ww 1977144 & Arbetsmarknadsdepartementet

Skyddad verkstad- halvskyddad verksamhet

Resultatredovisning och analyser av intervjuundersökningar

Rapport till sysselsättningsutredningen Stockholm 1977

• Sida 2
•  Original

Omslag Håkan Lindström ISBN 91-38-03479-4 ISSN 0375-250X Gotan-Stockholm 1977

• Sida 3
•  Original

Förord

För att få underlag för överväganden och förslag i sysselsättningsutredning- ens betänkande har utredningen tagit initiativ till ett stort antal forsknings- och försöksverksamhetsprojekt (pågående projekt redovisas i bilaga 5). Ut- värderingen av dessa projekt har i huvudsak lagts på olika från utredningen fristående institutioner och forskare. De har fått till uppgift att lämna rappor- ter till utredningen.

I utredningens direktiv betonas att vi skall arbeta med stor öppenhet. Ett sätt att uppfylla detta mål är att offentliggöra de rapporter som utredningen beställt så snart de är färdiga och innan utredningen har diskuterat och dragit slutsatser av dem. Publiceringen kommer i allmänhet att ske i en särskild serie inom ramen för SOU (Statens offentliga utredningar). Före- liggande rapport är den första.

Det är alltså här frågan om rapporter till utredningen. Därav följer också att författarna helt svarar för analyser, slutsatser och eventuella rekommendatio- ner och förslag. Sysselsättningsutredningen har inte tagit ställning till inne- hållet i denna eller följande rapporter på annat sätt än att innehållet bedömts vara av intresse för den offentliga diskussionen om Arbete åt alla.

Lars Sandberg

• Sida 4
•  Original

• Sida 5
•  Original

InnehåH Förkortningar ] Inledning 1.1 Bakgrund . 1.2 Syfte 1.3 Organisation . 1.4 De studerade halvskyddade och skyddade arbetsplatserna 2 Metod . 2.1 Materialinsamling 2.1.1 Uppläggning 2.1.2 Undersökningsmetod 2.2 Analys och rapportskrivning 3 Sammanfattning 4 Grupp/'nrewjuundersökningens resultat 4.1 Inledning . . 4.2 Bakgrundsdata . . . . 4.2.1 Populationsbeskrivning 4.2.2 Tidigare sysselsättning m.m. 42. 3 Orsak till besvären 4.3 Arbetsförhållanden . . . 4.3.1 Arbetsuppgifter och arbetstid . 4.3.2 Upplevelsen av den fysiska arbetsmiljön 4.3.3 Upplevelsen av den sociala miljön . 4.3.4 Upplevelsen av arbetet i sig 4.4 Upplevd rehabilitering . 4.4.1 Inledning. . . . . 4.4 2 Upplevda rehabiliteringsresultat 4.4.3 Utplacering . . . . 4.5 Olika organisatoriska former för halvskyddat arbete — arbets- tagarnas syn . . . . 4.6 Sammanfattning av gruppintervjuundersökningen 5 Verksamheter/ras ma"! — upplevelse hos intressen/erna 5.1 Inledning .

15

17 17 17 17 18 19 21 21 22 23 25 25 25 26 29

30 32

33 33

• Sida 6
•  Original

5.2 Den omciella målsättningen 5.3 Intressentintervjuer

5.3.1 Inledning. . . . . . . . . . 5.3.2 Upplevd målsättning hos intressenterna

6. Ekonomi

6.1 Inledning. . . . . . .

6.2. Halvskyddat arbete vid Volvo Skövdeverken — skyddade verk- städer

Bilaga ] Fräge/brmulär för gruppintervjuer vid skyddade verkstäder i

Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4

Bilaga 5

Göteborg och Skövde Frågeformulär för gruppinterty'uer vid Tbrslandaverken TC halvskyddade arbetsplatser . Resultat fran enkätundersökningen vid halvskyddade oc h skyd-

dade arbetsplatser . . . . . . . . .

Resultat fran enkätundersökningen. Internrekryterade — ex- ternrek/yterade vid de halvskyddade arbetsplatserna pa Volvo Projekt och/örsöksverksamhet inom sysselsättningsutredningen

33 34 34 34

39 39

39

41

49

57

63 65

• Sida 7
•  Original

Förkortningar

CSA-Produktion Göteborgs stads arbetsförening HSV Halvskyddad verksamhet SAV—Produktion Skaraborgs arbetsverkstäder SV Verkstad för skyddat arbete TC Volvo Torslandaverkens monteringsfabrik VSV Volvo Skövdeverkens motorfabrik" VTV Volvo Torslandaverken

• Sida 8
•  Original

• Sida 9
•  Original

1. Inledning

1.1. Bakgrund

För att uppnå målet arbete åt alla har arbetsvården en central roll. En väsent- lig del av arbetsvården är den halvskyddade och skyddade sysselsättningen.

Den halvskyddade sysselsättningen skiljer sig från skyddad sysselsättning

bl.a. genom att den i stor utsträckning är integrerad med det ordinarie arbetslivet. De båda verksamheterna har två huvudsyften:

1. att bereda meningsfullt arbete åt arbetshandikappade med så nedsatt ar- betsförmåga, att anställning på den öppna arbetsmarknaden inte på annat sätt kan beredas dem;

2. att ge möjlighet till rehabilitering i så stor utsträckning som möjligt för in- dividen. Sedan drygt ett år tillbaka genomför sysselsättningsutredningen tillsam- mans med Volvo en försöksverksamhet i Volvos motorfabrik i Skövde (VSV) och monteringsfabrik i Göteborg (TC). Syftet är att undersöka hur man ytter- ligare kan öka sysselsättningen bland personer som är betingat arbetsföra.

Som ett led i denna försöksverksamhet har en undersökning genomförts bland de anställda i halvskyddad verksamhet. I anslutning till resultatredo- visningen av denna undersökning har flera frågeställningar diskuterats kring den halvskyddade verksamhetens för- och nackdelar i förhållande till andra arbetsvårdsformer. såsom verkstäder för skyddat arbete.

Behov av jämförande studier mellan verkstäder för skyddat arbete och den halvskyddade verksamheten har därvid framkommit.

Denna rapport utgör utredningens slutrapport.

1.2. Syfte

Detta projekt syftar till att utifrån intervjuer med en grupp anställda i skyddat och halvskyddat arbete jämföra dels arbetsvårdsformerna skyddad verkstad och halvskyddad verksamhet; dels olika arbetsvårdsformer inom halvskyddad verksamhet.

Redovisningen skall bl.a. innehålla en beskrivning av de anställda i de studerade arbetsvårdsformerna avseende dels karaktäristika. tidigare arbetslivserfarenhct m. rn; dels upplevelsen av arbetsmiljön. arbetets egenvärde, rehabilitering. lämplig arbetsvårdsform m.m.

• Sida 10
•  Original

' INDEVO är förkort- ningen för Institutet för Industriell Evolution AB som är ett utvecklings- och konsultföretag.

Dessutom belyses ekonomin i ett exempel utifrån beräkningar avseende den halvskyddade verkstaden vid Volvo Skövdeverken samt de aktuella verkstäderna för skyddat arbete.

1.3. Organisation

Arbetet har utförts av fil kand Henrik Nyman. fil kand Jan Persson. civ ekon Göran R Svensson samt assistent Gun Törndal, samtliga INDEVO'. Pro- jektledare har varit Göran R Svensson.

Inom projektets ram har ett seminarium anordnats. där representanter för Socialförvaltning, Länsarbetsnämnd. Verkstäder för skyddat arbete samt Volvo deltagit. Vid seminariet behandlades och diskuterades de preliminära resultaten som framkommit vid intervjuundersökningarna samt de olika verksamheternas målsättningar och framtid.

Synpunkter på rapporten har dessutom under hand givits av olika personer inom både Volvo och verkstäderna för skyddat arbete.

1.4. De studerade halvskyddade och skyddade arbetsplatserna

Verksamheten med halvskyddade arbetsplatser vid Volvo Skövdeverkens motorfabrik (VSV) påbörjades 1969 och idag finns 57 arbetsplatser. Vid Volvo Torslandaverkens monteringsfabrik (TC) började verksamheten 1971 och man har idag 83 halvskyddade arbetsplatser. Vid undersökningstillfallet fanns 72 platser vid TC.

De anställda i halvskyddat arbete utgör 29% av samtliga anställda i TC. Motsvarande andel vid Volvo Skövdeverken är 1.9 %. Av samtliga sysselsat- ta i Göteborgs- och Bohus län har ca 0,15 % halvskyddat arbete. I Skaraborgs län är motsvarande andel 0.35 %. Denna jämförelse visar att — de båda studerade Volvoenheterna i mycket högre grad än näringslivet i övrigt sysselsätter anställda i halvskyddat arbete. Huvuddelen av arbetsuppgifterna på de halvskyddade arbetsplatserna vid de båda Volvoenheterna består av monteringsarbeten vid förarbetsstationer o. dyl. I några fall finns vid TC halvskyddade arbetsplatser vid monterings- banden. Den väsentliga skillnaden mellan VSV och TC vad gäller den halvskyd— dade verksamheten är den geografiska placeringen av platserna. Vid VSV är samtliga halvskyddade arbetsplatser samlade till en geografiskt fristående av- delning som kallas Specialverkstaden. Vid TC är de däremot geografiskt åt- skilda och finns på olika ställen i produktionen. De verkstäder för skyddat arbete i Göteborg och Skövde som ingått i un- dersökningen är — GSA-Produktion (Göteborgs Stads Arbetsförening) inom Plastteknik. som fungerar som en avdelning inom företaget Plastteknik AB. Verk- samheten vid GSA-Produktion består av tillverkning och paketering av plastdetaljer och innehåller 55 platser och 77 anställda. — GSA-Produktion på Malmsjögatan, som bl. a. har sömnadsarbeten. per-

• Sida 11
•  Original

sienntillverkning, paketering m.m. Där finns 108 platser och 130 an- ställda.

— SAV-Produktion (Skaraborgs arbetsverkstäder), Skaraborgs läns lands- tings skyddade verkstad i Skövde. Verksamheten består av mekanisk verkstad. sömnadsarbeten m.m. och innehåller 50 platser och 55 an-

ställda.

1 det följande kommer beteckningen SV att användas för verkstäder för skyddat arbete och HSV för halvskyddat arbete.

• Sida 12
•  Original

• Sida 13
•  Original

2. Metod

2.1. Materialinsamling

2.1.1. Uppläggning

a) För att jämföra de båda arbetsvårdsformerna skyddat respektive halv- skyddat arbete. dess för- och nackdelar m. m. har olika intervjuer genom- förts. Dessa har varit 1) gruppintervjuer med de anställda vid verkstäder för skyddat arbete

och halvskyddade arbetsplatser i Göteborg och Skövde; 2) intervjuer med ansvariga inom arbetsvården, socialförvaltningen och Volvo i Göteborg och Skövde.

b) Synpunkter på de preliminära resultaten vid gruppintervjuundersökning- arna har givits av berörda intressenter inom landsting, socialförvaltning och Volvo.

c) För att ytterligare komplettera materialet har en genomgång av existeran- de dokumentation och föreskrifter avseende halvskyddade arbetsplatser och verkstäder för skyddat arbete genomförts.

2. 1 .2 Undersökningsmetod

Gruppintervjuundersökningen bland de anställda vid verkstäder för skyddat arbete har genomförts med hjälp av frågeformulär. som omfattar 37 frågor. och som återfinns i bilaga 1. Gruppintervjuundersökningen bland de anställ- da vid halvskyddade arbetsplatser har genomförts på ett likartat sätt med hjälp av frågeformulär som omfattar 37 frågor (bilaga 2).

Intervjuer har genomförts i form av frivilliga och anonyma gruppintervju- er. I god tid före intervjuerna har skriftlig och muntlig information givits. var- vid anonymiteten och frivilligheten understrukits. Vid gruppintervjuer sam- las flera respondenter vid varje interjvutillfa'lle. Varje respondent får därvid det utarbetade frågeformuläret som fylls i skriftligt. Frågeformuläret innehål- ler till största delen frågor med alternativsvar och till mindre omfattning s.k. öppna svarsalternativ.

Vid varje intervjutillfälle finns en eller flera handledare tillgängliga för att förklara frågorna i formuläret samt för att besvara frågor från respondenterna.

Vid intervjutillfällena med de anställda i halvskyddat arbete var vid de båda Volvoenheterna sammanlagt 94 personer tillgängliga. Av dessa önskade 16 personer ej delta i intervjuundersökningen. Svarsprocenten uppgick där- vid till 83%.

• Sida 14
•  Original

Av de 92 tillgängliga vid intervjuerna med de anställda i de skyddade verk— städerna önskade 9 personer ej delta. Svarsprocenten uppgick där till 90%.

Vid intervjuerna har grupperna varierat mellan 5—15 deltagare och tidsåt- gången har varit mellan 30—60 minuter.

Intervjuer med ansvariga för respektive verksamhet har genomförts i an— slutning till de ovan beskrivna gruppintervjuundersökningarna och har om- fattat:

— Arbetsledare (totalt ca 15) — Platschefer vid verkstäder för skyddat arbete (SV) och verkstadschefer för halvskyddade arbetsplatser (HSV . 6) — Kuratorer. läkare och sköterskor (10) — Produktionstekniker (HSV. 4) — Personalmän (HSV, 6) — Skyddsingenjörer (HSV. 3) — Ansvariga vid Göteborgs Socialförvaltning och Skaraborgs läns landsting (2) — Ansvariga vid arbetsförmedlingar (2)

Som jämförelsematerial refereras i några fall dessutom en kartläggning av betingat arbetsföra i arbetsvårdskön och vid skyddade verkstäder i Göteborg och Skövde. Kartläggningen har genomförts under april—juni 1976 av INDE- VO inom projektet ”Hur sysselsätta betingat arbetsföra — experiment och ut— värdering”.

Denna kartläggning omfattade samtliga inkomna remisser avseende ar- betsvårdssökande vid Arbetsvården i Göteborg under tre månader. hela ar- betsvårdskön i Skövderegionen samt ett urval av anställda vid verkstäder fcr skyddat arbete på de båda orterna. Arbetsvårdstjänstemän vid arbetsförmec- Iingarna på de båda orterna har med hjälp av en särskilt utarbetad enkät bl. a. gjort bedömningar avseende förutsättningarna för arbete på den öppna arbetsmarknaden. Resultaten från denna undersökning finns redovisadei en särskild arbetsrapport inom projektet.

2.2. Analys och rapportskrivning

Det insamlade materialet har bearbetats och databehandlats. De därav fram» komna resultaten har diskuterats och analyserats bl. a. vid det tidigare nämn- da seminariet.

Mot bakgrund av detta har den slutliga beskrivningen och analysen a' materialet genomförts och slutrapporten skrivits.

• Sida 15
•  Original

3. Sammanfattning

Syftet med denna rapport är att jämföra arbetsvårdsformerna skyddad verk- stad med halvskyddad verksamhet; dess för- och nackdelar etc. Det huvud- sakliga materialet består av intervjuer med de anställda och ansvariga för de båda verksamheterna.

Intervjuerna med de anställda vid verkstäder för skyddat arbete och i halvskyddat arbete visar att

Huvuddelen är äldre och lågutbildad. Kvinnorna är överrepresenterade. De flesta har mycket lång och positiv arbetslivserfarenhet från den öppna arbetsmarknaden. Huvuddelen har arbetat under lång tid i skyddat eller halvskyddat arbete. Ca 50 % anser att orsaken till att man arbetar vid verkstad för skyddat arbete eller i halvskyddat arbete går att finna i tidigare arbetserfarenheter. Ca 20 % av de arbetshandikappade i halvskyddat arbete anser skadan eller sjukdomen orsakad av det senaste arbetet. Den fysiska och sociala arbetsmiljön upplevs mer positiv än i genomsnitt vid olika industriföretag. Arbetshastigheten anses som något av det mest positiva i arbetet. "Arbetet i sig" upplevs som mer positivt(särski|t vid verstäder för skyddat arbete) än de genomsnittliga siffror som framkommit i studier inom in- dustrin i helhet.

Huvuddelen av respondenterna upplever att arbetet har haft en positiv in-

verkan på deras utveckling och rehabilitering. De externt rekryterade inom halvskyddat arbete är oftast mer positiva

än de internt överförda. De anställda i skyddat arbete är mer positiva till sitt arbete m.m. än de anställda i halvskyddat arbete. Ca 1/4 av de anställda vid verkstäder för skyddat arbete och ca 1/3 av de anställda i halvskyddat arbete vill ha ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. 13 Vid Volvo Torslandaverkens monteringsfabrik har de senaste åren ca 10% av de anställda i halvskyddat arbete övergått till "fullt arbete". Vid övriga verkstäder är motsvarande andel ca 2 %. Cl 2/3 av respondenterna vill stanna kvar i skyddat respektive halvskyddat arbete. El 2/3 av respondenterna i halvskyddat arbete vill arbeta integrerat i den öv-

DEJ EJ El DE] DDD

D D I] Cl

• Sida 16
•  Original

Intervjuerna med de anställda visar att

D.

E]

De främsta hindren för att uppnå målsättningen ”rehabilitering av de an- ställda” i syfte att placera ut de rehabiliterade är

inaktiv förmedlingsverksamhet

avsaknad av provanställningsmöjlighet (ge individerna möjlighet att komma i kontakt med arbetsuppgifter på den öppna arbetsmarknaden) löneläget i relation till den öppna arbetsmarknaden. De främsta hindren i målsättningen att uppnå "meningsfull sysselsättning för arbetshandikappade" vid verkstäder för skyddat arbete anses vara anpassning av verksamheterna efter de inremitterande organens behov brist på arbetsplatser. Svårigheter finns i samordningen mellan inremittering till och produktion vid skyddade verkstäder. Negativa attityder hos företag. anställda och allmänheten försvårar arbetet inom såväl den skyddade som halvskyddade verksamheten.

Ekonomiska beräkningar från de studerade arbetsplatserna visar att

[I Den genomsnittliga kostnaden i landet för en skyddad arbetsplats är

tre gånger så stor som kostnaden för en halvskyddad arbetsplats vid Volvo Skövdeverken. utan hänsyn tagen till arbetskapacitet m.m. hos de anställda.

• Sida 17
•  Original

4. Gruppintervjuundersökningarnas resultat

4.1. Inledning

I detta kapitel redovisas resultaten från gruppintervjuundersökningarna med de anställda dels vid två verkstäder för skyddat arbete i Göteborg och en i Skövde; dels vid halvskyddade arbetsplatser vid Volvo Torslandaverkens monte- ringsfabrik och vid Volvo Skövdeverkens motorfabrik. I kapitlet sammanfattade eller refererade tabeller återfinns i bilaga 3'.

4.2. Bakgrundsdata

4.2.1. Populationsbeskrivning

Huvuddelen av personerna på de studerade halvskyddade och skyddade ar- betsplatserna är äldre än genomsnittet av alla sysselsatta i landet. I de halv- skyddade verkstäderna på Volvo är 63 % över 46 år och i verkstäderna för skyddat arbete är motsvarande siffra 39 %. Totalt sett i de skyddade verkstä- derna i Göteborg och Skövde är emellertid andelen över 46 är ca 54 %. Ur- valet har här således givit en något ojämn fördelning. 1 Skövde är åldersför- delningen någotjämnare i verkstäder för skyddat arbete(SV) än i halvskyddat arbete (HSV). I Göteborg råder det motsatta förhållandet. Den relativt höga andelen äldre vid Skövdes halvskyddade arbetsplatser förklaras av att man under det första verksamhetsåret huvudsakligen tog in äldre arbetskraft.

Av intervjuerna med arbetsledare och platschefer både vad gäller de halv- skyddade och skyddade verksamheterna har framkommit att förskjutningar i åldersfördelningen skett de senaste 5—6 åren. Framför allt har man på de halvskyddade arbetsplatserna placerat in alltjler yngre människor. Den jäm- naste åldersfördelningen i de studerade verkstäderna återfinns i Volvo Tor- slandaverkens monteringsfabrik (TC). Vidare har framkommit att de halvskyddade platser som blir lediga när äld- re arbetskraft går i pension allt oftare besätts med yngre människor. Mot bakgrund av denna utveckling bedömer de ansvariga att man successivt kommer att få en jämnare åldersfördelning.

38 % av de anställda i halvskyddat arbete är kvinnor. vilket innebär att an- delen kvinnor inom denna grupp är högre än inom Volvo totalt. Totalt utgörs ca 22 % av de anställda vid Volvo av kvinnor. Könsfördelningen ärjämnare på verkstäder för skyddat arbete. där 47 % är män. Om vi däremot jämför

lNumreringen av tabel- lerna i resultatredovis- ningen överensstämmer inte helt med frågornas numrering i frågeformu— lären. eftersom några av de öppna svarsalternati- ven inte finns redovisade i tabellform.

• Sida 18
•  Original

med andelen kvinnor på hela arbetsmarknaden i de båda regionerna visar det sig att andelen kvinnor är mycket högre på verkstäderna för skyddat arbete än på hela arbetsmarknaden. Några nämnvärda Skillnader mellan Göteborg och Skövde finns ej.

Vid verkstäderna för skyddat arbete var 99 % av de anställda svenskar. Den utländska arbetskraften finns till största delen på andra verkstäder för skyddat arbete i Göteborg. vilka inte berörts av denna undersökning.

Vid de halvskyddade arbetsplatserna var 80 % svenskar. Totalt är ca 50 % svenskar på de båda Volvofabrikerna. Överrepresentationen av svenskar har ett klart samband med åldersstrukturen i gruppen.

Andelen ensamstående uppgick till 72 % i skyddat arbete respektive 58 % i halvskyddat arbete. Andelen sociala besvär är betydligt högre bland de en- samstående än bland de övriga. Dessutom är huvuddelen av de ensamståen- de män.

Beträffande utbildningsbakgrunden gäller att den helt övervägande delen. 90 % totalt sett vid HSV och 75 % vid SV. enbart har/ölk- eller grundskoleni— bildning. Detta hänger samman med den relativt stora andelen äldre arbets- kraft inom populationerna.

4.2.2. Tidigare sysselsättning m. m.

De anställda vid SV har i genomsnitt längre anställningstid på de nuvarande arbetsplatserna än de anställda i HSV. Som framgår av nedanstående tabell har 75 % av de anställda i verkstäder för skyddat arbete en anställningstid på 2 år eller däröver. medan motsvarande siffra är 39 % i halvskyddad syssel- sättning.

Denna skillnad förklaras av att de halvskyddade arbetsplatserna vid Vol- voenheterna byggts upp de senaste 5—6 åren. varför en stor del av de aktuella arbetsplatserna inrättats de senaste två åren. Detta gäller särskilt Torslanda- fabriken.

I tabellbilaga 3 tabell 8 ser vi att 55 % av samtliga anställda i halvskyddat arbete vid Volvo Skövdeverken har en anställningstid på över 2 år. medan motsvarande siffra för Torslandaverken är 22 %.

Vidare måste påpekas att nyanställningsgraden som synes vara högre vid de halvskyddade verksamheterna än vid de skyddade. huvudsakligen förkla- ras av tillskottet av nya halvskyddade arbetsplatser. Väsentligt är emellertid att betona. att man vid Volvo Torslandaverken lyckats utplacera ca 10 % av de anställda i halvskyddat arbete de senaste åren och därefter nyrekryterat i motsvarande omfattning. Volvo Skövdeverken har under sina verksam- hetsår med halvskyddat arbete överfört ungefär en person årligen. vilket mot- svarar ungefär 2 % av antalet anställda. Motsvarande siffra för de skyddade verkstäderna är ungefär 2 %. I avsnitt 4.4.3 behandlas utplacering från halv-

Tabell 4.1 Undersökningsgruppernas anställningstid HSV/SV (%)

HSV SV 1.0 — 6 månader 18 4 2. 6 månader — I år 20 2 3. 1 — 2 år 23 18 4. 2 år och däröver 39 75

• Sida 19
•  Original

Tabell 4.2 Huvudsaklig sysselsättning innan nuvarande arbete (%)

HSV SV 1. Arbete på den öppna arbetsmarknaden 76 54 2. Skyddad sektor 6 7 3. Arbetslös 4 9 4. Långtidssjukskriven 8 6 5. Annat 6 25

skyddat till "fullt arbete" respektive från skyddat till halvskyddat eller "fullt arbete” mer utförligt.

I tabell 4.2 redovisas de studerade personernas sysselsättning innan man började arbeta på verkstad för skyddat arbete respektive halvskyddad ar- betsplats.

76 % av de anställda i halvskyddat arbete hade sin senaste sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden (Volvo eller något annat företag). På verk- städerna för skyddat arbete var motsvarande andel 54 %. Den stora gruppen "annat" inom de SV-anställda utgörs huvudsakligen av hemmafruar. lant- bruksarbetare o. dyl. För samtliga dessa personer gäller att den tidigare sys- selsättningen varat under lång tid.

Över häl/ten av de båda grupperna hade arbetat 5 år eller mer i den senaste sysselsättningen.

Jämför vi de HS V-anställda som är internt rekryterade (dvs. omplacerade inom Volvo) med dem som är externt rekryterade, visar det sig att 71 % vid Volvo Skövdeverken respektive 89 % vid Torslandaverken

av de internrekryterade har arbetat i sitt föregående arbete i mer än 5 år; att huvuddelen av de externrekryterade har mindre än 5 år i tidigare arbete.

Den relativt större andelen vid VSV med mer än 10 års tidigare arbetslivs- erfarenhet beror på den tidigare beskrivna ålderssammansättningen och in- tagningsprinciperna under de första verksamhetsåren. För dem som arbetar vid skyddade verkstäder gäller att ca 62% av dem som kom från den Öppna marknaden hade arbetat där i mer än 5 år; att huvuddelen av de övriga hade mindre än 5 åri sin tidigare sysselsättning.

Noteras kan att alla som varit hemmafruar tidigare hade varit detta i två år eller mer innan man kom till skyddat arbete.

Ca 3/ 4 av de båda undersökningsgrupperna har positiva erfarenheter av det senaste arbetet.

Beträffande upplevelsen av det föregående arbetet gäller för dem, som arbetar vid skyddade verkstäder, att 79 % av dem som kommer från öppna marknaden upplevde det föregående arbetet som positivt. vilket är något mer än för de övriga grupperna. För de HSV-anställda är upplevelsen av det föregående arbetet positivt — för 82 % av de internrekryterade i Skövde och 61 % i Göteborg — för 92 % av de externrekyterade i Skövde och 82 % i Göteborg.

4.2.3. Orsak till besvären

Vid en uppföljning av orsakerna till varför dessa individer slutade det senaste arbetet. trots lång anställningstid och positiv inställning till arbetet. framkom

• Sida 20
•  Original

Tabell 4.3 Orsaker till varför den senaste anställningen upphört %)

HSV SV

1. Sjukdom eller skada utan samband med arbetet 42 46

2. Sjukdom eller skada som ådragits i arbetet 20 9 3. Vantrivsel med arbetsuppgifter/arbetskamra— ter/arbetsledning 6 4, Stressigt, monotont etc. 3 8

5. Annan orsak 33 31

att de huvudsakliga orsakerna är sociala eller medicinska förhållanden utan— för arbetet, nedläggning av företag eller driftsinskränkning.

Den genomförda gruppintervjuundersökningen visar att ca 65 % av de an- ställda inom såväl skyddat som halvskyddat arbete uppger att de slutat jö- regäende arbete på grund av sjukdom eller skada utan samband med tidigare arbete. (2/3 av "annan orsak" är att hänföra till denna grupp.) 9 % i SV och 20 % i HSV uppger att orsaken är hänförbar till det senaste arbetet. Denna skillnad beror huvudsakligen på att en större del av de rekryterade till de skyddade arbetsplatserna består av personer utan någon arbetslivserfarenhet och ofta utan förutsättningar att ta arbete på den öppna arbetsmarknaden. Ca 10 % har uppgivit att orsaken till att arbetet upphörde är friställning.

Som en jämförelse till ovanstående kan nämnas att en undersökning som endast omfattade anställda vid verkstäder för skyddat arbete. redovisad i SOU 1972:54, visar att drygt hälften hade haft anställning på den öppna ar— betsmarknaden i 20 år eller mer. Samma undersökning visar att 70 % av de sysselsatta i SV slutade den senaste fasta anställningen på öppna arbetsmark- naden på grund av sjukdom eller skada som inte hade dokumenterat sam- band med själva arbetet. Endast 6 % uppges ha slutat på grund av sjukdom eller skada orsakad av arbetet. 9 % anger friställning som orsak till att arbetet upphörde.

Om vi återgår till vårt material avseende HSV-anställda. kan vi heller inte finna några skillnader i den upplevda orsaken till att man slutat sin föregå- ende sysselsättning. när vi delar populationen efter bakgrund (se fråga 9 i bi- laga 1 + 2), dvs. mellan internrekryterade och olika grupper av externrekry- terade. Samma förhållanden gäller för de SV—anställda.

Observeras bör att ovanstående avser varför man slutade sitt senaste arbete. Beträffande orsaken till att man befinner sig i halvskyddat eller skyddat arbete är andelen som finner ett samband med sjukdom eller skada, som man ådra- git sig i tidigare arbete betydligt högre. Detta kan till stor del förklaras av att även om personer inte slutar en anställning på grund av sitt "handikapp", har man svårt att erhålla en ny anställning om man t. ex. på grund av friställning tvingats sluta. Detta har bl.a. visat sig i samband med nedläggningar av företag och andra personalinskränkningar.

Av tabell 14 i tabellbilaga 3 framgår att stora skillnader råder mellan VSV:s och TCzs halvskyddade verksamhet vad gäller den subjektivt upplevda orsa- ken till att man arbetari halvskyddat arbete. 68 % vid VSV respektive endast 32 % vid TC hänför orsaken till tidigare arbete. 10 % vid VSV respektive 28 % vid TC hänför orsaken utanför arbetet. Huvuddelen av "annan orsak” är emellertid att hänföra till förhållanden utanför arbetet (28 % vid TC och 15 % vid VSV).

• Sida 21
•  Original

Jämför vi med fråga 12 överensstämmer bilden såtillvida att en större andel vid VSV än vid TC hänför orsaken till tidigare arbete. En väsentlig förkla- ringsfaktor till skillnaden mellan de båda enheterna är den tidigare rekryte- ringspolitiken, som har medfört att en betydligt större andel av de HSV-an- ställda vid VSV än TC är äldre människor som har svårigheter på arbetsmark- naden. Framför allt har individer med sociala eller psykiska besvär från föd- seln, eller sådana uppkomna utanför arbetet, fått ett mindre utrymme vid VSV än TC. Detta är i sin tur beroende av att strukturen avseende besvär hos de arbetsvårdssökande är olika i Göteborg och Skövde. Andelen socialmedi- cinska arbetsvårdssökande är avsevärt mycket större i Göteborg.

En jämförelse med den tidigare beskrivna kartläggningen av arbetsvårds- kön i Göteborg och Skövde visar också att andelen, där orsaken till arbets- vårdssökandet är hänförbar till förhållanden utanför arbetet, är högre i Gö- teborg än i Skövde.

Gemensamt för Göteborg och Skövde är emellertid att — en avsevärt mycket större del av de externrekryterade än internrekry-

terade hänför orsaken till tidigare arbete. För de skyddade verkstäderna gäller att några nämnvärda skillnader inte fö- religger mellan de olika grupperna (fråga 9).

. Ovanstående visar att

— ca 50 % anser att orsakerna till att man arbetar i halvskyddat eller skyddat arbete är hänförbara till tidigare arbete. — ca 20 % av de anställda i halvskyddat och ca 9 % i skyddat arbete anser att besväret orsakats av det senaste arbetet.

l kartläggningen av betingat arbetsföra i arbetsvårdskön har arbetsvårds- tjänstemännen i mindre omfattning hänfört orsaken till besväret till tidigare arbete. I denna undersökning bedöms ca 16 % i Skövde och ca 23 % i Gö- teborg ha fått sin sjukdom eller skada i tidigare arbete.

4.3. Arbetsförhållanden

4.3.1. Arbetsuppgifter och arbetstid

Arbetsuppgifterna vid de studerade arbetsplatserna varierar relativt mycket. De fiesta av de intervjuade både i halvskyddat och skyddat arbete är emel— lertid sysselsatta med olika typer av monteringsarbeten. Dessa arbetsuppgifter utgörs oftast av enklare sammansättningar av detaljer. Arbetsmomenten är få. sällan fysiskt belastande och som regel utförs de sittande.

Vid de halvskyddade arbetsplatserna på Volvo Skövdeverken finns även maskinarbeten, borrning o.dyl. i viss utsträckning.

De halvskyddade arbetsplatserna vid Volvo Torslandaverken består i viss utsträckning av arbeten vid monteringsbanorna. Arbetsuppgifterna är därvid fördelade så att två personer ofta delar på en arbetsuppgift. Här är således de halvskyddade arbetsplatserna helt integrerade i den normaia produktionen.

Vid intervjuer med olika intressenter har framkommit en positiv syn på denna lösning. De negativa reaktioner som uppstått har varit att när en av dessa två halvskyddade är frånvarande. måste denne ersättas med en person som är ”fullt arbetsför”. Till den positiva bilden bör läggas att samtliga över-

• Sida 22
•  Original

föringar från halvskyddat till "fullt arbete" under 1976 (6 personer) vid TC tillhörde denna grupp.

Även vid de skyddade arbetsplatserna finns maskinarbeten såsom borrning. svarvning m.m. Andra arbetsuppgifter vid de aktuella arbetsplatserna är enklare förpackningsarbeten av manuellt slag samt sömnad.

Vad gäller arbetstiden kan vi konstatera att den övervägande delen inom såväl SV som HSV arbetar heltid och dagtid. Vid de skyddade verkstäderna förekommer deltid i liten utsträckning, medan de tidigare nämnda halvskyd- dade arbetsplatserna på monteringsbandet vid TC är skiftarbete.

4.3.2. Upplevelsen av den jysiska arbetsmiljön

Den fysiska arbetsmiljön är av utomordentligt stor vikt för hur de betingat arbetsföra upplever sin arbetssituation. Detta bl. a. mot bakgrund av att vissa fysiska miljöfaktorer är bestämmande för om man är betingat arbetsför. Upplevelsen av den fysiska miljön är emellertid i hög grad betingad av de allmänna förutsättningarna för en god miljö.

Bland de i detta avseende viktigaste faktorerna i den fysiska arbetsmiljön kan nämnas arbetstyngd och arbetsställning. Upplevelsen av den fysiska ar— betsmiljön bland de intervjuade sammanfattas i tabell 4.4, där enbart positiva respektive negativa svarsandelar redovisas.

INDEVO har inom svensk industri utfört flera undersökningar, där ovan- stående fråga ingått. Jämförelsematerialet är därför mycket omfattande.

Arbetsmiljön upplevs mer positiv vid de här undersökta verkstäderna och ar- betsplatserna än i genomsnitt vid de olika industriföretag som INDEVO ti- digare studerat.

Detta gällerframfo'r allt arbetshastighet, arbetstyngd och arbetsställning. För en stor del av de anställda i skyddat och halvskyddat arbete är just dessa fak- torer av stor vikt. De positiva upplevelserna pekar här på att de insatta åtgär- derna har fått avsedd effekt, dvs. arbetsplatserna upplevs vara anpassade till de förutsättningar som individerna har. En annan faktor som avviker från ti- digare studier är bullernivån, som sannolikt här upplevs som mindre störande beroende på att man huvudsakligen är sysselsatt med enklare monteringsar- beten.

Tabell 4.4 Upplevelsen av olika delar av den fysiska arbetsmiljön (%). Enbart po- sitiva och negativa svar redovisas

Positiva Negativa HSV SV HSV SV

Arbetsbelysning 95 89 0 6 Bullernivå 51 61 22 21 Drag 36 48 40 26 Temperatur 54 69 25 14 Luftrenhet 39 58 36 21 Arbetshastighet 71 85 8 4 Arbetstyngd 87 70 2 3 Arbetsställning 69 75 10 8 Utrymme vid arbetsplatsen 45 62 44 ]7 Pausutrymme 44 64 48 16 Personalrum 41 46 50 31 Ordning och städning vid arbetsplatsen 61 71 21 12

• Sida 23
•  Original

Den positiva upplevelsen av arbetshastigheten (de anställda har möjlighet att själva bestämma sin arbetstakt) framgår även av svaren på frågan om vad man upplever vara bäst med arbetet.

Arbetshastigheten anses som något av det mest positiva i arbetet vid skyddad respektive halvskyddad verksamhet.

Som framgår av tabell 27 i tabellbilaga 3 har mycket negativa värden upp- mätts avseende drag, utrymme vid arbetsplatsen, pausutrymmen samt per- sonalrum vid VSV. Dessa brister förklaras av den vid undersökningstillfället existerande lokalsituationen för Specialverkstaden. Vid halvårsskiftet 1976 f1yttade man till nya lokaler. Någon undersökning har därefter inte gjorts.

4.3.3. Upplevelsen av den sociala miljön

Eftersom en allt större del av de betingat arbetsföra, både i företagen och på verkstäder för skyddat arbete. är individer med sociala eller psykiska besvär, är den sociala miljön mycket väsentlig. Upplevelsen av relationerna till arbetskamrater, arbetsledning m. fl. är därför mycket väsentlig i en bedöm- ning av huruvida åtgärder av olika slag har haft en positiv effekt. I frågefor- muläret behandlar frågorna 17—22 detta område.

I tabell 4.5 redovisas upplevelsen av kontakter med arbetsledning. arbets- kamrater och företagshälsovården.

Kontakten och samarbetet med de närmast överordnade upplevs både vad gäller halvskyddade platser och verkstäder för skyddat arbete som be- tydligt mer positivt än tidigare undersökningar visat. Endast ett fåtal personer har redovisat en negativ inställning.

Av svaren på frågan hur man upplever sig få stöd och hjälp av närmast överordnad framgår att 72 % av de anställda i halvskyddad verksamhet och 81 % av de anställda i skyddad verksamhet redovisar positiva erfarenheter. En förklaring till detta är sannolikt att arbetsledare m. fl. vanligtvis tar mer tid i anspråk för dessa människor än vad som är vanligt på den öppna arbets- marknaden. Man bör i detta sammanhang lägga märke till att en arbetsledare i industrin oftast har större antal underställda än en arbetsledare vid en verk- stad för skyddat arbete.

Vad gäller upplevelsen av kontakt och samarbete med arbetskamrater er- håller man vid undersökningar av detta slag vanligtvis den mycket positiva bild som även redovisas ovan.

Tabell 4.5 Upplevelse av kontakter med arbetsledning, arbetskamrater och före- tagshälsovården (%)

HSV SV

Positiv Negativ Positiv Negativ

Kontakt med närmast överordnad 81 4 83 4 Kontakt med närmaste arbetskamrater och kolleger 81 1 85 6 Kontakt med företagshälsovården 60 5 65 19

• Sida 24
•  Original

Det negativa utfallet när det gäller SV och kontakten med hälsovården be- ror till stor del på att på verkstaden för skyddat arbete i Skövde var vid undersökningstillfallet hälsovårdsavdelningens tjänster vakanta.

Vid enjämförelse av upplevelsen av den sociala miljön bland de anställda i HSV utifrån respondenternas tidigare sysselsättning visar det sig att — de internt överförda har en mer negativ inställning än genomsnittet, — de som kommer från annat/öretag är mycket mer positiva än genomsnittet

(i alla frågor),

— de som tidigare varit sjukskrivna/arbetslösa är mer positiva än genom- snittet. Vid en jämförelse bland de SV—anställda utifrån respondenternas tidigare sysselsättning visar det sig att — de som kom från den öppna arbetsmarknaden var betydligt mindre positiva

till de närmaste arbetskamraterna och de fackliga representanterna än genomsnittet för gruppen (fråga 19—21),

— de som tidigare varit Iångtidssjukskrivna och/eller arbets/ösa är mer positiva till arbetskamraterna och mer negativa till de fackliga representanterna än genomsnittet, — de som tidigare varit hemmafruar genomgående är mycket mer positiva än genomsnittet. (Detsamma gäller de övriga i gruppen "annat", exempelvis lantbrukshjälp o.dyl.). Sammanfattningsvis kan vi konstatera att upplevelsen av den sociala mil- jön är — ungefar densamma vid VSV och TC, — mer positiv vid SV än HSV.

En faktor som upplevs merpositv än genomsnittet vid andra undersökning- ar är lön och andra anställnings/b'rmåner. Detta gäller i synnerhet verkstäderna för skyddat arbete. Detta ansluter i sig till de åsikter som framförts av arbets- ledare, kuratorer m. fl. Det har bl. a. framgått att löneläget inom verkstäderna för skyddat arbete i stor utsträckning är en hämmande faktor för utplacering på halvskyddat arbete eller på den öppna arbetsmarknaden. Det kan t. o. m. förekomma en lönesänkning vid utplacering på den öppna arbetsmarknaden, exempelvis till teko-företag. Av dessa var i verkstäderna för skyddat arbete — de som kom från den öppna arbetsmarknaden mer negativa. — de som tidigare varit arbetslösa mer positiva, — de som tidigare varit hemmafruar m. m. mer positiva. För HSV gäller att — de internt över/orda är mer negativa än genomsnittet, — de externrekryterade i samtliga fall är mer positiva än genomsnittet, — vid TC är man betydligt mer positiv än vid VSV, — mest negativa är de internt överförda vid VSV (se bil. 4).

Tabell 4.6 Upplevelse av lön och andra anställningsförmåner (%)

VSV TC SV

Positiva 50 63 77 Negativa 19 10 9

• Sida 25
•  Original

Den skillnad som här föreligger förklaras av att de negativa respondenterna till huvuddelen har fått en lönesänkning vid inplacering i skyddat/halvskyd- dat arbete.

4.3.4. Upplevelsen av arbetet i sig

Med ”arbetet i sig" avses själva arbetsinnehållet, dvs. arbetet man utför. I detta avsnitt redovisas översiktligt hur de anställda i de båda arbetsvårdsfor— merna upplever stimulansen och meningsfullheten i arbetet.

Tabell4.7 Upplevelsen av "arbetet i sig" (%)

HSV SV

Positivt Negativt Positivt Negativt

Arbetet upplevs som intres-

sant och stimulerande 43 13 58 8 Upplevelse av meningsfull arbetsinsats 54 6 62 4

Vid de halvskyddade arbetsplatserna upp/ever 43 % att arbetet är intressant och stimulerande och 54 % att arbetsinsatsen är meningsfull.

Av dessa var — de internt överförda mest negativa (i större utsträckning i Skövde),

— de externt rekryterade mest positiva (i större utsträckning i Skövde).

Motsvarande sillror i verkstäderna för skyddat arbete är 58 % respektive 62 %. inga särskilda skillnader föreligger mellan anställda med olikartad ti- digare sysselsättning. Ovanstående visar att upplevelsen av "arbetet i sig" är mer positiv vid SV än HSV.

Liknande undersökningar vid andra industrimiljöer i Sverige visar en nå- got mer negativ bild. Särskilt i verkstäderna för skyddat arbete upplevs "arbetet i sig" som betydligt mer positivt än de genomsnittliga siffror som gäller för andra industrimiljöer. Av intervjuer med arbetsledare, kuratorer m. fl. framgår, att den väsentligaste förklaringen till denna positiva syn på "arbetet i sig" är att detta för många personer upplevs vara det enda al- ternativet till förvärvsarbete.

4.4. Upplevd rehabilitering

4.4.1. Inledning

1 AMS” föreskrifter avseende verkstäder för skyddat arbete och halvskyddat arbete sägs att arbetet skall ses som en rehabiliterande åtgärd. En av de hu- vudsakliga målsättningarna är således rehabilitering av betingat arbetsföra, som inte kan få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Traditionellt har diskussionerna om rehabiliteringsgrad hos de anställda kommit att avse graden av utplacering till antingen halvskyddat arbete eller

• Sida 26
•  Original

arbete på den öppna arbetsmarknaden. Inom verkstäderna för skyddat arbete och företagen med halvskyddade arbetsplatser har naturligtvis hälsovården använt andra mått vid uppföljning av den enskilde individen t. ex. me- dicinska undersökningar.

Når utplaceringsgraden används som ett mått på rehabiliteringen av de an— ställda, kommer inte alla individer som genomgår en rehabilitering att om- fattas av detta mått.

Exempelvis kan en person som har grava sociala besvär, alkoholbesvär o. dyl. många gånger genomgå en hög grad av rehabilitering endast genom att kunna klara ett arbete vid verkstad för skyddat arbete. För en sådan individ finns små förutsättningar till utplacering och denne kommer därför inte att omfattas av det traditionella måttet på rehabilitering.

Ovanstående resonemang illustreras i figur ].

Arbets— kapacitet Arbete i öppna 100 % B arbetsmarknaden

Arbete i verkstad för skyddat arbete

X

> Tid

C

Kommentar till figur 1 Om man använder utplacering på öppna arbetsmarknaden som ett mått på rehabilitering registreras enbart sådana fall som exemplifieras med rehabili- tering från punkt A till punkt B. Betydligt kraftigare rehabilitering, som kan exemplifieras med rehabilitering från punkt C till punkt D förbigås. Ett sätt att mäta rehabilitering är att låta individerna subjektivt beskriva upplevda förändringar. De genomförda gruppintervjuerna med de anställda vid de olika arbetsplat- serna omfattar även en sådan subjektiv bedömning av förändringar i hälsotill- stånd, arbetsförmåga och sociala förhållanden utanför arbetet.

4.4.2. Upplevda rehabiliteringsresu/tat

Respondenterna i de gjorda intervjuundersökningarna har tillfrågats hur man upplever att hälsan, arbetsförmågan och den sociala situationen utanför ar- betet har förändrats under den tid man varit sysselsatt i halvskyddat eller skyddat arbete.

Det har därvid framkommit (se tabell 4.8 nedan) att huvuddelen (50—60 % i både SV och HS V) av respondenterna upplever att arbetet har haft en positiv inverkan på deras utveckling och rehabilitering. Endast några enstaka svarande har upplevt en försämring. De anställda på TC är något mer positiva än de övriga.

• Sida 27
•  Original

Tabell 4.8 Upplevd rehabilitering (%)

VSV TC SV

Pos. Neg. Pos. Neg. Pos. Neg.

Arbetsförmåga 46 12 52 5 60 7 Situation utanför arbetet 54 10 62 6 51 7 Förändrad hälsa 53 12 56 4 55 2

Antalet utplacerade under 1976, på motsvarande arbetsställen där inter- vjuerna gjorts, är endast några få personer (mellan 2 % och 10 %).

Jämför vi utplacering med den upplevda rehabiliteringen som ett sätt att mäta rehabilitering, finner vi sålunda att denna är avsevärt mycket större när vi tillfrågar individerna, än om vi mäter med utplaceringsgraden. Den posi- tiva, subjektiva bedömningen av rehabilitering hos individerna själva överensstämmer dessutom med arbetsledares, kuratorers m. fl. syn. lnter- vjuer med dessa visar nämligen att man trots stora framsteg i rehabiliteringen hos de anställda ofta har svårt att placera ut dessa på den öppna arbets- marknaden. Bl. a. saknar man idag verkningsfulla instrument för utplacering (se kapitel 5).

Jämför vi den upplevda rehabiliteringen inom HSV för de internt överförda och de externt rekryterade (bilaga 4, fråga 29—31), finner vi för Skövde att

— de internrekryterade upplever en avsevärt lägre grad av rehabilitering än genomsnittet; — de externt rekryterade upplever en högre grad av rehabilitering än genom- snittet;

och för Göteborg att

— de internrekryterade upplever en betydligt högre grad av rehabilitering än genomsnittet; — de externt rekryterade upplever en något lägre grad av rehabilitering.

Skillnaderna mellan Skövde och Göteborg är desamma även om man jämför antalet negativa svar. En del av förklaringen kan därför ligga i den

generellt mer positiva upplevelsen i Göteborg. En annan väsentlig förklaringsfaktor är den relativt stora ålderskillnaden mellan de anställda i halvskyddat arbete vid de båda enheterna. De internt rekryterade vid VSV är i genomsnitt avsevärt äldre än de internt rekryterade vid TC. Dessutom är de internrekryterade äldre i genomsnitt än de extern- rekryterade. Den äldre arbetskraften som omplacerats inom företaget upple- ver i mindre utsträckning än övriga att man genomgår någon rehabilitering. "Åldern tar ut sin rätt" är en vanlig kommentar från dessa människor.

En annan förklaring är att man vid VSV har andra former för rehabilitering än vid TC. Bl. a. har VSV inrättat en särskild rehabiliteringsavdelning som bl.a. riktar sig mot anställda som på grund av sjukdom eller skada har varit frånvarande från arbetet under lång tid och därför är i behov av en successiv återgång till arbetet. Den halvskyddade Specialverkstaden har därför kommit att betraktas som det enda alternativet till sysselsättning för en stor del av de internt överförda.

En annan tänkbar förklaring är att de ursprungliga arbetsuppgifterna för de

• Sida 28
•  Original

omplacerade inom TC upplevs som mer negativa än de ursprungliga inom VSV. Man upplever således vid TC att man i arbetsuppgifterna i sig fått en positiv förändring när man övergått från ”linebundna" (monteringsbana) ar- betsuppgifter till "stationsbundna" arbetsuppgifter. Vid VSV däremot har övergången ofta skett från stationsbundna arbetsuppgifter till mindre krävan- de stationsbundna arbetsuppgifter, varför förändringen i arbetsuppgifter upp- levs som mindre positiv eller t. o. m. negativ.

Jämför vi det totala antalet internöverförda (VSV + TC) med det totala an— talet externt rekryterade är andelen som upplever en positiv rehabilitering ungefär densamma för internt och externt rekryterade.

Om vi på motsvarande sätt delar upp de anställda i SV utifrån deras tidigare sysselsättning, visar det sig att några väsentliga skillnader inte föreligger. Gruppen "annat” (lantbruksarbetare m. f1.)är dock betydligt mer positiv än de övriga.

Som framgått av ovanstående finns det ingen nämnvärd skillnad mellan SV och HSV när vi jämför den samlade bilden av upplevd rehabilitering.

Att man upplever en positiv förändring i samband med arbetet på halv- skyddad eller skyddad arbetsplats innebär för en del att man efter en viss tid önskar ta ett arbete som inte är skyddat.

Vad gäller de nedan redovisade frågorna kring framtidssynen på arbetssi- tuationen, föreligger skillnader mellan HSV och SV i utformningen av frå— gorna, vilket framgår av tabellbilaga 1 och 2. 1 tabell 4.9 redovisas resultaten. När det gäller både den skyddade och halvskyddade verksamheten totalt vill ca 65 % stanna kvar i sitt arbete.

Anmärkningsvärt många ( l /4) av dem som arbetar på verkstad för skyddat arbete vill snarast ha ett arbete som vare sig är halvskyddat eller skyddat. Detta överensstämmer till stor del med de bedömningar som arbetsledare m. fl. gjort i samband med intervjuer i anslutning till gruppintervjuunder- sökningarna. Där har man ofta bedömt att mellan 15—20 % av de anställda skulle kunna klara ett arbete på den öppna arbetsmarknaden om de fick rätt arbetsuppgifter eller anpassningsåtgärder.

Detta överensstämmer dessutom med den ovan nämnda arbetsvårdsin- venteringen, där arbetsvårdstjänstemännen också gjort en bedömning om möjligheterna för de anställda i skyddad verkstad att ta ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. — 1 Skövde bedömdes ca 30 % kunna ta ett arbete med "särskilda krav på arbetsuppgifter" och 25 % bedömdes kunna arbeta i halvskyddat ar— bete.

— I Göteborg bedömdes ca 7 % kunna arbeta på den öppna arbetsmarknaden

Tabell 4.9 Syn på framtiden vad gäller arbete (%)

VSV TC SV Vill stanna kvar i nuvarande arbete 58 73 64 Vill längre fram ha ett arbete som (inte) är halvskyddat 24 24 14 Vill snarast ha ett arbete som inte är halv- skyddat eller skyddat 18 3 23

• Sida 29
•  Original

med "särskilda arbetsuppgifter" medan ca 16 % bedömdes kunna ta halv-

skyddat arbete. Tilläggas bör att de anställda i SV i regel har en lägre arbetskapacitet i stor- städerna än i övriga landet. Detta framgår bl. a. av den bedömning av ar- betskapaciteten som gjorts i ovanstående undersökning. grundad på arbets- prövningsresultaten, där ca 20 % i Skövde bedömdes ha mer än 2/3 ar- betskapacitet, medan motsvarande siffra för Göteborg var 10 %. Det föreligger emellertid stora matchningsproblem mellan de arbetsvårds- sökande och arbetsmarknaden när det gäller utplacering av betingat arbets- föra på den öppna arbetsmarknaden (se kapitel 5). För de anställda inom SV gäller att några skillnader inte föreligger vad gäl— ler önskemål om att få stanna kvar i det skyddade arbetet utifrån tidigare sysselsättning. Jämför vi de halvskyddade vid VSV och TC visar det sig att — en större del vid TC än vid VSV vill stanna kvar i sitt nuvarande arbete. Om vi utgår från den föregående sysselsättningen. visar det sig att — de internt överförda i Skövde i mycket mindre utsträckning än genom- snittet vill stanna kvar i sitt nuvarande arbete (37 %), — de externt rekryterade i Skövde i högre utsträckning än genomsnittet vill stanna kvar i sitt nuvarande arbete, — inga nämnvärda avvikelser mellan de olika grupperna finns i Göteborg.

Mot bakgrund av de tidigare redovisade resultaten avseende upplevd re- habilitering kan vi här konstatera att ett klart samband finns med önskemålet om att få stanna kvar i sitt arbete.

De internt överförda vid TC upplever en högre rehabilitering än de övriga, de internt överförda vid VSV den lägsta.

Den väsentligaste förklaringen till att de internt överförda vid TC dessut- om vill stanna kvar i sitt nuvarande arbete i större utsträckning än övriga, lig- ger sannolikt i att den upplevda rehabiliteringen till stor del är ett uttryck för hur man trivs med det nuvarande arbetet i förhållande till den tidigare arbets- situationen. På frågan om hur man upplever det nuvarande arbetet i förhål- lande till tidigare arbete är således de internt rekryterade vid TC mest posi- tiva. Minst positiva är följdriktigt då de internt rekryterade vid VSV (endast 5 % positiva, se bilaga 4 fråga 28).

För de internt överförda vid VSV gäller således att dessa i högre utsträck- ning än övriga vill ha ett arbete som inte är halvskyddat (ca 60 % i denna empp).

4.4.3. U tplacering

Ett av syftena med halvskyddat och skyddat arbete är att den arbetshandi- kappade så långt som möjligt ges möjlighet att förbättra sin arbetsförmåga. I de fall den arbetshandikappade kan få och klara av ett arbete på den öppna marknaden förutsätts att denne lämnar sin anställning i skyddat eller halv- skyddat arbete.

Inom den skyddade verksamheten är utplaceringen till halvskyddat arbete eller arbete på den öppna arbetsmarknaden knappt 2 %. Vid VSV är utpla- ceringen från halvskyddat arbete till "fullt arbete" också ca 2 %. Intressant

• Sida 30
•  Original

är emellertid att TC under de senaste åren haft en utplacering på ca 1 () % till "jul/t arbete".

Skillnaden mellan VSV och TC vad gäller överföring./rån halvskyddat till "fullt arbete” är anmärkningsvärt stor. Några väsentliga förklaringar är att finna i att — huvuddelen av de överförda vid TC är externt rekryterade,

— huvuddelen av de överförda vid TC arbetade vid monteringsbanan, — huvuddelen av de överförda vid TC var rekryterade för arbete vid mon- teringsbanan, — huvuddelen av de överförda vid TC övergick till "fullt arbete" vid mon- teringsbanan. En väsentlig förklaring är således omsorgsfull rekrytering samt att den an- ställde givits möjligheter att successivt pröva sina förutsättningar till utpla— cering. En annan förklaringsfaktor kan vara att vid monteringsbanan är de halvskyddade arbetsuppgifterna desamma som för de "fullt arbetsföra". Som tidigare nämnts är skillnaden för de anställda i halvskyddat arbete att dessa delar en arbetsuppgift på två personer. Integreringen med den "vanliga" pro— duktionen är således mycket stor.

Intervjuer med arbetsledare m. fl. visar också att man bedömer möjlighe— terna att överföra externrekryterade som mycket större än för internrekryte- rade. Tilläggas bör emellertid att omsättningen bland de externrekryterade under motsvarande period varit hög.

Den väsentligaste förklaringen till detta ligger i att för de internt överförda som arbetar i halvskyddat arbete har, innan en sådan placering gjorts. alla andra tänkbara lösningar prövats. Halvskyddat arbete betraktas således ofta som ”sista utvägen”. De externt rekryterade befinner sig emellertid ofta i en rehabiliteringsprocess där halvskyddat arbete i bästa fall är det näst sista ste- get mot "fullständig" rehabilitering av arbetsförmågan.

I intervjuerna som gjorts med arbetsledare m. fl. påpekas ofta att rörlighe- ten när det gäller utplacering/rån SVtill den öppna arbetsmarknaden är myck- et låg eller obefintlig. Dessa arbetsplatser blir ofta personliga, dvs. arbetet blir permanent knutet till en viss person.

Företrädare för den skyddade verksamheten förklarar att detta beror på att man idag tar in arbetshandikappade som har små förutsättningar att utpla- ceras och/eller att förmedlingsverksamheten för utplacering är mycket dålig. De anställda i skyddat arbete har små möjligheter att komma i kontakt med arbetsuppgifter på den öppna arbetsmarknaden.

4.5. Olika organisatoriska former för halvskyddat arbete — arbetstagarnas syn

Som tidigare nämnts arbetar de personer som deltagit i gruppintervjuunder- sökningen i olika miljöer. De halvskyddade arbetsplatserna vid Volvo Sköv- deverken skiljer sig från Torslandaverkens så tillvida att samtliga halvskyd- dade arbetsplatser finns samlade i en speciell verkstad (egen lokal) medan Torslandaverken har sina arbetsplatser mer eller mindre integrerade med den övriga produktionen. Även formerna för verkstäderna för skyddat arbete skil- jer sig genom att en av verkstäderna ligger i anslutning till (samma byggnad)

• Sida 31
•  Original

en plastindustri, vilket innebär ett nära samarbete med produktionen i plast- fabriken. Bl. a. "lånar" man vid sjukdom etc. personal från den skyddade verkstaden.

Ur flera aspekter är det av intresse att få en uppfattning om vilken inställ- ning de anställda har till olika former av halvskyddat arbete. I gruppintervju— undersökningarna har respondenterna sålunda blivit tillfrågade om vilken form av halvskyddat arbete de anser vara bäst — en arbetsgrupp bestående av endast en halvskyddad arbetsplats; — en arbetsgrupp bestående av f1era halvskyddade arbetsplatser; — en speciell verkstad med bara halvskyddade arbetsplatser.

Bland respondenterna som be/inner sig i skyddat arbete fördelar sig svaren unge/är lika mellan de olika alternativen. Inte heller finns det någon skillnad mellan verkstäderna.

De respondenter som befinner sig i halvskyddat arbete gör emellertid ett klarare ställningstagande. Dessa vill till största delen arbeta på det sätt man/ör närvarande gör. Vid Volvo Skövdeverken anses den bästa formen vara en speciell verkstad, medan detta anses sämst vid Torslandaverken.

Sammanlagt vill emellertid drygt 2/3 arbeta integrerat i den övriga produktio- nen medan knappt 1/3 föredrar en speciell verkstad.

Till stor del kan svarsfördelningen förklaras av att man är benägen att svara på det alternativ man bäst känner till. För flertalet av de anställda på verk- städerna för skyddat arbete är samtliga alternativ relativt okända.

En jämförelse mellan intern- och externrekryterade vid TC visar inga nämnvärda avvikelser.

Vid VSV däremot — vill de internt överförda i högre utsträckning arbeta halvskyddat i produk-

tionen (ca 71 %)

— medan de, som är externt rekryterade, i högre utsträckning än genomsnit- tet vill arbeta i en speciell verkstad (ca 65 %).

Jämför vi inställningen till arbetsform med de tidigare redovisade resulta— ten, finner vi ett klart samband mellan de internrekryterades mer negativa upplevelser och deras önskemål om en annan arbetsform. På motsvarande sätt är de som vill stanna kvar (externrekryterade) i högre utsträckning genomgående mer positiva.

Tabell 4.10 Vilken arbetsform upplevs som bäst? (%)

HSV SV 1. En arbetsgrupp bestående av endast en halvskyddad arbetsplats 39 29 2. En arbetsgrupp bestående av flera halv- skyddade arbetsplatser 30 40

3. I en specialverkstad med bara halvskyd- dade arbetsplatser 31 31

• Sida 32
•  Original

4.6. Sammanfattning av gruppintervjuundersökningen

Gruppintervjuundersökningen visar bl.a. att Cl

El El [] E] B [:|

De anställda inom såväl skyddat som halvskyddat arbete är mer positiva till sitt arbete, sin miljö m.m. än ett genomsnitt för anställda totalt inom industrin. De anställda i skyddat arbete är mer positiva till sitt arbete m.m. än de anställda i halvskyddat arbete. Huvuddelen av respondenterna upplever att arbetet har haft en positiv in- verkan på deras utveckling och rehabilitering. Huvuddelen av respondenterna vill stanna kvar i halvskyddat eller skyd- dat arbete. Ca 1/4 av de anställda i skyddat arbete och 1/3 av de anställda i halv- skyddat arbete vill ha ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. De externt rekryterade till HSV-verksamheten är mer positiva än de internt överförda. 2/3 vill arbeta halvskyddat integrerat i den övriga produktionen, medan 1/3 föredrar en specialverkstad.

• Sida 33
•  Original

5. Verksamheternas mål — upplevelse hos intressenterna

5.1. Inledning

Sysselsättningspolitikens primära målsättning är att ge möjlighet till arbete åt alla. Ett av medlen i strävandena att uppnå detta mål är arbetsvårdens verk- samhetsfält, som till stor del utgörs av mycket avancerade och omfattande rehabiliteringsinsatser för personer som på grund av olika slag av förvärvs- hinder inte kan erhålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Två vä- sentliga instrument i arbetsvården är den halvskyddade verksamheten och verkstäderna för skyddat arbete. Till dessa instrument finns dessutom en rad olika åtgärder kopplade, som i hög grad är relaterade till den enskilde individen, exempelvis arbetsträning, arbetsprövning, träning i industriell miljö m. m.

Det vida begreppet arbetsvård omfattar en rad olika verkställande organ och instanser. I anslutning till verkstäder för skyddat arbete och halvskyd- dade arbetsplatser har exempelvis arbetsförmedlingar, arbetsvårdsinstitut m. m. olika uppgifter att fylla. Väsentligt är därför att närmare undersöka och analysera hur de officiella målsättningar som finns uttalade upplevs och tolkas bland dem som arbetar i verksamheterna. Finns det skilda tolkningar av målsättningen i olika organ och på olika nivåer m. m?

Detta kapitel är bl. a. en diskussion kring den officiella målsättningen med skyddad/halvskyddad sysselsättning. Kapitlet grundar sig på en genomgång av befintlig dokumentation och intervjuer med ansvariga på olika nivåer i oli- ka organ. Sålunda har intervjuer genomförts med arbetsledare, platschefer, kuratorer, representanter för arbetsförmedlingar, socialförvaltning, lands- ting, företagshälsovård m. m.

5.2. Den officiella målsättningen

Den officiella målsättningen med de båda arbetsvårdsformerna halvskyddat arbete och verkstad för skyddat arbete finns uttalad i en rad offentliga utred- ningar och föreskrifter.

De båda arbetsvårdsformernas officiella målsättning idag kan samman- fattas i följande två huvudpunkter

dels att bereda arbete åt arbetshandikappade med så nedsatt arbetsförmåga att anställning på den öppna arbetsmarknaden inte på annat sätt kan be- redas dem;

• Sida 34
•  Original

' AMS” Handbok del i. Föreskrifter och anvis- ningar, 1976 02 11 nr 08.50.

dels skall möjlighet ges för den arbetshandikappade att så långt som möjligt förbättra sin arbetsförmåga. "Innan anställning vid verkstad för skyddat arbete aktualiseras, skall i princip alla rehabiliteringsåtgärder som arbetsförmedlingen förfogar över och som kan underlätta anställning på den öppna arbetsmarknaden eller i halvskyddat arbete ha övervägts och i tillämpliga fall prövats."

Vidare:

"Arbete på verkstad för skyddat arbete skall i första hand ses som ett alternativ till en anställning som den arbetshandikappade inte kun- nat få på den öppna arbetsmarknaden."l För dem som är arbetslösa av rena arbetsmarknadsskäl menar man således att sysselsättningen skall lösas på annat sätt.

Halvskyddad sysselsättning är en anställningsform på den öppna arbets- marknaden för arbetshandikappade som inte på något annat sätt kan få arbete där.

Det förutsätts därför att den arbetshandikappade så snart han kan få och kan klara av ett arbete på den öppna arbetsmarknaden (ev. i halvskyddat arbete) lämnar sin anställning i skyddat arbete, eller om han befinner sig i halvskyddat arbete, att arbetsförmedlingen följer hans utveckling och fort- löpande prövar förutsättningarna för en omplacering till den öppna arbets— marknaden (inom eller utom företaget) utan särskilda bidrag.

5.3. Intressentintervjuer

5.3.1. Inledning

Som tidigare nämnts grundar sig detta avsnitt på intervjuer med olika intres- senter till halvskyddat eller skyddat arbete. Eftersom några klara skiljak- tigheter inte har framkommit mellan intressenter i olika organ eller på olika nivåer. kommer detta avsnitt att disponeras utifrån de synpunkter som fram- kommit. Genomgången utgör ingen fullständig listning, utan en samman- fattning av de frågeställningar som oftast ansetts väsentliga.

5.3.2. Upplevd målsättning hos intressenterna

Vid intervjuerna med de olika intressenterna i och kring verkstäderna för skyddat arbete har nästan samtliga lagt vikt vid de båda huvudmålsätt- ningarna (se ovan) med skyddat arbete. Däremot gäller att olika personer betonat en målsättning framför den andra.

Av de intervjuade är fördelningen jämn mellan dem som upplever sys- selsättningssyftet som den primära målsättningen och dem som primärt sätter rehabilitering i syfte att utplacera till den öppna arbetsmarknaden. Allmänt finns uppfattningen att de båda huvudmålsättningarna inte ute- sluter varandra. Snarare anses ett nära samband råda mellan de båda syftena.

Beroende på vilken målsättning man sätter främst upplever man natur- ligtvis olika slag av problem med verksamheten. I detta avsnitt behandlas

• Sida 35
•  Original

därför de faktorer som oftast framförts utgöra hinder för att uppnå en hög grad av måluppfyllelse.

A. De främsta hindren för att uppnå målsättningen "rehabilitering av de an- ställda” har ansetts vara

1. Inaktiv förmedlingsverksamhet 2. Avsaknad av provanställningsmöjligheter 3. Löneläget i relation till den öppna arbetsmarknaden

1. En av de faktorer som oftast upplevs vara ett hinder för utplacering är avsaknaden av en aktiv,/örmed/ing av arbetstillfällen mellan företag och de anställda i skyddade verkstäder. Formell information är vanlig och sällan ges tillfälle för individerna att närmare lära känna de nya arbets- uppgifterna. I anslutning till ovanstående har även framförts förslag om att försök med utplacering av/lera personer till samma arbetsplats borde prioriteras. På flera håll har man goda erfarenheter av sådana kollektiva utplaceringar. Man anser att detta framför allt beror på att individernas osäkerhet inför förändringar delvis överbyggs när någon eller några i omgivningen omfattas. På motsvarande sätt är de nära nog obefintliga förmedlingsaktiviteter mellan sysselsatta i halvskyddad verksamhet på ett företag, och den öppna arbetsmarknaden utanför detta företag ett problem i utplaceringen till den öppna arbetsmarknaden. Man begränsar sig således till det egna fö- retaget i försöken att överföra sysselsatta i halvskyddad verksamhet till "fullt” arbete. . .

2. Vid intervjuerna har framförts synpunkter avseende möjligheter till prov- anställning. Man anser detta vara ett viktigt instrument i utplacerings- verksamheten framför allt från skyddat arbete till halvskyddat eller arbete på den öppna arbetsmarknaden. Förslag har framförts om en utvecklad form av provanställning.

— En person i provanställning bör vara anställd i verkstad för skyddat arbete under provanställningstiden; — provanställningen finansieras så att varken företaget eller verkstaden för skyddat arbete belastas av kostnaden.

Ett bättre resultat avseende utplaceringsgrad anser man skulle uppnås, eftersom man i högre grad skulle stimulera både arbetstagare och arbetsgivare att försöka anställa arbetshandikappade i större utsträckning. Dessa påståenden grundar man på dels den osäkerhet som individen känner för att pröva ett nytt och okänt arbete, framför allt när det avser den kategori människor som befinner sig i skyddat arbete. "Man är ofta inte benägen att ens se på den nya arbetsuppgiften och arbetsmiljön om man inte vet att man kan komma tillbaka till sitt arbete i den skyddade verkstaden", säger man bl.a., dels på att företagen är obenägna eller mycket försiktiga att anställa personer som kommer från skyddade verkstäder, dels på att de produktionsansvariga i verkstäderna för skyddat arbete ogärna vill avvara personer som är väsentliga för produktionen.

• Sida 36
•  Original

Ovanstående är i princip även giltigt för den halvskyddade verksamheten. Exempelvis har man vid Volvo Torslandaverkens monteringsfabrik ofta använt sig av en s. k. "prövotid" vid övergång från halvskyddat till "fullt arbete" med positiva resultat (se kapitel 4).

3. Ett hinder i utplaceringen upplevs vara löneläget vid de skyddade re- spektive halvskyddade arbetsplatserna. Det förekommer t.o.m. att en individ blir föreslagen arbete på den öppna arbetsmarknaden, som medför en lönesänkning. Allmänt anser man emellertid inte att löneläget är för högt inom verksamheterna. För att ekonomiskt motivera individerna att gå över till den öppna arbetsmarknaden har därför bl. a. någon form av Stimulansbidrag framförts som förslag.

B. De främsta hindren i målsättningen att uppnå "meningsfull sysselsättning för arbetshandikappade" i verkstäder för skyddat arbete anses av de in- tervjuade vara 1 . Anpassning av verksamheterna till de inremitterande organens behov. 2. För få arbetsplatser.

1. Det största problemet vad gäller uppfyllelsen av målsättningen "me- ningsfull sysselsättning" upplevs vara att balansera verksamheterna mot de behov som de inremitterande organen har. "Våra verkstäder är i princip uppbyggda för arbetstagare som har ca 50 % arbetsförmåga. Problemet är att inströmningen för närvarande ligger en bit därunder." Verkstäderna för skyddat arbete går i princip att organisera efter vilken arbetskapa- citetsnivå som helst. Svårigheterna ligger i att organisera verksamheterna så att dessa spänner över ett så vitt fält som idag vore önskvärt. I samband med detta har även framförts förslag om att man i högre grad än idag borde separera terapiliknande arbetsuppgifter från mer kva- lificerad produktion. Exempelvis kan en terapiavdelning finnas i an- slutning till en verkstad för skyddat arbete.

2. 1 den mån man betraktar huvudsyftet med skyddad sektor vara "sys- selsättningsmotivet" framstår naturligtvis restriktionerna i form av be- gränsat antal arbetsplatser som ett stort hinder för hög grad av mål- uppfyllelse, bl. a. mot bakgrund av de köer till verkstäder för skyddat arbete som finns. Detta har också ofta framförts vid intressentinter- vjuerna.

Ovanstående resonemang sammanfaller i princip också i sina väsentliga delar med de synpunkter som framförts kring den halvskyddade sysselsätt- ningsformen vad gäller sysselsättningsmotivet.

Ett väsentligt problem vad gäller den halvskyddade verksamheten upplevs idag vara att anordna arbetsplatser för de arbetshandikappade. Detta kan del- vis vara en följd av att de båda studerade Volvoenheterna redan idag har en relativt hög andel anställda i halvskyddat arbete, som framgått tidigare. Den typ av teknologi som de båda Volvoenheterna har, innebär i sig en be- gränsning i det möjliga utrymmet för halvskyddade arbetsplatser. Detta innebär att eftersom man idag har en hög andel arbetsplatser som är halv- skyddade, är utrymmet för anordnande av nya sådana begränsat.

Betonas bör emellertid också att erfarenheterna och kunskaperna kring

• Sida 37
•  Original

denna specifika problematik i många fall är begränsade. Behovet av utbild- ning, information o. dyl. är därför relativt stort.

Negativa attityder mot halvskyddat eller skyddat arbete hos företag och all- mänheten är avslutningsvis det problem som oftast framförts vid intervjuer- na. Detta anger även de anställda i de båda arbetsvårdsformerna.

Dessa negativa attityder upplevs vara en väsentlig broms i utvecklingen mot en skyddad verksamhet som en naturlig del i arbetslivet, i strävandena mot "arbete åt alla". Dessutom försvåras anpassningen och rehabiliteringen av de arbetshandikappade av att dessa slag av arbeten betraktas som mindre väsentliga än övriga arbeten i samhället.

För att motverka problemet föreslår många en kraftigt utökad information till företag och allmänhet samt utbildning av personal som i olika samman- hang arbetar med arbetshandikappade.

• Sida 38
•  Original

• Sida 39
•  Original

6.1. Inledning

Föreliggande utredning har ej haft till uppgift att i detalj jämföra de olika ar- betsvårdsformerna med avseende på det ekonomiska utfallet. I detta avsnitt presenteras emellertid kortfattat det ekonomiska utfallet för den halvskyd- dade verkstaden vid Volvo Skövdeverken (VSV), vilket jämförs med det ekonomiska utfallet för verkstäderna för skyddat arbete. Uppgifterna avser år 1975.

EIBCI

Justitiedepartementet

Kvinnlig tronföljd. [5] Psykiskt störda lagöverträdare. [23] Näringsidkares avbetalningsköp m. m. [24] Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. [27] Konkursförvaltning. [29] Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. [32] Ersättning för brottsskador. [36] Underhåll till barn och fränskilda. [37]

Utrikesdepartementet Biståndspolitiska utredningen. 1. Sveriges samarbete med uf

länderna. [13] 2. Sveriges samarbete med u—länderna. Bilagor. [14]

Försvarsdepartementet

Totalförsvaret 1977—82. [1] Rätten till vapenfri tjänst. [7] Kvinnan och försvarets yrken. [26]

Socialdepartementet

Socialutredningen. 1. Socialtjänst och socia[försäkringstillägg [40] 2. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. [41]

Kommunikationsdepartementet

Bilarbetstid. [2] Kommunal och enskild väghållning. [12] Allmänflygplats—Stockholm. [33] Brommautredningen. 1. Inrikesflygplats—Stockholm. [34] 2. Inrikes— flygplats—Stockholm. Bilagor. [35]

Budgetdepartementet

Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. [6] lnflationsskyddad skatteskala. [ 18] Kommunernas ekonomi 1975—1985. [20]

Utbildningsdepartementet

Folkhögskolan 2. [8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [1 1] Radio och tv 1978—1985. [19] Svensk undervisning i utlandet. [21] Elektronmusik i Sverige. [30] Studiestöd. [31] Folkbildningen i framtiden. [38]

Jordbruksdepartementet Sjukvårdsavfall. [41

Översyn av jordbrukspolitiken. [17] Båtliv 2. Registerfrågan. [25]

Arbetsmarknadsdepartementet

Utbyggd regional näringspolitik. [3] Arbete med näringshjälp. [22]

Kortare väntetider i utlänningsärenden. [28] Skyddad verkstad—halvskyddad verksamhet. [44]

lnd ustridepa rtementet

Handelsstålsutredningen. 1. Handelsstälsindustrin inför 1980Atalet. [15] 2. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. [16] Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. [43]

Kommundepartementet

Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. [39] Kronofogdemyndigheterna. [42]

Ekonomidepartementet Utrikeshandelsstatistiken. [10]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

• Sida 73
•  Original

• Sida 74
•  Original

Arbete åt alla

Betänkanden: Arbete åt alla SOU 1975:90

Rapporter: Skyddad verkstad — halvskyddad verksamhet SOU 1977: 44