4. Bakgrundsfaktorer och övergången till 3- och 4-åriga gymnasie- linjeriolikaårskullar . . . . . . . . . . . . . . 21

5 Bakgrundsfaktorer och annan verksamhet än utbildning i olika

årskullar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 6 Valet av linjer i den nuvarande gymnasieskolan . . . . . 45 7 Diskussion och slutsatser . . . . . . . . . . . . . 55 8 Summary . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

Referenser...................87

• Sida 6
•  Original

• Sida 7
•  Original

1. Undersökningsuppdraget

Under de senaste årtiondena har stora reformer genomförts inom skolans område. I början av femtiotalet introducerades en sammanhållen nioårig försöksskola som i vissa kommuner ersatte den sju- eller åttaåriga folkskolan och dess olika påbyggnadsformer. 1962 omvandlades försöksskolan till grundskolan. vilken också under sextiotalet successivt ersatte det äldre parallellskolesystemet. 1969 kom en ny läroplan. som bl. a. medförde att linjeuppdelningen i årskurs nio avskaffades. På det gymnasiala stadiet fick man en ny läroplan 1965 som innebar att det tekniska gymnasiet och handelsgymnasiet integrerades med det allmänna gymnasiet. 1971 uppgick detta nya gymnasium tillsammans med fackskolan och yrkesskolan i en organisatoriskt sammanhållen skolform. gymnasieskolan.

Ett av huvudsyftena med samtliga reformer har varit att med hjälp av alltmer integrerade skolformer skapa en större jämlikhet. att låta valet av utbildning och yrke i större utsträckning bestämmas av anlag och intressen och i mindre grad av olika oföränderliga bakgrundsfaktorer — eller. annorlunda uttryckt. att ge även de som kommer från mindre gynnade samhällsgrupper en reell chans att skaffa sig en längre teoretisk utbild- ning.

Hur har reformernas intentioner uppfyllts? 1 vilken takt och till vilken grad har raden av reformer minskat skillnaderna i utbildningsval mellan elever från olika sociala skikt? Vilka åtgärder har varit framgångsrika och vilka har inte lett någon vart? Vilka sociala klyftor återstår? I vilken utsträckning kan de förklaras utifrån skillnader i prestationsnivå?

De ställda frågorna är svåra att besvara fullständigt. Frågorna är emellertid av centralt intresse för gymnasieutredningen och för att i varje fall få en översikt över utvecklingen på det gymnasiala stadiet, har utredningen givit oss i uppdrag att belysa de förändringar som här har skett under sextio- och sjuttiotalen.

Den undersökning som kommer att presenteras bygger på uppgifter från fyra riksrepresentativa stickprov. vardera omfattande cirka 10 000 elever födda 1948. 1953. 1958 och 1959. Detta innebär att elevgrupperna påbörjat sin skolgång under olika skeden av de senaste 25 årens skolreformer och att de haft sina studier förlagda till skolformer som varierat i fråga om den organisatoriska utformningen både på det förgymnasiala och det gymnasiala stadiet. Genom att jämföra de fyra årskullarna med avseende på den sociala selektionen vid övergången till olika typer av utbildningar efter det nionde skolåret. hoppas vi kunna skaffa oss en tillförlitlig bild över utvecklingen.

• Sida 8
•  Original

Vissa av de uppgifter som kommer att utnyttjas har tidigare använts i en undersökning av statistiska centralbyrån ( l976a). där man redovisat både hur tillvalen på grundskolans högstadium och valen av studieinriktning i gymnasieskolan fördelar sig på olika socio-ekonomiska grupper bland de elever som lämnat grundskolan fram till 1974. Vi hoppas att resultaten av våra analyser också kommer att bli ett intressant komplement till denna statistik.

En begränsningi undersökningen är att det endast varit möjligt att jämföra de olika årskullarna vad gäller påbörjade studier. Däremot har det inte varit möjligt att studera de sociala faktorernas betydelse för fullföljandet av dessa studier.

En annan begränsning som bör påpekas är att det ligger utanför ramen för denna undersökning att göra en genomgång av den synnerligen omfattande litteraturen som mera allmänt behandlar individens studieval och de faktorer som påverkar detta val. Den som vill ta del av denna hänvisas i stället till sådana översiktliga verk som Husén (1972) och Härnqvist (1978).

Föreliggande undersökning har möjliggjorts genom att befintligt material beredvilligt ställts till förfogande av statistiska centralbyrån. Uppgifterna erhölls i form av avidentifierade bandkopior. vilket innebar att de relativt omfattande bearbetningarna kunnat ske vid Göteborgs datacentral och styras från pedagogiska institutionens terminal i Mölndal. vilket avsevärt underlättat arbetet. Fil. kand. Jan-Gunnar Tingsell har ansxarat för databearbetningarna.

• Sida 9
•  Original

2. Undersökningsmaterialets sammansättning och representativitet

I detta kapitel kommer det att ges en redogörelse för det material som används i undersökningen. Inledningsvis beskrivs de register. varifrån uppgifterna är hämtade. Härefter övergår vi till att diskutera undersöknings- gruppernas jämförbarhet och representativitet. Kapitlet avslutas med en redovisning för de variabler. kring vilka studien koncentreras.

Beskrivning av materialen

De fyra årskullarna som valts representeras av följande material:

Elever födda 1948

är hämtade ur individualstatistikprojektets första databank. vilken omfattar elever födda den 5. 15 och 25 i någon månad 1948. Uppgifter insamlades första gången vårterminen 1961 . när eleverna var 13 år och merparten befann sigi årskurs 6. De basdata som då införskaffades består bl. a. av uppgifter om skola. klass. betyg och social bakgrund. Uppgifterna kompletterades sedan årligen så länge individen befann sig inom det allmänna skolväsendet. Kompletteringen fortgick t. o. m. vårterminen 1969. då utbildningsuppgifter inflöt för förhållandevis få individer, eftersom flertalet vid denna tidpunkt övergått till annan verksamhet.

Av skäl som kommer att tas upp längre fram har materialet i denna undersökning begränsats till att omfatta dem som vt 1961 gick i årskurs 6. dvs. de normalåriga. Uppgifter om dessa elevers verksamhet har hämtats för två tidpunkter, nämligen vt 1965 och vt 1966, dvs ett resp. två år efter genomgångna nio årskurser. Anledningen till att två observationspunkter valts är att en stor del av denna årskull genomgått 6-årig folkskola och 4-årig realskola, varigenom de nått gymnasiet ett år senare än som är normalt vid genomförd 9-årig grundskola.

Elever födda 1953

är på motsvarande sätt hämtade ur individualstatistikprojektets andra databank. I denna ingår elever födda den 5. 15 och 25 i någon månad 1953. Uppgifterna hit insamlades första gången våren 1966 och uppföljningen

• Sida 10
•  Original

Figur] Undersökningens uppläggning.

Ålder Skolår

18 11 _

17 10

16 9

15 8

14 7

13 6

12 5

Födelseår 1948 1953 1958 1959

fortsatte t.o.m. våren 1974. Även här har endast de elever som var normalåriga i årskurs 6 medtagits.

1 de kommande analyserna används uppgifter från vt 1971 (två år efter genomgångna nio årskurser) för jämförelser med elever födda 1948 och uppgifter från vt 1971) för jämförelser med övriga årskullar. Tillvägagångs— sättet illustreras i figur 1.

Elever födda 1958

är hämtade från statistiska centralbyråns grundskoleuppföljning 1975 avseende elever som lämnade grundskolan vt 1974. Materialet har begrän- sats till dem som var födda 1958 (normalåriga i årskurs 9). Deras verksamhet observeras ett år efter avslutad grundskola (vt 1975).

Urvalet är i detta fall mer komplicerat. Det ursprungliga stickprovet omfattade var åttonde klass i årskurs 9. Av de elever i detta stickprov som enligt SCB:s register började studier i gymnasiet ht 1974 utvaldes slumpmäs— sigt varannan elev för postenkät (urval 1). I den återstående delen av stickprovet fick varje elev postenkät (urval 2). För att kompensera för skillnaden i urvalskvot har vid vår bearbetning de båda delarna av stickprovet vägts samman på så sätt att varje elev i urval 1 räknats två gånger. (Vid SCB:s egna bearbetningar har resultaten uppräknats till populationssiffror enligt ett vägningsförfarande som tar hänsyn också till selektivt bortfall).

I den enkät som besvarades ingick frågor om vilken typ av studier respektive arbete som individen ägnade sig åt våren 1975. Vidare tillfrågades man om föräldrarnas yrke och utbildning. Förutom svar på dessa uppgifter finns även medelbetyget i årskurs 9 registrerat.

• Sida 11
•  Original

Elever födda 1959

är hämtade från SCB:s grundskoleuppföljning 1976 avseende elever som lämnade grundskolan vt 1975. Materialet har begränsats till dem som var födda 1959. Deras verksamhet observeras ett år efter avslutad grundskola (vt 1976).

Också här omfattade det ursprungliga stickprovet var åttonde klass i årskurs 9. För elever som enligt SCB:s register intogs i gymnasieskolan ht 1975 togs uppgifterna om skolgång 1975/76 ur detta register. För elever som ej återfanns i detta register gjordes en postenkät med uppgifter bl. a. om yrkesverksamhet ett år efter avslutad grundskola. I denna undersökning har vi endast kunnat använda oss av registerdata. Så t. ex. har uppgiften om social bakgrund inte inhämtats från eleven utan från FoB 70 (Folk- och bostadsräkningen 1970). Att vi endast utnyttjat registerdata medför emel- lertid att uppgiften om aktuell utbildning ej är direkt jämförbar med den som finns i de andra materialen — en svårighet som vi återkommer till.

Materialbeskrivningen har här gjorts kortfattad. En utförligare redogörel- se för individualstatistikmaterialen ges av Härnqvist & Svensson (1973) och Statistiska centralbyrån (1976 b). Grundskoleuppföljningarna beskrivs noggrant i två rapporter från Statistiska centralbyrån (1978 a och 1979).

Skillnader mellan materialen

En omständighet som försvårar jämförelsen mellan stickproven är att de skiljer sig åt i fråga om urvalsprincip. 1 individualstatistikmaterialen ingår var tionde individ född under ett visst år. medan grundskoleuppföljningarna baseras på var åttonde skolklass i en viss årskurs. Detta innebär att årskurstillhörigheten varierar i de förra materialen och födelseåret i de senare. För att göra jämförelserna så rättvisande som möjligt beslöt vi att endast använda oss av de normalåriga eleverna. 1 de båda äldsta årskullarna valdes de normalåriga eleverna i årskurs 6. som var den sista sammanhållna årskursen för de som gick i folkskolan. [ de båda yngsta årskullarna kunde vi däremot bara få upplysning om normalårigheten i årskurs 9. vilket medför att vi i vissa analyser måst jämföra elever som varit normalåriga i årskurs 6 med sådana som varit det i årskurs 9. Detta torde dock inte ge upphov till något allvarligare fel. eftersom antalet normalåriga reducerats obetydligt från årskurs 6 till 9. Som framgår av tabell 1 är det t. o. m. en större andel som är normalåriga i de båda senare kullarna. trots att vi här bestämt normalårig- heten i en högre årskurs. Detta torde i sin tur bero på att strängt taget samtliga elever gått kvar i den obligatoriska skolan samt att antalet kvarsittare minskat (jfr Statistiska centralbyrån. 1978 b. s. 56). En annan skillnad mellan stickproven är att uppgifterna om utbildning under tionde och i vissa fall elfte skolåret i 1948. 1953 och 1958 års material avser verksamheten under respektive vårtermin. 1 1959 års material kommer utbildningsuppgiften från SCB:s register över sådana som påbörjat studier vid gymnasieskolan höstterminen 1975 och vi vet ej med säkerhet hur många av dessa som verkligen studerar under den följande vårterminen — ej heller hur många som studerar. trots att de ej antagits vid höstterminens början. Vi

• Sida 12
•  Original

Tabell ] Översikt Över urvalsprinciper, definitioner och stickprm'ens storlek

Årskull Stickprovet Stickprovet Totala Definition Antal Andel draget består av antalet av normal- normal- normal- elevcr årig clcv åriga åriga

1948 Våren 1961 1/11) av samtliga 12 166 Tillhör åk 6 10681) 87.7 9? elever födda vt 1961 1948 1953 Våren 1966 1/11) av samtliga 10 723 Tillhör åk 6 9661 90.1 ”( elever födda 1953 vt 1966 1958 Våren 1975 1/8 av samtliga 12 529 Född år 1958 11 619 92.7 ”( klasser i åk 9 lå 1973/74 1959 Våren 1976 1/8 av samtliga 12 660 Född år 1959 11 800 93.2 ”(

klasser i åk 9 lå 1974/75

frågar oss därför i vilken utsträckning som uppgifterna i registret överens- stämmer med faktiskt bedrivna studier ett halvt år senare. Det finns ingen möjlighet att kontrollera detta i 1959 års material. Däremot kan frågeställ- ningen beslysas utifrån 1958 års material. ty där föreligger förutom uppgifter om aktuella studier under vårterminen även registerdata från höstens antagning.

Som framgår av tabell 2 är överensstämmelsen god mellan de båda typerna av uppgifter. Det är endast fyra procent av eleverna vilka tillhör den kategori som inte bedriver studier under våren. trots att de påbörjat studier vid läsårets början. Detta bortfall uppvägs emellertid av att det är nästan exakt lika många som studerar utan att de finns i SCB:s register.

Tabell 2 Överensstämmelsen mellan SCB:s registerdata angående påbörjade studier ht 1974 och faktiskt bedrivna studier vt 1975

Bedriver studier vt 75

Enligt SCB:s register

Påbörjat studier ht 74

• Sida 13
•  Original

Av bilagetabell [ framgår vidare att andelen elever inom vardera av dessa båda kategorier är densamma inom samtliga socialgrupper. Med utgångs- punkt från dessa fakta anser vi det vara möjligt att göra relevanta jämförelser mellan t. ex. 58-ornas "våruppgifter" och 59-ornas "höstuppgifter".

Undersökningsgruppernas storlek och representativitet

Undersökningsgruppernas storlek framgår av tabell 3. I de båda individual- statistikmaterialen är bortfallen relativt små och består dels av sådana elever som ej blivit registrerade. dels av de för vilka uppgift om faderns yrke och utbildning ej föreligger. Sammanlagt uppgår bortfallet till 6.5 respektive 8.5 procent och tidigare bortfallsanalyser har visat att det inte i någon nämnvärd grad påverkar stickprovens representativitet (Svensson. 1971. s. 43—45). Till de ovan nämnda bortfallen måste man dock i denna undersökning lägga ytterligare ett. Det består av elever som finns med vid respektive databanks uppläggning och som har fortsatt att studera men för vilka inga uppgifter har inkommit under uppföljningsperioden. Detta s. k. partiella bortfall är litet inom den obligatoriska skolan och i gymnasiet. men relativt stort inom den yrkesinriktade utbildningen. Vid en jämförelse med andelen studerande inom hela årsklassen födda 1948 respektive 1953 finner man således. att man i de båda stickproven har underskattat andelen gymnasister med cirka en procent. medan andelen elever i yrkesskolan ligger närmare fem procent för lågt (Statistiska centralbyrån. 1976 b. 5. 28).

I 1958 års material synes bortfallet vara mycket stort. Representativiteten är dock bättre än vad de låga procentsiffrorna antyder. Orsaken till detta är följande: De utsända enkäterna besvarades av 67 procent av de som ingår i stickprovet. Bland de som inte svarat. utvaldes var tredje individ och intervjuades per telefon. Härigenom erhölls uppgifter för 68 procent av bortfallsurvalet. Detta förfarande ger enligt SCB en representativitetsgrad på 88 procent. och genom att kompensera för snedhet i bortfallet kan representativiteten höjas med ytterligare tio procentenheter (Statistiska centralbyrån, 1978 a. s. 9—12).

I denna undersökning har det emellertid av bearbetningstekniska skäl inte varit möjligt att göra en sådan bortfallskorrigering som SCB förordat. vilket

Tabell 3 Antalet elever som ingår i undersökningen

Årskull 1948 1953 1958 1959 Antalet normalåriga elever i stickprovet 10 681) 9 661 11 619 11 800 Antal registrerade 10 479 9 236 8 699 1 1 800 Andel registrerade 98.1 % 95.6 % 74.9 % 101) % Antal med fullständiga uppgifter 9 983 8 840 8 133 10286 Andel med fullständiga uppgifter 93.5 % 91.5 % 70.1) % 87.2 %

• Sida 14
•  Original

medfört att andelen som antagits till gymnasieskola (urval 1) blivit överrepresenterad. Svarsfrekvensen är nämligen klart högre i denna kategori än för de som inte antagits. Överrepresentationen är störst bland de som går på 3- och 4—åriga linjer i gymnasieskolan. där procentsiffran ligger två a tre procent högre än i populationen (Statistiska centralbyrån. l978 a. s. 30—31).

Uppgifterna i 1959 års material är som tidigare omtalats insamlade på ett annorlunda sätt än 1958 års. De uppgifter som kommer att utnyttjas består enbart av registerdata. Detta gör att man erhåller ett måttligt bortfall. som uteslutande består av de elever. för vilka man inte funnit någon uppgift om faderns yrke och utbildning. Vi har ingen anledning tro att detta bortfall på något avgörande sätt kan påverka sammansättningen av studerande och yrkesverksamma i stickprovet.

Sammanfattningsvis vill vi påstå att stickprovens representativitet är god. men att antalet studerande är något underskattat i de båda individualstatis— tikmaterialen och överskattat i 1958 års material. Detta måste givetvis beaktas när man t. ex. jämför den totala andelen studerande i de olika stickproven. De konsekvenser som de konstaterade över- och underskatt- ningarna kan ha för den sociala sammansättningen i materialen behandlas i nästa avsnitt.

Undersökningsvariabler

I denna undersökning kommer verksamheten under tionde och elfte skolåret att ställas i relation till kön. betyg och social bakgrund. På grund av förändringar i skolsystemet kommer kategoriindelningen av verksamheten att variera mellan Olika årskullar. Genomgående kan dock gymnasieutbild- ning på 3- och 4-årig linje urskiljas från annan verksamhet. likaså kategorin ej i utbildning. Följande indelningar kommer att tillämpas:

1948 och 1953 års material 1958 och l959 års material 3 0.4 år gymn. 3 o. 4 år gymn. Fackskola 2 år gymn. teor. Yrkesskola 2 år gymn. prakt. Realskola. flickskola Spccialkurs Enhetsskola Ej i utbildning Ej i utbildning

1958 och 1959 års material kommer dock att analyseras även på linjenivå. dvs. med en uppdelning på samtliga linjer som nu förekommer i gymnasie— skolan.

Skolbetyget kommer huvudsakligen att användas som ett slags kontroll— variabel. För de som är födda 1948 och 1953 har varterniinsbetyget i årskurs 6 använts. medan motsvarande betyg från årskurs 9 anlitats för de som är födda 1958. För årskull 1959 saknas betygsuppgifter.

Att betygen kommer från olika årskurser innebär bl. a. att de ämnen som ingår ej överensstämmer helt. Vidare varierar själva betygssystemet. De som

• Sida 15
•  Original

gått i folkskola och enhetsskola har erhållit sina betyg i en sjugradig bokstavsskala. de från grundskolan sina i en femgradig sifferskala. För att få ett så tillförlitligt och jämförbart mått som möjligt kommer medelbetygen av samtliga ämnen i respektive årskurs att utnyttjas. Inom varje årskull har dessa medelbetyg transformerats till en gemensam skala med tio grader. vardera motsvarande en tiondel av de normalåriga elever som ingår i jämförelsen.

För de båda individualstatistikmaterialen fanns en femgradig socialgrupps- indelning baserad på faderns yrke och utbildning. Motsvarande indelning kunde konstrueras för de båda grundskoleuppföljningarna med hjälp av uppgifter hämtade från postenkäten (årskull 1958) resp. FoB 70 (årskull l959). [ omvänd riktning kunde den nya SCB—koden för socialgrupper inte konstrueras för individualstatistikmaterialen. Därför har följande indelning genomgående använts:

A Akademiska yrken. Personer i chefsbefattningar inom förvaltning och näringsliv. B Tjänstemän och företagare i lägre ställning med teoretisk utbildning utöver obligatorisk skola. C Tjänstemän och företagare i lägre ställning utan teoretisk utbildning utöver obligatorisk skola. D Jordbrukare E Arbetare

Ovanstående indelning konstruerades 1961 och tillvägagångssättet finns noggrant beskrivet av Svensson (1964). Den har använts i ett stort antal undersökningar och visat sig fungera väl som en social stratifieringsvariabel. Åtminstone två kritiska synpunkter kan dock framföras mot den:

1. Den tar endast hänsyn till faderns yrke och utbildning. 2. Samtliga arbetare har sammanförts till en grupp.

Den främsta orsaken till att man vid konstruktionen inte beaktade moderns yrke och utbildning var att det vid denna tidpunkt var få mödrar som uppgav annat yrke än hemarbete samt att det var förhållandevis få med högre utbildning än folkskola. Underlag saknades således för en indelning som även tog hänsyn till moderns sociala ställning. Detta måste beklagas bl. a. av den anledningen att barn till ensamstående mödrar riskerar att bli orepresenterade — och deras situation ej uppmärksammad — i undersökning- ar. där man studerar de sociala ojämlikheterna i samhället.

När det gäller det faktum att samtliga arbetare förts till samma socialgrupp. beror det på att de yrkesuppgifter som ingår i individualstatis— tiken inte tillåter en noggrannare klassificering. En sådan är emellertid möjlig i 1958 års material och här kommer det därför att göras en differentiering av arbetargruppen. som utgår från de kvalifikationer som _vrket kräver.

De fyra årskullarnas socialgruppssammansättning framgår av tabell 4. De procenttal som anges för de som är födda 1948. 1953 och 1959 torde vara korrekta och de skillnader som finns speglar de förskjutningar som ägt rum i det svenska samhället. På grund av den höjda utbildningsnivån i föräldra-

• Sida 16
•  Original

Tabell 4 De fyra årskullarna uppdelade efter socialgruppstillhörighet. Procent

Soc. gr. 1948 1953 1958 1959 A 5 7 10 9 B 10 13 15 12 C 21 20 22 19 D 14 11 8 8 E 50 49 45 52 Summa % 100 100 100 100 Antal 9 983 8 840 8 133 10 286

generationen har grupp A och B ökat sin andel med sammanlagt sex procent under elvaårsperioden. medan jordbrukargruppen som en följd av föränd- ringen i näringslivets struktur minskat med lika mycket. Procentsatserna för de som är födda 1958 ställer man sig däremot tvivlande till. Arbetargruppens andel uppgår här till 45 procent, vilket måste vara en underskattning med cirka fem procent. Orsaken härtill är att uppgifterna om social bakgrund i detta material insamlades genom enkäter. varvid svarsfre- kvensen blev lägre bland de som inte fortsatt med studier efter årskurs 9 — en kategori där arbetargruppen är i klar majoritet. Att denna grupp är underrepresenterad här torde emellertid inte medföra några allvarligare fel, när man t. ex. jämför de procentuella skillnaderna i utbildningsval mellan socialgrupperna i detta material med motsvarande skillnader i de tre övriga. Detta påstående baserar sig på det antagandet. att de individer som ingår i gruppen visserligen är för få, men att de likväl utgör ett någorlunda representativt stickprov av samtliga ungdomar från arbetarhem som är födda 1958. Möjligen ligger vissa kategorier av studerande någon procentenhet för högt. men detta torde även vara fallet i de övriga socialgrupperna. varför denna felkälla neutraliseras vid jämförelserna.

• Sida 17
•  Original

3. Utbildning under tionde och elfte skolåret i olika årskullar

Under det tidsspann som våra jämförelser omfattar har såväl det gymnasiala skolstadiet som underliggande nivåer fått ändrad organisation. och därmed har också de utbildningsalternativ förändrats. som funnits att tillgå för 17—18-åringar. Fördelningen i våra material framgår av tabellerna 5—7 som i sin tur bygger på bilagetabellerna II—VII.

I tabell 5 redovisas fördelningen på huvudgrupper av utbildning ett och två år efter de första nio skolåren för elever födda 1948 som var normalåriga i årskurs 6. Inom årskull 1948 tillhörde cirka två tredjedelar av eleverna på det obligatoriska skolstadiet fo1kskole—realskolesystemet och den återstående delen deltog i försöksverksamheten med nioårig enhetsskola. Dessa förhål- landen avspeglas i de markanta skillnaderna mellan registreringarna under tionde (lå 64/65) och elfte (lå 65/66) skolåret. Elever som förberedde sig för 3-årigt gymnasium i 4-årig realskola nådde gymnasiet först under elfte skolåret, och då gick 20 % av eleverna i 3- eller 4-årigt gymnasium mot 13 % under tionde skolåret. Frekvensen för realskola eller flickskola sjönk samtidigt från 16 till 5 %. Fackskolan var ny och nådde endast en mycket liten andel av årskullen. I enhetsskolan fanns 3 % kvar under det tionde skolåret. Yrkesskolan omfattade fortfarande en ganska liten del av årskullen. Före elfte skolåret hade hela 65 % lämnat utbildningssystemet. Kvinnliga elever återfanns oftare i realskola och flickskola, manliga i yrkesskola. I övrigt var frekvenserna rätt lika för de båda könen.

Tabell 5 1948 års material uppdelat efter verksamhet läsåret 1964/65 och 1965/66. Procent

Verksamhet Manliga Kvinnliga Samtliga

64/65 65/66 64/65 65/66 64/65 65/66

3 0.4 år gymn. 13 21 12 19 13 20 Fackskola 1 2 l 2 1 2 Yrkesskola 9 10 6 7 8 9 Realskola. flickskola 14 3 19 7 16 5 Enhetsskola 3 0 3 0 3 0 Ej i utbildning 60 64 59 66 59 65

Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal 5 009 4 974 9 983

• Sida 18
•  Original

Tabell 6 1953 års material uppdelat efter verksamhet läsåret 1969/70 och 1970/71. Procent Verksamhet Manliga Kvinnliga Samtliga 69/70 70/71 69/70 70/71 69/70 70/71 3 o. 4 år gymn. 26 28 24 25 25 27 Fackskola 10 l 1 14 16 12 13 Yrkesskola 21 16 19 8 20 12 Realskola. flickskola 4 0 5 l 4 1 Grundskola 2 — 2 — 2 — Ej i utbildning 37 44 36 50 37 47 Summa % 100 100 100 100 100 1011 Antal 4 440 4 400 8 840

I tabell 6 finns motsvarande frekvenser för tionde och elfte skolåret för elever födda 1953 som var normalåriga i årskurs 6.

Inom årskull 1953 fanns bara ca 20 % kvari folkskole-realskolesystemet på det obligatoriska skolstadiet. vilket medförde att en avsevärt större del av årskullen kunde nå fram till det 3-åriga gymnasiet vid 16 års ålder. På gymnasiet återfanns 25 % av årskullen under tionde och 27 % under elfte skolåret. Fackskolan hade byggts ut och omfattade totalt ungefär hälften så stor andel som gymnasiet. betydligt mer dock för kvinnliga än för manliga elever. Yrkesskolan omfattade 20 % av årskullen under tionde skolåret. men ett år senare hade mer än hälften av flickorna i denna kategori försvunnit (i varje fall ur registret. jfr s. 13). Före elfte skolåret hade inemot hälften av årskullen lämnat skolsystemet.

Ärskullarna 1958 och 1959 tillhörde helt det nuvarande skolsystemet med grundskola och gymnasieskola. De har följts endast t. 0. m. tionde skolåret. Fördelningen för normalåriga elever i årskurs 9 visas i tabell 7.

Mellan dessa båda årskullar finns vissa skillnader som kan sammanhänga med olikheterna vid insamlingen av data. Som påpekades i kapitel 2 uppvisar grupperna med gymnasial utbildning i 1958 års material en större svarsfrek—

Tabell 7 1958 och 1959 års material uppdelat efter verksamhet läsåret 1974/75 resp. 1975/76. Procent

Verksamhet Manliga Kvinnliga Samtliga

74/75 75/76 74/75 75/76 74/75 75/76

3 o. 4 år gymn. 33 28 24 24 29 26 2 år gymn. teor. 9 10 16 14 13 13 2 år gymn. prakt. 28 31 24 30 26 30 Specialkurs 4 l 8 1 6 1 Ej i utbildning 25 30 28 32 27 31

Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal 4 053 5 302 4 080 4 984 8 133 10 286

• Sida 19
•  Original

vens än de grupper som lämnat utbildningssystemet. Aven med beaktande av sådana felkällor kan man dock konstatera att andelen som lämnat skolsystemet före tionde skolåret hade krympt avsevärt jämfört med 1953 års kull. Ökningen kom närmast på de 2-åriga praktiska gymnasielinjerna jämförda med den tidigare yrkesskolan. Linjer motsvarande fackskolan och det gamla gymnasiet förändrades ganska lite i totalfrekvensen. men könsskillnaderna som fanns redan i årskull 1953 förstärktes genom att de 2—åriga teoretiska linjerna valdes betydligt oftare av kvinnliga elever. de 3- och 4-åriga av manliga.

Vid studiet av inflytande från social bakgrund i kap. 4 och 5 kommer vi att koncentrera oss på ytterändarna av fördelningen på utbildningskategorier. nämligen de som valt 3- och 4-åriga gymnasielinjer resp. de som lämnat skolsystemet före tionde resp. elfte skolåret. Socialgruppsfrekvenser för mellankategorierna kan beräknas ur bilagetabellerna II—VII. men för dessa kategorier är det svårare att göra direkta jämförelser mellan årskullarna. 1 kap. 6 blir dock samtliga linjer i den nuvarande gymnasieskolan föremål för en ingående analys.

• Sida 20
•  Original

• Sida 21
•  Original

5. Bakgrundsfaktorer och annan verksamhet än utbildning i olika årskullar

Som framgick av kap. 3 ökade under jämförelseperioden den andel av en årskull som fortfarande befann sig i utbildningssystemet under ett tionde eller elfte skolår i direkt anslutning till den obligatoriska utbildningen. Den tendens till ökad återkomst till utbildning efter några års yrkesverksamhet. som troligen också gäller för de undersökta årskullarna. registreras däremot inte i denna undersökning. I detta kapitel skall vi studera bakgrunden hos dem som lämnat utbildningssystemet under observationsperioden. Tillsam- mans med kap. 4 ger detta kapitel därmed också indirekt en uppfattning om dem som valt mellanformer av utbildning. som på grund av organisations- förändringar är svåra att direkt jämföra över tid.

Analysen är här liksom i kap. 4 uppbyggd i tre steg: först bruttoskillnader mellan socialgrupper. därefter nettoskillnader mellan betygsklasser resp. socialgrupper där den andra faktorns inflytande utrensats.

Annan verksamhet än utbildning i olika socialgrupper

Tabell 1.3 jämför årskullarna 1948 och 1953 vid 18 års ålder. dvs. under elfte skolåret.

Socialgruppsskillnaderna visar här det alldeles omvända mönstret mot övergången till 3— och 4—årigt gymnasium i tabell 8. En långt större andel av de lägre socialgrupperna hade lämnat utbildningssystemet. Denna andel sjönk dock från 1948 till 1953 års kull. och mera så i de lägre socialgrupperna.

I figur 8 visas samma förhållande för manliga resp. kvinnliga elever.

Tabell [3 Annan verksamhet än utbildning bland IEI-åringar från olika socialgrupper födda 1948 resp. 1953. Procent

Socialgrupp Manliga Kvinnliga Samtliga 48 53 48 53 48 53 A 23 18 26 20 25 19 B 38 27 38 32 38 29 C 57 41 59 46 58 44 D 73 5 1 68 50 71 51 E 74 52 77 60 76 56

• Sida 34
•  Original

Procent Procent 80 80

70 70

60 60

50 50

40 40

31: 30

Manliga Kvinnliga

20 20

10 10

0_ o , E D C B A E D C 8 A Socialgrupp Socialgrupp Figur 8 Annan verksam- Av tabell 14 respektive figur 9 framgår att andelen som lämnat '”" fl" "IM/lmmg b/N'Id utbildningssystemet vid 17 års ålder. dvs. före tionde skolaret sjönk mellan

It?—åringar från olika mein/grupper födda I 948 rer/J. 1953.

årskullarna 1953 och 1958—1959. Detta gällde främst för manliga elever. men samma tendens finns även bland de kvinnliga.

Ur tabell 13 i förhållande till tabell 8 och tabell 14 i förhallande till tabell 9 kan framräknas den andel av resp. arskullar som befann sig pa nagot mellanalternativ i utbildningssystemet under elfte resp. tionde skolaret

Tabell 14 Annan verksamhet än utbildning bland l7-åringar från olika socialgrupper födda 1953. 1958 resp. 1959. Procent

Socialgrupp Manliga Kvinnliga Samtliga

53 58 59 53 58 59 53 58 59 A 18 8 13 18 13 19 18 11 16 B 26 14 16 27 14 19 26 14 18 C 34 21 25 31 26 29 33 24 27 D 43 39 41 31 29 29 37 34 36 E 43 33 37 43 36 38 43 35 38

• Sida 35
•  Original

Procent Procent

50

30

20 Manliga

10

__|-__ 58

ooo-ooonoo' 59

Socialgrupp

(levnadsålder 18 resp. 17 år). Dessa vården redovisas i figurerna 10 och 11. Figur 10 visar att mellanalternativens uppgång från årskull 1948 till 1953 (elfte skolåret) var markant större i de lägre socialgrupperna.

Som framgår av figur 11 var också mellanalternativen under det tionde skolåret vanligare i lägre socialgrupper i årskullarna 1953. 1958 och 1959. Uppgången var dock relativt måttlig mellan årskull 53 och 58/59.

Procent Procent

E D C B A E D Socialgrupp

---- _. 58

...-00.0... 59

Kvinnliga

C B A

Socialgrupp

Figur 9 Annan verksam- het ("in utbildning bland I7-åringar från olika socialgrupper födda 1953, 1958 resp. 1959

Figur 10 Andelen 18- riringar inom olika soci- algrupper som befann sig i någon kortare ut- bildning. En jämförelse mellan årskullarna 48 och 53.

C B A Socialgrupp

• Sida 36
•  Original

lnnan detta avsnitt avslutas vill vi kommentera ytterligare en iakttagelse. Om man jämför andelen studerande födda 1953 vid 17 respektive 18 års

Figur II fllltlt'lt'll I7- ålder. finner man en markant nedgang vad giiller olika typer av utbildning pa f7l'i".k'("'i'10”1f)likf'-*'f'('i' mellannivå. Detta åskådliggörs i form av differenskurvor i figur 12. vilka ale/"upper som befann sig i luigmt kor/are ul- bil:/ning. En jlinr/i'jrt'lxu

markerar skillnaderna mellan 53—ornas värden i figur 11 och 10. Säl *kilt är det de kvinnliga eleverna från lägre socialgrupper som i stor utsträckning

"MI/(,,, årskullarna 53_ lämnat utbildningen efter 17 ars alder. En orsak härtill torde vara att dessa SSM-1159, kvinnor i stor utsträckning nöjt sig med en ettårig yrkesskoleutbiIdning. Procent Procent 60 60

Manliga Kvinnliga

50 50

40 40

30 30

20 20

10 o...-out.. 59 10 oooooouo 59

E D C B A E D C 8 _ A Socialgrupp Soctalgrupp

• Sida 37
•  Original

Procent Procent 30 30 Manliga Kvinnliga 20 20 10 1 o 0 E D C B A E D

Socialgrupp

Annan verksamhet än utbildning i olika betygsklasser

Figurerna 13 och 14 har konstruerats på motsvarande sätt som figurerna 4 och 5. De visar att avgången ur utbildningssystetnet i hög grad har samband med elevernas betygsnivå i åk 6 och 9. Det finns också en tendens att avgången på varje enskild betygsnivå är större för kvinnliga elever — ett förhållande som i bruttofrekvenserna motvägs av deras något högre betygsniva.

C B A Socialgrupp

Figur [2 Minskningen [ andelen Stat/craiulc mel- lan 17 och låt års tilt/cr inom olika socialgrup- per. Uppgifterna ai'st'r ungt/omar födda 1953.

• Sida 38
•  Original

Procent 100

Figur 13 Andelen indi- vider på olika betygsni- våer som ej befinner sig i utbildning. Jämförelsen gäller It?-åringar födda 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1948 resp. 1953. Betygsnivå

• Sida 39
•  Original

Procent 100

__ 48 Kvinnliga

90

70

60

50

40

30

20

10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 ' 10 Betygsnivå

• Sida 40
•  Original

Procent 100

90

80

70

60

50

40

30

20

10 Figur 14 Andelen inili- rider på olika betygsni— wier som ej l?e/inner sig i utbildning. Jämförelsen 0 _T T—å—r— giiller l7—riringar födda 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1953 rav/). 1958. BetygsniVå

• Sida 41
•  Original

Procent 100

__ 53 Kvinnliga

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Betygsnivå

• Sida 42
•  Original

Annan verksamhet än utbildning i olika socialgrupper sedan betygsskillnadcr eliminerats

Nettoeffekterna av socialgruppstillhörighct pa avgången från skolan före tionde och elfte skolåret har studerats på motsvarande sätt som för gymnasiefrekvensen i kap. 4. Resultaten redovisasitabellerna 15 och 16samt i*figur 15.

Elimineringen av betygsskillnader mellan socialgrupperna minskar avse— värt differenserna i avgångsfrekvens mellan dem. men fortfarande är avgången ca 50 % större i socialgrupp E än i socialgrupp A. Nettoskillna— derna i avgångsfrekvens är mindre än de var i gymnasiefrekvens, Om man mäter nettoeffekten genom differenser i avgångsfrekvens mellan årskullar— na. finner man en viss minskning av socialgruppsberoendet från årskull 1948 till 1953. Kvoterna mellan socialgrupp E och A är däremot i stort sett oförändrade.

Analysen av avgången från skolan före tionde och elfte skolåret har sammanfattningsvis gett vid handen att denna liksom gymmisiefrekvensen är starkt kopplad till social bakgrund. Andelen som stannar kvar inom skolsystemet har ökat under perioden men detta har inte haft någon avgörande utjämningseffekt.

Tabell 15 Annan verksamhet än utbildning bland lli-åringar födda 1948 resp. 1953 inom olika socialgrupper efter konstanthållande av betygsnivå

Socialgrupp Manliga Kvinnliga Samtliga 48 53 48 53 48 53 A 43 32 44 35 44 33 B 46 31 51 39 49 36 C 51) 38 64 49 61 44 D 70 47 73 55 71 51 1 E 67 43 74 57 71 50

Tabell 16 Annan verksamhet än utbildning bland 17-aringar födda 1953 resp. 1958 inom olika socialgrupper efter konstanthållande av betygsnivå

Socialgrupp Manliga Kvinnliga Samtliga

53 58 53 58 53 58 A 28 15 29 27 2.' 19 B 29 18 . 3 24 31 2 1 C 32 20 34 31 32 25 D 40 33 37 38 38 34 E 35 24 41 35 38 29

• Sida 43
•  Original

Procgqt Procent

70

———'— 53 Kvinnor 53 Män

. no...-ee 58 Kvinnor

60

-e_ n.. 58 Män

-"'-' 48 Kvinnor ooo-oo... 48 Män ___ _ 53 Kvinnor

_ 53 Män

E D C 8 A E D C B A Socialgrupp Socialgrupp

Figur 15 Andelen f/1(ll- tider som ej lie/inner sig iutlzilzlning. Belygrnivån konstrm/luillen.

• Sida 44
•  Original

• Sida 45
•  Original

6. Valet av linjer i den nuvarande gymnasieskolan

Detta kapitel behandlar valen av linjer i gymnasieskolan bland elever födda 1958 och 1959 som var normalåriga i arskurs 9 och vilkas linjetillhörighet registrerades ett är efter avslutad grundskola. Först studeras könsskillnader i valen. därefter införs successivt socialgrupp och betygsnivå i analysen.

l figur 16 redovisas valet av gymnasielinje hos manliga och kvinnliga elever. För att få ett stabilare beräkningsunderlag har vi slagit samman 1958 och 1959 års undersökningsmaterial. [dessa båda :'rrskullarär det 70 ("i av de manliga och 66 (Vr av de kvinnliga eleverna som valt någon av gymnasie- skolans 22 linjer. Som framgår av figuren utföll dessa val synnerligen olika för de båda könen. Linjerna är i diagrammet ordnade efter könsdifferensernas storlek. De absoluta talen återfinns i bilagetabell XIV och XV.

I ena ändan på skalan ligger tekniska linjer av olika längd och av varierande grad av teoretisk inriktning. Den 4-åriga tekniska linjen valdes av 13 % av samtliga pojkar i undersökningsrnaterialet mot 1 "i av samtliga flickor. 1 andra ändan på skalan återfinns 2—åriga praktiska linjer inriktade pa konsumtion. vård. distribution och kontor samt den 2-ariga sociala linjen. Mest vald bland enskilda linjer är den 3-ariga naturvetenskapliga med 10 ("2 av manliga och 6 Ci av kvinnliga elever. Även om könsdifferensen också där är betydande har linjen ett för'hz'rllandevis stort inslag av kvinnliga elever.

Elever från olika socialgrupper

1 figur 17 kontrasteras socialgrupperna A + B mot E för manliga och kvinnliga elever var för sig men fortfarande med de bada arskullarna sammanslagna. Endast linjer som sammanlagt valts av minst 2 "i i resp. kön medtas. Linjerna är ordnade efter socialgruppsdifferensens storlek.

Ej mindre än 23 ”i av de manliga eleverna i socialgrupp A + B valde 3-arig naturvetenskaplig linje mot endast 4 "i i socialgrupp E. Även bland de kvinnliga eleverna har den naturvetenskapliga linjen den största social- gruppsdifferensen. Hos båda könen följer övriga 3— och 4-ariga linjer närmast efter. De linjer som motsvarar den tidigare fackskolan har en nagorlunda jämn balans mellan socialgrupperna. De praktiska linjerna har en tydlig övervikt för socialgrupp E. dock med undantag för vardlinjen där skillnaden är liten.

Fördelningen pade 3— och 4-ariga linjerna belyses närmare i tabell 17. där mellangrupperna pa socialgruppsskalan ocksa medtagits. Dc bada arskullar-

• Sida 46
•  Original

Figur [() Vil/cl rrr' linier inom gr!rrriurir'sko/un lim inuti/igt! (Jc/r kl'fllll— ligt! elever i procent ut' hela mu/vriulr'r. Lin/emm" lill/.x'lr'imligu namn tilr'r— l'ilr/rr [ bilugt'lrrlrcll XVIII.

4 tekn 2 verkstad 2 el - tele

2 bygg 2 fordon

3 naturv

2 tekn

2 ]ordbr

2 skog

2 trätekn

2 process 2 livs

2 musik 2 bekl

3 ekon 2 ekon

3 samh

3 hum

2 social

2 distr

2 vård

2 konsum

Procent 12

Manliga

Kvinnliga

• Sida 47
•  Original

Manliga Kvinnliga E A+B E

3 naturv 3 naturv 4 tekn 3 samh 3 hum 3 ekon 2 soc &. 2 distr &_ 2 fordon &_ 2 bygg %- 2 E' &_ 2 verkstad Procent 2|o "110 0 _lTO 20 Procent 20 10

na redovisas var för sig. och den procentuella fördelningen beräknas endast pa de elever som valt de nyss nämnda linjerna i stället för säsom tidigare på samtliga elever i materialet.

Av tabell 17 framgår att det tidigare fackgymnasiets arvtagare. den 4-ariga tekniska (för pojkar) och den 3-ariga ekonomiska linjen (för flickor). alltjämt har en större dragningskraft än de tidigare allmänna gymnasielin- jerna på elever från lägre socialgrupper. [synnerhet gäller detta i förhållande till den naturvetenskap]iga linjen. Grupp C + D beter sig mer lika E än A + B. Mönstret är tämligen likartat för de bada arskullarna.

En jämförelse med de bada äldre arskullarna visar emellertid att en förskjutning skett i och med den stegvisa integrationen av yrkesanknutna gymnasielinjer. Nägra sammanfattamle jämft'irelsesiffror redovisas i tabell 18.

Årskull 1948 gick i det "gamla" gymnasiet med organisatorisk atskillnad mellan allmänt gymnasium enligt 1954 års stadga (med latin-. allmän och reallinje) ä ena sidan och handelsgymnasiet och tekniska gymnasier a den andra. Årskull 1953 gick i det "nya" gymnasiet enligt 1965 ars läroplan. i vilket de tidigare fackgyrnnasierna var integrerade. Årskullarna 1958 och 1959 tillhörde gymnasieskolan. i vilken även fackskola och yrkesskola integrerats.

De allmänna gymnasielinjernas andel av alla elever i 3—4-arigt gymnasium har stegvis minskats. dock mer för manliga än för kvinnliga elever. och samtidigt har för pojkarna socialgruppsdifferensen reducerats till ungefär hälften av vad den var i utgangsliiget. Förändringen sammanhänger framför allt med den tekniska linjens frammarsch. Hos flickorna inträffar den största

Figur I 7 Valet av linjer inom gynrnasieskolmr hos manliga och kvinn- liga elever i socialgrup- per/m A + 8 resp, E. Endast linjer i'll/[lll (n' mins! 2 ”+ [ rar/7. kön.

• Sida 48
•  Original

9L€ mc 605 022 St": LUS 01 i” 011' 959 rrc 995 Ll'9 IUJUV 001 001 1101 001 001 001 001 001 001 001 001 001 % "mums 12 02 RE 12 ZZ lt" #2 82 € LC 01" St: "Am"?” E 05 82 12 52" 62 81 81 Ll rl 'rl H 91 "119313 [ 5" Ti EZ Zl." & 82 01 6 6 51 11 01 'lllu"S £ ZZ 12 92 01 91 81 9 i S Z 2 € "u”"l € £ 9 E 1 1 S ET il" l'E l'f til" 92 "ml—”1 1" ³ (I+) 8+V 3 C+D 8+V El C+D 8+V El (I+?) 8+V 6561 8961 6561 8561 annonym rrärjunw al'ur']

juamud 'Jaddnmmpos mjrjo lunur Jarraja pun|q Jeru" ed uaäujulapmj 'mmjsarsrauuutä Surg.-p uno -; ” "aqrzj

• Sida 49
•  Original

Tabell 18 Elevernas fördelning på olika 3- och 4-åriga linjer jämte vissa socialgrupps- differenser

Gymnasie- Års- Manliga Kvinnliga linje kull Samtliga Diff. Samtliga Diff. soc.gr. (A+B)—E soc.gr. (A+B)—E Humanistisk 48 73 28 85 12 Samhällsv. 53 57 17 83 7 Naturv. 58 47 9 72 14 59 45 12 70 10 Handels/ Ekonomisk 48 9 —5 14 —11 53 14 —4 16 —7 58 14 1 25 —17 59 16 —4 26 —9 Teknisk 48 18 —22 1 —1 53 29 —14 1 —1 58 39 —9 3 4 59 39 —9 4 0

Anm. I 1948 års material är linjetillhörigheten registrerad vid 18 års ålder. i de övriga vid 17 års.

förändringen vid gymnasieskolans införande i form av en förskjutning från allmänt studieförberedande linjer till den ekonomiska. men den åtföljs inte av någon markant reduktion av socialgruppsdifferenserna.

Bland de tvååriga teoretiska gymnasielinjerna. vilka motsvarar de tidigare fackskolelinjerna. har den sociala linjen något större attraktion för socialgrupp A + B och den ekonomiska för C. D och E hos kvinnliga elever. Hos manliga elever är mönstret inte så regelbundet och totalfrekvenserna överlag också mindre (tabell 19).

Som nämndes i kapitel 2 är det möjligt att i årskull 1958 dela upp socialgrupp E i en grupp av yrkesutbildade arbetare med minst två års yrkesutbildning (kategori 1) och en grupp övriga arbetare (kategori 11). Detta har skett med hjälp av SCB:s nya socialgruppsklassifikation (Statistiska centralbyrån, 1974). Bilagetabell XVI visar de absoluta frekvenserna för valet av olika linjer i dessa kategorier. Tabell 20 sammanfattar resultaten för grupper av linjer.

• Sida 50
•  Original

Tabell 19 2-årig gymnasieskola teoretiska linjer. Fördelningen på linjer bland elever inom olika socialgrupper. Procent

Linje

Manliga

Kvinnliga

58 59 58

A+B C+D

E

A+B C+D A+B C+D

59

A+B C+D

² social ² ekon.

² tekn. ² musik

Summa % Antal

40 28 30

(""i

46 28 25 26 35

(*I

36 26 36 40 2 1 38

0

81 19 74 26 71 27

—-hl

80

Öl (*I

71 26 71 27 ()

100 102 100 108 100 163 100 122 100 153 100 275 100 160 100 238 100 259 100 172 100 189 101) 341

• Sida 51
•  Original

Tabell 20 Verksamheten ett år efter grundskolans slut bland elever från kategorierna [ och ll inom socialgrupp E. 1958 års material. Procent

Verksamhet Manliga Kvinnliga [ 11 Diff I II Diff I—ll 1—11 30. 4årgymn. 21 17 4 12 11 1 2 år gymn. teor. 10 8 2 16 11 5 2 år gymn. prakt. 34 34 () 29 28 1 Specialkurs 5 5 0 7 12 —5 Ej i utbildning 29 37 —8 35 37 —2 Summa % 100 100 100 100 Antal 918 883 935 939

Skillnader förekommer mellan de båda delarna av socialgrupp E i samma riktning som de som finns mellan E och högre socialgrupper. men de skillnaderna är små i förhållande till skillnaderna mellan E och socialgrup- perna A—C (jfr tabellerna 9 och 14). Bland manliga elever ger annan verksamhet än utbildning största utslaget. bland kvinnliga utbildning inom gymnasieskolans specialkurser. Bland enskilda linjer uppvisar följande skillnader på 2 procentenheter eller mera.

Linje Manliga Linje Kvinnliga I II Diff I 11 Diff 1-11 l-II 4 tekn. 9 7 2 3 ekon. 5 3 2 2 tekn. 3 1 2 2 social 11 8 3 2 bygg. 7 5 2 2 vård. 10 8 2

Elever från olika betygsklasser

Slutligen för vi också in elevernas betygsnivåi bilden, närmare bestämt i form av tre betygskategorier:

Hög = betygsklasserna 8—10 (högsta 30 %) Mellan = betygsklasserna 4— 7 Låg = betygsklasserna l— 3 (lägsta 30 %)

Eftersom betyg finns registrerade endast för 1958 års material, begränsas jämförelserna till denna årskull. Linjerna har i tabell 21 rangordnats efter differensen mellan H- och L-kategori enligt betygen. Absoluta frekvenser redovisas i bilagetabell XVII.

Den naturvetenskapliga linjen drar till sig förhållandevis mest högbetygare hos både manliga och kvinnliga elever. Bland de kvinnliga har dock

• Sida 52
•  Original

Tabell 21 Valet av linjer i gymnasieskolan inom olika betygsgrupper. lämlast linjer valda av minst 2 % inom resp. kön

Manliga Bctygskatcgori Kvinnliga Bctvgskalcwri clever _ clcvcr * 'i * H M L 11 M l.

3 naturv 38 3 0 3 naturv 17 1 11 4 tckn Zn 16 1 3 samh 17 3 (I 3 samh 1 1 3 0 2 vard 17 o (I 3 ekon 8 7 1) 3 ckon | 1 5 ll 2 social 3 7 l 3 hum H l 0 2 cl 3 13 3 2 social 11 18 3 2 tekn 1 4 2 2 ckon 2 o 4 2 ekon 1 3 3 2 konsum 2 1 1 8 2 distr |) 3 3 2 distr 2 10 11 2 fordon 0 (» 7 2 bygg () 4 7 2 verkstad () (1 13 Annan utb () 9 9 Annan utb o 13 lll Ej i utb 4 16 51 Ej i utb 8 20 (12

Summa ”( 100 101) 1011 Summa '? 100 100 11111

vårdlinjen en nästan lika stark ställning i betygshänseende som de tva mest valda 3-åriga linjerna. Andra praktiska linjer har valts mest bland lågbetygarna. Den tidigare fackskolans linjer har elever från alla tre betygskategorierna med en viss övervikt för mellankategorin.

De elever som inte fortsatt med utbildning efter årskurs 9 har i tabell 22 uppdelats efter kön. socialgrupp och betygsnivå. Av tabellen kan man bl. a. utläsa att endast 2 av 100 bland pojkar med goda betyg frln högre socialgrupper lämnat skolan. Motsvarande relation bland flickor med låga betyg från arbetarhem är 2 av 3! Att skillnaden mellan dessa båda elevkategorier blir så enorm beror på att samtliga tre faktorer är betydelse- fulla för valet av fortsatta studier. Pojkar väljer fortsatt utbildning i något högre grad än flickor. elever från högre socialgrupper i större utsträckning än de från lägre socialgrupper— men framförallt är skillnaden stor mellan elever med höga och låga betyg.

Slutligen skall vi se på högbetygarnas val i förhållande till socialgruppsin- delningen och väljer åter att kontrastera A + B mot E (tabell 23).

Tabell 22 Elever som inte deltar i utbildning fördelade på kön. socialgrupp och betygsnivå. Procent

Socialgrupp Manliga clever Kvinnliga clever

Hög Mellan Lag Hög Mellan Lag

A + B 2 12 35 4 17 48 C + D 7 16 51 9 25 (12 E 4 19 54 12 30 (16

• Sida 53
•  Original

Tabell 23 Valet av linjer i gymnasieskolan bland högbetygare ur socialgrupperna A + B och E. Endast linjer valda av minst 2 % bland högbetygarna inom resp. kön

Manliga clever Kvinnliga clcvcr A + B E A + B E

3 naturv 48 30 3 naturv 27 8 3 ekon 9 5 3 samh 22 12 3 samh 10 12 3 hum 13 4 2 social 2 4 2 konsum 2 3 4 tekn 23 28 2 social 8 10 2 cl () 9 3 ekon 9 1 l 2 ekon 0 3 2 distr 0 6 2 vård 9 24 Annat 8 12 Annat 10 19 Summa % 100 100 Summa n/( 100 100

Bland manliga högbetygare är det endast de naturvetenskapliga och ekonomiska linjerna som valts oftare av elever från socialgrupp A + B än E. Nästan hälften av alla högbetygare i A + B går på naturvetenskaplig linje — den som ger den största valfriheten inför högskolestudier. Den tekniska linjen har en förhållandevis starkare ställning i grupp E. och bland de praktiska linjerna drar den el- och teletekniska till sig åtskilliga högbetygare med arbetarbakgrund.

Kontrasterna är ännu större bland kvinnliga elever. där vårdlinjen tycks fylla samma funktion för socialgrupp E som den naturvetenskapliga för A + B. Elever ur grupp A + B väljer också ofta samhällsvetenskaplig och humanistisk linje. Övriga någorlunda frekventa linjer har en viss övervikt för E.

• Sida 54
•  Original

• Sida 55
•  Original

7. Diskussion och slutsatser

Den jämförelse mellan fyra årskullar som gjorts i denna rapport täcker en förändringsperiod utan motstycke i utbildningssystemet. Under de elva år som skiljer den yngsta från den äldsta årskullen har tre olika valsystem varit i funktion på det som nu motsvarar grundskolans högstadium, och på det gymnasiala stadiet har lika många organisationsformer varit i bruk. Årskullarna är strategiskt valda i förhållande till dessa förändringar. men det är snarare lyckosamma omständigheter när det gäller tillgången på material än förutseende som åstadkommit detta.

Figur 18 sammanfattar de organisatoriska och läroplansmässiga skillna- derna mellan årskullarna. Årskull 1948 gick antingen i folkskole/realskole- systemet eller i försöksverksamheten med nioårig enhetsskola. Effekter på studievalen av denna olikhet mellan parallellskole- och enhetsskolesystem har belysts av Härnqvist (1966) och Reuterberg (1968). och dessa undersök- ningar berörs något i det följande. På det gymnasiala stadiet hamnade majoriteten av dem som gick vidare till teoretiska studier i det allmänna gymnasiet enligt 1954 års stadga eller i separat organiserade handelsgymna-

60 62 64 66 68 70 72

Årskull Allm.gymn. 1943 Folkskola-Realskola __ FOTSOkSSkO & 1953 Grundskola Lgr 62

Folkskola—Realskola

Figur 18 Organisatoriska och Iärop/ansmässiga skillnader mellan årskul- larna.

74 76 78

1958 Gymnasie- Grundskola Lgr 69 skola Gymnasie- 1959 Grundskola Lgr 69 skola

• Sida 56
•  Original

sier och tekniska gymnasier. Försöksverksamhet med fackskola omfattade ett litet antal kommuner och elever. Yrkesskolan hade ännu en mycket oenhetlig organisation.

Årskull 1953 gick till övervägande delen i grundskola enligt Lgr 62. men vissa kommuner hade fortfarande kvar folkskole/realskolesystemet. På det gymnasiala stadiet gällde Lgy 65. genom vilken de tidigare fackgymnasierna sammanförts med det allmänna gymnasiet. Fackskolorna hade byggts ut kvantitativt. likaså yrkesskolan. men båda utgjorde fortfarande separata skolformer.

Ärskullarna 1958 och 1959 gick i grundskola enligt Lgr 69. Efter grundskolan hade skolformerna sammanförts till gymnasieskolan enligt 1971 års modell.

Även om det eftergymnasiala stadiet inte berörs i denna rapport kan det noteras att de 48zor som tidigast skrevs in vid filosofiska fakulteter gjorde det enligt 1953 års stadga. övriga 48zor liksom 53:0rna hamnade i PUKAS- systemet enligt 1969 års studieordning. och 58/59zorna håller nu på att göra entré i den nya högskolan. Övergången till högskoleutbildning studeras särskilt av Svensson (1977. 1979). Eftersom antagningsreglerna för eftergym— nasial utbildning troligen har inflytande på valet även av gymnasial utbildning, kan dessa förändringar ha påverkat de val vi studerat. men någon analys härav har inte varit möjlig i detta sammanhang.

Ett framträdande syfte med alla de förändringar som här beskrivits har varit att minska utbildningsvalens beroende av sociala. ekonomiska och geografiska bakgrundsförhållanden hos individerna och öka jz'imställdheten mellan manliga och kvinnliga studerande inom utbildningssystemet. I denna rapport har framför allt beroendet av socialgrupp och kön studerats med den genomgående frågeställningen: Har beroendet minskats under den under— sökta perioden? Helst skulle vi också velat besvara den för framtida reformer väsentligare frågan: Vilka slags förändringar är effektiva och vilka verknings— lösa? Men eftersom olika ingrepp i skolan varit sammankopplade till komplexa ”paketlösningar” kan knappast några enkla orsaksmässiga sam- band urskiljas. Inte heller kan effekterna av ingrepp i skolan isoleras från allmänna förändringar i samhället och inte minst på arbetsmarknaden (se Härnqvist. 1978. för en inventering av systemkomponenter). Därför blir diskussionen på denna punkt mer trevande än själva beskrivningen.

Även själva beskrivningen hade emellertid sina problem. eftersom undersökningsmaterialen från de olika årskullarna var insamlade efter delvis olikartade principer. Framför allt var det en skillnad mellan de båda individualstatistikmaterialen (födda 1948 och 1953) å ena sidan och SCB:s grundskoleuppföljningar (födda 1958 och 1959). vilka i sin tur var gjorda med olika urvalsförfaranden. Vi har genom avgränsningen till normalåriga ökat jämförbarheten. och genom olika kontroller som redovisats 1 kap. 2 har vi bildat oss en uppfattning om i vilken utsträckning jämförelserna kan bli missvisande på grund av ojämnheteri materialen. Det skulle föra för långt att här återupprepa denna diskussion. och vi tillåter oss därför påstå att slutsatserna bygger på endast sådana resultat som rimligtvis inte åstadkom— mits av tekniska ofullkomligheter i dataunderlaget. Till detta vill vi emellertid knyta den reflexionen att de överväganden som ledde fram till starten av individualstatistiken. nämligen behovet av "databanker" för

• Sida 57
•  Original

uppföljningsundersökningar. och som realiserades för årskullarna 1948 och 1953 i efterhand visat sig riktiga. Det är beklagligt att denna serie av regelbundet återkommande basdatainsamlingar inte kunnat fullföljas för senare årskullar.

Förändringarna mellan årskullarna i fråga om beroende av social bakgrund och kön har främst studerats i förhållande till två valalternativ: studieri 3- och 4-årigt gymnasium resp. annan verksamhet än studier under tionde eller elfte skolåret. Mellan dessa ytterligheter ligger en rad intressanta alternativ. men just sådana som varit synnerligen utsatta för innehållsliga och organisatoriska förändringar under tioårsperioden och för vilka direkt jämförbarhet från årskull till årskull varit svår att åstadkomma. Mellanalternativen tagna tillsammans bildar emellertid ett block som kunnat studeras som en helhet och inom vilket några av de viktigaste rekryteringsförändringarna inträffat. De årskullar som tillhört gymnasieskolan har dessutom blivit föremål för mera detaljerade studier.

Analysen har som regel skett i tre steg. Först har andelarna i olika socialgrupper som valt ett visst alternativ jämförts enligt sina "bruttovär- den". Därefter har valens beroende av betygsnivå i underliggande skolform demonstrerats. Slutligen har effekter av betygsskillnader mellan socialgrup- per och kön rensats bort. så att "nettoeffekter" av dessa bakgrundsfaktorer erhållits. De betygsolikheter som därvid rensats bort kan mycket väl även de ha påverkats av social bakgrund och könsrollsmönster (jfr Svensson. 1971) och kan därför ingalunda betraktas som av naturen givna. Såtillvida är kanske bruttoskillnaderna ett bättre mått på den sociala och könsbundna selektionsprocessen i samhället. Men vid studiet av en given valsituation är det ändå motiverat att skilja ut inflytandet av viktiga ingångsvärden. vilka tidigare betyg verkligen utgör. från vad som mera specifikt tillkommer i själva valsituationen. Den fråga som i det tredje analyssteget besvaras är alltså: Inträffarytterligare social (resp. könsbunden) selektion i steget mellan primär- och sekundärutbildning utöver den som redan kan ha påverkat tidigare skolprestationer?

Efter dessa preliminårer skall vi försöka sammanfatta de viktigaste resultaten av jämförelserna och börjar med övergången till och fördelningen inom det 3- och 4-åriga gymnasiet.

Mellan årskullarna 1948 och 1953 steg andelen i alla socialgrupper av dem som gick till 3— och 4-årigt gymnasium. Bruttoförändringen var något större i arbetar- och jordbrukargrupperna än iövriga grupper. vilket medförde att de sociala skillnaderna minskade med några procentenheter. Skillnaden mellan elever från akademiker— respektive arbetarhem förblev dock stor och klyftan vidgade sig åter mellan årskull 1953 och 1958/59. Orsaken härtill var att de tre lägsta socialgrupperna uppvisade exakt samma övergångsfrekvenser i de tre årskullarna. medan de båda högsta grupperna ökade sina andelar något. De förändringar som inträffat under den period som studerats sammanfattas grafiskt i figur 19. Kurvorna baserar sig på totalfrekvenserna inom respektive grupp som är hämtade från tabell 8 och 9.

Vi kan tillägga att tendensen till växande sociala skillnader under sjuttiotalet får ett visst stöd i senast tillgängliga uppgifter. Dessa. som redovisas i tabell 24. har ställts till förfogande av Statistiska centralbyrån. ] tabellen jämförs de elever som lämnat grundskolan vårterminen 1975

• Sida 58
•  Original

Procent Procent

70 70

60 60

50 50

40 40

30 30

20 20

o...-ooo 53

10 10

0 0 E 0 C B A E D C B A Socialgrupp Socialgrupp Figur 19 Förhållandet respektive 1976. dvs. de avgångsklasser där de normalåriga eleverna var mella" social bakgrund födda 1959 respektive 1960. Som synes var övergångsfrekvensen fortfarande och övergång till 3. och 4—årigl gymnasium inom olika årskullar.

oförändrad bland barn till jordbrukare och arbetare. medan både pojkar och flickor från akademiker- respektive tjänstemannahem visar en ökad benä- genhet att gå över till 3- och 4-åriga gymnasielinjer.

För årskullarna1948. 1953 och 1958 har vi kunnat beräkna nettoeffekterna av de båda bakgrundsfaktorerna kön och social bakgrund. När sålunda betygsskillnaderna på statistisk väg eliminerades reducerades skillnaderna i övergångsfrekvens mellan socialgrupperna. men fortfarande var de avsevär-

Tabell 24 Andelen elever ur olika sociala skikt som befinner sig på 3- och 4-åriga gymnasielinjer ett år efter genomgången grundskola. Procent

Avgångna från Akademiker 0. Övriga Arbetare 0. Samtliga grundskolan högre tjänstemän tjänste- jordbrukare män Män vt 1975 64 33 15 28 vt 1976 65 35 15 31) Kvinnor vt 1975 52 27 14 24 vt 1976 57 31 14 26

• Sida 59
•  Original

da. och ej heller dessa jämförelser gav något entydigt utslag som tydde på att en utjämning skett mellan årskullarna. Däremot gav nettoberäkningen tydligt besked om att på en och samma betygsnivå manliga elever oftare än kvinnliga valde 3- eller 4—årig gymnasieutbildning. och denna könsskillnad förstärktes på ett markant sätt mellan årskullarna 1953 och 1958. Klarast framträdde denna tendens bland elever med höga betyg ur arbetarklassen. Detta illustreras i figur 20, där vi redovisar övergången till 3- och 4-åriga linjer bland män och kvinnor från arbetar- respektive akademikerhem. men som har det gemensamt, att de uppvisat mycket goda studieförutsättningar (tillhör betygsklass 9 eller 10). I figuren markerar de skuggade delarna av staplarna de procentuella andelarna som påbörjat studier i arbetargruppen. medan staplarnas fulla höjd ger motsvarande upplysningar om akademiker- gruppen.

Såväl män som kvinnor ur båda samhällsskikten och inom båda betygsklasserna uppvisar en klar ökning i övergångsfrekvens mellan årskul— larna 1948 och 1953. Under det följande femårsintervallet kan man fortfarande urskilja en viss Ökning hos de båda manliga kategorierna. Kvinnorna från akademikergruppen uppvisar däremot en stagnation eller en svag tillbakagång, medan tillbakagången är tydligt markerad bland kvinnor från arbetargruppen. Detta minskande intresse för 3- och 4—åriga linjer sammanföll i tiden med införandet av den integrerade gymnasieskolan med — såsom i annat sammanhang visas — för flickorna attraktiva mellanalterna- tiv.

Om man betraktar hela den studerade perioden. kan man från dess början till dess slut — dvs. från mitten av 60-talet till mitten av 7()-talet — inte finna någon större förändring av den sociala bakgrunden hos dem som valde 3- och

Procent 100

80 60 40

20

48 53 58 48 53 58 48 53 58 48 53 58 Betyg 9 Betyg 10 Betyg 9 Betyg 10

Män Kvinnor

Figur 20 Övergång till 3- och 4-åriga gymnasie- linjer i de båda högsta betygsklasserna bland elever födda 1948. 1953 och 1958. Andelarna från akademiker/rem markeras av staplarnas fulla höjd. medan de skuggade delarna anger andelarna från arbetar- hem.

• Sida 60
•  Original

4-åriga gymnasielinjer. Däremot hade sammanförandct av allmänna och fackinriktande linjer i en och samma skolform uppenbarligen effekt på den sociala sammansättningen inom de olika linjerna. Bland manliga elever fick framför allt den tekniska linjen ökad dragningskraft på bekostnad av de allmänt studieförberedande linjerna. och socialgruppssammansättningen har där stegvis utjämnats. Bland kvinnliga elever har den ekonomiska linjen haft en liknande roll. men alls inte med samma utjämningseffekt.

Härnäst ser vi på dem som under tionde eller elfte skolåret hade lämnat skolsystemet. Deras andel har under den studerade tioårsperioden kraftigt sjunkit. och mellan årskullarna 1948 och 1953 inträffade denna minskning framför allt bland arbetar- och jordbrukarbarn. Mellan 1953 och 1958/59 var nedgången mera likformig. Nettoberäkningen reducerade såväl social— gruppsberoende som utjämningseffekter. Skillnaden mellan manliga och kvinnliga elever förstärktes däremot när betygsnivån rensades ut. Trots högre betyg tenderade flickor att sluta skolan oftare än pojkar. och detta gällde praktiskt taget i alla årskullar och socialgrupper.

En måttlig ökning av 3- och 4—åriga linjer och en kraftig minskning av avgången från skolan visar indirekt att mellanalternativen fick en allt större betydelse. Särskilt inträffade detta mellan årskullarna 1948 och 1953. och ökningen innebar nära nog en fördubbling i arbetar— och jordbrukargrup- perna. däremot ganska lite i tjänstemannagrupperna. Till årskull 1958/59 inträffade ingen ytterligare markant förändring. men mellanalternativen fortsatte att vara mest attraktiva för elever ur lägre socialgrupper.

Enligt alla tre aspekterna (val av 3- och 4-årigt gymnasium resp. mellanalternativ och avgång från skolan) inträffade alltså de stora föränd— ringarna i rekryteringens storlek mellan årskullarna 1948 och 1953 med liten ytterligare ökning eller rentav tillbakagång till årskull 1958/59. Mellan de båda första årskullarna låg huvuddelen av grundskolans utbyggnad. Mellan de senare gymnasieskolans integration. Det kan därför vara frestande att tillskriva det underliggande skolstadiets konstruktion större betydelse än det mottagande. I Härnqvists (1966) och Reuterbergs (1968) undersökningar kan man spåra sådana rekryteringseffekter av enhetsskoleprincipen. som var något större i lägre socialgrupper än i högre men framför allt större på landsbygden än i städerna. Det är troligen motsvarande förhållande som påverkar skillnaden mellan årskullarna 1948 och 1953. Men årskull 1958/59 lämnade grundskolan i en fas när utbildningsfrekvenserna nästan genomgå- ende befann sig i en nedåtgående trend efter toppvärden kring det år 53:0rna lämnade grundskolan. Därför kan gymnasieskolans integration framstå som mindre betydelsefull än den verkligen varit — den kan ha motverkat en sänkning som annars skulle ha inräffat. Detta bör i någon mån kunna belysas med tidsserier med årsintervall. men detta ligger utanför denna undersök— nings uppgift (jfr dock Härnqvist. 1978. kap. 9).

Slutligen skall vi något beröra valen inom den nya gymnasieskolan. Man kan där iaktta betydande ojämnheter i valen såväl mellan socialgrupper som mellan pojkar och flickor. Flertalet linjer har som konstaterats i en rad andra sammanhang. bl. a. av SÖ:s planeringsavdelning. en mycket sned könsför- delning som följer det gängse mönstret inom de yrken som linjerna riktar sig till. Mer teoretiska linjer har ett såväl betygs- som socialgruppmässigt mer kvalificerat urval än de linjer som tagit över yrkesskolans roll. Det finns dock

• Sida 61
•  Original

inbrytningar i detta senare mönster. vilket vårdlinjens attraktivitet bland kvinnliga elever visat. Särskilt intressanta utslag tycker vi de jämförelser har gett som kombinerat betygsnivå och socialgrupp (jfr tabell 23). Bland manliga högbetygare ur arbetargruppen går ungefär lika många till teknisk som till naturvetenskaplig linje och sammanlagt nära 60 % av hela gruppen. Ur de högre tjänstemannagrupperna går drygt 70 % till samma linjer. varav två tredjedelar till naturvetenskaplig. Bland kvinnliga högbetygare uppvisar naturvetenskaplig linje och vårdlinje visserligen diametralt olika social- gruppsmönster. men det intressanta är att inte mindre än en fjärdedel av dessa flickor med arbetarbakgrund funnit och kommit in på en gymnasielinje med stora utvecklingsmöjligheter i förhållande även till högskoleutbild- ning.

I denna bild av den nuvarande gymnasieskolan — med kvarstående stora ojämnheter gentemot de bakgrundsfaktorer vars inverkan man velat eliminera — kan man välja att ta fasta på de negativa dragen: detta att det trots alla organisatoriska förändringar inte har hänt så mycket i utjämnande riktning. Man kan också ta fasta på det positiva i att en så stor del av årskullen —i alla bakgrundsgrupper — finner en utbildning som har goda framtidsper- spektiv inte bara i förhållande till arbetsmarknad utan också till utbildnings- möjligheter på nästa stadium. Att sedan vissa grupper prioriterar en starkare och mera omedelbar yrkesanknytning framför att ta det kanske i längden mer vinstgivande men också tner riskabla steget att hålla alla vägar öppna sålänge som möjligt — det kan organisationsförändringar i skolan knappast göra mycket åt. Däremot är det angeläget att gymnasieskolan görs mer attraktiv för de grupper som alltjämt står utanför denna. Detta är en punkt som i särskilt hög grad kräver konstruktiva insatser från gynmasieutrcdningens sida.

Slutligen skall vi återigen peka på några begränsningar i de jämförelser vi gjort. De avser hela tiden elevernas verksamhet under tionde eller elfte skolåret. De säger inget om vad som hänt i själva steget mellan ansökningen till gymnasial utbildning och antagning utan belyser bara sammansättningen av dem som kom in. De säger inte heller något om vad som händer med dem efteråt — i vilken utsträckning de avbryter sina studier. byter linjer etc. Också detta är viktig information som bör finnas med i en mera fyllig bild av gymnasieskolan. men härvidlag lämnar våra dataunderlag oss i sticket. De har använts just för sina unika möjligheter att jämföra olika årskullar. Dessa jämförelser behöver kompletteras med ingående studier av den nuvarande gymnasieskolan.

• Sida 62
•  Original

• Sida 63
•  Original

8. Summary

Socioeconomic aspects of the selection process in upper secondary education in Sweden: A comparison of four age cohorts

One of the major goals of Swedish educational reforms during the last few decades has been to promote equality of participation in non-compulsory education among different socioeconomic groups as well as between male and female students. Several studies have been made at various levels of the system in order to evaluate trends and qualitative changes in participation. However. direct comparisons over time are difficult to make on the basis of investigations performed on different sets of data and with different methods. The present study tries. as far as possible. to keep the comparisons free from differences in sampling and analytical procedures.

The study was done for a government commission Gymnasieturet/ningen which reviews the upper secondary school (gymnasieskolun) in Sweden. Therefore it focussed on the transition from compulsory or lower secondary school to upper secondary education. Data were contributed by the National Central Bureau of Statistics.

Data (cf. Chapter 2)

Four sets of data were used in the study.

Students born in 1948 come from the first data bank of the Individual Statistics Project (Härnqvist & Svensson. 1973) which comprises all Swedish pupils in 1961 born on the Sth. lSth and 25th in any month 1948. The data bank was continuously updated with information on education until 1969 (Statistiska Centralbyrån. 1976). The present analysis is based on pupils who. in 1961. were in grade 6. i. e. the normal grade for their age. The majority of those who went on to upper secondary education did so in 1965 och 1966. and the analysis uses follow-up information from these years.

Students born in 1953 come from the second data bank of the Individual Statistics Project. which was a repetition five years later ofthe procedure just described.

Students born in 1958 are taken from a follow-up study of compulsory school graduates in 1974. which was made as a postal survey by the National Central Bureau of Statistics in 1975. The present analysis is based on those who were born in 1958. i. e. of normal age for grade 9 in 1974.

• Sida 64
•  Original

In this case sampling was stepwisc and data collection more complicated. Students going on to upper secondary education arc somewhat over— represented among the respondents compared to those leaving the educa— tional system — a fact that was considered in the analysis.

Students' born in 1959 come from a follow-up study of students who left compulsory school in 1975. made by the National Central Burcau ofStatistics on register data from the fall of the same year. The present analysis uses those who were of normal age in grade 9. In this case sampling posed no problem. but less information was available for each individual student.

The numbers of students in the four agc samples and the numbers with complete data for this analysis are found in Table 3 (p. 13) The representa— tiveness of the 1958 cohort is. as mentioned above. deficient but less so than the percentage of 71) may indicate.

The analysis makes use of four variables:

O Student's sex. 0 Fathers socioeconomic status according to a five-stage scale: A) Academic professions. Persons with management positions in civil service and industry. B) Civil servants and white-collar workers in lower positions with a theoretical education beyond compulsory schooling. C) Civil servants and white-collar workers in lower positions without a theoretical education beyond their compulsory schooling. D) Farmers E) Workers O Student's average school mark in grade 6 ( 1948 and 1917» cohorts) or grade 9 ( 1958 cohort): the average school marks were transformed to a ten-stage scale with lt) per cent of the sample in each stage: ' O Whether the student continued for a l()th or llth school year or not.

Due to fundamental changes in the school organization between the age cohorts. different categories had to be used for different data sets. The following specifications are used in the descriptive parts of the study.

Students born in 1948 and 1953 Students born in 1958 und 1959

3- and 4—year "gymnasium" 3» and 4-year "gymnasieskola” Continuation school ("flickskola") Z-year "gymnasieskola". theoreti- cal Vocational school ("yrkesskola") 2-year "gymnasieskola". practical Lower secondary school ("real- Special course in "gymnasieskola" skola. flickskola") Comprehensive school ("enhets— skola") Not participating in education Not participating in education

" All the lines in the "gymnasieskola" will be found in lablc XVlll.

• Sida 65
•  Original

The comparative analyses concentrate on the two extremes of these scales: the 3- and 4-years. mainly university-preparatory lines of the gymnasium. and the non-participants. Indirect results are also accrued for all the intermediate stages taken as a unit.

The design of the cohort comparisons is summarized in Figure 1 (p. 10) Since a considerable part of the 1948 cohort. due to the organization of the lower secondary stage. reached upper secondary education in their llth school year. the 1948 and 1953 cohorts were compared at the age of 18. The comparisons between the 1953 and the younger cohorts were made in their l()th school year — the last year for which information is available in the 1958 and 1959 samples.

Whether the student continued for a IOt/i and I ] th school year or not (cf. Chapter 3)

Tables 5. 6 and 7 (pp. 17—18) show the proportions of the different age cohorts that were found in different forms of schooling. and outside the school system. when they were 17 and 18 years of age. ln the 1948 group only one third were in school at 17. the majority ofthem in university-preparatory lines. In the 1953 cohort these proportions had increased considerably. and more so for the intermediate lines. The vocationally oriented lines continued to increase in the 1958 and 1959 cohorts.

Background variables and continuation to 3- and 4-yeur lines (cf. Chapter 4)

The background variables were introduced into the analysis in three consecutive steps. First. differences in frequency of entering 3- and 4-ycar lines were studied for male and female students from the five socioeconomic groups. Then the choices were related to achievement in compulsory school as measured by school marks. Finally the influence of initial achievement was eliminated from comparisons between sexes and socioeconomic groups.

A total overview of continuation to university-preparatory lines is summarized in Figure 1.

In all the age cohorts there are sizeable differences among the socioecon- omic groups in the proportion of students selecting to go on to a 3 or 4 year line. Group A which represents students with fathers in academic and managerial professions is highest. and group E (working-class) lowest. in choice frequency. In all strata the proportion increased between the 1948 och 1953 cohorts. but more so among students with working-class and agricul- tural hackgrounds (D) which is an indication of equalization of participation. From the 1953 to the 1958 and 1959 cohorts the increase is found in the groups with higher educational background among parents (A and B ). For the lower groups the overall frequencies remain unchanged. (The differences between 1958 och 1959 may be due to differences in sampling return.) This means that the trend towards equalization was broken.

There is a strong relation between achievement in compulsory school and continuation to 3- and 4-year lines as can be seen in Figures 4—5 (pp. 24—37). The increase between the 1948 and 1953 cohorts is quite uniform at different

• Sida 66
•  Original

Per cent Per cent

E D 0 B A E D c ' B . A Socioeconomic group Socroeconomic group

Figure 14 [el./uno” I,... mark levels except the lowest ones where it is slight. Between the 1953 och tlt'eett socioeconomic 1958 cohorts thc changes go in different directions for male and female ”"”” "'”] ""'"-”"”" 1" students— upwards for males and downwards for females. The sex differences 3- and 4-year upper .se- cotulal'j' education in dlll'erenl uge ("o/torts.

appear most clearly when school marks are kept under control as in Figures II och 111. At each mark level males choose thc univcrsity—preparatory lines more often than females and this tendency is strengthencd considerably between the 1953 och 1958 cohorts. (No school marks were recorded for the 1959 cohort.) The increasing inequality between the sexes will be further analyzed below.

The third step in the analysis— keeping achievement differences out of the comparisons between socioeconomic groups — is described in connection with Appendix tables Vlll—Xlll (pp. 77—80). In short. it implies that the unweighted average of the percentages for different mark levels is used as measure of choice frequency for each socioeconomic group. instead of the overall frequencies that are influenced by differences among mark distribu— tions in different socioeconomic groups — group A having higher marks than B. B than C etc. The unweighted averages show the net effect of socioeconomic background upon choice — over and above the extent to which family background may already have influenced the marks in compulsory school.

The elimination of mark differences reduces the socioeconomic differen-

• Sida 67
•  Original

Per cent 100 90 70/71 Mate 70/71 80 _. Female .' 65/66 _' , Male .' I 70 f,] 65/66 _] ,' /Female _T__ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

School marks

ces considenhly. but still they remain large. as can be seen in Figure lV.

Now the igricultural group (D) emerges as the most underprivileged group. whichis a combined effect of a fairly high mark level in rural areas and a low choice frequency due to longer distances to upper secondary—level schools. Theincrease from the 1948 to the l953 cohort is quite uniform for all socioeconom'c groups. and for male and female students. which means that the signs ot equalization found in the overall frequencies have now disappeared. The increase of sex differences between the 1953 and 1958 cohorts is agtin most striking.

Figure II. Relalirms he- lweeu rex. school marks and choice ofj- and 4— _i'ear upper secondary educa/ion in (lilje/'em age cohorts.

• Sida 68
•  Original

Figure III. Relations between sex. school marks and choice of 3- and 4—year upper secon- dary education in diffe- rent age cohorts.

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

10

School marks

1 2 3 4 5 6 7 8 9 '

Background variables and non-participation (cf. Chapter 5)

A similar analysis in three steps is undertaken for the frequency of non-participation in school. The overall results for males and females in different socioeconomic groups are presented in Figures 8 and 9 (pp. 34—35). Here the trend is quite clear between the 1948 and 1953 cohorts. Non-participation decreased. and more so in lower than in higher socioecon- omic groups. It is the intermediate options at the upper—secondary stage that have gained most in the lower strata (see Figure ll). p. 35). Non-participation continues to decrease between the 1953 and younger cohorts. but here social equalization is less conspicuous.

Non-participation is strongly related to achievement in compulsory school (see Figures 13 and 14. pp. 38—41). When school marks are kept under control. by means of unweighted averages as described above. the socioeconomic differences are reduced. They do remain to some extent: less so. however. than for the choice of 3- and 4-year lines.

• Sida 69
•  Original

Per cent Per cent 50 50

40 40

30 30

20 20

10 53 Mate 10 -—----- 58 Male ----- 53 Female too...-ooo 48 Male ---'-” 48 Female

_ 53 Male ___-. 53 Female ..och-.... 58 Female

E D C B A ' E D C B A Socioeconomic group Socioeconomic group The choice of lines in present upper secondary education Figure IV. Rola/iam (Cf_ Chapter (.,) between sex. .vc/tool

lhar/tr anrl choice ofi- The decrease in non-participation for the youngest age groups and the (Intl J-yearup/m'i—vt-mt- increase in sex differences for the 3— and 4-ycar lines are closely related to the ”""-V ("/”"W”" "' (Il/_l?" reorganization of upper secondary education that was introduced in |97l — ':(,"'_("_q(., Timm" Dil/_".- . _ _ l('Il(('_S ut .tt lI()()l marks the integrated gymnasicskola. Therefore a closer analysis of the choice (,,/"””"qu structure ofthis school form has been made with data from the [958 and 1959 cohorts.

ln Figure l(1(p. Jb) the 22 linesoffered at the "gymnasieskola" are ordered according to sex differences in choice frequency. The 4-year technological line and the Z—ycar lines preparatory for practical technical occupations are almost completely dominated by male students. The Z-year lines in home economics. nursing. retail and office work and social welfare occupations are. to a similar extent. female in their recruitment. Some of the 3-year university-preparatory lines have a better balance.

ln Figure 17 (p. 47) socioeconomic background is introduced and the most frequently chosen lines for males and females are ordered according to the difference between more educated (A+B) and working-class (El backgro- unds. For both sexes. the natural-science line shows the greatest imbalance towards the higher social strata. and some Z-year practical lines deviatc in the opposite direction.

ln Table Zl (p. 53) school marks from compulsory school (summarized into high. medium and low categories) are used as the stratification variable. The pattern is similar to that of socioeconomic groups.

The key to the increased sex differences for 3- and _l-year lines is found in Table 23 where the choices of high achievement students are studied in relation to sex and social background. The most important findings are illustrated in Figure V.

• Sida 70
•  Original

Figure V. ('hoice of line in upper secondary edu- cation among high-achie- ving male aiul ”lema/e from (lif/"eran socioecon- omic groups.

Socioeconomic group

3 natural science

3 others

4 technology

Others

50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 Per cent Male

Socioeconomic group

3 natural science

3 others

2 nursing

Others

l 50 Per cent Female

Among high—achievement male students almost 50 per cent of socioecon— omic groups A and B choose the natural—science line and only lll per cent of them choose anything other than a 3- or 4-year line. 75 per cent of the working-class students choose a 3- or -l—_vear line. but among them the 4-year technological line which may lead directly to an engineering job is relatively more popular than among the upper strata.

Among the high-achievement female students 70 per cent in groups A+B and only 35 per cent in group E choose a 3- or 4-year line. most often a social. linguistic or economic one. The Z—year lines are rather attractive for both groups. and especially nursing. which is the largest single line for working—class students. It has a similar position for these students to that which the natural-science line has for the upper classes. Evidently the yocationally oriented Z-year lines form very attractive paths of education for high-leyel female students. combining as they do occupational preparation with rather extensive crcdcntials for entrance into higher education. This is certainly an effect of the integrated "gymnasieskola" and the new admission requirements to higher education.

Such effects are less evident for male students except in one respect. The

• Sida 71
•  Original

4—year technological linc has gained in all social groups and socioeconomic differences have decreased after the integration with the former 3-year university—preparatory lines (see Table 18. p. 49).

Discussion and conclusions (cf. Chapter 7)

The age cohorts investigated have passed through an educational system which has been under continuous reform at all levels. As can be seen from Figure 18 (p. 55) changes in organization and curriculum have taken place between cohorts both at the compulsory level from which the students went on and at the upper secondary level where they were observed. Also the admission requirements for higher education were different for different cohorts. This change took place at a time (around 1970) at which a strong upward trend in educational participation was succeeded by at least a temporary recession. The results reflect the combined effects of all these factors and it is very hard to disentangle specific influences in a more conclusive way.

Equality of participation between socioeconomic groups increased bet- ween the 1948 and 1953 cohorts. and it is likely that this was a side-effect to the better geographical distribution of secondary education both within the comprehensive school and at the upper secondary level which also shows up in the overall upward trend in participation.

This trend toward equalization was broken between the 1953 and 1958 cohorts. The main change in participation here. however. was the increase of differences between male and female students in their choice of lines at the upper secondary level. Vocational lines became more attractive for female students. and especially for high-achievement students from working-class background. This is probably a combined effect of the reorganization of the upper secondary school and new admission requirements for higher education. The intimate relationship between the vocational lines and the structure of the labour market seems to result in more sex differentiation in educational choices. In this picture of the present "gymnasieskola" — with great differences in participation remaining between students of different backgrounds — one can focus on the negative signs: in spite of all these organizational changes equality has not been achieved to any great extent. One also can focus on the positive signs: a very large proportion of each age cohort finds an educational course to pursue in this school with good prospects not only in relation to the labour market but also for continuing education. Some groups put priority on immediate occupational preparation. Other groups prefer to keep a broader range of possibilities open for the future. taking greater risks for greater potential reward. It seems that organizational reforms have had rather little impact on such behaviour. It is still true. however. that some low-achievement. low-background groups are outside the educational system at upper secondary level (see Table 22 and these are among the most important to observe in the present review of the "gymnasieskola”.

• Sida 72
•  Original

• Sida 73
•  Original

Bilagor

Tabell [ Överensstammelsen mellan SCB:s registerdata angående påbörjade studier höstterminer 1974 och faktiskt bedrivna studier vårterminen 1975. Materialet uppdelat på socialgrupper

Socialgrupp X + B

Enligt Bedriver studier vt 75 egen Lppgift

Enligt SCB:s register

Påbörjat studier ht 74

Socialgrupp €

Bedriver studier vt 75

Enligt SCB:s register

Påbörjat studier ht 74

Socialgrupp C + D

Enligt SCB:s register

Påbörjat studier ht 74

Enligt egen uppgift

Bedriver studier vt 75

• Sida 74
•  Original

Tabell II 1948 års material uppdelat efter verksamhet läsåret 1964/65 (absoluta tal)

Verksamhet

³ o. 4 år gymn. Fackskola Yrkesskola Realskola. flickskola Enhetsskola

Ej i utbildning

Samtliga

Manliga

A

117

59 14 62

259

513

Kvinnliga

A B

672

44 440 677

171 ³ 005

93 2 5 77

1 1

60

140

18 136 24 171

144 15 51 246 37 525 603

59 310 937 151

2914

500

⁵ 009

248 493

1018

4 974

Tabell lll 1948 års material uppdelat efter verksamhet läsåret 1965/66 (absoluta tal)

Verksamhet

³ o. 4 år gymn. Fackskola Yrkesskola Realskola. flickskola Enhetsskola

Ej i utbildning

Samtliga

Manliga

A

166

061011"— ' E

Kvinnliga

278 600

ON VÄ 01

500 1 057

¹ 037 79 518 162 11 ³ 202 ⁵ 009 Ecom &

B

P!

(*I G

188

493

102 12 72 75 450 661 241 40 174 125

¹ 974

• Sida 75
•  Original

Tabell IV l953 års material uppdelat efter verksamhet läsåret 1969/70 (absoluta tal)

Verksamhet Manliga Kvinnliga

A B C D E S:a A B C D E

³ 0. 4 år gymn. 192 275 250 88 341 1 146 187 237 250 96 297 1 067 Fackskola 16 59 96 43 221 435 37 80 133 82 303 ' 635 Yrkesskola 19 60 178 103 560 920 16 61 173 1 11 458 819 Realskola. flickskola 8 18 34 25 82 167 12 21 44 41 89 207

Grundskola 12 18 26 11 43 110 14 12 15 10 54 105 Ej i utbildning 56 149 299 202 956 1 662 59 151 281 154 922 1 567 Samtliga 303 579 883 472 2 203 4 440 325 562 896 494 2 123 4 400

Tabell V 1953 års material uppdelat efter verksamhet läsåret 1970/71 (absoluta tal)

Verksamhet Manliga Kvinnliga

A B C D E S:a A B C D E S:a

VÄ Ti (*I P", lf, (*I

104 3 5 1 119 ⁸ 699

³ o. 4 år gymn. 208 297 280 90 376 1 251 192 Fackskola 24 74 107 51 233 489 47 Yrkesskola 15 52 131 86 438 722 17 3 351 Realskola, flickskola — — 3 3 8 14 3 47 Ej i utbildning 56 156 362 242 1 148 1 964 66 179 416 247 1 276 2 184

Pl SCIX _, K=

_mc om

Samtliga 303 579 883 472 2 203 4 440 325 562 896 434 2 123 4 400

• Sida 76
•  Original

Tabell Vl 1958 års material uppdelat efter verksamhet läsåret 1974/75 (absoluta tal)

Verksamhet Manliga

Kvinnliga

C D A B

S:a

³ o. 4 år gymn. 323 ² år gymn. teor. 48 ² år gymn. prakt. 41 Specialkurs 12 Ej i utbildning 39

301 91 278 40 191

65 17 106 15

128

344 163 613

90 591

220 287 59 101 43 124 14 77

51 89

190 176 214

65 228

58 62 76

(Yi-n

35 IF. ("*. (*I (*I lf: '—

a— ixoc c

975 657 992 313 ¹ 143

Samtliga 463

901

P'": "*1 1

¹ 801

873

¹ 874

4080

Tabell Vll [959 års material uppdelat efter verksamhet läsåret 1975/76 (absoluta tal)

Verksamhet Manliga

Kvinnliga

A C A B E

S:a

[x

³ o. 4 ar gymn. 3 ² år gymn. teor.

² år gymn. teor. Specialkurs Ej i utbildning 63

DC'TÖI mmm

341 125 304

5 265

410 275

¹ 025 18 ¹ 002

¹ 476 550 ¹ 639 27 ¹ 605

257 107 126

P»! ln ln C (* 1

'f? lf,

—-'lf1 30

117

206 145 285

10 258

376 341 864

22

¹ 001

¹ 179 702 ¹ 482 40 ¹ 581

Samt ' a 484

¹ 040 ² 730 ⁵ 302

458 611

904

² 604 ⁴ 984

• Sida 77
•  Original

Tabell Vlll Andelen l8-åriga man i 3- och 4-årigt gymnasium lå 65/66 resp. 70/71. Individerna indelade efter betygsklass och

socialgrupp

Betygsklass Vårterminen 1966 Vårterminen 1971

A B C D E Genom- A B C D E Genom- snitt snitt

() 0 () () 0 0 4 10 18 26

l 0 4 () 0 0 l 0 10 1 0 0 2 24 1 1 5 7 () 8 7 () 2 3 35 30 1 7 22 19 5 3 3 10 47 33 28 8 50 34 14 3 7 22 46 54 26 34 56 52 37 7 17 34 72 66 49 35 50 81 47 40 22 32 44 83 75 64 31 52 57 83 81 60 47 47 64 93 83 89 72 71 82 85 89 75 66 69 77 97 95 85 69 86 86

-— (*») OC ("i (*!

lf: -—hl ("*. |x

v—NMVWCBCXJONO

_.

Genomsnitt 38 35 24 15 18 26 50 46 37 24 29 37

Kommentarer:

Tabellen utvisar hur många procent som påbörjat gymnasiestudier på var och en av de tio betygsnivaerna inom var och en av de fem socialgrupperna. Vid varje observationstilll'älle redovisas sålunda 50 procenttal. Dessutom anges genomsnittet för varje betygsklass (radmedeltal) respektive socialgrupp (kolumnmedeltal). [ dessa medeltal ingår va je enskilt procenttal med samma vikt. trots att de baserar sig på mycket varierande individantal. Det väsentligaste skälet härtill är följande:

De högre socialgrupperna är starkt överrepresenterade på övre betygsnivåerna (varannan elev från grupp A återfinns på nivå 9 och 10). där övergångsprocenten är hög. medan de är klart underrepresenterade på de lägre betygsnivåerna, dar fa går över till 3» och 4-ärigt gymnasium. Genom att procentsatserna från varje betygsnivå tillmäts samma betydelse. da socialgruppens medeltal beräknas. elimineras inverkan av olikheterna i betyg mellan grupperna. Med hjälp av detta beräkningssätt kan man få en uppfattning om. vilka skillnader i gymnasiefrekvens som återstår mellan socialgrupperna. när betygsnivån hålls under kontroll.

Ytterligare en fördel med den använda metodiken är att radmedeltalen anger den genomsnittliga övergångsfrekvensen på varje betygsnivå, efter det att skillnaderna i antal från de olika socialgrupperna har utplånats. Detta underlättar jämförelserna mellan de 0 ' a observationstillfällena vad avser sambandet mellan betyg och gymnasieval. eftersom det sker vissa förskjutningar i storleksrelationerna mellan grupperna under femårsintervallen.

• Sida 78
•  Original

Tabell IX Andelen 18-åriga kvinnor i 3- och 4-årigt gymnasium lå 65/66 resp. 70/71. Individerna indelade efter betygsklass och

socialgrupp Betygsklass

A

Vårterminen 1966

B C

Genom- snitt Vårterminen 1971

A

() () 8 0 17 38 48 48 68 85

v—NM'Q'WNDINOOONC

_—

Oo—WOCOW

2 28 43 69

oo—o—ocm

2 24 58

Genomsnitt 31

19 12

OONNOCWYTN

3 45 69

20

()

1 1 23 38 59 67 8 1 94

38

54 73 20

Genom- snitt

Tabell X Andelen lS-åringar (män och kvinnor) i 3- och 4-årigt gymnasium lå 65/66 resp. 70/7l. Individerna indelade efter betygsklass och

socialgrupp Betygsklass

A

() (1 19 44 52 67 76 85 W _NMTPV] »!)on

»— _;

Genomsnitt 35

Vårterminen 1966

B

MNCINCVU

N

40 70 82 30

C

33 —»CChlhl—$ -—'t"”1f"”1

AN än 6 1

() () () 10 19 38 61

Vårterminen 1971

Genom—

snitt

A B C

Genom— snitt

() 0 (*I

26 34 63

() 3

18 29 38 54 73

()

15 20 32 43 65 74 88 95

()

18 28 41 54 68 81

92

() 3

10 19 77

42 51 76 84

—rm CFIDCDC '_'-(Nlhl

("”. c

_.mc 35

24 40 62 77

14 23 44

40 24

0

1 1 19 27 43 52

74 83

• Sida 79
•  Original

Tabell XI Andelen l7-åriga män i 3- och 4-årigt gymnasium lå 69/70 resp. 74/75. Individerna indelade efter betygsklass och

socialgrupp Betygsklass

v—vamcnwoo

_

Genomsnitt

Vårterminen 1970

A

00

29 18 47 52 60 71 84 94 46

B 300?

20 3 1 48 60 67 85 93 42

C

Genom- snitt Vårterminen 1975

A

Genom- snitt

ONlntx o—mmom

29 44 69 78

()

10 13 23 32 44 54 79 82

() () 16 25 44 33 89 96 95 99

53 66 89 93

26 34 37

() ()

12 23 43 61 76 92

_otr, DC

33 58 70 86 92

• Sida 80
•  Original

Tabell XII Andelen I7-åriga kvinnor i 3- och 4-årigt gymnasium lå 69/70 resp. 74/75. IndiViderna indelade efter betygsklass

socialgrupp

och

Betygsklass

Vårterminen 1970

Vårterminen 1975

A B C

Genom- snitt

A B C

Genom- snitt

—-(Nlt"*1=!'VÄXCINCEO5 O

Genomsnitt

OCT?

32 33 59 61 81 93 90

INN 6635 Plhllfrln

70

0 () () () 3 1

21 61 54 81

90

c:.cNN—n— —-—lr.-r.x.f::7s

mmm. 275th35 ——(*)V*.

trix lh

() () () () 6 () 15

33

In ln

() () () (1 3 6 16

71 36 60

() 1

37 32 19

OC nl

14 14

Pl (*I

Tabell XIII Andelen l7-åringar (män och kvinnor) 13- och 4-årigt gymnasium lå 69/70 resp. 74/75. Individerna indelade efter betygsklass och

socialgrupp

Betygsklass

Vårterminen 1970

A B C

Genom- snitt Vårterminen 1975

A B C

Genom- snitt

—-F—lr"*. frln

10

nun/unil'n;'|

SIXN—.lex —'("le"*1

-—N inst:

91

()

10 14 20 38 50 77 79

_r—r-r, (WC? '_'-Ölhl

_ihlt'qlf. "5 6

17 77

39 47 73 80

() () 10 16 37 27 74 80 89 94

20 33 36 63 63 75 92

-— ur.

10

24 36 45 69 7 1

() () 6 6

2 1 40 42 64

()

11 18

"47

7 ()

• Sida 81
•  Original

Tabell XIV 1958 års material uppdelat på gymnasielinjer och annan verksamhet i kombination med kön och socialgrupp

Socialgrupp Manliga Kvinnliga A+B C+D E S:a A+B C+D E S:a

4 tekn 224 158 152 534 24 2 2 28 3 hum 18 6 6 30 90 39 22 151 3 samh 65 42 46 153 144 80 71 295 3 naturv 245 108 93 446 159 54 47 260 3 ekon 95 52 47 194 90 73 78 241 2 social 38 43 75 156 129 177 183 489 2 ekon 29 30 46 105 30 61 69 160 2 tekn 34 32 40 106 — — 2 2 2 musik 1 3 2 6 1 — 5 6 2 beklädnad 1 — — 1 2 6 4 12 2 bygg 16 48 103 167 — — — — 2 distr 8 34 48 90 35 67 198 300 2 el 26 90 157 273 — — — — 2 fordon 14 69 102 185 — 1 2 3 2 jordbruk 6 25 6 37 4 — 2 6 2 konsum — — 2 2 50 94 155 299 2 livsm 4 2 16 22 11 6 10 27 2 skog 4 — 4 8 — — — — 2 process 4 12 12 28 — — — — 2 trätekn 4 10 6 20 — — — — 2 verkstad 39 94 152 285 — — 2 2 2 vård 2 — 5 7 65 116 162 343

Specialkurser 27 55 90 172 36 98 179 313 Ej i utbildning 116 319 591 1026 140 322 681 1 143

Samtliga 1 020 1 232 1 801 4053 1 010 1 196 1 874 4080

• Sida 82
•  Original

Tabell XV 1959 års material uppdelat på gymnasielinjer och annan verksamhet i kombination med kön och

socialgrupp Socialgrupp Manliga Kvinnliga A+B C+D E S:a A+B C+D E S:a

4 tekn 221 178 177 576 16 18 12 46 3 hum 30 13 23 66 126 63 84 273 3 samh 61 36 39 136 119 72 86 277 3 naturv 251 114 99 464 141 58 80 279 3 ekon 93 69 72 234 107 83 1 14 304 2 social 45 55 112 212 137 135 242 514 2 ekon 32 40 59 131 29 50 93 172 2 tekn 43 55 103 201 3 2 1 6 2 musik 2 3 1 6 3 2 5 10 2 beklädnad — — — - 4 13 16 33 2 bygg 21 68 200 289 — — 2 2 2 distr 24 31 74 129 53 148 313 514 2 el 40 87 179 306 — — 2 2 2 fordon 22 71 166 259 — — 3 3 2 jordbruk 5 33 9 47 5 3 10 18 2 konsum 4 6 5 15 73 176 378 627 2 livsm 7 9 18 34 5 5 13 23 2 skog 4 7 15 26 1 1 1 3 2 process 4 18 24 46 — — — — 2 trätekn 3 11 25 39 — — 1 1 2 verkstad 35 103 307 445 — - 6 (— 2 vård 1 — 3 4 40 91 119 250

Specialkurser 4 10 18 32 5 13 22 40 Ej i utbildning 167 436 1 002 1 605 202 378 1 001 1 581 Samtliga 1 119 1 453 2 730 5 302 1 069 1 311 2 604 4 984

• Sida 83
•  Original

Tabell XV] Verksamheten ett år efter grundskolans slut bland elever från två olika kategorier inom socialgrupp E. 1958 års material

Manliga Kvinnliga 1 11 S:a 1 11 S:a

4 tekn 86 66 152 2 — 2 3 hum — 6 6 10 12 22 3 samh 24 22 46 41 30 71 3 naturv 53 40 93 17 30 47 3 ekon 32 15 47 45 33 78 2 social 41 34 75 107 76 183 2 ekon 24 22 46 42 27 69 2 tekn 28 12 40 2 — 2 2 musik 2 — 2 2 3 5 2 beklädnad — — — 4 — 4 2 bygg 62 41 103 — — — 2 distr 32 16 48 92 106 198 2 el 76 81 157 — — — 2 fordon 49 53 102 — 2 2 2 jordbruk 2 4 6 2 — 2 2 konsum — 2 2 81 74 155 2 livsm 8 8 16 4 6 10 2 skog — 4 4 _ _ _ 2 process 4 8 12 — — — 2 trätekn 4 2 6 — — — 2 verkstad 72 80 152 — 2 2 2 vård 2 3 5 90 72 162

Specialkurser 50 40 90 64 115 179 Ej i utbildning 267 324 591 330 351 681

Samtliga 918 883 1 801 935 939 1 874

I = yrkesutbildade arbetare; 11 = övriga arbetare.

• Sida 84
•  Original

Tabell XVII 1958 års material uppdelat på gymnasielinjer och annan verksamhet i kombination med kön och betygsnivå

Betygsklasser Manliga Kvinnliga 1—3 4—7 8—1() S:a 1—3 4—7 8—10 S:a

4 tekn 10 248 276 534 — 6 22 28 3 hum 2 12 16 30 — 35 116 151 3 samh 1 41 111 153 — 50 245 295 3 naturv — 47 399 446 — 20 240 260 3 ekon 5 109 80 194 6 83 152 241 2 social 14 114 28 156 28 309 152 489 2 ekon 48 51 6 105 38 96 26 160 2 tekn 32 62 12 106 — 2 — 2 2 musik — 2 4 6 — 1 5 6 2 beklädnad 1 — — 1 4 6 2 12 2 bygg 103 64 — 167 — — — — 2 distr 40 48 2 90 104 162 34 300 2 el 41 198 34 273 — — — — 2 fordon 95 90 — 185 1 2 — 3 2 jordbruk — 25 12 37 — 6 — 6 2 konsum — 2 — 2 76 187 36 299 2 livsm 12 8 2 22 7 13 7 27 2 skog 6 2 — 8 — — — — 2 process 6 18 4 28 — — — — 2 trätekn 4 12 4 20 — — — — 2 verkstad 186 97 2 285 — 2 — 2 2 vård — 3 4 7 4 96 243 343

Specialkurser 96 63 13 172 84 179 50 313 Ej i utbildning 726 258 42 1 026 581 445 117 1 143

Samtliga 1 428 1 574 1 ()51 4 053 933 1 700 1 447 4 080

• Sida 85
•  Original

Tabell XVIII Gymnasieskolans linjer. Svenska och engelska benämningar. Lines of the upper secondary school. Swedish and English terms.

3— ()(/1 4-tirigu linjer 4 3 3 3 3

I») lx) IJ lg

J lx) Ps.) l—J Id IJ lx.) IJ lx) IX) IQ lx) lx.)

full

tekn hunt &unh naturv ekon

teknisk linje humanistisk linje samhallsx'etenskaplig linje naturvetenskaplig linje ekonomisk linje

-(i/'iga [tarmis/(rl linjer

social kon O

social linje ekonomisk linje teknisk linje musiklinje

-årig(i pink/iska linjer

beklädnad bygg distr

G

ordon jordbruk konsum livs

I 7.— 0 r: (

rocess nnekn verkstad vard

"'D

beklädnadsteknisk linje bygg- och anliiggningsteknisk linje distributions— och kontorslinje el-teleteknisk linje l'ordonsteknisk linje jordbrukslinje konsumtionslinje livsmedelsteknisk linje skogsbrukslinje processteknisk linje triiteknisk linje verkstadsteknisk linje vardlinje

3- uml Jrll'l'lll' liner technology line liberal arts line social sciences line natural sciences line economics line

.2-_l't'(ll' I/ii'orelictll liner social line economics line technology line music line

Z—yem' ln'uclit'ul lllu'X clothing manufacturing line building and construction line distribution and clerical line electro-telecommunications line motor engineering line agricultural line consumer line food manufacturing line forestry line processing line woodwork line workshop line nursing line

• Sida 86
•  Original

• Sida 87
•  Original

Referenser

Husén. T. ( 1972) Social background and educational career. Paris: OECD Härnqvist K. (1966) Social factors and educational choice. International Journal of Educatimal Science, 1. 87—102. Härnqvist K. (1978) Individual demand for education. Paris: OECD. Härnqvist K & Svensson. A. (1973) A Swedish data bank for studies of educational developnent. Sociologica/ Microjournal, 7. s. 35—42. Reuterberg. S-E. ( 1968) Val av teoretisk utbildning i relation till sociala och regionala bakgrurdsfaktorer. Göteborg: Pedagogiska institutionen. Göteborgs universitet. Statistiskacentralbyrån (1974) Socio-ekonomiska grupper för individer. Rapport från en av SCB tillsatt arbetsgrupp. Stencil. Statistiskacentralbyrån (1976 a) Social bakgrund och övergång till gymnasieskolans 3- och 4—åiiga linjer. Information iprognos/rtigor 19766. Statistiska centralbyrån (1976 b) Individualstatistiken. Skoldata för ett urval elever födda 1048 och 1953. Promemoriorjrån SCB 1976:8. Statistiskacentralbyrån (197821) Grundskolan 1973/74. Elevuppföljning våren 1975. Statistisla meddelanden. U 1978229. Statistiska centralbyrån (1978 b) Utbilditingsstatistisk årsbok 1978. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Statistiska centralbyrån (1979) Grundskolan 1974/75 och 1975/76. Statistiska nwddc- landen. U 1979:24. Svensson. A. ( 1964) Sociala och regionala faktorers samband med över- och uttderprrstation iska/arbetet. Rapporter från Pedagogiska institutionen. Göteborgs universi'et.

Svensson, A. (1971) Relative achievement. School performance in relation to intelligerce. sex and home environment. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Svensson. A. (1977) Jämlikhct och högskola:/bildning. Rapporter från Pedagogiska institutimen. Göteborgs universitet. Svensson, A. (1979) Jämlikhet på gång? UHÄ-rapport 1979:9.

• Sida 88
•  Original

Statens offentliga utredningar 1980

Kronologisk förteckning

Fjorton dagars fängelse. Ju. Skolforskning och skolutveckling. U. Lärare i högskolan. U. Preskriptionshinder vid skattebrott. B. Förenklad skoladministration. U. Offentlig verksamhet och regional välfärd. |. Kompensation för förvandlingsstraffet. Ju. Privatlivets fred. Ju. Övergång till fasta bränslen. |.

10. Ökad kommunal självstyrelse. Kn. 11. Vildsvin i Sverige. Jo. 12. Mineralpolitik. |. 13. Lönar det sig att tillsätta lluor i dricksvattnet? S. 14 Kärnkraftens avfall. I. 15. Läromedlen i skolan. U. 16. Vissa frågor rörande flerhandikappade. S. 17. Datateknik och industripolitik. I. 18. Att vara skolledare. U. 19. Fler kvinnor som skolledare. U. 20. Jämställdhet i statsförvaltningen. B. 21. Hem och skola. U. 22. Utbyggnad av yrkesmedicinen. A. 23. Statligt kunnande till salu. B. 24. Bättre miljöinformation. Jo. 25. Studiestöd. U. 26. Mot bättre vetande. U. 27. Barn och vuxna. 5. 28. Massmediekoncentration. Ju 29. Vilt och trafik. Jo. 30. Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. U.

PPONQWPPNT'

• Sida 89
•  Original

Statens offentliga utredningar 1980

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Fiorton dagars fängelse. [1] Kompensation for förvandlingsstraffet. [7] Privatlivets fred. [8] Massmediekoncentration. [28]

Socialdepartementet

Lonar det sig att tillsatta fluor i dricksvattnet? [13] Vissa frågor rorande flerhandikappade. [16] Barn och vuxna. [27]

Budgetdepartementet

Preskriptionshinder vid skattebrott. [4] Jämställdhet i statsförvaltningen. [20] Statligt kunnande till salu. [23]

Utbildningsdepartementet

Skolforskning och skolutveckling. [2] Lärare i högskolan. [3] Forenklad skoladministration. [5] Laromedlen i skolan. [15] Utredningen om kvinnliga skolledare. 1. Att vara skolledare. [18] 2. Fler kvinnor som skolledare. [19] Hem och skola. [21] Studiestöd. [25] Mot bättre vetande. [26] Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. [30]

Jordbruksdepartementet

Jakt- och viltvårdsberedningen. 1, Vildsvin i Sverige. (11) 2. Vilt och trafik. 129) Bättre miljöinformation. [24]

Arbetsmarknadsdepartementet Utbyggnad av yrkesmedicinen. [22]

Industridepartementet

Offentlig verksamhet och regional v'alfard. [6] Overgäng till fasta bränslen. [9] Mineralpolitik. [12] Kärnkraftens avfall. [14] Datateknik och industripolitik. [17]

Kommundepartementet Ökad kommunal självstyrelse. [10]

• Sida 90
•  Original

• Sida 91
•  Original

• Sida 92
•  Original

'”lå LiberFörlag lååäåäååiååå?