SOU 1985:9
Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde
'ULTUR— ARBETSFORMEDLING
FAKTAUNDERLAG
Bilaga till AMS-kommitténs betänkande _
SMU] 19859
vrf-w.lj-lnlluunlvluimmun-Mini!pj.”,.nvunoiouilngnf'idn'
IW »Åw ”H iw?
A : fw. Wu! "
| ” , | M .nu, _ , .
i [9.2wi .. Hl-
»» 1. H '_H_ I'M
&.
& Statens offentliga utredningar && 1985:9 tå Arbetsmarknadsdepartementet
Kultur- arbetsförmedling
Faktaunderlag
Bilaga till QMS-kommitténs betänkande Stockholm 1985
Omslag AdSum, Magnus Gänther ISBN 91—38-08783-9 ISSN 0375-25OX Minab/Gotab, Stockholm 1985
FÖRORD
. I AMS—kommitténs (A l981:02) uppdrag har ingått att pröva arbetsmarknadsverkets ansvar för arbetsförmedling inom kulturområdet. I föreliggande bilaga till kommit— téns betänkande redovisas de viktigare delarna av kom—
mitténs beslutsunderlag.
Kommitténs överväganden och förslag i frågan redovisas i betänkandet Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde, SOU l985:7. I korthet innebär förslaget att den offentliga förmedlingen på kulturområdet skall bedrivas inom ramen för en stiftelse och alltså brytas ut från arbetsmark-
nadsverket.
Gunnar Grenfors
ordförande i AMS-kommittén
., n” .
|
||
||| ||n ||| -| i;" ||
| ri
|| 'h .- |
,,3 | ., , ,.
|'| JC" ||— '”:lf | U
.-. | |||,w ||
|||,J.:||: & lull”” .
.| .r|||.|| a| ||-. || .im ”| NHL-| '.!-| * & ' l m 'I. ||| | . | ||| | |rI || 1|
" ,||.'||f|'.| lm
1 INLEDNING .................................... 5 2 TIDIGARE UTREDNINGAR ......................... 7 3 ARBETSMARKNADSSITUATIONEN PÅ KULTUROMRÅDET .. ll
Inledning ... ..... ........................... 11
Anslagsutvecklingen inom kulturområdet ...... 13 3.3 Antalet kulturarbetare ...................... 19 Kulturarbetarnas inkomster av konstnärligt
arbete ...................................... 21
3.5 Registrerad arbetslöshet .................... 21 4 KULTURARBETSFÖRMEDLINGENS NUVARANDE
ORGANISATION ................................ 25 4.1 Inledning ................................... 25 4.2 Kulturarbetarsektioner vid arbetsförmedlingen 26 4.3 Centrumbildningar ........................... 35 4.4 Organisationsförmedlingar ................... 44 4.5 Enskilda förmedlingar ....................... 48 4.6 Produktionsbolag — managerverksamhet m.m. ... 49 4.7 Programförmedling inom folkbildnings-
organisationerna ............................ 50 4.8 Den samlade förmedlingsverksamheten på
kulturområdet .,............................. 53
ARBETSMARKNADSPOLITISKA MEDEL ............... 57 5.1 Arbetsmarknadsutbildning .................... 57
Beredskapsarbete ............................ 61
ARBETSMARKNADSSTYRELSENS ROLL ............... 65
6.1 Arbetsmarknadsstyrelsen som tillsynsmyndighet 65 6.2 Kulturarbetsdelegationen .................... 67 6.3 Arbetstillstånd ............................. 69
Tabellbilagor ...................................... 73
lan,
|||; |||,
W m.."; |||—|._||+|.| |||;
'ué
|=.|'|=|||||'-:| ||| |||-|| "|||. a.,—..: || ..
.'| . . . . .fi'a. elit,-u .» |”; 7 '".1'3 L*-'-|_ 7 h'l. ;: |||"; ."
'%"||'..-q'||fw unTc'
_...
||! || . |||—' all||4 ;. | '.
|||. "w '" ”:|—||. "Ida M .a | |. | ' |3|Qéillh_x'f-H ».lbfnkårta ___”: 31.1” I _ 03 ' - | * TI 1| | = . ._ . ”".— ;_|'L|.'" -|||äf*|_|a||w .;|,', __å'gcilamggljj (17.5 3,3.
'"'II lN | | . '*|5"**..'Wf" ,a'ta—,q»u,|a..ogeq..l| i
_ ._ __. | |
. — ' - " . * "”. "" ' . "I'll" :" ' | "du :|'A * ' A |? " 'l ||.1 - ., |), :: ' || | | . . "MNW Hana;|.å..oghul.t»eoqu.u.»ufsoA4-lq- Illa-frå "er WTI |» | 1| ' 'f1||>.- | H| ||.|| ” [”| || |”? | '
IJ |
1 INLEDNING
AMS—kommittén skall enligt sina direktiv pröva arbets— marknadsverkets ansvar för arbetsförmedling på kultur— området. Len offentliga förmedlingen har hand om en begränsad del av förmedlingen av arbeten inom kultur— området, medan huvudparten ligger hos enskilda, av AMS godkända, arbetsförmedlingar eller hos privata institut som bedriver arbetsförmedling i anslutning till annan verksamhet. Enligt direktiven skall kommittén pröva om kulturarbetarsektioner inom den offentliga förmedlingen när den mest ändamålsenliga formen för kulturarbetsför— medling eller om verksanmeten för att möjliggöra en vidgning av serviceutbudet, lämpligen bör brytas ut och överföras på annat organ, t.ex. ett statligt bolag eller en stiftelse.
Kommittén har i sitt arbete samrått med företrädare för olika organisationer för kulturarbetare och andra intressenter inom kultursektorn. Detta har skett inom ramen för en särskild beredningsgrupp som bildats för
ändamålet. I beredningsgruppen har ingått:
Som ordinarie ledamöter: Magnus Claesson (Svenska Kom- munförbundet), Peter Engberg (Folkbildningsförbundet), Bengt-Olof Engström (Stockholms Konserthusstiftelse), Lars Hofsjö (Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS)), Allan Nyrén (Musiketablis- sementens förening), Erik Ransemar (KLYS), Tomas Sander (KLYS), Rolf Theorin (Folkparkernas Centralorganisa— tion), Inger Udo (KLYS) samt Yngve Åkerberg (KLYS).
Ersättare har varit: Hans Bergström (Landstingsförbun- det), Lennart Eng (KLYS), Gert Geller (Musiketablis- sementens förening), Peder Grönberg (Folketshusföre— ningarna), Susanne Gustafsson (KLYS) t.o.m. 1984—02-24, Benkt—Erik Hedin (KLYS), Klas Holming (Teatrarnas riks— förbund), Susanne Lind (KLYS fr.o.m. 1984—05—04), Dag Eson Malmberg (KLYS), Ingrid Philipsson—Eise (Folkbild— ningsförbundet) samt Tore Uppström (KLYS).
Experter har varit: Arne Carlsson (arbetsmarknadsdepar— tementet), Ann Christin Lennartsson (AMS), Gunnar Olderin (AMS) t.o.m. 1985—01—07, Eva Schöld, Statens Kulturråd, Ragnar Wahlström (AMS).
Beredningsgruppen har i sin tur bildat en arbetsgrupp som tagit fram bakgrundsmaterial och underlag för ställ— ningstaganden. I denna grupp har medverkat Tomas Sander, Rolf Theorin, Yngve Åkerberg, Dag Eson Malmberg, Bengt- Olof Engström, Arne Carlsson, Ann-Christin Lennartsson,
Gunnar Olderin samt Ragnar Wahlström.
Ordförande har varit Gunnar Grenfors och sekreterare Göran Grönkvist.
Beredningsgruppen har redovisat ett enigt förslag som underlag för kommitténs ställningstaganden.
Kommittén har valt att i denna bilaga till betänkandet redovisa det bakgrundsmaterial som legat till grund för kommitténs ställningstaganden på kulturområdet. I betän— kandet (SOU l985:7) finns kommitténs överväganden och
förslag.
2 TIDIGARE UTREDNINGAR
Frågan om hur arbetsförmedling på kulturområdet bör ordnas har utretts åtskilliga gånger under de senaste decennierna. I det följande redovisas kortfattat bak— grunden till de beslut som ligger till grund för det
läge som råder i dag.
År 1972 överlämnade den s.k. OLAF—utredningen ett förs- lag1 som gick ut på att den offentliga förmedlings-
verksamheten på kulturområdet skulle bedrivas i en stat- lig stiftelse som skulle täcka hela marknaden. Förmed- lingsorganisationen skulle bl.a. bygga på Musikerförbun— dets arbetsförmedling, som förutsattes gå upp i stiftel-
sen.
Utredningen hade två viktiga utgångspunkter för sitt förslag. Den ena var att kulturområdet inte skulle iso— leras från arbetsmarknaden i övrigt. Den andra var att kulturarbetsmarknaden i många avseenden skilde sig från arbetsmarknaden i övrigt på ett sådant sätt att någon typ av särarrangemang i fråga om förmedlingsverksamheten
var ofrånkomlig.
Efter remissbehandling av förslaget anmälde chefen för dåvarande inrikesdepartementet att, han till följd av vad vissa remissinstanser hade anfört, inte var beredd att ta ställning till förslaget förrän efter ytterligare
beredning.
En särskild arbetsgrupp lade hösten 1975 fram ett nytt förslag i ämnetz, som sedan låg till grund för
regeringens proposition år 1976.3 I propositionen
los In 1972:5. 2Ds A 1975:5 3Prop. 1975/76:84.
uttalades att den offentliga arbetsförmedlingen skulle bära ansvaret även för arbetsförmedling på kulturområ- det. Motiven härför var att kulturarbetsmarknaden måste ses som en del av arbetsmarknaden i stort och att en sammanhållen förmedlingsverksamhet skulle ge de bästa förutsättningarna för att kulturarbetarna i samma ut— sträckning som övriga arbetssökande skulle åtnjuta det
stöd som de arbetsmarknadspolitiska hjälpmedlen utgjor— de.
Enskild arbetsförmedling utan vinstsyfte borde enligt förslaget få förekomma, men även i fortsättningen efter tillstånd av AMS.
För att den offentliga förmedlingen skulle kunna svara
mot de krav som ställdes på verksamheten beslutades samtidigt om viss förstärkning av förmedlingens resur—
ser.
För att tillföra AMS sakkunskap och så långt möjligt säkerställa att förmedlingsverksamheten på kulturområdet utvecklades och bedrevs på ett sätt som svarar mot kul- turpolitikens och kulturarbetarnas krav och önskemål föreslogs att en särskild delegation, med i huvudsak rådgivande funktion, skulle inrättas hos AMS. I delega— tionen, som skulle utses av regeringen och få en bred sammansättning, skulle ingå representanter för olika
intresseorganisationer på kulturområdet.
Under utredningsarbetet diskuterades bl.a. frågan om statsbidrag till Svenska Musikerförbundets förmedling. Bakgrunden till detta var bl.a. förbundets väl förgre- nade förmedlingsorganisation som det var ett samhälls— intresse att bibehålla. En förutsättning för att stats— bidrag skulle utgå angavs vara att förbundets förmedling
drevs i nära samarbete med den offentliga förmedlingen.
I propositionen avvisade regeringen tanken på statsbi— drag till Musikerförbundets förmedling med hänvisning till den föreslagna utbyggnaden av den offentliga för— medlingen på kulturområdet. Det uttalades att det borde ankomma på AMS att i samråd med förbundet överväga vilka vägar som var framkomliga för att åstadkomma en förbätt— rad förmedlingsservice och integration mellan förbundets och den offentliga förmedlingen. Vid riksdagsbehand— lingen anförde inrikesutskottetl att det borde
ankomma på AMS att finna lämpliga samarbetslösningar mellan förbundet och den offentliga förmedlingen. Ut- skottet ställde sig inte avvisande till att statsbidrag skulle kunna utgå, förutsatt att förbundet tog på sig uppgifter som normalt bör utföras av den offentliga förmedlingen men som åtminstone temporärt bedömdes bätt—
re kunna utföras av förbundet.
När det gällde centrumbildningarnas arbetsförmedlande verksamhet innebar riksdagsbeslutet att den påbörjade verksamheten med arbetsförmedlingstjänstemän placerade på centrumbildningarna, skulle få fortsätta. En grund- läggande förutsättning för denna konstruktion skulle vara att vederbörande centrumbildning fick stöd även i annan ordning från stat, kommun eller landsting. I pro- positionen betonades också det angelägna i att garantier skapades för en nära kontakt mellan berörda förmedlare och det förmedlingskontor inom arbetsförmedlingen, som vederbörande förmedlare organisatoriskt skulle tillhöra. Det framhölls slutligen som väsentligt, att systemet kom att tillämpas endast där det ansågs ändamålsenligt att tillgripa denna lösning.
lInU 1975/76:28, rskr 1975/76:222.
Resonemangen i fråga om förmedling på det internatio- nella konstmusikområdet byggde på samma grund som i fråga om förmedling inom landet. På längre sikt skulle samhället genom ökade insatser göra vinstsyftande för— medling i privat regi överflödig. För detta ändamål fick Rikskonserter i uppdrag att ta initiativ till ett for— maliserat samråd mellan allmännyttiga kulturproducerande organ för att främja utvecklingen av internationell förmedlingsverksamhet på kulturområdet. I avvaktan på tillkomsten av ett förmedlingsorgan på detta område medgav riksdagen att de nuvarande enskilda förmed— lingarna övergångsvis skulle få fortsätta sin verk- samhet.
3. ARBETSMARKNADSSITUATIONEN PÅ KULTUROMRÅDET 3.1 Inledning
Kulturarbetsmarknaden är splittrad och svår att över- blicka. Ett av skälen härtill är att en dominerande del av arbetstillfällena är korttidsuppdrag och därför inte faller under lagen om allmän platsanmälan. I ytterlig— hetsfallen kan en kulturarbetare ha olika uppdragsgivare varje vecka.
För det ickekommersiella området är samhällsstöd i regel en avgörande förutsättning för skapande av arbetstill— fällen. De verksamheter som bedrivs med kulturanslag redovisas emellertid i regel inte på ett sådant sätt att det går att utläsa vilken effekt de ekonomiska insat— serna haft i form av arbetstillfällen. Genom att belysa anslagsutvecklingen inom det kulturpolitiska området kan man dock få en översiktlig bild av hur arbetsmarknaden på detta område utvecklats.
Inom det kommersiella området är omfattningen av arbets- utbudet inte heller möjlig att uppskatta. Orsakerna är många. En viktig orsak är även här den förhållandevis stora omfattningen av uppdrag för tillfälliga uppdrags— givare. Platsstatistik och annan redovisning från de förmedlingar som verkar inom området är inte heller jämförbara. Uppgifter från förmedlingarna om lediga platser ger inte heller någon heltäckande bild redan av det skälet att många uppgörelser om engagemang träffas utan medverkan av någon förmedling. Det ligger vidare i sakens natur att den förmedlingsverksamhet som bedrivs i strid mot lagen om arbetsförmedling är svår att kvanti-
fiera. Slutligen bör framhållas att lagen om allmän
platsanmälan inte omfattar arbetstillfällen med kortare varaktighet än tio dagar. Detta innebär att merparten av det totala arbetsutbudet på kulturområdet inte kommer
till den allmänna förmedlingens kännedom.
Det är lika svårt att få en helhetsbild av sysselsätt— ningssituationen för kulturarbetare, om man utgår från arbetslöshetssiffror och liknande material. Det finns
endast två erkända arbetslöshetskassor för kulturarbe- tare och dessa täcker endast två delområden, Musikernas erkända arbetslöshetskassa (MEA) och Sveriges teateran—
ställdas erkända arbetslöshetskassa.
I sammanhanget bör nämnas att kulturarbetare som inte
tillhör någon facklig organisation eller erkänd arbets— löshetskassa kan kvalificera sig för att uppbära kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).
Av det sagda framgår de svårigheter som föreligger när det gäller att beskriva kulturarbetsmarknaden. I det följande redovisas emellertid vissa uppgifter av bak— grundskaraktär. Det gäller anslagsutvecklingen på kul— turområdet, antalet kulturarbetare, kulturarbetarnas
inkomstsituation samt arbetslöshetens omfattning.
3.2 Anslagsutvecklingen inom kulturområdet
Som tidigare nämnts ger staten, kommunerna och lands— tingen anslag till kulturella insatser som skapar sys— selsättning för kulturarbetare på det ickekommersiella området. I det följande presenteras uppgifter om an— slagsutvecklingen, som tagits fram av statens kulturråd. Uppgifterna är hämtade ur rapporten Kommunerna, staten
och kulturpolitiken.l
Staten
År 1974 antog riksdagen för första gången mål för den statliga kulturpolitiken. Därmed inleddes en långsiktig planering av de statliga insatserna på området. Samti- digt fastställde riksdagen olika principer för kultur— politiken och för ansvarsfördelningen mellan stat, kom- muner och organisationer. Vidare beslutades om hur den centrala kulturadministrationen skulle organiseras och vilka uppgifter den skulle få. Staten ökade också sina
ekonomiska insatser på olika områden.
I den första kulturpropositionen år 19742 föreslogs främst insatser för folkrörelserna, amatörverksamheten
och kulturprogram i föreningslivet. Vidare infördes stöd
till fria grupper och teater— och musikinstitutionernas regionala verksamhet. Reformen innebar också att den
statliga myndigheten kulturrådet skulle börja sin verk- samhet.
1Rapport från Kulturrådet l984:3.
2Prop. 1974:28.
Den andra kulturpropositionen år 19751 innebar bl.a. stöd till bokutgivning, insatser för folkbiblio-
teken och förstärkning av filmproduktionen och filmvis—
ningar.
Den tredje kulturpropositionen år 19762 ägnades
främst åt bildkonsten och konstnärsersättningar. Riksut— ställningar, som hittills varit försöksverksamhet, in— rättades och Litteraturfrämjandets massutgivning av
kvalitetslitteratur startade.
Utvecklingen har därefter fortsatt. År 1977 gavs eko— nomiskt stöd till bl.a. litteratur— och tidskriftsom- råden, teater, dans och musik, regionala muséer, folk—
bibliotek, film samt bildkonst och kulturverksamhet i
föreningslivets regi.
År 1978 beslutades om speciella insatser inom dans och film. Vidare förstärktes litteraturstödet och stödet till folkbibliotek och regionala teater— och musikinsti— tutioner. Slutligen inrättades arkivet för ljud och bild.
Särskilda propositioner om barnkultur och om internatio— nellt kulturutbyte presenterades år l979. De fria grup- perna, teater- och musikinstitutionerna, turnéverksam— het, filmområdet, länsbiblioteken och lånecentralerna ägnades särskild uppmärksamhet i budgetpropositionen
samma år.
Under 1980-talets första år har de samhällsekonomiska
problemen fått konsekvenser också för kultursektorn.
lProp. l975:20. 2Prop. 1975/76:135.
Några mer betydande nya statliga satsningar inom denna sektor har det därför inte funnits utrymme för. I slutet av år 1984 beslutade riksdagen med anledning av ett
" . l . . " forslag från regeringen om en ny organisation for
den regionala musikpolitiken.
De statliga kulturutgifterna2 inklusive stödet till press och folkbildning uppgick budgetåret 1983/84 till 2,7 miljarder kr. eller 320 kr./inv.
Sedan budgetåret 1970/71 har de statliga kulturutgif— terna i 1983 års penningvärde ökat med 1,6 miljarder kr. Kulturutgifterna har utvecklats i något snabbare takt än de totala statsutgifterna och har därmed ökat sin andel av statsutgifterna, från 0,8 % budgetåret 1970/71 till 1,2 % budgetåret 1983/84. Expansionstakten för de stat— liga kultursatsningarna har varit något långsammare än motsvarande insatser i kommuner och landsting. Statens andel av de samlade offentliga kulturutgifterna har också sjunkit från 48 % budgetåret 1973/74 till 43 % budgetåret 1983/84.
De statliga insatserna på kulturområdet (exkl. press— och folkbildningsområdena) uppgick till 1,4 miljarder kr. budgetåret 1983/84, vilket motsvarade 0,6 % av statsbudgeten.
lProp. l984/85:1, KrU l984/85:7, rskr l984/85:53.
2Arbetsmarknadsverkets stöd till kulturområdet i form av beredskapsarbeten och lönebidrag ingår inte här. Riksrevisionsverket har beräknat att dessa utgifter 1980/81 var drygt 70 milj. kr.
Utvecklingen illustreras i diagram l.
Diagram l Statens kulturutgifter l970/7l——l983/84. Milj.
kr., 1982 års penningvärde.
Mil 1 kr 2 800 Kultur Inkl. &? 2 400 9.52...
2000
1600. Kuhluv 1 200 22:15? bildning
800 __,,___—r/*"'_—"_-—N*_"'Säga 400 ”'”
70/71 72/73 74/75 76/77 78/79 80/81 82/83
Källa: Kommunerna, staten och kulturpolitiken, rapport från Kulturrådet l984:3.
ll kulturutgifterna ingår i redovisningen endast utgifterna i statsbudgeten under utbildningsdepartemen— tets huvudtitel (ett undantag är att utgifterna för regionmusiken medräknats i sin helhet). Arbetsmarknads— verkets stöd till kulturområdet i form av beredskaps— arbeten och lönebidrag ingår således inte. Riksrevi- sionsverket har beräknat att dessa utgifter budgetåret 1980/81 var drygt 70 milj. kr. Inte heller ingår utgif— terna för 1änsantikvarieorganisationen som i statsbud— geten hör hemma under civildepartementet. Riksrevisions— verket uppskattade dessa till ca 6 milj. kr. i rapporten Resultat och resurser i kulturminnesvården (1983).
Kommunerna
Kommunerna har successivt ökat insatserna på kulturom- rådet. 1970—ta1et inleddes med mycket stora satsningar på detta område. Realökningarna 1970—1971 och 1971—1972 uppgick till 19 respektive 16 %. Under återstoden av
1970—talet varierade de årliga ökningarna mellan 4 och 10 %. Efter en stagnation i slutet av 1970—talet och
t.o.m. en nedskärning av anslagen under år 1981, skedde
en återhämtning år 1982 med en ökning på ca 5 %.
I diagram 2 redovisas kommunernas samlade kostnader är 1981 med fördelning på olika verksamhetsgrenar. Av dia- grammet kan utläsas att kulturkostnaderna det året sva— rade för 4,6 % av de totala nettokostnaderna. I kultur— kostnaderna har därvid kostnaderna för den kommunala musikskolan och bidragen till bildningsverksamheten inkluderats.
Diagram 2 Kommunernas nettokostnader år 1981 fördelade
på verksamhetsområden
Ovriga verksamhetsområden 14%
0 Kommunikationer 26 /o
7%
Mark och bostäder 9%
Miljö-, hälso- och samhällsskydd
9%
' ' h k lt r Fritid oc u u 12% __ varav kultur 4,6%
23%
Källa: Rapport från Kulturrådet l984:3.
Social omsorg
Utbildning
De största posterna i de kommunala kulturanslagen år 1981 var biblioteken (35 %), musikskolan (16 %), bild— ningsverksamheten (15 %) och teaterverksamheten (9 %). För musik— och dansverksamheten var andelen 2,4 %, vil— ket innebär en kraftig relativ minskning sedan år 1973, då andelen var 5,8 %.
Landstingen
1 1974 års kulturproposition förutsattes att landstingen skulle ha ett ansvar för regionala kulturpolitiska in— satser. Detta har särskilt kommit till uttryck genom att landstingen deltagit vid etablering och utbyggnad av
regionala kulturinstitutioner.
Landstingens kulturanslag (inkl. stödet till folkbild— ningen) har ökat från 32 milj. kr. år 1970 till 430 milj. kr. år 1983. I fast penningvärde motsvarar det ungefär en fyrdubbling av satsningarna. De största ök— ningarna — över 20 % — skedde åren 1977 och 1978. Där— efter har ökningstakten dämpats. För åren 1980, 1981 och 1982 redovisas en ökning på 6,4 respektive 3 %.
Kulturutgifternas andel av landstingens totala utgifter har varit i stort sett oförändrad, ca 0,6 %. Landsting— ens andel av samhällets samlade kulturutgifter har ökat från 4 % år 1970 till 7 % år 1983.
Kulturanslagens utveckling framgår av diagram 3.
Diagram 3 Landstingens kulturanslag l970—-1983. Milj. kr. 1983 års penningvärde
Mil] kr 500 Kullur Inkl. lolk- bildning
300 Kullul ukl: Iolk- bildning
1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982
Källa: Rapport från Kulturrådet l984:3.
Av landstingens totala kulturanslag år 1983 svarade i runda tal folkbildningen för 46 %, teater och dans för 15 %, muséer och arkiv för 13 %, biblioteken och bild—
konsten för 8 % samt musiken för 4 %. 3.3 Antalet kulturarbetare
Hur många personer är då sysselsatta på kulturarbets— marknaden? En källa som ger viss vägledning är folk— och bostadsräkningen (FoB) år 1980. Där kan utläsas att antalet kulturarbetare med en yrkesverksamhet om minst 20 timmar i veckan det året uppgick till ca 18 000. En jämförelse med motsvarande uppgifter från år 1970 ger
vid handen att antalet ökat med ca 29 % under mellan— tiden.
Av det totala antalet kulturarbetare år 1980 var enligt FoB ca 7 100 bildkonstnärer, ca 4 400 musiker, ca 3 200
formgivare, ca 2 500 scenkonstnärer samt ca 800 förfat—
tare.
Som framgår av följande tabell svarar Stockholms län för en betydande andel av kulturarbetarna på samtliga del—
områden.
Tabell 1 Förvärvsarbetande (20 tim — ) befolkning inom kulturyrken 1980. Fördelning mellan län, enligt N AMS regionindelning för kultuarbetarSektioner o
Kulturarbetarsektionernas Författare Bildkonstn. Formgivare Musiker Scenattist. Samtliga regionindelning
Stockholm totalt 516 3 927 1 471 1 936 1 504 9 354 __________________________________________________________________________________________________________________ Stockholms län 420 3 299 1 187 1 364 1 326 7 596 Uppsala län 39 153 57 117 61 427 Södermanlands län 13 104 60 108 27 312 Gotlands län 3 46 28 42 9 128 örebro län 13 105 39 94 25 276 Västmanlands län 12 122 39 103 36 312 Kopparbergs län 16 98 61 108 20 303 Göteborg totalt 120 1 391 905 1 095 428 3 939
Jönköpings län 10 131 80 92 23 336 Hallands län 15 136 88 111 19 369 Göteborgs och Bohus län 52 706 409 492 314 1 973 Älvsborgs län 22 233 202 182 33 672 Skaraborgs län 11 77 61 111 8 268 Värmalands län 10 108 65 107 31 321
Malmö totalt 124 1 418 714 924 449 3 629 Kronobergs län 9 106 73 92 14 294 Kalmar län 6 108 85 _ 71 9 279 Blekinge län 3 49 29 60 10 151 Kristianstads län 20 167 99 136 18 440 Malmöhus län 70 831 340 388 315 1 944 16
Ostergötlands län 147 88 177 83 521
Umeå totalt 41 386 141 465 107 1 140
Gävelborgs län Västernorrlands län Jämtlands län
Västerbottens län Norrbottens län
94 32 127 19 279 97 26 88 21 241 40 14 90 2 155
91 39 85 29 251 64 30 75 36 214
SOU 1985 hoxmrxm
Hela riket Summa 801 7 122 3 231 4 420 2 488 18 062
3.4 Kulturarbetarnas inkomster av konstnärligt arbete __ Kulturarbetarna har som grupp låga inkomster i förhål— lande till andra yrkesgrupper. Detta förhållande belyses bland annat i en kartläggning av kulturarbetarnas in— komster år 1977, som år 1980 presenterades av konstnärs— nämnden. Enligt kartläggningen uppgick årsinkomsten av konstnärligt arbete för författare till 11 500 kr, bild— konstnärer 10 500 kr, jazzmusiker 19 600 kr, övriga fria musikerkategorier 8 800 kr, ensemblemusiker 54 800 kr, skådespelare 29 900 kr och dansare 11 300 kr.
Det finns anledning utgå från att situationen för kul—
turarbetarna är ungefär densamma i dag.
3.5. Registrerad arbetslöshet
Arbetslösheten inom kulturområdet är förhållandevis hög. Som framgår av tabell 2 var år 1983 den genomsnittliga arbetslösheten för medlemmar i Musikerförbundets arbets— löshetskassa 8,2 % och i Teaterförbundets kassa 6,9 %. Som tidigare nämnts, är dessa två arbetslöshetskassor de enda inom kulturområdet. I tabellen redovisas även upp— gifter om arbetslösheten för journalister, vilka f.n. förmedlas via kulturarbetarsektionerna. Slutligen pre- senteras även, som jämförelsetal, arbetslöshetssiffrorna
för samtliga erkända A—kassor under år 1983.
Tabell 2 Arbetslösa kassamedlemmar på kulturarbets—
marknaden Arbetslös— Antal Antal Ersätt— Antal Års— hetskassa års— ersätt— nings— dagv/ medel- med— nings- tidens med- tal lemmar tagare längd lemmar %
. a MuSiker—
förbundet 5 426 1 398 81,0 20,86 8,2 Sv— Teater—b förbundet 3 955 852 65,3 14,7 6,9 Journalist— ernas 9 379 408 60,8 2,64 1,9 Samtliga A-kassor 3 260 850 332 169 71,0 7,24 2,8
Källa: AMS
aI kassan ingår ca 3 100 musiker. Övriga kassa— medlemmar är verksamma inom andra yrkesområden inom förbundets arbetsfält. Musikerna (55 % av kassans med- lemmar) svarade för 67 % av arbetslöshetsersättningen under 1983.
bSvenska Teaterförbundet har 4 203 medlemmar varav 65,3 % inom de konstnärliga yrkena. 34,7 % tillhör kate- gorin tekniker, filmare och administrativ personal. Större delen av de medlemmar i förbundet som inte till— hör kassan tillhör den senare medlemskategorin.
En beräkning av fördelningen mellan konstnärliga och andra yrken inom kassans medlemskår med samma procent— satser, skulle innebära följande fördelning;
Skådespelare—sångare, dansare, varieté m.fl. ca 2 585 Tekniker och administrativ personal ca 1 370
Som jämförelse kan nämnas att arbetslösheten år 1974 för musikernas, teateranställdas och journalisternas arbets— löshetskassor uppgick till 2,9, 4,0 respektive 0,8 %. Årsmedeltalet för samtliga kassor var samma år 1,5 %.
Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) betalades år 1983 ut till 1 550 ersättningstagare på kulturområdet. Fördel—
ningen på yrkesgrupper var följande.
Tabell 3 Kontant arbetsmarknadsstöd vid kulturarbetsförmedlingen 1983
Yrkeskategorier Antal ersättningstagare
Bildkonstnärer m.fl. 258 Dekoratörer 61 Formgivare m.fl. 85 Författare 6 Journalister 185 Scenkonstnärer 138 Musiker 267 Erogramtjänst (radio, TV) 6 Ovriga inom 09 43 Guld- och silversmide 26 Gravörer 11 Träbildhuggare 98 Glashyttearbetare 42 Pianostämmare 7 Fotograf 85 Ovriga servicearbete
(mannekäng, modell, statist) 213
Totalt 1 550
Källa: AMS
Uppgifter om ersättningstidens längd för de olika yrkes— kategorierna inom kulturområdet saknas i statistiken.
_ .Å "lagman.-3.1.1 l.. '9 m iela 1,1
”&&le DN.-" _I—-'l ' allmän?
sirén.
u
_ 'i
4 KULTURARBETSFÖRMEDLINGENS NUVARANDE ORGANISATION
4.1. Inledning
Som inledningsvis nämnts förmedlas arbete på kulturom— rådet på flera sätt. Utöver den offentliga arbetsförmed- lingens kulturarbetsförmedlingar verkar centrumbild— ningar. organisationsförmedlingar och enskilda förmed— lingar. I det följande ges en översikt över hur den
legala delen av förmedlingsverksamheten är organiserad.
I detta sammanhang presenteras även en del statistiska uppgifter över omfattningen av förmedlingarnas verksam— het. Som utvecklas i det följande finns det anledning tolka de statistiska uppgifterna med försiktighet.
Kulturarbetsförmedling inom den offentliga arbetsförmed- lingen kom igång i början av 1940-talet. Vid arbetsför— medlingens förstatligande år 1948 fanns det särskilda artist- och musikerförmedlingar på åtta platser i lan— det. Antalet minskade efter förslag av 1950 års arbets—
förmedlingsutredning.
I slutet av 1960—talet vidgades verksamheten, genom att förmedlare, knutna till arbetsmarknadsverket placerades
vid vissa centrumbildningar.
Den nuvarande organisationen är ett resultat av de be— slut som fattades år 1976 av regering och riksdag och som tidigare redovisats. En bärande tanke bakom beslutet var att kulturarbetsmarknaden skulle ses som en del av arbetsmarknaden i stort och att målet borde vara att alla arbetssökande i landet skulle ha tillgång till kostnadsfri arbetsförmedling oavsett yrkeskategori. Genom beslutet fick arbetsmarknadsverket ökade resurser för förmedlingsarbete. Verket skulle på detta sätt få
möjligheter att arbeta med grupper av sökande, som tidi— gare inte hade kunnat erhålla förmedlingsservice. Av— sikten var också att den offentliga förmedlingen på längre sikt skulle ta över uppgifter från organisations— förmedlingarna och konkurrera ut den olagliga arbetsför—
medlingen inom området.
4.2. Kulturarbetarsektioner vid arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsverket bedriver i dag kulturarbetsförmed— ling vid kulturarbetarsektioner på fyra platser i lan— det. Dessa sektioner är knutna till distriktskontor och finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Sektionerna har ansvar för var sin region. Dessutom finns särskilda kulturarbetsförmedlare placerade i Växjö, Härnösand, Luleå och Örebro. Härutöver finns vid arbetsförmedlingen i län som saknar särskilda kulturarbetsförmedlare en "kontaktsektion" till kulturarbetsförmedlingen. Sökande kan vända sig till den lokala arbetsförmedlingen som ser till att den sökande får kontakt med respektive kultur— arbetsförmedling. På motsvarande sätt får arbetsgivarna
service från den offentliga förmedlingen.
Vid kulturarbetsförmedlingskontoren förmedlas arbeten till utövare inom bild-, ord—, ton— samt scenområdena. Den volymmässigt största delen av kulturarbetarsektio— nernas förmedlingsverksamhet räknat i anmälda arbets— tillfällen utgörs av underhållningsbranschen för dans—
orkestrar och artister.
De statistiska uppgifterna från kulturarbetsförmedling— arna ger inte en, i alla avseenden, rättvisande bild av verksamheten. Detta gäller i synnerhet ord— och bild—
områdena. På de områdena handlar det för övrigt mer om olika projekt och uppdrag än om lediga platser i veder— tagen mening. Resultaten av förmedlingsarbetet kan ofta
inte direkt översättas till rättvisande statistik.
Statistikens uppläggning gör vidare att jämförelser mellan t.ex. underhållningsbranschen och andra områden är vanskliga. Ett skäl härtill är att en förmedlad orkester med t.ex. fem medlemmar redovisas som fem till— satta platser. En jämförelse mellan ett område där ett engagemang ger flera tillsatta platser och ett annat område där ett engagemang resulterar i tillsättandet av en ledig plats bör sålunda göras med försiktighet. En annan faktor som försvårar jämförelsen är engagemangens varaktighet. Ett förmedlat arbete varar kanske ett par timmar medan ett annat har en varaktighet som sträcker sig över längre perioder.
l statistiken ingår inte heller de platser för kultur— arbetare som anmälts till arbetsförmedlingen utanför kulturarbetarsektionerna. Detta gäller främst arbeten
med längre varaktighet än tio dagar.
Sökandestatistiken som presenteras är en kvartalsvis redovisning över de sökanden som anmält att de önskar arbete genom kulturarbetsförmedlingen. Av statistiken kan utläsas antalet anmälda sökande, däremot inte huru— vida de sökande önskar arbeta heltid eller deltid eller om de önskar ha ett engagemang som bisyssla. Statistiken ger emellertid en bild av de sökandekontakter förmed- lingen har, "trycket" på förmedlarna. På så vis kom- pletterar denna statistik de uppgifter som redovisas av
personer som markerar för arbetslöshetsunderstöd.
Även om förmedlingen av artister i underhållnings— branschen svarar för en betydande del av kulturarbets- förmedlingarnas arbete är andra sökandegrupper i hög grad representerade. Under år 1983 var t.ex. i genom— snitt knappt 1 100 bildkonstnärer och ca 360 formgivare
anmälda som sökande. För dessa grupper fanns ett mycket
litet antal platser tillgängliga. Vidare kan bland de
sökande nämnas ca 350 författare och drygt 1 400 enskil— da musiker.
De lediga platserna var till övervägande del kortva—
riga.
På vissa områden har den offentliga förmedlingen en dominerande ställning i förhållande till övriga förmed- lingar på kulturområdet. Detta gäller bl.a. i fråga om förmedling av enskilda kulturarbetare.
En viktig uppgift för den offentliga förmedlingen är arbetet med de arbetsmarknadspolitiska medlen. Omfatt—
ningen av de arbetsmarknadspolitiska hjälpmedlen redo— visas senare i framställningen.
Fördelningen av sökande på olika yrkesgrupper varierar mellan de olika kulturarbetarsektionerna. Detsamma gäl— ler anställningsperiodernas längd. Den bakgrund och de kontakter med kulturarbetsmarknaden som förmedlarna fört med sig, när de knutits till den offentliga förmedling— en, kan också ha betydelse för förmedlingsarbetets inriktning.
I januari 1979 infördes en platsstatistik, anpassad till kulturområdet. Statistiken som bygger på Nordisk Yrkesklassificering (NYK) 1978 omfattar inte centrum— bildningarnas verksamhet.
Med denna statistik som underlag presenteras här dels en sammanställning över nyanmälda platser vid kulturarbe— tarsektionerna (tab. 4 och 5), dels en redovisning av vilka arbetsgivarekategorier som anlitat den offentliga förmedlingen (tab. 6).
Det händer endast undantagsvis att anmälda platser vid kulturarbetsförmedlingen inte kan besättas med lämplig sökande. Platsstatistiken ger därför samtidigt en bild av faktiska förmedlade uppdrag. Som framgår av tabellen avser en betydande del av platsutbudet orkesterenga-
gemang.
Tabell 4 Nyanmälda platser vid kulturarbetarsektionerna år 1983. Hela riket
Bildkonstnärer 35 Körer (seriösa) 50 Dekoratörer 5 Körer (populära) 36 Formgivare 4 Musiker 1 047 Författare 188 Orkestrar 74 578 Journalister 405 Programtjm 19 Scenkonstnärer 4 651 Ovriga 733 Totalt 81 751 Källa: AMS
Fördelningen av de nyanmälda platserna på individual- yrken inom grupperna scenkonstnärer och övriga framgår av tabell 5. Bl.a. kan noteras den stora andelen popu—
lärsångare inom gruppen scenkonstnärer.
Tabell 5 Fördelning av nyanmälda platser mellan indivi— dualyrken inom vissa områden år 1983. Hela riket
Scenkonstnärer Ovriga
Skådespelare 253 Regissörer 14 Mimare 9 Inspicienter 4 Recitatörer 12 Belysningsmästare 2 Seriös sång 108 Scriptor 5 Pop. sång 3 553 Kostymmästare — Dansare 158 Filmklippare 55 Varieté 180 Discjockey 643 Andra 78 Andra 10
Totalt 4 651 Totalt 733 Källa: AMS
Av uppdragen anmäls inemot hälften (46 %) av restau— ranger och en fjärdedel av festplatser (24 %). Fördel- ningen redovisas i följande tabell.
Tabell 6 Fördelning av nyanmälda platser mellan arbets- givarkategorier år 1983. Hela riket
Antal Antal
Teater 357 Studieförbund 9 592 Radio/TV 120 Kyrkor, samfund 342 Kammarmusik + er. statliga inst. 101 konserthus 57 er. kommunala inst. 2 429 Restauranger 27 125 gvr. landstingskom. 258 Festplatser 13 981 Ovr. privata 4 360 Totalt 41 635 Totalt 17 082
Källa: AMS
Slutligen bör erinras om dessa engagemangs korta varak- tighet. Endagsengagemangen svarade sålunda år 1983 för 83 % av det totala antalet engagemang, medan andelen
engagemang på 2-10 dagar var 14 %.
Platsernas fördelning på kulturarbetarsektioner redo— visas i bilaga 2.
Vid utgången av år 1983 uppgick antalet tjänster vid kulturarbetarsektionerna, räknade i årsverken, till 55,5. Till detta kom 9,5 anställda med lönebidrag. Innan det tidigare nämnda beslutet år 1976 om en upprustning av den offentliga förmedlingen på kulturområdet var antalet tjänster ca 25.
Av det totala antalet tjänster var 49 placerade direkt vid kulturarbetarsektionerna (varav 3,5 med lönebidrag)
och 16 vid centrumbildningarna (varav 6 med löne— bidrag).
Kostnaderna för verksamheten uppgick, som framgår i bilaga 1, budgetåret 1983/84 till ca 8 milj. kr.
Personalens fördelning på verksamhetsområden framgår av tabell 7.
Tabell 7 Kulturarbetsförmedlingens personal indelad i verksamhetsområden 1983
Delområde Ort KUS Centrum— Summa bildningar Ord Stockholm 1 Göteborg 0. Malmö 1 Umeå
Summa '3
Bild Stockholm 3
Göteborg 1 Malmö 1 — Umeå 0
Summa 6,1 3,5 9,6
Scen Stockholm Göteborg Malmö Umeå
—
ln
—
mujn . QPHF4H
ln |x (D
Summa
Ton Stockholm Göteborg Malmö Umeå
— FNNH
—
lnN | ln NNO
ln co Lh r—C 1.0 N ln M (") r—l
Summa
Källa: AMS. Uppgifter enligt enkät bland personalen 1983.
I följande tabell redovisas personalens arbetsinriktning
inom delområdet ton.
Tabell 8 Personalens arbetsinriktning inom delområdet ton vid kulturarbetsförmedlingarna och centrum— bildningarna år 1983.
Delområde Ort Kulturarbets— Centrum- förmedlingar bildningar Dans/ Stockholm 2 restaurang Göteborg 1 musik Malmö 1 Bokning Umeå 1,4 5,4 Enskild musik Stockholm 2 Göteborg 1 Malmö 1 Umeå 0,3 4,3 Konstmusik Stockholm 3 2a Göteborg 0.2 0,5a Malmö 0,25 Umeå 0,2 3,65 2,5 Totalt 13,35 2,5
Totalt 15,85
aarbetar över hela det ickekommersiella musik—
området.
Källa: AMS
I tabell 9 redovisas vissa uppgifter om övrig personal
vid kulturarbetarsektionerna.
Tabell 9 Fördelning av vissa personalkategorier vid
kulturarbetarsektionera 1983
Administration
Sektionschef
Kontorist och löne— bidrags— anställd
Särskild kulturarbets— förmedling
Arbetsväg— ledare
Invandrade kulturarbetare
Ort
Stockholm Göteborg Malmö Umeå
Stockholm
Göteborg
Malmö
Umeå
Växjö Härnösand Luleå Orebro
Stockholm
Stockholm
Kultur— arbetsför— medling
OHOH O')
(» —— (Nm
9 Varav 6 löne— bidragsplacer— ade på centrum— bildn. och 1 på kultur— arbetsför- medling 2 Varav 1 löne— bidrag på kulturarbets— förmedling 1,5 Varav 0,5 löne— bidrag på kulturarbets— förmedling 1 Lönebidragsan- ställd
Inriktningen på delområde an—
1 1 1 passad till 1 resp. förmed- 4,0 lares kunskap samt efter för— medlingsbehov— et inom sektionen
2 Övriga sektion— er får till- gång till arbetsvägledar— resurs från resp. dk.
1 Särskild tjänst. Rikstäckande bevakning.
Källa: AMS
Utgångspunkten för denna redovisning har varit att upp— skatta omfattningen av arbetsinsatserna för t.ex. bok— ning av grupper och förmedling av enskilda individer. Det förhåller sig emellertid också på det sättet att
tjänstemännen ofta är engagerade på flera områden samti— digt.
På AMS centralt beräknas mindre än en årstjänst ägnas åt kulturområdet.
4.3 Centrumbildningar
På kulturarbetarnas egna initiativ bildades i slutet av 1960—talet centrumbildningar inom olika konstområden. Centrumbildningarnas uppgift skulle vara att förmedla och skapa arbetstillfällen för sina medlemmar och att fungera som kontaktyta mot samhället. Redan under början av 1970—talet erhöll centrumbildningarna statsbidrag från utbildningsdepartementet för den kulturpolitiskt inriktade delen av verksamheten. Sedan år 1974 kanalise—
ras stödet genom statens kulturråd.
Centrumbildningarna knöt också på ett tidigt stadium kontakt med AMS. Detta ledde till att förmedlartjänster inom verket inrättades och utplacerades vid vissa cent— rumbildningar. År 1976 fanns förmedlare knutna till sex centrumbildningar med sammanlagt tio förmedlingsställen. Riksdagens beslut samma år innebar att den påbörjade
verksamheten kunde fortsätta mera permanent.
År 1983 fanns vid centrumbildningarna över 16 tjänster, varav sex utgjorde anställningar med lönebidrag. Dess— utom har ett visst antal beredskapsarbetare anvisats till centrumbildningarna. Arbetsmarknadsverkets kost- nader för verksamheten uppgick budgetåret 1983/84 till ca 1,4 milj. kr. Kostnadernas fördelning på kostnads-
poster redovisas i bilaga 1.
AMS svarar även för en del andra kostnader än för per- sonal. Det gäller t.ex. bidrag till hyreskostnader, expenser i övrigt och produktion av kataloger och annat material som används som hjälpmedel i förmedlingsarbe- tet.
Vid följande centrumbildningar finns AMS—anställda tjänstemän:
Filmcentrum, Stockholm Konstnärscentrum, Stockholm Fotograficentrum, Stockholm Konstnärscentrum, Göteborg Författarcentrum, Stockholm Musikcentrum, Stockholm Författarcentrum, Göteborg Musikcentrum, Göteborg
Författarcentrum, Umeå Teatercentrum, Stockholm
Danscentrum, Illustratörscentrum och Översättarcentrum förfogar inte över några förmedlartjänster av ovannämnda
slag.
I det följande presenteras de centrumbildningar vid vilka AMS-anställd personal tjänstgör. Denna personal är formellt knuten till någon kulturarbetarsektion. Den platsförmedlande verksamheten vid centrumbildningarna ingår, som tidigare sagts, inte i AMS verksamhetsstati- stik för kulturarbetarsektionerna. Centrumbildningarnas arbetsformer är av den karaktären att statistiska upp- gifter inte ger en rättvisande bild av verksamheten. Uppgifterna om förmedlingsverksamhetens omfattning base— ras därför på uppgifter som centrumbildningarna tagit
fram för kommitténs räkning.
Filmcentrum är en ideell förening för filmarbetare och filmanvändare. Filmcentrum är inte bara distributör utan ordnar också filmvisningar på många orter med diskussio- ner kring filmerna och den verklighet de visar. Film— centrum har filmer om politiska och sociala frågor i
Sverige och andra länder, filmer om arbetsmiljö,
befrielsekamp, boende— och miljöfrågor samt filmer för
och om barn.
Föreningen arbetar med förmedling, av filmklippare, filmfotografer, videofilmare, ljudtekniker inom film och video samt filmlärare. Ca 120 enskilda uppdrag och unge—
fär 2 500 filmer förmedlas per år.
Fotograficentrum är en ideell organisation som har som målsättning att producera och sprida dokumentär och samhällsengagerad fotografi och försöka skapa nya alter— nativa distributionskanaler. Organisationen ger ut en fotografisk tidning, BILD-tidningen, och fungerar också som arbetsförmedling för fotografer. Fotograficentrum är uppdelat på tio lokalavdelningar och en riksav—
delning.
Fotograficentrum—Stockholm anordnar egna utställningar,
programkvällar och seminarier.
Fotograficentrum—Riks svarar för distribution av ut- ställningar och förmedling av uppdragstagare till olika institutioner såsom skolor, arbetsplatser, bibliotek, fritids— och kulturförvaltningar. Under verksamhetsåret 1983/84 har 12 utställningar visats på 24 olika platser med en genomsnittlig visningstid på 3,5 veckor. En sam— lingsutställning med tio fotografer har visats i Amsterdam och Nicaragua. Ca 50 olika uppdrag har gjorts för press, tidningar och tidskrifter samt förlag. Upp— drag som handledare i fotokurser och föredragshållare
har också förmedlats under året.
Författarcentrum är en ideell förening som startade sin verksamhet år 1967. Författarcentrums målsättning är att
skapa vidgade kontakter mellan författarna och andra
människor, att föra ut litteraturen i samhället, att motverka kommersialiseringen av kulturlivet och att slå
vakt om åsikts—och yttrandefriheten.
Författarcentrum verkar sedan år 1977 genom en riks— styrelse (FC Riks) och fyra regionala föreningar (FC Syd, FC Väst, FC Öst och FC Norr). Antalet medlemmar är ca 700.
Riksstyrelsens ordförande väljs på riksorganisationens årsmöte. Styrelsen i övrigt består av två representanter för varje regional förening. De regionala föreningarnas styrelser väljs på respektive förenings årsmöte.
Riksstyrelsen företräder Författarcentrum på riksplanet, bl.a. genom att svara för anslagsframställningar till
staten, avge remissutlåtanden etc.
För budgetåret 1983/84 uppgick statsbidraget till För— fattarcentrum till 624 000 kr. Beloppet delas i fem lika delar mellan riksorganisationen och de fyra regionala föreningarna.
Statsbidraget används, utöver till den löpande verksam- heten, till att starta och genomföra projekt av olika slag. Bland kända verksamheter som Författarcentrum startat eller varit en drivande kraft i märks Poesi- dagarna på Gamla Riksdagshuset, Moderna muséet och andra platser, kampanjen Rädda boken — rädda biblioteken etc.
Trots att de statliga bidragen efter hand har urholkats har Författarcentrum kunnat vidga sina arbetsuppgifter, inte minst beroende på regionalisering och en aktiv kampanj— och projektverksamhet.
Författarcentrum driver arbetsförmedlingsverksamhet
sedan år 1968. F.n. har Författarcentrum en förmedlare i
Stockholm, en i Göteborg samt en i Umeå. Samtliga är anställda av arbetsmarknadsverket.
Författarcentrums främsta kontaktområden är skolorna, där främst barn— och ungdomsboksförfattare efterfrågas, och biblioteken.
Antalet förmedlade uppdrag per år är ca 5 000.
Konstnärscentrum (KC) bildades år 1969 på initiativ av
en arbetsgrupp inom Konstnärernas Riksorganisation (KRO). Konstnärscentrum är en stiftelse med KRO som
huvudman.
Konstnärscentrum har till uppgift att vara ett kontakt— organ mellan de yrkesverksamma bild- och formkonst— närerna och samhället. Genom uppsökande verksamhet vill man nå nya grupper av människor och skapa möjligheter till en dialog. Genom att föra ut bildkonsten i sam- hället och skapa nya arbetstillfällen vill man motverka kommersialiseringen av kulturlivet och försvara yttran-
defriheten.
Konstnärscentrums styrelse består av ordförande, sex ledamöter och fyra suppleanter. Ordförande och två leda-
möter samt tre av suppleanterna utses av KRO:s riksmöte. En ordinarie och en suppleant utses av Föreningen
Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF). Övriga tre ordinarie ledamöter utgörs av en företrädare
för var och en av KC:s regioner, syd, väst och nord.
Konstnärscentrum arbetar med en riksstyrelse och fyra regioner samt sektioner som vanligtvis omfattar ett län. Antalet till Konstnärscentrum anslutna konstnärer uppgår
för närvarande till ca 2 250.
Konstnärscentrum har sedan starten drivit arbetsförmed— lingsverksamhet. För närvarande finns en heltidstjänst i Stockholm och en halvtidstjänst i Göteborg som är knutna till arbetsmarknadsverket. Till detta kommer anställda
med lönebidrag.
Konstnärscentrum uppbär ett statsbidrag från utbild— ningsdepartementet som budgetåret 1983/84 uppgick till ca 490 000 kr. Av dessa användes 130 000 kr. för regio- nal verksamhet, 100 000 kr. till Konstnärscentrums tid- ning, 100 000 kr. till lokalkostnader i Stockholm,
75 000 kr. till två konsulter på deltid och resterande medel till förvaltning ooh styrelsekostnad. Konstnärs— centrum uppbär även ett hyresbidrag från Stockholms kommun och har tidigare fått bidrag från Stockholms läns landsting.
Konstnärscentrum har initierat en rad beredskapsarbeten där konstnärer kunnat använda sina kunskaper på nya fält. En hel del av dessa finns redovisade i skriften Konst som omsorg. Genom olika projekt i samverkan med organisationer, föreningar och institutioner har konst-
närscentrum medverkat till att föra ut bildkonsten.
Konstnärscentrums bildarkiv spelar en central roll i förmedlingsarbetet. För närvarande innehåller arkivet ca 20 000 aktuella bilder av anslutna konstnärers och konsthantverkares alster. Fotograferingen är kostnads- fri. Allmänheten har tillgång till arkivet och det ut— nyttjas flitigt framför allt av kommuner och landsting
liksom av företag och konstföreningar.
Genom utställningsverksamheten syftar Konstnärscentrum till att lyfta fram och visa på vilka sätt konstnärer kan berika vår miljö och delta i de skapande processerna
t.ex. i skolan.
Till Konstnärscentrum i Stockholm anmäldes år 1983 drygt 100 lediga uppdrag. Besök i bildarkivet och utlåning av bilder ledde till mellan 200 och 300 uppdrag och/eller utställningar. Särskilda sammandrag för inköp resultera- de i ca 100 förmedlingar. Antalet anmälda konstnärer som placerats i beredskapsarbeten uppgick till ca 175. Ovanstående siffror gäller endast verksamheten vid kon- toret i Stockholm. Någon samlad statistik för hela lan—
det finns ej.
Musikcentrum är en ideell förening med huvudsyfte att genom uppsökande verksamhet förmedla musikprogram produ- cerade av medlemmarna. Föreningen är en riksorganisation med säte i Stockholm och en självständigt arbetande lokalavdelning i Göteborg. Föreningen bildades i Stockholm 1970. Lokalavdelningen Musikcentrum Väst bil— dades år 1976. Samarbetet med Länsarbetsnämnden konsti- tuerades i Stockholm med en heltidstjänst år 1978 och i Göteborg med en halvtidstjänst år 1979.
Den 1 januari 1984 hade föreningen 429 individuellt anslutna medlemmar av vilka 158 var knutna till lokal— avdelningen i Göteborg. Föreningen producerar med stöd från AMS årligen två utbudskataloger, en för riksplanet och en för den västsvenska regionen. I rikskatalogen ingår 143 titlar som spänner över alla musikgenrer från folkmusik till jazz, visor till konstmusik. En särskild avdelning i katalogen upptar program för barn. Huvud-
delen av medlemmarna är bosatta i storstadsregionerna.
Genom Musikcentrums verksamhet förmedlas program över så gott som hela landet. På grund av sina begränsade resur- ser har man inte kunnat tillgodose medlemmarnas önskemål
om tjänster som innefattar internationell förmedling.
Utöver den "löpande" förmedlingsverksamheten har Musik— centrum också initierat ett flertal s.k. "beredskaps- projekt" för undersysselsatta musiker, bl.a. i samarbete med Stockholms kulturförvaltning.
Föreningen bedriver också en omfattande informations— och propagandaverksamhet för levande musik i olika for- mer. Inom ramen för föreningsverksamheten anordnas aktioner, konferenser och möten med varierande teman, ofta i samarbete med andra organisationer och intresse—
grupper.
Inom ramen för föreningens verksamhet har programförmed- lingen vuxit fram. Musikcentrums medlemmar representerar alla genreområden inom det ickekommersiella musikområ- det. Musikcentrum förmedlade budgetåret 1983/84 ca 1300 arbetstillfällen (enligt egna förtryckta kontraktsformu— lär). Därutöver förmedlade Musikcentrum ca 200 arbets- tillfällen avslutade med andra kontrakt (huvudsakligen
arrangörernas).
AMS ger bidrag också till lokalhyran.
Teatercentrum bildades år 1968 som paraply— och intres- seorganisation för de fria grupperna. Idag omfattar organisationen 55 grupper med spridning över hela lan— det. Ungefär hälften av grupperna uppbär statsbidrag och därtill kommer kommunala, landstings— och andra bidrag till teaterverksamheten. Teatercentrum ger service en-
dast åt de egna medlemmarna.
Grupperna ger sammanlagt ca 6 000 föreställningar per år. Decentraliseringsmålet är viktigt. Barnteater och uppsökande verksamhet prioriteras av organisationen. För
barn och ungdom ges årligen ca 4 000 föreställningar,
vilket är hälften av alla föreställningar för barn och ungdom i landet. Totalt svarar Teatercentrum, enligt
sina egna bedömningar, för en tredjedel av all svensk teater.
Teatercentrum har en hos arbetsmarknadsverket inrättad förmedlartjänst. Den direkta förmedlingsverksamheten resulterade år 1983 i ca 2 200 föreställningar runt om i landet, vilket motsvarar 11 000 — 12 000 enskilda ar- betstillfällen. En viktig del i arbetsförmedlingen är att initiera och genomföra olika typer av teaterfesti— valer, framför allt inom s.k. teaterfattiga kommuner för att höja teaterintresset och på längre sikt öka antalet arbetstillfällena för skådespelare.
Teatercentrum verkar genom sin riksstyrelse som väljs vid årsmötet. Årsmötet väljer också redaktion för Nya teatertidningen (utkommer med fyra nr/år) och arbets- grupper. Särskilda arbetsgrupper finns för utbildnings-
frågor, fackliga frågor, avtalsfrågor rörande prissätt— ning, upphovsrätt m.m.
Teatercentrum har två lokalavdelningar, en i Stockholm och en i Malmö. Kansliet är beläget i Stockholm men skall vara rikstäckande i sin inriktning. Sex personer
är f.n. anställda, varav en förmedlare.
För verksamhetsåret 1984/85 erhöll Teatercentrum som centrumbildning i statsbidrag ca 500 000 kr. Det stat- liga tidskriftsstödet var 90 000 kr. AMS bidrar för
informationstryck med 130 000 kr och för lokalhyra med 57 000 kr.
4.4. Organisationsförmedlingar
Vid sidan om den offentliga arbetsförmedlingen har några branschorganisationer inom kulturområdet tillstånd från AMS att bedriva avgiftskrävande förmedling utan vinst- syfte. Organisationernas förmedlingstillstånd gäller för ett år i taget. Förmedlingarna inkommer varje år med begäran om förnyat tillstånd. I samband därmed lämnar de
redovisning för verksamhetsåret som gått.
De organisationer som f.n. bedriver sådan förmedlings-
verksamhet är:
— Folkparkernas centralorganisation (FPC), genom Folkparkernas artistförmedling (FAF)
— Föreningen Turnerande sällskap (FTS)
- Musiketablissementens förening (MEF)
- Svenska Musikerförbundet (SMF) genom förmedlingscentralen (FMC)
I det följande redovisas en kortfattad presentation av
organisationsförmedlingarna. De statistiska uppgifterna är hämtade främst ur de olika förmedlingarnas redovis—
ningar till AMS.
Folkparkernas artistförmedling har sin upprinnelse i att ett antal folkparker år 1905, beslutade bilda Folkpar-
kernas centralstyrelse, sedermera Folkparkernas cen- tralorganisation. Bakom beslutet låg bl.a. ett uttalat behov av en egen förmedling med särskilda kunskaper om de lokala folkparkernas behov av goda kontakter med, för folkparkspubliken, intressanta artister och musikensem- bler. Redan då var inriktningen att förmedlingen, för sina uppdragsgivares räkning, genom aktivt arbete skulle
förse lokala folkparker i landsorten och deras publik
med dåtidens underhållningsartister från de stora stä- derna. Teater— och varietéprogram med höga kvalitetsam— bitioner var andra genreområden som man tidigt ägnade sig åt. Möjligheten att genom turnéläggning rationellt ta till vara de engagerades tjänster och att nedbringa resekostnader var ett annat skäl för att starta förmed- lingsverksamhet. De stigande gagerna påverkade också tillkomsten av centralorganisationen och dess
förmedling.
Förmedlingen har i dag fyra kontor. Förmedlingarna har
13 personer anställda, varav 6 förmedlare.
Antalet förmedlade arbetstillfällen uppgick år 1983 till 18 300. År 1976 förmedlades 28 000 arbetstillfällen. Förmedlingen fick vidkännas en minskning av antalet förmedlade arbetstillfällen några år från mitten av 1970—talet. Detta innebar i sin tur en allt mindre gage— omsättning och att förmedlingsintäkterna inte kunde följa den allmänna kostnadsutvecklingen. Förmedlingen fick i samband med 1976 års riksdagsbeslut möjlighet att använda organisationens statsbidrag över kulturbudgeten till förmedlingsverksamheten, vilket också skett.
Under de senaste fyra åren har antalet förmedlade ar-
betstillfällen åter ökat. Man har emellertid inte nått upp till den nivå verksamheten redovisade i mitten av
1970-talet.
Statistiska uppgifter avseende verksamheten redovisas i bilaga 3.
Föreningen Turnerande Sällskap (FTS) bildades år 1949. Föreningens uppgift var att samla alla turnerande artis- ter och musiker i olika branscher med intresse för att
uppehålla ett gott kamratskap och att tillvarata
deras gemensamma intressen m.m. Hit hörde behovet av en förmedling, som arbetade särskilt för föreningens med—
lemmar.
För inträde i föreningen krävdes att vederbörande till- hörde någon av Svenska Musikerförbundets eller Teater— förbundets avdelningar. Detta krav på artister och musi— ker har senare upphört att gälla. Sedan slutet av 1970— talet äger även intresserade festarrangörer rätt att bli medlemmar i föreningen. Föreningen består av ca 180
artister och ca 20 nöjesarrangörer och andra verksamma inom nöjesområdet.
Föreningen har ett i Stockholm beläget förmedlingskontor med fem anställda, varav fyra förmedlare, inklusive chef.
Antalet förmedlade kontrakt uppgick år 1983 till 4 265. Detta motsvarar ca 13 300 enskilda arbetsdagar. Verksam- heten minskade kraftigt åren efter 1976, för att sedan öka under 1980-talets första år. Ekonomiskt har verksam- heten i huvudsak gått ihop under åren.
Statistiska uppgifter avseende verksamheten redovisas i bilaga 4.
Musiketablissementens förening (MEF) tillkom år 1921. På
grund av att arbetsgivare i restaurangbranschen hade ett behov av en egen förmedling med särskilda kunskaper och kontakter inom för branschen intressanta områden, t.ex. utländska ensembler och musiker med erfarenheter från restaurangområdet inrättade man egen förmedling, MFF:s musikbyrå i början av år 1926.
Förmedlingen har ett kontor. Antalet anställda inklusive
chef uppgår till sex, varav fem är förmedlare.
Antalet förmedlade arbetstillfällen har ökat under se- nare år. Gageomsättningen var emellertid något lägre
år 1983 än år 1980. Utländska musiker/artister svarade för en femtedel av de förmedlade arbetsdagarna. Verksam— heten gav ekonomiskt ett positivt resultat under perio— den 1977——l982. För år 1983 redovisas emellertid en förlust på 330 000 kr., vilket anses bero på speciella
omständigheter.
Statistiska uppgifter om verksamheten redovisas i
bilaga 5.
Svenska Musikerförbundet (SMF) bildades år 1907. Musi— kerna tog emellertid redan dessförinnan initiativ till en egen förmedlingsbyrå i Stockholm. Skälet härtill var arbetsmarknadssituationen, vilken innebar att det inte heller inom det seriösa musikområdet erbjöds fasta an— ställningsmöjligheter vid denna tid. Orkestrarna spelade dessutom med mindre numerär. Det gällde därför att spela där tillfälle bjöds.
Samma behov kände andra musikerkategorier. Den hårda arbetsmarknaden drev fram behov av både facklig orga- nisation och egen förmedling. Förekomsten av arbets- givarägda förmedlingsbyråer och en, som man redan vid denna tid ansåg omfattande, import av utländska musiker,
var andra drivkrafter bakom musikernas önskemål om för-
medlingar i egen regi.
Musikerförbundets förmedling, vilket förkortas FMC (För- medlingscentralen), har f.n. ca 20 förmedlingskontor över landet. Antalet kontor har successivt minskat. År 1976 fanns sålunda 36 kontor. Antalet anställda uppgår till ca 40, varav ett drygt 20-ta1 förmedlare. Härtill kommer ca tio anställda med lönebidrag och ca nio med
provisionsanställning.
Förmedlingen svarar — trots att antalet förmedlade ar— betstillfällen var väsentligt mindre år 1983 jämfört med år 1976 - för en mycket stor andel av organisations—
förmedlingarnas totala antal förmedlade arbetstillfällen (70 %).
Verksamheten har emellertid haft uppenbara ekonomiska problem under åren. År 1983 redovisades en förlust på knappt 210 000 kr.
Statistiska uppgifter avseende verksamheten redovisas i
bilaga 6. 4.5 Enskilda förmedlingar
Utöver organisationsförmedlingarna förekommer även annan
enskild förmedling på kulturområdet.
Den privata förmedlingen av tonkonstnärer sker genom två enskilda företag, AB Konsertbolaget, Nordlund, Ruthenborg, Olsson, Wide, i Stockholm och Svensk Konsertdirektion Henrik F. Lodding i Göteborg. Dessa förmedlar engagemang såväl åt utländska tonkonstnärer till Sverige som åt svenska till utlandet. Verksamheten innefattar även uppgifter av managerkaraktär och som konsertarrangörer. Den finansieras genom avgifter och
bedrivs i vinstsyfte.
Enligt tillgängliga uppgifter förmedlade under år 1983 Svensk Konsertdirektion 345 uppdrag och Konsertbolaget 526 uppdrag. Uppdragen kan avse allt från en enskild artist till en hel symfoniorkester.
För denna förmedling till och från utlandet erhålls tillstånd av AMS för ett år i sänder.
4.6 Produktionsbolag — managerverksamhet m.m.
Vid sidan av de redovisade förmedlingarna arbetar fri- stående företag, s.k. produktionsbolag och enskilda personer (artistsekreterare) inom företrädesvis den kommersiella delen av kulturarbetsmarknaden. Deras verk— samhet syftar särskilt till att skapa ökad efterfrågan på de artister de representerar och att på olika sätt
bistå dessa med service av olika slag.
Exempel på tjänster de erbjuder är ekonomisk service,
PR-verksamhet, hotellbokning, reseplanering etc. Andra tjänster är att svara för uppdragsgivarnas engagemangs- planering och att i dessa sammanhang företräda dem vid
kontakter med förmedlingsorgan och arrangörer.
För produktionsbolagets tjänster betalar artisterna
arvode.
Det förekommer också att produktionsbolag åtar sig att på entreprenad ansvara för t.ex. ett restaurangföretags totala behov av orkestrar och artister. Produktionsbola— get har i dessa fall arbetsgivaransvaret för de engage— rade och debiterar det beställande företaget såväl egna
kostnader som de engagerades.
Produktionsbolagens storlek kan variera från enmansbe- tjänade företag, som företräder ett fåtal artister eller grupper, till större företag med flera uppdragsgivare och omfattande verksamhet.
Sedan åtskilliga år tillbaka har det ifrågasatts om delar av produktionsbolagens verksamhet är förenlig'med arbetsförmedlingslagen. Arbetsmarknadsstyrelsen har anmält ett par fall till åtal. I ett fall beslutade
åklagaren att lägga ned förundersökningen. I det andra
fallet fälldes den åtalade i tingsrätten men friades i
hovrätten.
4.7. Programförmedling inom folkbildningsorganisationerna
Studieförbunden
Vid sidan av studiecirkelverksamheten har studieför— bunden lång tradition i fråga om att anordna kulturpro— gram. Verksamheten vänder sig lika ofta till allmänheten genom offentliga föreställningar som till de egna med— lemsorganisationerna i form av program på möten, cirkel- ledarträffar, etc. När riksdagen år 1974 beslutade om den nya kulturpolitiken (Prop. 1974z28) bekräftades och förstärktes denna uppgift. Ett särskilt statsbidrag inrättades för kulturporgram inom föreningslivet och år 1981 utvidgades användningsområdet för statsbidraget till att även omfatta andra verksamheter inom kulturom— rådet. Budgetåret 1982/83 redovisar Studieförbunden
83 500 kulturprogram. En stor del av dessa möjliggörs
genom att även kommuner och landsting lämnar bidrag.
Studieförbunden har behov av kulturprogram och enskilda kulturarbetare som till inriktning och innehåll svarar mot organisationens inriktning och ideologiska mål. Detta förhållande har lett till att de flesta studieför- bund genom åren har byggt upp en programförmedlings— service som riktar sig till de egna lokalavdelningarna och till förbundens medlemsorganisationer. Arbetet görs både på central och regional nivå. Det finansieras via reguljära administrationsbidrag. De programförmedlande förbunds— och distriktskontoren tar som regel också på
sig arbetsgivaransvaret för de medverkande.
På lokal nivå bedriver studieförbunden olika former av amatörverksamhet. En del av programmen genomförs av förbundens egna s.k. kulturgrupper i lokala studieavdel— ningars regi. På central— och distriktsnivå bedrivs ingen sådan verksamhet. Det kan därför antas att mer- parten av de ca 29 000 program, som studieförbunden centralt eller regionalt har förmedlat till sina lokal—
avdelningar, omfattas av yrkesmässigt verksamma kultur—
arbetare.
Statistiska uppgifter avseende Studieförbundens förmed—
lingsverksamhet redovisas i bilaga 7. Länsbildningsförbunden
Länsbildningsförbunden, som är Folkbildningsförbundets regionala organ, består av studieförbundens distriktsor- ganisationer, länsbiblioteken och folkhögskolorna i respektive län. Landets 23 länsbildningsförbund har som gemensam uppgift att vara samråds- och kontaktorgan mellan medlemmarna och samhället i övrigt. Den verksam- het de olika förbunden bedriver varierar. Länens all— männa struktur, problem och möjligheter och medlemmarnas behov är avgörande för respektive förbunds arbete. Många av förbunden har erhållit olika verksamhetsuppdrag från sina landsting. Det kan t.ex. vara fråga om att för— medla kulturprogram till landstingets egna vårdinstitu— tioner, men också att förmedla landstingsbidrag till kulturprogram som genomförs i regionen. En gemensam uppgift för samtliga länsbildningsförbund är att för- medla statsbidrag till kulturprogram som genomförs av ideella föreningar som inte ingår som medlemsorga- nisation i något av studieförbunden. En annan gemensam uppgift är att på olika sätt upprätthålla kontakten mellan samhällets kulturinstitutioner och länsbildnings-
förbundets medlemmar.
Ovannämnda förhållanden och inte minst studieförbundens kulturprogramverksamhet innebär att 15 länsbildnings- förbund som en av sina uppgifter har att bedriva för— medling av kulturprogram till i första hand sina med— lemsorganisationer. Länsbildningsförbunden erhåller merparten av sina administrationsbidrag från lands— tingen. De förbund som bedriver förmedlingsverksamhet gör detta utan kostnad för vare sig arrangörer eller medverkande. De tar som regel också arbetsgivaransvar
för de medverkande, i de program de förmedlar.
Av tabellen i bilaga 8 framgår vilka av länsbildnings— förbunden som bedriver programförmedling i större eller mindre utsträckning. Tabellen visar också vilka av läns— bildningsförbunden som, även om de inte förmedlar, genomför andra aktiviteter som bidrar till ökad kännedom om kulturarbetare och deras verksamhet. För att slut- ligen ge en bild av studieförbundens och andra ideella organisationers kulturprogramverksamhet i respektive län har antalet preliminärredovisade statsbidragsberättigade kulturprogram 1982/83 redovisats. Som framgår av dessa siffror svarar länsbildningsförbunden sammantaget för 5—
6 % av förmedlingsarbetet i fråga om denna verksamhet.
Länsbildningsförbunden arrangerar ingen egen amatörverk— samhet. Den förmedling av kulturprogram som förekommer inom dessa förbund omfattar i första hand yrkesverksamma kulturarbetare, som har anmält intresse för att bli förmedlade eller har blivit kontaktade av berörda förbund.
4.8 Den samlade förmedlingsverksamheten på kulturområdet _____ I detta avsnitt har redovisats i vilka former förmedling av artister och program sker i dag. På området verkar den offentliga förmedlingen, organisationsförmedlingar, centrumbildningar samt ett par enskilda förmedlingar. Det förekommer även att managers och produktionsbolag i sin verksamhet erbjuder tjänster av förmedlande slag. Slutligen har framhållits den betydelse folkbildnings— organisationerna har när det gäller sysselsättningen för
kulturarbetare.
Både arbetsförmedlingen och organisationsförmedlingarna förmedlar dansmusik och scenprogram med kommersiell inriktning. Organisationsförmedlingarna arbetar i huvud— sak inom var sina sektorer under det att arbetsförmed- lingen arbetar över hela fältet. Arbetsförmedlingens tjänster är kostnadsfria medan organisationsförmed-
lingarna debiterar förmedlingsavgift av arbetsgivarna.
Arbetsförmedlingen har under senare år kunnat notera en ökad omfattning av antalet förmedlade arbetstillfällen inom det kommersiella området. Antalet arbetstillfällen, förmedlade genom organisationsförmedlingarna har sam-
tidigt minskat.
I diagram 4 illustreras omfattningen av organisations— förmedlingarnas och kulturarbetarsektionernas samlade förmedling av dansmusik och program inom populärområdet år 1983. De streckade staplarna visar antalet av organi— sationsförmedlingarna placerade arbetstillfällen inom
motsvarande områden 1976.
Uppgifter om verksamheten vid den offentliga förmedling— en år 1974 togs fram för en tidigare utredning. Det är därför möjligt att göra en ungefärlig jämförelse mellan kulturarbetarsektionernas verksamhet och de övriga för— medlingarna vid mitten av 1970—talet.
Det bör noteras att antalet förmedlade arbetstillfällen vid de berörda förmedlingarna minskade något från mitten
av 1970—talet till år 1983, från ca 328 000 till ca 322 000.
Kulturarbetsförmedlingens andel av de förmedlade arbets— tillfällena ökade under perioden med ca 10 procent, medan Musikerförbundets förmedlingsandel minskade med samma tal. MEF och Folkparkerna minskade sina andelar
med i runda tal tre procent vardera.
I diagram 5 visas antalet arbetstillfällen år 1983 inom det ickekommersiella området, förmedlade av centrumbild- ningar, studieförbund och länsbildningsförbund. Uppgif- terna rörande kulturarbetarsektionerna omfattar dessutom
de övriga arbetstillfällen som inte redovisats i diagram 4.
1. OOO-tal
220q 200 180
160 140 120 100 80 60
40 20
SMF
52,8 %
Diagram 4 Förmedlade arbetstillfällen 1976 och 1983 vid kulturarbetarsektionerna och organisationsförmedlingarna. Dansmusik och populärområdet.
* Uppgifterna avser områdena scenkonstnärer och musiker (096—097) år 1974.
1 000 tal 63,2%
80 70 60 50 40 30 20
10
Centrum— Kultur- Länsbild— Studie— bildn. arb.sekt ningsförb. förb.
Diagram 5 Antalet arbetstillfällen inom det ickekommer— siella området år 1983, förmedlade av centrumbildningar, kulturarbetarsektioner, länsbildningsförbund och studie— förbund.
De absoluta talen var följande.
Centrumbildningarna 21 200 Kulturarbetarsektionerna 2 977 Länsbildningsförbundenl 26 000 Studieförbundenl 86 000
l Länsbildningsförbunden och de distriktsorganisatio— ner inom studieförbunden som har redovisat programför- medlande verksamhet förmedlade tillsammans med studie— förbunden centralt 37 473 program verksamhetsåret 1982/83. Beräkningsgrund har varit 3 medverkande i genomsnitt per program, vilket är en försiktig beräk— ning. Svar har erhållits från 81,3 % av distrikten var— för det inte är uteslutet att antalet förmedlade pro— gram, och därmed förmedlade arbetstillfällen är större.
5 ARBETSMARKNADSPOLITISKA MEDEL
Erfarenheterna visar att kulturarbetarna ofta har svårigheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Många har svårigheter att försörja sig och även framgångsrika kulturarbetare kan periodvis ha mycket dåliga inkomster från sin verksamhet. De arbetsmarknadspolitiska medlen har därför som en viktig uppgift att hjälpa till med försörjningen i svackor i tillgången på förvärvsarbete och bredda kulturarbetarnas kompetens för att ge dem möjligheter till bättre inkomster. De arbetsmarknads- politiska medlen på detta område beskrivs i det föl- jande. Verkets totala kostnader på detta område redo-
visas i bilaga 9.
5.1. Arbetsmarknadsutbildning
Arbetslösa och undersysselsatta kulturarbetare som genom utbildning eller lång yrkeserfarenhet är väl etablerade inom sitt verksamhetsområde kan under vissa förutsätt— ningar beviljas arbetsmarknadsutbildning inom kultur- området. Utbildningsbidrag utgår till kursdeltagare under utbildningstiden.
Arbetsmarknadsutbildning skall inte ersätta de ordinarie utbildningarna för olika grupper av kulturarbetare och inte heller befria berörda huvudmän från deras ansvar på området. Inom kulturområdet skall liksom inom andra yrkesområden, skall de arbetsmarknadspolitiska skälen vara avgörande för om en person skall beviljas
arbetsmarknadsutbildning. Syftet med utbildningen skall vara att bredda kultur-
arbetarnas arbetsområden och därigenom minska riskerna
för undersysselsättning eller arbetslöshet.
Arbetsmarknadsutbildning för kulturarbetare har hittills anordnats i relativt begränsad omfattning. Detta kan till en del bero på att föreskrifterna för arbetsmark— nadsutbildning är utformade med hänsyn till förhållan— dena på arbetsmarknaden i allmänhet och därför i vissa fall är svåra att tillämpa på kulturområdet. För kultur— arbetarna har man därför strävat efter att anpassa och
förtydliga föreskrifterna så att de lättare går att tillämpa på kulturområdet.
Arbetsmarknadsutbildningen på kulturområdet består näs— tan uteslutande av kompletterande korta utbildningar —
vanligen 2-4 veckor - med ca 15 deltagare per kurs.
Även annan arbetsmarknadsutbildning står öppen för kul- turarbetare. Sådan utbildning aktualiseras av förmed— lingen eller den arbetssökande och syftar i allmänhet
till anställningar inom andra yrkesområden.
Arbetsmarknadsutbildning kan beviljas den som
0 är eller riskerar att bli arbetslös (för kulturarbe— tare gäller även undersysselsättning)
0 har fyllt 20 år (vissa undantag finns) är inskriven på och söker arbete genom arbetsförmed- lingen
o planerar utbildning tillsammans med arbetsförmed— lingen som då bedömer att utbildningen kan förbättra möjligheterna till stadigvarande arbete (respektive
minska undersysselsättningen).
Arbetsförmedlingen bör vid behov samråda med berörda kulturorganisationer för att få en bedömning av vilka sökande som kan komma ifråga för en viss utbildning. Samråd skall även ske med arbetsförmedlingens kultur-
arbetarsektion för regionen. För kulturarbetare
som har inkomst också från annat än konstnärligt arbete bör hänsyn tas till den sökandes konstnärliga verksam- het.
Arbetsmarknadsutbildning för kulturarbetare startade i slutet av 1950-talet och riktade sig då till arbetslösa skådespelare som saknade scenskoleutbildning. Därefter har verksamheten vidgats till bildkonstnärer, förfat-
tare, översättare, slöjdare och musiker, varav bildom-
rådet är helt dominerande.
Tabell 10 Antal personer som avslutat arbetsmarknadsut-
bildning på kulturområdet
1980/81 -— 1983/84 1980/81 321 1982/83 553 1981/82 413 1983/84 523
Den totala kostnaden för arbetsmarknadsutbildning på kulturområdet för budgetåret 1983/84 var 4,4 milj. kr. Antalet kursdeltagarveckor på kulturområdet uppgick till 2 000. Den genomsnittliga kostnaden per deltagare och vecka var 2 200 kr. med lika fördelning på kurskostnader
och kostnader för bidrag till kursdeltagarna.
Initiativ till att starta utbildning för kulturarbetare inom arbetsmarknadsutbildningen tas av länsarbetsnämnd eller arbetsförmedling (främst kulturarbetarsektio- nerna), av kulturarbetarna själva och av deras egna organisationer liksom av arbetsgivarorganisationer, kulturinstitutioner m.fl. Enkäter om önskemål och behov av arbetsmarknadsutbildning hos de enskilda kulturarbe- tarna genom deras organisationer eller institutioner är
också en väg att få ett mer konkret bedömningsunderlag.
Förslag till AMU—kurser inom kulturområdet skall under- ställas arbetsmarknadsstyrelsen för beslut. Öppenhet för okonventionella lösningar och ett gott samarbete med de kulturpolitiskt ansvariga organisationerna är nödvändig för att arbetsmarknadsutbildningen skall kunna bli ett
verkningsfullt hjälpmedel. Kulturarbetsdelegationen
fungerar som samarbetsorgan.
När önskemål om ny kurs kommit in prövar AMS dels beho— vet, oftast i kontakt med centrala arbetsmarknadsparter och yrkesnämnder, dels möjligheten att lösa utbildnings- behovet på lämpligt sätt. Om behovet av kursen blir bekräftat beställer AMS läroplansarbete och kursanord- nare hos SÖ. Läroplansarbetet inom SÖ sker i samarbete med de av arbetsmarknadsparterna organiserade centrala yrkesnämnderna för respektive yrkesområde eller med representanter för arbetsmarknadsparter eller bransch—
organisationer.
Till grund för läroplansarbetet ligger en arbets— och kravanalys, där utbildningsbehovet fastlagts. På grund av de speciella krav som ofta måste ställas på lärare, läroplaner, kursmaterial, kurslokaler m.m. kräver kurs— planeringen lång tid och noggranna förberedelser.
Information om kursutbud och kursinnehåll sprids till kulturarbetarna via arbetsförmedling, centrumbildningar
och kulturarbetarnas egna organisationer.
En ny organisation för arbetsmarknadsutbildningen träder i kraft i januari 1986. Organisationen, som blir fri— stående från både arbetsmarknadsverket och Sö, byggs upp av en uppdragsmyndighet i varje län samt en central
myndighet med begränsade uppgifter.
De nya uppdragsmyndigheterna för arbetsmarknadsutbild— ning skall på uppdrag anordna utbildning som beställs av i första hand länsarbetsnämnderna. AMU-myndigheterna skall också ha möjlighet att mot ersättning erbjuda utbildning till företag och förvaltningar. Denna utbild- ning är fortfarande kostnadsfri. Den nya myndigheten skall ha ansvar för kvaliteten i utbildningen. I kurs-
planearbetet bör den centrala myndigheten samverka med sö.
AMS skall svara för
o den övergripande planeringen inriktad mot att identifiera mer långsiktiga och för hela landet giltiga utbildningsbehov
o policy och riktlinjer för länsarbetsnämndernas planering av AMU
o uppföljning och utvärdering i fråga om omfattning, målgrupper samt anställning efter utbildningen o fördelning av budgetramar till länsarbetsnämnderna
Inom budetramarna skall länsarbetsnämnderna få vittgåen- de rätt att besluta om AMU:s inriktning och dimensione- ring samt hur behovet av AMU skall tillgodoses.
5.2. Beredskapsarbete
Sedan ett antal år ordnas beredskapsarbete för arbets— lösa på kultursektorn. Initiativ till projekten har tagits av kulturarbetarsektioner, centrumbildningar, kommuner, kulturinstitutioner m.fl. I huvudsak hanteras medlen på samma sätt som inom arbetsmarknaden i stort.
Frågorna handläggs numera av länsarbetsnämnderna.
Beredskapsarbeten för kulturarbetare har 1983/84 bevil— jats för en total-kostnad av 23,6 milj. kr. Det totala statsbidraget utgör 16,1 milj. kr., varav för bildkonst— närer 2,5 milj. kr., scenkonstnärer 1,3 milj. kr.,
musiker 3,5 milj. kr. och övriga kulturarbetare 8,8 milj. kr. Fördelning på de 16 län där beredskapsarbete anordnats framgår av tabell 11.
Tabell 11 Fördelning av statliga beredningsmedel inom kulturområdet på län budgetåret 1983/84
Län Totalt Län Totalt bidrag Tkr bidrag Tkr
Stockholms 9 006 Skaraborgs 218 Jönköpings llO Värmlands 173 Kalmar 127 örebro 1 268 Gotlands 32 Västmanlands 190 Blekinges 64 Västernorrlands 357 Malmöhus 2 914 Jämtlands 164 Göteborgs 839 Västerbottens 170 Älvsborgs 318 Norrbottens 503 Summa totalt 16 123
Källa: AMS.
Projekten för konstnärerna har omfattat bildkonstnärligt arbete inom olika institutioner samt hos kommuner och
landsting.
Scenkonstnärerna, skådespelare och dansare har syssel— satts på olika teatrar och hos rikskonserter.
Musiker har varit sysselsatta i kommuner ooh landsting med musikverksamhet på pensionärshem, fritidsgårdar och sjukhus. Regionmusiken har sysselsatt ett antal personer i olika ensembler.
Riksutställningar har genomfört "Utställningsprojektet i samverkan" inom Gävleborgs-, Västernorrlands-, Jämtlands-, Västerbottens— och Norrbottens län. I pro- jektet har sysselsatts både författare och konstnärer. I Malmö kommun har fem författare och en konstnär haft
beredskapsarbete vid skrivverkstäder och fritidsgårdar.
Övriga beredskapsarbeten inom kultursektorn omfattar bl.a. dokumentation i bild av kulturmiljöer, katalogi— sering av samlingar och dokumentation av konst. På några
teatrar har även sysselsatts ljus- och ljudtekniker.
6 ARBETSMARKNADSSTYRELSENS ROLL
6.1 Arbetsmarknadsstyrelsen som tillsynsmyndighet
Arbetsmarknadsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet enligt arbetsförmedlingslagen består huvudsakligen i att pröva ärenden om tillstånd till privat arbetsförmedling och därmed sammanhängande frågor om föreskrifter, avgif— ter, redovisning m.m. och att bevaka eller ingripa mot icke laglig arbetsförmedling.
Organisationsförmedlingarna arbetar efter tillstånd från arbetsmarknadsstyrelsen. Dessa omprövas i princip varje år i samband med att förmedlingarna ger in sina årsre— dovisningar. Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter för organisationsförmedlingarna reglerar främst frågor om förmedlingens organisation och anställda, förhållandet till de arbetssökande, förmedlingsavgiftens storlek och grunderna för avgiftens beräkning samt förmedlingarnas redovisningsskyldighet gentemot arbetsmarknadsstyrelsen. Organisationsförmedlingarna redovisar i enlighet med detta varje år det föregående årets ekonomiska resultat och förmedlingsresultat m.m. Dessa redovisningar läggs sedan till grund för arbetsmarknadsstyrelsens beslut om fortsatt tillstånd och avgifternas storlek (f.n. 7 pro—
cent av det överenskomna gaget). Därutöver förekommer det kontakter under året mellan arbetsmarknadsstyrelsen och organisationsförmedlingarna i olika frågor, framför allt i fråga om anställning av ny förmedlingspersonal
och personalens bisysslor samt nya förmedlingskontor.
Under åren 1983 och 1984 förekom ett flertal ansökningar om nya tillstånd till förmedfing inom artist— och musi- kerbranscherna. Inte i något fall biföll arbetsmarknads— styrelsen ansökningarna. I de ärenden som efter besvär
har överprövats av regeringen har regeringen inte bifal— lit besvären.
Utgångspunkten för arbetsmarknadsstyrelsens ställninge- tagande i fråga om förmedlingsavgifternas storlek är att förmedlingsverksamheten över tiden inte skall gå med överskott utan att utgifter och inkomster ska gå jämt upp. När det gäller de privata förmedlingarna på det internationella konstområdet är förhållandet annorlunda. Dessa förmedlingar får drivas i förvärvssyfte och alltså lämna överskott. Dessutom arbetar de på en internatio- nell marknad med sedan länge gällande principer för debitering av avgifter m.m. Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter innebär här att förmedlingen får ta betalt med 2 procent av gaget (1 procent om det är fråga om samförmedling med annan förmedlingsorganisation). Om förmedlingarna samtidigt arbetar som manager eller impressario skall 2 procent av ersättningen anses utgöra ersättning för själva förmedlingen. Även dessa förmed- lingar skall årligen redovisa förra årets ekonomiska resultat och förmedlingsresultat till arbetsmarknads— styrelsen som lägger redovisningarna till grund för prövningen om fortsatt tillstånd till förmedling skall lämnas. Föreskrifterna i övrigt för dessa förmedlingar är i huvudsak desamma som för övriga organisationsför- medlingar.
När det gäller verksamheter som kan misstänkas innebära icke laglig arbetsförmedling gör arbetsmarknadsstyrelsen juridiska utredningar, antingen efter anmälan från någon utomstående eller på eget initiativ. Om utredningen ger vid handen att vederbörande anses bryta mot arbetsför- medlingslagen brukar arbetsmarknadsstyrelsen i allmänhet upplysa om lagens innebörd och uppmana vederbörande att inom viss tid upphöra med den olagliga verksamheten. Först om detta inte sker eller om arbetsmarknadsstyrel— sens bedömning ifrågasätts gör arbetsmarknadsstyrelsen anmälan till åklagarmyndighet.
6.2. Kulturarbetsdelegationen
I enlighet med förslag i prop. 1975/76:84 har AMS inrät— tat ett rådgivande organ, kulturarbetsdelegationen, som har till uppgift att vara ett kontaktorgan med organisa- tionerna på kulturarbetsmarknaden. En huvuduppgift för delegationen är att verka för att förmedlingsvkersam— heten på kulturområdet utvecklas och bedrivs på ett sätt som svarar mot kulturpolitikens och kulturarbetarnas
behov och önskemål.
I delegationen ingår AMS generaldirektör som ordförande
och högst elva andra ledamöter. De utses av AMS efter
förslag av nedan redovisade organisationer. Vid förfall
för generaldirektören inträder överdirektören som leda— mot och ordförande i delegationen. Aven för övriga leda-
möter finns personliga suppleanter.
Följande myndigheter och organisationer är represente—
rade i delegationen:
Statens kulturråd 1 Svenska kommunförbundet 1 (med suppleant från Landstingsförbundet) Teatrarnas riksförbund l Folkbildningsförbundet l Folkparkernas Centralorganisation 1 Konstnärliga och litterära yrkesut— övares samarbetsnämnd (KLYS) 4 Musiketablisementens förening 1 Svenska Musikerförbundet l
Delegationen har medgivit att representanter för perso— nalorganisationerna i arbetsmarknadsverket får närvara vid dess sammanträden. Delegationen har sammanträtt 4—6 gånger per år.
Uppbyggnaden och bemanningen av AMS kulturarbetsförmed— ling har skett efter samråd med delegationen. Denna har också haft inflytande i fråga om fördelningen av förmed— lartjänster mellan olika kontor. Även resursfrågor som rör centrumbildningarna har behandlats i delegationen. Deletationen har vidare tagit ställning till anvisningar för hur kulturarbetsförmedlingen skall arbeta och vad
som skall gälla för de förmedlare som AMS har placerat
hos centrumbildningarna.
Frågan om beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning inom kulturområdet har ägnats speciell uppmärksamhet inom delegationen. Representanter för denna har medver- kat i arbetsgrupper inom verket i syfte att anpassa tillämpningen av de arbetsmarknadspolitiska medlen till de speciella förhållanden som råder på kulturarbets— marknaden. Inom delegationen har tagits initiativ till
att vidga användningen av beredskapsarbeten och
arbetsmarknadsutbildning inom kultursektorn.
I samarbete med representanter för delegationen har AMS utarbetat dels ett förslag till ett datoriserat bok- ningssystem att användas av kulturarbetsförmedlingen och organisationsförmedlingarna, dels principer för hand— läggningen av arbetstillståndsärenden för utländska artister och musiker. Delegationen anslöt sig inte till förslagen i sin helhet och därför kom dessa inte att
genomföras.
6.3 Arbetstillstånd
Kulturområdet är internationellt till sin karaktär. Det är därför naturligt med ett flöde av kulturarbetare och kulturarbetares verk över nationsgränserna. Det är också ett naturligt intresse för både arbetsgivare, kulturar— betare oCh publiken att få ta del av och få impulser från kulturlivet i andra länder. Det är å andra sidan lika intressant från svensk utgångspunkt att sprida svensk kultur till utlandet.
För kulturarbetare kan det vara intressant att arbeta utomlands. De får en större arbetsmarknad, bättre för—
tjänstmöjligheter, nya impulser och allmän stimulans.
För arrangörer inom underhållningsbranschen kan det vara
intressant med utländska artister från ekonomiska ut—
gångspunkter. Verksamheten kan bli attraktivare ur publiksynpunkt.
Utländska medborgare skall ha arbetstillstånd (AT) för att ha anställning här i landet. Undantag härifrån gäller medborgare i övriga nordiska länder, vissa flyk- tingar och personer med nära anknytning till Sverige. Statens invandrarverk kan i vissa fall befria utlänning från skyldigheten att ha arbetstillstånd.
Arbetstillstånd beviljas av Statens invandrarverk. Ver- ket skall samråda med arbetsmarknadsstyrelsen om ansök— ningen inte direkt avslås av andra skäl än arbetsmark-
nadspolitiska. En annan huvudprincip är, att arbetstill- stånd skall vara beviljat före den sökandes inresa till
Sverige.
De viktigaste bedömningsprinciperna vid handläggningen av ansökan om AT är, att hänsyn skall tas till om det redan finns likvärdig arbetskraft tillgänglig i landet. Erbjudna löne— och anställningsvillkor måste dessutom överensstämma med vad som normalt utgår till svensk arbetskraft för motsvarande arbete. Sedan den 1 septem— ber 1982 är AMS bemyndigat av invandrarverket att bevil- ja arbetstillstånd avseende anställningserbjudanden som
omfattar högst tre månaders arbete i Sverige.
AT—handläggningen på AMS görs vid platsförmedlingsen— hetens internationella sektion. För detta arbete dispo- nerar sektionen personal, motsvarande ca fyra årsverken. Som ett led i beredningsarbetet remitteras inkomna an— sökningar till berörd länsarbetsnämnd, berörda arbets- givarorganisationer och fackliga organisationer. När det gäller AT-ärenden på kulturområdet planeras att länsar- betsnämnden i Stockholms län skall få en samordnande
uppgift i remissarbetet.
Under år 1983 handlade arbetsmarknadsverket 10 394 an- sökningar om arbetstillstånd. I bilaga 10 redovisas antalet ansökningar om arbetstillstånd som handlagts vid AMS under 1983. Som jämförelse redovisas även andelen arbetstillstånd på kulturområdet.
Omfattningen av utländska musiker, artister och nära—
liggande yrkesgruppers verksamhet i Sverige har vållat diskussioner sedan seklets början. Kritiken har kommit från kulturarbetarnas fackliga organisationer, främst
Musikerförbundet, och har riktats mot den i förbundets tycke stora omfattningen import av utländska musiker
inom i första hand restaurangområdet.
Tillgängliga siffror visar att kulturarbetarsektionerna och organisationsförmedlingarna tillsammans under år 1983 förmedlade arbetstillfällen inom dansmusik- och populärområdet som motsvarar ca 300 000 enskilda arbets— dagar. Arbetskraftsimporten inom detta genreområde under förra året motsvarar 11,7 % av denna summa. Räknat i helårsanställningar motsvarade importen inom restaurang- området ca 120-150 helårsanställningar, dvs. 25-30 heltidsengagerade orkestrar.
Det är en bedömningsfråga om nämnda nivå är den lämp- liga. Det kan samtidigt konstateras att förmedling till utlandet utanför de nordiska länderna är mycket begrän- sad. Trycket på den svenska arbetsmarknaden avlastas
därför inte i motsvarande grad av förmedling till utlan- det.
Kännetecknande för kulturområdet är svårigheterna att jämföra kulturarbetare och ensembler sins emellan. Vad är likvärdig arbetskraft inom kulturområdet? Olika upp- fattningar mellan den sökandes företrädare, dvs. för- medlingsorganet och/eller arbetsgivaren å den ena sidan och de fackliga organisationerna tillsammans med t.ex. kulturarbetarsektionerna å den andra gör inte saken lättare. Därtill kommer svårigheten att på säker grund bedöma om den föreslagna importen över huvud taget är nödvändig, med hänvisning till den tänkta arbetsplatsens egentliga arbetskraftsbehov eller om arbetserbjudandet rent av har tillkommit efter ackvisition från det för—
medlingsorgan som företräder den AT-sökande.
Ett avgörande problem är att arbetsmarknadsprövningen kommer in i ett skede när den importerande förmedlingen har fullgjort sitt arbete och arbetsgivaren, kanske efter ackvisition har bestämt sig. I detta skede accep- teras inga motförslag från vare sig arbetsgivarens eller det importernade organets sida.
AMS, Musiketablissementens förening (MEF) och Svenska Musikerförbundet (SMF) har träffat en överenskommelse om arbetstillståndsgivning. De riktlinjer för arbetstill— ståndsgivning som överenskommelsen innehåller går ut på att parterna inför varje spelsäsong söker göra en bedöm- ning av den omfattning och inriktning som arbetstill— ståndsgivningen för utländska musiker och orkestrar bör få. Andra frågor som tas upp är vikten av att lagen om allmän platsanmälan följs och att anmälan om platser även bör ske i fall av kortare engagemang avseende olika arbetsgivare men där den sammanlagda anställningstiden ändå överstiger tio dagar. Slutligen regleras tidsramen
för ansökningar om AT och andra handläggningsrutiner.
Tabellbilagor
Bilaga 1
Arbetsmarknadsverkets kostnader för kulturarbets— förmedlingen 1983/84, Tkr
Administrativa kostnader Ioner AMS, LAN af Centrum— Tbtalt bihyggyuna Handläggare 5 535 1 040 6 575 Kontorister 472 — 472 Hyebnhaghxueda skapsmixmare 63 0 63 6 070 1 040 7 110 Resor/expenser 226 41 267 Utbildning,totalt 20 — 20 Ickaler 1 410 295 1 705 ADB 339 — 339 Statistik - — 0 8 065 1 376 9 441
a)100 % statsbidrag för lönebidrag och 75 % statsbidrag för beredskapsarbetare t.o.m. 1983-12—30, fr.o.m. 1984—01—01 50 % sumsbnhmg nu haedäemanbebne.
KällazAMS.
Nyanmälda platser januari — december 1983, sanna platser för individuellt sökande och grupper
NYK
Kontor
1
2. 3.
Stockholm
Gäehng örebro Umeå
Luleå
"
091
Bild
13
18 35
092
Dekor + tex— tare
1. 093 094 095 096
Brune För- Journa— Scen givare fattare lister
3 92 307 837 — 11 — 2 145 — ' 59 1 268
— — 25 110 1 6 14 213
4 188 405 4 651
" II ||
096
Körer
rep.
25
50
S. S.
1. Fördelning mellan individualyrken redovisas i särskild tabell, 5. 3.
4. 5.
096
Körer seriös pop. rep.
36
097 097
Musiker Ork.
798 124 36
17 65 1 047
27 777 19 275 8 547 6 457 12 367
155
74 578
098
PIO— gram tjm
14
19
099
Övriga
98 88 95 113 228
111
733
Bilaga 2 (7)
Nyanmälda platser januari — december, smrma platser för individuellt sökande och grupper
NYK 70340 745 746 776 811 812 856 971 999 Totalt
' antal medel— Guld- Gravö— Trä— Glas— Model- Piano- Foto— Manne— [ (0,91 tal silver— rer bild— blåsa— lör stämma— grafer känger * - övr)
stred huggare re Drejare re Modeller
Års-
1 Stockholm — — — - - - - 8 300 727 31010 2 584
2 Ma1mo" _ _ _ _ - — - - 4 766 22 419 1 868 3 ln; _ _ _ _ _ _ _ _ - 540 10 546 879 4 Örebro 1 — 1 — — — — — 6 24 6 785 565 5 Umeå — — - — — — — — — 58 12 839 1 070 6 Luleå — — — — — — — 1 - 4 592 49
Sunma 1 1 9 310 2119 84191 7 016
Fördelning mellan individualyrken inom 096 Scenkonstnärer m.fl. , januari — december 1983
Stockholm Mahtö
096.10. Skådespelare 155 096.15 Mimartist 9 096.20 Recitatör 12 096.30 Sångare,seriös 68 096.40 Pogll'a'rsångare 348 096.50 Dansare 106 096.60 Varieteartist 131
096.90. Andra 8 Sumna 837
47
1 848 37 144 60 2 145
Göteborg
41
29 1 076 10 112
1 268
örebro
44 62
110
umeå
64
78
Luleå
173
29
213
Totalt
253
12 108 3 553 158 180 78 4 651
Års— medeltal
21
1 (0,8)
296 13
40
388
Fördelning mellan individualyrken inom 099 övriga, januari - deoedber 1983
099.10 099.20 099.30 099.40 099.50 099.60 099.70 099.90
Regissör Inspicient
Belysnings- mästare
Scripta Kostym- mästare
Film— klippare
Diskjockey
Andra
Sunna
Stockholm Malmö
55 24
98
85
88
Göteborg
87
95
örebro
113 113
Uueå Luleå Totalt
228 106 643 228 111 733
Års— nedeltal
54
1 (0.8)
61
Fördelning mellan individualyrken inom 999 övriga, januari — december 1983
Stockholm Malmö Göteborg örebro Umeå Luleå 'Ibtalt Års—
999.50. Mannekäng — — — — - — _ _ 999.60 Modell 291 2 — 4 — — 297 25 999.70 Statist 7 1 — — — — 8 1 (0,7)
999.90. Andra 2 1 — 2 — — 5 —
Sunma 300 4 — 6 — — 310 26
Anmälda platser, fördelade efter slag av arbetsgivare, januari — decenber 1983 Arbetsgivare Stockholm Malmö Göteborg örebro Umeå Luleå Totalt % Års— nedeltal
IEater 217 58 76 6 — ' 357 0,60 30
Radio/TV Gram-bel . Film 94 5 14 3 1 3 120 0,20 10
Konserthus Kartmar _ _ musikför. m.m. 48 - 9 — 57 0 ,09 5
Restauranger 3 585 13 317 5 475 688 4 034 26 27 125 46,19 2 260 Festplatser 588 8 091 3 194 625 1 388 95 13 981 23,80 1 165
Studieförbund, organisationer 483 647 419 2 515 5 339 189 9 592 16,33 799
Kyrkor, samfund 300 7 29 3 1 2 342 0 , 58 29
Övr . statliga 1 01 institutioner 51 10 5 14 3 18 0 , 17 8
Övr. kommmala institutioner 395 248 519 632 408 227 2 429 4 , 13 202
Övr. landstings— konm. institut 39 34 74 15 48 48 258 0,43 22
Övr. privata 974 625 518 630 1 557 56 4 360 7,42 363
-—————————————-——_._______—_____—_
Totalt 6 774 23 042 10 332 5 131 12 779 664 58 722 4 894
Under 1983 nyanmälda platser på kulturanoetsförmedlingarna. Fördelning efter kontor.
Kontor Platser för Platser för Suma platser för individuellt grupper individuellt sökande Antal
sökande och grupgr ___—— —————————— order
1 dag 2—10 över 10 Sunne 1 dag 2—10 över 10 Suurna 1 dag 2-10 över 10 Suma för dagar dagar dagar dagar dagar dagar grupper
Stockholm Norrmalm 748 239 850 1 837 3 223 1 471 268 4 962 3 971 3 311 1 118 6 799 1 045 Malmö 265 51 63 379 18 146 2 204 20 20 187 18 411 2 072 83 20 566 3 951 Göteborg 355 88 133 576 7 281 2 545 144 9 970 7 636 2 633 277 10 546 2 101
Örebro 168 4 46 218 4 859 57 ' 4 916 5 027 61 46 5 134 968 Umeå 356 84 — 440 11 060 1 326 13 12 399 11 416 1 410 13 12 839 2 494
Luleå 225 27 27 279 384 9 — 393 609 36 27 672 78 Summa 2 117 493 1 119 3 729 44 953 7 612 445 52 827 47 070 9 523 1 564 56 556 10 637 % av summa
platser för indi—
viduellt sökande
och grupper 3,74 0,87 1,97 6,59 79,48 13,45 0,78 93,40 83,22 16,83 2,76
Årsmedeltal 176 41 93 311 3 746 634 37 4 357 3 923 794 130 886
Folkparkernas artistförmedling 1976—1983
Antal utfärd. Antal Antal Gage— Stats— Ek. resultat kontor kontrakt 3 förnedlade arbets— 3 omsättning bidrag efter bidrag under året personer tillfällen Tkr Tkr Tkr
2591 28 050 15 900 — — 141,1 315 21 423 15 222 100 + 137,2 578 20 201 17 255 215,5 — 84,8 658 16 948 16 329 225 — 10,5 984 15 500 15 424 245 — 6,4 629 17 792 20 231 355 + 89,3 548 18 4902 23 144 222,5 + 17,3 575 18 3192 26 635 215 + 2,6
1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984
5 110 035
714 202 900 304 777 222
— — s
N N N N N ('") ('") ('") V' m (") N Q' (" (t' U') Ln Lf") LO LD & _ l_ (_— F I_ 1— N ro m ("3
1 1976 1983
Orkestrar 1 237 pers. 47,4 % 1 909 pers. 37,5 % Artister 1 022 pers. 52,6 % 1 666 pers. 62,5 %
2Vid en mätning 1982/83 fördelades förnedlingsunpdragen ned 67 % till folkparker (nedlennar i FPC) och 33 % till andra arrangörer.
3Skillnaden mellan antal utfärdade kontrakt och förnedlade personer beror på att vissa kontrakt (orkestrar) kan
åvSe engagemang upp till två år framåt i tiden. _
Bilaga 3
Bilaga 4 Föreningen turnerande sällskap 1976—-1983 År Antal Antal Gage— Ek. resultat hmuzakt enskilda omääining av Emmedling arbetsdagar Tkr Tkr 1976a — 13 574 5 487 i 0 1977a - 10 923 6 280 i 0 1978a - 8 629 5 300 i 0 1979 2 249 6 443 4 200 i 0 1980 1 640 10 700 7 500 i 0 1981 4 037 11 870 12 500 3 0 1982 4 283 13 500 15 300 + 9,9 1983 4 265 13 306 14 900 — 0,6
aT.o.m. år 1978 redovisade fönuailingen inte sin verksamhet i form av antal arbetstillfällen.
1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983
1)
Musiketablissementens förening 1976-1983
Antal kontor
1—1—1—1—1—1—
Antal utl. Antal förmedl. kontrakt personer
2 400 2 323
1 922 1 754 1 960
Antal arbets— tillfällen
31 200 35 742 32 112
41 480”
Gageomsättning tkr
21 876 23 526 25 522 24 398
Ekmrmuskt resultat tkr
- 106,9 + 8,9 + 1,9 + 25,1 + 114,9 + 14,5 + 8,0 — 333,3
Enskilda arbetsdagar. Antalet arbetstillfällen, oavsett tidslängd för en eller flera med—
verkande var 11 740. Merparten av MEF:s förmedlingsarbete omfattar engagemang med längre
varaktighet varför enskilda arbetsdagar ger en mera jämförbar bild med de övriga förmed—
lingarna.
Bilaga 5
Bilaga 6
Svenska Musikerförbundets förmedling 1976—1983
35 Antal Antal Individuella Gage— Ekonomiskt kontor kontrakt arbetstillf. omsättning resultat tkr 1976 36
1977 30 1978 30 1979 30 19801 29 19812 27 1982 25 1983 23
32 29 26 22 23 24 25 25
775 761 536 569 344 041 878 061
208 423 184 723 183 501 151 189 156 097 160 646 174 506 168 181
65,4 66,7 66,1 57,5 66,9 73,2 83,9 90,5
+ 2,3 - 204 — 625,1 —'800 -1100 —134,5 — 115,7 — 208,7
—.——————_——_———______________
1
2Under 1981 inrättades en förmedling
sammt. Under 1980 upprättades förnedlingssamarbete ned Yrkestrubadurernas förening (YTF) innebärande att ett kontor tillfördes förmedlingen
med inriktning på de finska föreningarnas verk
studieförbundens verksamhet med förmedling av kulturprogram 1982/83
Förbund Centrala Turné Antal. Studiedistrjkten turnéer dagar med— antal antal varav 111. antal Program verkande distrikts— svar förmedl. förmedl. totalt kontor verksam— program het
Arbetarnas Bildnings— förbund 2 79 10 24 22 19 20 210 30 567
Frikyrkliga Studie— förbundet 22 830 145 10 8 5 5 045 9 476
Folkuniversitetet/kurs— verksamheten - - — 5 5 0 0 3 552
KFUK-M - — — 9 7 1 160 1 035 Medborgarskolan 14 169 22 15 11 6 466 5 459
Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet - — — 23 12 5 219 4 680
Studiefrämjandet — — - 19 1 7 O 0 5 159
Sveriges kyrkliga studieförbund - -— — 1 3 1 1 5 200 9 063
Studieförbundet vuxenskolan 1 16 2 24 20 8 1 278 11 905
Tjänstemännens bildnings— verksamhet — — - 18 17 10 1 044 2 610
39 1 094 179 160 130 59 28 622 83 506
Bilaga 7 SOU 1985 9
Sänder ut pro— gramkataloger Regionala Allnänna
Progranukhnmailinq i någon form
Skriver kontrakt Utbudsdagar Arb.givaransvar
Förmedlade program totalt (till nedlemmar) (till andra)
Genomförda progr. Studieförbunden
Ideella fören. utanf.stud.förb.
Länsbildningsförbundens kulturprogramförmedling 1982/83
UBT SWTOWXOOÄS
URI SPUEIUEULIQPQS
190
URI SPUPIÄQÖJSÄSQ
2 787 2 535 252
X
GET sbuxdgxugr
180
ngt sbaaqou01x
ibland ibland
250
50 200
URI JPWTPH
X I
1 1 ( % : 1 1
90% ;
610
ca215 ca395
3 454 i 1
X
URI SPUPTÄOD
100
3 3 6
1 1 ( | ) 1 (
? 1 1 )
uat eBUIxeta
BUIgXS
1 108
336 772
6 088
”ET SPUETIPH
965
30 935 1 855
uar an06 900 söxoqqus
838 301
Länsbildningsförbundens kulturprogramförmedling 1982/83
um sbxeqxeddox u'gt sbzoqexexs uar sparewamsm um Oma-IQ
um 89119va 1:91 söxoqszxw
1 Sänder ut pro— grarrkataloger
a) Regionala
b) Allmänna —
X X XX IX Xl XX
2. Programförrtedl. i någon form
3 Skriver kontrakt x
4. Utbudsdaqar x — 5 Arb . givaransvar x
6. Förmedlade
program totalt (till medlemmar) (till andra)
7. Genomförda progr . Studie förbunden
Ideella fören. utanf . stud . förb.
um sfuoqetAgs
357
um seretuou—Isasm
2 373
URI SPW-*IQUIQD
12
1 685
127
, . '? 1 | 1 i 1 1 ) . 1
usel mamma”—15911
uar suenoquon
5 086
15 13 13 8 851
79 025
Statsbidragsberättigade kulturprogram
ue I
1982/83
fördelat på län
sburdo
& r—I rum (0 91 % -»-| 4.) U) -r—1 Sä
Hat Seueragbxeqsg
uar snuoa uno söloqelgo
utt sbleqouoxx
UST SPUPTTEH URI SHTOWHOOÄS
URI SUQQHIEN utt eburxetg URI SPUPI105
HUQE
FS 9,2 % 544 362 181 621 524 178 213 29 42 40 81 61 149 FU 4,3 3 988 261 96 187 16 16 34 20 39 34 469 86 558
1,3 i 98 55 66 22 34 — 1 1 8 19 105 — 66 4
1 487 266 78 299 88 57 144 23 7 30 116 191 304
NBV 5,4 ' 314 86 330 343 255 130 290 53 71 123 382 114 60 Sfr 6,4 i 593 403 446 333 69 121 60 — 106 159 276 50 298 ( Sks 11,2 ? 730 278 168 602 449 228 281 123 133 264 588 141 230
| ABF 37,6 1 4 078 694 689 3 975 530 651 1 308 246 545 337 1 533 674 861
Antal progran stud.förb.
Ideella fören.? utanför studie-Å ( 1 i 1
110 272 2 803 2 461 6 731 2 330 2 007 3 454 836 1 356 1 601
qv
487 1 855 3 090
1 ! i
förbunden (Bidr.gnm LbH
Summa totalt 510 513 2 855 2 574 7 058 2 541 2 177 3 551 965 1 594 1 721 4 928 2 010 3 197
Program % 12,6 3,4 3,0 8,5 3,0 2,6 4,2 1,2 1,9 2,1 5,9 2,4 3,8 18,6 2,9 3,0 4,8 3,7 2,0 2,8 0,7 1,8 3,3 9,0 2,8 8,6
statsbidragsberättigade kulturprogram 1982/83 fördelat på län,
111—3.1 56 spueuaoumqs '.>
319406
&
UST sueqqoqllow P
HET-NGO
UTE-BI SUSÄQOQJSQSRA IEISUWDMä
URI sbloqelAao leqxeodox
URI SPWIUHHÄSFHX URI SPUPIWJEA
um söxoqexexs ”BI söxoqszxw
URI 0:1an9
1 857 433 1 778 1 158 556 1 281 1 175 936 1 432 2 326 101
414 371 466 297 412 434 341 319 48 886 287 44 99 40 178 4 65 18 13 50 12 94 24 — 36 6 84 18 9 8 15 12 25 175 140 4 Mbsk 6,9 536 201 226 206 70 231 228 54 59 124 397 8
1 1 1
N (*) N [x OFMI—LOVCDLDT—N
881 5 344 402
1 1 1 007 |
497 287 915 110
85 173 43 194 91 122 192 201 178 231 165 61 280 357 314 489 389 865 244 227 120 771 622 — 302 95 179 397 108 188 395 26 80 116 330 2 274 274 460 285 293 586 397 208 176 676 638 115 231
Sfr 6,4 Sks 11,2 SV 14,5
,—
Antal program Stud_förb_ 4 407 1 968 3 858 2 674 2 694 3 118 3 337 2 373 1 685 Ideella fören. utanför studie-
förbunden ; (Bidr.cmm Lbf) : 148 114 90 273 70 132 78 400 127
4 555 2 082 3 948 2 947 2 764 3 250 3 415 2 773 1 812 4 686 5 097 348 83 362
Surrma totalt
Program % 5,5 2,5 4,7 3,5 3,3 3,9 4,1 3,3 2,2 5,6 6,1 0,4 99,7
5,2 3,2 3,3 3,2 3,1 Befolkn % 3,4 3,5 3,2 1,7 2,9 3,3 — 99,9
91
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska hjälpmedel 1982/83 samt 1983/84
SYSSELSÄTTNINGSSKAPAHDE ÅTGÄRDER Beredskapsarbeten ARBETSMARKNADSUTBILDNING
AMU
ARBETSMARKHADSIHFORMATION Informationstryck
varav Informationstryck AMV
Informationstryck Centrum- bildningar
FLYTTNINGSBIDRAG
Källa: AMS.
Tkr 1982/83 1983/84 14 060 14 576 2 046 2 313 417 473 165 118 252 355 2 500
Ansökningar om arbetstillstånd, handlagda i AMS, 1983
_Antal % Beviljade % varav % under varav % ansök— under /till— utan tids— 3 mån beviljade ” ' ar 3 mån stvrkta ' " Total k10 394 6 920 66,6 9 568 92,1 199 2,1 6 859 6 216 90,6
Konstn.) arbete * 5 723 5 357 93,6 5 604 97,9 9 0,2 5 305 4 985 94,0
% 55,1 77,4 . 58,6 4,5 77,3 80,2
Bilaga 10 (3)
Nationalitet
Argentina Australien Barbados Belgien Bolivia Brasilien
Beviljade arbetstillstånd inom kulturområdet 1983. Nationalitet — Mandagar
Restau— Pop
rang
312 65
72 120
359 5 114 458
2 678 235 1 742 72
3
2 274 126
1 135 29
52
91
Jazz
280 36
10
Enter— teiner
85
266
13 355
100 268 20 112 387 102 75 501
IQ'LD
135 162
Artist Seriös Diri—
9rupp gent
Regis—
SOI"
Dans— are
769 285 360 28
30 270 27
466
Teater Kultur Disk— jocky
194
NN
Cirk/ tivoli Antal
art . arb. mandagar
490 870 280
,'019
120 369 928
20 112 664
18 678 333 117 399
004 70 140 33 306 473 042 126 831 138 066 364 6
ua .b Beviljade arbetstillstånd inom kulturområdet 1983. Nationalitet — Mandagar __ ___—__________________ Nationalitet Restau— Pop Jazz Enter— Artist Seriös Diri— Regis— Dans— Teater Kultur Disk— Cirk/tivoli Antal rag tama www) gmt än me jamy ai.mb. mmågu
Marocko Mexiko lucaramm Nigeria Pakistan
Paraguay Polen
R " 'en Saire Salvador Schweiz Senegal Singapore Spanien Sovjet
Sri Lanka Storbritt. Syd-Korea Tjeckoslov. Turkiet Ungern
USA Uruguay
österrike statslösa
268 11
426
48 — 304 60
495 552 16 — 362 244 130 —
2 21
3 211 3 375 41 39 430 50
13 187 — 3
295 192
93 390 144 168 186 389
8 216
260 600 277
16
10
296 360
1 470 3 564 59 2 038 96 1476 / — —/ 270 140 / 2340
1645/ 311 / 32 -/4930 —/ 212 —/ 165
300 258 84 24 12
30 9 711 1 660 656 27
1 157 540 891 1 699
5 390
540 14 618 144 6 220 715
5 884 14 641 165 8 520 1 456 2 739 254
Sunna 4 893 1 157 3 524 9 120 4 934 4 747 2 812 10288 8 378 4 198 280 5 928Å0 702 33 417
% 32,0 4,7 1,1 3,4 8,7 4,7 4,6 2,7 9,9 8,0 4,0 0,3 5,7 10,3
104 378
Statens offentliga utredningar 1985
Kronologisk förteckning
Församlingar i samverkan. C. Livsmedelstorskning ll. Jo. Leva som äldre. 5. Rättshjälp. J. Barn genom befruktning utanför kroppen m. m. J. Förköp av bostadsrätter. B. Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde. A. Beredskapsarbete i AMS-regi. A. Kulturarbetsförmedling. A.
wssewéwwe
Statens offentliga utredningar 1985
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Rättshjälp. [4] Bern genom befruktning utanför kroppen m.m. [5]
Socialdepartementet Leva som äldre. [3]
Jordbruksdepartementet
Livsmedelsforskning ||. [2]
Civildepartementet Församlingar i samverkan. [1]
Arbetsmarknadsdepartementot
Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde. [7] Beredskapsarbete i AMS-regi. [8] Kulturarbetsförmedling. [9]
Bostadsdepartamontot Förköp av bostadsrätter. [6]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarna nummer i nu kronologiska fönedtningen.
___—___...
KUNGL, BlBL. l985-*UB'2 5
STOCKHOLM
'.'.l '4'.':';'"" "'5."||"""z,-".'"u'::' "'. " ' . .'
..,Jlå"; Ngum "'|'! '-;;;;.'-.';.'..". ' ”
.. . .
I . '.'-;;Iul' ;;;;;,":.'l.-.;; '" Fil "l""" "liv"" "1' f I'll'l" ' ' "..'-". "_" :.". ':._'.., .'-*,.*.""».' — . '"" |';;-..'. " ""i: '. " ". ,JVLR'; '.'»... "
' " _"" -"..r.... . » —
.l -...',.' -. .. '. .
..'..5 '.'." , .. l. . ...'.l,,,' " ,"- |; .. ",',_' ., |” ;";xfnwl ja ”',-fn; "" "" 'I _. '. . '.";,,'...,1c -' "' _-_ n'" ' ' 1' "”;;'l.'l. '.'. 'na-,är. .,;;; '.'." ;.-'- |. ... '—= .' fr. |'.'.' ";f;|,'"'_'. #v '. ....” ,, ..
_'|.-..;ll_"|' .- ;.;',,'é '.-'.:';.,.,a; '.. 'i' ". - ,, . "- "' ."_..-..'lv.i_':.'.'..'L""-' Wu .» r.: "". ...'-...'; " ' » . ..";"'"'; " ”||-bl.; :|;1l;';",.._', "...'; '.'; ."u| ;;.m," ;;?1'."1";|:'2" .|"_é.';å;-';' " ';'r' ; ..
_ __ "ihn ; . . . ;..'.' "...," ;; u. ;;;;..._ ; _ qilä. ._ ,,r;u;; ||.;;|i;.;-'n; "" d."';;.l.:;;"1£J;j;';;""";;;;;' -..""|','j _';u_.;'.".'. "-"',.-' .. _.- '.';;', |" .. " ' * , —, "|'R.".';:".'.' 'I" _,"- y""; l..;L'i; .'..,,;..'.',',"J-|-1l';'i'..';',';.;.";;' " . -_" '. .'..; '.."'";;,'-;'..' : ,u.
' I. I"""'"
, " |. .ru ...' ,,,,u ;.;.
-.". ',1. ...-.., .:. ".."..."
I;
5.1». .. ;"ii';: .'.".'l'.;p"'
'|' |||""| ' . half i,-'".
.'. ;;;;.;; '&'?" »» .l.'l
"'.-_ ,. ..
...',
.i'
| |
är ,|_'
l|_'l'|'l;|';, .
— '.".IV-".
l' ".
.'f . '. " | '.. .. ",. . ". ""
_lllllll
. ";;. . . ,. .
" ll '..'l' '| _l; '..l ml". ;;..;";'|.',;'l';
. E...
.. ISBN 91 -38-08783—9 Allmänna Förlaget .ssw 0375-250x