SOU 1982:15
Internationella företag i svensk industri : en jämförelse mellan svenska multinationella, utlandsägda och nationella företag
Internationella
företag . _ isvenskindustn
En jämförelse mellan svens &
Internationella
företag . isvenskindustri
En jämförelse mellan svenska multinationella, utlandsägda och nationella företag
Expertrapport från dlrektinvesterings- kommittén
& Statens offentliga utredningar ww 1982z15 & Industridepartementet
Internationella företag i svensk industri
En jämförelse mellan svenska multinationella, utlandsägda och nationella företag
Expertrapport från direktinvesteringskommittén
Stockholm 1982
Omslag Johan Hillbom Jernström Offsettryck AB
ISBN 91-38-06879-6 ISSN O375-250X
Gotab, Stockholm 1982
InnehåH
1 Internationellt verksamma företag i svensk industri 2 Det statistiska materialet
3. Teknisk utveckling
4. Investeringar
5. Effektivitet
6. Finansiering
7. Export och import
8 Tillväxt
9. Sysselsättning
10. Från utlandet förvärvade företag
11. Kortsiktigtt variationeri verksamhetens omfattning 12 .S'tnw'vrtnfattning och diskussion av resultaten
* til'förteckning
Appendix Viktigare förändringar i kategorin utlandsägda företag från år 1977
17
31
53
59
71
85
95
101
113
123
131
149
153
i l » [ | l l i »
Förord
Genom beslut den 30 juni 1977 fastställde regeringen direktiven för en kommitté med uppgift att utreda de näringspolitiska effekterna av företagens internatio— nella investeringar. Kommittén, som påbörjade sitt.ar— bete vid årsskiftet 1977— —l978, antog namnet direkt—
investeringskommittén (DIRK).
DIRK har initierat fem större undersökningar. Ienihar effekterna av svenska företags verksamhet utomlands uppskattats med hänsynstagande till konkurrens och köparkrav (SOU 1981. 33). I en andra undersökningstu— derades effekterna av svenska företags investeringar utomlands och utländska företags investeringar iSverige med särskild hänsyn till uppkomna beroendeförhållanden mellan koncernernas olika delar (SOU 1981. 43). I denna studie jämförs utvecklingen i några centrala avseenden i svenska multinationella, utlandsägda och svenska na— tionella företag. I en fjärde studie värderas med eko— nometriska metoder inverkan av förändringar i svenska företags utlandsproduktion på deras export frånSverige. Den femte undersökningen söker utröna inverkan av in— ternationella investeringar på sysselsättningsstruktu— ren i svensk industri. Kommitténs slutbetänkande avses
publiceras under 1982.
Underlaget till denna undersökning är hämtat ur sta— tistiska centralbyråns datamaterial. DIRK villj_detta sammanhang tacka Per—Anders Allard, Leif Sundberg och Christer Söderström vid SCB för deras medverkan till att göra materialet bearbetningsbart för DIRKs syften. Jan-Erik Vahlne och Karl—Johan von Heland vid DIRKs
sekretariat har genomfört undersökningen.
Studiens uppläggning har diskuterats och godkänts av kommittén. Utredarna svarar emellertid ensamma för slut- satserna. Kommitténs ställningstaganden redovisas i
slutbetänkandet.
Stogkholm/ i februari 1982
fat/a 21-14 uar
r1c P tersson Jan—Erik Vahlne
KAPITEL 1 INTERNATIONELLT VERKSAMMA FÖRETAG I SVENSK INDUSTRI
Sverige har,j_1ikhet med många andra små länder, omfat— tande ekonomiska relationer med omvärlden. Sålunda mot- svarar värdet av export resp import i grova tal hälften av industriproduktionen och en dryg fjärdedel avbrutto— nationalprodukten. Svenska företag bedriver ocksåen jäm- förelsevis stor utlandsverksamhet (tabell 1.1). En be—
räkning av enbart industrins direktinvesteringar i för- hållande till ländernas storlek skulle sannolikt föra
Sverige mot en än mer "framskjuten" placering, dåeaihel del av de andra ursprungsländernas investeringar avser
råvaruutvinnande verksamhet, medan Sverige har relativt lite utlandsinvesteringar av den arten.l'2
Tabell 1.1 Utländska utgående direktinvesteringars värde i förhållande till bruttonationalprodukten för några industriländer år 1976.
Ursprungsland Bestånd av utländskadirekt- investeringar i relation
tillbruttonationalprodukt
Schweiz 0,33 Storbritannien 0,15 Nederländerna 0,11 USA 0,08 Sverige 0,07 Kanada 0,06 Belgien 0,05 Västtyskland 0,05 Japan 0,04 Frankrike 0,03
Italien 0,02
Källa: Egna beräkningar utifrån Centre for Transnational Corporations, 1978 och Konjunkturläget l978:2.
1 Med en direktinvestering (utomlands) avses en placering i en rörel— sedrivande verksamhet över vilken placeraren kan, helt ellerdelvis, utöva kontroll. Utlandsinvestering och direkt investering används här som med direktinvestering synonymtkegrepp. 2 Sålunda notsvarade tillverkningsindustrins andel av bokfört värde av beståndet av direkta investeringar för Sverige 74 % årl970not endast 57 % för USA (1970) och 53% för Storbritannien(1968), (Swedenborg, 1975).
Utlandsägda företags verksamhet i Sverige är däremotav relativt sett mindre storlek vid en internationell jäm— förelse (tabell 1.2).
Tabell 1.2 Utlandsägda företags andelar av några indu— striländers tillverkningsindustri, procent.
T—_——_—_—.————T—_——_—'n—_—_——"—l vardland Andel av 1ndu— Andel av 1ndu— Undersok— Använd defini4 strisyssel— striproduk— ningsår tion avutland sättningen tionen ägtföretag(an
del av aktie—,
___—”_EBLQL
Kanada 54,3 56,2 1975 5:50 Australien 23,6 28,7 1973 ;350 Österrike 21,8 22,7 1976 5:50 Frankrike 19,0 27,8 1975 ;220 Italien 18,3 23,81 1977 5:50 Västtyskland 16,8 21,71 1976 ;:25 Storbritannien 13,9 21,2 1977 ;:50 Norge 6,7 10,4 1977 2250 Spanien — 11,2 1971 2250 Sverige 5,4_ 8,0 1977 2250 Denmark — 8,01 1976 2550 Finland 3,3 2,7 1972 1250 Japan 1,8 4,21 1978 5325 1 Omsättning.
Källor: OECD, 1981 och för Sverige, SCB, 1981.
Utvecklingen under 1970—talet har försvensktvidkommande inneburit att de ingående investeringarna har stagnerat medan de utgående har ökat i omfattning. Med l980—talets inträde har investeringarna i båda riktningarna ökat(ta— bell 1.3). Internationellt har utvecklingen fram till och med år 1976 - det senaste året för vilket interna— tionell statistik finns tillgänglig — inneburit en fort— satt tillväxt av de direkta investeringarna. Därefter
tycks en viss stagnation ha inträffat (OECD, 1981).
Tabell 1.3 Tillstånd för ut— resp ingående direkta in— vesteringar, milj kr. _________________________________________________ År Ingående direkt— Utgående direkt— hneshajrgar humshajngar 1970 779 1 093 1972 478 1 903 1974 674 2 430 1976 583 3 476 1978 788 3 005 1980 1 586 3 796 1981 1 373 6 540 _________________________________________________________ Källa: Sveriges Riksbank,Förvaltningsberättelserespår.
De svenska multinationellal och de utlandsägda företa— gens betydelse i svensk industri har successivt ökat (tabell 1.4). Närmare 64 % av de anställda i svenska industriföretag med fler än 50 sysselsatta återfanns sålunda i koncerner med produktionävenutanförsverige.
Tabell 1.4 Sysselsättningen i svenska industriföretag med fler än 50 anställda fördelade på kate— gorierna svenska multinationella företag (MNF), utlandsägda samt nationella företag, åren 1965, 1970, 1974 och 1978, antal i tu— sental och andelar i procent. __________________________________________________._____________________ 1965 1970 1974 1978 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel ________.___________________________________________________________ Svenska MNFl 326 44,6 396 52,5 432 56,5 416 56,7 Utlandsägda företag2 28 3,8 42 5,6 50 ' 6,5 51 6,9 Svenska nationella 377 51,6 317 42,0 283 37,0 267 36,4 företag3 Industriföretag4 ned 731 100 755 100 765 100 734 100 fler än 50 anställda ________________________________________________________________ Källa: l. Swedenborg, 1981.
2. 1965 och 1970 (även företag4150 anställda) Samuelsson,1977; 1974 och 1978 SCB, 1981.
3. Beräknad som restpost.
4. SCB, Företagen, resp år.
1 Med ett multinationellt företag avses i denna rapport ett före— tag eller en koncern med tillverkningsaktiviteter i minst ett land utöverlnmdandet.
I absoluta tal minskade visserligen de svenska multina— tionella företagen sysselsättningen från mittenav 1970— talet, men minskningen i de nationella företagen var större. Då samtidigt de utlandsägda företagen växtendn— skade de nationella företagens andel ytterligare något mellan åren 1974 och 1978. Totalt sett har således indu— strisysselsättningen i Sverige stagnerat. Antalet an— ställda i svenskägda företag utomlands har däremot ökat kraftigt. Mellan åren 1965 och 1978 ökade antalet an— ställda i utländska producerande dotterbolag från 148 000 till 228 000 (Swedenborg, 1981). ökningen mellan åren 1974 och 1978 har emellertid varit betydligt mindre än under tidigare år.
Tillväxten av de direkta investeringarna och de multina—
redningar och forskningsrapporter har publicerats.1 För svenskt vidkommande må det vara nog att hänvisa till av— slutade och pågående offentliga utredningar. Koncentra— tionsutredningen utredde de samhällsekonomiska följderna av internationella koncerners verksamhet (SOU 1975:50). Den 5 k Eckerbergska kommittén lade fram förslag om reg— ler för utländska företags etableringar och fortsatta verksamhet i Sverige (SOU 1978:73). Den sittande valuta— kommittén har att utreda de samhällsekonomiska verkning— arna av utgående direkta investeringar och överväga be— hov av förändringar av valutaregleringen, som är det instrument genom vilket utgående direkta investeringar regleras. Kommittén har publicerat en expertrapport (SOU l980:51).
De multinationella företagen förknippas i debatten med problem av såväl ekonomisk som politisk, facklig och social natur. DIRKs uppdrag gäller emellertid enbart de ekonomiska effekterna eller — som det heterj.direktiven— de näringspolitiska effekterna. Härmed avses effekter på industri— och branschstruktur, internationell konkur— renskraft och export, teknisk utveckling och produkti— vitet samt sysselsättningens storlek och sammansätt— ning. l
Fin hihlimmfi har nt—niv-it—q mr (”ont-ro For mYäncnå'l—inhal ("nr—ten—
Som utförligare kommer att diskuteras i DIRKs slut— betänkande finns ingen alltigenom förträfflig metod för utVärdering av direkta investeringars effekter. Det hänger delvis ihop med den — allmänt omfattade — defi— nitionen som givits dessa. Med effekt avses sålunda skillnaden mellan det faktiska utfallet i en viss resul— tatdimension, exempelvis sysselsättning, och det tänkta utfallet efter det alternativ till direktinvesteringen som företaget skulle ha valt, eller tvingats välja, om det varit förhindrat helt eller delvis att genomföra in— vesteringen. Det rör sig således om jämförelser mellan hypotetiska och faktiska förlopp, där redan den faktiska utvecklingens beroende av just den direkta investeringen
är mycket svår att klarlägga.
DIRK'har valt att arbeta med en kombination av metoder, var och en tillämpad på sitt empiriska underlag. Del— undersökningarna — fem till antalet — avses publiceras var för sig som expertrapporter. Kommitténs ställnings— taganden redovisas sedan i slutbetänkandet.
I två av DIRKs delrapporter har avsikten varit att göra direkta effektmätningar och samtidigt öka kunskapen om direktinvesteringarnas betydelse för de investerande koncernerna och de svenska koncerndelarna. Studierna har därför varit relativt ingående och utförts på be- gränsade delar av industrin: svenska multinationella företag i sex industrier (SOU 1981:33) och tio enskilda företag — både svenska och utlandskontrollerade (SOU 1981:43). De tre övriga undersökningarna beskriver och analyserar större material: i en är underlaget uppgifter om hela den svenska industrins utländska verksamhet; i en annan är underlaget den av arbetsmarknadens parter gemensamt förda förhandlingsstatistiken. Syftet är att beskriva omfattningen och inriktningen av den utländska verksamheten samt pröva inverkan av lokal produktion utomlands på exporten från Sverige resp att analysera inverkan av direkta investeringar på personalsammansätt- ningen i de investerande koncernernas svenska delar.
DIRK bedömde det också som nödvändigt att bilda sig en någorlunda välgrundad uppfattning om de utlandsägda företagen och deras utveckling i Sverige. Genom bear— betning av statistiska centralbyråns material har det varit möjligt att utforma en sådan undersökning som en jämförelse mellan olika företagskategoriers, utlands— kontrollerade, svenska multinationella och nationella
företag, utveckling över en tidsperiod.l
Syftet för denna undersökning har således varit att pröva huruvida företag tillhörande de olika kategorier— na uppvisar olikartade beteenden och därför erhåller olika utfall i de näringspolitiska dimensionerna. Ett bisyfte har varit att skaffa erfarenheter från det nu— varande svenska informationssystemet med anknytning till direkta investeringar och multinationella företag. Det ankommer på DIRK att lämna förslag till förbättringar i dessa avseenden om så anses erforderligt.
Kan vi förvänta oss skillnader mellan kate orierna?
Teorin för multinationella företag säger att Vissa före— tag kunnat bli multinationella på grund av att de haft någon egenskap som gjort dem överlägsna konkurrenter på utländska marknader.2 Fördelen kan ha bestått i till— gång till viss teknisk eller marknadsmässig kunskap, som t ex visat sig vara fallet med i Sverige investeran— de utländska koncerner3, eller råvaror som konkurrenter— na inte haft. En av de tentativa slutsatserna av industri— studierna (SOU 1981:33) är att multinationella företag också kan använda sin position till att förstärka be— fintliga, eller att bygga upp nya, företagsspecifika fördelar. överlägsenheten kan sedan utnyttjas så att lön— samheten eller tillväxten ökas eller åtgärder vidtas för att öka stabiliteten i företagets situation. Delvis är sådana mål utbytbara mot varandra, delvis står de i ett mål-medelförhållande till varandra, och en jämförelse
1 I flera tabeller särredovisas dessutcnlen ytterligare kategori: "från utlandet minoritetsägda företag". 2 Se sou 1981:33 och däri refererade källor. 3 Samuelsson, 1977.
mellan olika kategorier av företag måste därför omfatta en hel serie av "resultatvariabler". Det är ett av skälen till att nedanstående beskrivningar omfattar så många
, variabler som de gör.
En viktig avgränsning i denna rapport är att undersök— ningen avser skillnaderna mellan i Sverige tillverkande i företag. Det innebär att hela koncernen inkluderas för
i kategorin "nationella företag"1, som just definieras
som företag (koncerner) med tillverkning enbart i Sverige.
s För kategorin "svenska multinationella företag" inklude— i ras naturligtvis moderbolagen samt eventuella svenska
| dotterbolag med industriell verksamhet. För kategorin "utlandsägda företag" är det svenska industriföretag kontrollerade av utländska koncerner som ingår i materi— alet. Studien kan därför sägas likna en jämförelse mel— lan "äpplen, apelsiner och bananer" och det är just det som är poängen. Vi är intresserade av skillnader mellan företagskategorierna sådana de uppträder i Sverige.
Skillnader som kan förväntas förekomma på koncernnivå mellan de olika kategorierna behöver således inte nödvän— digtvis uppträda i den jämförelse vi gör. Däremot kan andra typer av skillnader förväntas. Även om multination— ella koncerner vid jämförelser har framstått som mer forsknings— och utvecklings—(fon—)intensiva än icke multinationella företag behöver detta inte gälla samt— liga enheter inom koncernerna. Tvärtom har det visat sig att multinationella företag ofta har koncentrerat fou— verksamheten till hemlandet? Dotterbolag har därför ofta, även i fou—intensiva koncerner, liten eller ingen fou—
verksamhet. Vi kan därför förvänta oss denna typ av nivå—
skillnader, eftersom ju jämförelsen mellan svenska och utländska företag faktiskt avser "hemlandsverksamheter" och "värdlandsverksamheter". Beträffande många av de öv— riga variablerna är det svårt att ha bestämda ä priori
föreställningar om nivåskillnader.
l Bortseende från eventuella dotterbolag utanför industrin i
Sverige eller i utlandet.
2 Se t ex smo 1980:4.
En av de fördelar som tillskrivs internationellt verk— samma företag är deras bättre kunskap om utländska av— sättningsmarknader och om förutsättningarna att bedriva tillverkning på ett lönsamt sätt i olika länder. Vi kan därför förvänta oss att internationellt verksamma före— tag allokerar investeringar mellan länder med hänsyn tagen till aktuella och förväntade förändringar på ett för koncernen fördelaktigt sätt. Detta förhållande bör vara en förklaring till den investeringsvolym, tillväxt— takt och sysselsättningsutveckling vi kan konstatera i Sverige. Till den delen är det i mindre grad nivåskill- nader som är intressanta utan fastmer förändringar i nivåerna. Större delen av den empiriska undersökningen är också inriktad på att undersöka dylika förändringar
i beteendet över en viss tidsperiod. Avsnittet om genom— gående företag (kapitlen 3—9) svarar mot den delen av syftet.
Det i sammanhanget svåra metodproblemet består i att kunna hänföra eventuella skillnader i beteende och re- sultatdimensioner till just kategoritillhörigheten, dvs egenskapen att vara ett utlandsägt företag, svenskt mul— tinationellt företag eller ett nationellt företag. Det gäller att eliminera inverkan av andra påverkande fak— torer som förändringar i de valda populationernas sam- mansättning och företagens i de olika kategorierna skilj— aktiga fördelning i fråga om andra egenskaper som bransch, storlek osv. Nedan beskrivs utförligt förfarandet vad gäller konstruktionen av pupulationerna. Inverkan av 0- jämna fördelningar på branscher och storleksklasser har vi sökt komma till rätta med genom nedbrytning av mate— rialet efter dessa dimensioner. Beträffande de utlands— ägda företagen har hänsyn också tagits till etablerings— sätt (förvärv eller nybildning) samt etableringstidpunkt (ålder) och ursprungsland. Vi anser oss därmed ha tagit hänsyn till de viktigaste "störande" faktorerna. Det är
å andra sidan helt klart att andra aspekter av företagets situation påverkar mätningarna. Men det är acceptabelt så länge dessa förhållanden inte kan antas vara ojämnt
fördelade mellan kategorierna och antal företag i varje cell är så stort att inverkan av företagsunika förhål—
landen inte slår igenom.
Förutom kapitlen om de genomgående företagen rymmer den— na rapport ett kapitel (2) om det statistiska materialet. Ett kapitel (10) ägnas åt från utlandet förvärvade före— tag och i ett kapitel (11) prövas graden av stabilitet
i kategoriernas verksamhet. I kapitel 12 sammanfattas
och diskuteras resultaten.
KAPITEL 2 DET STATISTISKA MATERIALET
I detta kapitel skall vi redogöra för insamlingen och bearbetningen av det omfattande statistiska material som använts. Undersökningen har varit förenad med åt— skilliga metodproblem, då det varit nödvändigt att dels insamla vissa uppgifter, dels anpassa tillgänglig sta— tistik för våra syften.
Företagskategorierna
I syfte att identifiera skillnader i de näringspolitiska resultatdimensionerna har företagen indelats i fyra ka—
tegorier.
1. Utlandsägda företag, dvs företag med en utländsk ägarandel, direkt eller indirekt, på mer än 50 %.
2. Från utlandet minoritetsägda företag, dvs företag som till minst 20 och högst 50 %, direkt eller indirekt,
ägs från utlandet.
3. Svenska multinationella företag, dvs svenskkontrolle— rade industriföretag med tillverkning i minst ett land
utöver Sverige.
4. Svenskkontrollerade industriföretag med tillverkning
endast i Sverige, benämnda nationella företag.
Kategorin från utlandet minoritetsägda företag är såle— des majoritetsägda av svenska företag. De redovisas där— för, till den del de är att betrakta som svenska multi— nationella företag, som också ingående i den kategorin. En motsvarande dubbelräkning har inte skett i de fall moderföretagen är nationella företag. Orsaken har varit en strävan att renodla en eventuell inverkan av det ut—
ländska ägandet.
Att fördela industriföretagen på de fyra kategorierna har varit problemfyllt, då ägarförhållanden och tid— punkter för eventuella kategoribyten varit ofullständigt
kända. Sekretariatet har därför upprättat egna register
över svenska multinationella och utlandsägda företag och därvidlag utnyttjat alla tänkbara källor.
Grunden för DIRKs register över de helt eller delvis utlandsägda företagen utgörs av Riksbankens register över ansökningar om tillstånd till kapitalinförsel. Re— gistret är sekretessbelagt men gjordes tillgängligt för DIRK. En tidsödande genomgång av tiotusentals register— kort gav en förteckning över samtliga företag som ansökt om att få genomföra (men inte nödvändigtvis genomfört) en direkt investering. I bästa fall angavs om investe— ringen avsåg ett producerande eller ett försäljande dot— terbolag. Den sålunda upprättade listan över utlandsägda företag kontrollerades mot uppgifter i tidigare under— sökningarl, SPKs register över förvärvz, företagens års— redovisningar, tidskriftsartiklar osv. I rätt många fall togs även direktkontakt med företagen. Efter detta om— fattande sökarbete förfogar nu DIRK över ett register över utlandsägda företag med uppgifter om verksamhets— inriktning3, etableringstidpunkt, etableringssätt4, storlek, koncerntillhörighet samt eventuella syster—
eller dotterbolag i Sverige.5
Arbetet med att lägga upp ett register över svenska före— tag med utlandsproduktion var något enklare. Förutom Riksbankens register var det möjligt att utnyttja upp— byggda databanker vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet6 och Industriens Utrednings— institut7. Uppgifterna för senare år kunde kontrolleras $
1 Johansson (1968) och Samuelsson (1977). SPK, resp år.
3 Tillverkning, försäljning, forskning och utveckling. Förvärv eller nybildning.
5 SCBs register över utlandsägda företag är sekretessbelagt och var dessutom delvis ofullständigt. Det har därför inte använts.
6 Se Hörnell, Vahlne & Wiedersheim—Paul (1973) .
7
Se Swedenborg (1981).
i årsredovisningarna, då skyldighet finns sedan år 1977 att där ge uppgift om antalet sysselsatta fördelade på länder. Slutligen tillställdes ett antal företag, som kunde tänkas ha tillverkning utomlands, en enkät.
Utländska företag ägda direkt av svenska privatpersoner har inte tagits med i registret. Inte heller har utlands— ägda företag med egna utländska dotterbolag inkluderats i kategorin svenska multinationella företag.
Informationen om de svenska multinationella företagen är densamma som för de utlandsägda företagen. Inga upp—
gifter finns således om den utländska verksamheten.
Många företag ingår i koncerner. När så är fallet har samtliga koncernföretag placerats i samma kategori. Mo— tiveringen har varit att koncernföretagen i regel leds av en gemensam ledning och att multinationella inslag
i en koncern därför kan tänkas påverka beteendet i samt— liga koncernföretag. Undantag har gjorts för investment- bolagskoncernerna, Asken, Beijerinvest och Promotion samt KF och Statsföretagsgruppen. I dessa fall har vi gjort bedömningen att ledningen av verksamheten huvud- sakligen legat på resp underkoncerns— eller företagschef och därför har dessa enheter kategoriplacerats utifrån
sina resp egenskaper.
Sammanförandet av företag till koncerner har varit ett problem för såväl kategorin svenska multinationella företag som kategorin utlandsägda företag, eftersom vi varit tvungna att rekonstruera alla koncernbildningar som skett under den tid undersökningen omfattar, dvs åren 1966—1979. Denna period kännetecknades av omstruktu— reringar av näringslivet med ett stort antal förvärv och försäljningar, nybildningar och avvecklingar av hela eller delar av företag. Första gången en mer organiserad kartläggning av svenska koncerner skedde var år 1976 i och med att SCB publicerade ett koncernregister. Detta har sedan successivt förbättrats. Registret omfattar en—
dast koncernbildningar där moderbolaget finns i Sverige.
Flera utländska koncerner har emellertid etablerat orga- nisatoriskt fristående företag i Sverige, 5 k syster— bolag, vilka således inte registrerats som koncerner. Sekretariatet har i sådana fall gjort en kompletterande strukturering av de utlandsägda företagen, så att alla företag med gemensamt moderbolag förts till samma koncern. SCBs data är emellertid inte alls ordnade för att möjlig— göra en redovisning per koncern. I stället har alla före— tag — begreppet används här i sin juridiska betydelse — "öronmärkts" med koncernernas kategoritillhörighet.
En indelning av de svenska industriföretagen i tre eller fyra kategorier måste med nödvändighet innebära att var— je kategori i många avseenden blir mycket heterogen. Na— tionella företag kan vara starkt exportberoende resp rent hemmamarknadsinriktade. Ett företag som klassats som multinationellt kan vara höggradigt internationali— serat eller ha endast ett relativt obetydligt producer— ande dotterbolag utomlands. Utlandsägda företag kan ut— göra betydande beståndsdelar i de koncerner i vilka de ingår. Men de kan också utgöra endast en mycket liten del av en stor koncern. En dylik spridning av egenskap— erna inom kategorierna kan därför dölja skiljaktiga be—
teenden inom delar av kategorierna.
Genomgående företag
Huvuddelen av denna undersökning ägnas frågan huruvida de olika företagskategorierna utvecklats olika med av— seende på vissa näringspolitiskt intressanta variabler. Det har därför varit viktigt att eliminera inverkan av förändringar i kategoriernas sammansättning. Vi har där— för valt att arbeta med företag som varit "genomgående" i den meningen att de tillhört samma kategori under resp tidsperiod och inte förändrats genom fusioner eller för— säljningar samt, inte minst, regelbundet lämnat statis— tiska uppgifter till SCB.
För ett forskningsprojekt vid Ekonomiska Forsknings— institutet (EFI) vid Handelshögskolan, i vilket redovis—
ningsdata analyserades, hade primärmaterialet för samt—
mN=——; .— --
liga industriföretag, som någon gång under perioden 1966—1972 haft fler än 200 anställda och/eller en ba— lansomslutning överstigande 20 miljoner kronor i 1970 års priser, bearbetats vid SCB. Syftet var att åstad— komma jämförbarhet över tiden. Det uppges vid SCB att ca 4 manår lagts ner på att ställa i ordning denna "EFI- population" för tidsperioden 1966 till 1972.
För att över huvud taget kunna genomföra denna undersök— ning var det av kostnadsskäl nödvändigt att använda EFI— materialet. Det tillkom dock en avsevärd mängd komplet— teringsarbete för att "skriva fram" populationen till år 1977 (för vissa variabler till år 1979) och för att gå igenom materialet för EFI—företagen i de statistikgrenar som inte använts vid EFI—undersökningen. Det visade sig dock att under en så lång tidsperiod som 1966—1977 var antalet företag som kunde behandlas som genomgående väl litet. Perioden indelades därför i två undersökningsperi— oder, 1966—1972 och 1973—1977, som behandlades var för
sig.
Köp och försäljning av hela eller delar av företag över kategorigränserna innebär problem vid jämförelser över tiden. Då dylika förändringar kan vara relativt omfat— tande till sina verkningar har inverkan eliminerats.
Det har dock skett enbart vid köp eller försäljningar där båda parter varit av den storleken att de tillhört EFI—populationen. Elimineringen skedde genom att tid- punkten för förändringen förflyttades till antingen bör- jan eller slutet, beroende på om det varit en sammanslag— ning eller uppsplittring. Där företaget bytte kategori, som då ett nationellt företag börjar tillverka utomlands, var närheten i tiden till början eller slutet av perio— den det som avgjorde riktningen av förflyttningen av förvärvstidpunkten.
I försöken att mäta graden av stabilitet i företagens verksamhet (kapitel 11) användes ett något annorlunda konstruerat material. Syftet är här att mäta förändring- ar mellan två på varandra följande år. Företag behövde därför inte nödvändigtvis vara "genomgående" för hela de
två delperioderna för att kunna inkluderas i materialet. I denna del är därför antalet undersökta företag något större än i avsnittet om genomgående företag. Detta för- farande är detsamma som SCB använder vid redovisning i sina egna publikationer av utvecklingen i "identiska
företag".
Användningen av materialet för genomgående företag in- nebär att beskrivningen av utvecklingen förvanskas. Före; tag som inte är genomgående omfattas definitionsmässigt inte. De är under perioden nyetablerade företag och av olika skäl likviderade företag. Genom storlekskriteriet är antalet nyetablerade företag som kunnat ingå i EFI— populationen mycket litet. De genomgående företagens täckningsgrad i förhållande till EFI—populationen och industrin som helhet redovisas i detta kapitels avslut- ande avsnitt. Användning av identiska företag, dvs en population bestående av företag som är jämförbara endast över tvåårsperioder, hade eliminerat en del av dessa pro— blem. Å andra sidan hade då inte kunnat uteslutas att po- pulationsförändringar varit en bidragande orsak till den beskrivna utvecklingen. Därför bedömdes användningen av genomgående företag vara överlägset för DIRKs syften.
Användningen av genomgående företag, och eliminering av inverkan av köp och försäljningar av företag, gör att vissa typer av förändringar inte tillåts påverka resul— taten. Skälet är naturligtvis en önskan att öka jämför- barheten med avseende på internt genererade förändringar som kan tänkas bero av kategoritillhörigheten. De orensa— de mer "fullständiga" förändringarna redovisas i kapitel 12, medan de förra utgör underlaget för kapitlen 3 till
och med 9. .SCBs datamaterial
Att utnyttja SCBs material för DIRKs syften har varit förenat med rätt stora svårigheter. Det beror i hög grad på att SCBs huvuduppgift är att sammanställa årsvisa to— taler för olika variabler. I sådana sammanhang spelar må— hända brister i datatillgången,beroende på bristande
kvalitet, omläggningar av räkenskapsår, uraktlåtenhet från företagens sida att besvara enkäter eller dylikt, inte så stor roll. När man som i detta fall vill följa utvecklingen över tiden och dessutom har företagen för— delade på kategorier, branscher och storleksklasser ut— gör dylika brister avsevärda problem. Särskilt stora har dessa problem varit i fou—statistiken, till stor del beroende på att uppgiftslämnandet är frivilligt. Så långt möjligt har saknade uppgifter sökts genom and— ra källor men i några fall har företag inte kunnat in—
kluderas i de genomgående företagen.
Beträffande industriföretagens verksamhet är statistik— insamlandet och —bearbetandet fördelat på ett antal 0- lika statistikgrenar inom SCB. De är finans-, industri—, forsknings— och utvecklings—, utrikeshandels— och arbets— marknadsstatistik. Uppgifterna i de olika statistik— grenarna kan därför avse olika populationer, samlas in via olika enkäter och avse olika observationsenheter. Finans— och fou—statistiken bygger sålunda på uppgifter om företagsenheterna. Industristatistiken har arbets— stället som undersökningsenhet. I handelsstatistiken
sker sammanställningen efter typ av vara och först mycket sent har det, efter en koppling mellan det 5 k hemtagar— numret och de organisationsnummer som SCB åsatt före- tagen, varit möjligt att sammanställa importen per före— tag. Uppgifter om exportens storlek på företagsnivå tas sedan år 1975 in via enkäten för finansstatistiken.
De flesta här utnyttjade uppgifter är hämtade från fi— nansstatistiken, för vilken täckningsgraden är relativt hög. Vid användningen av data från övriga statistikgre— nar är täckningen lägre. Vad beträffar finansstatistiken redovisas täckningen i påföljande avsnitt. För övriga statistikgrenar görs detta i anslutning till resultat—
redovisningen.
Att organisera industriell verksamhet i form av koncern— er har blivit allt vanligare. Som tidigare påpekats vore det därför av värde att kunna studera näringslivets ut—
veckling i koncerntermer. Ett speciellt problem att lösa
därvidlag är att aktiviteter, som t ex försäljning och fou, bryts ut och bedrivs i separata företag. Dessa klase sas då inte som industriföretag och nås därför inte av enkäter riktade till sådana företag. Det gäller t ex fou—laboratorier som Nordreco, ingående i Nestlékoncer- nen, som också äger Findus. Eftersom valet av organisa— tionsform sannolikt inte fördelar sig likartat mellan kategorierna och dessutom har förändrats under perioden, hade det varit fördelaktigt att i stället kunna arbeta med uppgifter rörande koncerner. Vi har emellertid, ut— ifrån erfarenheterna från industri— och fallstudierna (SOU 1981:33 och 43), ingen anledning att förmoda att de introducerade felen skulle vara stora. Men ju mer användningen av denna typ av koncernbildning kommer i allmänt bruk desto allvarligare blir denna felkälla.
Ett annat problem är branschklassificeringen. Principen är att den verksamhet som är störst, mätt som förädlings— värde, avgör i vilken bransch ett företag placeras. Det innebär att vissa tämligen stora producerande enheter inte ingår i SCBs statistik över industriföretagen, där- för att större delen av resp företags förädlingsvärde härrör från varuhandel.l På samma sätt påverkas fördel— ningen på branscher inom industrin.
Sedan är själva principen för uppbyggnaden av bransch— klassificeringssystemetinte odiskutabel. SNI—systemet, som är anpassat till internationella standards, är upp— byggt efter Vilken råvara och Vilka tekniker som används. Och det är naturligtvis en för vissa ändamål relevant indelningsprincip. För andra ändamål kan andra principer vara lämpligare. För t ex studier av koncentrations— utvecklingen skulle en mer ändamålsorienterad klassifi- cering vara relevant. Det skulle möjliggöra studium av företag som faktiskt konkurrerar på samma marknadsseg— ment, t ex då produkter av trä konkurrerar med produkter av plast. Som det nu är samlas dessa uppgifter ofta bara in av branschföreningar för internt bruk i medlemsföre— tagen och låter sigsvårligen kombineras med offentlig statistik.
1
så t ex räknades IBM under'perioden-l966-l972 inte som ett indUr striämxmag och ingår därför inte i garmgående företag under
Sekretesslagstiftningen angående den offentliga statisti- ken har inneburit att det inte varit möjligt för sekreta— riatet att ta del av primärmateialet för att därigenom
kunna upptäcka felkällor. Genom skriftlig förfrågan till de utlandsägda företagen erhölls dock tillstånd i de all— ra flesta fall att ta del av primärmaterial avseende dem. Vidare kan vi inte själva publicera material där antalet ingående företag inte är minst tre. I sådana fall anges
det i tabellerna med bokstaven "S" för sekretess.
Genomgående företags täckningsgrad
Som redan nämnts kommer strävan att beskriva utvecklingen i företag som är genomgående under en tidsperiod att re— SOU 1982:15 Det statistiska materialet 25 & ducera EFI—populationen. I tabell 2.1 finns angivet anta—
let arbetstillfällen i företag i de olika kategorierna
som inte kunnat inkluderas i de genomgående företagen på
. grund av konkurs, likvidation eller kris som lett till så genomgripande omstruktureringatt företaget inte har kunnat anses som genomgående. De nationella företagen är kraftigt (
över— och de svenska multinationella företagen kraftigt
Totalt förklarar detta bortfall ungefär 40 % av skillna— den i antalet sysselsatta mellan EFI— och genomgående före—
l l . tagen, i l i i l l & underrepresenterade i gruppen företag som sållats bort. ! l
& Tabell 2.1 Antal arbetstillfällen i EFI—företag som på ' grund av konkurs, likvidation eller ombildning på grund av krisl inte kunnat inkluderas i gruppen genomgående företag åren 1966—1977.
? S sselsättnin sbortfall
Antal Andel av det to— (1000—tal) tala bortfallet
. Svenska MNF 5,4 14
' Utlandsägda företag 3,3 8 l
: Svenska nationella 30,9 78
: EÖEEEES __________________________________________________ l
% Totalt 39,5 100
' 1 Här inräknas sådan minskning av den industriella verksamheten att företaget konudt att klassas gun tillhörande andra branscher än ' immstri.
Under den andra delperioden, 1973-1977, genomgick en na— tionell företagsgrupp, KF, med över 30 000 anställda så genomgripande organisationsförändringar att det av tek— niska skäl inte kunde behandlas som genomgående. I övrigt förklaras skillnaden mellan EFI—populationen och de genom— gående företagen av kategoribyten framför allt bestående
i att nationella företag blev multinationella med den av oss använda definitionen. Under den första delperioden, 1966-1972, övergick nationella företag med ungefär 8 000 anställda till att bli utlandsägda. Under den andra del—
perioden var motsvarande siffra ca 10 000.
De genomgående företagens täckningsgrad i förhållande till EFI-företagens är över 80 % och i förhållande till indu— strin som helhet ungefär 60 % (se tabell 2.2 och figur 2.1). Skillnaderna mellan EFI-företagen och hela industrin är de små företagen. Beskrivningen av de genomgående företagen ger därför en bild av utvecklingen i företag som svarar
för mer än 80 % av förädlingsvärdet i företag som någon gång under åren 1966—1977 haft fler än 200 anställda eller mer än 20 miljoner kronor i balansomslutning (i 1970 års penningvärde).
Tabell 2.2 Förädlingsvärde i hela industrin (SNI 3), EFI— populationen och genomgående företag, (milj kr), samt de senares grad av täckning i förhållande till hela industrin (procent), åren 1966, 1972 och 1977. __________________________________________________________ 1966 1972 1977
_________________________________________________________ Hela industrin 27 4181 45 062 83 627 EFI—populationen 19 897 32 398 62 404 Gsaeeeåeess_ää£stes______lé_éåå_____åé_åZå ..... äl_QéZ____ EFI/hela industrin 73 71 75 Genomgående företag/ 61 58 61 hela industrin
Genomgående företag/EFI 84 82 82
1
Detta värde innefattar inte förädlingsvärde i företag med färre än 5 anställda och företag med t ex omlagt räkenskapsår. Föräd- lingsvärdet i denna grupp var emellertid litet.
SNI 3
Miljarder kr
60
Hela EFI
______ Genomgående företag 50
40
1966 1972 1977
Figur 2.1 Genomgående företags förädlingsvärde i förhål— lande till EFI—företagens (miljarder kr och pro— cent) åren 1966, 1972 och 1977, totalt och för två branscher.
Vad kategorierna beträffar svarade svenska multinatio- i nella företag för 65 %, utlandsägda företag för 7,6 %, ' nationella företag för 25 % och minoritetsägda företag för 2,4 % av förädlingsvärdet i genomgående företag år 1977. Det betyder att det är nationella företag som är underrepresenterade och multinationella överrepresente— rade. I EFI—företagen svarade nämligen de multinatio— nella för 59 %, de utlandsägda för 8 %, de minoritets— ägda för 2 % och de nationella företagen för 31 % av
det totala förädlingsvärdet.
Antalet företag med fler än 200 anställda i genomgående företag är ungefär 440(tabell 2.3) — antalet varierar
något mellan åren beroende på sammanslagningarochdylikt.
Detta antal kan jämföras med det totala antalet företag med fler än 200 anställda år 1978 som var 557. Totala antalet företag i genomgående företag är ungefär 600 be— roende på att även små koncernföretag så långt möjligt inkluderats.
I tabell 2.3, liksom i de flesta tabeller senare i fram- ställningen, förekommer en viss dubbelräkning så till vi— da att svenska multinationella företag med ett utländskt minoritetsintresse räknats in i båda kategorierna.
Tabell 2.3 Antalet genomgående företag fördelade på ka— tegorier, branscher och storleksklasser år 1975. Kategori Antal an— Bransch£ SNI ställda 31 32 33 34 35 36 37 38 39 3 Svenska MNF se 199 - 3 1 3 4 1 — 11 24 200—999 2 11 4 15 6 47 101 zzl 000 2 2 1 13 8 3 8 34 - 71 ________________ eo selt______4____16__---å-___zi---_21-___11___14____.9_2__2___199_ Utlandsägda €: 199 2 - — 2 4 2 — 4 2 16 företag 200—999 6 4 1 4 7 — 3 10 - 35 231 000 1 — — — 3 — — 6 — 10 _______________ 29 te1t______9__________1____é___13____z____3____e___2____91 Från utlandet 55 199 — 1 — — 3 2 - 1 1 8 fåZZEÅÄEtSägda 200-999 1 — — 1 3 2 — - 11 521.000 1 — — — 1 1 — 2 — 5 _______________ ? stel_t_________l___:_____l__L____å____:_______Z__l_____251_ Svenska natio— 55 199 17 9 38 17 6 l 2 44 — 134 nella företag 200—999 29 18 30 33 6 5 4 53 — 178 Ezl 000 6 1 — 8 3 2 4 3 — 27 ________________ 29 tele.____5_2___så..-__éå-___5å____15_>____å___19____1m___-___ea Gencmgaende fore- se 199 19 13 39 22 16 5 2 59 4 179 tag tOtalt 200—999 38 33 35 45 30 13 13 113 1 321 211 000 10 3 1 21 15 6 12 44 - 112 Totalt 67 49 75 88 61 24 27 216 5 612
Not. Branschförteckning (enligt Standard för Svensk Näringsgrens- indelning, SNI),
SNI 3 Tillverkningsindustri 31 Livsmedels—, dryckesvaru- och tobaksindustri 32 Textil—, beklädnads—, läder— och lädervaruindustri 33 Träwmadndustri 34. Massa—, pappers— och pappersvaruindustri, grafisk industri 35" Kemisk industri, petroleumr, gunndvaru—, plast— och plast— varuindustri
36 Jord— och stenvaruindustri 37 Järn-, stål- och netallverk 38 verkstadsindustri
39 Annan tillverkningsindustri
SOU 1982:15 KAPITEL 3 TEKNISK UTVECKLING
Den tekniska utvecklingen anses allmänt spela en central roll för den ekonomiska tillväxten.1 Vad som diskuterats har därför snarare varit hur snabb den tekniska utveck— lingen skall vara och vilken inriktning den bör ha.2 I samband med multinationella företag är det ett antal del— frågor rörande den tekniska utvecklingen som diskuterats och som skall belysas här. Den första gäller de multi- nationella företagens bidrag till utveckling av ny tek— nisk kunskap. Den andra frågan rör tillgången till ny tek— nisk kunskap, dvs spridningen av framkomna resultat. För det tredje är lokaliseringen av själva utvecklingsaktivi—
teterna av flera skäl av intresse.
Med fog är också en fjärde fråga viktig. Den rör inrikt— ningen av den tekniska utvecklingen i termer av behovs— områden, möjligheterna att behålla nationella särarter, tillgång till småskalig teknik osv. De facto avgörs både utvecklingsarbetets inriktning och omfattning av bedöm— ningar av den framställda kunskapens kommersiella gångbar— het, eftersom industrins forskning och utveckling, som är den mest betydelsefulla, i huvudsak är finansierad av in— dustrin själv.3 Vi tvingas emellertid bortse från sådana kvalitativa aspekter, vilket betyder att all teknisk ut— veckling med dess olika syften anses som likvärdig.
Innan vi belyser de tre först angivna problemen skall någ— ra metodiska svårigheter kommenteras. En har att göra med det frivilliga uppgiftslämnandet. Antalet bearbetningsbara svar är här mindre än för den totala genomgående popula— tionen. Sålunda bygger framställningen i det följande på fou—uppgifter från ungefär 230 företag. Huruvida icke—
svarande företag bedriver fou eller ej är i princip okänt.
1 Se t ex Foreign Direct Investment in Canada, sid 117 samt IUI/IVA 1979, kapitel 5.
2 Se t ex de näringspolitiska utredningar som publicerats under se— nare år.
I Sverige är egenfinansieringen, dvs den del av fou—utgifterna som inte täcks av bidrag, 85 %, vilket är en hög andel vid internation— ella jämförelser (Vägar till ökad välfärd, sid 192).
Antalet företag i vilka vi känner storleken av fou-kost- naden är alltså betydligt färre än antalet i den totala genomgående populationen, där antalet är ungefär 600. Täckningen är ändå god, då de i detta avsnitt genomgående företagens fou-kostnader år 1977 uppgick till nästan 2,5 miljarder kronor mot 2,8 miljarder för samtliga företag”
i EFI—populationen. Hur de resterande 300 miljonerna i fou—kostnader fördelar sig bland de icke genomgående före—
tagen är okänt.1
Ett annat reliabilitetsproblem ligger i oklarheten om vad som skall menas med fou—aktiviteter. Gränserna gentemot andra aktiviteter ärinte vare sig teoretiskt eller prak- tiskt entydiga. Detta har i vissa fall lett till omklassi— ficeringar av personal och kostnader mellan de studerade åren. Att döma av det primärmaterial som vi tagit del av, enbart avseende de utlandsägda företagen, finns det emel- lertid ingen anledning att tro att systematiska fel före— kommer vid mätningar för kategorierna som helhet. När des— sa däremot delas upp i branscher och storleksklasser kan enstaka konstaterade förändringar delvis bero på dylika
omklassificeringar.
SCBs fou-statistik innehåller uppgifter om fou—aktiviteter med olika syften, som främjande av industriell verksamhet, framtagning av försvarssystem och övriga syften. I denna undersökning har endast fon—aktiviteter med syfte att främja den industriella verksamheten inkluderats. AktiVi' teter med detta syfte har svarat för ungefär 85 % av de totala fou-kostnaderna under perioden. Avgränsningen har inneburit en underskattning av fon—verksamheten i verk— stadsindustrin och där framför allt för de svenska multi— nationella företagen. Utvecklingstendenserna har emeller— tid inte påverkats nämnvärt av avgränsningen till fou med industriella syften.
Under perioden har reglerna för den skattemässiga behand—
lingen av fou—kostnader gjorts mer förmånliga. Det kan ha
1 Förändringen åren 1977-1979 är framräknad i efterhand på ett materi— al som är något större än det på vilket beräkningarna åren 1973—1977 utfördes (fOUrpersonal i dessa företag motsvarade 94 % av fou—per— sxeleni_de EkraL
lett till att en del av den registrerade ökningen i fou- kostnader snarast beror på omklassificeringar av befint—
liga verksamheter. Om så är fallet bör detta gälla alla kategorierna av företag.
Slutligen gäller att enbart industriföretag ingår i under— sökningen. Fou—aktiviteter bedrivna i "fristående" före— tag omfattas ej av SCBs datainsamling. Ett viktigt exem—
pel är Nestlés laboratorier i Sverige.
Framtagning av ny teknisk kunskap
Ofta är det så att det lättast observerbara eller mätbara i ett problemkomplex blir utsatt för analys. Det gäller
i viss mån också teknisk utveckling. Det är sålunda tro— ligt att åtskillig ny kunskap inte framkommer som resul— tat av organiserade, mätbara utvecklingsansträngningar. Kunskap kan också vara resultatet av learning—by—doing. Likväl kan den vara av betydelse för produktivitetstill— Växten (Arrow, 1962). Men även att uppskatta värdet av de organiserade fon-aktiviteterna erbjuder problem. Tyvärr är det inte möjligt att använda förändringar i produkti— vitet som mått på dessa, då produktivitetsförändringar också har andra förklaringar. Dessutom kan ju produktivi— tetsförändringar i t ex en bransch eller ett företag ock—
så vara resultat av fou utförd i andra branscher eller andra företag.
Ett tänkbart resultatmått för fou—verksamheten skulle kun— na vara registrerade patent eller konstaterade innova— tioner. Men då dessa mått inte tar hänsyn till den nya kunskapens "kvalitet och värde" och att långt ifrån all
ny kunskap patenteras, är det i stället fou—aktiviteter— nas omfattning som vanligen undersöks. Vissa bedömare häv- dar att sambandet mellan input— och outputmåtten är högt (Mansfield, 1974). Andra har en annan uppfattning (SOU 1975:50, sid 268). Meningsmotsättningarna på denna punkt kan delvis förklara de sinsemellan olika uppfatt— ningarna om företagsstorlekens betydelse för innovations— förmågan.1 Både i Sverige och internationellt svarar stor—
1 För en utförlig diskussion se SIND 1980:4.
företag för den överväldigande delen av fou—aktiviteter— na.l För i varje fall svensk del är det också så att fou— intensiteten ökar med företagens storlek (SIND1980z4,sid40). Flera undersökningar tycks å andra sidan visa att mindre företag svarar för en större andel av innovationerna än
vad som motsvarar deras andel av fou—insatserna. Skillna— derna mellan branscherna är mycket stora vad gäller in—
satser av fou (a a, sid 43 ff).
Det kan antas att för viss typ av fon—verksamhet är stora resurser oundgängliga (som systemutveckling eller test av läkemedel). Sådan verksamhet kommer därför att domineras av stora företag. Annat utvecklingsarbete, t ex i tidiga stadier av en produktlivscykel, bedrivs bäst i form av småskaligare fou—verksamhet. Det är framför allt i de se— nare stadierna av en innovationsprocess, såsom tillämpad utveckling och "kommersialisering". som storlek innebär
en fördel.
Det har också diskuterats vilken marknadsform som skulle ge de bästa förutsättningarna för teknisk utveckling. Parker (1978, sid 73 ff) argumenterar för att en oligo— polistisk konkurrens härvidlag skulle vara att föredra. Graden av konkurrens får inte vara så låg att det inte finns skäl att försvara företagets position med hjälp av olika slags effektivisering, bl a fou. Men det är å andra sidan inte troligt att en alltför hård priskonkur— rens stimulerar till investeringar i fou. Med Hymers och Rowthorns ord (1970, sid 56): "The record of the United States shows that one certainly cannot fault oligopoly
on the grounds that it does not provide a very rapid
rate of technological change and product innovation. In— deed it is easier to argue that the rate of change is too high. One can expect international oligopoly via multi— national corporations to provide the same kind of dynamic environment for the world economy as a whole." Parker an— ser också att det finns visst empiriskt stöd för den hypo—
tesen (a a, sid 77).
1 Företag med mer än 500 anställda svarade år 1971 för 89 % av fou— kostnaderna i industrin. År 1977 hade deras andel ökat till 94 %, SIND 1980:4 och däri refererade källor.
Internationalla studier har visat att multinationella företag svarar för betydande delar av olika länders fou— verksamhet (se SIND 1980:4, kap 4 och däri refererade källor). Det gäller också för svenskt vidkommande. Om vi till att börja med relaterar fou—kostnaderna år 1977 till förädlingsvärdet i samtliga genomgående företag visar det sig att svenska multinationella företag har en i förhål— lande till de andra kategorierna genomsnittligt hög fou- intensitet, 6,4 %. Därefter följer de utlandsägda före— tagen (3,3 %), de minoritetsägda företagen (3,0 %) och
sist de svenska nationella företagen (1,5 %).
Det var emellertid endast drygt 40 % av företagen som be- drev någon fou över huvud taget är 1977, varför en upp— delning på dem som har resp inte har fou är nödvändig
för en beskrivning av fou—intensitetens utveckling över tiden. Ett problem i sammanhanget är att materialet redo— visas på företagsnivå och inte på koncernnivå. Det kan nämligen antas att en del av de företag som inte redovisar någon fou ingår i koncerner där all fou koncentreras till
något eller några företag.
Nära hälften av de utlandsägda och två tredjedelar av de svenska multinationella företagen uppger att de har fou— personal. I kategorin svenska nationella företag är det endast 27 % av företagen som har någon fou-personal
(figur 3.1). En nedbrytning på branscher och storleks—
klasser visar dessutom att kategorin i alla storleksgrup— per och i alla branscher, utom kemisk (SNI 35) och jord— och stenvaruindustri (SNI 36), har en lägre andel företag
som redovisar fou-personal än genomsnittet.
Storleksklass och branschtillhörighet är viktiga förklar- ingar till om ett företag bedriver fou eller ej och om— vänt är de multinationella företagen överrepresenterade bland de större företagen och i de fou-intensiva bransch— erna. Noterbart för kategorierna nationella och från ut— landet minoritetsägda företag är att de icke forskande och utvecklande företagen ökat sitt förädlingsvärde snab-
bare än de företag som bedriver fou (se tabell 3.1).
Förädlingsvärde
35
År 1977 Svenska MNF
30
År 1973 Svenska MNF
20
Svenska nationella företag
10
Utlandsägda företag
Utlandsägda företag Minoritets-
ägda företag
Andel företag som inte har egen fou och deras förädlingsvärde
Företag med egen fou andel av totalt förädlingsvärde i kategorin
Figur 3.1 Kategorierna fördelade på företag som hade resp inte hade forsknings— och utvecklings— aktiviteter åren 1973 och 1977.
Tabell 3.1 Förädlingsvärde i företag som bedrev resp inte bedrev fou åren 1973 och 1977.
Svenska Utlands— Minoritets- Svenska Totalt MNF ägda 1 ägda före— nationella företag företag företag
Förädlingsvärde i 22 877 2 529 903 8 182 34 161 samtliga företagl973 Förädlingsvärde i 20 036 1 044 745 4 191 25 753 företag medfou1973 _ Förädlingsvärde i 33 425 4 052 1 574 12 711 51 047 samtliga företa91977 Förädlingsvärde i försäsieifpltläZZ____Z9__l_9_£i______1.9_22_______1_lé3_________å_éåå ____äZ_—57—_å__ Företags,sanharfou, 88 41 83 51 75 andel av förädlings— ' värdetl973(procent) Eöretags,sanharfou, 87 49 74 44 74 andel av förädlings— värdetl977(procent)
l IBM och LEO är här räknade som företag utan fou.
Som redan nämnts skulle de utlandsägda företagen kunna antas utnyttja moderbolagens fon—resultat. Dock bedrev
28 av 57 utlandsägda företag egen fou år 1977» En stor del av dessa företag är emellertid tidigare svenskägda som redan vid förvärvstidpunkten bedrev fou. Men även nybildade utlandsägda företag bedriver en omfattande fou— verksamhet i Sverige. År 1977 svarade de som hade egen fou (inkl IBM) för 62 % av förädlingsvärdet i gruppen, vilket är högre än genomsnittet för utlandsägda företag.
Svenska multinationella företag svarade år 1973 för 88 % och år 1977 för 86 % av de totala fou—kostnaderna i hela industrin. Deras andel har således minskat något efter— som såväl de utlandsägda, de svenska nationella som de minoritetsägda företagen haft en snabbare ökning av fou— utgifterna under perioden (se figur 3.2). Å andra sidan ökade de svenska multinationella företagen sina fon—kost— nader mer än övriga företagskategorier mellan åren 1977 och 1979.
Miljoner kr 4000 Alla genomgående företag
83
3000 Svenska MNF
400 9 Svenska nationella
.."" företag
.. .- ,. .-
10
6
, I Utlandsägda företag 200 " 7." G,;
Förvärvade utlands- ägda företag
1973 75 77 79 År
Figur 3.2 Kategoriernas fou—kostnader och andelar av genomgående företags fou—kostnader åren 1973-1977 och 1977-1979 (miljoner kr och procent).
En jämförelse mellan figurerna 3.2 och 3.3 visar att de svenska multinationella företagens fou—verksamhet blivit mer kapitalintensiv än de övriga företagskategoriernas. Medan kostnadsökningen för de senare utgörs av personal— ökningar, har fou—personalen i de svenska multinationel- la företagen minskat. Minskningen förklaras helt med för—
ändringar i verkstadsindustrin (SNI 38).
Antal 5 rsve rk
20000
x Hela populationen
Svenska MNF, SNI 3
Svenska MNF, SNI 38
10000 63
12 Svenska nationella 2000 "___..." företag
6 __ _. .— -— Utlandsägda företag 6 _- _ _
1000 n......o-soooooooounu...-no.... 5
_5. _ .. .— _ .— — 5 5 --' " Förvärvade utlands- ... ägda företag
600
1973 75 77 79 År
Figur 3.3 Antal årsverken i fou—verksamhet i företags— kategorierna åren 1973—1977 och 1977—1979 (antal individer och procent).
Om vi studerar fon—intensiteten i företag som har egen fou—verksamhet blir skillnaderna mellan kategorierna mindre (se figur 3.4). De nationella företagen som be— driver egen fou kommer därmed upp på en betydligt högre nivå än när fou—kostnaderna slås ut på samtliga företag. De nationella är dock fortfarande de minst fou—intensiva
hela perioden.
Procent 18 Nybildade utlands— , ägda företag
17 16
15
14 13 12
11
10
Svenska MNF
7,1
' * Förvärvade utlands— ägda företag
5 4,6 -..-.._oo-Do—..— _0'_' h*n. 4,4 x..N å—Oo
4 40' ”"
: 0. 3,1
,4 No.
...-x."--._ —'0— Minoritetsägda
3 24 __..-"' 3,3 "N.," företag
2,2
.. ...CIIOII . . ""namn".-..".
2.5" Svenska nationella ' företag
1973 75 77 79 År
Figur 3.4 Fou—intensitetens (fou—kostnader/förädlings— värde) utveckling åren l973—l977och 1977—1979 i olika kategorier (endast företagscmlfaktiskt bedriver fou).
Not. Antalet företag med fou år 1979 var totalt 293 fördelade på
svenska multinationella 129, nybildade utlandsägda 8, förvär— vade utlandsägda 32, minoritetsägda 16 och svenska nationella företa 108.
__— Utlandsägda företag ,
Bland de företag som bedriver fou ligger svenska multi— nationella företag och utlandsägda företag på ungefär samma nivå. De har en drygt dubbelt så hög fou—intensitet som de nationella företagen. Inom kategorin utlandsägda företag föreligger stora skillnader mellan de förvärvade och de nybildade företagen. De nybildade utlandsägda före— tagen som bedriver fou är emellertid de mest fou-inten— siva av alla. De ökade dessutom fou—utgifterna snabbare
än genomsnittet åren 1973—1977. Deras förädlingsvärdes— tillväxt var dock än större vilket resulterade i en sjunk—
ande fon—intensitet.
Skillnaden mellan kategorierna består således men blir mindre accentuerad om vi endast ser på företag som bedri— ver egen fou. De stora skillnaderna ligger i andelen före— tag som inte har egen fou. Troliga delförklaringar till ovan redovisade mönster kan ligga i kategoriernas skilj— aktiga bransch— och storleksfördelningar. Tabell 3.2 vi— sar fon—intensiteten mått som fou—personal i förhållande till totalt antal anställda för samtliga företag. Av ta— bellen framgår tydligt att fou—intensiteten ökar med före— tagens storlek. Mönstret är detsamma i alla kategorier även om nivåerna är olika. Stora företag är således of- tast mer fon—intensiva än små. Den skilda storleksfördel— ningen i de olika kategorierna utgör alltså en delförkla— ring till de multinationella företagens mycket höga fou— intensitet. De flesta storbolag är svenska multinationel— la företag, ty drygt 80 % av sysselsättningen i företag med fler än 1 000 anställda år 1977 återfanns inom denna kategori. Skillnaderna mellan kategorierna kvarstår dock inom samma storleksklass. Svenska nationella företag har sålunda lägre fon—intensitet än övriga i alla storleks—
klasser.
Tabell 3.2 FOU-intensitet (årsverkj_fou/totalt antal anställda) i samtliga genomgående företag åren 1973 och 1977.
Antal SNI 31 SNI 32 SNI 33 SNI 34 SNI 35 SNI 36 SNI 37 SNI 38 SNI 3 anställ-—__————————————————————-——————_——
da 1973 1977 1973 1977 1973 1977 1973 1977 1973 1977 1973 1977 1973 1977 1973 1977 1973 1977
_______________________________________________________________________________________________________________________________ Svenska 4. 200 — — 0,0 0,0 — _ 0,0 0,3 0,3 1,8 S 2,5 1,7 1,2 1,2
200—999 0,3 0,2 0,0 0,1 0,5 0,5 4,4 5,7 0,8 2,4 2,6 1,9 2,5 ' ' 1,2 1,3 6,1 7,7 5,7 6,1 4,2 4,6
200—999 0,7 0,7 S S S S 0,7 1,2 7,9 7,6 — — 0,5 0,7 5,0 4,5 2,5 2,5 I? 1 000 S S — — — — — — 0,7 0,8 — — — — 4,3 4,1 2,9 2,9
Samtliga 1,1 0,7 0,5 0,7 0,2 0,2 0,7 0,8 3,8 5,0 1,2 1,5 1,0 1,0 4,7 4,9 3,0 3,2
S = sekretess, antalet företag är för litet för publicering.
Branschfördelningen skiljer sig markant åt mellan kate— gorierna och eftersom företag i olika branscher har mycket skiftande fou—intensitet kan vi komma ett steg längre genom en branschanalys. Verkstadsindustrin (SNI 38) och kemisk industri m m (SNI 35) hade större delen av den totala fou—personalen. År 1977 hade de 78 % resp 12 %. Dessa branscher har också den högsta fon—intensi— teten.l Större delen (80 %) av de sysselsatta i verk— stadsindustrin arbetar i svenska multinationella före— tag och av kategoriens sysselsättning återfinns drygt
60 % inom verkstadsindustrin.
I kemisk industri (SNI 35) är de från utlandet majori- tets— och minoritetsägda företagen överrepresenterade. Drygt 20 % av dessa kategoriers anställda sysselsätts där. Motsvarande andel för svenska nationella och multi— nationella företag är bara ca 6 %. De svenska nationella företagen har endast 30 % av sin sysselsättning i de mest fou—intensiva branscherna medan svenska multinationella företag och utlandsägda företag där sysselsätter 70 % av
sin personal.
Det finns emellertid mycket stora skillnader mellan kate— goriernas fou—intensitet även på branschnivå. Svenska multinationella företag har således en betydligt högre fou—intensitet än övriga i alla branscher utom teko— och jord— och stenvaruindustrierna (SNI 32 och 36) år 1977.
I tekoindustrierna beror skillnaden snarast på att de svenska multinationella företagen är konfektionsföretag medan flera av de utlandsägda företagen, som har en hög fou—intensitet, tillverkar producentvaror och kemisk—tek— niska artiklar av textil. På motsvarande sätt kan vi till en del förklara de svenska nationella företagens låga fou-intensitet i SNI 34 med att de till stor del är verk— samma i grafisk industri (SNI 342), medan de svenska mul— tinationella företagen till stor del återfinns i papper och massa (SNI 341), som har en mer omfattande fou-verk—
samhet.
l SIND 1980:4, sid 139.
Skillnaderna mellan stora och mindre företag kvarstår på branschnivå för kategorin svenska multinationella företag, där företag med fler än 1 000 anställda har en högre fou—intensitet än de mindre företagen i alla branscher utom jord— och stenvaruindustrin (SNI 36).
I de övriga kategorierna är emellertid bilden mer splitt— rad.
Utlandsägda storbolag finns representerade i livsmedels-, kemi— och verkstadsindustri (SNI 31, 35 och 38) men
har endast i livsmedelsindustrin en högre fou—intensitet
än de mindre företagen. Observera dock att tabell 3.2 inte inkluderar fon—personalen i IBMs laboratorier och Nordreco. Skulle IBMs fou—personal räknas in skulle även storbolagen i verkstadsindustrin vara mer fou—intensiva
än de mindre företagen.
I kategorin svenska nationella företag hade mellanstora företag (200-999 anställda) en högre fou—intensitet än 4 storbolagen i teko—, kemi— och verkstadsindustrierna
(SNI 32, 35 och 38) år 1977. Det är troligt att tillväxt
för dessa mellanstora företag delvis sker parallellt med
en internationalisering av deras försäljning. Antalet na—
l 1 I | ! tionella stora företag är litet i dessa branscher. ! Fou—insatserna tycks således vara koncentrerade till ka— ! tegorin svenska multinationella företag och då främst de ; inom verkstadsindustrin. På koncernnivå är tendensen än
mer markerad. År 1975 svarade 18 av de 20 största svenska multinationella koncernerna för drygt 60 % av industrins fon—kostnader i Sverige.1 Men även om ett starkt samband kan konstateras mellan omfattningen av fou och multina— tionalitet kan sambandets kausala riktning diskuteras. Att tillgång till teknisk kunskap kan leda till multi— nationalitet är väl belagt. Det är däremot knappast vi— sat att multinationalitet skulle vara en förutsättning för bedrivande av forsknings— och utvecklingsverksamhet. Vissa skäl talar dock för att det skulle vara på det vi— set. Men det beror i så fall snarast på att multinationa— litet samvarierar med andra egenskaper som storlek och
1 SCB, 1980, sid 65.
tillgång till avsättningsmarknader. Det kan också var så marknadsformen — vanligen oligopol — har betydelse. Produktutveckling är sålunda ett viktigt konkurrensmedel
för företag i oligopolistisk konkurrens.
En mer reserverad uppfattning om multinationalitetens betydelse för fou redovisades av koncentrationsutredning— en: "... att internationell koncernbildning är en väsent— lig förutsättning för eller en viktig sporre till forsk— ning, utveckling eller spridning av ny teknik är däremot inte alls styrkt" (SOU 1975:50, sid 275). I en OECD—stu— die, som sökte värdera multinationella företags inverkan på "ländernas vetenskapliga och teknologiska kapacitet" (NSTC) konstateras: "MNE:s undoubtedly contribute to the development and strengthening of NSTC in home countries" (OECD 1979, sid 45). Däremot ansågs motsvarande bidrag i värdländerna i allmänhet vara "begränsat". Men oavsett
de kausala sambandens riktning har vi fått bekräftat att de multinationella företagen dominerar den industriella fou—verksamheten, och detta förhållande har snarast för—
stärkts under den korta period vi kunnat beskriva.
Fou—verksamhetens inriktning
i Fou-kostnadernas fördelning efter olika syften framgår
av figur 3.5. Alla kategorier ägnade den största delen
av resurserna åt att ta fram nya eller utveckla befint-
liga produkter, medan processorienterad fou svarade för en mindre andel. Det föreligger emellertid stora skillna— der mellan kategorierna. Utlandsägda företag framstår så—
ledes som betydligt mer produkt—fou—orienterade än övriga företag. Mer än 90 % av deras fou—utgifter gick hela pe— rioden till produktorienterad fou mot ca 70 % i kategorin svenska nationella företag och ca 75 % i svenska multi— nationella företag. De nybildade utlandsägda företagens fou är, som man kunde förvänta, i hög grad inriktad på syftet "förbättring av existerande produkter" som tar nä—
ra hälften av fou—utgifterna.
Utlands- Minor i' Svenska Procent ägda för- ny- tetsägda nationella Svenska företag värvade bildade företag företag MN F 100 1 1 .. u !! | '- |: I = 3 60 1. Allmän kunskapsuppbyggnad 2. Förbättring av existerande processer 3. Framtagning av nya processer 4. Förbättring av existerande 40 produkter 5. Framtagning av för marknaden nya produkter 6. Framtagning av för företaget nya, men påmarknaden exi- sterande produkter 20 | | I
Figur 3.5 Fou—kostnadernas fördelning på olika ändamål är 1977 (procent).
De från utlandet förvärvade företagen hade en något an— norlunda fou—inriktning än de nybildade företagen. De be— drev således en del process—fou i egen regi. Detta hänger sannolikt ihop med att många av dem redan vid förvärvs— tillfället bedrev fou och att denna var anpassad till ett fristående företag. Under perioden kan man emellertid skön- ja en tendens till förskjutning mot mer produkt— och pro— cessutveckling. Förändringarna under perioden innebar ock— så att det i de utlandsägda företagen skedde en förskjut— ning av fou—arbetet mot högre grad av utveckling av existe— rande produkter och processer och en minskning beträffande
framtagandet av helt nya produkter och processer (tabell 3.3).
Tabell 3.3 Förändring av fou—kostnaderna, fördelning efter syften, perioden 1973—1977, index (1973=100).
Svenska Utlandsägda Förvärvade Nybildade Minoritets— Svenska Totalt ge— MNF företag utlandsägda utlandsägda ägda nationella nomgående företag företag företag företag företag
Framtagning av för l973— 212 231 210 509 121 190 210 företaget nya, på 1977
marknaden existe—
rande££9é95£å£ _________________________________________________________________________________________
Framtagning av för 1973— 196 117 123 95 276 193 188 marknaden nya pro— 1977 Förbättring av l973— 139 217 212 247 66 202 145 existerande pro— 1977 Framtagning av 1973— 125 188 188 0 340 215 132 gya_prgcesser 1977 Förbättring av l973— 112 185 185 0 338 143 116 existerande pro— 1977
Produktinriktad 1973— 166 181 177 197 110 196 168 fou 1977
övrig fou (process 1973— 132 171 181 S 357 177 136 etc) 1977 Utveckling av exi— l973— 133 214 210 ' 251 87 179 138 sterande produkter 1977 och processer
Franmagning av nya l973- 182 160 160 162 175 197 182 produkter och pro— 1977
cesser
De svenska multinationella företagen, med ansvaret för fou—verksamheten inom koncernerna, borde vara benägna att förstärka sin specifika kunskap genom stora sats— ningar på mer grundläggande utvecklingsarbete. Det visa— de sig också vara fallet och blev än mer markerat under perioden. Åren 1973-1977 minskade också såväl "förbätt— ring av existerande produkter" som "förbättring av exi— sterande processer" sin relativa betydelse från samman— lagt 55 % till 47 %. Samtidigt ökade den relativa ande— len utgifter för framtagning av för företaget och/eller marknaden nya produkter samt allmän kunskapsuppbyggnad från sammanlagt 34 % till 45 %. Utgifterna för vidare- utveckling till och med minskade i fasta priser. ökning— en var nämligen endast 33 % i löpande priser perioden 1973—1977, medan utgifterna för framtagning av nya pro—
dukter och processer ökade med drygt 80 %.
De svenska nationella företagen ökade sina utgifter för utveckling resp framtagning av nya produkter och pro— cesser med ungefär lika många procent. Fördelningen var således nästan densamma under hela perioden. För popula— tionen som helhet har framtagning av nya produkter och processer uppenbarligen prioriterats framför vidareut—
veckling av existerande teknologier.
Eillgänglighet av ny teknisk kunskap
Graden av tillgänglighet av ny teknisk kunskap anses i litteraturen vara ett värdlandsproblem. Framför allt gäller det utvecklingsländerna. För industriländerna är tillgängligheten i sig knappast något problem, ty ny tek- nologi sprids därför att ägaren har intresse av att så snabbt som möjligt exploatera den nya kunskapen.1 Det viktigaste medlet för kunskapsspridningen är sannolikt den internationella handeln med produkter som represente—
rar den nya teknologin.
Erfarenheter från Kanada visar dock att ett högt bero— ende av importerad teknologi kan vara problematiskt även
i ett industriland. Nackdelarna ligger dock knappast i
l OECD, 1979.
tillgängligheten som sådan utan snarare i att en liten omfattning av det egna landets fou-verksamhet på sikt ger minskad mottagningskapacitet för ny teknologi (se
t ex Foreign Direct Investment in Canada, 1972). Vidare kan möjliga begränsningar i rättigheten att utnyttja importerad teknologi innebära nackdelar t ex vid export1
och i fortsatt utvecklingsarbete.
Företag som äger unik teknologisk kunskap föredrar att exploatera den, om inte export är möjlig, genom direkta investeringar i stället för genom licensförsäljning. En rad argument talar för att det skulle förhålla sig på det viset (Mansfield, 1974 och Parker, 1978). Även en jämförelse mellan volymerna av direkta investeringar och kunskapsförsäljning tyder på att det förhåller sig så (jfr SIND 1980:4) om än statistiken över handeln med patent och licenser samt royalties är ofullständig (a a, sid 156).
För svenskt vidkommande har betalningarna till utlandet för patent, licenser och royalties ökat sedan mitten av 1960—talet med 13 % per år. ökningstakten är likartad den som förekommit i andra länder i Västeuropa. Större delen av denna ökning faller emellertid på inomkoncern— transaktioner (a a, sid 158).
Från och med år 1977 genomförs i Sverige enkätundersök— ningar i syfte att kartlägga handeln med tjänster. Undersökningarna bekräftar att en mycket stor del av flödena av kunskap är överföringar inom koncerner (se i tabell 3.4).
Närmare hälften av intäkterna och drygt 60 % av kostna— derna gällde således koncernföretag. Likartade förhål— landen gäller för andra länder (OECD, 1970). Dessa upp— gifter betyder att försäljning av kunskap eller till— verkningsrättigheter inte alltid är en ersättning för,
utan ofta en följd av, direkta investeringar.
1 I Sverige har t ex flera företag, med produkter som innehåller "strategiska komponenter" importerade från USA, blivit förbjud— na att exportera till vissa länder.
2 SCB l978:7 och l980:1. Undersökningen 1980 gjordes på ett urval av företag, och resultaten är uppräknade till att gälla hela industrin.
Tabell 3.4 Kostnader för och intäkter av licenser och patent år 1978.
Intäkter från Kostnadertill utlandet utlandet milj kr % milj kr % Mellan fristående företag 430 54,4 314 36,4 Mellan koncernföretag 361 45,6 550 63,7 Totalt 791 100,0 863 100,0 varav till och från ut— 99 12,5 505 58,5
landsägda företag
Källa: SCB 1980:l. l
Lokaliseringen av fou—aktiviteter
Den tredje delfrågan, lokaliseringen av fou—aktiviteter— l na inom multinationella koncerner, diskuteras av bl a
Vernon (1974). Han anser att lokaliseringen av fou-akti— ; viteterna påverkas av behovet av närhet till två andra i funktioner: koncernledningen och marknadsspecialisterna. ' Han kunde ha nämnt ytterligare lokaliseringspåverkande faktorer: utbud av fou—personal och närhet till andra institutioner med kunskap av betydelse i sammanhanget,
exempelvis universitetsinstitutioner eller andra företag.
Empiriska undersökningar har visat att den dominerande delen av fou—aktiviteterna inom de multinationella före- i tagen är förlagda till hemlandet (se t ex Mansfield, 1974, Jungnickel et al, 1977 och OECD, 1979). I de fall de mul— % tinationella företagen har hemvist i stora länder uppfylls
förmodligen alla de ovan nämnda närhetskraven. I de fall hemländerna är små kan företagen finna det förmånligt att förlägga fou-verksamheten till en större marknad. En un— dersökning tyder på att kanadensiska multinationella före— tag i viss utsträckning betett sig så (Cordell, 1971).
En väsentlig fördel med inhemsk fou är spridningseffekt— erna till den forskande enhetens omgivning. Enligt SIND (1980:4, sid 12) saknas empiriskt underlag för att bedöma värdet av dessa spridningseffekter. Parry (1980, sid 114) hävdar för sin del att det finns "considerable support
for the role of the MNE in developing indigenous manpower
skills, both scientific and technical as well as managerial one". Inte minst åstadkommes en dylik spridning genom att personal byter arbetsgivare (Reuber et al, 1973). OECD (1979) anser dock att spridningseffekterna i värdländerna är mycket begränsade - bl a därför att fou—uppgifterna i
de flesta dotterbolag är av begränsad omfattning och tek— nologisk räckvidd. Den består ofta i att anpassa produkter eller att utveckla speciella varianter för den lokala mark— naden (se OECD, 1979 och SIND l980:4). Men det är troligt att den rollen kan förändras i de fall ett dotterbolag er— håller ställning som koncernleverantör inom ramen för en
arbetsfördelning inom koncernen.
Data angående svenska multinationella företags lokalise— ring av fou—verksamheten kommer att publiceras i den del— undersökning som för DIRKs räkning utförs vid IUI. Den övervägande delen av de svenska multinationella företagens fou bedrivs i Sverige. Andelen fou utomlands har varit i stort sett oförändrad mellan åren 1970 och 1978 (14 %) från att tidigare ha ökat från år 1965, då den var 10 %. Antalet koncerner med fou utanför Sverige har dock ökat under hela perioden (Swedenborg, 1981).
Vi har inte kunnat göra några jämförelser mellan storleken av den fou som utlandsägda företag i Sverige bedriver i jämförelse med utlandsägda företag i andra länder. En stu— die av amerikanska företags verksamhet i olika länder vi- sar dock att för samtliga utländska dotterbolag var fou- intensiteten (fou—utgifter/förädlingsvärde) 3,3 % år 1966, medan den för de till Sverige lokaliserade dotterbolagen hade värdet 5,5 % (Lipsey, 1980). Endast dotterbolagen i Västtyskland hade ett högre värde, 6,6 %. Värdet för de till Sverige lokaliserade dotterbolagen dras visserligen upp av ett mycket högt värde för branschen elektrisk in— dustri, men även för andra branscher har hög intensitet uppmätts.
I de utlandsägda företag där fou bedrivs är intensiteten lika hög som i de svenska multinationella företagen. De högsta fou—intensiteterna har de nybildade utlandsägda
företagen. Det ligger därför nära till hands att förklara
dessa nyetableringar med att Sverige kunnat erbjuda ett för dessa verksamheter (främst elektrisk industri) "bra forskningsklimat". Men koncentrationen av fou-verksamhet i den utlandsägda sektorn är hög: tre företag svarar för ungefär hälften av volymen (SIND 1980:4, sid 217). Före— tagsspecifika faktorer har därför spelat en viktig roll vid lokaliseringen och uppgifterna måste därför tolkas försiktigt.
sou 1982:15 KAPITEL 4 INVESTERINGAR
De multinationella företagens tillverkning och fou i 0— lika länder är i hög grad en följd av deras investerings— beteende. Då investeringarna dessutom är viktiga medel för införande av ny teknologi och stärkande av konkur— renskraften är det motiverat att pröva huruvida de olika företagskategoriernas investeringsbeteende skiljer sig åt. De uppgifter vi nedan redovisar avser endast de i Sverige
befintliga företagens investeringar inom landet. Koncern—
ernas totala investeringsutveckling kan vi således inte visa. De svenska multinationella företagens expansion i utlandet beskrivs i stället i DIRKs delstudie vid IUI.
De två undersökningarna kompletterar sålunda varandra.
Vårt material omfattar endast investeringar i materiella anläggningstillgångar.l Det är en viktig begränsning, då investeringar i immateriella tillgångar sannolikt kommit att bli relativt sett viktigare. Det gäller investeringar i framtagning och utveckling av ny teknologi, som behand— lats i föregående avsnitt, och marknadsbearbetning i vid
mening.
Investeringsvolymen i den svenska industrin har ökat lång— samt under senare år. Det gäller också för de undersökta genomgående företagen (se figur 4.1). Av figuren framgår vidare de svenska multinationella företagens stora andel av den totala investeringsvolymen. De internationella ka- tegorierna hade en svag utveckling.under den första del— perioden, 1966—1972, men hade i gengäld en något bättre utveckling än de nationella företagen under den senare delperioden. De nationella företagen har haft en jämnare
ökning av investeringarna än övriga kategorier.
1 Maskiner, fastigheter och pågående anläggningsarbeten.
Mil'oner kr ] Hela populationen 10000
8 000 Svenska M N F
4 000 _ / Svenska nationel Ia / företag / 3000 / I // / 2000 1 000 5,2 600 . .- Utlandsägda företag 500 _ _ ' _ . - ' 6,2 _ , . -- " 400 . - ' ' 300 /./'s 'N.& 23 ' ' ' * Minoritetsägda ., företag
1966 68 70 72 73 75 77 År
Figur 4.1 Bruttoinvesteringar i materiella anläggnings— tillgångar, åren 1966—1972 och 1973—1977, miljoner kr (i löpande priser) och kategori— ernas andelar av populationens totala inves— teringar.
I en undersökning av investeringskvoterna (bruttoinveste— ringar i förhållande till omsättningen) i den tyska in— dustrin fann Jungnickel et al (1977) de olika katego— rierna ha följande investeringskvoter i genomsnitt över perioden 1966—1973: tyska multinationella företag 7,2 % och utlandsägda företag 7,0 %. Dessa siffror skall jäm— föras med motsvarande tal för hela den tyska industrin som var 6,0 %. Det betyder således att de tyska nationel—
la företagens investeringar hade ett värde under 6 %.
Vi har definierat investeringskvoten som nettoinvestering— ar i förhållande till förädlingsvärdet. Skillnaden mellan brutto- och nettoinvesteringar, som är liten, är värdet av utrangeringar och försålda anläggningstillgångar. För svensk del har kategoriernas investeringskvoter fördelat sig annorlunda än vad som var fallet i den tyska industrin (se figur 4.2). De nationella företagen har en högre ge- nomsnittlig investeringskvot än såväl de svenska multi- nationella som de utlandsägda företagen. En motsvarande beskrivning gjord på medianvärden Visar dock att det höga genomsnittet för de nationella företagen lyfts av mycket
, Prooentenheter 9 ... 8 ... .. 6 4 ':'... . '.... ,0' " ., _,. "-. Svenska natio- ._- '... ___." nella fi:”etag 2 _. o.... 0 ' Hela populationen
Svenska MNF
* Utlandsägda företag
1966 68 70 72 73 75 77 År
; Figur 4.2 Kategoriernas investeringskvoter i förhållande till populationens genomsnittliga investerings— kvot mätt som skillnad i procent,årenl966—l972 och 1973—1977, vägda medelvärden.
höga kvoter för ett litet antal företag. Det svenska na— tionella medianföretaget uppvisar flera är snarare lägre investeringskvot än övriga kategoriers. Spridningen är överlag större för investeringskvoten än för övriga un— dersökta variabler.
Det är möjligt att de utlandsägda och de nationella före— tagens investeringskvoter "dras ned" av att en (sannolikt växande) del av förädlingsvärdet åstadkommes genom åter—' försäljningsaktiviteter (redovisas i kapitel 8). Men det- ta tycks i så fall inte samvariera med stora skillnader
i investeringskvot gentemot de svenska multinationella företagen i branscher där återförsäljningens andel av om— sättningen är stor som i livsmedelsindustri (SNI 31) och kemisk industri (SNI 35). Tvärtom har de nationella och utlandsägda med något undantag haft högre investerings— kvoter än de svenska multinationella företagen i dessa branscher (tabell 4.1).
En nedbrytning på branscher ger naturligt nog en större spridning av resultaten (tabell 4.1) med bl a låga Värden för verkstadsindustrin (SNI 38). Branscherna massa och papper (SNI 34), kemisk industri (SNI 35) och järn, stål— och metallverk (SNI 37) har kvoter som ligger högre än genomsnittet för hela industrin. Det ligger därför nära till hands att anta. att en del av skillnaderna mellan ka— tegorierna beror på olika kapitalintensitet och därmed större eller mindre behov av investeringar i realkapital. Att industrins branscher har sinsemellan mycket olika ka— pitalintensitet framgår av t ex SIND l981:3, sid 95. Verk— stadsindustrin, i vilken svenska multinationella företag är överrepresenterade, har således en låg kapitalintensi— tet. Därför ställdes nettoinvesteringarna i relation till bokfört värde på materiella anläggningstillgångar som ett, om än inte idealiskt, mått på företagens realkapitall (tabell 4.2). Denna kvot har sett över perioden 1973—1977, varit ungefär densamma för de olika kategorierna. Detta material ger därför inget belägg om systematiska skillna- der mellan kategoriernas investeringsvilja.
1 Det hade varit önskvärt att kunna arbeta med ett bättre mått på tillgångarnas verkliga värde. Det bokförda värdet innebär en unr derskattning av det verkliga värdet, framför allt i de internation— ella kategorierna som rwnner få olönsanna företag.
___—___r _. , . . _ . _ _ ___—._i..1_._._ __" __
Tabell 4.1 Genomsnittlig investeringskvot åren 1966—1972 resp 1973—1977 i kategorierna och i hela populationen fördelat på branscher (procent).l
Period Företag SNquneggri 31 32 33 34 35 36 37 38 3
1966—1972 Svenska MNF 16,8 8,8 6,7 26,1 20,7 21,7 22,5 13,3 16,7 Utlandsägda 20,5 16,4 S 18,3 17,0 S 34,5 7,5 14,7 Minoritetsägda S S — — 25,7 37,2 — 13,2 23,1 Svenska nationella 19,4 6,9 21,2 25,7 27,7 16,0 12,3 16,1 19,7
HelaREEläiQäE.____låtl 7L9___1516 2515 19 2 201£____le1____21€_____1212.
___—___..__.__ ___—__ ___—___ ___—__L__..___
1973-1977 SvenskaMNF 7,5 13,3 12,0 18,7 21,4 15,3 26,7. 12,0 15,3 Utlandsägda 15,9 17,1 5 _ 13,9 8,9 S 21,7 12,9 13,0 Minoritetsägda s s - 5 23,8 20,6 - 11,9 20,1 Svenska nationella 22,3 10,0 16,9 25,2 19,4 16,0 62,52 14,6 22,8
Hela populationen 19,1 12,1 15,2 21,1 18,8 15,4 31,2 12,5 16,9
l Investeringskvoten är beräknad som nettoinvesteringar i förhållande till förädlingsvärdet. De vid varje tid— punkt vägda medelvärdena har därefter adderats branschvis och dividerats med anta et mättidpunkter. 2 Ett extremvärde drar upp garmenittet kraftigt.
S = sekretess, antalet företag är för litet för publicering.
Tabell 4.2 Kategoriernas nettoinvesteringar i förhål— lande till bokfört värde av materiella an— läggningstillgångar åren 1973—1977, procent,
genomgående företag.
1973 Svenska MNF 0,20 Utlandsägda företag 0,18 Minoritetsägda företag 0,21 Svenska nationella 0,28 företag Totalt 0,23
1975
0,29 0,26 0,24 0,27
0,28
1977
0,28 0,29 0,26 0,25
0,27
S()IJ 1982:15 KAPITEL 5 EFFEKTIVITET
"Inom den ekonomisk—politiska debatten är begrepp som produktivitet och effektivitet honnörsuttryck. Vi vill ha en så hög produktivitet eller effektivitet som möj— ligt inom samhällsekonomin resp så snabb produktivitets— stegring som är uppnåbar. Man accepterar uttalanden av detta slag som tämligen självklara uttryck för viktiga mål för den allmänna ekonomiska politiken och som lika självklara mål för näringsgrenar och enskilda företag. Höjd produktivitet bör vid given sysselsättningsgrad be— tyda ett tillskott av varor och tjänster för ekonomin som helhet resp en kostnadsreduktion för ett enskilt fö— retag. Summan av produktivitetsvinster på olika punkter i näringslivet bör medföra ett totalt tillskott i real nationalinkomst för samhällsekonomin som helhet."1 Frå— gan för detta avsnitt är huruvida företag tillhörande de
olika kategorierna uppvisar olika grad av effektivitet.
Företagsekonomisk effektivitet kan mätas på olika sätt. Det centrala måttet är lönsamhet, som kan sägas vara ett "totalt" effektivitetsmått i den meningen att effektivi- teten i alla organisationens verksamhetsgrenar och funk— tioner vägs ihop till ett sammanfattande mått. Vi har emellertid också beräknat produktiviteten och dess ut— veckling som ett uttryck för effektiviteten i själva om— vandlingen av insatsvarorna till de produkter som före— taget avyttrar.
Vid mätning av produktivitet är man hänvisad till att arbeta med värdemått snarare än volymmått för att åstad- komma jämförbarhet mellan företag och branscher. I vårt fall använder vi förädlingsvärdet och inte antalet pro- ducerade ton eller dylikt. Problemet är emellertid att förädlingsvärdet, förutom av effektiviteten i den egna bearbetningen, också påverkas av gällande utbuds— och efterfrågeförhållanden på företagets avsättningsmarkna—
der och därmed inte är ett rent produktivitetsmått.
l Lundberg, 1961, sid 31.
Vid en helhetsbedömning av effektiviteten och dess utveck— ling i de olika kategorierna borde också andra aspekter än lönsamhet och produktivitet vägas in. Hufbauer (1975) häv— dar exempelvis att ett multinationellt företags effektivi— tet inte behöver visa sig i standardmåtten produktivitet eller lönsamhet utan snarare i att "jämviktsstorleken" är större och att tillväxttakten är högre än i inhemska före— tag i samma branscher. Dunning (1969) hävdar att effekti- viteten bör uppskattas genom mätning på tre nivåer: arbets- produktivitet, marknadsandel och avkastning på arbetande
kapital.
Teorin för förklaring av tillkomsten av multinationella företag (se t ex SOU 1981:33) ger anledning att förvänta högre lönsamhet i dessa än i andra kategorier företag. Multinationella företag anses således ha egenskaper som påverkar konkurrensförmågan positivt. Det finns mycket få undersökningar i vilka man gjort jämförelser mellan multi— nationella koncerner som helhet och andra företag. Resul— taten i dessa ger ett visst stöd för tanken att lönsamheten skulle variera positivt med graden av multinationalitet (Vaupel, 1971 samt Dunning och Pearce, 1980). Det finns däremot åtskilliga studier av utlandsägda företags lön— samhet i jämförelse med inhemska företags. Utlandsägda företag visar i dessa undersökningar en högre lönsamhet än inhemska företag.l Dunning förklarar att detta inte ba— ra är ett resultat av högre effektivitet utan av skillna— der i branschfördelning och redovisningsförfarande. I lik— het med Caves (1971) finner Dunning att internationella koncerner äröverrepresenteradei branscher med etablerings— hinder och kännetecknade av oligopol, där man kan förvän—
ta sig en högre lönsamhet.
För Sverige finns det ett par tidigare undersökningar. Samuelssons (1977) totalundersökning avsåg år 1970, och
de utlandsägda företagen redovisade detta är högre lönsam— het än genomsnittet för övriga svenska företag. Utlands— ägda företag hade också i flertalet branscher en högre lönsamhet än genomsnittet. Skillnaden var mest markant i
1 Se t ex BrookerRenners (1970), Dunning (1969), Samuelsson (1977), och van den Bulcke (1979).
verkstadsindustri och kemisk industri. Även SCBs samman— ställningar tyder på en högre lönsamhet i den utlandsägda
sektorn (SM, Utlandsägda företag, olika år).
En lönsamhetsjämförelse mellan de olika kategorierna av företag är behäftad med flera problem. När man studerar enbart lönsamheten i en svensk multinationell koncerns svenska delar borde mottagna utdelningar från utländska dotterbolag och andra koncerngemensamma intäkter och kost— nader elimineras eller fördelas på inhemska och utländska enheter. Det är tyvärr inte möjligt. Vidare gäller att en fördelning av resultatet på sinsemellan rörelsemässigt in— tegrerade enheter alltid kommer att vara mer eller mindre godtycklig. Det senare gäller således också de utlandsägda företagen. Riktningen av feluppskattningen är däremot svå— rare att ha en bestämd mening om.1 Den kan bl a variera med resultatutvecklingen för koncernen som helhet och var inom koncernen framtida expansion förutses. Felen kan där—
med ha olika riktning för olika koncerner.
Lönsamheten mätt som avkastning på eget kapital2 har under hela perioden varit högre i de utlandsägda företagen än i de svenskägda företagen (se tabell 5.1). Av de senare har de nationella haft en lägre lönsamhet än de multinationel- la företagen. Dessa uppgifter är således förenliga med uppfattningen att multinationella företag är lönsammare
än de endast nationellt verksamma företagen.
l Dunning (1969) och Reddaway (1967) ansåg att lönsamheten underskat-
tades i deras undersökningar av utländska dotterbolag.
2 Avkastning på eget kapital har beräknats på följande sätt. Resulta— tet efter bokförda avskrivningar och finansiellt netto (nettoresul— tat) i förhållande till beräknat eget kapital vid årets slut (= redo— visat eget kapital plus hälften av Obeskattade reserver). Det var tyvärr inte möjligt att använda justerade resultat. Användning av redovisade resultat kan förväntas leda till en underskattning i lönsanne.och en överskattning av räntabiliteten i företag ned svag lönsamhet. Att räntabiliteten mäts i löpande priser leder till en överskattning av räntabiliteten i företag med stora i förhållande till företag med små materiella anläggningstillgångar.
Tabell 5.1 Räntabilitet på egetkapitalför kategorierna
— totalt och storleksgrupperat,vägåanedehåuh den, åren 1966—1972 och 1973-1977.
Storlek Företag 1966 1968 1970 1972 1973 1975 1977 41 200 Svenska MNF 12,2 —17,3 25,1 9,5 8,3 7,6 5,2 ”Ställda Utlandsägda 15,7 15,8 17,7 8,4 4,5 7,2 2,7 Minoritetsägda —2,4 14,2 14,6 13,5 12,7 16,8 29,9 Svenska natio— 10,9 9,4 10,9 7,9 13,4 14,8 13,3 __________ne_112 _________________________________________ 200—999 Svenska MNF 5,1 4,5 2,4 4,8 7,3 7,4 7,6 mtallda Utlandsägda 6,1 9,8 9,7 9,7 14,7 13,5 16,3, Minoritetsägda 5,8 8,9 7,8 9,1 12,2 7,0 14,3 Svenska naticr 4,4 4,6 5,5 5,6 10,1 4,4 8,6 ________ rella______________________________ __________________ 1 :> 1 000 Svenska MNF 5,6 6,7 7,0 5,5 9,2 9,1 4,9 malda Utlandsägda 9,7 8,7 2,8 5,5 14,9 14,9 24,33 Minoritetsägda 4,0 10,2 4,2 5,2 11,8 1,5 14,2 Svenska natio— -0,3 -0,2 1,9 3,0 8,4 4,9 —7,1 ____________22112 _____________________________ __ _______________ Tbtal Svenska MNF 5,6 6,5 6,9 5,5 9,0 8,9 5,2 Utlandsägda 8,2 9,6 7,5 7,9 14,0 13,7 18,9 Minoritetsägda 4,2 10,0 7,1 7,9 12,1 5,9 15,8 Svenska natio— 2,1 2,3 4,2 4,5 9,7 5,8 1,4 ____________Dållå ______________________________ _____________________ Hela populatio— 4,9 5,7 6,4 5,4 9,5 7,4 5,4 nen genpngående företag
Värt att notera är att skillnaden mellan utlandsägda fö- tag och de rent svenskägda kategorierna har vuxit under perioden. De utlandsägda har lyckats bibehålla och till ' och med öka den under "övervinståren" uppnådda nivån me— dan detta inte gäller de svenskägda kategorierna och i synnerhet inte de nationella företagen. Skillnaderna är
störst bland företag med mer än 1 000 anställda.
På branschnivå uppvisar räntabiliteten på eget kapital en mer varierande utveckling (skillnaderna mellan genomsnitts— och medianvärden är också större). Allmänt är dock mönst-
ret detsamma som för hela populationen (tabell 5.2).
Branschfördelningen kan endast i ringa grad förklara skillnaderna mellan kategorierna. Det kan emellertid tänkas att den högre grad av återförsäljning som de ut— landsägda företagen har (beskrivs i ett senare avsnitt) och att ett relativt sett mindre bundet kapital på grund av lägre investeringskvot är delförklaringar till den hög-
re lönsamheten.
Tabell 5.2 Räntabilitet på eget kapital för kategorierna i några branscher, vägda medelvärden, åren 1966—1972 och 1973—1977.
Bransch Företag 1966 1968 1970 1972 1973 1975 1977
SNI 34 Svenska MNF 1,3 -0,1 7,3 7,5 11,2 0,6 Utlandsägda 7,4 13,0 10,1 19,2 13,7 10,4 Minoritetsägda — — - S S S Svenska natio- 0,9 4,1 6,0 9,1 7,5 —l9,2
__________nsllé ____________________________ ___ _______________
SNI 35 Svenska MNF 4,9 6,3 4,2 9,5 8,9 8,9 Utlandsägda 7,4 12,7 8,4 10,9 6,4 25,7 Minoritetsägda 3,2 5,1 6,5 20,3 4,9 3,8 Svenska natio- 3,2 6,7 5,5 8,4 7,4 12,0
__________ &119___________________________________ ___________________
SNI 37 Svenska MNF 4,4 4,0 6,2 8,0 5,2 —26,0 Utlandsägda 6,9 -4,7 18,5 2,2 24,0 -17,9 Minoritetsägda — — - — - - Svenska natio— 5,1 1,2 9,3 '.5,5 -10,8 -16,5
___________ Il ållé______________________________________ ___________________
SNI 38 Svenska MNF 7,2 8,7 7,3 9,2 9,3 12,0 Utlandsägda 9,3 9,6 0,2 17,5 17,1 23,3 Minoritetsägda 3,3 16,3 0,5 -2,2 2,2 -8,3 Svenska natiOF —0,6 —2,8 0,2 13,4 10,3 —5,3 nella
Skillnaderna mellan kategoriernas lönsamhet blir mindre om den mäts som räntabilitet på totalt kapital (se ta— bell 5.3).l Skillnaden inom gruppen storföretag under
senare år är dock fortfarande stor.
Tabell 5.3 Räntabilitet på totalt kapital för katego— rierna — totalt och storleksfördelat, vägda medelvärden, åren 1966—1972 och 1973—1977.
Storlek Företag 1966 1968 1970 1972
(* 200 Svenska MNF 10,6 »10,3 20,7 ' 8,4 aHStallda Utlandsägda 8,1 8,8 9,2 5,8 Minoritetsägda -2,5 12,6 12,7 11,5 Svenska natio— 7,8 7,1 7,1 5,7 __________r_lsllé___________________________________ __ _______________ ; 200—999 Svenska MNF 5,1 4,8 3,6 5,0 5,9 6,4 4,35 anStallda Utlandsägda 5,4 7,3 7,1 6,8 10,0 9,4 6,45 Minoritetsägda 6,4 8,9 8,1 8,5 9,8 7,7 7,4! Svenska natio— 4,9 5,0 5,4 5,3 7,2 4,8 5,0. ____________Eållä__________________________________________ _____ ____________ :> 1 000 Svenska MNF 6,2 7,2 7,3 5,8 8,6 8,2 4,5. anStallda Utlandsägda 8,1 8,0 3,9 6,1 13,8 14,1 10,7, Minoritetsägda 4,3 8,4 4,1 5,4 8,8 2,8 5,4 Svenska natio- 2,1 2,7 3,9 4,1 6,5 4,8 1,8 __________ 119119____________________________._____ __________________ Total Svenska MNF 6,2 6,9 7,0 5,8 8,2 8,0 4,5 Utlandsägda 6,7 7,7 6,1 6,5 10,9 10,9 7,9 Minoritetsägda 4,8 9,0 7,0 7,6 9,5 6,5 7,1 Svenska natio— 3,4 3,8 4,6 4,6 7,0 5,3 3,7 ___________I_121.1.ä____________________________________ ___________________ Hela populatiOP 5,3 6,0 6,3 5,5 8,1 7,4 4,5 malgaxngåaäe Rhetag
1 Räntabilitet på totalt kapital är beräknad scnlnettoresultat plus räntekostnader i förhållande till balansomslutningen. Se också not 2, sid 53.
Av de utländska dotterbolagen hade de nordamerikanska en högre lönsamhet än övriga under den andra delperioden under vilken IBM ingår i materialet (tabell 5.4).
utlandsägda företag fördelade efter ursprungs— länder, vägda medelvärden, åren 1966—1972
!
Tabell 5.4 Räntabilitet på totalt kapital för kategorin och 1973—1977.
| )
' Belgien/
Samtliga länk! Makmläukana/ Frankrike Danmark 9,8 13,9 7,3 9,9 8,4 7,9 4,7 Storbritannien 9,9 5,7 6,4 8,7 8,1 10,2 5,1 i Finland/ 4,5 4,0 1,3 3,3 7,3 6,2 6,8 ; Norge 3 Västtyskland/ 10,0 7,7 5,4 3,3 6,7 9,1 7,9 , Schweiz * USA/ 5,1 5,1 5,5 5,1 13,4 13,4 9,1 I Kanada ! |
Vi prövade även huruvida skillnaderna mellan kategorierna
också gäller i fråga om produktivitet. Utländska undersök— ningar visar på en högre produktivitet i utlandskontrolle- rade företag än i inhemska.l Detta antas vanligen bero på att de utlandsägda företagen är kapitalintensiva och/eller
mer "kunskapsintensiva". Ett utländskt företag torde dess— ; utom ha god produktionsteknisk erfarenhet när de etablerar Å produktion lokalt. Parry (1980) hävdar att deras högre
produktivitet torde bero på deras teknologiska fördel, tillgång till stordrift i komponentproduktion, tillgång
på företagsledningsresurser och finansiella fördelar.
Dessutom skulle de kunna erbjuda bättre service, kvalitet,
distribution och lägre priser samt ha en specifik fördel i själva produktionen genom en monopsoniställning på glo—
bala faktormarknader. Argumenten är naturligt nog ungefär
desamma som beträffande lönsamheten.
1 Se t ex van den Bulcke et al (1979), Dunning (1958), Jungnickel et al (1977), Parry (1978), Reuber (1973) och Foreign Ownership and the Structure of Canadian Industry, 1970.
Multinationella företag är vanligen överrepresenterade i branscher med relativt hög produktivitet. Jungnickel et al (1977) fann således att multinationella företag i Västtyskland främst återfanns i branscher som antingen hade en hög produktivitetsnivå och/eller kännetecknades av en kraftig produktivitetshöjning. Dunning (1958) fann att den högre produktiviteten i de utlandsägda dotter— bolagen berodde på såväl fördelningen på branscher som en inom resp bransch högre produktivitet.
Vissa skäl talar emellertid mot att utlandsägda företag skulle ha en högre produktivitet än inhemska företag. Ut— landsägda företag etableras vanligen för att försörja en mindre, lokal marknad. De skall dessutom ofta sälja ett stort sortiment, vilket kan leda till splittring av verk— samheten. Dunning visar att de amerikanska dotterbolagen i Storbritannien som producerade likadana produkter som moderbolagen hade en lägre produktivitet än sina moder— bolag, trots att produktionskostnaderna vanligen var läg— re. Detta förklarades främst av att dotterbolagen inte kunde mekanisera produktionen lika mycket på grund av den relativt ringa omfattningen av verksamheten. De hade vida—
re en högre grad av produktdifferentiering.
Som tidigare framhållits är det svårt att finna valida mått för produktiviteten i meningen effektivitet i om— vandlingen av insatsvaror till produkter för försäljning. Vi har använt oss av måttet förädlingsvärde2 i förhållan— de till antalet kollektivanställda. Detta mått påverkas naturligtvis av rådande utbuds— och efterfrågeförhållan— den.3 Förädlingsvärdet är dessutom mätt i löpande priser, vilket gör att den av produktivitetsutredningen iakttagna avtagande produktiviteten i svensk industri efter år 1974
inte omedelbart kan avläsas i vårt material.
1 Dunning (1969) och Parry (1980) diskuterar också hur lokal till— verkning kan leda till en inoptimal produktionsstruktur.
2 Det är här fråga an industristatistikens förädlingsvärde som enbart omfattar industriella aktiviteter.
3 Att det kan förhålla sig så notsägs inte av att ingen korrelation kunde uppmätas nellan kapitalintensitet och produktivitet, medan sambandet mellan lönsamhet och produktivitet var starkt.
Att vi valde att sätta förädlingsvärdet i produktionen i förhållande till antalet kollektivanställda och inte till totala antalet anställda motiverades av en strävan efter konsistens mellan täljare och nämnare. Det är sålunda tro- ligt att en del av tjänstemännen, framför allt i de ut—
landsägda företagen, är verksamma med återförsäljning.
För att eliminera inverkan av återförsäljning i produkti— vitetsmätningen används här industristatistiken i vilken registreras den årliga storleken av produktionen. Industri— statistiken bygger på uppgifter från arbetsställen.l Ty— värr är täckningsgraden vid användningen av denna statistik betydligt lägre än vad som gäller för finansstatistiken. Det beror på att det inte har varit möjligt att kategori— bestämma ett antal arbetsställen. I termer av antalet an— ställda är täckningsgraden 1978 55 % av antalet anställda
i EFI—företagen. För respektive kategori är täcknings- graderna: svenska multinationella 62 %, utlandsägda 45 % och svenska nationella företag 44 %. Resultaten måste där—
för tolkas försiktigt.
Figur 5.l ger en översiktlig bild av kategoriernas produk— tivitet och dess förändring under perioden 1970—1978. De utlandsägda företagen har klart högre produktivitet under hela perioden. De svenska multinationella företagen har en något högre produktivitet än de nationella företagen. Kategoriernas utveckling har under perioden varit i stort sett parallell men med en något långsammare produktivi— tetsutveckling för de nationella företagen (se även SIND, 1980, sid 106).
1 .. . " . . Ett osakerhetsmoment Vid anvandnlng av produktionsstatistiken är att
saluvärdet av egen produktion till den del det avser leveranser till andra arbetsställen inom sanna företag kan bygga på intern— priser som avviker från de "verkliga" priserna. Det är emellertid svårt att ha en uppfattning om storlek och riktning av de fel så— dana avvikelser kan leda till.
Förädlingsvärdg/ kollektivanställd
300 Utlandsägda __ ___-""" företag 4 , ) , ", s k MNF 200 / vens a
__, Svenska natio- nella företag
1970 72 74 76 78 År
Figur 5.1 Produktivitetsutvecklingen för genomgående före— tag, fördelad på kategorierna, vägda medelvärden.
Produktivitetstillväxten är mycket olika i de undersökta branscherna (tabell 5.5). Det är notabelt att branscher som kemisk industri och verkstadsindustri, där de utlandsägda företagen är överrepresenterade, har den snabbaste utveck- lingen och de högsta absoluta nivåerna. Men även givet branschtillhörighet har de utlandsägda företagen i de fles— ta branscherden högsta produktiviteten. Skillnaderna mellan genomsnitts- och medianvärden antyder att värdet för pro- duktivitetsutvecklingen i kategorin svenska nationella fö— retag påverkas negativt av några extremföretag, medan vär- det för de utlandsägda företagen på motsvarande sätt påver—
kas positivt.1
1 cm 1 stället förädlingsvärdet i produktionen 1978 relaterats till totala antalet anställda skulle produktiviteten ha uppmätts till 128 för svenska multinationella, 163 för utlandsägda och 123 för svenska nationella företag. Bilden blir således ungefär densanna vid användningen av antalet kollektivanställda som vid totala an— talet anställda.
Tabell 5.5 Kategoriernas produktivitet(förädlingsvärde enligt industristatistiken i förhållande till antalet kollektivanställda)totaltochbransch- vis, vägda medelvärden, åren 1970-1978.
Bransch Företag 1970 1972 1974 1976 1978 Förändring, %
1974e78 1970-78 SNI 31 Svenska MNF 187 151 164 262 291 77 56 Utlandsägda 112 118 132 255 238 80 113 Svenska natiOP 118 107 73 169 195 167 65 _______r_ellä ______________________________________________________ SNI 32 Svenska MNF 53 65 99 134 162 64 206 Utlandsägda 114 109 151 228 324 114 184 Svenska natio- 58» 61 77 104 116 51 100 ________ 9911a_______________________________________________________ SNI 34 Svenska.me' 111 97 217 176 165 —24 49 Utlandsägda 143 130 177 197 213 20 49 Svenska natio— 112 110 174 181 192 10 71 _________Eållå __________________________________________________ __ SNI 35 Svenska.liUF 91 99 121 158 200 65 120 Utlandsägda 266 279 499 490 597 20 124 Svenska natio— 168 147 216 280 236 9 40 _________ 1.1 9113______________________________________________________ SNI 36 Svenska MNF 81 98 119 160 179 50 121 Utlandsägda S S S S S S S Svenska natioF 97 94 139 132 198 42 104 l _________ se 113 ___________________________________________________ [ SNI 37 Svenska MNF 116 85 146 110 159 9 37 ' Utlandsägda 152 100 243 210 111 —54 —27 Svenska natio— 78 79 102 104 130 27 67 ________ se 119_________________________________________________________ | SNI 38 Svenska MNF 95 103 137 174 205 50 116 ' Utlandsägda 103 106 142 198 224 58 117 I Svenska natio- 73 73 97 129 160 65 119 l _________ ESllä. ________________________________________________________ SNI 3 Svenska MNF 99 100 144 167 197 37 99 Utlandsägda 136 134 202 249 271 34 99 Svenska natio— 96 93 126 157 175 39 82 nella Hela popula— 100 100 141 168 194 38 94 tionen
Produktiviteten har utvecklats likartat i storlekskate— gorierna, men de större företagen ligger på en något hög— re nivå (tabell 5.6).Kategoriernas nivåer och utveckling är däremot mycket olikartad i de Olika storleksgrupperna. Bland storföretagen har de svenska multinationella före— tagen haft den klart snabbaste produktivitetstillväxten och därmed passerat de utlandsägda företagen. Dessas ge- nomsnitt dras dock ner av ett mindre antal företag med långsam utveckling; medianvärdet är betydligt högre än för de svenska multinationella företagen. På samma sätt dras de utlandsägda företagens höga produktivitet bland de minsta företagen upp av ett mindre antal med en mycket
snabb produktivitetstillväxt.
Tabell 5.6 Kategoriernas produktivitet fördeladpåstor—
leksklasser,vägdamedelvärden,åren1970—1978. ____________.__________________
Storlek Företag 1970 1972 1974 1976 1978 Förändring,% 1974—78 1970-78 4:.200 Svenska MNF 109 69 126 177 212 68 94 ställda " an Utlandsagda _ 265 229 592 489 693 17 162 Minoritetsägda 125 103 170 159 205 21 64 Svenska natio— 85 82 100 137 154 54 81 nella Hela popula— 95 184 94 __________ 219229_______________________________________ _ _ _ 200—999 Svenska MNF 96 95 114 150 171 50 78- "1lda ” ansta Utlandsagda 142 141 218 273 282 29 99 Minoritetsägda 110 119 111 168 219 97 99 i Svenska natio— 86 85 117 148 178 52 107 nella Hela prxmila- 97 191 97 i ___________f_:19rer_1 ___________________________________ ? ;> 1 000 Svenska MNF 99 101 147 169 200 36 102 täll " - ans da Utlandsägda 117 115 135 179 191 41 63 Minoritetsägda S S S S S S S Svenska natio— 111 106 148 174 183 24 65 nella Hela popula— 101 196 94 tionen %
KAPITEL 6 FINANSIERING
Formerna för de multinationella företagens kapitalför— sörjning och deras kapitalkostnader är inte efterfrå— gade effekter i kommitténs direktiv. Genom sin storlek och utbredning är det emellertid troligt att multination— ella företag kan komma i åtnjutande av lägre kapitalkost— nader och därigenom erhålla en fördel gentemot nationella företag (Kindleberger, 1969). Det är därför motiverat att prova huruvida det varit fallet inom industrin i Sverige.
Ett utlandsägt dotterbolag är sällan självständigt i finansiellt avseende och dess finansieringsstruktur och kapitalkostnader kan avspegla speciella relationer till moderbolaget eller andra koncernbolag. Dunning (1958) pe- kar på de amerikanska dotterbolagens i Storbritannien lå— ga utdelningar. Uteblivna utdelningar kan i vissa fall betraktas som finansieringshjälp i ett uppbyggnadsskede. Men även rörelsemässiga relationer kan komma att påverka de finansiella skillnaderna mellan företagskategorierna. Det är t ex vanligare att moderbolag levererar delar till dotterbolag än tvärtom. Det påverkar naturligtvis fördel-
ningen av leverantörskrediterna.
kapitalstruktur
Balansomslutningens utveckling, som Visas i tabell 6.1, ger en uppfattning om volymen bundet kapital i verksam— heten (därvid bortseende från leasing av tillgångar som ökat under andra halvan av 1970—talet). Mot bakgrund av redovisade uppgifter i avsnittet om investeringsutveck— lingen är det inte förvånande att de nationella före—
tagen haft den snabbast växande balansomslutningen.
Tabell 6.1 Balansomslutningen och dess förändring för kategorierna, åren 1966-1972 och 1973—1977,
milj kr.
Företag 1966 1972 1973 1977 Förändring, % 1
1966—72 1973—77 l
Svenska MNF 34 451 54 846 67 020 113 960 59,2 70,0 * Utlandsägda 1 929 2 978 5 766 9 154 54,4 58,8 Förvärvade 1 051 1 687 3 251 5 650 60,4 73,8 Etablerade 877 1 291 2 515 3 504 47,1 39,3 Minoritetsägda 763 1 378 2 323 3 690 80,6 58,9 Svenska nationella 17 600 28 446 25 142 43 944 61,6 74,8
___—___—
Det egna kapitalets andel.avfinansieringen av närings— livets verksamhet har minskat sedan lång tid. Det av— speglas också i vårt material (tabell 6.2). Det gäller framför allt de svenskägda kategorierna. De utlandsägda företagen har praktiskt taget bibehållit sin soliditet. Förändringarna mellan åren 1972 och 1973 beror delvis
på förändrade populationssammansättningar.
Tabell 6.2 Kategoriernas soliditetsutveckling, vägda me— delvärden, åren 1966—1972 och 1973—1977.
Svenska MNF 44,3. 42,8 39,4 36,0 35,0 32,9 30,2 Utlandsägda 31,5 29,9 27,6 29,4 32,4 32,7 30,9 ? Förvärvade 32,0 29,7 28,1 30,2 31,8 32,7 29,2 ! Nybildade 30,9 30,1 26,9 28,6 33,2 33,2 33,8 Minoritetsägda 38,1 36,3 35,7 35,4 30,3 31,5 27,4 Svenska nationella 32,1 31,3 26,3 24,7 28,7 26,3 22,5 Hela populationen 39,8 38,6 34,7 32,1 33,2 31,2 28,2
Not. Soliditet = eget kapital + 0,5 x obeskattad reserv/ balans— omshnxung.
Då koncernskulder i praktiken kan ha samma ställning som eget kapital gjordes en beräkning utifrån antagandet att så skulle vara fallet (tabell 6.3).lSamtliga kategorier fick då som väntat högre soliditet och framföralltgäller det de utlandsägda företagen. Det går också att utläsa att de nybildade utlandsägda företagen i högre grad är beroende av koncernfinansiering än de förvärvade före-
tagen.
Tabell 6.3 Kategoriernas soliditetsutveckling (koncern— skulder räknade som eget kapital), vägda me— delvärden, åren 1966—1972 och 1973—1977.
Svenska MNF
Utlandsägda 50,2 45,0 48,7 44,8 Förvärvade 52,8 43,1 41,0 40,7 Nybildade 46,9 47,8 58,6 51,4
Minoritetsägda 45,1 37,6 35,5 35,2
Svenska nationella 35,6 30,7 33,8 30,6
Hela populationen
Not. Soliditet = Sunnan av eget kapital, koncernskulder och hälften av obeskattad reserv i förhållande till balansomslutningen.
De olika skuldernas andel av finansieringen beskrivs i tabell 6.4. Av den framgår att det främst är de lång— fristiga lånen från fristående finansiärer som ersatt den minskande självfinansieringen. De utlandsägda fö— retagen har i relativt Sett högre grad lånat_från kon- cernbolag.
1 Det är tveksamt om antagandet är riktigt i varje fall beträffande de korta koncernskulderna. Då dessa är relativt sett betydelse— fullare i de utlandsägda företagen innebär antagandet att soli— diteten i dessa företag överskattas något i förhållande till deéämigalangoruama.
Tabell 6.4 Kategoriernas upplåning åren 1966—1972 och 1973—1977, procent av balansomslutning.
Företag Skulder 1966 Svenska BEK" Korta koncern 1,9 Korta övriga 22,4 Långa koncern 2,6
leasa ÖVriäé_.___1åiG
Utlandsägda Korta koncern 11,7
Korta övriga 30,5 långa koncern 7,0 ___________Iaåeaä_9£i_99____.212_ Minoritetsägda Korta koncern 1,2 Korta övriga 35,8 Långa koncern 5,8 _____________ 1:99 92_Ö_V£i_äé____låi9__ Svenska Korta koncern 1,0 nationella Korta övriga 32,8 långa koncern 2,5 Långa övriga 24,7
Tabell 6.5 visar att det främst tag etablerade för 9 till 17 år andel koncernskulder. De äldsta
äldre, har däremot kunnat bygga
1972 1973 1977 2,4 2,5 3,4 24,4 25,6 25,2 2,9 219 317 2219. ___Zåiå______ågiå__ 5,8 5,1 6,9 29,7 26,5 26,9 9,8 11,2 7,0 __1512______ ___1219______1219__ 0,3 0,4 2,5 26,9 29,7 30,0 1,9 4,8 5 3 __ZåiZ______ ___2219 ______ 2512__ 2,3 2,3 2,4 29,5 30,3 33,2 3,7 2,8 5,7 35,1 30,0 31,5
år utlandsägda före— sedan som har en hög företagen, 18 år eller
upp ett ansenligt eget
kapital. De yngsta företagen finansieras till en mycket hög grad genom korta skulder från externa långivare, främst varukrediter, och långa externa skulder. Detta
hänger dock samman med att samtliga är förvärvade f d
svenskägda företag.
häva—-exe...— ._ ..
Tabell 6.5 Finansieringsstruktur i utlandsägda företag fördelade efter etableringstidpunkt, procent, vägda medelvärden, åren 1966—1972 och 1973—1977. Variabel Etablerings- tidpunkt 1966 1972 1973 1977 Korta före år 1960 13,3 7,1 5,8 7,2 koncern— ] ]der 1960—65 8,7 3,0 4,3 4,6 1966—68 0,0 1,9 6,2 8,9 1969—71 — — 1,0 4,8 1972-74 - — 0,9 0,3 Korta före år 1960 29,7 30,1 27,3 24,4 övriga _ skulder 1960 65 27,9 27,0 25,7 26,6 1966—68 56,0 40,7 19,0 29,5 1969-71 — — 33,5 34,3 1972—74 - — 59,9 41,8 Långa före år 1960 3,0 8,0 6,9 4,6 koncern— skulder 1960—65 21,7 15,5 15,8 15,6 1966—68 1,3 5,0 25,9 13,5 1969—71 - — 1,6 1,6 1972—74 — - 0,2 1,7 Långa före år 1960 9,1 15,6 16,0 19,6 övri a skulåer 1960—65 10,7 19,0 18,1 21,1 1966—68 19,6 26,7 17,0 12,5 1969—71 — — 21,1 24,3 1972-74 — — 11,9 20,4 Eget kapital före år 1960 44,9 39,3 44,0 44,2 och obeskatr tad reserv 1960—65 31,0 35,5 36,1 32,0 1966—68 23,0 25,8 31,8 35,6 1969-71 - - 42,6 35,0 1972-74 — — 27,3 35,8
Finansieringskostnader
Vi har i föregående avsnitt konstaterat att det förelig— ger vissa skillnader mellan kategoriernas finansierings- struktur. Vi skall här undersöka i vad mån detta påverkar deras kapitalkostnader men också om kapitalkostnaderna
skiljer sig för "samma" finansieringssätt. Det bör vara
möjligt att urskilja om de utlandsägda företagens poten- tiella fördel i fråga om finansiering också medför lägre
kapitalkostnader.
Kostnader för det totala kapitalet, dvs räntekostnader och utdelning i förhållande till balansomslutningen, framgår av tabell 6.6. Vi kan där utläsa att kostnaden är tämligen lika i kategorierna år 1966 men att utveck— lingen därefter varit något Olika. Kapitalkostnaden har stigit i alla kategorierna till och med 1972 men, för— utom i de minoritetsägda, mest i de svenska multination— ella företagen. Åren 1973—1977 var ökningen snabbast i de svenska nationella företagen, som dock under denna
delperiod haft de lägsta kapitalkostnaderna.
Tabell 6.6 Kategoriernas totala kapitalkostnad (räntor + betalad utdelning/balansomslutning), vägda medelvärden, åren 1966-1972 och 1973—1977.
Företag 1966 1968 1970 1972 1973 1975 1977
Svenska MNF 2,9 2,8 3,2 3,3 3,4 3,4 3,9 Utlandsägda 2,8 2,8 2,9 2,6 3,6 4,3 4,0 Minoritetsägda 2,6 3,1 3,1 3,5 3,2 3,9 3,5 Svenska nationella 2,9 3,2 3,4 3,0' 2,7 2,8 3,7
Om vi bryter ned de utlandsägda företagen i undergrup—
per (tabell 6.7) ser vi att populationsförändringarna mellan åren 1972 och 1973 inverkar på nivåerna. När vi går till fördelningen efter etableringstidpunkt bygger flera av extremvärdena på uppgifter från ett litet antal företag. Det är därför svårt att dra bestämda slutsatser
om huruvida unga dotterbolag subventioneras.
Då räntor och utdelningar behandlas skattemässigt olika
skall vi i det följande skilja dem åt.
Tabell 6.7 Total kapitalkostnad i de utlandsägda före- tagen fördelade efter etableringsform och —tidpunkt, vägda medelvärden, åren 1966—1972 och 1973—1977.
1966 1973 1975 1968 1970 1972
Förvärvade företag 2,9 3,6 3,2 Wäiåéédåiéääa£_____—ZL6._____3L1____.2.LQ _____ Zd--__ _412____-ä£____ Etableringstidpunkt: före år 1960 2,5 3,6 2,9 2,7 3,4 3,6 1960—1965 2,8 2,5 3,0- 3,1 2,9 3,2 1966—1968 6,7 5,5' 5,7' 5,2 4,5 5,6 1969—1971 3,2 2,5 1972—1974 2,9 3,9
Samtliga utlandsägda 2,8' 2,8 2,9' 2,6
Lånekostnader
Uppgifterna i SCB—materialet gör det inte möjligt att för- dela räntorna på långa och korta skulder. Räntorna har därför satts i relation till samtliga skulder, trots att vissa korta skulder är räntefria. Svenska nationella före— tag har haft den högsta kostnaden för lånat kapital de flesta åren (tabell 6.8). Samtliga kategorier har dock fått se räntekostnaden stiga under perioden. Klart lång- sammast har den mellan åren 1973 och 1977 stigit för de utlandsägda företagen. Eliminering av leverantörskrediter och andra inte räntebärande korta skulder samt pensions- skulder gav som resultat att de utlandsägda företagens räntekostnad var något högre än de övriga kategoriernas.
Tabell 6.8 Kategoriernas kostnad för lånat kapital(rän— tekostnad i förhållande till skulderna på bokslutsdagen), vägda medelvärden, åren 1966— 1972 och 1973-1977.—
Företag 1970 1972
Svenska MNF 3,6 Utlandsägda 2,7 3,1 3,1 2,9 3,1 3,5 Minoritetsägda 2,8. 3,1 3,4 3,5 3,2 4,4 Svenska nationella 3,3 3,7- 3,7. 3,6 3,2 3,5
Hela populationen
4,5. 3,4 3,8 4,6
Tabell 6.9 visar att lånekostnaderna och deras ut- veckling skiftat mellan de olika utlandsägda före— tagen. De förvärvade företagen betalade större delen av perioden en högre ränta än nybildade företag. ök- ningen är också mer markerad i den förra gruppen. Det är vidare stora skillnader mellan företag av olika åldrar. Dock baseras många cellvärden på ett litet antal företag. Det tycks emellertid som de äldsta företagen har den lägsta och långsammast ökande ränte— kostnaden.
Tabell 6.9 Räntekostnad i utlandsägda företag, förvärv- ade, nybildade och efter etableringstidpunkt (räntekostnad i förhållande till de långa och korta skulderna på bokslutsdagen), väg— da medelvärden, åren 1966—1972 och 1973-1977.
1973 1975 1977
1966 1968 1970 1972
Förvärvade företag 3,5 3,1 3,6 3,2 2,9 3,6 5,1
Ezälléeée_£9£sESQ-__-___1LZ___-_Ziå___-_Ztä_-_-_Ziä__-___ ___åri-____åré-____219_ Etableringstigpunkt:
före år 1960 1,8 2,6 2,5 2,2 2,2 2,4 2,3 1960-1965 3,7 3,4 3,9 4,0 3,7 4,2 3,9 1966—1968 8,6 6,8 7,3 6,8 5,1 5,0 5,9 1969—1971 2,5 3,8 3,2 1972—1973 2,9 5,1 4,3
Det verkar ingalunda vara så att koncernföretag gene— rellt erbjuder bättre lånevillkor än övriga långivare (tabell 6.10). De svenska företagen tycks dessutom betala högre koncernränta än de utlandsägdaföretagen. Eliminering av icke-räntebärande krediter gör de ut— landsägda företagens koncernräntor lägre än de räntor som betalas för externa lån och lägre än övriga kate—
goriers koncerninterna räntor.
Tabell 6.10 Kategoriernas räntekostnaderl fördelade
efter långivare, vägda medelvärden, åren 1973-1977, procent.
Företag Långivare 1973 1975 1977 Svenska MNF Koncern 4,0 4,0 6,0 ___________________erlaé__________å12________åté________été____ Utlandsägda Koncern 3,7 3,1 4,1 ___________________QY£iqe-_____-___2 8________åré-_______åtz___. Minoritetsägda Koncern 5,1 4,2 3,3 ________________-__QYEÅQQ__________åig________312________3Lå____ Svenskanationella Koncern 2,7 3,5 6,4 Övriga 3,2 3,5 4,4 1
Räntekostnader i förhållande till långa och korta skulder.
De nytbildade utlandsägda företagen betalade en högre ränta till koncernlångivare än förvärvade företag (ta— bell 6.ll).De äldsta företagen har relativt sett låga räntekostnader gentemot koncerninterna långivare, vilket
kan bero på relativt stor andel koncerninterna leveran—
ser och därmed större andel räntelösa leverantörskrediter.
Tabell 6.11 Räntekostnadl för de utlandsägda företagen fördelade på förvärvade och nybildade, vägda medelvärden, åren 1973-1975, procent.
__________________________________________________________
Långivare 1973 1975 __________-__-___________________________________________________
Förvärvade Koncern 2,9 2,2 _____-_____-___-___QYEåge-__-_____-___-______2r2________årå___ Nybildade Koncern 4,1 3,8 _ ________________ 922199 _________________ grå--______årl____ Etableringstidpunkt: före år 1960 Koncern 1,2 0,8 ___________________QY£lgå_____________________Ziå________Ziå___ 1960—1965 Koncern 4,1 4,4 _ _______________ 922192_______-___-_________å 4__ _____ irl-__ 1966—1968 Koncern 6,2 4,6 __-____-___--______Q!££92 __________________ iil__-__-__åiå_-- 1969—1971 Koncern 5,6 3,7 _________________ eriäa_____________________Zrå________åiå___ 1972—1973 Koncern - — Ovriga 2,9 5,2
1 Räntor/långa och korta skulder.
Utdelning
Utdelningen sätts vanligen i relation till aktiekapita— lets storlek, men vi skall här relatera den till hela det egna kapitalet (synligt eget kapital och hälften av de Obeskattade reserverna). De utlandsägda företagen har den senare delperioden en högre utdelning än övriga. Efter år 1973 ökar den dessutom kraftigt för att år 1977 vara drygt dubbelt så hög som i svenska multinationella företag och nära fyra gånger högre än i svenska nationella företag.
De minoritetsägda företagens utdelning har också ökat kraf— tigt (tabell 6.12). Svenska multinationella företag hade
hela perioden konstant mellan 3,5 och 4 % utdelning.
Tabell 6.12 Kategoriernas utdelningskvoterl åren 1966— 1972 och 1973-1977.
Svenska MNF
Utlandsägda 3,8_ 5,2 3,7 3,6 Förvärvade 2,7 ""E—"ETTWZTI _______________ Nybildade 5,1 5,7 3,4 2,8
etablerade: före år 1960 4,4 6,2 4,4 4,3
1960—1965 0,9 0,9 1,5 1,8
1966-1968 0,5 0,7 0,5 0,4
1969—1971
1972—1973 _________ Minoritetsägda 2 , 7 2 , 9 3 , 6 3 , 3 Svenska nationella 2,7 2,6 2,6 2,1
1
Utdelningskvoten är definierad som betald utdelning i förhållande - till det egna kapitalet på bokslutsdagen (inkl hälften av den : dolda reserven). Vi har valt att använda betald utdelning trots att den avser verksamheten föregående år, eftersom det förefaller vara stora skillnader mellan föreslagen och faktiskt betald ut— delning, främst i kategorin utlandsägda företag.
Det är således inte så att de utländska ägarna generellt har hållit nere utdelningen och i stället tagit ut höga
v3n+nY. vilket i princip varit möjligt och fördelaktigt
— i varje fall med tanke på skattebetalningarna i Sverige. De utlandsägda företagens andel av samtliga företags skat— tebetalningar var 10,3 % år 1977 medan deras andel av sys— selsättningen och förädlingsvärdet var 4,6 % resp 5,4 %.1 De äldre utlandsägda företagen, som dessutom ofta etable— rats som nybildningar, har nästan hela perioden en högre utdelning än förvärvade företag. De förstnämnda höjer dess- utom utdelningen mycket kraftigt perioden 1973—1977. De förvärvade företagen har betalat lägre och långsammare stig— ande utdelningar. Fördelningen av de utlandsägda företagen efter etableringstidpunkt i tabell 6.12 visar tydligt att nyligen etablerade företag i genomsnitt betalat mycket låg
utdelning.
Som vi såg i tabell 6.6 hade de utlandsägda företagen den näst lägsta kostnaden för totalt kapital år 1966 men den högsta år 1977. Vi kan nu konstatera att denna utveckling främst berott på utdelningskvotens ökning i såväl förvärva- de som nybildade företag. Det var främst äldre, nybildade företag, som väger tungt till följd av sin storlek, som drog upp utdelningskvoten och därmed de totala kapitalkost—
naderna för kategorin. andra finansiella flöden
Vi har hittills behandlat kapitalkostnaderna ränta och ut- delning. Det finns emellertid andra former för resursöver— föringar inom koncerner som också till en del kan betraktas som betalningar för kapital och som kan vara fördelaktigare
från skattesynpunkt för endera parten.
När det gäller multinationella företag har intresset främst fokuserats på prissättningen av leveranser mellan olika företag inom en koncern, den så kallade internprissättningen. Internhandeln är Ofta omfattande, varför en liten föränd— ring av internpriset kan räcka för att överföra avsevärda
finansiella resurser.
l SCB, SM l980z4 utlandsägda företag 1977 och 1978, tabell 6.
De flesta länder, däribland Sverige, föreskriver i skatte— lagstiftningen att internpriser skall vara 5 k armslängds— priser, dvs de priser som skulle ha gällt mellan två fri— stående företag. I Sverige görs dock vissa undantag från den principen om det kan gynna exporten. Så kan t ex ett svenskt dotterbolag utomlands få köpa billigare från Sverige under ett uppbyggnadsskede.
Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets utredning1 visade att samtliga större utlandsägda företag i Sverige (inkl handel etc) hade utgifter för koncernintern varuhan— del på 7,8 miljarder kronor år 1975. Av dessa svarade in— dustriföretag för 1 miljard kronor. Utredningen konstaterar att "varubetalningarnas helt dominerande roll i materialet visar vilken vikt för resultatfördelningen inom en koncern just varuprissättningen har". Vidare sägs att "de skillna— der i utdelningspolitik som kunnat spåras antyder också att internprissättningspolitiken kan spela en betydande roll".
Koncentrationsutredningen2 ansåg å sin sida att de totala skatteintäkterna sannolikt endast påverkas marginellt av eventuella internprismanipulationer, eftersom skatteintäkt— erna är mycket stora i förhållande till de maximibelopp
som kan undandras.
Betalningar för olika slag av tjänster kan också uppmärk— sammas i detta sammanhang. År 1975 uppgick de utlandsägda
industriföretagens utgifter för "Royalties" till 95 miljo—
ner kronor, varav 89 miljoner kronor till koncernbolag. Utgifter för "Management och Service fees" uppgick samma år till 82 miljoner kronor och avsåg i sin helhet utgifter till koncernbolag.l Dessa båda utgiftsposter var således större än utgifterna för räntor och utdelningar till kon—
cernbolag.
Material för 1978 års undersökning av handeln med tjänst— er visade att de utlandsägda företagen köpte "tjänster"
(royalties, licenser, patent, provisioner och tekniska
1 iodin, 1978. i
2 SOU 1975:50, sid 215.
tjänster) för 747 miljoner kronor medan utdelningar och räntor samma år uppgick till 514 miljonor kronor (SCB 1980:l).l Svenska multinationella företag sålde samma år motsvarande tjänster utomlands för 2 866 miljonor kro— nor, varav 1 154 miljoner till utländska koncernbolag. Mot— tagna räntor och utdelningar från de utlandsägda koncern— bolagen uppgick till 1 243 miljoner kronor. Detta belopp kan ställas emot det bokförda värdet av svenska industri— företags aktier och nettofordringar i utländska koncern- bolag och närstående företag år 1977 på drygt 10 miljarder kronor (inkluderas handelskrediter var beloppet 16 miljar— der). (SCB, F l980:2.)
Sammanfattningsvis kan konstateras att flödena av varor och tjänster ger relativt stor möjlighet till kapitalöver— föring och därför inte är ointressanta ur finansierings—
synvinkel.
1 Dessa siffror avser den totala utlandsägda företagssektorn.
S(JIJ 1982:15 KAPITEL 7 EXPORT OCH IMPORT
Inverkan på betalningsbalansen är den kanske mest under- sökta och diskuterade effekten av direkta investeringar. Den avhandlas för DIRKs vidkommande i övriga delrapporter och i slutbetänkandet. Här är syftet ett annat. Vi skall beskriva export— och importintensiteten samt den förras förändring för de olika företagskategorierna. Avslutnings- vis diskuteras kategoriernas resp "handelsbalanser" med
avseende på år 1978.
Export
Samuelsson (1977) fann att de utlandsägda företagen år 1970 hade en högre exportintensitet än svenskägda före— tag — 37 % av produktionen exporterades mot 30 % i de svenskägda företagen. Framför allt var exportandelen hög i företag med nordamerikanskt ägandel och i företag i pro— ducentvarubranscherna. Sådana företag utnyttjade Sveriges komparativa fördelar, framför allt i fråga om god tillgång till yrkesarbetare. Företag i konsumentvarubranscher och med västeuropeiskt ursprung producerade i högre grad för
den svenska marknaden.
Vid en undersökning av några branscher i tysk industri vi— sade sig förhållandena mellan export och omsättning i tys— ka multinationella företag år 1971 vara 37 % och 42 % år 1974. För de utländska dotterbolagen var kvoterna 17 % resp 16 % och för samtliga företag 20 % resp 24 % (Jungnickel et al, 1977).
Utländska dotterbolag i Kanada ökade mellan åren 1964 och 1969 sin exportintensitet från 18 % till 28 % och sin an— del av total export från Kanada från 34 % till 43 % (Foreign Direct Investment in Canada, 1972).
För svenskt vidkommande började SCB inhämta uppgifter om exporten på företagsnivå år 1974, men de är bearbetnings— bara först från år 1975. Uppgifterna samlas in via enkäten för finansstatistiken. Det här redovisade materialet hän—
för sig således till de genomgående företagen. Av den to—
1 Dessa resultat är konsistenta med Lipsey (1980, opubl) som visade att amerikanska dotterbolag i Sverige var mer exportintensiva än sina notsvarigheter i andra värdländer.
tala EFI—populationens export på 66 miljarder kronor år 1977 svarade de genomgående företagen för ungefär 56 miljarder. För större delen av skillnaden svarar kate— gorin nationella företag, vilket beror på att de är något underrepresenterade i genomgående företag.
Sett över båda delperioderna 1975—1977 och 1977—1979
har de svenska nationella företagen haft den långsam- maste exporttillväxten och därefter de svenska multina— tionella företagen (tabell 7.1). Samtliga kategorierhar, beroende på konjunkturuppgången, snabbare exporttillväxt under den andra delperioden. Den lägre tillväxten inom verkstadsindustrin under den andra delperioden för kate- gorin nationella företag beror delvis på varven. Andra branscher, som livsmedel (SNI 31) och jord— och stenvaru— industri (SNI 36), hade under samma period till och med vikande export i löpande priser.
Tabell 7.1 Kategoriernas exporttillväxt perioderna 1975-1977 och 1977—1979, löpande priser, procent. Företag 1975—1977 1977—1979 SNI 3 Svenska MNF 12,8 46,2 Utlandsägda 26,1 48,6 förvärvade 23,1 44,3 nybildade 31,3 56,2 Minoritetsägda 23,9 55,0 ___—___ÄYSEåkEÅaÅ—l-LQESlie.-___"? Z__________29i7_____-__ SNI 38 Svenska MNF 11,8 46,9 Utlandsägda 28,4 40,5 förvärvade 22,0 37,0 nybildade 37,2 47,0 Minoritetsägda 29,8 20,9 ___-?äke_2a_tl£n_elle-_____Z4 4-_--__-_--_1913_ _____
:>1 000 anställda
Svenska MNF 11,4 46,2 Utlandsägda 18,4 44,6 förvärvade 1,4 41,9 nybildade 37,2 47,6 Minoritetsägda 45,1 43,5
Svenska nationella 15,6 27,0
Även exportintensiteten har stigit mellan åren 1975 och 1979 (tabell 7.2). Intensiteten har här mätts'som export- värdet i förhållande till försäljningsvärdet av egen pro— duktion. De två delperioderna rymmer inte exakt samma fö— retag, varför vi behandlat dem var för sig. Bättre avsätt— ningsmöjligheter på utländska marknader gjorde tillväxten högre den andra delperioden. Totalvärdena påverkas starkt av de största företagen med mer än 1 000 anställda.De sva— rade år 1979 för 77 % av den totala exporten i genomgående företag. Av dessa är de flesta svenska multinationella fö- retag med 73 % av den totala exporten i genomgående före— tag. Av dessa hör i sin tur de flesta hemma i verkstads—
industrin (45 % av export från genomgående företag). Mel— lan åren 1977 och 1979 hade denna grupp ökat sin export—
intensitet från 60 % till 73 % — en, hur man än ser på
det — stor ökning upp till hög nivå.
Tabell 7.2 Förändringar i kategoriernas exportintensitet (exporti.förhållande tillförsäljningsvärdetav
denegnaproduktionenj_procent)årenl975-l977 och 1977—1979, vägdatnedelvärden för genomgående företag. Förändringar 1975-1977 Förändringar 1977-1979
Svenska Utlands- Svenska Totalt Svenska Utlands— Svenska Totalt MNF ägda natio— gencnh FNF ägda natio— genom-
företag nella gående företag nella gående
företa- företa- företa- företa- SNI 31 — 3 - 2 — - l 3 2 0 + 1 ' SN132 +24 + +4 +13 5 2 +4 +5 SNI 33 0 S — 4 - 4 - 5 — 3 0 — 1 SNI 34 + 2 + 5 - 1 + 1 6 6 + 1 + 4 . SNI 35 + 5 — + 5 + 3 6 1 + 6 + 4 SNI 36 — 3 S + 5 + 4 +10 +15 + 3 + 6 SNI 37 + 3 +22 + 5 + 4 0 — 2 + 2 + 1 SNI 38 0 +11 + 2 + 2 +11 + 4' — 6 + 9 SNI 3 + 1 + 4 0 + 1 + 9 + 3 + 1 + 5
Av de utlandsägda företagen har de förvärvade haft större Ökning än de ursprungligen nybildade företagen. Sammanfatt- ningsvis har de internationella kategorierna ökat sin ex— portintensitet i ungefär likartad takt och totalt sett snabbare än de nationella företagen. ökningarna i export— intensitet har lett fram till en genomsnittlig nivå för de genomgående företagen på 46 % år 1979 (tabell 7.3). Dock
är skillnaden mellan kategorierna avsevärd och det gäller
Tabell 7.3 Företagskategoriernas exportintensitet (export i förhållande till försäljningsvärdet av egen produktion i procent), totalt och branschvis, år 1979, vägda medelvärden.
Svenska Madam FNF ägda nationella genomgå företag företag företag SNI 31 14 8 3 5 SNI 32 39 60 40 42 SNI 33 27 16 23 24 SNI 34 63 37 39 53 SNI 35 51 26 32 38 SNI 36 22 28 26 24 SNI 37 49 63 50 51 SNI 38 70 57 42 65 SNI 3 62 38 25 46
___—__________________________________________________________
Av exporten har den del som gått till koncernföretag ökat mest. Framför allt gällr det kategorin utlandsägda före— tag, där internexporten (export till koncernföretag) se— dan år 1976 är större än exporten till externa kunder. För svenska multinationella företag utgjorde internexpor- ten år 1977 knappt 40 % av den totala exporten. För indu— strin som helhet var andelen internexport 33 % (andelarna internexport är beräknade för hela EFI—populationen).
En uppdelning på ursprungsländer av de utlandsägda före— tagen visar att företag från alla länder utom Västtyskland ökade andelen export till koncernbolag. De västtyska före- tagen låg emellertid redan från början av perioden mycket högt. De nordamerikanska företagen, som svarade för mer- parten av exporten från utlandsägda företag, fördubblade exportintensiteten med avseende på koncernbolag åren 1975— 1977.
Import
Importen har ökat kraftigt under 1970—talet. År 1978 var importen i löpande priser.ungefär två och en halv gånger så stor som år 1970. Prisstegringarna svarar dock för stör- re delen av denna ökning. Det finns skäl att anta att
svensk industri i ökad grad valt utländska underleveran— törer, i synnerhet för enklare insatsmaterial, för vilka stordriftsfördelar är Viktiga vid tillverkningen
(SOU 1981:33). Det visar sig också att volwnökningarna i
'I in-
importen av vargrupperna "andra industriråvaror" och vesteringsvaror" varit de relativt största, i varje fall mellan åren 1959 och 1978.1
De frågor som för DIRKs vidkommande är relevanta i detta sammanhang är i vad mån företag i de olika kategorierna
i olika grad är benägna att välja utländska leverantörer och hur denna benägenhet förändras vid t ex relativa
kostnadsförändringar mellan olika länder.
Det är till att börja med troligt att utländska produce— rande företag har en större importandel än de svensk— kontrollerade kategorierna. Skälen är för det första att utländska dotterbolag i några fall svarar för vidareför- ädling av råvaror eller delar från moderbolagen och det finns ofta ingen alternativ inköpskälla. För det andra kan en internationell koncern genom sin kunskap om möjliga le— verantörer i olika länder välja fördelaktiga inköpskällor och samordna inköpen till flera producerande enheter. Det senare argumentet är giltigt också för svenska multination— ella företag. Samma argument talar också för att de inter- nationellt verksamma kategorierna snabbare kan anpassa sin inköpspolitik vid förändringar i de relativa kostnadsläge— na i olika länder.
Underlaget till avsnittet om importen utgörs av primär— materialet till handelsstatistiken. På senare tid har det blivit möjligt att översätta importörbeteckningen på in— förselhandlingen ("hemtagarnumret") till de beteckningar på företagen ("organisationsnummer") som används inom SCB.2
Det har därvid blivit möjligt att fördela importen på före—
1 I en opdujcerad umåneökning utförd.vid.KonjunkUnjnstitutet visade sig varugruppen "insatsvaror" i inporten ha haft relativt notsvar— ande svensktillverkade varor årligen sjunkande relativpriser ned 1 % nellan åren 1970 och 1976. För övriga varugrupper var prisrelation— erna mellan importerade och inhemska produkter någorlunda stabila. 2 I framtiden skall organisationsnummer anges direkt på in- och ut— förseldjdrmnmen.
tagskategorierna. Då vi endast kunnat ta fram importupp— gifterna för ett enda år har dessa fördelats på samtliga industriföretag med fler än 50 anställda och inte enbart
genomgående företag.
Av den totala importen år 1978 på 91 miljarder kronor sva— rade industriföretag för 37 miljarder. För större delen av importen, eller 45 miljarder kronor, svarade företag inom handeln och resten, dvs 9 miljarder, fördelades på övrig näringsverksamhet och den offentliga sektorn. över hälften * av industriföretagens import utgjordes av s k andra indu— striråvaror, dvs material, komponenter och delar för vidare bearbetning (det är naturligtvis inte säkert att det im— porterande industriföretaget svarar för den bearbetningen, även om det är troligt att det står för i varje fall de närmast följande vidareförädlingsmomenten). övriga varu— grupper där industriföretagens import uppgick till större belopp är konsumtionsråvaror och icke—varaktiga konsumtions— varor med ungefär 4 miljarder kronor av vardera varugrup—
perna.
Av den import på 37 miljarder kronor som industriföretagen direkt stod för har vi kunnat fördela 33,4 miljarder på ka— tegoriernalz svenska multinationella företag 17,9 miljar— der, utlandsägda 6,5 miljarder och svenska nationella före— tag 9,1 miljarder kronor. Den import handeln svarar för har naturligtvis till viss del industrin som mottagare. Men fördelningen på de olika företagskategorierna av denna in— direkta import är okänd.
Som framgår av följande avsnitt har de olika företagskate— gorierna högst olika stor grad av återförsäljningsverksam— het. Framför allt de utlandsägda företagen har en stor återförsäljning som år 1977 närmade sig en fjärdedel av om- sättningen, eller knappt 3 miljarder kronor. Om vi, för att komma åt importintensiteten i själva industriproduktionen, antar att denna återförsäljning helt och hållet utgörs av varor som importeras från utlandet och att marginalen på de återförsålda varorna är 33 % (jfr Samuelsson, 1977, sid 33, not 11), skulle importvärdet av dessa varor ha uppgått till
Fordelningen ar har gjord for industriföretag ned fler än 50 anställda. ;
2 miljarder kronor. Den import som går in i den industriel—
la verksamheten är då 4,5 miljarder.
Även de nationella företagen har haft en omfattande åter— försäljning — det gäller särskilt företagen i livsmedels— industrin. De står för nära 70 % av de genomgående nation— ella företagens återförsäljning. Importvärdet för de na— tionella livsmedelsföretagen var 3,5 miljarder kronor år 1978. Det är troligt att en viss del av denna import åter— försåldes. Vi har därför minskat de nationella företagens import med hälften i beräkningen av importintensiteterna
i den industriella verksamheten nedan.
Importintensiteten har beräknats som kvoten mellan impor— ten och försäljningsvärdet av egen produktion; Tyvärr är detta inget idealiskt mått. Det hade varit att föredra att kunna relatera importen till storleken av de totala in— köpen. Men tyvärr har inte SCB ansett sig kunna ta fram någorlunda reliabla inköpsvärden. Det är möjligt att korre— lationen mellan storlek av inköpen och försäljningsvärdet av den egna produktionen är relativt låg. Den påverkas så- ledes av variationer i Omfattning av den bearbetning som
de inköpta varorna genomgår. Försäljningsvärdet av den egna produktionen blir naturligtvis större i förhållande till inköpen ju större värde de inköpta varorna tillförs genom produktionsprocessen. De olika företagskategorierna kan skilja sig åt i detta avseende. Ett sätt att pröva det är att beräkna förädlingsvärdets andel av omsättningen. Det var 45 % för de svenska multinationella företagen, 37 % för de utlandsägda och 40 % för de svenska nationella företagen. Det betyder således att försäljningsvärdet av egen produk- tion troligen överskattar värdet av inköpen i de svenska multinationella företagen och underskattar inköpen i de ut- landsägda företagen.
De utlandsägda företagen framstår (tabell 7.4) som den ka— tegori vars verksamhet är mest importintensiv, följd av de svenska multinationella företagen. Resultatet är i enlig—
het med förväntningarna.
Tabell 7.4 Importintensiteten med avseende på den in— dustriella verksamheten i företagskategori- erna år 1978 — industriföretag med fler än 50 anställda.
Svenska Utlands- Svenska Totalt lVNF ägda nationella företag företag Inport (miljarder kr) 17,9 4,5 6,4 28,0 Försäljningsvärde av egen 95,5 14,8 57,6 167,9 produktion (ndljarder kr) Inportintensitet (procent) 18,7 30,4 11,1 16,6
Not. Endast den inport industriföretagen står för är inkluderad. Dmxxtvärdena har justerats med avsearh på antagen import för återförsäljning (se texten).
Hade den del av importen,som går genom mellanhänder men l som vidareförädlas i industriföretag, kunnat fördelas på * kategorierna hade skillnaderna mellan de utlandsägda före— tagen och de två andra kategorierna sannolikt blivit min— dre. Det är troligt att de senare i högre grad är beroende av till Sverige lokaliserade mellanhänder, som t ex ut— landsägda försäljande dotterbolag.
Skillnaderna i importintensitet kan delvis förklaras av skillnader i branschfördelning. Så är t ex de utlandsägda företagen överrepresenterade i kemisk industri, som efter tekoindustrin är den bransch som har högst importintensi— tet (tabell 7.5). Men även givet branschtillhörigheten är
de utlandsägda företagen mer importintensiva än övriga ka— tegorier. De svenska multinationella företagen är i sin
tur mer importintensiva än de nationella i alla branscher utom två: träindustri (SNI 33) och kemisk industri (SNI 38).
Företagskategoriernas "handelsbalans" :
Som tidigare framgått har vi endast kännedom om fördelning— en av den export och import som direkt registreras på indu— striföretagen. Det gör att industriföretagens användning av
i synnerhet importerade varor underskattas.
De varugrupper i importen som i första hand är avsedda för industrin är investeringsvaror, konsumtionsråvaror och andra industriråvaror. Den totala införseln av varor tillhörande
dessa grupper uppgick år 1978 till 57 052 miljoner kronor.
Tabell 7.5 Importintensiteten år 1978 i företagskategori- erna fördelad på industribranscher — industri— företag med fler än 50 anställda.
______________________._____.___——-—-—————-—
Svenska Utlands— Svenska Samtliga MNF ägda nationella industri— företag företag företagned fler än 50 anställda SNI 31 19,3 43,2 18,1 21,3 SNI 32 53,0 53,5 31,4 40,8 SNI 33 4,9 40,0 7,7 6,9 SNI 34 6,8 17,0 4,6 6,4 SNI 35 21,2 63,7 24,7 34,3 SNI 36 15,8 22,7 10,0 13,6 SNI 37 22,7 48,6 16,8 23,5 SNI 38 21,4 25,5 14,8 20,4 SNI 3 18,7 44,1 15,6 20,5
___________________________-_____—_—————-——-—————-——
Not. Endast den import scnlkunnat fördelas på kategorierna ingår. Ingen justering är gjord för eventuell återförsäljning.
Av dessa stod industriföretag i denna undersökning som im— portörer till ett belopp av 25 463 miljoner kronor. Det be— tyder således att i varje fall en import på drygt 21 miljar— der kronor inte kan fördelas. Därtill kommer naturligtvis importinnehållet i svensktillverkade produkter som köps av industriföretagen. Det är troligt att de utlandsägda före— tagen är mindre beroende av i Sverige verksamma mellanhänder och därför själva i högre utsträckning står som importörer än vad de svenska kategorierna gör. Vidare fullgör de också funktioner som säljande dotterbolag. Sammanfattningsvis be- tyder det att uppskattningen av kategoriernas "handelsbalans"
är mycket osäker.
Som framgår av tabell 7.6 är den på de utlandsägda företa— gen registrerade importen större än exporten. Företagen i kemisk industri inkl petroleumindustri (SNI 35) svarar för mer än hela underskottet. Det var också de som år 1978 sva— rade för den import av råolja på 1,5 miljarder kronor som registrerades på industriföretag (resten av råoljeimporten på över 6 miljarder bokfördes på företag inom varuhandel). Vi avstår från vidare tolkningar av materialet i tabell 7.6. Vad som sagts om råoljeimporten kan dock illustrera det för— hållandet att de redovisade siffrorna, inte ens om de kunde sägas vara tillförlitliga, ensamma kan användas för utsagor
om de olika kategoriernas effekter på handelsbalansen.
Tabell 7.6 Kategoriernas export, import och "handelsbalans" år 1978, fördelad på industribranscher - industriföretag med fler än 50 anställda.
________________________________________________________________________________________________________________
Bransch Svenska MNF Utlandsägda företag Svenska nationella före— Samtliga industriföretagned tag fler än 50 anställda
Export Import Handels— Export Import Handels— Export Import Handels— Export Import Handels- balans balans balans balans
% SNI 31 271 439 — 168 199 1 158 -— '959 922 3 495 —2 573 1 551 5 360 — 4 209
SNI 32 624 908 — 284 59 82 — 23 772 792 - 20 1 460 1 803 — 343 SNI 33 600 90 + 510 8 22 — 14 770 188 + 582 1 379 300 + 1 079 SNI 34 12 210 1 313 +10 897 182 120 + 62 3 635 387 +3 248 16 207 1 832 +14 375 SNI 35 4 072 1 783 + 2 289 944 3 440 4—2 496 1 242 1 007 +- 235 6 526 6 384 + 142 SNI 36 164 299 _ 135 219 123 + 96 578 207 +- 371 1 040 696 + -344 SNI 37 7 217 2 572 i 4 645 664 453 + '211 1 160 368 +- 792 9 041 3 384 + 5 647 SNI 38 29 733 10 467 +19 266 2 031 1 082 + -949 5 655 1 963 +3 692 37 581 13 613 +23 968 SNI 3 54 988 17 889 +37 099 4 342 6 506 —2 164 14 773 8 462 +6 311 74 956 33 496 +41 460
_______________________________________________________________________________________________________
Not. Endast den export och import som är direkt registrerad på industriföretag med fler än 50 anställda ingår i naterialet.
Från utlandet minoritetsägda företag ingår i redovisningen av samtliga industriföretag. Deras import år 1978 var 640 milj kr.
KAPITEL 8 TILLVÄXT
Som en följd av de senare årens balansproblem j_den sven— ska ekonomin har delmålet industriell expansion trätt i förgrunden. I detta avsnitt kommer vi att beskriva de olika företagskategoriernas expansion. De uppgifter som därvid redovisas kan inte ses som deras enda bidrag till den industriella tillväxten. Indirekta verkningar genom t ex inköp från underleverantörer och teknologispridning
måste beaktas vid en mer fullständig bedömning.
Mot bakgrund av de konkurrensfördelar som brukar till— skrivas multinationella företag vid en jämförelse med nationella företag skulle vi kunna vänta oss en kraftig- are expansion i de förra. Detta desto mer som multina— tionella företag i regel är större än sina konkurrenter inom resp bransch och att stora företag kan förväntas lägga större vikt vid tillväxtmålet i målfunktionen(SOU 1981:33).Å andra sidan registreras i vår jämförelse en— bart den tillväxt som åstadkommes i Sverige, och detär naturligtvis inte säkert att ledningarna i de multina—
tionella koncernerna valt att expandera i just Sverige.
Jungnickel et al (1977, sid 371) redovisar en jämförelse av Olika företagskategorier i några branscherj.dentyska industrin mellan åren 1966—1973. Jämförelsen bygger på företagens omsättning. Medan omsättningen för bransch— erna som helhet hade vuxit med 76 % hade de tyska multi— nationella företagen ökat med 87 %, de utlandsägda före-
tagen med 104 % och övriga företag med 71 %.
Tillväxten mäts i detta avsnitt som förändring i föräd— lingsvärde. Finansstatistikens förädlingsvärde inklude— rar även icke—industriella verksamheter som bedrivs i företaget. Därför redovisas även återförsäljningens om— fattning och utveckling. Sysselsättningsutvecklingen
redovisas i ett påföljande avsnitt.
Kategoriernas tillväxt mätt enligt finansstatistikens förädlingsvärde visar på det hela taget en likartad utveckling (figur 8.1). De minoritetsägda företagen har dock nästan hela perioden en snabbare tillväxt.De tre övriga kategorierna följs åt med smärre avvikelser mellan åren.1 Dock har de svenska multinationella före— tagen en långsammare tillväxt i inledningen och avslut— ningen av perioden. Sammantaget har de svenska multi— nationella företagen under båda delperioderna legat nå—
got under genomsnittet för industrin som helhet (tabell
8.1). . . . .. "r ./ Mmontetsagda fo etag 150 .,, _/ _l 3/ pf _/ / ; Svenska nationella företag 100 . ...-"' Utlandsägda företag o'NWW/ '7/ Svenska MNF
1966 70 72 73 75 77 År
Figur 8.1 Kategoriernas tillväxt, mätt som förändring i förädlingsvärde, procent, ackumulerade vär— den, åren 1966—1972 och 1973—1977.
1 51110, 1980, fann tillväxten i förädlingsvärde i de utlandsägda
företagen vara långsannare än i svenskägda industriföretag åren 1971—1976 (sid 107). Denna mätning gjordes dock på "identiska företag? dvs jämförbarhet föreligger endast för ett årspar i taget.
Tabell 8.1 Kategoriernas tillväxt, branschvis, för de större företagen och totalvärden, åren (1966—1972 (1966 = 100) och 1973—1977 (1973 = 100).
Bransch Företag Förädlingsvärde 1966-1972 1973—1977 SNI 34 Svenska LBE' 140 127 Utlandsägda 154 149 Minoritetsägda — S _________ & ye_ns_ke_r_19£ieee_lls_______192_-________145_______ SNI 35 Svenska MNF 180 152 Utlandsägda 163 142 Minoritetsägda 226 105 ___-____EZSQS—kä-råäioåållén___-___låå_________-_1_55________ SNI 37 Svenska MNF 131 99 Utlandsägda 186 113 Minoritetsägda — — _________ Freetä_äa_1:i_911_—el_lä_________1_22____________114______ SNI 38 Svenska MNF 166 164 Utlandsägda 147 162 Minoritetsägda 226 204 Svenska nationella 177 156
Fler än 1 000 anställda
Svenska MNF 152 145
Utlandsägda 146 154
Minoritetsägda 175 175 ________ EVEQEIE_ESEEEålJ_—a______léå_________-_12____ SNI 3 Svenska MNF 154 146
Utlandsägda 165 155
Minoritetsägda 228 174 ______-__åyeeälzerlefigr-ellä--________19_8__________-155-____ Hela populationen gencngående företag 159 149
Det är framför allt i branscherna massa och papper
(SNI 34) och järn, stål— och metallverk (SNI 37) som
de multinationella företagen har haft den långsammare tillväxten. Vidare är det bland de största företagen som den avsaktande tillväxten kunnat registreras; den hade nästan helt avstannat under den sista tvåårsperio— den bland såväl de nationella som de svenska multina—
tionella företagen.
Företag med Olika ursprungsländer uppvisar Olika till— växtmönster, vilket snarast beror på bransch— och stor— leksfördelningen (tabell 8.2). Nordamerikanska företag har haft en förvånansvärt låg tillväxt hela perioden. Det är främst de nybildade företagen som drar ned ge- nomsnittet. De förvärvade företagen har totalt sett ock- så haft en klart högre tillväxt än de nybildade. Vid tolkning av tabell 8.2 måste man komma ihåg att det i
de flesta celler rör sig om ettlitetantalföretag.
Tabell 8.2 Förädlingsvärde i kategorin utlandsägda före— tag fördelade efter ursprungsländer och på grupperna förvärvade—nybildade företag, åren 1966—1972 och 1973—1977.
Ursprungsland 1966 1972 Tillväxt 1966—72 1973-77 Belgien, Nederländerna 121,9 259,8 259,9 460,7 +113 + 77 Danmark 115,0 207,9 198,1 425,9 + 81 +115 Finland, Västtyskland, 21,4 39,6 267,0 497,4 + 85 + 86 Frankrike. Norge 22,1 27,9 51,3 77,0 + 26 + 50 Schweiz 77,9 119,2 167,3 267,5 + 53 + 60 Storbritannien 73,0 133,1 188,2 267,7 + 82 + 42 USA, Kanada 332,9 492,5 355,9 056,1 + 48 + 52 Förvärvade företag 442,1 786,5 1 331,9 2 265,9 + 78 + 70 Nybildade företag 322,1 493,6 1 155,9 786,3 + 53 + 55 Nordamerikanska: Förvärvade företag 182,1 313,6 524,1 842,7 + 72 + 61 Nybildade företag 150,8 179,0 831,8 1 213,4 + 19 + 46
För att pröva huruvida de registrerade skillnaderna i tillväxt beror på en eventuell skillnad i andelenåter— försäljning har denna satts i relation till omsätt—
ningen (tabell 8.3).
De utlandsägda företagen har helaundersökningsperioden en avsevärd andel återförsäljning och har hela tiden ökat så att den år 1977 motsvarade nära en fjärdedel av hela omsättningen. Nationella och multinationella företag noterar minskande andelar under den första delperioden och stigande andelar under den andral.
1 De kraftiga förändringarna mellan åren 1972 och 1973 för de nationella företagen beror till stor del på förändringar ipo— pulationen nellan dessa år.
SOU 1982:15 Tillväxt 99 Tabell 8.3 Kategoriernas återförsäljning ochdessstor— lek i förhållande till omsättningen, åren 1966—1972 och 1973-1977.
Företag Återförsäl'nino, mil' kr Återförsäl'ninH/omsättnin, %
1966 1972 1973 1977 1966 1972 1973 1977 SNI 31 Svenska MNF 260 86 59 93 12,3 7,7 5,2 5,7 Utlandsägda 150 166 309 601 25,2 21,9 25,2 22,4 åYåQåléé_flåEi_91.lålld___å?å___å_7-7-_ _4211__Z£7å__ ___éiå___911_ "215-392 SNI 34 Svenska MNF 103 78 95 432 4,0 2,2 1,4 4,1 Utlandsägda 6 25 22 18 3,1 8,5 5,8 3,0 ägas—kålléäoåållånulpi___ll_ __JP-_-__-_2_7-2___ _årZ-__lt_ä__ "115-___319 SNI 35 Svenska MNF 67 260 338 366 5,4 12,2 9,3 6,3 Utlandsägda 178 358 620 1 001 19,0 25,9 32,0 28,2 årsaä159_8921989119___ååjl___i91_ __53311__-1_1.å6 _____ äiå___ZåLZ_-_ _Ziié--__27_tl SNI 37 _ Svenska MNF 33 54 145 251 0,6 0,7 1,5 2,2 Utlandsägda 40 56 107 123 14,9 13,7 20,6 17,6 sederade-nella______5_5_____i2__ ___åå__--_l_3£__ _årå____Zt_å-__ __årå__-_åiå SNI 38 Svenska MNF 1163 1003 1355 2541 7,8 4,1 4,5 5,3 Utlandsägda 32 77 " 224 1132 5,3 7,1 8,1 24,1 åleaålsé_nä'£i_911_6118__-_l-9-2____l-1_2- 311-___???" __åiå____112___ ifall-"1412. SNI 3 Svenska MNF 1813 1703 2322 4245 6,4 4,1 4,2 5,2 Utlandsägda 432 711 1433 3122 16,1 17,3 19,6 24,1 Minoritetsägda 44 93 90 149 5,9 6,2 4,4 4,2 Serenata-_aéegrlslle-"Llå-__1_4_2_0__ _9_zp_9__19291__ __zta___étg__ _2119___zzt_3 Hela populationen gencngående företag 7,3 5,6 10,8 12,4
De multinationella företagen ligger dock, i synnerhet vid en jämförelse med de utlandsägda företagen, på en låg nivå. Till viss del kan denna skillnad bero på att de i regel avsevärt större svenska multinationella före— tagen valt att förlägga eventuella återförsäljningsakti— viteter i separata företag. Men likväl tyder dessa siff— ror på att den tidigare iakttagna lägre tillväxten, fram— för allt mellan åren 1975 och 1977 i de multinationella
företagen, delvis kan bero på en långsammare växande
återförsäljning i förhållande till de utlandsägda och de nationella företagen. De minoritetsägda företagens överlägset snabbare tillväxt beror dock till ingen del
på en ökande andel återförsäljning.
De mycket höga återförsäljningsandelarna för de natio- nella företagen i den andra delperioden beror på till— kommande kooperativa företag i livsmedelsindustrin vil— ka, som framgår av tabellens vänstra halva,vägermycket
tungt.
KAPITEL 9 SYSSELSÄTTNING
Som framgått av inledningsvis redovisade data är svenska multinationella företag industrins viktigaste arbets— givare, medan utlandsägda företags andel av sysselsätt— ningen är relativt liten. Tillsammans kommer de inter— nationellt verksamma företagens utveckling att avsevärt påverka omfattningen och sammansättningen av industri— sysselsättningen i Sverige. I detta avsnitt sökervd.be— skriva förändringarna i genomgående företagmedavseende på sysselsättningens numerär och dess regionala fördel— ning. Dessutom beskrivs förändringar i fördelningen på arbetare och tjänstemän samt fördelningen på olika funk— tioner inom gruppen tjänstemän. Genomgående företagsan- del av sysselsättningen i hela den svenska industrin är
av storleksordningen 60 % och av EFI—företagens 80 %. Sysselsättningens numerär
Förändringarna i kategoriernas sysselsättning visas i figur 9.1. Hänsyn har tagits till köp och försäljning av hela eller delar av företag inom populationen på så sätt att tidpunkten för förändringen "tvångsförlagts" till resp periods början eller slut beroende på vad som legat närmast. Det betyder att de förändringarsonlskett genom förvärv eller försäljningar av företag inte in—
kluderas i nedan återgivna siffror.
Som framgår av figuren minskade de svenska multinatio- nella företagen sin sysselsättning under perioderna 1966—1972 och 1973—1977, medan de andra kategorierna bibehöll eller ökade den något. I någon mån var utveck— lingen den omvända åren 1977—1979. Sett över hela pe— rioden har de svenska multinationella företagen haft den svagaste sysselsättningsutvecklingen, medanthefrån utlandet majoritets— eller minoritetsägda företagen
haft den starkaste.
Tusental anställda
Svenska MNF 300
o..-”l...... Svenska natio—
...... % nella företag %....occ.....I-Ooooooonoun
80 70
—— — Utlandsägda
40 företag
S-.—. _. - Minoritetsägda företag
_o_'_
Gumbo
1966 68 70 72 73 75 77 79 År
Figur 9.1 Kategoriernas sysselsättning åren 1966—1972 och 1973-1979, genomgående företag.
Den svaga sysselsättningsutvecklingen för de multina— tionella företagen gäller samtliga branscher utom verk— stadsindustrin (tabell 9.2), som i kraft av sin storlek dock väger tungt; nästan 60 % av sysselsättningen för_ denna kategori återfanns år 1973 i denna bransch(tabe11 9.1). Då de multinationella företagen är de största ar— betsgivarna kommer förändringarna i dessa företag att starkt påverka genomsnittsförändringarna förrespbransch (tabell 9.2).
Tabell 9.1 Antalet sysselsatta (tusental) i företags— kategorierna åren 1966 och 1973 (förstaåret i resp delperiod) fördelade på branscher — genomgående företag.
Svenska MNF Utlandsägda Nationella Totalt genonr företag företag gående företag
1966 1973 1966 1973 1966 1973 1966 1973
SNI 31 5,3 3,9 2,8 4,6 21,9 26,2 30,0 34,7 SNI 32 7,7 6,5 0,7 1,5 10,9 9,1 19,3 17,1 SNI 33 9,3 6,8 S S 9,2 15,4 18,5 22,2 SNI 34 37,5 42,1 1,8 1,8 34,7 30,3 74,0 74,2 SNI 35 16,1 22,5 6,8 7,5 7,6 9,0 30,5 39,0 SNI 36 8,2 10,1 S S 8,3 5,1 16,5 15,2 SNI 37 65,2 52,1 1,0 1,5 9,5 9,8 75,7 63,4 SNI 38 195,1 217,3 10,2 15,7 49,4 31,4 254,7 264,4 Total 344,1 361,3 23,3 32,6 151,5 136,3 519,2 530,2
Not. De genomgående från utlandet minoritetsägda företagen hade 8 900 anställda är 1966 och 13 700 år 1973. De är i tabellen inte nedräknade i bransch— och industritotalerna.
Tabell 9.2 Kategoriernas sysselsättningsförändringar enligt finansstatistiken fördelade bransch— vis, åren 1966—1972 och 1973—1977, procent, vägda genomsnitt samt antalet anställda år 1966 (tusental).
Svenska Utlandsägda Svenska natio— Totalt genom- MNF företag nella företag gående före—
tag 1966—72 1973—77 1966—72 1973—77 1966—72 1973—77 1966—72 1973
___—___.—___—___...__________—_______._________________—____________________1
SNI 33 —43 - 5 s S +21 + 1 — 8 O Tääwmu— hxhstri
imåstri 4 SNI38 +5 0 —5 +8 +1 +8 +4 +1 WakquS—
huhstri _______________________________________________________________-_____________________1 SNI 3 — 4 — 3 + 3 + 1 - 1 + 2 — 2 - 1 Tilhmxk—
ningsindustri
De utlandsägda företagen har i de flesta branscher po- sitiva sysselsättningsförändringar under den förstadel— perioden och negativa under den andra. De utlandsägda verkstadsföretagen uppvisar det motsatta mönstret, och då verkstadsindustrin rymmer en stor del av sysselsätt— ningen också för de utlandsägda företagen (nästan 50 % år 1973) räcker ökningen i denna för att hela kategorin skall kunna notera en ökning även åren 1973—1977. Som framgick av tabell 9.1 rör det sig för de utlandsägda
företagen om jämförelsevis små absoluta tal.
De stora företagen (fler än 1 000 anställda år 1966), framför allt de svenska multinationella, har båda del— perioderna haft den sämsta sysselsättningsutvecklingen. Under den första delperioden var således sysselsätt— ningsminskningen i genomgående företag totalt 15 000, medan storföretagen som grupp minskade sin sysselsätt— ning med nästan 21 000 personer. Minskningarna föll framför allt på branscherna massa och papper samt järn, stål— och metall.
Under den andra delperioden uppgick sysselsättnings— minskningen i genomgående företag till drygt 7 000 per— soner. Minskningen i storföretagen var dock drygt9 000 och berörde i sin helhet kategorin svenska multinatio— nella företag. Återigen var minskningarna fördelade över samtliga branscher (utom teko) och störst varden bland de stora företagen i järn, stål— och metall med
närmare 3 000 personer.
Regional fördelning
Vid försöken att belysa kategoriernas utveckling på re— gional nivå är det nödvändigt att begagna industrista— tistiken. Tyvärr uppstår då ett bortfall, därför att
vissa arbetsställen inte klassas som industriarbets—
l SIND, 1980, har funnit sysselsättningsutvecklingen vara svagare
i utlandsägda än i svenskägda industriföretag åren 1971—1976 (sid 106). Beräkningarna är dock gjorda för "identiska företag", dvs jämförbarhet föreligger endast över parvisa år.
ställen, och dessutom har det av tekniska skälintegått att fördela alla industriarbetsställen efter kategori— tillhörighet. Det gör att täckningen för t ex år 1978 för landet som helhet är under 44 % och för regionerna mellan 32 % och 48 %.
Kategoriernas geografiskafördelning avsysselsättningen framgår av tabell 9.3. De svenska multinationella före— tagen är överrepresenterade i Mälardalslandskapen och norra Svealand och underrepresenterade i södra och syd— östra Sverige. De utlandsägda företagen är överrepre—
senterade framför allt i södra Sverige.
Tabell 9.3 Kategoriernas andelar av sysselsättningen inom olika regioner år 1978, genomgående företag enligt industristatistiken (procent).
________________________________________________________
Our Län Svenska Utlands— Svenska råde MNF ägda nationella
företag företag
l Stockhohn 68 7 22
2 Uppsala, Södermanland, 78 5 16 östergötland, örebro, Västmndand
3 ämmmng,m©mbag, 49 4 47 Kalmar, Gotland
4 Blekinge, Kristianstad, 46 13 35 Mahmius
5 Halland, Göteborg och 66 5 29 Bohus, Älvsborg, Skaraborg
6 Känndand, qunrbeng, 77 1 20 Gävleborg
7 Västernorrland, Jämtland 66 4 25
å____Yäåfs£199£Eer_1i_Ec>_r£1£—9££ä_____52_________:1_________22 ___________
1—8 Hela populationen 65 6 30
___—___—
Noterbart är att de nybildade utlandsägda företagenloka— liserats till storstadsområdena, medan förvärven är mer
jämnt spridda över landet. Delvis torde dettasammanhänga med branschfördelningen — de nybildade är i höggradkon— centrerade till teknologiintensiva branscher.
Den regionala fördelningen av industrisysselsättningen i vår genomgående population framgår av figur 9.2. Vi kan där se att alla regioner hade en sysselsättningstill—
Tusental anställda 138 Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, och Västmanland 51320 70 Halland, Göteborgs och Bohus, Alvsborgs och Skaraborg 70 60 Värmland, Kopparberg och Gävleborg 50 50 ""—"&&;2, Kristianstad och Mal möhus stockholm —— N N 50 & 40 40 Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotland 30 m 20 20 Västernorrland och Jämtland 10 10 9 Västerbotten och Norrbotten 9 8 8 7 7 6 6 5 5 1972 74 76 78
Figur 9.2 Sysselsättningen i genomgående företag, förde— lad på regioner enligt industristatistiken, åren 1972—1978.
växt åren 1972—1976 och en nedgång åren 1976—1978. För— ändringarna var dock något olika mellan regionerna. Sett över hela perioden 1972—1978 ökade sysselsättningen i tre och minskade i fem regioner, medan den knappast för— ändrades alls totalt sett. Den procentuellt största ök- ningen tillkom i Västerbotten och Norrbotten (19 %) följt av Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotland (14 %). Det största sysselsättningsbortfallet under perioden uppstod i Värmland, Kopparberg och Gävleborg,där sysselsättningen sjönk med 7,4 % efter en kraftig nedgång åren 1976—1978. Näst sämst sysselsättningsutveckling hade regionerna "Uppsala, Södermanland, Östergötland, örebro och Västman— land" samt "Västernorrland och Jämtland", som båda fick
ca 4 % lägre sysselsättning år 1978 än år 1972.
I den region som ökat sin sysselsättning mest,"Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotland", var det framför allt de svenska multinationella företagen som ökade sysselsätt— ningen (tabell 9.4). I den region som fick sin sysselsätt— ning mest försämrad, "Värmland, KopparbergcxjiGävleborg", var det likaledes de svenska multinationella företagen som stod för större delen av minskningen. Det följer av att denna företagskategori i här redovisadedatadominerar som arbetsgivare och förändringarna därför slår igenom
även i den totala sysselsättningen.
Tabell 9.4 Kategoriernas sysselsättning fördelad på re— gioner åren 1972—1978 (tusental anställda). i,__________________________—______——_———————————
Om— Län Företag 1972 1974 1976 1978 råde _ __________________________________________________________________ 1 Stockholm Svenska MNF 32 32 33 30 Utlandsägda 2 2 3 3 l : _ ______________________ årsrekiuefigaslle.____2________2________19________19__ 2 Uppsala, Söder— Svenska MNF 68 68 71 65 mmUand,östa?- " götland, örebro, Utlandsagda 4 4 4 4 _ _____ Lagman ______ Systerelasllvnella"__lå________lat_m-__lé________l:1___ 3 Jönköping, Krono— Svenska NNF 17 20 22 20 berg, Kalmar, " Gotland Utlandsagda l 2 2 2 __.______________________Sy;e.r_1'_slsé_9azigaslle______l.7________12________l9_______lå____ 4 Blekinge, Svenska lVNF 28 30 29 23 Kristianstad, " Mahmnms Utlandsagda 6 7 7 7 _____________________åysrislse_1ezigaslle_____lå________lé________lå________lå___ 5 Halland, Göteborg Svenska IVNF 52 56 58 53 cch Bohus, Älvs— " bong,Skaraborg Utlandsagda 5 5 5 4 _ _______________________ åYSBEEé_DéE_iQQSll_a_____22________Zå________Zå________Zå___ 6 Värmland, Koppar— Svenska [VNF 43 45 45 38 berg, Gävleborg Utlandsägda l _ _ _ _ _____________________ åyseks_aezienslla_____2________19________1_1________l.9___ 7 Västernorrland, Svenska MNF 9 9 10 9 Jantland Utlandsägda — 1 — | __ ___________________ årsska-92£_ieeslla______11_________________å ___________ 8 Väsbaiotten, Svenska Mm? 6 7 7 7 Norrbotten Utlandsägda _ _ _ _ _ _______________________ åYSDåES_£lé£-_19£19llé_____il_________11_________i________é___ i Totalt Svenska MNF 254 267 275 245 l Utlandsägda 20 21 21 21
Svenska nationella 93 99 105 101
Yrkesfördelning
Arbetskraftens fördelning på olika typer av arbeten har förändrats under 1970—talet (tabell 9.5). För den här redovisade delen av industrin minskade andelen tjänstemän fram till och med år 1974 för attdärefter åter öka och den förändringen återfinns i alla kate— gorierna. Däremot är kategorierna i olikagrad"tjänste— mannaintensiva". Den för de internationella katego— riernas högre graden av fon—intensitet tillsammans med de utlandsägda företagens högre grad av återför— säljning och de svenska multinationella företagens administrerande av utlandsverksamheten är sannolikt
de viktigaste förklaringarna härtill.
Tabell 9.5 Kategoriernas anställda fördelade på tjänste— män och arbetare åren 1970-1978, genomgående arbetsställen enligt industristatistiken, an— tal i tusental och tjänstemännens andel i pro— cent. .1______970 . l9_7_2_____ _. l.9_7_é_,.i.___ .1_9_7.Q____._ .1978 _______ Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel tj män tj män tj män tj män tjmän _______________________________________________________________________________.__________ Svenska MNF: arbetare 138 167 180 179 156 "tjänstefel ______ Z Z----åä______ål___åå _______ åå___åll ______ åZ-___22_______ål____åé___ Utlandsägda företag: arbetare 11 12 13 12 12 __EiåQåEsEäE_______å___iZ _______ å____49 _______ å___åå ________ 2____iå________å____39__ Svenska nationella företag: arbetare 56 66 72 74 70 "Beast-(211122 ______ 2.5_____20_______2å____22 _______ Zé___åé_______22____Zå_____22____22__ Totalt: arbetare 205 245 265 265 238 tjänstemän 110 34 114 31 117 30 125 32 118 33
Tjänstemännens fördelning på olika funktioner låter sig beskrivas med hjälp av det underlag till förhandlings— statistiken som förvaltas av arbetsmarknadens parter och som bearbetas av SCB. Tjänstemännen fördelas där— vid på tio olika huvudfunktioner (Befattningsnomenkla—
tur Tjänstemän, 1975). Vilka dessa funktioner är fram— går av tabell 9.6. Det antal tjänstemän som kunnat
fördelas på kategorierna uppgår till ungefär 90 000 av totalt ca 200 000 i de genomgående företagen" Att antalet är så litet beror på tekniska problem vid inplaceringen av de rapporteringsenheter arbetsmarknadsstatistiker1byg— ger på i den av oss använda kategoriindelningen. Mate— rialet i tabell 9.5 tyder på att de nationellaföretagen är underrepresenterade med 23 % av de ingående tjänste—
männen.
Tabell 9.6 Tjänstemän fördelade på kategorier och funk— tioner år 1977, genomgående företag enligt arbetsmarknadsstatistiken, procent, vägda
genomsnitt. Funktion Svenska Utlands— Minoritets— Svenska Funktionens MNF ägda ägda nationella andel av företag företag företag tjänstenännen 0 Administration 64 8 3 26 25 7 Sermke 9 Ehmxmd 1 Produktionsledning 62 6 3 31 18 2 Forskning och utveck— 68 11 5 17 7 ling 3 Konstruktion, form— 80 4 ' 5 16 11 grnung 4 Teknisk netod, plane- 74 6 6 16 15 rhg,MmUDH 5 Kaumrukation, 70 5 8 17 1 bibliotek 6 Personal 69 6 3 23 4 8 Konnersiellt arbete 61 10 4 25 19 Kategorins andel av 67 8 4 23 100 tjänsbamnumm
Som väntat har de svenska multinationella företagen re- lativt mycket och de nationella företagenrelativtlitet personal i funktionerna fou och konstruktion och form— givning. För nationella företag är i stället produk— tionsledande personal överrepresenterade i förhållande till genomsnittet. Att tjänstemän i kommersiellt arbete är relativt få i de svenska multinationella företagen beror sannolikt på att en stor del av dessa arbetsupp— gifter utförs av anställda utomlands. Det omvändalgäller
de utlandsägda företagen. Snarare är andelen tjänste—
män i kommersiellt arbete förvånande litenlmatbakgrund av deras tidigare dokumenterade stora återförsäljnings—
verksamhet.
Klassificeringen av ovan angivet slag är naturligtvis i viss mån godtycklig: gränserna mellan olika funktio- ner är ofta oklara, tjänstemän arbetar ofta inom flera funktioner och inplaceringen kan delvis göras efter olika kriterier på olika rapporteringsenheter. Föränd— ringar i själva funktionsklassificeringen komplicerar studiet av förändringar över tiden. Mellan åren 1973 och 1975 flyttades ett antal delfunktioner om mellan huvudfunktionerna, varför förändringarna mellan dessa år är svåra att tolka. Vi redovisar i stället föränd— ringarna för två delperioder, 1971—1973 och 1975—1977 (tabell 9.7).
Tabell 9.7 Förändringar i tjänstemännens fördelning på kategorier och funktioner åren 1971—1973 och 1973-1975, genomgående rapporteringsenheter enligt arbetsmarknadsstatistiken, procent, vägda genomsnitt.
Funktion Svenska Utlands— Svenska Totalt
MNF ägda nationella företag företag 1971—73 1975—77 1971—73 1975—77 1971—73 1975—77 1971—73 1975-77 0 Administration —3,1 +1,6 —5.2 -0,8 —l,5 +6,l —2,0 +3,0 7 Service 9 Ekonani l Produktionsled— —l,0 —5,3 +1,0 +1,6 +2,2 +4,8 0 —l,7 ning 2 Forskning och —3,1 —l,6 +1,6 +6,0 +3,8 +5,9 —1,l +O,l utveckling 3 Konstruktion, —1,5 0 —2,5 +3,1 —2,0 +3,8 -l,6 +1,3 forngivning 4 Teknisk metod, +2,7 0 —l,5 —0,8 +2,0 +3,3 +2,6 +l,l planering, kon— troll 5 Kommunikation, 0 +5,0 +37,5 +4,9 —6,0 +4,l —0,3 +5,8 bibliotek 6 Personal +1,4 +2,0 —16,7 —4,4 —2,5 +9,6 0 +3,5 8 Kcnnersiellt +2,2 +1,6 +7,3 +8,0 +4,2 +7,7 +3,4 +4,1 arbete
Totalt —l,l 0 —l,0 +2,6 +1,9 +5,8 0 +l,7
Av de här representerade företagen har de nationella haft en ökning av antalet tjänstemän medan de idelnulti— nationella företagen minskat eller stått stilla i antal. AV funktionerna har kommersiellt arbete ökat mest medan produktionsledning, fou samt konstruktion och formgiv— ning stagnerat eller minskat. Minskningarna ligger på de svenska multinationella företagen, medan de andra
två kategorierna i stället ökat antalet tjänstemän i dessa funktioner. Ökningarna i funktionen kommersiellt arbete återfinns i alla tre kategorierna om än relativt
starkare ju mindre kategorin är i absoluta tal.
S()IJ 1982:15 KAPITEL 10 FRÅN UTLANDET FÖRVÄRVADE FÖRETAG
Det har ibland ifrågasatts huruvida motiven för utländ- ska köpares förvärv av svenska företag varit förenliga med industripolitiska mål. Det har föranlett DIRK att göra en beskrivning av utvecklingen i sådana företag efter förvärvet. Dessutom har utvecklingen i förvärvade företag redan redovisats i några av de tidigare kapit—
len.
Det har varit svårt att datera förvärven. Ofta har för— värv av ett majoritetsintresse eller kontroll av röst— rättsmajoriteten, som här varit kriteriet för klassifi— cering som ett utlandsägt företag, föregåtts av olika typer av samarbete och/eller förvärv av en minoritets— andell. Det har medfört att olika källor ofta angivit olika förvärvsår. Särskilt svårt har det varit att da— tera förvärv före år 1969, då statens pris— och kartell— nämnds register över fusioner och förvärv började ut—
komma.
De svenska företag som förvärvats av utländska företag finns sammanställda i tabell 10.1. I de förvärv vi kun— nat identifiera var sysselsättningen vid förvärvstid— punkten 53 000 varav 46 000 i industrin. Antalet förvär— vade företag i branscher utanför tillverkningsindustrin har dock varit större. Bland industribranscherna har förvärv inom livsmedels— och tekoindustrierna gått re— lativt sett tillbaka, medan förvärven inom kemisk in— dustri och verkstadsindustri bibehållit eller ökat sina andelar.
1 Det är för övrigt sannolikt att den väsentligaste förändringen i vissa fall åstadkoms redan på detta stadium. I sådana fall innebar övergången till majoritetsägande ingen förändring.
Tabell 10.1 Utländska förvärv av svenska företag, för— delade efter förvärvstidpunkt och bransch.
1946nl968 1969-1972 1973—1976 1977—1978 An— Antal An— Antal An— Antal An— ställda för— ställda för— ställda för— ställ värv .. "
Livsmedel etc 7
Textil etc 4 082 2 1 037 7 319 — — Trä 20 — — 2 54 — — Massa, papper, 4 1 455 5 439 3 253 grafisk 1 805
Kendsk 2 023 15 1 239 15 1 150 5 501 Jord- och sten 210 4 86 7 982 3 194 Järn— och metall- 1 419 2 635 — — verk —
Järn— och metall— 3 1 446 20 2 082 4 351 manufaktur 846
Maskin 2 342 23 3 219 11 1 609 8 1 698 | Elektro 2 050 7 296 6 1 416 3 1 269 ' Transportmedel 155 — — 2 356 1 43 91532.Heliga-—__1__0_O_0___________l_ __55_ _ _2 _____ 411 3 502 Totalt industri 17 350 65 —+13 241 " "93 _ 10_562__"_52" 2335 Byggnadsverksamhet - — 2 25 1 76 Partihandel 35 861 50 1 918 34 602 Detaljhandel 9 738 15 353 9 117 Samfärdsel 5 238 4 77 2 47 Försäkringar - — 1 58 — _ Service inkl hotell och 1 368 30 1 100 13 516 restaurang
Totalt branscher utanför 50 2 205 102 3 531 59 1 358 industri
Samtliga näringar 115 15 446 195 14 033 91 6 297
Källa: SOU 1975:50, SPK, Riksbanken, m fl.
De utlandsägda företagen i EFI—populationen motsvarar i termer av antalet anställda över 85 % av det totala an— talet anställda i den utlandsägda industrin. Det är mer än vad företagen med fler än 200 anställda rymmer och beror på att även en del mindre företag inkluderats i (EFI—populationen. De flesta av de ingående företagenhar varit utlandsägda ganska lång tid (tabell 10.2) även om mitten av 1970-talet såg en viss uppgång. Som vi tyckt oss konstatera för de svenska multinationella företagen (SOU 1981:33 och Swedenborg, 1981) har en ökande andel
av etableringarna skett genom förvärv.
Tabell 10.2 Sysselsättningen i utlandsägda företagår 1977 fördelade efter ålder1 samt efter etablerings— form (förvärv resp nybildning), absoluta tal och procent av totala antalet.
Åhkm år) RXWävab anhkme Tmnlt ÄSEäl_—"__7%— EGREST_"__'F?"' ÄHEäl__"___ä o — 2 6 296 19,1 5 s s s 3 — 5 3 534 10,7 — — 3 534 7,8 6 — 8 4 594 13,9 — — 4 594 10,1 9 — 11 3 252 9,8 5 s s s 12 — 17 4 928 14,9 366 2,9 5 294 11,6 18 — 27 3 193 9,7 5 s s s 28 7 226 21,9 10 764 85,8 17 990 ' 39,5 Totalt 33 023 100 12 552 100 45 575 100
1 Ålder räknad från den tidpunkt då företaget blev utlandsägt.
Som de överlägset viktigaste ursprungsländerna för ut- landsägda företag i Sverige framstår USA och Kanada. Företag ägda av dessa länder svarade för nästan hälften av de utlandsägda EFI—företagens förädlingsvärde. Ande— len har ökat mellan åren 1966 och 1977. Större delen av
ökningen ligger inom nybildade företag(tabe1110.3).
1 Tabell 10.2 överdriver denna tendens något. Ett nybildat ("green field") företag uppfyller sällan EFI—kriterierna.
Tabell 10.3 Utlandsägda företag uppdelade på förvärvade och nybildade samt ursprungsländer. Förädlingsvärde milj kr samt andelar av samtliga utlandsägda EFI—företags förädlingsvärde.
__________________________________________________________________________________________________ Ursprungsland 1966 1972 1977
Antal Milj kr % Antal Milj kr % Antal Milj kr % företag företag företag
_________________________________..____________________________._______._________..____________________________________ USA Förvärvade 8 181 21 15 525 22 22 1 106 22
Nybildade 7 157 18 10 730 30 9 1 235 25
Belgien Förvärvade 10 238 27 16 555 23 22 1 245 25
Nederländerna . Fr ] ike Nybildade 6 40 5 9 131 5 6 174 4
Schweiz Totalt 16 278 32 25 686 28 28 1 419 29 Storbritannien Finland Förvärvade 3 68 8 5 84 4 11 360 7 Norge . D rk Nybildade 11 141 16 12 234 10 12 442 9 Totalt Förvärvade 24 532 61 40 1 318 54 61 3 098 63 Nybildade 24 337 39 31 1 105 46 27 1 851 37 Totalt 48 869 100 71 2 423 100 88 4 949 100
I detta kapitel jämförs utvecklingen i förvärvade före— tag före och efter förvärvet. Strävan har varit att ut- sträcka beskrivningen till fem år före och fem år efter förvärvet. Möjligheterna härtill begränsas av undersök—
' ningsperiodens utsträckning, 1966-1977, i vissa fall fram t o m 1979. Vad gäller fou finns bearbetningsbara upp— gifter från år 1973.
Antalet inkluderade företag är som mest 49 med en samman- lagd sysselsättning av 21 000 anställda, vilket utgör 64 % av de anställda under denna period i förvärvade företag. Bortfallet förklaras delvis av att många av de förvärvade företagen är för små för att ingå i EFI—populationen och att tre företag med närmare 600 anställda gick i konkurs samt att några företag återgått i svensk ägo. Framför allt beror bortfallet på att material saknats för alltför många år i SCBs databand med avseende på ett antal företag. Det gäller framför allt fou—statistiken till vilken uppgifts—
inlämningen inte är obligatorisk.
Forskning och utveckling
Fou—intensitetens storlek före förvärvet är intressant ur den synvinkeln att svaret kan ge bättre förståelse för multinationella företags expansionsbeteende. Det har som en hypotes i DIRKs tidigare expertrapporter (SOU 1981:33 och l981:43) hävdats att en direkt investering — i synner- het i mognande oligopol — kan ha som syfte att förvärva företagsspecifika fördelar snarare än att utnyttja redan befintliga sådana. Om de förvärvade företagen är teknologi— intensiva får denna hypotes ett visst stöd. Å andra sidan kan de förvärvade företagens fördelar också vara t ex av karaktären tillgång till avsättningsmarknader, vilket vi
inte har möjlighet att pröva.
Den andra delfrågan föranleds av den oro som ibland ut— trycks för att köp av teknologiintensiva företag skulle vara föranledda av en önskan att komma i besittning av enbart teknologin. Köparen skulle sedan kunna flytta de
fortsatta fou-aktiviteterna till någon annan koncern-
del.1
1 Se t ex LO, 1981.
Ett par undersökningar har behandlat dessa problem.
Erland (1980) fann, genom bearbetning av underlaget till arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma förhandlings— statistik, att från utlandet förvärvade företag mellan åren 1967 och 1974 som grupp inte var mer fou—intensiva än genomsnittligt för företagen i respektive branscher.
I endast sex fall av totalt 25 låg de förvärvade företagen över detta genomsnitt. De förvärvade företagen tillhörde_
dock ofta relativt fou—intensiva branscher.
Lipsey och Swedenborg (1981) försöker besvara samma fråga genom att bearbeta Samuelssons (1977) enkätmaterial. Där prövas huruvida de under perioden 1961—1970 förvärvade företagen är mer teknologiintensiva än övriga svenska före— tag. Teknologiintensiteten är då mätt som antalet tekniker i förhållande till det totala antalet anställda. Lipsey och Swedenborg finner de från utlandet förvärvade före— tagen vara mer teknologiintensiva än resp branschers genom- snitt. Men då mätningen avser ett annat begrepp än det Erland prövar och då dessutom mätningen i de flesta fall inte avser förvärvsåret är det svårt att dra bestämda
slutsatser beträffande fou—intensiteten.
Som tidigare framgått är SCBs fou—statistik behäftad med vissa brister. Det förhållandet att det inte finns någon uppgift om att ett företag bedriver fou utesluter inte att så skulle vara fallet. Man kan nämligen ha underlåtit att besvara enkäten. Av de 49 förvärvade företag som ingår i den här begagnade undersökningspopulationen fanns inga bearbetningsbara enkätsvar angående fou för 18 företag.
19 av företagen hade svarat endast enstaka år. Det var
för oss inte möjligt att studera deras fou-intensitet vid förvärvstidpunkten. De 12 återstående förvärven avsåg i nio fall verkstadsindustrin, i två fall livsmedelsindustri och i ett kemisk industri, dvs övervägande fon-intensiva branscher. Fem företag hade en fou-intensitet som var hög— re än genomsnittet för industrin. Av de 12 företagen hade 11 en fou—intensitet som var högre än den bransch (på nivå 3—stä11ig SNI) i vilken de ingick.
I elva av företagen var det möjligt att jämföra utveck—
lingen i fou—intensitet efter förvärvet med tiden före
eller vid förvärvet. Observationspunkternaåh:emellertid
få för varje företag. I två fall ökade och i nio fall minskade fou—intensiteten tiden närmast efter förvärvet; övervägande avtagande fou-intensitet i de undersökta fallen således. Detta förhållande kan jämföras med den i kapitel 3 beskrivna utvecklingen totalt i förvärvade företag: i stort sett oförändrad fon—intensitet mellan åren 1973 och 1977 och fallande intensitet mellan åren 1977 och 1979.
Investeringsbeteendet
En utredning från statens industriverkl jämför utveck— lingen i 59 företag som förvärvades av olika köparkate— gorier år 1971. De finner att de som förvärvades från utlandet hade gjort nästan dubbelt så stora investe— ringar per anställd ochår, såväl före som efter för— värven, jämfört med företag som förvärvats av svenska företag. Orsaken antas vara att förvärven i stor ut- sträckning skett i den kapitalkrävandekemiskaindustrin.
Här har vi valt att undersöka investeringskvotens2 ut—
veckling före och efter förvärven. Av 35 analyserade fö— retag hade 21 en tämligen likartad investeringskvot före och efter förvärven medan åtta uppvisade en tendens till
minskad och sex en tendens till ökad investeringskvot.
Förädlingsvärdestillväxt
Det är möjligt att följa förädlingsvärdestillväxten 134 av de från utlandet förvärvade företagen i fem år efter
förvärvsåret. Som grupp hade dessa företag en lägre till— växt än industrin som helhet före förvärven, medan till— växten efter förvärven kom att vara snabbare än för indu— strin som helhet. Bakom detta "genomsnittsresultat" döl— jer sig förstås en splittrad bild. Den olikartade utveck— lingen samvarierar inte med branschfördelningen.
Export
För tiden innan år 1975 finns det ingabearbetningsbara uppgifter om exporten per företag utan endast per varugrupp i utrikesstatistiken.XH.har därför endast tillgång till
1 smo 1978:4.
Bruttoinvesteringar i förhållande till förädlingsvärde.
exportuppgifter för de förvärvade företagen åren 1975, 1976 och 1977. Materialet medger ingen analys av för— värvens inverkan på företagens export, eftersom vi inte kan undersöka dess omfattning före förvärven. Däremot kan
vi se på tio förvärv år 1975 och se hur de utvecklats de närmast följande åren.
Dessa tio företag ökade under perioden 1975—1977 exporten med 24 % mot 17,5 % för samtliga EFI-företag. Det var emel— lertid fyra av företagen som stod för mer än hela denna ökning. De övriga sex minskade sin export.
Exportintensiteten ligger betydligt under branschgenom— snitten i de flesta av de förvärvade företagen. År 1975 hade endast 14 och år 1977 endast 12 företag av drygt 40 en högre exportintensitet än motsvarande branscher.
Sysselsättning
Så gott som hela 1970—talets sysselsättningstillväxt i den utlandskontrollerade industrisektorn förklaras med förvärv av inhemska företag. Två SIND—utredningarl behandlar ett antal av dessa förvärvade företags utveckling före och ef— ter förvärven. Den förstnämnda (SIND l977:10) studerar ut- vecklingen efter förvärven i elva livsmedelsföretag. Resul— taten visar en genomsnittligt bättre sysselsättningstill- växt i de förVärvade företagen än i branschen som helhet. Skillnaderna mellan företagens tillväxt var dock stor. I själva verket hade fem företag en lägre och sex en högre tillväxt än genomsnittet för branschen. Den andra under— sökningen (SIND l978:4) gör inga branschjämförelser men visar att sysselsättningen ökade i endast ett av sju före- tag som förvärvades år 1971.
Båda undersökningarna visar emellertid en klar ökning av tjänstemannapersonalens andel av de sysselsatta. Den för— sta undersökningen visade att antalet tjänstemän ökat med i snitt 150 % mot en ökning av antalet arbetare med 11 %. Den andra undersökningen visade att tjänstemannaandelen ökat i hälften och var oförändrad i resten av företagen.
___—___—
1 SIND 1977le och SIND l978:4.
I denna studie har sysselsättningen i förvärvade företag före och efter förvärven jämförts med genomgående företag
i EFI—populationen. Resultaten tyder på att sysselsätt— ningen minskade före förvärven i de undersökta företagen medan industrin som helhet ökade sysselsättningen något under motsvarande period. Efter förvärven var utveckling- en mer ojämn: 25 företag med 13 200 anställda vid förvärvs- tillfället minskade och elva företag med 2 900 anställda vid förvärvstillfället ökade sysselsättningen fram till
fem år efter förvärven. Som grupp hade de förvärvade före— tagen en något gynnsammare sysselsättningsutveckling efter förvärven än industrin som helhet. Att notera är att de företag som ökade efter förvärven ökade även två år före och de som minskade efter förvärven minskade två år före. Det är därför svårt att relatera sysselsättningsförändring—
arna till förvärven som sådana.
En uppdelning av sysselsättningen i de förvärvade före— tagen på tjänstemän och arbetare visar att antalettjänste— män ökat och antalet arbetare minskat efter förvärven. Minskningen av arbetarpersonalen började redan före för— värven och kan snarast sägas avta efter. Även beträffande tjänstemannapersonalen inträffade trendbrottet snarast året före förvärvet. Fram till dess minskadeantalettjän— stemän för att då börja öka och ökningen fortsatte efter förvärvet. En uppdelning av tjänstemannapersonalen, på försäljningspersonal och övriga tjänstemän, visar att för— säljningspersonalen ökat medan övriga tjänstemän minskat
något efter förvärven.
Någon möjlighet att finna samband mellanföretagensbransch— tillhörighet eller köparens hemland och sysselsättnings— utveckling fanns inte. Inte heller förädlingsvärdesutveck— lingen syntes samvariera med sysselsättningsförändring—
arna .
Återförsäljningens omfattning
Som vi konstaterat ökade försäljningspersonalen i de för—
värvade företagen medan arbetarpersonalen minskade. Beror
1 Även om detta resultat är konsistent med utvecklingen i de utlands— ägda företagen som helhet är det delvis påverkat av den ändring i klassifikationssystenet för tjänstemännen som genomfördes mellan åren 1973 och 1975 (se kapitel 9).
detta på att utländska företag lägger större vikt vid marknadsföringen än svenska eller beror det på en ökad
försäljning av varor som andra företag producerat?
Uppgifter om egen produktion och återförsäljning skall lämnas på finansstatistikenkäten till SCB. Företagen tycks emellertid ha svårt att skilja mellan de båda variablerna, eftersom vissa företag lämnat uppenbart orimliga uppgifter. Av totalt 47 företag anger således 13 att de inte bedriver återförsäljning, vilket i flera fall inte verkar troligt.
Av de 34 som anger att de även har återförsäljning har tolv
lämnat orimliga eller ofullständiga uppgifter. Kvar finns således 22 analyserbara företag som har angivit att de har
återförsäljning.
Av dessa 22 företag hade 12 en klart ökande andel återför— säljning av omsättningen. Om vi i stället ser på själva ni— vån finner vi att två tredjedelar av de förvärvade före— tagen hade en avsevärt högre andel återförsäljning än in—
| | dustrisnittet medan övriga låg under genomsnittsnivån pe— rioden 1970—1977. I 1
De företag som ökade andelen återförsäljning efter för— värvstidpunkten ökade försäljningspersonalen något mindre än de som inte ökade andelen återförsäljning. Arbetarperso- nalen minskade i båda grupperna med 15 % under samma period. Det verkar således inte som om de som ökar andelen återför— säljning har utvecklats nämnvärt annorlunda än de övriga
förvärvade företagen ur personalhänseende.
Sammanfattning
En ökande andel av utländska företags investeringar i Sverige har skett genom förvärv av svenska företag. Ägar— förändringarna tycks inte nämnvärt ha påverkat beteendet i fråga om investeringar eller export. Även sysselsätt— ningens numerär synes relativt opåverkad medan däremot an— delen tjänstemän ökat efter förvärvet. Fou—intensitetens förändring i samband med ägarskiftet kunde undersökas i endast 11 företag. I nio av dessa minskade intensiteten
efter förvärvet.
KAPITEL 11 KORTSIKTIGA VARIATIONER I VERKSAMHETENS OMFATTNING
I den diskussion som förekommit under senare år om betydel- sen av arbetskraftens rörlighet för att upprätthålla till— växten har anpassningskostnaderna kommit att spela en stör— re roll. Det har också uppmärksammats att även om vinsterna av strukturomvandlingen och den internationella specialise- ringen fördelas relativt jämnt är det inte troligt att det förhåller sig på samma sätt med anpassningskostnaderna; de bärs i högre grad av de direkt berörda. Ur dessas synvinkel är det därför en fördel om strukturomvandlingen kan ske nå— gorlunda långsamt, och statsmakternas insatser har delvis också haft som syfte att förlänga anpassningstiden. Men även utöver den strukturellt betingade anpassningen är de flesta industriella verksamheter naturligtvis utsatta för variationer i omfattningen av verksamheten till följd av
konjunkturella efterfrågevariationer.
De företag som har en internationellt spridd försäljning brukar anges ha en potentiell fördel i möjligheterna till stabilitet i verksamheten genom att vikande försäljning på stagnerande marknader kan kompenseras på växande marknader. Även om vår kategoriindelning inte tar hänsyn till försälj- ningens lokalisering borde därför de internationella kate— gorierna — utländska och svenska multinationella företag - kunna ha en högre grad av stabilitet i verksamhetens omfatt- ning. Eventuellt kan detta något motverkas av möjligheterna till geografisk omdisponering av själva tillverkningen. En sådan är å andra sidan ofta så kostnadskrävande att den inte lönar sig som motmedel mot tillfälliga svängningar i efter— frågan.
Mot bakgrund av ovanstående har vi prövat huruvida storleken på de kortsiktiga variationerna i verksamhetens omfattning varierar mellan kategorierna. Förfaringssättet har varit
att beskriva förändringarna mellan två på varandra följande år för ett företag vad avser förädlingsvärde och sysselsätt— ning. Undersökningen omfattar perioden 1971—1979, vilket in— nebär att förändringarna inom åtta dylika årspar kunnat be—
räknas. Förutom i absoluta tal har förändringarna beskrivits
i procent för genomsnittliga förändringar, medianer och kvartiler. Aggregeringen till kategorier av variationerna på företagsnivå gör emellertid att spridningen på företags—
nivå inte är möjlig* att urskilja.
Det tillämpade förfaringssättet medger användning av ett större material än vad som var möjligt i undersökningen
av "de genomgående företagen". För år 1977 inkluderas såle— des företag med tillsammans 640 000 anställda, vilket mot— svarar ungefär 70 % av det totala antalet anställda inom
tillverkningsindustrin.
Som framgår av figur 11.1 svarar de svenska multinationella företagen för de största variationerna i antalet sysselsat— ta, vilket är naturligt med tanke på deras större andel av den totala sysselsättningen. Endast under högkonjunktur— åren kan nettoökningar noteras.
Relateras kategoriernas sysselsättningsvariationer, beräk— nade var för sig i företag som ökat resp minskat, till de- ras totala sysselsättning erhålls en något annorlunda bild med variationer som i genomsnitt är ungefär proportionella
med kategoriernas andel av den totala sysselsättningen (tabell 11.1).
Sysselsättningsförändring (tusental anställda)
' Svenska MN F
16
14
12
Svenska nationella företag
10
Minoritetsägda företag
71/ 72/ 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 78/ 71/ 72/ 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 78/ 72 73 74 75 76 77 78 79 72 73 74 75 76 77 78 79
Figur 11.1 ökningar och minskningar i sysselsättningen i
kategorierna årsvis mellan åren 1971 och 1979 (tusental anställda).
Tabell 11.1 Kategoriernas andelar av sysselsättningen 1 populationen och av ökningen resplninskningen av sysselsättningen i olika årspar (procent) '
Andelar av: 1971/ 1972/ 1973/ 1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1978/ Genom— 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 snitt
Svenska MNF
Total 59,1 58,4 57,8 60,6 63,2 60,0 55,3 56,7 58,9 ökning 62,3 46,4 54,2 62,8 46,3 35,5 44,9 59,1 51,4 Miggkgigg 33,4 66L8 52,1 61,5 63Ll 63,5 53,8 51L4 58L2
Total 5,4 5,9 5,7 5,7 6,0 6,4 7,4 7,1 6 2 ökning 3,0 6,0 6,5 2,8 6,7 9,7 11,2 7,4 6,7 MiQåEQlEH _________ 6r9 713 6L1 812 910 316 6 2
Minoritetsägda företag
Total 2,5 2,7 2,6 2,5 2,4 2,5 2,9 2,9 2 6
ökning 2,8 3,5 3,3 5,4 5,0 5,8 3,9 4,3 4,3 2 l
Svenska nationella företag
Total 33,0 33,1 33,9 31,2 28,4 31,1 34,4 33,2 32,3 ökning 31,9 44,0 46,0 29,1 42,0 49,0 40,0 29,3 37,7 Minskning 37,4 23,8 39,6 27,5 25,9 31,8 37,5 41,1 33,1
Även i nationella och minoritetsägda företag tycks perso— nalsvängningarna ha varit relativt stora under perioden. Det har dock i båda fallen främst varit personalökningar, som varit ovanligt stora medan personalminskningarna varit mer normala eller till och med små i de minoritetsägda fö—
retagen.
Figur 11.2 visar denna utveckling på ett annat sätt. Vi kan där se den procentuella förändringen av sysselsättningen i kategorierna uttryckt dels netto (skillnaden mellan positi— va och negativa förändringar) dels brutto (dvs summan av positiva och negativa personalförändringar). Bruttokurvan visar därmed den totala sysselsättningsvariationen utan hän— syn till om den varit positiv eller negativ. Skillnaderna
mellan kategorierna är överraskande små.
Procent 10 Svenska MNF Svenska nationella företag
4
0 & _4 Neno Neno —6 12 Utlandsägda företag Minoritetsägda företag
W Brutto
Netto
__4 Netto _6 l'__'T—l—_l—l—|—'_F—_l F—l—T—F—r—l—_l—l 71/ 72/ 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 78/ 71/ 72/ 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 78/ 72 73 74 75 76 77 78 79 72 73 74 75 76 77 78 79
Figur 11.2 Sysselsättningsförändringarna för kategorierna perioden 1971—1979(denövre kurvan visar brutto— förändringen, dvs summan av ökningen och minsk— ningen; den nedre kurvan visar nettoförändringen, dvs skillnaden mellan ökningen i de företag som ökat antalet sysselsatta och minskningen i de fö- retag som minskat antalet).
För att något komma åt det förhållandet att genomsnitt döljer olikartade förlopp för enskilda företag gjordes be— skrivningarna uttryckta också i termer av median— och kvar— tilvärden (figur 11.3). Som där framgår har utvecklingen varit tämligen enhetlig inom resp kategori. Endast för de från utlandet minoritetsägda företagen är skillnaden mel—
lan grupperna påtaglig, men där är också antalet företag litet.
Procent
Svenska MNF Svenska nationella företag
16 Utlandsägda företag Minoritetsägda företag
|_l—l—F_l_i'_lå l—i—j—FF—I—"I—ä—"1 * 71/ 72/ 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 78/ 71/ 72/ 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 78/ l 72 73 74 75 76 77 78 79 72 73 74 75 76 77 78 79 3
Figur 11.3 Årliga sysselsättningsförändringar för katego— l rierna, uppmätta perioden 1971—1979; median, övre och undre kvartil.
Även beskrivningen av förändringarna i förädlingsvärde
har ett likartat utseende (figur 11.4). Avståndet mellan kvartilerna är likartat mellan de tre stora grupperna och spridningen inom grupperna skiljer sig sålunda inte åt i någon större utsträckning. Däremot är medianvärdets fluk- tuationer något mindre för de nationella företagen — i frå- ga om sysselsättning i jämförelse med båda de internation— ella kategorierna — i fråga om förädlingsvärde i jämförelse
med de svenska multinationella företagen.
Procent Svenska MNF Svenska nationella företag 40
30
20
10
—10
60 Utlandsägda företag Minoritetsägda företag
50
40
30
20
10 ? |__—T—j—I_—'—I—l—'I__1 f_T—ä—H—_W—l—_l
—10
1972 73 74 75 76 77 78 79 1972 73 74 75 76 77 78 79
Figur 11.4 Kategoriernas årliga procentuella förändringar å förädlingsvärde perioden 1971—1979, medianer och kvartiler.
sinsemellan uppvisar de olika branscherna något oenhetliga konjunktursvängningar. Vi nöjer oss här med att visa fluk— tuationerna i fråga om sysselsättning för verkstadsindu— strin, SNI 38 (figur 11.5). Inte heller i denna bransch har de svenska multinationella företagen en stabilare syssel- sättning än de nationella företagen. Däremot har de svenska multinationella företagen haft mer enhetlig utveckling än övriga kategorier. 1P5rocent Svenska MNF Svenska nationella företag , 10 5 0 . _5 ! —10 ; —15 Utlandsägda företag Minoritetsägda företag 20 15 5 10 ' 5 0 —5 —10 —15 —20 ___—l—l—r—l |__|—r——|——|—|-—|— 71/ 72/ 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 78/ 71/ 72/ 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 78/ 72 73 74 75 76 77 78 79 72 73 74 75 76 77 78 79
Figur 11.5 Årliga förändringar i sysselsättningens numerär för kategorierna i SNI 38, åren 1971—1979,median, övre och undre kvartil.
S(DIJ 1982:15 KAPITEL 12 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION AV RESULTATEN
Svensk industri har, i varje fall vid internationella jäm— förelser, en relativt omfattande industriell verksamhet i utlandet, medan den utlandskontrollerade andelen av indu— strin inom landet är liten. De svenska multinationella företagen, definierade som svenskkontrollerade industri— företag med produktion även utanför hemlandet, är mycket betydelsefulla inom svensk industri vad gäller sysselsätt- ning, forskning och utveckling samt export. I fråga om fou och export är deras andelar betydligt större än vad som mot— svaras av deras andel av industrins förädlingsvärde. För de utlandsägda företagen motsvarar andelarna ungefär deras an— del av sysselsättningen inom industrin (se tabellerna 12.1 — 12.4 längre fram i detta kapitel).
De olika kategorierna är inte jämnt fördelade över indu— strins olika branscher. Svenska multinationella företag är överrepresenterade i verkstadsindustrin samt i järn-, stål- och metallverk. De utländska företagen är överrepresentera— de i kemisk industri samt i livsmedels— och i verkstads— industri. Inom verkstadsindustrin återfinns över 60 % av
de svenska multinationella företagens totala förädlings— värde och nästan hälften av förädlingsvärdet inom den ut— landskontrollerade sektorn. Kategorin svenska multination—
ella företag domineras av stora företag (fler än 1 000 an— stääda).
Genomgående företag
I syfte att pröva om de olika företagskategorierna uppvi— sat sinsemellan skiljaktiga utvecklingsförlopp har dessa beskrivits för samtliga större svenska industriföretag (minst 200 anställda eller 20 miljoner kronor i balans— omslutning i 1970 års penningvärde någon gång under peri— oden 1966—1977 — de 5 k EFI—företagen) ordnade i katego- rierna svenska multinationella, utlandsägda, (från utlan- det) minoritetsägda och svenska nationella företag. Endast företag som existerat från början till slutet och inte bytt kategori inom perioderna 1966—1972, 1973—1977 (för
vissa variabler 1977—79) har inkluderats. Därav benämningen
genomgående företag på de svenska industriföretag för vilka beskrivningar över tiden låtit sig göras. De genom— gående företagen täcker en mycket hög andel av svenska in— dustriföretag med fler än 200 anställda. För kategorierna innebär det att de svenska multinationella och de utlands- ägda företagen till mycket stor del omfattas av undersök—
ningen. De nationella företagen är underrepresenterade.
Det förhållandet att företag som gått i konkurs eller på annat sätt lagts ner inte är med gör att bilden av de
svenska nationella företagens utveckling "förskönats". Re— lativt sett industrin som helhet har därför de internation ella kategoriernas utveckling varit mer fördelaktig än vad som framgått här. Vidare har inverkan av köp och försälj— ning av större företag (fler än 200 anställda eller 20 mil joner kronor i balansomslutning i 1970 års penningvärde någon gång under perioden 1966—1977) eliminerats. Då de svenska multinationella företagen varit mer förvärvsaktiva än företagen i de. andra kategorierna betyder det att de— ras expansion i Sverige något underskattats. Det betyder också att tillväxt genom förvärv inte betraktas som ett med interna investeringar jämförbart sätt att växa. Detta är naturligtvis diskutabelt. Ett förvärv kan också vara sysselsättningsskapande som då ett konkurshotat företag genom tillförsel av kapital ges möjlighet att leva vidare. Kategoriernas "totala" utveckling i några avseenden be—
skrivs nedan.
Endast material avseende respektive kategoris verksamhet
i Sverige har ingått i beskrivningarna.
En indelning av de svenska industriföretagen i tre katego- rier på ovan angivet sätt leder till stor spridning inom respektive grupp. Så till exempel rymmer kategorin svenska multinationella företag både höggradigt internationalise— rade företag som företag med endast obetydlig produktions- verksamhet utanför Sverige. En sådan spridning kan even—
tuellt dölja en spridning också för här beskrivna egenska;
er och beteenden.
Självfallet har en hög validitet och reliabilitet efter— strävats i mätningarna. På Vissa punkter har emellertid omständigheterna framtvingat användning av mindre tillför— litliga mått och undersökningsmaterial med mindre god re— presentativitet.
Teknisk utvegklipg
Beträffande forsknings— och utvecklingsaktiviteterna visa— de resultaten att de svenska multinationella företagen svarar för den överväldigande delen av dessa i svensk in— dustri. Denna kategori har också haft den högsta fou-in— tensiteten och de nationella företagen den lägsta. En del av skillnaden mellan kategorierna visade sig bero på vari— erande andel företag inom resp kategori som över huvud ta— get bedrev fou. Förändringarna i fon—intensitet i företag som hade fou—aktiviteter mellan åren 1973 och 1979 för—
stärkte snarast skillnaderna mellan kategorierna.
Av de utlandsägda företagen hade de nybildade en hög fou— intensitet — även i jämförelse med de svenska multination— ella företagen. I från utlandet förvärvade företag minska- de intensiteten något.
En stor andel av fou—aktiviteterna är koncentrerade till verkstadsindustrin i vilken svenska multinationella företag är överrepresenterade. I den ävenledes forskningsintensiva kemiska industrin är de utlandsägda företagen överrepresen— terade. Med få undantag är dock rangordningen i fråga om fou—intensitet även givet branschtillhörighet så att de svenska multinationella företagen är mest och de nationella minst fon-intensiva. En mycket stor del av ökningarna i fou—intensitet i genomgående företag förklaras av höjda in—
tensiteter i de stora svenska multinationella företagen in—
om kemi— och verkstadsindustrierna.
Större delen av fou—aktiviteterna i utlandsägda företag avsåg förbättring av existerande produkter. Detsamma gäll— de svenska multinationella företag om än inte i lika hög grad. Nationella företag hade en i jämförelse med de andra kategorierna kraftigare betoning på processutveckling. I
svenska multinationella företag kunde under perioden no— teras en viss förskjutning mot framtagning av nya proces— ser och produkter. De utlandsägda företagen ökade koncen— trationen på förbättring av existerande produkter och pro—
cesser.
39 estseipqar
På grund av sin storlek svarar kategorin svenska multi— nationella företag även för större delen av investerings— volymen. Andelen minskade dock under perioden 1966—1972 för att sedan åter stiga mellan åren 1973 och 1977. De na— tionella företagen uppvisade motsatta andelsförändringar. De utlandsägda företagens andelar minskade båda delperiod-
erna.
En investeringskvot definierad som bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar i förhållande till för- ädlingsvärde visade att de nationella företagen praktiskt taget hela perioden 1966—1977 haft en investeringskvot över genomsnittet för hela industrin, dvs de genomgående före— tagen, och de internationella kategorierna (svenska multi— nationella och utlandsägda företag) under genomsnittet. Skillnaden mellan de svenska kategorierna har dock minskat medan de utlandsägda företagen hela tiden från år 1970 till år 1977 noterat fallande investeringskvoter. Skillnaderna visade sig dock i hög grad vara avhängiga kapitalintensi— teten som delvis beror av branschtillhörigheten. Förhållan- det mellan nettoinvesteringarna och det bokförda värdet av de materiella anläggningstillgångarna låg således på unge—
fär samma nivå för kategorierna.
Effektiviteten, mätt som räntabiliteten på eget kapital, har varit högst i de utlandsägda företagen. De har dess— utom ökat sitt försprång mellan åren 1973 och 1977. De svenska multinationella och nationella företagen fick un— der motsvarande tid se sin räntabilitet minska. Vid de all—
ra flesta av mättidpunkterna har dock de multinationella
haft en högre räntabilitet på eget kapital än de nationella
företagen. Räntabilitetsskillnaderna mellan kategorierna återfinns även på branschnivå men avspeglar också de in— ternationella kategoriernas överrepresentation i de rela—
tivt lönsamma kemi— och verkstadsindustrierna.
Rangordningen är densamma mellan kategorierna i fråga om produktivitet (förädlingsvärde i förhållande till antalet kollektivanställda). Mellan åren 1970 och 1978 ökade pro— duktiviteten lika snabbt i de' svenska multinationella och
utlandsägda företagen (99 %) och något långsammare (82 %) i de nationella företagen.
Fingqs'eri g
Soliditeten har sjunkit trendmässigt för genomgående före— tag mellan åren 1966 och 1977 utom för de utlandsägda före- tagen. Minskningarna har varit ungefär parallella i de svenska kategorierna, med de nationella företagen på en klart lägre nivå än de multinationella.
De totala kapitalkostnaderna har stigit under perioden 1966—1977. De har dock stigit snabbast för de utlandsägda företagen så att de under den senare delen av perioden haft de högsta kapitalkostnaderna. De nationella företagen har under större delen av perioden haft den högsta kostnaden för lånat kapital. De utlandsägda företagen har, särskilt under delperioden 1973—1977, ökat utdelningarna i förhål— lande till det egna kapitalet.
Export och import
De svenska multinationella företagen svarar för en stor del av exporten från Sverige. Denna företagskategori har också den klart högsta exportintensiteten (62 % av värdet av egen produktion år 1979). Det är framför allt exporten från de stora företagen i massa och pappers-, kemi— och verkstads— industrierna som förklarar det förhållandet. Sett över pe— rioden har denna koncentration av exporten förstärkts. De svenska nationella företagen som har den lägsta export— intensiteten har också haft den minsta ökningen.
De utlandsägda företagen framstår som den mest import— intensiva företagskategorin. Tillgängliga data tyder på
att deras "handelsbalans' 1978 var negativ.
Tillväxt
Tillväxten uppmättes som förändringar i förädlingsvärdet. Sett över hela perioden 1966—1977 hade de svenska multi— nationella företagen en något långsammare tillväxt än de båda andra kategorierna. Den långsammare ökningstakten är framför allt hänförlig till branscherna massa och papper samt järn-, stål— och metallverk. Av de utlandsägda före- tagen har de förvärvade haft en snabbare tillväxt än de
som etablerats genom nybildning.
En del av tillväxten i utlandsägda företag visade sig vara en följd av ökad återförsäljning. Denna har hela tiden va— rit hög i denna företagskategori och motsvarade efter ök— ningen mellan åren 1966 och 1977 nästan en fjärdedel av om— sättningen i de genomgående företagen. Även de nationella företagen har i vissa branscher en omfattande återförsälj—
ningsverksamhet. Sissela ätfqips
Sett till sysselsättningens numerär har de svenska multi— nationella företagen haft den svagaste utvecklingen. Mellan åren 1966—1977 har denna kategori minskat sysselsättningen i samtliga branscher utom verkstadsindustrin. Minskningarna är framför allt hänförliga till de stora företagen. De öv—
riga kategorierna har ökat sin sysselsättning något.
Beträffande den regionala fördelningen, där dataunderlaget är bristfälligt, kan sägas att de utlandsägda företagen tycks vara överrepresenterade i södra Sverige och i Stockholmsregionen. På grund av sin dominans i materialet orsakade de svenska multinationella företagens sysselsätt— ningsförändringar större delen av de totala ökningarna resp minskningarna i de regioner som hade noterat de största förändringarna.
Fram till i mitten av 1970—talet minskade andelen tjänste- män i förhållande till antalet arbetare ungefär parallellt mellan de tre kategorierna. Andelarna var dock olika höga. Relativt mest tjänstemän hade och har de utlandsägda före— tagen. De nationella företagen hade och har fortfarande lägst andel. Från mitten av 1970—talet har andelen tjänste— män åter stigit utom i de utlandsägda företagen.
Förvärvade företag
Utsagorna om utvecklingen i från utlandet förvärvade före— tag härrör sig dels från den särredovisning som i vissa fall gjorts inom ramen för beskrivningen av de genomgående företagen dels från kapitel 10, i vilket utvecklingen i
förvärvade företag beskrevs.
Från en relativ tyngdpunkt i livsmedels— och tekoindustri-
erna har förvärven förskjutits mot verkstads— och kemi— industrierna.
Fou—intensiteten i gruppen förvärvade utlandsägda företag som helhet var konstant mellan åren 1973 och 1977 för att minska mellan åren 1977 och 1979. Inriktningen försköts
mot mindre andel forskning till förmån för utveckling. I el- va företag där det var möjligt att jämföra fou—intensi— tetens utveckling före och efter förvärvstidpunkten note—
rades en minskning efter förvärvet i nio av företagen.
Investeringskvoterna har inte påtagligt skilt sig mellan tiden före och efter förvärven. Förvärvade företag har i
jämförelse med de nybildade betalat lägre räntor och ut- delningar.
Förvärvade företag har vuxit snabbare, mätt som förändring— en i förädlingsvärde, än svensk industri totalt mellan åren 1966 och 1977, vilket dock delvis torde förklaras av ökande återförsäljning. I de fall tillväxten före och efter för- värven kunde jämföras ökade den i och med förvärven. Sys- selsättningsutvecklingen i 36 undersökta företag var i jäm— förelse med EFI—företagen som helhet negativt avvikande
före förvärven och positivt avvikande efter.
Utifrån uppgifter från ett litet antal företag synes det troligt att förvärven fört med sig en ökande återförsälj— ning. Det återspeglas också i ett ökat antal tjänstemän i marknadsförande funktioner.
Utvecklingen i förvärvade företag har i jämförelse med ti- den före förvärvet och i jämförelse med industrin i övrigt varit splittrad. Det är därför inte möjligt att dra enty— diga slutsatser om ägarbytenas betydelse.
Kortsiktiga variationer i verksamhetens omfattning
Storleken av de årliga förändringarna i förädlingsvärde och sysselsättning skilde sig inte nämnvärt åt mellan kate— gorierna.
Sammanfattning av resultaten per företagskategori
92139993993_£959359
I likhet med andra undersökningar gjorda i såväl Sverige som utomlands tyder här framkomna resultat på att utlands- ägda industriföretag bedrivit en framgångsrik verksamhet. De har den högsta lönsamheten och har dessutom ökat för— språnget i detta avseende. De har haft den högsta produkti- viteten. Samtidigt har verksamheten expanderat något snab— bare än i svensk industri i övrigt — både om man ser till förädlingsvärde och antal anställda. En hög och ökande an— del av deras omsättning utgörs av återförsäljning. Hur det— ta påverkat förädlingsvärdet har inte kunnat klarläggas. Men det förhållandet att antalet arbetare ökat relativt tjänstemännen under senare år tyder på att också den indu- striella produktionen vuxit. Som helhet har kategorin inte haft en högre export än vad som motsvarat dess andel av in- dustrin. Importintensiteten har i jämförelse med de övriga kategorierna varit hög.
Fou—intensiteten är i jämförelse med svensk industri som helhet hög, även om den har minskat något. Inriktningen har i ökande grad varit lagd på utveckling av existerande produkter och processer. Investeringskvoten har varit fal— lande men relationen mellan investeringar och bokfört vär— de av materiella anläggningstillgångar steg mellan 1973 och 1977.
De utlandsägda företagen som grupp har en högre export— intensitet än de nationella företagen men lägre än de svenska multinationella företagens. Den höga återförsälj— ningen och importintensiteten bekräftar att de utlandsägda industriföretagen också fullgör funktioner som säljande ; dotterbolag. En stor andel av den utlandsägda industrin
har etablerats genom förvärv. Utvecklingen i dessa överens— stämmer därför i hög grad med vad som ovan sagts om kate-
gorin utlandsägda företag som helhet. årseåré_591519351999119_2259239
De svenska multinationella företagen svarade för en domi— nerande och snarast växande andel av fon-aktiviteterna i svensk industri. ökningarna beror på de stora företagen inom den kemiska industrin och verkstadsindustrin. Inrikt— ningen försköts något mot framtagning av nya produkter och processer. Räntabiliteten har minskat medan produktivite- ten har ökat lika snabbt som i de utlandsägda företagen. De svenska multinationella företagen har en hög export— intensitet och svarar för en ökande andel av svensk export. Importintensiteten är sannolikt lägre än i de utlandsägda företagen men högre än i de nationella företagen.
Tillväxten har varit långsammare i de svenska multination- ella företagen än i de övriga kategorierna. Framför allt beror det på utvecklingen inom massa och papper samt järn—, stål- och metallverk. Den långsammare tillväxten återspeg- las i sysselsättningen där de multinationella företagen dragit ner genomsnittet för svensk industri. Minskningarna är hänförliga till samtliga branscher utom verkstadsindu— strin och är lokaliserad till de stora företagen. Tjänste- mannaandelen är högre än i de nationella företagen och se- dan mitten av 1970-talet stigande.
Misezlzszsäsés_£é£s£ée
De från utlandet minoritetsägda företagen har haft en mer expansiv utveckling än övriga företag. De är en mycket he- terogen grupp både bransch- och storleksmässigt och då de samtidigt är få till antalet är det svårt att utan mer in— gående studier ha en uppfattning om orsakerna till deras avvikande utveckling.
Internationella företag i svensk industri
De i tidigare kapitel beskrivna förändringarna var fram— räknade med metoder och på underlag anpassade för att möj— liggöra jämförelser över tiden mellan de olika företags— kategoriernas utveckling. Det kan därför vara motiverat att beskriva utvecklingen över tiden också som förändring- arna för kategorierna totalt. En dylik beskrivning ger ock- så en uppfattning om kategoriernas respektive bidrag till strukturomvandlingen i den svenska industrin. Materialet utgörs av den i kapitel 2 beskrivna EFI—populationen, dvs svenska industriföretag som någon gång under perioden 1966— 1977 har haft fler än 200 anställda eller minst 20 miljoner kronor i balansomslutnig i 1970 års penningvärde. Använd— ningen av det materialet leder till en underrepresentation av de nationella företagen.
I termer av förädlingsvärde är verkstadsindustrin (SNI 38) tillverkningsindustrins viktigaste bransch och det är ock— så den som har vuxit snabbast mellan 1962 och 1977 (tabell 12.1).l Det är samtidigt den bransch som rymmer en stor del av de svenska multinationella företagen. I den bransch som haft den största andelsminskningen, järn—, stål- och metallverk (SNI 37) har de svenska multinationella före— tagen minskat sin andel kraftigt. Kategorins andel har ökat snabbt inom massa och papper (SNI 34) beroende på några fö- retags förvärv av utländska konverteringsenheter.
Störst andel av förädlingsvärdet har de utlandsägda före— tagen inom kemisk industri (SNI 35). Inemot hälften av den utlandskontrollerade verksamheten finns dock i verkstads- industrin. Största andelsökningen hade de utlandsägda före— tagen i tekoindustrin (SNI 32). Totalt har de utlandsägda företagen ökat sin andel från 4 % till 8 % av EFI-företagens förädlingsvärde mellan åren 1966 och 1977 på bekostnad av de nationella företagen, vilkas andel minskat med 6 %.
1 Den kraftiga ökningen för livsmedelsindustrin nellan 1966 och 1972 är skenbar och beror på att ett antal företag bytt klassificering från varuhandel till industri.
Tabell 12.1EFI—företagens förädlingsvärde, fördelade på företagskategorierna åren 1966, 1972 och 1977, absoluta tal(milj kr) och andelar av resp industri(procent)samt industriernas andel av EFI-företagens totala förädlingsvärde.
Bransch Företag 1966 1972 1977 _ milj kr % milj kr % milj kr" % SNI 31 Svenska MNF 266 19 398 10 639 9 Utlandsägda 87 6 213 5 731 11 Svenska nationella 1 022 72 3 485 83 5 132 76 Branschen totalt 1 426 7 4 189 12 6 785 11 551555— "åxzfsfålv'iif ''''''''''' 5 571 "_51 ______ Z £_'_ZZ"—"m59_3"_3'5 Utlandsägda 10 1 113 10 159 10 Svenska nationella 550 66 503 45 772 50 ________ % ääällåfliääätä______3233._____i______1__1_9?______3____i_52>_3_1_____2__ SNI 33 Svenska MNF 227 40 282 23 747 32 Utlandsägda S S S S S S Svenska nationella 337 59 915 76 1 590 68 ________ % £5559895_59*58£E________5_7£_____3_____-_.l__2_1_0______ä_______21_3_5_7____i SNI 34 Svenska MNF 1 112 33 3 023 56 5 875 61 Utlandsägda 126 4 155 3 187 2 Svenska nationella 2 151 63 2 234 41 3 533 37 _______ % £9552598_29t_al_t_____3_3_9_0____12-..___ä_il_2_____1_5________9__6_8_5_____£_5_ SNI 35 Svenska MNF 513 40 1 233 51 2 211 44 Utlandsägda 231 13 520 21 1 001 20 Svenska nationella 474 37 517 21 1 429 28 _______ lä easeäszieteit-____1__2_9_2______7_______2_:1_3_6_____Z_____5__011____å SNI 36 Svenska MNF 252 31 785 58 1 056 46 Utlandsägda S S S S 88 4 Svenska nationella 493 61 350 26 873 38 ________ % tingets292512_______3.1_2_____3_______1__353_____é-___3_239_____i_ SNI 37 Svenska MNF 2 202 ' 81 3 239 84 3 954 71 Utlandsägda 49 2 113 3 151 3 Svenska nationella 455 17 507 13 1 457 26 _ ______ & Esaåsäeeietelt _____ 2. _196_____1å _______ ?. 324.111. ______ ä _516_2______2 SNI 38 Svenska MNF 6 496 76 11 148 71 22 264 73 Utlandsägda ' 354 4 1 264 8 2 590 9 Svenska nationella 1 752 20 3 097 20 5 396 18 _ ______ & testerna ______ 8. .it—”l---.åå _____ 1. allting-- 30 486 48 SNI 3 Svenska MNF 11 338 58 20 616 58 ___—37156— ___59— Utlandsägda 872 4 2 423 7 4 949 8 Minoritetsägda 214 1 703 2 1 325 2 Svenska nationella 7 258 37 11 656 33 20 182 31 ________ EE 159592stsatellit912.__3991-__lagat___399______6_3__89_2___1T_ Totalt svensk industri enl 27 418 45 062 83 627 finansstatistiken 72 79 76
EFI—företagens andel
I tabell 12.2 har EFI—företagens anställda fördelats på kategorier och storleksklasser. På grund av EFI-företagens sammansättning är det endast de två större storleksklasser- na som är av intresse. Totalt dominerar storföretagen med över två tredjedelar av de anställda. Andelen har dock in- te ökat. Allra störst är, föga förvånande, storföretags- dominansen bland de svenska multinationella företagen.
Tabell]2_2 Anställda i EFI-företagen fördelade på kate— gorier och storleksklasser, absoluta tal(l 000— tal och andelar(procent)av storleksklasserna samt dessas andelar av EFI—företagen totalt.
Företag 1966 1972 1977 Antal Andel Antal Andel Antal Andel
Svenska MNF :E 199 3 1 5 l 6 1
200—999 48 14 53 13 65 16
25 1 000 295 86 336 85 322 82 ____________________ 29 EaiE____3_4&_____åä______åäé.____åå_____Zäi_____—i>å_ Utlandsägda %& 199 l 4 2 5 4 9
200—999 12 44 17 44 23 50
251 000 14 52 19 49 19 41 _________________Teeli _____ & z ______ 4_ _______ 32 _____ 6_ _______ 4 € ..... 7_ Minoritetsägda 5; 199 0 0 1 6 l 6
200—999 6 55 10 56 10 59
211 000 4 45 6 33 6 35 ____________________ 1: geli____ll______z________1_8______ä_________lz______ä_ Svenska natio— 55 199 12 4 28 12 23 10 nella 200—999 116 47 92 40 84 37
231.000 118 48 108 47 119 53 ____________________ 19 zei-___24z_____32____-__zaå_____24______aaé_____21 , EFI—företagen 5; 199 17 3 36 5 34 5 ;
200—999 180 29 171 25 180 27 :
221 000 429 69 467 69 463 68
Totalt 626 100 674 100 677 100
De svenska multinationella företagen svarar för en betyd— ande del av svensk export. Den minskade dock från 72 % år 197 till 70 % av EFI—företagens export år 1977. De utlandsägda företagen framstår inte som så starkt exportintensiva — 6 % av EFI—företagens export år 1977 (tabell 12.3).
Tabell 12.3 EFI—företagens export fördelad på kategorier och branscher åren 1975 och 1977, absoluta tal(miljkr)ochandelar av branschen(procent) samt branschens andel av total export.
Bransch Företag 1975 , 1977
_ Milj kr % Milj kr % ' l SNI 31 Svenska MNF 170 8 207 20 Utlandsägda 172 8 175 17 Svenska nationella 1 756 82 609 58 _ __________ 292212___________________2_léå_____é________l_QåZ_____Z__ SNI 32 Svenska MNF 491 46 501 40 Utlandsägda 132 13 170 14 Svenska nationella 431 41 582 46 _ __________ 292212___________________1_952 _____ z________l_255_____2__ SNI 33 Svenska MNF 475 33 563 32 Utlandsägda S S S S Svenska nationella 969 67 1 192 68 __________ 292s12___________________1_432_____å__________Zéå_____å__ SNI 34 Svenska NNF 234 58 817 69 Utlandsägda 148 1 150 1 Svenska nationella 4 216 39 3 686 29 ___________ 292212.______________-__19_229-___12_______12_ålå____12- SNI 35 Svenska MNF 1 622 54 2 544 56 Utlandsägda 550 18 654 14 Svenska nationella 751 25 1 090 24 _ _________ lesslz___________________2-914_____5__________52å_____z__ SNI 36 Svenska MNF 366 51 300 33 Utlandsägda 46 6 25 3 Svenska nationella 223 31 441 48 _ ________ 293515_____________________ZZå_____l__________ålé_____1__ SNI 37 Svenska MNF 6 646 86 6 375 76 Utlandsägda 359 5 429 5 Svenska nationella 721 9 1 620 19 ___________ 292212__________---______Z_Zåé____1é__________423____12_ SNI 38 Svenska MNF 25 217 83 28 425 75 Utlandsägda 1 500 5 2 362 6 Svenska nationella 3 473 11 6 952 18 ___________ 203213"___-___________åQ_2112"-åå_______åZ_Zä____åå_ SNI 3 Svenska MNF 41 246 72 47 829 70 Utlandsägda 2 941 5 3 994 6 Svenska nationella 12 618 22 16 172 24 Minoritetsägda 414 1 674 1
EFI—företagen totalt 57 220 100 68 669 101 Export från industriföretag med minst 50 anställda 60 825 72 678 EFI—företagens andel 94 94
l % Not. Endast från utlandet minoritetsägda företag, majoritetsägda av 1 svenska nationella företag är särredovisade.
Verkstadsindustrin rymmer de största exportörerna med 56 % av EFI—företagens export. Näst viktigast är massa— och pap- persindustrin. Inom båda branscherna är de svenska multi— nationella företagen överrepresenterade i exporten. I branscherna livsmedel och kemi svarar utlandsägda företag
för relativt stora andelar av exporten.
De svenska multinationella företagen dominerar forsknings— och utvecklingsverksamheten inom industrin. Deras andel översteg åren 1973—1977 80 % (tabell 12.4). De nationella företagen är underrepresenterade i förhållande till sin an—
del av industrins verksamhet.
Tabell 12.4 EFI—företagens fOUrkostnader fördelade på kategorierna (ndlj kr) och andelar av EFI—företagen.
Företag 1973 1975 1977
Milj kr % Milj kr % Milj kr % Svenska MNF 1 401 81,3 1 807 83,2 2 257 80,2 Utlandsägda 95 5,5 116 5,3 180 6,4 Minoritetsägda 27 1,6 27 1,2 47' 1,7 Svenska nationella 199 11,6 222 10,2 331 11,8 EFI—företagen 1 722 100 2 172 100 2 814 100 totalt Totalt enligt fou— 1 761 2 282 3 134 statistiken EFI—företagens 98 95 90 andel av total industri
__________________________________________________________ Anm. EFI—företagens ndnskande andel beror sannolikt till övervägande
delen på förbättringar i statistiken. Fler mindre företag har efterhand omfattats av datainsamlingen.
Branschmässigt är verkstadsindustrin klart viktigast med knappt tre fjärdedelar av EFI—företagens fou, som i sin tur utgör över 90 % av industrins totala fou—verksamhet (tabell 12.5). Inom såväl verkstadsindustrin som kemisk industri, som har den näst högsta andelen av fou—persona—
len, har de svenska multinationella företagen stora andelar.
Tabell 12.5 Antal årsverken i fou för EFI—företagen för— delade på kategorierna branschvi5,antaloch
andelarznrbranschenj_procent,samtbranschens andel av EFI—företagen totalt.
Bransch Företag 1973 1975 1977 Antal Andel Antal Andel Antal Andel SNI 31 Svenska MNF 75 9 44 6 52 10 Utlandsägda 40 5 76 10 65 12 Svenska nationella 723 86 629 81 408 75
_ _________ I seltséaéslståål ______ ååå____5___________299____4 ___________ äéå____å____
SNI 32 Svenska MNF 49 48 55 57 62 45 Utlandsägda 26 25 22 23 29 21 Svenska nationella 29 27 20 21 46 34
_ _________ ? (BESEPEQQSLÖELEEL _____ 19å-___l____________22___0___________låZ____1_____
SNI 33 Svenska MNF 42 52 59 65 59 65 Utlandsägda — — — - — — Svenska nationella 39 48 32 35 32 35
__________Tgsslsp_sidslsv_sl ______ ål___Q___________21___9___________21___9____
SNI 34 Svenska MNF 497 78 494 76 561 83 Utlandsägda 17 3 21 3 17 3 Svenska nationella 123 19 137 21 100 15
_ _________ 19 22129.segslstäFL___622____4__________ååz____å__________629___4_____
SNI 35 Svenska NNF 1 225 69 1 459 73 1 680 72 Utlandsägda 251 14 102 5 244 10 Svenska nationella 239 13 344 17 355 15
_________Egälässnéslstålfl___l_Zåå___19_________1_Qåå___1l________Z_äå___l_2____
SNI 36 Svenska MNF 118 37 115 35 98 26 Utlandsägda — — — - — — Svenska nationella 124 39 126 39 225 59
_ _________ Ietsli.eariésl_éitåål_____£tz____2___________325____2__________åZ9_____2____
SNI 37 Svenska NNF 927 95 935 97 611 73 Utlandsägda 8 l 7 O 9 1 Svenska nationella 45 5 20 2 212 25
_ _________ ? essltséaéslsräälm___259____å___________292____é_________ååz____é___ SNI 38 Svenska MNF 11 647 88 12 507 90 12 803 89 Utlandsägda 693 5 715 5 775 5 Svenska nationella 731 6 537 4 668 5
__ ________ I steltgsaésLä/LEEl---lå_122-__Zå________lå_ååQ___Zil________14_322___24____ SNI 3 Svenska NNF 14 580 81 15 668 83 15 926 82 Utlandsägda 1 035 6 943 5 1 139 6 Svenska nationella 2 053 11 1 845 10 2 046 11 Minoritetsägda 286 2 318 2 213 l
__ _______ E.? kférstsgsg_29*c_al£__lz_2åé____________ _lå_ZZå____________12_ååil _________ Totalt svensk industri 19 122 20 445 21 230
WMA
Not. Endast från utlandet minoritetsägda och av nationella företag majoritetsägda fö— retag redovisas. De ingår även i branschtotalerna.
De nationella företagens andelar av förädlingsvärde och sysselsättning i svensk industri har således minskat mellan åren 1966 och 1977. De har däremot snarast ökat sina ande— lar av exporten och fou—verksamheten mellan 1975 och 1977 respektive 1973 och 1977. Sammanställningarna har emeller— tid klart påvisat den stora betydelse internationellt verk— samma, framför allt svenska multinationella företag, har i
svensk industri.
Avslutande kommentarer
Den bild som avtecknats av internationellt verksamma före— tag, vare sig sedd ur "moderbolagssynvinkel", som i fal— let med de svenska multinationella företagen, eller "dotter— bolagssynvinkel", som med de utlandsägda företagen, är kon— sistent med tidigare vetande. Internationellt verksamma fö— retag återfinns huvudsakligen i branscher kännetecknade av produktdifferentiering (genom fou och marknadsföring), och de är effektivare än nationella företag.
Är då innebörden av dessa resultat att internationellt verk— samma företag är "bättre" än nationella företag? Vi har på många punkter konstaterat att en stor del av skillnaderna mellan kategorierna förklaras av deras olika branschfördel- ning. En längre nedbruten branschfördelning skulle sanno— likt innebära att hela skillnaderna skulle förklaras av att kategorierna i hög grad är verksamma inom olika produkt/ marknadssegment. Företag inom segment som medgett ett suc— cessivt utvecklande av företagsspecifika fördelar, har fun- nit det fördelaktigt att sälja och tillverka även utanför hemlandet. Förloppet har beskrivits i SOU 1981:33. Nation— ella företag är sålunda verksamma i segment som hittills inte förändrats, och kanske aldrig kommer att förändras, i riktning mot stora insatser av fou och marknadsföring. Ett exempel är träindustrin där i stor utsträckning standard— iserade, lågt förädlade varor säljs genom förmedling av ut— ländska grossister. Det betyder naturligtvis att jämförel— sen egentligen inte görs mellan olika företagskategorier
utan mellan olika produkt/marknadssegment.
Företagens insatser av fou och marknadsföring har sålunda
tillsammans med en del andra förändringar lett till en
"internationalisering" av vissa produkt/marknadssegment. Detta har samtidigt inneburit att industrins struktur har förändrats. Verkstadsindustrin (exklusive varven) har kraf— tigt ökat sin andel av industriproduktionen (tabell 12.6). Under 1970-talet har också livsmedels— och kemisk industri ökat sina andelar om än i mindre grad. Trävaru—, massa—
och pappersindustrierna har bibehållit sina medan övriga industrier minskat sina andelar. Det är således industrier med relativt differentierade produkter och hög förekomst
av multinationella företag som ökat sina andelar.
Tabell 12.6.0lika branschers andel av hela industrins produktion och sysselsättning åren 1963, 1970 och 1980.
Andel i procent av nuhstrins totala: Produktion S sselsättnin 1963 1970 1980 1963 1970 1980 Gruvindustri 3,3 3,4 2,4 2,0 1,7 1,6 Livsmedelsindustri 12,7 9.9 10,8 9,5 8,8 8,3 Tekoindustri 7,0 5,1 3,6 12,0 8,4 5,0 Trävaru_, massa— och 17,6 18,3 18,3 15,2 15,1 15,9 pappersindustri Grafisk industri 9,0 7,5 5,7 6,1 6,2 6,2 Kemisk industri 6,0 7,5 8,5 5,4 6,7 7,1 Jord— och stenvaruindustri 3,9 4,0 3,1 4,6 4,5 3,0 Järn— och stålindustri 5,7 6,3 5,0 6,7 7,0 6,5 verkstadsindustri exkl varv 31,8 34,8 40,2 34,1 37,9 42,8 varv 2,7 2,8 1,8 3,4 3,0 2,8 Miälysrlsnisgs"Edsa-EL._914___91.5____Qiå____119___Oif_3___(_>iå Hela industrin 100,0 100,1 100,0 100,0 100,0 100,0
Källa: SIND l981:3
De svenska multinationella företagen har samtidigt minskat sina andelar i stagnerande branscher som teko och järn—, stål— och metallverk. Den omedelbara effekten av de multi— nationella företagen på industristrukturen är således på— taglig. Därtill kommer en indirekt påverkan genom föränd— ringar i inköpsbeteendet, t ex p g a teknologiförändringar och byte av leverantörer och via avsättningsmarknaden genom
tillhandahållande av effektiviserande produkter.
Verkstadsindustrin och den kemiska industrin är de branscher som har högst relativa insatser av mänskligt kunnande
(SIND 1981:3). En strukturförändring som innebär att dessa branscher växer är därför förenlig med ett bättre tillvara— tagande av Sveriges komparativa fördelar. Förändringarna
bör därför bidra till en snabbare ekonomisk tillväxt men kan å andra sidan leda till problem i andra avseenden, till
exempel för den regionala balansen.
En annan strukturfråga är industrins fördelning på de olika företagskategorierna. Som framgått arbetar en växande andel av de industrianställda i internationellt verksamma företag — både svenska och utlandsägda. Bakom detta ligger dels att vissa nationella företag blir multinationella dels en rela— tiv tillbakagång för befintliga nationella företag. Om den— na utveckling fortsätter skulle det kunna betyda att stora delar av den konkurrensutsatta industriella verksamheten bedrivs inom internationellt verksamma företag medan nation- ella företag handhar verksamheter som av olika skäl är skyd-
dade eller subventioneras.
Då a andra sidan de viktigaste företagsspecifika fördelarna inte återfinns i själva produktionen utan snarast i teknisk utveckling och marknadsföring (i vid mening)l, behöver ett multinationellt företag inte nödvändigtvis självt äga pro— duktionsapparaten för att kunna påverka den. I många fall skulle produktionskapacitet kunna hyras. Det finns tendenser till förändringar i den riktningen (OECD, 1980). I formell mening skulle det innebära att industriföretagen vore na— tionellt verksamma. Men de skulle ändå vara beroende av in— ternationellt verksamma företag, vilka skulle svara för sam—
ordning, teknisk utveckling och marknadsföring.
1 SOU 1981:33
KÄLLFÖRTECKNING
Arrow, K., Economic Welfare and the Allocation of Resources
for Invention, i The Rate and Direction of Inventive
Activity: Economic and Social Factors, Princeton University Press, 1962.
Brooke, M.B. och Remmers, H.C., The Strategy of Multi— national Enterprise, Longman, 1970.
van den Bulcke, D. et al, Multinationale ondernemingen in de belgische economie, Serug Research, 1978.
Centre on Transnational Corporations, Transnational Corpo—
rations in World Development Re-examined (stencil), 1978.
Bibliography on Transnational Corporations, United Nations, 1979.
De internationella investeringarnas effekter, Några fall- studier, SOU 1981:43.
Dunning, J.H., American Investment in British Manufacturing Industry, Allen & Unwin, 1958.
The Role of American Investment in the British Industry, PEP Broadsheet, nr 507, 1969.
Effekter av investeringar utomlands, En studie av sex indu- strier, SOU 1981:33.
Erland, O., International Take-Overs and Technological Intensity, i Engwall, L, och Johanson, J, (red),
Some Aspects of Control in International Business, Acta Universitatis Upsaliensis, 1980.
Foreign Direct Investment in Canada, Information Canada, 1972.
Foreign Direct Investment in the United States, U.S. Govern- ment Printing Office, 1976.
Foreign Ownership and the Structure of Canadian Industry, Report of the Task Force on the Structure of Canadian
Industry, Information Canada, 1970.
Hymer, S. och Rowthorn, R., Multinational Corporations
and International oligopoly: The Non—American Challenge, i Kindleberger, C.P., The International Corporation, The M.I.T. Press, 1970.
Hörnell, E., Vahlne, J—E. och Wiedersheim—Paul, F., Export och utlandsetableringar, Almqvist & Wiksell, 1973.
IUI/IVA, Teknik och industristruktur — 70—ta1ets ekonomiska
kris i historisk belysning, Almqvist & Wiksell Inter— national, 1979.
Internationella koncerner i industriländer, Samhällsekono— miska aspekter, SOU 1975:50.
Johansson, H., Utländsk företagsetablering i Sverige, SNS, 1968.
Jungnickel, R., Krägenau, H., Lefeldt, M., Holthus, M., Einfluss Multinationaler Unternehmen auf Aussenwirt— schaft und Branschenstruktur der Bundesrepublik Deutschland, Verlag Weltarchiv, 1977.
Kindleberger, C.P., American Business Abroad, Six Lectures
on Direct Investment, Yale University Press, 1969.
Konjunkturläget, 1978, nr 2.
Kontroll av utländsk företagsetablering m m, SOU 1978:73.
LO, Näringspolitik för 80—ta1e , Rapport till LO—kongres— sen, 1981.
Lipsey, R.E., Multinational Firms and Host Country Techno-
logy, National Bureau of Economic Research, 1980.
Lipsey, R.E. och Swedenborg, B., Foreign Take—Overs of Swedish Firms, National Bureau of Economic Research, 1981.
Lodin, S—O., Internationella företags beskattning, Nordiska
Skattevetenskapliga forskningsrådets skriftserie, Nr 6, 1978. ;
Lundberg, F., Produktivitet och räntabilitet, SNS, 1961. %
Mansfield, E., Technology and Technological Change, i
Dunning, J.H. (red), Economic Analysis and the Multi— national Enterprise, Allen & Unwin, 1974.
OECD, Gaps in Technology: Analytical Report, 1970.
Impact of Multinational Enterprises on National Scienti— fic and Technical Capacities, 1979.
Recent International Direct Investment Trends, (stencil), 1980.
Recent Information on the Industrial Impact of Multi— national Enterprises, (stencil), 1981.
Parker, J.E.S., The economics of innovation, The national
and multinational enterprise in technological change, Longman, 1978.
Parry, T.G., The Multinational Enterprise, International Investment and Host Country Impacts, JAI Press, 1980.
Reddaway, W.B., Effects of U.K. Direct Investments Overseas, An Interim Report, Cambridge University Press, 1967.
Reuber, G.L. et al, Private Foreign Investment in Develop— ment, Oxford University Press, 1973.
SCB, Företagen, olika år.
Utlandsägda företag, SM 1981z5.
,Swedish Enterprises Operating Abroad, The Sventies — a Decade of Change, 1980.
Svenska internationella företag, Statistiska meddelan— den, F 1980:2.
SIND, Multinationella företag i svensk livsmedelsindustri, Liber, 1977:10.
Familjeföretagsfusioner i svensk industri, Liber, 1977:lO.
Multinationella företag: Fou—verksamhet, tekniköver— föring och företagstillväxt, Liber, 1980:4.
Hur kan konkurrenskraften förbättras?, Liber, 1981:3.
Samuelsson, H-F., Utländska direkta investeringar i Sverige.
En ekonometrisk analys av bestämningsfaktorerna, Almqvist & Wiksell International, 1977.
SPK, Marknad och fusioner, olika år, Supplement.
Swedenborg, B., Svenska, amerikanska och engelska direkt— investeringar: några jämförelser, i Lundgren, N. (red), De internationella koncernerna och samhällsekonomin,
Rabén och Sjögren, 1975.
Svensk industri i utlandet 1965—78, En analys av driv— krafter och effekter, (stencil IUI), 1981.
Sveriges Riksbank, Förvaltningsberättelse, olika år.
Valutareglering och ekonomisk politik, SOU 1980:51.
Vägar till ökad Välfärd, Ds Ju 1979:l.
APPENDIX VIKTIGARE FÖRÄNDRINGAR I KATEGORIN UTLANDSÄGDA FÖRETAG FRÅN ÅR 19771
_Tillverkare av konsumentvaror
1.1 Livsmedel
Svenska Unilevers engagemang i svensk margarinproduktion har organiserats om. De tidigare producerande dotterbo— lagen Liva, Svea och Victoria har sålts till Margarin—
bolaget, vari Unilever äger 50 %.
AB Frionors produktion vid Ruuthsbo Konservfabrik har upphört.
Felix AB har sålts till Beijerinvest (Volvo—Beijer).
Det av Unilever minoritetsägda Glace—Bolaget AB avyttrade år 1979 Hägges Specialbageri AB med 118 anställda. Det tidigare från utlandet minoritetsägda OLW-Old LondonWasa AB är sedan år 1979 helägt av Wasabröd AB.
Frebaco, French Bakery Company AB är ett franskägtbageri med ca 50 anställda.
Peter Pan Seafood AS, Norge, förvärvade år 1977 AB Göte- borgs Konservfabrik med drygt 100 anställda.
AB Nordbakels med 131 anställda ägs av den danska Nord— bakelsgruppen.
1.2 Choklad och konfektyr
Marabou är numera majoritetsägt från utlandet. Norska Freia innehar 49 % och Hersey Foods, USA, innehar 20 % av rösterna. År 1979 förvärvade Marabou Bisco—koncernen med 726 anställda.
AB Nordchoklad är majoritetsägt av utländska, nordiska
kooperativa företag.
1 För tiden före år 1977 se Samuelsson (1977) sid 156—168.
1.3 Övriga konsumentvaror
AB FAS Låsfabrik, som tidigare ingått i den amerikanska Eaton—koncernen, förvärvades år 1979 av Scovill Manu—
facturing Co., USA.
Fix Trikåfabriker bör ej betraktas som ett från utlandet minoritetsägt företag. Minoritetsintresset var av privat
karaktär.
Eversharp Sweden AB heter numera Warner Lambert Svenska
Försäljnings AB, och produktionen har upphört.
AB Bevell har gjort konkurs och AB Th Lapidus, med 428 anställda har sålts till Borgstena Trikå AB.
AB Herman Carlson Levins tillverkning har upphört.
Renault förvärvade i två etapper 10 % resp 5 % i Volvo
Personvagnar AB under åren 1979—1981.
Det engelskägda Rechitt & Colman AB, som är verksamt inom städbranschenlförvärvade år 1979 Svea Nordic Gruppen AB med 110 anställda. Företaget bedriver tillverkning av
kemisk—tekniska artiklar.
Den västtyska Bayerkoncernen äger förutom den svenska koncernen Bayer (Sverige) AB även AG Metzeler som bedri—
ver kemisk—teknisk tillverkning med 80 anställda.
Black & Decker AB klassificeras vissa år som ett indu—
striföretag. De har ca 75 anställda.
0
Det engelska företaget Group förvärvade år 1974 75 s i Borst— och penselfabriken AB med 80 anställda. Verksam—
heten bedrivs numera under firma Prestige Group Sverige AB.
Ramfabriken Iyden AB, som med 90 anställda tillverkar hus—
hållsmetal]varor är utlandsägt.
Readers Digest AB, ägt av det amerikanska företaget med samma namn, ger ut tidskriften Det Bästa och klassas vissa
år som förlagsindustri. Företaget har omkring 80 anställda i Sverige.
Skandinaviska Etuifabriken AB tillverkar etuier inom tex—
tilindustrin med 160 anställda och är utlandsägt.
Svenska Johnson Wax AB ägs av amerikanska Johnson Wax och
l tillverkar kemisk—tekniska artiklar med 60 anställda.
Torrbatterifabriken Ängelholm AB bildades år 1974 genom att delar av Tudor AB såldes till Hellesens Tudor som var majoritetsägt av det danska Hellesens AS. Företaget har ca 200 anställda och har inlett förhandlingar om nedlägg-
ning av produktionen i Sverige.
Astra sålde under år 1978 sina dotterbolag Swix Sport AB och Astra Wallco till utländska intressen. Swix Sport AB med 20 anställda såldes till det norska I L Tiedemanns Tobaksfabrik. Astra Wallco som hade 160 anställda och till— verkning av kemisk—tekniska artiklar såldes till Interna—
tional Playtex Inc., USA. Företaget heter numera Playtex— Wallco AB.
System Publications BPC AB (KG Bertmarks Förlag) ägs av British Printing Corp. och bedriver förlagsverksamhet med
160 anställda. Även tryckeriet Meto Marking AB med drygt 80 anställda är utlandsägt.
Det amerikanska Soilux AB tillverkar kemisk—tekniska pre-
parat med ca 100 anställda.
Elan Skandinavien AB tillverkar löparskidor och har ca 80 anställda. Företaget såldes år 1980 till det jugoslaviska företaget Elan Tovarna Sportnega Orodja.
Tillverkare av producentvaror
2.1 Bildelar
Såväl Firestone—Viskafors AB som Goodyear AB har lagts ned under 1981. Viss del av Firestones produktion togs
över av Hexagon.
Den i Sverige splittrade Mustadgruppen har organiserats
om, varvid en stor del av produktionen har lagts ned.
Paul Bergsöe och Son med koncerndelarhar såltst111_Boliden L AB. (Se sid 151.)
Armco AB heter numera Armco Bundy AB och förvärvade år
1973 AB Zinkano och Klints Industrier med sammanlagt 45 anställda.
Blackstone Sweden AB har genom förvärv bildat koncernbola— gen Blackstone Termofrost AB och Nordiska Kylare Black— stone AB. Under år 1979 förvärvades dessutom J W Torell AB med 126 anställda och produktion av kylare.
Svenska Shell förvärvade år 1979 AS Sylvan AB med 289 an— ställda. Företaget tillverkar skumplastprodukter och bil— inredningsdetaljer. Shell förvärvade under år 1981 Fenom AB med 75 anställda och kemisk-teknisk tillverkning.
Starlaverken AB förvärvades år 1974 av Tenneco, USA. Före— taget tillverkar bildelar med ca 200 anställda. Tenneco äger även D Brown Traktor AB (handel) samt I.I. Case
Sweden AB som vissa år klassas som industriföretag med ca 70 anställda.
2.2 Byggnadsmaterial
Balamundis produktion har i det närmaste upphört och företaget klassas i dag som handelsföretag.
AB Kone—Asea Graham har ändrat namn till AB Kone Hissar med bl a dotterbolaget Kone AB. Produktionen har skurits
ned och det är nu endast Kone AB som klassas som indu— striföretag.
Saint—Gobain innehar en större minoritetspost i Gullfiber AB med koncernbolag. De är dessutom majoritetsägare i Emmaboda Glas AB som minskat produktionenefterPilkingtons etablering i Sverige. Såväl Emmaboda som Pilkington har dessutom fristående systerkoncerner i Sverige.Saianobain äger AB Trempex, som senare blivit moderbolag i den sven— ska koncernen. Pilkington äger Triplex—koncernen med 328
anställda. Pilkington Floatglas AB har numera ca 500 an— ställda i Sverige.
AB Eternitrör har efter asbestlarmen lagts ned.
Zanda AB, som tidigare ingick i Yxhult—koncernen (Ytong m m) ägs sedan år 1978 till 50 % av Redland Braas Bredero N V, Holland, och till 50 % av Norcem, Norge. Yxhult-grup- pen har för övrigt en i princip lagstridig ägarbild. Den svenska Yxhult—gruppen äger nämligen Ytong AG i Västtysk— land som i sin tur innehar en minoritetspost i Yxhult AB.
Enligt Samuelsson såldes Du Pont AB till Beckers år 1976. Det var i själva verket endast Du Ponts lokaler som sål-
des. Produktionen hade lagts ned.
Demag Materialhantering AB ägs av den västtyska Mannesmann— koncernen. Det finns även systerbolag i Sverige. Demag be- driver tillverkning av materialhanteringsutrustning med
ca 200 anställda. Företaget bildades år 1966 genom förvärv av Hugo Montgomery AB.
Fellingsbro Verkstäder AB med 125 anställda tillverkar byggnadsmetallvaror och är utlandsägt.
Holmsunds Golv AB, som tillverkar plastmattor med ca 50 an—
ställda, förvärvades år 1978 av det finska företaget OY Wiik & Höglund AB.
Perfoverken AB, som tillverkar profiler och perforerad plåt med 120 anställda förvärvades år 1974 av Rich Möller AS, Danmark.
Hissföretaget Schlieren AB med dotterbolaget Mattsons Hiss
AB har vissa år klassats som ett industriföretag.
Det schweiziska företaget Indanso SA förvärvade år 1978 en majoritetspost i Turnils AB som tillverkar persienner
och lameller med ca 80 anställda.
Jordan AS, Norge, köpte år 1978 Anza International AB med
drygt 100 anställda. Anza var Nordens största producent
av målarverktyg.
Alenco Orion AB med 60 anställda bedriver pumptillverkning. Företaget är ett dotterbolag till Alenco Egnell AS och
hela koncernen förvärvades år 1971 av Alenco Ltd., England.
Det likaledes pumptillverkande företaget Vadstena Pumpar AB med 130 anställda förvärvades år 1961 av Trio Fabriker
AS, Norge. År 1974 förvärvade de i sin tur Gamleby Gjuteri med 25 anställda.
Det belgiska företaget NU Stone förvärvade år 1978 Skiffer- bolaget Jacobsson och Oscarsson AB som bedriver förädling av den s k Offerdalsskiffern med ca 90 anställda.
Det Bonnierägda AB Grafisk Färg förvärvade år 1980 det tidigare danskägda företaget AB Sadolins Färgfabrik med 50 anställda.
2.3 Plast
Plast AB Cipax är sedan år 1978 majoritetsägt av Dyno In— dustrier AS, Norge.
Den norska Jotungruppen förvärvade år 1978 ett majoritets— intresse i Vera Klippan AB från Bröderna Ottosson o. Co
AB. Vera Klippan AB hade ca 30 anställda och tillverkar plastprodukter.
Mitex Glasfiber AB, som tillverkar glasfiber (textilindu— stri) ägs sedan mycket lång tid tillbaka av Danskt Konst— silke. Företaget har ca 100 anställda.
Porolon Getinge AB tillverkar konstfiber och basplaster med ett 80—tal anställda. Företaget ägs av det norska Porolon AS. År 1975 förvärvades Converting Foam AB som tillverkade konsumentvaror i skumplast.
Svenska Sundolitt AB med ca 50 anställda tillverkar plast— halvfabrikat. Företaget ägs av det norska Sundolitt.
S Lyng Industrier AB bildades år 1975 av det norska före— taget med samma namn. Företaget bedriver tillverkning av "andra plastvaror" med drygt 40 anställda. 2.4 Administrativa produkter
IBM Svenska AB bedriver en omfattande produktion men en ännu större återförsäljning. Det klassas därför lika ofta
Svenska Hoechst och Océ Ingut klassas inte längre som industriföretag. Produktionen har således minskat i bef
tydelse.
Rosendahls Fabriker AB med systerbolaget Paragon har styckats, varvid tillverkningen sålts till tyska intres- sen. Gunther Wagner Pelikanwerk övertog tillverkningen i Filipstad. Moore Business Forms har dock kvar försälj— ningsbolaget Rosfab AB och Rosenco Grafiska AB med viss
tillverkning.
Bell & Howell AB klassas ej som ett industriföretag och
bedriver ej produktion.
Svenska Skandex AB uppges inte längre vara utlandsägt. Sperry Rand har därmed inga industriföretag kvari_Sverige från att tidigare ha bedrivit produktion i flera företag.
Antonsson Avery AB bildades år 1962 genom förvärv av Antonssons Boktryckeri.
Hälsingborgs Litografiska AB har sålts till OY Tilgman AB.
Litton, som tidigare ägde Sweda, har i Sverige kvar dotj terföretaget Litton Business Systems AB med 152 anställda. Detta företag klassades år 1977 som tillhörande industrin.
ATRO Sweden AB (f d Reftele Klammer och Maskin AB) som tillverkar kontorsutrustning med 50 anställda förvärvades
år 1965 av International Staple & Machine Comp., USA.
2.5 Petroleumprodukter
Det utländska ägarintresset i Scanraff ökade under 1980 då Texacos andel ökade till 50 %. De har dock endast 43 % kvar år 1981.
2.6 Sjukvårdsprodukter
Ferrosan köptes år 1980 av Pågens.
Det västtyska företaget Boehringer Mannheim köpte år 1978 majoriteten i LKB Clinicon AB från Incentives LKB—produk- ter. LKB överlät sina produktlinjer och utvecklingspro— jekt inom området kliniska analysinstrument för sjukhus— laboratorier. Förvärvet omfattade 300 personer.
2.7 Försvarsmateriel
AEG—Telefunken uppges i Sverige vara minoritetsägt av den tyska AEG—koncernen. Den västtyska koncernen uppger emel— lertid att Svenska AEG är ett dotterbolag. Det direkta tyska ägarintresset uppgår till ca 30 % av aktierna.
Norma AB är sedan år 1975 ett svenskt, nationellt företag.
2.8 Insatsvaror till järn- och stålindustrin
AB E—box heter numera Foseco E—box AB.
2.9 Insatsvaror till pappers— och massaindustrin
Hercules Kemiska AB ägde tidigare genom förvärv AB Purac och delar av AB Mibis. Dessa förvärv har emellertid åter— gått i svensk ägo. Hercules klassas i dag som ett handels- företag.
2.10 övriga producentvaror
Forss-Engströmgruppen köptes år 1981 av SLR varvid Norsk Hydro fick ett utökat ägarintresse i Supra. Supra blev därmed majoritetsägt.
Paul Bergsöe och Son AB med 252 anställda övertogs år 1979 av Boliden som samtidigt förvärvade 10 % av det danska bolaget Bergsöe & Son AS.
Sundsvalls Verkstäder AB ägs av Emhart Corp., USA som i sin tur äger USM Corp.. USM äger i Sverige Bostik AB och United Shoe Machinery AB. De svenska koncerndelarna är underordnade holdingbolaget Emhart Scandia AB.
Osram Elektraverken klassas inte längre som ett industri— företag.
Industrifilter AB heter numera AAF—Industrifilter AB och har ett svenskt systerbolag, AAF Framco AB.
Svenska Rayon AB är numera helsvenskt. Norba ägs sedan år 1977 av Partek OY, Finland.
Uddcomb AB ägs till 75 % av Statsföretag och 25 % av Combustion Engineering.
Novopan Traeindustri AS, Danmark, övertog år 1979 verksam— heten vid det konkursdrabbade företaget Broby Industrier AB med 277 anställda. Verksamheten har senare skurits ned ytterligare.
Det till 50 % danskägda Kores System Copy AB förvärvade år 1979 AB Sande och Co med 41 anställda.
AGA Radiator AB med 219 anställda förvärvades år 1979 av Stelred Overseas Ltd. Stelred var fram till år 1967 ett dotterbolag till AGA men således därefter till engelska intressenter. Nuvarande ägare är Metal Box Ltd som har flera företag i Sverige.
Unicorn Industries Ltd, England, som äger det svenska fö— retaget Svenska Unicorn AB (f d AB Industridiamanter) med tillverkning i Norrtälje, förvärvade år 1978 50 % av ak— tierna i Atlas Copco Craelius AB med 356 anställda. År 1979 förvärvades resterande aktier och företaget bytte namn till Craelius.
PMB Svenska AB, som via ett holländskt holdingbolag ägs av två svenska privatpersoner, förvärvade år 1979 Arenco AB:s (med 45 anställda) tillverkning av cigarrmaskiner. Det f d Swedish Match—företaget Arenco har nu styckats upp och till en stor del sålts till utländska företag.
A Ahlström OY, Finland, som sedan tidigare haft tillverk— ning i Sverige i A Ahlströms Svenska Industrier, förvär— vade år 1979 AB Eljo Plastindustri med 97 anställda från ITT Svenska AB. År 1977 förvärvade Ahlströms majoriteten
i Markaryds Emballage AB och år 1980 förvärvades HammarsAB.
SAS Catering AB, som vissa år klassats som ett industri— företag av statistiska centralbyrån, ägs av SAS som är
att betrakta som ett utlandsägt företag. År 1979 förvär— vade SAS Catering AB Landvetter Airport Catering Service
AB med 94 anställda samt Park Avenue Hotel AB med 377 anställda.
Transair AB ägdes också av SAS och klassades av SCB fel—
aktigt som ett industriföretag. Transair har nu lagts ned.
Courtaulds har sålt sin minoritetspost i Celloplast till två finska företag, Rosenlew ocH Neste (49 %).
Eds Cellulosa AB ägdes fram till år 1977 av norska in— tressenter. Kommunen försökte sedan driva företaget som
nu gjort konkurs.
Richardson—Merell Fabriks AB (Vick) tillverkar konfektyr med 115 anställda i Torshälla.
Landis & Gyrs förvärv av aktiemajoriteten i Euroclimate år 1975 gav dem majoritetsposter i de tillverkande dotter— bolagen Billman Regulator AB och AB Ermi.
Nordisk Kartro-koncernen med ca 400 anställda i Sverige ägdes fram till 1979/80 av ett företag i Lichtenstein
som ägdes av en privatperson. 1979/80 förvärvades koncer— nen av tandläkarnas investmentbolag och är därmed svensk— ägd.
Papierwerke Aschaffenberg förvärvade 50 % av aktierna i
SCAs finpappersbruk Wifstavarf år 1981. Det västtyska Feldmähle övertog samma år 50 % av massafabrikerna i Norr—
sundet och Gästrike-Hammarby.
Bansch & Lomb AB tillverkar foto och optikvaror och har omkring 160 anställda.
Bowaters Svenska Trämassefabriker med 250 anställda och dotterbolaget Hällnäs Såg AB med ca 50 anställda ägs av den brittiska Bowaterkoncernen. Den svenska verksamheten
startades år 1937 genom förvärvet av Sofiehems Massafa—
Farex Arvika AB med ca 60 anställda tillverkar metallkon-
struktioner.
Hagby Bruk AB har också ett 60—tal anställda i verktygs— och redskapstillverkning.
USNR Forest Industries Inc., USA, förvärvade år 1970 Ingenjörsfirman Che Johansson AB. Företaget tillverkar
sågverksmaskiner och har drygt 100 anställda.
Knivsta Transformatorer AB med 70 anställda förvärvades år 1977 av As National Industri, Norge, som är dotterbolag till Investa genom Elektro Union AS.
Van Leer Svenska AB bildades år 1962 genom att detholländ— ska van Leer Tambores förvärvade Askersundsverken AB. Fö—
retaget har i dag 125 anställda och tillverkar smörjolje— fat.
Measurex Sweden AB bedriver "industriell maskinreparation" med ett 50—tal anställda.
Metallslangfabriken har också 50 anställda och är utlands- ägt.
Mo Mekaniska Verkstad AB förvärvades år 1973 av det norska Ankerlökken. Företaget tillverkar dörrar och takluckor till fartyg och har drygt 60 anställda.
Sverre Munck AS, Norge, förvärvade år 1969 AB Parators ma- terialhanteringsrörelse som då hade 110 anställda. Det svenska företaget fick namnet Munck Industri AB och har
under senare år enligt uppgift gjort konkurs.
Det tidigare Swedish Match—ägda Norba AB med 250 anställda förvärvades år 1976 av den finska Sponsorgruppen. År 1977 sålde Sponsor företaget till Partek OY (Pargas Kalk) som även äger ett par handelsföretag i Sverige.
Sponsor OY förvärvade år 1978 Brun System AB som tillverkar skogsmaskiner och har ca 70 anställda.
Scandiamant AB är sedan år 1975 majoritetsägt av Ultra High Pressure Units, Irland. Det irländska företaget ägs i sin tur av De Beers, Sydafrika.
Skandinaviska Oerlikon Svets AB, som tillverkar svetselek-
troder med 70 anställda, är utlandsägt.
AB Stridsberg & Björck blev vid slutet av 1970—talet helt svenskägt efter att ha varit utlandsägt sedan år 1974.
Stållinnefabriken Bridon AB med ca 60 anställda ägs av British Ropes.
Svedala Arbrå AB, som är ett dotterbolag till det ameri— kanska företaget Allis—Chalmers Corp., förvärvade 1977/1978 Sala International från Boliden AB. Den förvärvade koncer— nen bedriver liksom Svedala Arbrå AB tillverkning av mine- ralberedningsutrustning. Den förvärvade koncernen hade 1 130 anställda.
Svenska Skumsläckning AB med 60 anställda är utlandsägt liksom Teleflex Morse AB som tillverkar "andra varubear—
betningsmaskiner" med 50 anställda.
Reliance Electric Corp, USA, förvärvade år 1969 Toledo
Reliance AB som tillverkar våginstrument med 60 anställda.
Det engelska företaget Hawkins & Tipson Ltd förvärvade år 1970 Wahlbecks Tågvirkesbolagen AB och år 1974 Tarketts bindgarnsverksamhet som inlemmades i Wahlbecks. Företaget sysselsätter i dag 50 personer.
AB Widen & Wigle förvärvades år 1973 av det danska företaget Dämpa AS. Företaget har 180 anställda och tillverkar me— tallkonstruktioner.
AB Värdeskydd förvärvades år 1966 från utlandet och år 1973 av Jo Tunn Security, England. Företaget tillverkar kassa— skåp och har 100 anställda.
Det finska företaget Wärtsilä övertog år 1970 Kockums till— verkning av emaljerade kärl genom Wärtsilä AB. Företaget sysselsätter ca 100 personer. I december 1978 övertog det av Wärtsilä majoritetsägda Nohab Diesel AB Bofors-Nohabs tillverkning av dieselmotorer för marint och stationärt bruk med 325 anställda.
Västberga Mekaniska Verkstad AB, som varit utlandsägt sedan
år 1960, sysselsätter ett 50—tal personer i "annan metall— varutillverkning".
PLMs dotterbolag AB Iwema har år 1980 sålts till det väst—
tyska företaget Möllers Maschinenfabrik. År 1981 sattes företaget enligt uppgift i konkurs.
Norsk Hydro Sverige AB förvärvade år 1980 De Förenade Kol- syrefabrikernas AB med drygt 100 anställda.
Siemens—Elema AB, som ingår i den västtyska Siemenskoncer—
nen, förvärvade år 1980 AGA Medical med 84 anställda.
Kone AB förvärvade år 1980 ASEAs lyftdonsverksamhet som sysselsatte 180 personer. Kones ursprungliga tillverkning
härstammar också från ASEA genom ASEA Graham, som förvär- vades 1968/1969.
Tour & Andersson AB sålde 1980 sitt dotterbolag Tateco AB till det schweiziska företaget Hasler AG. Tateco tillver—
kar personsökarsystem och driftövervakningssystem med 150 anställda.
Darenas AB, tidigare dotterbolag till det danska företaget ISS, såldes år 1980 till Electrolux. Företaget tillverkar
rengöringsmedel och har nära 90 anställda.
Volvo BM och det finska företaget Valmet beslöt år 1981 att gå ihop om produktionen av traktorer och redskap. Lika— så har SAAB och det amerikanska företaget Fairchild dragit
igång ett gemensamt flygplansprojekt, där vissa delar kom—
mer att tillverkas vid fabriker i Sverige.
Källor: SPKs "Fusioner inom svenskt näringsliv". SCBs Koncernregister.
Svenska Aktiebolag.
Forsgren, 0, (1977), Vem Äger Vad i svenskt nä— ringsliv.
Industrikalendern. SAF—matrikeln.
Kompass.
Tidnings- och tidskriftsartiklar samt telefon— samtal.
m;-mm- ..._.___ ,
Statens offentliga utredningar 1982
Kronologisk förteckning
. Real beskattning. B. . Real beskattning. Bilaga 1-3. B. . Real beskattning. Bilaga 4—6. 8. . Tandvården under 80-talet. S. . De förtroendevalda i kommuner och Iandstingskomrnuner. Kn. . Sockemäringen. Jo. . Talböcker-utgivning och spridning. U. . Videoreklamfrågan. .lu.
. Ny plan- och bygglag. Remissammanställning. Bo. . Sanering efter industrinedläggningar. Bo. . Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på läkararbets- kraft. S. . Statlig fondförvaltning m.m. E.
. Kommunalföretaget. Kn. . Tillväxt eller stagnation. E. . Internationella företag i svensk industri. !.
Statens offentliga utredningar 1982
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Videoreklamfrågan. [8]
Socialdepartementet
Tandvården under 80-talet. [4] Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på läkararbetskraft. [11]
Ekonomidepartementet
Statlig fondförvaltning m. m. [12] Tillväxt eller stagnation. [14]
x
Budgetdepartementet
Realbeskattningsutredningen. 1. Real beskattning. [1] 2. Real beskattning. Bilaga 1—3. [2] 3. Real beskattning. Bilaga 4—6. [Sl
Utbildningsdepartementet Talböcker-utgivning och spridning. [f]
Jordbruksdepartementet Sockernäringen. [6]
Bostadsdepartementet
Ny plan- och bygglag. Remissammanställning. [9] Sanering efter industrinedläggningar. [10]
Industridepartementet Internationella företag i svensk industri. [15]
Kommundepartementet
De förtroendevalda i kommuner och Iandstingskommuner. [5] Kommunalföretaget. [13]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.
' LiberFörlag lSBN 91-38-068759-6 Allmänna Förlaget ISSN 0375-250X