SOU 1972:93

Lärarutbildningskommitténs (LUK) betänkande

4. Perceptions- och personlighetspsykologi 2 poäng Inriktning: Perceptionsbegreppet inom idrot- ten. Personlighetsmässiga aspekter på idrot— ten

5 Specialkurs 10 poäng Självständigt arbete, utfört individuellt eller i grupp, omfattande studium av undersökan- de eller utredande karaktär.

l.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till studiekursen krävs genom- gången grundkurs AC l i idrott.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Kurs 1 Psykofysiologi (2 poäng)

Det psykofysiologiska sambandet inom idrotten: Rörelsebehovet. Spänning —— av- spänning. Stress -—— avstressning. Trötthet —— fysisk och psykisk. Autogen träning. Emo- tioner och idrott (bl. a. aggressivitet).

2.1.2 Kurs 2 Motivationspsykologi (3 poäng)

Motivationsteorier: Inre och yttre motiva- tion. Motivation för prestation och täv- ling. Motivation för rekreativ idrott (mo- tion). Sociala motiv för idrottsutövning. Tillärnpningsformer: Tävling —— motion. Frivillighet. Ledarbeteende.

2.1.3 Kurs 3 Inlärnings- och utvecklings— psykologi (3 poäng)

Motor-learningområdet: Sensomotorisk in- lärning. Transfer vid inlärning av idrotts- färdigheter. Attitydinläming. Förvärvad ängslan, fruktan, rädsla m.m. Utvecklingspsykologiska aspekter: Inlär- ningsåldrar för fysiska aktiviteter. Behov av fysisk aktivitet under olika åldrar. Ut- vecklingsanpassad idrottsutövning.

2.1.4 Kurs 4 Perceptions- och personlig- hetspsykologi (2 poäng)

Perceptionsbegreppet inom idrotten: Bedöm- ning och domarskap vid idrottsutövande. Ledarbeteende, bl. a. felbedömningar. Ut- värderingsproblemet. Omväxling kontra en- sidighet vid fysisk träning. Personlighetsmässiga aspekter på idrotten: Begåvning — anlag. Personlighetsutrustning för tävlingsidrott.

2.1.5 Kurs 5 Specialkurs (10 poäng)

Självständigt arbete, utfört individuellt eller i grupp, omfattande studium av undersökan- de eller unedande karaktär exempelvis inom det idrottspsykologiska eller psykofysiolo- giska området.

Studiekursen ger grundläggande kunskaper och färdigheter i fysiologiskt och sociologiskt avseende. Kostupplysning förekommer in- om områden som t. ex. hälso— och sjukvårds- sektom, storhushållssektorn, industrisektorn och undervisningsområdet. Stor tyngd ges därför åt planering, hantering och beredning av livsmedel i kemiskt, tekniskt och nä- ringsmässigt avseende från såväl konsu- ment- som producentsynpunkt. Kursen bör kunna utgöra en lämplig bas för yrken som kräver kunskaper inom ovannämnda områ- den. Här anges några yrkesgrupper endast som exempel: lärare i hemkunskap, kostkun- skap och produktionsteknik, administrativa dietister (ekonomiföreståndare) och terapeu- tiska dietister, innehavare av tjänster inom industri och handel med inriktning på pro- duktion, produktutveckling eller konsument- upplysning inom kostens område. Kursen utgör bas för fortsatta studier framför allt i kostkunskap men också i näringslära och kemi.

1.5.2

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser tredje terminens studier i kostkunskap. På utbildningslinje 23 där kostkunskap är första ämne läses grund- kurs C 1 i kostkunskap antingen i direkt anslutning till grundkurs AB 1 i kostkun- skap eller efter grundkurs AB 1 i kostkun- skap samt A 1 i miljö- och konsumentkun— skap. På övriga utbildningslinjer ingår stu- diekursen i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge fördjupade kunskaper och färdigheter i kostfrågor i fysiologiskt och sociolo- giskt avseende samt i konsumentfrågor

att ge viss inblick i forsknings- och utveck- lingsarbete inom kostområdet

att tillsammans med studiekurserna AB 1 i kostkunskap och studiekursen A 1 i mil- jö- och konsumentkunskap ge grundläg- gande kunskaper och färdigheter för un- dervisning i kostkunskap i gymnasie- skola.

Påbyggnadskurs Cl i kostkunskap 20 poäng

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: 1 Näringskunskap 6 poäng

Inriktning: Dietetik. Mikrobiologi. Sociolo- gisk näringslära. Näringsforskning.

2 Livsmedelskunskap 7 poäng Inriktning: Livsmedelslagstiftning. Livsme- delsforskning. Varukunskap. Matlagnings- kunskap. Produktionsteknik.

3 Arbetsteknik 3 poäng Inriktning: Arbetsorganisation. Redskap.

4 Specialkurser 2X2 poäng

Den studerande väljer två av följande tre alternativa specialkurser om 2 poäng. Inriktning: l. Arbetsteknik

2.2. Undervisningen

Undervisningen består av föreläsningar, lek- tioner, laborationer, seminarier, gruppunder- visning och handledning.

Prov anordnas skriftligt eller muntligt. Spe— cialkursen redovisas skriftligt.

2.4. Övriga anvisningar

Studiekursen avser att ge fördjupade kun- skaper inom det idrottspsykologiska områ- det. Det är angeläget att utbildningen ges en tvärvetenskaplig inriktning.

Studiekursen är i huvudsak avsedd för personer som vill fördjupa sina kunskaper inom idrottspsykologins område. Den är också avsedd för lärare i gymnastik som ef- ter en tids tjänstgöring önskar komplette- rande utbildning. Studiekursen kan utgöra en lämplig utbildning för verksamhet inom skolväsendet eller inom samhällets idrotts- och fritidssektor.

1.5. Kostkunskap

1.5.1. Grundkurs AB 1 i kostkunskap 40 poäng 1.5.2 Påbyggnadskurs C 1 i kostkunskap 20 poäng 1.5.3 Påbyggnadskurs D 1 i kostkunskap 20 poäng

.......

1.5.1

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m.m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings— linjerna

Studiekursen avser första och andra termi- nens studier i kostkunskap och förekom- mer som första ämne på utbildningslinje 23. Den ingår också i andra avdelningen på utbildningslinjerna 1, 3 och 9 samt i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge kunskaper och färdigheter i kostfrå- gor i fysiologiskt och sociologiskt av- seende samt i konsumentfrågor att utgöra en förberedelse för fortsatta stu— dier i kostkunskap för olika verksam- heter inom kostsektorn att tillsammans med grundkurs A 1 i miljö- och konsumentkunskap ge grundläggan- de kunskaper och fårdigheter för under- visning i hemkunskap och ekonomi i grundskola.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: 1 Kemi 9 poäng Inriktning: Allmän kemi. Oorganisk kemi. Organisk kemi. Biokemi.

Grundkurs AB 1 i kostkunskap 40 poäng

2 Livsmedelskunskap 16 poäng Inriktning: Varukunskap. Kostekonomi. Matlagningskunskap.

3 Arbetsteknik 3 poäng Inriktning: Arbetsfysiologi. Arbetsorganisa— tion. Redskap.

4 Näringskunskap 10 poäng Inriktning: Anatomi och fysiologi. Närings— fysiologi. Mikrobiologi. Sociologisk närings- lära.

5 Specialkurs 2 poäng Den studerande väljer en av följande fem Specialkurser om 2 poäng.

Inriktning:

. Kemi

. Livsmedelskunskap . Näringskunskap . Arbetsteknik

. Konsumentkunskap

(Ju-PLAN»—

1.4 Särskilda förkunskapskrav för tillträde till studiekursen

För tillträde till studiekursen krävs: Slutbetyg från minst tvåårig avslutad gym- nasieskolutbildning eller motsvarande med betyg i ämnena matematik, obligatoriskt tillval eller motsva- rande

naturkunskap, fritt tillval, 2-årig social linje eller motsvarande konsumentkunskap, 2-årig konsumtionslinje eller motsvarande kostkunskap, 2-årig konsumtionslinje gren K åk 1 och 2 alt. i åk 2 gren S produktions- teknik eller motsvarande.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Kurs 1 Kemi (9 poäng)

Grundläggande allmän kemi Oorganisk kemi: Oorganiska ämnen av be- tydelse för kostkunskapens biokemi, livsme- delskunskap, näringskunskap och mikrobio- logi. Organisk kemi: Organiska ämnesklasser med vikt lagd vid nomenklatur, molekylstruktur, funktionella grupper och reaktionsmekanis- mer. Organiska ämnen av betydelse för kostkunskapens biokemi, näringskunskap, mikrobiologi och livsmedelskunskap. Biokemi: Kunskaper om biokemiska förlopp i celler hos växter, djur och mikroorganis— mer som erfordras för kostkunskapens mik- robiologi, näringskunskap och livsmedels- kunskap.

2.l.2 Kurs 2 Livsmedelskunskap (16 poäng)

Varukunskap: Livsmedlens ursprung, sam- mansättning och framställning. Livsmedels- hantering och konserveringstekniker. Kva- litetsbedömning (i vidsträckt bemärkelse) och användningsområde. Sortimentstudier med sensorisk bedömning. Livsmedelslag- stiftning.

Kostekonomi: Kostplanering, inköpsteknik, konsumentupplysning, konsumentskydd och kalkyler. Matlagningskunskap: Metodmatlagning. Mål- tidsmiljö och matvanor. Näringsstyrd mål— tidsberedning. Konserveringstekniker.

Arbetsfysiologi: Ergonomi. Ekonomiska aspekter på arbetsinsats och hälsa. Arbetsorganisation: Arbetsinsats, arbetsme- toder, arbetsförenkling och arbetsmiljö. Kal- kyler. Redskap: Maskinell utrustning, arbetsred— skap och handikapputrustning.

2.1.4. Kurs 4 Näringskunskap (10 poäng)

Anatomi och fysiologi: Människans anatomi med tyngdpunkt på organ av betydelse för resorption, cirkulation, sekretion och exkre- tion.

Näringsfysiologi: Näringsämnen. Omsättning av biokemi till näringsfysiologi främst be- träffande digestion, ämnes- och energiom- sättning. Norrner för näringstillförsel. Mikrobiologi: Mikroorganismernas taxono- mi, anatomi och fysiologi. Livsmedelsbuma infektioner och matförgiftningar. Livsme- delshygien. Sociologisk näringslära: Kostvaneundersök- ningar. Normalkoster för olika kategorier. Näringsberäkningar. Nationella och inter- nationella nutritionsfrågor. Kost vid kata- stroftillstånd.

2.1.5. Kurs 5 Specialkurs (2 poäng)

Den studerande väljer en av följande fem specialkurser om 2 poäng. : Inriktning: 1 Kemi

2 LiVSmedelskunskap 3 Näringskunskap 4 Arbetsteknik 5 Konsumentkunskap.

Specialkursen avser i första hand att ge ämnesfördjupning inom ett valt område.

2.2 Undervisningen

Undervisningen består av föreläsningar, lek- tioner, seminarier, gruppundervisning, labo-

rationer och handledning och genomförs med kontinuerliga tillämpningsövningar. Kurserna parallelläggs så att kunskapsin- hämtande och färdighetsträning varvas.

2.3 Proven

Prov anordnas i varje kurs inom kurstidens ram.

2. Sociologisk näringslära

3. Näringskunskap.

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till studiekursen krävs normalt godkänt resultat på grundkurs AB 1 i kostkunskap.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Kurs 1 Näringskunskap (6 poäng)

Dietetik: Normal- och specialkoster samt näringsberäkningar.

Mikrobiologi: Mikroorganismernas taxono- mi, anatomi och fysiologi. Livsmedelsmikro- biologi. Livsmedelshygien och industriellt utnyttjande av mikroorganismer. Sociologisk näringslära: Kostvaneundersök- ningar. Nationella och internationella nutri- tionsfrågor. Näringsforskning: Näringsforskning, mål, medel och metoder, utvecklingstendenser.

2.1.2 Kurs 2 Livsmedelskunskap ( 7 poäng)

Livsmedelslagstiftning: Livsmedelslagar. Lo- kala, regionala och centrala myndigheter för livsmedelskontroll.

Livsmedelsforskning: Livsmedelsforskning inom statligt och privat näringsliv. Varukunskap: Sortimentstudier med senso— risk bedömning. Storhushållsprodukter. Matlagningskunskap: Specialkoster. Experi- mentell matlagning. Konserveringstckniker. Produktionsteknik: Typrätter och metodik för kostproduktion. Utvägning av råvaror. Tillämpning av recept med arbetsbeskriv- ningar. Kall- och varmhållning, nedkylning och upptining. Distributions— och serverings- system. Kemiska och näringsfysiologiska förändringar vid tillagning av kost i större skala.

2.1.3. Kurs 3 Arbetsteknik (3 poäng)

Arbetsorganisation: Arbetsinsats. Arbetsme- toder. Arbetsförenkling. Kalkyler. Redskap: Maskinell utrustning, arbetsred- skap för privathushåll och storhushåll. Han- dikapputrustning.

Den studerande väljer två av följande tre kurser om vardera 2 poäng.

1. Arbetsteknik

2. Sociologisk näringslära

3. Näringskunskap. Specialkursema avser att ge ämnesfördjup- ning med inriktning på utvecklingsarbete in- om respektive ämnesområden.

2.2. Undervisningen

Undervisningen består av föreläsningar, lek- tioner, seminarier, gruppundervisning, labo— rationer och handledning och genomförs med kontinuerliga tillämpningsövningar. Kurserna parallelläggs så att kunskapsin- hämtande och färdighetsträning varvas.

2.3 Proven

Prov anordnas i varje kurs inom kurstidens ram.

Studiekursen ger fördjupade kunskaper och färdigheter i kostfrågor som påbyggnad till' grundkurs AB 1 i kostkunskap. Ämnesför- djupningen inriktar sig främst på dietetik, mikrobiologi och arbetsteknik. Kursen har också en sociologisk anknytning. Det gäller framför allt kurserna i sociologisk närings- lära, närings- och livsmedelsforskning och livsmedelslagstiftning. Studiekursen är i huvudsak avsedd för lärare i ämnet kost- kunskap i gymnasieskolan men bör också kunna läsas av personer som verkar eller planerar att verka inom hälso-, sjukvårds- och industrisektorn.

1.5.3

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

Studiekursen utgör forskningsförberedelse med syfte att bredda utvecklingsarbetet in— om kostsektoms olika områden. Den bör ut- göra en lämplig utbildning för arbete in— om näringslivets olika specialområden, t. ex. livsmedelskontroll, produktutveckling eller produktionsutveckling. Specialkurserna 3 och 4 bör även kunna utgöra lämplig spe- cialisering för arbete inom hälso- och sjuk- Vårdsområdet eller inom internationellt forsknings- och utvecklingsarbete.

1.6

1.6.1 1.6.2 1.6.3 1.6.4

1.6.5

1.6.6

Miljö- och konsumentkunskap

Grundkurs A 1 i miljö- och konsumentkunskap 20 poäng . 82 Grundkurs A 2 i miljö- och konsumentkunskap 20 poäng . 85 Grundkurs B lli miljö- och konsumentkunskap 20 poäng . 87

Påbyggnadskurs C 1 i miljö- och konsumentkunskap 20 poäng .......................... 89

Påbyggnadskurs D 1 i miljö- och konsumentkunskap 20 poäng ........... ' ............... 91

Påbyggnadskurs D 2 i miljö- och konsumentkunskap med in— riktning på arbetsmiljö och arbetsteknik 20 poäng ..... 93

1.6.1 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser första terminens studier i miljö- och konsumentkunskap. På utbild- ningslinje 23, där kostkunskap är första ämne, kan grundkurs A 1 i miljö- och kon- sumentkunskap läsas i direkt anslutning till grundkurs AB 1 i kostkunskap. På utbild— ningslinje 9 förekommer studiekursen i and- ra avdelningen. Studiekursen ingår också i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge grundläggande kunskaper och färdig— heter om närmiljöns utformning i fysio- logiskt och sociologiskt avseende

att ge grundläggande kunskaper och färdig- heter i konsumentfrågor

att utgöra en förberedelse för fortsatta stu- dier i miljö- och konsumentkunskap för verksamheter inom olika konsumentupp— lysande områden

att tillsammans med studiekursen AB 1 i kostkunskap ge kunskaper och färdig- heter för undervisning i hemkunskap och ekonomi i grundskola

Grundkurs A 1 i miljö- och konsumentkunskap

att tillsammans med studiekurserna AB 1 och C 1 i kostkunskap ge kunskaper och färdigheter för undervisning i kostkun- skap i gymnasieskola.

l.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: l Sociologi I 2 poäng Inriktning: Sociologiska Könsroller.

grundbegrepp.

2 Konsumentkunskap 6 poäng Inriktning: Samhällsekonomi. Konsument- ekonomi. Köpkunskap.

3 Miljökunskap 2 poäng Inriktning: Samhällsplanering. Boendeser- vice.

4 Bostadskunskap med arbetsteknik 8 poäng Inriktning: Bostadskunskap. Hygien. Arbets- organisation. Arbetsplats och redskap.

5 Sociologi II 2 poäng

Inriktning: Socialpolitik.

1.4 Särskilda förkunskapskrav för tillträde till studiekursen

För tillträde till studiekursen krävs: Slutbetyg från minst tvåårig avslutad gym-

nasieskolutbildning eller motsvarande med betyg i ämnena: samhällskunskap, obligatoriskt tillval eller motsvarande matematik, obligatoriskt tillval eller motsva- rande

konsumentkunskap, 2-årig konsumtionslinje eller motsvarande bostads/ miljökunskap, 2-årig konsumtions- linje gren K eller motsvarande.

1.5 Begränsning i rätten att tillgodoräkna studiekursen i examen Grundkurs A 1 i miljö- och konsumentkun- skap får ej medtas i examen samtidigt med grundkurs A 2 i miljö- och konsumentkun- skap.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Kurs 1 Sociologi I (2 poäng)

Sociologiska grundbegrepp: Sociala normer och roller. Individens relationer till primär- och sekundärgrupper. Attityder och attityd- förändringar. Opinionsbildning. Könsroller: Könsroller i familj, arbetsliv och samhälle.

2.1.2. Kurs 2 Konsumentkunskap (6 poäng)

Samhällsekonomi: Ekonomisk struktur och utveckling i Sverige och andra länder. Den offentliga sektorns ekonomi, uppgifter och omfattning. Ekonomisk tillväxt och fördel- ning. Konsumentekonomi: Omfattning, fördel- ning och förändring av privat och offentlig konsumtion. Analys av konsumtion i olika grupper. Ekonomisk planering och redovis- ning. Köpkunskap: Produktions-, distributions- och konsumtionsutveckling. Konsumentpå—

verkan. Marknadsföring. Behovsanalyser. Konsumentinformation. Betalningsformer, kalkyler. Konsumentjuridik.

2.1.3. Kurs 3 Miljökonskap (2 poäng)

Samhälls— och boendeplanering: Översikt av den fysiska miljön och dess resurser. 'Pla-' nering av inre och yttre miljö. Konsument- inflytande. ' " Boendeservice: Varor och tjänster för olika konsumentbehov. Aktivitet och samverkan i alla åldrar.

Bostadskunskap: Bostadens planlösning och inredning. Bostadens utrustning. Underhåll av bostaden och dess utrustning. Tvättkun- skap. , Hygien: Arbetsplatsens hygien. Arbetshy- gien. Personlig hygien. , Arbetsorganisation: Arbetsinsats. Arbetsme- toder. Arbetsförenkling. Kalkyler. Arbetsplats och redskap: Arbetsmiljö. Red- skap. Maskinteknik. Handikapputrustning.

Socialpolitik: Socialpolitikens arbetsområden och verksamhetsformer. Samhällsstöd för in- divid och familj. Familjejuridik. Människor med fysiska och psykiska handikapp. Im- migrationsfrågor.

2.2 Undervisningen

Undervisningen består av föreläsningar, lek- tioner, studiebesök, seminarier, gruppunder- visning, laborationer och handledning samt genomförs med kontinuerliga tillämpnings- övningar. Kurserna parallelläggs så att kun- skapsinhämtande och färdighetsträning var- vas.

Prov anordnas i varje kurs inom kurstidens ram.

Studiekursen ger grundläggande kunskaper och färdigheter i närmiljöns utformning och i konsumentekonomi. Kurserna 1, 2 och 3 behandlar övergripande frågor inom miljö- och konsumentkunskapen och bör kunna samläsas med kurs miljö- och konsument- kunskap inom grundkurs A 2 i miljö-och konsumentkunskap. Genom arbete i lag och grupp bör de studerandes olika studiebak— grund och erfarenheter kunna tillvaratas. Kursen utgör en lämplig bas för yrken som kräver kunskaper inom ovannämnda områden. Här anges några yrkesgmpper en— dast som exempel: lärare i hemkunskap, bostads/ miljökunskap och konsumentkun- skap, befattningshavare inom bostadsföre- tag, hemkonsulenter samt konsumentupply- sare, t. ex. i kommuner och massmedia. '

1.6.2 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser första terminens studier i miljö- och konsumentkunskap. Den ingår i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge översiktliga kunskaper i miljö- och konsumentkunskap att ge fördjupade kunskaper inom ett spe— cialområde att ge viss färdighet att självständigt lösa en begränsad vetenskaplig uppgift.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: 1 Miljö- och konsumentkunskap 10 poäng Inriktning: Identisk med kurserna sociologi 2 poäng, konsumentkunskap 6 poäng och miljökunskap 2 poäng inom grundkurs A 1 i miljö- och konsumentkunskap.

2 Specialkurs 10 poäng Inriktning: Självständigt arbete, utfört indi- viduellt eller i grupp, omfattande studium av undersökande eller utredande karaktär.

Grundkurs A 2 i miljö- och konsumentkunskap

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till kursen miljö- och konsu- mentkunskap 10 poäng fordras kunskaper motsvarande dem som uppställs för tillträde till studiekursen A 1 i miljö- och konsument- kunskap. För tillträde till specialkursen inom denna studiekurs krävs genomgången grundkurs C 1 i bildkunskap eller C 1 alt. C 2 i slöjd.

1.5 Begränsning i rätten att tillgodoräkna studiekursen i examen

Grundkurs A 2 i miljö- och konsumentkun- skap får ej medtas i examen samtidigt med grundkurs A 1 i miljö- och konsumentkun- skap.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och närmare uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Kurs 1 Miljö- och konsumentkunskap (10 poäng)

Kursens inriktning är identisk med kurserna sociologi 2 poäng, konsumentkunskap _6

poäng och miljökunskap 2 poäng inom grundkurs A 1 i miljö- och konsumentkun- skap. Viss del av litteraturkursen bör dock kunna anpassas till de behov som aktualise- ras av tecknings- och slöjdundervisningens mål och innehåll.

Självständigt arbete, utfört individuellt eller i grupp, omfattande studium av undersökan- de eller utredande karaktär. För lärare i teckning anges följande arbets- uppgifter endast som exempel

a) Jämförande studium av olika bostads- rniljöer med avseende på bebyggelse, kommunikationer, service etc.

b) Studium av offentlig miljö.

c) Studium av varor med avseende på mark- nadsföring, formgivning, service, under— håll etc. För lärare i slöjd anges följande arbetsupp- gifter också endast som exempel

a) Slöjdarten eller materialområdet som miljöskapande eller miljöpåverkande fak- tor. Jämförande studier av olika material inom enskild och offentlig miljö.

b) Undersökning för kartläggning av det va- rusortiment som direkt kan kopplas till slöjdämnenas arbetsområden. Analys av likheter och olikheter i form-, färg- och materialbehandling.

c) Sociologiska studier av behov och köp inom olika grupper, t. ex. »tonårskultu- ren: i kläder och tillbehör, hemslöjdens kontaktgrupper och varusortiment, fri- tidsutbudet, :hobbyslöjdandet».

2.2 Undervisningen

Undervisningen består av föreläsningar, lek- tioner, studiebesök, seminarier, gruppunder- visning, laborationer och handledning samt genomförs med kontinuerliga tillämpnings- övningar. , I Specialkursen bedrivs undervisning indivi- duellt eller i grupp med självständiga upp- gifter. Planering av innehåll, omfattning,

metod och arbetsformer sker i samråd med handledaren.

2.3 Proven

Utvärderingen sker genom bedömning av arbetet samt genom muntliga och skriftliga redovisningar. Genomförda projekt redovisas för handle- daren, och kursens övriga studerande ges tillfälle att diskutera resultaten.

Studiekursen är i huvudsak inriktad på att utgöra påbyggnadsstudier för blivande lära- re i slöjd och teckning. Den kan med för- del läsas av lärare som efter en tids lärar— verksamhet önskar kompletterande utbild- ning. Kurs 1 miljö- och konsumentkunskap 10 poäng behandlar övergripande frågor inom miljö- och konsumentkunskapen och är gemensam för studerande som har olika studieinriktning och förkunskaper. Den är identisk med kurserna 1, 2 och 3 som ingår i grundkurs A 1 i miljö- och konsument- kunskap och bör kunna samläsas. Genom arbete i lag och grupp kan de studerandes studiebakgrund och erfarenheter tillvaratas.

1.6.3 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

l.l Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser andra terminens studier i miljö- och konsumentkunskap. Den ingår i andra avdelningen på utbildningslinje 9 samt i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge utökade kunskaper och färdigheter i konsumentfrågor med speciell inriktning på konsumtionssociologi att ge fördjupade kunskaper och färdigheter i miljöfrågor i fysiologiskt och sociolo- giskt avseende att utgöra en förberedelse för fortsatta stu- dier inom olika miljö- och konsument- områden att tillsammans med studiekursen A 1 1 mil- jö- och konsumentkunskap ge kunska- per och färdigheter för undervisning i konsumentkunskap och bostads/miljö- kunskap i gYmnasieskolan.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: 1 Konsumtionssociologi 10 poäng Inriktning: Allmän konsumtionssociologi. Konsumentteknik. Bostadssociologi.

Grundkurs B 1 i miljö- och konsumentkunskap

2 Bostadskunskap med arbetsteknik 10 po- äng Inriktning: Bostadskunskap. Tvättkunskap. Arbetsfysiologi. Arbetsorganisation. Red- skap.

l.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till studiekursen fordras nor— malt godkänt resultat på grundkurs A 1 i miljö- och konsumentkunskap.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna

2.1.1. Kurs 1 Konsumtionssociologi (10 Poäng)

Allmän konsumtionssociologi: Svensk sam- hällsstruktur i ekonomisk-sociologisk belys- ning. Psykologiska och sociologiska aspekter på konsumtionen. Förändringar i konsum- tionsmönstret och konsumentens möjlighe- ter att påverka detta. Konsumentteknik: Konsumentteknisk forsk- ning. Konsumentarbetet i internationellt perspektiv. Civilrättsliga lagar vid köp och försäljning.

Bostadssociologi: Samhällsplaneringens mål- sättning. Befolkningsfördelning och utveck- ling. Arbetsmarknadens föränderlighet. Ar- bets-, boende- och fritidsrniljö. Konsument- inflytande.

Bostadskunskap: Bostadens funktioner och planlösningar. Inredning och utrustning. Underhåll och vård. Boende- och bostads- ekonomi. Tvättkunskap: Lokaler och maskinell utrust- ning. Tvätt- och rengöringsmedel. Tvättme- toder. Tvättekonomi. Arbetsfysiologi: Ergonomi. Ekonomiska aspekter på arbetsinsats och hälsa. Arbetsorganisation: Arbetsinsats. Arbetsme- toder. Arbetsförenkling. Kalkyler. Redskap: Maskinell utrustning, arbetsred- skap. Handikapputrustning.

Undervisningen består av föreläsningar, lek- tioner, studiebesök, seminarier, gruppunder- visningar, laborationer och handledning och genomförs med kontinuerliga tillämpnings- övningar.

2.3 Proven

Prov anordnas i varje kurs inom kurstidens ram.

Studiekursen är i huvudsak avsedd för lä- rare i ämnena bostads/ miljökunskap och konsumentkunskap i gymnasieskolan. Stu- diekursen omfattar därför kurser i de två huvudområdena konsumentkunskap och miljökunskap. Båda dessa kurser har getts en-sociologisk inriktning. Kursen i bostads- kunskap med arbetsteknik organiseras! så

att teoretiska moment varvas med labora- tioner och tillämpningsövningar.

Studiekursen bör förutom för lärare i bo— stads/miljökunSkap och konsumentkunskap kunna utgöra lämplig utbildning även för hemkonsulenter samt för yrkesgrupper som arbetar med t. ex. heminredning och konsu- mentupplysning.

1.6.4 kunskap 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser tredje terminens studier i miljö- och konsumentkunskap. Den ingår i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge fördjupade och vidgade kunskaper i miljö- och konsumentkunskap att ge grundläggande metodskolning att ge inblick i forsknings- och utvecklings— arbete inom olika miljö- och konsument- områden.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: 1 Socialpsykologi 3 poäng Inriktning: Attityder och attitydpåverkan.

2 Undersökningsmetodik 4 poäng Inriktning: En grundläggande orientering i undersökningsplanering, datainsamling och bearbetning.

3 Specialkurs 10 poäng Den studerande väljer en av följande fyra alternativa specialkurser om 10 poäng.

Påbyggnadskurs C 1 i miljö- och konsument-

Inriktning:

1. Samhällsplanering med boendeservice 2. Bostadskunskap

3. Arbetsteknik

4. Konsumtionssociologi.

4 Fältstudier 3 poäng Inriktning: Genom praktiska övningar och studier på fältet belyses kunskaper inhäm- tade i kurs 1—3.

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till kursen fordras normalt god- känt resultat på grundkurs B 1 i miljö- och konsumentkunskap.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmre uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Kurs 1 Socialpsykologi (3 poäng) Attityder och attitydförändringar. Interak-

tionsprocessen. Grupper och gruppegenska- per. Konsumtionsbeteende i olika grupper.

Intervju- och enkätmetoder. Utnyttjande av statistiska serier. Metodproblem vid stu- dier av konsumtionsbeteende. Forskningspo— litik ur allmänna och konsumentpolitiska aspekter.

Efter intressen och yrkesplaner väljer den studerande ett av nedanstående fyra alter- nativa specialområden. Kursen avser att ge fördjupade insikter på något av de områden som behandlas i grundkurserna A 1 och B 1 i miljö- och konsumentkunskap. Kursen skall även ge en översikt av forsk- ningsresultat samt metod- och utvecklings- arbete inom det valda specialområdet. Inriktning: l. Samhällsplanering med boendeservice 2. Bostadskunskap 3. Arbetsteknik 4. Konsumtionssociologi.

Kursen avser att ge olika slag av fältkon- takter i anslutning till kursema 1—3. Kur- sens innehåll och utformning varierar efter de lokala förutsättningarna. Den bör ha for- men av individuellt arbete eller grupparbete.

2.2 Undervisningen

Undervisningen består av föreläsningar, lek- tioner, seminarier, gruppundervisning, labo- rationer och handledning. Studiebesök bör ingå i undervisningen.

2.3 Proven

Prov anordnas i varje kurs inom kurstidens ram. Skriftligt prov kan helt eller delvis ut-

bytas mot skriftligt redovisad specialuppgift eller grupparbete i anslutning till kursen.

Studiekursens tyngdpunkt ligger i kurs 3 som utgör en ämnesfördjupning. På grund av ämnets omfattning ges de studerande möjlighet att välja specialkurser och därige- nom fördjupa sig inom ett begränsat om- råde. Kurserna kan därför genom sitt olik- artade innehåll få en mycket varierande ut— formning. Studiekursen i sin helhet avser att belysa såväl miljö- och konsumenttek- niska som konsumentpolitiska frågor.

Studiekursen bör kunna utnyttjas av per- soner som på olika sätt avser att engagera sig i konsumentpolitiskt arbete. Det kan gälla såväl informations- som rådgivnings- och expertverksamhet. Det kan också gälla arbete inom industrins olika verksamhets- områden m. m.

1.6.5 kunskap 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser fjärde terminens studier i miljö- och konsumentkunskap. Den ingår i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge fördjupade kunskaper i miljö- och konsumentkunskap att ge inblick i forsknings- och utvecklings- arbete inom anträdet att öva den studerande i självständigt arbete med en begränsad vetenskaplig uppgift.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna:

1 Specialkurs 10 poäng Den studerande väljer en av följande fyra alternativa specialkurser om 10 poäng. Inriktning:

1. Samhällsplanering med boendeservice 2. Bostadskunskap

3. Arbetsteknik 4. Konsumtionssociologi.

Påbyggnadskurs D 1 i miljö- och konsument-

2 Självständigt arbete 10 poäng Självständigt arbete utfört individuellt eller i grupp av undersökande eller utredande karaktär.

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till studiekursen fordras normalt genomgången påbyggnadskurs C 1 i miljö- och konsumentkunskap.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna

Specialkursen är inriktad på samma fyra alternativa specialområden som påbyggnads- kurs C 1 i miljö- och konsumentkunskap. Den studerande kan välja antingen att fort— sätta ämnesfördjupning och specialisering inom samma specialområde som studerats i C 1 eller att specialisera och fördjupa sina kunskaper inom ett annat specialområde än det som studerats i C 1.

Självständigt arbete, utfört individuth eller i grupp, omfattande studier av undersökan- de eller utredande karaktär inom det eller de områden som den studerande valt att specialisera sig i.

2.2 Undervisningen

Undervisningen består av föreläsningar, lek— tioner, seminarier, gruppundervisning, labo- rationer, handledning samt självständigt ar- bete i form av litteraturstudier m.m.

2.3 Proven

Se härom under påbyggnadskurs C 1 i mil- jö- och konsumentkunskap

I tillämpliga delar gäller anvisningarna un- der påbyggnadskurs C 1 i miljö- och kon- sumentkunskap.

1.6.6 Påbyggnadskurs D 2 i miljö- och konsument-

kunskap med inriktning på arbetsmiljö och arbetsteknik 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

.Studiekursen avser fjärde terminens studier i arbetsmiljö och arbetsteknik. Den ingår i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge kunskaper i arbetsfysiologi att ge kunskaper om arbetsmiljöns och ar- betsteknikens betydelse för människan att ge inblick i forsknings- och utvecklings- arbete inom området att ge viss färdighet att självständigt lösa en begränsad vetenskaplig uppgift.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: 1 Arbetsmiljö och arbetsteknik 10 poäng Inriktning: Anatomi och rörelselära. Arbets- fysiologi. Arbetspsykologi. Arbetsteknik. Ar- betshygien.

2 Specialkurs 10 poäng Självständigt arbete, utfört individuellt eller i grupp, omfattande studium av undersökan- de eller utredande karaktär.

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen-

För tillträde till studiekursen fordras genom- gången grundkurs C 1 eller C 2 i slöjd

eller '

grundkurs AB 1 i kostkunskap och A 1 i miljö- och konsumentkunskap samt påbygg- nadskurs C 1 i kostkunskap eller påbygg- nadskurs C 1 i miljö— och konsumentkun- skap.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna

Anatomi, och rörelselära: Allmän anatomi och rörelseapparatens anatomi. Analysme- toder av arbetsrörelser och arbetsställningar. Arbetsfysiologi: Arbetsfysiologiska synpunk- ter på människan i arbete. Ergonomi. Kos- tens och motionens betydelse för att uppnå en optimal arbetsförmåga.

Arbetspsykologi: ." Utvecklingspsykologiska och utvecklingsfysiologiska synpunkter på motorisk inlärning, transfer rn. rn. ' Arbetsteknik: Rörelselärans itillämpning vid arbete. Arbetsteknikens problematik i olika miljöer. ' .

Arbetshygien: Arbetsplatsens hälsorisker. Arbetshygien. Arbetarskyddslagstiftning. Handikapp och rehabilitering.

Självständigt arbete, utfört individuellt eller i grupp, omfattande studium av undersö- kande eller utredande karaktär, exempelvis:

a) Arbetsteknik vid vissa typer av arbeten

b) Principer för arbetsmiljöns utformning (t. ex. ljud, ljus, maskiner, redskap, möb- ler) för anpassning till människan.

Undervisningen består av föreläsningar, se- minarier, gruppundervisning, laborationer och handledning samt genomförs med kon- tinuerliga tillämpningsövningar.

I specialkursen bedrivs undervisningen individuellt eller i grupp med självständiga uppgifter av undersökande eller utredande karaktär. Planering av innehåll, omfattning, metod och arbetsformer sker i samråd med handledaren.

2.3 Proven

Utvärderingen sker genom bedömning av arbetet samt genom muntliga och skriftliga redovisningar.

Genomförda projekt redovisas för hand- ledaren, och kursens övriga studerande ges tillfälle att diskutera resultaten.

Studiekursen är i huvudsak inriktad på att utgöra påbyggnadsstudier för blivande lärare i slöjd, hemkunskap, bostads/miljökunskap och konsumentkunskap. Studiekursen kan också vara lämplig för dem som ägnar sig åt verksamhet inom arbetsvård m.m. Spe-

cialkursen kan omfatta metodutvecklings— frågor som den studerande önskar under— söka utifrån sociala, tekniska, arbetsfysiolo— giska eller andra förutsättningar.

1.7

1.7.1 1.7.2 1.7.3 1.7.4

1.7.5 1.7.6

1.7.7 1.7.8

1.7.9

Slöjd Grundkurs A 1 i slöjd 20 poäng ............ Grundkurs B 1 i slöjd med huvudvikt på trä 20 poäng

Grundkurs B 2 i slöjd med huvudvikt på sömnad 20 poäng

Grundkurs C 1 i slöjd med huvudvikt på metall och kom— pletterande material 20 poäng ..............

Grundkurs C 2 i slöjd med huvudvikt på vävning och kom- pletterande tekniker 20 poäng .............

Påbyggnadskurs D 1 i slöjd med inriktning på trä och metall 20 poäng ........................ Påbyggnadskurs D 2 i slöjd med textil inriktning 20 poäng

Påbyggnadskurs D 3 i slöjd med inriktning på textilkunskap 20 poäng ........................ Påbyggnadskurs D 4 i slöjd med inriktning på teknik 20 poäng ................. .: ........

99 101

103

106

108 110

112

1.1. Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser fjärde terminens studier i kostkunskap. Den ingår i tredje avdelning- en.

1.2 Utbildningens mål är

att ge fördjupad insikt i kost- och närings- frågor att ge inblick i forsknings- och utvecklings- arbete inom området att öva den studerande i självständigt arbete med en begränsad vetenskaplig uppgift.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna;

1 Tillämpad livsmedelskemi 6 poäng Inriktning: Biokemi. Mikrobiologi. Livsme- delskemiska analyser. Livsmedelsteknologi. Livsmedelslagstiftning.

2 Specialkurs 14 poäng Den studerande väljer en av följande alter- nativa specialkurser om 14 poäng

Påbyggnadskurs D 1 i kostkunskap 20 poäng

Inriktning: Livsmedelsteknologi

. Produktionsteknik

. Sociologisk näringslära Näringskunskap

. Arbetsteknik.

UIP-Lulu:—

l.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till studiekursen fordras genom- gången påbyggnadskurs C 1 i kostkunskap. Studierna i specialkurs 3, sociologisk nä- ringslära, underlättas av goda förkunskaper i statistik.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och närmare uppläggning 2.1 Kurserna

2.1.1 Kurs (6 poäng)

1 Tillämpad livsmedelskemi

Biokemi: Biokemiska analysmetoder Mikrobiologi: Toxikologi. Tillsatsämnen och biocider. Biologisk livsmedelshygien och kontroll. Livsmedelskemiska analyser: Livsmedels- analyser av såväl organiska som oorganiska näringsämnen samt av bekämpningsrester och tillsatser.

Livsmedelsteknologi: Biokemiska föränd- ringar hos grönsaker och rotfrukter, frukt, mjölk och mjölkprodukter, kött, fisk och ägg, mjöl och bröd samt fetter. Livsmedels— lagstiftning.

2.l.2 Specialkurs (14 poäng)

Den studerande väljer en av följande fem alternativa specialkurser om 14 poäng.

. Livsmedelsteknologi

Produktionsteknik . Sociologisk näringslära

. Näringskunskap

. Arbetsteknik.

Uthus-Nv—

1. Livsmedelsteknologi Inriktning: Livsmedelsanalyser. Produktions- metoder. Teknisk utrustning. Grafisk fram- ställning, statistiska beräkningar.

2. Produktionsteknik Inriktning: Produktionsteknik. Arbetsled- ning och arbetsorganisation. Matsedels— och receptteknik. Ekonomi. Material- och red- skapslära. Arbetsstudier.

3. Sociologisk näringslära Inriktning: Sociologiska undersökningar, mål, medel och metoder. Kostvaneundersök- ningar. Nationella och internationella nutri- tionsproblem.

4. Näringskunskap Inriktning: Näringspatologi. Digestion. Me- tabolism. Dietetik. sjukdomslära.

5. Arbetsteknik

Inriktning: Arbetssätt. Arbetsmiljö. Arbets- fördelning. Arbetskapacitet. Rationalisering. Individ i arbete och miljö.

Specialkurserna utförs som specialarbete och består till 2—4 poäng av handlett plane- ringsarbete vid kostinstitution samt till 12— 10 poäng av självständigt arbete, som kan vara förlagt till institution eller näringsliv.

Undervisningen består av föreläsningar, lek- tioner, gruppundervisning, laborationer, handledning samt självständigt arbete. Spe- cialkurserna parallelläggs i slutet av termi- nen.

2.3 Proven

Prov anordnas vid slutet av kurs 1 och är normalt skriftliga. Specialkurserna redovi- sas genom skriftligt specialarbete. För öv- rigt se kostkunskap C 1.

1.7. Slöjd

1.7.1

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

11. Studiekursens inplacering i utbildnings—V- linjerna

Studiekursen avser första terminens studier i slöjd och förekommer som första äl”??- på utbildningslinje 25. Den ingår också i_

andra avdelningen på. utbildningslinjerna 1, 3 och 10 samt i tredje avdelningen. '

1.2 Utbildningens mål är

att ge grundläggande kunskaper och fär-_; digheter att använda form och färg ge-

nom arbete i teirtila material, trä, m'e- taller, plaster m. m. att ge översiktliga kunskaper om ting och miljö samt i konsumentfrågor att utgöra förberedelse för fortsatta studier med inriktning mot slöjd och konsthant- verk på skolans, folkbildningens eller produktionens områden.

1.3. Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: 1 Kommunikation 1 poäng

Grundkurs A 1 i slöjd 20 poäng

Inriktning: Avspännings- och kontaktöv- ningar. Verbal framställning. Kommunika-

_ tionsteori. Studieinformation.

* 2 Färg- och formstudier 7 poäng ' Inriktning: 'Materialstudier. Färg och form. _Kompositionsprinciper. Foto-film.

Teckning. Skrift.

3 Formgivning 4 poäng

Inriktning: Formgivningsövningar. Färgsätt- ningsövningar. Komposition. Funktionsana- lys.

4' Ting och bild _i miljö 3 poäng ' Inriktning: Konsthantverk och industripro-

' dukt. 'Konstbild ' och massmediabild. Enskild '_och offentlig miljö. Konsumentfrågor.

45. Specialkurs 5 poäng

Den studerande väljer ett av följande två alternativ om 5 poäng.

Inriktning:

1. Arbete i textila material

2. Arbete i trä och metall

1.4 Särskilda förkunskapskrav för tillträde till studiekursen

För tillträde till studiekursen krävs: Slutbetyg från minst tvåårig avslutad gym- nasieskolutbildning eller motsvarande med betyg i ämnena

naturkunskap 2-årig social linje eller mot- svarande matematik 2—årig social linje eller motsva- rande teckning 2-årig social linje tillval eller mot- svarande slöjd 2—årig social linje tillval eller motsva- rande.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Kurs l Kommunikation (1 poäng)

Avspännings- och kontaktövningar: Övning- ar med inriktning på att skapa ett gynnsamt gruppklimat som grund för den komman- de verksamheten. Verbal framställning: Övningar med inrikt- ning på att stimulera verbalt flöde och idé- flöde. Intervjuövningar. Gruppsamtal med inriktning på att observera några enkla gruppdynamiska mekanismer. Kommunikationsteori: Kommunikationsmo- deller. Kommunikation i mikrogrupper. Masskommunikation.

Studieinformation: Information om studier- nas inriktning och uppläggning m.m.

2.1.2 Kurs 2 Färg- och formstudier (7 po— äng)

Materialstudier: Materiallaborationer och materialbegrepp. Färg: Färgexperiment, färgteori och färg- systematik. Form: Formbegrepp, två- och tredimensio- nell form, mobil form, form och funktion. Kompositionsprinciper: Linjer, ytor, voly- mer m.m. Teckning: Regler för perspektiv, skissrit- ning i vyer, figurteckning och proportions- studier. Skrift: Bokstäver och siffror. Foto-film: Apparatkännedom, fotografering, diabildframställning.

Formgivningsövningar i olika material. Färgsättningsövningar med olika material tillämpade på olika föremål. Komposition: Tillämpning av formgivning och färgsättning på olika produkter. Funktionsanalys av skilda produkter.

2.1.4 Kurs 4 Ting och bild i miljö (3 poäng)

Konsthantverk och industriprodukt: Bruks- föremål, möbler, textilier, kläder. Konstbild och massmediabild: Måleri, skulp- tur, grafik, reklambild, nyhetsbild m.m. Enskild och offentlig miljö: Stadsplanering. Inredning av enskilda och offentliga loka- ler. Konsumentfrågor: Konsument och produ- cent, behov och utbud, köpprocessen.

2.1.5 Specialkurs (5 poäng)

Den studerande väljer ett av följande två alternativ om 5 poäng.

Inriktning:

1. Arbete i textila material

2. Arbete i trä och metall.

Båda alternativen inriktas mot grundläggan- de teknikstudier och färdighetsträning.

Undervisningen består av laborativt arbete i verkstadsmiljö, föreläsningar, lektioner, seminarier, gruppundervisning, laborationer och handledning samt genomförs med kon- tinuerliga tillämpningsövningar.

2.3 Proven

Bedömning av förslag, skisser, arbete och produkt. Redovisningar individuellt och i gr UPP-

Utbildningen inom kursen utgår från prak- tiskt arbete med material och verktyg. De studerande får genom laborativt arbete er- farenheter inom formgivning och färgsätt- ning. Stort utrymme ges planering och upp- följning för att bland annat möjliggöra me- ningsfullt samband mellan kursens praktiska och teoretiska delmoment. Konsumentaspek- ten beaktas i varje kursmoment. Undervis- ningen bör ha en sådan uppläggning att ett mer bestämt yrkes— och studieval inte behöver göras förrän efter genomgången grundkurs A 1.

Kursen kan utgöra basstudier för ett fler- tal utbildningar inom form- och färgsektorn. Här anges vissa yrkesgrupper endast som exempel: lärare i slöjd, hemslöjdskonsulen— ter, arbetsterapeuter, inredningsarkitekter, fritidspedagoger och studieledare.

1.7.2 på trä 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser andra terminens studier i slöjd. På utbildningslinje 25 där slöjd är första ämne läses grundkurs B 1 i direkt anslutning till grundkurs A 1 i slöjd. Stu- diekursen förekommer i andra avdelningen tillsammans med grundkurs A 1 i slöjd på utbildningslinjerna 1, 3 och 10 och tillsam- mans med grundkurserna A 1 och C 1 i slöjd på utbildningslinje 2. Den ingår även i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge grundläggande kunskaper och färdig- heter i träslöjd samt planering, form— givning och färgsättning inom material- området

att ge kunskaper i slöjdartens kulturhistoria

samt kunskaper i slöjdområdets kon- sumtionsfrågor

att ge kunskaper om material, verktyg och maskiner

att utgöra en förberedelse för fortsatta stu- dier med inriktning mot slöjd inom sko- lans och folkbildningens områden.

Grundkurs B 1 i slöjd med huvudvikt

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: 1 Träslöjd 14 poäng Inriktning: Arbetsplanering. Material. Verk- tyg, maskiner och säkerhetsföreskrifter. Fy- siologi. Teknik och metod. Idéplanering. Färg och form. Form och funktion. Slöjd- arbete.

2 Slöjdkunskap 3 poäng Inriktning: Slöjdhistoria. Slöjdföremål och miljö. Miljöskapande.

3 Specialkurs 3 poäng Den studerande väljer ett av följande två alternativ om 3 poäng.

Inriktning:

1. Formningiträ.

2. Konstruktion och funktion.

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till kursen fordras normalt god— känt resultat på grundkurs A 1 i slöjd.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Kurs 1 Träslöjd (14 poäng) Arbetsplanering: Materialplanering, lokaler

och utrustning, hjälpmedel, tidsplanering

och ekonomisk kalkyl. Bestämmelser och föreskrifter. Material: Olika träslag och deras ursprung, egenskaper, behandling, förvaring. Plattor och annat material. Kemikalier, färger, lac— ker och lim. Verktyg, maskiner och säkerhetsföreskrifter: Handverktyg och maskiner. Slipning och vård av verktyg och maskiner. Säkerhetsfö- reskrifter. Fysiologi med ergonomi och hy- gien. Teknik och metod: Påritning och mätning. Bearbetning. Sammanfogning och samman- sättning. Formarbete. Montering. Ytbehand- ling och olika metoder för dekorering. Prin— ciper för materialkombinationer. Idéplanering: Idé, problemlösning, skiss och ritning. Modellarbete med ersätmingsmate- rial. Färgsättningsövningar. Ritning: Vyplacering, linjer, skalor, mått, symboler, snitt, ytutbredning och ritningsläs- ning. Ritmateriel. Standardiseringsnormer. Färg och form: Estetiska aspekter på slöjd- produkterna såsom form, färg, ytverkan, föremålets placering i olika tilltänkta mil- jöer osv. Form och funktion: Funktionella aspekter på slöjdproduktema såsom material, funk- tion, konstruktion, användningsområden, skötsel och vård samt kostnad. Slöjdarbete: Planering, utförande och vär- dering.

Slöjdhistoria: Träslöjdens historia i Sverige med internationella utblickar. Slöjdföremål och miljö: Slöjdföremålens användningsområden. Industriell formgiv- ning och konsthantverk. Miljöskapande: Enskild och offentlig miljö. Inredning. Föremål för hem och fritid.

Den studerande väljer ett av följande två alternativ.

1. Formning i trä

2. Konstruktion och funktion. Kursen är en fördjupning av vissa delar av den obligatoriska kursen.

2.2 Undervisningen

Undervisningen förläggs till stora delar till verkstadslokaler och består av föreläsning- ar, lektioner, seminarier, gruppundervisning, laboratorier och handledning samt genom- förs med kontinuerliga tillämpningsövning- ar.

2.3 Proven

Utvärderingen sker genom bedömning av slöjdarbetet samt muntliga och skriftliga ten- tamina och gruppredovisningar.

Studiekursen är i huvudsak avsedd för bli- vande lärare i trä- och metallslöjd. Teknik- och metodträningen är därför i första hand koncentrerad på moment som är väsentliga i skolans slöjdundervisning. Uppmärksamhet ska också ägnas åt slöjd med enklare verk— tygsutrustning (fritidsslöjd). Konsument— aspekten beaktas i varje kursmoment. Ef- tersom studiekursen B 1 i slöjd bygger på grundkurs A 1 i slöjd kan stor tyngd ges planering, genomförande och uppföljning av ett slöjdarbete. Studiekursen omfattar också material- och teknikexperiment' samt annat laborativt arbete.

1.7.3. Grundkurs B 2 i slöjd med huvudvikt på sömnad 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna omfattning m.m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser andra terminens studier i slöjd. På utbildningslinje 25 där slöjd är första ämne läses grundkurs B 2 i slöjd i direkt anslutning till grundkurs A 1 i slöjd. Studiekursen förekommer i andra av- delningen tillsammans med grundkurserna A 1 i slöjd på utbildningslinje 10 och till- sammans med grundkurserna A 1 och C 2 i slöjd på utbildningslinje 2. Den ingår även i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge grundläggande kunskaper och färdig- heter i slöjdens sömnadsdel samt den planering, formgivning och färg- och mönsterkomposition som tillhör teknik- området

att ge kunskaper om slöjdområdets konsu- mentfrågor

att ge kunskaper om material och redskap

att utgöra förberedelse för fortsatta studier med inriktning mot slöjd inom skolans och folkbildningens områden.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: 1 Sömnad 14 poäng

Inriktning: Arbetsplanering. Material. Red— skap och maskiner. Teknik och metod. Idé- planering. Mönster och mönsterkonstruk— tion. Färg, form och funktion. Klädsömnad. Miljötextilier. Broderi. Fysiologi.

2 Slöjdkunskap 3 poäng

Inriktning: Textillära. Fysik och kemi. Tex- til konsumtion och konsumentkunskap.

3 Specialkurs 3 poäng

Den studerande väljer ett av följande tre alternativ.

Inriktning:

1. Kläder 2. Miljötextilier 3. Broderi.

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till kursen fordras normalt god- känt resultat på grundkurs A 1 i slöjd.

2 Anvisningar om kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Kurs 1 Sömnad (14 poäng)

Arbetsplanering: Materialplanering, tygbe- räkning, mönsterpassning, hjälpmedel, tids- planering och ekonomisk kalkyl, lokaler och utrustning.

Material: Olika textila material och tillbe- hör.

Redskap och maskiner: Symaskiner, stryk- utrustning, redskap för klädsömnad och bro— deri. Säkerhetsföreskrifter.

Teknik och metod: Teknikövningar och me- todval.

Idéplanering: Idé, problemlösning, ritning och komposition.

Mönster och mönsterkonstruktion för kläd- sömnad: Val, konstruktion, mönsterpass- ning, förändring och provning. Mönster och mönsterkonstruktion för bro- deri: Konstruktion, komposition, överföring, tolkning, studier av mönster från olika tids- epoker. Mönster och mönsterkonstruktion för miljö- textilier: Konstruktion och komposition. Färg, form och funktion: Personligt kläd— och färgval. Val av färg, form och mate- rial i olika miljöer. Klädsömnad: Tillklippning, provning, söm- nad, pressning av kläder för barn och vuxna. Miljötextilier: Tillklippning, sömnad, monte- ring m.m. av lek-, prydnads-, inrednings- och övriga textilier. Broderi: Material, redskap och hjälpmedel. Fria och bundna tekniker. Egen komposi- tion. Bygdebroderier m.m. Förarbete, utfö- rande, montering m. m.

Fysiologi: Arbetsfysiologi, ergonomi och hy- gien.

skiss-

Textillära: Materiallära, varukunskap, sköt- sel och vård av olika material.

Fysik och kemi: Textilmekanik, värmelära, optik, akustik, textilkemi. Textil konsumtion och konsumentkunskap: Textilmarknaden. Konsument och produ- cent. Budget. Behov och utbud. Köpproces- sen.

Den studerande väljer ett av följande tre alternativ om 3 poäng.

Inriktning:

1. Kläder

2. Miljötextilier

3. Broderi. Kursen innebär en fördjupning av vissa de- lar av den obligatoriska kursen.

Undervisningen förläggs i huvudsak till spe- cialsalar för textilslöjd och består av före- läsningar, lektioner, seminarier, gruppunder— visning, laborationer och handledning samt genomförs med kontinuerliga tillämpnings- övningar.

2.3 Proven

Utvärderingen sker genom bedömning av slöjdarbetet, muntliga och skriftliga tenta- mina samt gruppredovisningar.

Studiekursen är i huvudsak avsedd för bli- vande lärare i textilslöjd och textilkunskap. Teknik- och metodträningen är i första hand koncentrerad på moment som är vä- sentliga i skolans slöjdundervisning. Kon- sumentaspekten beaktas i varje kursmoment. Eftersom studiekursen B 2 bygger på grimd— kurs A 1 i slöjd kan stor tyngd ges plane- ring, genomförande och utvärdering av söm- nadsarbete inom textilslöjden. Kursen om- fattar också material- och teknikexperiment samt annat laborativt arbete.

1.7.4. Grundkurs C 1 i slöjd med huvudvikt på metall och kompletterande material 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m.m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser tredje terminens studier i slöjd. På utbildningslinje 25 där slöjd är första ämne läses grundkurs C 1 i slöjd i direkt anslutning till grundkurserna A 1 och B 1 i slöjd. På övriga utbildningslinjer före- kommer studiekursen i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge vidgade kunskaper och färdigheter i slöjd speciellt avseende metallslöjd och slöjd i kompletterande material att ge kunskaper om material, verktyg och maskiner att tillsammans med grundkurserna A 1 och B 1 i slöjd ge grundläggande kunskaper och färdigheter för undervisning i slöjd- arten trä- och metallslöjd i grundskola och gymnasieskola och för verksamhet inom folkbildningens områden.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: 1 Metallslöjd 8 poäng

Inriktning: Arbetsplanering. Material. Verk— tyg, maskiner och säkerhetsföreskrifter. Tek- nik och metod. Idéplanering. Ritning. Färg och form. Form och funktion. Slöjdarbete.

2 Slöjd i kompletterande material 5 poäng Inriktning: Arbetsplanering. Material, verk- tyg, maskiner och säkerhetsföreskrifter. Tek- nik och metod. Idéplanering. Ritning. Prak— tiskt slöjdarbete. Färg och form. Form och funktion.

3 Slöjdkunskap 2 poäng Inriktning: Slöjdhistoria. Slöjdföremål och miljö. Miljöskapande.

4 Fysik och kemi 2 poäng Inriktning: Fysik och kemi i anslutning till trä— och metallslöjd, material och processer.

5 Specialkurs 3 poäng Den studerande väljer ett av följande tre alternativ om 3 poäng.

Inriktning:

1. Slöjdimetall

2. Slöjd i kompletterande material

3. Konstruktion och funktion.

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till kursen fordras normalt god- känt resultat på grundkurs B 1 i slöjd.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Kurs l Metallslöjd (8 poäng) och

2.1.2 Kurs 2 Slöjd i kompletterande mate- rial (5 poäng)

Arbetsplanering: Materialplanering, lokaler och utrustning, hjälpmedel, tidsplanering och ekonomisk kalkyl. Bestämmelser och föreskrifter. Material: Olika material, deras ursprung, egenskaper, framställning, behandling och förvaring. Kemikalier, färger, lacker, lim och lödmedel. Värmebehandling och korro- sionslära. Verktyg, maskiner och Säkerhetsföreskrif- ter: Handverktyg och maskiner. Uppvärm- ningsanordningar. Säkerhetsföreskrifter. Ma- skin- och verktygsvård. Teknik och metod i metall: Ritsning och mätning. Kallbearbetning och varmbearbet- ning. Sammanfogning och sammansättning. Formning. Ytbehandling. Montering.

Teknik och metod i kompletterande mate— rial: Teknik och metod i samband med ar- bete i termoplaster och polyesterplaster för laminering och ingjutning samt i arbete med t. ex. emalj, ben, horn, läder, skinn, papp och papper. Bearbetning, sammanfogning, sammansättning, formning och ytbehand- ling.

Idéplanering: Idé, problemlösning, skiss och ritning. Modellarbete i ersättningsmaterial. Färgsättningsövningar. Ritning: Vyritning med anknytning till slöjd i metall och kompletterande material. Färg och form: Estetiska aspekter på slöjd- produkterna såsom form, färg, ytverkan, fö— remålets placering i olika tilltänkta miljöer osv. Form och funktion: Funktionella aspekter på slöjdprodukterna såsom material, funk- tion, konstruktion, användningsområden, skötsel och vård samt kostnad. Slöjdarbete: Planering, utförande och värde- ring.

Slöjdhistoria: Slöjdhistoria inom de. olika materialområdena i svensk folkkultur och med internationella utblickar. Slöjdföremål och miljö: Slöjdföremålens an- vändningsområden. Industriell formgivning och konsthantverk. Miljöskapande: Enskild och offentlig miljö. Inredning. Föremål för hem och fritid.

2.1.4 Kurs 4 Fysik och kemi (2 poäng)

Fysik: Mekanik, värmelära, ellära, magne- tism, akustik och optik. Kemi: Oxidation, reduktion, lösningar, lös- ningsmedel, några för slöjden viktiga oorga- niska och organiska ämnesgrupper och äm— nen samt elektrokemi, fotokemi.

2.1.5 Kurs 5 Specialkurs (3 poäng)

Den studerande väljer ett av följande tre alternativ om 3 poäng.

Inriktning:

1. Slöjdimetall

2. Slöjd i kompletterande material

3. Konstruktion och funktion. Kursen innebär en fördjupning av vissa de- lar av den obligatoriska kursen.

Undervisningen förläggs i huvudsak till verkstadslokaler och består av föreläsning- ar, lektioner, seminarier, gruppundervisning och handledning samt genomförs med kon- tinuerliga tillämpningsövningar.

2.3 Proven Utvärdering sker genom bedömning av slöjdarbetet, muntliga och skriftliga tenta- mina samt gruppredovisningar.

Undervisningen bygger på grundkurserna A 1 och B 1 i slöjd och utgår från att de studerande inhämtat en god färdighet. Slöjd- arbetet i kursen kan därför bli i hög grad självständigt och individuellt. Teknik- och metodträningen är även i C-kursen inriktad på skolans behov. Uppmärksamhet ska ock- så ägnas åt slöjd med enklare verktyg (fri- tidsslöjd). Konsumentaspekten beaktas i var- je kursmoment.

1.7.5. Grundkurs C 2 i slöjd med huvudvikt på Vävning och kompletterande tekniker 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m.m.

1.l Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser tredje terminens studier i slöjd. På utbildningslinje 25 där slöjd är första ämne läses grundkurs C 2 i slöjd i direkt anslutning till grundkurserna A 1 och B 2 i slöjd. På övriga utbildningslinjer förekommer studiekursen i tredje avdelning- en.

1.2 Utbildningens mål är

att ge vidgade kunskaper och färdigheter i slöjd speciellt avseende vävning och slöjd i kompletterande tekniker

att ge kunskaper om dräkt- och stilhistoria, inredning, konsthantverk och hemslöjd

att ge kunskap om slöjdområdets konsu- mentfrågor

att ge kunskap om material och redskap

att tillsammans med grundkurserna A 1 och B 2 i slöjd ge grundläggande kunskaper och färdigheter för undervisningen i tex- tilslöjd i grundskola och gymnasieskola samt för verksamhet inom folkbildning- en.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: l Vävning 7 poäng 2. Slöjd i kompletterande tekniker 6 poäng

Inriktning: Arbetsplanering. Material. Red- skap. Teknik och metod. Idéplanering. Färg, form och funktion. Mönster och mönster- komposition. Vävning, knyppling, stickning, virkning. Tygtryck, färgning, applikation och andra aktuella tekniker.

3 Slöjdkunskap 4 poäng

Inriktning: Vävteori, textil- och dräkthisto- ria.

4 Specialkurs 3 poäng

Den studerande väljer ett av följande två alternativ om 3 poäng.

Inriktning: ]. Vävning 2. Slöjd i kompletterande tekniker.

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till kursen fordras normalt god- känt resultat på grundkurs B 2 i slöjd.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Kurs l Vävning (7 poäng) och

Arbetsplanering: Materialplanering, garnbe- räkning. Lokaler, utrusming, hjälpmedel, tidsplanering och ekonomisk kalkyl. Material: Material och tillbehör för vävning och för slöjd i kompletterande tekniker. Redskap: Redskap för vävning och för slöjd i kompletterande tekniker. Skyddsföreskrif- ter.

Teknik och metod: Teknikövningar och me- todval.

Idéplanering: Idé, problemlösning, skissrit- ning och komposition. Färg, form och funktion: Färg och form i relation till material, teknik och funktion. Mönster och mönsterkomposition: Mönster- tolkning, komposition och konstruktion samt överföring. Teknik och metod för mönster inom ämnesområdets speciella tekniker, så- som vävning, knyppling etc. Vävning: Uppsättning och vävning av bild- väv, bandväv, bordsväv och golvväv. Mon- tering. Knyppling: Uppsättning, knyppling och montering.

Stickning-virkning: Olika tekniker inom om- rådet Tygtryck-färgning: Tygtryck med textilkri- tor, schablontryck och batik. Färgning med växter och med kemikalier. Applikation-aktuella tekniker: Applikations- tekniker i skilda textila material. Andra nya eller gamla tekniker.

Vävteori: Materiallära, bindningslära och analys. Skötsel och vård av olika material. Textil- och dräkthistoria: Stilhistorisk ut- veckling. Svensk textil— och dräkthistoria

med internationella utblickar. Inrednings- textilier i enskild och offentlig miljö.

Den studerande väljer en av följande två specialkurser om 3 poäng.

Inriktning: ]. Vävning

2. Slöjd i kompletterande tekniker.

Kursen är en fördjupning av vissa delar av den obligatoriska kursen.

Undervisningen förläggs till stora delar till specialsalar och består av föreläsningar, lek- tioner, seminarier, gruppundervisning och handledning. Kurser med praktiskt och teo- retiskt innehåll varvas samt genomförs med kontinuerliga tillämpningsövningar.

2.3 Proven

Utvärdering sker genom bedömning av slöjdarbetet, muntliga och skriftliga tenta- mina samt gruppredovisningar.

Undervisningen bygger på grundkurserna A 1 och B 2 i slöjd och utgår från att de studerande inhämtat goda färdigheter i äm- net. Sömnads- och vävningsuppgifterna kan därför bli i hög grad självständiga och in- dividualiserade. Teknik- och metodträningen bör i likhet med vad som gäller B-kursen inriktas mot skolans behov. Konsument- aspekten beaktas i varje kursmoment. Kur- sen omfattar också material- och teknikex- periment samt annat laborativt arbete.

1.7.6. Påbyggnadskurs D 1 i slöjd med inriktning på trä och metall 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen ingår i tredje avdelningen. Den avser fjärde terminens studier i slöjd.

1.2 Utbildningens mål är

att ge fördjupade kunskaper inom ett spe— cialområde att ge inblick i forsknings- och utvecklings- arbete inom området att ge viss färdighet att självständigt lösa en begränsad vetenskaplig uppgift.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: 1 Ämnesfördjupande kurs 10 poäng. Den studerande väljer en av nedanstående tre kurser om 10 poäng.

Inriktning:

1. Träslöjd

2. Metallslöjd

3. Slöjd i kompletterande material.

2 Specialkurs 10 poäng Inriktning: Självständigt arbete, utfört individuth eller i grupp, omfattande studium av undersökan- de eller utredande karaktär.

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till studiekursen fordras nor- malt genomgången grundkurs C 1 i slöjd.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Ämnesfördjupande kurs (10 poäng)

Den studerande väljer en av nedanstående tre kurser om 10 poäng.

Inriktning:

1. Träslöjd

2. Metallslöjd

3. Slöjd i kompletterande material. I samtliga kurser ingår arbetsplanering, tek- nik och metod, verktygs— och maskinlära samt materiallära.

Självständigt arbete, utfört individuent eller i grupp, omfattande studium av undersökan- de eller utredande karaktär, exempelvis

a) Slöjdarten eller materialområdet som mil- jöskapande eller miljöpåverkande faktor. Jämförande studier av olika material in- om enskild och offentlig miljö.

b) Undersökning om verktyg och maskiner i förhållande till olika användningsområ- den med slöjdanknytning avseende ar- betsmiljöer, resultatanalys, hantverkspro- dukt-maskinarbete och investeringsinsat— ser.

c) Kartläggning av slöjdmaterialens upp- byggnad, förädlingsprocesser, ytbehand- lingsmetoder, beständighet mot röta, kor- rosion.

d) Material- och teknikstudier med hänsyn till slöjdens behov.

2.2 Undervisningen

Den ämnesfördjupande kursdelen förläggs i huwdsak till verkstadslokaler eller labora- toriesalar.

Undervisningen utmärks av självständiga individuella arbetsuppgifter där föreläsning- ar, seminarier, laborationer och handledning genomförs med kontinuerliga tillärnpnings- övningar.

I specialkursen bedrivs undervisningen en- skilt eller i grupp med självständiga uppgif- ter av undersökande eller utredande karak- tär. Planering av innehåll, omfattning, me- tod och arbetsformer sker i samråd med handledaren.

2.3 Proven

Utvärderingen sker genom bedömning av arbetet samt genom muntliga och skriftliga redovisningar.

Genomförda arbeten redovisas för hand- ledaren, och kursens övriga studerande ges tillfälle att diskutera resultaten.

Studiekursen är i huvudsak inriktad på att utgöra påbyggnadsstudier för blivande lä- rare i slöjd. Teknik- och metodikträningen avser att ge fördjupade ämneskunskaper och färdigheter inom det område som den studerande valt att arbeta med.

Studiekursen kan även läsas av lärare som efter en tids lärarverksamhet önskar kom- pletterande utbildning.

1.7.7. Påbyggnadskurs D 2 i slöjd med textil inriktning 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m.m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjer

Studiekursen avser fjärde terminens studier i slöjd. Den ingår i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge fördjupade kunskaper inom ett spe— cialområde att ge inblick i forsknings- och utvecklings- arbete inom området att ge viss färdighet att självständigt lösa en begränsad vetenskaplig uppgift.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna:

1 Ämnesfördjupande kurser 10 poäng Den studerande väljer ett av följande fyra alternativ om 10 poäng.

Inriktning:

. Sömnad

. Vävning

. Slöjd i kompletterande tekniker . Textillära.

JSM!—))—

2 Specialkurs 10 poäng

Inriktning:

Självständigt arbete, utfört individuellt eller i grupp, omfattande studium av undersökan- de eller utredande karaktär.

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till studiekursen fordras nor- malt genomgången grundkurs C 2 i slöjd.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna

Den studerande väljer ett av följande fyra alternativ om 10 poäng.

Inriktning:

. Sömnad

. Vävning . Slöjd i kompletterande tekniker . Textillära.

I samtliga kurser ingår arbetsplaner-ing, teknik och metod, redskapslära samt textil materiallära. Alternativ 4 Textillära special- inriktas mot material och varor och därmed sammanhängande textilkemi och fysik.

bi.—åh)»—

Självständigt arbete, utfört individuellt eller i grupp, omfattande studium av undersökan- de eller utredande karaktär, exempelvis

a) Slöjdarten eller materialområdet som mil- jöskapande eller miljöpåverkande faktor. Jämförande studier av olika textila mate- rial inom enskild eller offentlig miljö.

b) Undersökning av arten och graden av textilt arbete i hemmet såsom bland an- nat behovsslöjd eller fritidsverksamhet. Analys av föremålsgrupper som fram- ställs, materialval och användningsområ- den.

c) Studier utifrån de textila materialens oli- ka egenskaper och användning för olika behovsområden, exempelvis textilier för sjuk- och åldringsvård, handikappmiljöer, möbeltextilier och övriga miljötextilier, fritidsplagg.

Undervisningen utmärks av självständiga in- dividuella arbetsuppgifter där föreläsningar, seminarier, laborationer och handledning ge- nomförs med kontinuerliga tillämpningsöv- ningar.

Den ämnesfördjupande kursdelen förläggs i huvudsak till specialsalar eller laboratorie- salar.

I specialkursen bedrivs undervisningen enskilt eller i grupp med självständiga upp- gifter av undersökande eller utredande ka- raktär. Planering av innehåll, omfattning, metod och arbetsformer sker i samråd med handledaren.

2.3 Proven

Utvärderingen sker genom bedömning av arbetet samt genom muntliga och skriftliga redovisningar.

Genomförda arbeten redovisas för hand- ledaren, och kursens övriga studerande ges tillfälle att diskutera resultaten.

Studiekursen är i huvudsak inriktad på att utgöra påbyggnadsstudier för blivande lära- re i slöjd. Teknik- och metodträningen avser att ge fördjupade ämneskunskaper och får- digheter inom det område som den stude- rande valt att arbeta med.

Studiekursen kan även läsas av lärare som efter en tids lärarverksamhet önskar kompletterande utbildning.

1.7.8. Påbyggnadskurs D 3 i slöjd med inriktning på textilkunskap 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser fjärde terminens studier i slöjd. Den ingår i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge fördjupade kunskaper i vävning att tillsammans med grundkurserna A 1, B 2 och C 2 i slöjd ge ämnesutbildning för undervisning i textilkunskap i gymna- sieskolan.

1.3 Kursernas inriktning och omfattning

Studiekursen består av kurserna: 1 Sömnad 5 poäng Inriktning: Klädsömnad. Textil varukun- skap.

2 Vävning 12 poäng Inriktning: Vävning. Textil varukunskap. In- redningstextilier.

3 Specialkurs 3 poäng Inriktning: Självständigt arbete, utfört indi- viduellt eller i grupp, omfattande studium av undersökande eller utredande karaktär.

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till studiekursen fordras nor- malt genomgången grundkurs C 2 i slöjd.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Kurs 1 Sömnad (5 poäng)

Klädsömnad: Mode och kläder. Sömnad. Textil varukunskap: Textila material och varor.

Vävning: Vävteknik och vävning. Textil varukunskap: Textila material och varor.

Inredning: Inredningstextilier.

a) Olika vävmetoder och vävredskap från kulturhistorisk synpunkt

b) Småvävar: möjligheter till utveckling för fritidsundervisning

c) Knyppling: utvecklingsmetoder, tekniker och komposition

d) Broderi: utvecklingsmetoder, tekniker och komposition.

2.2 Undervisningen

Undervisningen utmärks av självständiga in- dividuella arbetsuppgifter där föreläsningar, seminarier, laborationer och handledning ge- nomförs med kontinuerliga tillämpningsöv- ningar.

Den ämnesfördjupande kursdelen förläggs i huvudsak till verkstadslokaler eller labora- toriesalar.

2.3 Proven

Utvärderingen sker genom bedömning av arbetet samt genom muntliga och skriftliga redovisningar.

Genomförda arbeten redovisas för hand- ledaren, och kursens övriga studerande ges tillfälle att diskutera resultaten.

Studiekursen är i huvudsak inriktad på att utgöra påbyggnadsstudier för blivande lä- rare i slöjd och textilkunskap. Teknik- och metodträningen avser att ge kompletteran- de utbildning i framför allt vävning men också sömnad.

Studiekursen kan även läsas av lärare som efter en tids lärarverksamhet önskar kom- pletterande utbildning för att kunna under— visa i ämnet textilkunskap.

1.7.9. Påbyggnadskurs D 4 i slöjd med inriktning på teknik 20 poäng

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser fjärde terminens studier i slöjd. Den ingår i tredje avdelningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge fördjupade kunskaper i huvudsakli- gen metallslöjd och verkstadsteknik att ge översiktliga kunskaper i teknik att ge fördjupade kunskaper inom ett spe- cialområde.

1.3 Kursens inriktning och omfattning

Studiekursen består av följande kurser 1 Verkstadsteknik 5 poäng Inriktning: Verkstadsarbete, verktygs- och maskinlära. Yrkesritning.

2 Teknik 12 poäng Inriktning: Fordon och motorer. Elektronik. Byggnadsteknik.

Ellära.

3 Specialkurs 3 poäng Inriktning: Självständigt arbete, utfört indi- viduellt eller i grupp, omfattande studium av undersökande eller utredande karaktär.

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till kursen fordras normalt ge- nomgången grundkurs C 1 i slöjd.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna 2.1.1 Kurs 1 Verkstadsteknik (5 poäng)

Verkstadsarbete, verktygs- och maskinlära, yrkesinriktning. Mätdon och mätmetoder. Arbetsplatsens skyddsfrågor.

Studierna utgör påbyggnad av tidigare kurser i slöjd med inriktning mot industrins. arbetsprocess och arbetsmiljö.

Fordon och motorer (3 poäng): Förbrän- ningsmotorer, fyrtakts- och tvåtaktsmotorer, förgasarsystem, instrument och el-system, kraftöverföring, växellådor och kopplingar. Ellära (3 poäng): Elektricitetslära, elektris- ka installationer, elektriska maskiner och motorer, elkraftsförsörjning och användning av elkraft. Elektronik (3 poäng): Elektroniska kompo- nenter, elektroniska funktionsenheter, elek-

troniska system. Telekommunikation. Radio— och televisionsteknik. Mikrovågsteknik. Styr- och regleringsteknik.

Byggnadsteknik (3 poäng): Etableringsarbe- ten. Vatten och avlopp. Murning. Betongar- bete. Stomkonstruktioner. Isolering. Bekläd- nadssnickeri och inredningsarbeten. Gatu- och vägarbete.

Kursen avser att ge översiktliga kunska- per och färdigheter inom teknisk verksam- het av betydelse för våra levnadsförhållan- den.

Självständigt arbete, utfört individuellt eller i gruPp, omfattande studium av undersökan- de eller utredande karaktär, exempelvis

a) Moderna drivmedel från miljövårdssyn- punkt

b) Bo i eget hus: former för gruppbebyggel- se

c) Teknikens möjligheter att öka vår trafik- säkerhet

d) Televisionen i utbildningens tjänst

e) Våra moderna emballage: för- och nack- delar för industrin, människan och na- turen.

Utbildningen förläggs till en del till verk— stadslokaler och industriinstitutioner samt till en del till laboratoriesalar och teoriloka- ler.

Kurserna parellelläggs så att kunskapsin- hämtande och färdighetsträning varvas. De studerande kan därigenom konkret uppleva olika tekniska produkters syfte, funktion och konstruktion. I A 1, B 1 och C l-kur- serna i slöjd har föremålen i stor utsträck- ning tillverkats för hand. Jämförelser kan därför göras i denna kurs med industrins framställningsformer och produktutveckling.

Miljö- och konsumentfrågor behandlas i samband med de olika kursavsnitten.

Utvärderingen sker genom bedömning av arbetet samt genom muntliga och skriftliga redovisningar.

Undervisningen syftar till att ge överblick över betydelsefulla tekniska produkter, tj äns— ter och processer. Den skall framhäva sam- bandet mellan manuella och intellektuella arbetsfunktioner och påvisa industrins an- svar mot natur och människor.

Studiekursen är i första hand avsedd för lärare i trä- och metallslöjd som vill skaffa sig en tekniskt inriktad påbyggnad.

Studiekursen består av kurserna: 1 Introduktionskurs 3 poäng

Inriktning: Sociologiska och psykologiska aspekter på kost— och motionsvanor.

2 alt a Kostkunskap 5 poäng (för studeran- de som genomgått grundkurs AC l i idrott) Inriktning: Näringskunskap. Livsmedelskun— skap.

2 alt b Fysiologi 5 poäng (för studerande som genomgått grundkurs AB 1 i kostkun- skap och påbyggnadskurs C 1 i kostkun- skap/ grundkurs A 1 i miljö- och konsu- mentkunskap.)

Grundkurs A 1 i kost och motion 20 poäng

Inriktning: Allmän fysiologi. Tillämpad ar- betsfysiologi.

3 Kost och motion 6 poäng Inriktning: Sambandet kost och motion. Psykofysiologi.

4 Specialkurs 6 poäng Inriktning: Självständigt arbete, utfört indi- viduellt eller i grupp, omfattande studium av undersökande eller utredande karaktär.

1.4 Förkunskaper och andra särskilda vill- kor för tillträde till studiekursen

För tillträde till studiekursen fordras an- tingen grundkurs AC 1 i idrott eller grund- kurs AB 1 i kostkunskap och påbyggnads- kurs C 1 i kostkunskap/ grundkurs A 1 i miljö- och konsumentkunskap eller motsva— rande kunskaper.

2 Anvisningar rörande kursernas innehåll och utbildningens närmare uppläggning

2.1 Kurserna

2.1.1 Kurs 1 Introduktionskurs (3 poäng) Sociologiska och psykologiska aspekter på kost- och motionsvanor: Kost- och motions- vanor. Attityder. Informationsvägar. Åsikts- och beteendepåverkan. Attitydstabilitet.

Näringskunskap: Näringstillförsel. Närings- behov. Näringsämnenas kemi och förbrän- ning. Resorption. Kostens sammansättning. Livsmedelskunskap: Varukunskap. Matlag- ningskunskap. Kostplanering.

Alternativt:

Kurs 2 b Fysiologi (5 poäng)

Allmän fysiologi: Celler—nerver—muskler. Ämnesomsättning-energiomsättning-värme- reglering. Respiration. Cirkulation. Tillämpad arbetsfysiologi: Andning och cir- kulation i vila och arbete. Intervallarbete. Principer för konditionsträning för olika åldrar och syften. Fysiologisk analys av oli- ka motionsmetoder. Värmereglering i vila och arbete.

Sambandet kost och motion: Kostens bety— delse för fysisk prestationsförmåga. Konse- kvenser av felaktiga kost- och motionsvanor. Psykofysiologi: Det psykofysiologiska sam- bandet inom kost- och motionsområdet.

Självständigt arbete, utfört individuellt eller i grupp, omfattande studium av undersökan- de eller utredande karaktär inom kost- och motionsområdet.

Undervisningen består av föreläsningar, lek- tioner, seminarier, gruppundervisning, labo— rationer, självständigt arbete och handled- ning. Kurs 1 och 3 är gemensamma för samtliga studerande. Inom kurs 2 väljs ett av alternativen. Undervisningen genomförs med kontinuerliga tillämpningsövningar.

Prov anordnas i varje kurs inom kurstidens ram. Specialkursen redovisas skriftligt.

Studiekursen ger fördjupade humanbiologi— ska kunskaper med sociologisk inriktning in- om området kost och motion. Den är i hu- vudsak avsedd för lärare i gymnastik, hem- kunskap och kostkunskap men torde också vara lämplig för andra lärargrupper samt för personer inom t.ex. hälso- och sjuk- vårdssektorn eller inom olika slag av kom- munal verksamhet.

Kapitel 2 Förslag till studieplan för den praktisk-pedagogiska utbildningen

på ämneslärarlinje

1.8. Kost och motion

1.8.1 Grundkurs A 1 i kost och motion 20 poäng

1.8.1

1 Utbildningens inriktning och allmänna uppläggning m. m.

1.1 Studiekursens inplacering i utbildnings- linjerna

Studiekursen avser första terminens studier i kost och motion. Den ingår i tredje avdel- ningen.

1.2 Utbildningens mål är

att ge fördjupade kunskaper i kost- och motionsfrågor samt om sambandet kost och motion.

2. Förslag till studieplan för den praktisk-pedagogiska utbildningen på ämneslärarlinje

2.1 Mål ........................... 124 2.2 Studiekurs ........................ 124 2.1.2 Förutsättningar för undervisningen ........ 124 Pedagogik Metodik Praktik 2.2.2 Undervisningsprocessen ............... 125 Pedagogik Metodik Praktik 2.3 Anvisningar för den praktisk-pedagogiska utbildningen . . . 127 2.3.1 Den lärarinriktade yrkesförberedelsen och lärarhögsko- leåret ....................... 127 2.3.2 Förutsättningar för undervisningen ......... 128 2.3.3 Undervisningsprocessen ............... 130

Förslag till studieplan för den praktisk-pedagogiska

utbildningen på ämneslärarlinje

2.1 Mål

Studierna ska bibringa lärarkandidaten kunskap om de sociala och psykologiska förhållanden som inverkar på elevers attityder, beteenden, ar- betsresultat och utveckling, så att lärarkan- didaten får intresse och förutsättning för att i kommande yrkesutövning inhämta infor- mation om motsvarande förhållanden i frå- ga om enskilda elever och vetenskapligt grundade utgångspunkter för sina åtgärder som lärare,

ge lärarkandidaten kunskap om skolans mål och om de riktlinjer för skolans arbete som läroplanerna anger,

göra lärarkandidaten förtrogen med de bä- rande undervisningsprinciper som uttrycks i läroplanerna samt med deras syfte och vetenskapliga underlag,

göra lärarkandidaten förtrogen med de un- dervisningsmetoder som uttrycks i läropla- nerna samt genom att klart beskriva och på lämpligt sätt exemplifiera dessa metoder hos lärarkandidaten utveckla en analyserande attityd till olika undervisningssituationer samt vana och förmåga att välja en med hänsyn till förutsättningama lämplig ut- formning av undervisningen,

ge lärarkandidaten färdighet i att utvärdera undervisningen i relation till uppsatta mål

och hos lärarkandidaten utveckla en förmå- ga att kritiskt granska det egna undervis- ningsresultatet samt förmåga och beredvil- lighet att med utgångspunkt i en sådan granskning förändra den egna undervis- ningen,

ge lärarkandidaten orientering om pedago- giskt forsknings- och utvecklingsarbete, främja en analyserande och saklig kritisk inställning till pedagogiska problem, be- fordra öppenhet för pedagogisk förnyelse samt skapa intresse hos lärarkandidaten för medverkan i pedagogiskt utvecklingsarbete.,

2.2 Studiekurs 2.2.1 Förutsättningar för undervisningen

Pedagogik

Skolans mål och organisation. Uppfostran— och utbildning som samhällsfunktioner. Den pedagogiska idédebatten. Utbildningsväsen-- dets framväxt och organisation. Utbild- ningsplanering. Sambandet mellan läropla- nens mål och läroplanens övriga innehåll. Sambandet mellan skolans mål och arbetet. i klassrummet. Skollag och stadgor.

Elevförutsätmingar och elevbereenden. In— dividens utveckling med tonvikt på det sta-- dium på vilket lärarkandidaten kommer att

undervisa. Personlighetsutveckling. Sociala faktorers inverkan på individens utveckling. Begåvningsutveckling och begåvningsstruk- tur. Begreppsutveckling. Skolprestationer— nas beroende av sociala, intellektuella och emotionella faktorer. Kreativitetsbegreppet. Inlärningssvårigheter. Utvecklingsstömingar. Avvikande beteenden. Handikappade elever.

Metodik Läroplanen. Mål, huvudmoment och anvis- ningar för enskilt ämne. Relationen mellan ämnets mål och skolans övergripande mål. Det enskilda ämnets relation till andra äm-

nen och till verksamheten i skolan som hel— het.

Lärostoffet. Ämnets egenart. Avgränsning mot och anknytning till andra ämnen. Granskning och värdering av stoffet. Stof- fets fördelning på skolformer, stadier och årskurser. Anpassning till lokala och regio— nala förhållanden.

Undervisningssituationen. Elevernas förut— sättningar, intressen, attityder och behov i samband med undervisningssituationen. Elevgruppens sammansättning. Lärarnas kunskaper, färdigheter och intressen. Loka— ler, läromedel och övriga resurser.

Praktik Iakttagelser av skolan som samhälle. Elev- och metodobservationer. Handlett studium av förutsättningarna med utgångspunkt i den praktiska skolsituationen. Kontakt med samhället. Medarbetare inom och utom skolan.

2.2.2 Undervisningsprocessen

Pedagogik lnlärningsprocessen. Inlärningspsykologins grunder. Motivation. Aktivitet. Konkretion. Olika slag av inlärning och deras konse- kvenser. Studieteknik.

Undervisningsformer och arbetssätt. Under- visningens planering och genomförande

med hänsyn till läroplanens mål och elever- nas förutsättningar. Individualisering. Sam- arbete.

Samverkan och sociala relationer. Inlärning och socialt beteende. Skolan och klassen som sociala miljöer. Självverksamhet och samverkan. Gruppbildning, ledarskap och social struktur. Gruppdynamisk påverkan. Sociala faktorers inverkan på upplevelser, beteenden och skolprestationer. Störningar i sociala relationer. Observationsmetoder. Elevernas medinflytande och ansvar.

Lärarens funktioner. Lärarens olika roller. Lärarlämplighet. Lärarens mentalhygien. Samverkan mellan lärare och övrig perso- nal. Läraryrkets etik. Klassföreståndarskap. Lärarens administrativa uppgifter. Lärarens rättsliga ställning.

Elevvård. Undervisningssituationens centrala roll i elevvården. Läraren och skolans öv- riga personal som elevvårdare. Klassföre- ståndarens uppgift. Eleviakttagelser. Skol- svårigheter. Psykiska och fysiska besvär. Handikappade elevers problem. Invandrar- frågor. Minoritetsgrupper. Utredningsmeto- dik. Elevvårdskonferenser och klasskonfe- renser. Samarbete med elevvårdspersonal in- om skolan. Behandlingsmetodik. Specialun- dervisning. Skolhygien och skolhälsovård. Alkohol-, narkotika- och tobaksproblem i skolan. Elevens rättsliga ställning. Andra juridiska frågor i samband med olika skol- sociala åtgärder.

Hem — skola. Individuella och informella kontakter lärare—föräldrar—elever. För- äldramöten, klassmöten, åhörardagar, intro- duktionsdagar. Hem—skola-föreningar.

Skola — samhälle. Elevernas fritidsverksam- het. Elevföreningar. Ideella organisationer. Fritt valt arbete. Studie- och yrkesoriente- ring. Samhällets barn- och ungdomsvårdan- de verksamhet. Samarbetsnämnder.

Utvärdering och bedömning. Sambandet mellan mål och utvärdering. Subjektiv —.

objektiv bedömning. Olika slag av mätning- ar. Mätningars tillförlitlighet. Provkonstruk- tion. Betygsnormering. Studieomdöme —— betyg. Attitydmätning. Kursvärdering. Ele- mentär statistik.

Orientering om pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Exempel på olika orga- nisationsformer för pedagogiskt utvecklings- arbete. Exempel på forskningsprojekt —— mål, arbetsform, organisation, ekonomi. Enkla försök. Forsknings- och utvecklings- arbetets inriktning, omfattning och lokalise- ring i Sverige. Dokumentation av forsk- nings- och utvecklingsresultat.

Metodik Planering av undervisningen. Målprecise- ring. Stadieplanering, årskursplanering, pla- nering av arbetsområden, lektionsplanering. Samverkan med andra lärare och övriga befattningshavare i skolan. Samverkan med samhället i övrigt. Elevernas medverkan vid planeringen av undervisningen. Ämnes- och institutionskonferenser. Inventering av stoff och läromedel. Observation och analys av kunskaper, färdigheter, intressen och behov samt övriga förutsättningar hos eleverna. Stoffurval och precisering av arbetsuppgif- ter. Val av undervisningsform, arbetssätt och läromedel.

Genomförandet av undervisningen. Allmän metodik. Undervisningens anknytning till elevernas intressen och behov. Studietekni- kens inordnande i stoffbehandlingen. Olika arbetsformer. Individuellt arbete — sam- verkan i mindre och större grupper. Lärares och elevers utnyttjande av olika läromedel och arbetssätt. Elevernas hemarbete.

Studieredovisning. Redovisningens syfte: förmedling av inhämtade kunskaper till and- ra elever, uppövande av kommunikations- färdighet, lärarens kontroll. Olika former av redovisning.

Utvärdering och analys av undervisningen. Val av kriterier för utvärderingen. Medver-

kande vid utvärderingen: eleverna, läraren, hemmet, skolledningen. Former för utvär- dering och för dokumentet—ing av utvär- deringsresultat. Anpassning av undervis- ningen mot bakgrund av de vunna erfaren- heterna. Korrigering av redan gjord plane- ring av efterföljande undervisningssekven- ser. Återkoppling.

Institutionen. Organisation. Anskaffning och vård av inredning och utrustning. Säker- hetsföreskrifter. Skyddsanordningar.

Huvudlärarens uppgifter. Pedagogiskt och metodiskt utvecklingsarbete. Val av lärome- del. Handledning. Fortbildning. Centrala aktuella forskningsuppgifter och utveck- lingsområden. Orientering om svensk och utländsk litteratur, tidskrifter.

Lärarens utbildning i arbetet. Lärarens in- skolning och successiva fortbildning i arbe- tet. Intern utbildning, lagarbete och sam- verkan i skolan för utveckling av skolarbe- tet.

Praktik

Handledd tillämpning av pedagogik _— me- todikmomenten under yrkesförberedande praktik, introduktionspraktik, övningsprak- tik och praktikanttjänstgöring genom auskul- tation, medhjälp, övningsundervisning och självständiga övningar. Aktivt arbete inom allt som utgör skolans värld.

Aktivt deltagande i klass-, elevvårds-, äm- nes- och andra konferenser som lärarens ar- bete omfattar. Samarbete mellan medarbe- tare av olika slag i skolan.

Anordnande av klassmöte och föräldra- möte. Deltagande i och anordnande av fri- luftsdagar, elevernas studiebesök och läger- skola. Studiebesök av lärarkandidaten på ungdomsgårdar och annan ungdomsverk- samhet, kursverksamhet för ungdom och vuxna, psykisk barn- och ungdomsverksam- het, handikappinstitutioner och andra insti- tutioner av vikt för barn- och ungdomsar- betet.

Specialarbete. Medverkan i och förbere- delse för utvecklingsarbete.

2.3 Anvisningar för den praktisk-pedago- giska utbildningen

Utgångspunkten för arbetet i den praktisk- pedagogiska utbildningen är liksom för den allmänna skolan den enskilda skoleleven och skolans uppgift att främja hans allsidiga utveckling. Detta innebär att skolans per- sonlighetsutvecklande roll starkt betonas i lä- rarutbildningen, ett synsätt som måste ge- nomsyra hela utbildningen av de blivande lärarna. Det måste framhållas att något mot- satsförhållande inte finns mellan skolans personlighetsutvecklande och dess kunskaps- förmedlande roll. I en riktigt utformad un- dervisning utgör kunskapsförmedling och färdighetsträning medel i personlighetsut- vecklingen. Lärarkandidaten måste därför under lärarhögskoleåret, utöver allmän un- dervisningsmetodik och metodik i sina äm- nen, ges en omfattande utbildning vad av- ser lärarrollen i dess helhet och få en god allmän beredskap för såväl undervisningssi- tuationen som all annan skolans verksam- het. Lärarkandidaterna skall i sin framtida yrkesroll, som framgår av Mål och riktlin- jer för den allmänna skolan, visa aktning för elevens människovärde och söka skaffa sig kännedom om hans individuella egenart och förutsättningar samt söka främja hans personliga mognande till en fri, självständig och harmonisk människa (jfr Lgr 69, Lgy 70, skollagen). Med denna helhetssyn på lärarrollen som grund utformas studiekur- sens närmare innehåll som sammanförts till de två delarna Förutsättningar för under- visningen och Undervisningsprocessen. I dessa redovisas innehållet under rubrikerna pedagogik, metodik och praktik.

Innehållet i Studiekursens två delar utfor- mas till en enda sammanhållen och funk- tionellt uppbyggd studiegång. De inom stu- diegången verkande lärarutbildama samar- betar med varandra. Planeringen av studie- gångens uppbyggnad, momentens utform- ning och undervisningens genomförande kommer därför att till väsentlig del ske som lagarbete. Studiegångens moment byggs lämpligen upp i form av problemområden, vilka har klar anknytning till skolans var-

dag. Problemområdena kan först bearbetas inom kursens teoriperioder för att sedan ges tillämpning eller belysning under prakti- ken. Omvänt kan observationer och insam- lande av verklighetsstoff under praktik, de- monstrationer, auskultationer, studiebesök, intervjuer m.m. ge underlag för den teore- tiska behandlingen. Olika teman inom pro- blemområdena kommer därigenom att i di- rekt anknytning till praktiska exempel ge- nomlysas ur psykologiska, sociologiska, pe- dagogiska, allmänmetodiska och ämnesme- todiska aspekter. Ett sådant arbetssätt bör kunna främja och öva ett rationellt lärar- beteende hos lärarkandidaten.

Liksom den lärarinriktade yrkesförbere- delsen måste utbildningen under lärarhög- skoleåret betona skolans funktion i sam- hället och behovet av en mot samhället öppen skola. Lärarutbildningen måste ha en sådan inriktning att lärarkandidaten ges en god beredskap såväl att möta dagens problem som att möta ändrade förutsätt- ningar och nya krav, så att skolan kan bli en positivt skapande kraft i samhällsutveck- lingen.

2.3.1 Den lärarinriktade yrkesförberedelsen och lärarhögskoleåret

Den praktisk-pedagogiska lärarutbildningen består av lärarinriktad yrkesförberedelse och ett år vid lärarhögskola. Den lärarinriktade yrkesförberedelsen omfattar åtta veckors handledd praktik, vilka även innehåller 50 timmar teori (lärarledd undervisning). Lä- rarhögskoleåret utgörs av teoriutbildning om 16 veckor och 24 veckor handledd prak- tik, vilken varvas med teoriveckoma. Under lärarhögskoleåret disponeras för studiepla- nens innehåll 240 timmar lärarledd undervis- ning. Därtill kommer praktikmetodik och individuell handledning av lärarhögskolans lärare i samband med praktiken. Inriktningen på studierna är densamma under den lärarinriktade yrkesförberedelsen som under lärarhögskoleåret. Yrkesförberedelsen har till uppgift att dels vara ett led i yrkesvalet som ökar yr- kesmedvetenheten hos de studerande

och möjliggör ett medvetet val av lä- raryrket,

dels vara en länk till själva läraryrket un- der de ämnesteoretiska studierna, göra dessa mera yrkesinriktade och ge de studerande en referensram för studier- na. Den lärarinriktade yrkesförberedelsen äg- nas åt fyra teman innehållande teori och praktik. Varje tema upptar en tvåveckors- period. Två av dessa behandlar skolan som samhälle och var och en av de två övriga inriktas på undervisningens karaktär i det enskilda ämnet. Studerande som i sin ut- bildning har tre skolämnen bör ägna den tredje perioden åt två av dessa. Under åt- minstone en av de två perioder som behand- lar skolan som samhälle bör den studerande så långt möjligt följa arbetet i en klass eller en elevgrupp genom alla ämnena på hög- stadiet eller det gymnasiala stadiet. Den and- ra av dessa perioder bör ägnas åt orientering om skolans övriga stadier, skolans elev- vårdande verksamhet, skolpsykologens, ku- ratorns, skolsköterskans och övriga befatt- ningshavares arbete samt övrig verksamhet i skolan, så att den studerande får en så omfattande orientering som möjligt om sko— lans vardag.

Under de två perioder som behandlar de egna ämnena bör den studerande få föl- ja en eller flera erfarna lärare i deras dag- liga arbete. Då det kan ske bör lärarkandi- daten få fungera som lärarassistent och därigenom aktivt medverka i undervisnings- processen. De 50 seminarietimmarna i den yrkesförberedande praktiken handhas av lek- torer från lärarhögskolan samt av rektor, studierektor, huvudlärare, lärare och andra befattningshavare vid praktikskolan.

Exempel på den lärarinriktade yrkesför- beredelsens uppläggning ges efter dessa an- visningar.

2.3.2 Förutsättningar för undervisningen

Analysen av förutsättningarna för undervis- ningen skall tjäna två syften. Den skall dels ge lärarkandidaten kunskap om olika förut- sättningar, dels göra honom rustad att i den

kommande lärargärningen kontinuerligt ut- föra en kritisk och konstruktiv analys av de aktuella förutsättningarna för den egna undervisningen och därigenom kunna ut- veckla denna. Stoffvalet och exemplifiering- ar av den praktisk-pedagogiska kursens mo- ment skcr främst med utgångspunkt i de åldersstadier på vilka lärarkandidaterna kommer att undervisa. Studierna måste emellertid också beakta angränsande ålders- och utvecklingsstadier. Viktigt är att även frågor som berör vuxenpedagogik uppmärk— sammas. Olika former för konkretion ut- nyttjas. Demonstrationer antingen direkt eller genom ITV bör ingå. Lärarkandidater- na bör vidare exempelvis i rollspelets form själva få uppleva den framtida yrkesrollen. Moment av färdighetskaraktär i lärarupp— giften övas så vitt möjligt praktiskt, dels under teoriperioderna, dels under den yr— kesförberedande praktiken, dels under prak— tikperioderna och praktikantterminen. Vid behandlingen av vissa moment kan med- verkan av utomstående specialister förekom— ma, exempelvis psykolog, läkare, skolskö- terska, klassföreståndare, speciallärare, yr- kesvalslärare, skolledare, kurator, personal från barnavårdsnämnd, jurist, föräldrar, funktionärer inom hem—skola-förening och andra organisationer.

Inom kursmomentet Skolans mål och or- ganisation behandlas huvuddragen i gällan- de läroplaner och hur dessa påverkas av samhällsideologiska värderingar, pedagogisk forskning samt sociala behov och ekonomis— ka resurser. Framtidsperspektiv och inter- nationell utveckling på utbildningens om— råde berörs. Vid behandlingen av läropla- nen är det av stor vikt att de enskilda äm— nenas mål relateras till skolans övergripan— de mål och att för varje ämne också upp- märksammas dess samhörighet med andra ämnen och med skolans funktion i stort. För att ämnenas samhörighet med varand- ra och deras roll i skolarbetet som helhet skall belysas på ett meningsfullt sätt krävs god samverkan enligt lärarlagsprincipen i vilken lärarkandidaterna aktivt inskolas. Samverkan skall omfatta såväl lärare som lärarkandidater och avse även andra ut-

bildningslinjer vid lärarhögskolan. Det är nämligen angeläget att lärarkandidaten ges möjlighet att bilda sig en konkret uppfatt- ning om skolans helhet och elevens väg ge- nom skolan samt får överblick över läro- planens innehåll på olika skolstadier. Där— igenom får hans egna ämnens utformning och plats, omfattning och roll rätta propor- tioner och allsidig belysning.

Inom kursmomentet Elevförutsättningar och elevbeteende behandlas grundläggande betingelser för människors beteende, upp— levelser och utveckling. Momentet syftar bl. a. till att ge lärarkandidaten möjlighet att anpassa undervisningen till såväl grup- pens som den enskilda elevens förutsättning- ar och utveckling. Därvid uppmärksammas sociala faktorers inverkan på individens ut- veckling samt skillnader mellan individer i fråga om intressen, attityder, begåvning, tempo och prestationer. De speciellt svag- eller högpresterande elevernas problem tas upp till behandling. Stor uppmärksamhet ägnas orsaker till och symtom på såväl all- männa som specifika inlärningssvårigheter. I detta arbete kan även speciallärare med- verka. Olika former av handikapp, deras orsaker och yttringar samt deras betydelse för elevernas situation uppmärksammas.

I den praktiska utbildningen har elevob- servationerna stor betydelse för en säker analys av elevgruppens sammansättning. Denna analys skall ha sin utgångspunkt i studierna av utvecklings- och inlärningspsy- kologi. Härvid beaktas hur elevernas ålder, skiftande mognad och övriga förutsättningar påverkar deras förmåga att fatta abstrakta begrepp och tillgodogöra sig ett lärostoff.

Vikten av att elever med etniska, språk- liga, kulturella och religiösa särdrag får en för dem avpassad undervisning betonas. In- vandrarnas situation belyses och betydelsen av deras inlemmande i samhällsgemenskap- en poängteras med bibehållen respekt för dessa elevers kulturella bakgrund.

Det är betydelsefullt att lärarkandidater- na får uppleva de stora skillnader som före- ligger mellan olika elever avseende intresse- inriktning, engagemang och motivation och därigenom också i fråga om de krav som

den individualiserade undervisningen ställer på läraren. Betygens roll som motivations- skapande faktor diskuteras.

Läroplanerna är den självklara utgångs- punkten vid behandling av stoffanalysen. Central utgångspunkt är stoffets anpassning till individens förutsättningar. Lärarkandi- daten bör förvärva en relativt fyllig bild av den aktuella läromedelssituationen i ämnet. Samtidigt bör han öva en kritisk bedöm— ning av skilda läromedel med utgångspunkt i för ämnet och skolan uppställda mål. Lä- roböcker och andra läromedel används som jämförelsematerial. Det skall ingå i lärar- kandidatens metodiska utbildning att han förvärvar en kritisk, självständig syn på läromedlen och deras innehåll, övas att sätta läromedlen i relation till elevens förutsätt— ningar samt förvärvar färdighet i att med kursplanen och förhandenvarande resurser som utgångspunkt på egen hand planera sin undervisning.

Vid stoffanalysen skall både ämnets egen— art och dess möjlighet till samverkan med andra ämnen beaktas och exemplifieras. Kravet på objektivitet i undervisningen skall ägnas stor uppmärksamhet.

Granskning och värdering av stoffet bör också avse dess lämplighet för olika mog- nadsnivåer samt dess aktualitet med hänsyn till lokala och regionala förhållanden.

Frågan om lärarens kunskaper i allmän- het, specialkunskaper, intresse och allmän- na attityd till ämnesstoffet, till eleverna och deras intressen samt hans möjlighet till för- nyelse och utveckling i dessa hänseenden tas upp till diskussion.

När det gäller undervisningssituationen bör lärarkandidaten göras uppmärksam på möjligheten att utnyttja olika utrymmen in- om skolan för elevernas studiearbete. Upp- märksamhet bör Också ägnas problemet med äldre skolbyggnader. Nödvändig anpassning av undervisningsformerna till disponibla lo- kaler och läromedel diskuteras.

I det kommande arbetet kan lärarkandi- daten knappast räkna med att ständigt ha tillgång till de för varje särskilt ändamål bäst lämpade lokalerna och läromedlen. Det är därför av vikt att man inte endast pekar

på ideallösningar utan även diskuterar ige- nom möjliga och tänkbara sätt att lösa en undervisningsuppgift utan tillgång till re- surser direkt anpassade för elevgruppen och

uppgiften.

2.3.3 Undervisningsprocessen

Vid behandling av undervisningsprocessen är det väsentligt att man utgår från elevens utveckling och därmed människans behov, intresse och motivation. Det är angeläget att klargöra att i undervisningsprocessen in- går inte bara verksamhet i samband med själva studiet av ämnet utan hela den pro- cess som utvecklar eleven. Utbildningen skall ge lärarkandidaten en helhetssyn på eleven.

Elevens sociala situation i samband med undervisningsprocessen inom och utom sko— lan behandlas noga. Särskild uppmärksam- het ägnas centrala undervisningsprincipers sociala, psykologiska och pedagogiska grund och syfte.

Bl.a. med hänsyn till de i läroplanen ut- talade kraven på samordning mellan olika ämnen och anvisningar rörande samlade ar- betsområden är det i de flesta ämnen i lä- rarutbildningen angeläget med en långtgå- ende samverkan mellan skilda institutioner. För att lärarkandidaten skall få möjlighet att i praktikdelen av utbildningen öva under- visning på ämnesövergripande arbetsområ- den krävs oftast inte endast samverkan mellan flera av lärarhögskolans lärare—utan även samverkan med flera handledare. Det bör klargöras för lärarkandidaten att en god planering kan vara ett gott bidrag till att skapa trivsel för eleverna. Planeringen är även ett led i arbetet för en bättre studie- teknik.

Lärarkandidatema bör förvärva viss fär— dighet i att tillämpa olika Observationsmeto— der i anslutning till praktiska fall, tolka in- formationen samt föreslå lämpliga åtgärder. Det är då viktigt att lärarkandidaten övas att ta hänsyn till hela individen. Övningar av detta slag kan med fördel infogas i prak- tikutbildningen.

Sedan olika sätt att systematiskt göra eleviakttagelser och att analysera dessa bli- vit behandlade bör lärarkandidaten under praktikperioderna göra successiva eleviakt— tagelser.

Det är viktigt att lärarkandidaten under praktiken medverkar i alla förekommande aktiviteter, t.ex. konferenser, studiedagar, lägerskola osv. Lärarkandidaten skall öva sig att med utgångspunkt i målet för under— visningen och med hänsyn till elevernas ut- vecklings- och inlärningspsykologiska situa— tion samt till föreliggande sociologiska för— hållanden väga och utveckla olika metoder, välja stoff, undervisningsform och arbets— sätt. De konkreta undervisningsexempel som lärarkandidaten får möta och arbeta med måste från pedagogisk synpunkt vara så fö- rebildliga, att det klart framgår att de är tillämpningar av undervisningsprinciperna motivation, aktivitet, konkretion, individua- lisering och samarbete. Genom analys av konkreta exempel på undervisningen på oli- ka åldersstadier bör lärarkandidaterna få en uppfattning om olika åtgärder för individua- lisering. Avvägningen mellan individuellt ar- bete å ena sidan och samverkan i grupp å den andra aktualiserar ett flertal pedagogis- ka frågor som måste ägnas uppmärksam- het. Hur övning i studieteknik lämpligen integreras i den bearbetning av ämnesstof— fet som sker i undervisningen, bör belysas.

Frågan om lärares och elevers utnyttjan— de av läromedel bör främst behandlas ur pedagogisk-metodisk synvinkel.

Laborativa arbetssätt, studiebesök, exkur- sioner och annat fältarbete ska så långt möj- ligt övas som förberedelse för praktiken och den fortsatta lärarverksamheten efter lä- rarhögskoleutbildningen. I samband härmed behandlas säkerhetsföreskrifter och skydds— anordningar.

Behandlingen av elevernas hemarbete bör omfatta både lämplig utformning av hem- uppgifter i grundskolan och olika slag av sådana uppgifter i gymnasieskolan, dvs. långläxa, beting, tematiska studier och spe- cialarbeten. Viktigt är att dessa uppgifters roll och inriktning samt omfattning på olika stadier klargörs.

Inom kursmomentet Samverkan och so- ciala relationer ägnas vid behandling av oli- ka gmppdynamiska skeenden uppmärksam- het åt lärarens möjlighet att främja elever- nas sociala utveckling. Detta moment bör vid behandlingen aktivt anknytas till inne- hållet i momentet elevförutsättningar. Stor vikt bör läggas vid hur störningar i sociala relationer förebyggs. Undervisningen bör ut- formas så att den i tillämpliga delar ger lärarkandidaten möjlighet att stifta bekant- skap med gruppdynamiska skeenden. Upp- märksamhet ägnas åt hur elevmedverkan och elevansvar successivt vidgas och för- djupas med tilltagande mognad hos elever- na. I direkt anknytning till detta moment behandlas grupparbetsmetodik.

Inom kursmomentet Lärarens funktioner uppmärksammas lärarens betydelse för ele- vernas personlighetsutveckling. Tonvikt bör läggas på diskussion av olika möjligheter att skapa trivsel och gott samarbetsklimat.

Med begreppet elevvård menas allt som främjar elevens personlighetsutveckling. Denna uppfattning bör genomsyra all un— dervisning och skolan som helhet. Betonas bör att elevvård alltså inte är begränsad till elever som uppvisar svårigheter i skolarbe- tet. Elevvård innebär lika mycket att skapa trivsel och gemenskap, att ge alla elever möjligheter till meningsfyllt arbete och till framgång i sina strävanden. I detta finns allt som främjar elevemas personlighetsut- veckling. Individens självförverkligande, hans utveckling till en mogen människa, förmågan att samarbeta och leva i ett hän- synsfullt förhållande till andra människor är det centrala i elevvården. Lärarens arbete som elevvårdare betonas starkt. Det för elevvården så betydelsefulla samarbetet med hemmet behandlas ingående. Lärarkandida- terna bör lära sig att analysera och värdera orsaker i samband med beteendeproblem bland eleverna och öva sig att utföra enkla diagnoser av vanliga anpassningssvårigheter, att ange behandlingsmöjligheter inom klas- sens ram samt att medverka vid utredning- ar. Lärarkandidaterna bör få god inblick i skolans specialundervisning och utveckling- en inom denna samt kännedom om skolans

och samhällets åtgärder för att hjälpa ele- ver med svårigheter.

Under praktikutbildningen bör lärarkan- didaten få aktivt medverka i olika konfe- renser där elevvårdsfrågor behandlas. Han bör även göra studiebesök på ungdomsgår- dar och andra arbetsplatser i ungdomsverk- samheten.

Inom kursmomentet Hem—skola betonas den personliga kontaktens betydelse för samarbetet hem-skola.

Inom momentet Skola-samhälle belyses olika möjligheter till medverkan i skolans arbete av personer inom olika samhällsin- stitutioner. Det är betydelsefullt att lärar- kandidaten under praktiken medverkar vid föräldramöten, klassmöten m. 111.

Vid behandling av kursmomentet Utvär- dering och bedömning bör pedagogiska mät- ningars olika syften och utformning disku- teras. Viktigt är att innebörden av hela be- greppet utvärdering klargörs, att elevens to- tala situation beaktas. Lärarkandidatema bör särskilt uppmärksammas på de svårig- heter och svagheter som vidlåder pedagogis- ka mätningar. De bör under sin tid vid lä- rarhögskolan själva få delta i olika former av utvärdering, bl.a. i anslutning till ut— värdering av sin egen utbildning.

Avsnittet studieredovisning bör behand- las i nära samverkan med praktikdelen av utbildningen. Det är väsentligt att lärarkan- didaterna uppfattar elevernas kunskapsredo- visning främst som en övning för eleverna att kommunicera och informera och en möj- lighet att få ställa frågor och vinna ökad klarhet. Lärarkandidatema bör få god in- blick i olika former av sådan redovisning och diskutera olika formers lämplighet med hänsyn till skilda typer av lärostoff och till olika elevers och elevgruppers förutsättning- ar. Elevernas redovisning av studieresulta— ten tjänar också syftet att låta läraren kon- trollera sitt undervisningsresultat. I sam- band med att denna fråga behandlas bör olika typer av prov diskuteras.

Under praktiken bör lärarkandidaten få möjlighet att följa utvärderingen i klasserna och betygsättningen.

Avsnittet utvärdering och analys av un-

dervisningen återför intresset till målanaly- sen. Lärarkandidatema ska tränas att med utgångspunkt i de uppsatta undervisnings— målen utforma bedömningskriterier.

Orientering om forskning och pedago— giskt utvecklingsarbete ges såvitt möjligt i anslutning till övriga kursmoment. Lärar- kandidatema bör om möjligt få medverka i försöksverksamhet eller själva göra mindre försök. En betydelsequ roll spelar i dessa avseenden de till lärarhögskolorna knutna försöks- och demonstrationsskolorna.

Huvudlärarens uppgifter kan endast be- handlas summariskt. Den egentliga utbild- ningen för huvudlärarskapet tillhör fortbild- ningen. Man bör emellertid beakta att i vissa ämnen ofta finns endast en lärare vid sko- lan. Detta innebär att den nyutbildade lä- raren i dessa ämnen kan komma att ställas ensam utan stöd av huvudlärare och kolle- ger. Därför måste frågor rörande huvudlä- rarskapet och institutionen i dessa ämnen behandlas mera utförligt.

Lärarkandidatemas praktikutbildning om— fattar yrkesförberedande praktik, introduk- tionspraktik, två praktikperioder samt prak— tikanttjänstgöring. Praktiken under lärar- högskoleåret anknyts till den yrkesförbere— dande praktiken. De olika praktikperioder- na omfattar vad beträffar innehållet aktivi- tetsformerna auskultation, medhjälp, öv- ningsundervisning och självständiga övning— ar. Lärarkandidaterna ska förberedas för auskultationerna genom att lärarhögskolans lektorer i samråd med handledare ger an- visning om auskultationernas syfte och upp- läggning. Till en början bör lärarkandidaten koncentrera sin uppmärksamhet på begrän- sade områden och situationer som han bör övas att analysera.

Det är angeläget att övergången auskulta- tion — medhjälp — övningsundervisning -— självständiga övningar görs mjuk. Lärarkan— didaten börjar med att auskultera. Småning- om hjälper lärarkandidaten handledaren med olika arbetsuppgifter för att senare medverka vid vissa moment av arbetet eller i delar av lektioner och slutligen överta hela lektioner och undervisningsavsnitt. Handle— daren och lärarkandidaten ska i samråd med

lärarhögskolelektorn planera arbetet under respektive perioder. Övningarna anpassas till lärarkandidatens utbildningsnivå och de erfarenheter han hunnit göra. Arbetet måste hela tiden utformas med hänsyn till den dubbla uppgiften att ge lärarkandidaten en god utbildning och eleverna i klassen en god undervisning. Lärarhögskolelektorn och handledaren ska tillsammans med lärarkan- didaten planlägga en funktionell upplägg- ning av lärarkandidatens arbete i klasserna. Denna uppläggning måste självfallet anpas- sas till elevernas mognad, kunskaper, fär- digheter samt intressen och behov.

Analysen och utvärderingen av lärarkan- didatens arbete bygger på att lärarkandida- ten ska tränas i att nyanserat bedöma sina egna prestationer, dra slutsatser och söka lösningar.

Under praktikanttjänstgöringen bör lä- rarkandidaten aktivt medverka i försöks- och utvecklingsarbete. Därigenom görs han lyhörd för en fortsatt utveckling av sitt eget arbete och därmed av skolan som helhet. Här spelar specialarbetet en viktig roll. Det- ta arbete, som behandlar aspekter på eleven och undervisningen, bör ge en fördjupad syn på skolarbetet som kan leda till ökat engagemang i yrkesutövningen.

PRAKTISK—PEDAGOGISK UTBILDNING VID LARARHÖGSKOLA

ÄMNESSTUDIER VID FILOSOFISK FAKULTET

o Didaktik—

seminarier

YRKESFÖRBEREDELSE' omfattande 8 veckor delade i 4 perioder om vardera 2 veck— or under termin 2 - 6

STUDIE—OCH YRKESORIENTERING _l

GYMNASIESKOLA

avslutad tvåårig utbildning_ med betyg i ämnen som upp- ställs som särskilda för- kunskapskrav

ARBETSLIVSERFARENHET under sammanlagt 1 år efter gymnasieskolan före in— trädet i lärarhögskolan

Kapitel 3 Bilagor till studieplan för den praktisk-pedagogiska utbildningen på ämneslärarlinje

3. Bilagor till studieplan för den praktisk-pedagogiska utbildningen på ämneslärarlinje

3.1 Bilaga 1. Exempel på studiegång för lärarinriktad yrkesför-

beredelse ......................... 138 3.2 Bilaga 2. Exempel på samverkan pedagogik —— metodik -—

praktik (Elevvård) .................... 144 3.3 Bilaga 3. Exempel på samverkan pedagogik — metodik -—

praktik (Elever med rörelsehinder) ............. 146

3.4 Bilaga 4. Exempel på ämnesövergripande samverkan peda- gogik —— metodik ..................... 147 3.5 Bilaga 5. Mål och innehåll i elementär metodskolning inom studiemomentet orientering om forskning och pedagogiskt ut- vecklingsarbete ...................... 149

3 . l yrkesförberedelse

3.1.1 Mål och allmänna anvisningar

Den lärarinriktade yrkesförberedelsen har till uppgift att ge de studerande kännedom om skolans allmänna mål samt om grund- läggande principer för modern undervisning. Skolan studeras som arbetsplats så att de studerande erhåller en helhetsbild av verk- samheten. Studierna är praktiskt inriktade med stöd av teoretiska moment såsom in- formation, förberedelser och efterbehand- ling. Den studerande bör få en ganska in- gående orientering om elevernas skolarbete och lärarens uppgifter i dagens skola. Lära- ren som elevvårdare och medverkan av all skolpersonal i det elevvårdande arbetet får ses som en central del i kursen. Den stude- rande bör få göra elev- och metodobserva— tioner. Huvudprinciper i läroplanerna vad gäller såväl skolan som helhet som hans ämnen behandlas. Inom dessa ämnen bör metoder och arbetssätt iakttas. Vidare bör diskuteras de väsentligaste kraven på kun-' skaper, färdigheter och attityder hos den som undervisar i den studerandes huvudäm- nen. Han bör få en god inblick i lärarrollen och de krav som ställs på läraren. Yrkes- förberedelsen bör läggas så att den utgör ett gott stöd för inriktningen och motiva— tionen under ämnesstudiema. Ett väl fun- gerande samarbete mellan ämnesinstitutio- nen och lärarutbildningsinstitutionen förut— sätts.

De studerande tillbringar två samman-

hängande veckor per termin under fyra stu— dieterminer i skolan och deltar i arbeten av de slag som anges nedan. Under varje ter- min behandlas ett tema enligt 3.1.2, om möjligt i den ordning som anges där. Teorin anknyts till praktiken och till de studeran- des ämnesstudier. Det torde vara lämpligt att börja och sluta varje tvåveckorsperiod med några seminarieövningar. I övrigt sprids den lärarledda undervisningen, som medde- las i seminarie- och diskussionsform, på det sätt som lärarhögskolorna och praktiksko- loma finner lämpligt.

Ungefärlig fördelning av 50 timmar teori

Tema I 14 tim » II 12 » » III 12 » » IV 12 » Totalt 50 tim

Dessa 50 timmar omfattar endast lärar— ledd undervisning, huvudsakligen i form av seminarieövningar. De studerandes totala tid omfattar hela skoldagen, dvs. kl. 8.00— 16.00.

Exempel på innehåll i lärarinriktad yrkes- förberedelse inom skolans värld

Information om praktiska frågor Rundvandring med presentation av skolans

institutioner och övriga lokaler Information om skolans mål

Auskultationer Elevobservationer 'Grupparbete för redovisning av elevobserva- tionerna Metodobservationer

Undervisningsprinciper

Olika arbetssätt Planering av undervisningen Lektionsförberedelser "Förberedelser i lärarlag Läromedel Arbete som lärarassistent Deltagande i ämneskonferenser Skolans administrativa verksamhet (rektor, studierektor, expedition och vaktmästare, tillsynslärare, institutionsföreståndare, hu— vudlärare m. fl.) Elevvårdande verksamhet, skolsociala åtgär- der "Skolpsykologisk verksamhet och skolhälso- vård

Specialundervisning

SYO

Fritidsverksamhet, friluftsdagar, lägerskolor

Diskussioner under ledning av erfarna lära- re, främst i den studerandes egna ämnen, rektor, studierektor m. fl. befattningsha— vare i skolan samt om möjligt metodik- lektor.

.3.l.2 Temaindelning med kommentarer 3.1.2.1 Tema I Skolans mål och verksamhet

Innehåll

a) Elevobservationer

b) Observationer beträffande skolan som samhälle —c) Allmän metodik. Metodobservationer, ej ämnesstyrda. Arbetssätt i skolan .d) Auskultationer i olika ämnen.

Kommentar

Temat är uppbyggt kring skolans allmänna mål. Arbetet sker i huvudsak genom obser- vationer av elever i grupp men även av en- skilda elever för att ge de studerande känne- dom om skolan som miljö och lärarens över-

gripande arbete oberoende av undervisnings- ämne. Den studerande bör om möjligt följa minst en elevgrupp i all undervisning. Elev— och metodobservationer, de senare belysan- de olika arbetssätt och undervisningsformer, måste struktureras noga genom för- och ef- terbehandling. I anslutning till observatio- nerna studeras läroplanemas allmänna delar samt någon enkel framställning om skolans framväxt.

Observationer och litteratur behandlas vid seminarieövningar. De studerande gör aus- kultationer men bör om det är lämpligt även kunna assistera.

Ungefärlig fördelning av 14 timmar lärar- ledd undervisning i teori

Introduktion till den lärarinriktade yrkesförberedelsen 2 tim Förberedelse för elevobservationer 2 » » » metodobservationer 2 » Seminarieövningar avseende elev- och metodobservationer samt diskussio-

ner om skolan som arbetsplats 8 »

3.1.2.2 Tema II och III Den studerandes ämnen i skola och läroplaner

Innehåll

a) Elevobservationer i anslutning till den studerandes ena undervisningsämne

b) Metodobservationer i anslutning till den studerandes ena undervisningsämne

c) Orientering om läroplanens huvudinne— håll vad gäller detta ämne.

Kommentar

Temat är uppbyggt kring undervisningsäm- nets mål och innehåll. Inriktningen sker på observationer av elevernas arbete med äm- net samt olika arbetssätt inom detsamma. De studerande får studera lärarnas succes- siva arbete med eleverna inom ämnet. Elev- och metodobservationer måste struktureras noga med för- och efterbehandling. I an- slutning till observationerna studeras läro- planernas innehåll vad avser ämnet. Den studerande verkar om möjligt som lärar-

assistent i ämnet. Den studerande bör ha tillfälle att följa en klassföreståndare under åtminstone ett tema (II eller III). Studerande med tre undervisningsämnen bör ägna tema III åt två av sina ämnen.

Ungefärlig fördelning av 12 timmar per tema lärarledd undervisning i teori

Principer för skolarbetet i undervis- ningsämnet 2 tim Förberedelse för elev- och metod- observationer 4 » Seminarieövningar avseende elev- och metodobservationer samt litteratur 5 » Presentation av ämnets institution 1 »

3.1.2.3 Tema IV Skolans administration och speciella elevvård

Innehåll

a) Skolans elevvårdsorganisation (klassföre- ståndare, skolpsykolog, kurator, skollä- kare, skolsköterska m. fl.)

b) Skolans administrativa verksamhet (rek- tor, studierektor, tillsynslärare, expedi- tion och vaktmästare, institutionsföre- ståndare, huvudlärare m. fl.).

Kommentar

Temat är uppbyggt kring den verksamhet i skolan som ej ingår i tema I—III. Den studerande följer a) den elevvårdande personalens arbete, skolpsykolog, kurator, skolsköterska m. fl. b) den administrativa personalen, rektor, studierektor, kanslipersonal, tillsynslära— re, vaktmästare, institutionsföreståndare, huvudlärare, måltidspersonal m.fl. Den studerande följer arbetet och verkar som medhjälpare där det är lämpligt och möjligt.

Ungefärlig fördelning av 12 timmar lärar- ledd undervisning i teori

Introduktion till temat Seminarieövningar avseende skolans elevvårdande verksamhet, uppfölj—

2 tim

ning av iakttagelser och erfarenhe- ter 10 »

3.1.3 Medverkande

U ndervisare

Som lärare under de 50 teoritimmarna fun- gerar rektor vid praktikskolan studierektor vid praktikskolan lektorer vid lärarhögskolan huvudlärare vid praktikskolan lärare vid praktikskolan skolpsykolog, kurator, skolsköterska m. fl. vid praktikskolan.

Handledare

Som handledare fungerar främst lärare vid praktikskolan. Den studerande får en »hu- vudhandledare» som fungerar som värd vid praktikskolan.

För handledaruppgifter vid det praktiska arbetet under tema I och IV fungerar även övrig personal i skolan.

'3.1.4.l Tema I Dag Antal Innehåll, verksamhet Lärare, handledare teori- timmar Den studerande erhåller personlig kallelse till praktikskolan och material för information. Vissa uppgifter ges som förberedelse. Läropla- nernas allmänna del och någon enkel framställ- ning om skolans framväxt studeras.

1 1 Information om lärarinriktad yrkesförberedelse, lärarhögskolelektor praktiska detaljer, presentation av skolan, rund- rektor, praktikskolan vandring. studierektor, »

2 Eleven i skolan. rektor Grundläggande principer för arbetet i en mo- studierektor dern skola. Presentation av klass och elever. huvudhandledare Auskultation. Studerande följer en elevgrupp handledare under dagens samtliga lektioner.

2 Fortsatt auskultation, Studerande följer en elev- handledare grupp under samtliga lektioner.

1 Uppföljning av auskultationerna (dag 1 och 2). huvudhandledare

3 2 Förberedelser för elevobservationer. lärarhögskolelektor Presentation av uppgifter som ligger till grund huvudhandledare för elevobservationerna.

Elevobservationer i en klass. handledare Observationer av elever i grupp och enskilt.

4 Fortsatta elevobservationer. handledare

5 Fortsatta elevobservationer. handledare Grupparbete för redovisning av observationerna. 2 Redovisning av grupparbete kring elevobserva- lärarhögskolelektor tioner. huvudhandledare

6 2 Förberedelser för elev- och metodobservationer. lärarhögskolelektor Presentation av uppgifter som ligger till grund huvudhandledare för observationerna. Arbetssätt allmänt, olika arbetssätt i olika äm- nen. Elev- och metodobservationer. handledare

7 Fortsatta observationer. handledare

1 Uppföljning av observationerna. Redovisning. huvudhandledare

8 1 Förberedelse för medhjälp. huvudhandledare Medhjälp. handledare

9 Medhjälp. handledare

10 Medhjälp. handledare

2 Redovisning av arbetet. lärarhögskolelektor Slutdiskussion. huvudhandledare Avslutning tema I. rektor, praktikskolan

studierektor, » huvudhandledare SOU 1972: 93 141

Dag Antal Innehåll, verksamhet Lärare, handledare teori- timmar Den studerande erhåller personlig kallelse till praktikskolan och material för information. Vissa uppgifter ges som förberedelse. Läropla- nerna studeras. ] Praktiska detaljer. Presentation av skolan, rund- rektor, praktikskolan vandring. studierektor, » huvudlärare i ämnet

2 Principer för arbetet i det egna ämnet. lärarhögskolelektor 1 Presentation av huvudhandledarens undervis- lärarhögskolelektor ningsplanering i stort och av hans klasser. Ut- huvudhandledare delande av arbetsuppgifter. 1 Presentation av institutionen. huvudläraren

2 Auskultation. handledare Inriktning på elevernas arbete i ämnet.

2 Förberedelse för elev- och metodobservationer. lärarhögskolelektor Presentation av uppgifter som ligger till grund huvudhandledare för observationerna.

3 Elev- och metodobservationer. handledare 4 Elev- och metodobservationer. handledare 5 Elev— och metodobservationer. handledare Redovisning av grupparbete kring elev- och handledare metodobservationer. 6 2 Presentation av ämnesmetodiken avseende stof— lärarhögskolelektor fets anpassning till eleverna. Uppgifter för metodobservationer. Förberedelse för metodobservationer. Metodobservationer med inriktning på ämnets handledare egenart. 7 Fortsatta metodobservationer. handledare 8 Fortsatta metodobservationer. 2 Uppföljning av metodobservationerna. lärarhögskolelektor Förberedelse för medhjälp. huvudhandledare 9 Medhjälp. handledare Ämneskonferens. 1 0 Medhjälp. handledare

2 Redovisning av arbetet. lärarhögskolelektor

huvudhandledare

Slutdiskussion. Avslutning tema II och III.

rektor, praktikskolan studierektor, » huvudhandledare

Dag Antal Innehåll, verksamhet Lärare, handledare teori- timmar Den studerande erhåller personlig kallelse till praktikskolan och material för information. Vissa uppgifter ges som förberedelse. Läropla- nerna studeras. 1 Praktiska detaljer. Presentation av skolan, rund- rektor, praktikskolan vandring. studierektor, » 2 Allmän information om skolans administrativa rektor verksamhet och skolans elevvårdsorganisation. studierektor skolpsykolog, kurator skolsköterska Skolans administration. studierektor

2 Presentation av skolans olika institutioner (skol- respektive föreståndare

matsal m.m.) och deras verksamhet.

3 Skolans administration. studierektor vaktmästare institutionsföreståndare

4 2 Skolpsykologisk och skolsocial verksamhet m. m. skolpsykolog

Presentation av verksamheten. kurator skolsköterska

5 Skolpsykologisk och skolsocial verksamhet skolpsykolog, kurator

m. m. forts. skolsköterska; Klasskonferens. klassföreståndare 6 Skolpsykologisk och skolsocial verksamhet skolpsykolog, kurator m. m. forts. skolsköterska Elevvårdskonferens. klassföreståndare Skolhälsovård. 2 Uppföljning av skolpsykologisk och skolsocial Skolpsykolog verksamhet samt skolhälsovård. kurator skolsköterska 7 2 Specialundervisning. speciallärare Besök i olika kliniker och specialklasser. handledare 8 Specialundervisning forts. handledare 2 Uppföljning av specialundervisningen. speciallärare Fritt valt arbete.

9 Besök på fritidsgårdar, ungdomsgårdar, ideella handledare m. fl.

organisationer.

10 Sammanfattande arbete i grupp.

2 Redovisning av arbetet. lärarhögskolelektor Slutdiskussion. rektor, praktikskolan Avslutning av tema IV. studierektor, » Skolpsykolog m.fl. SOU 1972: 93 143

3.2. Bilaga 2. Exempel på samverkan pedagogik — metodik —— praktik

Studiemomentet Elevvård

Undervisningssituationens centrala roll i elev- vården. Beräknad tidsåtgång 32 timmar lä- rarledda studier vartill kommer individuellt arbete och litteraturläsning.

Förslaget bygger på följande förutsätt- ningar:

a) Momentet är centralt i lärarutbildningen. Momentet studeras av alla lärarkandida- ter oavsett vilka ämnen de utbildas att undervisa i.

b) Studierna i momentet ska syfta till att skapa en attityd till eleverna i skolan. Frågor och problem av liknande slag be-

C)

d)

handlas också i andra delar av utbild- ningen. Studierna i momentet syftar inte till att täcka hela elevvårdskomplexet. Genom den centrala roll som elevvården måste inta i själva skolarbetet kommer emel- lertid en rad andra delar av lärarutbild- ningen att beröras mer eller mindre in- gående, t. ex. undervisningsprinciper, elevobservationer, Specialundervisning, samtalsmetodik. Bland annat nyssnämnda förhållanden motiverar, att relativt stor del av den totala lärarledda undervisningen ägnas åt momentet.

Innehåll: Introduktion 2 tim Allmän metodik, anknytning till undervisningsprinciper. Förberedelser, ITV, efter- behandling. Diskussion (p, 113)1 2 » Att skapa en elevvårdande atmosfär. Diskussion (p, pr) 2 » Klassen som en social enhet (studier bland annat via ITV) (p) 6 : Elever med olika prestationsförmåga; bakgrund. Arbetsmetodik (p, 111) Vi intervjuar elever i skolan 2 » Förberedelser, intervju- och samtalsmetodik (p) Intervjuer (pr) 2 » Redovisning (p, 111) Vi gör elevobservationer 2 » Förberedelser (p, m) Elevobservationer (pr) 2 » Redovisning (p, 111) Vi studerar arbetssätt med inriktning på elever med olika prestationsförmåga 2 : Förberedelser (m) Arbete ?. » Redovisning och diskussion (m)

2 tim

IQ ro e e

IJ =;

Vi söker och studerar m'betsmaterial för elever med olika prestationsförmåga Förberedelser (m) Arbete Redovisning och diskussion (m)

Vi diskuterar vår roll som lärare (p, m) Vi diskuterar vår egen mentalhygien (p) 1 (p) : ur studieplanens pedagogikdel

(m) : ur studieplanens metodikdel (pr) : praktik

3.3. Bilaga 3. Exempel på samverkan pedagogik — metodik — praktik

Elever med rörelsehinder

Förslaget gäller närmast lärarkandidater i hemkunskap men är så utformat att andra lärarkandidaters behov av undervisning om rörelsehindrade elever blir tillgodosedda. Undervisning och arbete är gemensamt för alla lärarkandidater utom i momentet Undervisning som i exemplet nedan riktar sig enbart till lärarkandidater i hemkunskap.

Också övriga ämnen (t. ex. gymnastik, slöjd, teckning) som i likhet med ämnet hemkun- skap har speciella metodiska frågor att be- akta i detta sammanhang gör det under mo- mentet Undervisning.

Förutom lärare på lärarhögskolan bör också speciallärare engageras i undervis- ningen. För avsnittet beräknas åtgå 5 tim- mar lärarledd undervisning, ca 8 lärarkan- didattimmar.

Innehåll: 1 tim Bakgrund Orsaker, symtom och behandling (p)1 Den rörelsehindrade elevens situation. Hur handikappet påverkar elevens allmänna anpassning, kamratrelationer och studiesituation (p, rn) 3 » Undervisning Undervisning och arbetssätt (m) Undervisning och arbetssätt, speciellt för lärarkandidater i hemkunskap (m) Tekniska hjälpmedel, utformning av lokal (p, m) Auskultation med elev- och metodobservation (ev. via ITV eller film) (p, m, pr) Samplanering Samordnad planering för undervisning av en speciell rh-elev Lärarkandidater i flera ämnen samarbetar (grupparbete, självstudier) 1 » Redovisning och diskussion av föreslagna åtgärder (p, 111) 1 (p) : ur studieplanens pedagogikdel (m) : ur studieplanens metodikdel (pr) : praktik 146 SOU 1972: 93

samverkan i pedagogik — metodik

Samverkan mellan pedagogik, musikmeto- dik och/eller teckningens metodik samt svenskmetodik

Avsnittet avser att belysa människors vanor och behov av olika slags läsning, bild- och musikupplevelse samt hur läraren kan ar- beta med momentet i skolan.

3.4.1. Förutsättningar för undervisningen 3.4.l.1 Elevernas intressen och behov

Elevernas motivation, intressen och behov med anknytning till läsning, bildupplevelse och musikupplevelse hos barn, ungdom och vuxna. Hur dessa intressen och behov ut- vecklas. (p)1

Vad är det vi läser? Vilka former av bilden kommer vi i kon- takt med? Vad lyssnar vi på i musik? Vad läser barn, ungdom, vuxna? Vilka vanor har dessa åldersgrupper avse- ende olika former av bilden? Vilka lyssnarvanor har dessa åldersgrupper? Utredningar och undersökningar avseende dessa vanor. Vad kommer vi i kontakt med avseende dagspress, veckopress, serietidningar och po-

pulärlitteratur. Vad lyssnar vi till i radio, vad ser vi i TV, på film, på teater m.m. Anknytning till sociologi avseende de olika ämnesområdena. (m)1 Granskning av läsvaneundersökningar, lyss- narundersökningar, film- och publikunder- sökningar. Lärarkandidaterna planerar, genomför un- der praktiken och utvärderar enkla under- sökningar avseende elevernas vanor. (p)

3.4.l.2 Elevanalys

Sociologisk bakgrund

Vanor och intressen avseende dessa områ- den hos olika grupper i samhället. Hur va- norna och intressena påverkas av hemför- hållanden, kamratgrupper, skola och mass- media m.m. . (p)

Psykologisk bakgrund Läsprocessen. Läsutvecklingen från barn till vuxen. Anknytning till språkutvecklingen. Perceptionen. Dess utveckling och träning genom iakttagelse.

Upplevelser och värdering av bilden. Upplevelse av musik. Upplevelsens utveck- ling genom träning. (p)

1 (p) : ur studieplanens pedagogikdel (m) : ur studieplanens metodikdel

Lässvårigheter. Deras inverkan på läsupple- velsen. Musikalitet.

Perceptionssvårigheter. (p)

3.4.2. Undervisningsprocessen 3.4.2.1 Läroplanens intentioner

Analys av ämnesmomentet i gällande läro- planer. Precisering av målen avseende momentet. Precisering av delmål. Momentets mål i relation till skolans över- gripande mål. (m)

3.4.2.2 Hur gör man?

Planering, metoder och läromedel för mo- mentets inlärning och träning.

Läsning, bild, musik — en form av kom- munikation.

Kommunikationsteori. Informationsteknik. Tolkning och värdering av bilder. Värdering av olika musik. (m) Sakprosa. Fiction i prosa, lyrik, dramatik. Dagspress och veckotidningar, stillbild, film och TV. Teater. Opera och operett. Massmediateknik. Litterär orientering avseende momentet. (m)

3.4.2.3 Utvärdering

Olika former av utvärdering som läraren kan använda avseende detta område. Svårigheter och fallgropar vid olika former av bedömning som kan vara tillämplig. Bearbetning av elevvaneundersökningen. (p)

3.4.3. Anvisningar

Kursen i pedagogik—metodik utgör en hel- het. Arbetet med ett kursmoment är en del av denna helhet. Dessa olika delar vävs tillsammans till en utbildningsgång. Varje avsnitt samlas lämpligen kring ett bärande

tema. De i arbetet medverkande lärarna ut- gör ett lärarlag, vilket lämpligen ansvarar för lärarkandidatemas utbildning under hela lärarhögskoletiden under såväl teori som praktik. Den för momentet lämpligaste lä- raren leder respektive moment. Vid behov anlitas specialister. Viktigt är att dessa ut- nyttjas så att de medverkar i lärarlagets pla- nering. Kandidaterna medverkar också vid planeringen. Studierna bör i huvudsak bedri- vas i seminarieform, varvid ett laborativt arbetssätt eftersträvas. En, två eller flera seminarieledare medverkar. Det är väsent- ligt att undervisningen förankras i praktiken genom observationer, övningar av olika slag, praktiskt arbete med elever och i möjligaste mån genomförande av undervisningsmoment under praktikperioder eller praktikanttjänst— göring. Lärarkandidatema kan genom obser- vationer, intervjuer, enkäter m. rn. ta reda på elevernas intressen. De bör i möjligaste mån aktivt få arbeta med exempelvis bild— tolkning, film, dramatisk framställning, ton- skapande osv. I utbildningen bör eftersträ- vas att lärarkandidatema själva aktivt får syssla med det som de sedan ska genomföra med sina elever. Lämpligen kan också spe- cialarbeten samlas kring temat.

Lärarkandidater med svenska-musik, sven- ska-teckning samlas om möjligt i samma kandidatgrupp. Härvid kan en god integre- ring av ämnena erhållas. Temat kan givet- vis tillämpas på ämnena svenska-teckning, svenska-musik var för sig. I så fall utgår vissa delar. Om ett av ämnena teckning och musik är representerat i kandidatg'ruppen bör det klart eftersträvas att lärarkandidater- na får god insikt om hur samarbetet kan ske mellan de tre ämnena musik, svenska och teckning.

De för avsnittet anslagna timmarna bildar en studiegång. Beteckningarna (p) och (m) visar endast från vilken del av den gemen- samma studieplanen som innehållet är taget. Antalet timmar beräknas för detta avsnitt till ungefär 60, varav ca 20 tas från studie- planens pedagogikdel och ca 20 från dess metodikdel i vartdera ämnet. Arbetet bör bedrivas så att även andra moment i de be- rörda ämnena integreras.

3.5. Bilaga 5. Mål och innehåll i elementär metodskolning inom studiemomentet orientering om forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete

Motiv 2. Undersökningsplanering Lärarutbildningen ska utgöra ett led i en %'1 Problemformuleririg " _. fortgående skolreform. ...2 blormalstadter 1 s olforsokets fram-

Genom utbildningen bör den studerande 3 U dvaxfk _ d 11 d _

förvärva en öppen och kritisk inställning nu 4' Fnlkgilso milfs??? & ”( egg”) . sin egen kommande yrkesutövning samt vilja 5” Ni: ad Off!” d 0 1_ a typer av exp ert ment att på vetenskaplig grund förnya sitt arbets- ' eto _er or atainsam ing

sätt. - 6. Statistisk bearbetmng

Den blivande läraren måste därför få en 7' Generaliseringsproblem 8. Resultatredovrsning. elementär vetenskaplig skolning.

Mål

Den elementära metodskolningen ska ge de studerande

_ övning och vana att kritiskt pröva och analysera (attityd) — metodisk skolning: termer och elementa i forskningsmetodik (kunskap) — förmåga att läsa och tillgodogöra sig forskningsrapporter (färdighet). Metodskolningen ska vidare ge de stude- rande förmåga att i sitt eget arbete —— ställa och formulera problem — utforma alternativa lösningar —— värdera alternativen —— genomföra enkla empiriska undersök- ningar i klassrummet —— utvärdera effekten av mindre försök.

S toi/innehåll

1. Teoribildning inom pedagogisk forskning, kort översikt '

För momentet beräknas åtgå ca 5 timmar lärarledd undervisning, gärna som introduk- tion till specialarbete.

Statens offentliga utredningar 1972

Kronologisk förteckning

41. Familj och äktenskap !. u. 42. Vägtrsfikbeskattningen. Fi. 43. Utnyttjande och skydd av havet. I. 44. Reformerad skatteutjåmning. Fi. 45. Kulturminnesvärd. U. 46. Lendskapsvärd genom täkteamverkan. Ju.

1. Ämbetsansvaret II. Ju. 59. Att välja framtid. Ju. _ __ 2. Svensk möbelindustri. !. 60. Beskattade förmåner vid Sjukdom och arbetslos- 3. Personal för tyg— och intendenturförvaltning. Fö. het m.m. S. ' 4. Säkerhets- och försvarspolitlken. Fö. 61. Försök med bibliotek. Litteraturutredningens 5. CKR. (Centrala körkortsregistret) K. biblioteksstudier. U. . 6. Reklam I. Beskattning av reklamen. U. 62. Offentligt stöd till de politiska partierna. Ju. 7. Reklam ||. Beskrivning och analys. U. 63. Näringslivets försörjning med riskkapital från 8. Forskningen inom försvaret. Fö. allmänna pensionsfonden. Fi. 9. Samhället och filmen. Del 2. U. 64. Kriminalvård. Ju. 10. Godsbefordran till sjöss. Ju. 65. Barnavårdsmannafrägan. Ju. _ 11. Förenklad löntagarbeskattning. Fi. 66. Ny kulturpolitik. Del 1. Nuläge och förslag. U. 12. Skadestånd IV. Ju. 67. Ny kulturpolitik. Del 2. Sammanfattning. U. 13. Kommersiell service i glesbygder. ln. 68. Värnpliktsiörmäner. Fö. _ 14. Revision av vattenlagen. Del 2. Ju. 69. Värnpliktigas ekonomiska och sociala situation. 15. Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. Ju. Bilaga 5 till UFV betänkande Värnpliktsförmäner. 16. Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. (Följd- Fö. författningar) Ju. 70. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. 17. Nomineringsförfarende vid riksdagsval - Riks- Del 1. Allmän motivering. Ju. degen i pressen. Ju. 71. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. 18. Norge och den norska exilregeringen under Del 2. Lagtext och speciaimotivering. Ju. andra världskriget. Ju. 72. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. 19. Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom Det 3- Expertutredningar. JU- _, vuxenutbildningen. U. 73. Ersättning för vissa obefogade frihetsinskrank- 20. Läs- och bokvanor I fem svenska samhällen. ningar. Ju. Litteraturutredningens läsvanestudier. U. 74. Arbetskraften inom byggnadsverksemheten. in. 21. Svävarfartslag. K. 75. Skyddat arbete. Bilagor. in. 2. ngstolsväsendet IV. skiljedomstol. Ju. 76. Unga lagöverträdare ||. Ju. 23. Hogre utbildning —— regional rekrytering och 77. Läginkomstproblemet. In. samhällsekonomiska kalkyler. U. 78. Företagsservice för utveckling av mindre och 24. Vägfraktavtalet ll. Ju. medelstora företag. I._ . 25. Naturgas i Sverige. I. 79. Kreditupplysning och integritet. Ju. 26. Förskolan 1. S. 80. En bok om böcker. Litteraturutredningens bransch- 27. Förskolan 2. S. studier. U. 28. Konsumentköplag. Ju. 81. Allmän tandvärdsförsäkring. S. 29. Konsumentupplysnlng om försäkringar. H. 82. Flygarbetstid. K. 30. Bostadsanpassningsbidrag. In. 83. Invandrarutredningen 2. In. 31. Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Jo. 84. Flyktingskap. ln. 32. Kommunalt samlingsstyre eller mejoritetsstyre? C. 85. Asyl. Svensk praxis i ärenden om politiskt flyk- 33. Förhandlingsrätt för pensionärer. in. tingskap. ln. 34. Familjestö . S. 86. Bättre arbetsmiljö. S. 35. Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. Jo. 87. Periodiskt understöd m.m. vid beskattningen. Fi. 36. Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande. U. 88. Ärekränkningi Ju. 37. Samhälle och trossamfund. Bilaga 1—19. U. 89. Hundavgift. i. 38. Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra 90. lndustriutveckling och utvecklingssamarbete. Ud. trossamfunds ekonomi. U. 91. Efterfrågan på rusdrycker i Sverige. Fl. 39. Abortfrägan. Remissyttranden. Ju. 92. Fortsatt reformering av lärarutbildningen. U. 40. Konkurrens i bostadsbyggandet. ln. 93. Förslag till studieplaner. U.

47. Data och integritet. Ju. 48. Riksdagen och försvarsplaneringen. Fö. 49. Tryckfriheten och reklamen. Ju. 50. Skyddsrum. Fö. 51. Sjölagens befruktningskapitel. Ju. 52. Rapport angående kommunal information m. m. C. 53. Handrackningstjänst i försvaret. Fö. 54. Skyddat arbete. In. 55. Decentrelisering av statlig verksamhet - ett led i regionalpolitiken. Del 2. Slutrapport. Fi. 56. Glesbygder och glesbygdspolitik. In. 57. Ledningsrättsleg. Ju. 58. Koncession för pipelines. K.

JAN 1973

Statens offentliga utredningar 1972

Systematisk förteckning

Justltledepartementet

Ämbetsansvaret II. [1] Godsbefordran till sjöss. [10] Skadestånd N. [12]

Revision av vattenlagen. Del 2. [14 _ Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform » _Ny riks- dagsordning. [15] 2. Ny regeringsform - Ny riksdags- ordning (Följdförfattningar) [16 3. Nomineringsfor- farande vid riksdagsval - Riks agen i pressen. [17] 4. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. [18]

Domstolsväsendet IV. Skiljedomstoi. [22] Vägfraktavtalet ti. [24] Konsumentköplag. [281 Abortirågan. Remissyttranden. [39] Familj och äktenskap I. [41] Landskapsvärd genom täktsamverkan. [46] Data och integritet. [47] Tryckfriheten och reklamen. [49] Sjölagens befraktningskapitel. [51]

Ledningsrättslag. [57

Att välja framti . [59 Offentligt stöd till de politiska partierna. [62] Kriminalvård. [64] Barnavårdsmannafrågan. [65] _ Trafikmälskommittén. 1. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. Del 1. Allmän motivering. [70] 2. Rätten till ratten. Första till körkortsreform. Del _2. Lagtext och specialmotivering. [71]D 3. Ratten till ratten. Förslag till körkortsreform. el 3. Expertut- redningar. [72] __ Ers_ättning för vissa obefogade frihetsinskrankningar. [73 Unga lagöverträdare II. [76] Kreditupplysning och integritet. [79] 'A'rekränkning. [88]

Utrikesdepartementet lndustriutveckling och utvecklingssamarbete. [90] Försvarsdepartementet

Personal för tyg- och intendenturförvaltning. [3] __ 1970 års försvarsutrednlng. 1. Säkerhets- och for- svarspolitiken. [4] 2. Riksdagen och forsvarsplane- ringen. [48 Forskningen Inom försvaret. [8]

Skyddsrum. [50

Handräckningstiänst i försvaret. [53] __ Utredning rörande systemet för förmåner at varn- pliktiga m.fl. (UFV) 1. Värnpliktsförmäner. [68] 2. Värnpliktigas ekonomiska och sociala situation. Bi- laga 5 tili UFV betänkande Värnpliktsförmäner. [69]

Soclaldepartementet

1968 års barnstugeutredning. 1. 2. Förskolan 2. 27] Familjestöd. [34 __ Beskattåäte förmåner vid sjukdom och arbetsloshet m. m. Allmän tandvärdsförsäkring. [81] Bättre arbetsmiljö. [86]

Förskolan 1. [26]

Kommunlkatlonsdepartementet CKR. (Centrala körkortsregistret) [5] Svävarfartslag. [21

Koncession för pipelines. [58] Fiygarbetstid. [82]

Flnansdepartementet

Förenklad löntagarbeskattning. [11] Vägtrafikbeskattningen. [42]

Reformerad skatteutjämning. [44] _ Decentralisering av statlig verksamhet —- ett led | regionalpolitiken. Del 2. Slutrapport. [55] Näringslivets försörjning med riskkapital männa pensionsfonden. [63] Periodiskt understöd m.m. vid beskattningen. [87] Hundavgift. [89]

Efterfrågan på rusdrycker i Sverige. [91]

från all-

Utblidnlngsdepartementet

Reklamutredningen. 1. Reklam !. Beskattning av re— klamen. [6] 2. Reklam ll. Beskrivning och analys. [7] Samhället och filmen. [9] Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxen- utbildningen. [19] 1968 års Iitteraturutredning. 1. Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens läs- vanestudier. [20] 2. Försök med bibliotek. Littera- turutredningens biblioteksstudier. [61] 3. En bok om böcker. Litteraturutredningens branschstudier. [80] Hogre utbildning — regional rekrytering och sam- hällsekonomiska kalkyler. [23] 1966 års beredning om stat och kyrka. 1. Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande. [36] 2. Samhälle och trossamfund. Bilaga 1—19. [37] 3. Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. [38] Kulturminnesvärd. [45] Kulturrådet. 1. Ny kulturpolitik. Del 1. Nuläge och forslag. [66] 2. Ny kulturpolitik. Del 2. Sammanfatt- ning. [67] Lärarutbildningskommittén. 1. Fortsatt reformering av Iararutbildningen. Del I. [92] 2. Förslag till studiepla— ner. Del II. [93]

Jordbruksdepartementet

Lag om hälso— och miljöfarliga varor. [31] Skogsbrukets frö- och piantförsörjning. [35]

Handelsdepartementet Konsumentupplysning om försäkringar. [29]

Inrikesdepartementet

Kommersiell service ] glesbygder. [13] Bostadsanpassningsbidrag. [30] Förhandlingsrätt för pensionärer. [33] ' Konkurrens i bostadsbyggandet. [40] Utrednin rörande den skyddade sysselsättningen. 1i58kyd at arbete. [54] 2. Skyddat arbete. Bilagor. Glesbygder och glesbygdspolitik. [56] Arbetskraften inom byggnadsverksamheten. [74] Läginkomstproblemet. [77] lnvandrarutredningen 2. [83] Utlänningsutredningen. 5. Flyktingskap. [84] 6. Asyl. Svensk praxis i ärenden om politiskt flyktingskap. [85]

Clvlldepartementet

Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? [32 Rapport angående kommunal information m.m. [52

Industridepartementet

Svensk möbelindustri. [2] Naturgas i Sverige. 25] Utnyttjande och sky d av havet. [43] Företagsservice för utveckling av mindre och medel- stora företag. [78]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Nordisk udredningsserie (Nu) 1972

Kronologisk förteckning

. Nordic Cooperation in a European Perspective . Forsorgerbegrepets rolie i dagens samfund. Kon— ferens 1972 . Pressjuridiska lagar i Norden Pressen och de finska invandrarna

. Nordiska institutioner . Könsroller och utbildning . Nordiskt TV-samarbete . Planer för kultursamarbetet åren 1973—1975

. Nordal-rapport om planeringsarbete och kraftut- byggnadsplaner 10. Seminarium för riksdagsjournalister 11. Nordisk statutsamling 12. Yearbook of Nordic Statistics 1972 (Nordisk sta- . tistisk årsbok)

meQmFQ N—l

* e .. a' Allmänna Forlaget INIsX wi ;. i]! Q'in)