Levnadsvillkor i storstadsregioner : underlagsrapport från Storstadsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

LEVNADSVILLKOR

I STORSTADSREGIONER.

: .av

sm».

mgzemrmxaz»,M

b? saw Jag:

V9

Statens offentliga utredningar

§99

1989:67

%

Statsrådsberedningen

Levnadsvillkor

i

storstadsregioner

Underlagsrapport från storstadsutredningen

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet I03 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8°-12°° (externt och internt)

08/763 10 05 12m- 16°” (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag ALLF/AD Göran Durgé ISBN 91-38-10398-2 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm l989 933127

Förord

En huvuduppgift för storstadsutredningen är enligt direktiven att göra en bred av levnadsvillkoren i storstäderna i

belysning relation till levnadsvillkoren i landet som övrigt. Utredningen skall också föreslå som förbättrar storstaden som

åtgärder

livsmiljö.

har och trafikkontoret Storstadsutredningen givit regionplanei Stockholms läns i att en

landsting uppdrag göra kartläggning av levnadsvillkoren i storstäderna. och trafik-

Regionplanekontoret har särskild åt skillnaderna i

ägnat uppmärksamhet levnadsvillkor mellan olika delar inom

storstadsregionerna. Storstadsutredningen kommer senare att redovisa andra kartläggningar av levnadsvillkoren i storstäderna.

Arbetetmed föreliggande har utförts av Bernow

rapport Roger vid och trafikkontoret. Material om förhållande-

regionplanenai har sammanställts av Olle Strand och

Göteborgs-regionen Ingrid Sondéni Göteborgs kommun samt av Per Wallinder i Göteborgs-regionens kommunalförbund. Material om förhållandena i har sammanställts av Nilsson

Malmö-regionen Bengt i Malmö kommun samt av Ström i Skånes

Birgitta Sydvästra kommunalförbund. I den som har diskuterat arbe-

arbetsgrupp tet har också Åke Boalt, och trafikkontoret

ingått regionplanei Stockholms läns av arbetet har vilat hos

landsting. Ledningen en bestående av Sören storstadsutred-

styrgrupp Häggroth, ningens huvudsekreterare, samt av Robert Eriksson och Joachim båda i

Vogel, experter storstadsutredningen.

kommer att till för Rapporten ligga grund storstadsutredningens fortsatta arbete.

Jan O Karlsson

Innehållsförteckning

Sid

1.1 Inledning 1.2 befolkningsutveckling 11

Storstadsregionernas 1.2.1 i och fortsätter 15

Urbaniseringen Sverige Europa 1.2.2 i 16

Befolkningsutvecklingen storstadsregionerna 1.2.3 Internationella dominerar 17

befolkningsrörelser 1.2.4 framtida 18

Storstadsregionernas folkmängd 1.3 Stora i 19

förskjutningar yrkesstrukturen 1.3.1 framväxt 21

Kunskapsyrkenas 1.3.2 Allt större andel 23

högutbildade 1.3.3 Färre arbetare och fler 24

högre tjänstemän 1.4.1 25

Sammanfattning 1.5.1 27

Sysselsättningsutvecklingen 1.5.2 Var i landet sker 27

sysselsättningsökning 1.6.1 utanför arbetsmarknaden 29

Många

1.6.2 Arbetslöshet 29 1.6.3 31

Förtidspension 1.7.1 32

Socialhjälpens utveckling 1.8.1 realiteter 35

Demografiska 1.8.2 ökar 35

Enpersonshushållen

1.8.3 Allt större andel äldre 36 1.8.4 Allt större andel invandrare 38

2.1 inom 40

Utvecklingen storstadsregionerna 2.1.1 En mellan kommunerna i

jämförelse

Malmöregionen 2.1.2 Yrkes- och 40

utbildningsstrukturen 2.1.3 En mellan kommunerna i

jämförelse

Göteborgsregionen 2.1.4 Den socioekonomiska 46

utvecklingen 2.1.5 Den socioekonomiska i

omvandlingen

kommuner 46

Göteborgsregionens

Innehållsförteckning (forts)

Sid

2.1.6 En mellan kommunerna i

jämförelse

Stockholmsregionen 52 2.1.7 Sammanfattning 57 2.1.8 Boendesegregationen inom

storstadsregio-

nerna - en mellan bostadsområden 58

jämförelse 2.1.9 Begreppet segregation 58 2.1.10 Boendesegregationens effekter 59 2.1.11 60

Områdesindelning

2.1.12 är flerdimensionell 61

Boendesegregationen

3.5 Göteborgsregionens minst attraktiva bostads-

områden 76 3.6 i minst att-

Utvecklingen Göteborgsregionens

raktiva områden 79

3.7 minst attraktiva bostads-

Stockholmsregionens

områden 80 3.8 i minst att-

Utvecklingen Stockholmsregionens

raktiva bostadsområden 84

Innehållsförteckning (forts)

Sid

4.1 86

Dödlighet 4.2 En förändrad och konsekvenser

yrkesstruktur

för hälsan 88 4.3 En förändrad arbets-

yrkesstruktur ger nya

miljöproblem 4.4 och ohälsa 90

Fysisk arbetsmiljö 4.5 91

Psykisk arbetsmiljö

1 93 Bilaga

1.1

Inledning

är indelad i Det första ka itlet inleds Rapporten fyra kapitel. med en av be

beskrivning storstadsregionernas olkningsut-veckling. Här försöker vi visa att i stor-

befolkningstillväxten stadsregionerna till stor del kan förklaras av den

pågående urbaniseringen och av internationella Vi

befolkningsrörelser. visar också att storstadsre ionernas samlade andel av landets

befolkning aktiskt minskat under

efterkrigsti-

ärbaniserade en.

Ett skäl, som är nära med

tredje sammankopplat urbaniseringen, till att i ökat är att nä-

befolkningen storstadsregionerna ringslivet utvecklats mot allt intensivare och

tjänsteproduktion en Ett med allt inten-

stagnerande varuproduktion. näringsliv sivare talar för ett ökat tätortsberoende. Det

tj änsteproduktion är en av att i än

logiskt följd tjänsteproduktionen högre grad varuproduktionen förutsätter breda

mycket personkontakter. Denna av att visa hur

omvandling näringslivet belyses genom andelen akademiker, högre tjänstemän och personer

sysselsatta med kvalificerad växer som

kunskapshantering samtidigt andelen arbetare och andelen i direkt

sysselsatta varuproduktion minskar. Denna sker i hela riket, men har nått

omvandling

i och då särskilt i längst storstadsregionerna Stockholmsregionen.

I rapportens första också en översikt över hur

kapitel ges yrkesstrukturens 1 skett

omvandling storstadsregionerna parallellt med att hamnat utanför arbetsmarknaden och hur

många

blivit beroende av för sin många socialhjälp försörjning.

Kapitlet avslutas med en kort av hur storstadsre-

beskrivning

till allt större delar kommit att bestå av gionernas befolkning ensamboende, av mycket gamla och av personer som är födda utomlands.

I rapportens andra kapitel beskrivs och

analyseras boendesegregationen inom respektive

storstadsregion.

Beskrivningen görs dels genom att i

jämföra befolkningen olika kommuner, i olika delar av och i

storstadsregionerna olika bostadsområden. beskrivs

Befolkningen huvudsakligen

efter en socioekonomisk, en etnisk och en dimen-

demografisk sion. Dessa uppgifter med en översiktlig beskriv-

kompletteras ning av befolkningens hälsa. Vi försöker här visa hur olika delar av utvecklas olika med hän-

storstadsregionerna mycket syn till befolkningens sammansättning. Vidare visas att de mellankommunala skillnaderna är störst i Stockholmsregionen och minst i

Göteborgsregionen.

Särskild tonvikt vid att försöka beskriva och de

läggs analysera bostadsområden inom kommun där koncentratio-

respektive nen av är som störst. Här visas hur mestparten

lågresurshushåll

av dessa områden är inne i negativa spiraler i den meningen att koncentrationen av tenderar att förstärkas

lågresurshushåll

över tiden. Vidare visas att av dessa bostadsområ-

mestparten den är byggda under miljonprogrammets dagar och att de allra flesta bostäderna i dessa områden förvaltas av allmännyttiga

är områdena koncentrerade till bostadsföretag. Geografiskt centralkommunerna i Malmö- och men i

Göteborgsregionen,

återfinns dessa bostadsområden i 15 oli- Stockholmsregionen ka kommuner.

Därefter sammanfattas en rad undersökningsresultat som ganska

att de boendes med dessa bostadsentydigt pekar på missnöje områden främst är riktat mot skötseln och och

förvaltningen mot de Här visas också att de boende i dessa

kringboende. områden har en förhållandevis röst - ett

svag politisk mycket

1985 har minskat fram till 1988. lågt valdeltagande ytterligare I av dessa bostadsområden vitaliseringsför-

många pågår idag

sök och vi en allmän översikt över dessa insatsers

gör inriktning och

omfattning.

avslutas med våra till Kapitlet egna förslag vitaliseringsinsatser och där framhåller vi att de områdesanknutna insatserna måste kompletteras med allmänpolitiska insatser och med satsningar i infrastrukturen.

I rapportens tredje kapitel redovisas hur boende-

utförligare

bostadsområdesnivå utvecklats inom segregationen på respektive storstadsregion. Avsnittet utgör i allt väsentligt en fördjupning av resultatredovisningen i avsnitt två.

I det fjärde kapitlet beskrivs hälsoutvecklingen i storstadsre-

Därefter resoneras om hur omgionerna. yrkesstrukturens

från varu roduktion till kan tänkas vandling tj änsteproduktion

det framtida påverka sjukdomspanoramat.

1.2

Storstadsregionemas befolkningsutveckling

I detta avsnitt beskrivs befolkningsutvecklingen i storstadsregionerna och hur denna är med

utveckling sammankopplad landets urbanisering, internationella befolkningsrörelser och näringslivets omvandling mot en allt intensivare tjänsteproduktion.

Det finns sätt att Stockholms-, Mal-

inget självklart avgränsa mö- och Den framtida talar

Göteborgsregionen. utvecklingen t ex för att flera arbetsmarknader genom att arbets-

integreras resor över blir allt Så har t ex sedan

regiongränsen vanligare. början av 1970-talet de vuxit

mellanregionala pendlingsresorna

Denna är i Mälardalen, där framför årligen. utveckling tydlig allt Uppsala och Stockholmsområdet utvecklats till en allt mer sammanhållen arbetsmarknad.

Under 1960 till 1980 för stora

perioden vidgades gränserna delar av de lokala arbetsmarknaderna. Under denna

tidigare period blev bilismen för arbetsmarknadernas ut-

avgörande veckling i flertalet orter. utgörs av Stockholmsre-

Undantaget gionen där förlängda och tunnelbanor tillsam-

kompletterande mans med blev en för Stock-

pendeltåg avgörande betydelse holmsregionens pendlingsmönster.

Den avgränsning som gjorts av de tre storstadsregionerna i denna rapport bygger i stora delar det pendlingsmönster

på

som gällt under 1970- och 1980-talen, men strikt indel-

någon

ning av storstadsregionerna efter detta kriterium har inte gjorts.

Av och administrativt, politiska skäl har Stockholms-

praktiska

regionen definierats som Stockholms län, minus Norrtälje,

och som de kom- Södertälje Nynäshamn, Göteborgsregionen muner som i ionens kommunalförbund och

ingår Göteborgsre Malmöregionen som det omr de som omfattas av

sydvästra Skånes kommunalförbund. av de tre storstads-

Avgränsningen

ll

regionerna visas nedanstående kartor. Det har inte i alla fall

på

varit möjligt att erhålla data för just denna nivå och vi har

ibland tvingats väla en något annorlunda geografisk avgräns-

Detta där ning. framg data presenteras.

Stockholmsregionen

Nomlljo

Haninge

Nynuhnmn

Göteborgsregionen

Malmöregionen

Staffanstorp

Svedala

1.2.1 i och fortsätter

Urbaniseringen Sverige Europa

och har och fortfarande

Europa Sverige genomgått genomgår

en Vi förväntar oss mot denna

urbaniseringsprocess. bakgrund

att skall öka både i storstäder och i mindre städer.

befolkningen

Under 1950 till 1980 växte antalet boende i

perioden personer

tätorter med 2,5 och

ungefär miljoner personer glesbygden

minskade med strax över 1 personer.

nnljon

Sveriges urbanisering 1950-1980 Miljoner invånare

Milj. 6

men

5 /

/

/

3 \$

2¶Glesbygd

1950 1960 1970 1980

Under samma finner vi att roll för

period storstadsregionernas

Sveriges urbanisering avtagit högst väsentligt. Sammantaget

minskar de tre andel av den urbaniserade

storstadsregionernas

från 47 1950 till 41 1980. En allt

befolkningen procent procent mindre andel av urbaniserade bor således

Sveriges befolkning

ide tre

storstadsregionerna.

1.2.2¶Befolkningsutvecklingen i storstadsregionema

andel av rikets ökade under

Storstadsregionernas befolkning

en lång följd av år. Efter 1970 har dock andelen av landets

varit i stort sett oförändrad.

befolkning

Storstadsregionernas andel av Sveriges befolkning

1920-1987

%

m Stor- Malmö N 7

15 E] Stor- Göteborg

\\W å

Stor-Stockholm å / /

ø ø / \\\\\ \\\§\\ ø ø 10å ø ø ø ø ø ø ø 5-1 ø ø ø

å å ø ®\\\\\\\\\\\\\\\§\ ø á 1920 19300 1940 1950 0196 ° 198 OK “§\\\ 198 \l

De i och

årliga befolkningsförändringarna storstadsregionerna

storstäderna sedan 195 O visar att den snabbaste befolkningsökvar under 1960-talet, då den samlade i

ningen folkmängden

rikets tre storstadsregioner växte med 37 000

personer per år. Under 1950-talet var motsvarande siffra 26 900

personer,

under 1970-talet 6 700 personer och hitintills under 1980-talet

15 300 år.

(-1987) personer per

Tabell: i storstäderna och stor-

Årlig befolkningsförändring stadsregionerna 1951-1987

1951- 1961- 1971- 1981- 1985

1960 1970 1980 1984 1987

Stor-Stockholm 15800 18300 4200 8300 13800

storstadsregionerna en kraftig ökning av förortskommunernas

folkmängd.

Under början av 1980-talet har ändrat karaktär.

utvecklingen Stockholmsregionen har under 1980-talet ökat snab-

hitintills

bare än under 1970-talet. Aven i Stockholms stad har folkmängden ökat I de båda andra var

något. regionerna ökningen svag under de första åren 1980-talet, men det finns en

på

tendens till snabbare under senare år.

ökning

1.2.3¶Internationella dominerar

befolkningsrörelser

Nettoinvandringen från utlandet till har

Stockholmsregionen sedan 1960-talets varit cirka 4 000

början personer per år och således svarat för en av

tredjedel regionens befolkningstillväxt. Under den senaste har de internationella be-

tio-årsperioden

folkningsrörelsernas betydelse för regionens folkökning förstärkts och motsvarar 45 av tillväxten.

ytterligare procent Tillsammans med födelseöverskottet är helt

nettoinvandringen dominerande för Stockholmsregionens tillväxt. Under den

senaste har dessa två faktorer tillsammans

tio-årsperioden förklarat nära 90 procent av Stockholmsregionens folkökning.

Detta innebär att cirka 15 procent av

idag utgörs befolkningen i av personer som är födda utomlands.

Stockholmsregionen

För de båda andra har det utrikes

storstadsregionerna flyttningsöverskottet varit mindre centralt, men ändå av

avgörande betydelse för

folkökningen.

1.2.4 Storstadsregionemas framtida folkmängd

De befolkningsprognoser som redovisats för de tre storstadsregionerna tyder på en befolkningstillväxt i alla tre storstadsregionerna.

Befolkningsprognosen som här redovisas för Stockholmsregionen har utarbetats av i Stockholms län och lands-

länsstyrelsen tingets regionplane- och trafikkontor.

Prognosen bygger den förväntade framtida sysselsättnings-

på

utvecklingen. Antalet sysselsatta beräknas öka med 130 000

ersoner (0,9 procent per år) under perioden 1985-2000. In-

yttningsöverskottet från övriga riket beräknas till omkring 2 000 personer per år och från utlandet beräknas

inflyttningen till över 4 000 personer

årligen.

blir en fortsatt Sammantaget prognosresultatet befolkningstillväxt och länets beräknas öka från 1 606 000 perso-

folkmängd ner 1988 till cirka 1 757 000 personer år 2000. Under denna period beräknas således länets befolkning öka med 151 000 personer eller 11 600 personer per år.

Iprognosen har inte beaktats de tillväxthämmande krafter som finns, t ex bristen bostäder. Detsamma för de progno-

på gäller ser som utarbetas för och

Göteborgs- Malmöregionen.

Sydvästra Skånes kommunalförbunds befolkningsprognos fram till år 2000 mot att folkmängden i Malmöregionen ökar

pekar med cirka 3 000 ersoner er år under 1985-2000.

perioden Detta innebär i s fall att ökar från 458 000 år

olkmängden

1985 till cirka 500 000 år 2000. I antas

personer prognosen

således en snabbare i än vad som

betydligt folkökning reg10nen varit fallet under 1970-talet och av 1980-talet.

början

Göteborgsregionens befolkningsprognos har här utarbetats av stadskansliet i stad och mot att

Göteborgs pekar folkmängden i år 2000 kommer att till cirka

Göteborgsregionen 769 000 personer, dvs en från år 1985

uppgå p 65 000 personer. består av dels ökning ett ödelseöverskott, dels en

flyttningsvinst, Ökning rämst gentemot utlandet.

På sidor har vi sett hur andel

föregående storstadsregionernas av rikets urbaniserade under

befolkning sjunkit ganska kraftigt de senaste 35 åren. Vi har också sett att födelseöverskottet och de internationella en

befolkningsrörelserna spelat avgörande roll för

befolkningsutvecklingen.

Vi har också visat att

storstadsregionernas egna befolkningsprognoser pekar mot en befolkningsökning i alla tre storstadsregionerna. Optimismen förefaller vara stor

härvidlag ganska i alla

storstadsregionerna.

Den utsträck-

långsiktiga befolkningsutvecklingen styrs i hög

ning av och v1 visar i nästa avsnitt att

näringslivets utveckling det skett stora och i

systematiska förskjutningar yrkesstrukturen bland de i

sysselsatta storstadsregionerna.

1.3 Stora i

förskjutningar yrkesstrukturen

I hela minskar andelen

praktiskt taget Västeuropa personer

inom och andelen sysselsatta tillverkningsindustrin sysselsatta inom tjänstesektorn ökar. Detta vara den internationella

tycks trenden, som gäller hela Västeuropa med för Irland,

undantag Grekland och Portugal. I hela att denna

Västeuropa gäller omvandling varit snabbast i de mest utvecklade ekonomierna och regionerna och har varit snabbast i de större

utvecklingen städerna. Den snabbast växande delen av har i

tjänstesektorn

hela och särskilti städerna, varit såsom kon-

Västeuropa, yrken sulter, inenjörer och anställda inom databranchen, marknadsförare och

designers.

I tabellen nedan visas att andelen inom den kun-

sysselsatta skapsintensiva tjänstesektorn (”professional, technical och related worker”) ökat kraftigt i alla västliga demokratier

sedan 1960-talet.

Tabell: Workers of Economically Active Population in

Western Liberal Dernocracies: 1960-1985

1960 1970 1980 1985

Country

Sweden 12,9 19,2 25,8 29,6 Denmark 7,8 12,2 17,0 21,5 Norway 8,0 12,3 18,6 21,1 Netherlands 9,2 13,3 17,3 18,7 Finland 8,2 11,9 17,0 ...*

United Kingdom 8,6 11,1 15,9 ...*

* Switzerland 8,9 12,1 15, 1 United States 10,8 13,8 15,0 14,8

framgår

andelarna utgörs av de nordiska länderna och Neder-

högsta

länderna, dvs de länder som är de mest välfärdssta-

utpräglade

terna.

Dessa tendenser är och visar att

utomordentligt entydiga

av det nya och annat immat-

uppbyggnaden kunskapskapitalet

r1ellt kapital får en växande inte bara i Sverige, utan

betydelse

även internationellt.

Nedan betraktas tre indikatorer som visar av de

ökningen

bland de i riket och storkunskapsintensiva yrkena sysselsatta stadsregionerna.

1.3.1 Kunskapsyrkenas framväxt

Kunskapsfördjupningens bäst genom en

betydelse belyses indelning av arbetsmarknaden efter de

sysselsattas arbetsuppgifter och utbildningsnivå.

Vi med att dela in alla i fem

börjar yrken grupper:

1 inom tekniskt, områ-

Kunskapsyrken naturvetenskapliga den som bland annat omfattar kemis-

ingenjörer, fysiker, ter, läkare och arkitekter

2 som bland annat omfattar lärare,

_Övriga kunskapsyrken

Journalister, artister, jurister och programmerare

3 som bland annat omfattar

Informationsyrken företagsledare, kamrerer, revisorer, bokhållare och sekreterare

4 där bland annat

Serviceyrken sjuksköterskor, poliser, busschaufförer och frisörer

ingår

5 som i huvudsak omfattar

Varuhanteringsyrken jordbrukare, fiskare och manuellt arbete inom industrin.

De två första grupperna kallas kunskapsyrken, därefter

följer informationshanterande yrken, serviceyrken respektive varuhanteringsyrken.

I både riket och sker den till-

storstadsregionema kraftigaste växten i de och en

kunskapshanterande yrkena betydligt långsammare tillväxt i de informationshanterande och en

yrkena tillbakagång för de varuproducerande yrkena.

Strukturomvandlingen, sett detta sätt, har i

på gått längst

och då särskilt i medan storstadsregionema Stockholmsregionen,

i är svagare. Det sker dock en förändringen Malmöregionen

omstrukturering av yrkesstrukturen i hela landet och denna

går snabbast i och i andra uni-

omvandling storstadsregionerna versitetsregioner.

Tätortsstorlek och

kunskapsyrken,varuhanteringsyrken

H-regioner 1960-1985

4* Varuhanteringsyrken Kunskapsyrken

50- A

1960 25

40- 20.

1960 30_ 15_

20- 10-4

10- 5-

I I v v r u t; i I I I I r | ›

å, Landsbygd å, Landsbygd

g

ö s ?s . s . ss ?s s

Es ss äs

03 ä” 8 3 å å” å? 8 å §8

Denna omvandling mot en större andel av de sysselsatta inom kunskapshanterande yrken gäller också för de industrisyssel-

satta och för servicesektorn. Aven här är andelen större i

och snabbast i

storstadsregionerna omvandlingen tycks gå storstadsregionerna. Andelen kunskapshanterare inom den

offentliga sektorn har traditionellt varit men är inte i

hög,

växande.

1.3.2¶Allt större andel högutbildade

Som en andra indikator att arbetskraftens

på kompetensnivå

höjts använder vi här de formella

sysselsattas skolutbildning.

Aven när vi ser till denna finner vi att andelen

högutbildade

ökar i hela riket och ökar särskilt i

kraftigt storstadsregionerna

och att andelen med kort minskar i hela riket och

utbildning

särskilt snabbt i

storstadsregionerna.

Andelen av de sysselsatta med

lång högskoleutbndning

1970 1980 1985 15-

10-

5_

Riket

---›- Stockholm

----

----- Göteborg

Malmö

Den andelen med återfinner vi

högsta lång högskoleutbildning i Andelarna med

Stockholmsregionen. lång högskoleutbild-

i och är under hela ning Göteborgs- Malmöregionen perioden i med och de har därmed andelar

paritet riksgenomsnittet lägre välutbildade än andra medelstora städer. Att Stock-

många

holmsre ionen har haft, och har, en större andel välutbildade kan delvis förklaras av de olika huvudstadsfunktionerna som är förlagda till Stockholm.

En stor andel av den arbetskraften hamnar tradi-

högutbildade tionellt inom den sektorn. Men den snabbaste ök-

offentliga ningstakten av andelen återfinner vi inom det

högutbildade privata näringslivet. Det vill samma tendens som vi åter-

säga fann när det framväxt.

gäller kunskapsyrkenas

En bidragande förklaring till att ökar sin

storstadsregionerna andel med lång akademisk utbildning snabbare än övriga riket är I har studier

flyttningsmönstret. Stockholmsregionen gjorts där man bland annat in- och

jämfört utflyttarnas utbildning. Resultaten visar att tenderar att vara mera välutbil-

inflyttarna dade än vi oss till att se dem med

utflyttarna. Begränsar på minst tre års akademiska studier finner vi att 21

ungefär

av åldern 18-54 år har en sådan procent utflyttarnai utbildning och motsvarande grupp bland utgör 28 procent.

inflyttarna Tendensen är således men inte särskilt markerad och

tydlig, det är också oklart om samma resultat skulle ha erhållits om

studier i och Malmöremotsvarande genomförts Göteborgsgionen.

1.3.3 Färre arbetare och fler högre tjänstemän

Ett tredje sätt att är att

belysa yrkesstrukturens omvandling

från en socioekonomisk I tabellen nedan framutgå indelning.

att under 1975 till 1985 så har andelen

går tio-årsperioden

arbetare minskat i hela riket och andelen högre tjänstemän har ökat. Snabbast har i de tre storstadsregio-

omvandlingen gått nerna. De högsta andelarna återfinner vi i Stockholmsregionen och Malmö- och därefter. Det vill

Göteborgsregionen följer

samma allmänna som för säga precis utvecklingsförlopp gäller andelen akademiker och för andelen

långtidsutbildade syssel-

satta inom

K-yrken.

Anta! högre tjänstemän. 1975- 1985

1975 1985

_gøl 15» /./

.e)-

_ -o

_ - Ã

,ø* Z

.- o” Z

ZZ 10- ///

g

- -- Ovri a Sverige_

--- Stpc holmsregronen

"" Gotebprgsreglonen

Malmoreguonen

Sammanfattning

På föregående sidor har vi försökt visa att och utbild-

yrkes-

ningsstrukturen har omvandlats mot allt större

kunskapsfördjupning. Denna utveckling för taget hela tycks gälla praktiskt

Västeuropa och också för Den omvand-

Sverige. kraftigaste

lingen i Sverige har skett i Aven detta

storstadsregionerna.

tycks vara en internationell trend.

Att sker snabbare och först i

yrkesstrukturens omvandling

å

storstadsregionerna hänger samman med flera faktorer. En förklaring ges av den s k produktcykelteorin somi korthet

säger att centrum för produktion och sysselsättning skiftar mellan länder och olika i takt med att en utvecklas

regioner produkt från det första FoU-intensiva stadiet, över ett stadium av

till ett stadium av av expansion, mognad. Empiriska analyser den regionala i 1960-1980 på att

utvecklingen Sverige pekar

har lokaliseringsfördelar i

storstadsregionerna produktcykelns

första stadier dominerade av forskning, allmänt kunskapsorienterade verksamheter, teknisk och kommersiell utveck-

visar bland annat att ling. Analyserna kunskapsorienterade verksamheter har särskilt i Stock-

gynnsamma tillväxtbetingelser holm.

Storstadsregionernas fördelar för kunskapsorienterad verksamhet kan enkelt återföras deras

uttryckt på höga tillgänglighet. Verksamheter av detta har ett stort av person-

slag inslag kontakter och detta ställer i sin tur krav på tillgänglighe-

höga ten, inomregionalt såväl som och internatio-

mellanregionalt nellt. Teknikhandeln, som svarar för en stor del av den svenska importen av ny teknik, är ett gott en verksamhet

exempel på med krav internationell och

höga på interregional tillgänglighet. Det framstår därför som att Stock-

tämligen självklart

kommit att utvecklas till ”svensk holmsregionen importhamn” för denna snabbt växande handel.

Den växande också att nä-

kunskapsorienteringen betyder ringslivets lokaliserin i växande styrs av till

grad tillgången

välutbildad arbetskra t. Traditionell industri etablerades ofta vid råvarukällorna och lockade där till sig arbetskraft. För det

i motsatsen: verksamheter nya näringslivet gäller hög grad etableras och utvecklas där till

tillgången/ tillgängligheten välutbildad arbetskraft är Det att universitetsre-

hög. betyder

dvs bland annat av gioner, storstadsregionerna, har gynnats näringslivets kunskapsorientering. Aven detta har visats i empiriska analyser av den regionala Analyserna

att det inte är utvecklingen. be

tyder på storstadsregionernas olkningsstorlek i som förklarar deras relativt snabba

sig kunskapsorientering. Det snarare vara deras fördelar avseende kommunikatio-

tycks ner och till välutbildad arbetskraft och

tillgång FoU-kapacitet som fäller Olika delar av infrastrukturen

avgörandet. (vägar,

universitet är med andra ord för storstadsflyg, etc) avgörande regionernas utveckling.

1.5.1

Sysselsättningsutvecklingen

Under hela har en allt större andel

efterkrigstiden personer inträtt arbetsmarknaden. Förvärvsintensiteten för män i

på

åldrarna 16 år och däröver har dock sedan 1945.

sjunkit Speciellt markant är nedgången för de yngsta och för de äldsta. Bland kvinnorna har förvärvsintensiteten i stället ökat

kraftigt.

för kvinnor med barn. Speciellt gifta

Andelen som arbetar deltid timmar

personer (1-34 per vecka) har ökat under 1960- och

kraftigt. Sysselsättningsökningen 1970-talen får nästan helt tillskrivas av deltidsarbete.

ökningen Det ärnfrämst de långa deltiderna, 20-34 timmar vecka, som

per ökat. Okningen av deltidsarbetet har främst skett bland kvinnorna.

Den förvärvsfrekvensen har således

kvinnliga stigit kraftigt, men är ännu inte riktigt i nivå med männens.

Männens förvärvsfrekvenser i är

storstadsregionerna ungefär desamma som 1 hela riket.

För kvinnornas del att förvärvsfrekvenserna i Göte-

gäller

borgs- och är desamma som för riket,

Malmöregionen ungefär men kvinnorna i har cirka 10

Stockholmsregionen procent högre förvärvsfrekvens.

1.5.2 Var i landet sker

sysselsättningsökning

De snabbast växande

arbetsmarknadsregionerna (A-regioner) är Umeå och Luleå med en snabb

Uppsala, Linköping, mycket tillväxt under 1965 till 1985. Där har

perioden sysselsättningen under den senaste ökat nästan 20 snab-

20-årsperioden procent

bare än i landet som helhet.

Tabell: av 1965-1985

Förändring sysselsättningsandelar

Procent Region

Sysselsättning

Uppsala/ Linköping

Luleå

Umeå/

Primära centra i norra Norrland

Mälardalen

Norra

i Ovriga A-regioner Västsverige Stockholmsregionen

i Småland Ovriga A-regioner Primära centra i Småland Primära centra i mellersta Norrland +++ Primära centra i södra I

Skogsbygden Primära centra i I

Västsverige

Lund l Malmö/ /Trelleborg

i I Ovriga A-regioner Mellansverige Primära centra i l

Mellansverige

-PUÖ[\)i-4›-4$@›-*

i l Ovriga A-regioner Sydsverige

I lfrimära centra i ONON

Sydsverige

i norra Norrland Qvriga A-regioner Ovriga A-regioner i södra

Skogsbygden Norra Småland Borås/ Falköping

Bergslagen ›_»_»'_»'_›'

i mellersta Norrland -18 muuNooo

Ovriga A-regioner

Denna tabell över de senaste 20 årens sysselsättningsutveckling i olika visar att både Stockholms- och Göte-

A-regioner

tillhör de som haft en sysselsättborgsregionen A-regioner

även om vissa andra tillväxt ningsökning, A-regioner betydligt snabbare. Här också att haft en svagt

framgår Malmöregionen negativ utveckling och hamnar i gruppen med

stagnerande sysselsättningsandelar.

Någon enhetlig utveckling för de tre storstadsregionerna framskymtar knappast.

1.6.1 utanför arbetsmarknaden

Många

I föregående avsnitt har vi sett hur de

sysselsattas utbildnings-

och förändrats och att denna omvand-

yrkessammansättning

ling varit i Vi har också sett hur

kraftig storstadsregionerna.

antalet inom främst minskat

sysselsatta tillverkningsindustrin

kraftigt. Vidare har visats att Stockholms- och

Göteborgsregio-

nen ökat sina som

sysselsättningsandelar samtidigt utveckling-

en i varit

Malmöregionen svagt negativ.

Ett annat sätt att beskriva arbetsmarknaden är

utvecklingen på

att se på hur som befinner utanför densamma. Vi

många sig

redovisar dels arbetslösheten och dels andelen som

personer

blivit förtidspensionärer.

1.6.2 Arbetslöshet

Den relativa arbetslösheten under de senaste 20 åren har i storstadsregionerna sammantaget alltid varit än i

lägre övriga

riket. Som har skillnaden varit mellan och 1

regel 0,5 procentenhet. Under 1981 till 1985 var arbetslösheten över-

perioden

och skillnaden mellan och

lag ovanligt hög storstadsregionerna övriga riket ökade betydligt.

Utvecklingen för de tre storstadslänen

sammantagna döljer dock stora inbördes skillnader.

Arbetslösheten i storstadsregionerna 1970-1985

I I I T l

1970 N 1975

Ovr a Sverige

----

Stoc holm

--

Göteborg

Mal

Det är framför allt under 1980-talet som varit

utvecklingen

i som då en arbets-

mycket ogynnsam Malmöregionen uppvisar

löshet som är mer än dubbelt så hög som Stockholmsregionens

och också betydligt högre än Göteborgsregionens.

Den relativa arbetslösheten i under de allra

Malmöregionen

senaste åren är till och med än i resten av landet och

högre

än under annan under

högre någon sammanhängande period

de senaste 20 åren.

Även för är arbetslösheten under

Göteborgsregionen början

och mitten av 1980-talet sett i relation till de två

ovanligt hög

decennierna.

föregående

I alla tre har och

storstadsregionerna ungdomar, lågutbildade

invandrare arbetslöshet.

högre

1.6.3 Förtidspension

Under 1980-talet har bland äldre

sysselsättningsfrekvensen män i minskat och en av huvudförkla-

storstadsregionerna ringarna är i antalet

ökningen förtidspensionärer.

Ser vi till andelen förtidspensionerade i så

storstadsregionerna kan vi inte tillbaka än till av l970-talet. De

gå längre början olika i av 1970-talet medförde en

regeländringarna början ökning av antalet i hela riket. Under

nytillkomna pensionärer andra hälften av 1970-talet höll andelen

sig nytillkomna pensionärer konstant 45 000 tills

ganska kring per år i hela landet en nu skett till över 50 000

uppgång nytillkomna per år. Under denna har det inte förekommit formella

period några regeländringar även om vi måste hålla för att kanske

öppet praxis förändrats. Detta innebär att under 1980 till 1988 så

perioden har andelen av i åldern 60-64 år är förtids-

befolkningen som

pensionärer utvecklats tabellen nedan. Aven andelen

enligt

långtidssjukskrivna har ökat

samtidigt.

Tabell: Andel i åldern 60-64 år. Stor-

förtidspensionärer

stadsregionerna och riket 1980-1988

Stockholmsregionen

Göteborgsregionen 26 32 Malmöregionen 20 31

Även om kan vara så är av de

gränserna diffusa, majoriteten förtidspensionerade det av hälsoskäl, inte av arbetsmarknadsskäl.

De tre orsakerna till är

vanligaste förtidspension rörelseorganens mentala och

sjukdomar, rubbningar hjärt-kärlsjukdom. Från 45 år och är den vanli-

uppåt rörelseorganens sjukdomar gaste anledningen till Före 45 års ålder

sjukpensionering.

dominerar diagnosen mentala

rubbningar.

Andelen har under 1980talet varit

nybeviljade pensioner mycket stort i och särskilt i Malmö kommun. Malmö

Malmöregionen kommun har klart över rikssnittet och resten av Malmö-

legat

har haft samma nivå som riket. regionen ungefär övriga

Ser vi andelen som är förtidspensionerade av ar-

på personer betsmarknadsskäl finner vi att av storstadsregionerna så intar

en Här är till och med andelen Malmöregionen särställning.

på grund av arbetsmarknadsskäl större än i förtidspensionärer resten av landet.

I vissa är andelen ext-

invandrargrupper förtidspensionerade remt Det särskiltvissa arbetskraftsinvandra-

hög. gäller typiska re. Till detta återkommer vi i samband med avsnitten om boendesegregationen.

har vi i detta avsnitt visat att vad avser arbetslös- Sammantaget het så intar en särställning bland storstadsre-

Malmöregionen

I de båda andra och särskilt i gionerna. storstadsregionerna,

arbetslöshetsnivåerna klart under Stockholmsregionen, ligger

Vad avser andelen är riksgenomsnittet. förtidspensionärer

som mest i som ökar utvecklingen ogynnsam Malmöregionen, sin andel i åldern 60-64 år snabbare än de

förtidspensionärer båda andra och snabbare än i riket.

storstadsregionerna

Vi har också visat att under de senaste

sysselsättningsökningen 20 åren varit i Stockholms- och Göteborgsregionen

positiv

som en svagt negativ sysselsamtidigt Malmöregionen uppvisat sättningsutveckling.

1.7.1 Socialhjälpens utveckling

Så funnits över omfatt-

länge jämförelsesiffror socialhjälpens

har i städerna alltid varit än ning bidragsberoendet högre på landsbygden.

Under första hälften av 1980-talet till den

steg bidragssiffrorna

I sida visas socialhögsta efterkrigsnivån. figuren på följande

mellan 1970 och 1980 för de tre storstäbidragens utveckling derna och för riket.

socialbidragstagare i Stockholm, Göteborg, Malmö och

Riket 1970-1987

15*

.

r,

I I I

10 ,Il

. ,As\ _,ø--_ l l /*--\-- /\; \“\\ /- Ä \\ /,-“-.ø / -u \___._T{ ,l /

*s-c_ .\ä.

/?

v v u u u u v | u x | r u z v u r 1970 1975 1980 1985 Hmm ----- Stockholm --- ---- -- Göteborg Malrno

Av figuren att andelen ökat under

framgår socialhjälpstagare

1980-talets första hälft både i de tre storstäderna och i hela

riket. Storstäderna fortfarande en nivå än

ligger på högre

landet som helhet. I alldeles särskild detta

utsträckning gäller

för Malmö kommun där cirka 12 procent av alla fick

personer

socialbidrag 1987. Detta innebär att Malmö kommun är en av

kommuner med det allra i hela

högsta bidragsberoendet

pe andet.

Siffrorna för hela blir dock eftersom alla

Malmöregionen lägre

andra kommuner inom siffror

Malmöregionen uppvisar lägre

än centralkommunen. Samma förhållande i

gäller Göteborgs-

regionen, men inte i Vi återkommer i

Stockholmsregionen.

senare avsnitt till inom olika delar av

socialhjälpens fördelning storstadsregionerna.

En allmän när det vilka som får

utvecklingstendens gäller socialhjälp är värd att uppmärksamma.

var andelen alltid bland de yngre

Tidigare bidragstagare lägst

och ökade successivt med ålder. I slutet av 1960-talet och i

av 1970-talet skedde en och 1984 var

början omsvängning

andelen i särklass för de unga för att sedan

bidragstagare högst

med ålder.

sjunka stigande

i olika åldersklasseri Riket socialbidragstagare 1955 och 1984

%

r ^ H0

mi

Under 1980-talet har fortsa t mot en allt större

utvecklingen

dominans av 1985 bestod cirka

unga bland bidragstagarna.

hälften av av ensamstående under 30 år.

bidragshushållen

Sammanfattningsvis har vi i de senaste avsnitten visat att andelen personer som hamnat utanför arbetsmarknaden ökat under 1980-talet i och att andelen social-

storstadsregionerna hjälpstagare utvecklats i samma

riktning.

Det är värt att notera att denna skett med

utveckling parallellt näringslivets omvandling och stora

.mycket tyder på svårigheter

på arbetsmarknaden dels för nytillkomna och

ungdomar nyanlända invandrare - och dels för äldre som varit

sysselsatta i stagnationsbranscherna.

1.8.1 realiteter

Demografiska

I avsnitt har vi sett hur och

föregående yrkes- utbildningsstrukturen i en snabb Vi

storstadsregionerna genomgått förändring. har också sett hur storstadsmänniskor hamnat i arbets-

många

löshet och blivit förtids ensionerade och hur blivit

många beroende av ör sin

socialhjälp försörjning.

Det är inte bara den strukturen som

socioekonomiska genom-

gått en Aven har storstadsre-

kraftig omdaning. demografiskt gionerna omvandlats. Här två av den demo-

belyses aspekter

dels det ökande antalet

omvandlingen, enpersonshusgrafiska åll och dels det ökade antalet

gamla.

1.8.2 ökar

Enpersonshushållen

Det har län e en mot ökande andelar ensam-

pågått utveckling boende ocå denna vara en internationell

utveckling tycks företeelse. Samma allmänna tendenser återfinner vi i både riket som helhet och i

storstadsregionerna.

Störst andel finner vi i de tre storstäderna

enpersonshushåll och andelarna har ökat under de senaste tio åren.

kraftigt

I Stockholms kommun har andelen ökat från

enpersonshushåll

46 procent 1975 till 51 1985. I från 38 till 44

procent Göteborg procent under samma och i Malmö kommun från 40 till

period 47 procent. I hela riket är motsvarande siffror 30 och 36

procent.

Ser vi de andelarna i de tre

på genomsnittliga enpersonshushåll

finner vi värden än för

storstadsregionerna genomgående lägre

centralkommunerna, men fortfarande värden än för

högre

riket.

Andel enpersonshusháll i riktet,storstadsregionerna

1975. 1985

1975 1985

0 .

- Riket .

ockholmsregnonen

“ “ - Malmöreglonen

Göteborgsregionen

1.8.3 Allt större andel äldre

I alla tre blir de allra äldsta allt fler och

storstadsregionerna

en allt större andel av Dessa tendenser är

utgör befolkningen.

uttalade i de tre storstäderna Stockholm, och

Göteborg

Ma särslkilt mö.

I riket de som är minst 75 år 7,5 procent av hela

utgör idag

Motsvarande siffror är i Stockholms kommun

befolkningen.

i Malmö kommun 9,4 procent och i Göteborgs

9,6 procent,

kommun 8,3 procent.

Ser vi till i stort blir andelarna - i

storstadsregionerna lägre Stockholmsregionen 6 procent, i Malmöregionen 8 procent och i Göteborgsregionen 7 procent.

Andel 75 år och äldre i storstadsregionen och riket 1975 och 1985

1975 1985

Riket , ----- ---- ockholmsregnonen " Göteborgsregionen

Malmöregionen

Vi har nu konstaterat att andelen och ande-

enpersonshushåll

len äldre ökat samtidigt.

Detta att i finns 33 187 män

Stockholmsregionen idag

över 75 beg/der r och cirka 30 procent av dessa är ensamboende.

Antalet kvinnor i motsvarande ålder till mer än dubbelt

uppgår

så - 68 000 dessa är 62

många cirka personer. Av procent ensamboende. Aven i Malmö- och råder

Göteborgsregionen samma allmänna förhållanden mellan ensamboendet bland män och kvinnor.

Ibåde Malmö- och bor cirka 50 procent av

Göteborgsregionen alla över 75 år ensamma.

1.8.4 Allt större andel invandrare

Andelen invandrare har ökat i riket som helhet

kontinuerligt och i de tre under en av år.

storstadsregionerna lång följd

Under 1960-talet dominerades av arbets-

invandringen kraftigt kraftsinvandrare och då var också invandrarnas

åldersspecifi-

ka förvärvsintensiteter högre än för den infödda befolkningen. Men bilden förändrades under 1970-talet och

flyktinginvand-

ökade då. Detsamma för ringen gäller anknytningsinvandringen, dvs föräldrar, äkta makar och barn söker till

syskon, sig

här. Denna innebar bland annat att vid släktingar förändring

av 1980-talet var de förvärvsintensite-

början åldersspecifika

terna för de utländska medbor arna klart än bland den

lägre infödda Naturaliserade invandrare hade dock

befolkningen. fortfarande samma förvärvsintensiteter som den in-

ungefär födda Detta samman med att studier i

befolkningen. hänger

högre åldrar är bland relativt innågot vanligare nytillkomna vandrare och att invandrare är förtidspensionerade och arbetslösa i än den infödda

högre grad befolkningen.

Andelen invandrare har alltid varit störst i

storstadsregionerna och cirka 40 procent av alla utlandsfödda är bosatta i

idag Stockholmsregionen.

I alla att invandrarna är

storstadsregionerna gäller kraftigt

i vissa bostadsområden. Till detta återöverrepresenterade kommer vi.

I de utlandsfödda cirka 15

Stockholmsregionen utgör idag procent av befolkningen, rbåde Göteborgs- och Malmöregionen cirka 10 procent. Dessa andelar förväntas öka. Aven fort-

räknar man med en nettoinvandring i sättningsvis nämligen både riket och storstadsregionema. I prognosen för riket beräknas nettoinvandringen till 7 000-8 000 personer er år. Nettoinvandringen från de nordiska länderna antas d vara 0.

De tendenser vi behandlat här är I

demografiska entydiga.

ökar andelen ensamboende, andelen mycket storstadsregionema

och andelen som inte är födda i dessa gamla Sverige. Samtliga tendenser förväntas även under den närmaste framtiden.

gälla

2.1 Utvecklingen inom storstadsregionerna

I rapportens första har vi försökt visa hur

kapitel befolknings-

sammansättningen i förändrats

storstadsregionerna kraftigt under de allra senaste decennierna. Vi har sett hur den socioekonomiska strukturen, den och den etniska

demografiska strukturen förändrats. I detta skall vi

samtidigt kapitel analysera hur dessa

förändringar påverkat befolkningssammansättningen i kommuner och bostadsområ-

storstadsregionernas den.

I första del

kapitlets analyseras befolkningssammansättningens förändringari kommunerna och detta görs i tre separata avsnitt - ett avsnitt för

varje storstadsregion.

I andra del behandlar vi såsom

kapitlets bostadssegregationen den kommer till när vi olika bostadsområden

uttryck jämför med varandra. Detta avsnitt är så att vi först be-

disponerat handlar de gemensamma för de tre

dragen storstadsregionerna och därefter ger en mera för stor-

detaljerad beskrivning varje stadsregion.

2.1.1 En mellan kommunerna i

jämförelse Malmöregionen

I detta avsnitt beskrivs först och

yrkes- utbildningsstrukturens

inom Därefter visas hur denna omvandling Malmöregionen. struktur i en kommun går hand i hand med andra socioekonomiska förhållanden, med andra och etniska för-

demografiska hållanden. Vi visar också hur olika ohälsomått är relate-

några

rade till förhållanden. Därefter redovisas motsva-

nyssnämnda rande uppgifter för olika stadsdelar inom Malmö kommun.

2.1.2 Yrkes- och

utbildningsstrukturen

I det förra kunde vi visa .hur

kapitlet storstadsregionerna systematiskt ökat sina andelar

högutbildade, högre tjänstemän och över huvud taget personer som i sina hanterar

yrken

Dessa en kunskaper. utveckling uppvisade mycket stor parallellitet i utvec gruppers över tiden och för att förenkla

lingen framställningen här vi att endast redovisa de

väljer högre

tjänstemännens inom

bosättnmgsmönster storstadsregionerna.

Omvandlingen av yrkesstrukturen inom har

Malmöregionen inte skett i olika kommuner.

likformigt regionens

Alla kommuner, utom två, Ökar sina andelar

högre tjänstemän mellan 1980 och 1985. Den i särklass snabbaste tillväxten

äger rum i Lund som ökar sin andel från 24

högre tjänstemän procent 1980 till 28 procent 1985. I de kommunerna

övriga varierar tillväxten mellan 1 och 2

procentenheter.

Denna innebär att Lunds förstärks och

utveckling särställning att skillnaderna mellan olika kommuner totalt sett

regionens är i stort sett oförändrade.

De kommuner som har den största andelen

högre tjänstemän - och Lomma - har

Lund, Vellinge väsentligt mycket högre andelar än Malmö, Burlöv och Dessa skillnader

Trelleborg. har accentuerats mellan åren 1980 och 1985.

Tabell: Andel i kom-

högre tjänstemän Malmöregionens

muner 1980-1985

Trelleborg

23 Lomma e 24 §5 4

inge Lund 24 28

Skillnaden mellan andelen högre tjänstemän i

Malmöregionens kommuner är således och dessa skillnader är

betydande större än de mellankommunala skillnaderna i

Göteborgsregionen, men inte så stora som i

Stockholmsregionen.

Den snabbaste socioekonomiska bland Malmö

omvandlingen kommuns stadsdelar sker i Limhamn och Bunkeflo som ökar

sina andelar med 3 och 1985

högre tjänstemän procentenheter har 29 och 20 Båda dessa stadsdelar

procent högre tjänstemän. hade stora andelar 1980 och särskilt Limhamns sär-

mycket

inom kommunen accentueras. ställning

I de stadsdelar i Malmö kommun som 1980 hade den lä sta andelen förändras denna andel htet,

högre tjänstemän mycket vilket innebär att skillnaderna med Limhamn och

jämfört Bunkeflo accentueras.

En för människors livschanser så central variabel som yrke

starka samband med andra centuppvisar naturligtvis ganska rala indikatorer på människors levnadsvillkor.

I nedanstående matris redovisas korrelationskoefficienter som

för samvariationen mellan olika variabler som belyser uttryck befolknin utifrån en socioekonomisk, en

ssammansättningen

och en etnisk dimension. Matrisens värden är bademografisk serade andelar bostadsområdesnivå och för 1985.

på på gäller

Tabell: Korrelationsmatris över bostadsområden i Malmö-

regionen. 1985

Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel

bo- ut- social- arbetare/ högre en- ensam-

städer lands- hjälps- lägre ljänste- per- stående

byggda födda tagare tjänste- män sons- kvinnor

1965- 1985 19a? mån 1985 hushåll med barn

Andel ensamstående kvinnor med bam 1985 0,47 052 0,64 0,44 -0,40 0,81

Sambanden visar att andel

tydligt andelen högre tjänstemän,

och andelen utlandsfödda tenderar att

socialhjälpstagare

värden i vissa områden och värden

samtidigt höga låga

i andra ornr uppvisa den. Och vice verca.

Dessa samband återfinns om än inte med samma styrka också

större nivåer som t ex då vi olika

på geografiska jämför

kommuner med varandra eller då vi olika stadsdelar

jämför med varandra.

Hur dessa samband ter kommunnivå illustreras i tabel-

sig på len nedan.

Tabell: kommuner. centrala väl-

Malmöregionens Några

färdsvariabler. Mitten av 1980-talet

Andel Andel Andel Medel- Ut-

Sjuk-

högre med social- från- livs- lands-

tjänste- lång hjälps- varo födda

längd

befolkn

16-74 år

Malmö 14 6 13 28 13

72,5

Burlöv 12 5 10 26 10

73,2

12 4 5 26 8

Trelleborg 74,0

Svedala 15 6 4 20 74,8 5

Kävlinge 16 6 6 19 75,2 6

Staffanstorp 19 10 3 18 75,2 6

Lomma 25 12 3 16 5

77,6

Vellinge 24 11 2 16 76,7 5 Lund 28 20 6 18 9

75,4

Av tabellen att de kommuner som har en liten andel

framgår

- främst -

högre dvs Malmö, Burlöv och

tjänstemän Trelleborg

samtidigt har få kortare

högutbildade, medellivslängd, högre

högre andel och fler utlands-

sjukfrånvaro, socialhjälpstagare

födda. För de som har andelar är

höga högre tjänstemän

förhållandena de motsatta. .

Utvecklingen av flera av ovanstående i

befolkningsandelar

olika kommuner under första hälften av 1980-talet har medfört

att skillnaderna mellan kommunerna ökat och att

utvecklingen

varit särskilt i Malmö, Burlöv och och

oförmånlig Trelleborg

särskilt i Lund, Lomma och

förmånlig Vellinge.

I tabellen nedan illustreras genom andelen

utvecklingen

andelen andelen utlandsfö höcgre da

tjänstemän, socialhjälpstagare,

och antalet sjukfrånvarodagar.

Tabell: i kommuner. 1980-

Utvecklingen Malmöregionens

1985 avseende centrala välfärdsvariabler

några

Andel Andel Andel Sjukfrånvaro

social- utlands- Antal

högre dagar/

födda år

tjänste- hjälps-

män tagare

1980 1985 1980 1986 1980 1985 1980 1985

Malmö 13 14 7 13 12 13 26 28 Burlöv 11 12 6 10 9 10 17 26

11 12 3 5 8 8 19 26

Trelleborg

Svedala 15 15 1 4 4 5 17 20

15 16 2 5 5 6 13 19

Kävlinge

19 19 2 3 5 6 16 18

Staffanstorp

Lomma 23 25 1 3 5 5 12 16

24 24 1 2 4 5 12 16

Vellinge

Lund 24 28 2 6 9 9 14 18

Aven inom Malmö kommun

skiljer sig befolkningsstrukturen

åt mellan olika stadsdelar. Det vill vissa stadsdelar

kraftigt säga

har en av för-

samtidig överrepresentation socialhjälpstagare,

och ut-

tidspensionärer, låginkomsttagare, hög sjukfrånvaro

landsfödda och en av tjänstemän.

underrepresentation högre

Två av stadsdelar utkristalliserar sig oav-

tydliga grupperingar

sett vilken av ovan nämnda variabler vi väljer att betrakta.

Å ena sidan har vi Limhamn, Bunkeflo och Husie och å andra

sidan Fosie och Kirseberg.

Rosengård,

I den förstnämnda är de över-

gruppen högre tjänstemännen

liksom och de infödda svens-

representerade höginkornsttagarna

karna. är utlandsfödda, social-

Kraftigt underrepresenterade hjälpstagare.

Skillnaderna mellan dessa olika stadsdelar i befolknin ssammansättningen har ökat med avseende nämnda örhål-

på nyss landen.

Sammantaget har vi försökt visa att

befolkningsstrukturens omvandling inom indikerar att vissa

Malmöregionen tydligt kommuner - främst Lund, och Lomma -förstärker sin

Vellinge positiva” särskilt gentemot Malmö, Burlöv och

särställning Trelleborg. Dessa tendenser är relativt trots att det är

tydliga en kort som studeras. Det är därför

mycket tidsperiod möjligt att är ännu och än

omvandlingen mycket kraftigare entydigare vad som av här redovisade siffror.

framgår

Samma allmänna med ökande skillnader

utvecklingsförlopp,

med avseende socioekonomiska och etniska

på befolkningens

kan iakttas då vi i olika sammansättning, jämför utvecklingen stadsdelar inom Malmö kommun. Här år skillnaderna ännu mer accentuerade och tenderar att förstärkas.

2.1.3 En jämförelse mellan kommunerna i

Göteborgsregio-

nen

I detta avsnitt beskrivs först inom

yrkesstrukturens omvandling Göteborgsregionen efter en socioekonomisk av den

indelning yrkesverksamma befolkningen.

Därefter visas hur i ett område år hand i hand

yrkesstrukturen med en rad andra förhållanden som är ör människors

viktiga livschanser.

Därefter redovisas kommunernas befolkningssammansättning utifrån en socioekonomisk och en etnisk dimension och några

hälsa. Vi visar

kring befolkningens kompletterande ocks hur dessa förh uppgifter llanden utvecklas under 1980-

perioden 1985. sedan för olika delar av Göte-

Beskrivningen upprepas borgs kommun.

2.1.4 Den socioekonomiska utvecklingen

I avsnitt har vi visat att ökar sin

tidigare storstadsregionerna andel och minskar sina andelar arbetare/

högre tjänstemän

och att denna sker snabbare i lägre tjänstemän omvandling

än i resten av landet. storstadsregionerna

I förra avsnittet kunde vi se hur denna ut inom

omvandling såg

och här visas att också i Malmöregionen Göteborgsregionen sker denna i olika takt inom olika delar av Göte-

omvandling borgsregionen.

2.1.5 Den socioekonomiska omvandlingen i Göteborgsregio-

nens kommuner

Mellan 1980 och 1985 ökar alla kommuner inom Göteborgsre-

sina andelar högre tjänstegionen, undantaget Kungsbacka, män och minskar sina andelar arbetare Men

/lägre tjänstemän.

är olika stora i olika kommuner. förändringarna

Den snabbaste sker i kommun där

omvandlingen Göteborgs andelen minskar från 68 till 64

arbetare/lägre tjänstemän

och andelen ökar från 14 till 17 procent högre tjänstemän procent.

Den socioekonomiska i

omvandlingen Göteborgsregionens

kommuner och är övriga går betydligt långsammare mycket likartad.

innebär denna att skillnaderna vad

Sammantaget utveckling

avser andelen i olika

högre tjänstemän Göteborgsregionens

kommuner minskar avsevärt.

högst

Skillnaderna i andelen mellan

högre tjänstemän Göteborgsre-

gionens olika kommuner är mindre än

ganska små, betydligt

skillnaderna mellan olika kommuner och

Malmöregionens

ännu mycket mindre med kom-

jämfört Stockholmsregionens

muner.

Tabell: Andelen i

högre tjänstemän Göteborgsregionens

kommuner 1980 och 1985

omvandling går borgs kommun, men även här kan vi se stora skillnader mellan olika delar av kommunen.

Den snabbaste sker i centrum, södra och västra

omvandlingen distriktet, där också alla bostadsområden visar

praktiskt taget tillväxt av andelarna och en snabbare minsk-

högre tjänstemän ning av andelen arbetare än vad som

/lägre tjänstemän gäller för hela kommunen.

I östra distriktet, Östra Hisin en, norra distriktet och västra Hisingen sker

omvandlingen l ngsamt.

Tabell: Andel i kommuns

högre tjänstemän Göteborgs

distrikt. 1980 och 1985

Yästra Hisingen

under 1980-talets första hälft medför att skillna- Utvecklingen den i andelen mellan å ena sidan Centrum

högre tjänstemän och söder och å andra sidan norra och östra distriktet ökar

avsevärt och skillnaden var stor redan 1980. högst ganska

Ser vi de 20 bostadsområden som om-

på primärområden)

vandlats snabbast med avseende p andelen högre tjänstemän återfinner vi 14 områden i centrum och sex i det södra distriktet. Vi återfinner alltså inte bostadsområde i

något

resten av kommun som omvandlas lika snabbt.

Göteborgs

innebär också denna att skillnaderna Sammantaget utveckling mellan kommunens olika distrikt ökar mellan 1980 och

något

1985.

Dessa skillnader är också avsevärt större än skillnader-

mycket na mellan olika kommuner.

bland i ett område Yrkessammansättningen befolkningen

starka och s stematiska samband med

uppvisar genomgående

en rad andra karaktäristika hos be i området - här

olkningen främst andra socioekonomiska och etniska karaktäristika. Bilden

också med uppgifter om befolkningens

några

hä sa. kofnpletteras

I korrelationsmatris visas graden av samvariation

följande på mellan i ett område, andelen socialhälpstaga-

yrkesstrukturen

andelen och andelen utlands ödda. re, förtidspensionärer

Tabell: Korrelationsmatris över bostadsområden. Göte-

borgsregionen

Arb Social- Förtids- Utlands-

Högre

1985 födda

tjänste- bidrag pension*

män

Arb 1985 1 -0,96 0,51 0,57

0,46 Högre tjm 85 -0,96 1 -0,44 -0,52 -0,40 Socbidrag 0,51 -0,44 1 0,68 0,84 Ink 1986 -0,73 0,68 -0,64 -0,71

-0,51 Utlfö 85 0,46 -O,4O 0,52 1

0,84 Andel

lgh byggda miljon- PTOS Rekl 1985 0,36 -0,33 0,63

0,41 0,50

*

Andelar av 55-64 år

befolkningen

Av matrisen att det finns starka samband bostads-

framgår på

områdesnivå mellan dessa variabler så att vissa bostadsornråden utmärks av indikatorer

samtidigt många på resurssvaghet och andra bostadsområden befolkas av som

personer genomgående är ganska resursstarka. Sambanden t ex

går igen på kommunnivå och stadsdelsnivå, vilket skall visas nedan. Här är dock sambanden inte alls lika starka.

I tabellen sida redovisas hur vissa kommuner sam-

på följande tidigt har en andel

låg högre tjänstemän, många socialbidragstagare, och en andel utlandsfödda.

hög

149

Tabell: centrala välfärdsvariablers inom

Några fördelning

Mitten av 1980-talet

Göteborgsregionen.

Andel Andel Andel Utlands-

med social- födda

högre lång

tjänste- akadmisk hjälps-

män utbildning tagare

% av be- % av be-

folkningen folkningen

16-74 år

Ale 12 4 4 8

17 10 8 12 Göteborg

15 6 2 5 Kungälv Mölndal 18 10 5 8

18 9 4 8 Härryda Partille 18 9 6 9

19 10 3 6

Lerum

Ockerö 18 5 4 3

20 9 2 4 Kungsbacka

kan konstateras att de olika indikatorerna Sammantaget går hand i hand i viss utsträcknin , men inte alls i samma utsträck-

som i Malmö- och Stoc Vidare kan konsning olmsregionen. tateras att skillnaderna mellan kommunerna i Götebor sre-

är mindre än inom både Ma mögionen genomgående mycket och Stockholmsregionen.

Det är vidare värt att notera att kommun är den

Göteborgs kommun i hela som har andel social-

Göteborgsregionen högst

andel och andel hjälpstagare, högst förtidspensionärer högst utlandsfödda och den medelinkomsten. Det vill

lägsta säga samma allmänna mönster som vi kunde notera för Malmö kommun. Detta mönster avviker ett markant sätt från

på

situationen i Stockholmsregionen.

I avsnitt kunde vi konstatera att den största kon-

föregående

centrationen av hushåll i fanns

resurssvaga Göteborgsregionen i kommun. Men olikheterna inom kommunen är

Göteborgs

och större än de vi kunde mellan betydande betydligt iakttaga

olika kommuner. regionens

De största skillnaderna mellan å ena sidan Centrum

föreligger

och söder å andra sidan de norra och östra distrikten. Dessa

skillnader är mycket stora och visar en klar tendens att öka,

flera av de använda indikatorerna.

enligt

Sammantaget visar siffrorna att

befolkningssammansättning-

en är relativt lika i kommuner. Detta

Göteborgsregionens

både den socioekonomiska och etniska sammansättgäller ningen. Skillnader finns, men det är avsevärt mindre än

mycket i Malmö- och

Stockholmsregionen.

Utvecklingen under 1980 till 1985 inte heller i

perioden pekar någon mot ökande eller minskande skillnader.

entydig riktning

Inom Göteborgs kommun är skillnaderna mellan de olika distriktens stora. Detta oavsett

befolkningsstrukturer gäller om vi betraktar den socioekonomiska eller

sammansättningen den etniska.

Inom kommunen främst de norra och östra delarna en

uppvisar klart avvikande struktur sin Här är

på befolkning. lågresurs-

hushållen och invandrarhushållen

kraftigt överrepresenterad och dessa tendenser förstärks under av

början 1980-talet,

särskilt om vi med i de centrala, södra och

jämför utvecklingen västra distrikten.

2.1.6 En mellan kommunerna i Stockholmsregio-

jämförelse

nen

I 1 kunde vi konstatera att Stockholmsregionen ökat

kapitel sina andelar akademiker

högre tjänstemän, långtidsutbildade och ersoner med så kallade Vi kunde också se

kunskapsyrken. hur land annat andelen ökade och hur den

socialhjälpstagare

och etniska strukturen förändrats kraftigt. demografiska

I detta avsnitt beskrivs hur och utbildningsstrukturen

yrkesomvandlats i kommuner. Därefter visas hur denna

regionens struktur är relaterad till andra socioekonomiska och etniska förhållanden. med översiktliga

Redovisningen kompletteras data om hälsa.

befolkningens

Ser vi för litet större delar av Stockholmsregio-

på utvecklingen nen finner vi att den norra ökar sin andel hö re

regionhalvan

sin andel personer med akademisk utbildmng tjänstemän, lång och sin andel med Okningstakten är

personer kunskapsyrken. i alla dessa avseenden snabbare i norrkommunerna

betydligt än i söderkommunerna.

Resultatet av denna är att skillnaderna mellan de

omvandling båda ökar.

regionhalvorna

Kommunerna den norra ökar sin andel lång-

på regionhalvan tidsutbildade akademiker från 10 procent 1970 till 14 procent

andel från 14 till 18 procent och sin 1985, sin högre tjänstemän andel inom från 21 till 23

sysselsatta kunskapsyrken procent.

Söderkommunerna ökar sin andel från 6 till

långtidsutbildade

9 sin andel från 11 till 12 och

procent, högre tjänstemän procent sin andel inom från 19 till 20 pro-

sysselsatta kunskapsyrken cent.

I tabellen nästa sida och utbildningsstruktu-

på framgår yrkes-

rens för alla kommuner i Stockholmsregionen.

omvandling

Tabell: Yrkes- och utbildningsstrukturens utveckling i Stockholmsregionen. 1970-1985

Andel med lång Andel högre Andel i K-yrken akademisk utbild- tjänstemän ning (3- år)

1970 1985 1980 1985 1970 1985 N inner

N mellan

S inner Nacka 10,2 16,4 21 24 22,1 25,2

S mellan Botkyrka 7,3 7,3 12 13 21,2 18,6 Huddinge 5,9 8,5 15 16 19,0 19,4 Haninge 6,1 6,6 12 13 18,8 17,2 Tyresö 7,2 8,9 17 18 22,8 21,3 Värmdö - - 17 17 - -

N yller Upplands-Bro 5,2 7,7 14 14 16,7 19,2 Sigtuna _ 6,0 7,6 13 14 16,4 15,8 Vallentuna 10,3 11,6 20 20 21,0 21,6 Vaxholm 9,8 11,9 21 23 21,8 22,7 Österåker - - 21 21 - -

Stockholm 8,0 15,0 _18 22 18,0 25,0

) Procent av förvärvsarbetande nattbefolkning

Bland kommunerna den norra sker en

på regionhalvan mycket

snabb av och främst i

omvandling yrkes- utbildningsstrukturen

de inre norrkommunerna - Solna och

Danderyd, Lidingö,

som omvandlingen är betydligt svagare Sundbyberg, samtidigt

- Vallentui de yttre norrkommunerna Upplands-Bro, Sigtuna, na och Vaxholm.

Bland söderkommunerna sker det en snabb omvandling i

- Nacka, som Södertörnskommunerna Botkyrka,

samtidigt

och omvandlas

Huddinge, Hamnge Tyresö mycket långsamt.

har dessa Södertörnskommuner till och med en lägre

Idag andel akademiker än riksgenomsnittet.

långtidsutbildade

Detta innebär att skillnaden mellan främst de inre norrkommunerna och Södertörnskommunerna förstärkts under 1970och 1980-talen vad avser de boendes yrkes- och utbildningsstruktur.

kommuner skiljer sig också åt i andra

Stockholmsregionens

socioekonomiska avseenden och med avseende den etniska

på

befolkningssammansättningen. Dessa uppgifter kompletteras

också med data hälsa.

några översiktliga kring befolkningens

I tabellen sida vilka förhållanden vi stude-

på följande framgår

rat och hur de utvecklats under 1980-ta1et.

En första som kan är att i

iakttagelse göras befolkningen

Stockholms kommun inte intar när vi

någon särställning jämför

med i de kommunerna. Detta kontraste-

befolkningen övriga

rar starkt mot förhållandena i både och Malmöre-

Göteborgs-

där centralkommunerna har de största andelarna

gionen lågre-

surshushåll.

För att få en klarare bild av hur de olika variablerna tenderar att med en redovisar vi hur de

uppträda påtaglig samtidighet

fem kommuner som har de andelarna högre tjänstemän

högsta

1985 ser ut med avseende ett antal andra centrala variabler

på

och dessa med motsvarande siffror för de fem

jämför uppgifter

kommuner som har de andelarna högre tjänstemän.

lägsta

De förstnämnda kommunerna, som alla återfinns den norra

på

har tre så stor andel med

regionhalvan, ungefär gånger längre

akademisk mindre än hälften så stor andel social-

utbildning,

hälften så stor andel utlandsfödda och en

hjälpstagare, ungefär

åldersstandardiserad bland männen

genomsnittlig dödlighet

som är 89 procent med riket och motsvarande siffra för

jämfört

de fem sistnämnda kommunerna är 108 procent.

Tabell: för centrala välfärdsvariabler i

Utvecklingen några Stockholmsregionen. 1980-1985

Andel högre Andel social- Andel fártids- Dödligheten Andel ut-

tjänstemän hjälpstagare pensionärer landslödda

45-64 år Män

1980 1985 1980 1985 1981 1986 1974-1978 1979-1984 1980 1985

Upplands Väsby 15 16 5 6 9 11 0,99 1,07 17 17

° Total åldemtandardiserad

dödlighet lör män 0- w år. Riket är standardpopulalion Inklusive Salem inklusive Österåker

Ser vi under första hälften av 1980-talet för

på utvecklingen dessabåda finner vi att andelen

kommungrupper högre tjänstemän ökat i i de kommuner med

mycket högre utsträckning högsta andelarna tjänstemän, samtidigt som andelen

högre förtidspensionärer ökat snabbare i de kommuner med

lägst andel liksom andelen In-

högre tjänstemän, socialhjälpstagare.

vandrarandelarna är däremot i stort sett oförändrade i de båda

kommungrupperna.

har således inneburit att skillnaderna vad avser

Utvecklingen

andelen hö re andelen socialhjälpstagare och

tjänstemän,

andelen ökat under 1980-talets första hälft.

förtidspensionärer

Ser vi å olika grupper av kommuner som geografiskt

hänger

ihop ramstår Södertörnskommunerna Haninge,

Botkyrka, Huddinge och som den som har en låg Tyresö kommungrupp

andel resursstarka personer, en andel resurssvaga, en hög

hög

andel invandrare och en överdödlighet bland männen. Dessa

tendenser har förstärkts under 1980-talets första hälft.

Kontrasten blir om vi t ex jämför med de inre nordost-

tydlig

kommunerna - och

Danderyd, Lidingö Täby.

Kontrasterna framgår av tabellen nedan.

Tabell: för centrala välfärdsvariabler i

Utvecklingen några

delar av

Stockholmsregionen

Andel högre Andel social- Dödlighet Andel in-

tjänstemän hjälpstagare Män vandrare

1980 1985 1980 1986 1974-1978 1979-1984 1980 1985

Danderyd 35 40 1 2 0,87 0,80 9 9 Lidingö 28 32 3 3 0,92 0,83 12 11 Täby 25 29 3 3 0,96 0,92 10 11

Botkyrka 12 13 12 10 1,15 1,18 25 26 Huddinge 15 16 7 9 1,04 1,06 16 17 Haninge 12 13 7 9 1,13 1,13 15 15 Tyresö 17 18 10 9 0,92 1,11 14 14

Skillnaderna i mellan de båda

befolkningssammansättningen

är stora och ökar främst vad avser

kommungrupperna mycket

andelen och bland män.

högre tjänstemän dödligheten

2.1.7 Sammanfattning

I denna del av rapporten har vi redovisat hur

befolkningssammansättningen i de tre kommuner ut-

storstadsregionernas vecklats. Vi har koncentrerat en socio-

uppmärksamheten på ekonomisk och en etnisk dimension och med litet

kompletterat olika data om hälsa.

befolkningens

Resultaten visar för det första att centralkommunerna Malmö och har en av

Göteborg kraftig överrepresentation resurssvaga hushåll relativt de kommunerna. Detta inte

omgivande gäller i Vidare visas att de mellankommunala

Stockholmsregionen. skillnaderna är som mest uttalade i Stockholmsregionen och minst framträdande i Behovet av en

Göteborgsregionen. regional blir därmed olika i de tre storstadsre-

samordning mycket gionerna.

Resultaten pekar vidare på att av andelen resursstar-

ökningen ka personer inom respektive tenderar att i första hand

region falla på de kommuner som redan i av 1980-talet hade

början höga andelar.

I finns vidare ett antal kommuner med

varje region begränsat en relativt stor andel resurssvaga och dessa kommuner

pesoner har sammantaget inte minskat dessa andelar.

I 1 vi för att är

kapitel argumenterade näringslivets utveckling det som, åtminstone sikt, bestämmer

på lång befolkningens storlek och främst vad avser socioekonomisk

sammansättning och etnisk struktur.

När det olika

gäller befolkningsgruppers bosättningsmönster inom relativt väl sammanhållna tor-

arbetsmarknadsregioner de dock den mest faktorn vara de som

styrande boendemiljöer de olika kommunerna kan

erbjuda.

Med kvaliteter i skall då förstås inte bara bosta-

boendemiljön den och dess omedelbara närmiljö utan också de kvaliteter i den vidare som hänför till utbudet av kultur,

omgivningen sig högre utbildning och rekreation. Hur detta utbud ser ut är i stor utsträckning en funktion av vilka som redan bor i området och de krav som dessa ställer. Detta blir därför lätt en

självgenere-

rande som sikt kan leda till att skillnaderna ökar

process på mellan kommunerna både vad avser befolkningssammansätt-

och kommunernas attraktivitet.

ningen

2.1.8 inom storstadsregionerna - en Boendesegregationen

jämförelse mellan bostadsområden

I 1 vi i storstadsregiokapitel jämförde befolkningsstrukturen

nerna med riket och hitintills i 2 har vi koncent-

övriga kapitel

rerat oss mellankommunala jämförelser.

på

I detta avsnitt skall vi koncentrera oss på

boendesegregationen

inom storstadsre ionerna såsom den framträder vid jämförelser mellan olika ostadsområden.

Avsnittet inleds med definitioner och och

några klargöranden

fortsätter med ett avsnitt där vi försöker samman be-

koppla

karaktär med hur de boende ser

folkningsstrukturens själva på

sina bostadsområden och vad de bedömer vara de viktigaste

i en god boendemiljö. komponenterna

I det avsnittet försöker vi dessa uppgif-

därpå följande utnyttja

ter för att identifiera minst attraktiva bostadsom-

regionernas

råden och beskriva hur dessa utvecklats under 1980-talets första hälft. Här försöker vi fram de allmänna och

lyfta generel-

la i

dragen utvecklingen.

Detta leder fram till ett avsnitt där vi föreslår

vitaliseringsåt-

och sätter dessa i relation till de som redan

gärder åtgärder

vidtagits.

Efter denna mera generella och allmänna resultatredovisning

beskrivs mera inom region i

detaljerat utvecklingen respektive

tre avsnitt. Dessa avsnitt får därmed karaktären av

separata

och av det som redan framhållits i

fördjupningar nyanseringar

det mera allmänna avsnittet.

2.1.9 segregation

Begreppet

har använts i en rad olika i

Begreppet segregation betydelser

olika

sammanhang.

Här används termen för att beskriva var skilda

segregation befolkningskategorier har sina bostäder. Med en sådan ansats är det att använda Vi

lämpligt begreppet boendesegregation. undersöker alltså om de som bor i ett bostadsområde

uppvisar en från awikande i eller

genomsnittet sammansättning något några avseenden.

Vi koncentrerar sam-

uppmärksamheten på befolkningens

i socioekonomiskt och etniskt avseende. Denna mansättning bild med data om hälsa och om be-

kompletteras befolkningens folkningens deltagande i politiska val.

2.1.10 Boendesegregationens effekter

Förhållandevis litet är känt om effek-

boendesegregationens ter. Andå är det utifrån dessa som diskussionerna måste föras om vilken av som kan anses eller

grad segregation optimal

Ar det till önskvärt med en helt acceptabel. exempel jämn fördelning av invandrarnas bostäder över hela eller

regionen är en viss av koncentration av denna

grad befolkningskategori till vissa områden att

föredraga.

Problemet är och svar finns inte.

komplicerat något entydigt

För litet är idag känt för att med kunna

någon precision ange vilken av ation som i olika är

grad boendesegre sammanhang

men detta behöver inte förhindra av och optimal, bedömningar diskussioner om vilka nivåer som kan anses klart oönskade. Av bland annat detta skäl koncentrerar vi de

framställningen på bostadsområden i som den kraf-

storstadsregionerna uppvisar tigaste överrepresentationen av lågresurshushåll.

Den vi valt för och av

utgångspunkt analysen presentationen data är att de studier som

utnyttja genomförts på regionplaneoch trafikkontoret i Stockholms län där de boende i en rad enkätstudier fått bedöma sina bostadsområden.

själva Frågor-

na har avsett både helhetsomdömen om

de egna bostadsområdena och också en rad mera konkreta förhål-

lång frågor kring

landen i Vi har sedan relaterat dessa frå esvar

boendemiljön. till hur i de olika omr dena

befolkningssammansättningen faktiskt ser ut såsom den av olika

framgår registeruppgifter.

Med en sådan ansats har vi alltså information både om hur de boende bedömer sina bostadsområden och hur befolk-

själva

ser ut i dessa områden. ningssammansättningen

I ett nästa därför undersökt om vi, i statistisk mening,

steg har vi kan förklara den variation som finns från bostadsområde till bostadsområde i den andel som är med

personer missnöjda sina bostadsområden utifrån data om befolkningssammansätt-

i områdena. ningen

med en sådan ansats är att vi inte bara behöver tala Poängen om hur ser ut i vissa områden

befolkningssammansättningen utan vi kan också informera om hur de boende bedömer

själva sina bostadsområden.

Om resultaten visar att en stark koncentration av lågresurshushåll i ett bostadsområde som de boende i

uppträder samtidigt

detta område med hur husen och området

uttrycker missnöje förvaltas och sköts, oro, och ibland

uttrycker främlingskap rädsla för de och sä er att de inte

kringboende samtidigt känner hemma i området och har förh llandevis

sig dålig

kontakt med de Då en sådan bild onekligen

kringboende. utgör ett starkt för av vilken av boende-

underlag bedömningar grad

som kan anses vara önskvärd och i vilken grad den segregation

är för skilda refereniakttagna boendesegregationen uttryck ser eller för skilda att realisera sina öns emål.

möjligheter

2.1.11 områdesindelning

Det har inte varit att exakt

möjligt göra områdesindelningen likadan i de tre Målsättningen har dock

storstadsregionerna. varit att så använda en områdesindelning som

långt möjligt

motsvarar de boendes allmänna uppfattning och ungefärligen som används i olika Eftersom områ-

planeringssammanhang.

inte är identisk i de tre kan desindelningen storstadsregionerna det ibland vara svårt att direkt de olika områdenas be-

jämföra

Särskilt områdesindelningen i Malfolkningssammansättningar.

avser mindre områden och vi bör

möregionen genomgående

därför förvänta oss att i dessa

befolkningssammansättningen områden avviker från än vad som

kraftigare genomsnittet

för områdena i Stockholms- och Göteborgsregionen. gäller

Huvudvikten i dock vid de mera allmänna och

analysen läggs

generella tendenserna och vi

gör huvudsakligen jämförelser

över tiden inom respektive region.

2.1.12 är flerdimensionell

Boendesegregationen

I korrelationsmatriser, en för visas sam-

följande varje region,

banden mellan ett antal variabler avsedda att den so-

spegla

cioekonomiska och etniska i

befolkningssammansättningen

olika bostadsområden. Matriserna har också

kompletterats

med data om hälsa.

översiktliga befolkningens

Matriserna är lika och sambandens visar att

påfallande styrka

det i alla tre finns bostadsområden som

storstadsregionerna

har en koncentration av socioekonomiskt

samtidigt svaga grup-

per, av utlandsfödda och där hälsa är relativt

befolkningens

Det finns ett antal bostadsområden i alla tre

dålig. samtidigt storstadsregionerna där det finns en stark

samtidigt överrepre-

sentation av socioekonomiskt resursstarka

personer, personer födda i och där hälsotillståndet är relativt

Sverige gott.

De bostadsområden som utmärks av en av

överrepresentation

hushåll, utlandsfödda och där invånarnas hälsa är

resurssvaga

relativt har en stor andel av bostäderna under mil-

dalig byggda

jonprogrammets da ar och förvaltas i stor av all-

utsträckning

männyttiga bostads öretag.

Från tidigare studier i vet vi att

Stockholmsregionen just

andelen socialhjäl stagare, utlandsfödda och

låginkomsttaga-

re ganska effektiva till hur de boende

utgör prediktorer själva

utvärderar sina bostadsområden. Det vill där dessa ande-

säga

lar är höga tenderar också de boende att vara relativt

rnissnöj-

da med sina bostadsområden.

Dessa förhållanden oavsett vilken

går igenom befolknings-

grupp vi Det är alltså inte så att t ex utlandsfödda är

frågar.

mera nöjda med invandrartäta bostadsområden än vad svenskarna är, det är inte så att de personer som lever under

själva

små ekonomiska trivs bättre i dessa områden

omständigheter

än de som har det ekonomiskt bättre.

Tabell: Korrelationsmatris över bostadsområden i Stock-

holmsregionen.

Andel Andel ln- Andel För- Kvar- Andel Andel arbetare/ högre komst social- tids- boende ut- bostäder lägre ljänste- hjälps-pension lands- byggda tjänsle- män lagar!! lödda 1965min & 1985 195 1975 1985

Andel ensamståendekvinnormedbarn 1985 0,44 -0,40 0,75 0.64 0,57 -0,78 0,52 Andel bostäderbyggda 1965-1975 0,44 -0,37 -0,47 0,49 0,45 -05 0,51 0,47

Tabell: över bostadsområden. Göte-

Korrelationsmatris

borgsreglonen

Arb Ijlögre Förtids- Utlands-

Social-

1985 pension födda tjänste- bldrag män

1 -0,96 0,51 0,57 0,46

1985 Hogre tjm 85 -O,96 1 -0,44 -0,52 -O,40 Socbidrag 0,51 -0,44 1 0,68 0,84 Ink 1986 -0,73 0,68 -0,64 -0,71 -0,51 Utlfö 85 0,46 -0,40 0,84 0,52 1 Andel lgh

byggda

nuljon- PTOS Rekl 1985 0,36 -0,33 0,63 0,41 0,50

* Andelar av befolkningen 55-64 år

Tabell: Korrelationsmatris över bostadsornrådeni Malmö-

regionen.

Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel bo- ut- social- arbetare] högre cn- ensamstäder lands- hjälps- lägre tjänsle» per- slående byggda födda tagare tjånste- man nons- kvinnor 1965- 1986 198.5 mån 1985 hushåll medbarn

Andel ensamståendekvinnor medbarn 1985 0,47 0,52 0,64 0.44 -0,40 0,81

Nu har vi inte till de boendes

naturligtvis tillgång uppfattningar

i alla bostadsområden i och inte heller i

Stockholmsregionen Göteborgs- och Malmöregionen.

Vi tar därför som de studier som visat att

utgångspunkt tidigare

i de bostadsområden i där andelen social-

Stockholmsregionen

hjälpstagare, andelen are och andelen utlands-

låginkomstta

födda är där tenderar också de oende att vara

hög, missnöjda

med sina bostadsområden.

För att förenkla vi att helt enkelt redo-

framställningen väljer

visa de bostadsområden i som 1980 hade

storstadsregionerna

en minst dubbelt så andel som

hög socialhjälpstagare regionen

i Andelen är den ef-

genomsnitt. socialhjälpstagare nämligen

fektivaste prediktorn till de boendes av sina

bedömningar

bostadsområden.

Utifrån detta kriterium kan vi identifiera de bostadsområden i storstadsregionerna som vi har att förvänta oss har

anledning

de största andelarna boende som är kritiska till sina

egna områden.

Vi kan på detta sätt identifiera 21 bostadsområden i Stockholmsregionen, 20 områden i och tio områden

Malmöregionen

i

Göteborgsregionen.

Dessa bostadsområden kallas i för storstadsre-

fortsättningen

gionernas minst attraktiva områden.

Sammantaget bor cirka 10 av i procent befolkningen, respekti-

ve region, i av dessa bostadsområden.

något

I och är dessa områden starkt

Göteborgs- Malmöregionen

koncentrerade till men i Stockholmsre-

centralkommunerna,

gionen återfinns områdena i 15 olika kommuner.

I dessa områden är det inte bara andelen

socialhjälpstagare

som är Detsamma för andelen

kraftigt överrepresenterade. gäller

utlandsfödda, andelen och andelen med

låginkomsttagare dålig

hälsa. Vidare kan visas att andelen kvarboende är

mycket låg.

På motsvarande sätt är andelen un-

högre tjänstemän kraftigt derrepresenterade.

Vidare är under miljonpraktiskt taget alla områdena by gda och i taget alla omr dena förvaltas bo-

programmet praktiskt

städerna huvudsakligen av allmännyttiga bostadsföretag.

De tre minst attraktiva bostadsområden

storstadsregionernas

visar stora likheter med varandra med avseende på

up mycket be olkningsstruktur, med avseende på flyttningsbenägenheter

och med avseende när områdena är och vilken av

på byggda

som är för skötseln och

bostadsföretag ansvariga förvaltmng-

en.

Det värdet för andelen i de

genomsnittliga socialhjälpstagare

minst attraktiva områdena 1980 är cirka 15 procent i alla stor- Motsvarande siffror vad avser andelen ut-

stadsregionerna.

landsfödda är cirka 25 och andelen

procent högre tjänstemän

är 10 Nästan alla områdena, är b under

knappt procent. ggda

och i nästan alla omr dena är all-

miljonprogrammets dagar

dominerande I framför allt

männyttiga bostadsföretag ägare.

finns dock ett relativt stort antal miljonpro-

Malmöregionen

som inte kan klassificeras som mindre attrakti-

gramsområden

va. Gemensamt för raktiskt alla dessa områden är att taget äru med bostadsrätt. I praktiskt taget alla

lägenheterna plåtna

områdena är o så stor att endast hälften

yttningen ungefär

bor kvar efter en femårsperiod.

2.1.13 i storstadsregionernas minst attraktiva Utvecklingen

områden

I detta avsnitt beskrivs de i hur befolk-

gemensamma dragen

förändrats i de bostadsområden som i

ningssammansättningen

av 1980-talet klassificerades som storstadsregionernas början

minst attraktiva bostadsområden.

I över hälften av områdena i både Stockholms- och

Göteborgs-

ökar andelen snabbare än

regionen socialhjälpstagare region-

I är mönstret ännu

genomsnitten. Malmöregionen tydligare

att nästan alla områdena ökar sina andelar socialhjälpsgenom mer än i Detta gäller även

tagare Malmöregionen genomsnitt.

om vi tar i enbart Malmö kommun som jämförel-

utvecklingen

se.

Ser vi av andelen utlandsfödda under 1980-

på utvecklingen talets första hälft visar resultaten att i över hälften av områdena i alla tre ökar andelen invandrare snabba-

storstadsregionerna re än för

respektive region.

I åtminstone kan vidare konstateras att i

Stockholmsregionen nästan alla områdena har andelen

låginkomsttagare ökat,

nästan alla har ökat sin andel och i de flesta

förtidspensionärer områdena har också andelen ökat.

långtidssjukskrivna Mycket

talar för att samma tendenser återfinns även i och

Göteborgs- Malmöregionen.

I alla tre minst attraktiva bostadsområ-

storstadsregionernas

är flyttningsbenägenheten stor. Genomsnittden också mycket ligt sett finns inte ens hälften kvar efter en

femårsperiod.

Det är svårt att hitta bostadsområde bland storstadsre-

något

gionernas minst attraktiva områden som är inne i en

entydigt positiv spiral i den meningen att koncentrationen av

lågresurs-

hushåll och utlandsfödda minskar.

I åtminstone ett avseende dock i

tycks utvecklingen gå positiv riktning. Det i de allra flesta områdena i alla tre stor-

gäller stadsregionerna att allt fler att i de teoretis-

väljer gå 3-4-åriga

ka linjerna gymnasiet, vilket kan tolkas som ett tecken att

på på

1 allt till att motivera skolmiljön högre utsträckning anpassats eleverna till vidare teoretiska studier.

2.l.14 De boendes

bedömningar

I avsnitt har vi försökt identifiera

föregående storstadsregionernas minst attraktiva bostadsområden och beskrivit hur många av dem är inne i i den att

negativa spiraler meningen andelen tenderar att öka där under 1980-

resurssvaga personer talet.

Hur ser då de boende sin Här vi

själva på boendemiljö? utgår från resultat som är för och

framtagna Stockholmsregionen som baserar ett stort antal enkätstudier. Det är

sig på ingalunda självklart att dessa resultat är för och Mal-

iltiga Göteborgsmöregionen, men med tanke att minst

på storstadsregionernas

attraktiva bostadsområden stora likheter med

uppvisar mycket varandra kan resultaten kanske även vara utanför Stock-

giltiga holmsregionen.

Ett antal olika studier i har visat att det är

Stockholmsregionen

att känna till de boendes bedömningar av ett ganska tillräckligt

antal förhållanden i ett bostadsområde för att med begränsat

kunna förklara hur nöjda eller missnöjda mycket god precision de boende är med sina bostadsområden i stort. De

egna

klustren av faktorer är de boendes bedömningar av viktigaste

- skötseln och av husen och

förvaltningen närmiljön

- den sociala och med

integrationen samhörigheten gran-

narna

- inför de

rädsla, obehag, främlingskap kringboende

- kommunikationerna till

viktiga aktivitetspunkter

- och estetisk

fysisk utformning.

Det är samma förhållanden som framhålls av de

ungefär boende i de mindre attraktiva bostadsområdena där de ombeds att direkt vilka förhållanden i

själva avgöra boenderniljön som det är mest angeläget att

åtgärda.

Dessa resultat att de bostadsområden i

pekar entydigt på

med en stark överrepresentation av re- Stockholmsregionen surssvaga personer utmärks av en miljö där de boende är missnöjda med framför allt skötseln och förvaltningen av området, med den sociala i

missnöjda sammansättningen området och missnöda med den byggda miljöns utformning.

fram måste ha sin udd riktad mot just Varje ångsrik örnyelse dessa förh llanden, oavsett vilka medel som Det krävs

väljs. med andra 0rd en mindre revolution vad avser sättet att sköta och förvalta minst attraktiva bostadsområden. Grund-

dagens

i en sådan förändrad förvaltning bör i riktning mot dragen gå lokalt ansvar och befo enheter, tidig upptäckt av missförhållanden, snabba och e fektiva samt kontinuitet och

åtgärder uthållighet.

2.1.15

Valdeltagandet

Vi har i avsnitt försökt visa att det i

föregående storstadsregionerna finns ett antal

bostadsområden, huvudsakligen byggda under och av

miljonprogrammets dagar ägda allmännyttiga

med en stark av resurssvabostadsföretag, överrepresentation ga personer och att dessa tendenser i fall förstärks. Vi

många

har vidare visat att de boende där är relativt med

missnöjda sina bostadsområden och att de har bestämda

ganska uppfattningar om vad som bör i områdena.

åtgärdas

Det kan mot denna vara intressant att se hur de

bakgrund boende där deltar i de lokala valen.

politiska

I alla tre är extremt i

storstadsregionerna valdeltagandet lågt de minst attraktiva bostadsområdena. avstod

Genomsnittligt ungefär en av tre från att rösta i kommunvalet 1988. Detta gäller för alla tre Jämför vi

storstadsregionerna. valdeltagandet 1985 och 1988 bland boende i de minst attraktiva

personer bostadsområdena finner vi att det är en allt

genomsnittligt större andel som er att stanna hemma Starkast

välj på valdagen. uttalad är denna tendens i Malmö kommun och där minskar också valdeltagandet snabbare i de minst attraktiva bostadsområdena än i kommunen.

genomsnittligt

2.1.16 Diskussion

I avsnitt har vi försökt identifiera

föregående storstadsregionernas minst attraktiva områden och beskrivit

utvecklingen där under första hälften av 1980-ta1et.

Resultaten visar att det i dessa områden är en

entydigt samtidig överrepresentation av socioekonomiskt resurssvaga

personer

och av andelen utlandsfödda. Detta och inte att

betyderi för sig de utlandsfödda är socioekonomiskt

samtidigt resurssvaga även om det finns som visar ett sådant

undersökningar på samband.

Vår slutsats blir att om det skall vara att ett effektivt

möjligt på sätt de som beskrivits behövs sam-

bryta utvecklingstendenser ordnade insatser tre nivåer:

på

1 insatser för att förhindra utsla från

Allmänpolitiska ning

arbetsmarknaden och underlätta inträdet ar etsmark-

på

naden

2 i bostadsområdena

Vitaliseringsinsatser

3 Infrastrukturella insatser makronivå.

på

De insatserna måste inriktas att förhindra

allmänpolitiska på

från arbetsmarknaden och att underlätta insteget

utslagning på

i förvärvslivet bland debutanter. Särskilt bör insatser inriktas

att och underlätta för invandrare att

på påskynda

vinna arbetsmarknaden p nåytillkomna en nivå som någorlunda

rnsteg på motsvarar vederbörandes och erfarenheter. På

kompetens

motsvarande sätt måste så att inte så stora

åtgärder vidtagas

delar av de äldre arbetskraftsinvandrarna blir förtidspensionä-

rer.

i bostadsområdena bör inriktas att

Vitaliseringsinsatserna på

se över hur skall kunna förändras i riktning mot

förvaltningen

lokalt ansvar och upptäckt av missförhål-

befogenheter, tidig

snabba och effektiva samt kontinuitet och ut-

landen, åtgärder

En sådan mindre revolution kan

hållighet. på förvaltningssidan

sedan till för Vitalise-

ligga grund fysiska

måste i nödvändifga örändra de åtgärder. oendes

ringsåtgärderna grunden möjlig-

heter att sitt boende.

själva påverka

Det behövs också infrastrukturella insatser makronivå. De

på

enskilda bostadsornrådenas attraktivitet inte bara av

påverkas

husen och den omedelbara sträcker

närmiljön. Boendemiljön

än så. Det behövs insatser som förstärker utbudet av

sig längre

kvalificerad av till ett rikt och varierat

utbildning, möjligheter

fritidsliv och ett ökat utbud av kommunikationer.

goda

Utan ett sådant samordnat är risken stor att dessa

åtgärdspaket

ornrådens attraktivitet försämras. En samordning

ytterligare

av de tre nivåerna innebär att inte det

åtgärderna på självfallet

enskilda eller den enskilda kommunen kan

bostadsföretaget,

ta hela ansvaret. De krävs en kraftfull från olika

samordning

aktörers sida.

Förnyelsearbetet har hitintills varit hårt inriktat en

ganska på

- tekniska förändrad fysisk förnyelse förbättringar, lägenhets-

och av sammansättning förbättringar utomhusmiljön.

Förändringsarbetet i flera av har handlat om att

projekten försöka av och monotoni

bryta intrycken storskalighet genom ombyggnad av husens form och utseende i

Övrigt.

Förändringsarbetet i flera nu är också direkt

pågående projekt

förknippade med en förändrad som i

förvaltningsfilosofi, går riktning mot mera decentraliserade former.

Det är ännu för att uttala om effekterna av dessa

tidigt sig senare åt ärder. I bilaga 1 ges en summarisk av de

redovisning förnyelse tgärder som nu eller i de tre stor-

pågår planeras stadsregionernas minst attraktiva bostadsområden.

3.1 Malmöregionens minst attraktiva bostadsområden

I korrelationsmatrisen sid 42 kunde vi se en grupp variabler

på

som inbördes visade upp och stabila samband.

mycket höga Dessa variabler var andelen socialhjälpstagare, andelen utlandsfödda, inkomst och andelen kvarboende 1985 av de som bodde i området 1980. Dessa variabler också

uppvisar höga och samband med andelen

systematiska lägenheter byggda under och ännu samband

miljonprogrammet betydligt högre med som ägs och förvaltas av allmännyttiga bo-

lägenheter stadsföretag.

Det finns alltså ett antal bostadsområden i Malmöregionen som är byggda under miljonprogrammets dagar eller för-

och/

valtas av bostadsföretag och som samtidigt har

allmännyttiga en kraftig av socialhjälpstagare,

(Sverrepresentation lågin-

utlandsfödda och där omflyttningen är mycket

äomsttagare, og.

För att illustrera och visa utvecklingen i Malmöregionens minst attraktiva bostadsområden tar vi som de

utgångspunkt

studier som visat att de boendes egna av tidigare bedömningar sina bostadsområden väl att utifrån

någorlunda går förutsäga

andelen utlandsfödda och

socialhjälpstagare, låginkomsttagare i området.

För att förenkla redovisar vi de

ytterligare framställningen bostadsområden i som 1980 hade en minst

Malmöregionen dubbelt så andel som Malmö kommun

hög socialhjälpstagare

För Malmö kommun 1980 att 5 procent av igenomsnitt. gällde befolkningen var socialhjälpstagare och i tabellen på följande sida redovisas därför de bostadsområden som då hade minst 10

I tabellen också ett antal andra centrala livsvillprocent. anges kor och hur dessa förhållanden utvecklats fram till 1985.

Hur områdena utanför Malmö kommun identifierats

f).

och att regressionseffekten borde innebära att dessa

områden skulle en

uppvisa positiv utveckling.

Tabell: i minst attraktiva

Utvecklingen Malmöregionens

områden. centrala variabler 1980-1985

Några

Socialhjälp Utlandsfödda Högre Kvar- Proc av alla tjänstemän boende hushåll Proc av förvärvsarbetande 1980 1986 1980 1985 1980 1985 1980- 1985

- 33 28 26 3 3 41

Fagerängen-Hovslagargatan

) Avser hela området. Siffrorna således ej jämförbara -

Uppgift saknas

Med detta kriterium som faller 19 bostadsområ-

utgångspunkt

den ut. 15 av dessa återfinns inom Malmö kommun och är

koncentrerade till stadsdelarna innerstaden, Fosie och

Hyllie,

De områdena återfinns i Lund

Rosengård. övriga Trelleborg,

och

Burlov.

Sammantaget bor 10 procent av beknappt Malmöregionens

i av dessa 19 områden.

folkning något

Vidare kan noteras att är

miljonprogramsområden överrepre-

senterade här, men att fem av de 19 områdena utgörs av äldre områden som är koncentrerade till innerstaden. Vi kan också notera att det finns lika med

många miljonprogramsområden

flerfamiljshus i Malmöregionen som inte u pvisar några tecken på att tillhöra de minst attraktiva ornråilena. Gemensamt

för praktiskt taget alla dessa områden är att lägenheterna är

med bostadsrätt. Av de milj som

upplåtna onprogramsområden

återfinns bland minst attraktiva är alla dominerade

regionens av hyreslägenheter.

Detta att skötseln och förvaltningen utgör

antyder naturligtvis vikti a förhållanden när det av dessa

gäller vitaliseringen omr den.

3.2 i minst attraktiva områ-

Utvecklingen Malmöregionens

den

minst attraktiva områden har, Utvecklingeni Malmöregionens under åtminstone 1980 till 1985 i de allra flesta fall

perioden varit i den att överre resentationen av

negativ, meningen resurssvaga personer har förstärkts p tagligt.

högst

har det i dessa områden skett en oproportionell Sammantaget ökning av andelen av andelen utlandsfödda

socialhjälpstagare,

och en oproportionerlig minskning av andelen högre fänstemän. Här finns också en av örtids-

kraftig överrepresentation pensionärer och ensamstående kvinnor med barn i förhållande till alla kvinnor med barn.

Omflyttningen är extremt hög och i genomsnitt så har nästan två av där 1980 inom en fem-

tredjedelar befolkningen flyttat årsperiod.

I genomsnitt idag andelen socialhjälpstagare till 33

uppgår

procent, andelen utlandsfödda 30 procent, andelen hög-

utgör re 6 andelen i åldern

tjänstemän procent, förtidspensionärer 55-64 år 49 procent. Av de kvinnor som har barn så är ungefär var ensamstående.

tredje

Förutom dessa förhållanden kan att det föreligger en

påpekas

bland män i innerstaden, och Fosie, överdödlighet Rosengård

dvs där det finns en förhållandevis boende

hög andel personer i våra minst attraktiva bostadsområden. Aven är

sjuktalen

mycket höga och en rad andra ohälsoindikatorer visar

förhöjda

värden och detta är också exakt vad vi förväntar oss mot bakgrund av studier som starka sam-

tidigare påvisat mycket

band nivå mellan socioekonomiska förhållanden

på ekologisk

och skilda ohälsoindikatorer.

Detta är en bild som framtonar då vi behandlar alla de 19 områdena i ett i de skilda område-

sammanhang. Utvecklingen

na är olika, men det som dominerar är den stora

något kraftigt

överensstämmelsen både vad avser frekvensen för de olika variablerna och vad avser och

utvecklingens riktning styrka.

Det är svårt att utifrån dessa siffror kunna att enda

säga något

bostadsområde på sätt fått en minskad över-

något systematiskt

representation av resurssvaga hushåll.

Den bild som framtonar är alltså att ett konkret för en

uttryck

ökad i med avseende

boendesegregation Malmöregionen på

en socioekonomisk och en etnisk dimension och att

regionens

minst attraktiva områden är inne i och blir allt

negativa spiraler

mindre attraktiva sett i förhållande till bo-

regionens övriga

stadsornråden.

Här finns alltså ett stort antal personer med förhållandevis små individuella resurser i en som också utmärks av en

omgivning överrepresentation av förhållandevis

resurssvaga

Det vill säga det sociala nätverket här en förh ;ersonen llandevis utgör

svag resurs.

Valdeltagandet

Det och bland

politiska deltagandet samhälleliga engagemanget

befolkningen i dessa områden har vi inte direkta mått

några på,

men en indikation detta kan vi. att studera valdel-

på få genom

tagandet.

riket.

Ser vi till i Malmö kommuns minst attraktiva

valdeltagandet bostadsområden finner vi att delta andet i kommunvalet 1988 var extremt lå t -i avst r mer än var

genomsnitt tredje väljare från att utnyttja sin rösträtt. Som vi skall se i de

nästföljande avsnittet är detta ett mönster som i de båda

går igenom övriga storstadsregionerna.

Dessa siffror kan med i stadsdelarna

jämföras Valdeltagandet Limhamn och Bunkeflo som cirka 90 dvs

ligger på procent, cirka 25 procentenheter än i kommunens minst attrakti-

högre va bostadsområden.

minskade i dessa områden - liksom i hela Valdeltagandet

- mellan 1985 och 1988. I Malmöregionen genomsnitt minskar Valdeltagandet i kommunens minst attraktiva bostadsområden med 5 vilket kan med

ungefär procentenheter, jämföras 2,9 procents för hela kommunen. Skillnaderna ivaldel-

minskning tagandet mellan kommunens minst attraktiva bostadsområden och resten av kommunen har alltså accentuerats under

perioden 1985 till 1988.

En del av till det i

förklaringen mycket låga Valdeltagandet kommunens minst attraktiva bostadsområden står att återfinna i det fakum att andelen utlandsfödda är

kraftigt överrepresenterade där. Hur stor del av som detta är

förklaringen utgör inte att uttala om med de data vi har

möjligt sig tillgängliga.

Den bild som framtonat sidor kan

på föregående nyanseras.

Andelen sökande till de är

längre gymnasieutbildningarna

lägre bland barnen från dessa områden, men

genomgående

andelen sökande till de har

längre gymnasieutbildningarna ökat kraftigt under 1980-talets första hälft. större

Betydligt ökningar än vi kan notera för barn i Denna

regionens övrigt. utveckling skall då också ses mot bakgrund att över hälften av barnen i dessa områden har ett annat än svenska.

hemspråk

3.4

Sammanfattning

I detta avsnitt har vi försökt visa att boendese i

regationen Malmöregionen tenderar att öka. Detta b de när vi ser

gäller

efter en socioekonomisk dimen-

på befolkningens fördelning

sion och efter en etnisk dimension. Samma förhållande

tycks

också då vi ser fördelnin en mellan olika bostadsom-

gälla på

råden för som har särskilt små ekonomiska resurser.

personer Det är att bostäderna i alla dessa områden

anmärkningsvärt

och förvaltas av och att de flesta av områdena

ägs allmännyttan

är tillkomna under

miljonprogrammets dagar.

Denna mot en där vi å ena sidan

utveckling pekar utveckling

har ett antal bostadsområden i som är inne i ne ativa

regionen i den att överrepresentationen av förh llanspiraler meningen

devis resurssvaga personer blir allt mer uttalad.

Å andra sidan har vi ett antal bostadsområ-

mycket begränsat

den som av ett antal förhållandevis resurs-

efterfrågas stigande

starka personer. Detta innebär att prisutvecklingen bostads-

på

rätter och villor i dessa områden har snabbt.

stigit exceptionellt

Vi har också visat att i regionens minst attrak-

Valdeltagandet tiva bostadsområden är exceptionellt och att valdeltagan-

det minskat snabbare här än i andra de lågt ar av regionen.

I flera av de bostadsområden som vi identifierat och beskrivit

ionens minst attraktiva områden har vitalise-

som Malmöre

nngsmsatser gjorts. (Se bilaga 1.)

3.5¶Göteborgsregionens minst attraktiva bostadsområden

Av korrelationsmatrisen sid 49 kunde vi se hur ett antal

på

förhållanden i ett bostadsområde tenderar att

kraftigt uppträ-

da Dessa variabler var andelen

samtidigt. socialhjälpstagare,

andelen utlandsfödda, Dessa variabler var

låginkomsttagare.

hårt relaterade till i området.

samtidigt ganska omflyttningen

som dessa variabler är hårt relaterade till

Samtidigt ganska

varandra kan vi också notera att dessa variabler upp-

samtliga

visar starka samband med andelen bostäder i området som

under och ännu starka-

färdigställts miljonprogrammets dagar

re samband med andelen bostäder som ägs av

allmännyttan.

För att illustrera situationen 1985 och under

utvecklingen

perioden 1980 till 1985 tar vi helt enkelt som de

utgångspunkt

områden som 1980 hade en stor andel resurs-

oproportionellt

svaga personer. I tidigare studier har det visat att

sig just

andelen andelen utlandsfödda och andelen

socialhjälpstagare,

låginkomsttagare utgör effektiva prediktorer till hur de boende själva bedömer sina bostadsområden. Där dessa andelar är högre är det förhållandevis som är med sina

många missnöjda

bostadsområden och de skälen härtill är att de är

viktigaste

missnöjda med skötseln och bristande hemkäns-

förvaltningen,

la i området och rädsla, inför

obehag omgivningen.

För att förenkla nedan visar vi helt enkelt de

framställningen

bostadsområden i som 1982 hade en minst

Göteborgsregionen

dubbelt så andel 1 socialärenden” som i

hög personer genomsnitt för kommun. I tabellen redovisas också hur

Göteborgs

befolkningsandelar förändrats under 1980-talets första

ldesfsa ä t.

Tabell: minst attraktiva bostadsområ-

Göteborgsregionens

den. 1980-1985

Utvecklingen

Andel Andel perso- Andel ut-

högre

tjänstemän nerisociala landsfödda

ärenden

1980 1985 1982 1987 1980 1985

Gårdstensberget

Staffansgården

V 7 8 14 12 26 27

Bergsjön

Greveg

li Bistånds- och inom individ- och familbidragsärenden vid jeomsorg socialtjänsten. Samtliga familjemedlemmar inkluderas.

minst attraktiva områden alla, med

Göteborgsregionens utgörs

ett enda av områden som under mil-

undantag, färdigställts

Och bostäderna i alla de minst attrak-

jonprogrammets dagar.

tiva områdena förvaltas av bostadsföretag.

allmännyttiga

Områdena är vidare koncentrerade till Göteborgs kommun och där i första hand till de norra och östra distrikten. Förutom dessa områden finns fem områden i andra kommuner som

fyra

karaktäriseras av att cirka 20 av hushållen får social-

procent

under 1986 och vars liknar de

hjälp befolkningsstruktur mycket

områdenas. Dessa områden återfinns i Ale, Här-

nyssnämnda

Mölndal och Partille. Det är inte osannolikt att även

ryda,

dessa skulle tillhöra minst attraktiva

Göteborgsregionens

områden, men vi har saknat data från 1982 för att kunna göra

en sådan klassificering.

I de tio bostadsområden i som har

stycken Göteborgsregionen

en minst dubbelt så andel personer i sociala ärenden 1982

hög

finner vi också att andelen utlandsfödda i nästan samtliga områden är dubbelt så stor som för i

Göteborgsregionen

Andelen är som en

genomsnitt. högre tjänstemän regel ungefär

i med och inkomster-

tredjedel jämförelse regiongenomsnittet

na cirka 20 000 kronor än för

ligger lägre regiongenomsnittet.

Vi finner också att är extremt

omflyttningen hög.

Som vi ser minst attraktiva områ-

uppvisar Göteborgsregionen

den en samtidi av ett antal tecken re-

överrepresentation på

hush ll. surssvaga

Dessa variabler utgör alla indikatorer som vi vet u p

fångar

centrala element i välfärden och som vi ocksåvet är h rt

ganska

relaterade till andra centrala livsvärden.

Som en illustration till detta kan atti de bostadsområ-

åpekas

den som redovisats ovan bör det en och

öreligga överdödlighet

resultat från andra studier som

översjuklighet enligt påvisat

starka samband mellan ett områdes socioekono-

ekologiska

miska situation och en rad ohälsoförhållanden.

Här kan dock redovisas ohälsoförhållanden som vi har

några

direkta data för.

Ser vi t ex till ersatta ar 1987 finner vi att det i

sjukpenningda Göteborgs kommun var 29,2, i 42,7, I och

Bergsjön Hjällbo 40,0 i Biskopsgården 39,3.

Valdeltagandet i minst attraktiva ornrå-

Göteborgsregionens den är än och en snab-

väsentligt lägre genomsnittet uppvisar bare i .

nedgång genomsnitt.

Tabell: i kommuns minst att-

Valdeltagandet Göteborgs

raktiva bostadsområden. Kommunvalet 1982, 1985

och 1988

Kommunvalen

Valdeltaganden

1982 1985 1988

Skattegården

V 74 69 68

Bergsjön Hammarkullen 74 71 69 N Bisko 77 70 62

sgården

Greveg rden 86,9

85,0 81,2

3.6 i minst attraktiva

Utvecklingen Göteborgsregionens områden

Den vi av i

beskrivning givit befolkningssammansättningen

Göteborgsregionens minst attraktiva bostadsområden kan kompletteras genom att se hur befolkningssammansätt-

på

ningen förändrats under 1980 till 1985. I tabellen

perioden på sidan 77 redovisas denna

utveckling.

Av tabellen att av områdena är inne i

framgår merparten negativa spiraler i den att av

meningen överrepresentationen

hushåll har accentuerats under 1980 till resurssvaga perioden 1985. Detta trots att insatser i flera av ornrå-

betydande gjorts

dena för att dessas attraktivitet.

höja

vad avser andelen sökande till 3-4-åriga teoretis-

Utvecklingen

ka i visar trots detta en positiv ut-

utbildningar gymnasieskolan

Det är en allt större andel som söker dessa utbildning-

veckling.

ar, men andelarna är fortfarande än i Göteborgsregio-

lägre

nens övriga bostadsområden.

har 1980 till 1985 inneburit att

Sammantaget utvecklingen

dessa bostadsområdens attraktivitet ytterligare har försämrats och att andelen resurssvaga hushåll är mera överrepresentera-

de än tidigare.

3.7 minst attraktiva bostadsområden

Stockholmsregionens

Vi har i avsnitt visat att det föreligger mycket höga

tidigare

samband mellan andelen socialhjälpstagare, utlandsfödda,

andelen med i olika

låginkomsttagare, långa sjukskrivningar

bostadsområden. Vi kunde också se hur dessa variabler var

starkt relaterade till andelen av bostäderna i området

ganska som byggdes under miljonprogrammet.

Korrelationsmatrisens utseende visar alltså att det finns ett

antal bostadsområden i Stockholmsregionen som samtidigt

har en andel en stor andel utlandsföd-

hög socialhjäl stagare,

da, andel och gans-

hög långtidssjukslErivningar genomgående

ka inkomster. Och ett antal bostadsområden där dessa för-

låga

hållanden är de direkt omvända.

samtidigt

De bostadsområden som utmärks av en av

Överrepresentation

hushåll tenderar att ha en stor andel av bostäderna resurssvaga

under och att i stor utsträck-

byggda miljonprogrammets dagar ning förvaltas av allmännyttiga bostadsföretag.

För att förenkla vi att helt enkelt redo-

framställningen väljer

visa de bostadsområden i som 1980 hade

Stockholmregionen en minst dubbelt så andel socialhjälpstagare som regionen hög

i enomsnitt. Andelen är nämligen den

socialhjälpstagare

ef ektivaste till de boendes egna av

prediktorn bedömningar

sitt bostadsområde.

Tabell: minst attraktiva bostadsom-

Stockholmsregionens

råden

Social- Utlands- Proc av Ersatta

sjuk-

bidrag” födda förvärvs- dagar per Proc av be- arbetande försäkrad

folkningen . Högre tjänstemän

1980 1987 1980 1985 1980 1985 1981 1986

Västerhaninge NV 12 14 10 10 10 10 22 27

Hallunda/ Norsborg 11 12 25 30 9 11 25 32

1) Endast kyrkobokförda

Med detta kriterium kan vi identifiera 21 bostadsområden i

Här bor 160 000 människor.

Stockholmsregionen. ungefär

är dessa områden i regionen och

Geografiskt ganska utspridda

återfinns i tio olika kommuner. Detta kontrasterar kraftigt mot situationen i både Götebor s- och där de

Malmöregionen

minst attraktiva bostadsomradena är mera kon-

geografiskt

centrerade och i återfinns inom centralkom-

hög utsträckning

munerna.

Dessa 21 bostadsområden utmärks alltså av att de alla 1980 hade en minst dubbelt så andel som

hög socialhjälpstagare

i andelen utlandsfödda är i cirka 30

regionen stort, genomsnitt

andelen är i cirka 28

procent, låginkomsttagare genomsnitt

är i och andelen långa

procent, betygen genomsnitt lägre

är i mer än 50 procent högre än

sjukskrivningar genomsnitt

länsgenomsnittet (åldersstandardiserat).

Dessutom utmärks områdena av en extremt hög omflyttning som i till cirka 50 procent. Dessa omflytt-

genomsnitt uppgår

innebär ändå att kanske hälften av de

ningssiffror omkring

boende bott i området i minst tio år. Detta är åtminstone det resultat vi fått i ett antal Dessa

frågeundersökningar. frågeun-

indikerar också att skulle

dersökningar omflyttningsfrekvenserna

kunna vara avsevärt om de boende kunnat få en

mycket lägre

storlek inom området. Men storlekarna på

lägenhet ipassande är kraftigt dominerade av trerumslägenheter. lägenheterna

Alla är och alla miljonprogramsom-

råden åter inns här. På motsvarande sätt domineras alla områ-

milfjonprogramsområden

den av allmännyttan.

Bilden som framträder ovan kan att

kompletteras genom

referera en studie som orts som de ekologiska sam-

belyser

banden mellan socioekonomiska ställning och

befolkningens

ett antal ohälsomått inom olika områden.

Resultaten från denna studie visar två förhållanden som är

på

relevanta här.

För det första visades där att olika mått ohälsa som ornfat-

på

tade vårdkonsumtion och samvarie-

dödlighet, sjukskrivningar

rade Det vill i de områden där dödligheten

högst påtagligt. säga

var var och de

hög samtidigt sjukvårdskonsumtionen hög långa

tabell sida 84.)

sjukskrivningarna många. (Se på

För det andra kunde i denna studie visas att ett mycket begrän-

sat antal indikatorer den socioekonomiska statusen hos be-

på

folkningen i ett område effektiva prediktorer utgjorde mycket

till befolkningens hälsa i området.

Studien så att 116 vårdcentraler

gjordes Stockholmsregionens

utgjorde de statistiska enheterna. I tabellen på följande sida redovisas de 20 up som hade den högsta frek-

tagningsområden

vensen sju skrivningar (åldersstandardiserat). I tabellen

långa

visas med ett de relativa överriskerna för de

plustecken övriga

ohälsmåtten. Bland de områden som har den sämsta registre-

rade sjukligheten återfinner vi majoriteten av Stockholmsre-

gionens minst attraktiva områden. I tabellen återfinner vi 12 av regionens 21 minst attraktiva områden.

De relativa riskerna är i samtliga fall ålders- och könsstandardiserade.

Tabell: Förhållandet mellan de olika beroende variablerna

inom 20 VC-områden med högst (mer

sjukfrånvaro

än 30 efter relativa risker

dagar/ år). Rangordnade

+ = RR över 1 (RR).

Sjukfall F-pens V-dag a Psyk diag Tidig död

m k m k m k m k m k

+ + + + + + + + + 0.88 Skogås

Utvecklingen

bostadsområden

i minst attraktiva bostads-

Utvecklingen Stockholmsregionens

områden under första hälften av 1980-talet kan indikeras

genom att vi koncentrationen av 1980

jämför lågresurshushåll

och 1985 och ställer dessa siffror i relation till i

utvecklingen

hela länet.

Vi finner då att en stor del av områdena vara inne

mycket tycks

i iden att koncentrationen av

negativa spiraler meningen lågre-

surshushåll ökar.

I tabellen sid 81 redovisas koncentrationen av

på

1980 och 1987, 1981 och ande en

sjukskrivningar 1986, socialhjälps-

ut andsfödda tagare 1979 och 1987.

Sammantaget kan konstateras att i nästan alla områden ökar andelen snabbare än och

socialhjälpstagare genomsnittligt

antalet och i områden ökar andelen

sjukfrånvarodagar många

utrikesfödda. Vi vet också att alla ökat sin andel

låginkomstta-

gare, nästan alla har 1986 en större andel

förtidspensionärer

och i de flesta områdena har också de

långa sjukskrivningarna

ökat.

Det är att hitta område som har fått en

omöjligt något entydigt

mera resursstark

befolkning.

Nu är inte detta det ända kriteriet ett

naturligtvis på områdes

attraktivitet, men det är de bästa vi har då över

jämförelser

tiden skall

göras.

Det dock studier där man s stematiskt reda å

pågår tagit folks

bedömningar av sitt bostadsomr de innan man satt ig ng med ett och där avsikten är att återkomma med

förnyelsearbete

samma vid en senare

frågor tidpunkt.

I raktiskt vi identifierat mer

taget alla de områden pågår idag e ler mindre ambitiösa och med

förnyelsearbeten mycket olika

förtecken. Effekterna är det för att uttala om.

idag tidigt sig (Se bilaga 1.)

4.1¶Dödlighet

är den mest ofärdsindikatorn. Det är

Dödlighet övergripande

också ett robust och väldefinierat mått människors ohälsa,

på

som det att i stor-

gör möjligt jämföra dödlighetsutvecklingen

med i resten av landet. Alla jäm-

stadsregionerna utvecklingen

förelser med åldersstandardiserade data.

görs

Männens dödsrisker i har ned

storstadsregionerna gått kraftigt

under 1970- och 1980-talen och har närmat sig riksgenomsnittet.

Männen i Stockholms län hade under femårsperioden 1979- 1983 en dödsrisk med 8 Aven bland männen

förhöjd procent. i Stockholms kommun har relativt riket redu-

överdödligheten

cerats avsevärt och var under 1979-1983 13

högst perioden

procent.

I kommun har männen en relativt

Göteborgs överdödlighet

riket med 9 I resten av ionen har män-

procent. Göteborgsre

nens relativt riket minskat n är idag

överdödlighet got och

cirka 5 under

procent riksgenomsnittet.

I Malmö kommun har under det senaste decen-

utvecklingen

niet varit som i resten av landet och överdödligheten

ungefär

bland män är idag 9 procent över riksgenomsnittet.

För männen i resten av en under-

Malmöregionen rapporteras

relativt riket och har varit under

dödlighet utvecklingen positiv

det senaste decenniet.

Den allmänna slutsatsen blir att den åldersstandardiserade

bland männen i ligger över

dödligheten storstadsregionerna

och att central-

riksgenomsnittet respektive storstadsregions

kommun en ännu större bland män-

uppvisar överdödlighet

nen.

För kvinnor att dessas dödlighet

storstadsregionernas gäller

nära och detta även för kvinnor-

ligger riksgenomsnittet gäller

i storstäderna. Det finns snarast en tendens till en viss na

bland storstadskvinnorna.

underdödlighet

Även andra ohälsoindikatorer små

generella tyder på ganska skillnader i dödlighet mellan

befolkningeni storstadsregionerna och övriga riket.

De relativt små skillnaderna i mellan

dödlighet storstadsregionerna och övriga riket skulle kunna bero att in

på flyttningarna och ut från är selektiva med till

storstadsregionerna hänsyn befolkningens hälsa.

En grov om detta kan vi få att

fingervisning genom jämföra dödlighetstalen bland de som dött i bland

Stockholmsregionen sådana som är födda där och bland sådana som är

inflyttade från resten av landet.

En sådan visar att 1983-1987 är större,

jämförelse dödligheten både för män och kvinnor, bland de som är födda inom länet. Skillnaderna är inte stora, men s stematiska över olika åldersgrupper. Det förefaller med an ra ord inte vara så att

inflyttningen till är selektiv i den att

Stockholmsregionen meningen den negativt där. Det finns snarare en

påverkar dödligheten motsatt tendens, även om den är svag.

Aven om flera ohälsoindikatorer

generella pekar på ganska små skillnader i hälsa när vi storstadsre-

befolkningens jämför gionerna och resten av landet, så finns det en klar

överdödlighet i i vissa enskilda Den

storstadsregionerna diagnosgrupper. största i eller med

överdödligheten gäller tumörsjukdomar, alkoholrelaterade sjukdomar, och i mindre grad självmord, olyckor och

andningsorganens sjukdomar.

Utvecklingen under senare år har varit i flera av

ganska ljus dessa

diagnosgrupper.

Här har som att hälso-

dödlighetstalen presenterats pekar på tillståndet hos i förbättrats

befolkningen storstadsregionerna under det senaste decenniet.

Den för folkhälsan och intressanta frå an är

sjukvårdsbehovet om denna med och ökanâe me-

utveckling sjunkande dödlighet dellivslängd leder till att omfattar allt fler män-

befolkningen niskor med kroniska sjukdomar och eller om den

handikapp minskade dödligheten är ett för minskade

uttryck sjukdomsrisker.

Oss finns svar på frågan.

veterligen inget entydigt

4.2 En förändrad och konsekvenser för hälyrkesstruktur san

Den socioekonomiska strukturen förändras i storstadsregionerna och vi vet att är fördelade många sjukdomar ojämt mellan socioekonomiska och vi kan därför förvänta grupper oss vissa i Att göra förändringar ohälsopanoramat framgent. mera bestämda uttalanden om i dessa förändnågra styrkan är inte möjligt. ringar

I avsnitt har visats hur tillväxer i föregående kunskapsyrkena andel och hur framför allt tillbaka. varuhanteringsyrkena går Särskilt uttalad är denna tendens i storstadsregionerna.

I det visas hur kunskapsyrkena, informationsyrkena, följande och är relaterade till ett serviceyrkena varuhanteringsyrkena antal mått ohälsa och Det vill en litet mer på sjuklighet. säga konkret bild av mellan en och hälso-

samgången persons yrke

status än vad som visats i avsnitt. tidigare

De olika olika mönster, men det är figurerna uppvisar något likheterna som dominerar.

Om vi ur tar de 20 som har den mesta varje figur yrken finner vi att 14 konsekvent dyker sjukligheten registrerad yrken tillhör alla varuhanteringsyrkena. upp och de

Bland de 20 med minst återfinner yrken sjuklighet

registrerad

vi alla och flera informationsyrken. Inget yrke

kunskapsyrkena

tillhörande finns med bland annat dessa varuhanteringsyrkena 20 yrken.

Aven om vi således finner skillnader mellan olika

systematiska och upplevda yrkesgruppers registrerade sjuklighet påfrest-

är det inte att hävda att dessa skillnader ningar iyrket rimligt helt och hållet skulle bero även

på arbetsmiljöförhållanden,

om vissa författare så och slutsatdragit långtgående felaktiga

ser.

Yrke och dödsfall 1976-1980. __ Yrke och sjukhusvárdade 1976. MÄN. Åldersstandardiserade dödstal för MAN Aldersvágda och indexerade frekvenser. iödda 1911-1930 (antal per 100 000) 1C0=genomsnittet1ör yrkesverksamma män.

Dödstal500 ›100o _ 1500 100 i 6_0 840 12_o

Yrke och fönidspensionerade 1971-1976 Yrke och långvariga sjukdomar bland MÄN, Andel MÄN födda 1911-1955. Åldersvägda och indexerade frekvenser Åldersvägda tal. 100=genomsnitt för samtliga intervjuade

lndex. S0 eg 100_ ai--á-

Yrken varuhantering_ service Kåt a i information :I kunskap [:]

Som en allmän slutsats kan vi säga att de förändringmöjligtvis ar i som vi kunnat verkar i yrkesstrukturen iakttaga riktning mot att vi kommer att få se allt större psykosociala framgent och allt mindre sjuklighet som är relaterad arbetsrniljöproblem till de som utmärker varuhanteringsyrkena. arbetsmiljöer

i denna är dock svår att uttala sig om. Styrkan utveckling

4.3 En förändrad yrkesstruktur ger nya arbetsmiljöproblem

Det är med av hur de demografiska förändvanligt analyser i en hälsan och

ringarna befolkning påverkar sjukvårdsbeho-

vet. Här försöker en bild av hur förändringarna av yrkesvi ge strukturer i kan tänkas frekvenstorstadsregionema påverka sen av olika som kan leda till sjukdom och arbetsmiljöproblem vårdbehov.

4.4 Fysisk arbetsmiljö och ohälsa

I ett första ser vi den och individersteg på fysiska arbetsmiljön nas självskattade hälsoproblem.

Som sammanfattande indikator besvär använder vi på fysiska andelen som ont i nedre delen var eller uppvisar av ryggen, varannan Denna indikator har i andra studier visat sig dag. vara effektiv”.

Sambanden mellan och andelen som var eller yrkesstrukturen varannan har ont i nedre delen av visar att det

dag ryggen

främst är inom varuhanteringsyrkena som sysselsatta denna av I den nedre delen av åte uppger mis typ problem. figuren och även en del

kunskapsyrkena informationshanteringsyrken.

Mönstret överensstämmer i stora med det mönster som drag framträder då vi relaterar de olika till ett antal mera yrkena generella ohälsomått.

Detta mått samvarierar starkt med förekomst av arbete i 1) vridna ar-

ställningar, kroppsvibrationer, framåtböjda

och skrymmande lyft betsställningar

och fysiska påfrestningar.

Yrke

Ont I nedre delen av ryggen, var eller varannan dag.

i Yrken varuhamerung _ se rvnc e e;.;\.::.;:s:\-=›:;:::; information |:] kunskap [i]

4.5 arbetsmiljö

Psykisk

I ett försök att de som

översiktligt belysa psykiska påfrestningar

arbetet t1ll använder v1 här en sannnanfattande

kan ge upphov

indikator som avser andelen som har svårt att sova

personer på grund av arbetet. Denna indikator har i

övergripande

andra studier visat vara effektiv”.

sig

I sida visas att andelen som har

figuren på följande personer

svårigheter att sova av arbetet främst är som

på grund personer arbetar i och i Vi återfinner

kunskapsyrken informationsyrken.

1) Detta mått samvarierar med måste ofta arbeta

kraftigt

över alternativt ta hem arbete och varannan

(var dag),

svåra arbetsu det mesta så svåra att nästan

pgifter (för

omöjli aatt utsatt för kritik och varannan

ara), (var dag

utsatt ör kritik eller nedlåtande

omdömen.)

Yrke och psykiska påfrestningar. Har svårt att sova p g a arbetet någon gång per vecka.

Yrken

varuhantenng -

SSNICQ my... ;m

mlormanon z

kWSkEP E

inte bland de som frek-

något varuhanteringsyrke någorlunda

vent att de har svårt att sova av

uppger på grund påfrestningar

i arbetet.

En allmän slutsats är att de som

förändringar iyrkesstrukturen

vi kunnat verkar i mot att vi kommer

iakttaga riktning framgent

att få se allt större och allt

psykosociala arbetsmiföproblem

mindre som är relaterad till de ar etsrr1iljöer som ut-

sjuklighet

märker varuhanterin Fortfarande kommer dock de

syrkena.

stora ar att vara i där

psykosociala etsmiljöproblemen yrken

de är utsatta för stora och

sysselsatta samtidigt prestationskrav litet beslutsutrymme.

Bilaga 1

Pågående fdmyelsearbete i storstadsregionernas minst attraktiva bostadsområden

Malmöregionen”

Nedan redovisas kortfattat det som år i

förändringsarbete på

flera av minst attraktiva bostadsomr den

Malmöregionens såsom de definierats i avsnitt.

föregående

I de flesta områdena har under de senaste åren mer eller mindre I två områden

långtgåendeupprustningar genomförts.

har den 1 sin helhet av

fysiska miljön förnyats. Upprustningar utemiljön och gemensamma utrymmen samt betydande underhållsinsatser har i nästan alla områden.

gjorts

I Kroksbäck inleddes en 1979 och avslutades

ombyggnation 1985. Genom och till andra

sammanslagningar förändringar verksamheter har cirka 10 procent av lä enheterna försvunnit. Praktiskt taget hela arbetet inriktades de rent

p fysiska aspek-

terna hus, och Mindre än 1 av om-

gator, gårdar park. procent byggnadssumman avsattes till socialt arbete bland

hyresgästerna. Forskare från KTH har funnit att det i området har skett en förbättrad atmosfär som åtminstone det en del beror att

på

personer med grova sociala måste lämna området i

problem samband med Deras slutsats är att de

ombyggnaden. problem som de boende bedömde som mest na inte lösts, dvs de

angelä sociala Forskarna från KTH i effektivi-

problemen. rågasätter

teten i

projektet.

I Törnrosen byggdes alla husen om. Det första huset var ombyggt 1985 och det sista för närvarande. Cirka 10

färdigställs procent av lägenheterna har till servicelokaler

omvandlats

eller försvunnit vid Aven här har

sammanslagningar. praktiskt taget hela arbetet inriktats att lyfta hus och till

på yttermiljö attraktiv och misskötsel

nybyggnadsstandard. Lägenhetsbråk beivras konsekvent och uppges inte vara

förvaltningen dyrare

än i andra områden.

jämförbara

1) Detta avsnitt helt information från SSK

bygger på

I startade 1982 och Gullviksborg förnyelsearbetet omkring innebär en större de boendes medinflytande. De satsning på flesta av den är nu genomförd och förändringar fysiska miljön inriktnin en av det sociala tar sikte att moförnyelsearbetet på bilisera e boende och forskningscirklar. genom kunskaps-

b des redan 1950-talet. En total förnyelse av Persborg på området r och under åren 1986-1988 by des cirka en p g av husen om. Resterande ombyggnad öljer i etapper. tredjedel

I har under åren startats för att Örtagården många projekt förbättra och den sociala En stor uthyrningssituationen miljön. åren 1980 av i satsning gjordes kring på förnyelse gårdarna samband med de boende. En inriktad hela stadsdelsöversyn på har medfört ombyggnader av gator och övriga

Rosengård

allmänna av serviceutbudet etc. För ytor, kompletteringar närvarande hus och successivt. Ett nytt tillupprustas gårdar skott är Boservice etablerat genom att ett höghus

Ortagård”

försetts med restauran , rn m. Här kan reception, samlingsrum ett serviceteam till med olika typer av problem. hjälpa

I Ostra har skett en viss av utemil- Bellevuegården upprustning utrymmen samt fasader. Lägenhetssamjön och gemensamma har förändrats att minska antalet enrumsmansättning genom › lägenheter.

I en successiv med start 1989. Lindängen planeras ombyggnad

I som 1950-talet, har nyligen startats Augustenborg, byggdes på en av kök etc. Här dock geupprustning balkonger, görs inga nomgripande ombyggnader.

I Holma finns ett vilket att programförslag, bygger på principen området efter hand. Samma finns för förnya program Lindängen och Augustenborg.

I Herrgården en ombyggnad. planerar fastighetsägarna

I har en startats som tar sin i Svenshög förnyelse utgångspunkt de boendes önskemål. av ett allaktivitetshus mitt i Byggandet området pågår.

I Korsbacka har av men

upprustning utemiljön skett, inga genomgripande av husen. En lokal verksamhet i

ombyggnader en beskrivs för att stimulera akti-

lägenhet idag gemensamma viteter och bearbeta störande

hyresgäster.

I Fagerängen sker en och hälften av husen

etappvis ombyggnad är färdiga. Boendeservicelokal liksom för-

planeras ytterligare bättringar i den yttre miljön.

Göteborgsregionen”

I och har i infrastrukturen

Angered Bergsjön förändringar genomförts under 1980-talet, bland annat

-

högstadieskola, och bibliotek i Gårdsten 1982

sporthall

-

Angereds centrum 1984

-

gymnasium inklusive sporthall och bibliotek i

Angereds

C 1984

-

Folkets Hus i Hammarkullen 1986

- i

förbättringar vägnät och kollektivtrafik

-

miljöförbättringar i bostadsområdena främst kring torgen

-

koloniområde, teatergrupper, fotbollsplaner rn m.

De extra resurserna till skolan, och fritidssek-

socialtjänsten torn har varit stora. Den kommersiella servicen i området har dock försämrats.

I såldes södra delen av området till

Lövgärdet privat hyresvärd efter 1985.

1) Detta avsnitt helt information från

bygger på stadsbygg-

nadskontoret i

Göteborg

I Gårdsten HSB 1980 cirka 25 procent av lägenheterna

köpte av

privata byggföretag.

Hammarkullen av Formator som en total

köptes genomförde ombyggnad som avslutades 1985.

I Hjällbo har en av upprustas 1984 och

fjärdedel lägenheterna

en är under ytterligare fjärdedel ombyggnad.

I Eriksbo en radikal ombyggnad. Familjebostäder tog

ågår

1985 över från Göteborgshem.

örvaltningen

I västra Bergsjön försåldes cirka 20 procent av lägenheterna från Poseidon till HSB och Riksbyggen.

I östra har cirka 20 av försvun-

Bergsjön procent lägenheterna

till lokaler, till radhus eller nit genom omvandling omvandling demontering som fortfarande

pågår.

I norra har vissa mindre ombyggnader gjorts

Biskopsgården och viss För delar av området diskuteras nu

miljöupprustning. rivning och

nybyggnad.

I har en omfattande nyligen

Skattegården ombyggnad påbör-

Planer finns att med fler jats. på komplettera lägenheter.

Stockholmsregionen

Nedan ett kort avsnitt om det som

följer förnyelsearbete pågår i minst attraktiva bostadsområden. Den

Stockholmsregionens mest omfattande sker i och i Salt-

ombyggnaden Brandbergen

och Ronna får en skog. Granängsringen, Grantorp något

I ett av områdena har man inriktat måttligare fysisk förändring.

socialt - I och Norr-

pä förändringsarbete Fittja. Norsborg sig finns beslut om av de fysiska

rdsvägen inga omfattningen g Örändrmgarna.

För närvarande i 14 av Stockholmsre-

pågår förändringsarbete gionens minst attraktiva bostadsområden.

I anses större behövas, utan det

Fittja inga fysiska förändringar

förändringsarbete som inleddes hösten 1986 till att

syftar förbättra den sociala trivseln och

miljön, tryggheten, gemen-

Bland märks lokal skapen. åtgärderna kontaktkommittéer,

fastighetsförvaltning, kvartersvärdar, servicestuga, kvarboen-

derabatter.

I är ambitionen att enom om- och

Norsborg tillbyggnad skapa

ett mer varierat bostadsområde. En

begränsad ombyggnadsprojektering av två fastigheter med detta

pågår. Syftet pilotprojekt är att få till en ekonomisk och teknisk bedöm-

underlag ning av genomförbarheten av

omdaningen.

Grantorp har fått en för kommunen i allmänhet och

nyligen Grantorp i

synnerhet strategiskt placerad pendeltågsstation. Under åren 1983-1985 ett vilket

genomfördes bomiljöprojekt, innebar av

förbättringar utemiljön, gårdshus, lägenhetsförråd etc.

äldreboende etc

Kompletteringsbebyggelse, pågår.

Ombyggnadsarbetena 1987.

påbörjades

Förutom den en har

fysiska upprustnin bostadsföretaget genomfört en av Aven kommu-

decentralisering örvaltningen. nen har decentraliserat sin verksamhet.

I Gård örs de stora

Vårby fysiska satsningarna på tvättstugor, garage, källar örråd och

gårdar.

Lokal under 1981. En de-

bostadsförmedling prövas kraftigt

centraliserad har

fastighetsförvaltning genomförts.

De utvärderas under 1989 av

vidtagna åtgärderna regionplaneoch trafikkontoret.

I är för i

Brandbergen strategin förändringsarbetet uppdelad tre I ett första servicenivån i i ett

steg. steg höjs förvaltningen, andra steg försöker man förhindra en av den sociala

ökning segregationen, minska störningarna och öka kvarboendet. Slutligen genomförs omfattande i både

fysiska förändringar den yttre och den inre miljön bland annat med

sammanslagningar av mindre Planer finns att ordna ett

lägenheter. på

boende med i ett särskilt hus för

skyddat dygnet-rumt-stöd

människor som inte bedöms ha att klara av ett eget

förmågan

boende.

I har Formator över Man Granängsringen tagit förvaltningen. har ett ornrådeskontor som är i veckan, man öppet sju dagar har lovat att fel inom 24 timmar.

åtgärda

förmedlas av Formator under en fyraårsperiod. Lägenheterna

- Ganska omfattande fysiska förändringar lägen-

förändras, källarför råenomförs den varje

hetssammansättningen åtgärdas, tvättstuga etc. hus får egen

I har hitintills främst skett av Rinkeby upprustning gårdar, gemensamhetslokaler.

berör cirka 1 300 och beräknas Ombyggnaderna lägenheter under fem år. Man också bland annat: pågå planerar

bättre skötsel av den yttre miljön av trafiken i områden översyn ungdomsverksamhet lokalsamordning bättre bostadsförvaltning, portvakt fler arbetsplatser etc.

I Tensta bland annat ändrad lägenhetssammansättplaneras och bättre skötsel av utemiljön, ning, reparation ombyggnad, av fler centrum. upprustning lekmiljön, arbetsplatser, förnya

Bland de sociala som märks bland annat förändringar planeras att stärka svenska i skolan, att utveckla bruspråkets ställning i alla sociala verksamheter, att tillvarata etniska karinflytandet och seder etc. gruppers kunskaper

i centrala Åkersber a övertogs 1987 av For- Norrgårdsvägen mator. Här ett tillskott om cirka 100 Uteplaneras lägenheter. miljön rustas upp.

avser att sköta efter liknande principer Formator förvaltningen som i och Brandbergen. gäller Granängsringen

I Bro centrum skedde en av 1981-

upprustning den yttre miljön

1982. De som nu skall ske i området är inte

förändringar

utan den idén är att de boende

grundläggande själva

skall fastlagda ormulera krav vad som behöver

på åtgärdas.

KUNGL. BIBL.

-

1989 -10 2 0

STOCKHOLM

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 34. Reformerad företagsbeskattning

av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv och lagförslag. Del 1.

minister Olof Palme. C. -

Expertrapporter. Del 2. Fi. . Beskattning av fåmansföretag. Fi. 35. Reformerad mervärdeskatt m.m. . integriteten vid statistikproduktion. C. - Motiv. Del 1. . Fasta Öresundsförbindelser. K. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi. . Samordnad lånsförvaltning. Del l: Förslag. C. 36. Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi.

. Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av

. Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. utvecklingen. I.

. UD:s presstjänst. UD. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte-

. Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. utredningamas betänkanden. Fi. 10.Två nya treåriga linjer. U. OOOQQVJI-âbålx) 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg-

1 LHushållssparandet - Huvudrapport från Spardelega- ning och bedömning. S.

tionens sparundersökning. Fi. 40. Datorisering av tullrutinema - slutrapport. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 41. Samerätt och sameting. Ju. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 42. Det civila försvaret. Del l. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. Fö.

rättsfrågor. A. 43. Storstadstrañk 3 - Bilavgifter. K. 15. Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. K. 44. Översyn av vapenlagstiftningen. Ju. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. 45. Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. I.

Fi.

46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. 19. Regionalpolitikens förutsättningar. A. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 20. Tullregisterlag m.m. Fi. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 21.Sått värde på miljön - miljöavgifter på svavel och 50. Stiftelser för samverkan. U.

klor. ME. 51. Den gravida kvinnan och fostret- två individer. Om 22. Censurlagen - en modemisering av biografförord- fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju.

ningen. U. 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer 23. Parkeringsköp. Bo. inom energisektorn. ME. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 53. Arbetstid och välfärd. 25. Rapporter till finansieringsutredningen. I. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A.

vakningen. Fi. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade 27.Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- ungdomar. S.

na. U.

55. Fungerande regioner i samspel. A. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 56. Fiskprisregleringen och fiskeriadministrationen. JO. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 57. DO och Nämnden mot etnisk diskriminering

inför 90-talet. U. - de tre första åren. 30. Professorstillsåttning. En översyn av proceduren vid 58. Undantagandepensionäremas ekonomi. S.

tillsättning av professorstjänster. U. 59. Nominering av redovisningskonsulter. C. 31. Statens mät- och provstyrelse. I. 60. Huvudbetänkande från 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. altemativmedicinkommittén. S. 33. Reformerad inkomstbeskattning 61.Hälsohem. S.

- Skatterefonnens huvudlinjer. Del l. 62. Alternativa terapier i Sverige. S. - Inkomst av kapital. Del 2. 63. Värdering av altemativmedicinska teknologier. S. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. 64. Kommunalbot. C. - Bilagor, expertrapponer. Del 4. Fi. 65. Staten i geograñn. A.

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

66. Begreppet krigsmateriel. UD. 67.Levnadsvillkori storstadsregioner. SB. 68.St0rstadens partier och valdeltagande 1948-1988.

SB. 69.Sl0rsLadsregi0ncr i förändring. SB. 70. Slorstädemas arbetsmarknad. SB.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Hushâllsparandet - Huvudrapport från Spardelega- Levnadsvillkor i storstadsregioncr. [67] tionens sparundersökning. [1 l] Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. [68] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Storstadsregioner i förändring. [69] Tullregisterlag m.m. [20] Storstädernas arbetsmarknad. [70] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. [26]

Justitiedepartementet Reformerad inkomstbeskattning Sarnerätt och sameting. [41] - Skattereformens huvudlinjer. Del l. [33]

Översyn av vapenlagstiftrtingen. [44] - Inkomst av kapital. Del 2. [33]

Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3.

[33] fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] - Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33]

Reformerad företagsbeskattning Utrikesdepartementet - Motiv och lagförslag. Del l. [34]

- UD:s presstjänst. [8] Expertrapponer. Del 2. [34]

Reformerad mervärdeskatt m.m. Begreppet krigsmateriel. [66] - Motiv. Del l. [35]

- Lagtext och bilagor. Del 2. [35]

Försvarsdepartementet

Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. [36] Risker och skydd för befolkningen. [17] Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- Det civila försvaret Del l. [42] utredningamas betänkanden. [38]

Det civila försvaret. Del 2. Förfatmingstext. [42] Datorisering av tullmtinema - slutrapport. [40]

Arméns utveckling och försvarets planeringssystem.

[46]

Utbildningsdepartementet

Socialdepartementet Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Tvâ nya treåriga linjer. [10] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning och bedömning. [39] Censurlagen - en modernisering av biografförordningert. [22] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. [27] ungdomar. [54] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58] l-luvudbetänkande från alternativmedicinkommittén. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför

90-talet. [29] [60] Hälsohem. [61] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid

tillsättning av professorstiänst_ [30] Alternativa terapier i Sverige. [62] Stiftelser för samverkan. [50] Värdering av altemativmedicinska teknologier. [63]

Jordbruksdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Fiskprisregleringen och liskeriadministrationen. [S6] Fasta Öresundsförbindelser. [4]

Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Arbetsmarknadsdepartementet

Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. [43] Den regionala problembilden. [12]

Mangfaltlwqtenfald- Del 1.113] . g V ff: Martgrçrçtmpt enfald. Del 2. Lagstifuting och

Finansdepartementet f,

_iätwñágÖHTYM i

Beskattning av fåmansföretag. [2] TM h; i

Särskild inkomstskatt för utländska artister mjll .

f [9]§_y

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Arbetstid och välfärd. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Fungerande regioner i samspel. [55] DO och Nämnden mot emisk diskriminering - de tre första aren. [57] Staten i geograñn. [65]

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll iEFTA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del l: Förslag. [5] Samordnad länsförvalming. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Sakerhetspolisens arbetsmetoder. [18] Nominering av redovisningskonsulter. [59] Kommunalbot. [64]

Bostadsdepartementet

Parkeringsköp. [23]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Energiforskning för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer inom energisektorn. [52]

KUNGL. BlBL. - -

10 2 0

1989 STOCKHOLM

:Juan-- --- --