SOU 1977:100

Pensionär '75 : en kartläggning med framtidsaspekter

Sammanfattning

Diagram . .

1. Inledning

1.1 Bakgrund . . . . .

1.2 Syftet med undersökningen ,

1.3. Tidigare undersökningar

2 Om möjligheterna att dra slutsatser om äldres och förtids- pensionärers levnadsförhållanden

2.1 Allmänt . . . .

2.2 Analys av bortfallet . . 2.2.1 Bortfallets orsaker . . . . . . . . . . . 2.2.2 Jämförelse av bortfallet med dem som svarat .

2.3 Kan slutsatserna gälla alla äldre och alla förtidspensionä- rer

2.4 De ”ej kommunicerbara” . . . . . . . . . . . . 2.5 Allmänt om resultatredovisningen . . . . . . . .'.

3 Förtidspensionärer 3.1 Inledning 3.2 Översiktlig beskrivning av förtidspensionärerna . 3.3 Hälsa...... 3.3.1 Inledning 3.3.2Mätmetod 3.3.3 Förekomst av långvarig sjukdom eller handikapp . 3.3.4 Syn, hörsel och tandstatus . . . 3.3.5 Sjukvårds— och tandvårdskonsumtion 3.3.6 Egen bedömning av hälsotillståndet _ 3.4 Utbildning

3.5 Sysselsättning . ......

3.6. Bostadsförhålla'nden

3.6.1 Inledning . 3.6.2 Samboende

3.6.3 Utrymmesstandard 3.6.4 Boendeform .

10 21 21 21 23

25 25 25 25 28

28 30 30

33 33 34 36 36 37 38 42 45 48 49 51 52 52 52 54 56

3.7

39

3.10 3.11 3.12

4.1 4.2 4.3

4.4 4.5 4.6 4.7

4.8

3.6.5 Utrustningsstandard . . . 57 3. 6. 6 Är bostaden handikappanpassad? 59 3.6.7 Avstånd till service . 61 3. 6 8 Sociala relationer . . . . 63 3. 6. 9 Yttre störningar i bostadsmiljön 64 3. 6. 10 Sammanfattande mått på bostadsstandard 65 3.6.11 Önskemål om flyttning . 67 Ekonomi . . 70 3. 7. 1 Inledning 70 3. 7. 2 Inkomst . . 70 3. 7. 3 Tillgång till vissa kapitalvaror 72 3. 7. 4 Kontantmarginal 73 Fritid . . . 74 3.8.1 Inledning 74 3. 8.2 Resor . . . . . 74 3.8 3 Umgänge med släkt och vänner 76 3.8.4 Fritidsaktiviteter 78 3.8.5 Föreningsanslutning 79 Politiska resurser 79 Klarar man sig utan hjälp? 82 Utnyttjar man kommunal service? 84 Får man tillräckligt med hjälp? 85 Ålderspensionärer _ 89 Inledning . . . . . . . . . . . . . 89 Översiktlig beskrivning av ålderspensionärerna , 91 Hälsa . . . 91 4.3.1 Inledning . . . . . . 91 4. 3. 2 Förekomst av långvarig sjukdom eller handikapp . 91 4. 3. 3 Syn, hörsel och tandstatus . . . 95 4.3.4 Sjukvårds- och tandvårdskonsumtion 96 4.3.5 Egen bedömning av hälsotillståndet . 99 Utbildning och sysselsättning . . 101 Uppfattning om pensioneringstidpunkt . . . 103 Inställning till och förberedelse inför pensioneringen . . 106 Bostadsförhållanden 107 4.7.1 Inledning . 107 4.7.2 Samboende . . 108 4.7.3 Utrymmesstandard 109 4.7.4 Boendeform _ , _ 110 4.7.5 Utrustningsstandard . . . . 111 4.7.6 Är bostaden handikappanpassad? . 112 4.7.7 Avstånd till service . 113 4. 7. 8 Sociala relationer _ , . 114 4. 7. 9 Yttre störningar i bostadsmiljön . 115 4. 7.10 Sammanfattande mått på bostadsstandard , 115 4.7.11 Önskemål om flyttning , 116 Ekonomi 118

4.8.1. Inkomst

118

4.8.2 Tillgång till vissa kapitalvaror 4.8.3 Kontantmarginal . 4.9 Fritid . . . 4..91 Resor . . . . . 4. 9 2 Umgänge med släkt och vänner 4.9.3 Fritidsaktiviteter 4. 9. 4 Föreningsanslutning 4.10 Politiska resurser 4.11 Klarar man sig utan hjälp? 4.12 Utnyttjar man kommunal service? 4.13 Får man tillräckligt med hjälp? 5 Blivande ålderspensionärer 5.1 Inledning . . . . . . . . . . . 5.2 Anser man sig tillräckligt informerad om sin kommande pension?................... 5.3 Har man gjort upp speciella planer för pensioneringen? . 5.4 Kommer man att utnyttja möjligheten till delpension? Referenser

Bilagor Bilaga 1 Teknisk beskrivning av undersökningen _ 1.1 Undersökningens allmänna uppläggning . 1.2 Frågeformuläret — 1.3 Populationer 1.4 Urval . . . . 1.5 Fältarbetets genomförande _ , 1.6 Undersökningens tillförlitlighet

1.61 Olika typer av fel .

1. 6. 2 Det totala felet uppdelat i skilda felkomponenter Bilaga 2 Tabellbilaga

Tabeller och diagram Tabeller i texten Tabeller i bilagor Diagram

122 123 123 123 125 126 128 128 130 133 134 135 135

137 139 139 142

143 143 143 143 144 144 147 147 148 155

175 175 180 183

Sammanfattning

Statistiska centralbyrån (SCB) genomför fr.o.m. hösten 1974 löpande årsvisa undersökningar av levnadsförhållandena. Det huvudsakliga må- let för SCB:s statistik över levnadsförhållandena är att fortlöpande be— lysa fördelningen och utvecklingen av centrala välfärdskomponenter som ett underlag för samhällsdebatt och reformarbete.

Även om ett viktigt mål vid de löpande undersökningarna är att be- lysa olika gruppers levnadsförhållanden och vilka skillnader som finns mellan olika grupper, så medger inte materialet alltför ingående analy- ser av vissa gruppers situation. En sådan grupp är t. ex. förtidspensio- närerna. Vidare tillämpas vid de löpande undersökningarna en övre ål- dersgräns — personer över 74 år intervjuas inte.

En studie av de äldres och de pensionerades levnadsförhållanden stäl— ler därför krav som inte kan uppfyllas av SCB:s löpande levnadsnivåun- dersökningar. SCB har därför på uppdrag av den av regeringen tillsatta pensionärsundersökningen genomfört en speciell levnadsnivåundersök- ning för att belysa de äldres och de förtidspensionerades situation. Hu- vuddelen av de använda måtten och undersökningsvariablerna är dock hämtade från de löpande undersökningarna.

Undersökningen är riksomfattande och avser Sveriges befolkning 60 år och äldre samt förtidspensionärer. Uppgifterna har insamlats i samband med besöksintervjuer. Intervjuerna omfattade ca 200 frågor och en in- tervjutid om ca 60 minuter. 2200 personer har intervjuats. Eftersom den allmänna pensionsåldern sänktes till 65 år den 1 juli 1976, redo- visas som regel i rapporten inte åldersgruppen 65—66 år i fråga om förtidspensionärerna.

Intervjuuppgifterna är skyddade enligt 165 sekretesslagen. Materia- lets hantering har skett enligt av datainspektionen utfärdade föreskrifter.

De viktigaste undersökningsresultaten sammanfattas i det följande i form av diagram.

DlAGRAM 1 Andel med långvarig sjukdom

Ålder 60-69 7079 se ' 60-63 64-66 Kategori ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENSIONÄRER

DIAG RAM 2 Andel rörelsehindrade

ehöver personlig hjälp vid örflyttning utanför bostaden / Använder hjälpmedel vid förflyttning

Ålder ' 215521 -69 - Kategori ÅLDERSPENSIONÄRER

DlAGRAM 3 Andel med nedsatt syn eller hörsel

5” Nedsatt syn % Nedsatt hörsel

90 80 70 60 50 40 30

10 fw ...... , ,/ , $% %% tai/% *är-$% %% Må- ' »-% w/

Ålder 16-24 2544 45-54 55-64 60-69 76-76 80- 60-63 64-66 Kategori FÖRTIDSPENSIONÄRER ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENSIONÄRER

DIAG RAM 4 Andel utan egna tänder

% Motsvarande andelar för hela befolkningen

ii.-ÄV Ålder 45-54 -64 80- Kategori FÖRTIDSPENSIONÄRER ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENSIONÄRER

DlAGRAM 5 Andel som har en bestämd läkare att vända sej till

%; Total andel som har bestämd läkare = Distriktsläkare : Privatpraktiserande läkare

Läkare på sjukhus

Företagsläkare

Ålder ' 6669 476797 80-877, ' 60-63' _ 64-66 Kategori ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENSIONÄRER

DlAGRAM 6 Egen bedömning av hälsan

f. ?. Hälsotillståndet »gott» % Hälsotillståndet »sämre» jämfört med andra i egen ålder

aga? . & .%a

l'

.. ”ffa . .». (' 16 ,så.

5.55? W

..?. . eggs—*

.a

41.4?

Ålder I 60-69 76-79 se? ' Kategori ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENSIONÄRER

%%

%6 mm

%%...

_ R , E _.R _muA w ,mw 0 E 7P % we GD GL EÅ .n 0 g e t 3 K

I..m T

DIAG RAM 9 Andel trångbodda

% Motsvarande andelar för hela befolkningen

Ålder ' 60-69 60-63 6466

Kategori FÖRTIDSPENSIONÄRER ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENSIONÄRER

DlAGRAM 10 Andel som bor ej fullt modernt (omodernt eller halvmodernt)

% Motsvarande andelar för hela befolkningen

...a 01

_. O

.,.% "ib % - , _. _. Ålder 2 -44 45—54 -64 60-69 70-79 80- 60-63 64-66 Kategori FÖRTIDSPENSIONÄRER ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENSIONÄRER

"'.

is

%

_| M .b

BLlVANDE PENSIONÄRER

%%%% %.

' 60- 63 64- 66

70-79 80- ÅLDERSPENSIONÄRER

60-69"

' ' 7079 80% ÅLDERSPENSIONÄRER

55-64 '

FÖRTIDSPENSIONÄRER 55 64 "

%%

Bor i handikappanpassad bostad Bor på institution

25-44 45-54 RTlDSPENSIONÄRER

%%%%

w. .,

Am. %

16-24' 25-44 45-54 /

%>-

33% Ofta ensam

% Ensam någon gång

%%/// /,,m m

" .w t U ..h a.. .m 93 0. r m Inre d 3 .c... 0 b 5 m n a 0. D. 3 om d " 3 ." ..wm m 0 5 a .a " A 1 11 M A R G m D

DlAGRAM 12 Känner man sej ensam?

Kategori Ålder Kategori

DlAGRAM 13 Andel som inte har tillgång till vare sej fritidshus, bil eller båt

Ålder 16'24' 5544 45-54 " ' "60-69' 60 '60-63 6466 Kategori FÖRTIDSPENSIONÄRER ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENSIONÄRER

DlAGRAM 14 Umgänge med släkt och vänner

%% Umgås ofta % Umgås inte alls

% 100— , ,, 90;

54344 ååå/#4 27/4 ' ///, . .: $" 5 , :. ”wii

Ålder 16-24 25-44 45-54 55-64 60-69 70-79 8 -66 Kategori FÖRTIDSPENSIONÄRER ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENSIONÄRER

DIAG RAM 15 Klarar man sej utan hjälp?

% Klarar se] helt utan hjälp %Klarar se] inte helt men får tillräckligt med hiälg Klarar sej inte helt och får ej tillräckligt med h|alp

Ålder 606 70-79 80- Kategori FÖRTIDSPENSIONÄRER ÅLDERSPENSIONÄRE R

DlAGRAM 16 Andel som får hjälp dagligen av hemsamarit/hemvårdare

% Får hjälp dagligen

. eg:-*.

Bor på institution

Iom-:a

444. ” ' Ma % . 60-69 70-79 80-

», , ;" —, 51 3; Ålder 16-24 25—44 45—54 55-64 Kategori FÖRTIDSPENSIONÄRER ÅLDERSPENSIONÄRER

DlAGRAM 17 Andel som anser sei behöva mer hjälp

...

)»

73%?

;»

Ålder 16-24 25-44' ' 60-69' "70-79 80- Kategori FÖRTIDSPENSIONÄRER ÅLDERSPENSIONÄRER

DIAG RAM 18 Trivsel med pensionstiden hos ålderspensionärer

">? '- ' ' :: , , - 5' $$$?” ...

Ålder 60-69 70—79 - 70.7 80. Bättre än väntat Sämre än väntat

Trivsel

DlAGRAM 19 Uppgjorda planer inför pensioneringen

60-69 70-79 80- 60-63 64-66 ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENSIONÄRER

Gjorde upp planer Har gjort upp planer in- innan man pension- för pensioneringen erades

1 Inledning

Ett relativt stort antal undersökningar rörande de äldres levnadsförhål- landen, vård- och hjälpbehov m.m. har gjorts i Sverige de senaste 20 åren. På lokal nivå har flera ingående och omfattande undersökningar förekommit, i några fall med läkarundersökningar av undersökningsper- sonernas hälsotillstånd. På riksnivå finns endast några få undersökningar som i vissa avseenden behandlar pensionärernas levnadsförhållanden. Ingen mer omfattande undersökning har dock gjorts på riksnivå under de senaste 10 åren. (För en genomgång av svenska undersökningar inom om- rådet hänvisas till en PM av den tillsatta utredningen: Pensionärsunder— sökningen. PM nr 5. 1974-10-10.)

De resultat som tidigare pensionärsundersökningar redovisat är inte speciellt relevanta som jämförelsematerial med de resultat föreliggande undersökning kommer att presentera. Detta på grund av inaktualitet och/eller att de endast gäller någon viss, begränsad region. Däremot har vi vid konstruktionen av mätinstrumentet — formuläret — i flera fall kunnat använda oss av de frågor och variabler man redan konstruerat.

1.1. Bakgrund

I juni 1974 bemyndigades socialministern att tillkalla en utredning bl. a. med syfte att belysa åldringsvården i Sverige. I utredningens direktiv (Statsrådsprotokoll 1974-06-28) framhålles bl. a.: ”Utbyggnaden av samhällets insatser i fråga om vård och service m.m. för de äldre måste fortsätta för att svara mot de behov som följer av befolkningsutvecklingen och för att tillförsäkra de äldre en social om- vårdnad som är anpassad till samhällsförändringar, standlardutveokling och pensionärernas förbättrade ekonomiska förhållanden. Det gäller här en av vår tids stora sociala frågor. Insatserna bör planeras och genom- föras så att de på bästa sätt anpassas till den faktiska behovsutvecklingen och tillgängliga resurser. För att ge ett underlag för den framtida ut- formningen och inriktningen av dessa samhällets insatser bör nu genom- föras en ny kartläggning av de äldres situation. . . .”

Den tillsatta utredningen, som kallar sig pensionärsundersökningen (PU), har i sin tur initierat flera olika undersökningar. Under hösten 1974 till- frågades statistiska centralbyrån (SCB) angående möjligheterna att göra en levnadsnivåundersökning med avseende speciellt på de äldres och de förtidspensionerades situation. Denna levnadsnivåundersökning skulle utnyttja de erfarenheter man gjort inom SCB vid levnadsnivåundersök- ningarna 1968 (uppdragsgivare Låginkomstutredningen) och 1974 (Insti- tutet för Social Forskning) samt den i SCBs egen ”regi” fr.o.m. 1974 löpande ”Undersökning rörande levnadsförhållandena i samhället” (ULF). Många av de variabler som utvecklats och utprovats i dessa under- sökningar skulle kunna utnyttjas. Det egentliga förberedelsearbetet för undersökningen startade i ja- nuari 1975 och i mars 1975 beslutade regeringen definitivt att undersök- ningen skulle göras.

1.2. Syftet med undersökningen

De senaste åren har det uppkommit ett starkt intresse, såväl i Sverige som utomlands, för undersökningar som belyser en hel befolknings lev- nadsförhållanden i vissa avseenden.

1 Ur rapport nr 1 i serien Levnadsför— hållanden: Hälsa och sjukvårdskonsumtion 1974. Sveriges officiella statistik. SCB. Stock- holm 1976.

”Frågorna om välfärdens innehåll, utveckling och fördelning har under senare tid alltmer uppmärksammats i såväl internationell som svensk debatt och samhällsforskning. . . . Behovet av statistik över individernas levnadsförhållanden har också betonats allt starkare i skilda samman- hang. Såväl LO, TCO, SAF och statskontoret har understrukit vikten av att ha tillgång till en sådan statistik i samhällets planeringsarbete. Det skulle ge större möjligheter att beakta de sociala målen i långt-idsplane- ringen. I motioner har samtliga riksdagspartier uttryckt intresse för sta- tistik som belyser individernas levnadsförhållanden.”1

När det gäller vissa levnadsnivåkomponenter som boende, hälsa och sys- selsättning börjar man få en relativt god bild av hur Sveriges befolkning har det. Hur många och vilka som bor omodernt, är trångbodda, har nedsatt hälsa i visst avseende, är arbetslösa, sysselsatta på heltid resp. deltid etc vid en viss tidpunkt har kunnat uppskattas.

Däremot har det varit svårt att få någon bra bild av speciella grup- pers levnadsförhållanden. Genom att de utförda levnadsnivåundersök- ningarna inriktat sig på hela befolkningens förhållanden, kan speciella grupper som ålderspensionärer, förtidspensionärer och blivande pensio- närer av naturliga skäl inte bli särskilt väl belysta. Det främsta syftet med denna undersökning har därför varit att studera dessa pensionärs- grupper och dem som inom en snar framtid kommer att tillhöra grup- pen ålderspensionärer — att göra en kartläggning av de äldres och de pensionerades situation i dagens samhälle.

De levnadsnivåkomponenter som ansetts som mest väsentliga att få belysta för de grupper det här är frågan om är hälsotillståndet och boen- det. Andra komponenter som bedömts som intressanta att studera är sysselsättning, utbildning, familjeförhållanden, sociala relationer, ekono- miska resurser och fritidsaktiviteter.

Även om det främsta syftet med undersökningen har varit att ge en be- skrivning av de äldres och de pensionerades levnadsnivå enligt olika komponenter så har det dock funnits andra målsättningar. Vilka grup- per av pensionärer är det som utnyttjar anordnad service för äldre och handikappade? Känner man till vilka rättigheter och förmåner man har? I vilken utsträckning får man hjälp eller tillsyn av andra personer och (eventuellt) i vilken utsträckning skulle man behöva mer hjälp/till- syn?

Vid mätning av levnadsnivå eller livskvalité är naturligtvis den fak- tiska levnadsnivån central. Under vilka förhållanden lever man? Intres- sant — som ett komplement till den faktiska situationen — kan dock även mer subjektiva variabler vara. Hur människorna upplever den fak- tiska situationen är väsentligt när man diskuterar ”livskvalité”. I rappor- ten kommer därför också att redovisas svaren från vissa mer subjektiva variabler som rör trivsel, upplev-else av olika situationer m. rn.

Socialministern anför i utredningens direktiv: ”. . . framstår det som angeläget att samhället medverkar till att underlätta övergången och an- passningen till livet som pensionär och till att de äldres tillvaro får ett sådant innehåll att pensionstiden blir meningsfull och positiv.” Här kommer man in på variabler som trivsel med tillvaron som pensionär, uppfattning om pensioneringstidpunkt, om man upplever några speciella

problem med att vara pensionerad, etc.

För dem som snart skall ålderspensioneras blir i stället frågor om för- beredelser inför den kommande pensioneringen och hur pass väl man är informerad om pensionsbelopp och andra förhållanden av intresse.

2. Om möjligheterna att dra slutsatser om äldres och förtids- pensionärers levnadsförhållanden

2.1. Allmänt

Att kunna generalisera resultat från en del av en population till att gälla hela populationen innebär enkelt uttryckt att med ledning av resultat från en del av populationen göra sannolika skattningar av förhållanden i hela populationen. Vid bedömningen av i vilken utsträckning resultat från en undersökning av ett urval personer kan sägas gälla hela popula- tionen är det flera faktorer man måste ta hänsyn till:

1 I vilken utsträckning ger resultaten en ”riktig” (”sann”) bild av de in- tervjuade personerna? 2 I vilken utsträckning är de intervjuade personerna representativa för den studerade populationen? 3 I vilken utsträckning överensstämmer den studerade populationen med den population man vill uttala sig om?

Vi har i bilaga 1.6 gått igenom och diskuterat olika tänkbara felkom- ponenter i denna undersökning. När det gäller punkt 1 ovan — I vilken utsträckning ger resultaten en ”sann” bild? Förekommer några mätfel eller bearbetningsfel? — så anser vi att resultaten i stort sett är tillförlit- liga.

Punkterna 2 och 3 ovan är mer besvärliga att ge tillfredsställande svar på. För att kunna säga att de intervjuade personerna är representativa för den studerade populationen krävs, förutom att urvalet är konstruerat på ett tillfredsställande sätt, att bortfallet är slumpmässigt. Eftersom vårt urval är stratifierat krävs att bortfallet inom varje strata är slump- mässigt. Bortfallet analyseras och diskuteras i följande avsnitt. I avsnitt 2.3 diskuteras i vilken utsträckning våra resultat kan sägas gälla även personer utanför den studerade populationen.

2.2. Analys av bortfallet

2.2.1. Bortfallets orsaker

I bilaga 1.5 redovisas bortfallet — 17,7 % för äldre personer och 16,9 % för gruppen förtidspensionärer. Vi kan dock där på grund av

Tabell 2.1 Bortfallets fördelning på strata och bortfallsanledning (%)

__________________.__—————

Strata Totalt bortfall Bortfall på grund av % Absolut Vägran Sjuk i Sjuk på Ej an- Övrigt antal hemmet institu- träffad tion

Äldre personer 60—64 år 19,6 97 16,5 1,4 0,2 1,0 0,5 65—69 år 16,8 81 13,1 2,5 — 1,0 0,2 70—79 år 18,6 86 14,7 2,4 0,4 1,1 — 80— år 15,3 61 8,3 5,5 0,3 1,2 —

Summa äldre 17,7 325 13,4 2,8 0,2 1,1 0,2 Förtidspensianärer 16—30 år 13,2 24 6,0 3,3 0,5 3,3 — 31—45 år 18,2 36 6,6 6,1 1,0 4,5 — 46—55 år 20,0 43 12,6 1,9 — 5,5 — 56—66 år 15,9 35 11,8 1,4 0,5 1,8 0,5

Summa förtids- pensionärer 16,9 138 9,4 3,1 0,5 3,8 0,1 ___—___;—

olika omständigheter argumentera för att bortfallet ändå skulle befinna sig på en acceptabelt låg nivå.

För att med ledning av intervjusvaren kunna skatta populationsvär- den krävs att bortfallet är slumpmässigt — att bortfallet har samma för- delning på olika variabler som de intervjuade. I tabell 2.1 redovisas bortfallets fördelning på strata och bortfallsanledning.

När det gäller de äldre skiljer sig den totala bortfallsandelen inom olika strata inte i någon högre grad. Bortfallet uppgår till 15 % bland de äldsta mot 20 % för åldrarna 60—64 år. Skillnaden bland de olika ål— dersgrupperna när det gäller förtidspensionärer är något större. Grup- pen 16—30 år uppvisar ett bortfall på 13 % mot 20 % för gruppen 46—55 år.

Innan vi går in på att studera olika bortfallsanledningar måste vi hålla i minnet att de mest sjuka och många med ålderdomssvaghet inte ingått i undersökningspopulationen och därmed heller inte räknas som bortfall i detta sammanhang. Detta diskuteras vidare bl. a. i avsnitt 2.3.

Den dominerande bortfallsanledningen är vägran. Man har av olika skäl inte velat ställa upp för en intervju. Många som vägrar har inte an- gett några speciella skäl för sin negativa inställning annat än: ”Jag vill helt enkelt inte . . .”, ”Har varken tid eller lust . . .”, ”Ber att få slippa . . .”, etc. Många har också angett skäl som har att göra med se- kretessfrågor, man är ”rädd för data”, har hört JK i radion, läst tid- ningsartiklar m.m. Några har också ifrågasatt undersökningens värde — att den är ”onödig” och liknande.

Intervjuarna har efter bästa förmåga försökt argumentera för att få tveksamma och (i vissa fall) negativt inställda personer att ställa upp för en intervju. Intervjuarnas argumentering och fältledningens åtgärder har dock i detta sammanhang varit restriktiva — detta med tanke på att många av de personer det här skulle ha varit fråga om att ”övertala”, till

stor del är sjukliga och/eller relativt gamla. Detta har medfört att man här måste acceptera en större andel personer som ej svarat på grund av vägran än vad som är fallet i mer ”normala” undersökningar.

Andelen vägrare är lägst bland de äldsta ålderspensionärerna och bland de yngre förtidspensionärerna. Här är i stället andelen bortfall på grund av sjukdom större än bland övriga — ett rimligt resultat. Många av de yngre förtidspensionärerna har allvarliga, medfödda sjukdomar. Även om en hel del av dessa har hamnat utanför undersökningspopula- tionen genom att man överhuvudtaget inte kan kommunicera med dem (och vi därmed inte kan uppfylla datainspektionens krav för vare sig en direkt eller indirekt intervju med dessa), så är många personer så sjuka att de ej kunnat ställa upp för en intervju och någon indirekt intervju inte varit möjlig att genomföra — trots att kanske urvalspersonen skulle ha velat ge tillstånd till en sådan.

Bortfall på grund av att vi ej kunnat spåra och anträffa urvalsperso- ner är vanligast bland förtidspensionärerna. Mycket arbete är nedlagt på att försöka få tag i dessa personer. Flera av dem bor sannolikt på vård- eller sjukhem. Ett vanligt mönster i arbetet med att få kontakt med dessa personer har varit att intervjuaren genom televerket fått reda på att personen ifråga inte har någon telefon till den bostadsadress han/hon är mantalsskriven på. Personliga besök av intervjuaren flera olika dagar vid olika tidpunkter har inte resulterat i någon kontakt. Kontakt med försäkringskassan har i några fall gett upplysningen att personen ifråga vistas vid något hem (och försök till intervju har då kunnat göras där). Oftast har dock dessa kontakter med försäkringskassan inte resulterat i några närmare upplysningar. I något fall har förbipasserande grannar kunnat upplysa intervjuaren om att vidare kontaktförsök på denna

Tabell 2.2 Jämförelse mellan bortfallet och dem som svarat med avseende på kön och kommuntyp. Fördelning på strata (%) I = intervjuer B = bortfall

Strata Andel män Antal invånare i kommunen I B I B 75 000— 30 000— 29 999 75 000— 30 000— 29 999 74 999 74 999

Äldre personer 60—64 år 47,2 36,8 31,9 29,8 38,2 51,6 20,0 28,4 65—69 år 50,7 38,7 34,8 25,4 39,8 53,7 22,5 23,8 70—79 år 43,7 28,7 33,6 28,0 38,6 46,0 25,3 28,7 80— år 42,2 36,1 28,0 24,2 47,8 47,5 32,8 19,7

Summa äldre 46,2 35,0 32,2 26,9 40,8 49,8 24,5 25,7 Förtidspensionårer 16—30 år 47,8 45,8 35,2 31,4 33,3 29,2 33,3 37,5 31—45 år 43,2 51,4 26,5 32,1 41,4 64,9 16,2 18,9 46—55 år 48,3 55,8 42,4 25,0 32,6 48,8 30,2 20,9 56—66 år 58,4 52,9 32,4 24,3 43,2 73,5 11,8 14,7

Summa förtids- pensionärer 49,7 52,7 34,2 28,0 37,8 55,8 22,5 21,7

1 Populationsbegreppen behandlas närmare i bilaga 1.3 och 1.6.2.

adress är onödiga — personen ifråga bor på hem ”någonstans”, är lång- varigt bortrest eller liknande.

2.2.2. Jämförelse av bortfallet med dem som svarat

Genom att vi i samband med urvalsdragningen fick tillgång till uppgif- ter från RTB (registret över totalbefolkningen) kan vissa jämförelser mellan bortfallet och dem som svarat göras. I tabell 2.2 redovisas resul- taten av dessa jämförelser.

Jämförelser mellan bortfallet och dem som svarat har förutom vad som redovisas i tabell 2.2 även gjorts med avseende på civilstånd, natio- nalitet och taxerad inkomst för inkomståret 1974. Några egentliga skill— nader mellan bortfallet och dem som kunnat intervjuas finns inte.

För de variabler som redovisas i tabellen — kön och region — finns däremot skillnader. Bland ”äldre personer” i urvalet har bortfallet upp- enbarligen blivit störst bland kvinnorna. Männen är i samtliga äldre ål- dersgrupper underrepresenterade jämfört med fördelningen bland de in- tervjuade.

När det gäller den regionala fördelningen kan man av tabellen se att bortfallet är störst i kommuner med 75 000 eller fler invånare. Det är framförallt i de små kommunerna — mindre än 30 000 invånare — som bortfallet blivit relativt lågt.

En närmare analys av vilka regioner som svarar för bortfallet visar att det framförallt är storstäderna och omkringliggande områden som svarar för bortfallet. Bland ”äldre personer” svarar Stockholms, Göte- borgs och Malmö/Lund/Trelleborgs A-region för 47 % av bortfallet som skall ställas i relation till att 25 % av de intervjuade kommer från dessa områden. Motsvarande andelar bland förtidspensionärerna är 50 respektive 27 0/0.

2.3. Kan slutsatserna gälla alla äldre och alla förtidspensionärer

De resultat som redovisas i denna rapport är skattningar av förhållan- den i undersökningspopulationen. Denna består dels av ”kommunicer- bara” förtidspensionärer och dels av ”kommunicerbara” personer 60 år och äldre.1 Önskvärt ur olika synpunkter vore att resultaten skulle kunna sägas gälla samtliga förtidspensionärer och samtliga personer 60 år och äldre. Detta förutsätter att vi förutom våra intervjuresultat också har tillgång till data (alternativt: kan göra sannolika skattningar) om den grupp personer vi kallat ”övertäckning” och som huvudsakligen utgörs av de ”ej kommunicerbara”. (Ytterligare förutsättningar är naturligtvis att resultaten ger en ”riktig” bild av de intervjuade samt att bortfallet inte är snedvridande — se avsnitt 2.1.)

Personerna som utgör övertäckningen avviker markant från de inter- vjuade personerna åtminstone när det gäller hälsan — deras hälsotill- stånd omöjliggör varje möjlighet att kommunicera med urvalspersonen själv. Om vi enbart använder intervjuresultaten för att uppskatta hälso-

Tabell 2.3 Personer som ej svarat på intervjufrågorna. Andel av samtliga äldre och förtidspensionärer exkl. döda, utomlands boende och urvalsfel (%)

Strata lnter- Vägran Sjuk i Sjuk på Ej an- Övrigt ”Ej kom- Totalt vjuade hemmet institu- träffade municer— _ tion bara” % Abs tal

Äldre personer 60—64 år 80,1 16,5 1,4 0,2 1,0 0,4 0,4 100,0 498 65—69 år 82,7 13,0 2,5 — 1,0 0,2 0,6 100,0 485 70—79 år 78,2 14,1 2,3 0,4 1,0 — 4,0 100,0 481 80— år 72,6 7,1 4,7 0,2 1,1 — 14,3 100,0 467 Summa äldre 78,5 12,7 2,7 0,2 1,0 0,2 4,7 100,0 1 931 Förtidspensionärer 16—30 år 68,7 4,8 2,6 0,4 2,6 —— 20,9 100,0 230 31—45 år 68,4 5,5 5,1 0,8 3,8 — 16,5 100,1 237 46—55 år 75,8 11,9 1,8 — 5,3 — 5,3 100,1 227 56—66 år 81,5 11,5 1,3 0,4 1,8 0,4 3,1 100,0 227 Summa förtids- pensionärer 73,5 8,4 2,7 0,4 3,4 0,1 11,5 100,0 921

tillståndet för samtliga förtidspensionärer eller äldre skulle vi göra en kraftig underskattning av andelen ”allvarligt sjuka”. Genom att utnyttja den ”extrainformation” vi här har om de ”ej kommunicerbara” gör vi en bättre skattning — åtminstone när det gäller hälsotillståndet. Beträf- fande andra undersökningsvariabler är det mer osäkert i vilken utsträck- ning vi kan göra en bedömning av de ”ej kommunicerbaras” situation i något avseende.

Av tabell 2.3 framgår hur stor andel av det ursprungliga urvalet (=bruttourvalet), minus de som avlidit, långvarigt vistas utomlands och urvalsfel, som vi kunnat intervjua. När det gäller t. ex. äldre personer mellan 60—79 år saknar vi intervjuuppgifter om cirka 20 %. Beträf- fande de allra äldsta (80 år och äldre) samt förtidspensionärer mellan 16—55 år saknar vi intervjuuppgifter för en ännu större andel. För att våra skattningar skall kunna sägas gälla samtliga äldre och förtidspen- sionerade måste vi uttala oss om hela de grupper vi vill beskriva. Bort— fallets andel diskuterades i föregående avsnitt.

Andelen ”ej kommunicerbara” varierar ganska kraftigt mellan olika strata. När det gäller äldre personer kan vi se att andelen samvarierar med ålder så att andelen ”ej kommunicerbara” stiger med ökande ålder. Bland de allra äldsta — 80 år eller äldre — kan var sjunde (14 %) överhuvudtaget inte meddela sig med omgivningen. Lägger vi till de 5 % som blivit bortfall på grund av sjukdom får vi resultatet att hela 19 % har en så dålig hälsa att en intervju överhuvudtaget inte kunnat genomföras. Dessa 19 % motsvaras av cirka 50 000 personer i åldern 80 år och däröver. Detta resultat kan sedan jämföras och adderas till an- delen personer med allvarliga hälsobesvär bland de intervjuade. (Redo— visas i avsnitt 4.3.2.)

Bland förtidspensionärerna sjunker andelen ”ej kommunicerbara” med stigande ålder. Av de yngsta (16—30 år) är 21 % ej möjliga att kommunicera med. Till det kan läggas de 3 % som blivit bortfall på grund av sjukdom. Totalt har 24 % allvarliga hälsobesvär. Vi kan här-

med se att trots att vi ”bara” har uppgifter genom intervjuer med 69 % av ”urvalet” så behöver vi 1nte gissa beträffande de resterande 31 pro- centen när det gäller hälsotillståndet. Däremot när det gäller andra un- dersökningsvariabler är det mer vanskligt att dra slutsatser.

De resultat som nedan redovisas gäller genomgående skattningar av undersökningspopulationen. Vi kommer dock att i anslutning till dessa skattningar också diskutera i vilken utsträckning man kan dra slutsatser om ”hela populationen”, dvs. samtliga förtidspensionärer och äldre per- soner.

2.4. De ”ej kommunicerbara”

Även om vi inte kunnat intervjua de ”ej kommunicerbara” har vi ändå tillgång till vissa uppgifter om denna grupp. Förutom ålder — som re- dovisats ovan — finns bl. a. vissa uppgifter om kön, civilstånd och insti- tutionsboende.

Bland de yngre ej kommunicerbara förtidspensionärerna dominerar männen. I fråga om ålderspensionärerna är kvinnorna dominerande i de äldsta åldersgrupperna — kvinnorna lever längre än männen.

Av förtidspensionärerna som inte kunnat intervjuas var så gott som samtliga ogifta. Hälften var omyndigförklarade, kvinnorna i större ut- sträckning. än männen. Av de äldre som inte kunnat intervjuas var där- , emot endast en tiondel omyndigförklarade (14 % av männen och 8 % av kvinnorna).

Största antalet icke intervjubara fanns i Stockholms län. Drygt 80 % av de icke intervjubara förtidspensionärerna och något mer än hälften av de äldre hade icke någon taxerad inkomst.

Drygt en fjärdedel av de ej kommunicerbara förtidspensionärerna bodde på hem för utvecklingsstörda. Över 80 % av dem var i åldern 16—45 är, samtliga omyndigförklarade. En fjärdedel bodde hemma. Nästan alla som bodde hemma var i åldern 16—45 år och en tredjedel var omyndiga.

Av de äldre som inte kunnat intervjuas fanns omkring 60 % på sjuk— vårdsinrättning och en fjärdedel på ålderdomshem. Drygt en tiondel be- fann sig i sina hem.

2.5. Alhnänt om resultatredovisningen

Resultaten kommer genomgående att redovisas och diskuteras uppdelat på tre delgrupper:

Förtidspensionärer (kap 3) Ålderspensionärer (kap 4) Blivande ålderspensionärer (kap 5)

Jämförelser mellan dessa grupper kan i vissa avseenden vara av in- tresse. Det kan vara intressant att jämföra t. ex. förtidspensionärernas si-

tuation med hela befolkningens situation i visst avseende. Skiljer sig t. ex. förtidspensionärernas boendestandard från befolkningens? Har förtids— pensionärer i en viss ålder tillgång till fler eller färre ”boende—bekvämlig- heter” än hela bcfolkningen i samma ålder?

Frågor av denna typ kan vi få svar på genom att jämföra våra resul— tat med resultat från andra undersökningar. Framförallt kan vi utnyttja resultaten från ULF — ”Undersökning rörande levnadsförhållandena i samhället” — men även resultat från ',Levnadsnivåundersökningen 1974”.

I vissa tabeller och i texten nedan kommer vi att redovisa resultat från de ovan nämnda undersökningarna. Detta kommer då klart att redovi- sas. Man måste dock hålla i minnet att resultaten inte är helt jämför- bara. Även om frågelydelserna är helt identiska (om inget annat anges i kommentarerna) så härrör sig resultaten från olika tidsperioder. Datain- samlingen för pensionärsundersökningen utfördes huvudsakligen under tidsperioden maj—juni 1975, medan insamlingen för de ULF-resultat som här redovisas utfördes under sista halvåret 1974. Datainsamlingen för levnadsnivåundersökningen 1974 utfördes i stort sett under april—juni 1974. Att insamlingsperioderna varit olika har dock sannolikt enbart mar— ginell betydelse för de flesta variabler.

Resultaten rör alltså inte samma tidsperioder. De olika undersökning- arnas resultat kan vidare vara behäftade med fel av olika slag och stor- lek. De olika fel som kan förekomma diskuteras i de tekniska rapporter som finns.2 Det förhållandet att vi redovisar resultat från andra undersök- ningar innebär inte att vi kunnat konstatera att de resultat man där kommit fram till är ”felfria” i alla avseenden. Resultat som vi anser är ”tveksamma” ur ”felsynpunkt” har antingen inte redovisats alls eller diskuteras detta i våra kommentarer. Vi har dock inte resurser att här diskutera andra undersökningars kvalité i alla olika avseenden.

De resultat som nedan redovisas baserar sig endast på en översiktlig analys. Målet har varit att ge en översiktlig beskrivning av de äldres och de pensionerades situation. Detta innebär dock att det insamlade mate- rialet inte utnyttjats maximalt. Möjligheten för intresserade att göra ana- lyser utifrån det insamlade materialet bör därför framhållas och te- kommenderas.

Vi har använt oss av stratifierat urval (se bilaga 1.4). De resultat som nedan redovisas baserar sig på att intervjupersonerna fått olika vikt be- roende på urvalssannolikhet. De bastal som anges baserar sig på det ab- soluta, ovägda antalet personer i gruppen. Härigenom får man lättare en uppfattning om säkerheten/osäkerheten i resultaten beroende på antalet intervjupersoner. Om den uppvägda summan skulle ha redovisats kan det vara svårare att värdera resultaten.

En nackdel med att redovisa ovägda summor är att vissa relationer kan verka märkliga eller till och med felaktiga. Se t. ex. tabell 3.2 där antalet intervjuade män och kvinnor är (ungefär) lika stort. Trots det är 56 % av förtidspensionärerna män och 44 % kvinnor. Förklaringen är alltså den att de procentuella relationerna baserar sig på uppvägda siff- ror medan bastalen härrör sig från ovägda siffror.

De unga förtidspensionärerna är få i relation till samtliga förtidspen—

2 Eventuella fel vid denna undersökning diskuteras även i bilaga 1.6 ULF redovisas i: Levnadsförhållanden. App. 1 — Teknisk rapport avseende 1974 års undersökning av levnadsförhållandena. Sveriges officiella statistik. SCB 1975. Levnadsnivåunder- sökning 1974 redovisas i: Teknisk rapport för levnadsnivåundersök- ningen 1974. SCB:s utredningsinstitut. (Stencil) 1975.

sionärer (se tabell 1.1 i bilaga 1.4). För att ändå få med yngre pensionä- rer i urvalet drogs dessa med högre urvalssannolikheter än de äldre. Detta innebär dock att de yngre vid resultatredovisningen får lägre vikt än de äldre. Det blir alltså framförallt de äldres svar på våra intervju- frågor som påverkar resultaten vad gäller samtliga förtidspensionärer.

Tabellerna i denna rapport är genomgående uppställda så att samtliga intervjuade inom t. ex. en viss åldersgrupp utgör basen för procenttalen. Frågor om t. ex. boendestandard har inte ställts till dem som stadigva- rande bor på institution (sjukhus/—hem, ålderdomshem). I tabellerna rö— rande boendestandard redovisas då andelen som bor på institution och de som inte bor på institution får ”dela på” resterande andelar upp till 100 %.

I vissa avsnitt redovisas andelen personer som ”för närvarande”, ”den senaste tiden”, ”de senaste 3 månaderna”, etc haft kontakt med t. ex. lä- kare. Utgångspunkten är då genomgående intervjun, som för de flesta ägde rum i maj 1975.

Resultat från grupper som representeras av mindre än 50 intervjuer redovisas inom parentes.

3. F Örti dspensionärer

3.6.1 Inledning I detta avsnitt skall vi studera de förtidspensionerades bostadsförhållan- den. När det gäller de ovan redovisade levnadsnivåkomponenterna — hälsa och sysselsättning — så avviker förtidspensionärerna markant från övriga befolkningen genom att de är sjuka (så gott som samtliga) och ej förvärvsarbetande. När det gäller bostadsförhållandena bör inte förtids- pensionärerna på samma sätt avvika från befolkningen i övrigt. Det fak- tum att förtidspensionärerna befinner sig i en ”utsatt” situation genom sin ohälsa och genom att de ej förvärvsarbetar kan dock medföra att de befinner sig i en mer ”utsatt” situation även på bostadsmarknaden.

3.6.2. Samboende

I den inledande och översiktliga beskrivningen av förtidspensionärerna i avsnitt 3.2 redovisades bland annat det ”juridiska civilståndet” i form av andelen gifta, ogifta, osv. i olika åldersgrupper. Nedan redovisas det faktiska samboendeförhållandet (oavsett juridiskt civilstånd) för olika åldersgrupper uppdelat på kön. I bilaga 2.3 redovisas i vilken utsträck- ning förtidspensionärernas make/maka har förvärvsarbete.

Totalt är 32 0/0 av våra förtidspensionärer ensamboende (tabell 3.19). Fem procent bor stadigvarande på institution och är där ”ensamboende”, dvs. bor där ej tillsammans med någon familjemedlem. Andelen ensam- boende på institution är minst bland de äldsta (2 0/0) mot 10—15 % bland dem i åldern 16—54 år. En större andel av de förtidspensionerade kvin- norna bor på institution än bland männen.

De olika samboendeformerna följer åldern. Andelen sammanboende under äktenskapsliknande former stiger med ökande ålder. Andelen som bor tillsammans med föräldrar minskar (naturligt nog) med ökande ål- der. Andelen som bor tillsammans med barn stiger (något) med ökande ålder.

Under kategorin ”övrigt boende” döljer sig personer som bor tillsam- mans med både föräldrar och barn, som bor hos syskon eller mor-/far- föräldrar samt några som är ”samboende” på institution. Andelen ”öv- rigt boende” är störst bland de yngsta och minst bland de äldsta av våra förtidspensionärer.

När det gäller jämförelser mellan könen framkommer vissa intres- santa resultat. De yngre männen, 16—44 år, bor i markant högre ut- sträckning än kvinnorna i samma ålder tillsammans med föräldrar.

Tabell 3.19 Förtidspensionärer — Samboende. Fördelning på kön och ålder (%)

%ön/ Ensamboende Samboende Summa Basta] lder ___—— Bor på Bor ej på Bor under Bor med Bor med Övrigt institu- institu- äkten- för— barn sam- tiona tiona skapslik- åldrar boende nande former Män 16—24 (7,5) (12,5) (—) (72,5) (—) (7,5) 100,0 40 25—44 14,8 18,9 22,4 35,5 1,1 7,2 100,0 102 45—54 8,2 32,0 46,3 4,1 1,4 8,2 100,0 75 55—64 —- 26,3 72,0 —- 0,3 1,3 100,0 84 Samtliga 3,2 26,2 60,4 6,4 0,6 3,3 100,0 301 Kvinnor 16—24 (16,2) (10,8) (10,8) (51,4) (—) (10,8) 100,0 37 25—44 15,8 14,2 44,9 15,6 6,6 3,0 100,0 131 45—54 12,2 26,7 50,0 2,9 8,1 — 100,0 89 55—64 3,7 30,9 45,2 1,8 12,9 5,5 100,0 58 Samtliga 7,9 26,7 45,2 5,7 10,4 4,0 100,0 315 Män+kvinnar 16—24 11,7 11,7 5,2 62,3 — 9,1 100,0 77 25—44 15,3 16,3 35,0 24,3 4,2 4,8 100,0 233 45—54 10,3 29,2 48,3 3,5 5,0 3,8 100,0 164 55—64 1,5 28,2 60,8 0,8 5,6 3,1 100,0 142 Samtliga 5,4 26,4 53,4 6,1 5,1 3,6 100,0 616

& Som ”institution” räknas här sjukhus, sjukhem och ålderdomshem.

Kvinnorna i åldern 25—44 år är i större utsträckning än männen sam- boende under ”äktenskapsliknande former”. Har de förtidspensionerade unga kvinnorna lättare att finna en sammanboende-partner än de för- tidspensionerade männen? Av tabell 3.8 ovan kunde vi se att även om det finns skillnader i hälsotillstånd mellan män och kvinnor vad gäller olika typer av hälsobesvär, kan detta knappast förklara skillnaden i sam- boendet. Snarare ligger väl förklaringen åtminsone delvis i de ”värde- ringar” som finns i vårt nuvarande samhälle. En allmän värdering -—- om än kanske under viss upplösning — är att det är mannen i ett förhål- lande som skall svara för den huvudsakliga ekonomiska försörjningen. Det är dock ”bra” om kvinnan kan bidra.

Om man utgår ifrån en sådan värdering blir resultatet att förtidspen— sionerade unga kvinnor är gifta och/eller sammanboende i större ut— sträckning än unga förtidspensionerade män, ganska rimligt. De unga förtidspensionerade männen har svårt att kunna försörja en familj, medan kravet på kvinnorna i detta avseende är mindre. Kvinnorna kan dock med sin pension åtminstone ”bidra” till försörjningen.

För många unga förtidspensionärer är ovanstående resonemang en- dast av teoretiskt intresse. Deras hälsostatus omöjliggör ”sammanboende under äktenskapsliknande former”. Männens och kvinnornas något olika fördelning vad gäller hälsotillstånd tror vi dock inte förklarar det ovan diskuterade resultatet.

Tabell 3.20 Förtidspensionärer — Samboende. Fördelning efter långvarig sjukdom (%)

___—________-__—————————'——_——

Ensamboende Samboende Summa —— Bastal Bor på Bor ej på Bor under Bor hos Bor hos Övrigt insti- insti- äkten- föräldrar barn boende tution tution skapslik- nande former Har ej långvarig sjukdom (5,2) (49,7) (6,6) (12,5) (25,2) (0,8) 100,0 36 Har långvarig sjukdom — är ej rörelsehandi- kappad 4,0 29,2 53,6 6,1 2,9 4,2 100,0 453 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandi- kappad 11,0 9,6 63,5 4,4 9,6 1,8 100,0 127

_____________________________—

Bland det fåtal av våra intervjuade förtidspensionärer som ej har nå- gon långvarig sjukdom är över hälften ensamboende. En fjärdedel bor tillsammans med sina barn. (Tabell 3.20.)

En jämförelse mellan de på olika sätt rörelsehandikappade med dem som inte är rörelsehandikappade men har någon form av långvarig sjuk- dom visar att de rörelsehandikappade i större utsträckning är sam- boende — dels ”under äktenskapsliknande former” och dels bor tillsam- mans med barn — än de ej rörelsehandikappade. Bland de rörelsehandi- kappade bor en relativt stor andel —— 11 % —— stadigvarande på institu- tion, jämfört med 4——5 % av övriga förtidspensionärer.

3.6.3. Utrymmesstandard

Ett av de centrala måtten på boendestandard är utrymmesstandarden. För att beräkna utrymmesstandarden har vi använt svaren på intervju- frågor rörande dels antal rum i bostaden, dels antalet personer som fak- tiskt bor i bostaden. Som rumsenhet räknas utrymme om minst 6 m2 med direkt dagsljus.

Följande kategoriseringar av en persons boendestandard har använts. Extrem trångboddhet = 2 personer eller fler boende per rum, kö- ket oräknat.

Trångboddhet = 2 personer eller fler boende per rum, kök samt var- dagsrum oräknat.

Normalkonsumtion = Mindre än 2 men högst ett rum per boende, kök samt vardagsrum oräknade.

Överkonsumtion = Mer än ett rum per boende, kök och vardagsrum oräknade.

Ensamstående kan enligt dessa kategoriseringar aldrig räknas som trångbodda. De kommer antingen att redovisas under ”normalkonsum- tion” (om de har sammanlagt 1—2 rum) "eller under ”överkonsumtion” (om de har tillgång till fler än 2 rum).

Ovanstående klassificering har använts vid Levnadsnivåundersök-

.,. 4,4—u.» .-— - - -

Tabell 3.21 Förtidspensionärer — Utrymmesstandard. Fördelning på ålder. Siffrorna från ULF redovisas inom parentes. (%)

Ålder Trångboddhet Normal- Över- Ensamboende Bor på Summa _— konsum- konsum- _ insti- Bastal Totalt Därav tion tion 1—2 3-— tution extrem rum rum 16—24 11,7 (13,4) 1,3 (0,4) 51,9 11,7 10,4 1,3 13,0 1(7)O,0 7 25——44 13,0 (12,2) 1,1 (1,4) 44,0 10,4 15,5 0,8 16,4 100,0 233 45—54 10,7 ( 7,5) — (0,3) 39,5 10,4 26,7 2,5 10,3 100,0 164 55—64 6,4 ( 5,1) — (0,5) 52,5 11,4 24,8 3,4 1,5 100,0 142 Samtliga 8,1 (10,2) 0,2 (0,8) 48,7 11,1 23,6 2,8 5,6 å00,0 16

ningen 196812 samt vid ULF 197413 och baserar sig delvis på etablerade normer för minsta utrymmesstandard som de tillämpats i offentlig sta- tistik.

Totalt är 8 % av de intervjuade förtidspensionärerna att betrakta som trångbodda. Andelen trångbodda är störst i åldersgruppen 25—44 år där 13 % är trångbodda. Den lägsta andelen trångbodda —— 6 % — återfinns i åldersgruppen 55—64 år. Andelarna avviker inte nämnvärt från befolkningssiffrorna enligt ULF.

De förtidspensionärer som har någon långvarig sjukdom och är rörel- sehandikappade är de som i störst utsträckning är trångbodda. Detta har dock att göra med att man här i större utsträckning än övriga är sam- 12 Johansson LJ Den boende på olika sätt — ett villkor för att kunna betecknas som trång- vuxna befOIkningenS bostadsförhållanden

boenfie' __ , _ , , _ 1968. Stockholm 1971. Nar det galler utrymmesstandard inom olika regioner har Vi inte fun- nit några nämnvärda skillnader. Ingen av de regionala indelningar som ” Levnadsförhållanden. .. . "k . b 1" f" . [ kill d 'f , Rapport nr 3. Boende- anvants ! underso ningen ger e agg or regiona a s na er 1 raga om förhållanden 1974.

utrymmesstandarden. SCB. Stockholm 1976.

Tabell 3.22 Förtidspensionärer — Utrymmesstandard. Fördelning efter långvarig sjukdom (%)

Trångboddhet Normal- Över- Ensamboende Bor på Summa _— konsum- konsum- —————- insti- Bastal Totalt Därav tion tion 1—2 3— tution extrem rum rum Har ej långvarig sjukdom (6,3) (1,7) (27,7) (11,1) (38,6) (11,1) (5,2) 100,0 36 Har långvarig sjukdom —— är ej rörelsehandikappad 7,3 0,1 50,1 9,3 26,1 3,0 4,1 100,0 453 Har långvarig sjukdom —— är rörelsehandikappad 12,3 _ 48,1 18,4 9,6 — 11,6 100,0 127

Tabell 3.23 Förtidspensionärer — Boendeform. Fördelning efter ålder. (%

Ålder Småhus Fler- Sjuk- Sjuk- Pensio- Service- Ålder- In— Summa familjs- hem hus närs- hus doms— ackor- Bastal hus hem hem derings-

hem/ alkoho- listhem

16—24 42,9 39,0 10,4 2,6 — 1,3 — 3,9 lO0,0

77

25—44 31,6 47,6 10,0 6,4 1,5 1,5 -— 1,3 100,0

233 45—54 35,4 51,7 6,6 3,1 1,9 — 0,6 0,6 100,0 164 55—64 40,9 55,3 0,8 0,8 2,3 —- —— —-— 100,0 142 Samtliga 38,6 53,1 3,4 2,0 2,1 0,2 0,1 0,4 100,0 616

3.6.4. Boendeform

I detta avsnitt skall redovisas vilken typ av bostad man har tillgång till. Dessutom skall för dem som bor i flerfamiljshus redovisas vilken vå- ning intervjupersonerna bor på och eventuell förekomst av hiss.

Drygt hälften av förtidspensionärerna bor i flerfamiljshus. Andelen ökar med stigande ålder. Cirka 40 % bor i småhus.

Totalt bor fem procent på sjukhus eller sjukhem. Tio procent i åld— rarna 16—44 år bor på sjukhem och 3—6 % på sjukhus.

Enstaka personer har redovisats boende på ålderdomshem, service- hus, alkoholistanstalt och inackorderingshem.

Tabell 3.24 Förtidspensionärer — Boendeform, våningsplan samt förekomst av hiss. Fördelning efter lång- varig sjukdom (%)

Småhus Sjukhem Flerfamiljshus, pensionärshem, m m Summa Sjukhus _——————————-——— Bastal (Ålder- Bor i Hiss Hiss finns ej doms- botten- finns ———————-—- hem) våning Bor I el Bor ] Bor 2 Bor 3 Hera tr upp tr upp el fiera tr upp tr upp Har ej långvarig sjukdom _ (43,1) (5,2) (8,0) (8,0) (14,3) (10,3) (11,1) 100,0 36 Har långvarig sjuk- dom — är ej rörelse- handikappad 36,4 4,1 13,1 15,6 15,3 12,1 3,4 100,0 453 Har långvarig sjuk- dom — är rörelse- handikappad 47,1 11,6 11,9 10,7 5,4 6,7 6,7 100,0 127 Samtliga 38,6 5,6 12,6 14,4 13,5 11,0 4,3 100,0

616

,...v;n_ ._ _. ..

Totalt är 29 % av förtidspensionärerna i vårt material tvungna att gå i trappor för att kunna ta sig ut från sin bostad. De bor nämligen en eller flera trappor upp från bottenvåningen i hus som saknar hiss. De rörelse- handikappade har det något bättre i detta avseende än genomsnittet av de övriga av våra intervjuade förtidspensionärer — 19 % bor 1 trappa eller mer från bottenplanet i hus som saknar hiss. (Tabell 3.24.)

Även om de rörelsehandikappade i detta avseende har det något ”bättre” än övriga, måste det naturligtvis vara oacceptabelt att en fem- tedel av just de rörelsehandikappade bor 1 trappa eller högre i hus utan hiss.

3.6.5. Utrustningsstandard

Andelen personer som bor i inte fullt moderna bostäder minskar. Lågin- komstutredningen 1968, Folk- och bostadsräkningen 1965 och 1970 samt undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) 1974 visar på denna tendens.

Bostadens utrustningsstandard beskrivs med hjälp av standardutrustning

extrautrustning mediautrustning.

I Folk- och bostadsräkningarna används en indelning i kvalitetsgrup- per för att beskriva standardutrustningen. Fullständig standardutrust- ning, dvs. man bor fullt modernt, omfattar vattenledning i lägenheten, avlopp, centralvärme, egen vattenklosett samt eget bad eller duschrum.

Standardutrustningen omfattar ”fasta” utrustningsdetaljer i bostaden. Vi har vidare försökt belysa förekomst av viss extrautrustning som ibland kan ingå i den utrustning som hör till bostaden när man flyttar in. Ofta saknas den dock och medför relativt omfattande utgifter om man skall skaffa sig den. Vi skall redovisa förekomst av diskmaskin, tvättmaskin samt frys. Dessa utrustningsdetaljer är intressanta ur väl- färdssynpunkt dels därför att de underlättar husligt arbete och dels därför att en komplettering medför utgifter.

Som mediautrustning betecknas tillgång till TV, radio, dagstidning och telefon.

Andelen personer som bor modernt, dvs. har rinnande vatten, avlopp, centralvärme, WC och bad/dusch, är enligt tabell 3.25 lägre bland för- tidspensionärerna än befolkningen i övrigt. De personer som stadigva- rande bor på institution är dock ej medräknade i vår andel som bor mo- dernt. Om man jämställer att bo på institution med att bo modernt för- svinner skillnaden mellan förtidspensionärer och hela befolkningen i samma ålder utom för åldersgruppen 55—64 år där 83 % av förtidspen- sionärerna bor'modernt (inkl. institutionsboende) jämfört med 91 % av befolkningen.

När det gäller ”extrautrustning” och ”mediautrustning” har de pen- sionärer som vistas på institution inte fått dessa frågor. Procentande- larna är dock beräknade med samtliga förtidspensionärer, inklusive in— stitutionsboende, som bas.

Tabell 3.25 Förtidspensionärer — Utrustningsstandard.a Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper

Ålder Hälsotillstånd

Bor på Bor insti- modernt tution (ULF)

Extrautrustning Mediautrustnin g Bastal

Disk- maskin

Tvätt- Frys maskin Telefon TV därav Färg-

TV

Samtliga detaljer

Daglig tidning

16—24 13,0 25—44 16,4 45—54 10,3 55—64 1,5

81,8 (93,4)

14 83,1 67,5 11 80,0 (95,1) 9 7 4

73,2 60,1

,3 84,4 83,1 45,5 75,3 77 ,7

,8 77,4 55,8 7

,8 ,5

,7 ,2 78,7 79,3 38,7 68,3 233 ,8 81,8 82,4 31,3 71,8 164 ,8 ,5

86,4 80,1 31,1 76,9 142 Har ej långvarig sjukdom (5,2) (79,2) Har långvarig sjukdom —— är ej rörelsehandikappad 4,1 83,5 5,7 76,2 55,7 5,6 84,5 82,0 31,7 74,2 453 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 11,6 74,8 9,7 75,3 71,1 9,7 85,5 84,6 40,0 76,2 127 Samtliga 5,6 80,8 6,3 74,5 58,1 6,2 84,4 80,5 32,5 74,7 616 ULF 1974 16—64 år 93,6 18,0 89,4 75,3 17,1 93,9 95,1 42,9 86,3

79,3 (93,5) 81 ,3 (90,6)

(58,0) (2 )

9 73,4 58,0 4

(40,6) (45,1) (2 ) (37,7) (15,7) (77,4) 36

" Ytterligare redovisningar av bostadsstandarden finns i bilaga 2.4 och 2.5.

Totalt har 6 % tillgång till såväl diskmaskin, tvättmaskin som frys. Tre fjärdedelar har tillgång till tvättmaskin. Den yngsta pensionärsgrup- pen, 16—24 år, är genomgående den som i störst utsträckning har till- gång till dessa former av extrautrustning. Detta hänger sannolikt sam- man med att denna åldersgrupp i så stor utsträckning bor tillsammans med föräldrar (enligt tabell 3.19 ovan) och därigenom har tillgång till bekvämligheter i en utsträckning som knappast vore möjlig om de skulle ha eget hushåll.

För övriga åldersgrupper, 25 år och äldre, är andelarna mindre. En jämförelse med ULF-resultat14 visar också att dessa åldersgrupper genom- gående i mindre utsträckning har tillgång till denna extrautrustning än hela befolkningen i motsvarande ålder.

När det gäller mediautrustning har totalt 84 % tillgång till telefon och 81 % till TV (svartvit eller färg) medan tre fjärdedelar har tillgång till en daglig tidning. En jämförelse mellan olika åldersgrupper av för- tidspensionärer ger inte samma entydiga resultat som beträffande ”ext- rautrustningen”. Det är ”endast” när det gäller tillgången till TV som de yngsta uppvisar en större andel än övriga. Tillgången till telefon och daglig tidning skiljer sig inte nämnvärt mellan de olika åldersgrupperna.

En jämförelse med ULF-resultat ger dock liknande resultat som i fråga om ”extrautrustningen”. De yngsta förtidspensionärerna (16—24 år) Skiljer sig inte mycket (eller systematiskt) från motsvarande ålders- grupp i befolkningen. Däremot skiljer sig övriga åldersgrupper på så sätt att förtidspensionärerna genomgående i mindre utsträckning har tillgång till telefon, TV resp. daglig tidning.

Uppdelningen efter om man har någon långvarig sjukdom och even- tuellt rörelsehandikapp visar att de få förtidspensionärer (36 stycken) som säger sig inte ha någon långvarig sjukdom genomgående har det sämst ställt vad gäller andelen som bor modernt och vad gäller tillgång till extrautrustning och mediautrustning (med undantag för tillgång till daglig tidning där grupperna inte skiljer sig åt). Endast 63 % bor till ex- empel modernt (eller på institution).

En jämförelse mellan de ej rörelsehandikappade med långvarig sjuk- dom och dem som är rörelsehandikappade visar inte på någon större ge- nomgående skillnad. Bland de rörelsehandikappade har en större andel än bland de ej rörelsehandikappade tillgång till frys och TV. I något större utsträckning har man också tillgång till diskmaskin.

De långvarigt sjuka men ej rörelsehandikappade bor i större utsträck- ning än de rörelsehandikappade i modern bostad. Summerar man dem som bor modernt med dem som bor på institution försvinner dock näs- tan hela skillnaden.

3.6.6. Är bostaden handikappanpassad?

För att få en uppfattning om i vilken utsträckning pensionärer bor i bo- städer som är anpassade för handikappade eller äldre personer ställdes en relativt allmänt formulerad fråga: ”Är Er bostad handikappanpassad eller speciellt anpassad för äldre personer?”

" Levnadsförhållanden. Rapport nr 3. Boende- förhållanden 1974, tabell 5.4.

På vilket sätt bostaden är handikappanpassad för dem som svarat ja- kande på frågan har vi inte uppgift om. Vissa personer med en form av handikapp kanske inte är direkt hjälpta i det dagliga livet av att bo i en handikappanpassad bostad —— bostaden kan vara anpassad för andra slag av handikapp än vad personen ifråga lider av. Likaså kan man tänka sig att personer med ett visst handikapp klarar sig bra i sin ej han- dikappanpassade bostad —— bostadens utrustning kan vara sådan att den är ”handikappvänlig” utan att bostaden direkt kan kategoriseras som handikappanpassad.

Det är alltså ett mycket allmänt mått vi har tillgång till. Nedan skall redovisas andelen förtidspensionärer i olika åldersgrupper och bland rö- relsehandikappade som har tillgång till en handikappanpassad bostad. I avsnitt 3.10—12 nedan skall sedan redovisas i vilken utsträckning man behöver, resp. får hjälp, av skilda slag för att klara olika dagliga sysslor.

Tabell 3.26 Förtidspensionärer — Andel som bor i handikappanpassad bostad. Fördelning på ålder och långvarig sjukdom (%)

Ålder Bor i handi- Bor på Bastal kappanpassad institution bostad

16—24 7,8 13,0 77 25—44 9,7 16,4 233 45—54 10,7 10,3 164 55—64 3,1 1,5 142

Har ej långvarig sjukdom (_) (5,2) 36

Har långvarig sjukdom —

ej rörelsehandikapp 2,9 4,1 453

Har långvarig sjukdom —

har rörelsehandikapp 17,9 11,6 127

Samtliga 5,6 5,6 616

Frågan om bostaden är handikappanpassad ställdes ej till dem som stadigvarande bor på institution.

Totalt är det 6 % som bor i handikappanpassad bostad. De äldsta av våra förtidspensionärer är de som i minst utsträckning (= 3 %) bor i bostad som är handikappanpassad jämfört med övriga åldersgrupper där andelen är 8—11 %. (Tabell 3.26.)

De som framförallt har tillgång till en bostad som är anpassad till handikappade är de som har rörelsehandikapp. Av dem har 18 % till- gång till en sådan bostad. Lägger vi ihop denna andel med andelen som bor på institution ser vi att totalt 29 % av de rörelsehandikappade bor i handikappanpassad bostad eller på institution — 71 % gör det inte.

I hur hög grad dessa 71 % av de rörelsehandikappade behöver en bo- stad som är anpassad för det (/de) handikapp man har är svårt att klart uttala sig om, med den allmänna frågeutformning vi använt oss av. För att kunna ange en mer exakt andel förtidspensionärer som är i behov av

en handikappanpassad bostad men inte har tillgång till en sådan, skulle behövas ett bättre och mer ingående mått än vad som här använts. Det torde dock stå klart att bostadsförhållandena för många handikappade är otillfredsställande.

3.6.7. Avstånd till service

För handikappade och äldre är avståndet mellan bostaden och olikå ”service-inrättningar” av stor betydelse. Ett långt avstånd mellan bosta— den och affärer eller centrumbildning kan för många personer med ned- satt rörlighet innebära en isolering. Man kanske inte alls själv kan ta sig till affärer för att handla eller åtminstone kanske man måste ransonera sina besök. Många blir mer beroende av kollektivtrafik och kommunal färdtjänst.

Nedan skall redovisas svaren på följande frågor:

”Ungefär hur långt är det härifrån till . . . närmaste livsmedelsbutik

närmaste sjuksköterska, distriktssköterska närmaste postkontor”.

De förtidspensionärer som stadigvarande bor på institution har inte svarat på dessa frågor. För övriga är det av intresse att kartlägga avstån— det till närmaste livsmedelsaffär av två skäl, dels på grund av att man är beroende av tillgång till dagligvaror antingen man själv inhandlar dessa eller får dem hemsända, dels därför att de personliga inköpen är en form av sociala kontakter.

Närhet till sjuksköterska/distriktssköterska kan vara en trygghetsfak- tor för många människor. Speciellt kan det vara tryggt för många handi- kappade personer att veta att till exempel distriktssköterskan inte är långt borta.

Avståndet till närmaste postkontor redovisas därför att vi här har ett grovt mått på avståndet till närmaste centrumbildning där det finns ett utbud av samhällelig och kommersiell service. Posten i sig själv har också en central samhällelig funktion, bl. a. genom att betala ut pensio- nen.

Avståndet till andra former av service samt avståndet till grönområde och närmaste granne redovisas i bilaga 2.6.

Att kartlägga avstånd i en intervjuundersökning är givetvis problema- tiskt eftersom det kan vara svårt att bedöma avstånd. En annan felkälla kan ligga i att somliga anger avståndet fågelvägen, medan andra väljer vägsträckan, vilket är vad vi velat försöka mäta. Intervjusvaren kan därför vara behäftade med fel. Vi tror dock att med den indelning av svaren på mycket grova kategorier som nedan redovisas resultaten ger en tillförlitlig bild av de intervjuades avstånd till olika former av ser- vice.

I detta sammanhang kan man också diskutera principen att enbart mäta det geografiska avståndet. Avståndet skulle också ha kunnat mätas i tid. Ett visst geografiskt avstånd till närmaste postkontor kan i praktiken innebära olika mycket besvär beroende till exempel på om man normalt (eller alltid) åker bil för att komma till posten.

Tabell 3.27 Förtidspensionärer — Avstånd till livsmedelsbutik, postkontor och sjuksköterska. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper __________________——————— Ålder Avstånd till livsmedels- Avstånd till post- Avstånd till sjuk- Bastal butik kontor sköterska/distrikts- -————— sköterska

0—99 100— calkm 0—500 ca5km 0—500 ca5km m 500 m och m och m och längre längre längre ___—___! 16—24 20,8 42,8 15,6 45,5 9,1 27,3 14,3 77 25—44 15,9 36,0 20,5 26,9 12,6 18,7 14,0 233 45—54 18,8 39,5 21,4 30,4 11,6 18,8 17,8 164 55—64 19,2 45,1 26,5 33,8 21,6 18,4 27,4 142

Har ej långvarig sjuk-

dom (lO,3) (44,6) (28,0) (28,3) (13,4) (11,7) (37,4) 36 Har långvarig sjukdom

— är ej rörelsehandi-

kappad 21,5 44,9 22,1 36,0 17,5 21,2 19,7 453 Har långvarig sjukdom

—— är rörelsehandi-

kappad 9,3 33,7 32,4 19,9 21,3 10,6 26,7 127 Samtliga 18,7 42,8 24,2 32,6 18,1 18,8 23,4 616 ___________________________———————————

De två sätten att mäta avstånd har båda sina fördelar och nackdelar. Vi skall inte här föra någon närmare diskussion om detta. För att ge en mer komplett bild borde kanske båda metoderna ha använts. Intervju- formuläret måste dock begränsas varför vi valde att liksom i ULF an- vända det geografiska avståndet.

Ungefär en femtedel av förtidspensionärerna har mindre än 100 me- ter till närmaste livsmedelsaffär. En fjärdedel har 1 km eller längre till affären. Den äldsta åldersgruppen, 55—64 år, innehåller den största an- delen som har så långt till affären. (Tabell 3.27.)

Även när det gäller avståndet till post och sköterska är det de äldsta förtidspensionärerna som i störst utsträckning bor långt ifrån (5 km eller mer).

De som har långvarig sjukdom utan att vara rörelsehandikappade är de som verkar bo närmast till affär, post och sköterska. De rörelsehan- dikappade är de som bor längst ifrån! En tredjedel av de rörelsehandi- kappade har 1 km eller mer till närmaste livsmedelsaffär. Över en fem- tedel har en halv mil eller mer till närmaste postkontor. För att dessa rörelsehandikappade personer skall kunna få tillgång till livsmedelsaffä— rens resp. postanstaltens service krävs antingen tillgång till bil, att man får hjälp med hemsändning av matvaror eller att någon annan person svarar för matinköp och postkontakter. En fråga ställdes också om hur man brukarlklara sina livsmedelsm— köp. Av de rörelsehandikappade förtidspensionärerna som har en kilo- meter eller mer till affären brukar drygt hälften använda bil vid inkö- pen. En fjärdedel åker cykel, moped etc. En tiondel brukar åka buss och en tiondel handlar överhuvudtaget inte själv. Ingen av de rörelsehandi- kappade med denna relativt långa väg till närmaste affär går till fots.

3.6.8 Sociala relationer Med sociala relationer avses här förekomsten av, kontakter mellan boende i ett område. Kontakterna kan vara mer eller mindre djupa och innebära att man känner igen sina grannar till utseendet, att man hälsar på grannarna, stannar och pratar med grannar eller umgås med gran- nar. Antalet personer man har någon form av kontakt med kan variera. Man kan ha hög gemenskap i ett bostadsområde där ”alla känner alla” och antalet personer man har mera intensiv kontakt med är hög. När gemenskap inte finns, kan man kanske tala om isolering och ensamhet. Upplevelsen av gemenskap är ett grundläggande behov, men gemen- skap är också viktig ur resurssynpunkt. Gemenskap kan ge ett såväl psykologiskt som praktiskt stöd i vardagslivet. De frågor som vi använt för att mäta förekomsten av sociala relatio- ner inom bostadsområdet är hämtade från ULF: ”Är det vanligt här i området att grannar utbyter några ord med var- andra när man möts?” ”Finns det någon här i området som Ni själv brukar utbyta små tjäns- ter med, t. ex. mottagning av varor eller lån av småsaker?” Intervjupersonerna skulle vid den första frågan göra en bedömning av kontakterna i bostadsområdet. En sådan bedömning färgas naturligtvis av de egna anspråken på gemenskap och de egna kontakterna med gran- narna. En direkt fråga om man själv brukar prata med grannarna har undvikits eftersom frågan sannolikt är alltför prestigeladdad. Intervju- personen kan därför ha svarat på hur grannkontakterna är i allmän- het. Det kan ju vara vanligt att grannarna pratar med varandra men inte med just intervjupersonen ifråga. En ”osäkerhet” som frågorna är behäftade med är att'intervjuperso— nerna själva hade att ta ställning till vad som skulle räknas till bostads- området (”här i området”). Olika personer lägger skilda betydelser i vad som skall räknas som bostadsområde. Detta måste man ta med i be- räkningen när resultaten tolkas. Frågorna rörande sociala relationer har inte ställts till personer som stadigvarande vistas på institution. Inte heller har dessa frågor ställts vid 5. k. indirekt intervju (när intervjun gjorts med annan än ”intervjuperso- nen” själv). De 6 % av intervjuerna som gjorts i form av indirekta inter- vjuer har inte räknats med i svaren nedan. Resultaten kan härmed åt- minstone i detta avseende sägas vara underskattningar av de ”sanna vär- dena”. Tre fjärdedelar av förtidspensionärerna anger att det är vanligt (myc- ket eller ganska vanligt) att grannar utbyter ord. Andelen som anser att det är ”ganska vanligt” varierar inte nämnvärt mellan åldersgrupperna. Däremot varierar andelen som anser att det är ”mycket vanligt” att grannar utbyter ord. De äldsta är de som i störst utsträckning anser det ”mycket vanligt”. (Tabell 3.28.) Även om skillnaderna mellan åldersgrupperna i detta avseende är stora, så är de ändå inte större än att de teoretiskt kan förklaras av de olika andelarna som ej svarat på denna fråga. Om vi antar att i det när- ;maste samtliga av alla indirekt intervjuade skulle svarat ”mycket van- ;ligt” försvinner skillnaderna. Antagandet är dock knappast realistiskt. l l l

Tabell 3.28 Förtidspensionärer — Förekomst av grannkontakter. Fördelning efter ålder och långvarig sjuk- dom. Procent i olika grupper

_____________________-—_-—-————

_________________________———-——-—————

Ålder Utbyte av ord Utbyte av Indirekt Bor på Bastal —-————— tjänster intervju institu- Mycket Ganska (och bor tion vanligt vanligt ej på institu- tion) (ULF) (ULF) 16—24 19,5 (52,0) 24,7 16,9 (54,6) 27,3 13,0 77 25—44 36,8 (56,6) 22,3 27,1 (60,0) 6,7 16,4 233 45—54 43,0 (56,9) 21,9 28,6 (48,7) 1,9 10,3 164 55—64 56,6 (58,6) 23,1 37,9 (43,4) 1,0 1,5 142 Har ej långvarig sjukdom (48,3) (18,9) (46,2) (3,3) (5,2) 36 Har långvarig sjukdom —— är ej rörelsehandikappad 50,3 23,6 35,1 2,6 4,1 453 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 50,0 20,7 26,9 2,5 11,6 127 Samtliga 50,2 (56,3) 22,8 34,0 (53,8) 2,6 5,6 616

__________________________————_————

Totalt säger sig en tredjedel av förtidspensionärerna ha någon person eller familj i bostadsområdet som man utbyter tjänster med. Även här finns åldersskillnader liknande resultaten ovan. Dessa skillnader kan åt- minstone delvis förklaras av de olika andelarna som inte svarat på denna fråga.

Mer intressant är jämförelserna med ULF-siffrorna. Förtidspensionä- rerna — utom i den äldsta åldersgruppen _ bor i större utsträckning än befolkningen i motsvarande ålder i områden där grannar enligt inter- vjupersonernas egen utsago inte utbyter ord med varandra. Skillnaden kan delvis förklaras av dem som inte svarat på frågan. Däremot när det gäller utbytet av tjänster är skillnaderna mellan våra siffror och ULF- siffrorna för stora för att kunna förklaras av andelen som inte svarat, möjligen med undantag för de äldsta. En slutsats man kan dra utifrån detta resultat är att förtidspensionärerna faktiskt har mindre kontakt med grannar än befolkningen i övrigt. Förtidspensionärerna är mer iso- lerade inom bostadsområdet.

Vid intervjun ställdes också frågan ”Känner Ni Er personligen myc- ket ensam?”, och frågan ”Tycker Ni att kommunen borde ordna så att någon regelbundet per telefon eller besök hade kontakt?”. Svarsfördel- ningarna redovisas i bilaga 2.7 och 2.8. Även om frågeställningarna som sådana är intressanta i detta sammanhang, måste man vid tolkningen av svaren hålla i minnet att frågor av detta slag är svåra att på ett menings- fullt sätt få belysta i en intervjuundersökning av denna typ.

3.6.9 Yttre störningar i bostadsmiljön Till en god boendemiljö hör även att individen är avskild från yttre stör- ningar som kan uppstå som en följd av mänskliga aktiviteter i anslut-

Tabell 3.29 Förtidspensionärer — Förekomst av yttre störningar. Procentandel i olika åldersgrupper

Ålder Undviker att ha Kan inte sova Bastal fönstret öppet ostört

16—24 16,9 14,3 77 25—44 10,5 16,5 233 45—54 14,1 23,2 164 55—64 15,2 25,4 142

Samtliga 14,5 23,6 616

ning till bostadsområdet. Hit hör bl. a. bullerstörningar till följd av tra— fikförhållanden men även störningar från grannarna.

De frågor som använts i detta avseende är hämtade från ULF: ”Brukar Ni undvika att ha fönstret öppet (i något av rummen) därför att Ni blir störd av trafikbuller, annat ljud eller dålig lukt?”

”Händer det att Ni inte kan sova ostört (hela natten) p. g. a. yttre störningar såsom gatubuller, buller från grannar eller liknande?”

Svaren på dessa frågor är givetvis beroende av individens upplevelse och anspråk på avskildhet i dessa avseenden. Anspråksnivån kan vara låg (man har t. ex. lyckats vänja sig vid bullret och svarar nej på den första frågan) eller hög (man klagar över störningar som kanske egentli- gen är försumbara). Genom att anknyta till konkreta situationer (”fönst- ret stängt”, ”sova ostört”) bör det dock vara lättare för intervjuperso— nerna att ta ställning till frågorna jämfört med mer allmänt hållna frå- gor om man t. ex. upplever störningar av trafikbuller. Det partiella bort- fallet — personer som inte besvarat frågorna — uppgick till 1 %.

Dessa frågor har ställts till alla utvalda personer i vårt urval, inklusive dem som stadigvarande bor på institution.

Totalt är det 15 % av våra förtidspensionärer som undviker att ha fönstret öppet på grund av yttre störningar.

När det gäller om man inte kan sova ostört på grund av yttre stör- ningar är det nära en fjärdedel som uppger att det händer att man inte kan sova ostört. Andelen ökar med stigande ålder.

3.6.10. Sammanfattande mått på bostadsstandard

Vid redovisningen av ULF-resultaten diskuteras ”problemet” med många indikatorer vad gäller bostaden och även ett sammanfattande mått på bostadsstandard: , ”Det stora antalet indikatorer ger visserligen en relativt detaljerad ! bild av bostadsförhållandena, men samtidigt blir materialet mer svår— överskådligt. Därför är det angeläget att ge en sammanfattande beskriv— ning av förhållandena med hjälp av ett färre antal indikatorer. Detta kan antingen ske i form av ett index över antalet problem eller genom beräkning av antalet personer som inte har en godtagbar bostadsstan- dard enligt vissa normer. I denna rapport har den senare ansatsen valts. Problemet med denna typ av beräkningar är dock att man måste förut- sätta att en viss situation är positiv eller negativ ur välfärdssynpunkt.

15 Levnadsförhållanden. Rapport nr. 3. Boende- förhållanden 1974.

16 Ensamstående kan inte vara ”trångbodda” enligt vår definition i avsnitt 3.6.3.

För flera av de aspekter som har behandlats i denna rapport kan man inte göra sådana antaganden eftersom personlig smak och intresse här spelar en avgörande roll. Det gäller t. ex. hustyp och sociala relationer. Vidare förekommer vissa subjektiva frågor (flyttningsbenägenhet, av- skildhet) som också är svårtolkade därför att de påverkas av anspråksni- vån, som kan variera mellan olika personer. För att vinna i klarhet har sådana aspekter utelämnats vid konstruktionen av de sammanfattande måtten?”5

Följande tre sammansatta mått har konstruerats: 1 ”Rymlig och modern bostad”, vilket innebär att man varken är trångbodd eller saknar vattenledning, avlopp, centralvärme och bad eller dusch i lägenheten. Detta kriterium avgränsar således ett ele- mentärt krav på bostadsstandard och ansluter både till de etablerade indikatorerna inom bostadskomponcnterna och till uttalade politiska målsättningar. 2 ”Rymlig, modern och utrustad bostad”, vilket innebär att man ut- över 1 ovan har komplett extrautrustning, dvs. tillgång till tvätt- maskin, diskmaskin och frys. 3 ”Rymlig, modem, fullt utrustad bostad samt fritidsbostad”, vilket innebär att man utöver 2 ovan har tillgång till komplett mediautrust- ning, dvs. tillgång till daglig tidning, telefon och TV, samt fritids- stuga. Det sista måttet tar hänsyn till om intervjupersonerna har tillgång till fritidshus. Förekomst av fritidsstuga redovisas nedan i avsnitt 3.7.3. Andelen förtidspensionärer som har en rimlig bostadsstandard — de är ej trångbodda16 och de bor modernt — är mindre än motsvarande an- del i befolkningen. De som stadigvarande bor på institution är dock inte medräknade. Om vi jämställer institutionsboendet med att bo rymligt och modernt — ett kanske inte självklart antagande — försvinner skill-

Tabell 3.30 Förtidspensionärer —— Bostadsstandard. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper

Ålder

]6—24 25—44 45—54 55—64

Har ej långvarig sjukdom

Har långvarig sjukdom — är ej

rörelsehandikappad

Har långvarig sjukdom — är

rörelsehandikappad

Rymligt Rymligt, Rymligt, modernt, Bor på Bastal och modernt fullt utrustat insti- modernt och utrustat samt fritidshus tution

med tvätt-

maskin, diskmaskin och frys

ULF ULF

72,7 (80,9) 10,4 5,2 (6,7) 13,0 77 68,0 (83,1) 8,7 2,1 (9,1) 16,4 233 70,6 (85,9) 7,3 1,3 (9,1) 10,3 164 74,9 (84,9) 4,8 2,3 (5,7) 1,5 142 (53,5) (1,7) (1,7) (5,2) 36 76,6 5,4 2,5 4,1 453 63,2 9,3 1,0 11,6 127 73,1 (83,6) 6,0 2,2 (8,0) 5,6 616

Samtliga

naderna mellan förtidspensionärer i åldern 16—44 år och hela befolk- ningen i samma ålder. Däremot för de äldre, 45—64 år, kvarstår skill- naderna. Åtminstone de äldre förtidspensionärerna bor sämre — omo- dernt och/eller trångbott — i större utsträckning än hela befolkningen i samma ålder. Totalt är det ungefär en femtedel av förtidspensionärerna i denna undersökning som bor omodernt och/eller trångbott (om de in- stitutionsboende inte räknas dit). (Tabell 3.30.)

När det gäller utrustningsstandarden är den högst för de yngre för- tidspensionärerna — ett resultat vi redan diskuterat i avsnitt 3.6.5.

Totalt är det 6 % som bor rymligt, modernt och har tillgång till tvätt- maskin, diskmaskin och frys. Två procent har dessutom tillgång till fri- tidshus och fullständig ”mediautrustning” (tidning, telefon och TV).

Bland de få förtidspensionärer som ej säger sig ha någon långvarig sjukdom är det endast drygt hälften som har en rimlig bostadsstandard. Bland de långvarigt sjuka är det de rörelsehandikappade som är sämst lottade _ 63 % bor modernt och rymligt mot 77 % bland de ej rörelse— handikappade. Bland dem som bor rymligt och modernt har dock de rö- relsehandikappade den största andelen med diskmaskin, tvättmaskin och frvs.

3.6.11. Önskemål om flyttning

innan vi lämnar boendeavsnittet skall studeras i vilken utsträckning man önskar flytta, varför man (i förekommande fall) vill flytta och om man faktiskt vidtagit någon åtgärd för att flytta.

Individens önskemål kan endast förverkligas inom ramen för den val- frihet individen har. Det finns anledning att räkna med att önskemål på- verkas av de resurser man har och att de som har sämre resurser har en relativt sett lägre anspråksnivå. Detta kan innebära att efterfrågan för resurssvaga grupper sannolikt blir (relativt sett) underskattad.

Vi har valt att mäta efterfrågan genom att fråga:

, ”Önskar Ni under nuvarande förhållanden flytta till annan bostad?” ; Svaren på en fråga av denna typ mäter delvis en form av ”önsketän-

kande”. Intervjupersonerna kan här ha framställt önskemål som ur olika synvinklar kan vara ”orealistiska”. Det kan ändå vara intressant att få ett visst mått på hur stor andel av förtidspensionärerna som önskar för- ' ändra sin bostadssituation genom att flytta.

Alternativ till att mäta individernas önskemål kan vara att försöka mäta i vilken utsträckning individerna faktiskt vidtagit några åtgärder för att flytta, eller att man försöker studera de faktiska flyttningar som ägt rum under en viss tidsperiod. Man kan vidare tänka sig kombinatio— ner av de olika metoderna.

För de personer som sagt sig vilja flytta (eller svarat ”vet ej”) har vi ; dock ställt en fråga om man faktiskt vidtagit någon åtgärd: % ”Har Ni under det senaste året vidtagit någon åtgärd för att flytta?” Till dem som vill flytta (eller inte vet) ställdes också följande fråga: ”Det kan ju finnas flera skäl till att flytta. Nu skall jag räkna upp någ-

i ra tänkbara skäl så får Ni tala om vilka som gäller i Ert fall. Skulle Ni i vilja flytta . . .” varefter en rad flyttningsskäl räknades upp.

i l i t. &

Tabell 3.31 Förtidspensionärer — Önskemål om flyttning samt eventuellt vidtagen åtgärd. Fördelning efter ålder, samboende, nuvarande bostads modernitetsgrad samt långvarig sjukdom. Procentandel i olika grupper

Ålder Vill flytta Vill flytta Indirekt Bastal (inkl och vid- intervju ”vet ej”) tagit åtgärd

16—24 24,7 9,1 40,3 77 25—44 24,2 11,4 15,5 233 45—54 22,6 11,3 9,1 164 55—64 22 1 10,9 1,7 142 Ensamboende Bor på institution 11,6 7,3 60,0 64 Bor ej på institution 36,9 16,8 3,7 134 Samboende Bor under äktenskaps- liknande former 16,6 8,2 0,7 246 Ovrigt samboende 22,1 12,2 10,2 172 Bor omodernt 35,1 9,4 1,5 121 Bor modernt 21,2 11,6 3,2 495 Har ej långvarig sjukdom (22,6) (3,1) 6,2 36 Har långvarig sjukdom — är ej rörelsehandikappad 24,5 12,7 5,2 453 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 14,2 5,8 9,8 127 Samtliga 22,6 10,9 6,1 616

Frågorna rörande önskemål om flyttning har inte ställts vid indirekta intervjuer. De redovisade andelarna som önskar flytta resp. vidtagit någon åtgärd är därmed underskattningar om man antar att åtminstone några av de indirekt intervjuade önskar flytta.

Totalt önskar nästan en fjärdedel av förtidspensionärerna flytta till en annan bostad. Av dessa har ungefär hälften också vidtagit någon åtgärd för att få en förändring till stånd. (Tabell 3.31.)

Inga större skillnader mellan olika åldersgrupper kan konstateras. Man måste dock hålla i minnet att en relativt stor andel av de yngsta förtidspensionärerna blivit indirekt intervjuade och därför inte fått frå- gan.

De som är ensamboende och bor på institution (det absoluta flertalet av de institutionsboende är också ”ensamboende”) är de som i minst ut- sträckning sagt sig vilja flytta. Detta förklaras av att hela 60 % av dessa intervjuer gjorts i form av indirekta intervjuer där flyttningsfrågorna alltså inte ställts.

Den ”boendegrupp” som i störst utsträckning (37 %) säger sig vilja flytta är de ensamboende som inte bor på institution. Här har också 17 % vidtagit någon åtgärd för att få en förändring till stånd.

När det gäller den nuvarande bostadens modernitetsgrad kan man se att det är de som bor omodernt som i stor utsträckning vill flytta. Tret- tiofem procent av dem som bor omodernt vill flytta jämfört med 21 % av dem som bor modernt.

Bland de långvarigt sjuka är det de ej rörelsehandikappade som oftast vill flytta och som också i störst utsträckning vidtagit någon åtgärd.

Tabell 3.32 Förtidspensionärer — Skäl till flyttning. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Samtliga 16—24 25—44 45—54 55—64

För att få större bostad 5,2 9,4 8,1 5,6 6,6 För att komma till ett

område, där det är bätt- re ordnat med service 5,2 5,6 4,4 6,6 6,0 För att få modernare

bostad 3,9 3,8 5,0 6,4 5,7 Ålders- och hälsoskäl 2,6 6,6 6,9 3,3 4,4 För att få billigare

bostad 2,6 4,5 4,4 4,4 4,4 Trivs inte i det här

området 2,6 6,9 5,6 3,5 4,3 För att komma närmare

släkt eller vänner 5,2 3,6 4,4 2,3 3,0 Skulle hellre vilja bo

någon annanstans

i Sverige 1,3 4,5 3,8 2,5 3,0 P g a dåliga kommuni-

kationer 1,3 3,4 3,8 2,5 2,8 För att få mindre bostad 2,6 1,3 4,4 1,7 2,2 P g a isolerat läge (långt

till närmaste granne) 2,6 1,6 1,3 2,3 2,0 P g a ändrade familje—

förhållanden 3,9 2,1 1,9 1,8 1,9 Behöver mera hjälp och

tillsyn än som kan erhållas i den nuvarande bostaden — 3,6 0,6 0,2 0,7 Bastal 77 233 164 142 616

En intervjuperson kunde ange många olika skäl till flyttning. Ande- larna är små varför resultaten måste tolkas försiktigt.

De oftast uppgivna orsakerna till att man önskar flytta är för att få större eller modernare bostad och för att komma till områden med bättre service. Inga stora skillnader mellan olika åldersgrupper förekom-

mer.

i tabell 3.33 redovisas vilken typ av bostad man vill flytta till. Det vanligaste önskemålet är att få flytta till flerfamiljshus.

Tabell 3.33 F örtidspensionärer — Vilken typ av bostad vill man flytta till? Fördelning efter ålder (%)

Ålder

16—24 25——44 45_54 55—64

Vill flytta till Vill inte Summa Bastal flytta, Villa/ Lågt Högt Pensio- Service- Annat, indirekt radhus flerfa- flerfa- närshem hus ej svar intervju

miljshus miljshus (1—3 (4— vån) vån) ___—___.— 6,5 13,0 — —— —— 6,5 74,0 100,0 77 9,5 6,7 2,9 —— 1,5 3,6 75,8 100,0 233 7,5 10,0 1,3 0,6 0,6 3,1 76,8 100,0 164 4,1 11,7 1,7 2,3 — 3,1 77,2 100,0 142 5,6 10,7 1,7 1,6 0,3 3,2 76,8 100,0 616 Samtliga

%—

17 För en mer ingående redovisning av de pen- sionerades inkomstför- hållanden hänvisas till: Folkpensionärernas in- komstförhållanden år 1974. SCB, Statistiska meddelanden N 1977: 12; samt pensionärsun— dersökningens betän- kande.

3.1. Inledning

Som förtidspensionär definieras här personer med hel förtidspension el- ler fullt sjukbidrag enligt riksförsäkringsverket (RFV). Andelen förtids— pensionärer i befolkningen är större bland de äldre än bland de yngre, något som bl. a. framgår av populationssiffrorna i bilaga 1.4.

I januari 1975 hade 6 % av befolkningen i åldern 16—66 är hel eller partiell förtidspension (sjukbidrag) mot 19 % av befolkningen i åldern 60—64 år. Majoriteten av dem som har förtidspension (sjukbidrag)1 har hel förtidspension — endast en tiondel har partiell pension.2

Andelen förtidspensionärer bland befolkningen i åldern 16—66 år har ökat oavbrutet de senaste 10 åren. Den största ökningen svarar ålders— gruppen 60—66 år för. Strukturomvandlingar och rationaliseringar på arbetsmarknaden har angetts som en förklaring till att många människor — då speciellt äldre — inte uppfyller de krav som ställs i olika samman— hang.3 Åtminstone en del av dessa personer blir förtidspensionärer. Se- dan år 1970 har rätten till förtidspension vidgats för äldre personer. Före- komst av eventuell invaliditet skulle inte längre enbart vara avgörande för att få förtidspension.

Av de intervjuer som gjordes med personer 60 år och äldre ingående i det urval som drogs från registret över totalbefolkningen (RTB), kom ett antal intervjuer att göras med förtidspensionärer. Dessa personer var med i RTB-urvalet i egenskap av ”äldre personer”, men vid intervjun

Tabell 3.1 Andel personer med hel förtidspension i olika åldersgrupper (%) ___—ä Ålder SCB (maj 1975) RFV (januari 1975) ___—___ 60 10,1 13,7 61 15,8 15,1 62 16,2 17,3 63 19,5 19,9 64 23,3 22,6 65 28,5 26,0 66 26,3 25,2

Samtliga

60—66 19,2 19,8 (67) (2,2) (—)

___—___— 3—SOU 1977: 100

1 I den fortsatta redo— visningen inkluderas personer med fullt sjukbidrag i gruppen förtidspensionärer.

2 Siffrorna erhållna från riksförsäkringsverket.

3 Se t. ex. Berglind H., Lindquist A.-L.: Utslagningen på arbets— marknaden. Lund. Studentlitteratur 1972.

4 Vid den fortsatta analysen kommer de 2 personer som ”fel- aktigt" angivit att de skulle vara förtids- pensionärer, att be- handlas som ålders- pensionärer.

5 Befolkningssiffrorna avser den 31 december 1974. Siffrorna är häm- tade ur Statistisk Års- bok 1975.

framkom att de var förtidspensionärer. Dessa personer ingår inte i redo- visningsgruppen ”förtidspensionärer” i denna rapport. En anledning är den bristande kvalitet som frågan om intervjupersonernas eventuella pensionsform visade sig vara behäftad med. I tabell 3.1 jämförs andelen förtidspensionärer i åldern 60—66 år i vårt material med siffror från riksförsäkringsverket.

Siffrorna stämmer relativt väl överens. Andelen intervjupersoner i vårt material som uppgett att de har hel förtidspension/sjukbidrag stäm- mer i stort sett med riksförsäkringsverkets statistik. Vissa smärre avvikelser mellan svaren på vår fråga om vilken eventuell typ av pen- sion man har och riksförsäkringsverkets uppgifter finns dock. Som vi nämnt ovan har frågan om intervjupersonemas eventuella pensionsform varit behäftad med svagheter. Bland annat verkar intervjupersonerna i flera fall inte ha kunnat skilja mellan olika typer av pension eller ens ve- tat om de överhuvudtaget haft någon pension. Detta kan då vara en för- klaring till vårt resultat att 2 % (= 2 personer) av 67-åringarna angivit att de är förtidspensionerade. I princip skall nämligen förtidspensionen ”övergå” till ålderspension i och med att en person fyller 67 år — det skall inte finnas några 67-åriga förtidspensionärer.4

3 .2 Översiktlig beskrivning av förtidspensionärerna

Innan vi redovisar förtidspensionärernas fördelning på olika komponen— ter av begreppet levnadsnivå — utbildning, hälsa, sysselsättning, eko- nomi, fritid — skall vi ge en beskrivning av förtidspensionärerna med avseende på vissa bakgrundsdata.

Tabell 3.2 Förtidspensionärer — Fördelning på kön och ålder. (%) (Inom parentes anges absoluta antalet intervjuer)

Ålder Summa Andel av samtliga 16—24 25—44 45—54 55—64 65—66 förtidspen- sionärer Mån 2,0 7,7 12,8 51,1 26,4 100,0 (340) 55,9 Kvinnor 2,4 12,4 18,9 46,5 19,7 100,0 (338) 44,1 Samtliga 2,2 (77) 9,8 (233) 15,5 (164) 49,1 (142) 23,5 (62) 100,0 (678) 100,0 Tabell 3.3 Förtidspensionärer — Fördelning på ålder och civilstånd. (%) (Inom parentes anges motsvarande andelar för hela befolkningenB) Ålder Ogift Gift Skild Änka/ Summa Bastal änkling 16—24 100,0 (89,4) — (10,2) — (0,4) — ( 0,0) 100,0 77 25—44 63,6 (23,7) 29,5 (69,5) 6,4 (6,2) 0,5 ( 0,6) 100,0 233 45—54 34,2 (10,8) 44,8 (78,7) 16,6 (7,7) 4,4 ( 3,2) 100,0 164 55—64 17,0 (11,0) 59,2 (73,8) 13,6 (6,2) 10,2 ( 8,9) 100,0 142 65—66 22,6 (12,7) 59,7 (66,7) 9,7 (5,3) 8,1 (15,4) 100,0 62 Samtliga 27,3 52,9 12,1 7,6 100,0 678

Merparten av förtidspensionärerna — nära tre fjärdedelar — är äldre än 54 år. Totalt sett finns det fler förtidspensionerade män än det finns förtidspensionerade kvinnor. Männen är överrepresenterade just bland de äldre förtidspensionärerna.

Med civilstånd avses här det ”juridiska” civilståndet, dvs. en ”ogift sammanboende” person har klassificerats som ogift.6

Ingen av de yngsta förtidspensionärerna (16—24 år) är gift. Detta kan jämföras med siffror rörande hela befolkningen i motsvarande ålder i december 1974. Här är 10 % gifta. Andelen ogifta är genomgående större bland förtidspensionärerna än bland den övriga befolkningen. Speciellt stor skillnad i andelen gifta framkommer för åldersgruppen 25—44 år —- endast 24 % av befolkningen 1974 var ogifta jämfört med 64 % av förtidspensionärerna i vårt material.

Andelen frånskilda personer är högre bland förtidspensionärer som är 45 år och äldre än bland hela befolkningen i motsvarande ålder. Något orsaksresonemang rörande sambandet mellan skilsmässofrekvens och andel förtidspensionerade går inte att genomföra utifrån detta material. Andra har försökt tolka och diskutera detta samband.7

Tabell 3.4 Förtidspensionärer — Fördelning på ålder och region (riksområden) (%)

6 I avsnittet 3.6.2 nedan redovisas dock bl. a. andelen samman- boende i relation till ålder och kön.

7 Se t. ex. Berglind— Lindqvist, op. cit. eller Korpi W.: Poverty, social assistance and social policy in Sweden. (1974).

Ålder Stock- Östra Små- Syd- Väst- Norra Mel- Övre Summa holms mellan- land sverige sverige mellan- lersta Norr- län sverige (_inkl sverige Norr- land Öland land Gotland) 16—24 15,6 19,5 10,4 18,2 19,5 5,2 5 2 6,5 100,0 25—44 14,1 17,5 6,9 10,2 15,8 15,6 6 9 12,9 100,0 45—54 16,9 22,6 3,1 12,2 15,0 11,3 10,0 8,8 100,0 55—64 13,1 16,0 9,4 13,8 17,6 15,8 5 8 8,5 100,0 65—66 16,1 14,5 14,5 14,5 19,4 12,9 3 2 4,8 100,0 Samtliga 14,6 16,9 9,4 13,5 17,5 14,2 5 9 8,1 100,0 Andel av den vuxna befolkningen 17,9 16,4 10,2 12,8 18,9 11,5 5,4 6,9 100,0

Tabell 3.5 Förtidspensionärer — Pensioneringsanledning — fördelning efter ålder

(%)

Ålder Fysisk Psykiskt Arbets- Vet ej Summa Ej svar sjukdom, sjukdom, marknads- Bastal skada, handikapp skäl handikapp 16—24 42,7 55,9 -— 1,5 100,0 2,8 77 25—44 52,5 45,0 0,3 2,2 100,0 0,5 233 45—54 79,0 19,4 — 0,7 100,0 — 164 55—64 89,4 9,8 0,8 — 100,0 —-— 142 65—66 88,9 9,7 1,4 — 100,0 2,7 62 Samtliga 83,4 15,4 0,8 0,3 100,0 0,9

678

8 SCBs ULF (Under- sökning rörande lev- nadsförhållandena i samhället) redovisar t. ex. att 4,7 % av befolkningen mellan 16 —66 år är förtids- pensionärer år 1975, varav 0,8 % är det p. g. a. arbetmarknads- skäl. Levnadsförhållan- den. Rapport nr 7. Sysselsättning och arbetstider 1975. SCB. Stockholm 1977, sid. 147.

9 Johansson S: Om levnadsnivåundersök- ningen. Stockholm 1970, sid. 32—33.

Förtidspensionärerna fördelar sig regionalt ungefär som hela den vuxna befolkningen. Andelen förtidspensionärer i Stockholms län un- derstiger något andelen av den vuxna befolkningen. Förtidspensionä- rerna är i stället något överrepresenterade i ”Norra mellansverige” — Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län.

Resultaten i tabell 3.5 baserar sig på svaren från frågan: ”Vilken var den huvudsakliga anledningen till att Ni har förtidspensionerats?”. Det är alltså intervjupersonernas egen uppfattning om anledningen till pen- sioneringen vi har fått ett mått på.

”Fysisk sjukdom, skada, handikapp” är den totalt sett vanligaste an- ledningen till förtidspensionering. Detta gäller framförallt då något äld- re (över 44 år). Bland de yngsta förtidspensionärerna utgör psykiska sjukdomar/psykisk utvecklingsstörning dock en oftare angiven pensione- ringsorsak.

Pensionering på grund av arbetsmarknadsskäl är ovanligt — endast 1 procent har angivit detta som den huvudsakliga anledningen. Den låga andelen förtidspensionärer p. g. a. arbetsmarknadsskäl i olika undersök- ningar8 och offentlig statistik beror sannolikt på att om man vid bedöm- ningen i samband med beviljandet av förtidspension hittat något medi- cinskt fel har detta angetts som orsak även om huvudvikten vid bedöm- ningen legat på de arbetsmarknadsmässiga faktorerna.

Man kan förmoda att även förtidspensionärerna själva anger medi- cinska skäl som svar på frågan om pensioneringsanledning. Vissa perso- ner har svarat att de inte vet vilken som var den huvudsakliga anled- ningen till pensioneringen. Andelen är dock liten.

En mer noggrann genomgång av intervjupersonernas hälsotillstånd re- dovisas i avsnitt 3.3.3. Man kan dock redan på detta stadium skilja mel- lan yngre och äldre förtidspensionärer i olika avseenden. Bland de yngsta dominerar personer med medfödda skador och handikapp.

Bland de äldre är det i stället personer med förvärvsarbetserfarenhet men som av olika anledningar inte längre kan arbeta som utgör en do- minerande grupp. Antalet förtidspensionärer med medfödda handikapp i olika åldrar är kanske konstant (något vi får återkomma till nedan). An- delen förtidspensionärer med medfödda handikapp minskar med ökande ålder — med ökande ålder tillkommer allt fler med ”förvärvade” handi- kapp/ohälsa.

3.3. Hälsa

3.3.1. Inledning

Hälsa är en viktig komponent när man vill försöka mäta och studera levnadsnivå. Vi citerar Sten Johansson i en rapport från Levnadsnivåun- dersökningen 19689:

”I Världshälsoorganisationens (WHO) publikationer brukar hälsa beskrivas som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. I denna vida betydelse fram- står hälsa som den viktigaste levnadsnivåkomponenten och samhället har byggt upp dyrbara institutioner för att värna denna aspekt av levnadsnivån. Vilka levnadsförhållanden individen än har i övriga avseenden så är det

alltid ett problem för honom/henne att ha dålig hälsa. Sjukdom innebär alltid sänkt levnadsnivå oberoende av om individen är ung eller gammal, rik eller fattig, yrkesverksam eller ej. Att vara frisk är för de allra flesta en ound- gänglig resurs för att kunna uppnå hög levnadsnivå i andra sammanhang, t. ex. i arbetet. . . .”

När det gäller den speciella grupp som här diskuteras — förtidspensio- närerna — så vet vi på förhand att så gott som samtliga har nedsatt hälsa i ett eller flera avseenden. Det är därför de blivit förtidspensionä- rer. I detta avsnitt skall redovisas hur förtidspensionärema fördelar sig på olika typer av sjukdomar och handikapp.

Vid den fortsatta genomgången av resultaten på andra levnadsnivå- komponenter kommer vi sedan att använda hälsotillståndet som en s. k. bakgrundsvariabel. Bor personer med olika funktionsnedsättningar i handikappanpassade bostäder? Överhuvudtaget får den fortsatta analy- sen visa om olika grader av funktionsnedsättningar samvarierar med andra komponenter av begreppet levnadsnivå.

3.3.2. Mätmetod

Den information om hälsotillståndet som vi kunnat få genom intervjun baserar sig på intervjupersonernas egna utsagor. Någon ”kontroll” av dessa utsagor har inte kunnat göras. Kvaliteten och kvantiteten av den erhållna informationen kommer att vara beroende av intervjupersoner- nas förståelse för och värdering av hälsoproblem, deras minne och vilja att meddela sig.

De uppgifter om hälsotillståndet som vi får in genom intervjuerna kan inte jämställas med medicinska diagnoser. Johansson (1970) har dock kunnat redovisa samstämmighet mellan de svar som en intervju- person ger till en intervjuare och de svar samma intervjuperson ger in- för en läkare: ”Den som framställer sig som sjuk inför läkaren framstäl- ler sig också som sjuk inför lekmannaintervjuaren och omvänt men be- skrivningen av sjukdomstillståndet varierar mellan de två intervjuty- perna. Beskrivningen blir mera utförlig och preciserad inför läka-

”

ren . . . I SCBs rapport om hälsokomponenten redovisas resultat från ameri-

kanska metodologiska undersökningar i syfte” . . . att försöka fast- ställa hur korrekta resultat man kan få med hjälp av intervjuundersök- ningar av hälsotillstånd och sjukvårdskonsumtion. Undersökningarna har visat att metodens största svaghet består av underrapportering. Vi- dare står det klart att man med hjälp av intervjuundersökningar ej kan få så detaljerade uppgifter om olika sjukdomstillstånd att de kan ligga till grund för .en finare diagnostik eller terapi. Samtidigt har det fram- kommit att rapporteringen ofta är beroende av sjukdomens konsekven- ser för den drabbade och att allvarliga, oroande och handikappande till- stånd underrapporteras i minst utsträckning.”10

För en ytterligare genomgång och diskussion angående mätmetoden och dess konsekvenser för de resultat man får fram genom personliga intervjuer, hänvisas till SCB-rapporten.

De frågor som vi använt för att få fram fördelningen på sjukdoms-

" Levnadsförhållanden. Rapport nr 1. Hälsa och sjukvårdskonsum- tion 1974. SCB Stock- tion 1974, sid. 38.

grupper är desamma som man använt i ULF. Intervjuama har nog- grant skrivit ner de av intervjupersonerna uppgivna besvären. Dessa uppgifter har sedan kodats centralt av samma personal som kodar ULF- formulären. Medicinsk expertis har konsulterats i ”besvärliga” eller tveksamma fall.

De flesta av frågorna som använts inom hälsoavsnittet i vårt formulär är direkt hämtade från ULF-formuläret. Vi har emellertid av olika skäl inte kunnat gå in lika ingående på olika delfrågor som man gör i ULF. Vissa jämförelser mellan vårt material och ULF omöjliggörs därför. Ett omfattande utrymme av formuläret upptas dock av frågor rörande hälso- tillståndet.

3.3.3 Förekomst av långvarig sjukdom eller handikapp Inom gruppen förtidspensionärer bör de allra flesta ha besvär av långva- rig sjukdom eller handikapp. Vi kommer ändå att inleda resultatredovis- ningen rörande hälsotillståndet med att ange andelen långvarigt sjuka innan vi går in på en mer detaljerad redovisning av fördelning på sjuk- domsgrupper och handikapp. För att mäta andelen långvarigt sjuka användes två frågor med öppna svar. Frågorna är avgränsade så att de avser sjukdomar etc. som är långvariga. Intervjuama hade till sin hjälp ett antal standardiserade uppföljningsfrågor och antecknade svaren detaljerat. Svaren kunde se- dan med hjälp av en etablerad sjukdomsklassifikation överföras till m-edicinsk terminologi och man erhåller därmed möjligheter att jämföra resultaten med annan statistik över sjukdomar. De båda frågorna som användes för att mäta förekomst av långvariga sjukdomar eller handi- kapp lyder: ”Har Ni någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något han- dikapp eller annan svaghet?” samt ”Tar Ni regelbundet medicin för någonting (annat)?” Ja-svar på dessa frågor följdes upp genom att intervjupersonerna ombads att beskriva sjukdomstillstånden så noggrant som möjligt. Där- efter ställdes frågan ”Har Ni därutöver någon annan långvarig sjukdom etc . . .” tills denna fråga besvarades med nej. Syftet med frågorna är att under de givna förutsättningarna få en så fullständig belysning som möjligt av de långvariga sjukdomarnas fördel- ning i befolkningen. Då det finns anledning att tro att respondenterna ibland kan glömma att rapportera sjukdomar som de de facto har, men som de inte har några aktuella besvär eller symptom av, kompletterades den första frågan med frågan om regelbunden medicinering. I resultatredovisningen har samtliga som svarat ”ja” på endera eller båda dessa frågor slagits samman och benämns i detta avsnitt samt av- snitt 4.3.2 ”personer med långvarig sjukdom”. Andelen personer som ej har någon långvarig sjukdom är av naturliga skäl mycket liten bland förtidspensionärerna. Vi kunde av tabell 3.5 se att så gott som samtliga förtidspensionärer (=98,8 %) angivit fysisk el- ler psykisk sjukdom/handikapp som pensioneringsanledning.

Tabell 3.6 Förtidspensionärer — Långvarig sjukdom (besvär, handikapp, svag- het). Fördelning efter kön och ålder (%)

Kön Har lång- Har ej någon Summa Långvarigt Ålder varig långvarig Bastal sjuka enligt sjukdom sjukdom ULF Män 16—24 (87,5) (12,5) 100,0 19,5 40 25—-44 92,9 7,1 100,0 25,1 102 45—54 100,0 — 100,0 41,3 75 55—64 98,3 1,7 100,0 56,7 84 Samtliga män 97,8 2,2 100,0 32,7 301 Kvinnor 16—24 (89,2) (10,8) 100,0 22,7 37 25—44 98,6 1,4 100,0 28,5 131 45—54 100,0 — 100,0 48,4 89 55—64 94,4 5,6 100,0 62,6 58 Samtliga kvinnor 96,3 3,7 100,0 37,6 315 Mån + Kvinnor 16-24 88,3 11,7 100,0 21,0 77 25—44 96,1 3,9 100,0 26,7 233 45—54 100,0 —- 100,0 44,8 164 55—64 96,7 3,1 100,0 59,6 142 Samtliga 97,1 2,9 100,0 35,1 616

De förtidspensionärer som vid intervjun sagt sig inte ha någon lång- varig sjukdom, handikapp eller annan svaghet återfinns bland de yngsta (16—24 år). Resultatet baseras på få personer, men man kan kanske ändå undra varför dessa personer blivit förtidspensionerade. Här kan det dock finnas risk för mätfel — att personer med långvarig sjukdom, besvär eller handikapp av en eller flera anledningar vid intervjun förne- kar detta.

Andelen personer med långvarig sjukdom i tabell 3.6 är underskatt- ningar. Om man tar hänsyn till ”bortfall på grund av sjukdom” och an- delen ”ej kommunicerbara” (enligt tabell 2.3. ovan) blir andelen långva- rigt sjuka större — framförallt bland de yngsta.

Andelen långvarigt sjuka enligt ULF 1974 är naturligtvis lägre än för de intervjuade förtidspensionärerna. Man kan dock tycka att andelen långvarigt sjuka — med en något annorlunda definition av ”långvarig sjukdom” — är hög i befolkningen. Hela 60 % av befolkningen i åldern

Tabell 3.7 Förtidspensionärer — De långvarigt sjuka. Sängbundenhet och behov av hjälp vid förflyttning — fördelning efter ålder. Procentandel i olika grupper

Ålder Säng- Använder hjälpmedel Behöver Bastal bundna vid förfiyttning personlig hjälp vid Totalt Därav förflyttning Käppar Rull- utanför

stol bostaden 16—24 — 15,6 1,3 7,8 15,6 77 25—44 4,5 17,3 6,8 10,7 17,6 233 45—54 5,1 21,6 13,8 8,5 14,4 164 55—64 1,0 13,5 8,7 1,0 7,3 142 Samtliga 2,1 15,7 9,3 3,9 10,3 616

55—64 år har långvarig sjukdom. Vidare kan man av ULF-siffroma se att kvinnorna oftare än männen uppgivit långvarig sjukdom — detta gäller för alla åldersklasser (tabell 3.6).

Andelen sängbundna är låg — 2 %. Dessa utgörs av personer som är delvis bundna vid sängen — helt sängbunden är endast en av våra inter- vjupersoner bland förtidspensionärerna.

Hjälpmedel för att förflytta sig använd-er 16 %. Käppar är det vanli- gast användna hjälpmedlet. Rullstol är dock det oftast uppgivna hjälp- medlet bland förtidspensionärer i åldern 16—44 år.

Totalt en tiondel av de intervjuade förtidspensionärerna säger sig be— höva hjälp av annan person för att förflytta sig utanför bostaden.

Som frågan varit utformad vet vi inte om intervjupersonen behöver hjälp på grund av att han/hon överhuvudtaget har svårt att röra sig. Det kan också vara så att man behöver hjälp för att kunna klara even- tuell trafik, att gå över gator etc. Vidare kan man ha sagt sig behöva hjälp för att man av olika anledningar skulle vara rädd för att gå eller vistas utanför bostaden. Någon entydig tolkning av svaren på frågan går alltså inte att göra.

Innan vi lämnar denna mer eller mindre ”ensidiga” inriktning på det allmänna hälsotillståndet — i den fortsatta analysen kommer vi att rela- tera levnadsstandard i andra avseenden till hälsan —— skall redovisas de uppgivna sjukdomarnas fördelning på sjukdomsgrupper. De resultat som redovisas i tabell 3.8 kan avvika från de resultat man skulle komma fram till vid standardiserad-e läkarundersökningar.

Det var (naturligtvis) möjligt att uppge flera sjukdomsgrupper. De förtidspensionerade männen som hade någon långvarig sjukdom rappor- terade i genomsnitt 2,2 tillstånd per person. Kvinnorna rapporterade nå- got fler tillstånd än männen — 2,4 tillstånd.

Knappt hälften (46 %) av samtliga intervjuade förtidspensionärer har någon sjukdom i cirkulationsorganen. Lika många har sjukdom som kan härröras till skelettets och rörelseorganens sjukdomar. En fjärdedel har mentala rubbningar.

Bland kvinnorna är mentala rubbningar oftare uppgivna än bland männen. Männen svarar bland annat i stället för högre andel hjärtsjuk- domar och ryggvärksproblem.

Tabell 3.8 Förtidspensionärer — Personer med långvarig sjukdom efter sjukdoms- orsak. Fördelning på kön och pensioneringsanledning. (%) ___—___— Kön Samtliga Pensioneringsan- _— ledningll Män Kvinnor Fysisk Psykisk sjukdom] sjukdom] handikapp handikapp ___—___—

Infektionssjukdomar 4,0 4,0 4,0 4,1 3,6 Tumörer 2,9 3,6 3,2 3,9 0,4 Endokrina systemets sjukdomar m m 8,8 18,5 13,1 12,8 10,9 därav: diabetes 5,5 12,0 8,4 7,6 8,6 Blodsjukdomar — 3,5 1,6 1,8 0,7 Mentala rubbningar 17,0 36,3 25,4 12,4 84,8 därav: medfödda 3,5 8,7 5,8 2,0 22,9 Nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar 21,8 24,8 22,8 22,4 15,4 därav: epilepsi 8,9 8,5 8,6 8,4 5,6 ögonsjukdomar 9,1 8,6 8,7 9,3 3,4 öronsjukdomar 2,3 0,7 1,5 1,7 0,6 Cirkulationsorganens sjukdomar 49,3 43,9 46,2 49,0 24,6 därav: högt blodtryck 8,8 16,9 12,3 11,0 12,6 hjärtsjukdomar 24,8 15,4 20,2 22,6 7,1 Andningsorganens sjukdomar 9,6 10,8 10,0 12,0 1,3 därav: bronkit, emfy- sem och astma 0,3 0,3 0,3 0,4 — Matsmältningsorganens sjukdomar 11,7 14,7 12,9 14,4 3,9 därav: mag— och tarmsår 6,9 5,7 6,3 7,6 0,4 Urinorganens sjukdomar 6,4 3,5 5,0 5,9 0,4 Hudsjukdomar 2,0 2,1 2,0 2,3 0,9 därav: allergi 0,4 1,4 0,8 0,8 0,9 Skelettets och rörelse- organens sjukdomar 46,8 45,3 45,5 54,7 1,3 därav: ryggvärks- syndrom inkl diskbråck 24,5 13,2 19,1 23,3 0,7 Medfödda missbild- ningar 1,8 1,8 1,8 1,5 2,8 Symtom och ofullst preciserade fall 14,0 14,0 13,8 13,8 11,4 därav: ledsymtom 4,0 8,1 5,8 5,2 6,2 Skador genom yttre våld 16,1 8,3 12,4 14,1 4,3 därav: frakturer 3,0 2,3 2,6 3,3 —- Bastal 301 315 616 393 192

a När det gäller pensioneringsanledning är det endast 2 personer som uppgivit att de pensionerats på grund av arbetsmarknadsskäl. Dessa (och det partiella bortfallet på frågan om pensioneringsanledning) finns inte med i tabellen.

De flesta (85 %) av dem som uppgivit att de förtidspensionerats på grund av psykisk sjukdom har också angivit att de har sjukdomsbesvär som kunnat hänföras till mentala rubbningar. En fjärdedel har angivit besvär som kunnat hänföras till cirkulationsorganens sjukdomar.

Tabell 3.9 Förtidspensionärer — Personer med långvarig sjukdom. Fördelning efter ålder. (%)

16—24 år 25—44 år 45—54 år 55—64 år

Infektionssjukdomar — 4,6 6,9 3,1 Tumörer _ 1,8 2,5 3,8 Endokrina systemets sjukdomar m m 1,3 8,8 8,1 16,0 därav: diabetes — 5,2 5,0 10,4 Blodsjukdomar — 1,5 1,9 1,5 Mentala rubbningar 44,2 46,8 28,8 19,3 därav: medfödda 28,6 16,1 4,7 3,1 Nervsystemets och sinnes- organens sjukdomar 41,6 28,4 26,6 19,7 därav: epilepsi 27,3 19,2 13,2 4,3

ögonsjukdomar 9,1 3,6 5,3 10,8 öronsjukdomar 2,6 1,8 1,2 1,5 Cirkulationsorganens sjukdomar 5,2 12,1 37,0 57,8 därav: högt blodtryck 1,3 3,8 8,1 15,8

hjärtsjukdomar 1,3 4,5 17,5 38,6 Andningsorganens sjukdomar 1,3 5,2 10,0 11,4 därav: bronkit, emfysem och

astma —— 0,3 0,6 0,2 Matsmältningsorganens sjukdomar 1,3 6,6 16,0 13,7 därav: mag- och tarmsår — 1,0 5,3 7,9 Urinorganens sjukdomar 2,6 2,6 5,6 5,4 Hudsjukdomar 1,3 2,9 5,0 1,0 därav: allergi 1,3 2,4 2,5 —— Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 3,9 20,9 37,6 54,8 därav: ryggvärkssyndrom inkl

diskbråck _— 2,3 15,0 23,9 Medfödda missbildningar 14,3 6,0 0,6 0,8 Symtom och ofullst preciserade fall 5,2 9,6 11,9 15,6 därav: ledsymtom 1,3 3,1 6,3 6,4 Skador genom yttre våld 5,2 9,0 15,7 12,3 därav: frakturer —- 0,3 3,1 3,1 Bastal 77 233 164 142

________________————

Bland dem som pensionerats på grund av fysisk sjukdom har hälften (55 %) besvär av ”skelettets och rörelseorganens sjukdomar”. Knappt hälften (49 %) har besvär som kunnat hänföras till cirkulationsorganens sjukdomar.

Andelen personer med mentala rubbningar är relativt sett mindre i de högre åldersgrupperna. Detta gäller även ”nervsystemets och sinnesor- ganens sjukdomar” och där kanske framförallt epilepsi.

Cirkulationsorganens sjukdomar —— speciellt hjärtsjukdomar — och skelettets och rörelseorganens sjukdomar är avsevärt vanligare bland de äldre än bland de yngre förtidspensionärerna. (Tabell 3.9.)

3.3.4 Syn, hörsel och tandstatus Hälsobegreppet är mångdimensionellt och sammansatt av flera kompo- nenter. Ovan har redovisats fördelningen och förekomsten av långvariga sjukdomar. I detta avsnitt redovisas svaren på frågor rörande syn, hörsel och tandstatus.

Frågorna som rör synen och hörseln löd:

a) ”Kan Ni utan svårighet läsa vanlig text i dagstidning (med eller utan glasögon)?”

b) ”Kan Ni utan svårighet läsa bildtexter på TVn från cirka 4 meters håll (med eller utan glasögon)?”

c) ”"Kan Ni utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer (med eller utan hörapparat)?”

Inget avseende fästes (i detta sammanhang) vid om man använde glasögon respektive hörapparat.

Ett problem är att frågorna kan uppfattas och tolkas olika av olika personer. Att kunna läsa ”utan svårighet”, eller höra ”utan svårighet” kanske tolkas eller uppfattas olika — beroende på anspråk och referens- ramar.

Frågorna a) och c), identiskt formulerade, finns med i ULF. I tabell 3.10 kan jämförelser därför göras vid resultat för hela befolkningen i motsvarande åldrar.

Nedsatt syn eller hörsel är betydligt vanligare bland förtidspensionä- rer än bland befolkningen i allmänhet. Speciellt verkar förtidspensionä- rerna ha nedsatt syn i jämförelse med övriga befolkningen, främst i yngsta åldersgruppen. Här är det med största sannolikhet en svaghet ur mätsynpunkt — alla personer som överhuvudtaget inte kan läsa har hänförts som om det vore synen det var fel på. Vi måste inse att flera av förtidspensionärerna inte kan läsa, och att detta kan bero på annat än nedsatt synfunktion.

Tabell 3.10 Förtidspensionärer — Andel med nedsatt syn eller hörsel. Fördelning efter ålder. ULF-sitfror inom parentes. (%)

Ålder Nedsatt syn — svå- Nedsatt hörsel Bastal righet att läsa ___—_— _— Därav Därav Tidnings- Bildtext har hör- använder text på TV apparat alltid (eller

nästan alltid) sin hörapparat

16—24 18,7 (0,5) 20,8 11,7 ( 2,1) 3,9 2,6 77 25—44 9,6 (1,3) 10,7 11,1 ( 3,6) 0,8 — 233 45—54 7,5 (2,2) 11,3 7,5 ( 8,3) 1,3 0,6 164 55—64 6,9 (3,3) 13,1 21,4 (13,1) 2,3 1,5 142

Samtliga 7,7 (1,7) 12,7 17,0 ( 6,0) 1,9 1,2 616

I ULF-materialet ökar andelen personer med syn- eller hörselnedsätt- ning med ökande ålder — ett rimligt resultat. Andelen personer med synnedsättning minskar med ökande ålder bland förtidspensionärerna. Förklaringen ligger här väl närmast i att andelen personer med grava handikapp från födelsen —— och som därmed har svårt att överhuvudta- get kunna läsa — blir relativt mindre i högre åldersgrupper.

När det gäller nedsatt hörselfunktion är detta vanligare bland förtids— pensionärer än bland befolkningen i allmänhet — utom för gruppen 45—54 år (där dock skillnaden inte är stor och kan förklaras av slump- fel). Den höga andelen förtidspensionärer i åldersgruppen 55—64 år med

Tabell 3.11 Förtidspensionärer —— Tandstatus. Fördelning efter ålder och kön. ULF-siffror inom parentes. (%)

Kön/ Enbart egna Enbart Både löstän- Varken lös- Summa Ej svar Ålder tänder löständer der och egna tänder eller Bastal tänder egna tänder Män 16—24 97,5 (99,7) — ( 0,3) 2,5 ( —) — (—) 100,0 — 40 25—44 84,0 (89,5) 5,7 ( 2,8) 8,0 ( 7,4) 2,3 (2,5) 100,0 — 102 45—54 49,0 (65,4) 24,5 ( 9,4) 25,2 (24,3) 1,4 (0,9) 100,0 — 75 55—64 41,3 (43,3) 33,5 (27,2) 23,6 (28,4) 1,7 (1,0) 100,0 — 84 Samtliga män 48,6 (78,1) 28,1 ( 8,2) 21,6 (13,2) 1,6 (1,3) 100,0 —— 301 Kvinnor 16—24 97,3 (98,8) — ( 0,4) 2,7 ( 0,7) — (——) 100,0 — 37 25—44 80,7 (90,1) 7,9 ( 3,5) 10,5 ( 6,2) 0,9 (2,1) 100,0 0,9 131 45—54 48,8 (61,9) 24,7 (17,9) 26,5 (20,2) — (_) 100,0 3,5 89 55—64 20,3 (39,3) 56,2 (34,0) 18,0 (26,1) 5,5 (0,6) 100,0 — 58 Samtligakvinnor 38,5 (77,0) 39,8 (11,3) 18,3 (11,5) 3,4 (1,0) 100,0 1,0 315 Män+kvinnar 16—24 97,4 (99,3) — ( 0,0) 2,6 ( 0,0) — (_) 100,0 — 77 25—44 82,2 (89,8) 6,9 ( 3,2) 9,4 ( 6,8) 1,5 (0,2) 100,0 0,5 233 45—54 48,9 (63,7) 24,6 (13,6) 25,9 (22,3) 0,6 (0,4) 100,0 1,9 164 55—64 32,5 (41,4) 43,0 (30,5) 21,2 (27,3) 3,3 (0,8) 100,0 -— 142 Samtliga 44,0 (77,6) 33,5 ( 9,8) 20,1 (12,4) 2,4 (0,3) 100,0 0,4 616

11 Citat ur Berg S., Mårtensson E.: Åldrandets Psykologi. Stockholm 1975, sid. 27.

nedsatt hörsel, 21 %, förklaras framförallt av männens dåliga hörsel. Av männen i åldern 55—64 år anger 28 0/0 att de har svårt att höra samtal mellan personer. Motsvarande andel för kvinnorna är 13 %. ULF redo- visar ett liknande resultat — 25 % av männen och 13 % av kvinnorna i åldern 55—64 år har nedsatt hörsel. ”Med stigande ålder försämras hörseln Män får en kraftigare hörselnedsättning än kvinnor. Denna könsskillnad beror troligen på att män oftare utsätts för buller än kvin- nor.”11

Två procent av förtidspensionärerna har hörapparat men blir ej till- räckligt hjälpta med denna — de har ändå svårt att höra samtal.

Knappt hälften av förtidspensionärerna har ”enbart egna tänder”. Två procent har varken löständer eller egna tänder. Omkring hälften har löstänker — enbart eller i kombination med egna tänder. (Tabell 3.1] .)

Totalt sett är skillnaden mellan könen inte särskilt stor — männen har i något större utsträckning enbart egna tänder medan kvinnorna nå- got oftare har löständer. Däremot för åldersgrupperna mellan 25—54 år

är skillnaderna stora. Det är en markant högre andel bland kvinnorna än männen som har löständer. Liknande tendens föreligger även i ULF- materialet.

En jämförelse mellan förtidspensionärerna i detta material och hela befolkningen i ULF visar att förtidspensionärerna genomgående har en mindre andel personer med enbart egna tänder. Bland förtidspensionä- rerna har man oftare enbart löständer än i ULF-materialet.

3.3.5. Sjukvårds- och tandvårdskonsumtion

Sjukvårdskonsumtionen påverkas av många faktorer. Befolkningens häl- sotillstånd är den primära faktorn. Olikheter i sjuklighet innebär att vårdbehovet varierar mellan olika individer och grupper i befolkningen. Olika faktorer kan dock göra att personer med samma ”objektiva vårdbehov” har olika konsumtion av sjukvårdens tjänster. Geografiska och sjukvårdsorganisatoriska förhållanden kan påverka konsumtionen liksom de potentiella vårdkonsumenternas anspråk, ekonomi, subjektiva upplevelse av sitt vårdbehov, etc.

Nedan följer en summarisk redovisning av andelen personer i olika grupper av förtidspensionärer som haft kontakt med läkare eller annan vård tiden närmast före intervjutillfället.

De personer som vårdades på sjukhus eller legat på sjukhus någon gång under de senaste 3 månaderna före intervjutillfället har inte fått frågorna rörande eventuella läkarkontakter eller kontakt med distrikts- sköterska. Fjorton procent låg eller har legat på sjukhus, medan 55 % har haft kontakt med läkare. Tolv procent har haft kontakt med di- striktssköterska.

Totalt har endast en dryg fjärdedel av de intervjuade förtidspensionä- rerna inte haft kontakt med de typer av sjukvård vi redovisar i tabell 3.12.

Skillnaderna mellan könen är små. Kvinnorna verkar dock i något större utsträckning ha haft kontakt med distriktssköterska än männen. I åldersgrupperna upp till och med 54 år har männen i högre grad än kvinnorna haft någon kontakt med sjukvård de senaste månaderna. För gruppen 55—64 år är det i stället kvinnorna som något oftare varit i kontakt med sjukvården.

De i tabell 3.12 angivna siffrorna över sjukvårdskonsumtion bland förtidspensionärerna är sannolikt underskattningar av den verkliga kon- sumtionen. Bland gruppen ”ej kommunicerbara” personer är sannolikt en hög andel redan ”inne i konsumtionen”. Många vistas stadigvarande på sjukhus eller sjukhem. De som vårdas i sina hem står sannolikt också i stor utsträckning under någon form av tillsyn av läkare eller distrikts— sköterska. I hur hög grad detta är fallet kan vi dock inte uttala oss om.

Minnesfel — att man inte kommer ihåg kontakter någon gång under de senaste 3 månaderna — kan naturligtvis också förekomma och därmed innebära en felkälla. Tre månader är dock en relativt kort tids- ( period att erinra sig, varför vi tror att detta inte kunnat påverka resulta- - ten i någon avgörande grad. i Antalet förtidspensionärer utan långvarig sjukdom är litet -— av för- i klarliga skäl (tabell 3.13). Personerna inom denna lilla grupp har i markant

Tabell 3.12 Förtidspensionärer — Kontakter med olika sjukvårdsinstitutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter kön och ålder (%) Kön/ Vårdas Har legat Kontakt Kontakt Kontakt Ej Summa Ålder f n på på med med både med kontakt Bastal sjukhem sjukhus läkare läkare distrikts- eller ej med och sköterska sjukhus distrikts- distrikts- —— ej med sköterska sköterska läkare Män 16—24 (10,0) (10,0) (27,5) (10,0) (7,5) (35,0) 100,0 40 25—44 15,4 10,0 33,0 9,5 4,8 27,3 100,0 102 45—54 10,9 12,9 37,4 12,2 4,1 22,4 100,0 75 55—64 — 8,3 56,4 3,0 3,0 29,3 100,0 ________________._____——L— Samtliga män 3,8 9,3 49,9 5,5 3,5 28,1 100,0 301 Kvinnor 16—24 (16,2) (5,4) (48,6) (5,4) (2,7) (21,6) 100,0 37 25—44 18,1 11,0 40,5 13,0 2,3 15,0 100,0 131 45—54 12,2 10,5 44,2 13,9 4,6 14,5 100,0 89 55—64 3,7 3,7 43,8 11,1 3,7 34,1 100,0 ___—_________—58——_ Samtliga kvinnor 8,3 6,5 43,5 11,9 3,7 26,2 100,0 315 Män+kvinnor 16—24 13,0 7,8 37,7 7,8 5,2 28,6 100,0 77 25—44 16,9 10,6 37,2 11,5 3,4 20,4 100,0 233 45—54 11,6 11,6 41,1 13,2 4,4 18,2 100,0 164 55—64 1,5 6,4 51,1 6,4 3,3 31,3 100,0 142 Samtliga 5,9 8,0 46,9 8,4 3,6 27,2 100,0 616

__________________________——————————-

mindre utsträckning än övriga förtidspensionärer haft kontakt med sjuk- vård de senaste månaderna. Dock kan vi konstatera att en relativt stor an— del varit i kontakt med distriktssköterska men ej haft kontakt med läkare. Resultaten för denna lilla grupp utan långvarig sjukdom måste betraktas med stor försiktighet —- därav parenteserna omkring siffrorna.

Som rörelsehandikappade har vi kategoriserat de med långvarig sjuk- dom som behöver hjälpmedel (kryckor, käppar, rullstol etc.) vid för- flyttning och/eller behöver personlig hjälp för att kunna förflytta sig ut- anför bostaden. De rörelsehandikappade har i något större utsträck- ning än de långvarigt sjuka men ej handikappade haft kontakt med di-

Tabell 3.13 Förtidspensionärer _ Kontakter med sjukvårdsinstitutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter långvarig sjukdom (%)

___—___—

Vårdas Har legat Kontakt Kontakt Kontakt Ej Summa f n på på med med både med kontakt sjukhem sjukhus läkare läkare distrikts- eller ej med och sköterska sjukhus distrikts- distrikts- — ej med

sköterska sköterska läkare

___—___—

Har ej långvarig sjukdom" (5,1) (0,9) (29,7) (2,4) (17,2) (44,6) 18230 Har långvarig sjukdom _ är ej ”rörelsehandi- kappad” 4,2 7,2 49,4 9,9 1,8 27,5 100,0 (453) Har långvarig sjukdom och är ”rörelsehandi- kappad” 11,8 7,4 36,9 12,0 6,5 25,4 (100,0 127) ___—___—

” De personer som säger att de ej är långvarigt sjuka men regelbundet intar medicin räknas i detta sam- manhang ej till de långvarigt sjuka (vilket de gjorde i avsnitt 3.3.3).

striktssköterska. Däremot har de rörelsehandikappade i mindre utsträck- ning haft kontakt med läkare. Skillnaden baserar sig på frågan om man ”. . . varit på personligt besök hos läkare, på sjukhus eller annan läkar- mottagning”. Av de rörelsehandikappade har 43 % varit på personligt besök mot 53 % av de ej handikappade (men långvarigt sjuka). De rö- relsehandikappade har av förklarliga skäl svårare att ta sig till läkare för ett personligt besök. När det gäller telefonkontakt med läkare eller om man haft hembesök av läkare skiljer sig grupperna inte nämnvärt åt.

Totalt har 36 % av de intervjuade förtidspensionärerna varit hos tandläkare det senaste året. Nitton procent säger sig ha haft kontakt de se- naste 3 månaderna. Andelen som haft kontakt sjunker med stigande ål- der. Tendensen är densamma i ULF-materialet. Kvinnorna har totalt sett i något större utsträckning än männen varit hos tandläkare senaste året. När vi jämför könen åldersgrupp för åldersgrupp är andelen kvin- nor som haft kontakt det senaste året genomgående högre än männens utom för de allra äldsta, 55—64 år. (Tabell 3.14.)

Tabell 3.14 Förtidspensionärer — Andel personer som besökt tandläkare den senastel_tiden. Fördelning efter ålder och kön (%)

———..____ä

Ålder Män Kvinnor Samtliga

Förtidspensio- ULF-74 Förtidspensio- ULF-74 Förtidspensio- ULF-74

närer senaste närer senaste närer senaste

3 mån _— 3 mån _— 3 mån

Senaste Senaste Senaste Senaste Senaste Senaste året 3 mån året 3 mån året 3 mån ___—___— 16—24 (60,0) (27,5) 31,9 (72,9) (32,4) 29,1 66,3 29,9 30,4 25—44 42,4 23,6 25,5 55,2 22,7 30,9 49,6 23,1 28,0 45—54 37,4 18,4 23,1 45,4 19,8 30,5 41,7 19,1 26,8 55—64 31,8 19,2 19,9 28,1 15,2 26,4 30,3 17,6 23,1

Samtliga 34,7 19,8 25,2 37,7 18,0 29,6 36,1 18,9 27,3 ———___—_—__

1 ULF 1974 mätte man andelen personer som haft kontakt med tand- läkare de senaste 3 månaderna. En jämförelse mellan hela befolkningen och förtidspensionärer kan därför göras. ”De senaste 3 månaderna” rör dock olika tidsperioder, något man måste vara medveten om vid tolk- ningen. Förtidspensionärerna har i mindre utsträckning än befolkningen i motsvarande ålder haft kontakt med tandläkare. (Enda undantaget till detta genomgående resultat för olika köns- och åldersgrupper är kvinnor i åldern 16—24 år där våra förtidspensionärer i något större utsträck- ning haft kontakt.) Ett något förbryllande resultat är att andelen förtidspensionärer som haft kontakt de senaste 3 månaderna är drygt hälften så stor som den andel som haft kontakt de senaste 12 månaderna. En förklaring — dock inte tillräcklig —— är att personer som haft kontakt både under de se- naste 3 månaderna och någon annan gång under de senaste 12 måna- derna klassificerats som ”haft kontakt de senaste 3 månaderna”. Även om det också sannolikt är lättare att erinra sig kontakter inom de se- naste månaderna jämfört med det senaste året (dvs. eventuella glöms- keeffekter slår hårdare på kontakter mer avlägsna i tiden) så verkar en oproportionellt stor del av förtidspensionärernas kontakter med tandlä— kare ha ägt rum de senaste 3 månaderna. Är det någon effekt av tand- vårdsreformen som kan ha inverkat? När det gäller eventuellt handikapp kunde man kanske tänka sig att förtidspensionärer med rörelsehandikapp skulle ha en lägre andel tand— läkarbesök än de som inte har sådant handikapp. Resultaten ger inte nå- got stöd för ett sådant resonemang — 35 % av de rörelsehandikappade har haft kontakt det senaste året mot 37 % av de ej rörelsehandikap- pade.

3.3.6. Egen bedömning av hälsotillståndet

Vid intervjuerna ställdes även mer allmänna frågor om hälsotillståndet — dels hur man själv bedömer sitt hälsotillstånd, dels hur man bedömer sitt tillstånd jämfört med andra i samma ålder.

Totalt ansåg nära 40 % sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt. Mer än två tredjedelar uppgav sig ha sämre hälsa än andra i samma ålder.

Tabell 3.15 Förtidspensionärer — Allmän, ”subjektiv” bedömning av hälsotillståndet. Fördelning efter ålder. (%)

_____________________—_-———————————

Ålder Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd jämfört med Bastal andra i samma ålder

Gott Dåligt Något Summa Bättre Sämre Ungefär Summa

där- lika emellan 16—24 61,0 6,5 32,5 100,0 7,9 38,2 53,9 100,0 77 25—44 27,9 29,8 42,3 100,0 4,7 68,0 27,3 100,0 233 45—54 11,3 46,7 42,0 100,0 1,3 79,3 19,4 100,0 164 55—64 15,1 39,0 45,9 100,0 6,5 68,8 24,7 100,0 142

Samtliga 17,3 38,4 44,3 100,0 5,2 70,0 24,8 100,0 616

_________________._—_—_—_—————————

3 .4 Utbildning

Utbildning är en central komponent när man studerar levnadsnivå. Ut- bildningsnivån brukar ha samband med ekonomi, arbetsförhållanden, uppväxtförhållanden, ”politiska resurser” — hur väl man känner till och kan utnyttja sina rättigheter i olika sammanhang. Detta är dock na- turligtvis inte liktydigt med att låg (formell) utbildning med nödvändighet innebär problem för individen. Den låga utbildningen kan t. ex. kom- penseras av ett bra arbete.

Även om utbildning är en central komponent av levnadsnivå så är den inte lika viktig för individens ”välbefinnande” som hälsokomponen- ten — något vi diskuterade i inledningen av hälsoavsnittet ovan. Det är

Tabell 3.16 Förtidspensionärer — Skolutbildning — fördelning efter kön och ålder (%)

Kön/ Ingen ut- Folkskola Yrkesut- Real- Yrkesut- Student- Summa Ej Ålder bildning bildning skola/ bildning examen Bastal Svar eller ej utöver grund- utöver eller fullföljd folkskola, skola real-/ högre folkskola dock ej grund- real-l skola, grund- dock ej skola student- examen

___—___— Mån

16—24 (35,9) (25,6) (—-) (30,8) (5,1) (2,6) 100,0 (2,5) 40 25—44 18,3 5',2 11,6 7,7 5,4 5,7 100,0 _— 102 45—54 1,4 76,2 8,2 1,4 11,6 1,4 100,0 _ 75 55—64 — 81,3 10,0 3,0 2,7 3,1 1000 — 84 Samtliga män 3,1 75,7 9,5 4,0 4,6 3,1 100,0 0,1 301 Kvinnor 16—24 (35,1) (29,7) (13,5) (18,9) (—) (2,7) 100,0 (_) 37 25—44 12,2 54,8 9,6 10,3 8,1 5,0 100,0 — 131 45—54 1,2 82,5 7,8 1,2 6,0 1,2 100,0 3,5 89 55—64 1,8 92,2 — 2,3 3,7 -— 100,0 — 58 Samtliga kvinnor 4,3 82,2 3,7 3,8 4,8 1,1 100,0 0,8 315 Mån—l—kvinnor 16—24 35,5 27,6 6,6 25,0 2,6 2,6 100,0 1,3 77 25—44 14,9 53,2 10,5 9,2 6,9 5,3 100,0 —- 233 45—54 1,3 79,5 8,0 1,3 8,6 1,3 100,0 1,3 16.4 55—64 0,8 85,8 5,8 2,7 3,1 1,8 100,0 —-— 142 Samtliga 3,7 78,7 6,9 3,9 4,7 2,2 100,0 0,4 616

dock av intresse att se om (och hur) erhållen utbildning varierar inom gruppen förtidspensionärer där så gott som alla har hälsoproblem.

Vid denna undersökning har utbildningsnivån endast mätts i grova drag. De olika utbildningsnivåerna som redovisas i tabell 3.16 visades för intervjupersonerna i form av ett svarskort, där man fick välja vilket ut- bildningsalternativ som stämde. Frågans och svarsalternativens utform- ning överensstämmer i stort med motsvarande fråga vid levnadsnivåun- dersökningen 1968. Siffrorna i tabellen när det gäller personer med yr- kesutbildning är sannolikt underskattningar av de verkliga förhållan- dena — personer med framförallt många typer av mer kortvarig yrkes- utbildning har nog inte alltid angett denna sin yrkesutbildning. Det kan också vara oklart hur olika former av praktik och lärlingsutbildning — typ frisör- och målarutbildning — har kommit att klassificeras.

Totalt har 4 % av förtidspensionärerna ingen utbildning alls eller en- bart utbildning lägre än folkskolenivå. Framförallt är det de yngsta för- tidspensionärerna som inte har någon egentlig utbildning — 36 % av ål- dersgruppen 16—24 år och 15 % av gruppen 25—44 år. Förklaringen är den att andelen allvarligt handikappade och utvecklingsstörda är störst bland de yngsta grupperna.

Endast en mycket liten andel av förtidspensionärerna (7 0/0) har ut- bildning högre än realskola/grundskola. Här är skillnaden inte speciellt stor mellan olika åldersgrupper. Fem procent av de yngsta, 16—24 år, och de äldsta, 55—64 år, har utbildning över real-/grundskolenivå, medan 12 % av gruppen 25—44 år har det.

Några större skillnader i utbildningshänseende mellan män och kvin- nor kan inte upptäckas. De kvinnliga förtidspensionärerna har något of- tare enbart folkskola, medan männen i något större utsträckning har yr- kesutbildning utöver folkskola.

Tabell 3.17 Förtidspensionärer — Skolutbildning. Fördelning efter långvarig sjukdom (%)

Ingen ut- Folkskola Yrkesut- Real- Yrkesut- Student- Summa Ej bildning, bildning skola/ bildning examen Bastal svar utbildning utöver grund- utöver eller lägre än folkskola, skola rcal—/ högre folkskola dock ej grund- real-l skola, grund- dock ej skola student- examen _______________._______.____—____ Har ej långvarig Sjukdom (5,7) (83,4) (8,0) (—) (2,9) (——) någo —- Har långvarig sjukdom — är ej rörelsehandi- kappad 3,0 81,8 4,3 4,0 4,8 2,1 100,0 0,5 453 Har långvarig sjukdom _ är rörelsehandi- kappad 5,8 65,2 17,2 4,3 4,5 3,0 100,0 —

127

_______________—_-—_————_—-

De förtidspensionärer som är rörelsehandikappade har i något större utsträckning yrkesutbildning utöver folkskola än de ej rörelsehandikap- pade. (Tabell 3.17.)

3 .5 Sysselsättning

Samtliga personer inom gruppen förtidspensionärer har det gemensamt att de inte förvärvsarbetade vid intervjutillfället. Vi skall dock, om än mycket summariskt, studera i vilken utsträckning man överhuvudtaget förvärvsarbetat någon gång i sitt liv.

Totalt har 16 % aldrig haft stadigvarande förvärvsarbete. Åldersgrup- perna skiljer sig här avsevärt. Hela 84 % av de yngsta (16—24 år) av våra intervjuade förtidspensionärer har aldrig haft förvärvsarbete mot 8 % av de äldsta, 55—64 år.

Siffrorna för de yngre grupperna över andelen som aldrig haft för- värvsarbete är höga, men är sannolikt ändå underskattningar med av- seende på samtliga förtidsp-ensionärer i Sverige. Av tabell 2.3 kan vi se att andelen ”ej kommunicerbara” är stor — mellan 17—21 % — i ål- dersgruppen 16—44 år. Bland de ”ej kommunicerbara” är troligen an- delen som aldrig arbetat högre än bland dem som kunnat intervjuas. Om vi gör tankeexperimentet att anta att samtliga ”ej kommunicerbara” ald- rig haft förvärvsarbete kan vi göra en grov uppskattning av den totala andelen förtidspensionärer som aldrig förvärvsarbetat. För t. ex. grup- pen 16—24 år blir andelen 88 %.

Mellan cirka 40 och 50 % av förtidspensionärerna i åldrarna 25—64 år har arbetat med produktions- eller distributionsarbete utan krav på utbildning efter folkskola/grundskola eller krav på utbildning mindre än 2 år. Omkring 15 % av förtidspensionärerna mellan 45—64 år har haft

Tabell 3.18 Förtidspensionärer -— Tidigare förvärvsarbete. Fördelning efter ålder ( %)

Ålder Aldrig Förvärvsarbete — socioekonomisk grupp Summa haft Bastal förvärvs- Produktions-ldistri- Kontors- Lant- Före— Ej arbete butionsanställda anställda, bruka- tagare klassi-

—— tekniker re ficer- Yrken Yrken med ut- m ti bara utan bildningskrav på: utbild- __.—'_' nings- UDP 2 är krav till eller 2 år mer 16—24 84,4 9,1 2,6 1,3 1,3 — — 1,3 100,0 77 25—44 38,9 18,2 19,7 3,4 17,7 0,5 0,5 1,1 100,0 233 45—54 17,2 23,8 24,4 15,1 11,0 3,1 2,2 3,2 100,0 164 55—64 7,7 26,4 27,4 15,1 9,9 8,5 5,1 —— 100,0 142 Samtliga 15,8 24,3 25,1 13,2 10,9 6,2 3,7 0,9 100,0

produktions-/distributionsarbete med yrkesutbildningskrav på 2 år eller mer.

Andelen före detta lantbrukare och företagare är störst i de äldsta ål- dersgrupperna. Nio procent av de intervjuade förtidspensionärerna i äl- dern 55—64 år har varit lantbrukare.

Tidpunkt för senaste förvärvsarbete och antal år man varit i arbete redovisas i bilagorna 2.1 och 2.2.

3.7. Ekonomi

3.7.1. Inledning

Vi har i denna undersökning endast tillgång till vissa uppgifter som kan belysa de äldres och de pensionerades ekonomiska situation. En allmän erfarenhet vid intervjuundersökningar av detta slag är att inkomst är nå— got av det svåraste som finns att såväl ställa frågor omkring som att få korrekta svar på. När det gäller personer som har pension och/eller bi- drag av olika slag blir svårigheterna att få in korrekta uppgifter inte mindre.

Man kan ha inkomst av olika slag. En grov fördelning av tänkbara ty— per av inkomster kan göras:

a) Folkpension

b) Allmän tilläggspension (ATP)

c) Pension från tidigare arbete (1) Lön av förvärvsarbete

e) Inkomst från lantbruk, företag etc.

f) Räntor, inkomst av kapital

g) Ersättning vid arbetslöshet, understöd från barn eller annan släkting m. m.

h) Bostadstillägg

Även om vi kan redovisa vissa resultat rörande inkomstförhållanden, så är mycket av vårt intresse riktat mot intervjupersonernas ekonomiska standard: Vad har man för tillgång till bekvämligheter i bostaden (redo- visat ovan i avsnitt 3.6.5)? Har man tillgång till bil. båt eller fritidshus? Har man kunnat göra någon semesterresa det senaste året (redovisas nedan i avsnitt 3.8.2)? Kan man på kort tid skaffa fram pengar för en oförutsedd utgift?

3.7.2. Inkomst17

De inkomstuppgifter vi har tillgång till när det gäller förtidspensionä- rerna är av begränsat slag. Nedan redovisas ändå inkomstuppgifter för olika grupper av förtidspensionärer. Man måste dock här vara medveten om att dessa siffror ger en ofullständig bild av de intervjuades ekono- miska situation. Många har säkerligen inkomster och/eller hjälp i olika former utöver dem vi kan redovisa. Ett exempel är de unga förtidspensio- närerna som bor hos sina föräldrar. I många fall står sannolikt deras egna personliga inkomster i form av pension och dylikt inte i relation till den ”ekonomiska standard” de befinner sig i.

Vi kunde till exempel just för åldersgruppen 16—24 år i avsnitt 3.6.5 konstatera att när det gällde tillgång till materiell standard i bostaden man inte skiljer sig från hela befolkningen. För övriga åldersgrupper hade förtidspensionärerna genomgående i mindre utsträckning tillgång till den standard man hade i ett genomsnitt av hela befolkningen.

Totalt har 76 % av förtidspensionärerna i vårt material lämnat själv— deklaration för inkomster under 1974. Här använder vi då oss av den taxerade inkomsten. För dem som inte lämnat deklaration har vi sum-

merat de utbetalningsbelopp som riksförsäkringsverket (RFV), Kom- munernas pensionsanstalt (KPA) och statens personalpensionsverk (SPV) noterat att de betalat ut till resp. person under 1974 vad gäller skatteplik- tig ersättning. I tabell 3.34 har vi slagit samman de personer vars uppgifter hämtats från den taxerade inkomsten med dem vars inkomstuppgift härrör sig från utbetalda belopp.

De förtidspensionerade männen har genomgående i de olika ålders- grupperna en högre skattepliktig inkomst än de förtidspensionerade kvinnorna. De högsta inkomsterna finns bland de äldre — 45 år och äld— re — och där framförallt i gruppen 55—64 år. I denna äldsta grupp

Tabell 3.34 Förtidspensionärer — Skaftepliktig inkomst 1974. Fördelning efter ålder, kön och tidigare för— värvsarbete (%)

Ålder 1— 10 000— 20 000— 30 000— Saknas Summa 9 999 kr 19 999 kr 29 999 kr kr inkomst— Bastal uppgift Män 16—24 (65,0) (20,0) (2,5) (2,5) 10,0 100,0 40 25—44 50,5 23,5 29,2 6,9 — 100,0 102 45—54 20,4 27,2 31,3 19,7 1,4 100,0 75 55—64 7,3 39,0 33,5 20,3 — 100,0 84 Samtliga män 15,7 34,8 30,7 18,3 0,5 100,0 301 K vinnar 16—24 (70,3) (21,6) (2,7) (2,7) (2,7) 100,0 37 25—44 47,1 40,3 9,8 2,8 — 100,0 131 45—54 50,6 36,6 11,0 1,8 -— 100,0 89 55—64 53,9 29,1 11,5 5,5 — 100,0 58 Samtliga kvinnor 52,5 32,4 10,9 4,1 0,1 100,0 315 Tidigare förvärvsarbete Aldrig haft arbete 83,7 10,0 1,3 3,8 1,2 100,0 199 Produktions-ldistributionsanställda Yrken utan utbildn.krav 43,7 35,1 13,5 7,7 —— 100,0 124 Utbildningskrav på upp till 2 år 17,0 48,7 23,9 9,9 0,5 100,0 124 Utbildningskrav på 2 år eller mer 7,4 29,9 36,1 26,6 — 100,0 58 Kontorsanställda, tekniker, m fl 16,2 27,7 37,6 18,5 — 100,0 72 Lantbrukare (24,4) (48,3) (16,1) (11,2) — (100,0) 17 Företagare (_) 31,6) (53,0) (15,3) (—) (100,0) 13 Samtliga 32,8 33,7 21,5 11,7 0,3 100,0

har samtliga personer noterats för en taxeringsbar inkomst under 1974 jämfört med gruppen 16—44 år där över hälften ej kunnat noteras för någon taxeringsbar inkomst. Observeras bör dock att skillnaden mellan åldersgrupperna är mest markant för männen. Bland kvinnoma har över hälften i samtliga åldersgrupper en beskattningsbar inkomst som är mindre än 10 000 kr per år och över 80 % i samtliga grupper har en in- komst lägre än 20 000 kr/år.

De som aldrig haft förvärvsarbete är de som har de lägsta beskatt- ningsbara inkomsterna — 84 % hade 1974 en inkomst under 10000 kr. De f. d. produktions-/distributionsanställda som arbetat inom yrlzen med krav på utbildning i 2 år eller mer samt kontorsanställda, tekniker, m. fl. har de ”högsta” inkomsterna. Här hade omkring 60 % en beskattningsbar inkomst på 20 000 kr eller mer 1974. Bland de fåtaliga f. d. företagarna i materialet är andelen ännu något högre medan bland de f. d. lantbrukar- na nära tre fjärdedelar hade en inkomst under 20 000 kr.

3.7.3. Tillgång till vissa kapitalvaror

Ett mått på den ekonomiska standard man lever i, är i vilken utsträck- ning man har tillgång till olika kapitalvaror. De kapitalvaror vi ställt frågor om är fritidshus, båt och bil. Liknande frågor har ställts vid Lev- nadsnivåundersökningarna 1968 och 1974, samt vid ULF 1974. Något värde i kronor räknat på eventuell båt eller bil har vi inte frågat efter.

De yngsta förtidspensionärerna har oftare tillgång till både fritidshus, bil och i någon mån även båt. Detta förklaras åtminstone delvis av att de yngsta bor hos föräldrarna och därmed har tillgång till deras standard i dessa avseenden, något vi berörde i avsnitt 3.7.2. (Tabell 3.35. )

Totalt är det 46 % av de intervjuade förtidspensionärerna som inte har tillgång till vare sig fritidshus, bil eller båt. Motsvarande andel för de yngsta är 29 %. En jämförelse med ULF-siffror visar att för samtliga

Tabell 3.35 Förtidspensionärer — Andel med tillgång till bil, båt, fritidshus. Fördelning efter ålder och lång- varig sjukdom (%)

Ålder Har tillgång till Har ej till- Bastal ———-————-————————— gång till Fritidshus Bil Båt vare sig —— fritidshus, Totalt Därav bil eller båt genom ägande 16—24 38,6 24,3 64,3 11,4 28,6 77 25—44 25,8 10,5 49,5 9,9 42,0 233 45—54 19,0 10,7 47,7 8,4 46,4 164 55—64 28,0 22,7 43,6 6,5 47,6 142 Har ej långvarig sjukdom (7,1) (3,1) (17,4) (5,4) (77,2) 36 Har långvarig sjukdom —— är ej rörelsehandikappad 27,3 18,5 44,6 8,4 46,7 453 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 23,8 20,6 53,2 9,4 36,2 127

___—___...__——_.—__———————

Samtliga 25,7 45,1 8,5 46,1 616

åldersgrupper (ev. utom för de yngsta) är andelen som inte har tillgång till någon av de redovisade kapitalvarorna större bland de förtidspensio- nerade än bland hela befolkningen.

De rörelsehandikappade har i större utsträckning tillgång till bil än de ej rörelsehandikappade. Däremot har de rörelsehandikappade i mindre utsträckning än övriga med långvarig sjukdom tillgång till fritidshus. En ”extremgrupp” utgör de fåtaliga förtidspensionärer som uppgivit att de inte har någon långvarig sjukdom. över tre fjärdedelar har inte tillgång till vare sig fritidshus, bil eller båt.

3.7.4. Kontantmarginal

Ett annat grovt mått på en persons ekonomiska förhållanden är möjlig— heterna att snabbt kunna få fram pengar för att kunna betala en oförut- sedd utgift. Frågans lydelse:

”Om Ni plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där Ni på en vecka måste skaffa fram 3 000 kronor, skulle Ni kunna klara det?”

Trettiosju procent av förtidspensionärerna kan överhuvudtaget inte skaffa fram 3 000 kronor för att klara av en oförutsedd utgift. De som kan få fram pengar har oftast egna — man tar ut från bank eller lik- nande. (Tabell 3.36.)

När det gäller jämförelser mellan olika åldersgrupper och vid jämfö- relser med hela befolkningen måste man vara försiktig i sina tolkningar med tanke på det stora antalet indirekta intervjuer — då frågan inte ställdes —- bland de yngre förtidspensionärerna. Många har här alltså inte kunnat besvara frågan varför andelarna som inte kan eller på olika sätt kan få fram pengar åtminstone på vissa håll är underskattningar av förhållandena bland alla intervjuade.

Tabell 3.36 Förtidspensionärer — Kontantmarginal. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom (%)

Ålder Hur man kan skaffa fram 3 000 kr inom en vecka Indirekt Summa

intervju Bastal Kan (ULF Kan skaffa fram

inte 1974) ——-—————-—— alls Totalt Genom Lån Län i Annat eget från bank sätt konto släkt el vänner 16—24 27,3 (26,6) 32,4 14,3 11,7 2,6 3,9 40,3 77 25—44 43,7 (13,5) 40,8 23,1 10,0 3,8 3,9 15,5 233 45—54 44,5 (14,3) 46,4 29,8 10,4 2,5 3,8 9,1 164 55—64 33,2 (13,9) 65,1 51,1 5,6 6,1 2,3 1,7 142

Har ej långvarig

sjukdom (47,1) (46,7) (28,9) (14,8) (2,9) (——) 6,2 36 Har långvarig

sjukdom — är ej

rörelsehandikappad 39,8 55,0 39,8 6,3 5,3 3,5 5,2 453 Har långvarig

sjukdom —— är

rörelsehandikappad 21,0 69,2 55,1 9,6 3,9 0,6 9,8 127

Samtliga 36,7 (16,5) 57,2 42,2 7,3 5,0 2,8 6,1 616

De äldsta, 55—64 år, är de som i störst utsträckning kan skaffa fram pengar. Nästan alla i den äldsta gruppen som kan få fram pengar har också egna pengar att ta till. Även för övriga åldersgrupper är egna pengar det oftast uppgivna sättet att klara en oförutsedd utgift. Andelen som skulle klara sig genom att låna från anhöriga eller vänner blir dock relativt större i de yngre åldrarna.

Förtidspensionärerna har i mindre utsträckning än övriga befolk- ningen i motsvarande ålder (undantag: de allra yngsta) möjlighet att skaffa fram pengar.

De rörelsehandikappade är de som i störst utsträckning har en kon— tantmarginal —— oftast genom egna pengar. Bland de få som inte har nå- gon långvarig sjukdom är det endast omkring hälften som skulle kunna skaffa fram pengar.

3 . 8 Fritid

3.8.1. Inledning

Med begreppet fritid kan avses flera saker. Man kan avse den tid man har ”fri” för valfria sysselsättningar. Man kan också mena olika slags aktiviteter som brukar sammanfattas under begreppet ”fritidsaktivite- ter”.

I denna undersökning har vi valt det senare alternativet. Detta av flera skäl: 1) Det främsta skälet är att det är mycket svårt i en undersökning av detta slag att få ett mått på den tid en person kan använda till valfria personliga sysselsättningar. Det fordras relativt omfattande tidsbudget- undersökningar för att få fram den ”fria tiden” som återstår för en per- son, sedan man dragit bort tid för hushållsarbete, förvärvsarbete, sömn, osv. 2) När man pensioneras, på grund av ålder eller sjukdom, slutar de allra flesta det eventuella förvärvsarbete man haft. Den ”fria tiden” ökar därmed för många. Hur stor andelen ”fritid” därefter blir, är inte speciellt intressant att studera. Mer intressant är istället att få en bild av i vilken utsträckning man är aktiv och ägnar sig åt fritidsaktiviteter.

När det gäller i vilken utsträckning man ägnar sig åt fritidsaktiviteter av olika slag beror detta bl. a. på vilka ekonomiska och hälsomässiga resurser man har. Många fritidsaktiviteter kostar pengar. De flesta aktiviteter kräver också en viss miniminivå vad gäller hälsostatus. I båda dessa avseenden skiljer sig förtidspensionärerna från den övriga befolkningen. Man har sämre hälsa och (i många fall) dålig ekonomi. I ett avseende har man det dock kanske bättre ——- man har (i många fall) mera ”fritid”. I avsnitt 3.7.3 kunde vi konstatera att förtidspensionä- rerna i mindre utsträckning än hela befolkningen i motsvarande ålders- grupper har tillgång till fritidshus, bil och båt —— med undantag för de allra yngsta.

3.8.2 Resor I detta avsnitt redovisas i vilken utsträckning våra intervjuade förtids— pensionärer gjort någon resa av semester— eller rekreationskaraktär un-

Tabell 3.37 Förtidspensionärer — Resor 1974. Fördelning efter ålder och lång- varig sjukdom (%)

Ålder Ingen Resa Resa Resa Summa resa inom inom utom Bastal Sverige Norden Norden men ej men ej utomlands utom Norden 16—24 53,2 23,4 9,1 14,3 100,0 77,0 25—44 57,8 23,8 7,9 10,5 100,0 233 45—54 67,6 21,3 5,1 6,0 100,0 164 55—64 66,8 22,8 5,6 4,8 100,0 142 Har ej långvarig sjukdom (74,3) (24,0) (0.8) (0,8) 100,0 36 Har långvarig sjukdom — är ej rörelsehandikappad 66,3 21,2 6,4 6,1 (110230 5 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 59,7 28,2 5.1 7,1 100,0 127 Samtliga 65,4 22,6 5,9 6,1 100,0 616

der 1974. Eftersom merparten av intervjuerna gjordes i maj 1975 kan naturligtvis vissa av de intervjuade ha glömt om de gjort någon resa un— der 1974, speciellt kanske om man ”bara” rest inom Sverige. Längre re— sor inom Sverige och framförallt utlandsresor är lättare att komma ihåg.

Frågans lydelse var närmast identisk med Levnadsnivåundersökning— ens:

”Gjorde Ni någon semesterresa eller annan resa av rekreationskarak- tär under 1974?”

Inga krav ställdes på hur långt, geografiskt eller tidsmässigt, en resa inom Sverige skulle ha sträckt sig för att räknas med. Intervjupersoner- nas egen uppfattning av vad som egentligen är en ”resa” kan här ha på- verkat svaren. Vi får nog inse att andelen redovisade resor inom Sverige ger en viss underskattning av andelen intervjupersoner som gjort någon form av ”rekreationsresa”.

Totalt gjorde 65 % av förtidspensionärerna ingen resa av ”rekrea- tionskaraktär” under 1974. Andelen som inte gjort någon resa är större bland de äldre åldersgrupperna är bland de yngre. Det är framförallt vad beträffar resor utom Norden som åldersgrupperna skiljer sig åt. 23 % har gjort en resa ”enbart” inom Sverige.

De rörelsehandikappade är de som i störst utsträckning varit ute och rest. Detta är kanske ett något överraskande resultat, då man annars skulle kunna tro att dessa personer genom sitt handikapp skulle ha svå—

rare att komma ut. Det är framförallt resor enbart inom Sverige man gjort.

Den lilla gruppen som ej är långvarigt sjuka har i minst utsträckning av alla varit ute och rest. Endast en fjärdedel har gjort någon resa 1974. Så gott som samtliga av dessa har ”enbart” rest inom Sverige.

3.8.3. Umgänge med släkt och vänner

Att umgås med släkt och vänner är en form av fritidsaktivitet. Det är också ett mått på i vilken utsträckning man upprätthåller sociala relatio- ner med omgivningen.

Till kategorin ”umgås ofta” med släkt och vänner har klassificerats de personer som för minst en av följande aktiviteter sagt att man brukar ”göra” det ofta:

”Ha släktingar på besök” ”Ha vänner och bekanta på besök” ”Besöka släktingar” ”Besöka vänner och bekanta” ”Umgås med barn/barnbarn”. I kategorin ”umgås ibland” hamnar de som inte ”umgås ofta”, men som för minst en av aktiviteterna svarat ”någon gång”.

Begreppen att ”umgås ofta” eller ”umgås ibland” (eller ”ofta” eller ”ibland” har besök) kan uppfattas olika av olika personer. När de skall bedöma om någon händelse inträffar ”ofta” eller ”ibland” kan de påver— kas av om de tycker att det är tillräckligt ofta. Detta måste man hålla i minnet vid granskningen av resultaten.

Fyra procent säger att de inte alls brukar umgås med varken släkt, vänner, bekanta eller barn. Andelen är låg men med tanke på att dessa

Tabell 3.38 Förtidspensionärer — Umgänge med släkt och vänner. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom (%)

Ålder Umgås Umgås Umgås Summa ofta ibland inte alls Bastal 16—24 55,3 39,5 5,3 100,0 77 25—44 59,9 37,6 3,6 100,0 233 45—54 61,8 33,4 4,7 100,0 164 55—64 73,2 23,7 3,1 100,0 142 Har ej långvarig sjukdom (55,1) (30,2) (14,3) 100,0 36 Har långvarig sjukdom — är ej rörelsehandikappad 71,8 24,8 3,4 100,0 453 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 58,5 39,8 1,7 100,0 127 Samtliga 68,6 27,9 3,6 100,0

616

personer i det närmaste måste vara helt isolerade från sociala kontakter med de grupper vi frågat om verkar andelen ändå skrämmande. Inga skillnader mellan åldersgrupperna kan noteras när det gäller dem som ”inte alls” umgås, men däremot när det gäller långvarig sjukdom. De få intervjupersoner som inte har någon långvarig sjukdom verkar vara de som i störst utsträckning är isolerade.

När det gäller om man bor ensam eller tillsammans med någon annan

Tabell 3.39 Förtidspensionärer—Fritidsaktiviteter. Fördelning på kön och ålder. Procentandelar inom olika grupper

Män Kvinnor 16—24 25—44 45—54 55—64 Samt—

år är år år liga

Lyssnar på radio någon gång 17,0 15,9 14,3 19,0 12,5 17,4 16,5 Lyssnar på radio ofta 77,9 77,1 77,9 74,6 80,9 77,1 77,5 Tittar på TV någon gång 12,4 20,3 22,1 20,7 21,0 13,3 16,1 Tittar på TV ofta 80,7 69,6 72,7 74,4 71,8 77,1 75,5 Promenerar någon gång 25,5 31,0 40,3 32,3 28,8 26,4 28,0 Promenerar ofta 54,5 41,7 39,0 46,7 44,5 50,6 48,6 Låser veckotidningar någon gång 36,8 39,9 33,8 38,0 44,5 36,4 38,2 Läser veckotidningar ofta 22,4 37,4 33,8 33,1 26,3 29,4 29,4 Gör bilutflykter någon gång 45,1 55,0 48,1 54,8 50,8 48,4 49,7 Gör biluttlykter ofta 15,9 13,2 27,3 17,2 12,2 14,4 14,7 Läser böcker någon gång 33,8 31,4 27,3 33,5 29,8 33,8 32,7 Läser böcker ofta 30,5 23,1 18,2 28,4 27,3 27,2 27,1 Sysslar med hobbyverksamhet

någon gång 14,0 20,3 20,8 21,2 18,2 15,4 16,9 Sysslar med hobbyverksamhet

ofta 24,4 47,0 26,0 42,5 33,9 34,0 34,9 Går omkring på gator och i

affärer någon gång 31,9 42,2 44,2 35,4 38,6 36,0 36,6 Går omkring på gator och i

affärer ofta 8,9 6,4 18,2 17,4 10,3 4,4 7,7 Deltar i gudstjänster någon gång 26,8 39,5 20,8 26,0 30,7 35,2 32,7 Deltar i gudstjänster ofta 3,8 15,7 5,2 8,1 7,8 10,2 9,3 Motionerar någon gång 16,2 17,7 27,3 21,5 27,0 12,3 16,9 Motionerar ofta 27,9 13,8 33,8 21,9 16,3 22,3 21,4 Sköter trädgård någon gång 19,0 12,1 13,0 14,1 17,4 17,4 15,8 Sköter trädgård ofta 18,3 9,1 3,9 7,3 17,6 17,6 14,1 Går på teater, konserter,

muséer, etc någon gång 14,1 15,0 28,6 28,0 13,8 11,4 14,5 Går på teater, konserter,

muséer, etc ofta 2,3 2,4 — 4,8 2,8 1,8 2,4 Går på bio någon gång 12.0 15,2 53,2 37,0 15,0 6,6 13,5 Går på bio ofta 1,6 0,4 5,2 2,5 0,3 0,8 1,0 Går på restaurang någon gång 12,8 13,8 27,3 27,6 17,2 8,5 13,2 Går på restaurang ofta 1,4 0,6 2,6 1,5 1,3 0,8 1,0 Deltar i studiecirklar eller

kurser någon gång 5,9 7,7 14,3 12,4 5,6 5,6 6,7 Deltar i studiecirklar ofta 6,6 7,5 10,4 12,4 9,1 5,0 7,0 Spelar bingo någon gång 8,8 11,6 7,8 11,1 18,5 7,3 10,1 Spelar bingo ofta 1,1 2,5 1,3 1,6 -— 2,3 1,7 Deltar i arrangerad verksamhet

för pensionärer någon gång 4,7 8,0 6,5 5,3 11,3 4,8 6,2 Deltar i arrangerad verksamhet

för pensionärer ofta 1,5 5,8 1,3 3,7 4,4 3,3 3,5 Spelar musikinstrument någon

gång 5,5 4,3 6,5 9,7 4,4 4,1 4,9 Spelar musikinstrument ofta 4,4 4,0 7,8 5,7 5,0 3,5 4,2 (Jagar eller fiskar någon gång) 6,2 0,1 1,3 1,6 2,8 3,9 3,3 (Jagar eller fiskar ofta) 9,0 0,3 1,3 1,8 5,3 5,7 5,0 Bastal 301 315 77 233 164 142 616

person så visar det sig att hela tre fjärdedelar (74 %) av dem som inte alls umgås med släkt och vänner också är ensamboende. Merparten av dessa är verkligen socialt isolerade.

Bland dem som ”umgås ofta” är endast 24 % ensamboende och bland dem som ”umgås ibland” är andelen ensamboende 45 %.

Nära 70 % av de förtidspensionerade umgås ofta med släkt och vän- ner. Andelen är högre bland de äldre än bland de yngre. De långvarigt sjuka men ej rörelsehandikappade umgås oftare med släkt och vänner än övriga.

3.8.4. F ritidsaktiviteter

Nedan kommer att redovisas en mängd olika fritidsaktiviteter och om man brukar ägna sig åt dem ”någon gång” eller ”ofta”. Som vi något berörde i föregående avsnitt uppfattas säkerligen uttrycken olika av olika personer. Om intervjupersonerna ville diskutera uttrycken med in- tervjuarna, var dessa instruerade att säga att med ”ofta” avses 10 gånger eller mer per år. Vissa personer har då gått efter ett mer objektivt krite— rium än andra när de avgivit sina svar.

Tabell 3.39 är uppställd efter rangordning så att de fritidsaktiviteter som totalt (”ofta” eller ”någon gång”) är vanligast förekommande står först och de aktiviteter som man i minst utsträckning ägnar sig åt står sist.

Att lyssna på radio eller titta på TV kommer högst upp på listan över fritidsaktiviteter. Promenerar gör omkring 80 % och läser veckotid- ningar gör ca 70 % av förtidspensionärerna. Att göra bilutflykter och läsa böcker är aktiviteter som ca 60 % ägnar sig åt ofta eller någon gång. Att gå på bio, teater, konserter, restaurang eller liknande är aktiviteter som 14—17 % uppgivit. Endast en tiondel deltar i någon arrangerad verksamhet speciellt för pensionärer.

Jakt och fiske har 8 % uppgivit. Detta är med största sannolikhet en underskattning jämfört med övriga fritidsaktiviteter. Frågan om vilka fritidsaktiviteter man brukar ägna sig åt ställdes i form av att ett antal olika aktiviteter lästes upp för intervjupersonen. ”Jakt och fiske” lästes inte upp. De 8 % av förtidspensionärerna som ändå svarat att de jagar och/eller fiskar på sin fritid har uppgivit detta spontant på en avslu- tande fråga om det är något annat (än vad som lästs upp) man ägnar sig åt. Detta har säkerligen medfört att många förtidspensionärer inte kom- mit att tänka på att de jagar/fiskar någon gång eller ofta trots att de kanske ägnar sig åt detta lika ofta som någon annan aktivitet som inter- vjuaren direkt frågat om.

Vissa könsskillnader framgår klart ur tabellen. De manliga förtidspen- sionärerna är mer aktiva när det gäller att promenera eller motionera. Männen läser i större utsträckning böcker än kvinnorna medan kvin- norna i stället oftare läser veckotidningar.

Under kategorin ”sysslar med hobbyverksamhet” döljer sig aktiviteter som att snickra, måla, sticka, sy, samla frimärken och liknande. Kvin- norna sysslar i markant större utsträckning än männen med hobbyverk—

samhet. Kvinnorna deltar också i större utsträckning än männen i guds- tjänster och i ”arrangerad verksamhet för pensionärer”.

Männen är mer aktiva än kvinnorna vad gäller att sköta trädgård och även beträffande jakt och fiske.

Vissa skillnader framkommer mellan olika åldersgrupper. De yngsta (16—24 år) läser i mindre utsträckning böcker än övriga åldersgrupper. Detta hänger delvis samman med den relativt stora andelen (18 %) bland de yngsta som inte utan svårighet kan läsa vanlig text. Andelen som deltar i gudstjänster stiger med ökande ålder — en fjärdedel av de yngsta deltar någon gång eller ofta mot nästan hälften av de äldsta (55—64 år). Motsvarande tendens finns också beträffande andelen som sköter trädgård.

Andelen förtidspensionärer som ”går omkring på gator och i affärer” är störst bland de yngsta och sjunker sedan med ökande ålder. Det- samma gäller för bio- och restaurangbesök — 58 % av de yngsta går på bio mot 8 % av de äldsta. Att gå på teater, muséer, etc eller delta i stu- diecirklar eller kurser är mindre vanligt bland de äldre förtidspensionä- rerna (45—54 år) jämfört med de yngre (16—44 år).

3.8.5. Föreningsansluming

Drygt hälften av de intervjuade förtidspensionärerna är inte medlemmar i någon förening alls. De äldre är dock i större utsträckning än de yngre medlemmar i någon förening. Denna tendens gäller framförallt med- lemskap i pensionärsförening, politiskt parti och fackförening. När det gäller medlemskap i handikappförening av olika slag (exempel: De han- dikappades riksförbund, Riksförbundet mot reumatism, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, Svenska psoriasisförbundet, De blindas förening etc.) är detta i stället vanligast bland de yngsta förtids- pensionärerna.

Tabell 3.40 Förtidspensionärer — Föreningsanslutning. Fördelning efter ålder. Procenttal i olika grupper Ålder Pen— Politiskt Fack- Fri- Han- Ingen Bastal sionärs- parti förening kyrka dikapp— förening förening förening alls 16—24 — 3,9 3,9 2,6 15,6 68,8 77 25—44 2,3 4,3 12,9 7,0 13,9 60,4 233 45—54 6,3 5,6 13,8 5,0 12,9 55,8 164 55—64 12,7 9,4 19,9 4,8 4,8 53,9 142 Samtliga 9,7 7,9 16,7 5,1 7,9 55,5 616

3.9. Politiska resurser

I 1evnadsnivåundersökningen 1968 användes uttrycket ”politiska resur- ser” som ett sammanfattande begrepp när det gällde att beskriva i vilken utsträckning olika grupper av människor har ”. . . möjligheter att på— verka och i någon mån skydda sig mot existerande sociala institutioner

Tabell 3.41 Förtidspensionärer — Röstade 1973 samt känner till rättigheter. Fördelning efter ålder och lång- varig sjukdom (%) ___________________————-——_——————- Ålder Röstade Känner till rättigheter? Indirekt Bastal 1973 inter-

Ja Tveksam Nej vjuade ___________________________———————— 16—24 16,2 5,4 13,6 40,8 40,3 77 25—44 63,4 28,4 29,7 26,4 15,5 233 45—54 76,2 39,7 33,7 17,5 9,1 164 55—64 87,8 39,6 31,1 27,7 1,7 142 Har ej långvarig sjukdom (63,2) (14,3) (52,6) (26,9) 6,2 36 Har långvarig sjukdom — är ej

rörelsehandikappad 81,8 38,3 30,8 25,8 5,2 453 Har långvarig sjukdom — är

rörelsehandikappad 78,9 38,3 30,2 21,7 9,8 127

Samtliga 80,4 37,2 31,7 25,0 6,1 616 _______________________.__—————————————

och att få ”nya” problem aktualiserade i de politiska beslutsprocesserna.”18 En mängd frågor om man varit aktiv i någon form inom föreningar och politiska organ, om man skulle kunna överklaga beslut fattade av olika sociala instanser, om man röstat vid senaste valet, osv. ställdes till inter- vjupersonerna.

Vid denna undersökning har endast 3 frågor som kan sägas beröra de ”politiska resurserna” ställts. Dessa frågor är:

”Röstade Ni i valet 1973?” ”Känner Ni till de rättigheter och förmåner pensionärer har?” ”Vart skulle Ni vända Er om Ni skulle vilja veta mer om dessa sa- ker?"

Fyra femtedelar av de intervjuade förtidspensionärerna säger sig ha röstat i det senaste valet. (Tabell 3.41.) Frågan ställdes dock bara vid di- rekt intervju, varför andelen sannolikt är en underskattning vad gäller summan av de indirekt och direkt intervjuade personerna. Däremot när det gäller samtliga förtidspensionärer inklusive de ”ej kommunicerbara” blir det mera osäkert. Många (: merparten?) av dem som vi genom data- inspektionens beslut inte kunnat komma i kontakt med har säkerligen inte röstat 1973. Flera är överhuvudtaget inte röstberättigade.

En direkt jämförelse mellan olika åldersgrupper är svår att göra genom att andelen indirekta intervjuer varierar så kraftigt mellan grup- perna. Trots det kan man konstatera att valdeltagandet ökar med sti— gande ålder. Skillnaderna mellan grupperna blir mindre —— men kvarstår — om vi tar hänsyn till de olika stora andelerna som blivit indirekt in- tervjuade. Beträffande de allra yngsta, 16—24 år, måste vi hålla i min- net att de allra flesta inte var röstberättigade 1973.

Den lilla gruppen som ej har någon långvarig sjukdom uppvisar ett lägre valdeltagande än de långvarigt sjuka.

När det gäller kunskapen om de rättigheter och förmåner man har som pensionär anger en fjärdedel att de inte känner till rättigheter och

18] _ ._ förmåner medan nästan en tredjedel är tveksamma beträffande sina ohansson S. Politiska ., .. .. . .. resurser. Stockholm kunskaper. Detta maste sagas vara hoga Siffror, aven om man måste 1971, sid. 7. hålla i minnet att det inte är något absolut mått på faktiska kunskaper

det här är fråga om. Det är mycket möjligt att många av de personer som svarat att de inte känner till förmåner och rättigheter ändå har till— räckliga kunskaper för att inte gå miste om några förmåner.

Det måste dock vara otillfredsställande ur flera synvinklar att så många förtidspensionärer upplever att de inte känner till de förmåner och rättigheter som pensionärer har.

Även om jämförelser mellan åldersgrupper också här försvåras på grund av de indirekta intervjuerna kan man konstatera att det framför- allt är de yngsta förtidspensionärerna som säger sig inte känna till rättig- heter och förmåner. Endast 60 % av de yngsta har fått frågan ställd till sig. Trots det har 41 % sagt att de inte känner till rättigheter och förmå— ner. Även om siffrorna baserar sig på få personer, varför procentande— larna endast är att betrakta som ungefärliga, är tendensen klar. Om man sedan skulle ta hänsyn till den (okända) andel bland de indirekt inter— vjuade som inte heller känner till rättigheter och förmåner, blir resulta- tet än mer otillfredsställande.

De ej långvarigt sjuka är mer tveksamma än de långvarigt sjuka be- träffande sina kunskaper vad gäller rättigheter och förmåner.

En jämförelse med avseende på kön visar att kvinnorna i större ut- sträckning än männen säger sig inte känna till rättigheter och förmåner —— 29 % av kvinnorna och 21 % av männen säger sig inte känna till rät— tigheter och förmåner. 43 % av männen och 30 % av kvinnorna säger sig göra det.

Oavsett hur man svarat på frågan om man känner till rättigheter och förmåner ställdes frågan vart man skulle vända sig om man ville veta mera.

Den oftast uppgivna informationskällan om man skulle vilja veta mer om sina rättigheter och förmåner som pensionär är försäkringskassan. Över en tredjedel skulle vända sig dit. En stor andel skulle även vända sig till socialbyrån.

Tabell 3.42 Förtidspensionärer —— Vart vänder man sig? Fördelning efter om man anser sig känna till rättigheter eller ej (%)

Känner till rättigheter? Andel som ej känner Ja Tvek- Nej Samt- tilleller sam liga är tvek— samma av dem som uppgivit ___—___ Försäkringskassan 49,3 35,0 31,5 36,9 50,5 Socialbyrån/n'ämnd 22,1 16,3 11,4 15,8 * 48,3 Bekant, släkting, granne 4,9 5,8 3,5 4,3 58,4 ”Kommunen” (ospecificerat) 0,9 2,6 4,2 2,3 86,1 Pensionärsförening 3,0 2,2 0,5 1,9 39,0 Fackförening 2,8 0,3 0,4 1,2 15,4 Diverse olika källor 5,3 3,8 5,3 4,6 57.5 Vet ej vart man skall vända sig 11,7 34,0 43,2 26,9 85,9 Indirekt intervju , — —— — 6,1 —— . Samtliga . .. _. 100,0 100,0 100,0 .100,0 56,7

___—___—

Över en fjärdedel av förtidspensionärerna vet inte vart de skulle vända sig. Vi kan se att det framförallt är de som inte känner in sina rättigheter eller är tveksamma som heller inte vet vart de skall vända sig.

Av tabellen framgår också hur stor andel av dem som uppgixit olika informationskällor som inte känner till eller är tveksamma om le kän- ner till sina rättigheter. Kausalrelationerna är dock oklara och nan kan inte av detta material dra slutsatsen att vissa informationskällor är bättre än andra när det gäller att få pensionärerna att känna till sina rät- tigheter och förmåner.

Bland det fåtal förtidspensionärer som uppgivit fackförening som in- formationskälla är det endast 15 % som säger sig ej känna till eller är tveksamma beträffande sina rättigheter. Andelen som inte känner till el- ler är tveksamma är relativt låg även bland dem som uppgivit pensio— närsförening.

Bland de förtidspensionärer som utan närmare angivelser sagt att de skulle vända sig till ”kommunen” känner de flesta inte till sina rättighe- ter eller är tveksamma.

3.10. Klarar man sig utan hjälp?

I detta avsnitt skall redovisas i vilken utsträckning de intervjuade för- tidspensionärerna i vårt material själva klarar olika dagliga sysslor eller i vilken utsträckning man får tillräckligt med hjälp.

Andelen förtidspensionärer som inte klarar av olika dagliga sysslor och inte heller får hjälp av någon är mycket liten. Andelarna är så små att materialet inte tillåter några ytterligare analyser. Man kan dock undra hur de (fåtaliga) förtidspensionärer som inte själva klarar av t. ex. inköp av livsmedel och inte heller får tillräckligt med hjälp överhuvud- taget klarar sig.

Den mesta hjälpen får man från hushållsmedlem. Detta gäller alla ty- per av sysslor. Totalt får 43 % hjälp dagligen av någon hushållsmedlem, granne eller bekant (tabell 3.44).

Tabell 3.43 Förtidspensionärer — Hur klarar man dagliga sysslor? (%)

Klarar Klarar det ej själv men får Klarar Bor på Summa det själv tillräcklig hjälp av det ej institution ———————— själv och Hushålls- Hemsa- Annan får ej till- medlem marit person räcklig hjälp Inköp av livsmedel 65,3 22,5 1,7 3,0 1,9 5,6 100,0 Matlagning 68,4 22,6 0,6 2,3 0,5 5,6 100,0 Städning 46,7 28,4 10,2 7,5 1,7 5,6 100,0 Av- och påklädning 87,3 6,2 0,2 — 0,7 5,6 100,0 Personlig hygien (tvätt- ning och toalettbestyr) 88,0 5,0 0,4 0,4 0,6 5,6 100,0 Disk 75,4 15,6 0,9 1,6 0,9 5,6 100,0 Småtvätt av kläder 61,1 25,1 3,4 3,8 1,0 5,6 100,0 Stortvätt 34,8 35 6 5,1 16,4 2,5 5,6 100,0

Tabell 3.144 Förtidspensionärer— ”Får Ni minst en gång i veckan någon hjälp eller tillsyn av hushållsmedlem, granne, mära vän eller bekant?” Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Bor på Får hjälp Får ej Summa Bastal institu- —— hjälp tion ] gång] 2 gånger] 3 gånger] 4—6 Dag- vecka vecka vecka gånger] ligen vecka 16—24 13,0 2,4 — — 1,3 64,3 19,0 ]00,0 77 25—44 16,4 3,6 1,8 0,8 1,0 43,0 32,8 100,0 233 45—54 10,3 4,3 1,3 1,3 1,3 39,0 42,7 100,0 164 55—64 1,5 4,9 1,5 0,2 0,4 42,9 48,5 100,0 142 Samtliga 5,6 4,5 1,5 0,5 0,7 42,8 44,5 100,0 616

Tabell 3.45 Förtidspensionärer — ”Får Ni minst en gång i veckan någon hjälp eller tillsyn av hemvårdare eller hemsamarit eller liknande?” Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Bor på Får hjälp Får ej Summa Bastal institu- ___— hjälp tion ] gång] 2 gånger] 3 gånger] 4—6 Dag- vecka vecka vecka gånger] ligen vecka 16—24 13,0 2,5 1,3 1,3 1,3 7,6 73,1 100,0 77 25—44 16,4 5,5 1,6 1,5 4,3 4,7 66,0 100,0 233 45—54 10,3 7,4 4,3 1,3 3,1 1,9 71,7 100,0 164 55—64 1,5 7,1 3,3 —- 2,3 —— 85,7 100,0 142 Samtliga 5,6 6,9 3,2 0,5 2,7 1,2 80,0 100,0 616

Enligt tabell 3.43 är städning och tvätt de sysslor som förtidspensio- närerna i störst utsträckning behöver hjälp med. Det är framförallt dessa sysslor som hemsamariterna hjälper till med. Totalt är det enligt tabell 3.45 15 % av förtidspensionärerna som uppger sig ha hjälp av hemsamarit. Den största andelen (18 %) finns i åldersgrupperna 25—54 år. Vanligast är att man får hjälp en gång i veckan.

I tabell 3.46 redovisas andelen förtidspensionärer som klarar sig helt utan hjälp vad gäller de dagliga sysslorna, andelen som inte klarar sig själv men som får tillräckligt med hjälp och andelen som inte får till- räcklig hjälp med minst en av de dagliga sysslorna i tabell 3.43 fördelat på ålder och långvarig sjukdom.

Totalt är det 4 % av de intervjuade förtidspensionärerna som varken klarar sig själv eller får tillräckligt med hjälp när det gäller en eller flera av vardagliga sysslor. Inga större skillnader mellan åldersgrupper eller om man är rörelsehandikappad eller ej verkar finnas.

Det är framförallt den rörelsehandikappade gruppen som behöver hjälp. Endast 5 % klarar sig helt utan hjälp. De allra flesta får dock till- räckligt med hjälp.

Tabell 3.46 Förtidspensionärer — Får man tillräckligt med hjälp? Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

___—___—

Ålder Klarar sig Klarar sig Klarar sig Bor på Summa helt utan inte helt inte helt institution Bastal hjälp men får och får ej

tillräckligt tillräcklig med hjälp hjälp

___——_____._——_——_——————'—

16—24 13,0 70,1 3,9 13,0 100,0 77 25——44 24,7 53,6 5,4 16,4 100,0 233 45—54 19,0 66,3 4,4 10,3 100,0 164 55—64 27,8 66,4 4,3 1,5 100,0 142 Har ej långvarig

sjukdom (47,7) (44,2) (2,9) (5,2) 100,0

36

Har långvarig sjukdom —— är ej rörelsehandikappad 28,8 62,9 4,4 4,1 100,0 453 Har långvarig sjukdom —— är rörelsehandikappad 5,2 78,3 4,9 11,6 100,0 127

Samtliga 25,3 64,9 4,4 5,6 100,0 616

_________.__—.._—————————

De största andelarna förtidspensionärer som klarar sig helt utan hjälp finns i Västsverige och i Kopparbergs och Gävleborgs län. Den största andelen förtidspensionärer som inte klarar sig själva och inte heller får tillräcklig hjälp finns i-Västernorrlands och Jämtlands län. Resultatet är dock baserat på relativt få intervjuer med därav följande osäkerhet — , därför parentestecknen. (Tabell 3.47)

3 .11 Utnyttjar man kommunal service?

Kommunal service för äldre och handikappade finns i olika former. I vilken utsträckning utnyttjas den? En fråga ställdes för att kartlägga i 4 vilken utsträckning. man anlitat olika serviceanordningar de senaste 3 månaderna.

Frågan ställdes ej till dem som stadigvarande bor på institution. Un- der annan service döljer sig terapiverksamhet, pensionärs— och sjukgym- nastik och massage.: ' , ' .

Tre fjärdedelar av förtidspensionärerna har inte under de senaste 3 månaderna utnyttjat någon av olika kommunala serviceanordningar. Det är de yngsta (16—24 år) och framförallt de rörelsehandikappade som i störst utsträckning utnyttjat någon av kommunens anordningar _

Tabell 3.47 Förtidspensionärer — Får man tillräckligt med hjälp? Fördelning på region. (%)

Region Klarar sig Klarar sig Klarar sig Bor på Summa helt utan inte helt inte helt institution Bastal hjälp men får och får ej

tillräckligt tillräcklig med hjälp hjälp

Stockholms, Uppsala, Söderman- lands, Västmanlands och Gotlands län 29,1 60,6 2,3 7,9 100,0 156 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län 18,9 75,2 1,6 4,3 100,0 75 Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län 22,3 65,6 6,0 6,1 100,0 76 Hallands, Göteborgs och Bohus, Alvsborgs och Skaraborgs län 34,6 54,1 3,7 7,5 100,0 102 Värmlands och Örebro län (16,3) (78,8) (1,0) (3,8) 100,0 44 Kopparbergs och Gävleborgs län 33,6 56,4 7,9 2,1 100,0 59 Västernorrlands och Jämtlands län (18,3) (71,0) (10,1) (0,6) 100,0 45 Västerbottens och Norrbottens län 11,5 78,1 6,9 3,5 100,0 59

resultaten är giltiga även med hänsyn tagen till andelen som bor på in- stitution i dessa grupper. (Tabell 3.48.)

Färdtjänst är den service man oftast utnyttjat. Därnäst kommer fot- vård. Över en tredjedel av de rörelsehandikappade har utnyttjat färd— tjänsten, en femtedel av de yngsta.

När det gäller uppdelning på regioner är det framförallt förtidspen- sionärerna i Stockholm som utnyttjat den kommunala servicen. Fram— förallt är det färdtjänsten som verkar vara väl utbyggd i Stockholmsom- rådet — var tredje förtidspensionär har utnyttjat färdtjänsten de senaste tre månaderna. Nästan var tionde förtidspensionär i Stockholm har ut- nyttjat fotvård eller kommit i kontakt med dagcenterverksamhet.

3.12. Får man tillräckligt med hjälp?

En allmänt hållen fråga om man tycker att man får tillräckligt med hjälp ställdes också:

Tabell 3.48 Förtidspensionärer — Utnyttjande av den kommunala servicen de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder, långvarig sjukdom och region. Procentandel i olika grupper

Ålder Mat- Hem- Fot- Hår- Färd- Dag- Annan Ej ut- Bor på Bastal serve- sänd- vård vård tjänst center- service nyttjat insti- ring ning av verk- någon tution färdig samhet kom- måltid munal servrcea 16—24 3,9 —— 2,6 — 19,5 5,2 6,5 61,0 13,0 77 25—44 1,8 1,1 7,5 4,1 10,9 4,3 1,8 66,1 16,4 233 45—54 4,4 1,9 7,5 1,2 12,5 2,5 1,9 69,0 10,3 164 55—64 — — 5,6 0,8 10,0 1,6 1,5 80,5 1,5 142 Har ej lång-

varig sjukdom (5,8) (—) (2,9) (2,9) (0,8) (3,7) (0,8) (86,6) (5,2) 36 Har långvarig

sjukdom —

är ej rörelse- handikappad l,1 0,2 5,7 1,1 6,0 2,2 1,8 80,8 4,1 453 Har långvarig

sjukdom ——

är rörelse—

handikappad 0,6 1,6 8,8 1,2 34,2 1,8 2,0 52,6 11,6 127 H—regianer Stockholm 1,5 1,7 9,3 1,2 33,8 9,0 2,6 54,8 6,5 89 Göteborg]

Malmö 0,3 — 4,6 0,9 6,4 0,3 0,5 84,6 5,1 76 Större städer 1,4 0,5 4,4 0,6 7,6 1,3 0,7 82,6 5,1 202 ”Södra mel—

lanbygden” 1,3 — 9,8 2,7 10,6 1,3 0,8 71,4 8,8 129 ”Norra tät-

bygden” — — 1,3 — 10,7 —- 5,1 82,6 1,7 62 ”Norra gles-

bygden” 2,6 1,3 5,9 1,9 11,9 1,9 5,0 75,0 3,0 58

Samtliga 1,2 0,5 6,0 1,4 11,0 2,1 1,8 75,8 5,6 616

" Här avses de typer av kommunal service som redovisats i tabellen. Social hemhjälp — hjälp är hemsamarit -— är ej medräknad här.

”Tycker Ni rent allmänt att Ni får tillräckligt med hjälp eller skulle Ni behöva mera hjälp?”

Till dem som svarade att de behöver mera hjälp ställdes följdfrågan: ”Vilket slag av hjälp skulle Ni behöva?”

Värdet av så allmänt hållna och subjektivt inriktade frågor kan natur— ligtvis diskuteras. Andelen personer som säger sig få tillräckligt eller ej tillräckligt med hjälp skulle kanske inte sammanfalla med den andel man skulle få om man försökte använda mer objektiva kriterier. Intres- sant kan ändå vara att se hur stor andel av förtidspensionärerna som an- ser att de behöver mer hjälp och framförallt se vad det är man skulle vilja ha hjälp med.

Frågorna ställdes inte vid indirekt intervju och inte heler till dem som stadigvarande bor på institution.

Tabell 3.49 Förtidspensionärer —— Behöver mera hjälp. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

Ålder Behöver mera hjälp Bastal Totalt Därav skulle behöva hjälp i form av ;. Daglig Regelbun— Hjälp Annan hjälp] den hjälp] någon gång hjälp tillsyn tillsyn, med stor- dock ej rengöring, daglig stortvätt etc 16—24 5,2 — 2,6 1,3 1,3 77 25—44 16,4 2,5 9,4 2,4 2,1 233 45—54 17.5 4.4 5,0 8,2 — 164 55—64 9,6 1,0 3,3 5,4 — 142 Har ej långvarig sjukdom (2,9) (—) (1,5) (1,5) —— 36 Har långvarig sjukdom _ är ej rörelsehandikappad 11,1 2,0 4,6 4,2 0,3 453 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 17,7 1,7 4,1 11,5 0,3 127 Samtliga 12,0 1,8 4,4 5,5 0,3 616

Totalt tycker 12 % av de intervjuade förtidspensionärerna att de skulle behöva mer hjälp. Hälften av dessa skulle vilja ha hjälp med stor- rengöring, stortvätt, ”höst- och vårstädning”, fönsterputsning etc. Fram- förallt är det de rörelsehandikappade som säger sig behöva mer hjälp med detta. Mer hjälp i form av regelbunden hjälp eller tillsyn någon gång i veckan eller månaden har 4 % önskat.

4. Ålderspensionärer

4.1. Inledning

Genomgången och analysen av ålderspensionärernas levnadsförhållan- den följer samma mönster som beträffande förtidspensionärerna i kapi- tel 3. I stort sett samma frågor har ställts till ålders- och förtidspensio- närer. Den summariska beskrivning och diskussion kring frågor och mätmetoder som gjorts i samband med förtidspensionärernas redovis- ning upprepas inte i detta kapitel. För en beskrivning av hur t. ex. hälsa har mätts i denna undersökning hänvisas alltså till kapitel 3 (avsnitt 3.3). När det gäller förtidspensionärerna hade vi ett urval från riksförsäk- ringsverket att gå efter. Vid urvalet av ålderspensionärer har vi använt oss av registret över totalbefolkningen (RTB). Någon uppgift om en per- son har ålderspension eller inte finns dock inte i detta register. Någon klar åldersgräns finns inte för när en person skall räknas som ålderspen-

Tahell 4.1 Andel personer med pension i olika åldersgrupper. (%)

Ålder Har Ålderspension, Förtidspension Änkepension Annan pension Summa ingen ATP Bastal pension —-—————— _— _— _ , Hel Mindre Hel Mindre Hel Mindre Hel Mindre i än hel än hel än hel än hel 1 60 80,6 1,6 _ 10,1 3,9 2,3 0,8 0,8 — 100,0 129 61 67,1 3,9 2,6 15,8 — 7,9 2,6 — — 100,0 , 76 62 61,2 5,0 —— 16,2 1,2 8,7 2,5 1,2 3,7 100,0 80 63 56,1 9,8 3,7 19,5 1,2 6,1 2,4 —— 1,2 100,0 82 64 50,7 11,0 —— 23,3 2,7 8,2 1,4 —-— 2,7 100,0 73 65 38,1 11,9 13,1 28,5 1,2 7,1 — — —— 100,0 84 66 21,2 26,2 10,0 26,3 1,2 7,5 1,2 2,5 3,7 100,0 80 67 -— 94,4 2,2 2,2 — 1,1 —— — -—— 100,0 89 68— —— 100,0 — 100,0

sionär. Vi har därför åtminstone delvis varit beroende av intervjuperso- nernas egna utsagor för att kunna kategorisera personerna som ålders— pensionärer eller inte.

Den fråga som användes för att mäta andelen personer med någon form av pension, löd:

”Har Ni någon form av pension, t.ex. ålderspension, förtidspension, änkepension e. d.?"

De definitioner som använts i denna undersökning för att få fram gruppen ålderspensionärer är följande.

Som ålderspensionärer räknas a) Personer 60—66 år som själva säger sig ha hel eller halv ålderspen-

sion, tilläggspension eller ATP. b) Personer 67 år och äldre som säger att de har hel eller halv ålders- pension, hel förtidspension eller hel änkepension. Anledningen till att vi för 67-åringarna jämställer förtids- och änke- pension med ålderspension är att det är ”omöjligt" att uppbära förtids- pension efter det man fyllt 67 år (se avsnitt 3.1 ovan). De två 67-åriga personer som säger sig uppbära förtidspension och den enda person som säger sig få hel änkepension räknar vi alltså i fortsättningen som ålders- pensionärer.

Bland åldrarna 60—66 år har vi endast kunnat ta med dem som själva säger sig ha ålderspension. Flera intervjuare har rapporterat om många intervjupersoners osäkerhet om vilket slag av pension de egentli- gen kunde säga sig ha. Vi får därför inse att kategoriseringen av perso— ner i åldern 60—66 år när det gäller om man skall räknas som ålders- pensionär eller ej inte är så exakt som man kanske kan begära.

Tabell 4.2 Ålderspensionärer — Fördelning på kön och ålder. Procenttal. (Inom parentes anges absoluta antalet intervjuer)

Ålder Andel av —-—-———————-————-——-———— samtliga 60—69 70—79 80— Summa ålders— pensionärer Män 36,0 48,6 15,4 100,0 (454) 46,1 Kvinnor 28,4 51,9 19,7 100,0 (536) 53.9

Samtliga 31,9 (304) 50,4 (377) 17,7 (309) 100,0 (990) 100,0

Tabell 4.3 Ålderspensionärer —— ”Juridiskt” civilstånd. Jämförelse med hela be- folkningen. (%)

Ogift Gift Skild Änka/ Summa

änkhng Ålderspensionärcr 60 år och äldre 15,8 49,7 4,0 30,5 100,0 Hela befolkningen 65 år och äldre” 15,1 50,2 4,0 30,8 100,0

a BefolkningssiHrorna avser den 31 december 1974. Siffrorna är hämtade ur Statistisk Årsbok 1975.

4.2 Översiktlig beskrivning av ålderspensionärerna De procenttal som används i tabell 4.2 och följande tabeller i kapitel 4 är till skillnad från tabell 4.1 beräknade på vägda summor.

Totalt sett finns de fler kvinnliga än manliga ålderspensionärer. Medel— livslängden för kvinnorna är som bekant längre än för männen.

Flera intervjuer med mycket gamla personer har gjorts. 24 av våra in- tervjupersoner var 90 år eller äldre vid intervjun. Den äldsta person som intervjuats var 99 år.

Siffrorna överensstämmer mycket väl. De som intervjuats i denna un- dersökning har samma civilståndsfördelning som hela befolkningen —— ett kriterium på att bortfallet inte är systematiskt utan att betrakta som slumpmässigt —— åtminstone vad gäller civilståndet.

4.3. Hälsa 4.3.1 Inledning

Ålderspensionärerna har det gemensamt att de uppnått en relativt hög ålder. Detta är dock inte liktydigt med att de också skulle ha hälsobe— svär.

”En vanlig föreställning är att åldrandet är en sjukdom. Detta är emellertid felaktigt. Man måste skilja mellan åldrande och sjukdom. Hälsotillståndet hos en åldring kan inte heller bedömas efter samma kriterier som då det gäl- ler en yngre människa. Vi vet f.n. ganska litet om hur en ”frisk” åldring skall se ut, och vilka värden han bör ha i olika avseenden.”1

Nedan kommer att redovisas förekomst av långvarig sjukdom, syn-, hör- sel— och tandstatus för ålderspensionärerna. För en beskrivning av mät- metoderna hänvisas till avsnitt 3.3 ovan. Vidare kommer vi att ge en be- skrivning av intervjupersonernas helt egna bedömning av sitt allmänna hälsotillstånd.

4.3.2 Förekomst av långvarig sjukdom eller handikapp Vi inleder resultatredovisningen rörande hälsotillståndet med att ange andelen med långvarig sjukdom eller handikapp innan vi redovisar en mera detaljerad fördelning på sjukdomsgrupper och handikapp. Samstämmigheten mellan detta material och ULF 1974 har prövats. Andelen med långvarig sjukdom (besvär, handikapp, svaghet) i åldern 65—74 år är enligt ULF 73,6 %2 medan motsvarande andel i detta mate- rial är 76,3 %. Således en god samstämmighet. De ”ej kommunicer- bara” är dock här ej medräknade. Drygt tre fjärdedelar av ålderspensionärerna har någon långvarig sjukdom. Andelen ökar (naturligtvis) med stigande ålder. Männen ver- kar genomgående mer friska —— i samtliga åldersgrupper är det en större andel män än kvinnor som ej är långvarigt sjuka. Andelen långvarigt sjuka bland samtliga ålderspensionärer 80 år eller äldre är högre än de 86 % man kan utläsa ur tabell 4.4. Man bör vid en skattning gällande samtliga äldre också ta hänsyn till andelen ”ej kom— municerbara” och bortfall på grund av sjukdom. Även om vi inte med full säkerhet kan säga att samtliga ”ej kommunicerbara” eller ”sjuka” perso—

1 Berg—Mårtensson (1975), sid. 12.

2 Levnadsförhållan- den. Rapport nr 1 (1976), sid. 54.

Tabell 4.4 Ålderspensionärer ——- Långvarig sjukdom (besvär, handikapp, svaghet.) Fördelning efter kön och ålder. (%)

Kön Har lång- Har ej Summa Ålder varig någon Bastal sjukdom långvarig sjukdom

Mån 60—69 66,6 33,4 100,0 160 70—79 69,0 31,0 100,0 170 80— 79,8 20,2 100,0 124

Samtliga män 69,8 30,2 100,0 454

Kvinnor 60—69 70,7 29,3 100,0 144 70—79 84,5 15,5 100,0 207 80— 91,8 9,2 100,0 185

Samtliga kvinnor 81,8 18,2 100,0 536

Mån+kvinnor 60—69 68,5 31,5 100,0 304 70—79 77,6 22,4 100,0 377 80— 86,4 13,6 100,0 309

Samtliga 76,3 23,7 100,0

990

ner är långvarigt sjuka, så är detta ändå ett rimligt antagande. I tabell 2.3 framgår andelen intervjuade, bortfall och ”ej kommunicerbara”. Sannolikheterna kan summeras:

0,143 (= Andelen ”ej kommunicerbara” bland 80 år och äldre) x 1,0 (= sannolikheten att man är långvarigt sjuk) + 0,049 (= Andelen sjuka i bortfallet) x 1,0 (= sannolikheten att man är långvarigt sjuk) + 0,726. (= Andelen intervjuade) x 0,864 (= andelen långvarigt sjuk) + 0,082 (= Andelen övrigt bortfall) x 0,864 (= sannolikt långvarigt sjuk)- = 0,890.

Tabell 4.5 Ålderspensionärer — De långvarigt sjuka. Sångbundenhet och behov av hjälp vid förflyttning — fördelning efter ålder. Procentandel i olika grupper

Ålder Sängbundna Använder hjälpmedel Behöver per- Bastal __. vid förflyttning sonlig hjälp Helt Delvxs ___—Dä v vid förHytt- Totalt L— ning utanför Käppar Rull- bostaden stol 60—69 0,3 0,9 8,3 6,3 2,0 3,5 304 70—79 0,9 1,9 15,7 13,2 2,2 9,0 377 80— 1,9 8,4 44,0 32,4 7,1 30,1 309 Samtliga 0,9 2,8 18,3 14,4 3,0 11,0 990

Tabell 4.6 Ålderspensionärer — Personer med långvarig sjukdom efter sjukdomsorsak. Fördelning efter kön ocn ålder. (%)

___—___— Kön Ålder Samt-

liga Män Kvinnor 60—69 70—79 80— lnfektionssjukdomar 1,2 1,6 0,9 1,4 2,3 1,4 Tumörer 1,4 2,4 2,0 1,5 2,9 1,9 Endokrina systemets sjukdomar m m 6,3 12,1 8,3 9,9 10,0 9,4 därav: diabetes 5,0 9,1 5,8 7,6 8,4 7,2 Blodsjukdomar 0,8 2,6 0,9 1,5 4,2 1,8 Mentala rubbningar 3,6 6,0 5,4 4,8 4,2 4,9 därav: medfödda — 0,5 — 0,6 — 0,3 Nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar 15,9 16,4 11,6 14,9 27,8 16,1 därav: epilepsi 2,1 1,7 1,9 1,1 4,2 1,9 ögonsjukdomar 6,7 7,4 3,6 7,2 13,0 7,1 öronsjukdomar 5,1 4,9 3,2 4,7 9,1 5,0 Cirkulationsorganens sjukdomar 40,5 60,5 40,4 56,1 57,3 51,3 därav: högt blodtryck 12,7 29,2 20,0 24,3 16,5 21,6 hjärtsjukdomar 18,7 20,6 13,3 21,1 27,5 19,7 Andningsorganens sjukdomar 3,7 2,8 4,8 2,7 1,9 3,2 därav: bronkit, emfysem och astma 1,6 1,3 0,9 2,0 1,0 1,4 Matsmältningsorganens sjukdomar 8,7 10,4 9,2 8,6 13,0 9,6 därav: mag— och tarmsår 2,7 1,5 2,6 2,0 1,3 2,0 Urinorganens sjukdomar 7,2 5,6 4,1 6,5 9,7 6,3 Hudsjukdomar 0,6 2,6 1,6 1,0 3,9 1,7 därav: allergi 0,2 1,0 0,6 0,4 1,3 0,6 Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 18,0 24,8 25,6 21,2 15,9 21,6 därav: ryggvärkssyndrom inkl diskbråck 6,7 4,6 7,9 4,8 3,2 5.6 Medfödda missbildningar 0,1 0,5 —— 0,3 1,0 0,3 Symtom och ofullständigt preciserade fall 11,2 15,8 8,5 13,4 23,6 13,7 därav: ledsymtom 4,8 8,3 3,6 7,2 10,7 6,7 Skador genom yttre våld 11,1 8,8 8,6 10,1 11,6 9,9 därav: frakturer 2,9 5,6 1,8 4,8 7,4 _ 4,3 Bastal 454 536 304 377 309 990

Under förutsättning att antagandena om andelen med långvarig sjuk- dom bland de intervjuade är riktiga kan andelen med långvarig sjukdom bland ålderspensionärer 80 år och äldre skattas till 89,0 %. Liknande skattningar kan göras också för övriga åldersgrupper. Andelen inter- vjuade är där dock högre, varför skillnaden mellan resultaten i tabell 4.4 och de framräknade skattningarna inte blir så stor.

Totalt 4 % av ålderspensionärerna är helt eller delvis sängbundna. Andelen är större bland de äldsta — här är en tiondel mer eller mindre sängbundna.

Hjälpmedel för att förflytta sig använder 18 %. Käppar är det vanli- gaste hjälpmedlet —"13 %'av pensionärerna i åldern 70—79 år använ- der det och hela 32 % av dem över 79 år. Av personer i åldern 80 år och däröver använder 7 % rullstol, vilket motsvarar ca 15 000 personer. To- talt är det 3 % (ca 35 000) ålderspensionärer som använder rullstol.

Elva procent av samtliga ålderspensionärer säger sig behöva hjälp av annan person för att förflytta sig utanför bostaden. Andelen är störst bland de äldsta__—, 30 % behöver här sådan hjälp. ,

Det var möjligt att uppge flera sjukdomsgrupper. Bland de ålderspen- sionerade männen som uppgivit långvarig sjukdom rapporterades i ge- nomsnitt 1,3 tillstånd per person. Kvinnorna rapporterade något fler till- stånd än männen — 1,8 tillstånd.

Drygt hälften av samtliga intervjuade ålderspensionärer har någon sjukdom i cirkulationsorganen. Kvinnorna uppger i större utsträckning än männen någon sådan sjukdom, liksom de äldre i större utsträckning än de yngre (60—69 år) uppger sjukdom i cirkulationsorganen. Högt blodtryck är vanligare bland kvinnorna än bland männen, medan när det gäller hjärtsjukdomar skillnaden mellan könen inte är speciellt stor. Jämförelser mellan åldersgrupperna visar att andelen personer med hjärtsjukdom stiger med ökande ålder medan motsvarande samband inte föreligger vad gäller högt blodtryck.

Drygt en femtedel har sjukdom som kan hänföras till ”skelettets och rörelseorganens sjukdomar”. Kvinnorna har i större utsträckning än männen angivit sådan sjukdom. När det gäller ålder har de yngre i större utsträckning än de äldre angivit sådan sjukdom _ ett något ”ovanligt” förhållande då de äldsta annars genomgående (med några smärre undantag) är de som oftast angivit olika sjukdomstyper.

Tabell 4.7 Ålderspensionärer —— Andel med nedsatt syn eller hörsel. Fördelning efter kön och ålder. (%)

____________.__._____————————————-——— Kön Nedsatt syn — Nedsatt Bastal Ålder svårighet att hörsel

läsa tidningstext _________________————————————-—

Män 60—69 år 3,3 24,2 160 70—79 år 4,9 35,6 170 80— år 20,6 52,5 124 ___—”___— Samtliga män 7,1 34,8 454 Kvinnor 60—69 år 3,9 19,0 144 70—79 år 9,0 20,8 207 80— år 23,7 50,5 185 Samtliga kvinnor 10,9 26,6 536 _______________________________———— Nedsatt syn — svårighet att läsa Nedsatt hörsel Bastal Tid- Bild— Har Har Därav Därav nings- text enbart ej har använder text på TV ledsyn ledsyn hör- alltid apparat (eller nästan alltid) sin hör- apparat __________________________——_————— Män+Kvinnar 60—69 år 3,6 4,7 — — 19,9 4,3 2,6 304 70—79 år 7,2 10,1 0,3 — 28,8 7,5 2,8 377 80— år 22,4 26,2 3,9 0,6 51,4 20,7 8,7 309 Samtliga 9,2 11,2 0,8 0,1 30,0 8,8 3,8 990 därav 65—74 år 4,5 23,0 ULF 65—74 år 5,4 18,6

4.3.3. Syn, hörsel och tandstatus

Hörsel och syn är två av människans sinnen.

”Sinnena är människans kontaktpunkter med den omgivande världen. De samlar in information som gör att vi kan fungera både i vardagslivet och i mera komplicerade situationer. Med ökande ålder upplever de flesta män— niskor förändringar i sinnesorganens funktion. Det krävs vid ökande ålder allt kraftigare stimulering för att man nätt och jämt skall uppfatta svaga signaler. Man säger att tröskelvärdena har stigit. Dessa förändringar orsaka— de av normalt åldrande måste särskiljas från försämrad funktion på grund av sjukdom.”3

Vi har inte möjlighet att avgöra hur mycket av i tabell 4.7 redovisade syn- och hörselnedsättningar som beror på ”normalt åldrande”. Intres- sant kan ändå vara att se t. ex. i vilken omfattning ålderspensionärer har svårigheter med att läsa vanlig text i dagstidning ( : nedsatt syn) eller har svårigheter att — med eller utan hörapparat — höra samtal mellan flera personer (= nedsatt hörsel).

Andelen personer med nedsatt syn och hörsel ökar starkt med stigan- de ålder. Kvinnorna har något större andel med nedsatt syn än männen i motsvarande åldersgrupp. Männen är i stället överrepresenterade när

Tabell 4.8 Ålderspensionärer — Tandstatus. Fördelning efter ålder och kön. (%) ___—___ Kön Enbart Enbart Både Varken Summa Ej svar Ålder egna löständer löständer löständer Bastal tänder och egna eller tänder egna tänder

___—___ Män

60—69 31,7 34,8 30,3 3,3 100,0 0,7 160 70—79 27,8 47,5 21,6 3,1 100,0 0,6 170 80— 23,4 50,4 13,5 12,8 100,0 -— 124 Samtliga män 28,3 43,8 23,0 4,9 100,0 0,5 454 Kvinnor 60—69 28,4 45,3 26,3 — 100,0 —— 144 70—79 16,0 58,5 23,1 2,4 100,0 — 207 80— 6,6 74,7 13,6 5,1 100,0 — 185 Samtliga kvinnor 17,0 58,8 21,9 2,4 100,0 — 536 Mån +kvinnor 60—69 30,4 40,4 27,6 1,6 100,0 0,3 304 70—79 20,1 54,3 22,6 3,0 lO0,0 0,3 377 80— 13,3 65,7 12,6 8,4 100,0 — 309 Samtliga 22,2 51,9 22,4 3,5 lO0,0 0,2 990

___—__

3 Berg—Mårtensson (1975) sid. 23.

det gäller nedsatt hörsel. Detta med männens sämre hörsel stämmer med förklaringen att männen i större utsträckning än kvinnorna varit exponerade för buller —— något vi berörde i avsnitt 3.3.4 när det gällde förtidspensionärerna.

Den äldsta redovisade åldersgruppen i ULF är 65—74 år. En jämfö- relse mellan materialen visar på en relativt god överensstämmelse. Skill- naderna kan åtminstone delvis bero på att ULF-resultaten endast gäller dem som direkt-intervjuats, medan våra resultat även gäller de indirekt intervjuade.

Mindre än en fjärdedel av samtliga ålderspensionärer har ”enbart egna tänder” enligt tabell 4.8. Fyra procent har varken löständer eller egna tänder. Nästan tre fjärdedelar har löständer — enbart eller i kombina- tion med egna tänder.

Andelen med ”enbart egna tänder” minskar med stigande ålder. Män- nen har i större utsträckning än kvinnorna egna tänder. Kvinnorna har i högre grad enbart löständer. Speciellt framträdande är skillnaden bland de allra äldsta — hälften av männen har ”enbart löständer” mot hela tre fjärdedelar av kvinnorna.

En annan skillnad mellan könen bland de allra äldsta är att männen i större utsträckning varken har egna tänder eller löständer — 13 % av männen och 5 % av kvinnorna saknar både löständer och egna tänder.

4.3.4. S jukvårds— och tandvårdskonsumtion

Nedan följer en redovisning av andelen personer som haft kontakt med med olika former av sjukvård under de senaste 3 månaderna. I avsnitt

Tabell 4.9 Ålderspensionärer — Kontakter med olika sjukvårdsinstitutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter kön och ålder. (%) ___—___—-————————————_- Kön Vårdas Har legat Kontakt Kontakt Kontakt Ej Summa Bastal Ålder fn på på med med både med kontakt

sjukhem sjukhus läkare läkare distrikts- eller ej med och sköterska sjukhus distrikts- distrikts- —— ej med

sköterska sköterska läkare

__________________._-——_——-—-————-

Män 60—69 1,3 5,4 34,5 4,0 — 54,8 100,0 160 70—79 2,5 7,4 31,3 7,4 4,3 47,2 100,0 170 80— 4,3 9,2 22,0 13,5 6,4 44,7 100,0 124 Samtliga män 2,4 7,0 30,7 7,3 3,2 49,3 100,0 454 l

Kvinnor 60—69 —— 2,4 42,0 4,8 5,6 45,2 100,0 144 70—79 1,4 5,7 43,4 8,5 2,4 38,7 100,0 207 80— 9,6 5 6 40,4 8,6 6,1 29,8 100,0 185 Samtliga kvinnor 2,8 4,9 42,4 7,6 3,9 38,4 100,0 536

Mån+kvinnor 60—69 0,7 4,0 37,9 4,3 2,5 50,5 100,0 304 70—79 1,9 6,4 38,1 8,0 3,2 42,4 100,0 377 80— 7,4 7 1 32,7 10,6 6,2 36,0 100,0 309

Hi

Samtliga 2,6 5,9 37,0 7,5 3,6 43,4 100,0 990 ___—W:

3.3.5 berördes något att konsumtionen av sjukvårdens tjänster inte helt följer det ”objektiva vårdbehovet”. Andra faktorer kan spela in.

De personer som för närvarande vårdas på sjukhus eller legat på sjuk- hus någon gång under de senaste 3 månaderna har inte fått frågorna rö- rande eventuella läkarkontakter eller kontakt med distriktssköterska.

Totalt har 43 % inte haft kontakt med de typer av sjukvård vi här re- dovisar. Åtta procent ligger eller har legat på sjukhus, medan 45 % har haft kontakt med läkare.

Andelen personer som på något sätt haft kontakt ökar med stigande ålder. Detta förklaras till största delen av dem som för närvarande vår- das på sjukhem eller sjukhus eller som legat på sjukhus de senaste må- naderna. Bland ålderspensionärer under 70 år är andelen 5 % och bland de över 79 år är andelen 15 %.

En intressant könsskillnad kan upptäckas. De kvinnliga ålderspensio- närerna har i större utsträckning (50 %) haft kontakt med läkare än de manliga ålderspensionärerna (38 %). ULF 1974 redovisar samma resul- tat — att kvinnorna i högre grad än männen haft kontakt med läkare. Detta gäller inte bara de äldre utan gäller för samtliga åldersgrupper mellan 16—74 år.4

I tabell 4.10 redovisas läkarkontakterna fördelade på typ av kontakt och om man haft flera kontakter under de senaste 3 månaderna. 13 % har t. ex. gjort flera besök hos läkare och en fjärdedel har gjort ett be- 4 LevnadeörhåHanden'

. 1 , sök. 3 % har haft ett eller flera hembesök av läkare. åångft m 1 ( 976)

Tabell 4.10 Ålderspensionärer — Läkarkontakter under de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder. (%) ___—x— Ålder Talat med läkare Haft hembesök Besökt läkare Vårdas f n Bastal per telefon på sjukhem] __ __— hus eller Flera 1 gång Flera 1 gång Flera 1 gång har vårdats gånger gånger gånger där under de senaste 3 mån ___—___— 60—69 8,1 12,1 — 1,3 13,4 24,3 4,7 304 70—79 9,5 13,9 1,1 0,3 12,7 26,1 8,3 377 80— 9,4 9,4 8,1 1,6 11,3 18,4 14,5 309 ___—___— Samtliga 9,1 12,5 2,0 0,8 12,6 24,2 8,5 990

Tabell 4.11 Ålderspensionärer _ Har man någon bestämd läkare som man brukar vända sig till? Fördelning efter ålder. (%) & Ålder Ja — har Brukar vända sig till Nej — Vårdas Bastal en be- ___—___— har f n på stämd Di- Privat- Läkare Före- Annan ingen sjukhem/ läkare strikts-/ prakti- vid tags- läkare bestämd hus provin- serande sjukhus läkare läkare sial- läkare

Totalt läkare

___—___— 60—69 60,1 18,4 23,1 15,2 2,0 1,4 39,0 0,7 304 70—79 63,7 24,3 22,3 15,4 0,6 1,1 34,4 1,9 377 80— 64,8 28,2 19,7 11,7 0,3 4,9 27,8 7,4 309 ___—___

Samtliga 62,7 23,1 22,1 14,6 1,0 1,9 34,5 2,6 990

"___—___..—

Nära två tredjedelar av ålderspensionärerna har en bestämd läkare man brukar vända sig till. De äldre anlitar i allmänhet distriktsläkare, de yngre privatpraktiserande läkare.

Totalt är 21 % av ålderspensionärerna rörelsehandikappade. Dessa har i större utsträckning än övriga och framförallt de som ej har långva- rig sjukdom haft kontakt med sjukvård de senaste månaderna. Framför— allt är andelen som för närvarande vårdas på sjukhus eller sjukhem eller som legat på sjukhus större. (Tabell 4.12)

Totalt har 28 % av ålderspensionärerna varit hos tandläkare under de senaste 12 månaderna. Andelen sjunker med stigande ålder. Bland ål- derspensionärer mellan 60—69 år har kvinnorna i något större utsträck- ning än männen haft kontakt med tandläkare. (Tabell 4.13)

Tabell 4.12 Ålderspensionärer — Kontakter med sjukvårdsinstitutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter långvarig sjukdom. (%)

________________________———-——————————-

Vårdas f 11 på Har Kon- Kon- Kon- Ej Summa Andel legat takt takt takt kon- Bastal av samt- Sjuk- Sjuk- Oklart på med med med takt liga hem hus vilken sjukhus läkare både distrikts- typ av ej med läkare sköter- insti- dist- och ska — tution rikts- dist- ej med sköter- rikts- läkare ska sköter- ska ___—___”— Har ej långvarig sjukdom 0,5 —— 0,3 2,6 25,4 1,7 3,0 66,4 100,0 30,1 281 Har långvarig sjukdom — är ej rörelsehan- dikappad 0,6 —— 1,0 5,2 42,9 8,8 3,0 38,4 100,0 49,0 459 Har långvarig sjukdom — är rörelse- handikappad 2,6 1,8 3,1 12,0 40,0 12,7 5,8 22,1 100,0 20,9 250 Samtliga 1,0 0,4 1,2 5,9 37,0 7,5 3,6 43,4 100,0 990

_____________.———————-——————

Tabell 4.13 Ålderspensionärer — Andel personer som besökt tandläkare det se- naste året. Fördelning efter ålder och kön. (%)

Ålder Män Kvinnor Samtliga Bastal 60—69 32,3 38,0 34,9 304 70—79 28,9 28,7 28,8 377 80— 12,8 13,7 13,3 309 Samtliga 27,2 27,8 27,5 990

4.3.5. Egen bedömning av hälsotillståndet

De resultat som ovan redovisats härrör från frågor där vi till viss del specificerat olika symptom och svagheter. Några mer allmänna frågor rörande intervjupersonernas hälsotillstånd ställdes också:

”Hur bedömer Ni Ert allmänna hälsotillstånd? Är det gott

dåligt eller något däremellan?” ”Hur bedömer Ni Ert allmänna hälsotillstånd, jämfört med andra i Er egen ålder?”

Det ”allmänna hälsotillståndet” -—- när man inte relaterar till andra — är ”gott” anger nästan hälften av de intervjuade ålderspensionärerna. De yngres hälsotillstånd är ”gott” i något större utsträckning än de äld- res.

När det gäller fördelningen efter långvarig sjukdom och eventuellt rö— relsehandikapp så finns givetvis ett starkt samband mellan intervjuper- sonernas egen allmänna uppfattning om sin hälsa och uppgivna hälso- besvär. Detta är inte speciellt intressant. I stället kan det vara av intresse att se att en femtedel av de rörelsehandikappade ändå anser att deras hälsotillstånd är gott. Motsvarande andel för de långvarigt sjuka men ej rörelsehandikappade är 37 %.

Endast en liten andel av intervjupersonerna anser att deras hälsotill- stånd är sämre än andras i samma ålder. De allra flesta anser att hälso- tillståndet är bättre eller ungefär lika med andras. Detta kan naturligtvis — objektivt sett — vara delvis sant i och med att personer med mycket dålig hälsa inte kunnat intervjuas. En mer rimlig förklaring är att många människor ogärna vill medge —- för sig själva eller andra — att deras

Tabell 4.14 Ålderspensionärer — Allmän, ”subjektiv” bedömning av hälsotillståndet. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

Ålder Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd jämfört Bastal med andra i samma ålder

Gott Dåligt Något Summa Bättre Sämre Unge- Summa

däre- fär lika mellan 60—69 51,4 13,0 35,6 100,0 37,7 15,1 47,2 100,0 304 70—79 46,3 13,7 39,9 100,0 39,0 12,2 48,7 100,0 377 80— 44,8 16,9 38,3 100,0 50,7 10,5 38,9 100,0 309 Har ej långvarig sjukdom 83,2 0,4 16,4 100,0 60,9 1,1 38,0 100,0 281 Har långvarig sjuk-

dom —- är ej rörelse-

handikappad 37,4 13,3 49,3 100,0 35,4 13,3 51,3 100,0 459 Har långvarig sjuk-

dom — är rörelse-

handikappad 20,3 35,7 43,9 100,0 24,1 28,8 47,1 100,0 250

Samtliga 47,7 14,1 38,3 100,0 40,7 12,8 46,5 100,0 990

Tabell 4.15 Ålderspensionärer —— Skolutbildning. Fördelning efter kön och ålder. (%) ____________________—_—-—————————— Kön Ålder

Ingen ut- Folk— Yrkesut- Real- Yrkesut- Student- Summa Ej bildning skola bildning skola/ bildning examen Bastal svar eller ej utöver grund- utöver eller fullföljd folkskola, skola real-/ högre folkskola dock ej grund—

real-l skola, grund- dock ej skola student-

examen

___—___”;—

Mån 60—69

70—79 80—

Samtliga män

Kvinnor 60—69

70—79 80—

Samtliga kvinnor

Män + Kvinnor 60—69

70—79 80—

Samtliga

——- 72,6 10,0 3,3 8,1 6,1 100,0 —— 160

0,6 80,4 4,3 3,1 4,3 7,4 100,0 _— 170

— 82,3 5,7 3,5 3,5 4,9 100,0 0,7 124

0,3 78,1 6,4 3,2 5,4 6,5 100,0 0,1 454

— 76,4 4,7 9,4 6,3 3,2 lO0,0 — 144

0,9 84,9 3,3 4,2 5,7 0,9 100,0 0,5 207 0,5 83,8 7,1 5,6 1,5 1,5 100,0 0,5 185

0,6 82,7 4,4 5,8 4,9 1,6 100,0 0,4 536

— 76,2 7,1 5,8 6,8 4,1 100,0 —- 304

0,8 82,5 4,0 3,7 5,0 4,0 100,0 0,3 377 0,3 83,1 6,1 4,9 2,6 2,9 100,0 0,6 309

0,5 80,6 5,4 4,6 5,2 3,8 100,0 0,3 990

____________________—_————-————

allmänna tillstånd skulle vara sämre än andras. Denna uppfattning kan man ha trots att man kanske gärna talar med andra om olika krämpor.

Ett intressant resultat i detta sammanhang är att de äldsta i större ut- sträckning än övriga åldersgrupper anser att de har bättre hälsa än and- ra. En stor del av denna skillnad kan förklaras med att det är bland de äldsta som den största andelen intervjuer inte kunnat genomföras på grund av sjukdom —- och det därför i stor utsträckning blivit relativt friska kvar att intervjua. Förklaringen ovan, att man inte gärna vill medge att ens hälsotillstånd skulle vara sämre än andras — kanske är speciellt giltig för de äldsta. Ju äldre man är, i desto större utsträckning har man också konfronterats med dålig hälsa bland släkt och vänner.

4.4. Utbildning och sysselsättning

Några enstaka ålderspensionärer har ingen utbildning alls eller enbart utbildning lägre än folkskolenivå. Fyra femtedelar av samtliga ålders- pensionärer har ”enbart” folkskola. Bland pensionärer i åldern 60—69 år är andelen något lägre -—- detta gäller såväl män som kvinnor. Ande- len personer med utbildning högre än realskola är 9 %. Männen har i något större utsträckning än kvinnorna sådan utbildning. Både för män och kvinnor sjunker andelen med utbildning över realskola med stigan- de ålder. (Tabell 4.15)

De flesta ålderspensionärer förvärvsarbetar inte för närvarande. Vi skall dock nedan studera i vilken utsträckning man förvärvsarbetat tidi- gare i sitt liv. Vidare skall redovisas i vilken utsträckning man arbetat /arbetar efter sin pensionering.

I tabellen har redovisats vad intervjupersonerna själva anser varit den huvudsakliga sysselsättningen under deras ”yrkesverksamma liv”. Totalt har 13 % angivit att den huvudsakliga sysselsättningen varit ”hemma- fru/hemarbetande”. En del av dessa har aldrig förvärvsarbetat medan andra haft förvärvsarbete men ändå angivit ”hemarbete” som den hu- vudsakliga sysselsättningen.

Andelen ”hemarbetande” är sannolikt en underskattning. Bland dem som angivit något förvärvsarbete finns säkerligen flera som endast i mindre utsträckning förvärvsarbetat, men som ändå hellre valt att svara med sitt före detta förvärvsarbete än att de huvudsakligen varit hemar- betande. Frågeformuleringen har tyvärr visat sig inte vara idealisk i detta avseende.

Andelen hemarbctande är störst bland de äldsta. Bland de äldre är andelen lantbrukare markant större (25 %) än bland de yngsta ålders- pensionärerna (7 %). De yngre har under sitt yrkesverksamma liv i större utsträckning än de äldre arbetat inom yrken med krav på speciell utbildning och som normalt är LO-anslutna, samt inom kontors- och tjänstemannayrken.

Tabell 4.16 Ålderspensionärer — Tidigare huvudsakligt yrke eller sysselsättning. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Hemar- Förvärvsarbete — socioekonomisk grupp Summa Bastal betande] hemma- Noumalt LO-anslutna Kon- Lant- Före— Ej fru ————————— torsan- bruka— tagare klassi- Yrken Yrken med ställda, re ficer- utan utbildnings- tekni— bara utbild- krav på ker nings- — mH krav Upp 2år

till eller 2 år mer 60—69 8,1 19,9 23,9 15,6 19,9 6,5 4,5 1,4 100,0 304 70—79 15,8 13,6 19,7 11,5 18,6 14,1 6,0 0,8 100,0 377 80— 16,2 18,2 14,9 9,4 10,3 25,3 5,4 — 100,0 309

Samtliga 13,4 16,4 20,2 12,5 17,6 13,8 5,5 0,9 100,0 990

Tabell 4.17 Ålderspensionärer —- Arbete efter pensioneringen. Fördelning efter ålder och kön. (%)

___—_______—-_-—————

Kön

Ålder

Mån 60—69

70—-79 80—

Samtliga män

Kvinnor 60—69

70—79 80—

Samtliga kvinnor

Mån +kvinnor 60—69

70—79 80—

Samtliga

Aldrig Arbetar Har arbetat men arbetar ej för närvarande Summa haft för- för när- Bastal värvs- varande Slutade Slutade Slutade Ofull- arbete efter i sam— före ständiga pensio- band pensio- svar neringen med pen- neringen sione— ringen _______________________——————————— 1,3 17,5 4,0 51,2 25,4 0,7 100,0 160 — 11,7 24,5 46,0 15,3 2,5 100,0 170 — 5,0 36,2 46,8 7,1 5,0 100,0 ___—___L 0,4 12,4 19,8 47,9 17,2 2,3 100,0 454 5,5 13,5 3,1 32,1 43,4 2,4 100,0 144 9,4 4,7 11,3 20,3 50,5 3,8 100,0 207 12,1 0,5 17,7 12,1 47,5 10,1 100,0 185 9,1 5,9 10,7 21,4 48,2 4,8 100,0 536 3,3 14,2 4,0 41,2 36,1 1,3 100,0 304 5,5 8,1 17,7 31,7 33,6 3,3 100,0 377 7,1 1,6 26,5 25,2 30,7 8,7 100,0 309 5,1 8,9 14,9 33,6 33,9 3,6 100,0 990

__________________——_——————

Fem procent av de intervjuade ålderspensionärerna har aldrig för- värvsarbetat. Dessa består nästan uteslutande av kvinnor, endast några enstaka män har aldrig haft förvärvsarbete.

Nästan en tiondel arbetar för närvarande. Andelen är givetvis högst bland de yngsta ålderspensionärerna. Andelen förvärvsarbetande är också högre bland de manliga ålderspensionärerna än bland de kvinn- liga.

Nästan hälften av kvinnorna har haft förvärvsarbete men slutade ar- beta före pensioneringen. En dryg femtedel av kvinnorna slutade arbeta i samband med pensioneringen.

Bland männen är det vanligaste att man slutar förvärvsarbeta i sam- band med pensioneringen. 20 % har slutat efter pensioneringen. Lägger vi samman denna andel med dem som arbetar för närvarande finner man att 32 % av männen förvärvsarbetar/förvärvsarbetade efter sin pensionering. Motsvarande andel för kvinnorna är 17 %.

Nära 4 % har lämnat ofullständiga svar. Vi vet dock att dessa perso-

Tabell 4.18 Ålderspensionärer —- Arbetade vid intervjutillfället — omfattning och orsaker. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Omfattning Varför arbetar man Bastal

Heltid Deltid Av eko- För att Det är För att 315—fler 1—34 nomiska träffa roligt ha något tim/ tim! skäl andra och att göra vecka vecka männi- intres- skor sant 60—69 4,8 9,4 6,4 5,4 8,9 6,5 304 70—79 3,4 4,7 1,9 1,7 5,6 7,0 377 80— _ 1,6 — 0,3 0,6 1,6 309 Samtliga 3,3 5,7 3,0 2,6 5,8 5,9 990

ner har förvärvsarbetat någon gång men arbetar inte för närvarande. Däremot vet vi inte om man slutade arbeta före, efter eller i samband med pensioneringen. I bilagorna 2.9 och 2.10 redovisas tidpunkt för det senaste förvärvsarbetet och antal år man varit i arbete. I bilaga 2.11 re— dovisas orsaken till att man slutade arbeta.

De flesta av ålderspensionärerna som har förvärvsarbete arbetar mindre än 35 timmar per vecka.

När det gäller varför man förvärvsarbetar fick intervjupersonerna ta ställning till olika skäl till att förvärvsarbeta. Flera skäl fick anges. De oftast uppgivna skälen är att man arbetar ”för att ha något att göra” och ”för att det är roligt och intressant”.

Ekonomiska skäl kommer först på tredje plats bland uppgivna orsa- ker. Det är framförallt de yngsta som uppgivit att de förvärvsarbetar av denna anledning.

Andelen personer 80 år eller äldre som förvärvsarbetar (samtliga på deltid) är liten. Intressant är dock att ingen gör det av ekonomiska skäl.

4.5. Uppfattning om pensioneringstidpunkt

I detta avsnitt skall studeras de ålderspensionerades uppfattning om pensioneringstidpunkt. Vidare skall redovisas intervjupersonernas vilja att fortsätta förvärvsarbeta även efter pensioneringen.

När det gäller vad man anser om tidpunkten för sin pensionering, ställdes följande fråga:

”Tycker Ni att Ni med tanke på Er hälsa, ålder rn. m. pensionerades vid rätt tidpunkt, för tidigt eller för sent?”

Frågan är formulerad så att intervjupersonerna hade att ta ställning till sina egna personliga förhållanden. Även om det kanske är av intresse att få en uppfattning om vad man allmänt anser om pensionsåldern, är det svårt att såväl ställa sådana frågor som att tolka svaren. Genom att sum- mera intervjupersonernas svar på frågan om de själva blev pensionerade vid rätt tidpunkt får man ändå en sorts bild av vad ålderspensionärerna anser.

Tabell 4.19 Ålderspensionärer _ Pensionerades man vid rätt tidpunkt? Fördelning efter ålder och kön. (%)

Kön Vid rätt För För Tvek- Indirekt Summa Bastal Ålder tidpunkt tidigt sent sam intervju

Mån 60—69 62,4 13,2 16,5 4,6 3,3 100,0 160 70—79 68,7 9,8 16,6 1,8 3,1 100,0 170 80— 72,3 10 6 5,7 7 1 4,3 100,0 124

Samtliga män 67,3 11,1 14,6 3,7 3,4 100,0 454

Kvinnor 60—69 71,5 7,9 10,4 7,9 2,4 100,0 144 70—79 72,2 3,8 11,8 9,9 2,4 100,0 207 80— 67,2 4,5 7,1 12,6 8,6 100,0 185 Samtliga kvinnor 71,0 4,9 10,5 10,0 3,7 100,0 536 Mån +kvinnor 60—69 65,8 10,3 14,7 6,7 2,5 100,0 304 70—79 71,1 6,7 13,1 6,1 3,0 100,0 377 80— 70,2 6,1 6,1 10,7 6,8 100,0 309 Samtliga 69,3 7,8 12,4 7,1 3,5 100,0 990

De allra flesta tycker att de pensionerades vid rätt tidpunkt. Inga stör- re skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper kan noteras. Den enda grupp som avviker i någon egentlig utsträckning är männen i åldern 60—69 år som inte i lika hög grad som övriga anser att de pensionerats vid rätt tidpunkt.

Bland dem som inte anser att de pensionerats vid rätt tidpunkt är det flera som tycker att de pensionerats för sent än att de pensionerats för tidigt.

Kvinnorna är i större utsträckning än männen tveksamma inför denna fråga. De äldre är i något större utsträckning tveksamma än de

Tabell 4.20 Ålderspensionärer — Pensionerades man vid rätt tidpunkt? Fördelning efter om man arbetade vid pensioneringen. (%)

Vid rätt För För Tvek— Indirekt Summa tidpunkt tidigt sent sam intervju Bastal Aldrig haft förvärvs- arbete 54,0 2,0 11,7 19,2 13,1 1000 53 Arbetar för när- varande 66,8 19,3 7,2 6,7 — 100,0 80 Slutade efter pensioneringen 69,5 12,3 9,9 5,2 3,0 100,0 160 Slutade i samband med pensioneringen 70,8 9,4 14,2 2,4 3,2 100,0 325 Slutade före pensioneringen 73,1 2,5 13,7 8,7 2,0 100,0 329

Tabell 4.21 Ålderspensionärer -— Ville man fortsätta arbeta vid pensioneringen? Procentandel av dem som slutade vid pensioneringen.

___—___—

Procentuell Ja Nej Tvek- Indirekt Sum- andel av _— _— sam intervju ma Absolut Troligen Troligen Absolut inte inte

___—___—

De personer som slutade vid pensioneringen 10,8 9,4 18,4 50,8 6,9 3,7 100,0

Samtliga 3,5 3,2 6,2 17,1 2,3 1,3 33,6 ___—&_—

yngre för vilka den faktiska pensioneringstidpunkten — och kanske funde— ringar omkring denna -— inte ligger så långt bak i tiden.

De som arbetar för närvarande är också de som till största delen (19 %) anser att de pensionerats för tidigt.

De flesta (71 %) av dem som slutade i samband med pensioneringen anser att de pensionerades vid rätt tidpunkt. Intressant kan vara att se i vilken utsträckning de som slutade arbeta vid pensioneringen skulle ve- lat fortsätta arbeta. Den fråga som ställdes om detta löd:

”Om Ni hade haft möjlighet att fortsätta att arbeta t. ex. på halvtid när Ni pensionerades, skulle Ni ha gjort det då?”

Hälften av dem som slutade vid pensioneringen skulle ”absolut inte” fortsatt att arbeta om de hade haft möjlighet till det. 18 % skulle troli- gen inte fortsatt. En femtedel skulle (”absolut” eller ”troligen”) fortsatt att arbeta om möjlighet funnits.

Av tabell 4.17 framgår att andelen personer som arbetade fram till sin pension utgör en tredjedel av samtliga ålderspensionärer. Vi kan då också ange andelar av samtliga ålderspensionärer: 7 % av ålderspensio- närerna arbetade fram till sin pension och skulle (absolut eller troligen) velat fortsätta att förvärvsarbeta om bara möjlighet funnits. 23 % av ål- derspensionärerna slutade förvärvsarbeta i och med sin pension och skulle (troligen eller absolut) inte ha velat fortsätta arbeta även om möjlighet fun- nits.

I tabell 4.22 redovisas svaren på den subjektivt hållna frågan om man

Tabell 4.22 Ålderspensionärer — ”Har Ni känt saknad efter ett arbete sedan Ni pensionerades ?” Fördelning efter ålder. (%)

___—___—

Ålder Ja, ofta Ja, Nej, Tvek- Ej be— Summa Bastal någon aldrig sam, svarat gång vet ej frågan!z

60—69 9,3 18,4 47,5 1,7 23,0 100,0 304 70—79 6,0 18,2 51,1 1,8 23,0 100,0 377 80— 6,8 13,9 48,9 5,2 25,5 100,0 309 ___—

Samtliga 7,2 17,5 49,6 2,4 23,4 100,0 990

___—___— " Frågan ställdes inte till dem som fn har förvärvsarbete eller aldrig haft för- värvsarbete. Frågan ställdes heller inte vid indirekt intervju.

känt saknad efter ett arbete sedan man pensionerats. Totalt en fjärdedel av ålderspensionärerna säger sig sakna ett arbete.

4.6. Inställning till och förberedelser inför pensioneringen

För att få en bild av i vilken utsträckning man dels gjorde upp några planer innan pensioneringen och dels hur man mer allmänt trivs med pensionstiden i jämförelse med sina förväntningar, ställdes några mer allmänna, subjektivt hållna frågor:

”Innan Ni pensionerades, gjorde Ni då upp några speciella planer (t. ex. resor, nytt arbete, fritidsintressen osv.) på vad Ni skulle göra efter pensioneringen?”

”Tycker Ni att pensionstiden hittills har blivit bättre eller sämre än vad Ni hade väntat Er?”

Totalt säger sig endast 13 % av ålderspensionärerna i förväg ha gjort upp några speciella planer på vad man skulle göra när man blev pensio- nerad. De yngre säger i större utsträckning än de äldre att de gjorde upp planer. Detta kanske kan förklaras av att de mer nyligen pensionerats och därför lättare kommer ihåg vad man tänkte på inför pensione- ringen. Männen hade i betydligt större utsträckning än kvinnorna gjort upp planer.

När det gäller trivseln med pensionstiden tycker totalt 45 % att pen- sionstiden blivit bättre än vad man väntat sig. 39 % tycker att den blivit som väntat och 6 % tycker att den blivit sämre än man väntat sig. De yngsta ålderspensionärerna (60—69 år) är de som i störst utsträckning

Tabell 4.23 Ålderspensionärer — Planer inför pensioneringen och trivsel med pen- sionstiden. Fördelning efter kön och ålder. (%)

Kön Gjort Trivsel med pensionstiden Bastal Ålder upp ————-————————— speciella Bättre än Sämre än Som Vet ej planer väntat väntat väntat

Mån

60—69 26,1 31,1 5,4 52,9 7,3 160 70—79 18,4 47,2 9,8 35,6 4,3 170 80— 17,0 46,1 1,4 38,3 9,9 124 Samtliga män 20,7 41,7 6,9 41,8 6,3 454

Kvinnor 60—69 11,1 36,8 6,3 43,5 11,1 144 70—79 7,1 52,8 4,2 33,0 7,5 207 80— 2,5 44,4 2,5 34,3 10,1 185 Samtliga kvinnor 7,1 47,3 4,4 35,8 8,9 536

Män+kvinnor 60—69 17,8 32,5 7,3 46,6 8,4 304 70—79 12,2 50,7 5,7 34,1 6,4 377 80— 8,7 44,7 1,9 36,6 10,1 309

Samtliga 13,4 44,7 5,5 38,5 7,7 990

Tabell 4.24 Ålderspensionärer — Planer inför pensioneringen och trivsel med pen- sionstiden. Fördelning efter om man arbetat vid pensioneringen. (%)

Gjort Trivsel med pensionstiden Bastal upp ___-__ speciella Bättre än Sämre än Som Vet ej planer väntat väntat väntat

Aldrig haft för-

värvsarbete 9,5 35,9 8,6 21,6 18,0 53 Arbetar fn 20,8 35,9 3,8 41,9 16,0 80 Har arbetat men

slutade efter pensioneringen 11,0 50,0 6,5 34,0 6,5 160 slutade i sam-

band med

pensioneringen 18,4 47,8 5,8 38,7 3,9 325 slutade före pensioneringen 8,2 45,8 5,2 41,9 3,6 329

tycker att det blivit som man väntat sig. De äldre tycker i stället oftare att det blivit bättre än man väntat sig. Om detta resultat beror på att de som nyligen blivit pensionerade har mer realistiska förväntningar inför pensionen eller att det skulle vara så att trivseln med pensionen hänger ihop med hur lång tid som gått sedan man pensionerades är omöjligt att uttala sig om på grundval av resultaten från denna undersökning.

De som i minst utsträckning hade gjort upp planer inför sin pensione- ring var de som inte förvärvsarbetade vid pensioneringen. Omkring en femtedel av dem som för närvarande arbetar och de som slutade i sam- band med pensioneringen hade gjort upp speciella planer inför pensio-

neringen. De två kategorier där pensioneringen sannolikt betytt minst ur ”för- värvsarbetssynpunkt” — de som aldrig haft förvärvsarbete och de som

arbetar för närvarande — är de som i störst utsträckning svarar ”vet ej” på frågan om pensionstiden blivit bättre eller sämre än man väntat sig. Bland dem som arbetar för närvarande är det vanligaste svarsalternati- vet att pensionstiden blivit ”som väntat”, medan det vanligaste alternati- vet bland dem som aldrig haft förvärvsarbete är att det blivit ”bättre än väntat”.

4.7. Bostadsförhållanden

4.7.1. Inledning

I detta avsnitt skall redovisas ålderspensionärernas bostadsförhållanden. Jämförelser kommer att göras mellan de olika, ovan använda, ålders- grupperna bland våra ålderspensionärer. Intressant kan dock vara att se i vilken utsträckning ålderspensionärerna bor sämre (eller bättre) än den övriga befolkningen i Sverige. Vissa av resultaten för ålderspensionä— rerna kommer därför att relateras till resultat från den övriga befolk- 5Levnadsförhållanden. ningen i åldern 16—64 år. Dessa resultat baserar sig från ULF 19745. Rapport nr 3 (1976).

4.7.2. Samboende

I den översiktliga beskrivningen av ålderspensionärerna i avsnitt 4.2 re- dovisades bl.a. det ”juridiska civilståndet” i form av andelen gifta, ogifta, osv. i olika åldersgrupper. I tabell 4.25 redovisas beträffande ål- derspensionärerna det faktiska samboendeförhållandet (oavsett juridiskt civilstånd) för olika åldersgrupper uppdelat på kön. I bilaga 2.12 redovi- sas i vilken utsträckning ålderspensionärernas make/maka har förvärvs- arbete.

Totalt är 40 % av våra ålderspensionärer ensamboende. Sex procent bor stadigvarande på institution och är där ”ensamboende”, dvs. bor där ej tillsammans med någon familjemedlem. Av de äldsta (80 år eller mer) bor en femtedel ”ensamboende" på institution. En större andel av de äldsta kvinnorna bor på institution jämfört med de äldsta männen.

De olika samboendeformerna följer åldern. Andelen sammanboende under äktenskapsliknande former minskar med ökande ålder. Andelen som bor tillsammans med barn stiger något med ökande ålder.

När det gäller jämförelse mellan könen framkommer en stor skillnad. Kvinnorna bor i markant större utsträckning än männen ensamma. Männen bor i stor utsträckning under ”äktenskapsliknande former”. Detta hänger troligen samman med männens och kvinnornas olika livs- längd. Eftersom männen dör tidigare än kvinnorna resulterar det i att

Tabell 4.25 Ålderspensionärer —— Samboende. Fördelning på kön och ålder. (%)

Kön Ensamboende Samboende Summa Bastal Ålder _— ———"—-—— Bor på Bor ej Bor Bor med Ovrigt insti- på insti- under barn boende tutiona tution" äkten- skaps- liknande former Män 60—69 0,6 17,7 78,1 — 3,6 100,0 160 70—79 4,4 16,9 68,8 3,8 6,1 100,0 170 80— 15,3 29,8 42,7 8,1 4,0 100,0 124 Samtliga män 4,7 19,2 68,1 3,1 4,9 100,0 454 Kvinnor 60—69 —— 39,8 55,0 1,3 3,9 100,0 l44 70—79 4,5 51,3 33,9 5,2 5,0 100,0 207 80— 24,9 46,5 14,6 9,7 4,3 100,0 185 Samtliga kvinnor 7,2 47,1 36,1 5,0 4,6 100,0 536 Mån+kvinnar 60—69 0,3 28,3 67,0 0,6 3,7 100,0 304 70—79 4,5 36,0 49,5 4,6 5,5 100,0 377 80— 21,0 39,8 25,9 9,1 4,2 100,0 309 Samtliga 6,1 34,2 50,9 4,1 4,7 100,0 990

" Som ”institution” räknas sjukhus, sjukhem och ålderdomshem.

Tabell 4.26 Ålderspensionärer — Samboende. Fördelning efter långvarig sjuk- dom. (%) Ensamboende Samboende Summa ___—_ Bastal Bor på Bor ej Under Bor med Övrigt insti- på insti- äkten- barn boende tution tution skaps- hknande former

___—___—

Har ej långvarig sjukdom 2,1 28,8 62,6 2,8 3,7 100,0 281 Har långvarig sjukdom — är ej rörelsehandikappad 3,2 36,7 50,9 3,4 5,8 1203 4 9 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 18,7 36,1 34,0 7,6 3,6 åogn 5

många samboende par splittras och kvar blir efterlevande (och ensam- boende) kvinnor.

En ytterligare liten skillnad mellan könen kan utläsas. Andelen kvin- nor som bor tillsammans med sina barn är genomgående något större än bland männen. Detta kan dock helt eller delvis förklaras av att det är fler kvinnor än män som blir ensamstående och därför i stället kan bo med sina barn.

Bland dem som ej har någon långvarig sjukdom är 63 % ”samboende under äktenskapsliknande former”. Andelen är mindre bland dem med långvarig sjukdom och där framförallt de rörelsehandikappade. Här är i stället andelen ensamboende större.

Resultaten i tabell 4.26 ”liknar” resultaten i tabell 4.25 där samboen- deformerna relaterades till ålder. Detta hänger samman med sambandet mellan ålder och förekomst av långvarig sjukdom och handikapp, som det framgår av tabellerna 4.4 och 4.5.

4.7.3. Utrymmesstandard

I ULF redovisas inte de ensamboende för sig. Ensamboende med 1—— 2 rum sägs där ha ”normal konsumtion” och ensamboende med 3 eller fler rum ha ”överkonsumtion”. 60 % av ålderspensionärerna, inberäknat de ensamboende med 1—2 rum, har ”normal konsumtion”. Ålderspen- sionärerna bor i något mindre utsträckning trångbott och har i något större utsträckning överkonsumtion av bostadsutrymme jämfört med be- folkningen i övrigt enligt ULF 1974.

De skillnader som finns mellan olika åldersgrupper och om man är är handikappad eller ej är inte större än att de kan förklaras av variationen mellan grupperna, när det gäller andelen institutionsboende: 23 % av de

Tabell 4.27 Ålderspensionärer — Utrymmesstandard. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) _____________________—————— Ålder Trångboddhet Normal- Över- Ensamboende Bor på Summa konsum- konsum- institu- Bastal Totalt Därav tion tion 1—2 3— tion extrem rum rum ______________________————————-— 60—69 4,5 0,3 42,2 25,1 19,4 8,5 0,3 100,0 304 70—79 8,1 0,8 33,4 17,6 29,0 6,9 5,0 100,0 377 80— 6,2 1,0 19,7 11,7 30,5 9,1 23,0 100,0 309 Har ej långvarig sjukdom 5,6 1,0 38,9 14,7 21,2 7,4 2,3 100,0 281 Har långvarig sjuk- dom —- är ej rörelse- handikappad 6,6 0,8 35,8 17,6 25,5 9,1 3,3 100,0 459 Har långvarig sjuk- dom — är rörelse- handikappad 8,0 — 21,4 13,7 30,6 5,2 21,2 100,0 250 Samtliga 6,6 0,7 33,8 18,9 26,2 7,8 6,7 100,0 990

16—64 år enligt

ULF 1974 10,2 0,9 68,3 21,4 —— -—- —— 100,0 _____________________———————-———

4.7.4. Boendeform

Tabell 4.28 Ålderspensionärer — Boendeform. Fördelning efter ålder. (%) _________________—_———-——-——- Ålder Små- Fler- Ålder- Sjuk- Sjuk- Pensio- Service- Pensio- Summa Bastal hus familjs- doms- hem hus närs- hus närs- hus hem hem hotell _____________________————————-———

60—69 49,3 47,2 — 0,3 — 2,3 0,4 0,4 100,0 304 70—79 41,2 48,2 3,9 0,8 0,3 4,2 1,4 — 100,0 377 80— 38,5 30,4 19,1 2,6 1,3 6,5 1,0 0,6 100,0 309

Samtliga 43,3 44,6 5,3 1,0 0 4 4,0 1,0 0,3 100,0 990

äldsta bor på institution mot 5 % av pensionärerna i åldern 70—79 år och endast ett fåtal av de yngsta.

Bland de yngsta ålderspensionärerna bor endast ett fåtal (3 %) inte i småhus eller flerfamiljshus. Andelen stiger med ökande ålder — 11 % av pensionärerna i åldern 70—79 år och 31 % av de äldsta bor på insti- tution (ålderdomshem, sjukhem, sjukhus) eller på pensionärshem, servi— cehus eller pensionärshotell.

Totalt är 22 % av ålderspensionärerna i vårt material tvungna att gå i trappor för att kunna ta sig ut. De bor nämligen en eller flera trappor upp från bottenvåningen i flerfamiljshus som saknar hiss. Bland de rö- relsehandikappade är andelen något lägre —- 15 % bor en trappa upp eller mera från bottenplanet i hus som saknar hiss. Dessa 15 % motsva— ras av ca 35 000 pensionärer i befolkningen som alltså är rörelsehandi-

Tabell 4.29 Ålderspensionärer — Boendeform, våningsplan samt förekomst av hiss. Fördelning efter långvarig sjukdom. (%)

___—___—

Småhus Ålder- Flerfamiljshus, pensionärshem, m m Summa domshem, Bastal sjukhem, Bor i Hiss Hiss finns ej sjukhus botten- finns _—

våning Bor I el Bor 1 Bor 2 Bor 3 flera tr upp tr upp el Hera tr upp tr upp

___—___—

Har ej långvarig

sjukdom 51,7 2,3 13,2 10,2 11,3 6,9 4,5 3800 1

Har långvarig sjuk-

dom — år ej rörelse-

handikappad 42,9 3,3 14,5 15,0 11,1 6,9 6,4 23,0 Har långvarig sjuk-

dom — är rörelse-

handikappad 32,2 21,2 18,6 13,1 8,6 3,8 2,5 åggD ___—___— Samtliga 43,3 6,7 15,0 13,1 10,6 6,2 5,0 319380

___—___—

kappade och är tvingade att gå i trappor eller är beroende av hjälp på ett eller annat sätt om de vill komma ut.

4.7.5. Utrustningsstandard

Bostadens utrustningsstandard beskrivs med hjälp av

standardutrustning extrautrustning mediautrustning.

För en genomgång av dessa ”utrustningsmått” hänvisas till avsnitt 3.6.5.

Fyra femtedelar av ålderspensionärerna bor modernt, enligt tabell 4.30, dvs. har tillgång till rinnande vatten, avlopp, centralvärme, WC och bad/dusch. Detta är en lägre andel än för befolkningen i åldern 16— 64 år. De ålderspensionärer som stadigvarande bor på institution är dock inte medräknade i vår andel som bor modernt. Om man jämställer institutionsboende med att bo modernt blir skillnaden mellan ålderspen- sionärer och övrig befolkning mindre. Den största andelen personer som ej bor modernt (eller på institution) finns bland de äldsta. 16 % av ål- derspensionärerna 80 år och äldre bor ej modernt.

När det gäller ”extrautrustning” och ”mediautrustning” har de pen- sionärer som vistas på institution inte fått dessa frågor. Procentande- larna är dock beräknade med samtliga ålderspensionärer, inklusive insti- tutionsboende, som bas.

Totalt har 4 % tillgång till såväl diskmaskin, tvättmaskin som frys. Den yngsta pensionärsgruppen, 60—69 år, är genomgående den som i störst utsträckning har tillgång till dessa former av extrautrustning.

För övriga åldersgrupper är andelarna mindre. En jämförelse med UIF-resultat visar också att ålderspensionärerna genomgående i mindre

utsträckning har tillgång till denna extrautrustning än befolkningen i ål- dern 16——64 år. Detta gäller även när man tar hänsyn till andelen institu- tionsboende.

När det gäller mediautrustningen har ålderspensionärerna i mindre utsträckning än övrig befolkning tillgång till TV och då framförallt färg-TV. När det gäller tillgång till telefon och daglig tidning är det de äldsta och de rörelsehandikappade som avviker från den övriga befolk- ningen. Skillnaderna är dock inte större än att de kan förklaras av den stora andelen institutionsboende i dessa grupper.

4.7.6. Är bostaden handikappanpassad?

Som vi diskuterat i avsnitt 3.6.6 är frågan om man bor i en bostad som är anpassad för handikappade eller äldre personer allmänt hållen. På vilket sätt bostaden eventuellt är anpassad för handikappade har vi inte uppgift om.

Frågan om bostaden är handikappanpassad ställdes ej till dem som stadigvarande bor på institution.

Totalt bor 6 % av ålderspensionärerna i en handikappanpassad bo- stad. De rörelsehandikappade är de som i störst utsträckning (12 %) bor i sådan bostad.

Lägger vi ihop andelen som bor i en handikappanpassad bostad med andelen som bor på institution, ser vi att en tredjedel av de rörelsehandi- kappade bor i handikappanpassad bostad eller på institution. Motsva- rande andel för de allra äldsta, 80 år eller äldre, är 30 %.

Tabell 4.30 Ålderspensionärer — Utrustningsstandard.a Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper

Ålder Bor Bor Extrautrustning Mediautrustning Bastal Hälsotillstånd på mo- —————————— ___—__— insti- dernt Disk- Tvätt- Frys Samt- Tele- TV därav Daglig tution maskin maskin liga fon Färg- tidning detal- TV jer 60—69 0,3 86,1 4,6 80,5 67,3 4,2 94,5 90,0 39,2 89,8 304 70—79 5,0 83,0 4,4 70,7 54,0 3,7 90,0 84,7 27,2 865 377 80— 23,0 60,5 1,9 53,1 37,2 1,9 71,2 61,2 15,9 71,2 309 Har ej långvarig sjukdom 2,3 84,1 6,4 73,4 64,5 5,7 91,2 87,3 34,3 887 281 Har långvarig

sjukdom — är

ej rörelsehandi- kappad 3,3 82,7 3,2 75,1 56,9 2,7 92,5 86,4 31,0 884 459 Har långvarig

sjukdom — är

rörelsehandi- kappad 21,2 67,8 2,5 56,7 37,9 2,5 73,2 65,1 16,8 709 250 Samtliga 6,7 80,0 4,0 70,7 55,2 3,6 88,1 82,2 29,0 849 990 16—74 år enligt ULF 1974 93,6 18,0 89,4 75,3 17,1 93,9 95,1 42,9 863

" Ytterligare redovisningar av bostadsstandarden finns i bilagorna 2.13—2.15.

Tabell 4.31 Ålderspensionärer —— Andel som bor i handikappanpassad bostad. Fördelring på ålder och långvarig sjukdom. (%)

Ålder Bor i han- Bor på Bastal dikappan- institution passad bostad 60—69 4,1 0,3 304 70—79 6.6 5,0 377 80— 6,5 23,0 309 Har ej långvarig sjukdom 1,8 2,3 281 Har långvarig

sjukdom — är ej

rörelsehandikappad 5,7 3,3 459 Har långvarig

sjukdom — är

rörelsehandikappad 11,7 21,2 250

Samtliga 5,8 6,7 990

4.7.7. Avstånd till service

För en diskussion av mätmetod och varför vi valt att redovisa avståndet från bostaden till några olika "service-inrättningar”, hänvisas till avsnitt 3.6.7.

Frågorna rörande avståndet ställdes inte till dem som stadigvarande bor på institution.

Avståndet till andra former av service samt avståndet till grönområde och närmaste granne redovisas i bilaga 2.16.

Tabell 4.32 Ålderspensionärer — Avstånd till livsmedelsbutik, postkontor och sjuksköterska. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper

M...—___—

Ålder Avstånd till livsmedelsbutik Avstånd till post- Avstånd till sjuk- Bastal kontor sköterska/distrikts- ——_——-—_ _ sköterska 0—99 m 100— ca 1 km 0—500 m ca 5 km 500 m och längre och längre 0—500 ut ca 5 km och längre ___—___— 60—69 19,5 44,1 25,6 33,5 12,1 24,5 15,2 304 70—79 20,7 40,1 23,8 36,6 14,5 24,3 19,5 377 80— 15,9 29,1 22,7 26,3 18,1 16,2 20,8 309 Har ej lång- varig sjukdom 18,4 44,4 23,3 33,5 14,2 22,0 19,2 281 Har långvarig sjukdom — är ej rörelse- handikappad 20,5 40,6 26,4 36,6 13,6 25,2 18,4 459 Har långvarig sjukdom — är rörelse- handikappad 18,7 29,3 20,2 27,7 16,3 19,1 16,9 250 ___—___ Samtliga 19,5 39,4 24,1 33,8 14,3 23,0 18,4 990

___—___—

Ungefär en femtedel av ålderspensionärerna har mindre än 100 meter till närmaste livsmedelsaffär. En fjärdedel har 1 km eller längre till affä- ren.

Ca 14 % har en halv mil eller mer till närmaste postkontor och ca 18 % lika långt till närmaste sjuk-/distriktssköterska.

Jämförelser mellan olika grupper försvåras av att andelen institutions- boende är så stor bland till exempel de äldsta och de rörelsehandikap- pade. De äldsta verkar ha längre åtminstone till postkontor och till skö- terska än övriga åldersgrupper.

En femtedel av ålderspensionärerna är rörelsehandikappade och har en kilometer eller mer till närmaste livsmedelsbutik. Hur klarar de sina in- köp? Vid intervjun ställdes en fråga just om man brukar gå, åka cykel, bil, etc. för att klara inköpen. Det visade sig dock att merparten (57 %) av de rörelsehandikappade med en km eller mer till affär inte själv hand- lar. 18 % åker cykel, moped etc. och 16 % åker bil. Nio procent av de rörelsehandikappade med denna relativt långa väg till affären går. An- tingen besväras inte dessa människor nämnvärt av sitt handikapp eller också finns här en grupp människor som måste ha utomordentliga svå- righeter med sina livsmedelsinköp. Totalt sett är dock gruppen inte stor —— den utgör ”bara” 2 % av samtliga intervjuade ålderspensionärer -—— motsvarande ca 20 000 pensionärer i befolkningen.

4.7.8. Sociala relationer

Med sociala relationer avses här förekomst av grannkontakter. Hur van- ligt är det att man pratar med varandra? Utbyter man tjänster med grannarna?

För en närmare genomgång av frågeformulering och svagheter med de använda frågorna, hänvisas till avsnitt 3.6.8. Frågorna ställdes ej vid in— direkt intervju.

Tabell 4.33 Ålderspensionärer — Förekomst av grannkontakter. Fördelning efter ålder och långvarig sjuk- dom. Procent i olika grupper

Ålder Utbyte av ord Utbyte av tjänster Indirekt Bor på Bastal ———————— -—————— intervju institu- Mycket Ganska Totalt Därav (och bor tion vanligt vanligt med flera ej på in- personer/ stitution) familjer 60—69 60,0 23,1 31,0 9,8 1,0 0,3 304 70—79 54,7 26,0 30,2 12,0 2,2 5,0 377 80— 38,8 19,6 24,9 7,4 2,9 23,0 309 Har ej långvarig sjukdom 59,3 23,8 28,3 11,8 — 2,3 281 Har långvarig sjukdom _ är ej rörelsehandikappad 55,7 26,0 31,8 10,4 2,0 3,3 459 Har långvarig sjukdom —— är rörelsehandikappad 40,2 19,6 25,9 8,9 4,5 21,2 250 Samtliga 53,6 23,8 29,5 10,5 1,9 6,7 990 16—74 år enl ULF 1974 56,3 30,2 53,8

Tre fjärdedelar av ålderspensionärerna anger att det är vanligt (myc- ket eller ganska vanligt) att grannar utbyter ord. Andelen som anser att det är ”ganska vanligt” varierar inte nämnvärt mellan åldersgrupperna. Däremot varierar andelen som anser att det är ”mycket vanligt” att grannar utbyter ord. De äldsta är de som i minst utsträckning anser det ”mycket vanligt”.

Även om skillnaderna mellan t. ex. åldersgrupperna i detta avseende är stora, så är de ändå inte större än att de teoretiskt kan förklaras av de olika andelarna som ej svarat på denna fråga.

Totalt säger sig 30 % av ålderspensionärerna ha någon person eller familj i bostadsområdet som man utbyter tjänster med. Även här finns skillnader mellan olika åldersgrupper liknande resultaten ovan. Dessa skillnader kan förklaras av de olika andelarna som inte svarat på denna fråga.

Ålderspensionärerna bor i mindre utsträckning än vad som gäller hela den övriga befolkningen i områden där man utbyter tjänster med var- andra. Ålderspensionärerna är i detta avseende mer socialt isolerade än den övriga befolkningen. En annan förklaring är att ålderspensionärerna som grupp blir mer isolerade inom sitt bostadsområde än vad den övriga befolkningen blir.

I bilagorna 2.17 och 2.18 redovisas svaren på frågorna ”Känner Ni Er personligen mycket ensam?” och ”Tycker Ni att kommunen borde ordna så att någon regelbundet per telefon och besök hade kontakt?” Om man håller i minnet att svaren på frågor av denna typ måste analy- seras med försiktighet, kan man konstatera att merparten av ålderspen— sionärerna anser att kommunen borde svara för en regelbunden tillsyn.

4.7.9. Yttre störningar i bostadsmiljön

De yttre störningar som här avses är framförallt bullerstörningar från trafik och grannar (se vidare avsnitt 3.6.9).

Frågorna ställdes till alla intervjupersoner. Totalt undviker 13 % av ålderspensionärerna att ha fönstret öppet på grund av yttre störningar. 17 % anger att de inte kan sova ostört. De äldsta är de som i minst utsträckning blir störda.

4.7.10. Sammanfattande mått på bostadsstandard Ovan har diskuterats flera olika mått på bostadsstandard. I tabell 4.35

Tabell 4.34 Ålderspensionärer — Förekomst av yttre störningar. Procentandeli olika åldersgrupper —__——______ Ålder Undviker att Kan inte Bastal ha fönstret sova ostört öppet hä— 60—69 16,8 15,5 304 70—79 12,8 18,7 377 80— 8,1 11,9 309 _______ Samtliga 13,2 16,5 990 ___—__

6 Här måste man hålla i minnet att ensam- stående inte kan vara ”trångbodda” (enligt vår definition i avsnitt 3.6.3 ovan).

Tabell 4.35 Ålderspensionärer — Bostadsstandard. Fördelning efter ålder och lång- varig sjukdom. Procent i olika grupper ____________________——————-———— Ålder Rymligt Rymligt, Rymligt, Bor på Bastal och modernt modernt, insti- modernt och ut— fullt ut- tution

rustat med rustat tvätt— samt fri- maskin, tidshus diskmaskin

och frys

___________________———————

60—69 79.0 2,3 1,9 0,3 304 70—79 73,9 2,6 0,8 5,0 377 80— 54,7 1,3 — 23,0 309 Har ej långvarig

sjukdom 74,8 4,5 1,3 2,3 281 Har långvarig

sjukdom —-— är ej

rörelsehandikappad 76,3 1,0 1,3 3,3 459 Har långvarig

sjukdom — är

rörelsehandikappad 58,5 2,2 — 21,2 250

Samtliga 72,1 2,3 1,0 6,7 990 16—64 år enligt ULF 1974 83,6 8,0

__________________—————————

redovisas tre sammansatta mått på bostadsstandard (som redovisats i av- snitt 3.6.10).

Andelen ålderspensionärer som har en rimlig bostadsstandard — de är ej trångbodda6 och de bor modernt —- är mindre än för övriga befolk- ningen. De som stadigvarande bor på institution är dock inte medräk- nade. Om vi jämställer institutionsboendet med att bo rymligt och mo- dernt — ett kanske inte självklart antagande —-— blir skillnaden mindre. Den försvinner dock inte.

När det gäller extra utrustning så har ålderspensionärerna även här sämre standard än övrig befolkning i åldern 16—64 år. Endast 1 % av ål- derspensionärerna bor modernt, rymligt och har tillgång till fritidsstuga, diskmaskin, tvättmaskin, frys samt fullständig ”mediautrustning” (tid- ning, telefon, TV) jämfört med 8 % av den övriga befolkningen.

Ålderspensionärernas fördelning efter bostadens standard enligt kvali- tetsgrupperna 1—7 redovisas i Bilaga 2.13.

4.7.11 Önskemål om flyttning I vilken utsträckning vill man flytta? Varför vill man flytta? Flyttnings- benägenheten mättes med hjälp av frågan ”Önskar Ni under nuvarande förhållanden byta bostad?” Som vi diskuterat ovan i avsnitt 3.6.11 får vi här ett mått på intervjupersonernas ”subjektiva” önskemål. Man påver— kas förutom av ”objektiva” förhållanden som till exempel nuvarande bostadsstandard också av anspråk och förväntningar. Till dem som sade sig vilja flytta (eller svarade ”vet ej”) ställdes frå- gor om man också gjort något för att få en flyttning till stånd och om

Tabell 4.36 Ålderspensionärer — Önskemål om flyttning samt eventuellt vidtagen åtgärd. Fördelning efter ålder, samboende, nuvarande bostads modernitetsgrad samt långvarig sjukdom. Procentandel i olika grupper

Ålder Vill flytta Vill flytta Indirekt Bastal (inkl "vet och vid- intervju ej”) tagit åtgärd 60—69 15,0 6,2 1,6 304 70—79 15,6 5,6 2,7 377 80— 9,4 4,5 7,8 309 Ensamboende Bor på institution 7, 2,3 19,9 82 Bor ej på institution 17,7 8,0 1,2 345 Samboende Bor under äktenskaps- liknande former 11,0 4,8 2,4 471 Övrigt samboende 9,2 3,1 4,8 92 Bor omodernt 18,4 7,8 1,5 228 Bor modernt 14,2 5,6 2,1 762 Har ej långvarig sjukdom 12,1 3,8 0,8 281 Har långvarig sjukdom — är ej rörelsehandikappad 16,5 7,3 2,5 459 Har långvarig sjukdom _— är rörelsehandikappad 12,2 4,3 9,1 250 Samtliga 14,3 5,6 3,4 990

varför man vill flytta. Frågorna rörande flyttning ställdes dock inte vid indirekta intervjuer.

De i tabell 4.36 redovisade andelarna som önskar flytta resp. vidtagit någon åtgärd är därmed underskattningar om man antar att åtminstone några av de indirekt intervjuade önskar flytta.

Totalt önskar 14 % av ålderspensionärerna flytta till en annan bostad. Mindre än hälften av dessa säger sig ha gjort något för att få en föränd- ring till stånd.

Bland de allra äldsta och bland dem som stadigvarande bor (ensam- boende) på institution är andelen som vill flytta låg.

I ingen av de redovisade grupperna är andelen som vill flytta spe- ciellt hög. Bland de ensamboende utanför institutionerna, de som bor omodernt och de som har långvarig sjukdom utan att vara rörelsehandi- kappade är dock andelen som vill flytta något större än bland övriga. Också andelen som vill flytta och vidtagit någon åtgärd är här något större än i Övriga grupper.

Även om andelen som vill flytta inte är stor, skall ändå redovisas de skäl man uppgivit som svar på frågan varför man vill flytta. Varje per- son kunde avge flera svar.

De oftast uppgivna orsakerna till att man önskar flytta är ”ålders- el- ler hälsoskäl”, ”för att få modernare bostad” och ”för att komma till ett område, där det är bättre ordnat med service”. Inga större skillnader mellan åldersgrupperna förekommer.

Tabell 4.37 Ålderspensionärer — Skäl till flyttning. Fördelning efter ålder. (%)

___—_____——_-—————————

Ålder Samtliga

60—69 70—79 80—

Ålders- och hälsoskäl 4,6 5,5 4,9 5,1 För att få modernare bostad 4,4 5,1 2,3 4,4 För att komma till ett område, där

det är bättre ordnat med service 3,9 5,0 2,6 4,2 För att få större bostad 3,6 4,0 1,3 3,4 För att få mindre bostad 2,6 2,2 2,3 2,3 Trivs inte i det här området 2,2 2,5 1,3 2,2 Behöver mera hjälp och tillsyn än

som kan erhållas i den nuvarande bostaden 1,1 2,7 2,3 2,1 För att komma närmare släkt

eller vänner 0,8 2,2 1,9 1,7 P g a dåliga kommunikationer 2,2 1,3 1,0 1,6 För att få billigare bostad 2,2 1,3 1,3 1,6 P g & isolerat läge (långt till

närmaste granne) 0,3 0,8 1,3 0,7 Skulle hellre vilja bo någon

annanstans i Sverige 0,3 0,8 1,0 0,7 P g a ändrade familjeförhållanden 0,3 0,3 — 0,2 Bastal 304 377 309 990

_________________—————-——-

I tabell 4.38 redovisas vilken typ av bostad man vill flytta till. Det vanli- gaste önskemålet är att få flytta till flerfamiljshus. Totalt 2 % av ålders- pensionärerna vill flytta till servicehus eller pensionärshotell.

4.8. Ekonomi

7 För en mer ingående 7 redovisning av de äld- 4'8'1 Inkomst res OCh de pensmnera' Ekonomiska förhållanden är något av det svåraste att få tillfredsstäl-

des inkomstförhållan- . . . .. . ., . . . . den hänvisas till: Folk- lande belyst 1 en interVJuundersokning, nagot V1 diskuterar 1 avsnitt 3.7.

DenSiogäreåmaSin- å När det gäller inkomstbegreppet använder vi oss enbart av uppgifter ågäftgäålslilågfåk; från olika register. Däremot beträffande kontantmarginal .OCh tillgång meddelanden N 1977: till ollka kap1talvaror använder v1 oss av svaren på 1nterv1ufragor. 12» samt Pensmnarsun' Av tabell 4.17 kunde man utläsa att 9 % av ålderspensionärerna dersökningens betän- kande. hade förvärvsarbete. Dessa har då inkomst både från sitt arbete och

Tabell 4.38 Ålderspensionärer _ Vilken typ av bostad vill man flytta till? Fördelning efter ålder. (%) _________________—_—————————— Ålder Vill flytta till Vill Summa Bastal ___—___——————————— inte Villa/ Flerfamiljshus Pensio- Ålder- Service- Annat, flytta, radhus —-———— närs- doms- hus/ ofull- indirekt Lågt Högt hem hem Pensio- stän— intervju (1—3 (4— närs- diga vån) vån) hotell svar ___________________.___—_—————— 60—69 3,0 5,8 1,6 1,3 0,3 1,8 2,8 83,4 100,0 304 70—79 0,4 6,9 2,6 1,7 0,7 2,0 4,0 81,7 100,0 377 80— 0,9 1,9 1,3 1,3 1,9 0,6 9,3 82,8 100,0 309 Samtliga 1,3 5,7 2,1 1,5 0,8 1,7 4,5 82,4 100,0 990 ___—ff

Tabell 4.39 Ålderspensionärer — Skattepliktig inkomst 1974. Fördelning efter ålder, kön och tidigare förvärvs- arbete. (%) ___—___— Kön 1— 10 000— 20 000— 30 000— Saknas Summa Ålder 9 999 kr 19 999 kr 29 999 kr kr inkomst- Bastal uppgifter ___—___— Män

60—69 6,4 34,8 26,1 32,7 — 100,0 160 70—79 22,4 48,7 17,2 11,0 0,6 1000 170 80— 50,8 27,4 14,5 7,3 — 100,0 124 ___—___ Samtliga män 21,1 40,4 20,0 18,2 0,3 100,0 454 Kvinnor 60—69 37,5 28,2 14,8 16,2 3,3 100,0 144 70—79 54,4 35,1 6,7 3,2 0,5 100,0 207 80— 55,1 34,6 7,6 2,7 -— 100,0 185 ___—___— Samtliga kvinnor 49,8 33,1 9,2 6,8 1,2 100,0 536 Tidigare förvärvsarbete Aldrig haft arbete 58,3 29,2 6,6 3,9 2,0 100,0 53 Produktions-ldistributionsanställda 34,6 41,5 14,4 8,8 0,7 100,0 472 Kontorsanställda, tekniker, m 11 17,0 24,7 22,7 35,6 — 100,0 163 Lantbrukare 46,8 39,2 10,9 3,1 — 100,0 136 Företagare 45,0 33,9 14,5 6,6 — 100,0 53 Övriga 50,3 33,4 6,9 6,4 3,0 100,0 113 Samtliga 36,6 36,4 14,1 12,0 0,8 100,0 990

___—___ä

sin pension. Andra har ”bara” sin folkpension, medan åter andra har bidrag eller tillägg i olika former utöver folkpensionen. Vissa av dessa bidrag eller tillägg är skattefria. Att på något enkelt sätt summera olika typer av inkomster för att få ett mått på en persons ekonomiska förhållanden är därför svårt. Skall dessutom en eventuell make/makas inkomst på något sätt ”räknas med”?

Ett sätt att redovisa inkomst är att hålla isär skattefri inkomst från skattepliktig. Som skattepliktig inkomst räknas:

Inkomst av förvärvsarbete

Folkpension Tilläggspension

Som skattefri inkomst räknas:

Bostadstillägg Invaliditetstillägg Invaliditetsersättning

8 Det finns ytterligare institutioner som beta- lar ut pensioner eller andra förmåner till ål- ders- och förtidspensio- närer. Dessa belopp kommer till viss del inte fram i våra siffror som därför kan sägas utgöra underskattning- ar av den taxeringsbara inkomsten. Denna un- derskattning har vi be- dömt vara av endast li— ten betydelse i relation till det merarbete som fordras för att få fram samtliga pensionsbe-

lopp.

Totalt har tre fjärdedelar av ålderspensionärerna lämnat självdeklara- tion för inkomster under 1974. För dessa är det deras taxerade inkomst som redovisas i tabell 4.39. För dem som inte lämnat deklaration har vi använt oss av summan av de skattepliktiga belopp som riksförsäkrings- verket, Kommunernas pensionsanstalt och statens personalpensionsverk betalat ut under 1974.8

Kvinnorna har lägre taxerade inkomster än männen. Hälften av kvin- norna hade en inkomst mindre än 10 000 kr. för år 1974, mot 21 % av männen. 38 % av männen hade 20 000 kr. eller mer i inkomst 1974 mot 16 % av kvinnorna. De yngre hade högre inkomster än de äldre. Skill- naden mellan åldersgrupperna är dock större bland männen än bland kvinnorna.

Den lägsta taxerade genomsnittsinkomsten 1974 bland olika yrkes— grupper hade de som aldrig haft något förvärvsarbete —— 58 % hade un-

Tabell 4.40 Ålderspensionärer —- Skattefri inkomst. Fördelning efter ålder, kön och tidigare förvärvsarbete. (%)

Kön 0 kr 1—— 1 201— 2 401— Summa Ålder 1 200 kr 2 400 kr 7 200 kr Bastal ___—___________ Män 60—69 77,3 14,7 6,2 1,8 100,0 160 70—79 53,3 24,4 16,0 6,3 100,0 170 80— 52,4 21,0 16,9 9,7 100,0 124 Samtliga män 61,8 20,4 12,6 5,2 100,0 454 Kvinnor 60—69 63,9 14,0 13,0 9,1 100,0 144 70—79 38,7 15,3 21,8 24,3 100,0 207 80— 38,9 22,7 22,7 15,7 100,0 185 Samtliga kvinnor 45,9 16,4 19,5 18,3 100,0 536 Tidigare förvärvsarbete Aldrig haft arbete 47,1 17,9 19,0 16,0 100,0 53 Produktions-ldistri- butionsanställda 44,7 21,2 20,8 13,3 100,0 472 Kontorsanställda, tekniker, m ti 74,6 7,1 8,9 9,4 100,0 163 Lantbrukare 55,9 26,3 11,9 5,9 100,0 136 Företagare 57,2 19,1 9,1 14,5 100,0 53 Övriga 54,9 13,6 15,3 16,2 100,0 113 Samtliga 53,2 18,2 16,3 12,3 100,0 990

der 10 000 kronor. De högsta inkomsterna återfinns inom gruppen ”kontorsanställda, tekniker, m. fl.”, dvs. i huvudsak tjänstemannagrup- pen. Här är det endast 17 % som hade under 10 000 kronor i inkomst medan 58 % hade 20000 kronor eller mer i taxeringsbar årsinkomst 1974.

När det gäller den skattefria inkomsten kommer våra uppgifter från riksförsäkringsverket, Kommunernas pensionsanstalt och statens perso- nalpensionsverk. Skattefri inkomst från andra institutioner som ej regi- streras av de tre nämnda kommer härmed inte med.

Drygt hälften av ålderspensionärerna erhöll inga skattefria bidrag un- der 1974. 18 % fick 1 200 kr. eller mindre medan 12 % fick mer än 2 400 kr. De yngsta ålderspensionärerna, 60—69 år, fick i mindre ut- sträckning än de äldre bidrag — något som bör bero på att vissa inte var ålderspensionärer under hela 1974. Dessutom är deras hälsotillstånd bättre än de äldres och de har därmed mindre orsak till att få invali- ditetstillägy-ersättning.

Kvinnorna fick i större utsträckning än männen skattefria bidrag. De kvinnor som fick bidrag fick också större bidrag än de män som fick bi- drag. Detta gäller i samtliga åldersgrupper.

När det gäller eventuellt tidigare förvärvsarbete kan man se att det är de som aldrig haft förvärvsarbete och de som arbetat med produktions- /distributionsarbete, dvs. arbeten som normalt är LO-organiserade, som i störst utsträckning fick skattefria bidrag 1974. De f. d. tjänstemännen var de som i minst utsträckning fick skattefria bidrag.

Tab. 4.41 Ålderspensionärer — Skattefri inkomst. Fördelning efter skattepliktig inkomst. (%)

0 kr 1— 1 201— 2401— Summa 1 200 kr 2 400 kr 7 200 kr Bastal

Skattepliktig inkomst

l— 9 999 kr 31,9 21,7 25,0 21,4 100,0 379

10 000—19 999 kr 43,6 24,5 19,6 12,3 100,0 347

20 000—29 999 kr 89,5 9,8 0,7 — 100,0 137 30 000— kr 99,2 0,8 — — 100,0 115 Saknas inkomst-

uppgifter (100.0) (—) (—) (—) (100.0) 12

Samtliga 53,2 18,2 16,3 12,3 100,0 990

Det finns ett samband mellan skattepliktig inkomst 1974 och erhållna skattefria bidrag 1974 för våra ålderspensionärer. De som har den största skattepliktiga inkomsten har inte alls eller i endast mycket be- gränsad utsträckning fått några skattefria bidrag. Bland dem med den lägsta skattepliktiga inkomsten har två tredjedelar fått bidrag.

4.8.2 Tillgång till vissa kapitalvaror De kapitalvaror vi ställt frågor om är fritidshus, båt och bil. Något värde i kronor räknat på eventuell båt eller bil har vi dock inte frågat efter.

Tabell 4.42 Ålderspensionärer — Andel med tillgång till bil, båt, fritidshus. För- delning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

Ålder Har tillgång till Har ej Bastal —-———_———— tillgång Fritidshus Bil Båt till vare därav sig fritids- genom hus, bil ägande eller båt 60—69 31 ,2 22,4 46,1 9,2 37,5 304 70—79 20,4 14,8 28,2 7,1 60,1 377 80— 10,4 5,2 13,3 3,9 77,7 309 Har ej långvarig sjukdom 27,0 19,9 44,4 8,5 44,6 281 Har långvarig

sjukdom —— är ej

rörelsehandikappad 22,3 14,8 30,0 7,5 56,2 459 Har långvarig

sjukdom — är

rörelsehandikappad 14,8 10,9 14,3 4,8 72,1 250

Samtliga 22,1 15,5 31,2 7,2 56,0 990

Över hälften av ålderspensionärerna har inte tillgång till vare sig fri- tidshus, bil eller båt. Bland de äldsta och bland de rörelsehandikappade är andelen omkring tre fjärdedelar. Det är framförallt de yngsta (60— 69 år) och de friska som äger eller har tillgång till de kapitalvaror vi här redovisat. De yngre och friskare pensionärerna är också de som i dessa avseenden har förutsättningar för den kanske mer omväxlande och beri- kande fritid som tillgång till bil, båt eller fritidshus kan medföra.

De som aldrig haft förvärvsarbete är de som i minst utsträckning har tillgång till bil, båt eller fritidshus. 68 % har inte tillgång till någon av dessa kapitalvaror. Även bland dem som varit lantbrukare, produktions- och distributionsanställda samt övriga (svårklassificerade, har inte haft

Tabell 4.43 Ålderspensionärer — Tillgång till bil, båt, fritidshus. Fördelning efter huvudsakligt yrke eller sysselsättning under sitt yrkesverksamma liv. (%)

Har ej tillgång till Bastal vare sig fritids- hus, bil eller båt

Aldrig haft förvärvsarbete 67,9 53 Produktions-]distributionsanställda 59,6 472 Kontorsanställda, tekniker m fl 42,6 163 Lantbrukare 61,0 136 Företagare 32,8 53 Övriga 61,6 113

Samtliga 56,0 990

Tabell 4.44 Ålderspensionärer —— Kontantmarginal. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

Ålder Hur man kan skaffa fram 3 000 kr inom en vecka Indi- Bastal ___— rekt in- Kan Kan skaffa fram tervju inte —-———————-—— alls Totalt Genom Lån Lån i Annat eget från bank sätt konto släkt el

vänner 60—69 16,9 81,5 69,1 6,0 3,2 3,2 1,6 304 70—79 17,0 80,0 67,2 6,5 3,2 3,1 3,0 377 80— 23,0 69,2 60,2 4,2 0,6 4,2 7,8 309 Har ej långvarig sjukdom 14,1 85,2 74,6 5,7 1,8 3,1 0,8 281 Har långvarig sjukdom -— är ej rörelsehandikappad 16,5 81,1 68,4 6,6 3,0 3,1 2,5 459 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 27,5 63,3 50,9 4,9 3,5 4,0 9,1 250 Samtliga 18,1 78,5 66,6 6,0 2,7 3,2 3,4 990 16—64 år enl ULF 1974 16,5 83,5 57,7 17,5 6,2 2,2 _—

något huvudsakligt yrke, etc) är andelen hög -— cirka 60 % har inte till- gång till vare sig bil, båt eller fritidshus.

De största andelarna som har tillgång till dessa kapitalvaror finns bland dem som varit (och i vissa fall fortfarande är) egna företagare och bland tjänstemannayrken.

4.8.3. Kontantmarginal

Ett mått på en persons ekonomiska förhållanden är vilken kontantmar- ginal han eller hon har. I vilken utsträckning kan man skaffa fram pengar för en oförutsedd utgift?

Arton procent av våra ålderspensionärer kan överhuvudtaget inte skaffa fram 3 000 kronor för att klara av en oförutsedd utgift. Det van- ligaste sättet att klara en sådan utgift är genom att ta ut pengar från eget bankkonto eller liknande —— två tredjedelar har möjlighet till detta.

Bland de äldsta, 80 år och äldre, och de rörelsehandikappade är det ungefär en fjärdedel som inte skulle klara av en oförutsedd utgift.

Nära en fjärdedel av ålderspensionärer som arbetar/arbetat med pro- duktions-/distributionsarbete —— dvs. det som traditionellt räknas till ar- betaryrken — och av dem som aldrig haft förvärvsarbete, anger att de inte har möjlighet att skaffa fram 3 000 kronor. Bland tjänstemän och bland företagare är motsvarande andel 7 %. (Tabell 4.45)

4.9. Fritid

4.9.1. Resor

I avsnitt 3.8.1 diskuteras olika fritidsbegrepp. Med ”fritid” kan man av- se både tid som är ”fri” för valfria sysselsättningar och vissa typer av

Tabell 4.45 Ålderspensionärer — Kontantmarginal. Fördelning efter tidigare huvudsakligt yrke eller sysselsättning. (%)

Kan man skaifa fram 3 000 kr inom en Indi- Summa vecka rekt in- Bastal ——————-——————— tervju Kan Genom Lån Län i Annat inte eget från bank sätt alls konto släkt el vänner Aldrig haft förvärvs- arbete 23,4 56,5 5,9 — 1,1 13,1 100,0 53 Produk- tions-/distri- butionsan- ställda 23,7 61,2 5,0 4,3 2,9 3,0 100,0 473 Kontors- anställda, tekniker m ti 7,4 84,6 4,3 0,9 2,3 0,6 100,0 163 Lantbrukare 14,3 73,5 2,5 2,4 6,0 1,3 100,0 136 Företagare 6,9 57,9 17,7 1,9 8,1 7,6 100,0 53 Övriga 17,4 63,2 10,9 0,9 2,3 5,3 100,0 113

Tabell 4.46 Ålderspensionärer — Resor 1974. Fördelning efter ålder och lång- varig sjukdom. (%)

Ålder Ingen Resa inom Resa inom Resa Summa resa Sverige Norden utom Bastal men ej men ej Norden utomlands utom Norden 60—69 61,6 21,2 5,8 11,4 100,0 304 70—79 63,5 24,0 4,4 8,1 100,0 377 80— 80,6 16,8 1,3 1,3 100,0 309 Har ej långvarig sjukdom 61,6 19,4 6,7 12,3 100,0 281 Har långvarig sjukdom — är ej rörelsehandikappad 61,8 26,6 3,9 7,8 100,0 459 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 81,9 14,3 1,7 2,1 100,0 250 Samtliga 65,9 21,8 4,3 7,9 100,0

990

Tabell 4.47 Ålderspensionärer — Resor 1974. Fördelning efter tidigare huvud- sakligt yrke eller sysselsättning. (%)

Ingen Resa Resa Resa Summa resa inom inom utom Bastal Sverige Norden Norden men ej men ej utomlands utom Norden Aldrig haft förvärvs- arbete 75,0 20,3 _ 4,7 100,0 53 Produktions-l distributionsanställda 68,5 21,1 5,8 4,6 100,0 472 Kontorsanställda, tekniker m 11 49,2 25,7 3,7 21,3 100,0 163 Lantbrukare 77,7 15,7 5,0 1,6 100,0 136 Företagare 67,7 21,6 —- 10,7 100,0 53 Övriga 62,6 26,7 1,8 9,0 100,0 113 aktiviteter — ”fritidsaktiviteter”. Vi använder oss här av den senare in- nebörden.

I tabellerna 4.46 och 4.47 redovisas andelen personer som gjort någon resa av semester- eller rekreationskaraktär under 1974. Andelen redovi— sade resor inom Sverige ger sannolikt en viss underskattning av antalet resor. (Se vidare avsnitt 3.8.2).

Totalt gjorde 66 % av ålderspensionärerna ingen resa av ”rekrea- tionskaraktär” under 1974. Andelen som inte gjort någon resa är störst bland de äldsta och bland de rörelsehandikappade.

Tjugotvå procent har gjort en resa i Sverige och 4 % en resa inom och 8 % utom Norden. Det är bl. a. här som de äldsta och de handikap- pade avviker från övriga — ålderspensionärer 80 år eller äldre och de med rörelsehandikapp har i mycket begränsad utsträckning rest utanför Sverige under 1974.

När det gäller uppdelning på tidigare yrke eller sysselsättning kan man se att av dem som aldrig haft förvärvsarbete och av dem som varit lantbrukare endast en fjärdedel gjort någon resa. Detta kan hänga sam- man med att dessa grupper är äldre än övriga (enligt tabellerna 4.16 och 4.17).

Bland dem som haft tjänstemannayrken, ”kontorsanställda, tekniker m. fl.” har hälften gjort en resa. Hela 21 % har här rest utanför de nordiska länderna.

4.9.2. Umgänge med släkt och vänner

Begreppen att ”umgås ofta” eller ”umgås ibland” (eller ”ofta” eller ”ibland” ha besök) kan uppfattas olika av olika personer. När de skall bedöma om någon händelse inträffar ”ofta” eller ”ibland” kan de på-

Tabell 4.48 Ålderspensionärer — Umgänge med släkt och vänner. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

___—_____________.__———————

Ålder Umgås Umgås Umgås Summa ofta ibland inte alls Bastal ___—__________—————— 60—69 80,1 19,9 —— 100,0 304 70—79 70,2 27,3 2,5 100,0 377 80— 58,9 38,8 2,3 100,0 309 Har ej långvarig sjukdom 73,6 25,2 1,1 100,0 281 Har långvarig sjukdom -— är ej rörelsehandikappad 75,4 23,3 1,4 100,0 459 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 58,6 38,2 3,1 100,0 250 Samtliga 71,3 27,0 1,7 100,0 990

verkas av om de tycker att det är tillräckligt ofta. Detta måste man hålla i minnet vid granskningen av resultaten. (Se vidare avsnitt 3.8.3). Sjuttioen procent säger att de ofta har besök eller besöker släkt och vänner, eller umgås med (egna) barn/barnbarn. 27 % säger att de ”um-

gås ibland”.

4.9.3 F ritidsaktiviteter I tabell 4.49 redovisas en mängd olika fritidsaktiviteter. Tabellen är upp— ställd så att de fritidsaktiviteter som totalt är vanligast förekommande (”ofta” eller ”någon gång”) står först och därefter i ordning så att de aktiviteter som man i minst utsträckning ägnar sig åt står sist. Uttrycken ”ofta” eller ”någon gång” uppfattas olika av olika personer. Om inter- vjupersonerna krävt förtydligande på denna punkt har intervjuarna varit instruerade att säga att med ”ofta” avses 10 gånger eller mer per år. Att lyssna på radio eller titta på TV är den oftast uppgivna fritidssys- selsättningen. Promenerar och läser veckotidningar gör omkring tre fjär- dedelar av ålderspensionärerna. 64 % kommer ut på bilutflykter ofta el- ler någon gång. 59 % deltar i gudstjänster. En fjärdedel deltir i; någon arrangerad verksamhet speciellt för pensionärer. J akt och fiske har 4 % uppgivit. Detta är med största sanrolilkhet en underskattning jämfört med övriga fritidsaktiviteter —— detta på grund av skäl som diskuteras i avsnitt 3.8.4.

Kvinnorna är nästan genomgående mer aktiva än männen — åtmins- tone vad gäller uppgivna fritidsaktiviteter. Framförallt är kviinnorna mer ”aktiva” än männen när det gäller att läsa veckotidnirgar,, syssla med ”hobbyverksamhet” (inklusive sy och sticka) och delta igutdstjäns-

ter.

Tabell 4.49 Ålderspensionärer — Fritidsaktiviteter. Fördelning på kön och ålder. Procentandelar inom olika grupper.

___—3

Män Kvinnor 60—69 70—79 80— Samtliga år år är

% Lyssnar på radio någon gång 21,7 20,6 19,1 22,6 20,4 21,1 Lyssnar på radio ofta 72,2 75,4 77,5 73,4 68,9 73,9 Tittar på TV någon gång 14,7 16,1 16,2 13,0 21,0 15,5 Tittar på TV ofta 76,8 76,7 80,3 80,4 59,9 76,7 Promenerar någon gång 22,3 27,1 25,9 21,8 31,7 24,9 Promenerar ofta 57,2 45,2 57,7 54,1 28,8 50,8 Läser veckotidningar någon gång 35,1 31,6 36,8 32,5 28,5 33,2 Läser veckotidningar ofta 27,2 48,5 36,7 40,1 38,2 38,7 Läser böcker någon gång 29,4 31,2 32,5 30,3 26,9 30,4 Läser böcker ofta 35,6 38,0 38,6 39,0 27,8 36,9 Gör biluttlykter någon gång 49,3 48,5 49,8 49,6 45,3 48,9 Gör bilutflykter ofta 16,0 14,9 21,0 14,9 6,8 15,4 Deltar i gudstjänster någon gång 32,8 40,7 34,2 38,1 39,2 37,0 Deltar i gudstjänster ofta 13,8 29,0 15,2 24,5 27,2 22,0 Sysslar med hobbyverksamhet

någon gång 17,4 19,6 19,8 18,4 16,8 18,6 Sysslar med hobbyverksamhet ofta 24,9 49,2 46,2 36,4 27,5 38,0 Sköter trädgård någon gång 11,7 10,4 11,8 11,9 6,8 11,0 Sköter trädgård ofta 44,7 21,6 41,1 31,8 17,8 32,3 Går omkring på gator och i

affärer någon gång 30,2 34,3 40,0 32,7 18,1 32,4 Går omkring på gator och i

affärer ofta 8,9 12,5 11,0 13,8 2,3 10,8 Motionerar någon gång 17,4 15,1 15,7 17,9 12,0 16,2 Motionerar Ofta 33,7 18,7 37,1 24,1 9,1 25,6 Går på teater, konserter, museer,

etc någon gång 19,5 25,1 32,3 20,7 10,0 22,5 Går på teater, konserter, museer,

etc ofta 4,4 4,5 7,6 3,7 1,0 4,5 Deltar i arrangerad verksamhet

för pensionärer någon gång 12,4 16,8 10,3 17,0 16,5 14,8 Deltar i arrangerad verksamhet

för pensionärer ofta 8,7 9,1 7,3 10,4 7,8 8,9 Går på restaurang någon gång 15,2 16,8 23,6 14,4 7,1 16,1 Går på restaurang ofta 1,4 0,6 0,3 1,7 0,3 1,0 Deltar i studiecirklar eller kurser

någon gång 4,9 5,6 7,4 5,0 2,3 5,3 Deltar i studiecirklar ofta 4,3 9,7 9,6 7,7 1,3 7,2 Spelar musikinstrument någon

gång 7,1 4,8 7,4 5,8 3,2 5,9 Spelar musikinstrument ofta 5,6 3,5 7,6 3,1 2,6 4,5 Går på bio någon gång 7,6 7,9 8,3 9,1 2,9 7,8 Går på bio ofta 0,2 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 Spelar bingo någon gång 4,8 4,6 7,7 3,7 2,3 4,7 Spelar bingo ofta 1,4 1,9 1,4 1,7 1,9 1,6 (Jagar eller fiskar någon gång) 2,4 — 2,0 0,7 0,4 1,1 (Jagar eller fiskar ofta) 7 1 —— 6 8 2 1 0 6 3 3

Bastal 454 536 304 377 309 990 %

Männen är framförallt mer aktiva än kvinnorna med att motionera, sköta trädgård och att jaga och fiska.

Man är mindre aktiv ju äldre man blir. Åtminstone för de intervjuade ålderspensionärerna gäller detta påstående i stort. De som är 80 år eller äldre är mindre aktiva än de i åldern 70—79 år som i sin tur är mindre aktiva än ålderspensionärerna i åldern 60—69 år. Detta gäller med någ- ra få undantag. Andelen som deltar i gudstjänster ökar med stigande

ålder — bland de äldsta deltar 66 % (någon gång eller ofta) mot 63 % av de i åldern 70—79 år och 49 % av de yngsta ålderspensionärerna.

Ett annat undantag från resultatet att äldre är mindre aktiva än yngre ålderspensionärer finner vi bland dem som deltar i ”arrangerad verk- samhet för pensionärer”. Omkring en fjärdedel av pensionärer i åldern 70—79 år och 80 år och äldre har uppgivit att de deltar "ofta” eller ”någon gång”, mot 18 % bland de yngsta.

4.9.4 F öreningsanslutning Totalt är 39 % av ålderspensionärerna inte medlem i någon förening alls enligt tabell 4.50. 30 % är medlemmar i pensionärsförening. De yngre är i något större utsträckning med i någon förening än de äldre. Detta gäller framförallt medlemskap i fackförening. De äldre är i högre grad än de yngre medlemmar i någon frikyrka.

Tabell 4.50 Ålderspensionärer — Föreningsanslutning. [Fördelning efter ålder. Procenttal i olika grupper Ålder Pen- Politiskt Fack- Fri— Handi- Ingen Bastal sionärs- parti förening kyrka kapp- förening förening förening alls 60—69 22,8 18,8 27,2 7,5 4,4 36,5 304 70—79 35,2 18,5 14,3 14,3 4,8 38,3 377 80— 29,4 13,9 5,2 15,5 6,8 46,6 309 Samtliga 30,2 17,8 16,8 12,3 5,0 39,2 990

4.10. Politiska resurser

Vid denna undersökning har endast tre frågor som kan sägas beröra de ”politiska resurserna” ställts. Dessa frågor är:

”Röstade Ni i valet 1973?” ”Känner Ni till de rättigheter och förmåner pensionärer har?” ”Vart skulle Ni vända Er om Ni skulle vilja veta mer om dessa saker?”

Tabell 4.51 Ålderspensionärer —— Röstade 1973 samt känner till rättigheter. För- delning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) _______________________—————_—— Ålder Röstade Känner till rättigheter? In- Bastal 1973 direkt Ja Tvek- Nej intervjua- sam de _______________——_— 60—69 96,0 53,1 21,6 23,7 1,6 304 70—79 89,0 46,3 27,2 23,5 3,0 377 80— 78,0 36,9 33,0 22,7 7,8 309 Har ej långvarig

sjukdom 94,9 51,6 27,8 19,7 0,8 281 Har långvarig sjuk-

dom — är ej rörelse—

handikappad 91,3 47,5 25,1 24,9 2,5 459 Har långvarig sjuk-

dom — är rörelse-

handikappad 76,3 38,2 27,9 25,2 9,1 250

Samtliga 89,3 46,8 26,5 23,4 3,4 990

Totalt 89 % av de intervjuade säger sig ha röstat i det senaste valet. Eftersom frågan inte ställdes vid indirekt intervju är resultatet en un- derskattning av den faktiska andelen röstande under förutsättning att åt- minstone några av de indirekt intervjuade röstat. Däremot är det mer osäkert när det gäller slutsatser för samtliga ålderspensionärer (inklusive ”ej kommunicerbara”). Se vidare avsnitt 3.9.

Andelen röstande sjunker med stigande ålder. Bland ålderspensionä- rerna 60—69 år säger hela 96 % att de röstade i valet 1973.

De rörelsehandikappade är de som i minst utsträckning röstade. Även om man gör det orimliga antagandet att samtliga pensionärer som blivit indirekt intervjuade skulle ha röstat 1973, kvarstår resultatet.

När det gäller kunskapen om de rättigheter och förmåner man har som pensionärer anger en knapp fjärdedel att de inte känner till rättig- heter och förmåner medan en dryg fjärdedel är tveksamma beträffande sina kunskaper. Detta måste sägas vara höga siffror, även om man måste hålla i minnet att det inte är något absolut mått på faktiska kun— skaper det här är frågan om. Det är mycket möjligt att många av de personer som svarat att de inte känner till förmåner och rättigheter än- då har tillräckliga kunskaper för att inte gå miste om några förmåner.

Det är framförallt de äldsta (80 år och äldre) och de rörelsehandikap- pade som säger sig inte känna till, eller är tveksamma beträffande sina förmåner och rättigheter — endast 37—38 % säger att de känner till sina förmåner och rättigheter.

En jämförelse med avseende på kön visar att kvinnorna i större ut- sträckning än männen säger sig inte känna till rättigheter och förmåner — 27 % av kvinnorna och 20 % av männen säger sig inte känna till rät- tigheter och förmåner. 50 % av männen och 44 % av kvinnorna säger sig göra det.

Oavsett hur man svarat på frågan om man känner till rättigheter och

Tabell 4.52 Ålderspensionärer — Vart vänder man sig? Fördelning efter om man anser sig känna till rättigheter eller ej. (%)

&

Känner till rättigheter? Andel som ej känner till Ja Tvek- Nej Samtli- eller är tvek- sam ga samma av dem som uppgivit ___—%%— Försäkringskassan 45,3 37,4 16,9 35,0 39,4 Socialbyrån/nämnd 20,8 12,8 13,7 16,3 40,4 Bekant, släkting, granne 2,9 6,0 5,9 4,3 68,8 "Kommunen” (ospeci- ficerat) 2,9 3,4 2,5 2,9 52,1 Pensionärsförening 5,8 2,7 3,0 4,4 37,5 Läsa ”Socialkatalogen” eller annan informa- tionsbroschyr 3,6 4,3 1,7 3,2 48,7 Diverse olika källor 4,5 4,1 1,3 3,6 39,1 Vet ej vart man skall vända sig 14,2 29,3 54,0 27,0 75,4 Indirekt intervju — —— — 3,3 -— Samtliga 100,0 100,0 100,0 100,0 49,9

förmåner ställdes frågan vart man skulle vända sig om man ville veta mera.

Den oftast uppgivna informationskällan om man skulle vilja veta mer om sina rättigheter och förmåner som pensionär är försäkringskassan. Över en tredjedel skulle vända sig dit. En stor andel (16 %) skulle vän- da sig till socialbyrån.

Över en fjärdedel av ålderspensionärerna vet inte vart de skulle vända sig. Vi kan se att det framförallt är de som inte känner till sina rättighe- ter eller är tveksamma som heller inte vet vart de skall vända sig.

Av tabell 4.52 framgår också hur stor andel av dem som uppgivit olika informationskällor som inte känner till eller är tveksamma om de kän- ner till sina rättigheter. Kausalrelationerna är dock oklara och man kan inte av detta material dra slutsatsen att vissa informationskillor är bättre än andra när det gäller att få pensionärerna att känna till sina rät— tigheter och förmåner.

De ålderspensionärer som uppgivit pensionärsförening, försäkrings- kassan, socialbyrån eller ”diverse olika källor” (hemsamarit, arbetsgiva- re, dagcenter m.fl.) som informationskälla verkar vara de som i störst utsträckning känner till sina förmåner och rättigheter — omkring 40 % av dem som angivit dessa källor känner inte till sina förmåner eller är tveksamma mot hälften eller mer av dem som uppgivit andra källor. Tre fjärdedelar av dem som inte vet vart de skall vända sig säger sig också inte känna till sina förmåner och rättigheter eller är tveksamma.

4.1 1 Klarar man sig utan hjälp?

I detta avsnitt skall redovisas i vilken utsträckning de intervjuade ålders- pensionärerna i vårt material själva klarar olika dagliga sysslor eller i vilken utsträckning man får tillräckligt med hjälp.

Andelen ålderspensionärer som inte klarar av olika dagliga sysslor och inte heller får hjälp av någon är mycket liten. Andelarna är så små att materialet inte tillåter några ytterligare analyser.

Tabell 4.53 Ålderspensionärer —— Hur klarar man dagliga sysslor? (%)

Klarar Klarar det ej själv men får Klarar Bor på Summa det själv tillräcklig hjälp av det ej institu- ———————— själv och tion Hushålls— Hem- Annan får ej till— medlem samarit person räcklig hjälp Inköp av livsmedel 75,2 8,7 4,4 4,4 0,6 6,7 100,0 Matlagning 72,9 13,1 2,9 3,3 0,5 6,7 100,0 Städning 58,3 13,4 14,5 6.0 1.1 6,7 100,0 Av- och påklädning 90,3 1,6 0,2 0,9 0,3 6,7 100,0 Personlig hygien (tvätt- ning och toalettbestyr) 89,6 1,7 0,6 1,2 0,2 6,7 100,0 Disk 79,6 8,8 2,1 2,6 0,2 6,7 100,0 Småtvätt av kläder 65,4 15,9 4,9 6,3 0,8 6,7 100,0 Stortvätt 42,2 20,4 5,5 22,8 2.4 6.7 100,0

Tabell 4.54 Ålderspensionärer — ”Får Ni minst en gång i veckan någon hjälp eller tillsyn av hushållsmedlem, granne, nära vän eller bekant?” Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Bor på Får hjälp Får ej Summa Bastal insti- ___—__— hjälp tution 1 gång/ 2 ggr/ 3 ggr/ 4—6 Dag- vecka vecka vecka ggr/ ligen vecka 60—69 0,3 2,2 1,2 0,9 0,9 22,8 71,6 100,0 304 70—79 5,0 6,6 2,5 0,9 2,7 25,6 56,9 100,0 377 80— 23,0 6,5 1,9 1,6 1,9 31,7 33,4 100,0 309 Samtliga 6,7 5,2 2,0 1,1 2,0 25,8 ' 57,2 100,0 990 Tabell 4.55 Ålderspensionärer — ”Får Ni minst en gång i veckan någon hjälp eller tillsyn av hemvårdare eller hemsamarit eller liknande?” Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Bor på Får hjälp Får ej Summa Bastal insti- ___—__— hjälp tution ] gång/ 2 ggr/ 3 ggr/ 4—6 Dag- vecka vecka vecka ggr/ ligen vecka 60—69 0.3 2,0 0,6 1,4 1,1 0,9 93,6 100,0 304 70—79 5,0 9,2 2,8 1,2 2,2 1,1 78,8 100,0 377 80— 23,0 13,6 9,1 4,2 9,1 2,6 38,5 100,0 309 Samtliga 6,7 7,7 3,2 1,8 3,0 1,3 76,3 100,0 990

Tabell 4.56 Ålderspensionärer — Får man tillräckligt med hjälp? Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

Ålder Klarar sig Klarar sig Klarar sig Bor på Summa helt utan inte helt inte helt institu- Bastal hjälp men får och får ej tion

tillräckligt tillräcklig med hjälp hjälp

60—69 54,6 41,0 4,1 0,3 1'00,0 304 70—79 35,1 58,2 1,8 5,0 100,0 377 80— 8,4 64,6 3,9 23,0 100,0 309 Har ej långvarig sjukdom 55,5 40,6 1,6 2,3 100,0 281 Har långvarig sjukdom — är ej rörelsehandikappad 38,5 54,8 3,4 3,3 100,0 459 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 4,9 70,6 3,3 21,2 100,0 250 Samtliga 36,6 53,8 2,9 6,7 100,0

990

Den mesta hjälpen får man från hushållsmedlem. Detta gäller alla ty- per av sysslor. Totalt får en fjärdedel hjälp dagligen av någon hushålls- medlem, granne eller bekant (tabell 4.54 ).

Hemsamariter hjälper framförallt till med städning och tvätt — de

' sysslor som ålderspensionärerna i störst utsträckning behöver hjälp med. Totalt uppger 17 % av ålderspensionärerna att de minst en gång i vec- kan får hjälp av hemsamarit (tabell 4.55). Bland de äldsta är andelen 39 %.

I tabell 4.56 redovisas andelen ålderspensionärer som klarar sig helt utan hjälp vad gäller de dagliga sysslorna, andelen som inte klarar sig själv men som får tillräckligt med hjälp och andelen som inte får till- räcklig hjälp med minst en av de dagliga sysslorna i tabell 4.53 fördelat på ålder och långvarig sjukdom.

Totalt är det 3 % av de intervjuade ålderspensionärerna som varken klarar sig själv eller får tillräckligt med hjälp'när det gäller en eller flera av vardagliga sysslor. Inga större skillnader mellan åldersgrupper eller om man är rörelsehandikappad eller ej verkar finnas.

Tabell 4.57 Ålderspensionärer — Får man tillräckligt med hjälp? Fördelning på region. (%)

Region Klarar sig Klarar sig Klarar sig Bor på Summa helt utan inte helt inte helt institution Bastal hjälp men får och får ej

tillräckligt tillräcklig med hjälp hjälp

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Väst- manlands och Gotlands län 38,2 53,3 3,7 4,4 100,0 244 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län 31,0 57,4 3,5 8,1 [00,0 138 Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län 40,1 51,8 2,1 6,0 [00,0 119 Hallands, Göteborgs och Bohus, Alvsborgs, och Skaraborgs län 38,2 51,9 2,9 7,0 100,0 198 Värmlands och Örebro län 40,0 51,0 _ 9,0 100,0 81 Kopparbergs och Gävleborgs län 32,5 55,7 4,5 7,3 100,0 80 Västernorrlands och Jämtlands län 40,7 49,2 1,9 8,2 100,0 63 Västerbottens och Norrbottens län 26,4 54,0 2,5 17,2 100,0 67

Skillnaderna mellan olika regioner är genomgående små.

Det är framförallt de äldsta och de rörelsehandikappade som behöver hjälp. Endast 8 % av ålderspensionärerna 80 år eller äldre och 5 % av de rörelsehandikappade klarar sig helt utan hjälp — övriga är beroende av hjälp. De allra flesta får dock tillräckligt med hjälp.

4.12. Utnyttjar man kommunal service?

Kommunal service för äldre och handikappade finns i olika former. I vilken utsträckning utnyttjas den?

Frågan ställdes ej till dem som stadigvarande bor på institution. An- delen personer som utnyttjat olika slag av service är därmed underskatt- ningar om också de institutionsboende fått tillgång till fotvård, färdtjänst, etc.

Tre fjärdedelar av ålderspensionärerna har inte under de senaste 3 månaderna utnyttjat någon av olika kommunala serviceanordningar. Det är de äldsta och framförallt de rörelsehandikappade som i störst ut- sträckning utnyttjat någon av kommunens anordningar — resultaten är giltiga även med hänsyn tagen till andelen som bor på institution i dessa grupper.

Fotvård är den service man oftast utnyttjat — totalt har en tiondel av ålderspensionärerna fått fotvård. Därnäst kommer färdtjänsten som 7 %

Tabell 4. 58 Ålderspensionärer — Utnyttjande av den kommunala servicen de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder, långvarig sjukdom och region. Procentandel' ! olika grupper

Ålder Mat- Hem- Fot- Hår- Färd- Dag- Ej ut- Bor Bastal serve- sänd- vård vård tjänst center- nyttjat på ring ning av verk- någon insti- färdig samhet kom- tution måltid munal servicea 60—69 2,4 — 4, 2 1,5 3,2 2,5 88,0 0,3 304 70—79 2,4 0,5 12, 7 1,7 7,3 3,3 76,0 5,0 377 80— 2,2 2,2 17, 5 2,8 11,7 1,2 50,5 23,0 309 Har ej långvarig sjukdom 1.7 0,2 4,8 1,8 2,2 2,3 87,8 2,3 281 Har långvarig sjuk-

dom — är ej rörelse-

handikappad 2,7 0,2 10,8 1,3 3,8 2,5 81,1 3,3 459 Har långvarig sjuk-

dom — är rörelse-

handikappad 2,8 2,4 19,4 3,2 20,2 3,9 43,5 21,2 250 H-regioner Stockholm 4,5 0 8 14,0 3,1 10,8 3,2 72,9 3,4 133 Göteborg/Malmö 1,9 4,4 0,5 8,2 2,6 81,8 2,8 108 Större städer 2,3 l 1 11,3 1,8 5,0 2,0 76,3 5,9 330 ”Södra mellan- bygden” 1,3 11,5 2,0 6,7 1,8 74,6 8,3 257 ”Norra tätbygden” 4,3 l, 2 10,2 0,6 4,7 6,9 70,2 8,5 90 ”Norra glesbygden” — O, 8 7,9 2,3 2,1 1,5 74,2 14,2 72 Samtliga 2,3 0, 7 10,8 1,9 6,6 2,7 75,3 6,7 990

" Här avses de typer av kommunal service som redovisats" 1 tabellen. Social hemhjälp —— hjälp av hemsamarit —— är ej medräknad här.

utnyttjat. En femtedel av de rörelsehandikappade har anlitat fotvården och en lika stor andel har utnyttjat färdtjänst.

Ålderspensionärerna i Göteborg/Malmö-regionerna är de som i minst utsträckning utnyttjat kommunal service under de senaste 3 måna- derna. Så har t. ex. här endast 4 % av ålderspensionärerna kommit att utnyttja fotvården jämfört med 14 % av pensionärerna i Stockholmsom- rådet. Stockholmspensionärerna har genomsnittligt utnyttjat alla här re- dovisade typer av service i större utsträckning än övriga.

4.13. Får man tillräckligt med hjälp?

En allmänt hållen fråga om man tycker att man får tillräckligt—med hjälp ställdes. Det som mätts är hur stor andel av pensionärerna som anser att de behöver mer hjälp. Värdet av en sådan subjektiv värdering från intervjupersonernas sida kan diskuteras -—— se avsnitt 3.12.

Frågan ställdes inte vid indirekt intervju och inte heller till dem som stadigvarande bor på institution.

Totalt 9 % (tabell 4.59) av de intervjuade ålderspensionärerna an- ser att de behöver mera hjälp. Hälften av dessa skulle vilja ha regel- bunden hjälp eller tillsyn någon gång i veckan eller månaden. Ofta är det inga konkreta önskemål om hjälp man då uttryckt utan mer en fråga om regelbunden tillsyn eller kontakt. Bland de rörelsehandikappade är det en något större andel än bland övriga som önskar sådan hjälp eller tillsyn.

Tabell 4.59 Ålderspensionärer — Behöver mera hjälp. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

Ålder Behöver mera hjälp Bastal

Totalt Därav skulle behöva hjälp i form av

Daglig Regel- Hjälp Annan hjälp/ bunden någon hjälp tillsyn hjälp/ gång med tillsyn, storren- dock ej göring, daglig stortvätt etc. __________________—_— etc 60—69 6,3 1,6 2,4 2,2 — 304 70—79 10,8 2,2 6,1 2,3 0,3 377 80— 8,4 1,6 3,6 2,5 0,3 309 Har ej långvarig sjukdom 4,1 1,0 2,6 0,5 — 281 Har långvarig sjukdom — är ej rörelse- handikappad 10,5 2,3 4,8 3,4 — 459 Har långvarig sjukdom — är rörelse- handikappad 12,3 2,3 6,6 2,2 1.0 250

Samtliga 9,0 1,9 4,6 2,2 03 990

______________.___——_—-——

5. Blivande ålderspensionärer

5.1. Inledning

I denna undersökning skulle också belysas i vilken utsträckning personer som relativt snart skall ålderspensioneras förbereder sig inför sin pen- sionering. Hur pass väl informerad om pensionsbelopp och andra eko- nomiska förhållanden är man? Vidare har intresse riktats till frågan rö- rande i vilken utsträckning personer som snart skall pensioneras skulle vara intresserade av att utnyttja möjligheten till 5. k. ”delpension” i för- ening med förvärvsarbete.

Förutom att besvara dessa frågeställningar skulle också undersök- ningen syfta till att ge en relativt bred beskrivning av de blivande pensionä— rernas situation — hur har man det innan man ålderspensioneras? Dessa resultat kan då jämföras med de ålderspensionerades situation.

Vid redovisningen av svaren på frågor rörande hälsotillstånd, syssel- sättning, bostadsförhållanden etc. har vi valt att publicera dessa resultat okommenterade i bilageform (bilaga 2.19—264). Tabellerna är där ord- nade på samma sätt som motsvarande tabeller för de förtids- resp ål— derspensionerade, dvs. att först kommer tabeller rörande hälsa, därefter utbildning, sysselsättning osv. För en beskrivning och diskussion kring frågor och mätmetoder hänvisas till de avsnitt i kapitlen 3 och 4 där resp. variabler behandlas.

I övrigt hänvisas till de olika rapporterna från SCBs löpande årliga levnadsnivåundersökningar. En genomgående uppdelning efter ålder i dessa rapporter gör att man t. ex. kan studera åldersgruppen 55—64 år — som också kan sägas utgöra en grupp ”blivande pensionärer” — i en mängd olika avseenden.

Som ”blivande (ålders-)pensionärer” i denna undersökning har defi- nierats personer mellan 60—66 år som a) inte säger sig ha någon form av pension eller b) säger sig ha pension — dock ej ålderspension, tjänstepension, ATP

och liknande, eller hel förtidspension. De som inte uppbär någon av ovanstående pensionstyper men däremot änkepension, mindre än hel förtidspension eller någon annan form av pension räknas här som ”blivande pensionärer”. Vilka personer som skall hänföras till ”blivande pensionärer” beror alltså delvis (förutom ålderskriteriet) på vad resp. intervjuperson svarat

Tabell 5.1 Blivande pensionärer — Andel personer med pension i olika åldersgrupper. (%)

_______________——__—_———————————

Ålder Har Har pension Summa ingen Bastal pension Ålders- Hel änke- Mindre Mindre Annan

pension, pension än hel än hel pension ATP etc änke- förtids—

pension pension

60—63 85,9 — 7,2 2,4 2,4 2,1 100,0 291 64—66 73,4 —— 15,5 1,7 3,4 6,0 100,0 1 17

Samtliga 82,5 —— 9,4 2,2 2,7 3,2 100,0 408

________________———-————

på vår fråga om han har pension. Som vi berörde i avsnitt 4.1 ovan har flera intervjupersoner verkat osäkra på vilken typ av pension man egentligen har. Några få har också varit osäkra på om man över- huvudtaget har någon pension. Kategoriseringen av personer i åldern 60—66 år till gruppen ”blivande pensionärer” är därför behäftad med viss osäkerhet.

Av de personer som ingår i gruppen ”blivande pensionärer" är det 18 % som redan har någon form av pension. Ingen har dock — i enlig- het med definitionen ovan — någon form av ”ålderspension". Vanligast är att man har änkepension. (Tabell 5.1 .)

De frågor som de blivande pensionärerna hade att svara på rörande sin framtida ålderspensionering speglade åsikter och bedömningar av mer subjektivt slag. Dessa frågor har därför inte ställts vid indirekta in- tervjuer. De indirekta intervjuerna utgör dock bara 1 % av samtliga in- tervjuer med de blivande pensionärerna.

Däremot är det en stor andel som inte besvarat dessa frågor. Mellan 9—14 % har antingen inte alls fått frågorna eller också inte kunnat eller velat svara på dem. Andelen som överhuvudtaget inte fått frågorna är hög, mellan 8—12 %. Anledningen till att så många inte fått frågorna beror på att intervjuarna inte helt följt instruktionerna här, som sa att frågorna skulle ställas till alla ej ålderspensionerade (eller förtidspensio- nerade) personer. I många fall har då intervjuarna sannolikt betraktat personer som uppgivit olika typer av annan pension —— t. ex. änkepen- sion — som ålderspensionärer.

Vid granskningen av formulären uppmärksammades detta och vi hade då att ta ställning till om formulären skulle kompletteras genom att intervjuarna fick ta ny kontakt med dessa intervjupersoner för att ställa just dessa frågor. Andra intervjuare som ställt frågorna t. ex. till perso- ner med änkepension rapporterade att flera intervjupersoner redan upp- levde sig som ”ålderspensionerade”. Frågorna om man tycker att man är tillräckligt informerad om sin kommande ålderspensionering, etc., har då inte upplevts som meningsfulla av intervjupersonen ifråga. Även om detta inte kom att gälla samtliga personer med någon pension för- utom ålderspension, tog vi ändå detta som skäl för att inte ytterligare kontakta de personer som inte svarat på de aktuella frågorna.

Tabell 5.2 Blivande pensionärer —- Procentuell andel som anser sig tillräckligt in- formerad inför pensioneringen. Fördelning efter ålder, skolutbildning och huvud- sakligt yrke eller sysselsättning.

Ålder "Tycker Ni att Ni är tillräckligt informerad Indirekt Bastal om Er kommande ålderspensionering när intervju det gäller eller ___—"___ "ej svar” Pensionens Hyres- Ovriga Åldrandet storlek” bidrag, sociala som bostads- och eko- sådant” tillägg nomiska m m" förhållan- den” 60—63 34,7 28,9 33,3 31,3 8,2 291 64—66 34,2 25,0 24,0 33,4 16,3 117 Folkskola 30,3 24,2 25,6 28,6 12,1 311 Yrkesutbild- ning utöver folkskola (38,9) .(28,0) (28.0) (36,5) (5,4) 36 Realskola] grundskola eller mer 53,6 45,8 58.9 45.5 5,0 61 Aldrig haft förvärvs- arbete (36,6) (32,7) (28,7) (36,6) — 24 Har fn ej

arbete men

har tidigare arbetat med prod-/distr- arbete 25,1 25,5 21,5 31,1 5,8 51 Övriga (33,8) (27,6) (27,9) (40,0) (2,9) 26 Arbetar fn Prod-/distr- anställda 33,5 29,8 30,7 34,5 1,5 131 Kontorsanst, tekniker m ti 55,8 38,3 51,3 35,2 — 68 Ovriga (40,5) (21,6) (33,7) (28,6) (2,4) 42 (Ej klussificerbara : 66 st)

Samtliga 34,6 27,8 30,8 31,9 10,4 408

5.2. Anser man sig tillräckligt informerad om sin kommande pension?

Fyra frågor ställdes till de blivande ålderspensionärerna för att få en uppfattning om de själva — rent subjektivt — anser sig ha tillräcklig in- formation inför sin kommande pensionering.

Totalt tycker mellan 28—35 % att de är tillräckligt informerade om sin kommande ålderspensionering. Även om skillnaderna inte är stora så är andelen som tycker sig tillräckligt informerad störst när det gäller pensionens storlek och minst när det gäller hyresbidrag, bostadstill- lägg m. m.

Man måste dock ha klart för sig att det inte är ett mått på någon ”ab- solut” kunskap vi fått. Det är intervjupersonernas egen uppfattning eller känsla av om de är tillräckligt informerade vi fått ett mått på. Personer som inte anser sig tillräckligt informerade i något (/några) avseende(n)

kan mycket väl ändå ha ”tillräckliga” kunskaper —— tillräckliga för att kanske inte gå miste om hjälp i någon form. Vidare kan naturligtvis också personer som anser sig tillräckligt informerade sakna elementära kunskaper i något avseende, vilket kan göra att man går miste om hjälp eller ersättning i någon form.

När det gäller uppdelningen på två åldersgrupper kan inga större skillnader iakttas. Bland de äldre — de som är närmast sin ålderspensio— nering — är andelen som inte svarat större än bland de yngre. Bland de yngre är andelen som anser sig tillräckligt informerad om ”hyresbidrag, bostadstillägg, m. m.” och (framförallt) ”övriga sociala och ekommiska förhållanden” större än bland de äldre.

Beträffande utbildningen så ökar andelen som anser sig tillräckligt in- formerade med ökande utbildning. Andelen är lägst bland personer med enbart folkskola.

De som har förvärvsarbete tycker i större utsträckning än de ej för- värvsarbetande att de är tillräckligt informerade-om sin kommande ål- derspensionering. Bland de förvärvsarbetande är det genomgående kon- torsanställda, tekniker, tjänstemän m.fl. som i störst utsträckning anser sig tillräckligt informerade. När det gäller pensionens storlek säger sig hela 56 % ha tillräcklig information mot 34 % bland dem som arbetar med produktions- och distributionsarbete.

Bland de ej förvärvsarbetande är det de som arbetat med produk- tions- eller distributionsarbete som i minst utsträckning svarar att man anser sig tillräckligt informerad. De som aldrig haft förvärvsarbete tyc- ker i något större utsträckning än de som inte arbetar för närvarande

Tabell 5.3 Blivande pensionärer — Har man gjort upp speciella planer för pensio- neringen? Fördelning efter ålder, kön och sysselsättning.a (%)

Ålder Har gjort Har ej Ej svar Summa upp gjort upp eller Bastal planer planer indirekt

intervju

60—63 25,8 64,6 9,6 100,0 291 64—66 15,4 67,5 17,1 100,0 117

Mån (samtliga) 32,0 66,3 1,6 100,0 182 Därav: Arbetar heltid ldeltid 36,3 62,4 1,3 100,0 152

Arbetar ej (4,3) (91,4) (4,3) 100,0 21

Kvinnor (samtliga) 15,6 64,6 19,8 100,0 226 Därav: Arbetar heltid/deltid 26,6 73,4 — 100,0 83

Arbetar ej 8,4 59,8 31,8 100,0 99

Samtliga 23,0 65,4 11,6 [00,0 408

" 44 kvinnor och 9 män har ej kunnat klassificeras vad gäller förvärvsarbete eller ej. Däremot finns de naturligtvis med under ”män (samtliga)" resp ”kvinnor (samtliga)”.

men tidigare haft arbete, att de är tillräckligt informerade. Här måste man dock ge akt på att siffrorna baserar sig på endast ett litet antal in- tervjuer, varför vi avstår från några mer ingående tolkningar.

5 .3 Har man gjort upp speciella planer för pensioneringen?

En allmänt hållen fråga, om man förberett sig för sin kommande ålders- pensionering genom att göra upp speciella planer, ställdes också:

”Har Ni gjort upp några speciella planer (t. ex. resor, nytt arbete, fri- tidsintressen osv.) på vad Ni skall göra efter ålderspensioneringen?”

Personer i åldern 60—63 år säger sig i större utsträckning än personer i åldern 64—66 år ha gjort upp speciella planer för vad man skall göra efter sin ålderspensionering. Man hade annars kunnat vänta sig att de något äldre som genomsnittligt sett måste ha kortare tid kvar till sin pensionering skulle vara de som oftast förberett sig.

Männen säger i större utsträckning än kvinnorna att de gjort upp pla- ner. Till viss del kan denna skillnad mellan könen bero på att en femte- del av kvinnorna av olika anledningar inte kommit att svara på denna fråga.

Både bland männen och bland kvinnorna är det de förvärvsarbetande som gjort upp planer. Detta verkar rimligt då det framförallt är för de förvärvsarbetande som ålderspensioneringen kommer att innebära en förändring i och med att de flesta då helt slutar förvärvsarbeta. För de ej förvärvsarbetande innebär pensioneringen ingen större förändring be- träffande den dagliga tillvaron och därmed förbereder man sig inte hel- ler.

5.4. Kommer man att utnyttja möjligheten till delpension?

Vid tiden för fältarbetets genomförande förelåg förslaget om möjlighe- ter att förena ålderspension med förvärvsarbete. För att få en uppfatt- ning om i vilken utsträckning en sådan reform skulle komma att utnytt- jas av personer i åldern 60—65 år, ställdes en fråga om detta:

”Enligt ett förslag som föreligger skall man få möjlighet till 5. k. del- pension i förening med förvärvsarbete i åldern 60—65 år.

Tror Ni att Ni kommer att utnyttja denna möjlighet?” Den 1 juli 1976 trädde lagen om delpension i kraft och därmed infor- merades i massmedia om detta med delpension. När huvuddelen av våra intervjuer utfördes hade det inte förekommit någon nämnvärd informa- tion om förslaget. Det kan därför ha varit svårt för våra intervjuperso- ner att ta ställning till den fråga vi ställde _ man har säkerligen i många fall inte hört talas om förslaget eller åtminstone inte funderat över hur man eventuellt skulle ställa sig till en sådan möjlighet.

Totalt svarade 15 % (tabell 5 .4) att de ”troligen” kommer att utnyttja möjligheten till delpension. 58 % svarade ”troligen inte” och 14 % vet inte. 14 % av de blivande pensionärerna har vi inga svar från.

Männen har i något större utsträckning än kvinnorna svarat att de ”troligen” kommer att utnyttja möjligheten till delpension. Vi kan dock

V se att denna skillnad förklaras av de olika andelarna förvärvsarbetande. Det är naturligtvis huvudsakligen de som arbetar som kan svara att de kan komma att utnyttja möjligheten. Nästan alla män förvärvsarbetar ju medan endast en del av kvinnorna gör det.

Hela 29 % av de förvärvsarbetande kvinnorna tror att de ”troligen” kommer att utnyttja möjligheten till delpension. 53 % svarade att de ”troligen inte” kommer att utnyttja denna möjlighet. Motsvarande an- delar för de förvärvsarbetande männen är 18 respektive 62 %.

En jämförelse mellan olika grupper av förvärvsarbetande uppvisar inga större skillnader. De personer som arbetar med yrken som traditio-

Tabell 5.4 Blivande pensionärer _ Kommer man att utnyttja möjligheten till del- pension i förening med förvärvsarbete? Fördelning efter ålder, kön och huvudsak- ligt yrke eller sysselsättning. (%)

Ålder Tror Ni att Ni kommer att ut- Ej svar Summa Kön nyttja möjligheten till s k eller Bastal delpension? indirekt ———————_ intervju Ja, Nej, Vet ej troligen troligen inte 60—63 19,2 55,3 14,4 11,0 100,0 291 64—66 4,2 63,4 11,1 21,3 100,0 117 Mån 18,3 63,6 14,4 3,7 100,0 182 därav arbetar heltid/ deltid 17,9 62,4 13,9 3,8 100,0 152 arbetar ej (13,9) (72,7) (9,1) (4,3) 100,0 21 Kvinnor 12,6 52,6 12,9 22,0 100,0 226 därav arbetar heltid] deltid 29,0 53,0 16,8 1,2 100,0 83 arbetar ej 2,8 52,0 10,6 34,6 100,0 99 F örvärvsarbetar (hel- eller deltid) 22,3 59,3 15,6 2,8 100,0 235 därav prod-/distr- anställda 21,6 58,5 16,9 3,0 100,0 kontorsanst, 131 tekniker m fl 22,1 63,3 11,9 2,7 100,0 68 övriga (25,3) (54,5) (17,9) (2,3) 100,0 36 Förvärvsarbetar ej 4,3 54,7 10,4 30,5 100,0 120 Samtliga 15,2 57,5 13,5 13,8 100,0

408

nellt räknas som ”arbetaryrken” _— produktions- och distributionsan- ställda — skiljer sig inte från personer med ”tjänstemannayrken” — kontorsanställda, tekniker m. fl.

Intressant kan vara att jämföra andelen som svarat att de ”troligen” kommer att utnyttja möjligheten till delpension med hur många som faktiskt utnyttjat möjligheten. Enligt riksförsäkringsverket1 har 24156 personer fått delpension (siffran gäller t. o. m. maj 1977). Detta motsva- rar 5 % av befolkningen i åldern 60—64 år. Vidare redovisar man att männen i högre grad än kvinnorna utnyttjat möjligheten — 71 % av ”delpensionärerna” är män.

1 Delpensioneringen. Redovisning av delpen- sioner utbetalade i maj 1977. Rapport från Riksförsäkringsverket, 1977-06—07.

Referenser

Berg S., Mårtensson E.: Åldrandets Psykologi. Stockholm. Natur & Kul- tur. 1975 Berglind H., Lindquist A.-L.: Utslagningen på arbetsmarknaden. Lund. Studentlitteratur. 1972 Boendeförhållanden 1974. Rapport nr 3 i serien levnadsförhållanden. Sveriges officiella statistik. SCB. Stockholm 1976 Folkpensionärernas inkomstförhållanden år 1974. SCB. Statistiska med- delanden N 12 Korpi W.: Poverty, social assistance and social policy in Sweden, 1945— 1972 (Stencil). Stockholm 1974 Delpensioneringen. Redovisning av delpensioner utbetalade i maj 1977. Rapport från riksförsäkringsverket 1977-06-07 Hälsa och sjukvårdskonsumtion 1974. Rapport nr 1 i serien levnadsför- hållanden. Sveriges officiella statistik. SCB. Stockholm 1976 Johansson L.: Den vuxna befolkningens bostadsförhållanden 1968. Stock- holm. Allmänna förlaget. 1971 Johansson S.: Om levnadsnivåundersökningen. Stockholm. Allmänna för- laget. 1970 Johansson S.: Politiska resurser. Stockholm. Allmänna förlaget. 1971 Langlet P.: Rapport om telefonintervjueri ULF. SCB, utredningsinstitutet 1976-05-13 Levnadsförhållanden Appendix ]. —— Teknisk rapport avseende 1974 års undersökning av levnadsförhållandena. Sveriges officiella statistik. SCB. 1975 Sysselsättning och arbetstider 1975. Rapport nr 7 i serien levnadsförhål- landen. Sveriges officiella statistik. SCB. Stockholm 1977 Teknisk rapport för levnadsnivåundersökningen 1974. SCB:s utrednings- institut (Stencil). 1975

Bilaga 1 Teknisk beskrivning av undersökningen

1.1 Undersökningens allmänna uppläggning

Undersökningens bakgrund och syfte har redan behandlats ovan. Vi hade att utgå från flera färdiga variabler och levnadsnivåkomponenter utvecklade och utprovade i tidigare undersökningar. Vi kunde dra nytta av de lärdomar man där gjort.

Personliga besöksintervjuer skulle användas som datainsamlingsme- tod. Antalet frågor som skulle besvaras, det relativt komplicerade for- muläret med hänvisningar till olika frågeavsnitt för olika grupper och att frågorna till stor del var utprovade att fungera just vid personliga be- söksintervjuer var argument för denna insamlingsmetod.

1.2 Frågeformuläret

Många frågor hämtades direkt från de olika levnadsnivåundersökning- arna. Flera av resultaten vid denna undersökning kan därför jämföras och relateras till resultat för andra grupper av befolkningen. Detta kom till viss del att styra arbetet med formuläret, då jämförelserna kräver att förutom frågeformuleringarna även frågeföljden och kombinationerna av frågor är i det närmaste identiskt utformade.

I arbetet med formuläret måste dock stor hänsyn tas till de grupper som skulle intervjuas. Personerna i urvalet är 60 år och äldre och/eller har nedsatt hälsa i något eller några avseenden. En övre åldersgräns har inte funnits (se vidare avsnitten Populationer och Urval nedan) vilket san- nolikt är unikt för denna typ av undersökning. En följd av detta var att formuläret inte fick göras alltför omfattande. Erfarenhetsmässigt vet man att äldre personer tar längre tid att intervjua än yngre.

Totalt kom intervjuformuläret att bestå av 93 frågor, de allra flesta med fasta svarsalternativ. Antalet frågor en intervjuperson hade att be- svara var dock i själva verket mindre, då ett visst svar på en fråga kunde medföra att flera frågor därefter skulle hoppas över.

1.3 Populationer

Den ena populationen bestod av personer 60 år och äldre. Den andra populationen bestod av förtidspensionärer. Som förtidspensionärer defi-

nieras här personer med hel förtidspension eller fullt sjukbidrag. För- tidspensionärer i åldern 60—66 år finns därmed i båda populationerna.

1.4 Urval

Urvalen stratifierades. Antalet personer i en viss ålder minskar snabbt i åldrarna över 70 år. För att få med tillräckligt antal personer i höga ål- dersklasser var vi tvungna att ta med proportionellt flera personer i dessa åldrar än när det gällde de något yngre. När det gäller förtidspen— sionärerna är åldersförhållandet det omvända. Så är t. ex. 68 % av de helt förtidspensionerade eller med fullt sjukbidrag över 55 år. Här blev vi i stället tvungna att ta med proportionellt fler yngre personer.

Urvalet av äldre personer drogs systematiskt från registret över total- befolkningen (RTB). Urvalet gjordes vecka 1975-08. Från urvalet av- lägsnades samtliga personer födda den 15 i någon månad. Anledning till detta var att vi inte ville _riskera att urvalspersoner tidigare deltagit i nå- gon levnadsnivåundersökning. (Både levnadsnivåundersökningarna 1968 och 1974 samt ULF har dragit sina urval bland de 15:e-födda.) Även i övrigt har många 15:e-födda tidigare varit utsatta för ett flertal under- sökningar.

När det gäller förtidspensionärerna användes riksförsäkringsverkets register över förtidspensionärer och personer med sjukbidrag som ur- valsram. Urvalet gjordes vecka 1975-12. Urvalet drogs systematiskt.

Även här avlägsnades de personer som var födda den 15 i någon må- nad. Vidare kunde några personer inte återfinnas i RTB. Dessa personer kom inte heller att tillhöra det slutliga urvalet.

Tabell 1.1 Urvals— och populationssiffror för olika strata

Ålder Populations- Urvals- storlek storlek

Äldre personer 60—64 487 782 499 65—69 448 225 487 70—79 614 465 491 80— 256 685 480 Summa äldre 1 807 157 1 957 Förtidspensionärer 16—30 14 215 240 31—45 22 788 239 46—55 42 618 231 56—66 172 978 229 Summa förtidspensionärer 252 599 939

1.5 F ältarbetets genomförande

Fältarbetet startades den 28 april 1975.

Ett problem aktualiserades omedelbart. I datainspektionens godkän- nande av undersökningen fanns ett förbehåll —- indirekta intervjuer skulle ej få göras med mindre än att urvalspersonen själv gav sitt till- stånd till att någon anhörig eller annan närstående person kunde få

svara på vissa av intervjufrågorna. Uppgifter om t. ex. bostadsstandard, omvårdnad och tillsyn, etc. kunde inte inhämtas för de personer som var allvarligt sjuka eller hade vissa grava handikapp. Förutom att detta inneburit en allvarlig försvagning av möjligheterna till tillförlitliga skatt- ningar av väsentliga variabler — något vi får tillfälle att återkomma till nedan — så ställdes intervjuarna inför svåra bedömningar. Skulle t. ex. något som liknade ett jakande svar från en gammal människa med tal- svårigheter på frågan om någon anhörig fick besvara frågorna, också betyda att en indirekt intervju skulle få genomföras? Hur skulle inter- vjuaren bete sig när man fick kontakt med en anhörig som omtalade att urvalspersonen var sjuk och inte borde störas, ”men jag kan ge de upp- gifter som behövs — jag sköter normalt även om hans (/hennes) dagliga affärer, betalar räkningar, etc.”?

Svåra gränsfall uppkom och exemplen ovan kan flerfaldigas. Efter diskussioner medl datainspektionen klargjordes att indirekta intervjuer utan tillstånd från urvalspersonen fick genomföras om personen hade av domstol utsedd förmyndare (och naturligtvis att denne förmyndare var villig att ge upplysningar). Mycket få (1 %) av ålderspensionärerna hade dock förmyndare, varför denna ”utvidgning” här inte kunde på- verka fältarbetet i någon egentlig utsträckning. Bland förtidspensionä- rerna var det fler som hade förmyndare (9 %).

Det faktum att många pensionärers ekonomi faktiskt sköts av anhöriga som därmed i praktiken fungerar som förmyndare har vi inte kunnat ta någon hänsyn till. Detta och andra skäl för en utvidgning av tillståndet gällande indirekta intervjuer kom dock aldrig att formellt prövas.

Den ordinarie fältarbetsperioden avslutades den 10 juni 1975. Då hade drygt 70 % av urvalet intervjuats. En uppföljning utfördes under sommaren och in i september. Den 14 september avslutades fältarbetet. Då hade inkommit 2 192 intervjuer. Sammanlagt deltog 280 intervjuare i arbetet. De inkomna intervjuerna och bortfallet fördelar sig enligt tabell] .2.

Tabell 1.2 Resultat av fältarbetet

Äldre personer Förtidspensionärer Antal % Antal % Bruttourval 1 957 939 Övertäckning 117 124 därav — döda 25 5 — utomlands 1 2 — urvalsfel _ 11 — ”Ej kommunicerbara” 91 106 Nettourval 1 840 100,0 815 100,0 Intervjuer I 515 82,3 678 83,2 Bortfall 325 17,7 137 16,8 därav — vägrare 246 13,4 77 9,4 — ej anträtfade 20 1,1 31 3,8 — sjuka i hemmet 52 2,8 25 3,1 — sjuka på institution 4 0,2 4 0,5 — övriga 3 0,2 1 0,1

Bortfallet kom att uppgå till 17,7 % för de ”äldre” — det urval av personer 60 år och äldre som dragits från RTB. Bortfallet för förtids- pensionärerna uppgick till 16,9 %. För båda undersökningsgrupperna är bortfallen enligt traditionella statistiska och undersökningstekniska vär- deringar höga. Vi vill dock hävda att bortfallet vid denna undersökning befinner sig på en acceptabelt låg nivå. Detta av flera orsaker:

a. Bortfallsstorleken på undersökningar av denna typ har haft en ten- dens att öka de senaste åren. Vid storleksmässigt jämförbara under- sökningar har man kunnat märka hur bortfallssiffrorna ökat. Exem- pel på detta är partisympatiundersökningarna, ULF — undersökning rörande levnadsförhållandena i samhället — med flera. b. Under de senaste åren har vid flera tillfällen massmedia tagit upp och ifrågasatt de undersökningar som SCB gör. Även om just denna undersökning besparats den delvis intensiva debatt som andra under- sökningar utsatts för så har sannolikt hela ”intervju-klimatet” i Sve- rige påverkats. Det är naturligtvis mycket svårt att uttala sig om hur stor effekt den debatt och de artiklar som förekommit har på fältar- betsresultaten. I bästa fall är effekten försumbar.

c. Vi har i denna undersökning haft att göra med en speciell undersök- ningspopulation jämfört med de flesta andra undersökningar. Ur- valspersonerna har genomsnittligt sett sämre hälsa och/eller högre ålder än ett genomsnitt av befolkningen. Detta har naturligtvis ställt stora krav på intervjuarna och deras omdömesförmåga. I en ”nor- mal” undersökning försöker intervjuaren argumentera för en inter- vju med personer som säger sig inte vara direkt intresserade av att ställa upp för en intervju, ”inte har tid”, etc. Undersökningsled- ningen brukar också i brevform be personer som av vissa skäl inte är speciellt intresserade av en intervju att ompröva sin åsikt. Då man av erfarenhet vet att vissa sjuka och äldre personer kan bli oroade av kontakter med främmande människor har argumenteringen för denna undersökning — muntligt eller skriftligt — varit försiktig och tagit hänsyn till detta.

Nettourvalet i tabell 1.2 innehåller ej personer som relativt stadigva- rande vistats utomlands eller har avlidit, ”urvalsfel” och ”ej kommuni- cerbara” personer. ”Urvalsfelen” består av 11 personer som enligt riks- försäkringsverkets register är helt förtidspensionerade eller har helt sjukbidrag. För dessa 11 personer har vi gjort bedömningen (efter kon- takt med urvalspersonen själv eller försäkringskassan) att någon pen- sion/bidrag med största sannolikhet inte längre utgår.

De ”ej kommunicerbara” utgörs av de personer som vi enligt datain- spektionens beslut inte tillåtits att intervjua:

”Datainspektionen anser det inte vara förenligt med frivilligheten som grundläggande förutsättning att intervjupersoner, som på grund av sjukdom eller hög ålder är oförmögna att själva svara, skall medverka i undersökning- en utan att själva ha tagit ställning till sin medverkan. Till följd härav kan personer, som över huvud taget inte är mäktiga att ta ställning till sin medverkan, inte omfattas av den del av undersökningen som grundas på frå- geformulären.”

De förhållanden som framförallt människor med grava psykiska (och/el- ler fysiska) handikapp lever under får inte studeras. Dessa personers lev—1 nadsförhållanden kan alltså inte belysas genom denna undersökning. De kan då härmed heller inte sägas ingå i undersökningspopulationen. (Se också diskussionen nedan vid avsnittet om övertäckningsfel.)

Sammanfattningsvis kan sägas att erfarenheterna av att göra intervju- er med äldre personer utan någon övre åldersgräns varit relativt goda. Vissa problem har naturligtvis uppstått och intervjuarnas omdömesför- måga har satts på prov. En praktisk svårighet har bl. a. varit att få tag på många av de äldre eller förtidspensionerade. Först efter ett omfat- tande ”spårningsarbete” har vissa urvalspersoner kunnat lokaliseras. Trots detta omfattande arbete är andelen ej anträffade fortfarande stor jämfört med många andra undersökningar.

Vår uppfattning är den att man av undersökningstekniska skäl inte behöver avstå från att belysa även de äldstas situation i olika avseenden. Även om en undersökning av så gamla personer som det här varit frå- gan om inte är problemfri, anser vi att dessa problem till största delen kan lösas genom en kombination av omsorgsfull planering och inter- vjuarnas goda omdöme.

1.6 Undersökningens tillförlitlighet

1.6.1 Olika typer av fel

De resultat som räknas fram ur undersökningsmaterialet blir i första hand skattningar av värden för hela populationen eller delar av popula- tionen. Då en skattning ej överensstämmer med motsvarande ”sanna” värde i undersökningspopulationen sägs skattningen ha ett visst fel.

Det är vanligt vid tillförlitlighetsbedömningar att skilja mellan två olika kategorier av fel, systematiska och icke-systematiska. Källor till båda feltyperna kan t. ex. vara brister hos urvalsramen (förteckningen över populationen), bortfall samt brister i mät- resp. bearbetningsförfa- randena. Till de systematiska felen bör även reliabilitets- och validitet- sproblemen räknas.

De icke-systematiska slumpmässiga felen kan med hjälp av statistisk teori och metodik åtminstone ungefärligen uppskattas. Däremot när det gäller de systematiska felen så finns inga utvecklade metoder för att uppskatta storlek och/eller förekomst av dessa fel. Med hjälp av erfa- renhet och insiktsfulla bedömningar kan man försöka få en bild av hur väl man lyckats att minimera dessa fel. Det finns nämligen vissa huvud- regler och en viss utvecklad praxis över hur undersökningar skall pla- neras och utföras för att undvika fel. Hur väl man lyckats i detta sitt ar— bete är det alltså svårt att uttala sig om. Det blir mycket en fråga att ”känna i luften”, att känna sitt material och att ana sig till eventuella fel. Kort sagt — det krävs omfattande erfarenhet och kännedom av un- dersökningar av det aktuella slaget för att kunna ge omdömen om de systematiska felen i en viss undersökning.

1.6.2 Det totala felet uppdelat i skilda felkomponenter

Det totala felet som uppträder i skattningar vid undersökningar av denna typ kan mot bakgrund av ovanstående diskussion grovt indelas i följande felkomponenter:

I Statistiska fel

A Övertäckningsfel = det fel som beror på att individer som ej tillhör undersökningspopulationen kommer med i bruttourvalet och resul- tatredovisningen. B Undertäckningsfel = det fel som beror på att vissa individer i under- sökningspopulationen saknas i urvalsramen. C Stickprovsfel = det fel i skattningen som beror på att endast ett

stickprov undersökts. D Bortfallsfel = det fel som beror på att mätvärde för vissa objekt sak-

nas för en eller flera undersökningsvariabler.

II Mätfel

E Instrumentfel = det fel i en skattning som kan uppkomma genom att t. ex. en fråga är så konstruerad att den inte mäter det som den avser att mäta eller att den inte mäter enbart det som den avser att mäta.

F Respondentfel = det fel i en skattning som kan uppkomma genom egenskaper hos respondenten. G Intervjuarfel = det fel i en skattning som kan uppkomma genom att den som ställer frågorna till intervjupersonen gör det på ett felaktigt sätt eller noterar intervjupersonens svar på ett felaktigt sätt. H Mätsituationsfel = det fel i en skattning som kan uppkomma genom att mätsituationen inte kan kontrolleras.

III Bearbetningsfel

J Kodningsfel = de fel som uppkommer vid den centrala gransk- ningen och kodningen av intervjusvaren K Stansningsfel = de felaktigheter som uppkommer vid överföringen av intervjupersonens kodade svar till hålkort och magnetband. L Tabuleringsfel = de felaktigheter som kan uppkomma vid program- meringen av datorn som tabulerar svaren.

I Statistiska fel A Övertäckningsfel

Övertäckningen i denna undersökning utgörs av personer som dött, sta- digvarande vistas utomlands, urvalsfel och ”ej kommunicerbara”. Totalt utgör övertäckningen 6,0 % av bruttourvalet för äldre och 13,2 % för förtidspensionärer. Gruppen ”ej kommunicerbara” —- personer som av ålders-/hälsoskäl varken skulle kunnat svara på intervjufrågorna eller kunnat ge tillstånd till en indirekt intervju — har vi enligt datainspek- tionens beslut inte kunnat få några intervjuuppgifter om. De resultat som vi kommer att redovisa nedan är skattningar av nettopopulationen

—- personer som åtminstone haft möjlighet att ge tillstånd för en indi- rekt intervju (= är ”kommunicerbara”). Se vidare diskussionen i avsnitt 2.3.

Mot bakgrund av den ursprungliga målsättningen att belysa de äldres och de förtidspensionerades problem, är det uppenbart att undersök- ningens kvalitet sänkts drastiskt av datainspektionens beslut.

B U ndertäckningsfel

Någon nämnvärd undertäckning föreligger med största sannolikhet inte i denna undersökning. Den minimala undertäckning som kan finnas härrör sig till eventuella förseningar i uppdateringen av RTB-banden.

C Stickprovsfel

Genom att endast ett urval av individer i stället för hela populationen studerats, inför man en viss osäkerhet i resultaten av undersökningen. I stället för att få hela populationens svar på en viss fråga ställer man frå- gan till endast en del av populationen. De svar man får från denna del vill man sedan säga att de gäller hela populationen. Den osäkerhet detta medför kan beräknas med hjälp av konfidensintervall.

Med hjälp av uppgifter om standardavvikelsens storlek kan man bilda konfidensintervall kring en erhållen skattning. Det är vanligt att ta i 2 gånger standardavvikelsen (eg. i 1,96), varvid ett 95-procentigt konfi- densintervall erhålles. Ett sådant intervall innehåller med 95 procents säkerhet det värde man skulle fått om hela populationen undersökts. Konfidensutsagan ifråga kan sägas innebära att om undersökningen upprepades ett stort antal gånger med samma urvals- och skattningsför— farande så skulle 95 procent av konfidensintervallen innehålla det sökta populationsvärdet, givetvis under förutsättning att de systematiska felen är negligerbara.

D Bortfallsfel

Bortfallet kan sägas ha en snedvridande inverkan på resultatet om de personer som ingår i bortfallet avviker på något sätt från de personer som ställt upp för en intervju när det gäller de studerade variablerna. Ett vanligt antagande är att de personer som ingår i bortfallet förutom att de inte svarat på intervjufrågorna, också på andra sätt avviker från övriga personer i urvalet. För att avgöra i vilken utsträckning och på vilket sätt de avviker krävs att man gör en analys av de personer som ingår i bortfallet.

Bortfallets storlek vid denna undersökning är betydande, även om vi i närmast föregående avsnitt (1.5) argumenterade för att bortfallet på grund av olika anledningar kan sägas ha kommit ned i en acceptabelt låg nivå. Bortfallet kan dock ha en snedvridande effekt. I avsnitt 2.2.2 redovisas vis- sa resultat från en analys av bortfallet. En slutsats vi anser oss kunna dra av denna analys är att bortfallet inte generellt utgör någon allvarligare felkälla för våra skattningar. Däremot tror vi att bortfallet kan utgöra en felkälla när det gäller vissa enskilda variabler, något vi diskuterar i anslutning till resultatredovisningen för dessa variabler.

11 Mätfel

E Instrumentfel Flera frågor i formuläret var utvecklade och utprovade vid tidigare un- dersökningar. Många frågor måste dock konstrueras just för denna un- dersökning. Genom att någon provundersökning inte kunde genomföras på grund av den snäva tidsramen har vissa problem med formuläret inte kunnat undvikas. En svaghet har varit att formuläret i vissa delar inte passat gruppen blivande pensionärer speciellt väl. Frågor rörande even- tuell hjälp eller tillsyn, om man klarar olika dagliga sysslor, etc. verkar ha fungerat väl beträffande förtids- och ålderspensionärer — men sämre för ej pensionerade personer i åldern 60—64 år.

För många personer i denna ålder har frågor om t. ex. tillsyn och hjälp inte upplevts som aktuella och man har kanske känt sig mindre motiverad att ge övertänkta svar på dessa frågor. Man kan också tänka sig att förekomsten av, ur intervjupersonens synvinkel, mer eller mindre irrelevanta frågor sänker motivationen att ge välgrundade svar på öv- riga frågor i formuläret. I vilken utsträckning detta kunnat påverka sva- ren på dessa frågor —— och därigenom medfört fel — är svårt att uttala sig om. Förhoppningsvis har intervjuarna kunnat ge ordentliga förkla- ringar till varför frågorna finns med.

Frågorna i formuläret är till sin karaktär lättbesvarade. Vidare har vi vid frågekonstruktionen försökt använda en enkel och lättfattlig svenska. Detta bör betyda att intervjupersonerna kunnat ge sanningsen- liga svar på frågorna — detta förutsatt att intervjupersonerna inte för- sökt att framställa sig i t. ex. en bättre dager för intervjuaren. Detta, att framställa sig i bättre dager, är ett exempel på vad vi kallar för respon- dentfel (se avsnitt F nedan).

Några frågor i formuläret är retrospektiva — tillbakablickande. Frå- gor av detta slag är svåra att få helt sanningsenliga svar på, framförallt beroende på glömska och omedveten efterhandsrekonstruktion hos inter— vjupersonerna. Det är svårt att uttala sig om i vilken utsträckning en viss fråga är behäftad med t. ex. glömskefel. Man bör dock räkna med lägre kvalitet på åtminstone vissa av de retrospektiva frågorna.

Två andra frågor måste också bedömas som tveksamma ur tillförlit- lighetssynpunkt. Det är frågor som behandlar sådana faktorer som gene- rellt kan sägas vara mycket svårt att formulera frågor om. Det är frå- gor rörande bostadskostnad och inkomst av arbete.

Med undantag för de ovan nämnda frågorna tror vi inte att formulä- rets konstruktion kan ha inneburit några fel som kan ha återverkningar på tolkningen av undersökningsresultaten.

Till instrumentfelen kan också föras de fel som uppkommer genom att man samlar in information med hjälp av olika metoder. Det svar man får vid en viss fråga, kan vara påverkat av om frågan t. ex. ställs i en telefonintervju eller vid en personlig intervju. I vårt fall vet vi, att de personer som svarat vid en telefonintervju var ”besvärligare” att få svar från än de som svarat vid en personlig intervju. Detta berodde nu inte uteslutande på, att man var negativt inställd till att ställa upp. I en del fall hade man flyttat, varit bortrest osv. Dessa förhållanden fick vi klar-

het i först vid intervjutillfället. Antalet telefonintervjuer uppgår till 75 stycken —— huvudsakligen utförda under uppföljningsarbetet.

Vi kan alltså inte förvänta oss, att urvalspersonerna blivit kontaktade på de olika sätten efter någon slumpmässig fördelning, varför det är svårt att få något grepp om storleken på den eventuella felkälla som be— ror på olikheter i insamlingsmetod. Vi tror dock inte att telefoninter- vjuerna på något avgörande sätt kunnat påverka våra resultat. För detta talar också resultaten från en metodstudie rörande telefonintervjuers ef- fekt på datakvaliteten i undersökningar rörande levnadsförhållanden i samhället.1

F Respondentfel

En vanlig felkälla vid surveyundersökningar är att intervjupersonen un- der intervjun söker framställa sig själv i så god dager som möjligt. Detta är främst fallet vid attitydfrågor. Man är därvid angelägen att avge ”so- cialt acceptabla” svar eller svar som man tror intervjuaren själv skulle instämma i.

Risken att denna felkälla skulle spela någon större roll i denna under- sökning måste betraktas som liten. Anledningen till detta är att frågorna i stor utsträckning rör faktiska förhållanden. Vissa av frågorna gäller dock intervjupersonernas eventuella önskemål om annan bostad, åsikt om ytterligare uppsökande verksamhet, åsikt om pensioneringstidpunkt, etc. Även om svaren på frågor av denna typ är svåra att tolka, något vi får anledning att återkomma till nedan, så tror vi inte att svaren i någon egentlig utsträckning skulle kunna styras av att intervjupersonen strävar att för intervjuarens skull ge svar av någon viss typ.

Inte heller tror vi att frågorna skulle vara så känsliga att intervjuper- sonerna inte vill eller vågar ge sanningsenliga svar. Trots den debatt som förts i, massmedia om att vissa uppgifter är känsliga, t. ex. uppgifter om sjukdomar, användande av mediciner, organisationsmedlemskap osv., har vi den uppfattningen att de personer som ställt upp för en intervju inte upplevt dessa uppgifter som speciellt känsliga i det sammanhang de här förekommit.

Som respondentfel kan klassificeras de fel som kan bero på att en in- direkt intervju genomförts, dvs. att någon annan än urvalspersonen själv svarar på frågor som rör urvalspersonens förhållanden. Uppgiftslämnare vid indirekt intervju kan vara make/maka, barn, föräldrar, vårdpersonal eller någon annan som väl känner till urvalspersonens förhållanden.

Även om studier rörande de eventuella fel som kan följa med en indi- rekt intervju är mycket sällsynta i den vetenskapliga litteraturen kan man anta att vissa frågor skulle kunna vara ”känsligare” än andra ur felsyn- punkt. Frågor som rör en persons åsikt eller attityd gentemot något objekt måste vara olämpliga att ställa i en indirekt intervju. Endast frågor som rör faktiska förhållanden har därför ställts vid de indirekta intervjuerna.

Intervjuama har genomgående strävat efter att få till stånd intervjuer direkt med urvalspersonen själv. Endast om detta har varit omöjligt har en indirekt intervju genomförts. Antalet indirekta intervjuer har därför blivit relativt litet.

1 Langlet P.: Rapport om telefonintervjuer i ULF. SCB, Utrednings- institutet 1976-05-13.

Tabell 1.3. Andel indirekta intervjuer fördelad på uppgiftslämnare. ( %)

____________—-—_———————

Äldre personer Förtidspensionärer ___—__________—————— Direkt intervjuade 96,9 86,4 Indirekt intervjuade

Uppgif tslämnare :

Make/maka/samboende 1,1 0,7

Barn 0,9 0,1 Förälder eller annan släkting 0,5 7,4 Vårdpersonal 0,5 4,1 Annan personal 0,1 1,2 Summa 100,0 (1 515) 100,0 (678)

___—___!—

Det är framförallt förtidspensionärerna som blivit indirekt inter- vjuade — 14 % mot 3 % av de äldre. Uppgiftslämnare vid de indirekta intervjuerna med förtidspensionärer har framförallt varit föräldrar eller andra släktingar och vårdpersonal.

Genom att frågor rörande åsikter och värderingar inte ställdes vid in- direkt intervju har uppgiftslämnarna endast behövt svara på frågor om hur den utvalde personen bor, hans eller hennes hälsotillstånd, i vilken utsträckning man får hjälp från andra, etc. De som lämnat uppgifter har alltid varit närstående personer till den utvalde personen. Vi tror därför inte att de svar som vi fått vid indirekta intervjuer medför någon egent- lig kvalitetsnedsättning. I vissa fall kan eventuellt den indirekta inter- vjun medföra en viss kvalitetsförbättring. Möjligt är t. ex. att vårdperso- nal kunnat ge en bättre beskrivning av en persons hälsotillstånd än per- sonen själv om vi fått fråga honom/henne själv.

Däremot kan förekomsten av indirekta intervjuer ha medfört en kva- litetsförsämring för de frågor som inte ställdes vid indirekt intervju. Förutom det ”totala bortfallet” -— personer som vägrat, är sjuka, ej an- träffade, etc. —- drabbas dessa frågor även av ett partiellt bortfall. Om detta partiella bortfall inte är slumpmässigt —— vilket det knappast kan sägas vara — minskar möjligheterna att dra slutsatser om de utvalda personerna.

I resultatredovisningen anges genomgående andelen indirekta intervjuer i tabeller som beskriver svarsfördelningen för frågor som ej ställts vid indirekt intervju.

G Intervjuarfel

Det är svårt att uttala sig om de fel som kan komma att uppstå p. g. a. intervjuarnas beteende och agerande i intervjusituationen. SCBs inter- vjuare måste betraktas som välutbildade för sin uppgift — att intervjua. Inför denna undersökning utarbetades dels speciella instruktioner för hur kontakterna med speciellt mycket gamla eller sjukliga personer skulle gå till, dels speciella instruktioner för de mer krångliga och svåra frågorna. Intervjuama hade att lära in dessa instruktioner. Repetitions- frågor utarbetades så att intervjuarna kunde kontrollera sina kunskaper. Önskvärt är att de olika intervjuarnas agerande är så likartat som möjligt —— att intervjusituationen standardiseras. Intervjuama är dock

inga robotar, mänskliga kontakter kan inte standardiseras i hur stor ut— sträckning som helst. Om vissa frågor fordrar extra förtydligande av in- tervjuarna och detta leder till fel är detta snarare en brist i formuläret och att hänföra till instrumentfelen.

Det finns ingen anledning att anta att intervjuarfelen skulle på något systematiskt sätt snedvrida undersökningsresultaten. I de fall fel uppstått p. g. a. intervjuarnas agerande bör detta kunna sägas ge slumpmässiga fel för undersökningsresultaten. Därmed är inte sagt att enstaka inter- vjuare inte skulle göra systematiska fel. I den mån felen är slumpmäs- siga tas hänsyn till detta genom konfidensintervallsberäkningarna.

H Mätsituationsfel

Under denna rubrik kan man kategorisera alla de fel som uppkommer i själva mätsituationen, dvs. instrumentfel, respondentfel och intervjuar- fel. Man kan lätt inse att det förekommer interaktionseffekter mellan de olika typerna av mätfel. En dåligt utformad fråga ger upphov till ett förtydligande från intervjuarens sida, intervjupersonen kan då uppfatta frågan fel eller fråga om, intervjuaren försöker bedöma vilket svar re- spondenten egentligen givit i stället för att ordagrant ställa om frågan osv.

Som mätsituationsfel brukar man dock framförallt räkna de fel som uppkommer av att intervjupersonen på olika sätt hindras från att ge sanningsenliga och övertänkta svar. En tredje persons närvaro under in- tervjun kan påverka svaren. En pensionärs svar på frågor av typen ”Får Ni minst en gång i veckan någon hjälp eller tillsyn av hushållsmedlem, granne, bekant, hemvårdare, hemsamarit . . .?” och ”Tycker Ni rent all- mänt att Ni får tillräckligt med hjälp eller skulle Ni behöva mer hjälp?” kan påverkas av om just någon hushållsmedlem, granne, hemsamarit e. (1. är närvarande under intervjun.

Intervjuama är därför reg-elmässigt instruerade att försöka genomföra intervjuerna i enrum. Detta kan naturligtvis inte alltid ordnas. Vidare kan en persons svar på olika frågor påverkas av hur upptagen personen ifråga är. Tidsbrist kan leda till mindre övertänkta svar, liksom andra faktorer som vi inte närmare skall gå in på.

Allmänt om mätfel

En genomgång av de olika typerna av mätfel och interaktionseffekterna mellan de olika typerna av fel är som vi ovan angett svår att göra. Det blir en fråga om subjektiva bedömningar grundad på tidigare erfarenhe- ter och allmänt omdöme. Det är svårt att diskutera de olika feltyperna generellt. Mätfelen varierar beroende på vilken variabel man försöker mäta, det utförande frågor om denna variabel fått och vilken ställning de fått i formuläret osv. Detta innebär att sannolikheten för att de syste- matiska felen skulle vara konstanta för olika variabler är liten.

En mer ingående diskussion av de olika felkällorna hör alltså bättre samman med diskussionen och analyserna kring de olika variablerna som ingår i undersökningen. Några exempel på variabler som kan vara behäftade med fel har dock redan diskuterats något ovan.

111 Bearbetningsfel

J K odningsfel

lntervjuformuläret var så långt som möjligt självkodande. ”Kodningsar— betet” kunde här inskränkas till att granska formulären för att se om frågorna var besvarade. Upptäcktes oklarheter eller icke ifyllda svar kunde intervjuarna få formuläret i retur för komplettering. När det gäl- ler frågorna med öppna svarsalternativ kodades de centralt. Det ma- nuella arbetet med granskning och kodning har vi försökt minimera. Flera av de kontroller som normalt ligger på avsnitten granskning och kodning utfördes i stället genom kontrollprogram. Kodningsfelen bör enligt vår uppfattning vara obetydliga.

K S tansningsfel

Stansningen av formulären gjordes direkt från formulären. Upprättning- arna som gjordes utifrån de logiska kontrollerna och rimlighetskontrol- lerna och i vissa fall krävde kompletteringar från intervjuarna noterades på speciella stansblanketter. Samtliga stansningar kontrollstansades. Detta bör utesluta möjligheterna till felaktigheter. Fel p. g. a. Stansningen kvarstår ändå p. g. a. olika orsaker. Felen måste dock betraktas som för- sumbara.

L Tabuleringsfel

Databeräkningarna har utförts med hjälp av standardprogram utveck- lade vid SCBs utredningsinstitut. Fel kan alltid uppstå på grund av bris- tande noggrannhet eller dålig kommunikation mellan databeställare och datapersonal. I de flesta fall leder sådana fel till så stora fel att de för'- hoppningsvis upptäcks vid granskningen av tabellerna.

Bilaga 2 Tabellbilaga

Tabell 2.1 F örtidspensionärer — När slutade man förvärvsarbeta? Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Aldrig haft =1959 1960— 1965-_ 1970— Vet ej Summa Bastal förvärvs- 64 69 75 Ej svar arbete 16—24 84,4 — _— 1,3 14,3 _ 100,0 77 25—44 38,9 8,0 9,1 15,0 27,3 1,8 100,0 233 45—54 17,2 11,9 9,7 21 ,6 37,0 2,5 100,0 164 55—64 7.7 17,7 7,9 26,5 38,7 1,6 100,0 142 Samtliga 15,8 15,1 8,3 23,2 35,7 1,8 100,0 616

Tabell 2.2 Förtidspensionärer — Antal år i förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Aldrig haft 0,1—2 3—5 6—10 11—39 40— Vet ej Summa Bastal förvärvs- år är är är år Ej svar arbete 16—24 84,4 6,7 6,3 2,6 — — — 100,0 77 25—44 38,9 7,3 15,2 12,3 23,3 — 3,0 100,0 233 45—54 17,2 1,2 5,7 8,4 61,8 2,4 3,1 100,0 164 55—64 7,7 0,8 0,8 5,3 45,7 35,7 3,9 100,0 142 Samtliga 15,8 1,9 3,8 7,2 44,8 23,6 3,1 100,0 616

Tabell 2.3 F örtidspensionärer — Makes/makas förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Ej gifta Maken/ Maken/ Därav Bastal

eller makan makan ———————-—'——

sam- har ej har för- Heltid Heltid Deltid Deltid boende förvärvs- värvs- hela del av hela de] av

arbete arbete året året året året

16—24 94,8 1,3 3,9 2,6 1,3 — — 77 25—44 65,0 7,7 27,3 23,5 1,8 2,0 — 233 45—54 50,0 15,0 34,5 26,3 1,3 4,4 2,5 164 55—64 38,5 31,8 29,7 13,7 4,1 12,0 — 142

156

Tabell 2.4 Förtidspensionärer — Bostadens kvalitetsgrupp. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Bor på 1+2 3 4 5 6 7 Summa Bastal institu- Modernt Vatten, Vatten, Vatten, Vatten, Ej vatten tion Vatten, avlopp, avlopp , avlopp, avlopp eller avlopp, wc, cv wc cv avlopp wc, cv, bad/ dusch 16—24 13,0 81,8 2,6 — 1.3 — 1,3 [00,0 77 25—44 16,4 80,1 1,6 0,5 1,1 —— 0,3 100,0 233 45—54 10,3 79,3 5,0 0,6 1,6 — 3,1 100,0 164 55—64 1,5 81,3 7,7 2,3 1.5 1.5 4,1 [00,0 142 Samtliga 5,6 80,8 6,2 1.7 1.5 1,0 3.3 1000 616

Tabell 2.5 Förtidspensionärer — Tillgång till radio, kylskåp, balkong och ute- plats. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Radio Kylskåp Balkong Uteplats Bastal 16—24 84,4 84,4 59,7 46,8 77 25—44 81,3 82,3 44,7 39,0 233 45—54 84,6 87,8 50,5 37,9 164 55—64 95,2 92,l 53,5 47,8 142

Samtliga 91,0 89,7 52,0 44,7 616

Tabell 2.6 Förtidspensionärer — Avstånd till olika former av service. Fördelning efter ålder. (%)

Avstånd till 0—99 m ca 100— ca 600— ca 1— ca 3,1— Mer än Bastal närmaste 500 m 900 m 3 km 9,9 km 1 mil Station/busshållplats 16—24 år 15.6 57.1 7,8 5,2 —- 1,3 77 25—44 år 22,2 41,9 5,2 8,9 2,8 2,1 233 45—54 år 24.1 38,2 10,7 11,0 3,8 1,9 164 55—64 år 31,1 38,0 8,5 8,5 9,2 2,3 142 Samtliga 28.1 39,1 8,5 8,9 7,1 2,2 616 Läkare 16—24 är 5,2 20.8 7,8 24,7 16,9 11,7 77 25—44 år 1,8 13,7 10,9 25,9 12,5 17,8 233 45—54 år 1,9 11,6 12,5 32,6 11,0 18,2 164 55—64 år 1,5 17,7 12,7 27,2 14,5 23,3 142 Samtliga 1,7 16,0 12,3 28,1 13,5 21,2 616 Apotek 16—24 år 1,3 22,1 9,1 24,7 18,2 11,7 77 25—44 år 3,3 16,1 11,3 22,2 12,7 17,9 233 45—54 år 1,9 16,9 15,7 24,8 12,6 17,9 164 55—64 år 3,3 18,8 13,5 26,6 15,0 20,4 142 Samtliga 2,9 18,2 13,5 25,6 14,3 19,3 616 Grönområde 16—24 år 39,0 28,6 6,5 6,5 2,6 3,9 77 25—44 år 38,4 23,7 4,9 13,7 1,6 1,3 233 45—54 år 40,1 22,3 9,4 12,9 1,3 1.3 164 55—64 år 41,1 31,7 8,3 12,0 1,5 2,3 142 Samtliga 40,5 28,7 8,0 12,2 1,5 2,0 616 Granne 16—24 år 84,4 1,3 — 1,3 —— — 77 25—44 år 75,4 6,6 0,5 0,5 — — 233 45-——54 år 75,9 10,0 2,5 1,3 — — 164 55—64 år 85,4 10,0 0,8 1,5 — — 142 Samtliga 82,1 9,3 1,1 1,3 — — 616 Tabell 2.7 Förtidspensionärer — ”Känner Ni Er personligen mycket ensam?” Fördelning efter ålder. (%) Ålder ”Ja, ”Ja, ”Nej, Ej svar, Summa Bastal ofta” någon aldrig” indirekt gång” intervju 16—24 1 1,7 23,4 24,7 40,3 100,0 77 25—44 16,1 17,7 49,6 16,6 100,0 233 45—54 17,9 25,4 47,0 9,7 100,0 164 55—64 12,1 22,9 63,3 1,7 100,0 142 Samtliga 13,7 22,8 57,1 6,4 100,0 616

Tabell 2.8 Förtidspensionärer — ”Tycker Ni att kommunen borde ordna så att någon regelbundet per telefon eller besök hade kontakt?” Fördelning efter ålder. (%)

Ålder ”Ja. ”Ja, det Tveksam ”Nej, det ”Nej, Ej svar, Summa Bastal absolut” tycker tycker absolut indirekt jag nog” jag nog inte” intervju inte”

16—24 15,6 11,7 18,2 3,9 3,9 46,8 100,0 77 25—44 30,1 23,5 12,7 10,6 4,3 18,9 100,0 233 45—54 37,9 20,1 12,2 15,7 3,8 1 ,4 100,0 164 55—64 39,2 31,8 8,2 13,3 5,8 ,7 100,0 142 Samtliga 37,1 27,8 9,9 13,2 5,1 7,0 [00,0 616

Tabell 2.9 Ålderspensionärer — När slutade man förvärvsarbeta? Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Aldrig Arbetar —1954 1955— 1960— 1965— 1970— Ofull- Summa Bastal haft för- för när- 1959 1964 1969 1975 stän- värvs- varande diga arbete svar 60—69 3,3 14,2 5,7 2,9 5,0 12,3 49,6 7,0 100,0 304 70—79 5,5 8,1 12,0 5,5 12,8 31,0 13,4 11,3 100,0 377 80— 7,1 1,6 20,4 18,4 18,5 6,7 12,4 14,9 100,0 309 Samtliga 5,1 8,9 11,1 6,8 11,3 20,7 23,6 12,1 100,0 990

Tabell 2.10 Ålderspensionärer ——- Antal år i förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Aldrig Arbetar —10 11—25 26—49 50— Vet ej Summa Bastal haft för när- är år är år Ej svar förvärvs- varande arbete 60—69 3,3 14,2 4,7 7,7 34,0 28,6 7,5 100,0 304 70—79 5,5 8,1 5,9 11,7 21,5 34,1 13,2 100,0 377 80— 7,1 1,6 6,4 7,2 15,4 38,7 23,5 100,0 309 Samtliga 5,1 8,9 5,3 9,8 24,4 33,4 13,1 100,0 990

Tabell 2.11 Ålderspensionärer —— ”Vilken är orsaken till att Ni nu inte längre förvärvsarbetar?” Fördelning efter ålder. (%)

_____________________—-_————

Ålder Aldrig Arbetar Slutade p g a Ofull- Summa Bastal haft för- för när- ___—__— ständiga värvs- varande Pensio- Behöv- Blev Annat svar arbete neringen des för arbetslös vårdupp- gifter i hemmet ___—___” 60—69 3,3 14,2 57,5 2,8 1,7 12,4 8,1 100,0 304 70—79 5,5 8,1 62,6 3,1 0,3 9,0 11,5 100,0 377 80— 7,1 1,6 64 7 1,0 — 8,7 16,9 100,0 309

Samtliga 5,1 8,9 61,3 2,6 0,7 10,1 11,3 100,0 990

_______________—_-——————

Tabell 2.12 Ålderspensionärer — Makes/makas förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Ej gifta Maken/ Maken/ Därav Bastal

eller makan makan sam- har ej har Heltid Heltid Deltid Deltid boende förvärvs- förvärvs- hela del av hela del av

arbete arbete året året året året 60—69 32,6 49,4 18,1 6,5 0,9 7,6 3,0 304 70—79 50,3 44,7 5,0 1,1 — 3,1 0,8 377 80— 73,5 25,9 0,6 0,3 _ 0,3 — 309 Samtliga 48,8 42,8 8,4 2,7 0,3 4,0 1,4 990

Tabell 2.13 Ålderspensionärer — Bostadens kvalitetsgrupp. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Bor på 1+2 3 4 5 6 7 Summa Bastal insti- Modernt Vatten, Vatten, Vatten, Vatten, Ej tution Vatten, avlopp, avlopp, avlopp, avlopp vatten avlopp, wc, cv wc cv eller wc, cv, avlopp bad/ dusch 60—69 0,3 86,1 5,4 0,9 2,0 2,0 3,1 100,0 304 70—79 5,0 83,0 4,0 1,8 1,4 1,1 3,7 100,0 377 80— 23,0 60,5 9,1 1,9 1,9 0,6 2,9 100,0 309 ___—___— Samtliga 6,7 80,0 5,3 1,5 1,7 1,3 3,4 100,0 990

Tabell 2.14 Ålderspensionärer — Tillgång till vatten, avlopp, wc, varmvatten och dusch/bad. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Bor på Vatten Avlopp WC Varm- Dusch/ Bastal insti- vatten bad tution 60—69 0,3 97,2 97,5 93,1 91,3 87,1 304 70—79 5,0 91,9 92,1 89,3 87,0 84,2 377 80— 23,0 74,4 74,8 71,8 66,7 61,5 309 Samtliga 6,7 90,5 90,7 87,4 84,8 81 ,1 990

Tabell 2.15 Ålderspensionärer — Tillgång till radio, kylskåp, balkong och ute- plats. Fördelning efter ålder. (%)

——_——_—__

Ålder Bor på Radio Kylskåp Balkong Uteplats Bastal insti- tution E_— 60—69 0,3 97,6 96,5 55,4 50,8 304 70—79 5,0 92,5 93,0 46,1 49,4 377 80— 23,0 73,8 74,4 30,4 41,4 309 Samtliga 6,7 90,8 90,9 46,3 48,4 990

___—_

Tabell 2.16 Ålderspensionärer —- Avstånd till olika former av service. Fördelning efter ålder. (%)

_________________—_-—_-—————— Avstånd till 0—99 m ca 100— ca 600— ca 1— ca 3,1— ca 5— Mer än Bastal närmaste 500 m 900 m 3 km 4,9 km 9,9 km 1 mil ____________—___——————— Gränomrdde 60—69 år 42,5 29,0 10,3 15,2 2,0 0,6 — 304 70—79 år 41,3 30,5 9,4 10,7 1,7 0,6 0,6 377 80— år 36,9 22,0 7,8 6,5 1,3 1,0 —— 309 Samtliga 40,9 28,5 9,4 11,4 1,7 0,7 0,3 990 Station/busshåll- plats 60—69 år 31,0 41,0 7,8 14,5 2,6 1.1 1.3 304 70—79 år 27,1 42,3 9,6 8,7 2,8 3,3 1,1 377 80— år 20,1 33,3 7,4 7,8 2,3 1,6 4,2 309 Samtliga 27,1 40,3 8,7 10,4 2,6 2,3 1,7 990 Läkare 60—69 år 3,9 20,9 10,9 29,8 8,5 11,7 13,3 304 70—79 år 4,8 15,7 12,5 24,7 7,7 6,4 21,5 377 80-— år 2,9 11,3 9,4 19,7 4,5 7,4 21,0 309 Samtliga 4,2 16,6 11,4 25,5 7,4 8,3 18,8 990 Apotek 60—69 år 2,2 20,8 11,3 30,9 7,4 9,2 17,3 304 70—79 år 3,8 20,5 14,3 22,3 5,2 6,2 22,3 377 80— år 2,9 11,3 9,7 19,7 4,2 5,8 23,0 309 Samtliga 3,2 19,0 12,5 24,6 5,8 7,1 20,8 990 Granne 60—69 år 90,0 8,2 0,9 0,6 —— — -— 304 70—79 år 85,5 6,9 0,9 0,8 0,6 — — 377 80— år 67,0 8,1 1,0 0,6 0,3 — —— 309 Samtliga 83,6 7,5 1,0 0,7 0,3 — — 990 Bibliotek 60—69 år 3,3 20,2 15,1 38,8 10,8 6,0 5,2 304 70—79 år 5,8 21,6 15,5 29,3 7,9 5,2 9,5 377 80— år 3,9 17,8 10,0 23,0 5,5 7,1 9,4 309 Samtliga 4,7 20,5 14,4 31,2 8,4 5,8 8,1 990 ___—_____——-——————

Tabell 2.17 Ålderspensionärer — ”Känner Ni Er personligen mycket ensam?” Fördelning efter ålder. (%)

_________—_—————

Ålder ”Ja, ”Ja, ”Nej, Ej svar, Sumrra Bastal ofta” någon aldrig” indirekt gång” intervju ________________ 60—69 5,4 16,9 75,1 2,7 100,0 304 70—79 7,0 19,3 70,1 3,6 100,0 377 80— 12,6 26,9 52,8 7,8 100,0 309

___—___—

Samtliga 7,5 19,9 68,6 4,0 100,0 990

Tabell 2.18 Ålderspensionärer — ”Tycker Ni att kommunen borde ordna så att någon regelbundet per telefon eller besök hade kontakt?” Fördelning efter ålder. (%)

Ålder ”Ja, ”Ja, det Tveksam ”Nej, det ”Nej, Ej svar, Summa Bastal absolut" tycker tycker absolut indirekt jag nog” jag nog inte” intervju inte”

60—69 35,6 33,8 8,1 12,7 7,6 2,2 100,0 304 70—79 24,1 29,5 13,7 19,6 9,9 3,3 100,0 377 80— 15,2 25,6 18,1 24,6 8,4 8,1 100,0 309 Samtliga 26,2 30,2 12,7 18,3 8,9 3,8 100,0 990

Tabell 2.19 Blivande pensionärer — Fördelning på kön och ålder. (%) —- Inom parentes anges absoluta antalet intervjuer.

Kön 60—63 år 64—66 år Summa Andel av samtliga Män 75,7 24,3 100,0 44,7 Kvinnor 70,8 29,2 100,0 55,3 Samtliga 73,0 (291) 27,0 (117) 100,0 (408) 100,0

Tabell 2.20 Blivande pensionärer —— Fördelning på ålder och civilstånd. (%)

Ålder Ogift Gift Skild Änka/ Summa Bastal änkhng 60—63 10,0 73,5 5,2 11,3 100,0 291 64—66 6,7 73,6 0,8 18,8 100,0 117 Samtliga 9,1 73,6 4,0 13,4 100,0 408

Tabell 2.21 Blivande pensionärer — Långvarig sjukdom, sängbundenhet och be- hov av hjälp vid förflyttning. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Har långvarig sjukdom Bastal Totalt Därav Säng- Använder Behöver bundna personlig (delvis) Käppar Kryckor hjälp vid förflyttning utanför bostaden 60—63 48,1 0,3 1,7 — -— 291 64—66 52,9 — 2,5 0,8 0,8 117 Samtliga 49,4 0,3 1,9 0,2 0,2 408

Tabell 2.22 Blivande pensionärer — Personer med långvarig sjukdom efter sjuk- domsorsak. Fördelning efter ålder. (%)

60—63 år 64—66 år Samtliga

Infektionssjukdomar 1,7 0,8 1,5 Tumörer 1,0 — 0,8 Endokrina systemets sjukdomar m m 6,2 10,2 7,3 därav: diabetes 2,1 5,6 3,1 Blodsjukdomar |,0 0,9 1,0 Mentala rubbningar 3,1 5,I 3,6 Nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar 8,6 10,2 9,0 därav: ögonsjukdomar 2,4 2,6 2,4 öronsjukdomar 2,1 2,6 2,2 Cirkulationsorganens sjukdomar 29,2 40,9 32,4 därav: högt blodtryck 16,8 16,2 16,7 hjärtsjukdomar 7,9 11,1 8,8 Andningsorganens sjukdomar 3,8 6,0 4,4 därav: bronkit, emfysem och astma 0,7 0,9 0,8 Matsmältningsorganens sjukdomar 5,2 8,5 6,0 därav: mag- och tarmsår 1,4 0,9 1,2 Urinorganens sjukdomar 2,4 2,5 2,4 Hudsjukdomar 1,7 0,8 1,5 därav: allergi 1,0 — 0,8 Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 19,2 18,6 19,1 därav: ryggvärkssyndrom inkl diskbråck 8,2 11,8 9,2 Medfödda missbildningar 1,0 — 0,8 Symtom och ofullständigt preciserade fall 5,2 6,7 5,6 därav: ledsymtom 3,0 4,2 3,4 Skador genom yttre våld 5,8 8,5 6,6 därav: frakturer 1,0 3,4 1,7 Bastal 291 117 408

Tabell 2.23 Blivande pensionärer — Andel med nedsatt syn. Fördelning efter ål- der. (%) Ålder Nedsatt syn — svårighet att läsa Bastal bildtext tidnings- därav på TV text har har ej enbart ledsyn ledsyn 60—63 3,8 1,4 0,7 — 291 64—66 6,0 0,8 —- — 117

Samtliga 4,4 1,2 0,5 — 408

Tabell 2.24 Blivande pensionärer — Andel med nedsatt hörsel. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Har nedsatt hörsel Bastal

Totalt Därav

Hör Har hör- Använder sin hörapparat knap- apparat _— past Alltid Ibland Sällan alls eller eller nästan aldrig alltid 60—63 12,7 1,7 2,7 0,7 1,0 1,0 29l 64—66 16,2 1,7 4,3 1,7 2,6 — 117 Samtliga 13,7 1,7 3,2 1,0 1,5 0,8 408

Tabell 2.25 Blivande pensionärer — Tandstatus. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Enbart Enbart Både Varken Summa Ej egna löständer löständer löständer Bastal svar tänder och egna eller egna

tänder tänder 60—63 44,3 28,7 26,6 0,3 100,0 0,7 29] 64—66 29,1 39,9 30,2 0,8 [00,0 —— 117 Samtliga 40,2 31,8 27,6 0,5 100,0 0,5 408

Tabell 2.26 Blivande pensionärer — Läkarkontakter under de 3 senaste måna- derna. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Talat med läkare Haft hembesök Besökt läkare Har legat Bastal per telefon på sjuk- — —— _ hus Flera ] gång Flera 1 gång Flera [ gång gånger gånger gånger

60—63 8,0 10,1 — — 13,9 28,8 4,8 291 64—66 7,7 10,3 — — 18,1 24,7 8,5 117

Samtliga 7,9 10,1 — — 15,0 27,7 5,8 408

Tabell 2.27 Blivande pensionärer — Har man någon bestämd läkare som man brukar vända sig till? Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Ja, har Di— Privat- Läkare Före- Annan Nej, Ej Summa en be- strikts-l prakti- vid tags- läkare har svar Bastal stämd provin- serande sjukhus läkare ingen läkare sial- läkare bestämd

läkare läkare 60—63 62,5 15,1 20,6 8,6 17,5 0,7 37,5 — 100,0 291 64—66 64,1 23,2 22,9 13,5 4,4 — 35,1 0,8 100,0 117 Samtliga 63,0 17,3 21,2 9,9 14,0 0,5 36,8 0,2 100,0 408

Tabell 2.28 Blivande pensionärer — Kontakter med distriktssköterska de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Har talat med, be- Har ej haft Ej svar Summa Bastal sökt eller besökts av kontakt distriktssköterska med distrikts- Flera ] gång sköterska gånger 60—63 2,1 3,8 93,8 0,3 100,0 291 64—66 0,8 7,6 91,5 — 100,0 117 Samtliga 1,7 4,8 93,2 0,3 100,0 408

Tabell 2.29 Blivande pensionärer — När besökte man senast tandläkare? Fördelning efter ålder. (%)

Ålder För mindre Mer än 3 1—5 år Mer än Vet ej Summa än 3 mån mån, mindre sedan 5 år Bastal sedan än 1 år sedan

60—63 21,0 21,3 26,8 30,2 0,7 100,0

291

64—66 21,6 16,9 22,3 39,2 — 100,0

117 Samtliga 21,1 20,1 25,6 32,7 0,5 100,0 408

Tabell 2.30 Blivande pensionärer —- Allmän, ”subjektiv” bedömning av hälsotillståndet. Fördelning efter ål- der. (%) Ålder Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd jämfört Bastal med andra i samma ålder Gott Dåligt Något Vet Summa Bättre Sämre Unge- Vet Summa däre- ej får ej mellan lika 60—63 57,7 5,8 36,1 0,3 100,0 33,3 8,9 56,4 1,3 100,0 291 64—66 43,4 17,0 39,6 — 100,0 28,9 15,4 54,0 1,7 100,0 117 Samtliga 53,9 8,9 37,0 0,3 100,0 32,1 10,7 55,7 1,5 100,0 408 Tabell 2.31 Blivande pensionärer — Skolutbildning. Fördelning efter ålder. (%) Ålder Folk- Yrkesut- Real- Yrkesut- Student- Högre Summa Bastal skola bildning skola/ bildning examen utbild- utöver grund- utöver ning folkskola, skola rea1-/ dock ej grund- real-/ skola, grund- dock ej skola student- examen 60—63 72,3 10,3 5,1 9,7 1,5 1,0 100,0 291 64—66 76,0 12,2 7,5 4,4 — — 100,0 117 Samtliga 73,2 10,7 5,7 8,5 1,2 0,8 100,0 408

Tabell 2.32 Blivande pensionärer — Typ av yrke. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Aldrig Hem- Förvärvsarbete —— socioekonomisk grupp haft mafru ___—___- Summa för-- Produktions-ldistri- Kon- Lant- Före- Ej Bastal värvs- butionsanställda torsan- bru- tagare klassi- arbete _— ställda, kare Heer- Yrken Yrken med ut- tekni- bara utan bildningskrav: ker utbild- Upp Zår mfl nings- till eller krav Zår mer 60—63 4.6 8,2 13,8 21,0 12,8 23,6 8,8 6,7 0,5 100,0 291 64—66 7,8 17,6 17,6 13,5 15,0 10,8 10,4 7,5 — 100,0 117 Samtliga 5,4 10,5 14,8 19,2 13,3 20,5 9,1 6,9 0,4 100,0 408

Tabell 2.33 Blivande pensionärer — Andel som förvärvsarbetar samt orsak till att man ej förvärvsarbetar. För- delning efter ålder. (%)

Ålder Förvärvsarbetar Aldrig Har förvärvsarbetat, Ej svar Summa f na haft men slutade p g a: Bastal _ förvärvs- ___—— Totalt Därav arbete Arbets- Vård- Annat deltid löshet upp- skäl gifter i hem- met 60—63 71,8 17,2 4,6 1,0 4,6 12,8 5,2 100,0 291 64—66 42,2 3,0 7,8 3,1 4,4 24,8 17,7 100,0 117 Samtliga 64,7 15,2 5,4 1,5 4,6 15,7 8,1 100,0 408

" Av dem som ej förvärvsarbetade vid intervjutillfället angav 1,6 % att de söker förvärvsarbete. De som söker arbete kommer från åldersgruppen 60—63 år där de utgör 2,1 % av samtliga.

Tabell 2.34 Blivande pensionärer — Makes/makas förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Ej gifta Maken/ Maken] Därav: Ej Bastal eller makan makan ——_———-— svar sam- har ej har för- Heltid Heltid Deltid Deltid boende förvärvs- värvs- hela del av hela del av arbete arbete året året året året 60—63 23,1 35,4 41,5 25,6 3,1 9,7 2,6 0,5 291 64—66 19,2 44,7 36,1 27,0 2,9 6,2 — —— 117

Samtliga 22,1 37,6 40,2 26,0 3,0 8,9 1,9 0,4 408

Tabell 2.35 Blivande pensionärer — ”Har Ni gjort upp några speciella planer (t ex resor, nytt arbete, fritidsintressen osv) på vad Ni skall göra efter ålderspensio- neringen ?” Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Ja, gjort Nej, inte Ej svar Summa Bastal upp gjort upp eller planer några indirekt planer intervju 60—63 28,7 65,6 5,6 100,0 291 64—66 19,3 72,9 7,8 100,0 117 Samtliga 26,4 67,4 6,2 100,0 408

Tabell 2.36 Blivande pensionärer — Samboende. Fördelning efter ålder. (%)

___—___—_-—-_——_-—-——

Ålder Ensam- Samboende Uppgift Summa Bastal boende ——————_—— saknas

Bor under Bor med Bor med äkten- för- barn skaps— äldrar liknande former ___—___—___———_—— 60—63 18,5 76,4 — 1,5 3,6 100,0 291 64—66 13,6 80,8 1,2 1,5 2,9 100,0 117

Samtliga 17,3 77,5 0,3 1,5 3,4 100,0 408

___—___,”

Tabell 2.37 Blivande pensionärer — Utrymmesstandard. Fördelning efter ålder. (%)

________._____—_—_————'—

Ålder Trångboddhet Normal- Över- Ensamboende Summa Bastal _— konsum- konsum- __ Totalt Därav tion tion 1—2 3— extrem rum rum ___—_____________ 60—63 3,1 — 43,1 35,4 13,4 5,1 100,0 291 64—66 4,4 — 55,1 26,9 6,2 7,5 100,0 117 Samtliga 3,4 — 46,0 33,3 11,6 5,7 100,0 408

______________—__—__——-——-—

Tabell 2.38 Blivande pensionärer — Boendeforma. Fördelning efter ålder. (%)

________________—_—-——————

Ålder Småhus Flerfamiljshus Service- Ej svar Summa Bastal ___— hus Lågt Högt (1—3 vån) (4— vån) _____________._____—— 60—63 59,1 25,1 14,8 0,7 0,3 100,0 291 64—66 57,4 23,9 17,8 —— 0,8 100,0 . 17 Samtliga 58,6 24,8 15,6 0,5 0,5 100,0 408

___—___?”—

u Totalt var 3 % av de blivande pensionärerna födda i den nuvarande bostaden.

Tabell 2.39 Blivande pensionärer — Boendeform, våningsplan samt förekomst av hiss. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Våningsplan (flerfamiljshus) Övrigt Summa Bastal

——-——-———-———————— boende

Botten- Över bot- Hiss finns inte

våningen tenvåningen —-—_———

hiss finns 1 tr 2 tr 3— tr 60—63 6,9 11,0 7,6 9,6 5,5 59,5 100,0 291 64—66 10,9 11,8 7,6 6,1 6,1 57,4 100,0 117 Samtliga 8,0 11,2 7,6 8,7 5,6 58,9 100,0 408

Tabell 2.40 Blivande pensionärer — Bekvämligheter i bostaden. Fördelning efter ålder. (%)

Andel som har Ålder tillgång till:

60—63 64—66 Samtliga Modern bostad 89,7 90,9 90,0 Kök 96,9 98,3 97,3 Kokvrå 2,4 1,7 2,2 Vattenledning 98,3 97,4 98,0 Varmvatten 94,2 89,7 93,0 Avlopp 98,6 96,6 98,1 Dusch 92,4 87,1 91,0 WC 94,2 91,5 93,4 Centralvärme 97,3 94,0 96,4 Modern spis 95,2 91,4 94,2 Bastal 291 117 408 Tabell 2.4] Blivande pensionärer — Utrustningsstandard — extrautrustning, mediautrustning samt tillgång till uteplats/balkong. Fördelning efter ålder. (%) Andel som har Ålder tillgång till: 60—63 64—66 Samtliga Extrautrustning diskmaskin 7,6 8,7 7,9 tvättmaskin 86,9 84,6 86,3 kylskåp 97,9 93,9 96,9 frys 76,3 80,4 77,4 Mediautrustning telefon 96,6 95,7 96,3 radio 98,6 94,9 97,9 färg-TV 43,0 45,5 43,6 svartvit TV 56,4 57,8 56,7 dagliga tidningar 91,8 94,0 92,4 Egen uteplats på marken 59,5 59,8 59,6 Balkong 58,8 55,4 57,8 Bastal 291 117 408

Tabell 2.42 Blivande pensionärer — Andel som bor i handikappanpassad bostad. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Bor i han- Bor ej i Ej svar Summa Bastal dikapp- handi- anpassad kapp- bostad anpassad bostad 60—63 2,4 97,3 0,3 100,0 291 64—66 4,4 95,6 — 100,0 117

Samtliga 2,9 96,8 0,3 100,0 408

Tabell 2.43 Blivande pensionärer — Avstånd till olika former av service. Fördelning efter ålder. (%)

Avstånd till 0—99 m ca 100— ca 600— ca 1— ca 3,1— ca 5— Mer än Bastal närmaste: 500 m 900 m 3 km 4,9 km 9,9 km 1 mil

Grönamråde 60—63 år 46,0 31,6 4,8 14,8 1,4 0,3 0,7 291 64—66 år 50,5 29,0 10,2 8,7 0,8 — 0,8 117 Samtliga 47,3 30,9 6,3 13,1 1,2 0,3 0,7 408

Livsmedelsaåfår 60—63 år 17,5 42,6 10,0 14,1 6,5 5,8 2,7 291 64—66 år 22,2 38,5 9,4 17,2 7,6 2,5 2,6 117 Samtliga 18,8 41,5 9,8 14,9 6,8 4,9 2,7 408

Station/busshåll- plats

60—63 år 24,4 45,7 10,0 10,0 2,7 4,1 2,7 291 64—66 år 26,4 35,2 13,7 15,5 4,2 0,8 4,2 117 Samtliga 24,9 42,9 11,0 11,5 3,1 3,2 3,1 408

Läkare 60—63 år 4,5 15,1 12,0 25,1 11,7 8,2 21,6 291 64—66 år 4,3 18,7 5,9 26,0 11,8 13,5 19,8 117 Samtliga 4,4 16,1 10,4 25,3 11,7 9,7 21,1 408

Sjuksköterska] distriktssköterska 60—63 år 3,1 18,2 13,7 28,2 12,0 10,7 9,3 291 64—66 år 6,0 11,1 9,3 30,2 13,5 11,8 13,0 117 Samtliga 3,9 16,3 12,6 28,7 12,4 11,0 10,3 408

Apotek 60—63 år 3,1 16,8 13,1 23,4 9,6 7,9 25,1 291 64—66 år 2,6 19,5 11,9 21,6 12,7 11,1 20,6 117 Samtliga 3,0 17,6 12,8 22,9 10,5 8,8 23,9 408

Pastkonlar 60—63 år 4,8 27,1 18,2 25,8 7,9 8,2 7,6 291 64—66 år 6,1 33,0 11,1 24,4 8,4 8,5 8,6 117 Samtliga 5,1 28,7 16,3 25,4 8,0 8,3 7,8 408

Granne 60—63 år 88,3 9,3 0,7 1,0 — 0,3 —— 291

64—66 år 88,1 11,9 — —— — — — 117 Samtliga 88,2 10,0 0,5 0,8 — 0,3 — 408

Bibliotek 60—63 år 3.1 22,0 16,2 25,1 12,7 10,3 8,9 291 64—66 år 3,4 23,0 13,4 29,3 13,6 8,5 8,7 117 Samtliga 3,2 22,3 15,4 26,2 13,0 9,8 8,9 408

___—____———_——-———_—

Tabell 2.44 Blivande pensionärer — Transportsätt vid livsmedelsinköp. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Går Åker Åker Annat Handlar Ej Summa bil buss ej själv svar Bastal 60—63 42,6 30,9 2,7 13,4 10,0 0,3 100,0 291 64—66 52,9 23,8 3,4 11,3 8,6 — 100,0 117 Samtliga 45,4 29,0 2,9 l2,9 9,6 0,3 100,0 408 Tabell 2.45 Blivande pensionärer — Förekomst av grannkontakter. Fördelning efter ålder. (%) Ålder Utbyte av ord Utbyte Bastal av tjänster Mycket Ganska vanligt vanligt 60—63 61,5 23,4 39,2 291 64—66 63,5 24,6 34,8 117 Samtliga 62,1 23,7 38,0 408

Tabell 2.46 Blivande pensionärer — Förekomst av yttre störningar. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Undviker Kan inte sova ostört Bastal att ha fönstret Ofta Ibland öppet 60—63 14,4 4,5 12,7 291 64—66 12,8 3,4 14,7 117 Samtliga 14,0 4,2 13,3 408

Tabell 2.47 Blivande pensionärer _ Bostadsstandard. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Rymligt och Rymligt, Rymligt, Bastal modernt modernt modernt, och utrustat fullt utrustat samt fritids- hus 60—63 81,5 1,5 3,6 291 64—66 77,4 7,6 1,5 117 Samtliga 80,5 3,0 3,1 408

Tabell 2.48 Blivande pensionärer —- Önskemål om flyttning samt eventuellt vidtagen åtgärd. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Vill flytta Vet ej Vill flytta (inkl ”vet Bastal ej”) och vidtagit

Omfattan- Vissa de åt- åtgärder gärder 60—63 14,8 2,4 l,0 3,4 291 64—66 14,7 0,8 2,5 5,1 117 Samtliga 14,8 2,0 1,4 3,9 408

Tabell 2.49 Blivande pensionärer — Skål till flyttning. Fördelning efter ålder. (%

Ålder Samtliga 60—63 64—66

För att få större bostad 1,7 3,5 2,2 För att komma till ett område, där det är bättre ordnat med service 3,4 1,7 3,0 För att få modernare bostad 2,4 4,3 2,9 Ålders- och hälsoskäl 4,8 6,1 5,2 För att få billigare bostad 4,1 l.8 3,5 Trivs inte i det här området 2,1 2,5 2,2 För att komma närmare släkt eller vänner 3,4 2,6 3,2 Skulle hellre vilja bo någon annanstans i Sverige 2,1 0,8 1,7 P g a dåliga kommunikationer 2,4 0,8 2,0 För att få mindre bostad 5,8 2,5 4,9 P g a isolerat läge (långt till närmaste granne) 0,7 2.6 1,2 P g a ändrade familjeförhållanden 1,7 2,5 1,9 Behöver mera hjälp och tillsyn än som kan erhållas i den nuvarande bostaden 1,4 1,8 1,5 Vill slippa trappor 2,4 1,8 2,2 Bastal 291 ] l7 408 Tabell 2.50 Blivande pensionärer — Önskad boendeform. Fördelning efter ålder. (%) Ålder Villa/ Flerfa- Pensio- Pensio- Annat Vill inte Summa radhus miljshus närshem närshotell flytta, Bastal vet ej 60—63 5,2 9,0 0,7 0,3 1,4 83,5 100,0 291 64—66 5,2 6,9 0,8 — 1,8 85,2 100,0 117 Samtliga 5,2 8,4 0,7 0,3 1,5 84,0 100,0

408

Tabell 2.51 Blivande pensionärer — Månadsinkomst av förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder l— 1 001 2 001 3 001 4 001 5 001 6 001 Har ej Summa 1 000 kr 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 8 000 förvärvs- Bastal arbete Ej svar 60—63 7,7 8,2 19,5 19,0 6,7 0,5 2,6 35,9 100,0 291 64—66 1,5 8,8 8,5 9,3 7,5 — 1,6 64,0 100,0 117 Samtliga 6,2 8,3 16,6 l6,6 6,9 0,4 2,3 42,7 ]00,0

Tabell 2.52 Blivande pensionärer — Andel med tillgång till bil, båt, fritidshus. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Har tillgång till Har ej till- Bastal ——————— gång till vare Fritidshus Bil Båt sig fritids- __ ___-— _— hus, bil Totalt Därav Totalt Därav Totalt Därav eller båt genom genom genom ägande ägande ägande 60—63 28,7 23,1 70,2 65,6 12,8 12,8 26,2 291 64—66 32,8 28,4 61,1 53,8 13,4 11.9 29,9 117 Samtliga 29,8 24,4 68,1 62,8 13,0 12,6 27,1 408

Tabell 2.53 Blivande pensionärer — Kontantmarginal. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Hur man kan skalla fram 3 000 kr inom en vecka? Ej svar, Summa —_—————— vet ej Bastal Kan inte Kan skalla fram alls ___—_— Totalt Genom Lån Län i Annat eget från släkt bank sätt konto eller vänner 60—63 12,3 86,2 75,9 5,2 4,1 1,0 1,5 100,0 64—66 15,1 81,8 71,4 5,8 4,5 — 3,1 291 100,0 117 Samtliga 13,0 85,1 74,8 5,4 4,2 0,8 2,0 100,0 408 Tabell 2.54 Blivande pensionärer — Resor 1974. Fördelning efter ålder. (%) Ålder Ingen Resa inom Resa inom Resa utom Ej svar Summa resa Sverige Norden Norden Bastal men ej men ej utomlands utom Norden 60—63 56,4 21,0 5,6 16,4 0,5 100,0 291 64—66 59,2 19,2 10,9 10,7 — 100,0 117 Samtliga 57,1 20,6 6,9 15,0 0,4 100,0

Tabell 2.55 Blivande pensionärer — Umgänge med släkt och vänner. Fördelning efter ålder. ( %

Ålder Umgås Umgås Umgås Summa ofta ibland inte alls Bastal 60—63 81,0 18,5 0,5 100,0 291 64—66 79,2 19,3 1,5 100,0 117 Samtliga 80,6 18,7 0,7 100,0 408

Tabell 2.56 Blivande pensionärer — Aktiviteter. Fördelning efter ålder. (%)

60—63 år 64—66 år Samtliga

Någon Ofta Någon Ofta Någon Ofta gång gång gång Läsa böcker 45,1 25,1 41,6 28,3 44,3 25,9 Läsa veckotidningar 40,0 27,2 40,2 32,9 40,1 28,5 Promenera 37,9 47,7 26,6 58,5 35,2 50,3 Delta i kurser 14,4 9,7 10,4 8,9 13,4 9,6 Spela bingo 6,2 1,5 4,5 0,0 5,8 1,2 Gå på bio 15,4 0,5 16,6 0,0 15,7 0,4 Titta på TV 17,9 79,5 18,9 79,5 18,2 79,5 Lyssna på radio 20,0 75,9 16,8 70,2 21,6 74,5 Gå på restaurang 35,4 1,0 20,8 1,5 31,9 1,1 Gå omkring i affärer 38,5 7,7 33,0 15,0 37,1 9,4 Sköta trädgård 14,4 51,8 19,0 51,5 15,5 51,7 Spela musikinstru-

ment 8,7 3,6 6,0 2,9 8,1 3,4 Motionera 24,1 33,3 21,0 34,6 23,4 33,6 Gå på teater 36,9 8,2 29,9 5,9 35,2 7,6 Göra bilutllykter 52,8 29,2 38,9 25,2 49,5 28,2 Hobbyverksamhet 18,5 40,5 22,3 40,5 19,4 40,5 Delta i gudstjänster 43,6 16,9 49,6 14,8 45,0 16,4 Verksamhet arrange- rad för pensionärer 2,1 1,5 4,4 1,5 2,6 1,5 Annan verksamhet 7 7 9,2 4,4 5,9 6 9 8,4

Tabell 2.57 Blivande pensionärer — Föreningsanslutning. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Pensio- Politiskt F ack— Nykter- Fri» Handi- Ingen Bastal närs- parti förening hets- kyrka kapp- förening förening förening förening alls 60—63 3,6 17,9 50,3 5,6 11,3 7,7 26,7 291 64—66 13,5 23,9 33,3 3,1 13,1 7,8 27,1 117

Samtliga 6,0 19,4 46,2 5,0 11,7 7,7 26,8 408

Tabell 2.58 Blivande pensionärer —— Röstade 1973 samt känner till de rättigheter och förmåner pensionärer har. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Röstade Känner till rättigheter? Ej svar Bastal 1973 Ja Tvek- Nej sam 60—63 96,4 31,8 42,6 25,1 0,5 291 64—66 96,9 25,7 39,7 34,6 — 117 Samtliga 96,5 30,3 41,9 27,4 0,4 408

Tabell 2.59 Blivande pensionärer — Vart vänder man sig? Fördelning efter ålder.

(%) 60—63 64—66 Samtliga

Försäkringskassan 50,3 40,2 47,8 Socialbyrån/nämnd 14,4 15,1 14,5 ”Kommunen” (ospecificerat) 2,6 6,2 3,4 Pensionärsförening 3,1 1,5 2,7 Läsa informationsbroschyr

om pensioner 1,0 6,0 2,2 Bekant, släkting, granne 1,5 2,8 1.8 Arbetsgivaren 2,1 — 1,6 Fackförening 1,5 —— 1,2 Diverse olika källor — 3,0 0,8 Vet ej vart man skall vända sig 23,1 25,4 23,6

Bastal 291 117 408

Tabell 2.60 Blivande pensionärer — Hur klarar man dagliga sysslor? (%)

Klarar Klarar det ej själv men Klarar det Ej Summa det får tillräcklig hjälp av ej själv och svar själv ___—— får ej till- Hus- Hem- Annan räcklig hjälp hålls- sama— person med- rit lem Inköp av livsmedel 92,5 5,5 — 1,2 0,3 0,5 100,0 Matlagning 86,8 11,5 1,2 — 0,5 100,0 Städning 83,4 11,5 1,01 3,4 —— 0,7 100,0 Av- och påklädning 98,0 1,2 _— — 0,8 100,0 Personlig hygien (tvättning och toalettbestyr) 97,8 1,0 — — _ 1,3 100,0 Disk 93,2 5,6 —— 0,8 — 0,5 100,0 Småtvätt av kläder 86,4 10,2 — 2,6 0,3 0,5 100,0 Stortvätt 72,4 18,1 — 8,0 1,0 0,5 100,0

” Totalt en procent uppger sig få hjälp med städningen av hemsamarit. Det är framförallti åldersgruppen 64—66 år man får sådan hjälp — 2,6 % får städningshjälp av hemsamarit jämfört med 0,3 % i ålderspruppen 60—63 år.

Tabell 2.61 Blivande pensionärer — Hjälp eller tillsyn av hemsamarit eller liknande — Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Får hjälp av hemsamarit Får ej Ej svar Summa hjälp Bastal ! gång/ 2 ggr/ 3—6 ggr/ Dagligen vecka vecka vecka 60—63 0,7 — 0,3 0,3 96,9 l,7 l00,0 291 64—66 2,6 0,8 — 0,8 94,8 0,9 100.0 ] l7 Samtliga 1,2 0,2 0,3 0,5 96,3 1,6 100,0 408

Tabell 2.62 Blivande pensionärer — Behöver mera hjälp. Fördelning efter ålder.

(%) Ålder Behöver mer hjälp Bastal Totalt Därav skulle behöva hjälp i form av:

Daglig Höst- Regelbun- Varubil hjälp och vår- den tillsyn/

med rengöring hjälp —

städning dock ej

daglig 60—63 3,1 0,7 1,4 0,6 0,3 291 64—66 5,0 0,8 ],7 2,5 — 117 Samtliga 3,6 0,7 1,5 1,2 0,3 408

Tabell 2.63 Blivande pensionärer — ”Känner Ni Er personligen mycket ensam?” Fördelning efter ålder. (%)

Ålder "”Ja, ”Ja, ”Nej, Ej svar Summa Bastal ofta” någon aldrig” gång” 60—63 4,1 17,2 77,7 1,0 100,0 291 64—66 l,8 17,9 79,5 0,8 100,0 117 Samtliga 3,5 l7,4 78,2 1,0 100,0 408

Tabell 2.64 Blivande pensionärer — ”Tycker Ni att kommunen borde ordna så att någon regelbundet per tele- fon eller besök hade kontakt?” Fördelning efter ålder. (%)

Ålder ”Ja, ”Ja, det Tveksam ”Nej. det ”Nej, Ej svar Summa Bastal absolut” tycker tycker jag absolut jag nog” nog inte” inte” 60—63 38,8 34,0 12,4 7,6 6,2 1,0 100,0 291 64—66 35,0 37,8 11,8 9,3 5,1 0,8 100,0 117 Samtliga 37,8 35,0 12,2 8,0 5,9 1,0 100,0 408

Tabeller och diagram

Tabeller i texten

2.1 2.2

2.3

3.1

3.2 3.3

3.4

3.5

3.6

3.7

3.8

3.9

3.10

3.11

3.12

3.13

Bortfallets fördelning på strata och bortfallsanl-edning. (%) Jämförelse mellan bortfallet och dem som svarat med av- seende på kön och kommuntyp. Fördelning på strata. (%) Personer som ej svarat på intervjufrågorna. Andel av samt- liga äldre och förtidspensionärer exkl. döda, utomlands boende och urvalsfel. (%) . . . . Andel personer med hel förtidspension i olika ålders- grupper (%). . . . . Förtidspensionärer _— Fördelning på kön och ålder. (%) Förtidspensionärer — Fördelning på ålder och civilstånd. (%) . . . . . . . Förtidspensionärer — Fördelning på ålder och region

(riksområden). (%) . . . . . . Förtidspensionärer — Pensioneringsanledning — fördel- ning -efter ålder. (%) . . . . . Förtidspensionärer — Långvarig sjukdom (besvär, handi-

kapp, svaghet). Fördelning efter kön och ålder. (%) Förtidspensionärer — De långvarigt sjuka. Sängbundenhet och behov av hjälp vid förflyttning — fördelning efter ålder. Procentandel i olika grupper. Förtidspensionärer — Personer med långvarig sjukdom efter sjukdomsorsak. Fördelning på kön och pensionerings- anledning. (%) . . . Förtidspensionärer — Personer med långvarig sjukdom. Fördelning efter ålder. (%) . . . . Förtidspensionärer — Andel med nedsatt syn eller hörsel. Fördelning efter ålder. ULF-siffror 1nom parentes. (%) Förtidspensionärer — Tandstatus. Fördelning efter ålder och kön. ULF-siffror inom parentes. (%) . Förtidspensionärer — Kontakter med olika sjukvårdsinsti— tutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter kön och ålder.(%). . Förtidspensionärer _ Kontakter med sjukvårdsinstitutio- ner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter långvarig sjukdom. (%)

26

27

29

33 34

34

35

35

39

40

41

42

43

44

46

47

3.14

3.15 3.16 3.17 3.18 3.19 3.20 3.21 3.22 3.23 3.24 3.25

3.26

3.27

3.28

3.29 3.30

3.31

3.32 3.33

3.34

Förtidspensionärer —— Andel personer som besökt tand- läkare den senaste tiden. Fördelning efter ålder och kön. (%) . . . . . . . .

Förtidspensionärer — Allmän ”subjektiv” bedömning av hälsotillståndet. Fördelning efter ålder. (%) Förtidspensionärer — Skolutbildning — fördelning efter kön och ålder. (%). . . . . . . . Förtidspensionärer — Skolutbildning. Fördelning efter

långvarig sjukdom. (%) . . . . . . Förtidspensionärer — Tidigare förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . Förtidspensionärer —- Samboende. Fördelning på kön och ålder. (%). . . . . . . . Förtidspensionärer — Samboende. Fördelning efter lång-

varig sjukdom. (%) . . . . . Förtidspensionärer — Utrymmesstandard. Fördelning på

ålder. Siffrorna från ULF redovisas inom parentes. (%) Förtidspensionärer — Utrymmesstandard. Fördelning efter långvarig sjukdom. (%) . . . . Förtidspensionärer _— Boendeform. Fördelning efter ålder. (%) . Förtidspensionärer — Boendeform, våningsplan samt före- komst av hiss. Fördelning efter långvarig sjukdom. (%) Förtidspensionärer _ Utrustningsstandard. Fördelning ef- ter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper. Förtidspensionärer — Andel som bor i handikappanpassad bostad. Fördelning på ålder och långvarig sjukdom. (%) Förtidspensionärer — Avstånd till livsmedelsbutik, post- kontor och sjuksköterska. Fördelning efter ålder och lång- varig sjukdom. Procent i olika grupper. .

Förtidspensionärer — Förekomst av grannkontakter. För- delning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper. Förtidspensionärer —— Förekomst av yttre störningar. Pro- centandel i olika åldersgrupper. .

Förtidspensionärer — Bostandsstandard. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i oli-ka grupper. Förtidspensionärer — Önskemål om flyttning samt even- tuellt vidtagen åtgärd. Fördelning efter ålder, samboende, nuvarande bostadsmodernitetsgrad samt långvarig sjuk- dom. Procenttal i olika grupper. . Förtidspensionärer — Skäl till flyttning. Fördelning efter ålder. (%) .

Förtidspensionärer — Vilken typ av bostad vill man flytta till? Fördelning efter ålder. (%) . Förtidspensionärer — Skattepliktig inkomst 1974. Fördel- ning efter ålder, kön och tidigare förvärvsarbete. (%) .

47

48

49

50

51

53

54

55

55

56

56

58

60

62

64

65

66

68

69

69

71

3.35 Förtidspensionärer — Andel med tillgång till bil, båt, fri- tidshus. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) 72 3.36 Förtidspensionärer —— Kontantmarginal. Fördelning efter

ålder och långvarig sjukdom. (%) . . . . . . . 73 3.37 Förtidspensionärer — Resor 1974. Fördelning efter ålder

och långvarig sjukdom. (%) . . . . . . . . . 75 3.38 Förtidspensionärer — Umgänge med släkt och vänner.

Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%). . . 76 3.39 Förtidspensionärer —— Fritidsaktiviteter. Fördelning på kön

och ålder. Procentandelar inom olika grupper. . . . . . 77 3.40 Förtidspensionärer —- Föreningsanslutning. Fördelning ef-

ter ålder. Procenttal i olika grupper. . . . . . . . . 79 3.41 Förtidspensionärer — Röstade 1973 samt känner till rät—

tigheter. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) 80 3.42 Förtidspensionärer — Vart vänder man sig? Fördelning

efter om man anser sig känna till rättigheter eller ej. (%) 81 3.43 Förtidspensionärer — Hur klarar man dagliga sysslor? (%) 82 3.44 Förtidspensionärer — ”Får Ni minst en gång i veckan

någon hjälp eller tillsyn av hushållsmedlem, granne, nära

vän eller bekant?” Fördelning efter ålder. (%) . . . . . 83 3.45 Förtidspensionärer —— ”Får Ni minst en gång i veckan

någon hjälp eller tillsyn av hemvårdare eller hemsamarit

eller liknande?" Fördelning efter ålder. (%) . . . . . 83 3.46 Förtidspensionärer — Får man tillräckligt med hjälp? För-

delning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) . . . . 84 3.47 Förtidspensionärer —— Får man tillräckligt med hjälp?

Fördelning på region. (%) . . . . . . . . . . . 85

3.48 Förtidspensionärer — Utnyttjande av den kommunala ser- vicen de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder, långvarig sjukdom och region. Procentandel i olika grup-

per....................86 3.49 Förtidspensionärer — Behöver mera hjälp. Fördelning ef-

ter ålder och långvarig sjukdom. (%) . . . . . . . 87 4.1 Andel personer med pension i olika åldersgrupper. (%) . 89 4.2 Ålderspensionärer —— Fördelning på kön och ålder. Pro-

centtal...................90 4.3 Ålderspensionärer —— ”juridiskt” civilstånd. Jämförelse

med hela befolkningen. (%) . . . . . . . . . . . 90 4.4 Ålderspensionärer — Långvarig sjukdom (besvär, handi-

kapp, svaghet). Fördelning efter kön och ålder. (%) . . . 92

4.5 Ålderspensionärer — De långvarigt sjuka. Sängbundenhet och behov av hjälp vid förflyttning — fördelning efter

ålder. Procentandel i olika grupper. . . . . . . . . 92 4.6 Ålderspensionärer —— Personer med långvarig sjukdom ef-

ter sjukdomsorsak. Fördelning efter kön och ålder. (%) . 93 4.7 Ålderspensionärer —— Andel med nedsatt syn eller hörsel.

Fördelning efter kön och ålder. (%) . . . . . . . . 94

4.8

4.9

4.10 4.11

4.12

4.13

4.14

4.15

4.16 4.17 4.18

4.19 4.20

4.21

4.22 4.23

4.24

4.25 4.26

4.27

4.28

Ålderspensionärer — Tandstatus. Fördelning efter ålder ochkön. (%). . . . . . . Ålderspensionärer — Kontakter med olika sjukvårdsinsti- tutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter kön och ålder. (%) . . . . . . . Ålderspensionärer — Läkarkontakter under de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder. (%) . . Ålderspensionärer — Har man någon bestämd läkare som man brukar vända sig till? Fördelning efter ålder. (%) . Ålderspensionärer — Kontakter med sjukvårdsinstitutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter långvarig sjuk- dom. (%) . . . . . . Ålderspensionärer —— Andel personer som besökt tandlä- kare det senaste året. Fördelning efter ålder och kön. (%) Ålderspensionärer — Allmän, ”subjektiv” bedömning av

hälsotillståndet. Fördelning efter ålder och långvarig sjuk- dom. (%). . . . . . . Ålderspensionärer — Skolutbildning. Fördelning efter kön och ålder. (%) . Ålderspensionärer — Tidigare huvudsakligt yrke eller sys- selsättning. Fördelning efter ålder. (%) . Ålderspensionärer — Arbete efter pensioneringen. Fördel- ning efter ålder och kön. (%) . . . Ålderspensionärer — Arbetade vid intervjutillfället — om- fattning och orsaker. Fördelning efter ålder. (%) . Ålderspensionärer — Pensionerades man vid rätt tidpunkt? Fördelning efter ålder och kön. (%) .

Ålderspensionärer —— Pensionerades man vid rätt tidpunkt? Fördelning efter om man arbetade vid pensioneringen. (%)

Ålderspensionärer — Ville man fortsätta arbeta vid pen- soneringen? Procentandel av dem som slutade vid pen- sioneringen.

Ålderspensionärer — ”Har Ni känt saknad efter ett arbete sedan Ni pensionerades?” Fördelning efter ålder. (%) . Ålderspensionärer — Planer inför pensioneringen och triv- sel med pensionstiden. Fördelning efter kön och ålder. (%) Ålderspensionärer — Planer inför pensioneringen och triv- sel med pensionstiden. Fördelning efter om man arbetat vid pensioneringen. (%) .

Ålderspensionärer — Samboende. Fördelning på kön och ålder. (%) .

Ålderspensionärer — Samboende. Fördelning efter lång— varig sjukdom. (%) .

Ålderspensionärer — Utrymmesstandard. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) . . . . . _ - Ålderspensionärer — Boendeform. Fördelning efter ålder. (%) .

95

96

97

97

98

98

99

100

101

102

103

104

104

105

105

106

107

108

109

110

110

4.29

4.30

4.31

4.32

4.33

4.34

4.35

4.36

4.37

4.38

4.39

4.40

4.41

4.42

4.43

4.44

4.45

4.46

4.47

4.48

4.49

Ålderspensionärer — Boendeform, våningsplan samt före- komst av hiss. Fördelning efter långvarig sjukdom. (%) Ålderspensionärer —— Utrustningsstandard. Fördelning ef- ter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper. Ålderspensionärer — Andel som bor i handikappanpassad bostad. Fördelning på ålder och långvarig sjukdom. Ålderspensionärer — Avstånd till livsmedelsbutik, post- kontor och sjuksköterska. Fördelning efter ålder och lång- varig sjukdom. Procent i olika grupper. . . Ålderspensionärer -— Förekomst av grannkontakter. För- delning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika

grupper. Ålderspensionärer — Förekomst av yttre störningar. Pro-

centandel i olika åldersgrupper. . . Ålderspensionärer — Bostadsstandard. Fördelning efter

ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper. . Ålderspensionärer — Önskemål om flyttning samt even-

tuellt vidtagen åtgärd. Fördelning efter ålder, samboende, nuvarande bostads modernitetsgrad samt långvarig sjuk- dom. Procentandel i olika grupper.

Ålderspensionärer — Skäl till flyttning. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . Ålderspensionärer _ Vilken typ av bostad vill man flytta till? Fördelning efter ålder. (%)

Ålderspensionärer — Skattepliktig inkomst 1974.Förde1- ning efter ålder, kön och tidigare förvärvsarbete. (%) Ålderspensionärer — Skattefri inkomst. Fördelning efter ålder, kön och tidigare förvärvsarbete. (%) Ålderspensionärer _ Skattefri inkomst. Fördelning efter

skattepliktig inkomst. (%) Ålderspensionärer — Andel med tillgång till bil, båt, fri- tidshus. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) Ålderspensionärer —— Tillgång till bil, båt, fritidshus. För- delning efter huvudsakligt yrke eller sysselsättning under sitt yrkesverksamma liv. (%)

Ålderspensionärer — Kontantmarginal. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) . Ålderspensionärer — Kontantmarginal. Fördelning efter

tidigare huvudsakligt yrke eller sysselsättning. (%)

Ålderspensionärer —— Resor 1974. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) . . . Ålderspensionärer — Resor 1974. Fördelning efter tidigare huvudsakligt yrke eller sysselsättning. (%) Ålderspensionärer — Umgänge med släkt och vänner. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) Ålderspensionärer —— Fritidsaktiviteter. Fördelning på kön och ålder. Procentandelar inom olika grupper.

111 112

113

113

114

115

116

117

118

118

119

120

121

122

122

123

124

124

125

126

127

4.50 Ålderspensionärer — Föreningsanslutning. Fördelning ef— ter ålder. Procenttal i olika grupper. . . . 4.51 Ålderspensionärer — Röstade 1973 samt känner till rättig- heter. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) 4.52 Ålderspensionärer — Vart Vänder man sig? Fördelning efter om man anser sig känna till rättigheter eller ej. (%) 4.53 Ålderspensionärer —— Hur klarar man dagliga sysslor? (%) 4.54 Ålderspensionärer —— ”Får Ni minst en gång i veckan nå- gon hjälp eller tillsyn av hushållsmedlem, granne, nära vän eller bekant?” Fördelning efter ålder. (%) 4.55 Ålderspensionärer — "Får Ni minst en gång i veckan nå- gon hjälp eller tillsyn av hemvårdare eller hemsamarit eller liknande?” Fördelning efter ålder. (%) 4.56 Ålderspensionärer — Får man tillräckligt med hjälp? För- delning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) . 4.57 Ålderspensionärer —— Får man tillräckligt med hjälp? För- delning på region (%). . . . 4.58 Ålderspensionärer —— Utnyttjande av den kommunala ser- vicen de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder, långvarig sjukdom och region. Procentandel i olika grup- per. . . . . . . . . 4.59 Ålderspensionärer — Behöver mera hjälp. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) . 5.1 Blivande pensionärer — Andel personer med pension i olika åldersgrupper (%) . . . 5.2 Blivande pensionärer — Procentuell andel som anser sig tillräckligt informerade inför pensioneringen. Fördelning efter ålder, skolutbildning och huvudsakligt yrke eller sys- selsättning. . . . . 5.3 Blivande pensionärer —— Har man gjort upp speciella pla- ner för pensioneringen? Fördelning efter ålder, kön och sysselsättning. (%) . . . . . . . . 5.4 Blivande pensionärer — Kommer man att utnyttja möjlig- heten till delpension i förening med förvärvsarbete? För- delning efter ålder, kön och huvudsakligt yrke eller syssel- sättning. (%) .

Tabeller i bilagor

Bilaga 1 1.1 Urvals- och populationssiffror för olika strata .

1.2 Resultat av fältarbetet. . . . . . . .

1.3 Andel indirekta intervjuer rfördelad på uppgiftslämnare.

(%) .

128

128

129 130

131

131

131

132

133

134

136

137

138

140

144 145

152

Bilaga 2 (Tabellbilaga)

2.1 Förtidspensionärer — När slutade man förvärvsarbeta?

Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . 155 2.2 Förtidspensionärer — Antal år i förvärvsarbete. Fördel-

ning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . . . 155 2.3 Förtidspensionärer — Makes/makas förvärvsarbete. För-

delning efter ålder. (%). . . . . . . . . . 155 2.4 Förtidspensionärer — Bostadens kvalitetsgrupp. Fördel-

ning efter ålder. (%) . . . . 156 2.5 Förtidspensionärer — Tillgång till radio, kylskåp, balkong

och uteplats. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . 156 2.6 Förtidspensionärer _— Avstånd till olika former av service.

Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . 157 2.7 Förtidspensionärer — ”Känner Ni Er personligen mycket

ensam?” Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . 157 2.8 Förtidspensionärer — ”Tycker Ni att kommunen borde

ordna så att någon regelbundet per telefon eller besök

hade kontakt?” Fördelning efter ålder. (%) . . . . . 158 2.9 Ålderspensionärer —— När slutade man förvärvsarbeta?

Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . 158 2.10 Ålderspensionärer — Antal år i förvärvsarbete. Fördelning

efter ålder. (%). . . . . . . . . . . . 158 2.11 Ålderspensionärer — ”Vilken är orsaken till att Ni nu inte

längre förvärvsarbetar?” Fördelning efter ålder. (%) . . 158 2.12 Ålderspensionärer — Makes/makas förvärvsarbete. Fördel-

ning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . . . 159 2.13 Ålderspensionärer — Bostadens kvalitetsgrupp. Fördelning

efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . . . 159 2.14 Ålderspensionärer — Tillgång till vatten, avlopp, wc, varm—

vatten och dusch/bad. Fördelning efter ålder. (%) . . . 159 2.15 Ålderspensionärer _— Tillgång till radio, kylskåp, balkong

och uteplats. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . 159 2.16 Ålderspensionärer — Avstånd till olika former av service.

Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . 160 2.17 Ålderspensionärer — ”Känner Ni Er personligen mycket

ensam?” Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . 160 2.18 Ålderspensionärer — ”Tycker Ni att kommun-en borde

ordna så att någon regelbundet per telefon eller besök

hade kontakt?” Fördelning efter ålder. (%) . . . . . 161 2.19 Blivande pensionärer — Fördelning på kön och ålder. (%) 161 2.20 Blivande pensionärer — Fördelning på ålder och civil-

stånd.()...%.............161

2.21 Blivande pensionärer — Långvarig sjukdom, sängbunden- het och behov av hjälp vid förflyttning. Fördelning efter ålder.(%) ............161

2.22 Blivande pensionärer — Personer med långvarig sjukdom efter sjukdomsorsak. Fördelning efter ålder. (%) . . . 162

2.23

2.28 2.29 2.30 2.31 2.32

2.33

2.34

2.35

2.36 2.37 2.38

2.39 2.40

2.41

2.42 2.43

2.44

Blivande pensionärer — Andel med nedsatt syn. Fördel- ning efter ålder. (%) . . . . . . . . Blivande pensionärer — Andel med nedsatt hörsel. För- delning efter ålder. (%) . . . . . . . Blivande pensionärer — Tand—status. Fördelning efter ål- der. (%)

Blivande pensionärer — Läkarkontakter under de 3 senaste månaderna. Fördelning efter ålder. (%) . Blivande pensionärer — Har man någon bestämd läkare som man brukar vända sig till? Fördelning efter ålder. (%) Blivande pensionärer — Kontakter med distriktssköterska de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder. (%) Blivande pensionärer — När besökte man senast tandlä— kare. Fördelning efter ålder. (%) . Blivande pensionärer — Allmän, ”subjektiv” bedömning av

hälsotillståndet. Fördelning efter ålder. (%) Blivande pensionärer — Skolutbildning. Fördelning efter ålder. (%) . . Blivande pensionärer — Typ av yrke. Fördelning efter ålder. (%)

Blivande pensionärer —— Andel som förvärvsarbetar samt orsak till att man ej förvärvsarbetar. Fördelning efter ål-

der. (%) . . .

Blivande pensionärer — Makes/makas förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%) Blivande pensionärer — ”Har Ni gjort upp några spe- ciella planer (t. ex. resor, nytt arbete, fritidsintressen osv.) på vad Ni skall göra efter ålderspensioneringen?” Fördel- ning efter ålder. (%) . . Blivande pensionärer — Samboende. Fördelning efter ål- der. (%) . . . . . . . . . Blivande pensionärer — Utrymmesstandard. Fördelning

efter ålder. (%) . . . . . Blivande pensionärer _ Boendeform. Fördelning efter ål- der. (%)

Blivande pensionärer — Boendeform, våningsplan samt förekomst av hiss. Fördelning efter ålder. (%)

Blivande pensionärer _ Bekvämligheter i bostaden. För- delning efter ålder. (%)

Blivande pensionärer — Utrustningsstandard — extraut- rustning, mediautrustning samt tillgång till uteplats/bal- kong. Fördelning efter ålder. (%) Blivande pensionärer — Andel som bor i handikappan- passad bostad. Fördelning efter ålder. (%) Blivande pensionärer — Avstånd till olika former av ser- vice. Fördelning efter ålder. (%) .

Blivande pensionärer — Transportsätt vid livsmedelsinköp. Fördelning efter ålder. (%)

162

163

163

163

163

164

164

164

164

165

165

165

166

166

166

166

167

167

167

167

168

169

2.45 Blivande pensionärer — Förekomst av grannkontakter. Fördelning efter ålder. (%) . 2.46 Blivande pensionärer — Förekomst av yttre störningar. Fördelning efter ålder. (%) 2.47 Blivande pensionärer — Bostadsstandard. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . 2.48 Blivande pensionärer — Önskemål om flyttning samt even- tuellt vidtagen åtgärd. Fördelning efter ålder. (%) 2.49 Blivande pensionärer — Skäl till flyttning. Fördelning efter ålder. (%) . . . . .

2.50 Blivande pensionärer — Önskad boendeform. Fördelning efter ålder. (%)

2.51 Blivande pensionärer — Månadsinkomst av förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%) .

2.52 Blivande pensionärer — Andel med tillgång till bil, båt, fritidshus. Fördelning efter ålder. (%) . .

2.53 Blivande pensionärer _ Kontantmarginal. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . .

2.54 Blivande pensionärer — Resor 1974. Fördelning efter ål- der. (%) . . . . . 2.55 Blivande pensionärer _— Umgänge med släkt och vänner. Fördelning efter ålder. (%) . . . .

2.56 Blivande pensionärer — Aktiviteter. Fördelning efter ål- der. (%) . . . . 2.57 Blivande pensionärer — Föreningsanslutning. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . 2.58 Blivande pensionärer — Röstade 1973 samt känner till de rättigheter och förmåner pensionärer har. Fördelning efter ålder. (%) . .

2.59 Blivande pensionärer — Vart vänder man sig? Fördelning efter ålder. (%)

2.60 Blivande pensionärer — Hur klarar man dagliga sysslor? (%). . . . . . . . 2.61 Blivande pensionärer — Hjälp eller tillsyn av hemsamarit eller liknande — Fördelning efter ålder. (%) 2.62 Blivande pensionärer — Behöver mera hjälp. Fördelning efter ålder. (%) 2.63 Blivande pensionärer — "Känn-er Ni Er personligen myc— ket ensam?” Fördelning efter ålder. (%) 2.64 Blivande pensionärer — ”Tycker Ni att kommunen borde ordna så att någon regelbundet per telefon eller besök hade kontakt?” Fördelning efter ålder. (%)

Diagram

1 Andel med långvarig sjukdom 2 Andel rörelsehindrade .

169 169 169 170 170 170 171 171 171 171 172 172

172

173

173

173

174

174

174

174

10 10

OONIONUi—P—U)

11 12 13 14 15 16 17 18 19

Andel med nedsatt syn eller hörsel

Andel utan egna tänder . . . .

Andel som har en bestämd läkare att vända sej till Egen bedömning av hälsan Andel som arbetar för närvarande När slutar man arbeta bland ålderspensionärer?

Andel trångbodda . . . . . . .

Andel som bor ej fullt modernt (omodernt eller halvmodernt) Andel som bor 1 handikappanpassad bostad eller på institution Känner man sej ensam? . . . . . Andel som inte har tillgång till vare sej fritidshus, bil eller båt Umgänge med släkt och vänner Klarar man sej utan hjälp? Andel som får hjälp dagligen av hemsamarit/hemvårdare Andel som anser sej behöva mer hjälp Trivsel med pensionstiden hos ålderspensionärer Uppgjorda planer inför pensioneringen

11 11 12 12 13 13 14 14 15 15 16 16 17 17 18 18 19

Kronologisk förteckning

1. Totalförsvaret 1977-82. Fö.

2. Bilarbetstid. K.

3. Utbyggd regional näringspolitik. A. 4. Sjukvårdsavfall. Jo.

5. Kvinnlig tronföljd. Ju. G 7 8

. Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. B. . Rätten till vapenfri tjänst. Fö. . Folkhögskolan 2. U. 9. Betygen i skolan. U. 10. Utrikeshandelsstetistiken. E. 11. Forskning om massmedier. U. 12. Kommunal och enskild väghållning. K. 13. Sveriges samarbete med u-Iänderna. Ud. 14. Sveriges samarbete med u-Iänderna. Bilagor. Ud. 15. Handelsstålsindustrin inför 1980»ta|et. I. 16. Handelsstålsindustrin inför 1980—talet. Bilagor. I. 17. Översyn av jordbrukspolitiken. Jo. 18. Inflationsskyddad skatteskala. B. 19. Radio och tv 1978—1985. U. 20. Kommunernas ekonomi 1975—1985. 8. 21. Svensk undervisning i utlandet. U. 22. Arbete med näringshjälp. A. 23. Psykiskt störda lagöverträdare. Ju. 24. Näringsidkares avbetalningsköp m.m. Ju. 25. Båtliv 2. Registerfrågan. Jo. 26. Kvinnan och försvarets yrken. Fö. 27. Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju. 28. Kortare väntetider i utlänningsärenden. A. 29. Konkursförvaltning. Ju. 30. Elektronmusik i Sverige. U. 31. Studiestöd. U. 32. Konsumenskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. 33. Allmänflygplats—Stockholm. K. 34. lnrikesflygplats—Stockholm. K. 35. lnrikesflygplats—Stockholm. Bilagor. K. 36. Ersättning för brottsskador. Ju. 37. Underhåll till barn och frånskilda. Ju. 38. Folkbildningen i framtiden. U. 39. Företagsdemokrati ikommuner och Iandstingskommuner. Kn. 40. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. S. 41. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. S.

42. Kronofogdemyhdigheterna. Kn. 43. Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. |. 44. Skyddad verkstad—halvskyddad verksamhet. A. 45. Information vid kriser. H. 46. Pensionsfrågor m.m. S. 47. Billingen. !. 48. Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. B. 49. Översyn av rättshjälpssystemet. Ju. 50. Häktning och anhållande. Ju.

51. Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969—73. H. 52. Forskningspolitik. U. 53. Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1. U. 54. information om pågående forskning. Expertbilaga 2. U. 55. Forskning i kontakt med samhället. Expertbilage 3. U. 56. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. . 57. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga A. |. 58. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga 8. |. 59. Energi -— program för forskning. utveckling, demonstration. Bilaga C. i. 60. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga D. I. 61. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga E. I. 62. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga F. I. 63. Fortsatt högskoleutbildning. U.

65. 66. 67. 68.

69.

70. 71. 72. 73. 74. 75. 76. 77. 78. 79.

81. 82. 83.

85. 86. 87.

89. 90. 91. 92. 93.

95. 96. 97. 98. 99. 100

STUs stöd till teknisk forskning och innovation. I. Kommunernas gatuhållning. Bo. Patienten i sjukvården — kontakt och information. 5. Energi, hälsa, miljö. Jo. Energi, hälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid använd- ning av fossila bränslen. Jo. Energi, hälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid använd- ning av kärnkraft. Jo. Energi, hälsa, miljö: Arbetsmiljö vid energiproduktion. Jo. Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. U. Affärstidema. H. U-Iandsinformation och internationell solidaritet. Ud. Fiskerinäringen i framtiden. Jo. Industrimineral. I. Personalen vid kriminalvårdens anstalter. JU. Sveriges utvecklingssamarbete på industriområdet. Ud. Kommunerna. Utbyggnad — Utjämning — Finansiering. B. Skatteutjämning. B. Länsdomstolarna. Ställning och organisation. Kn. Vårdpersonal. Utbildning och attityder. S. Att dö på sjukhus. 5. Tillsynsdom. Ju. Konsumentförsäkringslag. __lu. Patienter. S. Beskattning av företag. 8. Beskattning av företag. Bilagor. B. Förtidspensionering. Två forskningsrapporter. A. Betingat arbetsföra. A. Anställning av arbetshandikappade i stat och kommun. A. Översyn av skattesystemet. 8. Utbildning i företag, kommuner och landsting. A. Ny jordförvärvslag. Jo. Personval och valkretsindelning. Ju. Måste insamlare kontrolleras? H. Artistavgift. B. Finansieringsbolag. E. Pensionär 75. Huvudresultat. S. Pensionär 75. Bilaga A. 3. . Pensionär 75. Bilaga 8. S.

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Kvinnlig tronföljd. [5] Psykiskt störda lagöverträdare. [23] Näringsidkares avbetalningsköp m.m. [24]

Revision av vatteniagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. [27] Konkursförvaltning. [29] Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. [32] Ersättning för brottsskador. [36] Underhåll till barn och frånskilda. [37] Översyn av rättshjälpssystemet. [49]

Häktning och anhållande. [50] Personalen vid kriminalvårdens anstalter. [76] Tillsynsdom. [83] Konsumentförsäkringslag. [84] Personval och valkretsindeining. [94]

Utrikesdepartementet

Biståndspoiitiska utredningen. 1. Sveriges samarbete med u-Iän» derna. [13] 2. Sveriges samarbete med u-länderna. Bilagor. [14] U-Iandsinformation och internationell solidaritet. [73] Sveriges utvecklingssamarbete på industriområdet. [77]

Försvarsdepartementet

Totalförsvaret 1977—82. [1] Rätten till vapenfri tjänst. [7] Kvinnan och försvarets yrken. [26]

Socialdepartementet

Socialutredningen. 1. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. [40] 2. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. [41] Pensionsfrågor m. rn. [46] Patienten isjukvärden — kontakt och information. [66] Utredningen rörande vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede. 1. Vårdpersonal. Utbildning och attityder. [81] 2. Att dö på sjukhus. [82] 3. Patienter. [85] Pensionärsundarsökningen. 1. Pensionär 75. Huvudresuitat. [98] 2. Pensionär 75. Bilaga A. [99] 3. Pensionär 75. Bilaga B. [100]

Kommunikationsdepartementet

Bilarbetstid. [2] Kommunal och enskild väghållning. [12] AIImänflygplats—Stockholm. [33] Brommautredningen. 1. |nrikesflygplals-Stockholm. [34] 2. Inrikes— flygplats-Stockholm. Bilagor. [35]

Ekonomidepartementet

Utrikeshandelsstatistiken. [10] Finansieringsbolag. [97]

Budgetdepartementet

Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. [6] Infiationsskyddad skatteskaia. [18] Kommunernas ekonomi 1975—1985. [20] Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. [48] 1976 års kommunaiekonomiska utredning. 1. Kommunerna. Ut- byggnad — Utjämning — Finansiering. [78] 2. Skatteutjämning. [79] Företagsskattebaredningen. 1. Beskattning av företag. [86] 2. Be— skattning av företag. Bilagor. [87] Översyn av skattesystemet. [91]

Artistavgift. [96]

Utbildningsdepartementet

Folkhögskolan 2. [8] Betygen i skolan. [9]

Forskning om massmedier. [11] Radio och tv 1978—1985. [19] Svensk undervisning i utlandet. [21] Elektronmusik i Sverige. [30] Studiestöd. [31] Folkbildningen i framtiden. [38] Forskningsrädsutredningen. 1. Forskningspolitik. [52] 2. Sektors- anknuten forskning och utveckling. Expertbilaga1.[53]3. Informa- tion om pågående forskning. Expertbilaga 2. [54] 4. Forskning i kontakt med samhället. Expertbiiaga 3. [55] Fortsatt högskoleutbildning. [63] Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. [71]

Jordbruksdepartementet

Sjukvårdsavfail. [4] Översyn av jordbrukspolitiken. [17] Båtliv 2. Registerfrågan. [25] Energi. och miljökommittén. 1. Energi, hälsa, miljö. [67] 2. Energi, hälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid användning av fossila bränslen. [68] 3. Energi, hälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid användning av kärnkraft. [69] 4. Energi, hälsa, miljö: Arbets— miljö vid energiproduktion. [70] Fiskerinäringen i framtiden. [74] Ny jordförvärvsiag. [93]

Handelsdepartementet

Information vid kriser. [45] Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969—73. [51] Affärstiderna. [72] Måste insamlare kontrolleras? [95]

Arbetsmarknadsdepartementet

Utbyggd regional näringspolitik. [3] Arbetet med näringshjälp. [22] Kortare väntetider i utlänningsärenden. [28] Sysselsättningsutredningen. 1. Skyddad verkstad—haivskyddad verksamhet. [44] 2. Förtidspensionering. Två forskningsrapporter. [88] 3. Betingat arbetsföra. [89] 4. Anställning av arbetshandikap— pade i stat och kommun. [90] Utbildning i företag, kommuner och landsting. [92]

Bostadsdepartementet Kommunernas gatuhålining. [65]

Industridepartementet

Handelsstålutredningen. 1. Handelsståiindustin inför 1980-talet. [15] 2. Handelsstaisindustrin inför 1980-talet. Bilagor. [16] Koncentrationstendenser inom byggnadsmateriaiindustrin. [43] Billingen. [47] Delegationen för energiforskning. 1. Energi — program för forsk- ning, utveckling, demonstration. [56] 2. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga A. [57] 3. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga B. [58] 4. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga C. [59] 5. Energi — program för forskning, utveckling, demonstra— tion. Bilaga D. (6016. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga E. [61] 7. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga F. [62] STUs stöd till teknisk forskning och innovation. [64] Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. [71] Industrimineral. [75]

Kommundepartementet

Företagsdemokrati i kommuner och iandstingskommuner. [39] Kronofogdemyndigheterna. [42] Länsdomstoiarna. Ställning och organisation. [80]

64. Kronologisk förteckning

265

267 A 1977

268 1. Nordisk språksekretariat 269 2. STINA, slutrapport. Allmän del 270 3. STINA, slutrapport. Teknisk del, text 271 4. STINA, slutrapport. Teknisk dei, bilagor 272 5. Nordiskt tjänstemannautbvte 273 6. Arbetsmarknadspolitiken i de nordiska länderna under konjunk- 274 turnedgängen 1975—76 275 7. Nordisk radio och television via satellit. Statssekreterargrup— 276 pens slutbetänkande 277 7. F. Pohjoismaisten radio- ja televtsio-ohjelmien satellittiiähe- 278 tykset 279 8. Nordisk radio och televrsion via satellit. Bilagor till den tekniska 280 delrapporten 281 9. Nordisk radio och teievisron via satellit. Bilagor till den rättsliga 282 delrapporten 283 10. Godstrafiken i Trondheimsleden 284 1 1. Läkemedel och trafiken 285 12. STINA || 286 13. Tiltak mot ungdomsarbeidslosheten i de nordiske land 287 14. Nordisk råvare- og ressourceutredning 288 15. Fortids— og invalidpensron i Norden

29 1 B 1977

292 1. Nordisk radio och television vra satellit 293 2. Nordisk lederuddannelsesprojekt for hotel— og restaurations- 294 faget 295 3. Nordiskt kulturcentrum i Finland

296 4. Nordens Hus på Faeroerne 297 5. Grunnskoien i Norden, 1976 298 6. Nordisk miljöprovsbank 299 7. Den nordiska nyhetens väg. Seminarium 300 8. Seminarium för deltagare i Nordisk Journalistkursus 301 9. Behandling i institusjoner. Rapport fra det tredje nordiske 302 forskningssymposium om narkotikaproblemer 303 10. Individuaiisering av engelskundervisningen 304 1 1. Kontrolipolitik och psykofarmaka 305 12. Forskningens roll för social- och miljövårdspolitiken 306 13. Engiannin kielen opetuksen yksilöistäminen 307 14. Förorternas kulturliv 308 15. Datorbaserad informations- och dokumentationstjänst för 309 arbetsmedicin och yrkeshygien 310 16. Miljövårdsutblldning vid universitet och högskolor. Konferens 31 i 17. Produkters levetid 312 18. Återkommande utbildning i Norden 313 18. E. Recurrent Education in the Nordic Countries 314 19. Likestilling i arbeid og familieliv 315 20. Individuaiisering av matematikundervisningen 316 21. Matematiikanopetuksen yksiiöinti 317 22. Förskola i glesbygd 318 23. NOVU — Nordisk voksenundervisningsprosjekt. Slutrapport 319 24. Integrering i förskolan av handikappade barn/funktionshäm- 320 made barn/barn med behov av särskilt stöd och stimulans 321 25. Straffesystemer i Norden 322 26. lorde Nordkalottkonferensen 323 26. F. 10. Pohjoiskalottikonferenssi 324 27. Arbetsmarknadsutbildning i Norden 325 28. Gjenvinning av kommunalt avfall i Norden 326 29. Nordiska interfaceprojektet 327 30. Betald studieledighet i Norden 328 31. Arbeidsmarked og arbeidsrnarkedspoiitikki Norden 329 32. Handlingsprogram för nordiskt samarbete inom byggsektorn 330 33. Kontaktmannamöte 1977 i Reykjavik 331 34. Naturgeografisk regionindelning av Norden

334

ris,] . ISBN 91 380364817 MVA LiberFÖrlag ISSN 0375 2sz