SOU 1980:17

Datateknik och industripolitik : industri- och forskningspolitiska program inom data- och elektronikområdet i olika länder : rapport från Data- och elektronikkommittén (DEK)

Till statsrådet och chefen för industridepartementet

Regeringen bemyndigade den 20 juli 1978 chefen för industridepartementet att tillkalla en kommitté med högst nio ledamöter med uppdrag att utreda da- tateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling. Genom be- slut den 10 november samma år utökades antalet ledamöter till högst elva.

Med stöd av ovanstående tillkallades den 15 augusti 1978 som ledamöter i kommittén t.f. professor Nils Mårtensson, tillika ordförande, riksdagsleda- mot Stina Andersson (t.o.m. 1978-10-31), civilekonom Thomas Berglund (fr.o.m. 1979-03-13), ekonomie doktor Gunnar Du Rietz, docent Gunnar Eliasson, sekreterare Birgitta Frejhagen, riksdagsledamot Arne Gadd, ingen- jör Bengt Hansson (t. o. m. 1978-10-31), departementssekreterare William Ingberg (fr. o. rn. 1979-01-27), ingenjör Sören Lindebro (fr. o. m. 1978-11-01), direktörsassistent Roland Petersson (fr.o.m. 1978-11-01), departementsråd Gunnar Ribrant, ekonomie licentiat Sune Tjernström (fr.o.m. 1978-11-10 t.o.m. 1979-01-26) samt docent Bertil Thorngren.

Vidare tillkallades som experter departementssekreterare Bertil Brodén ' (fr.o.m. 1978—11-11), avdelningsdirektör Sven Hegelund (fr. o. m. 1978- 12-01 t.o.m. 1979-04-30), avdelningsdirektör Bengt Lundberg (fr. o. m. 1978-12-01) samt departementssekreterare Anders Reuterswärd (fr.o.m. 1979-10-15).

Som sekreterare förordnades den 1 augusti 1978 avdelningsdirektör Jan Carlsson, som biträdande sekreterare byråassistent Kerstin Brodén (fr.o.m. 1978-08-15), departementssekreterare Håkan Selg (fr.o.m. 1978-09-15), by- rådirektör Lars Persson (fr.o.m. 1978-09-25) och byrådirektör Nils Odén (fr.o.m. 1979-11-01) samt som assistenter Renée Malmberg (fr.o.m. 1978- 08-15 t.o.m. 1979-05-31) och Gunilla Nordström (fr.o.m. 1979-06-11).

Kommittén har antagit namnet data- och elektronikkommittén. Förutom att utreda datateknikens och elektronikens effekter på näringsli— vets utveckling skall utredningen också belysa olika faktorer som verkar hind- rande eller stimulerande för denna tekniks utnyttjande. Kommittén skall ock- så kartlägga vilken produktion av tillverkningsutrustning som finns inom lan- det och analysera vilka utvecklingsmöjligheter tillverkare av sådan utrustning kan förväntas ha. Mot bakgrund av detta utredningsmaterial skall kommittén överväga om och i vilken form åtgärder bör sättas in från samhällets sida an- tingen i syfte att stimulera ett ökat och effektivare utnyttjande av denna tek- nik eller att förbättra möjligheterna att förutsäga och förbereda de omställ- ningar som kan behöva ske.

Datorer och elektronik har i dag kommit till användning i praktiskt taget alla samhällssektorer. Enligt många bedömare befinner sig dock användning-

en av datorer och elektronik endast i inledningsskedet. Datatekniken kommer att spridas till allt fler tillämpningar och få betydande konsekvenser såväl inom arbetslivet som för samhället i stort. Användningen av datorer och elek- tronik medför delvis likartade problem inom olika branscher och samhällssek- torer. Å andra sidan föreligger också betydande skillnader vad gäller omfatt- ningen av datorutnyttjandet samt därmed förknippade effekter och problem.

Kommitténs utredningsuppdrag är således mycket omfattande och berör ett stort antal olika datatekniska tillämpningar. Mot bakgrund härav har kom- mittén beslutat att bedriva utredningsarbetet i form av delutredningar. Dessa i sin tur är av två slag; dels ”'tillämpningsorienterade”* studier som om fattar en eller flera tillämpningar inom en viss bransch eller grupp av branscher, dels ”områdesorienterade' ' studier där olika branscher och tillämpningar analyse- ras med avseende på ett visst teknik- eller problemområde exempelvis data/te- lekommunikation, förändringar i produktionsstrukturen etc. Olika aspekter av den internationella utvecklingen inom data- och elektronikområdet kom- mer att belysas i båda typerna av studier.

Med hänsyn till utredningsarbetets art och omfattning har kommittén vida- re beslutat att fortlöpande sammanställa och publicera material som är av all- mänt intresse i diskussionen kring datateknikens och elektronikens betydelse för samhällsutvecklingen.

Föreliggande rapport, som är en ”områdesorienterad” kartläggning av in- dustripolitiska satsningar inom data- och elektroniksektorn i olika länder, är den första i en serie publikationer från data- och elektronikkommittén. Övri- ga delutredningar, som kommer att publiceras fortlöpande, skall bland annat behandla tillverkningsprocessens automatisering inom verkstadsindustrin och processindustrin, kontorsautomation, bankernas och varudistributioncns automatisering m. m.

Den nu färdigställda delstudien utgör, som ovan nämnts, en kartläggning och innehåller således inte någon utvärdering av data- och elektronikpolitiken i enskilda länder. Avsikten med rapporten är i stället att ge ett underlag för att bedöma behovet av industripolitiska åtgärder inom data- och elektronikområ— det i Sverige. Kartläggningen kommer därför också att utnyttjas av kommit- te'n i det fortsatta utredningsarbetet för att underbygga olika analyser och slut- satser i övriga delstudier. Det är data— och elektronikkommitténs förhoppning att föreliggande rapport skall stimulera diskussionen kring de frågor och pro- blem kommittén har att utreda och därigenom föra utredningsarbetet ytterli- gare framåt.

Stockholm i mars 1980

Nils Mårtensson

Thomas Berglund Gunnar Du Rietz Gunnar Eliasson Birgitta Frejhagen Arne Gadd William Ingberg Sören Lindebro Roland Petersson Gunnar Ribrant

Bertil Thorngren /Jan Carlsson

Nils Odén

11. Sverige. 11.] Inledning . . . 11.2 En översrkt av statliga stödformer

11. 3 STU sstöd till FoU . . . . . 1 1. 4 Industripolitiska åtgärder inom data- och elektronikområdet. 11. 5 Sammanfattning. . . Bilaga. Styrelsen för teknisk utveckling, STU, och dess stöd till data-

och elektronikområdet . Tabellappendix .

152

154

155 157 158 159

163 163 164 165 168 169

171 185

1. Sammanfattning

1.1. Inledning

Det svenska utlandsberoendet inom data- och elektronikområdet är i många avseenden betydande. Mot bakgrund därav har kommittén funnit det angelä- get att studera data- och elektronikpolitiken i andra länder med avseende på prioriteringar, omfattning, inriktning och organisation. Beskrivningarnai fö- religgande studie av de olika ländernas program inom data- och elektronik- området är dock inte direkt jämförbara sinsemellan. Detta beror bl.a. på skillnader i ekonomiernas storlek och i programmens inriktning och omfatt- ning, tillgången på källmaterial etc. Inte heller görs någon utvärdering av de olika programmens effekter.

Kartläggningen bygger på många olika källor men i största möjliga ut- sträckning har den grundats på offentligt material från respektive land. I åt- skilliga fall har de tekniskt-vetenskapliga attachéerna vid Sveriges ambassader bidragit med sammanställningar och utredningar.

1.2. Utvecklingsmönster och tendenser

1.2.1. Bakgrund

I samtliga större industriländer har data- och elektronikområdet varit föremål för statliga satsningar och engagemang av olika slag. USA dominerar utveck- lingen och produktionen av elektronik inom många delområden och denna dominans är ett av de viktigaste motiven för de statliga stödprogrammen i öv- riga länder. Data- och elektronikområdet betraktas i dessa länder också som ett teknologiskt nyckelområde varför nationellt teknologiskt oberoende och försörjningsoberoende genom egen produktionskapacitet har hög prioritet i de nationella industripolitiska programmen. Ett strategiskt område är t. ex. halvledare och integrerade kretsar där den snabbt ökande efterfrågan kombi- nerad med en otillräcklig produktionskapacitet bidragit till att många länder startat nationella program för att bygga upp inhemsk kunskap och produk- tionskapacitet.

1.2.2. Industripolitikens inriktning i ett historiskt perspektiv

Data- och elektronikindustrins framväxt

Under slutet av 1940-talet, då datorindustrin började växa fram, samt under 1950-talet användes datorer främst för militära tillämpningar och tekniskt-ve-

* Kanske hade svensk da- torindusti haft större möjligheter att bli kon- kurrenskraftig om den byggts upp kring Facit i stället för Saab-Scania. Medan Saab främst var inriktat mot den nordiska marknaden hade Facit en global marknadsförings- organisation inriktad mot den kundkategori som svarade för den volym- mässigt största efterfrå- gan på datorer.

tenskapliga beräkningar inom ett fåtal stora företag och offentliga förvalt- ningar. Då efterfrågan på datorer bedömdes även i framtiden komma från den militära sektorn samt stora teknikinriktade företag etablerades flera da- torföretag inom koncerner med militärindustriell tillverkning t. ex. General Electric och RCA i USA, Saab-Scania AB i Sverige m.fl.

Den tekniska utvecklingen inom datorområdet gick mycket snabbt. Dato- rerna blev allt mindre, billigare och mer generellt användbara samtidigt som databehandlingskapaciteten ökade. Under 1960-talet kom datatekniken allt mer att inriktas mot civila och kommersiella tillämpningar av olika slag. Detta fick till följd att datamarknaden växte mycket snabbt. Under denna period ut- kristalliserades några för datorindustrin typiska karaktäristika som sedan allt mer har förstärkts:

Allt större FoU-investeringar nödvändiga 3 Allt mer kapitalintensiv tillverkning

-- Korta produktcykler

_ Krav på tillgång till den internationella marknaden för att uppnå storska- lighet. En multinationell organisation för produktion, försäljning och tek- nisk service nödvändig.

Företag _typ IBM, Sperry-Univac, Honeywell, NCR m.fl. var redan innan datateknikens genombrott etablerade internationellt både vad gäller produk- tion och försäljning. De fick därigenom en allt starkare ställning på datamark- naden. Datorföretag med militärindustriell anknytning liksom företag som in- riktat sig mot nationella marknader fick allt svårare att konkurrera med ovan- nämnda företag. Att i stor skala sälja datorer till företag och organisationer av olika storlek, verksamhetsinriktning och kompetens ställer helt andra krav på marknadsföringsorganisationen än försäljning av vapensystem eller stora av- ancerade investeringsvaror. I det senare fallet finns oftast endast ett fåtal kö- pare, främst regeringar.l

De första industripolitiska satsningarna inom data- och elektronikområdet

Datorindustrin fick under 1960-talet en allt större industripolitisk betydelse. Detta var en följd av att datorindustrin dels blev en allt viktigare industri- bransch ur samhällsekonomisk synvinkel, dels kom att betraktas som en nyc- kelbransch för annan industriell verksamhet.

I Västeuropa och Japan initierades industripolitiska program för att struk- turera och stödja den inhemska datorindustrin. Mindre företag slogs samman till större enheter. Dessa blev sedan föremål för omfattande statlig subventio- nering t. ex. för förlusttäckning, forskning och utveckling, finansiering av lea- sing m. m. Företagen har dessutom erhållit stöd genom offentlig upphandling.

Omstruktureringen av datorindustrin i Västeuropa och Japan fortsatte un- der 1970-talet. Trots stora statliga subventioner och mer eller mindre skyddad offentlig upphandling av datorer insåg man att det inte räckte att bilda natio- nella datorföretag. Under första delen av 1970-talet gjordes i Västtyskland, Frankrike och Holland ett gemensamt försök att etablera en europeisk dator- industri. Då detta inte lyckades har de västeuropeiska och japanska datorföre- tagen i stället etablerat olika former av internationellt samarbete med främst amerikanska datorföretag t. ex. genom __ licensavtal produktionsmässig samordning

_ uppköp av mindre amerikanska datorföretag för att få tillgång till tekno- logi och marknaden i USA

samgående varvid de amerikanska företagen erhållit minoritetsintressen i stora europeiska företag.

Omstruktureringen av samt de stora statliga subventionerna till de västeu- ropeiska och japanska företagen har nu i stort sett upphört. Vilka resultat har då uppnåtts? Man har inte lyckats bryta den amerikanska datorindustrins do- minans men däremot lyckats få de inhemska datorföretagen lönsamma igen. Såväl Siemens, ICL, CII-Honeywell-Bull som de japanska datorföretagen uppvisar i dag en tillfredsställande vinstutveckling.

Förskjutningar i data- och elektronikstödets inriktning

Fram till mitten av 1970-talet var datapolitiken i de flesta länder främst inrik- tad mot att bygga upp en konkurrenskraftig inhemsk datorindustri. Efter- hand som denna målsättning i större eller mindre grad uppnåtts i de olika län- derna har de statliga stöden allt mer förskjutits mot följande områden:

programvaruutveckling och -produktion datakommunikation och kontorsautomation tillverkning av mikroelektronik, främst integrerade kretsar användning av datorer och elektronik i produkter och produktionsproces-

ser

_ teknikspridning; program för att sprida data- och elektroniktillämpningar

till nya användare. De ökade satsningarna på programvaruområdet är främst motiverade av: __ de radikalt förändrade kostnadsrelationerna mellan programvara och ma-

skinvara C att programvaruproduktion är arbetsintensiv och kräver detaljerade kun- skaper om den verksamhet i vilken systemen skall utnyttjas. Den kan där- för inte, i samma utsträckning som datorområdet, domineras av ett fåtal multinationella företag _ att programvara samt tillgång till programmerare och systemerare är en av

de viktigaste begränsande faktorerna både vid produktion och användning av datorsystem att efterfrågan på programvaror och datatjänster har en tillväxttakt som är minst lika hög som efterfrågan på datorer.

Program för att främja tillverkning av mikroelektronik har initierats av Västtyskland, Frankrike och Storbritannien och även av de två ledande pro-' ducentländerna Japan och USA. Stödet till mikroelektronikområdet har ut- formats på liknande sätt som det tidigare stödet till datorområdet, dvs. inne- burit statliga subventioner, licens- och produktionsavtal med amerikanska halvledarföretag samt uppköp av amerikanska företag. Huruvida denna poli- tik kommer att lyckas är ännu för tidigt att uttala sig om. Satsningarna är sto- ra och mikroelektroniken har hög prioritet i industripolitiken.

I många länder har man insett att de största industripolitiska effekterna av datatekniken och elektroniken uppkommer inte genom produktion av ma- skinvara och annan utrustning utan genom att man stimulerar tillämpningen av den nya tekniken i det övriga näringslivet. Genom att stimulera näringsli- vets investeringar i data- och elektroniktillämpningar uppnås inte bara en ökad konkurrenskraft i näringslivet som helhet utan även en stimulans för den inhemska data- och elektronikindustrin.

1 Då det gäller utveckling av elektronik eller utnytt- jande av elektronik i pro- dukter är det i minst sam- ma utsträckning små fö- retag som är teknikledan- de.

När ny produktionsteknik blir kommersiellt tillgänglig finns det en grupp företag, de 5. k. teknikledande företagen (vanligtvis stora företag), som först tillägnar sig tekniken.1 Lång tid (fem till tio år) kan förflyta innan tekniken når ut till övriga potentiella användare. Orsakerna till denna tidsförskjutning är många, bland annat kunskapsproblem (företagen känner inte till tekniken, har inte kompetens att använda den, tror sig inte ha behov av den etc.), finan- sieringsproblem, utbudsproblem m.m.

Under slutet av 1970-talet har många länder inklusive USA initierat pro- gram för att påskynda teknikspridningsprocessen. Dessa program kan sägas ha endera av två inriktningar: l. Göra känd teknik kommersiellt tillgänglig så snabbt som möjligt. Som me- del används här ofta statlig upphandling samt stöd till större industriella ut— vecklingsprojekt (s. k. nationella projekt). 1 de senare deltar vanligtvis ett antal teknikledande företag (tillverkare och användare), forskningsinstitut samt högskolor.

2. Att snabbt sprida kommersiellt tillgänglig teknik till näringslivet som hel- het. Här används medlen subventionerad konsult- och rådgivningsverk- samhet, informationskampanjer, utbildning, finansieringshjälp och sub- ventioner m.m.

Såväl de stora som små industriländerna har infört eller planerar att införa omfattande program för att sprida och stimulera användningen av data- och elektroniktillämpningar i näringslivet. Målgruppen består vanligen av ett stort antal företag som är heterogena i flera avseenden såsom storlek, verksamhetsinriktning, kompetens m. m. Program som vänder sig till hela nä- ringslivet eller till stora delar därav är svårare att utforma än program som rik- tar sig mot vissa (större) företag eller en väl avgränsad bransch. Denna nya in- riktning av stödet inom data- och elektronikområdet är av mindre finansiell omfattning än den typ av tillverkarstöd som var vanligt tidigare men ställer i gengäld nya krav beträffande den administrativa och tekniska kompetensen hos de organ som handlägger stödet. Mot bakgrund av de tillväxt- och produktivitetsproblem som industrilän- derna har och väntas få är det troligt att data- och elektronikpolitiken under 1980-talet än mer koncentreras till olika användarfrämjande åtgärder. Resul- taten av denna politik kommer att bli svåra att utvärdera då det möter pro- blem dels att separera effekterna av selektiva respektive generella åtgärder, dels att bedöma vad som är spontan respektive stimulerad utveckling.

1.2.3. Industri- och forskningspolitiska medel

Många av de program för data- och elektronikområdet som initierats i olika länder visar en relativt stor överensstämmelse vad gäller mål och omfattning. De skillnader som föreligger är främst betingade av institutionella förhållan- den. Nedan ges en översikt av de medel som olika länder använder för att främja forskning, inhemsk produktion och användning av datorer och elek- tronik:

Direkta statliga subventioner för restrukturering av datorindustrin (förlust- täckning, finansiering av FoU-investeringar m. m.). 1 länder som Japan, Väst- tyskland, Frankrike och Storbritannien har subventioner av denna typ upp- gått till flera miljarder kronor. Även i Sverige har dylika subventioner utgått i en för svenska förhållanden stor omfattning. 1 de förstnämna länderna har

subventionerna sedan några år inriktats mot mikroelektronikområdet. 1 Japan har man redan avslutat (1979) ett omfattande mikroelektronikpro- gram.

Subventionerna har ofta kombinerats med statligt initierade strukturpro- gram som inneburit produkt- och produktionsmässig specialisering mellan de olika nationella datorföretagen, ägarmässiga förändringar samt samarbets- program både mellan inhemska företag och mellan inhemska och utländska datorföretag. Tidigast startade man program av denna typ i Japan där rege- ringen och datorindustrin redan under 1960-talet gemensamt formulerade målsättningen och medlen för industrins utveckling.

Kapitaltillförsel. I många länder har statliga fonder, investeringsbanker, ut- vecklingsbolag m.m. ställt kapital till förfogande på fördelaktiga villkor för data- och elektronikindustrin. Detta kapital har använts för att finansiera in- vesteringar, marknadsföring, exportkrediter och leasingverksamhet. De stat- liga lånen är ofta räntesubventionerade, t. ex. japanska data- och elektronik- industrins lån från Japan Development Bank. I vissa länder, t. ex. Japan och Frankrike, kan även användarföretag som investerar i datorer och elektronik i viss utsträckning erhålla subventionerade krediter.

Särskilda avskrivningsregler för datorer och programvaror. Detta tillämpas bl.a. i Japan.

Offentlig upphandling. 1 internationella sammanhang är detta ett industri- politiskt medel som väckt stor irritation i de handelspolitiska relationerna mel- lan länderna. Genom internationella avtal försöker man reglera omfattningen av stödet till den inhemska industrin via offentlig upphandling. Data-, elek- tronik- och energiområdena har emellertid i praktiken undantagits från dessa avtal.

Vissa länder försöker dölja att den inhemska industrin favoriseras vid of- fentlig upphandling. I andra länder däremot, såsom Frankrike och i viss mån Storbritannien och Japan, är nationella hänsyn vid offentlig upphandling en mer eller mindre uttalad politik.

Även i Sverige bedöms i vissa fall den inhemska industrin förmånligt vid of- fentlig upphandling. Detta synes dock ske i mindre omfattning än i ovan nämnda länder.

Offentliga beställningar av ny teknik. Denna politik är särskilt domineran- de i USA._Man kan här peka på stora projekt som f. n. drivs av försvarsdepar- tementet, exempelvis VHSl-projektet med syfte att utveckla mycket snabba integrerade kretsar och till vilket $ 200 miljoner anslagits under en sexårspe- riod.

Nationella projekt, dvs. större industriella projekt som syftar till att testa känd teknik i industriell miljö. 1 projekten deltar företag (tillverkare och an- vändare av tekniken), forskningsinstitut och högskolor. Nationella projekt inom data- och elektronikområdet, inte minst projekt som omfattar system för datorstyrd tillverkning, bedrivs främst i Japan, USA och Västtyskland.

Forskningsinstitut. I många länder har olika typer av forskningsinstitut (statliga, kollektiva eller privata) det största ansvaret för att genomföra forsk- ningspolitiska och delvis även industripolitiska program inom data- och elek- tronikområdet. Detta gäller främst forskningsinstitut som är direkt under- ställda respektive lands industridepartement vilket är fallet i Japan, Storbri- tannien och Frankrike. Forskningsinstituten kan bl. å. ha följande uppgifter:

B bedriva FoU-arbete, antingen på eget initiativ eller på uppdrag från indu- strin eller myndigheter 3 delta i industriella utvecklingsprojekt Zl verka som en förmedlande länk mellan högskolor och industrin

bedriva konsult- och rådgivningsverksamhet (teknikspridningsroll) I: bedriva utbildning.

1 Sverige har forskningsinstitut, med några få undantag, haft relativt liten betydelse för den industriella utvecklingen inom data- och elektronikområdet. Både Danmark (Teknologisk Institut och Elektronikcentralen) och Norge (SINTEF och Sentralinstitutt for industriell forskning) har i större utsträck- ning än Sverige satsat på avancerade forskningsinstitut. De ovannämnda insti- tuten har en omfattande uppdragsverksamhet från industrin, inklusive den svenska. Denna skillnad mellan de nordiska länderna bör emellertid ses mot bakgrund av olikheterna i företagsstruktur. Den svenska industrin domineras i större utsträckning av storföretag med egna forskningsresurser. Statligt Fo U-stöd till högskolor, forskningsinstitut och företag tillämpas av samtliga industriländer. FoU-stödet till data- och elektronikområdet har ökat kraftigt under de senaste åren. Vissa skillnader i FoU-politiken föreligger dock mellan olika länder. I vissa länder koncentrerar man FoU-stödet till forskningsinstitut samt till några få större projekt. I andra länder fördelas stö- det till ett större antal projekt inom små och medelstora företag.

1.3. Industri- och forskningspolitik i olika länder

Den internationella datamarknaden

Data- och elektronikområdet utmärks framför allt av en mycket snabb tek- nisk utveckling. Denna tar sig uttryck i sjunkande tillverkningskostnader och snabbt ökande prestanda för datorsystem och elektronikkomponenter vilket i sin tur öppnar möjligheter att använda elektronik i alltfler sammanhang. Un- der de senaste 10 till 20 åren har prestandaförbättringarna för många kompo- nenter och annan typ av utrustning legat i storleksordningen tusen gånger den ursprungliga kapaciteten. Samtidigt har tillverkningskostnadernas utveckling möjliggjort prissänkningar för olika komponenter eller funktioner ner till en- staka procent av de ursprungliga priserna.

De förändrade tekniska och marknadsmässiga förutsättningarna har med- fört att elektronikföretagen söker integrera alltfler produktions- och försälj- ningsled i sin verksamhet. Komponentföretag kan integrera framförliggande produktionsled för att säkra avsättningen och uppnå stordriftsfördelar i pro- duktionen. Ett annat motiv för denna typ av integration kan vara att stimulera nya elektroniktillämpningar. Datortillverkare kan exempelvis integrera bakåt i förädlingskedjan för att pressa priserna och säkra tillförseln på komponen- ter. Det senare har blivit särskilt viktigt under senare år på grund av att till- verkningskapaciteten totalt sett inte räckt till för att täcka efterfrågan på ex- empelvis integrerade kretsar.

Den internationella data- och elektronikindustrin domineras av ett antal stora multinationella amerikanska företag med IBM som det överlägset största. Av de 15 största dataföretagens försäljning inom data- och elektro- nikområdet 1978 svarade sju amerikanska företag för inte mindre än 75 pro-

cent, fyra japanska företag för 15 procent och europeiska företag för reste- rande 10 procent. Enbart IBM's försäljning utgjorde nästan hälften av den to- tala försäljningen.

Hos flera av de största europeiska och japanska dataföretagen svarar data- verksamheten endast för en mindre del av företagens totala verksamhet. De amerikanska dataföretagen är i större utsträckning specialiserade.

Den totala datamarknaden beräknas få en fortsatt snabb tillväxt främst be- träffande administrativa tillämpningar inklusive kontorsrationalisering. För USA, som är världens "datortätaste" land, väntas databehandlingskostna- derna, uttryckta i fasta priser, fördubblas mellan 1980 och 1985. Systemens om fattning och bearbetningskapacitet kommer att växa betydligt snabbare än kostnaderna.

Av halvledarna utgör integrerade kretsar den snabbast växande kompo- nenttypen med en synnerligen snabb teknisk utveckling. Amerikanska företag svarar för mer än två tredjedelar av produktionen och ca hälften av förbruk- ningen av integrerade kretsar.

Även beträffande datortillämpningar inom industriell produktion intar amerikanska producenter en dominerande position på vissa områden, t. ex. system för datorstödd konstruktion (s.k. CAD-system) samt processstyr- system. När det gäller utnyttjandet är bilden dock mera splittrad. Japan exem- pelvis är det land som gjort de flesta installationerna av industrirobotar.

USA

Som framgått ovan domineras den internationella data- och elektronikindu- strin av amerikanska företag. Följaktligen har en betydande del av teknologin inom detta område också utvecklats i USA. Inledningsvis skedde detta främst på initiativ av det amerikanska försvarsdepartementet samt rymdflygstyrelsen (NASA). I USA bedrivs i praktiken inte någon selektiv industripolitik av det slag som är vanlig i västeuropeiska länder. Stödet till data- och elektronikom- rådet sker därför inom ramen för den offentliga upphandlingen och genom forskningspolitiken.

De federala anslagen till forskning och utveckling (FoU) budgetåret 1979 uppgick till närmare $ 28 miljarder. Av dessa medel gick drygt 45 procent till försvarsdepartementet samt 15 procent till vardera Energy Research and Development Administration och till rymdflygstyrelsen. Ungefär hälften av de totala FoU-utgifterna i USA finansieras via federala medel men andelen har sjunkit trendmässigt under senare år. Beträffande de federala anslagens fördelning på olika ändamål har en förskjutning skett under motsvarande pe- riod från försvars- och rymdforskning till forskning inom miljö- och hälso- vård och andra civila områden.

En stor del av stödet till den amerikanska halvledarindustrin går genom för- svarsdepartementet. Under 1978 initierades bland annat ett särskilt FoU-pro- gram_(det s. k. VHSI-programmet) för utveckling av mycket snabba integrera- de kretsar till vilket $ 200 miljoner anslagits under en sexårsperiod. Försvars- departementet driver dessutom ett program för utveckling av avancerad till- verkningsteknologi inklusive datorstödd sådan (Manufacturing Technology (MT) Program). Under perioden 1973—1979 har anslagen för detta program uppgått till ca $ 600 miljoner.

Ett projekt inom ramen för MT-programmet, som spelar stor roll för ut-

vecklingen av datorstyrd tillverkningsteknologi, är det s.k. lCAM-projektet (Integrated Computer Aided Manufacturing) som drivs av flygvapnet. För pe- rioden 1978—1983 beräknas projektkostnaden uppgå till $ 100 miljoner.

National Science Foundation (NSF) är ett federalt finansierat organ med målsättningen att inom ett brett område stimulera forskning, teknisk utveck- ling och vetenskaplig utbildning. NSF”s anslag för 1979 uppgick till ca $ 830 miljoner. Man syftar särskilt till att stimulera forskningsverksamhet som be— drivs i samarbete mellan industrin och universiteten och har finansierat ett flertal projekt inom området datorstyrd tillverkningsteknologi.

Det federala standardiseringsorganet National Bureau of Standards (NBS) bedriver bland annat utvecklingsarbete inom robotområdet.

Ett flertal bransch- och andra intresseorganisationer, privat och federalt fi- nansierade, är också verksamma inom områdena datateknik, elektronik och datorstyrd tillverkningsteknologi. Dessa organisationer driver projekt i sam- arbete med industriföretag, universitet, forskningsinstitut och federala myn- digheter.

1 USA har man under senare år i ökad utsträckning uppmärksammat pro- blem som hänger samman med den amerikanska ekonomins avtagande till- växttakt, den låga produktivitetsutvecklingen, den ojämna spridningen av modern tillverkningsteknologi etc. I en rapport som publicerades 1976 av General Accounting Office (GAO), som är ett av kongressens organ med upp- gift att följa den ekonomiska utvecklingen i USA, påpekades särskilt den tek- nologiska eftersläpningen hos de mindre och medelstora amerikanska företa— gen. Rapporten föreslog att ett särskilt organ skulle inrättas för att via olika stödformer (finansiering av FoU-projekt, investeringsavdrag etc.) verka för en ökad produktivitet i amerikanskt näringsliv, bland annat genom ökad au- tomation. Rapportens förslag mottogs positivt och har lett till att man tillsatt en ”task force” med uppgift att utvärdera alla federala program som påver- kar produktivitetsutvecklingen.

Västtyskland

Den västtyska elektronikindustrin är med sina nära en miljon anställda en av Västtysklands största industribranscher. Den domineras av ett fåtal stora fö- retag, främst Siemens AG och AEG-Telefunken. Tillverkningen av generella (stora och medelstora) datorer domineras dock av IBM som har fyra tillverk- ningsenheter i Västtyskland. På marknaden för kontors- och processdatorer har de inhemska tillverkarna dock en stark ställning. Siemens är det enda in- hemska företag som tillverkar datorsystem av alla storlekar.

Det västtyska federala stödet till företag inom data- och elektronikområdet hade från början syftet att skapa en konkurrenskraftig inhemsk datorindustri och att bryta den amerikanska dominansen inom området. Stödet var huvud- sakligen riktat till datortillverkare och utgick till ett fåtal större föietag. Ett led i denna satsning var bildandet av Unidata (1972) som skulle utgöra ett eu- ropeiskt alternativ inom EG”s ram till de amerikanska tillverkarna. i Unidata ingick Siemens, det franska datorföretaget Compagnie Internationale pour l'lnformatique (CII) samt holländska Philips.

Unidata upplöstes 1976 då CIl gick samman med det amerikanska företaget Honeywell-Bull. En av de viktigaste orsakerna till misslyckandet mec Unidata var svårigheterna att samordna de olika delarna av de tidigare självständiga

företagen. Siemens har sedermera i stället startat samarbete med Fujitsu som är det största japanska datorföretaget. Stödet till industriell forsknings- och utvecklingsverksamhet i Västtyskland går till största delen genom forskningsministeriet, Bundesministerium fiir Forschung und Technologie (BMFT). Ministeriet har flera program inom vil- ka stöd utgår till tillverkare och användare av datorer, elektronik, datorstyrd tillverkningsutrustning etc. Man bedömer inom BMFT att den västtyska in— dustrins egna totala FoU-investeringar uppgick till sammanlagt drygt 13 mil- jarder DM 1977 vilket kan jämföras med BMFTS budget som samma år låg på 4,2 miljarder DM, dvs. en tredjedel av industrins egna investeringar. Inom data- och elektronikområdet uppgick de federala FoU-investeringarna för- modligen till mer än en tredjedel av de privata detta år.

BMFT anlitar inom de flesta stödområden en fackmässig instans som hand- lägger projektstödet i tekniskt-vetenskapligt och administrativt avseende t. ex. när det gäller beslutsunderlag och uppföljning.

De två viktigaste programmen med inriktning på elektronik är ”Datenver- arbeitung” (datateknik) och ”Elektronik”. Det förra initierades 1967 för att stödja produktion och användning av datorer och därigenom främja den in- hemska datorindustrin. Stödbeloppet har under programmets tre faser upp- gått till sammanlagt 3,7 miljarder DM varav närmare 1,6 miljarder under fa- sen 1976—79 då programmet också avslutades. Inom ramen för området ”Datenverarbeitung” har stöd också utgått till datorbaserade tillämpningar inom områden som informationssystem, hälsovård, datorstödd konstruktion och processtyrsystem.

Stödet inom ”Elektronik"-programmet, med anslag om sammanlagt 200 miljoner DM 1978—79, har främst varit inriktat mot halvledarindustrin (ut- veckling av integrerade kretsar etc.). Sedan några år är också åtgärder för att stimulera användningen av elektronik en växande del inom ”Elektronik"- programmet. Syftet med detta stöd är att underlätta små och medelstora före- tags övergång från traditionell till dator- och elektronikbaserad teknik för att därigenom stärka dessa företags konkurrenskraft. Rådgivning är ett centralt inslag i denna stödform. För 1979 budgeterades 109 miljoner DM för ”Elek- tronik"-programmet varav 16 miljoner avsåg användning av elektronik.

Inom de stödprogram som hänför sig till data- och elektronikområdet har tyngdpunkten förskjutits under senare år från generella till mini- och process- datorer och från maskin- till programvaruutveckling.

BMFTls stöd till utveckling och användning av datorstödda tillverknings- system har hittills utgått inom ramen för flera olika program.1 Sammanlagda stödbeloppet år 1979 torde ha legat i storleksordningen 100 miljoner DM. lnom BMFT finns planer att starta ett mycket brett forskningspolitiskt pro- gram, ”Fertigungstechnik” (tillverkningsteknik), med syfte att stärka kon- kurrenskraften hos producenter och användare av tillverkningsutrustning och -system.

Bland BMFT's övriga planerade insatser kan nämnas programmet "Infor- mationstechnik” med inriktning främst mot frågor rörande programvaru- och systemutveckling, standardisering inom programvaruområdet etc.

Japan Den japanska elektronikindustrins produktion uppgick 1977 till ca 6000 mil- jarder yen vilket motsvarar ca 120 miljarder kronor. I jämförelse med elektro-

1 Förutom "Datenverar- beitung" (datateknik) och ”Elektronik" även ”Humanisierung des Ar- beitslebens” (humanise- ring av arbetslivet) och ”Technologische Schliis- selbereiche" (teknolo- giska nyckelområden).

nikindustrin i USA och Västeuropa är den japanska i hög grad inriktad mot konsumentelektronik. Konsumentelektronikens andel av branschens totala produktion minskar dock medan de snabbast växande sektorerna är datorer, industriella processtyrsystem samt produktion av integrerade kretsar.

Den japanska datorindustrin domineras av tre företagsgrupper, en struktur som tillkom på regeringens initiativ i början av 1970-talet. I jämförelse med övriga länder exklusive USA har den japanska datorindustrin en stark ställ- ning på hemmamarknaden medan exporten ännu är av liten omfattning. De japanska dataföretagen samarbetar med utländska tillverkare, bland andra amerikanska. Övriga delar av elektronikindustrin, exempelvis konsument- elektronikbranschen, är i hög grad exportinriktade.

Det japanska handels- och industriministeriet (Ministry of International Trade and Industry, MITI) har en betydligt mer central roll i näringslivets ut- veckling än motsvarande organ i andra industriländer. I samband med oljekri- sen och den minskade tillväxten iden japanska ekonomin under 1970-talet har strukturfrågor kommit att stå i centrum för intresset. Prioriteringarna i indu- stripolitiken ligger nu på teknologiintensiva, råvaru- och energisnåla sektorer inom maskin-, elektro- och instrumentindustrierna vilket kan sägas utgöra den allmänna ramen för det nuvarande stödet inom data- och elektronikområ- det.

MlTl är en mycket stor organisation med sammanlagt nära 14000 anställ- da. Dessutom finns ett antal finansinstitut och statligt stödda organisationer och branschinstitut genom vilka MITI's stöd till industrin kanaliseras.

Stödet inom data- och elektronikområdet kan grovt indelas i tre olika slag av program: ]. Långsiktiga industripolitiska program 2. Forskningsprogram 3. Nationella projekt.

Mellan 1972 och 1979 uppgick MlTl's direkta stöd inom de olika program- men till ca 450 miljoner kronor per år. Till detta kommer det indirekta stödet bestående av subventionerade lån, särskilda skatte- och avskrivningsregler m.m. vars omfattning inte går att direkt ange i siffror.

MlTl's forskningspolitiska program sorterar under Agency of Industrial Science and Technology (AIST) som har nära 4 000 anställda varav merparten vid 16 forskningslaboratorier och en årlig budget på mer än 1,6 miljarder kro- nor. Det direkta FoU-stödet går i första hand till forskningsinstitutioner och i mindre utsträckning till privata företag. Dessa erhåller i stället stöd främst i form av skatteavdrag, speciella avskrivningsregler, subventionerade lån etc.

Nationella projekt syftar till att koordinera industri- och forskningspoli- tiska program. Ett flertal sådana har initierats inom data- och elektronikom- rådet exempelvis VLSI-projektet med målsättningen att utveckla och tillämpa halvledarteknologi, främst integrerade kretsar. Det statliga stödet till projek- tet har uppgått till 0,6 miljarder kronor av en total projektkostnad om nära 1,5 miljarder kronor.

Sammanfattningsvis kan sägas att den japanska regeringens engagemang i data- och elektronikindustrins utveckling sedan länge varit omfattande. Efter att datorindustrin omstrukturerats i början på 70-talet erhöll de berörda före- tagen närmare l,5 miljarder kronor i statligt stöd. Utveckling och användning av datorstyrd tillverkningsutrustning, programvaruutveckling och halvledar- teknologi har numer fått hög prioritet inom industripolitiken.

Storbritannien

Den brittiska datorindustrin har sedan länge varit föremål för industripoli- tiska åtgärder. Främst har detta tagit sig uttryck i bildandet 1968 av Interna- tional Computers Limited (ICL) genom sammanslagning av flera olika data- företag. ICL, som ägs till drygt 20 % av staten, fick inledningsvis ett avsevärt statligt stöd men har sedan dess expanderat mycket snabbt och uppvisar nu en tillfredsställande lönsamhet.

För att strukturera programvaru- och datatjänstindustrin har det statliga National Enterprise Board (NEB) också förvärvat minoritetintressen i ett an- tal datatjänstföretag samt bildat ett särskilt bolag, INSAC, med uppgift att marknadsföra den brittiska datatjänstindustrins produkter internationellt.

Den brittiska mikroelektronikindustrin domineras av utländska, framför allt amerikanska, intressen. För att bryta denna dominans lade regeringen un- der 1978 fram ett omfattande program för mikroelektronikindustrin beståen- de av följande två delar: 3 Bildandet av företaget INMOS som med tillgång till amerikansk tekno- logi skall producera halvledare. 3 Stöd till etablerade elektronikföretag för utveckling av kretsar inom ramen för Micro Electronics Industry Support Programme (MISP).

Via programmet Microprocessor Application Project (MAP) stimuleras an- vändningen av mikroelektronik bland annat genom att företag som vill under- söka möjligheterna att tillämpa mikroprocessorer i sin tillverkning kan få bi- drag för att anlita konsulthjälp.

Under 1978 anslogs sammanlagt £ 235 miljoner till de olika programmen in- klusive 60 miljoner till ett omfattande utbildningsprogram inom mikroelek- tronik.

Huvudansvaret för att genomföra politiken inom data- och elektronikom- rådet ligger inom det brittiska industridepartementet som också bedriver en omfattande FoU-verksamhet vid egna forskningslaboratorier. Andra viktiga organisationer i sammanhanget är NEB (se ovan) samt National Research Development Corporation (NRDC). Det senare har som uppgift att främja kommersiell exploatering av innovationer i näringslivet. Detta stöd är selek- tivt och sker antingen i form av ”joint venture”-projekt eller genom att NRDC förvärvar och exploaterar patenträttigheter.

Generellt sett utnyttjar den brittiska industrin datorstyrda tillverknings- system i mindre utsträckning än industrin i många andra jämförbara länder. Stöd till produktion och användning av sådana system utgår inom ramen för såväl de specialiserade som de mer allmänna programmen inom data- och elektronikområdet.

Frankrike

Stöd till data- och elektronikindustrin har en mycket hög prioritet iden fran- ska industripolitiken. 1974 finansierades mer än en tredjedel av företagssek- torns FoU-investeringar inom data- och elektronikområdet med offentliga medel. 1 Frankrike används också den offentliga upphandlingen som ett vik- tigt industripolitiskt instrument vilket bland annat avspeglas i de inhemska fö- retagens höga andelar av den offentliga datormarknaden.

De olika industripolitiska programmen ingår i de övergripande femårspla-

1 "I'Informatisation de la Société” eller ”Nora- Mine-rapporten” efter författarna.

nerna. 1966 initierades ”Plan Calcul” vars främsta målsättning var att främja utvecklingen av en oberoende fransk datorindustri. Detta program var således i hög grad tillverkarorienterat och direkta subventioner till företagen utgjorde ett viktigt inslag.

Efter misslyckandet att skapa det europeiska dataföretaget Unidata (se un- der Västtyskland ovan) medverkade den franska regeringen till sammanslag- ningen mellan det största franska dataföretaget, Compagnie Internationale pour l*Informatique (CII), och amerikanska Honeywell-Bull. Denna sam- manslagning, som genomfördes 1976, beräknas fram till och med utgången av år 1979 ha kostat den franska regeringen i storleksordningen 2,5 miljarder francs i förlusttäcknings- och FoU-bidrag och andra subventioner.

"Plan Mini-Informatique” och "Plan Péri-lnformatique” tillkom 1975 i syfte att strukturera mini- och kontorsdatorindustrin respektive industrin för tillverkning av periferienheter. Inom det senare programmet utnyttjas bland annat 5. k. tillväxtkontrakt för att öka den inhemska produktionen. I tillväxt- kontrakt specificeras vissa produktionsmål och företagen ifråga erhåller sub— ventioner för att täcka de investerings- och utvecklingskostnader som år för- knippade med de uppställda målen. Om dessa inte uppfylls blir företagen åter- betalningsskyldiga.

Efter 1977 har användning av elektronik samt halvledarteknologi kommit alltmer i förgrunden i den franska industripolitiken. Detta avspeglas i det un- der 1977 lanserade programmet ”Mission pour les Circuits Intégrés” med syf- te att främja den inhemska produktionen av integrerade kretsar. Det omfattar stöd till forskning, en strukturplan för halvledarindustrin samt ett särskilt program för att stimulera användningen av mikroelektronik. Huvuddelen av de 600 miljoner francs som totalt avsatts för programmet kommer att använ- das för strukturplanen. I huvudsak innebär denna plan samarbete mellan ut- ländska företag och olika franska företagsgrupperingar för att på så sätt till- föra den franska industrin teknologi och kunnande.

I december 1978 offentliggjordes ett omfattande program för data- och elektronikområdet, ”Le Développement des Applications de l'Informa- tique". Det nya programmet hade föregåtts av en uppmärksammad utred- ning1 som belyser möjligheter och problem för individ och samhälle vid en ökad datorisering. Programmet berör åtskilliga områden såsom tillverkar- stöd, stöd till teknikspridning till små och medelstora företag, FoU-stöd, ut- veckling av data- och telekommunikation, utbildningsprogram etc. Ett viktigt inslag i programmet är att skapa debatt kring och höja allmänhetens medve- tenhet om de problem och möjligheter som nya dator- och elektroniktillämp- ningar kan ge. Sammanlagt disponeras under en femårsperiod mer än 2,5 mil- jarder francs för programmet.

Under perioden 1967—79 uppgick det totala statliga stödet till data- och elektronikområdet till ca 6 miljarder francs varav 4,3 miljarder under perio- den 1975—79.

Huvudansvaret för den franska data- och elektronikpolitiken ligger hos in- dustridepartementet under vilket också sorterar ett antal laboratorier som be- driver forskning inom data- och elektronikområdet. Branschorganisationer med olika grad av anknytning till industridepartementet spelar en stor roll för genomförandet av programmen.

Inom området datorstyrd tillverkningsutrustning finns ett stödprogram ut- format 1976. Det är inriktat mot numeriskt styrda och avancerade verktygs-

maskiner och omfattar bland annat FoU-stöd, investeringsstimulanser till mindre och medelstora företag, exportstöd m.m.

Östeuropa och Sovjetunionen

Utveckling och tillverkning av datorer i Östeuropa sker inom ramen för den ekonomiska samarbetsorganisationen SEV på så sätt att utvecklingsarbete be- drivs gemensamt medan produktionen av olika datormodeller läggs ut på de olika medlemsländerna. Handeln med datorer med länder utanför SEV är av liten omfattning. SEV-ländernas datorer och elektronik anses ligga flera år ef- ter västländernas i teknologiskt avseende och flera östeuropeiska länder har därför ingått samarbetsavtal med västerländska dataföretag för att snabbare få tillgång till avancerad teknologi.

När det gäller verktygsmaskiner i allmänhet ligger östländerna väl framme, särskilt Östtyskland och Sovjetunionen. Positionen beträffande datorstyrd tillverkningsutrustning är dock inte lika framskjuten. Dei Sovjetunionen till- verkade NC-maskinerna anses inte ha samma kvalitét som de västliga industri- ländernas och antalet installerade lndustrirobotar torde inte överstiga 500 stycken.

Att effektivisera industrin har en mycket hög prioritet i Sovjetunionens in- dustriplanering och som ett led i denna planering ingår stora satsningar på ut- veckling och produktion av datorstyrd tillverkningsutrustning. I den 10:e femårsplanen (1976—80) angavs exempelvis som målsättning beträffande in- dustrirobotar att ha en tillverkningskapacitet av 7 000 robotar per år före ut- gången av år 1980. Denna målsättning har dock inte uppfyllts.

] Östtyskland, som har en avancerad verktygsmaskinindustri, har man se- dan länge satsat på utveckling av datorstyrda tillverkningssystem. De hittills installerade flexibla tillverkningssystemen anses vara väl så avancerade som motsvarande i Japan, USA och Västtyskland.

Norden exklusive Sverige

Den danska industripolitiken har i jämförelse med många andra länder en ringa omfattning och avser främst att främja FoU och teknikspridning. Några industripolitiska program speciellt inriktade mot data- och elektronikområdet har ännu inte utformats. Inom ramen för utvecklingsfondens verksamhet och produktutvecklingsprogrammet kan dock stöd utgå till projekt med anknyt- ning till data och elektronik.

Viktigast i detta sammanhang är emellertid det stöd som administreras av Teknologirådet. Huvuddelen (ca 80 %) av de ca 200 miljoner Dkr som rådet disponerar årligen utgår som stöd till Teknologisk Institut i Köpenhamn, Jydsk Teknologisk Institut i Århus samt till det teknologiska servicenätet be- stående av omkring 25 tekniska forskningsinstitut.

Närmast anknytning till data- och elektronikområdet har Teknologisk In- stitut i Köpenhamn med sina avdelningar för Verkstadsteknik och Automa- tiseringsteknik samt det tekniska forskningsinstitutet Elektronikcentralen. Dessa tillhandahåller av Teknologirådet delvis subventionerade konsult-, ut- bildnings- och informationstjänster åt företagen. Dessutom har man test- och provningsverksamhet.

Ansvaret för den finska industri— och forskningspolitiken ligger främst hos

handels- och industridepartementet samt hos statens tekniska forskningscen- tral (VTT). Det förras totala stöd till företagens FoU (såväl bidrag som olika typer av lån) uppgick 1979 till ca 70 miljoner mark varav ca 25 % gick till elek- tronikindustrin. _

Den finska utvecklingsfonden för företag i stödområden kan också finan— siera projekt med anknytning till data och elektronik.

Av övriga myndigheter och organisationer som ger bidrag till forskning och utveckling är ”Fonden för Finlands självständighets jubileumsår 1967” (SlTRA-fonden) den viktigaste. Av de drygt 210 miljoner mark som utgick från fonden under perioden 1967—78 gick drygt en fjärdedel till projekt inom områdena datatillämpningar och kommunikationselektronik.

Statens tekniska forskningscentral har 31 laboratorier med sammanlagt ca 1 600 anställda. Det finansieras till hälften över statsbudgeten och utför forsk- nings- och utvecklingsarbeten både på eget initiativ och på uppdrag. Under 1979 påbörjades bland annat forskningsprogram avseende programvaruut- veckling, instrumentering och automation samt metoder för samhällsplane- ring.

Det norska statliga Fo U-stödet inom data- och elektronikområdet går hu- vudsakligen via forskningsråden av vilka Norges Teknisk Naturvitenskapelige Forskningsråd (NTNF) är det i detta sammanhang viktigaste. NTNF fördelar i sin tur stödet till olika forskningsinstitut och företag. Av instituten är vissa etablerade av NTNF medan andra är fristående. De viktigaste forskningsinsti- tuten inom data-, elektronik- och automatiseringsområdet är:

Sentralinstitutt for industriell forskning (Sl), inom NTNF Selskapet for industriell og teknisk forskning (SINTEF) Chr Michelsens Institutt, Avdeling for naturvitenskap og teknologi (CMI) Norsk Regnesentral (NR), inom NTNF. För elektronikindustrin är också forskningen inom samt stödet från för- svarsdepartementet via Försvarets Forskningsinstitut (FFI) och från Telever— ket via dess utvecklingsinstitut av stor betydelse.

År 1978 uppgick NTNF's stöd till elektronikindustrin samt till forskning inom området automatisering och databehandling till drygt 45 miljoner Nkr. Inom området verkstadsteknik avsåg närmare 10 miljoner Nkr av stödet pro- jekt med anknytning till databehandling och elektronik.

Inom ramen för den s.k. Innovasjonsplanen hade t.o.m. 1978 års utgång sammanlagt 13,4 miljoner Nkr anslagits i form av lån och bidrag till elektro- nikindustrin.

Den norska elektronikindustrin erhåller vidare olika former av stöd inom ramen för den allmänna industripolitiken. Den viktigaste organisationen är här Industrifonden i vilken ingår de tidigare fristående Omställningsfonden och Utvecklingsfonden.

I samband med rekonstruktionen av Tandbergskoncernen har den norska staten satsat stora belopp för att lösa företagets finansiella problem. Totalt har man satsat närmare 160 miljoner Nkr i ägarkapital, förlusttäcknings- och utvecklingsbidrag samt ställt garantier för nya lån på sammanlagt 40 miljoner Nkr.

I diskussionen kring den norska industrins problem under senare år har in- tresset i hög grad riktats mot datatekniken och dess betydelse för industrins konkurrenskraft. I utredningen ”Strukturproblemer og vekstmuligheter i norsk industri” (NOU 1979: 35) från det norska industridepartementet förut-

spås ett väsentligt ökat utnyttjande av datateknik och mikroelektronik inom industrin under de närmaste åren. Vidare har NTNF på uppdrag av statsmi- nistern lagt fram ett förslag till handlingsprogram för mikroelektronik och da- tateknik. I programmet föreslås ökade anslag i storleksordningen 40 miljoner Nkr om året under de närmaste tre åren för information, undervisning, forsk- ning etc. inom data- och elektronikområdet.

Sverige

Under 1970-talet har data- och elektronikområdet fått en allt större betydelse i den svenska industri- och forskningspolitiken. Det kraftigt ökande FoU-stö- det har huvudsakligen inriktats mot programvaruutveckling, mikroelektronik och datatekniska tillämpningar.

De industripolitiska åtgärderna inom data- och elektronikområdet har hit- tills främst varit inriktade mot datorindustrin. Via ett antal restruktureringar med början 1971 då Stansaab Elektronik AB bildades har staten successivt ut- ökat sitt engagemang. Den senaste omorganisationen skedde vid årsskiftet 1977/78 då Datasaab AB bildades genom sammanslagning av Saab-Scania AB's Datasaab-division och Stansaab Elektronik AB. Av det totala industri- politiska stödet till datorindustrin om ca 425 miljoner kronor under 70-talet har huvuddelen (uppskattningsvis drygt 390 miljoner kronor t.o.m. 1979) gått till Datasaab AB i form av ägarkapital, förlusttäckningsbidrag och bidrag till utvecklingskostnader. Staten har genom avtal med Saab-Scania AB och Datasaab AB förbundet sig att betala utvecklings- och förlusttäckningsbidrag till Datasaab i första hand t.o.m. 1981.

Övriga industripolitiska satsningar har bland annat omfattat bildandet av det för televerket och LM Ericsson gemensamma utvecklingsbolaget Ellemtel, tidigareläggning av beställningar avseende telefonsystem från LM Ericsson, engagemang i Luxor Industri AB, Sonab, Telub AB m.fl. industrier.

Det statliga stödet till FoU kanaliseras huvudsakligen genom styrelsen för teknisk utveckling (STU), som sorterar under industridepartementet. STU ger bidrag till såväl företag och enskilda uppfinnare som forskningsinstitut och - stiftelser, högskolor, utvecklingsbolag etc.

STUls stöd till data- och elektronikområdet har ökat kraftigt under 1970- talet och omfattar dels grundläggande teknologiutveckling, dels tillämpnings- orienterade projekt. Under budgetåren 1972/73 t.o.m. 1978/79 uppgick stö- det till grundläggande teknologiutveckling inom data- och elektronikområdet till något mer än 140 miljoner kronor. Motsvarande uppgift för stöd till data- tekniska tillämpningar är inemot 80 miljoner kronor. Viktiga områden beträf- fande den senare typen av stöd har varit datorstyrd tillverkningsutrustning samt medicinsk datateknik.

Området datateknik och elektronik beräknas också under kommande år ut- göra ett av de mest expansiva av STU's verksamhetsområden. Högt priorite- rade kommer bland annat att vara program för kunskapsutveckling inom elektronikens komponentteknologi och inom området informationsbehand- ling samt tillämpningar av datorstyrd tillverkningsutrustning.

Övriga samhälleliga stödformer av intresse i sammanhanget är offentlig ' upphandling samt mera generella industripolitiska åtgärder. 1 Sverige torde dock den förra som tidigare nämnts ha mindre betydelse som stödform ijäm- förelse med många andra länder. De senare omfattar bland annat de regionala

utvecklingsfonderna, den under 1979 inrättade fonden för industriellt utveck- lingsarbete, Investeringsbanken, Svenska Industrietablerings AB (SVETAB) m. fl.

1.4. Kvantitativa jämförelser

Att göra kvantitativa jämförelser mellan data- och elektronikprogrammen i olika länder är av flera skäl mycket svårt. Skilda institutionella förhållanden och skillnader i relationerna mellan näringsliv och statsapparat gör att stöd- formerna i de olika länderna varierar och därför är svåra att avgränsa och jämföra. I många länder är utvecklingen inom data- och elektronikområdet dessutom i hög grad kopplad till den vapenteknologiska utvecklingen varför försvarspolitiska hänsyn gör att stödet inte redovisas öppet. Till detta kom- mer rent praktiska svårigheter beträffande faktainsamling, redovisningspe- rioder etc.

För att ändå ge en föreställning om relationerna mellan stödprogrammen i olika länder har de tillgängliga siffrorna ställts samman i nedanstående tabell. Siffrorna har schablonmässigt omräknats till svenska kronor med utnyttjande av genomsnittliga växelkurser under de senaste åren. Där så varit möjligt har en avgränsning t. o. m. 1979 gjorts men det bör observeras att tidsperioderna inte är direkt jämförbara. I tabellen har också angetts befolkningens storlek samt överslagsmässiga uppgifter över elektronikindustrins produktion i re- spektive land 1977. För östländerna finns inte några siffror att redovisa, ej heller för Danmark.

Tabell 1.1 Stödprogram inom data och elektronikområdet i olika länder. Miljoner kronor

Land, admini- strerande organ

USA Försvarsdep .

Försvarsdep.

Försvarsdep.

Västtyskland

BMFT BMFT BMFT BMFT BMFT

BMFT

Japan

MITI MITI MITI

MITI

Period

1958—74

1978—83

1973—79

1967—75 1976—79 1969—75 1976—79 1977—79

1969—77

1972—76 1973—79 1973—78

1971—79

Stödbelopp Inriktning Folkmängd 1977, Elektronik- milj. innevånare prod. 1977 217 240000 4000 Stöd till halv- ledarindustrin 900 Utveckling av integrerade kretsar (VHSI-programmet) 2700 Datorstyrd tillverknings- teknologi 61 61 000 4 300 Datateknik 3 150 Datateknik 375 Elektronik 650 Elektronik 120 Datorstyrd tillverknings- teknik inom övr. prog. 375 Elektronikutveckling inom rymd- och försvarsforskning 114 100 000 1 300 Stöd till datortillverkare 700 Komponentteknologi 900 Programvaruutveck- ling m.m. 750 Utveckling av speciella

projekt

Land, admini- strerande organ

Storbritannien NEB

Industridep.

Industridep.

Diverse dep. och

organisationer

Industridep.

Frankrike Industridep.

Industridep.

Industridep. Industridep.

Industridep. Industridep. Industridep. Industridep.

Industridep. Industridep.

Industridep.

Diverse organisa-

tioner

Diverse organisa-

tioner Industridep. DGRST

Finland Industridep.

Industridep.

SITRA-fonden

Norge NTNF

Utv. fonden

Period

1978

1978—83

1978—

1978—

1978/79

1966—74

1966—74

1966—74 1966—74

1966—74 1975—79

1975—79

1975—79

1975—79 1975—79

1975—79 1979—83

1979—83

1976—77

1967—75

1976—78

1968—78

1978

1978

Stödbelopp

425 600

475

500

100

1 280 100

175 90

265 2 975

600 120

185 160

360 2 250

450

25

25

65

45

10

Inriktning Folkmängd 1977, milj. innevånare

Elektronik- prod. 1977

56

Strukturåtgärder inom data- tjänstindustrin Stöd till mikroelektronik- industrin (MISP) Stöd till användning av mikroelektronik

Stöd till utbildningsprogram inom mikroelektronik FoU-anslag till data- och elektronikområdet

53

Utveckling av generella datasystem Utveckling av minidatorer och kringutrustning Utveckling av komponenter Utveckling av programvaror, tillämpningar

Forskning Ägarkapital, förlusttäcknings- och utveck- lingsbidrag till CII Utveckling av generella datasystem

Utveckling av minidatorer och kringutrustning Utveckling av komponenter Utveckling av programvaror, tillämpningar

Forskning

Nationellt informations-, utbildnings- och teknik- spridningsprogram FoU inom data- och elektronikområdet FoU rörande avancerade NC-maskiner

FoU-bidrag inom data- och elektronikområdet FoU-bidrag inom data- och elektronikområdet FoU-bidrag till elektronik och elektroteknisk industri

FoU-stöd inom data- och elektronikområdet Lån och bidrag till elektro- nikindustrin inom ramen för "Innovasjonsplanen”

Land, admini- Period strerande organ 1978 Sverige STU 1972/73— 75/76 STU 1976/77— 78/79 STU 1972/73— 75/76 STU 1976/77— 78/79 1970—79

1 Elektronikindustrins storlek är självklart den bästa jämförelsegrunden men ställer å andra sidan en del problem när det gäller att avgränsa elek- troniksektorn i varje land på ett entydigt sätt.

SOU 1980: 17 Stödbelopp Inriktning Folkmängd 1977, Elektronik- milj. innevånare prod. 1977. 175 Lån, bidrag och lånegaran- tier i samband med rekon- struktionen av Tandbergs- koncernen 8 8 500 45 Grundläggande teknologiut- veckling inom data- och elektronikområdet 99 Grundläggande teknologiut- veckling inom data- och elektronikområdet 43 Datatekniska tillämpningar 35 Datatekniska tillämpningar 425 Industripolitiskt stöd till

datorindustrin (förlusttäck- nings- och utvecklingsbidrag, ägarkapital) huvudsakligen till Datasaab AB

1.5. Slutsatser och jämförelser med Sverige

Inledningsvis kan konstateras att data- och elektronikområdeti många länder är föremål för stora statliga industripolitiska satsningar. Tabellen i föregåen- de avsnitt sammanfattar i siffror stödprogrammen såsom de beskrivitsi de oli- ka länderöversikterna. Ser man till det totala stödets storlek och relaterar det till befolkningsstorleken respektive till elektronikindustrins storlek1 i varje land framstår det svenska stödet som jämförelsevis omfattande. Med befolk- ningens storlek som jämförelsegrund utgör de genomsnittliga årliga stödbe- loppen under senare år i England, Västtyskland och Frankrike endast tre f jär- dedelar av motsvarande belopp för det svenska stödet. Utnyttjas elektronikin- dustrins storlek vid jämförelsen förändras relationerna så tillvida att stödbe- loppen i England och Frankrike då ökar relativt det svenska stödet (30—

Relationstal för data- och elektronikstödets storlek med avseende på

Befolknings- Elektronikindu- storlek strins storlek Sverige 100 100 England 70 145 Västtyskland 75 80 Frankrike 75 130 Japan 20 20

Anmärkning: Jämförelsen beaktar inte indirekt stöd i form av subventionerade lån, gynnsamma skatte— och investeringsregler etc. eftersom det inte varit möjligt att kvanti- fiera dessa typer av stöd i de olika länderöversikterna.

50 % större). Relationerna mellan det västtyska och det svenska stödet kvar- står dock närmast oförändrade.

En intressant iakttagelse är att det japanska stödet framstår som avsevärt mindre än stödet i samtliga andra ovannämnda länder vid båda slagen av jäm- förelser. Det utgör exempelvis endast en femtedel av det svenska stödet rela- tivt sett. Jämförelserna sammanfattas i uppställningen på föregående sida där det svenska stödet givits värdet 100.

Förutom de svårigheter som angavs i föregående avsnitt beträffande kvan- titativa jämförelser mellan stödprogrammen i olika länder bör även följande omständigheter framhållas.

Jämförelsen ovan ärinte rättvisande också av det skälet att satsningar inom ett högteknologiskt område kräver stora grundinvesteringar som måste göras oberoende om en ekonomi har 8 eller 80 miljoner invånare. I en större ekono- mi har man dock råd att göra flera sådana grundinvesteringar samtidigt som riskerna är mindre eftersom man har en större hemmamarknad. Det senare är väsentligt inte minst mot bakgrund av att datorföretag i många länder kan gynnas av en mer eller mindre skyddad offentlig upphandling.

I länder som Japan, Västtyskland, Frankrike och Storbritannien har sub- ventionerna liksom omstruktureringen av datorindustrin nu upphört i och med att de målsättningar som uppställdes i stort sett realiserats. Misslyckandet med att bryta de amerikanska företagens dominans har i stället lett till olika former av samarbete mellan dessa och de europeiska företagen.

I Sverige påbörjades datorindustrins strukturomvandling först under 1970- talet och statliga subventioner kommer som nämnts att utgå under ännu några år. Det svenska stödet ligger således vad inriktningen beträffar flera år efter andra länder. De ambitiösa program för utveckling av den inhemska mikro- elektronikindustrin som initierats i västeuropeiska länder och Japan har ännu inte någon motsvarighet i Sverige.

Vidare har politiken i många länder inriktats mot program som syftar till att underlätta datateknikens och elektronikens användning i näringslivet. För att uppnå detta använder man bl. a. följande medel:

* industriella utvecklingsprojekt

subventionerad finansiering av investeringar konsult- och rådgivningsverksamhet bl. a. genom statliga, halvstatliga och privata forskningsinstitut. Sådana finns i alla de stora industriländerna men även i små länder som Danmark och Norge. I de senare länderna be- driver instituten såväl uppdragsverksamhet som teknikspridningsverksam- het till mindre och medelstora företag. _ I Sverige har ännu inga mera omfattande program för användarfrämjande åtgärder på data- och elektronikområdet initierats. I detta sammanhang skall man dock komma ihåg att Sverige internationellt sett har en mycket förmånlig företagsskattepolitik som stimulerar investeringar generellt.

En annan slutsats man kan dra är att vissa delar av den internationella data- marknaden inte är öppen för fri konkurrens. Stora subventioner och mer eller mindre uttalad styrning av den offentliga upphandlingen ger stora förmåner till den inhemska industrin. Danmark torde vara det land i Västeuropa som i detta avseende driver den mest konsekventa frihandelslinjen.

Det är mycket svårt att avgöra FoU-stödets omfattning i de olika länderna. Lika viktigt som omfattningen av stödet är dock dess inriktning och organisa-

1 Ds 1 1980: 7, Industri- och forskningspolitiska program inom data- och elektronikområdet — Re- serapporter från USA, Finland, Storbritannien, Västtyskland, Japan och Frankrike.

tion och det kan i detta sammanhang vara intressant att jämföra det statliga FoU-stödet i Japan och Sverige.

Agency of Industrial Science and Technology (AIST) är som tidigare nämnts den enhet inom det japanska handels- och industridepartementet (MITI) som genomför regeringens FoU-politik. För 1979 uppgick AIST's budget till ca 1,6 miljarder kronor, dvs. i storleksordningen 3,5 gånger STU's budget för 1979/80. Det statliga stödet till industriell FoU är således av relativt sett större omfattning i Sverige än i Japan om man jämför stödets storlek ex- empelvis med industrisektorns storlek i de båda länderna.

Av AIST*s budget gick 56 % till de egna forskningslaboratorierna (16 styc— ken), 18 % till nio nationella projekt, 18 % till energiprojekt samt endast 5 % (eller ca 68 miljoner kronor) till enskilda FoU-projekt inom industrin. Av STU's anslag för 1978/79 gick 27 % till universitet och högskolor (549 anslag), 24 % till kollektiva forskningsinstitut och 17 % till företag (413 anslag). Det japanska FoU-stödet är således mer koncentrerat än det svenska och denna styrning och koncentration är möjlig dels genom att AlST har egna forsk- ningsresurser, dels genom organisationsformersom nationella projekt.

Även mellan Västtyskland och Sverige föreligger stora skillnader vad gäller forskningsanslagens fördelning. Under 1976 erhöll de tio största anslagsmot- tagande företagen 7,5 % av STU's FoU-stöd. Motsvarande andel i Västtysk- land var 40 %. (Källa: The Boston Consulting Group).

Avslutningsvis skall framhållas att en nationell data- och elektronikpolitik inte i första hand är en fråga om statliga subventioner och andra stödformer. De erfarenheter som data- och elektronikkommittén gjort vid bl. a. sina studieresorx i flertalet av de här redovisade länderna, pekar entydigt mot att samhällsstruktur och sociala mönster är av avgörande betydelse. Väsentligt är också att myndigheter, industrin och andra berörda parter har en gemensam syn på medlen och målen för industrins långsiktiga utveckling. Där dessa för- utsättningar inte är uppfyllda har statliga program sannolikt små utsikter att lyckas. Ser man t. ex. till den japanska politiken inom data- och elektronik- området är det viktigaste inte de medel som ställs till förfogande utan den pro- cess där de olika parterna resonerar sig fram till en gemensam syn på hur in- dustrin skall utvecklas. Först då blir också statliga subventioner verkningsful- la. I viss utsträckning grundas även den franska industripolitiken på att olika parter formulerar en gemensam målsättning. I Frankrike förefaller dock före- tagen uppleva lite mer av ”tvång" från statsmakternas sida. I övriga västeu- ropeiska länder, inklusive Sverige, verkar en sådan industripolitik tillämpas först då en bransch befinner sig i akut kris.

2

Inledning

2.1. Bakgrund

Bortsett från energiförsörjningen torde det finnas få för näringsliv och sam- hälle vitala områden där Sverige är så beroende av utlandet som inom data- och elektronikområdet. Vårt utlandsberoende kan sammanfattas i följande punkter: ]. Forskning och utveckling domineras av ett fåtal amerikanska multinatio- nella företag samt enstaka europeiska och japanska företag. . För många data- och elektronikprodukter förekommer ingen eller mycket

ringa inhemsk tillverkning. Speciellt gäller detta centralenheter till dator- system samt vissa typer av elektroniska komponenter. Det senare är viktigt med hänsyn till att elektroniska komponenter är byggstenar i de flesta elek- tronikprodukter som tillverkas i Sverige t. ex. kontorsdatorer, terminaler, industrirobotar m.m. Sveriges självförsörjningsgrad beträffande t. ex. in- tegrerade kretsar är endast ca 13 procent. För vissa typer av kretsar, t. ex. minnen och mikroprocessorer, är självförsörjningsgraden noll procent.

Den låga självförsörjningsgraden är inte bara ett problem i händelse av avspärrning utan medför också rent kommersiella problem. Svenska före- tag har t. ex. vid vissa tillfällen haft svårigheter i samband med export av elektronikprodukter till öststaterna eftersom produkterna innehållit kom- ponenter tillverkade av amerikanska företag.

Ett annat aktuellt problem är den stora internationella efterfrågan på komponenter. Produktionskapaciteten räcker inte till för att möta efter- frågan. Denna brist på komponenter har även fått effekter för amerikan- ska företag för vilka leveranstiden på vissa komponenter ökat väsentligt. Särskilt för mindre företag har leveransbegränsningarna slagit hårt. . Den svenska industrins internationella konkurrenskraft är bland annat be-

roende av omfattningen av datorutnyttjandet jämfört med andra länder. En teknologisk eftersläpning i förhållande till utlandet inom detta område skulle försämra de svenska företagens internationella konkurrensförmåga.

2.2. Syfte, avgränsningar och uppläggning

Mot bakgrund av Sveriges stora utlandsberoende inom data- och elektronik- området och den vikt som tillmäts detta område i såväl Sverige som utlandet har kommittén funnit det angeläget att studera den internationella utveckling-

en. Ett område av särskilt intresse är de industripolitiska satsningar inom data- och elektronikområdet som gjorts i olika länder. Syftet med denna rap— port är således att för ett antal länder visa: _ vilka industripolitiska prioriteringar som gjorts inom data- och elektronik- området _ omfattningen och inriktningen av det statliga stödet

organisationen av forsknings- och industripolitiken.

Endast sådana program som är direkt relaterade till data- och elektronik- området behandlas i studien. Generella forsknings- och industripolitiska pro- gram tas upp i den mån de innehåller åtgärder inom detta område.

Valet av länder har gjorts med syftet att belysa data- och elektronikpoliti— ken i såväl de större, teknologiskt ledande ekonomierna som mindre länder med mera blygsam elektronikindustri. En viss tyngdpunkt har lagts vid be- skrivningen av stödåtgärder inom området datorstyrd tillverkningsteknologi.

Rapporten har disponerats på så sätt att kapitel 3 ger en bred översikt av den internationella data- och elektronikindustrin med avseende på produktions- och företagsstruktur, teknisk utveckling, marknadsstruktur etc. Därefter föl- jer en redovisning av de olika ländernas elektronikprogram. Det skall här framhållas att presentationen av de olika ländernas program inte är jämför- bara i alla avseenden. Vissa länder behandlas mer ingående än andra. Det som styrt presentationen av respektive land är: ekonomiernas storlek, totalt och med avseende på elektronikområdet, prioriteringarna i industri- och forskningspolitiken. Vissa länder som t. ex. USA har i princip ingen selektiv industripolitik varför presentationen be- gränsas till forskningspolitik och industrins egna prioriteringar, i vilken utsträckning bakgrundsmaterial varit tillgängligt. I vissa länder är forsknings— och industripolitiken antingen dåligt dokumenterad eller upp- gifterna av mindre god noggrannhet. Det språk på vilket bakgrundsmate- rialet är redovisat har självfallet också påverkat presentationen. Beträffan- de t. ex. öststaterna har presentationen i hög utsträckning måst bygga på material skrivet på engelska. De olika ländernas nationella program är redovisade utan något försök att utvärdera effekterna av de olika åtgärderna i enskilda länder. Sammanfatt- ningen, kapitel 1, innehåller dock, förutom ett sammandrag av övriga kapitel, avsnitt där vissa bedömningar av tendenser i utvecklingen samt jämförelser mellan Sverige och övriga länder redovisas. Av intresse i detta sammanhang är framför allt de skiftande prioriteringarna i olika länders satsningar inom data- och elektronikområdet.

De uppgifter som redovisas i rapporten avser läget fram till mitten av 1979.

2.3. Källor

Redovisningen av de olika nationella programmen bygger på många olika käl- lor. I så stor utsträckning som möjligt har den grundats på officiellt material från respektive land. I kartläggningsarbetet har kommittén haft hjälp av Sve- riges tekniskt-vetenskapliga attache'er i USA, Japan, Sovjetunionen, Väst- tyskland, Frankrike och Storbritannien. Attachéerna har både samlat in ma- terial och gjort sammanställningar av statistik och utredningar.

Kommittén har också träffat för programmen ansvariga personerna i re- spektive land. Detta har skett dels genom studiebesök, dels i samband med ut- ländska besök i Sverige.

Andra källor som utnyttjats är IVA-rapporter, utredningar från internatio- nella organisationer såsom OECD samt tidskrifter, konferenshandlingar m.m.

3. Den internationella data- och elektronik- industrin/-marknaden

3.1. Inledning

En översiktlig beskrivning av utvecklingen inom data- och elektronikområdet kan sammanfattas i följande punkter: l. Produktionen och försäljningen domineras av ett antal stora amerikanska multinationella företag. I Europa och Japan görs stora ansträngningar, ofta med ett omfattande statligt stöd, för att bryta den amerikanska domi- nansen.

2. Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt och åtföljs av sjunkande pri- ser på maskinell utrustning.

3. Elektroniken medför tillkomst av nya produkter samtidigt som existerande produkter förändras.

4. Ökad användning av elektronik medför stora förändringar i samhället ex- empelvis beträffande produktivitet, sysselsättning, arbetsinnehåll m.m. Den amerikanska dominansen inom elektronikområdet kan sammanfattas

enligt följande:

Mer än 85 % av alla installerade datorer i världen har producerats av ameri-

kanska företag. ' De amerikanska företagen svarar för ca 70 % av världsproduktionen av in-

tegrerade kretsar. För vissa typer av kretsar är andelen ännu högre. Amerikanska företag dominerar produktionen av utrustning för tillverk- ning av integrerade kretsar. USA har en stark men inte dominerande ställning på marknaden för dator- styrd tillverkningsutrustning. Beträffande system för datorstyrd konstruk- tion (s. k. CAD-system) och industrirobotar är dock de amerikanska före- tagen marknadsledare.

Det är framför allt denna stora dominans från USA som motiverar de om- fattande nationella satsningar på elektronikområdet som görs i Japan och Eu-

ropa. Dessa satsningar kommer att behandlas ingående i de följande kapitlen.

I avsnitt 3.2 och 3.3 redovisas en sammanfattning av den tekniska utveck- lingen samt integrationstendenser inom elektronikområdet. Därefter följer en översiktlig beskrivning av den internationella elektronikindustrin/-markna- den.

3

Figur 3.1 Kapacitets- och kostnadsutveckling inom elektronikområdet.

3.2. Teknisk utveckling och kostnadsutveckling

Den tekniska och kostnadsmässiga utvecklingen över tiden inom elektronik- området kan grovt åskådliggöras med hjälp av kurvor som följer exponential- funktioner med positiv respektive negativ tillväxt enligt figur 3.1.

Kapacitet, t ex miljoner multi- Tillverknings- plikationer per sekund i en dator kostnad

1950 1980 1980

Den vänstra figuren visar tillväxten i kapaciteten hos en dator eller kompo- nent (uttryckt t. ex. i miljoner multiplikationer per sekund eller i antalet tran- sistorer på en halvledarbricka). Den högra kurvan representerar tillverknings— kostnadens utveckling för samma dator eller komponent.

De två kurvorna kan konkretiseras med följande exempel: Mellan 1952 och 1977 ökade prestanda hos datorerna, mätt i antalet multi- plikationer per sekund, med en faktor 1400 från drygt 2 000 till ca 3 miljoner multiplikationer. Under samma tid minskade kostnaderna för att utföra 100000 multiplikationer från sex kronor till tre öre, dvs. med en faktor 200. Om man tar hänsyn till penningvärdesförsämringen blir kostnadsreduktionen ännu större. I detta avseende är utvecklingen inom elektronikområdet excep- tionell. Normalt brukar ökad prestanda och kvalitet fås till högre priser.

Den ovan beskrivna utvecklingen väntas fortsätta åtminstone ett halvt eller ett decennium framåt (vilket är vad man i dag kan överblicka). En utveckling sådan den beskrivs i figur 3.1 når dock till sist begränsningar betingade av t.ex. naturlagar vilket också antyds i diagrammen (de streckade delarna av kurvorna).

Efterfrågan på datorer och elektroniska komponenter är mycket priselas- tisk. Trots stora prissänkningar, speciellt gäller detta åren 1978 och 1979, har försäljningsvärdet på världsmarknaden ökat kraftigt (mellan 15 och 20 % per år). Samma fenomen uppstod vid introduktionen av elektroniska räknema- skiner. De mekaniska räknemaskinerna a 2000 kronor efterfrågades huvud- sakligen av företag och förvaltningar. Med snabbt sjunkande priser på elek- troniska räknemaskiner vidgades marknaden till skolor och privatpersoner varför försäljningsvolymen steg i sådan omfattning att även försäljningsvär- det ökade trots de sjunkande priserna.

Tabell 3.1 och figurerna 3.2—3.5 belyser ytterligare den tekniska och pris- mässiga utvecklingen inom elektronikområdet.

Tabell 3. 1 Pris- och prestandautveckling för integrerade kretsar 1970—1985

Antal bitar som Pris per bit, cent kan lagras per halvledarbricka 1970 1 000 0,1 1975 16 000 0,05 1980 256 000 0,005 1985 1 000000 0,0002

Källa: Business Week.

3.3 lntegrationstendenser inom elektronikområdet

Den främsta drivkraften inom elektronikområdet är innovationer. I innova- tionsprocessen är det emellertid inte grundforskning som resulterar i kommer- siell framgång utan snarare produktutveckling och marknadsföring.

Tillverkningen av exempelvis integrerade kretsar har blivit alltmer automa— tiserad och kapitalintensiv. Den produkt- och produktionstekniska utveck- lingen har medfört att försäljnings- och förädlingsvärdet per enhet reducerats kraftigt. Ett annat karaktäristiskt drag är de mycket markanta stordriftsför- delar som förekommer inom elektronikområdet, se tabell 3.2.

De snabbt sjunkande tillverkningskostnaderna har inneburit att försälj- nings- och marknadsföringskostnaderna kommit att utgöra en allt större del av försäljningspriset. För att minska försäljnings- och marknadsfö- ringskostnaderna per enhet kan elektronikföretagen a) försöka öka sina marknadsandelar,

b) rationalisera försäljningen och marknadsföringen. Redan i dag förekom- mer det att datorer säljs "över disk”. Detta kommer som en följd av de sjunkande datorpriserna att bli allt vanligare i framtiden,

Tabell 3.2 Ungefärlig procentuell fördelning av totala kostnader på kostnadsslag för datorföretag i olika storleksklasser

Företagskategori och omsättning A B C D per företag i miljarder dollar 12 6 3 1,5 Produktionskostnader 28,0 31,0 36.0 41,0 FoU-kostnader 6,0 6,0 6,0 7,7 Marknadsföringskostnader 15,0 16,5 18,0 20,0 Underhålls- och servicekostnader 15,0 16,5 18,0 20,0 Administration 6,0 6,5 7,0 8,0 Vinst före skatt och avsättningar 30,0 23,5 15,0 3,3 100 100 100 100

Källa: Datamation 1977. Anmärkning: Kategori A representeras av IBM. Inget annat företag har ännu nått upp till en omsättning som motsvaras av B. Inom grupperna C och D förekommer 12 före- tag, sex amerikanska, tre europeiska och tre japanska företagsgrupper. De flesta av dessa företag ligger närmast kategori D.

36. Den internationella data- och elektronikindustrin /-marknaden Pris i dollar 100 [_ [_ _, __|

l__l_—T—__l

. 1-kilobit dynamiskt RAM-minne

10

Genomsnittligt för en 0 integrerad krets . . Kiseltransistorer . O O . 0 o o . . . O . O O O 4

1,0

Figur 3.2 Prisutveck- ling för mikroelektro- niska komponenter.

Källa: Mackintosh 0,1 i. a— _r— ___r _| Consultants. 1960 1962 1964 1966 1968

1— 1970 1972 1974 1976

Figur 3.3 a Prestandaför— bättringar: skrivare — antal tecken per minut.

Anmärkning: De tre första staplarna represen- terar utvecklingen av skrivhastigheten för me- kaniska skrivare. De illu- strerar den platå som nåddes 1971 vid ca 2000 tecken per minut och hur man kommit över denna platå genom att introdu- cera en ny icke mekanisk teknologi, den fotoelek— triska skrivaren. 2 000

600 150

1953 1960 1971 1

Pris per byte

52.00 0

31.50 $1.00

.50

Tid- Dollar .30 Modell punkt per byte 20 360/30 1964 2.00 ' 360/65 1965 1.50 S/3—1O 1969 1.00 370/155 1970 .60 »10 370/135 1971 .64 370/115 1973 .30 5100 9/75 .18 .05 158/168 cut 5/76 .17 .04 Series/1 11/76 .12 _03 3033 3/77 .11 S/1 cut 4/77 .074 .02 S/1 E 6/78 .058 8130 10/78 .018 8140 10/78 .05

1 964 66 68

13360

976

70

År

72 74

Figur 3.3 b Kapacitets— 317,5 förbättringar: ski vminnen —— milj. bytes per skiv- minnesenhet. Källa: IBM. 100 29,1 7 2,68 7.25 1963 1965 1966 1971 1976 År

Figur 3.4 Prisutveckling för !BM's datormodeller uttryckt i dollar per byte.

Källa: International Data Corporation.

76 78 80 82

* Källa: Business Week.

Figur 3.5 Kostnadsutveckling för ett visst urval operationer vid olika tidpunkter i da- torteknikens utveckling

1955 1960 1965 1975 Kostnad $ 14,54 $ 2,48 $ 0,59 $ 0,28 Bearbetningstid 375 sek 47 sek 37 sek 5 sek Teknologi Elektronrör Transistorer SLT-teknologi Monolitiskt minne Kärnminnen Kanaler Stora, snabba MST—teknologi skivminnen Magnetband Snabbare Nya kanaler Virtuellt minne kärnminnen Snabbare Större snabbare Större snabbare bandstationer kärnminnen skivminnen Snabbare band- Nya kanaler stationer Avancerade band- stationer Programmering Lagrat Samtidig Operativsystem Virtuellt minne program in/utmatning Satsvis bear- Snabbare satsvis Avancerade betning bearbetning operativsystem Multiprogramme- ring Satsvis/realtids— bearbetning

Källa: IBM.

c) vidga produktionen och/eller försäljningen till framför- eller bakomvaran- de led för att därigenom öka förädlings- och försäljningspriset per enhet. Integrationstendenserna inom elektronikområdet, som visas i figur 3.6, är emellertid inte bara betingade av att företagen vill öka sina marknadsandelar och bättre ta tillvara stordriftsfördelarnai produktion och försäljning. Dator- och telekommunikationsindustrin t. ex. har i allt större utsträckning integre- rat bakåt mot halvledarområdet. Motivet till detta är inte bara att pressa pri- serna på halvledare utan även att försäkra sig mot störningar i leveranserna av halvledare. Detta kan inträffa antingen vid tekniska genombrott eller under perioder då efterfrågan ökar mycket snabbt. Det senare har speciellt varit fal- let under åren 1978—1979 då efterfrågan på komponenter varit betydligt stör- re än utbudet, trots att produktionskapaciteten ökat med mer än 20 %.

Även många amerikanska datorföretag och andra företag som använder elektronik i sina produkter har haft svårt att få leveranser. T. 0. m. ett stort fö- retag som NCR har tvingats dra ner sin produktion p. g. a. att det inte fått till- räckliga leveranser av komponenter. Vissa företag har tvingats ut på en "grå marknad” där en komponent för 25 cent kan kosta fem dollar.1

För halvledarindustrin är motivet föf integreringen framåt, mot konsu- mentelektronik och datorer, framför allt att öka förädlingsvärdet per enhet och realisera stordriftsfördelar.

Telekommunika- tionstjänster

Telekommunika- tionsindustrin

Konsument- elektronik

Data- service

Datorindustrin

A mini- stora datorer datorer V

Halvledar- industrin

Industriella datorsystem

Längst har integreringen av olika elektronikområden genomförts av IBM. Detta företag, som är världens största elektronikföretag, är verksamt inom de flesta områdena enligt figur 3.6. IBM's verksamhet kan sammanfattas enligt följande: : IBM är världens störste datorproducent med ca 60 % av marknaden, T IBM har en omfattande dataserviceverksamhet, _ IBM är sannolikt världens tredje största producent av halvledare trots att hela produktionen enbart går till egen förbrukning, IBM är en av de ledande producenterna av kontorsmaskiner och vissa kommunikationsprodukter, Under 1980-talet kommer IBM att sälja data- och telekommunikations- tjänster via satellitöverföring, Under 1979 meddelade IBM att man förvärvat hälften av aktierna i ett fö- retag som säljer videoskivor. Därmed skulle IBM även ta steget in på kon- sumentelektronikområdet.

Ser man på strukturen inom elektronikindustrin i Europa och Japan å ena sidan och USA å andra sidan föreligger vissa väsentliga skillnader. Merparten av elektronikföretagen i Europa och Japan är vertikalt integrerade företag verksamma inom hela elektronikområdet som t. ex. Siemens, Philips och Hi- tachi. 1 USA är det egentligen bara företag som IBM och Western Electric (AT&T) som har samma integrationsstruktur. Även om övriga elektronikfö- retag har vidgat sin verksamhet under de senaste åren är de mer specialiserade än de europeiska och de japanska.

Kontorsmaskin- industrin

ordbehandling kopiering mm

3.4. Dataindustrin och datamarknaden

Dataindustrin

I tabell 3.3 redovisas finansiella uppgifter för de största amerikanska datafö- retagen. Deras totala försäljning under 1978 har uppskattats till $ 37,5 miljar- der. Av denna summa svarade de 50 största för ca 96 %, de sju största för ca 73 % och det största, IBM, för drygt 45 %.

Av tabell 3 .3 framgår även att dataförsäljningen är den dominerande verk- samhetsgrenen för de 10 största företagen. I-Ios flera av de största europeiska och japanska dataföretagen svarar dataverksamheten endast för en mindre

Figur 3.6 Integrations- tendenser inom dator-, halvledar-, kontorsma- skin- och telekommuni- kationsindustrierna.

del av företagens totala verksamhet, se tabell 3.5.

Av de amerikanska dataföretagens försäljningsintäkter genereras nästan hälften i utlandet. Merparten av utlandsförsäljningen sker från regionala pro- duktionsställen över hela världen. I Japan och många europeiska länder är IBM den största tillverkaren och exportören.

Som framgår av tabell 3.3 uppgår den amerikanska dataindustrins FoU-in- vesteringar till ca 6% av försäljningen mot 1,9 % för industrin som helhet. Enbart IBM's FoU-investeringar, $ 1 255 miljoner, är lika stora som hela den svenska industrins FoU-investeringar.

Under 1978/79 lanserade IBM två nya datorserier, serie 38 och serie 4300. Med dessa datorserier reducerades priset för given prestanda radikalt. Ef fek- terna av IBM's aggressiva prispolitik blev dels att de övriga företagen fick vid- kännas minskade intäkter dels att efterfrågan på IBM's datorer ökade långt över produktionskapaciteten. F.n. ligger leveranstiden på ca två år. För att möta den ökade efterfrågan avser IBM att bygga och/eller utvidga 28 fabri- ker. Investeringarna i kapitalutrustning väntas öka med 50 % och antalet an- ställda i tillverkningen med 20 %. IBM beräknas under 1979 ha investerat ca fem miljarder i nya maskiner och byggnader. Huvuddelen av investeringarna kommer att avse automatiska tillverkningssystem. Tidigare har företaget tack vare sin lönsamhet självfinansierat sina investeringar men tvingas nu på grund av investeringsprogrammets omfattning låna en miljard dollar externt.

Under senare delen av 1970- talet har den amerikanska dataindustrin haft en mycket snabb tillväxt, se tabell 3.4.

I tabell 3.5 är de 12 största icke-amerikanska dataföretagen redovisade, sex japanska och sex europeiska. Den totala dataförsäljningen under 1978 för dessa företag uppgick till $ 10,5 miljarder, dvs. 61 % av IBM*s försäljning el— ler 36 % av de 10 största amerikanska företagens försäljning.

Tabell 3.3 Finansiella uppgifter för de största amerikanska dataföretagen 1978. Miljoner dollar

Företag Dataverksamheten Total Netto- Antal FoU försälj- vinst anställda Försälj- Kumulerad % av Försälj- ning lnveste- % av för- ning % andel av företagets ning i ringar säljningen den totala totala USA, totalt datorförs intäkter %

IBM 17072 45,5 81 50 21076 3111 325517 1255 6,0 Burroughs 2017 50,9 87 59 2 422 253 54 638 143 5,9 NCR 1932 56,1 74 50 2611 194 62000 138 5,3 Control Data 1 867 61,0 68 50 2 738 89 51000 108 5,8 Sperry Rand 1 807 65,9 48 58 3 765 177 89 044 195 5,3 Digital Equipment ] 437 69,7 100 62 1 437 142 40 000 116 8,1 Honeywell 1 294 73,1 37 63 3 548 201 86 300 187 5,3 Hewlett—Packard 657 74,9 38 54 1 728 153 42 400 154 8,9 Memorex 570 76,4 90 60 633 42 11 085 24 3,7 [tel 487 77,7 71 90 689 47 6 500 Summa de 50

största företagen 36 100 96,3 2 600 6,0 Summa alla

dataföretag 37 500 100,0

Källa: Datamation, Business Week. Anmärkning: Hela den amerikanska industrins FoU-investeringar uppgick 1978 till 1,9 % av försäljningen.

Tabell 3.4 Den amerikanska dataindustrins tillväxt 1976—1978. Årliga procentuella förändringar för försäljningsvärdet

IBM De 7 största Företag med De 50 största företagen rang 8—50 företagen 1976/77 18.1 1977/78 15,6 18,0 36,6 22,0

Källa: Datamation.

Tabell 3.5 De 12 största dataföretagen utanför USA. Uppgifterna avser 1978 och anges i miljoner dollar

Företag Land Intäkter Data- Totala Antal från data- intäkter intäkter anställda verksam— i % av heter totala

intäkter

Hitachi Ltd Japan 1 830 17 10 804 138 690 Toshiba Japan 1 633 22 7 847 113 800 Fujitsi Ltd Japan 1248 71 1761 32 062

CII-HB Frankrike 1061 100 1061 . .

ICL Storbritannien 1 019 100 1019 33 978 Olivetti Italien 789 42 1 879 66 073 Siemens AG Västtyskland 703 5 15 675 322 000 Nippon electric Japan 672 21 3 249 60 554 Philips N.V. Nederländerna 602 4 14 000 400 000 Nixdorf AG Västtyskland 554 100 554 9 200 Oki Electric Japan 200 35 574 14 201 Mitsubishi Japan 190 5 3 960

Summa 10 500

Källa: Datamation. . .uppgift saknas.

De 12 största europeiska och japanska företagen är också de största halvle- dartillverkarna och de största tillverkarna av styrutrustning till datorstyrd till- verkningsutrustning i respektive länder.

De ovan redovisade företagen är huvudsakligen tillverkare av maskinvaror. Till dataindustrin hör emellertid också datatjänstföretag som är verksamma på en marknad lika expansiv som maskinvaruföretagens, dvs. med en årlig till- växt på 15—20 %. Datat j änstföretagen är emellertid vanligtvis små (det störs- ta amerikanska företaget hade 1978 en omsättning på $ 334 miljoner) och hemmamarknadsorienterade. Genom uppbyggnaden av internationella data- nät håller det senare på att förändras. Utrikeshandeln med datatjänster ökar mycket snabbt. Även här intar USA en dominerande ställning.

I USA finns det ca 3 000 datatjänstföretag mot ca 2000i Europa och I 500i Japan. Mellan 1978 och 1983 väntas den amerikanska dataservicemarknaden öka från $ 8 miljarder till $ 17 miljarder. Flera av de stora datorföretagen, t. ex. IBM, Control Data och Honeywell är verksamma inom dataservicebran- schen. Då dessa företag även har en stark ställning på datakommunikations— området är det sannolikt att de får en allt större andel av datatjänstmarkna- den.

' Skattningarna bygger på uppgifter från Inter- national Data Corpora- tion, Arthur D. Little samt den franska utred- ningen l*Information de la Société.

Datamarknaden

Grovt uppskattat skulle det 1980 finnas ca 1 250000 datorsystem installerade i världen. Värdet av dessa system skulle uppgå till 160—170 miljarder dollar.1 Inemot hälften av världens datorsystem är installerade i USA.

Ca 85 % av de installerade datorerna i världen är levererade av amerikanska datorföretag, se tabell 3.6.

I tabellerna 3.7 och 3.8 redovisas de totala databehandlingskostnaderna samt deras andel av bruttonationalprodukten (BNP) i USA och några andra länder.

Tabell 3.6 Värdet av datorer levererade av amerikanska företag i procent av värdet av samtliga installerade datorer”

1976 I 98 1 USA 100 97 Kanada 95 92 Västeuropa 86 81 Östeuropa 5 10 Japan 44 40 Andra länder 85 80 Världen 87 81

" Exklusive minidatorer och specialdatorer (t. ex. för flygplan, telefonstationer m.m.). Källa: Arthur D. Little.

Tabell 3.7 Värdet av installerade datoreri miljarder dollar och i procent av BNP, antal installerade system samt antalet system per miljoner invånare i olika länder. Uppgifter- na avser 1974

Installations— Procent Antal installerade system värde, miljar- av BNP

Totalt - Per mil'oner der dollar invånarje

USA 33,6 2,3 168 800 797 Japan 5,4 1,2 30100 274 Västtyskland 4,4 1,2 20 900 337 Storbritannien 3,5 2,0 15 500 276 Frankrike 3,5 1,2 13 000 249 Sovjetunionen 4,5 0,6 12 500 50 Sovjetunionen och de sex

östeuropeiska länderna 5,6 0,6 15 400 43

Källa: US Dept. of Commerce.

Tabell 3.8 De totala ADB-kostnadernas utveckling i USA 1970—1985 uttryckta i 1970 års priser

År Total kostnad Procent Dollar miljarder av per dollar BNP capita

1970 21 2,1 101 1975 41 3,2 191 1980 82 5,2 355 1985 164 8,3 670

Källa: American Federation of Information Processing Societies.

Av tabellerna framgår dels att användningen av datorer är betydligt mer ut- bredd i USA än i andra länder, dels att databehandlingskostnaderna ökar mycket snabbt. I USA väntas dess andel av BNP öka från 2,1 % 1970 till 8,3 % 1985 och 13 % 1990. Systemens kapacitet kommer att växa betydligt snabbare än kostnaderna, se tabell 3.9.

Tabell 3.9 Dataindustrins utveckling 1955—1985. Uppgifterna är normaliserade till 1955

1955 1965 1975 1985 Industrins tillväxt 1 20 80 320 Kapacitet/pris för datorsystem ] 102 104 106 Produktivitet i programmeringsarbetet l 2 2,7 3,6

Källa: American Federation of Information Processing Societes.

3.5. Halvledarindustrin/-marknaden

I tabell 3.10 redovisas förbrukningen av integrerade kretsar och halvledare to— talt i USA, Japan och Västeuropa under perioden 1977—1979. Som framgår av tabellen utgör de integrerade kretsarna den största och den snabbast växan— de delen av halvledarna. Att förbrukningen av integrerade kretsar är relativt sett högre i USA än i Japan och Västeuropa förklaras av att den amerikanska elektronikindustrin i högre utsträckning är inriktad mot industrielektronik (datorer m.m.). Integrerade kretsar spelar en större roll i industrielektronik än i konsumentelektronik.

Tabell 3.10 Förbrukning av halvledare och integrerade kretsari USA, Japan och Väst- europa. Miljoner dollar &

1977 1978 1979 1982 USA Halvledare 3 046 3 581 4 043 6 043 — integrerade kretsar I 997 2 416 2 845 4 716 % 66 67 70 78 Japan Halvledare 2 403 2 747 3 085 _ integrerade kretsar I 175 1 409 1 660 % 49 51 54 Västeuropa Halvledare 2 052 2 265 2 452 — integrerade kretsar 1 019 I 183 1 324 % 50 52 54

___—__ Källa: Electronics.

Såväl produktionen som förbrukningen av integrerade kretsar domineras av USA. De amerikanska halvledarföretagen svarar för mer än 2/3 av världs- produktionen, se tabell 3.11. Samtidigt svarar USA för ca hälften av förbruk— ningen.

I tabell 3.12 redovisas de största amerikanska halvledarföretagen.

Tabell 3.11 Produktion och förbrukning av integrerade kretsar 1976—1980 fördelad på ' vissa länder. Procent

1976 1980 Förbruk- Produk- Förbruk- Produk- ning tion ning tion USA 54 71 42 64 Japan 22 21 26 25 Europa 20 8 26 10 Övriga länder 4 _ — 6 1 Totalt 100 100 100 100

Källa: [”Information de la Société.

Tabell 3.12 De ledande amerikanska halvledarföretagen

Total Proc . FoU under 1978 Försäljning Marknads—

försälj- ökning W av halv- andel, % ning från totala ledare 1977 1978 1977 försälj- $ miljoner $ milj. Texas Instruments 2550 24,6 111 4,4 670 17 Motorola 2220 19,8 133 6,0 550 14 Fairchild 534 16,0 50 9,4 320 8 General Instrument 503 7,9 6 1,2 ? National Semiconductor 494 27,6 43 8,7 330 8 Intel 400 41,8 41 10,3 ? Alla halvledarföretag” 7 208 22,5 418 5,8

” Exklusive IBM (vars hela produktion går till egen användning) samt företag vars halv- ledartillverkning endast utgör en mindre del av företagets verksamhet, t. ex. Rockwell, General Electric m.fl. Källa: Business ,Week.

De största europeiska och japanska halvledarföretagen framgår av tabell 3.13.

Tabell 3.13 De ledande europeiska och japanska halvledarföretagen. Total försäljning i miljoner dollar

Halvledare Integrerade kretsar

Nippon Electric 200 100 Siemens 120 40 Philips" 400 400

” Inklusive det amerikanska halvledarföretaget Signetics som ägs av Philips. Källa: l'Information dela Société.

USA har sedan länge dominerat tillverkningen av elektroniska komponen- ter. Inom den amerikanska komponentindustrin har emellertid stora föränd- ringar inträffat i samband med införandet av nya teknologier, från vakuum- rör till integrerade kretsar. I tabell 3.14 visas de 10 största producenterna av olika typer av komponenter. Endast ett företag, RCA, som under 1940- och

l950-ta1en tillhörde de 10 största vakuumrörtillverkarna, har överlevt de olika *'teknologigenerationerna'” och intar en plats bland de 10 största tillverkarna av integrerade kretsar.

Tabell 3.14 De 10 största amerikanska tillverkarna av olika ”generationer” elektroni- ska komponenter

Vakuumrör 1955 1960 1965 1975 Transistorer Halvledare Halvledare Integrerade kretsar l. RCA Hughes Texas Texas Texas Instruments Instruments Instruments 2. Sylvania Transitron Transitron Motorola Fairchild 3. General Electric Philco Philco Fairchild National Semiconductor 4. Raytheon Sylvania General General Intel Electric Instruments 5. Westinghouse Texas RCA General Motorola Instruments Electric 6. Amperex General electric Motorola RCA Rockwell 7. National Video RCA Clevite Spraque General Instruments 8. Ranland Westinghouse Fairchild Philco/Ford RCA 9. Eimac Motorola Hughes Transitron Signetics (Philips) 10. Lansdale Tube Clevite Sylvania Raytheon American _ Microsystems

Källa: IEEE Spectrum.

3.6. Datorstyrd tillverkningsutrustning

För datorstyrd tillverkningsutrustning är bilden mer splittrad både vad gäller produktion och användning. Nedan ges en kortfattad beskrivning av tillverk- ningen och marknaden för några olika typer av utrustning.

System för datorstödd konstruktion (CAD-system). Amerikanska företag som Computer Vision, Mc Donnell Douglas, Applicon, Gerber m.fl. svarar sannolikt för mer än 3/4 av världsproduktionen. USA är också den ledande användaren av CAD-system.

lndustrirobotar. Visserligen finns världens ledande robotföretag, Unima- tion, i USA men USA dominerar varken marknaden eller användningen. Sto- ra robotföretag finns också i Japan, Sverige och Västtyskland. Japan är också det land som gjort de flesta robotinstallationerna.

Numerisk! styrda verktygsmaskiner (NC-maskiner). Västtyskland är värl- dens största producent av verktygsmaskiner. Vad gäller produktion av styrut- rustningen till verktygsmaskiner domineras marknaden av amerikanska, ja- panska och västtyska företag. Konkurrensen är emellertid hård och inget före- tag har en sådan ledande ställning som fallet är vad gäller datorer och halvle- dare.

Processtyrutrustning. Produktionen av datorer som används för att styra industriella processer domineras av amerikanska företag, dels de ledande mi- nidatortillverkarna Digital Equipment, Hewlett-Packard m. 11., dels speciella processtyrföretag som Foxboro, Accuray och Measurex. I Europa och Japan är Siemens respektive Fujitsu de ledande processdatortillverkarna.

4. USA

4.1. Inledning

Beskrivningen av de nationella data- och elektronikprogrammen i USA kom- mer i vissa avseenden att avvika från den som görs för andra länder. Främst förklaras detta av att USA i praktiken inte har någon industripolitik, speciellt inte någon selektiv politik. USA har t.ex. inte något industridepartement. Den offentliga styrningen av industrin som förekommer sker främst genom generella åtgärder samt offentlig upphandling, speciellt via försvarsbeställ- ningar och genom forskningspolitiken. Framställningen kommer därför att koncentreras till den offentliga forskningspolitiken samt den privata indu- strins och olika organisationers forskningsinsatser.

Tyngdpunkten i redovisningen av forskningspolitiken kommer att ligga på datorstyrd tillverkningsutrustning. De amerikanska företagens marknadspo- sitioner, FoU-satsningar'etc. inom områdena datateknik och elektronik har ti- digare beskrivits i kapitel 3 varför dessa områden här endast kommer att be- handlas marginellt.

4.2. FoU, teknologispridning och produktivitetsutveckling

En betydande del av den teknologi som haft betydelse för utvecklingen av da- torstyrd tillverkningsutrustning av olika slag har utvecklats i USA. Bland de teknologier som haft störst betydelse för denna utveckling kan nämnas: Transistorn; utvecklad vid Bell Telephone Laboratories 1947. _ Numeriskt styrda verktygsmaskiner; utvecklades 1952 vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) på uppdrag av amerikanska flygvapnet. Datorer; utvecklades inom flera företag (IBM, Sperry Univac m. fl.) under slutet av 1940-talet. Kiseltransistorn; utvecklad 1954 inom Texas Instruments. Integrerade kretsar; utvecklade 1958 inom Texas Instruments. E Automatic Programming Tool (APT); en standardprogramvara till NC- maskiner som utvecklats under 1960-talet. CAM/CAD-teknologin; utvecklad under 1960-talet. Mikrodatorn; utvecklad inom Intel 1972. Utvecklingen inom data- och elektronikområdet liksom även tillämpning- arna beträffande tillverkningsutrustning har i betydande omfattning skett på uppdrag av försvarsdepartementet (DOD) och rymdflygstyrelsen (NASA).

Vanligtvis har utvecklingsarbetet bedrivits vid privata företag i samarbete med forskningslaboratorier och universitet. I förhållande till de totala utveck- lingskostnaderna för ovanstående projekt har det statliga stödet dock tidvis varit relativt begränsat. Dess främsta betydelse har legat i att explicit peka ut områden med en potentiellt stor federal efterfrågan. Det statliga FoU-stödet har därför fungerat som katalysator för de privata investeringarna.

Fortfarande är USA det ledande landet vad gäller utveckling och produk- tion av avancerad tillverkningsutrustning baserad på dator- och halvledartek- nik. För dessa produkter har USA även ett betydande exportöverskott. Vad gäller användningen av modern tillverkningsteknologi i det övriga näringslivet är förhållandena i vissa avseenden inte lika gynnsamma. Storföretagen i USA liksom hela dator- och halvledarindustrin använder vanligtvis den mest mo- derna tillverkningsteknologin. Detta är en följd av att det är dessa företag som utvecklat teknologin, antingen på eget initiativ och med egna medel eller i samband med federala program. Vidare är dessa företag, som ofta är multina- tionella, utsatta för internationell konkurrens vilket tvingar fram användning av modern teknologi.

De mindre och medelstora företagen i USA anses däremot tillämpa en mindre avancerad tillverkningsteknologi än motsvarande företag i Västeuro- pa och Japan. Bland orsakerna härtill kan nämnas:

De mindre och medelstora företagen i USA är i mycket stor utsträckning hemmamarknadsorienterade1 och har, även om vissa förändringar håller på att ske, haft en relativt begränsad importkonkurrens. Forsknings- och utvecklingsprogrammen har inriktats mot stora företag. Man har ännu inte utvecklat något program för att öka teknologisprid- ningen till de mindre och medelstora företagen. Den tröghet iteknologispridningen som föreligger i USA medför, enligt vis- sa bedömare, att utländska företag med hjälp av amerikansk teknologi blir mer effektiva än motsvarande amerikanska företagz.

Under 1970-talet har den amerikanska regeringen uttryckt stor oro över den låga tillväxttakten i ekonomin. Såväl regeringen som kongressen har tillsatt utredningar med uppgift att föreslå åtgärder för att öka produktiviteten. I takt med den amerikanska ekonomins växande utrikeshandelsandel samt ökad internationell konkurrens har denna fråga blivit alltmer central för de amerikanska myndigheterna.

Samtliga utredningar framhåller behovet, på alla nivåer inom ekonomin, av ökade FoU-investeringar framför allt inom den icke militära sektorn. Andra viktiga områden är federalt understödd planering och finansiering av teknik- överföring samt bättre metoder för att mäta produktiviteten.

* Ca 250 företag beräknas svara för 80 % av USA's export.

2 Teknikhandelns omfattning 1973. Milj. dollar.

Import Export

USA 385 3 238 Japan 637 187 Västtyskland 619 216

Källa: OECD.

I ovan nämnda utredningar framhålls särskilt teknologiutvecklingens stora betydelse för den ekonomiska utvecklingen, se figur 4.1.

Miljarder dollar, 1958 års priser

600—|

500—I

Produktion

1 1

Bidrag från den teknologiska ut- vecklingen

i

Produktion med 1949 års teknologi

400-|

300

200 |1T1il—n—rr—å—T—1—1å—1—I—l—"r—1— 1950 1955 1960 1965

4.3. Privata FoU-investeringar

4.3.1. Industrins totala Fo U—investeringar

I tabell 4.1 redovisas det amerikanska näringslivets investeringar i forskning och utveckling under 1977. Uppgifterna omfattar företag som antingen har en försäljning som överstiger $ 25 miljoner och FoU-investeringar som överstiger en miljon dollar eller FoU-investeringar överstigande en procent av försälj- ningen. Totalt omfattar översikten 624 företag som svarar för ca 90 % av de privata FoU—investeringarna.

Tabell 4.1 Det amerikanska näringslivets FoU-investeringar” 1977. Miljoner dollar

Försäljning FoU FoU FoU i % av i % av försälj- vinsten

ningen

Flygindustrin 27 800 970 3,5 108,4 Bilindustrin 120 000 3 140 2,6 58,2 Datorindustrin 33 800 2 000 5,9 53,9 Elektronikindustrin 9 900 290 3,0 60,6 lnstrumentindustrin 9 300 440 4,7 80,8 Maskinindustrin exkl. jordbruks-

och byggentreprenadmaskiner 20 580 340 1,7 34,5 Halvledarindustrin 5 600 324 5,8 116,6 Hela industrin 971 600 18 050 1,9 34,6

" FoU-uppgifterna innefattar ej FoU-verksamhet som görs på uppdrag av federala myndigheter, marknadsundersökningar, utveckling av programvaror till datorer samt ”normal” utveckling och kundanpassning av produkter. Källa: Business Week.

Figur 4.) Teknologin!- vecklingens effekter på BNP, 1949—1968.

Källa: Economic Impact of Stimulated Techno- . logical Activity (Midwest Research Institute).

De 10 största företagen vad gäller FoU-investeringar svarade för ca 37 % av de totala investeringarna av detta slag.

4.3.2. Fo U—investeringar i datorstyrd tillverkningsteknologi

Utvecklingsarbete avseende datorstyrd tillverkningsutrustning bedrivs av föl- jande grupper av företag:

verktygsmaskintillverkare,

datortillverkare samt instrument- och halvledartillverkare, stora industriföretag som är användare av datorstyrd tillverkningsutrust- ning. ' Som framgår av tabell 4.1 har maskinindustrin en relativt låg FoU-andel. Ser man emellertid till de ledande verktygsmaskintillverkarna, speciellt sådana som tillverkar CNC-maskiner (Computerized Numerical Control = datorise- rad numerisk styrning), är FoU-andelen högre. Exempel på sådana företag är Cincinnati Milacron (FoU-andelen uppgick 1977 till 2,8 % av det totala för- säljningsvärdet), Ex-Cell-O (2,1 %), Kearny % Trecker (2,5 %) och Sund- strand (3,5 %).

Med amerikanska mått tillhör de största verktygsmaskintillverkarna klas- sen medelstora företag. Robottillverkarna är i allmänhet även med svenska mått små företag. Dessa företags FoU-investeringar, uttryckta i absoluta tal, är därför relativt låga. Ett flertal av robot- och maskintillverkarna tillhör emellertid stora koncerner, i vilka särskilda datordivisioner ingår. FoU- arbetet för avancerad tillverkningsteknologi är därför vanligtvis fördelat på flera olika divisioner inom koncernen.

Datorstyrd tillverkningsutrustning kan sägas bestå av elektroniska enheter, mekaniska enheter och programvaror. Utvecklingen av de elektroniska enhe- terna sker i huvudsak hos dator- och instrumentföretag, vilka satsar betydligt mer på FoU än maskintillverkarna.

En stor del av det utvecklingsarbete som består i att anpassa olika datorstyr- da enheter till existerande produktionslinjer utförs vanligtvis av de stora in- dustriföretagen, företrädesvis inom flyg-, bil-, dator-, kontorsmaskin- och elektronikindustrin. Dessa företag bedriver även forskningsverksamhet för maskin- och programvaruutveckling.

FoU vad gäller datorstyrd tillverkningsutrustning sker i stor utsträckning i samarbete mellan användare, forskningsinstitutioner vid universitet och hög— skolor samt leverantörer av industrirobotar, NC-maskiner (Numerical Con- trol = numerisk styrning), CAD/CAM-system (Computer Aided Design/ Computer Aided Manufacturing = datorstödd konstruktion/tillverkning) m.m. I bilaga till kapitel 4 redovisas ett antal exempel på FoU-arbete som be- drivits dels av enskilda användare, dels av användare i samarbete med leveran- törer och universitet.

4.4. Federala FoU-anslag

4.4.1. En översikt av de totala FoU—anslagen

l tabell 4.2 redovisas de totala federala FoU-anslagen för budgetåren 1978 och 1979.

Tabell 4.2 De totala federala F oU-anslagen 1978—1979. Miljoner dollar, löpande pri- ser

1978 1979 % fördelning

1979

Department of Defence (DOD) 11 709 12740 45,7 Energy Research and Development

Administration 4 231 4 245 15,2 National Aeronautics and Space

Administration (NASA) 3 877 4193 15,0 Dept. of Health, Education and Welfare 3 137 3 258 11,7 National Science Foundation (NSF) 754 829 3,0 Dept. of Agriculture 626 632 2,3 Andra program 1 965 1 993 7,1

Totalt 26 300 27 900 100,0

Källa: Industrial Research & Development.

Under perioden 1953—1964 ökade de totala privata och offentliga FoU- utgifternas andel av BNP från 1,4 till 3,0 %. Från och med 1968 har denna an- del dock sjunkit och uppgick 1974 till 2,3 %.

Under perioden 1964—1974 har den federala andelen av de totala FoU-ut- gifterna sjunkit samtidigt som en betydande omfördelning av de federala FoU-utgifterna gjorts, se tabell 4.3.

Tabell 4.3 De totala FoU-utgifternas fördelning 1964 och 1974

FoU i % av totala FoU-utgifter % av BNP Privata Federala Federala FoU-utgifter FoU- FoU- ,, . . utgifter utgifter Forsvar Rymd C1v11t 1964 3,0 34,7 65,3 36,1 18,7 10,7 1974 2,3 46,9 53,1 29,8 9,0 15,2

Källa: Subcommittee on Priorities and Economy in Government.

I samband med diskussionerna kring den amerikanska ekonomins låga till- växttakt har som tidigare nämndes den sjunkande FoU-andelen av BNP an- setts vara en viktig faktor. Emellertid är det inte bara omfattningen av FoU- anslagen som det riktats kritik mot utan även inriktningen. En alltför stor del av bidragen har enligt kritiken inriktats mot särskilda mål inom försvars-, rymd- och kärnkraftsområdena, se figur 4.2. 1 länder som Japan och Väst- tyskland har FoU-anslagen i stället inriktats mot väsentliga sektorer inom in- dustrin i allmänhet.

En annan tendens för FoU—utvecklingen i USA är att en växande andel av industrins FoU-investeringar inriktats mot att tillgodose federala bestämmel- ser angående miljö och hälsa. Enligt en undersökning av National Science Foundation har sådana investeringar ökat med ca 20 % per år under perioden 1974—1976.

Figur 4.2 Statliga Fo U- anslag 1963 och 1971.

Källa: OECD (Patterns of Resources Devoted to Research and Experimen- tal Development in the OECD Area).

1 Den federala upphand- lingen överstiger $ 50 mil- jarder årligen.

Försvars-, rymd- och kärnkraftsforskning Övriga sektorer 1971 USA 1963

1971 Frankrike 1963

1971 Storbritannien 1963 1963

1971 1963

Japan

1971 1963 Sverige

1971 1963

Nederländerna

1971 1963

Italien

1971 1963

Canada

1971 1963

1971 N 1963 i ("ge

1971 1963

Belgien

Spanien

_T_TF111"'TII' l—rir—Tii—rr Procent 90 70 50 30 10010 30 50 70 90 Procent

Ett annat område som uppmärksammats under de senaste åren är dator— styrd tillverkningsutrustning och som nämnts inledningsvis har tyngdpunkten i framställningen lagts på detta område. 1 det följande redovisas således om— fattningen av de federala FoU-insatserna på området, vilka åtgärder som vid- tagits för att sprida tekniken samt hur dessa insatser är fördelade på myndig- heter, stiftelser, organisationer och företag. Trots detta områdes potentiellt stora betydelse har, som kommer att framgå av det följande, relativt begrän— sade resurser ännu så länge avsatts för att främja utnyttjandet av datorstyrd

tillverkningsutrustning.

4.4.2. General Accounting Office (GA O)

General Accounting Office (GAO) är en institution underställd kongressen med uppgift att granska den ekonomiska utvecklingen i USA. Mot bakgrund av dels den låga produktivitetsökningen under 1960- och 1970-talen, dels de kraftigt stigande kostnaderna för den federala upphandlingen av industripro— dukter,1 tillsatte GAO i mitten av 70-talet en utredning för att undersöka vilka åtgärder som borde vidtagas för att öka produktiviteten samt vilka områden dessa åtgärder borde inriktas mot. 1 juni 1976 publicerade GAO en rapport

”Manufacturing technology — A changing challenge to improved produc— tivity”. I rapporten framhålls att åtgärder för att få till stånd en ökad använd- ning av datorbaserad tillverkningsteknologi måste få högsta prioritet samt att åtgärderna bör inriktas mot den del av industrin som tillverkar produkter i små och medelstora serier, dvs. huvudsakligen den metallbearbetande indu- strin. Inom denna del av industrin föreligger potentiellt stora möjligheter att öka produktiviteten. Resterande del av detta avsnitt utgör ett kortfattat refe- rat av utredningens resultat samt en sammanfattning av dess slutsatser och åt- gärdsförslag.

Utnyttjande! av avancerad tillverkningsteknologi

Utredningen konstaterar inledningsvis att USA i allmänhet använder mer avancerad teknologi än andra länder men att användningen är koncentrerad till stora företag och vissa branscher som flyg- och elektronikindustrin. Det har uppskattats att över 75 % av amerikansk industri består av företag med mindre än 500 anställda. Dessa företag har hittills varken haft kapital eller tekniska kunskaper för att tillgodogöra sig datorbaserad tillverkningstekno- logi. För att mäta i vilken utsträckning avancerad tillverkningsteknologi an- vänds, utförde GAO en enkätundersökning för den metallbearbetande indu- strin. NC-maskiner, den minst avancerade formen av automatisering, använ- des av 17 % av de företag som besvarade enkäten. Sannolikt är denna siffra för hög eftersom bortfallet (27 %) kan väntas vara störst bland de företag som saknar modern utrustning.

Den låga andelen NC-maskiner förklaras bl. a. av att de installerade verk— tygsmaskinernas medelålder är hög. En undersökning från år 1973 visade att nästan 70 % av de installerade verktygsmaskinerna var 10 år gamla och där- över. Det är emellertid inte bara verktygsmaskinerna som är omoderna. För 1976 har det uppskattats att ca 16 % av industrinsproduktionskapacitet är så omodern att den borde ersättas.

Den amerikanska industrins relativt omoderna produktionsutrustning åter- speglas också i förändringarna av kapitalinvesteringar per arbetare, se tabell 4.4.

Tabell 4.4 Investeringar per arbetare i USA, Västtyskland och Japan 1967 och 1973 i 1967 års priser

1967 1973 Procentuell dollar dollar förändring USA 258 220 — 15 Västtyskland 298 693 + 133 Japan 191 324 + 70

Källa: GAO.

Ett annat anmärkningsvärt resultat från GAO's enkätundersökning var att 51 % av företagen ej använde datasystem. Bara 23 % hade egen dator. De fö- retag som använder datorer gör detta sannolikt huvudsakligen för administra— tiva rutiner och i mycket liten utsträckning i produktionsprocessen.

Bland de företag som använde NÖ-utrustning uppgav 87 % att investering- en hade resulterat i eller överstigit kalkylerad förräntning.

Figur 4.3 Den genom— snittliga bearbetningsti- den för ett arbetsstycke i en konventionell manu- ellt betjänar! verktygs— maskin.

Källa: Cincinatti Milling Machine Company.

Brist på kapital och teknisk kunskap ansågs av företagen vara de faktorer som verkar hindrande beträffande en ökad användning av modern tillverk- ningsteknologi. Särskilda investerings- och avskrivningsavdrag samt upprät- tandet av ett ”clearinghouse” för att sprida information till företagen ansågs vara de mest effektiva åtgärderna för att öka användningen av datorbaserad tillverkningsteknologi.

De stora teknologiintensiva företagen, Mc Donnell-Douglas, IBM m. fl. ut- vecklar egna datorbaserade tillverkningssystem. Dessa företag har såväl kapi- tal som teknisk kunskap att från olika systemkomponenter — olika maskin- varor och programvaror — bygga integrerade system. De små och medelstora företagen däremot saknar såväl kapital som teknisk kunskap. Dessutom kan de vanligtvis inte få hjälp från någon ”automationsindustri”. Förutsättning- arna för en sådan industri är små eftersom de viktigaste användarna — de sto— ra företagen -— utvecklar sina egna system.

Den småskaliga produktionens betydelse för ekonomin framgår av följande uppgifter:

75 % av alla bearbetade metallvaror tillverkas i små och medelstora serier. För att kunna automatisera en sådan produktion krävs flexibel och pro- grammerbar tillverkningsutrustning. Förädlingsvärdet för denna typ av produktion utgör 12—14 % av brutto- nationalprodukten, 46 % av tillverkningsindustrins totala förädlingsvärde samt 80 % av tillverkningsindustrins export.

I den småskaliga produktionen genomlöper de olika detaljerna flera olika operationer som kräver flera olika maskiner. En stor del av den tid en vara el- ler detalj är i arbete består av transport- och väntetider. En detalj som skall be- arbetas-måste först transporteras till en maskin, flyttas över till maskinen och spännas fast. Verktyg till maskinen måste väljas, monteras och kontrolleras. Efter bearbetning lossas detaljen och transporteras till en ny bearbetningssta- tion. Alla dessa operationer medför att verktygsmaskinerna får ett lågt kapa- citetsutnyttjande. Det har uppskattats att en vara i arbete befinner sig i en verktygsmaskin mindre än 5 % av den totala bearbetningstiden, se figur 4.3. Av dessa 5 % i maskinen åtgår endast 30 % för själva metallbearbetningen. Uppskattningarna avser konventionella manuellt betjänade maskiner.

Tid i maskinen /—N—x

Förflyttning och spilltid 95%

id i maskinen

&_äl—_I &_. ___—___J Bearbetning Positionering, laddning, mätning, spilltid etc. mindre än 70% 30%

Genom datorer och annan avancerad maskinutrustning kan varuflödet

snabbas upp samtidigt som maskinernas kapacitetsutnyttjande kan ökas vä- sentligt. För vissa arbetsoperationer har maskinutnyttjandet kunnat ökas med flera hundra procent.

GAO *s slutsatser och rekommendationer

De stora företagen i USA utvecklar och använder mer avancerad tillverk- ningsutrustning än företag i andra länder. Utnyttjandegraden hos de små och medelstora företagen är däremot mycket låg. Dessutom har verktygsmaskiner och annan tillverkningsutrustning en hög genomsnittsålder.

Genom utvecklingen av datorbaserade tillverkningssystem har förutsätt- ningarna för att automatisera den del av industrin som tillverkar varor i små och medelstora serier väsentligt ökat. Då denna typ av produktion utgör en betydande del av tillverkningsindustrins totala produktion föreligger poten— tiellt stora möjligheter att öka industrins produktivitet. Företagen, bortsett från de största, saknar emellertid vanligtvis såväl kapital som kunskap att ut- nyttja tekniken. GAO föreslog därför att ett nationellt fokusorgan borde bil- das med uppgiften att initiera åtgärder för att öka produktiviteten i närings- livet. GAO föreslog vidare att dessa uppgifter skulle läggas på National Cen- ter for Productivity and Quality of Working Life. Mer explicit skulle detta center, i samarbete med andra federala organ, svara för följande uppgifter: Kontinuerligt följa den tekniska utvecklingen i USA och utomlands samt utvärdera dess betydelse för industrin. Finansiera demonstrationsanläggningar för CAD/CAM-system. Utveckla system för teknologispridning. Föreslå åtgärder för att öka kapitalinvesteringarna, t. ex. flexibla investe- ringsavdrag. Med flexibla avdrag avses dels att de snabbt kan förändras över tiden, dels att de kan avse en viss typ av företag eller utrustning. Stimulera FoU-projekt som bedrivs i samarbete mellan olika företag. Finansiera FoU-projekt utöver vad företagen själva kan finansiera. Undersöka olika alternativ för finansiellt stöd till företagsgrupper som be- höver investera i ny tillverkningsteknologi. Utveckla metoder för kostnads-/intäktsberäkningar avseende investering- ar i ny teknologi. Verka för standardisering av de komponenter som ingår i datorbaserade tillverkningssystem.1 Utvärdera automatiseringens effekter på sysselsättningen och föreslå pro- gram för att mildra dessa effekter. Med hänsyn till att teknologispridningen i USA huvudsakligen har skett via marknadskrafterna måste ovanstående förslag anses som djärva. I såväl rap- portens analys som i dess förslag lyser det japanska synsättet på problemen igenom, dvs. man vill ge statliga och delstatliga myndigheter en viktig roll vad beträffar kompetensuppbyggnad och påverkan på den tekniska utvecklingen.

Förslagen har inte genomförts på det sätt man tänkte sig inom GAO. The National Center for Productivity and Quality of Working Life, som bildades i slutet av 1975, hade från starten dels en mycket allmän målsättning, dels be- gränsade finansiella resurser. Det utvecklades därför till ett diskussionsforum utan större möjligheter att kunna initiera några mer betydande program. Re- geringen beslutade därför att lägga ner the National Center (september 1978).

Denna åtgärd innebar inte att regeringen fäste mindre vikt vid utvecklingen

1 1 dag är detta ett stort problem därför att varje leverantör av systemkom- ponenter, såväl maskin- varor som programvaror, har olika standards. Att bygga datorbaserade till- verkningssystem då sy- stemkomponenterna köps från olika leverantörer kan innebära stora kom- ponentanpassningskost- nader.

1 Källa: Mackintosh Con- sultants.

2 Källa: Business Week.

och spridningen av avancerad tillverkningsteknologi. Tvärtom ansåg man dessa frågor vara av så stor vikt att de borde flyttas närmare den federala rege- ringen. Ansvaret ligger nu hos Office of Management & Budget. Under detta organ skall president Carter tillsätta en ”task force” med uppgift att utvärde- ra alla federala program som påverkar produktivitetsutvecklingen.

4.4.3. Department of Defence (DOD)

4.4.3.1 Stöd till halvledarindustrin

Redan från sin begynnelse har den amerikanska halvledarindustrin fått ett omfattande stöd från olika statliga myndigheter, främst Department of De- fence (DoD). Det har uppskattats att mellan 1958 och 1974 har halvledarin- dustrin fått statligt FoU-stöd med ca $ 900 miljoner, vilket i 1965 års priser motsvarar ett stöd om ca $ 55 miljoner per år.1 Dessutom har industrin erhållit indirekt stöd genom statlig upphandling. Omfattningen av det senare har emellertid varierat över tiden.

Under 1965 svarade DoD för ca 70 % av den amerikanska halvledarmark- naden medan andelen under 1978 uppgick till 7 %.För integrerade kretsar är DoD's andel 16 %loch totalt köpte DoD integrerade kretsar för $ 386 miljoner under 1978.2 Under de kommande åren väntas DoD emellertid öka sina inköp betydligt.

De nya vapensystem som utvecklas i USA (bl. a. kryssningsrobotar, radar- och flygledningssystem och satelliter) kräver en ny halvledarteknologi. För att utveckla denna initierade DoD under 1978 ettsärskilt FoU-program, det s.k. VHSI-programmet (Very High Speed Integration). Under en sexårsperiod kommer DoD att avsätta $ 200 miljoner för detta program (industrins egna FoU-investeringar uppgår till ca $ 300 miljoner per år exklusive IBM's och AT&T*s investeringar). Stödet kommer huvudsakligen att utgå till privata fö- retag.

De nya kretsarna skall bli 100 gånger snabbare än de som finns idag och programmet kommer att få stor betydelse även för den civila marknaden.

4.4.3.2 Stöd till datorstyrd tillverkningsteknologi

DoD driver även ett program som kallas Manufacturing Technology (MT) Program. Syftet med detta produktionsorienterade program är att minska till- verkningskostnaderna och öka produktiviteten hos företag som levererar va- ror och tjänster till DoD. De främsta resultaten från DoD's forskningspro- gram är utvecklingen av numeriskt styrda verktygsmaskiner och programme- ringsspråket APT. Båda utvecklades redan under 1950-talet.

Under perioden 1973—1979 har MT-programmet erhållit ca $ 600 miljoner. För 1980 har DoD äskat $ 120 miljoner.

Inom MT-programmet svarar flygvapnet för ett projekt som kallas Inte- grated Computer Aided Manufacturing (ICAM) Program. I första hand är [CAM-projektet anpassat till flygindustrin men på ett sådant sätt att generella modeller för s.k. batchproduktion (dvs. produktion i små serier) kan utveck- las. Ett flertal olika industriföretag, branschorganisationer och forskningsin- stitut (även utländska) är involverade i projektet, som under perioden 1978— 1983 beräknas kosta $ 100 miljoner.

Från industrihåll har stark kritik riktats mot MT-programmet. Man menar att programmet i huvudsak medfört att existerande tillverkningsteknologi har applicerats för att lösa mycket speciella tillverkningsproblem. Programmet borde, enligt kritikerna, istället inriktas mot att utveckla nya och avancerade tillverkningsmetoder som är relevanta för ett större antal olika tillämpningar i industrin.

4.4.4. National Science Foundation samt universitet och högskolor

National Science Foundation (NSF) är ett federalt finansierat organ med mål- sättningen att inom ett mycket brett område stimulera forskning, teknisk ut- veckling och vetenskaplig utbildning. De totala anslagen till NSF uppgår för budgetåret 1979 till $ 829 miljoner. Viktiga områden för NSF är datateknik, mönster- och bildidentifiering med datorer, verkstadsteknik och materialtek- nik. NSF vill särskilt stimulera forskningsverksamhet som bedrivs i samarbete mellan industri och universiteten.

Genom ”Production Research and Technology Program” har NSF finan- sierat ett flertal olika forskningsprogram inom datorstyrd tillverkningstekno- logi. I det följande skall redovisas några av de universitet och forskningslabo- ratorier som deltar i NSF's program. Finansieringen av forskningsverksamhe- ten sker ofta i samarbete mellan NSF, universitet, företag och stiftelser.

I programmet ”Production Research and Technology” ingår f. n. 19 uni- versitet och forskningslaboratorier i samarbete med ca 30 företag. Vanligtvis är det universiteten som är projektmottagare eftersom NSF hävdar att om sta- ten bekostar forskningen så skall resultaten vara fritt tillgängliga för alla. Det förekommer emellertid att även privata företag är projektmottagare. Wes- tinghouse Electric t. ex. har mottagit $ 1,4 miljoner för att utveckla system för datorstödd montering med hjälp av industrirobotar.

Uppgifter om NSF 's totala anslag till datorstyrd tillverkningsteknologi har ej kunnat erhållas. Det är dock av betydligt mindre omfattning än DoD's an- slag. I bilagan till kapitel 4 redovisas exempel på projekt bedrivna av NSF i samarbete med universitet och forskningsinstitutioner.

4.4.5. National Bureau of Standards

Det federala standardiseringsorganet National Bureau of Standards (NBS) ut- för också en del utvecklingsarbete på robotområdet som en del av ett bredare program för att stimulera till en ökning av näringslivets produktivitet. FoU- verksamheten vid NBS berör främst sensor- och styrsystem med en hierarkisk uppbyggnad av kontrollsystemet. En operatör kan gå in manuellt på varje ni- vå i denna kontrollhierarki för direkt kontroll i realtid, programmering m.m.

I det experimentella arbetet har man börjat med en utrustning för f järrstyr- ning av en robot och fortsätter mot helautomatiska system med utökning av styrmöjligheterna.

Enligt NBS kommer ett integrerat tillverkningssystem att byggas upp steg— vis. Först måste de konventionella maskinerna omstruktureras (med grupp- teknik, cellstruktur eller efter likhet mellan de delar man hanterar)._För det andra måste man övergå till numerisk styrning och integrera dessa system i ett hierarkiskt styrsystem med en överordnad dator och slutligen lägga till materi- alhantering, antingen en robot för varje verktygsmaskin eller en robot som be-

tjänar en hel grupp av maskiner. Denna filosofi medger sådan flexibilitet att riskerna för felsatsningar blir minimala.

En uppgift för NBS i detta sammanhang är att försöka förenkla och stan- dardisera kopplingstekniken mellan de olika delkomponenterna och syste- men. Man assisterar bl. a. Energy Research and Development Administration vid framtagning av en robot för hantering av radioaktivt material samt för- svarsdepartementet när det gäller utveckling av en robot för hantering av ex- plosivt material.

4.5. FoU-verksamhet vid branschorganisationer

Ett flertal intresseorganisationer spelar en stor roll för utvecklingen av avan- cerad tillverkningsteknologi. Vissa av dessa organisationer är finansierade helt privat medan andra delvis finansieras av federala myndigheter, t. ex. av NSF. Bland de organisationer som har betydelse för avancerad tillverknings- teknologi märks främst Computer Aided Manufacturing-International (CAM-I), Society of Manufacturing Engineers (SME), Automation Research Council (ARC), Robot Institute of America, American Productivity Center, Stanford Research Institute, Battelle Institute m.fl.

Finansieringen och genomförandet av projekt vid dessa organisationer sker ofta i samarbete mellan olika industriföretag, universitet, forskningsinstitut och federala myndigheter.

Bilaga till kapitel 4

Exempel på utvecklingsprojekt inom området datorstödd till- verkningsteknik bedrivna vid användarföretag och forsknings— institutioner i USA

1 Projekt bedrivna av användarföretag

Mc Donnell-Douglas

Det mest kompletta integrerade datorstyrda tillverkningssystemet anses vara installerat hos Mc Donnell-Douglas. Liknande men mindre kompletta system finns hos Lockheed och Boeing. Mc Donnells system innefattar ett flertal mycket stora integrerade datorsystem till vilka bl. a. är anslutna ett stort antal NC-maskiner (till ett värde av ca $ 100 miljoner). Förutom att systemen är knutna till maskinbearbetningsprocesserna innefattas system för konstruk- tionsberäkningar, hållfasthetsanalyser, produktionsplanering och rapporte- ring m.m. Utvecklingsarbetet för systemen hos de tre flygföretagen utfördes av företagen själva.

Orsakerna till att flygföretagen i så stor utsträckning investerat i datorstyrd tillverkningsutrustning är att: Å stor noggrannhet krävs, råvarukostnaderna kan minskas (bl. a. används den dyrbara metallen tita- nium), varje metalldel kräver en omfattande maskinbearbetning, detaljerna produceras i små serier, antalet olika, vanligtvis komplicerade detaljer är stort.

IngersolI-Rand

Ett av de första företagen som implementerade datorstyrda tillverkningssy- stem var Ingersoll-Rand Company. Vid dess Heavy Machining Center finns ett system, utformat i samarbete med verktygsmaskinföretaget Sundstrand, som består av sex NC-maskiner och ett automatiskt transportsystem, allt un- der kontroll av en IBM 360/ 30 dator. Systemet sköts av fyra man. Motsvaran- de konventionella system kräver 30 maskiner och 30 operatörer.

IBM

IBM introducerade 1972 ett system som heter Communications Oriented Pro- duction Information and Control System, COPICS. Det innehåller bl. a. föl- jande funktioner: 3 Hantering av konstruktionsberäkningar och specifikationer till de detaljer som produceras (ingenjörsinformation).

Ett delsystem för försäljningsinformation som är kopplat till ett delsystem för tillverkningsprocessen. System för att prognostisera efterfrågan och planera för erforderliga pro- duktionsresurser. Övergripande produktionsplaneringssystem. Bl. a. kan effekterna på pro- duktionskapaciteten av alternativa produktionsplaner evalueras. Lagerhanteringssystem för färdigvaror, halvfabrikat och råvaror. Produktionsövervakning. Registrering av varuflödet i fabriken. Aktivite- ter som produktkontroll, materialhantering, val av verktyg m.m. innefat-

tas liksom direkt styrning av verktygsmaskiner. _. . _ Ett flertal andra subsystem ingår i COPICS. IBM's försäljnings- och till-

verkningsställen, bl.a. IBM Järfälla, är via ett internationellt datanät integre- rade i ett system som bygger på COPICS's principer.

IBM bedriver även forskningsarbete inom industrirobotområdet. Syftet 'är att utveckla robotar som kan användas för montering. IBM har sannolikt sto- ra möjligheter att bli ett av de ledande företagen vad gäller utvecklingen av avancerade monteringsrobotar. Dels har IBM mycket stora FoU-resurser, dels är dessa inriktade mot områden som är väsentliga för utvecklingen av monteringsrobotar, bland annat bildbehandling.

Då IBM's affärsidé är att sälja kompletta system kommer sannolikt robotar som utvecklas av IBM endast att gå till egen användning. Jämförelser kan gö- ras med halvledarområdet. IBM är världens tredje största producent av halv- ledare trots att all produktion används enbart av IBM.

General Motors

GM har sex separata FoU-avdelningar: Manufacturing Development (MD), Design, Transportation Systems Div, Engineering, Environmental Activities och Research Laboratories.

Manufacturing Development, som har 700 anställda forskare och tekniker, sysslar enbart med utveckling och anpassning av ny tillverkningsteknologi. Huvuddelen av arbetet vid MD avser forskning och utveckling av produk- tionsmetoder som ännu inte implementerats i produktionsprocessen.

Ett område som prioriteras vid MD är industrirobotar. Ett omfattande ut- vecklingsarbete pågår för att med TV-kameror förse industrirobotarna med syn. För detta ändamål har man bildat en särskild avdelning, Machine Vision Lab. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med bl. a. robotföretaget Unimation och Stanford Research Institute. Syftet med arbetet är att utveckla robotsys- tem som kan användas för monteringsarbeten och för att kunna plocka detal- jer från oordnade mängder. Även inom andra tillämpningsområden, t.ex. svetsning och målning, pågår utvecklingsarbete.

Under 1978 presenterades Unimations nya robot, PUMA, som var ett resul- tat av ett utvecklingssamarbete mellan GM och Unimation. GM har inled- ningsvis beställt 100 PUMA-robotar (GM har idag ca 150 robotar men har be- ställt ytterligare 350 enheter).

MD's arbete är i första hand inriktat mot att utveckla programvaror till oli- ka datorstyrda produktionssystem. Om den nödvändiga maskinvaran inte finns tillgänglig för MD upp kravspecifikationer och utvecklar maskinvaran i samarbete med något maskinföretag.

Ovanstående redovisning anger endast några exempel på företag som bedri-

ver FoU-verksamhet inom datorstyrda tillverkningssystem. Liknande arbeten pågår även vid Ford, Lockheed, Boeing, General Electric, Westinghouse, Rank Xerox, Hewlett-Packard m.fl.

2 Projekt bedrivna av The National Science Foundation (NSF) i samarbete med universitet och forskningsinstitutioner

F rånvaron av tillförlitliga instrument för att mäta viktiga parametrar i metall- bearbetningsprocesser har begränsat utvecklingen av adaptiv styrning.

Mätning av ett verktygs kondition är betydelsefull som en följd av dels att kvaliteten på de bearbetade produkterna sjunker i takt med att verktyget för- slits, dels att ett verktygshaveri kan orsaka stora skador på såväl arbetsstycket som verktygsmaskinen. En stor del av stilleståndstiden hos automatiserade produktionslinjer förklaras av verktygsproblem.

Bättre metoder för att mäta verktygsförslitningen medför dels ett högre ka- pacitetsutnyttjande, dels lägre förbrukning av verktyg. Av dessa orsaker har NSF finansierat två projekt, ett vid Case Western Reserve University och ett vid Massachusett Institute of Technology för att utveckla metoder för att mä- ta verktygsförslitning. Dessa och andra projekt framgår av följande uppräk- ning.

Vid Case Western Reserve University har man utvecklat en metod som byg- ger på optisk mätning med en heliumlaser. Med denna metod kan mätningen ske samtidigt som maskinbearbetningen pågår.

Vid Massachusett Institute of Technology (MIT) har man valt en annan an- sats. I verktyget implementeras små mängder radioisotoper. När verktyget förslits minskar radioaktiviteten och när den har nått en kritisk gräns aktive- ras ett varningssystem och maskinen stängs av.

Cornell University utvecklar tillsammans med Ford, Xerox, Cincinnati Mi- lacron och General Electric datorbaserade system för plastformning.

Pardue University har ett forskningsprogram som syftar till att utveckla si- muleringsmetoder för produktionsplanering vid företag som producerar många olika detaljer i små serier. Detta arbete sker i samarbete med Caterpil- lar Tractor Company. Ett produktionssimuleringssystem har testats för detta företag. För varje dag kan ett optimalt produktionsschema tas fram som an- ger vilka detaljer som skall bearbetas, i vilken ordning, av vilka maskiner, med vilka program etc.

University of Rhode Island bedriver ett forskningsprogram som syftar till att utveckla industrirobotar som kan plocka detaljer från oordnade mängder. I detta projekt ingår bl. a. metoder för att programmera robotar som har syn- förmåga samt alternativa metoder för att orientera detaljer som skall plockas.

University of Rochester utvecklar ett CAD-system som syftar till att auto- matisera de operationer som föregår tillverkningsprocessen. En detalj som skall bearbetas ritas upp på en grafisk bildskärm. När olika material- och till- verkningsparametrar angivits skall datorn automatiskt generera program till NC-maskiner. Ett särskilt programvarupaket, Part and Assembly Description Language (PADL), har utvecklats. PADL används för att beskriva komplexa geometrier som punkter i ett tredimensionellt rum.

Stanford Research Institute (SRI), är en oberoende stiftelse som dels bedri- ver egen forskning, dels uppdragsforskning. SRI har ca 3 200 anställda och en omsättning på nästan $ 120 miljoner. SRI bedriver forskningsverksamhet

inom många områden. särskilt framträdande är SRI's verksamhet inom data- teknik, artificiell intelligens och telekommunikation.

Sedan 1973 bedrivs vid SRI*s Artificial Intelligence Center en avancerad FoU-verksamhet inom industrirobotområdet. Programmet erhåller anslag från NSF, General Motors, General Electric, Caterpillar, Unimation m.fl.

Syftet med programmet är att utveckla modulära industrirobotsystem som skall kunna användas för materialhantering, kvalitetskontroll och montering. I utvecklingsarbetet ställs som krav att robotarna skall kunna programmeras på ett någorlunda enkelt sätt. Metoder har därför utvecklats för att utforma omprogrammerbara sensorsystem med återkopplingsfunktion. Dessa pro- gram har därför även omarbetats för att kunna användas i minidatorer.

SRI har även visat hur kommersiellt tillgängliga industrirobotars använd- ningsområden kan breddas genom att de utrustas med såväl syn- som berö- ringssensorer.

Vidare har SRI utvecklat ett förbättrat ”inlärningssystem” för att pro- grammera robotar för nya uppgifter, byggt på röstprogrammering.

Vid Charles Stark Draper Laboratory, som är ett fristående forskningsinsti- tut i anslutning till MIT, bedrivs sedan ett par år avancerad utveckling av ro- botar för enklare sammansättningsuppgifter. Målsättningen är att utveckla tekniken inom specifika områden som styrsystem, sensorer, analys av sam- mansättningsoperationer samt att studera förhållandet mellan arbetsmomen— tens svårighetsgrad och den tekniknivå som är nödvändig för att utföra upp- giften. Ett annat mål är att se till att forskningsresultaten snarast kan komma till praktisk användning i industrin. Detta sker genom ett nära samarbete med en grupp av potentiella tillverkare och användare som General Electric, Uni- mation, Bendix, Ford och Westinghouse.

Den styrsystemfilosofi som studeras vid Draper Laboratory förutser två klart åtskilda typer av programfunktioner. Ett särskilt programspråk för sam- mansättningsmaskiner behövs för att ge maskinen sin rörelse- och känselför- måga i realtid. Konstruktörer och produktionsfolk behöver åandra sidan an- vända ett problemorienterat språk med kommandon som kan kombineras för att en speciell sammansättningsuppgift skall kunna utföras. Detta komman- doprogram måste använda en terminologi som kan förstås av konstruktörer och förmän men ändå kunna kommunicera med det övergripande styrpro- grammet.

Stanford University. Ett av de mera avancerade monteringsprogrammen utföres vid Computer Sciences Department vid Stanford University med an- slag från NSF. Som ett resultat av denna forskning finns nu tillgänglig den s. k. Stanfordarmen som marknadsföres av Vicarm Inc. Den är i princip fort- farande avsedd för forskningsarbete men utnyttjas även för experimentellt ar- bete i någon enstaka industri. Robotsystemet medger även åt: två armar kan arbeta simultant.

Huvudvikten i arbetet ligger f.n. på att utveckla ett programspråk för att beskriva montering analogt med de mera avancerade programmen för verk- tygsmaskiner. Syftet med programvaruutvecklingen är att få fram generella programpaket så att programmeringen för givna tillämpningar kan förenklas. Stanfords programspråk, som kallas AL, skall innehålla färdiga programruti- ner för en mängd olika tillämpningar. Enligt Stanford är det inom programva- ruområdet som de största problemen finns vad gäller utvecklingen av industri- robotsystem.

5 Västtyskland

5.1 Inledning

Det direkta federala stödet till industriell forsknings- och utvecklingsverksam- het i Västtyskland kanaliseras i allmänhet genom forskningsministeriet, Bun- desministerium fiir Forschung und Technologie (BMFT). Så är även fallet vad gäller stöd till produktion och användning av datorer, elektronik, datorstyrd tillverkningsutrustning, medicinsk elektronik etc.

Andra former av statligt stöd till industriell utveckling t. ex. strukturstöd, stöd till innovationsfrämjande åtgärder m. m. sorterar under industrideparte- mentet, Bundesministerium fiir Wirtschaft und Industrie (BMWI).

Den största delen av FoU-verksamheten inom data- och elektronikområdet finansieras av industrin. Storleken av industrins egna FoU-investeringar är mycket svår att uppskatta. Enligt BMFT's bedömningar satsade industrin i sin helhet 13,2 miljarder DM på FoU under 1977 medan BMFT's budget låg på 4,2 miljarder DM, dvs. en tredjedel av industrins egna investeringar. Fördel- ningen på områden torde emellertid vara ganska ojämn. Områden som kärn- krafts—, flyg- och medicinsk teknologi torde ha en hög statlig FoU-andel me- dan andelen inom andra områden väsentligt understiger en tredjedel. Med hänsyn till att data- och elektronikområdet av regeringen och BMFT betraktas som en nyckelteknologi är det troligt att statens FoU-satsning där utgjorde mer än en tredjedel ovannämnda år.

I det följande skall av BMFT's stödområdenl för data- och elektronik samt datorstyrd tillverkningsutrustning redovisas. Däremot kommer inte BMWPs verksamhet att redovisas eftersom den huvudsakligen är av generell industri- politisk karaktär. För de olika delområdena som kommer att behandlas; dato- rer, programvaror, elektronik allmänt, medicinsk elektronik, datorstyrda produktionssystem, processtyrning etc., ges också en kort beskrivning av de ledande företagen och branschens struktur. Även industrins utnyttjande av datorstyrd tillverkningsutrustning kommer att behandlas.

Den redovisning som här ges av Västtysklands satsningar på data- och elek- tronikområdet är inte helt uttömmande. Vad gäller t. ex. data- och telekom- munikation behandlas FoU—insatserna inom ramen för BMFT's program. Däremot redovisas inte det tyska postverkets (Bundespost) omfattande inves- teringar (storleksordningen 2 miljarder DM) i digitala transmissionssystem. Inte heller stödområdet ”Technische Kommunikation” kommer att beröras. Telekommunikation är i flera avseenden ett nyckelområde för data- och elek- tronikindustrin och även för övriga näringslivet. Teleindustrin, inkl. teleför-

1 1 den tyska forsknings- terminologin är begrep- pet program reserverat för sådana aktiviteter som tillmäts speciellt stor betydelse från allmän samhällssynpunkt och de initieras ofta på hög poli- tisk nivå. I stället talar man om stödområden — Förderungsbereiche — vilka vart och ett omfat- tar flera s. k. stödtyngd- punkter — Förde- rungsschwerpunkte.

1 Källa: The Boston Con- sulting Group.

valtning, är en av de största användarna av datorer och elektronik samtidigt som den också är en av de största producenterna av datorer och elektronik. Dessutom är stora delar av marknaden för teleprodukter i praktiken skyddad mot utländsk konkurrens. I dessa avseenden skiljer sig förhållandena i Väst- tyskland inte från flertalet andra OECD-länder.

5.2 Dator- och mikroelektronikindustrin

5.2.1 En översikt av elektroindustrin

Elektroindustrin, i vilken dator- och mikroelektronikindustrin ingår, är en av de största industribranscherna i Västtyskland. I tabell 5.1 nedan redovisas några nyckeltal för elektroindustrin.

Tabell 5.1 Den västtyska elektroindustrin 1976

Produktionens saluvärde, miljoner DM 73 122 Export, miljoner DM 29 301 Import, miljoner DM 15 614 Antal anställda 986000

Källa: Zentralverband der Elektrotechnischen Industrie e.V.

Den dominerande sektorn inom elektroindustrin är den energitekniska (elektriska motorer, generatorer, transformatorer etc.) som svarar för drygt 27 % av produktionens saluvärde. Därnäst följer industrierna för radio, TV och elektriska hushållsapparater. .

Elektroindustrin domineras av ett fåtal stora företag, främst Siemens AG och AEG-Telefunken. Siemens, som under räkenskapsåret 1977/78 hade en omsättning på drygt 29 miljarder DM och en vinst på drygt 700 miljoner DM, är det ledande företaget på praktiskt taget alla delområden inom elektroindu- strin. I Sverige skulle Siemens närmast motsvaras av ASEA, Electrolux, LM Ericsson och Datasaab tagna tillsammans.

Det statliga FoU-stödet är i stor utsträckning inriktat mot elektroindustrin. Som kommer att redovisas i det följande har data- och elektronikområdet gi— vits hög prioritet i det västtyska FoU-programmet. Mottagare av det statliga FoU-stödet är framför allt stora företag som Siemens och AEG-Telefunken. Under 1976 erhöll Siemens, som var den störste mottagaren av statligt FoU- stöd, totalt 400 miljoner kronor1 vilket motsvarade i storleksordningen en fjärdedel av företagets vinst.

5.2.2 Datorindustrin

IBM är med sina fyra produktionsenheter Västtysklands största datortillver- kare. Under 1976 uppgick omsättningen inom IBM Deutschland till drygt $ 2,8 miljarder (ca 5,5 miljarder DM). Av de inhemska datortillverkarna är Sie- mens det helt dominerande företaget. Siemens är också det enda inhemska da- torföretaget som producerar en komplett datorserie, dvs. små, medelstora och stora datorsystem.

Under 1970-talet har den västtyska datorindustrin restrukturerats i flera av- seenden. För att kunna konkurrera med de amerikanska datorföretagen, som svarar för mellan 70 och 80 % av den västtyska datormarknaden, har produk- tionen liksom det statliga stödet koncentrerats till ett fåtal företag. Produk-

tionen av kompletta datorserier har koncentrerats till Siemens medan övriga företag inriktat sig mot vissa nischer, t.ex. kontorsdatorer, processdatorer, periferienheter m.m. Denna produktspecialisering är betingad av de mycket stora utvecklingskostnader (kan räknas i miljarder kronor) som krävs för att kunna upprätthålla en produktion av kompletta datorserier.

För att snabbare få tillgång till utländsk teknologi samt öka de internatio- nella marknadsandelarna har den tyska dator- och elektronikindustrin dels tecknat samarbetsavtal med huvudsakligen amerikanska och japanska före- tag, dels förvärvat utländska företag, framför allt i USA.

Generella datorer (medelstora och stora datorer) Sedan Siemens i början av 1974 övertog Telefunken Computer GmbH, som ägdes av AEG-Telefunken och Nixdorf, har produktionen av generella dato- rer koncentrerats till Siemens. Dessförinnan hade Siemens tillsammans med det franska datorföretaget Compagnie Internationale pour l'Informatique (CII) och holländska Philips bildat företaget Unidata.

Unidata, som bildades 1972, hade som syfte att bli ett konkurrenskraftigt europeiskt alternativ som skulle bryta den amerikanska dominansen på den europeiska datamarknaden. Bildandet av Unidata hade starkt stöd hos EG- kommissionen och EG”s datapolitik inriktades i hög grad mot det nya företa- get. Med hänsyn till de mycket stora kostnader som krävs för att utveckla en serie datorsystem (från små till mycket stora system) var EG-kommissionens stöd dock mer av moralisk än finansiell betydelse.

Unidata upplöstes 1976i samband med att CII gick samman med det ameri- kanska företaget Honeywell-Bull. Bland orsakerna till misslyckandet att ge- nom Unidata bilda en gemensam europeisk datorindustri kan nämnas:

Det brittiska datorföretaget ICL, som då var det största europeiska dator— företaget, ställde sig utanför samarbetet. Unidata förändrade inte ägarstrukturen i de tre företagens datadivisioner. Varje företag var ansvarigt för sin egen produktutveckling och produk- tion. Samarbetet bestod främst i att Unidata skulle marknadsföra de tre företagens produkter. Som en följd av den bristfälliga koordineringen av standardisering, produktutveckling, produktion, finansiering etc. uppstod en inre konkurrenssituation i Unidata. Misstankar uppstod att mark— nadsförings- och försäljningsinsatserna inte fördelades rättvist mellan de tre företagens produkter. Efter misslyckandet med Unidata har Siemens stordatorutveckling följt två linjer. Dels har en egen stordatorserie utvecklats, dels har ett samarbete eta- blerats med Fujitsu, som är Japans ledande datortillverkare. Under detta sam- arbetsavtal kommer Siemens under eget firmanamn att marknadsföra Fujit- sus centralenheter. I gengäld kommer Fujitsu att utrusta sina datorsystem med Siemens laserskrivare. Fujitsus datorer är IBM-kompatibla, dvs. de kan anslutas till IBM-utrustning och utnyttja IBM's programvaror.

Samarbetet mellan Siemens och Fujitsu gäller inte bara marknadsföring utan även forskning och produktutveckling. Förutom stora datorer och peri- ferienheter till dessa har Siemens och Fujitsu utvecklat styrenheter till verk- tygsmaskiner. Inom denna marknad är företagen bland de ledande i världen.

Även beträffande samarbetet med Fujitsu är syftet att bryta IBM's domine- rande ställning på den västtyska marknaden. I tabell 5.2 redovisas de största företagens marknadsandelar på den västtyska marknaden.

Tabell 5.2 Marknadsandelar för medelstora och stora datorer, beräknade som värdet av installerade datorer för varje företag i procent av totala antalet datorer installerade i Västtyskland 1974—1977

IBM 56—66 Siemens 14—20 De tre efter IBM största

amerikanska företagen 13—15 Övriga 6— 9

Källa: International Data Corporation (IDC), Diebold, Bundesministerium för For— schung und Technologie. Anmärkning: Uppgifterna om marknadsandelar är mycket osäkra och varierar beroen- de av vilka definitioner och källor som används.

Omsättningen för Siemens” datadivision uppgick 1977 till omkring $ 600 miljoner. Detta kan jämföras med IBMls omsättning av dataprodukter som under 1977 uppgick till närmare $ 15 miljarder (81 % av IBM's totala omsätt- ning). Siemens satsar emellertid stora resurser för att bryta IBM”s dominans i Västtyskland och Europa. Under 1978 avslutades ett projekt inom vilket man investerat $ 250 miljoner i en ny produktionsenhet samtidigt som ytterligare en enhet är under uppförande.

Kontorsdatorer och process(mini)datorer

Den västtyska datorindustrin har en stark ställning på den inhemska markna- den för kontors- och processdatorer. De två största tillverkarna av kontorsda- torer, Nixdorf och Kienzle, svarade 1976 för drygt 50 % av värdet av installe- rade kontorsdatorer, se tabell 5.3. De två största tillverkarna av processdato- rer, Siemens och AEG-Telefunken, hade tillsammans i början av 1975 en marknadsandel av ca 57 %, se tabell 5.4.

Tabell 5.3 Marknadsandelar för kontorsdatorer. Procent av totala installationsvärdet och av totala antalet installerade enheter t. o. m. 1976

Tillverkare Värde, % Antal, % Nixdorf 38,6 32,1 Kienzle 14,3 11,2 Philips 11,5 5,7 Olivetti 11,5 15,1 Triumph Adler 5,3 10,4 Taylorix 2,4 4,4 Matthias Hohner 2,3 2,0 NCR 2,2 3,3

Källa: Diebold.

Tabell 5.4 Marknadsandelar för processdatorer. Procent av totala installationsvärdet och av totala antalet installerade enheter t.o. rn. 1974

Tillverkare Värde, % Antal, % Siemens 35,0 11,2 AEG-Telefunken 21,7 6,3 Digital Equipment 12,1 27,5 IBM 3,8 2,5 Hewlett-Packard 3,8 6,1 General Automation 3,2 5,1

_ Honeywell Bull 3,1 » 2,7 Dietz 2,5 12,6

Antalet installerade datorer i mitten av 1977 har uppskattats till 127 000, varav ca 17 000 medelstora och stora datorer. Installationsvärdet har uppskat- tats till drygt 31 miljarder DM, varav de medelstora och stora datorerna svarar för 23,5 miljarder DM.

5.2.3 Mikroelektronikindustrin

Den totala marknaden för elektroniska komponenter i Västtyskland har upp- skattats till ca 5,4 miljarder DM, varav ca 900 miljoner DM avser integrerade kretsar. Den senare marknaden domineras av amerikanska halvledarföretag, speciellt vad gäller mikroprocessorer och minnesenheter. De västtyska elek- tronikföretagen startade verksamheter inom mikroelektronikområdet relativt sent, speciellt vad gäller mikroprocessorer. De ledande tillverkarna av mikro- elektronik i Västtyskland är Siemens, AEG-Telefunken och Standard Elektrik Lorentz AG. Det sistnämnda är ett dotterföretag till det amerikanska företa- get ITT.

Sedan mitten av 1970-talet har västtyska industrin, främst Siemens, och re- geringen satsat stora belopp för att utveckla mikroelektronikindustrin. Sats- ningarna har inte bara gällt investeringar i nationell FoU och produktionstek- nologi utan även förvärvande av utländsk, främst amerikansk, teknologi och know-how. Det senare har skett dels genom samarbetsavtal, dels genom före- tagsförvärv eller minoritetsintressen i amerikanska halvledarföretag.1 I tabell 5.5 redovisas Siemens samarbetsavtal ochäförvärv av amerikanska elektronik- företag.

Tabell 5.5 Siemens samarbetsavtal med och intressen i amerikanska halvledarföretag

Amerikanskt Produkter Ägarandel företag

Intel Mikroprocessorer Samarbetsavtal Litronix Optoelektronik 80 % Advanced Micro Halvledare 20 % Devices Advanced Micro Mikrodatorer 60 % Computer"

Siecor Fiberoptik 50 % General Numeric Styrenheter till 50 % 1 Samma strategi har till- verktygsmaskiner lämpats av Philips (Hol-

land), Thomson-CSF ” Resterande 40 % ägs av Advanced Micro Devices. (Frankrike) samt General

Electric Company och Anmärkning: Siemens äger också flera företag med inriktning på medicinsk elektronik. INMOS (England). Även inom datorområdet har amerikanska företagsförvärv gjorts. Nixdorf förvärvade 1977 Entrex Inc., som tillverkar periferienheter. Nixdorf har dessutom tillsammans Källa: Business Week med Fujitsu ägarintressen i Amdahl, som tillverkar stora datorer. m. fl.

5.3 Forskningsministeriets stödområden för data och elektronik

5.3.1 Inledning

Av historiska och utvecklingsmässiga orsaker har forskningsministeriets in- satser inom data- och elektronikområdet fördelats på i huvudsak fyra olika stödområden:

Datenverarbeitung (datateknik). Elektronik (huvudsakligen komponenter). Technologische Schliisselbereiche (tekniska nyckelområden). Humanisierung des Arbeitslebens (humanisering av arbetslivet).

Stöd till datateknik och elektronik, framför allt från användningssynpunkt, innefattas som tidigare nämnts i viss utsträckning även i andra stödområden, t. ex. teknisk kommunikation och rymdteknik.

Till de flesta stödområden eller stödtyngdpunkterna inom BMFT finns en s. k. ”Projektträger”. Detta är en fackmässig instans som å BMFTls vägnar handlägger projektstödet i tekniskt-vetenskapligt och administrativt avseen- de. Till uppgiften hör främst Zl att förbereda tekniskt-ekonomiskt beslutsunderlag för att avgöra om ett

projekt skall få stöd eller inte [ att övervaka och följa upp de projekt som får stöd på olika sätt t. ex. ge-

nom rapportskrivning och symposiearrangemang.

Som ”Projektträger” tjänstgör vanligtvis något av de större västtyska forskningsinstituten. Till dessa hör exempelvis Fraunhofer Gesellschaft (FhG) som har _omkring 25 institut och forskningslaboratorier med sammanlagt 2000 anställda. FhG finansieras till hälften av industrin och till hälften av fe- derala och delstatliga bidrag.

BMFT har vidare tillgång till rådgivande kommittéer inom de olika forsk- ningsområdena. Dessa kommittéer, som består av representanter för indu- strin, universiteten, forskningsinstitutioner osv. skall bl.a. följa och utvärde- ra ministeriets stödprogram.

5 . 3 .2 Stödområdet ”Datenverarbeitung ” (datateknik)

Den västtyska regeringen initierade 1967 en serie program för att stödja pro- duktionen och användningen av datorer för att därigenom skapa en konkur— renskraftig inhemsk datorindustri. Programmen har också varit inriktade mot att främja en ökad användning av datatekniken inom näringslivet för att däri- genom öka produktiviteten. I tabell 5.6 redovisas stödets omfattning sedan 1967.

Tabell 5.6 Stödområdet datateknik, 1967—1979

Fas 1 Fas 2 Fas 3 1967—1970 1971—1975 1976—1979 Miljoner DM 353 1811 ' 1575

Källa: BMFT.

Fas 1

Den största delen av stödbeloppet i fas 1 anslogs till utveckling av databehand- lingssystem samt forskning och utveckling inom datorarkitektur- och pro- gramvaruområdena.

Fas 2 Förutom industriell FoU (40 % av stödbeloppet) var stödet inom fas 2 särskilt inriktat mot utbildning inom databehandling (21%) och datatekniska till- lämpningar (31 %). De tillämpningsområden som särskilt prioriterades var undervisning, medicin samt datorstödd planering och konstruktion.

Under fas 2 erhöll den tyska datorindustrin betydande stöd för utveckling av såväl stora datorer som mini- och processdatorer. Särskilda finansiella åt- gärder vidtogs också för att underlätta datorföretagens leasingverksamhet. Resultaten från fas 2 kan sammanfattas enligt följande:

Siemens utvecklade sin stordatorserie 7700. Processdatorerna Siemens 300 och AEG 80 utvecklades. 3 Ett flertal pilotinstallationer inom offentlig förvaltning kom till stånd. Utbildningsinstitutionerna blev ”självförsörjande” på datakraft.

Fas 3

Sedan stödområdet ”Datenverarbeitung” initierades har i stort en tyngd- punktsförskjutning skett från generella till mini- och processdatorer och från maskinvara till programvara. I den tredje fasen har den relativa andelen för de olika stödkategorierna förändrats markant. Omfördelningen speglar framför allt det förhållandet att högskolornas utbildningsinsatser inom databehand- lingsområdet från och med 1976 får klara sig utan stödet från forskningsmi- nisteriet (detta utesluter självfallet inte att högskolorna erhåller stöd för forsk- ningsprojekt inom det datatekniska området). I stället har datatekniska till- lämpningsprojekt, se tabell 5.7, fått en påtagligt starkare ställning i den nu ak- tuella fasen av programmet. Inom området industriell FoU sker under inneva- rande programperiod en omfördelning från stora datorer till minidatorer och periferienheter.

Tabell 5.7 Stöd till datatekniska tillämpningar under perioden 1976—1979

Tillämpning % andel av stödet Informationssystem 29,4 Hälsovård 25,1 Datorstödd konstruktion (CAD) 11,7 Processtyrsystem 18,8

Källa: BMFT.

Det belopp som avsatts för fas 3 delades ungefär lika mellan användare och tillverkare av datorer. I samband med genomförandet av fas 3 under 1979 av- slutades också stödområdet ”Datenverarbeitung”. I stället kommer rege- ringen bl.a. att initiera program med inriktning mot avancerad tillverknings— teknologi.

Stödområdet ”datateknik” hade tre s.k. Projektträger: För generell dataanvändning och systemutveckling: Gesellschaft fiir Mathematik und Datenverarbeitung mbH, St Augustin.

För tillämpningar inom hälso— och sjukvård: Gesellschaft fiir Strahlen- und Umweltforschung mbH, Neuherberg. Utbildning inom datateknik: Forschungs- und Entwicklungszentrum fiir objektivierte Lehr- und Lern- verfahren GmbH, Paderborn. Datorstödd konstruktion och processtyrning: Gesellschaft fiir Kernvorschung mbH, Karlsruhe.

5.3.3 Stödområdet ”Elektronik”

Det första elektronikprogrammet initierades 1969 av Bundesministerium fiir Bildung und Wissenschaft (BMBW) inom ramen för programmen ”nya tek- nologier”. (Den del av BMBW's verksamhet som berörde forskning och forskningsstöd flyttades 1972 över från BMBW till ett nybildat ministerium —— BMFT). Under perioden 1969—1971 var stödet av relativt ringa omfattning, se tabell 5.8. Det var under denna period huvudsakligen inriktat mot grund- forskning.

Som en följd av den nya halvledarteknologins snabba framväxt i början av 1970-talet samt den amerikanska dominansen inom området beslöt BMBW att formulera ett särskilt forskningspolitiskt program för elektroniska kom- ponenter. Tyngdpunkten i programmet skulle ligga på halvledarteknologi och inom dess ram samordnades det tidigare stödet inom stödområdet ”Elektro- nik” till en särskild stödtyngdpunkt med benämningen ”Elektronische Bau- elemente”.

Under 1971 påbörjade BMBW och den tyska elektronikindustrin en gemen- sam planering och koordinering av FoU—insatserna fram till 1980. Dessa för- handlingar resulterade i dels att Siemens och AEG-Telefunken beslutade sig för ett gemensamt utvecklingsprogram, dels att BMBW's stöd kraftigt ökade från och med 1972.

Det program för elektroniska komponenter som skisserats ovan presentera- des 1973/1974. Vid denna tidpunkt var programmet främst inriktat mot att främja den inhemska produktionen av framför allt halvledare och integrerade kretsar. Programmet omfattade fem delstödtyngdpunkter: integrerade kret- sar, Optoelektronik, materialutveckling, tillverkningsteknologi samt nya komponenter, se tabell 5.8.

Tabell 5.8 Stödtyngdpunkten elektroniska komponenter. FoU-anslag 1969—1978, miljoner DM

Delstödtyngdpunkter

Integrerade kretsar Optoelektronik Materialutveckling

1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

0,6 8,2 12,0 16,0 17,5 0,1 0,2 0,5 6,1 7,3 10,0 11,0 0,5 1,0 1,5 5,0 6,0

Tillverkningsteknologi för halvledare 2,3 4,4 4,5 7,0 6,5 61,0 61,0 51,0 Utveckling av nya komponenter 0,3 1,0 3,3 4,5 5,0 7,5 8,5 Diverse avslutade projekt 0,6 2,4 7,1 9,3 10,5 Projektledning och utredningar 0,2 0,4 0,8 11,0 1,0 2,0 2,0 2,0 Summa 0,4 1,8 9,8 31,7 40,5 57,0 50,5 63,0 63,0 53,0

Källa: BMFT.

Programmet för elektroniska komponenter har efter hand kompletterats bl. a. med två nya stödtyngdpunkter, storskaliga integrerade kretsar (VLSI, "very large scale integration") samt användning av elektronik. Det totala projektstödet till elektronikområdet har därför ökat väsentligt i jämförelse med det ursprungligen budgeterade. För 1978 och 1979 beräknas stödet ha uppgått till 91 resp. 109 miljoner DM. Av den planerade budgeten för 1980, knappt 120 miljoner DM, har ungefär 45 miljoner DM avsatts för stöd till VLSI.

Inom stödområdet elektronik är ”användning av elektronik” en snabbt växande stödtyngdpunkt. Denna initierades 1975—76 i samband med att den tyska urindustrin råkade in i en allvarlig kris på grund av teknologisk efter- släpning, och under de första åren gick en stor del av stödet till denna bransch. Mera allmänt är syftet med detta stöd att underlätta och snabba upp den nöd- vändiga tekniska omställningen i främst små och medelstora företag från tra- ditionell teknik till mikroelektronik. Anslagsstorleken för användning av elektronik har utvecklats på följande vis: 1976 2,9 milj DM budgeterat 1977 8,5 milj DM budgeterat 1978 14 milj DM budgeterat 1979 16 milj DM budgeterat

År 1980 beräknas stödbeloppet överskrida 20 miljoner DM. Stödet har allt- mer kommit att inriktas mot användning av elektronik i produktionsproces- sen.

Någon formell ”Projektträger” finns inte till stödtyngdpunkten ”använd- ning av elektronik”. Däremot samarbetar forskningsministeriet på detta område nära med VDI-Technologiezentrum i Berlin samt med forskningsstif— telsen Fraunhofer-Gesellschaft. Det förra är ett bara något år gammalt institut som drivs i samarbete mellan BMFT och VDI (Verein Deutscher Ingenieure) och som på en mycket konkret nivå hjälper främst mindre företag beträffande ny teknologi, speciellt mikroelektronik. Bl.a. erbjuder man teknisk rådgiv- ning och hjälp med bidragsansökning samt arrangerar seminarier.

Anledningen till att rådgivningsverksamheten trätt i förgrunden är att an- vändningsstödet till stor del går till små företag som inte har egen teknisk kompetens och som har svårt att upptäcka ny teknik. I rådgivningen försöker man också sammanföra tillverkar- och användarföretag som kan ha intresse av ett utvecklingssamarbete på elektronikområdet. Även handelskamrarna och liknande organisationer utnyttjas av BMFT i informations- och rådgiv- ningsaktiviteterna. Frånsett en betoning på små och medelstora företag med

Tabell 5.9 Stöd till elektronikutveckling inom olika stödområden exklusive "Elektro- nik" Miljoner DM

Stödområde 1969—1977 Datateknik 98,5 Rymdforskning 13,71 Försvarsforskning 95,46 Tyska forskningsgemenskapen (DFGY' 84,3

” Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG). Stödet till DFG avser perioden 1969-— 1976. Källa: BMFT.

strukturella anpassningsproblem är projektstödet inom denna tyngdpunkt inte inriktat på någon speciell bransch.

Forskning och utveckling inom elektronikområdet bedrivs även inom andra stödområden än ”Elektronik” vilka redovisas i tabell 5.9.

5.3.4 Planerade stödinsatser

Som framgått tidigare har en förskjutning skett i intresseinriktningen beträf- fande BMFTls forskningsstöd från ett tillverkar-, maskinvaruorienterat till ett användar-, programvaruorienterat synsätt. De huvudsakliga intresseom- rådena beträffande programvaruteknologi är följande:

Strävan att få till stånd en standardisering beträffande programspråk och övrig mjukvara så att användarna inte binds upp till en viss leverantör både när det gäller hård— och mjukvara. Särskilt beträffande datanät är det viktigt att dessa är av karaktären ”open networks” dvs. en användare skall kunna ansluta vilken dator som helst till ett visst nät. Cl Strävan att skaffa verktyg för att bemästra komplexiteten i datasystemen. Detta kan ske genom en uppbyggnad av systemen utifrån standardiserade delsystem. Användarna av ett visst system kan också genom utnyttjande av mini- och processdatorer ges bättre möjlighet att påverka systemet och gö- ras mindre beroende av en större central dator. Inom BMFT har man just påbörjat arbetet att utforma en strategi inom om- rådet programvaruteknologi vilket bland annat innefattar studier av hur pro- gramvarumarknaden fungerar. Förutom kontakter med högskolor, bransch- organisationer osv. syftar man till att genom skapandet av en lämplig mark- nadsstruktur nå de önskvärda målen (”reducera kaos inom programvaru- marknaden”). På grund av den administrativa strukturen i Västtyskland sak- nar man möjlighet att via statlig upphandlingspolitik påverka efterfrågestruk- turen utan man får främst gå fram på andra vägar, t. ex. påverkan på företag verksamma inom programvaruområdet (software houses).

Den ändrade intresseinriktningen inom BMFT har lett till att man planerar att starta ett nytt program inom området informationsteknik. Man vill på det- ta sätt ta ett samlat grepp över ett problemområde som hittills i vissa delar men på ett osystematiskt sätt behandlats i de existerande programmen. I program- met ”Informationstechnik" kommer att ingå hela det nuvarande programmet ”Technische Kommunikation” samt delar av verksamheterna inom området mikroelektroniska komponenter. Programmets mål är i korthet följande:

a) Kartlägga risker och inte önskvärda konsekvenser av ett utökat användan- de av informationsteknik baserad på mikroelektronik. Viktiga problemområ-

den är bl.a.:

C tekniskt dataskydd E ökad driftsäkerhet och okänslighet för störningar beträffande offentliga informationssystem l: integritets- och rättssäkerhetsfrågor.

b) Bidra till skapandet av ett tyskt näringsliv med hög tillverkar- och använ- darkompetens inom informationsområdet.

c) Öka användet av informationsteknik i den offentliga tjänsteproduktionen. Programmet ”Informationstechnik” startas fr.o.m. 1980.

5.4 Stöd till utveckling och användning av avancerad tillverkningsteknologi

5.4.1 Bakgrund Den västtyska tillverkningsindustrin sysselsätter ca 13,2 miljoner människor varav ca 2,3 miljoner inom maskin- och elektroindustrin. Till den förstnämn- da hör verktygsmaskinindustrin som är den största i världen.

En annan viktig näringsgren är transportmedelsindustrin. Dessa närings- grenars internationella konkurrenskraft är av vital betydelse för den tyska ekonomin, speciellt med hänsyn till dess höga exportandel.

Den snabba utvecklingen inom elektronikområdet har även medfört för- ändringar av verkstadsindustrins tillverkningsteknologi. Avancerad dator- styrd tillverkningsutrustning har nu blivit kommersiellt tillgänglig. Använd- ningen av sådan utrustning kan på sikt ge stora produktivitetseffekter och den snabbhet med vilken industrin tillägnar sig den nya teknologin får betydelse för industrins framtida konkurrenskraft. Mot bakgrund av bl. a. den tyska ur- industrins långsamma anpassning till elektroniken och de svåra konsekvenser detta fått för branschen har den tyska regeringen och forskningsministeriet ansett det angeläget att stimulera industrins utveckling och användning av nya tillverkningsmetoder.

Hittills har inget särskilt stödprogram formulerats för datorstyrd tillverk- ningsteknologi utan stödet har utgått inom ramen för flera olika stödområ- den, bl.a. de som nämndes inledningsvis i avsnitt 5.3.

I de följande avsnitten redovisas stödet till datorstyrd tillverkningsteknolo- gi inom dessa stödområden. Beträffande området ”Elektronik” hänvisas dock till avsnitt 5.3.3.

Inom forskningsministeriet finns långt framskridna planer (enligt uppgift redan ett färdigt förslag) på att slå ihop ett flertal av de ovan nämnda stödom- rådena eller delar därav och starta ett mycket brett forskningspolitiskt pro- gram, ”Fertigungstechnik” (tillverkningsteknik).l För att en sådan satsning skall komma till stånd krävs dock att väsentligt utökade medel ställs till förfo- gande på vissa områden. Om detta är motiverat och möjligt diskuteras nu in- ternt på BMFT. Målen för ett sådant program skulle främst vara att — vidmakthålla och stärka konkurrenskraften hos producenter och använda- re av tillverkningsutrustning _

— säkra sysselsättningen inom berörda branscher.

Som sidomål nämns även

energi- och råvarusparande minskade miljöpåfrestningar förbättrade arbetsvillkor. Som tidigare nämndes har det tredje dataforskningsprogrammet inte fått någon efterföljare efter 1979. Från forskningsministeriet har det i olika sam- manhang påpekats att den tyska stor- och minidatorindustrin nu bör kunna klara sig på egen hand. De stödmedel som därigenom frigörs kommer för- modligen, enligt BMFT, atti allt högre utsträckning inriktas mot mikroelek- tronik och dess tillämpningar. Stödet till datoranvändarna kommer i högre grad än nu att förknippas med respektive bransch.

Under alla förhållanden är det troligt att stödet till FoU kring avancerad produktionsutrustning, speciellt i samband med mikroprocessortillämpning- ar, kommer att öka väsentligt.

1 Enligt regeringsbeslut i januari 1980 skall BMFT starta ett tillverkningstek- niskt forskningsprogram med en budget för 1980—1983 på 250 miljo- ner DM.

5.4.2 Stöd till datorstyrd tillverkningsteknologi inom stödområdet ' 'Daten verarbeitung * ' (datateknik)

Inom stödområdet ”datateknik” ingår de två stödtyngdpunkterna dator- stödd konstruktion och tillverkning (CAD/ CAM) samt processtyrning. Enligt programbudgeten skulle de ha tillförts följande belopp vilka dock i verklighe- ten kommit att ligga någon miljon lägre:

Budget milj. DM

1976 1977 1978 1979 Totalt

Datorstödd konstruktion, utveckling och tillverkning (CAD/CAM) 15 16 17 18 66 Processtyrning 22,3 23 24 25,5 94,8

Stödtyngdpunkten processtyrning bör ses i vid bemärkelse och innefattar även reglering och styrning av maskiner. ”Projektträger” för bägge dessa stödtyngdpunkter är Gesellschaft fiir Kernforschung (GfK) i Karlsruhe, ett av Västtysklands största forskningscentra med en årlig budget på ca 290 miljoner DM och 3400 anställda (1978).

Datorstödd konstruktion och tillverkning har i Västtyskland huvudsakligen kommit till användning inom ett fåtal stora industribranscher, där redan exi- sterande datorer för kommersiella uppgifter kunnat utnyttjas i mer tekniska tillämpningar. Exempel är företag inom byggnadsbranschen, elektroteknik och kemi samt varven. Även biltillverkare är mycket aktiva på detta område; ca 10 % av allt konstruktions- och utvecklingsarbete genomförs där med hjälp av datorer. För tillverkningsplanering och -styrning är siffran än högre. Däre- mot har man i branscher som kännetecknas av något mindre företagsenheter, t. ex. maskin-, verktygs-, finmekanik- och den kemiska apparatindustrin, än- nu i ringa utsträckning tagit datorer till hjälp för konstruktions- och tillverk- ningsuppgifter.

Som exempel på större projekt inom denna stödtyngdpunkt kan nämnas: l: AEG-Telefunken, Frankfurt, 2,7 miljoner DM 1976—1979 för maskinell ritning av lastflödesplaner, digital simuleringsteknik och rationalisering vid beräkning av anläggningsutrustning. l: BBC, Mannheim, 2,3 miljoner DM 1976—1979 för utveckling av säker-

hetssystem. i: Forschungszentrum des Deutschen Schiffbaus e.V., Hamburg, 3,5 miljo-

ner DM 1976—1978 för utveckling av ett integrerat prograrnsystem för

skeppsbyggnad.

[ IKO-Software Service GmbH, Stuttgart, 2,9 miljoner DM 1976—1979 för

geometrisk objektbeskrivning. . l: Rechnen- und Entwicklungsinstitut fiir EDV im Bauwesen e.V., Stuttgart, 3,3 miljoner DM 1976—1978 för utveckling av konstruktionssystem för byggnadsbranschen. Den 1 januari 1975 fanns det ca 8400 processdatorer i drifti Västtyskland. Trots det stora antalet har de endast kommit till användning i ett fåtal bran- scher och används huvudsakligen i mät- och övervakningssyfte. Denna be- gränsning beror främst, enligt vad som framhålls i forskningsprogrammet, på

bristande tillgång på tillförlitlig och lönsam programvara. Man tror dock att utvecklngen av hierarkiska system och introduktionen av mikroprocessorer här kommer att få en stor betydelse. I forskningsprogrammet för projektstö- det till processtyrning anges bl. a. följande huvudinriktningar: : koncept för hur service och betjäningsfunktioner bör utformas, hierarkiskt uppbyggda och standardiserade program samt programsystem, metoder för utvecklandet av optimala styralgoritmer, simtleringsmetoder.

Det betonas, att utvecklingen på detta område måste ske i nära samarbete mellan användare, producenter av program- och maskinvara samt forsknings- institut.

En stJr del av de anslagna medlen har gått till att utveckla ett standardiserat processdatorspråk, PEARL. Inte mindre än 15 företag och forskningsinstitut har tillsammans fått ca 26 miljoner DM (1972—1979) för utvecklingsarbete med anknytning till PEARL. Andra större projekt som kan nämnas är: : AEG, Frankfurt, 2,2 miljoner DM 1975—1978 för decentraliserad pro-

cessautomatisering i flera nivåer. AEG, Frankfurt, 1,4 miljoner DM 1977—1979 för ett flexibelt tillverk- ningssystem för motorankare. BBC, Mannheim, 1,5 miljoner DM 1975—1978 för ett decentraliserat, digitalt processautomatiseringssystem. Fraunhoferinstitutet för informationsbearbetning i teknik och biologi, Karlsruhe, 3,7 miljoner -DM 1972—1977 för utformning av system för processövervakning och processreglering. Roland Offsetmaschinenfabrik und Schleicher, Offenbach, 1,5 miljoner DM 1974—1978 för processautomatisering av tryckpressar. E Universität Dortmund, 1,3 miljoner DM 1973—1978 för användarsystem för diskreta transportprocesser.

5.4.3 Stöd till datorstyrd tillverkningsteknologi inom ramen för stödområdet ”Humanisierung des Arbeitslebens” (humanisering av arbetslivet)

Den allmänna målsättningen för programmet ”Humanisierung des Arbeitsle- bens" är att arbetsmiljön skall anpassas efter de anställdas behov. Detta inne- bär inte bara att programmet inriktas mot att eliminera yrkesskador och -sjuk- domar utan även att arbetsinnehållet skall vara berikande för de anställda. Mer konkret anges i programmet följande huvudmålsättningar: ] . Insamling av statistik kring yrkesskador som uppkommit vid olika typer av maskiner och produktionsprocesser samt upprättandet av standards och regler för olika arbetsprocesser. Denna information skall ligga till grund för nya lagar och bestämmelser inom arbetsmiljöområdet.

2. Utveckling av nya tekniker för att förbättra arbetsmiljön. Nya maskiner, industrirobotar, datorer etc. kommer att testas för att avgöra i vilken ut- sträckning de kan förbättra arbetsmiljön. Samtidigt skall den nya tekni- kens eventuella negativa effekter studeras.

3. UtVeckling och utformning av nya organisationsprinciper för såväl hela produktionsprocesser som enskilda arbetsplatser. Även nya metoder för företagsledning och -planering kommer att studeras.

4. Spridning och utnyttjande av vetenskapliga rön inom arbetsmiljöområdet.

1 tabell 5.10 redovisas de budgeterade anslagen för stödområdet ”humani- sering av arbetslivet".

Tabell 5.10 Anslag till stödområdet "humanisering av arbetslivet", 1974—1979. Mil- joner DM

1974 1975 1976 1977 1978 1979

9 30 45 70 78 95

Källa: BMFT.

Programmet genomförs i samarbete mellan forskningsministeriet och ar- betsmarknadsministeriet. ”Projektträger” för hela programmet är Deutsche Forschungs- und Versuchsanstalt fiir Luft- und Raumfahrt (DFVLR), som är ett av Västtysklands största forskningsinstitut med 3 460 anställda och en årlig omsättning på 270 miljoner DM (1978). F.n. har medel beviljats för 275 pro- jekt inom industri, universitet och forskningsinstitut.

Inom stödområdet finns, som framgick ovan, en speciell stödtyngdpunkt för tekniska åtgärder. För denna stödtyngdpunkt har följande anslag budge- terats: 1977 10,7 miljoner DM 1978 15,6 miljoner DM 1979 16,7 miljoner DM

Syftet är att med tekniska hjälpmedel undanröja fysiska och psykiska stör- faktorer och förbättra arbetsmiljön. I detta avseende föreligger en oklar gränsdragning gentemot stödtyngdpunkten ”tillverkningsteknik” inom stödområdet ”teknologiska nyckelområden" (redovisas i avsnitt 5.4.4). Båda tyngdpunkterna omfattar ett betydande stöd till utveckling och användning av industrirobotar. Dessutom är DFVLR ”Projektträger” för båda program- men.

En mycket framträdande plats inom stödtyngdpunkten intar ett kollektivt projekt, ”Arbeitsgemeinschaft Handhabungssysteme”, där sex företag och två forskningsinstitut gemensamt utvecklar ”nya industrirobotsystem som hjälpmedel i arbetsprocessen”.

Nedan anges deltagarna och det stödbelopp de sammanlagt erhållit från BMFT mellan 1974 och 1978:

Robert Bosch GmbH, Stuttgart, 3,6 miljoner DM. Fraunhoferinstitutet för produktionsteknik, Stuttgart, 4,1 miljoner DM. IBP Pietzsch, Ettlingen, 4,3 miljoner DM. Industriewerke Karlsruhe—Augsburg, 2,5 miljoner DM. MAN, Munchen, 1,4 miljoner DM. VW, Wolfsburg, 1,9 miljoner DM. Fraunhoferinstitutet för informationsbearbetning inom teknik och biologi, KarlsruheL uppdrag från de övriga. Totalt har gruppen alltså fått ett stöd på 20,6 miljoner DM. I ett annat gemensamt projekt har det privata forskningsinstitutet Klein- wächter och universitetet i Stuttgart utvecklat ett system för slipning av svets- fogar, varvid ett sammanlagt projektstöd på 1,0 miljoner DM utgått från BMFT.

Någon uppskattning av hur stor del av stödet inom tyngdpunkten som avser datorstyrd tillverkningsutrustning finns ej. En översiktlig uppskattning uti-

från projektstödlistan indikerar dock att andelen inte understiger två tredje- delar.

5.4.4 Stöd till datorstyrd tillverkningsteknologi inom ramen för stödområdet * ”Technologische Schlässelbereiche ' ' (teknologiska nyckelområden)

Inom stödområdet ”Technologische Schliissbereiche” (teknologiska nyckel- områden) finns en speciell stödtyngdpunkt kallad ”Produktions- und Ferti- gungstechnik” (produktions- och tillverkningsteknik). Till denna har medel anslagits enligt följande: 1977 5,4 milj. DM budgeterat 1978 11,0 milj. DM budgeterat 1979 14,0 milj. DM budgeterat

Beloppen fördelar sig med ungefär en tredjedel på avancerad tillverknings- teknik och två tredjedelar på utveckling av nya verktygsmaskiner. Det senare området innefattar bl.a. flexibla tillverkningssystem, underhållssystem och industrirobotar. ”Projektträger" för denna stödtyngdpunkt är Deutsche Ver- suchsanstalt fiir Luft- und Raumfahrt, Köln.

Stödet är huvudsakligen inriktat på medelstor och mindre verkstadsindu— stri. En översiktlig bedömning ger vid handen, att en mycket stor del av de an- slagna medlen går till modulära tillverkningssystem och industrirobotar. En- ligt uppgift skulle enbart inom denna tyngdpunkt stödet till industrirobotar under åren 1974—77 ha uppgått till 8,6 miljoner DM. Exempel på större pro- jekt är:

Fraunhoferinstitutet för informationsbearbetning inom teknik och biolo- gi, Karlsruhe, 2,1 miljoner DM 1977—79 för avancerade industrirobotar. Hagenuk, Kiel, 1,2 miljoner DM 1975—79 (före 1977 anslag från annat stödområde) för industrirobotar. Thyssen, Kassel, 1,1 miljoner DM 1976—79 för industrirobotar som klarar tunga laster. VFW—Focker, Delmenhorts, 1,5 miljoner DM 1974—78 för utveckling av industrirobotar i syfte att förbättra arbetsmiljön. Zahnradfabrik Friedrichshagen,_6 miljoner Dm 1977—80 för kopplade tillverkningssystem med modulär uppbyggnad. Gildmeister AG, Hannover, 1,2 miljoner DM 1975—78 för flexibla ma- skinintegrerade robotar till numeriskt styrda svarvar.

6 Japan

6.1 En kort översikt av den japanska industristrukturen samt prioriteringarna i industripolitiken Under 1950- och 1960-talen hade den japanska ekonomin en exceptionellt hög tillväxt. Mellan 1965 och 1970 ökade bruttonationalprodukten (BNP) volym- mässigt med i genomsnitt ca 12 % per år. Särskilt snabbt växte exportinriktade sektorer som järn- och stålindustri, textilindustri, skeppsvarv och bilindustri. Den snabba tillväxten varade fram till oljekrisen 1973, som fick stora åter- verkningar på den japanska ekonomin. Under 1974 minskade BNP med 0,2 % och för hela perioden 1970—1975 var tillväxten endast 3,4 % per år. Redan innan oljekrisen hade man börjat planera för strukturella föränd- ringar i industrin. Tyngdpunkten i industrin skulle alltmer förskjutas mot rå- varu- och energisnåla sektorer med högt teknologiinnehåll. Det var emellertid först efter oljekrisen som strukturpolitiken fick högsta prioritet. Ansvaret för den japanska industri- och forskningspolitiken ligger hos han- dels- och industridepartementet, Ministry of International Trade and Industry (MITI). Inom MITI finns ett särskilt strukturråd, the Industrial Structure Council, som under 1974 publicerade en långsiktig plan för industriutveck- lingen — ”Japan's Industrial Structure — A Long Range Vision”. Struktur- rådet har sedan gjort årliga uppdateringar av industristrukturprognosen. 1 1978 års strukturprognos anges följande målsättning för strukturpolitiken: :] Åstadkomma snabb och stabil ekonomisk tillväxt. __ Förändra industristrukturen genom satsningar på teknologiintensiva in- dustribranscher. Reducera effekterna av tillväxthämmande faktorer. ”The ceiling of growth must be raised as high as possible”.

_, Exploatera faktorer som stimulerar tillväxt, t.ex. resultat av FoU, nya produkter, nya behov.

För perioden 1975—1985 beräknar strukturrådet att den reala ekonomiska tillväxten skall uppgå till 6,3 % per år. Under perioden kommer relativt bety- dande strukturella förändringar att inträffa. Branscher som textilindustri, järn- och stålindustri och annan metallframställning kommer att ha de lägsta tillväxttakterna. Även transportmedelsindustrin beräknas få en relativt låg tillväxt. De snabbast växande industribranscherna, maskin-, elektro- och in- strumentindustrierna, väntas öka med omkring 10 % per år, se tabell 6.1.

Den viktigaste tillväxtbranschen kommer således att bli verkstadsindustrin som beräknas öka sin andel av tillverkningsindustrins förädlingsvärde från 24 till ca 38 % under perioden 1965—1985.

Tabell 6.1 Olika branschers tillväxttakter samt procentuella andel av BNP under perio— den 1965—1985

Procentuell andel av BNP Årlig genomsnittlig tillväxt

1965 1970 1975 1985 l65/70 70/75 75/85

Jordbruk, skogsbruk, fiske 8,1 4,8 4,2 2,9 1,3 0,5 2,7 Gruvor ' 0,6 0,6 0,5 0,4 10,6 -0,6 3,4 Livsmedelsindustrin 7,7 5,8 6,1 5,4 6,2 4,2 5,1 Textilindustrin 3,3 2,6 2,3 1,5 7,1 0,5 1,9 Massa- och pappersindustrin 1,7 1,7 1,5 1,4 12,7 0,4 6,0 Kemisk industri 2,6 3,1 3,2 3,3 16,8 3,8 6,8 Petroleum- och kolindustrin 2,4 3,0 3,0 2,7 17,0 3,7 5,2 Jord- och stenvaruindustrin 1,3 1,7 1,5 1,5 17,1 0,7 6,7 Järn- och stålverk 4,9 6,3 5,6 4,5 18,2 1,1 4,0 Icke järnmetallverk 0,7 0,9 0,8 0,7 16,5 1,8 4,9 Metallvaruindustrin 1,5 1,9 1,7 2,2 17,6 1,7 8,6 Maskinindustrin 2,2 3,5 3,7 4,7 22,9 4,8 8,9 Elektroindustrin 2,2 3,6 3,1 4,5 24,1 0,3 10,3 Transportmedelsindustrin 3,6 4,4 5,3 5,1 17,2 7,3 5,9 lnstrumentindustrin 0,5 0,6 0,5 0,8 13,7 2,3 10,3 Övrig tillverkningsindustri 6,1 6,4 5,6 5,7 13,3 0,7 6,5 Byggnadsverksamhet 11,9 12,5 10,7 11,7 13,4 0,4 7,2 El, gas, vatten 1,8 1,8 2,0 2,2 12,1 6,6 7,1 Handel 7,5 8,6 9,6 9,6 15,6 5,7 6,2 Bank- och försäkringsverk- samhet 6,2 5,5 7,5 6,9 9,7 10,0 5,4 Samfärdsel 4,3 4,1 4,3 4,4 11,2 4,6 6,5 Tjänster 16,9 13,6 14,2 13,9 7,5 4,4 6,2 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 12,3 3,4 6,3 Därav: Primär industri 8,1 4,8 4,2 2,9 1,3 0,5 2,7 Sekundär industri 54,5 60,5 56,9 58,5 14,7 2,2 6,6 — Tillverkning (41,7) (47,0) (45,3) (46,0) (15,1) (2,7) (6,5) — — Verkstadsindustri (10,0) (14,0) (14,3) (17,3) Tertiärindustri 37,4 34,7 38,9 38,5 10,6 5,8 6,2 Källa: MITI. Anmärkning: Med primär industri avses vanligen jordbruk, skogsbruk etc., med se- kundär industri varuproducerande och med tertiär industri tj änsteproducerande sekto- rer.

Satsningen på verkstadsindustrin framgår också av den beräknade syssel- sättningsutvecklingen, se tabell 6.2.

Tabell 6.2 Sysselsättningens procentuella fördelning på olika samhällssektorer 1965— 1985 1965 1970 1975 1985 Primär industri 23,5 17,4 12,7 8,8 Sekundär industri 31,9 35,1 35,2 35,6 — Tillverkningsindustri 24,4 27,0 25,8 25,6 —- — Verkstadsindustri 8,0 10,3 9,9 10,8 Tertiär industri 44,6 47,5 52,1 55,6 Summa 100,0 100,0 [00,0 100,0

Källa: MlTl.

Av tabellen framgår att verkstadsindustrins andel av tillverkningsindustrins sysselsättning väntas ökas från 32,8 % till 42,2 % under perioden 1965—1985.

Den ökade satsningen på verkstadsindustrin beräknas medföra att dess an- del av varuexporten kommer att öka från 54 % till 65 % under perioden 1975—1985, se tabell 6.3. Järn- och stålindustrins minskade betydelse i den ja— panska ekonomin beräknas resultera i att importen av malmer kommer att minska sin andel av den totala importen.

Tabell 6.3 Utrikeshandeln 1975—1985. Procentuell fördelning på branscher

Export Import

1975 1985 1975 1985

Jordbruk, skogsbruk, fiske 1,6 1,6 25,1 24,3 Gruvor, malm 0,1 0,1 47,8 42,9 Lättare tillverkningsindustrier (t.ex. textil) 11,3 7,7 7,1 9,4 Metallverk 22,6 15,4 3,7 4,5 Verkstadsindustri 54,2 65,1 8,4 10,5 Övrig tillverkningsindustri (t. ex. kemisk industri) 10,3 10,0 7,9 8,4 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 Källa: MITI.

Under 1980-talet kommer den japanska ekonomin som tidigare nämndes att inrikta sina resurser mot teknologiintensiva industribranscher särskilt inom verkstadsindustrin. Detta är framför allt en följd av strävan att minska energi- och råvaruberoendet (oljekrisen 1973 blev något av en väckarklocka i Japan), den ökade konkurrensen från utvecklingsländerna samt vissa restrik- tioner i handeln med industriländerna (t. ex. beträffande stål och fartyg).

Satsningarna på teknologiintensiva industrier och en målmedveten satsning på nya industrier orsakades således inte enbart av oljekrisen även om den var en katalysator. Redan i slutet av 1950-talet initierade den japanska regeringen program för att stödja och utveckla t. ex. maskin-, dator- och elektronikindu- strin vilket kommer att framgå av det följande.

6.2 Data- och elektronikindustrin

I tabell 6.4 redovisas produktionens sammansättning i den japanska elektro- nikindustrin. Produktionen av konsumentelektronik är ungefär lika stor som produktio- nen av industrielektronik (ca 35 % vardera av den totala elektronikproduktio- nen). Resterande del av produktionen utgörs av elektroniska komponenter. Produktionen av konsumentelektronik kommer, bl. a. som en följd av kon- kurrens från Taiwan m. fl. länder samt importrestriktionerna i USA, att utgö- ra en allt mindre andel av den totala elektronikproduktionen.

De snabbast växande sektorerna inom elektronikindustrin är datorer och annan utrustning för styrning av industriella processer samt produktion av in- tegrerade kretsar. Dessa sektorer har också givits högsta prioritet i den japan- ska industripolitiken. I den följande beskrivningen av den japanska elektro- nikindustrin kommer endast att behandlas den del som producerar datorer, styrsystem och integrerade kretsar.

Tabell 6.4 Elektronikproduktionens sammansättning 1977. Miljarder yen och miljar- der kronor"

Värde Ökning Värde __— från andel Miljarder Miljarder 1976 % yen kr % Konsumentelektronik (radio, TV, hi-fi m.m.) 2128 43 — 2,6 35,2 Industrielektronik 2 144 43 13,0 35,5 Därav: —- Kommunikationsutrustning (757) (15) 6,8 (12,5) — Utrustning för elektroniktillämpningar (1011) (20) 25,5 (16,7) — Datorutrustning (719) (14) 16,2 (11,9) — Mätinstrument (203) (4) 14,1 (3,4) —- Kontorsutrustning (173) (3) —15,6 (2,9) Elektroniska komponenter 1 774 35 4,7 29,3 Därav: — Elektronrör (298) (6) _ 0,7 (4,9) _ Halvledare, diskreta (273) (5) 6.2 (4.5) -— Halvledare, integrerade (4) kretsar (213) (20) 8,1 (3,5) — Övriga komponenter (990) (20) 6,5 (16,4) Summa elektronikproduktion 6046 121 3,8 100,0

” Som genomsnittlig växelkurs används i detta kapitel 100 Yen = 2,00 Skr. Valutakur- sen har fluktuerat starkt under 1979, från 2,22 Skr under januari 1979 till 1,837 Skr un- der oktober 1979, varför uppgifter angivna i Skr endast skall ses som närmevärden. Källa: MITI.

6.2.1 Dataindustrin

Forskning och utveckling av datorer i Japan började 1956, dvs. ett decennium efter det USA tagit fram sin första dator. Sedan slutet av 1950 har den japan- ska industrin och regeringen gjort stora ansträngningar för att utveckla en da- torindustri som kunnat konkurrera med den amerikanska. Insatserna från re- geringens sida, som kommer att redovisas närmare i avsnittet 6.3, har bestått av direkt finansiellt stöd, indirekt stöd som importrestriktioner, statlig upp- handling samt krediter och förmånliga avskrivningar för såväl datorprodu- center som -användare. I början av 1970-talet dominerades den japanskägda datorindustrin av sex stora företag. Under regeringens ledning (med MITI som ansvarig) organise— rades dessa företag i tre grupper: Fujitsu-Hitachi-gruppen, Nippon Electric- Toshiba-gruppen och Mitsubishi Electric-Oki-gruppen, se figur 6.1. I anslut- ning till denna reorganisering bildades också gemensamma forskningslabora- torier. Under perioden 1972—1976 bidrog regeringen med ca 70 miljarder yen (ca 1,4 miljarder kronor) till dessa företagsgrupper. Syftet var att utveckla nya datormodeller som kunde konkurrera med IBM's serie 370. De nya modeller- na annonserades 1974.

Under uppbyggnadsskedet var den inhemska industrin skyddad bl.a. ge- nom importrestriktioner. Dessa avvecklades i slutet av 1975 eftersom indu- strin då ansågs vara internationellt konkurrenskraftig.

I detta sammanhang framhöll dock regeringen: ”In view of the high expec- tations held for the independence and continued growth of Japan's computer industry, the Government is resolved to keep a careful watch on trends in the

Utveckling av nya datorserier Företag FoU

Laboratorium för dator— utveckling

Mitsubishi Electric Oki Electric

Melcom Okitac Systems

Gemensamt laboratorium

NEC-Toshiba Information System TNTIS)

computer market with the aim of preventing any great adverse effect on domestic firms which might lead to confusion in the electronic computer market”. Detta innebär tydligen att om den inhemska datorindustrin ej ut- vecklas som planerats kan nya restriktioner övervägas.

Den japanska datorindustrin har en relativt stark ställning på hemmamark- naden. Bcrtsett från USA är Japan det enda landet i OECD-området där den inhemska datorindustrin svarar för mer än 50 % av hemmamarknaden, se ta- bell 6.5.

Tabell 6.5 Hemmamarknadsandel för den japanska datorindustrin. Procenttal basera- de på antal installationer (. o. m. 1977

Typ av dator Tillverkade av Tillverkade av japanskägda utlandsägda företag företag

Stora 48,8 51,2 Medelstora 71,9 28,1 Små 73,4 26,6 Mycket smi 58,4 41,6 Datorer totalt 57,5 42,5

Källa: MITI.

Av utlandsägda företag dominerar de amerikanska. IBM, som är Japans största datortillverkare, har ca 25 % av marknaden. Andra amerikanska da- torföretag med tillverkning i Japan är NCR och Sperry-Univac (i samarbete med Oki cch Mitsubishi).

Trots olika exportstimulerande åtgärder från den japanska regeringens si- da, och trots att den japanska datorindustrin numera torde producera datorer med samma prestanda som de amerikanska företagen, har exportframgångar-

Figur 6.1 Företagsgrup- per 1 den japanska dator- industrin.

Källa: MlTl.

1 ltels datorverksamhet har numera övertagits av National Semiconductor. Aven detta företag köper

centralenheter från Hitachi.

na varit relativt begränsade. Exportandelarna för de japanska datorföretagen varierar mellan 9,5 % (Fujitsu) och l % (Toshiba).

De uteblivna exportframgångarna torde framför allt förklaras av att man hittills inte lyckats utveckla tillämpningsprogramvaror för den internationella marknaden. Sådana programvaror måste vara anpassade till användarnas sätt att arbeta. Då det japanska näringslivet och samhället i övrigt (framför allt kulturellt) i många avseenden är olikt det europeiska och det amerikanska kan programvaror, utvecklade för den japanska marknaden, inte utan vidare ex- porteras. Den japanska datorindustrin är medveten om sina svagheter. MITI har också i allt större utsträckning prioriterat programvaruindustrin i det nu löpande programmet för data- och elektronikområdet.

En annan ansats som den japanska datorindustrin tagit för att öka exporten är att köpa upp eller etablera samarbete med utländska datorföretag, framför allt amerikanska. Många av de datorer som säljs av ltel (ett amerikanskt da- torföretag inriktat på IBM-kompatibla datorer), är tillverkade av Hitachi.1 Fujitsu är den störste ägaren i Amdahl Corp., som under de senaste åren fram— gångsrikt konkurrerat med IBM. Fujitsu och Amdahl samarbetar både vad gäller tekniskt utvecklingsarbete och produktion.

Den japanska datorindustrin har således varit framgångsrik på hemma- marknaden medan exporten fortfarande är av liten omfattning. Satsningarna och förväntningarna på datorindustrin är emellertid stora. 1 tabell 6.6 redovi- sas en prognos för datormarknaden, som utarbetats av MlTI's industristruk- turråd.

Tabell 6.6 Efterfrågan och utbud av datorutrustning, 1975—1990. Miljarder yen

1975 1978 1985 1990 Årlig tillväxttakt, %

75/85 85/90

Efterfrågan

inhemsk 660 939 26188 44000 44,5 10,9 Export 23 62 3937 9800 67,2 20,0

Utbud lnhemsk produktion 555 903 24882 45800 46,3 13,0 Import 128 98 5238 8000 44,9 8,8

Källa: MITI.

Under perioden fram till 1985 väntas således en mycket snabb expansion av produktionen och exporten. För perioden 1985—1990 blir tillväxten betydligt mindre.

Programvaru- och datatjänstindustrin domineras i såväl Japan som i andra länder av små företag. Av Japans ca 1 100 programvaruföretag har tre f järde- delar mindre än 50 anstållda. De 50 största företagen svarar för ca 40 % av branschens saluvärde. Hittills har programvaruföretagen huvudsakligen varit hemmamarknadsorienterade.

Under de senaste åren har programvaruindustrin uppmärksammats allt mer i den japanska industripolitiken och innefattats i stödprogrammen för data- och elektronikområdet. Orsakerna till det ökade stödet till programvaruindu- strin är följande: lett datorsystem utgör kostnaden för programvaran en växande andel och överstiger i dag maskinvarukostnaden.

_ För att kunna konkurrera på såväl inhemska som utländska marknader måste konkurrenskraftig programvara vara tillgänglig. Den snabba utbyggnaden av internationella datanät gör att även data- tjänstsektorn blir allt mer internationaliserad. Programvaru- och datatjänstproduktion har hög tillväxt, ca 15—20 % per ar.

6.2.2 Elektronikindustrin

l tabell 6.7 redovisas elektronikindustrins omfattning i USA, Västeuropa och Japan.

Tabell 6.7 Produktion av elektronikprodukter i USA, Västeuropa och Japan under 1977. Miljoner dollar

USA Västeuropa Japan Konsumentelektronik 8 119 * (15,0 %) 8 682 (27,0 %) 8 584 (38,2 %) Industrielektronik 36703 . (67,7 %) 15 851 (50,7 %) 7 236 (32,4 %) Elektronikkomponenter 9409 . (17,3 %) 6737 (21,5 %) 6612 (29,4 %) Summa 54231 (100 %) 31270 (100 %) 22459 (100 %)

Källa: Electronic Industries Association of Japan. Anmärkning: På grund av skillnader i definitionerna skiljer sig för Japan fördelningen mellan konsument- och industrielektronik något jämfört med tabell 6.4.

Medan elektronikindustrin i USA och Västeuropa är inriktad mot produk- tion av industrielektronik är den japanska elektronikproduktionen relativt jämt fördelad på tabellens tre huvudområden. På grund av en viss mättnad vad gäller konsumentelektronik är det industrielektronik och komponenter som utgör tillväxtsektorerna i elektronikindustrin. Särskilt stor betydelse har produktionen av halvledarkomponenter eftersom dessa till stor del ingår i in- dustrielektronik (t. ex. datorer). Även produkter som hänförs till konsument- elektronik får ett allt större innehåll av halvledarkomponenter.

Under 1970-talet har den japanska industrin och regeringen gjort stora sats- ningar för att bryta den amerikanska dominansen inom halvledarområdet. Satsningarna på utveckling av VLSI (Very Large Scale Integration) har getts hög prioritet, bl. a. därför att denna teknologi spelar en central roll för utveck- ling av datorer som kan konkurrera med IBM och andra amerikanska dator— företag. Under perioden 1976—1979 har MITl och sex elektronikföretag sat- sat 72 miljarder yen (1,44 miljarder Skr) på FoU inom VLSI-projektet. Ca 30 miljarder yen (ca 600 miljoner Skr) har utgått som bidrag från MITI.

De företag som ingår i VLSI-projektet är de sex största datorföretagen som redovisades tidigare. Den institutionella strukturen för projektet framgår av figur 6.2.

Dessa sex företag, som är de största tillverkarna av halvledare, är också de största användarna. Ca 2/3 av produktionen går till egen användning.

Den japanska produktionen av halvledarkomponenter har ökat mycket snabbt. Speciellt gäller detta integrerade kretsar. Mellan 1968 och 1977 ökade - produktionen av integrerade kretsar från 13 miljarder till 214 miljarder yen (från ca 260 miljoner till ca 4,3 miljarder Skr). Under samma period ökade de integrerade kretsarna sin andel av den totala halvledarproduktionen från 13 % till 44%.

Figur 6.2 Samarbets- strukturi VLSI- projektet.

Källa: MlTl.

Anmärkning: Electro Technical Lab är ett av MITl's 16 forsknings- laboratorier. Antalet an- ställda är ca 800.

NipponTelegraph and Telephone Pu-

Sub- - — — ven- Electro Technical Lab. bllC Corporation Underordnad tio- Samarbete organisation ner - - Gemensamt | R A t . _) VLS Technology esearch ssoma ion

|.LIW

Tre labora- torier vid Kawa— saki,Musashi& Itami

Laboratorium för dator- utveckling

Nippon Electric NEC-Toshiba Information 6 laboratorier Systern

Den japanska halvledarindustrin har under de senaste åren haft stora fram— gångar och bl. a. lyckats göra så stora inbrytningar på den amerikanska mark- naden att den amerikanska industrin börjar känna sig hotad. Den amerikan— ska halvledarindustrin har gjort uppvaktningar hos regeringen och rest krav på att den amerikanska halvledarindustrin skall få större tillgång till den ja- panska marknaden. Från amerikanskt håll menar man att stora delar av den japanska marknaden är skyddad från konkurrens utifrån.

För att öka sin marknadsandel i USA har den japanska industrin som tidi- gare nämnts dels etablerat samarbetsavtal med amerikanska företag, dels för— värvat amerikanska halvledarföretag. Det senare även för att få tillgång till amerikansk teknologi.

Den totala produktionen av halvledarkomponenter i de västliga industrilän- derna uppgick under 1978 till ca $ 9 miljarder varav USA svarade för 50 % och Japan för 30 %.

6.2.3 Industrin för tillverkning av datorstyrd tillverkningsutrustning

Verktygsmaskiner och NC-maskiner

Datorstyrd tillverkningsutrustning som NC-maskiner, industrirobotar m.m. tillverkas av såväl verktygsmaskinföretag som datorföretag. Vanligtvis svarar de förra för mekaniken medan de senare tillverkar styrutrustningar. Då dator— industrin redovisats i det föregående ges här endast en kort beskrivning av verktygsmaskinindustrin.

Under 1950-talet erhöll den japanska verktygsmaskinindustrin ett omfat- tande stöd från regeringen bl.a. FoU- och investeringssubventioner samt bi—

drag för import av teknik, maskiner och annan utrustning för produktion av verktygsmaskiner. Inom de produktområden där den japanska verktygsma- skinindustrin var verksam infördes importrestriktioner tills industrin blivit konkurrenskraftig. Den viktigaste stimulansen för den japanska verktygsma- skinindustrin var emellertid den mycket snabba tillväxten i den japanska eko- nomin under 1950- och 1960-talen.

Sedan 1973 har den japanska verktygsmaskinindustrin blivit allt mer ex— portinriktad, framför allt som en följd av vikande inhemsk efterfrågan. Efter oljekrisen sjönk tillväxttakten i ekonomin. Samtidigt var den inhemska indu- strin utrustad med moderna maskiner varför efterfrågan beträffande såväl ny— som ersättningsinvesteringar var låg. För att kunna upprätthålla en hög kapa- citet i verktygsmaskinindustrin blev det nödvändigt att öka exporten kraftigt, se tabell 6.8.

' Tabell 6.8 Produktion och inhemsk försäljning (tillförsel) av verktygsmaskiner 1963— 1978, miljarder yen. Import- och exportandelar i procent

År Produktion, Tillförsel, Exportandel, Importandel, miljarder yen miljarder yen procent procent 1963 95 114 4,5 20,0 1967 126 121 14,0 10,6 1970 312 332 7,7 13,3 1973 305 291 11,5 7,3 1977 313 213 36,9 7,4 1978 365 223 44,4 8,8

Källa: MlTl m.fl. Anmärkning: Tillförseln beräknad som inhemsk produktion + import—export. Export- och importandelarna är räknade på produktionen respektive tillförseln.

NC-maskiner började användas i Japan omkring 1965 och har sedan dess snabbt ökat sin andel av såväl produktionen som den inhemska försäljningen av verktygsmaskiner. Under 1977 producerades ca 5 500 NC-maskiner till ett värde av 81 miljarder yen (1,62 miljarder Skr), en ökning med 69 % och 44 % i antal resp. värde från 1976. Under 1978 utgjorde NC-maskinernas andel 30 % av den totala produktionen (39 % av exporten av verktygsmaskiner var NC- maskiner). Motsvarande andel 1970 var ca 8 %.

lndustrirobotar

Den första industriroboten, som kom från USA, introducerades i Japan 1967. Året efter startades den inhemska produktionen av industrirobotar. F. n. finns det ca 100 företag som producerar robotar för extern försäljning. Bort- sett från dessa företag är ca 65 universitet och statliga laboratorier verksamma med FoU inom robottekniken (totalt ca 300 forskare).

Produktionen av industrirobotar uppgick 1978 till 25 miljarder yen (500 miljoner Skr). Enligt MITI's prognoser kommer produktionen att 1980 uppgå till 87 miljarder yen (1,74 miljarder Skr) och 290 miljarder yen (5,8 miljarder Skr) under 1985.

Styrutrustning

Styrutrustningar till NC-maskiner produceras huvudsakligen av de stora da- torföretagen. Fujitsu Fanuc intar en dominerande ställning med 58 % av

marknaden. Övriga datorföretag svarar för 20 % medan verktygsmaskinföre- tagen själva producerar 22 % av styrutrustningarna.

Datorstyrd tillverkningsteknologi

Utvecklingen av datorstyrd tillverkningsteknik ges hög prioritet av såväl rege- ringen som industrin i Japan. Anledningen härtill är självfallet de mycket sto- ra produktivitetsvinster som kan realiseras genom den nya tekniken. Från ja- pansk sida är man angelägen att vara med och leda utvecklingen av denna tek- nik redan från början. Man vill inte såsom inom dataområdet komma in i ett senare skede och finna att marknaden domineras av ett fåtal utländska före- tag.

Ett annat skäl till de stora satsningarna på datorstyrd tillverkningsteknologi är den japanska industrins ändrade inriktning från konsumentvaror till inves- teringsvaror med högt teknologiinnehåll.

Sedan 1950-talet har den japanska regeringen givit ett omfattande stöd till produktionen och användningen av datateknik, elektronik, verktygsmaskiner och annan datorbaserad tillverkningsutrustning. Olika former av stöd har ut— gått: E direkta investerings- och utvecklingsbidrag till företag, forskningsinstitut och branschorganisationer

FoU-bidrag C gynnsamma skatteregler

räntefria lån för vissa typer av investeringar :l inrättandet av särskilda kreditinstitut, t. ex. för att finansiera leasingverk- samhet importrestriktioner som lättats först sedan den inhemska industrin blivit internationellt konkurrenskraftig nationella projekt som syftat till att snabbt göra känd teknik kommersiellt tillgänglig.

6.3 Statliga stödprogram. Institutionell struktur för industri- och forskningspolitiken

6.3.1 Handels- och industridepartementet (MITI)

Det japanska handels- och industridepartementet, MITI, har ett betydligt större inflytande över näringslivets utveckling än motsvarande departement i övriga OECD-länder. Japans planeringsinsatser på nationell nivå härrör från Mejirestaurationen i slutet av 1800-talet (1867) då en stark central administra— tion tillskapades. Alltsedan dess har centralregeringensinflytande på industri och banker varit stort. Många företag och banker har tillskapats genom de centrala myndigheternas försorg. Genom de framgångar som nåtts har ett för- troende byggts upp mellan företag och administration. En skiss av plane- ringsstrukturen visas i figur 6.3.

MITI är organiserat i: — ett sekretariat (samordning + statistik) — sju byråer i: International Trade Policy Bureau El International Trade Administration Bureau l: Industrial Policy Bureau

Economic Planning Agency

Råd beträffande investerings- politiken

lndustri— politiska råd

Ministry of Finance

Bank of Japan

Branschkontakter

"Enskilda" banker

_ Industrial Location & Enviromental Protection Bureau

Basic Industries Bureau Machinery & Information Industries Bureau _ Consumer Goods Industries Bureau

samt ett antal andra (anslutna) enheter: (1) Agency of Natural Resources & Energy (2) Patent Office (3) Small & Medium Enterprise Agency (4) Agency of Industrial Science & Technology

Figur 6.3 Planerings- struktur för den japanska näringspolitiken.

Keidanren N ikkeiren

(Arbetsgivarorg)

(5) Regionala enheter inklusive vissa tillsyns- och utbildningsinstitutioner.

(För närmare specifikation, se figur 6.4). Totalt finns 13 900 anställda varav 2 300 på ministeriets sekretariat och by- ' råer och 500 på (1) '.2 300 på (2) 200 på (3) 4000 på (4) 3 500 på (5) samt 1 100 inom övriga verksamheter.

Personalen vid MITI rekryteras till ca 80 % från Tokyo universitet, vilket anses vara det bästa universitetet och som därför har gräddan av Japans stu- denter.

MIT l's personal byter sällan arbete, men ”lånas” ofta ut till industriföre- tag.

Varje byrå inom MITI har en mängd sektioner för olika branscher eller tek- nologionnråden. Inom dessa byggs kunskaperna upp genom kommittéer och hearinggs med industriföretagen inom det aktuella verksamhetsområdet. MITI samlar dessutom in stora mängder statistik och annan information från före- tagen v;arje månad.

J ETRO (Japan External Trade Organization), som har kontor i 521änder,

_Mitiisler

Vice-Minister

Magxinery & minimaran 1- * names ””Gå"

General General General General General General 335.321” Attans Affairs Aiiairs Aitairs Altair; Affairs Divrsron Divrsiort ()iVisiori Divismn Divtsion Divtsion (— gågatan... Hillman... grum gen-fc; 'rléiää'åi'äl. Kåkåalååim ”%s:”” Division otrrce 'V'S'O" "””” Division D'vlstort Dlviston Budget & The Americas import Industrial Industrial Iron & Steel Indust Accounts Oceania Dw'smn Structure Location Gu|dance Production Machine v Dungen Division Di'nston Division 1 Division Divisron Regional Bu West Europe icuirurai Industrial Industrial Nonletrous Cast & Wrouqht Administration Alri Middle & IlfIE Fi ce Water Metals Products D sion East Divismit Products D.,/mun DiVisron Division Dwtsion Divrsron Scuih Asia— | Foreign Exchange Busmess Environmenlal Chemical Electrum PUÖI'C Re'al'ons Easr Europe & Trade Finance Behavior Protection Products Saleiy Foltc Division V Dil/ISK)" Divtsion Divrsion Policy Divtsion Diwsion DlVISiOn Data-Processing Export Insurance International Environtnenhl Bisic Chemical Data Processin . . . - g Adminislliiilun Säger/393 Dlvlslon Bustness Allans Protection Proaoiis Promotion Divrsron (Planning) Division Guidance DIVISIUn DIVISION Division International Export insurance Commerce CllelnlLill Electronics & gååfäfsmm Trade Research Diviston Policy gif/få:)" Piuiiuus Electrical Div-sinn (Long—Term) Diviston Divrsiim Machinery Division Export Insurance Commercml l » c.| - — BMW,, AU,”; Mine s.iiery ggr-"m,?" Automobile _ = _. (Shou-Term] Diviston D'V'S'O" owmon D'V's'o" A(lmln|sttallun mmm-"'?"J'H Export Inspection Consumer Coal Mine _. Alcohol - . * Wetghls & D.v.siiiii Ecu'wm'c A WS & Destgn DtvlstOn P'O'vchmi Safety _ .. Business — Measuies Dwiston D.v.siori DiVislon _ Department DivtSion Comrueic Elvira" Ariiiiirirsiioiion 811332; D'V's'on Divmon Personnel Vem... Atlriiitiis 1.3 () on D'V's'on a...... M...... C..... Divistori 1011 Insurance Divisrnrt

SCHID! Ott

itisiiis Artiriiriis itms

samlar in information åt MITI, främst makroekonomiska data (BNP-utveck- ling etc.). Konkret marknadsinformation på specifika produktområden är av mindre intresse för JETRO. Även andra ministerier och enskilda företags ut- landsrepresentanter anlitas ibland för specifik information om olika markna- der m.m.

Den information som insamlas analyseras och bearbetas till "long term vi-y sions of structural changes in industry” (dvs. allmänna tendenser för struktur- utvecklingen) samt till ”whitepapers" om t. ex. handeln, små och medelstora företags situation, investeringsläget etc.

Som tidigare framhållits pågår en omstrukturering av näringslivet. Kun- skapsintensiv industri prioriteras. Inom MITI tror man inte att den privata in- dustrin sj älv kan klara (= finansiera) dessa satsningar och man har därför en- gagerat sig i satsningar på datorsystem (främst programvaruutveckling), flyg- teknologi samt kärnkraftsteknologi. MITI tar initiativ till kontakter med före- tag och fristående specialister med anknytning till intressanta framtida teknik- områden. Genom hearings och andra kontakter samlar den aktuella avdel-

Regional Bu reaus

; 4891ch ut . , villkorat Resources - 48: Energy .

ol lntei'national Trade & Industry

Regional

3IIEC'U' Geneial Dl'EC'O" General Migrpeecstiaåfilgåeaus i Seneirii's Aitiniiirstartion General's Coordination Pt serienr-i.u Di-iiiiirmenr Secretariat Department ;- Industrial Lri I ic,,sl S Manulactures In- " >eiroieiim [ , Planning tandards specllon Institute ) 'xilmlnrlliun m ,, L )Luuitmenl D_mmmem Department Depart e r Textile Products ' Inspection g Zool m.m., 238323, ...on Guidance gggggfggf'es & irisiiiuies ””'"""e'" DPprllltlletll Departmem Institutes _| Training Institute :iriiiic Tiiirri Small ul MITI ts ,ltilitres Exnmirmiiun Enterprice Dr-nnrtrrient Deuiilltnellt Department [— Weights & Measure; WU”) 22153an Traininq Institute

Den." t ment

Mine Inspector Training Institutes

tion

5,28 ,, ;

rsiriri

Safety Technology Training Institutes

& Den-Illmenl in ol Armi-.it isirin Industrial Property Library ri , industrial Property lg Institute f_l ! 'n Illlil ? Mlnlsleltum | . , . l _____ int...... ., ...i. Figur 6-4 MITI s organi- l externa Iiyraer Sation l

Ministry of International Trade and Industry ]

Källa: MITI.

ningen inom MITI in information och synpunkter och olika former av rådslag hålles. Därefter fördelas projekt och utvecklingsstöd till företag och andra in- stitutioner. Ibland ges samma uppdrag till olika organisationer för att tillska- pa konkurrens. Verksamheterna inom data- och elektronikområdet berör flera av MITI's enheter, främst de som sorterar under Machinery & Information Industries Bureau samt laboratorierna och forskningsinstituten (under Agency of In- dustrial Science & Technology).

6.3.2 Statligt stödda organisationer och branschinstitut

Japan Electronic Computer Co (JECC) är ett Ieasingföretag som ägs av de 7 största datortillverkarna. Företaget grundades 1961 under MITI's ledning. Försäljning av datorer sker huvudsakligen genom leasing. För användarna betyder detta att kostnaderna kan spridas över tiden. För tillverkarna kan leasingverksamheten skapa kapitalproblem eftersom det tar flera år innan he-

JECC's datorinköp Hundratal miljoner yen

1 962 63 64

Figur 6.5 JECC's leasing— verksamhet.

Källa: MITI.

la försäljningsintäkten från en leverans flutit in till företaget. JECC bildades för att finansiera de japanska datortillverkarnas leasingverksamhet. JEICCs verksamhet har haft stor betydelse för den inhemska datorindustrins förmåga att kunna konkurrera med IBM och andra amerikanska datorföretag. JECC's kapital kommer dels från den statliga Japan Development Bank, (räntesubventionerade krediter), dels från privata kreditinstitut. Figur 6).5 vi- sar hur JECC's leasingverksamhet är organiserad samt omfattningen av iverk— samheten.

JECC's Ieasingsystem Leasing- kontrakt I-l

(Aktieägare)

Hitachi Ltd.

Fujitsu Ltd.

Mitsubishi Electric Corp).

Oki Electric Industry Co.

betalning Underhåll och programservice Samarbets- villkor

Tokyo Shibaura

Electric Co. Ltd.

Nippon Electric Co.

NEC-Toshibat Information System

1341 13442 1224 1264 .

65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 7'7

' Förutom finansiellt stöd till JECC ger Japan Development Bank ävem stöd för direkta investeringar i såväl dator- som programvaruindustnn.

Information — Technology Promotion Agency (IPA) grundades av I'MITI 1970. IPA har som uppgift att stödja såväl utveckling och utnyttjande aw pro- gramvara som datatjänstföretag. I figur 6.6 framgår strukturen av IIPA's verksamhet.

Figur 6.6 IPA 's verksam- het.

Källa: MITI.

Organisation

Privata sektorn

Offentliga sektorn

Kapital Kapital och investeringar

Subventioner Trust Fund Bureau

Information-Technology Promotion Agency

Utvecklings- och stimu— lansåtgärder

Banker för lång— fristig finansiering

Garantifonder

Kommitteer

Kredit- Kommitteer för utveckling Program- t' för program— av produktions- utvecklings- garan ier utveckling teknologi for fonder

programvaror

! /

Årliga kreditgarantier

Lånebelopp Antal miljoner yen företag

2 192 3 869 2 977 4 196 6 203 7 902 7 067

Japan Information Processing Development Center (J IPDEC) grundades 1967 med stöd från MITI, Post- och telekommunikationsdepartementet, da- tortillverkare och datoranvändare. Antalet anställda uppgår till 160. J IP- DEC 's budget uppgår till ca 40 miljoner kronor varav MITI bidrar med 45 070.

J IPDECs viktigaste uppgifter är I: Forskning och utveckling Konsult- och dataservicetjänster _ Utbildning _ Utredningar angående datautvecklingen i Japan och utomlands I: Kunskapspridning

Japan Electronic Industry Development Association (JEIDA) är en annan branschorganisation vars uppgifter 1 stort överensstämmer med JIPDEC s

Center of the International Coorporation for Computerization (CICC) är en stiftelse som bildades 1976 med stöd från japanska regeringen Dess upp- gift är ”to cooperate with and give support to the promotion of computeriza- tion in foreign countries based upon our abundant experience in J apan”. Med andra ord är syftet att underlätta japansk export av datorer.

Japan Society for the Promotion of Machine Industry är en branschorgani- sation som erhåller stöd från regeringen och maskinindutrin. I organisationen ingår tre forskningsinstitut:

”Technical Research Institute” som bedriver forskning inom områdena

integrerade tillverkningssystem och automatisk NC-programmering

_ ”Machines and Systems Development Center” utför bl.a. mätnings-, test-

och olika utvärderingstjänster åt små och medelstora företag som skall

göra maskininvesteringar »

”Economic Research Institute” utför ekonomiska analyser av industrins inklusive maskinindustrins utveckling i Japan och utomlands. Japan Industrial Robot Association (J IRA) är en branschorganisation vars medlemmar utgörs av såväl robottillverkare som -användare. J IRA bildades 1971 med stöd från MITI. Under perioden 1973—1977 erhöll JIRA 460 miljo— ner yen (ca 9,2 miljoner Skr) i statliga bidrag. Därefter har stödet ökat kraftigt och uppgick 1978 till 380 miljoner yen (ca 7,6 miljoner Skr).

JIRA's främsta uppgift är att stimulera användningen av industrirobotar. Detta sker framför allt i samarbete med MITI som har ett särskilt program för att stimulera användningen av avancerade maskiner (the Machine Industry Promotion Law). J IRA's aktiviteter är i hög grad koordinerade med MITPs industripolitik.

Sammanfattningsvis bedriver J IRA följande aktiviteter: El Finansiellt stöd till robotanvändare. Investeringar i industrirobotar kan göras med räntefria lån. För 1979 har staten tillskjutit 620 miljoner yen (ca 12,5 miljoner Skr) för denna verksamhet. Förutom räntefria lån kan användarna också utnyttja ett särskilt skatte- och avdragssystem. :! Konsult- och rådgivningsverksamhet till användare. [: FoU-arbete. JIRA deltar bl. a. i de nationella projekt som MITI initierat för att stimulera utvecklingen av datorstyrda tillverkningssystem. JIRA deltar också i särskilda projekt som "computer-assisted robot system en- gineering (CARE)”. Andra områden som J IRA är engagerat i är standardisering, marknadsstu- dier (nationellt och internationellt) samt arbetsmiljöfrågor.

6.3.3 Sammanfattning av MI T I 's stödprogram till data- och elektronikområdet

MITI's stöd till data- och elektronikområdet kan grovt indelas i tre olika slags

program:

1. Långsiktiga industripolitiska program. Inom data- och elektronikområdet har ”Machinery and Information Industries Bureau” ansvar för program- men. Utformningen av programmen sker i samarbete med Industrial Struc- ture Council och Information Processing Promotion Council.

2. Program för FoU. Dessa program administreras av Agency of Industrial Science & Technology (AIST). Under AIST sorterar också MITI's sexton forskningslaboratorier.

3. Särskilda nationella projekt. Dessutom utgår stöd från Agency for Smaller and Medium Sized Enter- prises (behandlas ej här). De olika typerna av program kan vara samordnade på sätt som framgår av det följande.

6.3.3.1 Långsiktiga industripolitiska program

Nedan listas de industripolitiska program som MITI initierat för data- och elektronikområdet. A. The Law for Extraordinary Measures for Machinery Industries, 1956— 1971. B. The Law for Extraordinary Measures for Electronic Industries, 1957— 1971. Dessa två program ersattes 1971 av C. The Law for Extraordinary Measures for Specific Electronic and Specific Machinery Industries, 1971—1978. Detta ersattes i mitten av 1978 av D. The Law for Extraordinary Measures for Specific Machinery and Infor- mation Industries, 1978—1985. Under år 1970 initierades också E. The Law Concerning the Information-Technology Agency (the ”IPA

Law”), se avsnitt 6.3.2, med uppgift att stödja programvaru- och data- tjänstindustrin. Inom ramen för ovanstående program har MITI definierat ett antal smalare delprogram. De viktigaste delprogrammen redovisas nedan 1 Financial Assistance for Promotion of the Development of New Computer Types, 1972—1976. 2 Financial Assistance for Promotion of Peripheral Devices, 1972—1976. 3 Plan for Improving Computer Use, 1972—1976. 4 New Improvement Plan for Computer Use, 1976—1980. 5 Financial Assistance for Promotion of the Development of Large-Scale

Integration for use in Next-Generation Electronic Computers, 1976—1979. I tabell 6.9 redovisas en sammanställning av det stöd som MITI initierat se- dan 1972 inom ramen för de olika programmen. Endast de finansiellt mer omfattande programmen har medtagits. Övrigt stöd omfattar bl. a. bidrag till organisationer (t. ex. JIPDEC), mindre projekt, standardisering, utbildning, informationsförmedling m.m.

Mellan 1972 och 1979 har MITI's direkta stöd (exklusive subventionerade lån, särskilda skatte- och avskrivningsregler m.m.) uppgått till ca 175 miljar- der yen, dvs. ca 3,5 miljarder kronor eller ca 450 miljoner kronor per år. Det indirekta stödet utgörs av lån från Japan Development Bank för finansiering av leasing av datorer (182 miljarder yen, ca 3,6 miljarder Skr, för perioden 1976—1I978), restrukturering av datorindustrin samt för programvaruutveck- ling.

Tabell 6.9 En sammanställning av MITl's direkta stöd till data- och elektronikområdet fr. 0. m. 1972. Miljarder yen

Program År Belopp miljarder yen (miljoner Skr)

Stöd till utveckling av nya datorer 1972—1976 61,0 (1 220) Stöd till utveckling av periferiutrustning 1972—1976 4,6 ( 92) Stöd till utveckling av integrerade kretsar 1973—1974 5,2 ( 104) Stöd till utveckling av VLSI 1976—1979 30,0 ( 600) Stöd till informationsbehandlingsindustrin 1973—1975 3,6 ( 72) Stöd till programvaruutveckling 1973—1978 41,0( 820) Stöd till speciella projekt: — "Video Information System” 1973—1977 2,6 ( 52) —— ”Pattern Information Processing System”

(Bildbehandling) 1971—1980 22,0( 440) — Datorbaserat trafikkontrollsystem 1973—1979 7,3 ( 146) — Flexibla tillverkningssystem 1977—1983 13,0 ( 260) — Optiska mät- och kontrollsystem 1979—1986 20,0 ( 400)

Källa: Japan Information Processing Development Center (JIPDEC). 6.3.3.2 Forskningsprogram

MITI's forskningspolitiska program sorterar under 'Agency of Industrial Science and Technology (AIST). AIST har ca 4000 anställda varav ca 3 750 är knutna till AIST”s 16 forskningslaboratorier. Ca 65 % av AIST's anställda är forskare.

AIST's budget för 1979 uppgick till 81,6 miljarder yen (drygt 1,6 miljarder Skr). Budgetens fördelning på olika aktiviteter redovisas i tabell 6.10. Tabell 6.10 AlST's budget fördelad på olika aktiviteter

Miljarder Miljoner "lo-andel yen skr

1. Nationella FoU-prograrn Storskaliga projekt, typ ”Pattern Information Processing System”, som finansieras till 100 % av AIST 14,8 300 18,1 2. FoU-program för ny energiteknologi samt för energibesparingsmetoder 14,9 300 18,3 3. Stöd till teknisk utveckling inom den privata sektorn 3,6 72 4,4 4. FoU vid de 16 forskningslaboratorierna 46,1 920 56,5 5. Övrigt. Internationellt samarbete, standardise- ring m.m. 2,2 44 2,7 Källa: MITI.

Huvuddelen av MITI's forskningsverksamhet bedrivs vid egna laboratori- er. Vad gäller nationella FoU-program bedrivs dessa i samarbete med den pri- vata industrin och högskolor.

Det direkta stödet till FoU-verksamhet hos privata företag är relativt be- gränsat, ca 3,6 miljarder yen eller ca 72 miljoner kronor per år. FoU-verksam- heten kan emellertid stödjas på annat sätt än genom direkta subventioner: C] 20 % skattereduktion på den del av FoU-utgifterna som överstiger den

maximala FoU-investeringen under de tidigare verksamhetsåren. [I Speciella avskrivningsregler för utrustning som används för FoU.

( l l

Lån från Japan Development Bank och Smaller Enterprise Loan Corpora- tion. Lånen löper upp till 15 år till en ränta av drygt 6 %. Stöd till företag som utför gemensamma FoU-projekt vilket kan ske ge- nom att företag går samman och bildar "Engineering Research Associa- tions” (ERA). Hittills har 39 sådana privata forskningsorganisationer bil- dats, t.ex. ”ERA for high performance computers”, ”ERA for SLSI” och "ERA for automated measuring technologies”.

6.333 Nationella projekt

1 nationella projekt koordineras industri- och forskningspolitiska program. Utmärkande för nationella projekt är B stora insatser av kapital och arbete

flera intressenter; MITI, statliga forskningsorganisationer och flera pri- vata företag projektarbete innefattande vanligtvis såväl forsknings- som kommersiellt utvecklingsarbete.

Den främsta målsättningen för nationella projekt är att reducera den tid det tar för en ny teknologi att bli kommersiellt tillgänglig.

Inom data- och elektronikområdet har den japanska regeringen initierat ett flertal olika nationella projekt, varav några redan är avslutade. I det följande redovisas de tre viktigaste, VLSI-projektet, flexibla tillverkningssystem samt ”Pattern Information Processing System”.

VLSI-projektet

Då VLSI-projektet delvis har redovisats tidigare ges här endast en kort sam— manfattning av projektets inriktning och omfattning.

Syfte: Att utveckla VLSI-teknologin så att den japanska datorindustrin kan konkurrera med IBM's framtida datorsystem (serie E och H).

Projektdeltagare: MITI, Electro Technical Lab (AIST), Nippon Telegraph & Telephone Co samt 5 datorföretag, se figur 6.2.

Grundforskningen bedrivs vid ett gemensamt forskningsinstitut medan till- lämpad forskning bedrivs av respektive företag.

Projektperiod: 1976—1979. Projektbudget: 72 miljarder yen (1,44 miljarder Skr) varav drygt 40 % ut- gör statligt stöd.

Flexibla tillverkningssystem

År 1973 tillsatte MITI en kommitté, Committee of Methodology for Un- manned Machine Shops (MUM), med uppgift att specificera principer, funk- tioner, strukturer och subsystem för obemannade tillverkningssystem. I detta utredningsarbete deltog representanter från universitet, forskningslaborato- rier och företag.

Med utgångspunkt från de resultat som följde från MUM-projektet, vilket avslutades 1976, initierade MITI 1977 ett nationellt utvecklingsprojekt ”Complex Manufacturing System with Laser Application”. Projektet, som kommer att pågå under perioden 1977—1983, har som mål att utveckla och kommersiellt testa automatiska tillverkningssystem för den småskaliga pro-

Figur 6. 7 Projektplan för ”Complex Manufactur- ing System with Laser Application ”.

Källa: MITI.

duktionen. I projektet deltar MITI, statliga forskningslaboratorier, verktygsmaskin- och styrsystemtillverkare samt större användare av verktygs- maskiner. Budget, projektplan och projektorganisation framgår av figurerna 6.7—6.8.

1 Period of research and Seven years, starting in 1977 development 2 Total R & D Fund Approximately 13 billion yen

3 Purpose and Course (1) The purpose of this project is to establish a techno— logical level for a flexible manufacturing system com- plex provided with laser which is capable of flexibly performing smallbatch production of machine compo- nents made of metal. (2) To this end, research and development activity will cover the following and related fundamental techno- logies. (a) System design and control technology for integrat— ing rough material processing, machining, assem- bling, heat treatment and inspection. (b) Machining technology for performing a wide varie- ty of metal removal utilizing a mechanism com— posed of changeable modular units. (c) Blank fabrication technology for flexibly perform— ing rough material processing with sectional dies, rolls etc.

(d) Technology for broadening the range of automatic assembly and automatic transfer. (e) Laser applications to cutting-off , welding, heat treatment and measurement. (f) Automatic diagnosis of operating conditions of the system so as to guarantee the accuracy of products and find out troubles in the system in advance. (g) Design and production management technology for improving the overall productivity of the system.

(3) A technologival level necessary for the design, con- struction and operation of a practical system will be es- tablished through comprehensive running, tests of a test plant to be built based on the above technologies.

Agency of Industrial Science and Technology '

T. TANAKA Management Officer for Development Program

Mechanical Engineering Laboratory Engineering Research Association of Flexible Manufacturing System Com— plex provided with Laser

Toshiba Machine Co., LTD. TOYODA Machine Works Co., LTD. MAKINO MILLING MACHINE Co., LTD.

Electrotechnical Laboratory HITACHI SEIKI Co., LTD. OKUMA MACHINERY WORKS LTD.

SHINNIPPON KOKI Co., LTD. _ YAMAZAKI Machining Works, LTD. FUJITSU FANUC LTD. YASUKAWA Electric Mfg. Co., LTD.

OKI Electric Industry Co., LTD.

AIDA ENGINEERING LTD. ISHIKAWAGIMA HARIMA HEA- VY INDUSTRIES Co., LTD. Kobe Steel, LTD. Mitsubishi Heavy Industries, LTD.

Mitsubishi Electric Corporation TOKYO SHIBAURA ELECTRIC Co., LTD. Nippon Electric Co., LTD. Matsushita Research Institute Tokyo, Inc.

”Pattern Information Processing System ” (PIPS)

Projektet "Pattern Information Processing System" syftar till att utveckla datoriserade metoder för behandling av

hand- och maskinskriven text (t. ex. japanska och kinesiska tecken) bilder tagna t. ex. av en TV-kamera bilder av 3-dimensionella föremål verbal information Datorbaserad bild-, tecken— och talbehandling kommer att få stor betydelse bl.a. inom följande områden: _ sjukvård (framför allt för klinisk databehandling)

trafikkontroll

seende industrirobotar som skall användas t. ex. vid montering direkt inmatning av textinformation till datasystem.

Projektet, som bedrivs under perioden 1971—1980, har erhållit 22 miljar- der yen (ca 440 miljoner Skr) i statligt stöd. Arbetet har utförts av MITI's Electro Technical Lab i samarbete med de fem ledande datorföretagen.

Figur 6.8 Projektorgani- sation för ”Camp/ex Ma- nufacturing System with Laser Application ".

Källa: MITI.

7. Storbritannien

7.1. Statligt stöd till data- och elektronikområdet. Omfattning och inriktning

7.1 .] Datorindustrin

I slutet av 1950-talet tog den brittiska regeringen initiativet till en restruktu- rering av datorindustrin. Successivt sammanfördes ett flertal olika datorföre- tag; British Tabulating Machines, Powers-Samas, General Electric Com- pany, EMI, Ferranti Ltd, Elliot Automation, Leo Computers, English Elec- tric och Marconi. Dessa bildade 1968 det nya företaget International Com- puter Limited (ICL). Brittiska staten innehar, via National Enterprise Board, drygt 20 % av aktierna i ICL. Sedan 1968 har ICL erhållit närmare £ 60 mil- joner i bidrag och lån från staten. Dessutom har ICL haft företräde i den of- fentliga sektorns datorupphandling.

Sammanföringen av flera företag med olika produkt- och marknadsinrikt- ningar gav till en början upphov till en rad interna motsättningar i företaget. Ännu i början på 1970-talet ansåg många att ICL i längden inte skulle kunna överleva som ett brittiskt företag.

ICL har nu övervunnit sina initiala problem och uppvisar en tillfredsstäl- lande lönsamhet. Mellan 1968 och 1978 ökade omsättningen från £ 92 miljo- ner till £ 420 miljoner. Den snabba omsättningsökningen förklaras framför allt av försäljningen på utlandsmarknaderna. Mellan 1973 och 1977 ökade denna från £ 60 miljoner till £ 212 miljoner.

För att bredda sitt produktsortiment och öka sina marknadsandelar för- värvade ICL 1976 det amerikanska datorföretaget Singer Business Machines.

ICL är i dag näst CII-Honeywell Bull (som ägs till 47 % av amerikanska in- tressen) det största datorföretaget i Europa. ICL är också det enda datorfö— retaget i Europa som är marknadsledare på hemmamarknaden.

Den brittiska datorindustrins problem tycks i alla fall på kort sikt vara övervunna. Som en följd härav har den brittiska regeringens industripolitik istället inriktats mot mikroelektronikindustrin. På längre sikt kan det emel— lertid bli nödvändigt med ytterligare statligt stöd till ICL, bl. a. för finansie- ring av nya datorgenerationer.

7.1.2. Programvaru- och datatjänstindustrin

Den brittiska datatjänstindustrin består av ca 300 företag varav merparten är små och hemmamarknadsorienterade. I detta avseende avviker den brittiska

datatjänstindustrin inte från den struktur som råder i övriga Västeuropa och i USA. Av Västeuropas ca 2700 datatjänstföretag är det endast omkring 100 som har en omsättning som överstiger $ 4 miljoner.

Datatjänstindustrin i Storbritannien sysselsätter drygt 20000 personer. Un- der de senaste åren har omsättningen i branschen ökat med ca 20 % per år och uppgår i dag till närmare £ 300 miljoner.

Den brittiska programvaru- och datatjänstindustrin anses ligga bland de främsta i världen. Välutbildad personal i kombination med låga lönekostna- der ger branschen internationella konkurrensfördelar. Som en följd av att den består av små företag har dessa fördelar dock inte kunnat utnyttjas på de internationella marknaderna i någon större utsträckning.

För att strukturera programvaru- och datatjänstindustrin och öka dess in- ternationella konkurrenskraft har the National Enterprise Board (NEB) för— värvat ca 30 % av aktierna i de fem ledande företagen CAP, SDL, Systime, SPL och Logica. Samtliga dessa företag uppvisar god lönsamhet och tillväxt. NEB'S engagemang i dessa företag bygger helt på affärsmässiga principer.

Förutom förvärvandet av minoritetsintressen i de ledande datatjänstföre- tagen har NEB bildat ett särskilt bolag, INSAC, med uppgift att marknads- föra den brittiska datatjänstindustrins produkter. INSAC, som bildades i mitten av 1977, får under en femårsperiod disponera £ 20 miljoner för före- tagsförvärv och internationell marknadsföring. För att komma in på den amerikanska marknaden avser INSAC förvärva majoritetsintressen i ett an- tal amerikanska datatjänstföretag.

För närvarande är INSAC's marknadsföring koncentrerad till Viewdata- systemet (Prestel), som INSAC marknadsför tillsammans med General Elec- tric Co. Ett annat betydelsefullt projekt är det avtal som slutits med det ame- rikanska datorföretaget CalComp avseende gemensam utveckling av tillämp- ningsprogramvaror för CalComps datorprodukter.

NEB's engagemang i programvaru- och datatjänstindustrin har en klart offensiv inriktning. Syftet är inte att hjälpa de svaga företagen (för dessa finns ett särskilt statligt stödprogram, Software Products Scheme), utan att stödja och utveckla de bästa.

7.1 .3 Mikroelektronikindustrin

Den brittiska mikroelektronikindustrin (halvledare och integrerade kretsar) består av 10 företag varav 3 brittiskägda: Ferranti Ltd., Plessey Co och Gene- ral Electric Co. Av de övriga är sex amerikanska.

De brittiska tillverkarna har tvingats inrikta sin produktion mot specialise- rade integrerade kretsar. Marknaden för standardkretsar behärskas nästan helt av de amerikanska företagen.

För att bryta den amerikanska dominansen och samtidigt stödja den brit- tiska utvecklingen av * 'Very Large Scale Integration” (VLSI) lade brittiska re- geringen fram ett omfattande program för mikroelektronikindustrin under 1978. Detta program innefattar f.n. följande två delar: :i National Entreprise Board (NEB) har beslutat investera £ 50 miljoner i det

nybildade företaget INMOS. Detta företag, som började sin verksamhet med att rektyrera personal från amerikanska halvledarföretag, kommer att sätta upp tillverkning i både Storbritannien och USA. För att dels underlät- ta etableringen i USA, dels få tillgång till amerikansk teknologi kommer

NEB att förvärva amerikanska halvledarföretag. Målsättningen är att 4000 nya arbetstillfällen skall skapas i Storbritannien. Enligt planerna kommer produktionen av kretsar till en början att förläggas till USA. Först 1981 planeras den storskaliga produktionen i Storbritannien komma igång. Micro Electronics Industry Support Programme (MISP). För detta pro- gram, som sorterar under Department of Industry, disponeras £ 70 miljo- ner under 5 år. Programmet syftar till att stödja etablerade elektronikföre- tag, såväl brittiska som utlandsägda, som vill utveckla och tillverka dels vissa standardkretsar, dels specialkretsar. Stöd kan även utgå till företag som producerar tillverkningsutrustning till mikroelektronikindustrin. MISP kommer att inriktas mot projekt med stor utvecklingspotential. Sär- ? skilt kommer projekt som drivs i samarbete mellan tillverkare och användare * att prioriteras. Stödet till ett projekt kan omfatta upp till hälften av FoU-kost- naderna, en fjärdedel av kostnaderna för produktutveckling och en fjärdedel av investeringskostnaderna i tillverkningsutrustning och byggnader.

Som en följd av mikroelektronikens ökade betydelse har industrideparte- mentet bildat en särskild elektronikenhet, Electronics Applications Division. Dess uppgift är att göra den brittiska industrin medveten om mikroelektroni- kens ökande betydelse.

Samtidigt som INMOS avser att skaffa sig amerikanska dotterföretag och samarbetspartners har ett av de ledande elektronikföretagen i Storbritannien, General Electric Co., etablerat ett samarbete med det amerikanska halvledar- företaget Fairchild Camera & Instrument Corp. Dessa företag kommer i bör- jan på 1980-talet att bygga upp en produktionsenhet i Storbritannien för till— verkning av standardkretsar.

7.1.4. Stöd till an vändning av mikroelektronik

Som ett komplement till tidigare redovisade program för att stödja den brit- tiska mikroelektronikindustrin, INMOS och MISP, beslutade regeringen i mitten av 1978 att sätta upp ett särskilt program för att stödja användningen av mikroelektronik. För detta program, som kallas Microprocessor Applica— tion Project (MAP), anvisades £ 15 miljoner. MAP, som sorterar under indu- stridepartementet, består av tre delar:

1. Industrial awareness and training, £ 2 miljoner. Detta delprogram syftar till att via subventionerade kurser och demonstrationsanläggningar sprida kunskap om mikroelektronikens användningsområden. Verksamheten kommer främst att inriktas mot verkstadsindustrin.

2. Consultancy support and initial feasibility studies, £ 3 miljoner. Företag kan under detta delprogram erhålla upp till £ 2000 som bidrag för konsult- utredningar angående möjligheterna att använda mikroprocessorer, an— tingen i tillverkningsutrustningen eller i slutprodukterna.

3. Microprocessor Application Support, £ 10 miljoner. Under detta delpro- gram kan företag erhålla direkt finansiellt stöd för projekt som innefattar användning av mikroprocessorer. Stödet kan utgå antingen med 25 % av kostnaderna utan återbetalningsskyldighet, eller med 50 % av kostnaderna med återbetalningsskyldighet. I det senare fallet träder återbetalningsskyl- digheten i kraft endast om projektet blir lönsamt. Regeringens mikroelektronikprogram mottogs kritiskt på olika håll. Det

1 Se avsnitt 7.2.1. 2 Se avsnitt 7.2.3.

3 Se avsnitt 7.2.4.

konservativa partiet inriktade sin kritik främst mot det statliga engagemanget i INMOS. Dessutom menade man att om användningen av mikroelektronik är lönsam tar industrin själv initiativet till dess användning.

För de brittiska fackföreningarna har mikroelektroniksatsningen blivit ett dilemma. Å ena sidan inser man mikroelektronikens nödvändighet för att hö- ja industrins konkurrenskraft. Å andra sidan befarar man dramatiska syssel- sättningseffekter. Fackföreningarna har därför i sin kritik av regeringens pro— gram främst hävdat att sysselsättningsfrågorna borde få större uppmärksam- het.

Även bland dem som välkomnat regeringens initiativ är många kritiska till programmets inriktning. Främst har denna kritik inriktats mot INMOS, som man menar har små förutsättningar att konkurrera med de amerikanska och de japanska elektronikföretagen beträffande tillverkning av standardkretsar. I stället borde, enligt kritikerna, stödet inriktas mot användningen av elektro- nik.

I december 1978 offentliggjorde premiärministern att regeringen anslagit ytterligare £ 100 miljoner till mikroelektronikprogrammet. I det nya program- met, som utarbetats i samarbete mellan industri-, arbetsmarknads- och utbild- ningsdepartementen, Central Policy Review Staffl samt National Economic Development Council,z har £ 60 miljoner avsatts för utbildning inom mikro- elektronik samt ytterligare £ 40 miljoner till användning av mikroelektronik i industrin.

Under 1978 anslog den brittiska regeringen således totalt £ 235 miljoner till mikroelektronikområdet fördelat enligt följande: 3 £ 50 miljoner till INMOS

£ 70 miljoner till mikroelektronikindustrin (MISP) _ £ 55 miljoner till att stimulera användningen av elektronik i industrin

(MAP) Cl £ 60 miljoner för utbildning inom mikroelektronik.

Satsningen på utbildning omfattar en rad olika åtgärder, bl.a. planeras ett program för utbildning av 64000 fackföreningsfunktionärer (finansieras till hälften av samhället och till hälften av fackföreningsrörelsen själv), utbild- ning för tekniker och andra anställda (i storleksordningen 3 miljoner perso- ner) inom industrin, information till allmänheten och i skolorna etc.

Ovanstående är emellertid ingen övre gräns för programmet. Ytterligare medel kommer att anvisas till såväl INMOS som övriga delprogram. Totalt räknar man med att det statliga stödet kan komma att uppgå till £ 400 miljoner för de närmaste tre åren. För att genomföra programmet kommer de olika de- partementen och myndigheterna att koordinera sin verksamhet. The National Computing Centre kommer att spela en central roll i regeringens mikroelek- tronikprogram.

Samtidigt som mikroelektronikprogrammet lanserades beslutade regering- en att öka National Enterprise Board's lånegräns3 från £ 1000 miljoner till £ 4 500 miljoner.

Den vikt som brittiska regeringen fäster vid elektronikområdet framgår inte bara av de omfattande programmen utan även av att premiärministern själv tog initiativet i sammanhanget. När det senaste programmet offentliggjordes skrev tidningarna om en ”Dunkirk industrial spirit”.

7.2. Myndigheter och organisationer som ansvarar för data- och elektronikpolitiken

I de följande avsnitten ges en sammanfattande beskrivning av de myndigheter och organisationer som har till uppgift att stödja eller bevaka utvecklingen inom data- och elektronikområdet.

7.2.1. Cabinet Office

The Central Policy Review Staff (CPRS), som är en del av regeringskansliet, har ansvaret för koordineringen av regeringens politik inom mikroelektronik- området. Till CPRS har knutits 17 utredare samt ett antal konsulter. CPRS's viktigaste uppgift är att studera sysselsättnings- och sociala effekter.

The Advisory Council for Applied Research and Development (ACARD) är ett annat organ inom regeringskansliet med uppgift att följa utvecklingen inom mikroelektronikområdet samt att föreslå åtgärder. I september 1978 re- dovisade ACARD sina förslag till åtgärder i utredningen ”The Applications of Semiconductor Technology”.

7.2.2. Department of Industry

Det brittiska industridepartementet, Department of Industry, har huvudan- svaret för att genomföra regeringens olika program inom data- och elektro- nikområdet. Inom industridepartementet hanteras dessa program av två olika enheter — ”the sponsorship division” och ”the research requirements divi- sion”.

”The sponsorship division” ansvarar för dels planering och utredning, dels administrering av stödprogram till den brittiska industrin. De ”sponsorship"- enheter som svarar för data- och elektronikområdet är: _ Computer Systems and Electronics (CSE) _ Electronic Application, ansvarar bl. a. för MAP-programmet _ Mecanical Engineering and Machine Tools.

För närvarande ansvarar dessa enheter för följande program: _ The Advanced Computer Technology Project

The Advanced Instrumentation Project The Microelectronics Industry Support Programme (MISP) 3 The Microelectronic Application Project (MAP) C The Software Products Scheme

The Electronic Components Scheme i: The Advanced Instrumentation and Automation Scheme C The Metal-Working Machine Tools Scheme.

Vissa av dessa program innefattas i regeringens nya program Product and Process Development Scheme.

"The research requirements division” kartlägger forskningsbehov, formu- lerar de forskningspolitiska programmen samt administrerar de forskningsla- boratorier som sorterar under industridepartementet. Arbetet vid ”the re- search requirements division” och dess olika underavdelningar är, med un- dantag av ”The Computer, Systems and Electronics Requirements Board”, helt fristående från de programansvariga enheterna (sponsorship divisions).

Brittiska industridepartementet, som i Sverige skulle motsvara industride- partementet plus dess olika verk, bedriver i egen regi en omfattande FoU- verksamhet, bl. a. inom data- och elektronikområdet. I tabell 7.1 redovisas in- dustridepartementets forskningslaboratorier.

Tabell 7.1 Brittiska industridepartementets forskningslaboratorier 1978

Budget, Antal miljoner an- pund ställda

National Physical 9,9 1011 Instrument för automatisk kontroll, Laboratory människa-maskinstudier National Engineering 7,5 878 Tillverkningsteknologi och -system Laboratory Warren Spring 3,5 386 Processteknologi (kemi) Laboratory National Maritime 2,6 287 ”Offshore” teknologi Institution Computer Aided 2,3 115 Datorstyrd konstruktion Design Centre Laboratory of the 3,2 428 Analytiska instrument och Government Chemist kontroll

29 3 105

Kalla: Financial Times. Anmärkning: Forskningslaboratorierna svarar för 16 % av industridepartementets to- tala FoU-utgifter.

7.2.3. The National Economic Development Council

The National Economic Development Council (NEDC) har till uppgift att stu- dera och föreslå åtgärder för att stimulera den ekonomiska utvecklingen för såväl hela industrin som för enskilda branscher.

Till NEDC har knutits 18 stående kommittéer med uppgiften att bevaka ut- vecklingen inom olika branscher, bl. a. inom elektronik- och verktygsmaskin- industrin. Under kommittéerna arbetar 40 stycken 5. k. ”sector working par- ties” (SWP). I de olika SWP ingår representanter för regeringen, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer samt en oberoende ordförande.

Under NEDC finns ett sekretariat, National Economic Development Office (NEDO), som verkställer de planerings- och utredningsuppgifter NEDC be- slutat.

7.2.4. The National Enterprise Board

The National Enterprise Board (NEB) bildades i november 1975 genom the Industry Act. NEB's uppgift är att stödja och stimulera den brittiska indu- strin, höja dess internationella konkurrenskraft samt skapa ökad sysselsätt- ning, särskilt i områden med hög arbetslöshet.

NEB är ett statligt bolag som finansieras med allmänna medel. För närva- rande kan NEB disponera £ 4500 miljoner för sin verksamhet. Dessa medel kan NEB använda antingen för utlåning till industrin eller för att köpa aktier. Däremot ger NEB inga statliga bidrag.

Då NEB går in med ägarkapital i företag görs detta på affärsmässig basis, dvs. i företag som åtminstone på sikt bedöms ha en god lönsamhet. Vanligtvis begränsas NEB's ägarintressen i företagen till mellan 20 och 30 % av aktieka- pitalet. [ de företag där NEB har ägarintressen är NEB*s engagemang inriktat mot företagens långsiktiga utveckling. För varje företag uppgörs planer på 5 års sikt.

NEB” verksamhet är huvudsakligen begränsad till tillverkningsindustrin. Av särskilt intresse för NEB är företag som signifikant kan öka exporten, minska importen, öka sysselsättningen eller företag som sysslar med framtag- ning av strategisk teknik. NEB tar också aktiv del i strukturrationaliseringen i vissa nyckelindustrier, t. ex. dataindustrin.

Normalt engagerar sig NEB inte i utvecklingen av nya produkter som inte har dokumenterade kommersiella möjligheter. Innan NEB investerar i ett projekt eller i ett företag görs en bedömning av företagsledningens kapacitet. Dessutom ställer NEB som villkor ett finansiellt medansvar från något företag med lämplig produktionsinriktning samt dokumenterad stor erfarenhet av marknadsföring.

Som redovisades i avsnitt 7.1 har NEB betydande intressen inom data- och elektronikområdet genom ICL, INSAC (med intressen i ett antal brittiska da- tatjänstföretag) och INMOS. Normalt engagerar sig NEB inte i tjänstesek- torn. Vad gäller datatjänstindustrin har NEB gjort bedömningen att den dels är en strategisk sektor, dels har goda internationella konkurrensförutsätt- ningar.

7.2.5. National Research Development Corporation

The National Research Development Corporation (NRDC) är ett statligt bo- lag som bildades 1949 med uppgift att stimulera en effektivare exploatering av innovationer i näringslivet. NRDC's instruktioner ändrades 1967 och 1968 vil— ket bl. a. medförde att ramen för lån till företag ökade från £ 25 miljoner till £ 50 miljoner.

NRDC sorterar under industridepartementet men har relativt stor frihet att styra sin verksamhet. För projekt vars kostnad understiger £ 250000 behöver NRDC inte erhålla tillstånd från industriministern. NRDC har ett nära sam- arbete med Science Research Council, forskningslaboratorier samt universitet och högskolor.

NRDC's verksamhet är i första hand inriktad mot att stödja och utveckla enskilda projekt hos företag. Vanligtvis ges inte generellt finansiellt stöd till företag. Samarbetet med industrin sker dels genom direkta samarbetsprojekt, ”joint venture”-projekt, dels genom att NRDC anskaffar patenträttigheter som sedan säljs till industrin. Hur dessa aktiviteter bedrivs redovisas kortfat- tat nedan.

”Joint venture ”—projekt

NRDC's finansiella stöd till innovationer i industrin sker vanligen genom ”joint venture"-projekt. Det samarbetande företaget har äganderätt till inno- vationen samt ansvarar för dess utveckling och exploatering. NRDC bidrar med en viss andel av utvecklingskostnaderna i utbyte mot en viss andel av för- säljningen eller någon annan form av ersättning. I vissa fall bidrar NRDC

även med en del av kostnaderna för anskaffning av ny kapitalutrustning samt

för marknadsföring.

NRDC's åtaganden i projekt, vad gäller såväl finansiering som ersättning, regleras från fall till fall.

Om ett nytt företag etableras för att utveckla och exploatera en innovation kan NRDC gå in med såväl ägarkapital som lån på ”joint venture"-villkor.

Förmedling av innovationer och know-how

De innovationer som NRDC förfogar över kommer huvudsakligen från insti- tutioner som helt eller delvis är finansierade med statliga medel; forskningsla— boratorier, forskningsråd, universitet och högskolor, branschforskningsinsti- tut m. m. Innovationerna kan vara såväl patenterbara som icke patenterbara, t. ex. dataprogramvaror och know-how.

Exploateringen av innovationer sker normalt inom privata företag som tecknar licensavtal med NRDC. För detta erhåller NRDC royalty. Om inno- vationen kräver ytterligare utveckling kan licensavtalet kombineras med lån eller direkt bidrag.

Verksamheten vid NRDC är organiserad i två enheter, Department of Ap- plied Science och Department of Engineering. Inom den senare enheten, som ansvarar för projekt bl. a. inom data- och elektronikområdet, finns följande enheter: Computer Aided Design Group; Computer, Systems and Electronics Group; Machinery Group samt Mechanical and Civil Engineering Group.

Uppgifter avseende NRDC*s verksamhet

1977/78 1949—1978 Antalet innovationer som förvärvats

av NRDC ] 690 38 741 Antalet patent som förvärvats av

NRDC 156 6 796 Antalet licensavtal som var i kraft

31 mars 1978: —— i Storbritannien 417 — utomlands 114 Antalet pågående utvecklingsprojekt

31 mars 1978: — "joint venture" med industrin 186

— innovationer som vidareutvecklas 254

1977/78 Tusentals pund

Licensintäkter 17 023 Intäkter från ”joint venture”-

pro jekt 2 970 Totala intäkter 20 094 Resultat före skatt 9006

Källa: NRDC.

7.2.6. Department of Employment

Det brittiska arbetsmarknadsdepartementet, Department of Employment, har en särskild enhet, ”the unit for manpower studies”, som har till uppgift

att studera den tekniska utvecklingens effekter på sysselsättningen. För närva- rande har denna enhet inriktat sin verksamhet mot att studera effekterna av mikroelektroniken.

Förutom egna lägesrapporter producerar enheten underlagsmaterial till Central Policy Review Staff och industridepartementets ”Industrial strategy teams* '. Hittills har enheten producerat lägesrapporter för bilindustrin och in- dustrin för tillverkning av ordbehandlingsutrustning. Planer föreligger att studera effekterna av robotar och NC-maskiner.

Tillsammans med utbildningsdepartementet, the Manpower Services Com- mission och the Training Services Division inom arbetsmarknadsdepartemen- tet håller man på att utforma ett särskilt utbildningsprogram (inkl. vidareut- bildning) för mikroelektronik. Syftet är inte att etablera ett helt nytt program och nya institutioner utan i stället föreslår man att existerande utbildnings- system förstärks.

7.2.7. Department of Education and Science

Utbildningen inom datateknik och elektronik är, liksom för flera andra äm- nen, fördelad på många myndigheter och organisationer. För de offentliga ut- bildningsinstitutionerna har följande myndigheter ansvar:

Utbildningsdepartementet — grundskolor, gymnasium, universitet och högskolor.

Arbetsmarknadsdepartementet, Training Services Division — särskild yr- kesinriktad utbildning.

Industridepartementet — särskilda yrkesinriktade kurser, ofta mer avance- rade.

Inom data- och elektronikområdet ställs stora krav på att utbildningen kon- tinuerligt anpassas till den snabba tekniska utvecklingen. Ofta sker detta inte vad gäller de offentliga utbildningsinstitutionerna (detta torde gälla såväl Storbritannien som andra länder). Som en följd härav bedrivs en betydande del av utbildningen inom data- och elektronikområdet av privata företag med inriktning på utbildning, av leverantörer samt av särskilda enheter inom fö— retag.

Den brittiska regeringens elektronikprogram fäster stor vikt vid utbild— ningsfrågorna. Ett särskilt program för utbildning inom mikroelektronik hål- ler på att utarbetas av regeringen. Hittills har regeringen anvisat £ 35 miljoner för förstärkning inom främst högskoleväsendets undervisning i mikroelektro- nisk teknologi och applikationsmöj ligheter. Dessutom har £ 20 miljoner anvi- sats till arbetsmarknadsdepartementet (se 7.2.6) för vidareutbildning och om— skolning med inriktning mot mikroelektronik.

Utbildningsinsatserna syftar dels till att få fram ett tillräckligt antal specia- lister, dels till att ge icke-specialister träning i att använda t, ex. mikrodatorer.

7.2.8. Övriga myndigheter och organisationer

Bland de institutioner som bedriver utredningsverksamhet inom data- och elektronikområdet, med avseende på utbildning, sysselsättning, industripoli- tiska effekter m.m. kan nämnas the Institute for Manpower Studies, the Science Policy Research Unit, the Manpower Services Commission och the National Computing Centre. Samtliga dessa institutioners verksamhet är mer eller mindre koordinerad med regeringens mikroelektronikprogram.

7.3. Statligt stöd till användning och utveckling av verktygs- maskiner och datorstyrd tillverkningsutrustning

Den brittiska industrin, bortsett från flyg- och dataindustrin samt vissa delar av elektroindustrin, utnyttjar datorstyrd tillverkningsutrustning i relativt be- gränsad omfattning. Användningen av t. ex. industrirobotar och NC—maski- ner är mindre än utnyttjandet i den svenska, amerikanska, västtyska och ja- panska industrin. Totalt torde antalet industrirobotar i Storbritannien uppgå till ca 100, vilket kan jämföras med närmare 1000i Sverige.

Ett område som däremot utvecklats relativt gynnsamt är datorstödd kon- struktion, CAD. Inom detta område pågår en tillfredsställande tekniköverfö- ring från universitet och forskningscentra till industrin.

Såväl den brittiska regeringens mikroelektronikprogram som NEB's verk- samhet är huvudsakligen inriktad mot att öka automatiseringsgraden i indu- strin. Förutsättningarna för att regeringens program skall lyckas kan i vissa avseenden betraktas som goda. Följande faktorer spelar härvid en stor roll för programmet: den högre utbildningen och forskningen i Storbritannien är av hög kvalitet, __ man har ett flertal mycket framstående forskningscentra, dels sådana som sorterar under industridepartementet (se tabell 7.1) och som därför snabbt kan anpasss till regeringens politik, dels sådana som är knutna till bransch- organisationer och företag, dataindustrin är relativt framstående vad gäller såväl maskin- som pro- gramvaror.

Om sedan programmet inte får önskvärd effekt beror det på mera allmänna ekonomiska och politiska faktorer.

7.3. 1 lndustrirobotar

Antalet installerade industrirobotar i Storbritannien uppgår som nämnts till högst 100 av vilka merparten finns inom bilindustrin. De flesta robotarna är importerade. De inhemska robotarna produceras i liten skala av BOC i samar- bete med Hall Automation samt av British United Shoe Machinery.

Inom industridepartementet har flera avdelningar, inklusive National En- gineering Laboratory, påbörjat studier av industrirobotar. Enheten för elek- troniktillämpningar har givit finansiellt stöd till the British Robot Association samt initierat två studier. Den ena, som utförs av Ingersoll Manufacturing, skall identifiera marknader och tillämpningar samt undersöka arbetsgivarnas och arbetstagarnas attityder till industrirobotar. Den andra studien har till uppgift att utröna förutsättningarna för en brittisk robotindustri. Enligt upp- gift är industridepartementets tidshorisont 5—10 år och budgeten för ett even- tuellt program i storleksordningen £ 10 miljoner. Om den brittiska regeringen beslutar sig för att satsa på ett robotprogram är det sannolikt att NEB blir in- volverat.

Andra organisationer som har till uppgift att sprida kunskap om och stimu— lera användningen av industrirobotar är Science Research Council och the British Robot Association. Den senare bildades 1977 och har ett 100-tal med- lemmar från robotleverantörer, robotanvändare och högskolor.

7.3.2. Verktygsmaskiner och NC—maskiner

Den brittiska verktygsmaskinindustrin har varit stagnerande sedan i början av 1970-talet. Kapacitetsutnyttjandet i industrin ligger f.n. i genomsnitt på 80 % vilket medfört en låg lönsamhet. Av stor betydelse för verktygsmaskinindu- strin är bilindustrins investeringar i verktygsmaskiner. F. n. har bilindustrin en mycket låg tillväxt och dålig lönsamhet. Dessutom investerar bilindustrin i allt större utsträckning i utländska verktygsmaskiner. Under 1960- och 1970-talen har importens andel av den totala tillförseln ökat från drygt 18 % till över 40 %.

Som en följd av verktygsmaskinindustrins problem har regeringen vidtagit åtgärder dels för att stödja produktionen och produktutvecklingen, dels för att stimulera efterfrågan—på maskiner. Vad gäller det senare har det varit fråga om generella åtgärder, bl.a. förändrade avskrivningsregler för inventarier och lager vilket medfört att bolagsskatten sjunkit från den officiella skattesatsen 52 % till ca 37 %. Enligt brittiska bedömningar torde det inte vara möjligt att vidta ytterligare generella åtgärder. I stället kommer insatserna att vara selek— tiva såsom bidrag och långfristigt kapital till utvecklingsbara företag, eventu- ellt i samarbete med NEB.

The Science Research Council har tillsatt en särskild kommitté, Manufac- turing Technology Committee, med uppgifter att studera industrins använd- ning av NC—maskiner. Kommitténs slutsatser är i korthet följande: [] NC-maskiner svarar f.n. för mindre än 1,5 % av det totala antalet installe-

rade verktygsmaskiner.l Marknaden för NC—maskiner växer dock betyd- ligt snabbare än marknaden för traditionella verktygsmaskiner. Som en följd av den snabba utvecklingen inom mikroelektroniken bedömer kom- mittén att marknaden för NC-maskiner kommer att växa än snabbare i framtiden. Speciellt kommer system som styr hela maskingrupper att få ökad användning.2 Användningen av NC-maskiner är i stor utsträckning begränsad till vissa branscher och företagsgrupper (teknikintensiva företag). Dessa användare svarar för huvuddelen av marknadstillväxten för NC-maskiner. Teknik- överföringen till nya områden går långsamt. Orsakerna härtill är flera: — Dålig lönsamhet i industrin och svårigheter att finansira nya investe- ringar. NC-maskiner är dyra i inköp men samtidigt är produktiviteten så hög att de torde ersätta 2—3 konventionella maskiner. — Bristande kunskaper hos industrin vad gäller NC-maskinernas poten- tial. Många företg har svårigheter att kunna göra tekniskt/ekono— miska jämförelser mellan NC-maskiner och konventionella maskiner varför kalkylunderlagen blir bristfälliga.

' Det finns flera förklaringar till varför NC-andelen är så låg: — NC-maskiner började användas först under 1960-talet. — NC—andelen är beräknad med utgångspunkt från det totala antalet verktygsmaski- ner, dvs. inkl. dels mycket små verktygsmaskiner som ännu ej är datorstyrda, dels verk- tygsmaskiner som installerades innan NC-tekniken var tillgänglig. Närmare 40 % av de installerade maskinerna är 10 år eller älde. Av de verktygsmaskiner som installerats un- der den sista 10- eller 5-årsperioden är antalet NC-enheter betydligt högre. —- Användningen av NC-maskiner är fortfarande i hög grad begränsad till vissa bran- scher och företag. 2 Marknadsbedömningarna har gjorts av the Henley Centre for Forecasting som på uppdrag av the Machine Tool Trades Association också gör årliga uppdateringar.

' Detta är ett av tolv branschprogram som an- visats totalt E 263 miljo- ner.

Mot bakgrund av ovanstående har kommittén föreslagit dels att Science Re- search Council skall öka forskningsanslagen till universitet och högskolor, dels att forskningen skall inriktas mot att utveckla system som successivt kan uppgraderas. Syftet är att företag som har begränsad erfarenhet av NC- maskiner skall kunna skaffa relativt enkla system som sedan skall kunna göras mer avancerade utan att kompatibilitetsproblem uppkommer. Kommittén fö- reslår att forskningen inom NC-maskiner får ett tilläggsanslag på £ 400000 under en treårsperiod.

Industridepartementet stöder användning och produktion av verktygsma- skiner och NC-maskiner dels genom program som ger lån och bidrag till indu- strin, dels genom FoU-anslag.

Det särskilda programmet för verktygsmaskiner, Machine Tool Industry Schemel har anvisats £ 30 miljoner. Stöd kan utgå med upp till 25 % av ut- vecklingskostnaderna för nya produkter, 20 % av kostnaderna för anskaff- ning av ny tillverkningsutrustning, 15 % av kostnaderna för nya byggnader samt 50 % av eventuella konsultkostnader i samband med projektplanering- en.

Förutom detta program kan verktygsmaskintillverkare/-användare utnytt- ja mer allmänna program som t. ex. The Product and Process Development Scheme, The Selected Investment Scheme samt stöd inom ramen för The Na- tional Research Development Corporation's (NRDC) aktiviteter.

Dessutom kan företag som investerar i automatiserad produktionsteknik ansöka om anslag från de program som initierats inom mikroelektronikområ- det, se avsnitt 7.1 och 7.2.

Inom ”the sponsorship division” finns två Research and Development Re- quirements Boards som ansvarar för stöd till FoU inom området automatise- rad produktionsteknik. Dessa är Mecanical Engineering and Machine Tools

Tabell 7.2 Mecanical Engineering and Machine Tools Requirements Board. Anslag till FoU inom mekanisk teknologi och verktygsmaskiner 1977/78

1 OOO-tals % pund Efter mottagare: National Engineering Laboratory 4591 53 Computer Aided Design Centre 102 ] United Kingdom Atomic Energy Authority 1 424 16 Research Associations 1 708 20 Övriga 848 10 Totalt 8 673 100 Efter program: Bearbetningsteknik 2 153 25 Datorstödd konstruktion och . tillverkningsberedning 909 1 1 Motorer och fordon 1 392 16 Provning ] 497 17 Hydraulisk utrustning ] 854 21 Övriga 868 10 Totalt 8 673 100

Källa: Department of Industry.

Requirements Board och Computers, Systems and Electronics Requirements Board. Till den förra hör bl.a. datorstödd konstruktion och produktion (CAD/CAM). Den senare ansvarar för datorteknik, datakommunikation, elektronik (inkl. Optoelektronik) samt datorstyrda processreglersystem.

De viktigaste forskningslaboratorierna som ligger inom respektive Require- ments Board är för:

Mecanical Engineering and Machine Tools Board: National Engineering Laboratory, Computer Aided Design Centre och Production Engineering Research Association (PERA).

Computers, Systems and Electronics Board: National Physical Laboratory, Warren Spring Laboratory och National Computing Centre.

Samtliga dessa forskningslaboratorier sorterar under industridepartemen- tet utom PERA som är en branschforskningsorganisation som finansieras av såväl industrin som staten.

I tabell 7.2 och 7.3 redovisas hur anslagen från ovanstående Requirements Boards fördelas på forskningslaboratorier och projekt.

Tabell 7.3 Computers, Systems and Electronics Requirements Board (CSERB). Anslag till FoU inom datateknik och elektronik 1977/78

Fördelning på projekt ] OOO-tals och anslagsmottagare pund National Physical Laboratory 1 490 Warren Spring Laboratory 351 Computer Aided Design Centre 62 United Kingdom Atomic Energy Authority 201 Royal Signals & Radar Establishment" - 1 225 Research Associationsb 1001 Microelectronics application % 2 402 Microelectronics production equipment Advanced Computer Technology Project (ACTP) 569 Advanced Instrumentation Project (AIP) 769 European COST projects 58 NCC Software Products Scheme 150 Other electronics projects 120 Automation research & development 139 Contracts with UKAEA and universities 13 Systems and software 395 Surveys and studies 51

Totalt 8 996

” Huvudsakligen på projekt som finansierats gemensamt av CSERB och försvarsmi- nisteriet. " Inklusive technology transfer projects vid National Computing Centre (NCC).

Fördelning på områden I OOO—tals % pund Datateknik 1 501 17 Datortillämpningar 2 545 28 Styrning och instrumentering 1453 16 Elektronik 3 497 39 Totalt 8 996 100

Källa: Department of Industry.

1 Betänkandet kan rekvi- reras från National Engi-'

neering Laboratory. Kostnad £ 100.

Budgeten för 1978/79 för Computers, Systems and Electronics Require- ments Board anger en total kostnadsram på £ 12,4 miljoner. Denna siffra in- kluderar anslag för vissa projekt samfinansierade med försvarsministeriet.

7.3.3. Datorstödd konstruktion och produktion (CAD/CAM)

De statliga programmen vad gäller utveckling och användning av CAD-sys- tem verkställs huvudsakligen av Computer Aided Design Centre (CADC), NRDC (se avsnitt 7.2.5) samt universitet och högskolor.

CADC, som bildades 1969, sorterar under industridepartementet. Antalet anställda uppgår till drygt 100 men kommer att utökas till 150. Ett flertal av CADCls experter är anställda på kontrakt från dataföretaget ICL/Dataskill. Utvecklingsprojekt bedrivs i samarbete med företag, organisationer som NRDC, Science Research Council, National Engineering Laboratory (NEL), Production Engineering Research Association (PERA), National Computing Centre (NCC) samt högskolor. _

CADC's uppgift är att stödja industrins användning av avancerad produk- tionsutrustning. Detta görs på två sätt: : Utveckling av CAD-system åt industrin. Ofta sker utvecklingen i samarbe- te med företag och forskningsorganisationer. Servicebyråverksamhet. Företag kan vända sig till CADC för att få t. ex. datorproducerade ritningar och NC-program. Till sitt förfogande har CADC ett flertal olika minidatorer, grafiska bildskärmsterminaler och an- nan avancerad datorutrustning. Det har uppskattats att högst 5 % av de potentiella CAD-användarna i in- dustrin f.n. utnyttjar CAD-system.

Vad gäller kopplingen CAD/ CAM har industridepartementet och Science Research Council tillsatt en utredning som skall föreslå ett program för FoU, teknikspridning och utbildning.

En organisation som utvecklar CAD/CAM-system i samarbete med indu- strin är Production Engineering and Research Association (PERA). PERA har bl.a. utvecklat ett CAD/CAM-system som kallas PADDS. Detta system producerar såväl ritningar som NC-program. Med bidrag från industridepar- tementet bedriver PERA en avgiftsfri rådgivningsverksamhet. Företag med mellan 100 och 1000 anställda kan vända sig till PERA för att få hjälp med konstruktions- och produktionsproblem, frågor i samband med utvecklings- projekt m. m.

7.3.4. Projektet ”Automated small-batch production”

Industridepartementet (Mechanical Engineering and Machine Tools Require- ments Board) tillsatte 1976 en kommitté, den s.k. ASP-kommittén, med upp- gift att studera den nationella och internationella utvecklingen vad gäller au- tomatiserad småskalig produktion. Kommittén hade också till uppgift att fö- reslå såväl program för FoU som särskilda industripolitiska åtgärder.

Kommittén redovisade sitt betänkande i november 1977.1 Mot bakgrund av en mycket grundlig analys av automatiserad produktion, den brittiska indu— strins teknologinivå, hinder för införande av avancerade tillverkningsmetoder m.m. föreslog kommittén i sitt betänkande bland annat följande:

:l Finansiellt stöd till pilotinstallationer av DNC-system1 och flexibla tillverk- ningssystem samt till FoU-program för ASP-projekt.

__ Stöd till utvecklandet av en ny generation NC-maskiner.

_ Stipendier till forskare med inriktning på automatiserad tillverkningstek-

mk. En kortare sammanfattning av betänkandet ges i bilagan till kapitel 7.

* Direct Numerical Con- trol (direkt numerisk styrning) innebär att en central dator styr flera maskiner.

Bilaga till kapitel 7

Kort sammanfattning av betänkande från ASP (Automated Small-Batch Production)—kommittén

Definitioner:

Tre olika typer av produktionssystem studerades:

Typ 1: NC-maskiner (Numerical Control). Används i relativt stor utsträckning i in- dustrin.

Typ 2: DNC-maskiner (Direct Numerical Control), vilket innebär att flera maskiner styrs av en central dator. Dessutom FMS-maskiner (Flexible Manufacturing System) som innebär automatisering av hela maskingrupper inklusive trans- portsystem. Endast ett fåtal pilotinstallationer finns i Storbritannien.

Typ 3: ASP (Automated Small-Batch Production). Dessa system skall arbeta obe- mannade eller med begränsad bemanning. Ännu inga system planerade. Kommittén studerade system av typ 2 och 3 och redovisade förslag på pro- gram dels på medellång sikt (3—5 är), dels på lång sikt (5—10 år).

Bakgrund till ASP-projektet

Verkstadsindustrins förädlingsvärde uppgick 1974 till 13 % av BNP samt sva— rade för 45 % av hela tillverkningsindustrins förädlingsvärde. Verkstadsindu- strins struktur med avseende på företagsstorlek anges nedan.

Tabell ] Verkstadsindustriföretagens storleksfördelning

Storleksklass Antal Antal olo-andel av Antal anställda företag anställda förädlingsvärdet

— 99 17 000 550000 15 100—999 3 500 1 300000 35 1000— 600 1400000 50

Källa: National Engineering Laboratory, ASP—Committee.

Det har uppskattats att ca 40 % av produktionen i verkstadsindustrin avser produkter som tillverkas i serier som understiger 50 enheter. (I USA har det uppskattats att den småskaliga produktionen inom den metallbearbetande in-

dustrin svarar för mellan 50 och 75 % av produktionsvärdet).

Avancerad datorstyrd tillverkningsutrustning kan medföra stora produkti- vitetsvinster i den småskaliga produktionen. Skattningar har visat att kostna- derna för att producera en detalj i korta serier är mellan 10 och 100 gånger större än motsvarande kostnader vid massproduktion. Detta beror på tre fak- torer: låg kapitalintensitet Utnyttjandegraden hos maskinerna är låg höga kapitalkostnader för varor i arbete och lager, vilket i stor utsträck- ning förklaras av att produktionsutrustningen ej är flexibel.

Internationella jämförelser

I en undersökning av 762 tillverkningsföretag i Storbritannien och 416 i Japan visades att produktionsvärdet per anställd i Storbritannien utgjorde 44 % av motsvarande värde i Japan. Under 1974—75 var kapitalinvesteringarna per anställd i Japan ca £ 4500 mot ca £ 400 i Storbritannien. 1 en undersökning av 11 verktygsmaskinföretagi Storbritannien och Väst- tyskland visades att förädlingsvärdet per anställd i de västtyska företagen var ca 75 % högre än i de brittiska. Storbritanniens andel av världsexporten har mellan 1950 och 1975 minskat från 25,5 % till 9,2 %. Industrins investeringar i verktygsmaskiner, ut- tryckta i procent av försäljningsvärdet, har sjunkit mellan 1967 och 1977 från ca 1,4 till 0,8 %. Storbritannien tenderar att exportera varor med lågt förädlingsvärde och importera varor med högt förädlingsvärde. Under 1977 exporterades 200 NC-maskiner medan 500 importerades. Vad gäller de mer avancerade produktionssystemen, typ 2 och 3, konstate— rade kommittén att Storbritannien sannolikt ligger 10 år efter länder som USA, Västtyskland och Japan. Dessa länders regeringar har satsat stora sum- mor på att utveckla tekniken, framför allt genom pilotprojekt. I USA och Ja- pan uppgår antalet DNC-system till över 100.

Sociala attityder

Trots att automatiseringen medför ett minskat antal arbetstillfällen fann kom- mittén inte något större motstånd hos de anställda, under förutsättning att ge- nomförandet sker i samråd med de anställda och deras organisationer. Däre- mot fann kommittén att ett större motstånd förelåg hos företagsledningarna. En av förklaringarna härtill är, enligt kommittén, att de brittiska företagsle- darna inte har tillräcklig utbildning (i en undersökning där företagsledare i Västtyskland och Storbritannien jämfördes konstaterades att de brittiska fö- retagsledarna i genomsnitt har betydligt lägre utbildning).

Trots att Storbritannien f.n. har hög arbetslöshet är det svårt att rekrytera utbildad arbetskraft. Detta förklaras av förändrade attityder i samhället till verkstadsarbete. Kvalificerad arbetskraft i verkstadsindustrin söker sig till andra näringsgrenar, framför allt tjänstesektorn. I en undersökning som gjor- des bland avgångsklasser i sydvästra England ansåg över 90 % av eleverna att verkstadsarbete var ”tråkigt, hårt, smutsigt och antisocialt”.

Dessa förhållanden har lett till att medelåldern hos de anställda i industrin blivit allt högre samtidigt som de nyanställda har låg utbildning.

Enligt kommittén är bristen på utbildad arbetskraft inom industrin ett av de allvarligaste hindren för ökad automation. Självfallet kommer automationen att minska efterfrågan på arbetskraft. Däremot kommer efterfrågan att vara stor på sådan arbetskraft som skall implementera och övervaka automatisera- de tillverkningssystem.

Utvecklingen fram till 1985

Antalet installerade NC-maskiner uppgår f.n. till 10000 och de representerar 10% av installationsvärdet av totalt 900000 installerade verktygsmaskiner. Marknaden för NC-maskiner växer för närvarande med ca 1000 enheter per år. Enligt kommitténs bedömningar kommer antalet NC-maskiner 1990 att uppgå till mellan 23 000 och 40000.

Vad gäller mer avancerade tillverkningssystem, som DNC, FMS och ASP, gör kommittén följande bedömningar: System som innefattar 8 eller fler NC- maskiner har samma produktivitet som 50—100 konventionella maskiner. Endast 7 % av de brittiska industriföretagen har mer än 100 verktygsmaski- ner. Av dessa torde endast 500 kunna bli potentiella användare.

Med dessa utgångspunkter bedömer kommittén att det 1995 kommer att finnas 300—700 helt eller nästan helt automatiserade tillverkningssystem in- stallerade.

Några av kommitténs slutsatser och förslag till åtgärder

E Att ett antal pilotinstallationer av typ 2 (DNC och FMS) utvecklas med fi- nansiellt stöd från industridepartementet samt att FoU-program för ASP- projekt initieras. Att tillförseln av DNC- och FMS-system under de närmaste 5 åren sanno- likt måste komma från utlandet. _ Att industridepartementet, National Engineering Laboratory (NEL) och industrin tillsätter en utredning under ett år med uppgift att föreslå åtgär- der för att utveckla en ny generation NC-maskiner. Dessa skall vara modu- lära och enkelt kunna integreras till hela maskingrupper. När utredningen slutförts skall industridepartementet i samarbete med NEL ge finansiellt stöd till industrin för utveckling av dessa enheter. 1: Att industrin och statliga myndigheter ger stipendium till forskare inom in-

dustrin och utbildningsväsendet så att de kan arbeta utomlands och stude- ra den tekniska utvecklingen. _ Att konventionell investeringskalkylering ej beaktar alla fördelarna av

avancerade tillverkningssystem. Forskning på detta område är nödvän- digt. __ Att utredningen koncentrerat sitt arbete på metallbearbetning. Liknande

studier bör göras för svetsning, laserskärning, gjutning samt framför allt för montering.

8. Frankrike

8.1. Inledning

Data- och elektronikindustrin har tillsammans med kärnkrafts- och flygin- dustrin högsta prioritet i den franska industripolitiken. Regeringens massiva satsningar på dessa industribranscher beror inte enbart på att de är betydelse- fulla för samhällsekonomin. En konkurrenskraftig inhemsk datorindustri är enligt den franska regeringens mening nödvändig för det nationella oberoen- det. Som exempel på detta kan nämnas att Frankrikes beslut att bygga upp en nationell datorindustri kring Compagnie Internationale pour I'Informatique (CII) går tillbaka till 1965 då det USA-kontrollerade företaget Machines Bull vägrade leverera datorer till det franska kärnvapenprogrammet. Sedan dess har den franska regeringen givit omfattande stöd till data- och elektronikin- dustrin.

8.2. En översikt av Frankrikes FoU-investeringar

Frankrikes totala FoU-investeringar uppgick 1974 till 23 miljarder francs (1,7 % av BNP), varav 13,5 miljarder francs (58,7 %) investerades i företags- sektorn. Av FoU-investeringarna i företagssektorn finansierade staten 31 % (4,2 miljarder francs). Som framgår av tabellerna 8.1 och 8.2 har det statliga FoU-stödet främst inriktats mot flyg-, data- och elektronikområdet (merpar- ten av FoU inom kärnkraftsområdet redovisas som investeringar i den offent- liga sektorn).

Tabell 8.1 FoU-investeringar inom företagssektorn 1974. Miljoner francs

Offentlig Privat Summa 0lit-andel finansiering finansiering offentlig Mfr % Mfr % Mfr % rmansiering

Flyg, rymdteknik 2580 (61,4) 455 (4,9) 3035 (22,4) 85 Elektronik, tele—

kommunikation 945 (22,5) .610 (17,2) 2555 (18,9) 37% 35

Datateknik 225 (5,4) 525 (5,6) 750 (5,5) 30 Andra sektorer 450 (10,7) i760 (72,3) 7210 (53,3) 6 Summa 4200 (100,0) 9350 (100,0) 13 550 (100,0) 31

Källa: Bureau d'Informations et de Prévisions Economiques.

Av de totala FoU-investeringarna i data-, elektronik- och telekommunika- tionsområdet är som framgår av tabellen 35 % finansierade med offentliga medel. Detta kan jämföras med 6% offentlig finansiering i andra sektorer, exklusive flyg och rymdteknik.

Tabell 8.2 FoU-investeringamas procentuella andel av produktionsvärdet för olika branscher inom företagssektorn 1974

Produktions- FoU—investeringarnas %-andel av värde Mfr produktionsvärdet

Offentlig Privat Totalt andel andel Flyg, rymdteknik 12 980 20,0 3,5 23,5 Elektronik, telekommunikation 31 500 3,7 6,8 10,5 Datateknik 8900 2,5 5,9 8,4 Företagssektorn totalt 860100 0,5 1,1 1,6

Källa: Bureau d”Informations et de Prévisions Economiques.

8.3. Myndigheter och organisationer som ansvarar för data- och elektronikpolitiken

Huvudansvaret för den franska data- och elektronikpolitiken ligger hos indu- stridepartementet (Ministere de l'Industrie). Inom industridepartementet handläggs de branschinriktade industrifrågorna av Direction Générale de l'In- dustrie (DGI). Under DGI finns fyra byråer av vilka Direction des Industries Electroniques et de l'Informatique (DIELI) har det direkta ansvaret för indu- * strifrågor som rör data—, elektronik-, telekommunikations- och rymdindu- strin. Organisationsstrukturen är närmare redovisad i figur 8.1.

Till industridepartementet hör också ett antal laboratorier som bedriver forskning inom data- och elektronikområdet. Det viktigaste är: :] Institut National de Recherche l'Informatique et l'Automatique (INRIA), :] Laboratoire d'Electronique et de Technologie de l'Informatique (LETI).

För 1980 uppgår industridepartementets totala anslag för FoU (alla områ- den) till ca 6,4 miljarder francs.

Industridepartementet har ett nära samarbete med branschorganisationer, speciellt vad gäller olika stödprogram som är inriktade mot de små och medel- stora företagen. Ansvaret för stödprogrammens genomförande läggs ofta på organisationerna. Detta får till följd att industridepartementet får ett stort in- flytande över branschorganisationernas verksamhetsinriktning. Exempel på branschorganisationer som samarbetar med industridepartementet är: Association Francaise Mission pour la Conception et le Design Assisté par Ordinateur (AF MICADO) som har till uppgift att stimulera användning- en av system för datorstödd konstruktion (CAD-system). Bureau National de l”Informatique Scientifique et Technique (BNIST). Agence pour le Développment de la Production Automatisée (ADEPA) med uppgift att stimulera användningen av numeriskt styrda verktygsma- skiner och annan datorstyrd tillverkningsutrustning.

Président dela République

Secrétariat d'Etat

aux Postes et Télé- communications

Premier Ministre

Ministrére de |'Economip Minisfere de I'Industrie

Secrétariat d'Etat a la Recherche

Ministäre des Universités

Figur 8.1 Myndigheter och organisationer som ansvarar för den franska data- och elektronikpolitiken.

Anmärkning: De organ som har det huvudsakliga ansvaret för data- och elektronikpo- litiken har kraftigare markering. Förkortningarna i figuren förklaras på omstående

sida.

SOU 1980: 17 AI Agence de l'Informatique CCM Commission Centrale des Marchés CEA Commissariat a I'Energie Atomique CEESI Centre d'Etudes et d”Expérimentation des Systemes d*1nformation CII Comité Interministériel de lllnformatique COMI Commission de l'Informatique CNET Centre National d”Etudes des Télécommunications CNRS Centre National de la Recherche Scientifique CSMI Commission Spécialisée des Marchés de l'Informatique CTl Centre Technique en Informatique DGEMP Direction Générale de IlEnergie et des Matieres Premiéres DGI Direction Générale de I'Industrie DGRST Déle'gation Générale a la Recherche Scientifique et Technique DICID Direction des Industries Chimiques, Textiles et Diverses DIELI Direction des Industries Electroniques et de I'Informatique DIMME Direction des Industries Metallurgiques, Mecaniques et Electriques LETI Laboratoire d*Electronique et de Technologie de l'Informatiue MI Mission å I'Informatique MIDIST Mission Interministérielle de l'Information Scientifique et Technique INRIA Institut National de Recherche l'Informatique et I*Automatique STISI Service du Traitement de I*Information et des Statistiques Industrielles

Mission å l'Informatique och Agence de l'Informatique är två organisatio- ner som har till uppgift att främja datateknikens användning i den offentliga respektive privata sektorn. Organisationerna har starka knytningar till DIELI. .

Inom det sekretariat som handlägger forskningspolitiken (Secretariat d*Etat a la Recherche), vilket är direkt underställt premiärministern, har Dé- légation Générale åla Recherche Scientifique et Technique (DGRST) ansvaret för de mer grundläggande forskningsinsatserna inom data- och elektronikom- rådet.

Andra viktiga forskningsorganisationer inom data- och elektronikområdet är Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS) och Centre National d*Etudes des Télécommunications (CNET) som sorterar under utbiidningsde- partementet respektive post- och telekommunikationssekretariatet.

För koordineringen av regeringens datapolitik har dessutom tillsatts en in- terdepartemental kommitté, Comité Interministériel de l'Informatique (CII). Denna består av representanter från de särskilda ' 'datakommittér” som inrät- tats vid varje departement.

8.4. Industripolitiska program för data- och elektronikindustrin

Den franska industripolitiken är formulerad i 5-årsplaner. Den nuvarande planen, som är den sjunde, omfattar perioden 1976—1980. Inom ramen för 5-årsplanerna formuleras program för olika industrisekto- rer. Inom data- och elektronikområdet har följande program initierats hittills: ”Plan Calcul'. sattes upp 1966 för att främja utvecklingen av en oberoende fransk datorindustri. För att genomföra ”Plan Calcul” tillsattes 1966 Délégation å l'Informa- tique, som sorterade direkt under premiärministern. I samband med att industri- och forskningsministeriet 1974 satte upp Direction Générale de l'In- dustrie, som skulle ansvara för samtliga industriprogram, bildades Direction

des Industries Electroniques et de l'Informatique (DIEL I). Det senare övertog därmed delegationens arbetsuppgifter som då upplöstes.

”Plan Composant”: sattes upp 1966 för att koordinera de statliga insatser- na för utvecklingen av elektroniska komponenter.

”Plan Mini-Informatique” och ”Plan Péri-Informatique”: initierades 1975 med uppgift att strukturera den del av datorindustrin som tillverkar mini- och kontorsdatorer respektive periferienheter (terminaler, skrivare m.m.).

”Plan Composant”, "Plan Mini-Informatique” och "Plan Peri-Informa- tique” ingår som delar i ”Plan Calcul”.

”Mission pour les Circuits inte'gre's”: lanserades 1977 med uppgiften att stödja den franska produktionen av integrerade kretsar. Enligt planerna skall ett stöd om 600 miljoner francs utgå under fem år. Stöd kommer att utgå dels till industriell utveckling och produktion, dels till FoU.

”Informatique et Société. Premier Plan ”: I december 1978 lanserade indu- striministern en ny stor plan som omfattade hela data-, elektronik- och tele- kommunikationsområdet. Planen var ett resultat av en stor studie som initie- rades 1976 av presidenten. Enligt den nya planen skall staten fr.o.m. 1979 och under fem år stödja elektronikområdet med 2,25 miljarder francs.

Förutom direkt industripolitiskt stöd, enligt ovan angivna program, erhål- ler den inhemska industrin ett betydande stöd genom offentlig upphandling. Omfattningen av detta stöd framgår av tabell 8.3. Inom den offentliga sektorn har den inhemska datorindustrin 36 % av datormarknaden mot endast 19 % inom den privata sektorns datormarknad.

Tabell 8.3 Datorföretagens procentuella marknadsandelar (i värde) på den offentliga och den privata datormarknaden 1974

Offentlig Privata Totalt förvaltning sektorn

C11 34 16 24 Andra franska datorföretag 2 3 3 Andra europeiska datorföretag 3 2 2 IBM 36 54 46 Honeywell 9 8 8 Andra amerikanska datorföretag 15 17 16

Källa: I'Informatisation de la Société.

8.4.1. Datapolitiken fram till och med 1976

Under perioden 1966—1974 var den franska datapolitiken formulerad i den första ”Plan Calcul”. Huvudsyftet med denna plan var att främja utveck- lingen av en oberoende fransk datorindustri.

I tabell 8.4 redovisas det statliga stödet till dataindustrin under perioderna 1966—1974 och 1975—1979. För perioden 1976—1980 ingår den franska datapolitiken i den 7:e ekono- miska planen. I denna läggs stor vikt vid att Frankrike skall uppnå teknolo-

1 Se redovisningen av Unidata i avsnitt 5.2.2.

Tabell 8.4 lndustri- och forskningspolitiskt stöd till data- och elektronikområdet under perioden 1966—1979. Miljoner francs

1966—1974 1975—1979

Subventioner för restrukturering av datorindustrin (huvudsakligen subven- tioner till CII-Honeywell Bull) 2970 Utvecklingsstöd — Generella datasystem 1 281 599 — Minidatorer och kringutrustning 106 119 —— Komponenter 174 183 —— Programvaror och stöd till tillämpningar 88 160 Forskning" 265 362 Summa 1 914 4 393

” Forskningsstödet som är redovisat avser medel huvudsakligen från industrideparte- mentet och forskningssekretariatet. FoU-stöd utgår också från försvars- och utbild- ningsdepartementen varför det totala stödet är avsevärt större än vad som här redovi- sats. Källa: DIELI.

giskt oberoende inom data- och elektronikområdet.

Den franska datapolitiken inrymmer flera olika medel för att stödja den in- hemska industrin: 3 bidrag för omstrukturering av branschen, stöd till datorindustrin genom offentlig upphandling, direkta bidrag till FoU, fördelaktiga skattevillkor och kreditgarantier för marknadsföring, export och FoU. Misslyckandet, såväl utom som inom ett europeiskt samarbete,1 med att skapa en konkurrenskraftig fransk datorindustri för produktion av generella datorer medförde att franska regeringen tvingades acceptera ett utländskt in- flytande inom detta område. För att trygga en inhemsk produktion av stora datorer tog franska regeringen initiativet till ett samgående mellan CII och Honeywell Bull vilket genomfördes 1976. För franska staten innebar fusionen stora kostnader. Förutom 130 miljoner francs för övertagande av aktier från Honeywell kom direkta franska subventioner till det nya företaget på 1,2 mil- jarder francs under en fyraårsperiod. Vidare övertog staten CII's förluster un- der 1975 (630 miljoner francs) och de beräknade förlusterna under 1976 (135 miljoner francs). 250 miljoner francs tillsköts för att fullfölja utvecklingsarbe- tet på stordatorn X4. Sist men inte minst garanterades det nybildade CII— Honeywell Bull under en fyraårsperiod statliga beställningar till ett värde av sammanlagt 4 miljarder francs. Efter 1980 räknar den franska regeringen med att alla statliga subventioner skall upphöra. Det nya företaget blev med en totalomsättning på 4,5 miljarder francs (1978), 18000 anställda och med en europeisk marknadsandel på ca 12,5 % det största datorföretaget i Europa.

Även om franska intressen innehar aktiemajoriteten (53 % mot 47 % för Honeywell) i det nya CII-Honeywell Bull, ligger de tekniska besluten under en särskild kommitté, där det amerikanska företaget Honeywelli praktiken torde ha beslutsrätt.

I och med genomförandet av fusionen mellan CII och Honeywell Bull har franska regeringen inriktat sin politik mot att skapa en konkurrenskraftig fransk industri för minidatorer och periferienheter. För dessa delbranscher in- rättades ”Plan Péri-Informatique” och "Plan Mini-Informatique”. Enligt ”Plan Péri—Informatique” skall de inhemska producenternas mark- nadsandel öka från 30 % till 50—60 %, vilket motsvarar en årlig volymökning om 40 % fram till 1980. För att uppnå detta mål har industridepartementet tecknat s. k. tillväxtkontrakt med de sex ledande tillverkarna av periferiutrust- ning. Enligt dessa kontrakt erhåller företagen subventioner för att täcka in- vesterings— och utvecklingskostnader förknippade med kontraktens produk- tionsmål. Om de uppställda tillväxtmålen inte uppfylls blir företagen återbe- talningsskyldiga.

InorrTminidatorområdet, ”Plan Mini-Informatique”, har den franska re- geringen medverkat till en sammanslagning av de två största tillverkarna — CII (den del som blev kvar efter fusionen med Honeywell) och Télémécani- que. Det nya företaget, som heter SEMS (Société Européene de Mini-infor- matique et Systémes), är en del av Thomson-CSF, Frankrikes största elektro- nik- och telekommunikationsföretag med en nyckelställning inom franskt nä- ringsliv.

8.4.2. Datapolitiken från och med 1977

Efter 1976 har tyngdpunkten i industripolitiken inom data- och elektronik- området förskjutits dels mot halvledarteknologi och data- och telekommuni- kation, dels mot datateknikens användning i industrin och samhället.

8421 ”Mission pour les Circuits Intégrés”

Under 1977 lanserade den franska regeringen ett nytt program, ”Mission pour les Circuits Intégrés”, för att främja den inhemska produktionen av integrera- de kretsar. .

Programmet består av tre delar: A) Inrättandet av ett nytt forskningscenter för integrerade kretsar. Det nya centret kommer att tillhöra Centre National d'Etudes des Télécommunica- tions (CNET). Forskning inom området integrerade kretsar bedrivs även vid Centre Nationale de la Recherche Scientifique (CNRS), universiteten, atom- energiorganet (CEA), Délégation Générale a la Recherche Scientifique et Technique (DGRST), Institut National de Recherche l'Informatique et l'Au- tomatique (INRIA) samt Laboratoire diElectronique et de Technologie de l'Informatique (LETI).

Forskningssatsningen inkluderar ett fyraårsprogram för forskning inom VLSI—området (Very Large Scale Integration) vid Thomson-CSF och atom- energiorganet CEA.

B) En strukturplan för halvledarindustrin. Direction des Industries Electro- niques et de l'Inforamtique (DIELI) och Direction Générale des Télécommu- nications har fått i uppgift att förhandla med såväl inhemska som utländska halvledarföretag angående samarbete och etableringar. Merparten av de 600 miljoner francs (på fem år) som avsatts för hela programmet kommer att an- vändas för att genomföra strukturplanen. Sannolikt kommer industristödet att uppgå till 550 miljoner francs. Inriktningen för strukturplanen redovisas i det följande.

C) Ett särskilt delprogram för att stimulera användningen av mikroelektro- nik.

Den franska marknaden för integrerade kretsar uppgick 1977 till 570 mil jo- ner francs. För 1980 och 1985 beräknas marknaden ha ökat till 1 000 respekti— ve 2 300 miljoner francs. I tabell 8.5 visas den inhemska produktionens andel av förbrukningen.

Tabell 8.5 Den franska marknaden och produktionen av integrerade kretsar 1977. Mil- joner francs

Totalt Bipolära Linjära MOS- kretsar kretsar kretsar”

Marknad 5 70 240 150 180 Inhemsk produktion” 240 35 165 40 Den inhemska produktionens andel av marknaden 42 % 15 % 110 % 22 %

” Metal Oxidc Semiconductor. b Utlandsägda företag svarar för hälften av produktionen. Kalla: Ministére de l'Industrie.

Den franska tillverkningen av integrerade kretsar är koncentrerad till föl- jande företag: _ SESCOSEM, som är en division inom Thomson-CSF. 3 EFCIS, som ägs av Thomson och det franska atomenergiorganet CEA. LTT (Lignes Télégraphiques et Téléphoniques) som är ett dotterföretag till Thomson. RTC (Radio Technique Compelec) som ägs till 53 % av Philips. Motorola (USA). Texas Instruments (USA). i SGS-ATES (Italien). _ IBM France. Hela dess produktion avsätts vid IBM-företag i Europa.

Industristrukturplanen för integrerade kretsar omfattar konkreta program för följande företagsgrupper:

”Le påle Thomson-CSF, bipolaires”. Thomson-CSF och dess division SESCOSEM har tecknat ett avtal med det amerikanska företaget Motorola. Enligt avtalet skall SESCOSEM få tillgång till Motorolas tillverkningstekno- logi för bipolära integrerade kretsar. De två företagen skall dessutom bedriva produktionssamarbete för att uppnå ett bättre kapacitetsutnyttjande, s.k. ”second sourcing”. SESCOSEM har också avtal med Advanced Micro De- vices Inc och Fairchild. SESCOSEMls produktion av kretsar kommer huvud- sakligen att inriktas mot konsumtionsvaruindustrin (bilar, klockor, TV-appa- rater m.m.).

Statligt stöd: 100 miljoner francs under fem år. Enligt uppgift hade SESCOSEM en förlust på 20 miljoner dollar av en för- säljning på 64,2 miljoner dollar under 1976. (Källa: Business Week).

”Le påle EFCIS-MOS ”. Även EFCIS, som ägs av Thomson och atomener- giorganet CEA, har tecknat liknande avtal med Motorola. EFCIS kommer att tillverka olika s.k. MOS-kretsar (N-MOS och C-MOS) men även SOS- kretsar. EFCIS skall också tillsammans med forskningslaboratoriet LETI ut- veckla VLSI-teknologin.

Statligt stöd: 200 miljoner francs under fem år.

”Le påle RTC, bipolaires". RTC, som ägs till 53 % av Philips, skall utveckla snabba integrerade kretsar (TTL-kretsar) som främst skall användas i datorer och telekommunikationsutrustning. RTC's största kunder är Philips och CII- Honeywell Bull.

Statligt stöd: 100 miljoner francs under fem år. "Le påle Saint Gobain Pont & Mousson (SGPM), MOS". Saint Gobain har beslutat att tillsammans med National Semiconductor Corp (USA) starta till- verkning av integrerade kretsar av typerna N-MOS och C-MOS.

Statligt stöd: 150 miljoner francs under fem år. Förutom dessa företagsgrupper, vars program är klara, pågår förhandling- ar mellan det franska företaget Matra och det amerikanska halvledarföretaget Harris Corp.

Det finns en gemensam nämnare för de olika företagsgrupperna inom det franska programmet och det är amerikanska halvledarföretag. Härvidlag skil- jer sig inte det franska programmet från de engelska och tyska programmen. I samtliga fall har det varit nödvändigt att antingen via köp av eller samarbete med amerikanska företag skaffa de nödvändiga teknologiska kunskaperna.

8.4.2.2 ”Informatique et Société. Premier Plan”

I slutet av 1976 tillsatte Frankrikes president en utredning med uppgift att ut- reda datateknikens och elektronikens effekter på samhället. I maj 1978 publi- cerades utredningen under namnet ”L'Informatisation de la Société” (eller Nora-Minc-rapporten efter författarna). Utredningen, som omfattade 1370 sidor med bilagor, väckte stor uppmärksamhet inte minst p. g. a. presidentens engagemang i densamma.

Utredningen förutser en radikal förändring av det ekonomiska och poli- tiska livet som en följd av samhällets datorisering. Datoriseringen kommer att fullständigt förändra relationerna mellan medborgare, stat, administration och företag liksom relationerna länderna emellan.

Tre problem som kommer i datoriseringens spår nämns särskilt: Arbetslöshet. Datoriseringen rationaliserar bort arbetstillfällen, speciellt inom bank- och försäkringsväsendet, försäkringskassor, postväsen o.s.v. På 10 år räknar man med att 30 % av nuvarande arbetstillfällen kommer att för- svinna.

Det nationella oberoendet kan urvattnas. Detta anses gälla även större na- tioner som Frankrike. Faran härvidlag ligger i att den helt dominerande mak- ten på området är samlad inom ett enda företag, IBM.

På sikt kan hela den etablerade maktstrukturen komma att ifrågasättas. Både centraliseringar och decentraliseringar (via minidatorer) kan genomfö— ras på ett mera omfattande sätt än tidigare. Den enskilda individens hjälplös- het kan komma att skapa problem.

Speciellt framhålles betydelsen av att datorer och telekommunikation (in- klusive satelliter) blir allt mer integrerade.' Enligt utredningen är det detta som kommer att revolutionera samhället. I denna process är det USA (IBM) som dominerar och styr utvecklingen. För att bryta denna dominans föreslås: massiva nationella program, skapandet av ett telekommunikationsministerium, 3 samarbete inte bara mellan de europeiska teleförvaltningarna utan även med American Telephone & Telegraph.

' Det franska begreppet för detta är telematique = télécommunication + informatique. Motsva— rande engelska begrepp är compunication = computers + telecommu— nication.

1 Därtill kommer 400—

500 miljoner francs som staten årligen kom- mer att avsätta i FoU in- om data- och elektronik- området.

I december 1978 offentliggjorde industriministern ett omfattande program för data- och elektronikområdet, ”Le Développement des Applications de l'lnformatique”. Enligt detta program, som ersätter "Plan Calcul", skall sta- ten under en femårsperiod stödja data- och elektronikområdet med 2 250 mil- joner francs.l Dessa medel är avsedda för:

1. Industripolitiskt stöd, speciellt rörande integrerade kretsar enligt den plan som lanserades 1977 samt de två tidigare initierade programmen för peri- feriutrustningar respektive minidatorer.

2. Teknikspridning, i första hand till mindre och medelstora företag. För det- ta ändamål inrättades under 1979 ett särskilt organ.

3. Prioriterade FoU-arbeten, speciellt med hänsyn till datorstyrda produk- tionsprocesser och banksystem.

4. Användning av telefonnätet för data- och informationstjänster. . Initiering av nya datatekniska kurser i skolorna.

6. Pilotprojekt inom områdena kontors- och bankautomation, industriauto- mation, databanker och nya teletjänster. De mer konkreta målsättningarna för den nya planen kan sammanfattas en- ligt följande: ,

a) 10000 mikrodatorer (20000 francs per styck) kommer att installeras i de franska skolorna till 1983. Detta sker i samarbete med Utbildningsdeparte- mentet.

b) 2000 system för datorstödd konstruktion (CAD-system) kommer att in- stalleras fram till 1983.

c) Marknaden för industriell automatiseringsutrustning kommer att öka från fyra till åtta miljarder francs per år. Ett lånesystem har inrättats för att sti- mulera investeringarna i automatiseringsutrustning (se vidare avsnitt 8.5). (1) Utveckling av telefaxutrustning som kostar mindre än 2000 francs. Under

1979 presenterade företagen CIT-Alcatel, Matra, SAGEM och Thomson prototyper. Serieproduktion väntas börja 1981/1982.

e) Ett pilotprojekt med videotext initieras 1980. I projektet ingår 3 000 abon- nenter som får tillgång till information via sina TV-apparater. En reguljär service kan börja 1983.

f) Utveckling av franska kommunikationssatelliter.

För att ytterligare betona vikten av det nya programmet arrangerade "den franska regeringen under en vecka i september 1979 en rad mässor och konfe- renser över hela Frankrike. Syftet var att genom diskussioner kring och illu- strationer av datateknikens användningsområden väcka debatt och höja med- vetenheten om datatekniken. Ett centralt evenemang var en internationell konferens i kongresspalatset i Paris där man debatterade ett stort antal olika teman med deltagande av bl. a. industriministern, UNESCO's generalsekrete- rare samt Frankrikes president.

Under perioden 1966—1979 uppgick det totala statliga stödet till data- och elektronikområdet till drygt 6 miljarder francs, varav 4,4 miljarder francs un- der perioden 1975—1979. För perioden 1980—1984 torde det statliga stödet (industri-, forsknings- och utbildningsstöd m.m.), uppgå till minst 5 miljarder francs. k)!

8.5. Datorstyrd tillverkningsutrustning

8.5.1. Inledning

Det totala antalet företag inom den franska verktygsmaskinbranschen torde vara ca 200. Härav kan urskiljas tre stora företag, sex till åtta internationellt erkända specialiserade företag och ca 25 företag, vilka har viss specialisering. Antalet tillverkare av NC-maskiner uppgår till ca 30.

Ca 20 olika fabrikat av styrutrustning används. 30 % av maskinutrustning- en förses med utländska styrsystem, varav de största leverantörerna är Gene- ral Electric och Siemens. Två franska tillverkare har även en stor del av mark- naden.

Marknaden för verktygsmaskiner genomgår för närvarande en omvandling som kan karakteriseras av följande faktorer: l. Produktiviteten för verktygsmaskiner har ökat starkt. Under de senaste 10 —15 åren har produktiviteten ökat 5—10 gånger medan produktionsvoly- men endast har fördubblats. Detta får till följd att antalet installerade verk- tygsmaskiner minskar. _

2. Verkstadsindustrin befinner sig i en omvälvning —— det råder en situation av väntan och iakttagande.

3. Företagen behöver lån till investeringar i nya dyra maskiner och konstruk- törerna av maskinerna behöver statligt stöd för forskning och utveckling. Så karakteriserades situationen i november 1978 av ordföranden i den fran- ska Verktygsmaskinföreningen (Syndicat des Constructeurs Francais de Ma-

chines-Outils).

Den franska verktygsmaskinindustrin har under 1970-talet stärkt sin posi- tion och f.n. råder balans i utrikeshandeln, se tabell 8.6.

Tabell 8.6 Utvecklingen inom verktygsmaskinindustrin 1973—1977. Miljoner francs

1973 1974 1975 1976 1977 Produktion” 2 244 2 640 2 909 3 141 2 900 Export 826 1 136 1 369 1 301 1 323 Import 1236 1411 1441 1 659 1406 Tillförsel (prod + imp—exp) 2 654 2 915 2 981 3 491 2 940

" Produktionen av numeriskt styrda maskiner uppgick 1977 till 579 st. till ett värde av 480 miljoner francs (motsvarar ca 16,5 % av totala produktionsvärdet av verktygsma- skiner; år 1976 var motsvarande uppgift 12 % och 1975 11 %).

8.5.2. Pågående utvecklingsstöd

Det stödprogram för datorstyrd tillverkningsutrustning som f.n. är i kraft skrevs 1976 och kompletterades under 1977. Huvudlinjerna i programmet är: I. Prioritet ges till numeriskt styrda och avancerade maskiner. Man inriktar sig på de stora industriländerna, där man förväntar sig att marknaden skall öka. 11. Sedan 1976 pågår ett relativt omfattande forsknings- och utvecklings- program med statlig hjälp. Insatserna kan komma att öka beroende på vilka projekt som kommer upp. Speciellt intresse visas avancerade nume- riskt styrda verktygsmaskiner. Stödet kommer bl. a. från programtiteln

111.

IV.

”Aide au développement” som administreras av DGRST (Delegation Générale å la Recherche Scientifique et Technique) och Industriministe- riet.

Ett 20-tal projekt stöds f.n. Under åren 1976 och 1977 uppgick stödet till 32 miljoner francs.

I marknadsföringen av de nya maskinerna har man haft god fram- gång, framför allt beträffande export av avancerade maskiner. Vad gäl— ler de numeriskt styrda maskinerna gäller framgången även hemma- marknaden. Inom ATP-programmet (Actions Thématiques sur Programme) för verktygsmaskiner, beslutat 1976 av DGRST, utfördes en prognosstudie för utvecklingen 1977 till 1980. Detta program förutsåg en koncentration av den statliga forskningen till fyra områden: 1) Programmering och språk för automation.

2) Maskindynamik. 3) Miljöaspekter.

4) Icke—konventionella processer.

Inom varje område deltar ett flertal universitet och statliga laborato- rier.

Forskningsministeriet avsatte 1977 tre miljoner francs för forskning inom de angivna områdena.

Stöd till användningen av numeriskt styrda och avancerade verktygsma— skiner, framför allt hos mindre och medelstora företag.

1972 initierade industriministeriet och ADEPA (Agence Nationale po- ur de Développement de la Production Automatisée) ett program som fritt översatt kallades "100 maskiner på prov".

Programmet vänder sig till företag som tidigare inte investerat i NC— maskiner. Sådana företag kan dels få finansiell hjälp vid investering i den första NC-maskinen, dels få möjlighet att lämna tillbaka maskinen efter två år om den inte passar aktuell produktion. Följande finansierings- hjälp lämnas: ADEPA betalar 10 % av maskinens värde för att täcka in— stallation, igångkörning och drift under det första kontraktsåret. Även under ett andra år kan bidrag erhållas på upp till 10 % men under tredje året sjunker procentsatsen till 8 % för att vara 5 % under det fjärde.

Fram till och med 1975 hade 104 maskininvesteringar till ett samman- lagt värde av 45 miljoner francs delfinansierats över programmet. Endast två maskiner hade återlämnats efter två år. Ca hälften av de företag som utnyttjade programmet hade mindre än 100 anställda.

För perioden 1976—1980 har programmet utökats till 350 maskiner. De maskiner som hittills förmedlats i det nuvarande programmet har i ännu större utsträckning gått till mindre företag. Två tredjedelar av dessa har mindre än 50 anställda.

De maskiner som förmedlas skall företrädesvis vara av franskt fabri- kat.

Rationalisera produktionsstrukturen inom verktygsmaskinsektorn, bl. a. genom att

— avstå från att konkurrera med enklare utrustning som tillverkas i ex- empelvis utvecklingsländerna, — om möjligt sammanföra tillverkarna inom olika specialgrenar,

— stödja framför allt medelstora företag som har utvecklingsbara kon- struktioner, — skapa övergripande organisationer som kan koordinera exportan- strängningarna. VI. Verka för en ökad export genom att _ informera mindre och medelstor industri om möjligheterna att få ex- portstöd, — stödja kollektiva ansträngningar att nå marknaden. Man inriktar sig på öststaterna, Iran, Egypten, Indonesien och Sydkorea, —— ge mindre och medelstora företag ökad möjlighet till garantilån för utlandsaffärer. VII. Utveckla yrkesutbildningen inom verktygsmaskinindustrin med tonvikt på teknik, ekonomi, försäljning och automatiserad produktion. Man har även för avsikt att utveckla ett undervisningspaket i använd- ningen av numeriskt styrda maskiner (att användas som exporthjälp). Målsättningen för 1980 (som den ställdes 1976) vad gäller numeriskt styrda verktygsmaskiner är: Maskinpark 6000 maskiner Produktion 1300 maskiner/år Export 60 % av produktionen Import 20 % av tillförseln

8.5.3. Kollektiv forskning och utveckling

Tre institutioner ansvarar för den kollektiva forskningen inom verktygsma- skinsektorn.

CERMO (Centre d'Etude et de Recherche de la Machine Outil). CETIM (Centre Technique des Industries Mécaniques). ADEPA (Agence pour le Développement de la Production Automatisée). Ansvarar för ökad användning av numeriskt styrda maskiner och programmeringssystem på minidatorer.

Franska staten gjorde 1977 en kartläggning av industrins utvecklingspro- jekt. Efter denna kartläggning har man gripit in bl.a. i projekt hos Régie Re- nault, medverkat till en nyorientering av företaget Feutrier och i utvecklingen av företaget Berthiez.

Staten har också tillstyrkt skapandet av SOFIMA (Société Financiére dela Machine-Outil) 1977.

Alla åtgärder sammantaget motsvarar en investering av 120 miljoner francs under tre år (1975—77) varav 50 miljoner under 1977.

Utöver dessa fyra organisationer finns sedan 1968 en samarbetsorganisa- tion mellan fyra tekniska högskolor: Centre d'Etude de la Commande Numé- rique (CECN), Villeurbanne. Aktiviteten vid detta center är: forskning, ut- bildning (grundutbildning och vidareutbildning) samt utvecklingsarbete åt in- dustrin.

Forskningen inom området industrirobotar administreras av DGRST. Pro- grammet kallas "Robotique Industrielle” och lanserades 1976.

Inom programmet har projekt startats tillsammans med 16 statliga labora— torier, (bland dessa finns CEA, OTA, ISMCM, ONERA, universiteten i Ren— nes och Paul Sabatier i Toulouse) och 23 företag. Projektsumman är totalt 7,2 miljoner francs, årsbudgeten 2 miljoner.

Antalet projekt som drivs f.n. är ett tjugotal och omfattar främst studier och utvecklingsarbete av grundläggande karaktär.

Ett speciellt intressant projekt drivs av Association pour le Développement Technique des Industries de l'Estampage et dela Forge. Det gäller en smides- maskin där roboten skall anpassas till mycket stora påfrestningar.

Något ytterligare stödprogram för robottillverkning inom industrin drivs inte. Dock finns ett fåtal projekt som åtnjuter medel ur det nationella pro- grammet "Aide au Développement".

Då man i Frankrike anser sig ligga efter i utvecklingen vad det gäller robotar har man skapat en förening AFRI (Association Francaise de Robotique Industrielle) för forskare, konstruktörer och användare. Bland medlemmarna finns ADEPA, INRIA, CEA samt företagen Lanquepin SA och Régie Re- nault.

Antalet industrirobotar i Frankrike kan uppskattas till mellan 160 och 180 st. varav 80 % finns inom bilindustrin. 40 nya robotar tillförs industrin årli-

gen. Största tillverkare och användare är Régie Renault (gäller främst svetsrobo-

tar).

9. Östeuropa och Sovjetunionen

9.1. Utveckling av datorutrustning

Utveckling och tillverkning av datorer i Östeuropa sker inom ramen för den ekonomiska sammanslutningen SEV, dvs. Sovjetunionen, Östtyskland, Po- len, Tjeckoslovakien, Ungern, Bulgarien, Rumänien samt Kuba. Utvecklings- arbetet bedrivs gemensamt medan produktionen av en datorseries olika mo- deller fördelas på de olika länderna. Under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet utvecklades och producerades den s. k. Riad ES-l-serien. Ungern och Tjeckoslovakien tillverkar små datorsystem, medelstora system produce- ras av Sovjetunionen, Bulgarien, Polen och Östtyskland. Stora system produ- ceras av Sovjetunionen och Östtyskland. ,

Sedan mitten av 1970-talet utvecklar Comecon-länderna en ny datorserie, ES-Z, som enligt västlig terminologi är datorer av generationen 3,5.

Öststaternas handel med datorer är nästan uteslutande inriktad mot SEV- länderna. Mindre än en procent av de västliga industriländernas datorexport går till Östeuropa. Under 1973, som är det sista år för vilket officiell statistik föreligger, exporterade de 12 största västliga länderna datorutrustning för $ 120 miljoner till Östeuropa. Detta kan jämföras med Östtysklands export till Sovjetunionen som uppgick till $ 155 miljoner. Exporten från SEV-länderna är också begränsad även om man haft vissa framgångar i tredje världens län- der, framför allt beträffande lndien, samt på den finska marknaden.

De främsta östeuropeiska datorföretagen är

Elektronargtekhnika, Sovjetunionen med en miljard dollar i omsättning 1975. VEB Kombinat Robotron och VEB Kombinat Zentronik är Östtysklands största elektronikföretag. Under 1973 exporterade Östtyskland dator- och kontorsutrustning för $ 310 miljoner, dvs. en export av samma omfattning som Italiens. MERA i Polen är ett elektronikföretag med 40000 anställda. _ Tesla i Tjeckoslovakien med 75000 anställda är ett av världens största

elektronikföretag.

SEV-ländernas datorer och elektronik anses ligga flera år efter västländer- nas teknologi. De stora bristerna ligger framför allt inom områdena kringut- rustning, datakommunikation och programvaror. I bilaga till kapitel 9 redovi- sas artiklar ur rysk press som belyser problemen i Sovjetunionen.

För att snabbare få tillgång till västerländsk teknologi har ett flertal öst- europeiska länder ingått samarbetsavtal med västerländska datorföretag, t. ex.

Rumänien; samarbete med Control Data (USA) och CIl-Honeywell Bull (Frankrike) Polen; samarbete med Log Abax (Frankrike), ICL (Storbritannien), Con- trol Data, CII-Honeywell Bull och ASEA.

9.2. Datorstyrd tillverkningsutrustning

De östeuropeiska länderna ger hög prioritet åt datorstyrd tillverkningstekno- logi för att därigenom kunna effektivisera sina industrier. Speciellt gäller detta Sovjetunionen och Östtyskland. Inom verktygsmaskinområdet är dessa län- der långt framme såväl kvantitativt som kvalitativt. Sovjetunionen är världens tredje största producent av verktygsmaskiner medan Östtyskland har en pro- duktion som är av samma storleksordning som Storbritanniens.

Vad gäller avancerade datorstyrda maskiner ligger Östeuropa något efter de västliga industriländerna. Detta försöker man hämta in dels genom att för- stärka de egna utvecklingsinsatserna, dels genom samarbetsavtal med västfö— retag. Som exempel på det senare kan nämnas:

Polens avtal med ASEA vad gäller tillverkning av styrutrustning för NC- maskiner och industrirobotar. Research and Development Center for Robots i Bulgarien som har ett sam- arbetsavtal med det amerikanska företaget AMF Versatran. Sovjetunionens samarbetsavtal med Fujitsu och Siemens.

9.2.1. Sovjetunionen Inledning

Sovjetunionens bruttonationalprodukt (BNP) har ökat med 5—6 % per år under efterkrigstiden. Trenden för närvarande är emellertid att ökningstakten minskar. Ser man till de två viktigaste resurserna, kapital och arbetskraft, när- mar man sig en klar begränsning vad gäller tillgången. Den nuvarande investe- ringskvoten uppgår till nästan 30 % och kan således inte ökas mycket mer. På grund av befolkningens ålderssammansättning kommer arbetskraftstillskot— tet under de närmaste 10 åren att sjunka från 2 miljoner till 1/2 miljon per år. Ledarna har insett problemet, vilket syns i den rullande femårsplanen: Man satsar på en effektivisering av industrin.

Den inhemska produktionen av verktygsmaskiner räcker inte till att möta efterfrågan. Importen av sådan utrustning är totalt sett dubbelt så stor som ex— porten. Ser man endast till västländer är importen mer än 10 gånger större än exporten. Vad gäller NC-maskiner torde utrustningen inte vara av samma klass som den i väst. Antalet NC-maskiner torde för närvarande uppgå till 40—50000. Man vill i väst och Japan förhindra export av mikroprocessortek- nologi till Sovjetunionen, eftersom man anser att den skulle få för stor effekti— vitetshöjande effekt inom krigsmakten. Enligt uppgift har emellertid ett väst- tyskt företag slutit ett samarbetsavtal med en av öststaterna, varigenom även Sovjetunionen får tillgång till teknologin.

För övrigt satsar man i Sovjetunionen på en utveckling av optoelektriska processorer och har redan fungerande prototyper. Någon serieproduktion av industrirobotar har ännu inte startats. Totalt finns i landet ca 500 exemplar.

Utdrag ur den 10:e femårsplanen 1976—80 enligt XX V partikongressen

Produktutveckling. Moderniseringen av industrin samt införandet av auto- matiserad produktionsstyrning kommer att kräva utveckling av instrument, elektronisk utrustning, datorer, laser- och andra nya tekniker. Produktionen av automatiseringsutrustning skall under femårsplanen öka med 60—70 %.

Kvalitet, teknik. Under femårsplanen skall man avsevärt höja kvaliteten på produktionen av maskiner, utrustning och instrument. Genom att höja den tekniska nivån skall man erhålla en bättre tillförlitlighet. Arbetet skall fort- sätta på att skapa automatiska mekaniserade system, som skall klara hela pro- duktionscykeln från råvara till färdig produkt.

Maskinbyggnadsindustrin. Inom maskinbyggnads- och instrumentindu— strin skall produktionsvolymen beträffande verktygsmaskiner för skärande bearbetning och tryck/pressutrustning ökas med 50—60 %. Produktionen av NC-maskiner måste påskyndas. I syfte att bättre tillfredsställa industrins be- hov skall produktionsstrukturen inom industrin för metallbearbetande ut- rustning förbättras. Detta skall ske genom att man:

_ Vidareutvecklar produktionen av NC-maskiner, tunga maskiner, pressar och precisionsmaskiner. 3 Ökar produktionen av Specialmaskiner och automatlinjer.

Skapar kompletta system av datoriserad metallbearbetande utrustning. Organiserar serietillverkning av manipulatorer till NC-maskiner i avsikt att mekanisera och automatisera tunga och monotona arbeten. Ökar produktionen av utrustning för automatisering med 60—70 %. Säkerställer utveckling och produktion av nya typer av elektronisk appara- tur baserade på ett vidsträckt användande av mikroelektronik och laser- teknik. Produktion av NC-maskiner. Under tidsperioden 1966—75 var tillförseln av NC-utrustning 22000 enheter. År 1965 var andelen NC-maskiner av den to- tala maskinparken 0,02 % och år 1975 1,7 %. Produktionen beräknas öka från 6000 enheter per år under 1976 till ca 9000 enheter 1980.

I tabell 9.1 redovisas Sovjetunionens import och export av verktygsmaski- ner. Merparten av importen från västländerna avser avancerade datorstyrda maskiner.

Tabell 9.1 Sovjetunionens export och import av metallskärnings- och pressningsutrust- ning åren 1976 och 1977. Miljoner rubel

Export Import

1976 1977 1976 1977 Totalt 222,7 261,7 538,5 626,7 Socialistiska länder 188,0 229,0 287,0 353,7 —— Länder som är medlemmar av SEV 178,7 214,8 257,4 326,0 Industriländer 25,4 23,0 251,5 272,8 Utvecklingsländer 9,3 9,7 — 0,2

Källa: Vnesjnaja Torgovlja nr 8 1978.

lndustrirobotar, sammanfattning

Sovjetunionen ligger internationellt sett inte särskilt långt framme vad gäller

industrirobotar. Intresset har fokuserats på NC-utrustning och industrirobo- tar är något som hör framtiden till.

Försäljningen till Sovjetunionen av industrirobotar har varit mycket be- gränsad vad avser samtliga exporterande västländer. Den har huvudsakligen ägt rum vid större mässor och endast omfattat de utställda exemplaren. Man tror att de därefter transporterats till i första hand Leningrads Polyteknisk ln- stitut, där de demonterats och analyserats.

Under 9:e femårsplanen 1971—75 konstruerades 30 typer av industrirobo- tar av första generationen. Man säger att många av dem har rekommenderats för serietillverkning, vilket tyder på att endast några enstaka specialtillverkade exemplar finns ute i produktionen. Detta antagande verifieras också av besö- kare från väst som besökt större industrier utan att se en enda industrirobot.

Den forskning som bedrivs inom området saknar övergripande organisa- tion och koordinering. Kvaliteten på de industrirobotar man tagit fram har varit dålig, varför många sovjetiska företagsledare drar sig för att införa tek- niken, vilken om den krånglar förstör deras möjligheter att uppfylla produk- tionsplanerna.

Man vill på experthåll att koordineringen av fortsatt forskning skall hand— has av det Vetenskapliga rådet vid Sovjetiska Vetenskapsakademin. Under den innevarande femårsplanen 1976—80 skall ytterligare 19 typer av robotar konstrueras, bland dem de första av andra generationen med adaptiv styr- ning. Före slutet av 1980 vill man ha en tillverkningskapacitet av 7 000 robotar per år. Dessa planer torde inte ha uppnåtts då antalet installerade robotar som tidigare nämnts uppgår till ca 500 för närvarande.

] bilagan till kapitel 9 redovisas artiklar från Sovjetunionen som visar hur man där ser på robotutvecklingen.

9.2.2. Östtyskland

Östtyskland, som har en avancerad verktygsmaskinindustri, har sedan länge satsat på utveckling av datorstyrda tillverkningssystem. Hittills har 11 dator- styrda flexibla tillverkningssystem installerats i Östtyskland. Varje system be- står av ett flertal NC-maskiner, transportsystem, mätutrustning och datorer. Enligt bedömare från väst är systemen väl så avancerade som de som installe- rats i Japan, USA och Västtyskland.

Två olika typer av flexibla tillverkningssystem har tagits fram, dels Prisma- systemet (som tog 6 år att utveckla) som tillverkas av VEB Verzeugmaschinen- kombinat ”Fritz Heckert”, dels Rota-systemet som tillverkas av VEB ”7 oktober”. Båda dessa systemtyper är avpassade för mycket stora produk- tionsenheter.

Från det östtyska forskningscentret för verktygsmaskiner redovisas följan- de erfarenheter:

”Om företag ämnar investera i flexibla tillverkningssystem bör de vara medvetna om att det innebär en helt ny tillverkningsteknologi. Om övergång- en skall lyckas måste hela personalen engageras i utvecklingsarbetet. Den största svårigheten ligger i att utveckla en organisation för hela produktions- systemet.

De direkta fördelarna med flexibla tillverkningssystem är: :] Arbetsproduktiviteten ökar med 300—500 % i jämförelse med traditionell tillverkning.

3 Arbetskraftsbesparingar med upp till 80 %. _ Fabriksutrymmet för tillverkningen kan reduceras till hälften. Den tid en vara är i arbete kan reduceras med 2/3".

Bilaga till kapitel 9

Artiklar ur sovjetisk press angående datorer och automatisering

I . Artikel ur Pravda 1977-03—02

Datorerna spelar spratt

Modern industri är otänkbar utan vidsträckt användning av olika slag av data- teknik. Datatekniken har vidgat människans verksamhetsmöjligheter många gånger om, den spar kraft och frigör tid för lösande av problem, som inte ens den mest fulländade teknik ännu kan klara av.

Införandet av datorer på bred front i näringslivet har dock även berett oss en rad ”överraskningar”. Sålunda har det flera gånger visat sig att projektor- ganisationens personal, ekonomerna och industrin själv inte varit tillräckligt förberedda för att kunna använda denna teknik. I vissa fall infriar datorerna inte de förväntningar som ställs på dem, i andra fall utnyttjas de ej till fullo el- ler sätts in för att lösa alltför enkla problem, och de resultat som erhålls ut- nyttjas inte tillräckligt effektivt.

Dessa slutsatser kommer man till när man analyserar användningspraxis för de tusentals datorer som nu finns ute i näringslivet. Enbart under föregående femårsplan växte det upp över tretusen nya datacentraler. Såväl de enskilda datorerna som datacentralerna är dyrbara saker och det är mycket viktigt att de utnyttjas maximalt. Det är verkligt förargligt, när man inte lyckas utnyttja dem till fullo.

Faktum är att åtskilliga datorer och datacentraler ute på företag, industri- sammanslutningar och branscher inte utnyttjas ens till halva sin kapacitet. Det fanns en tid då personalen skyllde på ”objektiva orsaker" som avsaknad av erforderliga normer och handledningsmaterial samt en i konstruktionshän- seende otillräcklig anpassning av olika slag av apparatur sinsemellan. Nu är merparten av dessa problem lösta.

Ett klassificeringssystem för den industriella produktionen har utarbetats, man har fastställt ett enhetligt system för sammanställning av slutgiltig grund- dokumentation och system för kodning av information. Det går emellertid långsamt framåt. Och man kan här inte komma fram till någonting annat än att datateknikens effektivitet i de allra flesta fall beror på vilka kvalifikationer de har som utnyttjar maskinerna och då i första hand inte operatörer, pro- grammerare eller reparatörer utan arbetsledare och administratörer. Datorer- nas effektivitet bestäms av den som formulerar deras uppgifter.

1 pressen och från talarstolarna i olika större sammanhang har det talats till- räckligt om att folk som har med datamaskiner att göra måste vara högt kvali- ficerade. Men detta är inte nog. Det är inte mindre viktigt med sådana egen-

skaper som noggrannhet, organisationsförmåga och osviklig arbetsdicsiplin. Det är just dessa egenskaper som brukar fattas dem som arbetar på datacen- tralerna.

Det kan ännu en gång påpekas att den grupp människor som i sitt arbete har med datateknik att göra är av ett speciellt slag. Det måste företagsledarna hål- la i minnet. Och med tanke på det vara mycket noggranna när de anställer nytt folk till datasidan. Personer som inte kan ta egna initiativ och med dåligt ut- vecklad ansvarskänsla borde för alltid hållas borta från teknisk apparatur, som kostar tiotals miljoner rubel, och från att lösa frågor som är av betydelse för att hela branscher och näringslivet i dess helhet skall fungera komplika- tionsfritt.

Under de senaste åren har en stor industri på datateknikens område vuxit upp i Sovjetunionen och i SEV-länderna. Mer än åttio fabriker och samman- slagningar är sysselsatta med den typen av produktion. Personalstyrkan på dessa uppgår till över 300000 personer. Minst lika många är de som arbetar med de datorer som nu finns i bruk. Personalstyrkan på datacentraler bör, en- ligt vår mening, inte öka i fortsättningen: datorernas effektivitet måste höjas genom tekniska förbättringar, genom att man bildar specialiserade datacen- traler för gemensamt bruk och inför bättre programmeringsmetoder.

Införandet av datorer är en odiskutabelt effektiv åtgärd. Under nionde femårsplanen betalade sig exploateringskostnaderna på mindre än tre år. Un- der tionde femårsplanen är det meningen att man skall skära ner den perioden till två och ett halvt år.

Frågar man emellertid personalen vid datacentralerna hur det står till med effektiviteten i utnyttjandet av datamaskinerna får man paradoxalt nog sna- rast motstridiga eller osäkra svar. Vi förfogar nämligen inte över någon till- fredsställande, tillförlitlig metod för mätning av sådan effektivitet. Det anses att datamaskinerna i landet totalt sett utnyttjas dåligt, eftersom de i medeltal bara är i bruk 12—14 timmar om dygnet. Detta påstående kommer troligen sanningen nära. Man får emellertid samtidigt lov att hålla i minnet att man kan lösa en och samma uppgift på en halvtimme eller fem timmar beroende på vad man använder för program. För närvarande använder man sig av Sovjet- unionens statistiska centralbyrås metodik för beräkning av datamaskinernas belastning och effektivitet och den behöver uppenbarligen förbättras och gö- ras mera precis och objektiv.

För övrigt är stärkande av kollektiven på datacentralerna samt framtagande av förbättrad metodik för beräkning av effektivitet problem som kan lösas re- lativt enkelt och snabbt. Det finns svårigheter som är betydligt allvarligare på vägen till ett bättre utnyttjande av datamaskinerna. Den första av dem är att maskinerna inte är tillräckligt utrustade, dvs. det finns en kännbar brist på kringutrustning, som inte på långt när tillverkas i full uppsättning av fabriker- na. Orsakerna till denna situation är klara: kringutrustningen är relativt billig men tillverkningen är komplicerad. Fabrikerna har inget intresse av att ut- veckla produktionen av den, de ministerier som tillverkar datorer — ministe- riet för instrumenttillverkning samt ministeriet för radioindustrin — oroas inte i alltför hög grad av det faktum att datateknikens effektivitet påtagligt sänks p.g.a. bristen på kringutrustning. Dessa ministerier vill till och med skära ned det planerade sortimentet för sådan utrustning.

Den andra orsaken är splittringen av datamaskintillverkningen på olika mi- nisterier. Och trots att det finns koordineringsplaner, som skall garantera en

enhetlig teknisk policy på detta område, så följs dessa illa och det ärinte alltid man uppnår erforderlig samverkan mellan branscherna.

För det tredje är de datamaskinproducerande ministerierna, liksom för öv- rigt alla andra branscher, intresserade av att tillverka samma maskiner under en så lång period som möjligt, utan att bry sig om att förnya konstruktionen. Detta kan inte tolereras någonstans, och i synnerhet inte på datateknikområ- det, eftersom det genast medför en stagnation inom många av datateknik be- roende branscher.

Det finns också gott om exempel på maskning inom tillverkningen av myc- ket viktiga modeller. Ministeriet för radioindustrin fördröjde exempelvis framställningen av de stora maskinerna ”ES-1050” och ”ES-1060” i tre år. Av de tjugo stora datacentraler för kollektivutnyttjande som skulle byggas upp under den gångna femårsplanen, har hittills inte en enda färdigställts. Detta ministerium har inte fullgjort sina skyldigheter vad gäller utveckling och startande av serieproduktion av ett stort antal olika typer av kringutrustning, som magnetskivor med stor kapacitet, bildskärmar m.m.

Oacceptabelt länge har ministeriet för instrumenttillverkning, automatik och styrsystem dragit ut på framtagande av en familj minidatorer. På grund härav har flera institutioner tvingats sätta igång med egen produktion, vilket leder till splittring av kapacitet och höga kostnader. Två är längre än utlovat tog det för ministeriet för den elektroniska industrin att leverera integrerade kretsar för datorer av tredje generationen. Ministeriet för elektroteknisk in- dustri har inte hållit leveranstiderna för specialmotorer.

Utomlands går 60—70 % av datacentralernas driftskostnader till skrivande av program. Ett bra och sakkunnigt utformat program möjliggör en snabb och riktig problemlösning. Det vet man av praktisk erfarenhet.

Å andra sidan tar felsökningen för ett sådant program 3—5 gånger längre tid än utformandet av själva programmet. Man får lov att konstatera att våra programmerares arbetseffektivitet höjs endast långsamt och att de tillämpade programmeringsmetoderna till största delen är föråldrade.

Denna fråga är tillräckligt speciell, och ändå kan man inte förneka att det under den senaste tiden kommit fram nya metoder — strukturell, modul- och standardprogrammering m. fl. Dessa möjliggör en ökning av personalens ef- fektivitet 4—8 gånger. Man skulle önska att den matematiska vetenskapen ägnade större uppmärksamhet åt förbättrad programmeringsteknik.

När man studerar problemen med effektivt utnyttjande av datorer får man inte glömma de fortfarande förekommande fall, då företag och organisatio- ner beställer sådan teknik—utan att vara redo för den. Det finns visserligen vissa bestämmelser enligt vilka de ministerier som beställer utrustning garanterar att datamaskinerna genast kommer att utnyttjas till full kapacitet. Speciella kommittéer kommer också till arbetsplatserna för att kontrollera, huvuvida man där är mogna för datateknik. Inte desto mindre händer det inte sällan att maskinerna blir stående ouppackade i lagerlokaler, eller stundom under bar himmel, i fyra till sex månader eller t. o. m. längre.

Jag vill inte att den som läser denna artikel skall få den uppfattningen att allt är illa ställt på dataanvändningsområdet. Så är det förstås inte. Det finns detaljerade planer för en utveckling av datamaskinproduktionen och dessa fullföljs också med framgång. Men även olösta problem finns det tyvärr gott om.

Frågan om kvalifikationerna hos de ingenjörer och tekniker som projekte-.

rar och har hand om datatekniken förtjänar särskild uppmärksamhet. Dryftas bör även flera frågor som har med motivering av personalen på datacentraler— na att göra.

Kort sagt, man måste göra allt som går, för att betydligt öka näringslivets behållning av den jättelika datamaskinparken. Detta är av avgörande betydel- se för hur vår ekonomi skall fungera och för att vi skall lyckas fullgöra de mål som den 25:e partikongressen uppställt.

M Rakovskij Vice ordförande för Gosplan

2. Artikel ur Pravda 1977—05-05

Robottekniken tar sin början

I Sovjetunionen pågår en intensiv forsknings- och utvecklingsverksamhet på robotområdet. Under nionde femårsplanen tillverkade man över 30 typer av industrirobotar att användas för att betjäna maskiner, pressar, galvanisk in- dustri och gjuteriindustri. De används vid applicering av täckningsmaterial och punktsvetsning. Många av dem har rekommenderats för serietillverkning.

Som exempel kan man hänvisa till resultaten från det forskningsarbete som utförts på den speciella konstruktionsbyrån för teknisk cybernetik vid Lenin- grads polytekniska institut (OKBTK LPI). Här har 10 robotar för universellt bruk inom industrin sett dagens ljus. Flertalet av dessa provanvänds nu på fa- briker. Mycket stor betydelse tillmäts det arbete som pågår för att få fram ro- botar med flera olika funktioner. Man har tillverkat de första mobila elektro- mekaniska robotarna i landet, men även stationära, vilka å andra sidan är ut— rustade med flera (upp till fyra) armar. Man håller även på att införa billiga, lovande styrsystem för dylika maskiner.

I och för en vidare utveckling av arbetet har man på ovannämnda konstruk- tionsbyrå tillgripit en principiellt ny modell, nämligen att konstruera en så att säga integrerad robotgrupp bestående av robotar med olika funktioner och där arbetsfördelningen dem emellan ombesörjs av en gemensam elektron- "hjärna". För övrigt blir denna tendens — användande av robotar gruppvis i stället för enskilt — allt vanligare i industrin runt om i världen. Fullt automa- tiserade fabriker med hela uppsättningar av robotar planeras redan nu.

Vissa forsknings- och utvecklingsframgångar föreligger redan. Men ändå överstiger den inhemska industrirobotparken ännu ej 300—400 enheter. Na— turligtvis inställer sig följande fråga: varför är det ont om sådana maskiner, som kan och bör ersätta mänsklig arbetskraft i tunga, enahanda, tråkiga eller riskfyllda arbeten?

Och detta trots att manuellt arbete fortfarande förekommer i stor utsträck- ning i industrin.

Orsakerna är flera. Under lång tid tillverkades dessa maskiner i enstaka ex- emplar och hantverksmässigt av några entusiaster. De material och delar man erhöll var av dålig kvalitet. Någon produktionsbas fanns ej. Detta resulterade i att de första modellerna ej sällan var otillförlitliga och hade låg kapacitet. Däremot var de till både omfång och vikt ansenliga, vilket framför allt även

gällde kostnaden.

För att råda bot på problemen har det sovjetiska robotbygganået nu lagts upp på följande sätt: forskningsarbetet samordnas av Sovjetiska tetenskaps- akademiens vetenskapliga råd för konstruktionsteori och konstruktionsprin- ciper för robotar och manipulatorer. Arbetet på att konstruera industrirobo- tar sker i enlighet med det målprogram som uppställts av Statskommittén för vetenskap och teknik, vilket omfattar 16 basbranscher inom industrin och en rad institutioner. Betydande forskning på det robottekniska området utförs på högskolorna. Ansvaret för serietillverkningen av industrirobotar i landet har lagts på Ministeriet för verktyg och verktygsmaskiner samt Ministeriet för instrumenttillverkning, automatik och styrsystem. Till huvudansvarig för konstruktionsarbetet har tidigare nämnda konstruktionsbyrå utsetts.

Under den tionde femårsplanen är det meningen att man skall installera ka— pacitet för en årsproduktion av sjutusen robotar och tiotusen styrsystem för dessa. Man har för avsikt att tillverka 19 nya typer av industrirobotar och en- hetliga styranordningar till den.

För att vetenskapen bättre skall kunna bistå industrin, när det gäller att på- börja ny och komplicerad tillverkning, krävs dock ytterligare att man så snabbt som möjligt vid den speciella konstruktionsbyrån för teknisk cyberne- tik inrättar en för branscherna gemensam provstation för integrerad intrim- ning av robotarna. Man måste även slutligen ta itu med frågan om en centrali- serad finansiering av högskoleforskningen på robotteknikområdez.

Tiden är nu inne för de tekniska organisationerna inom olika branscher att mera energiskt ta sig an saken: ta reda på exakt vilka robotar son behövs i konkreta processer, projektera robotiserade typavsnitt, för att på grundval härav övergå till långsiktig planering av en integrerad automatiserng av pro- duktionen.

Robotarna har givetvis att genomgå en lång utveckling. De modeller som är i bruk i dag kan bara utföra mänskliga arbetsuppgifter vid speciela, för dem anpassade villkor, något som avsevärt begränsar deras användbanet. Andra generationens robotar, utrustade med tekniska ”känsel”-organ o:h en mera fulländad ”hjärna”, kan anpassa sig till förändringar i omgivningen. Dylika robotar har redan tillverkats i en mängd provexemplar världen över. I Sovjet har man en nära tioårig erfarenhet av tillverkning av sådana.

J. Jurevitj Chef för Speciella konstruktionsbyrån för teknisk cybernetik vid Leningrads polytekniska institut (OKBTK)

Leningrad

3. Sammandrag av artikeli tidskriften Stanki i Instrument år 8, 1978

En höjning av produktiviteten och en lösning av problemet med tillgång på ar- betskraft inom näringslivet avhänger i hög grad på utvecklingen av automati- _ seringen inom produktionen. En radikal lösning på detta problem är använ- dandet av industrirobotar.

lndustrirobotar användes vid utförandet av farliga, tunga, morotona ope- '

rationer. Inom malmutvinningsindustrin t. ex. kommer man genom att enbart utnyttja robotar att väsentligt höja produktiviteten samt förbättra villkoren för arbetarna. Även inom andra grenar av näringslivet har man önskemål om att införliva robotar i driften. Detta gäller metall-, olje— och byggnadsindu- strin samt monterings- och reparationsarbeten och vid transporter. Utan ro- bottekniken är det omöjligt att bedriva forskning i oceanerna eller ute i rym- den.

I dag är robotar av första generationen framgångsrikt utnyttjade inom me- tallindustrin, kemisk industri m.fl. Ett totalt användande av industrirobotar medför att man i genomsnitt höjer produktiviteten 2—3 ggr (i specialfall 6—7 ggr), förlänger arbetsskiftet med det dubbla, förbättrar arbetsrytmen och pro- duktkvaliteten.

Robottekniken är principiellt en ny teknisk-vetenskaplig inriktning, inklu- derande i sig inte bara skapandet av själva roboten. Den innebär även skapan- det av en automatiserad produktion med teknologiska, organisatoriska, so- cial-ekonomiska och psykologiska aspekter. Erfarenheten visar att det vid projektering av robotar är omöjligt att enbart förlita sig på traditionellt ma- skinbyggande. Man måste även ta hänsyn till den ekonomiska effektiviteten.

Under den 9:e femårsplanen 1971—75 konstruerades över 30 olika in- hemska modeller.

Under den innevarande femårsplanen 1976—80 skall ytterligare 19 typer konstrueras, bland dem de första av andra generationen med adaptiv styr- ning.

1971 kom de första robotarna av inhemsk produktion. De var i huvudsak hydrauliska med positionsstyrningssystem analogt med styrsystemet för NC— maskiner.

Ett seminarium med benämningen ”Användning av robotar för service av metallbearbetande utrustning" har nyligen ägt rum i Moskva. På seminariet diskuterades bland annat anledningarna till att robotar och robotteknik ännu i mycket liten utsträckning utnyttjas inom den sovjetiska industrin. En av or— sakerna uppges vara arbetssituationen på fabrikerna. Eller som en av semina- riedeltagarna uttryckte saken, ”automation är inte förenlig med kaos". Ett införande av robotar på verkstadsgolvet skulle inte bara kräva en omläggning av nuvarande produktionsteknologi och arbetsskyddsföreskrifter, utan en förändring av hela det avsnitt, som skulle utgöra roboten aktionsområde. Vad som behövs är till robotarna speciellt avpassade maskiner och verktygsbord. Hänsyn måste även tas till robotarnas aktionsradie. Mången sovjetisk före- tagsledare drar sig för att genomföra sådana genomgripande förändringar i industrin, eftersom det betyder avbrott, om än tillfälligt, i produktionen med allt vad det innebär av svårigheter att klara av planmålen. Dessutom litar man inte på att robottekniken är så fulländad att robotiseringen garanterar en fak- tisk förbättring. Dylika farhågor synes befogade. Industrirobotarnas kvalitet lämnar fortfarande mycket i övrigt att önska. Många institut och fabriker ar- betar på att lösa detta problem. Särskilt framhålls Experiment- och forsk- ningsinstitutet för metallskärande maskiner (ENIMS), Forskningsinstitutct för teknologi och organisation inom industrin (NIAT), bilfabriken ZIL, före- tagen Dynamo och Chromatron. Det noteras emellertid att forskningsarbetet på området saknar övergripande organisation och koordinering. Man har inte ens klarlagt grundförutsättningen för verksamheten, nämligen vilka operatio- ner robotarna i första hand bör kunna utföra.

På experthåll höjs nu röster för att en koordinering av arbetet på robottek- nikens område bör ombesörjas av det Vetenskapliga rådet för robotars och manövreringsapparaters teori och konstruktionsprinciper vid Sovjetiska ve-

tenskapsakademin .

10 Norden exklusive Sverige

10.1 Danmark

Inledning

I jämförelse med många andra länder har den danska industripolitiken en ringa omfattning. De industripolitiska åtgärderna är generellt, och därmed även inom elektronikområdet, inriktade mot att främja FoU samt teknik- spridning. Detta sker via ett stort antal forskningsinstitut och informations- centraler samt genom högskolor. Prioriteringen av teknikspridningsprocessen torde förklaras av att den danska industrin, i jämförelse med andra länder, har en mycket stora andel små och medelstora företag.

Den danska elektronikindustrin är, bortsett från datorföretaget Regnecen— tralen, inriktad mot smala produktområden där den utländska konkurrensen inte är så stor (marknaden är inte tillräckligt stor för att attrahera stora multi- nationella elektronikföretag). Med hänsyn härtill samt till att lönsamheten är relativt god i elektronikindustrin har man hittills inte funnit anledning att vid- ta industripolitiska åtgärder liknande dem som vidtagits i många andra län- der.

Stöd till FoU och teknikspridning

Det statliga företagsstödet till forskning och utveckling kanaliseras vid Fon- den för främjande av teknisk och industriell utveckling (Utvecklingsfonden) och via ett program för stöd till produktutveckling. Dessutom finns ett pro- gram för energibesparande åtgärder i industriella processer. Utvecklingsfonden, som tillkom 1970, kan låna företag medel motsvarande upp till 50—70 % av projektkostnaderna i samband med utveckling av nya produkter förutsatt att dessa har ett visst tekniskt nyhetsvärde. Lånen är rän- te- och amorteringsfria under projektperioden och behöver endast delvis åter- betalas om projekten misslyckas. Fondens anslag uppgick 1978 till 47 miljoner Dkr. Det särskilda stödet till produktutveckling tillkom som en försöksverksam- het 1977 och erhöll då ett anslag på 137,5 miljoner Dkr för perioden december 1977—1979. Stöd kan utgå till företag med upp till 40 % av kostnaderna för produktutveckling eller -förbättrin'g (dock högst 1 miljon Dkr) förutsatt att detta ökar företagens konkurrenskraft särskilt med tanke på exportmöjlighe— tema. 1 april 1979 fattades beslut om att permanenta denna stödform. Ingen av de ovan nämnda stödformerna är direkt inriktad mot tillverkning

Figur 10.1 Tekniska forskningsinstitut i Danmark.

Jydsk Teknologisk Institut

TIC, Hjorring Teknologisk Institut Bioteknisk Institut BKP—Centralen

& Byggecentrum Dansk Brandvaerns Komité Dansk Elektroteknisk Komité Dansk Hydraulisk Institut Dansk Kedelforening Dansk Standardiseringsråd Dansk Teknisk Oplvsningstjenste Dansk Textil Institut Elektronikcentralen Emballageinstituttet lsotopcentralen

0 Kalk- og Teglvaerkslaboratoriet Korrosionscentralen Lydteknisk Laboratorium Lysteknisk Laboratorium Nordisk Forskningsinstitut for Maling og Trykfarver Optisk Laboratorium Proteinkemisk Institut

& %

TIC, Esbjerg Skibteknisk Laboratorium TIC: _ Skovteknisk Institut Nykobtng F Svejsecentralen TIC, Slagelse Vandkvalitetsrnstituttet TIC, Odense

eller användning av elektronik.

Det indirekta statliga stödet till FoU och teknikspridning administreras av Teknologirådet (TR). Stödet till FoU vid högskolor utgår från forskningsrå- den och utbildningsdepartementet och behandlas inte här.

Teknologirådet tillkom 1973 och har 12 medlemmar som utses av handels- ministern. Dess uppgifter är i korthet att: [: följa den tekniska och ekonomiska utvecklingen inom och utom Danmark

och mot bakgrund därav föreslå och i tillämpliga delar genomföra åtgärder för att främja den tekniska utvecklingen inom danskt näringsliv, [: planera, samordna och utöva tillsyn över det samhälleliga stödet till tekno- logisk serviceverksamhet, IZI ta initiativ samt ge råd till myndigheter och andra i sammanhang som rör teknologisk service.

Teknologirådet har de senaste åren haft omkring 200 miljoner Dkr till sitt förfogande årligen. Huvuddelen, ca 80 % av medlen, har utgått som stöd till det teknologiska servicenätet som består av drygt 25 godkända tekniska forsk- ningsinstitut (se figur 10.1). Stödet har fördelat sig enligt följande: Kunskapsutveckling inom instituten, ca 50 m Dkr. Informationsförmedlingstjänster vid instituten, ca 50 m Dkr. Subventionering av konsult- och utbildningsverksamhet vid instituten, ca 50 m Dkr. '

__ Lån till utrustning och byggnader, ca 10 m Dkr. De viktigaste instituten med hänsyn till data- och automatiseringsområdet ' är:

Teknologisk Institut (TI), Köpenhamn, som är Danmarks storsta tekniska . forsknings— och informationsinstitut. l

Jydsk Teknologisk Institut, Århus. T Elektronikcentralen, Köpenhamn, (är ett av 20 s.k. ATV-institut, ”Aka-

demiet for de tekniske videnskaper”).

Teknologisk Institut (TI)

T1 är en privat organisation (stiftelse) som dock finansieras av staten till ca 45 %. Antalet anställda uppgår till ca 550, varav ca 400 är tekniker och ingen- jörer.

Under räkenskapsåret 1977/78 uppgick Tl's omslutning till lll,5 miljoner Dkr. TI har följande verksamhetsinriktning: C Konsulttjänster. Under 1977/78 utförde TI ca 8 300 konsultuppdrag. ln- täkterna för dessa uppgick till ca 28 miljoner Dkr. Avgifterna för konsult- tjänsterna är marknadsmässiga. Företag med mindre än 50 anställda erhål- ler dock en subventionering som betalas av Teknologirådet. Drygt 60 % av konsultuppdragen kommer från företag med mindre än 50 anställda, knappt 90 % från företag med mindre än 500 anställda. Cl Undervisning. Under 1977/78 gavs totalt 818 kurser för 13 600 elever (481000 elevtimmar). Intäkterna från undervisningen uppgick till 19 mil- joner Dkr. Teknologirådet subventionerar utbildningstjänster som köps av företag med mindre än 50 anställda. TI's undervisningsverksamhet mot- svaras i Sverige av SIFU. Det senare bedriver nästan enbart utbildnings- verksamhet. Vid TI däremot menar man att utbildningsverksamheten måste bygga på de erfarenheter man får från konsult- och utvecklingsar- bete hos företag.

Test och provning av utrustning och metoder (1,6 m Dkr). '

Forsknings- och utvecklingsprojekt (42 projekt, 12 m Dkr). Motsvarande verksamhet bedrivs i Sverige av kollektiva forskningsinstitut som Institutet för verkstadsteknisk forskning (IVF) och Svenska träforskningsinstitutet (STFI). 3 Informationstjänster. Generellt informationsarbete, rådgivning, företags- besök, danskt och internationellt samarbete (16,6 rn Dkr).

TI har ca 20 avdelningar av vilka Verkstadsteknik och Automatiseringstek- nik är de två största (ca 100 anställda). Dessa båda avdelningar sysslar bl. a. med CAD/CAM-teknik, industritobotar, styrsystem och utveckling av auto- matiska Specialmaskiner. Till dessa avdelningar kan företagen vända sig för att få hjälp med t. ex. utveckling av tillverkningsmetoder och val av utrust- ning. TI kan åta sig att ansvara för upphandling, installation och test.

Avdelningarna kan också själva utveckla utrustning och system åt företa- gen. Dessutom har man som nämnts ovan ett omfattande utbildningsutbud som bygger på erfarenheter man får från konsult- och utvecklingsarbetet.

TI”s tjänster verkar ha stor efterfrågan från industrin. Detta torde förklaras främst av följande faktorer:

TI har rekryterat kompetent personal bl. a. som en följd av att man har fri lönesättning. TI kan erbjuda flera olika tjänster som utbildnings- och konsulttjänster samt utvecklingsarbete och forskning. TI har en stor och modern maskinpark. TI's avdelningar för Automatiseringsteknik och Verkstadsteknik skulle i Sverige motsvaras av IVF plus SIFU (el- och verkstadsteknik) samt privata

konsultföretag.

Elektronikcentralen (EC)

Även Elektronikcentralen (EC) är en oberoende stiftelse som erhåller statligt stöd (ca fyra miljoner Dkr) för sin verksamhet. EC har 120 anställda och hade 1977 en omsättning på 20 miljoner Dkr.

EC*s uppgifter är att främja elektronikens användning i den danska indu- strin. Detta skall ske genom: konsult- och utvecklingsarbete för enskilda företag och företagsgrupper, _ provnings- och kvalitetskontroll t.ex. av integrerade kretsar för företag som inte har tillgång till egen utrustning, _ förmedling av tekniska nyheter till främst elektronikindustrin. EC bedriver konsult- och utvecklingsarbete främst inom områdena: C utveckling av system och kretsar process- och materialteknologi teknisk provning. Mer konkret kan ECls uppdrag bestå av t. ex. utveckling av en integrerad krets, montering av kretsar på kretskort eller provning av kretsar som ett före- tag köpt t. ex. från USA.

Någon motsvarighet till EC finns ej i Sverige. EC har även kunder i Sverige, framför allt vad gäller provningsuppdrag.

Regionala teknologiska informationscentra (TIC)

Under Teknologisk Institut sorterar tre teknologiska informationscentraler (en på Fyn, en på Själland och en på Falster). På Jylland finns två centra som sorterar under Jydsk Teknologisk Institut. TIC förmedlar information till fö- retag i regionen, förmedlar uppdrag från företag till de teknologiska service- instituten, förmedlar kontakter med kreditinstitut och utvecklingsfonder m. m.

Framtida utveckling

Sammanfattningsvis kan den danska politiken inom data-, elektronik- och au- tomatiseringsområdet sägas vara inriktad mot "att snabba upp tekniksprid— ningsprocessen och att underlätta för de elektronikanvändande företagen att tillgodogöra sig den nya tekniken. Under senare tid har man dock inom Tek- nologiska Rådet alltmer uppmärksammat behovet av särskilda insatser inom mikroelektronikområdet. Fr. o. m. 1980 och framåt finns också särskilda me- del (ännu så länge tämligen blygsamma) avsatta för projekt inom detta om- råde. Man planerar också att tillsätta ett särskilt organ med uppgift att vara allmänt rådgivande till TR och att granska bidragsansökningar rörande pro- jekt med anknytning till mikroelektroniken och dess tillämpningar.

10.2 Finland

Ansvaret för Finlands industri- och forskningspolitik ligger främst hos han- dels- och industridepartementet samt statens tekniska forskningscentral. Dessa myndigheters verksamhet inom data- och elektronikområdet skall redo- visas i det följande.

Handels- och industriministeriet

Industriministeriets stöd till olika företags FoU samt produkt- och teknikut- veckling började 1967 och utgjordes fram till 1976 av bidrag. Numera utgår stöd även i form av lån. Bidragens omfattning var 1967 en miljon ka och 1979 24 miljoner ka. Bidrag på upp till 50 % av projektkostnaden kan bevil— jas och ges för kostnader fram till färdig prototyp.

Det totala stödet under 1979 hade följande sammansättning: Tillämpad forskning 8 M ka Bidrag 24 M ka Risklån till projektkostnader från prototyp till projektering 25 M ka Exportlån, ges även till produktions- anläggningar och måste betalas igen 10 M ka Ca 70 M ka

Av medlen går normalt ca 40 % till verkstadsindustrin, 25 % till elektronik- industrin och 15 % till kemisk industri och kemisk träförädling. Fördelningen av stödet till elektronikindustrin framgår av tabell 10.1.

Ministeriets grundkapital för risklån är 300 miljoner ka. Några begräns- ningar beträffande lånens andel av företagens projektkostnader finns inte men i praktiken sätts ett tak för lån per projekt.

Exportlån kan beviljas för produktutveckling, för konkurrensförbättrande åtgärder eller för att förbättra själva produktionsprocessen.

Frågor man överväger vid prioriteringarna av ministeriets stöd är effekter beträffande energianvändningen samt inre och yttre miljö. Man har ca 300 an- sökningar per år. Genomsnittligt utgår stöd med ca 250 tusen ka per projekt för bidragsdelen och ca 500—600 tusen ka per projekt för lånedelen. Det to- tala stödet 1979 på 70 miljoner ka beräknas motsvara ca 10 % av industrins FoU.

Tabell 10.1 Handels- och industriministeriets stöd till FoU inom elektronikområdet

År Kompo- Konsument- Medicinsk Kommunika- Datorer, Mätut- Industri- Summa nenter elektronik elektronik tions- periferiut- rustning elektronik elektronik rustningar, programvara

1967 — _— — 20 000 — 25 000 154 720 199 720 1968 — 10 000 — 226 860 — 226000 50000 413 460 1969 — 50000 — 160000 80000 85000 108 350 483 350 1970 — 60000 — 781000 102000 224860 — 1167 860 1971 150000 40000 160000 1080000 60000 232000 471560 2193560 1972 — 325 000 310000 366 770 500000 183 440 201750 1886 960 1973 _— 40000 285 000 1786660 370000 684970 50000 3 216630 1974 _ 110000 1117500 2900440 1229880 480000 365000 6202820 1975 350000 — 250000 3550000 1020000 1190000 775000 7135000 1976 850000 80000 650000 2000000 1370000 700000 595000 6245000 1977 2740000 — 250000 2550000 3835000 440000 2580000 12 395000 1978 — 305000 450000 3804000 5755000 1790000 3895000 15 999000

Summa 4090000 1020000 3472500 19125730 14321880 6261870 9246380 57538360

Källa: Industri- och handelsministeriet.

Fo U—stöd via fonder

1 Finland finns också en utvecklingsfond för företag i stödområden vilken be- vil j är omfattande stöd till all företagsverksamhet, inte bara FoU. Utvecklings- fondens stöd uppgår till 300—400 miljoner ka årligen. Även utbildningsdepartementet och Finlands akademi ger FoU-medel. Den största bidragslämnaren är dock "Fonden för Finlands självständighets jubi- leumsår 1967” som allmänt kallas SITRA-fonden. Under perioden 1967— 1978 uppgick fondens totala finansieringsstöd inom forskningsområdet till drygt 210 miljoner ka. Av fondens stöd går 40—45 % till områdena elektro- nik och starkström och därav ca 60—70 % till datatillämpningar och kom- munikationsteknik. Figur 10.2 visar stödets fördelning branschvis 1968— 1978.

Statens tekniska forskningscentral (VTT)

Statens tekniska forskningscentral (VTT) är ett forskningsinstitut som grun- dades år 1942 för att utföra provningsverksamhet. Institutet har sina lokaler i anslutning till Tekniska högskolan i Esbo strax utanför Helsingfors. Tre labo- ratorier är dock förlagda till Tammerfors och två till Uleåborg.

Institutet är underställt handels- och industriministeriet. Forsknings- och provningsverksamheten utförs huvudsakligen mom tre forskningsavdelningar som tillsammans har ett trettiotal laboratorier med sammanlagt ca 1600 an- ställda. Över 600 av dessa har avlagt högskoleexamen.

Till centralen år även knuten en av departementet utsedd delegation. Med- lemmarna i delegationen är experter från näringsliv och statsförvaltning. De- legationen ger råd och tar initiativ vad gäller utvecklingen av forskningscen- tralens verksamhet. Dessutom har varje laboratorium en egen rådgivande nämnd som tillsätts av delegationen.

VTT:s målsättningar är

att styra verksamheten till områden som är viktiga för samhällets och nå- ringslivets utveckling, att tillfredsställa den offentliga och privata sektorns forsknings- och prov— ningsbehov, att styra verksamheten till områden inom vilka de som utnyttjar forsk- ningsresultaten inte själva har möjligheter att bedriva forskningsarbete. Institutet utför forsknings- och utvecklingsarbeten både på eget initiaiv och på uppdrag. Huvuddelen utgör tillämpad forskning medan produktutveck- lingsdelen under senare år ökat till ca 20 % av hela verksamheten. Provning och kontroll (drygt 20 %) utföres på uppdrag av enskilda företag, myndighe- ter och privatpersoner bl. a. tester att produkter uppfyller statliga normer och säkerhetsföreskrifter. Även tekniska informationstjänster förmedlas. Under- sökningarna är konfidentiella samt debiteras till självkostnadspris.

Under 1979 påbörjades tre forskningsprogram vilka gäller ADB-program- varuforskning, instrumentering och automation samt metoder för samhälls- planering. Hittills har 1,5 miljoner ka beviljats för programmen, som be- räknas pågå tre till fem år och totalt kosta ca 5 miljoner ka. Forskningspro- gram under planläggning finnas inom områdena bioteknik, transportekono- mi och -teknik, socialteknik samt telekommunikationsteknik.

År 1978 omsatte verksamheten ca 105 miljoner ka varvid 46,6 miljoner

Indirekt stöd, Mmk Direkt stöd, Mmk Antal projekt

20 10 20 Direkt Indi- rekt

Jord— och skogsbruk

Träförädlingsindustri

Kemisk industri

Elektronik och elektroteknisk industri

Metallurgisk industri

Verkstadsindustri

Övriga tekniska projekt

Byggnadsverksamhet, samhälls- planering och miljövård

Förvaltning, utbildning, databehandling, information

Övriga projekt

|__—| Indirekt stöd ;" -' ' " Diagrammet visar finansieringsstödets direkta och indirekta fördelning ' " under elvaårsperioden. Det finansieringsstöd som beviljats en bransch kan indirekt komma en annan bransch t odo. Stöd som beviljats t. ex. för utvecklandet av skogsmaskiner tillfaller verkstadsindustrin, men stöder indirekt träförädlingsindustrin.

Figur 10.2 SITRA finansieringens fördelning branschvis 1968—1978.

ka finansierades direkt över statsbudgeten. De externa intäkterna uppgick till 58,3 miljoner ka varav 3,7 miljoner ka överfördes till statskassan.

Någon svensk motsvarighet till VTT finns inte. Däremot finns i Sverige en stor del av motsvarigheten till VTT:s laboratorier inordnade under olika myn- digheter och institut.

Nedan lämnas några exempel på projekt vid några av VTT's laboratorier. Vid det Elektroniska laboratoriet, med ca 80 anställda, finns en fullskale- simulator för utbildning av operatörspersonalen vid kärnkraftsverket i Lovi- sa. Utvecklingsarbetet skedde i samarbete med Oy Nokia AB. Projektet är också samnordiskt (Risö i Danmark, Halden i Norge, Studsvik Energiteknik och ett konsultföretag med anknytning till FOA 5 i Karlstad deltar också). Viktiga frågor under arbetets bedrivande är

kontrollrumsutformning för kärnkraftverk mänsklig tillförlitlighet utbildningsfrågor för driftspersonal.

Laboratoriet har också för Valmets instrumentfabrik utvecklat ett integre- rat mikroprocessorbaserat instrument- och automationssystem med manövre- ring från bildskärmsterminal eller konventionella panelinstrument. Systemet, som kallas DAMATIC, är modulärt uppbyggt både vad gäller apparater och program. Det anses fylla processindustrins alla krav på mätningsbehandling, reglering och styrning. Valmet har över 15 system i order. ASSI har köpt ett system för leverans i slutet av 1979.

Inom ett annat projekt utvecklas metoder för automatisk montering med hjälp av robotar.

Halvledarlaboratoriet, med ca 40 anställda, är det enda halvledarlaborato- ; riet i Finland och dess verksamhetsfält omfattar forskning i anslutning till halvledarmaterialens elektriska och magnetiska egenskaper samt halvledar- teknologi. Forskningen omfattar planar-, tunnfilms- och tjockfilmsteknik, Optoelektronik samt produktionsautomatisering. Verksamheten, som är helt finansierad av handels- och industriministeriet, skall stimulera till aktiviteter i ; industrin. Den forskning som bedrivs är inte licensbunden till någon tillverka- i re. Däremot har en del kunskapsinhämtande skett vid besök i USA. Samarbe- ; te sker också med bl.a. mikrovågsinstitutet i Stockholm samt flera svenska .; högskolor.

Tunnfilmsverksamheten sysselsätter tre till fyra forskare och har pågått i 12—13 år. Kretsar tillverkas för framför allt ett företag (Vaisala) som säljer ' avancerade meteorologiska instrument. 95 % av dessa säljs på export. Arbete ' med kretsar för Nordsatprojektet pågår också.

10.3 Norge

10.3.1 Inledning

Elektronikindustrin

Den norska elektronikindustrin hade 1977 en omsättning på ca 3,5 miljarder : Nkr varav ca 2,9 miljarder avsåg egen produktion och resten vidareförsälj- ; ning. Den uppvisade en relativt kraftig tillväxt fram t. o. m. 1974 men har se- , dan dess stagnerat. Dess förädlingsvärde utgjorde 1977 knappt 7 % av indu- , strins totala förädlingsvärde. '

Till de större elektronikföretagen kan räknas: 21 A/S Elektrisk Bureau med 4610 anställda och tillverkning av telefoner, te- lefoncentraler, mobil sambandsutrustning, antenner och annan radiout- rustning etc. Il A/S Kongsberg Vapenfabrik som inom sin elektroniksektor tillverkar minidatorer, processdatorer, styrutrustning till NC-maskiner och system för datorstödd konstruktion. Denna sektor sysselsatte 1978 drygt 1600 personer och hade en omsättning på 674 miljoner Nkr. Standard Telefon og Kabelfabrik A/S med 1 550 personer anställda i elek- tronikproduktionen och tillverkning av telefonutrustning, likriktare, mili- tärelektronik m.m. :l Tandbergs Radiofabrik A/S med tillverkning av främst konsumentelek- tronik. Efter de senaste årens finansiella svårigheter med åtföljande kon- kurs har företaget delats upp i Tandberg Data (ca 250 anställda) i vilket Siemens innehar drygt hälften av aktiekapitalet och Tandberg A/S (ca 400 anställda) som kontrolleras av Norsk Data A/S. Norsk Data A/S som tillverkar minidatorer och annan datorutrustning. Företaget har under de senaste åren haft stora försäljningsframgångar så- väl i Norden som internationellt. Omsättningen 1978 uppgick till 147 mil- joner Nkr och antalet anställda till ca 300.

Statligt stöd till FoU

Den norska statens stöd till FoU uppgick 1978 till knappt 1,9 miljarder Nkr, varav 42 % anvisades över utbildningsdepartementet, 14% över industride- partementet och 8 % över jordbruksdepartementet. Resterande 36 % av FoU- anslagen anvisades över övriga departement. Av industridepartementets an- slag till FoU, 239 miljoner Nkr, anvisades 66 % till Norges Teknisk Naturvi- tenskapelige Forskningsråd (NTNF). Resterande del av NTNFls anslag kom- mer bland annat från olje- och energidepartementet, miljövårdsdepartemen- tet samt kommun- och arbetsmarknadsdepartementet.

De viktigaste mottagarna av statliga FoU-medel var 3 Universitet och högskolor med 38 % i: Forskningsråd med 25 %, varav 17 % (ca 340 miljoner Nkr) till NTNF Offentliga forskningsinstitut och andra offentliga institutioner med 18 %. Om man ser till ändamålsfördelningen av anslagen gick drygt 290 miljoner Nkr eller 14 % av de totala anslagen till forskning rörande industri- och bygg- nadsverksamhet.

Industrins F o U-in vesteringar

Industrins FoU—investeringar under 1977 har uppskattats till drygt 900 miljo- ner Nkr, varav 90 % finansierades med egna medel (inkl. lån) och 6 % av of- fentliga medel. Sex företag med mer än 5 000 anställda svarade för 23 % av de totala FoU-utgifterna. Maskinindustrin och elektroindustrin svarade för hälf- ten av industrins totala FoU-investeringar och mottog samtidigt ca tre fjärde- delar av det direkt till företag riktade offentliga FoU-stödet.

Den norska elektronikindustrin är internationellt sett mycket FoU-intensiv. Enligt den ovan relaterade uppskattningen utgjorde elektronikindustrins FoU-utgifter drygt 11 % av det egna förädlingsvärdet. Andra uppskattningar

gör gällande att andelen är ännu högre, omkring 17 %. Skillnaderna beror förmodligen på att olika avgränsningar av elektronikindustrin utnyttjats.

10.3.2 Översikt av det statliga stödet inom data- elektronikområdet

Det norska statliga FoU-stödet inom data- och elektronikområdet kan aliseras huvudsakligen via forskningsråden av vilka Norges Teknisk Naturvitenskape- lige Forskningsråd (NTNF) är det i detta sammanhang viktigaste. NTNF för- delar i sin tur stödet till olika forskningsinstitut och företag. Vissa av institu- ten är etablerade av NTNF medan andra fristående institut erhåller finansiellt stöd från NTNF. De viktigaste forskningsinstituten inorn data-, elektronik- och automatiseringsområdet är: 21 Sentralinstitutt for industriell forskning (SI), inom NTNF

Selskapet for industriell og teknisk forskning (SINTEF) Chr. Michelsens Institutt, Avdeling for naturvitenskap og teknologi (CMI) C Norsk Regnesentral (NR), inom NTNF.

Vissa av forskningsinstituten finansierar sin verksamhet både med anslag från olika forskningsråd inklusive NTNF och med avgifter för uppdragsforsk- ning från industrin och offentlig förvaltning.

För elektronikindustrin är också stödet från försvarsdepartementet via För- svarets Forskningsinstitut (FFI) och från Televerket via dess utvecklingsinsti- tut av stor betydelse. Resultaten av den forskning som försvaret bedriver i egen regi har också varit betydelsefull för elektronikindustrins teknologiska nivå. ,

Som en illustration av storleksrelationerna mellan de olika stödformerna kan nämnas att år 1973 uppgick NTNF's FoU—stöd inom data- och elektronik- området till drygt 20 miljoner Nkr. Motsvarande siffra för försvarsdeparte- , mentet och Televerket var 13,5 miljoner kronor. Det totala stödet var fördelat . med ungefär hälften var på utvecklingskontrakt respektive direkta bidrag. Be- träffande den offentliga upphandlingen kan nämnas att de två ovan nämnda , organisationerna år 1975 täckte över 80 % av sitt behov av elektronikproduk- ter genom inköp hos norska leverantörer. Detta svarade mot drygt 35 % av ', elektronikindustrins egenproduktion. 1

Den norska elektronikindustrin erhåller vidare olika former av stöd inom ' ramen för den allmänna industripolitiken. Den viktigaste organisationen är här Industrifonden i vilken ingår de tidigare fristående Omställningsfonden och Utvecklingsfonden.

Avslutningsvis kan nämnas att norska staten i samband med rekonstruktio— nen av Tandbergskoncernen satsat stora belopp för att lösa företagets finan- siella problem. Totalt har man satsat närmare 160 miljoner Nkr i ägarkapital, förlusttäckning och utvecklingsbidrag samt ställt garantier för nya lån på sam- manlagt 40 miljoner Nkr.

I de följande avsnitten ges kortfattade beskrivningar av de viktigaste orga- nisationerna och forskningsinstituten vad gäller det norska stödet inom data- och elektronikområdet. Sist ges sammanfattningar av det förslag till hand- lingsprogram för mikroelektronik och datateknik som nyligen lagts fram av NTNF samt av utredningen ”Strukturproblemer og vekstmuligheter i norsk industi” (NOU 1979: 35) som lagts fram av det norska industridepartementet.

10.3.3 Norges Teknisk Naturvitenskapelige Forskningsråd (N TNF)

Målsättning och organisation

NTNPS målsättning i stort är att stärka näringslivets konkurrenskraft, med- verka till att förbättra arbetsmiljön och näringslivets regionala struktur samt främja ett framtidsinriktat utnyttjande av de norska naturresurserna. Det leds av ett råd om 38 personer representerande myndigheter, forsk- ningsinstitutioner, näringsliv och anställda. Till NTNF hör 14 forskningsin- stitut (varav två är SI och NR), rådgivande kommittéer och projektkommit- téer. Dessutom har NTNF samarbete med fyra fristående institut, varav SINTEF och CMI är de viktigaste. Antalet anställda vid NTNF's 14 forsk- ningsinstitut och de fyra fristående instituten uppgick i slutet av 1978 till unge- fär 3 300 varav ca 1400 forskare.

Ekonomi

För budgetåret 1978 uppgick anslagen till NTNF till drygt 400 miljoner Nkr varav ungefär hälften utgjorde medel från industridepartementet. Om även intäkterna från uppdragsforskningen vid de egna instituten inkluderas upp- gick budgeten till 616 miljoner Nkr. Av de anslagna medlen användes drygt 150 miljoner Nkr till grundbidrag till de egna och de fristående forskningsin- stituten och en något större summa till konkreta forskningsprojekt. Knappt 38 miljoner av projektanslagen användes till projekt i industriell regi. Vid dessa bidrar NTNF med upp till 50 % av kostnaderna förutsatt att resultaten görs allmänt tillgängliga.

Inom ramen för den s. k. Innovasjonsplanen hade fram t. o. m. utgången av 1978 beviljats knappt 45 miljoner Nkr i stöd.

De fristående och till NTNF anknutna forskningsinstituten erhåller alltså såväl generella som projektanknutna bidrag från NTNF. År 1978 uppgick dessa instituts totala driftsutgifter till ca 575 miljoner Nkr av vilka 362 miljo— ner utgjordes av uppdragsintäkter.

Anslagsfördelning

I tabell 10.2 redovisas de viktigaste av NTNF's anslagsmottagare. Institut och organisationer som bedriver FoU-verksamhet inom produktionsteknik, data- teknik och elektronik är markerade med ”0”.

1 tabell 10.3 redovisas NTNF's stöd till verkstadsindustri, elektronikindu- stri samt branschövergripande stöd till automatisering och databehandling. I NTNF”s. femårsplan ges dessa områden hög prioritet. För 1983 föreslås ansla- gen till de tre områdena uppgå till 92,4 miljoner Nkr i 1979 års priser, en real ökning med nästan 50 % från 1979.

Stödet till verkstadsindustrin har medtagits i sammanställningen ovan trots att endast en del av stödet hänför sig till datateknik och elektronik. En pro- jektvis redovisning av NTNF”5 stöd ger sålunda vid handen att av det konkre- ta projelktstödet inom verkstadsteknik på sammanlagt närmare 17 miljoner Nkr 19718 ungefär hälften avsåg området processteknologi/processtyrning.

Inom teknikområdet teknisk fysik och elektronik uppgick projektstödet 1978 till 15,5 miljoner Nkr. Av detta belopp hänförde sig närmare 11 miljoner

Tabell 10.2 Fördelning av NTNF's budget på anslagsmottagare., 1978. Miljoner Nkr

Industriella uppdragsinstitut 77,9 Därav:

”51 29,8 oSINTEF 39,4 0CMI 7,7 Bygg- och anläggningsinstitut 26,0 Miljövårdsinstitut 16,6 Andra institut 64,8 Därav:

DNR 5,1 Branschinstitut 24,6 Universitet och högskolor 13,5 Därav:

0Norges Tekniska Högskola,

Trondheim _ 9,3 Projekt i industriell regi 37,6 Institutet för atomenergi 51,9 Övrigt inkl. anslag till nybyggnader 68,7

Summa (exkl. anslag till "Innovasjonsplanen") 382,6 Källa: NTNF.

Tabell 10.3 NTNF's stöd till aktivitetsområdena verkstadsindustri, elektronikindustri samt automatisering och databehandling

1978 Förslag 1979 års priser 1979 1983 Verkstadsindustri 19,7 21,4 33,2 Elektronikindustri 19,4 21,0 31,3 Automatisering och databehandling 19,2 20,2 27,9 Summa 58,3 62,6 92,4 Källa: NTNF.

kronor till mikroelektronik, komponentteknologi, produktionsteknik och te- leteknik. Projektstödet inom automatisering och databehandling uppgick 1978 till knappt 14 miljoner Nkr. Inkluderas även projekt inom andra aktivitetsområ- den med inriktning på automatisering och databehandling uppgick stödet till omkring 30 mkr. Tyngdpunkten i projektverksamheten låg på områdena in- dustriell automatisering samt utveckling av obemannade produktionsproces- "

ser och robotar. Totalt kan projektstödet 1978 med anknytning till data, elektronik och au- , tomatisering uppskattas till närmare 45 miljoner Nkr. För 1979 var siffran nå-

got högre.

Innovasjonsplanen

Hösten 1977 tog NTNF ett initiativ för att stärka innovationsverksamheten i , konkurrensutsatta näringsgrenar. Företag inom sådana näringsgrenar upp— ,

manades att lägga fram förslag till projekt som de p. g. a. den ekonomiska si— tuationen inte kunde finansiera helt på egen hand.

Vid årsskiftet 1978/79 hade sammanlagt 92 projekt beviljats län eller bidrag om totalt 80 miljoner Nkr varav 13,4 miljoner Nkr (ca 17 %) avsåg elektronik- industrin.

NTNF genomför innovationsplanen i samarbete med Industrifonden. För finansieringen av planen har regeringen anvisat 30 miljoner Nkr för 1978 samt 50 miljoner Nkr för vardera åren 1979 och 1980. Ca hälften av de beviljade projekten är inriktade mot produktutveckling medan den andra hälften är in- riktad mot processutveckling, utveckling av styrsystem, automatisering och robotutveckling.

Projektstöd ges endast till företag, men många av företagen väljer att ge- nomföra projekten i samarbete med olika forskningsinstitut. Indirekt blir de senare därför också involverade i innovationsverksamheten.

10.3.4 Selskapet for industriell og teknisk forskning (SIN TEF)

Organisation

SINTEF är lokaliserat till Norges Tekniska Högskola (NTH) i Trondheim, med vilken man har ett nära samarbete. SINTEF är organiserat i 14 avdel- ningar. Dessutom hör till SINTEF sex forskningsinstitut av vilka två, Elektro- niklaboratoriet ved NTH (ELAB) och Regnesentret ved Universitetet i Trond- heim (RUNIT) bedriver FoU-verksamhet inom datateknik och elektroteknik.

SINTEF's avdelningar samt de tillhörande instituten är organiserade i fack- områden enligt tabell 10.4.

Tabell 10.4 Antal anställda och omsättning inom SINTEF's fackområden 1978

Antal Omsättning anställda Milj Nkr %

Kemi/Metallurgi 133 23,6 16,7 Maskin/Verkstadsteknik 113 22,3 15,8 Databehandling/Automatisering 159 29,5 20,8 Elektronik/Fysik 124 22,6 16,0 Byggteknik/Hydroteknik 198 36,2 25,6 Social- och sjukvårdsforskning 36 6,3 4,5 Interdisciplinära forskningsprojekt 7 0,6 0,6

Källa: SINTEF.

Av det totala antalet heltidsanställda vid utgången av 1978, drygt 800 perso- ner, var två tredjedelar forskare eller ingenjörer.

Ekonomi

SINTEF's bruttoomsättning 1978 uppgick till 144 miljoner Nkr. Av intäk- terna kom 90 miljoner Nkr från externa uppdrag och speciella projekt. Övriga intäkter härrörde huvudsakligen från forskningsråden (projektmedel och ge- nerella tillskott), främst från NTNF. Av uppdragsintäkterna kom 43 % från industrin, 47 % från den offentliga sektorn samt 10 % från andra sektorer inklusive utlandet.

Figur 10.3 Samarbetet SIN TEF —N TH .

Källa: SINTEF.

NTH

Figur 10.4 SINTEF som

utbildningsinstitution för nyutexaminerade civilin- genjörer.

Källa: SINTEF.

Samarbete med NTH

SINTEF har ett nära samarbete med NTH. Forskare vid NTH deltar i SINT- EF-projekt och SINTEF-anställda undervisar vid NTH. Dessutom delar man utrustning.

NTH SINTEF Personell fra NTH arbeider pa SINTEF-

prosjekter

SINTEF-ansatta underviser ved NTH

Felles bruk av laboratorier og utstyr

En betydande del av SINTEPs forskarstab är nyutexaminerade civilingen- jörer. SINTEF ser det som en viktig uppgift att utbilda unga forskare i indu- striellt FoU-arbete för att de sedan skall fortsätta denna verksamhet i indu- strin och offentlig förvaltning.

Gjennomtrekk 1978: 13% Naeringsliv

SINTEF Offentlig

forvaltning

Under 1979 har bl.a. Völvo träffat avtal med SINTEF om forskningssam- ! arbete, speciellt inom områdena material- och produktionsteknik samt elek- tronik. Även Sandvik AB och Jernkontoret har samarbete med SINTEF.

Forskningsprojekt inom data- och elektronikområdet

FoU inom data- och elektronikområdet sker främst vid de anslutna instituten ELAB och RUNIT. Bland de projekt som pågår kan nämnas satellitkommu- nikation, CAD-system för elektronikindustrin, ”Custom design” rörande in- tegrerade kretsar m.m.

Inom området datorstyrd produktion pågår projekt angående geometriska produktmodeller för datorstödd konstruktion (ett internordiskt projekt) och styrning av metallurgiska processer.

10.3.5 Sentralinstitutt for industriell forskning (SI)

Organisation och ekonomi

SI är ett forskningsinstitut som sorterar under NTNF. Omsättningen under .'

1977 uppgick till ca 56 miljoner Nkr. Av intäkterna kom 50 % från externa uppdrag, 31,5 % i form av projekttillskott från NTNF samt resterande som driftstillskott från NTNF. Industrin svarar för ca 2/3 av SI's externa uppdrag. Institutet hade vid utgången av 1977 drygt 300 anställda.

F orskningsverksamhet

SI bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom följande områden: _ Mätteknik och instrumentutveckling C Mikroelektronik

& Biomedicinsk teknik

_ Automatisering inkl. robotteknologi

Datorstödd konstruktion och produktion C Tillämpad matematik I Databehandlingsmetoder _ Miljövårdsteknik _ Kemi och petrokemi Näringsmedelsforskning och mikrobiologi __ Plastteknologi

Fysikalisk metallurgi och plastbearbetning ? Högtemperaturreglering _ Teknisk oorganisk kemi ? Materialteknik.

En stor del av Sl's verksamhet är inriktad mot datateknik och automatise- ring. Inom robotområdet bedriver SI ett omfattande FoU-arbete i samarbete med bl. a. de norska robottillverkarna Trallfa och Jonas Ögländ A/S. Sl har också ett projekt tillsammans med Volvo som avser robotar med synsystem. Forskningsprogrammet inom robotområdet' innefattar sju områden: manipu- Iatorkonstruktion, styrning, studier av arbetsmiljön, adaptiv kontroll, anslut- ning till planeringssystem, multirobotsystem och automatisk diagnostik av ro- botar.

Inom området datorstödd konstruktion och produktion samarbetar SI med ELAB inom SINTEF, A/S Kongsberg Våpenfabrikk och A/S Elektrisk Bu- reau. De två senare har gått samman för att genomföra ett större utvecklings- projekt som heter EPOKE (effektivisering av produktion och konstruktion i elektronikindustrin).

Inom mikroelektronikområdet har SI koncentrerat sin verksamhet till föl- jande fyra områden: hybridteknik, integrerad kretsteknologi, teknologi för elektroniska komponenter samt material- och processteknologi. Inom dessa områden arbetar SI med uppdrag från ett flertal norska elektronikföretag, bl. a. de två ovan nämnda.

10.3.6 Framtida utveckling

Industridepartementets utredning

Under senare år har den norska industrin haft en ogynnsam utveckling vad gäller produktions- och investeringsvolym, produktivitetsutveckling etc. I dis-

kussionen kring dessa problem har intresset i hög grad riktats mot datatekni- ken och dess betydelse för industrins konkurrenskraft.

Under 1979 lade det norska industridepartementet fram en utredning som behandlade strukturomvandlingen i norsk industri, "Strukturproblemer og vekstmuligheter i norsk industri” (NOU 1979: 35). Enligt utredningen är data- tekniken ett generellt hjälpmedel som kommer att förändra hela den indu- striella produktionsprocessen inklusive administration och organisation. Ut- redningen framhåller särskilt fyra områden där datatekniken kommer att få stor betydelse.

I. Datorstödd konstruktion (CAD-system). Utvecklingen under 1980-talet kommer att karaktäriseras av att — CAD tas i bruk på allt fler områden, — manuella konstruktionsmetoder inte blir möjliga på en rad områden (vid tillverkning av integrerade kretsar, flygplan, stora stål- och betongkon- struktioner eller då optimal materialanvändning är väsentlig), — CAD ingår som en integrerad del av produktionssystemet.

Endast stora företag kommer att kunna utveckla egna CAD-system. För i mindre företag blir det nödvändigt att utveckla generella programpaket. 4

2. Automatisering. Inom verkstadsindustrin kommer datorer att styra 4 hela maskingrupper inklusive robotar. Inom processindustrin kommer da- i torerna att övervaka, simulera och styra olika produktionsprocesser. I ke- miska och metallurgiska processer, där processtyrning redan används, har re- sultatet blivit 6—10 % reduktion av energiförbrukningen och 3—5 % bättre driftsekonomi.

3. Användning av mikroprocessorer. ”En ökad användning av mikroda- torn är en av de viktigaste förutsättningarna för att inta en tätposition i den in- dustriella utvecklingen under den kommande tioårsperioden. Detta gäller för såväl produktionsutrustning som vi använder oss av som användning av mikroprocesser för praktiskt taget all produktutveckling. I motsats till de fles- ta av tidigare nyutvecklade teknologier är användningen av mikroprocessorn icke först och främst begränsad av priset utan av kunskap och fantasi.”

4. lndustrirobotar. Med industrirobotar är det möjligt att uppnå produkti- vitetsökningar på 25—40'%. Användningen av industrirobotar kommer att öka snabbt. Världsmarknaden beräknasu uppgå till 15 miljarder kr i slutet av 1980. Den viktigaste marknaden framöver kommer att vara montering främst inom elektronik och finmekanisk industri. Utredningen diskuterar också vilken effekt produktivitetstillväxten, som en följd av bl. a. ökad automatisering, får på sysselsättningen. Man konstaterar att ökad produktivitet sammanfaller med ökad produktion och att det inte fö- religger någon generell fara att en ökad produktivitet skall skapa arbetslöshet. I vissa branscher kommer produktivitetsökningen att resultera i ökad arbets- kraftsefterfrågan medan andra branscher får vikande sysselsättning. För att klara omställningarna krävs det enligt utredningen en större yrkesmässig rör-

lighet.

Förslag till handlingsprogram för mikroelektronik och datateknik

På uppdrag av statsministern har NTNF lagt fram ett förslag till handlings- program för mikroelektronik och datateknik. I direktiven rörande uppdraget sägs: ”Kommittén skall utarbeta ett handlingsprogram för att främja använd- f

ningen av mikroelektronik och datateknik. Speciell vikt skall läggas på att un- derlätta användningen av mikroprocessorer och andra storskaliga integrerade kretsar. ”

NTNF presenterade sitt handlingsprogram i november 1979. Det innehåller ett extra finansiellt stöd, dvs. utöver redan beviljade anslag, till data- och elek- tronikområdet med 120 miljoner Nkr under tre år, se tabell 10.5.

Handlingsprogrammet syftar framför allt till att stimulera och styra redan pågående och planerade aktiviteter inom ovan nämnda områden och avses därför bli begränsat i tiden.

Regeringen och stortinget har ännu inte tagit ställning till handlingspro- grammet men från regeringens sida har data- och elektronikområdet ansetts så'viktigt att en betydande del av NTNF”s budgetökning för 1980 förutsättes bli disponerat för ett sådant program. Ett belopp om 9 miljoner Nkr för start- fasen av programmet har redan reserverats. Det avses i första hand utnyttjas för insatser inom undervisningsområdet.

Om handlingsprogrammet genomförs skulle den norska statens totala stöd till data- och elektronikområdet samt automatisering under 1980 uppgå till to- talt 80—90 miljoner Nkr, exklusive industripolitiskt stöd t. ex. till Tandbergs.

Tabell 10.5 NTNF's förslag till handlingsprogram för mikroelektronik och datateknik. Miljoner Nkr

Aktivitet 1980 1981 1982 Information 3 3 2 Undervisning och fortbildning 10 10 10 Forskning och utveckling 16 19 22 Användning 7 8 10 Summa 36 40 44

Källa: NTNF.

1 1 Sverige

11.1 Inledning

Under 1970-talet har data- och elektronikområdet fått en allt större betydelse i den svenska industri— och forskningspolitiken. Som framgått av det föregåen- de är detta inte något unikt för Sverige.

De prioriteringar som gjorts inom data- och elektronikområdet har dock varierat över tiden. Under första delen av 1970-talet var datapolitiken främst inriktad mot datorindustrin, som fick allt svårare att möta den internationella konkurrensen. Det statliga stödet var vid denna tidpunkt av ringa omfattning. Från statens sida var man inte beredd att gå in och stödja datorindustrin i stör- re omfattning innan branschen vidtagit nödvändiga strukturförändringar, i första hand ett samgående mellan Saab-Scanias Datasaab-division och Stan- saab Elektronik AB. Detta var emellertid en process som tog lång tid och som realiserades först vid årsskiftet 1977/78. Trots dessa strukturförändringar, som inneburit produktionsmässig specialisering mot mindre datasystem och periferienheter, och trots ett omfattande statligt stöd har delar av den svenska datorindustrin fortfarande stora lönsamhetsproblem. Detta gäller dock inte den del av datorindustrin som producerar specialiserade datasystem, t.ex. system för produktionsstyrning, elkraftsdistribution och teletransmission.

Parallellt med de allt större industripolitiska satsningarna på datorindustrin har det statliga FoU-stödet ökat kraftigt sedan mitten av 1970-talet och sam- tidigt inriktats mot

programvaruutveckling : mikroelektronik E datatekniska tillämpningar, t.ex. datorstyrda tillverkningssystem, sjuk-

vårdssystem och trafiksystem. Några särskilda program för att främja datateknikens och elektronikens användning i näringslivet har ännu inte initierats (bortsett från ett mindre pro- gram om 0,3 miljoner kronor för användarfrärnjande åtgärder som genom- fördes av de dåvarande företagarföreningarna). Däremot föreligger ett flertal olika stödformer av mer generell industripolitisk karaktär som även kan om— fatta stöd till elektroniktillverkning samt användning av datateknik och elek- tronik. En översikt av dessa program redovisas i avsnitt 11.2. 1 avsnitten 11.3 och 1 1.4 ges en mer detaljerad beskrivning av det forsknings- och industripoli- tiska stöd som riktats mot data- och elektronikområdet.

11.2 En översikt av statliga stödformer Stöd till forskning och utveckling (Fo U)

Det statliga stödet till forskning och utveckling kanaliseras huvudsakligen ge- nom styrelsen för teknisk utveckling (STU), som sorterar under industride- partementet. STU's uppgift är att initiera, planlägga samt stödja teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Det direkta stödet till externa FoU-projekt fördelas på ett flertal olika målgrupper: företag, enskilda upp- finnare, forskningsinstitut (huvudsakligen genom kollektiva avtal mellan sta- ten och industrin), universitet och högskolor, statliga institutioner och myn- digheter, utvecklingsbolag, stiftelser m.fl. STU's stöd till data- och elektro- nikområdet redovisas närmare i avsnitt 11.3.

FoU vid universitet och högskolor finansieras till ungefär två tredjedelar av direkta statsanslag. Resterande del, den s.k. externa finansieringen, kommer huvudsakligen från forskningsråden, STU etc. och i någon mån från företag. Stödet från STU spelar således en betydelsefull roll för det tekniska forsk- ningsarbetets nuvarande omfattning och inriktning.

Inom det datatekniska området bör även framhållas det forskningsarbete som bedrivs vid försvarets forskningsanstalt (FOA).

Industripolitiskt stöd

För att underlätta strukturomvandlingen inom dator— och elektronikindustrin har staten dels gått in med ägarkapital, dels lämnat direkta subventioner till olika företag. Åtgärderna har främst avsett Stansaab Elektronik AB samt Da- tasaab AB. Omfattningen av de statliga subventionerna redovisas i avsnitt 11.4.

Offentlig upphandling

Statlig eller annan offentlig upphandling är ett medel som många länder till- lärnpar för att stödja den inhemska industrin och i vissa länder har denna stödform stor betydelse. För många typer av datasystem är den offentliga sek- torn den största och i vissa fall den enda köparen. Beträffande administrativt inriktade datasystem svarar exempelvis i Sverige den offentliga sektorn för ca en fjärdedel av marknaden. Vad gäller marknaden för speciella datasystem t. ex. för tele- och datatrafik, elkraftsdistribution, trafikstyrning (flyg, järn- väg, bussar) och medicinska system är utbudet av naturliga skäl nästan uteslu- tande inriktat mot den offentliga sektorn.

Den offentliga upphandlingen i Sverige skall enligt vad riksdagen beslutat (upphandlingsförordningen) grundas på företagsekonomiska principer. Av- steg från denna princip kan göras huvudsakligen av försvars- och beredskaps- politiska skäl. Stödet till den inhemska data- och elektronikindustrin via of- fentlig upphandling torde som tidigare nämnts vara av betydligt mindre omfattning i Sverige än i länder som Frankrike och Storbritannien.

Generella industripolitiska stödåtgärder

Med generella stödåtgärder avses stöd som inte är riktat mot något visst före- tag eller bransch. De stödformer som utnyttjas är främst avsedda att underlät— *

ta industrins finansiering av industriellt utvecklingsarbete, investeringar i ma— skiner och byggnader, marknadsföring, export m.m. Då även data- och elek- tronikindustrin samt den övriga industrins investeringar i datasystem omfat- tas av de generella stödprogrammen ges här en sammanställning av de vikti- gaste stödformerna.l

De regionala utvecklingsfondrna inrättades länsvis 1978 genom en omorga- nisation av företagarföreningarna och tillfördes vid starten ca 1 000 miljoner kronor. Vidare har de regionala utvecklingsfonderna i varvsregionerna till- förts ytterligare 105 miljoner kronor. För budgetåret 1979/ 80 har fonderna er- hållit ett medelstillskott om 300 miljoner kronor. Därmed uppgick utlånings- kapaciteten till drygt 500 miljoner kronor för budgetåret 1979/80. Utveck- lingsfonderna har som huvuduppgift att genom kreditverksamhet och före- tagsservice främja småföretagens utveckling.

Fonden för industriellt utvecklingsarbete inrättades i mitten av 1979 med uppgift att genom lån stödja finansieringen av större projekt syftande till att utveckla nya produkter, processer eller system för industriell produktion. Fondens startkapital är 300 miljoner kronor.

Investeringsbanken, som är ett av staten helägt kreditaktiebolag, bildades 1967. Det främsta syftet med banken är att förbättra möjligheterna att tillgo- dose industrins behov av långsiktiga krediter. F.n. kan banken låna ut medel eller ställa garantier för totalt 11 700 miljoner kronor.

Svenska industrietablerings AB (SVETAB) är ett statligt ägt investmentbo- lag som verkar för ökade industrietableringar. Till SVETAB hör ett antal re- gionala investmentbolag som bland annat kan gå in med ägarkapital tempo— rärt i företag som står i begrepp att expandera sin verksamhet. Genom tillskot- tet av ägarkapital kan företagen finansiera investeringar utan att soliditeten försämras.

Övriga stödformer är bland annat AB Svensk Exportkredit, Norrlandsfon- den, Företagskredit/Industrikredit AB (ägs till hälften av staten), regional- och arbetsmarknadspolitiskt stöd av olika slag m. m.

Till de generella åtgärderna skall också hänföras det särskilda maskininves- teringsavdraget/-bidraget (upphörde med utgången av 1979) samt de särskilda avdrag som gäller då företagen ökar sin FoU-verksamhet.

11.3 STU's stöd till FOU

Allmänt om STU *s verksamhet

STU, som bildades den 1 juli 1968, har som nämnts till uppgift att initiera och stödja teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete samt bedriva plan- läggnings- och rådgivningsverksamhet inom dessa områden. STU har tre hu- vuduppgifter:

att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer

att främja industrins innovationsverksamhet och höja dess tekniska nivå att inom den tekniska forskningen höja den vetenskapliga nivån och öka kunnandet inom skilda områden. STU ger direkt finansiellt stöd till olika FoU-projekt. Stödets omfattning och villkor varierar beroende på mottagare och typ av projekt. För projekt som ej väntas exploateras kommersiellt, framför allt projekt vid högskolor,

1 För en mer detaljerad beskrivning av de indust- ripolitiska åtgärderna hänvisas till regeringens proposition 1978/79:123, Riktlinjer för industripo- litiken m.m.

bidrar STU med hela projektkostnaden. Bidrag till industrin utgår vanligtvis med halva projektkostnaden under villkor om återbetalning om projektet blir framgångsrikt. Branschforskningsinstitut finansieras i regel till hälften av STU och till hälften av industrin eller dess organisationer.

För budgetåret 1979/80 uppgick STU*s anslag till 462 miljoner kronor. I jämförelse med startåret 1968/69 innebär detta en real ökning om ca 150 %.

Om man ser till av STU beviljade anslag för tekniskt-industriella FoU- projekt, fördelade på mottagare, dominerar universitet och högskolor samt kollektiva forskningsinstitut. Under budgetåret 1978/79 svarade dessa för 27 % respektive 24 % av anslagen. Därnäst följde företag, huvudsakligen fö- retag med mindre än 500 anställda, vilka fick 17 % av anslagen.

Stöd till data— och elektronikområdet

STU,s stöd till data- och elektronikområdet har ökat kraftigt under 1970-talet och utgör en av de mest expansiva sektorerna i STU's verksamhet. STU's stöd j till data- och elektronikområdet omfattar dels grundläggande teknologiut- veckling, dels tillämpningsorienterade projekt. Projekt av den förra kategorin . sorterar under projektenheten ”Informations- och systemteknik” (för bud- , getåret 1978/79 motsvarades denna projektenhet av behovsområdet "Infor- mationsbehandling, styr- och komponentteknik”). 1 tabell 11.1 redovisas en uppskattning av omfattningen av projekten för grundläggande teknologiut- veckling.

Tabell 11.1 STUs stöd till grundläggande teknologiutveckling inom data- och elektro- nikområdet sedan budgetåret 1972/73

Budgetår Utfall Totalt 72/73—75/76 76/77 77/78 78/79 Milj. kr 45 27 31 41 144

Källa: STU.

I budgeten för 1979/ 80, som uppgår till 43 miljoner kronor, ingår 3,3 miljo- 1. ner kronor för insatsområdet datorbaserad bildbehandling. Detta projekt be- Ä räknas löpa under perioden 1979/80—1983/84 till en total kostnad om 18,8 miljoner kronor. "

För delprogrammet Elektronisk och elektrooptisk komponentteknologi har STU formulerat ett treårigt forskningsprogram om totalt 78 miljoner kronor. För att kunna genomföra detta program begärde man hos regeringen resurs- j förstärkning om 55,5 miljoner kronor, varav 15 miljoner kronor för budget- ", året 1979/ 80. Den begärda resursförstärkningen har godkänts vad avser de två * första av programmets tre år och det totala anslaget budgetåret 1979/ 80 för 'I projekt uppgår alltså till 58 miljoner kronor. *

STU*s stöd till mer tillämpningsinriktade projekt inom data- och elektro- nikområdet utgår från projektenheterna Processteknik, Socialteknik, Energi- " teknik och Tillverkningsteknik. I tabell 11.2 redovisas en sammanställning av ] dessa enheters stöd till olika tillämpningsprojekt. Endast sådana projekt där ', datatekniska tillämpningar spelat en betydande roll har medtagits.

Totalt torde STUls stöd till data- och elektronikområdet under 1970-talet . ha uppgått till 250—300 miljoner kronor. För de tre budgetåren 1976/77— ;'

Tabell 11.2 STU's stöd till olika datatekniska tillämpningar. Miljoner kronor

72/73-76/77 77/78 78/79 Summa 75/76

Datorstyrd tillverkningsutrustning (CAD/

CAM-system, NC—, CNC— och DNC-ma- skiner, industrirobotar m.m.) 2,2 3,1 4,0 8,0 17,3 Processtyrtillämpningar inom järn- och

stålindustrin 1,2 1,2 Sågverksautomation 2,7 0,6 1,5 1,6 6,4 Automatisering i tekoindustrin 0,6 0,9 1,7 2,0 5,2 Datatekniska tillämpningar inom varvs-

industrin” 18,5 0,6 0,5 19,6 Datoriserade gods— och persontransport-

system 3,9 2,8 0,8 0,3 7,8 Medicinsk datateknik 13,8 3,3 2,8 1,2 21,0

Summa 42,9 11,3 11,3 13,0 78,5

" Fram t.o.m. budgetåret 1977/78 utgick ett särskilt stöd till skeppsteknisk forskning och utveckling via STU. Därefter har varvsindustriella projekt bedömts enligt samma kriterier som projekt inom andra branscher. Källa: STU, DEK.

1978/79 har stödet uppgått till ungefär 140 miljoner kronor, varav drygt två tredjedelar använts till grundläggande teknologiutveckling inom området och resten till tillämpningar inom olika industribranscher och samhällssektorer.

För en mer ingående beskrivning av STU's insatser på data- och elektronik- området hänvisas till bilagan till kapitel 11.

STU 's fortsatta inriktning

STU föreslår i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/ 81 kraftigt ökade insatser inom området ' ”Datateknik och elektronik”. Förslag till ökningar lig- ger framför allt under teknikområdena ”Datateknik och elektronik” och ”Verkstadsteknik” respektive under kunskapsområdena ”Elektronik och optik”, "Informations- och kommunikationsteknik" samt ”Konstruktions- och produktionsteknik”. Anslagen till dessa områden föreslås ökas med ca 80 % inom ramen för en ökning om drygt 20 % för hela STU. Resursökningen avses framför allt utnyttjas för följande insatser:

Ett ramprogram för kunskapsutveckling inom elektronikens och elektro- optikens komponentteknologi. Programmet har föreslagits av STU i ett särskilt äskande och ligger på en avsevärt högre ambitionsnivå än tidigare. Ett ramprogram för kunskapsutveckling inom området Informationsbe- handlig inriktat på att skapa förbättrade teorier, metoder och hjälpmedel för att utforma informationssystem. Ramprogram för kunskapsutveckling av mer tillämpad natur avseende — CAD/CAM (datorstödd konstruktions- och produktionsberednings-

teknik)

— Adaptiv styrning av verktygsmaskiner — Adaptivt styrda industrirobotar. Dessa ramprogram anknyter till den övergripande målsättningen ”Fler- skiftsproduktion med enbart dagtidsbemannjng”.

Stöd till elektronikindustrins utveckling av system och produkter baserade på datateknik och elektronik. STU föreslår att särskilt stöd skall kunna lämnas till beställare av kundanpassade integrerade kretsar där tidigare upphandlingserfarenhet saknas.

Dessutom bör framhållas: i: STU's förslag till ökade resurser för utveckling av nya produkter och sys— tern ingående i ett totalsystem för medicinsk informationsbehandling inom sjukvården. C Insatsområdet ”Datorbaserad bildbehandling” som beräknas avslutas 1984.

11.4 Industripolitiska åtgärder inom data— och elektronikområdet

De svenska industripolitiska åtgärderna inom data- och elektronikområdet har hittills främst varit inriktade mot datorindustrin. Det statliga stödet har huvudsakligen utgått till företag med lönsamhetsproblem. Staten har i dessa företag gått in med dels ägarkapital och förlusttäckningsbidrag, dels bidrag för utvecklingskostnader.

I det följande ges en kort resumé av det statliga engagemanget i datorindu- strin under 1970-talet.

År 1970 träffades ett avtal mellan televerket och Telefonaktiebolaget LM Ericsson om visst utvecklings— och produktionssamarbete på telekommunika— tionsområdet. För det gemensamma utvecklingssamarbetet bildades företaget Ellemtel Utvecklings AB. Verksamheten tog sin början den 1 augusti 1970 med hälftenägande av televerket och LM Ericsson. Statens andel vid aktie- teckningen utgjorde 6 miljoner kronor.

I dagsläget sysselsätter Ellemtel ca 600 personer, vilka till övervägande del överförts från televerket och LM Ericsson. Ellemtel's hittillsvarande verksam- het har, inte minst vad gäller telefonsystemet AXE, haft en avgörande bety- delse för de båda intressenternas fortsatta aktiviteter inom telekommunika- tionsområdet.

År 1971 bildades Stansaab Elektronik AB med ett aktiekapital på 13,2 mil- joner kronor. Standard Radio & Telefon AB (SRT) tillsköt sin datasektor som apport medan staten, genom Svenska Utvecklingsbolaget (SU), och Saab-Sca- nia AB vardera tillsköt 4,4 miljoner kronor. SRT frånträdde den 1 mars 1973 verksamheten varvid SU och Saab-Scania blev hälftendelägare. Detta till en kostnad för vardera delägaren på 3,3 miljoner kronor, utgörande en överkurs av 50 %. Samtidigt utökades aktiekapitalet till 20 miljoner kronor varför sta- tens tillskott blev ytterligare 3,4 miljoner kronor.

1975 behövde aktiekapitalet i Stansaab höjas ytterligare. Staten och Saab- Scania tillsköt då 20 miljoner kronor vardera och aktiekapitalet blev därmed totalt 60 miljoner kronor. På grund av ekonomiska svårigheter inom SU över— tog Investeringsbanken SU's Stansaab-aktier till hos SU bokfört värde, som då var 32 miljoner kronor.

I syfte att skapa en konkurrenskraftig svensk datorindustri bildades vid års- skiftet 1977/78 Datasaab AB med ett aktiekapital på 360 miljoner kronor. Detta skedde genom ett samgående mellan Saab-Scania AB:s Datasaab- division och Stansaab Elektronik AB. Det nya bolaget ägs till hälften av staten

och till hälften av Saab-Scania AB. För att kunna genomföra denna transak— tion övertog staten Investeringsbankens samtliga aktier i Stansaab till en kö- peskilling av 35 miljoner kronor. Statens kontantandel kom att uppgå till 150 miljoner kronor, medan Saab-Scania tillsköt huvuddelen av Datasaab- divisionen som apport.

För att säkerställa kontinuiteten i det tekniska utvecklingsarbetet vid Da- tasaab—divisionen under år 1977 erhöll Saab-Scania ett utvecklingsbidrag på 45 miljoner kronor. Vidare har Datasaab AB för det fortsatta utvecklingsar- betet under vardera året 1978 och 1979 erhållit 32,5 miljoner kronor i utveck— lingstöd. Staten har dessutom förbundit sig att utge motsvarande stöd för åren 1980 och 1981.

Utöver detta skall de båda delägarna årligen under 1978—1981 var för sig tillskjuta 37,5 miljoner kronor i bidrag för täckande av eventuella förluster. Dessutom förband sig parterna att till lika delar ersätta eventuella förluster under dessa år i den mån detta bedöms företagsekonomiskt nödvändigt. För verksamhetsåret 1978 blev statens ”extraordinära förlustandel” 57 miljoner kronor. Enligt Datasaabs preliminära bokslut för 1979 uppgick förlusten det- ta år till över 200 miljoner kronor. I vilken utsträckning delägarna tar ansvar för dessa förluster (utöver de överenskomna 37,5 miljonerna vardera enligt ovan) blir för statens del föremål för riksdagsbeslut under 1980. Saab-Scania har för sin del reserverat 37 miljoner kronor för ändamålet i bokslutet för 1979.

Utöver dessa av regeringen direkt genomförda finansiella transaktionerna inom dataområdet har inom elektronikområdet i övrigt ett antal regeringsin- gripanden skett. Exempel på detta är tidigareläggning av AXE—beställningar från televerket till LM Ericsson; Luxor Industri AB, försvarets köp av data- systemen Bertil och Cecilia från Saab-Scania; Sonab, Telub AB etc.

1 1.5 Sammanfattning

Det statliga stödet inom data— och elektronikområdet under 1970-talet kan sammanfattas i följande punkter: _ Stöd till FoU om 250—300 miljoner kronor varav ca 140 miljoner avseende åren 1976/77—1978/79 Industripolitiskt stöd till datorindustrin om ca 425 miljoner kronor. Hu- vuddelen av stödet har utgått till Datasaab AB Offentlig upphandling av telefonsystem, sjukvårdssystem, trafikstyrsys- tem m. 111. :l Utbyggnad av ett offentligt datanät _7 Utbildning.

Hittills har det statliga stödet till data- och elektronikområdet huvudsakli- gen varit inriktat mot den dator- och elektronikproducerande industrin. En- dast en mindre del av stödet har haft som huvudsyfte att stimulera använd- ningen av datatekniken i industrin. De åtgärder som vidtagits för detta syfte har främst varit följande:

Ca 1/3 av STU,s FoU-stöd till data- och elektronikområdet har avsett ut- veckling av tillämpningsorienterade system : 0,3 miljoner kronor anslogs för budgetåren 1976/77—1977/78 till de dåvarande företagarföreningarna för användarfrämjande åtgärder på

dataområdet. Till de användarfrämjande åtgärderna bör också räknas ökade utbildnings-

insatser, uppbyggnad av datanät m. m.

Bilaga till kapitel 11

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) och dess stöd till data- och elektronikområdet

Bilagan är utarbetad i samarbete med STU.

Innehåll: 1 Inledning 2 Organisation och ekonomisk omfattning av STU*s verksamhet 3 Utvecklingen 1968/69—1978/79 4 STU's stöd till data- och elektronikområdet 4.1 Inledning 4.2 Stöd till grundläggande utveckling inom data- och elektronikområdet 4.3 Stöd till datatekniska tillämpningsprojekt inom konstruktions- och till- verkningsteknik 4.4 Stöd till datatekniska tillämpningar inom skeppstekniken 4.5 Stöd till datatekniska tillämpningar inom transportteknik 4.6 Stöd till datatekniska tillämpningar inom medicinsk teknik

Tabellappendix

1 Inledning

I föreliggande bilaga redovisas inledningsvis en kortfattad översikt av STU's organisation och den ekonomiska omfattningen av dess verksamhet. Från och med budgetåret 1978/ 79 tillämpar STU en ny programstruktur för sin verk- samhet. Den huvudsakliga förändringen mot tidigare programstruktur är att STU's projektstöd delats upp i industriellt och samhällsinriktat tekniskt ut- vecklingsarbete samt kunskapsutveckling. Den nya programstrukturen redo- visas i avsnitt 2.

I avsnitt 3 ges en sammanfattning av STU*s stöd till teknisk forskning och utveckling under perioden 1968/69—1978/79.

STU's stöd till data- och elektronikområdet redovisas i avsnitt 4. Fram till och med budgetåret 1977/78 redovisas stödet enligt den gamla programstruk- turen.

2 Organisation och ekonomisk omfattning av STU's verksamhet

STU's anslag redovisas fr.o.m. 1978/ 79 i fyra anslagsposter. Varje anslags- post är uppdelad i program, delprogram och underprogram, se figur 1. I figu— ren redovisas dock endast de delprogram, under vilka STU”s stöd till data- och elektronikområdet huvudsakligen utgår.

Figur ] Programslruktur för STU.

Källa: STU.

SOU 1980: 17 Anslag Program Delprogram Underprogram Teknisk 1. Industriellt och la. Insatsområden forskning samhällsinriktat tekniskt lb. Teknikområden och utveck- utvecklingsarbete — Processteknik ling Fl — Tillverkningsteknik — Socialteknik

— Informations- och systemteknik — Produkt- och upp- finningsutveckling samt rådgivning lc. Industriservice ld. Förmedling 2. Kunskapsutveckling — Informations- och kommunikations- teknik — Elektronik och optik — Mät- och regler- teknik — Konstruktions- och produktionsteknik -— m. fl. 3. lnt. kontaktverksamhet 4. Myndighetsservice Drift av forsknings- stationer FZ

Utrustning F3

Energi- Olika energiprogram forskning F13

I tabell 1 redovisas STU's totala anslag för perioden 1977/78—1979/80 samt anslagens fördelning på program, delprogram och underprogram under anslagsposten ”teknisk forskning och utveckling” (Fl).

Fram till och med 1977/ 78 indelades STU's program för teknisk forskning och utveckling i s. k. behovsområden. Dessa var: — Materialteknik — Transportteknik -'— Produktionsteknik — Kemi-, skogs— och träteknik — Informationsbehandling, styr- och komponentteknik -—- Miljövårdsteknik — Socialteknik med läkemedelsteknik — Livsmedelsteknik — Naturresursteknik — Havsteknik — Skeppsteknik Från och med 1978/79 har verksamheten inom ovanstående behovsområ- den fördelats på:

sou 1980: 17

Tabell ]. STU's anslag 1977/ 78—1979/ 80 uppdelade på program, delprogram och un- derprogram. Milj. kr.

1977/78 1978/79 1979/80 Utfall Utfall Budget

Summa anslag till STU 308 405 462 Teknisk forskning och utveckling (Fl) 280 353 416 Program under anslag Fl: — Industriellt och samhällsinriktat utvecklings-

arbete (program 1) 191 233 252] — Kunskapsutveckling (program 2) 85 110 1203 — Inst. kontaktverksamhet (program 3) 8 12 14 — Myndighetsservice (program 4) 8 11 4” ' Delprogram under program 1, F1: — Insatsområden (delprogram la) 22 38 — Teknikområden (delprogram lb) 197 1992 — Industriservice (delprogram lc) 10 11 — Förmedling (delprogram 1d) 3 3 — Reserverad delpost 8 2 2 Underprogram till delprogram lb, teknikområden: — Processteknik 48 45 — Tillverkningsteknik 38 37 — Socialteknik 38 37 — Informations— och systemteknik 35 34 — Produkt- och uppfinningsutveckling samt

rådgivning 36 38 3 Underprogram till program 2 — Informations- och kommunikationsteknik 13 13 — Elektronik och optik 11 11 — Mät— och reglerteknik 2 2 — Konstruktions- och produktionsteknik

m.fl. 8 8

” SINFDOK betalas inte längre över STU's budget. Källa: STU.

1) ett program för industriellt och samhällsinriktat utvecklingsarbete. Inom detta program är det främst delprogrammen "insatsområden” och ”teknik- områden” (se figur 1) som svarar mot de tidigare behovsområdenas stöd till tekniskt utvecklingsarbete.

2) ett program för kunskapsutveckling. Detta program motsvarar det stöd till forskning som gavs inom ramen för ovanstående behovsområden.

Vart och ett av de fyra teknikområdena i den nya programstrukturen mot- svarar flera behovsområden eller delar därav, I tabell 2 redovisas de delområ- den som innefattas i respektive teknikområde samt anslagen för budgetåren 1978/79 och 1979/ 80.

STU*s stödformer har utvecklats och anpassats till rådande behov. Nedan ges en beskrivning av de nya stödformerna "ramprogram för kunskapsut-l, veckling” och ”insatsområden* '. Med hänsyn till sin speciella karaktär berörs även stödformen ”kollektiv forskning".

Inom vissa kunskapsområden kan det visa sig väsentligt att förstärka den svenska kompetensen. Sådana prioriteringar görs mot bakgrund av dels den

Tabell 2. STU's anslag till teknikområden, 1978/79 och 1979/80. Tusentals kronor (brutto inkl. internkostnader)

Teknikområden/delområden 1978/ 79 1979/80

Utfall Budget Processteknik: 48 000 45 000 Materialteknik 17 300 16 700 Metallkorrosion och ytbehandlings- teknik 1 300 14 000 Kemiteknik 3 300 2 800 Massa- och pappersteknik 9 600 9 400 Teknik för avfallsvatten, hantering och återvinning 8 200 7 600 Mineralresurs- och geoteknik 8 200 7 300 Tillverkningsteknik: 38 700 37 000 Verkstadsteknik 15 300 14 700 Skogsteknik 2 900 2 800 Sågverksteknik 2 000 2 000 Träteknik 11 500 10 400 Byggnadsteknik [ 500 1 700 Teko-teknik 5 500 5 400 Socialteknik 38 700 36 600 Arbetsmiljö 8 500 8 100 Handikappteknik 6 700 6 700 Konsumentteknik 2 600 2 900 Medicinsk teknik och läkemedelsteknik 15 000 14 300 Livsmedelsteknik 3 700 2 900 Bioteknik 2 100 1 700 Informations- och systemteknik 34 000 34 000 Datateknik och elektronik 8 200 8 600 Industriell mät- och reglerteknik 7 600 7 200 Meteorologisk verksamhet 1 900 2 000 Grafisk teknik 2 000 2 400 Transportteknik 11 400 11 000 Havsteknik 1 700 1 600 Driftsäkerhetsteknik 900 1 100 Produkt- och uppfmningsutveckling 37 400 38 100 Allmän produktutveckling 27 100 28 200 Särskild produktutveckling 6 500 6 300 Innovationsfrämjande åtgärder 3 800 3 500 Summa anslag till teknikområden 187 270 Källa: STU.

Tabell 3. STU's anslag till kunskapsområden, 1978/ 79 och 1979/ 80. Tusentals kronor (brutto inkl. internkostnader)

Kunskapsområden 1978/ 79 1979/ 80 Utfall Budget Informations- och kommunikationsteknik 12 800 12 900 Elektronik och optik 11 000 11 100 Mät- och reglerteknik 1 900 1 900 Konstruktions- och produktionsteknik m. fl. 7 500 8 100 Summa anslag till kunskapsområden 1 10 000 120 000

Källa: STU.

internationella forskningsfrontens utveckling, dels dess framtida betydelse för det svenska näringslivet och för olika samhällssektorer. I de fall fleråriga, om- fattande insatser och en mobilisering av resurser vid flera forskningsinstitutio- ner och högskolor är ändamålsenliga, använder STU stödformen rampro- gram för kunskapsutveckling. STU bör och får inte ge någon form av basstöd till institutioner, vilket stry- ker under behovet av klargörande och i tiden avgränsade målformuleringar samt nödvändigheten av att programmen i organisatoriska och andra avseen- den ges en sådan utformning att de går att avsluta på ett naturligt sätt. Fri- gjorda resurser kan då användas för nya ramprogram. En sammanfattning i punktform av de krav STU ställer på ramprogram ges nedan: STU's ramprogram för kunskapsutveckling — Är fleråriga och konkret målinriktade — Avser kunskapsutveckling av framtida betydelse för industri och sam- hällssektorer —— Har som mål att skapa viss kompetensnivå i Sverige eller få fram ny tek- nisk-vetenskaplig kunskap

— Genomförs av flera institutioner vid en eller flera högskolor eller forsk— ningsinstitut enligt en gemensam plan — Får mål och medelsfördelning genom beslut av STU. — Får tids-, kostnads- och samverkansplaner fastställda av STU.

Grunderna för stödformen kollektiv forskning lades fast redan vid mitten av 1940-talet och vilar i allt väsentligt på ett mer långsiktigt engagemang från industriintressenter vilket bl. a. kommer till uttryck genom delfinansieringen. Sedermera har stödformen utvecklats i linje med programbudgetidéerna vil- ket medfört att mål, medel, program och resurser skjutits i förgrunden och i vissa fall saknas f.n. ett direkt samband mellan ett visst program och för än- damålet särskilt etablerade forskningsresurser.

Stödformen används av STU då en betydande långsiktig finansiering från industriintressenter kan väntas och då det föreligger ett samarbetsintresse från viss företagsgrupp eller branschorganisation kring gemensam FoU—verksam- het och därmed förenad informations-, provnings- och standardiseringsverk- samhet.

Mellan den kunskapsuppbyggande tekniska forskningen å ena sidan och tekniska utvecklingsprojekt med utpräglat kommersiella drivkrafter som ini- tieras utanför STU å andra sidan finns ett viktigt fält för statliga insatser. Den ide'mässiga bakgrunden till denna typ av insatser är att inom vissa områden kommer inte den tekniska utveckling till stånd som i och för sig synes ligga inom räckhåll och vara önskvärd. Orsakerna härtill kan vara många och i det enskilda fallet är det vanligen en hel uppsättning av förhållanden som i ett komplicerat mönster samverkar till att hindra introduktionen av ny teknik. På sådana områden arbetar STU med stödformen insatsområden. Overens- stämmelsen mellan den områdesvisa planeringen och själva stödet är här mer direkt än då det gäller pro jektstödet. Den finansiella omfattningen och tidpla- nen kan gälla kring 5 Mkr per år under 3—5 år.

Nedan ges en sammanfattning i punktform av de krav STU ställer på insats- områden: — Omfattar större och konkret målinriktade insatser — Avser tekniskt utvecklingsarbete av konkret betydelse för industri och samhällssektorer

Figur 2. STU *s anslag för stöd till teknisk forskning och utveckling. 1968/69—1979/80

Källa: STU.

— Har som mål en konkret process, metod, ett koncept eller ett system — Genomförs av flera företag och institutioner enligt en gemensam plan — Föreslås av STU i anslagsframställningen eller föreskrivs av regeringen — Får mål samt tids- och kostnadsplaner fastställda av STU.

3 Utvecklingen 1968/69—1978/79

I den fortsatta framställningen görs ingen skillnad mellan dels STU-anslag och STU-stödda projekt, dels STU—stödets storlek och STU-stödda projekts tota-

la storlek. De skillnader som finns och som således måste beaktas för förstå- elsen av det följande är att — STU's stöd till utvecklingsprojekt och avtalsbunden kollektiv forskning normalt utgör ca 50 % av totalkostnaden — STU's stöd till kunskapsutvecklingsprojekt normalt täcker hela projekt- kostnaden — att ett projekt omfattas av flera STU-anslag fördelade över flera år. Sär- skilt gåller detta utvecklingsprojekt. Ovanstående medför att STU-stödda projekt är färre till antal och större till omfattning än vad det redovisade statistiska materialet, som omfattar bevil- jade anslag, indikerar. _

STU's anslag för stöd till teknisk forskning och utveckling har realt sett mer än fördubblats under perioden 1968/69—1978/79, se figur 2.

Index

(1968/69=100) 700 600 500 400

300

200

100

68/69 70/71 72/73 74/75 76/77 78/79 69/70 71/72 73/74 . 75/76 77/78 79/80

nuo-u- Anvisade medel (F 1—index)

_— Reell resursutveckling (F 1-index/Iönekostnadsindex)

I figur 3 redovisas hur anslaget procentuellt sett har fördelats på olika mot- tagarkategorier. Från figuren kan bl.a. följande trender utläsas: — Den procentuella andelen av stödet som utgått till företag har minskat se- dan 1973/ 74. Speciellt har den andel som gått till företag med mer än 500 anställda sjunkit kraftigt. Samtidigt har stödandelen till företag med färre än 500 anställda ökat.

— Den andel av stödet som utgått till universitet och högskolor har legat på

en ihuvudsak oförändrad nivå.

Statliga institu-

69/70 71/72 73/74

68/69 70/71 72/73 74/75

75/76

tioner och myndig- heter

Universitet och högskolor

Kollektiva insti- tutioner, projekt

Kollektiva avtal

Enskilda uppfinnare

Företag, (500 anställda Företag, 5500 anställda

Utvecklingsbolag, IVA, konsultföre- ta,st*ftl "t 77/78 9 1 eser ovrtg

76/77 78/79

I tabell 4 redovisas hur STU's stöd under 1978/79 fördelats på mottagar- Figur 3- De" Procentuell”

kategorier.

fördelningen av STU 's stöd, redovisade på mottagarkategorier

Tabell 4. Av STU beviljade anslag uppdelade på mottagarkalegorier, budgetåret 1968/69—1978/79. 1978/79 Milj. kr % Antal Genom- Kalla: STU: anslag snittligt per anslag, tkr

Kollektiva forskningsinstitut — avtal 55,5 19 29 — — projekt 14,0 5 80 —— Högskolor och universitet 75,5 27 549 138 Företag 49,0 17 413 1 18 Statliga organ 26,0 9 108 241 Utvecklingsbolag m.m. 30,5 11 281 109 Enskilda uppfinnare 21,0 7 440 48 Branschorganisationer 15,0 5 111 135

Summa 286,5 100 2 01] 132

Källa: STU.

4 STU's stöd till data- och elektronikområdet

4.1 Inledning

STU's stöd till kunskapsutveckling inom data- och elektronikområdet och till elektronikindustrin har t.o.m. 1977/ 78 huvudsakligen kanaliserats genom

behovsområdet Informationsbehandling, styr- och komponentteknik. Mål- sättningen har varit att genom kunskapsutveckling och utvecklingsstöd, främst till elektronikindustrin, stimulera dels inhemsk produktion av datorut-

rustning och elektronikprodukter, dels utvecklingsprojekt av mer tvärteknisk natur som kan resultera i intressanta tillämpningar inom det datatekniska om- rådet.

Vad gäller stöd till mer konkreta tillämpningsprojekt innefattas dessa hu- vudsakligen i de behovsområden till vilka tillämpningarna sorterar. De be- hovsområden som i mer betydande omfattning anslagit medel till datatek- niska tillämpningar är: — Produktionsteknik (främst delområdet Verkstadsteknik) — Transportteknik — Socialteknik med läkemedelsteknik (främst kliniska informationssystem) I den nya programstrukturen kanaliseras stödet till kunskapsutveckling inom data- och elektronikområdet och till elektronikindustrin främst genom teknikområdet Informations- och systemteknik samt programmet för Kun- skapsutveckling. Vad gäller datatekniska tillämpningar ges stöd inom ramen för samtliga teknikområden. Små- och medelstora verkstadsföretags produk- tionsteknik är ett av STU prioriterat tillämpningsområde. Stöd till området ges under teknikområdet Verkstadsteknik resp. under kunskapsområdet Kon- struktions- och produktionsteknik, vilka i den gamla programstrukturen mot- svarades av behovsområdet Produktionsteknik. I det följande redovisas STU's stöd dels till grundläggande och tvärteknisk utveckling inom data- och elektronikområdet dels till olika tillämpningar.

4.2 Stöd till grundläggande utveckling inom data- och elektronikområdet

Stödet till grundläggande datateknisk utveckling har främst utgått från be- hovsområdet Informationsbehandling, styr- och komponentteknik. Detta be- hovsområde var uppdelat i sex delområden som i sin tur omfattade underom- råden. 1 tabell 5 redovisas dessa del— och underområden samt projektanslagen till dessa för budgetåret 1977/78. Projektanslagen har uppdelats på företag inkl. privatpersoner och övriga. Den senare kategorin innefattar huvudsakli- gen högskolor, forskningsinstitut och myndigheter.

Av det stöd som fördelades under 1977/78 utgick 76 % till högskolor, forskningsinstitut etc. Huvuddelen av stödet till dessa mottagare avser kun- skapsutveckling. STU uppskattar att stödet till kunskapsutveckling svarade för ca 70 % av programmets anslag.

sou 1980: 17

Tabell 5. STU-stödda projekt inom behovsområdet Informationsbehandling, styr- och komponentteknik. Budgetåret 1977/78

Delområden Företag, Högskolor, Summa privat- _ myndigheter anslag personer, % forskn.inst. 1 OOO-tals

och övriga, % kr

Allmänt 65,6 34,4 267 Informationsbehandling med tillämpad matematik — Allmänt — 100,0 469 — Matematiska metoder — 100,0 1 036 — Metoder för planering och styrning 15,2 84,8 3 384 — Man-datorkommunikation,

maskinvara 30,2 69,8 5 053 Styr-, mät— och reglerteknik — Allmänt 100,0 196 — Processreglering 29,3 70,7 1502 — Mätgivat'e och instrument 63,1 36,9 5 186 — Precisionsmätteknik _ — 100,0 1645 Elektroniska och optiska system och komponenter — Allmänt — 100,0 52 — Telekommunikation 5,6 94,4 1603 — Elektronik 3,5 96,5 3 305 — Mikrovågsteknik 15,0 85,0 1669 — Optik — 100,0 2 649 Undervisningteknologi 22,3 76,7 876 Provnings- och tillförliglighetsteknik 62,3 37,7 774 Summa anslag, 1 OOO—tals kr 7 069 22 597 29 666 Proc., fördelning 23,8 76,2 100,0 Kalla: STU.

Stödet till utvecklingsprojekt hos företag uppvisar betydande variationer mellan olika år. För 1977/78 svarar sådana projekt för ca 24 % av det totala projektstödet. I tabell 6 visas en sammanställning av de projekt som under 1976/77 erhållit minst 100000 kronor i anslag. Projekten är fördelade efter mottagare.

Tabell 6. Projekt som under 1976/77 erhållit minst 100000 kronor i anslag

Mottagare 1 OOO—tals % Antal kr projekt Högskolor 8 486 56 39 Forskningsinstitut 4204 28 10 Myndigheter 1 404 9 4 Företag 675 4 3 Organisationer, stiftelser 422 3 2 Summa 15 191 100 53

Källa: STU, DEK.

Som framgår av tabell 6 var det endast tre företag (varav ett var det statliga Atomenergi AB) som fick projektstöd överstigande 100000 kr. Totalt fick dessa företag endast 4 % av den anslagssumma som innefattar projekt som er-

hållit minst 100000 kr. . _ Före 1976/77 har emellertid ett antal mer omfattande utvecklingsprojekt

genomförts, varför utfallet 1976/77 inte är helt representativt för behovsom- rådets anslagsandel till utvecklingspro jekt. Nedan redovisas de viktigaste pro- jekten under perioden 1974/75—1975/76. Därefter redovisas sammanfatt- ningsvis de projekt som dels genomförts hos företag, dels under något bud- getår erhållit minst 100000 kr. Hela projektkostnaden fram till och med

1976/77, redovisas. Tabell 7 visar också de viktigaste företagen som erhållit stöd för utveckling

av datamaskinvaror. I appendix redovisas i tabell 8 de projekt som under 1977/78 erhållit minst 500000 kronor i anslag. '

Tabell 7. Datatekniska utvecklingsprojekt hos företag. Projektkostnad som för något budgetår överstiger 100000 kr.

Mottagare Budgetår 1 OOO-tals kronor

Kommun-Data AB Informationssystemstruktur för kommuner och landsting, sjukvårdsorienterad del 75/ 76 465 Dataindustrier i Skellefteå AB

SEVEN 75/ 76 630 Facit AB

Terminalskrivare 75/ 76 1 000 Snabb alfanumerisk skrivarer 74/75 600 Nya tangentfunktionsmetoder 74/ 75 400 Hylab AB

Datoriserad bildskärmsterminal 75 513 Avancerad dator 74/75 280 Saab-Scania AB Tangentfunktioner för förbättrad man/maskin- kommunikationer 74/ 75 400 LKAB-Produkter AB 75/76

Gaskromatograf-masspektrometer och analysmetodik 76/77 600

21 företag, 31 projekt 68/69— 10500 76/ 77

Summa: 25 företag, 40 projekt 68/69— 15 400 76/ 77

Källa: STU, DEK.

Under de nio budgetår som undersökts har således företagen, med den defl- nition som angivits ovan, erhållit i genomsnitt 1,7 miljoner kronor per år från detta behovsområde. Det genomsnittliga projektstödet har uppgått till 385 000 kronor.

Som framgår av fig. 3 har STU riktat sitt utvecklingsstöd främst till små- och medelstora företag. Dessa företag saknar ofta egna resurser för ett kost— nadskrävande och ofta riskfyllt tekniskt utvecklingsarbete. STU*s stöd är där- för av stor betydelse för dessa företags tekniska förnyelse.

Elektronikindustrin domineras av ett fåtal stora företag som själva bedriver en mycket omfattande och avancerad forskningsverksamhet. För att dessa fö-

retag skall bli intresserade av projektsamarbete med STU krävs att STU's stöd även inriktas mot betydligt större utvecklingsprojekt.

Verksamheten fr. o. m. 1978/ 79

Som tidigare framhållits motsvaras behovsområdet Informationsbehandling, ' styr- och komponentteknik fr.o.m. 1978/79 huvudsakligen av teknikområ- det Informations- och systemteknik. Förutom ovan nämnda behovsområde innefattar detta teknikområde andra behovsområden eller delar därav (trans- portteknik, havsteknik, naturresursteknik samt grafisk teknik från behovs- området produktionsteknik), se tabell 2.

Stöd till data- och elektronikområdet utgår även inom ramen för andra pro- gram, delprogram och underprogram: — Stöd till datatekniska tillämpningar utgår från samtliga teknikområden, främst tillverkningsteknik och socialteknik (sjukvårdssystem). — Under programmet Kunskapsutveckling utgår bl. a. stöd till högskolor och forskningsinstitut för forskningsverksamhet inom data- och elektronik- området. I programmet framhålls särskilt områdena informations- och kommunikationsteknologi, elektronik och optik, mät- och reglerteknik samt konstruktions- och produktionsteknologi. (Budget se tabell 2). — Delprogrammet Insatsområden innefattar bl. a. "Datoriserad bildbehand- ling”, vars kostnads- och tidsplan har följande utseende:

79/80 80/81 81/82 82/83 83/84 Totalt 3,3 4,5 5,0 4,0 2,0 18,8

4.3 Stöd till datatekniska tillämpningsprojekt inom konstruktions- och tillverkningsteknik

Stöd till ovan rubricerade projekt utgick före 1978/79 inom ramen för be- hovsområdet Produktionsteknik. Fr.o.m. 1978/79 ingår delar av detta be- hovsområde — bl. a. verkstadsteknik — i teknikområdet Tillverkningsteknik.

Under 5-årsperioden 1973/74—1977/78 har från behovsområdet Produk- tionsteknik beviljats projektstöd om 105 miljoner kronor. Ca 40 % av pro— jektstödet har anvisats till forskningsinstitutioner och 60 % till industriellt ut- vecklingsarbete. Under ovan angivna tidsperiod har antalet anslagsmottagare uppgått till 602, vilket innebär att det genomsnittliga anslaget uppgått till 174000 kronor. I tabell 8 redovisas de delområden som innefattades i behovs- området Produktionsteknik. Tabell 8. Projektstöd till behovsområdet produktionsteknik, S-årsperioden 1973/74% 1977/78. Milj. kr.

73/74 74/75 75/76 76/77 77/78 Summa

Verkstadsindustri 5,8 7,7 8,3 11,3 11,9 45,0 Grafisk industri 1,0 1,5 2,0 1,8 2,2 8,5 Skogsmekanisering 0,9 1,8 2,0 2,6 2,4 9,7 Byggnadsindustri 0,9 1,0 1,0 1,1 1,8 5,8 Järn- och stålindustri 1,2 1,8 1,9 2,2 3,2 10,3 Tekoindustri 2,4 2,2 0,9 1,2 2,9 9,6 Sågverksindustri 2,5 2,5 2,8 1,8 1,5 11,1 Plast- och gummiindustri 0,2 0,8 0,7 0,9 1,4 4,0 Glasindustri — — — 0,4 0,4 0,8 Summa 14,9 19,3 19,6 23,3 27,7 104,8

I appendix redovisas de datatekniska tillämpningsprojekt som genomförts inom ramen för respektive delområde.

Verkstadsindustri

Verkstadsindustrin svarade under 5-årsperioden 1973/74—1978/ 79 för 43 % av behovsområdets totala projektstöd. Av verkstadsindustrins projektstöd gick 53 % till forskningsinstitutioner och 47 % till utvecklingsprojekt inom in- dustrin. Av industristödet gick 73 % till mindre och medelstora företag. Under 5-årsperioden 1973/ 74—1978/ 79 har 42 % av det totala projektstö- det gått till Institutet för verkstadsteknisk forskning (IVF), se tabell 9. Stödet till IVF utgår genom avtalsbundna ramprogram, som till 49 % finansieras av STU och till 51 % av verkstadsindustrin genom Stiftelsen Verkstadsteknisk forskning. Tabell 9. Stödet till verkstadsindustrin S-årsperioden 1973/74—1977/78

Milj. kr % IVF, avtalsbundna ramprogram 19,0 42 Automatisering 8,9 20 Produktionsutrustning, inkl. viss automatisering 7,0 15 Komponentutveckling för ovanstående 5,3 12 Metodutveckling 4,8 11 Summa 45,0 100 Källa: STU.

I tabell 10 redovisas STU's stöd till utveckling av datorstyrd tillverkningsut- rustning (de enskilda projekten redovisas i appendix, tabell 1). De viktigaste bland nu pågående projekt är:

Tabell 10. STU's stöd till datorstyrd tillverkningsutrustning 1972/73—1978/79

72/73— 76/77 77/78 78/79 Summa" 75/ 76

Forskning: CAD/ CAM 764 751 1 490 1 467 7 099 NC—, CNC-, DNC-

maskiner 37 704 1 126 lndustrirobotar 350 388 911 Övriga inkl. datorstyrda

transportsystem 445 90 224 516 2 006 Summa forskning 1209 841 2101 3 075 11 142 Industriellt utvecklingsarbete: CAD/ CAM 205 617 986 480 2 438 NC-, CNC-, DNC-maskiner 300 435 25 749 1 725 lndustrirobotar 459 1 222 466 915 3 276 Övriga inkl. datorstyrda

transportsystem 460 2 741 3 864 Summa industriellt utveck-

lingsarbete 964 2 274 1 937 4 885 1 1 303

Summa totalt 2173 3115 4038 7960 22445

”1 summan är inkluderade anslag, som beslutats t.o.m. oktober 1979 avseende budgetåren 1979/80, 1980/81 och 1981/82. Källa: STU, DEK.

_ ett forskningsprogram inom området datorstödd konstruktion och pro- duktion vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Linköpings Tek- niska Högskola (LiTH) — industrirobotforskning vid Linköpings Tekniska Högskola — två industriella samarbetsprojekt avseende CAD/CAM-system med Saab- Scania resp. Svensson & Hjelm som projektledare —- ett industriellt samarbetsprojekt i Norrbotten avseende utveckling av mo- dern teknologi för hål- och planbearbetning med CNC-styrd fleropera- tionsmaskin med institutionen för bearbetningsteknik vid högskolan i Luleå som projektledare.

Järn- och stålindustrin

Stöd till utveckling av processtyrsystem/-tillämpningar inom järn- och stål- industrin har t.o.m. 1975/76 utgått med ca 1,2 miljoner kronor, huvudsak- ligen till industriella utvecklingsprojekt. Efter 1975/76 har inget stöd utgått till sådana tillämpningar, se tabell 2 i appendix.

Sågverksindustrin

Stöd till utveckling av olika system för sågverksautomation har utgått enligt tabell 11.

Tabell 11. STU's stöd till sågverksautomation. 1000-tals kronor 72/73—75/76 76/77 77/78 78/79 79/80 Summa

2 698 550 1 495 1 560 1 040 7 343

Källa: STU, DEK.

De största projektmottagarna har varit Saab-Scania (2597 tkr), Kockums Industri (736 tkr) och Ari AB (700 tkr). Kockums och Saabs projekt har bl. a. avsett automatisk kantningsoptimering, se tabell 3 i appendix.

Tekoindustrin

STU's stöd till automatisering i tekoindustrin framgår av tabell 12.

Tabell 12. STU's stöd till automatisering i tekoindustrin. 1 OOO-tals kronor

72/73—75/76 76/77 77/78 78/79 Summa

557 940 1715 1954 5166

Källa: STU, DEK.

I tabell 4, appendix, redovisas de enskilda projektmottagarna.

4.4 Stöd till datatekniska tillämpningar inom skeppstekniken

Fram t. o.m. budgetåret 1977/78 utgick ett särskilt stöd till skeppsteknisk forskning och utveckling via STU. Därefter har varvsindustriella projekt be- dömts enligt samma kriterier som projekt inom andra branscher. Stödet inom området datatekniken i varvsindustrin redovisas i tabell 5 i appendix.

4.5 Stöd till datatekniska tillämpningar inom transportteknik

STU har t.o.m. maj 1977 anslagit 7,9 miljoner kronor till projekt avseende datoriserade gods- och persontransportsystem, se tabell 13.

Tabell 13. Stöd till datoriserade gods- och persontransportsystem 1.0. m. maj 1977. 1000-tals kronor

75/76 76/77 77/78 78/79 79/80 Summa

Elektroniskt identifierings- och trafikledningssystem för fordon 3 920 2 764 6 684 Övriga projekt 826 314 40 1 180 Summa 3 920 2 764 826 314 40 7 864

Källa: STU, DEK.

T. 0. m. 1976/77 har ca 6,7 milj. kr anslagits till Almex AB och Storstock- holms Lokaltrafik (SL) för utveckling av ett system för identifiering och tra- ftkledning av fordon. T.o.m. maj 1977 har dessutom 1,2 milj. kr anslagits till olika projekt för automatisk godshantering, se tabell 6 i appendix.

4.6 Stöd till datatekniska tillämpningar inom medicinsk teknik

Stöd till utveckling av datatekniska tillämpningar inom medicinsk teknik har utgått från behovsområdet Socialteknik, samt i viss utsträckning från behovs- området Informationsbehandling, styr- och komponentteknik.

I appendix, tabell 7, redovisas STU's stöd till datatekniska projekt inom det medicinska området inkl. arbetsmiljö och handikapphjälpmedel. I tabellen har ej medtagits sådana projekt där datorer och elektronik ingår enbart som komponenter t. ex. i instrument och olika handikapphjälpmedel.

STU's stöd till medicinsk datateknik har framför allt inriktats mot olika pa- tientdatasystem, se tabell 14.

Tabell 14. STU's stöd till medicinsk datateknik

75/76 76/77 77/78 78/79 Summa

Stansaab Elektronik AB 9 745 1 600 550 200 12 095 Chalmers Tekn. Högskola 180 200 210 590 Karolinska Inst, Linköpings Univ 790 790 Saab-Scania AB 335 335 Södersjukhuset 393 393 Summa 1 1 443 1 800 760 200 14 203 övriga projekt 2 384 1 470 2 071 938 6 863 Summa 13827 -3270 2831 1 138 21066

Källa: STU, DEK.

Fram t. o. m. budgetåret 78/79 har STU anslagit drygt 14 miljoner kronor till datoriserat informationssystem för sjukhus, varav drygt 12 miljoner till Stansaab Elektronik AB. Drygt 2/ 3 av de anslag som avsett datatekniska pro- jekt inom behovsområdet socialteknik har gått till informationssystem för sjukhus.

Tabellappendix

Appendix innefattar åtta tabeller som redovisar datatekniska projekt, huvud- sakligen tillämpningsorienterade, som erhållit anslag från STU. Uppgifterna har hämtats från STU's projektregister för följande behovsområden: — Informationsbehandling, styr- och komponentteknik (IFB), projektan- slag t. o. rn. budgetåret 1977/78 — Produktionsteknik (PTB), t.o.m. oktober 1979 — Transportteknik (TTB) och Skeppsteknik (STK) t.o.m. november 1978

— Socialteknik (SOB) — Utrustning (UTR)

— Produktutveckling till mindre företag (PUM)

Följande förkortningar, förutom de ovanstående, förekommer i tabellerna: PTB-V Produktionsteknik, delområdet verkstadsteknik PTB-GP Produktionsteknik, delområdet gummi- och plastindustrin PTB-JS Produktionsteknik, delområdet järn- och stålindustrin PTB-S Produktionsteknik, delområdet sågverksindustrin PTB-T Produktionsteknik, delområdet tekoindustrin SOB-A Socialteknik, delområdet arbetsmiljö SOB-M Socialteknik, delområdet medicinsk teknik TT-V Tillverkningsteknik, delområdet verkstadsteknik KTH Tekniska Högskolan, Stockholm LiTH Linköpings Tekniska Högskola UU Uppsala Universitet LiU Linköpings Universitet

CTH Chalmers Tekniska Högskola Kl Karolinska Institutet LTH Lunds Tekniska Högskola LUH Högskolan i Luleå

Appendix innehåller följande tabeller: Tabell 1 STU—stödda projekt inom området verkstadsteknisk automatise- ring. CAM/CAD-system; NC, CNC, DNC; industrirobotar m.m. T.o.m. oktober 1979. 1000-tals kronor Tabe/12 STU-stödda projekt inom området processtyrning inom järn- och stålindustrin samt styrning av spannmåls- och fodertorkar. T. 0. m. oktober 1978. 1000-tals kronor Tabell 3 STU-stödda projekt inom området sågverksautomation. T.o.m. oktober 1979. 1000—tals kronor Tabell 4 STU—stödda projekt inom området automatisering inom sågverks- industrin. T.o.m. oktober 1979. 1000-tals kronor Tabell 5 STU-stödda projekt inom området datatekniken i varvsindustrin.

' T.o.m. 1977. 1000-tals kronor

Tabell 6 STU-stödda projekt inom området datoriserade gods- och person-

transportsystem. T.o.m. november 1978. 1000-tals kronor

Tabell 7 STU-stödda projekt inom området medicinska informationssys- tem. T.o.m. november 1978. 1000-tals kronor Tabe/18 STU-stödda projekt inom behovsområdet Informationsbehand- ling, styr- och komponentteknik som under budgetåret 1977/78 er- hållit minst 500000 kronor i anslag. 1000-tals kronor.

Tabell 1. STU-stödda projekt inom området verkstadteknisk automatisering. CAD/CAM-system, NC-, CNC-, BNC-maskiner, industrirobotar

m. m. T.o.m. oktober 1979, 1000-tals kronor

Behovs-/ delområde

Projektbenämning

[. Forskning (finansieras till 100 % av STU)

CAD/CAM PTB-V

PTB-V PTB-V PTB-V

TT-V TT-V TT-V TT-V

Datorstött process- och operationsberednings- systern, datorstött geometribeskrivningssystem, datorstödd konstruktion

Människans roll i framtida produktionssystem Automatisering av konstruktionsarbete Interaktivt minidatorbaserat system för program- mering av NC-maskiner

Geometri för svarvberedning

Datorstödd konstruktion och beräkning med gemensak geometribeskrivning

Automatiskt återrapporteringssystem CAD/CAM-modellsimuleringssystem för smidesverktyg (förundersökning)

NC-, CNC-, DNC-maskiner

PTB-V PTB-V

Bearbetningsövervakning vid NC-svarvning Datorstyrd maskingrupp

lndustrirobotar

PTB-V

Industrirobottillämpningar i verkstadsindustrin

Anslags- mottagare

KTH LiTH KTH KTH LTH LiTH

LiTH KTH

IVF

LiTH KTH LiTH

72/73— 75/76

314 450

76/77 77/78

78/ 79

(79/80— Summa

81/82)

751 1421 69

37

350

1 309 78

178 172 323 381 388

1 208 92

403 154 580 177

13 27 358

173

4419 239 314

853 332 580 349

13

387 739 911

Behovs-/ Projektbenämning Anslags- 72/73— 76/ 77 77/ 78 78/ 79 (79/80— Summa delområde mottagare 75/ 76 8 1 / 82)

Övrigt, inkl. datorstyrda transportsystem

PTB-V Datorstyrt transportörsystem

PTB-V Mikrodatorer i maskintekniken PTB-V Diametervibrationsmätare för svarvar och slipmaskiner

TT-V Datorstyrning av hanteringssystem inom maskingrupp

LiTH 242 KTH KTH 203

LiTH II. Industriellt utvecklingsarbete (finansieras som regel till 50 % av STU)

CAD/CAM

STK/PTB-V Integrerad produktionsstyrning för NC-maskiner

PTB-V Regionalt samarbete om användning av CAD/CAM-system (samarbetsprojekt med 10 mindre verkstadsföretag)

PTB-V Regionalt samarbete avseende CAD/CAM- system för pressverktyg (samarbetsprojekt med 12 mindre verkstadsföretag)

NC-, CNC-, DNC-maskiner

PTB-V Högflexibelt system av numeriska styrningar PTB-V Digitalminne

PTB-V Styrutrustning av hydraulisk kantpress

TT-V Högproduktiv 3-axligt styrd rörbockningsmaskin

TT-V Stans- och nibblingsmaskin TT-V Automatisk provningsmaskin

Kockums 205

Saab-Scania flygdiv.

Svensson & Hjelm

Retab AB 300 Luleå Steelcon AB Göteneds Mek. Verkstad Automatverktyg

AB -

Pullmax AB

AB Lorentzen & Wenre

40 50

77

540 410 25

15

209

41

545

25

28 276

212 180 300

30

209 210 300

153

234 344 150

16

325 429 908 344 503

1 085

850 710 80 225 210 300 200

Behovs-/ delområde

Projektbenämning

lndustrirobotar TRB-V Programstyrt ställdon

STK/PTB-V Mekaniserad svetsning i skrovsektioner PTB-V Industrirobot

PTB-V Robothand med extrem rörlighet

PTB-V Automatisk tillverkning av PVC-handskar

PTB-V Sprutrobot

PTB-GP/ Robotapplicering av polyester och glasfiber SOB-A TT-V Utveckling av UV-manipulator till industrirobot TT-V Automat för plåtpressning

Övrigt, inkl. transportsystem

PTB-V Plockmaskin

PTB-V Verktygssensor

TT-V Utrustning för detektering av verktygsstatus

PUM Mikroprocessorstyrning av pressmaskiner

PTB-V Automatisk stansning av remsmaterial

TT-V Utveckling av modern teknologi för hal- och planbearbetning med CNC-styrd fleroperations- maskin (samarbetsprojekt med 10 mindre verk- stadsföretag) Summa stöd till forskning Summa stöd till industriellt utvecklingsarbete Summa stöd till datorstyrd tillverkningsutrustning

%%

Källa: STU, DEK.

Anslags- 72/73— mottagare 75/ 76

76/77 77/ 78

78/79

(79/ 80 —81/ 82)

Summa

Pervis Elmek/ Flexon Elektr. Kockums 265 Maver lnd. AB 70 Retab AB 100 AB Vinylpro-

dukter 24 Bohusteknik AB Jotun-gruppen

Sverige AB

Ingla AB

Bo Franssons Verkstads AB

lnd.elektronik AB Styrmek AB Wibra Produkter HB

Iprea AB

Inf fza E Passow

LUH

1 209 964 2 173

87 775 24

105 97 350 250

100 70 100 190

841 2101 2274 1937 3115 4038

365 150 400

100

2 236 3 075 4 885 7 960

30

184

10

646

(3916) (1243) (5 159)

87 1 064 70 100

524 97 750 400

184

210 70 400 1 00 202

2882

11142 11303 22445

Tabell 2. STU-stödda projekt inom området processtyrning inom järn- och stålindustrin samt styrning av spannmåls- och fodertorkar.

T. 0. m. oktober 1978. 1000-tals kronor

Behovs-/ Projektbenämning delområde

Anslags- mottagare

——75/ 76

76/77 77/78 78/79

79/80—

Summa

Processtyrning inom järn- och stålindustrin PTB-JS Processtyrning av trådvalsverk PTB-JS On-line styrning av varmvalsverk

PTB-J S Datorkalibrering för provfilsvalsning PTB—J S Processtyrning av ugnar

Summa anslag processtyrning inom järn- och stålindustrin Styrning av spannmåls- och fodertorkar IFB Styranordningar för spannmålstorkar

[FR Adaptiv reglering av fodertorkar UTR Mikrodatorsystem

Summa anslag styrning och spannmålstorkar

Fagersta AB Axel Johnsson Inst. för ind.- forskning Metalform AB KTH

175 195 274 583

Jordbrukstek. institutet UU

Källa: STU, DEK.

1 227

90 100

280

50 100

150

50 50

175

195 274 583

1 227

190 290 480

Tabell 3. STU-stödda projekt inom området sågverksautomation. T. 0. m. oktober 1979. 1000-tals kronor

Behovs-/ delområde

PTB-S PTB-S PTB-S PTB-S PTB-S PTB-S PTB-S PTB-S PTB-S PTB-S PTB—S

Projektbenåmning

Datorstött sågverk Automatiskt kantningssystem

Automatisk optimering i kantsåg Stockuppmätning och stockinläggare Blockinlaggare

Elektroniskt styrd inmatningsanordning till formatsåg Automatisk sortering

Automatisk maskin för paketering, pressning och ströläggning av sågat virke

TlNA — automatisk mätning av timmer Virkesplockare

Optimeringsutrustning för råsorterings- och slutjusteringsprocesserna i sågverk

Summa anslag till sågverksautomation

Källa: STU, DEK.

Anslags- mottagare

72/73— 75/ 76

76/77 77/78

78/ 79 79/ 80

Ari AB Kockums Ind./ Rema Electronic AB

Saab-Scania Saab-Scania Saab-Scania Westbergs

AB

Tarkett

EWe-maskiner Dendro.Maskin Stig Wallin Verktygs AB Iggesunds Bruk, AB

586 772 530

80 130

2 698

400

150 550

300 295 400 600 500 330 130 500

1 495 1 560

700 736 772 825 1 000

80 130

600 830

40 170

1000 1500

] 040 7 343

Summa

Tabell 4. STU-stödda projekt inom området automatisering i tekoindustrin. T.o. m. oktober 1979. 1 OOO-tals kronor

Behovs-/ Projektbenämning Anslags- 72/73— 76/ 77 77/ 78 78/ 79 79/ 80 Summa delområde mottagare 75/ 76

PTB-T Mönster via dator Borås Wäfveri 90 96 186 PTB-T Styrrutiner för konfektionsföretag med stora krav Hertzbergs

på flexibilitet Konfektions AB 257 257 PTB-T Datagradering — automatisk tillskärning Schlasbergs

Konfektions AB 300 230 530

PTB-T Numeriskt styrd tillskårning, lasertillskärning, Vingåkers

styrsystem Konfektions AB 368 251 262 881 PTB-T Datorbaserad mönsterhantering och automatisk

tillskärning, styrdata för Gerbersystemet, lvar Wahl

digitizer modul Produktions AB 172 668 270 1 110 PTB-T Sömnadsautomatutveckling J anstorp 80 566 582 1 228 PTB-T Laserskårning av papp och textil Knutsson lng f :a 134 840 974 Summa anslag till automatisering i tekoindustrin 557 940 1 715 1 954 5 166

Källa: STU, DEK.

Tabell 5. STU-stödda projekt inom området datatekniken i varvsindustrin. T. 0. m. 1977. 1 OOO-tals kronor

Behovs-/ delområde

STK STK STK STK

STK.TIB lFB STK

STK STK STK STK IF B STR STK

Projektbenämning

ARENDA, ett ADB-tekniskt projekt inom skepps- byggeriet

System för autom. dataregistrering, produktions- uppföljning, efterkalkylering samt framställning av faktureringsunderlag för reparationsvarvet Processtyrt fartygsmaskineri

Informationsbeh.system för de mindre varven Grafisk databehandling inom varvsindustrin Administrativt informationssystem

Datateknik vid konstr. och tillv. av rörsystem Datorbaserat informationssystem MIPP-materialstyrning i plåt- och profilgård Databaserat inf.system avseende produktionsdata 80-talets varvssystem

Adm. inf .system för varv (system Q)

Numerisk teknik för konstruktions- och produk-

tionsarbete inom varvsindustrin (STYRBJÖRN- systemet)

Anslags- mottagare

—75/ 76

76/77 77/78

Götaverken AB Götaverken AB Stift. Svensk skeppsforskning Varvsind. Datacentral AB Varvsind. Datacentral AB Eriksbergs MEdk. Verkstad Uddevallavarvet Uddevallavarvet Uddevallavarvet Öresundsvarvet Kockums Com- puter System Kockums Mek. Verkstads AB

Kockums

Summa anslag till datatekniken inom varvsindustrin, exkl. de projekt som klassats till datorstyrd produktionsutrustning (tabell 1) Projekt i tabell ] (Produktionsteknik) som hänförs till varvsindustrin Summa anslag totalt till datatekniken inom varvsindustrin

2909

798

1000

1 360 460

3935 359 1439 390 159

2 883 2 850

18542 470 19012

150 250 200 200 250

78/79

79/ 80 Summa

2 909

948 1000 1360 910

4135 359 1439 390 159

250

2 883 2 850

852 1452 450 65 515 180 180

19592 1567 21159

Källa: STU, DEK.

Tabell 6. STU-stödda projekt inom området datoriserade gods- och personaltransportsystem. T. 0. m. november 1978. 1000-tals kronor

Behovs-/ Projektbenämning Anslags— 72/73— 76/ 77 77/ 78 78/ 79 79/ 80 Summa delområde mottagare 75/ 76

TTB Elektroniskt identifierings- och trafiklednings- Almex AB

system för fordon Storstockholms

Lokaltrafik (SL) 3 920 2 764 6684

TTB UNI-AUTOMATLAGER — Motordriven matar-

vagn anordnad i system med staplingsbara häckar Delius 80 174 254 TTB Identifieringssystem för styrning och övervakning Inst. för

av trafik, transport, lager, produktion m.m. mikrovågstekn. 275 275 IFB Identifieringssystem för styrning och övervakning Inst. för av trafik, transport, lager, produktion m.m. mikrovågstekn. 275 275 [FB Automatisk hantering av enhetslaster AB Volvo 60 70 20 300 TTB Automatisk hantering av enhetslaster AB Volvo 60 70 20 TTB Marknadsförutsättningar för ett mikrobaserat industriell identifieringssystem Logistik AB 76 76

Summa anslag till datoriserade gods- och persontransportsystem 3 920 2 764 826 314 40 7 864

Källa: STU, DEK.

Tabell 7. STU-stödda projekt inom området medicinska informationssystem. T. . m. november 1978. 1000-tals kronor

Behovs-/ delområde

SOB

lFB

SOB SOB SOB SOB SOB SOB SOB SOB TFB SOB SOB SOB SOB SOB

Projektbenämning

Automatisk cellanalys med television och datateknik Automatisk cellanalys med television och datateknik

Datoriserat övervakningssystem för sjuka nyfödda barn

Integrerat övervakningssystem av nyfödda barns vitala funktioner

Datorn och arbetsmiljön

Serologisk metodutveckling med inriktning på mekanisering och ADB

Datorbaserade system för patientövervakning Decentraliserad datainsamling Signalbehandlingsdator

Minidatorns uppgifter vid medicinsk inf.beh.

Datorbaserad analys av EKG, registrerat med portabel bandspelare

Datortomografi genom summation av röntgenbilder

System för datorbaserad patientövervakning Inköp av patientdatasystemet installerat vid Thoraxklinikerna, KI Datorbaserade informationssystem för klinisk verksamhet

Anslags— mottagare

AS, klinisk cytologi AS, klinisk cytologi CTH

medic .elektr. CTH medic.elektr. GU

KI

KI, LiU KI

LiU LiU LiU

Reg.sjukhuset

Linköping Saab-Scania Stansaab

Elektronik AB

Stansaab

Elektronik AB

72/73— 75/76

76/77 77/78 78/79

79/ 80

361

41

180 168 790 130

70

79 335

4400 4195

220

55

200 70

181 105 146

79

1350

423

111

210

14 126 200 172 246

174

50

300

155 251 124

200

Summa

1511

210 380 84 475 790 130 200 999 208 335

12095

Behovs—/ delområde

SOB SOB SOB SOB SOB SOB SOB SOB SOB

IFB

Projektbenämning

Datorbaserat kliniskt inf .system

(Sahlgrenska)

ADB-system för öppen vård. Försök med kassamaskin

Datorsystem för övervakning av EKG

Maskinell framställning av punktskrift för blinda

Bildskärm/display som kommunikations- och skrivhjälpmedel för blinda

Bildskärmsterminaler för blinda

Robotapplicering av polyester och glasfiber.

Se tabell 1

Elektroniskt styrsystem för excenter- och kantpressar

Användning av industrirobotar vid sänksmidning speciellt m. a. p. arbetsmiljöfrågor

Inf .systemstruktur för kommuner och landsting, ISS-projektet

Källa: STU, DEK.

Anslags- mottagare 75/76

Stansaab

Elektronik AB 1 150 Stockholms

läns landsting

SÖS 393 Kval.gruppen

Trask Data-

system Ab 610 Palmstiernas

Med. Verkstads

AB

Stift. för till-

lämpad ergonomi

K E Levin

Maskin AB

Sveriges Mekanförbund 460 Kommun-

Data AB 465

72/73—

76/77

250 360

65

39

150

77/78

150

50 99

78/79

108

79/ 80

Summa

760 393 725

99

153 150

460 465

Tabell 8. STU-stödda projekt inom behovsområdet Informationsbehandling, styr- och komponentteknik som under budgetåret 1977/78 erhållit minst 500000 kr i anslag. 1000-tals kronor

Anslagsmottagare

&

Inst. för tillämpad matematik SU KTH KTH AB Rollfilm

AB C E Johansson Statens Provnings- anstalt KTH Inst. för mikro- vågsteknik Inst. för mikro- vågsteknik Inst. för optisk forskning CTH

Summa

Projektbenämning Anslag tkr Ramprogramverksamhet 600 Effektiv strukturering av data i databaser 524 Syntetiskt tal 600 Automatisk igenkänning av tal 510 Autom. laboratorium för produktion av bl.a. magnetkort 500 Mätdon med inkrementell skala 580 Allmän meteorologisk verksamhet 1600 Integrerade kretsar ] 200 Ramprogramverksamhet 1 000 Glasfiber och GaAs-lasrar för optisk kom. 686 Ramprogramverksamheten 730 Nukleation och filmuppbyggnad studerad med molekylstråleteknik (300000 kr) samt utrustning (700000 kr) 1000 9550

Källa: STU, DEK.

Statens offentliga utredningar 1980

Kronologisk förteckning

Fjorton dagars fängelse. Ju. Skolforskning och skolutveckling. U. Lärare i högskolan. U. Preskriptionshinder vid skattebrott. B. Förenklad skoladministration. U. Offentlig verksamhet och regional välfärd. l. Kompensation för förvandlingsstraffet. Ju. Privatlivets fred. Ju. Övergång till fasta bränslen. |.

10. Ökad kommunal självstyrelse. Kn. 11. Vildsvin i Sverige. Jo. 12. Mineralpolitik. I.

wwsmwewwé

13. Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? S. 14. Kärnkraftens avfall. |. 15. Läromedlen i skolan. U. 16. Vissa frågor rörande flerhandikappade. S. 17. Datateknik och industripolitik. I.

P...”... ..

Statens offentliga utredningar 1980

Systematisk förteckning &

Justitiedepartementet

Fjorton dagars fängelse. [1] Kompensation för förvandlingsstraffet. [7] Privatlivets fred. [8]

Socialdepartementet

Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? [13] Vissa frågor rörande flerhandikappade. [16]

Budgetdepartementet Preskriptionshinder vid skattebrott. [4]

Utbildningsdepartementet

Skolforskning och skolutveckling. [2] Lärare i högskolan. [3] Förenklad skoladministration. [5] Läromedlen i skolan. |15|

Jordbruksdepartementet Vildsvin iSverige. [11]

Industridepartementet

Offentlig verksamhet och regional välfärd. [6] Övergång till fasta bränslen. [9] Mineralpolitik. [12] Kärnkraftens avfall. [14] Datateknik och industripolitik. [17]

Kommundepartementet Ökad kommunal självstyrelse. [10]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

nit” rn. *11711 vi "'R'”. 1;

-... . Ju.» . |__ ,. .

& !VÄ & LiberFörlag