besök hos goda vänner Före besök på dansställe Vid besök på dansställe utan rättigheter På arbetsplatsen Annat ställe, nämligen: ...................................................

DDDDD DD DDD

Med vilka personer brukar Ni vara tillsammans, ”då Ni dricker starksprit?

Ensam Med make(-a) Med föräldrar OBS! Markera med ett eller Med egna barn flera kryss. Med övriga släktingar Med arbetskamrater Med vänner och bekanta Med andra personer, nämligen: .................... .. .................. ....

DDDDDDDD

Hur mycket brukar Ni vanligen dricka om Ni blir bjuden på starksprit?

Så mycket jag får Dricker mycket men sätter i alla fall en gräns Dricker 3-4 glas, men säger sedan nej tack Dricker bara ett glas eller högst två Dricker oftast inte alls, även om jag blir bjuden Dricker aldrig, då jag blir bjuden

Blir aldrig bjuden på starksprit

DDDDDDD

32.

33.

34.

35.

DD DDD

Dricker Ni mer eller mindre starksprit nu än för 10 år sedan?

[:| Ja, mindre

Varför har Ni förändrat Er starkspritkonsumtion?

Vänner och bekanta har påverkat Har blivit påverkad utomlands Annonseringen för starksprit OBS! Markera med ett har haft betydelse ! eller flera kryss. ! Priset har betydelse Annat skäl, nämligen: .....................................................

I vilka av följande situationer brukar Ni dricka mer vin eller starksprit än vanligt?

Dricker varken vin eller starksprit —-————+ fortsätt direkt till fråga 34 I bostaden i vardagslag

l bostaden på lördagar och söndagar eller flera kryss. På restaurang

I bostaden när goda vänner

varit på tillfälligt besök Vid tillfälligt besök hos goda vänner Före besök på dansställe Vid besök på dansställen utan rättigheter På arbetsplatsen 1 föräldrahemmet Under. större helger Under semestrar

DDDDDDDD DD DD D

På annat ställe, nämligen: ...............................................

Ungefär hur gammal var Ni första gången Ni kände Er märkbart påverkad av alkohol?

.:

............ ar [] Har aldrig inträffat _, fortsätt direkt till fråga 36

Hur ofta händer det numera när Ni dricker alkohol att Ni känner Er märkbart påverkad?

Varje gång Nästan varje gång Någon gång ibland Sällan Aldrig

DDDDD

Hur Ofta händer det att Ni dricker alkohol motsvarande minst [ halvflaska starksprit eller 1 flaska vin vid samma tillfälle?

Dricker ej alkoholdrycker ——-—O fortsätt direkt till fråga 39 Så gott som dagligen Någon gång i veckan Ett par gånger'i månaden Någon gång i månaden Några gånger per år Mer sällan

Aldrig

DDDDDDDD

37. Brukar Ni få "baksmälla" när Ni druckit alkohol?

[:| Aldrig ————-——————) fortsätt direkt till fråga 39 |:] Ja, någon enstaka gång CJ Ja, ibland [] Ja, alltid

38. Tar Ni s.k. återställare då Ni har baksmälla?

[] Ja, oftast |:] Ja, ibland D Har inträffat D Har aldrig inträffat

NU FÖLJER NÅGRA FRÅGOR OM DLA. ER UPPVÄXTTID

39. Blev Ni bjuden på alkohol i hemmet under Er uppväxttid? [[ Nej [] Ja —-———————> Hur gammal var Ni då det skedde första gången?

............ ar D Vet ej ll). Hur gammal var Ni första gången Ni drack minst ett glas starksprit? ............ är [:| Vet ej

D Har aldrig druckit ett glas starksprit

41. Hände det att Er far drack alkoholhaltiga drycker under Er uppväxttid?

D Vet ej [:] Nej D Ja

j__——-) fortsätt direkt till fråga 42

42.

43.

Hur "ofta förekom det att han drack öl, vin och starksprit?

En eller flera ANågon gång Mer Aldrig Vet ej gånger i veckan i månaden sällan

a. Öl l:] [:i D D |:]

b, Vin D D D El El c. Starksprit |:] l:] l:] Cl D

IOBS! Ett kryss på varje rad. |

Hände det att Er mor drack alkoholhaltiga drycker under Er uppväxttid?

El ået ej >_—-————9 fortsätt direkt till fråga 43 [:| ej

[3 J 8 Hur ofta förekom det att hon drack öl, vin och starksprit? En eller flera Någon gång Mer Aldrig Vet ej gånger i veckan i månaden sällan a- 01 l:] [:l [:| B D bg Vlin [3 B D D D

Händer det att Er make(-a) dricker alkoholhaltiga drycker?

% 123er gift >—_——. fortsätt direkt till fråga 44- ej [:| Ja

Hur ofta förekommer det att han/hon dricker öl, vin och starksprit?

. En eller flera Någon gång Mer Aldrig OBS-' Ett kryss På vane Tad» gånger i veckan i månaden sällan

a. Öl [3 D |:] B b. Vin D |] |:! []

c. Starksprit [] [:] D []

YTTERLIGARE NÅGRA FRÅGOR OM ER ALKOHOLKONSUMTION

Hur mycket pengar har vin och starksprit kostat Er under den senaste månaden? (Aven om Ni har haft speciellt stora utgifter för alkoholdrycker denna månad, p g a t ex en fest eller ett restaurangbesök, skall Ni räkna in de utgifterna. Om gift: räkna in hela hushållets utgifter för alkoholdrycker.)

Vilka utgifter för vin har Ni haft?

........................ kr

[:| Har ej haft utgifter för vin under den senaste månaden b. Vilka utgifter för starksprit har Ni haft?

........................ kr [] Har ej haft utgifter för starksprit under den senaste månaden

45. Tror Ni att Ni någon gång kört bil trots att Ni möjligen kan ha haft för hög promillehalt alkohol i blodet?

Cl Nej [] Ja ___—___) Hur många gånger tror Ni att det har skett?

., .............. gånger 46 &. Har Ni någon gång under senaste året druckit hemgjord sprit eller vin? (3 Nej [:| Ja, hemgjort vin, ungefär ........ gånger OBS! Markera med [] Ja, hemgjord likör, ett eller flera kryss. ungefär ........ gånger [] Ja, hembränd starksprit, ungefär ........ gånger [1 Ja, annat, nämligen: ..................... ungefär gånger 46 b. Tror Ni, att Ni någon gång under senaste året druckit starksprit

som "smugglats" in i landet?

Nej, har ej förekommit Ja, något glas

Ja, mer än en l/2—flaska ' Vet ej

DUBB

Har Ni enligt Er egen uppfattning fått problem av något slag på grund av att Ni druckit alkohol?

Nej Ja, förlorat arbetet

Ja, skilsmässa OBS! Markera meal Ja, fylleriförseelser ett eller flera kryss. Ja, rattfylleri eller rattonykterhet Ja, arbetsoförmåga på grund av alkoholen

DDDDDDD

Ja, på annat sätt, nämligen:

...................................................................................

D Dricker ejtalkoholhaltiga drycker

48. Har Ni någon gång sökt läkarvård på grund av alkoholbesvär? [3 Nej i:] Ja

l:] Svårt att säga

49. Vilka alkoholvanor har Ni själv enligt Er egen uppfattning?

Absolutist Förtäring någon enstaka gång Måttlig förtäring Enstaka tillfällen med berusning Ofta berusad Alkoholist

! l ! Vet inte i ! | |

DDDDDDD

NÅGRA FRÅGOR OM BL A ER lNSTÄLLNlNG TILL ALKOHOL. BRUKET 50. I vilka sammanhang tycker Ni det är olämpligt att dricka starksprit? D I bostaden i vardagslag D I bostaden på lördagar och söndagar [] På restaurang OBS! Markera D I bostaden när goda vänner varit på med ett eller tillfälligt besök flera kryss. D Vid tillfälligt besök hos goda vänner ___—__ [] Före besök på dansställe |:] På arbetsplatsen [:| Innan man har "träff" med det motsatta könet D Efter att ha idrottat D I samband med att ha tittat på tävling eller match D Det är inte olämpligt i något av de uppräknade sammanhangen

Vid vilken ålder anser Ni det passar att b_arn för första gången får smaka alkoholhaltiga drycker?

[] Aldrig

Vid ............ årsålder

Har Ni varit utomlands de senaste 5 åren?

El Nej ___—___) fortsätt direkt till fråga 56 l:] Ja

l vilka länder var Ni och vilket år var Ni där?

Land år 3. ........................................................................ b. ........................................................................ c. ...................................................................... d. ...................................................................... 53. Brukar Ni oftare ta en drink eller aperitif före maten, då Ni är utomlands än när Ni är hemma? 13 Ja VD Nej [] Dricker ej alkoholhaltiga drycker -———b fortsätt direkt till fråga 56 54. Brukar Ni dricka mer starksprit, vin eller öl då Ni åker utomlands? El Nej [] Ja, mer starksprit OBS! Markera med [:| Ja, mer vin ett eller flera kryss. l:] Ja, mer öl 55. Har utlandsresor medfört att Ni förändrat Er alkoholkonsumtion? [:] Dricker mer vin nu [] Dricker mindre vin nu [] Dricker dyrare viner nu OBS! Markera med [] Drickerbilligare viner nu ett eller flera kryss. |:] Dricker mer starksprit nu ' [:| Dricker mindre starksprit nu |:] Dricker mer utländska sorter nu |:] Dricker färre utländska sorter nu [:| Nej, ingen förändring

56. Tycker Ni priserna på starksprit, vin och öl är för höga, förlåga eller bra som de är?

Priserna är "Priserna är Priserna är för höga bra som de är för låga

öl

El El

D

b. Vin [:l El Cl

c. Starksprit |:] El El

OBS! Markera med ett kryss på varje rad.

57. Här nedan följer ett antal påståenden, som vi ber Er ta ställning till. För vart och ett av nedanstående påståenden skall Ni ange om Ni tycker det är "helt Och hållet riktigt", "i stort Sett riktigt", "i stort "sett felaktigt" eller "helt och hållet felaktigt".

Helt I stort Tveksam I stort Helt och och sett vet ej sett fel- hållet hållet riktigt aktigt felaktigt riktigt a. På ungdomsfester kan man ' gott servera vin D |:] |:] |:] []

b. En man bör ej dricka sprit i sina minderåriga barns

närvaro |:] B E] I:] III !

c. Möjligheten att avstänga folk från inköp i systembutikerna borde utnyttjas i större ut-

sträckning D |:] |:] D D

d. ÅLättvin borde försäljas i i

livsmedelsbutikerna D [] l:] |:] B

e. Det är okvinnligt att dricka

snaps i:] D El [i El

f. Då endast kvinnor träffas

bör ej starksprit förtäras [] Cl [:| i] D

g. Legitimationskontrollen på systembolagen borde

l skärpas |:] [:| [| [:| El % 1

Fortsättning å fråga 57. Helt Istort Tveksam I stort Helt och och sett vet ej sett fel- hållet hållet riktigt aktigt felaktigt riktigt h. Åldersgränsen på systembo- laget borde sänkas till 18 år D E] B D D

. Berusade ungdomar borde bestraffas hårdare av samhället D D |:] [3 []

j. Föräldrar bör låta sina

barn smaka på vin i hemmet |:] I:) |:] D D

k. Spritfria bjudningar blir lätt stela D |:] |] [] []

___—_J—

1. All starksprit borde för— bjudas El l:] El [] El

m. Motboken borde återinföras E] |:] l:] [:l [:l

i n. Alla alkoholdrycker borde

få köpas fritt i livsmedels- butikerna El [:l i:] El D

o. Åldersgränsen för inköp av

vin borde sänkas till 18 år [] Cl El D i:]

p. Även mindre orter borde ha

systembutik El D El i] l:]

q. Mellanölet har fört med sig ökat alkoholmissbruk hos

ungdomar D El [:l iZi D

r. Alkoholupplysningen är till- fredsställande ordnad i:] D El D D

s. Det är förbjudet att tillverka

vin för eget behov D [:l El i:] D

t. Det är tillåtet att tillverka starksprit för eget behov C] D [I] B []

u. Det borde vara straffbart att bjuda ungdomar under 16 år

på alkoholdrycker Cl D D i] D

Tycker Ni att starksprit borde försäljas i livsmedelsbutiker?

B Nej [] Tveksam ................................................................

Tycker Ni att vin borde försäljas i livsmedelsbutiker?

[] Ja Värför?..........._ ...........................................

El Nej

[] Tveksam ................................................................ 60. Tycker Ni att starköl borde försäljas i livsmedelsbutiker?

[] Ja Varför? ......................................................

EJ Nel

[] Tveksam ................................................................

61. Har Ni körkort?

[] J & EI Nej 62. Är Ni eller har Ni varit medlem i någon nykterhetsförening eller nykterhetsorganisation? 13 N ei [:| Ja, är medlem —-———-+ Hur länge har Ni varit medlem?

[:| b. Vilket år gick Ni ur organisa- & 63. Hur lång tid tOg ifyllandet av formuläret? ; Ca ............ minuter %

Har Ni ytterligare synpunkter på frågorna i formuläret?

........................................................................................

........................................................................................

Ungdomens alkoholvanor och alkoholattityder UNG (Ungdomsundersökningen)

Tom Nilsson och Per-Gunnar Svensson

Kapitel 1 Inledning och sammanfattning

resultaten ............ 2: 5 1.1 Inledning ............ 2: 5 1.2 Sammanfattning ......... 2: 5

Kapitel 2 Undersökningens uppläggning

och genomförande ......... 2: 10

2. 1 Frågeformuläret ......... 2: 10 2.2 Undersökningens genomförande. . 2:11 2.3 Analys av bortfallet ....... 2: 12 2.4 Representativitet och generaliser-

barhet ............. 2: 13

Kapitel 3 Resultatredovisning ..... 2: 15

3.1 Alkoholkonsumtionsvanor . . . . 2: 15

3.1.1 Sammanfattning ...... 2:21 3.2 Totalkonsumtionens fördelning på olika alkoholsorter ....... 2: 22

3. 2. 1 Sammanfattning ...... 2: 24

3.3 Konsumtionsmiljö ....... 2:24 3.3.1 Sammanfattning ...... 2: 28

I denna rapport redovisas en undersökning av alkoholvanor bland ungdomar av båda könen i åldern 15—25 år.

Undersökningen får ses som ett komple- ment till den tidigare redovisade studien av- seende hela befolkningens konsumtionsva- nor, RUS, vilken omfattade ett riksrepresen- tativt urval av 3 200 personer i åldrarna 15- 70 år. I RUS, som huvudsakligen har beskri- vande karaktär, har följande områden be- lysts: alkoholkonsumtionsvanor alkohol- konsumtionens utveckling och individuella förändring — attityder till alkoholbruk missbruk, trafikonykterhet samt konsum- tion av smuggelsprit och hemgjorda alko-

holdrycker.

Då APU enligt sina direktiv också skall studera ungdomens alkoholvanor, utför— des en särskild undersökning med denna målsättning. Vissa problemområden som ej legat inom ramen för RUS har behandlats och vissa problem som berörts i RUS har fått en mer ingående behandling.

Ungdomsundersökningen (i fortsättningen kallad UNG) skulle speciellt ta upp den problematik som är förknippad med alko— holvanornas utveckling under ungdoms— åren. Ett sådant problem som hur alkohol— debuten sker ansågs vara av speciellt in- tresse. Föräldrarnas inställning till ungdo- mens alkoholvanor borde även behandlas. Utöver data om alkoholbrukets utveckling skulle undersökningen även kartlägga ung—

Inledning och sammanfattning av resultaten

domens alkoholkonsumtion, med speciell tonvikt på konsumtionen i olika ådersgrup— per. Ungdomens attityder till alkohol och attitydens samband med t.ex. konsumtio- nens storlek skulle belysas. Andra data av intresse var om respondenterna fått någon alkoholinformation och i så fall var och när detta skett. Slutligen borde data insamlas som belyser förekomsten av alkoholmiss- bruk och berusningskonsumtion bland ung- domarna.

l.2 Sammanfattning

Undersökningen genomfördes i form av en postenkät på ett urval av befolkningen i åldrarna 15—25 år. Fältarbetet genomfördes under perioden maj-juli 1968.

Urvalet omfattade 2 051 personer av vil- ka 81 % besvarade enkäten. Bortfallet upp- gick således till 19 %. Av bortfallsanaly- sen framgår, att bortfallet uppvisar en stör- re andel kvinnor i åldern 18—25 år och en lägre andel gifta än det övriga materialet. Kritiker av undersökningar av alkoholkon- sumtionsvanor brukar hävda, att bortfallet innehåller en väsentligt större andel alko- holmissbrukare än undersökningsmaterialet. Av denna anledning har respondenterna och bortfallsgruppen studerats med avseen- de på om man antecknats i kontrollstyrel- sens (nuvarande riksskatteverkets) straffre— gister eller ej. Av resultaten framgår att förhållandet i denna undersökning närmast är det motsatta. Bland respondenterna före-

kommer nämligen en större andel än i bort— fallsgruppen i registret. En närmare penetre- ring av bortfallet genom t. ex. en bortfalls- intervju har ej gjorts i denna undersökning. Orsakerna till detta är huvudsakligen av ekonomisk karaktär. Erfarenheterna från den mer ingående bortfallsanalysen i RUS ger dock möjligheter att göra vissa anta- ganden om bortfallsstrukturen även i UNG. Av bortfallsanalysen i RUS framgår att bortfallet skiljer sig från undersökningsma- terialet med avseende på variabler som so- cialgrupp, ålder (endast för männen), atti- tyder till alkoholkonsumtion (endast för männen), debutålder för starkspritkonsum- tion (endast för kvinnorna) samt registre- ring för fylleriförseelse. Ett flertal studera- de variabler visar ingen skillnad mellan bort— fall och undersökningsmaterial. En beräk- ning av bortfallets i RUS betydelse för ge- neraliseringar på grundval av undersök- ningsmaterialet ger vid handen att bortfallet maximalt kan påverka totalmaterialets pro— centsiffror ca 2 enheter och i de flesta fall i ännu mindre utsträckning.

Bortfallets snedvridande inverkan på un— dersökningsresultaten torde ha mindre bety- delse, då man studerar samband mellan oli- ka variabler eller vid gruppindelning av ma- terialet, dvs. i de fall då den direkta av- sikten ej är att uppskatta siffror för befolk- ningen i sin helhet. Om man däremot öns- kar dra slutsatser från enkätdata till hela befolkningen i åldern 15—25 år kan inte det— ta göras på ett tillfredsställande sätt, utan att man tar hänsyn till bortfallsdata.

Det kan konstateras att alkoholkonsumtio— nen bland männen i åldrarna 15—25 år är större än bland kvinnorna i samma åldrar. Andelen konsumenter är emellertid endast någon procent större bland männen än bland kvinnorna. En kraftig förändring av konsumtionsvanorna inträffar mellan 15 och 25 års ålder. Andelen konsumenter ökar t.ex. bland männen från ca 70 procent bland de yngsta till över 90 procent bland de äldsta. Konsumtionen ökar kontinuerligt med stigande ålder.

Icke-konsumenterna kommer i större ut—

sträckning från socialgrupp II än från so- cialgrupp I och III. Detta gäller även om man tar hänsyn till socialgruppernas stor— lek.

Sannolikheten för icke—konsumtion är mindre för dem som vuxit upp i städer än för dem som vuxit upp på landsbygden. Det- ta gäller även om man tar hänsyn till befolk- ningsstorleken.

Fler män än kvinnor är alkoholkonsu- menter, vilket gäller för alla sorter utom vin där kvinnorna uppvisar fler konsumen- ter. De vanligaste sorterna bland männen är sprit och mellanöl och därnäst vin. Vin är den vanligaste alkoholtypen bland kvinnor- na och därnäst sprit och mellanöl.

Storkonsumtionstillfällen är vanligare bland männen än bland kvinnorna. 2/ 3 av männen över 18 år uppger att de någon gång haft storkonsumtion (: en helflaska vin eller en halvflaska sprit). 1/ 4 av kvin- norna uppger tillfällen med storkonsumtion.

I storstäderna är andelen konsumenter större än i övriga städer och på landsbyg- den. Detta gäller även vid en jämförelse baserad på de allra yngsta i materialet.

Det finns vissa skillnader mellan männen och kvinnorna med avseende på de spritsor- ter man föredrar. Männen uppger sig främst dricka vodka, medan kvinnorna oftast upp- ger likör som vanligaste spritsort. Whisky är mest populärt bland de äldre manliga ungdomarna. Även rom och konjak är po- pulärt bland männen. Efter likör är rom och vodka mest populärt bland kvinnorna.

De män som har hög årskonsumtion uppger sig företrädesvis dricka vodka och whisky, medan kvinnorna med hög årskon- sumtion föredrar vodka och rom. Bland konsumenter med låg årskonsumtion är li- kör den vanligaste sorten.

Jämför man ungdomarnas alkoholprefe- renser med de äldres (siffror från RUS), framgår att ungdomarna i större utsträck- ning föredrar vodka samt i viss mån rom.

Om man jämför ungdomar i åldern 15— 25 år med befolkningen i stort framgår att ungdomarnas dryckesstruktur avviker från de äldres på så sätt att ungdomarna re- lativt sett dricker mer öl och mindre sprit.

Att ungdomarna genomsnittligt konsume- rar alkoholdrycker med lägre alkoholhalt kan i viss mån förklaras av de åldersgrän- ser som tillämpas för inköp av alkohol- drycker.

De unga männens konsumtion utgörs i större utsträckning av sprit och i mindre usträckning av vin än vad som gäller för de unga kvinnorna. Även ölkonsumtionen är relativt sett något större bland männen.

Bland både män och kvinnor i ungdoms- gruppen svarar spritkonsumtionen för en större andel av totalkonsumtionen bland de äldre än bland de yngre och för en större andel bland storkonsumenterna än bland dem med liten konsumtion.

Bland männen tenderar mellanölets an— del av konsumtionen att vara mindre bland storkonsumenterna än bland andra.

Bland kvinnorna tenderar mellanölets an- del av konsumtionen att vara större bland storkonsumenterna och de äldre i materia— let.

Lättvinets relativa andel av konsumtio— nen sjunker bland både männen och kvin— norna med ökande totalkonsumtion.

Ungefär hälften av lättvinskonsumenter- na brukar dricka lättvin i hemmet tillsam- mans med föräldrarna. Lika vanligt är det med lättvinskonsumtion hemma hos goda vänner. Spritkonsumtionen uppges vara van- ligast hemma hos goda vänner. Skillnader— na är tämligen små mellan män och kvin- nor med avseende på dryckesmiljö.

Om man studerar dryckesmiljön i de oli- ka ålderskategorierna framgår, att det bland de yngre är vanligast att man dricker lätt- vin hemma tillsammans med föräldrarna. Bland de äldre är det vanligare att man konsumerar lättvin hos goda vänner, på restaurang eller i den egna bostaden. För starksprit kan med stigande ålder kon- stateras en liknande förskjutning till restau- rangkonsumtion och konsumtion i det egna hemmet.

Bland de yngsta i materialet är det mer vanligt än bland de äldre med spritkon- sumtion på kafé, konditori eller dansställe. För de yngsta männen har dessa samman- hang uppgivits i ca 15 % av fallen.

Både lättvins- och spritkonsumtion sker mindre ofta tillsammans med föräldrar i so- cialgrupp 11 än i socialgrupp I och ännu mer sällan i socialgrupp III.

Konsumtionsmiljön uppvisar även ett visst samband med årskonsumtionens stor- lek. Dessa data blir emellertid svårtolkade eftersom det föreligger en åldersvariation både i dryckesmiljö och konsumtionsstor- lek. Detta påverkar givetvis sambandet.

Åldern för alkoholdebuten har studerats ingående. Av resultaten framgår, att ju alkoholstarkare drycken är, desto senare har debuten skett. Ju yngre kvinnorna är, des-, to tidigare har de uppgivit att de gjort sin alkoholdebut. Detta gäller ej för männen där gruppen 18—20 år uppgivit en tidigare alkoholdebut än de yngre och äldre.

Andelen som debuterat före 16 års ål— der är större bland dem med hög konsum- tion än bland dem med låg.

Storstadsungdomen gör sin alkoholdebut tidigare än övriga ungdomar. Detta gäller både män och kvinnor.

I högre socialgrupper debuterar man ti- digare än i lägre. Detta gäller för både öl-, vin- och spritdebuten och för både män och kvinnor.

Fler män än kvinnor uppger att de nå- gon gång känt sig påverkade av alkohol. För de yngsta föreligger dock ingen köns- skillnad i detta avseende. Ju yngre man är, desto yngre uppger man sig ha varit när man blev påverkad första gången. Ju större årskonsumtionen är, desto större andel har någon gång blivit påverkad och desto yng- re var man, när man blev påverkad första gången.

Om man studerar påverkan i olika social- grupper framgår, att en större andel i so— cialgrupp I än i socialgrupperna II och III uppgivit sig ha blivit påverkade av alko- hol. Påverkan har skett tidigare ju hög- re socialgrupp man kommer ifrån. Detta gäller i stort sett för såväl män som kvin- nor.

Åldern vid första påverkan är lägre i storstäder än i andra städer och lägst på landsbygden. Även andelen som uppger sig ha blivit påverkad ökar med bebyggel-

setätheten.

Även sällskapets sammansättning vid vin- respektive spritdebuten har penetrerats. Bå- de för männen och kvinnorna uppges sprit- debuten oftast ha ägt rum tillsammans med jämnåriga kamrater. Detta gäller för alla tre ålderskategorierna. De 18-åriga och äld- re männens vindebut har också oftast skett i sällskap med kamrater och därnäst oftast tillsammans med föräldrarna. Kvinnornas vindebut har i alla ålderskategorierna oftast skett tillsammans med föräldrarna.

Om man delar upp materialet på social- grupper framgår, att föräldrarnas närvaro vid alkoholdebuten är vanligare ju högre socialgrupp man tillhör. Detta gäller såväl vin— som spritdebuten och både män och kvinnor.

Studerar man hur sällskapet vid alkohol— debuten varierar med den nuvarande års- konsumtionens storlek, finner man att ju högre årskonsumtionen är, desto vanliga- re är det att man uppgivit, att debuten skett i sällskap med jämnåriga kamrater. Detta gäller både för Vin- och spritdebuten.

Skillnader kan också konstateras mellan ungdomar från stad och landsbygd. Dessa skillnader blir dock något svårtolkade ef- tersom andelen konsumenter varierar mel- lan de olika tätortsgrupperna. Dessutom har storstadsungdomarna genomsnittligt uppgivit fler svarsalternativ än de övriga.

Hur föräldrarnas alkoholkonsumtion och inställning till alkoholbruk samvarierar med ungdomarnas eget alkoholbeteende har ock- så studerats. Av resultaten framgår att man kan finna ett positivt samband mellan för- äldrarnas och respondenternas konsumtion. Sambandet är starkast för männen.

Om man vuxit upp tillsammans med en eller båda föräldrarna synes inte ha något samband med den egna konsumtionsstorle- ken. Föräldrarnas socialgruppstillhörighet har dock ett starkt samband med respon- denternas egen konsumtion. I socialgrupp I är andelen konsumenter och även kon- sumtionens storlek större än i socialgrup- perna II och III.

Föräldrarnas inställning till ungdomarnas alkoholkonsumtion upplevs av respondenter-

na som mer tillåtande ju alkoholsvagare dryck det är frågan om. Föräldrarnas in- ställning till spritkonsumtion har även sam- band med respondentens ålder. De äldre upplever föräldrarna som mer tillåtande. Föräldrarnas inställning upplevs även som mer tillåtande av respondenter i social- grupp I än i de övriga socialgrupperna. Även boendeorten har ett samband med hur man upplever föräldrarnas inställning. Ung- domar som är bosatta i storstäder upple- ver föräldrarnas inställning till spritkon- sumtion som mer tillåtande. Ju högre den egna konsumtionen är, desto större andel uppfattar föräldrarnas inställning till sprit— konsumtionen som tillåtande.

Det bör påpekas att bortfallet blev stort på frågan om föräldrarnas inställning, var- för resultaten får tolkas med viss försiktig- het.

Då det gäller föräldrarnas inställning till sprit- och vindebuten framgår, att föräld- rarna uppfattas som mer ovetande om män- nens alkoholdebut än om kvinnornas. Det- ta stämmer väl med de tidigare redovisade resultaten som antyder att kvinnornas al- koholdebut oftare än männens sker i hem— met. De yngsta (15—17 år) har i större ut- sträckning än de äldre uppgivit att föräld- rarna kände till alkoholdebuten. Föräldrar i socialgrupp I upplevs ha en mer tillåtan- de attityd till alkoholdebuten än föräldrar i de övriga socialgrupperna.

Respondenternas attityd till alkohol stu— derades med hjälp av en attitydskala av Li- kerttyp. Resultaten visar att männen hade en mer tillåtande attityd till alkohol än kvinnorna. Äldre hade en mer tillåtande attityd än yngre. Detta gällde i synnerhet för männen. Även bostadsort och social— grupp uppvisar ett samband med attityden. Sålunda har ungdomar ur socialgrupp I en mer tillåtande attityd än ungdomar ur so- cialgrupp III och storstadsungdomar har en mer tillåtande attityd till alkohol än ung- domar från landsbygden.

Ungdomarna fick även ta ställning till olika argument för att konsumera alkohol. De orsaker till konsumtion av sprit eller vin som de flesta tyckte var viktiga var att

»det hjälper upp humöret och stämning- en», »det smakar gott» och »man blir på gott humör» .

Vem som vanligtvis köper den sprit ung- domarna konsumerar varierar beroende på hur gamla respondenterna är.

De äldre i materialet köper oftast sin sprit själva. De yngre som ej får köpa sin sprit själva får den oftast med äldre kam- raters hjälp. 10 procent av ungdomarna uppger att de får sin sprit genom inköp som gjorts av deras föräldrar.

Ca 10 procent av ungdomarna uppger att de aldrig fått någon utförlig information om alkohol. De övriga uppger sig företrädes— vis ha fått sin information i skolan.

De yngre i materialet uppger i större ut- sträckning än de äldre, att de deltagit i minst ett möte anordnat av en nykterhets- organisation under senaste året. Deltagan— de i nykterhetsmöte är vanligare bland ic— ke-konsumenter och småkonsumenter än bland dem som har en stor konsumtion.

Beträffande problem som uppstått på grund av alkoholkonsumtionen kan konsta- teras, att 1/5 av männen uppger sig ha rå- kat ut för problem i samband med alkohol- förtäring. De vanligaste problemen är fylle- ri, slagsmål och osämja med personer i om- givningen. Problem av denna karaktär är ungefär hälften så vanliga bland kvinnorna.

Frekvensen storkonsumtionstillfällen (halv- flaska sprit eller helflaska vin vid samma tillfälle) har studerats. Ungefär 2/ 3 av män- nen och 1/4 av kvinnorna uppger sig ha konsumerat en så stor alkoholkvantitet vid samma tillfälle. Inga större skillnader kan i detta avseende konstateras mellan per- soner från olika socialgrupper. Inte heller uppvisar materialet några större skillnader mellan respondenter från olika boendeorts— kategorier.

Ungefär 80 % av männen och 60 % av kvinnorna uppger sig ha blivit påverkade av alkohol. Männen uppger även en högre frekvens påverkan än kvinnorna. Vid en uppdelning av materialet på socialgrupper framgår, att män från socialgrupperna II— III uppger en högre frekvens påverkan än vad man gör i socialgrupp I.

Under denna rubrik skall den använda me- todiken redovisas. Inledningsvis presenteras det frågeformulär som användes vid under— sökningen. Vidare redovisas undersökning— ens genomförande; utsändningsdesign, svars- frekvenser och bortfall. Avslutningsvis dis— kuteras undersökningens representativitet samt möjligheterna att generalisera utifrån resultaten.

För att studera alkoholbrukets utveckling under ungdomsåren hade den mest adekva- ta metoden varit att göra en panelunder- sökning, där man t. ex. följt upp ett repre- sentativt urval lS-åringars alkoholvanor med jämna mellanrum under förslagsvis en 10-årsperiod. Emellertid tillät inte utred- ningens tidsram att en undersökning av den- na karaktär genomfördes. För att belysa ut- vecklingen har i stället valts att jämföra oli- ka åldersgrupper med avseende på deras alkoholkonsumtion. Även detta förfarings- sätt torde ge en användbar bild av kon- sumtionsvanornas utveckling, under förut- sättning att inga markanta förändringar i konsumtionsmönstret skett mellan dem som är 15 år nu och dem som var 15 år för t. ex. fem år sedan (dvs. 20-åringarna i UNG). Den metod som valdes för att samla in data om ungdomarnas alkoholvanor var postenkätmetoden. På grundval av en tidi- gare metodundersökning1 har denna metod bedömts som den bästa för insamling av data av den typ som var aktuell i UNG. Da-

Undersokningens uppläggning och genomförande

ta insamlade med intervju- eller enkätme- todik visar ur kvalitetssynpunkt små skill- nader. Enkätmetoden är emellertid väsent- ligt mindre kostsam, vilket också bidragit till att denna metod kommit till använd- ning i UNG. Uppläggningen av undersök- ningen är för övrigt i det närmaste identisk med uppläggningen av RUS.

Det frågeformulär som användes i UNG omfattade i stort sett samma områden som RUS. Följande huvudområden har behand- lats: A. Alkoholkonsumtionsvanor B. Alkoholkonsumtionens utveckling och individuella förändring C. Attityder till alkohol D. Speciella aspekter på alkoholkonsum- tionen. Nedan följer en mer specificerad beskriv- ning av vart och ett av de fyra huvudom- rådena.

A. Alkoholkonsumtionsvanor

Med hjälp av följande variabler beskrivs respondenternas konsumtionsvanor: a. Mängden alkohol (pilsner, mellanöl, starköl, lättvin, starkvin, sprit) man van-

1 En jämförelse mellan enkät- och intervju- metodik vid insamling av data om alkoholbruk: Björkman, N-M, Stockholm 1969.

ligtvis konsumerar vid varje tillfälle. b. Hur ofta man vanligtvis konsumerar al- kohol. c. Var och med vem denna konsumtion brukar ske. d. Vilken typ av sprit (vodka, whisky etc.) man vanligtvis konsumerar.

e. Hur ofta man brukar konsumera stora

mängder (halvflaska sprit eller helflaska vin) alkohol.

B. Alkoholkonsumtionens utveckling och individuella förändring

Respondenternas konsumtionshistorik har studerats ur olika aspekter. Nedan ges ex- empel på variabler som är relevanta i det- ta sammanhang: a. Debutåldem avseende öl, vin och sprit. b. Ålder vid första påverkan. c. Miljö och sällskap vid vin- och sprit- debuten. d. Föräldrarnas inställning till responden- tens första vin- och spritkontakter. e. Föräldrarnas konsumtion under respon- dentens uppväxttid.

C. Attityder till alkohol

Attityderna till alkohol har mätts på två sätt:

a. En skala av Likerttyp har använts. Ska- lan har tidigare prövats och befunnits vara väl lämpad för sitt ändamål. b. Attityden till alkohol har också mätts genom att man frågat respondenterna om tänkbara orsaker till att de dricker vin och sprit. Respondenterna har för varje i formuläret uppräknad orsak fått ange hur viktig (mycket viktig, ganska viktig, inte särskilt viktig och inte viktig alls) de ansåg den vara.

D. Speciella aspekter på alkoholkonsum- tionen

Olika typer av problem och frekvensen miss— bruk/storkonsumtion har undersökts jämte Vissa andra frågor. Följande variabler är exempel på detta:

a. Frekvensen påverkan b. Frekvensen baksmälla c. Frekvensen återställare

d. Frekvensen storkonsumtion sprit eller helflaska vin). e. Problem på grund av alkoholen såsom osämja med familj och vänner, fylleri och skilsmässa. f. Vem som numera står för inköpen av det vin och den sprit som respondenten konsumerar. g. Har respondenten fått någon utförlig in- formation om alkoholen och dess verk- ningar? Var har i så fall detta skett?

h. Medlemskap i nykterhetsorganisation.

(halvflaska

UNG genomfördes på ett slumpmässigt ur- val av befolkningen i åldern 15—25 år. Att just denna åldersgrupp studerades, beror på att det huvudsakliga syftet med undersök- ningen var att belysa alkoholkonsumtionens utveckling under ungdomsåren. Gränsen 15 år motiveras av att endast ett fåtal ungdo- mar har etablerat bestämda alkoholvanor före denna ålder. Åldrarna under 15 år kan också anses vara ganska väl studerade ge— nom olika skolundersökningar. Undersök- ningen genomfördes på ett stickprov ur nämnda åldersgrupp draget ur statistiska centralbyråns basurval. 2051 personer in- gick i urvalet.

Fältarbetet genomfördes under våren och sommaren 1968 med början den 13 maj, och avslutades i juli månad samma år.

Den utsändningsmodell som användes vid UNG framgår nedan. Dag 0 första utsändningen; introduktions-

brev och formulär (bilaga 4) Dag 4 andra utsändningen; påminnelsebrev till samtliga Dag 15 tredje utsändningen; påminnelse- brev och formulär Dag 24 fjärde utsändningen; personligt på— minnelsebrev Dag 28 femte utsändningen, formulär och följebrev Denna undersökningsmodell har erfaren—

hetsmässigt visat sig ge ett gott resultat. En liknande utsändningsmodell användes i RUS.

Undersökningen genomfördes som ovan nämnts i form av en postenkätundersök- ning. En nackdel med denna typ av un- dersökning är det relativt stora bortfallet av försökspersoner. Man har också ganska små möjligheter att påverka motvilliga för- sökspersoner att delta i undersökningen.

Bortfallsproblemet innebär härutöver, att de personer som ingår i bortfallet ofta ten- derar att avvika i väsentliga avseenden från dem som besvarat enkäten. I RUS genom- fördes en omfattande bortfallsanalys, vars principiella resultat även kan sägas gälla för UNG på grund av att stora likheter finns i undersökningarnas uppläggning och att un— dersökningarna genomfördes tidsmässigt nä- ra varandra.

Av bortfallsanalysen i RUS framgår att bortfallet skiljer sig från undersökningsma- terialet med avseende på variabler som so- cialgrupp, ålder (endast för männen), atti- tyder till alkoholkonsumtion (endast för männen), debutålder för starkspritkonsum- tion (endast för kvinnorna) samt registre- ring för fylleriförseelsc. Ett flertal studera- de variabler visar ingen skillnad mellan bortfall och undersökningsmaterial. En be- räkning av bortfallets i RUS betydelse för generaliseringar på grundval av undersök- ningsmaterialet ger vid handen att bortfal- let maximalt kan påverka totalmaterialets procentsiffror ca 2 enheter och i de flesta fall i ännu mindre utsträckning.

Analysen av bortfallet i UNG inleds i tabell 1 med en redovisning av bortfallets fördelning på bortfallsorsak. Sedan järn- förs enkätrespondenterna och bortfallet av- seende några för båda grupperna kända bak- grundsvariabler.

Av tabell 1 framgår att bortfallet är nå- got mindre bland kvinnorna än bland män- nen. Samma tendens framkom i RUS (se RUS 2.4), där också de olika bortfalls- kategorierna definieras.

Totalt Män

Urvalsstorlek 2 051 998 1 053 Därav: döda 0 0 0 skrivna å kommun 4 4 O emigranter 16 7 9 Antal personer som borde ha svarat 2 031 987 1 044 Därav: sjuka, inva- lidiserade 3 2 1 fel person har svarat 4 1 3 ej svensk- talande 0 0 0 vägrare 9 4 5 ej anträffad 13 8 5 orsak okänd 359 192 167 Summa bortfall 388 207 181 Bortfall i procent av dem som borde ha svarat 19,1 21,0 17,3

För att minska det interna bortfallet (bortfall på enskilda frågor i formuläret) användes samma kompletteringsmetod som tillämpades i RUS. Varje inkommet for- mulär granskades för kontroll av att respon- denten inte hoppat över någon fråga. Ex- akt 1000 nya formulär skickades tillbaka till respondenterna för komplettering. Av dessa returnerades 655 stycken, ca 66 pro- cent, med den efterfrågade komplettering- en utförd.

Eftersom endast några få bakgrundsva- riabler är kända för bortfallet, måste jäm— förelsen mellan bortfallet och enkätrespon- denterna grundas på dessa variabler. Jäm— förelsen sker med avseende på ålder och civilstånd.

Analysmetoden är densamma som i RUS. Av tabell ?. framgår att det bland kvin- norna finns en signifikant åldersskillnad mellan enkätrespondenter och bortfall. De äldre (18—25 år) utgör en större andel i bortfallet än i enkäten. Bland männen finns det ingen signifikant skillnad i åldershän— seende mellan enkät och bortfall.

Av tabell 3 framgår att det bland män- nen finns en signifikant skillnad mellan en-

Kvinnor

fördelning.

Ålder Män Kvinnor Enkät Bortfall Enkät Bortfall n = n = n = n = 780 207 863 181 15—17 25,4 23,7 30,2 19,3 18—20 25,8 27,5 24,3 28,2 21—25 48,8 48,8 45,4 52,5 Summa 100,0 100,0 99,9 100,0 X 2 0,35 8,75 Slutsats Ej sign. Sign. Df 2 2

kät och bortfall. De ogifta männen utgör nämligen en större andel i bortfallet än i enkäten. För kvinnorna kan ej någon signi— fikant skillnad konstateras mellan bortfall och enkätrespondenter.

Eftersom det inte genomförts någon bort- fallsintervju i UNG, kan inte bortfallet och enkäten jämföras med avseende på under- sökningsvariabler såsom konsumtionsstor- lek och attityder.

Däremot kan bortfallet och responden- terna jämföras med avseende på respekti- ve grupps andel av dem som registrerats i kontrollstyrelsens (nuvarande riksskatte- verket) straffregister.

Det bör observeras, att siffrorna i ta- bell 4 är absoluta tal.

Tabell 3. Jämförelse mellan enkätresponden- ter och bortfall avseende civilstånd. Procen- tuell fördelning.

Civil- Män Kvinnor stånd Enkät Bortfall Enkät Bortfall n = n = n = n = 772 207 850 181 Gifta 11,1 4,3 20,7 21,5 Ogifta 88,1 95,6 78,9 77,3 Skilda 0,8 0,0 0,4 1,1 Summa 100,0 100,0 100,0 99,9 X2 5,86 0,02 Slutsats Sign. Ej sign. Df 1 1 SOU 1971: 77

Tabell 2. Jämförelse mellan enkätresponden- ter och bortfall avseende ålder. Procentuell

Tabell 4. Jämförelse mellan enkätresponden- ter och bortfall avseende registreringar i kon— trollstyrelsens straffregister. Absoluta tal.

Antal regi- Män Kvinnor

streringar _ _— Enkät Bortfall Enkät Bortfall n = n = n = n = 780 207 863 1 81

En 56 4 6 3 Mer än en 38 2 2 0

Kritiker brukar hävda, att respondenter- na i enkätundersökningar inte är jämförba— ra med bortfallet med avseende på före- komsten av ovan nämnda registreringar. Man hävdar att de registrerade utgör en större andel i bortfallet än i gruppen respon- denter.

Tabell 4 visar för männen att de med en eller flera registreringar utgör ca 3 % av bortfallet (6 stycken av 207), medan mot- svarande siffra för respondenterna är ca 12 % (94 stycken av 780). Siffrorna för kvinnorna är för små för att några defini- tiva slutsatser skall kunna dras. Slutintryc- ket blir emellertid, att de registrerade ut- gör en mindre andel av bortfallet än av gruppen respondenter.

För hela materialet (bortfallet + respon- denter) gäller att de registrerade utgör ca 6 % (113 stycken av 2 031).

UNG genomfördes som stickprovsunder- sökning, vilket innebär att endast ett ur- val av den befolkningsgrupp som undersök- ningen avser har studerats. Eftersom den använda metoden garanterar ett statistiskt slumpmässigt urval, ger detta möjlighet att uppskatta det eventuella fel som erhållits ge- nom att man ej studerat hela populationen. I tabell 5 presenteras gränser för de procen— tuella fel som rent slumpmässigt kan förvän— tas när man vill generalisera resultaten till att gälla hela populationen, dvs. samtliga ungdomar i åldern 15—25 år.

Ett exempel kan belysa hur tabell 5 skall användas: Av männen i materialet är 11 %

Tabell 5. Approximativa konfidensintervall med 95 %-ig konfidens för enskilda procenttal.

Procenttal

05/95 10/90 20/80 30/70 40/60 50/50 ________________________________—_ Totalmaterialet :|:1 % il % :l:2 % :|:2 % :l:2 % i2 % Män :l:2% :l:2% :l:3% :l:3 % 14% :l:4% Kvinnor i1% 12% &3% 13% i3% :t4%

gifta. Om man vill uppskatta andelen gifta män i populationen utgår man i tabellen från raden för män. 11% ligger nära 10 %. Således studerar man kolumnen för 10 % alternativt 90 %. Konfidensintervallet omfattar approximativt i 2 %. Som re— sultat erhålles, att andelen gifta i den man- liga befolkningen i åldern 15—25 år med 95 % sannolikhet ligger i intervallet ca 9 %—13 %. Observera att i detta resone- mang bortses från att bortfallet kan vara selektivt.

Eftersom man i resultatredovisningen i flertalet fall avstått från att presentera sta- tistiska mått för att belägga eventuella skill- nader, redovisas i tabell 6 en sammanställ- ning som kan underlätta en kontroll av de gjorda slutsatserna. Tabellen är användbar i de fall materialet presenteras i form av procenttal och då antalet i varje kategori (11) finns angivet.

iffran överst i vänstra kolumnen är 7 %. Denna siffra innebär att då två grup- per jämförs och gruppstorleken i båda grup-

Tabell 6. Statistiskt signifikanta procentuella differenser vid jämförelser mellan delgrupper av olika storlek.

Gruppens Skillnaden skall överstigaa

storlek (antal —_—————

personer) Vid procenttal Vid procenttal omkring 5 eller omkring 50 95

100 7 % 15 % 200 5 % 10 % 300 4 % 8 % 400 3 % 7 % 500 3 % 7 % 600 3 % 6 % 800 2 % 5 %

& Vid 5 % signifikansnivå.

perna är 100 personer och procentsiffran i den första gruppen är 5 % (eller 95 %), måste procentsiffran i den andra gruppen avvika 7 procentenheter från den första för att man skall kunna säga att skillnaden är statistiskt signifikant på 5 %-nivån. Den er- forderliga skillnaden ökar sedan med stigan- de procentvärden och är störst (15 %) vid procenttal omkring 50. Vid procenttal över 50 % sjunker sedan skillnaderna. Osäkerhe- ten i jämförelsen är således störst då de jäm- förda procenttalen ligger i närheten av 50. De siffror som presenteras gäller för grupper av lika storlek. Om två grupper av olika storlek jämförs rekommenderas att studera tabellen med avseende på den minsta grup- pen. I så fall understiger de verkliga signi— fikanta skillnaderna de som presenteras i tabellen.

Som påpekats tidigare kan bortfallet ha en snedvridande effekt och därigenom på- verka resultatens generaliserbarhet. I de fall samband mellan olika variabler studeras och då materialet indelas i undergrupper, där den primära avsikten ej är att uppskatta siffror för befolkningen i dess helhet, torde dock bortfallets selektivitet endast ha ringa betydelse.

Redogörelsen för resultaten inleds med en presentation av konsumtionen i olika åld- rar. Konsumtionen beskrivs med hjälp av ett konsumtionsindex som är ett mått på den totala konsumtionen, omräknad till al— kohol 100 %, för varje person. Fördelning— en på konsumtionsindex för olika under- grupper av materialet presenteras. Dess- utom redovisas konsumtionsfrekvensen och totalkonsumtionens fördelning på olika al- koholsorter. I detta avsnitt behandlas också data om konsumtionsmiljön.

Data om konsumtionens utveckling pre- senteras i ett speciellt avsnitt. Här behand- las främst data om konsumtionsdebuten samt data om föräldrarnas konsumtion och föräldrarnas inställning till respondenternas alkoholkonsumtion. Därefter behandlas re- spondenternas attityder till alkohol och alko- holkonsumtion. Slutligen redovisas några data om alkoholmissbruk och problem på grund av alkoholkonsumtion samt data om inköpskällor och information om alkohol.

3.1 AIkoholkonsumtionsvanar

För att få ett sammanfattande mått på al- koholkonsumtionen har ett mått på årskon- sumtionens storlek konstruerats. Detta mått, nedan kallat konsumtionsindex, beräknas på basis av den sammanlagda konsumtionen av olika alkoholsorter som respondenten uppger sig ha haft under året mätt i alkohol 100 procent. Den uppskattade årskonsum-

Resultatredovisning

tionen får ej ses som ett mått på den verkliga årskonsumtionen, eftersom den en- bart grundar sig på respondenternas egna uppgifter om den genomsnittliga konsum- tionsfrekvensen respektive genomsnittliga konsumtionskvantiteten för olika alkohol- sorter. De sorter som utgör beståndsdelarna i konsumtionsindex är: öl klass II A, öl klass II B, starköl, lättvin, Starkvin och starksprit.

För att betona att den uppskattade års- konsumtionen ej avser den reella årskon— sumtionen benämns den förra genomgående konsumtionsindex.

Konsumtionsindex har i flera tabellsam- manställningar klassindelats på följande sätt:

Skattad årskonsumtion Konsumtionsindex i dl alkohol 100 %

0 0 1—3 1 4—1 9 2 3 4

(icke-konsumenter)

20—49 50—

Tabell 7 visar konsumtionen i olika åld- rar för män och kvinnor. Andelen icke-kon- sumenter är endast något högre bland kvin- norna än bland männen; 17 respektive 15 procent. Andelen icke-konsumenter bland männen är 31 procent i åldersgruppen 15— 17 år och minskar sedan till 8 procent i ål- dersgruppen 21—25 år. Ett liknande för- hållande gäller för kvinnorna. Bland kon- sumenterna är emellertid mediankonsum-

Tabell 7. Respondenterna efter kön, ålder och konsumtionsindex. Procentuell fördelning. _____—________—___— Konsumtionsindex Ålder (Årskonsumtion i deciliter alkohol Män Kvinnor

100 procent) ___—_— 15—17 18—20 21—25 Totalt 15—17 18—20 21—25 Totalt

__________________———-——————

Dricker ej alkohol 31 15 8 15 32 12 11 17 0—4 33 16 9 17 39 43 41 41 5—14 14 18 13 14 12 23 25 20 15—29 7 13 21 16 7 12 14 12 30—49 5 15 21 15 4 6 5 5 50—99 6 14 17 14 4 3 3 3 100— 3 8 10 8 1 0 1 1 Ej uppgift 1 1 1 1 1 1 0 1

_____________.—____———

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Mediankonsumtion (deciliter)?! 5,4 24,2 31,5 24,5 3,8 4,7 5,8 4,5 Samtliga (n) 198 201 381 780 261 210 392 863

_____________.____.__._._— a Mediankonsumtion bland endast konsumenter.

tionen betydligt större bland männen än 1 tabellerna 8—10 redovisas konsumtions- bland kvinnorna. Mediankonsumtionen ökar frekvensen för olika alkoholdrycker. med stigande ålder. Ökningen är kraftigare Av tabell 8 framgår, att männen genom- för männen än för kvinnorna. En mer de- gående är ölkonsumenter i större utsträck- taljerad tabell redovisas i bilaga 2. ning än kvinnorna. Den ölkonsumtion som

Tabell 8. Respondenterna efter kön, ålder och ölkonsumtionsfrekvens. Procentuell fördelning. ___—___.____________—__— Frekvens öl Ålder

Män Kvinnor 15—17 18—20 21—25 15—17 18—20 21—25 Frekvens pilsner En gång i veckan eller oftare 8 18 16 5 8 6 Mer sällan 36 30 34 29 33 35 Dricker ej, ej uppgift 56 52 50 66 59 59 Summa 100 100 100 100 100 100 Frekvens mellanöl En gång i veckan eller oftare 15 37 52 13 16 27 Mer sällan 36 38 26 34 47 41 Dricker ej, ej uppgift 49 25 22 53 37 32 Summa 100 100 100 100 100 100 Frekvens starköl En gång i veckan eller oftare 3 11 17 6 8 5 Mer sällan 26 50 49 21 35 38 Dricker ej, ej uppgift 71 39 34 73 57 58 Summa 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 198 201 381 261 210 392

Ålder

Frekvens vin Mån 1 5—1 7

Frekvens lättvin En gång i veckan eller oftare 2 3 En gång i mån. eller oftare 12 21 Mer sällan 36 40 Dricker ej, ej uppgift 50 36 Summa 100 100

Frekvens Starkvin En gång i veckan eller oftare 1 3 En gång i mån. el. oftare 7 17 Mer sällan 26 38 Dricker ej, ej uppgift 66 42 Summa 100 100 Samtliga (n) 198 201

är mest frekvent är mellanölskonsumtion, medan det är mer sällsynt att man brukar dricka pilsner. Att man dricker starköl är något mer sällsynt än att man dricker pils— ner. Detta beror främst på konsumtions- mönstret i den yngsta ålderskategorin, där pilsnerkonsumtionen är vanligare än stark- ölskonsumtion. Bland de äldre finns inte denna skillnad mellan pilsner- och starköls- konsumtion. Bland de äldre männen är det i stället så att starkölskonsumtionen är van- Tabell 9. Respondenterna efter kön, ålder och vinkonsumtionsfrekvens. Procentuell fördelning.

Kvinnor

15—17

8 3 7 4 24 16 21 26 40 38 48 46 28 43 24 24

100 100 100 100

1 2 2 3 24 9 9 13 45 27 48 48 30 62 41 36

100 100 100 100 381 261 210 392

ligare än pilsnerkonsumtionen.

Konsumtion av lättvin är vanligare bland kvinnorna än bland männen (se tabell 9). Detta gäller för alla åldersgrupper. Skillna- derna blir dock mindre bland de äldre. Att man konsumerar Starkvin är ungefär lika vanligt bland männen som bland kvinnor- na. Män i åldern 21—25 år dricker emeller— tid starkvin oftare än kvinnorna i samma ålderskategori.

Spritkonsumenternas andel av respektive

Tabell IO. Respondenterna efter kön, ålder och spritkonsumtionsfrekvens. Procentuell fördel—

ning. Frekvens sprit Ålder Män Kvinnor 15—17 18—20 21—25 15—17 18—20 21—25 En gång i mån. eller oftare 16 42 59 15 24 26 Mer sällan 22 28 27 26 45 49 Dricker ej, ej uppgift 62 30 14 59 31 25 Summa 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 198 201 381 261 210 392

åldersgrupp är ungefär lika stor bland män och kvinnor upp till och med 20 års ålder (tabell 10). I 21—25 års ålder utgör sprit- konsumentema en större andel bland män- nen än bland kvinnorna. Bland spritkon- sumentema dricker emellertid männen i ål- dern 18—25 år sprit betydligt oftare än kvin- norna. Denna könsskillnad gäller ej för de yngsta.

Om man jämför de olika alkoholsorter- na (öl, vin och sprit), finner man, att det är stora skillnader mellan männens och kvinnornas alkoholpreferenser. Den alko- holdryck som är mest vanlig bland männen är mellanöl. (I den högsta åldersgruppen 21—25 år är dock sprit mer frekvent.) Därnäst vanligast är sprit och därefter vin. Den alkoholdryck som de flesta kvinnor konsumerar är lättvin. Kvinnorna konsume— rar lättvin oftare än männen. I andra hand kommer för kvinnorna sprit- och mellanöls- konsumtion.

I tabell 11 redovisas frekvensen tillfällen med storkonsumtion. Storkonsumtion har här definierats som konsumtion av en halv flaska starksprit eller en helflaska vin vid samma tillfälle.

Dessa alkoholkvantiteter är ej helt jäm— förbara, men trots detta torde en konsum- tion vid samma tillfälle av en halv flaska sprit eller en helflaska vin, resultera i en icke oväsentlig alkoholpåverkan.

Av tabell 11 framgår att storkonsum- tionstillfällen är vanligare bland männen

Tabell 1]. Alkoholkonsumenterna efter kön,

fördelning. Frekvens Ålder storkonsumtion Män 15—17 18—20 21—25 Ett par ggr i mån. el. oftare 18 18 15 Har inträffat 30 47 56 Har ej inträffat, d uppgät 62 35 29 Summa 100 100 100 Samtliga (n) 135 169 348

än bland kvinnorna. 24 procent av kvinnor- na har någon gång konsumerat stora kvanti— teter. Detta är något vanligare bland de yngre än bland de äldre kvinnliga konsu- menterna. Bland männen är storkonsum- tionstillfällen betydligt vanligare i ålders- gruppen 18—25 år än i åldersgruppen 15—17 år. I åldrarna över 18 år förekommer eller har det förekommit storkonsumtion bland ca 2/3 av konsumenterna. Skillnaden mel— lan männen och kvinnorna med avseende på storkonsumtion ökar med stigande ålder.

Tabell 12 visar att andelen konsumenter är betydligt större i storstäder än i övriga städer och på landsbygden. Andelen icke— konsumenter ökar således med sjunkande bebyggelsetäthet. I storstäderna är 7 procent av männen icke-konsumenter mot 12 pro- cent av kvinnorna. På landsbygden har man 3 gånger så många icke—konsumenter bland männen som i storstäderna och dubbelt så många bland kvinnorna. Skillnaden mellan de olika bostadsorterna torde i viss utsträck- ning kunna hänföras till olikheter i alkohol- dryckernas tillgänglighet. Om man studerar ungdomarnas fördelning på olika konsum- tionskategorier kan konstateras, att även den årligen konsumerade alkoholkvantiteten är större i storstäderna.

Det ligger nära till hands att tolka resul- taten så, att variation i typ av bostadsort är orsak till alkoholkonsumtionens variationer. Riktigt så enkelt är det naturligtvis inte. Som i så många andra fall inom beteende- och

ålder och frekvens storkonsumtion. Procentuell

Kvinnor Totak 15——17 18——20 21——25 Totah 14 2 1 2 2 [ 48 25 22 20 22 38 73 77 78 76 100 100 100 100 100 652 174 184 349 707

Konsumtionsindex Bostadsort (Årskonsumtion i deciliter alkohol 100 procent) Män

Tabell 12. Respondenterna efter kön, bostadsort och konsumtionsindex. Procentuell fördelning.

Kvinnor »

Storstad Övrig stad Landsbygd Storstad Övrig stad Landsbygd

Dricker ej alkohol 7 18 21 12 18 25 0—4 12 14 27 31 43 53 5—14 15 15 14 26 20 12 15—29 17 17 12 17 9 7 30—49 19 16 10 7 5 1 50—99 19 13 9 4 3 1 100— 10 7 6 2 1 0 Ej uppgift 1 0 1 1 1 1

Summa 100 100 100 100 100 100 Mediankonsumtiona 32,0 24,8 13,4 9,3 4,3 3,2 Samtliga (n) 230 352 196 262 440 160

& Endast konsumenter.

samhällsvetenskapen är det troligtvis flera variabler som orsakar (multipel kausalitet) variationerna mellan de tre typerna av bo- stadsort. Dessa skiljer sig åt t. ex. med av- seende på socialgruppsfördelningen. Vetska- pen att socialgrupperna skiljer sig i konsum- tionshänseende gör att man inte förväntar sig lika stor konsumtion på landsbygden som i storstäderna. Ortstyperna kan också skilja sig åt, då det gäller könsfördelning, åldersfördelning, utbildningsgrad etc. Ett liknande resonemang som förts ovan får då tillgripas, om man vill använda även dessa variabler som förklaringsgrund till skillna— der ortstyperna emellan. Av det som nämnts ovan framgår, att denna undersökning inte ger underlag för några kausala slutsatser.

Det är endast eventuella samvariationer som kan konstateras.

Sambandet mellan uppväxtort och nuva- rande konsumtionsstorlek framgår av ta- bell 13.

För både män och kvinnor gäller att icke-konsumenterna i större utsträckning än konsumenterna vuxit upp på landsbygden. Det är även vanligare bland småkonsumen- ter än bland storkonsumenter att ha vuxit upp på landsbygden. Om man vuxit upp i storstad ökar sannolikheten för hög kon- sumtion. Uppväxtorten har tydligen ett gans- ka starkt samband med konsumtionsvanor- nas utveckling. Detta torde bl.a. bero på att alkoholdrycker är mer lättillgängliga för ungdom i storstäderna. Ovanstående gäller

Tabell 13. Respondenterna efter kön, uppväxtort och konsumtionsindex. Procentuell fördelning.

Konsumtions- Uppväxtort index Män Kvinnor Storstad Övrig stad Landsbygd Storstad Övrig stad Landsbygd 0 7 20 1 8 1 3 17 20 1 9 14 20 28 38 42 2 24 21 22 36 30 28 3 29 27 21 18 10 8 4 31 18 18 6 5 2 Summa 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 192 297 277 196 352 305

ning. Tabell 14. Respondenterna efter kön, socialgrupp och konsumtionsindex. Procentuell fördel-

_________________—_————

Konsumtions- Socialgrupp

index ——-———-———-————————————— Män Kvinnor I II 111 I 11 111 ___—”___— 0 12 15 18 13 18 18 1 15 17 13 28 32 44 2 12 24 23 34 34 26 3 32 22 26 20 12 9 4 29 22 19 7 4 3 ___—___..— Summa 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 73 356 320 89 383 354

även om man tar hänsyn till de olika tät- ortstypernas andel av totalbefolkningen.

Sambandet mellan socialgruppstillhörig- get (faderns socialgrupp) och konsumtions— storleken framgår av tabell 14.

Om man tar hänsyn till respektive social- grupps storlek, kan följande iakttagelser gö- ras:

Storkonsumenterna (konsumtionskategori 4) är överrepresenterade i socialgrupp I. Dessutom gäller för männen att icke-konsu- menterna och småkonsumenterna (0—2) är överrepresenterade i socialgrupp II. För männen gäller vidare att småkonsumenter och icke-konsumenter är underrepresentera- de i socialgrupp III.

I tabellerna 15—17 redovisas de spritsor- ter som man uppger sig vanligtvis konsu- mera. Materialet har i tabell 15 uppdelats

på kön och åldersgrupper och i tabell 17 på kön och konsumtionsstorlek. I tabell 16 görs en jämförelse med resultat erhållna i RUS. Respondenterna har haft möjlighet att ange flera spritsorter varför kolumn- summorna blir större än 100 procent.

Som framgår av tabell 15 finns det vissa skillnader mellan männen och kvinnorna med avseende på de spritsorter man vanligt- vis dricker. Männen uppger sig dricka främst vodka medan kvinnorna främst upp- ger likör. Även whisky är populär, vilket främst gäller de äldsta männen. Också rom och konjak tillhör de populära sorterna bland männen. Efter likör är rom och vod- ka de populäraste sorterna bland kvinnorna.

Om man enligt tabell 16 jämför ungdoms- undersökningens siffror med de siffror som redovisas för övriga åldrar i RUS, framkom-

Tabell 15. Respondenterna efter kön, ålder och vanligen konsumerad spritsort. Procentuell för- delning. Spritsort Ålder

Män Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt 15—1 7 18—20 21—25 Totalt Brännvin 17 13 19 17 18 6 7 8 Vodka 31 49 50 46 32 35 25 30 Whisky 16 28 45 35 12 13 20 16 Likör 11 13 19 16 25 35 49 40 Konjak 13 33 34 29 13 15 15 14 Gin 4 10 16 12 8 9 14 11 Rom 16 39 33 31 22 35 35 32

Samtliga (n) 135 169 348 652 174 184 349 707

spritsort. Procentuell fördelning.

Spritsort Ålder

Män 15—25 26—45a

Brä nnvin 17 17 Vo dka 46 29 Whisky 35 51 Likör 16 22 Konjak 29 32 Gin 12 15 Rom 31 19 Samtliga (n) 652 454 5

a Siffror från RUS.

mer vissa skillnader mellan ungdomarnas och de äldres konsumtionsvanor. Således är vodka en mer populär dryck bland ungdo- marna än bland de äldre. Även rom har an- givits i betydligt större utsträckning av ung- domarna än av de äldre. Man bör dock på- peka att dessa siffror inte utgör något mått på de konsumerade kvantiteterna av respek- tive spritsort.

Tabell 17. Respondenterna efter kön, kon- sumtionsindex och vanligen konsumerad spritsort. Procentuell fördelning. Tabell 16. Respondenterna samt RUS-materialet efter kön, ålder och vanligen konsumerad

46—703

28 11 35 13 22

4 4

66

Spritsort Konsumtionsindex Totalt 1 2 3 4 Män Brännvin 10 17 21 18 17 Vodka 8 37 60 65 46 Whisky 11 31 41 46 35 Likör 15 19 17 13 16 Konjak 8 29 34 39 29 Gin 2 9 16 17 12 Rom 5 34 38 39 31 Samtliga (n) 115 173 198 166 652 Kvinnor Brännvin 5 9 10 21 8 Vodka 12 35 57 71 30 Whisky 8 17 32 44 16 Likör 33 48 44 18 40 Konjak 9 17 22 32 14 Gin 4 15 14 35 11 Rom 19 39 47 56 32 Samtliga (n) 316 260 97 34 707 SOU 1971: 77

Kvinnor

15—25 26—45& 46—703 8 19 17 30 12 5 16 22 16 40 48 30 14 1 l 8 11 9 2 32 12 2 707 438 599

Tabell 17 visar att det är vissa skillnader mellan små- och storkonsumenterna med avseende på de sorter man dricker. Bland männen uppger de med låg årskonsumtion oftast att de dricker likör, medan de med stor årskonsumtion oftast uppger vodka och whisky. Bland kvinnorna anger de med låg årskonsumtion oftast likör medan de med störst konsumtion oftast dricker vodka och rom.

Sammanfattningsvis kan konstateras att al- koholkonsumtionen bland männen i åld- rarna 15—25 år är större än bland kvinnor- na i samma åldrar. Andelen konsumenter är emellertid endast någon procent större bland männen än bland kvinnorna. En kraftig för- ändring av konsumtionsvanorna inträffar under dessa åldrar; andelen konsumenter ökar t. ex. bland männen från ca 70 procent i den lägsta åldersgruppen till över 90 pro- cent i den högsta åldersgruppen. Även kon- sumtionen ökar med stigande ålder.

Fler män än kvinnor är alkoholkonsu- menter, vilket gäller för alla sorter utom vin, där kvinnorna uppvisar fler konsumen- ter. De vanligaste alkoholsorterna bland männen är sprit och mellanöl och därnäst vin. Vin är den vanligaste alkoholtypen bland kvinnorna. Därnäst kommer sprit och mellanöl.

Storkonsumtionstillfällen är vanligare bland männen än bland kvinnorna. Bland männen över 18 år har två av tre vid sam- ma tillfälle konsumerat en alkoholmängd som uppgår till minst innehållet i en halv flaska sprit eller en hel flaska vin. 1/ 3 av de yngre männen har haft tillfällen med storkonsumtion. Ungefär var fjärde kvinna uppger att de haft tillfällen med storkon- sumtion. Bland kvinnorna finns emellertid ingen skillnad mellan de olika ålderskatego- rierna.

I storstäderna är andelen konsumenter större än i övriga städer och på landsbyg- den. Storstadsungdomen har även en större konsumtion än övriga ungdomar.

Det finns vissa skillnader mellan män- nen och kvinnorna med avseende på de spritsorter man föredrar. Männen uppger sig främst dricka vodka medan kvinnorna oftast uppger likör som vanligaste spritsort. Whisky är mest populär bland de äldre man- liga ungdomarna. Även rom och konjak är populära spritsorter bland männen. Efter likör är rom och vodka populärast bland kvinnorna. Jämför man ungdomarnas alko- holpreferenser med de äldres (siffror från RUS), framgår, att ungdomarna i större ut- sträckning föredrar vodka samt i viss mån rom.

De manliga ungdomar som har hög års- konsumtion uppger sig företrädesvis dricka vodka och whisky. De kvinnor i materialet som har hög årskonsumtion har oftast upp- givit vodka och rom. Bland konsumenter med låg årskonsumtion är likör den vanli- gaste sorten.

3.2 T otalkonsumtionens fördelning på olika alkoholsorter

Hur alkoholkonsumtionen fördelar sig på olika dryckestyper presenteras här för olika ålders- och konsumentgrupper. Uppdelning- en är intressant så tillvida, att den belyser om äldre och yngre skiljer sig åt beträffan- de konsumtionens struktur. Man kan till exempel förvänta sig att konsumtionen bland de yngre i liten utsträckning utgöres av sprit, medan spritens andel av konsumtio- nen kan väntas vara större bland de äldre. Även ölkonsumtionens relativa betydelse skall belysas.

I följande tabell presenteras en jämförelse mellan UNG och hela RUS (15—70 år), samt de totala försäljningssiffrorna i riket 1968. Siffrorna har beräknats så, att total- konsumtionen för varje dryckessort har om- räknats till motsvarande kvantitet alkohol 100 %. Sedan har sortens andel av total— konsumtionen i alkohol 100 % beräknats.

Siffrorna är ej helt jämförbara, eftersom konsumtionssiffror inhämtade i intervju- el- ler enkätundersökningar i allmänhet visat sig vara ganska dåliga som uppskattning av försäljningen under året. Syftet med den- na undersökning är inte heller att uppskatta totalkonsumtionen i riket, utan att få ett mått på den enskilda individens konsum- tion i relation till andras.

Av tabell 18 framgår att försäljningssiff- rorna och riksmaterialets siffror skiljer sig åt. Öl- och vinkonsumtionens andel av total- konsumtionen är större i riksmaterialet än i försäljningsstatistiken. Då man jämför ung-

Tabell 18. Försäljningen av olika alkoholdrycker alkohol 100 % i riket 1968 samt—motsvarande fördelning av konsumtionen enligt UNG och RUS. Procentuell fördelning.

Öl, klass Öl, klass IIA IIB Försäljningen i riket 1968 7 26 Ungdoms- undersökningen 8 31 Riksunder- sökningen 42a

8 Finns ej uppdelat på ölsorter.

Öl, klass Vin Sprit Summa III 5 l 3 49 100 1 6 l 7 28 100 19 39 100

Typ av alko— Ålder holdryck

Män 15—17

Öl IIA 10 9 7 Öl [IB 31 29 32 Ö] III 16 18 17 Lättvin 8 6 8 Starkvin 8 7 5 Sprit 27 31 31

Summa 100 100 100

domsmaterialet med RUS och försäljnings- statistiken, framgår tydligt att ungdomarnas konsumtion i större utsträckning utgörs av öl samt i mindre utsträckning av sprit än vad som gäller för befolkningen totalt. Då det gäller starkölskonsumtionens andel av totalkonsumtionen, är skillnaden mellan UNG och försäljningsstatistiken särskilt stor. Starkölet svarar för en större andel av total- konsumtionen i ungdomsmaterialet (31 %) än iförsäljningsstatistiken (26 %).

Konsumtionen i olika åldersgrupper har studerats ingående. I tabell 19 redovisas konsumtionens fördelning på alkoholsorter i dessa grupper.

Tabellen visar att männens konsumtion i alla åldersgrupper i större utsträckning än kvinnornas utgöres av sprit. Lättvin svarar dock för en större andel av kvinnornas än av männens konsumtion.

Tabell 20. Respondenterna efter kön, kon- sumtionsindex och olika alkoholdrycker alko- hol 100 %. Procentuell fördelning.

Typ av Konsumtionsindex alkohol-

dryck

Män Kvinnor

1234123—4

Öl II A 24 10 8 8 11 11 5 Öl 11 B 34 35 31 31 23 30 31 Ö] III 6 13 13 19 5 1 1 17 Lättvin 12 8 8 7 25 18 16 Starkvin 6 8 6 5 12 11 9 Sprit 18 26 34 30 24 19 22 Summa 100 100 100 100 100 100 100

18—20 21—25 Totalt

Tabell 19. Respondenterna efter kön, ålder och total alkoholkonsumtion fördelad på olika alko- holdrycker alkohol 100 %. Procentuell fördelning.

Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt

8 7 8 5 7 31 29 26 33 30 17 18 19 11 15

8 16 19 17 17 8 11 8 11 10 30 19 20 23 21

100 100 100 100 100

Bland männen svarar sprit för en något större andel av konsumtionen bland de äld- re än bland de yngsta (15—17 år). Öl klass IIA och starkvin visar lägre siffror bland äldre än bland yngre. Andelen av konsum- tionen som består av mellanöl är i stort sett lika i de olika åldersgrupperna.

Bland kvinnorna svarar mellanölskon- sumtionen för en något större andel bland de äldsta än bland de yngsta. Samma för- hållande gäller spritkonsumtionen. Öl klass 11 A och klass III visar en lägre andel bland de äldre än bland de yngre.

Då tabellerna är beräknade på totalkon- sumtionen i de olika grupperna, innebär detta att de få storkonsumenternas konsum- tion får en mycket stor vikt och undan- skymmer hur »normalkonsumentens» dryc- kesmönster ser ut. Detta kan i viss mån belysas av tabell 20, som redovisar kon- sumtionens struktur i grupper med olika stor totalkonsumtion.

Vid jämförelser mellan konsumtionskate- gorierna bör viss försiktighet iakttas. Ett exempel: Bland männen i konsumtionska- tegorierna 1 och 4 svarar öl klass 11 A för 24 respektive 8 procent av den totala alko- holkonsumtionen. Av detta får man inte dra slutsatsen, att den konsumerade kvanti- teten öl klass 11 A är större i kategori 1. Det är i själva verket så, att man i kategori 4 i absoluta tal konsumerar fler liter pilsner per person än vad man gör i kategori 1. För kategori 4 gäller emellertid, att ölkonsumtio- nen relativt sett, i förhållande till de andra

alkoholdryckernas kvantitet, är mindre än i kategori 1.

Tabell 20 visar att konsumtionens struk- tur är olika i de olika konsumtionskatego- rierna.

Bland männen är konsumtionen av öl klass 11 A och lättvin relativt sett lägre bland konsumenter med större konsumtion, me- dan konsumtion av öl klass III och sprit är relativt sett högre.

Bland kvinnorna är konsumtionen av öl klass IIB och klass III relativt sett högre bland dem med stor totalkonsumtion. Lätt- vins- och pilsnerkonsumtionens andel av totalkonsumtionen är något högre bland småkonsumenterna. Spritkonsumtionens an- del av totalkonsumtionen är ungefär lika stor bland stor- och småkonsumenter.

Det kan konstateras att ungdomarnas dryc- kesstruktur avviker från de äldres på så sätt att ungdomarna relativt sett dricker mer öl och mindre sprit. Detta kan i viss mån förklaras av de åldersgränser som tillämpas för inköp av alkoholdrycker.

De unga männens konsumtion utgöres i större utsträckning av sprit och i mindre

utsträckning av vin än vad som gäller för de unga kvinnorna. Även ölkonsumtionen är relativt sett något större bland männen.

Bland både män och kvinnor svarar sprit- konsumtionen för en större andel av total- konsumtionen bland de äldre än bland de yngre och för en större andel bland storkon- sumenter än bland dem med liten konsum- tion.

Bland männen tenderar mellanölets andel av konsumtionen att vara mindre bland stor- konsumenterna.

Bland kvinnorna tenderar mellanölets an- del av konsumtionen att vara större bland storkonsumenterna och de äldre i materialet.

Lättvinets relativa andel av konsumtionen sjunker bland både männen och kvinnorna med ökande totalkonsumtion.

Var sker konsumtionen vanligen? För att närmare belysa detta, fick respondenterna besvara en fråga med lydelsen: Var någon- stans förekommer det, att Ni dricker lätt- vin? Motsvarande fråga ställdes för sprit. På denna fråga fick respondenterna välja mer än ett svarsalternativ.

Av tabell 21 framgår hur män och kvin-

Tabell 2] . Konsumenter av lättvin och sprit efter kön och dryckesmiljö. Procentuell fördelning. &

Dryckesmiljö Män Kvinnor lättvin sprit lättvin sprit

Föräldrahemmet tillsammans med föräldrar 48 31 51 34 Föräldrahemmet ej tillsammans med föräldrar 9 11 5 5 Egen bostad 21 27 29 33 Hemma hos god vän 49 74 57 71 Hemma hos annan 13 12 11 12 Restaurang 42 51 40 49 Båt, flyg, tåg 5 9 4 5 Dansställe utan rättigheter 1 10 2 3 Bil 1 8 1 4 Trappa, portgång el. ute 2 5 1 2 Ovrigt 5 7 4 4 Antal respondenter 780 780 863 863 Varav konsumenter: antal 551 550 651 550

» » : procent 71 71 75 64

a Kolumnsummoma blir större än 100. Detta beror på, att respondenterna fick avge flera svar på denna fråga. Detta gäller även tabellerna 22—27.

Tabell 22. Konsumenter av lättvin efter kön, ålder och dryckesmiljö. Procentuell fördelning.

Dryckesmiljö Ålder Män 15—17 18—20 Föräldrahemmet tillsammans med föräldrar 68 45 Föräldrahemmet ej till- sammans med föräldrar 9 11 Egen bostad 1 6 Hemma hos god vän 34 45 Hemma hos annan 7 9 Restaurang 9 45 Båt, flyg, tåg 3 6 Ovrigt 15 7 Antal respondenter 198 201 Varav lättvinskonsumenter: antal 106 141 procent 54 70

nor i materialet besvarade dessa frågor. Tabellen visar att några anmärkningsvär- da könsskillnader knappast förekommer med avseende på var lättvins- och sprit- konsumentema dricker vin respektive sprit. Nämnvärt är emellertid att ungefär hälften av lättvinskonsumenterna brukar dricka lätt- vin i hemmet tillsammans med sina föräld- rar. Lika vanligt är det med vinkonsumtion

Kvinnor

21—25 15—17 18—20 21 ——25 43 65 52 45 7 5 6 4 35 0 10 53 57 38 59 65 16 12 9 11 52 17 38 53 6 1 0 8 8 15 9 4 381 261 210 392 304 156 172 323 80 60 82 82

hemma hos goda vänner. Detta är vanligare bland kvinnorna än bland männen. Bland spritkonsumentema är den vanligaste kon- sumtionsmiljön, både bland män och kvin- nor, hemma hos goda vänner. Ungefär 3/4 av spritkonsumentema dricker sprit hemma hos god vän. En något större andel av de spritkonsumerande männen än av motsva- rande grupp bland kvinnorna konsumerar

Tabell 23. Konsumenter av sprit efter kön, ålder och dryckesmiljö. Procentuell fördelning.

Dryckesmiljö Ålder Män 15—17 18—20

Föräldrahemmet tillsammans med föräldrar 35 22 Föräldrahemmet ej till- sammans med föräldrar 14 16 Egen bostad 1 5 Hemma hos god vän 58 74 Hemma hos annan 8 15 Restaurang 14 45 Båt, flyg, tåg 9 8 Dansställe utan rättigheter, kafé, konditori 14 16 Bil 9 7 Trappa, portgång, ute 20 6 Övrigt 6 7 Antal respondenter 198 201 Varav spritkonsumenter:

anta] 80 142 procent 40 71 SOU 1971: 77

Kvinnor

21 ——25 15—17 18—20 21—25 35 32 31 37 9 10 5 3 43 0 14 55 77 61 74 73 13 19 9 11 62 15 50 62 9 4 2 7 9 8 1 2 8 11 4 1 1 8 1 0 5 8 3 3 381 261 210 392 328 1 10 147 293 86 42 70 75

Dryckesmiljö Socialgrupp Män

I II

Föräldrahemmet till- Tabel124. Lättvinkonsumenter efter kön, socialgrupp och dryckesmiljö. Procentuell fördelning.

Kvinnor

I II

sammans med föräldrar 66 54 38 61 57 44 Föräldrahemmet ej till- sammans med föräldrar 18 8 7 12 3 5 Egen bostad 26 24 16 24 30 31 Hemma hos god vän 65 55 39 71 58 52 Hemma hos annan 15 12 12 11 11 11 Restaurang 53 43 39 49 40 39 Båt, flyg, tåg 11 7 2 8 3 5 Övrigt 1 l 1 l 6 5 7 1 1 Antal respondenter 73 356 320 89 383 354 Varav lättvinskonsumenter:

antal 58 244 224 64 241 219 procent 79 69 70 72 63 62

på dansställen utan utskänkningsrättigheter.

Då materialet indelas i ålderskategorier, erhålles för lättvinskonsumtionen följande fördelning över olika dryckesmiljöer (ta- bell 22).

Här framgår bl. a. att det bland de yngre är vanligast att konsumera lättvin i hemmet tillsammans med föräldrarna. Detta blir mindre vanligt med ökad ålder. För de äldre är det vanligare att man konsumerar lätt- vin på restaurang och i egen bostad.

Dryckesmiljön vid spritkonsumtion fram- går av tabell 23. Bland både män och kvin- nor i alla åldrar är det vanligast att drickan- det sker hemma hos god vän. Detta blir även allt vanligare med ökad ålder. Restau- rangmiljön och den egna bostaden är vanli- gare dryckesmiljöer bland de äldre. 20 % av de yngsta manliga konsumenterna har konsumerat sprit utomhus, i trappa eller portgång. I de två yngsta ålderskategorierna är det bland männen i vardera kategorin ungefär 15 % som druckit sprit på kafé, konditori eller dansställe utan rättigheter. Dessa senare typer av konsumtionsmiljö (utomhus respektive på etablissemang utan rättigheter) är mindre vanliga bland de äld- re. Denna iakttagelse gäller även bland kvin- norna.

Respondenterna har även delats upp i socialgrupper, vilket visas i tabell 24, som

avser miljön vid lättvinskonsumtion. Tabel- len visar för både män och kvinnor en klar skillnad mellan å ena sidan socialgrupp I och å andra sidan socialgrupperna II och III med avseende på andelen lättvinskon- sumenter. De båda senare grupperna har en mindre andel lättvinskonsumenter.

Allmänt gäller att socialgrupp I angett fler dryckesmiljöer än socialgrupp II, som i sin tur uppgivit fler alternativ än social- grupp III.

De vanligaste dryckesmiljöerna är för alla tre socialgrupperna och för både män och kvinnor föräldrahemmet tillsammans med föräldrarna, hemma hos god vän och på restaurang. Ordningen mellan alternati- ven varierar dock mellan de olika social- grupperna.

De största skillnaderna mellan socialgrup- perna finns för både män och kvinnor i de tre ovan nämnda, vanligaste miljöerna för lättvinskonsumtion. För dessa tre dryc- kesmiljöer gäller, att de är vanligare i so- cialgrupp I än i socialgrupp II och minst vanliga i socialgrupp III.

Tabell 25 visar dryckesmiljön i olika so- cialgrupper bland Spritkonsumenterna. Även för Spritkonsumenternas andel av respektive socialgrupp erhålls större siffror i social- grupp I än i II och III. Detta gäller både män och kvinnor. Tendensen i övrigt är un-

Tabell 25. Spritkonsumenter efter kön, socialgrupp och dryckesmiljö. Procentuell fördelning.

Dryckesmiljö Socialgrupp Män Kvinnor I II III I II III Föräldrahemmet till- sammans med föräldrar 52 36 22 50 37 28 Föräldrahemmet ej till- sammans med föräldrar 17 10 11 8 5 4 Egen bostad 33 30 25 28 34 35 Hemma hos god vän 83 79 67 77 71 67 Hemma hos annan 12 12 13 13 12 12 Restaurang 48 53 51 50 47 54 Båt, flyg, tåg 14 9 8 8 3 6 Övrigt 7 28 36 6 l 1 16 Antal respondenter 73 356 320 89 383 354 Varav spritkonsumenter: antal 58 244 224 64 241 219 procent 79 69 70 72 63 62

gefär densamma som för lättvinskonsum- tionen. Socialgrupp I har större andel re- spondenter för de flesta av dryckesmiljöer- na. Detta är emellertid inte så utpräglat som för lättvinskonsumtionen.

Den vanligaste dryckesmiljön i alla tre socialgrupperna och för både män och kvin- nor är hemma hos goda vänner. Därnäst kommer restaurang och föräldrahemmet till- sammans med föräldrarna.

För att utröna sambandet mellan kon-

sumtionsstorleken och konsumtionsmiljön redovisas tabell 26, som avser lättvinskon- sumtionen.

Lättvinskonsumtion i hemmet tillsam- mans med föräldrarna är vanligare bland småkonsumenterna än bland storkonsumen- terna. Detta gäller både männen och kvin- norna. Lättvinskonsumtion hemma hos god vän är vanligt både bland män och kvinnor i alla konsumtionskategorier. Detta alternativ har dock genomgående, i varje konsumtions-

Tabell 26. Lättvinkonsumenter efter kön, konsumtionsindex och dryckesmiljö. Procentuell för-

delning.

Dryckesmilj ö Konsumtionsindex Mån 1 2 3

Föräldrahemmet till- sammans med föräldrar 71 47 40 Föräldrahemmet ej till- sammans med föräldrar 1 6 9 Egen bostad 4 21 26 Hemma hos god vän 23 49 53 Hemma hos annan 8 8 12 Restaurang 5 38 48 Båt, flyg, tåg 1 3 3 Övrigt 4 8 10 Antal respondenter 115 173 198 Varav lättvinskonsu- menter: antal 78 146 176 procent 68 84 89 SOU 1971: 77

Kvinnor

4 1 2 3 4 49 54 50 55 46 16 4 3 12 12 25 23 34 33 36 60 43 69 65 64 20 7 11 16 24 59 27 46 59 55 12 0 6 7 15 12 9 6 9 24

166 316 260 97 34

148 270 248 95 33 89 85 95 98 97

ning. Dryckesmiljö Konsumtionsindex Mån 1

Föräldrahemmet till- sammans med föräldrar 47 22 34 Föräldrahemmet ej till- sammans med föräldrar 7 8 11 Egen bostad 2 23 34 Hemma hos god vän 44 70 80 Hemma hos annan 12 6 14 Restaurang 14 44 53 Båt, flyg, tåg 7 5 8 Ovrigt 7 22 37 Antal respondenter 115 173 198 Varav spritkonsumen- ter: antal 43 147 191 procent 37 85 96 Tabell 27. Spritkonsumenter efter kön, konsumtionsindex och dryckesmiljö. Procentuell fördel-

Kvinnor

1

33 36 35 30 35 16 1 4 11 15 30 32 35 32 38 80 59 75 78 82 16 8 1 1 18 27 65 42 53 59 41 13 1 7 4 15 33 11 9 16 35 166 316 260 97 34 165 177 240 95 34 99 56 92 98 100

kategori, angetts i större utsträckning bland kvinnorna. Bland männen blir lättvinskon- sumtion hemma hos god vän vanligare ju högre totalkonsumtion männen har.

Restaurangkonsumtion blir vanligare ju större totalkonsumtion respondenten har. Med undantag för de högsta konsumtions- kategorierna hos kvinnorna gäller detta både männen och kvinnorna.

Dryckesmiljön vid spritkonsumtion i olika konsumtionskategorier framgår av tabell 27.

Här framgår att spritkonsumtion hemma hos god vän och på restaurang med några få undantag blir vanligare i de högre kon- sumtionskategorierna. Även här gäller att hemmiljön tillsammans med föräldrarna är vanligare bland små- än bland storkonsu- menter. Detta gäller dock endast för män- nen. Den egna bostaden som dryckesmiljö är vanligare bland dem med hög konsumtion än bland dem med låg. Detta synes gälla speciellt för männen.

3.3.1. Sammanfattning

Man kan konstatera att ungefär hälften av lättvinskonsumenterna brukar dricka lättvin i hemmet tillsammans med föräldrarna. Un- gefär lika vanligt är det med lättvinskon- sumtion hemma hos goda vänner. Spritkon-

sumtion uppges vara vanligast hos goda vän- ner. Totalt sett är skillnaderna mellan män och kvinnor med avseende på dryckesmiljö tämligen små.

Om man studerar dryckesmiljön i de olika ålderskategorierna framgår att det bland de yngre är vanligast att man dricker lättvin hemma tillsammans med föräldrarna. Bland de äldre är det vanligare att man konsu- merar lättvin hos goda vänner, på restau- rang eller i den egna bostaden. För stark- sprit kan en liknande förskjutning till res— taurangkonsumtion och konsumtion i det egna hemmet konstateras med stigande ål- der.

Bland de yngsta är det mer vanligt än bland de äldre med spritkonsumtion på kafé, konditori eller dansställe. För de yngs- ta männen har dessa miljöer uppgivits i ca 15 % av fallen.

Både lättvinskonsumtion och spritkon- sumtion sker oftare tillsammans med för- äldrar i socialgrupp I än i socialgrupp II och 111. Spritkonsumtion tillsammans med föräldrar är minst vanlig i socialgrupp III.

Konsumtionsmiljön uppvisar även vissa samvariationer med storleken på årskonsum- tionen. Dessa data blir emellertid svårtol- kade eftersom det föreligger en åldersva- riation både i dryckesmiljö och konsum-

Tabell 28. Respondenterna efter kön, ålder och debutålder för olika alkoholdrycker. Procen- tuell fördelning.

Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt 15—17 18—20 21—25 Totalt

Typ av Debut- Ålder alkohol- ålder dryck Män

Öl före 16 62 68 57 före 19 82 77 Vin före 16 50 54 40 före 19 — 76 72 Sprit före 16 31 35 22 före 19 73 73

Samtliga (n) 198 201 381

tionsstorlek. Detta påverkar givetvis sam- bandet.

De konsumtionshistoriska data som presen- teras omfattar debutålder för alkoholkon- sumtion, ålder då man första gången kände sig påverkad av alkohol och sällskap vid första alkoholkontakten. Miljön vid första alkoholkontakten framgår av bilaga 4.

Dessutom presenteras data om samban- det mellan å ena sidan respondentens kon- sumtion och å andra sidan föräldrarnas konsumtion, respondenternas uppväxtförhål- landen, faderns socialgrupp och föräldrar- nas inställning.

Debutåldern har studerats genom att till- fråga ungdomarna hur gamla de var när

Tabell 29. Respondenterna efter kön, faderns socialgrupp och debutålder för olika alkohol- drycker. Procentuell fördelning.

Typ av Debut- Faderns socialgrupp alkohol- ålder dryck Män Kvinn or

I II III I 11 111

Öl Före 16 73 60 28 51 44 39 Före 19 81 74 64 70 64 60 Vin Före 16 66 46 43 47 40 35

Före 19 84 68 64 75 70 64

Sprit Före 16 44 24 28 21 17 20 Före 19 74 62 64 57 50 50

61 57 45 31 42 75 70 60 63 46 56 40 26 38 68 79 66 68 28 34 21 8 19 64 — 71 48 52

780 261 210 392 863

de första gången drack minst ett glas öl respektive vin och sprit.

Debutålder för öl-, vin- och spritkonsum- tion presenteras i tabell 28 och 29.

Av tabell 28 framgår att öldebuten ge- nomsnittligt sett sker tidigare än vindebuten, som i sin tur sker före spritdebuten. För både männens och kvinnornas del uppges alkoholdebuten genomsnittligt sett ha skett senare i åldersgruppen 21—25 år än i åldrar— na 18—20 år. En liknande skillnad mellan å ena sidan 18—20-åringar och å andra sidan 15—17-åringar kan konstateras endast för kvinnorna. De som tillhörde äldsta katego- rin debuterade genomsnittligt sett senare än den yngsta kategorin.

Den yngsta kategorin »missgynnas» vid jämförelserna, eftersom flera där ännu inte uppnått 16 års ålder. För kvinnorna gäller trots detta, att den lägsta åldersgruppen ge- nomgående uppgivit lägre debutålder än de övriga.

Av tabell 29 framgår att personer ur so- cialgrupp I debuterat såväl före 16 som före 19 års ålder i större utsträckning än personer ur socialgrupp 11. Med några få undantag gäller motsvarande även vid en jämförelse mellan socialgrupperna II och 111; i socialgrupp II har större andelar de- buterat före 16 och 19 års ålder. Detta gäl- ler dock endast för öl- och vindebutåldern. De nämnda iakttagelserna gäller för både män och kvinnor.

Den allmänna tendensen i tabell 30 är att ju större den nuvarande konsumtionen är,

ker. Procentuell fördelning.

Typ av Debut- Konsumtionsindex alkohol- ålder dryck Män

1 0 2

Öl Före 16 5 66 68 Före 19 7 83 90 Vin Före 16 3 46 47 Före 19 3 61 82 Sprit Före 16 1 15 25 Före 19 2 28 75

Tabell 30. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och debutålder för olika alkoholdryc-

Kvinnor

4 0 1 2 3 4

74 77 6 44 52 59 71 88 89 10 64 80 88 94 56 67 8 41 44 56 65 86 89 9 73 87 89 91 36 49 4 15 22 37 47 87 97 5 46 72 78 85

Samtliga (n) 122 115 173 198 166 149 316 260 97 34

desto tidigare har man gjort sin alkohol- debut. Detta gäller såväl män som kvinnor och för såväl öl- som vin- och spritde- buten. Man bör emellertid påpeka att de yngre i materialet i genomsnitt har en lägre årskonsumtion än de äldre. De yngsta har ju ännu ej uppnått 16 års ålder. Skill- naderna mellan konsumtionskategorierna blir större ju högre alkoholstyrka den stude- rade drycken har. Om åldern konstanthål- les, blir resultatet annorlunda. Men den all- männa tendensen i materialet förändras ej.

Tabell 31 visar att storstadsungdom gör sin alkoholdebut tidigare än ungdom i öv- riga städer oeh på landsbygd. För de senare två grupperna gäller, att ungefär lika stor andel har debuterat före 16 års ålder. Ök- ningen av andelen som debuterat mellan 16 och 19 år är emellertid större i städerna.

I följande fyra tabeller (32 t.o.m. 35)

presenteras uppgifter om åldern, då man första gången kände sig påverkad av alko- holdrycker.

Siffrorna inom parentes anger, att det finns individer i åldersgruppen i fråga som inte nått den aktuella debutåldern.

Av tabell 32 framgår att fler män än kvinnor uppgivit att de någon gång känt sig påverkade av alkoholdrycker. Denna skillnad framträder dock ej för de yngsta.

Resultaten tyder på, att ju yngre man är, desto yngre uppger man sig ha varit, när man känt sig påverkad första gången. Ob- servera att man här endast kan göra en korrekt jämförelse mellan åldersgrupperna beträffande påverkan före 15 års ålder. Om de observerade skillnaderna är reella kan man ej med säkerhet visa, eftersom skillna- der i uppgiven debutålder kan bero på fak- torer som t.ex. glömska. De äldre kan i

Tabell 3]. Respondenterna efter kön, boendeort och debutålder för olika alkoholdrycker. Pro- centuell fördelning.

Typ av Debut- Boendeort alkohol- ålder dryck Män Stor- Övrig stad stad Öl Före 16 67 59 Före 19 83 73 Vin Före 16 56 43 Före 19 80 67 Sprit Före 16 35 27 Före 19 73 64 Samtliga (n) 230 352

Kvinnor

Lands- Stor- Övrig Lands- bygd stad stad bygd

58 52 39 37 69 73 60 54 41 46 35 36 57 77 66 58 20 23 17 18 53 58 51 43 196 262 440 160

Tabell 32. Respondenterna efter kön och ålder vid första påverkan. Procentuell fördelning.a

Ålder vid första Ålder påverkan

Män Kvinnor

15—17 18—20 21—25 15—17 18—20 21—25 Före 15 19 13 6 17 4 2 Före 17 (38) 56 38 (38) 34 17 Före 19 73 70 57 43 Före 21 — (74) 80 — (60) 58 Före 25 — — 82 — 61 Har aldrig inträffat, ej uppgift 62 26 18 62 40 39

Samtliga (n) 198 201 381 261 210 392

& Siffrorna inom parentes anger, att det finns individer i åldersgruppen i fråga som inte nått den aktuella debutåldern.

större utsträckning ha glömt den verkliga debutåldern och på så sätt kan en systema- tisk, åldersbetingad felkälla ha uppstått. Tabell 33 visar, att ju större årskonsum- tion männen och kvinnorna har, desto stör- re andel har angivit att de känt sig påver-

Tabell 33. Respondenterna efter kön, kon- sumtionsindex och ålder vid första påverkan. Procentuell fördelning.

Ålder vid första Konsumtionsindex påverkan __ 0 1 2 3 4

Män FörelS 0 4 13 15 'j18 Före 17 0 17 47 56 ;, 73 Före 19 2 24 75 87 95 Före 21 2 30 83 94 i 98 Före 25 2 31 83 95 .... 98 Har aldrig inträffat, ej uppgift 98 69 17 5 2 Samtliga (n) 122 115 173 198 166

Kvinnor

Före 15 1 4 7 13 29 Före 17 1 21 36 54 65 Före 19 3 37 62 74 85 Före 21 4 44 71 90 97 Före 25 4 45 74 92 97 Har aldrig inträffat, ej ' uppgift 96 55 26 8 3

Samtliga (n) 149 316 260 97 34

kade. I högsta konsumtionsgruppen gäller detta för så gott som samtliga. Ju större den nuvarande konsumtionen är, desto yng- re uppger man sig ha varit, när man blev påverkad första gången. Också detta gäller för såväl män som kvinnor. Här kan på- pekas att skillnaderna troligen skulle bli större om man korrigerade materialet för olikheter i åldersfördelning mellan de olika konsumtionskategorierna. De yngre tillhör i större utsträckning de lägre konsumtionska- tegorierna och de yngre har även genom- snittligt en lägre debutålder.

Av tabell 34 framgår att åldern vid första påverkan är lägre i socialgrupp I än i 11 och 111. I stort sett gäller detta för både män och kvinnor. Över huvud taget gäller, att det i socialgrupp I är vanligast att på- verkan någon gång förekommit. Därnäst vanligast är det i socialgrupp III och minst vanligt i socialgrupp II.

Av tabell 35 framgår att åldern vid första påverkan är lägst i storstäder, högre i övriga städer och högst på landsbygden. Det är vanligast på landsbygden, att man aldrig känt sig påverkad, mindre vanligt i övriga städer och minst vanligt i storstäder.

Även sällskapets sammansättning vid den första alkoholkontakten har bedömts som väsentlig för den fortsatta konsumtionsut- vecklingen. Därför har materialet uppdelats med avseende på ålder, socialgrupp, kon-

Tabell 34. Respondenterna efter kön, faderns socialgrupp och åldern vid första påverkan. Procentuell fördelning.

Ålder vid Faderns socialgrupp första påverkan

Män Kvinnor

I II III I II III Före 15 17 11 10 4 7 6 Före 17 55 40 43 36 26 26 Före 19 71 59 65 52 43 43 Före 21 77 65 70 58 49 53 Före 25 77 65 71 59 51 55 Har aldrig inträffat, ej uppgift 23 35 29 41 49 45

Summa 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 73 356 320 89 383 354

sumtionsindex och boendeort. Dessutom har såväl den första vin- som den första sprit- kontakten studerats.

Kolumnsummorna i tabellerna 36—43 blir ej 100. Skälet är, att respondenterna i en del fall avgivit fler än ett svar på denna fråga.

Både män och kvinnor har i nära nog samtliga fall haft sällskap vid vindebuten. Vindebuten sker oftast tillsammans med jämnåriga kamrater och/eller föräldrar (ta- bell 36). För männen, utom för de yngsta (15—17 år), är jämnåriga kamrater det van- ligaste debutsällskapet, medan det för kvin- norna oftast är föräldrarna som är närva-

rande vid vindebuten.

Även vid spritdebuten har man i nästan samtliga fall haft sällskap (tabell 37).

Både för männen och kvinnorna gäller att spritdebuten oftast skett tillsammans med jämnåriga kamrater. För dem som är 18 år och äldre har detta skett bland männen och kvinnorna i knappt 70 respektive knappt 50 procent av fallen. Det är vanligare bland kvinnorna än bland männen att spritdebu- ten skett tillsammans med föräldrar. Detta gäller emellertid inte för de yngsta (15—17 år) kvinnorna.

Om man jämför sällskapet vid vin- och spritdebuten, då materialet uppdelats på kön och ålder, finner man att både män och kvinnor har angivit jämnåriga kamrater som sällskap i större utsträckning vid spritdebu- ten än vid vindebuten. Denna skillnad beror huvudsakligen på olikheter i föräldrarnas närvaro. Även andra släktingars närvaro är mindre vid spritdebuten.

För både män och kvinnor gäller, att ju högre socialgrupp man tillhör, desto oftare har vindebuten skett tillsammans med för- äldrarna (tabell 38). För männen i social- grupp I gäller att föräldrarna var det van— ligaste debutsällskapet, medan det i social- grupp 11 och 111 var vanligast att man var tillsammans med jämnåriga kamrater.

För kvinnorna i socialgrupp I och II skedde vindebuten oftast tillsammans med föräldrarna, medan det bland kvinnorna i so-

Tabell 35. Respondenterna efter kön, boendeort och ålder vid första påverkan. Procentuell för-

delning. Ålder vid första Boendeort påverkan Män Kvinnor Stor- Övrig Lands- Stor- Övrig Lands- stad stad bygd stad stad bygd Före 15 16 10 7 8 7 2 Före 17 51 44 32 32 27 21 Före 19 72 63 51 50 46 34 Före 21 77 69 55 60 53 38 Före 25 78 70 56 62 54 39 Har aldrig inträffat, ej uppgift 22 30 44 38 46 61 Summa 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 230 352 196 262 440 160

fördelning.a

Sällskap Ålder Män

Ensam 1 1 1 Med jämnårig(-a) kamrat(-er) 17 45 51 Med föräldrar 36 29 31 Med andra släktingar 9 12 11 Med andra personer 2 3 3 Har ej druckit vin 10 7 6

Samtliga (n) 198 201 381

15—17 18—20 21—25 Totalt

Kvinnor

15—1 7 18—20 21 —25 Totalt 1 0 0 0 0 41 20 32 35 30 32 42 44 40 42 11 10 18 16 15 2 2 7 7 6 7 6 3 3 4

780 261 210 392 863

a Kolumnsummorna i tabellerna 36——43 blir ej 100. Skälet är, att respondenternaien del fall avgivit fler än ett svar på denna fråga.

Tabell 37. Respondenterna efter kön, ålder och sällskap vid första spritkonsumtionen. Pro- centuell fördelning.

Sällskap Ålder Män

Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt 15—17 18—20 21—25 Totalt

Ensam 1 2 1 Med jämnårig(—a) kamrat(-er) 27 61 73 Med föräldrar 12 9 10 Med andra släktingar 2 4 6 Med andra personer 1 4 3 Har ej druckit starksprit 26 10 5

Samtliga (n) 198 201 381

Tabell 38. Respondenterna efter kön, faderns socialgrupp och sällskap vid första vinkon- sumtionen. Procentuell fördelning.

Sällskap Faderns socialgrupp

Män Kvinnor

I II III I II III Ensam 0 1 O 0 0 0 Med jämnårig(-a) kamrat(-er) 29 41 43 19 32 36 Med föräldrar 56 33 26 62 48 32 Med andra släktingar 11 10 12 7 15 16 Med andra personer 6 2 3 10 5 4 Har ej druckit vin 1 7 8 0 4 4

Samtliga (n) 73 356 320 89 383 354

1 1 0 0 0 58 32 48 49 44 10 12 21 22 19

5 3 8 8 7 2 2 6 10 6 12 26 12 11 16

780 261 210 392 863

cialgrupp II och 111, liksom för männen var vanligare än i socialgrupp I att jämn- åriga kamrater var närvarande vid vinde- buten.

För både män och kvinnor i samtliga so— cialgrupper är jämnåriga kamrater det van- ligaste sällskapet vid spritdebuten (tabell 39). Det därnäst vanligaste sällskapet är föräldrarna. Det är dock vanligare i so- cialgrupp I än i socialgrupp II och III att föräldrarna är närvarande vid spritdebuten. För kvinnorna i socialgrupp I är det ungefär lika vanligt att jämnåriga kamrater som för- äldrar är närvarande.

Vid en jämförelse mellan sällskapet vid sprit- och vindebuten, då respondenterna är uppdelade på kön och socialgrupp, finner

Tabell 39. Respondenterna efter kön, faderns socialgrupp och sällskap vid första spritkon- sumtionen. Procentuell fördelning.

Sällskap Faderns socialgrupp

Män Kvinnor

I II III I II III Ensam 0 0 2 0 0 0

Med jämnårig(—a)

kamrat(-er) 59 58 58 38 42 46 Med föräldrar 22 9 9 33 20 13 Med andra släktingar 8 4 5 3 6 8 Med andra personer 7 1 3 7 7 5 Har ej druckit starksprit 10 14 10 15 18 14

Samtliga(n) 73 356 320 89 383 345

man, att det är betydligt vanligare med jämnåriga kamraters närvaro vid spritdebu- ten än vid vindebuten. Denna skillnad är störst i socialgrupp I och beror främst på olikheter i föräldrarnas närvaro vid sprit- debuten.

Ju högre konsumtion desto vanligare är det, att vindebuten skett tillsammans med jämnåriga kamrater (tabell 40). Detta gäller speciellt för männen men även för kvin- norna. För männen gäller att föräldrarnas närvaro blir mindre vanlig med ökande konsumtionsstorlek.

Ju större konsumtion desto vanligare är det, att spritdebuten skett tillsammans med jämnåriga kamrater (tabell 41). Detta gäller i synnerhet för männen men också för kvin- norna.

Tabell 40. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och sällskap vid första vinkonsumtio- nen. Procentuell fördelning.

Sällskap Konsumtionsindex Mån 1 2 3 Ensam 0 2 1 Med jämnårig(—a) kamrat(er) 14 48 58 Med föräldrar 50 40 32 Med andra släktingar 18 16 13 Med andra personer 4 2 4 Har ej druckit vin 18 8 4

Samtliga (n) 115 173 198

Kvinnor 4 1 2 3 4 O 0 0 1 (0) 61 29 41 44 (47) 33 47 51 56 (41) 7 21 15 11 (12) 2 7 6 2 (12) 6 7 2 2 (0)

166 316 260 97 34

Tabell 4]. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och sällskap vid första spritkonsum- tionen. Procentuell fördelning.

Sällskap Konsumtionsindex

Mån

1 2 3

Ensam 1 1 1 Med jämnårig(—a) kamrat(—er) 23 70 81 Med föräldrar 14 10 14 Med andra släktingar 5 7 6 Med andra personer 0 3 4 Har ej druckit stark- sprit 50 12 3

Samtliga (n) 115 173 198

Kvinnor 4 1 2 3 4 1 0 0 0 (0) 88 37 63 71 (68) 10 19 25 25 (24) 4 7 9 5 (15) 3 6 9 7 (6) 0 32 6 2 (0) 166 316 260 97 34

Tabell 42. Respondenterna efter kön, boendeort och sällskap vid första Vinkonsumtionen. Procentuell fördelning.

Sällskap Boendeort

Män Kvinnor

Stor- Övrig Lands- Stor- Övrig Lands- stad stad bygd stad stad bygd Ensam 0 1 l 0 0 0 Med jämnårig(-a) kamrat(-er) 43 47 28 31 32 21 Med föräldrar 40 28 29 47 41 36 Med andra släktingar 11 9 13 14 15 14 Med andra personer 4 2 2 9 4 4 Har ej druckit vin 4 6 12 3 4 6

Samtliga (n) 230 352 196 262 440 160

För både män och kvinnor är det fler i städerna än på landsbygden som uppgivit att vindebuten skett tillsammans med jämn- åriga kamrater (tabell 42). Av männen är det fler i storstäder än i övriga städer och på landsbygden som uppgivit att debuten skett tillsammans med föräldrarna, medan mot- svarande skillnad för kvinnorna är nämn— värd endast vid jämförelse mellan storstad och landsbygd. Dessa skillnader kan dock i viss mån vara skenbara, eftersom svars- frekvenserna på denna fråga är större för dem som bor i storstad än för de övriga kategorierna, dvs. de som bor i storstad har uppgivit fler alternativ än de övriga. Dessa reservationer gäller även för tabell 43.

Det är fler i städerna än på landsbyg— den som uppgivit att spritdebuten skett till-

sammans med jämnåriga kamrater, (tabell 43). Det är vanligare i storstäderna än på landsbygden att man uppgivit att debuten skett tillsammans med föräldrarna. De som icke spritdebuterat utgör procentuellt sett en större grupp på landsbygden än i stå- derna. Detta kan innebära att nämnda slut— satser icke stämmer helt.

I formuläret fanns frågor, som avsågs mäta faders och moders alkoholkonsumtion (egentligen konsumtionsfrekvens) under re- spondentens uppväxttid. Här skall föräld- rarnas konsumtion endast presenteras i form av kategorierna »konsument» och »ej kon— sument» av alkohol.

Sambandet mellan å ena sidan faders och moders konsumtion/icke konsumtion och å andra sidan deras söners och döttrars kon-

Tabell 43. Respondenterna efter kön, boendeort och sällskap vid första spritkonsumtionen. Procentuell fördelning.

Sällskap Boendeort

Män Kvinnor

Stor- Övrig Lands- Stor- Övrig Lands- stad stad bygd stad stad bygd Ensam 1 1 1 1 O 0 Med jämnårig(-a) kamrat(-er) 61 62 50 48 44 35 Med föräldrar 15 9 7 23 18 14 Med andra släktingar 6 4 4 10 5 6 Med andra personer 4 2 1 7 7 4 Har ej druckit starksprit 10 10 17 13 16 20

Samtliga (n) 230 352 196 262 440 160

fördelning. _____________________________—__— Faderns Konsumtionsindex

konsumtion ___—___—

Män Kvinnor

4 0 1 2 3 4

0 2

Fader, konsument 35 55 67 75 76 50 67 75 69 (56) Fader, ej konsument 56 31 20 14 14 43 21 15 23 (29) Ej uppgift 9 14 13 11 10 7 12 10 8 (15)

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 122 115 173 198 166 149 316 260 97 34

Tabell 45. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och moderns konsumtion. Procentuell fördelning.

Moderns Konsumtionsindex konsumtion

Män Kvinnor j

0 1 2 3 4 0 1 2 3 4 *

Moder, konsument 13 26 36 39 40 23 31 41 45 (35) ; Moder, ej konsument 83 60 52 53 48 70 62 49 44 (53) Ej uppgift 4 14 12 8 12 7 7 10 11 (12)

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 122 115 173 198 166 149 316 260 97 34

Tabell 46. Respondenterna efter kön, kon- sumtion (mätt med konsumtionsindex), be- sumtionsindex och faderns socialgrupp. Pro- lyses i tabellerna 44 och 45 . centuell fördelning. Här framgår att det är vanligare att fa- dern är konsument bland storkonsumenter Konsumtlons- Faderns soc1algrupp än bland småkonsumenter. Samma tendens

index ___—___— (Årskonsum- Män Kvinnor gäller även för döttrarna, dock ej så uttalat tion deciliter —— ___—— .. ..

alkohol I II III I II III som for sonerna.

För såväl männen som kvinnorna gäller

100 procent) att icke-konsumenterna är fler bland respon— Dricker ej denter med en fader som är icke-konsument. alkohol 12 15 18 14 18 17 Om man studerar sambandet med moders 0—4 15 19 15 33 37 48 . ., . 5_14 11 16 15 17 24 18 konsumt1on framgar, att de 1cke-konsume- ååjg åå 14 18 19 11 10 rande sönerna och döttrarna vanligtvis har 14 15 11 5 3 — -- - -- 50_99 19 14 12 4 3 3 en moder, som ej ar konsument. Vldare ar 100__ 10 7 7 2 1 0 det vanligare att modern ar konsument EJ Uppgift 0 1 0 0 1 1 bland storkonsumenterna än bland småkon- Summa 100 100 100 100 100 100 sumenterna. Detta förhållande gäller för Mediankon- både männen och kvinnorna. sumtiona 34,5 22,6 23,9 10,8 5,9 3.8 Allmänt kan sägas att sambandet mellan Samtliga (n) 73 356 320 89 383 354 den egna konsumtionen och föräldrarnas l

a Endast konsumenter. konsumtion är starkast beträffande faderns

konsumtion. Procentuell fördelning.

Föräldrarnas inställning

Män öl

År emot det 15 22 Ar inte helt nöjda med det 8 Godkänner med vissa förbehåll 42 Gillar det helt 19 Vet ej 14 Ej uppgift 2

Summa 100 100

Samtliga (n) 780 780

konsumtion. Detta skulle kunna tyda på att faderns konsumtion har större betydelse för utvecklingen av det egna konsumtionsmönst- ret.

Sambandet mellan faders socialgrupp och barnens konsumtion har studerats och fram— går av tabell 46. Andelen alkoholkonsumen— ter är större i socialgrupp I än i de övriga socialgrupperna. Mediankonsumtionen är större i socialgrupp I än i socialgrupperna II och III. Detta gäller för både män och kvinnor.

Socialgrupp I är överrepresenterad i de högre konsumtionskategorierna medan so- cialgrupperna II och III har ungefär lika stora andelar bland dem med hög konsum- tion (30 dl alkohol 100 % eller mer). Detta gäller för både män och kvinnor. Tabell 47. Respondenterna efter kön och föräldrarnas inställning till öl-, vin— och/eller sprit-

Typ av alkoholdryck

38 14

39 15 19 40 12 8 11 10 26 38 38 23 5 16 10 3 13 18 18 19 5 5 4 5 100 100 100 100 780 863 863 863

Föräldrarnas inställning till barnens sprit— och vinkonsumtion redovisas i tabellerna 47—53.

Respondenterna fick ange hur de tyckte att föräldrarna reagerat på deras första sprit- och vinkontakter. En annan fråga av- sågs mäta föräldrarnas inställning till ung- domarnas eventuella öl-, vin- och/eller sprit- konsumtion. Denna senare fråga redovisas i tabell 47.

För både män och kvinnor gäller att de upplever föräldrarna såsom mer positiva till öl- än till vinkonsumtion och mer posi- tiva till vin- än till spritkonsumtion. Dryck— ens alkoholhalt upplevs således ha bety- delse för föräldrarnas inställning. Det bör ob- serveras att inga nämnvärda skillnader kan konstateras mellan män och kvinnor i detta

Tabell 48. Respondenterna efter kön, ålder och föräldrarnas inställning till eventuell spritkon- sumtion. Procentuell fördelning.

Föräldrarnas inställning Ålder

Män

15—17 18—20

Kvinnor

21—25 15—17 18—20 21—25

År emot det 63 47 21 65 39 24 Ar inte helt nöjda med det 8 17 13 8 12 9 Godkänner med vissa förbehåll 7 20 39 6 25 35 Gillar det helt 1 0 9 O 0 7 Vet ej 1 1 1 1 16 14 18 23 Ej uppgift 9 5 2 7 6 2 Summa 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 198 201 381 261 210 392 SOU 1971: 77 2:37

Tabell 49. Respondenterna efter kön, social- grupp och föräldrarnas inställning till even- tuell spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

Föräldrarnas Socialgrupp inställning Män Kvinnor

I II III I II III

År emot det 27 40 39 35 43 41 Ar inte helt nöjda med det 10 13 13 15 8 10 Godkänner med vissa för- behåll 34 26 25 29 23 22 Gillar det helt 15 5 2 5 3 4 Vet ej 12 13 14 11 18 19 Ej uppgift 2 3 7 5 5 4

Summa 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 73 356 320 89 383 354

avseende.

Följande tabeller (48 t.o.m. 51) får visa hur materialet fördelar sig, om det indelas i ålders- och konsumtionskategorier, social- grupper samt efter boendeort.

Tabell 48 visar att föräldrarnas inställning till eventuell spritkonsumtion har ett sam- band med respondenternas ålder. Andelen tillåtande föräldrar är störst bland de äldsta respondenterna. Det är notabelt att det inte finns några nämnvärda skillnader mellan män och kvinnor i detta avseende.

I tabell 49 har respondenterna indelats i socialgrupper för att utröna om föräldrar—

nas inställning har något samband med den- na variabel.

Av tabellen framgår att föräldrarnas in- ställning till eventuell spritkonsumtion är mer tillåtande i socialgrupp I än i social- grupperna II och III. Detta gäller i större utsträckning för männen än för kvinnorna. Inte heller i socialgruppshänseende kan för övrigt några nämnvärda skillnader noteras mellan män och kvinnor. Här bör emeller- tid påpekas, att en relativt stor andel av ungdomarna inte angivit sin uppfattning om föräldrarnas inställning.

I tabell 50 redovisas respondenternas för- delning på bostadsort.

För männen gäller, att en större andel föräldrar i storstad än i övrig stad och landsbygd är tillåtande och färre avvisande till barnens eventuella spritkonsumtion. För kvinnorna gäller motsvarande för storstad och övrig stad jämfört med landsbygd.

I tabell 51 har respondenterna delats upp i konsumtionskategorier.

Av tabellen framgår att det finns en klar samvariation mellan den egna konsumtio- nen och föräldrarnas inställning till even— tuell spritkonsumtion. Ju större konsumtion respondenterna har, desto fler upplever för- äldrarnas inställning som tillåtande.

I tabellerna 47—51 har föräldrarnas in- ställning till barnens eventuella alkoholkon- sumtion belysts. Denna frågeställning är så— ledes relevant även för respondenter som

Tabell 50. Respondenterna efter kön, boendeort och föräldrarnas inställning till eventuell sprit- konsumtion. Procentuell fördelning.

Föräldrarnas inställning Boendeort Män Stor- Övrig stad stad År emot det 41 41 Ar inte helt nöjda med det 9 15 Godkänner med vissa förbehåll 35 24 Gillar det helt 7 5 Vet ej 14 12 Ej uppgift 4 3 Summa 100 100 Samtliga (n) 230 352

Kvinnor Lands- Stor- Övrig Lands- bygd stad stad bygd 41 37 40 47 1 3 12 8 9 19 28 25 14 2 5 3 2 17 17 19 21 8 1 5 7 100 100 100 100 196 262 440 160

Tabell 5]. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och föräldrarnas inställning till even- tuell spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

Föräldrarnas Konsumtionsindex inställning

Män Kvinnor

0 1 2 3 4 0 1 2 3 4 År emot det 75 53 37 23 22 72 42 25 27 35 Ar inte helt nöjda med det 2 5 13 14 23 4 7 13 15 15 Godkänner med vissa förbehåll 2 15 26 40 36 2 22 35 31 35 Gillar det helt 1 3 3 7 8 1 3 4 7 6 Vet ej 14 9 18 14 11 14 23 20 19 9 Ej uppgift 6 3 3 2 0 7 3 3 1 0

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 122 115 173 198 166 149 306 260 97 34

inte druckit alkohol. Föräldrarna uppges vara mer ovetande om

Det är också väsentligt att undersöka hur männens sprit- och/eller vindebut än om föräldrarna ställde sig till ungdomarnas re- kvinnornas (tabell 52). Föräldrarna är mer ella alkoholkonsumtion. I de följande tabel- tillåtande till kvinnornas sprit- eller vinde- lerna skall detta penetreras (tabellerna 52 but än till männens (tyckte det var rätt, och 53). accepterade utan att direkt protestera).

Tabell 52. Alkoholkonsumenterna efter kön, ålder och föräldrarnas inställning till ungdomarnas första vin- eller spritkontakter. Procentuell fördelning.

Föräldrarnas inställning Ålder Män Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt 15—17 18—20 21—25 Totalt

Far Visste inte om det 28 43 40 38 26 34 26 28 Tyckte det var rätt 6 5 7 6 8 3 10 8 Accepterade det utan direkt protest 22 24 22 22 31 26 26 27 Protesterade mot det 7 9 9 9 5 3 5 4 Straffade för det 1 O 0 0 2 1 0 1 Vet inte 19 15 17 17 27 25 27 27 Ej relevant, ej uppgift 17 4 5 8 1 8 6 5 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 Mar Visste inte om det 29 42 40 38 25 31 26 27 Tyckte det var rätt 6 5 7 6 8 4 8 7 Accepterade det utan direkt protest 22 21 20 21 30 28 30 30 Protesterade mot det 10 15 15 14 11 10 7 9 Straffade för det 2 0 0 1 1 2 0 1 Vet inte 17 14 16 16 25 24 27 26 Ej relevant, ej uppgift 14 3 2 4 0 l 2 0

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 135 169 348 65 2 174 184 349 707

Föräldrarnas inställning Faderns socialgrupp Män

I

Far Visste inte om det 33 43 Tyckte det var rätt 13 8 Accepterade det utan direkt protest 33 22 Protesterade mot det 3 5 Straffade för det 0 0 Vet inte 19 15 Ej relevant, ej uppgift 0 7 Summa 100 100 Mar Visste inte om det 31 42 Tyckte det var rätt 16 7 Accepterade det utan direkt protest 33 20 Protesterade mot det 3 10 Strall'ade för det 0 0 Vet inte 17 15 Ej relevant, ej uppgift 0 6 Summa 100 100 Samtliga (n) 64 301

Tabell 53. Alkoholkonsumenterna efter kön, faderns socialgrupp och föräldrarnas inställning till ungdomarnas första vin- eller spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

Kvinnor

I

37 21 29 31 3 21 7 21 31 29 26 14 5 3 6 1 0 1 0 19 22 30 27 5 o 1 6 100 100 100 100 36 21 27 27 2 20 7 3 19 38 31 27 21 8 6 11 1 0 2 0 18 14 29 27 4 0 0 5 100 101 102 100 263 77 310 288

För männen gäller, att föräldrarna var mer medvetna om den yngsta åldersgruppens (15—17 år) sprit- och/eller vindebut än om övriga åldersgruppers. Det finns ingen an- nan väsentlig skillnad mellan föräldrarnas inställning än att mödrarna upplevs ha en viss tendens att i något större utsträckning protestera.

Föräldrar i socialgrupp I synes vara mer tillåtande (tyckte det var rätt + accepterade utan direkt protest) till ungdomarnas sprit- eller vindebut än föräldrarna i socialgrupper- na II och III (tabell 53). Vad gäller männen är föräldrarna i socialgrupp III mer avvi- sande (protesterade mot det + straffade för det) än föräldrarna i socialgrupperna I och II. Detta gäller dock ej för inställningen till kvinnornas sprit- eller vindebut.

3.4.1. Sammanfattning

Åldern för alkoholdebuten har studerats in- gående. Av resultaten framgår att ju alko- holstarkare drycken är desto senare har de-

buten skett. Ju yngre kvinnorna är desto tidigare har de uppgivit att de gjort sin alkoholdebut. Detta gäller ej för männen där gruppen 18—20 år uppgivit en tidigare alkoholdebut än de yngre och äldre.

Andelen som debuterat före 16 års ålder är större bland dem med hög konsumtion än bland dem med låg.

Storstadsungdomen gör sin alkoholdebut tidigare än övriga ungdomar. Detta gäller för båda könen.

Fler män än kvinnor uppger att de någon gång känt sig påverkade av alkohol. För den lägsta åldersgruppen föreligger dock ingen skillnad. Ju yngre man är, desto yng- re har man uppgivit sig vara, när man blev påverkad första gången. Ju större årskon- sumtionen är desto större andel har någon gång blivit påverkade och ju större årskon- sumtion desto yngre var man när man blev påverkad första gången.

Om man studerar olika socialgrupper framgår att man debuterar tidigare i högre

socialgrupper än i lägre. Dessutom uppger sig en större andel i socialgrupp I än i social- grupp II och III ha blivit påverkade av al- kohol. Denna påverkan har skett tidigare ju högre socialgrupp man kommer ifrån. Detta gäller i stort sett för såväl män som kvinnor.

Åldern vid första påverkan är lägre i stor- städer än i andra städer och lägst på lands- bygden. Andelen som uppger sig ha blivit påverkad ökar även med bebyggelsetäthe- ten.

Även sällskapets sammansättning vid vin- respektive spritdebuten har närmare pene- trerats. Både männen och kvinnorna uppger att spritdebuten oftast har ägt rum tillsam- mans med jämnåriga kamrater. Männens vindebut har också oftast skett i sällskap med kamrater och därnäst oftast tillsam- mans med föräldrarna. Kvinnornas vinde— but har oftast skett tillsammans med för- äldrarna.

Om man delar upp materialet på social- grupper framgår att föräldrarnas närvaro vid alkoholdebuten är vanligare ju högre socialgrupp man tillhör. Detta gäller såväl vin— som spritdebuten och både män och kvinnor.

Studerar man hur sällskapet vid alkohol- debuten varierar med den nuvarande års- konsumtionens storlek, finner man att ju högre årskonsumtionen är desto vanligare är det att man uppgivit att debuten skett i sällskap med jämnåriga kamrater. Detta gäl- ler såväl för vin— som för spritdebuten.

Skillnader kan också konstateras mellan ungdomar från stad respektive landsbygd. Dessa skillnader blir dock något svårtolka- de eftersom andelen konsumenter varierar mellan de olika tätortsgrupperna. Dessutom har storstadsungdomarna genomsnittligt av- givit fler svar än de övriga.

Hur föräldrarnas alkoholkonsumtion och inställning till alkoholbruk samvarierar med ungdomarnas eget alkoholbeteende har ock- så studerats. Av resultaten framgår att man kan finna ett positivt samband mellan för- äldrarnas konsumtionsmönster och den egna konsumtionen. Sambandet är starkast för männen.

Om man vuxit upp tillsammans med en—

dast en eller båda föräldrarna synes inte ha något samband med den egna konsumtions- storleken. Föräldrarnas socialgruppstillhö- righet har dock ett starkt samband med den egna konsumtionen. Med stigande so— cialgrupp ökar andelen konsumenter och även konsumtionens storlek.

Föräldrarnas inställning till ungdomarnas alkoholkonsumtion upplevs som mer posi- tiv ju alkoholsvagare dryck som konsum- tionen gäller. Föräldrarnas inställning till spritkonsumtion har även samband med respondentens ålder. De äldre upplever för- äldrarna som mer tillåtande. Föräldrarnas inställning upplevs även som mer tillåtan- de av respondenter i socialgrupp I än i de övriga socialgrupperna. Även boendeorten har samband med hur man upplever för- äldrarnas inställning. Ungdomar som är bo- satta i storstäder upplever föräldrarnas in- ställning till spritkonsumtion som mer till- låtande. Ju högre den egna konsumtionen är desto fler uppfattar föräldrarnas inställ- ning till spritkonsumtionen som tillåtande.

Vid dessa frågor om föräldrarnas inställ- ning gäller att tämligen många responden- ter ej uppgivit sin uppfattning om föräld- rarnas inställning till den egna konsumtio- nen. Detta utgör en osäkerhetskälla vid tolk- ningen av resultaten.

Då det gäller föräldrarnas inställning till sprit- och vindebuten framgår, att föräld- rarna uppfattas som mer ovetande om män- nens alkoholdebut än om kvinnornas. Det- ta stämmer väl med de tidigare redovisade resultaten SOm antyder att kvinnornas alko- holdebut oftare än männens sker i hemmet. De yngsta (åldrarna 15—17 år) har i större utsträckning än de äldre uppgivit att föräld- rarna kände till alkoholdebuten. Föräldrar i socialgrupp I uppges ha en mer accepteran- de inställning till alkoholdebuten än föräld- rar i de övriga socialgrupperna.

3.4. Alkoholkonsumtionens utveckling

och individuella förändring . . . 2:29 3.4.1 Sammanfattning ...... 2:40 3.5 Attityder till alkohol ...... 2: 41 3.5.1 Sammanfattning ...... 2:46 3.6 Speciella aspekter på alkoholkon- sumtionen ........... 2: 46 3.7 Problem i samband med alkohol- bruk och förekomst av missbruk . 2: 47 3.7.1 Sammanfattning ...... _2: 51 Bilaga 1. Tabellförteckning ..... 2: 52 Bilaga 2. Konsumtioneniolika åldrar . 2: 55

Bilaga 3. Detaljredovisning av påståen- den ingående i attitydskalorna 2: 56

Bilaga 4. Miljön vid första sprit- och Vinkonsumtionen ...... 2: 60

Bilaga 5. Enkätformulär ....... 2: 62

3.5. Attityder till alkohol

Attityderna till alkohol har mätts på två sätt. Dels användes en attitydskala av Likert- typ, dels användes en fråga, där responden- terna fick ta ställning till om vissa uppräk-

nade orsaker till att man dricker alkohol kunde anses mycket viktiga, ganska viktiga, inte särskilt viktiga eller inte viktiga alls.

En Likertskalas egenskaper och konstruk— tion beskrivs i RUS och >>Om mätning av attityder till alkohol» (senare i denna volym). Metoden innebär att respondenten för varje påstående i skalan markerar sitt instämman- de eller avståndstagande. Individens attityd till företeelser som har samband med alko- hol och alkoholbruk samt alkoholpolitiken i samhället kvantifieras genom addering av delpoängerna, som hänför sig till svaret på varje enskilt påstående. Ett svar som inne- bär en tillåtande inställning till alkohol ges en högre poäng än ett som är avvisande till alkohol.

Urvalet av påståenden, som differentie- rar mellan de med en tillåtande och de med en avvisande attityd, gjordes i samband med den metodstudie som genomfördes som underlag för RUS och UNG.1

Som framgår av nedanstående uppräk- ning av de påståenden som ingår i skalan, är några av de i RUS använda påståendena utbytta mot andra. Detta beror på att en- dast de påståenden togs med som i nämnda metodstudie befanns differentiera i de åld- rar som är aktuella i denna undersökning.

Attitydpåståendena i UNG är 14 till an- talet och gavs i följande ordning till respon- denterna (se frågeformuläret, bilaga 5, frå- ga 51): a. På ungdomsfester kan man gärna servera vin . . .

b. Det borde finnas fler systembutiker . . .

c. En man bör ej dricka sprit i sina minder- åriga barns närvaro . . . d. Möjligheten att avstänga folk från inköp i systembutikerna borde utnyttjas i större utsträckning . . . e. Lättvin borde försäljas i livsmedelsbuti- kerna . . . f. Då endast kvinnor träffas bör ej sprit förtäras . . . g. Systembolaget borde ha öppet på kväl- larna . . .

h. Legitimationskontrollen på systembolaget borde skärpas . . . i. Åldersgränsen. på systembolaget borde

sänkas till 18 år . . .

j. Berusade ungdomar borde bestraffas hår-

dare av samhället . . .

k. Föräldrar borde låta sina barn smaka på

vin i hemmet . . .

1. All sprit borde förbjudas . . . m. Motboken borde återinföras . . . n. Alla alkoholdrycker borde få köpas fritt

i livsmedelsbutikerna . . .

Svaren på de enskilda attitydpåståendena detaljredovisas i bilaga 3.

För varje påstående fick respondenten ta ställning till om det var »helt och hållet riktigt», >>i stort sett riktigt», »tveksamt, vet ej», »i stort sett felaktigt» eller »helt och hållet felaktigt». Poängsättningen från 1 till 5 poäng sker på sätt som beskrivits ovan.

Redovisningen av attityderna inleds med en jämförelse mellan män och kvinnor i oli— ka åldrar. Som framgår av tabelltexten har attityderna för enkelhetens skull etikette- rats med siffror. Detta har gjorts enligt ett operationellt förfaringssätt, som framgår av följande uppställning.

Attityd Poängsumma på Likertskalan

1. Avvisande 14—25 2. 26—35 3. 36—45 4. 46—55 mm?—”_L— Av tabell 54 framgår att det bland män- nen finns en större andel med en tillåtande attityd (kategorierna 4 och 5), 38 procent, än bland kvinnorna, 22 procent. För män- nen konstateras markanta skillnader mellan ålderskategorierna, om andelen med en till— låtande attityd (4 och 5) studeras. Andelen med en tillåtande attityd är bland de yngsta 25 procent mot 44 procent bland de äldsta männen. Samma jämförelse bland kvinnorna ger procenttalen 20 respektive 24. Skillnaden går i samma riktning som bland männen men är inte lika markant. Attityderna i olika socialgrupper redovisas

i tabell 55 . 1 »En jämförelse mellan enkät- och intervju- metodik vid insamling av data om alkohol-

bruk», Nils-Magnus Björkman, 1969. En sam- manfattning återfinns senare i denna volym.

Tabell 54. Respondenterna efter kön, ålder och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

Attityd Ålder Män

Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt 15—17 18—20 21—25 Totalt

1. Avvisande 13 8 7 2. 28 20 19 3. 34 33 30 4. 18 28 26 5. Tillåtande 7 11 18

Summa 100 100 100 Samtliga (n) 198 201 381

9 16 12 15 15 21 29 34 31 31 32 35 33 30 32 25 13 17 16 15 13 7 4 8 7

100 100 100 100 100 780 261 210 392 863

Tabell 55. Respondenterna efter kön, faderns socialgrupp och alkoholattityd. Procentuell för- delning. Attityd Faderns socialgrupp Män I II 1. Avvisande 4 10 2. 8 21 3. 26 30 4. 33 24 5. Tillåtande 29 15 Summa 100 100 Samtliga (n) 73 356

Kvinnor

111 I II III 8 11 14 17 24 _ 20 30 33 36 30 33 31 24 24 16 14 8 15 7 5 100 100 100 100 320 89 383 354

Tabell 56. Respondenterna efter kön, boendeort och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

Attityd Boendeort Män Stor- Övrig stad stad 1. Avvisande 4 11 2. 15 20 3. 31 30 4. 29 27 5. Tillåtande 21 12 Summa 100 100 Samtliga (n) 230 352

Kvinnor Lands- Stor- Övrig Lands- bygd stad stad bygd 9 7 15 26 3 3 22 34 38 36 3 5 32 26 16 25 l 3 8 6 l 1 6 2 100 100 100 100 196 262 440 160

Här kan konstateras, vad avser andelen med en tillåtande attityd (4 + 5), att skillna— den mellan socialgrupperna I och III går i samma riktning för männen som för kvin— norna. Andelen med en tillåtande attityd bland männen är 62 procent i socialgrupp I och 32 procent i socialgrupp III. Bland

kvinnorna noteras 39 respektive 19 procent. Andelen i kategori 3 är bland männen större i socialgrupp III än i II, där det finns en större andel än i I.

Respondenterna har också studerats med avseende på deras bostadsort vilket visas i tabell 56.

Tabell 57. Respondenterna efter kön och konsumtionsindex. Procentuell fördelning.

Attityd Konsumtionsindex

0 1

Mån

1. Avståndstagande 33 15 4 1 0 2. 38 36 23 13 8 3. 20 35 43 32 26 4. 7 11 24 33 38 5. Tillåtande 2 3 6 21 28 Summa 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 122 115 173 198 166 Kvinnor , 1. Avståndstagande 38 16 6 O (0) l 2_ 42 41 22 14 (9) 3. 17 32 40 38 (18) 4. 2 9 23 30 (38) 5. Tillåtande 1 2 9 18 (35) Summa 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 149 316 260 97 34

Av tabellen framgår att skillnaderna i landsbygden 22 procent. Motsvarande siff- attityder mellan de olika typerna av bo- ror för kvinnorna blir 36, 19 respektive 10 stadsort går i väntad riktning. För männen procent, dvs. skillnaderna går i samma rikt- är andelen tillåtande (4+5) i storstäder 50 ning som för männen. procent, i övriga städer 39 procent och på Attityderna i olika konsumtionskategorier

Tabell 58. Respondenterna efter kön, ålder och orsaker till att man dricker vin och sprit. Pro- centuell fördelning.

Orsaker till att man Ålder dricker vin och sprita Män Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt 15—17 18—20 21—25 Totalt

Det passar bra till mat 32 35 47 40 38 49 53 47 Man blir på gott humör 40 53 59 52 44 44 32 39 Det smakar gott 43 46 54 49 40 53 57 51 Det är vanligt i um- gängeskretsen 33 41 33 35 32 30 25 28 Man glömmer besvär och tråkigheter för en stund 43 41 36 39 44 34 24 32 Man känner sig friare 46 53 47 49 46 40 29 37 Man får lättare kontakt i med folk 46 54 46 48 47 39 29 37 '- Det hjälper upp humöret och stämningen 53 67 67 63 56 51 42 49 Man slappnar av då 33 43 47 43 38 40 34 37 Man vill inte skilja sig från sina kamrater 28 30 18 23 31 18 15 20 Det har blivit en vana (det hör till) 22 18 16 18 25 14 13 17 Man får lättare kontakt . med det motsatta könet 39 42 33 37 38 25 15 24 !

Samtliga (n) 198 201 381 780 261 210 392 863

& Andelen respondenter som angivit orsaken som mycket viktig eller ganska viktig.

Tabell 59. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och orsaker till att man dricker vin och sprit. Procentuell fördelning.

Orsaker till att man Konsumtionsindex dricker vin och sprit

Män

0 1 2 Passar bra till mat 18 28 38 Man blir på gott humör 27 28 52 Det smakar gott 19 37 53 Det är vanligt i umgänget 35 30 36 Man glömmer besvär och tråkigheter för en stund 43 36 34 Man känner sig friare 42 38 49 Man får lättare kontakt med folk 32 41 52 Hjälper upp humöret och stämningen 38 48 65 Man slappnar av då 22 29 46 Man vill inte skilja sig från sina kamrater 32 37 23 Det har blivit en vana (det hör till) 31 29 11 Man får lättare kon- takt med det motsatta könet 27 35 38 Samtliga (n) 122 115 173

Kvinnor

3 4 0 1 2 3 4

52 54 17 41 61 73 59

63 77 23 32 43 62 68 62 62 18 41 69 73 82

30 43 22 24 30 35 59

39 45 32 31 29 34 59 48 62 30 29 39 56 65 49 59 29 34 37 51 56 71 82 35 42 54 65 79 48 57 25 31 42 52 62

17 17 26 21 16 20 23 10 18 24 17 12 12 29

34 48 27 23 22 27 44

198 166 146 316 260 97 34

belyses i tabell 57.

Ju större konsumtion som uppges av re- spondenterna, desto större andel har en till- låtande attityd (4+ 5). Av detta konstate— rande får dock inte några kausala slutsat— ser dragas. Iakttagelsen gäller för såväl män som kvinnor. Andelen blir för män- nen, i ordning från icke-konsumenter till storkonsumenter, 9, 14, 30, 54 respektive 66 procent tillåtande. För kvinnorna blir motsvarande andelar 3, 11, 32, 48 respek— tive 73 procent.

Andelen i attitydkategori 3 är både bland kvinnor och män störst i konsumtionskate- gori 2.

Undersökningen har såsom nämnts även berört anledningar till att man dricker vin eller sprit. Respondenterna ombads ta ställ- ning till ett antal påståenden av typen: »vin och sprit passar bra till mat», »man blir på gott humör då man dricker vin eller sprit» etc. (se bilaga 5, enkätformuläret, fråga 52). För varje påstående fick man

ange om man tyckte detta var en mer eller mindre väsentlig anledning till att dric- ka vin eller sprit. De fyra svarsaltemativen var:

— Mycket viktigt Ganska viktigt — Inte särskilt viktigt — Inte viktigt alls.

I tabellerna 58 och 59 presenteras svaren på dessa frågor fördelade på kön, ålder och konsumtionsstorlek. I tabellerna redovisas endast andelen som angivit orsaken som mycket viktig eller ganska viktig.

Av tabell 58 framgår att de orsaker till alkoholkonsumtion som av de flesta ansetts som viktiga är att vin eller sprit hjälper upp humöret och stämningen samt smakar gott. Några skillnader kan konstateras mellan männens och kvinnornas inställning. 63 % av männen tycker det är en viktig orsak att alkoholen hjälper upp humöret och stäm- ningen. Motsvarande siffra för kvinnorna

är 49 %. Siffrorna är något högre för de äldre männen (18-25 år) och för de yngre kvinnorna (15—20 år) än för grupperna som helhet. En viktig anledning till att dricka alkohol är att man blir på gott humör. Det anser 52 % av männen och 39 % av kvin- norna. En annan viktig orsak till alkoholför- täring är att kontakten med det motsatta kö- net underlättas. Detta alternativ anges av 37 % av männen och 24 % av kvinnorna.

Vissa av skillnaderna mellan män och kvinnor kan troligtvis förklaras av skill- nader i konsumtionsmönster. En större andel av kvinnornas än av männens konsumtion utgörs av vin.

Av tabell 59 framgår att fler av orsaker- na har angetts som viktiga ju större års- konsumtionen är. Ett sådant positivt sam- band mellan konsumtionsstorlek och upp- fattning om huruvida anledningen är viktig eller ej uppvisar följande alternativ: »passar bra till mat», »man blir på gott humör», »det smakar gott», »man känner sig friare», »man får lättare kontakt med folk», »man får lättare kontakt med motsatta könet». Speciellt skiljer sig de olika konsument- grupperna med avseende på svaren på på- ståendena: »hjälper upp humöret och stäm- ningen» och »man slappnar av då». Det som sagts ovan gäller för både män och kvinnor.

3.5.1. Sammanfattning

Attityden till alkohol studerades med hjälp av en attitydskala av Likerttyp. Resultaten

visar att männen hade en mer tillåtande attityd till alkohol än kvinnorna. Äldre hade en mer tillåtande attityd än yngre. Detta gällde i synnerhet för männen. Även bo- stadsort och socialgrupp visar ett samband med attityden. Sålunda har ungdomar ur so- cialgrupp I en mer tillåtande attityd än ung- domar ur socialgrupp III, storstadsungdo- mar har en mer tillåtande attityd till alkohol än ungdomar från landsbygden.

Ungdomarna fick även ta ställning till olika argument för att konsumera alkohol. De orsaker till konsumtion av sprit eller vin som de flesta tyckte var viktiga var att »det hjälper upp humöret och stämningen», »det smakar gott» och »man blir på gott humör».

3.6. Speciella aspekter på alkoholkonsum— tionen

Under denna rubrik skall resultat redovisas, som belyser om respondenterna fått någon information om alkohol. Dessutom penetre- ras vem som brukar införskaffa den sprit som respondenten konsumerar. Även re- spondentens eventuella aktivitet inom nyk- terhetsrörelsen studeras.

Två frågor i formuläret avsågs att i viss mån mäta missbruk av alkohol. Missbruks- kriterier har varit:

1. om man vid ett och samma tillfälle bru- kar konsumera alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit eller en hel- flaska lättvin.

Tabell 60. Konsumenterna efter kön, ålder och anskaffare av sprit. Procentuell fördelning.

Anskaffare Ålder Män

Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt 15—17 18—20 21—25 Totalt

Jag själv 4 16 83 Kamrat (jämnårig) 8 14 12 Föräldrar 1 3 8 8 Aldre kamrat 29 56 6 Make, -a, fästman, -mö 0 1 1 S_läkting 1 5 2 Övrigt 7 5 3

Samtliga (n) 135 169 348

49 2 3 46 24 12 6 3 14 9 9 14 16 12 13 24 34 28 3 17 1 0 19 27 18 3 2 6 5 4 4 9 9 3 6

65 2 174 184 349 707

fördelning.

Inf ormerad/ Ålder informationskälla Män Tabell 6]. Respondenterna efter kön, ålder och källa för information om alkohol. Procentuell

Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt 15—17 18—20 21—25 Totalt

Nej 6 12 11 Ja: i skolan 88 77 67 under militärtjänst _ 4 41 möte inom nykter- hetsrörelse 4 6 8 i massmedia 33 41 50 på annat sätt 18 27 32

Samtliga (n) 198 201 381

2. om man brukar känna sig påverkad vid alkoholkonsumtionen. Inledningsvis presenteras data om inköps- källa och information om alkohol.

Ett par frågor i formuläret behandlade inköpskällor och det sätt, på vilket man nåtts av information om alkohol. Svaren på dessa frågor redovisas i tabellerna 60 och 61. På båda frågorna fick mer än ett svar avges. Detta innebär att kolumnsummorna i ta- bellerna inte blir 100.

Av tabell 60 framgår, att den som svarat för köp av alkohol bland de äldsta (21—25 år) oftast var respondenten själv eller beträffande de äldsta kvinnorna de själva eller deras make/fästman. De yngsta, som ej själva har tillstånd att köpa sprit från systembutiker, angav oftast en äldre kamrat som inköpare. 13—14 procent fick sin sprit från föräldrarna. De yngsta an- skaffade i liten utsträckning sin sprit själva.

Av tabell 61 framgår att 10—14 procent uppgivit att de ej fått någon information om alkohol. De flesta uppger sig ha fått en utförlig information i skolan. De yngre upp- ger oftare än de äldre skolan som informa- tionskälla. 40—43 procent uppger sig ha fått information genom massmedia, de äldre i större utsträckning än de yngre. Information genom nykterhetsrörelsen har nämnts av 6 procent av respondenterna. Ungefär 40 pro- cent av männen över 21 år har fått infor- mation om alkohol under värnpliktstjänst— göringen. Att information genom nykter-

10 9 15 16 14 75 85 76 62 72 21 — — 1 0

6 5 6 7 6 43 32 41 44 40 27 18 20 35 26

780 261 210 392 863

hetsrörelsen uppgivits i så liten utsträck- ning, beror troligen på, att mycket av den informationsverksamhet, som denna rörelse bedriver, sker just inom skolan och i det militära.

Respondenterna fick också besvara en fråga om de under det senaste året deltagit i något möte anordnat av en nykterhetsför— ening. Materialet har delats in efter ålder och konsumtionsindex.

Av tabellerna 62 och 63 framgår att det med avseende på aktivitet inom nykterhets- rörelsen inte finns några nämnvärda skill— nader mellan män och kvinnor.

För både män och kvinnor gäller att de yngre deltagit i nykterhetsmöte under se- naste året i större utsträckning än de äldre. Dessutom gäller att icke-konsumenter del- tagit i nykterhetsmöte i större utsträckning än konsumenter samt att småkonsumenter deltagit i något större utsträckning än stor— konsumenter.

3.7 Problem i samband med alkoholbruk samt förekomst av missbruk

Respondenterna fick besvara en fråga, om de enligt egen uppfattning fått problem av något slag på grund av alkoholkonsumtion. Data om detta framgår av tabell 64.

Av tabellen framgår, att nära 1/5 av männen uppger sig ha haft problem. Kvin— norna uppger problem i knappt hälften så stor omfattning.

hetsorganisation. Procentuell fördelning.

Deltagande i nykter- Ålder hetsmöte Mån 1 5—1 7 1 8—20 Nej 84 92 Ja, en eller flera gånger 14 8 Ej uppgift 2 0 Summa 100 100 Samtliga (n) 198 201 Tabell 62. Respondenterna efter kön, ålder och deltagande i möte, arrangerat av någon nykter-

Kvinnor 21—25 15—17 18—20 21—25 98 85 95 96 2 15 5 4 0 0 0 0 100 100 100 100 381 261 210 392

Tabell 63. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och deltagande i möte, arrangerat av någon nykterhetsorganisation. Procentuell fördelning.

Deltagande i Konsumtionsindex nykterhetsmöte

Mån

0 l 2 Nej 84 89 93 Ja, en eller flera gånger 16 9 7 Ej uppgift 0 2 0

Summa 100 100 100 Samtliga (n) 122 115 173

Tabell 64. Respondenter med problem på grund av alkoholkonsumtion. Procentuell fördelning.

Problem Män Kvinnor Osams med föräldrar 13 20 Osams med make(-a) eller fästman(fästmö) 15 15 Osams med kamrat 14 18 Slagsmål 18 5 Olyckshändelse 4 3 Sjukdom 12 12 Fylleri 17 5 Förlorat arbete -— —— Skilsmässa Rattfylleri 6 — Brott 9 3 Annat 1 1 3 Antal 780 863 Varav med problem: antal 150 60 procent 19 7

Kvinnor

3 4 0 1 2 3 4

97 96 85 92 95 96 (91) 3 3 14 8 5 3 (9) 0 1 1 O 0 l (0)

100 100 100 100 100 100 100 198 166 149 316 260 97 34

Bland männen dominerar problemen slags- mål och fylleri, sjukdom och osämja me- dan för kvinnorna det vanligaste problemet är osämja med föräldrar och kamrater.

I tabell 65 redovisas ett försök att med de förutnämnda missbrukskriteriema belysa missbruket i olika grupper i materialet.

Drygt 60 % av männen men endast 23 % av kvinnorna uppger att det hänt att de druckit minst en halvflaska sprit eller en helflaska vin vid samma tillfälle. För män- nen är det en större andel i den yngsta ålderskategorin (15-17 år) än i åldern 18—25 år som uppger att detta aldrig hänt. För kvinnorna synes det inte vara några större skillnader mellan åldersgrupperna i detta avseende. Det finns en tendens till att skill- naderna mellan könen är mindre i den yngsta ålderskategorin (15—17 år) än i åldern 18—25 år.

Av tabell 66 framgår att det inte finns

fördelning.

Frekvens »storkon— Ålder sumtion» Män

Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt 15—17 18—20 21—25 Totalt

Så gott som dagligen 0 1 0 Någon gång i veckan 2 4 3 Ett par gånger i mån. 6 14 11 Någon gång i månaden 8 15 15 Några gånger per år 14 17 20 Mer sällan 7 15 22 Aldrig 47 30 27

Ej uppgifta Summa 100 100 100 Samtliga (n) 135 169 348

0 3 10 14 18 17 1 32 6

qum—Ho OhQNHoO wwwH—oo owmw—oo

] 1 1 7 7 7 100 100 100 100 100 652 174 184 347 707

& Ej helt relevant att subtrahera för att erhålla andelen ej uppgift. Den definition av konsument som använts här är den som använts tidigare dvs. den som är baserad på konsumtionsindex. Definitionen är alltså ej baserad på svaren på just den här frågan, där ett alternativ var att man inte dricker alkoholhaltiga drycker.

Om »Ej uppgift» tas som en rest, innebär detta i praktiken att alla som ej svarat har blivit »klassade» som om de var konsumenter.

några egentliga skillnader mellan olika so- cialgrupper med avseende på frekvensen storkonsumtionstillfällen. Hur kan detta stämma med tidigare redovisade resultat, som säger att man konsumerar mer alkohol i socialgrupp I än i t.ex. socialgrupp II? Förklaringen är tydligen att individer i so- cialgrupp I oftare än andra konsumerar små mängder alkohol.

Av tabell 67 framgår att frekvensen stor- konsumtionstillfällen inte skiljer sig nämn- värt mellan personer med olika boendeort (tabell 67). Enligt tabell 12 har man emel- lertid en större totalkonsumtion i storstäder än på landsbygden. Även andelen konsu- menter är större i storstäderna. Bland kon- sumenterna gäller tydligen, att andelen med storkonsumtionstillfällen är tämligen kon—

Tabell 66. Konsumenter efter kön, socialgrupp och frekvens storkonsumtionstillfällen. Procen- tuell fördelning.

Frekvens »storkon- Socialgrupp sumtion» Män Kvinnor I 11 111 I II III Så gott som dagligen 0 0 0 0 0 0 Någon gång i veckan 3 3 4 1 0 0 Ett par gånger i mån. 11 10 10 l 2 0 Någon gång i månaden 16 14 14 1 1 4 Några gånger per år 28 16 14 13 7 3 Mer sällan 14 17 19 7 14 15 Aldrig 27 33 32 70 71 70 Ej uppgifta Summa 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 64 301 263 77 310 288

& Se kommentaren till tabell 65.

tuell fördelning.

Boendeort

Frekvens »storkon- sumtion» Män

Stor- stad stad

Så gott som dagligen 0 1 Någon gång i veckan 3 4 Ett par gånger i månaden 12 8 Någon gång i månaden 14 16 Någon gång per år 19 19 Mer sällan 16 19 Aldrig 30 31 Ej uppgifta

Summa 100 100

Samtliga (n) 211 288

8 Se kommentaren till tabell 65.

stant, även om man studerar grupper med olika totalkonsumtion. Den relativt stora konsumtionen bland storstädernas ungdo- mar får sålunda tillskrivas en relativt fre- kvent konsumtion av alkohol i små kvanti- teter.

Av tabell 68 framgår att en större andel män än kvinnor uppger sig ha druckit alko- holdrycker så, att de känt sig påverkade. Om man studerar dem som någon gång ibland eller oftare varit påverkade, är detta vanligare bland männen i åldrarna 18—25 år än bland de yngsta männen (ungefär 70 re- spektive 43 procent uppger påverkan någon Tabell 67. Konsumenter efter kön, boendeort och frekvens storkonsumtionstillfällen. Procen—

Kvinnor

Stor-

bygd stad stad bygd 0 0 0 0 2 0 1 0 12 2 l 1 9 3 3 2 13 8 6 4 15 15 13 10 37 68 70 74 100 100 100 100 152 231 357 118

gång ibland eller oftare). Ett dylikt resultat erhålles ej för kvinnorna. Männen uppger genomsnittligt att de blivit påverkade oftare än vad kvinnorna uppger sig ha blivit.

Om man studerar de män som uppger sig bli påverkade vid varje eller nästan varje konsumtionstillfälle framgår av tabell 69, att denna företeelse är vanligare i socialgrup— perna II och 111 än i I. Detta gäller ej för kvinnorna.

I övrigt kan ej konstateras några väsent— liga skillnader mellan de olika socialgrup- perna i påverkningsfrekvens, varken för män eller kvinnor.

Tabell 68. Konsumenter efter kön, ålder och frekvens påverkanstillfällen. Procentuell fördelning.

Frekvens av påverkan Ålder

Män

Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt 15—17 18—20 21—25 Totalt

Varje gång 6 14 10 Nästan varje gång 21 31 28 Någon gång ibland 16 25 33 Sällan 7 14 18 Aldrig 7 5 2 Har slutat dricka alkohol 4 1 1 Ej relevant + ej uppgift 39 10 8

10 5 4 3 4 27 14 10 9 11 27 21 21 23 22 15 9 21 26 21

4 13 17 10 12

2 5 5 5 5 15 33 22 24 25

Summa 100 100 100 Samtliga (n) 135 169 348

100 100 100 100 100 652 174 184 349 707

fördelning. Frekvens av påverkan Socialgrupp Män Kvinnor I II III I II III Varje gång 3 11 11 7 5 2 Nästan varje gång 27 26 30 7 13 9 Någon gång ibland 39 25 25 30 18 24 Sällan 16 15 14 18 18 22 Aldrig 3 3 5 17 1 1 13 Har slutat dricka alkohol 2 1 3 3 6 5 Ej relevant + ej uppgift 10 19 12 18 29 25 Summa 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 64 301 263 77 310 288

3.7.1. Sammanfattning

Vem som. vanligtvis köper den sprit ungdo- marna konsumerar varierar beroende på hur gamla respondenterna är. De äldre i materialet köper oftast sin sprit själva. I andra hand får de den från maken el- ler föräldrarna. De yngre som ej får köpa sin sprit själva får den oftast genom inköp av äldre kamrat. 10 procent av ungdomarna uppger att de får sin alkohol genom inköp som gjorts av deras föräldrar.

Ca 10 procent av ungdomarna har uppgi- vit att de aldrig fått någon utförlig informa- tion om alkohol. De övriga har uppgivit att de företrädesvis fått sin information i sko- lan.

De yngre i materialet uppger i större ut- sträckning än de övriga att de deltagit i minst ett möte anordnat av en nykterhets- organisation under senaste året. Deltagande i nykterhetsmöte är vanligare bland icke- konsumenterna och bland småkonsumenter- na än bland övriga grupper.

Beträffande problem som uppstått på grund av alkoholkonsumtion kan konstate- ras att 19 % av männen uppgivit sig ha rå- kat ut för problem i samband med alkohol- förtäring. De vanligaste problemen är fyl- leri, slagsmål och osämja med personer i omgivningen. Problem av denna karaktär är ungefär hälften så vanliga bland kvin- norna.

Hur ofta storkonsumtionstillfällen inträf- rat har studerats. Med storkonsumtionstill- fällen avses dryckestillfällen där den totala konsumtionen överstigit 1/2 flaska sprit eller 1/1 flaska vin. Ungefär 2/3 av männen och 1/4 av kvinnorna uppger sig ha konsumerat en så stor alkoholkvantitet vid samma till- fälle. Inga större skillnader med avseende på storkonsumtion kan konstateras mellan personer från olika socialgrupper. Inte hel— ler uppvisar materialet några större skillna— der mellan ungdomar från olika boende- ortskategorier.

Ungefär 80 % av männen mot ca 60 % av kvinnorna i materialet uppger sig ha bli- vit påverkade av alkohol. Männen uppger även en större frekvens tillfällen med på- verkan än vad kvinnorna gör.

Vid en uppdelning av materialet på social- grupper framgår att män från socialgrup- perna II och III uppger sig bli påverkade av alkoholkonsumtion oftare än vad män från socialgrupp I anger. Detta gäller emellertid ej för kvinnorna.

Bilaga 1 Tabellförteckning

1. Bortfall fördelat på bortfallsorsak. . 2:12 14. Respondenterna efter kön, social- 2. Jämförelse mellan enkätresponden- grupp och konsumtionsindex. Pro- ter och bortfall avseende ålder. Pro- centuell fördelning ........ 2:20 centuell fördelning ........ 2:12 15. Respondenterna efter kön, ålder och 3. Jämförelse mellan enkätresponden- vanligen konsumerad spritsort. Pro- ter och bortfall avseende civilstånd. centuell fördelning ........ 2:20 Procentuell fördelning ....... 2:13 16. Respondenterna samt RUS-materia- 4. Jämförelse mellan enkätresponden- let efter kön, ålder och vanligen kon- ter och bortfall avseende registre- sumerad spritsort. Procentuellfördel- ringar i kontrollstyrelsens straffre- ning .............. 2:21 gister. Absoluta tal ......... 2:13 17. Respondenterna efter kön, konsum- 5. Approximativa konfidensintervall tionsindex och vanligen konsumerad med 95 %-ig konfidens för enskilda spritsort. Procentuell fördelning . . 2:21 procenttal ............ 2:14 18. Försäljningen av olika alkoholdryc- 6. Statistiskt signifikanta procentuella ker alkohol 100 % i riket 1968 samt differenser vid jämförelser mellan motsvarande fördelning av konsum- delgrupper av olika storlek . . . .2:14 tionen enligt UNG och RUS. Pro- 7. Respondenterna efter kön, ålder och centuell fördelning ........ 2:22 konsumtionsindex. Procentuell för- 19. Respondenterna efter kön, ålder och delning ............. 2:16 total alkoholkonsumtion fördelad på 8. Respondenterna efter kön, ålder och olika alkoholdrycker alkohol 100 %. ölkonsumtionsfrekvens. Procentuell Procentuell fördelning ....... 2:23 fördelning ............ 2:16 20. Respondenterna efter kön, konsum- 9. Respondenterna efter kön, ålder och tionsindex och olika alkoholdrycker vinkonsumtionsfrekvens. Procentuell alkohol 100 %. Procentuell fördel- fördelning ............ 2: 17 ning .............. 2:23 10. Respondenterna efter kön, ålder och 21. Konsumenter av lättvin och sprit efter spritkonsumtionsfrekvens. Procen- kön och dryckesmiljö. Procentuell ; tuell fördelning .......... 2:17 fördelning ............ 2:24 3 11. Alkoholkonsumenterna efter kön, ål- 22. Konsumenter av lättvin efter kön, der och frekvens storkonsumtion. ålder och dryckesmiljö. Procentuell Procentuell fördelning ....... 2:18 fördelning ............ 2:25 12. Respondenterna efter kön, bostads- 23. Konsumenter av sprit efter kön, ålder ort och konsumtionsindex. Procen- och dryckesmiljö. Procentuell fördel- tuell fördelning .......... 2: 19 ning .............. 2:25 13. Respondenterna efter kön, uppväxt- 24. Lättvinskonsumenter efter kön, social- , ort och konsumtionsindex. Procen- grupp och dryckesmiljö. Procentuell ; tuell fördelning .......... 2:19 fördelning. ........... 2:26 !

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

grupp och dryckesmiljö. Procentuell fördelning ............ 2:27 Lättvinskonsumenter efter kön, kon- sumtionsindex och dryckesmiljö. Pro- centuell fördelning ........ 2:27 Spritkonsumenter efter kön, konsum- tionsindex och dryckesmiljö. Procen- tuell fördelning .......... 2:28 Respondenterna efter kön, ålder och debutålder för olika alkoholdrycker. Procentuell fördelning ....... 2:29 Respondenterna efter kön, faderns socialgrupp och debutålder för olika alkoholdrycker. Procentuell fördel- ning .............. 2:29 Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och debutålder för olika alkoholdrycker. Procentuell fördel- ning .............. 2:30 Respondenterna efter kön, boendeort och debutålder för olika alkohol- drycker. Procentuell fördelning . . . 2:30 Respondenterna efter kön och ålder vid första påverkan. Procentuell för- delning ............. 2:31 Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och ålder vid första påver- kan. Procentuell fördelning . 2:31 Respondenterna efter kön, faders so- cialgrupp och åldern vid första påver- kan. Procentuell fördelning . 2:32 Respondenterna efter kön, boendeort och ålder vid första påverkan. Pro- centuell fördelning ........ 2:32 Respondenterna efter kön, ålder och sällskap vid första Vinkonsumtionen. Procentuell fördelning ....... 2:33 Respondenterna efter kön, ålder och sällskap vid första spritkonsumtionen. Procentuell fördelning ....... 2:33 Respondenterna efter kön, faderns socialgrupp och sällskap vid första Vinkonsumtionen. Procentuell fördel- ning .............. 2:33 Respondenterna efter kön, faderns socialgrupp och sällskap vid första spritkonsumtionen. Procentuell för- delning ............. 2:34 Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och sällskap vid första vin- konsumtionen. Procentuell fördel- ning .............. 2:34 Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och sällskap vid första

42.

43.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

spritkonsumtionen. Procentuell för- delning ............. 2:34 Respondenterna efter kön, boendeort och sällskap vid första vinkonsum- tionen. Procentuell fördelning . . . 2:35 Respondenterna efter kön, boendeort och sällskap vid första spritkonsum- tionen. Procentuell fördelning . 2:35

. Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och faderns konsumtion. Procentuell fördelning ....... 2:36 Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och moderns konsumtion. Procentuell fördelning ....... 2:36 Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och faderns socialgrupp. Procentuell fördelning ....... 2:36 Respondenterna efter kön och för- åldramas inställning till öl-, vin- och/ eller spritkonsumtion. Procentuell fördelning ............ 2:37 Respondenterna efter kön, ålder och föräldrarnas inställning till eventuell spritkonsumtion. Procentuell fördel- ning .............. 2:37 Respondenterna efter kön, social- grupp och föräldrarnas inställning till eventuell spritkonsumtion. Pro- centuell fördelning ........ 2:38 Respondenterna efter kön, boendeort och föräldrarnas inställning till even- tuell spritkonsumtion. Procentuell fördelning ............ 2:38 Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och föräldrarnas inställ- ning till eventuell spritkonsumtion. Procentuell fördelning ....... 2:39 Alkoholkonsumenterna efter kön, ål- der och föräldrarnas inställning till ungdomarnas första vin- eller sprit- kontakter. Procentuell fördelning . . 2:39 Alkoholkonsumenterna efter kön, fa- derns socialgrupp och föräldrarnas inställning till ungdomarnas första vin- eller spritkonsumtion. Procen- tuell fördelning .......... 2:40 Respondenterna efter kön, ålder och alkoholattityd. Procentuell fördel- ning .............. 2:43 Respondenterna efter kön, faderns socialgrupp och alkoholattityd. Pro- centuell fördelning ........ 2:43 Respondenterna efter kön, boendeort och alkoholattityd. Procentuell för- delning ............. 2:43

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

sumtionsindex. Procentuell fördelning 2:44 Respondenterna efter kön, ålder och orsaker till att man dricker vin och sprit. Procentuell fördelning . . . . 2:44 Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och orsaker till att man dricker vin och sprit. Procentuell för- delning ............. 2:45 Konsumenterna efter kön, ålder och anskaffare av sprit. Procentuell för- delning ............. 2:46 Respondenterna efter kön, ålder och källa för information om alkohol. Procentuell fördelning ....... 2:47 Respondenterna efter kön, ålder och deltagande i möte, arrangerat av nå- gon nykterhetsorganisation. Procen- tuell fördelning ......... . 2:48 Respondenterna efter kön, konsum- tionsindex och deltagande i möte, ar- rangerat av någon nykterhetsorgani- sation. Procentuell fördelning . . .2:48 Respondenter med problem på grund av alkoholkonsumtion. Procentuell fördelning ........... Konsumenter efter kön, ålder och frekvens storkonsumtionstillfällen. Procentuell fördelning ....... 2:49 Konsumenter efter kön, socialgrupp och frekvens storkonsumtionstillfäl- len. Procentuell fördelning ..... 2:49 Konsumenter efter kön, boendeort och frekvens storkonsumtionstillfäl- len. Procentuell fördelning ..... 2:50 Konsumenter efter kön, ålder och frekvens påverkanstillfällen. Procen- tuell fördelning .......... 2:50 Konsumenter efter kön, socialgrupp och frekvens påverkanstillfällen. Procentuell fördelning ....... 2:51 Respondenterna efter kön, ålder och konsumtionsindex. Procentuell för- delning ............. 2:52 Respondenterna efter kön, ålder och svar på enskilda attitydpåståenden. Procentuell fördelning ....... 2:54 Respondenter som angivit resp. orsak till vin- och spritkonsumtion som mycket viktig eller ganska vikti g, efter ålder och kön. Procentuell andel . . 2:56 Respondenter som angivit resp. orsak till vin- och spritkonsumtion som mycket viktig eller ganska vikti g, efter

.2:48

74.

75.

76.

77.

78.

79.

kön och konsumtionsindex. Procen- tuell andel ............ 2:56 Respondenterna efter kön, ålder och miljö vid vindebuten. Procentuell för- delning ............. 2:57 Respondenterna efter kön, ålder och miljö vid spritdebuten. Procentuell fördelning ............ 2:57 Respondenterna efter kön, social- grupp och miljö vid vindebuten. Pro- centuell fördelning ........ 2:58 Respondenterna efter kön, social- grupp och miljö vid spritdebuten. Procentuell fördelning ....... 2:58 Respondenterna efter kön, boendeort och miljö vid vindebuten. Procentuell fördelning. ........ 2:58 Respondenterna efter kön, boendeort och miljö vid spritdebuten. Procen- tuell fördelning .......... 2:58

Bilaga 2 Konsumtionen i olika åldrar

Tabell 70. Respondenterna efter kön, ålder och konsumtionsindex. Procentuell fördelning.

___—___—

Ålder

Män 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Kvinnor

15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Samtliga (n)

60 ' 78 58 69 69 61 74 71 77 78 79

89 89 78 70 63 76 93 87 83 63 64

Dricker ej 0

45 27 22 19 16 10 11

13

48 29 18

7 16 13 11 14

9 11

8

Konsumtionsindex

1

33 36 16 19 13 12 11

10

31 42 34 40 49 32 35 32 35 46 33

2

17 24 21 25 26 18 20 25 18 19 30

13 18 27 34 24 38 37 37 41 35 34

3 9 17 24 19 31 27 44 29 36 37

2 7 17 15 8 14 11 15 13 5 20

2 4 24 13 26 29 31 18 36 26

MWNNMMNAAAQ

Summa

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

___—___—

Bilaga 3 Detaljredovisning av påståenden ingående i

attitydskalorna

Attitydskalan består av 14 påståenden av Likerttyp. För varje påstående fick respon- denten välja mellan följande fem svarsalter- nativ.

Helt och hållet riktigt I stor sett riktigt — Tveksam, vet ej — I stort sett felaktigt — Helt och hållet felaktigt

I tabell 71 redovisas svaren på dessa 14 påståenden. Respondenterna har uppdelats efter ålder och kön.

De fem alternativen har sammanslagits till tre genom att de två första och de två sista svarsaltemativen slagits samman. Plus (+) innebär att svaren ger uttryck för en tillå- tande attityd till alkohol. Minus (—) beteck- nar en avvisande attityd. För att undvika missförstånd har även angivits om svaren motsvarar ett instämmande (ja) eller ett av- ståndstagande (nej) till påståendet i fråga.

Tabellerna 72—73 presenterar en detalj- redovisning av olika orsaker till att man dricker vin och starksprit. För varje orsak fick respondenterna välja mellan fyra svars- alternativ:

Mycket viktig — Ganska viktig Inte särskilt viktig —- Inte viktig alls.

De siffror som presenteras avser procen— tuella andelen av respondenterna som an- givit något av de två första svarsaltemativen (mycket viktig, ganska viktig).

I SOU 1971: 77 |

Kvinnor, ålder

71,2 12,9 13,4

2,5

2,6

Män, ålder 52,5 22,2 22,7

Kvinnor 15—17 18—20 21—25 15—17 18—20 21—25 11,7 20,2 67,4 0,7 32,4 12,4 54,5 0,7 46,7 12,5 40,1 0,7 10,4 11,3 77,6 0,7 58,1 20,0 21,5 0,4

1,2 1,6

+ (nej) 33,8 0

1,5 + (nej) 27,5 0

1,4 2,0 1,9 20,5 15,5 1,4 1,6 1,6

+ (nej) 45,3 0

51,1 13,6 29,1 33,2 25,5 12,4 14,3

(nej) 33,4 ej svar

23,7 29,4 11,1 53,6 24,7 45,8

(nej) 45,3 Ej svar

Man

46,3 20,2 —- (nej) 32,3

ej svar + (ja) 0 (nej) 62,6 ej svar + (nej) 71,7 —— (ja) 25,2 0 + (nej) 47,7 ej svar 0 __ (Ja) ej svar + (ja) ej svar —_ (Ja) ej svar + (ja) () __ (ja) ej svar + (ja) 0

På ungdomsfester kan + (ja) man gärna servera vin 0 En man bör ej dricka sprit i sina minder-

köp i systembutikerna borde utnyttjas i

Lättvin borde försäljas i livsmedelsbutikerna

ha öppet på kvällarna bolaget borde skärpas systembolaget borde sänkas till 18 år Berusade ungdomar träffas bör ej stark- Systembolaget borde Legitimationskon- trollen på system- Åldersgränsen på borde bestraffas hårdare av samhället Föräldrar borde låta sina barn smaka på vin i hemmet

All starksprit borde förbjudas stänga folk från in- sprit förtäras större utsträckning Då endast kvinnor Det borde finnas fler systembutiker åriga barns närvaro Möjligheten att av- SOU 1971: 77

fördelning. Påstående

Påstående

Motboken borde åter- införas

Alla alkoholdrycker borde få köpas fritt i livsmedelsbutikerna

Attityd

Män n = 780

+ (nej) 59,8 0 23,2 —(ja) 14,6 ej svar 2,4

+ (ja) 28,0 0 1 1,3 — (nej) 59,4 ej svar 1,3

Mån, ålder Kvinnor, ålder

Kvinnor 15—17 18—20 21—25 15—17 18—20 21—25

]] = 863

44,4 29,8 22,7

3,1

16,6 8,1 74,9 0,4

11 = 198

www » u

..

»

qui—- ONIO'xxI MNW-Ö

n = 201

n = 381

72,6 13,4 12,6

1,4

36,7 10,7 52,4

0,2

n = 261

Neat»

». » I—IWNA

oo opwp wmma

Ahaa

».

[1 = n = 210 392

»

l— NN-Jä omv-_a ba:—NN] Unn—NN NDX-D_— N NNA

NJ_—3100 apua bamm

».

u ».

x] ox Opco—

1.

vin och sprit8

Det smakar gott Det är vanligt i umgänges- kretsen Man glömmer besvär och tråkigheter för en stund Man känner sig friare Man får lättare kontakt

* med folk

Det hjälper upp humöret och

stämningen

Man slappnar av då Man vill inte skilja sig från sina kamrater Det har blivit en vana (det hör till) Man får lättare kontakt med det motsatta könet

& Andel respondenter som angivit orsaken som mycket viktig eller ganska viktig. Orsaker till att man dricker Det passar bra till mat Man blir på gott humör

Ålder Män

n = 198

31,8 39,9 42,9

32,8

42,9 46,4

45,5

52,5 32,8

28,3 21,7

39,4

201—

34,8 52,7 46,2

40,8

40,8 53,2

53,7

66,7 42,7

29,8 17,9

41,8

n _ 381

47,0 58,5 54,3

33,0

36,0 47,2

45,7

66,6 47,3

17,6 15,5

32,6

15—17 18—20 21—25 Totalt

n—

Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt

Tabell 72. Respondenter som angivit resp. orsak till vin- och spritkonsumtion som mycket vikti g eller ganska viktig, efter ålder och kön. Procentuell andel.

780

40,0 52,3 49,3

35,0

39,0 48,6

47,7

63,1 42,5

23.4 17.7

36,7

n _ 261

37,5 43,7 39,8

32,2

44,0 45,6

46,7

56,3 37,6

30,6 24,9

38,0

n __ 210

48,6 43,8 53,3

30,0

33,8 40,0

39,0

51,4 40,4

18,1 13,8

25,2

n __ 392

52,5 32,4 56,7

24,5

23,5 28,6

28,6

42,3 33,7

14,8 12,5

14,8

Tabell 73. Respondenter som angivit resp. orsak till vin- och spritkonsumtion som mycket viktig eller ganska viktig, efter kön och konsumtionsindex. Procentuell andel.

Orsaker till att man dricker vin och sprit

Passar bra till mat

Man blir på gott humör Det smakar gott Det är vanligt i umgänget Man glömmer besvär och tråkigheter för en stund Man känner sig friare Man får lättare kontakt med folk Hjälper upp humöret och

stämningen

Man slappnar av då Man vill inte skilja sig från sina kamrater Det har blivit en vana (det hör till) Man får lättare kontakt med det motsatta könet

Konsumtionsindex

Mån

0

n = 122 18,0 27,0 18,9 35,3

42,6 41,8

32,0

37,8 22,1

32,0 31,1 27,0

27,8 27,9 37,4 29,6

35,7 38,2

40,9

47,8 28,7

37,4 28.7 34,8

37,6 52,1 52,6 35,8

33,6 48,6

52,1

64,7 45,6

22,6 11,0 38,2

51,5 63,2 62,2 30,3

39,4 48,4

48,5

71,2 48,0

16,6 9,6 33,9

166

54,2 76,5 62,0 42,7

44,6 61,5

59,1

81,9 57,3

17,4 17,5 47,6

Kvinnor

0 146 16,8 22,8 17,5 21,8

31,5 29,5

28,8

34,9 24, 8

26,2 24,2 26,9

1 2 n = n = 316 260

40,5 61,2 31 ,7 43,5 41,1 69,2 23,7 29,6

31,3 29,2 29,1 38,8

33,5 36,8

42,4 54,2 31,0 41,6

20,5 16,2 16,7 12,0 22,5 21,5

73,2 61,9 75,3 35,1

34,0 55,6

50,5

64,9 51,6

19,6 12,4 26,8

(58,8) (67,6) (82,4) (58,8)

(58,9) (64,7)

(55,9)

(79,4) (61 ,7)

(23,5) (29,4) (44,1)

Bilaga 4 Miljön vid första sprit- och Vinkonsumtionen

Tabell 74. Respondenterna efter kön, ålder och miljö vid vindebuten. Procentuell fördelning.

Miljö vid vindebuten Ålder Män Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt 15—17 18—20 21—25 Totalt

Hos goda vänner eller släktingar 18 31 32 28 22 29 34 29 Hemma 34 26 30 30 35 36 38 37 Utomlands 0 O 1 0 0 0 1 0 Utomhus 3 9 13 9 4 3 3 3 På restaurang 1 9 9 7 2 10 10 7 Annat ställe 0 0 1 0 0 1 1 0 Har ej druckit vin 10 7 6 7 6 3 3 4

Samtliga (n) 198 201 381 780 261 210 392 863

Tabell 75. Respondenterna efter kön, ålder och miljö vid spritdebuten. Procentuell fördelning.

Miljö vid spritdebuten Ålder Män Kvinnor

15—17 18—20 21—25 Totalt 15—17 18—20 21—25 Totalt

Hos goda vänner eller släktingar 13 31 34 28 19 30 35 29 Hemma 13 11 12 12 13 21 23 19 Utomlands 1 0 0 O 0 1 1 0 Utomhus 9 1 8 21 1 7 10 6 4 6 På restaurang 2 8 10 7 1 10 13 9 Annat ställe 0 0 0 0 0 0 1 0 Har ej druckit starksprit 26 10 5 12 26 12 11 12

Samtliga (n) 198 201 381 780 261 210 392 863

Tabell 76. Respondenterna efter kön, social- Tabell 77. Respondenterna efter kön, social- grupp och miljö vid vindebuten. Procentuell grupp och miljö vid spritdebuten. Procentuell fördelning. fördelning.

Miljö vid vin- debuten

Socialgrupp Miljö vid sprit- Socialgrupp

debuten Män Män Kvinnor Kvinnor

I I 11 111 II III I II III I II

Hos goda vänner Hos goda vänner eller släktingar 26 28 31 26 29 30 eller släktingar 34 29 25 17 30 30 Hemma 51 32 25 45 41 31 Hemma 21 12 11 30 22 14 Utomlands 0 0 0 1 O 0 Utomlands 0 0 0 1 0 0 Utomhus 6 9 9 0 2 4 Utomhus 14 16 20 3 6 7 På restaurang 4 6 9 3 8 8 På restaurang 4 7 8 10 8 9 Annat ställe 1 0 0 0 1 0 Annat ställe 1 0 0 0 0 0 Har ej druckit Har ej druckit vin 1 7 8 0 4 4 starksprit 10 14 10 15 18 14

Samtliga (n) 73 352 320 89 383 354 Samtliga (n) 73 356 320 89 383 354

Tabell 78. Respondenterna efter kön, boendeort och miljö vid vindebuten. Procentuell för- delning.

Miljö vid vindebuten Boendeort

Män Kvinnor Stor- Övrig Lands- Stor- Övrig Lands- ] stad stad bygd stad stad bygd Hos goda vänner eller släktingar 30 29 23 30 29 28 Hemma 36 26 30 40 36 33 Utomlands 0 0 0 0 1 0 Utomhus 9 9 9 3 3 4 På restaurang 7 9 4 8 8 4 På annat ställe 0 0 0 0 1 0 Har aldrig druckit vin 4 6 12 3 4 6 Samtliga (n) 230 352 196 262 440 160

Tabell 79. Respondenterna efter kön, boendeort och miljö vid spritdebuten. Procentuell fördelning.

Miljö vid spritdebuten Boendeort

Män Kvinnor

Stor- Övrig Lands- Stor- Övrig Lands- stad stad bygd stad stad bygd Hos goda vänner eller släktingar 34 28 20 38 28 18 Hemma 17 10 1 1 21 19 16 Utomlands 0 O 0 1 0 0 Utomhus 13 21 17 5 7 7 På restaurang 7 9 6 9 9 8 Annat ställe 0 0 0 0 1 0 Har aldrig druckit starksprit 10 10 ]7 14 16 20

Samtliga (n) 230 352 196 262 440 160

Bilaga 5 Enkätformulär

STOCKHOLMS UNIVERSITET STATENS INSTITUT FÖR FOLKHÄLSAN Sociologiska institutionen Sociologisk-stad stiska sektionen

Sociologiska institutionen vid Stockholms Universitet har i flera undersökningar studerat befolkningens konsumtionsvanor. Som ett led i dessa undersökningar studerar vi nu, på ett urval av Sveriges befolkning i åldrarna 15 - 25 år, dryckeskonsumtionen och dess för- ändringar. Vi ber Er därför att så fullständigt som möjligt fylla i nedanstående frågor utan att rådgöra med någon annan. Om möjligt ber vi Er att inom en av de närmaste dagarna i bifogade svars- kuvert återsända det ifyllda formuläret. Eftersom Ni ingår i ett slumpmässigt draget urval, ber vi Er att inte lägga formuläret åt sidan, utan besvara det omgående.

Svaren behandlas konfidentiellt och användes uteslutande till sta-

tistisk bearbetning. Eventuella förfrågningar besvaras per telefon 08/83 23 20

Vi tackar på förband för Er medverkan.

vn ÖNSKAR FÖRST NÅGRA ALLMÄNNA UPPGIFTER ]. När är Ni född?

CGI

år mån dag

Civilstånd?

Ogift ___—'fortsätt direkt till fråga 4 Ringförlovad _) fortsätt direkt till fråga 4 Hal" fast sällskap _) fortsätt direkt till fråga 4 Gift

Änka, änkling"

Skild

Omgift

DDDDDDD

3. Vilket yrke/syssel sättning har/hade Er make (-a)?

........................................................................................

4. Hur många barn har Ni? l:] Inget barn __| fortsätt direkt till fråga 5 C] 1 barn ___—> ålder ......................... år E] 2 barn __).ålder .......... år .......... år IZI Fler än 2 barn _>- ålder .......... år .......... år

ålder .......... år .......... år ålder .......... år .......... år

5. Vilken utbildning har Ni?

Folkskola Grundskola Realexamen eller realskolestudier Studentexamen eller gymnasiestudier Akademisk examen eller studier vid universitet eller högskola Genomgången folkhögskola eller folkhögskolestudier

Genomgången yrkesskola eller yrkesskolestudier Annan utbildning, nämligen:

DDDDDDDD

....................................................................................

6. Studerar Ni för tillfället?

Nej

Studerar på fritiden Studerar på 7halvtid, Studerar på ,heltid,

DUBB

Vilket yrke/sysselsättning har Ni själv?

Vilket_yrke/sysselsättning har eller hade Er far under Er uppväxttid (före 15 års ålder)?

............................................................................................

Vilket_yrke/ sysselsättning har eller hade Er mor under Er uppväxttid (före 15 års ålder)?

...........................................................................................

10. Var har Ni vuxit upp?

[] I Malmö-, Cöteborgs- eller Stockholmsområdet

E] I annan stad eller tätort |:] På ren landsbygd

11. Var bor Ni nu?

[] I Malmö-, Göteborgs— eller Stockholmsområdet |:] I annan stad eller tätort [] På ren landsbygd

12. Bodde Ni huvudsakligen ihop med båda föräldrarna under Er uppväxttid (före "15 års ålder)?

|:] Tillsammans med båda föräldrarna [] Tillsammans med en av föräldrarna

IZI Ovrigt 13. Bor Ni nu?

[I] I egen lägenhet eller villa [:| Hos förälder eller föräldrar [:| Inneboende hos annan släkting D Inneboende; hyr rum, pensionat, etc

I:] Militärförläggning [| Övrigt, nämligen: .............................................................

14. Har Ni bytt arbete under den senaste ettårsperioden? i D Nej ]] Ja, en gång [:i Ja, två gånger : |:] Ja, tre gånger . D Ja, fyra eller fler gånger i E] Har ej varit aktuellt p.g.a. studier på heltid i |:] Har ej varit aktuellt p.g.a. militärtjänst !

NEDAN FÖLJER NÅGRA FRÅGOR OM, RLA. EDRA ALKOHOLVANOR 15. Hur ofta brukar Ni vanligen-dricka öl (ej lättöl)?

OBS! Markera med endast ett kryss per dryck

Pilsner Mellanöl Starköl (Klass Ha) (Klass IIb) (Klass ln)

Varje dag ................................ [| C] [] Varannan dag ............................ [] [:[ |:] Två gånger i veckan .................. E] C] C] En gång i veckan ...................... E] |:] [| Två gånger i månaden ................ [] [1 E] En gång i månaden .................... D l:] [] Två till sex gånger om året .......... |:] |:] I:] En gång om året eller mindre ........ D |:] |:] Dricker ej ................................ [] [] D

16. Hur mycket öl (ej lättöl) dricker Ni ungefär vid varje tillfälle?

; 08215 Marera med Pilsner Mellanöl Starköl 9” a” 8” ryss " ”1 Ck (Kinsella) (Klass Hb) (Klass m)

Ett glas eller mindre ...................... I flaska (33 cl) ............................ I 1/2 flaska .................................. 2 flaskor ......................................

3 flaskor eller mer ........................

DDDDDD DDDDDD DDDDDD

Dricker ej ....................................

17. Hur ofta brukar Ni vanligtvis dricka vin?

OBS., Markera med Lättvin (t ex rött Starkvin (t ex sherry. endast ett kryss per dryck eller vitt vin) vermouth el. portvin)

Varje dag ....................................

Varannan dag ................................ Två gånger i veckan .................... . En gång i veckan .......................... Två gånger i månaden .................. En gång i månaden ........................ Två till sex gånger om året .............

En gång om året eller mindre ..........

DDDDDDDDD DDDDDDDDD

Dricker ej

..................................

Hur mycket vin dricker Ni ungefär vid varje tillfälle?

Lättvin

2 cl ........................................... D E] 5 cl ......................................... C] [:| 10 cl (1 glas) ............................. |] [:| 20 cl ....................................... C] D 37 cl (1 halvflaska) ................... _D I:] ; 60 cl ....................................... [1 [| » 75 cl (1 helflaska) ..................... |:] :| Mer än 75' cl, nämligen cl .. cl ' Dricker ej ................................. |:] |:]

OBS! Gör endast en markering per dryck &

19. Varnågonstans förekommer det att Ni dricker vin? i [| Dricker varken lättvin eller starkvin '——> fortsätt direkt ! . till fråga 2] '

Lättvin Starkvin i Föräldrahemmet, tillsamman 5 med föräldrarna ................................. |:]

Föräldrahemmet, ej tillsammans med * föräldrarna .................................

Egen bostad ...............................

D

Hemma hos god vän ........ . ............... Hemma hos annan .............. -. ..........

Restaurang .................................

Kafé, konditori utan rättigheter ....... Dansställe utan rättigheter ............. Ungdomsgård eller motsvarande ....... Bil ......... . .................................. Trappa, portgång, ute ..... Idrottsplats - hall ................. - ...... Båt, flyg, tåg ............................. Arbetsplats ............. ................. Annat ställe, nämligen ...................

..................... gun.-lll.|...C-oa...ll||l|.|

OBS! Markera med ett eller flera kryss per dryck

DDDDDDDDDDDDDDD DDDDDDDDDDDDDDD

20. Med vilka personer är Ni oftast tillsammans då Ni dricker vin?

Ensam Med make (-a) eller fästman (fästmö) Med föräldrar

Med egna barn närvarande - _OBS! Markera med ett Med övriga släktingar eller flera kryss Med arbetskamrater Med vänner och. bekanta Med andra personer, nämligen .............................................

DDDDDDDD

21. Hur ofta brukar Ni vanligtvis dricka starksprit? (Med starksprit avses brännvin, gin, konjak, whisky, likör, punsch och liknande. Aven stark- sprit som ingår i t ex drink eller grogg.)

Varje dag

Varannan dag

*Två gånger i veckan

En gång i veckan : ._ Två gånger i månaden * En gång i månaden Två till sex gånger om året En gång om året eller mindre

Dricker ej starksprit _bfortsätt direkt till fråga 26

DDDDDDDDD

22. Hur mycket starksprit brukar Ni ungefär dricka vid varje tillfälle? D 2 cl [| 4 cl (ungefär en liten snaps eller motsvarande) |:] 6 cl (1 stor snaps eller motsvarande) D 8 cl [:] 12 cl

[] 18 cl

[] 37 cl (1 halvflaska) D 60 cl D 75 cl (1 helflaska)

|:] Mer än 75 cl, nämligen ............ el

23. Vilket slag av starksprit brukar Ni vanligtvis dricka?

Brännvin Vodka Whisky Genéver och dylikt OBS! Markera med' ett Likör eller flera kryss Konjak Gin Rom Annat slag av starksprit, nämligen .......................................

24. I vilket sammanhang brukar det förekomma att Ni dricker starksprit?

Föräldrahemmet, tillsammans med föräldrarna Föräldrahemmet, ej tillsammans med föräldrarna

Egen bostad Hemma hos god vän

Hemma hos annan Restaurang OBS! Markera med ett Kafé, konditori utan rättigheter eller flera kryss

Dansställe utan rättigheter Ungdomsgård eller motsvarande Bil Trappa, portgång, ute Idrottsplats- hall Båt, flyg, tåg

Arbetsplats

Annat ställe, nämligen ......................................................

DD

DDDDDDDDDDDDD

25. Med vilka personer brukar Ni oftast vara tillsammans då Ni dricker ; starksprit?

Ensam Med make (-a) eller fästman (fästmö)

Med föräldrar - Med egna barn närvarande OBS! Markera med ett ' Med övriga släktingar eller flera kryss Med arbetskamrater ! e i

Med vänner och bekanta Med andra personer, nämligen ..........................................

DDDDDDDD

26. Ungefär hur gammal var Ni första gången Ni kände Er påverkad av alkohol?

[] Har aldrig inträffat _) fortsätt direkt till fråga 28

27. Hur ofta händer det numera när Ni dricker alkohol att Ni känner Er påverkad?

Varje gång Nästan varje gång Någon gång ibland Sällan Aldrig

Har slutat dricka alkohol

DDDDDD

Hur ofta händer det att Ni dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska starksprit eller en helflaska vin vid samma tillfälle?

D'iCke' ej alkoholdrycker _) fortsätt direkt till fråga 31 Så gott som dagligen Någon gång i veckan

Ett par gånger i månaden

28.

Någon gång i månaden Några gånger per år Mer sällan

Aldrig 29. Brukar Ni få 'baksmälla' när Ni druckit alkohol?

D Aldrig ___-> fortsätt direkt till fråga 31 Ej Ja, någon enstaka gång Cl Ja, ibland [] Ja, alltid 30. Tar Ni s k återställare då Ni har 'baksmälla'?

|] Ja, oftast |:] Ja,. ibland |] Har inträffat l:] Har aldrig inträffat

DDDDDDDD

31. Hur gammal var Ni första gången Ni drack minst ett-glas l Öl? ............ år vin? ............ år starksprit? ............ är

B Har aldrig druckit varken öl, vin eller starksprit —>fortsätt direkt till fråga 40 32. Har Ni enligt Er egen uppfattning fått problem av något slag på grund av att Ni druckit alkohol?

Nej

Ja, blivit osams'med föräldrar Ja, blivit osams med make (-a) eller fästman (fästmö) Ja, blivit osams med kamrat Ja, råkat i slagsmål Ja, råkat ut för olyckshändelse OBS! Markera med ett. Ja,- blivit sjuk eller flera kryss Ja, fylleriförseelse Ja, förlorat arbetet Ja, skilsmässa Ja, rattfylleri eller rattonykterhet Ja, begått annan straffbelagd handling Ja, på annat sätt, nämligen ................................................

DDDDDDBDDDDDD

33. Vad har (hade) Era föräldrar för inställning till Era första sprit- eller vinkontakter?

Far Mor Visste inte om det ......................... D |:] OBS! Markera Tyckte det var rätt ......................... [] |z| medkendast Accepterade det utan direkt protest |:] iflugrfs per Protesterade mot det ........... ' .......... D [___] Straffade för det ........................... D [:] Vet inte ..................................... [| [| 34. När Ni första gången drack vin vem (vilka) var Ni då tillsammans med? [:| Har ej druckit vin -———-> fortsätt direkt till fråga 37 |:] Ensam [] Med jämnårig(-a) kamrat(-er) OBS! Markera med ett [] Med föräldrar eller flera kryss [:| Med andra släktingar [] Med andra personer, nämligen ............................................. 35. Var någonstans befann Ni Er då Ni första gången drack vin ? D Hos goda vänner eller släktingar [:| Hemma OBS! Markera" |:] Utomlands, nämligen ....................................... med ett eller I:] Utomhus flera kryss [:] På restaurang D På annat ställe, nämligen ................................. 36. Vem skaffar numera oftast det vin Ni dricker? [:i Jag själv [I] jämnårig kamrat OBS! Markera med ett |:] Föräldrar eller flera kryss B En äldre kamrat [:] Annan släkting |:] Köper av obekant person [:| Annan person, nämligen .................................................... 37. När Ni första gången drack starksprit vem (vilka) var Ni då tillsammans med? D Har ej druckit starksprit _) fortsätt direkt till fråga 40 [:] Ensam [___] Med jämnårig(-a) kamrat(-er) OBS! Markera med ett D Med föräldrar eller flera kryss IZI Med andra släktingar [:| Med andra personer, nämligen .............................................

38. Var någonstans befann Ni Er då Ni första gången drack starksprit?

D Hos goda vänner eller släktingar |:] Hemma [] Utomlands, nämligen ........................................ OBS' Marke a

:] Utomhus ' r

0 med ett eller

E] Pa restaurang flera k 3

E] På annat ställe, nämligen ................................. ry s 39. Vem skaffar numera oftast den starksprit Ni dricker?

[] Jag själv

|:] Jämnårig kamrat OBS! Markera .med ett I:] Föräldrar eller flera kryss [] En äldre kamrat D Annan släkting D Köper av obekant person |:] Annan person, nämligen .................................................... 40. Vad tycker (tyckte) Era föräldrar o_m att Ni dricker öl, vin och stark-

sprit? (Vad skulle de tycka 25 Ni drack öl, vin och starksprit?)

Vet ej Gillar det Godkänner det Är inte helt Är emot helt med vissa för- nöjda med det behåll det

öl— ................... [:| |] [| [| [:|

Vin ................. [| [3 |:] [] []

Starksprit ......... |:] |:] [:| |:] B

OBS! Markera med endast ett kryss per dQck

41. Vad tycker (tyckte) Er make (_a) eller fästman (fästmö) gm att Ni dricker öl, vin och starksprit? (Vad skulle han/hon tyckagm Ni drack öl, vin och starksprit?)

|:] År ej och har ej varitgift eller förlovad ——+ fortsätt direkt till fråga 42

Vetej Gillar det Godkänner det Är inte helt Är emot

helt med vissa för- nöjd med det det behåll

Öl .......... |:] IZI E] B [!

Vin ................ D |] B B El

Stark sprit ........ [] El l:! El [:|

OBS! Markera med endast ett kryss per dryck

Har Ni någon gång fått någon utförlig information om alkoholen och dess verkningar?

[] Nej |:] Ja _.l vilket sammanhang- fick Ni denna information?

D I skolan ___—> ålder ............ OBS! Mar- El Vid militärtjänstgöring _, ålder ............ [tiil-delle?! [:| Möte inom nykterhetsrörelse _) ålder ............ flera [] Möte inom annan organisation _» ålder ............ kryss |:] Radio, TV, tidningar __, ålder ............

[:| På annat sätt, nämligen

......................................... _, ålder

43. Vid vilken ålder anser Ni det passar att man första gången får

smaka alkohol?

B A_ldrig

[:| Ol———-> vid ...... . ..... års ålderl

(:l Vin—+ vid ............ års ålder j [] Starksprit—> vid ............ års ålder l 44. Hände det att Er mor drack alkoholhaltiga drycker under Er uppväxttid?

|:] Vet ej OBS! Markera

% l.;lej _) fortsätt direkt till fråga 45 ZizZSSthLfåryct/g a

Hur ofta förekom det att hon drack öl. vin och starksprit? En eller flera Någon gång Mer sällan Aldrig Vet ej

gånger i veckan imånaden

.. l

01 .................. [] [| 13 D [3 ;

Vin ................ [1 D [:| |:] [| ! Starksprit ........ [] [_l [___] [] [] ' 45. Hände det att Er far drack alkoholhaltiga drycker under Er uppväxttid?

|:] Vet ej D Nej _) fortsätt direkt till fråga 46 C] Ja

Hur ofta förekom det att han drack öl, vin och starksprit? OBS! Markera med endast ett kryss per (12016 En eller flera Någon gång Mer sällan Aldrig Vet ej

gånger i veckan i månaden

Öl .................. |:] |:] El El Cl Vin ............... D D l.:l l:] [:l Starksprit ....... [:l El El El l:l

Händer det att Er make(-a) dricker alkoholhaltiga drycker? |:] Är ej gift l:] Nej )» _) fortsätt direkt till fråga 47 |:] J &

OBS! Markera med endast ett kryss per dryck

Hur ofta förekommer det att han/ hon dricker öl, vin och starksprit? ' En eller flera Någon gång » Mer sällan ' Aldrig

gånger i veckan i månaden

Öl ............................ C] D E! ' ' D Vin ........................... D [] Cl El Starksprit ................... |:] B [:l D

47. Har Ni under det senaste året deltagit i något möte anordnat av en" nykterhetsforening eller nykterhetsorganisation? '

[] Ja, en gång

l D Nej | [] Ja, flera gånger

48. Är Ni eller har Ni varit medlem i någon nykterhetsförening eller nykterhetsorganisation? D Nel l:] Ja, är medlem—,, Hur länge har Ni varit medlem? ............ år _ a. Hur många år var Ni medlem? ---------- år D Ja” har var" medlem _. b. Vilket år gick Ni ur organisationen? --------- v 49. År Ni medlem eller styrelsemedlem (funktionär) i någon (några)

av följande organisationer?

Enbart Styrelseledamot

medlem eller annan

funktionär

Facklig organisation D E] . Religiöst samfund |:] B Politisk organisation |:] [:] Kooperativ organisation (t ex Konsum, IC . OK, HSB o s V) B D Kvinnoförening [:| B Försvarsorganisation :| B Nykterhetsorganisation D D Idrottsförening D D Motororganisation [:l El Scoutförening eller liknande D El Annan förening, nämligen ................. El [:l

...................................................

D Nej, är varken medlem eller styrelseledamot i någon organisation

50. Hur ofta brukar Ni ........ ?

Aldrig Mer Någon Varje Ett par Dag- sällan gångi vecka gånger ligen månaden varje

vecka

o. närvara vid religiösa sam-

. besöka vänner eller bekanta D [I] D [I] B [] b. gå på dans ............. _ ........ D [] El El [:| B c. gå på bio, teater eller konsert |:] |:] [] [] l:] D d. se på TV ......................... [3 D E] E] D [] e. delta i kurser eller studie-

cirklar ........................... D |] B D [:| [:l f. läsa böcker ..................... [] D [] [I B D g. delta i föreningsliv ........... D [:| B El D D h. gå på idrottstävlingar ....... D |:] B |:] B l:] i. läsa veckotidningar ......... [3 |:] |:] |:! B [3 j. ta arbete med hem eller ar- beta på övertid ............... |:] [] [] [:] D |:] k. utföra 'extraknäck' ........... IZI [] |:] |:] |:] El l. idrotta själv ................... [:| CI |:] [I] [:| El m. utöva friluftsliv i någon form ............................... D E] B D D [3 n. utöva hobbyverksamhet ..... |] [I |:] D [] D Cl El El D l:]

mankomster ..................... []

Här nedan följer ett antal påståenden som vi ber Er ta ställning till. För vart och ett av nedanstående påståenden skall Ni ange om Ni tycker det är ”helt och hållet riktigt”, 'i stort sett riktigt”, ”i stort sett felaktigt” eller ”helt och hållet felaktigt”.

Helt och I stort Tveksam I stort Helt och hållet sett vet ej sett fel- hållet riktigt riktigt aktigt felaktigt

a. På ungdomsfester kan man

gärna servera vin .............. l_—_| l:] [] Cl B b. Det borde finnas fler system- butiker ........................... D D |:] |:] B

c. En man bör ej dricka sprit i

sina minderåriga barns närvaro |:] |:] [] I] |:] d. Möjligheten att avstänga folk från inköp i systembutikerna borde utnyttjas i större ut- sträckning ..................... D E] [] E] [| e. Lättvin borde försäljas i livsmedelsbutikerna ....... [:l E] E] E] B f. Då endast kvinnor träffas bör ej starksprit förtäras ......... Ej |:] D [] l:] g. Systembolaget borde ha öppet på kvällarna ................... [:| [:| [] D [] h. Legitimationskontrollen på systembolaget borde skärpas [] [] |:] B [:| i. Åldersgränsen på systembola- get borde sänkas till 18 år [] E] [I] D D j. Berusade ungdomar borde be- i straffas hårdare av samhället (] |:] B [:] [2] j k. Föräldrar borde låta sina barn , smaka på vin i hemmet ....... |:] D E] |:] E] 1. All starksprit borde förbjudas |:] [] l:] I:] D 111. Motboken borde återinföras ]] [:| [] [:| |:]

n. Alla alkoholdrycker borde få

& köpas fritt i livsmedels-

butikerna .......................

D D D D D

52. Nedan anges tänkbara orsaker till att man dricker vin och starksprit. Ange för varje orsak hur viktig för konsumtionen av vin och stark- sprit Ni anser att den är.

Mycket Ganska Inte Inte vik- viktig viktig särskilt tig alls

viktig

Man dricker vin eller starksprit därför att ..... a. det passar bra till mat ................ D |:] [] |:] b. man blir på gott humör ................ D E] [:| [I c. det smakar gott ........................ E] [3 [| 1] (1. det är vanligt i umgängeskretsen |:] [:| B [] e. man glömmer besvär och tråkigheter

för en stund .............................. [| [] |:] B f. man känner sig friare ................ [] |:] C] |:] g. man lättare får kontakt med folk [:| B E] [] h. det hjälper upp humöret och stäm-

ningen .................................. C] D |:] ("_—] i. man slappnar av då .................... [j [] [:| B j. man vill inte skilja sig från sina

kamrater .................................. [] |:] [:| B k. det blivit en vana ('det hör till”) |] [| |:] [] 1. man lättare får kontakt med det

motsatta könet ........................ D C] C] D

53. Frågade Ni någon till råds angående ifyllandet av det här formuläret?

B Nel [:| Ja _DVem frågade Ni till råds?

.................................................................

...........................................................................................

Om mätning av attityder till alkohol

Per-Gunnar Svensson

Varför studerar man attityder? Ett väsent- ligt skäl är att man antar att attityden mani- festerar sig i beteendet. Dvs. genom att stu- dera attityderna antar man sig kunna förut- säga individens beteende. Attityden betrak- tas som en inskjuten variabel mellan stimu- lus och respons. Vi ser den som en dispo- sition eller benägenhet till att reagera eller handla på ett visst sätt.

Det är rimligt att anta att det till kom- plexet av alkoholbeteenden är knutet ett speciellt komplex av attityder, som är en del av en mer omfattande attitydstruktur.

Det finns skäl som talar för ett speciellt och avgränsat komplex av attityder till al- kohol. Ett särskilt väsentligt skäl torde vara att företeelser i samband med konsumtio- nen av alkohol är emotionellt laddade för många människor. Ett symptom på detta är förekomsten av speciella intressegrupper (t. ex. nykterhetsorganisationer) som strävar efter att förändra alkoholbeteendet i en viss riktning.

Man har ofta frågat sig hur attityderna uppstår, fungerar och förändras. Det mest allmänna antagandet, vad avser attitydernas uppkomst, är att attityderna uppstår på grund av att något direkt behov väckts hos individen. När behovet ökar, ökar också benägenheten att manifestera attityden i be- teendet. Behoven kan ses som ett resultat av dels den eller de miljöer man levt och lever i, dels psykiska och konstitutionella faktorer hos individen.

Om mätning av attityder till alkohol1

Attityderna kan också uppstå genom att individen har ett behov av att orientera sig i omvärlden. Med hjälp av attityderna kan individen kartlägga fenomen i sin omgiv- ning så att dessa, på ett för individen me- ningsfullt sätt, relateras till varandra. Se t. ex. Katz.2

Man brukar ibland tala om »socialt arv» när det gäller t. ex. politiska attityder. Be— greppet socialt arv torde också vara av rele— vans då det gäller alkoholattityder. Det är t.ex. rimligt anta att de som vuxit upp i en hemmiljö med icke-tillåtande attityd till alkohol kommer att genomsnittligt bli mer icke-tillåtande än de som vuxit upp i en tillåtande miljö.

Hur är relationen mellan attityd och be- teende?

Trots att man i dag torde vara överens om att betrakta alkoholattityder som be- teendetendenser, föreligger det vissa diffe- renser i betraktelsesättet då det gäller för- hållandet mellan beteendet och attityden.

Katz anser att attityder kan skilja sig åt med avseende på vilket inflytande de har över handlingarna. Himmelstrand menar att attityder kan klassificeras med hänsyn ta-

1 Detta utgör en sammanfattning av »Om mätning av attityder till alkohol». P.-G. Svens- son. Sociologiska sektionen, Statens institut för folkhälsan, 1970. * I litteraturförteckningen återfinns de littera- turreferenser som åsyftas. I texten redovisas endast författarens namn.

gen till om de är knutna huvudsakligen till beteenden av övervägande fysisk art eller huvudsakligen till verbalt beteende.

Man har funnit empiriskt stöd för att attityden är en beteendetendens. Adorno finner i sin undersökning av den auktori- tära personligheten en hög interkorrelation (O.74—O.84) mellan vad man tror sig veta om judar och handlingstendensen mot dessa.

Det finns skäl att anta, att också attity- den till alkohol är en beteendetendens. Vi kan anta att de som har en tillåtande atti- tyd till alkohol också kommer att visa det i sitt beteende. De kommer troligtvis att vara mer toleranta mot andras alkoholkon- sumtion och själva genomsnittligt att kon- sumera mer alkohol och vara storkonsu- menter i större utsträckning än de som har en icke-tillåtande attityd.

Flera författare hävdar att alkoholbeteen- det är associerat med en mängd andra be— teenden. Om dessa beteenden förändras, ändras även alkoholbeteendet. Allardt häv- dar dessutom att attityden till alkohol kan betraktas som orsak (oberoende variabel) medan alkoholbeteendet är verkan (beroen- de variabel), då sambandet mellan attityd och beteende studeras.

Allardt syftade bl. a. till att ta reda på vilka sociala normer som finns avseende alkohol och alkoholbruk. Detta studerades indirekt genom att man nöjde sig med att studera attityderna till alkohol.

Bruun (1959) menar emellertid att det är viktigt att skilja mellan attityder och so- ciala normer. Med attityd menar han en handlingsdisposition, som operationellt defi- nieras med hjälp av svaren på särskilda atti— tydpåståenden, som inte kan användas som indikatorer för normerna på alkoholområ- det. Han antar vidare att attityderna är nå- gorlunda stabila. Bruun anser också, i sam- klang med många andra, att attityden kan kvantifieras. Det innebär att attityden och därmed handlingstendensen anses kunna vara mer eller mindre uttalad.

För att kunna förändra människornas attityder i något avseende, fordras det att man känner till vilka attityder dessa män- niskor har. Man måste också känna till rela- tionen mellan attityderna. Vid ett flertal

undersökningar inom och utom Skandina- vien har attityden till alkohol i olika grupper studerats. Litteraturgenomgången i anslut- ning till denna redogörelse avses främst täcka de senaste femton årens forskning på det aktuella området. Av utrymmesskäl re- dovisas längre fram i denna sammanfatt- ning, i samband med validitetsanalysen, de hypoteser som är grundade på litteratur- genomgången, och som kan anses relevanta för svenska förhållanden.

Alkoholattityderna kan, som tidigare nämnts, antas sammanhänga med en rad andra attityder. Relationen kan förenklat beskrivas så, att de som har en tillåtande (permissive) attityd till alkohol och alkohol— bruk, kommer troligen att ha en tillåtande attityd till andra attitydobjekt på näralig- gande områden. Ett dylikt mönster gäller troligen för t.ex. attityderna till alkohol, barnuppfostran, religion och trafiksäkerhet. Motsvarande gäller även de som har en av- ståndstagande (non-permissive) attityd till alkohol.

Om avsikten är att påverka individens alkoholattityder, är det således lämpligt att först kartlägga det nämnda attitydmönstret, för att förstå hur de olika attityderna sam- spelar med varandra. Man måste också ta reda på sambandet mellan attityden och oli- ka demografiska variabler såsom ålder, kön, inkomst och socialgrupp.

Rimligtvis bör det finnas ett samband mellan miljön och attityden. Detta motsägs inte av vad som sagts ovan om sambandet mellan behov och attityd, eftersom samban- det mellan behov och miljö är uppenbart.

Av de skäl som nämnts börjar man inom intresserade organisationer och berörda sam- hälleliga instanser att inse behovet av en kartläggning av attitydstrukturen. Låt oss studera ett konkret och aktuellt exempel: man förstår, att för att kunna påverka t. ex. ungdomarnas alkoholvanor, kanske främst deras mellanölskonsumtion, måste man 1. kartlägga hur »mellanölsattityderna» är

relaterade till andra attityder. Man måste ta reda på hur det attitydkomplex ser ut, i vilket dessa attityder finns,

2. ta reda på i vilka grupper »mellanöls- attityderna» är mest respektive minst till-

låtande och i vilka grupper konsumtio- nen övergått till ett missbruk av medi- cinsk och/ eller social karaktär,

3. sträva efter att anpassa informationen till den eller de »riskgrupper» som loka- liserats i punkt 2 och forma kampanj- innehållet med hänsyn till den attityd- struktur som studerats i punkt 1. Intresset för undersökningar av attityder- na till alkohol och alkoholbruk har lett till ett ökat intresse även för själva skalkon— struktionen. Det har nämligen visat sig att de hittills använda skalorna inte uppfyller de kvalitetskrav man bör ha på en attityd- skala. Då man använt Guttmanskalor, har det ofta varit svårt att uppnå en acceptabel reproducerbarhet (ett mått på skalans en- dimensionalitet) och ett tillräckligt antal (10 eller fler) påståenden. De använda Likert- skalorna har oftast brustit med avseende på endimensionaliteten; skalorna har oftast befunnits innehålla fler än en faktor eller dimension.

Av vad som ovan sagts framgår att det finns ett behov av en attitydskala, som mä- ter endast attityden till alkohol och alko- holbruk.

Syftet med denna rapport är, att redovisa en praktiskt användbar attitydskala.

Skalan skall studeras med avseende på endimensionalitet, validitet och reliabilitet.

Innan konstruktionen och prövningen av denna attitydskala redovisas, skall dock al- koholattityden definieras:

Med attityder till alkohol avses de hand- lingsdispositioner som individen har i för- hållande till alkohol. Dessa handlingsdispo- sitioner kan vara mer eller mindre latenta.

Närmare precisering av innebörden av den valda definitionen

Den valda definitionen av attityden till alko— hol omfattar inställningen till:

1. ungdomarnas alkoholbruk

2. alkoholkonsumtion i samband med bil-

körning . mäns och kvinnors alkoholbruk 4. alkoholens sociala funktioner och dys- funktioner

. alkoholmissbruk och värden av alkoho— lister

olika försäljningsformer prissättningen förbudssystemet konsumtionsutvecklingen och -strukturen

PPOHP

Konstruktion av APU—skalan1

En metodundersökning, vars huvudsakliga syfte var att jämföra enkät -och intervju- metoderna vid insamling av alkoholdata, genomfördes 1967. Delar av denna under- sökning har tidigare redovisats (Björkman). Den del av undersökningen som genom- fördes i form av en enkät på ett riksrepre- sentativt urval omfattade 500 individer, som var försökspersoner vid konstruktionen av APU-skalan en skala av Likerttyp.

Utgångspunkter vid valet av påståenden

Vid valet av påståenden till APU-skalan har utgångspunkten varit den innebörd som vi ger begreppet alkoholattityd. Påstående- na har delats in i kategorier med hänsyn till den del av problemområdet de hänför sig till. De områden man på så sätt täcker, överensstämmer i stor utsträckning med de ämnesområden som varit särskilt aktuella i alkoholdebatten i vårt samhälle. Avsikten har också varit att den ursprung- liga populationen av påståenden skall l. innehålla såväl kognitiva som affektiva element, så att attitydskalan mäter båda dessa aspekter av attityden, 2. kunna ge information om sambandet mellan alkoholattityden och alkoholbe- teendet.

De påståenden som formulerats berör alko- hol och alkoholvanor. Svarskategorierna gick från »helt och hållet riktigt», »i stort sett riktigt» och »tveksam, vet ej» till >>i stort sett felaktigt» och »helt och hållet fel- aktigt».

Dessutom har påståendena varierats med avseende på med vem, var, hur, hur mycket

1 APU=Alkoholpolitiska Utredningen.

och när det är lämpligt/olämpligt att kon- sumera alkohol.

Motiveringar för valet av skallyp

Många skäl kan åberopas för valet av skal- typ. Likertskalan har bl. a. följande förde- lar framför t. ex. Thurstone- och Guttman- skalorna.

1. Det är enklare att formulera kumulativa påståenden, som Likertskalan bygger på, än differentierande påståenden, som Thurstoneskalan bygger på. Guttmanska- lan består också av kumulativa påståen— den, som dock dessutom skall bilda en kumulativ itemserie, vilken kan vara svår att konstruera. (Se t. ex. Swedner).

2. Av den första motiveringen följer, att även ekonomiska skäl talar för Likert- skalan.

3. Om en Likertskala erhållits på konven- tionellt sätt med ledning av Dp-värdena, kan några eller flera av de erhållna ku- mulativa påståendena bilda en kumula- tiv itemserie, dvs. en del av eller hela Likertskalan kan samtidigt vara en Gutt- manskala.

4. Användandet av kumulativa påståenden möjliggör en endimensionalitetsanalys med hjälp av t. ex. faktoranalys. Diffe- rentierande items endimensionalitet är svårare att få grepp om (se t. ex. Swed- ner).

5. Skalor av Likerttyp kräver ringa respon— dentinformation, vilket gör skalan spe- ciellt lämpad för stora material.

Det är givet att denna skaltyp också har vissa nackdelar, såsom dess brist på preci- sion. Med hänvisning till ovan nämnda för- delar valdes dock en skala av Likerttyp.

Motiveringar för valet av enskilda påståenden

Påståendena har formulerats av medarbe- tarna i gruppen för alkoholforskning vid sociologiska sektionen, Statens institut för folkhälsan. Experter från olika områden (medicin, social verksamhet etc.) intervjua-

des. Härvid erhölls många uppgifter om re- levanta aspekter, som borde vara represen— terade i enskilda påståenden. Dessutom be- aktades erfarenheter från andra undersök- ningar som t.ex. de samnordiska vuxen- och ungdomsundersökningarna om alkohol- vanor (Bruun och Hauge samt Jonsson och Nilsson).

Någon detaljmotivering till vart och ett av de 49 påståenden som konstruerades kan inte anses vara påkallad. Dock kan nämnas att huvudvikten vid formuleringen av de olika påståendena har lagts vid att täcka den precisering av attityden till alko— hol som nämnts ovan. I övrigt har i så stor utsträckning som möjligt gängse regler vid formulering av påståenden följts (se t.ex. Payne).

En svårighet man stöter på i detta sam— manhang är att man inte har några säkra metoder för att i urvalet av påståenden täcka det >>innehållsliga universum» (uni- verse of content), som består av alla möj- liga påståenden som kan formuleras med av— seende på ett speciellt fenomen. Detta är en av de allvarligaste anmärkningar som kan göras mot attitydskalor. Men med hjälp av expertintervjuer, litteraturstudier etc. kan denna felkälla anses bli avsevärt reducerad.

Urvalet av godtagbara påståenden

Innan en totalpoäng beräknades för varje individ värderade en grupp oberoende be— dömare (sociologistuderande på Stockholms universitet) varje påstående med hänsyn till om det uttryckte en tillåtande eller icke— tillåtande attityd till alkohol och alkohol— bruk. Av ekonomiska skäl valdes sociologi- studerande i stället för ett representativt ur- val av målpopulationen.

Poängberäkningen utfördes genom att ett tilldelades det svar som visade en mycket tillåtande attityd till alkohol och fem till det svar som pekade på en starkt icke-till- låtande attityd. Alternativen mellan dessa två extremer gavs poängerna två, tre och fyra. Totalpoängen för varje individ beräk- nades genom summering av delpoängerna på alla 49 påståendena. Med hänsyn till to-

talpoängen valdes de två extremgrupperna (varje med n = 20) som hade den högsta (mest avståndstagande attityden till alkohol) respektive lägsta (mest tillåtande till alko- hol) poängen. Möjliga poängsummor varie- rade från 49 till 245. Fördelningen för den »högsta» gruppen varierade från 183 till 233 och för den »lägsta» gruppen från 105 till 145 .

En medelpoäng i varje grupp beräknades för varje påstående, vars diskriminationsför- måga bestämdes med ekvationen:

7YH — Å7L = DP Denna ekvation torde vara ett bra mått på diskriminationsförmågan (se t.ex. Ed- wards). Resultat som erhålles på detta sätt avviker mycket litet från det man får enligt den ursprungliga och mer arbetskrävande metod, som Likert skisserat.

För varje givet påstående är E'H me- delpoängen för den »höga» gruppen och XL medelpoängen för den »låga» gruppen, samt Dp : diskriminationsförmågan.

För en utförligare redogörelse om skal- konstruktion av denna typ hänvisas t.ex. till Selltiz och Edwards.

Presentation av APU -skalan

De 14 påståenden som hade den största diskriminationsförmågan valdes ut för att ingå i RUS.1 Den möjliga medelpoängen för varje grupp på varje påstående gick från ett till fem. Den möjliga diskriminations- förmågan gick från noll till fyra (absoluta Värden). De 14 påståenden som valdes ut samt deras diskriminationsförmåga framgår av nedanstående tabell, där påståendena är ordnade efter det nominella Dp—värdet. Dessa 14 påståenden antogs mäta en enda attityd, som huvudsakligen konstitueras av inställningen till alkoholbruk och samhällets alkoholpolitik. Fastän påståendena är av— sedda att mäta alkoholattityden, kan man dock inte dra den slutsatsen att skalan mä- ter endast denna attityd, dvs. att den är endimensionell. Detta trots kännedom om påståendenas diskriminationsförmåga. De påståenden som angivits ovan kan omfatta

Tabell 3.1. Dp-värden för de 14 påståendena i APU-skalan.a

Dp-

Påstående värde 11. Alla alkoholdrycker borde få köpas

fritt i livsmedelsbutikerna. +3.15 d. Lättvin borde försäljas i livsmedels-

butikerna. + 3.15 1. All starksprit borde förbjudas. ——3.05 m. Motboken borde återinföras. ——2.85 e. Det är okvinnligt att dricka snaps. —2.80 b. En man bör ej dricka sprit i sina

minderåriga barns närvaro. —2.50 0. Möjligheten att avstänga folk från

inköp i systembutikerna borde utnytt- jas i större utsträckning. —2.50 j. Föräldrar bör låta sina barn smaka

på vin i hemmet. +2.45 g. Legitimationskontrollen på system-

bolagen borde skärpas. —2.3O a. På ungdomsfester kan man gott ser—

vera vin. +2.30 f. Då endast kvinnor träffas bör ej

starksprit förtäras. ——2.20 i. Berusade ungdomar borde bestraffas

hårdare av samhället. —2.20

k. Spritfria bjudningar blir lätt stela. +2.20 h. Åldersgränsen på systembolaget borde sänkas till 18 år. +2.15

& Bokstaven framför varje påstående svarar mot dess placering i RUS-formuläret.

åtskilliga attityddimensioner. Den senare analysen får klargöra huruvida endimen- sionalitet föreligger.

Prövning av APU -skalan

Här skall ges en presentation av hur denna undersökning är upplagd. En modell för konstruktion och prövning av APU-skalan skall presenteras.

Först skall konstateras att stegen I—IV ut- fördes i en metodstudie. (Björkman 1969.) Steg V kan sägas vara slutresultatet av den- na analys. Stegen VI och VII utfördes i RUS, där APU-skalan ingick som mätin- strument.

Avsikten i nämnda metodstudie var att skapa en endimensionell skala. Med hjälp

1 RUS är förkortning för RiksUnderSök- ningen, vilken genomfördes i form av en post- enkät på ett representativt urval av svenska folket i åldrarna 15—70 år 1968. Urvalet om- fattade drygt 3 000 individer vilkas alkoholvanor studerades.

l

Innehållsligt universum (universe of 1 content) avseende alkohol.

Expertintervjuer, litteraturstudier 11 och egen forskning i t t' III | 49 påståenden ! ä;??éllååägn av i. | Dp-metoden enligt Likert | IV i 14 kumulativa påståenden; V APU-skalan J iReliabili- Pröw gtetsanalys ning ............ & av _— _— —— '_'—— T APU- v1va- ska- Kluster- Faktor- Sigg—nan- Hypotes- lenta mät- lan VII analys analys l prövning metoder ana ys jämförs J

av expertintervjuer, litteraturstudier, egen forskning samt den senare använda Dp- metoden bör en viss garanti för endimen- sionalitet ha åstadkommits.

Eftersom kritik dock har framförts mot Dp-metoden, beslöts att pröva den erhållna skalan på ett nytt material. Skalan använ- des i RUS och avsikten var att på detta nya material pröva om den var endimen— sionell. Dessutom måste skalans validitet och reliabilitet uppskattas.

Validitetsanalys

Ett mått på APU-skalans validitet är mycket svårt att konstruera. Såväl skalans logiska eller teoretiska validitet som dess empiriska validitet prövades.

Om mätinstrumentet har logisk validitet (se t. ex. Cronbach och Meehl) innebär det att 1. man mäter det man avser att mäta.

2. då man utgår från den nominella defi-

nitionen av en egenskap hos mätinstru- mentet (här: att mäta attityden till al- kohol) och på så sätt kan förutsäga hur denna egenskap samvarierar med andra egenskaper, är det den logiska validite- ten hos mätningen av denna egenskap som man prövar.

Detta innebär att en hypotesprövning är en prövning av den logiska validiteten, som av Cronbach och Meehl betecknas såsom teoreå tisk validitet (construct validity). Denna typ av validitet prövas enligt Cronbach och Meehl (1955) genom »an analysis of the meaning of test scores in terms of psycho— logical concepts» .

Cronbach anser att »construct validity is established through a long-continued inter- play between observation, reasoning, and imagination». Detta innebär, att man så- som validitetskriterium kan använda sig av ett kriterium, som man på logisk och in- tuitiv väg resonerat sig fram till med led- ning av sin erfarenhet.

En prövning av teoretisk validitet kan så- ledes göras enligt följande tre steg:

1. Bestämning av vilka »constructs» (i vårt fall: attityden till alkohol) som det ak- tuella testet anses mäta. Cronbach me- nar att här ges utrymme för fantasin, som dock skall baseras på observation eller logisk analys av testet.

2. Hypoteser härleds ur den teori man har med avseende på de aktuella »con- structs». Detta innebär att man gör en logisk analys av sin teori.

3. En empirisk studie görs, för att pröva de uppställda hypoteserna.

Steg 1 kan anses ha behandlats tillräckligt i det föregående, varför endast stegen 2 och 3 skall behandlas i fortsättningen.

Eftersom ett hypotessystem också bygger på resultat från andra undersökningar, kan hypotesprövningen jämväl anses belysa den empiriska validiteten.

Validitetsanalysen gjordes av skäl som nämnts med hjälp av en hypotesprövning, som redovisas nedan.

Ett mått kan sägas ha godtagbar validitet om resultaten stämmer med vissa, på för- hand uppställda teorier eller hypoteser. På grundval av i litteraturen redovisade resul- tat, teorier och definitioner har vissa hypo- teser formulerats. De variabler som förut- sades ha samband med attityden till alko- hol kommer nedan att operationellt defini- eras. Hypoteserna testades med hjälp av chi—square.

Genomgående har attitydpoängsumman korstabulerats med dikotomiserade varia- bler. Avsikten med detta förfaringssätt var bl. a. att underlätta tolkningen av chi-square- analysen. Dessutom kunde intresset fokuse- ras på t. ex. extremkategorier på en viss va— riabel. Således kunde stor- och småkonsu- menternas attityder jämföras, medan grup- pen konsumenter som hade en konsumtion, som låg någonstans mellan dessa extremvär- den, lämnades utanför analysen. Hypote- serna var preciserade i mätbara termer. På så sätt var det möjligt, att från det i RUS använda enkätformuläret inhämta data, som kunde ligga till grund för en hypotespröv-

ning. Hypoteserna berör i huvudsak tre om- råden:

I. Bakgrund II. Konsumtion III. Konsumtionshistorik

Nedan redovisas under respektive område de hypoteser som prövats.

I. Bakgrund

Med avseende på bakgrundsdata antogs, att det förelåg beroende mellan å ena sidan attityden till alkohol och å andra sidan Hn kön Män har en mer tillåtande attityd än kvinnor Hm ålder Unga (—25 år) har en mer tillåtande attityd än äldre (46— år) H13 födelselän Födda i högkonsumtionslän (här: Stock- holms stad) har en mer tillåtande atti- tyd än de som är födda i lågkonsum- tionslän (här: Jönköpings län) HM boendelän Boende i högkonsumtionslän (här: Stockholms stad) har en mer tillåtande attityd än de som bor i lågkonsum- tionslän (här: Jönköpings län)

Hm utbildning De med akademisk examen och/eller studentexamen har en mer tillåtande attityd än de med enbart folkskola el- ler motsvarande Hm nykterhetsorganisering Icke medlemmar har en mer tillåtande attityd än medlemmar Hm socialgrupp Individer i socialgrupp I+II har en mer tillåtande attityd än individer i so—

cialgrupp III.

II. Konsumtion

Beträffande olika mått på konsumtionen av alkohol antogs, att det förelåg ett beroende mellan å ena sidan attityden till alkoholbruk och å andra sidan

konsumtionsstorlek (ett index används som mått på årskonsumtionen) Personer i kategorin 5,0 liter ren al-

kohol eller mer per år har en mer till- låtande attityd än de som uppger sig konsumera 0,4 liter eller mindre.

Hm, konsumtion — ej konsumtion Konsumenter har en mer tillåtande at- tityd än icke-konsumenter

Hm, frekvens storkonsumtion De konsumenter som uppger sig nå— gon gång per månad eller oftare dric- ka 1 helflaska vin eller 1 halvflaska sprit har en mer tillåtande attityd än de konsumenter som uppger sig aldrig göra detta. Hm respondentens uppfattning om sina

alkoholvanor De som uppger sig ha alkoholvanor motsvarande »måttlig förtäring» har

en mer tillåtande attityd än de som uppger »förtäring någon enstaka

gång».

III. Konsumtionshistorik

Med avseende på olika frågor om respon- dentens konsumtionshistorik antar vi, att det finns ett beroende mellan å ena sidan attityden till alkoholbruk och å andra sidan

Hrm om man under uppväxttiden blivit bju- den på alkohol i hemmet De som blivit bjudna har en mer till- låtande attityd än de som inte blivit bjudna. Hum åldern då man första gången blev bju- den på alkohol i hemmet De som blivit bjudna på alkohol i hemmet innan de fyllt 16 år har en mer tillåtande attityd än de som blivit bjudna i 16—25-årsåldern. Hm3 faderns alkoholvanor under respon- dentens uppväxttid De vilkas fäder var konsumenter har en mer tillåtande attityd än de vilkas fäder var icke-konsumenter.

Av analysen framgår, att av de 14 hypote- serna som prövats med chi-square har sig-

Tabell 3.2. Sammanfattning av analysen ut— förd med chi-square.

Hypotes Kön Riktning p-värde + = enl. hypotesen —— = ej enl. hypotesen

Hu män +

kv_ + ] 0,001

Hrz män + 0,001

kv. + 0,001 H13 män + 0,010 kv. + 0,020 H14 män + 0,010 kv. + 0,010 Hls män + 0,001 kv. + 0,001 Hls män + 0,001 kv. + 0.001 H17 män + 0,001 kv. + 0,001 Hm män + 0,001 kv. + 0,001 Hm män + 0,001 kv. + 0,001 Hm män + 0,001 kv. + 0,050 Hn4 män + 0,001 kv. + 0,001 Hnn män + 0,001 kv. + 0,001 Hmz män — 0,200 kv. —— 0,200 Hrm män + 0,001 kv. + 0,00]

nifikanta skillnader i enlighet med hypo- teserna erhållits i 13 fall.

Ovanstående tabell utgör en samman- fattning av den utförda analysen. Med p- värden avses den signifikansnivå där det erhållna chi-square-värdet är signifikant. P- värden 50,05 betraktas här som signifi- kanta. Om man med ett signifikant p-värde avser värden mindre eller lika med 0,05, är det endast hypotesen Hum, som inte uppfyller detta krav. För denna hypotes kan således ej konstateras något beroende mellan å ena sidan attityden till alkohol och å andra si- dan ålder, då man första gången blev bju— den på alkohol i hemmet.

Reliabilitetsanalys

Ett index kallat olämplighetsindex, som ock- så avsågs mäta attityden till alkohol, har

använts såsom ekvivalent mått till APU- skalan.

Information om respondenternas attityd till alkohol erhölls här med hjälp av frå- gan: >>I vilka sammanhang tycker Ni det är olämpligt att dricka starksprit?» Respon— denterna fick kryssa för ett eller flera av tio alternativ.

På så sätt kan ett kvantitativt mått, ett »olämplighetsindex», beräknas genom att räkna antalet kryss vederbörande markerat. Ju fler kryss på de tio alternativen, desto mer avståndstagande attityd till alkohol.

Den jämförelse som gjorts mellan APU- skalan och olämplighetsindex visar på en god överensstämmelse. Om reliabiliteten mäts på detta sätt, måste skalan sägas vara reliabel.

Sambandet mellan de båda metoderna, APU-skalan och olämplighetsindex, mättes med såväl chi-square, gamma som con- tingency coefficient. Analysen visade att sambandet var signifikant.

Analys av endimensionaliteten

Analysen av endimensionaliteten baserades

såsom tidigare nämnts på RUS-responden-

ternas svar på APU-skalan. Endimensionalitetsanalysen genomfördes

på följande sätt:

a. Klusteranalys (Elementary Linkage Ana- lysis) b. Faktoranalys c. Guttmanskaleanalys

Skälet till att tre olika analysmetoder an- vänts för analys av endimensionaliteten var, att olika författare tidigare använt olika metoder och att en jämförelse mellan ut- fallen måste anses värdefull ur metodsyn- punkt. Dessutom är dessa tre metoder de vanligast förekommande metoderna för analys av endimensionaliteten i skalor av den aktuella typen.

Faktoranalys är förmodligen den metod som oftast rekommenderas för analys av denna typ. Resultatet av samt gången vid analysen redovisas nedan för varje metod.

Utan empirisk prövning kan man inte påstå att mer än en dimension mättes med de påståenden som ingår i skalan. Detta med- för att något förfaringssätt måste väljas för att bestämma huruvida så var fallet. Någon form av klusteranalys kan i detta fall vara lämplig. Många författare rekommenderar en dylik typ av analys (se t. ex. Boalt).

Metoder för klusteranalys har omnämnts av en mängd författare. Nästan alla meto- der börjar med en bestämning av en lägre gräns för korrelationskoefficientens storlek. Denna gräns måste överskridas av de på- ståenden som ingår i de erhållna klustren. När detta minimum har fixerats, blir fast- ställandet av klustren ett sökande efter kopplingar. En koppling definieras som ett signifikant samband, dvs. en koefficient större än detta tillåtna minimum.

En svaghet med denna metod är det god— tyckliga bestämmandet av den lägre gränsen för att medtagas i klustret. En metod för klusteranalys, känd som »elementary link- age analysis», löser detta problem genom att definiera sambandet som »det största associationsindex som en variabel har med någon eller alla andra variabler» (Mc Quitty).

Elementary linkage analysis är den klus- teranalysmetod som användes för att analy- sera attitydpåståendena i APU-skalan.

I figur 3.2 visas »släktskapet» mellan de olika påståendena mätt med nämnda ana- lysmetod. Av figur 3.2 framgår att analysen resulte— rar i två kluster (I och II). I det första och största klustret finns 11 av de 14 påståen- dena. De tre resterande påståendena bildar ett särskilt kluster. Men det bör observeras att såväl påstående e som påstående f har en viss koppling, dock ej signifikant, till klus- ter I, främst med påstående l:

e 216 I f 0,_31_ I

Påstående b har mycket ringa koppling med kluster I. Dess största korrelation erhålls med påstående c:

b 0,11 c

Linkage Analysis (Klusteranalys). Dubbla streck markerar korrelationer (produktmo- ment) större än 0,50.

1._ Away'wg _jzcazzl ] .40 0.2 |o.42 a l. m Lonz "054 1 11. 0.5 e— |0.31 b

b. Faktoranalys

Elementary Linkage Analysis påstås enligt McQuitty ibland ge »resultat mycket nära, eller till och med identiska med de som fås genom roterad faktoranalys». De attityd- påståenden som ingick i APU-skalan fak- toranalyserades, för att ytterligare klarlägga huruvida attitydskalan var en- eller flerdi- mensionell.

I faktoranalys tänker man sig underlig- gande dimensioner, vilka »verkligen exis- terar», men som endast bristfälligt mätts med givna påståenden. Ett av de problem som framkommer genom denna uppfatt- ning är specificeringen av denna dimen- sion. Vanligen sammanför man påståendena i »variabelknippen» eller faktorer så, att inom ett givet »knippe» de inbördes korre- lationerna är höga medan korrelationema mellan »knippena» är relativt låga. Om så är fallet, kan man göra det teoretiska an- tagandet, att de höga inbördes korrelatio- nerna inom varje »knippe» beror på en- dimensionalitet. Genom att undersöka de påståenden som finns i ett »knippe» kan det vara möjligt att specificera denna di- mension och därmed ersätta ett stort antal påståenden, som har litet teoretiskt värde, med ett färre antal teoretiskt sett bättre påståenden (Blalock).

Faktoranalys används här som en för- klarande teknik till de praktiska problemen med att fastställa kriterier för konstruktion av en attitydskala (Blalock och även Ha— good och Price).

Korrelationsmatrisen faktoranalyserades

signifikanta faktor som erhölls.

Påstående Faktorladdning [. All starksprit borde förbjudas. 0,67 d. Lättvin borde försäljas i livsmedels-

butikerna. 0,65 n. Alla alkoholdrycker borde få köpas

fritt i livsmedelsbutikerna. 0,65 m. Motboken borde återinföras. 0,60 j. Föräldrar bör låta sina barn smaka

på vin i hemmet. 0,53 g. Legitimationskontrollen på system-

bolagen borde skärpas. 0,53

0. Möjligheten att avstänga folk från in- köp i systembutikerna borde utnyttjas i större utsträckning. 0,50 h. Åldersgränsen på systembolaget borde sänkas till 18 år. 0,49 e. Det är okvinnligt att dricka snaps. 0,49 &. På ungdomsfester kan man gott serve- ra vin. 0,47 f. Då endast kvinnor träffas bör ej stark- sprit förtäras. 0,46 i. Berusade ungdomar borde bestraffas hårdare av samhället. 0,38 k. Spritfria bjudningar blir lätt stela. 0,38 b. En man bör ej dricka sprit i sina min- deråriga barns närvaro. 0,15

genom att man använde ett varimax kri- terium och ortogonal rotation. Antalet fak- torer bestämdes till de som var signifikan- ta.1 Tabellen ovan visar på förekomsten av en signifikant faktor.

Om minimumladdningen sätts till 0,4, kan påstående b sägas hamna utanför faktorn. Påståendena i och k utgör gränsfall.

Eftersom endast en signifikant faktor kan konstateras och dessutom faktorladdningar- na för 13 av de 14 påståendena är att be- trakta som tillfredsställande, blir slutsatsen, att faktoranalysen pekar på förekomsten av en enda dimension i attitydskalan. Denna faktor/ dimension kan betraktas som en »bakomliggande variabel», som »förklarar» större delen (här: 83,5 %) av korrelatio- nema mellan de 14 påståendena.

Dimensionen kan etiketteras »alkoholat- tityddimension» och kan anses rymma aspekter såsom hur restriktiva eller accep- terande individerna är med avseende på bruket av alkoholdrycker och samhällets

1 Guttman (1954) visar, att faktorer med egen- värden större än 1 med stor sannolikhet är

signifikanta.

alkoholpolitik enligt den definition av alko- holattityden som tidigare gjorts.

En kritisk synpunkt på den gjorda faktor- analysen är att produktmomentkorrelations- koefficienten ('xy) har använts vid fram- räkning av korrelationerna mellan de 14 på- ståendena. En förutsättning vid användan- det av 1'xy är att skalan är en intervall- el- ler kvotskala (Riley). Då ingen standardi- sering utförts, måste här göras det löst grun- dade antagandet att så är fallet.

c. Guttmanskaleanalys (Guttman 1944—45, —47a, —47b, —50a och —50b)

Om en samling påståenden konstituerar en Guttmanskala, innebär detta att en person med en mer positiv attityd än en annan person också måste vara lika eller mer posi- tiv i sin respons på varje påstående än den andra personen. Om individernas svar på en samling påståenden uppfyller dessa krav sägs påståendena bilda en endimensionell skala. Eftersom Guttman inte anvisar någon lämplig väg att konstruera dylika påståen- den, kan det anses ankomma på den en- skilde forskaren hur han/hon går tillväga. Guttman (1945) ger endast den ledningen att intuition och erfarenhet skall styra fors- karen vid valet av påståenden ur det »inne- hållsliga universum» (universe of content). I denna undersökning har, såsom nämnts, påståendena valts ut enligt den metod som Likert skisserat. Denna metod har beskrivits ovan.

Eftersom Guttmanpåståenden skall ha dikotoma svarsalternativ, har svarsaltema- tiven dikotomiserats. Detta har gjorts så, att svaret på påståendet räknas som tillåtan- de endast då respondenten angivit ett av de två svarsalternativ som uttrycker en till- låtande attityd.

För att mäta endimensionaliteten med hjälp av Guttmans reproducerbarhetskoeffi- cient,l gjordes ett slumpmässigt urval bland enkätrespondentema (n: 123), som sedan studerades med avseende på deras svars— mönster.

Sedan beräknades reproducerbarheten för de fyra »bästa» Guttmanpåståendena, de

fem »bästa» etc. tills alla fjorton påståen- dena inkluderats. Bland de fyra »bästa» påståendena finns de fyra påståenden som har minsta antalet »felmarkeringar» etc. Gången vid analysen har varit följande:

1. Individerna ordnas efter hur tillåtande deras attityder är.

2. Påståendena ordnas med hänsyn till hur många individer som på detta påstående uttryckt en tillåtande attityd. Praktiskt innebär detta att antalet plustecken sum.- meras för varje påstående.

3. Om påståenden och individer ordnats såsom beskrivits i punkterna 1 och 2, menas med »felmarkering» ett svar som stör helhetsintrycket. T.ex. kan nedan- stående svarsmönster tänkas: "

Indi- Påstående vid ___— abcdefghijklmn

A ++++++++ —————— B ++++—-++ ——————— c ++———+ ————————

Här antas påståendena vara ordnade efter hur tillåtande de är gentemot attitydobjek- tet. Påstående n antas vara mest och på- stående a minst tillåtande. I detta exempel markeras ett tillåtande svar med + och ett avvisande med —. »Felmar- keringarna» har inringats. För individ A kan inga »felmarkeringar» konstateras, men individerna B och C har vardera en »fel- markering». Principen är, såsom framgår av exemplet att beräkna det minsta möjliga antalet »felmarkeringar» för respektive in— divid.

Av tabell 3.4 framgår att för hela APU-ska- lan (14 påståenden) är reproducerbarheten : 0.83. Reproducerbarheten 2 0.90 erhål- les för åtta påståenden. Allardt har erhållit fem till sex alkoholpåståenden med så hög reproducerbarhet. De funna resultaten får tydas så, att APU-skalan i viss utsträckning likaväl kan användas som Guttmanskala. Flertalet av påståendena uppfyller kraven, som ställs på Guttmanpåståenden. Eftersom

Zfel _ 'Z' rätt

1R . = 1-— ep star star

t. o. m. 14 påståenden.

Antal Påståenden Sum— Sum— Re— på- ma ma produ- ståen- fel svar cerbar- den hets- koeffi- cient 4 1, m, c, g 24 492 0,95 5 l, m, c, g, h 38 615 0,94 6 l, m, i, c, g, h 57 738 0,92 7 ], rn, e, i, c, g, h 84 861 0,90 8 l, m, e, i, n, c, g, h 103 984 0,90 9 l, m, e, i, a, n, 0, g, h 129 1 107 0,88 10 1, m, e, f, i, a, 11, c, g, h, 153 1 230 0,88 11 l, m, (1, e, f, i, a, n, e, g, h 189 1 353 0,86 12 l, m, (1, e, f, i, a, n, k, e, g, h 215 1 476 0,85 13 l.m.d.e,i.f.i,a. n, k, e, g, h 253 1 599 0,84 14 1! mv d, bs caj, f) i, a, n, k, e, g, h 287 1 722 0,83

en helt perfekt Guttmanskala är mycket svår, för att inte säga omöjlig, att konstrue- ra, har Torgerson anvisat regler, som inne— bär att skalan trots vissa fel kan accepteras. De sexreglerna är:

1. Reproducerbarhetskoefficienten skall va- ra större eller lika med 0.90. Minst 10 påståenden skall, om de är di- kotoma, ingå i skalan.

3. Ingen kategori av påståenden bör inne- hålla mer än 80 % av individerna.

4. Felaktiga svarsmönster får inte uppträda systematiskt.

5. Alla enskilda påståenden skall ha en re- producerbarhet om 0.85 eller mer.

6. Ingen kategori av påståenden får till mer än 50 % bestå av skalfel. En skala som uppfyller alla krav utom det första kallar Guttman för kvasiskala. Många författare (t. ex. Boalt, m.fl.) me- nar, att »det är nästan omöjligt att, an- nat än i triviala sammanhang, åstadkomma en skala, som uppfyller alla sex kraven». De flesta, i praktiken, använda Guttman- skaloma innehåller mellan tre och sex på- ståenden. Man menar att de sex kraven kan tjänstgöra som en idealmodell, med vilken den erhållna skalan kan jämföras. Enskilda påståendens reproducerbarhet 19

Tabell 3.4. Reproducerbarheten hos 4, 5

påståenden.

Påstående Summa Summa Reproducer- fel svar barhet a 22 123 0,82 b 38 123 0,69 c 11 123 0,91 d 28 123 0,77 e 17 123 0,86 f 26 123 0,79 g 10 123 0,92 h 16 123 0,87 i 15 123 0,88 j 35 123 0,72 k 30 123 0,76 1 10 123 0,92 m 13 123 0,89 n 18 123 0,85

framgår av tabell 3.5 . Av tabellen framgår att de åtta påståendena (1, m, e, i, n, c, g och h) som hade en ge- mensam reproducerbarhet på 0.90 har en individuell reproducerbarhet som är lika med eller större än 0.85.

För dessa åtta påståenden kan sägas att de flesta av Torgersons krav är uppfyllda. Kravet på antalet påståenden kan emeller- tid inte sägas ha uppfyllts. Om påståendean- talet utökas till 10, får APU-skalan, enligt Guttmans terminologi, karakteriseras som en kvasiskala.

Avslutningsvis kan den reflektionen gö- ras, att sannolikheten är mycket liten, att det erhållna resultatet rent slumpmässigt skulle inträffa. Dessutom kan erfarenheter- na från faktor- och klusteranalysen jämfö- ras med resultaten från Guttmanskaleana- lysen, vilket innebär att man kan jämföra resultaten från tre oberoende mätmetoder. De tre metoderna ger mycket lika resultat. Trots dessa iakttagelser bör dock Guttman- skalan prövas på ett nytt material, innan man kan avge ett definitivt omdöme om APU-skalans användbarhet som Guttman- skala.

Sammanfattande kommentar till endimensionalitetsanalysen

Alla tre analysmetoderna gav resultat som tyder på att den använda Likertskalan är

Tabell 3.5. Reproducerbarhet för enskilda

endimensionell och Guttmanskaleanalysen visar att skalan i viss utsträckning också kan användas som Guttmanskala.

Både faktor- och komponentanalysen vi- sade att påstående b är det påstående som mest stör endimensionaliteten. Även Gutt- manskaleanalysen tydde på ett dylikt för- hållande.

Påstående b (»En man bör ej dricka sprit i sina minderåriga barns närvaro») är förmodligen så formulerat, att de som är tillåtande till alkohol tvekar att säga att detta är »helt och hållet felaktigt». Orsa- ken till detta är troligen att attityden till alkohol får ge vika för attityden till minder- åriga barn och vad som är passande att göra i deras närvaro.

Kommentarer avseende några av APU— skalans för- och nackdelar.

a. Är hela »the universe of content» representerat?

Detta är en fråga som är relevant för alla attitydskalor. Antag att vi avser mäta atti- tyden till alkohol. Vidare antas denna atti— tydvariabel ha följande utseende:

Figur 3.3. Teoretiskt attitydkontinuum av- seende attityden till alkohol.

Tillåtande attityd

Avstånds- tagande attityd

Tveksamma

Här förutsätts således skalan täcka hela det »innehållsliga universum» med avseende på attityden till alkohol.

Vill man empiriskt mäta denna attityd med hjälp av t.ex. en skala av Likerttyp följes gängse metodik:

a. att insamla ett stort antal påståenden b. att välja ut de påståenden som differen— tierar bäst mellan de med hög totalpoäng

(tillåtande attityd) och de med låg (icke- tillåtande attityd). Dessa påståenden får bilda skalan. Urvalet av påståenden samt den empiriskt utprövade skalan kanske endast täcker en del av det verkliga attitydkontinuet, t.ex. den del som finns mellan a och b i figur 3.4.

Figur 3.4. Teoretiskt och empiriskt (a—b) attitydkontinuum. Tillåtande Avståndstagande attityd attityd

I | | |

a b

Det är uppenbart, att de som hamnat mitt på skalan a—b inte kan kallas »tvek- samma» eftersom de ju egentligen är ganska avståndstagande. De enda kategorier som bör etiketteras i a—b-skalan är extremema. Och då får detta ske med motiveringen, att de respondenter som hamnar till höger på denna skala onekligen är förhållande— vis mindre tillåtande än de som hamnar till vänster på skalan.1

Man kan också tänka sig att skalan täc- ker från varandra skilda delar av det teo- retiska attitydkontinuet.

Hur skall en felkälla av nämnda karaktär reduceras? Vår åtgärd blev att lägga ner mycket arbete på formuleringen av det ursprungliga, stora antalet påståenden, och att göra litteraturstudier och expertintervju- er, för att på så sätt få ytterligare kunskap i ämnet. Det bör emellertid konstateras, att det inte finns någon metod för kontroll av nämnda felkälla.

b. Tidsfaktorn

APU-skalan kan givetvis inte betraktas så— som en permanent gångbar skala. Det måste fortgå en kontinuerlig kontroll på så sätt, att skalans kvalitet testas ur olika aspekter även i fortsättningen.

c. Tänkbart användningsområde

Skalan är flexibel i den meningen, att på- ståenden i skalan kan bytas ut i syfte att gö- ra skalan mer målgruppsanpassad. Den pre-

1 Rent generellt kan, enligt Newcomb, värdet 0 på ett attitydkontinuum ha åtminstone tre olika innebörder: a) ambivalent inställning. b) medvetet likgiltig inställning. c) attitydobjektet kan vara helt irrelevant eller okänt för individen. Detta medför större svårigheter vid tolkningen av neutrala attitydvärden än vid extrema.

senterade samlingen om 14 påståenden kan anses vara anpassad till målgruppen sven- ska män och kvinnor i åldern 15—70 år (RUS). I samband med att APU under 1968 lät genomföra en riksomfattande alkohol- undersökning (vanor, inlärning och historik var huvudområden) på ungdomar i åldern 15—25 år (UNG), valdes de påståenden bland de ursprungliga 49 som diskriminera- de bäst just i denna grupp. Den så erhållna skalan kom att avvika något från den i denna rapport redovisade skalan, dock i ringa ut- sträckning.

d. Endimensionalitet

Tre metoder har använts för prövning av endimensionaliteten. Såväl klusteranalys som faktor- och Guttmanskaleanalys visar, att skalan kan betraktas som endimensio- nell. Det enda påståendet som stör detta helhetsintryck är påstående b, som med al- la tre analysmetoderna är sämst. Detta på— stående skulle därför i framtida under- sökningar kunna utgå ur skalan.

e. Validitet

Den hypotesprövning som gjordes för att pröva validiteten visar, att endast en av de fjorton hypoteserna inte kan verifieras. Mätt på detta sätt kan skalan således an— ses vara valid för sitt ändamål.

f. Reliabilitet

Den jämförelse som gjorts mellan APU- skalan och olämplighetsindex visar på en god överensstämmelse. Om reliabiliteten mäts på detta sätt, måste skalan sägas vara reliabel.

Litteraturförteckning

Adorno, T. W. et. al. The authoritarian per- sonality. New York 1950. Allardt, E. "Drinking Norms and Drinking Habits”. Ur Drinking and Drinkers: Three Papers in Behavioral Sciences, E. Allardt, T. Markkanen och M. Takala, Helsingfors 1957. Björkman, N.-M. En jämförelse mellan en-

kät— och intervjumetodik vid insamling av data om alkoholbruk. Stockholm 1969. Blalock Jr., H. M. Social Statistics, s. 383— 384 samt 389, New York, 1960. Boalt, G. Arbetsgruppen. Stockholm 1954. Boalt, G., Eriksson, R., Jonsson, E. Att un- dersöka beteende, s. 132, 1968. Bruun, K. och Hauge, R. Drinking habits among northern youth. 1962. Bruun, K. Drinking behaviour in small groups, An experimental study, Helsingfors 1959. Bruun, K. Significance of Role and Norms in the Small Group for individual Behavioral Changes while Drinking, Quart. J. Stud. Alc. Vol. 20, 1959. Cronbach, L. J. Essentials of psychological testing. 2:a uppl., kap. 5. Cronbach, L. J., och Meehl, P. E. Construct validity in psychological tests. Psychol. Bull., 52, s. 281—302, 1955. Edwards, A. L. Techniques of attitude scale construction, s. 155, New York 1957. Guttman, L. A. An outline of some new methodology for social research. Israel In- stitute for Applied Social Research, Jerusa— lem 1954. Guttman, L. A. A basis for scaling qualita- tive data. American Sociological Review, 9, s. 139-150, 1944. Guttman, L. A. Questions and answers about scale analysis. Research Branch, Information and Education Division, Army Service Forces. Report D-2, 1945. Guttman, L. A. On Festingers evaluation of scale analysis. Psychol. Bull., 44, s. 451—465, 1947 a. Guttman, L. A. The Cornell technique for scale and intensity analysis. Educ. psychol. Measmt. 7, s. 247—280, 1947 b. Guttman, L. A. The problem of attitude and opinion measurement, I S. A. Stouffer m. fl., Measurement and Prediction, Princeton, N. J.: Princeton Univ. Press, s. 46—59, 1950 &. Guttman, L. A. The basis for scalogram analysis. I S. A. Stouffer m.fl., Measure— ment and Predicition, Princeton, N. I .: Princeton Univ. Press, s. 60—90, 1950 b. Hagood, H. J. och Price, D. C. Statistics for sociologists, s. 526—547, New York 1952. Jonsson, E. och Nilsson, T. Samnordisk un- dersökning av vuxna mäns alkoholvanor, Stencil, Stockholm 1969. Katz, D. The Public Opinion Quarterly, 24, s. 163—204, 1960. McQuitty, L. L. Elementary Linkage Ana- lysis for Isolating Orthogonal and Oblique Types and Typal Relevancies, Educational and Psychological Measurement, 17, s. 207- 229, 1957. Newcomb, Th. M., Turner, R. H., Converse, P. E. Social Psychology. Routledge and

Kegan Paul. Andra reviderade upplagan, London 1966. Payne, S. L. The art of asking questions, Princeton 1951. Riley, M. Sociological Research II, Exer- cises and Manual, 1963, s. 138. Selltiz, C. et. al. Research methods in Social relations, s. 357—377, New York 1959. Swedner, H. Sociologisk metod, s. 124, Lund 1963.

En jämförelse mellan enkät- och intervjumetodik

vid insamling av data om alkoholbruk

Nils-Magnus Björkman

av data om alkoholbruk.1

Inledning

Ett allmänt förekommande problem vid studiet av alkoholvanor har varit att få kor— rekta intervjusvar från respondenterna. Det har funnits en tendens till underskattning av alkoholkonsumtionens storlek. Sålunda fann von Euler vid en undersökning 1955 [1] en dålig överensstämmelse mellan den försålda kvantiteten sprit under en 14-da- garsperiod och den av de intervjuade upp- givna konsumerade kvantiteten. Man be- räknas ha fått information om en tredje- del av den verkliga konsumtionen med en direkt fråga om hur mycket intervjuperso— nen konsumerade. Då man däremot ställde en indirekt fråga om hur mycket respon- denten trodde att en person i samma ål- der och av samma kön normalt brukade konsumera, understiger emellertid den be— räknade konsumtionskvantiteten den för- sålda kvantiteten med endast 3 %. Det finns med andra ord en klar tendens att underskatta den egna konsumtionen i in- tervjun, medan det däremot tycks gå bätt— re att uppskatta andras.

Vid Stiftelsen för alkoholforskning i Fin- land har bl.a. Klaus Mäkelä i en än- nu ej publicerad rapport av en intervjuun- dersökning [2] beräknat att han fått uppgift om 42 % av den reella konsumtionen. Det- ta kan visserligen betraktas som en klar förbättring jämfört med tidigare undersök- ningar, men visar samtidigt ånyo att en

En jämförelse mellan enkät- och intervjumetodik vid insamling

stor del av konsumtionen ej redovisas av respondenterna. En del av den ej redovi- sade konsumtionen kan tänkas bero på glömska, men en del kan troligen härle- das till att många respondenter upplever si- na alkoholvanor som ej helt socialt acceptab- la och därför medvetet eller omedvetet re- dovisar alkoholvanor som avviker från de faktiskt förekommande.

Under början av 1920-talet fördes en het debatt för och emot användandet av al- kohol, en debatt som nådde sin kulmen i och med förbudsomröstningen 1922. Nyk- terhetsrörelsen har vidare i många decennier haft en dominerande roll och man har häv- dat den totala avhållsamheten som en av si- na grundläggande principer. Motbokssyste— met som avskaffades 1955 var ett uttryck för en önskan från det svenska samhällets sida om en begränsning av alkoholkonsum- tionen. Faktorer av detta slag bör ha fått det svenska folket att uppleva alkoholbruket och framför allt storkonsumtionen som något från samhällets synpunkt mindre önskvärt. Ett ytterligare exempel på detta är den del av den nuvarande alkoholpolitiken som in- nebär att man propagerar för en övergång från alkoholstarka till alkoholsvaga drycker.

Underskattningen av den egna konsum-

1 Detta utgör en sammanfattning av En jäm- förelse mellan enkät- och intervjumetodik vid insamling av data om alkoholbruk, Nils-Mag- nus Björkman, sociologiska institutionen vid Stockholms universitet samt sociologiska sek- tionen, statens institut för folkhälsan, 1969.

tionen skulle sålunda kunna bero på rädsla för att det egna alkoholbruket inte är helt acceptabelt från social synpunkt. I intervjusi- tuationen söker respondenten därför troligen medvetet eller omedvetet ge intervjuaren en modifierad bild av sitt alkoholbeteende. Om detta är riktigt bör olika alkoholbeteenden vara sammankopplade med olika benägen- het att ge en felaktig redovisning i de fall beteendena skiljer sig i graden av social acceptabilitet. På samma sätt bör det före- ligga en skillnad i benägenheten till fel mel- lan grupper med olika inställning till det so- cialt acceptabla i alkoholbruk.

Under senare år har tanken framförts att problemet åtminstone till en del skulle kunna lösas med postenkäter, där respon- denten inte direkt har att redovisa sina al- koholvanor för en annan person, intervjua- ren. Upplevelsen av anonymitet bör sålun- da kunna bli större i enkäten trots att möj- ligheterna att identifiera enskilda individer i regel är desamma.

En genomgång av litteraturen visar att endast ett litet antal undersökningar direkt jämför intervju- och enkätmetoden, trots att ett stort antal artiklar och böcker behand- lar intervju- eller enkätmetodiken, dvs. för- delar och nackdelar vid användandet av respektive metod.

Albert Ellis [3] fann i en undersökning av kärleks- och familjeförhållanden bland 89 collegeflickor i USA att enkätmetoden var minst lika tillfredsställande som intervju- metoden vid insamling av data. Enkäten visade sig till och med i vissa fall få fram »mer avslöjande» svar än intervjun.

Franzén och Lazarsfeld [4] finner trots vissa svagheter hos enkäten i jämförelse med intervjun att respondenterna i enkä- ten oftare uppvisar ovanliga aktiviteter och intressen. Vidare nekar ett mycket större antal respondenter att uppge sin inkomst i intervjun än i enkäten.

En annan amerikansk undersökning ut- förd av Edward McDonagh och Leon Ro- senblum [5] redovisar inga skillnader mel— lan intervju- och enkätsvar. Populationen ut- gjordes av ett 20-procentigt systematiskt ur- val i en stad i Kalifornien. De två under-

sökta variablerna var klassidentifikation och religiositet.

Ytterligare en amerikansk undersökning behandlar den här aktuella problematiken. Metzner och Mann [6] fann sålunda vid en studie av anställda vid ett elektricitets- verk att personalen uppgav sig vara mer nöjd med cheferna, arbetet och framstegen på företaget när de blev intervjuade än när de fick besvara en enkät. Resultaten får dock betraktas med försiktighet då inga signifi- kansberäkningar redovisas.

En svensk undersökning av rökvanor ut- förd av Rune Cederlöf och Erland Jons- son [7] påvisar även skillnader mellan me- toderna. Populationen i detta fall har varit 200 tvillingpar. Enkätsvaren uppvisar stör— re andel rökkonsumenter och en mer varie- rad konsumtion än intervjusvaren.

I en artikel av Joseph Hochstim [8] redo— visas en jämförelse mellan tre typer av da- tainsamlingsmetoder, nämligen personliga intervjuer, telefonintervjuer samt postenkä- ter. Samma frågeformulär utnyttjades för samtliga tre metoder. Han fann bl.a. att kvinnorna i intervjun i större utsträckning än i enkäten uppgav att de inte drack öl (59 % mot 51%), vin (55 % mot 46 %) och starksprit (47 % mot 36 %). Vidare uppgav intervjupersoner oftare (44 %) än vad enkätpersonerna gjorde (30 %) att deras hälsa är utmärkt. Sammanfattningsvis kon- staterar emellertid Hochstim att metoderna praktiskt taget är lika vad gäller såväl ex- ternt som internt bortfall, jämförbarheten av resultaten samt svarens validitet. En- dast vad gäller kostnaden finner han en väsentlig skillnad, intervjun är en betydligt dyrare metod än enkäten.

Resultat från här relaterade studier av jämförbarheten mellan intervju— och enkät- metoderna tyder på att man skulle kunna få en mera fullständig kartläggning, eller åtminstone en mindre ofullständig kartlägg- ning, av svenska folkets alkoholvanor med enkäter än med personliga intervjuer. För att se om detta är riktigt skall i detta ar- bete göras en systematisk jämförelse mel- lan intervju- och enkätmetoden vid studium av alkoholvanor. Först undersöks om det

föreligger en skillnad av det slag man kan förvänta sig med utgångspunkt från de re- sultat som redovisas i de omnämnda arbe- tena, nämligen att enkätpersonerna i stör- re utsträckning än intervjupersonerna upp- ger alkoholbruk och även ett mer uttalat sådant. Om en sådan skillnad kan påvisas förväntar man sig att skillnadens storlek samvarierar, dels med frågornas känslighet, dels med respondenternas grupptillhörighet. Stora metodskillnader (varmed i fortsätt- ningen förstås skillnader i de resultat som kan erhållas vid användning av de båda metoderna) förväntas uppstå vid känsliga frågor. Vidare bör grupper för vilka alko- holkonsumtion anses som mindre socialt acceptabel uppvisa större skillnader mellan metoderna.

I den fortsatta framställningen skall först en formalisering av problemställningarna göras. Därefter presenteras uppläggningen och genomförandet av den empiriska un- dersökning som utförts för att belysa pro- blemställningarna. Resultaten redovisas i det därpå följande avsnittet och avslutningsvis diskuteras resultaten med utgångspunkt från de uppställda frågeställningarna.

Undersökningens problemställningar

Undersökningens målsättning är att jämföra data om alkoholbruk insamlade medelst in- tervjuer respektive postenkäter. De enskil- da problemställningarna behandlas i tre av- snitt enligt följande:

— Skillnader mellan alkoholdata insam— lade med intervju respektive postenkät.

— Metodskillnadernas samband med frå- geinnehållet.

— Metodskillnadernas samband med ka- tegoritillhörighet.

Skillnader mellan alkoholdata insamlade med intervju respektive postenkät

I anslutning till problemställningen om even- tuella skillnader mellan alkoholdata insam- lade med intervjuer respektive postenkät prövas grundhypotesen, att större andelar i enkäten än i intervjun redovisar alkohol-

beteenden som kan anses som mindre ac- ceptabla ur social synpunkt. Hypotesen byg— ger på resultat från jämförelser mellan en- käter och intervjuer, vid vilka man fun- nit en tendens till mer ärliga svar i enkä- ten när det gäller »känsliga» frågor som be- rör respondenten själv. Frågor om alkohol bör, med tanke på den utveckling som skett i Sverige vad gäller alkoholpolitiken, vara känsliga, särskilt om det gäller stor alko- holkonsumtion eller personliga alkoholpro- blem. Då samhället försökt minska risker- na för en alltför tidig alkoholdebut genom angivande av åldersgränser på utskänknings- och utminuteringsställen torde också frågor om när man först prövade på olika typer av alkohol kunna vara känsliga.

Grundhypotesen om större, uppgivet al- koholbruk i enkäten än i intervjun redo- visas i form av följande delhypoteser.

En procentuellt större andel i enkäten än i intervjun förväntas uppge att de:

1. »oftast» dricker starköl, när de dricker öl 2. »oftast» dricker starkvin, när de dricker vin 3. »oftast» dricker brännvin, när de dricker starksprit 4. konsumerat alkohol motsvarande minst en halvflaska starksprit eller en helflaska vin vid samma tillfälle . dricker mer alkohol nu än tidigare 6. har blivit påverkade när de druckit al- kohol 7. har fått baksmälla när de druckit alko- hol 8. har tagit s.k. återställare när de har haft baksmälla 9. är överkänsliga för alkohol 10. haft problem med alkohol 11. sökt läkarvård på grund av alkohol- besvär U|

Enkätpersonerna förväntas uppge en stör- re konsumtion än intervjupersonerna vad gäller:

12. öl 13. vin 14. starksprit

Enkätpersonerna förväntas uppge en läg- re debutålder än intervjupersonerna för när de första gången:

15. smakade öl 16. smakade vin 17. smakade starksprit 18. kände sig påverkade av alkohol

Svarsfördelningarna för de olika frågorna som avser att ligga till grund för pröv- ningen av hypoteserna 1—11 jämförs ge— nomgående för de båda metoderna. Vid testningen sker en dikotomisering av va- riablerna. Testningen sker medelst enkelsi- digt z-test på en signifikansnivå av 5 %.

För att belysa hypoteserna 12—14 och 15—18 skattas medelstorleken av årskon- sumtionen för de tre typerna av alkohol samt beräknas de olika medeldebutåldrarna. Skillnaderna mellan de skattade paramet- rarna för de två metoderna signifikans- testas enkelsidigt på 5 % -nivån med t-test.

Metodskillnadernas samband med fråge- innehållet

Om enkäten jämfört med intervjun uppvi- sar relativt fler respondenter som uppger »graverande» alkoholbeteenden så beror detta säkerligen på att enkätpersonen upp- lever en starkare grad av anonymitet än in- tervjupersonen och därmed inte har lika starka skäl att modifiera sina svar. Tillrätta- läggande eller modifierande av svar tillgrips när beteenden uppfattas som icke socialt acceptabla. Benägenheten att tillrättalägga svar bör bli större ju mer respondenten uppfattar sitt beteende som icke socialt ac- ceptabelt. Detta skulle då innebära, att skill- naden mellan metodernas utfall bör öka ju mer icke socialt acceptabelt frågeinnehållet är. Nedan följer en schematisering av reso- nemanget om relationerna mellan individens reella beteende och hans svar om sitt be- teende för tre hypotetiska alkoholbeteenden med olika grad av social acceptabilitet.

För att belysa problemställningen om me- todskillnadernas samband med frågeinne- hållet har sex olika beteenden utvalts som

Socialt oacceptabelt beteende

Socialt acceptabelt beteende

Reellt alkoholbeteende

Uppgivet alkoholbeteende

—— —— — = lntervjusvar = Enkätsvar

bedömts rimliga att rangordna med hänsyn till graden av det socialt acceptabla. Ne- dan redovisas dessa beteenden.

1. Sökt läkarvård på grund av alkohol- besvär.

2. Har eller har haft problem med alkohol. 3". Har tagit återställare efter att ha fått baksmälla.

4. Har fått baksmälla.

5. Har druckit minst en halvflaska stark- sprit eller en flaska vin vid samma till- fälle.

6. Har känt sig påverkad vid alkoholför- täring.

En bedömargrupp bestående av ett- och tvåbetygsstuderande i sociologi har fått rangordna dessa sex beteenden efter gra- den av social acceptabilitet. Detta ger möj- lighet att studera sambandet mellan gra- den av det socialt acceptabla eller frågor- nas känslighet för dessa beteenden och metodavstånden. Man kan därmed testa hy- potesen om ett samband mellan- variablerna, dvs. att en fråga med hög grad av so- cial acceptabilitet (liten känslighet) också uppvisar ett litet metodavstånd, medan där— emot en fråga med låg grad av social ac- ceptabilitet (stor känslighet) uppvisar ett stort metodavstånd. Rangkorrelationen be- räknas och testas enkelsidigt på en nivå av 5 %.

Vid beräkningen av metodskillnaderna är det nödvändigt att ta hänsyn till hur fre— kvent det aktuella beteendet är. Utgående från att data från enkätstudien är mindre felaktiga än data från intervjustudien har därför frekvensskillnaderna mellan meto-

derna för var och en av de sex dikotoma variablerna relaterats till den andel som erhållits i enkäten.

Metodskillnadernas samband med kategori- tillhörighet

Om det uppträder— skillnader mellan meto- derna i enlighet med den grundläggande hy- potesen, så att större andelar i enkäten än i intervjun uppger olika alkoholbeteen- den, är det också av intresse att studera om metodskillnaderna har något samband med kategoritillhörighet. Tidigare vid behand- ling av metodskillnadernas samband med frågeinnehållet framlades hypotesen att me- todskillnaderna borde öka i takt med gra- den av det icke socialt acceptabla i fråge- innehållet. I stället för att dela upp frå- gorna efter känslighet kan man tänka sig att dela upp respondenterna i grupper med generellt olika anledningar att tillrättalägga sina svar om sina alkoholbeteenden.

En av de kategoriindelningsgrunder som då verkar relevant är att dela upp materia- len i fyllerister och icke fyllerister. Upp- gifter ur kontrollstyrelsens1 straffregister ger möjlighet att söka rätt på de individer som begått fylleriförseelse under den senaste 15-årsperioden. De individer som finns an- tecknade i registret har också anmälts till nykterhetsnämnderna och därmed kommit i direkt kontakt med samhällets reaktion på ett icke önskvärt alkoholbeteende. Ef- tersom anonymiteten bör ha särskilt stor betydelse för dessa individer bör de ock- så ha en större benägenhet att tillrätta- lägga sina svar om sitt alkoholbeteende än övriga individer. Då anonymitetskänslan an- tas vara större i enkäten än i intervjun blir vår första hypotes: Metodskillnaderna antas vara större för fylleriantecknade än för icke fyllerian- tecknade.

En annan relevant kategoriindelnings— grund är kön. Man vet av många undersök— ningsresultat att alkoholbruket är mer ut- brett hos män än hos kvinnor, såväl vad gäl- ler mängd som frekvens. Vidare vet man att

antalet absolutister är större bland kvinnor än bland män (se Alkohol — vanor och verk— ningar. CFN 1967) [10]. Det förefaller så- lunda rimligt att anta att alkoholbruket bland män är mer socialt acceptabelt än bland kvinnor. Därför bör också männen genomgående tillrättalägga sina svar mindre än kvinnorna. Hypotesen blir i detta fall:

— Metodskillnaderna antas vara större för kvinnor än för män.

Den sista indelningsgrunden som tas upp är respondenternas allmänna inställning till alkohol, mätt med en Likertskala, som är konstruerad med utgångspunkt från 49 på- ståenden. Nackdelen med skalan är att den måste konstrueras på samma material som den senare skall belysa attityderna för. Undersökningsmaterialen halveras där- för så att det bildas en hälft med positiv attityd till alkohol och en hälft med nega- tiv attityd till alkohol.

Ett rimligt antagande blir då att kate- gorin med positiv attityd till alkohol också upplever alkoholbruk som något mer so— cialt acceptabelt än de med negativ attityd. Detta ger oss då hypotesen:

— Metodskillnaderna är större för dem med negativ attityd till alkohol än för dem med positiv attityd till alkohol. Metodskillnaderna får också här relate- ras till data erhållna i enkäten.

Undersökningens uppläggning och genomförande

Undersökningspopulation

Undersökningen har genomförts på ett riks- representativt urval om 1012 personer i åldrarna 15—70 år draget ur Statistiska ut- redningsinstitutets basurval. Som urvalsram användes 1966 års mantalslängder för de områden som ingår i utredningsinstitutets basurval [11]. Urvalet delades slumpmäs- sigt i två delar, matchade vad gäller kön och geografisk hemvist, varvid 506 perso- ner hänfördes till intervjudelen och 506 personer till enkätdelen.

1 Nuvarande riksskatteverket.

Datainsamling

Datainsamlingen har för enkäten och in- tervjun huvudsakligen skett under april må- nad 1967. Bortfallet kom härvid att uppgå till 6,5 % för intervjun och 14,0 % för enkäten. Nedan redovisas några orsaker till bortfallen.

Bortfall Intervju Enkät

Naturligt bortfall

Urvalsfel ] Död 2 ] Utomlands 3 3 Å församlingen skrivna utan känd hemvist —— 2 Egentligt bortfall

Ej anträil'ad 3 4 Sjukdom, fängelse 7 6 Vägrare 18 27 Ej svar, övrigt 27 Totalt bortfall 33 71 Totalt bortfall i procent av antalet individer i urvalet 6,5 14,0

Registeruppgifter efter mantalsblanket- ter har införskaffats för fem variabler, kön, ålder, civilstånd, socialgrupp och boende- ort. Vidare har uppgifter kunnat erhållas om vilka respondenter som har antecknats i kontrollstyrelsens straffregister under de se— naste 15 åren. Detta ger möjlighet att jäm- föra cnkät- och intervjumaterialet med av- seende på bortfallets sammansättning. Vid testning av om det föreligger skillnader mellan de två metodernas bortfallsfördel— ningar för bakgrundsvariablerna kan en— dast en signifikant skillnad påvisas. Det gäller socialgruppsvariabeln, där enkätbort- fallet till 69 % utgörs av respondenter från socialgrupp 111 mot 49 % av intervjubort- fallet. Vad gäller kön, ålder, civilstånd, bo- endeort samt anteckning i kontrollstyrelsens straffregister tycks bortfallet vara ungefär likartat fördelat för de två metoderna.

Bortfallet tycks, även om det uppvisat en viss selektivitet, inte avsevärt påverka nå- gon metod mer än den andra vad avser representativiteten. Se härom även den sam- manfattande diskussionen.

Undersökningens resultat

Resultaten från undersökningen redovisas i likhet med problemställningarna i tre hu— vudavsnitt som behandlar:

— Skillnader mellan alkoholdata insamlade med intervju respektive postenkät. — Metodskillnadernas samband med fråge- innehållet.

Metodskillnadernas samband med kate- goritillhörighet.

Skillnader mellan alkoholdata insamlade med intervju respektive postenkät

Sammanfattningsvis redovisas nedan de 18 olika testade variablerna i tre tabeller. Ta— bell 1 visar 11 dikotomiserade svarsfördel- ningar för enkäten och intervjun samt dif- ferenserna mellan metoderna. Dessa dif- ferenser har beräknats som enkätandel mi- nus intervjuandel. I den sista kolumnen ges resultatet av hypotesprövningarna varvid även z-värden anges. I tabell 2 och 3 sker redovisningen på likartat sätt med den skill- naden att det här är fråga om parametrar och ej andelar.

Den sammanfattande resultatredovisning- en (s 429) ger vid handen att 7 variabler av 18 uppvisar statistiskt Säkerställda skillna- der mellan metoderna i enlighet med upp- ställda hypoteser. Vidare kan konstateras att ytterligare 7 av skillnaderna går i hy- potesernas riktning.

Metodskillnadernas samband med fråge- innehållet

Metodskillnadernas samband med frågein- nehållet studeras genom att jämföra en rangordning av metodskillnadernas storlek för fyra beteenden, för vilka signifikanta metodskillnader erhållits med en rangord- ning för graden av det socialt acceptabla för dessa beteenden. Graden av det socialt acceptabla har bestämts genom att en be- dömargrupp bestående av 224 sociologistu- derande fått rangordna beteendena efter hur de tror att folk i allmänhet accepte- rar dem. Det hade självfallet varit önskvärt

alkoholbeteenden. Tabell 1 . Sammanställning av testade metodskillnader, vad avser andelar som uppgivit olika

Förväntat utfall: En procentuellt större andel i enkäten än i intervjun uppger ett visst alkoholbeteende.

Alkoholbeteende Enkät- Intervju- Metod- Resultat av hypotes- andel andel skillnad prövning samt % % % z-värden

Andel sam uppger att de . . . l. oftast dricker starköl,

när de dricker öl 1,8 1,1 +0,7 Ej bekräft. z= +0,90 2. oftast dricker starkvin,

när de dricker vin 23,0 18,0 +5,0 Bekräftad z= +1,87 3. oftast dricker brännvin,

när de dricker starksprit 26,2 29,8 —3,6 Ej bekräft. z=—1,21

4. konsumerat alkohol motsvarande minst en halvflaska starksprit eller en helflaska vin vid samma tillfälle 24,1 15,8 +8,3 Bekräftad z= +3,13 5. dricker mer alkohol nu än tidigare 16,8 20,9 —4,1 Ej bekräft. =——l,58 6. har blivit påverkade när de druckit alkohol 50,4 41,9 +8,5 Bekräftad z= +2,60 7. har fått baksmälla när de druckit alkohol 27,8 15,5 +12,3 Bekräftad z= +4,51 8. har tagit s. k. återställare när de haft baksmälla 9,6 3,2 +6,4 Bekräftad z= +3,95 9. är överkänsliga mot alkohol 3,9 5,1 —l,2 Ej bekräft. z=—0,87 10. haft problem med alkohol 3,0 1,7 +l,3 Ej bekräft. z= +1,18 ll. sökt läkarvård på grund av alkoholbesvär 1,6 0,8 +0,8 Ej bekräft.(z= +1,11)

Anm: Testnivå 5 % enkelsidigt. Kritiskt z-värde =—1,64.

Tabell 2. Testade metodskillnader vad avser årskonsumtionens storlek.

Förväntat utfall: En större uppgiven årskonsumtion i enkäten än i intervjun.

Årskonsumtion Enkät- Intervju- Metod- Resultat av hypotes- medeltal medeltal skillnad prövning samt cl cl cl t-värden 12. öl 1474,5 1440,6 +33.9 Ej bekräft. t = +0,23 13. vin 115,7 134,0 —18,3 Ej bekräft. t=—0,67 14. starksprit 125,0 120,0 +5,0 Ej bekräft. t= +0,25

Anm: Testnivå 5 % enkelsidigt. Kritiskt t-värde = + 1,64 (df >200).

Tabell 3. Testade metodskillnader vad avser debutålder för olika typer av alkohol och påverkan.

Förväntat utfall: En lägre uppgiven debutålder i enkäten än i intervjun.

Debutålder Enkät- Intervju— Metod- Resultat av hypotes- medeltal medeltal skillnad prövning samt år år år t-värden 15. smakade öl (ålder) 17,4 19,0 —l,6 Bekräftad =——2,76 16. smakade vin (ålder) 18,0 19,6 —1,6 Bekräftad =—3,13 17. smakade starksprit (ålder) 19,5 20,1 —0,6 Ej bekräft. t=—1,36 18. kände sig påverkade av alkohol (ålder) 19,6 20,3 —0,7 Ej bekräft. t=—1,57

Anm: Testnivå 5 % enkelsidigt. Kritiskt t-värde =+l,64 (df >200).

Tabell 4. Jämförelse mellan fyra alkoholbeteenden rangordnade efter metodskillnader och grader av social acceptabilitet.

Alkoholbeteende Rangordning, efter

Metodavstånd Medianranger för in graden av social acceptabilitet be- stämd av en be-

dömargrupp 1. Har tagit återställare efter att ha fått baksmälla 1 (0.677) 1 (3,11) 2. Har fått baksmälla 2 (0,442) 3 (4,69) 3. Har druckit minst en halvflaska starksprit eller en flaska vin vid samma tillfälle 3 (0.344) 2 (3,56) 4. Har känt sig påverkad av alkohol 4 (0,171) 4 (5,80)

Anm: Metodavstånd och medianranger angivna inom parentes efter rangerna. Rs = 0,80 (Spearmans rangkorrelation).

att låta ett urval ur normalpopulationen ut- föra denna bedömning, men detta har av kostnadsskäl inte låtit sig göra.

Metodskillnaderna för de olika beteen- dena har beräknats på tidigare angivet sätt, dvs. enkätandel minus intervjuandel divi- derat med enkätandelen.

Bedömargruppens rangordning har skett med hjälp av fem formulär där beteende- konstellationen varierats. Ordningen av be- teendena på formulären har visat sig ha mycket liten betydelse vad gäller den in- bördes rangordningen. Lägsta rang beskri- ver beteendet som bedömts som minst ac- ceptabelt.

Av tabell 4 kan man utläsa att det före- ligger en tendens till samvariation mellan metodavstånden och frågornas känslighet bestämd som graden av det socialt accep- tabla i att uppvisa det efterfrågade beteen- det. Detta gäller graden av det socialt ac- ceptabla bestämd av en bedömargrupp stu- denter. Spearmans rangkorrelationskoeffi- cient får värdet 0,80. Redovisade data stö- der alltså hypotesen om att skillnaden mel- lan metoderna ökar samtidigt som frågornas

känslighet ökar.

Metodskillnadernas samband med kategori- tillhörighet

Eftersom eventuella skillnader antogs sam- variera med respondenternas uppfattning

om frågornas känslighet antogs det också för sannolikt att metodskillnaderna skulle kunna variera beroende på olika kategori- tillhörighet. Härvid utvaldes tre kategori- indelningsgrunder för vilka man med diko- tom uppdelning kunde förvänta sig att en av de två kategorierna generellt skulle till- rättalägga sina svar mer än den andra. De olika kategorierna var:

1. Män och kvinnor.

2. Individer med positiv och individer med negativ attityd till alkohol i allmänhet.

3. Antecknade och ej antecknade för fyl- leriförseelse i kontrollstyrelsens straffre- gister. Vad gäller den sista kategoriindelnings- grunden har valts att enbart ta med män- nen eftersom endast 2 kvinnor i vardera respondentgruppen var antecknade i regist- ret. 20 män i enkäten och 21 män i in- tervjun har utgjort kategorin antecknade. Antalet antecknade personer är litet i båda respondentgrupperna, varför även små slumpavvikelser starkt kan påverka de rela- tiva metodavstånden. Trots detta genom- förs analysen för de variabler som uppvisar signifikant skillnad mellan metoderna. Det- ta innebär att 7 variabler studeras för de två första kategoriindelningsgrunderna. Ef- tersom den tredje kategoriindelningen bara genomförs på män krävs en kontroll av vil- ka variabler som uppvisar signifikanta skill- nader mellan metoderna för männen. En så-

Tabell 5. Metodskillnadernas variation för män och kvinnor vad avser 5 dikotomiserade variabler.

Dikotomiserad variabel Relativa av- Relativa av- Differens för stånd för stånd för kvinnor och kvinnor. män. män. FK FM FK—FM >0

Någon gång påverkad av alkohol. 0,205 0,148 Skillnaden

- större än 0 Starkvin uppgivet som vanligaste Skillnaden konsumtionstyp av vin. 0,348 0,154 större än 0

Någon gång konsumerat alkohol mot- svarande minst en halvflaska starksprit eller en flaska vin vid samma tillfälle. 0,670 0,249 Skillnaden större än 0 Någon gång fått baksmälla. 0,630 0,372 Skillnaden större än 0 Någon gång tagit återställare. 0,862 0,642 Skillnaden större än 0

Anm: Analysen endast genomförd på de variabler som uppvisar signifikanta skillnaden mellan meto- derna (gäller hela materialet).

Tabell 6. Metodskillnadernas variation för män och kvinnor vad avser medeldebutåldrar.

Medeldebutålder för Kvinnor Män

Int. Enk. Int.-Enk. Int. Enk. Int.-Enk. Öl 21,0 18,8 2,2 17,3 16,4 0,9 Vin 20,7 18,6 2,1 18,5 17,5 1,0

Anm: Analysen endast genomförd för de medeldebutåldrar som uppvisar signifikanta skillnader mellan metoderna (gäller hela materialet).

Tabell 7. Metodskillnadernas variation för individer med positiv och med negativ attityd till alkohol vad avser 5 dikotomiserade variabler.

Dikotomiserad variabel Relativa av- Relativa av- Differens för dem stånd för dem stånd för dem med negativ och med negativ med positiv dem med positiv attityd attityd attityd Fneg FPOS Pug—"Fp”

>0 Någon gång påverkad av alkohol. 0,371 0,084 Skillnaden större än 0 Starkvin uppgivet som vanligaste Skillnaden ' konsumtionstyp av vin. 0,294 0,206 större än 0 Någon gång konsumerat alkohol mot- svarande minst en halvflaska starksprit Skillnaden eller en flaska vin vid samma tillfälle. 0,561 0,292 större än 0 Någon gång fått baksmälla. 0,559 0,412 Skillnaden

större än 0

Någon gång tagit återställare. 0,786 0,642 Skillnaden

större än 0

Anm: Analysen endast genomförd på de variabler som uppvisar signifikanta skillnader mellan meto- derna (gäller hela materialet).

dan kontroll ger vid handen att 5 av de tidigare 7 signifikanta variablerna uppvisar säkerställda skillnader varför endast 5 va- riabler tas med i kategorijämförelser för män antecknade och ej antecknade i straff- registret.

Metodskillnadernas variation för män och kvinnor

Vid betraktande av de relativa avstån- den mellan metoderna finner man att des- sa genomgående är större för kvinnor än för män i enlighet med uppställda hypote- ser (se tabell 5).

Även när det gäller uppgivna debutåld- rar blir avstånden mellan metoderna större för kvinnorna än för männen. Sålunda ligger metodskillnaderna på drygt 2 år för kvinnorna mot endast ca 1 år för männen. Hypoteserna bekräftas alltså (se tabell 6).

Metodskillnadernas variation för individer med positiv respektive negativ attityd till alkohol

Även för denna kategoriindelning är de relativa avstånden mellan metoderna ge- nomgående större för den kategori som för- väntas tillrättalägga sina svar i högre grad, dvs. i detta fall för individer med en all- män negativ attityd till alkohol (tabell 7). Allt i enlighet med uppställda hypoteser.

Betraktar man däremot metodskillnader- na vid skattning av medeldebutåldrarna ut- faller skillnaden i metoddifferens i förvän- tad riktning för vin (1,8 år> 1,0 år) men motsatt den förväntade riktningen för öl (1,1 år för dem med negativ attityd mot 1,5

år för dem med positiv attityd). Skillnaderna mellan metoddifferenserna för de två kate- gorierna är emellertid små (se tabell 8).

Metodskillnadernas variation för antecknade respektive ej antecknade män i kontrollsty- relsens straffregister.

I enlighet med uppställda hypoteser upp- visas för de i registret antecknade männen genomgående större metoddifferenser än öv- riga män (se tabell 9).

Avseende debutåldern för vin bekräftas däremot ej hypotesen. Metodskillnaderna är emellertid små (se tabell 10).

Sammanfattningsvis vad gäller metod- skillnadernas samband med kategoritillhö- righet kan man sålunda konstatera att de kategorier, som antagits tillrättalägga sina svar mest, genomgående har uppvisat större metoddifferenser.

Metodavstånden är sålunda större för kvinnorna än för männen, större för dem med negativ attityd till alkohol än för dem med positiv attityd och större för de män som befunnits antecknade för fylleriförseel- se än för dem som ej befunnits antecknade.

Sammanfattande diskussion

Huvudsyftet med undersökningen har va- rit att jämföra alkoholdata insamlade med två olika frågemetoder, intervju och post- enkät. Intervjumetoden betraktas av många som den klart överlägsna av de båda me- toderna och postenkäten har ofta enbart utnyttjats då de ekonomiska ramarna varit

Tabell 8. Metodskillnadernas variation för individer med positiv och med negativ attityd till alkohol vad avser medeldebutåldrar.

Medeldebutålder för Individer med negativ attityd Individer med positiv attityd

till alkohol till alkohol

Int. Enk. Int.-Enk. Int. Enk. Int.-Enk. Öl 20,4 19,3 1,1 17,5 16,0 1,5 Yin 21,3 19,5 1,8 18,0 17,0 1,0

Anm.: Analysen endast genomförd för de medeldebutåldrar som uppvisar signifikanta skillnader mellan metoder (gäller hela materialet).

Dikotomiserad variabel

FA

Tabell 9. Metodskillnadernas variation avseende för fylleri antecknade och ej antecknade män i kontrollstyrelsens straffregister vad avser 4 dikotomiserade variabler.

Relativa av- stånd för män antecknade i

fylleriregistret

Differens för antecknade och ej antecknade män

FA—FBA >0

Relativa av- stånd för män ej antecknade i fylleriregistret FEA

Någon gång påverkad av alkohol. 0,312 0,126 Skillnaden större än 0

Någon gång konsumerat alkohol mot- svarande minst en halvflaska starksprit Skillnaden eller en flaska vin vid samma tillfälle. 0,340 0,231 större än 0 Någon gång fått baksmälla. 0,660 0.318 Skillnaden större än 0

Någon gång tagit återställare. 0,763 0,600 Skillnaden större än 0

Anm: Analysen endast genomförd på de variabler som uppvisar signifikanta skillnader mellan meto- derna (gäller enbart männen).

små. De flesta av de jämförelser som gjorts mellan de båda metodernas resultat har emellertid påvisat små eller inga skillnader dem emellan. I de fall där skillnader har kunnat konstateras har det gällt känsliga frågor. Härvid tycks postenkäten genom— gående ha uppvisat en större frekvens upp- gifter om känsliga beteenden.

Den här presenterade studien har visat att man för flertalet av de variabler som brukar studeras vid alkoholvaneundersök- ningar inte kan konstatera någon skillnad mellan metodernas resultat. För en del va- riabler, relaterade till extrema konsumtions- beteenden finner man emellertid en skillnad som visar sig i att större andelar i enkäten än i intervjun uppger dessa slag av alkohol- beteenden.

Vidare tyder de erhållna undersöknings- resultaten på att det finns ett samband mel- lan frågornas känslighet och metodskillna- den. När graden av det socialt acceptabla minskar i frågeinnehållet blir avstånden mellan metoderna större. Detta torde inne- böra att tillrättaläggandet av svar ökar med frågornas känslighet och att denna öknings- takt är större i intervjun än i enkäten.

Slutligen tyder resultaten på att det rå- der ett samband mellan kategoritillhörighet och metodskillnad. Sålunda uppvisas för kvinnor, individer med negativ attityd till alkohol samt män antecknade för fylleri i kontrollstyrelsens register större metodav- stånd än sina dikotomt motsatta kategorier.

Vad som emellertid bör observeras är att man i intervjun använt samma klart

Tabell 10. Metodskillnadernas variation avseende för fylleri antecknade och ej antecknade män i kontrollstyrelsens straffregister vad avser medeldebutålder.

Medeldebutålder för Män antecknade i registret Män ej antecknade i registret Int. Enk. Int.-Enk. Int. Enk. Int.-Enk. Vin 18,1 18,4 —0,3 18,3 17,4 0,9

Anm. Analysen endast genomförd på den variabel som uppvisar signifikant skillnad mellan meto- derna (gäller enbart männen).

strukturerade frågeformulär som i posten- käten. Härvid kan med rätta påpekas att detta inte optimalt utnyttjar intervjuns för- måga att utvidga vissa frågekonstellationer och minska andra allt efter variationer hos respondenternas uppgivna beteenden. Sam- tidigt som intervjuns flexibilitet minskar av- tar dock troligen också intervjuareffekten.

En ofta förekommande invändning mot postenkätmetoden är vidare att man inte vet vem som besvarat enkäten. En kontroll av samtliga i frågeformulären uppgivna fö- delsetider med uppgifter från mantalsregist— ret har visat att en man svarat i stället för sin fru. Motsvarande inträffade också för intervjun där två intervjuer avslöjades som falsarier.

En odiskutabel nackdel med postenkäten jämfört med intervjun är den större bort- fallsandelen. Detta gäller såväl det externa som interna bortfallet. Eftersom intervju- och enkätpopulationerna var lika stora (vardera 506 personer) kan man jämfö- ra de direkta frekvensskillnaderna. Man tar därmed inte hänsyn till de olika bort- fallsstorlekarna. Därvid uppvisar enkäten även här genomgående större direkta fre- kvenser än intervjun för alkoholbeteenden som kan uppfattas som icke socialt accep- tabla. Trots att enkäten sålunda uppvisar större externt och internt bortfall insamlar metoden större frekvens alkoholbeteenden.

För denna undersökning är det interna bortfallet genomgående något större i enkä- ten än i intervjun. Medeltal för det inter- na bortfallet för ej komplexa frågor med fasta svarsalternativ är för intervjun 0,9 % och för enkäten 5,2 %. Maximistorleken för det interna bortfallet för dessa frågor är 2,7 % för intervjun och 10,3 % för enkäten.

Betraktar man storleken av det interna bortfallet för de komplexa frågorna med fasta svarsalternativ finner man att detta är mycket stort. Denna typ av frågor är säkerligen alltför komplicerad för att i sin nuvarande utformning kunna användas i en- käter.

Ett förfaringssätt att minska det interna bortfallet har prövats vid en delvis genom-

förd undersökning rörande starkölsvanor. För att minimera detta kontrollerades varje inkommet enkätformulär. Saknades svar på någon eller flera frågor kopierades svaren i formuläret varefter originalformuläret åter- sändes till försökspersonen med vänlig upp- maning att besvara de obesvarade frågorna. Varje obesvarad fråga specificerades. Erhölls inget svar på denna uppmaning utsändes en påminnelse efter cirka 10 dagar. Detta förfa- ringssätt sänkte det interna bortfallet till 25—30 % av den storlek det skulle fått om man inte införskaffat kompletteringar.

Jämför man fältarbetskostnaderna för de två metoderna finner man att den är unge- fär 10 kr per enkät mot ungefär 50 kr för en intervju. Intervjukostnaden varierar emel- lertid starkt beroende på undersökningspo- pulationens geografiska spridning. Sålunda stiger kostnadsskillnaderna i takt med po- pulationens geografiska utbredning. Kost- naden för postenkäten är i detta fall kon- stant.

Trots vissa brister hos postenkätmetoden som datainsamlingsmetod tyder resultaten på, att metoden för exempelvis vissa de- skriptiva undersökningar väl kan ersätta in- tervjumetodiken. När det gäller vissa käns- liga frågor förefaller till och med postenkät- metoden vara att föredraga. Exempel på andra områden där man kan förvänta lik- nande resultat är vid undersökningar om sexualvanor, narkotikavanor och politiska preferenser.

Litteraturreferenser

[11] Dalenius, T. Utredning av basurvalets konstruktion. Statistisk tidskrift nr. 1,

[ 1] von Euler, Roland. Alkoholvanor, våren 1955. Stencil Stockholm 1955. [2] Mäkelä, Klaus, Finnish Foundation for 1954. Alcohol Studies. Ännu ej publicerad, Redogörelse av utredningsarbete i sam- Helsingfors. band med en översyn av utredningsinsti- [ 3] Ellis, A. »Questionnaire versus interview tutets urvalsmetoder. SCB 1964.

methods in the study of human love relationships», American Sociological Review. Vol. 12, 1947, s. 541—553 och ! Vol. 13, 1948, s. 61—69.

[4] Franzen, P., Lazarsfeld, P. F. »Mailed i questionnaire as a research problem», , Journal of Psychology. Vol. 20, 1945, 1 s. 293—320.

[5] McDonagh, B. C., Rosenblum, A. L. »A comparison of mailed questionnaires and subsequent structured interviews», Public Opinion Quarterly. Spring -65, 29 (1), s. 131—136. [6] Metzner, H., Mann, F. »The fixed al- ternative questionnaire and the open- ended interview», American Sociological Review. Vol. 17, 1952, s. 486—491. [ 7] Cederlöf, R., Jonsson, E. »En jämförel- se mellan resultat erhållna genom enkä- ter och resultat erhållna genom intervjuer vid en studie av rökvanor». Stencil Stock- holm 1965. [ 8] Hochstim, J. R. »A critical comparison of three strategies of collecting data from households», Journal of the American Statistical Association. September -67, s. 976—989. [9] Schenk, K. K. »Das Interview in der Socialforschung», in: Köning, R (ed.) Handbuch der empirischen socialforschung Vol. 1, Stuttgart, F., Enke Verlag, 1962, s. 136—196.

[10] Alkohol — vanor och verkningar, CFN Stockholm 1967.

Jämförelser mellan 1944 års nykterhets-

kommittés undersökningar och APUs sociologiska undersökningar

Björn Hibell, Tom Nilsson och Per-Gunnar Svensson.

1. Alkoholkonsumtionsvanor 2. Alkoholkonsumtionens utveckling och individuella förändringar

Kortfattad redogörelse för APUs sociologiska undersökningar

3. Attityder till alkoholbruk 4. Missbruk och konsumtion av smuggel- sprit och hemgjorda alkoholdrycker.

UNG genomfördes på ett slumpmässigt ur- val av befolkningen i åldrarna 15—25 år. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera alkoholkonsumtionens utveckling under ungdomsåren. De huvudområden som behandlades var i stort de samma som i RUS (se punkterna 1—4 ovan). Dessutom vil- le man studera speciella aspekter av alko- holkonsumtionen, t. ex. om respondenten fått någon information om alkohol och vem som brukar införskaffa den alkohol som respondenten konsumerar.

Undersökningen omfattade ca 2 000 per- soner och genomfördes under våren och sommaren 1968. Liksom RUS genomför- des UNG i form av en postenkät.

Bortfallet uppgick till ca 19 %. Också i UNG gjordes en bortfallsanalys. Den var dock inte lika omfattande som den i RUS, varför man till en del hänvisar till analy- sen i RUS: »I RUS genomfördes en om- fattande bortfallsanalys, vars principiella re- sultat även kan sägas gälla för denna un- dersökning. Detta gäller speciellt av det skälet, att stora likheter finns i undersök- ningarnas uppläggning och att undersök- ningarna genomfördes tidsmässigt nära var- andra.»2

1 Riksundersökningen, avsnitt 1. 2 Ungdomsundersökningen, avsnitt 2.

och 1968

Nykterhetskommittén gjorde en uppskatt- ning av andelen absolutister i riket 1947. Till grund för denna uppskattning låg tre un— dersökningar: Gallupundersökningen (1.1), anteckningarna hos systembolagen (1.2 b) och ungdomsundersökningen (1.2 c).

Siffrorna för 1968 är för de yngre (20- 25 år) hämtade från UNG och för de äld— Ere (över 25 år) från RUS.

. Siffrorna är inte helt jämförbara bl.a. på grund av att man definierat absolutister på olika sätt. Tabell 1 visar att för den äldre gruppen (över 25 år) synes det inte före- ligga några! egentliga skillnader mellan 1947 och 1967/68. Bland de yngre (20—25 år) har andelen absolutister sjunkit markant. Denna tendens .har varit starkare bland kvinnorna än bland männen. Trots att siffrorna inte är helt jämförbara, är skillnaderna bland de yngre så stora att tendensen knappast kan ifrågasättas.

Fördelningen på bostadsort kan jämföras mellan de båda undersökningarna. Katego- rin storstad är identisk vid båda under- sökningarna. Stad + tätort är emellertid en benämning som användes 1967/68. För att finna en motsvarighet i 1944 års under- sökning har grupperna övriga städer och D-kommuner slagits ihop. Landsbygd 1967 motsvaras 1944 av A-kommuner + B-kom- muner + C-kommuner.

Av tabell 2 framgår att man för män- nen kan konstatera en liten ökning av an- delen absolutister mellan 1947 och 1967/

Jämförelse mellan andelen absolutister 1947

Tabell ]. Andel absolutister 1947 och 1967/68 Procentuell fördelning på kön och åldersgrup

per.

Ålder

20—25 år Över 25 år

Män Kvinnor Män Kvinnor 1947 22 35 10 36 1967/68 8 1 1 1 3 3 1

68. Skillnaden är störst på landsbygden. Det- ta kan emellertid bero på skillnader i defi- nitionen av absolutist.

För en närmare diskussion om siffrornas jämförbarhet hänvisas till tabell 4 (5. 5:14). Denna diskussion mynnar ut i ett anta- gande att 1947 års siffror antagligen skul- le varit något lägre, om man använt sam-

Tabell 2. Andel absolutister 1947 och 1967/68. Procentuell fördelning för män" med olika bostadsort.

Bostadsort 26—75 år 26—70 år 1947 1967/68

Storstad 4 8 Stad + tätort 9 11 Landsbygd 11 19

& 1944 års siffror tillåter en jämförelse endast för männen, eftersom endast dessas alkoholinköp studerades via uppgifter från systembolagen.

Tabell 3. Andel absolutister 1947 och 1967/68. ningen därför att inskränka sig till jäm- Procentuell fördelning för män” i olika ålders- förelser mellan ungdomsundersökningarna grupper över 25 år. (Angående siffrornas jäm- 1947 och 1968. förbarhet se tabell 4.)

Åldersgrupper 1947 1967/ 68

26—35 år 9 9 36—45 år 8 11 46—55 är 9 13 56—65 år 10 20 66—70 år (1944: 66—75 år) 10 17

* 1944 års siffror tillåter en jämförelse endast för männen.

ma definition på absolutist som användes 1967/68.

För männen i de yngre åldersgrupperna synes inga egentliga förändringar ha ägt mm. I de två äldsta åldersgrupperna (56— 65 år och 66—70 år) har emellertid ande- len absolutister ökat något från 1947 till 1967/68.

4.1 Sammanfattning av tabellerna 1—3

För de äldre (över 25 år) föreligger inga egentliga skillnader mellan andelen absolu- tister 1947 och 1967/68. För männen finns emellertid en tendens till att andelen abso- lutister på landsbygden liksom bland de äldre (56—70 år) har stigit något. För de yngre (20—25 år) kan man däremot konsta- tera en kraftig minskning av andelen abso- lutister. Denna tendens har varit större för kvinnorna än för männen och fört med sig att det 1967/68, i motsats till 1947, inte längre existerar några större skillnader i an— delen absolutister mellan unga män och kvinnor. Andelen är ungefär 10 % bland såväl män som kvinnor i åldrarna 20—25 år.

De här redovisade frågorna är de enda, där en rimlig jämförelse kan göras mellan RUS och 1947 års undersökning. Dels på grund av detta och dels då vi för de yngre funnit en markant minskning i andelen ab— solutister, kommer vi i fortsättningen att koncentrera vårt intresse på den yngre ka— tegorin.

Fortsättningsvis kommer sammanställ-

Nykterhetskommitténs ungdomsundersök- ning 1947 omfattade ett slumpmässigt ur- val av personer i åldrarna 17—26 år (1.2 d). Den gjordes i form av intervjuer med drygt 8000 respondenter. Bortfallet uppgick till ca 30 % .

Ungdomsundersökningen 1968 (UNG) gjordes i form av en postenkät med ca 2000 personer i åldrarna 15—25 år. Bort- fallet uppgick till ca 19 %.

5.1. Problemet med olika insamlingsmetoder

Man har alltså använt två olika metoder för datainsamlingen, intervju och posten- kät. I vilken utsträckning kan detta tänkas påverka jämförbarheten? Frågan belyses i ett arbete redovisat av N-M Björkman »En jämförelse mellan enkät och intervjumeto- dik vid insamling av data om alkoholbruk». Han konstaterar bl. a. »att man för fler- talet av de variabler som brukar studeras vid alkoholvaneundersökningar inte kan konstatera någon skillnad mellan metoder- na». Han säger sig emellertid ha funnit en tendens till samband mellan frågornas käns— lighet och metodskillnaden. När graden av det socialt acceptabla minskar (t. ex. om man har ett extremt konsumtionsmönster) fann han sålunda att metoderna gav olika utfall. »Detta torde innebära att tillrätta- läggandet av svar ökar med frågornas käns— lighet och att denna ökningstakt är större i intervjun än i enkäten.»

Jämförelse mellan de använda metoderna i ungdomsundersökningarna 1947 och 1968

I Björkmans studie användes samma strukturerade formulär vid intervjun som i enkäten. Han påpekar därför »att detta inte optimalt utnyttjar intervjuns förmåga att utvidga vissa frågekonstellationer och mins- ka andra allt efter variationer hos respon- denternas uppgivna beteenden». En av in- tervjuns fördelar är alltså att man där kan använda mindre strukturerade frågor och därför har vissa möjligheter att anpas- sa sig till respondenten. En förutsättning för detta torde emellertid vara att man har tillgång till goda och erfarna intervjua- re. Vid undersökningen 1947 skulle inter- vjuarna strikt följa ett strukturerat for- mulär. Detta gav dem alltså inte möjlighet att utnyttja intervjuns fördel med improvi- sationer och följdfrågor, som kan använ- das för att på ett mer detaljerat sätt analy- sera individens svar.

Ovanstående skulle följaktligen innebära att det med avseende på datainsamlingsme- todiken skulle gå relativt bra att göra jäm— förelser mellan 1947 och 1968 års ung- domsundersökningar.

5.2. Bortfallsproblemet

Man måste också beakta de reservationer som gjorts för respektive undersökning vad beträffar bortfallets betydelse.

1947 uppgick bortfallet till ca 30 %. En tredjedel av detta berodde på organisatoriska svårigheter varför det enligt kommittén

finns skäl att anta att denna del av bortfallet tillkommit på ett slumpmässigt sätt. Det återstår således ett bortfall på ca 20 %, som möjligen kan ha påverkat resultaten. 1968 uppgick bortfallet till ca 19 %.

En granskning av de båda bortfallen ger vid handen att samma grupper är överrepre- senterade. Man har därför anledning för- moda att den eventuella snedvridning som skett har gått i samma riktning i båda un- dersökningarna.

5.3. F rågeformuleringar och definitioner

Frågorna är inte formulerade på samma sätt i de båda undersökningarna. Vi kan såle- des inte vara säkra på att respondenterna ut— satts för samma frågestimuli. Vidare har vissa begrepp definierats på olika sätt. Det- ta kommer naturligtvis att innebära svårig- heter vid jämförelser. Dessa problem kom- mer att behandlas mer ingående i den fort- satta redogörelsen.

5.4. Åldersproblemet

Undersökningen 1947 avsåg ungdomar i åldrarna 17—26 år medan UNG gällde ung- domar i åldrarna 15—25 år. I de fall där man kan förmoda att de olika åldersför- delningarna skulle försvåra jämförelser, har vi för UNG endast tagit med data för åld- rarna 17—25 år. Enda skillnaden blir då att 26-åringarna ingår i 1947 års undersök— ning. Man bör dock kunna anta att detta inte nämnvärt påverkar möjligheterna till jämförelser.

5 .5 Sammanfattning

Vad gäller de olika insamlingsmetoderna (intervju respektive postenkät) och bort- fallsproblemet torde det gå bra att göra jämförelser mellan de båda ungdomsunder- sökningarna, 1947 och 1968. Jämförelser kommer inte heller i någon större utsträck- ning att försvåras av att olika åldersgrup- per använts, eftersom data från 1968, då så ansetts nödvändigt, begränsats till upp- gifter om ungdomar i åldrarna 17—25 år.

Det största problemet vid jämförelsen är att man till en del använt olika frågeställ- ningar och definitioner i de båda under- sökningarna.

och 1968

6.1. Andelen absolutister

De data som redovisas i tabell 4 är inte helt jämförbara. 1947 års siffror grundar sig dels på frågan »Är Ni nu absolutist?» och dels på tre frågor avseende konsume— rad mängd öl, vin respektive sprit under den senaste fyraveckorsperioden. För att klassificeras som absolutist fordras alltså dels att man inte förtärt alkoholdrycker under de senaste fyra veckorna, dels att man själv klassificerat sig som absolutist dels att man besvarat konsumtionsfrågoma nekan- de.

1968 konstruerades ett konsumtionsindex. Detta avsågs mäta den av respondenterna uppgivna årskonsumtionen och bestod av den sammanlagda konsumtionen under året för olika alkoholsorter mätt i dl alkohol 100 procent. Måttet grundade sig på respon— dentens uppgifter om den genomsnittliga konsumtionsfrekvensen respektive genom- snittliga konsumtionskvantiteten för olika alkoholsorter. Måttet avsåg således inte den reella årskonsumtionen. För att tillhöra gruppen absolutister fordrades att man inte förtärt alkoholdrycker under det senaste året.

1968 års definition av absolutist kräver med stor säkerhet mer än 1947 års defi- nition. 1947 tog man hänsyn till en fyra- veckorsperiod, medan man 1968 tog hän- syn till den uppskattade årskonsumtionen. Visserligen tog man 1947 även hänsyn till respondentens egen klassificering av sig

Jämförelse mellan ungdomsundersökningarna 1947

själv som absolutist, men man vet av erfa- renhet att folk har en benägenhet att i för stor utsträckning anse sig vara absolutis- ter. Man har därför anledning att förmoda att 1947 års siffror skulle varit något läg— re om man använt samma definition som an- vändes 1968. Den här jämförelsen gör dock inte anspråk på att försöka mäta för- ändringarnas storlek, utan endast att för- söka spåra tendensen i utvecklingen.

Skillnaderna mellan 1947 och 1968 är så markanta att man, även med hänsyn tagen till de nämnda definitionsskillnadema, kan urskilja vissa tendenser.

Andelen absolutister har minskat mar- kant mellan 1947 och 1968. Både för män och kvinnor har absolutistandelen sjunkit i alla åldrar, i de flesta fall till mindre än hälften av 1947 års siffror. Förändringarna har varit större för kvinnorna än för män— nen. 1947 hade i alla åldersgrupper kvin-

Tabell 4. Andel absolutister 1947 och 1968. Procentuell fördelning på kön och ålder.

Ålder Män Kvinnor

1947 1968 1947 1968

17 49 22 58 18 18 38 19 47 7 19 38 16 44 16 20 25 10 38 13 21 24 11 37 11 22 21 9 33 14 23 21 7 34 8 24 17 13 32 11 25 13 3 32 8 SOU 1971: 77

Tabell 5. Andel absolutister 1947 och 1968. Procentuell fördelning på kön och bostadsort. (Endast 17—25 år).

Bostadsort Män Kvinnor 1947 1968 1947 1968 Storstad 14 6 18 5 Övrig stad 25 10 34 9 Landsbygd 29 11 50 12

norna en större andel absolutister än män- nen. Under tiden fram till 1968 tycks en utjämning ha skett så, att andelen absolu- tister i de olika åldersgrupperna är unge- fär lika stor bland kvinnorna som bland männen.

Beträffande 1968 års siffror bör framhål- las att siffror för en enstaka åldersgrupp inte utan vidare kan generaliseras till att gälla alla ungdomar i denna ålder. Detta beror på materialets begränsade storlek, som med- för att slumpfelen blir stora. Siffrorna tor- de dock ge en god uppfattning om den all- männa tendensen i hur konsumtionen va- rierar mellan olika åldrar.

Andelen icke-konsumenter har minskat i alla tätortsgrupper och bland både män och kvinnor (tabell 5). För både män och kvin- nor gäller att andelen icke-konsumenter minskat mest på landsbygden, därnäst i öv— riga städer och minst i storstäder. Dessutom gäller att andelen kvinnor som ej är kon- sumenter har minskat mer mellan 1947 och 1968 än motsvarande siffror för männen. Trots att kvinnorna 1947 hade större an- del icke-konsumenter i de olika tätortsgrup- perna, är de 1968 nere i ungefär samma

Tabell 6. Andel absolutister 1947 och 1968. Procentuell fördelning på kön och faderns socialgrupp. (Endast 17—25 år).

Socialgrupp Män Kvinnor

1947 1968 1947 1968 I 1 l 6 13 2 II 28 10 40 8 111 24 9 39 10 SOU 1971: 77

Tabell 7. Andel absolutister 1947 och 1968 bland ungdomar över och under 21 år. Mate- rialet är procentuellt fördelat efter om fadern var absolutist eller ej.

Respondentemas Män Kvinnor ålder. Faderns håll— _— ————— ning till alkoholen. 1947 1968 1947 1968

17—20 år Fadern absolutist 62 32 71 21 Fadern ej absolutist 31 8 40 10 Samtliga 38 17 47 14

21—25 år Fadern absolutist 36 24 56 27 Fadern ej absolutist 13 4 27 7 Samtliga 18 8 34 11

andel som männen. En utjämning synes således ha skett i samtliga tätortsgrupper.

Såväl 1947 som 1968 är andelen icke- konsumenter störst i socialgrupperna II och III, mellan vilka ingen större skillnad kan konstateras i detta avseende. Detta gäller både män och kvinnor. Icke—konsumenternas andel av de olika socialgrupperna har mins- kat väsentligt mellan 1947 och 1968. Denna minskning är störst bland kvinnorna. År 1968 fanns inga signifikanta skillnader mel- lan männen och kvinnorna i de olika social- grupperna (tabell 6).

Som vi konstaterat tidigare, i tabell 4, har andelen absolutister minskat markant både bland män och kvinnor i alla åldrar. Denna minskning är dessutom markant oav- sett om fadern var absolutist eller ej. I ab— soluta tal har minskningen varit störst i de fall där fadern var absolutist (tabell 7). Re- lativt sett har emellertid minskningen varit kraftigare i de grupper där fadern ej var absolutist. Som exempel kan nämnas de yngsta männen. Av dessa har absolutistan- delen minskat med hälften (från 62 till 32 procent) bland dem med absolutistisk fa- der, medan de med konsumerande fader minskat sin andel av absolutister till en fjär— dedel (från 31 till 8 procent).

Både 1947 och 1968 fick barn i hem, där fadern var absolutist, i större utsträckning än andra absolutistiska vanor.

År 1947 hade kvinnorna i båda ålders-

grupperna en större andel absolutister än männen i motsvarande åldersgrupp. Detta förhållande gällde både om fadern var abso- lutist och om han inte var det. 1968 fanns inte dessa skillnader längre. Andelen abso- lutister var då ungefär lika stor för män- nen och kvinnorna i alla grupper. I den yngsta åldersgruppen (17—20 år) där fa- dern var absolutist synes det till och med råda det motsatta förhållandet mot 1947, dvs. att kvinnorna har en lägre andel abso- lutister än männen (21 resp. 32 %). Skill- naden är dock ej statistiskt säkerställd.

6.2. Ålder och miljö vid första sprit- drycksförtäringen

De båda undersökningarna ger möjligheter att studera förändringar i debutålder för spritförtäring.

En viss skillnad finns i frågornas lydel- se de båda åren (tabell 8). År 1947 frågades när man första gången förtärde spritdrycker och 1968, när man första gången förtärde minst ett glas starksprit. Eftersom man 1968 preciserade förtäringen till att gälla minst ett glas starksprit, får man nog anse 1968 års fråga som »mer krävande»; för att kun— na svara på 1947 års fråga, räckte det i princip med att man någon gång smakat starksprit. Om de olika frågornas lydelse spelar någon roll, skulle det snarast vara så att 1968 års siffror skulle ha varit något högre, om 1947 års definition använts. De uppvisade skillnaderna torde därför snarast vara något för små.

Tabell 8. Ålder vid första spritdrycksförtå— ringen. Procentuell kumulativ fördelning på kön och ålder. Endast ungdomar i åldern 23—25 år och endast konsumenter.

Ålder vid första Män spritförtäringen

Kvinnor

1947 1968 1947 1968

Före 15 år 3 8 3 2 Före 17 år 16 46 12 26 Före 19 år 56 86 45 56 Före 21 år 87 97 79 90 Före 23 år 97 100 94 97

I 1947 års material ingår även 26-åringar. Man kan dock förmoda att detta inte på- verkar jämförbarheten i någon större ut— sträckning.

Spritdebutåldern synes vara lägre 1968 än 1947. Detta gäller både män och kvin- nor. År 1947 var det endast 16 % av män- nen som gjort sin spritdebut före 17 års ål- der, medan det 1968 var 46 %. För kvin— norna är motsvarande siffror 12 % respek- tive 26 %.

Männens debutålder tycks ha sjunkit mer än kvinnornas. Andelen som debuterat före 19 års ålder ökade för männen från 56 % till 86 %. Ökningen för kvinnorna var 11 procentenheter, från 45 % till 56 %.

Skillnaden mellan männens och kvinnor- nas spritdebutålder har således ökat. Det- ta kan ytterligare belysas av att 16 % av männen och 12 % av kvinnorna i 1947 års material debuterat före 17 års ålder. Skillnaden mellan män och kvinnor var be— tydligt större i 1968 års undersökning: 46 % resp. 26 %. En liknande jämförelse för vin- och öldebuten skulle dock sannolikt inte ge samma resultat.

Jämförelser är mycket svåra att göra, då det gäller miljön för spritdebuten (tabell 9). Svarsalternativen var olika 1947 och 1968. Vidare fick man endast uppge ett alternativ 1947, medan man 1968 fick svara med ett eller flera alternativ. Detta torde innebära att 1968 års siffror vid en jämförelse är något för höga.

Bastalet år 1968 är antalet boende i re— spektive tätortsgrupp med undantag av dem som uppgivit att de aldrig druckit sprit. Det- ta innebär att alla som inte svarat ingår i bastalet, vilket gör att detta egentligen är nå- got för högt. Detta för i sin tur med sig att 1968 års siffror är något för låga. År 1947 har man använt »spritkonsumenter» som bas. Detta gör att man 1947 erhöll ett bort- fall som för männen uppgick till 8 % och för kvinnorna till 15 %. I 1968 års under- sökning är det på den här frågan svårt att uppskatta bortfallets effekt.

De svarsalternativ som används i tabell 9 har hämtats från 1968 års undersökning. >>Med kamrater» motsvaras i 1947 års un-

boendeort. Endast konsumenter. Miljö Män

Stor- stad

Övrig stad

Lands- bygd

—47 —68 —47 —68 —47 —68 —47 —68 —47 —68 —47 —68 —47 —68 —47 —68

"Tabell 9. Miljön vid första spritdrycksförtäringen. Procentuell fördelning på kön och

Kvinnor

Hela riket

Stor- stad

Lands- bygd

Hela riket

Övrig stad

Med kamrater 47 68 58 68 61 60 57 66 23 55 30 52 26 44 26 52 Med föräldrar 22 17 15 9 11 9 14 11 34 26 26 21 25 18 28 22 Med andra släktingar eller andra personer 25 11 21 7 19 6 21 8 30 19 30 13 31 13 30 15 På restaurang 15 8 15 9 11 7 13 8 8 11 13 11 8 9 10 10 Ensam 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 0 1 0 0 0

dersökning av »på restaurang tillsammans med kamrater» och »eljest tillsammans med kamrater». »I hemmet» motsvaras 1947 av >>i hemmet tillsammans med föräldrar». »Med andra släktingar» och »med andra personer» har slagits samman och motsva- ras 1947 av »på privat bjudning hos äldre» och »på restaurang tillsammans med äldre».

Att olika svarsalternativ använts försvå- rar naturligtvis en jämförelse. Av detta och tidigare nämnda skäl jämför vi i första hand, om kamrater varit närvarande eller ej. Bland både männen och kvinnorna har det blivit vanligare att spritdebuten skett tillsammans med kamrater. För männen har andelen ökat från 57 % till 66 % och för kvinnorna från 26 % till 52 %. Denna tendens är likartad på alla boendeorter, utom för männen på landsbygden. För bå- de män och kvinnor gäller, att det 1968

var vanligare i städerna än på landsbyg- den, att spritdebuten skett tillsammans med kamrater. Ett annorlunda förhållande råd- de 1947, då det var vanligare på lands- bygden och i övriga städer än i storstäder att man spritdebuterade med kamrater. Ök- ningen av kamraternas »andel» synes ha kompenserats av en minskning av släkting- ars och andra personers närvaro, medan föräldrars närvaro har minskat endast obe- tydligt under perioden 1947 till 1968.

För kommentarer med avseende på jäm— förbarheten mellan frågorna 1947 och 1968 i tabell 10 hänvisas till texten i anslutning till tabell 9.

År 1947 var det vanligare i socialgrupp II och III än i I att man varit tillsam- mans med kamrater vid första spritförtä- ringen. Kamratemas »andel» har för både män och kvinnor ökat i alla socialgrupper.

Tabell 10. Miljön vid första spritdrycksförtäringen. Procentuell fördelning på kön och faderns socialgrupp. Endast konsumenter.

Miljö Män Kvinnor I II III I II III

—47 —68 —47 —68 —47 —68 —47 —68 —47 —68 —47 —68 Med kamrater 36 65 57 68 60 65 11 45 26 51 30 54 Med föräldrar 32 24 14 11 12 10 50 38 26 25 27 15 Med andra släktingar eller andra personer 25 17 20 6 20 8 24 12 30 15 31 15 På restaurang 14 5 11 9 14 9 6 12 9 10 10 11 Ensam 1 0 1 0 0 2 1 0 1 O 0 0

Tabell 1]. Genomsnittlig konsumtion per tillfälle (medianvärden) av cl sprit. Procentuell fördelning på kön, boendeort och faderns socialgrupp. Endast 17—25 år.

__________________———————_—————

Faderns Män social- grupp Storstad Övriga

—47 —68 —47 —68 —47 -—68 —47

Lands- Hela städer bygd riket

Kvinnor

Storstad Övriga Lands— Hela städer bygd riket

—68 —47 —68 —47 -68 -47 —68 —47 —-68

I 11 (15) 14 (11) 11 (4) 12 (14) 11 16 16 16 21 18 (23) 17 III 18 22 18 22 19 (23) 19

Samtliga 16 18 17 21 19 23 18

8 7 (8) 7 (4) 7 20 8 8 7 7 7 (10) 7 22 9 7 8 7 8 (5) 8 20 8 8 7 8 7 8

Ökningen har varit störst i socialgrupp I (från 36 till 65 procent för männen och från 11 till 45 procent för kvinnorna). Detta har fört med sig att det för männen 1968 inte längre är någon skillnad mellan social- grupperna i detta avseende. För kvinnor- na gäller fortfarande att en något mindre andel i socialgrupp I än i 11 och III gjort sin spritdebut tillsammans med kamrater. Skillnaden är emellertid ej statistiskt säker- ställd.

Bland både män och kvinnor har en minskning skett av släktingars och andra personers närvaro. I socialgrupp I har det dessutom för både män och kvinnor skett en minskning i föräldrarnas närvaro. Det- samma synes även gälla för kvinnorna i socialgrupp III. Det är dock fortfarande vanligare i socialgrupp I än i socialgrupper- na II och III att spritdebuten ägt rum i för- äldrarnas närvaro.

6.3. Genomsnittlig spritkonsumtion

Den genomsnittliga spritkonsumtionen avser konsumtionen per tillfälle i cl sprit. Som genomsnittsvärden har medianen använts.

Först bör nämnas hur medeltalen i 1968 års material har beräknats. Konsumtionsva- riabeln var diskontinuerlig och kunde endast anta följande värden: 2, 4, 6, 8, 12, 18, 37, 60, 75 och mer än 75 cl sprit per konsum- tionstillfälle.

De medianvärden i tabell 11 som är för- sedda med parentes baseras på färre än 50 observationer (detta gäller även fortsät— ningsvis).

En viss ökning i spritkonsumtionen per tillfälle mellan 1947 och 1968 synes ha skett bland männen i samtliga tätortsgrupper och i både socialgrupp II och III. För kvinnorna kan ingen nämnvärd förändring i spritkon- sumtionen per tillfälle konstateras.1

Kommentaren i anslutning till tabell 11 med avseende på klassindelningen av kon- sumtionsvariabeln i 1968 års material är relevant även för tabell 12. Eftersom media- nen redovisas, kan nämnas att variabelvär— dena inte är ekvidistanta. Avståndet från 12 till 18 cl är mindre än avståndet från 18 till 37 cl etc. Detta gör att beräkningen av medianen blir osäker.

För männen gäller att de yngre männens (17—22 år) mediankonsumtion har ökat, medan de äldres (23—25 år) varit ganska konstant. Kvinnornas mediankonsumtion

Tabell 12. Genomsnittlig spritkonsumtion i cl. (medianvärden) bland män och kvinnor i olika åldrar.

Ålder Mån 1947 1968 1947 1968

Kvinnor

17 12,1 (22,3) 5,4 (6,0) 18 14,2 (19,3) 6,1 4,7 19 14,7 (18,0) 6,8 (5,0) 20 15,6 (24,4) 7,4 6,1 21 17,2 20,9 7,3 5,5 22 16,2 21,1 7,0 6,1 23 16,2 16,5 7,4 5,0 24 15,8 17,0 7,7 (5,6) 25 16,7 15,9 7,6 5,2

1 Den totala spritkonsumtionen enligt för- säljningsstatistiken var 1947 7,66 l/invånare över 15 år och 1968 8,081.

kvinnor. Män 15—17'

Spritkonsumenter 1947 37 Tabell 13. Andel spritkonsumenter. Procentuell andel i olika åldersgrupper bland män och

] 8—20

51 Spritkonsumenter 1968 40 71

Kvinnor

21—25 15-17' 18—20 21—25

76 26 42 53 86 42 70 75

' För 1947 års material enbart l7-åringar.

är både 1947 och 1968 ungefär lika stor i alla åldrar. Av tabellen framgår vidare, att kvinnornas mediankonsumtion minskat nå- got från 1947 till 1968. Detta synes gälla för de flesta ålderskategorierna.

6.4. Andelen spritkonsumenter

I tabell 13 redovisas andelen spritkonsu- menter i olika åldersgrupper.

I siffrorna från 1947 är endast de indi- vider medtagna som förtärt sprit någon gång den senaste månaden, medan 1968 års siffror innehåller alla som uppger sig dricka sprit. Detta gör att 1947 års siffror kanske blivit något högre med 1968 års definition.

I alla åldersgrupper är det vanligare 1968 än 1947 att man dricker sprit. Skillnaden är störst i åldern 18—20 år och större för kvin— norna än för männen. I gruppen 18—20— åriga män var det 1947 51 % som förtärde sprit mot 71 % 1968. Motsvarande siffror för kvinnorna är 42 % respektive 70 %. År 1947 var det vanligare i alla ålders-

grupper att männen drack sprit än att kvin- norna gjorde det. Denna skillnad är enligt 1968 års siffror helt försvunnen i de båda lägsta ålderskategorierna. I åldrarna 21—25 finns i detta avseende fortfarande en skill- nad mellan män och kvinnor, 86 resp. 75 procent spritkonsumenter. Skillnaden är dock mindre 1968 än 1947.

6.5. Medlemskap i nykterhetsförening

1947 års siffror omfattar även 26-åringar. Man kan dock anta, att detta inte nämnvärt påverkar möjligheterna att göra en jämförel- se mellan 1947 och 1968.

Det finns inga större skillnader mellan män och kvinnor vad avser andelen indi— vider i de olika undergrupperna.

Andelen som aldrig varit medlem i nå- gon nykterhetsförening har ökat mellan de båda undersökningstillfällena. År 1947 var det drygt 70 % som aldrig varit medlemmar, medan motsvarande siffra 1968 var nära 90 %. Dessa siffror är likartade för både

Tabell 14. Andel ungdomar i åldern 17—25 år som tillhör respektive tidigare tillhört nykter- hetsförening. Procentuell fördelning på kön och boendeort.

Boendeort Män Kvinnor Nu medl. Tidigare Aldrig varit Nu medl. Tidigare Aldrig varit i nykter- med]. i med]. i i nykter- medl. i medl. i hetsf. nykterhetsf. nykterhetsf. hetsf. nykterhetsf. nykterhetsf. —47 -68 —47 —68 —47 —68 -47 —68 —47 —68 —47 —68 Storstäder 2 3 15 5 83 91 3 1 18 5 80 94 Övriga städer 6 4 26 9 68 86 4 3 30 14 66 83 Landsbygd 8 4 20 10 72 85 10 6 22 11 69 84 Hela riket 7 4 21 8 73 88 6 3 24 10 70 87 Därav 17—20 år 8 4 18 7 74 90 9 4 20 12 71 84 21—25 år 5 4 23 9 72 86 5 2 26 9 70 88 SOU 1971: 77 5:19

män och kvinnor och för båda åldersgrup- perna. I storstäderna har en ökning skett från ca 80 % till ca 90 % i andelen som aldrig varit medlem, medan ökningen i övriga tätortsgrupper har varit något stör- re; från ca 70 % 1947 till ca 85 % 1968. Andelen som aldrig varit medlemmar var således både 1947 och 1968 större i stor- städer än i övriga städer och på landsbygd. Eftersom denna grupps andel vuxit mer i övriga städer och på landsbygden än i stor— städer, har en viss utjämning skett mellan de olika tätortsgrupperna. Andelen som nå— gon gång varit medlemmar i en nykterhets— förening har minskat markant mellan 1947 och 1968. Detta synes ha varit fallet på alla boendeorterna, i båda åldersgrupperna och bland både män och kvinnor. Andelen med- lemmar i nykterhetsförening har sjunkit mel- lan 1947 och 1968 (från 6—7 % till 3—4 % 1968). Denna förändring är för både män och kvinnor mest märkbar på landsbygden och i den yngsta åldersgruppen (17—20 år).

För en sammanfattande kommentar till re- sultatens giltighet hänvisas till bilagan som behandlar utvecklingen som den framstår i gymnasistundersökningarna 1956, -61 och -67. Här skall endast konstateras att resul— taten som erhållits vid jämförelsen mellan nykterhetskommitténs undersökning 1947 och APUs ungdomsundersökning 1968 icke kan kullkastas på grundval av resultaten från gymnasistundersökningama. Tendenser- na i de båda jämförelsema är i huvudsak desamma.

Det viktigaste resultatet av jämförelsen är att andelen icke-konsumenter bland ung— dom under 25 års ålder har minskat mellan 1947 och 1968. En motsvarande minskning bland personer över 25 år kan ej påvisas. Den jämförelse som kunnat göras gäller så— ledes andelen konsumenter eller icke-konsu- menter. Hur konsumenternas konsumtions- storlek förändrats under perioden belyses endast i någon mån av det presenterade ma- terialet.

Minskningen i andelen icke-konsumenter bland ungdomen har varit kraftigast bland kvinnorna. Detta har medfört att det 1968 nästan inte finns några skillnader kvar mel- lan unga män och unga kvinnor i andelen icke-konsumenter. År 1947 var det en större andel av kvinnorna än av männen som ej drack alkoholdrycker. De förändringar som skett har varit kraftigast på landsbygden och i mindre städer.

Då man studerar förändringar i olika

Sammanfattande kommentar

socialgrupper finner man att förändring- arna i andel icke-konsumenter varit störst i socialgrupp II och III. Skillnaden i konsum— tion mellan dessa grupper och socialgrupp I var år 1968 mindre än tidigare.

Om fadern är absolutist har betydelse för barnens konsumtionsvanor såväl 1947 som 1968. Debutåldem för spritkonsumtion har sjunkit betydligt under perioden. Beträffan- de sällskapet vid första spritkonsumtionen har det blivit något vanligare under perio- den att spritdebuten skett tillsammans med jämnåriga kamrater.

Jämförelsen ger även några data om för- ändringar i den genomsnittliga spritkonsum— tionens storlek. Spritkonsumtionen har ökat något bland männen, framförallt bland dem som är under 22 år. Bland kvinnorna kan ingen större förändring konstateras.

Avslutningsvis kan påpekas att medlem- skap i nykterhetsförening under perioden blivit mer ovanligt bland ungdomen.

Överensstämmelsen mellan resultaten och] resultat

erhållna i en jämförelse mellan alkoholvaneunder- sökningar utförda i gymnasiets näst högsta ring respektive näst högsta årskurs åren 1956, 1961 och 1967

Inledning

För att se om tendenserna i jämförelsen mellan 1947 och 1968 års ungdomsunder- sökningar kan anses vara giltiga har en en- kätserie om gymnasisternas alkoholvanor studerats. Åren 1956, 1961 och 1967 har skolöverstyrelsen gjort alkoholvaneundersök- ningar i gymnasiets näst högsta ring respek- tive näst högsta årskurs. I fortsättningen kommer vi att kalla jämförelsen mellan 1947 och 1968 års ungdomsundersökningar för jämförelse A och jämförelsen mellan gymnasistundersökningarna jämförelse B. För tabellerna 2, 3, 4 och 10 i A finns i gymnasistundersökningarna jämförbara ta- beller. Eftersom respondenterna i A utgörs av ungdomar mellan 17 och 25 år och i B av gymnasieelever i näst högsta ring el. motsvarande (17—19 år) är inte siffrorna i A helt jämförbara med dem i B, vilket dock inte hindrar en jämförelse av tendenserna.

Kortfattad redogörelse för 1967 års alko- holvaneundersökning bland gymnasister1

I början av december 1967 genomförde skolöverstyrelsen en enkät bland eleverna i näst högsta årskursen. Undersökningen hade två syften:

a) att få en bild av gymnasisternas alko— holvanor b) att göra jämförelser med tidigare un- dersökningar (1956 och 1961)

Två olika blanketter användes:

a) En svart. Denna var i stort sett iden— tisk med den som användes vid de tidigare undersökningarna. Trots att denna blankett ansågs innehålla vissa brister användes den även denna gång. Detta för att kunna göra så bra jämförelser som möjligt med de ti- digare undersökningarna.

b) En grön. I denna hade man ändrat på det som ansågs mindre bra i den svarta blanketten.

I varannan skola användes den svarta blanketten och i varannan skola den gröna. Enkäten genomfördes i form av gruppenkät och lärarna övervakade ifyllandet i respek- tive klass. Sammanlagt deltog 27 810 av 32 555 elever. Detta innebär ett bortfall på 14,5 %. 14 510 svarta och 13 300 gröna blanketter ifylldes.

I jämförelsen mellan 1956, 1961 och 1967 ingår endast de svarta blanketterna. Ett sys- tematiskt urval gjordes bland de inkomna blanketterna genom att var 10:e utvaldes. Detta förde således med sig att urvalsstor- leken blev 1 451. Av olika anledningar kom endast 1 435 blanketter att bearbetas, (tabell 15).

1 Sune von Hofsten: Gymnasistemas alkohol- vanor 1967. Redogörelse för en enkät utförd av skolöverstyrelsen. Del I och II Stencil. Även i Alkoholfrågan 5/1969 s. 151 f.

Tabell 15. Procentuell fördelning på kön och ålder i 1967 års gymnasistundersökning.

Ålder Män Kvinnor Samtliga 16 2 3 2 17 53 65 58 18 28 24 26 19 8 7 7 20 eller mer 10 2 6

Summa 791 (55 %) 644 (45 %) 1 435

I fortsättningen ingår 16-åringarna i grup- pen >>17-åringar>> medan gruppen »19-åring- ar» inkluderar alla som är 19 år eller äldre.

Jämförelse mellan gymnasistundersökning- arna 1956, 1961 och 1967.

Som absolutist anses den som uppgett att han/hon det gångna året (ca 11 män) inte druckit någon typ av alkoholdryck.

Samma definition av absolutist har an— vänts i alla tre undersökningarna.

För samtliga åldrar och för både män och kvinnor har en minskning av andelen abso— lutister ägt rum mellan 1956 och 1967, (tabell 16). För kvinnorna har denna minsk- ning främst skett mellan de båda senaste undersökningarna (1961 och 1967). 1956 hade männen en något större andel absolu- tister än kvinnorna. År 1967 har emeller- tid denna skillnad försvunnit.

I både A- och B-jämförelsen har andelen absolutister sjunkit, både för männen och kvinnorna. I både A och B finns vidare en tendens, att andelen absolutister är unge- fär lika stor både bland män och kvinnor i den sist utförda undersökningen. I A:s första undersökning (1947) hade männen

Tabell 16. Andel absolutister. Procentuell för- delning på kön och ålder 1956, 1961 och 1967.

Ålder Män Kvinnor 56 61 67 56 61 67 17 år 15 13 8 13 12 8 18 år 20 15 7 13 19 8 19 år 21 14 8 06)” 18 6 Samtliga 19 14 8 13 16 8

”' Parentes anger att bastalet understiger 50.

Tabell 17. Andel absolutister. Procentuell för- delning på kön och skol-ort 1956, 1961 och 1967.

Män Kvinnor

56 61 67 56 61 67

Storstädera 9 11 5 4 12 5 Övrigaorter 23 16 8 17 18 8

* Storstäder = Stockholm, Göteborg och Mal— mö.

en mindre andel absolutister än kvinnorna. I B var förhållandet det motsatta. Detta kan givetvis bero på vad som hänt mellan 1947 och 1956, då A-jämförelsens respektive B- jämförelsens första undersökning utfördes.

År 1956 var andelen absolutister bland både män och kvinnor större i övriga orter än i storstäder (tabell 17). En kraftig minsk- ning av andelen absolutister har ägt rum i övriga orter. Detta har medfört att ande- len absolutister 1967 var ungefär lika liten i övriga orter som i storstäder. För kvin— norna i storstäder visar siffrorna en besyn- nerlig förändring. Från 1956 till 1961 öka- de andelen absolutister (från 4 % till 12 %), för att sedan åter minska till 5 % mellan 1961 och 1967.

Siffrorna är inte helt jämförbara i A— och B-jämförelserna. I A är bakgrundsvariabeln bostadsort medan den i B är skol—ort. Vida- re är olika åldrar representerade i de båda undersökningarna. (I A 17—25 och och i B 17—19 år.)

I både A och B synes en utjämning ha ägt rum mellan olika orter. I båda jämfö— relserna är utjämningen främst orsakad av

Tabell 18. Andel absolutister. Procentuell för- delning på kön och socialgrupp 1956, 1961 och 1967.

Socialgrupp Män Kvinnor

56 61 67 56 61 67 I 10 8 7 6 10 4 II 25 17 7 1 6 1 8 9 III 27 20 9 (20)" 23 8

& Parentes anger att bastalet understiger 50.

tuell fördelning på kön och ålder 1956, 1961 och 1967.

Ålder Män Kvinnor

56 61 67 56 61 67

17 år 64 68 82 60 70 75 18 år 62 62 85 58 59 81 19 år 61 72 87 (54)' 57 87

Samtliga 62 66 84 59 62 77

" Parentes anger att bastalet understiger 50.

en kraftigare minskning av andelen absolu- tister i övriga delar av landet än i storstä- derna.

En relativt kraftig minskning av andelen absolutister i socialgrupperna II och III har fört med sig att andelen absolutister i dessa grupper 1967 var ungefär lika liten som i socialgrupp I (tabell 18). Detta gäller spe- ciellt för männen men även i viss utsträck- ning för kvinnorna. En klar tendens till minskning av andelen absolutister finns även i socialgrupp 'I.

I A är åldrarna 17—25 är representerade medan respondenterna i B är 17—19 år.

Tendensen är emellertid densamma i båda jämförelserna. Vi har således fått en ut- jämning vad avser andelen absolutister in- om olika socialgrupper. Denna utjämning är främst orsakad av en relativt kraftig minskning av andelen absolutister i social- grupperna II och III.

Med spritkonsument avses den som någon gång under det gångna året druckit sprit.

Av tabell 19 framgår att andelen sprit- konsumenter har ökat mellan 195 6 och 1967 bland både män och kvinnor och bland alla åldrar (från ca 60 till 80—85 procent). I hela materialet finns det 1967 en något större andel spritkonsumenter bland män- nen än bland kvinnorna. Denna iakttagel- se synes dock inte gälla för 19-åringarna men väl för 17—18-åringar.

Tendensen till ökad andel spritkonsumen— ter bland både män och kvinnor och i alla åldrar är densamma i båda jämförelserna.

Avsikten med den gjorda jämförelsen mel— lan å ena sidan gymnasistundersökningarna (B-jämförelsen) och å andra sidan APUs och 1944 års nykterhetskommittés ungdoms- undersökningar (A-jämförelsen) har varit att få en uppfattning om resultatets giltighet med avseende på de studerade tendenserna.

Tendenserna är i stort sett desamma i B-jämförelsen som i A-jämförelsen. Detta gör att man lättare accepterar även andra resultat vid jämförelsen mellan nykterhets- kommitténs och APUs ungdomsundersök- ning, än de som kan »kontrolleras» mot resultaten i jämförelse B.

I de fall tendensen inte är densamma i A- och B-jämförelserna kan detta bero på t. ex. följande faktorer.

1. Olika frågeformuleringar försvårar möjligheterna till jämförelse undersökning— arna emellan.

2. Bortfallet kan ha haft olika effekt i de olika undersökningarna.

3. Endast den sista gymnasistundersök- ningen (1967) och APUs ungdomsunder- sökning (1968) genomfördes ungefär sam- tidigt. Tidsskillnaden mellan nykterhetskom— mitténs undersökning 1947 och gymnasist- undersökningen 1956 minskar möjligheter- na att göra en helt godtagbar jämförelse mellan trenderna i A- och B-jämförelsen.

4. I de olika undersökningarna förekom- mer skillnader i definitioner av väsentliga begrepp. S. Åldersgrupperna är olika i de två jäm- förelserna.

6. I B-jämförelsen ingår endast gymna- sister.

10.

Bilaga 2

.Andel absolutister 1947 och 1968.

Tabellförtecknin g

Procentuell fördelning på kön och

åldersgrupper .......... 5:10 . Andel absolutister 1947 och 1967/68.

Procentuell fördelning för män med olika bostadsort ......... 5:10 . Andel absolutister 1947 och 1967/68.

Procentuell fördelning för män i oli-

ka åldersgrupper över 25 år . . . . 5:11

.Andel absolutister 1947 och 1968.

Procentuell fördelning på kön och ålder 5:14 .Andel absolutister 1947 och 1968.

Procentuell fördelning på kön och

bostadsort. (Endast17—25 år). . . 5:15 . Andel absolutister 1947 och 1968.

Procentuell fördelning på kön och faderns socialgrupp (Endast 17—25 år) 5:15 .Andel absolutister 1947 och 1968

bland ungdomar över och under 21. Materialet är procentuellt fördelat efter om fadern var absolutist eller ej 5:15 . Ålder vid första spritdrycksförtåring-

en. Procentuell kumulativ fördel- ning på kön och ålder. Endast ung- domar i åldern 23—25 år och endast konsumenter 5: 1 6

.Miljön vid första spritdrycksförtå-

ringen. Procentuell fördelning på kön och boendeort. Endast konsumenter 5:17 Miljön vid första spritdrycksförtå- ringen. Procentuell fördelning på kön och faderns socialgrupp. Endast konsumenter

12.

13.

14. 11. Genomsnittlig konsumtion per till- fälle (medianvärden) av cl sprit. Pro- centuell fördelning på kön, boende- ort och faderns socialgrupp. Endast 17—25 år ........... Genomsnittlig spritkonsumtion i cl. (medianvärden) bland män och kvin- nor i olika åldrar Andel spritkonsumenter. Procentuell andel i olika åldersgrupper bland män och kvinnor Andel ungdomar i åldern 17—25 år som tillhör respektive tidigare tillhört nykterhetsförening. Procentuell för- delning på kön och boendeort . . .

I bilaga 15.

16.

17.

18.

19.

Procentuell fördelning på kön och ålder i 1967 års gymnasistundersök- ning .............. Andel absolutister. Procentuell för- delning på kön och ålder 1956, —61 och -—67 ............ Andel absolutister. Procentuell för- delning på kön och skolort 1956, —61 och —67 .......... Andel absolutister. Procentuell för- delning på kön och socialgrupp 1956, —61 och —67 ....... Andel spritkonsumenter. Procentuell fördelning på kön och ålder 1956, —61 och —67 ..........

5:18

5:18

5:19

5:19

5:23

5:23

5:23

5:23

5:24

Om alkoholkonsumtionsvanor bland värnpliktiga

Björn Hibell och Tom Nilsson

2 Utvärdering av mellanölsförsöket

Inledningsvis redovisas data om jämförbar- heten mellan E- och K—förbanden. Däref- ter studeras förändringar i den totala kon- sumtionen samt förändringen av konsum- tion av olika alkoholsorter. Slutligen redo- visas skillnaderna i genomsnittsvärden och »extremvärden» för de olika alkoholsorter- na.

För att kunna dra några slutsatser från jämförelser mellan E- och K-förbanden är det viktigt att vi först konstaterar om det finns några signifikanta skillnader mellan förbanden med avseende på någon bak- grundsvariabel.

Av bakgrundsvariablerna ålder, civilstånd, ungefärligt avstånd till hemorten, utbildning och socialgrupp uppvisar ingen så anmärk- ningsvärda variationer mellan E- och K- förbanden, att det finns anledning misstän- ka att någon av dessa skulle kunna förklara eventuella skillnader mellan förbanden vad gäller konsumtion av alkohol.

För variablerna »hur många av de se- naste veckosluten som tillbringats vid re- gementet» och »uppvåxtort» kunde vi konstatera skillnader mellan E- och K-för- banden.

Det är en större andel på K- än på E- förbanden som tillbringat något av de fyra senaste veckosluten på regementet (48 % resp. 28 %). Denna skillnad är emellertid främst orsakad av två förband A9 (E-för- band) och Ka3 (K—förband på Gotland). Om vi i den fortsatta redovisningen påträf-

far några skillnader mellan E— och K—för- banden så bör vi därför kontrollera i vilken utsträckning dessa är orsakade av A9 och Ka3.

Det är en större andel på K—förbanden än på E—förbanden som växt upp i storstad (18 % resp. 3 %), medan förhållandet var det omvända för »annan stad eller tätort» som uppväxtort (42 % resp. 56 %).

2.1 Andelar med förändrad konsumtion av alkoholdrycker

I många av tabellerna som rör konsum- tionsvanorna förefaller andelen icke-svarare vara förvånansvärt hög. På ett undantag när är svarsfrekvensen ungefär lika stor för E- som för K-förbanden på respektive frå- ga. Det kan därför finnas skäl antaga att det i båda grupperna är respondenter med unge- fär samma karaktäristika som inte har be- svarat respektive fråga på korrekt sätt. Det- ta borde i så fall medföra att det är möjligt att göra jämförelser mellan de båda typerna av förband.

Vi skall inleda med att studera andelen som från inryckningen till andra mättillfället uppvisar ökad, minskad, respektive oför- ändrad total alkoholkonsumtion.

Vi kan inte konstatera några signifikanta skillnader mellan E- och K-förbanden vad gäller andelen som har ökat respektive minskat sin totala alkoholkonsumtion. På E—förbanden är det emellertid en större an-

Tabell 1. Total alkoholkonsumtionsföränd— ring.a Procentuell fördelning för E- och K- förbanden.

E K

Antal 194 254 Varav svar från Antal 107 131 Procent 5 5 52

ökat 55 50 Lika 5 3 Minskat 40 47

a Total alkoholkonsumtion definieras i bilaga.

del som har ökat än som har minskat sin totala alkoholkonsumtion (55 % respektive 40 %). Någon skillnad i detta avseende kan vi dock inte finna på K-förbanden.

För varje alkoholdryck (mellanöl, stark- öl, 1ättvin, starkvin och sprit) har följande studerats:

Andelen som uppvisar ökad, minskad, respektive oförändrad konsumtionsfre- kvens mellan I:a och II:a mätningen Andelen som uppvisar ökad, minskad respektive oförändrad konsumtionsvolym per tillfälle mellan I:a och II:a mättill- fället.

Vi redovisar endast de tabeller för vilka signifikanta skillnader mellan E— och K- förbanden har konstaterats.

Det är en större andel på K-förbanden än på E-förbanden som har minskat sin konsumtionsfrekvens av mellanöl (58 % resp. 37 %). Det är vanligare på E-för- banden än på K—förbanden att konsumtions- frekvensen för mellanöl har ökat (31% resp. 17 %).

Tabell 2. Andel som uppvisar förändring av konsumtionsfrekvensen för mellanöl. Pro- centuell fördelning för E- och K-förbanden.

E K

Antal Varav svar från Antal Procent

Ökat Lika Minskat

Tabell 3. Andel som uppvisar förändring av konsumtionsvolymen per tillfälle för mellan- öl. Procentuell fördelning för E- och K-för- banden.

E K

Antal 194 254 Varav svar från Antal 141 175 Procent 73 69

Ökat 31 31 Lika 39 50 Minskat 30 19

Det är en lika stor andel på E— och K-förbanden som uppvisar en ökning (ca 30 %). Däremot är det en större andel på E— än på K-förbanden som har minskat sin mellanölskonsumtion per tillfälle (30 % resp. 19 %).

För de övriga studerade alkoholdryckerna (starköl, lättvin, starkvin och sprit) kunde vid jämförelser mellan de båda mättillfäl- lena inte konstateras några signifikanta skill— nader i förändringarna mellan E- och K- förbanden, varken vad gäller konsumtions- frekvensen eller konsumtionsvolymen per tillfälle.

2.2 Skillnader i »extrem-» och genom- snittsvärden vid l:a och II:a mättillfället

Hittills har vi endast studerat hur stora an- delar av de värnpliktiga som för de olika dryckerna ökat, minskat eller behållit kon- sumtionsfrekvensen eller konsumtionsvoly- men per tillfälle. Vi kunde då inte konsta- tera några skillnader, utom för mellanöl, mellan förbandstyperna. Dessa jämförelser säger emellertid ingenting om vilka det är som förändrat sitt konsumtionsmönster för respektive dryck. Man kan, teoretiskt sett, tänka sig att det vid den ena förbandstypen är t. ex. de med låg konsumtionsfrekvens för sprit som har ökat denna, medan det på den andra förbandstypen är de med hög kon- sumtionsfrekvens som ökat. Om så är fallet skulle detta få till följd att vi, för enskilda konsumtionsvariabler skulle få olika föränd- ringar från Iza till II:a mättillfället mellan E- och K-förbanden. Den genomsnittliga konsumtionsfrekvensen för t. ex. sprit skulle

för E- och K—förbanden.

Förbandstyp I E

Antal 194 Varav svar från: Antal 174 Procent 90 Tabell 4. Konsumtionsfrekvens för mellanöl. Procentuell fördelning vid l:a och II:a mättillfället

II

K

E

258 194 258 233 152 179 90 78 69

Varje dag 11 17 5 4 Varannan dag 9 16 12 4 Två gånger i veckan 26 21 (Md) 30 26 En gång i veckan 21 (Md) 20 24 (Md) 28 (Md) Två gånger i månaden 15 10 5 16 En gång i månaden 6 7 7 7 Två till sex gånger om året 4 5 5 6 En gång om året 2 1 1 1 Dricker ej 5 3 11 7

då öka på den ena förbandstypen och mins- ka på den andra. Vi skall därför undersöka om det för några konsumtionsvariabler kan konstateras några skillnader mellan E— och K—förbanden vid respektive mättillfälle. Granskningen har avsett om det finns några skillnader mellan förbanden när det gäller höga eller låga »extremvärden» eller genom- snittsvärden. Avsikten är inte att försöka mäta några förändringar. Vi är endast in- tresserade av skillnader mellan E- och K- förbanden och inte skillnader mellan mät- tillfällena som är gemensamma för båda förbandstyperna. (Ett försök till beräkningar av konsumtionsförändringar återfinns senare i rapporten.) Följande variabler har studerats: — konsumtionsfrekvens och konsumtions-

volym per tillfälle för mellanöl, stark- öl, lättvin, starkvin och sprit

frekvens storkonsumtion (minst halv- flaska starksprit eller helflaska vin vid samma tillfälle) frekvens påverkan vid alkoholförtäring.

Vi redovisar endast de tabeller i vilka vi kunnat konstatera signifikanta skillnader mellan E- och K-förbandens medianvärden.

Vid inryckningen var det en något stör- re andel på K— än på E—förbanden som uppgav att de brukade dricka mellanöl varje eller varannan dag (33 % resp. 20 %). Vid andra mätningen var skillnaden den om- vända (8 % resp. 17 %).

På K-förbanden synes man ha druckit mellanöl mer sällan vid II:a än vid La mät- ningen (X2 = 15.66, kritiskt X2 : 3.84),

Tabell 5. Konsumtionsvolymen per tillfälle för starköl. Procentuell fördelning vid l:a och II:a mättillfället för E- och K-förbanden.

Förbandstyp I II E K E K

___—___— Antal 194 25 8 194 258 Varav svar från: Antal 139 185 150 192

Procent 72 72 77 74 ___—___— 3 flaskor eller mer 33 28 37 34 2 flaskor 26 (Md) 19 22 (Md) 25 (Md) 1,5 flaskor 7 8 (Md) 7 7 1 flaska 19 31 19 22 1 glas eller mindre 7 6 5 7 Dricker ej 7 7 9 4

M—

tillfället för E— och K-förbanden. Tabell 6. Konsumtionsvolym per tillfälle för sprit. Procentuell fördelning vid l:a och II:a mät-

_____________.__—__-————————

Förbandstyp I E

II

K E K

__________________—————__———

Antal 194 258 194 258 Varav svar från: Antal 191 252 184 234 Procent 98 98 95 91 Mer än 75 cl 1 0 0 1 75 cl 2 5 2 4 60 cl 2 2 5 3 37 el 51 (Md) 41 59 (Md) 49 (Md) 18 cl 23 20 (Md) 14 13 12 el 12 9 8 9 8 cl 3 6 1 3 6 cl 3 8 3 3 4 cl 1 3 1 2 2 cl 0 0 1 1 Dricker ej 4 6 7 11

__________—______—_————-—

medan respondenterna på E-förbanden upp— visar samma konsumtionsfrekvens vid bå- da mättillfällena.

Vid inryckningen brukade man dricka något mer starköl per konsumtionstillfälle på E- än på K-förbanden (X2 : 4.55, kri- tiskt X2 : 3.84). Vid II:a mättillfället kun- de vi inte konstatera några skillnader mellan de olika förbandstyperna.

Vid inryckningen brukade man dricka något mer sprit per konsumtionstillfälle på E- än på K-förbanden (X2 : 5.9, kritiskt X2 : 3.84).

Vid II:a mättillfället kunde vi inte konsta- tera några skillnader mellan förbandstyper- na eftersom respondenterna på K-förban- den genomsnittligt har ökat sin konsumtion

(X2 : 15.48, kritiskt X2 : 3.84).

Både vid Iza och II:a mättillfället var det vanligare på E- än på K-förbanden att man vid alkoholförtäring brukade känna sig på— verkad varje gång eller nästan varje gång (65 % resp. 52 % och 62 % resp. 46 %).

Vid II:a mättillfället kunde vi konstatera ett högre genomsnittsvärde (medianvärde) på E— än på K-förbanden (X2 : 11.74, kri- tiskt X2 : 3.84). Observera dock, i enlighet med vad som konstaterats ovan, att motsva- rande differens egentligen fanns redan vid La mätningen. Vid denna tidpunkt yttrade sig emellertid inte differensen mellan grup- perna i olika genomsnittsvärden. Vi betrak- tar därför inte denna differens såsom upp- kommen i tidsperioden mellan mätningarna.

Tabell 7. Hur ofta händer det numera när Ni dricker alkohol att Ni känner Er påverkad? Pro centuell fördelning vid Iza och II:a mättillfället för E- och K-förbanden. _____________——- Förbandstyp I 11 E K E K

Antal 194 258 194 258 Varav svar från: Antal 190 249 193 247

Procent 98 97 99 96 Varje gång 20 15 21 14 Nästan varje gång 45 (Md) 37 (Md) 41 (Md) 32 Någon gång ibland 24 31 24 33 (Md) Sällan 6 9 5 12 Aldrig 0 4 3 4 Slutat dricka alkohol/dricker ej 4 4 5 5

____________________—_—————-

För två konsumtionsvariabler fann vi skill- nader mellan medianvärdena vid inryck- ningen. Vid inryckningen brukade man dels dricka mer starköl (X2 =4.55, kritiskt X2 : 3.84) och dels mer sprit (X2 : 5.96, kri- tiskt X2 : 3.84) per konsumtionstillfälle på E- än på K-förbanden. Dessa skillnader fanns inte kvar vid II:a mättillfället. Vid II:a mättillfället var det vanligare på E- än på K-förbanden att man brukade känna sig påverkad vid alkoholförtäring (X2 : 11.74). Denna differens existerade redan vid l:a mättillfället och kan därför inte be- traktas som uppkommen mellan mättillfäl— lena.

För mellanölsfrekvensen uppvisar respon— denterna på K-förbanden ett minskat ge- nomsnittsvärde (X2 : 15.66), medan de värnpliktiga på E-förbanden behållit en oförändrad frekvens.

Tabell 8 sammanfattar skillnaderna mel- lan förbandstypernas andelar med »extrem- värden» på respektive konsumtionsvariabel.

Beteckningar:

a) större andel i denna grupp än i den andra som uppvisar ett »extremt» + hogt varde b) kompensation för ett -— enligt a) ne- dan

a) större andel i denna grupp än i den andra som uppvisar ett »extremt» lågt värde

b) kompensation för ett + enligt a) ovan

0. Ingen skillnad mellan förbandstyperna

Observera att, vid respektive mättillfälle,

ett + i den ena gruppen motsvaras av ett —- i den andra.

Vid Iza mättillfället gäller att vi för fyra konsumtionsvariabler (konsumtionsvolym per tillfälle för mellanöl, starkvin och sprit samt frekvens påverkan vid alkoholförtä- ring) kan konstatera plustecken på E-för—

Tabell 8. Sammanfattande tabell för skillna- der vid Iza och II:a mättillfället mellan E- och K—förbanden avseende »extremvärden» på undersökta konsumtionsvariabler.

Konsumtionsvariabel I II

Konsumtionsfrekvens

för mellanöl + + Kons.vol. per tillf. för mellanöl + — 0 0 Konsumtionsfrekvens

för starköl 0 0 0 0 Kons.vol. per tillf. för starköl 0 0 0 0 Konsumtionsfrekvens

för lättvin + 0 0 Kons.vol. per tillf. för lättvin — + 0 0 Konsumtionsfrekvens

för starkvin 0 0 0 0 Kons.vol. per tillf.

för starkvin + 0 0 Konsumtionsfrekvens

för sprit 0 0 0 0 Kons.vol. per tillf.

för sprit + — 0 0 Frekvens storkonsumtiona 0 0 0 0 Frekvens påverkan vid alkoholförtäring + —- +

& Minst halvflaska sprit eller helflaska vin vid samma tillfälle.

banden, medan vi för tre andra (kon- sumtionsfrekvens för mellanöl samt kon- sumtionsfrekvens och konsumtionsvolym per tillfälle för lättvin) finner plustecken på K-förbanden.

Vid II:a mättillfället kan vi konstatera att en utjämning mellan förbandstyperna har ägt rum. För fem av de sju variabler, för vilka vi vid inryckningen kunnat konstate- ra skillnader i andelen med extremvärden, existerar inte längre några skillnader.

Angående variabeln »frekvens påverkan vid alkoholförtäring» kvarstår den skillnad som fanns redan vid inryckningen.

Angående konsumtionsfrekvensen för mellanöl kan vi konstatera en intressant förändring. Vid inryckningen var andelen som drack mellanöl varje eller varannan dag större på K— än på E-förbanden (33 % resp. 20 %). Vid II:a mättillfället var det

i stället en större andel på E- än på K-för- banden som drack så ofta (17 % resp. 8 %).

Det är alltså endast för en variabel (kon- sumtionsfrekvens för mellanöl) som det upp- kommit någon skillnad mellan förbandsty- perna mellan Iza och II:a mätningen. Denna skillnad är en följd av att respondenterna på K-förbanden minskat sitt genomsnittsvärde (X2 : 15.66, kritiskt X2 : 3.84) medan de värnpliktiga på E-förbanden synes ha behål- lit en oförändrad konsumtionsfrekvens för mellanöl (observera dock att det vid II:a mättillfället inte finns någon skillnad mellan förbandstypernas genomsnittsvärden).

Vid inryckningen fanns således vissa skill- nader mellan värdena på några av de under- sökta konsumtionsvariablerna mellan E- och K—förbanden. Skillnaderna i andelarna med »extremvärden» var »jämnt fördelade» mel- lan förbanden, medan de två skillnaderna för genomsnittsvärden var orsakade av att en större andel på K- jämfört med E—förban- den uppvisade det högre genomsnittsvärdet. (Sistnämnda skillnader kanske till en del kan förklaras av att vi funnit en större andel på K- än på E-förbanden som växt upp i stor- stad.) Vid II:a mätningen fanns skillnader mellan förbandstyperna bara för två variab- ler, varav skillnaden för den ena (frekvensen påverkan vid alkoholförtäring) existerade re- dan vid inryckningen.

Den enda variabel för vilken utveckling- en på E- respektive K-förbanden synes ha varit olika mellan mättillfällena är konsum- tionsfrekvensen för mellanöl. För övriga konsumtionsvariabler kan vi inte konstate- ra några skillnader i utvecklingen på de båda förbandstyperna och de skillnader som existerade vid l:a mätningen synes, med un- dantag för frekvens påverkan vid alkohol- förtäring, ha försvunnit.

Undersökningen ger stöd för antagandet att mellan l:a och II:a mättillfället något av intresse inträffat endast såvitt avser mellan- ölskonsumtionen. På E-förbanden synes re— spondenterna ha behållit en oförändrad kon- sumtionsfrekvens för mellanöl, medan de värnpliktiga på K-förbanden drack mellan- öl mer sällan vid II:a mätningen än vid in-

ryckningen. Dessa skillnader i utvecklingen mellan förbandstyperna är inte enbart orsa- kade av de speciella förhållandena på A9 och Ka3, utan finns genomgående mellan E- och K-förbanden (med undantag för KaS). Någ- ra skillnader mellan förbandstyperna med av- seende på hur mycket mellanöl man bruka- de dricka per konsumtionstillfälle fanns inte vid II:a mätningen. På både E- och K- förbanden var det vid båda mättillfällena vanligast att man brukade dricka 1 flaska mellanöl per konsumtionstillfälle.

Som många tabeller antytt synes vissa för- ändringar av alkoholvanorna ha ägt rum från inryckningen till II:a mättillfället. I nästa del av rapporten skall konsumtions- mönstret vid de båda mättillfällena samt de förändringar som ägt rum däremellan när— mare granskas. Eftersom vi, med undan- tag av konsumtionsfrekvensen för mellan- öl, inte funnit alltför stora skillnader mel- lan förbandstyperna så har vi ansett det mest fruktbart att fortsättningsvis inte göra några åtskillnader mellan E- och K-förban- den. I rapportens andra del kommer vi istäl- let att göra en annan uppdelning av materia- let. En stor del av utrymmet kommer att ägnas åt jämförelser mellan dem som från inryckningen till II:a mättillfället uppvisar en ökad respektive minskad total alkohol- konsumtion.

värnpliktstiden

Detta avsnitt inleds med en redovisning av hur många som förändrat sin konsumtion från l:a till II:a mättillfället, dvs. under de första 4—5 månaderna av värnplikten. Fram- ställningen koncentreras sedan på de värn- pliktiga som ökat respektive minskat sin konsumtion. Dessa två kategorier studeras med avseende på skillnader i bakgrund, konsumtion vid inryckningen samt konsum- tion vid II:a mättillfället. Avslutningsvis jämförs de som ökat och minskat konsum- tionen vid Iza och II:a mättillfället.

Vi skall först studera andelarna som upp- visar förändringar i konsumtionen av en- skilda drycker. (Beträffande beräkningssät- tet —- se bilaga.)

53 % av respondenterna uppvisar en ökad alkoholkonsumtion under perioden, me- dan 44 % uppvisar en minskad konsumtion. Drygt 40 % synes ha ökat sin spritkonsum- tion medan ca 30 % minskat.

Enligt vad som diskuteras i bilagan an- gående kompenserade värden är det mer vanskligt att precisera förändringarna för övriga drycker än för sprit. Vi nöjer oss där- för med att studera dem som uppvisar för- ändringar (dvs. ökat eller minskat sin kon- sumtion av respektive dryck) mellan de båda mättillfällena.

Det synes vara fler som minskat än som ökat sin mellanölskonsumtion. (Enligt vad som tidigare visats finns det för denna variabel skillnader mellan E- och K-för- banden.) De som har ökat sin lättvinskon-

Förändringar av konsumtionen under

sumtion är ungefär lika många som de som har minskat, medan det för starköl och starkvin synes gälla att det är fler som har ökat än som har minskat sin konsumtion.

3.1 Jämförelser mellan dem som ökat respektive minskat sin totala alkohol- konsumtion

För 238 (53 %) av dem som deltog i bå- da mätningarna har vi sökt beräkna för- ändringar i den totala alkoholkonsumtionen mellan de bägge mättillfällena! Vi fann då att 53 % ökat och 44 % minskat sin totala alkoholkonsumtion. Dessa båda grup- per jämfördes med avseende på variabler som kunde vara utmärkande för konsumen- terna i respektive grupp.

Jämförelsen avsåg svarsfördelningen vid inryckningen för, dels några bakgrundsva- riabler (ålder, civilstånd, uppväxt och unge- färligt avstånd till hemorten, utbildning och socialgrupp), dels några konsumtionsvariab- ler vid inryckningen (konsumtionsfrekvens och konsumtionsvolym per tillfälle för mel- lanöl, starköl, lättvin, starkvin och sprit, frekvens påverkan, frekvens storkonsumtion och frekvens alkoholproblem). Dessutom har vi undersökt några trivselfrågor nämli- gen hur ofta respondenterna brukade åka hem över veckosluten samt sällskapet vid al- koholföitäring.

1 Se bilaga och tabell 9.

M-öl St-öl

Antal 448 448 Varav svar från antal 429 395 378 84 96 88

Öl (tot) L-vin St—vin

448

Tabell 9. Andel som uppvisar ökad, minskad respektive oförändrad konsumtion av mellanöl, starköl, öl (totalt), lättvin, starkvin, vin (totalt), sprit och alkohol (totalt).

Vin (tot) Sprit Totalt

448 448 448 448 448

394 426 373 447 238 88 95 83 100 53

ökad kons. 23 33 38 23 35 42 43 53 oför. kons. 41 47 20 53 42 29 28 4 minsk. kons. 36 20 42 24 23 30 29 44 Beteckningar: Tabell IO. Civilstånd vid inryckningen. Pro-

Tot. alk. ökning : de som mellan de båda mättillfällena uppvisade en ökad total alkoholkonsumtion (125 respondenter)

Tot. alk. minskning: de som mellan de båda mättillfällena uppvisade en mins- kad total alkoholkonsumtion (104 re- spondenter)

Tot. : I denna grupp ingår samtliga för vilka beräkningar om total alkoholför- ändring har gjorts, alltså även de re- spondenter (9 stycken) som mellan de båda mättillfällena uppvisade en oför- ändrad total alkoholkonsumtion (238 respondenter).

Vi redovisar här endast de tabeller som påvisar signifikanta skillnader mellan dem som ökat respektive minskat sin totala al— koholkonsumtion.

3.1.1 Bakgrundsvariabler

För endast två av bakgrundsvariablerna (ci- vilstånd och uppväxtort) fann vi signifikanta skillnader mellan grupperna.

Det är en större andel av dem som mins- kat än av dem som ökat sin totala alkohol- konsumtion, som vid inryckningen hade sta- digt sällskap (42 % resp. 24 %). För öv- rigt kan vi inte konstatera några signifikanta skillnader mellan grupperna.

I båda grupperna är det drygt 10 % som vuxit upp i storstad. Bland dem som ökat sin totala