SOU 1972:19
Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen : delbetänkande
Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
Kungl. Maj:t bemyndigade den 23 januari 1970 statsrådet Moberg att tillkalla åtta sak- kunniga med uppgift att bedriva försöksverk- samhet med viss vuxenutbildning.
Med stöd av nämnda bemyndigande till- kallades den 6 februari 1970 såsom sakkun- niga ledamoten av riksdagen f.d. förvalt- ningschefen Sven Ekström, utbildningsinten- denten i Svenska industritjänstemannaförbun— det Evert Brandgård, direktörsassistenten i Svenska arbetsgivareföreningen Margareta Dahlgren, departementssekreteraren iutbild- ningsdepartementet Berndt Johansson, stu- dierektorn i Arbetarnas bildningsförbund Inge Johansson, sekreteraren i Landsorgani- sationen i Sverige Henry Persson, kanslirådet i fmansdepartementet numera avdelnings- chefen i riksrevisionsverket Åke Sanell samt undervisningsrådet i skolöverstyrelsen Gösta Vestlund.
Åt Ekström uppdrogs att såsom ordfö- rande leda de sakkunnigas arbete.
De sakkunniga har antagit namnet kom- mittén för försöksverksamhet med vuxenut- bildning (FÖVUX).
Till sekreterare förordnades den 1 april 1970 studiesekreteraren i Svenska kommu- nalarbetareförbundet Per-Ebbe Persson.
Till biträdande sekreterare förordnades den 1 september 1971 biträdande sekretera- ren i kommittén för studiestöd åt vuxna Peter Engberg.
För att såsom experter biträda kommittén tillkallades den 9 oktober 1970 forsknings-
assistenten Solveig Johansson och den 15 februari 1971 redaktionssekreteraren Gunilla Boethius.
De sakkunniga får härmed överlämna del- betänkandet Uppsökande verksamhet för cir— kelstudier inom vuxenutbildningen, som innehåller en redogörelse för det första årets försöksverksamhet. För utvärdering av genomförda åtgärder har kommittén anlitat Sveriges Radios publik- och programforsk- ningsavdelning. Kursuppläggningen samt genomförandet av studieorganisatörs- och cirkelledarutbildningen har skett i samarbete med Arbetarnas bildningsförbund. Kom- mittén har dessutom samrått med arbets- givare inom den privata och inom den of- fentliga sektorn samt med lokalavdelningar av Arbetarnas bildningsförbund och Tjänste- männens bildningsverksamhet på försöks- orterna.
Kommittén fortsätter sitt arbete. 1 för- söksverksarnheten under det andra året, som nu pågår, riktar sig den uppsökande verksam- heten
dels på några orter till dem som tidigare avböjt deltagande i FÖVUX, dels på samma orter till dem som deltagit i försöksverksamheten under det första året, vilka nu erbjuds möjlighet att be- driva fortsatta studier, dels till anställda inom industrin och sjukvår- den med s.k. tre- och fyrskift eller komplicerade tjänstgöringsscheman, för
vilka särskilda åtgärder utprövas genom olika utbud och varierad studieorganisa- tion,
dels till hemarbetande kvinnor, dels till anställda vid skyddade verkstäder.
Stockholm den 9 februari 1972
Sven Ekström
Evert Brandgård Margareta Dahlgren Berndt Johansson Inge Johansson Hemy Persson Åke Sanell Gösta Vestlund
/Per-Ebbe Persson
Peter Engberg
Eventuella synpunkter på delbetänkandet kan sändas till FÖVUX Svensksundsvägen 17 111 49 STOCKHOLM
Sammanfattning, kommentarer och slutsatser
Sammanfattning
Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) har till uppgift att genom flexibla studieformer och olika slags studiestimulerande åtgärder försöka nå de vuxna som har kort och bristfällig utbildning och på grund av sociala, psykolo- giska och geografiska skäl nu inte deltar i vuxenutbildning. Verksamheten bedrivs i form av studiecirklar, dit deltagarna rekryte- ras genom uppsökande verksamhet. I förelig- gande betänkande redogörs för verksamhe- ten under det första försöksåret. Under detta år uppsöktes anställda på arbetsplatser (in- dustrier och vårdinstitutioner) på ett tiotal orter i landet av fackliga studieorganisatörer, som försökte värva dem till studier i något av ämnena svenska, engelska, matematik eller samhällskunskap. Arbetsplatserna represen- terade arbetsmiljöer av olika slag (tung industri med skiftgång, arbetsplatser som domineras av kvinnlig arbetskraft samt såda- na belägna i glesbygd). De uppsökta, som i allmänhet hade sex- eller sjuårig folkskola som enda grundutbildning fick välja vilket ämne de önskade läsa och de kunde dess- utom välja mellan olika Studievillkor (studier på delad arbetstid och fritid, på fritid med 300 kronor i Stimulansbidrag samt på fritid utan stimulansbidrag). Studierna liksom stu- diematerialen var kostnadsfria. Dessutom utgick studiestöd som ersättning för av studierna betingade extra kostnader för
resor, måltider och barntillsyn. På varje ort startades tolv cirklar, en för varje ämne och studievillkor.
Av de 3 962 personer som kontaktades i den uppsökande verksamheten ville 2074, dvs. 52 procent delta i studierna. Variationen var emellertid stor mellan de olika orterna, bl. a. beroende på hur stor del av de anställda som uppsöktes. På de orter där studieorganisatörerna av olika skäl endast hade tillfälle att uppsöka en mindre del av de anställda, vände de sig sannolikt i första hand till sådana, som de bedömde som mera benägna att anmäla sig. Därigenom blev andelen intresserade större på dessa orter än på de orter där studieorganisatörerna kon- taktade en större del av de anställda, däribland även sådana som kunde bedömas som mindre intresserade av att delta. Bland andra faktorer som inverkade på rekryte- ringsresultaten kan nämnas studieorganisa- törernas olika uppläggning av uppsökandet samt variationen i arbetstider, arbetsmiljöer, förhandsinforrnation m. m. på de olika orter- na.
De som inte var intresserade av att delta nämnde oftast som orsak, att fritiden var alltför dyrbar för att användas till studier, att de hade andra intressen och ville umgås med familjen hellre än att studera samt att de överhuvudtaget var mycket upptagna på sin fritid. Några ansåg också att de var för gamla för att studera.
Av dem som önskade delta i studiecirklar- na ville de flesta, 41 procent, läsa engelskai första hand, medan 29 procent önskade läsa matematik, 20 procent svenska och endast 12 procent samhällskunskap i första hand. (Summan överstiger 100 procent beroende på att de uppsökta kunde önska mer än ett ämne i första hand.) De flesta, 64 procent, ville helst läsa på studievillkoret med stimu- lansbidrag, medan 30 procent föredrog att studera delvis på arbetstid. Den minsta andelen som önskade det senare studievill- koret fanns bland de kvinnliga anställda på vårdinstitutionerna, som av hänsyn till ar- betskamraterna inte ansåg sig kunna lämna arbetet under arbetstid. Ett mindre antal deltagare, 9 procent, ville läsa utan stimu- lansbidrag, oftast med motiveringen att de inte ville känna några förpliktelser. (Även här överstiger summan 100 procent beroen- de på att man kunde önska mer än ett studievillkor i första hand.) Deltagarnas uppgifter om vad i studieorganisatöremas argumentering som lockat till deltagande antyder att det var av underordnad betydelse vilka argument som använts. Det avgörande var att man överhuvudtaget blivit uppsökt.
Av de 1098 personer som anmälts till FÖVUX-cirklarna fullföljde två tredjedelar kursen. 21 procent infann sig inte till cirkelstarten och 15 procent avbröt studier- na. Andelen anmälda som aldrig kom och andelen studieavbrytare var alltså samman- lagt 36 procent. I cirklarna utan stirnulans- bidrag uppgick den till 42 procent, i cirklar- na med Stimulansbidrag till 31 procent och i cirldama på delad arbetstid och fritid till 33 procent av deltagarna. De flesta som avbröt studierna angav olika praktiska skäl, men i många fall föreföll osäkerhet och andra psykologiska anledningar ha haft stor bety- delse. Det är inte möjligt att relatera frekvensen studieavbrott inom FÖVUX till frekvensen studieavbrott inom reguljär stu- dieförbundsverksarnhet, eftersom ingen så- dan statistik för närvarande finns tillgänglig. Jämförelser som funktionärerna i ABF och TBV på de olika försöksortema har gjort antyder emellertid att studieavbrottsfrekven-
sen vid cirkelstarten var ungefär densamma som inom den reguljära studieförbundsverk- samheten, medan studieavbrotten under kur- sens gång var något färre. Frånvaron var ungefär lika omfattande för de olika studie- villkoren. Cirklarna läste i genomsnitt 51 studietimmar under det första försöksåret.
83 procent av deltagarna hade endast folkskola som grundutbildning och 64 pro— cent uppgav att de inte bedrivit några studier sedan de avslutade sin obligatoriska skol- gång. Trots att de flesta deltagare alltså saknade studievana, planerade 76 procent av dem att fortsätta sina studier.
Kommitténs kommentarer och slutsatser
Försöksverksamheten under det första för- söksåret har haft en deskriptiv uppläggning i syfte att klarlägga problemställningar, ut- veckla hypoteser och pröva undersöknings- instrument. Slutsatser till hela riket baserade på statistisk inferensteori skulle — som framhålls i kapitel 2 — ha krävt att orterna, arbetsplatserna och försökspersonerna kunde betraktas som ett slumpmässigt urval. Då det utifrån de från början givna förutsättningar- na för försöksverksamheten inte har varit möjligt att genomföra ett sådant urval, kan slutsatserna från statistisk synpunkt anses giltiga endast för det studerade materialet. Under vissa givna betingelser kan emellertid uppsökande verksamhet och studiecirkel- verksamhet ge de resultat som redovisas i detta betänkande. Kommittén har sålunda förvärvat värdefulla erfarenheter såväl för reformarbetet inom vuxenutbildningen som för den fortsatta försöksverksamheten, i vilken olika problem och frågeställningar prövas ytterligare. Av det första försöksåret drar kommittén följande slutsatser. Osäkerhet och rädsla att inte klara av studierna förefaller att i stor utsträckning medverka till att många av de vuxna med kort och bristfällig grundutbildning inte deltar i vuxenutbildning. FÖVUX—deltagarna hade i allmänhet inte studerat sedan de slutade folkskolan, men när de blev uppsök- ta av studieorganisatörer, som dels kunde
undanröja vissa praktiska problem, dels informera dem om och ge dem motiv för vuxenstudier, anmälde de sig för att börja studera igen. Enligt kommitténs uppfattning är rekryteringsresultatet — 52 procent av de kontaktade — anmärkningsvärt bra, särskilt med hänsyn till att två tredjedelar av deltagarna inte bedrivit studier sedan folk- skolan. Det bör dessutom beaktas att de erbjudna FÖVUX-studierna endast omfatta- de fyra ämnen och att vissa deltagare på grund av försökssituationen fick läsa något annat ämne än det de önskat i första hand. Om utbildningsutbudet hade varit större skulle sannolikt ännu fler varit intresserade av att delta.
Att uppsökande verksamhet är en effektiv metod för att rekrytera kortutbildade vuxna till FÖVUX-studier är alltså ett faktum. Vilka resultat den uppsökande verksamheten ger är emellertid beroende av en mängd olika faktorer, vilkas inbördes betydelse inte helt klarlagts i försöksverksamheten. Här skall några sådana förhållanden nämnas. Det har framhållits som väsentligt av studieorganisa- törerna, att de för att lyckas med sin uppgift bör ha liknande bakgrund som de uppsökta och förståelse för deras situation. En ytter- ligare fördel är givetvis om studieorganisatö- rerna har ingående kännedom om den aktuella arbetsplatsen, varigenom de lättare kan bedöma vad som är rätt tid och plats för uppsökandet. Om studieorganisatörerna är anställda på arbetsplatsen har de också möjlighet att bistå med lösningar av de problem som kan uppstå vid studiestarten eller under studiernas gång. Uppsökande verksamhet förefaller vidare vara förhållan- devis tidskrävande. Det kan vara nödvändigt med flera besök hos varje uppsökt innan något lämpligt tillfälle till samtal erbjuds och många av de kontaktade är tveksamma och behöver betänketid innan de anmäler sig. På arbetsplatser med oregelbundna arbetstider måste varje avdelning besökas flera gånger för att alla anställda skall kunna kontaktas. Under FÖVUX's första försöksår innebar dessa förhållanden att studieorganisatörerna fick arbeta i tidsnöd, vilket medförde att de
inte hade möjlighet att ge alla uppsökta en så detaljerad information t. ex. om studiestöd, som hade varit önskvärd. Det synes vidare vara av stor betydelse att studieorganisatö- rerna i den uppsökande verksamheten kan erbjuda de kontaktade fördelaktiga villkor när det gäller studietider, studiestöd, resor i samband med studierna och liknande. Att studiematerialet medförs och demonstreras verkar också ha en rekryteringsfrämjande effekt.
Rekryteringsresultaten varierar mellan ar- betsplatser med olika arbetstider och arbets- miljöer. Det förefaller uppenbart att studier delvis på arbetstid bör vara förrnånligast av de i FÖVUX-verksamheten förekommande studievillkoren, men de flesta kontaktade var ändå i första hand intresserade av studier på fritid med stimulansbidrag. Till detta bidrog att de anställda på vårdinstitutionerna inte ansåg sig kunna lämna arbetet under arbets- tid av hänsyn till arbetskamraterna, som i så fall tvingats utföra deras arbetsuppgifter. Vidare hade vissa anställda sådana nyckel- positioner att det inte utan produktions- störningar ansågs möjligt att ersätta dem. Många av dessa tvekade att anmäla sig, då de ansåg att arbetsgivarna inte skulle gå med på att låta dem läsa delvis på arbetstid. På vissa arbetsplatser fick endast sådana anställda, som inte behövde ersättare vid frånvaro, delta i studier på detta villkor. Det förefaller därför viktigt att företagsledningen får för- handsinformation om den uppsökande verk- samheten och att de som planerar denna har nära kontakt med arbetsledningen på avdel- ningsnivå och med de befattningshavare som ansvarar för personalplaneringen.
Bland de faktorer i arbetsmiljön, som kommittén funnit kunna påverka resultatet av den uppsökande verksamheten, kan näm- nas ackordsarbetet, som gör att de uppsökta inte tar sig tid för att tala om studier, och bullriga miljöer, där det inte går att föra samtal. På en del arbetsplatser av detta slag komplicerades FÖVUX's uppsökande av att de anställda inte kunde lämna arbetet för en stunds samtal då studieorganisatörerna kun- de kontakta dem. Ett annat problem utgör
de svåråtkomliga arbetsplatserna, t. ex. gru- vor, varv och överhuvudtaget tung industri, där studieorganisatörerna har stora svårighe- ter att nå vissa anställda under arbetstid. Ytterligare ett svårt problem är de oregel- bundna arbetstiderna, ofta i form av skift- gång, som begränsar de anställdas möjlighe- ter att delta i tidsbundna aktiviteter vid sidan av arbetet. För de skiftarbetande är det av avgörande betydelse att studierna och arbetstiden kan kombineras. Under det förs- ta året i FÖVUX-verksamheten innebar detta stora svårigheter. Vissa deltagare kunde på grund härav överhuvudtaget inte placeras i någon cirkel. I den fortsatta försöksverksam- heten prövas olika lösningar på dessa pro- blem.
En del av dem som anmält sig kom aldrig till studiecirklama. I vissa fall var skälen uteslutande praktiska, men i andra fall förefaller en kvardröjande osäkerhetskänsla ha bidragit till detta. En fjärdedel av dem som aldrig kom till cirkeln och som inte kontaktats av cirkelledaren uppgav på förfrå- gan att de antagligen skulle ha kommit om de kontaktats även av denne och därmed fått ytterligare hjälp att övervinna sin osäkerhet. I cirkelledarutbildningen ingick visserligen sådana instruktioner, men dels deltog inte alla i utbildningen, dels var informationen om denna arbetsuppgift till dem som inte deltog otillräcklig, varför man i stor utsträck- ning fick förlita sig på cirkelledarnas person- liga intresse av denna sak. Det synes alltså nödvändigt att uppmärksamhet ägnas åt insatser för att få dem som anmält sitt intresse att också påbörja studierna.
Hur många deltagare som avbryter studier- na på de olika studievillkoren har ännu inte undersökts fullständigt. I intervjuerna med deltagarna och studieavbrytama var det inte möjligt att tillfredsställande klarlägga de intervjuades uppfattning om de olika studie- villkoren. Vissa av dem som låst med stimulansbidrag ansåg att detta fungerat som en sporre, specielllt då de varit trötta och funderat på att avbryta studierna. Några av dem som läst delvis på arbetstid hävdade att detta studievillkor var deras enda möjlighet
att orka med och hinna fullfölja en kurs. Flertalet av dem som fullföljt studierna ansåg emellertid att studievillkoret inte spe- lade någon större roll för deras studieintres- se. Man kan dock konstatera att de flesta av dem som avbrutit studierna kom från cirklar som läste på fritid utan stimulansbidrag. De som placerats i sådana cirklar har fönnodli- gen saknat den sporre att fullfölja studierna som stimulansbidraget utgjorde och det stöd mot trötthet och tidsbrist som studierna delvis på arbetstid innebar. Härtill kommer att det rådde viss förvirring beträffande begreppen stirnulansbidrag och studiestöd, varför en del av dem som placerats i cirklar utan stirnulansbidrag trodde att de berövats möjligheten att få ekonomisk hjälp för att täcka extrautgifter i samband med studierna. Av studieavbrytama var det 53 procent och av deltagarna 41 procent, som inte kände till möjligheten att erhålla studiestöd. Dessutom får man räkna med psykologiska effekter av att de uppsökta först blivit informerade om de fördelaktigare studievillkoren och sedan placerats i cirklar utan dessa fördelar. I den fortsatta försöksverksamheten kommer stu- dievillkorens effekter att närmare undersö— kas med olika metoder.
Under det första försöksåret styrdes delta- garnas placering i de olika cirklarna för att lika många skulle läsa alla ämnen, vilket fick till följd att en del inte fick läsa det ämne de önskat i första hand. Detta medförde emel- lertid inte högre frekvens studieavbrott bland dem som inte fick läsa önskat ämne. Av intervjuerna med deltagarna framgick däremot, att de som läst ”fel” ämne i lika stor utsträckning som de övriga ansåg att kursen varit givande, men att de följande läsår planerade att studera det ursprungligen önskade ämnet.
Sedan studieorganisatörerna fullföljt re- kryteringen hade cirkelledarna störst betydel- se för den vidare utvecklingen av verksam- heten. Om de tog kontakt med de deltagare som inte infunnit sig till Cirkelsammankoms- terna hade de möjlighet att påverka dem att komma till cirkeln och även i övrigt föreföll de att spela den avgörande rollen för hur
arbetet i cirkeln avlöpte. Försök har därför gjorts att belysa vilka egenskaper en bra cirkelledare skall ha, men av intervjuerna med deltagarna framgår att de inte hade någon bestämd uppfattning härvidlag. Bland de egenskaper, som ofta framhölls som väsentliga, märks lugn, tålamod och kamrat- lighet. Att deltagarna i detta och vissa andra avseenden var tämligen okritiska under det första försöksåret kan enligt kommitténs mening förklaras med att de i regel saknade studievana och dessutom var ovana vid att erbjudas några förmåner eller ställa några krav.
Några egentliga studieresultat har inte undersökts. Att tre fjärdedelar av deltagarna uppgivit att de planerade att fortsätta sina studier under följande läsår får dock anses vara ett mycket gott resultat. Det kan alltså konstateras, att FÖVUX-studier för kortut- bildade vuxna utan studievana av deltagarna upplevs som så värdefulla att de efter genomgångna kurser önskar förkovra sig mera och efterfrågar ytterligare utbildning.
1. Inledning
1.1. Utbildningsklyftor och utbildnings- behov
l.1.1 Mål för vuxenutbildningen
Kommittén ger här en kortfattad redovisning av de utbildningsmål som den funnit vara särskilt centrala för FÖVUX.
Utbildning skall befordra jämlikhet genom att bidra till vidgade referensramar och för- bättrad förmåga till kommunikation männi- skor emellan samt genom att ge alla möjlig- het att frigöra och utveckla sina inneboende förutsättningar, intellektuellt och emotio- nellt, socialt och kulturellt. Härigenom skall de studerande ges en allsidig verklighetsupp- levelse och förmåga att kritiskt analysera skilda företeelser i samhället samt möjlighe- ter att aktivt och konstruktivt engagera sigi samhällsarbete för att förbättra inte bara sina egna, utan också andras levnadsvillkor. För att utbildningen skall kunna leda alla till detta mål, bör den vara någorlunda jämnt fördelad i befolkningen och samhället måste satsa större utbildningsresurser på dem som har sämre sociala förutsättningar, är handi- kappade i något avseende eller upplever psy- kologiska, sociala, ekonomiska eller geogra- fiska studiehinder. För att inte utbildnings- klyftor skall uppstå mellan generationerna är det vidare nödvändigt att utbildning blir ett återkormnande inslag under hela livet.
Utbildningen har också betydelse för för- delningen av andra former av välfärd. Kort-
utbildade är i allmänhet också missgynnade när det gäller inkomst och arbete, status och inflytande, medan personer med längre ut- bildning oftast har ett bättre utgångsläge när det gäller att nå beslutspositioner samt större utsikter till yrkesarbete som ger möjligheter till självförverkligande. Det finns sålunda ett starkt samband mellan utbildningsklyftor och andra orättvisor i samhället. Utbildning kan ses som en levnadsnivåkomponent, dvs. som ett medel för individen att kontrollera och medvetet styra och påverka sina levnads- villkor samt som en tillgång i hans strävan att leva ett rikare liv. Förutsatt att inslaget av jämlikhetsfrämjande mål för utbildningen är tillräckligt stort, kan man anta att en rättvi- sare fördelning av utbildning bidrar till en rättvisare fördelning även av andra resurseri samhället. För att uppnå jämlikhet är det emellertid inte tillräckligt att genom utbild- ningspolitiska reformer söka åstadkomma en jämnare fördelning av utbildning. Det är dessutom nödvändigt att förändra sådana ekonomiska och sociala faktorer, som odlar och bevarar de nuvarande ojämlikheterna i samhället och de bärande attitydema bakom dem.
En förbättrad utbildning för stora grupper i befolkningen skulle också kunna medverka till en demokratisering av arbetslivet. Dess— utom kan en höjd allmän utbildningsnivå förväntas bidra till ökad ekonomisk tillväxt i samhället.
Efterkrigstidens utbildningsreformer har in- neburit en kraftig förbättring av ungdomsut- bildningen. Detta har emellertid lett till att klyftan mellan den yngre välutbildade gene- rationen och den äldre, i utbildningshänseen- de missgynnade generationen vuxit. I figur 1 redovisas fördelningen på utbildningsnivå för befolkningen i åldrarna 20—64 år 1970, 1980 och 1990. Framskrivningen har gjorts på grundval av beslutade reformer men utan antaganden om någon större expansion av vuxenutbildningen. År 1970 hade 68 pro- cent av befolkningen i åldern 20—64 är enbart genomgått folkskola samt eventuell yrkesutbildning och 23 procent realskola, grundskola eller annan likvärdig utbildning. Sex procent hade studentexamen och tre procent universitets- eller högskolutbild- ning. I en årskull ungdomar genomgår emel- lertid i det närmaste alla nioårig obligatorisk grundskola, omkring 90 procent gymnasie- skola och ca 30 procent någon form av eftergymnasial utbildning.
År 1990 antas utbildningsnivån ha höjts, så att gruppen med enbart folkskola kommer att vara i minoritet. 31 procent av befolk- ningen beräknas då ha folkskola, 22 procent grundskola, realskola m.m., 35 procent gymnasieskola och tolv procent universitet eller högskola. Om inte situationen förbätt- ras genom vuxenutbildning, kommer det dock att finnas en stor grupp människor med enbart folkskolutbildning kvar på arbets— marknaden ända till omkring år 2010.
Med hänsyn till de rådande orättvisorna mellan personer med längre respektive korta- re utbildning och på grund av behovet att stärka de kortutbildades ställning i samhälls- livet överhuvudtaget, och kanske särskilt på arbetsmarknaden, framstår därför den över- bryggande vuxenutbildningen, dvs. den ut- bildning som särskilt syftar till att nå de utbildningsmässigt missgynnade, som ett av de viktigaste områdena för reformer inom utbildningsväsendet.
1.1.3. Den uppsökande verksamhetens ställ— ning i den överbryggande vuxenutbildningen
Av Sveriges befolkning hade 1970 drygt 3,1 miljoner erhållit enbart folkskola samt even- tuell yrkesutbildning. En del av dem deltar givetvis i någon form av vuxenutbildning. (Vuxenutbildningens nuvarande omfattning redovisas i avsnitt 1.2.) Olika undersökningar visar emellertid att många av vuxenutbild- ningsformerna främst utnyttjas av yngre och relativt väl studieförberedda vuxna, medan de något äldre och utbildningsmässigt sämre ställda upplever svårigheter att utnyttja ut- budet. Studieförbunden synes ha haft lättast att nå äldre och kortutbildade, då cirkelstu- dierna varit bättre anpassade till deras studie- förutsättningar. Många vuxna upplever osä- kerhet när det gäller studieförrnågan. Av undersökningen ”LO-medlemmen och ut- bildningsfrågorna”, som utförts av LO:s ar— betsgrupp för vuxenutbildning (LOVUX), framgår bl.a. att kortutbildade vuxna som skäl för att inte delta i vuxenutbildning angav, att de inte trodde sig ha tillräckliga förkunskaper, att de saknade studievana och att studietakten sannolikt var för hög för att de skulle kunna följa med. Osäkerheten om studieförrnågan förstärks med högre ålder och ökat avstånd till tidigare utbildning. Härutöver finns en mängd andra studiehin— der, som ligger i individens egen inställning och livssituation, som sammanhänger med utbudets karaktär eller som beror på sam- hällsmiljön.
Den uppsökande verksamhetens uppgift är att kartlägga de grupper som har behov av utbildning och söka nå dem med personlig information om det aktuella utbildningsut- budet, stimulera dem till deltagande och stödja dem i det inledande skedet av studier- na. Traditionell inforrnationsverksamhet med hjälp av tryckt material och olika mass- medier är otillräcklig särskilt när informatio- nen riktar sig till personer som saknar studie- vana och endast är svagt studiemotiverade. I den uppsökande verksamheten, som kan ge- nomföras både på arbetsplatser, i bostadsom- råden och i andra miljöer, måste därför
//
/
/
64
20- 25- 30- 35— 40- 45- 50- 55— 60- 242934 3944495459
__lgaxxxxxxxxxxxxxxxxxs %. ;f=: .......... WN xxxxxxxxxxxxx WWQ sxxxxxxxxxxxxxx kxxxxxxxxxxxxx 888888.
&öåes Nibe;
Xdaa
20- 25- 30- 35— 40- 45- 50- 55— 60- 242934 3944495459 64
D Gymnasium, fackskole, nya gymnasie- skolan samt ev. yrkesutbildning
"=.-a'- å'äl Fullständig examen från universitet nsättning 1970—1990
f-i: eller högskola 1990
00
75—
50— 5._ % 1 2
] Befolkningens utbildningssamma
er 'kningarna bygger på Information B Hä åld
7 Folkskola, fortsättningsskola samt ev. % yrkesutbildning Grundskola, realskola, flickskola, folk- högskola samt ev. yrkesutbildning _20- 25- 30- 35— 40— 45- 50- 55- 60— 242934394449545964
Figur
35:05? o...".) agan m'UH seas ?535 ....
s a— . ”2 5380 0 om ulf-ms =3än. a': .. uiN'GCD "&ch komun—Po egon-r?? Dg" _D Oq- ägnqe g—gs o. -— ”E_g'éi Såzåå åxå?-3.3 Dogo-o; hood-lä Om = ___.Eboo v :O'Oa 8.2:5'7- ,gz 3:33 _ -=lu-40 MFQHn—l ”0535 aa_— m—lo_å o—äog **3'6'50 out-(Cu
.....
syn har ej tagits till immigranter rn 20—64 år att ha genomgått gr 7-årig folkskola. År 1990 komm
som i sin ungdom endast genomgått folk
GGGGG
elle
utbildningsinformationen kombineras med olika studiestimulerande åtgärder och lös- ningar på de studiehinder som den enskilde upplever. Grundläggande för verksamheten är att den skall ske med utgångspunkt från den uppsöktes erfarenheter och situation och be- akta hans attityder till vuxenutbildning.
Efter en period av förhållandevis snabb utbyggnad av ungdomsskolan är utbildnings- klyftorna för närvarande särskilt stora såväl mellan som inom generationerna. ] ett ex- panderande utbildningssamhälle finns emel- lertid alltid risk för att vissa klyftor uppstår. Olika studiehinder kommer sannolikt också alltid att hämma utbildningsaktiviteten bland dem med den kortaste utbildningen. Det kan därför antas föreligga ett permanent behov av såväl överbryggande vuxenutbild- ning som av uppsökande verksamhet inom denna.
1.1.4. Studieformer och resursbehov
Vuxenutbildning i form av heltidsstudier eller deltidsstudier av större omfattning kan inte bedrivas utan ett avsevärt studiestöd, medan vuxenstudier helt eller huvudsakligen på fritid inte leder till något större inkomst- bortfall och därför inte heller medför samma kostnadsanspråk. Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) har under hösten 1971 utgivit debattskriften ”Vuxna Utbildning Studiefrnansiering” (SOU 1971180). I denna tar SVUX upp ett antal problem, som rör den framtida utformningen av vuxenutbild- ningen, främst vad gäller det studiesociala stödet till vuxna. Bland annat redovisas ett räkneexempel, som avser att belysa de totala kostnadsanspråken vid en utökad vuxenut- bildning i forrn av heltidsstudier och det därvid nödvändiga förbättrade studiestödet.
Samhällets utgifter i form av studiestöd och direkta utbildningskostnader antas i ge- nomsnitt vara 20 000—25 000 kronor per individ och år. De eftersatta vuxengrupperna antas efterfråga utbildning, som totalt mot- svarar två miljoner utbildningsår på heltid, vilket emellertid innebär att bara mellan en tionde] och en femtedel av utbildningsklyf-
tan mellan generationerna skulle försvinna. Den totala kostnaden för en sådan reform skulle enligt SVUX:s räkneexempel bli utom- ordentligt stor.
Mot denna bakgrund framstår klart nöd- vändigheten av att göra prioriteringar mellan de olika vuxenutbildningsbehoven. Det kan därvid också vara av intresse att jämföra kostnaderna för heltidsstudier under uppbä- rande av visst studiestöd med kostnaderna för mer omfattande och genom studiestimu- lerande insatser understödda studier huvud- sakligen på fritid inom vuxenutbildningen. Det förefaller då uppenbart, att en avsevärd del av vuxenutbildningen måste organiserasi form av fritidsstudier.
Det hör till sist framhållas att främst jämlikhetsmotiven för en kraftig expansion av vuxenutbildningen är så starka, att det kan bli nödvändigt att överföra resurser till detta område inte bara från andra delar av utbildningssektorn, utan också från helt and- ra delar av samhällslivet.
Kommittén avser att återkomma till dessa frågor i sitt huvudbetänkande.
1.2 Vuxenu tbildningens nuvarande omfattning
I detta avsnitt länmas en redogörelse för omfattningen av de viktigaste vuxenutbild— ningsformema. Det bör dock inledningsvis nämnas att vuxenutbildning förekommer även på andra håll, t. ex. inom de politiska partierna, inom olika organisationer, inom kooperationen etc. Denna berörs endast indi- rekt t. ex. vid behandlingen av studieförbun- den och korrespondensundervisningen.
1.2.1. Kommunal vuxenutbildning
Inom den kommunala vuxenutbildningen an- ordnas undervisning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och gymnasiesko- lan samt särskild yrkesinriktad utbildning och särskild teknisk utbildning. Utbildningen anordnas huvudsakligen som deltidsundervis- ning. De studerande kan i allmänhet välja att antingen läsa enstaka ämnen eller att läsa för fullständig kompetens i den aktuella skolfor-
men. Undervisningen är organiserad som koncentrationsläsning, vilket innebär att ele- ven vanligtvis läser ett, två eller tre ämnen samtidigt.
Skolöverstyrelsen medger kommun (eller landsting) att anordna vuxenutbildning, me- dan skolstyrelsen (utbildningsnämnden) be- slutar om de kurser som skall anordnas. För att en kurs skall få komma till stånd krävs i regel att antalet elever stadigvarande skall vara lägst tolv. Inom det allmänna stödområ- det och för handikappade elever får dock antalet vara lägre.
Som lärare tjänstgör i allmänhet timlärare. Inom det allmänna stödområdet får emeller- tid lärare i grundskolan och gymnasieskolan i sin tjänst inräkna undervisning i den kommu- nala vuxenutbildningen. När utbildningen är förlagd till skolenhet för ungdomsutbildning finns särskild studierektor. Om den kommu- nala vuxenutbildningen har stor omfattning får särskild skolenhet för vuxenutbildning inrättas. Då skall också finnas en rektors- tjänst och i vissa fall en eller flera studierek— torstjänster.
För den kommunala vuxenutbildningen gäller sedan 1971 vissa intagningsbegräns- ningar. Till grundskolkurser intas alla sökan- de utom de som redan har motsvarande utbildning. Antalet platser i gymnasieskol— kurserna är begränsat. Vid urvalet skall sär- skilt beaktas behovet av utbildning för dem som redan deltar i den kommunala vuxenut- bildningen, för äldre personer och för dem som befinner sig i en utsatt social situation. Dessutom tar man hänsyn till behovet av behörighetskomplettering. En särskild nämnd — ibland identisk med vuxenutbild- ningsrådet i kommunen — svarar för intag- ningen.
1967 års reform har medfört en kraftig expansion av den kommunala vuxenutbild- ningen. Under läsåret 1967/68 fanns det kvällsgymnasier i ca 30 kommuner, medan 321 kommuner anordnade vuxenutbildning i början av läsåret 1971/72. Av dessa hade 163 kommuner både grundskol- och gymna- sieskolkurser, 94 endast grundskolkurser och 64 endast gymnasieskolkurser.
Omkring 37 400 elever deltog hösten 1970 i kurser på grundskolans högstadium, ca 49 500 i kurser motsvarande gymnasiet och fackskolan och ca 79 100 i kurser mot- svarande yrkesskolans deltidskurser. Särskil- da skolenheter för vuxenutbildning finns för närvarande på 16 orter.
Statsbidrag utgår med 100 procent av utgifterna för löner m.m. till lärare och skolledare. Vidare utgår bidrag till tekniska stödåtgärder för handikappade studerande enligt samma grunder som vid gymnasiesko- lan. Till kostnader för intagning av studeran- de och därrned sammanhängande åtgärder utgår bidrag med sammanlagt två procent av lönekostnaderna (exkl. allmän arbetsgivarav- gift). Slutligen frnns statsbidrag för lärarnas resor inom det allmänna stödområdet.
De ämnen som lästes av det största antalet studerande var läsåret 1970/71 i tur och ordning: engelska, matematik, svenska, sam- hällskunskap, företagsekonomi och historia. Vid yrkesskolkursema ges utbildning för ett stort antal yrken inom industri, hantverk, handel och kontor liksom för vårdyrkena.
En praktisk-pedagogisk utbildning som är särskilt avpassad för lärare vid den statliga och kommunala gymnasiala vuxenutbild- ningen anordnas fr.o.m. vårterminen 1971 vid lärarhögskolan i Stockholm. Utbildning- en omfattar två terminer och antalet intag- ningsplatser är ca 25 per termin. Praktikter- minen för dessa lärarkandidater skall helt eller delvis förläggas till kommunal gymna- sial vuxenutbildning.
1.2.2. Statlig vuxenutbildning
Vid de statliga skolorna för vuxna iNorrkö- ping och Härnösand meddelas utbildning en- ligt läroplanerna för grundskolans högsta— dium och gymnasieskolan (dock ej de ut- präglat yrkesinriktade linjerna). Undervis- ningen är en kombination av brevskolstudier och undervisning vid respektive skola, s.k. varvad undervisning.
Dessutom anordnas sedan vårterminen 1968 även undervisning enbart per korre- spondens vid norrköpingsskolan. Den är lik-
som den varvade undervisningen helt kost- nadsfri. Läsåret 1972/73 beräknas elevanta- let i den varvade undervisningen vid de båda skolorna uppgå till ca 4 000 och i brevskol- undervisningen vid norrköpingsskolan till ca 5 000. Staten svarar för personalkostnader, utgifter för de studerandes studiematerial och därutöver för bl. a. viss utrustning och undervisningsmaterial.
1.2.3. Folkhögskolor
Statsbidrag utgår till 106 folkhögskolor och till nio filialer till dessa. Folkhögskolorna brukar med hänsyn till huvudmannaskapet indelas i tre grupper, nämligen landstingssko- lor, stödföreningsskolor och rörelseskolor.
Målet för folkhögskolans verksamhet är att meddela allmän medborgerlig utbildning, ofta med inriktning mot ett visst intresseom- råde. Några folkhögskolor har speciallinjer för viss yrkesutbildning eller för estetiska ämnen samt linjer för massmediautbildning och u-landsfrågor. Utbildning av ungdomsle- dare, studieledare m.m. sker också vid spe- ciallinjer. Flera folkhögskolor har vidare gett sådan undervisning som direkt förbereder eleverna för inträde till socialhögskolor.
Tre olika slags kurser får enligt folkhög- skolestadgan anordnas vid folkhögskolorna, nämligen vinterkurs, sommarkurs och ämnes- kurs. Vinterkursen, som är den dominerande kurstypen, omfattar 22—34 veckor. Som- markurs skall omfatta minst 13 veckor. Äm- neskurs skall omfatta minst en vecka. Vinter— kurserna kan ingå i en utbildning om två eller tre årskurser. Arbetsåret 1970/71 hade 100 skolor tre årskurser. 'År 1970 uppgick antalet elever vid vinterkursema till ca 14300 och antalet elever i ämneskurserna till ca 17 000.
För folkhögskolorna finns ingen centralt fastställd läroplan. Varje skola får inom de gränser folkhögskolestadgan anger själv ut- forma sitt prograrn. Endast ämnet musik är obligatoriskt i alla årskurser. I övrigt före- skriver stadgan obligatoriska ämnen bara i den första årskursen. Dessaär svenska, litte- ratur, historia, samhällslära, psykologi, kemi
och biologi med hälsolära. Under senare år har försök gjorts med att slopa årskursindel- ningen och i stället använda nivå— och stoff- gruppering. I vissa fall ger folkhögskolstu- dier direkt kompetens för studier vid univer— sitet eller högskola.
Statsbidrag utgår till kostnader för löner m.m. åt lärare och skolledare med 100 procent av de faktiska kostnaderna samt till kostnader för viss annan personal och till pedagogisk utrustning m.m. Efter skolöver- styrelsens prövning i varje särskilt fall kan bidrag även utgå till personlig assistans åt handikappade elever. Slutligen utgår statsbi- drag till dyrare pedagogisk utrustning samt för sanering av folkhögskolornas ekonomi och till byggnadsarbeten vid folkhögskolor.
Vid lärarhögskolan i Linköping har sedan vårterminen 1970 anordnats en särskild praktisk-pedagogisk utbildning av lärare för folkhögskolor och övrigt folkbildningsarbe- te. Utbildningen omfattar två terminer och har en intagningskapacitet om 30 studerande per termin. Till utbildningen har antagits dels personer med akademisk examen, dels personer som genom aktivt arbete inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet ansetts ha förutsättningar att genomgå utbildningen.
1.2.4. Studieförbund
För närvarande finns det elva av staten god- kända studieförbund, av vilka de flesta har anknytning till någon folkrörelse. Studieför- bunden bedriver en omfattande studiecirkel- verksarnhet. För att statsbidrag skall utgå krävs det bland annat att studiecirklarna har lägst fem och högst 20 deltagare, att de om- fattar minst 20 studietimmar fördelade på minst fyra studieveckor, att de har högst två sammankomster per vecka samt högst tre studietimmer per sammankomst. Studiecir- kelledarna skall vara godkända av studieför- bunden. Antalet statsbidragsberättigade stu- diecirklar läsåret 1970/71 uppgick till ca 162 000 och bruttoantalet deltagare till ca 1,6 miljoner (se nedanstående sammanställ- ning). Av dessa var omkring 1 300 universi- tetscirklar med ca 20 000 deltagare.
Studiecirkelverksamhet 1970/71 Brutto antal deltagare i statsbidrags- berättigade studiecirklar
Arbetarnas bildningsförbund 5 35 143 Blåbandsrörelsens studieförbundl 13 204 Folkuniversitetet ' 93 950 Frikyrkliga studieförbundet 127 961 Godtemplarordens studieförbund2 56 740 KFUK—KFUM:s studieförbund 18 846 Nationaltemplarordens studieförbund2 24 316 Studiefrämjandet 5 0 876 Studieförbundet Medborgarskolan 15 8 710 Studieförbundet Vuxenskolan 230 778 Sveriges kyrkliga studieförbund 142 905 Tjänstemännens bildningsverksamhet 155 044
Totalt 1 608 473
1 Ingår i Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet fr.o.m. ljuli 1972 ? Ingår i Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet fr. 0. m. 1ju1i1971
Tre ämnesgrupper dominerar i studiecir- kelverksarnheten, nämligen språk — särskilt engelska samt svenska för invandrare — este- tiska ämnen — särskilt musik och konsthant- verk — samt samhällsämnen. Skillnaderna mellan de olika studieförbunden är emeller- tid stora när det gäller betoningen av olika ämnesområden.
Statsbidrag utgår med 75 procent av kost- naderna för ledararvode och studiematerial, dock högst 30 kronor per studietimme. Av detta belopp får högst 24 kronor avse ledar- arvode. För allmänna studiecirklar i svenska, matematik, samhällskunskap eller engelska som i huvudsak motsvarar utbildning enligt läroplanen för grundskolan — s. k. prioritera- de cirklar — utgår dessutom ett tilläggsbidrag om högst tio kronor per studietimme. Av tilläggsbidraget får högst åtta kronor avse le- dararvode. Dessutom utgår visst statsbidrag för administration och pedagogisk verksam- het. För cirkelledare i glesbygd utgår statsbi- drag till 75 procent av resekostnadema.
En särskild studieforrn utgör universitets- cirklarna. De skall omfatta minst 48 studie- timmar, fördelade på minst 16 samman— komster. I fråga om deltagarantalet gäller samma villkor som för de allmänna studie-
cirklarna. Ledarna för universitetscirklarna skall ha kompetens för undervisning vid uni- versitet. Statsbidrag utgår med 75 procent av kostnaderna för ledararvode och studiemate- rial, dock högst med 75 kronor per studie- timme. Av detta belopp får högst 60 kronor avse ledararvode. Vidare utgår bidrag med 75 procent av kostnaderna för resekostnadser- sättningar och traktamenten till ledarna.
1.2.5. Kurser i radio och television
Kommittén för television och radio iutbild- ningen (TRU) tillsattes 1967. En av dess huvuduppgifter är att bedriva försöksverk- samhet med eterförrnedlad vuxenutbildning. TRU har producerat kurser i radio och tele- vision i bl.a. ämnena engelska, företagseko- nomi, matematik, socialkunskap och psyko- logi. Sändningstiden för TRU-programmen i radio och television uppgår vårterminen 1972 till ca 16 timmar i veckan. Avsikten med programmen är att de vuxna skall kun- na följa dem individueut och själva arbeta med det kursmaterial som framställs till pro- grammen. T RU samarbetar emellertid också med andra kursanordnare inom vuxenutbild- ningen.
lnom den kommunala vuxenutbildningen ges möjlighet att delta i lärarledd undervis- ning i anslutning till TRU-kursema. Samver- kan förekornrner också med studieförbun— den, som anordnar studiecirklar i anslutning till programmen, och med korrespondens- instituten som rättar insända svarsuppgifteri anslutning till TRU-kursema. Ett flertal av kurserna svarar mot hela eller delar av ämne- na matematik, svenska och samhällskunskap på grundskolans högstadium och kan därför användas i den studiecirkelverksamhet som vänder sig till vuxna med kort och bristfällig utbildning. Kurserna i arbetsmarknadskun- skap, matematik och svenska har använts i försöksverksamheten inom FÖVUX.
Sveriges Radio producerar sedm många år tillbaka kurser för vuxna t. ex. i språk. Un— der senare år har man även sänt kurser i svenska för invandrare.
1.2.6. Arbetsmarknadsutbildning
Arbetsmarknadsutbildning är beteckningen på utbildning som beviljas på sysselsättnings- politiska grunder. Berättigade till arbets- marknadsutbildning och utbildningsbidrag är personer som är arbetslösa, hotade av arbets- löshet eller svårplacerade på arbetsmarkna- den. Ytterligare ett krav är att de skall ha fyllt 20 år och vara sökande vid arbetsför- medlingen. Från 20-årsregeln görs dock un- dantag för bl.a. ensamstående mödrar, handikappade och flyktingar. Arbetslöshets- kravet gäller ej den s. k. bristyrkesutbildning- en. Denna ger utbildning i yrken inom vilka det med hänsyn till rådande arbetsmarknads- läge eller av andra orsaker är av väsentlig betydelse att snabbt öka tillgången på utbil- dad arbetskraft.
De vanligaste formerna av den av skolöver- styrelsen i samarbete med arbetsmarknads- styrelsen och arbetsmarknadens parter be- drivna arbetsmarknadsutbildningen är om- skolningskurser, fortbildningskurser och ny- börjarkurser. Omskolningskurserna ger grundläggande utbildning för ett nytt yrke, medan fortbildningskurserna ger utbildning inom det egna yrkesområdet. Vidare anord- nas reaktiveringskurser för personer som tidi- gare varit yrkesverksamma och vill återuppta förvärvsarbetet. Kursernas längd varierar från några veckor till flera år. Av de personer som 1970 påbörjade arbetsmarknadsutbildning gick ca 45 procent i särskilda kurser anord— nade av skolöverstyrelsen. Ca 26 procent gick i det reguljära utbildningsväsendet, ca 13 procent i företagsutbildning och ca 16 pro- cent i övriga kurser.
Arbetsmarknadsutbildningens omfattning och inriktning bestäms genom en ramplan, som fastställs för varje budgetår. De största utbildningsområdena är tillverkningsarbete samt servicearbete såsom vård- och kontors- arbete. Också kurser utan direkt yrkesinrikt- ning har stor omfattning. Den största ålders- gruppen, 25—34 år, svarar för ca 30 procent av elevantalet. Antalet deltagare beräknas innevarande budgetår till ca 120 000.
Höstterminen 1969 inleddes en försöks-
verksamhet med allmänna ämnen i kurser inom arbetsmarknadsutbildningen. Syftet var att ge kursdeltagarna, som i allmänhet har förkunskaper endast motsvarande sex- eller sjuårig folkskola, en kompletterande allmän utbildning i svenska, matematik, sam- hällskunskap, engelska, och fysik/kemi. Med hänsyn till de positiva erfarenheterna har skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrel- sen i samråd beslutat att utbildning i allmän- na ämnen skall ingå som en del av den arbetsmarknadsutbildning som bedrivs vid samtliga utbildningscentra. Härigenom för- längs kurstidema för deltagarna med åtta veckor.
1.2.7. Eftergymnasial vuxenutbildning
Under senare år har personer utan formell behörighet getts ökade möjligheter till efter- gymnasiala studier. På grundval av förslag från kompetensutredningen har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser om försöksverksam- het med vidgat tillträde till grundläggande utbildning inom vissa ämnesområden vid fi- losofisk fakultet. Behörig att inskrivas vid universitet är enligt dessa bestämmelser den som fyller 25 år senast under det år han begär inskrivning och som varit yrkesverk- sam under minst fem år eller på annat sätt förvärvat motsvarande erfarenhet. Den stu- derande skall dessutom uppfylla de krav på förkunskaper som oundgängligen fordras för att han skall kunna tillgodogöra sig utbild- ningen. Försöksverksamheten omfattar stu- dier för sammanlagt 60 poäng, varav högst 40 poäng inom ett och samma ämnesområ- de. Hittills har under tiden ht 1969—vt 1971 4700 elever skrivits in. De vanligast före- kommande ämnena är pedagogik, företags- ekonomi, psykologi, sociologi och engelska.
Vuxenstuderande utan formell behörighet äger även tillträde till yrkesinriktade kurser — s.k. YRK-kurser — vid universiteten. De bedrivs på försök sedan läsåret 1969/70 och pågår normalt en termin. Utbildningen om- fattar kurser i administrativ teknik, arbets- marknadsteknik med personaladministra- tion, informationsteknik, museiteknik, un-
dervisningsteknologi, dramatik, u-landsfrågor med biståndsteknik, skoglig produktionslära samt en kurs i miljövård om två terminer. Härutöver tillkommer vid tre lärarhögskolor tvåterrninskurser för studie- och yrkesvägled- ningspersonal. Dessutom anordnas s.k. ex- tern universitetsutbildning, dvs. kursverk- samhet med anknytning till universitet och högskolor men utanför deras reguljära verk- samhet.
1.2.8. Korrespondensundervisning
Trots att det endast finns ett fåtal skolor och institut för korrespondensundervisning i Sverige har denna studieforrn för vuxna haft stor betydelse. Sedan andra vuxenutbild- ningsvägar byggts ut har den emellertid änd- rat karaktär och alltmer kommit att kombi- neras med internatkurser eller studiecirklar.
Utbudet av kurser för korrespondens- undervisning är stort. Det omfattar dels en- skilda ämnen eller delar av ämnen, dels större kombinationer som ger en viss kompe- tens. Utvecklingen har i stort gått från större ämneskombinationer till enskilda ämnen. Anledningen är att de flesta studerande nu- mera använder korrespondensstudier för att komplettera bristande kunskaper på särskil- da områden. Korrespondensstudier är att betrakta som en relativt svår studieforrn som kräver avsevärd planering. Även om studier— na medger en återkoppling i form av brev och svar medför bristen på direkt kontakt med undervisaren svårigheter. Studieav- brottsfrekvensen vid korrespondensstudier är sålunda förhållandevis stor, men minskar vid kombination med andra studieformer.
För närvarande finns följande anordnare av korrespondensundervisning.
Hermods korrespondensinstitut är en stiftel- se med i stort sett olika företag som deläga- re. Hermods kurser har därför till stor del inriktats på att utbilda anställda inom företa- gen. Kurserna är i huvudsak kompetensinrik- tade och ofta läroplansanpassade. De över- ensstämmer med såväl grundskolan som
gymnasieskolan. Hermods har ca 90 000 ny- anmälningar per år.
Brevskolan ägs av de stora folkrörelserna, främst Kooperativa förbundet (KF), Lands- organisationen i Sverige (LO), fackförbun- den, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Arbetarnas bildningsförbund (ABF) och Hyresgästernas sparkasse- och byggnads- förening (HSB). Brevskolans kursbestånd är till stor del inriktat på delägarorganisationer- nas behov. Ofta specialproduceras kurser för en bestämd målgrupp. Utöver detta har sko- lan ett brett allmänt kursbestånd. Verksam- heten inom delägarorganisationerna är både kompetensinriktad och allmänorienterande. Inom KF-sektom bedrivs en omfattande per- sonalutbildning. Inom de övriga organisatio- nerna dominerar utbildning av fackligt och politiskt förtroendevalda. På studiecirkelsi- dan, där en viss del av verksamheten organi- seras i forrn av studiecirklar med svarsgransk- ning, finns också svenska, främmande språk och konsthantverksämnen. Kurserna är dock i huvudsak inriktade på de fyra ämnesgrup- per som är prioriterade för högre statsbidrag i studiecirklar. Brevskolan har ca 35 000 nyanmälningar per år.
Lantbrukets korrespondensskola (LTK) är i huvudsak inriktad på utbildning inom jord- brukets område. Den ägs av jordbruksorgani- sationema. På så sätt har också LTK en viss folkrörelseinriktning. LTK har ca 1 500 an- mälningar per år.
Försvarets brevskola meddelar korrespon- densundervisning i militära ämnen, totalför- svars-, samhälls- och utrikespolitiska frågor m. rn. främst till befäl inom krigsmakten.
1.2.9. Facklig utbildning
Den studieverksarnhet som bedrivs av de fackliga organisationerna har flera syften. Den vill ge medlemmarna insikter i fackliga och samhälleliga frågor och tillfredsställa det stora behovet av skolning av dem som skall företräda medlemmarna i olika situationer.
Sådana förtroendevalda, t.ex. ordförande i verkstadsklubbar eller tjänstemannaklubbar, måste för att fylla sina uppgifter ha betydan- de kunskaper inom en rad ämnesområden. De skall bland annat företräda medlemmarna vid förhandlingar med arbetsgivarna, vilket kräver kunskaper om de lagar och avtal som reglerar förhållandena på arbetsmarknaden, men också insikter i samhälls- och företags- ekonomi. På arbetsplatserna finns numera olika och ofta ganska komplicerade system för lönesättning, vilka den facklige för- troendemannen måste vara väl förtrogen med. Denne får också ofta vara ett slags kurator på arbetsplatsen, för vilket kunska- per i sociallagstiftning kan vara nödvändiga. Detta gäller inte minst för det ökade inslaget av utländsk arbetskraft.
Landsorganisationen i Sverige (LO), som är den största löntagarorganisationen med ca 1,7 miljoner medlemmar, satsar årligen omkring 35 miljoner kronor på studieverksamheten. Den äldsta om mest kvalificerade av de allmänna LO-kurs'erna har varit den s.k. tremånaderskursen, som under senare är er- hållit benämningen facklig huvudkurs. En- dast en begränsad del av denna kurs ägnas fackliga frågor. Den andra längre typen av kurser, de s. k. sexveckorskurserna, ger stör- re utrymme åt allmänna fackliga frågor, såväl fackföreningsrörelsens historiska bakgrund som dess nutida omfattning och organisa- tion. De allmänna styrelsekurserna om två veckor koncentrerar sig i huvudsak på det praktiska arbetet inom en avdelning. Därut- över anordnas ett antal kurser om två veckor speciellt avsedda för invandrare samt flera specialkurser, bl.a. arbetarskyddskurser,
kurser i företagsdemokrati samt kontakt- och inforrnationskurser. Under studiesäsong- en 1971/72 genomför fackföreningsrörelsen i samarbete med ABF och Brevskolan sin hittills största vuxe'nutbildningssatsning. Syf- tet är att nå 100 000—150 000 LO-medlem- mar som hittills inte vare sig varit fackligt aktiva eller deltagit i studieverksamheten.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), som har ca 750 000 medlemmar, bedriver utbildning av flera olika slag. Den längsta TCO-kursen är den s. k. månadskursen. Vida- re anordnar TCO ett antal mer kvalificerade Specialkurser inom olika ämnesområden.
De övriga löntagarorganisationernas kurs- verksamhet omfattar i regel veckokurser samt två— och tredagarskurser.
Löntagarorganisationernas planerade verk- samhet under innevarande budgetår omfattar 550 kurser och 770 kursveckor med 17 500 deltagare. Siffrorna avser kurser om minst en vecka. Statsbidrag utgår fr. o. rn. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationerna för de- ras centrala kursverksamhet. Till ersättning för undervisningskostnader utgår statsbidrag med 100 procent av de faktiskt utgående ersättningarna, dock högst 100 kronor per elevvecka. Till kostnader för deltagarnas re- sor utgår bidrag med hälften av de faktiska kostnaderna och för inackordering med 30 kronor per elevdygn. För verksamheten un- der hösten 1970 utbetalades nedanstående bi- drag.
Totalt beräknas statsbidragen till de fack- liga organisationernas kursverksamhet för budgetåret 1972/73 uppgå till 7,5 miljoner kronor.
Central kursverksamhet Statsbidrag Per kursdeltagare hösten 1970 kronor och vecka kronor Landsorganisationen i Sverige (LO) 1 990 000 298 Tjänstemännens centralorganisation (TCO) 223 000 342 Statstjänstemännens riksförbund (SR) 22 000 385 Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) 18 000 280 Sveriges arbetares centralorganisation (SAC) 6 000 236
1.2.10. Statlig personalutbildning
Grundläggande fackutbildning och påbygg- nadsutbildnlng för statsanställda anordnas sedan länge av de större statliga myndighe- terna. Fackutbildning förekommer framför allt inom försvaret, affärsverken, vägverket, rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, kriminal- vårdsstyrelsen och länsstyrelserna. Hit kan också räknas den på olika håll förekomman- de aspirantutbildningen. I övrigt består in- omverksutbildningen dels av introduktions- kurser, dels av fortbildningskurser omfattan- de fråmst arbetsledning och administrativ teknik. Utbildningen bedrivs i många olika former t. ex. i ”skolform”, på internatkurser eller som korrespondensstudier (helt eller delvis på fritid). Inomverksutbildningen är, sedd i sin helhet, omfattande. Över 1000 olika kurstyper finns i dag i statsförvalt- ningen.
Genom inrättandet år 196/ av statens personalutbildningsnärnnd (PUN) markerade statsmakterna den vikt man faster vid statlig personalutbildning. Härigenom skapades ett” för hela statsförvaltningen centralt personal- utbildningsorgan. Nämnden har enligt sin instruktion bland annat till uppgift att un- dersöka behovet av statlig personalutbild- ning, planera och genomföra sådan för flera myndigheter gemensam utbildning, bistå statliga myndigheter i utbildningsfrågor samt främja samordningen av statlig personalut- bildning. _
Nämnden framställer kurspaket avsedda att användas i inomverksutbildningen och bedriver konsultationsverksamhet. Den an- ordnar själv sådan personalutbildning som riktar sig till statsanställda oberoende av vilken myndighet de tillhör. Som exempel på nämndens kurser kan anföras kurs för eko- nomipersonal, kurs i berednings- och före- dragningsteknik, allmän chefskurs och kan- slistkurs. Nämnden ordnar också utbildning av ledamoter i företagsnamnderna. För bud- getåret 1971/72 planerar PUN 181 kurser för 4 465 deltagare.
Central statlig personalutbildning bedrivs också av statskontoret och riksrevisionsver-
ket. Statskontoret anordnar utbildning i ra- tionalisering, automatisk databehandling och planeringsteknik, medan riksrevisionsverket bland annat ger kurser i programbudgetering.
Vad beträffar innehållet i den framtida statliga fortbildningen är det rimligt att räk- na med ökade insatser framför allt i fråga om arbets- och personalledning, arbetarskydd samt förvaltningsdemokrati. Vidare kan nämnas att pågående strukturomvandling och rationalisering inom statsförvaltningen kommer att ställa särskilda krav på insatser för omskolning.
Kostnaderna för den utbildningsverksam- het som PUN bedriver uppgår till drygt fyra miljoner kronor per år (exkl. lönekostnader för kursdeltagare).
12.11 Svenska komrnunförbundets utbild- ningsverksamhet
Sedan många år anordnar Svenska kommun- förbundet fortbildning av konununala för- troendemän och tjänstemän. Den organiseras som internat- och korrespondenskurser och omfattade ursprungligen främst bostadsför- sörjning, samhällsplanering, socialvård, skol- administration och kommunal ekonomi. Se- dan kommunerna fått nya och vidgade upp- gifter har verksamheten med internatkurser ökat i omfattning. Den omfattar nu flertalet kommunala förvaltningssektorer och bedrivs såväl regionalt som centralt vid Kommunsko- lan i Sigtuna. Under tiden januari — juni 1971 deltog 2 657 personer i dessa kurser. Dessutom har de flesta kommuner, i synner- het de största, egen utbildningsverksamhet. Anställda erhåller i allmänhet sin lön i vanlig ordning under den tid kurserna pågår och förtroendemän får vanligen förrättningsarvo- de. För båda kategorierna gäller att kommu— nerna betalar kostnaderna för resor och uppehälle.
Brevkurserna, som funnits sedan kom- munförbundet påbörjade sin utbildnings- verksamhet, är numera av liten omfattning. Däremot har man under senare år i ökad utsträckning centralt producerat kurspaket och utbildat kursledare.
Kommunförbundets kostnader för utbild- ningsverksamheten torde uppgå till ca fyra miljoner kronor per år. Härutöver kommer kommunernas utgifter för resor, traktamen- ten m. m. i samband med verksamheten.
1.2.12. Svenska landstingsförbundets utbild- ningsverksamhet
Landstingsförbundet har sedan mitten av 1960-talet kurs- och konferensverksamhet av mer betydande och kontinuerlig art. Det rör sig främst om fortbildning för förtroende- män och tjänstemän. En del av verksamheten består av centrala kurser på Landstingsskolan Högberga på Lidingö, en del består av fram- ställning av utbildningsmodeller och material för regionala och lokala kurser. Totala anta- let deltagare vid centrala kurser uppgår till ca 1000 per år och vid regionala och lokala kurser till ca 12 000 per år. Anställda erhål- ler i allmänhet sin lön i vanlig ordning under den tid kurserna pågår och förtroendemän får vanligen förrättningsarvode. För båda kategorierna gäller att landstingen betalar kostnaderna för resor och uppehälle. Lands- tingen har dessutom egna folkhögskolor och ger bidrag till länsbildningsförbunden och studieförbundens distriktsorganisationer.
Aktuella ämnesområden inom landstings- förbundets fortbildningsverksamhet under 1972 är bl. a. följande: chefsutbildning, eko- nomi, försvars- och katastrofmedicin, infor- mation, kulturfrågor, omsorger, organisation och rationalisering, personaltjänst och admi- nistration, rehabilitering, revision, sjukvårds- administration, teknisk tjänst, sjukhusplane- ring samt byggnads- och utrustningsfrågor. Landstingsförbundets kostnader för denna verksamhet uppgår för närvarande till ca två miljoner kronor per år. Härtill kommer landstingens utgifter för lönekostnader un- der utbildningen, vikariekostnader i före- kommande fall, resor, traktamenten m. rn. i samband med verksamheten.
12.13. Utbildning inom det privata näringslivet
En omfattande vuxenutbildning bedrivs se- dan länge inom det privata näringslivet. Främst är det utbildning av de anställda för deras nuvarande eller planerade befattningar som kommer i fråga, dvs. yrkesinriktad ut- bildning, samt sådan nivåhöjande allmän ut- bildning som behövs för vidareutbildning, omskolning etc. Utbildningsinsatserna varie- rar starkt mellan olika branscher men också mellan företag i samma bransch. Utbildning- en sker dels inom de enskilda företagen, dels genom att anställd personal deltar i extern utbildning.
De flesta större företag har särskilda ut— bildningsavdelningar som utarbetar och ge- nomför utbildningsplaner. Utbildningen in- om de små och medelstora företagen drivs ofta i samarbete med olika organisationer såsom Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och dess förbund, Sveriges Hantverks- och Industriorganisation (SHIO) samt Statens Institut för företagsutveckling (SIFU). SAF, som är den största näringslivsorganisationen med ca 24 000 delägarföretag, driver genom sitt utbildningsorgan Arbetsledareinstitutet- Rationaliseringstekniska institutet (ALI- RATI) ca 700 kurser om året med omkring 17 000 deltagare. Kurserna omfattar utbild- ning i chefsarbete, personalorganisation och produktionsekonomi och genomförs till un— gefär lika delar vid internat och i företagen. De olika förbunden inom SAF "ägnar sig främst åt utbildning för arbetare samt den mera branschspecifika utbildningen.
SAF, Handelshögskoleföreningen i Stock- holm, Svenska Civilekonomföreningen, Sve- riges Industriförbund och Svenska Teknolog- förening är huvudmän för Institutet för F ö- retagsledning (IFL) som tillkom 1968. IFL har kurser i företagsledning, ekonomi, mark- nadsföring, redovisning och finansiering samt seminarier för styrelseledamöter och verk- ställande direktörer. Hösten 1970 startade IFL-skolan ett sammanhängande studiepro- gram om ett år med internatundervisning i sammanlagt 16 veckor som skall ge komplet-
terande basutbildning i ekonomiska och administrativa ämnen för personer i 30-årsåldern med några års praktisk erfaren- het.
Flera samarbetsorgan mellan arbetsmark- nadsparterna t. ex. Arbetsmarknadens Yrkes- råd (SAF-LO), Rådet för Tjänstemannaut- bildning inom Industrin (SAF-SIF) och SAF-SALF-kommittén för arbetsledareut- bildning har till uppgift att främja vuxenut- bildningen inom olika sektorer inom arbetsli- vet. Rådet för Tjänstemannautbildning inom Industrin (RTI) utger en kursmarknadskata- log som är den mest omfattande förteckning- en över vuxenutbildningen inom tjänsteman- naområdet. Inom arbetslivets olika samar- betsområden anordnas dessutom särskild vuxenutbildning. Utvecklingsrådet (samar- betsorgan inom företagsnämndsområdet mel- lan SAF-LO-TCO) bedriver t. ex. en omfat- tande kursverksamhet främst för företags- nämndsledamöter. Gemensam utbildning ordnas vidare bland annat inom arbets- Skyddsområdet.
1.3. Annan uppsökande verksamhet. Några exempel
1.3.1. ABF's enkätijanuari 1971
Olika former av uppsökande verksamhet för att rekrytera deltagare till studier har sedan länge bedrivits av studieförbunden, främst ABF som har ett omfattande nät av studie- organisatörer inom sina medlemsorganisa- tioner. I en undersökning från början av 1960-talet rörande orsakerna till att deltagar- na i ABF:s studiecirklar anmält sig till cirklarna uppgav 35 procent att de kontak- tats genom en studieorganisatör i sin för- ening eller på sin arbetsplats. I och med den intensifierade debatten om vuxenutbildning på senare år har intresset för den uppsökan- de verksamheten ökat och den förekommer nu på allt fler platser.
1 januari 1971 gjorde ABF en enkät angående uppsökande verksamhet under hös- ten 1970. Enkäten utsändes till samtliga 130 avdelningar med anställd funktionär och
svaren sammanställdes i två delar, en för uppsökande verksamhet på arbetsplatser och en för sådan verksamhet i bostadsområden. 64 procent av avdelningarna svarade på enkäten rörande arbetsplatser och 58 pro- cent på enkäten rörande bostadsområden. Under hösten hade 77 procent av dem som svarade på enkäten rörande arbetsplatser bedrivit någon form av uppsökande verksam- het. Utgår man från att verksamheten skall ha genomförts på arbetstid och med studie- organisatörer som erhållit ersättning för förlorad arbetsförtjänst reduceras svaren till 52 procent. Uppsökande verksamhet i bo- stadsområden hade bedrivits av något mindre än hälften av de ABF-avdelningar som svarade på den enkäten.
1.3.2. TRU:s Lidköpingsförsök
FÖVUX-verksamheten har föregåtts av en mindre försöksverksamhet i ett enda ämne — matematik — vid ett Iåglöneföretag. Försö- ket betecknas Lidköpingsförsöket och ge- nomfördes under hösten 1969 och våren 1970 på Rörstrands porslinsfabrik i samar- bete mellan TRU-kommittén, ABF och Svenska fabriksarbetareförbundet i anslut- ning till TRU-kursen ”Matematik på nytt” i radio och tv.
I den uppsökande verksamheten tog tre av fabriksarbetareförbundets lokala styrelse- medlemmar personlig kontakt med var och en av de 662 kollektivanställda på företaget och försökte påverka dem att gå med i studiecirklar för att läsa ”Matematik på nytt”. Av de uppsökta anmälde sig 99 personer, dvs. 15 procent, och 95 kom till den första sammankomsten. Vid slutet av terminen fanns 91 deltagare kvar. Våren 1970 anordnades en fortsättningskurs, till vilken 69 av de 91 som fullföljt höstens studier anmälde sig. Denna del av kursen fullföljdes av 61 personer, dvs.62 procent av dem som ursprungligen anmält sig. Den totala andelen studieavbrott var alltså 38 procent. Deltagarna träffades i studiecirklar en kväll i veckan, lyssnade på ett inspelat radioprogram och fortsatte sedan studierna
Kursen i Lidköping inleddes med ett diagnostiskt prov för att testa deltagarnas matematikkunskaper. Dessutom gjordes atti- tydmätningar vid första terminens början och slut på ett slumpurval av såväl kursdel- tagare som icke kursdeltagare. Efter kursen intervjuades deltagarna om sina synpunkter på kursen, tidigare studier, anledningen till att de ville delta och andra förhållanden. Kunskapsprov gjordes både vid första ter- minens slut och andra terminens början och slut. Kursen var avsedd för personer med kort grundutbildning och ungefär hälften av deltagarna hade enbart sex- eller sjuårig folkskola. Medelåldern var 43 år för män och 41 år för kvinnor. Påverkan av studieorga- nisatörerna och i någon mån arbetskamrater- na uppgavs som huvudorsak till att man gått med i studiecirklama. 64 av de 95 ansåg att de inte skulle vilja eller kunna följa kursen på egen hand. Hösten 1970, dvs. studieåret efter försöksverksamheten på Rörstrand, visade studieintresset i Lidköping en mar- kant ökning och ett stort antal cirklar i varierande ämnen startades bland de anställ- da på flera olika industrier i Lidköping.
Hösten 1970 genomfördes ytterligare för- sök med uppsökande verksamhet i samarbete mellan TRU, ABF, fackliga organisationer och företag vid Emmaboda Glasverk och vid Fagersta Bruk. Studierna gällde arbetsmark- nadskunskap och i Fagersta omfattade försö- ket enbart den finländska arbetskraften. I övrigt var uppläggningen ungefär densamma som vid Lidköpingsförsöket.
1.3.3. Kommunalarbetareförbundet och ABF i Skaraborg m. fl.
Svenska kommunalarbetareförbundets avdel- ning 25 i Mariestad och Skaraborgs ABF- distrikt genomförde hösten 1969 en un- dersökning rörande studieintresset bland av— delningens medlemmar. En enkät utsändes till alla de 2800 medlemmarna, som är anställda inom sjukvården och till 95 pro- cent består av kvinnor. 11 procent av de tillfrågade besvarade frågeformuläret och de
flesta var intresserade av studier. För att bredda rekryteringen utbildades emellertid ett 15-tal studieorganisatörer, som under våren 1970 uppsökte omkring 1 900 perso- ner, av vilka över 1 100, dvs. närmare hälften av avdelningens medlemmar, var intresserade av att delta i vuxenutbildning. Efter person- lig studierådgivning inleddes studieverksarn- het, främst i engelska, svenska, matematik, psykologi och samhällskunskap. Den upp- sökande verksamheten finansierades delvis av Svenska kommunalarbetareförbundet och Skaraborgs läns landsting.
Liknande kampanjer med uppsökande verksamhet har tagits upp även på andra håll, t. ex. på AB Volvo-Skövdeverken av Svenska metallindustriarbetareförbundets avdelning 225 och Skaraborgs ABF-distrikt, av verk- stadsklubben vid Electrolux i Mariestad och Mariestads ABF-avdelning, av Södra Älvs- borgs ABF-distrikt dels bland postpersonal, dels bland beklädnadsarbetareförbundets medlemmar, varav många är invandrare, samt av de fackliga organisationerna och ABF- distrikten i Karlstad och Eskilstuna.
1.3.4 ABF i Stockholm
En omfattande uppsökande verksamhet har startats av Stockholms ABF-avdelning i samarbete med de fackliga organisationerna. Under hösten 1970 omfattade verksamheten följande företag: Barnängens kemisk-teknis- ka fabrik, byggarbetsplatsen vid Stockholms universitet i Frescati, L M Ericssons huvud- fabrik, Philips Arenco, PUB:s varuhus och S:t Görans sjukhus. Under våren 1971 tillkom nio nya arbetsplatser. 37 särskilt utbildade studieorganisatörer informerade under arbetstid sina arbetskamrater om vuxenutbildningen och försökte stimulera dem att delta istudiecirkelverksamhet. Sam- manlagt startade 175 studiecirklar med ca 1300 deltagare huvudsakligen i ämnena samhällskunskap (inkl. fackliga ämnen), ma- tematik, engelska och svenska. Härutöver genomförde Stockholms ABF-avdelning i samarbete med Stockholms kommun även uppsökande verksamhet vid gatukontoret.
Där arbetade 17 studieorganisatörer bland renhållningsarbetare, parkeringsvakter m.fl. och rekryterade ett 30-tal cirklar under hösten och ungefär lika många under våren med sammanlagt omkring 250 deltagare, huvudsakligen i ämnena engelska, svenska och matematik.
1.3.5. Uppsökande verksamhet inom den kommunala vuxenutbildningen
Verkstadsklubben vid Volvo och den kom- munala vuxenutbildningen i Göteborg bedri- ver sedan hösten 1969 grundskolutbildning i matematik och sedan våren 1970 även i svenska, engelska och tyska vid Torslanda- verken. Rekryteringen sker genom särskilda studieorganisatörer och undervisningen om- fattar för närvarande mellan 200 och 300 deltagare. Den kommunala vuxenutbild- ningen i Göteborg har även bedrivit uppsö- kande verksamhet vid olika kommunala förvaltningar.
Med början höstterminen 1971 har en vuxenutbildningskarnpanj också genomförts vid Svenska Kullagerfabriken i Göteborg. Med hjälp av särskilt utbildade studieorgani- satörer har ABF, TBV och den kommunala vuxenutbildningen i samverkan med perso- nalorganisationema erbjudit samtliga 7 000 anställda olika former av vuxenutbildning. Av dessa anmälde sig 2 100 under höstterrni- nen. En liknande kampanj har också genom- förts vid Götaverken. Dår anmälde sig omkring 150 personer.
Sedan hösten 1970 bedriver vidare Sunds- valls och Njurunda kommuner försök med uppsökande verksamhet bland skiftarbetan- de vid sju olika företag samt bland handikap- pade och bland personer bosatta i glesbygd. I studierna deltar omkring 200 personer, varav 170 inom industrin. Deltagarna, som främst läser engelska och matematik, bedriver stu- dierna per korrespondens, får låna kassett-" bandspelare och ges tillfälle att träffa studie- handledare en gång i veckan.
1.3.6. Uppsökande verksamheti bostadsområden
Hittills nämnda former av uppsökande verk- samhet har i allmänhet ägt rum på arbets- platser. För att nå personer som inte förvärvsarbetar fordras emellertid att verk- samheten bedrivs även i bostadsområden. Ett av de första mer omfattande försöken av detta slag genomfördes hösten 1970 av Huddinge ABF-avdelning, som med hjälp av särskilt utbildade studieorganisatörer upp- sökte drygt 700 personer i Visättraområdet, vilka informerades förutom om ABF-kurser även om den kommunala vuxenutbildningen och om arbetsmarknadsutbildningen. 270 personer förklarade sig intresserade av stu- dier och ca 50 av dem anmälde sig direkt ”vid dörren”, huvudsakligen till studiecirklar iABF.
1.3.7. Uppsökande verksamhet bland handikappade
Förutom den uppsökande verksamhet för studier som riktar sig till handikappade och genomförs dels av FÖVUX, dels av handi- kapporganisationema, bedrivs för närvarande sådan verksamhet också av Värmlands och Norrbottens ABF-distrikt.
1.3.8. Uppsökande verksamhet inom arbetsm arknadsutbildningen
Arbetsmarknadsstyrelsen har i olika sam- manhang genomfört kampanjer för arbets- marknadsutbildning som förberedelse för yrkesarbete, som riktat sig till bl.a. arbets- lösa ungdomar och hemarbetande kvinnor samt olika specialkategorier, t.ex. lantbru- kare med icke bärkraftiga jordbruk.
En fullständigare redovisning av den upp- sökande verksamhetens omfattning inom vuxenutbildningen kommer FÖVUX att ge i ett senare betänkande.
och genomförande
2.1. Bakgrund
Statsrådet Moberg tillkallade den 6 februari 1970 åtta sakkunniga med uppgift att bedriva försöksverksamhet med viss vuxenut- bildning. De sakkunniga antog namnet kom- mittén för försöksverksamhet med vuxenut- bildning (FÖVUX).
Bakgrunden till försöksverksamheten är en skrivelse av den 12 juni 1969 från Landsorganisationen i Sverige (LO) och Arbetarnas bildningsförbund (ABF) till ut- bildningsdepartementet, i vilken det fram- hölls att vuxenutbildningen i de former den dittills bedrivits i första hand kommit de yngre och relativt välutbildade till godo. LO och ABF föreslog därför en försöksverksam- het som skulle rikta sig till de utbildnings- mässigt sämst gynnade. Syftet angavs vara att genom flexibla studieformer och olika slags studiestimulerande åtgärder försöka nå de vuxna som hade kort och bristfällig utbildning och på grund av sociala, psykolo- giska och geografiska skäl inte deltog i vuxenutbildning.
Försöksverksamheten, som föreslogs ge- nomföras på ett tiotal orter med olika slag av näringsliv, skulle i huvudsak bedrivas som studiecirkelverksamhet och koncentreras till några få viktiga ämnen, exempelvis svenska, matematik, samhällskunskap och engelska. Rekryteringen av deltagare skulle ske genom uppsökande verksamhet med studieorganisa- törer som på arbetstid gick runt på arbets—
Försöksverksamhetens uppläggning
platserna och informerade om studier. Verk- samheten föreslogs bli helt kostnadsfri för deltagarna, som dessutom skulle få möjlighet till studierådgivning samt studiestöd för resekostnader o. dyl. Vissa studiestimuleran- de åtgärder föreslogs också. LO:s och ABF:s skrivelse och förslag återfinns i bilaga 1.
Förslaget sändes ut på remiss och samtliga instanser tillstyrkte försöksverksamheten. Sammandrag av remissyttrandena finns i bilaga 2.
2.2 Direktiv
I yttrande till statsrådsprotokollet den 23 januari 1970 anförde statsrådet Moberg bl. a. följande:
Landsorganisationen i Sverige (LO) och Arbetarnas bildningsförbund (ABF) har an- hållit om medel till viss försöksverksamhet med vuxenutbildning.
Syftet med försöksverksamheten är enligt LO och ABF att man genom flexibla studieformer och med olika slag av speciella studiesociala och studiestimulerande åtgär- der skall försöka att till vuxenutbildningen rekrytera sådana vuxna som har kort och bristfällig ungdomsutbildning och som av sociala, psykologiska eller geografiska skäl nu inte har möjlighet att delta isamhällets vuxenutbildning.
Försöksverksamheten bör enligt framställ- ningen bedrivas på ett tiotal orter. Den bör koncentreras till några få, i sammanhanget betydelsefulla ämnen, såsom svenska, mate- matik, samhällskunskap, engelska och even—
tuellt också något yrkesämne. Undervisning- en bör för varje ämne omfatta 60—80 studietimmar. Den bör i huvudsak bedrivasi form av studiecirklar. För elevrekryteringen bör enligt LO och ABF anordnas väl förberedd uppsökande verksamhet. Deltagar- na i försöksverksamheten bör också få möjlighet till studierådgivning. Som ett led i försöksverksamheten bör vissa studiestimu- lerande åtgärder sättas in. Försöksverksam- heten bör enligt förslaget ledas av en särskild arbetsgrupp.
över förslaget har — efter remiss — yttranden avgetts av skolöverstyrelsen, ar- betsmarknadsstyrelsen, Svenska kommunför- bundet och kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX). Vidare har Svenska arbets- givareföreningen och Tjänstemännens bild- ningsverksamhet inkommit med skrivelser i ärendet. Samtliga dessa instanser har till- styrkt att en försöksverksamhet av här föreslagen karaktär genomförs och sett för- slaget som ett värdefullt led i reformarbetet på vuxenutbildningens område.
I årets statsverksproposition (prop. l970:1 bil. 10) prioriteras på utbildningsde- partementets område stödet till vuxenutbild- ning och särskilt sådana åtgärder, som gynnar främst dem som har kort grundut- bildning. På inrikesdepartementets område redovisas (prop. 1970:1 bil. 13) den utbygg- nad som under innevarande budgetår på försök genomförts av de längre kurserna i arbetsmarknadsutbildningen. Eleverna erhål- ler vid dessa kurser allmän undervisning motsvarande vissa av grundskolans kurser i bl.a. svenska, matematik och fysik. Denna satsning inom arbetsmarknadsutbildningen riktar sig särskilt till dem som annars kanske aldrig hade fått tillfälle att höja sin allmänna kunskapsnivå.
Vissa reformförslag på vuxenutbildningens område avses bli presenterade i en särskild proposition senare i vår. En av de viktigaste frågorna vid det fortsatta reformarbetet med vuxenutbildningen är hur man skall utveckla lämpliga uppsökande åtgärder som riktar sig till de utbildningsmässigt sämst tillgodosed- da. För detta ändamål finns behov av olika former av försöksverksamhet. En försöks- verksamhet bör nu komma till stånd för att man skall kunna undersöka vilka förhållan- den som medverkar till att personer med kort och bristfällig grundutbildning inte utnyttjar möjligheterna till vuxenutbildning. Därvid bör man pröva åtgärder som kan medverka till att undanröja studiehindren för sådana personer. Verksamheten bör
anordnas i studiecirkelns form för personer som inte redan kompenserat brister i sin grundutbildning genom studier inom det allmänna utbildningsväsendet, folkbildning- en e. dyl. I den mån utbildningsprogram för radio och television står till förfogande bör dessa om möjligt utnyttjas i utbildningen. För den aktuella utbildningen bör särskilda rekryteringsfrämjande åtgärder komma i frå- ga. Inom ramen för försöket bör prövas vilka rekryteringsfrämjande effekter som skilda typer av ekonomiskt stöd under studierna får. Särskilda sakkunniga bör tillkallas för att leda försöket och utvärdera resultaten av det. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj :t att ställa särskilda medel till förfogande för denna verksamhet.
Försöksverksamheten som utgör ett ut- vecklingsprojekt inom vuxenutbildningens område bör utformas så att betryggande möjligheter finns att kontrollera och utvär- dera effekten av de olika åtgärderna. Samråd bör ske med berörda myndigheter i fråga om den organisatoriska och pedagogiska upp- läggningen. De sakkunniga bör vidare sam- råda med SVUX, som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 tillkallats för att utreda studiefinansieringen inorn vuxenutbildningen.
2.3. Frågeställningar
FÖVUX har enligt direktiven till uppgift att genom uppsökande verksamhet och studie- cirkelverksamhet systematiskt pröva och ut- värdera åtgärder för att undanröja de hinder, som nu utestänger vuxna med kort och bristfällig ungdomsutbildning från att delta i samhällets vuxenutbildning. I det följande utvecklas vissa frågeställningar som är intres- santa i detta sammanhang. En del av dem kan bli närmare belysta genom FÖVUX-pro- jektet.
1. Varför deltar inte vissa vuxna med kort och bristfällig ungdomsutbildning i den nuvarande vuxenutbildningen?
En avgörande fråga är naturligtvis i hur hög grad de existerande formerna av vuxen- utbildning är anpassade till de behov och förutsättningar som gäller för olika katego- rier av kortutbildade vuxna. I detta samman- hang bör också diskuteras de sociala, psyko- logiska och geografiska faktorer, som kan
vara hindrande eller hämmande på benägen— heten att påbörja studier. Bland de sociala faktorerna kan nämnas den vuxnes ekonomi och familjesituation, tröttande arbete, dålig arbetsmiljö, yrkesskador och skiftarbete samt bristande tid på grund av andra fritidssysselsättningar. Till de psykologiska faktorerna hör attitydema till utbildning bland kortutbildade vuxna, såsom osäkerhet eller rädsla att inte klara av studierna. Hit hör också frågan om man upplever utbild- ningen som meningsfull och användbar för något angeläget mål, t. ex. för att förbättra sin situation i samhället. Till de geografiska faktorerna hör avstånd och restider mellan arbetsplats, bostad och utbildningsinrätt- ningar. Här bör också uppmärksammas ut- bildningsutbudets ojämna geografiska fördel- ning.
2. Hur skall en effektiv uppsökande verksamhet som riktar sig till de kortutbilda- de vuxna utformas? Av stor betydelse när det gäller att bredda rekryteringen är givetvis innehållet i och organisationen av den erbjudna utbildningen. Bland de intressanta förhållandena härvidlag kan nämnas utbildningens mål, erbjudna ämnen och utbildningsanordnare samt vilka som är lärare/ledare och deltagare i övrigt i utbildningen. Rekryteringsresultatet kan även antas påverkas av vilka studievillkor — t. ex. studier på arbetstid eller fritid -— som erbjuds. Det torde även ha stor betydelse vilka ytterligare studiestimulerande åtgärder — t. ex. avgiftsfri undervisning, fria lärome- del och skilda typer av ekonomiskt stöd såsom stimulansbidrag vid viss närvarofre- kvens eller studiestöd för bestridande av kostnader för resor, måltider, barntillsyn etc — som står till förfogande. Till de förhållanden som bör framhållas i detta sammanhang hör också vilka egenska- per och beteenden som är önskvärda hos' studieorganisatören, som utför fältarbetet i den uppsökande verksamheten. Det finns skäl anta att studieorganisatörer med samma bakgrund och i samma sociala situation som de uppsökta har lättare att nå ett tillfreds- ställande resultat än sådana som de uppsökta
känner sig främmande inför på grund av deras yrkesställning, ålder, attityder, språk- bruk eller liknande. Studieorganisatörernas förståelse för de uppsöktas situation och kännedom om deras arbetsplats eller bo- stadsområde är sannolikt av betydelse för resultatet. Studieorganisatörer som är kända av de uppsökta sedan tidigare har antagligen också lättare att nå goda resultat än de som är okända. Slutligen bör även studieorganisa- törsutbildningens roll beaktas.
Det är också sannolikt att rekryteringsre- sultatet påverkas av attitydema till uppsö- kande verksamhet och till utbildning i allmän- het inte bara från de uppsöktas sida, utan även från deras omgivnings — familjemedlem- mar, vänner och bekanta, grannar, arbets- kamrater och arbetsgivare, politiska och fackliga organisationer som de uppsökta tillhör etc. Den sociala situationen — yrke, arbetstider, ekonomisk, social och kulturell standard m.m. — liksom miljön i övrigt — arbetsplatsernas och bostadsområdenas be- skaffenhet i olika avseenden — bör analyse- ras.
Den praktiska utformningen av den upp- sökande verksamheten spelar förmodligen också en roll för resultatet. Här kan nämnas tid, plats och medium för informationen, antal besök, eventuell förhandsinformation, använda argument, eventuell betänketid och huruvida den uppsökande verksamheten rik- tar sig till individer eller grupper.
3. Vilket innehåll och vilken organisation skall studierna ha för att passa de kortut- bildade vuxna? För att personer med bristande studievana skall kunna genomföra studier bör dessa vara anpassade till de vuxnas förutsättningar och utbildningsbehov, som beroende på bl.a. yrkeserfarenhet och högre ålder i flera avseenden skiljer sig från de ungdomsstu- derandes. De vuxna har en inaktuellare och ojämnare kunskapsbakgrund från ungdoms- skolan, men ett rikare erfarenhetsstoff, som ger andra anknytningspunkter än de som gäller för ungdomarna. De vuxna befinner sig också i en annan utvecklingsperiod och en annan livssituation, vilket påverkar studieför-
utsättningarna både när det gäller motivation och inlämingsförmåga och när det gäller tillgång till tid och krafter för studier med hänsyn till konkurrerande vuxenroller och andra intressen. Det är sannolikt att i vad mån vuxenutbildningens mål, innehåll, orga- nisation och undervisningsmetodik är an- passade till dessa förhållanden är av avgöran- de betydelse för hur de kortutbildade vuxna skall klara av studierna.
Med hänsyn till de informella och kamrat- liga kontakterna mellan deltagarna samt möjligheterna att genom gemensam plane- ring anpassa studiernas innehåll och inrikt- ning samt studietakten efter deltagarnas förutsättningar finns det skäl anta att studie- cirkeln är en lämplig arbetsform för många vuxenstuderande som saknar studievana. Gruppdynamiska principer används för öv- rigt alltmer även i andra former av utbild- ning.
När det gäller att undanröja eller begränsa de vuxnas osäkerhet rörande sin studieför- måga och att lösa problem som kan uppstå under studierna bör behovet av studieteknisk handledning och studierådgivning samt stu- diestöd och andra studiestimulerande åtgär- der uppmärksammas. Möjligheten till ömse- sidig anpassning av studierna och yrkesarbe- tet får antas vara betydelsefull, särskilt för personer med oregelbundna arbetstider. Det bör påpekas att de studiehinder som angivits ovan under punkterna 1 och 2 är relevanta också i detta sammanhang.
Även lärarens/ledarens uppträdande och utbildning påverkar utbildningssituationen. Det kan förmodas att ett demokratiskt undervisningssätt, där de studerande själva får styra utvecklingen av studierna, har lättare att leda till framgång än en mer auktoritär undervisningsmetod. Det kan för övrigt antas att vad som anförts ovan beträffande studieorganisatörernas bakgrund etc. även gäller lärarna/cirkelledarna.
2.4. Försöksverksamhetens avgränsning
Ursprungligen diskuterade kommittén ett stort antal skilda målgrupper, som alla hörde
till de sämst ställda när det gäller möjlighe- terna att tillgodogöra sig samhällets vuxenut- bildning. Bland dessa kan nämnas lågavlöna- de, invandrare, handikappade och personer som omhändertagits för samhällsvård. Kom- mittén övervägde också att genomföra en geografiskt representativ försöksverksamhet för att grundligt kunna belysa möjligheterna till vuxenutbildning inom bostadsorter med olika struktur, t. ex. större och mindre tätorter samt glesbygd. Dessutom diskutera- des att i verksamheten laborera med olika utbildningsformer, såsom studiecirklar samt veckosluts- och veckokurser vid folkhögsko- la. De knappa ekonomiska resurserna och den snäva tidsplanen gjorde det emellertid nödvändigt att under det första försöksåret begränsa verksamheten till någon avgränsad målgrupp och några få miljöer samt några få ämnen och studievillkor.
Kommittén fastställde sålunda följande begränsningar:
1. försöksverksamheten skulle gälla arbets- platser,
2. arbetsplatserna skulle vara av tre slag (tung industri med skiftgång, dominerande kvinnlig arbetskraft och arbetsplatsen belä- gen i glesbygd),
3. endast fyra ämnen skulle ingå (svenska, engelska, matematik och samhällskunskap),
4. endast vanliga studiecirklar med en sammankomst i veckan skulle förekomma, men inom denna ram skulle en tredjedel av deltagarna studera på delad arbetstid och fritid, en tredjedel på fritid med 300 kronor i Stimulansbidrag och en tredjedel på fritid utan stimulansbidrag.
Såväl planeringen av försöksverksamheten som utvärderingen av densamma har kom- mittén genomfört i samarbete med FÖVUX:s utvärderingsgrupp vid Sveriges Radios publik- och programforskningsavdel- mng.
2.5 Försöksverksamhetens och
utvärderingens uppläggning
FÖVUX uppgift är alltså att systematiskt pröva och utvärdera åtgärder som kan
bredda rekryteringen till vuxenutbildning och undanröja studiehinder för kortutbilda- de vuxna. Med hänsyn till de begränsade resurserna och på grund av de praktiska svårigheterna har försöksverksamheten emel- lertid inte under det första året lagts upp i syfte att strikt förklara orsakssamband. Utredningsprojektet har i stället haft en beskrivande uppläggning i avsikt att närmare klarlägga problemställningar och utveckla hypoteser. Härigenom har det också varit möjligt att pröva undersökningsinstrument och förvärva erfarenheter som kan vara av värde såväl för den fortsatta försöksverksam- heten som för reformarbetet inom vuxenut- bildningen. Kommittén förutsåg att verksam- heten skulle komma att stöta på en mängd praktiska problem och svårigheter. Det var därför angeläget att den följdes på nära håll, så att svårigheterna skulle kunna ges en allsidig belysning. En teoretisk modell för utvärdering av huvudproblematiken återfinns ibilaga 3.
Som redan nämnts bedömdes det som lämpligt att deltagarna rekryterades från orter och arbetsmiljöer av olika slag. Följan- de orter, arbetsmiljöer och arbetsplatser har deltagit i försöksverksamheten under det första året:
Arbetsplatser med szsiskt tungt arbete, i vissa fall med skiftgäng
Sundsvall Svenska Cellulosa AB (SCA) Wifstavarf-Östrands Industrier Surahammar Surahammars Bruk AB Malmö Kockums Mekaniska Verkstads AB
Arbetsplatser som domineras av kvinnlig arbetskraft
Piteå Piteå lasarett Öjeby sjukhem Furunäsets sjukhus
Södra Hälsinglands sjukhus i Bollnäs och Söderhamn Moheds vårdhem
Höghammarskolan
Bollnäs folkhögskola Borås Fodervävnader AB Rydboholms AB Viskafors
Textilfabriken Merkur AB
Arbetsplatser belägna i glesbygd
Malmberget Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) Tempo
Domus Lövberga ålderdomshem Kalix Bulten-Kanthal AB Kalixverken AB Statens Skogsindustrier (ASSI) Karlsborgs bruk
Hagfors
Uddeholm AB Hagfors Järnverk
Vid försöken i Malmö och Sundsvall deltog även tjänstemän i studiecirklama. Deltagarna har kunnat välja ett av följan- de ämnen: a) svenska b) engelska 0) matematik d) samhällskunskap De olika studievillkor som prövats är: a) studier på delad arbetstid och fritid b) studier på fritid med stimulansbidrag c) studier på fritid utan stimulansbidrag Studierna har varit kostnadsfria för delta- garna. Detsamma gäller studiematerialet. Följande bakgrundsvariabler har bedömts som betydelsefulla vid utvärderingen: a) kön b) ålder c) skolbakgrund d) familjesituation Av praktiska skäl riktades den uppsökan- de verksarnheten under det första året endast till personer som fyllt 25 år. På varje ort startades en studiecirkel i
varje ämne och på varje studievillkor, dvs. 4x3=12 cirklar per ort. Åtta deltagare ivarje cirkel ansågs vara ett lämpligt antal. Detta ger 96 deltagare per ort eller totalt 864. Då urvalet av deltagare till cirklarna gjorts har en jämn fördelning av tidigare nämnda bakgrundsvariabler eftersträvats. Detta var nödvändigt för att få tillräckligt stora grup- per för att kunna göra jämförelser mellan t.ex. äldre och yngre deltagare, som läste samma ämne på samma studievillkor.
För att göra det möjligt att dra slutsatser från resultaten av försöksverksamheten an- sågs det vara nödvändigt att genomföra kontroller av två slag:
dels av enskilda individer på försöksarbets- platserna som inte deltog i verksamheten trots att de erbjudits att delta,
dels av studiesituationen på jämförbara arbetsplatser där ingen försöksverksamhet förekom.
Även den kontrollgrupp, som bestod av personer som inte ville delta, måste vara så stor att jämförelser mellan olika bakgrunds- variabler skulle vara möjliga. 27 personer från varje ort ansågs vara ett tillfredsställan- de antal. Från jämförbara arbetsplatser drogs slumpmässigt urval om 50 personer från varje arbetsplats.
Resultaten har beskrivits med avseende på anmälningsfrekvens och studieavbrottsfre- kvens samt med avseende på deltagarnas upplevelse av möjligheterna att använda de förvärvade kunskaperna. Även eventuella förändringar av attitydema till vuxenutbild- ning har undersökts. Däremot har ingen systematisk pedagogisk utvärdering genom- förts. De undersökningsmoment som ingått i utvärderingen framgår av uppställningen på si- dan 36.
Vid höstterminens början genomfördes före- mätningar på följande grupper:
a) deltagare i cirklarna b) personer som inte önskat delta 0) personer på kontrollarbetsplatser
Avsikten med före-mätningarna var att få en beskrivning av dessa olika grupper med
avseende på bakgrundsvariabler (kön, ålder, skolbakgrund och familjesituation) samt atti- tyder till vuxenutbildning. För de båda första grupperna ställdes också frågor om erfarenheter av den uppsökande verksam- heten. Samtidigt intervjuades samtliga stu- dieorganisatörer om hur de hade lagt upp och genomfört den uppsökande verksam- heten.
Under hela studieåret, september 1970 — juni 1971 , har cirkelledarna rapporterat skrif t- ligt från arbetet i cirklarna, beskrivit eventu- ella svårigheter och rapporterat deltagarnas frånvaro och orsaker därtill.
Vid vårterminens slut genomfördes efter- mätningar på de grupper som ingick i före-mätningen vid höstterminens början. dvs:
a) deltagare i cirklarna b) personer som inte önskat delta 0) personer på kontrollarbetsplatser
Vid dessa efter-mätningar intervjuades deltagarna om sina synpunkter på verksam- heten, dvs. själva rekryteringen, cirkelarbe- tet, cirkelledaren, kursmaterialet, hur deras förväntningar hade uppfyllts och eventuella planer på vidare studier. En attitydmätning gjordes också. Likartade intervjuer i slutet av kurstiden genomfördes även med de perso- ner som avbrutit studierna, studieavbrytama. Intervjuerna med personer som inte önskat delta upptog frågor om skälen till att avstå och om eventuella planer på studier för framtiden samt attityder till vuxenutbild- ning. Urvalet från kontrollarbetsplatserna tillfrågades i en enkät om sitt deltagande i vuxenstudier under läsåret och även här upprepades attitydmätningen.
Cirkelledarna intervjuades om arbetet 1 gruppen samt om orsaker till frånvaro och studieavbrott. Synpunkter på kursmaterialet inhämtades också. Vid verksamhetsårets slut intervjuades vidare funktionärema i ABF och TBV om hur de såg på försöksverksam- heten och de svårigheter som varit förbund- na därmed. Samtidigt intervjuades represen- tanter för arbetsgivare och fackföreningar som varit berörda av försöksverksamheten på de olika orterna.
Uppställning över de undersökningsmoment som ingått i utvärderingen av det första försöksåret
Data om verksamheten har insam- lats från följande kategorier
Urval antal
urvalsprincip
Metod för datainsamlingen
cirkeldeltagare
personer som inte önskat delta
personer som avbrutit studierna personer på kontrollarbet splatser
studieorganisatörer
cirkelledare
representanter för arbetsgivare representanter för fackföreningar funktionärer i ABF och TBV
96 personer/ort 27 personer/ort
samtliga
50 personer/ arbetsplats
samtliga mmtliga samtliga samtliga samtliga
jämn fördelning på två bakgrundsvariabler: kön och ålder jämn fördelning på två bakgrundsvariabler: kön och ålder
slumpmässigt urval
enkät och attitydmätning i början av kursen
intervju och attitydmätning i slutet av kursen
enkät och attitydmätning ibörjan av kursen
intervju och attitydmätning i slutet av kursen
intervju i slutet av kurstiden enkät och attitydmätning i början och slutet av kurstiden
intervju efter den uppsökande verksamheten
kontinuerlig rapportering under hela kursen, intervju i slutet av kursen
intervju i slutet av kursen
2.6 Praktiska svårigheter att genomföra vissa utvärderingsmoment
Orterna för försöksverksamheten valdes ur- sprungligen så att de skulle vara spridda över landet och så att tre orter skulle representera var och en av de tre arbetsmiljöerna. Att hålla arbetsmiljöerna isär visade sig dock vara alltför svårt på den korta planeringstiden. De arbetsplatser som fanns att tillgå på de olika orterna kombinerade flera av de tre arbets- miljöerna inom sig. Hagfors Järnverk t. ex. är en tung industri med skiftgång, som ligger i en glesbygd. Borås var en av de orter som valdes för att ge arbetsplatser som dominera- des av kvinnlig arbetskraft. Det visade sig dock att av de tre deltagande arbetsplatserna i Borås var det endast en som hade huvud- sakligen kvinnliga anställda. Även på de andra företagen fanns det emellertid ett stort inslag av kvinnlig arbetskraft. Det faktum att det inte var möjligt att hålla isär de tre skilda arbetsmiljöerna gjorde att utvärderingen bara i begränsad utsträckning kunde belysa even- tuella skillnader mellan arbetsmiljöerna.
En annan svårighet vid utvärderingen av det första försöksårets resultat utgjordejäm- förelsen med kontrollarbetsplatserna. Enkä- ten till dessa gav så låg svarsfrekvens att några slutsatser utifrån materialet inte kunde dras (se avsnitt 3.12).
2.7. Undersökningsresultatens represen tativitet
När det gäller tolkningen av det första försöksårets resultat bör man beakta att dessa inte utan vidare kan anses vara representativa för hela riket i allmänhet. Sådana slutsatser till hela riket baserade på statistisk inferensteori skulle ha krävt att orterna, arbetsplatserna och försökspersoner- na kunde betraktas som ett slumpmässigt urval. Då något sådant urval inte genomförts, kan slutsatserna från statistisk synpunkt anses giltiga endast för det studerade mate- rialet. I konsekvens härmed har i allmänhet heller inga signifikansprövningar gjorts.
2.8 Utformningen av vissa insatseri försöksverksamheten
2.8.1. Studierådgivning
Studierådgivning och studieteknisk handled- ning i inledningsskedet tillgodosågs i huvud- sak genom cirkelledarna. Dessutom hade deltagarna vid studiernas avslutning möjlig- het att få råd och vägledning för eventuella fortsatta studier. Utformningen härav varie- rade från ort till ort. I några fall medverkade representanter för respektive länsarbets- nämnder (se avsnitt 4.8).
2.8.2. Studiestöd
Som nämnts var studierna liksom studiema- terialet kostnadsfria. Dessutom utgick stu- diestöd som ersättning för av studierna betingade extra kostnader för resor, måltider och barntillsyn. Det kunde även utgå som ersättning för inkomstbortfall på grund av förlorat extraarbete, men någon sådan an- sökan inkom inte under det första försöks- året. Studiestödet utgick inte generellt utan kunde sökas av samtliga deltagare och prövades i varje särskilt fall av de lokala ABF- och TBV-funktionärerna innan det godkändes av kommittén (se avsnitt 4.9).
2.8.3. Stimulansbidrag
Deltagarna med studievillkoret studier på fritid med stimulansbidrag erhöll vardera 300 kronor om de hade varit närvarande minst 70 procent av studietirnmarna. I allmänhet gavs stimulansbidrag också vid något lägre närvarofrekvens, förutsatt att deltagarna kunde styrka nödvändigheten av frånvaron.
2.8.4. Ersättning till deltagare för förlorad arbetsförtjänst
Deltagarna med studievillkoret studier på delad arbetstid och fritid läste i stort sett halva tiden på arbetstid och halva tiden på fritid. De erhöll iallmänhet sin ordinarie lön direkt från respektive företag utan avdrag för
den tid de använt till studier. Företagen debiterade sedan FÖVUX dessa kostnaderi efterhand. Vid ett företag gjordes emellertid löneavdrag och deltagarna fick via ABF ersättning motsvarande ordinarie lön.
FÖVUX:s kostnader för ersättning till deltagare för förlorad arbetsförtjänst under det första försöksåret beräknades ursprung- ligen till i genomsnitt 12 kronor per studie- timme under arbetstid inkl. lönebikostnader. Den verkliga kostnaden visade sig ligga nära den beräknade, men variationerna var stora. På en ort varierade timkostnaden mellan 8.91 och 22:06 kronor. Ijinebikostnaderna. utgjorde i genomsnitt 30 procent av tim- lönerna.
En del av de företag, vilka hade anställda med ersättning för förlorad arbetsförtjänst som överskred FÖVUX-planens beräknade ersättningsnorm, debiterade ändå FÖVUX 12 kronor per studietimme. Kostnader för administration eller produktionsbortfall har inte debiterats FÖVUX.
2.8.5. Studieorganisatörsutbildning
En för ändamålet speciellt tillrättalagd stu- dieorganisatörsutbildning på en vecka ge- nomgicks av alla som skulle arbeta på lokalplanet med den uppsökande verksam- heten. I utbildningen, som genomfördes på LO-skolan, Runö, i augusti 1970, deltog 37 studieorganisatörer från de olika arbetsplat- serna. Huvuddelen av dem hade en viss grundutbildning som de erhållit lokalt ge- nom ABF. De hade valts av sin fackförening och i allmänhet också under några år haft detta förtroendeuppdrag. Studieorganisatörs- utbildningen omfattade främst FÖVUX- verksamheten samt arbetsplanering. Härut- över behandlades även bl.a. de vuxnas studieförutsättningar samt skälen för ökad vuxenutbildning.
2.8.6. Cirkelledarutbildning
Huvuddelen av de 76 cirkelledarna, som medverkade i FÖVUX under det första året, genomgick cirkelledarutbildning på LO-sko-
lan, Runö, Medlefors folkhögskola eller Viskadalens folkhögskola. De flesta av dem hade tidigare erfarenhet av vuxenutbildning och många hade lång erfarenhet som cirkel- ledare inom ABF eller TBV. Utbildningen var i huvudsak densamma som den grund- läggande kursen i ABF:s systematiserade cirkelledarutbildning. Utöver detta behandla- des även FÖVUX-verksamheten.
2.9. Tidsplan
Verksamheten genomfördes enligt följande tidsplan: Kontakter med företag, fackliga organisationer och studieförbund,
centralt och lokalt april—aug 1970 Studieorganisatörsut- bildning och cirkel- ledarutbildning aug—sept 1970 Uppsökande verksamhet sept 1970 Studiecirkelverk- samhet sept l970—juni 1971 Utvärdering av resultat sept 1970—dec 1971 Sammanställning av delbetänkande maj 1971—febr 1972
2.10 Kostnader för F Ö VUX under det första försöksåret
Försöksverksamheten under det första året medförde följande kostnader (i kronor).
Från kommittéanslaget:
Deltagaravgifter
m. m. 58 636:93 Förlorad arbets- förtjänst för deltagare 7 4 380:09 Stimulansbidrag 79 200:— Studiestöd 32 071 :45 Studierådgivning 3 169z60 Cirkelledarutbild- ning 76 17 1 :68
Studieorganisa-
törsutbildning 42 520zl9 Förlorad arbetsför- tjänst för studie- organisatörer vid
uppsökande verk- samhet 41 544:— Utvärdering 221 100:— Diverse 370:74 629 164:68 SOU 1972:19
Från studiecirkelanslaget: Beräknat stats- bidrag till 104 prioriterade cirklar med 5 321 timmar a 40 kronor 212 840:—
Totalt 842 004:68
Kostnaderna för enbart den uppsökande verksamheten under det första året var alltså ca 84 000 kronor. Om detta belopp slås ut på olika kategorier blir resultatet följande:
Kategori Antal Kostnad per personer person kronor ca De uppsökta 3 962 20 De som ville delta 2 074 40 De som fullföljde studierna 1 3301 60
1 Bygger på antagandet att andelen som fullföljde studierna var lika stor utanför som inom FÖVUX
Ort Antal att % kontak- Önskade delta kontakta tade % av de kontaktade Malmberget 1 607 30 43 Kalix 584 52 72 Piteå 854 65 56 Sundsvall 1 122 39 48 varav tjänstemän 131 60 57 Bollnäs/Söderhamn 987 24 75 Hagfors 1 500 33 54 Surahammar 1 135 20 68 Borås 849 82 34 Malmö 1 980 25 54 varav tjänstemän 241 85 57 Totalt 10 618 37 52
som fanns att kontakta, som verkligen kon- taktades i den uppsökande verksamheten. Tredje kolumnen upptar den andel av de kontaktade som ville delta.
Av dem som kontaktades önskade i genomsnitt 52 procent delta. Variationen var emellertid stor mellan de olika orterna, bl. a. beroende på hur stor del av de anställda som uppsöktes. På de orter där studieorganisa- törerna av olika skäl endast hade tillfälle att uppsöka en mindre del av de anställda, vände de sig sannolikt i första hand till sådana, som de bedömde som mera benägna att anmäla sig. Därigenom blev andelen intresserade större på dessa orter än på de orter där studieorganisatörerna kontaktade en större del av de anställda, däribland även sådana som kunde bedömas som mindre intressera- de av att delta. I Surahammar fick studieorganisatörerna inte tjänstledigt i den utsträckning som behövdes och hade därför mindre tid till den uppsökande verksamheten än på andra orter, varför de i första hand kontaktade dem som de förmodade var studieintresserade. En annan orsak till att så få blev uppsökta i Surahammar är att omkring 60 procent av de anställda där var invandrare, som sällan talade svenska tillräckligt bra för att kunna delta i försöksverksamheten. Av naturliga skäl kunde vidare studieorganisatörerna inte kontakta så stor andel av de anställda på de största arbetsplatserna (varvet i Malmö,
gruvan i Malmberget och järnverket i Hag- fors). Att andelen uppsökta blev så liten i Bollnäs/Söderhamn kan antas bero dels på att en studieorganisatör ensam hade ett oproportionerligt stort antal att kontakta, dels på att den uppsökande verksamheten kom igång sent.
Bland andra faktorer som inverkade på rekryteringsresultaten kan nämnas studieor- ganisatörernas olika uppläggning av uppsö- kandet samt variationen i arbetstider, arbets- miljöer, förhandsinformation m.m. på de olika orterna.
Av tabell 2 framgår att de uppsöktas studieintresse genomgående minskade vid högre ålder. Sålunda önskade 68 procent i åldern 25—39 år och 57 procent i åldern 40—50 år delta, medan endast 34 procent i åldern 51—67 år var intresserade av FÖVUX- studier. Av tabell 2 framgår också att andelen äldre arbetskraft var minst iKalix, Piteå och Bollnäs/Söderhamn och att ande- len yngre arbetskraft var störst på samma orter samt i Surahammar. Borås hade den relativt största andelen kontaktade, 82 procent, och den minsta andelen intresserade av att delta, 34 procent. En förklaring härtill kan vara att Borås har så stor andel äldre arbetskraft. Som nämnts var äldre genomgående mindre intresserade av att delta än yngre. Eftersom studieorganisa- törerna i Borås kontaktade så stor andel av de anställda är det således naturligt att också
l uuvn a Axuanuuuu
uv
uvu
uyyounuuuv v »: Mcululb LVI! lUluElal. intresserade av att delta, absoluta tal och procent
ya UU unna. arucioyuppcura.
fulla! du. l&UllLöÅLH, HIIL'dJ. RUIILHÄLHUC UCH antal
Ort
Malmberget
Kalix Piteå
Sundsvall Bollnäs/Söderhamn Hagfors Surahammar
Borås
Malmö Totalt Absoluta tal
%
Antal att kontakta fördelat på åldrar
25—39 år
Abso- luta tal
625 279 385 323 498 548 504 172 443
3 777
%
39 48 45 29 50 37 44 20 22 36
40—50 år Abso—
luta tal
482 172 322 320 288 336 241 228 446
2 835
% Abso- luta tal
30 500 29 133 38 147 28 479 29 201 22 616 21 390 27 449 23 1 091
4 006 27
51—67 år
Totalt % Abso- luta
31 1 607 23 584 17 854 43 1 122 21 987 41 1 500 35 1 135 53 849 55 1 980
10 618 37
100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
Antal kontaktade fördelat på åldrar
25—39 år
Abso- luta tal
_1 126 254 133 60 213 _1 127 184 1 097
%
40—50 år Abso- % luta
tal
1 1
99 33 204 37 139 32 101 42
110 23 1 1 184 27 146 27
983 302
51—67 år Abso- % luta
tal
1 1
76 25 96 17 161 37 79 33 14411 31
387 55 220 40
1 163
Totalt Abso- luta tal
488 554 433 240 467 231 698 550
3 962
Malmberget
Kalix Piteå
Sundsvall Bollnäs/Söderhamn Hagfors Surahammar
Borås
Malmö
Totalt Absoluta tal
%
1 Uppgifter saknas
Antal kontaktade fördelat på åldrar
25—39 år
Abso- luta tal
_1 126 254 133 60 213 _1
127 184
1 097
% 1
42 46 31 25 46 1 18 33
342
40—50 år
Abso- luta tal
1
99 204 139 101 110 184 146 983
% Abso- luta tal
_1 _1 33 76 37 96 32 161 42 79 24 14?
27 387 27 220
1 163
2. Procentsatserna beräknade på summan av sju orter
51—67år
Totalt % Abso- luta tal
—1 488 25 301 17 554 37 433 33 240 31 467 —1 231 55 698 40 550
3962 362
%
100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
__
Därav önskar delta fördelat på åldrar
25—39 år
Abso- luta tal
106 107 153 86 50 146 70 86 120 924
%
84 62 65 83 69 68 65
682
40—50 år Abso- % luta
tal
64 65 117 57 74 53 79 78 62 56 73 40 95 65
572
51—67 år Abso- % luta
tal
36 —1 47 62 42 49 49 31 51 65 45 31 39 —1 79 20 85 39
473
Totalt Abso- luta tal
208 218 312 209 180 253 238 300
2 074
en stor andel av dem som blev uppsökta inte var intresserade då de ansåg sig vara för gamla.
Av de uppsökta männen önskade 52 procent delta och av de uppsökta kvinnorna 53 procent. Det förelåg alltså ingen skillnad i studieintresset mellan könen.
3.3 Datainsamling
Under den uppsökande verksamheten skulle studieorganisatörerna fylla i en blankett för varje person de kontaktade. På blanketten fanns plats för uppgifter om kön, ålder, tidigare utbildning, familjesituation, om den tillfrågade var intresserad av att delta i försöksverksamheten samt vilket ämne och studievillkor han/hon önskade sig. Som framgår av tabell 2 fungerade inte denna rutin fullständigt i Malmberget och Suraham- mar. På grund av att de som inte ville delta vägrade att låta sig antecknas hade studie- organisatörerna i Malmberget inte möjlighet att erhålla uppgifter om mer än någon en- staka person av de uppskattningsvis 280, som inte ville eller kunde delta, och i Sura- hammar antecknades på grund av tidsbrist inte mer än 16 av de ca 75, som inte ville eller kunde vara med.
Det stora antalet personer, som var intres- serade av att delta och som placerades i cirklar utanför FÖVUX, har inte tagits med i utvärderingen. Sammanställningarna över deltagare upptar således endast deltagare i FÖVUX-cirklar. Vid höstens första samman- komst genomfördes en enkät med samtliga dessa. Enkäten delades ut och besvarades under sammankomsten, varefter den samla- des in av cirkelledarna. Frågor ställdes om varför deltagarna önskat ett visst ämne re- spektive studievillkor och om vilka förvänt- ningar de hade inför kursen. Besvarade en- käter inkom från 838 av de 869 deltagarna, dvs. från 96 procent av dem som började i cirklarna.
Vid slutet av vårterminen 1971 gjordes dessutom personliga intervjuer med deltagar- na för att bl. a. ur olika aspekter belysa deras upplevelser av den genomgångna kursen och
undersöka graden av intresse för fortsatta studier. Intervjuer genomfördes med 676 av de 833 deltagare som varit närvarande vid mer än tre sammankomster. 81 procent har sålunda intervjuats.
Ett urval av dem som inte ville eller kunde delta i försöksverksamheten har också in- tervjuats. Avsikten härmed var att belysa de orsaker som uppgavs ligga bakom beslutet att avstå. På varje ort — med undantag av Malmberget och Surahammar — gjordes ett urval om 27 personer. Urvalet skedde så att de för utvärderingen relevanta bakgrunds variablerna kön och ålder skulle vara jämnt representerade. Det kom att bestå av 205 personer. Av dessa har intervjuer genomförts med 151, dvs. med 74 procent.
3.4 Bakgrundsdata om deltagarna
Då studieorganisatörerna hade fått många fler anmälningar än som svarade mot det avsedda antalet deltagare i försöksverksam- heten enligt undersökningsmodellen, måste ett urval göras. På varje ort skulle tolv cirklar bildas, en för varje ämne och studievillkor. För att det skulle bli möjligt att jämföra resultaten för olika grupper gjordes cirkel- sammansättningen inom varje ämne och stu- dievillkor så lika som möjligt med avseende på deltagarnas kön och ålder. Av olika skäl, t. ex. på grund av skiftgång, kunde denna princip inte tillämpas genomgående. Grup- pernas sammansättning blev därför i prakti- ken något olika när det gäller de nämnda bakgrundsvariablema. Som framgår av tabell 4 medförde urvalsmetoden att åldersfördel- ningarna för dem som ville delta och för deltagarna blev något olika. Nedan presente- ras FÖVUX-deltagarna fördelade på kön, ålder, yrkesställning, utbildning, restider och inkomst.
Av FÖVUX-deltagarna i början av hösten utgjorde kvinnorna en tredjedel och männen två tredjedelar. Åldersgrupperna 25—39 år och 40—50 år var lika stora. Drygt en tredje- del av deltagarna hörde till var och en av dem. Deltagarantalet i åldersgruppen 51—67 år var något mindre och till .den hörde
Tabell 3 Könsfördelning för dem som ville delta och för deltagarna, absoluta tal och procent
Kön De som ville delta Deltagarna antal % antal % Män 1 368 66 546 65 Kvinnor 706 34 289 35 Ej svar 0 O 3 0 Totalt 2 074 100 838 100
Tabell 4 Åldersfördelning för dem som ville delta och för deltagarna, absoluta tal och procent
Ålder De som ville delta Deltagarna antal % antal % 25—39 år 924 45 313 37 40—50 år 677 32 303 36 51—67 år 473 23 214 26 Ej svar 0 0 8 1 Totalt 2 074 100 838 100
Tabell 5 Deltagarnas yrkesställning, absoluta tal och procent
Yrkesställning Antal % Arbetare 77 8 93 Tjänstemän 5 0 6 Ej svar 10 1 Totalt 8 38 100
Tabell6 Deltagarnas grundutbildning, abso- luta tal och procent
Grundutbildning Antal % Sexårig folkskola 334 40 Sjuårig folkskola 325 39 Åttaårig folkskola 41 4 Nioårig grundskola 7 1 Folkskola + folkhögskola 23 3 Folkskola + yrkesskola 32 4 Annat 34 4 Ej svar 42 5
Totalt 838 100 44
Tabell 7 Deltagarnas tidigare studier utöver grundutbildning, absoluta tal och procent
Typ av studier Antal % Fackliga studier 80 10 Studiecirkel, språk 38 5 Studiecirkel, fackliga och politiska ämnen 32 4 Studiecirkel, vidareutbild- ning i yrket 27 3 Studiecirkel, övriga ämnen 40 4 Korrespondenskurs 54 6 Radio- eller tv—kurs 5 1 Studerat på annat sätt 89 11 Har ej studerat sedan folk- skolan 5 39 64 Ej svar 70 8 Totalt 974 1 16
Anm Flera alternativ kunde markeras, varför sum- man överstiger 100 procent
omkring en fjärdedel av deltagarna. 93 pro- cent var arbetare och sex procent tjänste- män. De senare deltog endast på två av orterna.
79 procent av deltagarna hade endast sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning, medan tolv procent hade något längre utbild- ning. Av de fyra procent som uppgav att de hade andra utbildningar hade de flesta gåtti skola i andra länder.
Bland deltagarna hade 539 personer, dvs. 64 procent, inte ägnat sig åt något slag av utbildning sedan de lämnade den obligato- riska skolan. 16 procent hade tidigare del- tagit i studiecirklar och tio procent i fackliga studier. De som uppgav att de studerat på annat sätt hade gått i olika kurser på arbets- platserna, ADB-kurser, aftonskola, lantman- naskola etc.
Statistiska centralbyrån genomförde un- der år 1970 en undersökning av studiecirkel— deltagare i de prioriterade ämnena hos de fyra största studieförbunden (Promemorior från SCB, nr 23, mars 1971). I undersök- ningen redovisas bl. a. uppgifter om deltagar- nas grundutbildning och tidigare studiecir- keldeltagande. För en jämförelse med FÖVUX-deltagarna torde de uppgifter som inhämtats om deltagarna i ABF:s cirklar vara
mest relevanta. Bland ABF-deltagarna i SCBs undersökning hade totalt 64 procent folkskola som enda utbildningsbakgrund. Bland FÖVUX-deltagarna var motsvarande siffra 79 procent (83 procent om även åtta- årig folkskola medräknas). Tidigare studiecir- keldeltagande redovisas ämnesvis iSCB:s un- dersökning. Mellan 59 och 80 procent av ABF-deltagarna hade tidigare deltagit i stu— diecirklar. Motsvarande siffra för FÖVUX- deltagarna var 16 procent.
Reservationer när det gäller Siffrornas storlek måste göras både i fråga om SCB- undersökningens representativitet och i fråga om den osäkerhet som beror på FÖVUX's urval av deltagare bland dem som var intresserade av att delta. Tendensen är emellertid klar. FÖVUX har rekryterat del- tagare med kortare grundutbildning än som var normalt i ABF-cirklar under samma tidsperiod. Vidare har FÖVUX-deltagarna tidigare deltagit i studiecirklar i betydligt mindre utsträckning än vad som var normalt för deltagare i ABF-cirklar under samma tidsperiod.
De kortaste resorna mellan bostad och arbetsplats hade deltagarna i Surahammar, där 74 procent hade mindre än 15 minuters väg. Därnäst följer Piteå, Sundsvall och Kalix. De största andelarna med längre resväg fanns i Malmö och Malmberget där två tredjedelar av deltagarna hade mellan 15 och
30 minuters resväg. Största andelarna som reste mellan 30 och 60 minuter hade Malmö och Kalix. Hagfors var den enda ort där deltagare hade mer än 60 minuters resväg, men detta gällde där bara för två procent av deltagarna.
På frågan om familjens sammanlagda årsinkomst före skatt valde totalt en fjärde- del av deltagarna att inte svara alls. Obenä- genheten att svara varierade markant mellan de olika orterna. I Surahammar underlät hela 41 procent att svara. Motsvarande siffra för Malmö var tolv procent. Då det interna bort- fallet på denna fråga är stort, kan det vara av intresse att studera en fördelning, motsva- rande den i tabell 9, men där kategorin ”ej svar” tagits bort, vilket skett i tabell 10. Siff- rorna i tabellen uttrycks i procent, då detta underlättar jämförelse mellan deltagarna, trots att procenttalen baserar sig på ett rela- tivt litet antal observationer. För varje ort markeras med kursivering den inkomstklass där medianinkomsten för respektive ort lig- ger.
Av tabellen framgår, att deltagarna i Piteå hade de högsta uppgivna familjeinkomsterna med en medianinkomst av 40 000—44 999 kronor. Lägst låg Kalix, Sundsvall, Hagfors och Surahammar med en medianinkomst av 30 000—34 999 kronor. Medianinkomsten för samtliga orter var 35 000—39 999 kronor.
Tabell 8 Deltagarnas restid mellan bostad och arbetsplats. Procentuell fördelning för varje
ort och totalt
Ort Mindre än 15—30 30—60 Mer än Ej svar Totalt
15 min min min 60 min % % % % % % Malmberget 33 65 0 0 2 100 Kalix 59 29 8 0 4 100 Piteå 67 24 2 0 7 100 Sundsvall 62 32 2 0 4 100 Bollnäs/Söderhamn 47 35 6 0 12 100 Hagfors 60 32 1 2 5 100 Surahammar 74 15 ] 0 10 100 Borås 56 36 5 0 3 100 Malmö 19 63 15 0 3 100
Totalt 52 37 5 0 6 100
Tabell 9 Deltagarnas familjeårsinkomst före skatt. Procentuell fördelning för varje ort och totalt Årsinkomst i kronor Malmberget
—19 999 1 20 OOO—24 999 1 25 OOO—29 999 8 30 OOO—34 999 20 35 OOO—39 999 11 40 OOO—44 999 13 45 000—49 999 8 50 000—59 999 14 60 000— 5 Ej svar 19
Totalt 100
Kalix
OWQNMNDKONDOH Nc—t M
100
Piteå
_mmlnNCh—dmh v—r v—q—r
31 100
Sundsvall
OFO
16 10 17 100
Bollnäs/ Söderhamn
100
Hagfors
v—aN
HmhwhthOV) O NO —1
Surahammar
100
Borås
Malmö
0
16 18 16 12 12
100
Totalt
100
Tabell 10 Deltagarnas farniljeårsinkomst före skatt. Procentuell fördelning för varje ort och totalt, utan hänsyn till internt bortfall. (Kursiveringen markerar medianinkomsten för respektive ort) Årsinkomst i kronor Malmberget
Kalix
Piteå
Sundsvall
Bollnäs/ Söderhamn Hagfors
Surahammar
Borås
Malmö
Totalt
—19 999 2 20 000—24 999 2 25 OOO—29 999 9 30 000—34 999 25 35 OOO—39 999 14 40 000—44 999 16 45 OOO—49 999 9 50 OOO—59 999 17 60 000— 6
Totalt 100
100
5 24 7 12 16 16 8 9 3
100
22 38
ONONKDMO
100
17 26 20 12
100
10 17 4 19 19 14 9 7 1
100
ovh
18 18 14 14
100 100
3.5 Bakgrundsdata om dem som inte ville delta
Urvalet bland dem som inte ville delta 'ordes så att bakgrundsvariablerna kön och ålder skulle vara representerade på samma
Tabell 11 Könsfördelning för dem som inte ville delta och för urvalet, absoluta tal och procent
Kön De som inte ville Urvalet av dem delta1 som inte ville delta Antal % Antal % Män 9 88 64 89 5 9 Kvinnor 545 36 62 41 Totalt 1 533 100 151 100
1 avser siu orter
Tabell 12 Åldersfördelning för dem som inte ville delta och för urvalet, absoluta tal och procent
Ålder De som inte ville Urvalet av dem delta1 som inte ville delta Antal % ' Antal % 25 — 39 år 3 49 23 44 29 40—50 år 4 19 27 5 8 38 5 1 -67 år 7 65 5 0 49 33 Totalt 1 533 100 151 100
'- avser sju orter
Tabell 13 Könsfördelning för dem som ville och dem som inte ville delta, absoluta tal och procent
Kön De som ville delta De som inte ville delta1 Antal % Antal % Män 1 368 66 988 64 Kvinnor 706 34 545 36
Totalt 2 074 100 1 533 100
1 avser sju orter
Tabell 14 Åldersfördelning för dem som ville och dem som inte ville delta, absoluta tal och procent
Ålder De som ville delta De som inte ville delta1 Antal % Antal % 25—39 år 924 45 349 23 40—50 år 677 32 419 27 51—67 år 473 23 765 50
Totalt 2 074 100 1 533 100
'— avser sju orter
sätt som för deltagarna. Som framgår av tabellerna 11 och 12 medförde bortfallet att köns— och åldersfördelningarna för dem som inte ville delta och för urvalet blev något olika.
I tabellerna 13—17 görs jämförelser mellan dem som ville och dem som inte ville delta när det gäller köns- och åldersfördelningarna samt mellan deltagarna och urvalet av dem som inte ville delta när det gäller vissa andra bakgrunds- variabler.
Som påpekats tidigare (i avsnitt 3.2) var de yngre i allmänhet mera intresserade av att delta i försöksverksamheten än de äldre, medan det däremot inte förelåg någon skillnad mellan könen i detta avseende.
När det gällde grundutbildning förelåg inga egentliga skillnader mellan deltagarna och dem som inte ville delta. Däremot hade de som inte ville delta tidigare bedrivit andra studier i större utsträckning än deltagarna. 64 procent av deltagarna hade inte ägnat sig åt något slag av utbildning sedan de lämnade den obligatoriska skolan. Motsvarande siffra för dem som inte ville delta var 40 procent.
När det gällde restider mellan bostad och arbetsplats förelåg inga skillnader mellan deltagarna och dem som inte ville delta.
Svarsfrekvensen på frågan om årsinkoms- ten var endast 42 procent bland dem som inte ville delta, varför det inte är möjligt att göra jämförelser med deltagarna i detta av- seende
Tabell 15 Grundutbildning för deltagarna och dem som inte ville delta, absoluta tal och procent Grundutbildning Deltagarna Urvalet av dem som inte ville delta Antal % Antal %
Sexårig folkskola 334 40 51 34 Sjuårig folkskola 325 39 59 39 Åttaårig folkskola 41 4 5 3 Nioårig grundskola 7 1 3 2 Folkskola + folkhögskola 23 3 4 3 Folkskola + yrkesskola 32 4 4 3 Annat 34 4 5 3 Ej svar 42 5 20 1 3
Totalt 838 100 151 100
Tabell 16 Tidigare studier utöver grundutbildning för deltagarna och dem som inte ville delta, absoluta tal och procent
Typ av studier Deltagarna Urvalet av dem som inte ville delta Antal % Antal %
Fackliga studier 80 10 18 12 Studiecirkel, språk 38 5 9 6 Studiecirkel, fackliga och politiska ämnen 32 4 6 4 Studiecirkel, vidareutbild— ning i yrket 27 3 13 9 Studiecirkel, övriga ämnen 40 4 15 11 Korrespondenskurs 54 6 7 5 Radio- eller tv-kurs 5 1 4 3 Studerat på annat sätt 89 11 16 11 Har ej studerat sedan folkskolan 539 64 61 40 Ej svar 70 8 8 5
Totalt 974 116 157 106
Anm Flera alternativ kunde markeras, varför summorna överstiger 100 procent
Tabell 17 Restid mellan bostad och arbets- plats för deltagarna och dem som inte ville delta, absoluta tal och procent
Restid Deltagarna Urvalet av dem som inte ville delta
Antal % Antal %
Mindre än 15 min 439 52 78 52 15—30 min 309 37 38 25 30—60 min 39 5 8 5 Mer än 60 min 2 0 2 1 Ej svar 49 6 25 17
Totalt 838 100 151 100
3.6 Ämnen
Eftersom det från utvärderingssynpunkt var önskvärt att man fick ungefär liknande grupper på de olika studievillkoren i de fyra ämnena ombads varje person ange, huruvida han/hon kunde tänka sig mer än ett ämne och vilket de i så fall föredrog.
Engelska var det populäraste ämnet och önskades i första hand av 41 procent. Matematik önskades som första ämne av 29 procent och kom därmed på andra plats. Därnäst kom svenska, önskat i första hand av 20 procent. Samhällskunskap önskades i första hand av bara 12 procent. (Summan
Tabell 18 Önskat ämne i rangordning uttryckt i procent av det antal personer som var intresserade av att delta
Önskat ämne Första Andra Tredje Fjärde Önskat Ej önskat hand hand hand hand ämnet ämnet Svenska 20 11 5 1 37 61 Engelska 41 9 2 2 54 45 Matematik 29 12 4 2 46 52 Samhällskunskap 12 11 4 3 29 69
överstiger 100 procent beroende på att man kunde önska mer än ett ämne iförsta hand). På varje ort för sig är dock resultatet beträffande ämnesval inte lika entydigt. I Kalix, Hagfors och Surahammar, som har nästan uteslutande manliga anställda, har de flesta önskat matematik i första hand. I Piteå, som har övervägande kvinnliga anställ- da och i Borås, som har stor andel invandra— re, var det däremot svenska som kom i andra hand efter engelska.
3.7 Studievillkor
Både de som ville delta och deltagarna fick rangordna studievillkoren utifrån sina önske- mål.
Som framgår av tabell 19 önskade de
flesta av dem som ville delta, 64 procent, helst läsa på studievillkoret med stimulansbi- drag, medan 30 procent föredrog att studera delvis på arbetstid. Ett mindre antal perso- ner, 9 procent, ville läsa utan stimulansbi— drag. (Summan överstiger 100 procent be- roende på att man kunde önska mer än ett studievillkor i första hand).
För att belysa de olika studievillkorens attraktivitet för F ÖVUX-deltagare med olika bakgrundsdata, har i tabellerna 21—25 sam- manställningar gjorts över önskemål om stu- dievillkor för olika grupperingar av deltagare.
Beräkningarna är .orda utifrån antal förstahandsönskemål för varje studievillkor. Eftersom samma individ kunde önska mer än ett studievillkor i första hand, överstiger antalet önskemål antalet deltagare. För att
Tabell 19 Önskat studievillkor i rangordning uttryckt i procent av dem som ville delta
Önskat Första Andra Tredje Önskat Ej önskat studievillkor hand hand hand villkoret villkoret Utan stimulansbidrag 9 24 32 65 33 Med stimulansbidrag 64 20 0 84 13 Arbetstid och fritid 30 24 8 61 37 Tabell 20 Önskat studievillkori rangordning, uttryckt i procent av deltagarna
Önskat Första Andra Tredje Önskat Ej önskat studievillkor hand hand hand villkoret villkoret Utan stimulansbidrag 13 23 37 73 27 Med stimulansbidrag 67 21 0 88 12 Arbetstid och fritid 34 27 8 69 31
Totalt 100
100 111
Malmö
1 Borås 100 147
Surahammar
100 102
Hagfors 93
100
Bollnäs/ Söderhamn
100 115
Sundsvall 95
100
Piteå 100 125
Kalix 67
100
Malmberget 11 56 30 Totalt 100 Basta! 91
Tabell 2] Önskat studievillkor. Procentuell fördelning för olika orter
Utan stimulansbidrag Med stimulansbidrag
Arbetstid och fritid Inga önskemål
studievillkor
Önskat
underlätta jämförelsen mellan de olika grup— peringarna har en omräkning gjorts så att summan i samtliga kolumner blir 100 pro- cent. Bastalet för omräkningen har varit antalet förstahandsönskemål + de deltagare som inte haft några speciella önskemål om studievillkor. Bastalets storlek anges under varje kolumn.
Totalt önskade 11 procent av deltagarna att få läsa utan bidrag och det vanligaste skälet dessa angav, var att de inte ville ha några krav på sig om de bestämde sig för att delta. Variationen mellan olika orter var stor. Största andelen som önskade läsa utan bidrag hade Piteå och Borås, två av de orter som hade störst andel kvinnor. Minsta andelen som önskade läsa utan stimulansbi- drag hade Kalix och Hagfors.
Att få läsa med stimulansbidrag önskades av totalt 57 procent. Största andelarna, som önskade detta studievillkor fanns iBollnäs/ Söderhamn och Hagfors, där omkring 75 procent helst ville läsa med bidrag.
Totalt 29 procent av deltagarna önskade läsa på delad arbetstid och fritid. Den vanligaste motiveringen för att välja detta alternativ var att så mycket annat måste uträttas under fritiden att den inte kunde offras för studier. Även här var variationen stor mellan å ena sidan Kalix där 58 procent ville läsa på arbetstid och fritid, samt å andra
Tabell 22 Önskat studievillkor. Procentuell fördelning på kön
Önskat Män Kvinnor Totalt studievillkor
Utan stimulans- bidrag 8 16 l 1 Med stimulans- bidrag 56 59 57 Arbetstid och fritid 34 21 29 Inga önskemål 2 4 3
Totalt 100 100 100 Basta] 591 358
Önskat 25—39 år 40—50 år 51—67 år Totalt studievillkor
Utan stimulansbidrag 10 10 13 11 Med stimulansbidrag 54 58 64 57 Arbetstid och fritid 34 30 21 29 Inga önskemål 2 2 2 3 Totalt 100 100 100 100 Bastal 352 349 243
sidan Bollnäs/Söderhamn och Piteå där en- dast omkring 15 procent ville göra detta. Obenägenheten att önska detta studievillkor berodde dels på att de uppsökta inte trodde att studier delvis på arbetstid var genomför- bart för deras del, dels på att de som arbetade inom vårdsektorn helst inte ville gå ifrån sina arbetsuppgifter, främst för patien— ternas skull men också för att inte lasta över sitt eget arbete på arbetskamraterna.
Ett mindre antal deltagare, totalt 3 pro- cent, hade inga särskilda önskemål när det gällde studievillkor.
Kvinnorna var i mindre utsträckning än männen intresserade av att läsa delvis på arbetstid. Som tidigare nämnts var det vanligt att de kvinnor som var anställda inom vårdsektorn ansåg att de inte kunde lämna sin arbetsplats för att studera. Av tabellen ovan framgår dessutom att kvinnorna i större utsträckning önskat att få läsa utan stimu- lansbidrag. Det vanligaste motivet för detta var att de inte ville känna några förpliktelser att fullfölja kursen, att vara närvarande på cirkelsammankomsterna, att lära in ett visst kunskapsstoff etc. Det var alltså sådana överväganden som låg bakom kvinnornas önskemål att få läsa helt på fritid och utan bidrag. De tvivel på den egna förmågan att klara av en studiecirkel som kan antas utgöra bakgrunden till kvinnornas ställningstagan- den har däremot, som tidigare nämnts, inte medfört en lägre anmälningsfrekvens bland kvinnor än bland män.
En tendens till skillnad mellan de tre åldersgruppernas önskemål om studievillkor fanns. Med stigande ålder tenderade deltagar- na att i mindre utsträckning önska att få läsa
delvis på arbetstid. För studievillkoret med stimulansbidrag var tendensen motsatt, dvs. högre frekvens önskemål med stigande ålder.
Det bör noteras att beräkningarna för tjänstemännen baserar sig på ett relativt litet antal personer, men tendensen kan ändå anses tydlig. En mindre andel tjänstemän än kollektivanställda var intresserade av att studera delvis på arbetstid. Alla de deltagan- de tjänstemännen var kontorsanställda, och av intervjuerna med dessa framgick att många av dem ansåg att det inte gav dem någon fördel att lämna arbetet för att studera, eftersom det bara innebar att deras arbetsuppgifter hopades till ett senare tillfäl- le.
Av tabell 25 framgår att deltagare med ”annan arbetstid”, huvudsakligen kvinnor i vårdyrken, i mindre utsträckning än övriga önskade läsa delvis på arbetstid. Av de deltagare, som hade komplicerad skiftgång, ville en mindre andel än bland övriga läsa utan stimulansbidrag.
Tabell 24 Önskat studievillkor. Procentuell fördelning på yrkesställning
Önskat Arbetare Tjänstemän Totalt studievillkor
Utan stimulans- bidrag 1 1 8 1 1
Med stimulan s- bidrag 5 7 79 5 7 Arbetstid och fritid 30 1 3 29
Inga önskemål 2 0 3 Totalt 100 100 100 Bastal 890 5 2
Önskat studievillkor Dagtid Tvåskift Komplicerad Annan Totalt skiftgång arbetstid
Utan stimulansbidrag 11 12 3 15 11 Med stimulansbidrag 58 53 65 67 57 Arbetstid och fritid 29 35 32 15 29 Inga önskemål 2 0 0 3 3 Totalt 100 100 100 100 100 Bastal 426 68 117 74
Inga skillnader beträffande önskemål om studievillkor förelåg mellan deltagarna med hänsyn till grundutbildning, familjesituation (barnförekomst) eller restider mellan bostad och arbetsplats.
3.8 Uppgivna orsaker till att vilja delta i FÖVUX
I intervjun vid vårterminens slut tillfrågades deltagarna om orsaken till att de kom medi försöksverksamheten. Svaren fördelade sig som i tabell 26.
I enkäten vid höstterminens början upp- gav deltagarna att de dessutom fått infor- mation om FÖVUX på följande sätt. 21 procent sade sig ha planerat att studera re- dan innan de hörde talas om FÖVUX. När så FÖVUX-erbjudandet kom tyckte dessa att de lika gärna kunde gå i försöksverksam- heten som i reguljära studiecirklar. 19 procent hade läst om kursen i broschyr på arbetet, 12 procent hade påverkats av kamra- ter, 11 procent av radio eller tv (dvs. informationsprogram om TRU-kurser) och 8 procent av tidningsartiklar.
Till dem som svarat att de inte skulle kommit med i verksamheten, om inte en studieorganisatör hade sökt upp dem, ställ- des frågan: ”Vad var det studieorganisatören sa, som gjorde att Du blev intresserad av att vara med?” Svaren fördelade sig som i tabell 27.
De tre första svaren i tabellen, som ju representerar nästan 60 procent av de tillfrå- gade, kan inte hänföras till något speciellt uttalande eller argument från studieorganisa- törens sida. Övriga svar är mer direkt hänförbara till vad studieorganisatören kan ha framhållit.
Bland de personer, 9 procent, som har givit andra svar än ovanstående, finns sådana som bestämde sig efter argument som ”ingen är för gammal”, ”du måste väl ta vara på en sådan här fin chans” och ”det kan väl inte skada att bli lite bättre informerad”. I dessa
Tabell 27 Procentuell fördelning över effek- ten av studieorganisatörens olika argument
Studieorganisatörens bästa argument %
Inget särskilt, behövde bara en puff i ryggen 27 Tabell 26 Uppgivna orsaker till att vilja BIF/V intfessefad av ett av är?”” 24 delta absoluta tal och rocent Vlue prova om det Skuue ga 8 , P Att man fick läsa på arbetstid 8 För barnens skull 6 Uppgiven orsak Antal % Att cirkeln skulle anpassas till skiftgången 6 Blev övertygad efter samtal Att arbetskamraterna skulle komma med 3 med en studieorganisatör 588 87 För arbetets skull 3 Sökte själv upp en studie- Fördelaktiga villkor (kursen gratis, organisatör och anmälde studiestöd, stimulansbidrag) 2 sitt intresse 65 10 Annat 9 Andra anledningar 23 3 Ej svar 4 Totalt 676 100 Totalt 100 S 2 SOU 197 2 :19
fall kan studieorganisatörens argumentering kanske sägas ha haft större betydelse för beslutet att delta.
Svaren i tabell 27 ger vid handen att det viktiga var att bli personligt kontaktad. I varje fall kunde de tillfrågade i efterhand oftast inte minnas något särskilt argument. Det faktum att någon kom och frågade om man ville vara med gav i sig självt resultat. Många kompletterade sina svar med uppgif- ten att de tidigare funderat på att börja läsa någonting, men att det inte hade blivit av. Det finns alltså ett latent intresse, men detta är inte tillräckligt för att en person själv skall ta initiativ till att börja studera.
3.9 Uppgivna orsaker till att inte vilja deltai F Ö VUX
Urvalet av dem som inte ville delta tillfråga- des om anledningen härtill. Svaren redovisas itabe1128.
De som inte var intresserade av att delta nämnde oftast som orsak, att fritiden var alltför dyrbar för att användas till studier, att de hade andra intressen och ville umgås med familjen hellre än att studera samt att de överhuvudtaget hade ont om tid. Några ansåg också att de var för gamla för att studera.
Utöver de orsaker som framgår av tabell 28 förekom också uttalanden som ”ingen direkt praktisk användning för ämnena” och ”man kunde inte vara säker på att få läsa det ämne man ville”. Det senare skälet kunde vara anledning nog att inte vilja vara med. Trötthet, bristande självförtroende och oför— måga att koncentrera sig uppgavs också som orsak av enstaka personer.
Till urvalet av dem som inte ville delta ställdes vidare frågan om de hade planer på att läsa något till hösten 1971. Svaren redovisas i tabell 29.
13 procent av dem som inte ville delta i FÖVUX förklarade sig ha planer på att studera till hösten 1971 om tillfälle gavs. Därav ville 9 procent läsa FÖVUX-ämnena.
För att belysa inställningen till studieorga- nisatörer hos dem som inte ville eller kunde
Tabell 28 Uppgivna orsaker till att inte vilja delta, absoluta tal och procent
Uppgiven orsak Antal % Hem och familj tar all fritid 24 16 Fritiden är alltför dyrbar för att användas till studier 23 15 För gammal för att studera 21 14 Tidsbrist 18 12 Andra studier eller förenings- uppdrag 15 10 För lång resväg 8 5 Extraarbete 8 5 Sjukdom 5 4 Annat 23 15 Ej svar 6 4 Totalt 151 100
Tabell 29 Planer på studier hösten 1971 för dem som inte ville delta, absoluta tal och procent
Planer på studier Antal % Ja 19 13 Nej 102 67 Vet ej 30 20 Totalt 151 100
delta ställdes också frågan om studieorgani- satörer, som sökte upp anställda på arbets— platserna, var bra för att väcka intresse för studier.
91 procent ansåg att det var bra med uppsökande verksamhet med hjälp av studie- organisatörer, medan sex procent hade en negativ inställning till detta.
3.10 Den uppsökande verksamheten avdel- ning för avdelning på en arbetsplats. Ett exempel
Förutsättningama för att bedriva uppsökan- de verksamhet är olika för olika avdelningar inom samma arbetsplats. Andelen intressera- de är också mycket skiftande på olika avdelningar. För att närmare undersöka variationer i rekryteringsförutsättningarna har en arbetsplats — Hagfors Järnverk — intensivstuderats. Andelen kontaktade och andelen intresserade av att delta har där
Tabell 30 Den uppsökande verksamheten på de olika avdelningarna av UHB Hagfors J ärnverk Avdelning Totalt Antal 1 % av Antal 1 % av antal kontak- antal ja- antal anställda tade anställda svar kontaktade
Allmäntekniska enheterna 226 40 18 28 70 Verk 5, verk 6, tråd- verket, valsverket och mediumverket 218 15 7 14 93 Stålverket 208 107 51 33 31 Nya hallen 187 64 34 35 55 Götverket och ämnes- behandlingen 184 15 8 11 73 Gjuteriet och renseriet 181 37 20 11 30 Underhållsverk- städerna 145 49 34 27 55 Maskinbearbetningen 105 38 36 36 94 Mekaniska verkstaden 69 19 28 15 79 Värmeverket 63 23 37 9 39 Fordonsverkstaden 50 24 48 10 42 Hyttan 45 10 22 5 50 Elektriska verkstaden 42 0 0 O 0 Bandverket 39 7 18 1 14 Smedjan 37 17 46 13 76 Laboratoriet 35 3 9 1 33 Centralförrådet 17 8 47 5 63 Totalt 1 851 476 26 254 53
räknats fram på varje avdelning för sig. Beräkningarna redovisas i tabell 30.
I siffran 1 851 ingår samtliga kollektivan- ställda vid järnverket i Hagfors. Av dem tillhörde omkring 1 500 personer dem som skulle uppsökas enligt FÖVUX-förutsätt- ningarna. Det har inte varit möjligt att inhämta uppgifter om åldersfördelningen eller om antalet kollektivanställda med längre utbildning än folkskola, varför procentsat- serna i tabellen ovan har räknats på det totala antalet anställda för varje avdel- ning. Om totalt omkring 350 personer, som sålunda oegentligt kommit att ingå i beräk— ningsunderlaget, hade kunnat avskiljas skulle siffrorna alltså genomsnittligt ha blivit något högre.
För att få ett mer konkret innehåll bör informationen i tabellsammanställningen re- lateras till förhållandena på de olika arbets- platserna. En sådan koppling har gjorts av metallindustriarbetareförbundets ombuds-
man i Hagfors, som själv deltog i rekryte- ringsarbetet. Han beskriver järnverkets olika avdelningar så här (inom parentes anges för varje avdelning andelen kontaktade respek— tive andelen positiva):
”Allmäntekniska enheterna inrymmer flera smärre avdelningar såsom bevakning, transport, byggnads-, och bostadsunderhåll m. m. Dessa enheter är Spridda över geogra- fiskt stora områden och de anställda var där- igenom svåra att nå. När vi väl fått kontakt var de dock positiva till att vara med (18 %, 70 %).
Verk 5, verk 6, trådverket, valsvarvet och mediumverket har en stor andel anställda yngre än 25 år, som alltså inte skulle kontak- tas. Enheterna ligger skilda från varandra, vilket gör det svårt att hinna med så många. Dessutom är arbetet här högrnekaniserat i stor utsträckning (7 %, 93 %).
Stålverket har stor andel äldre arbetskraft. Det är en sammanhängande enhet, där man
kan tala med de anställda under arbetets gång. Den studieorganisatör, som hade hand om rekryteringen här arbetade själv på denna avdelning, vilket förenklade hans möjligheter till kontakt (51 %, 31 %).
Nya hallen är en enda stor hall, där vi kunde samtala med arbetarna medan de ut- förde sina arbetsuppgifter (34 %, 55 %).
Götverket och ämnesbehandlingen har stor andel äldre arbetskraft. De arbetar på ackord och vill inte bli störda. Dessutom är lokalerna spridda och svåra att överblicka (8 %, 73 %).
Gjuteriet och renseriet är svårbearbetade ur kontaktsynpunkt. Speciellt renseriet är bullrigt och svårt att göra sig hörd i. Rekry- teringen fick genomföras på rasterna (20 %, 30 %).
Underhållsverkstäderna är ganska lugna och ljusa avdelningar där samtal kunde föras under arbetets gång. En av studieorganisatö- rerna arbetade på en av dessa avdelningar (34 %, 55 %).
Maskinbearbetningen är en avdelning, där studieorganisatören kunde ta god tid på sig för att tala med arbetarna direkt vid maski- nerna. En mycket stor del av de kontaktade var också positiva (36 %, 94 %).
Mekaniska verkstaden ligger intill under- hållsverkstädema och har bearbetats av sam- ma studieorganisatör, som dock var något mindre väl känd på denna avdelning (28 %, 79 %).
Värmeverket består av tre olika enheter men där är lugnt och man kunde talas vid under arbetets gång (37 %, 39 %).
Elektriska verkstaden har huvudsakligen anställda med en utbildning över vad som skulle gälla för försöksverksamheten i FÖVUX (0 %, O %).
Laboratoriet har stor andel personal med längre utbildning än sex- eller sjuårig folk- skola (9 %, 33 %).
Bandverket är en svårtillgänglig arbets- plats, och den studieorganisatör som rekryte- rade där är anställd på en annan avdelning (18 %, 14 %).”
Övriga avdelningar har inte föranlett några särskilda kommentarer.
När den uppsökande verksamheten genom- förts intervjuades samtliga studieorganisatö- rer om sina erfarenheter. I det följande redo- visas några av de problem de mötte under rekryteringsarbetet.
3.1 1.1 Den uppsökande verksamheten
Som tidigare beskrivits var studieorganisatö- rerna i allmänhet tjänstlediga ett par veckor för att bedriva den uppsökande verksam- heten. De sökte upp de anställda på arbets- platserna och talade med dem under arbets- tid. I en del fall ställde företagen lokaler till förfogande för dessa samtal.
Studieorganisatörerna framhöll att rekry- teringsarbetet var lättare då de var igenkända av de anställda. Det ansågs väsentligt och kunna referera till den gemensamma bak- grunden. Samtalen kunde inledas med — ”du och jag som bara har gått sex åri skolan” — eller något liknande. Att vara förtrogen med den uppsöktes personliga förhållanden såväl i familjen som på arbetet och att även i övrigt känna väl till den aktuella arbetsplatsen var en underlättande faktor i kontakterna och gjorde det lättare att finna de bästa argumen- ten. Rekryteringsresultatet ansågs dessutom bli bättre när studierna var detaljplanerade så långt som möjligt, dvs. då ledaren var känd, då kursmaterialet kunde presenteras och då det fanns förslag på tid och lokal för den första sammankomsten.
Många studieorganisatörer betonade också vikten av att de fick tillfälle att tala med de uppsökta en och en. När den uppsökande verksamheten samtidigt riktade sig till en hel grupp anställda — vilket förekom i ett mind- re antal fall — hände det att en enda grupp- deltagares negativa attityd påverkade hela gruppen så att ingen anmälde sig. Samtal i gruppsituation bedömdes därför som en ogynnsam rekryteringsforrn.
3.1 1.2 Arbetsmiljön
Arbetsmiljön skapade i flera fall påtagliga problem för rekryteringen. Studieorganisa-
törerna nämnde särskilt den höga bullernivån på ett stort antal arbetsplatser, t. ex. gruvor, järnbruk och pappersbruk, på vissa avdel- ningar i textilindustrin och verkstadsindu- strin samt i varvsmiljön. Markanta undantagi detta avseende var sjukhusen.
I arbetsmiljöerna med de högsta bullerni- våerna var det omöjligt för studieorganisatö- rerna att tala med de anställda på själva arbetsplatsen. De måste i stället utnyttja raster och skiftbyten eller göra besök i hem— men. När företagen ställde lokaler till förfo- gande, kunde studieorganisatörerna samtala med de anställda där.
Ett sådant exempel är LKAB:s gruva i Malmberget, där det förekommer starkt bul- ler från borrmaskiner, avgaser från fordon etc. Studieorganisatörerna i Malmberget mås— te därför i stor utsträckning rekrytera i gruvstugan under rasterna, på fackförenings- möten eller vid hembesök.
På Kockums varv i Malmö fanns andra miljösvårigheter. Vissa anställda arbetar där på höga byggnadsställningar. Andra är syssel- satta inne i skeppsskroven. Båda grupperna var svåra för studieorganisatörerna att uppsö- ka.
På järnbruken är hettan på flera avdel- ningar tidvis så stark att de anställda tvingas bära skyddsdräkt. Vid sådana tillfällen kun— de studieorganisatörerna inte komma dit.
Studieorganisatörerna betonade genomgå- ende arbetsmiljöns betydelse för den upp- sökande verksamheten. För att ge konkre- tion åt detta förhållande citeras här ett par uttalanden. Först en studieorganisatör vid Rydboholms AB i Viskafors:
”Jag började i sysalen där jag visste att de som jobbade var intresserade. Jag tror att arbetsmiljön har stor betydelse för hur ett sådant här samtal skall lyckas. [ sysalen är det ljust och trevligt och dessutom så pass lugnt och tyst att man kan prata medan de arbetar. Spinnsalen däremot är ganska stor och bullrig och dammig. Där jobbar de två- skift och på ackord och har väldigt bråttom, så att där var enda sättet att ta dem från arbetsplatsen till ett litet rum bredvid för att kunna prata. Många där sa att de var så
trötta när de jobbat färdigt att de absolut inte skulle orka sitta i en studiecirkel.”
En studieorganisatör vid Statens Skogsin- dustrier AB (ASSI) i Kalix berättade bland annat:
”På ASSI är vedrenseriet en av de sämsta avdelningarna i fråga om arbetsmiljö och arbetsuppgifter. Det är bullrigt på grund av alla maskiner och arbetet är tungt. Arbetarna på denna avdelning är i regel något äldre och inte motiverade för studier. Man har inte några bestämda matraster. (Maten intogs en- ligt uppgift vid maskinerna, varför miljön var mindre lämplig för studievärvning.)
Argument som 'Jag kommer ändå inte bort från den här skiten”, var vanliga. I sodahuset och pappersbruket var det också ganska bullrigt, men här fanns små matkurer där man kunde äta. Jag kontaktade de an- ställda på dessa två avdelningar vid maskiner- na, men bad dem komma in i en sådan kur och prata.
På dessa och övriga avdelningar var de anställda påtagligt positiva till den uppsökan- de verksamheten.”
I anslutning till bullerproblemen bör ock- så uppmärksammas ett annat förhållande, som av studieorganisatörerna bedömts inver- ka på möjligheterna till ett positivt resultat av rekryteringen. Det gäller hörselskador, i vissa fall grava sådana, hos de anställda. Även om studieorganisatören talade med den hör- selskadade om försöksverksamheten så tac- kade denne ofta nej, eftersom han visste att hans hörselnedsättning skulle komma att vål- la problem i cirkelarbetet. Då hörselnedsätt- ning utgör ett ytterligare handikapp för en del kortutbildade ansåg studieorganisatörer- na att dessa problem borde angripas i det fortsatta arbetet med uppsökande verksam- het. Särskilt angeläget bedömdes detta vara med hänsyn till att FÖVUXNerksamheten genom sin inriktning i stor utsträckning automatiskt kommit att förläggas till buller- störda arbetsplatser med stor risk för hörsel- skador.
På de arbetsplatser där det förekom ackords- arbete kunde studieorganisatörernas besök orsaka en negativ reaktion från de anställda, då de inte ville bli störda i sitt arbete. Då ackordsarbetarna även var ovilliga att gå ifrån arbetet till en särskild lokal för att tala om studier, fick studieorganisatörerna för- söka nå dem på raster eller fritid. '
På Kockums i Malmö gjordes försök att lösa detta problem. Företaget gav de anställ- da ersättning för den tid de var borta från arbetet för att tala om studier, vilket studie- organisatörerna ansåg hade stor psykologisk betydelse, även om de anställda inte alltid hämtade ut ersättningen.
Komplicerad skiftgång, t. ex. tre- eller fyr- skift där arbetstiden växlade mellan förmid- dags-, eftermiddags- och nattskift, orsakade på flera sätt problem i försöksverksamheten.
Rekryteringen försvårades då skiftarbetar- na tvekade att anmäla sig, eftersom de av erfarenhet visste att cirkelstudier och skiftar- bete i allmänhet inte kunde kombineras. ”Nej, jag jobbar skift” var ofta det första svar som de skiftarbetande gav studieorgani- satören. Uppläggningen av studierna för del- tagare med skiftgång medförde dessutom betydande problem. Komplicerad skiftgång utestängde många som annars skulle ha del— tagit i försöksverksamheten. Andra gick emellertid trots skiftgången att placera in genom speciella åtgärder. Se vidare avsnitt 4.2 och bilaga 4.
Skiftarbetet innebar problem för studieor- ganisatörerna också därigenom att de anställ- da som arbetade nattskift under rekryte- ringsperioden i regel måste sökas upp natte- tid även om studieorganisatörerna oftast inte hade sådan tjänstgöring.
För vissa skiftarbetare var studievillkoret delad arbetstid och fritid enda möjligheten då deras fritid måste anpassas till makens/ makans och till möjligheterna att få barn- passning. Samma problem fanns givetvis ock- så för dagtidsarbetare, men det var inte lika accentuerat för dem.
Innan studieorganisatörerna startade den uppsökande verksamheten hade de försökt att förhandsinforrnera de anställda. På flera arbetsplatser delades flygblad och broschyrer ut med information om FÖVUX. Andra inforrnationsvägar som utnyttjades var af- fischer på anslagstavlor, notiser i personaltid- ningar, reportage i lokalpressen, sändningari lokalradion och i vissa fall särskilda möten. [ gruvan i Malmberget sändes information över gruvradion.
Studieorganisatörerna ansåg att sådan för- handsinformation var av stor betydelse. Bland annat uppgav de sig ofta kunna inleda rekryteringssamtalen med att hänvisa till den.
På ett par arbetsplatser fick informations- broschyren emellertid inte helt den avsedda effekten. Några tjänstemän fick genom infor- mationsmaterialet uppfattningen att de blev beordrade att anmäla sig.
Givetvis var arbetsgivarna informerade om den uppsökande verksamheten dels centralt av FÖVUX, dels av ABF respektive TBV. På en arbetsplats fungerade emellertid inte kommunikationen, vilket enligt studieorgani- satören avsevärt försvårade genomförandet av rekryteringen.
3.11.5 Intresset för försöksverksamheten
Studieorganisatörerna fick i allmänhet ett intresserat mottagande på arbetsplatserna. De flesta anställda var positivt inställda till vuxenutbildning, även om de inte anmälde sig till FÖVUX.
Intresset för försöksverksamheten var ut- brett och förväntningarna var stora då stu- dieorganisatörerna kom tillbaka från utbild- ningen på Runöskolan. Flera studieorganisa- törer berättade att de anställda ringde till deras hem och frågade, när de skulle komma till respektive avdelning.
I ett företag fick ledningen mottaga klago- mål från några anställda som inte nåtts av den uppsökande verksamheten. Det förekom även i andra fall, att de som inte blev uppsökta kände sig åsidosatta.
För hög ålder. Enligt studieorganisatörerna var det vanligaste argumentet för att inte gå med i studieverksamheten att den uppsökte ansåg sig vara för gammal. De äldre deltagare som likväl anmälde sig till studier, kände ofta oro för att det skulle komma yngre deltagare till samma cirkel. Studieorganisa- törerna tillfrågades gång på gång om cirkel- ledarna verkligen skulle komma att ta hän- syn till att det fanns äldre deltagare i studie- cirklarna.
Trötthet. Ett annat vanligt argument för att inte anmäla sig var trötthet, vilket fram- för allt förekom hos anställda med fysiskt påfrestande arbeten. De förklarade i flera fall att de inte orkade börja studera efter arbets- dagens slut. Många kvinnor tackade också nej på grund av trötthet. De orkade inte, då de uppgav sig ha både arbetet och hemmet att sköta.
Tidsbrist. Många ansåg sig inte ha tid att gå med i studieverksamheten. De hade extra- arbete på kvällarna eller var upptagna med föreningsverksamhet eller någon hobby.
För långa restider. Ett problem framför allt på orter i glesbygdsområden var långa avstånd mellan bostad och arbetsplats/ studieort. De uppsökta tyckte i många fall att det var för långt att ta sig till centralorten igen på kvällen för att delta i studier. Buss- förbindelserna var i flera fall dåliga eller obefintliga. Visserligen lovades deltagarna re- sebidrag men det hjälpte inte alltid. Resorna ansågs för dyra och ibland för tröttande.
Osäkerhet och rädsla. Bakom många av de öppet framförda argumenten mot deltagande ligger uppenbarligen osäkerhet och rädsla för att inte klara av studierna eller för att göra en ”slät figur” inför de andra i studiecirkeln. Osäkerhetskänslan kommer fram i flera av de frågor som studieorganisatörerna fick. Många var t. ex. måna om att komma i samma cirkel som någon eller några de kän- de. Ofta tillfrågades studieorganisatören, om inte han själv skulle vara med i samma cirkel, och många var angelägna att få veta vem som skulle bli cirkelledare. De tveksamma ville ha
garantier av studieorganisatören att de verk- ligen skulle klara av studierna osv. Flera var oroliga för att det skulle komma deltagare till exempelvis studiecirkeln i engelska, som redan hade förkunskaper i språket. Exemp- len på osäkerhet kunde mångfaldigas.
Ingen nytta av studierna. En återkomman- de invändning mot studier var slutligen att man inte skulle få någon nytta av dem, då de inte ledde till något bättre arbete.
3.1 1.7 Studieorganisatörernas argument
Vid samtalen med de uppsökta var studieor- ganisatörerna genomgående noga med att betona att försöksverksamheten vände sig till personer med endast sex- eller sjuårig folk- skola. De framhöll också att deltagarna själva skulle få tillfälle att bestämma tempot i cirkeln och att alla deltagare var i samma situation vad beträffar studievana och för- kunskaper.
Det var viktigt för studieorganisatörerna att kunna använda personliga motiveringar. Bra argument ansågs vara t. ex.: — ”Trevligt att träffa kamrater”, — ”Studiecirkeln blir en avkoppling” och _ ”Du får bättre kontakt med dina barn”.
De intervjuade framhöll ofta som en viktig erfarenhet, att man måste kunna lyssna på vad de uppsökta hade att säga. En av dem sade exempelvis att man inte bara kunde tala om kurserna, utan att man också måste diskutera en mängd andra frågor som hade med arbetsplatsen att göra.
De flesta uppsökta som var intresserade bestämde sig omgående för att gå med, men några var tveksamma och behövde någon dags betänketid. Ofta var det också möjligt för studieorganisatörerna att vänta något på besked.
3.1 1.8 Studievillkoren
Som redan nämnts kunde studieorganisatö- rerna inte i förväg garantera de uppsökta vilket studievillkor de skulle få. Några av de intervjuade ansåg emellertid att studievillko— ren inte hade avgörande betydelse mer än 1
En del av de deltagare som var positiva till studievillkoret delad arbetstid och fritid vå- gade inte anmäla sig av hänsyn till sina ar- betskamrater, som skulle få ökad arbetsbör- da den tid de själva var borta. Detta var sär- skilt vanligt inom vårdsektorn.
En del tjänstemän var inte intresserade av alternativet studier på delad arbetstid och fritid. ”Jobbet ligger ju kvar”, menade de.
En förutsättning för att få deltagare till studieverksamheten ansåg studieorganisatö- rerna vara, att studierna kunde ske utan kostnad för deltagarna.
3.11.9 Ärrmesvalet
Det ansågs viktigt att studieorganisatörerna presenterade studiematerialet till de olika ämnena redan vid uppsökandet. Ämnesvalet bedömdes vara beroende av flera faktorer, såsom nyttan i arbetet och på fritiden, vär- det av kunskaperna i den fackliga verksamhe- ten eller vid eventuella fortsatta studier samt i kontakten med barnen.
3.12 Jämförelse med kontrollarbetsplatser
Vid början av hösten 1970 ombads ABF- och TBV-funktionärerna på försöksortema att ge förslag på kontrollarbetsplatser, som skulle vara så lika försöksarbetsplatsema som möjligt med avseende på slag av arbete, löneläge m.m. Från de arbetsplatser, som kommittén beslöt att använda som kontroll- arbetsplatser, införskaffades listor över samt- liga anställda. Från dessa listor drogs slump- urval om 50 personer från varje arbetsplats. Först övervägdes att göra gruppenkäter på kontrollarbetsplatserna, men det var inte möjligt att genomföra av administrativa och ekonomiska skäl. I stället utsändes en post- enkät till urvalet. I samband härmed utlova- des 10 kronor i ersättning till den som besvarade och återsände formuläret. Två på- minnelser utsändes också. Trots detta blev svarsfrekvensen endast 39 procent, med en variation mellan 24 procent och 62 procent för de olika arbetsplatserna. Med en så låg
svarsfrekvens kan inga säkra jämförelser gö- ras med detta material som grund.
4. Stu diecirkelverksamheten
4.1 Cirkelsammankomsternas antal och tid
Studiecirklarna i FÖVUX startade under hösten 1970, mellan två och tre veckor efter genomförandet av den uppsökande verksam- heten. Antalet sammankomster för studie- cirklarna varierade kraftigt. I allmänhet hade de mellan 20 och 30 sammankomster. Cirklarna läste i genomsnitt 51 studietimmar under det första försöksåret. Antalet studie- timmar per cirkel fördelat på orter, ämnen och studievillkor presenteras i tabell 31.
Cirkeltiderna på fritid var antingen place- rade i anslutning till deltagarnas arbetstider eller på kvällstid. Deltagarna i Malmö, som hade de genomsnittligt längsta restiderna mellan bostad och arbetsplats, läste t. ex. till största delen direkt efter arbetstid, medan deltagarna på andra orter ibland hade en stunds avkoppling hemma före cirkeln. I allmänhet var deltagarna positiva till den sammanträdestid de hade haft.
De flesta sammankomsterna pågick i två timmar. I de fall man hade något särskilt viktigt att behandla eller tyckte att cirkelti- den inte räckte till utsträcktes denna under en kortare eller längre period till tre timmar. I Malmö varade emellertid samtliga samman- komster i tre timmar varje gång.
4.2. Studieplanering för skiftarbetande
Organiserandet av cirklar för deltagare med skiftarbete var ett stort problem under det
första försöksåret. På de orter som hade deltagare med tvåskift löstes detta genom att cirkelsammankomsten förlades till fönnid- dag varannan vecka och till kvällstid varan- nan vecka, beroende på deltagarnas arbetstid den aktuella veckan. Även alternativet med två cirkelsammankomster en vecka och ingen nästföljande vecka har prövats.
Komplicerad skiftgång, dvs. tre- och fyr- skift, förekom på fyra orter, nämligen i Kalix, Sundsvall, Surahammar och Hagfors. Där tillämpades oftast metoden att ha varierande sammanträdestider. Cirkelledarna fick då ställa sig till förfogande och lokaler fick ordnas på de tider som från gång till gång passade deltagarnas skiftarbete. Detta sätt att lösa problemet förutsatte att delta- garna tillhörde samma skiftlag och fick gå kvar i detta under den tid studierna pågick.
Vissa cirklar arbetade i stället parallellt med s.k. öppna tider, vilket t.ex. innebar att tre cirklar träffades vid tre olika tider under samma dag med i princip samma program vid varje tillfälle, varigenom delta- garna i alla tre cirklarna vid varje samman- komst kunde komma på den tid som passade deras skifttider. Detta var en besvärlig cirkelform, då deltagarna ofta var mycket få och hade olika studiekamrater olika gånger samt då cirkelledaren var tvungen att hinna exakt lika långt i varje cirkel varje gång. Med en bokstavsmässig tolkning av bidragsbe- stämmelserna är för övrigt cirklar organisera-
Tabell 3] Antal studietimmar per cirkel fördelat på orter, ämnen och studievillkor
Ort
Arbetstid och fritid
Med stimulansbidrag Utan stimulansbidrag
Svenska Engelska
Mate- matik
Samhälls- kunskap
Svenska Engelska
Mate— matik
Samhälls- kunskap
Svenska Engelska
Mate- matik
Samhälls- kunskap
Totalt
Malmberget
Kalix
Piteå
Sundsvall Bollnäs/Söderhamn Hagfors
Surahamm ar
Borås
Malm 6
Totalt
75 54 , 40 44 46 46 44 26 22 61 73 54 52 46 56 78 81
541 52
53 52 33 40 55 40 62 54 75 52 65 22 50 50 46 40 54 46 78 50 60 48 46 42 40 56 20 44 48 63 40 38 75 50 52 52 72 81 50 53
44 60 60 40 63 69 551
60 45 38 40 54 52 69 46 81 54 26 54 _ 40 22 42 20 44 48 53 40 40 54 67 48 50 78 75
421 52
44 46 38 60 42 40 54 50 72 50 58 43 40 34 48 71 40 77
511
54 421 411 46 46 60 76 511
Sammanlagt Arbetstid och fritid Med stimulansbidrag Utan stimulansbidrag Svenska
Engelska
Matematik Samhällskunskap Totalt
1 Beräknade genomsnitt gäller de cirklar som startade
521 531 491 491 52 521 521 511
de enligt denna metod inte berättigade till statsbidrag.
På en ort komplicerades problemen ytter- ligare av att deltagarna bytte skift relativt ofta, vilket ledde till att man inte kunde ta någon hänsyn till skiftgången vid upplägg- ningen av cirkelstudiema. De deltagare som studerade på delad arbetstid och fritid sammanträdde då på en bestämd tid varje vecka oberoende av om de arbetade eller var lediga. Härigenom kom studierna huvudsak- ligen att bedrivas på fritid.
På samtliga orter fanns det enstaka delta- gare, som på grund av komplicerad skiftgång inte kunde placeras i någon cirkel vare sig inom eller utanför FÖVUX. Anledningen var i regel att för få personer från samma skiftlag hade anmält sig.
Sammansättningen av cirklarna med skift- arbetare gjordes i samarbete med en studie- organisatör eller någon annan som var väl insatt i hur systemet med skiftgång fungera- de på det aktuella företaget.
En mer detaljerad redogörelse för hur organiserandet av cirklar för skiftarbetande löstes på de berörda orterna under det första försöksåret lämnas i bilaga 4.
4.3 Lokaler
Studielokalema var av mycket olika karak- tär. De flesta cirklarna använde lokaler i anslutning till arbetsplatserna. På de orter där flera arbetsplatser medverkade innebar alltså detta att några av deltagarna i cirkeln var tvungna att förflytta sig från sin egen arbetsplats till den arbetsplats där samman- trädeslokalen fanns. Förutom lokaler på arbetsplatserna användes också skolsalar och ABF-lokaler.
4.4 Cirkelledare
Cirkelledarna i FÖVUX hade mycket olika bakgrund. De flesta var folkhögskollärare eller lärare i ungdomsskolan. Därutöver förekom bl.a. ingenjörer samt ett antal studerande på olika nivåer och några hemma- fruar med skiftande utbildningsbakgrund. En
del cirkelledare, främst i ämnet samhällskun- skap, rekryterades bland deltagarnas egna arbetskamrater, oftast i sin egenskap av aktiva inom fackföreningen. Av de 76 verksamma cirkelledarna deltog 46 i den veckolånga cirkelledarutbildningen. Bland de övriga var det nio som saknade tidigare erfarenhet av att undervisa vuxna.
Hela 86 procent av deltagarna uppgav vid förfrågan att de ansåg att deras cirkelledare hade varit bra. Sex procent var mindre nöjda, medan åtta procent inte ville avge något utlåtande. Den positiva inställningen kan förklaras med deltagarnas svårigheter att värdera olika delari FÖVUX-verksamheten. De flesta hade inte studerat sedan ungdo— men, vilket innebar att cirkelledaren främst kom att jämföras med deras egna lärare i folkskolan. Denna jämförelse utföll till cir— kelledarens fördel. Den okritiska inställ- ningen till cirkelledarna framkom också vid intervjuer med deltagare i ett par cirklar som uppenbarligen misskötts av ledarna, vilka ibland överhuvudtaget inte kommit till sam- mankomsterna. Även dessa ledare fick goda omdömen av deltagarna, som framhöll deras positiva egenskaper.
Mot denna bakgrund är det givetvis svårt att dra bestämda slutsatser om vilka egenska- per en bra cirkelledare för deltagare med bristande studievana skall ha. Resultaten antyder möjligen att ledarnas beteende och framför allt deras insikt om deltagarnas situation är viktigare än andra egenskaper såsom ålder, utbildning och yrke. De egen- skaper som FÖVUX-deltagarna speciellt framhöll som väsentliga hos cirkelledaren var att ”man inte behövde vara rädd att göra bort sig inför honom” och att ”han var som en av oss” samt att han hade lugnt sätt och lät studierna fortgå i långsam takt. Mycket viktigt ansågs det också vara att han kunde förklara de problem som uppkom i studier- na. De som hade negativa synpunkter vände sig mestadels mot cirkelledarnas brist på rutin och mot att de gick för fort fram.
4.5 Studiematerial 4.5.1 Svenska
De studiecirklar som läste svenska använde ”Svenska Nu”, en kurs som framställts i samarbete mellan Brevskolan, Hermods, Sve- riges Radio och TRU. Kursen omfattar sex häften med följande rubriker: — ”Språkets byggstenar”, — ”Vardagsskrivelser”, — Lyss- na och tala”, # ”Beskriva och berätta”, —— ”Övertyga och utreda” samt — ”Möte med författare”. Till kursen hör insändningsupp- gifter som kan sändas till Brevskolan. I kurspaketet ingick också 32 radioprogram om 30 minuter. Som kompletteringsmaterial använde cirklarna ordlistor av varierande storlek.
De flesta av cirkelledarna ansåg att studie- materialet i svenska var bra, men några bedömde det som lite för svårt. Deltagarna var i allmänhet mest intresserade av de praktiska skrivövningarna, där man gick igenom hur man författar brev och skrivel- ser, hur man fyller i blanketter och liknande. Också avsnittet om att hålla föredrag väckte stort intresse. Däremot var de flesta ointres- serade av de delar som behandlade norska och danska och många ställde sig tveksamma till de skönlitterära avsnitten. I några få grupper fanns det motstånd mot att läsa grammatik, men flertalet var intresserade också av detta. Enligt några cirkelledare var grammatikavsnittet för komprimerat.
En cirkelledare rapporterade att gruppen hade svårt att tala fritt och låta fantasin spela. Han ansåg det därför viktigt att studiematerialet tvingade fram aktivitet, vil- ket enligt hans mening ”Svenska Nu” gjorde. Vissa deltagare ville också ha mera färdig- hetsträning i grammatik, läsning och skriv- ning. Ett annat problem i svenskcirklama var att en del av deltagarna inte upplevde sig studera något lika nytt och användbart, som de kamrater, vilka läste matematik eller engelska.
Flera grupper utnyttjade de bandade radioprogram som ingick i kursen. En cirkel ansåg det emellertid tråkigt att alltid behöva lyssna på banden. En författare och en
journalist inbjöds till en annan cirkel för att berätta om sina yrken, vilket ledde till givande diskussioner. Många grupper gjorde studiebesök bl. a. på bibliotek och en grupp gick på teater samt ordnade diskussion efteråt. I många av studiecirklarna i svenska deltog invandrare. Materialet bedömdes vara något för svårt för dem, varför cirklarna med invandrare fick studera i något långsammare takt än de övriga. Invandrarna var ofta i högre grad än sina svenska kamrater intresse- rade av att arbeta med skrivövningar.
4.5 .2 Engelska
Studiematerialet i engelska utgjordes på fem försöksorter av Almqvist & Wiksells ”Let9s look in”, på tre orter av Brevskolans ”The Knox Family” och på en ort av Almqvist & Wiksells ”Hallo England”.
Praktiskt taget alla deltagare och cirkelle- dare var nöjda med ”Let”s look in”. Ett par ledare ansåg emellertid att materialet gav en skev och löjlig bild av engelsmännen och det engelska samhället. Några cirklar var miss- nöjda över för mycket grarnmatik med för få övningsexempel. Studiematerialet ”The Knox Family” bedömdes överlag vara för svårt, särskilt i början med för mycket glosor och för komprimerad grammatik. Deltagarna tyckte att svårigheterna i de olika avsnitten kom för ”plötsligt” utan tidigare förklaring- ar. Många ansåg också att bandinspelningar- na till kursmaterialet gick för fort. Ledarna kompletterade ofta ”The Knox Family” med egna exempel och övningsuppgifter.
De deltagare som använde ”Hallo Eng- land” var nöjda med detta material till en början men tyckte sedan att det blev för svårt. Cirkelledarna, som själva valt ut materialet, ansåg att det var bra. En av dem menade emellertid att det var för kompakt.
Svårigheterna i studiecirklarna i engelska gällde främst uttalet och grammatiken. Någ— ra deltagare hade tidigare upplevt det som pinsamt att inte kunna uttala engelska namn o.dyl. i sina barns närvaro. Då uttalssvårig- heterna i en del fall berodde på hörselskador, ville två cirkelledare att läroböckerna skulle
ha bilder och beskrivningar av hur olika ljud formas. En del cirklar arbetade några gånger i inlärningsstudio, vilket uppskattades myc- ket av deltagarna. Några av dem blev positivt överraskade av sitt eget uttal. De flesta deltagare upplevde grammatiken som svår. Som nämnts kompletterade ofta ledarna studiematerialet med övningsexempel och de tillämpade dessutom en lugn takt med mycket repetitioner.
I ett mindre antal fall hade några av deltagarna förkunskaper i ämnet, vilket skapade obalans i cirldama.
4.5.3 Matematik
Samtliga cirklar använde ”Matematik på nytt”, framställd av Brevskolan och TRU. Alla började med del 1 och de flesta fortsatte med del 2. Några cirklar komplette- rade dessutom materialet med de extra övningsuppgifter som fanns till kursen. Till studiematerialet hörde även 20 tv-program och 20 radioprogram. På en ort fortsatte man efter del 2 med ”Modern matematik”, lärobok för grundskolans högstadium. Två cirklar, som ej använde del 2, hade i stället ”9-ans matematik”, lärobok för grundsko- lans högstadium.
Mycket blandade omdömen lämnades om studiematerialet. De flesta cirklarna var nöjda med del 1 av ”Matematik på nytt” där framför allt de avsnitt som behandlade praktisk matematik, bl. a. kapitlet om räkne- stickan, uppskattades mycket. Två grupper ansåg däremot att några avsnitt, bl. a. avsnit- tet om tabeller och diagram, var för barnsli- ga. En annan vanlig invändning var att böckerna innehöll för mycket text och för lite räkneexempel. I de flesta grupper kom- pletterade därför cirkelledarna materialet med egna räkneövningar.
Missnöjet var större med ”Matematik på nytt del 2”. Den ansågs av de flesta grupperna innehålla för lite matematik och också den kompletterades av cirkelledarna med egna räkneövningar. I två cirklar uppfat- tades ”Matematik på nytt del 1 och 2” som en introduktion till den ”riktiga” matema-
De flesta grupperna använde bandinspel- ningarna av radioprogrammen i större eller mindre utsträckning. Omdömena om dem varierade. De ansågs bra av vissa deltagare, medan andra tyckte att det gick för fort. Några påpekade att programmen var för barnsliga. Under hösten 1970 och våren 1971 sändes ”Matematik på nytt del 1 och 2” i radio och tv. Deltagarna följde i allmänhet dessa program endast sporadiskt, eftersom de höll en annan takt än cirklarna och programtiderna inte alltid passade.
De övriga studiematerialen som användes, ”Modem matematik” och ”9-ans matema- tik”, skaffade cirkelledarna själva till cirklar— na. Både ledarna och deltagarna ansåg att dessa material var bra.
4.5 .4 Samhällskunskap
Alla cirklar utom två använde ”Arbetsmark- nadskunskap”, som framställts av TRU och Brevskolan. De som inte hade detta material använde ”Vårt moderna samhälle”. På fem av orterna hade man ”Arbetsmarknadskun- skap” som huvudmaterial men komplettera- de det med t. ex. ”Du och din miljö”, ”Vår trygghet” eller ”Samhällsekonomi”. Till kurspaketet hörde 16 radioprogram och åtta tv-program.
”Arbetsmarknadskunskap” ansågs i de flesta cirklar vara en bra och lättläst bok. En grupp tyckte emellertid att den var för fackligt inriktad. För några grupper, som till större delen bestod av fackligt aktiva deltaga- re, var materialet väl elementärt.
Ett problem i cirklarna i samhällskunskap var att många deltagare i första hand velat studera ett annat ämne. Cirklarna verkar emellertid att ha fungerat bra, och nästan samtliga cirkelledare rapporterade givande diskussioner, som i stor utsträckning anknöt till deltagarnas egna arbetssituationer. Kom- pletteringsmaterial i form av tidningsurklipp och liknande var vanligt i många grupper. Studiebesök ordnades relativt ofta i sam- hällscirklarna, och i en grupp hade man frågesport.
Tillhörande inspelade band av radiopro- gram användes i viss omfattning i cirklarna. Under hösten 1970 och våren 1971 sändes dessutom ”Arbetsmarknadskunskap” som kurs i radio och tv, men deltagarna följde inte denna i någon större utsträckning.
Studiematerialet ”Vårt moderna samhäl- le” användes i två mycket aktiva cirklar, där såväl ledarna som deltagarna var positiva till detta.
4.6 Arbetet i cirklarna
Under hela studieåret rapporterade cirkelle- darna regelbundet till projektledningen dels om hur arbetet fortlöpte i cirklarna och om de problem som uppkom, dels om deltagar- nas frånvaro och de uppgivna orsakerna till den. Synpunkter på cirkelarbetet inkom också från ABF- och TBV-avdelningarna. Ett par enstaka cirklar missköttes på olika sätt av ledarna, men det övervägande flertalet av dem verkade att fungera bra. Här följer en kort redogörelse för några problem i cirkel- arbetet, som omnämndes i ledarnas rappor- ter.
Många deltagare upplevde osäkerhet och bristande tilltro till sin förmåga att lära sig någonting, särskilt under de första cirkelsarn- mankomsterna, men dessa känslor föreföll att försvinna efter en tid. Cirkelledarna ansåg i allmänhet att bra lokaler och pauser för gemensam kaffedrickning var viktiga fakto- rer när det gällde att höja trivseln i cirklarna. Genom kaffepausema gavs även de som inte vågat yttra sig i cirkeln möjlighet att dras in i gemenskapen och aktiveras, vilket sedan även kom studierna till godo.
Ojämnheter i förkunskaper eller i inlär- ningsförmåga gjorde det ibland svårt för cirkelledaren att hålla ihop cirkeln. Några av ledarna påpekade emellertid det positiva i att deltagarna hade olika utgångspunkter, vilket ofta stimulerade debatten. På de två orter där även tjänstemän ingick i försöksverksam- heten rapporterades detta fungera bra i cirklarna. I flera svenskcirklar deltog både svenskar och invandrare med så ojämna förkunskaper att studiearbetet försvårades. I
vissa sådana cirklar förekom emellertid gi- vande diskussioner och jämförelser mellan de olika språken.
Många deltagare, särskilt-de med fysiskt påfrestande arbeten, klagade över trötthet. ] cirklar som läste delvis på arbetstid var emellertid detta problem inte så påtagligt. För vissa deltagare medförde vidare yrkes- skador svårigheter i cirkelarbetet. I några fall deltog personer med grava hörselskador i verksamheten och de hade stora svårigheter att följa med i studierna. Cirkelledarna försökte lösa detta på olika sätt, i ett fall genom anskaffande av hörapparat, i ett annat genom att låna ut bandinspelningar till kursen, som den hörselskadade kunde lyssna på hemma i lugn och ro. Flera andra liknande problem rapporterades. En delta- gare kunde t.ex. på grund av en ryggskada inte sitta stilla icirkeln, utan var tvungen att då och då resa sig och gå omkring. Han avbröt studierna efter fem sammankomster, då han ansåg att hans beteende måste vara irriterande för de övriga i cirkeln. I ett annat fall arbetade en deltagare med astmatiska besvär periodvis i sådan miljö att sjukdomen förvärrades och han var då frånvarande på grund av detta.
4.7 Hur det gått för deltagarna att följa kursen
Studier för vuxna med bristande studievana kan hindras eller hämmas av olika faktorer, varav en del undersökts närmare genom deltagarintervjuernai F ÖVUX.
Att inrätta sig efter tidsprogrammet var inget större problem för deltagarna. Flertalet ansåg att det var mycket lätt och endast sju procent att det var svårt. De som hade problem med att passa tiderna för cirkelsarn- mankomsterna fördelade sig ungefär jämnt på de olika studievillkoren.
Att följa med i arbetet på cirkelsamman- komstema innebar inte heller några större svårigheter, trots att många deltagare från början var oroliga för detta. Endast 27 personer, dvs. fyra procent, uppgav att deras farhågor hade besannats härvidlag.
Åtta procent av deltagarna ansåg att det var svårt att följa med i studiematerialet, medan övriga klarade detta utan problem.
En stor del av deltagarna hade inte sett något tv-program eller hört något radiopro- gram i anslutning till studierna. Att använd- ningen av tv- och radioprogram fick så begränsad omfattning i försök5verksamhe- ten, får ses mot bakgrund av att de lokala studieförbundsavdelningama inte hade till- räckliga tekniska resurser och — trots konti- nuerlig utbildning av cirkelledare — inte heller tillräckliga personella resurser för utnyttjande av sådana hjälpmedel. De delta- gare som hade erfarenhet av dem hade i stor utsträckning negativa upplevelser av under— visningsprogrammen. Av de tolv procent som sett tv-program var det två tredjedelar som ansåg sig ha haft dåligt utbyte av dessa och av de 61 procent som lyssnat på radiopro- gram, oftast i form av radioband, tyckte nära hälften att dessa givit dåligt utbyte. Att deltagarna var så negativa till tv-programmen får antas bero på att cirklarna använde sig av etersända program som inte kunde samord- nas tidsmässigt med cirkelarbetet, vilket medförde att cirkeln antingen låg före eller efter programmen i kursen. De som var missnöjda med radioprogrammen angav of- tast som skäl att banden gick för snabbt. Många ansåg också att det var för passivt att lyssna på band. De ville hellre diskutera med varandra och med cirkelledaren.
Att få tid att läsa hemma innebar problem för 18 procent av deltagarna, medan de övriga ansåg att det gått bra. Vid cirkelstar- ten planerade det övervägande flertalet att förbereda sig genom att läsa hemma mellan sammankomsterna. Vid intervjuerna uppgav sedan hälften av deltagarna att de läst lika mycket som de från början tänkt sig, medan 34 procent hade läst mindre och åtta procent mera än planerat. De äldre tendera- de att läsa mera hemma än de yngre.
Familjemedlemmarnas och arbetskamra- temas inställning till deltagarnas studier var i stort sett positiv. Endast en procent av deltagarna uppgav att farniljemedlemmarna varit uttalat negativa och fyra procent att
arbetskamraterna varit detta. Flera deltagare, särskilt bland de äldre, påpekade emellertid att någon eller några arbetskamrater varit negativa, vilket de visat genom mer eller mindre skämtsamma kommentarer.
4.8. Studierådgivning
Vid studiestarten gavs studierådgivning och studieteknisk handledning i huvudsak genom cirkelledarna. Även studieombudsmän i ABF medverkade på ett par orter. I samband med studiernas avslutning hade vidare deltagarna möjlighet att få råd och vägledning för eventuella fortsatta studier. Utformningen av denna varierade från ort till ort, men totalt sett hade studierådgivningen under det första försöksåret ganska liten omfattning. På flera håll gick ABF- och TBV-funktionärerna runt i cirklarna och i några fall medverkade även yrkesvägledare från respektive länsarbets- nämnder eller i ett par fall representanter för den kommunala vuxenutbildningen. Ofta informerades deltagarna av cirkelledarna om att de kunde anmäla sig till studierådgivning av en representant för länsarbetsnämnden, men intresset var inte så stort bl. a. beroende på misstänksamhet mot länsarbetsnämnden, som kopplades samman med företagsnedläg- gelser och rationaliseringar.
4.9 Studiestöd
Information om möjligheterna att söka stu- diestöd för av studierna betingade extra kostnader för resor, måltider och barntillsyn skulle ha givits till deltagarna i FÖVUX av såväl studieorganisatörerna som cirkelledar- na. På vissa orter informerade även ABF- och TBV-funktionärerna om detta. Trots detta var det 41 procent av deltagarna och 53 procent av studieavbrytama som uppgav att de inte kände till studiestödet. En anledning härtill kunde vara att det ibland förväxlades med stimulansbidraget, en annan att studie- organisatörerna och cirkelledarna på vissa orter ansåg studiestödet särskilt väsentligt och därför informerade mera om det än vad som var vanligt på andra orter.
Ort Deltagare Deltagare Antal utbetalade studiestöd Totalt
som kände som er- _.——.—_ till stu— höll stu- For Fer For diestödet diestöd resor mal— barn- % % Antal tider tillsyn Malmberget 88 63 52 37 25 14 76 Kalix 7 5 3 8 21 17 1 6 24 Piteå 66 17 12 1 1 O 2 13 Sundsvall 41 66 46 12 32 2 46 Bollnäs/Söderhamn 75 25 22 18 2 2 22 Hagfors 56 12 9 8 0 1 9 Surahammar 44 1 1 1 O 0 1 Borås 43 3 3 2 O 1 3 Malmö 53 152 134 0 134 0 134 Totalt 59 43 300 106 194 28 328
I Malmö slöts en överenskommelse mellan projektledningen och ABF, som innebar att hela det studiestöd som skulle kunnat utgå till Malmö användes till måltider för cirkel- deltagare efter arbetets slut och innan cirklarna började. Bland de övriga orterna utbetalades mest studiestöd till Malmberget och Sundsvall. Ovan i tabell 32 presenteras kännedom om och erhållet studiestöd på de olika orterna. Det bör påpekas att en person kunde uppbära flera studiestöd.
4.10. Hur deltagarnas förväntningar inför studierna uppå/[Its
Vid studieverksamhetens början trodde 29 procent av deltagarna att de skulle få stor användning av kursen och 70 procent att de skulle få någon användning av den. En procent trodde att de inte skulle få någon användning alls av sina kunskaper från studierna. De som trodde att de skulle få
användning av kursen fick ange sina förvänt- ningar beträffande kunskapernas användbar- het på olika områden. Motsvarande fråga ställdes också vid intervjuerna i slutet av vårterminen. Resultaten från båda tillfällena redovisas i tabell 33.
I slutet av vårterminen ansåg 73 procent av deltagarna att de nyförvärvade kunskaper- na kunde bidra till att öka deras självförtro- ende och 67 procent att de gav möjlighet att läsa vidare. Som framgår av tabell 33 hade emellertid också några deltagare blivit mer negativa i sina förväntningar under kursens gång, vilket måhända kan ha berott på att de t. ex. upptäckt att de kunskaper de tillägnat sig efter ett års studier inte var tillräckliga för att föra dem så mycket närmare barnens utbildningsnivå som de hade hoppats.
Av dem som angivit att de skulle komma att ha användning av sina kunskaper på arbetet hade 29 procent läst sarnhällskun- skap. Detta ämne ansågs däremot minst
Tabell 33 Deltagarnas förväntade användning av kunskaperna på olika områden, procent
Kommer att få använd— Början av hösten Slutet av våren ning av kunskaperna
Ja Nej Vet ej Totalt Ja Nej Vet ej Totalt [kontakten med barnen 54 15 31 1001 56 35 9 1001[ På arbetet 43 36 21 100 48 43 9 100 Vid eventuellt byte av arbete 25 38 37 100 20 57 23 100
1 Fördelningen räknad på deltagare med barn
Tabell 34 Deltagarnas förväntade användning av kunskaperna på olika områden. Deltagarna fördelade på ämnen, procent
Kommer att få använd- Läst ämnet Totalt mng av kunskaperna Svenska Engelska Mate- Samhälls- matik kunskap
I kontakten med barnen 20 33 30 17 100 På arbetet 21 23 27 29 100 Vid eventuellt byte av arbete 26 27 27 20 100 Vid utlandsresor O 100 0 0 100 Ger möjlighet att läsa vidare 24 30 25 21 100 Ger ökat självförtroende 21 27 26 26 100 "Kunskap är inte tung att bära” 27 22 24 27 100
användbart både när det gällde att byta arbete och i kontakten med barnen. Engels- ka bedömdes naturligtvis som mest värde- fullt av ämnena vid utlandsresor, men det ansågs också nyttigast om man skulle läsa vidare samt mest användbart i kontakten med barnen. Också matematik ansågs bra i det sistnämnda sammanhanget.
De äldre deltagarna studerade i mindre utsträckning med inriktning på att byta arbete och i större utsträckning i syfte att öka självförtroendet. Detta sammanhänger naturligtvis med den äldre arbetskraftens situation på arbetsmarknaden.
45 procent av deltagarna ansåg att kursen i stort sett motsvarat deras förväntningar, medan 29 procent tyckte att den var bättre och 21 procent menade att den var sämre än de väntat sig. I figurerna 2—6 åskådliggörs grafiskt hur kursen motsvarat förväntningar- na för deltagarna fördelade på orter, ålders- grupper, studievillkor och ämnen samt hur studiematerialet motsvarat förväntningarna i
de olika ämnena.
Av figur 2 framgår att deltagarnas förvänt- ningar infriades bäst i Surahammar och sämst i Malmö, medan Piteå hade den största andelen deltagare, som ansåg att kursen i stort sett varit som de tänkt sig. Deltagarnas intryck av kursen var naturligtvis i stor utsträckning beroende av cirkelledaren, vil- ket enligt projektledningens bedömning möj- ligen till en del kan förklara den positiva inställningen i Surahammar. Där hade man nämligen bara tre cirkelledare och alla lyckades mycket bra med sin uppgift.
Som framgår av figur 3 var de äldre deltagarna i genomsnitt mer tillfredsställda med kursen än de yngre, vilket möjligen kan bero på att de äldre var mer okritiska och ovana att ställa några krav.
När det gäller hur kursen motsvarat förväntningarna för deltagarna grupperade efter studievillkor förelåg — som synes i figur 4 — inga egentliga skillnader.
I figur 5 redovisas hur kursen motsvarat
Tabell 3.5 Deltagarnas förväntade användning av kunskaperna på olika områden. Deltagarna fördelade på åldersgrupper, procent
Kommer att få användning av kunskaperna 25 —39 år 40—50 år 51—67 år
[ kontakten med barnen 54 44 23 På arbetet 48 4 9 4 1 Vid eventuellt byte av arbete 28 16 14 Vid utlandsresor 5 4 8 Ger möjlighet att läsa vidare 69 65 64 Ger ökat självförtroende 66 75 79 ”Kunskap är inte tung att bära” 9 10 12
Figur 2 Hur kursen motsvarat förväntningarna på de olika orterna
Bättre
Som väntat
Sämre
hade inga förväntningar
ej svar/vet ei
Malmberget
2% 2%
Kalix
096 076
Piteå
S% 0%
Sundsvall
3% 296
Bollnäs/ Söderhamn
1% 0%
Hagfors
0% 0%
Surahammar
796 0%
Borås
1% 096
Malmö
0% 0%
25-39 år 40—50 år 51-67 år
Bättre 34% 33%
Som väntat
Sämre
hade inga förväntningar S% S% 1% ej svar/vet ej 2% 0% 0%
Figur 3 Hur kursen motsvarat förväntningarna för de olika åldersgrupperna
Bättre 30% 30% 34%
hade inga förväntningar 296 S% 2% ej svar/vet ei 096 0% 2% Som väntat Sämre 20% 23% 22% Figur 4 Hur kursen motsvarat förväntningarna för deltagare med olika studievillkor
Bättre
Som väntar
Sämre
hade inga förväntningar 296 1% 4% 2%
ej svar/vet ej 1% 0% O% 0%
Figur 5 Hur kursen motsvarat förväntningarna tor deltagare som läst olika ämnen
Bättre
Som väntat
Sämre
hade inga förväntningar 1% 2% S% S%
ej svar/vet ej 1 % O% 0% 0%
Figur 6 Hur studiematerialet motsvarat förväntningarna i de olika ämnena
Ort Planer på fortsatta studier Totalt
Ja, i stu- Ja, i annan Nej Vet ej diecirkel studieform Malmberget 82 2 10 6 100 Kalix 71 8 2 19 100 Piteå 51 9 16 24 100 Sundsvall 68 7 7 18 100 Bollnäs/Söderhamn 61 11 11 17 100 Hagfors 70 4 9 17 100 Surahammar 70 3 8 19 100 Borås 75 2 5 18 100 Malmö 79 7 5 9 100 Totalt 70 6 8 16 100
förväntningarna för deltagare som läst olika ämnen. De som läste svenska fick sina förväntningar sämst uppfyllda, medan de som läste de övriga ämnena — särskilt engelska — var mer nöjda med sitt utbyte av kursen. Det ligger nära till hands att anta att dessa skillnader hänger samman med delta- garnas inställning till de olika studiemateria- len. Av figur 6 framgår emellertid att detta samband inte är så starkt. ”Matematik på nytt” ansågs minst tillfredsställande bl. a. på grund av att många deltagare skulle velat räkna aktivt och lösa övningsuppgifter i stället för att orientera sig i matematik och läsa om statistik. En del deltagare var också missnöjda med studiematerialet i svenska, men att de deltagare som läst svenska i större utsträckning än övriga ansåg att kursen givit sämre utbyte än väntat, måste nog förklaras även med andra faktorer än studiematerialet, t. ex. varierande förkunskaper i vissa cirklar där några deltagare var invandrare.
För att få en uppfattning om vad FÖVUX-studierna innebar för deltagarnas studieintresse tillfrågades de i intervjun vid slutet av vårterminen om de hade några planer på studier för det kommande läsåret. Inte mindre än 76 procent av dem uppgav då att de planerade att fortsätta sina studier. 48 procent avsåg att studera vidare inom samma ämne i studiecirkel, 22 procent tänkte läsa något annat ämne i studiecirkel och sex procent planerade studier i annan studie- form. 16 procent svarade att de inte bestämt
sig än, men endast åtta procent hade inga studieplaner alls. I tabellerna 36—40 redovi- sas planerna på fortsatta studier för deltagar- na fördelade på olika bakgrundsvariabler. Mest positiva till fortsatta studier var deltagarna i Malmö, trots att de flesta där ansåg att kursen motsvarade förväntningarna sämre än de väntat sig. En möjlig förklaring till detta paradoxala förhållande är att intervjuerna i Malmö — i motsats till övriga orter — gjordes sedan det blivit bekant att
Tabell 37 Deltagarnas planer på fortsatta studier. Procentuell fördelning på kön
Kön Planer på fortsatta studier
Ja Nej Vet ej Totalt Mån 79 6 15 100 Kvinnor 66 11 23 100 Totalt 76 8 16 100
Tabell 38 Deltagarnas planer på fortsatta studier. Procentuell fördelning för deltagare med olika grundutbildning
Grundutbildning Planer på fortsatta studier Ja Nej Vet ej Totalt Sexårig folkskola 73 8 20 100 Sjuårig folkskola 74 8 19 100 Åttaårig folkskola eller mera 85 5 10 100 Totalt 76 8 16 100 SOU 1972:19
Tabell 39 Deltagarnas planer på fortsatta studier. Procentuell fördelning för deltagare med olika erfarenhet av tidigare studier ut- över grundutbildning
Erfarenhet av tidigare studier utöver grund- utbildning J &
Planer på fortsatta studier
Nej Vet ej Totalt
Har tidigare stu- derat utöver folkskolan 81 3 16 100 Har ej tidigare studerat utöver folkskolan 68 11 21 100 Totalt 76 8 16 100
Tabell 40 Deltagarnas planer på fortsatta studier. Procentuell fördelning för deltagare som läst olika ämnen
Ämne Planer på fortsatta studier Ja Nej Vet ej Totalt Svenska 78 10 12 100 Engelska 83 5 12 100 Matematik 74 11 15 100 Samhällskunskap 68 7 25 100 Totalt 76 8 16 100 Malmö skulle delta ytterligare ett år i FÖVUX-ve rksamhe ten, vilket gjorde det
möjligt för deltagarna att besvara intervjufrå- gorna i förvissning om att de kunde fortsätta läsa till hösten på de förmånligare villkor som gäller för FÖVUX-cirklarna.
Mest negativa till fortsatta studier var deltagarna i Piteå, vilket sannolikt berodde på dels att arbetsledningen på två av de medverkande arbetsplatserna var negativ till FÖVUX-verksamheten, dels att nästan alla deltagarna var kvinnor, vilka — som framgår av tabell 37 — planerade fortsatta studieri något mindre utsträckning än männen.
Kvinnorna planerade i något mindre ut- sträckning än männen att fortsätta studera
Det förelåg inga skillnader mellan de olika åldersgrupperna när det gällde planer på fortsatta studier.
De deltagare som hade åttaårig folkskola eller annan förhållandevis längre grund— utbildning hade planer på att fortsätta studera i något större utsträckning än de deltagare som hade kortare grundutbildning.
De deltagare som hade erfarenhet av studier efter folkskolan visade större benä- genhet att planera fortsatta studier än de som inte studerat sedan de avslutat sin obligatoriska skolgång.
De deltagare som läst engelska var mest positiva till fortsatta studier. De var ju som tidigare framhållits också mest tillfredsställ- då med utbytet av kursen. Den minsta andelen deltagare som planerade fortsatta studier fanns bland dem som läst samhälls- kunskap. Dessa skillnader kan möjligen till en del förklaras med de olika förutsättningar för vidare studier som respektive studiemate- rial gav. I engelska och matematik var det naturligt att vilja läsa vidare med FÖVUX- studierna som grund. För svenskan gällde att endast ett fåtal av cirklarna hunnit igenom hela ”Svenska Nu”, varför många deltagare kunde tänka sig att fortsätta med det materialet. I samhällskunskap däremot an- vände de flesta cirklarna boken ”Arbets- marknadskunskap”, som alla hunnit läsa ut och någon självklar fortsättning på den kan inte deltagarna förutsättas ha känt till.
Slutligen tillfrågades deltagarna om de önskat få betyg på kursen. De allra flesta ville inte ha betyg, eftersom de studerade för att få praktisk användning av sina kunskaper, inte för att uppnå någon formell kompetens. Tolv procent skulle velat ha ett intyg utan betygsgradering och 15 procent ett betyg för egen del med motiveringen att ”det ju kan vara roligt att ha”. Endast fyra procent önskade betyg för vidare studier.
4.1 1 Frånvaro
Frånvaron under det första försöksåret var ungefär lika omfattande på de olika orterna.
Tabell 4] Frånvaro på de olika orterna, aosoluta tal och procent
Ort
Antal möjliga från- varotillfällen Antal faktiska från-
varotillfa'llen
Faktisk frånvaro
i % av möjlig frånvaro
Malmberget
Kalix Piteå
Sundsvall
Bollnäs / Söderhamn Hagfors Surahammar
Borås
Malmö
Totalt
1 919 1 281 1610 1790 2 098 1737 2 304 2 274 2 332
17 345
296 122 207 276 362 263 265 176 269
2 236
15 10 13 15 18 15 12
8 12
13
Anm. Det totala antalet möjliga frånvarotillfällen har beräknats genom att för varje cirkel antalet studietimmar multiplicerats med antalet deltagare
Tabell 42 Frånvaron fördelad på studievillkor och uppgivna anledningar
arbetstid och fritid. På dessa orter och i Piteå uteblev många deltagare från cirkelsamman- hela 30 procent på studievillkoret delad lwensen i Borås. Högst frånvaro hade Boll- näs/Söderhamn med 18 procent totalt och
säkerligen bidragit till den låga frånvarofre- anställda skulle få läsa på studievillkoret delad arbetstid och fritid. Dessa tio skulle vidare enligt arbetsgivarens önskan väljas ut så att deras frånvaro för studier inte påver- kade produktionen. Detta förhållande har sitt deltagande i FÖVUX att högst tio
noteras att en av de tre medverkande arbetsplatserna där hade satt som villkor för
frånvaro med 8 procent. Som framgår av tabell 41 hade Borås lägst
Det bör dock
Studievillkor
Utan stimulansbidrag Med stimulansbidrag Arbetstid och fritid Totalt
Frånvaroanledning i % av total faktisk frånvaro
Uppgiven anledning till frånvaro
Sjukdom
205 233 218 656
29
Fam ilje- skäl
61 97 40
198
Arbete
154 112 111 377
17
Bortrest Semester Andra uppdrag
118 133 137 388
17
Praktiska hinder
29 35 89
Trötthet Missnöje Glömska
15 17 27
59
Okänd anledning
196 131 184 511
22
Antal faktiska frånvaro- tillfällen
778 711 747
2 236
100
Antal möjliga frånvaro- tillfällen 5158 6 211 5976
17 345
Faktisk frånvaro i % av möjlig frånvaro
15 11 13 13
komsterna på gnmd av övertid, kvällsvakt och liknande. Här dominerades försöksverk- samheten av kvinnliga deltagare, som var anställda vid sjukhus eller andra vårdinstitu- tioner. De var ofta obenägna att lämna arbetet för att gå till studiecirkeln, vilket de motiverade med att de tyckte sig lasta över arbetet på arbetskamraterna om de gick ifrån. De som studerade på fritid och fick kvällsvakt valde också ofta att arbetai stället för att byta med en kamrat och gå till cirkeln.
Variationen i frånvaro mellan deltagare med olika studievillkor var också obetydlig under det första försöksåret. Frånvaron för dem som läste med stimulansbidrag var 11 procent, för dem som läste delvis på arbets- tid 13 procent och för dem som läste utan stimulansbidrag 15 procent. Som framgår av tabell 42 var den främsta frånvaroorsaken sjukdom. Därefter kom arbete, semester och andra uppdrag. Många deltagare var nyckel- personer på sin arbetsplats, t. ex. kransköta- re eller traversförare. System med ersättare för dessa anställda fungerade inte helt tillfredsställande på någon ort. Praktiska hinder, trötthet, missnöje och glömska upp- gavs som anledning till frånvaro endast i liten utsträckning. Frånvaroorsakerna var ej kända i 22 procent av fallen.
Frånvaron för de enskilda deltagarna fördelade sig som i tabell 43.
Två tredjedelar av deltagarna hade alltså varit frånvarande 1—3 gånger. 15 procent hade aldrig varit frånvarande. De äldre hade något lägre frånvarofrekvens än de yngre.
Sammanställningar där deltagarnas från- varofrekvens relateras till bakgrundsvariabler
har gjorts. Det föreligger emellertid inget samband mellan frånvaron och deltagarnas kön, antal barn, grundutbildning, restid, inkomst eller bostadsstorlek.
Som tidigare nämnts ingick det i cirkel- ledarens uppgifter att kontakta deltagare som uteblivit från någon sammankomst. Vid intervjuerna undersöktes deltagarnas syn- punkter på detta. 53 procent av dem uppgav att de själva meddelat cirkelledaren när de varit frånvarande. 15 procent hade blivit kontaktade av cirkelledaren, vilket de ansåg var bra, och lika många hade inte blivit kontaktade, vilket även de ansåg vara helt i sin ordning. De som inte kontaktats då de varit frånvarande tillfrågades vad de skulle tyckt om att bli kontaktade. 62 procent var positivt inställda till detta och 11 procent var negativa, oftast med motiveringen att det var deltagarnas skyldighet att meddela från- varo till cirkelledaren.
4.12 Studieavbrott
Totalt 1098 personer var anmälda till FÖVUX-cirklarna. Av dessa infann sig aldrig 229, dvs. 21 procent, till cirkelstarten. Under höstens första tre sammankomster avbröts studierna av 36 deltagare, dvs. 3 procent, och fram till kursernas slut av ytterligare 129 deltagare, dvs. 12 procent. Den totala andelen studieavbrott uppgick sålunda till 36 procent. Variationen var emellertid stor mellan olika orter (se tabell 44).
Största andelen studieavbrott fanns i Kalix, där speciellt den höga frekvensen tidiga avbrott kräver en kommentar. Tre av
Tabell 43 Frånvaron fördelad på åldersgrupp, procent
Antal frånvarotillfållen 25—39 år 40—50 år 51—67 år Totalt Ingen gång 13 15 19 15 1—3 gånger 64 67 69 66 446 gånger 19 13 8 14 7 eller fler gånger 3 3 3 3 Ej svar 1 2 1 2 Totalt 100 100 100 100
Tabell 44 Studieavbrott på de olika orterna, absoluta tal och procent
Ort
Antal anmälda
Antal som aldrig kom
I % av de anmälda
Antal som av- bröt före fjärde sam- mankomsten
I % av de anmälda
Antal avbrott från fjärde sammankoms— ten till kursens
slut
I % av de anmälda
Totalt antal avbrott
Total % avbrott
Malmberget
Kalix Piteå
Sundsvall
Bollnäs/ Söderhamn Hagfors Surahammar
Borås
Malmö
Totalt
116 130 128 123 118 117 115 117 134
NOthm—nom v—l
14
9 20 24 4 20 12 10 16
12 16 20 10 12 28 57 45 43
1 098
xo ("0
NONKDF'MHWN M v—(
129
12
Tabell 45 Andelen studieavbrott på de olika studievillkoren för varje ort, procent
Ort Utan stimu- Med stimu— Arbetstid lansbidrag lansbidrag och fritid
Malmberget 39 24 22 Kalix 68 56 45 Piteå 53 25 44 Sundsvall 58 40 23 Bollnäs/Söderhamn 8 27 42 Hagfors 44 36 27 Surahammar 39 21 13 Borås 40 8 31 Malmö 27 35 41 Totalt 42 31 33
de tolv planerade cirklarna startade aldrig. En av dem skulle läsa på delad arbetstid och fritid och var sammansatt av deltagare från ett och samma skiftlag. Före den avsedda studiestarten uppstod problem med att skaf- fa ersättare på arbetsplatsen för nyckelmän i skiftlaget. Efter samtal med arbetsledningen beslöts att samtliga som var uttagna till cirkeln skulle beredas möjlighet att delta. Vid denna tidpunkt tyckte emellertid de uttagna, att det hade varit så mycket diskussioner om huruvida de skulle få deltai cirkeln, att de valde att avstå från studierna. Av de två andra cirklarna som inte startade bestod den ena av dagtidsarbetare och den andra av skiftarbetare. Ett par deltagare i dessa cirklar var vid tiden för studiestarten på militära repetitionsövningar, andra var på fritiden upptagna av jakt och fiske. Åter andra hade problem med hur de skulle ta sig till och från cirkeln, då de i vanliga fall åkte bil med arbetskamrater till arbetet. Det blev därför inte möjligt att vid något tillfälle få tillräckligt antal närvarande för att starta studiearbetet. 1 Kalix har två företag deltagit i försöksverksamheten. Beslutet om medver- kan för det ena av dessa fattades först under studieorganisatörskursen i augusti. Rekryte- ringsarbetet vid detta företag kunde därför inte planeras lika omsorgsfullt som vid andra företag. Studieorganisatören som bedrev den uppsökande verksamheten på detta senare tillkomna företag var inte anställd i företa- get. Han kunde sålunda inte så lätt bistå
deltagare som blivit tveksamma eller som kanske med ett visst ytterligare stöd förmått fullfölja sina beslut om att delta. Dessa speciella förhållanden torde ha bidragit till den höga frekvensen avbrott i Kalix.
Andelen studieavbrott skiljer sig inte mellan studievillkoren med stimulansbidrag och delad arbetstid och fritid. Bland dem som var anmälda till studier utan stimulans- bidrag var dock studieavbrottsfrekvensen märkbart högre. 42 procent av dem som var anmälda till detta studievillkor fullföljde ej sina studier.
1 098 personer kallades alltså till studie- cirklar inom FÖVUX. 265 av dem, eller 24 procent, började aldrig eller var endast närvarande vid högst tre cirkelsammankoms- ter. 231 av dessa, dvs. 87 procent, har varit anträffbara för intervju om anledningarna till att de inte började eller fortsatte i cirkeln.
Det kan vara av intresse att göra en jämförelse mellan deltagare och studieavbry- tare med avseende på vissa bakgrundsvariab- ler, för att se om det möjligen föreligger några skillnader.
Tabell 46 Könsfördelning för deltagare och studieavbrytare, procent
Kön Deltagare Studieavbrytare Män 65 68 Kvinnor 35 32 Totalt 100 100 7 9
Tabell 47 Åldersfördelning för deltagare och Tabell 50 Fördelning på restid mellan bo- studieavbrytare, procent
Ålder Deltagare Studieavbrytare 25 —39 år 39 37 40—50 år 33 33 51—67 år 27 30 Totalt 100 100
Tabell 48 Fördelning på grundutbildning för deltagare och studieavbrytare, procent
Grundutbildning Del- Studieav- tagare brytare Sexårig folkskola 40 43 Sjuårig folkskola 39 40 Åttaårig folkskola 4 5 Nioårig grundskola 1 0 Annat 11 12 Ej svar 5 0 Totalt 100 100
Tabell 49 Fördelning på tidigare studier ut- över grundutbildning för deltagare och stu- dieavbrytare, procent
Typ av studier Del- Studie- tagare avbrytare
Fackliga studier 10 11 Studiecirkel, språk 5 4
Studiecirkel, fackliga
och politiska ämnen 4 3 Studiecirkel, vidareut- bildning i yrket 3 4
Studiecirkel, övriga
ämnen 4 6 Korrespondenskurs 6 7 Radio eller tv-kurs 1 4 Studerat på annat sätt 1 1 13 Har ej studerat sedan folkskolan 64 60 Ej svar 8 0 Totalt 1 16 1 12
stad och arbetsplats för deltagare och studie- avbrytare, procent
Restid Del- Studie- tagare avbrytare Mindre än 15 min 52 42 15 —30 min 37 48 30—60 min 5 9 Mer än 60 min 0 1 Ej svar 6 0 Totalt 100 100
Tabell 5] Fördelning på familjeårsinkomst före skatt för deltagare och studieavbrytare, procent
Inkomst Del- Studieav— tagare brytare
—19 999 2 5
20 OOO—24 999 7 3 25 OOO—29 999 11 12 30 OOO—34 999 15 16 35 000—39 999 11 10 40 OOO—44 999 10 6 45 OOO—49 999 7 7 50 000—59 999 7 13 60 000— 3 9 Ej svar 27 19
Totalt 100 100
Som framgår är könsfördelningama i det närmaste lika för deltagare och studieavbry- tare.
Även åldersfördelningarna är likartade. Det föreligger knappast några skillnader mellan deltagare och studieavbrytare när det gäller genomgången grundutbildning.
Det föreligger inga egentliga skillnader mellan deltagare och studieavbrytare med avseende på tidigare studier utöver formell utbildning.
Studieavbrytarna har en något längre restid än deltagarna. Medianrestiden för deltagarna är mindre än 15 minuter, för avbrytama 15—30minuter.
Inga skillnader föreligger mellan deltagare och studieavbrytare med avseende på famil- jeinkomst.
Tabell 52 Uppgivna anledningar till studie- avbrott, absoluta tal och procent
Uppgiven anledning till Antal % studieavbrott
Bristande tid 45 17 Sjukdom eller olycks- händelse 39 15 Bytt arbete, flyttat, fått ändrad arbetstid 28 11 Tid och/eller lokal passade inte 23 9 För långa resor mellan hemmet och cirkeln 20 8 Fick ej läsa önskat ämne i första hand 19 7 Fick ej önskat stu- dievillkor i första hand 16 6 Ångrade sig — inte längre intresserad 15 6 För få deltagare för att cirkeln skulle starta 12 5 Orkade ej arbeta och gå i cirkeln 11 5 Blev ej kallad till cirkeln 7 3 Maken/makan blev sjuk — problem med barnvakt 6 2 Kom inte i samma grupp som kamrat 4 1 Började annan kurs 4 1 Annat 10 4 Totalt 259 100
Sammanfattningsvis har inga större skill- nader mellan deltagarna och studieavbrytar- na kunnat konstateras när det gäller de undersökta bakgrundsvariablerna.
Av tabellen ovan framgår att tidsbrist var den oftast uppgivna anledningen till att man inte började i cirkeln. Relativt ofta förekom detta svar i kombination med ”för långa resor mellan hemmet och cirkeln” eller ”tid och/eller lokal passade inte”.
De flesta studieavbrotten inträffade vid cirkelstarten. För ungefär en tredjedel av fallen visar intervjuuppföljningen att det varit omöjligt för personerna i fråga att börja i cirklarna. Det var t. ex. fråga om personer som måste byta skift under tiden fram till cirkelstarten, blev långvarigt sjuka, råkade ut för olyckshändelser eller misslyckades med att lösa barnvaktsfrågan.
Vid intervjuer med studieorganisatörerna framkom också vissa erfarenheter av rädsla och osäkerhet hos de uppsökta. Många, speciellt bland de äldre, som kontaktades under rekryteringsperioden tvekade t. ex. att anmäla sig till studierna med motiveringen att de var oroliga för att vara sämre än alla andra i cirkeln. De som anmälde sig var ofta angelägna att få komma i samma cirkel som vissa arbetskamrater. Detta önskemål hari möjligaste mån tillgodosetts.
Att de inte fått delta i det ämne och/eller på det studievillkor, som de önskat i första hand, har helt eller delvis föranlett 13 procent att inte börja i cirkeln. Trots att anmälan avsåg alternativa ämnen och studie- villkor, tycks de flesta ha räknat med att få vad de hade valt i första hand. När de sedan kallats till en cirkel med det ämne eller det studievillkor, som de markerat i andra eller tredje hand, har många inte längre varit intresserade.
I vilken utsträckning hade då studieavbry- tama blivit tilldelade ämne och studievillkor som de önskat i första hand? I tabell 53 nedan redovisas hur önskemålen infriades för studieavbrytama och motsvarande data för deltagarna.
Deltagarna fick i större utsträckning än studieavbrytama förstahandsönskemålen om ämne och studievillkor uppfyllda. Andelarna var 43 respektive 36 procent. Andelen som varken fick önskat ämne eller önskat studie- villkor var däremot lika stor i de båda grupperna, åtta procent.
Inför cirkelstarten ombads cirkelledarna att ta kontakt med anmälda deltagare som inte kom till de första sammankomsterna. De skulle också under terminens gång kon- takta deltagare som varit frånvarande. Av Studieavbrytarna uppgav 46 procent att denna kontakt tagits av cirkelledaren, medan 33 procent sa att detta inte skett. Sju procent visste inte och åtta procent hade själva meddelat att de inte hade för avsikt att börja.
De som besvarade frågan om cirkelledar- kontakten med ”nej” eller ”vet ej” tillfråga- des också, om de trodde att de skulle ha
Tabell 53 Hur önskemålen om ämnen studieavbrytare, absoluta tal och procent
Hur önskemålen uppfyllts Deltagare Studieavbrytare Antal % Antal %
Erhöll önskat ämne och önskat studievillkori första hand 291 43 84 36 Erhöll önskat ämne men ej önskat studievillkor i första hand 244 36 95 41 Erhöll önskat studievillkor men ej önskat ämne i första hand 64 10 34 15 Erhöll varken önskat ämne eller önskat studie- villkor i första hand 53 8 18 8 Uppgift om önskemål saknas 24 3 0 0 Totalt 676 100 231 100
börjat i cirkeln, ifall cirkelledaren hade tagit kontakt med dem. Drygt en fjärdedel av dessa förklarade att de skulle ha börjat i cirkeln om denna kontakt hade tagits. Det kan här till en del röra sig om de personer, som inför studieorganisatörerna visat tvek- samhet att börja av rädsla för att ”göra bort sig” och som därför skulle ha behövt ytterligare stöd för att våga gå med.
I cirklarna utan stimulansbidrag uppgick andelen studieavbrott till 42 procent, i cirklarna med stimulansbidrag till 31 procent och i cirklarna på delad arbetstid och fritid till 33 procent av deltagarna. De flesta av dem som avbrutit studierna kom alltså från cirklar som läste på fritid utan stimulansbi- drag. De som placerats i sådana cirklar har förmodligen saknat den sporre att fullfölja studierna som stimulansbidraget utgjorde och det stöd mot trötthet och tidsbrist som studierna delvis på arbetstid innebar. Härtill kommer att det rådde viss förvirring beträf- fande begreppen stimulansbidrag och studie- stöd, varför en del av dem som placerats i cirklar utan stimulansbidrag trodde att de berövats möjligheten att få ekonomisk hjälp för att täcka extrautgifter i samband med studierna. Av studieavbrytama var det 53 procent och av deltagarna 41 procent, som inte kände till möjligheten att erhålla studie- stöd. Dessutom får man räkna med psykolo- giska effekter av att de uppsökta först blivit informerade om de fördelaktigare studievill-
koren och sedan placerats i cirklar utan dessa fördelar.
Studieavbrotten var i stort sett jämnt fördelade på de fyra cirkelämnena. Av de 231 personer som intervjuats hade 27 pro- cent kallats till studiecirkel i svenska, 24 procent till engelska, 24 procent till matema- tik och 25 procent till samhällskunskap.
Det är inte möjligt att göra några säkra jämförelser mellan studieavbrottsfrekvensen inom FÖVUX och inom reguljär studieför— bundsverksarnhet, eftersom ingen sådan sta- tistik för närvarande finns tillgänglig. Jäm- förelser som funktionärerna i ABF och TBV på de olika försöksortema har gjort antyder emellertid att studieavbrottsfrekvensen vid cirkelstarten var ungefär densamma i FÖVUX som inom den reguljära studieför- bundsverksamheten, medan studieavbrotten under kursens gång var något färre.
Hösten 1969 'ordes en undersökning rörande studieavbrotten vid fem kommunala vuxengymnasier i Stockholm. Trots skillna- derna mellan de båda utbildningsformema såväl vad gäller studiernas innehåll och uppläggning som deltagargruppernas sam- mansättning, kan en jämförelse med FÖVUX göras. Andelen studieavbrott i den kommu- nala vuxenutbildningen var 16 procent före studiestarten och 23 procent under kursen. I FÖVUX var således studieavbrotten betyd- ligt fler före studiestarten, men avsevärt färre under kursens gång.
4.13. Attityder till vuxenutbildning bland deltagarna, studieavbrytama och dem som inte ville delta
För att få en uppfattning om huruvida studierna skulle påverka deltagarnas inställ- ning till vuxenutbildning utfördes en attityd- mätning vid cirkelstarten och vid vårens sista sammankomst. Det mätinstrument som an- vändes bestod av ett antal påståenden som deltagarna ombads ta ställning till. Samma attitydmätning genomfördes också på studie- avbrytama och ett urval av dem som inte ville delta. Alla undersökta kategorier hade redan vid den första mätningen en positiv inställning till vuxenutbildning. De som inte ville delta och Studieavbrytarna behöll sin inställning vid vårens mätning, medan delta- garnas attityder till vuxenutbildning föränd- rats i positiv riktning under studietiden.
Tabell 54 Attityder till vuxenutbildning bland deltagarna, Studieavbrytarna och dem som inte ville delta
Kategori Medelvärde Medelvärde vid höstens vid vårens mätning mätning
Deltagare 1,63 1,79 Studieavbry tare 1,71 1,7 3 De som inte ville delta 1,60 1,61
Anm. Maximalt positiv inställning ger värdet 2,00 och maximalt negativ 1,00
Grupperna av dem som inte ville delta och studieavbrytama var för små för att en statistisk bearbetning skulle vara meningsfull. Deltagarnas resultat har däremot signifikans- testats. De som läst svenska eller matematik hade vid vårterminens slut en positivare inställning till vuxenutbildning än de som läst engelska och samhällskunskap. De båda äldre åldersgrupperna, 40—50 år och 51—67 år, hade vidare en positivare inställning än åldersgruppen 25—39 år.1
1 Den statistiska beräkningsmetod som använts är s.k. tvåvägsvariansanalys. Resultaten är säker- ställda på 1-procents- respektive 5-procentsnivån.
5. Synpunkter från representanter för arbetsgivare och fackföreningar samt från funktionärer
i ABF och TBV
5.1 De förberedande kontakterna
Redan vid kommitténs första sammanträde på våren 1970 förelåg skrivelser från skolsty- relser och vuxenutbildningsråd på olika platser i landet med förfrågningar om delta- gande i försöksverksarnheten. Ytterligare brev— och telefonförfrågningar om deltagan- de inkom senare. Det lokala intresset var stort inom såväl ABF som TBV. Det slutliga urvalet av försöksorter gjordes med tanke på '
utvärderingsmodellens förutsättningar be träf— fande varierande arbetsmiljöer.
Sedan försöksortema fastställts tog kom- mittén direktkontakt med Gävleborgs läns landsting och Norrbottens läns landsting för att i dessa två län bedriva försöksverksamhet vid vårdinrättningar. Övriga företagskontak- ter togs genom Svenska arbetsgivareför- eningen. Samtliga arbetsgivarrepresentanter var intresserade av att delta. På flera håll ansågs emellertid förberedelsetiden vara be- svärande kort. Det framhölls bl. a. att infor- mationsvägarna och informationsgången var sådan att det skulle bli ont om tid. Senare visade det sig också att irritationsmoment sannolikt hade kunnat undvikas om verksam- heten förberetts under en längre tid. När de första kontakterna tagits från centralt håll träffades lokala överenskommelser mellan studieförbundsavdelningar, fackliga avdel- ningar och företag på respektive orter.
I samband med deltagarintervjuerna i slutet av det första försöksåret genomfördes också intervjuer med representanter för
arbetsgivarna, fackföreningarna och studie- förbundsavdelningarna. Före intervjuerna ut- sändes en kort promemoria med uppgift om vilka frågor som skulle behandlas. Samtliga intervjuer gjordes av en och samma person för att medge största möjliga jämförbarhet mellan svaren. Intervjuerna togs upp på band. Av olika skäl kunde inte samtliga
.tilltänkta intervjupersoner nås för bandade
intervjuer, varför några ombads att i stället skriva ner och sända in sina synpunkter till kommittén. En representant för arbetsgivar- na och tre för fackföreningarna avstod från att sända in några svar. Nedan följer en sammanställning av intervjusvaren och de skriftliga synpunkterna.
5.2 Arbetsgivarrepresen tan ternas synpunkter
Som representanter för arbetsgivarna har 30 personer på 16 arbetsplatser intervjuats. Av dessa var tolv företagsledare, administrativa chefer eller liknande, sju personalchefer och sju utbildningschefer, medan de övriga hade andra ledande befattningar inom sina före- tag.
5.2.1 Den uppsökande verksamheten
På tio av de 16 arbetsplatserna uppgav sig arbetsgivarrepresentanterna inte ha någon tidigare erfarenhet av uppsökande verksam-. het för studier. På två arbetsplatser hade
man bedrivit uppsökande verksamhet för att kartlägga de anställdas utbildningsbehov och på tre uppgavs att fackföreningen brukade värva deltagare till fackliga studier genom uppsökande verksamhet. På en arbetsplats förekom uppsökande verksamhet för ABF- och TBV-kurser och på en annan brukade företaget rekrytera sina yrkeskurser genom att direktkontakta de anställda.
"Samtliga arbetsgivarrepresentanter uppgav att den uppsökande verksamheten för FÖVUX hade fungerat bra på deras respek- tive arbetsplatser. Många ansåg dock att planeringstiden varit i knappaste laget. På de flesta arbetsplatser framhölls att studieor- ganisatörerna hade planerat den uppsökande verksamheten i samråd med arbetsledningen, vilket ansågs ha medverkat till att det hela fungerat bra.
Flera av de intervjuade uppgav sig genom försöksverksamheten ha funnit uppsökande verksamhet lämplig som rekryteringsmetod även för den interna utbildningen i företaget. I sådana fall påpekades också att det vore värdefullt om en och samma studieorga- nisatör då kunde gå ut och erbjuda det samlade utbildningsutbudet, dvs. såväl grund- utbildning som intern yrkesutbildning, fack- liga kurser samt skydds- och hälsovårdskur- ser. Flera arbetsgivarrepresentanter framhöll vikten av att skriftlig information föregick studieorganisatörernas kontakter.
Några representanter för arbetsgivarna tyckte att det visserligen hade gått bra den här gången, men ansåg likväl att det förmod— ligen fanns bättre sätt för uppläggning av en uppsökande verksamhet. En av de inter- vjuade ansåg dessutom att uppsökande verk- samhet visserligen kunde få bedrivas på arbetstid, men att man i såfall måste ha garantier för att det inte skulle uppkomma produktionsstörningar.
5.2.2 Informationen i försöksverksamheten
Den första information, som representanter- na för arbetsgivarna frck om FÖVUX, kom för fem arbetsplatsers del från SAF. Fyra arbetsplatser blev först kontaktade av ABF,
två av högre instanser inom sina respektive företag och fyra av någon studieorganisatör. En intervjuad kunde inte minnas varifrån den första kontakten kom. Ett av företagen kopplades in först i samband med studieor- ganisatörskursen, varför tidspressen där blev besvärande stor när det gällde planering av verksamheten.
14 av de intervjuade arbetsgivarrepresen- tanterna ansåg att de hade haft god känne- dom om hur den uppsökande verksamheten förflutit. Studieorganisatörerna hade i dessa fall planerat verksamheten tillsammans med arbetsledningen eller i varje fall rapporterat om hur det hela fortgått. Arbetsgivarföre- trädarna påpekade vikten av att de i tid fick information om vilka som förväntades läsa delvis på arbetstid, om de skulle ha rimliga chanser att hitta ersättare.
På två av arbetsplatserna hade dock arbetsgivarrepresentanterna upplevt sig som alltför dåligt insatta i verksamheten på rekryteringsstadiet. På dessa arbetsplatser uppfattades informationen som ytterst brist- fällig under hela försöksperioden. Arbetsled- ningen hade t.ex. inte fått veta vilka deltagare som blivit uttagna till studier på delad arbetstid och fritid, och tyckte sig därför inte ha haft tillfredsställande möjlig- heter att ordna ersättare för de deltagare, som borde ha fått gå ifrån arbetet för cirkelstudier. På övriga arbetsplatser bedöm- des inforrnationen i regel ha fungerat ut- märkt såväl vid studiestarten som fortlöpan- de under kursernas gång. Där hade ABF- respektive TBV-funktionären eller någon studieorganisatör meddelat vilka deltagare som skulle studera delvis på arbetstid.
5.2.3 Studier på delad arbetstid och fritid
Att en tredjedel av deltagarna i FÖVUX skulle få läsa på delad arbetstid och fritid uppgavs på samtliga arbetsplatser ha vållat vissa problem, som dock överallt gått att lösa. Representanterna för elva av de med- verkande företagen ansåg att det hade gått bra att lösa sådana problem, medan represen- tanterna för fem av företagen tyckte att det
gått mindre bra. På fyra av arbetsplatserna framhölls att det blev ett visst produktions- bortfall, men att man måste acceptera detta i en försöksverksamhet. En arbetsgivarföre- trädare hade satt som villkor för medverkan, att de som skulle läsa på studievillkoret delad arbetstid och fritid skulle väljas på ett sådant sätt att inget produktionsbortfall uppkom. Han ansåg också att studieorga- nisatörerna löste detta på ett tillfredsställan- de sätt i hans fall.
Från flera av de intervjuade betonades att man hade svårt att avvara s. k. nyckelperso- ner under arbetstid. Med ”nyckelpersoner” avsågs anställda som hade sådana kunskaper eller sådan befattning att de var svåra att ersätta, t. ex. kassörskor inom handeln och traversförare inom industrin. Inom vårdsek- tom framhöll samtliga arbetsgivarrepresen- tanter att det var utomordentligt svårt att ordna ersättare för anställda på kvällsvakter- na. Då hade man nämligen så liten arbets- styrka som möjligt inom varje arbetsenhet, varför ansvarsområdet för varje befattnings- havare var stort. Det ansågs praktiskt taget omöjligt att ta in vikarier som ensamma skulle klara arbetet under dessa timmar. Lösningen bedömdes i så fall behöva bli att man bytte ut hela arbetspass. Arbetsgivarfö- reträdarna inom industrin påpekade att man inte kunde släppa iväg alltför många ifrån samma skiftlag, eftersom arbetet då skulle stoppas upp.
Enligt några arbetsgivarrepresentanter var möjligheterna att låta anställda studera på arbetstid beroende av konjunkturläget. Un- der högkonjunktur då det är ont om arbetskraft ansåg de att det var svårt att låta arbetare gå ifrån för att studera, medan deti stort sett skulle gå bra under lågkonjunktur. På en arbetsplats orsakade konjunkturläget att deltagare som skulle läsa på delad arbetstid och fritid läste helt på arbetstid under hösten, då konjunkturläget var sämre, och helt på fritid under våren.
Flera olika lösningar uppgavs ha tillämpats för att möjliggöra för vissa deltagare att läsa delvis på arbetstid. På tio av arbetsplatserna hade någon av arbetskamraterna fått arbeta i
stället för den som gått till cirkeln. Ibland hade den person som haft cirkeldeltagarens arbetsuppgifter på föregående skift stannat kvar en timme på övertid. Ibland uppgavs arbetet ha kunnat genomföras med reducera- de arbetslag eftersom befattningshavarna i dessa fall varit utbildade för att klara flera av de inom arbetslaget förekommande uppgif- terna. På tre arbetsplatser hade arbetet fått vänta för den person som studerat och på tre andra hade arbetsledningen skaffat ersättare utifrån.
5.2.4 Stimulansbidraget
De intervjuade arbetsgivarrepresentantemas synpunkter på stimulansbidraget var mycket varierande. Ett par ansåg att det var bra men specificerade inte närmare på vilket sätt, medan några trodde att stimulansbidraget kunde fungera som en sporre till att fullfölja påbörjade studier. Vid en arbetsplats upp— gavs att arbetsledningen själv tillämpade ett liknande förfarande. Utbetalning av ekono- misk ersättning var dock där beroende av det mått av kunskaper deltagaren hade tillägnat sig. Några arbetsgivarrepresentanter var där- emot klart negativa och ett par tveksamma till stimulansbidrag. Denna inställning moti- verades med att studieintresset borde väckas på annat sätt än genom ekonomisk stimu- lans.
5.2.5 Ämnesvalet
Sju av de intervjuade företrädarna för arbets— givarna var helt nöjda med de ämnen som ingått i försöksverksamheten. Tre tyckte att svenska och matematik var bra, men att engelska och samhällskunskap egentligen inte hörde hemma i det aktuella samman- hanget. En av dessa hade i stället velat ha med fysik och kemi, eftersom dessa ämnen varit mer matnyttiga från företagets syn- punkt. Tanken att utbildning som riktar sig till anställda borde vara nyttig även från företagets synpunkt företräddes av ytterliga- re ett par av de intervjuade arbetsgivarrepre- sentanterna. En av dessa ifrågasatte, om man
inom företagen överhuvudtaget borde syssla med grundutbildning, och menade, att ut- bildning som bedrevs inom ett företag snarare borde vara helt yrkesinriktad.
På en arbetsplats med stor andel invand- rare betonade arbetsgivarrepresentanten sär- skilt att den uppsökande verksamheten i FÖVUX hade bidragit till en lösning av den speciella problematik som ligger i att skaffa invandrare utbildning i svenska språket och svensk samhällskunskap.
Några av de intervjuade hade velat att FÖVUX skulle omfattat ytterligare ämnen. En frågade om det inte hade varit lämpligt att ha med alla ämnen som ingåri gnindsko- lans läroplan, en tyckte att det vore bra om de anställda fick större kännedom om ekonomi och en ansåg att de anställda borde få läsa ”företagskunskap” och psykologi för att därigenom öka den ömsesidiga förståel- sen mellan olika personalgrupper.
5.2.6 Vilka tider som lämpar sig bäst för studier för de anställda på de olika företagen
Samtliga intervjuade arbetsgivarföreträdare inom vårdsektorn framhöll att det vore bäst om de anställda kunde bedriva studier på dagtid. Avdelningarna var då bättre beman- nade och möjligheterna att avvara personal för studier var större. För de handelsanställ- da ansågs det bäst om cirklarna kunde förläggas till fönniddagstid, eftersom arbets- platserna då var minst ansträngda. Av samma skäl var för dessa grupper också vissa veckodagar, nämligen tisdag—torsdag, att föredra framför andra dagar. Inom industri- erna hade man svårt att säga någonting bestämt om vilka tider som skulle passa bäst. Speciellt för skiftarbetare gällde att man inte kunde ange en tid som passade bättre än någon annan. En anpassning måste göras utifrån det arbetsschema som gällde för den person, som skulle delta i studierna. Det enda man generellt kunde säga om skiftar- betarnas studietider var att det vore en fördel om cirkelstudierna förlades till skift- skarven, alltså till den tidpunkt på dagen då
En arbetsgivarrepresentant menade att utbildning som var anknuten till företaget borde vara förlagd till arbetstid, medan utbildning som var anknuten till individen borde bedrivas på dennes fritid. En annan ansåg att alla studier borde vara förlagda till fritiden.
5.2.7 Önskvärda studieformer
Samtliga arbetsgivarrepresentanter utom en ansåg studiecirkelforrnen vara den bästa för den här kategorin studerande. De underströk att självstudier var mycket svårare att ge- nomföra för den som var ovan att studera, varför studier i grupp oftast gav ett avsevärt bättre resultat. Den arbetsgivarföreträdare som inte bedömde cirkelstudier som lämpli- gast, trodde att självstudier gav större trivsel genom att den studerande då själv dispone- rade sin tid.
5.2.8 Fortsättning av FÖVUX-studierna
Samtliga arbetsgivarrepresentanter ansåg att den nu påbörjade studieverksamheten borde fortsätta, men de flesta ville inte att den skulle expandera. En av de intervjuade va: positiv under förutsättning att verksamheter inte gav produktionsbortfall, en annan under förutsättning att den inte störde den utbild- ning som företaget hade för avsikt att gå ut med, och som hade fått mindre omfattning under pågående försöksverksamhet. En sva- rade ja på frågan om studieverksamheten borde fortsätta men sa vidare: ”Men vad skall det vara bra för, är det i företagets intresse? En större omfattning skulle dess- utom göra att vi blev tvungna att hålla oss med reservarbe tskraft.”
En arbetsgivarrepresentant föreslog att man i fortsättningen i första hand skulle vända sig till dem som hittills inte deltagit i verksamheten. Fyra av dem som intervjuats var entydigt positiva till att verksamheten skulle fortsätta. En av dessa sa att det vore synd att släppa dem som deltagit hittills och att arbetsledningen avsåg att hjälpa till så att
verksamheten kunde fortsätta. En annan framhöll att eftersom endast en del av de anställda hade kunnat kontaktas under det första försöksåret, så borde man nu inrikta sig på att erbjuda resten av de anställda samma möjligheter. Denne menade också att företaget i hans fall skulle komma att hjälpa till med detta.
På en av arbetsplatserna sa de intervjuade att de ”tog emot FÖVUX med öppna armar”, eftersom de genom försöksverksam- heten frck hjälp att börja fylla ett utbild- ningsbehov, som de börjat kartlägga men inte riktigt visste hur de skulle komma tillrätta med. På den arbetsplatsen var FÖVUX välkommen att fortsätta, gärna i större omfattning.
En annan av de intervjuade, slutligen, svarade: ”Hälsa Ingvar och Sven, att vi verkligen ser fram emot en fortsättning och att vi själva skall hjälpa till efter bästa förmåga. Vi hoppas också att man snart slopar FÖ i FÖVUX, så att detta goda initiativ inte försvinner.”
5.2.9 Övrig utbildning på de olika arbetsplatserna
Eftersom de arbetsplatser som deltog i försöksverksamheten skilde sig starkt i stor- lek, varierade naturligtvis också omfattning— en av den interna utbildning som företagen hade att erbjuda. Allmänt gällde dock att arbetsplatserna som regel erbjöd kurser som direkt syftade till utbildning i yrket. Vidare gällde att denna utbildning oftast var förlagd till arbetstid. Vid de större arbetsplatserna kunde också anställda genom företaget få ekonomisk hjälp till självstudier, t.ex. per korrespondens, under förutsättning att den aktuella utbildningen kunde betraktas som ”nyttig” från företagets synpunkt. Ofta tillämpades därvid en förhållandevis generös bedömning av vad som var ”nyttigt”. Så t. ex. lämnades i allmänhet bidrag till språk- studier utan särskild prövning av den stude- randes yrkesmässiga behov av språkkunska- per. Möjligheten till självstudier med ekono- miskt stöd från företaget utnyttjades dock
främst av tjänstemän och arbetsledare. En- dast i undantagsfall deltog personal från de grupper, där FÖVUX huvudsakligen rekryte- rade sina kursdeltagare, i sådan utbildnings- verksamhet.
5.3. Fackföreningsrepresentanternas synpunkter
Som representanter för fackföreningarna har tolv personer intervjuats. Av dessa var sju avdelningsordförande och två ombudsmän, medan de övriga hade andra uppdrag inom sina fackföreningar.
5.3.1. Den uppsökande verksamheten
Av de intervjuade fackliga representanterna hade fyra ingen erfarenhet alls av uppsökan- de verksamhet. Åtta hade viss erfarenhet, men ingen tillnärmelsevis så positiv som i FÖVUX. Den uppsökande verksamhet som prövats tidigare hade gällt fackliga kurser. Intresset för dessa uppgavs i regel inte vara särskilt stort. Enligt en ombudsman brukade man få med omkring tio procent av de anställda i facklig kursverksamhet.
De flesta av de fackliga företrädarna ansåg att den uppsökande verksamheten i FÖVUX fungerat i stort sett bra. Många betonade att det var nödvändigt att god tid ägnades åt planeringen och uppläggningen av uppsökan— det. En del ansåg att detta borde ske i samråd med företagsledningen. Man framhöll också från fackföreningshåll betydelsen av att information spreds i förväg ”så att marken var väl förberedd när studieorganisa- tören kom”. Flera fackföreningsrepresentan- ter påpekade att valet av studieorganisatörer var utomordentligt viktigt. Det ansågs att man inom fackföreningarna borde vinnlägga sig mera om detta än som hittills ofta varit fallet.
5.3.2 Informationen i försöksverksamheten
Den första informationen om FÖVUX-verk- samheten frck sju av de intervjuade fackför- eningsrepresentanterna genom den lokala
ABF-avdelningen. En informerades direkt av kommitténs sekreterare och en fick informa- tionen via den fackliga ombudsmannen. De övriga tre angav inte varifrån den första informationen kommit.
Tre fackliga företrädare ansåg att kontak- terna i alla riktningar hade fungerat utmärkt under hela tiden. En fackföreningsrepresen- tant uppgav däremot att man på hans arbetsplats hade haft svårigheter med kom- munikationen med arbetsgivarsidan, men framhöll att kontakterna med ABF hade varit goda.
Tre av de intervjuade hade under inled- ningsskedet haft svårt att komma till rätta med de problem som uppstod när en tredjedel av deltagarna skulle läsa på delad arbetstid och fritid. Dessa tre menade att verksamheten i deras fall överhuvudtaget hade varit dåligt organiserad både från projektledningens sida och från ABF. De ansåg att projektledningen plockat ut för många från samma skiftlag till samma cirkel och att ABF i något fall inte hade informerat tillräckligt om vilka deltagare som skulle vara borta under olika tider. En av de intervjuade påpekade att deltagarna hade fått alltför bristfällig information om vilka studievillkor som gällde för de olika cirklarna.
5.3.3. Studier på delad arbetstid och fritid
Några av de intervjuade fackliga represen- tanterna ansåg att studievillkoret delad ar- betstid och fritid hade varit mycket bra, några att det hade varit idealiskt, speciellt för skiftarbetare. En uppgav att arbetsled- ningen i hans fall hade visat ett kompakt motstånd mot detta studievillkor, vilket medförde att de som blev uttagna till sådana cirklar skulle ha blivit tvungna att ta tjänstledigt för att delta. Det ville emellertid de berörda deltagarna inte göra, varför cirkeln i realiteten hade genomförts helt på fritid.
En av de intervjuade fackliga företrädarna uppgav att intresset för studier delvis på arbetstid var relativt ringa under den uppsö- kande verksamheten på hans arbetsplats.
Han ansåg att detta berodde på att deltagar- na från början inte trodde att de skulle få ledigt för studier. Under terminens gång hade han emellertid fått flera förfrågningar om att få utnyttja detta studievillkor. Delta- garna hade då kunnat konstatera att kombi- nerade arbetstids- och fritidsstudier fungerat bra för de kamrater som gått i sådana cirklar och därmed funnit detta studievillkor klart förmånligt.
En annan facklig representant redovisade att arbetsledningen i hans fall varit odelat positiv till att låta deltagarna gå ifrån för studier och t. o. m. skaffat vikarier. Där hade emellertid deltagarna inte själva accepterat att lämna ifrån sig sina arbetsuppgifter till en vikarie.
Flera av fackföreningsrepresentanterna an- såg att alla studier borde få bedrivas helt på arbetstid.
5.3.4. Stimulansbidraget
Stimulansbidraget bemöttes inte med någon större entusiasm av de intervjuade fackför- eningsrepresentanterna. De flesta var tvek- samma till att ett kontant penningbidrag verkligen skulle kunna ha någon mer bety- dande effekt på studieintresset. De ansåg dock att bidraget kanske kunde ha lockat några fler att komma med än dem man annars skulle ha nått. En ansåg att studiestöd var viktigare än stimulansbidrag.
5.3.5. Ämnesvalet
Samtliga fackliga representanter tyckte att FÖVUX hade omfattat de rätta ämnena. En ansåg att man dessutom skulle ha erbjudit ämnet fackföreningskunskap. En annan hade fått uppgift från några som nu inte hade velat vara med, att de skulle ha kommit med om det också hade funnits ”praktiska” ämnen att välja på.
5.3.6. Önskvärda studieformer
Alla de intervjuade som uttalat sig om olika studieformer var positiva till cirkelstudier.
De flesta ansåg att de borde kombineras med självstudier och en ansåg att det idealiska vore, om cirkelstudierna följdes av internat- kurser. En intervjuad påpekade att studieor- ganisatörens arbete måste pågå även sedan rekryteringen avslutats. Enligt hans mening borde studieorganisatören hålla kontakt med cirkelarbetet hela tiden för att kunna hjälpa till om något inte skulle fungera på ett tillfredsställande sätt. En annan intervjuad framhöll att det var väsentligt att man tog hänsyn till deltagarnas förkunskaper vid sammansättningen av cirklarna.
5.4 ABF- och TB V-fimktionäremas synpunkter
Nio anställda funktionärer i ABF och tvåi TBV har lämnat sina synpunkter på försöks- verksamheten.
5 .4.1 Kontakterna med företagen
Funktionärerna uppgav genomgående att kontakterna med företagen hade fungerat bra. På en del platser hade företagen varit mycket positiva till FÖVUX och lagt ner arbete och i något fall även pengar på verksamheten. Ibland hade emellertid irrita- tionsmoment uppstått. De gälldei allmänhet deltagare som uttagits till studier på delad arbetstid och fritid. Några funktionärer ansåg att företagen var positiva så länge FÖVUX inte störde produktionen eller kos- tade företaget något rent ekonomiskt. En intervjuad uppgav att företagsledningen inte varit informerad och en annan att ledningen varit ovillig att ge studieorganisatörerna ledigt i den utsträckning som behövdes för den uppsökande verksamheten.
5.4.2 Informationen i försöksverksamheten
De intervjuade anmärkte överlag på att informationen om FÖVUX kommit sent och vid en olämplig tidpunkt, nämligen strax före semestrarna. På några orter hade detta vållat betydande problem för ABF- och TBV-avdelningarnas planering och bl.a.
medfört att de cirkelledare som uttagits till cirkelledarutbildningen inte alltid var de som sedan kom att arbeta i FÖVUX-cirklarna.
Flera av funktionärerna ansåg att de borde ha varit med vid studieorganisatörsutbild- ningen för att bli tillräckligt informerade om försöksverksamheten. En studieombudsmän tog själv initiativ till att vara med vid denna utbildning, vilket han ansåg hade varit honom till hjälp.
5.4.3. Studier på delad arbetstid och fritid
Samtliga funktionärer var positiva till studier på delad arbetstid och fritid, bl. a. med motiveringen att arbetsdagen därmed inte blev så lång. Just kombinationen av studier på både arbetstid och fritid ansåg två av de intervjuade vara mycket värdefull, eftersom cirkeln då kunde förläggas till en bestämd tid varje vecka även för deltagare med oregel- bundna arbetstider. Många tyckte emellertid att studier på arbetstid var den enda riktiga lösningen för skiftarbetama. På nästan samt- liga orter redovisades dock svårigheter för deltagarna att kunna gå ifrån sitt arbete till studiecirkeln. Funktionärerna ansåg detta vara ett problem som på längre sikt måste lösas genom ett fungerande system med ersättare.
5.4.4. Stimulansbidraget
Två av de intervjuade var direkt negativa till stimulansbidraget, medan övriga ansåg att det inte hade någon större betydelse eller att det i viss mån kunde fungera som en sporre. De som var negativa menade att stirnulans- bidraget åstadkom studiemotivation på fel Sätt.
5.4.5 Studiestö det
På FÖVUX-orter med deltagare från gles- bygd ansåg funktionärerna att studiestödet var mycket väsentligt för studieaktiviteten. En påpekade att studiestödet där nära nog utgjorde en fönitsättning för deltagande. Även på övriga orter var de intervjuade 1
princip positiva till systemet med studiestöd. Några ansåg dock att det inte hade så stor betydelse.
5.4.6 Problem i försöksverksamheten
Fördelningen av deltagare på de olika studie- villkoren skapade problem för de medver- kande studieförbundens lokalavdelningar. Deltagare uppgavs ofta ha ringt till ABF och TBV och undrat varför studievillkoren för- delats så orättvist. Enligt många funktionärer hade det då varit svårt att tillfredsställande motivera varför. Förklaringen att fördel- ningen erfordrades på grund av försökssitua- tionen hade inte alltid varit tillräcklig.
Funktionärerna på orter med komplicerad skiftgång hade genomgående upplevt den som det stora problemet. En av dessa framhöll särskilt att det hade varit svårt att ordna lokaler och ledare som kunde stå till förfogande vid olika tider olika veckor för att motsvara skiftarbetamas oregelbundna arbetstider. Några betonade vikten av att den som planerade en cirkel för skiftarbetare verkligen var insatt i de olika skiftcyklarna för att det skulle fungera. Denna planering hade ofta gjorts av en av studieorganisatö- rerna och hade då fungerat bra.
Flera andra problem togs upp. Bl. a. framhöll en av de intervjuade att det hade varit svårt att avgöra om en invandrare kunde tillräckligt mycket svenska för att delta i FÖVUX. En annan påpekade att tiden mellan den uppsökande verksamheten och cirkelstarten hade varit för lång, varför många hunnit ångra sig under väntetiden. Några funktionärer ansåg att en del svårig- heter orsakats av att verksamheten admini- strerats centralt från Stockholm.
5.4.7. Fortsättning av FÖVUX-studiema
Samtliga intervjuade var, trots att vissa problem förekommit, mycket positiva till FÖVUX. De berättade i många fall ingående om den stora entusiasmen hos deltagarna. En studieombudsmän framhöll att man tidigare hade haft samma deltagare i studiecirklarna
år efter år, men att man nu genom försöks- verksamheten hade fått mängder av nya deltagare och ett mycket mer omfattande studieintresse.
På många håll var de intervjuade besvikna över att försöksverksamheten inte skulle fortsätta där ännu ett år. (Fyra av de orter som deltog i verksamheten under det första året är med även under det andra försöks- året, nämligen Malmberget, Kalix, Borås och Malmö.) Flera funktionärer uppgav i sam- band med intervjuerna våren 1971 att de redan då fått in anmälningslistor till den kommande hösten och att studieverksam- heten beräknades kunna fortsätta även om den inte skulle kunna förläggas inom ramen för FÖVUX och bedrivas på försöksverksam- hetens villkor.
Bilaga 1 Skrivelse från LO och ABF med förslag till försöksverksamhet med vuxenutbildning
Skrivelse till utbildningsdepartementet:
LO och ABF ingav den 12 juni 1969 följan- de skrivelse till utbildningsdepartementet.
En reformering av den av samhället stödda vuxenutbildningen har under senare tid kom- mit att framstå som en av de mest angelägna och brådskande kulturpolitiska uppgifterna i vårt land. Att ett sådant reformarbete i första hand måste syfta till att skapa ökad jämlikhet på utbildningens och kulturlivets område torde det idag knappast råda några delade meningar om. Erfarenheterna av vux- enutbildningen i de former den hittills bedri- vits visar nämligen, att denna i första hand kommer de yngre och redan relativt välut- bildade tillgodo, medan de mycket stora grupper av vuxna som fått en kort och ofta bristfällig ungdomsutbildning av olika anled- ningar tycks ha begränsade möjligheter att utnyttja de utbildningsresurser som samhäl- let nu ställer till förfogande.
LO och ABF har i olika sammanhang riktat uppmärksamheten på denna problema- tik. Inom LO har en särskild arbetsgrupp _ LOVUX — utarbetat ett principprogram för en vuxenutbildningsreform som avser att medverka till ökad utbildningsrättvisa. ABF:s förbundsstyrelse har i två skrivelser till utbildningsdepartementet redovisat mo- tiv för skyndsamma åtgärder på vuxenutbild- ningsområdet och framlagt konkreta förslag till en reformering av det statliga stödet till folkbildningsarbetet — också detta för att tillgodose behovet av studier och kulturakti-
vitet bland de vuxengrupper som nu inte kan utnyttja de utbildningsmöjligheter som sam- hället erbjuder.
En vuxenutbildning med detta syfte kan uppenbarligen inte bedrivas i traditionella, skolmässiga former. Det synes därför ange- läget att pröva nya grepp och metoder, som direkt riktar sig till de utbildningsmässigt sämst tillgodosedda, och att dessa grepp och metoder snarast möjligt blir föremål för en systematisk försöksverksamhet och utvärde- ring.
LO och ABF har i bifogade PM utarbetat riktlinjer för en försöksverksamhet i huvud- saklig överensstämmelse med de förslag som framlagts i LOVUX:s rapport ”Fackförenings- rörelsen och vuxenutbildningen”. Det är LO:s och ABF:s förhoppning att en sådan försöksverksamhet skall kunna genomföras redan under nästkommande verksamhetsår. Starka skäl talar också för att försöksverk- samheten bedrivs av och inom dessa organi- sationer.
De vuxengrupper som i första hand bör komma i åtnjutande av en ökad samhällelig satsning på vuxenutbildningsområdet finns nämligen i särskilt hög grad bland LO:s medlemmar och inom de grupper ABF vän- der sig till med sin verksamhet.
Den av oss föreslagna försöksverksamhe- ten bör utan tvivel kunna bli av stor betydel- se för det framtida reformarbetet på vuxen- utbildningsområdet. Framför allt bör den statliga kommittén för studiestöd åt vuxen-
studerande (SVUX) ha intresse av de resultat som försöksverksamheten ger. Det bör också ankomma på SVUX att i sitt betänkande redovisa denna verksamhet och dess resultat.
Med stöd av vad som ovan anförts får vi härigenom hemställa om att regeringen ställer erforderliga ekonomis- ka resurser till förfogande för den i bifogade PM föreslagna försöksverksamheten samt att Utbildningsdepartementet uppdrar åt SVUX att utarbeta ett studiesocialt system i huvudsaklig överensstämmelse med de i för-
slaget angivna riktlinjerna.
Stockholm den 12 juni 1969
LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE
Arne Geijer
ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND
Stig Lundgren
/Sven-Arne Stahre Förslag till försöksverksamhet med vuxen- utbildning 1. Motiv
Under de senaste årens diskussioner om vux- enutbildningens uppgifter och verksamhets- former har kravet på åtgärder, som kan medverka till ökad jämlikhet och rättvisa på utbildningens och kulturlivets område, rests med allt större intensitet och skärpa. Förkla- ringen till att jämlikhetsmotivet kommit att spela en så framträdande roll i vuxenutbild- ningsdebatten är framför allt att den nuva- rande ordningen på vuxenutbildningsområ- det, enligt ett flertal seriöst genomförda undersökningar, snarare vidgat än utjämnat utbildningsklyftorna i samhället. Undersök- ningarna visar entydigt att rekryteringen till vuxenutbildningen styrs av ett till synes mycket fast socialt mönster: det är i huvud- sak unga människor med relativt god ung- domsutbildning och hyggliga ekonomiska förhållanden, som söker sig till den samhälle-
liga vuxenutbildningen, medan de något äld- re, kortutbildade och lågavlönade lyser med sin frånvaro. Uppenbarligen är det en rad samverkande faktorer — geografiska, ekono- miska, sociala och psykologiska — som åstad- kommer denna ensidiga rekrytering och mer eller mindre effektivt hindrar stora grupper av vuxna från att utnyttja de utbildningsre- surser samhället ställer till förfogande.
LO och ABF har i skilda sammanhang riktat uppmärksamheten på dessa förhållan- den, som med utgångspunkt från arbetarrö- relsens grundsyn och ambitioner måste anses vara djupt otillfredsställande. Dessa båda or- ganisationer har också vid olika tillfällen uttalat att det fortsatta reformarbetet på vuxenutbildningsområdet i första hand måste syfta till att skapa reella studie- och utbildningsmöjligheter för de stora grupper av vuxna, som nu måste hänföras till de utbildningsmässigt och kulturellt sämst lotta- de i samhället.
I rapporten ”Fackföreningsrörelsen och vuxenutbildningen” har en inom LO verksam arbetsgrupp — LOVUX — framlagt ett prin- cipprogram och i flera avseenden konkreta förslag för en radikal utbyggnad av utbild- ningsmöjligheterna för vuxna. Gruppen har på en rad punkter utgått från och vidareut- vecklat metoder och erfarenheter från folk- bildningsarbetet — i första hand då från folkhögskolan, fackföreningsrörelsens egen utbildningsverksamhet och ABF:s studiecir- kel- och kursverksamhet. Flertalet av de åtgärder LOVUX förordar torde på ett verk- ningsfullt sätt kunna bidra till att undanröja de spärrar, som nu utestänger stora grupper av vuxna från möjligheterna till fortsatt ut- bildning, och skapa ett vuxenutbildningssy- stem som bättre än det nuvarande överens- stämmer med arbetarrörelsens ambitioner på detta område.
Som ett första led i dessa strävanden föreslås i denna PM en försöksverksamhet, som avser att systematiskt pröva och utvär- dera några av de åtgärder som rekommende- ras i LOVUX-rapporten. Försöksverksamhe- ten är avsedd att genomföras under verksam- hetsåret 1969/70.
Syftet med försöksverksamheten är att ge- nom flexibla studieformer och med olika slag av speciellt inriktade studiesociala och studiestimulerande åtgärder försöka att i vuxenutbildningen aktivera sådana grupper av vuxna som har kort och bristfällig ung- domsutbildning och som på grund av sociala, psykologiska och geografiska skäl nu inte har möjlighet att delta i eller av egen kraft söker sig till samhällets vuxenutbildning. Avsikten är ytterst att vinna erfarenheter som kan komma det fortsatta reformarbetet på vux- enutbildningsområdet tillgodo.
3. Omfattning
Försöksverksamheten bör bedrivas på för- slagsvis ett tiotal orter. Orterna bör väljas så att de representerar olika slag av näringsliv _ tung industri, industri med dominerande kvinnlig arbetskraft, företag med dagarbete, med skiftarbete och oregelbundna arbetsti- der. Verksamheten bör inriktas på de utbild- ningsmässigt sämst ställda grupperna. De i försöksverksamheten deltagande orterna bör väljas i samråd med fackförbunden inom LO och med berörda fackföreningar och ABF- avdelningar.
4. Ämnesval
Verksamheten bör koncentreras till några få, i sammanhanget betydelsefulla ämnen, t. ex. svenska, matematik, samhällskunskap, eng— elska och eventuellt också något yrkesämne, som i så fall bör ha anknytning till deltagar- nas yrkesutövning. För undervisningen i svenska och matematik bör TRU:s nya kur- ser i dessa ämnen kunna användas. Ämnet samhällskunskap skall kunna avse en mera allmän kurs motsvarande läroplanen för grundskolans högstadium men alternativt också mera specialinriktade kurser, som ele- mentär samhällsekonomi, fackföreningskun- skap, kommunalkunskap och socialpolitik. Engelska bör motsvara första eller/och andra årets kurs. Krav på att undervisningen skall
följa ungdomsskolans kursplaner bör inte uppställas.
Undervisningen bör för varje ämne läggas upp så att den omfattar 60—80 studietim- mar. Kurserna bör emellertid indelas i del- kurser om minst 20 timmar _ dels för att in- te verka avskräckande på sådana vuxna som känner sig osäkra och tvivlar på sin förmåga att gå i land med alltför stora uppgifter, och dels för att ge deltagarna större möjligheter att sammanställa ett studieprogram som så långt möjligt överensstämmer med personliga behov och önskemål. Studierna skall inledas med en kort, praktiskt inriktad utbildning i studieteknik.
5. Arbetsformer
Verksamheten bedrivs i huvudsak som stu- diecirkelverksamhet. Denna skall emellertid kunna kompletteras med korta ämneskurser (veckosluts- eller veckokurser) vid folkhög- skola. Ämneskurserna bör i första hand för— läggas till arbetarrörelsens egna skolor _ Brunnsvik, Runö, Medlefors, Framnäs, Jära, Viskadalen, Marieborg _ dels för att dessa skolor redan har ett väl utvecklat samarbete med ABF och den fackliga rörelsen, och dels för att deltagarna skall få vistas i en studie- miljö där de har särskilt goda förutsättningar att trivas och känna sig hemma. Försöksor- terna bör därför så långt möjligt väljas så att de inte ligger alltför långt från dessa skolor. Studiecirkelledarna bör före försöksverk- samhetens början beredas tillfälle att genom- gå en veckolång utbildning, där väsentligt utrymme ägnas åt cirkelledarens studieväg- ledande och stimulerande funktioner.
6. Uppsökande verksamhet
Rekryteringen till verksamheten skall i hu- vudsak ske genom en väl förberedd uppsö- kande verksamhet. På varje arbetsplats, som berörs av försöksverksamheten, skall finnas minst en studieorganisatör, som har möjlig- het att på arbetstid informera om och propa- gera för studierna. Överenskommelse måste i
förväg träffas med berörda arbetsgivare om studieorganisatörens rätt att i detta syfte fritt röra sig på arbetsplatsen. Den uppsökan- de verksamheten bör också omfatta hemma- varande kvinnor och då bedrivas efter vissa bestämda riktlinjer som utformas senare.
Studieorganisatörerna skall ha full ersätt- ning för förlorad arbetsförtjänst under den tid som åtgår för uppsökande verksamhet på arbetstid. Denna tid bör stå i viss bestämd relation till arbetsplatsens storlek. I genom- snitt beräknas 14 dagar för fyra studieorgani- satörer på varje ort (tio st.).
Samtliga studieorganisatörer skall i förväg genomgå en för ändamålet speciellt tillrätta- lagd utbildning om minst en veckas längd.
7. Studierådgivning
Deltagarna i försöksverksamheten skall också beredas möjlighet till studierådgivning. ] in- ledningsskedet bör denna i huvudsak kunna tillgodoses av cirkelledarna. Denna uppgift för cirkelledarna bör behandlas under den ledarutbildning som föreslås under punkten 5 ovan. Till cirkelledarnas förfogande skall också ställas lämpligt informationsmaterial. I mera komplicerade studierådgivningsfrågor skall cirkelledarna kunna rådgöra med pro- jektledningen. Studierådgivning skall också kunna lämnas vid studiernas avslutning. Del- tagarna skall då ha möjlighet att få råd och vägledning för de fortsatta studier som de eventuellt vill ge sig i kast med. Riktlinjerna för denna studierådgivning bör utarbetas se- nare. I huvudsak bör den kunna klaras i samverkan mellan cirkelledarna, folkhögskol- lärare som medverkat i verksamheten samt studierektorer vid kommunal vuxenutbild- ning.
8. Studiestimulerande åtgärder
Som ett led i försöksverksamheten skall en rad av de studiestimulerande åtgärder sättas in, som föreslås i LOVUX:s rapport ”Fack- föreningsrörelsen och vuxenutbildningen”: studier på arbetstid, stimulansbidrag, fria läromedel, barntillsyn, resekostnadsersätt- ning, måltider i samband med studierna etc.
Verksamheten skall vara helt avgiftsfri för deltagarna. Det statliga stödet till studiecir- kelverksamhet och till ämneskurser vid folk- högskola måste därför kompletteras med ett för denna verksamhet speciellt tillrättalagt studiesocialt system, som lämpligen kan ut- arbetas av SVUX och förvaltas av centrala studiehjälpsnämnden. Studiestödet bör vara utformat så att det täcker de kostnader för studierna som inte bestrids av statsbidrag och kommunala bidrag. Studiestödet skall också omfatta ersättning för förlorad arbets- förtjänst, som föranleds av studierna och alternativt till denna stimulansbidrag samt ersättning för resekostnader.
10. Organisation
Ansvaret för försöksverksamheten bör läggas på en särskild arbetsgrupp bestående av re— presentanter för LO och ABF. Utöver denna arbetsgrupp tillsättes en referensgrupp, som fortlöpande bereds tillfälle att följa och på- verka försöksverksamhetens planering och genomförande. I* referensgruppen bör ingå representanter för utbildningsdepartementet, SVUX, SÖ, TRU och vuxenpedagogiska seminariet vid lärarhögskolan i Stockholm. En särskild projektledare knyts till verksam- heten.
1 l . Utvärdering
Erfarenheterna av försöksverksamheten skall registreras genom systematisk insamling av data, dels om deltagarnas ålder, skolbak- grund, yrke, arbetsvillkor, familjesituation, fritidsintressen m. m., dels om svårigheter i studierna, bortfallsfrekvens och andra stör- ningar i arbetet samt orsakerna till dessa. Dessa data bör vidare kompletteras genom utförliga rapporter från studieorganisatörer, cirkelledare, lärare och deltagare.
Kostnaderna för försöksverksamheten kan delvis finansieras genom de nu utgående statliga bidragen till studiecirkelverksamhet och ämneskurser vid folkhögskola. Dessa bi- drag måste emellertid som redan påpekats kompletteras dels med ett för verksamheten speciellt tillrättalagt studiesocialt system, lämpligen utarbetat av SVUX och admini- strerat av centrala studiehjälpsnämnden, dels genom ett särskilt anslag som söks från utbildningsdepartementet och som skall täcka kostnaderna för
b) utbildning av cirkelledare,
c) ersättning till studieorganisatörer för förlorad arbetsförtjänst vid uppsökande verksamhet,
d) vissa studiesociala åtgärder, t. ex. barntillsyn,
e) projektledning och utvärdering. Nedanstående preliminära kostnadsberäk- ning utgår från att försöksverksamheten skall omfatta 1.000 studerande fördelade på tio orter med i genomsnitt tio studiecirklar på varje ort.
Beräknade kostnader för det studiesociala bidraget
Deltagaravgifter Studierådgivning (10 % på utgående ledararvoden) Ersättning för förlorad arbetsförtjänst
(200 deltagare, 80 studietimmar, 12 kr/tim.) Stimulansbidrag (800 deltagare, 500 kr/delt.) Resekostnader
i”? PP!—
Beräknat anslag från utbildningsdepartementet
1. Utbildning av studieorganisatörer (två veckokurser & 30.000 kronor)
2. Ersättning till studieorganisatörer för förlorad arbetsförtjänst (40 st, två veckor, beräknad årslön 30.000 kronor)
3. Utbildning av cirkelledare (fyra veckokurser a 30.000 kronor)
4. Studiesociala åtgärder
5. Projektledning. utvärdering
320.000:— 32.000:—
192.000:— 400.000:— 50.000:— 914.000:—
60.000:—
46.000:—
120.000:— 50.000:— 100.000:— 376.000:—
Summa Kr l.290.000:_
I ovanstående sammanställning saknas kostnader för deltagande i ämneskurser vid folkhögskola och för förlorad arbetsförtjänst i samband därmed.
I kostnaderna för utbildning av studieor- ganisatörer och cirkelledare har inräknats ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt de normer som f. n. gäller i fackföreningsrö- relsens kursverksamhet.
Bilaga 2 Sammandrag av remissyttranden över förslaget från LO och ABF
Skolöverstyrelsen, som finner den föreslagna försöksverksamheten intressant och värde- full, betonar betydelsen av att studieteknik ägnas särskild uppmärksamhet vid den plane- rade utbild ningen.
Överstyrelsen understryker vidare värdet av att effekten av de föreslagna studiestimu- lerande åtgärderna undersöks. Av särskilt intresse härvidlag är hur de personliga ekono- miska förutsättningarna påverkar rekrytering och fullföljande av studierna. Utvärderingen bör så långt som möjligt knyta an till andra forskningsprojekt inom vuxenutbildningen och ske i samarbete med vetenskaplig institu-
tion.
Beträffande utvärderingen förutsätter skolöverstyrelsen att denna utformas på så- dant sätt att försöksverksamheten kan ge så allsidiga erfarenheter som möjligt. Erfarenhe- terna av försöksverksamheten bör då kunna belysa vissa problem också inom den kom- munala vuxenutbildningen och omskolnings- verksamheten. Vidare bör medlen till för- söksverksamheten i likhet med andra bidrag till vuxenutbildningen ställas till skolöversty- relsens förfogande.
Arbetsmarknadsstyrelsen ser den av ABF och LO föreslagna försöksverksamheten som ett led i strävandena att utjämna utbildnings- klyftan. Styrelsen finner valet av ämnena svenska, matematik, samhällskunskap och engelska vara riktigt men ställer sig tveksam till yrkesämnen, bl. a. på grund av" svårighe- ten att finna ämnen som kan vara till nytta
för så pass heterogena grupper, som det här troligen blir fråga om. Intresset för fysik inom den kommunala vuxenutbildningen har visat sig stort och då detta ämne dessutom torde kunna betraktas som ett basämne i olika slag av yrkesutbildning föreslår styrel- sen att fysik ingår i försöksverksamheten i stället för yrkesämne.
Hos de vuxenstuderande föreligger stort behov inte blott av studierådgivning och studieteknisk rådgivning utan även av yrkes- orientering och arbetsmarknadsinriktad väg- ledning. LO och ABF föreslår studierådgiv- ning såväl i början som i slutet av studierna. Arbetsmarknadsstyrelsen vill beträffande den senare framhålla vikten av att utbild- ningsplanering för fortsatta studier kombine- ras med arbetsmarknadsinformation och yrkesvägledning. Yrkes- och arbetsmarknads- orienterande material bör finnas till kursdel- tagarnas förfogande under hela studietiden. Det är angeläget att alla de som av studierna kommer att stimuleras till fortsatt utbildning och yrkesbyte i tid får en realistisk uppfatt- ning såväl om de krav olika yrken ställer som om utvecklingen på arbetsmarknaden.
Svenska kommunförbundet anser att den föreslagna försöksverksamheten bör komma till stånd med hänsyn till målet att ge alla grupper samma möjlighet till grundskole- kompetens. I den mån försöksverksamheten förläggs till sådana orter, där man redan bedriver kommunal gymnasial vuxenutbild- ning bör verksamheterna samordnas så att de
väl kompletterar varandra. Sådan samord- ning torde lämpligast kunna ske genom vux- enutbildningsråden.
Förbundet utgår från att olika former av försök med utvidgad vuxenutbildning be- kostas av statsmedel och att några kommu- nala bidrag utöver det sedvanliga kommunala stödet till folkbildningsorganisationerna inte skall utgå. Förbundet betraktar den föreslag- na försöksverksamheten inte som en refor- mering av nuvarande vuxenutbildning utan som en komplettering av denna.
Försöken utesluter inte en fortsatt mål- medveten satsning på den kommunala vux- enutbildningen.
Därutöver vill förbundet framhålla att vis- sa andra aspekter på vuxenutbildningen inte kommit till uttryck i den förevarande fram- ställningen. Som exempel härpå kan nämnas att vuxenutbildningsinsatserna hittills i hu- vudsak koncentrerats till tätorter medan glesbygdens bildningsintressen kommit mer i bakgrunden. Ett annat exempel är att de hemarbetande kvinnornas behov av utbild- ning bör uppmärksammas mer. Även andra grupper kan höra till de eftersatta i det här sammanhanget. Förbundet förutsätter därför att statsmakterna i det pågående utvecklings- arbetet på vuxenutbildningens område ingå- ende följer resultaten av vuxenutbildningsin- satserna i syfte att söka göra alla grupper delaktiga av samhällets utbud. Det kan sålun- da vara motiverat med ytterligare vidgad försöksverksamhet från samhällets sida i samarbete med både kommuner och övriga folkbildningsorganisationer. Syftet måste vara att inte bara tillgodose de grupper som avses i den föreliggande framställningen utan även nå andra eftersatta grupper.
SVUX finner det angeläget att den av LO och ABF föreslagna försöksverksamheten kommer till stånd.
Kommittén förmodar, att det kommer att ställa sig utomordentligt kostsamt att uppnå en tillfredsställande rekrytering till vuxenut- bildningen om man i form av ett direkt studiesocialt stöd söker undanröja alla eko- nomiska hinder för en övergång från för- värvsarbete till studier. En kombination av
ett förbättrat direkt studiesocialt stöd, indi- rekta studiesociala stödåtgärder, varierande och för vuxna särskilt avpassade studiefor- mer samt en uppsökande verksamhet bland dem som är i särskilt behov av vuxenutbild- ning kan tänkas ge bättre rekryteringseffek- ter till lägre total kostnad. Försöksverksam- heten bör kunna lämna material till belys- ning av hur en avvägning bör göras härvidlag.
Vidare är av särskilt intresse att man inte avser att låta undervisningen vara helt bun- den av ungdomsskolans kursplaner. Enligt kommitténs uppfattning finns det inte minst med hänsyn till önskvärdheten av att åstad- komma en bättre rekrytering av vuxna till vidareutbildning anledning att vid utform- ningen av studieplanerna direkt ta sikte på de vuxenstuderandes behov.
I övrigt förutsätter SVUX att man vid urval av deltagare i försöksverksamheten ej fäster avseende vid organisationstillhörighet samt att man vid urvalet av försöksorter och arbetsplatser där rekrytering skall ske söker tillse att alla grupper av arbetstagare blir representerade under förutsättning av att de är i behov av den typ av utbildning som försöksverksamheten skall omfatta. Detta bör även medföra, att andra studieförbund med fast organisatorisk anknytning till resp. arbetsplatser bör kunna medverka i den loka- la försöksverksamheten i syfte att skapa ett allsidigt underlag för den kommande utvär- deringen. Motsvarande allsidighet bör efter- strävas vad avser den grupp som skall planera och leda försöksverksamheten. I denna bör även arbetsgivaresidan delta.
SAF anser att arbetsgivaresidan bör bli representerad i den referensgrupp, som enligt förslaget bör följa försöksverksamhetens pla- nering och genomförande. I referensgruppen bör även ingå representanter för andra ar- betstagarorganisationer, vilka kan ha med- lemmar med bristfällig grundutbildning.
Förslaget innebär från arbetsgivarsyn- punkt flera organisatoriska olägenheter. Det torde sålunda inte vara möjligt att på alla arbetsplatser bedriva uppsökande verksam- het under arbetstid. Vid försöksverksamhe- tens uppläggning mäste hänsyn tas till orga-
nrsatoriska ocn administrativa svårigheter. Överenskommelse om hur den uppsökande verksamheten skall bedrivas måste enligt SAF träffas på förhand med företaget. För att ett tillfredsställande resultat skall uppnås bör därför försöksverksamheten bedrivas i nära samråd mellan SAF och LO och ABF samt övriga berörda, främst Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX).
TBV har anhållit att få medverka i den av LO och ABF föreslagna försöksverksamhe- ten samt bli representerad i den försöksled- ning som skall beredas tillfälle att följa verk- samhetens planering och genomförande.
Bilaga 3 En teoretisk modell för utvärdering av
huvudproblematiken
Det finns i landet ett stort antal personer som saknar en komplett allmän grundutbild- ning mätt med dagens skolplikt som mått. För dessa personer arrangeras studier av- sedda att reducera denna utbildningsklyfta, men det är endast ett fåtal av dem som har behov av utbildning som utnyttjar den möj- ligheten.
Ett av de viktigaste problemen är nquur skall man få flera — om möjligt alla — av dem som endast har folkskola som grundut- bildning att delta i studierna? FÖVUX är här intresserad av tre möjliga handlingsalternativ:
a) en kampanj med aktiv rekrytering av deltagare genom uppsökande personliga kon- takter med samtliga som har behov av utbild- ning,
b) en kampanj som i a) kompletterad med stimulansbidrag, dvs. ett visst belopp till var och en som fullföljer studierna (genom 70 procentig närvaro),
c) en kampanj som i a) kompletterad med att varje deltagare till viss del får bedriva studier under betald arbetstid.
Med utgångspunkt från att de som har behov av utbildning, deltagarna och de som fullföljer utbildningen är väl definierade be- grepp kan modellen specificeras på följande sätt:
1. Det finns en population om N behö- vande personer.
2. Om man inte genomför någon av kam- panjerna a), b) eller 0) skulle man få en
proportion
31, som skulle delta i kursen, varav en annan proportion,
az, skulle fullfölja den. Resultatet skulle bli en proportion
a = 2.1 a2, som fullföljer kursen. Antalet personer, som fullföljer blir således aN.
3. Om man genomför kampanjen enligt a) ovan så skulle man erhålla proportionerna bl ,b2 ochb =b1b2 , med samma innebörd.
4. Om man genomför kampanjen enligt b) ovan skulle man få de motsvarande pro- portionema
c1 ,c2 och e = c1c2.
5. Kampanjen enligt c) ger proportio- nerna d1.d20chd=d1d2.
Med utgångspunkt från en utvärderings- modell av denna typ kan man även upp- skatta kostnaderna för att realisera de olika studievillkoren i full skala i samhället.
Schematiskt kan modellen se ut på följande sätt:
Arbetsinsats Proportion Proportion Resultat
(studievillkor/ anmälda till av anmälda _ _
försöksbetingelser) kursen som fullföljer PIOPOTUOH Antal 1 f ullf öljare popula- totalt tionen
”Normal" studie- information 1) 3.1 ag a=a1a2 aN Uppsökande verksamhet utan särskilda studievillkor bj bg b=b1b2 bN Uppsökande verksamhet med stimulansbidrag Cl c2 c=c1c2 cN Uppsökande verksamhet med studier på arbetstid och
fritid dl d2 d=d1d2 dN
1 = ingen uppsökande verksamhet = utgångsläge för försöksverksamheten
Modellenipraktisk användning under det ett visst mått På värdena bl, c1 OCh dl-
första försöksåret
Eftersom verksamheten avgränsats till att gälla arbetsplatser av vissa angivna typer hade
Tyngdpunkten i utvärderingen lades emeller- tid på värdena av bg, cg och dg, dvs. hur många som fullföljde kurserna vid olika stu- dievillkor.
redan därigenom målpopulationen, dvs. den grupp i befolkningen som försöksverk- samheten skulle gälla, bestämts. Studieorga- nisationernas gemensamma erfarenheter visar att denna grupp av befolkningen i mycket liten utsträckning deltar i studieverksamhet av den typ som studieförbunden normalt erbjuder. För att få ett mått på studieverk- samheten vid företag inom samma sektor som de i försöksverksamheten bearbetade, .ordes ett urval av kontrollarbetsplatser. Ett urval av personer vid dessa arbetsplatser till- frågades i en enkät om sitt deltagande i vuxenstudier under läsåret och om sina atti- tyder till studieverksamhet. I försöksverk- samhetens första etapp valde kommittén att nöja sig med denna allmänna bakgrunds- beskrivning.
Även beträffande modellens försöksbe- tingelser gjordes vissa begränsningar i utvär- deringen. Av praktiska skäl (se kapitel 3) gavs information om samtliga studievillkor och ämnen till alla personer som nåddes av den uppsökande verksamheten. Var och en, som visade intresse för att delta, fick priori- tera såväl studievillkor som ärrmen. Det var önskvärt att få till stånd cirklar av alla typer, vilket nödvändiggjorde en viss frihet vid sam- mansättningen av cirklar. Prioriteringen ger
Bilaga 4 Studieplanering för deltagare med skiftarbete eller oregelbundna arbetstider under det första försöksåret
Deltagare med tvåskift Malmberget, Borås och Malmö
På de orter där tvåskift var den enda förekommande typen av skiftgång användes i allmänhet ett system som innebar, att deltagarna till varje cirkel rekryterades från samma skiftlag och att cirkelsammankom- sten förlades till förmiddag varannan vecka och till kvällstid varannan vecka, beroende på deltagarnas arbetstid den aktuella veckan. Även alternativet med två cirkelsamman- komster en vecka och ingen nästföljande vecka prövades i några fall. De cirklar som läste på delad arbetstid och fritid började ofta sammankomsterna någon timme före arbetstidens slut och fortsatte därefter lika länge på fritid.
Deltagare med komplicerad ski ftgång
Av redogörelsen i avsnitt 4.2. framgår att varierande sammanträdestider eller parallellt arbetande cirklar med s.k. öppna tider användes när det förekom komplicerad skiftgång.
Kalix
För två av de cirklar som läste enbart på fritid var schemaläggandet av cirkelsamman- komsterna komplicerat beroende på att deltagarna arbetade kontinuerligt fyrskift. Deltagarna i respektive cirkel kom dock från
samma skiftlag, vilket ansågs vara nödvändigt vid cirkelsammansättningen.
Arbetstider för FÖVUX-deltagare vid ASSI och Bulten Kanthal
1. Dagtid 0630—1600.
2. Tvåskift 05.00—13.30, 13.30—22.00 (Bulten Kant- hal)
3. Fyrskift För varje skiftlag återkom en cykel på 28 dagar: 7 förmiddag, 2 ledigt, 7 nätter, 3 ledigt, 7 eftermiddag, 2 ledigt osv. Fömriddag: 06.00—14.00. Eftermiddag: 14.00—21.00. Natt: 21.00—06.00.
Cirkel 1 sammanträdde under hösten enligt följande. De veckor då skiftlagen hade nattskift träffades man på måndagskvällar. Under den vecka då förmiddags- och friskiftet inföll hade man två sammankomster, nämli- gen måndags- och onsdagskvällar. Under de veckor som inleddes med fönniddagsskift och slutade med nattskift hade man sammankomst på måndagskvällar. Den vecka då man arbetade eftermiddagsskift träffades inte cirkeln. Under vårterminen ändrade man tiden för sammankomsterna till kl 17.00— 18.30 och dessutom beslöt man att endast träffas en gång i veckan vid de tillfällen då friskiftet och förrniddagsskiftet inföll, bero-
ende på att deltagarna inte ansåg sig ha tid med två sammankomster under dessa veckor.
Cirkel 2 hade sammankomster varje vecka på varierande veckodagar och tider. Cirkel- ledaren hade här möjlighet att följa deltagar- nas skiftgång så att cirkeln kunde träffas på förmiddagen de veckor då skiftlaget arbetade eftermiddag och på kvällen när natt- och fönniddagsskiftet inföll. Cirkelledaren påpe- kade särskilt deltagarnas positiva inställning till cirkelarbetet, då de var villiga att ha sammankomst vid vilken tid och dag som helst när arbetet så medgav för dem och cirkelledaren.
Sundsvall
Studieplaneringen i Sundsvall var besvärlig, eftersom deltagarna hade mycket varierande arbetstider. Dessutom skulle tjänstemän och kollektivanställda blandas i cirklarna, vilket innebar problem för tjänstemännen som fick resa från sina arbetsplatser — SCA:s huvud— kontor, Sunds AB, Tunadal och Ortviken _ ut till Timrå, där cirklarna hade sina sammankomster.
De kollektivanställda deltagarna kom från Wifstavarf och Fagervik, som hade samma skiftschema, och från Östrand, som hade en annorlunda skiftgång. Ungefär hälften av dessa deltagare arbetade dagtid, dvs. kl. 06.30—16.00, medan hälften gick i kontinu- erlig skiftgång. Alla deltagande tjänstemän utom en arbetade dagtid. Den skiftarbetande tjänstemannen gick i kontinuerlig drift på Östrand.
För att kunna sätta ihop grupper, som kunde läsa tillsammans, anlitades studieorga- nisatören från Wifstavarf , som friställdes från sina ordinarie arbetsuppgifter under några dagar för att kunna hjälpa till. Upplägg- ningen blev sådan att tiden på dagen var fast för alla grupper utom tre av de fyra som läste delvis på arbetstid. Dessa tre alterne- rade mellan en eftermiddagstid i skiftskarven (cirkel på arbetstid) och en kvällstid (sammankomst på fritid). Ingen av cirklarna med skiftarbetare var bunden till viss veckodag och ej heller till att ha en
sammankomst i veckan, utan detta avpassa- des efter respektive deltagares arbetstider, vilket gjorde att man vissa veckor träffades två gånger och i stället hoppade över veckan därpå.
Hagfors
Av de tolv cirklarna i Hagfors bestod fem av dagtidsarbetande och sju av personer, som vid tiden för cirkelsammansättningen arbetade två-, tre- eller fyrskift. Av de fyra cirklar, som läste på delad arbetstid och fritid, bestod två av dagtidsarbetande. Dessa cirklar sammanträdde en timme före arbetstidens slut, så att varje cirkelsammankomst bestod av en timme arbetstid och en timme fritid. För de skiftarbetare som gick i cirklar på delad arbetstid och fritid låg sammankom- sterna på en fast efterrniddagstid, vilket innebar att deltagarna fick ledigt från arbetet de gånger sammankomsterna inföll på arbetstid. De flesta cirkelsammankomsterna genomfördes dock på deltagarnas fritid, eftersom det bara var när man hade eftermiddagsskift som sammankomsten sam- manföll med arbetstiden.
Av de åtta cirklar som gick helt på fritid bestod tre av dagtidsarbetande. Dessa cirklar höll sina sammankomster på kvällstid samma dag varje vecka. De fritidscirklar som bestod av skiftarbetare löste problemet på följande sätt. Flera cirklar — varav någon inom FÖVUX — hade alltid sammankom-. sterna samma dag, då cirkelledaren stod till förfogande vid olika tider på dagen, och deltagarna kunde gå på den tid som inte kolliderade med arbetet. Denna uppläggning medförde att FÖVUX-deltagarna blandades med andra deltagare, som visserligen rekryte- rats så samma sätt, men som inte åtnjöt de förmåner som FÖVUX-deltagarna fick del av. Detta gav givetvis upphov till en hel del missförstånd om vem som hörde vart, men man kunde inte lösa det hela på annat sätt. Att inte någon annan lösning av skiftcirkel- problematiken kunde prövas i Hagfors berodde på att de som arbetade på Hagfors Järnverk ofta blev förflyttade från en skifttyp
till en annan, vilket uteslöt varje uppläggning som följde skiften.
Surahammar
På grund av den komplicerade skiftgången i Surahammar arbetade två cirklar parallellt med s. k. öppen tid en gång i veckan, dels två timmar på förmiddagen och dels två timmar på eftermiddagen. Deltagarna i dessa cirklar kunde välja den tid som inföll samtidigt med deras ledighet från arbetet. För cirklarna på delad arbetstid och fritid användes samma system som i Hagfors (se ovan). Också i Surahammar hjälpte en av studieorganisa- törerna till vid sammansättandet av cirklar- na.
Deltagare inom vårdsektorn Piteå
Tio av de elva studiecirklarna i Piteå sammanträdde på kvällstid strax efter arbetstidens slut. Dessa cirklar träffades i allmänhet varje vecka, men en av dem sammanträdde endast varannan vecka, då sammankomsten i gengäld pågick i tre timmar. Av de fyra cirklar som skulle läsa på delad arbetstid och fritid var det alltså endast en som gjorde detta i praktiken. De övriga höll sammankomsterna när alla deltagare utom de med kvällsvakt hade slutat arbetet för dagen. De som haft kvällsvakt den aktuella dagen har i stor utsträckning varit frånvarande.
Den cirkel som också i praktiken läste på delad arbetstid och fritid sammanträdde varannan vecka på eftermiddagen och varannan vecka på kvällstid. Ett par dagar före sammankomsten tog cirkelledaren reda på hur deltagarnas tjänstgöringsschema såg ut den aktuella veckan, varefter sjukhusets personalchef meddelades vilka personer som behövde ledigt för att kunna delta i sammankomsten.
Eftersom deltagarna i Bollnäs och Söder- hamn också arbetade inom vårdyrken var deras arbetstider mycket skiftande. Flera av cirklarna gjorde därför upprepade gånger smärre ändringar av tiderna för sarrunankom- sterna så att de skulle passa så många deltagare som möjligt från gång till gång. Förutom att man skiftade tidpunkt på dagen, förekom det också att man flyttade sammankomsten mellan olika veckodagar.
Summary, comments and conclusions in English
Summary
The Committee on Methods Testing in Adult Education (FÖVUX) is called upon to apply flexible studying arrangements and various other measures to encourage the partici- pation of those adults with a brief and inadequate formal schooling who, owing to social, psychological and geographic reasons, are not now enrolled in any kind of adult education programme. Activities are being experimentally conducted in the form of study circles, to which the participants are recruited after having been contacted on an individual basis (the Outreach technique). The present report accounts for this experimental scheme during its first year of operation. In that year the employees of establishments (industrial plants and nursing institutions) at some ten communities in Sweden were visited by trade-union study organizers, who tried to enroll them in courses in Swedish, English, mathematics or civics. These establishments represented working environments of different kinds (heavy industry with shiftworking, occupa- tions in which female labour dominates, and workplaces located in sparsely settled tracts). The target individuals, who usually had no more than six or seven years of elementary schooling, were permitted to choose not only which subject they preferred to study but also as between different enrollment conditions (studies divided between working hours and spare time, spare-time studies with 300 kronor in incentive allowance, or spare-time studies
without such an allowance). No charge was made for the courses or the materials used in them. In addition, financial assistance was payable to compensate for the extra costs of travels, meals and childminding incurred by course attendance. In each community twelve study circles were formed, one for each subject and enrollment condition.
Of the 3,962 persons who were contacted through the outreach, 2,074 or 52 percent wished to participate. However, there was great variation from one community to another, which is partly due to how large a proportion of the employees were sought out in any one case. At places where the study organizers could not, for one reason or another, personally contact more than a limited number of employees, it may be assumed that they turned first and foremost to those who were deemed to be more disposed to apply for enrollment. As a result a greater proportion of interested persons was obtained at these places than in communities where the study organizers contacted a higher proportion of the employees, including those who could be deemed to be less interested in participating. Among other factors which affected the recruitment results were the following: differences of outreaching approach adopted by the study organizers and the variation in hours of work, working environments, advance information etc. in the different communities.
The reasons most frequently given by the
non-interested were that spare time was much too valuable to spend on studying, that they had other interests and preferred being together with their families, and that on the whole they kept themselves very busy in their spare time. Some persons were of the opinion that they were too old to study. Of those who wished to attend the study circles, the largest proportion, 41 percent, accorded first preference to English; 29 percent did so for mathematics, 20 percent for Swedish and only 12 percent for civics. (The total exceeds 100 percent because the respondents could state first preference for more than one subject.) The majority, 64 percent, favoured incentive allowances as the condition of enrollment, whereas 30 percent preferred to study in part on working time. The smallest proportion in favour of the latter enrollment condition was to be found among the women employed at the nursing institutions, who out of regard for their workmates felt they could not take off from work when on duty. A smaller proportion of participants, 9 percent, wished to study without incentive allowances, usually on the grounds that they did not want to feel bound by any obligations. (Here again the total exceeds 100 percent, this because first preference could be accorded to more than one enrollment condition.) To judge from the responses which the participants gave to the inducements offered by the study organizers, it appears that these were of secondary importance. The main thing was to have been sought out in the first place. Of the 1,098 persons who were entered for the FÖVUX circles, two-thirds com- pleted the course. 21 percent did not appear for the circle start and 15 percent broke off their studies. In other words, the combined proportions of non-attendants and dropouts came to 36 percent. In terms of the enrollment conditions, these ”loss ratios” worked out at 42 percent of the participants in the circles without incentive allowances, 31 percent in the circles with such allowances, and 33 percent in the circles with studies divided between working hours and spare
time. Most of the dropouts mentioned various practical reasons, but in many cases uncer- tainty and other psychological motives seem to have had great importance. It is not pos- sible to relate the rate of dropping out from the FÖVUX courses to the corresponding rate for the regular programmes run by the educational associations, since no such statistics are available at present. Even so, comparisons made by the officials of ABF (the Workers” Educational Association) and TBV (the Salaried Employees” Educational Association) indicate that the dropout rate at the time of starting a circle was about the same as for the regular educational-associ- ation programmes, whereas there were somewhat fewer dropouts while a course was in progress. Absences were of about the same extent under the different enrollment conditions. The circles convened for an average 51 hours of study during the first trial year.
83 percent of the participants had not gone beyond elementary school and 64 percent reported they had not pursued any studies after having finished their compulso- ry schooling. Thus even though most participants were unaccustomed to studying, 76 percent of them planned to continue their studies.
In what is now the second year of the experimental scheme, the outreach tech- nique is focussing at several communities on those who earlier declined participation in FÖVUX, as well as on first-year participants who are now being offered the opportunity to pursue further studies. The recruitment effort also extends to employees of manu— facturing industries and the medical services which operate in three or four shifts or otherwise have complicated duty schedules, for whom special measures are being tried out through different offerings and varied study organization. Lastly, added provision is made for the participation of housework- ing women and the employees of sheltered workshops. Subjects and enrollment con- ditions are the same as during the first year.
Plans are being drawn up to launch the third trial year.
The Committee 's comments and conclusions
Experimental activities during the first trial year have featured a descriptive pattern with the aim of clarifying problem presentations, developing hypotheses and testing research instruments. As was pointed out in Chapter 2 of this report, the drawing of conclusions for the whole of Sweden on the basis of statistical inference theory would have made it necessary to regard the communities, the work establishments and the participating individuals as a randomly drawn sample. Since no such sample was feasible in view of the basic assumptions given for this project from the outset, the conclusions can be considered statistically valid only for the studied material. Under certain given con- ditions, however, the outreach and study- circle activities can produce the results which are set out in this report. The Committee has thus gained valuable experi- ences for the task of reforming adult education as well as for continued pursuit of the present experiments, in which different problems and questions will be further explored. On the basis of the first trial year, the Committee draws the following con- clusions.
Many adults with a background of brief and inadequate basic education are apparent- ly deterred from taking part in adult education by uncertainty and fear of inability to cope with the studies. The general run of FÖVUX participants had not studied since leaving the elementary school, but when they were sought out by study organizers who could clear away certain practical difficulties, as well as provide information about and inducements towards adult studies, they made known their intention to begin studying anew. In the Committee”s opinion, the recruitment result — 52 percent of those contacted — is remarkably good, especially considering that two-thirds of the participant have not pursued studies since leaving the elementary school. It should also be borne in mind that the FÖVUX courses on offer embraced only
four subjects and that certain participants, owing to the experimental situation, had to study another subject than the one of first choice. lf the range of offerings had been broader, it is likely that even more persons would have been interested in participating.
Reaching out therefore makes an effective method of recruiting enrollments in FÖVUX courses from the ranks of lowly educated adults. However, the results achieved by outreach depend upon a host of various factors whose significance in relation to one another has not been fully explained in the experimental scheme. Several such factors will be mentioned here. According to the study organizers, they should have & back- ground similar to that of the persons sought out, as well as understanding of their situa- tion, if they are to succeed in their mission. Obviously, thoroughgoing farniliarity with the subject workplace makes an added plus for the study organizers, since that makes it easier for them jo judge the right time and place to establish contact. And if the study organizers are themselves employed at the establishment, they are in a position to contribute solutions to the problems which may arise when a study circle starts or while a course is in progress. Moreover, it appears that reaching out is a relatively time-de- manding activity. It may be necessary to pay several visits to each prospect before an appropriate conversational opportunity arises. Many of those contacted are hesi- tant and need time to think things over before they apply for enrollment. At es- tablishments with irregular working hours each department has to be visited several times to permit contacting all the em- ployees. The consequence of these fac- tors during the first trial year was to make the study organizers work under severe time pressure, which precluded their giving everyone as much detailed information as would have been desirable, for instance about the special programme of financial assistance to studies. Another very important point: when engaged in outreach activity, the study organizers should be
enabled to offer the contacted persons favourable terms as regards study periods, financial assistance, travels in connection with the courses, and the like. The fact that course materials are brought along and demonstrated also appears to be conducive to recruitment.
The recruitment results vary between establishments having different hours of work and working environments. Although it might seem obvious that studies pursued partly on working time should be the most favourable of the enrollment conditions existing under the FÖVUX scheme, most of those contacted were nevertheless primarily interested in spare-time studies with incentive allowances. Indeed, this aspect was stressed by the employees of nursing institutions, who felt they could not take time off from work out of consideration for their workmates, who in that case would have been compelled to perform their duties. Further, some employees held key positions of the kind in which it was not thought feasible to replace them in the interests of undisrupted production. Not a few such employees hesitated to apply for enrollment, feeling that their employers would not consent to letting them pursue a part of their studies on working time. At certain establishments only those employees who did not need relief when absent were permitted to attend courses under this- condition. It therefore seems important to provide top management with advance information about the outreach activity and to put those who plan this in close touch with departmental supervisors and with the executives who are responsible for personnel planning.
Among the factors of the working environment which the Committee found to bear on the outreaching result, mention may be made of piecework, which means that the persons sought do not take time out to talk about studies, and noise, which makes it impossible to engage in conversation. At a number of such establishments FÖVUX”s missionary work was complicated by the
inability of the employees to leave their jobs for even av few moments of discussion with the study organizers. Another problem is posed by the physical layout of certain workplaces, especially in mines, shipyards and heavy industry generally, which makes it extremely difficult for the study organizers to reach some employees during working hours. Yet another formidable problem attaches to the irregular hours of work, often in the form of shift operation, which restrict employee opportunities for taking part in fixed-time activities otuside the job. As far as shift workers are concerned, a crucial aspect is to be able to combine studies with working hours. This presented major difficulties during the first year of the FÖVUX scheme. For some participants, actually, it meant they could not be assigned to any circle. Various solutions to these problems will be tried out in the subsequent experiments.
Some of those who applied for enrollment never attended a course. ln certain cases the reasons for non-attendance were exclusively practical, but in others ar lingering feeling of uncertainty may well have contributed. One-fourth of those who never came to the circle and who had not been contacted by the circle leader reported, upon being asked, that they would probably have come if the leader had contacted them and thereby helped them overcome their lack of self-assurance. Although instructions for this purpose admittedly entered into the training of study circle leaders, not all the leaders took this training, nor were the untrained leaders adequately inforrned to deal with this task; as a result, great reliance had to be put on the personal interest which the leaders themselves took in the task. Hence it seems necessary to devote attention to efforts which prevail on those who have made known their positive intentions to undertake the actual studies as well.
'The question of how many participants break off their studies under the different enrollment conditions has not yet been fully investigated. Interviews held with the
participants and the dropouts could not satisfactorily clarify what the respondents thought of the different enrollment conditions. Some of those who received incentive allowances submitted that these functioned as a stirnulus, especially when fatigue had made them contemplate the idea of discontinuing. Some of those who studied in part on working time contended that this enrollment condition was the only way for them to stick with a course to the end. However, the majority of those who completed the courses felt that the enrollment. condition did not matter very much for their study interest. Even so, it may be observed that most of the dropouts came from circles which studied in their spare time without incentive allowances. Presumably, the persons assigned to such circles have lacked the spur to follow through provided by the incentive allowance, as well as the protection against fatigue and time shortage which inures to those studies that are pursued in part on working time. In addition, the terms ”incentive allowance” and ”study as- sistance” appear to have caused some confusion: some of those who were assigned to circles without incentive allowances were under the impression that they had been debarred from eligibility for financial aid towards covering the extra course-related outlays 53 percent of the dropouts and 41 percent of the participants were unaware that special financial assistance was available to them. Moreover, one must reckon with the psychological effects of first telling the sought-out individuals about the more fabourable enrollment conditions and then putting them in circles without these benefits. In the future experiments the effects of the enrollment conditions will be investigated more closely with different methods.
During the first trial year the assignment of participants to the various circles was designed to achieve equally large enrollments for all subjects, with the result that some persons did not get to study the subject in
which they were chiefly interested. However, the dropout rate was no higher for that reason. To judge from interviews with the participants, those who studied the ”wrong” subject felt they were getting just as much out of it as the others, but in the coming year they planned to study the originally desired subject.
After the study organizers had finished with their recruitment drive, the circle leaders figured most prominently for the further development of activities. lf they got in touch with those participants who had failed to show up for the circle sessions, they could influence them to attend; in other respects too the leaders seemed to play the crucial role for the progress of work in the circles. Attempts have therefore been made to illuminate what character traits a good circle leader ought to have, but interviews with the participants make it clear that they held no firm convictions on this point. Among the traits often singled out as essential are self-possession, patience and fellowship. In this and certain other respects the participants were fairly uncritical in their attitudes during the first trial year, which the Committee thinks can be explained with reference to the fact that they usually lacked the study habit and, besides, were unaccustomed to beting offered any benefits or imposing any demands.
No ”scholastic achievements” have been studied as such. None the less, three-fourths of the participants went on record as planning to continue their studies in the coming year, and that must be considered a very good result. Surnming up, it may be established that the FÖVUX programme, designed for adults of low educational attainment unaccustomed to studying, is perceived by the participants to be so worthwhile that they want to keep up with self-improvement and demand further education after completing their present courses.
Statens offentliga utredningar 1972
Kronologisk förteckning
...... (£)me
------_ mmawmaowPprb ppi
. Ämbetsansvaret ll. Ju. Svensk möbelindustri. |. Personal för tyg- och intendenturförvaltning. Fö. . Säkerhets- och försvarspolitiken. Fö. CK R. (Centrala körkortsregistret) K. Reklam I. Beskattning av reklamen. U. Reklam ll. Beskrivning och analys. U. Reklam lll. Ställningstaganden och förslag. U. . Reklam IV. Reklamens bestämningsfektorer. U. . Godsbefordran till sjöss. Ju. . Förenklad löntagarbeskattning. Fi. . Skadestånd IV. Ju. . Kommersiell servicei glesbygder. In. . Revision av vattenlagen, Del 2. Ju. . Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. Ju. . Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. (Följd-
författninger) Ju.
. Nomineringsförfarande vid riksdagsval - Riks-
dagen i pressen. Ju. . Norge och den norska exilregeringen under
andra världskriget. Ju.
. Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inorn vu xenutbildningen. U.
Statens offentliga utredningar 1972
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Ämbetsansvaret ||. [1] Godsbefordran till sjöss. [10] Skadestånd IV. [12] Revision av vattenlagen. Del 2. [14] Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. [15] 2. Ny regeringsform - Ny riksdagsordning (Följdförfattningar) [16] 3. Nomi- neringsförfarande vid riksdagsval - Riksdagen i pres- sen. [17] 4. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. [18]
Försvarsdepartementet
Personal för tyg- och intendenturförvaltning. [3] Säkerhets- och försvarspolitiken. [4]
Kommunikationsdepartementet CKR. (Centrala körkortsregistret) [5]
Finansdepartementet Förenklad Iöntagarbeskattning. [11]
Utbildningsdepartementet
Reklamutredningen. 1. Reklam 1. Beskattning av reklamen. [6] 2. Reklam ll. Beskrivning och analys. [7] 3. Reklam lll. Ställningstaganden och förslag. [8] 4. Reklam IV. Reklamens bestämningsfaktorer. 9 Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [19]
Inrikesdepartementet Kommersiell service i glesbygdar. [13]
Industridepartementet Svensk möbelindustri. [2]
r..... -.,. . .
P?-
""-rt
kune—i. ! .it. ' 10 JUL 1572 aroma-low [