SOU 1979:73
Krigets lagar : konventionssamling
Till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet
Regeringen bemyndigade den 29 juni 1978 dåvarande chefen för förs- varsdepartementet, statsrådet Krönmark, att tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter för att utreda och lämna förslag angående tolkning och tillämpning av samt information och undervisning om folkrättens regler under krig, neutralitet och ockupation.
Statsrådet De Geer tillkallade den 23 oktober 1978 såsom ledamöter numera hovrättspresidenten Carl-Ivar Skarstedt, tillika ordförande, utrikesdepartementets folkrättssakkunnige Bo Johnson, tillika huvud- sekreterare, översten av 1. graden Carl Björeman, byråchefen Roland Lundquist, numera departementsrådet Johan Munck och kommendören av ]. graden Torgil Wulff.
Till sakkunniga förordnades samma dag byråchefen Ulf Broström, overste10j tnanten Elof von Celsing, byråchefen Bengt Forssbeck, profes- sorn Atle Grahl—Madsen, kanslichefen Per-Axel Landahl, undervis- ningsrådet Ingemar Mattsson, f. d. generalsekreteraren Olof Stroh, länsrådet Ove Sundelius och kanslichefen Gunnar Åstrand.
Uppdraget att vara biträdande sekreterare i utredningen lämnades den 1 november 1978 till juris kandidaten Erik Brandel.
Att som experter stå till utredningens förfogande anmodade departe— mentschefen den 1 april 1979 översten av ] graden Börje Wallberg och maj oren Ingemar Pedersson
Kommittén har antagit namnet folkrättskommittén. Kommittén får härmed överlämna delbetänkandet ”Krigets lagar m.m.”; I detta betänkande har-kommittén sammanställt de grund- läggande folkrättsliga konventioner, traktater, fördrag och andra doku- ment som hör till kommitténs. arbetsområde.
Stockholm i november 1979
Carl-I var Skarstedt
Bo Johnson Carl Björeman Roland Lundquist
J ohan Munck Torgil Wulff /Erik Brandel
IF:'
. Fil _ 'w arg] galna-milk ' ': .. w.! mmm...-”;;” uta.. .; " II;-ll"! !ihi'm'flulzt'y. "
h"! ..'|.| |
'515F€'*'#'*'i' ..nlhw- wi mm.»; ' tunt ”Wiw'j'JL' ”41qu ' "l', 1 'ta ask.-um .-.;n ngn...
en'tf ..- '.'. :".an 1115-th lin! rll'.'-r|.i. '
ll, .... farmie. MAJ |-».»
' " 'n'; ul naturum . annan-||]?! ”"Gå! rr.1| Hrm)!
u:".- l m.m
. | 1|, m I,.
. _ åtrå: Hin" r magma | I " | . " I"INHD!!!- mååvwlflm'ö
" mamlukail
1. Any High Contracting Party in occupation of the whole or part of the territory of another High Contracting Party shall as far as possible
support the competent national authorities of the occupied country in safeguarding and preserving its cultural property.
2. Should it prove necessary to take measures to preserve cultural property situated in occupied territory and damaged by military oper— ations, and should the competent national authorities be unable to take such measures, the Occupying Power shall, as far as possible, and in close co-operation with such authorities, take the most necessary measures of preservation.
3. Any High Contracting Party whose government is considered their legitimate government by members of a resistance movement, shall, if possible, draw their attention to the obligation to comply with those provisions of the Convention dealing with respect for cultural property.
Article 6 Distinctive marking of cultural property In accordance with the provisions of Article 16, cultural property may bear a distinctive emblem so as to facilitate its recognition.
Article 7 Military measures
1. The High Contracting Parties undertake to introduce in time of peace into their military regulations or instructions such provisions as may ensure obeservance of the present Convention, and to foster in the members of their armed forces a spirit of respect for the culture and cul- tural property of all peoples.
2. The High Contracting Parties undertake to plan or establish in peacetime, within their armed forces, services or specialist personnel whose purpose will be to secure respect for cultural property and to co- operate with the civilian authorities responsible for safeguarding it.
Chapter II Special Protection
A rticle 8 Granting of special protection
1. There may be placed under special protection a limited number of refuges intended to Shelter movable cultural property in the event of armed conflict, of centres containing monuments and other immoveable cultural property of very great importance, provided that they:
a) are situated at an adequate distance from any large industrial centre or from any important military objective constituting a vulnerable point, such as, for example, an aerodrome, broadcasting station, establilishment engaged upon work of national defence, a port or railway station of relative importance or a main line of communication;
b) are not used for military purposes.
2. A refuge for movable cultural property may also be placed under special protection, whatever its location, if it is so constructed that, in all probability, it will not be damaged by bombs.
3. A centre containing monuments shall be deemed to be used for mi— litary purposes whenever it is used for the movement of military person— nel or material, even in transit. The same shall apply whenever acitivities directly connected with military operations, the stationing of military personnel, or the production of war material are carried on within the centre.
4. The guarding of cultural property mentioned in paragraph l above by armed custodians specially empowered to do so, or the prescense, in the vicinity of such cultural property, of police forces normally respon- sible for the maintenance of public order shall not be deemed to be used for military purposes.
5. If any cultural property mentioned in paragraph 1 of the present Article is situated near an important military objective as defined in the said paragraph, it may nevertheless be placed under special protection if the High Contracting Party asking for that protection undertakes, in the event of armed conflict, to make no use of the objective and particularly, in the case of 3 port, railway station or aerodrome, to divert all traffic therefrom. In that event, such diversion shall be prepared in time of peace.
6. Special protection is granted to cultural property by its entry in the ”International Register of Cultural Property under Special Protection”. This entry shall only be made, in accordance with the provisions of the present Convention and under the conditions provided for in the Regu- lations for the execution of the Convention.
A rticle 9 I mmunity of cultural property under special protection
The High Contracting Parties undertake to ensure the immunity of cultural property under special protection by refraining, from the time of entry in the International Register, from any act of hostility directed against such property and, except for the cases provided for in para- graph 5 of Article 8, from any use of such property or its surroundings for military purposes.
Article 10 Identification and control During an armed conflict, cultural property under special protection shall be marked with the distinctive emblem described in Article 16, and shall be open to international control as provided for in the Regulations for the execution of the Convention.
A rticle 11 Withdrawal of immunity
1. If one of the High Contracting Parties commits, in respect of any item of cultural property under special protection, a violation of the ob- ligations under Article 9, the Opposing Party shall, so long as this viola— tion persist, be released from the obligation to ensure the immunity of the property concerned. Nevertheless, whenever possible, the latter Par-
ty shall first request the cessation of such violation within a reasonable time.
2. Apart from the case provided for in paragraph 1 of the present Ar- ticle, immunity shall be withdrawn from cultural property under special protection only in exceptional cases of unavoidable military necessity, and only for such time as that necessity continues. Such necessity can be established only by the officer commanding a force the equivalent of a division in size or larger. Whenever circumstances permit, the Opposing Party shall be notified, a reasonable time in advance, of the decision to withdraw immunity.
3. The party withdrawing immunity shall, as soon as possible, so in- form the Commissioner-General for cultural property provided for in the Regulations for the execution of the Convention, in writing, stating the reasons.
Chapter III Transport of Cultural Property
A rticle 12 Transport under special protection
l. Transport exclusively engaged in the transfer of cultural property, whether within a territory or to another territory, may, at the request of the High Contracting Pary concerned, take place under special protec- tion in accordance with the conditions specified in the Regulations for the execution of the Convention.
2. Transport under special protection shall take place under the inter- national supervision provided for in the aforesaid Regulations and shall display the distinctive emblem described in Article 16.
3. The High Contracting Parties shall refrain from any act of hostility directed against transport under special protection.
Article 13 Transport in urgent cases
1. If a High Contracting Party considers that the safety of certain cul- tural property requires its transfer and that the matter is of such urgency that the procedure laid down in Article 12 cannot be followed, especially at the beginning of an armed conflict, the transport may display the dis- tinctive emblem described in Articel 16, provided that an application for immunity referred to in Article 12 has not already been made and re- fused. As far as possible, notification of transfer should be made to the Opposing Parties. Nevertheless, transport conveying cultural property to the territory of another country may not display the distinctive emblem unless immunity has been expressly granted to it.
2. The High Contracting Parties shall take, so far as possible, the ne- cessary precautions to avoid acts of hostility directed against the trans- port described in paragraph 1 of the present Article and displaying the distinctive emblem.
Article 14 Immunity from seizure, capture and prize
]. Immunity from seizure, placing in prize, or capture shall be gran- ted to:
a) cultural property enjoying the protection provided for in Article 12 or that provided for in Article 13;
b) the means of transport exclusively engaged in the transfer of such cultural property.
2. Nothing in the present Article shall limit the right of visit and search.
Chapter IV Personnel
A rticle 15 Personnel
As far as is consistent with the interests of security, personnel engaged in the protection of cultural property shall, in the interests of such pro- perty, be respected and, if they fall into the hands of the Opposing Party, shall be allowed to continue to carry out their duties whenever the cul— tural property for which they are responsible has also fallen into the hands of the Opposing Party.
Chapter V The Distinctive Emblem
Article 16 Emblem of the Convention
1. The distinctive emblem of the Convention shall take the form of a shield, pointed below, per saltire blue and white (a shield consisting of a royal-blue square, one of the angles of which forms the point of the shield, and of a royal-blue triangle above the square, the space on either side being taken up by a white triangle).
2. The emblem shall be used alone, or repeated three times in a trian- gular formation (one shield below), under the conditions provided for in Article 17.
A rticle I 7 Use of the emblem ]. The distinctive emblem repeated three times may be used only as a means of identification of:
a) immovable cultural property under special protection;
b) the transport of cultural property under the conditions provided for in Articles 12 and 13;
c) improvised refuges, under the conditions provided for in the Regu- lations for the execution of the Convention.
2. The distinctive emblem may be used alone only as a means of identification of:
a) cultural property not under special protection;
b) the persons responsible for the duties of control in accordance with the Regulations for the execution of the Convention;
c) the personnel engaged in the protection of cultural property;
d) the identity cards mentioned in the Regulations for the execution of the Convention.
3. During an armed conflict, the use of the distinctive emblem in any other cases than those mentioned in the preceding paragraphs of the present Article, and the use for any purpose whatever of a sign resem- bling the distinctive emblem, shall be forbidden.
4. The distinctive emblem may not be placed on any immovable cul- tural property unless at the same time there is displayed an authoriza— tion duly dated and signed by the competent authority of the High Contracting Party.
Chapter VI Scope of Application of the Convention
Article 18 Application of the Convention
1. Apart from the provisions which shall take effect in time of peace, the present Convention shall apply in the event of declared war or of any other armed conflict which may arise between two or more of the High Contracting Parties, even if the state of war is not recognized by one or more of them.
2. The Convention shall also apply to all cases of partial or total oc- cupation of the territory of a High Contracting Party, even if the said occupation meets with no armed resistance.
3. If one of the Powers in conflict is not a Party to the present Con- vention," the Powers which are Parties thereto shall nevertheless remain bound by it in their mutual relations. They shall furthermore be bound by the Convention, in relation to the said Power, if the latter has de— clared that it accepts the provisions thereof and so long as it applies them.
Article 19 Conflicts not of an international character
1. In the event of an armed conflict not of an international character occurring within the territory of one of the High Contracting Parties, each party to the conflict shall be bound to apply, as a minimum, the provisions of the present Convention which relate to respect for cultural property.
2. The parties to the conflict shall endeavour to bring into force, by means of special agreements, all or part of the other provisions of the present Convention.
3. The United Nations Educational, Scientific and Cultural Organi- zation may offer its services to the parties to the conflict.
4. The application of the preceding provisions shall not affect the le- gal status of the parties to the conflict.
Chapter VII Execution of the Convention
Article 20 Regulations for the execution of the Convention The procedure by which the present Convention is to be applied is de- fined in the Regulations for its execution, which constitute an integral part thereof.
A rticle 21 Protecting Powers
The present Convention and the Regulations for its execution shall be applied with the co-operation of the Protecting Powers responsible for safeguarding the interests of the Parties to the conflict.
Article 22 Conciliation procedure
1. The Protecting Powers shall lend their good Offices in all cases where they may deem it useful in the interests of cultural property, par- ticularly if there is disagreement between the Parties to the conflict as to the application or interpretation of the provisions of the present Con- vention or the Regulations for its execution.
2. For this purpose, each of the Protecting Powers may, either at the invitation of one Party, of the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, or on its own initiati- ve, propose to the Parties to the conflict a meeting of their representati— ves, and in particular of the authorities responsible for the protection of cultural property, if considered appropriate on suitably chosen neutral territory. The Parties to the conflict shall be bound to give effect to the proposals for meeting made to them. The Protecting Powers shall propo- se for approval by the Parties to the conflict a person belonging to a neutral Power or a person presented by the Director-General of the Uni- ted Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, which person shall be invited to take part in such a meeting in the capacity of Chairman.
Article 23 Assistance of UNESCO
]. The High Contracting Parties may call upon the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization for technical assist- ance in organizing the protection of thwultural property, or in con- nexion with any other problem arising out of the application of the pre— sent Convention or the Regulations for its execution. The Organization shall accord such assistance within the limits fixed by its programme and by its resources.
2. The Organization is authorized to make, on its own initiative, pro- posals on this matter to the High Contracting Parties.
A rticle 24 Special agreements 1. The High Contracting Parties may conclude special agreement for
all matters concerning which they deem it suitable to make separate pro- vision.
2. No special agreement may be concluded which would diminish the protection afforded by the present Convention to cultural property and to the personnel engaged in its protection.
Article 25 Dissemination of the Convention
The High Contracting Parties undertake, in time of peace as in time of armed conflict, to disseminate the text of the present Convention and the Regulations for its execution as widely as possible in their respective countries. They undertake, in particular, to include the study thereof in their programmes of military and, if possible, civilian training, so that its principles are made known to the whole population, especially the arm- ed forces and personnel engaged in the protection of cultural property.
Artic/e 26 Translations, reports
1. The High Contracting Parties shall communicate to one another, through the Director-General of the United Nations Educational, Scien- tific and Cultural Organization, the official translations of the present Convention and of the Regulations for its execution.
2. Furthermore, at least once every four years, they shall forward to the Director-General a report giving whatever information they think suitable concerning any measures being taken, prepared or contempla- ted by their respective administrations in fulfilment of the present Con- vention and of the Regulations for its execution.
Article 27 Meetings
1. The Director-General of the United Nations Educational, Scienti- fic and Cultural Organization may, with the approval of the Executive Board, convene meetings of representatives of the High Contracting Parties. He must convene such a meeting if at least one—fifth of the High Contracting Parties so request.
2. Without prejudice to any other functions which have been con- ferred on it by the present Convention or the Regulations for its execution, the purpose of the meetinWll be to study problems concerning the application of the Convention and of the Regulations for its execution, and to formulate recommendations in respect thereof .
3. The meeting may further undertake a revision of the Convention or the Regulations for its execution if the majority of the High Contract- ing Parties are represented, and in accordance with the provisions of Ar- ticle 39.
Article 28 Sanctions The High Contracting Parties undertake to take, within the frame- work of their ordinary criminal jurisdiction, all necessary steps to prose-
cute and impose penal or disciplinary sanctions upon those persons, of whatever nationality, who commit or order to be committed a breach of the present Convention.
Final Provisions
Article 29 Languages
1. The present Convention is drawn up in English, French, Russian and Spanish, the four texts being equally authoritative.
2. The United Nations Educational, Scientific and Cultural Organi— zation shall arrange for translations of the Convention into the other of- ficial languages of its General Conference.
Article 30 Signature The present Convention shall bear the date of 14 May, 1954 and, until the date of 31 December, 1954, shall remain open for signature by all States invited to the Conference which met at The Hague from 21 April, 1954 to 14 May, 1954.
Article 31 Rattfication 1. The present Convention shall be subject to ratification by signato- ry States in accordance with their respective constitutional procedures.
2. The instruments of ratification shall be deposited with the Direc- tor-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.
Article 32 Accession
From the date of its entry into force, the present Convention shall be open for accession by all States mentioned in Article 30 which have not signed it, as well as any other State invited to accede by the Executive Board of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Orga- nization. Accession shall be effected by the deposit of an instrument of accession with the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.
Article 33 Entry into force
1. The present Convention shall enter into force three months after five instruments of ratification have been deposited.
2. Thereaf ter, it shall enter into force, for each High Contracting Par- ty, three months after the deposit of its instrument of ratification or ac- cession.
3. The situations referred to in Articles 18 and 19 shall give immedi- ate effect to ratifications or accessions deposited by the Parties to the conflict either before or after the beginning of hostilities or occupation.
In such cases the Director—General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization shall transmit the communications referred to in Article 38 by the speediest method.
A rticle 34 Effective application
l. Each State Party to the Convention on the date of its entry.into force shall take all necessary measures to ensure its effective application within a period of six months after such entry into force.
2. This period shall be six months from the date of deposit of the in- struments of ratification or accession for any State which deposits its in- strument of ratification or accession after the date of the entry into force of the Convention.
Article 35 Territorial extension of the Convention
Any High Contracting Party may, at the time of ratification or ac- cession, or at any time thereafter, declare by notification addressed to the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, that the present Convention shall extend to all or any of the territories for whose international relations it is responsible. The said notification shall take effect three months after the date of its receipt.
Article 36 Relation to previous Conventions
]. In the relations between Powers which are bound by the Conven- tions of The Hague concerning the Laws and Customs of War on Land (IV) and concerning Naval Bombardment in Time of War (IX), whether those of 29 July, 1899 or those of 18 October, 1907, and which are Par- ties to the present Convention, this last Convention shall be supplemen- tary to the aforementioned Convention (IX) and to the Regulations an- nexed to the aforementioned Convention (IV) and shall substitute for the emblem described in Article 5 of the aforementioned Convention (IX) the emblem described in Article 16 of the present Convention, in cases in which the present Convention and the Regulations for its execu- tion provide for the use of this distinctive emblem.
2. In the relations between Powers which are bound by the Washing- ton Pact of 15 April, 1935 for the Protection of Artistic and Scientific Institutions and of Historic Monuments (Roerich Pact) and which are Parties to the present Convention, the latter Convention shall be supple- mentary to the Roerich Pact and shall substitute for the distinguishing flag described in Article 111 of the Pact the emblem defined in Article 16 of the present Convention, in cases in which the present Convention and the Regulations for its execution provide for the use of this distinctive emblem.
A rticle 3 7 Denunciation
1. Each High Contracting Party may denounce the present Conven- tion, on its own behalf, or on behalf of any territory for whose interna- tional relations it is responsible.
2. The denuneiation shall be notified by an instrument in writing, de- posited with the Director—General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.
3. The denuneiation shall take effect one year after the receipt of the instrument of denunciation. However, if, on the expiry of this period, the denouncing Party is involved in an armed conflict, the denuneiation shall not take effect until the end of hostilites, or until the operations of repatriating cultural property are completed, whichever is the later.
Article 38 N otifications
The Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization shall inform the States referred to in Articles 30 and 32, as well as the United Nations, of the deposit of all the instru- ments of ratification, accession or acceptance provided for in Article 31, 32 and 39 and of the notifications and denuneiations provided for re- spectively in Articles 35, 37 and 39.
Article 39 Revision of the Convention and of the Regulations for its execution
]. Any High Contracting Party may propose amendments to the pre- sent Convention or the Regulations for its execution. The text of any proposed amendment shall be communicated to the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization who shall transmit it to each High Contracting Party with the request that such Party reply within four months stating whether it:
a) desires that a Conference be convened to consider the proposed amendment;
b) favours the acceptance of the proposed amendment without a Conference; or
c) favours the rejection of the proposed amendment without a Con- ferrence.
2. The Director-General shall transmit the replies, received under pa- ragraph 1 of the present Article, to all High Contracting Parties.
3. If all the High Contracting Parties which have, within the pre- scribed time—limit, stated their views to the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, pursuant to paragraph 1 (b) of this Article, inform him that they favour acceptance of the amendment without a Conference, notification of their decision shall be made by the Director-General in accordance with Article 38. The amendment shall become effective for all the High Contracting Parties on the expiry of ninety days from the date of such notification.
4. The Director—General shall convene a Conference of the High Contracting Parties to consider the proposed amendment if requested to do so by more than one—third of the High Contracting Parties.
5. Amendments to the Convention or to the Regulations for its ex- ecution, dealt with under the provisions of the preceding paragraph, shall enter into force only after they have been unanimously adopted by the High Contracting Parties represented at the Conference and accep- ted by each of the High Contracting Parties.
6. Acceptance by the High Contracting Parties of amendments to the Convention or to the Regulations for its execution, which have been adopted by the Conference mentioned in paragraphs 4 and 5, shall be effected by the deposit of a formal instrument with the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organiza— tion.
7. After the entry into force of amendments to the present Conven- tion or to the Regulations for its execution, only the text of the Conven- tion or of the Regulations for its execution thus amended shall remain open for ratification or accession.
Article 40 Registration
In accordance with Article 102 of the Charter of the United Nations, the present Convention shall be registered with the Secretariat of the United Nations at the request of the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.
In faith whereof the undersigned, duly authorized, have signed the present Convention.
Done at the Hague, this fourteenth day of May, 1954, in a single copy which shall be deposited in the archives of the United Nations Educa— tional, Scientific and Cultural Organization, and certified true copies of which shall be delivered to all the States referred to in Articles 30 and 32 as well as to the United Nations.
Regulations for the Execution of the Convention for the Protection of Cultural Property in the Event of Armed Conflict
Chapter I Control
Article I International list of persons
On the entry into force of the Convention, the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization shall compile an international list consisting of all persons nominated by the High Contracting Parties as qualified to carry out the functions of Commissioner-General for Cultural Property. On the initiative of the
Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, this list shall be periodically revised on the basis of requests formulated by the High Contracting Parties.
Article 2 Organization of control
As soon as any High Contracting Party is engaged in an armed con- flict to which Article 18 of the Convention applies:
a) It shall appoint a representative for cultural property situated in its territory; if it is in occupation of another territory, it shall appoint a spe- cial representative for cultural property situated in that territory;
b) The Protecting Power acting for each of the Parties in conflict with such High Contracting Party shall appoint delegates accredited to the latter in conformity with Article 3 below;
c) A Commissioner—General for Cultural Property shall be appointed to such High Contracting Party in accordance with Article 4.
Article 3 A ppointment of delegates of Protecting Powers
The Protecting Power. shall appoint its delegates from among the members of its diplomatic or consular staff or, with the approval of the Party to which they will be accredited, from among other persons.
Article 4 Appointment of Commissioner-General
]. The Commissioner-General for Cultural Property shall be chosen from the international list of persons by joint agreement between the Party to which he will be accredited and the Proctecting Powers acting on behalf of the Opposing Parties.
2. Should the Parties fail to reach agreement within three weeks from the beginning of their discussions on this point, they shall request the President of the International 90i1rt of Justice to appoint the Commis- sioner-General, who shall nottake up his duties until the Party to which he is accredited has approved his appointment.
Article 5 Functions of delegates
The delegates of the Protecting Powers shall take note of violations of the Convention, investigate, with the approval of the Party to which they are accredited, the circumstances in which they have occurred, make re- presentations locally to secure their cessation and, if necessary, notify the Commissioner-General of such violations. They shall keep him in- formed of their activities.
Article 6 Functions of the Commissioner-General
1. The Commissioner—General for Cultural Property shall deal with all matters referred to him in connexion with the application of the Convention, in conjunction with the representative of the Party to which he is accredited and with the delegates concerned.
2. He shall have powers of decision and appointment in the cases specified in the present Regulations.
3. With the agreement of the Party to which he is accredited, he shall have the right to order an investigation or to conduct it himself.
4. He shall make any representations to the Parties to the conflict or to their Protecting Powers which he deems useful for the application of the Convention.
5. He shall draw up such reports as may be necessary on the applica- tion of the Convention and communicate them to the Parties concerned and to their Protecting Powers. He shall send copies to the Director- General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Or- ganization, who may make use only of their technical contents.
6. If there is no Protecting Power, the Commissioner-General shall exercise the functions of the Protecting Power as laid down in Articles 21 and 22 of the Convention.
Article 7 Inspectors and experts
1. Whenever the Commissioner—General for Cultural Property con- siders it necessary, either at the request of the delegate concerned or after consulation with them, he shall propose, for the approval of the Party to which he is accredited, an inspector of cultural property to be charged with a specific mission. An inspector shall be responsible only to the Commissioner-General.
2. The Commissioner-General, delegates and inspectors may have re- course to the services of experts, who will also be proposed for the ap- proval of the Party mentioned in the preceding paragraph.
Article 8 Discharge of the mission of control
The Commissioners-General for Cultural Property, delegates of the Protecting Powers, inspectors and experts shall in no case exceed their mandates. In particular, they shall take account of the security needs of the High Contracting Party to which they are accredited and shall in all circumstances act in accordance with the requirements of the military situation as communicated to them by that High Contracting Party.
Article 9 S ubstitutes for Protecting Powers
If a Party to the conflict does not benefit or ceases to benefit from the activities of a Protecting Power, a neutral State may be asked to under- take those functions of a Protecting Power Which concern the appoint— ment of a Commissioner-General for Cultural Property in accordance with the procedure laid down in Article 4 above. The Commissioner- General thus appointed shall, if need be, entrust to inspectors the func- tions of delegates of Protecting Powers as specified in the present Regu- lations.
Article 10 Expenses
The remuneration and expenses of the Commissioner-General for Cultural Property, inspectors and experts shall be met by the Party to which they are accredited. Remuneration and expenses of delegates of the Protecting Powers shall be subject to agreement between those Powers and the States whose interests they are safeguarding.
Chapter II Special Protection
A rticle 11 I mprovised refuges
1. If, during an armed conflict, any High Contracting Party is in- duced by unforeseen circumstances to set up an improvised refuge and desires that it should be placed under special protection, it shall communicate this fact forthwith to the Commissioner—General accredited to that Party.
2. If the Commissioner-General considers that such a measure is jus- tified by the circumstances and by the importance of the cultural property sheltered in this improvised refuge, he may authorize the High Contracting Party to display on such refuge the distinctive emblem defined in Article 16 of the Convention. He shall communicate his decision without delay to the delegates of the Protecting Powers who are concerned, each of whom may, within a time-limit of 30 days, order the immediate withdrawal of the emblem.
3. As soon as such delegates have signified their agreement or if the time-limit of 30 days has passed without any of the delegates concerned having made an objection, and if, in the view of the Commissioner- General, the refuge fulfils the conditions laid down in Article 8 of the Convention, the Commissioner-General shall request the Director— General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Or- ganization to enter the refuge in the Register of Cultural Property under Special Protection.
Article 12 International Register of Cultural Property under Special Protection
1. An ”International Register of Cultural Property under Special Protection” shall be prepared.
2. The Director-General of the United Nations Educational, Scien- tific and Cultural Organization shall maintain this Register. He shall furnish copies to the Secretary-General of the United Nations and to the High Contracting Parties.
3. The Register shall be divided into sections, each in the name of a High Contracting Party, Each section shall be sub—divided into three paragraphs, headed: Refuges, Centres containing Monuments, Other Immovable Cultural Property. The Director—General shall determine What details each section shall contain.
Article 13 Requests for registration
1. Any High Contracting Party may submit to the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization an application for the entry in the Register of certain refuges, centres containing monuments or other immovable cultural property situated within its territory. Such application shall contain a description of the location of such property and shall certify that the property complies with the provisions of Article 8 of the Convention.
2. In the event of occupation, the Occupying Power shall be com- petent to make such application.
3. The Director-General of the United Nations Educational, Scien- tific and Cultural Organization shall, without delay, send copies of applications for registration to each of the High Contracting Parties.
Article 14 Objections
1. Any High Contracting Party may, by letter addressed to the Direc- tor-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, lodge an objection to the registration of cultural property. This letter must be received by him within four months of the day on which he sent a copy of the application for registration.
2. Such objection shall state the reasons giving rise to it, the only valid grounds being that:
a) the property is not cultural property;
b) the property does not comply with the conditions mentioned in Article 8 of the Convention.
3. The Director-General shall send a copy of the letter of objection to the High Contracting Parties without delay. He shall, if necessary, seek the advice of the International Committee on Monuments, Artistic and Historical Sites and Archaeological Excavations and also, if he thinks fit, of any other competent organization or person.
4. The Director-General, or the High Contracting Party requesting registration, may make whatever representations they deem necessary to the High Contracting Parties which lodged the objection, with a view to causing the objection to be withdrawn.
5. If a High Contracting Party which has made an application for re- gistration in time of peace becomes involved in an armed conflict before the entry has been made, the cultural property concerned shall at once be provisionally entered in the Register, by the Director-General, pending the confirmation, withdrawal or cancellation of any objection that may be, or may have been, made.
6. If, within a period of six months from the date of receipt of the letter of objection, the Director-General has not received from the High Contracting Party lodging the objection a communication stating that it has been withdrawn, the High Contracting Party applying for
registration may request arbitration in accordance with the procedure in the following paragraph.
7. The request for arbitration shall not be made more than one year after the date of receipt by the Director-General of the letter of objec- tion. Each of the two Parties to the dispute shall appoint an arbitrator. When more than one objection has been lodged against an application for registration, the High Contracting Parties which have lodged the ob- jections shall, by common consent, appoint a single arbitrator. These two arbitrators shall select a chief arbitrator from the international list mentioned in Article 1 of the present Regulations. If such arbitrators cannot agree upon their choice, they shall ask the President of the In- ternational Court of Justice to appoint a chief arbitrator who need not necessarily be chosen from the international list. The arbitral tribunal thus constituted shall fix its own procedure. There shall be no appeal from its decisions.
8. Each of the High Contracting Parties may declare, whenever a dis- pute to which it is a Party arises, that it does not wish to apply the arbi- trationprocedureprovidedfor in theprecedingparagraph. In suchcases. the objection to an application for registration shall be submitted by the Director-General to the High Contracting Parties. The objection Will be confirmed only if the High Contracting Parties so decide by a two—third majority of the High Contracting Parties voting. The vote shall be taken by correspondence, unless the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization deems it essential to convene a meeting under the powers conferred upon him by Article 27 of the Convention. If the Director-General decides to proceed with the vote by correspondence, he shall invite the High Contracting Parties to transmit their votes by sealed letter within six months from the day on which they were invited to do so.
Article 15 Registration
]. The Director-General of the United Nations Educational, Scien— tific and Cultural Organization shall cause to be entered in the Register, under a serial number, each item of property for which application for registration is made, provided that he has not received an objection within the time-limit prescribed in paragraph 1 of Article 14.
2. If an objection has been lodged, and Without prejudice to the pro— vision of paragraph 5 of Article 14, the Director-General shall enter property in the Register only if the objection has been withdrawn or has failed to be confirmed following the procedures laid down in either paragraph 7 or paragraph 8 of Article 14.
3. Whenever paragraph 3 of Article 11 applies, the Director-General shall enter property in the Register if so requested by the Commissioner- General for Cultural Property.
4. The Director-General shall send without delay to the Secretary-
General of the United Nations, to the High Contracting Parties, and, at the request of the Party applying for registration, to all other States re- ferred to in Articles 30 and 32 of the Convention, a certified copy of each entry in the Register. Entries shall become effective thirty days after despatch of such copies.
A rticle ] 6 Cancel/ation
1. The Director-General of the United Nations Educational, Scien- tific and Cultural Organization shall cause the registration of any prop- erty to be cancelled:
a) at the request of the High Contracting Party within whose territory the cultural property is situated;
b) if the High Contracting Party which requested registration has de- nounced the Convention, and when that denuneiation has taken effect;
0) in the special case provided for in Article 14, paragraph 5, when an objection has been confirmed following the procedures mentioned either in paragraph 7 or in paragraph 8 of Article 14.
2. The Director-General shall send without delay, to the Secretary- General of the United Nations and to all States which received a copy of the entry in the Register, a certified copy of its cancellation. Can- cellation shall take effect thirty days after the despatch of such copies.
Chapter III Transport of Cultural Property
Article I 7 Procedure to obtain immunity
1. The request mentioned in paragraph ] of Article 12 of the Conven- tion shall be addressed to the Commissioner-General for Cultural Property. It shall mention the reasons on which it is based and specify the approximate number and the importance of the objects to be trans- ferred, their present location, the location now envisaged, the means of transport to be used, the route to be followed, the date proposed for the transfer, and any other relevant information.
2. If the Commissioner-General, after taking such opinions as he deems fit, considers that such transfer is justified, he shall consult those delegates of the Protecting Powers who are concerned, on the measures proposed for carrying it out. Following such consultation, he shall notify the Parties to the conflict concerned of the transfer, including in such notification all useful information.
3. The Commissioner-General shall appoint one or more inspectors, who shall satisfy themselves that only the property stated in the request is to be transferred and that the transport is to be by the approved me- thods and bears the distinctive emblem. The inspector _or inspectors shall accompany the property to its destination.
A rticle 18 Transport abroad Where the transfer under special protection is to the territory of an- other country, it shall be governed not only by Article 12 of the Conven— tion and by Article 17 of the present Regulations, but by the following further provisions:
a) while the cultural property remains on the territory of another State, that State shall be its depositary and shall extend to it as great a measure of care as that which it bestows upon its own cultural property of comparable importance;
b) the depositary State shall return the property only on the cessation of the conflict; such return shall be effected within six months from the date on which it was requested;
c) during the various transfer operations, and while it remains on the territory of another State, the cultural property shall be exempt from confiscation and may not be disposed of either by the depositor or by the depositary. Nevertheless, when the safety of the property requires it, the depositary may, with the assent of the depositor, have the property transported to the territory of a third country, under the conditions laid down in the present article;
d) the request for special protection shall indicate that the State to whose territory the property is to be transferred accepts the provisions of the present Article.
Article 19 Occupied territory
Whenever a High Contracting Party occupying territory of another High Contracting Party transfers cultural property to a refuge situated elsewhere in that territory, without being able to follow the procedure provided for in Article 17 of the Regulations, the transfer in question shall not be regarded as misappropriation within the meaning of Article 4 of the Convention, provided that the Commissioner-General for Cul- tural PrOperty certifies in writing, after having consulted the usual cus- todians, that such transfer was rendered necessary by circumstances.
Chapter IV The Distinctive Emblem
A rticle 20 A ffixing of the emblem
1. The placing of the distinctive emblem and its degree of visibility shall be left to the discretion of the competent authorities of each High Contracting Party. It may be displayed on flags or armlets; it may be painted on an object or represented in any other appropriate form.
2. However, without prejudice to any possible fuller markings, the emblem shall, in the event of armed conflict and in the cases mentioned in Articles 12 and 13 of the Convention, be placed on the vehicles of transport so as to be clearly visible in daylight from the air as well as from the ground.
The emblem shall be visible from the ground:
a) at regular intervals sufficient to indicate clearly the perimeter of a centre containing monuments under special protection;
b) at the entrance to other immovable cultural property under special protection.
A rticle 21 Identification of persons
]. The persons mentioned in Article 17, paragraph 2 (b) and (c) of the Convention may wear an armlet hearing the distinctive emblem, issued and stamped by the competent authorities.
2. Such persons shall carry a special identity card hearing the distinc- tive emblem. This card shall mention at least the surname and first na- mes, the date of birth, the title or rank, and the function of the holder. The card shall bear the photograph of the holder as well as his signature or his fingerprints, or both. It shall bear the embossed stamp of the com- petent authorities.
3. Each High Contracting Party shall make out its own type of ident- ity card, guided by the model annexed, by way of example, to the pre- sent Regulations. The High Contracting Parties shall transmit to each other a specimen of the model they are using. Identity cards shall be made out, if possible, at least in duplicate, one copy being kept by the issuing Power.
4. The said persons may not, without legitimate reason, be deprived of their identity card or of the right to wear the armlet.
Front
IDENTITY CARD
for personnel engaged in the protection of cultural property
Surname ..... ............. ............. . ...................... ....... . ....... First names ..... . ............ . ...... . .................... . ..... ..................... Date of Birth .
Title or Rank . .
Function . . . . .
is the bearer of this card under the terms of the Convention of The Hague, dated 14 May, 1954, for the Protection of Cultural Property in the event of Armed Conflict.
Date of issue Number of Card
Reverse side
Photo of bearer
Embassed stamp of authority issuing card
Signature of bearer or fingerprints or both
Other distinguishing marks
Protocol for the Protection of Cultural Prop- erty in the Event of Armed Conflict
Signed at the Hague, on 14 May 1954
Ej ratificerad av Sverige
The High Contracting Parties are agreed as follows:
I
1. Each High Contracting Party undertakes to prevent the exporta- tion, from a territory occupied by it during an armed conflict, of cultural property as defined in Article 1 of the Convention for the Protection of Cultural Property in the Event of Armed Conflict, signed at The Hague on 14 May, 1954.
2. Each High Contracting Party undertakes to take into its custody cultural property imported into its territory either directly or indirectly from any occupied territory. This shall either be effected automatically upon the importation of the property or, failing this, at the request of the authorities of that territory.
3. Each High Contracting Party undertakes to return, at the close of hostilities, to the competent authorities of the territory previously occu— pied, cultural property which is in its territory, if such property has been exported in contravention of the principle laid down in the first para- graph. Such property shall never be retained as war reparations.
4. The High Contracting Party whose obligation it was to prevent the exportation of cultural property from the territory occupied by it, shall pay an indemnity to the holders in good faith of any cultural property which has to be returned in accordance with the preceding paragraph.
II
5. Cultural property coming from the territory of a High Contracting Party and deposited by it in the territory of another High Contracting Party for the purpose of protecting such property against the dangers of an armed conflict, shall be returned by the latter, at the end of hostili- ties, to the competent authorities of the territory from which it came.
Ill
6. The present Protocol shall bear the date of 14 May, 1954 and, until the date of 31 December, 1954, shall remain open for signature by all States invited to the Conference Which met at The Hague from 21 April, 1954 to 14 May, 1954.
7. a) The present Protocol shall be subject to ratification by signa- tory States in accordance with their respective constitutional procedures.
b) The instruments of ratification shall be deposited with the Direc- tor-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.
8. From the date of its entry into force, the present Protocol, shall be open for accession by all States mentioned in paragraph 6 which have not signed it as well as any other State invited to accede by the Execu- tive Board of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization. Accession shall be effected by the deposit of an instru- ment of accession with the Director—General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.
9. The States reffered to in paragraph 6 and 8 may declare, at the time of signature, ratification or accession, that they will not be bound by the provisions of Section l or by those of Section II of the present Protocol. 10. a) The present Protocol shall enter into force three months after five instruments of ratification have been deposited.
b) Thereafter, it shall enter into force, for each High Contracting Party, three months after the deposit of its instrument of ratification or accession.
c) The situations referred to in Articles 18 and 19 of the Convention for the Protection of Cultural Property in the Event of Armed Conflict, signed at The Hague on 14 May, 1954, shall give immediate effect to ra- tifications and accessions deposited by the Parties to the conflict either before or after the beginning of hostilities or occupation. In such cases, the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization shall transmit the communications referred to in paragraph 14 by the speediest method.
11. a) Each State Party to the Protocol on the date of its entry into force shall take all necessary measures to ensure its effective application within a period of six months after such entry into force.
b) This period shall be six months from the date of deposit of the in— struments of ratification or accession for any State which deposits its in- strument of ratification or accession after the date of the entry into force of the Protocol.
12. Any High Contracting Party may, at the time of ratification or accession, or at any time thereafter, declare by notification addressed to the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, that the present Protocol shall extend to all or any of the territories for whose international relations it is responsible. The said notification shall take effect three months after the (late of its
13. a) Each High Contracting Party may denounce the present Pro- tocol, on its own behalf, or on behalf of any territory for whose interna- tional relations it is responsible.
b) The denuneiation shall be notified by an instrument in writing, de-
posited with the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.
c) The denuneiation shall take effect one year after receipt of the in- strument of denuneiation. However, if, on the expiry of this period, the denouncing Party is involved in an armed conflict, the denuneiation shall not take effect until the end of hostilities, or until the operations of repatriating cultural property are completed, whichever is the later.
14. The Director-General of the United Nations Educational, Scien- tific and Cultural Organization shall inform the States referred to in pa- ragraphs 6 and 8, as well as the United Nations, of the deposit of all the instruments of ratification, accession or acceptance provided for in pa- ragraphs 7, 8 and 15 and the notifications and denunciations provided for respectively in paragraphs 12 and 13. 15. a) The present Protocol may be revised if revision is requested by more than one-third of the High Contracting Parties.
b) The Director-General of the United Nations Educational, Scienti- fic and Cultural Organization shall convene a Conference for this pur- pose.
c) Amendments to the present Protocol shall enter into force only after they have been unanimously adopted by the High Contracting Parties represented at the Conference and accepted by each of the High Contracting Parties.
d) Acceptance by the High Contracting Parties of amendments to the present Protocol, which have been adopted by the Conference metioned in subparagraphs (b) and (c), shall be effected by the deposit of a formal instrument with the Director-General of the United Nations Education- al, Scientific and Cultural Organization.
e) After the entry into force of amendments to the present Protocol, only the text of the said Protocol thus amended shall remain open for ratification of accession.
In accordance with Article 102 of the Charter of the United Nations, the present Protocol shall be registered with the Secretariat of the United Nations at the request of the Director-General of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization. In faith whereof the undersigned, duly authorized, have signed the present Protocol.
Done at The Hague, this fourteenth day of May, 1954, in English, French, Russian and Spanish, the four texts being equally authoritative, in a single copy which shall be deposited in the archives of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, and certified true copies of which shall be delivered to all the States referred to in paragraphs 6 and 8 as well as to the United Nations.
Del II
Konventioner som gäller såväl i fred som under krig
,—,_ .. .,',' , .' P_ .1"| , , ' '-111| '|11_,"r,|r-", -11'||'1: . , . - '._ 1,- ,'11111 1a1',..-,,-,,. '1.. r.j-.-'._' . ,_'. 1I ,'_ ,1, _ , . ” _ ,',a'll,l,,n, 1_ __,,,, '.,._._'|'.'.:. ',1” ,* ,-"'.T_1_,' .. ri':__ "_ '.! ..'. - , " . '_ .'_.."_ , '.'," " ,-,1l', .'L' |||,."_' .- _ ,,.1__ ",_"11 _,1' , ' '. """"' ",', -.'1"-"" 1'1"7I' ',' ..,',',",".."..'.1,,"-'. ,"'_',___,,_-,1.,-,*_|".',.'."_'_'_"" " * .1'-'.'1.-' . '," : -'.' " .. -' . E||,"_'.' ,,._ _,,|-_'_.. '1 "3,1. ,'_ , : '." "'., | |','.,','.i."' . ,, _'_",, ,._ .'.,.'., 1'|"'.' 1'. "',,'. ',' ,"-- ... . ,,', ,:"... ,_,, . "'1"-" '. |.'1".;—' ',','. , ' ._..","|' "äl , [än ,1,"_'. "' ' " -' " " "'"""""'1.1 '. '-""_'.'-",,l- "'l"',',"_.',,"._1"'11..."..i”-."1""-"",-|_ _ | ,, _.._,|__ ,|_ _,1,_| , ,, || _,|,__, 11 ||r',',,_',1'1___ | ,11 ___,1, ,,'__||_-_- !, '_,',,,_ " .' ," "| '-;, .. .. '_,..'.'|.|..r._',-.-,'..|"-111"'1.-',_J"'11|',,_||,J1'11'.'"' .'. " ' "'J1'.. . "'" .I" '11."1"'.".: ' L- . ., " ,"""|.' " ..".' ' .. ,, ' 1' .. '.,1 L.., '1 .. '.- -:."'"._' ':" "_ ' ,'1 ,,_. ,.,'|_1,|,.' '_', _.,_'."'-'.'_-' .' .'.'.'.|' ','|","'-".' '__" ,f'.,._,,_ ",'..'."':,"h_"1q'_. 1,.' , 11,, " 'L, 1. |__ ,|, 15_ "'| 3.” ;'._',1"l"_.-."_ _",'1 '_'_l_|_,'_.',__-' , '-,_l'I'-' |,,'_'_b ". ,..-'...1 '.'" ,"'-, _,- " . ,|' .. ,.'."-' 1,-|'_ . ,....-..,._'.,' .— . ...,. ,, '1.'1,'_. .',,_' __"._..___'.'__|,..|,|.' _,,,,1,,. ,.»J _. | |__-11| _ _ "'| 1.1, ,| "U.,, .) , .,_v , _ _ _ .. ' -' .'.'. " ,1 ' '.,7. "' ,l'". 5,.','.. 1,"' 11 ' -|.,. ,_.',.,-,_, ," "., ' " " ',T'_.'_',.. ...,, ' ,.'1.1._ -,,',',".1, ,..__ ...... . ,, ,._. _,.,.__,,_.___,___ ,,,, ..|1||'_,'|1__, _|_-_... ,_..|-,_,,-,-., .-._ .. , _ ,',' q ".,_.- .,, ,,':-i1 |-_._ _ :,1, ,,,..1, __*__'_. ,,. _1,, ,,? ,',... ., ., .. ' .' ""1'1' .. U'h. .'"” 1 1--- ...1" v:. .1-1-"" . .1' :-' .--.1 ' ' '.,,,- '_,- ..," .,,1- -.' f..". . ,, _ ,, '.1_ _ ._. ,_.1 _:,,_1__,,LI ._1,'___|,_,__|____ 11_, __F_._,__,,I__|_ ,',.,,_ ., _ ' » .- 1.,,__'__' ',",' -J_1 , |... -- '.._11-1| .1,_ ,.,..1','1":'j".' .','.Ii'f'i' ,? 1, _ . "1 ..' "C'.""'-..'." ""i"! "" "'.' - "."'"..".1.,.'" * ,: ',', ' ' ' '.'1 ""."' ,; |. .. ”|:-. "' '.'...,_' '.' ..'1-,. . ""-E . u'. ' - ,, , _. '__ _ |.'_, ,_ ,,, _ ' _ _ .. ,. _ .. _ . ,,._ ,,, ., '.i" , .,, ,, .. . . _. . ' .._11. ,. .1.'»'.,. ,, "' - ' ,., _,'af,',i ||'I ,',h'-" , . , _',, "",,..._ '.,..'1,_l-',', - _', ,... ,, ',__,',',__,,,' ,,,,. _ ,. ,_,,__ ,__. ,,, ,,,.,_ "_"...'_..,-_|_'|r ,,."."_',|___,, || . - ,. .. ._, —. ,, , ,.,,,._',' .',.,_,_. '_.. ,,._,, _- ,,' ' ._', ; ._-1_,_' ,-._11__. ,,_.- ._____,,,4,.|,_ _ "I-Eli" .-1 - . ' .. " " "."-'...." "" '..."'-' '1'1. ." '-""11. " :.. ."". 1"-',. '. "|' "'I: . .." -'. . . , ' .' , . .|_..' .|,. . ,' ..,-.,,|.' " ' . i. . , , , . - ... "i.u - ,. lvl " .'.1-":" ' ' __ . , _",*-,"'."" .. _, '.':,'",11,' '."." "f .'l,'" 'l".',' _-'. :lf'ii'i' _å'll-ll ' DJ" ,._ , ,, _ .._ .__ , ,_ _ _ __ ,,- ___l,,___.,l___ __ ,_ .,': .,, 1"1.."'1"""'.'L'l:' __ .1.|-. .,_|_ |,-11- 'i , ||-|,| |, ||, _11|,.'_ |_ .' " " ' ' ""'".' ."' .."": ."" '.' . |. '1. '.' . .. ' ,.,1,».1 _-.,.,.,,.., 1. I. .'J:-.' _.-.. .'1'-1:|, ""I""'" .. ||| ' ' 11- " , -||
11 ' '1 '. ' . -. , "".1 ,,,|.,.._ " ' . . 1 . ' ' ' . . ..'.r". -"r.1' .. '.- ""' 11 », _ _,_ ,,,_. ., _- 1.',. ..._.'" ""E.l—"- ._ ...,,_-_ _, .. _. -'_' 1 T'" ||.,| ,| , .. . ,,',_' , "_|,', |_,_|_, 11 . . | | .-
_,,_. _ ,, __ .._,, ,____,_ _ ,_,,, __ .___ ,.,-_ ,','r'.'|-"".',"'j111111_-' ,,,_515'i. "'I-_]
" .... ' :.. '_",,_, . .. .. .. . . 1. -|, . . - .. ___., .. _ _ , . ._. . |, ._ ., ,. .1' .' . "...,"',1 _. , "',.._ ,'_. | ',",-1' "'. J'iil .-,|1_I 1.-1.'.' ,' " . , '.1, ,,"-.,. . ' " , , ,., ,.|_ , ._,, . |_ _.,,|*,,,_ ,.'.'..L ., * -1 . ..-' ..'-?!" ..1 1- " - | ._' ' . '- '.,1' , ' 11.,.,,__'.,'. ,,._. , ., .,,-_..' J1 ,_--, _ , . .,'_,__' _ .',_,_._, _ ,,.,_: .,, '." ' ."... ",_' | - , |," , .... , |" | .- , » , .,, _ , |_, _ "_|_ '|,__'|_,_ .., . _, .. .., .. . .. , "'. . . .. —... " "'.. . -l||'r . 1. ., ." ' . ,,, .|. ', | _ Ill _ l_l11 I I _| _ ' ,. _ _ ,' _ ' ' ' ,' ._ ,. . .- '."”.'. '|'1_1|,,1" ."'* , , . _ . . , . , ,, .. .__., _ _. , ,, , _ __ ,,.,_.' ,, '. ,__ ; __ ', 1. |,_ 1'|'. , , ., ..'1'. ' .__1'..._ .. ' ' '. ' 11 "' ' ' .'.' ". . ' . ., - -.,'_1,,. ' - " , , ...' ,, 1., ,|1,,' .. .. 11 1 .. 11 :. .- .1"..-.'_:.'".1:' "' ' .1' 1- -' ', _, ' .-,. '-, ',"., .1'_',' "1.,' 1 . t,| ' .,'| | "
Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de . grundläggande friheterna
Artiklarna 1—18.
Rom den 4 november 1950.
Ratificerad av Sverige den 11 januari 1952. Ratifikationsinstrumentet deponerat i Strasbourg den 4 februari 1952.
Sö1952z35
Undertecknande regeringar, vilka äro medlemmar av Europarådet, ha- va, i betraktande av att Förenta Nationernas generalförsamling den 10 december 1948 i proklamerat en universell förklaring om de mänskliga rättigheterna,
i betraktande av att denna förklaring syftar till att trygga universellt och verksamt erkännande och iakttagande av de rättigheter, som däri angivits,
i betraktande av att Europarådets syfte är att uppnå fastare enhet mellan dess medlemmar och att ett av medlen att fullfölja detta syfte är vidmakthållandet och utvecklandet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
i ändamål att bekräfta sin djupa tro på de grundläggande friheterna, vilka utgöra själva grundvalen för rättvisa och fred i världen och som bäst vidmakthållas å andra sidan genom verkliga politisk demokrati samt, å den andra, genom samfälldhet i uppfattningen och respekte— randet av de mänskliga rättigheterna, till vilka de bekänna sig,
samt i egenskap av regeringar i europeiska stater, vilka besjälas av samma anda och äga ett gemensamt arv i sina ideal, sina politiska tradi- tioner, sin frihet och sin rättsordning, beslutna att vidtaga de första åtgärderna ägnade att universellt säkerställa vissa av de rättigheter, som angivits i den universella deklarationen,
överenskommit som följer:
Artikel 1 De höga fördragsslutande parterna skola garantera envar, som befinner sig under deras jurisdiktion, de fri- och rättigheter, som angivas i avdelning I av denna konvention.
Avdelning I
Artikel 2 ]. Envars rätt till livet skall skyddas genom lag. Ingen skall avsiktligen bliva berövad livet utom till verkställande av domstols dom i
fall då han dömts för brott, som enligt lagen är belagt med sådant straff.
2. Berövande av livet skall icke anses hava skett i strid mot denna ar- tikel, när det är en följd av våld, som var absolut nödvändigt.
a) för att försvara någon mot olaglig våldsgärning;
b) för att verkställa laglig arrestering eller för att hindra någon som lagligen är berövad sin frihet att undkomma;
c) vid lagligen vidtagen åtgärd till stävjande av upplopp eller uppror.
Artikel 3 Ingen må utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Artikel 4 1. Ingen må hållas i slaveri eller träldom.
2. Ingen må nödgas att utföra tvångsarbete eller eljest honom på- tvingat arbete.
3. Med tvångsarbete eller påtvingat arbete enligt denna artikel förstås icke.
a) arbete som regelmässigt utkräves av den som är underkastad fri- hetsförlust i enlighet med bestämmelserna i artikel 5 av denna konven- tion eller som är villkorligt frigiven;
b) tjänstgöring av militär art eller, i länder varest samvetsbetänklig— heter mot sådan beaktas, tjänstgöring som i hithörande fall utkräves i stället för militär värnpliktstjänstgöring;
c) tjänstgöring som utkråves, då nödläge eller olycka hotar samhällets existens eller välfärd;
d) arbete eller tjänstgöring som ingår i de normala medborgerliga skyldigheterna.
Artikel 5 ]. Envar har rätt till frihet och personlig säkerhet.
Ingen må berövas sin frihet utom i följande fall och i den ordning som lagen föreskriver:
a) då någon lagligen är berövad sin frihet efter fällande dom av ve- derbörlig domstol;
b) då någon lagligen är arresterad eller eljest berövad sin frihet an- tingen med anledning av att han underlåtit att uppfylla domstols lagli- gen givna föreläggande eller i ändamål att uppnå fullgörande av någon i lag föreskriven skyldighet;
c) då någon lagligen är arresterad eller eljest berövad sin frihet för att ställas inför vederbörlig rättslig myndighet såsom skäligen misstänkt för att ha förövat brott, eller när det skäligen anses nödvändigt att förhind- ra honom att begå ett brott eller att undkomma efter att ha gjort detta;
d) då en underårig genom lagligt beslut är berövad sin frihet för att undergå skyddsuppforstran eller för att inställas inför vederbörlig rätts— lig myndighet;
e) då någon lagligen är berövad sin frihet till förhindrande av sprid—
ning av smittosam sjukdom eller emedan han är sinnessjuk, alkoholist, hemfallen åt missbruk av droger eller lösdrivare;
f) då någon lagligen är arresterad eller eljest berövad sin frihet till förhindrande av att han obehörigen inkommer i landet eller som ett led i förfarande för hans utvisning eller utlämnande.
2. Envar, som arresteras, skall snarast möjligt och på ett språk, som han förstår, underrättas om skälen för åtgärden och om varje anklagelse mot honom.
3. Envar, som är arresterad eller berövad sin frihet i enlighet med vad under l.c) sagts, skall ofördröjligen ställas inför domare eller annan ämbetsman, som enligt lag beklätts med domsmakt, och skall vara berättigad till rättegång inom skälig tid eller till frigivning i awaktan på rättegång. För frigivning må krävas borgen för att vederbörande instäl- ler sig till rättegången.
4. Envar, som berövas sin frihet genom arrestering eller eljest, skall äga rätt att inför domstol påfordra, att lagligheten av frihetsberövandet snabbt må prövas samt hans frigivning beslutas, om åtgärden icke är laglig. 5) Envar, som utsatts för arrestering eller annat frihetsberövande i strid mot bestämmelserna i denna artikel, skall äga rätt till skadestånd.
Artikel 6 l. Envar skall, när det gäller att pröva hans civila rättighe- teroch skyldigheterelleranklagelsemot honom för brott,vara berättigad till opartisk och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oav- hängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag. Domen skall av- kunnas offentligt, men pressen och allmänheten må utestängas från rättegången eller en del därav av hänsyn till sedligheten, den allmänna ordningen eller den nationella säkerheten i ett demokratiskt samhälle, eller då hänsyn till minderåriga eller till parternas privatlivs helgd så kräva eller, i den mån domstolen så finner strängt nödvändigt, i fall då på grund av särskilda omständigheter offentlighet skulle lända till skada för rättvisans intresse.
2. Envar, som blivit anklagad för brottslig gärning, skall betraktas som oskyldig intill dess hans skuld lagligen fastställts.
3. Envar som blivit anklagad för brottslig gärning, skall äga följ ande minimirättigheter:
a) att ofördröjligen på ett språk, som han förstår, och i detalj bliva underrättad om innebörden av och orsaken till anklagelsen mot honom; b) att åtnjuta tillräckligt tid och möjlighet att förbereda sitt försvar;
e) att försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde, som han själv utsett, eller att, i fall då han saknar erforderliga medel för betalning av rättegångsbiträde, erhålla sådant utan kostnad, om rättvisans intresse så fordrar;
d) att förhöra eller låta förhöra vittnen, som åberopas emot honom,
samt att för egen räkning få vittnen inkallade och förhörda under sam- ma förhållanden som vittnen åberopade mot honom;
e) att utan kostnad åtnjuta bistånd av tolk, om han icke förstår eller talar det språk, som begagnas i domstol.
Artikel 7 1. Ingen må fällas till ansvar för någon gärning eller un- derlåtenhet, som vid tidpunkten för dess begående icke utgjorde ett brott enligt inhemsk eller internationell rätt. Ej heller må högre straff utmätas än som var tillämpligt vid tidpunkten för den brottsliga gär- ningens begående.
2. Förevarande artikel skall icke hindra rannsakning och bestraffning av den som gjort sig skyldig till en handling eller underlåtenhet, som vid tidpunkten för dess begående var brottslig enligt de allmänna rättsprin- ciper, sorn erkännas av civiliserade stater.
Artikel 8 ]. Envar har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem- och sin korrespondens.
2. Offentlig myndighet må icke störa åtnjutandet av denna rättighet med undantag för vad som är stadgat i lag och i ett demokratiskt sam— hälle är nödvändigt med hänsyn till landets yttre säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd, förebyggandet av oordning eller brott, skyddandet av hälsa eller moral eller av andra personers fri- och rättigheter.
Artikel 9 ]. Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och reli— gionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religon eller tro och fri— het att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor.
2. Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som äro angivna i lag och som äro nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, upprätthållandet av allmän ordning, skyddandet av hälsa eller moral eller av andra personers fri— och rättigheter.
Artikel 10 ]. Envar skall äga rätt till yttrandefrihet. Denna rätt inne- fattar åsiktsfrihet samt frihet att mottaga och sprida uppgifter och tan— kar utan inblandning av offentlig myndighet och oberoende av territo- riella gränser. Denna artikel förhindrar icke en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions— eller biografföretag.
2. Enär utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyl- digheter, må det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, in- skränkningar eller straffpåföljder, som äro angivna i lag och i ett demo- kratiskt samhälle äro nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, den territoriella integriteten, den allmänna säkerheten, förebyggandet av
oordning eller brott, skyddandet av hälsa eller moral eller av annans go— da namn och rykte eller rättigheter, förhindrandet av att förtroliga un— derrättelse spridas, eller upprätthållandet av domstolarnas auktoritet och opartiskhet.
Artikel 11 ]. Envar skall äga rätt till frihet att deltaga i fredliga sam- mankomster samt till föreningsfrihet, däri inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen.
2. Utövandet av dessa rättigheter må icke underkastas andra in- skränkningar än sådana som äro angivna i lag och i ett demokratiskt samhälle äro nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, förebyggnadet av oordning eller brott, skyddandet av hälsa eller moral eller av annans fri- och rättigheter. Denna artikel förhindrar icke, att för medlemmar av de väpnade styrkorna, polisen eller den stat- liga förvaltningen lagliga inskränkningar må göras i de nämnda rättighe- ternas utövande.
Artikel 12 Giftasvuxna män och kvinnor skola äga rätt att ingå äkten- skap och bilda familj i enlighet med de inhemska lagar, som reglera utö- vandet av denna rättighet.
Artikel 13 Envar, vars i denna konvention angivna fri- och rättigheter kränkts, skall äga effektiv möjlighet att tala härå inför inhemsk myndig- het och detta även i det fall, att kränkningen förövats av ämbetsman i tj änsteutövning.
Artikel 14 Åtnjutandet av de fri- och rättiheter, som angivas i denna konvention, skall tryggas utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, na— tionell eller social härkomst, tillhörighet till nationell minoritet, förmö— genhet, börd eller ställning i övrigt.
Artikel 15 1. Under krig eller annat allmänt nödläge, som hotar na- tionens existens, må fördragsslutande part vidtaga åtgärder, som in- nebär avvikelser från dess skyldigheter enligt denna konvention i den utsträckning, som är oundgängligen erfoderligt med hänsyn till situatio- nens krav, under förutsättning att dessa åtgärder icke strida mot landets övriga förpliktelser enligt den internationella rätten.
2. Inga inskränkningar i artikel 2, utom i fråga om dödsfall till följd av lagliga krigshandlingar, eller i artiklarna 3, 4 (mom 1) och 7 må göras med stöd av förevarande bestämmelse.
3. Fördragsslutande part, som begagnar sig av rätten till avvikelser från denna konvention, skall hålla Europarådets generalsekreterare till fullo underrättad och de åtgärder som i sådant hänseende vidtagits och om skälen för dessa. Fördragsslutande part skall likaledes underrätta
Europarådets generalsekreterare om när dylika åtgärder hava trätt ur kraft och konventionens bestämmelser åter blivit i allo tillämpliga.
Artikel 16 Intet i artiklarna 10, 11 och 14 må anses hindra de höga fördragsslutande parterna från att stadga inskränkningar i utlänningars politiska verksamhet.
Artikel I 7 Intet i denna konvention må tolkas såsom medförande rätt för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att tillintetgöra någon av de fri- och rättigheter, som angivits i konventionen, eller till att inskränka dem i större utsträckning än som däri medgivits.
Artikel 18 De inskränkningar, som i denna konvention medgivits be- träffande de däri upptagna fri— och rättigheterna, må icke vidtagas annat än i de syften, med hänsyn till vilka de tillåtits.
Tilläggsprotokoll till konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Artiklarna l—3.
Paris den 20 mars 1952.
Ratificerad av Sverige den 17 april 1953. Ratifikationsinstrument depo- nerat i Strasbourg den 22 juni 1953.
SÖ l953:26
Undertecknade regeringar, vilka äro medlemmar av Europarådet, ha- va beslutna att vidtaga åtgärder ägnade att kollektivt säkerställa även vissa andra rättigheter och friheter än dem som redan upptagits i avdel- ning I av konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna undertecknad i Rom den 4 november 1950 (i det följ ande benämnd ”konventionen”)
överenskommit som följer:
Artikel 1 Envar fysisk eller juridisk persons rätt till sin egendom skall lämnas okränkt. Ingen må berövas sin egendom annat än i det all- männas intresse och under de förutsättningar som angivas i lag och av folkrättens allmänna grundsatser.
Ovanstående bestämmelser inskränka likväl icke en stats rätt att ge- nomföra sådan lagstiftning som staten finner erfordeng för att reglera nyttjandet av viss egendom i överensstämmelse med det allmännas in- tresse eller för att säkerställa betalning av skatter och andra pålagor eller av böter och viten.
Artikel 2 Ingen må förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet staten kan påta sig i fråga om uppfostran och undervis- ning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräld- rarnas religiösa och filosofiska övertygelse.
Artikel 3 De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att anordna fria och hemliga val med skäliga mellanrum samt under förhållanden som tillförsäkra folket rätten att fritt ge uttryck åt sin mening beträffan- de sammansättningen av den lagstiftande församlingen.
Protokoll nr 4 till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Artiklarna 1—4 Strasbourg den 16 september 1963.
Ratificerad av Sverige den 14 maj 1964. Ratifikationsinstrumentet depo- nerades i Strasbourg den 13 juni 1964.
sö 1964: 11
Undertecknande regeringar, som äro medlemmar av Europarådet och vilka beslutat att vidtaga åtgärder för att gemensamt säkerställa andra rättigheter och friheter än dem som redan inskrivits i avdelning I i den i Rom den 4 november 1950 undertecknade konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (här nedan kallad ”konventionen”) och i artiklarna 1—3 i det i Paris den 20 mars 1952 undertecknade första tilläggsprotokollet till konventionen, hava överenskommit om följande.
Artikel 1 Ingen må berövas sin frihet enbart på grund av oförmåga att fullgöra avtalad förpliktelse.
Artikel 2 1. Den som lagligen befinner sig på en stats område äger rätt att där fritt röra sig och att fritt välja bosättningsort.
2. Envar äger frihet att lämna vilket som helst land, inbegripet sitt eget
3. Utövandet av dessa rättigheter får icke underkastas andra in- skränkningar än sådana som äro angivna i lag och i ett demokratiskt samhälle nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet och den allmänna säkerheten, för upprätthållande av den allmänna ordningen och för- hindrande av brott, för skyddande av hälsa eller moral eller av annans fri- och rättigheter.
4. De rättigheter som angivas i mom 1 må inom bestämda områden tillika bli föremål för inskränkningar, angivna i lag, vilka äro berättigade av hänsyn till det allmännas intresse i ett demokratiskt samhälle.
Artikel 3 1.. Ingen må tvingas att lämna den stat vari han är medbor- gare vare sig genom individuella eller kollektiva åtgärder.
2. Ingen må förvägras rätten att inresa i den stat vari han är medbor- gare.
Artikel 4 Kollektiv utvisning av utlänningar är förbjuden.
Konvention angående flyktingars rättsliga ställning
Artiklarna 1, 8, 9. Geneve den 28juli 1951.
Ratificerad av Sverige den 16 augusti 1954. Ratifikationsinstrumentet deponerades i New York den 26 oktober 1954.
SÖ 1954255 Inledning
De höga fördragsslutande parterna hava,
i betraktande av att Förenta Nationernas stadga och den av general- församlingen den 10 december 1948 antagna universella förklaringen om de mänskliga rättigheterna fastslagit grundsatsen, att människorna utan åtskillnad skola åtnjuta de mänskliga rättigheterna och de grund- läggande friheterna,
i betraktande av att Förenta Nationerna vid upprepade tillfällen givit uttryck för sitt stora intresse för flyktingarna och sökt tillförsäkra dessa vidast möjliga åtnjutande av nämnda rättigheter och friheter,
i betraktande av att det framstår såsom önskvärt att revidera och sam- manfatta äldre internationella överenskommelser angående flyktingars rättsliga ställning samt att genom en ny överenskommelse utvidga de äldre överenskommelsemas tillämpningsområde och det skydd, som ge- nom dem tillerkännes flyktingarna,
i betraktande av att beviljandet av asyl kan medföra en utomordent- ligt tung börda för vissa länder och att en tillfredsställande lösning av hithörande problem, vilkas internationella räckvidd och natur erkänts av Förenta Nationerna, därför icke kan uppnås utan internationellt samarbete,
under uttalande av önskemålet, att alla stater under erkännande av flyktingproblemets sociala och humanitära beskaffenhet måtte göra allt som står i deras makt för att förhindra detta problem att bliva en orsak till spänning mellan stater, samt
efter tagen kännedom om att Förenta Nationernas Höge Kommissa- rie för flyktingar erhållit i uppdrag att övervaka tillämpningen av de in- ternationella konventioner, som bereda flyktingarna skydd, och i insikt om att en effektiv samordning av de åtgärder, som vidtagas för att lösa flyktingsproblemet, kommer att vara avhängig av staternas samarbete med Höge Kommissarien.
Överenskommit som följer:
Kapitel 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 1 Definition av uttrycket ”flykting”.
A. I denna konvention avses med uttrycket ”flykting” följande perso- ner, nämnligen
1) den som blivit att anse såsom flykting jämlikt överenskommelserna av den 12 maj 1926 eller den 30 juni 1928, konventionerna av den 28 ok- tober 1933 eller den 10 februari 1938, protokollet av den 14 september 1939 eller Internationella Flyktingorganisationens stadga,
varvid märkes, att av Internationella Flyktingorganisationen under dess verksamhetstid fattade beslut om att vissa personer icke skola er- kännas såsom flyktingar icke skola utgöra hinder för att ställning såsom flykting tillerkännes personer, vilka uppfylla de under 2) här nedan an- givna villkoren
2) den som till följd av händelser, som inträffat före den 1 januari 1951, och i anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller po- litiska åskådning befinner sig utanför det land, vari han är medborgare, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan, som nyss sagts, icke önskar att begagna sig av sagda lands skydd, eller den som, utan att vara medborgare i något land, till följd av händelser som förut sagts befinner sig utanför det land, vari han tidigare haft sin vanliga vistelseort, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan, som nyss sagts, icke önskar att återvända dit.
Beträffande den som är medborgare i mera än ett land avses med ut- trycket ”land vari han är medborgare” varje land, vari han är medborga- re; ingen skall anses vara i avsaknad av det lands skydd, vari han är medborgare, därest han utan bärande skäl grundat på berättigad fruktan underlåtit att begagna sig av något av de länders skydd, i vilka han är medborgare.
B. 1) I denna konvention skall med det i artikel 1 A förekommande uttrycket ”händelser som inträffat före den 1 januari 1951” kunna förstås antingen
a) ”händelser som inträffat i Europa före den 1 januari 1951” eller
b) ”händelser som inträffat i Europa eller annorstädes före den 1 ja- nuari 1951”,
och skall envar fördragsslutande stat vid undertecknandet eller ratifi- kationen av konventionen eller vid anslutningen till densamma avgiva en förklaring angående vilkendera av dessa båda betydelser som staten i fråga inlägger i förevarande uttryck med hänsyn till de förpliktelser, som den åtager sig i enlighet med konventionen.
2) fördragsslutande stat, som valt alternativet a) ovan, äger när som helst medelst ett till Förenta Nationernas generalsekreterare riktat med-
delande utvidga sina förpliktelser genom att antaga alternativet b).
C. Denna konvention skall upphöra att vara tillämplig på den som omfattas av bestämmelserna under A ovan men som
1) av fri vilja på nytt begagnar sig av det lands skydd, vari han är medborgare; eller
2) efter att hava förlorat sitt medborgarskap, av fri vilja återförvärvar detsamma; eller
3) förvärvar medborgarskap i ett nytt land och kommer i åtnjutande av detta lands skydd; eller
4) av fri vilja återvänder för att bosätta sig i det land, som han lämnat eller utanför vilket han fortsatt att uppehålla sig på grund av fruktan för förföljelse; eller
5) icke kan fortfara att vägra begagna sig av det lands skydd, vari han är medborgare, enär de omständigheter, till följd av vilka han blivit er— känd såsom flykting, icke längre föreligga,
dock att denna bestämmelse icke avser flykting hänförlig under A 1) ovan, som kan åberopa på tidigare förföljelse grundade, tungt vägande skäl för vägran att begagna sig av det lands skydd, vari han är medbor— gare;
eller
6) utan att äga medborgarskap i något land kan återvända till det land, vari han tidigare hade sin vanliga vistelseort, enär de omständig— heter, till följd av vilka han blivit erkänd såsom flykting, icke längre fö- religga.
dock att denna bestämmelse icke avser flykting hänförhg under A 1) ovan, som kan åberopa på tidigare förföljelse grundade, tungt vägande skäl för vägran att återvända till det land, vari han tidigare hade sin van- liga vistelseort.
D. Denna konvention är icke tillämplig på dem som för närvarande åtnjuta beskydd eller bistånd av andra Förenta Nationernas organ eller institutioner än Förenta Nationernas Höge Kommissarie för flyktingar.
Därest sådant beskydd eller bistånd, av vilken anledning det vara må, skulle upphöra utan att nu ifrågavarande personers ställning blivit slut- giltigt reglerad enligt tillämplig, av Förenta Nationernas generalförsarn- ling antagna resolutioner, skola vederbörande utan vidare äga åtnjuta de i denna konvention stadgade förmånerna.
E. Denna konvention äger icke tillämpning på den som av vederbörli- ga myndigheter i det land, vari han bosatt sig, erkännes hava de rättig- heter och skyldigheter, som äro förbundna med innehav av medborgar- skap i sagda land.
F. Stadgandena i denna konvention äga icke tillämpning på den be— träffande vilken föreligga allvarliga skål antaga, att han
a) förövat brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänsklig- heten, sådana dessa brott blivit definierade i de internationella överens-
kommelser, som tillkommit för att meddela bestämmelser angående sådana brott eller
b) förövat grovt ickepolitiskt brott utanför tillflyktslandet, innan han erhöll tillträde till detsamma såsom flykting; eller
c) gjort sig skyldig till gärningar, stridande mot Förenta Nationernas syften och grundsatser,
Artikel 8 Befrielse från undantagsåtgärder
I fråga om undantagsåtgärder som må vidtagas mot någon viss främ- mande stats medborgare med avseende på deras personer, egendom eller intressen, gäller att fördragsslutande stat icke äger gentemot flykting som formellt är medborgare i den ifrågavarande främmande staten till- ämpa sådana åtgärder allenast på grund av detta flyktingens medbor- garskap. Fördragsslutande stat, som på grund av den egna lagstiftningen är förhindrad att tillämpa den i denna artikel fastslagna allmänna grundsatsen, skall i därför ägnade fall medgiva undantag för flyktingar, som nu sagts.
Artikel 9 Tillfälliga åtgärder
Bestämmelserna i denna konvention utgöra icke hinder för fördrags- slutande stat att i krigstid eller under andra allvarliga och utomordentli- ga förhållanden gentemot någon bestämd person provisoriskt vidtaga åtgärder, som staten ifråga finner oundgängligen erforderliga för den nationella säkerheten, i awaktan på utredning genom statens försorg, huruvida vederbörande verkligen är flykting samt huruvida i hans fall upprätthållandet av åtgärderna är nödvändigt i den nationella säkerhe- tens intresse.
Protokoll angående flyktingars rättsliga ställning
Artikel 1.
New York den 31 januari 1967.
Ratificerat av Sverige den 25 augusti 1967. Anslutningsinstrumentet de- ponerades i New York den 4 oktober 1967.
SÖ l967:45
De stater som är anslutna till detta protokoll har,
i betraktande av att den i Geneve den 28 juli 1951 undertecknade konventionen angående flyktingars rättsliga ställning (hämedan benämnd ”konventionen”) endast omfattar sådana personer som blivit flyktingar till följd av händelser, som inträffat före den 1 januari 1951,
i betraktande av att nya flyktingkategorier tillkommit sedan konven- tionen antogs och att dessa flyktingar därför icke omfattas av konven- tionen,
i betraktande av att det är önskvärt att samma rättsliga ställning skall åtnjutas av alla flyktingar, som omfattas av definitionen i konventionen utan hänsyn till tidpunkten ] januari 1951,
överenskommit som följer:
Artikel 1 Allmän bestämmelse
1. De stater som är anslutna till detta protokoll förpliktar sig att till- lämpa artiklarna 2 till och med 34 av konventionen på flyktingar, sådant detta begrepp definieras härnedan.
2. I detta protokoll skall, utom vid tillämpningen av moment 3 av denna artikel, med ”flykting” förstås varje person, som omfattas av defi- nitionen i artikel 1 av konventionen som om orden ”... till följd av händelse, som inträffat före den 1 januari 1951, och ...” samt orden ”... till följd av händelser som förut sagts ...” i artikel 1 A 2) var utelämnade.
3. Detta protokoll skall tillämpas av stater, som är anslutna till det- samma utan någon begränsning från geografisk synpunkt; förklaringar som angivits enligt artikel 1 B 1) a) av konventionen av stater, som re- dan tillträtt densamma, skall dock gälla även i förhållande till detta pro- tokoll, med mindre dessa förklaringar utvidgas enligt artikel 1 B 2) av konventionen.
Konvention angående statslösa personers rättsliga ställning
Artiklarna l, 8, 9.
New York den 28 september 1954.
Ratificerad av Sverige den 18 december 1964. Ratifikationsinstrumentet deponerades i New York den 2 april 1965.
SÖ l965:54
Inledning
De höga fördragsslutande parterna hava,
i betraktande av att Förenta Nationernas stadga och den av Förenta Nationernas generalförsamling den 10 december 1948 antagna univer- sella förklaringen om de mänskliga rättigheterna fastlagt grundsatsen, att människorna utan åtskillnad skola åtnjuta de mänskliga rättigheter- na och de grundläggande friheterna,
i betraktande av att Förenta Nationerna vid upprepade tillfällen givit uttryck för sitt stora intresse för statslösa personer och sökt tillförsäkra dessa vidast möjliga åtnjutande av nämnda rättigheter och friheter,
i betraktande av att endast sådana statlösa personer, som tillika äro flyktingar, omfattas av Konventionen den 28 juli 1951 angående flyk- tingars rättsliga ställning, och att många statslösa personer sålunda ej omfattas av sagda Konvention,
i betraktande av att det framstår såsom önskvärt att de statslösa perso- nernas rättsliga ställning regleras och förbättras genom en internationell överenskommelse,
överenskommit som följer:
Kapitel I Allmänna bestämmelser
Artikel 1 Definition av uttrycket ”statslös person”
1. I denna konvention avses med uttrycket ”statslös person” den som ej av någon stat med tillämpning av dess lagstiftning anses såsom dess medborgare.
2. Denna konvention skall icke äga tillämpning (i) på dem som för närvarande åtnjuta beskydd eller bistånd av andra Förenta Nationernas organ eller institutioner än Förenta Nationernas Höge Kommissarie för flyktingar, så länge som dylikt beskydd eller bistånd åtnjutes; (ii) på dem som av vederbörliga myndigheter i det land, vari de bosatt sig, erkännas hava de rättigheter och skyldigheter, som äro förbundna med innehav av medborgarskap i sagda land; (iii) på dem beträffande vilka föreligga allvarliga skäl antaga, att de
a) förövat brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänsklig- heten, sådana dessa brott blivit definierade i de internationella överens— kommelser, som tillkommit för att meddela bestämmelser angående sådana brott;
b) förövat grovt icke-politiskt brott utanför det land, vari de äro bo- satta, innan de erhöllo tillträde till detsamma;
c) gjort sig skyldiga till gärningar, stridande mot Förenta Nationer- nas syften och grundsatser.
Artikel 8 Befrielse från undantagsåtgärder
I fråga om undantagsåtgärder, som må vidtagas mot viss främmande stats medborgare eller_förutvarande medborgare med avseende på deras person, egendom eller intressen, gäller, att fördragsslutande stat icke äger gentemot en statslös person tillämpa sådana åtgärder allenast på grund av att denne tidigare ägt medborgarskap i ifrågavarande stat. Fördragsslutande stat, som på grund av den egna lagstiftningen är för- hindrad att tillämpa den i denna artikel fastslagna grundsatsen, skall i därför ägnade fall medgiva undantag för statslösa personer, som nu sagts.
Artikel 9 Tillfälliga åtgärder
Bestämmelserna i denna konvention utgöra icke hinder för fördrags- slutande stat att i krigstid eller under andra allvarliga och utomordentli- ga förhållanden gentemot någon bestämd person provisoriskt vidtaga åtgärder, som staten ifråga finner oundgängligen erforderliga för den nationella säkerheten, i avvaktan på utredning genom sagda stats för- sorg, huruvida vederbörande verkligen är statlös samt huruvida i hans fall upprätthållandet av åtgärderna är nödvändigt i den nationella säker- hetens intresse.
Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter
Artiklarna 1—27.
New York den 18 december 1966.
Ratificerad av Sverige den 26 november 1971. Ratifikationsinstrumentet deponerades i New York den 6 december 1971.
SÖ 1971142
Konventionsstaterna,
som anser att, i överensstämmelse med de i Förenta Nationernas stad- ga uppställda principerna, erkännandet av det inneboende värdet hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika och oförytterliga rättigheter utgör grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen,
som erkänner att dessa rättigheter härrör från det inneboende värdet hos varje människa,
som erkänner att, i överensstämmelse med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, framtidsmålet med fria människor, som åtnjuter medborgerliga och politiska friheter samt frihet från fruktan och nöd, endast kan uppnås om sådana villkor skapas att envar kan åtnjuta sina medborgerliga och politiska rättigheter liksom sina ekono- miska, sociala och kulturella rättigheter,
som beaktar att Förenta Nationernas stadga ålägger staterna att främja den allmänna respekten för och iakttagandet av mänskliga rättig- heter och friheter,
som tar hänsyn till att varje människa har plikter mot andra männi- skor och mot det samhälle han tillhör och att han är skyldig att medver- ka till att de i denna konvention inskrivna rättigheterna främjas och iakttages,
överenskommer om följ ande artiklar:
Dell Artikel 1 1. Alla folk har självbestämmanderätt. Med stöd av denna rätt äger de fritt bestämma sin politiska ställning och fullfölja sin egen utveckling på de ekonomiska, sociala och kulturella områdena.
2. Alla folk må för sina egna syften fritt förfoga över sina naturrike- domar och naturtillgångar, dock att detta ej må ske till förfång för för— pliktelser, som härrör från det på principen om det gemensamma in- tresset grundade internationella samarbetet på det ekonomiska området och den internationella rätten. I intet fall skall ett folk kunna berövas si- na egna utkomstmöjligheter.
3. Konventionsstaterna, däribland de stater som har ansvaret för ad-
ministrationen av icke-självstyrande områden och förvaltarskapsom- råden, skall medverka till att folkens självbestämmanderått förverkligas, och de skall respektera denna rätt i överensstämmelse med bestämmel- serna i Förenta Nationernas stadga.
Del II
Artikel 2 1. Varje konventionsstat förpliktar sig att respektera och att tillförsäkra envar, som befinner sig inom dess område och är underkas- tad dess jurisdiktion, de i denna konvention inskrivna rättigheterna utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, re- ligion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.
2. Varje konventionsstat förpliktar sig att i enlighet med sina konsti— tutionella bestämmelser och med bestämmelserna i denna konvention vidtaga erforderliga åtgärder för att genom lagstiftning eller på annat sätt förverkliga de i denna konvention inskrivna rättigheter, som ej re— dan är tillförsäkrade.
3. Varje konventionsstat förpliktar sig:
3) att säkerställa att envar, vars i denna konvention inskrivna fri- och rättigheter kränkts, skall ha effektiv möjlighet att tala härå och detta även i det fall att kränkningen förövats av ämbetsman i tjänsteutövning;
b) att säkerställa att den som väcker sådan talan skall få sina rättig- heter prövade av behöriga judiciella, administrativa eller lagstiftande myndigheter eller av annan enligt statens rättsordning behörig myndig- het, samt att utveckla möjligheterna för att en talan skall kunna prövas på rättslig väg;
c) att säkerställa att de behöriga myndigheterna verkställer avgöran- den som avkunnats i sådana fall där talan befunnits ha fog.
Artikel 3 Konventionsstaterna förpliktar sig att tillförsäkra män och kvinnor lika rätt att åtnjuta alla medborgerliga och politiska rättigheter som inskrivits i denna konvention.
Artikel 4 1. Under allmänt nödläge, som hotar nationens fortbestånd och som officiellt kungjorts må konventionsstatema vidtaga åtgärder som innebär avvikelser från deras skyldigheter enligt konventionen i den utsträckning som är oundgängligen erforderlig med hänsyn till situatio- nens krav, under förutsättning att dessa åtgärder ej strider mot landets övriga förpliktelser enligt den internationella rätten och ej innebär åtskillnad enbart på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion eller 50- cial härkomst.
2. Inga inskränkningar i artiklarna 6, 7, 8 (mom. 1 och 2), 11, 15, 16 och 18 må göras med stöd av bestämmelsen i föregående moment.
3. Konventionsstat, som begagnar sig av rätten till avvikelser från konventionen, skall genom förmedling av Förenta Nationernas general-
sekreterare omedelbart underrätta övriga konventionsstater om de be- stämmelser från vilka avvikelse skett och om de skäl som föranlett detta. Ett ytterligare meddelande skall lämnas i samma ordning den dag, då staten upphävt sådana avvikelser.
Artikel 5 1. Intet i denna konvention må tolkas som medförande rätt för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att tillintetgöra någon av de fri- och rättigheter som inskrivits i konventionen, eller till att inskränka dem i större utsträckning än som däri medgivits.
2. Inga inskränkningar eller avvikelser skall medgivas i fråga om de grundläggande mänskliga rättigheter, som gäller i en stat på grund av lag eller annan författning, överenskommelse eller sedvänja, av den an— ledningen att denna konvention icke erkänner dessa rättigheter eller att den erkänner dem i mindre utsträckning.
Del III Artikel 6 1. Varje människa har en inneboende rätt till livet. Denna rätt skall skyddas genom lag. Ingen skall godtyckligt berövas sitt liv.
2. I stater, som ej har avskaffat dödsstraffet, må dödsdom avkunnas endast för de allvarligaste brotten i enlighet med den lag, som gällde vid tiden för brottets begående. Denna lag må ej strida mot bestämmelserna i denna konvention eller konventionen om förebyggande och bestraff- ning av folkmord. Detta straff skall endast kunna verkställas efter slutlig dom av behörig domstol.
3. När berövande av livet utgör folkmord, skall intet i denna artikel berättiga konventionsstat att på något sätt avvika från skyldigheter, som den åtagit sig enligt bestämmelserna i konventionen om förebyggande och bestraffning av folkmord.
4. Envar dödsdömd skall ha rätt att begära nåd eller förvandling av straffet. Amnesti, nåd eller förvandling av dödsstraffet skall kunna be- vilj as i alla fall.
5. Dödsdom skall ej avkunnas för brott begångna av personer under 18 års ålder och skall ej verkställas mot havande kvinnor.
6. Intet i denna artikel skall kunna åberopas för att fördröja eller för- hindra konventionsstats avskaffande av dödsstraffet.
Artikel 7 Ingen må utsättas för tortyr eller för grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Särskilt må ingen utan sitt fria samtycke utsättas för medicinska eller vetenskapliga experiment.
Artikel 8 1. Ingen må hållas i slaveri; slaveri och slavhandel i varje form skall vara förbjudna.
2. Ingen må hållas i träldom.
3. 3) Ingen må nödgas att utföra tvångsarbete eller annat honom påtvingat arbete. '
b) I stater, där frihetsberövande i form av straffarbete må åläggas som bestraffning för brott, skall mom. 3 a) ej utgöra hinder mot verk- ställande av en dom på straffarbete, som avkunnats av behörig domstol;
c) Med tvångsarbete eller påtvunget arbete enligt detta moment förstås ej:
1) arbete eller tjänstgöring, som ej avses under b) ovan och som regelmässigt utkrävs av den som är berövad sin frihet till följd av ett av domstol i laga ordning meddelat beslut eller av den som är villkorligt frigiven;
2) tjänstgöring av militär art och, i stater där samvetsbetänklighe- ter mot sådan beaktas, annan samhällstjänst som enligt lag utkrävs av den, som sådan beaktas, annan samhällstjänst som enligt lag utkrävs av den, som hyser samvetsbetänkligheter;
3) tjäntsgöring som utkrävs, då nödläge eller olycka hotar sam- hällets fortbestånd eller välfärd;
4) arbete eller tjänstgöring som ingår i de normala medborgerliga skyldigheterna.
Artikel 9 ]. Envar har rätt till frihet och personlig säkerhet. Ingen må utsättas för godtycklig arrestering eller annat godtyckligt frihetsberö— vande. Ingen må berövas sin frihet utom på sådana grunder och i sådan ordning som föreskrivs i lag.
2. Den som arresterats skall vid arresteringen underrättas om skälen för åtgärden och skall ofördröjligen underrättas om varje anklagelse mot honom.
3. Den som är arresterad eller eljest berövad sin frihet på grund av anklagelse för brottslig gärning skall ofördröjligen ställas inför domare eller annan ämbetsman, som enligt lag beklätts med domsmakt, och skall vara berättigad till rättegång inom skälig tid eller till frigivning. Det skall ej vara allmän regel, att personer som avvaktar rättegång hålls i förvar, men för frigivning må krävas garantier för att vederbörande in- ställer sig till rättegången, vid varje annat tillfälle under det rättsliga för- farandet samt, i förekommande fall, för verkställighet av domen.
4. Den som berövats sin frihet genom arrestering eller eljest skall ha rätt att inför domstol påfordra, att lagligheten av frihetsberövandet prö- vas utan dröjsmål och att hans frigivning beslutas, om åtgärden ej är lag- lig.
5. Den som utsatts för olaglig arrestering eller annat olagligt frihets- berövande skall ha rätt till skadestånd.
Artikel 10 1. Envar som berövats sin frihet skall behandlas humant och med aktning för människans inneboende värde. 2. a) Åtalade personer skall. utom under utomordentliga förhållan-
den, hållas åtskilda från dömda personer och skall ges särskild behand- ling, som är avpassad efter deras egenskap av icke dömda personer.
b) Åtalade unga personer skall hållas åtskilda från vuxna, och deras fall skall avgöras så skyndsamt som möjligt.
3. Det väsentliga syftet med behandlingen av fångar skall vara deras bättring och sociala rehabilitering. Ungdomsbrottslingar skall hållas åtskilda från vuxna och ges en efter deras ålder och rättsliga ställning avpassad behandling.
Artikel 11 Ingen må sättas i fängelse enbart på grund av oförmåga att fullgöra avtalad förpliktelse.
Artikel 12 1. Envar som lagligen befinner sig på en stats område äger rätt att där röra sig fritt och fritt välja bosättningsort.
2. Envar äger frihet att lämna vilket land som helst, däribland sitt eget.
3. Ovannämnda rättigheter må icke underkastas andra inskränk- ningar än sådana, som stadgas i lag och är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (»ordre pub/ica ), den allmänna hälsovården eller sedligheten eller andra personers fri- och rättigheter samt är förenliga med övriga i denna konvention inskrivna rättigheter.
4. Ingen må godtyckligt förvägras rätten att inresai sitt eget land.
Artikel 13 Utlänning, som lagligen befinner sig på en konventionsstats område, må avlägsnas från detta endast efter ett i laga ordning fattat beslut därom. Såvida ej tvingande skäl hänförliga till den nationella sä- kerheten talar däremot, skall han tillåtas framlägga de skäl, som talar mot avlägsnandet, och få sin sak omprövad av. och för sådant ändamål företrädas inför, vederbörande myndighet eller en eller flera av denna myndighet särskilt utsedda personer.
Artikel 14 1. Alla skall vara lika inför domstolarna. Envar skall, när det gäller att pröva anklagelse mot honom för brott eller hans rättigheter och skyldigheter i tvistemål, vara berättigad till opartisk och offentlig rättegång inför en behörig, oavhängig och opartisk domstol, som in- rättats enligt lag. Pressen och allmänheten må utestängas från rättegång- en eller en del därav av hänsyn till sedligheten, den allmänna ordningen (»ordre public») eller den nationella säkerheten i ett demokratiskt sam— hälle eller då hänsynen till parternas privatliv så kräver eller, i den mån domstolen så finner strängt nödvändigt, i fall då på grund av särskilda omständigheter offentlighet skulle skada rättvisans intresse; dock skall domar som avkunnats i brottmål eller tvistemål offentliggöras, utom i fall då minderårigas intressen kräver att så ej sker eller då rättegången gäller äktenskapsmål eller förmynderskap för barn.
2. Envar som anklagats för brottslig gärning skall ha rätt att betrak- tas som oskyldig intill dess hans skuld lagligen fastställts.
3. Envar skall, när det gäller att pröva anklagelse mot honom för brott, utan åtskillnad ha rätt till följande minimigarantier:
a) att ofördröjligen och i detalj på ett språk, som han förstår, bli un— derrättad om innebörden av och grunden för anklagelsen mot honom;
b) att åtnjuta tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar och att kunna rådgöra med rättegångsbiträde, som han själv utsett;
c) att bli rannsakad utan oskäligt dröjsmål;
d) att bli rannsakad i sin närvaro och att försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde, som han själv utsett; om han ej har rätte- gångsbiträde, att bli underrättad om sin rätt till sådant; samt att i varje mål där rättvisans intresse så kräver kostnadsfritt få rättegångsbiträde sig anvisat, om han saknar erforderliga medel att betala för sådant;
e) att förhöra eller låta förhöra de vittnen, som åberopas emot ho— nom, och att för egen räkning få vittnen inkallade och förhörda under samma förhållanden som vittnen åberopade mot honom;
f) att kostnadsfritt åtnjuta bistånd av tolk, om han icke förstår eller talar det språk som begagnas vid domstolen;
g) att ej tvingas vittna mot sig själv eller erkänna sig skyldig.
4. I mål mot unga personer skall rättegångsförfarandet ta hänsyn till deras ålder och önskvärdheten av att främja deras återanpassning.
5. Envar som befunnits skyldig till och dömts för ett brott skall ha rätt att få skuldfrågan och det ådömda straffet omprövade av högre in- stans i enlighet med lag.
6. Har en lagakraftvunnen dom varigenom någon dömts för brottslig gärning senare upphävts eller nåd beviljats på grund av en ny eller nyuppdagad omständighet, som visat att domen var felaktig, skall den som undergått straff till följd av domen gottgöras i enlighet med lag, med mindre det visas att det helt eller delvis berott på honom själv att den tidigare ej kända omständigheten icke blivit uppdagad i tid.
7. Ingen må rannsakas eller straffas på nytt för ett brott, för vilket han redan blivit slutligt fälld till ansvar eller frikänd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i varje land.
Artikel 15 1. Ingen må fällas till ansvar för någon gärning eller un— derlåtenhet, som vid den tid då den begicks ej utgjorde ett brott enligt inhemsk eller internationell rätt. Ej heller må högre straff utmätas än som var tillämpligt vid den tid då den brottsliga gärningen begicks. Om efter brottets begående ny lag stiftas som föreskriver ett lindrigare straff, skall den skyldige komma i åtnjutande härav.
2. Intet i denna artikel skall hindra rannsakning och bestraffning av den som gjort sig skyldig till en handling eller underlåtenhet som vid tid- punkten för dess begående var brottslig enligt de allmänna rättsprincip- er som erkänns av världens nationer.
Artikel 16 Envar har rätt att överallt erkännas som person i rättsligt hänseende.
Artikel 17 1. Ingen må utsättas för godtyckliga eller olagliga ingri— panden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens, ej heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.
2. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller an- grepp.
Artikel 18 ]. Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och re- ligionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, iakttagande av religiösa sedvänjor, andaktsövningar och un- dervisning.
2. Ingen må utsättas för tvång, som kan inskränka hans frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val.
3. Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som är angivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, ordningen, hälsovården eller sed— ligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter.
4. Konventionsstaterna förpliktar sig att respektera föräldrars och i förekommande fall, förmyndares frihet att tillförsäkra sina barn den re— ligiösa och moraliska uppfostran, som står i överensstämmelse med de- ras egen övertygelse.
Artikel 19 1. Envar skall äga rätt till åsiktsfrihet utan ingripanden.
2. Envar skall äga rätt till yttrandefrihet; denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, mottaga och sprida uppgifter och tankar av varje slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat valfritt uttrycksmedel.
3. Utövandet av de i mom. 2 i denna artikel avsedda rättigheterna medför särskilda skyldigheter och särskilt ansvar. De må därför under- kastas vissa inskränkningar, men endast sådana som är angivna i lag och som är nödvändiga: &) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende;
b) för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (»ordre public»), den allmänna hälsovården eller sedligheten.
Artikel 20 1. All propaganda till förmån för krig skall vara i lag för- bjuden.
2. Allt främjande av nationalhat, rashat eller religiöst hat, som in- nebär uppvigling till diskriminering, fiendskap eller våld, skall vara i lag förbjudet.
Artikel 21 Rätten till fredliga sammankomster skall erkännas. Ut- övandet av denna rättighet må ej underkastas andra inskränkningar än sådana som föreskrivits i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmän— na säkerheten, den allmänna ordningen (»ordre public»), för skyddande av den allmänna hälsovården eller sedligheten eller av andra personers fri- och rättigheter.
Artikel 22 1. Envar skall äga rätt till föreningsfrihet, däri inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina in— tressen.
2. Utövande av denna rättighet må ej underkastas andra in— skränkningar än sådana som är angivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen (»ordre public» ), för skyd- dande av den allmänna hälsovården eller sedligheten eller av andra per- soners fri- och rättigheter. Denna artikel förhindrar ej att för medlem— mar av de väpnade styrkorna och polisen lagliga inskränkningar må gö— ras i deras utövande av denna rättighet.
3. Intet i denna artikel skall tillåta stat, som biträtt Internationella ar- betsorganisationens konvention år 1948 angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, att stifta lag som inskränker, eller till- lämpa lagen på sätt som inskränker, det genom sagda konvention till— försäkrade skyddet.
Artikel 23 l. Familjen är samhällets naturliga och grundläggande en- het och är berättigad till samhällets och statens skydd.
2. Rätten för giftasvuxna män och kvinnor att ingå äktenskap och bilda familj skall erkännas.
3. Äktenskap skall ej ingås utan de blivande makarnas fria och fulla samtycke.
4. Konventionsstaterna skall vidtaga lämpliga åtgärder för att säkerställa makars likställighet i fråga om rättigheter och ansvar vid äktenskapets ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning. Vid fall av upplösning skall åtgärder vidtagas för att tillförsäkra barnen er- forderligt skydd.
Artikel 24 1. Varje barn skall utan åtskillnad på grund av ras, hud— färg, kön, språk, religion, nationell eller social härkomst, förmögenhet eller börd äga rätt till sådant skydd av sin familj, samhället och staten, som dess ställning som minderårig kräver.
2. Varje barn skall registreras omedelbart efter födelsen och skall ha ett namn.
3. Varje barn har rätt att förvärva ett medborgarskap.
Artikel 25 Varje medborgare skall äga rätt och möjlighet att utan någon av de åtskillnader, som angetts i artikel 2, och utan oskäliga in- skränkningar:
a) deltaga i handhavandet av allmänna angelägenheter, direkt eller genom fritt valda ombud;
b) välja och bli vald, vid periodiska och hederliga val, förrättade på grundval av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning, varigenom ga- ranteras att väljarnas vilja kommer fritt till uttryck;
c) få tillträde på lika villkor till allmän tjänst i sitt land.
Artikel 26 Alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd av lag- en utan åtskillnad av något slag. I detta avseende skall lagen förbjuda all åtskillnad och garantera envar ett likvärdigt och effektivt skydd mot varje åtskillnad på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.
Artikel 27 I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga mi- noriteter skall de som tillhör sådana minoriteter ej förvägras rätten att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.
Del III Konventioner vilkas syften bland annat är att förhindra krig
Internationellt fördrag rörande fördömande av krig
(Briand—Kellog—pakten)
Paris den 27 augusti 1928
Ratificerad av Sverige den 22 mars 1929.
SÖ 1929z23
Artikel 1. De Höga Fördragsslutande Parterna förklara högtidligt å si- na folks vägnar att de fördöma anlitandet av krig för avgörandet av in— ternationella tvister och i sina inbördes förhållanden avstå från krig såsom verktyg för nationell politik.
Artikel 11. De Höga Fördragsslutande Parterna erkänna, att avgöran- det eller lösningen av alla tvister eller konflikter, av vilken natur eller vil- ket ursprung de än må vara, som kunna uppstå dem emellan, aldrig må eftersträvas annorledes än genom fredliga medel.
Artikel 111. Förevarande fördrag skall ratificeras av de i inledningen nämnda Höga Fördragsslutande Parterna i enlighet med vederbörande staters grundlagar och skall träda i kraft emellan dem, så snart samtliga ratifikationsinstrument deponerats i Washington.
Sedan detta fördrag enligt betsämmelsen i föregående stycke trätt i kraft,. skall detsamma, så länge som må befinnas erfoderligt, stå öppet för anslutning från andra staters sida. Varje anslutningsakt skall depo- neras i Washington och fördraget omedelbart efter sådan deposition trä- da i kraft mellan den stat, som sålunda ansluter sig, och övriga fördrags- makter. ,
Det åligger Förenta Statemas regering att till samtliga i inledningen omnämnda regeringar och till dem, som sedermera ansluta sig, över- lämna bestyrkt avskrift av fördraget ävensom av varje ratifikationsin- strument eller anslutningsakt. Det åligger vidare Förenta Statemas re- gering att omedelbart telegrafiskt underrätta ifrågavarande regeringar om varje hos densamma verkställd deposition av ratifikationsinstrument eller anslutningsakt.
Till yttermera visso hava de befullmäktigande ombuden undertecknat detta fördrag på franska och engelska språken, vilka båda texter skola äga enahanda vitsord, samt försett detsamma med sina sigill.
Som skedde i Paris den 27 augusti 1928.
Förenta Nationernas stadga
San Francisco den 26 juni 1945 Antagen av Sverige den 26 juni 1945.
SÖ 1946:l 1966220 1972164
Förenta Nationernas stadga.
Vi, de förenade nationernas folk, beslutna
att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger un- der vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden,
att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer,
att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av rätt- visa och aktning för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten,
att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större fri- het,
och att i dessa syften
öva fördragsamhet och leva tillsammans i fred med varandra såsom goda grannar,
förena våra krafter till upprätthållande av internationell fred och så— kerhet,
godtaga grundsatser och införa metoder, som giva säkerhet för att va- penmakt icke kommer till användning annat än i gemensamt intresse, samt
anlita internationella verksamhetsformer för att främja sociala och ekonomiska framsteg för alla folk,
Hava överenskommit att förena våra ansträngningar för att förverkliga dessa syftemål.
I enlighet härmed hava våra regeringar genom sina i San Francisco församlade ombud, vilka företett fullmakter, som befunnit i god och be- hörig form, enats om föreliggande Förenta Nationernas stadga och upp- rätta härmed en internationell organisation, som skall bära namnet Fö- renta Nationerna.
Kapitel I Ändamål och grundsatser
Artikel ] Förenta Nationernas ändamål äro:
1. Att upprätthålla internationell fred och säkerhet och att i detta syf- te dels vidtaga verksamma kollektiva åtgärder för att förebygga och un— danröja hot mot freden samt för att undertrycka angreppshandlingar el- ler andra fredsbrott, dels genom fredliga medel och i överensstämmelse med rättvisans och den internationella rättens principer tillrättaläg- ga eller lösa internationella tvister eller saklägen, som kunna leda till fredsbrott;
2. Att mellan nationerna utveckla vänskapliga förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbe- stämningsrätt samt vidtaga andra lämpliga åtgärder för att befästa världsfreden:
3. Att åstadkomma internationell samverkan vid lösande av interna- tionella problem av ekonomisk, social, kulturell eller humanitär art samt vid befordrande och främjande av aktningen för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion:
4. Att utgöra en medelpunkt för samordnande av nationernas verksamhet för dess gemensamma syften.
Artikel 2 Organisationen och dess medlemmar skola vid fullföljandet av de i artikel 1 angivna ändamålen handla i överensstämmelse med föl- jande grundsatser:
1. Organisationen grundar sig på principen om samtliga medlemmars suveräna likställdhet.
2. Alla medlemmar skola för att samtliga skola komma i åtnjutande av de rättigheter och förmåner, som följa av medlemskapet, ärligt fullgö- ra de förpliktelser, som de åtagit sig enligt denna stadga.
3. Alla medlemmar skola lösa sina internationella tvister med fredli- ga medel på sådant sätt, att internationell fred och säkerhet samt rättvi- san icke sättas i fara.
4. Alla medlemmar skola i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oför- enligt med Förenta Nationernas ändamål.
5. Alla medlemmar skola lämna Förenta Nationerna allt bistånd i varje åtgärd, som organisationen företaget i överensstämmelse med den- na stadga, sarnt avhålla sig från att lämna bistånd åt någon stat, mot vil- ken Förenta Nationerna vidtager förebyggande åtgärder eller tvångsåtgärder.
6. Organisationen skall sörja för, att stater, som ej äro medlemmar av Förenta Nationerna, handla i överensstämmelse med dessa grundsatser,
i den mån detta kräves för upprätthållande av internationell fred och säkerhet.
7. Ingen bestämmelse i denna stadga berättigar Förenta Nationerna att ingripa i frågor, som väsentligen falla inom vederbörande stats egen behörighet, eller kräver, att medlemmarna hänskjuta sådana frågor till lösning enligt denna stadga. Denna grundsats skall dock ej utgöra hin- der för vidtagande av tvångsåtgärder jämlikt kapitel VII.
Kapitel II Medlemskap
Artikel 3 Ursprungliga medlemmar av Förenta Nationerna äro de sta- ter som, sedan de deltagit i de förenade nationernas konferens om inter- nationell organisation i San Francisco eller tidigare undertecknat de för- enade nationernas deklaration av den 1 januari 1942, underteckna före— liggande stadga och ratificera den i överensstämmelse med artikel 1 10.
Artikel 4 1. Medlemskap i Förenta Nationerna står öppet för alla and- ra f redsälskande stater, vilka åtaga sig de förpliktelser som denna stadga ålägger och enligt organisationens uppfattning kunna och vilja uppfylla dessa förpliktelser.
2. Upptagandet av sådan stat till medlem av Förenta Nationerna sker genom bes ut av generalförsamlingen efter tillstyrkan av säkerhetsrådet.
Artikel 5 Medlem av Förenta Nationerna, mot vilken förebyggande åtgärder eller tvångsåtgärder vidtagits av säkerhetsrådet, kan avstängas från utövande av medlemskapet åtföljande rättigheter och privilegier ge- nom beslut av generalförsamlingen efter tillstyrkan av säkerhetsrådet. Säkerhetsrådet kan återinsätta vederbörande stat i utövandet av dessa rättigheter och privilegier.
A rtikel 6 Medlem av Förenta Nationerna, som framhärdar i att kränka denna stadgas grundsatser, kan uteslutas från organisationen av general- församlingen ef ter tillstyrkan av säkerhetsrådet.
Kapitel III Organ
Artikel 7 1. Som Förenta Nationernas huvudorgan upprättas: en ge- neralförsamling, ett säkerhetsråd, ett ekonomiskt och socialt råd, ett för- valtarskapsråd, en internationell domstol samt ett sekretariat.
2. De biträdande organ, som befinnas nödvändiga, må upprättas i överensstämmelse med denna stadga.
Artikel 8 Förenta Nationerna skall icke göra någon inskränkning i mäns och kvinnors behörighet att i varje ställning och på lika villkor del- taga i arbetet inom Förenta Nationernas huvudorgan och biträdande or- gan.
i | !
Kapitel IV Generalförsamlingen
Sammansättning
Artikel 9 1. Generalförsamlingen består av samtliga medlemmar av Förenta Nationerna. 2. Medlem må hava högst fem ombud i generalförsamlingen.
Uppgifter och befogenheter
Artikel 10 Generalförsamlingen äger dryfta varje fråga eller angelägen- het, som faller inom ramen för denna stadga eller hänför sig till befogen- heter och uppgifter tillkommande något av de organ, som avses i denna , samt äger, med förbehåll för vad i artikel 12 stadgas, framlägga förslagi dylika frågor eller angelägenheter för Förenta Nationernas medlemmar eller för säkerhetsrådet eller för bådadera.
Artikel 11 ]. Generalförsamlingen äger överväga de allmänna grund- satserna för samarbete vid upprätthållandet av internationell fred och säkerhet, däribland principerna för nedrustning och reglering av rust- ningarna, samt äger framlägga förslag rörande dessa grundsatser för medlemmarna eller för säkerhetsrådet eller för bådadera.
2. Generalförsamlingen äger dryfta varje fråga rörande upp- rätthållandet av internationell fred och säkerhet, som hänskjutits till den av någon medlem av Förenta Nationerna eller av säkerhetsrådet eller ock enligt artikel 35, moment 2, av stat, som ej är medlem av Förenta Nationerna, samt äger, med förbehåll för vad i artikel 12 stadgas, fram- lägga förslag i dylika frågor till vederbörande stat eller stater eller till säkerhetsrådet eller till både rådet och vederbörande stat eller stater. Varje dylik fråga, som påkallar handling, skall av generalförsamlingen hänskjutas till säkerhetsrådet före eller efter frågans dryf tande.
3. Generalförsamlingen äger fästa säkerhetsrådets uppmärksamhet på saklägen, som äro ägnade att sätta internationell fred och säkerhet i fara.
4. Vad i denna artikel stadgas om generalförsamlingens befogenheter innebär ej någon inskränkning i den allmänna räckvidden av artikel 10.
Artikel 12 1. Under det att säkerhetsrådet i fråga om viss tvist eller visst sakläge fullgör de uppgifter som tillkomma det enligt denna stadga skall generalförsamlingen ej framlägga något förslag angående ifrågava- rande tvist eller sakläge, med mindre säkerhetsrådet därom hemställer.
2. Generalsekreteraren skall med säkerhetsrådets samtycke under- rätta generalförsamlingen vid varje möte om de ärenden rörande inter- nationell fred och säkerhet, som äro föremål för säkerhetsrådets behand-
ling, och likaledes underrätta generalförsamlingen eller, om denna ej är samlad, Förenta Nationernas medlemmar, så snart säkerhetsrådet slutar sin behandling av dessa ärenden.
Artikel 13 1. Generalförsamlingen skall taga initiativ till utredningar och framlägga förslag i syfte att
a) befordra internationellt samarbete på det politiska området och främja den internationella rättens fortgående utveckling och dess kodi- fiering;
b) befordra internationellt samarbete på de ekonomiska, sociala och kulturella områdena samt inom uppfostran och hälsovård ävensom bi- draga till att förverkliga mänskliga rättigheter och grundläggande frihe- ter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion.
2. Generalförsamlingens övriga åligganden, uppgifter och befogen- heter med avseende på ovan i moment 1 b) omnämnda angelägenheter, framgå av kapitlen IX och X.
Artikel 14 Med iakttagande av bestämmelserna i artikel 12 äger gene- ralförsamlingen föreslå åtgärder för fredligt tillrättaläggande av varje sakläge, oavsett dess ursprung, som församlingen anser vara ägnat att skada den allmänna välfärden eller de vänskapliga förbindelserna natio- nerna emellan, däri inbegripet saklägen uppkomna genom kränkning av de bestämmelser i denna stadga, som angiva Förenta Nationernas ändamål och grundsatser.
Artikel 15 1. Generalförsamlingen skall taga del av årliga och särskil- da rapporter från säkerhetsrådet. Dessa rapporter skola innefatta redo- görelse för de åtgärder, som säkerhetsrådet beslutit eller vidtagit för att upprätthålla internationell fred och säkerhet.
2. Generalförsamlingen skall taga del av rapporter från Förenta Na- tionernas övriga organ.
Artikel 16 Generalförsamlingen skall fullgöra sådana uppgifter i fråga om det internationella förvaltarskapssystemet, som tillkomma den jämlikt kapitlen XII och XIII, däri inbegripet godkännande av förval- tarskapsavtal avseende områden, vilka ej angivits såsom strategiska.
Artikel 17 1. Generalförsamlingen skall granska och fastställa organi- sationens budget.
2. Kostnaderna för organisationen skola bestridas av medlemmarna enligt av generalförsamlingen uppgjord fördelning.
3. Generalförsamlingen skall granska och godkänna alla uppgörelser beträffande finanser och budget med de i artikel 57 omförmälda fackor- ganen samt granska varje sådant organs förvaltningsbudget för att fram- lägga förslag därom för vederbörande organ.
Omröstning
Artikel 18 1. Varje medlem av generalförsamlingen har en röst.
2. Generalförsamlingens beslut i viktiga frågor fattas med två tredje- dels majoritet av närvarande och röstande medlemmar. Till sådana frågor höra förslag, som angå upprätthållande av internationell fred och säkerhet , val av icke ständiga medlemmar i säkerhetsrådet, val av med— lemmar i det ekonomiska och sociala rådet, val av medlemmar i förval- tarskapsrådet enligt artikel 86, moment 1 c), upptagande av nya medle- mmar i Förenta Nationerna, suspenderande av medlemskapet åtföljande rättigheter och privilegier, uteslutning av medlemmar, frågor rörande förvaltarskapssystemets tillämpning samt budgetfrågor.
3. Beslut i andra frågor, däribland fastställande av ytterligare slag av frågor, som skola avgöras med två tredjedelars majoritet, fattas med bi- fall av flertal av närvarande och röstande medlemmar.
Artikel 19 Medlem av Förenta Nationerna, som häftar för finansiella bidrag till organisationen. äger ej rösträtt i generalförsamlingen, om de oguldna beloppen sammanlagt uppgå till eller överstiga medlemmens fastställda bidrag till organisationen för de två sistförflutna hela åren. Generalförsamlingen äger dock medgiva dylik medlem rösträtt, om den finner, att uraktlåtenheten att betala beror av omständigheter, över vilka vederbörande stat ej kunna råda.
Förfarande
Artikel 20 Generalförsamlingen sammanträder till årliga ordinarie möten och, när omständigheterna så kräva, till extra möten. Extra mö- ten sammankallas av generalsekreteraren på begäran av säkerhetsrådet eller flertalet medlemmar av Förenta Nationerna.
Artikel 21 Generalförsamlingen antager själv sin arbetsordning. Den väljer president för varje möte.
Artikel 22 Generalförsamlingen äger tillsätta sådana biträdande organ, som den anser nödvändiga för fullgörande av sina uppgifter.
Kapitel V Säkerhetsrådet
Sammansättning
Artikel 23 1. Säkerhetsrådet består av femton medlemmar av Förenta
Nationerna. Republiken Kina, Frankrike, De Socialistiska Rådsrepubli- kernas Union, Det Förenade Konungariket Storbritannien och Nordir-
land och Amerikas Förenta Stater skola vara ständiga medlemmar av säkerhetsrådet. Generalförsamlingen utser tio andra medlemmar av För- enta Nationerna att vara icke ständiga medlemmar av säkerhetsrådet, varvid särskild hänsyn skall tagas dels i första hand till medlemmarnas insatser för upprätthållande av internationell fred och säkerhet samt för organisationens övriga ändamål, dels även till en skälig geografisk för- delning.
2. De icke ständiga medlemmarna av säkerhetsrådet väljas för en tid av två år. Vi det första valet av icke ständiga medlemmar efter det att medlemsantalet i säkerhetsrådet ökats från elva till femton skola två av de fyra nya medlemmarna väljas för en tid av ett år. Avgående medlem kan ej omedelbart omväljas.
3. Varje medlem av säkerhetsrådet skall där företrädas av ett ombud.
Uppgifter och befogenheter
Artikel 24 1. I syfte att trygga ett snabbt och effektivt inskridande från Förenta Nationernas sida överlåta medlemmarna på säkerhetsrådet huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet och samtycka till att säkerhetsrådet vid fullgörande av sina ur detta an- svar härrörande förpliktelser handlar å medlemmarnas vägnar.
2. Vid fullgörande av dessa förpliktelser skall säkerhetsrådet handla i överensstämmalse med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser. De särskilda befogenheter, som tillerkännas säkerhetsrådet för fullgö— rande av dessa förpliktelser, finnas angivna i kapitlen VI, VII, VIII och XII.
3. Säkerhetsrådet skall till generalförsamlingen för granskning avgiva årliga samt, när så befinnes erfoderligt, särskilda rapporter.
Artikel 25 Förenta Nationernas medlemmar samtycka till att godtaga och verkställa säkerhetsrådets beslut i överensstämmelse med denna stadga.
Artikel 26 I syfte att främja upprättande och upprätthållande av inter- nationell fred och säkerhet med minsta möjliga uppoffring av världens mänskliga och ekonomiska tillgångar för rustningsändamål, har säker- hetsrådet att, med biträde av det i artikel 47 omförmälda militära stabs— utskottet, utarbeta planer för ett system till reglering av rustningarna att underställas Förenta Nationernas medlemmar.
Omröstning
Artikel 27 1. Varje medlem av säkerhetsrådet har en röst. 2. För säkerhetsrådets beslut i procedurfrågor kräves bifall av nio medlemmar.
3. För beslut av säkerhetsrådet i alla andra frågor kräves bifall av nio medlemmar, ibland dem de ständiga medlemmarna; dock att vid fattan- de av beslut enligt kapitel VI samt enligt artikel 52, moment 3, part i tvist skall avhålla sig från att rösta.
Förfarande
Artikel 28 ]. Säkerhetsrådet skall så organiseras, att det kan fungera oavbrutet. Varje medlem av säkerhetsrådet skall därför vara ständigt fö- reträdd vid organisationens säte.
2. Säkerhetsrådet håller periodiska möten, vid vilka envar av dess medlemmar må, efter egen önskan, företrädas av regeringsmedlem eller av annat särskilt utsett ombud.
3. Säkerhetsrådet må hålla möten på annan ort än organisationens säte, om detta enligt rådets uppfattning är ägnat att underlätta dess verksamhet.
Artikel 29 Säkerhetsrådet äger tillsätta sådana biträdande organ, som det anser nödvändiga för fullgörande av sina uppgifter.
Artikel 30 Säkerhetsrådet antager självt sin arbetsordning, innefattan- de även bestämmelser om sättet för utseende av ordförande.
Artikel 31 Envar medlem av Förenta Nationerna, som ej tillhör säker- hetsrådet, äger utan rösträtt deltaga i överläggningen om varje säker- hetsrådet förelagd fråga, när helst detta anser, att vederbörande med- lems intressen särskilt beröras.
Artikel 32 Envar medlem av Förenta Nationerna, som ej tillhör säker- hetsrådet, liksom envar stat, som ej är medlem av Förenta Nationerna, skall, om vederbörande är part i tvist, som är föremål för säkerhets- rådets behandling, inbjudas att utan rösträtt deltaga i överläggningen om denna tvist. Säkerhetsrådet fastställer de villkor, som det anser rätt- visa för deltagande av stat, vilken ej är medlem av Förenta Nationerna.
Kapitel VI Fredlig lösning av tvister
Artikel 33 I. I varje tvist, vars fortbestånd är ägnat att sätta upp- rätthållandet av internationell fred och säkerhet i fara, skola parterna i första hand söka uppnå en lösning genom förhandlingar, undersökning— sförfarande, medling, förlikningsförfarande, skjiljedom, rättsligt avgö- rande, anlitande av regionala organ eller avtal eller genom andra fredli- ga medel efter eget val.
2. Säkerhetsrådet skall, när det finner nödvändigt, uppfordra parter- na att lösa tvisten genom sådana medel.
Artikel 34 Säkerhetsrådet äger utreda varje tvist, liksom varje sakläge som kan leda till internationella motsättningar eller giva upphov till en tvist, i syfte att fastställa, huruvida tvistens eller saklägets fortbestånd är ägnat att sätta upprätthållandet av internationell fred och säkerhet i fa- ra.
Artikel 35 1. Envar medlem av Förenta Nationerna äger fästa säker- hetsrådets eller generalförsamlingens uppmärksamhet på varje tvist, lik- som på varje sakläge av den art som angives i artikel 34.
2. Stat, som ej är medlem av Förenta Nationerna, äger fästa säker- hetsrådets eller generalförsamlingens uppmärksamhet på varje tvist, i vilken den är part, därest den med avseende på tvisten på förhand un- derkastar sig de i denna stadga fastställda förpliktelserna till fredlig lös- ning av tvister.
3. För generalförsamlingens handläggning av ärenden, varpå dess uppmärksamhet fästs enligt denna artikel, gälla bestämmelserna i artik- larna 11 och 12.
Artikel 36 1. Säkerhetsrådet äger i varje skede av en tvist av den art, som avses i artikel 33, eller av ett sakläge av motsvarande natur, föreslå lämpliga tillvägagångssätt eller metoder för sakens tillrättaläggande.
2. Säkerhetsrådet bör taga i betraktande varje tillvägagångssätt för tvistens lösande, som redan antagits av parterna.
3. Vid framläggande av förslag enligt denna artikel bör säkerhetsrå- det ävenledes beakta, att rättstvister i regel böra av parterna hänskjutas till den internationella domstolen i enlighet med bestämmelserna i domstolens stadga
Artikel 37 1. Skulle parterna i en tvist av den art, som avses i artikel 33, ej förmå lösa den genom de medel, som angivas i sagda artikel, skola de hänskjuta den till säkerhetsrådet.
2. Om säkerhetsrådet finner, att tvistens fortbestånd faktiskt kan an- tagas sätta upprätthållandet av internationell fred och säkerhet i fara, skall det besluta, huruvida det skall vidtaga i artikel 36 angivna åtgärder eller föreslå sådana villkor för tvistens lösning som det finner lämpliga.
Artikel 38 Utan intrång i bestämmelserna i artiklarna 33—37 må säkerhetsrådet, om i en tvist, vilken som helst, samtliga parter det be- gära, för parterna framlägga förslag i och för fredlig lösning av tvisten.
Kapitel VII Inskridande i händelse av hot mot freden, fredsbrott och angreppshandlingar
Artikel 39 Säkerhetsrådet fastställer förefintligheten av hot med fre- den, fredsbrott eller angreppshandling och framlägger förslag, eller fat- tar beslut om vilka åtgärder som skola vidtagas i överensstämmelse med artiklarna 41 och 42 i syfte att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet.
Artikel 40 För att förebygga, att läget förvärras, äger säkerhetsrådet, innan det framlägger förslag eller beslutar om åtgärder enligt artikel 39, uppfordra vederbörande parter att foga sig efter sådana provisoriska åtgärder, som rådet anser nödvändiga eller önskvärda. Dylika proviso- riska åtgärder skola ej inverka på vederbörande parters rättigheter, an- språk eller ställning. Säkerhetsrådet skall taga vederbörlig hänsyn till underlåtenhet att foga sig efter dylika provisoriska åtgärder.
Artikel 41 Säkerhetsrådet äger besluta, vilka åtgärder, icke innebäran- de bruk av vapenmakt, som skola användas för att giva verkan åt dess beslut, och äger uppfordra Förenta Nationernas medlemmar att vidtaga sådana åtgärder. Åtgärderna kunna innefatta fullständigt eller partith avbrytande av ekonomiska förbindelser, järnvägs-, sjö-, luft-, post—, tele- graf- och radioförbindelser samt annan samfärdsel ävensom avbrytande av de diplomatiska förbindelserna.
Artikel 42 Finner säkerhetsrådet, att åtgärder enligt artikel 41 skulle bliva otillräckliga eller redan visat sig otillräckliga, äger rådet företaga sådant inskridande medelst luft-, sjö— eller lantstridskrafter, sorn må be- finnas nödvändigt för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Dessa åtgärder kunna innefatta demonstrationer, blockad samt andra operationer av luft-, sjö- och lantstridskrafter tillhörande medlemmar av Förenta Nationerna.
Artikel 43 1. För att bidraga till upprätthållande av internationell fred och säkerhet utfästa sig Förenta Nationernas samtliga medlemmar att, på säkerhetsrådets anmodan och enligt särskilt avtal eller särskilda av- tal, ställa till rådets förfogande de väpnade styrkor, det bistånd och de * förmåner, däribland rätt till passage, som äro nödvändiga för upp- rätthållande av internationell fred och säkerhet.
2. Detta eller dessa avtal skola fastställa styrkornas numerär och be- skaffenhet, beredskapsgrad och allmänna förläggning samt arten av de förmåner och det bistånd, som skola lämnas.
3. Avtalet eller avtalen skola på säkerhetsrådets initiativ träffas så snart som möjligt. De skola slutas mellan säkerhetsrådet och medlem- mar eller mellan säkerhetsrådet och grupper av medlemmar och skola
ratificeras av signatärstaterna i den ordning, som deras statsförfatt- ningar föreskriva.
Artikel 44 När säkerhetsrådet beslutit bruka vapenmakt, skall rådet, innan det anmodar medlem, som ej är företrädd däri, att ställa väpnade styrkor till förfogande för fullgörande av dess förpliktelser enligt artikel 43, inbjuda sådan medlem att, om den så önskar, deltaga i säkerhets- rådets belut rörande användandet av förband ut medlemmarnas väpna- de styrkor.
Artikel 45 I syfte att sätta Förenta Nationerna i stånd att vidtaga brådskande militära åtgärder skola medlemmarna hålla förband ur sina luftstridskrafter omedelbart tillgängliga för samordnad internationell tvångsaktion. Dessa förbands styrka och beredskapsgrad ävensom pla— ner för deras samverkan skola, inom de gränser, vilka uppdragits i det eller de särskilda avtal som avses i artikel 43, fastställas av säkerhetsrå- det med biträde av det militära stabsutskottet.
Artikel 46 Planer för användande av vapen makt skola uppgöras av säkerhetsrådet med biträde av det militära stabsutskottet.
Artikel 47 1. Ett militärt stabsutskott skall upprättas med uppgift att lämna säkerhetsrådet råd och bistånd i alla frågor rörande rådets mili- tära behov för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, rö- rande bruk av och befäl över styrkor, som ställts till dess förfogande, rö- rande reglering av rustningarna och rörande eventuell nedrustning.
2. Det militärastabsutskottet består av de ständiga medlemmarnas i säkerhetsrådet stabschefer eller ombud för dessa. Varje medlem av För— enta Nationerna, som ej är ständigt företrädd i utskottet, skall inbjudas av utskottet att ansluta sig till detsamma, när ett verksamt fullgörande av utskottets åligganden kräver att ifrågavarande medlem deltageri dess arbete.
3. Det militära stabsutskottet är under säkerhetsrådet ansvarigt för den strategiska ledningen av alla väpnade styrkor, som ställts till rådets förfogande. Frågor rörande befälet över dylika styrkor skola senare av- göras.
4. Det nrilitära stabsutskottet äger med säkerhetsrådets bemyndigan- de och efter samråd med ifrågakommande regionala organ tillsätta re- gionala underutskott.
Artikel 48 l. Åtgärd, som erfordras för att verkställa säkerhetsrådets beslut för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, skall vid- tagas av samtliga medlemmar av Förenta Nationerna eller av vissa bland dem, allt efter säkerhetsrådets bestämmande.
2. Sådana beslut skola verkställas av Förenta Nationernas medlem-
mar direkt och genom deras verksamhet inom ifrågakommande interna- tionella organ, till vilka de äro anslutna.
Artikel 49 Förenta Nationernas medlemmar skola inbördes lämna var— andra bistånd vid verkställande av de åtgärder vilka säkerhetsrådet be- slutat.
Artikel 50 Därest förebyggande åtgärder eller tvångsåtgärder mot någon stat vidtagas av säkerhetsrådet, skall varje annan stat, vare sig medlem av Förenta Nationerna eller icke, som finner sig ställd inför särskilda ekonomiska problem, uppkomna som följd av verkställandet av dessa åtgärder, äga rätt att rådföra sig med säkerhetsrådet beträffan- de lösningen av dessa problem.
Artikel 51 Ingen bestämmelse i denna stadga inskränker den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av ett väpnat angrepp mot någon medlem av Förenta Nationerna, intill dess att säkerhetsrådet vidtagit nödiga åtgärder för upprätthållande av inter- nationell fred och säkerhet. Åtgärder vidtagna av medlemmar under utövande av denna rätt till självförsvar skola omedelbart inberättas till säkerhetsrådet och skola ej i något avseende inverka på säkerhetsrådets rätt och skyldighet enligt denna stadga att vid varje tillfälle handla på sätt, som rådet anser nödvändigt för att upprätthålla eller återställa in- ternationell fred och säkerhet.
Kapitel VIII Regionala avtal
Artikel 52 1. Ingen bestämmelse i denna stadga utesluter regionala avtal eller organ för behandling av sådana angelägenheter rörande upp- rätthållandet av internationell fred och säkerhet, som lämpa sig för re- gionala åtgärder, under förutsättning att dessa avtal eller organ och de- ras verksamhet äro förenliga med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser.
2. De medlemmar av Förenta Nationerna, vilka träffa sådana avtal eller upprätta sådana organ, skola göra sitt yttersta för att åstadkomma fredlig lösning av lokala tvister genom dylika regionala avtal eller organ, innan de hänskjuta dem till säkerhetsrådet.
3. Säkerhetsrådet skall främja utvecklingen av fredlig lösning av loka— la tvister genom sådana regionala avtal eller organ, vare sig på vederbö- rande staters initiativ eller efter hänvisning från säkerhetsrådet.
4. Genom denna artikel inskränkes icke 1 något avseende tillämp- ningen av artiklarna 34 och 35.
Artikel 53 1. Säkerhetsrådet skall, när så är lämpligt, använda sådana
regionala avtal eller organ för tvångsåtgärder under dess myndighet. Utan säkerhetsrådets bemyndigande må dock tvångsåtgärder ej företa- gas enligt regionala avtal eller av regionala organ, med undantag av åtgärder mot fiendestat i den i moment 2 av denna artikel angivna me- ning, vilka avses enligt artikel 107 eller i regionala avtal riktade mot en förnyad angreppspolitik från sådan stats sida, intill dess organisationen på begäran av vederbörande regeringar må bliva ålagd uppgiften att fö- rebygga ytterligare angrepp från sådan stat.
2. Den i moment 1 av denna artikel brukade benämningen fiendestat avser varje stat, som under det andra världskriget varit fiende till någon av denna stadgas signatärmakter.
Artikel 54 Säkerhetsrådet skall städse hållas fullständigt underrättat om den verksamhet för upprätthållande av internationell fred och säker- het, som bedrives eller planeras jämlikt regionala avtal eller av regionala organ.
Kapitel IX Internationellt ekonomiskt och socialt samarbete
Artikel 55 I syfte att skapa de stadgade förhållanden och det välstånd, som äro nödvändiga för fredliga och vänskapliga, på aktning för prin- cipen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt grundade förbindelser mellan nationerna, skall Förenta Nationerna främja:
a) högre levnadsstandard, full sysselsättning samt framåtskridande och utveckling i ekonomiskt och socialt avseende; X
b) lösandet av internationella ekonomiska, sociala, hälsovårds- och närbesläktade problem; internationellt sammarbete i kultur- och upp- fostringsfrågor; samt
c) allmän aktning för och respekterande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk, eller religion.
Artikel 56 Alla medlemmar förbinda sig att såväl samfällt som var för sig vidtaga åtgärder i samarbete med organisationen för att uppnå i arti- kel 55 angivna ändamål.
Artikel 57 1. De olika fackorgan, som upprättas genom mellanstatliga överenskommelser och hava vittgående, i deras statuter fastställda inter- nationella åligganden på ekonomiska, sociala, kulturella, uppfostrings- hälsovårds- och närbesläktade områden, skola anknytas till Förenta Na- tionerna i överensstämmelse med föreskrifterna i artikel 63.
2. Organ, som på detta sätt anknutits till Förenta Nationerna, benämnas i det följande ”fackorgan”.
Artikel 58 Organisationen skall framlägga förslag angående samord- nande av fackorganens arbetsprogram och verksamhet.
Artikel 59 Organisationen skall, där så är lämpligt, taga initiativ till förhandlingar mellan ifrågakommande stater i syfte att upprätta sådana nya fackorgan, som må erfordras för uppnående av de ändamål, vilka angivas i artikel 55.
Artikel 60 Ansvaret för fullgörande av organisationens i detta kapitel angivna uppgifter åvilar generalförsamlingen och under dess myndighet det ekonomiska och sociala rådet, som för detta ändamål skall hava i ka— pitel X närmare angivna befogenheter.
Kapitel X Ekonomiska och sociala rådet
Sammansättning
Artikel 61 1. Det ekonomiska och sociala rådet består av femtiofyra medlemmar av Förenta Nationerna, som väljas av generalförsamlingen.
2. Med förbehåll för vad i moment 3 stadgas skola aderton medlem- mar av det ekonomiska och sociala rådet årligen väljas för" en tid av tre år. Avgående medlem kan omedelbart återväljas. .
3. Vid det första valet efter det att medlemsantalet i det ekonomiska och sociala rådet ökats från tjugosju till femtiofyra skola, utöver de medlemmar som väljas i stället för de nio medlemmar vilkas mandattid utlöper vid utgången av det året, ytterligare tjugosju medlemmar väljas. Av dessa tjugosju nya medlemmar skall mandattiden för nio av de sålunda valda medlemmarna utlöpa efter ett år och för nio andra medle- mmar efter två år, i den ordning varom generalföramlingen beslutar. 4. Varje medlem av det ekonomiska och sociala rådet skall där före-
trädas av ett ombud.
Uppgifter och befogenheter
Artikel 62 1. Det ekononriska och sociala rådet äger utarbeta eller ta- ga initiativ till undersökningar och rapporter avseende internationella ekonomiska, sociala, kulturella, uppfostrings-, hälsovårds- och närbe- släktade angelägenheter samt äger framställa förslag i alla sådana ange— lägenheter till generalförsamlingen, Förenta Nationernas medlemmar och vederbörande fackorgan.
2. Rådet äger framställa förslag i syfte att främja aktning för och re- spekterande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla.
3. Rådet äger utarbeta och underställa generalförsamlingen förslag till internationella avtal rörande angelägenheter, som falla inom dess be- hörighet.
4. Rådet äger enligt av Förenta Nationerna fastställda föreskrifter sammankalla internationella konferenser i angelägenheter, som falla in- om dess behörighet.
Artikel 63 1. Det ekonomiska och sociala rådet äger med ettvart av de organ, som omförmälas i artikel 57, sluta avtal, vari de villkor fastställas, på vilka ifrågavarande organ skall anknytas till Förenta Nationerna. Sådana avtal skola underställas generalförsamlingen för godkännande.
2. Rådet må samordna fackorganens verksamhet genom att samråda med och framlägga förslag för dylika organ samt genom förslag till ge— neralförsamlingen och till Förenta Nationernas medlemmar.
Artikel 64 1. Det ekonomiska och sociala rådet äger vidtaga lämpliga åtgärder för att erhålla regelbundna rapporter från fackorganen. Rådet äger träffa uppgörelse med Förenta Nationernas medlemmar och med fackorganen för att erhålla rapporter rörande de åtgärder som vidtagits för genomförande av rådets egna förslag samt av generalförsamlingens förslag i angelägenheter, som falla inom _rådets behörighet.
2. Rådet må delgiva generalförsamlingen sina erinringar med anled- ning av dessa rapporter.
Artikel 65 Det ekonomiska och sociala rådet äger ställa upplysningar till säkerhetsrådets förfogande och skall biträda säkerhetsrådet på dess begäran.
Artikel 66 1. De”. ekonomiska och sociala rådet skall i samband med genomförandet av generalförsamlingens förslag fullgöra sådana uppgif— ter, som falla inom rådets behörighet.
2. Rådet må med generalförsamlingens godkännande utföra tjänster på begäran av Förenta Nationernas medlemmar och av fackorgan.
3. Rådet skall i övrigt fullgöra de uppgifter, som äro angivna annor- städes i denna stadga eller som må tilldelas det av generalförsamlingen.
Omröstning I
Artikel 67 1. Varje medlem av det ekonomiska och sociala rådet har en röst.
2. Det ekonomiska och sociala rådets beslut fattas av flertalet av närvarande och röstande medlemmar.
Förfarande
Artikel 68 Det ekonomiska och sociala rådet skall tillsätta utskott för ekonomiska och sociala frågor samt för främjande av mänskliga rättig- heter ävensom de övriga utskott, som må erfordras för fullgörande av dess uppgifter.
Artikel 69 Det ekonomiska och sociala rådet skall inbjuda medlem av Förenta Nationerna att utan rösträtt deltaga i rådets överläggningar i varje angelägenhet av särskilt intresse för ifrågavarande medlem.
Artikel 70 Det ekonomiska och sociala rådet äger träffa anstalter för att bereda representanter för fackorganen tillfälle att utan rösträtt delta- ga i rådets och i de av detta upprättande utskottens överläggningar samt för att bereda rådets representanter tillfälle att deltaga i fackorganens överläggningar.
Artikel 71 Det ekonomiska och sociala rådet äger träffa lämpliga an- stalter för samråd med icke statliga organisationer, som handhava ange- lägenheter, vilka falla inom rådets behörighet. Sådana uppgörelse må träffas med internationella organisationer samt, där så är lämpligt, med nationella organisationer efter samråd med vederbörande medlem av Förenta Nationerna.
Artikel 72 1. Det ekonomiska och sociala rådet antager självt sin ar- betsordning, innefattande även bestämmelser om sättet för utseende av ordförande.
2. Det ekonomiska och social rådet sammanträder, när så erfordras i enlighet med föreskrifterna i arbetsordningen, vilken skall innehålla bestämmelser om sammankallande av rådet på begäran av flertalet av dess medlemmar.
Kapitel XI Förklaring angående icke självstyrande territorier
Artikel 73 Medlemmar av Förenta Nationerna, som bära eller ikläda sig ansvar för förvaltningen av territorier, vilkas befolkning ännu ej upp- nått full självstyrelse, erkänna grundsatsen, att innevånarnas intressen komma i främsta rummet, och åtaga sig såsom ett heligt värv förpliktel- sen att, inom ramen av det system för internationell fred och säkerhet som upprättats genom denna stadga, till det yttersta främja deras välfärd samt att i detta syfte:
a) trygga de ifrågavarande folkens framåtskridande i politiskt, ekono— miskt och socialt avseende samt på uppfostrans område, allt med skyl-
dig hänsyn till deras egen kultur, liksom ock åt dem trygga rättvis be- handling och skydd mot övergrepp;
b) främja självstyrelse, vederbörligen beakta folkens politiska strävanden samt bistå dem i den fortskridande utvecklingen av deras fria politiska institutioner, i överensstämmelse med varje territoriums och dess befolknings särskilda förhållanden och skiftande utvecklings- stadier;
c) befästa internationell fred och säkerhet;
d) befordra uppbyggande och utvecklande åtgärder, uppmuntra fors- kning samt samarbeta inbördes och, där så är lämpligt, med internatio- nella fackorganisationer för att förverkliga de sociala, ekonomiska och vetenskapliga ändamål, som angivits i denna artikel;
e) med de inskränkningar, som må betingas av säkerhetsskäl eller av konstitutionella hänsyn, regelbundet för kännedom tillställa generalsek- reteraren statistiska och andra upplysningar av teknisk natur rörande ekonomiska och sociala förhållanden och uppfostran inom de territorier, för vilka de äro ansvariga, med undantag för territorier på vilka kapitlen XII och XIII äro tillämpliga.
Artikel 74 Förenta Nationernas medlemmar äro tillika ense om att de- ras politik beträffande de territorier på vilka detta kaptiel äger till- lämpning måste, ej nrindre än beträffande moderlandet, grundas på den allmänna principen om god grannsämja i sociala, ekonomiska och kom- mersiella angelägenheter, dock med skyldig hänsyn tagen till den övriga världens intressen och välfärd.
Kapitel XII Internationellt förvaltarskapssystem
Artikel 75 Förenta Nationerna skall under sin myndighet upprätta ett internationellt förvaltarskapssystem för förvaltning och övervakning av territorier, som må komma att underställas detta genom senare särskilda avtal. Dessa territorier benämnas i det följande ”förvaltarskapsom— råden”.
Artikel 76 Förvaltarsystemets grundläggande syften äro, i överens- stämmelse med Förenta Nationernas i artikel 1 av denna stadga angivna ändamål, följande:
a) att främja internationell fred och säkerhet;
b) att befordra förvaltarskapsområdenas innevånares framåtskridan- de i politiskt, ekonomiskt och socialt avseende samt på uppfostrans område ävensom deras fortskridande utveckling emot självstyrelse eller oberoende, under hänsynstagande till varje områdes och dess befolk— nings särskilda förhållanden och befolkningens fritt uttryckta önskemål samt enligt bestämmelserna i varje särskilt förvaltarskapsavtal;
c) att stärka aktningen för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller re- ligion samt främja insikten om alla folks inbördes beroende;
d) att tillförsäkra alla Förenta Nationernas medlemmar och dessas medborgare lika behandling i sociala, ekonomiska och kommersiella an- gelägenheter, ävensom åt sagda medborgare trygga lika behandling vid rättsskipningen, dock utan förfång för förverkligandet av förvaltars- kapssystemets ovan angivna syften samt med förbehåll för vad i artikel 80 stadgas.
Artikel 77 l. Förvaltarskapssystemet skall tillämpas på sådana territo- rier inom följande kategorier som genom förvaltarskapsavtal under- ställas systemet:
a) territorier, som för närvarande stå under mandatförvaltning;
b) territorier, som till följd av det andra världskriget kunna bliva av- skilda från fiendestater;
c) territorier, som frivilligt ställas under förvaltarskapssystemet av de stater vilka äro ansvariga för deras förvaltning.
2. Genom senare överenskommelse skall fastställas vilka områden in- om nämnda kategorier som skola underställas förvaltarskapssystemet ävensom villkoren härför.
Artikel 78 Förvaltarskapssytemet skall ej tillämpas på territorier, som blivit medlemmar av Förenta Nationerna, vilkas inbördes förhållanden skola vara grundande på aktning för principen om medlemmarnas suve- räna likställdhet.
Artikel 79 Bestämmelserna rörande förvaltarskap för varje territorium, som skall underställas förvaltarskapssystemet, liksom och varje jämk- ning eller ändring, skola faställas genom överenskommelse mellan de direkt berörda staterna, däribland mandatärmakten i fråga om terri- torium, som under mandat förvaltas av medlem av Förenta Nationerna, samt skola godkännas på sätt föreskrives i artiklarna 83 och 85.
Artikel 80 1. Med förbehåll för vad som må överenskommas i de en- ligt artiklarna 77, 79 och 81 ingågna särskilda förvaltarskapsavtal, ge- nom vilka respektive territorier ställas under förvaltarskapssystemet, och intill dess sådana avtal slutits, skall icke någon bestämmelse i detta kapitel anses på något sätt, direkt eller indirekt, ändra någon stats eller något folks rättigheter vilka de vara må, eller innehållet av något best- ående internationellt avtal i vilket medlem av Förenta Nationerna må vara part.
2. Moment 1 av denna artikel må ej tolkas, som gåve det grund för dröjsmål eller uppskov med förhandlingar om och avslutande av öve- renskommelser enligt vilka, på sätt i artikel 77 sägs, mandatområden och andra territorier ställas under förvaltarskapssystemet.
Artikel 81 Varje förvaltarskapsavtal skall innehålla föreskrifter för för- valtningen av området i fråga samt angiva vilken myndighet som skall förvalta området. Dylik myndighet, nedan benämnd ”förvaltande myn- dighet” må vara en eller flera stater eller organisationen själv.
Artikel 82 I varje förvaltarskapsavtal må fastställas ett eller flera stra- tegiska områden, vilka kunna innefatta del av eller hela det förvaltar- skapsområde, som avtalet avser, dock utan intrång i avtal, som ingåtts enligt artikel 43.
Artikel 83 1. Förenta Nationernas samtliga uppgifter med avseende på strategiska områden, däri inbegripit godkännande av förvaltarskaps- avtalens bestämmelser och av jämkning eller ändring däri, skola fullgö- ras av säkerhetsrådet.
2. De grundläggande syften, som angivas i artikel 76, skola gälla för befolkningen inom varje strategiskt område.
3. Säkerhetsrådet skall, med iakttagande av förvaltarskapsavtalens föreskrifter och utan åsidosättande av säkerhetshänsyn, anlita förvaltar- skapsrådets bistånd för fullgörande av sådana Förenta Nationerna till- kommande uppgifter under förvaltarskapssystemet som hänföra sig till politiska, ekonomiska och sociala angelägenheter och uppfostrings- frågor inom de strategiska områdena.
Artikel 84 Det åligger den förvaltande myndigheten att tillse, att för- valtarskapsområdet för sin del bidrager till upprätthållande av interna- tionell fred och säkerhet. I detta syfte äger sagda myndighet begagna sig av frivilligstyrkor, förmåner och bistånd från förvaltarskapsområdet, såväl fullgörande av de förpliktelser gentemot säkerhetsrådet, vilka myndigheten i detta hänseende iklätt sig, som för det lokala försvaret och för vidmakthållande av lag och ordning inom förvaltarskapsområ— det.
Artikel 85 1. Förenta Nationernas uppgifter i avseende på förvaltar- skapsavtal för alla områden, vilka ej betecknats som strategiska, däri in- begripet godkännande av förvaltarskapsavtalens bestämmelser och av jämkning eller ändring däri, skola fullgöras av generalförsamlingen.
2. Förvaltarskapsrådet, som utövar sin verksamhet under general- församlingens myndighet, skall biträda generalförsamlingen vid fullgö- randet av dessa uppgifter.
Kapitel XIII Förvaltarskapsrådet
Sammansättning
Artikel 86 1. Förvaltarskapsrådet består av följande medlemmar av Förenta Nationerna:
a) de medlemmar, som omhänderhava förvaltarskapsområden;
b) sådanai artikel 23 namngivna medlemmar, som icke omhänderha- va förvaltarskapsområden; samt
e) ett så stort antal andra, av generalförsamlingen för tre år valda medlemmar, att sammanlagda antalet platser i förvaltarskapsrådet lika fördelas mellan sådana medlemmar av Förenta Nationerna som om- händerhava förvaltarskapsområden, och sådana som icke göra det.
2. Varje medlem av förvaltarskapsrådet skall utse en särskilt kvalifi- cerad person att företräda den i rådet.
Uppgifter och befogenheter
Artikel 87 Generalförsamlingen och under dess myndighet förvaltar— skapsrådet äga vid fullgörandet av sina uppgifter: a) granska rapporter från den förvaltande myndigheten;
b) mottaga petitioner och granska dessa i samråd med den förvaltan- de myndigheten;
c) ombesörja regelbunda besök i vederbörande förvaltarskapsområde " vid tidpunkter, som fastställas i samförstånd med den förvaltande myn- digheten; samt
d) vidtaga dylika och andra åtgärder i enlighet med föreskrifterna i vederbörande förvaltarskapsavtal.
Artikel 88 Förvaltarskapsrådet skall utarbeta ett frågeformulär avseen- de innevånamas i varje förvaltarskapsområde framåtskridande i poli- tiskt, ekonomiskt och socialt hänseende och på uppfostrans område. Den förvaltande myndigheten för varje under generalförsamlingen stå- ende förvaltarskapsområde skall avgiva en årlig rapport till försarnling- en på grundval av detta frågeformulär.
Omröstning
Artikel 89 1. Varje medlem av förvaltarskapsrådet har en röst. 2. Förvaltarskapsrådets beslut fattas av flertalet av närvarande och röstande medlemmar.
Förfarande
Artikel 90 1. Förvaltarskapsrådet antager självt sin arbetsordning, in- nef attande även bestämmelser om sättet för utseende av ordförande.
2. Förvaltarskapsrådet sammanträder när så erfordras i enlighet med föreskrifterna i arbetsordningen, vilken skall innehålla bestämmelser om sammankallande av rådet på begäran av flertalet av rådets medlemmar.
Artikel 91 Förvaltarskapsrådet skall, när så är lämligt, anlita det eko- nomiska och sociala rådets samt fackorganens "bistånd i frågor, som till- höra deras verksamhetsområden.
Kapitel XIV Internationella domstolen
Artikel 92 Den internationella domstolen är Förenta Nationernas främsta rättsskipande organ. Den skall utöva sin verksamhet i enlighet med bifogande domstolsstadga, som bygger på den fasta mellanfolkliga domstolens stadga och utgör en integrerande del av Förenta Nationer- nas stadga.
Artikel 93 1. Alla medlemmar av Förenta Nationerna äro ipso facto anslutna till den internationella domstolens stadga.
2. Stat, som ej är medlem av Förenta Nationerna, må ansluta sig till den internationella domstolens stadga på villkor, som fastställas i varje särskilt fall av generalförsamlingen efter tillstyrkan av säkerhetsrådet.
Artikel 94 1. Varje medlem av Förenta Nationerna förpliktar sig att ställa sig den internationella domstolens beslut till efterrättelse i alla mål i vilka verderbörande medlem är part.
2. Därest någon part i ett mål underlåter att fullgöra de förpliktelser, som åligga parten jämlikt ett av domstolen fällt utslag, må andra parten hänvända sig till säkerhetsrådet, som äger, om det finner nödvändigt, framlägga förslag eller fatta beslut om vidtagande av åtgärder för utsla- gets verkställande.
Artikel 95 Ingen bestämmelse i denna stadga skall utgöra hinder för Förenta Nationernas medlemmar att på grundval av redan gällande eller framdeles träffade avtal till annan domstol hänskjuta sina tvister.
Artikel 96 l. Generalförsamlingen eller säkerhetsrådet äger av den in- ternationella domstolen begära rådgivande yttrande i varje rättsfråga.
2. Förenta Nationernas övriga organ och fackorganen äga, när helst de av generalförsamlingen därtill bemyndigats, jämväl rätt att begära rådgivande yttranden av domstolen i rättsfrågor, som kunna uppkomma inom ramen för deras verksamhet.
Kapitel XV Sekretariatet
Artikel 97 Sekretariatet består av en generalsekreterare jämte den per— sonal, som organisationen behöver. Generalsekreteraren tillsättes av ge- neralförsamlingen på förslag av säkerhetsrådet. Generalsekreteraren är organisationens högste tjänsteman.
Artikel 98 Generalsekreteraren skall tjänstgöra i denna engenskap vid generalförsamlingens, säkerhetsrådets, det ekonomiska och sociala rådets samt förvaltarskapsrådets samtliga möten och skall fullgöra de andra uppgifter, som tilldelas honom av dessa organ. Generalsekretera- ren skall avgiva en årlig rapport till generalförsamlingen angående orga- nisationens verksamhet.
Artikel 99 Generalsekreteraren äger fästa säkerhetsrådets uppmärk- samhet på varje omständighet, som enligt hans åsikt kan hota upp- rätthållandet av internationell fred och säkerhet.
Artikel 100 ]. Generalsekreteraren och sekretariatets personal skola vid fullgörandet av sina åligganden icke begära eller mottaga instruktio- ner från någon regering eller från någon myndighet utanför organisatio- nen. De skola avhålla sig från varje handling, som kan inverka menligt på deras ställning som internationella tjänstemän, ansvariga endast in- för organisationen.
2. Varje medlem av Förenta Nationerna förbinder sig att respektera den uteslutande internationella karaktären hos generalsekreterarens och personalens uppgifter och att ej söka påverka dem vid fullgörandet av deras värv.
Artikel 10] ]. Sekretariatets personal tillsättes av generalsekreteraren enligt föreskrifter, som fastställas av generalförsamlingen.
2. Lämplig personal skall stadigvarande knytas till det ekonomiska och sociala rådet, förvaltarskapsrådet och, i den mån så erfordras, till andra Förenta Nationernas organ. Denna personal skall ingå i sekreta- riatet.
3. Vid personalens anställning och fastställandet av tjänstevillkoren skall hänsyn i främsta rummet tagas till nödvändigheten av att tillför- säkra organisationen personal, som fyller de högsta krav på duglighet, kunnighet och rättrådighet. Vederbörlig hänsyn skall tagas till betydel- sen av att rekrytera personalen på en så vidsträckt geografisk grundval som möjligt.
Kapitel XVI Särskilda bestämmelser
ArtikeliOZ 1. Varje fördrag eller internationell överenskommelse, som ingås av medlem av Förenta Nationerna efter denna stadgas ikraft- trädande, skall så snart som möjligt registreras hos sekretariatet och av detta offentliggöras.
2. Part i dylikt fördrag eller dylik internationell överenskommelse, som ej registrerats i enlighet med bestämmelserna i moment 1 av denna artikel, äger ej åberopa detta fördrag eller denna överkommelse inför något av Förenta Nationernas organ.
Artikel 103 I händelse av konflikt mellan medlemmarnas förpliktelser enligt denna stadga och deras förpliktelser enligt någon annan interna- tionell överenskommelse skola förpliktelserna enligt stadgan gälla.
Artikel 104 Organisationen skall inom varje medlems territorium åtnjuta sådan rättskapacitet som må vara erforderlig för fullgörande av dess uppgifter och fullföljande av dess ändamål.
Artikel 105 1. Organisationen skall inom varje medlems territorium åtnjuta de privilegier och immuniteter som äro nödvändiga för fullföl- jande av dess ändamål.
2. Medlemmarnas ombud och organisationens tjänstemän skola lika- ledes åtnjuta de privilegier och immuniteter som äro nödvändiga för att de i fullt oberoende må kunna fullgöra sina i samband med organisatio- nen stående uppgifter.
3. Generalförsamlingen äger framlägga förslag i och för fastställande av närmare bestämmelser rörande tillämpning av momenten ] och 2 i denna artikel eller underställa medlemmarna av Förenta Nationerna förslag till avtal därom.
Kapitel XVII Övergångsbestämmelser rörande säkerheten
Artikel 106 I avvaktan på ikraftträdandet av sådana i artikel 43 avsed- da särskilda avtal, som enligt säkerhetsrådets uppfattning sätta rådet i stånd att börja utöva sina uppgifter enligt artikel 42, skola underteck- narna av fyrmaktsdeklarationen i Moskva av den 30 oktober 1943 samt Frankrike i enlighet med bestämmelserna i deklarationens punkt 5 rådgöra med varandra och, när omständigheterna så påkalla, med andra medlemmar av Förenta Nationerna i och för sådant samfällt inskridan— de på organisationens vägnar, som må krävas för att upprätthålla inter- nationell fred och säkerhet.
Artikel 107 Ingen bestämmelse i denna stadga medför ogiltighet av el— ler utesluter ingripande avseende stat, vilken under det andra världskrig-
et varit fiende till någon av denna stadgas signatärmakter, och vidtaget eller godkänt som följd av detta krig av de regeringar som bära ansvaret för dylika åtgärder.
Kapitel XVIII Ändringar
Artikel 108 Ändringar i denna stadga träda i kraft för alla medlemmar av Förenta Nationerna, när de antagits med två tredjedelars majoritet av generalförsamlingens medlemmar och i den ordning, som de olika sta— ternas författningar föreskriva, ratificerats av två tredjedelar av Förenta Nationernas medlemmar, bland dem alla ständiga medlemmar av säker- hetsrådet.
Artikel 109 1. En allmän konferens av Förenta Nationernas medle— mmar med ändamål att taga denna stadga under omprövning må hållas å tid och plats, som fastställas genom beslut med två tredjedelars majo— ritet av generalförsamlingens medlemmar och beslut av nio medlemmar av säkerhetsrådet, oavsett vilka. Varje medlem av Förenta Nationerna skall på konferensen hava en röst.
2. Varje förändring av denna stadga, som föreslagits av konferensen med två tredjedelars majoritet, skall träda i kraft, när den i den ordning, som de olika staternas författningar föreskriva, ratificerats av två tredje- delar av Förenta Nationernas medlemmar, bland dem alla ständiga medlemmar av säkerhetsrådet.
3. Därest en sådan konferens ej hållits före generalförsamlingens tionde årliga möte efter denna stadgas ikraftträdande, skall förslag att sammankalla en sådan konferens upptagas på dagordningen för detta möte; konferensen skall hållas, om beslut därom fattas med bifall av flertalet av generalförsamlingens medlemmar samt av sju medlemmar av säkerhetsrådet, oavsett vilka.
Kapitel XIX Ratifikation och undertecknande
Artikel 110 1. Denna stadga skall ratificeras av signatärmakterna i den ordning, som de olika staternas författningar föreskriva.
2. Ratifikationsinstrumenten skola deponeras hos Amerikas Förenta Staters regering, vilken om varje deposition skall notificera samtliga sig— natärmakter ävensom organisationens generalsekreterare, sedan denne utsetts.
3. Stadgan skall träda i kraft, när Republiken Kina, Frankrike. De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, Det Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland samt Amerikas Förenta Stater ävensom flertalet av övriga signatärmakter deponerat sina ratifikationsinstru—
ment. Ett protokoll över de deponerade ratifikationsinstrumenten skall därefter upprättas av Amerikas Förenta Staters regering, som skall till- ställa alla signatärmakter avskrifter av detsamma.
4. Signatärmakt, som ratificerar denna stadga efter dess ikraftträdan- de, blir ursprunglig medlem av Förenta Nationerna den dag, å vilken dess ratifikationsinstrument deponeras.
Artikel 111 Denna stadga, vars kinesiska, franska, ryska, engelska och spanska texter äga lika vitsord, skall förbliva deponerad i Amerikas Fö- renta Staters regerings arkiv. Behörigen bestyrkta avskrifter av stadgan skola av denna regering tillställas övriga signatärmakters regeringar. TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV hava ombuden för de förenade na- tionernas regeringar undertecknat denna stadga. SOM SKEDDE i San Fransisco den 26 juni 1945.
Del IV Övriga konventioner, nedrustning m.m.
rj,
lår-""
'n- l...: '( 'n' . "1' '|'—r & | , | . '='
arr
.,
Traktat angående Spetsbergen Paris den 9 februari 1920
Ratificerad av Sverige den 27 juni 1924. Ratifikationerna deponerades i Paris den 15 september 1924.
SÖ 1924225
Amerikas Förenta Staters President; Hans Maj:t Konungen av Storbri- tannien och Irland och de Brittiska besittningarna hinsides haven, Kej— sare av Indien; Hans Maj:t Konungen av Danmark; Franska Republi— kens President; Hans Maj:t Konungen av Italien; Hans Maj:t Kejsaren av Japan; Hans Maj:t Konungen av Norge; Hennes Maj:t Drottningen av Nederländerna; Hans Maj:t Konungen av Sverige,
besjälade av önskan att genom erkännande av Norges överhöghetsrätt över Spetsbergsögruppen, inbegripet Björnön, se dessa områden ställda under en rättvis styrelse, ägnad att betrygga deras utveckling och fredli- ga utnyttjande,
hava i ändamål att avsluta en traktat i dylikt syfte till sina respektive fullmäktige utsett
(Här följer namnen på ombuden)
vilka, efter att hava utväxlat sina i god och behörig form befunna full- makter, överenskommit om följande bestämmelser.
Artikel 1 De höga fördragsslutande parterna äro ense, att under de i denna traktat stadgade villkor, erkänna Norges fulla och oinskränkta suveränitet över Spetsbergsögruppen, som förutom Björnön eller Beeren Island omfattar alla öar, som äro belägna mellan 10') och 350 östlig lati- tud från Greenwich och mellan 740 och 810 nordlig latitud nämligen: Västspetsbergen, Nordostlandet, Barents-ö, Edge-ön, Wicheöarna, Hop- pön eller Hopen-Eiland och Prins Karls land, tillika med därtill hörande öar, holmar och skär.
Artikel 2 Alla de höga fördragsslutande parternas fartyg och medbor- gare skola utan åtskillnad hava rätt att idka fiske och jakt inom de i arti— kel 1 om omförmälda områden och därtill hörande territorialvatten. Norge skall vara förpliktat vidtaga, upprätthålla eller påbjuda de åtgärder, som erfordras för att säkerställa bevarandet, eller om så påfordras, återställandet av djur- och växtvärlden i ovan nämnda om- råden och deras territorialvatten, dock så, att dylika åtgärder alltid skola utan åtskillnad tillämpas på alla de höga fördragsslutande parternas un-
dersåtar, utan några som helst undantag, privilegier eller förmåner, di- rekt eller indirekt till fördel för någon av dem.
De ockupanter, vilkas rättigheter erkänts i enlighet med bestämmel- serna i artiklarna 6 och 7, skola åtnjuta uteslutande rätt till jakt å sina landområden: l) i närheten av bostäder, hus, magasinet, verkstäder och anläggningar, som uppförts för utnyttjande av området enligt de närma- re bestämmelser, som givas i de lokala polisförordningama, 2) inom ett område med en radie av 10 kilometer från företagens eller anläggningar— nas huvudsäte — i båda fallen under förutsättning att de föreskrifter iakttagas, som av norska regeringen utfärdas i enlighet med bestämmel— serna i denna artikel.
Artikel 3 Alla de höga fördragsslutande parternas undersåtar skola utan åtskillnad hava rätt till tillträde och uppehåll, av vilket skäl och för vilket ändamål det än må vara, i vatten, fjordar och hamnar, som äro belägna inom de i artikel 1 nämnda områden: de skola där obehindrat och under fullkomlig likställdhet äga rätt att driva all slags Sjöfarts-, in- dustri-, gruvdrifts- och handelsverksamhet, förutsatt att de iakttaga på platsen gällande lagar och förordningar.
Under samma villkor av likställdhet skola de äga rätt att driva och utöva varje slags Sjöfarts-, industri-, gruvdrifts- och handelsverksamhet både till lands och i territorialvattnen, utan att något monopol i något hänseende må kunna upprättas för vilket ändamål det än må vara.
Oavsett vilka regler, som må tillämpas i Norge med avseende å kust- fart, skola fartyg tillhörande någon av de höga fördragsslutande parter- na på resa till eller ifrån de områden, som omnämnas i artikel 1, hava rätt att anlöpa norska hamnar på såväl ut- som hemresan för att taga ombord eller ilandsätta passagerare eller varor, kommande från eller destinerade till ovan nämnda områden — eller för vilket annat ändamål som helst.
Det är överenskommet, att i alla hänseenden och särskilt vad angår utförsel, införsel eller transitering, de höga fördragsslutande parternas undersåtar, fartyg och varor icke skola underkastas någon som helst av- gift eller inskränkning, som icke tillämpas å medborgare, fartyg eller va- ror, vilka i Norge åtnjuta mest gynnad nations behandling. Norska un— dersåtar, deras fartyg eller varor skola i detta avseende vara jämställda med de övriga höga fördragsslutande parternas, och skola icke i något avseende åtnjuta en fördelaktigare behandling.
Utförsel av varor destinerade till något av de fördragsslutande parter- nas område, må icke göras till föremål för någon pålaga eller in- skränkning, som skulle vara mer betungande än de, som gälla för utför- sel av samma slags varor destinerade till någon annan fördragsslutande makts område (däribland Norge) eller till något annat land.
Artikel 4 Varje offentlig station för trådlös telegrafi, som redan är upprättad eller kommer att upprättas inom de i artikel 1 omförmälda områdlen med norska regeringens tillstånd eller genom dess försorg, skall städse på grundvalen av fullkomlig likställdhet vara öppen för meddelanden från fartyg av varje nationalitet och från de höga fördrags- slutande parternas undersåtar, enligt de bestämmelser, som fastställts i konventionen om trådlös telegrafi den 5 juli 1912 eller i den internatio- nella konvention, vilken kan komma att ersätta densamma.
Med förbehåll för de internationella förpliktelser, som bliva följden av ett krigstillstånd, skola ägare av fastigheter alltid hava rätt att upp- rätta och för eget bruk använda anläggningar för trådlös telegrafi, vilka fritt skola kunna meddela sig i enskilda angelägenheter med fasta eller rörliga stationer, däri inbegripet stationer ombord å fartyg och luftfar- koster.
Artikel 5 De höga fördragsslutande parterna äro överens om lämplig- heten av att å de i artikel 1 angivna områden upprätta en internationell meteorologisk station, vars organisation kommer att bestämmas genom en senare konvention.
Genom särskild konvention skall likaledes fastställas, under vilka vill- kor vetenskapliga forskningar inom sagda områden må företagas.
Artikel 6 Med de förbehåll, som angivas i denna artikel, skola sådana rättigheter, som förvärvats av de höga fördragsslutande parternas un- dersåtar, erkännas som giltiga.
AnSpråk, vilka uppstått genom besittningstagande eller ockupation som ägt rum före denna traktats undertecknande, skola regleras enligt bestämmelserna i härvid fogade bilaga, som skall hava samma kraft och verkan som denna traktat.
Artikel 7 Norge förbinder sig att inom de i artikel 1 nämnda områden i fråga om förvärv, åtnjutande och utövande av äganderätt, däri inbe— gripet gruvrättigheter medgiva de höga fördragsslutande parternas un- dersåtar en fullkomligt lika behandling i överensstämmelse med stad- gandena i denna traktat.
Expropriation kan endast äga rum för allmännyttiga ändamål och mot skälig ersättning.
Artikel 8 Norge förbinder sig att för de i artikel 1 omförmälda områ— den utfärda en bergverksordning, vilken särskilt beträffande skatter, pålagor eller avgifter av alla slag samt allmän och speciell arbetslagstift- ning utesluter alla privilegier; monopol och förmåner till förmån för staten eller för någon de höga fördragsslutande parternas undersåtar, däri inbegripet Norges, och tillförsäkrar avlönad personal av varje slag
den lön och det skydd, som erfordras för dess fysiska, moraliska och in- tellektuella välbefinnande.
De skatter, pålagor eller avgifter, som uppbäras skola uteslutande an- vändas till förmån för de nämnda områdena och kunna endast åläggas i den utsträckning, vartill deras syfte berättigar.
Vad särskilt angår utförseln av mineralier, äger norska regeringen pålägga en exportavgift, som dock icke får överstiga 1% på rnaximivär- det av de utförda mineralierna, när fråga är om en myckenhet av intill 100 000 tons, och som därefter beräknas efter en fallande skala. Värdet skall fastställas vid slutet av seglationstiden i enlighet med medelpriset för feb-leverans.
Tre månader före den dag, som bestämts för ikraftträdandet, skall förslaget till bergverksordning av norska regeringen meddelas de övriga fördragsslutande makterna. Om under nämnda tidrymd en eller flera av sagda makter föreslår vidtagandet av ändringar i förslaget, innan det— samma bringas till tillämpning, skola dessa förslag av norska regeringen delgivas övriga fördragsslutande makter för att till prövning och beslut underställas en kommission, sammansatt av en representant för en var av de nämnda makterna. Denna kommission skall sammankallas av norska regeringen och skall fatta beslut inom en tidrymd av tre månader efter det den sammanträtt. Dess beslut skola fattas med enkel majoritet.
Artikel 9 Med förbehåll för de rättigheter och förpliktelser, som kun- na uppkomma för Norge på grund av dess anslutning till Nationernas förbund, förbinder sig Norge att icke anlägga eller tillåta upprättandet av någon flottbas inom de i artikel 1 omförmälda områden samt att icke uppföra någon befästning inom nämnda områden, vilka aldrig få an- vändas för krigsändamål.
Artikel 10 Under avvaktan på, att de höga fördragsslutande parternas erkännande av en rysk regering tillåter Ryssland att ansluta sig till den- na traktat, skola ryska medborgare och bolag åtnjuta samma rättigheter som de höga fördragsslutande parternas medborgare.
De anspråk, som de må hava att framställa å de i artikel 1 angivna områdena skola framläggas under de villkor, som bestämmas i artikel 6 och bilagan till denna traktat genom förmedling av danska regeringen som förklarar sig villig att därtill lämna sin medverkan.
Denna traktat, vars franska och engelska texter skola äga lika vits- ord, skall ratificeras.
Ratifikationernas deponerande skall äga rum i Paris snarast möjligt. De makter, vilkas regeringar hava sitt säte utom Europa, kunna in- skränka sig till att genom sina diplomatiska representanter i Paris med- dela franska republikens regering, att deras ratifikationer ägt rum, och böra de i så fall snarast möjligt översända ratifikationsinstrumenten.
I vad beträffar bestämmelserna i artikel 8, skall denna traktat träda i
kraft sedan den blivit ratificerad av samtliga signatärmakter och i alla övriga avseenden samtidigt med den i sagda artikel omhandlade berg- verksordning.
Andra makter än de fördragsslutande skola av franska republikens re- gering inbjudas att ansluta sig till denna traktat, sedan densamma veder- börligen ratificerats. Dylik anslutning skall äga rum genom notifikation till franska regeringen, vilken det tillkommer att härom underrätta de andra fördragsslutande parterna.
Till bekräftelse härav hava nedannämnda befullmäktigade underteck- nat denna traktat.
Som skedde i Paris den 9 februari 1920 i två exemplar, av vilka det ena tillställes Hans Maj:t Konungens av Norge Regering och det andra deponeras i franska Republikens Regerings arkiv och varav bestyrkta avskrifter skola överlämnas till övriga signatärmakter.
Bilaga 5 I 1. Inom tre månader från denna traktats ikraftträdande skall notifikationen angående alla anspråk å landområden, som inkom- mit till någon regering före undertecknandet av denna traktat, av sökan- dens regering insändas till en kommissarie, som har i uppdrag att pröva dessa anspråk. Kommissarien skall vara en domare eller rättslärd av dansk nationalitet, i besittning av erforderliga kvalifikationer, och utses av danska regeringen.
2. Notifikationen skall innehålla en noggrann gränsbestämning för det landområde, å vilket anspråk framställes och åtföljes av en karta i en skala av minst 121 000 000, å vilken det landområde, varå anspråk fram- ställes, skall vara tydligt utmärkt.
3. Notifikationen skall åtföljas av en avgift av en penny för varje acre (40 ar) av det område, som är föremål för anspråk, till bestridande av omkostnaderna för prövning av anspråken.
4. Kommissarien skall äga att från de sökande infordra dokument, handlingar eller upplysningar, som han finner erforderliga.
5. Kommissarien skall pröva de på detta sätt notificerade anspråk. För sådant ändamål skall han äga att anlita den sakkunniga hjälp han kan finna nödvändig samt att i mån av behov företaga undersökningar å platsen.
6. Kommissariens arvode fastställes genom överenskommelse mellan danska regeringen och övriga intresserade regeringar. Kommissarien fastställer arvode för de medhjälpare han finner nödigt använda.
7. Sedan kommissarien prövat anspråken, skall han utarbeta en rap- port, som noggrant angiver de anspråk, vilka han anser genast böra god- kännas såsom berättigade, samt de, vilka han, antingen på grund av de- ras beskaffenhet eller av annan orsak, anser bör underställas skiljedom på sätt nedan sägs. Avskrift av denna rapport skall av kommissarien till- ställas de intresserade regeringarna.
8. Om det belopp, som deponerats i överensstämmelse med punkt 3 är otillräckligt för att täcka utgifterna för prövning av anspråken skall kommissarien, därest han anser anspråket berättigat, genast bestämma vilket ytterligare belopp den sökande skall förständigas inbetala. Beräk- ningsgrunden för detta belopp skall vara storleken av det jordområde, till vilket sökandes rätt har erkänts. Om de belopp, som deponerats i överensstämmelse med bestämmel- serna i punkt 3, överstiga de med prövningen förbundna kostnader, skall överskottet anslås till kostnaderna för nedan omnämnda skiljedomsför- farande.
9. Inom tre månader från den i punkt 7 omnämnda rapports datum skall norska regeringen vidtaga nödiga åtgärder för att giva de sökande, vilkas anspråk godkänts av kommissarien, ett bevis, som tillförsäkrar dem uteslutande äganderätt till det ifrågavarande området i överens- stämmelse med lagar och förordningar, som gälla eller skola bliva gällande för de i denna traktatsartikel 1 angivna områden och i enlighet med bestämmelserna i den i denna traktats artikel 8 omhandlade berg- verksordning. I händelse emellertid en ytterligare inbetalning påfordras i överens- stämmelse med punkt 8, skall endast provisorisk äganderättshandling utfärdas, vilken handling bliver slutligt gällande, först då sökanden in- om en tidrymd, som bestämmes av norska regeringen, inbetalt ovannämnda ytterligare belopp. 5 I] Anspråk, vilka av någon anledning icke godkänts av den i punkt ] omnämnde kommissarien, skola avgöras i överensstämmelse med följ ande bestämmelser.
1. Inom tre månader från den i föregående paragraf mom. 7 om- nämnda rapports datum skall en var av de regeringar, vars medborgare framställt krav som icke godkänts, utse en skiljedomare. Kommissarien skall vara ordförande i den sålunda tillsatts domstolen. Vid lika röstant- al har han utslagsröst. Han utser en sekreterare, som har att mottaga de i punkt 2 omförmälda handlingar samt vidtaga erforderliga åtgärder för domstolens sammanträdande.
2. Inom en månad efter det den i punkt ] omnämnda sekreteraren ut- setts skola vederbörande sökande genom sina respektive regeringar till— ställa denne en redogörelse för sina anspråk, vilken bör åtföljas av alla de handlingar och bevis, som de önska förebringa till stöd för ansprå- ken.
3. Inom två månader efter det i den punkt 1 omförmälda sekreterar- en utsetts, skall domstolen sammanträda i Köpenhamn för att pröva de anspråk, som underställts densamma.
4. Domstolens språk skall vara engelska. Handlingar och bevismate- rial må av parterna kunna underställas densamma på vederbörandes eget språk, men i sådant fall skall en engelsk översättning bifogas.
5. Sökandena skola, om de så önska, vara berättigade att muntligen
höras av domstolen antingen personligen eller genom ombud, och dom- stolen äger från de sökande infordra sådana ytterligare förklaringar och handlingar, samt den bevisning, som den kan finna nödvändig.
6. Innan ett mål företages till behandling, skall domstolen avfordra parterna deposition eller annan säkerhet för det belopp, som den finn- er nödvändigt för täckande av varje parts andel i domstolskostnaderna. Vid fastställandet av sagda belopps storlek skall domstolen främst taga hänsyn till det omtvistade landområdets areal. Domstolen skall även va- ra berättigad att av parterna fordra ställandet av ytterligare säkerhet i sådana fall med vilka särskilda kostnader äro förbundna.
7. Skiljedomamas arvode skall beräknas per månad och fastställes av de intresserade regeringarna. Arvode åt sekreteraren samt andra perso- ner som anställas av domstolen, bestämmes av ordföranden.
8. Med förbehåll för bestämmelserna i denna bilaga har domstolen full befogenhet att själv ordna sättet för förhandlingarna.
9. Vid handläggningen av målen skall domstolen taga i betraktande:
a) alla folkrättsliga regler, som må äga tillämplighet,
b) rättvisans och billighetens allmänna grundsatser.
c) följande omständigheter:
1) datum, då det jordområde, å vilket anspråk framställes, första gången tagits i besittning av sökanden eller annan, vars anspråk han förvärvat.
2) datum, då anspråket anmäldes för reklamantens regering. 3) den utsträckning i vilken sökanden eller annan, vars anspråk han förvärvat, utvecklat och bearbetat det landområde, å vilket anspråk framställes. I detta sammanhang skall domstolen taga hänsyn till de om- ständigheter eller inskränkningar, vilka till följd av krigstillståndet 1914—1919 må hava förhindrat reklamanterna från att hävda sina an- språk.
10. Alla domstolens omkostnader skola fördelas mellan Sökandena i sådant förhållande, som bestämmes av domstolen. Om de belopp, som inbetalats enligt punkt 6 skulle överskrida domstolens utgifter, skall överskottet i den proportion, som domstolen må finna skälig, återbetalas till dem, vilkas krav godkänts. 11. Domstolens beslut skola av densamma delgivas de intresserade regeringarna för varje fall däri inbegripet norska regeringen. Norska regeringen skall inom tre månader efter det den erhållit kännedom om varje beslut vidtaga nödiga åtgärder för att tillställa de sökande bevis om rättlig åtkomst till det ifrågavarande landområdet i överensstämmelse med de lagar och förordningar, som gälla eller skola bliva gällande för de områden, som omnämnas i artikel 1 och i enlighet med den bergverksordning som omnämnes i denna traktats artikel 8. Be- vis om rättslig åtkomst vinner dock icke definitiv giltighet, förrän den sökande inbetalt sin andel i domstolens utgifter vilket skall ske inom en lämplig tidrymd, som fastställes av norska regeringen
; III De anspråk, vilka icke notificerats kommissarien i enlighet med punkt 1 i paragraf 1, eller vilka icke godkänts av honom och ej heller un- derställts domstolen i överensstämmelse med paragraf 2, skola anses va- ra slutgiltigt dödade.
Konvention angående Ålandsöarnas icke— befästande och neutralisering
Geneve den 20 oktober 1921
Ratificerad av Sverige den 18 november 1921. Ratifikationerna depone- rades i Geneve den 6 april 1922.
SÖ1921:26
Tyska Rikets President, Hans Majestät Konungen av Danmark och Is- land, Estniska Republikens Statschef, Finska Republikens President, Franska Republikens President, Hans Majestät Konungen av det Före- nade Konungariket Stora Britannien och Irland och av de brittiska be- sittningarna hinsides haven, Kejsare av Indien, Hans Majestät Konung- en av Italien, Lettiska Republikens Statschef, Polske Statschefen och Hans Majestät Konungen av Sverige, vilka enats om att förverkliga det av Nationernas förbunds råd i dess beslut den 24 juni 1921 uppställda önskemål om avslutande av en konvention mellan de intresserade makt- erna rörande Ålandsöarnas icke—befästande och neutralisering, i syfte att garantera, att dessa öar aldrig komma att utgöra någon fara ur militär synpunkt,
hava för detta ändamål beslutat att, utan rubbning av den förbindel- se, som Ryssland åtagit sig i den vid Paristraktaten av den 30 mars 1856 fogade konvention rörande Ålandsöama, fullständiga innebörden av denna förbindelse,
och till sina befullmäktigade ombud utsettz' (Här följer namnen på ombuden)
vilka efter att hava deponerat sina fullmakter, som befunnits vara i god och behörig form, överenskommit om följande bestämmelser:
Artikel 1 Finland bekräftar, i den mån sådant må för dess del vara er- forderligt, den förklaring Ryssland avgivit uti den vid Paristraktaten av den 30 mars 1856 fogade konvention angående Ålandsöarna' och för- binder sig alltså att icke befästa den del av den finska skärgården, som benämnes Ålandsöarna.
Artikel 2 I. Under benämningen Ålandsöama inbegripas i denna konvention samtliga de öar, holmar och skär, vilka äro belägna inom det vattenområde, som begränsas av följande linjer:
'Topografisk beskriv- ning över gränsen mel- lan konungariket Sveri— ge och kejsardömet Ryssland, upprättad eft- er den år 1888 revidera- de gränsregleringen av 1810. Se Sveriges och Norges trakter, del XIII (IV) sid. 558.
a) i norr av latitudparallellen 600 41' N.
b) i öster av de räta linjer, som successivt sammanbinda följ ande geo- grafiska punkter:
1) lat. 60o 41',0 N o. long. 21Q 0020 0 (Gr.) 2) lat. 60” 35',9 N o. long. 21() 06,9 0 (Gr.) 3) lat. 60() 3333 N o. long. 21 ” 08,6 0 (Gr.) 4) lat. 60Q 15”,8 N o. long. 21 ” 05,5 0 (Gr.) 5) lat. 60o 11',4 N o. long. 21 ” 00,4 0 (Gr.) 6) lat. 60Q 09,4 N o. long. 21Q Ol',2 O (Gr.) 7) lat. 60(, 0525 N o. long. 21” O4',3 O (Gr.) 8) lat. 60o 01',1 N o. long. 21Q 11”,3 O (Gr.) 9) lat. 590 59,0 N o. long. 210 0823 0 (Gr.) 10) lat. 590 53,0 N o. long. 21” 2020 0 (Gr.) 11) lat. 590 48,5 N o. long. 210 20,0 0 (Gr.) 12) lat. 59f> 27',O N o. long. 200 46,3 0 (Gr.)
c) i söder av latitudparallellen 59() 27, N.
d) i väster av de räta linjer, som successivt sammanbinda följ ande ge— ografiska punkter: 13) lat. 590 2720 N o. long. 200 09,7 0 (Gr.) 14) lat. 59Q 47',8 N o. long. 190 40,0 0 (Gr.) 15) lat. 60D ll',8 N o. long. 19Q 05',5 O (Gr.) 16) Mittpunkten av klippan Märket
lat. 600 18,4 N o. long. 190 08,5 0 (Gr.) 17) lat. 60O 41',0 N o. long 19o 14',4 (Gr.)
De linjer, som förena punkterna 14, 15 och 16, äro desamma som äro angivna uti ”Description topographique de la frontiere entre le Royau- me de Suede et 1*Empire de Russie d'apr'es la démarcation de llannée 1810 corrigée d'apr'es la revision de 1888”.
Läget av de i denna artikel angivna punkter hänför sig i allmänhet till brittiska amiralitetets sjökort N:o 2297 av 1872 (med däri införda . rättelser intill augusti 1921). För vinnande av större noggrannhet hänfö- ras dock punkterna 1—11 till följande sjökort: finska sjökorten N:o 32 av ' 1921, N:o 29 av 1920 och ryska sjökortet N:o 742 av 1916 (rättat i mars 1916). * Av vartdera av dessa sjökort är ett exemplar deponerat i Nationernas förbunds permanenta sekretariats arkiv.
II. Ålandsöarnas territorialvatten anses sträcka sig intill ett avstånd av 3 sjömil vid lågvattenstånd från här ovan avsedda öar, holmar och skär, som icke ständigt av havet översköljas, dock skall territorialvattnet ingenstädes anses sträcka sig utom de i första momentet av denna artikel bestämda gränslinjerna.
III. De öar, holmar och skär, som angivas i mom. 1, och de territorial- vatten, som äro bestämda i mom. II, utgöra tillsammans den ”zon”, varå följande artiklar äga tillämpning.
Artikel 3 Ingen anläggning eller operationsbas av militär eller marin art, ingen anläggning eller operationsbas för militär luftfart, ej heller någon annan anordning avsedd för krigsändamål må bibehållas eller upprättas inom den i artikel 2 angivna zonen.
Artikel 4 Under förbehåll för bestämmelserna i art. 7 må icke någon militär, lant-, sjö- eller luftstyrka tillhörande någon som helst makt in- komma i eller uppehålla sig inom den i art. 2 angivna zon. Tillverkning, införsel, transitering och återutförsel av vapen och krigsmateriel inom densamma äro uttryckligen förbjudna.
Följande bestämmelser skola dock gälla under fredstid:
a) utöver den reguljära polispersonal, som är nödvändig för uppehål- lande av ordning och allmän säkerhet inom zonen och som är organise— rad i överensstämmelse med de allmänna bestämmelser, som gälla i den finska republiken, må Finland, därest utomordentliga omständigheter så kräva, dit införa och där temporärt hålla annan väpnad styrka, som är strängt nödvändig för ordningens upprätthållande.
b) Finland förbehåller sig likaledes rätten att tid efter annan låta ett eller två av sina lätta, för övervattensfart avsedda krigsfartyg besöka öarna, och skola dessa fartyg i sådant fall kunna temporärt förankras i de till öarna hörande vatten. Utom dessa fartyg må Finland, därest särskilda omständigheter av vikt så kräva, i zonens vatten införa och där temporärt hålla andra övervattensfartyg, vilkas sammanlagda deplace- ment i intet fall får överstiga 6 000 ton.
Rätt att inlöpa i ögruppen och där temporärt ankra må av finska rege- ringen icke medgivas mer än ett krigsfartyg tillhörande varje annan makt.
c) Finland må låta sina luftstridskrafter flyga över zonen, men det är dessa förbjudet att där landa annat än fall av force majeure.
Artikel 5 Förbudet mot att låta krigsfartyg inlöpa eller uppehålla sig inom den i art. 2 angivna zonen inverkar icke på rätten till s. k. inoffen- siv passage genom territorialvattnen, vilken passage förblir underkastad gällande internationella bestämmelser och sedvänjor.
Artikel 6 I krigstid skall den i artikel 2 angivna zon anses såsom neu- tralt område och får icke vare sig direkt eller indirekt begagnas för ändamål, som på något sätt sammanhänger med militära företag.
Dock skall, i händelse Östersjön beröres av ett krig, Finland äga att, i och för tryggande av zonens neutralitet, temporärt nedlägga minor i dennas vattenområde och för detta ändamål vidtaga sådana maritima åtgärder, som äro strängt nödvändiga.
Finland skall omedelbart härom underrätta Nationernas förbunds råd.
Artikel 7 I. I syfte att åt den garanti, som omförmäles i inledningen till denna konvention, bereda nödig effektivitet, skola de Höga För- dragsslutande parterna var för sig eller gemensamt hänvända sig till Na- tionernas förbunds råd, i ändamål att rådet må besluta, vilka åtgärder skola vidtagas antingen för att säkerställa upprätthållandet av denna konventions bestämmelSer eller för att hejda dess kränkande.
De Höga Fördragsslutande parterna förbinda sig att medverka till de åtgärder, som rådet i sådant syfte beslutar.
Då rådet för fullgörande av denna förpliktelse har att fatta beslut un- der ovan angivna förutsättningar, skola de makter, som deltagit i denna konvention, vare sig de äro medlemmar av förbundet eller ej, av rådet kallas att därstädes taga säte. Vid beräkning av den enhällighet, som er- fordras för rådets beslut, skall hänsyn icke tagas till den röst, som avgi- ves av ombudet för den makt, vilken beskyllts för att hava kränkt kon— ventionens bestämmelser.
Om enhällighet icke kan uppnås, äger en var av de Höga Fördragsslu- tande parterna att vidtaga de åtgärder, som rådet må hava tillstyrkt med 2/ 3 majoritet, beräknad utan hänsyn till den röst, som avgivits av om- budet för den makt, vilken beskyllts för att hava kränkt bestämmelserna i konventionen.
II. I händelse zonens neutralitet skulle bringas i fara genom ett an- tingen mot Älandsöama eller genom ögruppen mot finska fastlandet plötsligen riktat angrepp, skall Finland inom zonen vidtaga nödiga åtgärder för att uppehålla och tillbakavisa angriparen, intill dess de Hö- ga Fördragsslutande parterna i överensstämmelse med bestämmelserna i denna konvention bliva i stånd att ingripa för att åvägabringa neutrali- tetens respekterande.
Finland skall omedelbart härom underrätta rådet.
Artikel 8 Denna konventions bestämmelser skola förbliva i kraft, vilka förändringar än kunna inträda uti det nuvarande status quo i Östersjön.
Artikel 9 Nationernas förbunds råd ombedes att meddela denna kon- vention till förbundets medlemmar, på det att den rättsliga status, som jämlikt densammas bestämmelser tillkommer de i Finska republiken såsom integrerande del ingående Ålandsöama må i den allmänna fre- dens intresse respekteras av alla, såsom ingående uti de föreskrifter, som erkännas såsom rättesnöre för regeringarnas handlande.
Denna konvention kan med enhälligt samtycke av de Höga Fördrags- slutande parterna föreläggas makt, som icke undertecknat densamma, men vars accession senare må synas önskvärd, i syfte att sådan makt må formligen tillträda densamma.
Artikel I 0 Denna konvention skall ratificeras. Protokoll över den förs- ta deponeringen av ratifikationer skall upprättas, så snart flertalet av de
makter, som undertecknat konventionen, Finland och Sverige inbegrip- na i detta flertal, blivai tillfälle att skrida till deponering.
Konventionen skall träda i kraft för varje makt, som undertecknat densamma eller till densamma ansluter sig, ifrån tiden för deponeringen av sagda makts ratifikation eller adhesionsakt.
Deponeringen av ratifikationerna skall äga rum i Geneve hos Natio- nernas förbunds permanenta sekretariat: eventuella adhesionsakter sko- la likaledes där deponeras.
Till bekräftande härav hava de befullmäktigade ombuden underteck- nat denna konvention och försett densamma med sina sigill.
Som skedde i Geneve den 20 oktober 1921 i ett enda exemplar, som skall förbliva deponerat i Nationernas förbunds permanenta sekretariats arkiv och varav bestyrkt avskrift genom sekretariatets försorg skall till- ställas var och en av de makter, som undertecknat densamma.
Principles of International Law Recognized in the Charter of the Nuremberg Tribunal and in the Judgment of the Tribunal
Adopted by the Interantional Law Commission of the United Nations, 1950
Principle I Any person who commits an act which constitutes a crime under international law is responsible therefore and liable to punish— ment.
Principle II The fact that internal law does not impose a penalty for an act Which constitutes a crime under international law does not relieve the person who committed the act from responsibility under internation- al law.
Principle III The fact that a person who committed an act which cons- titutes a crime under international law acted as Head of State or respon- sible Government official does not relieve him from responsibility under international law.
Principle I V The fact that a person acted pursuant to order of his Go- vernment or of a superior does not relieve him from responsibility under international law, provided a moral choice was in fact possible to him.
Principle V Any person charged with a crime under international law has the right to a fair trial on the facts and law.
Principle VI The crimes hereinafter set out are punishable as crimes under international law:
(a) Crimes against peace:
(i) Planning, preparation, initiation or waging of a war of aggression or a war in violation of international treaties, agreements or assurances; (ii) Participation in a common plan or conspiracy for the ac- complishment of any of the acts mentioned under (i).
(b) War crimes:
Violations of the laws or customs of war which include, but are not limited to, murder, ill—treatment or deportation to slave-la- bour or for any other purpose of civilian population of or in occupied territory, murder or ill-treatment of prisoners of war, of persons on the seas, killing of hostages, plunder of public or pirvate property, wanton destruction of cities, towns, or villa- ges, or devastation not justified by military necessity.
(c) Crimes against humanity: Murder, extermination, enslavement, deportation and other in— human acts done against any civilian population, or persecu- tions on political, racial or religious grounds, when such acts are done or such persecutions are carried on in execution of or in connexion with any crime against peace or any war crime.
Principle VII Complicity in the commission of a crime against peace, a war crime, or a crime against humanity as set forth in Principle VI is a crime under international law.
The Antarctic Treaty
Washington, ] december 1959 Ej ratificerad av Sverige
The Governments of Argentina, Australia, Belgium, Chile, the French Republic, Japan, New Zealand, Norway, the Union of South Africa, the Union of Soviet Socialist Republics, the United Kingdom of Great Bri- tain and Northern Ireland, and the United States of America,
Recognizing that it is in the interest of all mankind that Antarctica shall continue forever to be used exclusively for peaceful purposes and shall not become the scene or object of international discord;
Acknowledging the substantial contributions to scientific knowledge resulting from international cooperation in scientific investigation in Antarctica;
Convinced that the establishment of a firm foundation for the conti- nuation and development of such cooperation on the basis of freedom of scientific investigation in Antarctica as applied during the Interna- tional Geophysical Year accords with the interests of science and the progress of all mankind;
Convinced also that a treaty ensuring the use of Antarctica for peace— ful purposes only and the continuance of international harmony in An- tarctica will further the purposes and principles embodied in the Charter of the United Nations;
Have agreed as follows:
Article I 1. Antarctia shall be used for peaceful purposes only. There shall be prohibited, inter alia, any measures of a military nature, such as the establishment of military bases fortifications, the carrying out of mi- litary maneuvers, as well as the testing of any type of weapons.
2. The present Treaty shall not prevent the use of military personnel or equipment for scientific research or for any other peaceful purpose.
Article II Freedom of scientific investigation in Antarctica and coope- ration toward that end, as applied during the International Geophysical Year, shall continue, subject to the provisions of the present Treaty.
Article III 1. In order to promote international cooperation in scien- tific investigation in Antarctica, as provided for in Article II of the pre— sent Treaty, the Contracting Parties, agree that, to the greatest extent feasible and practicable:
(a) information regarding plans for scientific programs in Antarctica shall be exchanged to permit maximum economy and efficiency of ope— rations;
(b) scientific personnel shall be exchanged in Antarctica between ex- peditions and stations;
(c) scientific observations and results from Antarctica shall be ex— changed and made freely available.
2. In implementing this Article, every encouragement shall be given to the establishment of cooperative working relations with those Specia- lized Agencies of the United Nations and other international organiza- tions having a scientific or technical interest in Antarctica.
Article I V ]. Nothing contained in the present Treaty shall be inter- preted as:
(a) a renunciation by any Contracting Party of previously asserted rights of or claims to territorial sovereignty in Antarctica;
(b) a renunciation or diminution by any Contracting Party of any ba— sis of claim to territorial sovereignty in Antarctica which it may have wether as a result of its activities or those of its nationals in Antarctica, or otherwise;
(c) prej udicing the position of any Contracting Party as regards its re- cognition or non-recognition of any other State's right of or claim or ba- sis of claim to territorial sovereignty in Antarctica.
2. No acts or activities taking place while the present Treaty is in for- ce shall constitute a basis for asserting, supporting or denying a claim to territorial sovereignty in Antarctica or create any rights of sovereignty in Antarctica. No new claim, or enlargement of an existing claim, to terri— torial sovereignty in Antarctica shall be asserted while the present Trea- ty is in force.
Article V 1. Any nuclear explosions in Antarctica and the disposal the- re of radioactive waste material shall be prohibited.
2. In the event of the conclusion of international agreements concer- ning the use of nuclear energy, :ncluding nuclear explosions and the dis- posal of radioactive waste material, to which all of the Contracting Par- ties whose representatives are entitled to participate in the meetings pro- vided for under Article IX are parties, the rules established under such agreements shall apply in Antarctica.
Article VI The provisions of the present Treaty shall apply to the area south of 60” South Latitude, including all ice shelves, but nothing in the present Treaty shall prejudice (r in any way affect the rights, or the ex- ercise of the rights, of any Stat: under international law with regard to the high seas within that area.
Article VII 1. In order to promote the objectives and ensure the ob- servance of the provisions of the present Treaty, each Contracting Party whose representatives are entitled to participate in the meetings referred
to in Article IX of the Treaty shall have the right to designate observers to carry out any inspection provided for by the present Article. Obser- vers shall be nationals of the Contracting Parties which designate them. The names of observers shall be communicated to every other Contrac— ting Party having the right to designate observers, and like notice shall be given of the termination of their appointment.
2. Each Observer designated in accordance with the provisions of pa- ragraph 1 of this Article shall have complete freedom of access at any time to any or all areas of Antarctica.
3. All areas in Antarctica, including all stations, installations and equipment within those areas, and all ships and aircraft at points of dis- charging or embarking cargoes or personnel in Antarctica, shall be open at all times to inspection by any observers designated in accordance with paragraph 1 of this Article.
4. Aerial observation may be carried out at any time over any or all areas of Antarctica by any of the Contracting Parties having the right to designate observers.
5. Each Contracting party shall, at the time when the present Treaty enters into force for it, inform the other Contracting Parties, and there- after shall give them notice in advance, of (a) all expeditions to and within Antarctica, on the part of its ships or nationals, and all expeditions to Antarctica organized in or preceeding from its territory; (b) all stations in Antarctica occupied by its nationals; and (c) any military personnel or equipment intended to be introduced by it into Antarctica subject to the conditions prescribed in paragraph 2 of Article I of the present Treaty.
Article VIII 1. In order to facilitate the exercise of their functions un— der the present Treaty, and without prejudice to the respective positions of the Contracting Parties relating to jurisdiction over all other persons in Antarctica, observers designated under paragraph 1 of Article VII and scientific personnel exchanged under subparagraph ] (b) of Article III of the Treaty, and members of the staffs accompanying any such per— sons, shall be subject only to the jurisdiction of the Contracting Party'of which they are nationals in respect of all acts or omissions occurring while they are in Antarctica for the purpose of exercising their functions.
2. Without prejudice to the provisions of paragraph 1 of this Article, and pending the adoption of measures in pursuance of subparagraph 1 (e) of Article IX, the Contracting parties concerned in any case of dispu- te with regard to the exercise of jurisdiction in Antarctica shall immedia- tely consult together with a view to reaching a mutually acceptable solu- tion.
Article IX 1. Representatives of the Contracting Parties named in the preamble to the present Treaty shall meet at the City of Canberra within two months after the date of entry into force of the Treaty, and thereaft- er at suitable intervals and places, for the purpose of exchanging infor- mation, consulting together on matters of common interest pertaining to Antarctica, and formulating and considering, and recommending to their Governments, measures in furtherance of the principles and objec- tives of the Treaty, including measures regarding:
(a) use of Antarctica for peaceful purposes only; (b) facilitation of scientific research in Antarctica; (c) facilitation of international scientific cooperation in Antarctica; (d) facilitation of the exercise of the rights of inspection provided for in Article VII of the Treaty;
(e) questions relating to the exercise of jurisdiction in Antarctica; ( [) preservation and conservation of living resources in Antarctica.
2. Each Contracting Party which has become a party to the present Treaty by accession under Article XIII shall be entitled to appoint re- presentatives to participate in the meetings referred to in paragraph 1 of the present Article, during such time as that Contracting Party demons- trates its interest in Antarctica by conducting substantial scientific re- search activity there, such as the establishment of a scientific station or the deSpatch of a scientific expedition.
3. Reports from the observers referred to in Article VII of the present Treaty shall be transmitted to the representatives of the Contracting Parties participating in the meetings referred to in paragraph 1 of the present Article.
4. The measures referred to in paragraph 1 of this Article shall beco- me effective when approved by all the Contracting Parties whose repre- sentatives were entitled to participate in the meetings held to consider those measures.
5. Any or all of the rights established in the present Treaty may be exercised from the date of entry into force of the Treaty whether or not any measures facilitating the exercise of such rights have been proposed, considered or approved as provided in this Article.
Article X Each of the Contracting Parties undertakes to exert approp- riate efforts, consistent with the Charter of the United Nations, to the end that no one engages in any activity in Antarctica contrary to the principles or purposes of the present Treaty.
Article XI 1. If any dispute arises between two or more of the Cont- racting Parties concerning the interpretation or application of the pre- sent Treaty, those Contracting Parties shall consult among themselves with a view to having the dispute resolved by negotiation, inquiry, me-
diation, conciliation, arbitration, judicial settlement or other peaceful means of their own choice.
2. Any dispute of this character not so resolved shall, with the con- sent, in each case, of all parties to the dispute, be referred to the Interna- tional Court of Justice for settlement; but failure to reach agreement on reference to the International Court shall not absolve parties to the dis— pute from the responsibility of continuing to seek to resolve it by any of the various peaceful means referred to in paragraph 1 of this Article.
Article XII 1. (a) The present Treaty may be modified or amended at any time by unanimous agreement of the Contracting Parties whose re- presentatives are entitled to participate in the meetings provided for un- der Article IX. Any such modification or amendment shall enter into force when the depositary Government has received notice from all such Contracting Parties that they have ratified it.
(b) Such modification or amendment shall thereafter enter into force as to any other Contracting Party when notice of ratification by it has been received by the depositary Government. Any such Contracting Party from which no notice of ratification is received within a period of two years from the date of entry into force of the modification or amendment in accordance with the provisions of subparagraph 1 (a) of this Article shall be deemed to have withdrawn from the present Treaty on the date of the expiration of such period.
2. (a) If after the expiration of thirty years from the date of entry in- to force of the present Treaty, any of the Contracting Parties whose re- presentatives are entitled to participate in the meetings provided for un- der Article IX so requests by a communication addressed to the deposi- tary Government, a Conference of all the Contracting Parties shall be held as soon as practicable to review the operation of the Treaty.
(b) Any modificaton or amendment to the present Treaty which is approved at such a Conference by a majority of the Contracting Parties there represented, including a majority of those whose representatives are entitled to participate in the meetings provided for under Article IX, shall be communicated by the depositary Government to all the Cont- racting Parties immediately after the termination of the Conference and shall enter into force in accordance with the provisions of paragraph 1 of the present Article.
(c) If any such modification or amendment has not entered into force in accordance with the provisions of subparagraph l (a) of this Article within a period of two years after the date of its communication to all the Contracting Parties, any Contracting Party may at any time after the expiration of that period give notice to the depositary Government of its withdrawal from the present Treaty; and such withdrawal shall take ef- fect two years after the receipt of the notice by the depositary Govem- ment.
Article XIII ]. The present Treaty shall be subject to ratification by the Signatory States. It shall be open for accession by any State which is a Member of the United Nations, or by any other State which may be invited to accede to the Treaty with the consent of all the Contracting Parties whose representatives are entitled to participate in the meetings provided for under Article IX of the Treaty.
2. Ratification of or accession to the present Treaty shall be effected by each State in accordance with its constitutional processes.
3. Instruments of ratification and instruments of accession shall be deposited with the Government of the United States of America, hereby designated as the depositary Government.
4. The depositary Government shall inform all Signatory and acce- ding States of the date of each deposit of an instrument of ratification or accession, and the date of entry into force of the Treaty and of any mo- dification or amendment thereto.
5. Upon the deposit of instruments of ratification by all the Signatory States, the present Treaty shall enter into force for those States and for States which have deposited instruments of accession. Thereafter the Treaty shall enter into force for any acceding State upon the deposit of its instrument of accession.
6. The present Treaty shall be registered by the depositary Govem- ment pursuant to Article 102 of the Charter of the United Nations.
Article XIV The present Treaty, done in the English, French, Russian and Spanish languages, each version being equally authentic, shall be deposited in the archives of the Government of the United States of America, which shall transmit duly certified copies thereof to the Go- vernments of the Signatory and acceding States.
IN WITNESS WHEREOF. the undersigned Plenipotentiaries, duly authori- zed, have signed the present Treaty.
DONE at Washington this first day of December, one thousand nine hundred and fifty-nine.
Fördrag om förbud mot kärnvapenprov i atmosfären, i yttre rymden och under vatten
Moskva den 5 augusti 1963
Ratificerat av Sverige den 29 november 1963. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Washington, Moskva och London den 9 december 1963.
SÖ 1963163
Regeringarna i Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, De Socialistiska Rådsrepublikernas Union och Amerikas Förenta Sta- ter, nedan benämnda ”de ursprungliga parterna”
vilka förklara sitt huvudsakliga mål vara att snarast möjligt uppnå ett avtal om allmän och fullständig nedrustning under strikt internationell kontroll i enlighet med Förenta Nationernas syften, vilket skulle göra slut på kapprustningen och undanröja motiven för framställande av och prov med alla slag av vapen, däribland kärnvapen,
vilka söka uppnå, att alla provexplosioner med kärnvapen skola upp- höra för all framtid,
vilka äro beslutna att fortsätta förhandlingar i detta syfte, och önska få slut på förorenandet av människans omgivning genom radioaktiva ämnen,
ha överenskommit om följande:
Artikel 1 1. Var och en av parterna i detta fördrag förpliktar sig att förbjuda, hindra och icke utföra någon kärnvapenprovexplosion eller någon annan kärnexplosion på någon plats under dess jurisdiktion eller kontroll:
(a) I atmosfären, utanför denna, inbegripet yttre rymden, eller under vatten, inbegripet territorialvatten eller öppna havet; eller
(b) I något annat element om sådan explosion medför att radioaktivt spill kommer utanför de territoriella gränserna för den stat under vars jurisdiktion eller kontroll dylik explosion utföres. Det förutsättes i detta sammanhang att bestämmelserna i denna punkt icke utgöra hinder mot avslutande av ett fördrag, vilket innefattar permanent förbud mot alla kärnprovexplosioner, däri inbegripet alla underjordiska explosioner, och vilket parterna, såsom de i inledningen till detta fördrag förklarat, sträva efter att uppnå.
2. Var och en av parterna i detta fördrag åtager sig vidare att avhålla sig från att förmå till, uppmuntra eller på något sätt deltaga i utförandet av någon kärnvapenprovexplosion eller någon annan kärnexplosion någonstans, som skulle äga rum i något av de element som beskrivits el- ler ha den följd som nämns i denna artikels l:a moment.
Artikel II 1. Varje part äger föreslå ändringar i detta fördrag. Texten till en föreslagen ändring skall underställas depositarieregeringama, vil- ka skola sända den till alla fördragets parter. Därefter skola depositarie- regeringama, om så begäres av en tredjedel eller flera av parterna, sam- mankalla en konferens, till vilken de skola inbjuda samtliga parter, för att överväga sådan ändring.
2. Varje ändring i detta fördrag måste godkännas av en majoritet av rösterna av fördragets samtliga parter, däri inbegripet alla de ursprungli- ga parternas röster. Ändringen skall träda i kraft för alla parter sedan ratifikationsinstrument deponerats av majoriteten av alla parterna, däri inbegripet ratifikationsinstrumenten från alla de ursprungliga parterna.
Artikel Ill 1. Detta fördrag skall stå öppet för undertecknande för alla stater. Stat som icke undertecknar detta fördrag före dess ikraft- trädande enligt moment 3 i denna artikel må ansluta sig till det när som helst.
2. Detta föredrag skall vara föremål för ratifikation av signatärsta— terna. Ratifikationsinstrument och anslutningsinstrument skola depone- ras hos regeringarna i de stater som äro ursprungliga parter — Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, De Socialistiska Rådsre— publikernas Union och Amerikas Förenta Stater — vilka härmed kallas att vara depositarieregeringar.
3. Detta fördrag skall träda i kraft, sedan alla de ursprungliga parter- na ratificerat det och deponerat sina ratifikationsinstrument.
4. För stater, vilkas ratifikations- eller anslutningsinstrument depone— ras efter detta fördrags ikraftträdande, skall det träda i kraft på dagen för depositionen av deras ratifikations- eller anslutningsinstrument.
5. Depositarieregeringarna skola omgående underrätta alla stater som undertecknat eller anslutit sig till fördraget om dagen för varje un- dertecknande, dagen för depositionen av varje ratifikations- eller anslut- ningsinstrument till fördraget, dagen för dess ikraftträdande samt dagen för mottagandet av eventuella framställningar om konferenser eller om andra meddelanden.
6. Detta fördrag skall registreras av depositarieregeringama enligt ar— tikel 102 i Förenta Nationernas stadga.
Artikel I V Detta fördrag skall ha obegränsad giltighetstid.
Varje part skall under utövande av sin nationella suveränitet ha rätt att uppsäga fördraget om den finner att extraordinära händelser, berö- rande det ämne som avhandlas i detta fördrag, ha äventyrat dess lands vitala intressen. Den skall lämna meddelande om sådant uppsägande till alla andra parter i fördraget tre månader i förväg.
Artikel V Detta fördrag, vars engelska och ryska texter äga lika vits- ord, skall deponeras i depositarieregeringamas arkiv. Vederbörligen bes-
tyrkta avskrifter av detta fördrag skola av depositarieregeringama överl- ämnas till regeringarna i de stater som undertecknat eller anslutit sig till
fördraget.
Till bekräftelse härav ha undertecknade, därtill vederbörligen bemyn- digade, undertecknat detta fördrag.
Som skedde i staden Moskva idag den femte augusti nittonhundrasex- tiotre, i tre exemplar.
F ördrag innehållande principer för staternas uppträdande vid utforskandet och utnyttj an- det av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar
Washington, London och Moskva den 27 januari 1967
Ratificerat av Sverige den 25 maj 1967. Ratifikationsinstrumentet depo- nerades i Washington, London och Moskva den 11 oktober 1967.
SÖ 196727
De fördragsslutande staterna
som inspireras av de storslagna utsikter som öppnas för mänskligheten genom människans inträde i yttre rymden,
som besinnar hela mänsklighetens gemensamma intresse av att fram- steg görs i utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden för fredliga ändamål,
som anser att utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden skall bedrivas till alla folks fromma oberoende av deras ekonomiska eller ve- tenskapliga utvecklingsnivå,
som önskar bidraga till ett vidsträckt internationellt samarbete på det vetenskapliga såväl som det rättsliga planet vid utforskandet och utnytt— jandet av yttre rymden för fredliga ändamål,
som tror att sådant samarbete kommer att bidra till ömsesidig för— ståelse och till att stärka vänskapliga förbindelser mellan stater och folk.
som erinrar om resolution 1962 (XVIII) benämnd ”Deklaration om rättsliga principer som skall leda staterna vid utforskandet och utnytt- jandet av yttre rymden”, vilken enhälligt antogs av Förenta Nationernas generalförsarnling den 13 december 1963,
som erinrar om resolution 1884 (XVIII) vilken enhälligt antogs av Fö- renta Nationernas generalförsarnling den 17 oktober 1963 vilken upp- manar stater att avstå från att placera kärnvapenbärare eller bärare av andra massförstörelsevapen i kretslopp runt jorden och från att installe- ra sådana vapen på himlakroppama.
som hänvisar till Förenta Nationernas generalförsamlings resolution 110 (II) den 3 november 1947, vilken fördömer propaganda som är ämnad eller som möjligen kan framkalla eller uppmuntra hot mot fre- den, fredsbrott eller angreppshandlingar och som anser att denna reso- lution är tillämplig på yttre rymden
som är övertygande om att ett fördrag rörande de principer, som skall leda staterna i deras verksamhet vid utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, främjar Förenta Nationernas stadgas syften och principer,
har överenskommit som följer:
Artikel 1 Utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, däri inbegri- pet månen och övriga himlakroppar, skall äga rum till alla länders from- ma och i alla länders intresse utan att avseende fästes vid deras ekono- miska eller vetenskapliga utvecklingsnivå; det sker för hela mänsklig- heten.
Yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, skall fritt få utforskas och utnyttjas av alla stater utan åtskillnad av något slag dem emellan, på grundval av jämställdhet och i enlighet med folkrättens regler; alla områden av himlakropparna skall vara öppna för tillträde.
I yttre rymden, däri inbegripet månen och himlakropparna, skall ve- tenskaplig forskning fritt få bedrivas och staterna skall underlätta och uppmuntra internationellt samarbete för sådan forskning.
Artikel .? Yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakrop- par, kan ej förvärvas av någon stat genom hävdande av suveränitet, ge— nom nyttjande eller besittningstagande eller på annat sätt.
Artikel 3 Fördragsslutande stater skall bedriva sitt utforskande och nyttjande av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakrop- par, i överensstämmelse med folkrättens regler, däri inbegripet Förenta Nationernas stadga, i syfte att upprätthålla internationell fred och så- kerhet och att främja internationellt samarbete och mellanstatlig förs- tåelse.
Artikel 4 Fördragsslutande stater förpliktar sig att ej i kretslopp runt jorden placera några föremål, som bär kärnvapen eller andra vapen för massförstörelse, att ej placera sådana vapen på himlakroppar eller sta- tionera dem på något annat sätt i yttre rymden.
Månen och övriga himlakroppar skall av alla fördragsslutande stater användas uteslutande för fredliga ändamål. Det är förbjudet att på him- lakropparna upprätta militära baser, anläggningar och befästningar, att där prova vapen av vad slag det vara må och utföra militära manövrer. Användning av militär personal för vetenskapliga undersökningar eller för andra fredliga ändamål är ej förbjudet. Ej heller skall användning av utrustning eller anordning av vad slag det vara må, vilken är nödvändig för det fredliga utforskandet av månen och andra himlakroppar, vara förbjudet.
Artikel 5 Fördragsslutande stater skall betrakta rymdfarare som mänsklighetens sändebud i yttre rymden och skall lämna dem allt tänk- bart bistånd i händelse av olycka, nödläge eller nödlandning på annan fördragsslutande stats område eller på det fria havet. När rymdfarare gör en nödlandning, skall de säkert och snabbt återsändas till den stat, där rymdfarkosten är registerförd.
Under sin verksamhet i yttre rymden och på himlakropparna skall
fördragsslutande stats rymdfarare lämna allt tänkbart bistånd till andra fördragsslutande staters rymdfarare.
Fördragsslutande stater skall omgående underrätta övriga fördrags— slutande stater eller Förenta Nationernas generalsekreterare om varje företeelse de upptäcker i yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga
himlakroppar, som skulle kunna utgöra en fara för rymdfarares liv och hälsa.
Artikel 6 Fördragsslutande stater bär internationellt ansvar för såväl statlig som icke—statlig verksamhet i yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, och för att denna äger rum i överensstämmelse med bestämmelserna i detta fördrag. För icke-statlig verksamhet i yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, erfordras till- stånd och fortlöpande övervakning från vederbörande stats sida. När verksamhet bedrives av en internationell organsation i yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, åvilar ansvaret för ef- terlevnaden av detta fördrag såväl den internationella organisationen som de fördragsslutande stater, vilka är medlemmar av organisationen.
Artikel 7 Varje fördragsslutande stat som utsänder föremål i yttre rym- den, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar eller medverkar härtill eller från vars område eller anordningar sådan utskjutning äger rum är internationellt ansvarig för skada, som på jorden, i luftrummet eller i yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, av dylikt föremål eller del därav tillfogas annan fördragsslutande stat, dess fysiska eller juridiska personer.
Artikel 8 Fördragsslutande stat i vars register ett rymdföremål förs skall behålla domsrätt och kontroll över sådant föremål jämte personal på detsamma, då det befinner sg i yttre rymden eller på en himlakropp. Äganderätten till föremål eller del därav som sänts ut i yttre rymden, däri inbegripet föremål som landat eller byggts på en himlakropp, påverkas ej av dess närvaro i yttre rymden eller på en himlakropp eller av dess återvändande till jorden. Sådana föremål eller delar därav, som påträffas utanför den registerförande statens gränser, skall återlämnas till denna stat, som på begäran skall lämna uppgifter för identifiering av föremålet innan det återlämnas.
Artikel 9 Vid utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, däri in- begripet månen och övriga himlakroppar, skall fördragsslutande stater ledas av principerna om samarbete och ömsesidigt bistånd; de skola be- driva all verksamhet i yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, under vederbörligt hänsynstagande till andra fördragsslu- tande staters intresse. Fördragsslutande stater skall bedriva studier av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, och utfö-
ra forskningar av denna på ett sådant sätt att skadlig nedsmutsning und- vikes liksom även ogynnsamma förändringar i jordens omgivningar ge- nom att utomjordisk materia tillföres denna; staterna skall, där så är nödvändigt, vidtaga erforderliga åtgärder i detta syfte. Om fördragsslu- tande stat har anledning förmoda att en verksamhet eller ett experiment som planeras av staten eller dess medborgare, i yttre rymden, däri inbe- gripet månen och övriga himlakroppar, kunde tänkas leda till skadliga störningar i andra fördragsslutande staters fredliga utforskande och ut- nyttjande av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakrop- par, skall den förra staten föranstalta om erforderligt internationellt samråd innan den igångsätter dylik verksamhet eller dylikt experiment. Fördragsslutande stat, som har anledning förmoda att verksamhet eller experiment, som annan fördragsslutande stat planerar i yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, kunde tänkas leda till skadliga störningar i det fredliga utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar äger påkalla samråd rörande dylik verksamhet eller dylikt experiment.
Artikel 10 För att främja internationellt samarbete vid utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, i överensstämmelse med detta fördrags syften, skall för- dragsslutande stater på likställd grund pröva varje begäran från andra fördragsslutande stater om att erhålla tillfälle att iakttaga flygningar av rymdföremål, som sänts ut av dessa stater.
Utformningen av sådant tillfälle till observation och de villkor, på vil- ka det skall medgivas skall bestämmas i avtal mellan berörda stater.
Artikel 11 För att främja internationellt samarbete vid det fredliga ut- forskandet och utnyttjandet av yttre rymden samtycker de fördragsslu- tande stater, som bedriver verksamhet i yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, att i möjligaste och görligaste mån un- derrätta Förenta Nationernas generalsekreterare samt allmänheten och den internationella vetenskapen om arten, utförandet, platserna och re- sultaten av denna verksamhet. Då generalsekreteraren mottager dessa underrättelser, skall han vara beredd att omedelbart och effektivt sprida dem.
Artikel 12 Alla stationer, anläggningar, all utrustning och alla rymd- farkoster på månen och övriga himlakroppar skall vara öppna för repre— sentanter från andra fördragsslutande stater på ömsesidighetsgrundval. Sådana representanter skall lämna meddelande om ett tillämnat besök skälig tid i förväg så att erforderligt samråd kan äga rum och så omfat- tande försiktighetsåtgärder som möjligt kan vidtagas i säkerhetssyfte och för att undvika störningar i anläggningens normala verksamhet.
Artikel 13 Bestämmelserna i detta fördrag skall vara tillämpliga på den verksamhet som fördragsslutande stater bedriver för utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himla- kroppar, antingen dylik verksamhet bedrivs av en enda fördragsslutande stat eller av flera dylika stater i förening, däri inbegripet sådana fall där verksamheten bedrivs inom ramen för internationella mellanstatliga or- ganisationer.
Praktiska frågor som uppstår i samband med den verksamhet, som bedrivs av internationella, mellanstatliga organisationer för utforskan- det och utnyttjandet av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, skall lösas av de fördragsslutande staterna antingen med vederbörande internationella organisation eller med en eller flera av de stater, som är medlemmar av den internationella organisationen och samtidigt anslutna till detta fördrag.
Artikel 14 1. Detta fördrag skall stå öppet för undertecknande av alla stater. Stat, som ej undertecknar detta fördrag före dess ikraftträdande enligt mom. 3 i denna artikel, må ansluta sig till detta när den så önskar.
2. Detta fördrag skall ratificeras av de stater, som undertecknar det. Ratifikations- och anslutningsinstrument skall deponeras hos Amerikas Förenta Staters regering, Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands regering och De socialistiska Rådsrepublikernas Unions re- gering, vilka härigenom utses till depositarieregeringar.
3. Detta fördrag skall träda i kraft, då ratifikationsinstrumentet de- ponerats av fem regeringar, inbegripet de regeringar som i fördraget ut- setts till depositarieregeringar.
4. För stater, vilkas ratifikations- och anslutninsinstrument depone- ras efter fördragets ikraftträdande, skall detsamma träda i kraft på da- gen för deposition av ratifikations- eller anslutningsinstrument.
5. Depositarieregeringarna skall omedelbart underrätta alla stater som undertecknat och anslutit sig till fördraget om dagen för underteck- nandet, dagen för deposition av varje ratifikations- och anslutningsin— strument, dagen för ikraftträdandet och om andra meddelanden.
6. Detta fördrag skall registreras av depositarieregeringama enligt ar- tikel 102 i Förenta Nationernas stadga.
Artikel 15 Varje fördragsslutande stat må föreslå ändringar i detta fördrag. Ändringar skall träda i kraft för varje fördragsslutande stat, som godkänner ändringarna, då en majoritet av de fördragsslutande sta- terna godkänt dem och därefter för varje stat vid dess godkännande av ändringarna.
Artikel 16 Varje fördragsslutande stat må uppsäga fördraget ett år efter dess ikraftträdande genom skriftligt meddelande till depositariere-
geringarna. Sådan uppsägning skall bli gällande ett år från dagen för mottagandet av meddelandet.
Artikel 1 7 Detta fördrag, vars engelska, ryska, franska, spanska och ki- nesiska texter skall äga lika vitsord, skall deponeras i depositarieregerin- gamas arkiv. Bestyrkta avskrifter av detta fördrag skall av depositariere- geringama överlämnas till regeringarna i de stater, som undertecknat och anslutit sig till fördraget.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill befullmäktigade, un- dertecknat detta fördrag.
Som skedde i Washington, London och Moskva den tjugosjunde ja- nuari nittonhundrasextiosju i tre exemplar.
Fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen
Moskva, London och Washington den 1 juli 1968
Ratificerades av Sverige den 19 december 1969. Ratifikationsinstru- mentet deponerades i London. Moskva och Washington den 9 januari 1970.
sö 1970-.12
De fördragsslutande staterna, härefter betecknade ”fördragsparterna”,
som beaktar den förödelse som skulle drabba hela mänskligheten ge- nom ett kärnvapenkrig samt den härav följande nödvändigheten att vid- taga varje ansträngning för att avvända faran för ett sådant krig och att vidtaga åtgärder för att garantera folkens säkerhet,
som anser att spridningen av kärnvapen skulle allvarligt öka faran för kärnvapenkrig,
i överensstämmelse med Förenta Nationernas generalförsamlings re- solutioner, vari krävs att ett avtal om förhindrande av vidare spridning av kärnvapen träffas,
som förbinder sig att samarbeta för att underlätta att Internationella atomenergiorganets kontroll tillämpas på fredlig kärnenergiverksamhet,
som uttalar sitt stöd för forskning, utveckling och andra ansträng- ningar för att främja tillämpningen, inom ramen för Internationella ato- menergiorganets kontrollsystem, av principen att effektivt kontrollera flödet av atområbränsle och särskilt klyvbart material genom an- vändning av instrument och annan teknik på vissa strategiska punkter,
som fastslår principen att fördelarna av kämteknologins fredliga till- lämpning, inbegripet varje teknisk biprodukt som kärnvapenstater kan utvinna vid utvecklingen av kärnladdningar, skall vara tillgängliga för fredliga ändamål för alla fördragsparter, vare sig de är kärnvapenstater eller icke-kärnvapenstater,
som är övertygade att, för att främja denna princip, alla fördragspar- ter är berättigade att deltaga i fullständigast möjliga utbyte av veten- skaplig information för, och att ensamma eller i samarbete med andra stater bidraga till, den vidare utvecklingen av kämenergins fredliga till- lämpning,
som tillkännager sin avsikt att vid snarast möjliga tidpunkt uppnå ett stopp för kärnvapenkapprustningen samt att vidtaga effektiva åtgärder i riktning mot kärnvapennedrustning,
som yrkar på alla staters medverkan till att detta mål uppnås,
som erinrar om den föresats som uttrycktes av parterna i inledningen till 1963 års avtal om förbud mot kärnvapenprov i atmosfären, i yttre rymden och under vatten, att söka åstadkomma att alla provspräng- ningar av kärnvapen upphör för alltid samt att fortsätta förhandlingar för att uppnå detta mål,
som önskar främja internationell avspänning och stärkandet av för- troendet mellan stater för att underlätta att kärnvapentillverkningen upphör, att alla deras förefintliga lager avvecklas samt att kärnvapen och kärnvapenbärare utesluts ur nationella arsenaler enligt ett avtal om allmän OCh fullständig avrustning under noggrann och effektiv interna- tionell kontroll,
som erinrar om att enligt Förenta Nationernas stadga, staten i sina in- ternationella förbindelser måste avstå från hot eller användning av våld, riktat mot någon stats territoriella integritet eller politiska oberoende eller på något annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas syften, samt att upprättandet och vidmakthållandet av internationell fred och säkerhet skall främjas med minsta möjliga överföring till rustnings- ändamål av världens mänskliga och ekonomiska resurser,
har överenskommit som följer:
Artikel I Varje kämvapenstat som är fördragspart förbinder sig att icke till någon som helst mottagare överlåta kärnvapen eller andra kärnladdningar eller kontrollen över sådana vapen eller laddningar, vare sig direkt eller indirekt; samt att icke på något sätt bistå, uppmuntra ell— er förmå någon icke-kämvapenstat att tillverka eller på annat sätt för- värva kärnvapen eller andra kärnladdningar eller kontroll över sådana vapen eller laddningar.
Artikel 11 Varje icke-kämvapenstat som är fördragspart förbinder sig att icke från någon som helst överlåtare mottaga kärnvapen eller andra kärnladdningar eller kontroll över sådana vapen eller laddningar, vare sig direkt eller indirekt; att icke tillverka eller på annat sätt förvärva kärnvapen eller andra kärnladdningar; samt att icke söka eller mottaga något bistånd för tillverkning av kärnvapen eller andra kärnladdningar.
Artikel Ill 1. Varje icke-kämvapenstat som är fördragspart förbinder sig att godtaga kontroll, sådan den angivits i ett avtal som skall träffas efter förhandlingar med Internationella atomenergiorganet i överens— stämmelse med dess stadga och kontrollsystem, i det enda syftet att kon- trollera att parten fullgör under detta fördrag ingångna förpliktelser för att hindra överföring av kärnenergi från fredlig användning till kärnva- pen eller andra kämladdrringar. Åtgärder för den kontroll som erfordras enligt denna artikel skall äga tillämpning på atområbränsle eller särskilt klyvbart material, vare sig det framställs, bearbetas eller används i någon primär kärnteknisk anläggning eller finns utanför någon sådan
anläggning. Den kontroll som erfordras enligt denna artikel skall till- lämpas på allt atområbränsle eller särskilt klyvbart material i varje fred- lig verksamhet på kärnenergiområdet inom sådan stats territorium, un— der dess jurisdiktion eller utövad någonstädes under dess kontroll.
2. Varje stat som är fördragspart förbinder sig att icke tillhandahålla:
a) atområbränsle eller särskilt klyvbart material. eller
b) utrustning eller material som har särskilt konstruerats eller iord- ningställts för bearbetning, användning eller framställning av särskilt klyvbart material
till någon icke-kämvapenstat för fredliga ändamål med mindre atområbränslet eller det särskilt klyvbara materialet underkastas den kontroll som erfordras enligt denna artikel.
3. Den kontroll som erfordras enligt denna artikel skall tillämpas på ett sätt som står i överensstämmelse med artikel IV i detta fördrag och som är ägnat att undvika att skapa svårigheter i vad avser fördragspar— ternas ekonomiska och tekniska utveckling eller internationellt samarbe- te om fredlig kärnenergiverksamhet, inbegripet internationellt utbyte av kärnmaterial och utrustning för bearbetning, användning eller fram- ställning av kärnmaterial för fredliga ändamål i överensstämmelse med bestämmelserna i denna artikel och den princip för kontroll som angi- vits i detta fördrags inledning.
4. För att uppfylla kraven enligt denna artikel skall icke-kämvapen- stater som är fördragsparter träffa avtal med Internationella atomener- giorganet, antingen individuellt eller tillsammans med andra stater, i överensstämmelse med Internationella atomenergiorganets stadga. För- handlingar om sådana avtal skall inledas inom 180 dagar från detta fördrags ikraftträdande. För stater som deponerar sina ratifikations- eller anslutningsinstrument efter 180-dagarsperiodens slut skall för- handlingar om sådana avtal börja senast på dagen för deras deposition. Avtalen skall träda i kraft senast aderton månader efter dagen för för- handlingamas' inledande.
Artikel 1 V 1. Ingenting i detta fördrag skall tolkas såsom påverkande samtliga fördragsparters oförytterliga rätt att utveckla forskning, fram- ställning och användning av kärnenergi för fredliga ändamål utan dis- kriminering och i enlighet med artiklarna I och II i detta fördrag.
2. Allafördragsparterförbinder sig att underlätta, och har rätt att del- taga i, fullständigast möjliga utbyte av utrustning, material samt veten- skaplig ocl. teknisk information för kärnenergins fredliga användning. Fördragsparter som är i stånd att göra så skall också samarbeta för att, antingen ensamma eller tillsammans med andra stater eller internatio- nella organisationer, bidraga till den fortsatta utvecklingen av kärnener- gins tillämpning för fredliga ändamål, särskilt inom områden som tillhör fördragsanslutna icke-kämvapenstater, allt under vederbörligt hänsyns- tagande till behoven inom världens utvecklingsområden.
Artikel V Varje fördragspart förbinder sig att vidtaga lämpliga åtgär- der för att säkerställa att, i överensstämmelse med detta fördrag, under lämplig internationell insyn och genom lämpliga internationella proce- durer, möjliga fördelar av varje fredlig tillämpning av kärnexplosioner kommer att göras tillgängliga för icke-kärnvapenstater som är fördrags- parter under icke diskriminerande betingelser, samt att den från sådana fördragsparter begärda ersättningen för utnyttjade laddningar kommer att vara så låg som möjligt och utesluta all ersättning för forskning och utveckling. Icke-kärnvapenstater som är fördragsparter skall kunna er- hålla dessa fördelar, enligt ett eller flera internationella avtal, genom ett lämpligt internationellt organ med tillfredsställande representation från icke—kärnvapenstater. förhandlingar i detta avseende skall börja så snart som möjligt efter det att detta fördrag träder i kraft. Icke-kämvapensta— ter som är fördragsparter må, om de så önskar, också förskaffa sig såda— na fördelar enligt bilaterala avtal.
Artikel VI Varje fördragspart förbinder sig att fortsätta förhandlingari uppriktig avsikt om effektiva ågärder med avseende på kärnvapenkapp- rustningens snara upphörande och på kärnvapennedrustning, samt om ett avtal om allmän och fullständig avrustning under noggrann och ef- fektiv internationell kontroll.
Artikel VII Ingenting i detta fördrag påverkar rätten för en grupp av stater att sluta regionala avtal för att säkerställa fullständig frånvaro av kärnvapen inom deras respektive territorier.
Artikel VIII 1. Varje fördragspart må föreslå ändringar i detta för- drag. Texten till varje föreslagen ändring skall underställas depositarie- regeringama, vilka skall cirkulera denna till alla fördragsparter. Därefter skall depositarieregeringama, om de anmodats därtill av en tredjedel eller flera av fördragsparterna, sammankalla en konferens, till vilken de skall inbjuda alla fördragsparter för att överväga en sådan ändring.
2. Varje ändring i detta fördrag måste godkännas med en majoritet av rösterna från alla fördragsparter, inbegripet rösterna från alla kärnva- penstater som är fördragsparter samt från alla andra fördragsparter som. vid den tidpunkt då ändringen cirkuleras, är medlemmar av Inter- nationella atomenergiorganets styrelse. Ändringen skall träda i kraft för varje fördragspart som deponerar sitt ratifikationsinstrument rörande ändringen, då sådana ratifikationsinstrument har deponerats av en ma- joritet av alla fördragsparter, inbegripet ratifikationsinstrumenten från alla kärnvapenstater som är fördragsparter samt från alla andra för- dragsparter som, vid den tidpunkt då ändringen cirkuleras, är medlem- mar av Internationella atomenergiorganets styrelse. Därefter skall den träda i kraft för varje annan fördragspart, då dess ratifikationsintrument rörande ändringen deponerats.
3. Fem år efter detta fördrags ikraftträdande skall en konferens mel- lan fördragsparterna hållas i Geneve, Schweiz, för att granska hur förd- raget fungerar i avsikt att vinna förvissning om att föresatserna i fördra- gets inledning och lördragsbcstämmelserna förverkligas. Med fem års intervall därefter mä en majoritet av fördragsparterna, genom att un- derställa depositaricrcgcringarna ett förslag därom, utverka att ytterliga- re konfcrenscr sammankallas med samma ändamål att granska hur för- draget fungerar.
Artikel IX 1. Detta fördrag skall stå öppet för alla stater att underteck- na. Stat som icke undertecknar detta fördrag före dess ikraftträdande enligt paragraf 3 i denna artikel må ansluta sig till det när som helst.
2. Detta fördrag skall ratificeras av de stater som undertecknar det. Ratifikationsinstrument och anslutningsinstrument skall deponeras hos De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering, Förenade Konun- gariket Storbritannien och Nordirlands regering och Amerikas Förenta Staters regering, vilka härmed utses till depositarieregeringar.
3. Detta fördrag skall träda ikraft, då det har ratificerats av de stater varå regeringar har utsetts till depositarieregeringar för fördraget och av fyrtio andra stater som har undertecknat fördraget samt då deras ratifi- kationsinstrument deponerats. I detta fördrags mening är en kärnva- pcnstat en stat som har tillverkat och fått ett kärnvapen eller annan kärnladdning att explodera före den ljanuari 1967.
4. För stater vilkas ratifikations- eller anslutningsinstrument depone- ras cfter detta fördrags ikraftträdande skall fördraget träda i kraft på dagen för deposition av deras ratifikations- eller anslutningsinstrument.
5. Depositarieregeringarna skall omedelbart underrätta alla stater som har undertecknat och anslutit sig till fördraget om dagen för varje undertecknande, dagen för deposition av varje ratifikations- eller anslut- ningsinstrument, dagen för detta fördrags ikraftträdande samt dagen för mottagande av framställningar att sammankalla en konferens eller and— ra mcddclandcn.
6. Detta fördrag skall registreras av depositarieregeringama enligt ar- tikel 102 i Förenta Nationernas stadga.
Artikel X 1. Varje fördragspart skall under utövande av sin nationella suveränitet ha rätt att uppsäga fördraget, om den finner att extraordi- nära händelser, sammanhängande med det ämne som avhandlas i detta fördrag, har äventyrat dess högsta intressen. Den skall underrätta alla andra fördragsparter och Förenta Nationernas säkerhetsråd om sådan uppsägning tre månader i förväg. Sådan underrättelse skall innefatta en redogörelse för de extraordinära händelser som den anser ha äventyrat dess högsta intressen.
2. Tjugofem år efter detta fördrags ikraftträdande skall en konferens sammankallas för att avgöra om fördraget skall förbliva i kraft på obe-
stämd tid eller om det skall förlängas för ytterligare en eller flera bestämda perioder. Detta beslut skall fattas av en majoritet av fördrag— parterna.
Artikel XI Detta fördrag, var engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter skall äga lika vitsord, skall deponeras i depositarierege- ringarnas arkiv. Bestyrkta avskrifter av detta fördrag skal] av deposita— rieregeringarna överlämnas till regeringarna i de stater som har under- tecknat eller anslutit sig till fördraget.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill befullmäktigade, un- dertecknat detta fördrag.
Som skedde i London, Moskva och Washington i tre originalexemplar den ljuli l968.
Förklaring om folkrättsliga principer rörande vänskapliga förbindelser och samarbete mellan stater i enlighet med Förenta Nationernas stadga
I nledning
Generalförsamlingen
Som ånyo bekräftar förklaringen i Förenta Nationernas stadga att upprätthållandet av internationell fred och säkerhet samt utvecklandet av vänskapliga förbindelser och samarbete mellan nationerna tillhör Fö- renta Nationernas grundläggande ändamål,
Som erinrar om att Förenta Nationernas folk är beslutna att öva för- dragsamhet och leva tillsammans i fred med varandra såsom goda gran- nar,
Som betänker vikten av att upprätthålla och stärka internationell fred grundad på frihet, jämlikhet, rättvisa och respekt för grundläggande mänskliga rättigheter och av att utveckla vänskapliga förbindelser mel- lan nationerna oberoende av deras politiska, ekonomiska och sociala system eller av deras grad av utveckling,
Som även betänker att Förenta Nationernas stadga är av yttersta vikt för att främja på rättslig ordning grundade förbindelser mellan stater,
Som anser att ett strikt iakttagande av de folkrättsliga principerna rö— rande vänskapliga förbindelser och samarbete mellan stater samt ett ärligt fullgörande av de förpliktelser som staterna åtagit sig i enlighet med stadgan, är av största betydelse för upprätthållandet av internatio- nell fred och säkerhet samt för förverkligande av Förenta Nationernas övriga ändamål,
Som konstaterar att de stora politiska, ekonomiska och sociala för- ändringarna och vetenskapliga framåtskridanden, som ägt rum i världen efter stadgans antagande, ger ökad vikt åt dessa principer och åt behovet av att de tillämpas mer effektivt i staternas uppträdande varhelst det va- ra må,
Som erinrar om den erkända principen att rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar, inte kan förvärvas av någon stat genom hävdande av suveränitet, genom nyttjande eller besittningstagande eller på annat sätt och som uppmärksammar att man inom Förenta Natio— nerna överväger att skapa andra lämpliga bestämmelser i samma anda,
Som är övertygad om att staternas strikta iakttagande av förpliktelsen att inte ingripa i annan stats angelägenheter är en väsentlig förutsättning för att säkerställa att nationerna lever tillsammans i fred med varandra, eftersom varje slag av inblandning inte bara kränker stadgans anda och bokstav, utan även leder till förhållanden som hotar internationell fred och säkerhet,
Som erinrar om staternas plikt att i sina internationella förbindelser avhålla sig från militärt, politiskt, ekonomisk eller annat slags tvång rik- tat mot någon stats politiska oberoende eller territoriella integritet,
Som anser det väsentligt att alla stater i sina internationella förbin- delser avhåller sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot an- nan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ändamål,
Som anser det lika väsentligt att alla stater löser sina internationella tvister med fredliga medel i överenskommelse med stadgan,
Som ånyo bekräftar, i enlighet med stadgan, att staternas suveräna lik- ställdhet är av grundläggande betydelse och framhåller att Förenta Na- tionernas ändamål endast kan förverkligas om staterna åtnjuter suverän likställdhet och tillfullo i sina internationella förbindelser iakttager de krav denna princip ställer,
Som är övertygad om att underkastelse av folk under främmande herr- avälde, förtryck och utsugning är ett av de största hindren för främjan- det av internationell fred och säkerhet,
Som är övertygad om att principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt utgör ett betydelsefullt bidrag till den gällande folkrätten, och att dess tillämpning i verkligheten är av yttersta vikt för att främja vänskapliga mellanstatliga förbindelser grundade på respekt för principen om staternas suveräna likställdhet,
Som således är övertygad om att varje försök att helt eller delvis bryta sönder en stats eller ett lands nationella enhet och territoriella integritet eller att angripa dess politiska oberoende är oförenligt med stadgans önskemål och grundsatser,
Som tar i betraktande stadgans bestämmelser såsom helhet och beak- tar betydelsen av de resolutioner som är tillämpliga och som antagits av vederbörande organ i Förenta Nationerna och hänför sig till principer- nas innehåll,
Som anser att förverkligandet av Förenta Nationernas ändamål skulle främjas av en utveckling och kodifiering av nedanstående principer i syfte att säkerställa en effektivare tillämpning av dem i det internatio- nella samfundet:
a) Principen att stater skall i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende eller på annat sätt oför- enligt med Förenta Nationernas ändamål,
b) Principen att stater skall lösa sina internationella tvister med fred- liga medel på sådant sätt att internationell fred och säkerhet samt rättvi— san inte sätts i fara,
c) Skyldigheten i enlighet med stadgan, att inte ingripa i angelägen- heter som faller inom annan stats egen behörighet,
d) Statemas skyldighet att samarbeta med varandra i enlighet med stadgan,
e) Principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt,
f) Principen om staternas suveräna likställdhet,
g) Principen att staterna skall ärligt fullgöra de förpliktelser som de åtagit sig enligt stadgan,
Som har tagit i betraktande de folkrättsliga principerna rörande vän- skapliga förbindelser och samarbete mellan staterna,
l. Tillkännager högtid/i gen följ ande principer:
Principen att staterna skall i sina internationella förbindelser avhålla sig från har om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats terri- toriella integritet eller politiska oberoende eller på annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ändamål
Varje stat har skyldighet att i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende eller på annat sätt oför- enligt med Förenta Nationernas ändamål. Sådant hot om eller bruk av våld utgör en kränkning av folkrätten och Förenta Nationernas stadga och skall aldrig brukas som ett medel att avgöra mellanfolkliga tviste- frågor.
Anfallskrig utgör ett brott mot freden och medför folkrättsligt ansvar. I enlighet med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser har staterna skyldighet att avhålla sig från propaganda för anfallskrig.
Varje stat har skyldighet att avhålla sig från att använda hot om eller bruk av våld för att känka annan stats internationella gränser eller som ett medel att lösa internationella tvister, däribland territoriella tvister och problem som rör staters gränser.
Varje stat har likaså skyldighet att avhålla sig från att använda hot om eller bruk av våld för att kränka internationella demarkationslinjer, såsom stilleståndslinjer, vilka upprättats genom eller i anslutning till en internationell överenskommelse, till vilken staten i fråga anslutit sig eller som den på annat sätt är förpliktad att respektera. Det ovan sagda skall ej äga inverkan på de ståndpunkter som berörda parter må ha intagit beträffande sådana linjers status och verkan enligt för dem särskilt gällande ordning eller inverkan på linjernas i tidshänseende begränsade karaktär.
Stater har skyldighet att avhålla sig från repressalieåtgärder som inne- fattar bruk av våld.
Varje stat har skyldighet att avhålla sig från våldsåtgärder som berö- var sådana folk, vilka omnämns i formuleringen av principen om lika rättigheter och självbestämmanderätt, deras rätt till självbestämmande, frihet och oberoende.
Varje stat har skyldighet att avhålla sig från att organisera eller upp- muntra organiserandet av irreguljära styrkor eller väpnade band, inbe- gripet legosoldater, vilkas syfte är att tränga in på annan stats territo- rium.
Varje stat har skyldighet att avhålla sig från att organisera, anstifta, bistå eller delta i upprorshandlingar eller terrorism i annan stat eller samtycka till sådan organiserad verksamhet inom eget territorium som syftar till dylika handlingar, när de handlingar, som nämns i detta styc- ke, innefattar hot om eller bruk av våld.
En stats territorium får icke militärt ockuperas genom bruk av våld i strid med stadgans bestämmelser. En stats territorium får icke förvärvas av annan stat genom hot om eller bruk av våld. Intet territoriellt förvärv som är en följd av hot om eller bruk av våld skall erkännas såsom lagligt. Vad ovan sagts skall ej äga inverkan på:
a) Bestämmelser i stadgan eller i annan internationell överenskom— melse som tillkommit före stadgan och är folkrättsligt giltig; eller
b) Säkerhetsrådets befogenheter enligt stadgan.
Alla stater skall bedriva uppriktiga förhandlingar i syfte att inom en snar framtid avsluta en universell traktat rörande allmän och fullständig nedrustning under betryggande internationell kontroll samt bemöda sig om att vidta lämpliga åtgärder för att minska internationella spänningar och stärka förtroendet mellan staterna.
Alla stater skall ärligt fullgöra sina skyldigheter enligt folkrättens all- mänt erkända principer och bestämmelser angående upprätthållandet av internationell fred och säkerhet och sträva efter att göra Förenta Natio- nernas säkerhetssystem, grundat på stadgan, mer effektivt.
Intet i de föregående styckena skall tolkas så att det på något sätt vid- gar eller minskar tillämpningsområdet för stadgans bestämmelser röran- de fall då bruk av våld är tillåtet.
Principen att stater skall läsa sina internationella tvister med fredliga medel på sådant sätt att internationell fred och säkerhet samt rättvisan inte sätts i fara
Varje stat skall lösa sina internationella tvister med andra stater med fredliga medel på sådant sätt att internationell fred och säkerhet samt rättvisan inte sätts i fara.
Staterna skall således söka nå en snabb och rättvis uppgörelse i sina mellanfolkliga tvister medelst förhandlingar, undersökningsförfarande, medling, förlikningsförfarande, skiljedom, rättsligt avgörande, anlitande av regionala organ eller avtal eller genom andra fredliga medel efter eget val. Parterna skall, när de söker nå en dylik uppgörelse, komma överens om sådana fredliga medel som är lämpliga med hänsyn till tvistens om- ständigheter och beskaffenhet.
Parterna i en tvist är skyldiga, i händelse de misslyckas nå en lösning genom något av de ovannämnda fredliga medlen, att fortsätta söka en uppgörelse med andra fredliga medel som de enas om att anlita.
Tvistande stater lika väl som utomstående stater skall avhålla sig från varje handling, som kan försvåra läget på sådant sätt, att upp-
rätthållandet av internationell fred och säkerhet sätts i fara, och skall handla i enlighet med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser.
Internationella tvister skall biläggas på grundval av staternas suver- äna likställdhet och i överensstämmelse med principen om fritt val av medel. Att stater anlitar eller samtycker till ett förfarande som de frivil- ligt inrättat för lösande av föreliggande eller framtida tvister, skall inte anses oförenligt med suverän likställdhet.
Vad i ovanstående stycken sagts skall ej förstås såsom inverkande ell- er inkräktande på i detta sammanhang tillämpliga bestämmelser i stad- gan, i synnerhet de som hänför sig till fredlig lösning av internationella tvister.
Principen rörande skyldigheten, i enlighet med stadgan, att inte ingripa i angelägenheter som faller inom annan stats egen behörighet.
Ingen stat eller grupp av stater har rätt att direkt eller indirekt av vad skäl det vara må ingripa i annan stats inre eller yttre angelägenheter. Följaktligen är väpnat ingripande och alla andra former av inblandning eller försök till hot mot staten som sådan eller mot staten i politiskt, ekonomiskt eller kulturellt hänseende en kränkning av folkrätten.
Ingen stat får bruka eller uppmuntra bruket av ekonomiska, politiska eller andra tvångsåtgärder mot annan stat i syfte att förmå denna stat att avstå från att utöva sina suveräna rättigheter eller för att skaffa sig några som helst fördelar från staten i fråga. Ingen stat får heller organi— sera, bistå, underblåsa, finansiera, anstifta eller tolerera samhällsfientlig, terroristisk eller väpnad verksamhet, som syftar till att med våld störta annan stats styrelse, ej heller ingripa i en annan stats inbördes stridig- heter.
Bruk av våld för att beröva ett folk dess nationella identitet utgör en kränkning av folkets oförytterliga rättigheter och av principen om icke- inblandning.
Varje stat har oförytterlig rätt att välja politiskt, ekononriskt, socialt och kulturellt system utan inblandning i någon form från annan stat.
Vad i de föregående styckena sagts skall ej förstås såsom inverkande på de tillämpliga bestämmelser i stadgan som hänför sig till upp- rätthållandet av internationell fred och säkerhet.
Staters skyldighet att samarbeta med varandra i enlighet med stadgan
Staterna har skyldighet att, utan hinder av olikheter i politiskt, eko- nomiskt eller socialt system, samarbeta med varandra på de olika om- rådena för internationella förbindelser, för att upprätthålla internatio- nell fred och säkerhet och främja internationell ekonomisk stabilitet och framåtskridande, nationernas allmänna välfärd och mellanfolkligt sam- arbete utan diskriminering grundad på dylika olikheter.
För detta ändamål:
a) skall staterna samarbeta med andra stater för att upprätthålla in- ternationell fred och säkerhet;
b) skall staterna samarbeta för att främja allmän aktning för och re- spekterande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla, samt för att undanröja alla former av rasdiskriminering och alla former av religiös ofördragsamhet;
c) skall staterna sköta sina internationella förbindelser på de ekono- miska, sociala, kulturella, tekniska och kommersiella områdena i öve- rensstämmelse med principerna om suverän likställdhet och icke-in- blandning.
d) har Förenta Nationernas medlemsstater skyldighet att samfällt och var för sig samarbeta med Förenta Nationerna i enlighet med till— ämpliga bestämmelser i stadgan.
Staterna bör samarbeta på de ekonomiska, sociala och kulturella omr- ådena, inom vetenskap och teknologi och för internationellt framåtskri- dande i fråga om kultur och utbildning. Staterna bör samarbeta för att främja ekonomisk tillväxt i alla delar av världen och i synnerhet i ut- vecklingsländerna.
Principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt
Principen om folkens lika rättigher och självbestämmanderätt, som är nedlagt i Förenta Nationernas stadga, ger varje folk rätten att fritt och utan yttre inblandning bestämma över sina politiska förhållanden och fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling, och varje stat har skyldighet att respektera denna rätt i enlighet med stadgans bestämmelser.
Varje stat har skyldighet att genom samfällda och enskilda åtgärder främja förverkligandet av principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt, och bistå Förenta Nationerna att fullgöra de skyldigheter som ankommer på organisationen enligt stadgan beträffan— de principens förverkligande i syfte:
a) att främja vänskapliga förbindelser och samarbete mellan staterna; och
b) att åstadkomma ett snabbt slut på kolonialismen under tillbörligt hänsynstagande till de berörda folkens fritt uttryckta vilja;
och ej förglömmande att underkastelse av folk under främmande herravälde, förtryck och utsugning innebär såväl en kränkning av prin- cipen som ett förnekande av grundläggande mänskliga rättigheter och står i strid med stadgan.
Varje stat har skyldighet att genom samfällda och enskilda åtgärder främja allmän aktning för och respekterande av mänskliga rättigheter och grundläggande frihet i enlighet med stadgan.
Upprättande av en suverän och oberoende stat, frivillig anslutning till eller frivilligt uppgående i annan oberoende stat eller upprättande av an-
nan politisk ordning som folket av fri vilja beslutat sig för utgör former i vilka folket utövar sin självbestämmanderätt.
Varje stat har skyldighet att avhålla sig från våldshandling, som berö- var sådana folk, vilka ovan omnämns i formuleringen av denna princip, deras självbestämmanderätt och frihet och oberoende. När sådana folk i utövandet av sin självbestämmanderätt tillgriper motåtgärder och gör motstånd mot sådana våldshandlingar är de berättigade att begära och erhålla hjälp i enlighet med stadgans ändamål och grundsatser.
En kolonis eller annat icke-självstyrande områdes territorium har en- ligt stadgan en annan och från den förvaltande statens territorium skild status, denna enligt stadgan särskilda status skall bestå till dess folket i kolonin eller det icke-självstyrande området har utövat sin självbest- ämmanderätt i enlighet med stadgan och i synnerhet dess ändamål och grundsatser.
Vad de i föregående styckena sagts skall icke förstås så att det tillåter eller uppmuntrar handlingar som skulle helt eller delvis upplösa eller skada den territoriella integriteten och politiska enheten i suveräna och oberoende stater som iakttar principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt, sådan den ovan beskrivits, och sålunda har en re- gering som representerar territoriets folk i dess helhet, utan åtskillnad med avseende på ras, tro eller hudfärg.
Varje stat skall avhålla sig från handlingar som syftar till att helt eller delvis upplösa en stats eller ett lands nationella enhet och territoriella in- tegritet.
Principen om staters suveräna likställdhet
Alla stater åtnjuter likställdhet. De har lika rättigheter och skyldig— heter och är likställda medlemmar av det internationella samfundet, utan hinder av olikheter av ekonomisk, social, politisk eller annan art.
Suverän likställdhet inbegriper i synnerhet följande:
a) Stater är rättsligt likställda; b) Varje stat åtnjuter de rättigheter som innefattas i full suveränitet;
c) Varje stat har skyldighet att respektera andra stater;
d) Staters territoriella integritet och politiska oberoende är okränk- bara;
e) Varje stat har rätt att fritt välja och utveckla politiskt, socialt, eko- nomiskt och kulturellt system;
f) Varje stat har skyldighet att till fullo och ärligt uppfylla sina inter- nationella förpliktelser och leva i fred med andra stater.
Principen att stater skall ärligt fullgöra de förpliktelser som de åtagit sig i enlighet med stadgan
Varje stat har skyldighet att ärligt uppfylla de förpliktelse som den åtagit sig i enlighet med Förenta Nationernas stadga.
Varje stat har skyldighet att ärligt uppfylla sina förpliktelser enligt folkrättens allmänt erkända principer och regler.
Varje stat har skyldighet att ärligt uppfylla sina förpliktelser enligt in- ternationella överenskommelser som är giltiga enligt folkrättens allmänt erkända principer och regler.
I de fall förpliktelser enligt mellanfolkliga avtal strider mot de förplik- telser som Förenta Nationernas medlemmar har enligt Förenta Natio- nernas stadga, skall förpliktelserna enligt stadgan ha företräde.
Allmän del
2. Förklarar att:
Ovanstående principer är vid tolkning och tillämpning att betrakta som avhängiga av varandra och varje princip bör sålunda förstås i sitt sammanhang med de övriga principerna.
Vad i denna förklaring sagts skall ej förstås så att det på något sätt inkräktar på stadgans bestämmelser eller medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter enligt eller på folkens rättigheter enligt stadgan, med vederbörlig hänsyn tagen till utformningen av dessa rättigheter i denna förklaring.
3. Förklarar vidare att:
De principer i stadgan, som innefattas i denna förklaring, utgör grundläggande folkrättsliga principer, och vädjar följaktligen till alla stater att låta sig vägledas av dessa principer i sitt mellanfolkliga hand— lande och att utveckla sina ömsesidiga förbindelser på grundval av ett noggrant iakttagande av dessa principer.
Fördag om förbud mot placering av kärnvapen och andra massförstörelsevapen på havsbotten och i dennas underlag
London, Moskva och Washington den 1 1 februari 1971
Ratificerat av Sverige den 24 mars 1972. Ratifikationsinstrumentet de- ponerades i London, Moskva och Washington den 28 april 1972.
SÖ l972zl8
De fördragsslutande staterna,
som erkänner mänsklighetens gemensamma intresse av framsteg i ut- forskandet och användningen av havsbottnen för fredliga ändamål,
som beaktar att förhindrandet av kämvapenkapprustning på havs- bottnen tjänar intresset att vidmakthålla världsfreden, minskar de inter- nationella Spänningarna och stärker de vänskapliga förbindelserna mel- lan staterna,
som är övertygade om att detta fördrag utgör ett steg mot att undanta- ga havsbottnen och dennas underlag från kapprustningen,
som är övertygade om att detta fördrag utgör ett steg mot ett fördrag om allmän och fullständig avrustning under noggrann och effektiv inter- nationell kontroll, och beslutna att fortsätta förhandlingarna för att uppnå detta mål,
som är övertygade om att detta fördrag kommer att främja syftena och principerna i Förenta Nationernas stadga, på ett sätt som överens- stämmer med principerna i folkrätten och utan att kränka havets frihet,
har överenkommit som följer:
Artikel I 1. De fördragsslutande staterna förbinder sig att på havs- bottnen och i dennas underlag utanför den yttre gränsen för en havsbot- tenzon, som definieras i artikel 11, inte anbringa eller placera några kärnvapen eller några andra slag av massförstörelsevapen, ej heller byggnadsverk, utskjutningsinstallationer eller några andra anordningar särskilt utformade för lagring, utprovning eller användning av sådana vapen.
2. Ätagandena enligt punkt 1 i denna artikel skall även gälla för den havsbottenzon som nämnes i samma punkt, dock att de inom denna zon inte gäller för kuststaten eller för havsbottnen under dess sjöterritorium.
3. De fördragsslutande staterna åtager sig att inte bistå, uppmuntra eller förmå någon stat att bedriva verksamhet, som anges i punkt 1 i denna artikel, och att inte på något annat sätt deltaga i sådana handling- ar.
Artikel [] I detta fördrags mening skall den yttre gränsen för den havs- bottenzon som nämnes i artikel I vara liktydig med den tolv sjömils yt- tergräns för den zon som anges i avdelning 2 i konventionen angående territorialhavet och tilläggszonen, undertecknad i Geneve den 29 april 1958. Den skall mätas i överensstämmelse med föreskrifterna i avdel- ning I, kapitel 11, i denna konvention och i enlighet med internationell rätt.
Artikel Ill 1. För att främja syftet med detta fördrag och för att säkerställa efterlevnaden av dess föreskrifter skall varje fördragsslutande stat ha rätt att genom observation kontrollera andra fördragsslutande staters verksamhet på havsbottnen och i dennas underlag utanför den i artikel I angivna zonen, förutsatt att observationen inte stör sådan verk- samhet.
2. Om efter en sådan observation grundat tvivel kvarstår rörande uppfyllandet av de enligt fördraget åtagna förpliktelserna, skall den fördragspart, som hyser tvivlet, och den fördragspart, som är ansvarig för den verksamhet vilken orsakat tvivlet, överlägga i syfte att undanröja tvivlet. Om det ändå kvarstår, skall den fördragspart som hyser tvivlet underrätta de övriga fördragsparterna, och de berörda parterna skall samarbeta i fråga om sådana ytterligare kontrollåtgärder, om vilka de kan komma överens, inbegripet vederbörlig inspektion av föremål, bygg- nadsverk, installationer eller andra anordningar som rimligen kan för- väntas vara av det slag som anges i artikel I. Parterna i verksamhets— området, inbegripet varje kuststat, och varje annan part som så önskar, skall ha rätt att deltaga i överläggningarna och samarbetet. När de ytter- ligare kontrollåtgärdema har vidtagits, skall vederbörlig rapport till- ställas övriga parter av den part som tagit initiativet till sådana åtgärder.
3. Om observation av föremål, byggnadsverk, installationer eller an- nan anordning inte utvisar vilken stat som är ansvarig för den verksam- het, som givit upphov till grundat tvivel, skall den fördragspart som hy- ser sådant tvivel underrätta och göra vederbörliga förfrågningar hos fördragsparter i verksamhetsområdet och hos annan fördragspart. Om det fastställs genom dessa förfrågningar att en viss fördragspart är an- svarig för verksamheten, skall denna fördragspart överlägga och samarv beta med andra parter i enlighet med punkt 2 i denna artikel. Om den för verksamheten ansvariga statens identitet inte kan fastställas genom dessa förfrågningar, kan ytterligare kontrollåtgärder inbegripet inspek- tion, vidtagas av den fördragspart som framställt förfrågningama; den— na skall inbjuda parterna i verksamhetsområdet att deltaga, inbegripet varje kuststat, och varje annan part som önskar samarbeta.
4. Om överläggningar och samarbete enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel inte har undanröjt tvivlet om verksamheten, och uppfyl- landet av fördragets förpliktelser allvarligt kan sättas i fråga, kan en fördragspart i enlighet med bestämmelserna i Förenta Nationernas stad-
ga hänskjuta frågan till säkerhetsrådet, som kan vidtaga åtgärder i enlig- het med stadgan.
5. Kontroll enligt denna artikel kan företagas av varja fördragspart med egna medel, eller med bistånd, helt eller delvis av någon annan fördragspart eller genom lämpliga internationella åtgärder inom Förenta Nationernas ram och i enlighet med dess stadga,
6. Kontrollverksamhet enligt detta fördrag får inte störa andra för- dragsslutande staters verksamhet och skall utföras med vederbörlig hänsyn till folkrättsligt erkända rättigheter, inbegripet havets friheter och kuststaternas rätt att utforska och exploatera sina kontinentalsock- lar.
Artikel I V Ingenting i detta fördrag skall tolkas såsom stöd åt eller till förfång för någon fördragsparts inställning till gällande internationella konventioner, inbegripet 1958 års konvention angående territorialhavet och tilläggszonen, eller till rättigheter eller krav som en sådan fördrags- part kan hävda, eller till erkännanden eller bestridanden av rättigheter eller krav hävdade av annan stat och vilka avser vattenområden utanför dess kust, inbegripet bland annat territorialhav och, tillläggszoner, eller havsbottnen, inbegripet kontinentalsocklar.
Artikel V De fördragsslutande staterna förbinder sig att fortsätta upp- riktigt menade förhandlingar om ytterligare åtgärder på nedrustnings- området för att hindra en kapprustning på havsbottnen och i dennas un- derlag.
Artikel VI Varje fördragspart kan föreslå ändringar i detta fördrag. Ändringar skall för varje fördragspart som godkänner dem träda i kraft, då de har godkänts av ett flertal av de fördragsslutande staterna, och därefter för varje övrig fördragspart, den dag den godkänner dem.
Artikel VII Fem år efter detta fördrags ikraftträdande skall en konfe- rens hållas mellan fördragsparterna i Geneve, Schweiz, för att granska hur fördraget fungerar i avsikt att förvissa sig om att ändamålet med fördragets prearnbel och dess bestämmelser förverkligas. Denna gransk- ning skall beakta alla tillgängliga teknologiska framsteg. Gransknings- konferensen skall i överensstämmelse med den åsikt som flertalet delta- gande parter hyser besluta om och när en ytterligae granskningskonfe- rens skall sammankallas.
Artikel VIII Varje fördragsslutande stat skall under utövande av sin nationella suveränitet ha rätt att frånträda fördraget, om den finner att extraoridinära händelser, sammanhängande med ämnet för detta för- drag, har äventyrat dess högsta intressen. Den skall underrätta alla and- ra fördragsslutande stater och Förenta Nationernas säkerhetsråd om
sådant frånträdande tre månader i förväg. Sådan underrättelse skall in- nefatta en redogörelse för de extraordinära händelser som den anser ha äventyrat dess högsta intressen.
Artikel IX Bestämmelserna i detta fördrag skall inte på något sätt på— verka fördragsslutande stats förpliktelser enligt internationella avtal om upprättande av kärnvapenfria zoner.
Artikel X 1. Detta fördrag skall stå öppet för undertecknande för alla stater. Stat som inte undertecknar fördraget före dess ikraftträdande en- ligt punkt 3 i denna artikel kan när som helst ansluta sig till det.
2. Detta fördrag skall ratificeras av signatärstaterna. Ratifikations— och anslutningsinstrument skall deponeras hos De Socialistiska Rådsre- , publikernas Unions regering, Förenade Konungariket Storbritannien l och Nordirlands regering och Amerikas Förenta Staters regering, vilka härmed utses till depositarieregeringar.
3. Detta fördrag skall träda i kraft då tjugotvå regeringar, däribland de som utsetts till depositarieregeringar, har deponerat sina ratifika- tionsinstrument.
4. För stat vilkens ratifikations- eller anslutningsinstrument depone- ras efter detta fördrags ikraftträdande skall fördraget träda i kraft den dag då dess ratifikations- eller anslutningsinstrument deponeras.
5. Depositarieregeringarna skall omedelbart underrätta alla stater, som har undertecknat och anslutit sig till fördraget om dagen för varje undertecknande, dagen för deposition av varje ratifikations- eller anslut- ningsinstrument, dagen för detta fördrags ikraftträdande, samt om då- gen för mottagandet av andra meddelanden.
6. Detta fördrag skall registreras av depositarieregeringama enligt ar- tikel 102 i Förenta Nationernas stadga.
Artikel XI Detta fördrag, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter skall ha samma vitsord, skall deponeras i depositarierege- ringamas arkiv. Vederbörligen bestyrkta avskrifter av detta fördrag skall av depositarieregeringama överlämnas till regeringarna i de stater som har undertecknat eller anslutit sig till fördraget.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill befullmäktigade, un- derskrivit detta fördrag.
Som skedde i London, Moskva och Washington i tre originalexemplar den 11 februari 1971.
Konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring
London, Washington och Moskva den 10 april 1972
Ratificerat av Sverige den 22 januan' 1976. Ratifikationsinstrumentet deponerades i London, Moskva och Washington den 5 februari 1976.
SÖ 1976:18
De fördragsslutande staterna,
som är beslutna att verka för effektiva framsteg i riktning mot en all- män och fullständig avrustning, innefattande förbud mot och avskaffan- de av alla slag av massförstörelsevapen, och som är förvissade om att ett förbud mot utveckling, framställning och lagring av kemiska och bakte- riologiska (biologiska) vapen och deras avlägsnande genom effektiva åtgärder kommer att underlätta uppnåendet av allmän och fullständig avrustning under noggrann och effektiv internationell kontroll,
som erkänner den stora betydelsen av protokollet rörande förbud mot användande i krig av kvävande, giftiga eller liknande gaser och bakterio- logiska stridsmedel, undertecknat i Geneve den 17 juni 1925, och som även är medvetna om det bidrag detta protokoll redan har lämnat och fortsätter att lämna till lindring av krigets fasor,
som bekräftar sin anslutning till protokollets principer och syften och som uppmanar alla stater att noggrant iakttaga dem,
som erinrar om att Förenta Nationernas generalförsamling vid uppre- pade tillfällen har fördömt alla åtgärder som strider mot principerna och syftena i Geneveprotokollet den 17 juni 1925,
som önskar bidraga till att stärka förtroendet mellan folken och till en allmän förbättring av den internationella atmosfären,
som även önskar bidraga till att förverkliga syftena och principerna i Förenta Nationernas stadga,
som är övertygade om vikten och angelägenheten av att sådana farliga massförstörelsevapen som använder kemiska eller bakteriologiska (bio— logiska) medel genom effektiva åtgärder avlägsnas ur staternas vapen- arsenaler,
som erkänner att en överenskommelse om förbud mot bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen kan utgöra ett första steg mot träffandet av en överenskommelse om effektiva åtgärder även avseende förbud mot utveckling, framställning och lagring av kemiska vapen, och som är beslutna att fortsätta att förhandla i detta syfte,
som är beslutna att för hela mänsklighetens bästa fullständigt utesluta
möjligheten att bakteriologiska (biologiska) medel och toxiner skall kun- na användas som vapen,
som är övertygade om att en sådan användning skulle vara moraliskt stötande för mänskligheten och att ingen möda bör sparas för att mins- ka denna risk,
har överenskommit om följ ande:
Artikel I Varje fördragsslutande stat förbinder sig att aldrig under någ- ra förhållanden utveckla, framställa, lagrar eller på annat sätt förvärva eller inneha .
1) mikrobiella eller andra biologiska medel, eller toxiner oavsett ur- sprung eller framställningssätt, av sådana typer eller i sådana mängder som ej har berättigande för profylaktiska ändamål, skyddsändamål eller andra fredliga ändamål.
2) vapen, utrustning eller utspridningsanordningar avsedda att an- vändas för sådana medel eller toxiner för fientliga ändamål eller i väp- nad konflikt.
Artikel II Varje fördragsslutande stat förbinder sig att, så snart som möjligt och icke senare än nio månader efter det att konventionen trätt i kraft, förstöra eller till fredliga ändamål överföra alla i artikel I i denna konvention angivna medel, toxiner, vapen, utrustning och utspridnings- anordningar som befinner sig i dess besittning eller under dess överhög- het eller kontroll. Vid genomförandet av bestämmelserna i denna artikel skall alla nödvändiga försiktighetsmått vidtagas för att skydda befolk- ning och miljö.
Artikel III Varje fördragsslutande stat förbinder sig att icke överlåta till någon mottagare, vare sig direkt eller indirekt, och att ej heller på något sätt hjälpa, uppmuntra eller förmå någon stat, grupp av stater ell- er internationella organisationer att tillverka eller på annat sätt förvärva några av de medel, toxiner, vapen, utrustning eller utspridningsanord- ningar som anges i Artikel I i konventionen.
Artikel IV Varje fördragsslutande stat skall i enlighet med sina konsti- tutionella förfaranden vidtaga alla nödvändiga åtgärder för att förbjuda och förhindra utveckling, framställning, lagring, förvärv eller innehav av sådana medel, toxiner, vapen, utrustning eller utspridningsanordningar som anges i Artikel I i konventionen, inom vederbörande stats territo- rium, under dess överhöghet eller under dess kontroll.
Artikel V De fördragsslutande staterna förbinder sig att samråda med varandra och att samarbeta för att lösa alla problem som kan uppkom- ma med avseende på konventionens syfte eller tillämpningen av dess bestämmelser. Samråd och samarbete som avses i denna artikel kan
även komma till stånd genom lämpliga internationella förfaranden inom ramen för Förenta Nationerna och i enlighet med dess stadga.
Artikel VI 1. Varje fördragsslutande stat som finner att en annan fördragsslutande stat handlar i strid med sina förpliktelser enligt kon- ventionens bestämmelser kan anföra klagomål hos Förenta Nationernas säkerhetsråd. Sådana klagomål skall innefatta all tillgänglig bevisning som kan styrka dess berättigande ävensom en begäran om dess uppta- gande till behandling av säkerhetsrådet.
2. Varje fördragsslutande stat förbinder sig att samarbeta vid genom- förandet av varje undersökning som säkerhetsrådet kan inleda, i enlighet med bestämmelserna i Förenta Nationernas stadga på grundval av kla- gomål som mottagits av rådet. Säkerhetsrådet skall underrätta de förd— ragsslutande staterna om undersökningens resultat.
Artikel VII Varje fördragsslutande stat förbinder sig att, i enlighet med Förenta Nationernas stadga, lämna bistånd eller medverka till att bistånd lämnas till fördragsslutande stat som så begär, om säkerhetsråd- et finner att denna stat har utsatts för fara till följd av brott mot konven— tionen.
Artikel VIII Ingen bestämmelse i denna konvention skall tolkas så, att den innebär en begränsning i eller avvikelse från de förpliktelser som en stat åtagit sig enligt protokollet rörande förbud mot användande i krig av kvävande, giftiga eller liknande gaser och bakteriologiska stridsme- del, undertecknat i Geneve den 17 juni 1925.
Artikel IX Varje fördragsslutande stat bekräftar det erkända syftet att effektivt förbjuda kemiska vapen samt förbinder sig, för att uppnå detta syfte, att fortsätta allvarligt menade förhandlingar i avsikt att nå en snar överenskommelse om effektiva åtgärder för förbud mot utveckling, framställning och lagring av sådana vapen och för deras förstöring, och om lämpliga åtgärder rörande utrustning och utspridningsanordningar särskilt avsedda för framställning eller användning av kemiska medel för vapenändamål.
Artikel X 1. De fördragsslutande staterna förbinder sig att underlätta, och har rätt att deltaga i, ett så fullständigt utbyte som möjligt av utrust- ning, material samt vetenskaplig och teknologisk information för utnytt- jande av bakteriologiska (biologiska) medel och toxiner för fredliga ändamål. Fördragsslutande stater, som har möjlighet därtill, skall även samarbeta för att, antingen enskilt eller tillsammans med andra stater eller internationella organisationer, bidraga till den fortsatta utveckling- en och tillämpningen av vetenskapliga upptäckter på bakteriologins (biologins) område för förebyggande av sjukdomar eller för andra fredli- ga ändamål.
2. Denna konvention skall tillämpas så, att den icke hämmar de för— dragsslutande staternas ekonomiska eller teknologiska utveckling eller det internationella samarbetet rörande fredlig bakteriologisk (biologisk) verksamhet, häri inbegripet internationellt utbyte av bakteriologiska (biologiska) medel och toxiner samt utrustning för bearbetning, an- vändning eller framställning av bakteriologiska (biologiska) medel och toxiner för fredliga ändamål i enlighet med bestämmelserna i denna konvention.
Artikel XI Varje fördragsslutande stat kan föreslå ändringar i denna konvention. Ändringarna skall, för varje fördragsslutande stat som god- känner dem, träda i kraft, när de har godkänts av flertalet av de för- dragsslutande staterna, och därefter för varje annan fördragsslutande stat, den dag den godkänner ändringarna.
Artikel XII Fem år efter denna konventions ikraftträdande, eller tidi- gare om en majoritet av de fördragsslutande staterna begär detta genom förslag därom till depositarieregeringama, skall en konferens med delta- gande av de fördragsslutande staterna hållas i Geneve i Schweiz för att granska hur konventionen tillämpas, varvid syftet skall vara att förvissa sig om att ändamålen i konventionens inledning och bestämmelser, häri inbegripet bestämmelserna rörande förhandlingar om kemiska vapen, förverkligas. Denna granskning skall beakta ny vetenskaplig och tekno- logisk utveckling som är av betydelse för konventionen.
Artikel XIII 1. Denna konvention skall gälla utan tidsbegränsning.
2. Varje fördragsslutande stat skall under utövande av sin nationella suveränitet ha rätt att frånträda konventionen om den finner att extraor- dinära händelser, som sammanhänger med ämnet för konventionen, har äventyrat landets vitala intressen. Den skall underrätta alla andra för- dragsslutande stater och Förenta Nationernas säkerhetsråd om sådant frånträdande tre månader i förväg. Sådan underrättelse skall innefatta en redogörelse för de extraordinära händelser som vederbörande stat anser ha äventyrat dess vitala intressen.
Artikel XI V 1. Denna konvention får undertecknas av alla stater. Stat som icke undertecknar konventionen före dess ikraftträdande enligt punkt 3 i denna artikel får när som helst ansluta sig till den.
2. Denna konvention skall ratificeras av signatärstaterna. Ratifika- tions- och anslutningsinstrument skall deponeras hos Amerikas Förenta Staters regering, de Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands regering, vilka härmed utses till depositarieregeringar.
3. Denna konvention skall träda i kraft, sedan tjugotvå regeringar, däribland de som utsetts till depositarieregeringar, har deponerat sina ratifikationsinstrument.
4. För stater vilkas ratifikations— eller anslutningsinstrument depone- ras efter denna konventions ikraftträdande skall den träda i kraft på dagen för deponerande av deras ratifikations- eller anslutningsinstru- ment.
5. Depositarieregeringarna skall omedelbart underrätta alla stater som undertecknat och anslutit sig till konventionen om dagen för varje undertecknande, dagen för deponerande av varje ratifikations- eller an- slutningsinstrument, dagen för denna konventions ikraftträdande samt om mottagandet av andra meddelanden.
6. Denna konvention skall registreras av depositarieregeringama en- ligt artikel 102 i Förenta Nationernas stadga.
Artikel XV Denna konvention, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har lika vitsord, skall deponeras i depositarierege- ringamas arkiv. Vederbörligen bestyrkta avskrifter av konventionen skall av depositarieregeringama överlämnas till regeringarna i de stater som undertecknat eller anslutit sig till konventionen.
Till bekräftelse härav har undertecknade, vederbörligen befullmäkti- gade därtill, underskrivit denna konvention.
Som skedde i tre exemplar i London, Moskva och Washington den 10 april 1972.
Definition of Aggression
The General Assembly, Basing itself on the fact that one of the fundamental purposes of the United Nations is to maintain international peace and security and to take effective collective measures for the prevention and removal of threats to the peace, and for the suppression of acts of aggression or other breaches of the peace.
Reco/ling that the Security Council, in accordance with Article 39 of the Charter of the United Nations, shall determine the existence of any threat to the peace, breach of the peace or act of aggression and shall make recommendations, or decide what measures shall be taken in ac- cordance with Articles 41 and 42, to maintain or restore international peace and security,
Reco/ling also the duty of States under the Charter to settle their inter- national disputes by peaceful means in order not to endanger interna- tional peace, security and justice,
Bearing in mind that nothing in this Definition shall be interpreted as in any way affecting the scope of the provisions of the Charter with re- spect to the functions and powers of the organs of the United Nations,
Considering also that, since aggression is the most serious and dange- rous form of the illegal use of force, being fraught, in the conditions created by the existence of all types of weapons of mass destruction, with the possible threat of a world conflict and all its catastrophic conse- quences, aggression should be defined at the present stage,
Reaffirming the duty of States not to use armed force to deprive peop- les of their right to self-determination, freedom and independence, or to disrupt territorial integrity,
Reaffirming also that the territory of a State shall not be violated by being the object, even temporarily, of military occupation or of other measures of force taken by another State in contravention of the Chart— er, and that it shall not be the object of acquisition by another State re- sulting from such measures or the threat thereof,
Reaffirming also the provisions of the Declaration on Principles of International Law concerning Friendly Relations and Co—operation among States in accordance with the Charter of the United Nations,
Convinced that the adoption of a definition of aggression ought to ha- ve the effect of deterring a potential aggressor, would simplify the deter- mination of acts of aggression and the implementation of measures to suppress them and would also faciliate the protection of the rights and lawful interests of, and the rendering of assistance to, the victim,
Believing that, although the question whether an act of aggression has been committed must be considered in the light of all the circumstances
of each particular case, it is nevertheless desirable to formulate basic principles as guidance for such determination, Adopts the following Definition of Aggression: *
Article ] Aggression is the use of armed force by a State against the sovereignty, territorial integrity or political independence of another State, or in any other manner inconsistent with the Charter of the Uni- ted Nations, as set out in this Definition.
Explanatory note: In this Definition the term ”State”: (a) Is used without prejudice to questions of recognition or to whether a State is a Member of the United Nations;
(b) Includes the consept of a ”group of States” where appropriate.
Article 2 The first use of armed force by a State in contravention of the Charter shall constitute prima facie evidence of an act of aggression although the Security Council may, in conformity with the Charter, conclude that a determination that an act of aggression has been com- mitted would not be justified in the light of other relevant circumstan— ces, including the fact that the acts concerned or their consequences are not of sufficient gravity.
Article 3 Any of the following acts, regardless of a declaration of war, shall, subject to and in accordance with the provisions of article 2, qual- ify as an act of aggression:
(a) The invasion or attack by the armed forces of a State of the terri- tory of another State, or any military occupation, however temporary, resulting from such invasion or attack, or any annexation by the use of force of the territory of another State or part thereof ;
(b) Bombardment by the armed forces of a State against the territory of another State or the use of any weapons, by a State against the terri- tory of another State;
(c) The blockade of the ports or coasts of a State by the armed forces of another State;
(a') An attack by the armed forces of a State on the land, sea or air forces, or marine and air fleets of another State;
(e) The use of armed forces of one State which are within the territory of another State with the agreement of the receiving State, in contraven— tion of the conditions provided for in the agreement or any extension of their presence in such territory beyond the termination of the agree- ment;
* Explanatory notes on articles 3 and 5 are to be found in paragraph 20 of the report of the Special Committee on the Question of Defining Aggression (Official Records of the General Assembly, Twenty-ninth Session Supplement No. 19 (A/ 9619 and Corr. l)). Statements on the Definition are contained in paragraphs 9 and 10 of the report of the Sixth Committee (A/ 9890).
(f) The action of a State in allowing its territory, which it has placed at the disposal of another State, to be used by that other State for per- petrating an act of aggression against a third State;
(g) The sending by or on behalf of a State of armed bands, groups, irregulars or mercenaries, which carry out acts of armed force against another State of such gravity as to amount to the acts listed above, or its substantial involvement therein.
Article 4 The acts enumerated above are not exhaustive and the Secu- rity Council may determine that other acts constitute aggression under the provisions of the Charter.
Article 5 1. No consideration of whatever natur, whether political economic, military or otherwise, may serve as a justification for ag- gression.
2. A war of aggression is a crime against international peace. Ag- gression gives rise to international responsibility.
3. No territorial acquisition or special advantage resulting from ag- gression is or shall be recognized as lawful.
Article 6 Nothing in this Definition shall be construed as in any way enlarging or dirninishing the scope of the Charter, including ist provi— sions concerning cases in which the use of force is lawful.
Article 7 Nothing in this Definition, and in particular article 3, could in any way prejudice the right to self-determination, freedom and inde- pendence, as derived from the Charter, of peoples forcibly deprived of thar right and referred to in the Declaration on Principles of Intema- tional Law concerning Friendly Relations and co-operation among States in accordance with the Charter of the United Nations, particular— ly peoples under colonial and racist regimes or other forms of alien do- mination; nor the right of these peoples to Struggle to that end and to seek and receive support, in accordance with the principles of the Char- ter and in conformity with the above-mentioned Declaration.
Article 8 In their interpretation and application the above provisions are interrelated and each provision should be construed in the context of the other provisions.
Sammanställning över stater, som tillträtt de i konventionssamlingen upptagna traktaterna
seumqeg uajjerisnv eurtuaärv eloäuv wwårv UQIUBQIV uetsrue qäjv sårig/rs
[. Parisdeklarationen
2. S:t Petersburgsdeklarationen 3. Haagdeklarationen
_ 4. III Haagkonventionen _ 5. IV Haagkonventionen
6. V Haagkonventionen
7. VI Haagkonventionen 8. VII Haagkonventionen 9. VIII Haagkonventionen 10. IX Haagkonventionen 1 1. XI Haagkonventionen 14. XIII HågkonventioEL _____ _ 17. Genéveprotokollet 18. Regler för u-båtskrig 19. Folkmordskonventionen 20. I Genévekonventionen 21. II Genévekonventionen 22. Krigsfångekonventionen
23. Civilkonventionen 24. I Geneveprotokollet 25. II Geneveprotokollet 26. Kulturkonventionen än Kulturprotokollet 28. Europeiska mänskorättskonventionen 29. Tilläggsprotokoll till mänskorättskonv. ' 30. Protokoll 4 till mänskorättskonv. 31. Flyktingkonventionen 32. Flyktingprotokollet 33. Statslöskonventionen 34. FN-konventionen om medb. o pol. rätt
35. Briand-Kellogg-pakten 36. FN-stadgan
' 37. Spetsbergstraktaten 38. Ålandstraktaten 40. Antarktistraktaten
41 . Kämvapenprovfördraget 42. Rymdfördraget
43. Icke-spridningsfördraget 45. Havsbottenfördraget
46. Konvention om förbud mot bakt. vapen
t —r—t XXXXXXXX
XXXXXXXXXX
kf _|? #;ij
xx'x xxxxxxx
x xxx
x xxx
aätms xxxxlx xxxx
seumqeg enuuaärv eloäuv rauaäw usmqw Irmsrumr'ätv x x x
% &_ €L=6L61 nos 191015" 13119 Satu/[pisunwwvg &
Bahrain
Bangladesh
XXXX
X
f
Barbados Belgien Benin Bhutan Bolivia Botswana Brasilien Bulgarien
xxx ' xxxx
X
xxllll
Bahrain
IIIIIImmmm
X X Barbados
xxxxx!IIIIIIII!!IHHIIIHHHEHIIIHHIIIHHHHHBim
xxIIIHIIIHIHIEan
IIIIIlIIIIII!IlIIIllIIIIIIIIIIIHIIIIIII!Bom IIIH!IIIIIIlIIIIIllIIIIIIIIIIIIIIIIIlII!Bam IIllIIIlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHHIIBam. llIII xHMIIIIllIIlIIIIIIIIIIIIIHHIII!Born
Burma
Burundi
Canada
Centralafrikanska kejsardömet
Chile
Colombia
Comorerna
x IIIII ! III
IIHHHHHHHIIIIIIIHHIx IIHIIHHHHIIIIIIIHHI IIHIHHHHHIIIIIIIHHIHHHHI! IIIIHHHHHIIIIIIIEIIHHHIII
!lx lli!!!llllIHHIIIIIIHHHIIIIHHI!Elma Il IIIIIIIIllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIEmm I I IlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIImmm
XHHIIHHHHHCMm Centralafrikanska X X X kejsardömet
X Chile Colombia
Comorerna
eorururoq mmm eaqondumx maa xreurueq uradkg eqng
vara use;)
]. Parisdeklarationen 2. S:t Petersburgädarationen 3. Haagdeklarationen _ 4. III Hagkonventionen 5. IV Haagkonventionen 6. V Haagkonventionen 7. VI Haagkonventionen 8. VII Haagkonventionen 9. VIII Han-_ . onventionen 10. IX Haagkonventionen 11. XI Haa; . onventionen __ 14. XIII Haa; . onventionen n 17. Genev- ' rotokollet _ >€ 18. Regler för u-båtskrig
lilliiill
>4 [ 19. Folkmordskonventionen
>4 nu 20.
I Genévekonventionen
IIIIEIIIIIIIIIIII
x glx m.
. Krigsfångekonventionen X >€ N N II Genévekonventionen
23.
Civilkonventionen
N &
NN (AA
NNN 0004
. I Genevepr_otokollet . II Geneve - rotokollet
. Kulturkonventionen
. Kulturprotokollet . Europeiska männskorättskonventionen . Tilläggsprotokoll till mänskorättskonv.
LA) O
”SWEREF Illliillil
. Protokoll 4 till mänskorättskonv.
. Flyktingkonventionen . Flyktingprotokollet
. Statslöskonventionen
. FN-konventionen om medb. o pol. rätt
xxxxxi
. Kellogg-Briand-pakten . FN-stadgan . Spetsbergstraktaten
XXX
Håål"
. Ålandstraktaten . Antarktistraktaten
Kärnvapenprovfördraget
Eilllilili
AAgwwwuwwww N;— oexiOanAwN—
. Rymdfördraget . Icke-spridningsfördraget . Havsbottcnfördraget
AAA _oxuau.)
Konvention om förbud mot bakt. vapen
'dag exsueqrurur
X (6 XX
—r
POPUBUOG unomkr eaqondurex urea )jr'ermreq
XIIIII
madkg X xi WI XIHII
Egypten
lT
Egypten
|__
El Salvador U
Ekvatorialguinea—]
El Salvador
Ekvatorialguinea
Elfenbenskusten
|_l
_]
Etiopien
Fiji
Elfenbenskusten
Etiopien
Filippinerna
Filippinerna _L1
Finland
Frankrike _]
Förenade Arabemiraten —l
Förenta Staterna
Gabon
Gambia
ng
Finland
Förenade Arabemiraten
Förenta Staterna
Gabon
limbia
X Ghana
_|_
Grekland
j_rl
X Grenada ' arm. !l !!!!!xälälååäå
Guinea
X X X lill Grenada IEIHI! Guatemala X
'x IHXII x
Grekland
Guinea
PUUPI
men 31911 narsauopul uarpul sempuoH HWH
mnemo n'essrg-eaurng
1. Parisdeklarationen 2. S:t Petersburgsdeklarationen 3. Haagdeklarationen 4. III Hagkonventionen 5. IV Haagkonventionen 6. V Haagkonventionen 7. VI Haagkonventionen 8. VIIrI-Iaagkonventionen 9. VIII Haagkonventionen 10. IX Haagkonventionen 1 1. XI Haagkonventionen 14. XIII Haagkonventionen 17. Geneveprotokollet 18. Regler för u-båtskrig 19. F olkmordskonventionen 20. I Genévekonventionen 21. 11 Genévekonventionen 22. Krigsfångekonventionen 23. Civilkonventionen 24. I Geneveprotokollet 25. II Geneveprotokollet 26. Kulturkonventionen 27. Kulturprotokollet 28. Europeiska männskorättskonventionen 2 3 3 3
l
xxxx xx (v (7 illllllllll
1 |
XXXXXX
lx
iiiiiillllllllllll
iiiiillllllllllllll iiiillillllllllllll
Illllliiiiiiliiiiiiiiilli
Hiiillillllllllllll
” allt- ..
X i !
Hilliiiååi
lxil Iiill
XXX
iiill Illiill
9. Tilläggsprotokoll till mänskorättskonv. 0. Protokoll 4 till mänskorättskonv. 1. Flyktingkonventionen 2. Flyktingprotokollet 33. Statslöskonventionen 34. FN-konventionen om medb. o pol. rätt 35. Kellogg-Briand-pakten 36. FN-stadgan 37. Spetsbergstraktaten 38. Ålandstraktaten 40. Antarktistraktaten 41 . Kärnvapenprovfördraget 42. Rymdfördraget 43. Icke-spridningsfördraget 45. Havsbottenfördraget 46. Konvention om förbud mot bakt. vapen
XXX
Ixxx Ex
X
illlll
X X
””%”9iiilllIIIIIIiållllllliiiillllll
XX
illiiill
; XX X ””liiiilll mmmqllililll
””mnllilillliill ”Hllillllliålllll
””Olllllll
( 4 k: 4 .c % :
>.
pmuxixx mtrl )( I till
Israel
Italien X
xlxxixx lx IIIIIIIIIIIIIHIxxxx
__]—
Israel
X X X X X
X X Italien
IXXX
"lia—
Jamaica _l
Japan X
Jordanien
XX IXI IX
XIIiX
XXXX
XX XXI—LXX
xml—dm...
Japan
xax
Jugoslavien
Kamerun
Kap Verde
Kenya
IIxHIxHIxxxx
Il IIIIIIIIIIIIIIIX ..
_Jx x
X X Jordanien
XX X Jugoslavien +—.——
Kamerun
Kap Verde
Kenya
X X Ii X
X
IIll:lllllllllllll x 35)5)395 » xxx Ixxx x' x
Kina Folkrepubliken Kongo
X
'I Republiken Korea Dem. Folk- X X XX rep. Korea II le IIlxXHI=IIIIIIIIIIHIIIHHIIHKuwait II | xIl X
Folkrepubliken 5) 5) Korea
5) Kina X Dem. Folk- —J |
Folkrepubliken rep. Korea
Kongo
Republiken Kuwait ' Laos
IIIIIIIIIIIIIIIII llixxxrm
X XXXXX XXXLesotho
Lesotho
Folkrepubliken
mpew !I'eW I311-I9AJPIEJÅI !MeleW mxseäepew %anuxaxnel mansnamnen namn euaqr—I "OWQI'I
]. Parisdeklarationen
___ 2. S:t Petersbur sdeklarationen _l: 3. Haagdeklarationen _ X 4. III Hagkonventionen _n- 5. IV Haagkonventionen X _ 6. V Haagkonventionen
7. VI Haagkonventionen
8. VII Haagkonventionen
9. VIII Haagkonventionen 10. IX Haa; . onventionen ll. XI Haagkonventionen l4. XIII H. . -_ .onventionen X [ 17. Geneve-rotokollet _ 18. Regler för u-båtskrig _ 19. Folkmordskonventionen X 20. I Genévekonventionen X 21. II Genévekonventionen X ” 22. Krigsfångekonventionen X a-ZB. Civilkonventionen 24. I Geneveprotokollet 25. II Geneveprotokollet ” 26. Kulturkonventionen ” 27. Kulturprotokollet _ 28. Europeiska männskorättskonventionen _ 29. Tilläggsprotokoll till mänskorättskonv. _ 30. Protokoll 4 till mänskorättskonv. X _ 3l. Flyktingkonventionen 32. Flyktingprotokollet . Statslöskonventionen 34. FN-konventionen om medb. o pol. rätt 35. Kellogg-Briand-pakten 36. FN—stadgan 37. Spetsbergstraktaten _ 38. Ålandstraktaten _ 40. Antarktistraktaten _ 41. Kärnvapenprovfördraget
X 42. Rymdfördra;et
X 43. Icke-spridningsfördraget 45. Havsbottenfördraget 46. Konvention om förbud mot bakt. vapen
HI
IHH!!!
X
Willi-III" "Eiiilliulllll _ Hiillllllll IIIIHIIIIIII
X X X X EEWIIEWHEHWHW IIWEI
IEWHEWIIEIIIIIII
X
EEEIIEEEHI
III-ii
illiillii X X Ellll
XX XX
NEW!!!-
X X
m n DJ La)
xxl
EE- &
mqseäepaw "
WWW XXX X
nvwl
emazxrprew
IWHMIII
man
X t—q Ei" & 0 D
lil-lumen
Marocko
Mauritanien
Mauritius
l I I I I lexäxäxl !!Illållllllllliix IIIIIII l Ill Hxlxl I I IIIIIHIIIHIIIIMwmmn I I ! l ”
Mexico Mogambique Monaco
Mongoliet
Nederländerna Nepal Nicaragua Niger
Nigeria
Norge Nya Zeeland Oman
Pakistan
I I I xlxixxExHEHHHHHHHHHIIHHIIIIIIIXx_L ' I I ' X Mogambique IIIIIIIIIIII!IEHHHHIIHHIIIHIIIIIHIIIIIIIMmm lIIIIIIIIIII!IH!!!!IIHIIIIIIIHIHIIIHHHM!mem l|IlllllIIIIIIIlllllIIIIIIIIIIIIIIIIIIII !!!!!i!!!!!!!!!!HEHIIHHHHHH!!!!!!IHHHHHIanMma IlllIIIIIIIIHH!!!!!IIIIIIIIIIIIHIIIHHHH Nai lli!!!!!!!!!II!!!!!IIHHIIIIIIIHHIIIHIHHxNMmm IIIIIIIIIIIIHII!!!!!!!HIIIHHIIIBIIIHHIEHNm: IllIlIIIIIIIIlI!!!!IIHHIIIHHIIIHIIIHIHI!Num !!!!!!HHHHHHHHEH!!!lIHHHHHHHHHHHHIHHHHHHNme IIIIIIIIIIII!!!!!!!lllIIIIHHIHEEHIHHHEEHqumm
X X X X X IIIIIIIII X X X X X X X X X X
epn'eMu Ritmo [timma nalod med Xena—md ended Utmanad
uamwnu mmm.) VÄN
M I
X X
n >: x a >4
iiiiiiill
il Hliilii
Elli
i!!!
X
ilillllllllllll
ii
]. Parisdeklarationen 2. S:t Petersblggsdeklarationen 3. Haagdeklarationen
4. III Hagkonventionen 5. IV Haagkonventionen 6. V Haagkonventionen 7. VI Haagkonventionen
8. VII Haagkonventionen 9. VIII Haagkonventionen IO. IX Haagkonventionen ll. XI Haagkonventionen 14. XIII Haaéonventionen 17. Geneveprotokollet 18. Regler för u—båtskrig
. Folkmordskonventionen . I Genévekonventionen
N— Oc
iiillllll
iii! iiiiil Hiliii
. II Genévekonventionen . Krigsfångekonventionen . Civilkonventionen
I Geneveprotokollet
. II Genéveprotokollet
ill Illiii illiiiiii Illii
. Kulturkonventionen
!
. Kulturprotokollet
N NO
&» o
. Europeiska männskorättskonventionen . Tilläggsprotokoll till mänskorättskonv. . Protokoll 4 till mänskorättskonv.
U.) _-
illll
. Flyktingkonventionen
Illlli
XX
. Flyktingprotokollet
illllll iiiiil Iiillll
. Statslöskonventionen . FN-konventionen om medb. o pol. rätt
www!» MAD-)(»)
iiil
. Kellogg-Briand-pakten
ililllllll HIIIIII XXX
Ex
36.
FN-stadgan
HHHHI
. Spetsbergstraktaten . Ålandstraktaten
Antarktistraktaten
. Kärnvapenprovfördraget
iiliiii Illiiiiil
. Rymdfördraget . Icke-spridningsfördraget
XXXXX
. Havsbottenfördraget . Konvention om förbud mot bakt. vapen
& x 5 (13105 HI mallliiilll &”mdililllll
ended
ewmuiiililll
uammnx IHE ...... W !
[vånuod estrrng MN
Salomonöarna Samoa
San Marino
Sao Tomé o. Principe
Saudiarabien Schweiz Senegal Seychellerna Sierra Leone
Singapore
—-r
XX
X X
Salomonöarna
F—I—t————
X Samoa
X X San Marino Sao Tomé 0.
X Principe T' t—Lr—H——
+XXI
*L
XX
X
Saudiarabien
Schweiz
X
Senegal
X Seychellerna
l
Sierra Leone
I
|_X__1X
X X X
Singapore
spanien
ål &
Lx [_
Somalia
Sri Lanka
Storbritannien X X
X X X
X X Sovjetunionen
X
Spanien l_|_Sri Lanka
X X X
Storbritannien
Sudan
Sudan
Surinam
Swaziland
X _|__ll_r_..
Surinam
XX
Swaziland
oåeqol 'PBPIUIJJ. aäuol 03014
.fr
usrx'erlsoxoa
|__
PWIWIIL
Peqer eruezuel urmrel ugn/(g
_ Wipp/(s
LJ____
X i
l. Parisdeklarationen
2. S:t Petersbur sdeklarationen 3. Haagdeklarationen
4. III Hagkonventionen
&
xxi
5. IV Haagkonventionen —
Tll
x x at
X
| )(
XX
(9 (9
x x xi (9 (9 (9
Ill
6. V Haagkonventionen 7. VI Haagkonventionen
llllllal lllllx
! !
Xr
ll ll
x )( xix XII
xXxx”'
x
!xxx Hxxiixx i”!
X X
XX i
lrxxr !
llll
8. VII Haa onventionen 9. VIII Haagkonventionen 10. IX Haagkonventionen ll. XI Haa onventionen l4. XIII Haa konventionen ] rotokollet 18. Regler för u-båtskrig l9. Folkmordskonventionen 20. I Genévekonventionen 21. 11 Genévekonventionen 22. Krigsfån ekonventionen 23. Civilkonventionen 24. I Genev rotokollet 25. 11 Geneve rotokollet 26. Kulturkonventionen
i
H
27. Kulturprotokollet 28. Europeiska männskorättskonventionen 29. Tilläggsprotokoll till mänskorättskonv.
El
30. Protokoll 4 till mänskorättskonv.
3 l . Flyktingkonventionen
ll XX I
32. Flyktingprotokollet 33. Statslöskonventionen
34. FN-konventionen om medb. o 01. rätt 35. Kellogg-Briand- . akten
36. FN-stadgan
i
37. Spetsbergstraktaten
38. Ålandstraktaten 40. Antarktistraktaten
x_f—x
41 . Kärnvapenprovfördraget
42. Rymdfördraget
X X
43. Icke-spridningsfördraget 45. Havsbottenfördraget
46. Konvention om förbud mot bakt. vapen
lNAMBLXXXXX
nap/(s _l petter en:wp/(s x
emml
lllllllIllllllllllllllllllllllllllllllll aaaaa lllllllllllllllllllllllllHllllHlHlx x maa lllllllllllllllllllllllllllllIIlIll
Tyska Demokra- Tyska Demokra- tiska Republiken X X X X X X X X X X X X X X tiska Republiken Förbundsrepublike- 3) 3) 3) 3) 3) 3) 3) 3) 3) 3) 3) 3) 3) 3) 3) 3) Förbundsrepubliken Tyskland XXXXXXXXXXXXXXXXXXX XXXXXXXXXXXXX XXXX Tyskland
vaaaaa lllllllllllllllllllllllllllllllllulllll Uaaaaa
uma... llllllllllllllllllllllllllllllllllllllx x aaaaaa
Una... Illlll!llllllll!llllllllllllllllllllllla Unaaa
U.....a llllllllllllllllllllllllllllllllllllllll Uaaaaa vaaaaaaaaaa llllllllllllllllllllllllllllllllllllllll vaaaaaaaaaa vaaaaa llllllllllllllllllllllllllllllllllllllll vaaaaaaa
Soc. rep. 8) Soc. rep. Vietnam X X X X X X Vietnam vaUaaaaa lllllllllllllllll!llllllllllllllllllllll vaaaaaaaa
vaaaa samaa llllllllllllllllllllllllllllllllllllllll vaaaaaaaaa Arabrepubliken Arabrepubliken Yemen X X X X X Yemen
71 0 D 4 ('D I:! Ca'. 0 |:) B E A X = E 0 D 4 (D D I:. 0 D ('D U V E' E% % I»: 4— 5 h) 4 ?. () El & = !”
(8761919921191 (; (mismauwr (v laatu mkr (£ PWISSÅH (z uamrpms ([
wars (9
raurqx ((,
ummäm Hawthndau (8 uarAelsoworxoqras (L
933.1an erqurez 91192 uamaÅ
9110. A smo
'danuog 'maq
_ 9. VIII Haagkonventionen
l0. IX Haa; onventionen
X ]. Parisdeklarationen
X 2. S:t Petersbur eklarationen X 3. Haagdeklarationen X 4. III Haagkonventionen X 5. IV Haagkonventionen X 6. V Haagkonventionen X 7. VI Haagkonventionen X _ 8. VII Haagkonventionen X X X
X
X 17. Geneveprotokollet
ll. XI Haagkonventionen X 14. XIII H .; . onventionen
18. Regler för u-båtskrig
19. Folkmordskonventionen
X X X 20. I Genévekonventionen X X __21. II Genévekonventionen X X
X 22. Krigsfångekonventionen X X 23. Civilkonventionen 24. I Geneveprotokollet
XXXXX XXX
_|_L
25. 11 Geneveprotokollet 26.Ku1turkonventionen
27. Kulturprotokollet 28. Europeiska mänskorättskonventionen 29. Tilläggsprotokoll till mänskorättskonv. 30. Protokoll 4 till mänskorättskonv.
X [3 l. Flyktingkonventionen
___XT [32. Flyktingprotokollet 33.Stats1öskonventionen
34. FN- konventionen om medb. o pol. rätt
X Xr 35. Briand-Kellogg— pakten X X X X X 36. FN- -stadgan
__LX 37. Spetsbergstraktaten
38. Ålandstraktaten 40. Antarktistraktaten
3;
X X 4]. Kärnvapenprovfördraget 42. Rymdfördraget 43. Icke-spridningsfördraget 45. Havsbottenfördraget
xi;
_i6. Konvention om förbud mot bakt. vapen
Q
_thxxnn . lx—x % J__ 44
9110 A :>le airways
Sakregister
Konventionsnumren är tryckt med fet stil och artikelnumren med mager stil
A
Advokat 22: 105 Affektionsvärde 20:16, 21:19, 22:18, 23:97 Aggression 47 Alkoholist 2815 Ambulans 5 reglemente: 14, 20:44
Ambulansluftfartyg 20:36, 37, 21:39, 40, 24:8, 24—31 landning inspektion av 24:30 restriktioner för operationer 24:28 underrättelse och avtal om 24:29 Ammunition 6:2, 7, 14:6, 7, 20:22, 21:35, 23: 19, 24: 13, 28 Amnesti 25:6, 34:6 Andlig vård 20:18, 28, 21:37, 22:33, 62, 108, 23:38, 76 Andaktsplats 24:85 Anfall 24:44, 49, 51, 52, 56, 57 försiktighetsmått 24:58 försiktighetsåtgärder 24:57 urskillningslösa 24:51, 85 Anförvant, anhörig 22:48, 71,122, 23:82, 107,116, 128, 130, 138, 140
Angreppshandling 36: 1 , 39
Angreppskrig 44: 1 Anhållen 24:75, 76 Anklaga (d) 23:66, 67,69, 71, 72, 76, 77, 118, 123, 146 Anläggning 24:56, 85, 25: 15 Anmaning 1012, 14:24, 18, 20:21, 36,37, 21:34, 39, 40, 23:19, 22 Annexion 23:47 Ansvarighet, stats 1919, 24:91 rymdkonventionen 42:6, 7 Antarktistraktaten 40 Apartheidåtgärd 24:85 Arbetarskydd 22:51, 23:40, 51
Arbete 5 reglemente: 6, 22:26, 27, 32, 33,36, 49—53, 55, 81, 122, 126, 23:39, 40, 51, 90, 95, 104, 143 Arbete för enskilds räkning 22:57,
Arbetsavdelning 20:28, 22:33, 35, 56, 81, 23:96,104 Arbetsdräkt 22:27, 23:90 Arbetsenhet 20:13, 21:13, 22:4 Arbetsför (måga) 22:49, 55 Arbetslön 5 reglemente: 6, 22:53, 54, 57, 62, 64, 89, 23:40, 51, 95,98
Arbetslöshet 2.3: 52 Arbetsprestation 5 reglemente: 52 Arbetstid 22:53, 23:40, 51 Armbindel20139—41, 21:41, 42, 23:20 Arresterad 28:4, 3419 Arrest 22:89, 23:119 Avbrott i eldgivning 20: 15 Avböj ande av bistånd 21:31 Avliden 221120, 122, 23: 129, 130, 139 Avlösning 20:28, 22:33 Avresa 23:35, 128 Avrättning 2013, 21:3, 22:3, 23:3 Avsägelse av rättigheter 22:7, 2318 Avsättning av förtroendeman 22:81
B
Bakteriologiska stridsmedel 17,46: VIII Barn 192, 24:14, 17, 23, 24, 38, 50, 82, 89, 94, 132, 24:70, 77, 78 25:4, 29:2, 34:18, 23, 24 Barnavård 23:50
Barnsängskvinna 23:17, 18, 20—23, 91, 127 Bas 9:5, 21:43 Befäl, ansvarigt 5 reglemente: 1, 20:13, 21:13, 22:4, 24:43 Befälhavare 5 reglemente: 26, 33, 51, 52, 813, 10:2, 3, 5, 6, 11:5,614:24,23:99,123,128 Begravning 5 reglemente: 19, 20:17, 21:20, 221120, 23:130, 2518 Begravningshjälp 24:61 Behandling, grym förödmjukan- de, omänskilg och nedsättan- de 2013, 50, 21:3, 51, 2213, 87,130, 23:3, 147 Behandling, human 34:10 Beklädnad 5 reglemente: 7, 6:12, 22:18, 20,27, 51, 23:51, 108 Belägring 5 reglemente: 27 Beslag (taga) 5 reglemente: 23, 46, 53, 54, 56, 7:2—4, 21:38 Bespisning, av nödställd 24:61 Bestraffning 5 reglemente: 41, 50, 22:78, 82, 83, 86—88, 92 23:33 Bestraffningsrätt 22:96 Bestyckning 1418, 18 Besättning 8:4, 11:5, 6, 14:3, 18, 21, 23, 24,18, 20:13, 36, 21:13, 39, 2214, 24:30 Besök 22:33, 105, 125, 126, 23:76, 104, 116,142,143 Betalning 5 reglemente: 52, 10:3, 22:58, 63, 64, 67 Bevakning 21: 17 Bevakningspersonal 23:99 Bevattningsanläggning 24:54, 25:14 Beväpning 20:22, 21:35, 24:56 personlig 24:13, 28, 65, 67 Bildningsverksamhet 22:38 Biologiska vapen 46zI—IV, IX, X
Blockad 1,1111, 1611—21, 36:42 Blodgivning 2411 1 Bombardemang 5 reglemente: 25—27, 10:1—6, 21:23, 22:23, 24:51 Bona officia 2011 1, 21:11, 2211 1, 23112 Bortförande 221 19, 20, 23: 17 Bostad 5 reglemente: 25, 10: 1, 3, 4, 24152 Brandsläckning 24161 Brev (kort) 5 reglemente: 14, 16,22135, 48, 71, 76, 98, 108, 119, bilaga IV C, 231107, 111, 112, 128, bil III, 2515 Brewäxling 20:28, 22:33, 71, 76,23125, 93, 107, 112 Briand-Kellog-pakten 35: 1—3 Brott 1917, 22:93, 100, 23:45, 64, 67—70, 76,77, 118, 121, 133 24:75, 2816, 7, 3416, 8, 39:I—VII Brott mot fred och mänsklighet 3111, 3311, 3611
Brottsmålsärende, ömsesidigt bistånd 24:88
Bränsle 14:19—21 Bundenhet av konvention 20:2, 2112, 2212, 2312 By 5 reglemente: 25, 1011, 3, 4 Byggnad, civilförsvars 24:62—64 offentlig 5 reglemente: 25, 27, 55, 1011, 3—5 Båt, krigskontraband 16:24 Börd 2013, 2113, 2213, 2313, 2419, 75, 2512, 28:14, 3412, 24, 26" Böter 22:89, 231119
C
Camouflage 24:37 Central upplysningsbyrå. 23:25, 91,106,110,111,113,129, 137,139—141, 24:33, 78 Civil 24150, 51,25113 Civilbefolkning 20118, 22:23, 23:23, 49, 55, 57, 63,24113, 17, 44, 48—51, 54, 56—58, 61, 62, 67—70, 85, 2514, 13—15, 17, 18 skydd av 24:51 Civil egendom 24:48, 49, 57, 58 skydd av 24:52, 85 Civilförsvar 24:61, 62 Civilförsvarsorganisation 2418, 61, 67 civil 24:62—65
materiel 24:61 personal 24161, 65 Civilförsvarspersonal, civil 24162—65 Civilperson 23:15, 21, 22, 24:22,49—51,56—58, 85, 25:13
D
Damm 24:56, 25:15 Dekoration 22:18, 40 Delaktighet 1913, 4 Delegerad 2011, 21:8, 2218, 56, 75,126, 23:9, 76,104,111, 143 Demilitariserad zon 24:60, 85 Deportation 23:49, 70, 147, 24:85 Destinationsland 23:36 Diplomatiska förbindelser 22:4
Diplomatisk personal 2018, 2118, 2218, 2319 Disciplin 20:28, 22:33, 37, 39—42, 95, 96 Disciplinstraff 5 reglemente: 8, 22:26, 82, 83, 88—90, 92, 93, 96—98, 115, 23:117—125, 133 Dom 20:3, 2113, 2213, 102, 106—108, 2313, 71, 74, 75, 24:75, 25:6
Domare 23:54 Domstol 5 reglemente: 12, 23, 19:6, 20:3, 49, 21:3, 50, 2213, 5, 83, 84, 87, 88, 93, 96, 102, 104, 129, 23:3, 35,43, 64, 67, 68, 71, 73, 74, 77,115,118, 121, 123, 146, 24:45, 2516, 2816, 3416, 8, 9, 13 likhet inför 34: 13 Driksvatten, anläggning 24:54, 251 14 Dumdumkulor 3 Döda 2014, 16, 17, 2115, 18—21, 24:17, 2518 Dödande 1912, 20:50, 21151, 221130, 23:147, 24137 Dödsattest 20:16, 17, 21:19, 221120, bilaga IV D, 231129, 130 Dödsfall 5 reglemente: 14, 19, 20:16, 21:19, 22:66,120—122, 231116, 129, 111, 136, 24:33, 34, 28: 15 Dödsorsak 20:16, 21:19, 221120, 231129 Dödsstraff 221100, 101, 107, 23:68, 71,74, 75, 24:76, 77, 3416
E
Efterforskning 2211 19, 2326, 133, 24133, 78 Efterforskningsbyrå 24:3.', 78 Efterspaning 20:49, 21:50 221129, 231146 Egendom 5 reglemente: 41, 56, 20134, 21:37, 23:33, 46 53, 114, 147 Egendom, civil, se civil egendonn Emblem 20:38, 39, 44, 53, 21:41, 24137, 38, 39 kulturföremål 24:38 Ersättning 6:19, 713, 4, 2254, 68, 23:55 Eskort 20122, 24: 13 Etappstation 5 reglemente: 15
Etnisk grupp 19:2
Evakuering 2515 barn 24:78 Experiment, biologiska 2012, 50, 21:12, 51 vetenskapliga eller medicin- ska 22113, 130,23132, 47, 2411 1, 3417
F
Fackförening 28111, 34122 Fackorgan 36:57—59, 62, 63, 64, 66, 70 Fallskärmshopp 24:42 Familj 5 reglemente: 46, 22:70, 23:25, 26,49, 82, 98, 106 Familjeenhet 24175 Farliga krafer, i anläggningar och installationer 24:56, 85, 25: 15 Farliga områden 24:61 Fartyg 11:4, 8,1418, 11, 12 fientligt 1111 neutralt 1111, 1617, 14,17, 48—52 postförande 1112 Fartygshandlingar (jfr skepps- handlingar)713,16:35,50 Farvatten, neutralt 1414, 5. 18, 25, 27 Fiende 5 reglemente: 2, 13. 23, 24, 31, 36 skydd av 24:41 Fingeravtryck 20:40, 21:42, 22: 17 : Finkalibriga projektiler 3 (not) Flagga 5 reglemente: 23, 811, 23:39, 42, 21:41, 43, 24:39, 16:57 Flygning 20136, 37, 21139, 40,
24:25—28, 30, 3_1_,_ Flygväg 20:36, 37, 21139, 40, 23:22 Flykt (försök) 5 reglemente: 8, 14, 22142, 66, 91—94, 122, 23:120—122, 136,139 Flykting 23:44, 24:73, 3111, 8, 9, 321 1 Flyttning 23:38 Folkmord 19:1—9, 3416 Fordon, krigskontraband 16: 16 Fotografi 20:40, 21142 Fredsbrott36139, 391VI Fredstidsförråd 14119 Fribrevsrätt 5 reglemente: 16 Frigivande 5 reglemente: 6, 14,14121, 22,2214, 5, 66, 118, 122, 2316, 37, 87, 97, 132, 135, 136, 139, 158 mot förbindelse 22121 på hedersord 5 reglemente: 10—12, 14,14124,22121 Frihetsberövande 23:68, 76 Frihetsstraff 221108, 23:37, 69, 74,118,122,133 Fri- och rättigheter 2811, 9, 13, 14,17,18,30:2,34:5,12,18, 22 Fripass 711 Frivillig 5 reglemente: 1 Frivilligkär 20113, 21113, 2214 Fullmakt 231111, 113 Fångenskap 20:3,2113, 2213, 14, 18, 66,68, 78, 110, 120, 2313, 2515 Fångenskapskort 22170, bilaga IV B Fångvårdsanstalt 22:22 Fältpräst 22137 Fängelsestraff 23:68, 71, 74, 76 Färdplan 24:29, annex 1:12 Födelse 231136 hindrande av 1912 Födelsedatum 20: 16, 40,
21:19, 42, 22117, 104, 122,23: 138
Förbindelsemedel 613, 2113 1, 34 Förbränning av avliden 20117, 22: 120 Föremål för personligt bruk 5 re- glemente: 14, 20:30, 32, 21:37, 22:18,23135, 97 Förening:;frihet 2811 1, 34:22 Förenta Nationernas stadga 36 ekonomiska och sociala rådet 36:61—72 förvaltarskapsrådet 36:86—91
generalförsamlingen 36:9— 22 internationella domstolen 36:92—96 medlemskap 36:3—6 sekretariatet 36:97—1 01 säkerhetsrådet 36:23—54 ändamål och grundsatser 36: 1—2 Förföljelse 23145, 31: 1, 3211 Förhandlingsfrihet, begränsad 20:10, 21:10, 22:10, 23111 Förhör 22117 Förläggning 5 reglemente: 7, 22:19, 22, 23 av nödställd 24161 Förläggningsmateriel, krigskont- raband 16122 Förmånsbehandling 22:16, 2315, 7, 38, 50, 119 Förmögenhet 2419, 75, 2512, 28:14, 34:24, 26 Förolämpning 22113, 17, 23127 Förpliktelser, avtalad 34:] ] Förräderi 5 reglemente: 23, 24 Förrädiskt förfarande 24:37 Förseelse 22:87, 95, 119 Försiktighetsmått vid anfall 24:58 Försiktighetsåtgärder 24:57 Förskott 22:60, 64, 67 Förstörelse 5 reglemente: 23, 54, 56, 713,1012, 20:50, 21:51, 23:53, 147 Försvar 22:84, 96, 99, 105, 107, 129, 23:72, 123, 146 Försvarslös 5 reglemente: 23, 1011, 3, 4 Försök (folkmord) 1913, 4 Försörjning 23:50, 55, 59 Förteckning 22118, 20, 46, 56, 66, 75, 96, 120, 23:20, 96, 123, 127, 130, 139 Förteckning över döda 20: 16, 17, 21: 19 Förteckning över gravar 20: 17 Förtroendeman 22:28, 41, 48, 57, 62, 65, 73, 78—81, 96, 98, 104,107,113,125,126 Förtursrätt 20:12, 21: 12 Förvaltarskapssystem, internatio- nellt 36:75—85
G
Gas, kvävande eller giftig 17 Gasmask 22:18
Genomfart 14:10, 21:18, 23:17, 23, 59 Genomgångsläger 22120, 24, 70 Gift 5 reglemente: 23 Gisslan 20:3, 2113, 2213, 2313, 34, 147, 24175, 2512 Gods, fientligt 714, 16:58—60 neutralt 1, 1213, 16:53, 58. 59 Gradbeteckning 22:18, 40, 43, 87, 24:39 Granskning 22135, 71, 76, 23174, 112 Grav 20:17, 221120, 231130, 24:34
Gravregistreringsmyndighet 24:34
Grävtjänst 20117, 22:120
Grundranson 22:26 Gudstjänst 2819 Gäva 5 reglemente: 16, 221125, 231142
H
Haagkonventionerna 22: 135, 231154 Halv militär organisation 24:43 Hamn 1011, 3, 4, 21:16,17, 29, 32 fientlig 711, 2 i eget land 713, 14: 19 neutral 713, 1415, 9, 12—21, 23,25, 27,16115, 18 Handelsfartyg 7: 1—3, 5, 8: 1, 2, 5, 6, 912,14116, 16134, 18, 211 14, 21, 33 fientligt 11:5 neutralt 1112, 16:47 Handräckningsarbete 22:89, 231119 Handvapen 23:19, 24:13, 28, 65 Haveri 14114, 17 Havsbottenfördraget 45 Havsbottenzon 4511 Hedersord 5 reglemente: 10—12, 6111, 14:24, 22:21 Hemland 22:63, 123, 23139, 45, 98, 134, 135, 140, 143 Hemsändande 5 reglemente: 20, 2015, 63, 21:62, 2215, 28, 30, 46, 66, 68, 109, 110, 112, 114—119, 122, bilaga I, bilaga IV E, 2316, 36, 45, 135, 136, 139, 158 Hemvist 231134, 135, 137, 138 Hjälpaktion 23:59, 24:69, 70, 71, 25118 Hjälpfond 23:87
Hj älpinformation 23:51 Hjälpförening 20:18, 26, 27, 32, 34, 40, 44, 21114, 24, 25, 27, 22133, 123, 125,231140, 142 Hj älpförsändelse 24:70, 71 Hjälppaket 23:76 Hj älppersonal 24:71 Hjälpstation 20144 Hjälpsändning 23:60—63 Hot 22:13, 17,23127, 24:75, 2514, 13 mot freden 36:39 om våld 3612, 4411 Hudfärg 24:75, 2512, 3412, 24, 26 Human behandling 2514, 5, 7 Humanitet 5 reglemente: 4, 20:3,12,21:3,12, 2213, 13, 20, 46, 108, 2313, 5, 27, 37, 100, 24:72, 75 brott mot 391VI Humanitär organisation 20:3, 9, 10, 2113, 9, 10, 2219, 10, 28, 23:3,10,15, 59, 61, 63, 96, 108, 109, 111, 2419, 22, 60, 74, 81 Hushållsgöromål 23195 Hygien 22:29, 97, 108, 23:56, 76, 124 Häkta(d) 23:37, 70, 24:11, 33, 75, 76 Häkte 22195, 103, 104, 126, 23:69, 118, 143 Häktningstid 22:90, 95, 103, 231122 Hälsovård 23:36, 40, 51, 56, 85
I
Icke-krigförande makt 22:4, 122 Icke-kämvapenstat 43: I—V Icke stridande 5 reglemente: 3, 20:3, 21:3 Identifiering 20:16, 17, 21:19, 20, 221120, 23:50, 100, 130, 138, 24115, 18, 29, 66, an- nex 111—8 på elektronisk väg: 24 an- nex 118 Identitet 22117, 120, 122
Identitetsbevis 23:97
Identitetsbricka 20:16, 17, 40, 21:19, 20, 42, 23:24 Identitetshandlingar 22: 18 Identitetskort 20:27, 40, 41,
21:42, 2214, 17, bilaga IV A 23:20, 24:18, 66, 67 Identitetskort, för civil civilför— svarspersonal 24 annex I: 14 journalister 24179, annex II permanent civil sj ukvårdsper- sonal 24:18, annex 111 permanent civil själavårdsper- sonal 24:18, annex 111 temporär civil sjukvårdsper- sonal 24:18, annex I:2 temporär civil sj älavårdsper- sonal 24118, annex I12 Igenkänningssignal 24:8, 18, annex I:7 Igenkänningstecken 5 reglemen- te: 1, 23, 27, 812, 20:13, 36, 21:13, 39,2214, 23190 Ilandföring av döda 21:20 Inbördeskrig 20:3, 21:3, 2213, 2313, 2511 Individueut självförsvar 36151 Information, missledande 24:37 Informationsspridning 20:47, 21:48, 221127, 23:144, 24:83, 25: 19 Införselavgift 22:74, 23:110 Inkvartering 14:24, 20:32, 22:25, 46, 23149, 84, 85 Inköp 22:58 Inköpskuponger 23:97, 98 Inlösen 7:2 Inskränkning i förmåner 22: 17 Inspektion, ambulansluftfartyg 24130, 31 Inspårrning 5 reglemente: 5, 22:21, 87, 231118, 147 Interna störningar 2511 Internationell kommission för undersökande av fakta 24:90 Internationella atomenergiorga- net 431111 Internationella domstolen 36:92—96 Internationella prisdomstolen behörighet 1213 tillämplig lag 1217 sammansättning 12:10—27 rättegång 12:28—50 tilläggsprotokoll 13 Internering 5 reglemente: 5, 14, 6:11, 12,15, 1413, 21, 2014, 37, 2115, 17, 40, 2214, 21, 22, 81,104,109,111,126, 23141—43, 68, 78—82, 84—95, 97—136, 138, 140, 143, bilaga 112411], 75, 76, 2515 Interneringskommitté 23:87,
99,101—104,109,118,123, 125, 128 Interneringskort 231106, 1 11, bilaga III Intemeringsort 5 reglemente: 15 Interneringsplatser 23183, 85, 87, 88, 91, 93—96, 99—102, 104, 106, 114, 119, 123,127—129, 142, 143
Intyg om sjukdom och vård 22:30, 23:91 Isoleringsrum 22:30, 23:91
J
Jordbruksområde 24154, 25: 14 Journalister 24:79 Juridiska rådgivare 24:82 Järnvägsmateriel 6: 19 krigskontraband 16:24
K
Kaperi 2 Kapitulation 5 reglemente: 35 24:37 Kapprustning 461V Klagomål 22:50, 78, 231101 Klagorätt 23:30, 40 Klimat 22:22, 27, 46, 51, 23:85, 90 Kläder 22146, 72, 23:23, 40, 59, 90, 108, 127, 24169 krigskontraband 16124 Koder, internationella 24 annex 1:10 Kollektiv bestraffning S regle- mente: 50, 22:87, 24175, 2514 Kollektivt självförsvar 36:51 Kombattant 5 reglemente: 1, 2, 20:13, 21:13, 2214, 5, 24:43, 44, 47, 48, 59, 60 Kommendant22156, 57, 23:96 Kommissarie 21:31 Kommission 221119, 231133 Kommunikationsanlägg— ning 23:64 Kommunikationslinje 23:64
Kommunikationsmedel 2217 1 , 72, 75, 2311 11 Konflikt 2314, 13, 35, 136, 158 icke internationell 20:3, 2113, 2213, 2313, 2511, 2, 3 väpnad 20:2, 3, 2112, 3, 2212, 3, 122, 2312, 6, 24:35,
37—39, 43, 44, 49, 59, 60, 74—76 Konstverk 24:53, 85, 25116 Konsulär personal 2018, 2118, 2218, 2319 Kontaktzon 24:26 Konto 22:18, 58—61, 63—66, 71, 23:97, 98 Kontribution 1014 Konvoj 16:61, 62 Korrespondens 22:74, 23:25, 2818, 34: 17 Kostnad 6:12, 20:37, 21117, 40, 22:48, 74, 75, 116, 118, 119, 23:36.91,110,135 Krig 28: 15 fördömande av 3511—3 föklarat2012, 2112, 2212, 2312 propaganda 34:20, 4411
Krigförande, se kombattant
Krigsfara 23:38, 49, 83, 88, 95 Krigsfartyg 7:5, 811, 2, 5, 6, 1012, 1416, 13—16, 23, 1616, 17, 18, 38:4, 5 krigskontraband 16:22 Krigsflotta 813, 6 Krigsfånge 5 reglemente: 3—16, 18—20, 31,6:13, 1115, 6, 16:47, 20:14, 28, 29, 36, 21:16, 19, 37, 39, 22:4—7, 9—123, 125—127, 130, 23:84, 24:14. 41. 44—47, 67, 85 Krigsfångebyrän 22:54, 68, 70, 74, 77, 122—124 Krigsfångeläger S reglemente: 5, 22:22, 23, 28—30, 33, 35, 38 39, 41, 47, 48, 56, 57, 62, 65, 70, 78, 92,113 Krigsförbrytelse 24:75, 85, 3111, 33: 1, 39:VI Krigsförklaring 411 Krigsförräd 5 reglemente: 53, 14: 18 Krigsgärd 5 reglemente: 51 Krigskontraband 2, 16:22—44 ovillkorligt 16:22, 32, 37 villkorligt 16124, 33—37 Krigskorrespondent 20:13, 21:13, 22:4 Krigslist 5 reglemente: 24, 24:37 Krigslydnad 5 reglemente: 8 Krigsmateriel 6114, 1012, 1416 Kroppsstraff 22:87, 23:32, 24:75, 2514 Kroppsvisitation 23:97 Kroppsövningar 22:38 Kränkning av konvention
,
20:49, 50, 52, 21:53, 221132, 231149 Kränkning av personlig värdighet 20:3, 2113, 2212, 2313, 24175 Kulturell egendom 24:53, 25: 16 (1954 års konvention) definition 2611, 2711 icke internationell konflikt 26: 19 kontroll 26:10, 12, regle— mente: 1—10 kännetecken 2616, 10, 12, 16, 17, 36, 47, reglemente: 20, 21 ockuperat område 2615, reglemente: 19 personal 2617, 15 pris 26: 14 register 2618, 9 skydd 26: 1—10, regle- ente: 11—16, 2712, 5 uppbringning 26114 transport 26112—14, reg- lemente: 17—20 Kulturell verksamhet 22:38 Kustfartyg 1113 Kustfiskefartyg 1113 Kvalificerad personal 2416 Kvarhålla 5: reglemente: 13, 33, 6:19, 14:24, 20128, 30, 21:10, 16, 31, 37, 43, 22:23, 33, 35, 119 Kvarstanna 14: 12 Kvinna 20:12, 21:12, 22:14, 25, 29, 88, 97, 108, 23:14, 16, 23, 27, 38, 50, 76, 85, 89, 97, 98, 124, 132, 24:75, 76, 2515, 3416 Kvitto 5 reglemente: 51, 52, 1013, 22:18, 125, 23:97 Kyrkogård 22:120, 24134 Kännetecken 20:13, 36, 38, 40—42, 44, 53, 21:13, 39, 41, 42, 44, 45, 23:18, 20—22, 2418, 18, 23, 38, 85, annex 113-5, 251 12 Civilförsvar 24166, 67, annex 1:15 farliga krafter 24:56, annex I: 16 Förenta Nationerna 24:38 kulturell egendom 2616, 10, 12, 16, 17, 36, 47, regle- mente: 20, 21 Kärnenergi 43:11, 111 Kärnexplosion 401V, 4111 Kärnkraftverk 24:56, 25:15 Kärnladdning 43:I—III Kärnvapen 4214, 431I—III, 4511
Kärnvapenkapprustning 431VI Kärnvapennedrustning 431VI Kärnvapenprovexplosion 41 :I Köksarbete 22126, 23195 Kön 2013, 12, 21:3,12,2213,14, 16, 49, 2313, 27,119, 2419, 75, 2512, 28114, 3412, 24, 26, 3611, 55, 76 Könssjukdomar 2213 1, 23:92
L
Lagar och bruk, krigets 5 regle- mente: 1,2, 815, 20:13, 21:13, 2214, 23170 Lagföring 1916 Landning 20:36, 21:39, 40, 23:22, 24:30 Landsättning 21:37 Lantstridskrafter 36:42, 3814 Legosoldat 24:47, 4411 Lejd (brev) 22175, 231111 Leverans 5 reglemente: 52, 6118 Leverantör 5 reglemente: 13, 20:13, 21:13, 2214 Lidande, förorsakade av 20:50, 21:51, 221130, 23132,100,147 onödigt 5 reglemente: 23 Livräddningsbåt 21:26, 43, 24122 Livsmedel 6:12, 1013, 14:19, 24154, 69, 2515, 14, 18 krigskontraband 16:24 Livsmedels (ranson) 22:28, 72, 76, 98, 23:23, 55, 59, 87, 98, 100, 108,112,125 Lj ussignal 24 annex I16 Lots 14111, 20113, 21113, 2214 Luftanfa1123188, 95 Luftfartyg 21:12, 15, 22:75, 23:22, 111, 24142 krigskontraband 16:24 Luftstridskrafter 36:42, 45, 3814
Län 6118
Läkare 22:32, 55, 113, 120, 23191, 95, 129 Läkarkommission 22181, 112, 113, bilaga 11 Läkarpersonal 21:36, 37, 42, 22:30 Läkarundersökning 20:17, 21:20, 22:30, 31, 51, 98,112, 113, 120, 23:91, 92,125, 2515
Läkarvärd 23:95
Läkemedel 22:72, 23:23, 55, 59, 108, 24:69, 25118
Lön 5 reglemente: 17,20132, 22:60, 64, 67 Lönetillägg 22:61
M
Markenterare 5 reglemente: 13 Marketenteri 22:28, 62, 23:87 Martens Clause 5 Matordning 22:26, 23:89 Matranson 23:89 Matrikelnummer 5 reglemente: 14 Medborgare 3013, 3111, 33:l, 34124 Medborgarskap 23:44, 34125 Medborgerliga rättigheter 3412, 3 Meddelande 22141, 94, 101, 104, 107, 121,23171, 74, 131 Medicinsk, värd 24: 14 åtgärd 24111, 2515 Mellanlandning 20137, 21140 Metallhjälm 22:18 Milistrupper 5 reglemente: 1, 20:13, 21:13, 2214 Militära anläggningar 24159, 60 Militära handlingar 5 reglemen- te: 4, 22: 18 Militära mål 24:48, 51, 52, 56, 58, 25: 15 Militära operationer 24:57—60 Militära stabsutskottet 36:45—47 Militärdomstol 23:66, 68 Militär installation 24:59, 60 Militärläkare 20:28, 22133 Militär nödvändighet 24:71 Militär personal 24:65, 67, 4011, 4214
Militärpräst 2014, 6, 7, 9, 10, 15, 24, 28,40, 47,2115—7, 9—1 1, 18, 48,22133, 35, 36, 2418, 43, 2515
Militär organisation 24144, 51
Militärutrustning 22:18, 24:59, 60, 4011, 4214 Miljö, naturlig 24:35, 55
Mina 10: 1, 3816
Mina, självständigt verkande 911—13 Minderårig 23:76, 2816 Minnesmärke, historiskt 5 regle- mente: 56, 1015, 24:53, 85, 25: 16 Minimirättigheter 2816, 34113 Minoritet 28:14, 34:27 Miniröjning 22:52
självständigt verkande minor 915 Missbruk av kännetecken 21:45 Misshandel 2518 Monument, historiskt 5 regle- mente127 Mord 20:3,12, 21:3, 12, 2213, 2313, 32, 24:75, 25:4 Motstånd, militärt 2012, 2112, 2212, 2312 väpnat 5 reglemente: 2 Motstånd (srörelse) 201 13, 21:13, 2214 Mänskilga rättigheter 24:72, 28, 3415, 3611, 55, 62,68, 76, 4411 Mödrar 23:14, 38, 50, 89, 132, 24:70, 76, 2516 Mörkläggning 24:61
N
Namn, 5 reglemente: 9, 14, 20116, 40, 21:19, 22, 42,22: 17,18,104,115,119,122 Nationalflagga 20:42, 21:43 Nationalfärg 20:36, 21:39 Nationalhat34120 Nationalitet 22:16, 22, 30, 79, 3111 Nationalitetsbeteckning 22: 18, 40, 24139 Nationell grupp 1912 Nationell härkomst 2419, 75, 2512, 28:14, 3412, 24:26 Naturlig miljö 24:35, 55 Navigeringsfel, ambulansluftfar- tyg 24:31 Nedrustning 36:47, 44: 1, 451V Nedrustning, kärnvapen 431Vl Neutral flagga 2, 16:55, 56 Neutral makt 2014, 10, 27, 37, 43, 2115, 8, 10, 11, 17, 40, 43, 2214,10,11,109—111, 114—116,122,l23 Neutral person 6:16, 17 Neutral stat 412, 5 reglemente: 14, 611—14, 19, 1111, 5, 1411, 6—9, 11, 21—25, 16:11, 15, 2314, 11, 15, 24,36, 61, 132, 140, 2419, 19, 22, 30, 39, 64 Neutral stat, utläggning av minor 9:4 Neutraliserad zon 23: 15 Neutralitet 615, 10, 17, itetsbest- ämmelser 14127 Neutralitetsbrott 1411
Neutralitetskränkning 1412, 9, 10, 21121 Nonintervention 2513 Notifikation 412, 21:22, 24, 25 Niirnbergprinciperna 39 Nyfikenhet, allmänhetens 22:13, 23:27 Nyhetsöverföring, medel för 5 reglemente: 53 Nyttjanderättshavare 5 reglemen- te: 55 Nåd 23173, 75 Nåd och onåd 5 reglemente: 23 Nödbostad 24169 Nödlandning 20:37, 21:12, 40, 24131, 4215 Nödläge 28115
0
Observatör, neutral 21131, 38 Ockupation 5 reglemente: 42, 43, 22:2, 4, 10,122, 2312, 4, 6, 11,47, 50,70, 77, 133, 134,136,157,24133, 34, 59 Ockupationsarmé 5 reglemen- te: 52,53, 23:51 Ockupationsförvaltning 23: 55, 64, 68 Ockupationsmakt 5 reglemente: 43, 48, 49,55, 2012,10, 18,21: 2, 10, 43, 2214, 2316, 30, 47, 49—61,63—68, 70—75, 78, 143, 24:14,15, 63,64, 69, 85 Ockupationsstyrka 23:55, 64, 68 Ockuperat territorium 201 13, 23, 36, 21:13, 39 Officer 5 reglemente: 6, 17, 6111,8:3,l4124, 22:18, 39, 44, 49, 60, 66, 68, 79, 89, 96, 97, 120, 23:99, 123 Officersläger 22144 Ofärdig 23:14, 16—18, 20—22, 98, 127 Oförsvarad ort 24:59, 85 Olycksfall i arbete 22:54, 68, 114, 23:40, 51, 95 Okränkbarhet 5 reglement: 32, 34, 611, 1111, 2 Omdaning 811, 2, 5, 6 Omhändertagande 22: 109, 1 10, 114, 115, bilaga I
Omhändertagande av sårade och sjuka 20:15, 24, 21: 18 Omhändertagande i neutralt land 231132 Omprövning 23:35, 43, 78
Område, belägrat eller inneslutet 20: 15, 21118, 23: 17 fientlig 21:39, 23122 neutral makts 611—5, 19 neutral 5 reglemente: 54, 6111, 13—15, 1411, 4, 24, 221 1 1, 23:12, 3816 Område, ockuperat 5 reglement: 42,44, 45, 48, 49, 52, 54, 55, 23:11,14,20,25, 47,49, 51, 52, 54—56, 58—62, 64, 68, 70, 77, 24:15, 17, 45,46, 63, 64, 66, 67, 69, 78, 2615, regle- mente: 19 Områdesbombning 24151 Omröstning 22:79, 231102 Operationsbas, militär 3813 Operationsomräde 5 reglemente: 29 Ordningsföreskrif ter 5 reglemen- te: 15, 18,23193, 99,100 Organisation för bistånd åt fångar 22:81,113,125 Organisation, opartisk 20:10, 21:10, 2219 Otillbörligt närmande 24175, 2514
P
Packning 22:48 Paket 22:48, 72, 76, 98, 119, 122, 23:108,112,125,128, Pardon 5 reglemente: 23, 24:40, Parlamentär 5 reglemente: 32—34 Parlamentärflagg 5 reglemente: 23, 32, 24:37, 38 Passagerare 18, 24130 Pengar, krigskontraband 16:24 Penninganvisningar S reglemen- te: 16, 23:97 Penningar 5 reglemente: 53, 20:16, 21:19, 22:18, 58, 59, 68, 119, 122, bilaga V Penningdeposition 22:58
Penningförsändelser 2216 1 , 63, 74, 98, 231110, 125
Penninggärd 5 reglemente: 49, 50 Penningmedel 23:35, 97, 98, Penningtilldelning 23:98 Penningunderstöd 23198 Permanent sjuktransportmedel 24:8, 9 Permanent sjukvårdsenhet 2418, 9
Permanent sj ukvårdspersonal 2418
PG 22:65 Pistol 24:65
Plundring 5 reglemente: 28, 47 1017, 20:15, 21:18, 23:16, 33, 2512, 8 Polis 28:11,3412, 3814 Polisstyrkor 24:59, 60 Polisstyrka, beväpnad 24:43 Politisk åskådning 28:14, 3111, 3412 Politiska rättigheter 3412, 3 Post 22:71, 72, 74, 231108, 110 Postavgift 5 reglemente: 16, 22174,124, 231110, 141 Postförbindelser 231104 Postförsendelse 1111, 2 Postpaket 5 reglemente: 16 Prejning 21:31, 38 Pris 1413, 9, 10, 21—23, 26: 14 Pris, neutral l6:4&54 Prisdomstol 1211, 2, 1414, 23, 16:41, 64 Privat- och familjeliv, skydd av 2818, 34: 17 Privileger och immuniteter 361105 Process 2311 15 Projektil 2, 5 reglemente: 23 2413 krigskontraband 16:22 Propagande 23:51 Prostitution 23:27, 24175, 76 2514 Protes 22:30, 23191 Proviant 612, 14:21 Provstoppsavtalet 41 Präst 22:36, 37, 23:17, 38, 58, 93 Prästerhg personal 21136, 37, 42, 22:4, 33
PW 22:23
Pålaga 5 reglemente: 48 Pätryckning 23151
R
Radio 21:31, 34 Radioförbindelse 24 annex 119, 11 Radiosignal 24 annex 117 Radiotelegrafering 613, 1415 Rang 5 reglemente: 14, 19, 20:40, 21:42 Rapport 22175, 78, 231101, 111 Ras 2013,12, 31, 21:3,12, 2213, 16,2313, 13, 27, 2419, 75
2512, 31: 1, 3412, 24, 26, 3611, 55, 76, Rasdiskriminering 24:85, 4411 Rashat34120 Rasmässigt bestämd grupp 1912 Redd 1419, 12, 13, 15—19, 23, 25 Register, kulturell egendom 2618, 9, reglemente: 11—13 Register, medicinskt 24:11 Registreringsnummer 20:16, 40, 21:19, 42.22117, 104, 122 Reglement 5 reglemente: 8 22:73, 112, 231145 Rekvisition 5 reglemente: 52 6119, 713,1013, 23155, 57, 24: 14
Rekvisitionsrätt 20134
Religion 5 reglemente: 18, 46, 20:3,12,17, 31, 2113,12, 2213, 16, 34—37, 72, 120, 2313, 13. 23, 24, 27, 38, 58, 86, 93, 108, 130, 2419, 75, 2512, 5, 311 1,3412, 18,24, 26, 3611, 55, 76, Religionsfrihet 341 18 Religionsutövning (plats för) 24:53, 69, 2515, 16 Religiösa ändamål 24152, 53 Religiös grupp 1912 Reparation 14:17, 22:27 Repatriering 24185 Repressalier 20:46, 21:47, 22:13, 23:33, 24:20, 51, 56, 4411
Revolver 24165
Rymdfarare 4215 Rymdkonventionen 42 Rymning 5 reglemente: 8, 14 Räddning 24:61 Räddningstjänst 21:27, 23163 Rättegång 221103, 104, 115, 119, 23171, 72, 74,115,126, 133, 24175, 85, 2516, 2815, 6 34:9, 13 * Rättegångsordning 22: 102 Rättshandlingsförmåga 221 14, 23:80 Rättsmedel 24:75 Rättsskipning 20:3, 2113, 2213, 2313, 64 Rättsställning 20:3, 2113, 2213, 110, 2313 Röd halvmåne 20:38, 44, 21141, 43,2418, 17,33, 81, 25:18 Rödakorsföreningen 20126, 44, 21:24, 25, 23:25, 30,63, 24:8, 17, 33, 81, 25:18 Rödakors- organisationen, inter- nationella 20144, 25:18
Röda Korsets internationella kommitté 20:3, 9—11, 23, 2113, 9—1 1, 2213, 9—1 1, 56, 72, 73,75, 79, 81,123,125,126, 23:3,10—12, 14, 30,59, 61, 76, 96,102,104,108,109,lll, 140, 142, 143, 24133, 78, 81 Röntgenundersökning 23:92 Rött kors 20138,44,21141, 43 Rött lejon och röd sol 20138,
44, 21141,43,2418,17, 33, 81, 25: 18
S
Sabotagehandlingar 23:68 Sabotör 2315 Saknade personer 24:33 Samarbete, Förenta Nationerna 24189 Samarbete, mellan stater 4411 Samlingsplats för sjuka eller såra- de 1015 Sarnmankomster, fredliga 2811 1 Samvetsfrihet 34118 Sanering 24161 Sanitära förhållanden 23:36 Sanitära åtgärder 22129 Signal 24:38, annex 115—8, 13 Signal, identifiering 24166 Sinnessj ukdom 22130, 23191, 2815 Sjuk 5 reglemente121, 6114, 15, 2013, 4, 6, 7, 9,10,12—16,18, 19,23, 33, 36, 37, 46, 2113, 5—7, 9—19, 21, 22, 26, 28, 30, 35, 39, 40,47, 2213, 47, 109, 110,112,113,122,2313, 14—22, 57, 98, 127, 132, 138, 2418—10, 14, 17, 22, 23,28, 30, 31,44, 85, 2515, 7, 8 ,18 Sjukbärare 20:25, 29, 41 Sjukdom 20:3, 16,2113, 19, 22: 3, 19,30, 54,70, 110, 2313, 56, 91, 92, 116, 24:37 Sjukdomsfall 231106 Sjukhus 5 reglemente: 14, 27, 20:28, 22:33, 98, 23156, 93, 106, 125 Sjukhus, civilt 23118—20, 57 Sjukhusanläggning 23:56 Sjukhuståg 23121 Sjukhusvistelse 221 122, 23: 136 Sjukhusvård 22:30, 68, 23:38, 91 Sjukrum 21:28, 34, 35 Sjuktransport 24:8, 2511 1 Sjuktransportmedel 2418, 85, 25112
Sjukvård 20:28, 35, 21:37, 22:15, 17, 20, 30, 33,46, 54, 62, 68, 98, 108, 23:38, 50,76, 81,9l,95,125,127,24110,14, 61, 2517, 10 Sjukvårdare 20:25, 29, 41, 22: 32 Sjukvårdsanläggningar 23:56 Sjukvårdsanstalt 1015, 20119, 21, 22, 24,33, 42, 44, 22130 Sjukvårdsavdelning 22:30, 98, 23:91, 125 Sjukvårdsenhet 2418, 12, 85, 25: 11, 12 Sjukvårdsenhet, civil 24:12—14 Sjukvårdsfartyg 20:20, 21:14, 22, 24—26, 29—36, 43, 44, 47, 23:21, 2418, 22, 23 Sjukvårdsfordon 24:8, 21 Sjukvårdsformation 20: 19, 21 , 22, 24, 27, 33, 42—44 Sjukvårdsmateriel 20:12, 15, 35, 36, 39, 44, 21118, 35, 38, 39, 41, 47, 23117, 22, 23 Sjukvårdspersonal 2014, 6, 7, 9, 10, 12, 15,22, 24, 26—28, 36, 40, 44, 46, 47, 21:5—7, 9—1 1, 18, 35—37, 39,42, 47,48, 22:4, 32, 33,23117,22, 56, 95, 2418, 23, 85, 2519, 12 Sjukvårdspersonal, civil 24:8, 15 Sjukvårdsplats 20123 Sjukvårdstjänst 20:38, 39, 21141, 43 Sjukvårdstransport 20:35, 21:38—40 Sjukvårdsuppdrag 241 16, 25: 10 Sjukvårdszon 20:23, bilaga I Sjukvårds- och säkerhetszoner resp. platser 23114, bilaga I Själavårdspersonal 24:8, 23, 85, 2519, 12 civil 24: 15 Sj älvbestämmanderätt 3411, 3611, 4411 Självförsvar 20:22, 21:35, 24:13, 67, 36:51 Sjögång 14:21 Sjöinstrument, krigskontraband 16124 Sjökrigets lagar och bruk 713, 1112 Sjöoduglighet 14121 Sjöstridskrafter 1011, 5, 2114, 36:42, 3814 Sjöstyrka 1012, 3, 6 Skada 221130, 23168, 147 förorsakande av 20150,
21151 genom olycksfall 22168, 114 kroppslig eller själslig 1912 Skadestånd 513, reglemente:
41, 53, 54,24191, 2815 Skatter 5 reglemente: 48, 49, 51 Skenmål 24:37 Skenoperationer 24: 37 Skeppsbrott 21 : 12 Skeppsbruten 2113, 5—7, 9—19,
21, 22,26, 30, 35, 39, 40,47, 23:16, 2418—10, 17, 22, 23, 28, 31,44, 85,2517, 8, 18 Skeppsdagbok 21:31 Skeppshandlingar (jfr f artygs-
handlingar) 18 Skiljedomare 20:52, 21:53,
221132, 231149 Skola 24:52 Skydd, kulturell egendom
2611—10, reglemente: 11—16, 2712, 5 Skyddsmakt 2018, 10, 11, 16,
23, 48, 2118, 10,11, 19, 49, 221 4, 8, 10—12, 23, 56, 58,60, 62, 63, 65, 66, 68,69, 71—73, 75, 77—79, 81, 96,100,101, 104, 105, 107,120—122,126,128, 23:9, 11,12,14, 23, 24, 30,35, 39, 42,43, 45,49, 55, 59—61, 71, 72, 74—76, 83,96, 98,101, 102,104,105,108,109,111, 113, 123,129, 131,137, 143, 145, 2412, 5, 33, 45, 60, 70, 78 Skyddsrum 22:23, 23:88, 24:
61—63, 65 Skärmbildsfotografering 2213 1 Slaveri 2814, 3418 Slavhandel 2514 _ Small calibre weapons 3 (not) Smittosam sjukdom 22:30, 31,
24116, 2815 Social härkomst 2419, 75, 2512,
28114, 3412, 24, 26 Spetsbergen, traktat ang 37 Spentsbergsögruppens
omfång 3711 Spion 5 reglemente: 29L31,
2315, 24:46 Språk 2815, 6, 14, 3412, 13, 24,
26, 3611, 55, 70 Spionage 23:68, 24:45, 46 Spioneri 24:39 Sprängämne 2 Stad 5 reglemente: 25, 1011, 3,
4,7 Statsegendom 5 reglemente: 53,
56 Statslös person 24:73, 3311, 8, 9
Storrning 5 reglemente: 26 Straff (a) 5 reglemente: 8, 30, 1911, 4, 5, 20:3, 49, 2113, 50, 2213, 86—91,98,103, 108, 119, 129,2313,33, 117—119,123, 125,133,146,149, 24:16, 17, 75, 2516 Straffanstalt 22:97, 23:124 Straffbestämmelser 23:65, 66, 68, 71
Straffdomstol, internationell 1916
Straffexercis 23: 100
Strafflagstiftning 23:64 Straffutmätning 2213, 2313, 118 Straffverkställighet 22188, 90, 97,101,108,115,119, 23169, 75, 76, 123, 124, 133 Stridsmedel, 5 reglemente: 22, 24135, 36, 51, 55, 57 Stridsmedel, bakteriologiska 17 Stridsmetod 24:35, 36, 51, 54, 55, 25: 14 Stridsoduglighet 24:37 Stridsområde 22119, 23, 23:20 Studier 22:72, 23:94, 108 Stympning 2013, 2113, 2213, 13, 2313, 32, 24111, 75, 25:4 Styrka, frivillig 36:84 väpnad 5 reglemente: 3, 6117, 2014, 12, 21:12, 23:51, 75, 24:13,14, 43,44, 46, 54, 59, 67, 77, 2811 1, 34122, 36: 43, 44, 47 Styrkor, irreguljära 4411 Stämpling 1913, 4 Störtning 21: 12 Svält 24154 Sår 5 reglemente: 14, 2013, 16, 2113, 19 Såra 5 reglemente: 23, 221121, 231131, 24137 Sårad 5 reglemente: 21, 6:14, 15, 2013, 4, 6, 7, 9,10,12—16, 18, 19, 23, 33, 36, 37,46, 2113, 5—7, 9—19, 21, 22, 26,28, 30, 35,39, 40, 47, 2213, 47, 109, 110,112,113,l22,23:3, 14—22, 57, 127, 131, 132, 138, 2418—10,14,17, 22, 23, 28, 30, 31, 44,85, 2515, 7, 8,18 Sårskada 2213, 19, 2313, 24137 Säkerhet 21:26, 22:20, 37, 46, 47, 2315, 36, 42, 49, 64, 74, 75, 127 Säkerhetshänsyn, -skäl 22:18, 103, 105, 125, 23:30, 35, 39, 42, 49, 62, 63, 78, 142 Säkerhetskrav 2018, 2118, 2218
T
Tandläkare 22132, 23195 Tankefrihet 34:18 Tatuering 231100 Tecken 24:37, 38 Telefonkabel 618, 9 Telegrafförbindelse 231104 Telegrafkabel 618, 9 Telegram 22171, 74, 76, 81, 231107, 112 Telegramavgift (er) 22:71, 74, 124, 23:107,110,141 Territorialvatten 1412, 3, 9, 10, 12, 13, 22191 Territorier, icke självstyrande 36176 Terror 24:51, 25:13, 4411 Terroristhandling 25:4 Testamente 5 reglemente: 19, 20:16, 21119, 22177, 120, 23:111,1l3,129 Tidningskorrespondent 5 regle- mente: 13 Tidningsreferent 5 reglemente: 13 Tidsfrist 711, 2, 1012, 14113, 14, 16, 221104, 106, 23:75 Tillfångatagande 5 reglemente: 3, 31, 24137
Tillfällig sj ukvårdspersonal 2418 Tillfälliga sj uktransportmedel 2418 sjukvårdsenheter 2418 Tillgodohavande 22:63, 66 Tillhörigheter, personliga 5 reg- lemente: 4, 22:48, 68, 119, 122, 231128 Tillståndsbevis 5 reglemente: 13, 15
Tillträde 1419, 23 Tilläggsranson 22:26, 23:89 Tillägnelse av egendom 20:50, 21:51, 231147 Tillämplighet avv konvention 512, 6120, 716, 817,10:8, 1119, 14128 Tillämpning av konvention 1919, 20:11, 21:11, 13, 22:11, 23:6, 7, 12
Tillämpning, likformig 619, 1419 Tillämpningsföreskrifter 20:48, 21:49, 221128, 231145, 24:84 Tjänst, frivillig 6117 Tjänstegrad 5 reglemente: 9, 19, 22116—18, 33, 43—45, 49, 60, 79, 87, 98, 104, 122 Tj änstetecken 20:40, 21:42
Tjänstegöring, militär 221117, 3418 Tolk 5 reglemente: 32, 22196, 105, 126, 23172,123, 143,34: 13 Tolkning av konvention 1919, 20:11, 21:11, 22111 Torpeder 911 Tortyr 2013, 12,50, 21:3, 12, 51, 2213, 17, 87, 130, 2313, 32, 147, 24175,2514, 2813, 3417 Toxinvapen 4611—IV, IX, X Transitering 612, 7, 9, 14, 1417, 22:74, 23:61,110 Transplantation 24:11 Transport 20:15, 21:26, 39, 26:12—14, reglemente: l7—20, 2711—3, 5 Transportmedel 5 reglemente: 53, 20:32, 35, 21:33, 35, 75, 23:56, 93,111,127 Tro 20:3, 2113, 2213, 2313, 27, 2419, 75, 2512, 34118 Trohetsed 5 reglemente: 45 Trohetsplikt 22187, 100, 23168 Truppavdelning 20:22, 24: 13 Trupp, luftburen 24:42 Trupphetsnummer 201 16, 21 : 19 Trådlös telegrafi 618, 9, 3714 Tull 22:74, 231110 Tullavgift 5 reglemente: 16, 23: 61 Tvister, fredlig lösning 36:33—38, 4411 Tvång 22:17, 99, 34118 Tvångsarbete 2814, 3418 Tvångsförflyttning 23:49, 25: 17 Tvångstj änstgöring 22: 130, 231147 Tvångsutskrivning 23:51
Tättbefolkat område 24158
U
Ultimatum 411 Undantagsåtgärder 3118, 3318 Undergång 1912 Underhåll 5 reglemente: 6, 7, 22:15, 57 Undernäring 22:26, 23:89 Underrättelse 5 reglemente: 26, 29,36, 22:48, 70, 96, 100, 104, 106, 23:25, 115, 128, 138 Understöd 5 reglemente: 15, 16, 6: 12 Understödsförening 5 reglemen- te: 15
Understödsförsändelse 22:72— 74, 81, 108, bilaga III, 23: 108—1 11, bilaga II Undersökning 22196, 103, 107, 121,122,132,23159,122,131, 149 Undervattensbåt 18 Undervattenskabel 5 reglemente: 54 Undervisning 5 reglemente: 56, 20:47, 21:48, 221127, 23:94, 142, 144, 24183, 2912, 34:18 Undervisningsmateriel 22: 125 Underårig 2815 Unesco 26:19, 22, 23, 39, 26 reglemente 1, 12, 15, 27115 Uniform 5 reglemente: 23, 24:37, 39, 44, 46 Uppbringning 1111, 3—5, 7,
1211, 8, 1412, 3, 21:21, 22, 24, 25, 38, 26: 14 Uppbringning, av ambulansluft- fartyg 24130, 31 Uppdelningsläger 22:24 Uppehåll 14114 Uppehållsort 6: 13 Uppehålle 23124, 39, 81, 95 Uppfostran 23:24, 50 Uppgiftsskyldighet 5 reglemente: 9, 22117 Upplopp 2511, 2812 Upplysning 5 reglemente: 14,
24, 29, 44, 22:17, 122, 123, 23131, 73,136—138,140 Upplysningsbyrå (jfr central upplysningsbyrå.) 5 reglemen- te: 14,16, 20116,17, 21:19 22174, 75, 119, 120, 122, 124, 23:50,110,111,130,136—139, 141 Uppmaning 1913, 4 Uppror 2812 Uppsamlingsplats för sjuka och sårade 5 reglemente: 27 Uppsikt 14:25 Utbildning 22:30, 23:40, 51 Utförsel 617, 9, 1417 Utlänning 1917, 20149, 21150, 221129, 23145, 70, 146, 24188, 28116, 3014, 34: 13 Utmärkning 5 reglemente: 27, 1015, 21143, 44,22123, 120, 23118, 83, 130 Utresa 23:35—37, 48 Utrotning 23132 Utrymning 23149, 24161 Utslag i disciplinmål 231122,
123 Utsvältning 24: 54, 25:14
Utvisning 2815 Utväxling 5 reglemente: 14, 20:15, 23:36, 135
V
Vaktpost 221121, 231131 Val 2913, 34:25 Vapen 5 reglemente: l, 2, 4, 12, 23, 53.617, 1417, 20:13, 22, 32, 21:13, 35, 2214, 18, 42, 24:35, 59, 60, 3814, 4011, 4214 förgiftade 5 reglemente: 23 krigskontraband 16:22 inhumana 24:35 nedlagt 5 reglemente: 23, 20:3, 2113, 2213, 2313 nya 24136 Vapenförråd 5 reglemente: 53, 1012 Vapenstillestånd 5 reglemente: 36—41 Vapenvila 20: 15 Varning 24:61 Verkstad 1012 Verkställighetsåtgärd 24:80
Vetenskapliga undersökningar 401H, III
Vetenskaplig forskning 42: 1 Veterinärtj änsten 20122 Vis major 7:2 Visitation 1112, 1412, 18 Vistelseort23141—43, 78, 136 Vittne (sutsaga) 22:96, 105, 121, 23172,123,131, 24175, 2516, 34: 13 Våld mot liv och person 20:3, 2113, 2213, 93, 23:3,24175, 25:4 Väldshandling 22:13, 23:27 Väldtäkt23127, 24:75, 2514 Vägran att lämna upplysning 22: 17 Värdeföremäl 5 reglemente: 14, 20:16, 30, 32, 21:19, 22:18, 68, 119, 122, 23:97, 139 Värdeförsändelse 5 reglemente: 16 Värdehandling 5 reglemente: 53 Värvning 23151 Värvningsbyrå 614 Vätska, kvävande eller giftig 17
Y
Yrkessjukdom 23:40, 51, 95 Yttrandefrihet 28110 Yttre rymnden 42
Z
Zon, avseende Ålandsöarna 3812 demilitariserad 24:60 havsbotten 4511, II kontakt 24:26 minor 913 neutraliserad 23115
Å
Åland, konvention ang. Å. icke- befästande och neutralisering 38 Ålandsöama, omfång 3812 Ålder 5 reglemente: 14, 22:16, 44, 45, 49, 23:27, 85, 119 Åldring 23:14, 17 Åsikt, politisk 2419, 75 Åsiktsfrihet 34: 19 Åtal (ad) 22:82, 83, 85, 87, 93, 99,100,104,105,115,119, 121,129, 23:5, 70, 71,12], 131, 133,146, 24:75, 34:10 Återfall 22:92, 93, 232120, 121 Återförening 22191 Återförening, försök till 2214 Återförening, tillfälligt åtskilda familjer 24:74, 25:4 Återställa 5 reglemente: 53, 54, 7:2—4 Återsändande 20:30, 32, 21137, 22:12,109, 23:97, 132, 134, 135 Återvändande 23145, 134
Ä
Äktenskap 28:12, 34:23 Åmbetsman 23154
Ö
Önskemål 22:78, 231101
Öppen sjö 713 Örlogsfartyg 1412, 9, 10, 14, 17—20, 24, 27, 21:14, 15, 28, 34, 35, 24:23 Överenskommelse 5 reglemente: 7, 23, 36, 20:3,6, 10,15, 23, 28, 31, 36, 37, 52, 2113, 6,10, 17,18, 31, 38—40, 43, 44, 53, 2213, 6, 7,10, 23, 33,41, 60, 65, 66, 73, 75, 100,109—111, 118, 119, 122, 126, 132, bilaga
1, 23:3, 7, 8, 11,14,15,l7, 22, 25, 36, 61, 83, 95, 108, 109, 132, 133,135, 143, 149, bilaga I, bilaga II Överflygning 20:36, 37, 21139, 40 Överklagande 221106, 107, 23:73, 74, 78
Överlevnad, civilbefolkning 24:54, 25: 14, 18 Överlämnande 1416, 21114, 22: 12, 23:45
Översättare 22:71 Överträdelse 14:25, 20149, 50, 21:50—52, 22:13, 21, 80, 82—84, 95, 129—131, 23:66.
121,146—148, 24:11, 85—88 Överträdelse, vid blockad 16:17, l%21 Övervakning 22:92, 108, 23115, 23, 120 Övervakningsarbete 22:49 Övervattensfartyg 18
Statens offentliga utredningar 1979
Kronologisk förteckning
mwowawwe
90
10.
11.
12. 13. 14. 15. 16.
17. 18. 19. 20. 21.
22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44.
45.
46. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53.
Utbyggt skydd mot höga värd- och läkemedelskostnader. S. Naturmedel för injektion. S. Regional laboratorieverksamhet. Jo. Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju. Konsumentinflytande genom insyn? H. Polisen. Ju. Tandvården i början av 80-talet. S. Löntagarna och kapitaltillväxten 1. Löntagartonder — bakgrund och problemanalys E. Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhete- fördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster — en preliminär analys. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen — ideologi och verklighet. E. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn. Konkurs och rätten att idka näring. Ju. Naturvård och täktverksamhet. Jo. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. Jo. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. A. Kulturhistorisk bebyggelse — värd att vårda. U. Museiiärnvägar. U. Jaktvärdsomräden. Jo. Anhöriga. S. Plötslig och oväntad död — anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. 5. Barn och döden. S. Avgifter i staten — nuläge och utvecklingsmöjligheter. B. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. A Nya namnregler. Ju. Sjukvårdens inre organisation — en idépromemoria. S. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. A. Barnolycksfall. S. Lotterier och spel. H. Lotterier och spel. Bilagor. H. Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. Kn. Fastighetstaxering 81. B. Fastighetstaxering 81. Bilagor. B. Bilarna och luftföroreningarna. Jo. Rationellare girohantering. E. Konsumenttjänstlag. Ju. Aktivt boende. Bo. Lagerstöd. A. Vattenkraft och miljö 4. Bo. Malmer och metaller. I. Barnen i framtiden. 5. Vår säkerhetspolitik. Fö. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Jo. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 1—8. Jo. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 9—13. Jo. Koncernbegreppet m. m. Ju. Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. U. Arbetstiderna inför 80-talet. A. Grundlagsskyddad yttrandefrihet. Ju. Huvudmannaskapet för specialskolan. U. Öst Ekonomiska Byrån. H. Viltskador. Jo. Nytt skördeskadeskydd. Jo.
54.
55.
56. 57. 58. 59. 60. 61. 62. 63. 64. 65. 66. 67. 68. 69. 70. 71. 72. 73,
Hushållning med mark och vatten 2. Del I. Överväganden. Bo. Hushållning med mark och vatten 2. Del II. Bakgrundsbeskriv- ning. Bo. Steg på väg. .. A. Barnomsorg — behov, efterfrågan, planeringsunderlag. S. Barnomsorg. Redovisning av särskilda undersökningar. S. | livets slutskede. S. Bidrag till folkrörelser. Kn. Förnyelse genom omprövning. B. Kooperationen i Sverige. 1. Barnets rätt 2. Om föräldraansvar rn. m. Ju. Ny utlänningslag A. Ny plan— och bygglag. Del 1. Bo. Ny plan— och bygglag. Del 11. Bo. Svensk sjöfartspolitik. K De allmänna advokatbyråerna. Ju. Nya vyer. Datorer och nya massmedier -— hot eller löften. U. Tandvård i fred för värnpliktiga. Fö. Handläggningen av anmälningar mot polispersonal. Ju. Rationalisering och ADB i statsförvaltningen. B. Krigets lagar. Fö.
Statens offentliga utredningar 1979
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. [41 Polisen. [6] Konkurs och rätten att idka näring. [13] Nya namnregler. [25] Konsumenttjänstlag. [36] Koncernbegreppet m. m. [46] Grundlagsskyddad yttrandefrihet. [49] Barnets rätt 2. Om föräldraansvar m. m. [63] De allmänna advokatbyråerna. [681 Handläggningen av anmälningar mot polispersonal. [71]
Försvarsdepartementet
Vår säkerhetspolitik. [42] Tandvård | fred för värnpliktiga. [70] Krigets lagar. [73]
Socialdepartementet
Utbyggt skydd mot höga vård och läkemedelskostnader. [1] Naturmedel för injektion. [2] Tandvården i början av BO-talet. [7] Utredningen rörande vissa frågor beträffande Sjukvård i livets slutskede. 1. Anhöriga. [20] 2. Plötslig och oväntad död — anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. [21] 3. Barn och döden. [22] 4. l livets slutskede. [59] Sjukvårdens inre organisation — en idépromemoria. [26] Barnolycksfall. [28] Barnen i framtiden. [41] Planeringsgruppen för barnomsorg. 1. Barnomsorg — behov, efter- frågan, planeringsunderlag. [57] 2. Barnomsorg. Redovisning av särskilda undersökningar. [58]
Kommunikationsdepartementet Svensk Sjöfartspolitik. [67]
Ekonomidepartementet
Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1. Löntagarna och kapitaltillväxten 1. Löntagarfonder-bakgrund och problemanalvslS] 2. Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhets- fördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. [9] 3. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys.] 10] 4. Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen — ideologi och verklig- het. [1 11 Rationellare girohantering. [35]
Budgetdepartementet
Avgifter i staten — nuläge och utvecklingsmöjligheter. [23] 1976 års fastighetstaxeringskommitté. 1. Fastighetstaxering 81. [32] 2. Fastighetstaxering 81. Bilagor. [33] Förnyelse genom omprövning. [61] Rationaliseringar och ADB i statsförvaltningeri. [72]
Utbildningsdepartementet
Kulturhistorisk bebyggelse — värd att vårda. [17] Museijärnvägar. [18]
Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. [47] Huvudmannaskapet för specialskolan. [50] Nya vyer. Datorer och nya massmedier — hot eller löfte. [69]
Jordbruksdepartementet
Regional laboratorieverksamhet. [3] Naturvårdskommitte'n. 1. Naturvård och täktverksamhet. [14] 2. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. [15] Jakt- och viltvårdsberedningen. 1. Jaktvårdsområden. [ 19] 2. Vilt- skador. 152] Bilarna och luftföroreningarna. [34] Miljörisker vid sjötransporter. 1. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. [43] 2. Ren tur. Program för miljösäkra sjötranspor- ter. Bilagor 1—8. [44] 3. Ren tur. Program för miljösäkra sjötrans- porter. Bilagor 9—13. [45] Nytt skördeskadeskydd. [531
Handelsdepartementet
Konsumentinflytande genom insyn? 15] Lotteriutredningen. 1. Lotterier och spel. [29] 2. Lotterier och spel. Bilagor. [30] Öst Ekonomiska Byrån. [51]
Arbetsmarknadsdepartementet
Sysselsättningsutredningen. 1. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn.] 1612. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. 124] 3. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. [27] Lagerstöd. [381 Arbetstiderna inför BO-talet. [48]
Steg på väg. . . [56]
Ny utlänningslag. [64]
Bostadsdepartementet
Aktivt boende. [37] Vattenkraft och miljö 4.139] Hushållning med mark och vatten 2. Del I. Överväganden.154] Hushållning med mark och vatten 2. Del II. Bakgrundsbeskrivning. 155] PBL-utredningen. 1. Ny plan- och bygglag. Del I.[65] 2. Ny plan- och bygglag. Del ll. [66]
Industridepartementet
Malmer och metaller. [40] Kooperationen i Sverige. [62]
Kommundepartementet
Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. [12] Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. [31] Bidrag till folkrörelser. [60]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.
5?21 . .. EM LiberForlag ISBN 91-38-0494
Allmänna Förlaget ISSN 0375—250X